Kungl. Maj.ts proposition nr 303 (Proposition 1945:303)

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

Nr 303.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område m. m.; given Stockholms
slott den 27 april 1945.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
27 april 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,

Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen
för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, fråga om
åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område samt anför därvid.

I årets statsverksproposition bar Kungl. Majit på mili hemställan föreslagit
riksdagen att i avbidan på särskild proposition beräkna för budgetåret 1945/
46 dels (punkt 108 i nionde huvudtiteln) till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets
område ett reservationsanslag av 125 000 000 kronor, dels (punkt 109)
till Kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet
ett reservationsanslag av 53 000 000 kronor, dels ock (punkt 110) till Prisclearing
för fodermedel m. m. ett reservationsanslag av 7 000 000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 303.

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

Jag torde få erinra därom, att statens livsmedelskommission i skrivelse
den 22 mars 1945 framlagt förslag angående prissättningen å jordbrukets
produkter. Vid livsmedelskommissionens skrivelse fanns fogat utlåtande i
ärendet från statens priskontrollnämnd. Livsmedelskommissionen har vidare
med skrivelse den 28 mars 1945 överlämnat till kommissionen inkomna särskilda
yttranden i ärendet av vissa ledamöter av kommissionens råd. I anledning
av livsmedelskommissionens framställning har Kungl. Maj:t meddelat
beslut i prisfrågan den 6 april 1945.

I skrivelser den 10 april 1945 och den 26 i samma månad har statens livsmedelskommission
därefter framlagt förslag om prisreglerande åtgärder i övrigt
på jordbrukets område.

Jag torde nu få underställa Kungl. Maj:t denna fråga.

Översikt över hittills vidtagna åtgärder.

Beträffande de regleringsåtgärder, som från statsmakternas sida företagits
till och med år 1943, hänvisas, utöver vad i det följande anföres, till propositionerna
nr 278/1941, 319/1942, 246/1943 och 253/1944.

Mjölkregleringen. Enligt förordningen den 28 juni 1941 (nr 488) angående
mjölkcivgift, vilken genom förordning den 30 juni 1943 (nr 455) förlängts
att gälla tills vidare, skall, i den mån Kungl. Majit så förordnar, viss avgift
(mjölkavgift) upptagas å inom riket saluförd mjölk och grädde ävensom å
mjölk, som kommer till användning för beredande hos mjölkproducent av
smör eller ost för avsalu. Avgiften skall utgå med det belopp, högst 3 öre
för kilogram mjölk och till mjölk omräknad grädde, som Kungl. Majit bestämmer.

Något förordnande örn uttagande av mjölkavgift enligt nyssnämnda förordning
har hittills icke meddelats av Kungl. Majit.

Enligt förordningen den 7 juni 1935 (nr 259) om accis å margarin och
vissa andra fettvaror, vilken ändrats genom förordningen nr 474/1937, äger
Kungl. Majit förordna örn uttagande av accis å margarin, konstister, matolja,
annat ersättningsmedel för smör eller flott än något av de förut nämnda
samt fettemulsion. Denna befogenhet, som ursprungligen gällt endast för
varor, levererade intill utgången av juni månad 1937, har vid olika tillfällen
— senast genom förordningen den 30 juni 1943 (nr 481) — förlängts och
gäller nu tills vidare. Accisen må utgå med högst 60 öre för kilogram av
varans nettovikt. 1940 års lagtima riksdag (skr. nr 426) bemyndigade Kungl.
Majit att under bugetåret 1940/41 förordna om uttagande av tilläggsaccis å
nämnda varor med ett belopp av högst 1 krona 50 öre per kilogram av varans
nettovikt. Motsvarande bemyndigande har Kungl. Majit erhållit även
för budgetåren 1941/42—1943/44. Enligt beslut av 1943 års riksdag gäller
bemyndigandet tills vidare.

I fråga om tillämpningen av förordningen nr 259/1935 under tiden efter
1943 års utgång torde följande få framhållas. För margarin med en smält -

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

punkt understigande + 36°C (hushållsmargarin) har under tiden till och
med den 24 september 1944 utgått accis med 30 öre per kilogram av varans
nettovikt. Under tiden från och med den 25 september 1944 till och med den

4 mars 1945 har accisen utgått med 18 öre per kilogram. Från och med den

5 mars 1945 har den höjts till 23 öre per kilogram. Någon tilläggsaccis å hushållsmargarin
har ej utgått. För annat margarin än hushållsmargarin har
accisen till och med den 4 mars 1945 utgått med 39 öre per kilogram och
därefter med 23 öre per kilogram. För vissa ersättningsmedel för smör och
flott, nämligen konstister av visst slag, matolja, sådan vara, som i förordningen
nr 259/1935 betecknas såsom annat ersättningsmedel för smör eller
flott och som håller mera än en procent vatten eller, ändå att så ej är fallet,
är till konsistensen smör- eller isterliknande, sådant kokosfett, som är avsett
att användas i stället för smör, flott, margarin eller konstister, samt fettemulsion,
har accisen utgått med 60 öre per kilogram med undantag för fettemulsion
med en fetthalt av högst 17 procent, för vilken vara accisen utgått
med 44 öre per kilogram. Härjämte har utgått viss tilläggsaccis å samtliga
sist nämnda varor med undantag för sådan fettemulsion, som har en fetthalt
av högst 17 procent. Tilläggsaccisens belopp är för konstister 98 öre per kilogram,
för sådan vara, som här förut betecknats såsom annat ersättningsmedel
för smör eller flott, 10 öre för kilogram, därest varan håller minst 40
procent vatten, annars 98 öre per kilogram, för matolja 40 öre per kilogram,
för kokosfett 10 öre per kilogram och för fettemulsion med högre vattenhalt
än 17 procent 65 öre per kilogram. Beträffande konstister utgå accis och
tilläggsaccis endast å vara, i vilken ingår annat fett än sådant, som framställts
ur mjölk eller hämtats från hästar, svin eller idisslande djur. I fråga
örn fettemulsion ha accisbeloppen ändrats fr. o. m. den 15 mars 1945 så att
fr. o. m. nämnda dag för denna vara utgår, dels accis med 44 öre per kilogram
för steriliserad fettemulsion med fetthalt av högst 15 procent och förpackad
i slutna glaskärl eller bleckburkar, rymmande högst 1U liter, samt
med 60 öre per kilogram för annan fettemulsion med fetthalt av högst 15
procent ävensom för fettemulsion med högre fetthalt än 15 procent, dels tillläggsaccis
med 65 öre per kilogram för fettemulsion med högre fetthalt än
15 procent.

Tull å margarin och konstister har (under tiden efter 1941 års utgång) utgått
med belopp, motsvarande accisen och tilläggssaccisen å dessa varor med
tillägg av 15 öre per kilogram.

Från och med den 1 januari 1940 tillföras samtliga margarinaccismedel
budgeten enligt beslut vid urtima riksdagen 1939 (skr. nr 109).

Enligt kungörelsen den 28 november 1941 (nr 394) angående pristillägg
för mjölk m. m. utgå mjölkpristillägg, lantsmörsbidrag och producentbidrag.
Mjölkpristillägg utgår till mejeri med visst av livsmedelskommissionen för
värjo kalendermånad bestämt belopp för varje kilogram av den myckenhet
fett, som innehålles i den vid mejeriet under månaden från mjölkproducenter
invägda mjölken. Mjölkpristillägg utgår dock endast, därest mejeriet under
månaden för beredande till avsalu av smör, ost eller annan mejeripro -

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

dukt använt mjölk och till mjölk omräknad grädde till en myckenhet, innehållande
minst 100 kilogram mjölkfett. Livsmedelskommissionen kan bestämma,
att mjölkpristillägg skall utgå med olika belopp i olika delar av
landet. Vidare äger livsmedelskommissionen föreskriva, att mjölkpristillägg
ej skall utgå för mjölkfett i sådan mjölk och till mjölk omräknad grädde,
som av mejeriet försålts för visst ändamål eller av detsamma använts för
beredande av viss mejeriprodukt. Mjölkpristillägg utbetalas för kalendermånad
till det mejeri, vid vilket mjölken invägts från producenterna.

Genom kungörelse den 2 april 1943 (nr 136) har kungörelsen den 28 november
1941 ändrats därhän, att livsmedelskommissionen fått befogenhet att
besluta, att mjölkpristillägg icke vidare skall utgå till mejeri, vilket i väsentlig
mån åsidosatt i sistnämnda kungörelse angivna villkor för erhållande av
mjölkpristillägg eller bestämmelse, som med stöd av kungörelsen meddelats
av livsmedelskommissionen. Denna äger, då den finner skäl därtill, upphäva
dylikt beslut.

De i kungörelsen den 28 november 1941 meddelade bestämmelserna om
lantsmörsbidrcig överensstämma helt med motsvarande bestämmelser i den
tidigare gällande kungörelsen den 28 juni 1941 (nr 619) angående prisutjämningsbidrag
för mjölk m. m. De av livsmedelskommissionen med stöd av
sistnämnda författning meddelade närmare föreskrifterna angående grunderna
för utbetalande av lantsmörsbidrag ha även bibehållits oförändrade
efter ikraftträdandet av förstnämnda kungörelse.

I fråga om producentbidrag föreskrevs ursprungligen i 7 § kungörelsen
den 28 november 1941, att dylikt bidrag skulle utgå till mjölkproducent för
varje brukningsdel, varå mjölk producerades, med visst av Kungl. Majit bestämt
belopp för varje kilogram mjölk och till mjölk omräknad grädde, som
från brukningsdelen sålts till mejeri, berättigat till mjölkpristillägg, eller,
därest producenten själv dreve sådant mejeri, i mejerirörelsen försålts eller
använts för beredande av smör, ost eller annan mejeriprodukt till avsalu.
Producentbidrag skulle dock för varje brukningsdel ej utgå för större myckenhet
mjölk och till mjölk omräknad grädde än Kungl. Majit för viss tidsperiod
bestämde. Nämnda paragraf har genom kungörelse den 16 juli 1943
(nr 625) ändrats såtillvida, att producentbidrag, enligt de närmare bestämmelser
Kungl. Majit meddelar, skall utgå för mjölk och till mjölk omräknad
grädde, som producerats å brukningsdel med högst 25 hektar åker samt av
brukningsdelens innehavare försålts till mejeri, berättigat till mjölkpristillägg,
eller, därest innehavaren själv driver sådant mejeri, i mejerirörelsen försålts
eller använts för beredande av smör, ost eller annan mejeriprodukt till avsalu.
För varje sådan brukningsdel utgår producentbidrag dock ej för större myckenhet
mjölk och till mjölk omräknad grädde än Kungl. Majit för viss tidsperiod
bestämmer. De nya föreskrifterna, som länt till efterrättelse från
och med den 1 juli 1943, ha tillkommit för att bättre än förut tillgodose
syftet med ifrågavarande bidrag såsom ett stöd åt det mindre jordbruket.

Vad angår storleken av de belopp, nied vilka de här förut omförmälda bi -

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

dragen till mjölkproduktionen — mjölkpristillägg, producentbidrag och lantsmörsbidrag
— utgå, gäller följande.

De grunder, efter vilka mjölkpristillägget utgått för tiden december 1942
•—juni 1944, finnas angivna i propositionen nr 253/1944. Med stöd av ett utav
Kungl. Majit den 30 juni 1944 lämnat bemyndigande utgår enligt livsmedelskommissionens
beslut mjölkpristillägget tills vidare under budgetåret 1944/45
enligt följande grunder: Det allmänna mjölkpristillägget utgör 28 öre för
varje kilogram mjölkfett, som innehålles i all den vid mejeri invägda mjölken,
samt härutöver 14 öre för varje kilogram mjölkfat, som innehålles i
sådan mjölk och till mjölk omräknad grädde, som av mejeri försålts annorledes
än till annat mejeri (konsumtionsmjölk). För Norrland och vissa
delar av Svealand och Götaland utgå dessutom extra mjölkpristillägg, vilka
fastställts till följande belopp för kilogram mjölkfat i den vid mejeri från

mjölkproducenter invägda mjölken, nämligen

Norrbottens län, Västerbottens läns lappmark samt socknarna Bodum,
Fjällsjö, Junsele, Ådalsliden, Ramsele och Edsele i Västernorrlands
län; nämnda socknar dock endast såvitt angår mjölk,

som levereras till Västra Ångermanlands mejeriförening ...... 129 öre,

Västerbottens län i övrigt .................................... 116 öre,

Västernorrlands län utom beträffande mjölk, som från nyssnämnda
socknar levereras till Västra Ångermanlands mejeriförening, ävensom
Jämtlands län och Gävleborgs län med undantag av Gästrikland
.................................................... 80 öre,

Gästrikland, Kopparbergs län, Tegelsmora, Österlövsta, Hållnäs,

Tierps, Söderfors, Tolfta, Västlands och Älvkarleby socknar samt
Tierps köping i Uppsala län, Östervåla och Nora socknar samt
Dalarnas mejeriförenings område i Västerfärnebo socken av Västmanlands
län, Värmlands län, Örebro läns bergslag samt Tossbo

och Vedbo härader och Åmåls stad inom Älvsborgs län........ 20 öre,

(livsmedelskommissionens cirkulär nr 1935 och 2009, vilka numera ersatts
av cirkulär nr 1980).

De tidigare utgående s. k. norrländska differentieringstilläggen för mjölk
ha från och med budgetåret 1944/45 upphört att utgå såsom särskilda tilllägg.
I stället lia de extra mjölkpristilläggen såvitt angår Norrland utom
Gästrikland ökats med belopp, ungefär motsvarande de tidigare differentieringstilläggen.
Samtliga tillägg beräknas således numera efter kvantiteten
mjölkfett i den invägda mjölken.

Storleken av de belopp, som från och med juli 1944, i olika delar av landet
sammanlagt utgå i form av mjölkpristillägg per kilogram mjölkfett, framgår
av följande tablå.

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

Mjölk pristillägg i öre per kilogram mjölkfett.

Områden	För produkt-mjölk	För konsum-tionsmj ölk
Norrbottens län, Västerbottens läns lappmark samt sock-narna Bodum, Fjällsjö, Junsele, Ådalsliden, Ramsele och Edsele i Västernorrlands län..........................	157	171
Västerbottens län i övrigt...............................	144	158
Västernorrlands län i övrigt samt Jämtlands och Gävleborgs län utom Gästrikland.................................	108	122
Gästrikland, Kopparbergs län, Tegelsmora, Österlövsta, Håll-näs, Tierps, Söderfors, Tolfta, Västlands och Älvkarleby socknar samt Tierps köping i Uppsala län, Östervåla och Nora socknar samt Dalarnas mejeriföreningsområde i Väs-terfärnebo socken i Västmanlands län, Värmlands län, Örebro läns bergslag samt Tossbo och Vedbo härader och Åmåls stad i Älvsborgs län.......................	48	62
Riket i övrigt.........................................	28	42

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1944 bestämmes producentbidragets
storlek från och med den 1 juli 1944 enligt andra grunder än tidigare
(livsmedelskommissionens cirkulär nr 1935, numera ersatt av cirkulär nr
1980). Bidraget som, i olikhet med vad förut gällt, numera utbetalas kvartalsvis,
utgår i princip med 4 öre per kilogram för leveranser till och med 2 000
kilogram per kvartal. För kvartalsleveranser, som uppgå till mer än 2 000 men
högst 3 500 kilogram, utgör bidraget 80 kronor. För större leveranser minskas
denna summa med 2 öre för varje kilogram utöver 3 500 kilogram för att
helt upphöra vid en kvartalsleverans av 7 500 kilogram. För förenkling av
bidragens beräknande har emellertid bestämts, att beloppen skola avrundas
på så sätt, att bidrag på 50 öre eller högre öretal skola höjas till närmast
högre krontal samt att bidrag på öretal under 50 skola sänkas till närmast
lägre krontal. Någon årsutjämning av producentbidragen skall icke ske.

Genom beslut den 25 augusti 1944 bemyndigade Kungl. Majit livsmedelskommissionen
att till lokala differentieringsbidrag för mjölk under regleringsåret
1944/45 använda högst 4 000 000 kronor av medel, som stodo till
kommissionens förfogande för jordbruksregleringens uppehållande, samt att
fördela nämnda belopp mellan de produktionsområden, som under år 1944
mest lidit av ogynnsamma väderleksförhållanden. Med stöd av detta bemyndigande
beslöt livsmedelskommissionen efter samråd med Sveriges lantbruksförbund
och Svenska mejeriernas riksförening u. p. a. att utbetala en
åttondel av 4 000 000 kronor för envar av månaderna oktober 1944—maj
1945 enligt grunder, som närmare angivits i kommissionens cirkulär nr 2117.
De områden, som kommo i åtnjutande av bidraget, utgjordes av Stockholms
stad och län, Uppsala, Södermanlands, Gotlands, Värmlands, örebro och
Västmanlands län samt vissa delar av Östergötlands, Jönköpings, Kalmar,
Kopparbergs och Gävleborgs län. Riksföreningen har att vid fördelningen
tillse, att det belopp, som tillkommer varje område, fördelas mellan mejerierna
inom området i förhållande till de myckenheter mjölk, som under
varje månad invägts vid mejerierna. Mejeri, som av riksföreningen uppburit

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

differentieringsbidrag, har att för varje månad fördela delta mellan sina
leverantörer med lika belopp i förhållande till de myckenheter mjölk, som
dessa under månaden levererat till mejeriet. Anteckning örn bidragens storlek
skall göras å mejeriernas avräkningsnotor. Om mejeriförbund eller mejeriförening
på grund av starkare variationer i skördeutfallet inom sitt område
skulle anse önskvärt, att bidragen differentierades inom området, kan
livsmedelskommissionen lämna medgivande till sådan differentiering.

Sedan innevarande års riksdag (prop. nr 104; r. skr. nr 115) anvisat ett
anslag å 7 000 000 kronor för jordbruksregleringens uppehållande utöver de
medel, som 1944 års riksdag anvisat för detta ändamål, har Kungl. Majit
genom beslut den 23 mars 1945 bemyndigat livsmedelskommissionen att använda
beloppet i enlighet med vissa av kommissionen i skrivelse den 22 mars
1945 angivna riktlinjer. Dessa innebära, bland annat, att av anslaget 3 500 000
kronor skola användas för utbetalande av ytterligare lokala differentieringsbidrag
i Stockholms stad och län samt Uppsala, Södermanlands, Värmlands,
Örebro och Västmanlands län ävensom i delar av Östergötlands, Jönköpings,
Kalmar, Gotlands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Kopparbergs och Gävleborgs
län. Medlen fördelas på samma sätt som det förut anvisade beloppet
å 4 000 000 kronor.

I enlighet med beslut av 1944 års riksdag (skr. nr 399) har Kungl. Majit
liksom under föregående år medgivit, att till mejerierna få utbetalas vissa
bidrag för täckande av de av produktionsminskningen föranledda kostnaderna
för mjölktillförseln till de större konsumtionsorterna. Sådana bidrag
utgingo även under föregående budgetår. Under budgetåret 1944/45 ha
för detta ändamål anvisats högst 8 000 000 kronor. I förevarande syfte
utgå dels de s. k. merfraktsbidragen, dels regleringskostnadstillägg till vissa
mjölkorganisationer i Stockholm och Göteborg, dels viss ersättning för
behandling av konsumtionsmjölk vid vissa uppsamlingscentraler, som leverera
mjölk till Stockholm, dels bidrag till mejeriorganisationerna på vissa
orter såsom ersättning för utebliven prishöjning på konsumtionsmjölk,
dels ock bidrag för upprätthållande av mejeriernas körlinjer inom de områden,
där på grund av minskad mjölkproduktion transportkostnaderna per
kilogram mjölk äro särskilt höga. Sistnämnda bidrag utgår i Norrland med
undantag av Gästrikland för liden 1 juli 1944—30 juni 1945 samt i övriga
delar av riket för tiden 1 oktober 1944—31 maj 1945. Körlinjebidraget utbetalas
månadsvis till mejeri, för vilket den genomsnittliga kostnaden för
intransport av mjölk till mejeriet under månaden överstigit 1,2 öre per kilogram,
samt utgår med ett belopp, motsvarande hälften av den summa, varmed
sagda kostnad under månaden överstigit 1,2 öre per kilogram.

Enligt riksdagens beslut har Kungl. Majit erhållit befogenhet förordna,
att ifrågavarande belopp å 8 000 000 kronor må användas för tillgodoseende
jämväl av annat behov än förut nämnts, som är av särskild betydelse för
mjölkförsörjningens ordnande under rådande kristid.

Vad beträffar lantsmör äga följande bestämmelser tillämpning. Enligt kun -

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

görelsen den 28 november 1941 (nr 294) gäller såsom villkor för att mejeri
skall erhålla mjölkpristillägg, att mejeriet i den ordning och på de villkor,
som livsmedelskommissionen bestämmer, från producent mottager lantsmör,
som uppfyller av kommissionen fastställda kvalitetsfordringar. Enligt bestämmelser,
utfärdade av livsmedelskommissionen, (cirkulär nr 152, numera
ersatt av cirkulär nr 1980) skall mejeri för sådant smör betala ett grundpris,
som för gott lantsmör (klass I) skall vara 10 öre lägre, för mindre gott
lantsmör (klass II) 20 öre lägre och för dåligt lantsmör (klass III) en krona
lägre än svensk riksnotering å runmärkt smör. Till nämnda grundpris skall
göras ett pristillägg med 30 öre per kilogram smör, som produceras i Götaland
och Svealand samt landskapet Gästrikland samt med 55 öre per kilogram
smör, som produceras inom övriga delar av riket. Mejeri är vidare
skyldigt att inom sitt uppköpsområde förordna ombud att för mejeriets
räkning inköpa lantsmör. Mejeri är dock ej skyldigt att, självt eller genom
ombud, inköpa lantsmör från producent, av vilken det skäligen kunnat pålordras,
att han lämnat den mjölk, varav smöret bereus, till mejeri. För allt
till människoföda tjänligt lantsmör, som mejeri inköpt direkt eller genom ombud,
äger mejeriet genom riksföreningen erhålla lant smörsbidrag, till belopp
örn lägst förenämnda pristillägg, minskat med 10 öre, och högst samma pristillägg,
ökat med 40 öre.

Genom kungörelsen den 30 juni 1937 (nr 660), ändrad genom kungörelsen
den 28 juni 1941 inr 566), angående reglering av införseln av mjölk och
mjölkprodukter har förbud meddelats mot införsel till riket av mjölk,
grädde, smör och ost utan tillstånd av livsmedelskommissionen. I den mån
Kungl. Maj:t så föreskriver, skall importör av nu nämnd vara erlägga införselavgift
för densamma med belopp, som Kungl. Maj:t bestämmer. Örn
särskilda förhållanden därtill föranleda, kan Kungl. Maj:t eller, efter Kungl.
Majus bemyndigande, livsmedelskommissionen medgiva befrielse från erläggande
av införselavgift eller återbäring av sådan avgift.

Genom kungörelsen den 10 januari 1941 (nr 23) angående reglering av
införseln av vissa fettvaror m. m. har förbud meddelats att utan tillstånd
av livsmedelskommissionen införa jordnötter, kopra, sojabönor och andra icke
ätbara oljehaltiga frön och frukter ävensom fett och oljor av animaliskt eller
vegetabiliskt ursprung.

De under konsumtionsåren 1940/41—1943/44 vidtagna åtgärderna i syfte
att upprätthålla smörproduktionen ävensom att reglera konsumtion av matfett
och ost, örn vilka förmäles i de i propositionerna nr 278/1941, 319/1942,
246/1943 och 253/1944 lämnade redogörelserna ha, i den mån ej uppmjukning
av dessa åtgärder skett redan under nästföregående konsumtionsår, i huvudsak
bibehållits. Genom kungörelse den 15 juni 1944 (nr 347) angående
ändring i vissa delar av kungörelsen den 1 november 1940 (nr 904) med
särskilda bestämmelser angående tillverkning av och handel med ost har
emellertid möjlighet öppnats att från och med den 1 juli 1944 tillverka ost
med en fetthalt i torrsubstansen av högst 33 procent. Vidare har livsmedelskommissionen
genom den nya kungörelsen erhållit befogenhet att, då för -

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

sörjningsläget därtill anses giva anledning, medgiva tillverkning av ost med
högre fetthalt i torrsubstansen än 33 procent. Något allmänt sådant medgivande
har kommissionen emellertid hittills icke ansett sig kunna lämna
(cirkulär nr 1934, numera ersatt av cirkulär nr 1980).

Slaktdjursregleringen. Jämlikt bemyndigande!! av 1937 och 1939 års lagtima
riksdagar, vilka bemyndiganden även omfatta reglering av införseln
av kött och fjäderfä, har Kungl. Maj:t genom kungörelse den 30 juni 1937
(nr 648), vilken ändrats genom kungörelserna nr 527/1938, 54 och 99/1939
samt 568/1941 och jämlikt sistnämnda kungörelse gäller tills vidare, förordnat,
att levande nötkreatur, får och svin, kött av nötkreatur, får och häst,
fläsk —- torrsaltat amerikanskt fläsk likväl undantaget — samt konserver av
dylikt kött eller av fläsk icke må införas till riket utan tillstånd av statens
jordbruksnämnd, numera statens livsmedelskommission. Enligt kungörelsen
nr 648/1937, i den lydelse den erhållit genom kungörelsen nr 568/1941, äger
Kungl. Majit förordna, att för i kungörelsen omförmäld vara, som införes
till riket, skall erläggas särskild införselavgift. Någon dylik avgift har dock ej
uttagits efter den 30 juni 1941. Dessförinnan uttogos avgifter med belopp, som
angivits i propositionen nr 246/1943.

Jämlikt förordningen den 7 juni 1935 (nr 279) angående slaktdjursavgift,
vilken enligt förordning den 30 juni 1943 (nr 456) gäller tills vidare, skall,
därest Kungl. Majit så förordnar för åstadkommande av förbättrade avsättningsförhållanden
för slaktdjur och slakteriprodukter, upptagas viss avgift,
slaktdjursavgift. Sådan avgift skall utgå för kött av nötkreatur, får, get, svin
eller häst, som godkänts vid besiktning å offentlig köttbesiktningsbyrå, offentligt
slakthus eller kontrollslakteri. Avgiftens belopp bestämmes av Kungl.
Maj :t under iakttagande av att den högst får utgöra, räknat för hel kropp, beträffande
nötkreatur, som efter nedslaktningen väger minst 150 kilogram, och
häst 3 kronor, beträffande svin 2 kronor samt i fråga om övriga djur 1 krona.
Närmare bestämmelser rörande ordningen för slaktdjursavgiftens erläggande
och indrivande ävensom i avseende å förordningens tillämpning i övrigt ha
meddelats i kungörelsen den 20 juni 1935 (nr 363). Enligt kungörelse den 21
juni 1940 (nr 635) utgår från och med den 1 juli 1940 ingen slaktdjursavgift.

Den genom kungörelsen den 28 mars 1941 (nr 173) genomförda regleringen
av förbrukningen av köttvaror äger alltjämt bestånd. Sagda kungörelse har
undergått vissa förändringar, senast genom kungörelsen den 17 juni 1943
(nr 408). De gjorda ändringarna innebära främst, att regleringen av förbrukningen
av köttvaror utvidgats till att omfatta även blod av de djurslag, som
omfattas av kungörelsen, att handeln med levande djur underkastats reglering
ävensom att personer, som yrkesmässigt inköpa och försälja levande
djur, ålagts viss antecknings- och redovisningsskyldighet. Enligt beslut av
statens livsmedelskommission den 9 juni 1944 (cirkulär nr 1910) lia vissa av
kommissionen tidigare med stöd av förenämnda kungörelse nr 173/1941 utfärdade
föreskrifter örn antecknings- och redovisningsskyldighet för djuruppfödare
ävensom rörande de s. k. slaktgodemännens verksamhet från och

Kungl. Majlis proposition nr 303.

med den 19 juni 1944 tills vidare upphört att gälla, varjämte från samma
dag väsentliga lättnader genomförts beträffande regleringen av handeln med
levande djur.

I kungörelsen den 29 januari 1943 (nr 59), vilken kungörelse undergått viss
ändring genom kungörelsen den 11 februari 1944 (nr 35), har förordnats om
beslag å samt reglering av handeln med tarmar, m. m. Vidare ha i kungörelsen
den 29 januari 1943 (nr 60) meddelats föreskrifter angående reglering
av införseln av tarmar. Enligt sistnämnda kungörelse må tarmar icke införas
till riket utan tillstånd av livsmedelskommissionen.

Slutligen kan nämnas, att livsmedelskommissionen, jämlikt av Kungl. Maj :t
den 16 februari 1945 lämnat bemyndigande, den 19 februari 1945 förordnat
om utbetalande av fraktbidrag av allmänna medel vid vissa långväga transporter
av köttvaror och slaktdjur från överskottsområden (i avseende å köttvaror)
till underskottsområden.

Äggregleringen. Enligt kungörelsen den 23 februari 1934 (nr 24) angående
reglering av införseln av ägg, jämförd med kungörelserna nr 283/1935,
789/1939 och 569/1941, må ägg ej införas till riket utan tillstånd av statens
livsmedelskommission eller den kommissionen bemyndigar att meddela tillstånd
till sådan införsel. Livsmedelskommissionen har vidare berättigats
föreskriva, att för sådant tillstånd skall utgå licensavgift enligt de grunder,
som#Kungl. Majit i särskild ordning bestämmer. Vad sålunda stadgats skall
jämlikt kungörelsen den 5 oktober 1934 (nr 490) angående utsträckt tillämpning
av förstnämnda kungörelse tillämpas jämväl i fråga om flytande äggvita
samt beträffande äggula, som icke uteslutande är avsedd för beredning
av läder.

Enligt kungörelsen den 6 oktober 1939 (nr 692), jämförd med kungörelsen
nr 789/1939, må vidare utförsel av hönsägg icke äga rum utan tillstånd av
livsmedelskommissionen eller, efter kommissionens bemyndigande, av Sveriges
äggintressenters förening u. p. a., därvid skall tillses, bland annat, att
utförselkvantiteten fördelas mellan exportörerna enligt skäliga grunder och på
sådant sätt, att en möjligast jämn utförsel åstadkommes.

Äggintressentföreningen har efter bemyndigande av livsmedelskommissionen
intill den 1 oktober 1941 utövat de befogenheter i avseende å beviljande
av införsel- eller utförseltillstånd samt fastställande av licensavgift och utförselavgift,
som enligt förut anförda författningar tillkommit kommissionen.
Efter utgången av september 1941 utövar kommissionen själv dessa befogenheter.

Den i september 1941 införda ransoneringen av äggförbrukningen är fortfarande
gällande.

Kungl. Majit har den 28 maj 1943 utfärdat kungörelse (nr 288) angående
märkning av kylhuslagrade och konserverade ägg. Genom denna kungörelse
har envar, som för avsalu lagrar ägg vid temperatur, vilken på artificiell väg
nedbragts under den eljest rådande (kylhuslagring) så ock envar, som för
avsalu behandlar ägg med användande av konserveringsmedel, ålagts skyldighet
att på visst sätt märka de lagrade eller behandlade äggen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

llrödsädsregleringen. I fråga om de regleringsåtgärder med avseende på
brödsäd, som företagits under tiden till och med första kvartalet 1944, hänvisas
till redogörelserna för de vidtagna åtgärderna i propositionerna nr
319/1942, 246/1943 och 253/1944. Härutöver må anföras följande.

Livsmedelskommissionen har utfärdat bestämmelser angående spannmålsregleringen
under regleringsåret 1944/45 (cirkulär nr 2011 och 2012).

För regleringsåret 1944/45 ha i motsats till föregående konsumtionsår
fastställts normalpriser på brödsäd. Dessa ha utformats efter en stigande
skala på sådant sätt, att priserna vid försäljning från odlare från och med
den 1 september 1944 till och med den 1 juni 1945 successivt stiga med
10 öre per halvmånad och deciton. Prisnivån är i huvudsak densamma som
under föregående år. För icke fullgod spannmål av vete och råg samt för
sådan spannmålsblandning och blandsäd, som är att betrakta såsom brödsäd,
ha fastställts minimipriser. Det för föregående regleringsår för södra och
mellersta Sverige återinförda systemet med prisorter har bibehållits. I norra
Sverige gälla normalpriserna fritt av köparen anvisad mottagningsplats. Vid
överlåtelse av brödsäd till kvarn från Svenska spannmålsaktiebolaget och
från auktoriserad spannmålshandlare är priset 75 respektive 40 öre högre
än priset till odlare. Det förstnämnda priset gäller fraktfritt eller eif kvarnort
och i senare fallet skall kvarnen betala frakten upp till 25 öre och över
1 krona 50 öre per deciton. I båda fallen fortgår emellertid den successiva
stegringen av priset ända fram till den 31 augusti 1945 (cirkulär nr 2011).

Den tidigare föreskrivna inblandningen av kom vid framställningen av
vete- och rågmjöl har under regleringsåret 1943/44 sänkts vid olika tillfällen
för att helt upphöra från och med den 1 september 1944. Inblandningen av
vårvete i vete har sänkts och skall från och med den 1 mars 1945 genomsnittligt
utgöra lägst 10 och högst 15 procent. Vid förmälning av vete till siktat
vetemjöl och grahamsmjöl skall från och med den 1 mars 1945 någon inblandning
av råg eller annan spannmål icke äga rum. Sammalet rågmjöl skall
till 100 procent utgöras av råg. Utmalningsprocenten vid förmälning av vete
till siktat mjöl sänktes i flera omgångar under regleringsåret 1943/44 och
utgjorde från och med den 1 september 1944 75 procent, varefter den höjdes
den 1 november 1944 till 75,5 procent, den 1 januari 1945 till 76 procent
och den 1 april 1945 till 77 procent. Utmalningsprocenten vid framställning av
vetemjöl har i olika etapper höjts från 67 till 71 procent. Utmalningen av
råg för framställning av samsikt har höjts till 76 procent (cirkulär nr 1852,
1892, 2016, 2020, 2120 och 2172).

Förmalningsersättningen för handelsförmalning av vete och råg har av
Kungl. Majit för tiden 1 september 1944—31 augusti 1945 fastställts till
samma belopp som under föregående regleringsår eller 6 kronor 50 öre per
deciton (cirkulär nr 2129). Enligt Kungl. Maj :ts beslut den 30 juni 1944 utgår
icke förmalningsersättning vid löneförmalning efter utgången av juli
månad 1944 (cirkulär 1959).

På grund av den av systemet med successivt stegrade priser betingade allmänna
nedgången av prisnivån på spannmål vid övergången lill reglerings -

Kungl. Manis proposition nr 303.

året 1944/45 har enligt Kungl. Maj:ts beslut den 27 oktober 1944 livsmedelskommissionen
bemyndigats uppdraga åt Svenska spannmålsaktiebolaget
att till auktoriserade spannmålshandlare och kvarnar utbetala en gottgörelse
för deras lager av brödsäd den 1 september 1944, motsvarande prisskillnaden
vid nämnda tidpunkt mellan brödsäd av 1943 års och äldre skörd, å
ena, samt brödsäd av 1944 års skörd, å andra sidan. I samband härmed
ha sådana kvarnar, vilka före den 1 september 1944 förmalt brödsäd och
korn av 1944 års skörd, ålagts att för sålunda förmalda kvantiteter till spannmålsbolaget
inbetala en avgift, motsvarande prisskillnaden i augusti 1944
mellan spannmål av 1943 års och äldre skörd samt spannmål av 1944
års skörd.

De från och med den 28 januari 1944 gällande högsta priserna på enhetsvetemjöl,
grahamsmjöl, samsikt och sammalet rågmjöl vid försäljning från
kvam ha från och med den 20 januari 1945 sänkts med 1 krona per deciton
till för enhetsvetemjöl 36 kronor 55 öre, för grahamsmjöl 26 kronor 20 öre,
för samsikt 28 kronor 15 öre och för sammalet rågmjöl 24 kronor 45 öre, allt
per 100 kilogram brutto för netto (cirkulär nr 2129).

Foder medelsregleringen. 1944 års fodersädsskörd understeg högst väsentligt
medelskörden för åren 1930—39. Särskilt skörden av havre har till följd
av låg hektarskörd och minskad areal blivit ringa. I likhet med föregående
år ha därför mältad brödsäd och betfor fått tillgripas såsom delersättning
för fodersäd vid tilldelningarna. Därjämte har i samma syfte melass, kli och
oljekraftfoder fått tagas i anspråk. Slutligen har en begränsning av tilldelningskvantitetema
till vissa djurslag mäst genomföras för att icke belasta
de fodersädsproducerande brukningsdelarna med ett alltför betungande avstående
av fodersäd till det allmänna.

Bestämmelser angående fodersäds- och betfortilldelningarnas storlek återfinnas
för tiden 1 juni—31 augusti 1944 i livsmedelskommissionens cirkulär
nr 1890, för september 1944 i cirkuläret nr 2014, för tiden 1 oktober—31 december
1944 i cirkuläret nr 2026, för tiden 1 januari—14 mars 1945 i cirkuläret
nr 2112 och för tiden 15 mars—31 maj 1945 i cirkuläret nr 2186.
Tidigare utfärdade föreskrifter om tilldelning av fodersäd till s. k. hushållsbok
äro alltjämt gällande.

Livsmedelskommissionen har utfärdat bestämmelser angående avståendet
av fodersäd under regleringsåret 1944/45 (cirkulär nr 2060).

För fodersäd har — på samma sätt som för brödsäd — för regleringsåret
1944/45 fastställts normalpriser efter en successivt stigande skala. Priserna
till odlare ökas fram till april 1945. Genomsnittspriserna för kom, vicker
och foderärter äro lägre än föregående regleringsår, varjämte systemet med
stigande priser betingat en allmän nedgång av prisnivån på fodersäd vid
övergången till regleringsåret 19i4/45 i likhet med priserna på brödspannmål.
På grund av dessa förhållanden har åt spannmålsbolaget enligt Kungl.
Maj:ts förenämnda beslut den 27 oktober 1944 uppdragits att till auktoriserade
spannmålshandlare och kvarnar utbetala viss gottgörelse för deras la -

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

ger av fodersäd vid månadsskiftet augusti/september 1941, och härjämte ha
sådana auktoriserade spannmålshandlare, som före den 1 september 1944
till förbrukare för utfodringsändamål försålt fodersäd av 1944 års skörd,
ålagts att för sålunda försålda kvantiteter till spannmålsbolaget inbetala en
avgift, motsvarande prisskillnaden i augusti 1944 mellan spannmål av 1943
års och äldre skörd samt spannmål av 1944 års skörd (cirkulär nr 2070).

Beträffande stråfoder har på grund av den goda höskörden någon skärpning
av regleringsbestämmelserna icke behövt genomföras hittills under regleringsåret
1944/45.

För den allmänna tilldelningen av oljekraftfoder och kli ha under innevarande
regleringsår tillämpats i huvudsak samma principer som under konsumtionsåret
1943/44. Sålunda erhöllo jordbrukare inom Götaland, Svealand
och Gävleborgs län en viss kvantitet oljekraftfoder per mjölkko. Därjämte
utgick inom samma delar av riket en tilldelning av oljekraftfoder och kli,
som baserades på sådan mjölkproduktion, som låg över en viss fastställd
grundkvantitet per ko. I de fyra nordligaste länen ha vissa kvantiteter oljekraftfoder
och kli ställts till kristidsstyrelsernas förfogande för utdelning
(cirkulär nr 1925, 1952 och 2111). — Även under innevarande konsumtionsår
ha odlare av olje- och spånadsväxter beviljats särskild tilldelning av oljekraftfoder
(cirkulär nr 2052).

Under konsumtionsåret 1944/45 utgår inom hela riket en allmän tilldelning
av melass för tjurar, oxar och kor (cirkulär nr 2046).

En del extra tilldelningar ha kunnat beviljas av vissa fodermedel, framför
allt kli. Sålunda medgavs under våren 1944 lill mjölkkor en extra tilldelning
av 10 kilogram kli per ko inom Götaland, Svealand och Gävleborgs
län och av en lika stor kvantitet betfor inom de fyra nordligaste länen
(cirkulär nr 1820). Något senare under våren erhöllo mjölkkor i Norrland
samt i de norra delarna av Dalarna och Värmland en extra tilldelning av
10 kilogram rågkli per ko (cirkulär nr 1874). Av rågkli lämnades i juni 1944
för vissa suggor en extra tilldelning av 100 kilogram per djur (cirkulär nr
1920). De från och med regleringsåret 1942/43 gällande bestämmelserna om
extra tilldelning av 50 kilogram vetekli för varje modersugga i samband med
grisning ha fortfarande tillämpats (cirkulär nr 1000 och 2112). För modersuggor
har för konsumtionsåret 1944/45 i ersättning för företagen reduktion
av fodersädstilldelningen medgivits en allmän engångstilldelning av 100 kilogram
kli per sugga (cirkulär nr 2047).

Särskilda bestämmelser lia utfärdats örn tilldelning av dietfoder (nämligen
kli, melass, linkakmjöl samt linfrö eller linfrömjöl) för sjuka husdjur
(cirkulär nr 1924).

Havrekli och kornkli få alltjämt försäljas fritt (cirkulär nr 1035). Under
augusti 1944 fick rågkli och maltgroddar fritt försäljas till förbrukare för
utfodringsändamål (cirkulär nr 1963).

Handeln med fodercellulosa är fortfarande fri (cirkulär nr 1003).

Genom kungörelse den 16 mars 1945 (nr 65) har förbud utfärdats mot utfodring
av till människoföda tjänliga ärter och bönor. Kungörelsen innebär,

Kunni. Maj:ts proposition nr 303.

att dylika ärter och bönor ej få användas till utfodring av hästar, nötkreatur,
svin, fjäderfä eller andra husdjur ävensom att med dylika ärter och bönor
ej få vidtagas sådana åtgärder, att varan förlorar i användbarhet såsom
människoföda, dock att sistnämnda föreskrift ej utgör hinder mot betning
eller ympning av ärter och bönor till utsäde. Undantag från dessa bestämmelser
kan meddelas av livsmedelskommissionen (cirkulär nr 2214).

Potatisregleringen. De av livsmedelskommissionen med stöd av förordningen
den 30 juni 1943 (nr 454) i kommissionens cirkulär nr 1549 utfärdade
bestämmelserna angående tillverkning av potatisstärkelse äga giltighet
även under tillverkningsåret 1944/45.

Det pris, som innehavare av tillverkningslicens har att erlägga till leverantör
för potatis, som inköpes för framställning av stärkelse och är av för
fabriksändamål normal kvalitet, har för tillverkningsåret 1944/45 liksom för
närmast föregående tillverkningsår efter bemyndigande av Kungl. Maj:t fastställts
av livsmedelskommissionen.

Vidare har för detta tillverkningsår liksom tidigare upprättats ett avtal
mellan livsmedelskommissionen (tidigare statens potatismjölsnämnd), å ena
sidan, och Sveriges stärkelseproducenters förening u. p. a., å den andra sidan,
vilket avtal underställts Kungl. Maj:t för godkännande. Viss del av avtalet
har därjämte av Kungl. Maj :t förelagts riksdagen för godkännande. Enligt
detta avtal har förenämnda förening ulfäst sig att inköpa den mängd
potatisstärkelse, som framställes enligt meddelade tillverkningslicenser upp
till en för varje tillverkningsår fastställd maximikvantitet, med undantag för
vad som får användas till husbehov för tillverkaren och dennes potatisleverantör.
Å andra sidan har kommissionen respektive potatismjölsnämnden,
under förutsättning av statsmakternas godkännande, åtagit sig att vidtaga
eller föranstalta om åtgärder från statens sida för att bereda föreningen möjlighet
att erhålla minst ett visst i avtalet angivet pris per deciton för vid tillverkningsårets
slut inneliggande lager av potatismjöl med avdrag av viss
kvantitet, ävensom ersättning för ränte- och lagringskostnader i avseende på
inneliggande lager, med visst avdrag, under tre månader, räknat från och
med utgången av respektive tillverkningsår.

Bestämmelserna för tillverkningsåret t944/45 återfinnas i Kungl. Maj:ts
brev den 22 september 1944.

Enligt förordningen den 2 mars 1934 (nr 34), som genom kungörelsen den
30 juni 1943 (nr 484) förlängts att gälla tills vidare, har föreskrivits, att vid
införsel av druv- och stärkelsesocker, stärkelsesirap (statistiskt nr 290) samt
dextrin och stärkelseklister ävensom appreturmedel innehållande dextrin,
stärkelse, glykos, växtslem och dylikt (statistiskt nr 620) skall, utöver enligt
tulltaxan stadgad tull, utgå tilläggstull med vissa belopp.

I kungörelsen den 5 december 1941 (nr 922) förordnade Kungl. Maj:t om
beslag å samt reglering av handeln med potatisflingor, skuren och torkad
samt torkad och finmalen potatis, potatismjöl samt gryn av potatismjöl. I
anslutning härtill meddelade livsmedelskommissionen (cirkulär nr 563) be -

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

stämmelser om ransonering av potatisprodukter med giltighet från och med
den 14 december 1941. Livsmedelskommissionen har sedermera beslutat, att
skuren och torkad samt torkad och finmalen potatis ävensom gryn av potatismjöl
från och med den 25 oktober 1943 tills vidare må försäljas fritt (cirkulär
nr 1585). Handeln med potatisflingor är icke reglerad i vidare mån
än att tillverkare av varan äger sälja den endast till Svenska spannmålsaktiebolaget
eller av bolaget anvisad köpare (cirkulär nr 2067). Potatismjöl fick
enligt livsmedelskommissionens beslut från och med den 22 maj 1944 fritt
överlåtas (cirkulär nr 1877). Då det emellertid på grund av det svaga utfallet
av 1944 års potatisskörd befanns önskvärt att begränsa användningen av
potatismjöl för vissa industriella ändamål, utfärdade Kungl. Maj:t den 14
september 1944 kungörelse (nr 603) om ändring i kungörelsen den 5 december
1941 angående beslag å samt reglering av handeln med potatismjöl m. m.
Med stöd av denna kungörelse vidtog livsmedelskommissionen vissa ransoneringsåtgärder
beträffande industriernas förbrukning av potatismjöl (cirkulär
nr 2010). Då dessa åtgärder icke visade sig vara tillräckliga för att
hålla förbrukningen av potatismjöl nere på en nivå, som svarade mot befintliga
lager och planerad tillverkning, beslöt livsmedelskommissionen att
från och med den 17 januari 1945 återinföra den fullständiga ransoneringen
av potatismjöl (cirkulär nr 2132).

Vissa bestämmelser ha även utfärdats innebärande inskränkning i rätten
att använda potatis för olika ändamål. Genom kungörelsen den 2 oktober
1942 (nr 806) har sålunda förordnats om beslag å potatis jämte viss reglering
av rätten att yrkesmässigt köpa och sälja potatis, innebärande bland annat
att handel med potatis får utövas endast av person eller företag, som erhållit
särskilt tillstånd därtill (auktorisation). Bestämmelserna i nämnda kungörelse
innebära dessutom bland annat förbud mot att utfodra annan potatis
än sådan, som är uppenbart oduglig till människoföda och ej heller kan användas
för tillverkning av potatismjöl, potatisflingor eller liknande produkter.
Med stöd av de befogenheter, som enligt kungörelsen tillkomma livsmedelskommissionen,
har kommissionen medgivit vissa undantag från utfodringsförbudet
(cirkulär nr 2057).

Vidare må nämnas att, i likhet med vad fallet varit under tidigare krigsår,
garantipriser fastställts för 1944 års skörd av potatis. Sålunda har livsmedelskommissionen,
i enlighet med Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 mars och
den 22 december 1944, uppdragit åt Svenska spannmålsaktiebolaget att under
april månad 1945 till vissa bestämda priser inköpa all matpotatis samt
fabriks- och foderpotatis av fullgod beskaffenhet, som av odlare och av personer
eller företag, vilka yrkesmässigt idka handel med potatis, hembjudits
bolaget senast den 15 mars 1945.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande bar livsmedelskommissionen utfärdat
nya bestämmelser örn normalpris på potatis att gälla från och med
den 13 oktober 1944. De tidigare av kommissionen utfärdade föreskrifterna
örn normalpris på potatis avsågo allenast 1942 års skörd.

Kungl. Majlis proposition nr 303-

Clearing. Utöver vad som i propositionerna nr 319/1942, 246/1943 och 253/
1944 meddelats rörande clearing, må nämnas, att livsmedelskommissionen
genom Kungl. Maj:ts brev den 5 maj 1944 erhållit bemyndigande att från
clearingkassan för fettvaror täcka förlust å den inhemska odlingen av oljeväxter
även under år 1944.

Produktionsutvecklingen på jordbrukets område.

Livsmedelskommissionen har vid sin skrivelse den 10 april 1945 fogat vissa
tabellsammanställningar rörande produktionsutvecklingen under 1943 och
1944 samt januari och februari 1945. Dessa sammanställningar torde såsom
särskild tabellbilaga få fogas vid statsrådsprotokollet. Följande uppgifter rörande
produktionsutvecklingen äro i huvudsak hämtade från kommissionens
skrivelse.

Marknaden för mjölk- och mejeriprodukter. (Jfr tab. 2—5.) Inom 1942
års jordbrukskommitté ha i samband med undersökningar rörande jordbrukets
inkomster och kostnader utförts beräkningar i fråga om den totala
mjölkproduktionens omfattning under det sista förkrigsåret samt under åren
efter krigsutbrottet. Resultatet av nämnda beräkningar redovisas i följande
tablå för olika produktionsår (september—augusti).

1938/39 ............. 4 714 000 ton 1942/43 ............. 3 845 000 ton

1939/40 ............. 4 596 000 » 1943/44 ............. 4 188 000 »

1940/41 ............. 4 086 000 » 1944/45 (prognos) .... 4 435 000 »

1941/42 ............. 3 661000 »

Som synes nådde mjölkproduktionen ett minimum år 1941/42. Enligt den
prognos, som utarbetats för år 1944/45, väntas mjölkproduktionen detta regleringsår
komma att ligga endast 5,9 procent under 1938/39 års nivå.

Vid mejerierna invägda mjölkkvantiteter samt deras användning för olika
ändamål redovisas i följande tablå i ton.

Å r	Invägd mjölk	Därav
använd för produktbered-ning	försåld som konsum-tionsmj ölk	försåld grädde (omräknad till mj ölk)
1939 ..................	3 205 688	2 395 153	494 367	316 168
1940 ..................	2 988 933	2 202 644	519 500	266 789
1941 ..................	2 659 251	1 940 169	610 512	122 850
1942 ..................	2 517 931	1 740 033	855 273	63 421
1943 ..................	2 852 031	1 963 235	963 192	72 381
1944 ..................	3 107 561	2 183 544	940 625	138 213

De i tablån angivna siffrorna rörande mjölkinvägningen böra ses i samband
med utvecklingen av antalet mjölkleverantörer. Detta uppgick sålunda
i juli 1939 till 204 249 samt hade fram till juli 1944 ökats till 250 001 eller

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

med 22,4 procent. Det visar sig också, att invägningssiffrorna förete en betydligt
mindre nedgång under krisåren än de av jordbrukskommittén beräknade
siffrorna för den totala mjölkproduktionen. Den ökade anslutningen
till mejerierna, delvis föranledd av olika statliga åtgärder, såsom bestämmelserna
rörande försäljningen av lantsmör samt försäljningsföreskrifter i
samband med genomförandet av mjölkstandardiseringen, har sålunda lett
till att allt större del av den totala mjölkproduktionen kommit att tillföras
mejerierna. Detta belyses närmare av följande relativtal, som angiva invägningens
procentuella andel av den totala mjölkproduktionen.

1938/39.................................. 66-4 procent

1939/40.................................. 67-7

1940/41 .................................. 67 2 »

1941/42.................................. 68-9

1942/43.................................. 70-7

1943/44 .................................. 73-3 »

Av förenämnda siffror framgår, att särskilt under de två sista regleringsåren
en allt större del av mjölkproduktionen invägts vid mejerierna.

Beträffande den invägda mjölkens användning för olika ändamål lägger
man särskilt märke till en betydande uppgång av försäljningen av konsumtionsmjölk
under krigsåren. Denna försäljning synes emellertid under 1943
ha nått ett maximum och under senare delen av sistnämnda år lägger man
märke till en viss minskning. Det visar sig också, att mejeriernas mjölkförsäljning
under år 1944 var 2,3 procent lägre än året förut. En jämförelse
mellan mejeriernas mjölkförsäljning 1944 och 1939 visar en ökning för det
förstnämnda året med 90,3 procent. Denna avsevärda ökning beror dock
till en icke obetydlig del på nedgången i direktförsäljningen av mjölk och
representerar alltså icke en motsvarande konsumtionsökning. Därjämte är att
märka, att mejeriernas mjölkförsäljning sedan slutet av 1941 omfattar standardiserad
mjölk. Omräknas den standardiserade mjölken till mjölk av medelfetthalt,
stannar ökningen mellan 1939 och 1944 vid 59,0 procent.

Försäljningen av grädde visar däremot en motsatt utveckling och företer
en betydande nedgång sedan 1939. Lägst låg gräddförsäljningen under åren
1942 och 1943, då den uppgick till endast 20,1 respektive 22,9 procent av
1939 års försäljning. Under åren 1942 och 1943 var gräddförsäljningen emellertid
ransonerad. Sedan försörjningsläget i fråga om mjölk i februari 1944
medgivit, att gräddförsäljningen lämnades fri, ökade densamma kraftigt och
1944 års gräddförsäljning visar därför en stegring med 91,0 procent jämförd
med året förut.

Den under år 1944 för produktberedning tillgängliga kvantiteten invägd
mjölk uppgick som tidigare angivits till 2 184 000 ton, vilket är 11,2 procent
mer än året förut. Mejeriproduktionen samt försäljningen av smör och ost
från mejeri visa följande utveckling.

Bihang till riksdagens protokoll 19i5. 1 sami. Nr 303.

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

År	Smör	O s t
Produktion ton	Försäljning ton	Produktion ton	Försäljning ton
1939 ..........	83 735	54 319	43 653	41 406
1940 ..........	80 760	74 002	35 328	37 736
1941..........	77 687	76 184	22 383	23 052
; 1942 ..........	71 926	67 785	14 991	15 052
1943 ..........	79 263	76 044	21 296	19 519
1944 ..........	87 304	92 483	29 924	29 720

Från 1943 till 1944 kan man konstatera en uppgång med 10,1 procent i
fråga örn smörproduktionen och 21,6 procent beträffande försäljningen av
mejerismör. Sistnämnda försäljning har som synes rätt betydligt överstigit
produktionen, varav följer en avsevärd minskning i smörlagren. Av tablån
framgår även, att ostproduktionen kunnat ökas avsevärt under år 1944, närmare
bestämt med 40,5 procent.

Margarinproduktionens storlek under de sista sex aren redovisas i följande
tablå. 1

Å r	Hushålls- margarin ton	Bageri- margarin ton	Summa ton
1939 ..............	51 390	8 609	59 999
1940 ..............	29 174	9 548	38 722
1941..............	18 263	7 947	26 210
1942 ..............	35 444	5 391	40 835
1943 ..............	31 578	5 424	37 002
1944 ..............	30 582	8 378	38 960

Slaktdjursmarknadcn. (Jfr tab. 6 och 7.) Under år 1944 har en fortsatt
betydande förbättring ägt rum i fråga om försörjningen med kött och fläsk,
vilket framgår av nedanstående tal, som redovisa den totala saluförda slakten
under de tre sistförflutna åren.

Djurslag	1942	1943	1944	ökning i procent år 1944 från
ton	ton	ton	1942	1943
	45 972	56 708	69 871	52-0	23-2
	11 249	11 780	13 480	19-8	14-4
	9 205	12 592	13 668	48-5	8-5
	1 623	2 920	3 520	116-9	20-s
Häst ..........................	6 540	7 630	9 370	43-3	22-8
Summa kött	74 589	91 630	109 909	474	19-9
	45 337	65 498	95 652	111-0	46-0 I
Summa kött och fläsk	119 926	157 128	205 561	71-4	30-S

1 Uppgifterna beträffande får och getter äro beräknade på grundval av den besiktigade slakten
år 1944.

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

År 1942 nådde kött- och fläskproduktionen ett bottenläge. ökningen från
nämnda år till 1944 uppgår som synes till icke mindre än omkring 71 procent.
Störst är ökningen i fråga om fläskproduktionen, som sedan 1942 mer
än fördubblats. Aven jämfört med 1943 visar 1944 års kött- och fläskproduktion
en avsevärd förbättring, vilken även i detta fall är mest framträdande
i fråga örn fläsk.

I fråga om fläskproduktionen förtjänar anmärkas, att den genomsnittliga
slaktvikten för svin ökade avsevärt år 1943 men år 1944 sjunkit något under

1943 års siffra. Under år 1942 var den genomsnittliga slaktvikten sålunda
72,8 kilogram men steg under 1943 till i genomsnitt 89,7 kilogram. Under

1944 var motsvarande tal 88,4, vilket alltså innebär en obetydlig nedgång.
Medan alltså fläskproduktionen från 1942 till 1944 steg med lil procent,
visar antalet slaktade svin en ökning med endast 73,6 procent eller från
623 000 till 1 082 000.

Med ledning av statistiken över antalet betäckta suggor i Svea- och Götaland
kan man göra sig en föreställning örn, hur fläskproduktionen kommer
att gestalta sig under en tid av omkring ett år framåt. Under år 1943 uppgick
antalet betäckningar till 190 672 för att år 1944 minska till 182 368 eller
med 4,4 procent. Under förutsättning av oförändrad slaktvikt skulle man
alltså ha att vänta en motsvarande nedgång i fläskproduktionen under 1945.

Importen av köttvaror har under 1944 uppgått till omkring 8 500 ton.

Äggmarknaden. Inom 1942 års jordbrukskommitté ha beräkningar verkställts
rörande den totala äggproduktionen inom landet. Resultaten av dessa
framgå av följande tablå.

År	Antal värphöns	Äggproduktion per höna, st	Äggproduktion ton
1938/39 ............	9 210 000	112	60 860
1939/40 ............	9 249 000	110	60 026
1940/41 ............	8 542 000	103	51 910
1941/42 ............	6 298 000	101	37 530
1942/43 ............	5 689 000	106	35 579
1943/44 ............	6 650 000	112	43 943
1944/45 ............	7 980 000	112	52 732

Till belysande av handelsutvecklingen efter äggransoneringens genomförande
meddelas i följande sammanställning uppgifter örn de auktoriserade
partihandlarnas inköp av ägg.

Kungl. Majlis proposition nr 303.

	Auktoriserade partihandlares inköp av ägg från
Period	Auktoriserade ägguppköpare, ton	Äggproducenter, ton	Summa ton
Kvartalsvis. 1941 4:e kvartalet..................	1769	302	2 071
1942 l:a » ..................	1416	207	1623
2:a * ..................	4 682	351	5 033
3:e » ..................	2 461	206	2 667
4:e » ..................	1057	158	1215
1943 l:a » ..................	2 921	225	3146
2:a »> ..................	4 276	318	4 594
3:e » ..................	2 552	226	2 778
4:e » ..................	1018	231	1249
1944 l:a » ..................	3 990	387	4 377
2:a » ..................	5 787	448	6 235
3:e » ..................	3 822	424	4 246
4:e * ..................	1925	422	2 347
1945 Vi—S8/i........................	1472	243	1715
M/i—“/»..........................	1383	176	1559

Fodermedelsmarknaden. (Jfr tab. 8.) Den inom 1942 års jordbrukskommitté
beräknade inhemska förbrukningen av oljekraftfoder och kli redovisas i
följande tablå för det senaste förkrigsåret samt tiden därefter. Siffrorna avse
inom jordbruket använda kvantiteter.

Produktionsår	Förbrukning i ton av
Oljekraftfoder	Kli
1938/39 ......................	241000	196 000
1939/40 ......................	205 000	203 000
1940/41 ......................	158 000	174 000
1941/42 ......................	125 000	151000
1942/43 ......................	90 000	126 000
1943/44 ......................	105000	158 000
1944/45 (prognos).............	165000	145000

Beträffande den inhemska foderskörden kunna följande sammanställningar
vara av intresse. Uppgifterna ha hämtats ur statistiska centralbyråns officiella
skördestatistik.

Som av den sista*tablån å s. 21 framgår lämnade år 1944 endast hö ett
bättre resultat än året förut. 1944 års höskörd var en av de största som erhållits
i landet. För samtliga slag av fodersäd ävensom för foderrotfrukter
var 1944 års skördeutfall sämre än året förut. I fråga om kom bör nämnas,
att detta sädesslag fr. o. m. september 1944 inom södra och mellersta Sverige
åter får användas för utfodringsändamål sedan inblandningen av kom i
brödsäd slopats.

Vid den arealinventering, omfattande Svea- och Götaland samt Gävleborgs
län, som företogs i oktober 1944, infordrades även uppgifter rörande de

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

Å r	Areal i hektar av
Korn	Havre	Blandsäd	Summa fodersäd	Foderrot- frukter	Hö
1930........	132 163	660235	267 784	1 060 182	103 731	1 865 212
1931........	125 691	642 799	268 525	1 037 015	100 633	1 871 345
1932........	110 523	673 057	233 573	1 017 153	82 264	1 810 017
1933........	105 358	651319	235 394	992 071	72 441	1 807 284
1934........	100 394	659 793	238 807	998 994	74 572	1 804 654
1935........	105062	670884	251 165	1 027 lil	75 301	1 798 132
1936........	104 036	670 675	258 385	1 033 096	73 631	1 795 574
1937........	95 078	657 255	251 444	1 003 777	72 557	1 735 713
1938........	101 518	660 839	252 838	1 015 195	70 985	1 726 755
1939........	104 240	660 030	252 037	1 016 307	67 600	1 711918
1940........	106 847	635 045	284 259	1 026 151	63 645	1 694 101
1941........	99 184	629 266	290 627	1 019 077	67 695	1 652 068
1942........	111777	597 230	278 387	987 394	67 982	1 656 661
1943........	113162	574 834	276 804	964 800	64 566	1 665 580
1944........	95 097	555 837	278 565	929 499	66 096	1 677 738

		Skörd i kilogram per hektar	av
År	Korn	Havre	Blandsäd	Foderrot- frukter	Hö från odlad jord	Hö från naturlig äng
1930 .......	1 820	1 700	1 980	36 530	3 780	1 120
1931.......	1 770	1 540	1 860	31 660	3 820	1 210
1932 .......	2 020	1 860	2 220	40 730	3 840	1 180
1933 .......	1 890	1 690	2 020	35 740	3 200	1 110
1934 .......	2 140	1 860	2 260	39 810	3 270	1090
1935 .......	2 120	1 850	2 250	37 240	3 610	1 280
1936 .......	1 920	1 790	2 030	37 510	3 570	1 280
1937 .......	1 990	1 890	2 140	39 740	3 890	1 300
1938 .......	2 370	2 080	2 480	39 740	3 950	1 290
1939 .......	2 220	1 930	2 350	37 680	3 360	1 330
1940 .......	1 770	1 480	1 680	36 860	2 250	980
1941.......	1 590	1 230	1 450	33 330	1 610	910
1942 .......	1 970	1 550	1 900	33 760	3 000	1 100
1943 .......	2 060	1 480	1 790	35 120	2 930	1 130
1944 .......	1 840	1 310	1 690	29 660	3 770	1 270

År			Skörd	ton av
Korn	Havre	Blandsäd	Summa fodersäd	Foderrot- frukter	Hö
1930 .......	240 202	1 120 723	529 488	1 890 413	3 788 813	5 647 969
1931.......	222 903	987 850	500 073	1 710 826	3 185 551	5 769 198
1932 .......	222 770	1 251 092	517 782	1 991 644	3 350 647	5 824 555
1933 .......	199 554	1 098 634	474 653	1 772 841	2 589 238	4 896 259
1934 .......	214 460	1 229 171	540 869	1 984 500	2 968 748	4 988 264
1935 .......	222 302	1 239 286	564 188	2 025 776	2 803 986	5 501 349
1936 .......	200 251	1 202 541	525 676	1 928 468	2 762 034	5 443 779
1937 .......	188 908	1 240 661	538 660	1 968 229	2 883 488	5 883 121
1938 .......	240 140	1 374 885	627 802	2 242 827	2 820 846	5 924 707
1939 .......	231 723	1 271 083	591 373	2 094 179	2 547 143	5 072 968
1940 .......	189 281	937 128	478 136	1 604 545	2 346 244	3 387 970
1941.......	157 697	775 733	420 966	1 354 396	2 256 312	2 424 970
1 1942 .......	220 103	926 039	528 415	1 674 557	2 295 302	4 331 312
1943 .......	232 621	850 306	494 682	1 577 609	2 267 356	4 272 643
1944 .......	175 294	730 037	470 469	1 375 800	1 960 190	5 485 249

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

arealer av bland annat fodersäd, som odlarna ämnade beså våren 1945. I
följande sammanställning redovisas dessa arealer jämte skördade arealer av
samma växtslag dels år 1944 och 1943, dels i genomsnitt åren 1938—39 för
området Svea- och Götaland samt Gävleborgs län, uttryckt i hektar.

	Korn	Havre	Blandsäd	Summa fodersäd
Areal, avsedd att besås 1945 ...............	60 156	578 531	285 648	924 335
Skördad areal 1944 ........................	57 635	546 182	269 607	873 424
» » 1943 ........................	74 360	564 657	266 539	905 556
» 1938/39 .....................	69 224	648 369	245 718	963 311

En jämförelse mellan avsedd odling 1945 och skördad areal 1944 uppvisar
en ökning av den sammanlagda fodersädsarealen med 5,8 procent. Ökningen
är genomgående för samtliga tre slag av fodersäd. En jämförelse med genomsnittsarealen
under åren 1938—39 visar en nedgång i fråga om korn och
havre men ökning för blandsäd. Nedgången för havre är relativt betydlig och
uppgår till 10,8 procent.

Brödsädsmarknadcn. (Jfr tab. 2.) Beträffande de under senare år skördade
brödsädsarealema i Sverige hänvisas till följande sammanställning ur den
officiella statistiken.

			Areal	i hektar av
År	Höstvete	Vårvete	Summa vete	Höstråg	Vårråg	Summa råg	Summa brödsäd
1930 ............	214 365	47 205	261 570	235 203	6 193	241 396	502 966
1931............	215 191	61 135	276 326	200 411	6 835	207 246	483 572
1932 ............	213 849	64 444	278 293	204 876	6 792	211 668	489 961
1933 ............	220 567	82 187	302 754	218 751	7 284	226 035	528 789
1934 ............	224 444	66 002	290 446	229 006	6 794	235 800	526 246
1935 ............	214 813	57 937	272 750	218 525	8 629	227 154	499 904
1936 ............	211 788	69 263	281 051	202 220	12 741	214 961	496 012
1937 ............	233 961	65 308	299 269	189 795	7 307	197 102	496 371
1938 ............	240 460	68 014	308 474	181 569	6 558	188 127	496 601
1939 ............	253 507	83 639	337 146	168 646	6 296	174 942	512 088
1940 ............	216 770	91 998	308 768	163 735	7 196	170 931	479 699
1941............	177 039	109 371	286 410	198 477	8 171	206 648	493 058
1942 ............	164 009	114 535	278 544	241 236	8 263	249 499	528 043
1943 ............	153 342	115 223	268 565	212 247	7 690	219 937	488 502
1944 ............	191 961	84 178	276 139	196 938	6 071	203 009	479 148

För 1944 kan man konstatera en betydande arealökning för höstvete. Däremot
visar vårvetearealen en rätt avsevärd nedgång. Samma är förhållandet
med höstråg.

Från och med år 1940 ha arealinventeringar företagits såväl på sommaren
som på hösten. Vid sommarinventeringarna ha uppgifter erhållits rörande
skördad areal, varemot vid höstinventeringama uppgifter lämnats örn den
areal, som vid inventeringstillfället besåtts med höstsäd, ävensom rörande
de arealer, som under påföljande vår avsåges komma att besås med olika
angivna sädesslag. Resultatet av dessa inventeringar i vad avser brödsäd
redovisas i följande tablå för Svea- och Götaland.

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

			Areal	hektar enligt inventeringen den
Sädesslag	23/i. 1944	V. 1944	20/io 1943	V. 1943	31/ ho 1942	V. 1942	31 / /10 1941	3/« 1941	l6/i. 1940
Höstvete....... Vårvete........	208 099 93 889	191 365 82 714	195 499 92 242	153 614 lil 833	157 597 110 192	163 971 113 730	189 701 94 084	176 961 108 714	230 216 93 580
Summa vete	301 988	274 079	287 736	265 447	267 789	277 701	283 785	285 675	323 796
Höstråg........ Vårråg.........	174 621 5 777	195 842 5 692	203 094 6 745	212 186 7 421	222 412 7 958	240 838 8 116	250 332 7 650	198 029 7 949	203 404 7 686
Summa råg	180 398	201 534	209 839	219 607	230 370	248 954	257 982	205 978	211 090
Summa brödsäd	482 386	475 613	497 575	485 054	498 159	526 655	541 767	491 653	534 886

Då man genom de dubbla inventeringarna erhåller uppgifter rörande såväl
besådd som skördad areal av höstsäd, kan man få en uppfattning om hur
höstsäden övervintrat de olika åren. Som av föregående tablå framgår, ägde
en mycket stor utvintring av höstvete rum under vintern 1940/41, uppgående
till icke mindre än 23,1 procent av den besådda arealen. Även under
påföljande vinter utvintrade en betydande höstveteareal, uppgående till 13,6
procent av den besådda arealen. Under de två följande vintrarna har höstvetet
övervintrat väl, men däremot lia vissa mindre arealar av höstråg gått ut.

Av de uppgifter, som erhållits genom inventeringen i oktober 1944, framgår
att arealen höstvete företett en fortsatt ökning medan motsatsen är fallet
i fråga om höstråg. Som nyss påpekats resulterade de osedvanligt hårda
vintrarna 1940/41 och 1941/42 i en betydande utvintring av höstvetearealerna.
Detta föranledde jordbrukarna att minska höstvetearealen och i stället
öka arealen av höstråg, vilket sädesslag visade en betydligt större härdighet.
Sedan nämnda svåra vintrar efterföljts av betydligt mildare, ha jordbrukarna,
som av arealinventeringarna framgår, återigen börjat öka sin veteodling och
minska odlingen av höstråg. Under förutsättning att de för vårvete och
vårråg avsedda arealerna verkligen besås, synes brödsädsarealen för skördeåret
1945 komma att bliva 1,4 procent större än året förut.

Beträffande skördeutbytet per hektar av brödsäd under en följd av år
hänvisas till följande, ur den officiella skördestatistiken hämtade uppgifter.

År	Skörd i kilogram per hektar	av
Hös t vete	Vårvete	Höstråg	Vårråg
1930 .........	2 290	1 630	1 820	1 240
1931.........	1 710	1 570	1 370	1 120
1932 .........	2 470	1 960	2 070	1 360
1933 .........	2 570	1 820	2 070	1 420
1934 .........	2 820	1 890	2 220	1 400
1935 .........	2 480	1 880	1 910	1 350
1936 .........	2 210	1 750	1 650	1 350
1937 .........	2 440	1 810	1 920	1 310
1938 .........	2 740	2 010	2 010	1 440
1939 .........	2 780	1 860	2 040	1 460
1940 .........	1 250	1 630	1 570	1 200
1941.........	1 070	1 290	1 370	910
1942 .........	1 780	1 580	1 820	1 120
1943 .........	2 330	1 450	1 870	1 060
ion.........	2 280	1 480	1 780	1 100

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

I följande sammanställning redovisas den officiella skördestatistikens uppgifter
över den inhemska skörden av brödsäd fr. o. m. år 1930. Av tablån
framgår att skörden av vete år 1944 visade en ökning med i runt tal 20 000
ton jämfört med året förut. Denna uppgång berodde helt på en betydande
ökning i skörden av höstvete, medan skörden av vårvete var mindre än år

1943. Skörden av höstråg var 1944 mindre än året förut. Den sammanlagda
nedgången för höstråg och vårvete var större än ökningen i fråga om höstvete,
varför den sammanlagda skörden av brödsäd år 1944 blev något mindre
än skörden året förut.

Å r	Skörd i ton av
Höst- vete	Vår- vete	Summa vete	Höstråg	Vårråg	Summa råg	Summa brödsäd
1930 .........	489 767	76 833	566 600	428 753	7 695	436 448	1 003 048
1931.........	367 558	96 015	463 573	275 485	7 641	283 126	746 699
1932 .........	528 944	126 279	655 223	423 530	9 215	432 745	1 087 968
1933 .........	566 970	149 826	716 796	452 361	10 326	462 687	1 179 483
1934 .........	632 182	124 601	756 783	507 443	9 504	516 947	1 273 730
1935 .........	533 586	108 976	642 562	417 735	11 609	429 344	1 071 906
1936 .........	467 481	121 342	588 823	334 326	17 184	351 510	940 333
1937.........	571 129	118 386	689 515	364 609	9 589	374 198	1 063 713
1938 .........	667 532	136 600	804 132	365 231	9 422	374 653	1 178 785
1939 .........	704 978	155 880	860 858	344 401	9 169	353 570	1 214 428
1940 .........	270 669	150 060	420 729	257 290	8 603	265 893	686 622
1941.........	189 929	141 128	331 057	271 848	7 395	279 243	610 300
1942 .........	291 486	180 545	472 031	438 841	9 248	448 089	920 120
1943 .........	356 956	167 259	524 215	396 640	8113	404 753	928 968
1944 .........	418 512	124 202	542 714	350 108	6 674	356 782	899 496

Potatismarknaden. (Jfr tab. 2.) Den inhemska skörden av potatis redovisas
i följande sammanställning för åren fr. o. m. 1940 samt genomsnittet
per år under 5-årsperioden 1935/39. (Siffrorna för 1944 äro preliminära.)

Å r	Skörd, ton	Areal, hektar	Skörd per hektar, kilogram
1935/39 ............	1 813 408	131 711	13 770
1940 ..............	2 294 417	134 816	17 020
1941..............	2 071 086	137 375	15 080
1942 ..............	1 840 136	142 096	12 950
1943 ..............	2171118	147 307	14 740
1944 ..............	1 434 574	138 732	10 340

Av tablån framgår, att 1944 års potatisskörd blivit osedvanligt liten och
icke mindre än V3 lägre än året förut. Även i jämförelse med genomsnittsskörden
1935/39 visar 1944 års skörd en betydande nedgång. Av tablån
framgår, att nedgången från 1943 till största delen beror på minskat hektarutbyte
men även till en viss del på arealminskning.

Vid den arealinventering, som företogs i oktober 1944, inhämtades uppgifter
även om de arealer, som jordbrukarna avsåge att odla med potatis
våren 1945. Dessa uppgifter, som omfatta Svea- och Götaland jämte Gävle -

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

borgs län, redovisas i följande tablå jämte skördade arealer inom samma område
åren 1944 och 1943 samt i genomsnitt 1938/39 i hektar.

Areal avsedd att odlas våren 1945 .......................... 121 621

Skördad areal 1944 124 502

» » 1943 130 795

» » 1938/39 119 250

Enligt dessa uppgifter skulle man i år ha att vänta en ytterligare arealminskning
för potatis.

Beträffande konsumtionen av matpotatis föreligger ingen statistisk redovisning.
Med ledning av bl. a. socialstyrelsens konsumtionsundersökningar
ha inom 1942 års jordbrukskommitté verkställts vissa beräkningar rörande
storleken av denna konsumtion. Dessa redovisas nedan i ton för olika konsumtionsår.

1938/39 .............. 755 000 1942/43 ............... 1 000 000

1939/40 ............... 755 000 1943/44 ............... 950 000

1940/41 ............... 810 000 1944/45 ............... 900 000

1941/42 ............... 975 000

De anförda siffrorna angiva som synes en mycket avsevärd konsumtionsökning
fram t. o. m. år 1942/43, närmare bestämt med drygt 30 procent.
Under de följande åren har som en följd av den allmänna förbättringen av
försörjningsläget en successiv tillbakagång av potatisförbrukningen skett.

Förbrukningen av fabrikspotatis, som under konsumtionsåret 1938/39 uppgick
till 260 000 ton, har för konsumtionsåret 1943/44 beräknats utgöra
270 000 ton. Till följd av 1944 års mycket svaga potatisskörd har all förbrukning
av potatis för bränneriändamål förbjudits. Vidare har tillverkningen
av potatismjöl inskränkts till 1js av den normala. Av denna orsak beräknas
under konsumtionsåret 1944/45 endast 60 000 ton potatis komma att
användas för fabriksändamål.

Utvecklingen av jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter.

I syfte att närmare belysa den ekonomiska utvecklingen inom jordbruket
och därvid bl. a. erhålla ett mått på de inkomst- och utgiftsförskjutningar,
som under krigsåren kunna ha ägt rum mellan såväl olika områden som olika
storleksgrupper av jordbruk, har livsmedelskommissionen tidigare genom sin
statistiska byrå låtit bearbeta cirka 11 000 av jordbrukare avgivna självdeklarationer
för vart och ett av åren 1938 samt 1940—42. Efter vederbörligt
bemyndigande har kommissionen låtit fullfölja denna undersökning genom
en bearbetning av ungefär ''samma antal självdeklarationer för år 1943. För
de härvid erhållna resultaten har kommissionen lämnat en utförlig redogörelse
i en särskild promemoria, vilken torde få fogas till protokollet som
bilaga 2. Beträffande resultaten av undersökningen har livsmedelskommissionen
anfört följande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

På samma sätt som vid tidigare undersökningar av detta slag lia de på
den s. k. A-bilagan till självdeklarationerna lämnade uppgifterna rörande
jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter omräknats dels till totalbelopp
för hela riket och de s. k. stora huvudområdena (södra och mellersta
Sveriges slättbygder, södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder samt
norra Sverige), dels till siffror per hektar jordbruksjord. Omräkningen till
totalbelopp har skett särskilt för varje storleksgrupp och naturligt jordbruksområde
med ledning av förhållandet mellan åkerarealen vid å ena sidan
samtliga och å andra sidan de undersökta brukningsdelarna inom respektive
område och storleksgrupp. Vid framräkningen av siffror per hektar jordbruksjord
har ängsarealen reducerats till åker med ledning av det i den
officiella jordbruksstatistiken redovisade förhållandet mellan åkerns och ängsmarkens
avkastning. Utöver de på dessa båda sätt redovisade kontanta inkomsterna
respektive utgifterna ha även jordbrukarnas nettointäkter samt
den jordbrukarfamiljerna tillkommande arbetslönen framräknats med ledning
av uppgifterna på självdeklarationerna.

Förändringarna i jordbrukarnas sammanlagda kontanta inkomster och utgifter
under den tid livsmedelskommissionens deklarationsundersökningar
omfatta framgå av följande sammanställning.

	1938	1940	1941	1942	1943
Samtliga kontanta inkomster, milj. kro-nor ...............	1 506-7	1 717-8	2 011-5	2 151-6	2 423-7
» » inkomster, index.....	100-o	114-0	133-5	142-8	160-9
Därav för försålda jordbruksprodukter, milj. kronor.......	1 161-1	1 408-2	1 618-5	1 644-9	1 861-6
» » » jordbruksprodukter, index .............	100-o	121-3	139-4	141-7	160-3
Samtliga kontanta utgifter, milj. kronor . » » utgifter, index.......	1 090-0 100-0	1 229-0 112-8	1 425-5 130-8	1 535-7 140-9	1 670-7 153-3 i

Vid bedömandet av de anförda siffrorna är det nödvädigt att beakta de
svårigheter med erhållandet av ett fullt representativt material, som alltid
äro förknippade med undersökningar av detta slag. De bearbetade självdeklarationerna
avse jordbruk, från vilka uppgifter inhämtades till en av
1938 års jordbruksutredning företagen undersökning rörande jordbrukets
driftsförhållanden. Trots den omsorg, som vid denna nedlades på att införskaffa
ett i möjligaste mån rättvisande material kunde det icke undvikas,
att de därvid undersökta cirka 18 000 egendomarna utvisade en i förhållande
till genomsnittsjordbruket högre produktionsförmåga och rationaliseringsgrad.
Efter allt att döma har denna avvikelse uppåt från det »normala» blivit
ytterligare markerad genom den nedskärning av undersökningsmaterialet,
som av olika anledningar måst göras i samband med deklarationsundersökningarna.
De i förestående sammanställning angivna beloppen för jordbrukets
kontanta inkomster och utgifter torde därför vara för höga, ett förhållande
som beträffande åtskilliga delposter kan uppvisas genom jämförelse
med annat tillgängligt statistiskt material. Den möjligheten kan givetvis icke
heller uteslutas, att de undersökta egendomarna under krigsåren ävenledes
kunna utvisa en i viss mån från genomsnittsjordbruket avvikande utveckling
av inkomster respektive kostnader och följaktligen också de förut anförda
indextalen kunna något avvika från de faktiska ekonomiska förskjutningarna
inom jordbruksnäringen under dessa år. Jämförelser med de inom 1942 års
jordbrukskommitté verkställda kalkylerna rörande jordbrukets inkomster och

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

kostnader tyda närmast på att de här anförda siffrorna skulle överskatta
såväl inkomst- som utgiftsökningen under de undersökta åren. Härvid får
givetvis även beaktas de rubbningar i fråga om materialets jämförbarhet
mellan olika år, som följa av en successivt fullständigare redovisning i självdeklarationema
till följd av utvidgad lantbruksbokföring, skärpt deklarationskontroll
eller andra omständigheter. Särskilt då jämförelserna utsträckas
till att gälla en längre följd av år torde dylika förhållanden icke kunna
lämnas obeaktade.

Vid en jämförelse mellan de båda senast undersökta åren framgår, att såväl
inkomster som utgifter under år 1943 stigit avsevärt i förhållande till
år 1942, men att inkomstökningen varit betydligt starkare än utgiftsökningen.
För samtliga kontanta inkomster redovisas mellan dessa båda år en stegring
med 12,7 procent och för inkomsterna av försålda jordbruksprodukter
en stegring med 13,2 procent, medan den samtidiga ökningen av de kontanta
utgifterna stannar vid 8,8 procent. I fråga om inkomstutvecklingen är det av
intresse, att inkomsterna av animaliska produkter enligt deklarationerna år
1943 stigit förhållandevis starkt, nämligen med 14,5 procent, medan inkomstökningen
för vegetabilier stannar vid 10,0 procent. Under såväl 1941 som
1942 stego tvärtom inkomsterna av vegetabilier avsevärt starkare än inkomsterna
av animalier, och fortfarande föreligger i jämförelse med år 1938 en
mycket betydande skillnad i stegringstakten till vegetabiliernas fördel.

Av särskilt intresse i dessa undersökningar äro de jämförelser, som kunna
göras mellan olika områden och storleksgrupper. För de tre stora huvudområdena
redovisas följande förskjutningar i fråga om inkomster och utgifter.
_

	1938	1940	1941	1942	1943
Samtliga kontanta inkomster.
Södra och mellersta Sveriges slättbygder..........	100-0	117-5	134-6	142-9	160-4
» » » » skogs- o. dalbygder . . .	100-0	118-0	142-4	150-2	169-2
Norra Sverige..................................	100-0	94-6	113-0	128-7	147-0
Inkomster av försålda jordbruksprodukter.
Södra och mellersta Sveriges slättbygder..........	100-0	117-5	134-1	139-4	158-5
» » » » skogs- och dalbygder. .	100-o	123-8	142-7	137-2	155-2
Norra Sverige..................................	100-o	147-3	176-9	184-2	201-2
Samtliga kontanta utgifter.
Södra och mellersta Sveriges slättbygder..........	100-0	114-3	129-6	140-4	152-3
» » » » skogs- och dalbvgder	100-0	116-5	138-4	145-4	156-9
Norra Sverige....................................	100-0	99-0	119-9	133-6	149-6

För jordbrukarnas samtliga kontanta inkomster föreligger såsom framgår
av sammanställningen en betydligt större stegring i södra och mellersta
Sverige — särskilt inom skogs- och dalbygderna -- än i norra Sverige. Visserligen
har inkomstökningen, procentuellt tagen, från 1942 till 1943 varit
något större inom sistnämnda område än i de båda övriga, men skillnaden
är obetydlig och har icke medfört någon utjämning av den differens till
norra Sveriges nackdel, som tidigare förelåg. Denna för norra Sverige i jämförelse
med landet i övrigt ofördelaktiga utveckling av den totala inkomstsumman
synes emellertid av självdeklarationernas uppgifter att döma icke
grunda sig på någon för detta område särskilt ogynnsam utveckling av inkomsterna
av den egentliga jordbruksdriften. Tvärtom lia enligt della material
inkomsterna av försålda jordbruksprodukter i norra Sverige stigit procentuellt
betydligt starkare än i södra och mellersta Sverige. För jordbruket

Kungl. May.ts proposition nr 303.

i norra Sverige ha emellertid inkomsterna av skogsbruk i regel en såväl absolut
som relativt taget långt större betydelse än för jordbruket i övrigt. För
dessa inkomster redovisade självdeklarationerna under de första krigsåren
en kraftig nedgång i norra Sverige och ännu 1943 var stegringen i förhållande
till 1938 av denna inkomstpost tämligen liten i jämförelse med övriga
Sverige. Dessa förhållanden belysas närmare av följande sammanställning
av skogsinkomsternas förändringar:

	1938	1940	1941	1942	1943
Södra och mellersta Sveriges slättbygder..........	100-0	124-8	156-1	210-9	200-4
» » » » skogs- och dalbygder .	100-O	102-4	149-6	201-0	223-8
Norra Sverige..................................	100-0	63-7	78-9	96-1	116-1

Förklaringen till de skarpt framträdande olikheterna mellan de olika områdena
i fråga örn denna inkomstpost torde framför allt vara att söka i det
förhållandet, att den genom de ökade vedavverkningarna uppkomna inkomstökningen
för norra Sveriges vidkommande mer än uppvägts av minskade
försäljningar av sågtimmer och massaved.

De nu berörda förhållandena avspeglas tydligt även i de på grundval av
självdeklarationerna framräknade siffrorna för jordbrukets sammanlagda
nettointäkter. De procentuella förskjutningar, som nettointäkterna av jordbruksfastighet
inom de olika områdena samt hela riket undergått sedan
1938, sammanfattas i följande sammanställning. I

	Södra och mellersta Sveriges	Norra	Hela


	slättbygder	skogs- och dalbygder	Sverige	riket
1938 ............	100-0	100-O	100-0	100-O
1940 ............	125-7	119-8	98-8	117-8
1941............	147-0	143-3	111-9	138-0
1942 ............	148-8	153-8	131-5	146-8
1943 ............	176-5	183-0	151-8	173-4

I genomsnitt för hela riket uppgår stegringen av nettointäkterna av jordbruksfastighet
från 1938 till 1943 till 73,4 procent. Mellan åren 1942 och
1943 är densamma cirka 18 procent. Mellan de olika områdena föreligga
emellertid betydande olikheter. Starkast ha nettointäkterna stigit i södra
och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder och därnäst i slättbygdsområdena,
under det att stegringstakten för norra Sverige, såsom var att vänta
med hänsyn till förut berörda förhållanden, varit väsentligt långsammare.

Såsom förut nämnts har bearbetningen av deklarationsmaterialet även
innefattat framräkningen av siffror för de kontanta inkomsterna respektive
utgifterna per hektar åker. Även de härvid erhållna resultaten belysa på ett
intressant sätt skiljaktighetema mellan olika områden, men dessutom kunna
desamma nyttjas vid jämförelser mellan olika storleksgrupper. Olikheterna
i utvecklingen mellan olika storleksgrupper, synas dock, såvitt dessa
uppgifter angår, vara mindre enhetliga än de förut berörda skiljaktigheterna
mellan storleksgrupper, såsom närmare belyses av den å s. 29 intagna
sammanställningen av indextal för de kontanta inkomsterna och utgifterna
mellan olika storleksgrupper.

För slättbygdsområdet äro skillnaderna i den procentuella inkomstökningen
mellan olika storleksgrupper icke särskilt betydande. Uppgången är dock

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

Inkomster och utgifter av Jordbruksfastighet inom olika storleksgrupper och
områden åren 1940—43. Indextal: År 1938 = 100.

			Storleksgrupper, hektar	åker
Område	År	2—5	5—10	10-20	20-30	30—50	50— 100	över 100	liga
Samtliga kontanta inkomster. Södra och mellersta Sveriges	1940	123-0	119-6	119-5	116-5	115-2	118-4	114-5	117-5
slättbygder	1941	138-9	134-6	138-6	134-4	136-8	137-3	123-8	134-6
1942	146-0	139-1	143-9	137-2	142-0	147-4	146-1	142-9
	1943	161-4	158-1	159-8	157-0	160-1	166-8	160-9	160-4
Södra oeh mellersta Sveriges	1940	116-5	118-9	119-8	115-3	115-5	113-6	120-6	118-0
skogs- och dalbygder	1941	147-5	143-0	143-0	135-9	139-1	143-8	126-8	142-4
1942	158-9	154-7	147-8	137-8	141-5	140-5	136-3	150-2
	1943	182-2	172-9	166-8	155-3	160-9	152-0	152-8	169-2
Norra Sverige	1940	90-8	95-5	103-4	93-6		#	.	94-6
1941	104-7	117-1	128-3	106-1				113-0
	1942	122-4	132-8	140-2	114-7				128-7
	1943	138-6	149-2	161-4	158-1		•		147-0
Samtliga kontanta utgifter.
Södra och mellersta Sveriges	1940	120-5	114-8	114-7	113-6	112-9	114-8	113-2	114-3
slättbygder	1941	129-0	128-6	132-9	130-5	134-3	135-4	118-1	129-6
1942	138-9	134-1	140-1	137-3	141-7	147-5	141-5	140-4
	1943	149-1	142-4	148-1	150-3	156-7	163-9	153-8	152-3
Södra och mellersta Sveriges	1940	117-1	117-9	118-0	113-8	113-7	110-7	114-2	116-5
skogs- och dalbygder	1941	142-3	138-1	140-5	131-3	136-1	145-9	120-7	138-4
1942	151-3	148-8	145-6	138-1	136-7	136-6	135-9	145-4
	1943	164-9	157-1	157-1	147-3	153-8	145-8	157-4	156-9
Norra Sverige	1940	96-1	99-6	106-4	96-7			»	99-0
1941	114-6	122-4	131-7	111-7				119-9
	1942	131-9	133-1	143-4	124-1				133-6
	1943	143-9	149-5	161-0	166-9		•		149-6

något större för brukningsdelar under 5 samt över 30 hektar än för mellanliggande
storleksgrupper. Denna skillnad motsvaras emellertid till en del av
likartade skiljaktigheter i fråga örn kostnadsutvecklingen. Inom skogs- och
dalbygderna synas såväl inkomster som utgifter i stort sett lia stigit starkast
vid de mindre brukningsdelarna. Beträffande norra Sverige är det framför
allt påfallande, att de kontanta inkomsterna, per hektar räknat, inom tre
av de fyra redovisade storleksgrupperna stigit svagare än de kontanta utgifterna.

Redogörelse för nu gällande priser på jordbruksprodukter samt
på vissa förnödenheter för jordbrukets behov.

I anslutning till en av livsmedelskommissionen i dess skrivelse den 10 april
1945 intagen redogörelse må följande uppgifter angående nu gällande priser
på jordbruksprodukter samt vissa förnödenheter för jordbrukets behov anföras.

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

Mjölk- och mejeriprodukter. Riksnoteringen på runmärkt smör, vilken
är grundläggande för prisregleringen på mjölk och mejeriprodukter, har under
innevarande regleringsår utgjort 4 kronor 5 öre per kilogram. Härutöver
utgår till mejerierna mjölkpristillägg med visst av livsmedelskommissionen
bestämt belopp för varje kilogram av den myckenhet fett, som innehålles i
den vid mejerierna invägda mjölken samt dessutom visst tillägg per kilogram
fett, som ingår i sådan mjölk och till mjölk omräknad grädde, som av
mejeriet försålts annorledes än till mejeri (konsumtionsmjölk). Vidare har
Kungl. Maj:t bemyndigat livsmedelskommissionen att använda högst
7 500 000 kronor av de medel, som stå till kommissionens förfogande för
jordbruksregleringens uppehållande, för utbetalande under tiden oktober
1944—maj 1945 av lokala differentieringsbidrag inom de produktionsområden,
som under 1944 mest lidit av ogynnsamma väderleksförhållanden.

För s. k. lantsmör utbetalas av statsmedel ett pristillägg till producenterna
av 30 öre per kilogram smör inom södra och mellersta Sverige. Inom
de norrländska länen utom Gästrikland är tillägget 55 öre per kilogram.

För ost gälla normalpriser, som ligga i paritet med smörpriset.

Priset på konsumtionsmjölk är reglerat genom normalprissättning. Medelpriset
på konsumtionsmjölk vid försäljning till förbrukare utgör för närvarande
29 öre per liter. Till mejerierna i vissa städer utgår därjämte viss ersättning
för utebliven prishöjning å konsumtionsmjölken.

Till täckande av de av produktionsminskningen föranledda extra kostnaderna
för mjölktillförseln till mejerierna och till de större konsumtionsorterna
utgå för närvarande vissa bidrag, nämligen dels s. k. merfraktbidrag,
dels s. k. regleringskostnadstillägg, dels viss ersättning för behandling av
konsumtionsmjölk vid några mejerier, dels bidrag till uppehållande av mejeriernas
körlinjer.

Slutligen utgår till flertalet mejerileverantörer producentbidrag.

Kött och fläsk. Genom beslut den 24 april 1942 bemyndigade Kungl. Maj:t
livsmedelskommissionen att i samråd med statens priskontrollnämnd fastställa
normalpriser å sådana varor, som omfattas av gällande reglering av
handeln med köttvaror. Med stöd av detta bemyndigande fastställde kommissionen
normalpriser på hela, halva och fjärdedels kroppar av storboskap,
större kalv, häst och svin att gälla från och med den 19 maj 1942. Dessa
normalprisbestämmelser utvidgades från och med den 29 juni 1942 att omfatta
även spädkalv samt från och med den 15 februari 1943 att omfatta
även hela och halva kroppar av får och lamm.

De normalpriser på hela, halva och fjärdedels kroppar av olika slaktdjur,
vilka gällde från och med den 24 april 1944 (se prop. nr 253/44), voro oförändrade
fram till den 11 september 1944, då vissa prissänkningar företogos.
Sålunda sänktes priset på nötkreatur med 7 öre per kilogram, på spädkalv
med 5 öre per kilogram, för får med 20 till 30 och för lamm med 10 till
60 öre per kilogram beroende på klass, samt för häst med 25 öre per kilogram.
Även priserna på svin sänktes, nämligen för svin med en slaktvikt

Kungl. Alaj.ts proposition nr 303.

understigande 60 kilogram med 13 öre, av 60—70 kilogram med 5 öre, av
70—100 kilogram med 7 öre och av 100 kilogram och däröver med 15 öre
per kilogram samt för galtfläsk och suggfläsk med 20 öre per kilogram.

Av följande uppställning framgå de normalpriser, som f. o. m. den 11
september 1944 gälla vid försäljning av hela och halva kroppar av nötkreatur,
får, lamm, häst, unghäst, föl och svin. Priserna avse vissa representativa
klasser inom första prisområdet, vilket omfattar Malmöhus och Kristianstads
län. Inom övriga tolv prisområden få genom varierande s. k. områdestillägg
uttagas priser, som med 1—15 öre per kilogram överstiga priserna
i första prisområdet. Priserna på svin få under tiden f. o. m. den 22
mars 1945 t. o. m. den 23 april 1945, överskridas med 6 öre per kilogram.
F. o. m. den 15 november 1944 tills vidare bär för sjätte till och med trettonde
prisområdena gällt med 2 öre per kilogram förhöjda områdestillägg.
Högsta tillägget utgör av denna anledning för närvarande 17 öre per kilogram
fläsk.

Normalpriser å hela och halva kroppar av nötkreatur, får, lamm, häst, unghäst,
föl och svin inom första prisområdet (putsad vara, öre per kilogram).

Klass	Ko, oxe	Kviga, stut,	Tjur	Gräs- kalv	Göd- kalv	Späd-. kalv	Får	Lamm	Häst
	ungtjur
i.......	166	176	166	165	245	120	255	300	98
ni.......	142	147	147	150	165	100	215	240	88

Fläsk med huvud

och fotter, då hela kroppens vikt

Klass

Ung-

häst

Föl

Galt-

fläsk

under-stiger
60 kg

är minst
60 men
mindre än
70 kg

är minst
70 men
mindre än
100 kg

är minst
100 men
mindre än
120 kg

är minst
120 kg

1 Prima ....

155

165

140

187

203

229

211

201

Klass	Suggfläsk icke
renskuret
i.........	155

Det förut omförmälda medgivandet från livsmedelskommissionen till överskridande
av normalpriserna å hela, halva och fjärdedels kroppar av svin
under tiden den 22 mars—den 23 april 1945 lämnades utan att någon motsvarande
förändring företogs av normalpriserna å styckade varor. Kompensation
till detaljhandeln för den sänkning av detaljhandelsmarginalen, som
medgivandet innebär, är avsedd alt lämnas på så sätt att normalpriserna på
hela, halva och fjärdedels kroppar av svin f. o. m. den 24 april 1945 sänkas
med 6 öre per kilogram, varefter normalpriserna, sedan detaljhandeln erhållit
full kompensation, åter skola höjas till sin nuvarande nivå.

Kungl. Maj:ts proposition nr 303-

Efter förslag av livsmedelskommissionen, vilket godkänts av Kungl. Maj:t,
skall viss del av det anslag å 7 000 000 kronor, som innevarande års riksdag
(prop. nr 104; r. skr. nr 115) anvisat för täckande av det i januari 1945 vid
omräkning av jordbrukskalkylen för innevarande år framkomna inkomstunderskottet,
användas för utbetalande av pristillägg för fläsk. Detta pristillägg
skall utgå å den besiktigade marknadsförda fläskproduktionen och
med sadant belopp, att jordbrukarna dels under den tid, då normalpriserna
äro sänkta, erhålla kompensation för inkomstminskningen till följd av sänkningen,
d. v. s. 12 öre per kilogram, dels för tiden därefter tills vidare under
återstoden av innevarande regleringsår få ett bidrag av högst 6 öre per
kilogram.

Ägg. Normalpriser på ägg gälla från och med den 24 september 1941.
Vid 1944 års början utgjorde producentpriset 3 kronor 10 öre per kilogram
inom första prisomradet, omfattande Kronobergs län, Kalmar läns södra
kristidsstyrelseområde, Gotlands, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus, Hallands
och Skaraborgs län ävensom Göteborgs och Bohus län samt Älvsborgs
län med undantag av Göteborg med omnejd samt Borås stad. I enlighet med
givna bemyndiganden sänktes förenämnda pris till 2 kronor 75 öre per kilogram
från och med den 11 -april 1944 samt höjdes till 2 kronor 95 öre per
kilogram från och med den 18 september och till 3 kronor 15 öre från och
med den 16 oktober 1944. Från och med den 3 april 1945 har priset sänkts
till 2 kronor 69 öre per kilogram.

Spannmål. Vid försäljning av spannmål från odlare ha från och med september
1944 normalprisbestämmelser återinförts i fråga örn såväl brödsäd
som i^ mellersta och södra Sverige odlat kom. Sistnämnda sädesslag hänföres
fran och med september 1944 ater till fodersäd. Normalpriserna på brödsäd
äro följande i kronor per deciton.

Leveranstid

Vårvete

Höstvete

Råg

1—15 september 1944 . .
16—30 » » . .

1—15 oktober *

16—31 » » ..

1—15 november »

16—30 » » . .

1—15 december » . .

16—31 » » ..

1—15 januari 1945 ..

16—31 »> » ..

1—15 februari »

16—28 » » ..

1—15 mars »

16—31 » » ..

1—15 april »

16—30 » » ..

1—15 maj »

16—31 » » ..

F. o. m. den 1 juni 1945

27- 90

28—

28.10
28-20
28-30
28-40
28-50
28-60
28-70
28-80

28- 90

29—
29-10
29-20
29-30
29-40
29-50
29-60
29-70

25- 90

26—

26.10
26-20
26-30
26-40
26-50
26-60
26-70
26-80

26- 90

27—
27-10
27-20
27-30
27-40
27-50
27-60
27-70

24- 90

25—

25.10
25-20
25-30
25-40
25-50
25-60
25-70
25-80

25- 90

26—
26-10
26-20
26-30
26-40
26-50
26-60
26-70

Kungl. Majits proposition nr 303. 33

För fodersäd gälla under nedan angivna perioder följande normalpriser i
kronor per deciton.

Leveranstid	Korn	Vithavre	Svart- havre	Strå- blandsäd	Vicker o. foderärter
1—15 september 1944 .......	21-90	18-30	17-80	19-30	33-30
16—30 » » .......	22—	18-40	17-90	19-40	33-40
1—15 oktober » .......	22-10	18-50	18—	19-50	33-50
16—31 » » .......	22-20	18-60	18-10	19-60	33-60
1—-15 november » .......	22-30	18-70	18-20	19-70	33-70
16—30 » » .......	22-40	18-80	18-30	19-80	33-80
1—15 december » .......	22-50	18-90	18-40	19-90	33-90
	22-60	19-		on*
1—15 januari 1945 .......	22-70	19-10	18-60	20-10	34-10
16—31 » » .......	22-30	19-20	18-70	20-20	34-20
1—15 februari » .......	22-90	19-30	18-80	20-30	34-30
16—28 » » .......	23—	19-40	18-90	20-40	34-40
1—15 mars » .......	23-10	19-50	19—	20-50	34-50
16—31 » » .......	23-20	19-60	19-10	20-60	34-60
f. o. m. den 1 april 1945 .....	23-30	19-70	19-20	20-70	34-70

För matärter gälla följande inlösningspriser per deciton i juni 1945, nämligen
för gula matärter 33 kronor 25 öre, och för gröna matärter 38 kronor
25 öre. För matbönor gäller ett normalpris av 90 kronor per deciton.

Samtliga angivna priser avse vara av normalkvalitet. För vara av annan
kvalitet än normalkvalitet verkställes prisreglering enligt vissa regler. För
den händelse spannmålen säljes till användning såsom utsäde, gälla icke de
angivna priserna utan prisbildningen är fri.

Stråfoder. Vid ingången av år 1944 gällde ett normalpris vid försäljning
av hö av vallväxter från odlare av 11 kronor 50 öre per deciton. För övriga
slag av stråfoder voro inga särskilda priser fastställda vid försäljning från
odlare. Normalpriserna a strafoder vid försäljning till förbrukare voro följande
per deciton, nämligen för hö av vallväxter 13 kronor 25 öre, för grönfoderhö
9 kronor 75 öre, för råg- och vetehalm 4 kronor 20 öre, för kornoch
blandsädshalm 5 kronor 20 öre, för havrehalm 6 kronor 20 öre samt
för trindsädshalm och fröhalm av vallväxter 7 kronor 20 öre. Med hänsyn
till att 1944 års höskörd syntes bliva god, slopades normalpriset på hö av
vallväxter vid försäljning från odlare samt sänktes priset på sådant hö vid
försäljning till förbrukare från och med den 17 juli 1944 till 11 kronor 75
öre per deciton. Samtidigt härmed upphävdes normalpriserna på grönfoderhö
och halm. Priset på hö av vallväxter avser med järntråd bunden pressad
vara av fullgod beskaffenhet. För opressad vara är priset minst en krona
lägre.

KraftfodcrmedcI. För nedan angivna slag av kraftfodermedel gälla följande
priser per deciton vid försäljning till förbrukare, nämligen för oljekraftfoder
(innehållande lägst 42 procent råprotein och fett) 35 kronor, för rågkli 16
kronor, för vetekli 19 kronor, för havre- och kornkli 12 kronor, för oriven
fodercellulosa 12 kronor, för Cellfor S 15 kronor, för Cellfor MM 15 kronor
Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 303.

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

25 öre, för vanlig standardiserad hönsfoderblandning 31 kronor, för vitaminiserad
hönsfoderblandning 33 kronor, för vitaminiserad kycklingfoderblandning
33 kronor, för blodmjöl 45 kronor, för dikalciumfosfat 62 kronor, för
foderbenmjöl i prisklass I 27 kronor och i prisklass II 25 kronor, för köttfodermjöl
och valmjöl i prisklass I 40 kronor, i prisklass II 35 kronor och i
prisklass III 30 kronor, för luzernmjöl med en råproteinhalt av 15,0 procent
eller mer 27 kronor, för luzernmjöl med en råproteinhalt av 13,5—14,9 procent
25 kronor och för luzernmjöl med en råproteinhalt av 11,5—13,4 procent
23 kronor för luzernmjöl med en råproteinhalt av högst 11,4 procent 14
kronor, för fälttorkat hömjöl 14 kronor, för maltgroddar 17 kronor, för melass
14 kronor, för våt betmassa 1 krona, för ensilerad betmassa 2 kronor,
för betfor inom södra och mellersta Sverige 23 kronor och inom norra Sverige
23 kronor 50 öre samt för vetefodermjöl 20 kronor 50 öre. Till samtliga
nu angivna priser, vilka avse leverans å viss angiven plats (tariffhamn,
kvarnplats etc.), komma tillägg för transport av varan från leveransorten
till den ort, där varan avhämtas av köparen.

Konstgödsel. Priserna på konstgödselmedel vid försäljning till förbrukare
framgå av följande sammanställning.

Varuslag			Kronor	per deciton			Priset avser leverans ban-fritt å följande platser
l:a tilld elnings-perioden	2:a tilldelnings-perioden	3:e tilldelnings-perioden
Superfosfat 13—14 %	12: 25per1/io 1944	12: 75 per1/. 1945	13: 50perV, 1945	fabrikshamn
	12: 55	»	V. 1945	13:05	»	V. 1945	13: 90	»	Vu 1945
Superfosfat 15 %...	13: 60	»	Vio 1944	14:15		Vs 1945	15: —	»	V. 1945	»
	13: 95	»	Vs 1945	14: 50	»	Vt 1945	15: 45		Vu 1945
Thomasfosfat......	12: 25	»	V» 1944	12: 75	»	V, 1945	13: 50	»	V. 1945	Domnarvet
	12:55	»	Vs 1945	13:05	»	Vs 1945	13: 90	»	Vu 1945
Kali, 50 %........	23: 35	»	Vio 1944	24: 25	»	Vs 1945	25: 20	»	V. 1945	tariffhamn
	23: 90	»	Vs 1945	24: 75	»	Vs 1945	25: 85	»	Vu 1945
Kali, 40 %........	18: 65	»	Vio 1944	19: 40	»	Vs 1945	20:15	»	Vt 1945	»
	19:10	»	Vs 1945	19: 80	»	Ve 1945	20: 70	»	Vu 1945
Kain it.............	6: —	»	Vio 1944	6: 25	»	Vs 1945	6: 50	»	V. 1945
	6: 15	»	Vs 1945	6: 40	»	Ve 1945	6: 70	»	Vu 1945
Kalksalpeter.......	—			24: —	»	kontant	24: 75	»	kontant	»
Kalkkväve, 18 % . .	23: —	»	kontant	24: —	»	»	24: 75	»	»	Svartvik-Alby
Kalkkväve, 20 % . .	24: 25		»	25: 25	»	»	26: —	»	»	»
Ammoniumsulfat . ..	—			23: 50	»	»	24:10	»	»	Ljungaverk
Ljungasalpeter.....	—			22: 50	»		23:10	»		»

Potatis. Jämlikt bemyndigande av Kungl Maj:t har livsmedelskommissionen
uppdragit åt Svenska spannmålsaktiebolaget att till vissa garantipriser
under april 1945 inköpa all från odlare samt från personer eller företag,
vilka yrkesmässigt idka handel med potatis, före den 15 mars 1945
hemb juden potatis, som uppfyller vissa kvalitetsfordringar. För matpotatis
utgör garantipriset inom Skåne och Blekinge 10,5 öre per kilogram. I övriga
delar av Götaland samt i Svealand utgör garantipriset 11 öre per kilogram
och i Norrland är garantipriset 12 öre per kilogram. För fabriks- och foderpotatis
är garantipriset inom hela riket 10 öre per kilogram, med skyldighet

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

för hembudsgivaren att, om Svenska spannmålsaktiebolaget det påfordrar,
mot ersättning av 50 öre per deciton sortera den hembjudna potatisen i enlighet
med de bestämmelser, som kunna komma att föreskrivas för leverans
av hembjuden potatis. Priset gäller inklusive emballage fritt av spannmålsbolaget
anvisat uppsamlingsställe.

Kungl. Maj :t har för tillverkningsåret 1944/45 fastställt de priser, som tillverkare
av potatisstärkelse eller brännvin har att vid inköp av potatis av för
fabriksändamål normal kvalitet erlägga till leverantören, till under tiden
från kampanjens början till och med den 31 oktober 1944 28 öre, under tiden
1 november—31 december 1944 29 öre, under tiden 1—31 januari 1945
30 öre och under tiden 1 februari 1945 till kampanjens slut 31 öre, allt räknat
per stärkelseprocent och hektoliter fritt fabrik.

Priser på jordbrukets produkter under regleringsåret 1945/46 m. m.

Grunderna för prissättningen under regleringsåren 1943/44 och 1944/45.

Statens livsmedelskommission har i sin skrivelse den 22 mars 1945 lämnat
följande redogörelse för innebörden av det prissättningssystem, som tillämpats
under regleringsåren 1943/44.

För regleringsåret 1943/44 fastställdes priserna av Kungl. Maj:t redan våren
1943. Till grund för prissättningen lades en genom 1942 års jordbrukskommitté
upprättad kalkyl rörande jordbrukets inkomster och kostnader under
regleringsåret 1942/43, varvid man utgick från att prissättningen skulle
baseras på den produktions- och kostnadsvolym, som enligt kalkylen framräknats
för sistnämnda regleringsår. Anledningen härtill var, att man för år
1943/44 räknade med i stort sett samma produktions- och kostnadsvolym
som under år 1942/43. Prisbeslutet våren 1943 innebar, att de då rådande
priserna å jordbruksprodukter i stort sett skulle bibehållas oförändrade, såvida
ej produktions- och kostnadsbetingelserna skulle utveckla sig på ett
sådant sätt, att för jordbruket i dess helhet komme att enligt de fastslagna
grunderna för beräkningssättet uppstå ett kalkylmässigt över- eller underskott,
motsvarande mer än 4 procent av jordbrukets samlade inkomster enligt
den uppgjorda inkomst- och kostnadskalkylen. Med en beräknad inkomst
för jordbruket av i runt tal 1 800 000 000 kronor skulle alltså en variation av
omkring 70 000 000 kronor få äga rum utan att förändring i prisläget skulle
komma till stånd. Vid en större förändring än den nu sagda skulle däremot
justering äga rum på sådant sätt, att marginalen nedbringades till 70 000 000
kronor, varvid justeringen i princip borde i första hand gå ut över de grenar
av produktionen, som mest föranlett över- eller underskottet.

För att utröna, huruvida anledning funnes att tillämpa 4-procentregeln,
skulle omprövning av vårpriserna äga rum så snart statistiskt material förelåge
för beräkning av skörderesultatet, d. v. s. i augusti 1943. Till ledning härför
skulle vid sistnämnda tidpunkt uppgöras en prognos beträffande såväl
inkomsterna som kostnaderna under regleringsåret 1943/44. Därest det av
denna prognos skulle framgå, att justeringar borde komma lill stånd, borde
dessa ej ske efter rent mekaniska synpunkter utan hänsyn tagas även till försörjningssynpunkter
m. m. Örn det i augusti 1943 ej befunnes lämpligt att

Kunni. Maj:ts proposition nr 303.

binda priserna för hela året, vilket syntes bliva beroende av med vilken säkerhet
man ansåge sig kunna bedöma skördens storlek, borde en omräkning
av den i augusti 1943 gjorda inkomst- och kostnadskalkylen äga rum omkring
den 1 januari 1944 och omkring den 1 maj 1944. Visade någon av
dessa omräkningar över- eller underskott av mer än 70 000 000 kronor, borde
justering av priserna äga rum med tillämpning av 4-procentregeln.

Det förutsattes slutligen, att det av försörjningspolitiska eller andra skäl
kunde bliva erforderligt att vidtaga vissa smärre justeringar i priserna, även
om över- eller underskottet vöre mindre än 70 000 000 kronor. Dylika justeringar
borde dock avvägas så att relationen mellan utgifter och inkomster i
kalkylen förbleve oförändrad.

Statens livsmedelskommission har i sin skrivelse vidare erinrat, att det
system för prissättningen, som kommit till användning för regleringsåret
1944/45, i väsentliga delar överensstämde nied det, som tillämpades för
regleringsåret 1943/44. Priserna på jordbruksprodukter för regleringsåret
1944/45 fastställdes sålunda redan våren 1944 genom ett av Kungl. Majit
den 24 mars 1944 meddelat beslut. Till grund för beslutet hade legat en
inom 1942 års jordbrukskommitté i mars 1944 upprättad kalkyl över jordbrukets
inkomster och kostnader under samma regleringsår, vilken visade ett
kalkylmässigt inkomstöverskott örn cirka 106 000 000 kronor. Beträffande
beslutet i fråga örn prissättningen, så vitt nu är fråga, har livsmedelskommissionen
lämnat följande redogörelse.

Med undantag för vissa prissänkningar å hö och matärter samt .sådana
nedsättningar av priserna, som livsmedelskommissionen skulle äga företaga
för att främja avsättningen eller av liknande skäl, skulle det beräknade inkomstöverskottet
tills vidare icke föranleda prissänkningar, utan de då rådande
priserna skulle behållas oförändrade. En omräkning av kalkylen skulle
emellertid äga rum i augusti 1944 på basis av då rådande förhållanden. Örn
det då skulle befinnas, att även efter nyss avsedda prissänkningar skulle
kvarstå ett inkomstöverskott, som vore lika med eller mindre än inkomstöverskottet
enligt marskalkylen, skulle det sålunda beräknade överskottet få
utjämnas genom en mot överskottet svarande höjning av posten för arbetskostnader
i kalkylen, dock till högst ett belopp av omkring 106 000 000 kronor.
Skulle åter vid augustiomräkningen uppstå ett inkomstöverskott, som
vore högre än sistnämnda siffra, skulle det överskjutande beloppet utjämnas
genom sänkning av priserna på jordbruksprodukter eller höjning av priserna
på statssubventionerade jordbruksförnödenheter. Därest efter prövningen av
augustikalkylen prissänkningar på jordbruksprodukter utöver dem, som vid
sagda tidpunkt ansetts befogade, bleve nödvändiga av avsättnings- eller liknande
skäl, skulle dylika sänkningar ske utan motsvarande kompensation
genom prishöjningar för andra produkter eller prissänkningar å förnödenheter.
Skulle det av andra skäl än de sistnämnda bliva erforderligt att efter
augustikalkylens prövning vidtaga justeringar av priserna, skulle justeringarna
så avvägas, att de ej påverkade relationen mellan utgifter och inkomster i
kalkylen. Kungl. Maj:ts beslut innefattade vidare godkännande av ett förslag
från livsmedelskommissionen att i samband med prövningen av augustikalkylen
skulle övervägas, huruvida en omräkning av sistnämnda kalkyl
borde vidtagas jämväl senare under loppet av regleringsåret.

Det av Kungl. Majit sålunda fattade beslutet rörande grunderna för prissättningen
å jordbrukets produkter under regleringsåret 1944/45, vilket del -

Kungl. Mcij.ts proposition nr 303.

gavs riksdagen i Kungl. Maj:ts proposition nr 253 angående prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område nr. nr., föranledde, på sätt framgår av riksdagens
skrivelse nr 399, icke någon erinran från riksdagens sida.

Den omräkning av kalkylen, som i enlighet med Kungl. Maj:ts beslut den
24 mars 1944 verkställdes i augusti 1944, gav till resultat, att jordbrukets inkomster
för regleringsåret 1944/45 skulle komma att med 142 600 000 kronor
överstiga det belopp, sorn skulle erfordras för att vid oförändrad pris- och
lönenivå giva jordbruket full täckning för den efter krigsutbrottet inträffade
kostnadsökningen. Vid omräkningen hade man då beaktat förenänrnda prissänkningar
å hö och matärter ävensom att livsmedelskommissionen redan
våren 1944 med hänsyn till avsättningsförhållandena sänkt priserna å vissa
slaktprodukter.

Efter framställning från livsmedelskommissionen bemyndigade Kungl.
Maj:t genom beslut den 25 augusti 1944 kommissionen att i huvudsaklig
överensstämmelse med de grunder, som kommissionen angivit i en den 25
augusti 1944 dagtecknad skrivelse till Kungl. Majit och därvid fogade handlingar,
vidtaga de sänkningar av priserna å jordbruksprodukter och de höjningar
av priserna på statssubventionerade jordbruksförnödenheter, som
funnes erforderliga för att utjämna det enligt augustikalkylen föreliggande
inkomstöverskottet, i den mån detta överstege 106 000 000 kronor. Vidare
förklarade Kungl. Majit, med bifall till en av kommissionen därom gjord
hemställan, att en omräkning av augustikalkylen skulle göras i januari 1945
samt att kommissionen skulle äga vidtaga de justeringar i priserna å jordbrukets
produkter och förnödenheter, som kunde föranledas av resultatet
av denna omräkning.

Den sålunda föreskrivna januariomräkningen visade ett kalkylmässigt inkomstunderskott
för jordbruket av omkring 7 100 000 kronor, för vilket jordbruket
i enlighet med de tidigare besluten i prisfrågorna skulle erhålla täckning.

Skillnaden i princip mellan det prissättningssystem, som tillämpades för
regleringsåret 1943/44, och det, som kommit till användning för innevarande
regleringsår, bestode, enligt vad livsmedelskommissionen uttalat, framför
allt däri att man under regleringsåret 1943/44, genom att den s. k. 4-procentregeln
tillämpades såväl vid inkomstöverskott som vid inkomstunderskott,
hade en viss marginal för de osäkerhetsmoment, som alltid måste vara förenade
med en beräkning av jordbrukets inkomster och kostnader, medan
man innevarande år, sedan det i augusti 1944 beräknade inkomstöverskottet
genom prisjusteringar reducerats till ett belopp av 106 000 000 kronor, haft
att vid januariomräkningen utjämna även relativt obetydliga kalkylmässiga
inkomstöverskott eller inkomstunderskott.

Inkomst- och kostnadskalkyl för regleringsåret 1945/46.

För att kunna tjäna såsom underlag vid prissättningen på jordbrukets produkter
för regleringsåret 1945/46 har, liksom skedde åren 1943 och 1944, en
kalkyl rörande jordbrukets inkomster och kostnader under det kommande
regleringsåret — vilken kalkyl i sitt slutgiltiga skick redovisats i bilaga 1 ■—-uppgjorts av en särskild delegation, bestående av organisationschefen i Kooperativa
förbundet, fil. lie. M. Bonow, direktören i Sveriges lantbruksförbund
A. II. Stensgård, ledamoten av livsmedelskommissionen, hovrättsrådet Olof
Söderström samt överdirektören G. Ytterborn.

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

Beträffande arbetet med kalkylen har livsmedelskommissionen anfört följande.

Arbetet med upprättande av kalkylen har denna gång särskilt på tvenne
punkter, nämligen i fråga om jordbrukets utgifter för förräntning av investerat
kapital och i fråga örn jordbrukets arbetskostnader, erbjudit väsentligt
större svårigheter än tidigare, sammanhängande med de förändringar, som
under årens lopp skett i fråga om kapitalinvesteringarna inom jordbruket
och som under hösten 1944 vidtagits beträffande löneformerna för jordbrukets
arbetskraft. Kalkylen har behandlats inom 1942 års jordbrukskommitté,
därvid meningsskiljaktigheter uppstått på ifrågavarande båda punkter, medan
i övrigt enighet i stort sett förelegat såväl beträffande principerna för kalkylens
upprättande som rörande de belopp, vartill de olika inkomst- och utgiftsposterna
borde upptagas i kalkylen. I anslutning till kommitténs granskning
av kalkylen och på grundval av kommitténs uttalanden har delegationen
senare gjort vissa justeringar i kalkylen.

Rörande innebörden och resultaten av inkomst- och kostnadskalkylen har
livsmedelskommissionen yttrat.

Vid beräkningen av jordbrukets inkomster har delegationen, i vad angår
den vegetabiliska produktionen, utgått från dels de vid arealinventeringen
per den 23 oktober 1944 för olika grödor angivna arealerna, dels vissa beräknade
hektarskördar, vilka under nu rådande produktionsbetingelser ansetts
motsvara medelmåttig skörd. Vid beräkningen av dessa hektarskördar
ha såväl de observerade skördarna under åren 1942—44 som de för dessa
år redovisade s. k. allmänna skördeomdömena tjänat till ledning.

De i kalkylen begagnade »normalskördarna» framgå av följande sammanställning,
i vilken till jämförelse intagits även de observerade hektarskördarna
åren 1942—44, medelskörden per hektar 1931—40 samt de tre förstnämnda
årens skördesiffror, omräknade efter skördesiffran 3,0.

Gröda	Obser- verad hektar- skörd 1931/40	Observerad	skörd	D:o omräknad efter skördesiffran 3''0	Våren 1944 antagen normal- skörd	Våren 1945 antagen normal- skörd
1942	1943	1944	1942	1943	1944
Höstvete..........	2 350	1780	2 330	2 210	2 225	2 184	2 210	2 300	2 300
Vårvete..........	1820	1580	1 450	1540	1634	1740	1777	1700	1700
Höstråg..........	1880	1820	1870	1780	1761	1934	1907	1800	1800
Vårråg...........	1340	1120	1060	1090	1244	1325	1308	1100	1100
Korn.............	2 020	1970	2 060	1870	1970	2 060	2 004	2 000	2 000
Havre............	1800	1550	1480	1330	1603	1708	1 663	1600	1550
Blandsäd.........	2130	1900	1 790	1730	1839	1989	1922	1900	1900
Ärter.............	1510	1540	1340	1010	1540	1608	1443	1500	1300
Potatis...........	14 290	12 950	14 740	10 450	13 875	14 265	14929	14 000	14 000
Sockerbetor.......	35 330	32 540	37120	32 600	34 864	34 800	36 222	35 000	35 00U
Foderrotfrukter . . .	37 670	33 760	35 120	30 130	34 924	36 331	37 663	36 000	36 000
Hö från odlad jord	3 480	3 000	2 930	3 800	3103	3 516	3 257	3100	3 200

Beträffande de i kalkylen intagna normalskördama har livsmedelskommissionen
anmärkt.

Hektarskörden för ärter har ursprungligen av delegationen antagits till
1 500 kilogram, vilken siffra emellertid av 1942 års jordbrukskommitté, med
hänsyn till den menliga inverkan på produktionen, som den knappa tillgång -

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

en på kaligödning kunde förväntas komma att få för ifrågavarande odling,
nedsatts till 1 300 kilogram. Av jordbrukarrepresentanter inom jordbrukskommittén
har uttalats, att de hyste farhågor för att även andra av de antagna
hektarskördsiffrorna vore för höga med hänsyn till de försämringar,
som produktionsbetingelserna undergått. Något yrkande örn sänkning av dessa
siffror framställdes emellertid ej i jordbrukskommittén, bortsett från ett
av kommittén avslaget yrkande örn sänkning av den beräknade normalskörden
av potatis från 14 000 till 13 000 kilogram. Kommittén uttalade emellertid,
att en allmän översyn borde vidtagas av hektarskördsiffrorna.

I anslutning till sammanställningen har livsmedelskommissionen vidkommande
jordbrukets inkomster yttrat.

Med utgångspunkt från de förut angivna hektarskördarna samt arealinventeringens
uppgifter rörande höstsådden och den planerade vårsådden har
den vegetabiliska produktionen beräknats. Kvantiteterna vete och råg till
avsalu och löneförmalning ha erhållits genom att man från den beräknade
totalskörden dragit lagringsförluster, avrens och utsäde. Vid beräkningen av
kvantiteten korn till avsalu har i kalkylen hänsyn endast tagits till den
mängd korn, som vid normal skörd kan väntas komma att tilldelas bryggerier
och kvarnar, därvid beträffande bryggerierna beaktats, att deras lager
kunna anses komma att vara praktiskt taget helt förbrukade vid slutet av
innevarande regleringsår. Någon inblandning av korn vid brödsädsförmalning
har sålunda här ej förutsatts. Av havre har i inkomstkalkylen upptagits
endast de kvantiteter, som beräknas åtgå för framställning av havregryn,
för försäljning till armén och åkerier samt för förbrukning i samband
med skogskörsler. Likaså ha av hö och halm endast förbrukningen inom
armén och åkerierna samt vid skogskörsler upptagits. I fråga örn matpotatis
hade delegationen ursprungligen utgått från en fortsatt nedgång i förbrukningen
från 900 000 till 875 000 ton. Sistnämnda kvantitet motsvarar en ökning
av förbrukningen per capita med cirka 9 procent i förhållande till
1938/39. (I jämförelse härmed bör ses att förbrukningen beräknats till
1 000 000 ton år 1942/43 och till 950 000 ton år 1943/44.) Kommittén fann
emellertid skäl ej föreligga för antagande, att konsumtionen av matpotatis
nästa regleringsår skulle bliva lägre än innevarande år, och kvantiteten matpotatis
har i enlighet härmed oförändrat upptagits till 900 000 ton. Kvantiteten
sockerbetor har beräknats under antagande av en i förhållande till
år 1944 oförändrad areal, d. v. s. cirka 55 000 hektar. Kvantiteterna oljeoch
spånadsväxter ha beräknats med ledning av arealinventeringen och vissa
antagna hektarskördar.

Till utgångspunkt för beräkningen av värdet av den för år 1945/46 kalkylerade
vegetabiliska produktionen har för all spannmål tagits det år 1944/45
rådande prisläget. För brödsäd har härvid räknats med det för spannmål
av normal kvalitet angivna årsmedelpriset. För vårvete har dock gjorts tilllägg
för proteinhalt med en krona per deciton; däremot har enligt vedertagna
principer det för innevarande år utgående stimulanstillägget för vårvete
av en krona per deciton icke medtagits. Beträffande matpotatis har priset,
eftersom man vid beräkningen av skördens storlek utgått från normal
skörd, ansetts böra beräknas avsevärt lägre än det under innevarande år
gällande priset. I fråga örn sockerbetorna har hänsyn tagits till den nyligen
medgivna höjningen av betpriset med 15 öre per deciton för betor med 16
procents sockerhalt. Vad .slutligen angår oljeväxterna lia de i Kungl. Maj:ts
proposition den 2 februari 1945 (nr 50) med förslag till åtgärder för stödjande
av odling av oljeväxter föreslagna priserna på oljeväxter av 1945 års skörd

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

lagts till grund för beräkningen. Beträffande dessa priser må emellertid anmärkas,
att i propositionen förutsatts, att Kungl. Majit skulle äga bestämma
garantipriserna på vissa slag av oljeväxter till högre belopp än som föreslagits
i propositionen, örn det med hänsyn till försörjningsläget funnes önskvärt
att stimulera till utvidgad odling av oljeväxter. Då Kungl. Majits beslut

1 Hagan ännu icke föreligger, synes det emellertid ej möjligt att nu vid kalkylens
upprättande taga någon hänsyn till denna eventualitet. För övrigt
kan anmärkas, att den inkomstökning för jordbruket, som kan bliva en
följd av en sådan prishöjning, ej får någon större betydelse i kalkylhänseende,
eftersom inkomstökningen åtminstone till största delen torde “komma
att utgöra sådant stimulanstillägg, som enligt vedertagna principer vid kai
kvlernas upprättande ej bör medräknas i inkomstsumman enligt kalkylen.

y^d angar beräkningarna av mjölkproduktionens storlek under år 1945/
46 har i kalkylerna för innevarande år räknats med en mjöikinvägning av
3 31o 000 ton och en total mjölkproduktion av 4 428 000 ton. Då samtidigt
medelkoantalet för året beräknats till 1 815 000 kor, motsvarar den sistnämnda
kvantiteten en mjölkproduktion av 2 440 kilogram per ko och år.
Det mäste ännu anses i viss mån ovisst, huruvida den sålunda beräknade
produktionen för år 1944/45 kommer att uppnås. Enligt beräkningar av
delegationen kan emellertid ett eventuellt underskott, såvida ej särskilt ogynnsamma
förhallanden skulle inträffa, knappast kunna antagas komma att
uppgå till mer än 50 000 ton. Den totala mjölkproduktionen under år 1944/
... s *Vinn11 underskott av nyss angivna storlek uppkommer, sjunka

till 4 3/8 000 ton och mjölkproduktionen per ko och år lill 2 412 kilogram.

De beräkningar, som utförts rörande mjölkproduktionens storlek under
1945/46, grunda sig på vissa antaganden rörande utvecklingen av koantalet
och mjölkproduktionen per ko. I fråga örn medelkoantalet har delegationen
antagit, att detta kommer att stiga med 37 500 till 1 847 500 djur. Medelmjölkmängden
per år och ko har delegationen ansett sig böra beräkna till

2 450 kilogram. Härvid har delegationen å ena sidan beaktat dels att den
sekulära stegringen av mjölkavkastningen får antagas komma att göra sig
gillande även i fortsättningen, dels att man med hänsyn till ökad tillgång
på oljekraftfoder och bättre koncentrationsgrad i fodret bör lia rätt att räkna
med en ökning av mjölkproduktionen per ko i förhållande till innevarande
år, samt å andra sidan uppmärksammat, att kostammen undergått
vissa förändringar i åldersammansättningen, vilka kunna antagas ha en
ogynnsam inverkan på mjölkproduktionens storlek. Den beräknade mjölkproduktionen
av 2 450 kilogram per ko och år representerar i förhållande
till 1944/45 en stegring med endast 0,4 procent, om produktionen innevarande
år kommer att uppgå till den i kalkylen antagna kvantiteten 2 440
kilogram, och med 1,6 procent, örn produktionen innevarande år skulle
stanna vid 2 412 kilogram.

Den sålunda gjorda beräkningen av mjölkproduktionens storlek under
produktionsåret 1945/46 måste enligt kommissionens uppfattning anses utgöra
en mycket försiktig beräkning. Samma förhållande underströks även
vid kalkylens behandling inom 1942 års jordbrukskommitté, vilken uttalade
att de i kalkylen gjorda beräkningarna rörande ifrågavarande post borde
göras till föremål för närmare granskning.

Något yrkande om höjning av ifrågavarande inkomstpost framställdes
emellertid ej i kommittén, och livsmedelskommissionen anser sig. särskilt
med hänsyn till den ovisshet som föreligger beträffande möjligheten av att
under hela nästa konsumtionsår tillåta en fri gräddförsäljning, ej heller
kunna tillstyrka, att ifrågavarande post nu skall uppräknas.

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

I fråga om jordbrukets inkomster av konsumtionsgrädde har man i kalkylen
räknat med fri gräddförsäljning under liela nästa produktionsår. Skulle
försörjningsläget bliva sådant, att grädden måste indragas under ransoneringen,
kommer detta att medföra en avsevärd minskning av posten för merinkomst
av gräddförsäljningen. Slutligen må beträffande mjölken anmärkas,
att vid beräkningen av de belopp, vartill mjölkbidragen skulle komma att
uppgå vid oförändrade grunder, endast upptagits ett belopp av 4 000 000
kronor för differentieringsbidrag. Någon motsvarighet till det ytterligare belopp
av 3 500 000 kronor, som i nyligen avlåten proposition begärts för innevarande
regleringsår, har sålunda, liksom för övrigt ej heller till något av
övriga i sagda proposition begärda anslag, medtagits i inkomstberäkningarna
för nästa produktionsår.

Beräkningarna rörande jordbrukets inkomster av äggproduktion och
köttproduktion ha skett med tillämpning av samma principer, som använts
i kalkylen för 1944/45. Vad produktionen av nötkött angår har därvid hänsyn
tagits till att koantalet antagits komma att stiga med 37 500 djur. För fläskproduktionen
har betäckningsstatistiken för augusti 1944—januari 1945 tagits
till utgångspunkt. Vid beräkningen av jordbrukets varuförråd har man utgått
från att dessa förråd skola vara ungefär lika stora vid produktionsårets början
och slut.

Under det att i fråga örn inkomstsidan några egentliga meningsskiljaktigheter
ej gjort sig gällande, vare sig inom 1942 års jordbrukskommitté eller
inom statens livsmedelskommission eller dess råd, hade sådana däremot efter
vad livsmedelskommissionen erinrat, uppkommit, då det gällt att beräkna
vissa av jordbrukets kostnader.

I fråga om kostnadsberäkningarna har livsmedelskommissionen först helt
allmänt framhållit att de, i likhet med vad som varit fallet i föregående kalkyler,
grundade sig på det vid beräkningstillfället rådande pris- och löneläget
samt, om man bortsåge från kapitalkostnaderna och arbetskostnaderna,
vore utförda efter i huvudsak samma grunder som tidigare. Beträffande beräkningarna
har livsmedelskommissionen vidare anfört.

Den meningsskiljaktighet, som yppat sig i fråga örn beräkningen av jordbrukets
kapitalinvesteringar, har aktualiserats genom den höjning i fastigheternas
taxeringsvärden, som ägt rum vid 1944 års allmänna fastighetstaxering.
I tidigare kalkyler har jordbrukets fastighetskapital antagits motsvara
jordbruksfastigheternas taxeringsvärden vid 1938 års fastighetstaxering och
ränta har beräknats å detta kapital. Hur stor höjning av taxeringsvärdena,
som skett vid den sista fastighetstaxeringen, kan ej exakt avgöras, då taxeringsresultaten
ännu ej äro slutgiltigt fastställda. Enligt inhämtade upplysningar
torde höjningen emellertid i genomsnitt för hela landet kunna antagas
ha uppgått till åtminstone 20—25 procent å de förutvarande taxeringsvärdena,
och man synes ganska säkert kunna räkna med att höjningen uppgått
till i genomsnitt minst 20 procent.

Delegationen införde i sin preliminära kalkyl ett belopp för kapitalkostnader,
beräknat på ett med 20 procent i förhållande till år 1938 höjt fastighetskapital,
därvid delegationen emellertid framhöll, att delegationen icke
tagit ställning till frågan, örn höjningen borde inräknas i kalkylen eller ej,
utan endast velat belysa konsekvenserna av ett inräknande av densamma.
Sker ett dylikt inräknande, medför detta en ökning av ifrågavarande post i
förhållande till 1944/45 med 22 400 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

Vid frågans behandling inom 1942 års jordbrukskommitté förelåg ett uttalande
av kommitténs första delegation, däri framhölls, att det i och för sig
vöre riktigt, att jordbruket skulle erhålla täckning för sådana påvisbara kostnadsökningar,
som föranletts av att investeringarna i jordbruket ökats, vare
sig detta skett genom ökad upplåning eller genom utvidgad användning av
eget kapital, men att några statistiska möjligheter att bedöma de förändringar,
som inträffat i detta hänseende efter basåret 1938/39, för närvarande
icke syntes föreligga. Första delegationen framhöll därjämte, att en ifrågasatt
ökning av det belopp, vartill fastighetskapitalet borde antagas uppgå,
förutom av ökade investeringar i jordbruket, kunde föranledas dels av förbättrad
räntabilitet dels av sänkt penningvärde, samt att en av förbättrad
räntabilitet föranledd höjning av taxeringsvärdena tydligen icke borde föranleda
en höjning av jordbrukets kapitalkostnader och att frågan, huruvida
ett sänkt penningvärde borde giva anledning till en dylik stegring, vöre en
principiell fråga av stor vikt för hela pris- och penningpolitiken, till vilken
delegationen icke kunde taga ställning. Vid frågans behandling inom 1942
års jordbrukskommitté yrkade godsägaren G. Liedberg med flera att man
vid beräkningen av kapitalkostnaderna skulle följa den höjning, som taxeringsvärdena
å jordbruksfastigheterna undergått vid 1944 års fastighetstaxering,
i detta sammanhang uppskattad till 20 procent, samt i enlighet därmed i
kalkylen höja posten för kapitalkostnader med 22 400 000 kronor i förhållande
till budgetåret 1944/45. Hovrättsrådet Söderström med flera yrkade,
att kommittén skulle instämma i vad första delegationen anfört angående
kapitalkostnaderna, varvid emellertid skulle göras en anteckning av följande
innebörd: »Kommittén har konstaterat att, i den mån stegringen av taxeringsvärdena
kan hänföras till kapitalökning genom realinvestering efter basåret,
hänsyn härtill i princip bör tågås i kalkylen. Någon siffermässig beräkning
av storleken av dessa investeringar föreligger emellertid icke; dock har
under diskussionen av medlemmar av den delegation som upprättat kalkylen
anförts, att den ungefärliga storleksordningen därav torde motsvara en årlig
räntekostnad av omkring 10 000 000 kronor. Försök till närmare utredning
härutinnan bör enligt kommitténs mening företagas till nästa år.»

Vid verkställd omröstning antogs godsägare Liedbergs förslag med 13
röster mot 12 för hovrättsrådet Söderströms förslag. Mot detta beslut anmäldes
reservation av de ledamöter, som röstat för herr Söderströms förslag.
Bland de ledamöter, som biträdde förstnämnda förslag, voro samtliga närvarande
jordbruksrepresentanter inom kommittén. Mot majoritetens beslut reserverade
sig ordföranden och de 11 ledamöter, som i övrigt röstat för herr
Söderströms förslag. Reservanterna förklarade därvid att de av skäl, som
anförts av kommitténs första delegation, ansett kapitalkostnadsposten icke
böra i anledning av ökningen av taxeringsvärdena höjas mer än som kunde
anses svara mot kapitalökning genom realinvestering.

Beräkningen av arbetskostnaderna hade, enligt vad livsmedelskommissionen
yttrat, erbjudit särskilt stora svårigheter. Detta berodde främst på att
i det hösten 1944 ingångna lantarbetaravtalet överenskommits, att det hittills
tillämpade s. k. statsystemet i huvudsak skulle vara avvecklat i och med
ingången av november 1945, och att till följd därav stora arbetarkategorier
inom jordbruket under nästa produktionsår komme att övergå från årslön
med stat till timavlöning utan stat. Eftersom beräkningarna rörande jordbrukets
arbetskostnader under basåret 1938/39 utförts på grundval av statsystemet,
måste man då söka finna en form för beräkningen av dessa kost -

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

naclér, som gåve ett rättvist uttryck för förskjutningen av arbetskostnadernas
storlek från basåret till nästkommande produktionsår.

Vad ifrågavarande kostnadspost angår har livsmedelskommissionen erinrat
om att av det våren 1944 beräknade inkomstöverskottet ett belopp av
106 000 000 kronor avsattes för att möjliggöra en höjning av inkomstnivån
för den i jordbruket arbetande befolkningen. Detta belopp motsvarade å utgiftssidan
ett belopp av 113 100 000 kronor. Vid ingåendet av det lantarbetaravtal,
som trädde i kraft den 1 november 1944, skedde löneförhöjningar, som
enligt båda de avtalsslutande parternas uppfattning för de 10 månader av
produktionsåret 1944/45, under vilka avtalet skulle gälla, motsvarade en
löneförhöjning för jordbruket av åtminstone sagda belopp. Livsmedelskommissionen
har härom vidare anfört.

En löneförhöjning av 113 100 000 kronor för 10 månader motsvarar för
helt år ett belopp av 135 700 000 kronor. Örn man kunde utgå från att förändringarna
i lantanbetar av talet för jordbruket i dess helhet motsvarat en
faktisk ökning av arbetskostnadsposten med varken mer eller mindre än
135 700 000 kronor, skulle man ju vid beräkningen av arbetskostnadsposten
för 1945/46 i kalkylen kunna förfara på så sätt, att man beräknade arbetskostnadsposten
med tillämpning av det gamla lantarbetaravtalets bestämmelser
och till den härvid erhållna summan lade ett belopp avl35 700 000
kronor. En dylik beräkning har även utförts. Man erhåller då enligt det
gamla lantarbetaravtalets bestämmelser en arbetskostnad för 1945/46 av
i 152 300 000 kronor, och örn till detta belopp lägges 135 700 000 kronor, får
man alltså såsom slutsiffra för arbetskostnadsposten för 1945/46 1 288 000 000
kronor. Emellertid föreligga delade meningar örn vad förändringarna i 1944
års lantarbetaravtal faktiskt inneburit i fråga örn kostnadsökning för jordbruket.
Det synes härvid icke från något håll ha gjorts gällande, att kostnadsökningen
skulle under stiga 135 700 000 kronor, men delade meningar
ha rått örn och i vad mån kostnadsökningen överstigit nyssnämnda belopp.
Meningsskiljaktighetema på denna punkt bero främst på olika uppfattning
om hur de faktiska lönerna i fortsättningen komma att förhålla sig till de
avtalsenliga.

Beträffande denna fråga må påpekas, att principen för beräknande av arbetskostnaderna
hittills varit den, att man utgått från de löner som faktiskt
utbetalats. Dessa löner ha genomsnittligt legat ett stycke över de i lantarbetaravtalet
bestämda. Upplysningar örn de i verkligheten utbetalade lönerna lia
erhållits ur socialstyrelsens lönestatistik. Då lönerna för lantarbetarna hösten
1944 genomgående höjdes med ej obetydliga belopp och särskilt vissa arbetarkategorier,
för vilka de avtalsenliga lönerna tidigare varit särskilt låga,
erhöllo en betydande nominell löneförhöjning, uppkommer frågan, i vad
mån den klyfta mellan de faktiska och de avtalsenliga lönerna, som tidigare
existerat, i fortsättningen kommer att bestå.

När delegationen framlade sin preliminära kalkyl, hade delegationen beträffande
arbetskostnadsposten byggt på en beräkning, vari man sökt afl omräkna
de tidigare årslönerna med stat till timlöner utan stat. Dessa beräkningar
voro emellertid behäftade med mycket stor osäkerhet främst till följd
därav, att arbetskraftsvolymen ökas, när timlönerna omräknas till årslöner
under antagande av visst antal arbetstimmar per år och arbetare. Under det
att nämnda preliminära kalkyl granskades av lörsta delegationen, utarbetade
direktör Stensgård därför nya beräkningar rörande arbetskostnadsposten
enligt en annan metod. I stället för att man enligt den först använda ine -

"Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

toden sökt omräkna arbetskostnadsposten för basåret efter timlön, har man
enligt den nya metoden beräknat arbetskostnaderna för produktionsåret 1945/
46 efter station per år. Ett dylikt beräkningssätt underlättas av att statlönesystemet
i vissa fall förutsättes komma alt kvarstå även under sagda produktionsår
och att lantarbetaravtalet därför innehåller vissa lönebelopp, beräknade
med bibehållande av statlönesyslemet.

Även med denna metod erbjuder det emellertid svårigheter att uppskatta
det belopp, till vilket arbetskostnaderna under nästa produktionsår i verkligheten
skola komma att uppgå. Detta beror bland annat på den förut påtalade
ovissheten örn och i vad mån den tidigare existerande klyftan mellan
de faktiska och de avtalsenliga lönerna i fortsättningen kommer att bestå. I
de av Stensgård verkställda beräkningarna har med hänsyn till ovissheten
härom två alternativ utarbetats. I det ena alternativet har antagits, att klyftan
kommer att, ehuru förminskad, bestå för vissa arbetarkategorier men att
klyftan kommer att helt bortfalla för andra kategorier. I det andra alternativet
har åter förutsatts, att skillnaden mellan de faktiska och de avtalsenliga
lönerna för de viktigaste arbetarkategorierna även i fortsättningen
kommer att bliva lika stor som tidigare. Enligt det förra alternativet kommer
direktör Stensgård för nästa produktionsår till en total arbetskostnad
för jordbruket av 1 281 700 000 kronor och enligt det senare alternativet till
en total arbetskostnad för jordbruket av 1 312 600 000 kronor.

Beträffande de nu nämnda, av direktör Stensgård verkställda alternativa
beräkningarna har direktör Stensgård själv förklarat, att enligt hans uppfattning
alternativet 1 312 600 000 kronor vore alltför högt, eftersom man
hade anledning räkna nied att skillnaden mellan de faktiska och de avtalsenliga
lönerna under produktionsåret 1945/46 skulle bliva mindre än tidigare,
men att å andra sidan arbetskostnaderna måste antagas bliva högre än
det belopp, som erhållits enligt det lägre alternativet, d. v. s. 1 281 700 000
kronor, detta redan på grund därav att man med utgångspunkt från föregående
lantarbetaravtal och det ostridiga faktum, att detta motsvarat en ökning
av jordbrukets lönekostnad nied åtminstone 135 700 000 kronor per år,
erhåller en arbetskostnad för 1945/46 av 1 288 000 000 kronor. Direktör
Stensgård har som sin åsikt uttalat, att arbetskostnaderna under nästa produktionsår
nied utgångspunkt från nu rådande förhållanden sannolikt i verkligheten
skulle ligga omkring beloppet 1 300 000 000 kronor.

Rörande behandlingen av ifrågavarande post i kalkylen framställdes inom
1942 års jordbrukskommitté tre olika yrkanden. Kommitténs ordförande yrkade,
att, eftersom man ej hade någon tillräckligt säker grund för beräkningen
av det belopp, vartill arbetskostnadsposten i verkligheten skulle komma
att uppgå, kommittén borde begränsa sig till att uttala, att man vid bedömandet
av priserna på jordbrukets produkter för regleringsåret 1945/46 borde
utgå från att jordbrukets arbetskostnader till följd av förändringarna i
lantarbetaravtalet och andra löneöverenskommelser ökats med det högsta
belopp, som enligt principerna för 1944 års prisbeslut kunde anses medgivet,
eller 135 700 000 kronor per år. Då man vid tillämpning av det äldre lantarbetaravtalets
bestämmelser erhöll en arbetskostnad för 1945/46 av 1 152 300 000
kronor, borde man alltså enligt denna uppfattning vid bestämmandet av
priserna räkna med en arbetskostnad för jordbruket under 1945/46 av
(1 152 300 000 + 135 700 000 -=} 1 288 000 000 kronor. Vidare yrkades av
godsägare Liedberg, att man i kalkylen skulle, i överensstämmelse med det
högre av de av direktör Stensgård utarbetade alternativen, räkna med en
arbetskostnad av 1 312 600 000 kronor. Slutligen yrkades av riksdagsmannen
W. Svensson, att man, eftersom man av olika skäl hade anledning antaga,
att jordbrukets arbetskostnader skulle uppgå till större belopp än 1 288 000 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

kronor, men man å andra sidan ej hade några säkra hållpunkter lör ett antagande
att dessa kostnader skulle uppgå till så högt belopp som omkring

1 312 000 000 kronor eller överhuvud för en bedömning av det belopp, till
vilket de i verkligheten skulle komma att uppgå, nu skulle i kalkylen upptaga
arbetskostnaderna till ett uppskattat belopp av 1 300 000 000 kronor.

Sedan kommittén vid omröstning mellan de båda sistnämnda yrkandena
avvisat yrkandet att arbetskostnaderna skulle i kalkylen upptagas till ett
belopp av 1 312 600 000 kronor, antog kommittén efter votering med 12 röster
mot 5 det av herr Svensson framställda yrkandet.

Mot beslutet anmäldes reservation av herrar Sträng och Larsson.

Slutresultatet av granskningen av kalkylen inom 1942 års jordbrukskommitté
har enligt vad livsmedelskommissionen framhållit alltså blivit, att kommittén
framgått på två olika linjer. Den ena linjen innebure, att kapitalkostnaderna
upptagits med ett i förhållande till 1944/45 med 22 400 000 kronor
höjt belopp och arbetskostnaderna till 1 300 000 000 kronor. Följden härav
bleve, att jordbrukets inkomster upptagits till ett sammanlagt belopp av

2 082 700 000 kronor med ett indextal av 152,8 i förhållande till basåret,
medan kostnaderna upptagits till 2 233 800 000 kronor, med indextalet 153,7.
Kalkylen utvisade alltså enligt denna linje ett inkomstunderskott av 11 800 000
kronor.

Enligt den andra ståndpunkten skulle man vid kalkylens användande i
samband med prissättningen å jordbruksprodukter utgå från att kapitalkostnaderna
med 10 000 000 kronor överstege motsvarande belopp i kalkylen för
1944/45, och att arbetskostnaderna uppginge till 1 288 000 000 kronor. Denna
ståndpunkt i fråga örn arbetskostnaderna föranledde jämväl vissa mindre
justeringar av posterna för ekonomibyggnader och grundförbättringar, motsvarande
en kostnadsminskning av 500 000 kronor i förhållande till den motsatta
ståndpunkten. Slutresultatet enligt förevarande ståndpunkt bleve därför,
att man vid prissättningen borde utgå från att kostnadssidan borde sänkas
med (12 400 000 + 12 000 000 + 500 000 =) 24 900 000 kronor till
2 208 900 000 kronor, varigenom kostnadsindex sänkes till 151,9, och ett inkomstöverskott
av 12 800 000 kronor erhölles.

Prisfrågans behandling inom livsmedelskommissionen oell dess råd.

Statens livsmedelskommission har i sin skrivelse den 22 mars 1945 framhållit,
att diskussionen inom kommissionens råd av den upprättade kalkylen
rörande jordbrukets inkomster och kostnader under regleringsåret 1945/46
huvudsakligen rört sig örn posterna för kapitalkostnader och arbetskostnader.
Beträffande denna diskussion har kommissionen lämnat följande redogörelse.

Beträffande förstnämnda post framhöll herr Liedberg, att han icke gjorde
gällande, att man i kalkylen borde räkna med någon höjning av kapitalkostnadsposten
på grund av penningvärdets fall eller höjd räntabilitet hos jordbruket,
utan att han ville motivera sin vid sammanträdet med 1942 års jordbrukskommitté
uttalade uppfattning att sagda post borde höjas med ett belopp,
motsvarande den antagna höjningen av taxeringsvärdena, därmed att

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

enligt hans åsikt realinvesteringarna i jordbruket efter basåret uppginge till
ett lika stort belopp som det, varmed taxeringsvärdena höjts.

Herr Liedberg uttalade emellertid, att man enligt hans uppfattning med
hänsyn till att betydande osäkerhetsmoment förelåge beträffande vissa poster
i kalkylen och till att det enligt hans mening föreliggande inkomstunderskottet
på 11 800 000 kronor vore så obetydligt i förhållande till de sammanlagda
inkomst- och kostnadssummorna, nu ej borde begära kompensation för större
stegring av kapitalkostnadsposten än omkring 10 000 000 kronor. I anslutning
till detta uttalande antecknades vid rådssammanträdet att rådets närvarande
ledamöter voro ense örn att vid prissättningen ökningen av kapitalkostnaderna
ej skulle kompenseras med högre belopp än omkring 10 000 000 kronor,
dock att i detta sammanhang ordföranden i Riksförbundet landsbygdens
folk, landstingsmannen B. Ekström, förklarade att, i den mån därigenom
kalkylen skulle komma att stanna på ett underskott till jordbrukarnas nackdel,
han förbehölle sig att yrka på prisförhöjningar till utfyllnad av detta
underskott.

Beträffande arbetskostnadsposten uttalade flertalet i ärendets behandling
deltagande rådsledamöter, med instämmande antingen i den av jordbrukskommitténs
ordförande deklarerade uppfattningen eller i herr Strängs yttrande
i saken, att de ansåge ifrågavarande post vid prissättningen böra beräknas
till 1 288 000 000 kronor. En minoritet inom rådet, bestående av samtliga
närvarande representanter för jordbrukarna ävensom av representanten för
västkustfiskarena, uttalade däremot, att arbetskostnadsposten borde beräknas
på sätt jordbrukskommitténs majoritet angivit.

Herr Sträng sade sig härefter vilja påpeka en omständighet, som enligt
hans förmenande kunde antagas komma att medföra, att arbetskostnaderna
för jordbruket under produktionsåret 1945/46 skulle komma att stiga mer än
som bleve en direkt följd av de år 1944 vidtagna ändringarna i lantarbetaravtalet,
nämligen den omständigheten att i en i dagarna framlagd proposition
angående ändringar av lantarbetstidslagen föreslagits en minskning av arbetstiden
för vissa arbetargrupper. Då dessa sänkningar enligt herr Strängs
uppfattning borde ske utan sänkning av ifrågavarande arbetares reallön, hade
man anledning räkna med en uppjustering av sagda arbetares nominallön
och därmed även med en reell kostnadsökning för jordbruket.

I övrigt framställdes inom rådet inga yrkanden örn ändring av posterna
i den föreliggande kalkylen.

I anslutning till den lämnade redogörelsen för diskussionen inom livsmedelskommissionens
råd har kommissionen framhållit, att med den ståndpunkt,
som jordbrukets representanter i jordbrukskommittén intagit i fråga
örn beräkningen av jordbrukets kapitalkostnader och arbetskostnader, ett
kalkylmässigt inkomstunderskott av 11 800 000 kronor erhölles, vilket underskott
dock komme att sakna betydelse vid prissättningen, om man, på sätt
medgivits vid rådssammanträdet, vid prissättningen ej skulle kompensera
ökningen av kapitalkostnaderna med mer än omkring 10 000 000 kronor. Med
den ståndpunkt beträffande beräkningen av kapitalkostnaderna och arbetskostnaderna
vid prissättningen å jordbrukets produkter, som flertalet övriga
ledamöter av jordbrukskommittén förordat, erhölles ett inkomstöverskott av
12 800 000 kronor. Skiljaktigheten i åsikterna beträffande det belopp som
borde utjämnas vid prissättningen, syntes sålunda i stort sett i praktiken
avse ett belopp av omkring 12 000 000 kronor, d. v. s. ungefär samma be -

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

lopp som representerade skillnaden mellan de olika ståndpunkterna i jordbrukskommittén
och rådet i fråga om beräkningen av arbetskostnadsposten.

Livsmedelskommissionen har anmärkt, att kommissionen, utöver den ändring
av hektarskörden av ärter, som beslöts av jordbrukskommittén, icke
funnit skäl att företaga någon ändring av de i kalkylen för normalskörd
antagna hektarskördssiffroma.

Vad angår frågan om den metod, efter vilken prissättningen på jordbrukets
produkter för produktionsåret 1945/46 borde ske, har livsmedelskommissionen
erinrat, att vid diskussionen rörande denna fråga inom kommissionens
råd från skilda håll förordats, att man för sagda produktionsår skulle tilllämpa
den prissättningsmetod, som kommit till användning för produktionsåret
1943/44, d. v. s. fastställa priserna redan innevarande vår på grundval
av en kalkyl rörande jordbrukets inkomster och kostnader under produktionsåret
1945/46 och sedan göra en omräkning av densamma hösten 1945, varvid
den s. k. 4-procentregeln borde användas för avgörande av örn prisjusteringar
uppåt eller nedåt skulle förekomma. Någon däremot avvikande mening hade
ej uttalats i rådet.

Livsmedelskommissionen har förklarat sig dela den uppfattning angående
metoden för prissättningen, som sålunda kommit till uttryck vid frågans behandling
inom kommissionens råd.

Enligt vad livsmedelskommissionen anmält har efter frågans behandling
inom kommissionens råd till kommissionen inkommit en den 20 mars 1945
dagtecknad skrivelse från Riksförbundet landsbygdens folk, vari yrkats, att
man vid prissättningen å jordbrukets produkter skulle utgå från ett väsentligt
större inkomstunderskott än det, som jordbrukets representanter ansett
föreligga vid frågans behandling inom jordbrukskommittén och kommissionens
råd, samt att detta inkomstunderskott skulle täckas genom höjningar av
priserna på jordbrukets produkter. Med anledning av vad i skrivelsen under
7 olika punkter åberopats såsom grund för detta yrkande, har livsmedelskommissionen
framhållit följande.

I punkt 1 i förbundets skrivelse anföres, att man genom att i kalkylen
räkna med en procents årlig minskning av arbetskraftsförbrukningen berövar
jordbruket en väsentlig del av dess andel i nationalinkomstens årliga
tillväxt samt att det bör anses rättvist, att jordbruket självt får åtnjuta vinsterna
av rationaliseringen, av vilka vinster just arbetskraftsbesparingen är
en av de viktigaste.

Antagandet om en successiv minskning av arbetskraftsförbrukningen i
jordbruket med en procent per år grundar sig på ingående undersökningar,
baserade bland annat på inom socialstyrelsen förefintligt material samt på
de av professor Nanneson bearbetade räkenskapsresultaten från vissa svenska
jordbruk. Något yrkande om att man i kalkylen ej skulle räkna med
en dylik minskning framställdes ej vare sig vid frågans behandling inom
jordbrukskommittén eller vid sammanträdet med livsmedelskommissionens
råd. Det må även framhållas, att denna beräkningsprincip genomgående
tillämpats de sista åren utan att någon invändning däremot framställts i
jordbrukskommittén eller till rådets protokoll. Vad angår det sakligt bend -

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

tigade i ifrågavarande beräkningsgrund må framhållas, att jordbruket i motsats
till industrien erhållit full ersättning för minskning i skördevolymen
till följd av krisförhållandena. Det förtjänar även erinras örn att ett av de
väsentligaste motiven för den ökning av jordbrukets kapitalkostnader, som
de olika meningsriktningarna inom jordbrukskommittén ansett sig böra räkna
med (ehuru uppfattningen varit delad om storleken av denna ökning)
varit, att avsevärda nyinvesteringar varit nödvändiga för att möjliggöra den
rationalisering, som tagit sig uttryck i att man ansett sig kunna räkna med
en årlig minskning av arbetskraftsåtgången med en procent.

Ett i skrivelsens punkt 2 framställt yrkande, att man i kalkylen skall taga
hänsyn till dep förkortning av arbetstiden under sommarhalvåret, som inträder,
om en till årets riksdag framlagd proposition angående ändringar i
lantarbetstidslagen bifalles, kan enligt kommissionens mening ej föranleda
någon ändring i kalkylen redan på den grund, att det är ytterst svårt att
avgöra, vad den i propositionen ifrågasatta minskningen i arbetstiden i realiteten
kan komma att betyda i kostnadsökning för jordbruket.

I skrivelsens punkt 3 uttalas, att tillräcklig hänsyn icke synes lia tagits
till de ökade arbetskraftskostnader, som föreligga på grund av de överpriser,
vilka jordbruket får vidkännas utöver den i kalkylen beräknade kostnaden.
På grund härav får livsmedelskommissionen hänvisa till vad som
anförts angående de av direktören Stensgård utarbetade alternativa beräkningarna
av arbetskostnadsposten samt angående storleken av den klyfta,
som i fortsättningen kan tänkas komma att föreligga mellan de faktiska
och de avtalsenliga lönerna.

I punkt 4 i skrivelsen uttalas, att den minskning av utgifterna, som beräknats
uppsta på grund av den nyligen genomförda räntesänkningen, är;
beräknad utan tillförlitligt underlag och att den verkliga räntesänkningen
icke kommer att uppgå till det beräknade beloppet. Med anledning härav
ma följande framhallas. För den del av det lånade kapitalet, som är bundet
i hypotekslån, har räntesänkningen beräknats slå igenom endast till 7io,
beroende på att man här räknar med medelräntan för de tio senaste åren.
För andra lån har räntesänkningen däremot, med stöd av uppgifter, som
lämnats från Svenska sparbanksföreningen och Svenska jordbrukskreditkassan,
beräknats slå igenom helt. Ränta för eget, ej helånat fastighetskapital
och driftskapital har i kalkylen beräknats på grundval av den genomsnittliga
räntan för hypotekslån med vissa tillägg, uppgående för fastighetskapital till
0,3 procent och för driftkapital till 0.6 procent. Till följd av detta beräkningssätt
återverkar räntesänkningen alltså endast med Vio på ränta för
eget jordbrukskapital. Av vad nu anförts torde framgå, att beräkningarna
i kalkylen angående räntesänkningens inverkan äro verkställda i så nära anknytning
till de faktiska förhållandena som möjligt, och att förbundets anmärkning
på denna punkt saknar fog.

I punkt 5 i skrivelsen framhålles till en början, att höjningen av avtalslönerna
för byggnadsträarbetarna med 7 öre per timme kommer att innebära
avsevärda förhöjningar av jordbrukets byggnads- och underhållskostnader.
Det är visserligen riktigt, att denna höjning ej beaktats vid kalkylens
upprättande. Detta beror emellertid på att höjningen skett först efter kalkylens
upprättande, t. o. m. först efter dess behandling inom kommittén.
Enligt nu gjord undersökning kan höjningen beräknas medföra en ökning
av den i kalkylen upptagna posten för ekonomibyggnader med ej fullt
500 000 kronor. Höjningen påverkar sålunda ej i märkbar mån det resultat
av kalkylen, som förut angivits.

Med anledning av vad i övrigt anföres i skrivelsens punkt 5 må framhållas,
att det icke synes riktigt att i kalkylen, vilken skall grundas på faktiska

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

förhållanden, beakta en eventuellt förefintlig risk för framtida fördyring av
jordbrukets maskinkostnader.

I punkt 6 av skrivelsen framställt yrkande överensstämmer med den
ståndpunkt, som intagits av jordbrukskommitténs majoritet, och där angiven
höjning av kapitalkostnaderna har redan inräknats i kalkylen av dem,
som ansett kalkylen utvisa ett inkomstunderskott av 11 800 000 kronor.

Det till sin innebörd mest betydelsefulla yrkandet framställes i skrivelsens
punkt 7, då där uppställes kravet på att arbetsersättningen inom jordbruket
bör få stiga minst lika mycket som den genomsnittliga limlönestegring,
vilken industriarbetargruppen erhållit. Med anledning härav vill livsmedelskommissionen
anföra följande.

Statsmakterna ha vid olika tillfällen under de senare åren uttalat, att reallönen
för den i jordbruket arbetande befolkningen bör vara jämställd med
reallönen för andra grovarbetare å landsbygden, ävensom understrukit önskvärdheten
av att den härför erforderliga höjningen av lönenivån för den i
jordbruket arbetande befolkningen snarast möjligt skall komma till stånd.
Samtidigt har emellertid understrukits, att det med hänsyn till prisstoppet
knappast syntes möjligt att nu genomföra en sådan lönereglering. En möjlighet
att, utan äventyrande av prisstoppspolitiken, genomföra en inkomstförbättring
för jordbruksbefolkningen yppades våren 1944, då kalkylen visade
ett ganska avsevärt inkomstöverskott och den önskade löneförbättringen
följaktligen kunde genomföras utan höjning av priserna å jordbrukets produkter.
Denna möjlighet begagnades även.

Motsvarande möjlighet föreligger emellertid icke i år. Även enligt den
ståndpunkt, som vid granskningen av kalkylen intagits av de ledamöter av
jordbrukskommittén som icke representera jordbrukarna, föreligger endast
ett relativt mycket obetydligt inkomstöverskott, vars användande på samma
sätt som fjolårets överskott till möjliggörande av lönehöjningar icke skulle
betyda någon nämnvärd ökning av inkomsten för den jordbrukande befolkningen
i allmänhet. Det kan erinras örn att en höjning av timlönen för den
i jordbruket arbetande befolkningen med 1 öre innebär en stegring av arbetskostnadsposten
med omkring 12 000 000 kronor per år, vilket sistnämnda
belopp å inkomstsidan motsvarar något över 11 000 000 kronor. Vill man exempelvis
åstadkomma en genomsnittlig höjning av arbetsinkomsten för jordbruksbefolkningen
med 5 öre i timmen, skulle därför även enligt den av ickejordbrukarna
i kommittén företrädda ståndpunkten krävas avsevärda höjningar
av de nuvarande priserna på jordbruksprodukter. Det synes emellertid
i nuvarande läge icke möjligt att genomföra sådana prishöjningar i ett
dylikt syfte. Fjolårets prisbeslut innebar ju, alt man utan höjning av priserna
på jordbruksprodukter beredde jordbrukarna en inkomsthöjning utöver
vad som fordrades för att täcka efter krigsutbrottet inträffade kostnadsökningar.
Hur önskvärt det i och för sig än är att åstadkomma en ytterligare
förbättring av särskilt det sämst ställda jordbrukets ekonomiska ställning,
synes det livsmedelskommissionen nu icke böra komma i fråga att man skall
sträcka sig därhän att vidtaga en höjning av hela prisnivån i dylikt syfte.

1 della sammanhang vill livsmedelskommissionen framhålla, att den av
Riksförbundet landsbygdens folk åberopade omständigheten, att vissa grupper
av industriarbetare vid årets avtalsrörelser erhållit löneförhöjningar med
hänsyn till innebörden av prisstoppspolitiken icke i och för sig kan åberopas
som skäl för en motsvarande höjning av arbetslönerna i jordbruket. Prisstoppspolitiken
innebär ju bland annat, att företagen själva få bära eventuella
lönehöjningar efter prisstoppet och icke äga kompensera sig för dessa
genom höjningar av varupriserna. Lönehöjningarna få alltså för industriens

Biliana till riksdagens protokoll 19i5. 1 sami. Nr SOS. 4

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

del tagas på företagens vinstmarginal. Denna möjlighet finnes däremot ej
inom jordbruket, utan här skulle, såsom förut nämnts, en allmän höjning
av inkomstnivån för den i jordbruket arbetande befolkningen tydligen nödvändiggöra
höjda producentpriser.

Förslag av statens livsmedelskommission m. m.

Livsmedelskommissionen har i sin skrivelse den 22 mars 1945 anfört, att
man vid prissättningen å jordbrukets produkter för produktionsåret 1945/46
syntes böra utgå från de förut redovisade alternativa beräkningarna rörande
jordbrukets inkomster och kostnader, utvisande den ena ett inkomstunderskott
på 11 800 000 kronor och den andra ett inkomstöverskott av 12 800 000
kronor, och att därvid borde bemärkas, att vid frågans behandling i kommissionens
råd från jordbrukarsidan medgivits, att kompensation för ökningen i
kapitalkostnadsposten i förhållande till innevarande år ej skulle utgå med mer
än omkring 10 000 000 kronor, och att sålunda jämlikt detta medgivande vid
prissättningen det enligt förstnämnda alternativ beräknade inkomstunderskottet
finge anses väsentligen utjämnat. Vid bedömningen av det sålunda
föreliggande kalkylmaterialet borde enligt kommissionens mening beaktas,
att ovissheten rörande några poster denna gång visat sig såväl inom jordbrukskommittén
som hos livsmedelskommissionens råd vara större än tidigare
men att å andra sidan de inkomstunderskott respektive inkomstöverskott,
som förelåge enligt de å ömse håll längst gående uppfattningarna, helt
folie inom en procentuellt sett mycket knapp felmarginal. Med hänsyn härtill
vore det enligt kommissionens uppfattning befogat, att man denna gång
vid vårprissättningen ej i första hand inriktade sig på att åstadkomma ett
fullständigt kalkylmässigt jämviktsläge, som dock icke från alla håll erkändes
såsom ett sådant, utan i stället förfore så att man först undersökte, vilka
justeringar av priserna i den ena eller den andra riktningen, som med hänsyn
till försörjningsläget vore sakligt motiverade, och därefter eftersåge, i vad
mån dessa justeringar kunde genomföras utan att den avsedda balansen i
stort mellan inkomst- och kostnadsstegringarna rubbades. Befunnes det härvid,
att justeringarna kunde vidtagas utan att man erhölle ett inkomstöverskott
eller inkomstunderskott, som kunde anses falla utanför den felmarginal
i kalkylen, som representerades av de förut redovisade olika meningarna,
syntes dessa justeringar böra komma till stånd oberoende av att något fullständigt
kalkylmässigt jämviktsläge ej ernåddes.

De priser, som bestämdes vid vårprissättningen, syntes därefter enligt livsmedelskommissionens
mening böra bibehållas oförändrade, såvida ej produktions-
och kostnadsbetingelsema utvecklade sig på sådant sätt, att enligt
de vedertagna grunderna för beräkningssättet ett kalkylmässigt över- eller
underskott uppkomme motsvarande mer än 4 procent av jordbrukets samlade
inkomster enligt den nu uppgjorda inkomst- och kostnadskalkylen. Då
jordbrukets inkomster i denna kalkyl beräknats till nära 2 100 000 000 kronor,
borde alltså en variation av omkring 85 000 000 kronor få äga rum utan
att förändring i prisläget skulle komma till stånd. Vid större förändring än

Kungl: Maj:ts proposition nr 303.

den nu sagda borde däremot justering äga runi så att marginalen nedbringades
till omkring 85 000 000 kronor. Beträffande frågan, vilka grenar av produktionen
som främst skulle bliva föremål för en sådan justering, syntes liksom
hittills böra gälla den principen, att justeringen i första hand skulle beröra
de produktionsgrenar, som mest föranlett över- eller underskottet.

Frågan, örn anledning funnes att tillämpa 4-procentregeln, har livsmedelskommissionen
ansett böra prövas så snart statistiskt underlag förelåge för en
preliminär beräkning av skörderesultatet, d. v. s. i augusti 1945. För att tjäna
som grund för denna omprövning borde vid sistnämnda tidpunkt upprättas
en ny kalkyl beträffande jordbrukets beräknade inkomster och kostnader
under produktionsåret 1945/46. Om det av denna prognos skulle framgå, att
justeringar borde komma till stånd, borde dessa ej ske efter rent mekaniska
synpunkter utan hänsyn även tagas till försörjningssynpunkter. Huruvida
priserna i samband med nu nämnda omprövning borde bindas för återstoden
av produktionsåret eller ej, har kommissionen ansett böra bliva beroende på,
med vilken grad av säkerhet man då ansåge sig kunna bedöma skördens
storlek. Ansåges priserna då ej kunna bindas, borde enligt kommissionens
mening omräkning av kalkylen ske vid tidpunkt, som bestämdes i samband
med prövningen av augustikalkylen. Visade sådan omräkning, som sist
nämnts, över- eller underskott av mer än omkring 85 000 000 kronor, borde
justering av priserna äga rum med tillämpning av 4-procentregeln.

Livsmedelskommissionen har ansett, att i likhet med vad som skett under
innevarande produktionsår även för nästkommande produktionsår torde böra
föreskrivas att, om och i den mån efter prövningen av augustikalkylen
prissänkningar på jordbruksprodukter utöver dem, som vid sagda tidpunkt
ansetts befogade, bleve nödvändiga för att främja avsättningen eller av liknande
skäl, sådana sänkningar skulle få ske utan motsvarande kompensation
genom prishöjningar för andra produkter eller prissänkningar på förnödenheter.
Skulle det av andra skäl bliva nödvändigt att vidtaga justeringar av
priserna, borde dessa justeringar däremot enligt kommissionens uppfattning
avvägas så att relationen mellan utgifter och inkomster i kalkylen ej påverkades
av desamma.

Jag torde härefter få lämna en redogörelse för livsmedelskommissionens
förslag rörande vilka justeringar av priserna å jordbrukets produkter och förnödenheter,
som ur försörjningssynpunkt kunde anses motiverade och som
kunde vidtagas, utan att det kalkylmässiga jämviktsläget mellan inkomster
och kostnader rubbades mer än som ansåges ligga inom kalkylens på nyssnämnda
sätt angivna felmarginal.

Vad angår inkomstsidan har livsmedelskommissionen kommit till den uppfattningen,
att mindre prishöjningar vore önskvärda i fråga örn ärter och
fabrikspotatis, samt att viss prissänkning borde göras i fråga örn ägg.

I fråga om priserna å brödsäd och fodersäd har kommissionen
anfört.

Svenska spannmålsaktiebolaget har i skrivelse den 10 februari 1945 till statens
livsmedelskommission framfört vissa synpunkter beträffande prisregle -

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

ringen på spannmål under nästa regleringsår. Bolaget framhåller i skrivelsen
bland annat, att den omständighet, som hösten 1944 utgjorde hinder för övergång
till ett system med inom vissa gränser rörliga priser, byggt på en med
stödköp kombinerad inlösningsgaranti, nämligen brist på lagerutrymmen, nu
ej längre föreligger, och att man därför innevarande år kan tänka sig möjligheten
av att gå över från det för närvarande tillämpade systemet med fasta,
successivt stigande inköpspriser till förstnämnda system. Bolaget har emellertid
stannat för att föreslå, att det under innevarande produktionsår tilllämpade
systemet för brödsädsregleringen i princip skall bibehållas oförändrat
även under produktionsåret 1945/46. Som skäl härför har bolaget
förutom önskemålet att man icke utan tvingande skäl skall ändra de regleringsanordningar,
vid vilka handeln vant sig, bland annat framhållit, att de
lager av brödsäd, som kunna beräknas finnas i lager vid nästa produktionsårs
början, icke komma att bliva tillräckligt stora för att spannmålsbolaget
genom utförsäljning från desamma med säkerhet skall kunna reglera prisbildningen
vid ett inlösningsförfarande. Bolaget har emellertid framfört
önskemål örn vissa smärre justeringar av nu tillämpade ersättningar och
marginaler.

I fråga om fodersädsregleringen har bolaget icke ifrågasatt några förändringar
i nu gällande bestämmelser.

Livsmedelskommissionen har ännu ej tagit ställning till de frågor, som
beröras i bolagets skrivelse, utan återkommer härtill i samband med avgivande
av förslag rörande det tekniska regleringssystemet på jordbrukets område.
I anslutning till vad förut anförts förutsätter emellertid kommissionen
att, därest kommissionens förut angivna ståndpunkt beträffande grunderna
för prissättningen å jordbrukets produkter under produktionsåret 1945/46
godtages, priserna på spannmål skola, såvida utfallet av augustikalkylen ej
giver anledning att överväga prisjustering, motsvara de för innevarande regleringsår
gällande priserna. Det nu utgående vårvetetillägget av 1 öre per kilogram
bör sålunda bibehållas även under nästa regleringsår, men, såsom
utgörande ett stimulanstillägg, icke medräknas i kalkylen.

Vad angår priserna å potatis har kommissionen yttrat.

Även under det nu löpande regleringsåret ha, liksom fallet varit under de
närmast föregående regleringsåren, garantipriser gällt å potatis. Jämlikt bemyndigande
av Kungl. Maj:t har livsmedelskommissionen nämligen uppdragit
åt spannmålsbolaget att under april månad 1945 inköpa sådan matpotatis
samt fabriks- och foderpotatis av fullgod beskaffenhet, som senast
den 15 mars 1945 hembjudits bolaget av odlare och av personer, vilka yrkesmässigt
idka handel med potatis.

I enlighet med bemyndigande av Kungl. Majit den 24 mars 1944 fastställdes
ursprungligen följande garantipriser.

För matpotatis (sorterad vara) av fullgod beskaffenhet skulle spannmålsbolaget
i nedannämnda områden betala följande priser.

Prisområde

Kronor per
deciton

I. Skåne och Blekinge .......................... 10

II. Övriga delar av Götaland samt Svealand ...... 11

III. Norrland .................................... 12

För fabriks- och foderpotatis av fullgod beskaffenhet skulle spannmålsbolaget
inom hela riket betala 9 kronor per deciton.

Efter framställning från livsmedelskommissionen vidtog Kungl. Majit genom
beslut den 22 december 1944 vissa ändringar i de sålunda gällande ga -

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

rantipriserna. Ändringarna inneburo dels att garantiprisel för matpotatis i
Skåne och Blekinge höjdes från 10 kronor till 10 kronor 50 öre per deciton,
dels att garantipriset för fabriks- och foderpotatis höjdes från 9 till 10 kronor
per deciton i hela riket, med skyldighet för hembudsgivaren att, om
spannmålsbolaget det påfordrade, mot ersättning av 50 öre per deciton sortera
den hembjudna potatisen i enlighet med de bestämmelser, som kunde
komma att föreskrivas för leverans av hembjuden matpotatis.

Beträffande dessa höjningar av garantipriserna kan nämnas, att höjningen
av garantipriset å fabrikspotatis avsåg att bereda odlare av fabrikspotatis,
vilka på grund av de av kommissionen vidtagna begränsningarna i fråga örn
potatisens användning för industriella ändamål i stor utsträckning nödgats
lagra sin potatis längre än vanligt, en viss lagringsersättning, samt att höjningen
av priset å matpotatis endast avsåg, att garantipriset å denna vara ej
skulle bliva oförmånligare än garantipriset å fabrikspotatis.

Livsmedelskommissionen har vidare efter bemyndigande av Kungl. Maj:t
fastställt de priser, som tillverkare av potatisstärkelse och tillverkare av
brännvin skola vara skyldiga att betala vid inköp under tillverkningsåret
1944/45 av potatis för stärkelsetillverkning respektive brännvinstillverkning.
Priserna ha för potatis av normal kvalitet bestämts för tiden från kampanjens
början till och med den 31 oktober 1944 till 28 öre, för tiden den 1 november—den
31 december 1944 till 29 öre, för januari 1945 till 30 öre och
för tiden den 1 februari 1945—kampanjens slut till 31 öre, allt räknat per
stärkelseprocent och hektoliter fritt fabriken.

I skrivelse den 14 februari 1945 till livsmedelskommissionen har Sveriges
potatisodlares riksförbund hemställt om ändringar i bestämmelserna angående
garantipriser å potatis och av priserna på stärkelse- och bränneripotatis.
Vad garantipriserna angår innebär förbundets hemställan, att man skall
dels införa ytterligare ett prisområde för matpotatis, dels genomgående höja
garantiprisema å såväl mat- som fabrikspotatis, dels framflytta inlösningstiden
för de södra delarna av landet. De garantipriser å potatis, som förbundet
föreslår, äro för matpotatis (sorterad vara) följande.

För fabriks- och foderpotatis (samtagen vara) har förbundet föreslagit ett
pris av 11 kronor per deciton för hela riket.

Inlösningstiden har förbundet föreslagit skola framflyttas till mars månad
för Skåne och Blekinge och till tiden den 15 mars—15 april för (övriga delar
av Götaland. För Svealand och Norrland har förbundet ej föreslagit någon
förändring av den för närvarande gällande inlösningstiden.

Systemet med garantipris å potatis har, såsom kommissionen framhöll i
sin skrivelse den 14 mars 1944 med förslag angående prissättningen på jordbrukets
produkter under produktionsåret 1944/45, otvivelaktigt varit av stort
värde ur försörjningssynpunkt. Med hänsyn till ovissheten rörande försörjningslägets
utveckling under nästkommande produktionsår anser kommissionen
det vara av vikt, afl en potatisproduktion uppehälles här i landet,
som är tillräcklig för att täcka det inhemska behovet och även innefattar
en viss reserv för export till andra länder, örn sådan export skulle bliva
nödvändig för att mildra försörjningsläget därstädes. Med hänsyn härtill

Prisområde

Kronor per
deciton

I. Skåne och Blekinge ...........

II. Övriga delar av Götaland .....

III. Svealand utom Kopparbergs län

IV. Kopparbergs län och Norrland .

Kungl. Maj:ts proposition nr 303-

anser kommissionen det önskvärt, att systemet med garantipris å potatis bibehålies
även under produktionsåret 1945/46. Då de våren 1944 fastställda
garantiprisema dock enligt kommissionens mening få anses tillfredsställande,
jämförda med prisnivån å andra jordbruksprodukter, anser sig kommissionen
emellertid ej böra förorda någon höjning av dessa. Ej heller kan
kommissionen förorda någon framflyttning av inlösningstiden för vissa delar
av landet, då en sådan framflyttning skulle komma att bereda mycket
stora svårigheter för de organ, som skola omhänderha inlösningsverksamheten,
bland annat därigenom att dessa riskera att få omhändertaga stora kvantiteter,
vilka normalt skulle ha vunnit avsättning utan sagda organs förmedling.
Kommissionen föreslår därför, att de våren 1944 meddelade bestämmelserna
om garantipris å potatis skola bibehållas oförändrade under nästa
produktionsår.

I fråga om priserna å stärkelse- och brännvinspotatis har livsmedelskommissionen
uttalat.

Kommissionen har ansett det i hög grad önskvärt, att den konsumtionsreserv,
som fabrikspotatisen utgör, bibehålies och örn möjligt utökas. Eftersom
de vid innevarande produktionsårs början befintliga lagren av potatismjöl
beräknas bliva helt förbrukade under produktionsåret, måste man vidare
under alla förhållanden räkna med att en ganska betydande produktion
av potatismjöl måste komma till stånd under nästa konsumtionsår. Då
nuvarande pris å fabrikspotatis, vilket varit oförändrat sedan år 1942, mot
bakgrunden av den förhöjning av sockerbetspriset, varom överenskommelse
nyligen träffats, kan befaras ej komma att leda till så stor odling av fabrikspotatis,
som ur nu anförda synpunkter är önskvärd, har kommissionen funnit
skäl tala för en höjning av priset å fabrikspotatis med 1 öre per hektoliter
och stärkelseprocent. Denna höjning medför vid normalskörd en inkomstökning
för jordbruket av omkring 400 000 kronor.

Beträffande h ö och halm har livsmedelskommissionen ansett, att någon
förändring i nu gällande priser icke borde ske.

Vad angår priserna å ärter har livsmedelskommissionen anfört följande.

Garantipriset å matärter (gula ärter) utgjorde år 1942 45 kronor per deciton
och år 1943 40 kronor per deciton. Dessa förhållandevis höga priser stimulerade
till ökad odling av ärter, och man beräknade våren 1944, att lagren
av matärter den 1 september 1944 (sagda års skörd icke inräknad) skulle
uppgå till en myckenhet, motsvarande cirka tre års inhemsk förbrukning.
Med hänsyn härtill föreslog livsmedelskommissionen våren 1944 en sänkning
av garantipriset på ärter med 8 öre per kilogram för 1944 års odling. Denna
sänkning skedde även.

Skördeutfallet beträffande ärter blev år 1944 synnerligen ogynnsamt. Under
det att normal skörd beräknats giva en avkastning av omkring 1 500
kilogram per hektar, uppgick den verkliga skörden enligt skörderapporterna
endast till 1 010 kilogram per hektar. Detta förhållande ävensom sänkningen
av garantipriset har medfört, att intresset för ärtodlingen tydligt avtagit.
Enligt uppgifterna i arealinventeringen per den 23 oktober 1944 har man
sålunda att räkna med att ärtarealen innevarande år endast kommer att
uppgå till omkring 20 000 hektar, motsvarande en minskning med omkring
5 000 hektar i förhållande till år 1944. Samtidigt ha lagren av ärter nedgått
kraftigt, till stor del som följd av export till grannländerna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

Under det kommande konsumtionsåret torde det bliva önskvärt, att vi äro
i stånd att såsom hjälpleveranser exportera ytterligare betydande kvantiteter
ärter, främst till grannländerna. Under ogynnsamma skördeförhållanden
skulle en god tillgång på ärter å andra sidan utgöra en värdefull livsmedelsreserv
för vårt eget land. Den nedgång av ärtarealen, som enligt arealinventeringen
är att vänta, kan emellertid komma att medföra, att de kvantiteter
ärter, som kunna bliva behövliga för dessa ändamål, bliva väsentligt
mindre än som i och för sig vore önskvärt. Med hänsyn härtill har livsmedelskommissionen
kommit till den uppfattningen, att en viss höjning av garantipriset
på ärter är önskvärd. Höjningen synes lämpligen böra utgöra 3
öre per kilogram. Denna prishöjning beräknas medföra en inkomstökning
för jordbruket av omkring 600 000 kronor. Det kan i detta sammanhang
nämnas, att den föreslagna prishöjningen för ärter under vissa omständigheter
kan medföra en större inkomstökning för jordbruket än nu nämnts.
Den angivna inkomstökningen av 600 000 kronor är nämligen beräknad under
antagande att ärtarealen ej blir större än som uppgivits i arealinventeringen
i oktober 1944. Föranleder höjningen av garantipriset, såsom ju är
avsikten, en utvidgning av ärtodlingen utöver vad som då planerats och sker
denna utvidgning på sådant sätt, att densamma ej medför någon minskning
av salukvantitetema för andra vegetabilier (exempelvis genom odling å mark,
som eljest skulle ha legat i träda), ökas jordbrukets inkomster med ett belopp,
motsvarande försäljningspriset för de kvantiteter ärter, som skördats å och
försålts från den nytillkomna arealen. Till belysande av storleken av den
inkomstökning, som härvid kan komma i fråga, kan nämnas, att en arealutvidgning
med 5 000 hektar (vilket skulle innebära att ärtarealen blir ungefär
lika stor som under år 1944) vid normal skörd medför en ytterligare
inkomstökning för jordbruket av omkring 1 900 000 kronor, om man antager,
att utvidgningen ej medför någon minskning av salukvantitetema av andra
vegetabilier.

För bönor har livsmedelskommissionen — i anslutning till ett av kommissionen
tidigare avgivet förslag som godkänts av Kungl. Majit och riksdagen
— framhållit att ett garantipris av 85 kronor per deciton borde fastställas.

Vidkommande priserna å mjölk och mejeriprodukter har
livsmedelskommissionen yttrat.

Kommissionen har övervägt en sänkning av arealgränsen för erhållande av
producentbidrag.

Enligt nu gällande bestämmelser utgår producentbidrag enligt en skala,
vilken är så uppbyggd, att bidraget minskas, i den mån mjölkleveranserna
överstiga 3 500 kilogram per kvartal, och bortfaller helt vid en kvartalsleverans
av omkring 7 500 kilogram. Samtidigt är föreskrivet, att producentbidrag
endast utgår till brukningsdel med högst 25 hektar åker.

Då producentbidraget infördes, var avsikten med detsamma endast att
åstadkomma en temporär förbättring av ställningen för de mindre jordbrukarna.
Till följd av de höjningar av producentbidragen, som tid efter annan
vidtagits, utgå emellertid nu ganska betydande belopp i producentbidrag till
fastigheter av sådan storlek, att något särskilt stöd för desamma av ifrågavarande
karaktär icke kan anses påkallat. Man kan sålunda uppskattningsvis
beräkna, att av de medel, som innevarande år utbetalas i producentbidrag,
ett belopp av 5 000 000 kronor eller något mera tillfaller brukningsdelar med
större åkerareal än 15 hektar. Det är enligt kommissionens mening önskvärt,

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

att man efter hand söker begränsa producentbidraget till de brukningsdelar,
för vilka det från början varit avsett och vilka kunna anses vara i behov av
ett sådant speciellt bidrag. Såsom ett led i denna strävan anser kommissionen
hektargränsen för erhållande av producentbidrag böra sänkas från 25 till
15 hektar. I samband med en sådan sänkning torde det, för att skillnaden i
bidragshänseende mellan fastigheter på olika sidor om gränsen ej skall bliva
alltför stor, bliva nödvändigt att vidtaga vissa mindre justeringar av den nu
gällande bidragsskalan. Sistnämnda fråga kommer kommissionen att närmare
behandla vid avgivande av förslag till den tekniska utformningen av regleringsanordningarna
på jordbrukets område under nästa produktionsår.

I samband med den omläggning av producentbidragsbestämmelserna, som
riksdagen vidtog år 1944 och som beräknades medföra en kostnadsökning av
omkring 5 000 000 kronor, nedsattes det belopp, som ställdes till kommissionens
förfogande för utbetalande av lokala differentieringsbidrag för mjölk,
från av departementschefen i överensstämmelse med kommissionens förslag
begärda 9 000 000 kronor till 4 000 000 kronor. I kalkylen för produktionsåret
1945/46 har anslaget till lokala differentieringsbidrag även upptagits
till sistnämnda belopp. Det har emellertid under innevarande år visat sig, att
det med ett så ringa belopp som 4 000 000 kronor är svårt att åstadkomma
någon verkligt effektiv kompensation för inkomstminskning sådana år då variationerna
i skördeutfallet äro mera betydande. Sker den av kommissionen
här förordade nedsättningen av producentbidraget, synes det därför lämpligt,
att ett belopp, ungefärligen motsvarande den besparing, som beräknas vinnas
genom nedsättningen, eller 5 000 000 kronor reserveras för att i mån av behov,
vid sidan av det i kalkylen upptagna anslaget å 4 000 000 kronor, användas
till utbetalande av lokala differentieringsbidrag för mjölk.

Kommissionen förutsätter, i anslutning till vad kommissionen förut anfört
örn grunderna för prissättningen, att i stort sett oförändrade priser på mjölk
och mejeriprodukter skola gälla under nästa reglcringsår. Detta innebär bland
annat, att smörpriset och konsumtionsmjölkpriset — det sistnämnda under
förutsättning att konsumtionsmjölkens fetthalt ej förändras — skola Idiva
oförändrade samt att mjölkbidragen med undantag av producentbidragen och
differentieringsbidragen skola utgå med i huvudsak oförändrade belopp.

I sitt förslag till prissättning å jordbrukets produkter för regleringsåret
1944/45 berörde kommissionen frågan bur man. örn fetthalten i mjölken höjdes,
borde fördela den härigenom uppkommande inkomstminskningen. Kommissionen
uttalade då, att denna inkomstminskning borde fördelas mellan
konsumenter och producenter på så sätt alt, örn mjölkens fetthalt höjdes från
3 till 3,5 procent, motsvarande en inkomstminskning för mejerierna av 2,5
öre per liter, konsumtionsmjölkpriset borde höjas med 1 öre per liter och
producenterna få vidkännas en reell prissänkning av 1,5 öre per liter. Som
skäl för denna ståndpunkt anfördes bland annat att, då standardiseringen
av konsumtionsmjölken genomfördes, en motsvarande fördelning ägde rum
av den därvid uppkommande vinsten, varjämte framhölls, att producenterna
inom de områden som särskilt kunde drabbas av en dylik prissänkning kunde
anses lia erhållit kompensation för inkomstminskningen genom en ökning av
merinkomsten av gräddförsäljningen. Mot vad kommissionen sålunda anfört
gjordes ingen erinran vare sig av Kungl. Maj:t eller riksdagen. Såvitt nu kan
bedömas, torde icke försörjningsläget under nästkommande produktionsår
bliva sådant, att en höjning av mjölkens fetthalt blir möjlig att genomföra.
Örn så mot förmodan skulle kunna ske, bör emellertid enligt kommissionens
mening den inkomstminskning, som föranledes härav, fördelas mellan konsumenterna
och producenterna på nyss angivet sätt.

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

Beträffande priserna å slaktprodukter har livsmedelskommissionen
anfört följande.

I fråga om priserna på slaktprodukter innebär kommissionens ståndpunktstagande,
att dessa i genomsnitt för nästa regleringsår skola bliva i stort sett
desamma som under innevarande regleringsår, varvid dock, i anslutning till
förut angivna principer för prissättningen, hinder ej bör möta för kommissionen
att sänka priserna i den mån så visar sig nödvändigt för att undvika
avsättningssvårigheter eller av liknande skäl. I detta sammanhang vill kommissionen
erinra om att några särskilda statliga fraktbidrag eller andra statliga
tillägg för att höja producentpriserna på köttvaror icke förutsatts skola
utgå under nästkommande produktionsår. De statsbidrag, som nu lämnats
eller begärts för att åstadkomma en utjämning av det för innevarande produktionsår
kalkylerade inkomstunderskottet av 7 100 000 kronor, ha sålunda
ej antagits skola bestå under nästa produktionsår.

Vad angår priserna å ägg har livsmedelskommissionen yttrat.

Då kommissionen övervägt lämpligheten av en sänkning av äggpriset, beror
detta på kommissionens bedömning av torsdr jningsläget i fråga om fodersäd
under nästkommande produktionsår. Äggpriset hör till de priser å jordbruksprodukter,
som stigit procentuellt kraftigast efter krigets början. För
närvarande utgör genomsnittspriset per år 2 kronor 95 öre per kilogram,
medan motsvarande pris 1938/39 var 1 krona 41 öre per kilogram. Äggpriset
har alltså stigit med omkring 110 procent, under det att exempelvis stegringen
för fläskpriset utgör något mindre än 70 procent. Äggpriset synes även
av producenterna bedömas såsom lönsamt i förhållande till priserna å andra
jordbruksprodukter. Härpå tyder bland annat den kraftiga stegring, som
hönsstammen och äggproduktionen undergått under de senaste åren, och som
i kalkylen beräknats fortsätta även under nästkommande produktionsår.

Enligt kommissionens uppfattning finns det anledning antaga, att denna
stegring, örn inga åtgärder vidtagas för att begränsa densamma, kan bliva än
kraftigare än som antagits i kalkylen. En dylik utvidgning av äggproduktionen
kan emellertid komma att få menliga följder ur försörjningssv npunkt.
Behovet av fodersäd för olika produktionsgrenar är nämligen så stort, att det,
även örn man erhåller den i kalkylen beräknade normalskörden och äggproduktionen
håller sig inom de i kalkylen antagna gränserna, kan komma
att erbjuda vissa svårigheter att täcka detta behov. Blir äggproduktionen
ännu större eller fodersädsskörden mindre än som antagits i kalkylen, ökas
dessa svårigheter ytterligare. Ett uppehållande av äggproduktionen skulle
härvid komma att gå ut över sådana produktionsgrenar, som i ett skärpt försörjningsläge
måste bedömas såsom viktigare ur det allmännas synpunkt än
äggproduktionen.

För närvarande finnas i huvudsak två vägar att reglera äggproduktionens
storlek. Den ena är prissättningen och den andra är en begränsning av de
kvantiteter fodersäd, som tilldelas äggproducenterna per kilogram av dem
försålda ägg. Möjligheterna alt på den senare vägen, vilken i viss utsträckning
redan beträtts, åstadkomma en önskad begränsning av äggprodukhonen
äro emellertid begränsade. Full effekt får en nedskärning av fodertilldelningen
nämligen endast för äggproducenter utanför jordbruket, och dessa
producera endast en mindre del av den totala äggproduktionen. Jordbrukarna
lia däremot alltid vissa möjligheter att anviinda av dem själva producerad
fodersäd till sin äggproduktion. Örn äggransoneringen skulle bestå även under
nästa regleringsår, är dessutom en stark nedskärning av den 1 odert indelning,
som utgår i förhållande till äggförsäljningen, mindre lämplig av den

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

anledningen, att en relativt skälig fodertilldelning per kilogram försålda ägg
avsevärt underlättar strävandena att hålla försäljningen av ägg från äggproducenterna
inom ransoneringens ram.

Enligt kommissionens uppfattning är därför en justering av äggpriset det
mest effektiva medlet att begränsa äggproduktionens ökning. Kommissionen
har övervägt, örn ej en sänkning av genomsnittspriset å ägg med 20 öre per
kilogram skulle vara motiverad. En dylik sänkning skulle innebära, att äggpriset
bragtes ned på den nivå, som Sveriges ägghandelsförbund tidigare angivit
såsom lämplig och som ursprungligen avsågs vid prissättningen för
produktionsåret 1942/43. Genom en dylik sänkning skulle man enligt kommissionens
mening få en mera lämplig avvägning mellan priserna å ägg
och priserna å andra jordbruksprodukter. Det kan erinras örn att man, som
nyss nämnts, vid prissättningen å jordbrukets produkter för produktionsåret
1942/43 ursprungligen avsåg att hålla ett genomsnittspris å ägg av 2 kronor
75 öre per kilogram, och att priserna å övriga jordbruksprodukter alltjämt
i stort sett ligga kvar å den sistnämnda produktionsår bestämda prisnivån.
Vid diskussionen i denna fråga inom livsmedelskommissionens råd ha emellertid
av flertalet rådsledamöter, representerande såväl jordbrukare som konsumenter,
uttalats betänkligheter mot en prissänkning å äggen. Från jordbrukarhåll
har härvid bland annat pekats på den betydelse äggproduktionen
har för det mindre jordbruket.

Med den uppfattning kommissionen har örn den sannolika utvecklingen av
försörjningsläget har kommissionen, trots de sålunda uttalade betänkligheterna,
ej ansett sig kunna underlåta att föreslå en viss prissänkning å ägg.
Kommissionen vill emellertid i nuvarande läge inskränka sig till att föreslå,
att äggpriset sänkes med endast 10 öre per kilogram, i hopp att en dylik
sänkning skall visa sig tillräcklig för att förhindra ur försörjningssynpunkt
alltför stor äggproduktion. En sådan prissänkning medför för jordbruket en
inkomstminskning av omkring 4 700 000 kronor.

Å utgiftssidan har livsmedelskommissionen ej funnit anledning föreslå
andra justeringar än en sänkning av priset å superfosfat och en
mindre höjning av priset å oljekraftfoder. En sänkning av superfosfatpriset
hade enligt vad kommissionen framhållit länge framstått som önskvärd
ur kommissionens synpunkt, då detta pris stigit proportionsvis mycket
starkt efter krigsutbrottet. Kommissionen bär föreslagit en sänkning av detta
pris med 1 krona per deciton, motsvarande en utgiftsminskning för jordbruket
av omkring 2 900 000 kronor. Denna prissänkning kunde ske utan att
clearingkassan för konstgödselmedel tillfördes något tillskott från statskassan.

Vad angår prisjusteringen å oljekraftfoder har kommissionen anfört.

Vid prissättningen å oljekraftfodret för innevarande produktionsår vidtogs
en ganska kraftig differentiering av priserna i syfte att stimulera jordbrukarna
att uttaga så stor del som möjligt av sin tilldelning i början av
produktionsåret. Under det att priset vid leverans efter den 31 december
1944 utgjorde 35 kronor per deciton, var sålunda exempelvis priset vid leverans
i augusti 1944 endast 32 kronor per deciton. Ett av de viktigaste skälen
till denna differentiering var den knapphet på lagerutrymmen, som förelåg
i början av innevarande produktionsår. Sistnämnda skäl för en kraftig prisdifferentiering
föreligger icke längre. Med hänsyn till ovissheten om den blivande
importen kan det tvärtom ur vissa synpunkter anses önskvärt, att alltför
stora kvantiteter ej uttagas i början av nästa produktionsår. Livsmedels -

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

kommissionen har därför funnit önskvärt, att differentieringsskalan omlägges
något. Denna omläggning, till vars detaljer livsmedelskommissionen återkommer
vid avgivande av förslag till den tekniska utformningen av jordbruksregleringen,
kan beräknas medföra en genomsnittlig höjning av priset
å oljekraftfoder med 75 öre per deciton, motsvarande en utgiftsökning för
jordbruket av omkring 1 400 000 kronor.

I anslutning till den överenskommelse, som träffats angående villkoren för
betodlingen under år 1945, har livsmedelskommissionen ansett, att priset å
chilesalpeter borde sänkas med 1 krona 75 öre per deciton. Denna
sänkning hade, enligt vad kommissionen framhållit, beaktats redan vid uppgörandet
av priskalkylen.

Beträffande andra konstgödsel- och kraftfodermedel än de nu nämnda har
livsmedelskommissionen förutsatt, att nu gällande priser skulle bibehållas i
stort sett oförändrade under nästa regleringsår.

Livsmedelskommissionen har sammanfattningsvis anfört, att slutresultatet
av de av kommissionen förordade justeringarna bleve, att de föreslagna prisändringarna
beträffande ärter, ägg, fabrikspotatis, superfosfat och oljekakor
medförde en inkomstminskning för jordbruket av omkring 2 300 000 kronor
och att man därutöver genom de föreslagna förändringarna i producentbidragsbestämmelserna
åstadkomme en inkomstminskning för jordbruket av
omkring 5 000 000 kronor, vilken inkomstminskning emellertid i mån av
behov skulle återgå till jordbruket i form av ökat anslag till lokala differentieringsbidrag,
varvid det således förutsattes, att en dylik anslagshöjning icke
skulle behöva motsvaras av en sänkning av en annan inkomstpost. Vare sig
man vid prissättningen utginge från den ena eller den andra av de förut redovisade
ståndpunkterna beträffande beräkningen av jordbrukets arbetskostnader,
komme man därför, enligt vad kommissionen anfört, med dessa justeringar
fram till ett slutresultat för jordbruket, som endast obetydligt avveke
från ett kalkylmässigt jämviktsläge.

Livsmedelskommissionen har hemställt om Kungl. Maj:ts beslut i enlighet
med vad kommissionen sålunda anfört och förordat.

Med skrivelse den 28 mars 1945 har livsmedelskommissionen som förut
nämnts överlämnat yttranden över kommissionens förslag i prisfrågan som
avgivits av vissa ledamöter i kommissionens råd.

Herrar Blomquist, Börjesson, Enderstein, Flytström, Johansson, Liedberg,
Lindström, Ringborg och Själander samt fru Svensson lia i anslutning till
vad livsmedelskommissionen föreslagit därom att, örn och i den mån efter
prövningen av augustikalkylen prissänkningar på jordbruksprodukter utöver
deni, som vid sagda tidpunkt ansetts befogade, bleve nödvändiga för att
främja avsättningen eller av liknande skäl, sådana sänkningar skulle få ske
utan motsvarande kompensation genom prishöjningar för andra produkter
eller prissänkningar på förnödenheter, anfört följande.

Denna fråga har ej behandlats inom livsmedelskommissionens råd. Det
ifrågasatta förfarandet kan ej biträdas, enär det kan komma att allvarligt

Kungl. Maj-.ts proposition nr 303.

rubba balansen mellan jordbrukets utgifter och inkomster. Den prisbildning
å jordbrukets produkter, som präglat hela kristiden, har inneburit ett prisläge,
som legat under vad efterfrågan motiverat. En prissänkning på produkter,
beträffande vilka efterfrågan eventuellt kan komma att minska utan
motsvarande prishöjning på produkter varå efterfrågan fortfarande kan vara
god, innebär därför en orättvisa mot jordbruket både med hänsyn till dess
under hela kristiden till lörkrigsnivån begränsade vinstkvot och med hänsyn
till det av alla meningsriktningar vitsordade hehovet av en förbättrad i stället
för försämrad inkomststandard inom jordbruket.

Herr Ekström har med instämmande av herr Ringborg anfört följande.

Det får anses högst anmärkningsvärt, att livsmedelskommissionen föreslår
Kungl. Maj:t att sänka jordbruksprodukternas priser, då kalkylen visar
ett inkomstunderskott på 11 800 000 kronor, vilket underskott i första hand
borde täckas medelst justerade priser uppåt. Särskilt må understrykas, att de
föreslagna sänkningarna av äggpriset liksom även sänkningarna av producentbidraget
drabba det mindre jordbrukets utövare, vilket väl måste verka
i högsta grad orättvist och ej kan sakligt motiveras. Då kommissionen anser,
att ett högre belopp till differentiering av mjölken vid felslagen skörd borde
finnas alt tillgå, är detta riktigt, men få väl de därför behövliga medlen utanordnas
pä annat sätt än genom sänkta producentbidrag. Det måste livligt
beklagas, att livsmedelskommissionen ej tagit någon hänsyn till de synpunkter
Riksförbundet landsbygdens folks centralstyrelse anfört i sin skrivelse av
den 20 mars 1945 lill kommissionen.

Herr Möller har i huvudsak yttrat.

Jag kan icke dela livsmedelskommissionens mening, att ovissheten beträffande
vissa poster i beräkningarna rörande jordbrukets inkomster och
kostnader för produktionsåret 1945/46 är så stor, att man bör underlåta att
liksom tidigare inrikta sig på att åstadkomma ett kalkylmässigt jämviktsläge.
Däremot kan jag helt dela livsmedelskommissionens mening angående
lämpligheten av de justeringar av priserna å vissa jordbruksprodukter
och förnödenheter, vilka nu ur försörjningssynpunkt anses motiverade. Landets
jämfört med närmast föregående år försämrade försörjningsläge motiverar
än längre gående justeringar i av kommissionen angiven riktning vad
angår ärter, potatis, ägg och kraftfoder. Åtgärder böra även vidtagas för att
stimulera brödsädsproduktionen och motverka en ytterligare ökning av nötkreatursstammen.
Icke blott vårt vid detta produktionsårs slut starkt minskade
lager av brödsäd och fodervaror utan även de förutsedda hjälpaktionerna
till våra grannländer motivera produktionens ytterligare anpassning
efter det beräknade behovet.

Herr Sträng har med instämmande av herr Molander anfört att vid den
granskning av beräkningarna rörande jordbrukets inkomster och kostnader
för produktionsåret 1945/46, som företagits av 1942 års jordbrukskommitté,
herr Sträng ansett det alternativ, som redovisade ett inkomstöverskolt av
12 800 000 kronor, vara det riktiga. Herr Sträng ansåge emellertid att detta
inkomstöverskott i närvarande läge icke borde resultera i prissänkningar utan
i .stället slå till förfogande för mötande av den lönekompensation, som bleve
erforderlig i händelse Kungl. Maj:ts förslag till ny lantarbetstidslag vunne
riksdagens bifall. Den föreslagna nya lantarbetstidslagen innebure en reduktion
av årsarbetstiden för vissa betydelsefulla arbetargrupper. Vid motsva -

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

rande tidigare tillfällen hade som en allmän förutsättning gällt, att en genom
lagstiftning reducerad arbetstid icke skulle medföra någon reallöneförsämring
för de av lagstiftningen berörda arbetarna. Samma allmänna förutsättning
borde enligt herr Strängs mening gälla även vid detta tillfälle. I anslutning
härtill har herr Sträng anmält avvikande mening beträffande kommissionens
förslag om prissänkning på ägg. Detta förslag om prissänkning bär
herr Sträng ansett böra ses mot bakgrunden av att äggen voro småbrukets
speciella saluprodukt, och att äggproduktionen vore lokaliserad i stor utsträckning
till områden av landet, där de mera räntabla odlingarna sockerbetor
och oljeväxter icke förekomme.

Jag torde i detta sammanhang även få anmäla en den 6 april 1945 dagtecknad
skrivelse från Riksförbundet landsbygdens folk. I skrivelsen har riksförbundet
framhållit att förbundets stämma, representerande 140 000 aktiva
jordbrukare, den 5—6 april 1945 behandlat livsmedelskommissionens förslag
till prissättning av jordbrukets produkter under året 1945/46. I anslutning
därtill har förbundet anfört följande.

Stämman har på grund av erfarenheter från de senare åren den principuppfattningen,
att en fast prissättning är lämpligast under förutsättning att
skälig riskmarginal kan erhållas. Den nuvarande omräkningen i augusti månad,
baserad på skörderapporterna den 15 juli, vilar på mycket lösa antaganden
och har även influerats av för saken ovidkommande faktorer, varför
den icke varit tillfredställande samt åstadkommit, liksom även den senare
omräkningen, en betydande irritation inom jordbrukarleden.

Då stämman förutsätter att vissa svårigheter nu kunna uppstå vid en systemförändring
på ett så sent stadium som det nuvarande, har stämman ansett
sig för i år kunna pröva det av livsmedelskommissionen framlagda förslaget.
0 Stämman anser sig därvid böra göra vissa allvarliga erinringar mot

detsamma. „ , , ... ...

Gentemot det av livsmedelskommissionen framlagda forslaget vill stamman

i sak anföra följande. 0

1. Att minskningen i jordbrukets priskalkyl, motsvarande en procents ärlig
minskning i arbetskrafttillgången, ej vidare bör företagas, emedan denna
beräknade minskning i arbetskrafttillgången enligt stämmans uppfattning
icke motsvarar det verkliga förhållandet och ej är generell för alla jordbruk.
Den minskning av arbetskostnaderna som ägt rum motsvaras till största delen
av att nödvändiga underhållsarbeten fått anstå, då arbetskraft ej kunnat
erhållas Kostnaderna för dessa underhållsarbeten ha härigenom skjutits pa
framtiden och måste verkställas vid senare tidpunkt. Vidare måste sänkningen
av arbetskostnaderna i priskalkylen i förhållande till en eventuell arbetskraftminskning
anses beröva jordbruket en väsentlig del av andelen i nationalinkomstens
årliga tillväxt, vilken beräknas lill cirka 2,5 procent. Det bor
anses rättvist, att jordbruket självt får åtnjuta rationaliseringens vinster, varav
just arbetskraftbesparingen är en bland de viktigaste.

2. Hänsyn bör tagas till den arbetstidsförkortning under sommarhalvåret,
sorn föreslås i framlagd proposition, vilken med all sannolikhet kommer att
bifallas, och man bör tillerkänna jordbruket en inkomstökning, motsvarande
den förlorade arbetstiden för all jordbrukets arbetskraft. Den bortfallna arbetstiden
måste nämligen i nuvarande läge antingen kompenseras genom nyanställning
eller ökad Övertid för befintlig lejd arbetskraft. Därest lejd arbetskraft
icke står att få, måste arbetstiden förlängas för jordbrukarna själva

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

och deras familjemedlemmar och dessa böra då rimligen för denna tid tillgodoräknas
en arbetsinkomst, som motsvarar gällande övertidsbetalning. Därest
det framförda förslaget om utsträckning av semesterlagen att gälla även
tillfällig arbetskraft blir antaget, måste hänsyn tagas även till den kostnadsfördyring,
som därigenom kommer att åvila jordbruket.

3. Tillräcklig hänsyn bör tagas till de ökade arbetskraftkostnader, som
föreligga på grund av de överpriser, vilka jordbruket får vidkännas utöver
den i kalkylen beräknade kostnaden.

4. De höjda avtalslönerna för byggnadsarbetarna med 7 öre per limme
komma att innebära avsevärda förhöjningar av jordbrukets byggnads- och
underhållskostnader. Det förefaller även som om tillräcklig hänsyn icke tagits
till de höjda omkostnader, som bliva en följd av rådande arbetskonflikter.
Redan nu föreligga svårigheter och ökade omkostnader vid anskaffande
av reservdelar för jordbruksmaskiner och enligt uppgift från olika maskinfirmor
närstående håll, föreligger risk för en fördyring av jordbuksmaskiner
och redskap. Också en fördyring av reparationerna kan förväntas.

5. Den minskning av utgifterna, som beräknats uppstå på grund av den
genomförda räntesänkningen, bör utgå, emedan den enligt stämmans uppfattning
är beräknad utan tillförlitligt underlag och icke kan uppgå till det
beräknade beloppet. Emedan räntesänkning icke inträder för de bundna inteckningsskulderna
och knappast heller i full utsträckning för övriga skulder,
kan sänkning av räntekostnaden, örn sådan dock skall ifrågakomma,
högst beräknas å 680 000 000 kronor.

6. I kostnadskalkylen bör bibehållas det ökade förräntningsanspråk om
cirka 22 400 000 kronor, vilket uppkommer på grund av 1945 års fastighetstaxering.
Jordbrukskommittén har beräknat ökningen av jordbrukets fastighetsvärde
till 20 procent.

7. För mötandet av den årligen förekommande och ibland mycket stora
ojämnheten i skördeutfallet olika landsdelar emellan måste det anses önskvärt
att differentieringsfonden i kalkylen återföres till 9 000 000 kronor. Denna
höjning av differentieringsfonden får dock icke ske genom minskning av
summan för producentbidrag.

8. Sänkning av mjölkpriset åt producenterna Aid ett eventuellt upphävande
av standardiseringsbestämmelserna under produktionsåret må icke
företagas.

9. Om det skall finnas någon mening i den vid krigsutbrottet gjorda principutfästelsen,
att jordbruksfolket skall bliva ekonomiskt likställt med jämförbara
grupper inom andra näringar, så måste man nu när inkomsterna
stiga inom den närmaste gruppen, industriarbetargruppen, också medgiva
en kompenserande stegring av arbetsersättningen inom jordbruket. Denna
stegring skall vara minst lika stor som den genomsnittliga timlönestegringen
i öre räknat inom industriarbetargruppen. Det underskott, som under
uppfyllandet av vad förut sagts kan beräknas uppstå å jordbrukskalkylens
inkomstsida, måste utfyllas genom i första hand återgång till de priser på
slakterivaror, som voro gällande före prissänkningen i september månad
förra året, samt genom höjning av mjölkpriset. Förut har det synts möjligt
att vid oförändrade priser och stigande produktionsvolym vinna den önskvärda
utjämningen. Nu när lönestoppet brutits, blir detta icke längre tillräckligt,
utan även priserna torde få justeras uppåt.

Det förut anförda är enligt riksförbundsstämmans uppfattning berättigade
önskemål, vilkas uppfyllande utgöra en förutsättning för att de fackligt organiserade
jordbrukarna skola kunna acceptera de av livsmedelskommissionen
uppdragna linjerna.

Kungl. Mcij:ts proposition nr 303.

Stämman hemställer därför, att i den proposition som förelägges riksdagen
hänsyn tages till förut anförda synpunkter och att, därest desamma icke
omedelbart helt kunna effektueras, dessa arbetas in vid prisomräkningen i
augusti månad.

Kungl. Maj:ts beslut.

I anledning av livsmedelskommissionens förslag har Kungl. Maj :t — under
förklarande att Kungl. Maj :t framdeles ville meddela beslut i fråga om producentbidrag
för mjölk — bemyndigat statens livsmedelskommission dels att vid
reglering av priserna på jordbrukets produkter samt på konstgödsel och kraftfodermedel
under regleringsåret 1945/46 utgå från av kommissionen i ärendet
föreslagna grunder, dock att sådana prissänkningar på jordbruksprodukter,
som efter prövningen av augustikalkylen vidtoges för att främja avsättningen,
i den mån så kunde ske skulle kompenseras genom prishöjningar för
andra produkter eller prissänkningar på förnödenheter, dels att uppdraga åt
Svenska spannmålsaktiebolaget att inom motsvarande tider, som av Kungl.
Maj :t angivits för inlösen av potatis av 1944 års skörd, under regleringsåret
1945/46 inköpa potatis av 1945 års skörd, varvid inköpspriset för potatis av
fullgod beskaffenhet borde utgöra för matpotatis, sorterad vara, 10 kronor
för deciton i Skåne och Blekinge, 11 kronor för deciton i övriga delar av Götaland
och Svealand samt 12 kronor för deciton i Norrland ävensom för fabriksoch
foderpotatis 9 kronor för deciton i hela riket, dels ock att för tillverkningsåret
1945/46 fastställa det pris, som tillverkare av potatisstärkelse eller
brännvin skulle erlägga till leverantör vid inköp av potatis av för fabriksändamål
normal kvalitet, till ett belopp som med ett öre för hektoliter och
stärkelseprocent överstege det pris, som enligt beslut av Kungl. Majit varit
gällande för tillverkningsåret 1944/45.

Livsmedelskommissionens förslag till övriga regleringsåtgärder
för regleringsåret 1945/46.

Som förut nämnts innefattar livsmedelskommissionens skrivelse den 10
april 1945, vilken skrivelse även underställts kommissionens råd, förslag till
fortsatta regleringsåtgärder på jordbrukets område utöver de i skrivelsen
den 23 mars 1945 behandlade. I samband med utarbetande av sina förslag
har kommissionen haft till övervägande ett flertal framställningar avseende
ifrågavarande område. Bland dessa må nämnas förenämnda skrivelse från
Svenska spannmålsaktiebolaget den 16 februari 1945, vilken torde såsom
bilaga 3 få fogas vid detta protokoll.

Allmänna riktlinjer. Livsmedelskommissionen har inledningsvis framhållit,
att den förbättring av det allmänna försörjningsläget beträffande livsmedel,
som ägde rum under år 1943, i huvudsak ägt bestånd även under år
1944, ehuru under årets senare del en tendens till åtstramning av försörj -

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

ningsläget ånyo gjort sig märkbar. Bland annat till följd av den relativt
svaga spannmålsskörden år 1944 samt till följd av att betydande kvantiteter
livsmedel exporterats eller utlovats för att lindra livsmedelsbristen i vissa av
de nordiska grannländerna kunde, enligt vad kommissionen vidare yttrat,
de för Sveriges egen försörjning disponibla lagren av åtskilliga slag av livsmedel
beräknas komma att vid utgången av nu löpande regleringsår avsevärt
understiga lagren vid regleringsårets början. Det vore enligt kommissionens
mening vidare i hög grad önskvärt att Sverige även under nästa
regleringsår skulle kunna bispringa grannländerna med livsmedel. Samtidigt
vore importutsikterna såväl beträffande livsmedel som beträffande kraftfoder-
och konstgödselmedel myckel ovissa. Samtliga nu nämnda faktorer
manade enligt kommissionens uppfattning till försiktighet vid bedömningen
av det inhemska försörjningsläget under nästa regleringsår. Man borde sålunda
vid planeringen av jordbruksregleringen icke räkna med några förbättringar
i försörjningsläget i förhållande till innevarande år. Skulle utrikeshandeln
kunna komma i gång snabbare än nu kunde förutses och på
grund därav eller av andra omständigheter förbättring av vårt eller grannländernas
försörjningsläge inträda, borde givetvis de möjligheter till lättnader
i regleringsbestämmelserna som då kunde bliva möjliga utnyttjas. Tills
vidare torde emellertid böra förutsättas, att handels- och förbrukningsregleringar
beträffande livsmedel och jordbruksfömödenheter komme att bliva
erforderliga under nästa regleringsår i ungefär samma omfattning som under
innevarande år. Det förslag till regleringsåtgärder, som framlades av
kommissionen, byggde på denna förutsättning.

Efter att lia erinrat örn innehållet i vissa delar av livsmedelskommissionens
skrivelse den 23 mars 1945 och Kungl. Maj:ts beslut i prisfrågan den 6 april
1945 har kommissionen anfort följande.

Till följd av det beslut, som Kungl. Majit meddelat i prisfrågan, har man
att utgå från att nu rådande prisnivå å jordbrukets produkter skall bibehållas
i stort sett oförändrad under nästa regleringsår, såvida ej produktionsoch
kostnadsbetingelserna skulle utveckla sig på ett sådant sätt, att enligt
de fastslagna beräkningsgrunderna uppstår ett kalkylmässigt inkomstöverskott
eller inkomstunderskott, motsvarande mer än 4 procent av jordbrukets
inkomster enligt den nu uppgjorda kalkylen. Även beträffande priserna å
sådana förnödenheter, som äro föremål för statlig prissättning, såsom kraftfoder
och konstgödsel, har man att förutsätta, att dessa priser skola bliva i
stort sett oförändrade, såvida ej justering av priserna bör ske till utjämnande
av sådant inkomstöverskott eller inkomstunderskott som nyss nämnts.
Av Kungl. Maj :ts beslut följer jämväl, att någon ändring i princip förutsättes
ej skola ske beträffande sådana i kalkylen upptagna inkomster för jordbruket,
som utgå i fonn av anslag å budgeten exempelvis mjölkpristillägg
m. m. Då samtliga här ifrågavarande anslag ingå i den till grund för livsmedelskommissionens
förslag liggande kalkylen, antingen i form av särskilda
poster å inkomstsidan eller i form av minskade kostnader å utgiftssidan, förutsätter
nämligen Kungl. Majits godkännande av kommissionens förslag, att
dessa anslag skola, i den mån de icke ersättas av annan inkomst för jordbruket,
kvarstå under nästa regleringsår. Beträffande beloppen för producentbidrag
och lokala differentieringsbidrag må dock erinras om att Kungl.
Majit ännu ej tagit ställning till livsmedelskommissionens förslag härvidlag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

Kommissionen har föreslagit, att med hänsyn till ovissheten om, hur förhållandena
kunna komma att gestalta sig i fortsättningen, Kungl. Maj:t även
för nästa regleringsår borde erhålla lika vidsträckta befogenheter med avseende
å jordbruksregleringen som under det nu löpande regleringsåret. Nu
gällande regleringsfullmakt avsåge tiden intill utgången av innevarande regleringsår,
d. v. s. intill den 1 september 1945. Den nya regleringsfullmakten
borde gälla hela nästa regleringsår, d. v. s. tiden 1 september 1945—31 augusti
1946. I den mån annat ej framginge av kommissionens förslag, borde
den nya fullmakten innefatta samtliga de regleringsbemyndiganden, som
riksdagen tidigare lämnat under krisen och som icke avsetts skola vara begränsade
till visst regleringsår. Kungl. Maj:t borde äga befogenhet att under
nästa regleringsår handhava jordbruksregleringen i enlighet med vad nu
sagts samt vidtaga av omständigheterna påkallade ändringar i densamma,
dock att riksdagen, då så utan olägenhet kunde ske, torde böra höras över
mera genomgripande ändringar i regleringsåtgärderna.

Mjölk- och inatfettsregleringen. Livsmedelskommissionen har ansett, att
de statliga regleringsåtgärderna beträffande matfett, mjölk och ost m. m.,
vilka avsåge att reglera handeln nied och förbrukningen av nämnda varor,
tills vidare borde bibehållas i stort sett oförändrade. Det borde få ankomma
på Kungl. Maj :t att med hänsyn till utvecklingen av försörjningsläget
besluta om deras fortsatta bestånd eller om eventuella ändringar i desamma.
Vad anginge de lättnader, som kunde tänkas komma i fråga vid en gynnsam
utveckling av försörjningsläget, har kommissionen nämnt en höjning av fetthalten
i den standardiserade mjölken samt en ytterligare höjning av ostens
fetthalt. För dylika åtgärder erfordrades ej något bemyndigande av riksdagen.
I detta sammanhang har kommissionen anmärkt, att en höjning av
mjölkens fetthalt, så länge lugnare förhållanden ej inträtt, borde ske under
bibehållande av standardiseringen. Skulle åter försörjningsläget skärpas,
borde enligt kommissionens mening i första hand ett återinförande av ransoneringen
beträffande tunn grädde komma i fråga.

Livsmedelskommissionen har erinrat, att Kungl. Majit enligt bemyndigande
av riksdagen tills vidare ägde förordna örn uttagande av tilläggsaccis å
sådana varor, som avsåges i förordningen den 7 juni 1935 (nr 259) om accis
å margarin och vissa andra fettvaror, med högst 1 krona 50 öre per kilogram
av varans nettovikt. Detta bemyndigande borde enligt vad kommissionen
anfört kvarstå.

Efter att ha erinrat, alt i kalkylen över jordbrukets inkomster och utgifter
för nästa regleringsår förutsatts, att mjölkpristillägg skulle utgå enligt samma
grunder, som gällt under innevarande regleringsår, och att vid behandlingen
inom riksdagen av jordbruksregleringen för regleringsåret 1944/45
medelsbehovet för utbetalande av mjölkpristillägg under budgetåret 1944/45
i enlighet med livsmedelskommissionens förslag beräknats till 51 200 000 kronor,
har livsmedelskommissionen framhållit, att enligt inom Svenska mejeri Bihang

tilt riksdagens protokoll 1945. 1 sami. At 303. 5

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

ernås riksförening verkställda beräkningar kostnaderna för mjölkpristillägg
för innevarande budgetår syntes komma att uppgå till 52 500 000 kronor.
För budgetåret 1945/46 hade kostnaderna, om bidraget skulle utgå enligt
oförändrade grunder, beräknats till 54 300 000 kronor.

På samma sätt som skett under innevarande regleringsår borde livsmedelskommissionen
bemyndigas att vidtaga mindre justeringar i den för mjölkpristilläggen
gällande områdesindelningen.

För utbetalande under regleringsåret 1944/45 av lokala differentieringsbidrag
för mjölk har i överensstämmelse nied riksdagens beslut våren 1944 till
kommissionens förfogande ställts ett belopp av 4 000 000 kronor. Sedermera
har, sedan innevarande års riksdag bifallit Kungl. Maj:ts proposition nr
104 örn åtgärder för utjämnande av det inkomstunderskott, som framräknats
vid en i januari 1945 vidtagen omräkning av jordbrukets inkomst- och
kostnadskalkyl för regleringsåret 1944/45, till kommissionens förfogande för
samma ändamål ställts ytterligare 3 500 000 kronor. I inkomst- och kostnadskalkylen
för nästa regleringsår har för utbetalande av lokala differentieringsbidrag
endast upptagits samma belopp, som enligt riksdagens beslut våren
1944 skulle få användas för detta ändamål, d. v. s. 4 000 000 kronor. Livsmedelskommissionen
har erinrat örn att enligt kommissionens förslag till ändring
av grunderna för utbetalande av producentbidrag för mjölk ytterligare
5 000 000 kronor skulle i mån av behov få användas för ifrågavarande ändamål.

Såsom förut nämnts i översikten över vidtagna regleringsåtgärder på jordbrukets
område ha under de senaste åren för täckande av de av produktionsminskningen
föranledda ökade kostnaderna för mjölktillförseln till de större
konsumtionsorterna utbetalats dels s. k. merfraktbidrag, dels s. k. regleringskostnadslillägg
till vissa mjölkorganisationer i Stockholm och Göteborg, dels
viss ersättning för behandling av konsumtionsmjölk vid några mejerier, som
leverera mjölk till Stockholm, dels ock bidrag till uppehållande av mejeriernas
korinter inom de områden, där på grund av den minskade mjölkproduktionen
transportkostnaderna per kilogram mjölk äro särskilt höga. Med
stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande utgå vidare till mejeriorganisationema
på vissa orter bidrag såsom ersättning för utebliven prishöjning på konsumtionsmjölk.
För innevarande budgetår ha för nu nämnda ändamål anvisats
sammanlagt 8 000 000 kronor. Livsmedelskommissionen har uttalat, att kostnaderna
för ifrågavarande ändamål beräknades komma att uppgå till ungefär
nämnda belopp.

I kalkylen angående jordbrukets inkomster och utgifter under regleringsåret
1945/46 har förutsatts, att merfrakttilläggen, bidragen såsom ersättning
för utebliven prishöjning och körlinjebidragen skola utgå enligt i huvudsak
oförändrade grunder under nämnda regleringsår. Regleringskostnadstilläggen
och ersättningen för behandlingen av konsumtionsmjölk torde, enligt vad
livsmedelskommissionen anfört, jämväl bliva av betydelse för lösandet av

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

mjölkförsörjningsproblemet under nästa konsumtionsår och syntes därför
jämlikt kommissionens förslag böra bibehållas. Bidraget till upprätthållande
av mejeriernas körlinjer borde liksom under innevarande budgetår bestämmas
att i Norrland med undantag av landskapet Gästrikland utgå under hela
året och i övriga delar av landet under tiden oktober—maj. Med hänsyn till
svårigheten att på förhand beräkna medelsåtgången för varje särskilt ändamål
har kommissionen ansett, att bidragen, i likhet med vad som skett för
innevarande budgetår, borde sammanslås till ett anslag. Enligt en inom
Svenska mejeriernas riksförening gjord uppskattning skulle kostnaderna
för de olika ändamålen komma att uppgå till följande belopp, nämligen
2 500 000 kronor för merfrakter, 1 100 000 kronor för regleringskostnadstilllägg,
400 000 kronor för behandling av konsumtionsmjölk, 3 000 000 kronor
för körlinjebidrag och 1 200 000 kronor för kompensation av utebliven prishöjning.
Livsmedelskommissionen har uttalat, att storleken av ifrågavarande
anslag till särskilda mjölkbidrag med ledning av riksföreningens beräkningar
och med hänsyn till beräkningarnas osäkerhet borde bestämmas till
8 500 000 kronor. Liksom hittills borde Kungl. Maj :t enligt kommissionens
förslag äga befogenhet förordna, att anslaget skulle få användas även för
tillgodoseende av annat ändamål än förut nämnts, som vore av särskild betydelse
för mjölkförsörjningens ordnande under rådande kristid.

Livsmedelskommissionen har erinrat, att jordbruksutskottet vid sin behandling
av propositionen nr 253/1944, i samband med frågan om anvisande
av medel för i nästföregående stycke omförmälda ändamål, uttalade, att utskottet
ånyo ville fästa Kungl. Maj:ts uppmärksamhet på den ersättning, som
utginge för mottagning och behandling av s. k. supplementärmjölk vid vissa
mejerier, ävensom därmed sammanhängande spörsmål. Med anledning av
detta uttalande hade livsmedelskommissionen i skrivelse den 27 juni 1944
till Kungl. Maj:t rörande den närmare utformningen av vissa regleringsåtgärder
på jordbrukets område från och med den 1 juli 1944 anmält, att
Svenska mejeriernas riksförening redan år 1943 av livsmedelskommissionen
anmodats att verkställa en undersökning angående skäligheten av de av utskottet
åsyftade ersättningarna samt att riksföreningen under den tid, som
sedan dess förflutit, insamlat ett omfattande primärmaterial för undersökningen
och att bearbetningen av detta primärmaterial påginge inom riksföreningen.
Efter det kommissionen avlåtit sistnämnda skrivelse, hade den i
skrivelsen omförmälda undersökningen slutförts inom riksföreningen. Undersökningen
hade därefter granskats av statens priskontrollnämnd, som framställt
vissa anmärkningar mot densamma. Riksföreningen hade därefter bemött
priskon troi Inämndens anmärkningar, och hela det sålunda föreliggande
undersökningsmaterialet vore för närvarande under prövning inom livsmedelskommissionen.
I avbidan på resultatet av denna livsmedelskommissionens
prövning hade kommissionen allt sedan början av år 1945 förfarit så,
att kommissionen såsom ersättning för ifrågavarande mjölk endast å conto
utbetalat eli belopp av 0,5 öre per kilogram alt avräknas å den ersättning,

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

som kunde befinnas skälig, sedan kommissionen fått taga ställning till hela
undersökningsmaterialet. Det belopp per kilogram, som sålunda utbetalats
ä conto, uppginge endast till hälften av den ersättning, som utgått tidigare
under krigsåren.

I en motion till 1944 års riksdag yrkades, att priset på lantsmör från sådan
producent, av vilken icke skäligen kunde påfordras, att han skulle lämna
sin mjölk lill mejeri, borde sättas så, alt han i huvudsak erhölle samma
ekonomiska utbyte av mjölken som vid leverans till mejeri. Jordbruksutskottet
uttalade i sitt utlåtande över Kungl. Maj:ts proposition angående prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område för regleringsåret 1944/45, att utskottet
-—- som ansåge att syftet med yrkandet i motionen vöre behjärtansvärt,
men att ett genomförande därav av praktiska skäl svårligen kunde ske -— förutsatte,
att den höjning skulle vidtagas av priset å lantsmör klass I och II,
som med hänsyn till avsättningsförhållandena visade sig möjlig.

Livsmedelskommissionen har erinrat, att kommissionen i sin nämnda skrivelse
den 27 juni 1944 rörande en sådan höjning anförde bland annat följande.

Erfarenheten från de gångna åren hade visat, att det med nuvarande prisrelation
mellan mejerismör och lantsmör vore svårt att utan särskilda åtgärder
vinna avsättning för det till mejerierna levererade lantsmöret. Det lägre
priset å lantsmöret hade nämligen icke i tillräcklig utsträckning lockat förbrukarna
att köpa sådant smör i stället för mejerismör. För att mejerierna
skulle bliva av med sina lager av lantsmör hade livsmedelskommissionen årligen
blivit nödsakad att lämna extra tilldelning av matfett till bagerier och
liknande förbrukare, vilken tilldelning fått uttagas endast i form av lantsmör.
I en del fall, då det varit nödvändigt att snabbt vinna avsättning för vissa
partier lantsmör — hållbarheten hos lantsmör vöre sämre än hos mejerismöret
— hade det även blivit nödvändigt att utförsälja lantsmöret till ett ytterligare
reducerat pris. Den härigenom uppkommande förlusten hade fått bäras
av livsmedelskommissionen.

En teoretiskt tänkbar utväg att förbättra producentpriset å lantsmör utan
att avsättningsförhållandena försämrades vore att höja det särskilda av
statliga medel utgående lantsmörstillägget. En dylik åtgärd vore emellertid
förenad med mycket stora olägenheter, då densamma lätt kunde föranleda
missbruk av bidragsbestämmelserna. Till belysande härav kunde följande
synpunkter framhållas. Det vore ofta mycket svårt att skilja på mejerismör
och gott lantsmör, och ett parti mejerismör kunde därför med lätthet utgivas
för att vara lantsmör. De mjölkproducenter, som levererade mjölk till
mejeri, ägde i allmänhet återtaga smör från mejeriet till ett pris, som väsentligt
understege detaljhandelspriset. Tidigare hade återtagningen ofta skett
till ett pris, motsvarande riksnoteringen. Numera hade kommissionen emellertid
föreskrivit, att som villkor för att mejeri skulle äga sälja vid mejeriet
tillverkat smör skulle gälla, att mejeriet för smör, som av mjölkleverantör
återtoges för hans eget behov, tillämpade ett pris, som med lägst 15 öre per
kilogram överstege riksnoteringen. Då denna vore 4 kronor 5 öre per kilogram,
ägde alltså mjölk leverantör återtaga smör till ett pris av lägst 4 kronor
20 öre per kilogram. Därest det pris, som lantsmörsproducent erhölle
för sitt smör vid försäljning till mejeri, i någon nämnvärd grad överstege
det pris, till vilket mjölkleverantör ägde återtaga smör från mejeri, uppkom -

Kunol. Maj:ts proposition nr 303.

me genast risk för att bestämmelserna om lantsmörstillägg skulle missbrukas på
så sätt, att av mjölkleverantörer återtaget mejerismör åter såldes till mejeris
ombud för inköp av lantsmör under påstående att detsamma utgjorde lantsmör.
Förhållandet mellan producentpriset å lantsmör och priset å mejerismör vid
återtagning från mejeri vore i Norrland redan nu sådant, att allvarlig risk
förelåge för missbruk av bestämmelserna om lantsmörstillägg, under det att
den lilla prisdifferensen i övriga delar av riket ej torde innebära någon nämnvärd
fara. Missbruk av bestämmelserna om lantsmörstillägg hade visserligen,
såvitt kommissionen hade sig bekant, hittills ej i någon mera avsevärd
omfattning förekommit i Norrland. Detta torde emellertid ha sin förklaring
i att den relativt stränga ransonering, som hittills tillämpats i fråga örn matfett,
ej torde lia givit lantsmörsproducenterna några större möjligheter att
komma över mejerismör, som de skulle kunna leverera till mejeri såsom lantsmör.
I och med att ransoneringen uppmjukades, minskades emellertid värdet
av denna återhållande faktor.

Det borde vidare framhållas, att situationen bleve särskilt kritisk, därest
producentpriset å lantsmör bleve högre än detaljhandelspriset på smör —
lantsmör eller mejerismör. Samtliga mjölkproducenter innehade inköpskort
för matfett. Vore producentpriset på lantsmör högre än detaljhandelspriset
på sådant smör, kunde en lantsmörsproducent först leverera av honom producerat
smör till den handlande, som tjänstgjorde såsom mejeriets ombud
för inköp av lantsmör, därefter inköpa lantsmör med användande av familjens
inköpskort för matfett, för att sedan till högre pris än det han själv
erlagt för smöret leverera detsamma till ombudet. På samma sätt kunde den
lantsmörsproducent, som inköpt mejerismör mot familjens inköpskort för
matfett, leverell detta smör till mejeriet eller dess ombud såsom lantsmör.
Även här gällde, att ett upphävande eller ett uppmjukande av ransoneringen
ytterligare skulle öka risken för missbruk av bidragsbestämmelserna.

För Norrlands vidkommande vore situationen i prishänseende den, att
producentpriset å lantsmör i stora delar av Norrland redan läge över utför -säljningspriset å lantsmör och endast obetydligt under utförsäljningspriset
å mejerismör, under det att producentpriset i övriga delar av
Norrland läge något under utförsäljningspriserna å lantsmör och mejerismör.
Även med en obetydlig höjning av lantsmörstillägget skulle situationen
därför sannolikt bliva ohållbar i Norrland. I övriga delar av landet funnes
väl något större utrymme för en höjning av lantsmörstillägget. Det borde
emellertid framhållas, att även här situationen, om man också begränsade
sig till en relativt blygsam höjning av lantsmörstillägget, snart skulle bliva
sådan, att risk för missbruk av bidragsbestämmelserna skulle uppstå. För
övrigt förtjänade påpekas att bestämmelserna om lantsmörstillägg hade sin
största betydelse för Norrland.

Av skäl som nu anförts ansåge livsmedelskommissionen, att någon höjning
av lantsmörstillägget eller eljest någon åtgärd i syfte att förbättra producentpriset
å lantsmör icke borde komma i fråga.

Livsmedelskommissionen har framhållit, att vad kommissionen sålunda anfört
ej föranlett någon Kungl. Majlis erinran. Någon åtgärd i syfte alt höja
producentpriset å lantsmör hade därför ej vidtagits, utan bestämmelserna om
pristillägg m. m. vid försäljning av lantsmör hade under innevarande budgetår
varit desamma som under närmast föregående budgetår. Ej heller hade
producentpriset å mejerismör undergått någon förändring under innevarande
budgetår. De skäl, som anförts i förenämnda skrivelse den 27 juni 1944, ägde

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

enligt vad livsmedelskommissionen vidare framhållit alltjämt giltighet. Kommissionen
har med hänsyn härtill icke ansett det möjligt att under nästa
regleringsår vidtaga någon höjning av producentpriset å lantsmör, utan nu
gällande bestämmelser rörande pristillägg för lantsmör borde enligt kommissionens
mening gälla även under nästa regleringsår. Statsverkets kostnader
för dessa pristillägg och för omhändertagande av lantsmör kunde i så fall
— med hänsyn till hittills under innevarande budgetår för sådant ändamål
gjorda utbetalningar — beräknas till 500 000 kronor.

I fråga om producentbidragen skedde enligt beslut av 1944 års riksdag en
avsevärd omläggning av bidragsgrunderna från och med den 1 juli 1944.
Kostnaden för producentbidragen under budgetåret 1944/45 beräknades av
riksdagen skola uppgå till omkring 51 000 000 kronor. Livsmedelskommissionen
har uttalat, att enligt inom Svenska mejeriernas riksförening verkställda
beräkningar kostnaden torde komma att uppgå till eller något överstiga det sålunda
antagna beloppet. Den totala kostnaden komme dock sannolikt icke att
överstiga 52 000 000 kronor. I kalkylen rörande jordbrukets inkomster och
kostnader för nästa regleringsår hade för producentbidrag upptagits ett belopp
av 53 500 000 kronor, vilket belopp utgjorde den beräknade kostnaden
för producentbidragen, om dessa skulle utgå enligt nu gällande grunder och
mjölkproduktionen bleve den i kalkylen antagna. Ökningen av kostnaderna
för producentbidragen i förhållande till innevarande budgetår berodde på att
man i kalkylen räknat med något större mjölkinvägning vid mejerierna under
nästa budgetår än under det innevarande.

Livsmedelskommissionen har erinrat, att kommissionen i sitt förslag angående
grunderna för prissättningen på jordbrukets produkter under nästa
regleringsår anmärkt att det, om den av kommissionen förordade sänkningen
av arealgränsen för erhållande av producentbidrag skulle komma till stånd,
torde bliva nödvändigt att företaga vissa mindre justeringar av bidragsskaian.
Ehuru Kungl. Maj:t ännu ej tagit ställning till kommissionens förslag på
denna punkt, har kommissionen ansett sig böra redogöra för hur man enligt
kommissionens uppfattning, om en dylik sänkning komme till stånd, borde
justera bidragsreglerna. Kommissionen har härom inledningsvis anfört följande.

Rörande omfattningen av mjölkleveranserna från brukningsdelar av olika
storlek föreligga vissa statistiska uppgifter. Dels har 1938 års jordbruksutredning
verkställt en representativ undersökning (omfattande omkring 17 000
brukningsdelar) rörande dessa leveranser under produktionsåret 1937/38, dels
ha i samband med arealinventeringen och kreatursräkningen i juni 1944 insamlats
uppgifter från samtliga jordbrukare om storleken av deras mjölkleveranser
till mejeri under år 1943, vilka uppgifter sedan, såvitt avser brukningsdelar
örn mer än 2 hektar åker, bearbetats inom statistiska centralbyrån.

Enligt den undersökning, som verkställdes av 1938 års jordbruksutredning,
uppgick kvantiteten försåld mjölk för brukningsdelar i nedan angivna storleksgrupper
till följande kvantiteter.

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

Storleksgrupp	Medeltal	Försåld mjölk per brukningsdel, kg
Södra och mellersta Sveriges slättbygder.
10—20 har .......................................	15''2	17 448
20—30 > .......................................	25-4	28 136
Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder.
	14-5	16 250
20 30 > .................................	24-8	25 637
Norra Sverige.
	13-7	10 608
20 30 > .......................................	24-3	20 020

Vid den av statistiska centralbyrån verkställda undersökningen hade enligt
vad livsmedelskommissionen anmärkt erhållits något lägre siffror. Detta förklarades
delvis av att den genomsnittliga åkerarealen för samtliga fastigheter,
som omfattats av centralbyråns undersökning, syntes ligga något lägre
än genomsnittliga åkerarealen för de fastigheter, som omfattats av den förra
undersökningen, delvis av att de av 1938 års jordbruksutredning undersökta
fastigheterna torde Ira varit något bättre än genomsnittet. Korrigerade man
siffrorna med hänsyn till nu nämnda faktorer, erhölles enligt kommissionens
mening god överensstämmelse mellan de båda undersökningarna. Kommissionen
har i anslutning härtill vidare yttrat.

I stort sett torde man alltså på basis av förut refererade material vid en
diskussion rörande omläggningen av producentbidragsskalan kunna utgå ifrån
att brukningsdelar med en storlek av 15 har åker i södra och mellersta Sverige
genomsnittligt till avsalu producera bortåt 16 000 kilogram mjölk örn
året, d. v. s. bortåt 4 000 kilogram i kvartalet, medan siffran för norra Sverige
ligger ej oväsentligt lägre.

Eftersom producentbidraget börjar att sjunka vid kvartalsleveranser överstigande
3 500 kilogram, betyder detta, att de fastigheter som komma i åtnjutande
av maximibidraget, regelmässigt ha lägre areal än den föreslagna
15-hektarsgränsen, och att alltså bidraget för närvarande för fastigheter, som
ligga invid 15-hektarsgränsen, i södra och mellersta Sverige i allmänhet utgår
med något lägre belopp än maximibeloppet. (För en kvartalsleverans av
4 000 kilogram utgår bidraget för närvarande med 70 kronor.) För Norrlands
del synes man dock böra räkna med att fastigheter med en areal av omkring
15 hektar för närvarande regelmässigt erhålla maximibidraget.

Av psykologiska skäl torde det, örn man sänker arealgränsen för producentbidrag
från 25 till 15 hektar, vara önskvärt, att man även något justerar
bidragsskalan för att så långt möjligt undvika det missnöje, som kan förorsakas
därav att fastigheter strax under arealgränsen regelmässigt skola erhålla
ett förhållandevis högt bidrag, medan fastigheter omedelbart över arealgränsen
ej erhålla något som helst bidrag. En sådan omläggning synes, örn
man vill utgå från att omläggningen i princip ej skall medföra större förändringar
i bidragsbeloppen för brukningsdelar under 15 hektar än som är nödvändigt
för vinnande av det angivna syftet, lämpligen kunna ske på så sätt,
att bidraget skall reduceras, så snart kvartalsleveransen överstiger 3 000
kilogram, och att avdraget då skall utgöra 3 öre för varje överskjutande kilo -

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

gram. (Till belysande av verkningarna av en dylik omläggning kan nämnas,
att bidraget vid en kvartalsleverans av 4 000 kilogram skulle bliva 50 kronor
mot för närvarande 70 kronor.)

Man kan visserligen anmärka, att man även med en dylik omläggning i
en del fall kan få en rätt skarpt markerad skillnad mellan fastigheter på ömse
sidor örn arealgränsen. Detta gäller särskilt brukningsdelarna i norra Sverige,
eftersom fastigheter därstädes, som ligga omedelbart under 15-hektarsgränsen,
även efter omläggningen sannolikt i regel skulle få det högsta bidragsbeloppet,
80 kronor per kvartal. Det synes emellertid knappast möjligt
att gå avsevärt längre i fråga om reduktion av bidragen än nu nämnts
utan att åstadkomma en ganska betydande nedskärning av det totala bidragsbelopp,
som för närvarande utgår till brukningsdelar under 15 hektar.
Inkomstminskningen för brukningsdelar under 15 hektar stannar däremot
vid den angivna omläggningen vid måttliga belopp. Uppskattningsvis kan
den inkomstminskning, som skulle föranledas av densamma, beräknas till
högst 1 000 000 kronor. För brukningsdelar under 10 hektar synes den angivna
omläggningen i regel ej komma att medföra någon som helst minskning
av de nu utgående bidragsbeloppen.

Vid diskussion inom livsmedelskommissionens råd rörande det sätt, på
vilket bidragsskalan borde omläggas, därest arealgränsen skulle sänkas, har
i och för isig, någon anmärkning ej framställts mot den förut angivna lösningen.
Från rådets sida hemställdes emellertid, att kommissionen skulle närmare
överväga möjligheterna att undvika, att de ifrågasatta ändringarna i
bidragsbestämmelserna skulle medföra en försämring av det norrländska
jordbrukets ställning. Under diskussionen ifrågasattes härvid av en ledamot
av rådet, att hektargränsen för Norrlands vidkommande skulle sättas något
högre än för övriga delar av riket och av en annan rådsledamot att man,
om arealgränsen bestämmes på samma sätt för Norrland som för övriga delar
av riket, i stället skulle något höja de i Norrland utgående extra mjölkpristilläggen.

Vid bedömandet av i vad mån dylika särskilda åtgärder kunna anses motiverade
för Norrlands vidkommande synas emellertid följande förhållanden
böra beaktas.

Enligt den förut omförmälda av statistiska centralbyrån verkställda undersökningen
rörande storleken av mjölkleveranser till mejerier år 1943 från
jordbruksfastigheter med mer än 2 hektar åker var i norra Sverige antalet
mejerileverantörer följande för jordbruk i olika storleksgrupper.

Brukningsdelarnas Antal mejeri åkerareal

hektar leverantörer

2—5 16 899

5—10 18 556

10—20 5 349

20—30 .......................... 400

över 30 ........................... 159

Rörande antalet kor å brukningsdelarna i storleksgruppen 10-lämnas i undersökningen följande uppgifter:

Antal kor per
brukningstid

1—5 ............................ 1 149

6—10 ............................ 3 832

11—20 ............................ 368

över 20 ........................... —-

-20 hektar

Antal mejerileverantörer -

Medelantalet kor per mjölkleverantör i denna storleksgrupp utgjorde 7,2.

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

Av hela antalet brukningsdelar i storleksgruppen 10—20 hektar ligger otvivelaktigt
den avgjort största delen mellan 10 och 15 hektar. Sannolikt torde
antalet brukningsdelar i storleksordningen 15—20 hektar uppgå endast till omkring
ett tusental.

Redan av de nu anförda siffrorna framgår, att det antal brukningsdelar i
Norrland som överhuvud taget skulle beröras av den föreslagna omläggningen
är ringa såväl absolut som i förhållande till hela antalet mjölkleverantörer
i Norrland. Härtill kommer, att åtminstone en stor del av de fastigheter, som
genom en nedsättning av arealgränsen till 15 hektar skulle gå förlustiga producentbidrag,
på grund av innehav av skog torde få anses vara av sådan
beskaffenhet att det stöd åt de mindre jordbruken som producentbidraget är
avsett att utgöra ej kan anses påkallat för deras vidkommande. I detta hänseende
kan erinras örn att enligt 1937 års jordbruksräkning den genomsnittliga
skogsmarken per brukningsdel för enskilda ägare tillhöriga fastigheter i
storleksgruppen 10—20 hektar i norra Sverige uppgår till omkring 110 hektar
samt att av samtliga enskilda ägare tillhöriga brukningsdelar i denna storleksgrupp
endast omkring 700 lia lägre skogsmarksinnehav än 25 hektar.

Om man vill ifrågasätta att som kompensation för sänkningen av arealgränsen
höja det i Norrland utgående extra mjölkpristillägget, är vidare att
märka, att den inkomstminskning, som sänkningen av arealgränsen skulle
medföra för jordbruket i Norrland, uppgår till ett i förhållande till de nu utgående
producentbidragen och mjölkpristilläggen relativt obetydligt belopp.
Om man antar, att antalet av de fastigheter i Norrland, som genom en sänkning
av arealgränsen till 15 hektar avskäras från producentbidrag, uppgår
till 1 000 och att samtliga dessa fastigheter för närvarande uppbära producentbidragets
maximibelopp, d. v. s. 320 kronor per år, blir ju den totala
nedgången endast något över 300 000 kronor. Detta innebär att av den totala
minskningen av producentbidragen, inklusive den minskning som föranledes
av omläggningen av bidragsskalan, beräknad till omkring 6 000 000 kronor,
endast omkring 5 procent faller på Norrland, medan den mjölk som levereras
till mejerierna i Norrland uppgår till över 10 procent av all den vid
mejerierna invägda mjölken. Sänkningen av arealgränsen kommer alltså att
beröra jordbruket i Norrland relativt sett mycket mindre än jordbruket i övriga
delar av landet. Då de nu i Norrland utgående extra mjölkpristilläggen
beräknas draga en kostnad av omkring 13 000 000 kronor, skulle vidare den
höjning av dessa bidrag, som skulle möjliggöras om man för sådant ändamål
ville använda vad som kan bortfalla i producentbidrag, bliva ytterst obetydligt.

Med hänsyn till nu nämnda förhållanden har livsmedelskommissionen ej
funnit skäl att föreslå, att producentbidraget skall utgå efter andra regler i
Norrland än i övriga delar av riket, eller att eljest förorda åtgärder i syfte
att kompensera det norrländska jordbruket för den minskning av producentbidraget,
som en eventuell sänkning av arealgränsen till 15 hektar kan
medföra.

Regleringen av andra animaliska produkter än mejeriprodukter. Livsmedelskommissionen
har förordat, att det nuvarande regleringssystemet beträffande
köttvaror skulle bibehållas i stort sett oförändrat under nästa regleringsår.
Enligt Kungl. Maj:ts beslut skola priserna å köttvaror och andra
slaktprodukter i huvudsak vara oförändrade under nästa regleringsår, såvida
ej anledning till jämkning av priserna skulle föreligga enligt de allmänna
principer, som av Kungl. Maj:t fastställts och för vilkas innehåll förut redogjorts.
Beträffande priserna å köttvaror har kommissionen erinrat örn det

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

redan föregående år uttryckta önskemålet att priserna — utan rubbning av
det för hela året avsedda genomsnittspriset — skulle kunna varieras så, att
man kunde stimulera tillförseln av kött under sommaren samt i övrigt kunde
genom prishöjningar och prissänkningar reglera tillförseln.

Beträffande ransoneringen å ägg har livsmedelskommissionen erinrat, att
Kungl. Majit genom beslut den 23 mars 1945 förklarat anledning för närvarande
icke föreligga att upphäva äggransoneringen. Huruvida förhållandena
under nästa regleringsår kunde komma att utveckla sig så, att det då bleve
möjligt att upphäva äggransoneringen, kunde enligt vad kommissionen framhållit
nu ej bedömas.

Regleringen av potatis. Livsmedelskommissionen har framhållit, att till
följd av den synnerligen svaga potatisskörden år 1944 statliga ingripanden
för reglering av förbrukningen av potatis för vissa ändamål innevarande år
måst utvidgas väsentligt utöver vad som vore fallet närmast föregående regleringsår.
Skulle potatisskörden år 1945 bliva av normal storlek, har kommissionen
ansett det bliva möjligt att slopa eller väsentligt inskränka omfattningen
av dessa regleringsåtgärder.

Såsom förut berörts har Kungl. Majit fastställt garantipriser å potatis till
samma belopp, som bestämdes våren 1944, ävensom bemyndigat kommissionen
att för tillverkningsåret 1945/46 fastställa det pris, som tillverkare av
potatisstärkelse eller brännvin skulle betala till leverantören vid inköp av
potatis av för fabriksändamål normal kvalitet, till ett belopp, som med ett
öre per hektoliter och stärkelseprocent överstege det under innevarande tillverkningsår
gällande priset.

Efter bemyndigande av Kungl. Maj :t har livsmedelskommissionen med Sveriges
stärkelseproducenters förening u. p. a. träffat överenskommelse rörande
föreningens inköp och försäljning av potatisstärkelse under tiden den 1 oktober
1944—den 30 september 1945. Avtalet innebär, att föreningen inköpte
den mängd potatisstärkelse, som framställdes enligt meddelade tillverkningslicenser
å högst 300 000 deciton med undantag av vad som erfordrades till
husbehov för tillverkaren och dennes potatisleverantörer. Enligt 7 § i avtalet
åtoge sig kommissionen, under förutsättning av statsmakternas godkännande
och om avtalet icke skulle komma att förnyas för tillverkningsåret 1945/46,
att vidtaga eller föranstalta om åtgärder från statens sida, vilka beredde föreningen
möjlighet att erhålla dels minst 58 kronor per deciton för den 1 oktober
1945 inneliggande lager av extra prima, prima och ej fullt prima potatismjöl,
dock med avdrag av 30 000 deciton, dels ersättning för ränte- och
lagringskostnader enligt i avtalet angivna grunder i avseende å inneliggande
lager av extra prima, prima och ej fullt prima potatismjöl, utom 30 000 deciton,
under 3 månader, räknat från och med den 1 oktober 1945. Vid lämnandet
av bemyndigande till kommissionen att ingå förenämnda avtal har
Kungl. Majit gjort förbehåll för att den i 7 § avtalet gjorda utfästelsen vunne
riksdagens godkännande och förklarat sig vilja göra framställning härom till
riksdagen. Kommissionen hemställer nu, att dylikt godkännande inhämtas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

Brödsädsregleringen. Livsmedelskommissionen har uppgivit, att de totala
lagren av brödsäd (vete oell råg) inom landet av 1943 års och äldre skörd
vid ingången av det nu löpande regleringsåret den 1 september 1944 uppginge
till omkring 390 000 ton, fördelade på följande sätt.

Ägare	Höstvete	Vårvete	Råg	Summa
Handelskvarnar......................	3 750	4 000	3 750	11500
Auktoriserade spannmålshandlare.....	2 500	5 750	1500	9 750
Svenska spannmålsaktiebolaget........	161 250	58 500	146 500	366 250
Summa ton	167 500	68 250	151 750	387 500

1944 års skörd av brödsäd kan enligt senast föreliggande beräkningar uppskattas
till 418 500 ton höstvete, 124 200 ton vårvete och 356 800 ton råg
eller sammanlagt 899 500 (avrundat 900 000) ton. Med utgångspunkt från
erfarenheterna under år 1943 kan man beräkna saluöverskottet av 1944 års
skörd till omkring 600 000 ton. De till förfogande under innevarande regleringsår
stående brödsädslagren kunna alltså beräknas lia utgjort (390 000 +
600 000 =) 990 000 ton. Sistnämnda kvantitet beräknas bliva disponerad på
ungefär följande sätt.

Förmälning...................... 600 000 ton

Export .......................... 250 000 »

Utfodring ........................ 25 000 »

Summa 875 000 ton

Av de nu anförda siffrorna följde enligt vad livsmedelskommissionen anmärkt,
att brödsädslagren vid ingången av regleringsåret 1945/46 — under
förutsättning att export av hela den angivna kvantiteten 250 000 ton hunne
verkställas före regleringsårets början — komme att uppgå till allenast ungefär
115 000 ton.

Spannmålsbolaget har i sin förenämnda skrivelse upptagit frågan örn det
lämpligaste sättet för anordnande av brödsädsregleringen under det kommande
regleringsåret och därvid diskuterat möjligheten av en övergång till
ett inlösningsförfarande såsom den ur regleringssynpunkt mest tilltalande
formen för stödjande av brödsädsmarknaden. Bolaget har emellertid därvid
kommit till det resultatet, att bolaget i nuvarande läge icke ville ifrågasätta
någon principiell förändring i det under innevarande regleringsår tillämpade
systemet med fasta successivt stigande priser. Såsom skäl för denna sin
ståndpunkt har bolaget anfört att, enär de nuvarande utrikespolitiska förhållandena
av allt att dilma nalkades ett avgörande skede, av krisen påkallade
regleringsanordningar nu icke borde bliva föremål för andra än nödvändiga
justeringar. Därjämte vore det enligt bolagets mening av betydelse,
att beredskapslagren av brödsäd icke komme att bliva tillräckligt stora för
att spannmålsbolaget genom utförsäljning från desamma med säkerhet skulle
kunna reglera prisbildningen vid ett inlösningsförfarande samt att det för

Kungl. Maj.ts proposition nr 503.

övrigt icke vore lämpligt att anlita beredskapslagren för sådant ändamål,
så länge dessa lager skulle vara ur beredskapssynpunkt lämpligt placerade.
Bolaget har vidare framhållit, att ett inlösningsförfarande för brödsäd i kombination
med stödköp måste vara så utformat, att handeln med brödsäd
kunde löpa fritt i ungefär samma banor som före kriget och att därför erfordrades,
att marginalen mellan de lägsta priser, som borde garanteras
jordbrukarna genom stödköp, samt de högsta priser, som skulle tillåtas, bleve
jämförelsevis stor. Vid ett inlösningsförfarande vore det slutligen, enligt
bolagets uppfattning, örn avsikten med en dylik anordning skulle uppnås,
nödvändigt, att det nu tillämpade prisortssystemet slopades och ersattes med
regler rörande skyldighet för regleringsorganet att endast på ett fåtal orter
eller inom vissa områden vid inköp av brödsäd erlägga betalning med vissa
fastställda priser (stödköps- eller inlösningspriser). Med hänsyn till den ståndpunkt
statsmakterna under de senaste åren intagit i prisortsfrågan ansåge sig
bolaget nu icke kunna räkna med en så väsentlig nedskärning av antalet
prisorter, att ett inlösningsförfarande för brödsäd bleve i praktiken genomförbart.
Bolaget har därför föreslagit, att det under innevarande regleringsår
tillämpade systemet för brödsädsregleringen i princip skulle bibehållas
oförändrat under regleringsåret 1945/46.

Livsmedelskommissionen har i anslutning till vad spannmålsbolaget sålunda
anfört för egen del yttrat.

Ett regleringssystem för handeln med brödsäd utformat såsom ett inlösningsförfarande
förutsätter, att de statliga beredskapslagren äro av sådan storlek,
att kvarnarnas mäldbehov vid varje tidpunkt under regleringsåret kan
täckas även för den händelse utbuden från jordbrukarna av någon anledning
skulle hållas tillbaka. Såsom framgår av de förut anförda siffrorna angående
den beräknade storleken av brödsädslagren vid ingången av det kommande
regleringsåret är det emellertid mycket osannolikt, att nyssnämnda förutsättning
kommer att vara uppfylld därest icke innevarande års brödsädsskörd
skulle komma att bliva osedvanligt riklig. På grund härav och på de av
bolaget i övrigt anförda skälen har kommissionen funnit sig böra räkna med
ett bibehållande under det instundande regleringsåret av det nuvarande systemet
med fasta successivt stigande priser. Ett definitivt ställningstagande i valet
mellan de två systemen torde emellertid böra anstå till hösten.

Spannmålsbolaget har i sin skrivelse, under förutsättning att det nuvarande
regleringssystemet bleve bibehållet, föreslagit vissa smärre justeringar av de
nu tillämpade priserna och handelsmarginalerna. Bolaget har sålunda erinrat
örn att bolaget med sitt under föregående år framlagda förslag om en stegring
av spannmålspriserna med 20 öre per deciton och månad avsett att jordbrukarnas
ränte- och lagringskostnader skulle bliva täckta och att prisstegringen
därjämte skulle innebära en ur lagerutrymmessynpunkt önskvärd stimulans
för jordbrukarna att hålla utbuden tillbaka. Bolaget, som erinrat om att lagerutrymmessituationen
nu icke längre påkallade stimulansersättningar för att
hålla tillbaka utbuden, har ifrågasatt, om icke spannmålspriserna på nytt
borde göras fasta under hela regleringsåret för att stimulera till så tidiga
leveranser som möjligt. En så långt gående förändring har bolaget emellertid

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

ej velat föreslå av (leii anledningen, att handeln då torde komma att, i den
män inköpt spannmål icke omedelbart kunde avsättas i allmänna marknaden,
försälja densamma till spannmålsbolaget såvida icke bolaget ånyo skulle lämna
s. k. automatisk lagringsersättning. Bolaget har i stället föreslagit, att den
månatliga prisstegringen i fråga om brödsäd skulle nedsättas till 15 öre i stället
för nuvarande 20 öre per deciton och månad. Beträffande grundmarginalen
inom handeln har bolaget föreslagit en höjning fran 40 öre till högst 50 öre
per deciton. Bolaget borde vidare i den omfattning det med hänsyn till förmalningsförhållanden
befunnes nödvändigt i mån av tillgång och med beaktande
av att erforderlig beredskap upprätthölles företaga försäljning av
brödsäd till kvarn. Vid sådan försäljning borde bolaget berättigas att tillämpa
ett pris, som med 85 öre per deciton överstege odlarpriserna. Beträffande
fraktbidrag och särskilda ersättningar till handeln torde enligt bolagets uppfattning
nuvarande bestämmelser böra bibehållas oförändrade, under det att
den nuvarande partihandlarersättningen borde sänkas till 25 öre per deciton
i hela landet. Bolaget har slutligen förutsatt, att bolagets brödsädslager alltjämt
skulle placeras inom områden, som kunde anses lämpliga ur beredskapssynpunkt.

Livsmedelskommissionen har framhållit, att den nuvarande situationen beträffande
lagerutrymmen för spannmål vore sådan att ur denna synpunkt
några särskilda åtgärder för att hålla utbuden fran jordbrukarna tillbaka
icke längre erfordrades. Emellertid syntes, enligt kommissionens uppfattning,
såsom av spannmålsbolaget anförts, den stigande prisskalan böra i princip
bibehållas för att i möjlig mån motverka uppkomsten av överskottslager
hos handeln med därav följande krav på lagringsersättning eller försäljning
till spannmålsbolaget. Utformningen av prisskalan ävensom bestämmandet
av handelsmarginaler, fraktbidrag och särskilda ersättningar till handeln har
kommissionen emellertid ansett böra bliva föremål för närmare övervägande
i höst i samband med utfärdandet av regleringsbestämmelserna.

Förmalningsersättningarna. Förmalningsersättning för vete och råg utgår
för dylik spannmål, som förmales under tiden den 1 september 1944—den
31 augusti 1945, med 6 kronor 50 öre per deciton vid handelsförmalning.
Ersättning för löneförmalning utgår för närvarande icke av statsmedel. Enligt
Kungl. Maj:ts beslut i fråga om prissättningen på jordbruksprodukter
under regleringsåret 1945/46 skola priserna för brödsäd bibehållas i genomsnitt
oförändrade under regleringsåret. Med hänsyn härtill och då det under
rådande förhållanden icke torde vara önskvärt alt mjölpriset höjdes, har livsmedelskommissionen
föreslagit, alt förmalningsersättning skulle utbetalas till
kvarnarna även under nästa regleringsår. Det syntes enligt kommissionens
uppfattning böra ankomma på Kungl. Maj:t att på förslag av livsmedelskommissionen
och statens priskontrollnämnd i början av regleringsåret fastställa
ersättningens storlek. Vid beräkning av medclsbehovet syntes man kunna utgå
ifrån att ersättningen bibehölles vid sitt nuvarande belopp. Medelsbehovet vid
cn beräknad förmalningsvolym av 600 000 ton och i stort sett oförändrade

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

regleringsbestämmelser skulle i dylikt fall komina att utgöra 39 OOO 000 kronor.

Därest emellertid förhållandena mot förmodan skulle tillåta att handelsregleringen
av brödsädsmarknaden under kommande regleringsår grundades
pa inlösningsförfarande med stödköp, skulle detta, enligt vad livsmedelskommissionen
framhållit, medföra vissa förändringar i kostnaderna för kvarnarnas
inköp av spannmål. Storleken av dessa förändringar bleve beroende på
hur regleringssystemet närmare utformades med hänsyn till stödpris, prisbasorter
m. m. Då kvarnarna vid ett dylikt regleringssystem, i motsats till
vad nu vöre fallet, hade att bära hela eller större delen av fraktkostnaderna,
har kommissionen ansett systemet motivera någon höjning av förmalningsersättningarna.

Med hänvisning till det anförda har livsmedelskommissionen föreslagit, att
förslagsanslaget till förmalningsersättningar under nästa regleringsår skulle
upptagas till 40 000 000 kronor.

Fodersädsregleringen. Livsmedelskommissionen har framhållit, att lagren
av fodersäd vid ingången av det nu löpande regleringsåret kunde uppskattas
till i runt tal 50 000 ton, fördelade på följande sätt.

Ägare	Korn	Havre	Blandsäd	Summa i
Handelskvarnar......................	750	5 000		5 750
Auktoriserade spannmålshandlare.....	500	2 000	2 250	4 750
Svenska spannmålsaktiebolaget........	16 250	19 250	3 500	39 000
Summa ton	17 500	26 250	5 750	49 500

Skörden av fodersäd blev år 1944 en av de svagaste under krisen och vad
angår havre den absolut svagaste. Skördens storlek i ton under åren 1939—
1943 och den beräknade storleken av 1944 års skörd framgår av nedanstående
uppställning.

Å r	Havre	Kom	Blandsäd	Summa
1939	1271 033	231723	591 373	2 094 179
1910	937 128	189 281	478 136	1 604 545
1941	775 733	157 697	420 966	1 354 396
1942	926 039	220 103	528 415	1 674 557
1943	850 306	323 621	494:682	1 577 609
1944	730 000	175 300	470 500	1 375 800

Såsom framgår av uppställningen torde den sammanlagda fodersädsskörden
år 1944 understiga 1943 års skörd med omkring 200 000 ton och medelskörden
för åren 1930—39, vilken utgjorde 1 961 000 ton, med icke mindre än
omkring 585 000 ton.

Vid uppgörandet av försörjningsplanerna i avseende på fodersäd för innevarande
regleringsår har livsmedelskommissionen utgått från att det icke

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

vore önskvärt att ånyo företaga en reducering av landets djurstam och att
man därför skulle söka fördela de befintliga fodersädstillgångarna med nedskurna
kvantiteter på samtliga tilldelningsberättigade djur. På grund av den
knappa skörden måste emellertid kommissionen härvid räkna med att foder -sädslagren skulle komma att vara praktiskt taget tömda vid ingången till det
nya regleringsåret. Härav torde följa att — även vid en god fodersädsskörd
år 1945 —- den nuvarande fodersädsransoneringen måste bibehållas. Ett bibehållande
av fodersädsransoneringen torde även göra det ofrånkomligt att i
likhet med föregående år kräva avstående av fodersäd till det allmänna.

Spannmålsbolaget har i sin skrivelse uttalat, att bolaget ansåge att de nu
gällande bestämmelserna rörande fodersädsregleringen böra i stort sett bibehållas
oförändrade. Bolaget har emellertid anfört, att det syntes önskvärt att
hittills gällande föreskrifter rörande utsädespriser och handeln med utsädesspannmål
bleve föremål för ingående omprövning. Det hade nämligen enligt
bolagets uppfattning visat sig att utsädeshandeln verkat störande på fodersädsmarknaden
i sådan grad att betydande olägenheter därigenom uppkommit.

Livsmedelskommissionen har yttrat, att de tekniska anordningarna för fodersädsregleringen
syntes kunna i huvudsak bibehållas oförändrade under
det kommande regleringsåret. Dock borde enligt kommissionens uppfattning
till övervägande upptagas vissa av spannmålsbolaget ifrågasatta ändringsförslag
i samband med utsädeshandeln. Dessa förslag vore emellertid av sådan
natur, att de icke behövde underställas riksdagen.

Spannmålsbolaget har i fråga om fodersädsregleringen slutligen påpekat
att det — därest import av fodersäd ej komme till stånd samt årets fodersädsskörd
bleve sen och icke särskilt riklig — torde bliva nödvändigt att
träffa särskilda anstalter för att trygga övergången mellan regleringsåren
1944/45 och 1945/46 i avseende på fodersädsförsörjningen. Livsmedelskommissionen
har förklarat sig dela denna spannmålsbolagets uppfattning och
anmält, att kommissionen för närvarande övervägde vilka åtgärder i detta
syfte som kunde anses möjliga och lämpliga att genomföra.

Kraftfoderregleringen. Livsmedelskommissionen har anmält, att tilldelningen
av kraftfoder (oljekraftfoder samt vete- och rågkli) till jordbruket
under de senaste åren av krisen uppgått till följande kvantiteter.

Å r	Oljekraftfoder	Kli
	ton	ton
1942/43 ..........•.....	100 500	76 400
1943/44 ...............	131 500	95 400
1944/45 ...............	165 000	105 000

Lagren av kraftfoder inom landet beräknades enligt vad livsmedelskommissionen
anfört vid ingången av det instundande regleringsåret komma att
uppgå till ungefär 175 000 ton oljekraftfoder oell 5 000 ton kli. Dessutom

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

räknades med en produktion inom landet under regleringsåret av omkring
20 000 ton oljekraftfoder och 100 000 ton kli.

För att bereda jordbrukarna tillfälle att uttaga sin tilldelning av oljekraftfoder
så tidigt som möjligt på hösten och därigenom planlägga utfodringen i
god tid för hela säsongen lämnades oljekraftfodertilldelningen för det nu
löpande regleringsåret genom en tilldelning av viss kvantitet per ko under
eftersommaren och genom en på grundval av mjölkproduktionen inom de
olika besättningarna beräknad tilldelning strax därefter. För att stimulera
jordbrukarna till tidiga inköp och därigenom i största möjliga utsträckning
frigöra lagringsutrymmen, utformades för oljekraftfoder en under början av
regleringsåret stigande prisskala.

Spannmålsbolaget har beträffande kraftfoderregleringen icke ifrågasatt annat
än att de nuvarande regleringsanordningarna i princip borde bibehållas.
Beträffande frågan om avvägningen av priset på oljekraftfoder har bolaget —
som uppgivit att det under innevarande år tillämpade prissystemet varit mycket
svårt för bolaget att kontrollera och för handeln att tillämpa — anfört,
att det för närvarande ur utrymmessynpunkt icke förelåge något behov av
att påskynda utförsäljningen av oljekraftfoder. Å andra sidan torde det dock
enligt bolagets mening icke kunna göras någon erinran mot en sådan anordning
att bolaget för att besparas motsvarande ränte- och lagringskostnader
skulle lämna en viss rabatt på oljekraftfoder som inköptes jämförelsevis
tidigt under regleringsåret. Den enligt bolagets mening lämpligaste formen
för ett dylikt rabattsystem vore att under tiden 1 juli—30 september 1945
tillämpa ett visst grundpris och att därefter låta priserna stiga med 10 öre per
deciton och halvmånad fram till den 1 juli 1946.

Livsmedelskommissionen har framhållit, att den ovissa importsituationen
uppenbarligen nödvändiggjorde att man måste räkna med en fortsatt ransonering
av kraftfoder i ungefär hittillsvarande omfattning. Någon anledning
att ifrågasätta några mera genomgripande förändringar i det hittills tilllämpade
ransoneringssystemet torde enligt kommissionens mening icke föreligga.
Beträffande priset på oljekraftfoder har kommissionen erinrat örn att
kommissionen i sin skrivelse till Kungl. Majit angående prissättningen på
jordbrukets produkter under regleringsåret 1945/46 föreslagit, att priset skulle
justeras så att det genomsnittliga priset höjdes med 75 öre per deciton i förhållande
till priset under innevarande år. Vid avgivandet av detta förslag,
vilket sedermera godkänts av Kungl. Majit, hade kommissionen utgått från
att priset på oljekraftfoder för tiden 1 juli—30 september 1945 skulle vara
33 kronor per deciton och att priset därefter skulle stiga i enlighet med
spannmålsbolagets förslag till prisskala.

Stråfoderregleringen. Handeln med stråfoder har under det nu löpande
regleringsåret kunnat hållas fri. Därest stråfoderskörden under år 1945 ej
bleve av svag beskaffenhet, har livsmedelskommissionen ansett, att någon
skärpning i regleringshänseende ej behövde vidtagas under regleringsåret
1945/46.

Kungl■ Maj.ts proposition nr 303.

Kostnaderna för Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet. I skrivelse
den 29 augusti 1944 har livsmedelskommissionen avgivit preliminära beräkningar
rörande medelsbehovet för Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet
under verksamhetsåret 1 september 1945—31 augusti 1946. Enligt dessa
beräkningar komme kostnaderna för bolaget att uppgå till sammanlagt ungelär
60 000 000 kronor, varav 7 000 000 kronor utgöra bolagets kostnader för
oljekraftfoder.

Spannmålsbolaget har i sin förenämnda skrivelse verkställt närmare beräkning
av bolagets kostnader för verksamhetsåret 1 september 1945—31
augusti 1946. Bolaget har därvid utgått från följande förutsättningar.

Skördeutfallet år 1945 blir i stort sett normalt och det uppstår alltså ett
överskott av brödsäd av omkring 100 000 ton, varjämte omsättningen av
fodersäd kan beräknas till ungefär 300 000 ton. Prisläget inom landet på
spannmål och fodermedel förblir oförändrat. Priset på det importerade oljekraftfodret
kommer att ungefär svara mot försäljningspriserna inom landet.
På grund av sistnämnda förhållande bör bolagets inköp av oljekraftfoder,
som producerats inom landet av svenskodlat frö, ej heller medföra någon
förlust för bolaget utan eventuell dylik förlust bör täckas av clearingmedel.
De av bolaget förordade regleringsåtgärderna genomföras i enlighet med
bolagets förslag. Den humana konsumtionen av vegetabilier uppgår till normal
storlek. Exporten av brödsäd under regleringsåren 1944/45 och 1945/46
uppgår till omkring 250 000 ton.

På grundval av de sålunda angivna förutsättningarna bar bolaget, såsom
framgår av en vid bolagets skrivelse fogad kostnadstablå, funnit kostnaderna
för verksamhetsåret 1 september 1945—31 augusti 1946 böra upptagas till
sammanlagt 45 000 000 kronor. Bolaget bar emellertid anmärkt att, därest
bolaget även under regleringsåret 1945/46 skulle erlägga nu fastställt pris
för inom landet tillverkat oljekraftfoder av svenskodlat frö i stället för, såsom
i kostnadsberäkningen kalkylerats, ett pris som motsvarade priset på
importerat oljekraftfoder, bolagets kostnader komme att ökas med ungefär
7 000 000 kronor.

Livsmedelskommissionen har granskat de av bolaget framlagda kostnadsberäkningarna
och har i stort sett icke funnit anledning till erinran mot desamma.
Kommissionen har emellertid erinrat örn att kommissionen i sin förenämnda
skrivelse den 29 augusti 1944 anfört att, såvitt kommissionen då
kunde bedöma, priset på det inhemska oljekraftfoder, som lillhandahölles
bolaget, under regleringsåret 1945/46 borde hållas vid ungefär samma nivå
som för det dåvarande eller 50 kronor per deciton. Vad av kommissionen sålunda
anförts syntes fortfarande äga giltighet och kostnaderna för inköp av
oljekraftfoder torde diirför såsom tidigare beräknats böra upptagas till ett
belopp av 7 000 000 kronor.

På tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisade 1944 års
riksdag ett reservationsanslag av 23 000 000 kronor till Kostnader i samband
med Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet. Av sistnämnda anslag hade
emellertid enligt vad livsmedelskommissionen anmält endast behövt tagas
i anspråk sammanlagt 13 545 658 kronor 39 öre, varför av anslaget återstode

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 303. 6

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

ett belopp av 9 454 341 kronor 61 öre. Kommissionen har förklarat, att de
för bolagets verksamhet under verksamhetsåret 1944/45 beviljade anslagen
torde förslå för sitt ändamål. Anslaget till kostnaderna för bolagets verksamhet
under verksamhetsåret 1945/46 torde på grund härav kunna upptagas
till ett i motsvarande mån lägre belopp eller till i runt tal 36 000 000 kronor.

På grund av det anförda har livsmedelskommissionen föreslagit, att reservationsanslagen
till Kostnader för Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet
och Prisclearing för fodermedel skulle upptagas till 36 000 000 respektive
7 000 000 kronor.

Konstgödselregleringen. Livsmedelskommissionen har icke ifrågasatt någon
ändring i de nu gällande regleringsanordningarna beträffande konstgödsel.

Något tillskott av statsmedel till clearingkassan för konstgödselmedel har
ej anvisats för innevarande budgetår. Såvitt nu kunde bedömas, skulle enligt
vad livsmedelskommissionen uttalat något dylikt tillskott ej heller bliva erforderligt
under nästa budgetår.

Anslagsäskanden m. m. Enligt de beräkningar, som livsmedelskommissionen
framlagt rörande kostnaderna för de av kommissionen föreslagna åtgärderna,
uppgår anslagsbehovet sammanlagt till i runt tal 204 000 000 kronor.
Kommissionen har upprättat följande sammanställning utvisande huru
detta belopp fördelar sig på olika regleringsåtgärder.

Producentbidrag och lokala differentieringsbidrag för

mjölk ......................................... kronor

Mjölkpristillägg (häri inbegripna de i vissa delar av landet
utgående extra mjölkpristilläggen)..............

Särskilda mjölkbidrag (merfraktsbidrag m. m.) ...... »

Pristillägg för lantsmör ............................

Förmalningsersättning ............................

Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet ........

Prisclearing för fodermedel m. m................... 8

Summa kronor

57 500 000

54 300 000
8 500 000
500 000
40 000 000
36 000 000
7 000 000

203 800 000.

Beträffande det för producentbidrag och lokala differentieringsbidrag för
mjölk gemensamt upptagna beloppet, 57 500 000 kronor, har livsmedelskommissionen
anmärkt, att därav, örn producentbidraget under nästa budgetar
skulle utgå enligt oförändrade grunder, på lokala differentieringsbidrag avsetts
belöpa 4 000 000 kronor. Skulle arealgränsen för erhållande av producentbidrag
sänkas i enlighet med vad livsmedelskommissionen föreslagit,
borde enligt kommissionens mening i mån av behov för utbetalande av lokala
differentieringsbidrag få disponeras ytterligare högst 5 000 000 kronor.
Eftersom sistnämnda belopp förutsattes skola inbesparas å producentbidragen,
erfordrades för denna eventualitet ingen ökning av det totala anslaget.

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

Utöver nämnda belopp av 204 000 000 kronor bär livsmedelskommissionen
ansett, liksom för innevarande budgetår, böra anvisas ett belopp av
3 000 000 kronor för bestridande av diverse kostnader. Enligt vad kommissionen
uppgivit vore ifrågavarande belopp bland annat avsett att täcka kostnaderna
för 1942 års jordbrukskommittés verksamhet ävensom den ersättning,
som utginge till Svenska mejeriernas riksförening för handhavandet
av vissa med mjölk- och matfettsregleringen sammanhängande uppgifter.

Livsmedelskommissionens skrivelse den 26 april 1945.

1 sin skrivelse den 26 april 1945 har statens livsmedelskommission — efter
att ha lämnat en redogörelse för de tidigare anslagsäskandena i fråga örn
kostnaderna för Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet — anfört följande.

I spannmålsaktiebolagets förut omförmälda kostnadsberäkningar hade
förutsatts, att någon vinst ej skulle uppstå å bolagets försäljning av importerat
oljekraftfoder under regleringsåret 1945/46. Enligt vad livsmedelskommissionen
numera inhämtat hos bolaget, kan emellertid denna försäljning
beräknas medföra en vinst, som förslår att täcka förlusten på det inhemska
oljekraftfodret. Med hänsyn härtill synes det ej erforderligt, att något belopp
anvisas för prisclearing för fodermedel under nästa regleringsår.

Vad angår kostnaderna i övrigt för bolagets verksamhet under nästa regleringsår,
bär spannmålsaktiebolaget nu för kommissionen uppgivit, att bolagets
förluster under verksamhetsåret 1944/45, bland annat till följd av den
omfattande export av spannmål som förekommit, torde komma att bliva
avsevärt lägre än bolaget vid avlåtandet av sin skrivelse den 16 februari
1945 ansett sig böra räkna med, och att till följd härav de medel, som tidigare
beviljats för täckande av kostnader i samband med bolagets verksamhet
och för prisclearing för fodermedel, torde förslå att täcka kostnaderna
för verksamheten även under nästkommande verksamhetsår. Det synes alltså
ej heller erforderligt att beräkna något nytt anslag till kostnader i samband
med spannmålsaktiebolagets verksamhet under nästa regleringsår.

Under åberopande av det nu anförda får statens livsmedelskommission,
med ändring av vad kommissionen hemställt örn i sin skrivelse den 10 april
1945, föreslå, att något anslag för täckande av kostnader för Svenska spannmålsaktiebolagets
verksamhet eller för prisclearing för fodermedel ej äskas
hos riksdagen för nästa regleringsår.

Förslag till särskilda åtgärder till stöd för jordbruket i

Norrland m. m.

Åtgärder till stöd för jordbruket i Norrland.

För åstadkommande av mera varaktig förbättring av jordbrukets lönsamhet
i de nordligaste delarna av riket lia av jordbrukets prisregleringsfond
för budgetåret 1937/38—1939/40 anvisats, bland annat, respektive 500 000,
600 000 och 900 000 kronor till produktionsbefrämjande åtgärder på jord -

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

brukets område i Norrland samt de delar av Kopparbergs och Värmlands
län, där jordbrukets ställning är i stort sett likartad med den i Norrland.
För vart av budgetåren 1940/41—1944/45 har medgivits att ett belopp av
900 000 kronor för ändamålet finge utgå av anslaget till Prisreglerande åtgärder
på jordbrukets område. Medlen ha av Kungl. Majit fördelats mellan
hushållningssällskapen i nyssnämnda landsdelar.

I skrivelse den 31 augusti 1944 har lantbruksstyrelsen hemställt, att för
budgetåret 1945/46 måtte till bidrag till produktionsbefrämjande åtgärder
på jordbrukets område i Norrland och vissa andra delar av landet beräknas
samma belopp som under löpande budgetår eller 900 000 kronor. Styrelsen
har utgått från att beloppet komme att inräknas i anslaget till Prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område.

Vid lantbruksstyrelsens skrivelse fanns fogad en framställning den 5 juni
1944 från styrelsen för Svenska vall- och mosskulturföreningen, däri hemställts
om ett statsanslag av 31 250 kronor från nyssberörda medel att användas
till fortsättande av föreningens studiegårdsverksamhet i landets fyra
nordligaste län. Lantbruksstyrelsen har i anledning av framställningen -—-under erinran att från ifrågavarande medel tidigare anvisats vissa belopp —
uttalat, att även under nästa budgetår erforderliga medel borde få tilldelas
vall- och mosskulturföreningen för dess studiegårdsverksamhet i Norrland.
Styrelsen har förklarat sig ha för avsikt att sedermera till Kungl. Majit inkomma
med förslag i ämnet.

Forsknings- och försöksverksamhet i fråga om bekämpande av ogräs.

I enlighet med riksdagens medgivande ställde Kungl. Majit den 28 juli
1944 från det för budgetåret 1944/45 till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets
område anvisade anslaget ett belopp av 16 800 kronor till styrelsens för
lantbrukshögskolan förfogande för forsknings- och försöksverksamhet i fråga
örn bekämpande av ogräs. Av dessa medel skulle intill 4 500 kronor användas
för att bereda föreståndaren för tekniska högskolans institution för jordbrukslära
dokt. phil. A. Åslander möjlighet att i samarbete med vederbörande
institutioner vid lantbrukshögskolan och under överinseende av högskolans
ledning bedriva fortsatt forsknings- och försöksverksamhet på ifrågavarande
område i den utsträckning doktor Åslander arbete vid tekniska högskolan
eljest kunde medgiva. Styrelsen för lantbrukshögskolan skulle, innan sistnämnda
belopp utbetalades, ha godkänt plan för verksamhetens bedrivande.

I skrivelse den 20 februari 1945 har doktor Åslander hemställt örn ett anslag
av 9 725 kronor för fortsatta praktiskt-vetenskapliga undersökningar
rörande ogräsens bekämpande, över framställningen ha yttranden avgivits
av lantbrukshögskolans försöksnämnd och styrelse samt statens livsmedelskommission.

Lantbrukshögskolans försöksnämnd har i huvudsak yttrat följande.

Enligt en av lantbrukshögskolans styrelse fastställd plan skulle doktor Åslander
bedriva forsknings- och försöksverksamhet rörande fleråriga ogräs.

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

Såvitt nämnden kunnat finna av inlämnade redogörelser har doktor Åslander
endast bedrivit försöksverksamhet och icke upptagit något forskningsarbete
och enligt nämndens mening har doktor Åslander således hittills icke uppfyllt
förutsättningarna för statsanslag. Härtill kommer att genom den upplysningsverksamhet,
som doktor Åslander bedrivit, användningen av klorat som ogräsbekämpningsmedel
tagit en så stor omfattning, att den enligt doktor Åslanders
egna uppgifter i annat sammanhang icke vore motiverad av vår kunskap på
området. Åtskilliga grundläggande undersökningar i fråga örn kloratets användning
som ogräsbekämpningsmedel måste enligt försöksnämndens bestämda
uppfattning snarast möjligt komma till stånd. Då doktor Åslander
icke själv genomfört dessa undersökningar, har försöksnämnden funnit sig
nödsakad att i annat sammanhang föreslå anvisande av medel för att vid högskolan
snarast upptaga några av de mest aktuella problemen på detta område
till bearbetning.

Slutligen vill försöksnämnden framhålla, att de redogörelser doktor Åslander
lämnat innehålla så knapphändiga upplysningar örn hans verksamhet
att styrelsen icke har någon möjlighet att utöva det av Kungl. Majit förutsatta
överinseendet över doktor Åslanders verksamhet.

Under åberopande av det anförda får försöksnämnden avstyrka doktor
Åslanders ansökan om anslag för ifrågavarande verksamhet under nästa budgetår.

Lantbrukshögskolans styrelse har anslutit sig till de synpunkter försöksnämnden
framhållit i ärendet. Härvid har styrelsen särskilt understrukit, att
de redogörelser doktor Åslander lämnat innehölle så knapphändiga upplysningar
om hans verksamhet att styrelsen icke hade någon möjlighet att utöva
det av Kungl. Majit förutsatta överinseendet över doktor Åslanders verksamhet.
Med hänsyn till dessa omständigheter har styrelsen ansett sig icke
längre kunna ikläda sig något ansvar för den av doktor Åslander bedrivna
verksamheten. Under åberopande av det anförda har styrelsen sålunda avstyrkt
doktor Åslanders ansökan om anslag för ifrågavarande verksamhet
under nästa budgetår.

Statens livsmedelskommission har förordat statsbidrag till doktor Åslander
med 4 500 kronor för att möjlighet därmed skulle beredas denne att dels fortsätta
utförandet av redan påbörjade trädesbearbetningsförsök dels under hösten
1945 anlägga och sedan slutföra 25 nya kloratförsök. Förutsättning för
att doktor Åslander skulle erhålla det sålunda förordade bidraget borde dock
enligt kommissionens mening vara, att han till lantbrukshögskolans styrelse
avlämnade fullständig redogörelse för de hittills utförda trädesbearbetningsoch
kloratförsöken samt vidare att honom ålades att för varje år som försöken
påginge till lantbrukshögskolans styrelse överlämna redogörelse för
verksamheten jämte resultaten för denna under senast avslutade försöksåret.

Med skrivelse den 23 mars 1945 har styrelsen för lantbruksliögskolan överlämnat
två framställningar örn statsbidrag för forsknings- och försöksverksamhet
i fråga örn bekämpande av ogräs, nämligen en framställning från
föreståndaren för högskolans institution för växodlingslära, professorn Hugo
Osvald, däri anhålles att styrelsen måtte göra framställning hos Kungl. Majit
f>m ett anslag för budgetåret 1945/46 å 14 450 kronor för fortsättande av de

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

vid hans institution bedrivna forskningarna rörande kampen mot ogräsen
samt att den nuvarande arvodesassistentbefattningen för ogräsforskning
skulle omändras till en förste assistentbefattning i lönegrad Eo 21, dels ock en
framställning från föreståndaren för högskolans jordbruksförsöksanstalt, professorn
Gustav Sundelin, däri hemställes att styrelsen måtte ingå till Kungl.
Maj:t med begäran om att för jordbruksförsöksanstaltens räkning 5 800 kronor
måtte ställas till förfogande under samma budgetår till fullföljande av
anstaltens verksamhet för ogräsens bekämpande. Styrelsen har tillstyrkt, att
till ifrågavarande ändamål måtte ställas till förfogande från anslaget till
Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för försöken vid institutionen
för växtodlingslära dels ett belopp av 8 600 kronor dels ock ett belopp av
8 700 kronor för avlönande av en assistent för ogräsforskning samt för försöken
vid jordbruksförsöksanstalten 5 800 kronor.

I skrivelse den 28 december 1944 har doktor Åslander hemställt örn ett
statsunderstöd av 2 500 kronor för att under sommaren 1945 studera resultaten
av användning i stor skala av natriumklorat för utrotning av ogräs.

Yttranden över skrivelsen ha efter remiss avgivits av lantbrukshögskolans
styrelse och statens livsmedelskommission, vilka avstyrkt doktor Åslanders
hemställan.

Sedermera har styrelsen för lantbrukshögskolan efter anmodan den 29
mars 1945 överlämnat och såsom eget utlåtande åberopat ett av försöksnämnden
vid högskolan uppgjort förslag till de åtgärder, som syntes böra vidtagas,
innefattande dels att åt hushållningssällskapen borde uppdragas att bland
annat igångsätta viss upplysningsverksamhet, dels att medel intill ett belopp
av 15 000 kronor måtte ställas till lantbrukshögskolans förfogande för forskningar
rörande natriumkloratets användbarhet som ogräsbekämpningsmedel
enligt visst angivet arbetsprogram.

Genom beslut den 13 april 1945 har Kungl. Majit, som förklarat sig ha
för avsikt att hos riksdagen göra framställning om beredande av medel för
den av högskolan föreslagna forskningsverksamheten, uppdragit åt lantbrukshögskolan
att i anslutning till vad försöksnämnden vid lantbrukshögskolan
föreslagit genom medverkan av vederbörande hushållningssällskap och
hos dem anställda konsulenter igångsätta och bedriva upplysningsverksamhet
beträffande växtodlingen på de under hösten 1944 kloratbehandlade markerna
ävensom insamla uppgifter rörande eventuella skadeverkningar samt till lantbrukshögskolan
översända inkommande uppgifter i förevarande avseende.

Inspektion över klassificering av kött ni, m.

Av det för innevarande budgetår anvisade reservationsanslaget till Prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område har ett belopp av 19 400 kronor beräknats
skola disponeras för anordnande genom lantbruksstyrelsens försorg
under angivna budgetår av inspektion över köttklassificeringen m. m. och av
kurser för utbildande av köttklassificerare. Av angivna belopp ha 17 900 kronor
avsetts för avlöning ävensom resekostnads- och traktamentsersättning åt

Kunni. Alaj.ts proposition nr 303.

en särskild hos lantbruksstyrelsen anställd tjänsteman med uppgift att biträda
styrelsen med utövandet av inspektion över köttklassificeringen m. m.
samt 1 500 kronor avsetts för anordnande av kurser av förut berörda slag.

I skrivelse den 31 augusti 1044 bär lantbruksstyrelsen hemställt, att jämväl
under budgetåret 1945/46 finge av reservationsanslaget till Prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område användas ett belopp av 19 400 kronor till
inspektion över klassificering av kött m. m.

Kontroll av utsädespotatis.

Kungl. Maj:t har den 8 juli 1943 av det för budgetåret 1943/44 anvisade
anslaget till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område ställt ett belopp
av 40 000 kronor till förfogande för styrelsen för statens centrala frökontrollanstalt
till bestridande av kostnaderna för utvidgad kontroll över produktionen
av utsädespotatis.

I skrivelse den 24 januari 1945 har styrelsen för statens centrala frökontrollanstalt
hemställt, att anstalten måtte beviljas ett anslag av 36 000 kronor
för bestridande av kostnaderna för fortsatt genomförande av den förenklade
kontrollen av utsädespotatis under produktions- och försäljningssäsongen
1945—46.

Åtgärder för bekämpande av potatisbladmögel.

Under åren 1942—44 ha sammanlagt 528 körsprutor för bekämpning av
ogräs samt bladmögel hos potatis kunnat försäljas till nedsatt pris därigenom
att statsmedel för ändamålet ställts till statens livsmedelskommissions förfogande.

I skrivelse den 31 oktober 1944 har statens livsmedelskommission hemställt,
att ett anslag av 70 000 kronor måtte beviljas för möjliggörande av försäljning
till ett pris av 650 kronor i stället för 1 310 kronor för styck av 200
ogrässprutor, lämpade jämväl för besprutning mot potatisbladmögel och mot
skadeinsekter på oljeväxter.

Undersökningar över olika fosforhaltiga mineralfoders lämplighet och
värde för nötkreatur.

Med skrivelse den 12 december 1944 har styrelsen för lantbruksliögskolan
med eget yttrande överlämnat en framställning från högskolans husdjursförsöksanstalt
örn ett statsbidrag å 16 000 kronor för att möjliggöra vissa undersökningar
över olika fosforhaltiga mineralloders lämplighet och värde för
nötkreatur. Som skäl för denna framställning har försöksanstalten framhållit,
att behovet av en grundlig utredning angående de olika fosforhaltiga mineralfodrens
värde speciellt för nötkreaturen i hög grad aktualiserats pa grund
av den starkt ökade användningen av mineralfoder till dessa djur och den
därmed följande svårigheten att tillgodose behovet. Utredningen vore av behovet
påkallad både för vår nuvarande och framtida försörjning med mineralfoder.

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

I infordrat yttrande har statens livsmedelskommission framhållit den stora
angelägenheten av att förevarande undersökning snarast möjligt bomme till
utförande samt tillstyrkt, att erforderliga medel ställdes till husdjursförsöksanstaltens
förfogande därför.

Undersökningar över arbetsförhållandena inom trädgårdsnäringen.

I skrivelse den 27 januari 1944 har Stockholms stads och läns trådgårdsråd
hemställt att för budgetåret 1944/45 måtte till trädgårdsekonomiska byrån
vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut anvisas dels ett engångsanslag
å 2 500 kronor, dels ock ett driftsanslag å 9 300 kronor samt för ett
vart av budgetåren 1945/46—1947/48 ett anslag av 9 300 kronor för genomförandet
av undersökningar över arbetsförhållandena inom köksväxtodling,
fruktodling, blomsterodling och fröodling. Yttranden över skrivelsen ha avgivits
av styrelsen för Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut samt
av lantbruksstyrelsen.

Styrelsen för Alnarpsinstitutet har som eget yttrande åberopat utlåtande av
institutets trädgårdsavdelningskollegium, som tillstyrkt att medel anvisades
för ändamålet. Den föreslagna undersökningen skulle enligt kollegiets uppfattning
vara av synnerligen stor ekonomisk betydelse icke blott för trädgårdsodlingen
utan även för de inom odlingen anställda.

Jämväl lantbruksstyrelsen har tillstyrkt framställningen. Den ifrågasatta
undersökningen, som hade till syfte att påvisa behovet av, bland annat,
ändamålsenlig arbetsmetodik för att ernå önskvärd rationalisering, vore enligt
vad lantbruksstyrelsen framhållit icke blott av privatekonomiskt intresse.

Departementschefen.

Aven om det allmänna försörjningsläget jämväl under år 1944 undergått
vissa förbättringar, har en tendens till åtstramning av detsamma sedan slutet
av nämnda år ånyo gjort sig gällande. Som statens livsmedelskommission
framhållit kunna -—- bland annat på grund av den relativt svaga spannmålsskörden
förra året samt till följd av att icke obetydliga kvantiteter
livsmedel lämnats eller ställts i utsikt för att lindra livsmedelsbristen i vissa
av våra nordiska grannländer — de för vår egen försörjning disponibla
lagren av vissa livsmedel beräknas komma att vid utgången av nu löpande
regleringsår avsevärt understiga lagren vid regleringsårets början. Med hänsyn
härtill och då utvecklingen av det försörjningspolitiska läget i allmänhet
är synnerligen oviss torde nu gällande regleringsåtgärder böra bibehållas
i stort sett oförändrade även under nästa regleringsår. Därest emellertid
utrikeshandeln kommer i gång snabbare än nu kan förutses och på grund
härav eller av andra omständigheter förbättring av vårt eller grannländernas
försörjningsläge inträder, böra givetvis de möjligheter till lättnader i
regleringsbestämmelserna som må finnas genomförbara utnyttjas.

Liksom föregående år har Kungl Majit även i år innan sådden verkställts

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

meddelat beslut rörande prissättningen på vissa av jordbrukets produkter.
Såsom grundval för beslutet ligger en genom 1942 års jordbrukskommitté
och livsmedelskommissionen granskad kalkyl angående jordbrukets inkomster
och kostnader under regleringsåret 1945/46. Rörande resultatet av kalkylen
ha, som den föregående framställningen närmare utvisar, delade meningar
förelegat inom jordbrukskommittén och livsmedelskommissionens
råd. Prisbeslutet innebär, att de nu rådande priserna för jordbrukets produkter
beräknats skola bibehållas i stort sett oförändrade. Frågan om priserna,
såsom tidigare skett, framdeles skola justeras bör liksom föregående produktionsår
bliva beroende av på vad sätt produktions- och kostnadsbetingelserna
utveckla sig. För att tjäna som grund för en omprövning av priserna
torde i augusti böra upprättas en ny kalkyl beträffande jordbrukets beräknade
inkomster och kostnader under produktionsåret 1945/46. Huruvida priserna
i samband med nu nämnda omprövning böra bindas för återstoden av produktionsåret
eller ej, bör bliva beroende på, med vilken grad av säkerhet
man då anser sig kunna bedöma skördens storlek. Anses priserna då ej
kunna bindas, bör omräkning av kalkylen ske vid tidpunkt, som bestämmes i
samband med prövning av augustikalkylen. De synpunkter, som framförts
av Riksförbundet landsbygdens folk böra i samband med upprättandet av en
ny kalkyl beträffande inkomst- och kostnadsutvecklingen upptagas till
övervägande. Även de synpunkter herr Sträng anfört i sin reservation inom
livsmedelskommissionens råd synas härvid böra ytterligare övervägas.

Beträffande avvägningen av priserna för de olika produkterna får jag
hänvisa till den föregående framställningen.

I anslutning till vad som gällt under den tid, som förflutit sedan krigsutbrottet,
förordar jag även nu, att Kungl. Majit erhåller befogenhet att handhava
jordbruksregleringen samt vidtaga av omständigheterna påkallade ändringar
i densamma. Skulle härvid finnas påkallat att företaga mera genomgripande
ändringar i regleringsåtgärderna, förutsätter jag emellertid att riksdagen
höres. Med hänsyn till att den förut berörda inkomst- och kostnadskalkylen
avser tiden från och med den 1 september 1945 till och med den
31 augusti 1946 torde på sätt livsmedelskommissionen föreslagit Kungl. Maj:ts
nyssnämnda befogenheter böra gälla till och med sistnämnda dag. Jag vill
härvid erinra, att de grundläggande av riksdagen antagna regleringsförfattningama
gälla tills vidare, övriga av riksdagen lämnade bemyndiganden,
vilkas giltighet utgår med innevarande regleringsår, torde liksom hittills,
där ej annat särskilt angives, böra förlängas för ytterligare ett år.

Efter denna redogörelse för min allmänna inställning till de föreliggande
regleringsspörsmålen torde jag få övergå till att angiva de grunder, som i
fortsättningen böra tillämpas beträffande jordbruksregleringen. I fråga om
de åtgärder, som i prisrabatterande syfte kunna finnas påkallade, framlägger
chefen för folkhushållningsdepartementet denna dag förslag för Kungl. Majit.

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

Mjölk- och matfettsregleringen.

De statliga regleringarna beträffande matfett, mjölk och ost m. m. torde,
på sätt livsmedelskommissionen ansett, tills vidare böra bibehållas i stort sett
oförändrade. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att med hänsyn till utvecklingen
av försörjningsläget besluta örn deras fortsatta bestånd eller örn
eventuella ändringar i desamma. Livsmedelskommissionen har framhållit, att
vid en gynnsam utveckling av försörjningsläget en höjning av fetthalten i den
standardiserade mjölken samt en ytterligare höjning av ostens fetthalt kunde
länkas komma i fråga. Skulle åter försörjningsläget skärpas, torde i första
hand ett återinförande av ransoneringen beträffande tunn grädde böra övervägas.

I anslutning till vad livsmedelskommissionen föreslagit torde Kungl. Majit
alltjämt böra äga bemyndigande att uttaga tilläggsaccis å sådana varor, som
avses i förordningen den 7 juni 1935 (nr 259) örn accis å margarin och vissa
andra fettvaror, med högst 1 krona 50 öre per kilogram av varans nettovikt.

Såsom livsmedelskommissionen föreslagit torde mjölkpristillägg böra utgå
efter oförändrade grunder. Kostnaderna härför lia för budgetåret 1945/46 av
livsmedelskommissionen beräknats komma att uppgå till 54 300 000 kronor.
Dessa beräkningar föranleda ingen erinran från min sida.

Därest riksdagen icke har något att däremot erinra, torde livsmedelskommissionen
böra givas befogenhet att vidtaga mindre justeringar i den eljest
för mjölkpristilläggen gällande områdesindelningen.

Liksom hittills torde även under nästa regleringsår böra utgå dels s. k.
merfraktbidrag, dels s. k. regleringskostnadstillägg till vissa mjölkorganisationer
i Stockholm och Göteborg, dels viss ersättning för behandling av konsumtionsmjölk
vid några mejerier, som leverera mjölk till Stockholm, dels
ock bidrag till uppehållande av mejeriernas körlin jer inom de områden, där
transportkostnaderna för kilogram mjölk äro särskilt höga. Ytterligare böra
liksom för närvarande beräknas medel för bidrag till mejeriorganisationerna
å vissa orter såsom ersättning för utebliven prishöjning på konsumtionsmjölk.
Med hänsyn till svårigheterna att bedöma medelsbehovet för de olika ändamålen
torde bidragen, på sätt skett under de senaste budgetåren, böra sammanföras
till ett anslagsbelopp. Detta anslagsbelopp torde såsom livsmedelskommissionen
föreslagit böra beräknas till 8 500 000 kronor. Kungl. Majit
synes böra äga möjligheter att disponera ifrågavarande anslag även för tillgodoseende
av annat ändamål än förut berörts, som är av särskild betydelse
för mjölkförsäljningens ordnande under rådande kristid. Motsvarande befogenhet
tillkommer för närvarande Kungl. Maj :t.

Visserligen kunde det vara önskvärt att vidtaga någon höjning av priset å
lantsmör men såsom framgår av vad livsmedelskommissionen anfört torde
det möta stora regleringstekniska svårigheter att vidtaga en sådan höjning.
Xu gällande pristillägg för lantsmör synes därför böra bibehållas även under
nästa regleringsår. Kostnaderna för dessa pristillägg och för omhändertagandet

Kungl. Maj:ts proposition nr ,303.

av lantsmör höra i enlighet med livsmedelskommissionens beräkning upptagas
till 500 000 kronor.

Den av jordbruksutskottet i dess utlåtande nr 61 över propositionen rörande
prisregleringsåtgärderna för löpande regleringsår berörda frågan örn ersättning
för mottagning och behandling av s. k. supplementärmjölk vid vissa
mejerier är för närvarande föremål för överväganden inom livsmedelskommissionen,
som i denna fråga låtit verkställa en omfattande utredning.

Livsmedelskommissionen har föreslagit, att arealgränsen för erhållande av
producentbidrag skulle sänkas från 25 till 15 hektar. Det belopp som härigenom
skulle inbesparas -— beräknat till 5 000 000 kronor — skulle enligt
kommissionens förslag i mån av behov få användas för att utbetala lokala
differentieringsbidrag för mjölk utöver ett i första hand för sådant ändamål
beräknat anslag å 4 000 000 kronor.

Med hänsyn till önskvärdheten av att mjölkproduktionen under rådande
förhållanden upprätthålles på en så hög nivå som möjligt måste enligt min mening
varje sänkning av producentbidraget, även örn denna endast drabbaten
viss grupp jordägare och blir av mindre omfattning, för närvarande
möta betänkligheter. Jag vill också erinra därom att riksdagen så sent som
förra året fastställde de nu tillämpade grunderna för producentbidragets
beräknande. Det måste uppenbarligen vara otillfredsställande för de jordbrukare
som åtnjuta dessa bidrag att bestämmelserna angående bidragen
alltför ofta ändras. Med hänsyn till dessa förhållanden är jag icke
för närvarande beredd att tillstyrka livsmedelskommissionens förslag. Arealgränsen
för erhållande av producentbidrag torde därför även under nästa
regleringsår böra bibehållas oförändrad vid 25 hektar. Kostnaderna för producentbidraget
torde, därest bestämmelserna därom bibehållas oförändrade,
uppgå till 53 500 000 kronor.

Enligt livsmedelskommissionens förslag skulle, därest en sänkning av
arealgränsen för producentbidrag icke genomföres, för lokala differentieringsbidrag
under nästa regleringsår endast stå till förfogande ett belopp av
4 000 000 kronor. Enligt mitt förmenande bör med hänsyn lill erfarenheten
från innevarande regleringsår för detta ändamål icke beräknas ett lägre
belopp än 6 000 000 kronor. I anslutning till vad som skett under innevarande
regleringsår bör fastställandet av grunderna för utbetalningen av dessa bidrag,
vilka böra utgå i mån av behov, anstå till hösten, då större möjligheter
föreligga att överblicka mjölkproduktionen och produktionsförhållandena
inom de olika landsdelarna.

Reglering av andra animaliska produkter än mejeriprodukter.

I likhet med livsmedelskommissionen anser jag, alt regleringssystemet beträffande
köttvaror bör bibehållas i huvudsak oförändrat under nästa regleringsår.
Enligt Kungl. Maj:ts beslut i prisfrågan skall den genomsnittliga
prisnivån i huvudsak bliva oförändrad under nästa regleringsar därest anledning
till jämkning ej skulle föreligga enligt de allmänna principer som fast -

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

ställts av Kungl. Majit. Såsom livsmedelskommissionen påpekat var det ett
önskemål redan förra året att priserna skulle kunna varieras så att man kunde
stimulera tillförseln av kött under sommaren utan att dock genomsnittspriset
för hela året rubbades.

Beträffande fårskötseln synes -— med hänsyn till den ställning ylleindustrien
tagit till frågan örn avsättning av den svenska ullen till skäliga priser
— anledning föreligga för statsmakterna att överväga sådana åtgärder att
avsättning av den inhemska ullproduktionen på rimliga villkor säkerställes.
Jag torde senare få anmäla ifrågavarande spörsmål för Kungl. Majit.

Beträffande äggregleringen torde överväganden om ändringar i densamma
böra bliva beroende av produktionsutvecklingen.

Potatisregleringen.

Under innevarande regleringsår ha till följd av den svaga potatisskörden
de statliga ingripandena för reglering av förbrukningen av potatis för vissa
ändamål väsentligen utvidgats. Därest potatisskörden innevarande år blir
av normal storlek, torde det emellertid bliva möjligt att slopa eller väsentligt
inskränka omfattningen av nu gällande reglering av förbrukningen av potatis
för vissa ändamål.

Jag torde få erinra därom, att Kungl. Majit den 22 september 1944 bemyndigat
statens livsmedelskommission att med Sveriges stärkelseproducenters
förening u. p. a. träffa överenskommelse rörande föreningens inköp och försäljning
av potatisstärkelse under liden 1 oktober 1944—30 september 1945
i huvudsaklig överensstämmelse med upprättat förslag till avtal. Sådant avtal
har ingåtts mellan kommissionen och föreningen. Kungl. Majit har emellertid
vid sitt bemyndigande gjort förbehåll om att den i avtalets 7 § av
kommissionen gjorda utfästelsen vinner rikdagens godkännande. Avtalet
innebär, att föreningen inköper den mängd potatisstärkelse, som framställes
enligt meddelade tillverkningslicenser å högst 300 000 deciton, med undantag
för vad som må användas till husbehov för tillverkaren och dennes
potatisleverantörer. Enligt 7 § i avtalet åtager sig kommissionen under förutsättning
av statsmakternas godkännande och örn avtalet icke skulle komma
att förnyas för tillverkningsåret 1945/46 att vidtaga eller föranstalta örn
åtgärder från statens sida, vilka bereda föreningen möjlighet att erhålla dels
minst 58 kronor per deciton för den 1 oktober 1945 inneliggande lager av
extra prima, prima och ej fullt prima potatismjöl, dock med avdrag av
30 000 deciton, dels ock ersättning för ränte- och lagringskostnader enligt i
avtalet angivna grunder i avseende å inneliggande lager av extra prima,
prima och ej fullt prima potatismjöl, utom 30 000 deciton, under tre månader,
räknade fran och med den 1 oktober 1945. De enligt 7 § av kommissionen
gjorda åtagandena torde nu böra underställas riksdagen.

Brödsädsregleringen.

Inom Svenska spannmålsaktiebolaget har liksom föregående år till övervägande
upptagits frågan örn ändring av det nuvarande regleringssystemet be -

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

träffande brödsäd. Enligt bolagets uppfattning vore nämligen ett inlösningsförfarande
den ur regleringssynpunkt mest tilltalande formen för stödjande av
brödsädsmarknaden. Med hänsyn till den nuvarande situationen i fråga om
tillgångarna på brödsäd och statsmakternas ställning till prisortsfrågan har
bolaget dock ansett sig böra förorda att för närvarande någon förändring i det
under innevarande regleringsår tillämpade systemet med fasta successivt stigande
priser icke skedde. I likhet med bolaget har livsmedelskommissionen
funnit sig böra räkna med det nuvarande regleringssystemets bibehållande.
Även jag kan i stort sett ansluta mig till denna uppfattning. Ett definitivt
ställningstagande i valet mellan de två systemen torde emellertid såsom kommissionen
uttalat kunna anstå till hösten.

Av den föregående redogörelsen framgår att vissa jämkningar i prisskalan
för spannmål ävensom beträffande handelsmarginaler, fraktbidrag och särskilda
ersättningar till handeln synas böra övervägas. Slutlig ståndpunkt
i dessa frågor torde dock böra tagas först i höst i samband med utfärdandet
av regleringsbestämmelserna.

Fodermcdelsregleringen.

Såsom livsmedelskommissionen framhållit blev 1944 års skörd av fodersäd
en av de svagaste under kriget. I likhet med Svenska spannmålsaktiebolaget
och livsmedelskommissionen finner icke heller jag för närvarande anledning
föreslå vidtagande av ändringar i reglerna för handeln med fodersäd. Gällande
föreskrifter rörande handeln med utsädesspannmål torde dock såsom livsmedelskommissionen
uttalat böra bliva föremål för närmare omprövning.

Beträffande de regleringsanordningar, som för närvarande tillämpas med
avseende å olika slag av kraftfodermedel, torde det saknas anledning att genomföra
några principiella förändringar. Tilldelningen av kraftfoder blir i
sista hand beroende på de disponibla kvantiteterna.

Därest stråfoderskörden under år 1945 ej blir av svag beskaffenhet, synes
någon skärpning i regleringshänseende ej behöva vidtagas under regleringsåret
1945/46.

Kostnaderna för Svenska spannmålsaktiebolaget.

Såsom framgår av livsmedelskommissionens förut omförmälda skrivelse
den 26 april 1945 torde för nästa regleringsår några medel icke behöva
äskas för ifrågavarande ändamål.

Konstgödselrcgleringen.

Någon ändring i gällande bestämmelser angående konstgödselregleringen
torde icke böra ifrågakomma. Såvitt nu kan bedömas, torde något tillskott
till clearingkassan för konstgödselmedel för nästa budgetår liksom för innevarande
år icke bliva erforderligt.

94 Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

Förslag till särskilda åtgärder till stöd för jordbruket i Norrland m. m.

Under de senaste budgetåren ha vissa belopp ställts till förfogande för produktionsbefrämjande
åtgärder på jordbrukets område i Norrland samt de
delar av Kopparbergs och Värmlands län, där jordbrukets ställning är i stort
sett likartad med den i Norrland. För ett vart av de fem senaste budgetåren
medgavs, att ett belopp av 900 000 kronor finge för berörda syfte utgå av
anslaget till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. I likhet med
lantbruksstyrelsen anser jag, att även för nästa budgetår bör från nämnda
anslag få disponeras samma belopp.

Från de medel som avsetts för produktionsbefrämjande åtgärder i Norrland
ha under de senaste tre budgetåren anvisats vissa belopp till den av
Svenska vall- och mosskulturföreningen bedrivna siudiegårdsverksamheten
i Norrland. Även för nästa budgetår synas medel för detta ändamål böra
ställas till förfogande.

Till bestridande av lantbruksstyrelsens kostnader under budgetåret 1945/
46 för inspektion över klassificering av kött m. m. synes från medel som
ställas till livsmedelskommissionens förfogande för prisreglerande åtgärder
böra få disponeras ett belopp av 19 400 kronor.

För vissa arbeten avseende bekämpande av ogräs lia under de senaste fyra
budgetåren olika belopp utanordnats från de medel som av livsmedelskommissionen
avsetts till diverse kostnader. För fortsättande av dessa arbeten
ha ytterligare medel begärts även för nästa budgetår. Ett oförändrat belopp
av 16 800 kronor torde av de till diverse utgifter avsedda medlen böra få användas
för ifrågavarande ändamål. Härutöver synes av samma medel ett
belopp av 15 000 kronor böra ställas till lantbrukshögskolans förfogande för
forskning rörande natriumkloratets användbarhet som ogräsbekämpningsmedel.
Det torde få ankomma på Kungl. Majit att sedermera meddela närmare
föreskrifter om medlens disposition.

Från de medel som av livsmedelskommissionen avsetts till diverse kostnader
torde, i enlighet med vad styrelsen för statens centrala frökontrollanstalt
förordat, ett belopp av 36 000 kronor ställas till förfogande för anstalten
för bestridande av kostnaderna för fortsatt genomförande av förenklad kontroll
av utsädespolatis. Jämlikt livsmedelskommissionens förslag torde av
dessa medel tillika ett belopp av 70 000 kronor på sätt tidigare skett få användas
för möjliggörande av försäljning till nedsatt pris av 200 ogrässprutor,
lämpade jämväl för besprutning mot potatisbladmögel och mot skadeinsekter
på oljeväxter.

Hinder torde icke heller böra möta att av sistnämnda medel gälda jämväl
kostnaderna för dels vissa undersökningar vid lantbrukshögskolans husdjurslörsöksanstalt
över olika fosforhaltiga mineralfoders lämplighet och värde
för nötkreatur med ett belopp av 16 000 kronor, dels ock undersökningar
över arbetsförhållandena inom köksväxtodling, fruktodling, blomsterodling
och fröodling vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut med ett
belopp av 11 800 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

Anslagsäskanden m. m.

Kostnaderna för genomförande av de av mig förut förordade förslagen
uppgå i anslutning till de av kommissionen gjorda kostnadsberäkningarna
till sammanlagt i runt tal 126 000 000 kronor. Av denna summa belöpa
59 500 000 kronor på producentbidrag och lokala differentieringsbidrag för
mjölk, 54 300 000 kronor på mjölkpristillägg, 8 500 000 kronor på särskilda
mjölkbidrag såsom merfraktbidrag m. m., 500 000 kronor på pristillägg för
lantsmör samt 3 000 000 kronor på diverse kostnader. Sistnämnda belopp
är enligt vad livsmedelskommissionen upplyst i första hand avsett att användas
för ersättning till Svenska mejeriernas riksförening u. p. a. för handhavandet
av vissa med mjölk- och matfettsregleringen sammanhängande
uppgifter. Nu ifrågavarande post torde även få anlitas för bestridande av
kostnaderna för 1942 års jordbrukskommitté ävensom för täckande av de
utgifter, som föranledas av förslaget till särskilda åtgärder till stöd för jordbruket
i Norrland m. m. Beträffande de medel som erfordras till förmalningsersättning,
av kommissionen beräknade till 40 000 000 kronor, kommer chefen
för folkhushållningsdepartementet att framlägga förslag. För budgetåret
1945/46 torde i enlighet med vad sålunda anförts böra anvisas till Prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område ett reservationsanslag av 126 000 000
kronor.

Vissa bestämmelser på ifrågavarande område, vilkas giltighet utlöper under
nästkommande regleringsår, torde Kungl. Maj:t äga att på administrativ väg
giva fortsatt tillämpning. Sedan riksdagen fattat ståndpunkt till nu framlagda
förslag, torde jag ånyo få upptaga frågan härom för Kungl. Maj:ts
övervägande.

Hemställan.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen att

dels medgiva Kungl. Maj :t att vidtaga erforderliga åtgärder
för reglering för nästkommande regleringsår av produktionsoch
avsättningsförhållandena på jordbrukets område i huvudsaklig
överensstämmelse med av mig i det föregående
angivna riktlinjer;

dels ock till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område
för budgetåret 1945/46 under nionde huvudtiteln anvisa
ett reservationsanslag av ............ kronor 126 000 000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt förordnar,
att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar, skall avlåtas lill riksdagen.

Ur protokollet:
Einar Herlitz.

'' 4 ‘ I ’

rr i ytling;.

; \ *

.... ,''''-

-■ til»''* >•• i • •’ . .

\ ■ „

BILAGOR

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 303.

Kungl. Majlis proposition nr 303.

Bilaga 1.

med beräkningar rörande jordbrukets inkomster och kostnader
under produktionsåren 1938/39—1944/45 samt en förkalkyl för
produktionsåret 1945/46.

De beräkningar rörande utvecklingen av jordbrukets inkomster och kostnader
under tiden från och med produktionsåret 1938/39, som framläggas i
denna promemoria, ansluta sig beträffande syfte och metod helt till motsvarande
tidigare undersökningar. Liksom dessa (jfr närmast Kungl. Maj :ts proposition
253/1944, bilaga 1) avse de sålunda att ge ett mått på den procentuella
förskjutning, som jordbrukets sammanlagda inkomster resp. kostnader
undergått sedan sista förkrigsåret. Med hänsyn till att beräkningarna utförts
för att tjäna till ledning vid prissättningen på jordbrukets produkter lia desamma
begränsats till att avse inkomster av resp. kostnader för den egentliga
jordbruksdriften. Jordbrukarnas inkomster av och kostnader för skogsbruk
ingå sålunda icke i desamma. Icke heller ha i detta sammanhang någon
komplettering verkställts av de särskilda beräkningar av jordbrukets inkomster
av köksväxtodlingar på åkern samt av skogskörslor, som redovisades i nyssnämnda
proposition, varför dessa poster uteslutits ur den följande framställningen.

Beträffande beräkningarnas innebörd gäller nu som tidigare, att de absoluta
talen för jordbrukets inkomster och kostnader icke kunna direkt jämföras
med varandra. Dels äro nämligen inkomsterna mindre fullständigt redovisade
än kostnaderna, dels ha betydelsefulla kostnadsposter på grund av
sin natur måst redovisas i form av beräknade normalkostnader, vilka från
ett år till ett annat kunnat varieras endast med tillhjälp av pris- och löneindex,
medan däremot inkomsterna liksom vissa kostnadsposter kunnat direkt
beräknas på grundval av uppgifter om faktiskt försålda resp. förbrukade
kvantiteter. En jämförelse mellan inkomster och kostnader inom jordbruket
måste därför nu som tidigare grunda sig på de framräknade indextalen.

Då beräkningarna för åren 1938/39—1942/43 utförligt redovisats i tidigare
promemorior (Kungl. Majlis propositioner 246/1943 och 253/1944) har det
icke ansetts påkallat att ånyo utförligt redogöra för desamma. I övrigt bör
anmärkas, att siffrorna för år 1944/45 äro preliminära. Desamma ansluta sig
i viss man till den omräkning av kalkylen, som verkställdes i januari 1945
för att tjäna till ledning för de därefter vidtagna justeringarna av priserna
för år 1944/45. En omarbetning av denna har dock ägt rum i de fall, där
numera tillgängliga uppgifter möjliggjort en sådan.

I den följande framställningen redovisas i direkt anslutning till inkomstoch
kostnadsberäkningarna för åren 1938/39—1944/45 den förkalkyl över
jordbrukets förväntade inkomster och kostnader år 1945/46, vilken tjänat
som grundval för det preliminära beslutet rörande priserna på jordbrukets;
produkter och förnödenheter under sistnämnda år.

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

Grunderna för den för produktionsåret 1945/46 upprättade förkalkylen.

Då det i samband med vårprissättningen för åren 1943/44 och 1944/45 gällt
att redan på våren verkställa en uppskattning av den sannolika produktionsoch
inkomstutvecklingen under det kommande produktionsåret, lia olika metoder
begagnats. Vid prissättningen på våren 1943 valdes produktionen för
år 1942/43, såsom densamma då preliminärt uppskattats, såsom »normproduktion»,
och priserna bestämdes med ledning av denna, varjämte grunderna
fastställdes för de prisjusteringar, som kunde bliva erforderliga vid eventuella
avvikelser från denna produktion. Då priserna för år 1944/45 skulle preliminärt
bestämmas på våren 1944, befanns emellertid denna metod icke användbar
med hänsyn till de betydande förskjutningar i produktionsbetingelserna,
som inträffat. I stället utarbetades en »normkalkyl», varvid skördens storlek
beräknades med ledning av dels arealinventeringen i oktober 1943, dels vissa
under förutsättning av normala väderleksförhållanden beräknade »normala»
hektarskördar. På grundval av denna skördeberäkning samt föreliggande uppgifter
rörande kreatursantalet m. m. utarbetades så en kalkyl över den förväntade
inkomstutvecklingen inom jordbruket år 1944/45, varvid priserna
förutsattes förbliva oförändrade. På motsvarande sätt utarbetades samtidigt
med ledning av livsmedelskommissionens försörjningsplaner och annat material
en kalkyl över jordbrukets kostnader nämnda produktionsår, varvid förutsattes
oförändrade priser på jordbruksförnödenheter samt oförändrade löner
och räntor. De enligt dessa metoder verkställda inkomst- och kostnadsberäkningarna
lågo till grund för Kungl. Maj:ts principbeslut rörande prissättningarna
på jordbrukets produkter under produktionsåret 1944/45 av den 24 mars

1944.

Då det gäller att preliminärt beräkna jordbrukets inkomster under produktionsåret
1945/46 uppkommer likaledes frågan, efter vilka grunder en normkalkyl
bör upprättas. En granskning av den hittillsvarande produktionsutvecklingen
ger vid handen, att den för produktionsåret 1943/44 begagnade
metoden icke är tillämplig under nu föreliggande betingelser. Densamma skulle
nämligen innebära, att den för år 1944/45 beräknade produktionen valdes
såsom normproduktion för prissättningen, vilket synes uteslutet med hänsyn
till de ogynnsamma väderleksförhållandena under sensommaren, vilka på ett
kännbart sätt påverkat skördeutfallet. Under sådana omständigheter synes
det nu liksom på våren 1944 vara nödvändigt att utarbeta en särskild »normkalkyl»
över jordbrukets inkomster år 1945/46 under antagande av normala
väderleksförhållanden.

De under denna förutsättning antagna hektarskördarna år 1944 och 1945
belysas av följande sammanställning, i vilken till jämförelse medtagits även
de observerade hektarskördarna för dels 1 O-årsperioden 1931/40, dels åren
1942, 1943 och 1944 ävensom hektarskördsuppgifterna för de tre sistnämnda
åren omräknade efter skördesiffran 3,0.

Även om de efter skördesiffran 3,0 omräknade hektarskördsuppgifterna
knappast tåla att pressas alltför hårt, torde de dock kunna ge en viss vägledning,
då det gäller att bedöma rimligheten av de i normkalkylen begagnade
skördesiffroma. I stort sett synas desamma motsvara den avkastning, som
vid avgivandet av skörderapporterna betraktats såsom medelmåttig. Den 1944
antagna normalskördesiffran för höstvete synes måhända ligga något i överkant,
men å andra sidan äro siffrorna för vårvete och i synnerhet för höstråg
upptagna i underkant. Med hänsyn till såväl den ovisshet, som alltid måste
vidlåda dylika beräkningar, som till det förhållandet att skördeutfallet av de
båda sistnämnda sädesslagen torde vara underkastat större förändringar till

Kungl. Maj:ts proposition nr 303. 101

Hektarskördar (kg).

	Obser- verad hektar- skörd 1931/40	Observerad skörd	D:o omräknad efter skördesiffran 3"0	Våren 1944 antagen normal-skörd för år 1944	Antagen normal-skörd år 1945
1942	1943	1944	1942	1943	1944
Höstvete.........	2 350	1780	2 330	2 210	2 225	2184	2 210	2 300	2 300
Vårvete ..........	1820	1580	1450	1540	1634	1740	1777	1700	1700
Höstråg ..........	1880	1820	1870	1780	1761	1934	1907	1800	1800
Vårråg ..........	1340	1120	1060	1090	1244	1325	1308	1100	1100
Korn ............	2 020	1970	2 060	1870	1970	2 060	2 004	2 000	2 000
Havre............	1800	1550	1480	1330	1603	1708	1663	1600	1550
Blandsäd ........	2130	1900	1790	1730	1839	1989	1922	1900	1900
Ärter ............	1510	1540	1 340	1010	1540	1608	1443	1500	1300
Potatis'' ..........	14 290	12 950	14 740	10 450	13 875	14 265	14 929	14 000	14 000
Sockerbetor ......	35 330	32 540	37 120	32 600	34 864	34 800	36 222	35 000	35 000
Foderrotfrukter ..	37 670	33 760	35120	30130	34 924	36 331	37 663	36 000	36 000
Hö från odlad jord	3 480	3 000	2 930	3 800	3103	3 516	3 257	3100	3 200

följd av växlingarna i väderleken än höstvetet, har emellertid fjolårets normalskördesiffror
bibehållits för dessa grödor.

Även beträffande hö från odlad jord synes år 1944 en viss underskattning
av normalskörden ha förelegat. Med hänsyn till de i tabellen anförda avkastningssiffrorna
har en höjning av den antagna hektarskörden för hö från odlad
jord till 3 200 kilogram ansetts motiverad. Beträffande skörden av havre
är det nödvändigt att taga hänsyn till den försämring med avseende på konstgödselförsörjningen,
som den minskade tillgången på kalisalt medfört. Med
anledning av denna har hektarskördssiffran för havre sänkts till 1 550 kilogram
per hektar. Vidare har skörden per hektar av ärter år 1945 upptagits till
1 300 kilogram mot 1 500 kilogram i den på våren 1944 utarbetade normkalkylen.

Med den nu anförda skördeberäkningen såsom utgångspunkt ha såväl avsalukvantiteterna
av vegetabiliska produkter som fodertillgångama år 1945/
46 beräknats.

Jordbrukets inkomster.

Brödsäd.

År 1943144. Uppgifter rörande handelns och kvarnarnas inköp av brödsäd
från odlare ha erhållits från Svenska spannmålsaktiebolaget och uppgifter
rörande löneförmalningen från livsmedelskommissionen. Beträffande löneförmalningen
av vete, som totalt uppgått till 56 000 ton, har antagits, att densamma
fördelat sig på höstvete och vårvete på samma sätt som saluöverskottet.
Utifrån dessa förutsättningar erhållas följande siffror:

	Salu- överskott	Löne- förmalning	Summa
	Ton	Ton	Ton
Höstvete.......	..... 283 000	42 000	325 000
Vårvete .......	..... 97 000	14 000	111000
Båg...........	..... 276 000	41 000	317 000

Summa brödsäd 656 000

97 000

753 000

102

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

En jämförelse mellan dessa siffror och den i prop. 253/1944 publicerade
prognosen, vilken grundade sig på skördeuppskattningen. (Årsväxten 1943)
visar följande.

	Prognos Ton	Reviderad kalkyl Ton	Ökning resp. minskning Ton
Höstvete..........	284 000	325 000	+ 41 000
Vårvete ..........	131 000	lil 000	- 20 000
Råg..............	308 000	317 000	+ 9 000
Summa brödsäd	723 000	753 000	+ 30 000

Den på grundval av försäljnings- och förmalningsstatistik beräknade kvantiteten
brödsäd har sålunda visat sig överstiga den med ledning av skörderapportema
per den 15 oktober 1943 uppskattade kvantiteten med 30 000 ton.

Priset på brödsäd av 1943 års skörd har med ledning av uppgifter från
Svenska kvarnföreningen beräknats till följande belopp (kvarnarnas inköpspris
efter avdrag av handelsmarginal och frakter beräknade till 65 öre per

deciton) :

Höstvete .................. 26-46

Vårvete.................... 29‘75

Råg........................ 25-82

Priset på vårvete inkluderar s. k. stimulanstillägg med 1 krona för deciton,
vilket enligt jordbrukskommitténs tidigare uttalanden icke bör medräknas vid
kalkylens begagnande i samband med prissättningen.

År 1944145. Hittills föreligga uppgifter beträffande försäljningen av brödsäd
från odlare och löneförmalningen t. o. m. mars 1945. Därutöver finnes uppgift
rörande de kvantiteter, som mot särskild ersättning lagrats hos jordbrukarna
för leverans tidigast den 1 april 1945. För den återstående delen av produktionsåret
har en uppskattning av löneförmalningen verkställts, varjämte tillägg
gjorts för sådana leveranser som kunna väntas ske av brödsäd, som kvarligger
hos odlarna utan att lagringskontrakt därom ingåtts. Sistnämnda kvantiteter
äro givetvis mycket osäkra liksom fördelningen av löneförmalning och kvarliggande
lager på höstvete och vårvete.

Enligt ovanstående erliålles följande kalkyl.

Höstvete Vårvete Råg

Ton Ton Ton

Leveranser från odlare sept. 1944—mars 1945

(exkl. utsäde)............................. 288 000 52 000 212 000

Lager hos jordbrukarna..................... 10 000 8 000 8 000

Löneförmalning sept. 1944—mars 1945 ....... 20 000 7 000 17 000

Beräknad löneförmalning april—aug. 1945 ____ 17 000 5 000 15 000

Återstående leveranser....................... 10 000 8 000 8 000

Summa 345 000 80 000 260 000

Denna beräkning innebär en betydande sänkning av kvantiteten brödsäd i
jämförelse med såväl augustikalkylen som den i propositionen 253/1944
publicerade normkalkylen för 1944/45. En jämförelse mellan de olika beräkningarna
lämnas i nedanstående sammanställning.

Norm - Augusti- Reviderad

kalkylen kalkylen kalkyl

Höstvete ................ 364 000 391000 345 000

Vårvete.................. 122 000 106 000 80 000

Råg .................... 286 000 313 000 260 000

Summa brödsäd 772 000 810 000 685 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

103

I förhållande till augustikalkylen innebär den nu verkställda beräkningen
en minskning av kvantiteten brödsäd till avsalu och löneförmalning med
125 000 ton. I jämförelse med normkalkylen uppgår minskningen till 87 000
ton.

Riktlinjerna för prissättningen på spannmål av 1944 års skörd innebära
följande genomsnittspriser för spannmål av normalkvalitet:

Höstvete.............. 26: 50 kr/dt

Vårvete .............. 28: 50 »

Råg .................. 25: 50 »

Dessa priser böra emellertid justeras med hänsyn till förekommande kvalitetsreglering.
Reträffande denna ha beräkningar verkställts dels på grundval
av en av Sveriges utsädesförening i Svalöv verkställd kvalitetsinventering,
dels på grundval av vissa av livsmedelskommissionens spannmålssektion inhämtade
uppgifter rörande de till jordbrukare erlagda spannmålspriserna.
Dessutom ha från Svenska kvarnföreningen infordrats uppgifter rörande de
av kvarnarna erlagda inköpspriserna för spannmål av 1944 års skörd. Med
ledning av detta material ha de till odlare erlagda genomsnittspriserna på
spannmål beräknats till följande belopp:

Höstvete.............. 26: 82 kr/dt

Vårvete .............. 28:98 »

Råg .................. 25: 70 »

Dessa priser understiga de vid kvalitetsinventeringen framräknade sannolika
medelpriserna men överstiga något de inom livsmedelskommissionens spannmålssektion
kalkylerade priserna. Det bör erinras om att priset på vårvete inkluderar
stimulanstillägg med 1 krona per deciton.

År 1945/46. Med användande av arealuppgifterna i arealinventeringen per
den 23 oktober 1944 samt de ovan anförda hektarskördsuppgifterna har skörden
av brödsäd beräknats på följande sätt:

	Areal	Skörd	Totalskörd
	ha	kg/ha	ton
Höstvete ............	208 659	2 300	480 000
Vårvete..............	94 605	1 700	161 000
Höstråg ............	175 069	1 800	315 000
Vårråg..............	6 010	1 100	7 000
Summa brödsäd			963 000
Den till försäljning och löneförmalning disponibla kvantiteten har	beräk-
näts enligt följande:
		Höstvete	Vårvete	Råg
		ton	ton	ton
Skörd .........................		480 000	161 000	322 000
Avgår: lagringsförlust 2 %.......		9 600	3 200	6 400
avrens 8 resp. 10 % ......		38 400	12 900	32 200
utsäde .................		44 000	20 000	36 000
Återstår .......................		388 000	124 900	247 400
Beräkningen av utsädet framgår av följande sammanställning:
		u	t s ä d e
	Areal kg/ha	ton
Höstvete ............	.. 210 000 210	44 000
Vårvete..............	95 000 210	20 000
Råg ................	.. 180 000 200	36 000

104

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

För en närmare bedömning av de ovan meddelade kalkylerna torde följande
sammanställningar av skördar, arealer samt till försäljning och löneförmalning
disponibla brödsädskvantiteter under de senaste åren vara av
intresse.

Skörd av brödsäd. Ton.

1942 1943 19441 1945* 1 2

Höstvete ................ 291000 357 000 419 000 480 000

Vårvete.................. 181000 167 000 124 000 161000

Höstråg.................. 439 000 397 000 350 000 315000

Vårråg ........ 9 000 8 000 7 000 7 000

Summa brödsäd 920 000 929 000 900 000 963 000

Brödsädsareal. Hektar.

1942 1943 19441 19452

Höstvete ................ 164 009 153 342 192 079 208 659

Vårvete.................. 114 535 115 223 84 088 94 605

Höstråg.................. 241 236 212 247 196 926 175 069

Vårråg......... 8 263 7 690 6 035 6 010

Summa brödsäd 528 043 488 502 479 128 484 343

Saluöverskott och löneförmalning. Ton.

1942/43 1943/44 1944/45* 1945/463 4

Vete.............. 384 000 436 000 497 000 425 000 513 000

Råg .............. 364 000 317 000 313 000 260 000 247 000

Summa brödsäd 748 000 753 000 810 000 685 000 760 000

Priset på brödsäd beräknas enligt de för innevarande år avsedda genomsnittspriserna
för spannmål av normalkvalitet, d. v. s. 26 kronor 50 öre för
deciton för höstvete, 29 kronor 50 öre för deciton för vårvete samt 25 kronor
50 öre för deciton för råg. Priset på vårvete inkluderar stimulanstillägg med

1 krona för deciton, vilket enligt tidigare beslut icke bör medräknas vid
kalkylens begagnande i samband med prissättningen, samt beräknat proteintillägg.

Ersättning för lagring av spannmål.

År 1944/45. Till jordbrukare, som med spannmålsbolaget ingå kontrakt om
lagring av spannmål för leverans tidigast den 1 april 1945, utgår särskild ersättning
med 75 öre för deciton. Kontrakt rörande dylik lagring ha ingåtts
för 26 000 ton, varigenom jordbruket tillföres en inkomst av ca 0,2 milj.
kronor.

År 1945/46. Denna post har icke upptagits i förkalkylen för år 1945/46.

Korn.

År 1943/44. Saluöverskottet av korn har år 1943/44 uppgått till 131000
ton (försäljning från odlare till spannmålshandeln och kvarnarna). Härtill

1 Preliminär beräkning.

2 Prognos.

3 Förkalkyl.

4 Med ledning av julirapporterna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

105

kommer löneförmalningen i Norrland, vilken beräknats till 25 000 ton. Sammanlagt
erhålles sålunda en kvantitet av 156 000 ton.

Priset på korn detta år har enligt uppgifter från Svenska kvamföreningen
uppgått till 23 kronor 65 öre per deciton (kvarnarnas inköpspris med avdrag
för handelsmarginal och av kvarnarna burna fraktkostnader). I norra Sverige,
där utfodringsförbudet icke gällt, har priset varit 50 öre lägre an det för landet
i övrigt fastställda riktpriset. Medelpriset har beräknats på följande sätt:

Kvantitet	Pris	Värde
ton	öre/kg	milj. kr
131 000	23: 65	30: 98
25 000	23: 15	5: 79
156 000	23: 57	36: 77

År 1944/4-5. Enär korn nu åter huvudsakligen begagnas såsom fodersäd, ingå
i inkomstkalkylen endast de kvantiteter, som försäljas till grynkvarnar
och bryggerier samt husbehovsförmalningen i Norrland. Den sistnämnda upptages
såsom tidigare till 25 000 ton. Försäljningen till grynkvamar och bryggerier
har av livsmedelskommissionens spannmålssektion angivits till 20 000
resp. 15 000 ton.

Priset på korn uppgår efter prissänkningen till 22 kronor 50 öre för deciton.

År 1945/46. Den totala skörden av korn beräknas på följande sätt:

Areal Skörd Totalskörd

ha kg/ha ton

99 676 2 000 199 000

Arealen har härvid beräknats enligt följande sammanställning:

Svealand, Götaland och Gävleborgs län enl. arealinventering ...... 60 156 ha

Vinterkorn .................................................... 1820 »

Norrland utom Gävleborgs län (oförändrad areal) ................ 37 700 >

Summa 99 676 ha

Av den totala kvantiteten korn upptages i inkomstkalkylen endast den
mängd, som enligt spannmålssektionens beräkning vid normal skörd väntas
komma att tilldelas bryggerier och kvarnar, samt den beräknade husbehovsförmalningen
i Norrland. Beträffande bryggerierna har hänsyn tagits till
att deras lager vid slutet av innevarande år kunna anses vara praktiskt taget
helt förbrukade. Beräkningen framgår av följande sammanställning.

Korn till bryggerier ........................ 30 000 ton

Korn till grynkvarnar...................... 20 000 »

Husbehovsförmalning ...................... 25 000 »

Summa korn 75 000 ton

Priset på korn upptages oförändrat till 22 kronor 50 öre för deciton.

Ersättning lör av jordbrukarna tidigare burna fraktkostnader.

År 1943/44. Den utökning av antalet prisorter, som ägt rum i jämförelse
med år 1938/39, beräknas ha medfört en sänkning av jordbrukets fraktkostnader
för spannmålen med i genomsnitt 10 öre för deciton. Det belopp, som
härigenom tillförts jordbrukarna, beräknas för år 1943/44 ha uppgått till 0,8

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.
milj. kronor. Beräkningen grundar sig på följande kalkyl över saluöverskottet

av spannmål:

Saluöverskott av vete...................... 380 000 ton

» » råg...................... 276 000 >

» » korn .................... 131000 »

Sammanlagt saluöverskott 787 000 ton

År 19U/45. Enligt samma beräkningsgrunder erhålles för 1944/45, under
förutsättning av samma löneförmalning som föregående år, följande kalkyl:

Saluöverskott av vete...................... 376 000 ton

» » råg...................... 228 000 »

Summa 604 000 ton

Med en fraktminskning av 10 öre för deciton erhålles en fraktminskning av
0,6 milj. kronor att upptagas i inkomstkalkylen.

År 194-5/46. Under förutsättning att samma form för handelsreglering för
spannmål genomföres som innevarande år och att antalet prisorter blir i stort
sett oförändrat, uppkommer även för 1945/46 en inbesparing av fraktkostnader
i förhållande till år 1938/39 för jordbrukarna, vilken enligt spannmålssektionens
uppskattningar kan angivas till 10 öre för deciton av saluöverskottet
av brödsäd. Det sistnämnda beräknas till följande kvantiteter:

Vete Råg

ton ton

Skörd efter avdrag av lagringsförlust, avrens och utsäde 513 000 247 000

Avgår löneförmalning ................................ 56 000 41 000

Saluöverskott........................................ 457 000 206 000

Det sammanlagda saluöverskottet av vete och råg kan sålunda beräknas
till 663 000 ton. Den för jordbruket uppkomna inbesparingen av frakter kan
sålunda anges till 0,7 milj. kronor.

Havre, hö och halm.

Av havre, hö och halm upptagas i denna kalkyl endast de kvantiteter, som
beräknas bliva försålda för användning utanför jordbruket. Utöver de poster,
som i tidigare kalkyler medtagits -—- havre till grynförmalning, arméns
och åkeriernas inköp av fodersäd och stråfoder samt förbrukningen av dessa
produkter i samband med skogskörsler — redovisas här även de kvantiteter
stråfoder, som under år 1944/45 beräknas åtgå för utfodring av till Sverige
evakuerade finska kor. I anslutning härtill har den från dessa kor härrörande
mjölkproduktionen icke medtagits vid uppskattningen av mjölkinkomsterna.

Beräkningarna framgå av följande sammanställning:

Havre. Ton.

1938/39 1943/44 1944/45 1945/46

Grynkvarnarna .............. 40 000 72 000 55 000 70 000

Armén ...................... 25 000 24 000 9 000 20 000

Åkerier...................... 15 000 15 000 15 000 15 000

Skogskörsler ................ 50 000 45 000 45 000 45 000

Summa 130 000 156 000 124 000 150 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

107

Hö. Ton.

	1938/39	1943/44	1944/45	1945/46
Armén ......................	10 000	16 000	30 000	20 000
Åkerier......................	20 000	15 000	20 000	15 000
Skogskörsler ................	40 000	45 000	45 000	45 000
Finska kor ..................	—	—	17 000	—
Summa	70 000	76 000	112 000	80 000
	Halm. Ton.
Armén ......................	10 000	23 000	20 000	25 000
Åkerier......................	10 000	10 000	10 000	10 000
Skogskörsler ................	20 000	20 000	20 000	20 000
Finska kor ..................	—	—	5 000	—
Summa	40 000	53 000	55 000	55 000
Följande priser ha begagnats
		1943/44	1944/45	1945/46
		kr/dt	kr/dt	kr/dt
Havre ........................		18: 75	18: 75	18: 75
Hö ..........................		9:50	8:50	8:50
Halm ........................		2: 60	2:60	2: 60
Matärter.
År 1943/44. Saluöverskottet	av matärter	under	produktionsåret	1943/44

har uppgått till 29 500 ton. Härtill kommer odlarnas husbehovsförbrukning,
vilken uppskattats till 1 500 ton. Den sammanlagda kvantiteten matärter beräknas
sålunda ha uppgått till 31 000 ton.

Genomsnittspriset på matärter har för samma år beräknats till 41 kronor
per deciton.

År 1944/45. Skörden av ärter år 1944 kan med ledning av arealuppgifterna
fördelas på mat- och foderärter på följande sätt:

Areal Skörd

ha kg/ha ton

Matärter .............. 24 323 1010 24 600

Foderärter............. 5 065 1010 5100

Summa

29 700

Saluöverskottet av matärter beräknas enligt följande:

Skörd........................................ 24 600

Avgår: lagringsförlust 1 %...................... 200

avrens 7 / ............................ 1 700

utsäde (20 000 ha å 225 kg) ............ 4 500

Kvarstår...................................... 18 200

Priset beräknas till 33 kronor för deciton.

År 1945/46. Arealen matärter kan enligt arealinventeringen väntas uppgå
till ca 20 000 (19 961) hektar. Med eu antagen skörd av 1 300 kilogram per
hektar erhålles en totalkvantitet av 26 000 ton. Saluöverskott och hemmaförbrukning
beräknas enligt följande:

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

Skörd.................................... 26 000 ton

Avgår: lagringsförlust 1 %.................. 300 »

avrens 7 %........................ 1 800 »

utsäde (20 000 ha å 225 kg) ........ 4 500 >

Återstår.................................. 19 400 :>

I kalkylen utjämnas denna kvantitet till 19 000 ton.

Priset beräknas oförändrat till 33 kronor per deciton.

Matpotatis.

Kvantiteten matpotatis har tidigare upptagits till 950 000 ton för år 1943/
44 och 900 000 ton för år 1944/45. Hittills föreliggande uppgifter i socialstyrelsens
konsumtionsundersökningar synas bestyrka dessa uppskattningar.

För år 1945/46 har jordbrukskommittén ansett, att någon fortsatt nedgång
av potatiskonsumtionen icke är att påräkna. Härvid har hänsyn tagits till
att det kommande året knappast kan väntas medföra någon nämnvärd förbättring
av försörjningsläget. Vid en jämförelse med den för basåret uppskattade
kvantiteten får hänsyn även tagas till befolkningsutvecklingen. En i förhållande
till år 1938/39 oförändrad potatiskonsumtion per capita motsvarar
med nuvarande folkmängd en totalförbrukning av ca 800 000 ton. I jämförelse
härmed innebär den för åren 1944/45 och 1945/46 uppskattade kvantiteten
en ökning med ca 12 procent.

Priset på matpotatis har beräknats enligt stockholmsnoteringarna med avdrag
för mellanhandsmarginalen samt kostnaderna för frakter och säckar.
Hänsyn har tagits till försäljningens fördelning på olika månader. För år
1943/44 erhålles enligt denna beräkning ett pris till producenterna av 10 kronor
16 öre per deciton.

Under tiden september 1944—januari 1945 har priset uppgått till följande
belopp (stockholmsnoteringen med avdrag för handelsmarginal samt kostnader
för frakter och säckar).

Sept—Jan. Sept. Okt. Nov. Dec. Jan. I

1944/45............ 12-34 14‘23 1P50 1P60 12-06 12’29

1943/44............ 8-28 8''52 7''95 7’85 8-14 8‘93

1942/43............ 11-25 1P56 1P22 10''85 1P29 1P35

I genomsnitt för de fem månaderna (enkelt medeltal) har priset sålunda
legat ca 1 krona högre per deciton än år 1942, som tidigare uppvisat de högsta
potatisnoteringarna under dessa månader. Vid ett bedömande av den fortsatta
prisutvecklingen får hänsyn tagas till att en viss knapphet på potatis
synes föreligga, att döma av skörderapporterna. Visar sig denna bedömning av
försörjningsläget riktig, torde en viss ytterligare höjning av odlarpriset kunna
förväntas längre fram. Härvid bör erinras om att en höjning av de tidigare
fastställda garantipriserna för 1944/45 vidtagits. En dylik prisutveckling
under våren jämte den säsongmässiga prisuppgången under sommarmånaderna
kan beräknas ge ett genomsnittspris till producenter av 13 öre
per kilogram. Vid bedömande av priset torde vidare få tagas hänsyn till att
en förskjutning av försäljningarna synes ha ägt rum på så sätt, att under
hösten en större mängd potatis än vanligt sålts direkt från producenter till
konsumenter, varvid ett väsentligt högre pris än det ovan angivna kunnat erhållas.
Även denna omständighet utgör ett skäl för att priset på matpotatis
år 1944/45 bör beräknas till 13 kronor för deciton.

o bedömningen av den för år 1945/46 upptagna potatiskvantitetens värde
får beaktas, att kalkylen utgår från den förutsättningen, att skörden blir

109

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

normal. Priset får med hänsyn härtill sättas lägre för detta år än för år 1944/
45. Preliminärt antages här ett genomsnittspris av 10 kronor 50 öre per deciton.
Till jämförelse kan nämnas, att priset år 1943/44, då skörden var ca 5
procent större än den nu antagna normalskörden, uppgick till 10 kronor 16
öre per deciton.

Fabrikspotatis.

År 19A3/AA. Under år 1943/44 har förbrukningen av fabrikspotatis uppgått
till 270 000 ton, därav vid stärkelsefabrikerna 170 000 ton och vid brännerierna
100 000 ton. Av nämnda kvantitet levererades 193 000 ton före den
1 april 1944 och betalades sålunda i enlighet med då gällande bestämmelser
efter stärkelsehalten, under det att 77 000 ton levererades efter nyssnämnda
datum och betalades med fastställda inlösningspriser. Beträffande den förstnämnda
kvantiteten har priset beräknats efter 29 öre per hektoliter och stärkelseprocent,
varvid den genomsnittliga stärkelsehalten uppskattats till 15
procent. Härvid har hänsyn tagits till att bränneripotatisen till mycket stor
del höll en förhållandevis låg stärkelsehalt. Utifrån nämnda förutsättningar
erhålles för ifrågavarande potatiskvantitet ett genomsnittspris av 6,84 öre per
kilogram. Det för återstående kvantiter tillämpade inlösningspriset uppgick
till 10 öre för kilogram, varifrån dock får dragas kostnaden för emballage
samt frakt till uppsamlingsställena. Priset till odlare kan beräknas ha uppgått
till 8 öre för kilogram.

På grundval av ovanstående erhålles följande kalkyl för år 1943/44.

Kvantitet	Pris	Värde
193 000	6-84	13-2
77 000	8''--	6-2
270 000	7-19	19-4

År 19AA/A5. Förbrukningen av fabrikspotatis år 1944/45 beräknas tillsvidare
komma att stanna vid 60 000 ton. Efter ett medelpris av 29 öre per
hektoliter och stärkelseprocent samt en stärkelsehalt av 17 procent erhålles
ett pris per deciton av 7 kronor 4 öre.

År 19A5/A6. Enligt livsmedelskommissionens försörjningsplaner komma vid
normal potatisskörd licenser att lämnas för en tillverkning av 250 000 deciton
potatismjöl år 1945/46. Denna produktion motsvarar en förbrukning av
ca 140 000 ton potatis.

I enlighet med en mellan livsmedelskommissionen och bränneriidkareföreningen
träffad överenskommelse får vidare vid normal potatisskörd tillverkas
10 milj. liter brännvin, vartill åtgår en kvantitet av 40 000 ton potatis.

Priset beräknas efter ett genomsnitt av 29 öre per hektoliter och stärkelseprocent
och en genomsnittlig stärkelsehalt av 17,5 procent till 7 kronor 26 öre
per deciton.

Sockerbetor.

Jordbrukets inkomster av sockerbetor för
beräknats på följande sätt:

Kvantitet Sockerhalt

ton procent

1943/44.. 1 868 260 17T0

1944/45 .. 1 803 350 17-04

åren 1943/44 och 1944/45 lia

Pris Värde

öre/dt milj. kr

480-94 89-85

479-25 86-43

För år 1945/46 har räknats med en i förhållande till år 1944/45 oförändrad
areal av 55 000 hektar samt en heklarskörd av 35 000 kilogram. Under dessa
förutsättningar erhålles en totalskörd av 1 925 000 ton. Den normala socker -

Ilo

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

halten torde liksom i normkalkylen för 1944/45 kunna beräknas till 17,5
procent. Vid ett pris av 4,65 kronor per deci ton för betor med 16 procents sockerhalt
samt ett tillägg av Vibo av detta grundpris för varje tiondels ökning
därutöver av sockerhalten erhålles ett genomsnittspris av 5 kronor 9 öre per
deciton. Inkomsten av sockerbetor skulle under dessa förutsättningar komma
att uppgå till 98,0 milj. kronor.

Oljeväxter.

År'' 1944/45. Från Sveriges oljeväxtodlares centralförening ha preliminära
uppgifter erhållits rörande areal och skörd per hektar av olika oljeväxter.
Med ledning av dessa uppgifter har följande beräkning av jordbrukets inkomster
av oljeväxter verkställts:

Areal Skörd Kvantitet Pris Inkomst

ha kg/ha ton öre/kg 1000 kr

Hostraps.......... 11 945-72 1 374 16 413 80 13 130

VarraPS .......... 8 655-44 1 119 9 685 75 7 264

Vitsenap.......... 7 708-50 1000 7 709 65 5 010

Vallmo .......... 2 749-77 934 2 568 110 2 825

Oljehn .......... 13 258*40 1 148 15 221 80 12 176

Summa 40 405

Fran den beräknade totalinkomsten skola vid beräkningarnas begagnande
i samband med prissättningen de s. k. stimulanstilläggen avdragas. Som utgångspunkt
för beräkningen av dessa har på vanligt sätt tagits den av jordbrukskommitténs
andra delegation beräknade produktionskostnaden per hektar,
vilken dock höjts i relation till den stegring, som jordbrukets totala kostnadssumma
undergått, sedan nämnda undersökning verkställdes. En dylik
överslagsberäkning ger vid handen att stimulansinkomsterna kunna beräknas
till 2,9 milj. kronor, vilket belopp sålunda bör avdragas vid beräkningens
begagnande i samband med prissättningen.

År 1945/46. Beträffande den hösten 1944 verkställda och för våren 1945
planerade sådden av oljeväxter föreligga uppgifter på grundval av arealinventermgen
per den 23 oktober 1944. Avkastningen per hektar har beräknats i
samråd med livsmedelskommissionens produktionsavdelning. Med ledning av
dessa uppgifter samt tillgängliga prisuppgifter ha inkomsterna av oljeväxter
beraknats pa följande sätt:

	Areal
	ha
Höstraps .......
Höstrybs .......
Vårraps .........
Vitsenap.........
Vallmo .........
Oljelin .........

Skörd	Kvanti- tet	Pris	Värde
kg/ha	ton	öre/kg	milj. kr
1 600	13 016	69	9-0
1 300	629	69	0-4
1 200	7 781	75	5-8
1 200	6 102	62	3-8
900	2 224	91	2-0
1 200	13 759	69	9''5

Summa 30-5

Totalt skulle enligt denna beräkning jordbrukets inkomster av oljeväxter
komma att uppgå till 30,5 milj. kronor. Vid kalkylens begagnande i samband
med prissättningen skola emellertid enligt tidigare beslut avdragas de
v n r--i .''’arme,d inkomsterna överstiga den beräknade produktionskostnaden
t lil lotjd av den successiva kostnadsökningen för jordbruket ävensom företagna
prissänkningar på oljeväxterna kan emellertid någon stimulansinkomst

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

lil

f. n. icke beräknas föreligga. I kalkylen uppföres med anledning härav hela
det ovan angivna inkomstbeloppet.

I detta sammanhang bör anmärkas, att Kungl. Majit, sedan förkalkylen för
år 1945/46 behandlats inom 1942 års jordbrukskommitté, i enlighet med ett
av riksdagen givet bemyndigande företagit en viss höjning av priset på vitsenap.
Något större fel i beräkningen torde denna prishöjning dock icke medföra,
enär densamma får anses ha karaktären av ett sådant stimulanstillägg,
som enligt tidigare tillämpade principer icke bör medtagas vid kalkylens
begagnande i samband med prissättningen. Likaledes bör nämnas, att även
de uppgifter rörande oljeväxtarealerna, som blivit tillgängliga sedan ovanstående
kalkyl utarbetades, utvisa vissa förskjutningar i jämförelse med de
däri begagnade siffrorna. Då emellertid dessa förändringar gå i olika riktning
för olika slag av oljeväxter, synas icke heller dessa komma att medföra större
rubbningar i kalkylen.

Spånadsväxter.

År 1944/45. Från Riksförbundet lin och hampa ha uppgifter erhållits rörande
skörden och försäljningen av lin- och hamphalm samt linfrö (något
överskott av hampfrö till avsalu har icke förekommit). Enligt dessa uppgifter
kunna jordbrukets inkomster av spånadsväxter beräknas på följande sätt:

Linhalm.............................. 1-7 milj. kronor

Hamphalm .......................... 0-6 » s

Linfrö .............................. L3 » »

Summa 3-6 milj. kronor

Antages stimulansinkomsten, såsom tidigare skett, stå i samma relation till
totalinkomsten som beträffande oljeväxter, erhålles ett belopp av 0,3 milj.
kronor att avdragas vid beräkningarnas begagnande i samband med prissättningen.

Är 1945/46. Med ledning av föreliggande areal- och prisuppgifter samt beräknad
normalskörd beräknas jordbrukets inkomster av spånadsväxter på
följande sätt:

Areal Hektarskörd Kvantitet Pris Värde

hektar kilogram ton öre/kg milj. kr.

Halm. Lin............ 4 000 3 000 12 000 20 2''4

Hampa ........ 1 900 4 000 7 600 12''5 1-0

Frö. Lin............ 4 000 600 2 400 68 L6

Summa 5’0

För hampa upptages icke någon särskild inkomst av fröavkastningen, enär
det visat sig att denna i regel icke uppgår till något nämnvärt belopp. Den
allmänna kostnadsutvecklingen samt vidtagna prisjusteringar synas även beträffande
spånadsväxterna böra medföra, att någon stimulansinkomst icke
beräknas.

Mjölk.

Vid den i januari månad verkställda justeringen av inkomstkalkylen för
år 1944/45 beräknades mjölkproduktionen på följande sätt för åren 1943/44
och 1944/45:

112

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

1943/44 1944/45

K-mjölk vid mejeri.................. 905 925

P-mjölk vid mejeri .................. 2 163 2 390

Total in vägning...................... 3068 3315

K-mjölk utanför mejeri .............. 180 170

» till hemmaförbrukning ...... 505 500

Mjölk till lantsmör .................. 175 160

Fodermjölk.......................... 260 290

Summa 4 188 4 435

Enligt de av direktör A. H, Stensgård verkställda beräkningarna av kreatursantalet
kan koantalet per den 15/9 åren 1943, 1944 och 1945 angivas till
1 770 000 resp. 1 795 000 och 1 835 000. Medelkoantalet för de båda berörda
produktionsåren kan följaktligen enligt dessa kalkyler beräknas till 1 782 500
för år 1943/44 och 1 815 000 för år 1944/45. Den ovan anförda beräkningen
av mjölkproduktionen skulle sålunda motsvara en genomsnittlig mjölkproduktion
per ko av 2 350 resp. 2 444 kilogram. Till jämförelse kan nämnas,
att mjölkproduktionen per ko år 1938/39 beräknats till 2 455 kilogram.

Ett bestämt omdöme om det sannolika utfallet av den för år 1944/45 upprättade
förkalkylen är ännu icke möjligt. Uppgifter rörande mjölkinvägningen
vid mejerierna föreligga tills vidare endast för tiden september 1944 —-januari 1945. Invägningen under dessa månader belyses av följande sammanställning
i vilken till jämförelse meddelas även invägningssiffrorna för samma
månader åren 1938/39, 1939/40 och 1943/44 (siffrorna avse 1 000 ton).

1938/39 1939/40 1943/44 1944/45

September.......... 260 291 266 273

Oktober............ 235 255 233 239

November.......... 212 223 205 216

December.......... 220 234 217 232

Januari ............ 235 243 228 244

Februari .......... 222 227 216 232

Mars .............. 252 247 233 248

Summa 1 636 1 720 1 598 1 675

I jämförelse med år 1943/44 innebär den för 1944/45 kalkylerade invägningssiffran
en ökning med 8 procent. För den del av sistnämnda produktionsår,
för vilken statistisk redovisning av mjölkinvägningen redan föreligger,
stannar emellertid ökningen vid icke fullt 5 procent. Härvid är dock att
märka, att utvecklingen från att under de första månaderna ha varit jämförelsevis
ogynnsam med en invägningsökning i förhållande till föregående
år av något mindre än 3 procent därefter har tydligt förbättrats. Den svaga
invägningsökningen under september och oktober torde bero på de ovanligt
ogynnsamma betesförhållandena under den senare delen av betesperioden.
För den egentliga stallfodringsperioden synes en fortsatt ökning av mjölkproduktionen
vara att vänta med hänsyn till den starkare ökningen av koantalet
och den i jämförelse med föregående år rikligare tillgången pä såväl oljekraftfoder
som hö. Vidare bör även beaktas, att mjölkproduktionen under
våren 1944 företedde en tämligen ogynnsam utveckling. Särskilt medförde
den ovanligt sena betessläppningen en jämförelsevis låg mjölkproduktion i
maj 1944. Härav följer att under normala väderleksförhållanden en stark
produktionsökning bör kunna påräknas för motsvarande tid i år. Med hänsyn
till dessa förhållanden fann delegationen vid den omräkning av kalkylen, som
ägde rum i januari månad, icke skäl att frångå den ovan anförda uppskattningen
av mjölkproduktionen under produktionsåret 1944/45, vilken ur -

Kungl. Majlis proposition nr 303.

113

sprängliden verkställdes i augusti 1944. Det bör dock framhållas, att det numera
synes sannolikt, att produktionsutvecklingen för hela året blir något
ogynnsammare än sålunda antagits. Såvitt förhållandena bli någorlunda gynnsamma
under betesperioden, synes mjölkinvägningen dock knappast kunna
väntas sjunka mer än ca 30 000 ton under den ovan beräknade kvantiteten.
1 enlighet härmed upptages mjölkinvägningen år 1944/45 i denna PM preliminärt
till 3 285 000 ton.

Det bör i delta sammanhang anmärkas, att en kontrollberäkning av foder -mjölksåtgången med ledning av de uppgifter rörande kreatursantalet, som
framkommit vid direktör A. H. Stensgårds undersökning härom, ger anledning
till en mindre justering för såväl 1943/44 som 1944/45, innebärande en
ökning med 20 000 ton för det förstnämnda och en minskning med 7 000 ton
för det sistnämnda året. Den totala mjölkproduktionen synes följaktligen
kunna uppskattas till 4 208 000 ton år 1943/44 och 4 398 000 ton år 1944/45.
Den beräknade produktionen per ko justeras härigenom till 2 361 resp. 2 423
kilogram, vilket innebär en ökning med 2,6 procent från 1943/44 till 1944/45.

Vid en prognos för mjölkproduktionens utveckling 1945/46 få de väntade
förändringarna i koantal och fodertillgångar väljas till utgångspunkt. Beträffande
de förstnämnda redovisas på annat ställe i denna PM de av direktör
A. H. Stensgård verkställda beräkningarna av kreatursantalet. I fråga
örn de sistnämnda har en särskild kalkyl verkställts på grundval av dels de
tidigare anförda normskördsberäkningarna, dels vissa av livsmedelskommissionen
lämnade uppgifter rörande tillgången på oljekraftfoder m. m., vilka
närmare redovisas i samband med beräkningarna av jordbrukets kostnader
under år 1945/46.

Mellan den 15/9 1945 och samma tidpunkt 1946 beräknas koantalet stiga
från 1 835 000 till 1 860 000 djur. Medelkoantalet, som för år 1944/45 beräknats
till 1 815 000, väntas sålunda för år 1945/46 komma att uppgå till
1 847 500. vilket i jämförelse med föregående år innebär en ökning med
1,8 procent. Tillgången på oljekraftfoder beräknas stiga från 165 000 ton år
1944/45 till 180 000 ton år 1945/46 eller med ca 9 procent. Den för mjölkproduktionen
tillgängliga fodertillgången, räknad i foderenheter, uppgår vid
de antagna normskördarna av olika grödor till ungefär samma kvantitet som
år 1944/45, och även fodrets äggvitehalt synes under de angivna förutsättningarna
bli av ungefär samma storleksordning som föregående år. Däremot
uppkommer för 1945/46, fortfarande under de förut redovisade betingelserna,
en tydlig förbättring av koncentrationsgraden i fodret. Detta beror på att såväl
mängden foderenheter som kvantiteten äggvita år 1944/45 hölls uppe till
följd av den osedvanligt stora höskörden, under det att fodrets koncentrationsgrad
samtidigt försvagades genom den knappa tillgången på fodersäd
och den ävenledes relativt svaga skörden av foderrotfrukter.

Vad nu anförts beträffande fodertillgångarna (rikligare tillgång på oljekraftfoder
och högre koncentrationsgrad i fodret) leder närmast till den slutsatsen.
att vid antagen normskörd och i övrigt angivna förutsättningar en
viss stegring av mjölkproduktionen per ko är att förvänta. Härvid bör hänsyn
även tågås till den s. k. sekulära stegringen av mjölkavkastningen, vilken
får antagas komma att göra sig gällande även i fortsiiltningen. Särskilt
med hänsyn till den osäkerhet, som alltjämt vidlåder den för år 1944/45 upprättade
kalkylen, torde dock denna stegring få beräknas bli förhållandevis
liten. Med ledning av de nu anförda övervägandena har den genomsnittliga
produktionen per ko för år 1945/46 uppskattats till 2 450 kilogram, vilket i
förhållande till den för 1944/45 antagna siffran innebär en ökning med endast
1,1 procent. Tillämpas denna produktionssiffra på det förut angivna

Bihang lill riksdagens protokoll 1 945. I sami. Nr 30-1.

114

Kungl. Muj.ts proposition nr 303.

inedelkoantalet — 1 847 500 djur — erhålles en total mjölkproduktion år
1945/46 av 4 526 000 ton vilken kvantitet innebär en ökning i förhållande till
den beräknade produktionen år 1944/45 med 2,9 procent.

I jämförelse med erfarenheterna från de senaste åren kan den för år 1945/46
beräknade stegringen av mjölkproduktionen förefalla mycket låg. Härvid är
emellertid att märka bl. a. att kostammen undergått vissa förskjutningar i
fråga om ålderssammansättningen innebärande att antalet kvigor och äldre
kor är förhållandevis högt, medan antalet kor i medelåldern vilka lia den
högsta medelmjölkmängden per ko är jämförelsevis lågt.

Beträffande fördelningen av den sålunda för år 1945/46 uppskattade totala
mjölkproduktionen av 4 526 000 ton må följande anföras.

Kvantiteten mjölk till utfodring kan med ledning av de i annat sammanhang
berörda kalkylerna över kreatursantalets förändringar beräknas till
295 000 ton. Jordbrukarnas hemmaförbrukning av konsumtionsmjölk antages
som tidigare förbli oförändrad per capita räknad, vilket vid fortsatt
minskning av jordbrukarebefolkningen med ca 1 procent om året medför en
nedgång till 495 000 ton. Försäljningen av lantsmör synes av statistiken att
döma hålla på att stabiliseras efter att tidigare ha befunnit sig i starkt sjunkande.
Även i fråga om hemmaförbrukningen av lantsmör synes övervägande
skäl tala för att förändringarna komma att bli helt obetydliga. En viss
fortsatt nyanslutning av leverantörer till mejerierna är utan tvivel att påräkna,
men samtidigt bör ökningen av koantalet och av produktionen per
ko medföra en viss ökning av smörproduktionen hos jordbrukare utanför
mejerierna.

Huruvida dessa förskjutningar komma att helt motväga varandra kan på
förhand icke bedömas. Då fördelningen av totalproduktionen på olika delposter
emellertid icke har nämnvärd betydelse för inkomstberäkningen vid
en prognos, som måste bygga på en uppskattning av koantalet och produktionen
per ko, torde det i detta sammanhang knappast föreligga någon anledning
att revidera den förut beräknade kvantiteten mjölk till lantsmör.
Beträffande försäljningen av k-mjölk utanför mejeri torde man böra räkna
med att verkningarna av en något ökad anslutning till mejerierna å ena och
ett ökat koantal samt en ökad mjölkproduktion per ko å andra sidan i stort
sett taga ut varandra.

På grundval av dessa överväganden beräknas den förut angivna totala
mjölkproduktionen fördela sig på följande sätt:

1944/45 1945/4*4

Invägning vid mejerierna................ 3 285000 3 406 000

Försäljning av k-mjölk utanför mejeri... 170000 170000

Hemmaförbrukning av k-mjölk.......... 500 000 495 000

Mjölk till lantsmör..................... 160 000 160 000

Fodermjölk............................ 283 000 295 000

Total mjölkproduktion 4 398 000 4 526 000

Den vid mejerier invägda mjölken har för år 1944/45 beräknats fördela
sig med 925 000 ton k-mjölk och 2 390 000 ton p-mjölk. Föreliggande statistik
över försäljningen synes tyda på en svag minskning av k-mjölksförsäljningen
och en viss, likaledes tämligen svag stegring av gräddförsäljningen. Då
de förändringar, som kunna skönjas i fråga om dessa poster, emellertid äro
tämligen obetydliga, synas övervägande skäl tala för att bibehålla kvantiteten
k-mjölk år 1945/46 oförändrad vid 925 000 ton. Till produktberedning
kommer i så fall enligt den ovan anförda beräkningen en kvantitet av
2 481 000 ton att återstå.

Beträffande mjölkpriserna ha på sedvanligt sätt beräkningar verkställts
inom Sveriges lantbruksförbund. Desamma redovisas i följande tabell.

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

115

Beräkningar rörande mjölkpriser.

	1938/39	1943/44	1944 45 och 1945/46
I. Frän mejerier saluförd oskummad konsumtionsmjölk.
Minutpris pr liter enl. SMR:s statistik............	24-79	29-98	29-98
Avgår detaljhandelsmarginal......................	3-42	3-55	3-56
> mjölkavgift ..............................	1-65	—	—
Återstår........................................	19-82	26-43	26-42
» efter korrigering för svinn................	19-43	25-91	25-90
Avgår mejerikostnader ..........................	3-65	5-48	5-48
> extrafrakter..............................	0-26	0-68	0-68
Producentpris i öre pr liter......................	15-52	19-75	19-84
Omräknat till kg................................	1507	19-17	19-26
Tillkommer mjölkpristillägg......................	—	1-74	2-00
Producentpris, öre pr kg ........................	15-07	20-91	21-26
II. Från mejerier saluförd standardiserad mjölk.
Minutpris pr liter enl. SMR:s statistik............		28-98	28-98
Avgår detaljhandelsmarginal ....................		3*55	3-56
Återstår........................................		25-43	25-42
» efter korrigering för svinn ..............		24-93	24-92
Avgår mejerikostnader inkl. standardiseringskostnad		5-63	5-63
> extrafrakter ..............................		0''68	058
Producentpris i öre pr liter......................		18-62	18-71
Omräknat till kg................................ Tillkommer mjölkpristillägg omräknat till stand.-		18-08	18-17
mjölk ........................................		1-45	1-66
Producentpris i öre pr kg standardiserad mjölk....		19-53	19-83
III. Utanför mejerier försåld konsumtionsmjölk
Minutpris pr liter enl. SMR:s statistik............	24-79
Avgår detaljhandelsmarginal ....................	3-42
> mjölkavgift ..............................	1-55
Återstår........................................	1982
» efter korrigering för svinn................	19-43
Omräknat till kg-pris............................	18-87	24-64	24-64
IV. Froduktmjölk vid mejerier.
Kvot mellan smörpris och använd mjölkmängd pr kg smör...................................... Tillkommer nettoprisutjämningsbidrag resp. mjölk-pristillägg .................................... Allmänt tillägg (mejerikostnadsbidrag)............ Avgår mejerikostnader ..........................	11-46 1-25 0-90 11-81	17-55 1-25 1-47 17-83	17-55 1-49 1-47 17-57

V. Hemmaförbrukad K-mjölk.
	11-81	17-83	1757

	2-00	4-06	4-05

Pris å hemmaförbrukad K-mjölk ................	13-81	2P88	2P62

116

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

Jordbrukets inkomster av vid mejerier försåld konsumtionsmjölk år 1944/
45 har tidigare beräknats på följande sätt:

Kvantitet
1 000 ton

Oskummad mjölk____ 140

Standardiserad mjölk. 938

Pris Värde

öre/kg milj. kronor

21-26 29-8

19-83 186-0

Summa 215-8

Omräknad till oskummad mjölk beräknas den totala k-mjölkkvantiteten
detta år uppgå till 925 000 ton. De förskjutningar, som kunna väntas inträffa
under år 1945/46, komma med all sannolikhet att bli av tämligen begränsad
omfattning, varför såväl den totala k-mjölkkvantiteten som genomsnittspriset
för densamma för sistnämnda år upptagas oförändrade.

Skummjölk till ost.

För att närmare belysa åtgången av skummjölk till ost ha detaljerade uppgifter
inhämtats rörande ostproduktionens fördelning på olika kvalitetsklasser.
För år 1943/44 beräknas förbrukningen till 225 000 ton och för 1944/45
till 215 000 ton. För år 1945/46 antages kvantiteten bli oförändrad.

Diverse mjölkbidrag.

Sådana särskilda mjölkbidrag, som icke inkluderas i de förut anförda
mjölkprisema, lia inom Svenska mejeriernas riksförening beräknats till följande
belopp, varvid för år 1945/46 antages, att grunderna för desamma förbli
oförändrade.

1943/44 1944/45

milj. kronor milj. kronor

Producentbidrag och differentieringstillägg.... 56-6 59-5

Merfrakttillägg............................. 2-4 3-0

Kompensation för utebliven prishöjning..... 1-2 P3

1945 46
milj. kronor

57-5

2-5

Summa 60-2 63-8 61-2

Det i anslutning till omräkningen av kalkylen i januari 1945 beslutade ytterligare
differentieringstillägget har icke medtagits i kalkylen för 1945/46.

Merinkomst av gräddförsäljning.

På grundval av föreliggande kvantitets- och prisberäkningar har merinkomsten
av gräddförsäljning uppskattats på följande sätt:

1938/39 1943/44 1944/45

Merinkomst per kg mjölk, ören...... 2-43 11-60 11-61

Total merinkomst, milj. kronor....... 7-3 10-1 13-9

Då såväl pris som kvantitet år 1945/46 förutsatts bli oförändrade, upptages
för sistnämnda år samma belopp som för 1944/45. Det bör dock anmärkas,
att örn försörjningsläget under det kommande året skulle nödvändiggöra
vissa restriktioner i fråga om gräddförsäljningen, kommer denna inkomstpost
att stanna under det här upptagna beloppet.

Ägg och {jädcrfäkött.

Beträffande beräkningssättet hänvisas till bil. 1 i Kungl. Maj:ts proposition
253/1944.

För 1945/46 beräknas en ökning av hönsantalet med 700 000 st. till 9 100 000
i april 1945, vilket efter avdrag för tuppar ger en ökning av antalet värphöns
med 665 000 och av äggproduktionen med ca 4 400 ton eller något över 8

Kungl. Maj.ts proposition nr 303-

117

procent. Priset på ägg har för 1945/46 upptagits till 2 kronor 95 öre för kilogram
eller samma som föregående år. I fråga örn priserna å utslagshöns motses
för år 1945/46 en viss nedgång till följd av dels beräknad större slakt av
nötboskap, dels också ökad slakt av utgallringshöns, sedan årskullarna nu
blivit större. Detta torde också medföra sänkning av priset på ungtuppar.
För kycklingar beräknas däremot samma pris som för 1944/45.

Antalet höns i september, vilket ingår i beräkningen över kreaturskapitalet,
beräknas vara ca 10 procent lägre än antalet i april.

Jordbrukets inkomster av äggproduktionen beräknas på följande sätt:

	Värphöns
	1 000 st.
1938/39....	.... 9 210
1943/44....	.... 6 650
1944/45....	.... 7 980
1945/46....	.... 8 645

Ägg	Äggproduktion
per höna	ton
och år, st.	Totalt	Jordbruket
112	60 860	53 260
112	43 943	36 470
112	52 732	43 760
112	57 126	47 415

Pris kr/kg	Värde milj. kronor Totalt Jordbruket
1-41	85-8	75-1
2-95	129-6	107-6
2-95	155-6	129-1
2-95	168-5	139-9

Värdet av fjäderfäslakten framgår av följande sammanställning:

Värde 1 000 kr

	Försäljning 1 000 st.	Pris pr st. kronor	Totalt	Härav förs. från jord-brukare
Utgallringshöns				%
1938/39..........	........ 1609	1-50	2 414	2 112
1943/44..........		3-90	7 203	5 978
1944/45..........	........ 1 530	4-00	6 120	5 080
1945/46..........	........ 1800	3-50	6 300	5 229

					Värde 1 000 kr
	Försäljning 1 000 st.	Ung- tuppar	Kyck- lingar	M:tal V* tupp, a/t kyckl.	Totalt	Härav förs. från jord-brukare
Kycklingar o. ungtuppar
i samband med rekry-
tering.
1938/39 ........	2 950	1-50	1-00	1-13	3 334	2 927
1943/44 ........	3 700	3-00	1-80	2-10	7 770	6 449
1944/45 ........	3 350	3-20	1-60	2-00	6 700	5 561
1945/46 ........	3 300	3-00	1-60	1-95	6 435	5 341
Speciell kycklingpro
duktion till slakt
1938/39 ........	, 1000	—	1-00	—	1 000	878
1943/44 ........	500	—	1-80	—	900	747
1944/45 ........	500	—	1-60	—	800	664
1945/46 ........	500	—	1-G0	—	800	664

Sammandrag av fjäderfäslaktens värde för jordbruket.

	1938/39	1939/40	1940/41	1941/42	1942/43	1943/44	1944/45	1945/46
Utgallringshöns............	2i	2''6	5-3	10-2	67	6’0	5-1	5-2
Kycklingar och ungtuppar ..	38	3*8	3-5	5-8	7-9	7-2	6-2	6-0
	5-9	C-4	8-8	160	146	13 2	lia	11 2

118

Kungl. Majlis proposition nr 303.

Köttproduktionen.

År 19A3/ii.

Uppgifter rörande den besiktigade slakten ha hämtats ur den i jordbruksekonomiska
uppgifter återgivna månadsstatistiken. Husbehovsslakten har beräknats
med ledning av livsmedelskommissionens statistik över behållen hemslakt
enligt utlämnade slaktlicenser och den stämplingskontrollerade slakten
enligt livsmedelskommissionens veckostatistik. Medelslaktvikterna ha framräknats
med ledning av sistnämnda statistik. Då statistiska uppgifter för den
stämplade slakten och hemslakten av får finnas endast fram t. o. m. den 20
februari 1944, har antagits, att den stämplade slakten och hemslakten utgöra
en lika stor del av den totala fårslakten, som i medeltal varit fallet under
krigsåren. Beträffande medelslaktvikten å får föreligga uppgifter t. o. m.
februari 1944. Dessa ha använts för hela produktionsåret 1943/44.

Resultaten av beräkningarna sammanfattas i följande tabell.

Köttproduktionen år 1943/44.

Djurslag	Antal djur	Medelslaktvikt (kg)	Total slaktvikt (ton)
Storboskap.
Besiktigad slakt...........	337 710	194-3	65 617 1
Stämplad slakt............	22 590	139-0	3 140-0
S:a avsaluslakt	860 300	190-8	68 757-1
Hemslakt.................	2 019	86-0	173-7
Totala slakten	362319	190-2	68930 3
Större kalv. Besiktigad slakt...........	248 774	49-5	12 314-3
Stämplad slakt............	18 497	52-7	974-8
S:a avsaluslakt	267 271	49 7	13289-1
Hemslakt.................	11 692	42-6	498-2
Totala slakten	27S963	49-4	13 787-3
Mindre kalv.
Besiktigad slakt...........	645 846	20-2	13 046-1
Stämplad slakt............	51 993	18-4	956-7
S:a avsaluslakt	697 839	20-1	14 002-8
Hemslakt.................	171 998	16-7	2 875-9
Totala slakten	869 837	194	16878-7
Får.
: Besiktigad slakt...........	195 478	16-9	3 303-6
Stämplad slakt1...........	8 300	14-1	117-0
S:a avsaluslakt	203 778	168	3 420 6
Hemslakt1................	45 900	11-5	527-9
Totala slakten	249 678	158	3 94S-5
Häst.
Besiktigad slakt...........	28 795	299-5	8 624-1
Stämplad slakt............	1732	269-5	466-8
S:a avsaluslakt	30527	297-8	9 090-9
Hemslakt.................	13	326-4	4-2
Totala slakten	30 540	297-8	9 095 l

1 Redovisad slakt för tiden V» 1943—al/a 1944; därefter beräknad slakt.

119

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

På grundval av kvantitetsuppgifterna samt från lantbruksförbundet erhållna
uppgifter om priser har värdet beräknats på följande sätt.

	Kvantitet	Pris	Värde
	1 000 ton	öre/kg	milj. kr.
Storboskap.............	......... 68-9	196	135-0
Större kalv............	......... 13-8	233	32-2
Mindre kalv...........	......... 16-9	141	23-8
Häst..................	......... 19-1	128	11-6
Får och getter.........	.......... 3-9	360	14-0

Hela köttproduktionen 122-6 216-6

Åren 1944/45 och 1945/46.

Koantalet den 15 september 1944 har med ledning av kreatursräkningen
den 1 juni 1944 och slaktstatistiken beräknats till 1 795 000 djur. Beräkningar
och överväganden rörande koantalet och dess förändringar, vilka liksom övriga
beräkningar om kreatursantalets förändringar siffermässigt belysts i en
av direktör A. H. Stensgård upprättad PM, leder till ett antagande av en storboskapsslakt
under 1944/45 av 400 000 djur och ett koantal den 15 september
1945 av 1 835 000 djur.

Med utgångspunkt från detta antal kor samt det beräknade antalet övriga
nötkreatur och under beaktande av nötkreaturstammens nuvarande ålderssammansättning
samt rekryteringen av och avgången ur densamma under
tidigare år kan storboskapsslakten under 1945/46 uppskattas. Större delen
av de kor, som komma att slaktas under 1945/46, gingo in i koklassen vid tiden
för krigets början och torde icke ha decimerats väsentligt mer än normalt
under de stora utslaktningarna under kriget, varför underlaget för slakten
av kor under 1945/46 är relativt stort. Slakten av egentliga ungnöt torde
vara av ungefär samma relativa omfattning som före kriget. Däremot torde
slakten av tunga kalvar, vilka på grund av slaktvikten hänföras till storboskap,
fortfarande vara lägre än före kriget. Med ledning av dessa överväganden
har beräknats, att hela storboskapsslakten under 1945/46 skulle uppgå
till 430 000 djur.

Med utgångspunkt från det beräknade nötkreatursantalet i september 1945
och dess sammansättning har rekryteringen under nämnda år beräknats. Ungnötgruppens
ålderssammansättning och storlek giva anledning antaga en avgång
ur ungnötsgruppen av 455 000 djur eller 25 000 mera än den uppskattade
slakten av storboskap. Detta innebär praktiskt taget, att antalet under
året kalvande kvigor bör bliva 25 000 fler än antalet kor, som slaktas, varför
koantalet ökas lika mycket och i september 1946 sålunda skulle utgöra
1 860 000. Ungnötsgruppen beräknas samtidigt minska med 15 000° djur eftersom
de i ungnötsgruppen ingående kalvarna liksom föregående år beräknas
till 440 000, medan avgången ur gruppen såsom nämnts beräknats bli
455 000. Kalvantalet i september 1946 har antagits vara 460 000 eller detsamma
som i september de båda tidigare åren.

Multipliceras koantalet den 15 september 1946 med 0,87 (kalvprocenten) erhållas
ca 1 620 000 kalvar under 1945/46. Efter avdrag för 440 000 livkalvar
återstå 1 180 000 kalvar att slaktas under 1945/46. Slakten av större kalv under
1944/45 har beräknats bli ca 305 000, vilket innebär en stegring från föregående
år med ca 25 000 slaktdjur. Slakten av mindre kalv blir under dessa
förutsättningar 850 000. Med hänsyn till bl. a. den fortgående ökningen i
mjölkmängden och den därmed sammanhängande ökningen av skummjölkstillgången
synes det vara befogat att antaga en motsvarande ökning av slakten
av större kalv under 1945/46. Slakten av större kalv skulle nämnda år då bli

120

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

330 000 djur. Efter avdrag för slakten av större kalv skulle 850 000 djur återstå
till slakt som mindre kalv år 1945/46.

Slakten av får och lamm har under antagande av konstant fårstam upptagits
till 260 000 djur.

Slakten av häst, som för år 1944/45 kan beräknas till ca 33 500 djur,
torde under 1945/46 stiga till ca 35 000 djur. Härvid har hänsyn tagits till att
återverkningarna av överutslaktningen under 1940 och 1941 under detta år
få anses begränsade, varför underlaget för slakten synes motivera nämnda
slaktdjursantal.

Med hänsyn tagen till den antagliga säsongrörelsen i medelslaktvikterna ha
dessa beräknats för 1944/45 med ledning av tillgänglig statistik under nämnda
produktionsår. För 1945/46 användas samma slaktvikter under antagande
av en oförändrad relation mellan avsalu- och hemslakt.

Med ledning av dessa överväganden angående slaktens storlek och medelslaktvikterna
ha antalet slaktdjur och köttproduktionen beräknats på följande
sätt.

År 1944/45.

	Antalet	Medelslakt-	Köttproduktion
	slaktdjur	vikt (kg)	(1 000 ton)
Storboskap..........	400 000	189-4	75-8
Större kalv.........	305 000	49-5	15-1
Mindre kalv........	850 000	19-4	16-5
Häst...............	33 500	295-0	9-9
Får................	260 000	15-8	4-1
Summa köttproduktion			121-4

Pa grundval av de gjorda beräkningarna rörande kvantiteterna samt av
lantbruksförbundet lämnade uppgifter om årsmedelpriser har värdet av köttproduktionen
1944/45 beräknats på följande sätt:

Kvantitet Pris Värde
1000 ton öre/kg milj. kr.

Storboskap...................... 75-8 182 138-0

Större kalv..................... 15-1 230 34*7

Mindre kalv.................... 16-5 135 22-3

Häst........................... 9-9 96 9-5

Får............................ 4-1 310 12-7

Hela köttproduktionen 217-2

År 1945/46.

	Antalet	Medelslakt-	Köttproduktion
	slaktdjur	vikt (kg)	(1 000 ton)
Storboskap..........	430 000	189-4	81-4
Större kalv.........	330 000	49-5	16-3
Mindre kalv........	850 000	19-4	16-5
Får................	260 000	15-8	4-1
Häst...............	35 000	295-0	10-3
Summa köttproduktion			128-6

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

Värdet av köttproduktionen år 1945/46 har beräknats på följande sätt:

Kvantitet Pris Värde
1 000 ton öre/kg milj. kr.

Storboskap...................... 81-4 182 148T

Större kalv ..................... 16-3 230 37-5

Mindre kalv.................... 16-5 135 22-3

Får............................ 4-1 310 12-7

Häst........................... 10-3 96 9-9

Hela köttproduktionen 230 5

Fläskproduktionen.

Är 1943/M.

Fläskproduktionens storlek år 1943/44 framgår av följande sammanställning.
Medelslaktvikten för hemslaktade svin har därvid antagits vara lika
stor som under år 1942/43.

	Antal	djur	Medelslakt- vikt (kg.)	Totala slakten (ton)
Svin.
Besiktigad slakt. ..	. . 1	007	087	89-8	90	436-4
Stämplad slakt ...		26	820	85-6	2	295-8
S:a avsaluslakt ...	.. 1	033	907	89''7	92	732-2
Hem slakt........		580	539	90-0	52	248-5
Totala slakten....	.. 1	614	446	89-8	144	980-7

Är 1944/45.

Fläskproduktionen under 1944/45 har uppskattats med ledning av be täck -ningsstatistiken, varvid avståndet mellan betäckning och slakt antagits utgöra
13 månader. Under tiden augusti 1943—juli 1944 betäcktes 182 557 suggor.
På samma sätt som tidigare har denna siffra multiplicerats med 7,52,
varvid erhållits 1 372 800 slaktdjur för produktionsåret 1944/45.

Beträffande slaktvikten konstaterades efter prissänkningen i april 1944 en
avsevärd nedgång. Tillgängligt statistiskt material tyder på en medelslaktvikt
av 87,5 kilogram för den saluförda slakten för år 1944/45. Medelslaktvikten
för hemslaktade svin har antagits vara 90,0 kilogram. Under dessa antaganden
och med hänsyn tagen till en nedgång i antalet hemslaktade svin,
skulle svinslakten under 1944/45 uppskattas till 121 370 ton med en medelslaktvikt
av 88,4 kilogram.

Med ledning av svinräkningen den 24 april 1944 har i augustipromemorian
räknats med en nedgång i fläskproduktionen utanför jordbruket från 6 000
ton för år 1943/44 till 4 000 ton för år 1944/45.

År 1945/46.

En jämförelse mellan svinräkningen i oktober 1943 och de preliminära resultaten
från svinräkningen i oktober 1944 visar en praktiskt taget oförändrad
stam av modersuggor. Under förutsättning av eli konstant antal suggor under
1944/45 och ett i förhållande till föregående år oförändrat utnyttjande av
suggorna skulle under 1945/46 erhållas ungefär samma slaktsvinproduktion
som under 1944/45.

Forén uppskattning av fläskproduktionen under år 1945/46 föreligger även
betäckningsstatistiken t. o. m. mars månad 1945. Under antagande av en

122

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

intervall mellan betäckning och slakt av 13 månader kan antalet slaktsvin
beräknas med ledning av betäckningssiffrorna för augusti 1944—mars 1945.
Med ledning av säsongfördelningen under år 1943/44 erhållas för hela tiden
augusti—juli 183 200 betäckningar vilka beräknas motsvara ca 1 381 000
slaktsvin år 1945/46. Medelslaktvikterna för avsalusvin och hemslaktade svin
torde kunna beräknas bli desamma, som antagits för 1944/45, varvid hänsyn
tagits till de förändringar, som statistiskt kunnat belysas. Med hänsyn till
läget å fläskmarknaden torde proportionerna mellan avsalu- och hemslakt
bli oförändrade, varför medelslaktvikten för hela svinslakten upptages till
den för 1944/45 eller 88,4 kilogram. Då erhålles en total fläskkvantitet av
122 100 ton.

Den beräknade slakten utanför jordbruket borde under förut angivna förutsättningar
bli densamma under 1945/46 som under 1944/45 eller 4 000
ton. Avdrages denna kvantitet från den totala fläskkvantiteten erhållas
118 100 ton att upptagas i inkomstkalkylen.

På grundval av beräkningarna rörande svinslakten och från lantbruksförbundet
erhållna prisuppgifter har värdet av svinslakten beräknats. Dessförinnan
har dock avdrag gjorts för tidigare nämnda svinslakt utanför jordbruket.

Kvantitet Pris Värde
1 000 ton öre/kg milj. kr.

1943/44.................. 139-0 239 332-2

1944/45.................. 117-4 225 264-2

1945/46.................. 118-1 225 265-7

Vid beräkningen av antalet slaktsvin med ledning av betäckningsstatistiken
har antalet grisar per kull, vilka nå slaktåldern, beräknats till 7,35. Då
emellertid betäckningsstatistiken endast omfattar Svea- och Götaland har
tidigare med ledning av 1937 års jorbruksräkning gjorts ett tillägg av 2,3
procent, vilket var antalet modersuggor i Norrland i procent av antalet i övriga
delar av landet. Av husdjursräkningen den 1 juni 1944 framgår, att antalet
modersuggor i Norrland utgjorde 2,6 procent av antalet i övriga detlav
landet, varför en korrektion av antalet grisar per betäckning vidtagits.
Detta antal blir då 7,54 (tidigare 7,52), vilket använts i kalkylen för 1945/46.

Det bör i anslutning till ovanstående beräkningar anmärkas, att slaktsiffror,
som blivit tillgängliga sedan beräkningarna verkställdes, tyda på att slakten
av svin underskattats, medan slakten av vissa andra djurslag överskattats.
Då förskjutningarna, såvitt man hittills kan bedöma, i stort sett synas taga
ut varandra, och då dessutom en prognos för hela året alltjämt är förenad
med stora vanskligheter, har emellertid någon omarbetning av kalkylen på
denna punkt icke företagits.

Statliga pristillägg.

Med anledning av den omräkning av kalkylen för 1944/45, som verkställdes
i januari 1945, har riksdagen anvisat ett belopp av 7 milj. kronor till
täckande av det underskott, som därvid uppkom. Härav skall ett belopp av
3,5 milj. kronor användas som fraktbidrag och pristillägg för kött och fläsk.
Detta belopp uppföres här såsom en särskild inkomstpost.

Försäljning av smågrisar.

Värdet av försäljningen av smågrisar från jordbruket har tidigare för år
1944/45 uppskattats till 2,1 milj. kronor. Något material till en säkrare bedömning
av denna post föreligger ännu icke, enär försäljningen i huvudsak
äger rum under våren. Beräkningen bibehålies därför tills vidare oförändrad
för såväl 1944/45 som 1945/46.

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

123

Försäljning av miiitärhftstar.

I samband med de tidigare anförda beräkningarna rörande kreatursantalets
förändringar ha uppgifter inhämtats från militärmyndigheterna rörande
försäljningen av militärhästar. Kalkylen har, såsom i denna närmare belyses,
medfört en höjning av de förut beräknade försäljningssiffrorna för åren
1939/40—1940/41. För åren 1944/45 och 1945/46 grundar sig kalkylen på anslagsberäkningen
i statsverkspropositionerna. Sedan avdrag gjorts med hänsyn
till slakt av militärhästar, vilken redan redovisats vid beräkningen av
jordbrukets slaktinkomster, kvarstår för dessa båda år en inkomst för jordbruket
av 0,6 resp. 0,8 milj. kronor.

Export av levande djur.

Export av levande djur kan, så vitt hittills kan bedömas, icke väntas förekomma
i nämnvärd omfattning år 1944/45 och upptages icke heller i kalkylen
för 1945/46.

Kapitalförändringar.

Kreatur skapital.

Förändringarna i nötkreatursantalet ha behandlats i samband med beräkningarna
över köttproduktionen. Antalet oxar och tjurar har därvid i september
1946 bibehållits oförändrat i förhållande till det beräknade antalet i september
1945.

Hästantalet har beräknats med ledning av betäckningsstatistik, häststammens
ålderssammansättning och slakt. Hästar över 3 år beräknas med ledning
härav minska med 1 000 djur mellan september 1944 och september
1945 och sedan stiga med 1 000 djur fram till september 1946. Unghästantalet
stiger med 11 000 djur mellan 1944 och 1945, medan fölantalet går ned
6 000 djur. Fram till september 1946 beräknas unghästantalet stiga med ytterligare
2 000 djur. Fölantalet har antagits vara oförändrat från 1945.

Hönsantalet har beräknats med ledning av antagen rekrytering och avgång
innevarande och följande år.

Jordbrukets varuförråd.

Enligt beräkningar för år 1944/45 skulle jordbruket vid utgången av detta
år ha en foderreserv av 129 milj. foderenheter. Med tillämpning av oförändrade
normer för foderåtgången skulle, vid antagande av normalskörd år 1945
och betingelserna i övrigt för den ovan beräknade animaliska produktionen,
uppkomma ett ungefär lika stort överskott vid utgången av år 1945/46. Något
belopp för denna post införes därför icke i denna beräkning. Detta förfaringssätt
synes också bäst svara mot den uppställda förutsättningen för
hela beräkningen — normal skörd — enär vid en dylik överföringen av
foder från ett år till ett annat endast sker i form av normala övergångslager.

Beräkningarna rörande kapitalförändringarna sammanfattas i följande
sammanställning (milj. kr):

	1938/39	1939/40 1940/41	1941/43	1942/43	1943/44	1944/45	1945/46
Kreaturskapital..	—	-5U9 - 83-9	-44-4	+ 68-2	+ 32-4	+ 24-2	+ 8-7
Varuförråd .....	. . +30-0	— - 37-0	—	+ 25-5	-25-5	+ 11-6	—
Summa +300	-51-9 -120-9	-44-4	+ 93-7	+ 6-9	+ 35-8	+ 8-7

124

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

Husdjursantalet den 15 september nedanstående år.

	1939	1940	1941	1942	1943	1944	1945	1946
Hästar.
3 år och däröver efter				1
avdrag av militär-
hästar............	502 000	464 50C	468000	451000	460000	466000	465000	466000
Unghästar..........	78 000	82 000	77 000	71000	65 000	64 000	75 000	77 000
Föl ................	48 000	43 000	40 000	35 000	40 000	48 000	42 000	42 000
Summa unghästar
och föl	120000	125000	117 000	106000	105 000	112 000	117 000	119 000
Summa hästar	682 000	589 500	580000	557 000	565 000	578000	582000	585 000
Nötkreatur.
Oxar ..............	7000	6 000	5 000	4 000	4 000	3 300	3 000	3 000
Tjurar 2 år o. där-
över..............	31000	33 000	33 000	31000	35 000	27 700	28 000	28 000
Kor................	1 920 000	1 868 000	1 750 000	1 698 000	1 770 000	1 795 000	1835000	1860 000!
Summa oxar, tjurar
och kor ..........	1958000	1907 000	1788000	1733 000	1809 000	1826 000	1866 000	1891000
Ungnöt ............	564 000	564 000	475000	471 000	546 000	615000	615 000	600 000
Kalvar under 1 år ..	467 000	419 000	420 000	420 000	502 000	458 000	460 000	460 000
Summa nötkreatur	2 989000	2890000	2683000	2624 000	2857 000	2S99000	2941000	2 951000
Svin.
Fargaltar ..........	5 000	4 600	4 000	3 600	3 500	3 700	3 900	4 000j
Modersuggor........	156 000	125 000	116 000	100000	123 000	118 000	118 000	120 ooo!
Höns.								1
Äldre höns..........	8 770 000	8 770 000	7 740 000	5 735 000	5 440 000	6 240 000	7 570 000	8 200 00u''
Unghöns och kyck-
lingar............	2 950 000	2 950 000	2 420000	2 270 000	3 350 000	3 700 000	3 350 000	3 300000
Summa höns)	11 720000	11 720 000110 160 000	8 005 000;	8 790 000	9 940 Otto 10 920000	11500 000

Jordbrukets kostnader.

Liksom den i det föregående redovisade beräkningen av jordbrukets inkomster
grundar sig även föreliggande beräkning av kostnadsutvecklingen i
stort sett på samma principer, som tillämpats vid föregående kalkyler.

Den i Kungl. Maj:ts proposition 253/1944 framlagda kalkylen för 1943/44
har nu så gott som genomgående kunnat justeras, sedan fullständigare uppgifter
örn kvantiteter och priser kunnat erhallas för nämnda produktionsår.
Även den i januari 1945 verkställda beräkningen för året 1944/45 har av
liknande skäl korrigerats i viss omfattning. I vissa fall, såsom beträffande
»diverse kostnader», ha korrigeringarna utsträckts även till år 1942/43.

Det prismaterial, som ligger till grund för kalkylen för året 1944/45, sträcker
sig i regel ej längre fram i tiden än till december 1944—januari 1945.
För kommande månader har då vanligen antagits samma prisläge som det
senast kända. Där säsongvariation i priserna brukar förekomma, har dock
hänsyn tagits därtill. För vissa förnödenheter — t. ex. konstgödsel — äro priserna
dock redan fastställda för produktionsåret 1944/45.

Prognosen för året 1945/46 bygger på förutsättningen, att det senast kända
prisläget kommer att bliva oförändrat.

Kurtti. Muj.ts proposition nr 303. 125

Värdet av förestående kreaturskapital efter 1938/39 års priser. Milj. kronor.

	Pris	i
	kronor pr st.	1939	1940	1941	1942	1943	1944	1945	1946
Hästar.
3 år och däröver........	675	338*9	313-5	312-5	304-4	310-5	314-6	313-9	314-6
Unghästar..............	750	58-5	6P5	57-8	533	48-8	48-0	56-3	57-8
Föl ....................	300	14-4	12-9	12-0	10-5	12-0	14-4	12-6	12 6
Summa		4118	387-9	382-3	sos-2	3713	377-0	382-8	385-2
Nötkreatur.
Kor, tjurar och oxar ....	370	724-5	705-6	661*6	641-2	669-3	675-6	690-4	699-7
Ungnöt ................	325	183-3	183-3	154’4	153-1	177-6	199-9	199-9	1950
Kalvar ................	100	46-7	41-9	42-0	42-0	50É 2	45-8	46-0	46-0
Summa		954''5	930-8	8580	836-3	8970	9213	936-3	940-7
Svin.
Fargaltar ..............	225	1-1	l-o	0-9	0-8	0-8	0-8	0-9	09
Modersuggor............	135	21-1	16-9	15-7	13-5	16-6	15-9	15-9	16-2
Summa		22-2	17-9	166	14-3	17-4	10 7	16-8	17-1
Höns.
Värphöns ..............	3	26-3	26-3	23-2	17-2	16-3	18-7	22-7	246
Kycklingar..............	2	5-9	5-9	4-8	4-5	6*7	7-4	6-7	6-6
Summa		32 2	32-2	28-0	21 7	230	261	29-4	31-2
Totalsumma		1420-7	1308-8	1284-9	1240 5	1308-7	13411	136o''3	13740
! Värdeförändring från före-
gående år ( +1 —)......			- 51-9	-83 9	- 44-4	+ 68-2	+ 32-4	+ 24''2	+ 8-7

1. Konstgödsel och kalk.

Från livsmedelskommissionen har i .juli 1944 i jordbruksekonomiska uppgifter
publicerats en undersökning om konstgödselförbrukningen sedan gödselåret
1936/37 och fram till 1943/44 (siffrorna för 1943/44 äro dock preliminära).
De siffror, som där anföras, och vilka torde vara de mest tillförlitliga
som finnas, avvika i vissa avseenden väsentligt från dem, som tidigare
meddelats från kommissionen. De största avvikelserna gälla emellertid
1942/43. För år 1938/39 medföra de nya siffrorna en mindre ökning av kostnaderna
(ca 2 milj. kr.).

För år 1943/44 ha nu definitiva uppgifter beträffande konstgödselförbrukningen
kunnat erhållas från kommissionen. Kalkylen visar ca 7 milj. kr.
högre kostnader för konstgödsel 1943/44 än enligt vårkalkylen 1944. Förbrukningen
har för så gott som samtliga konstgödselslag blivit större än man i
denna kunde räkna med. I all synnerhet gäller detta kvävegödselmedlen.
Kvantiteter och värdesummor framgå av följande tabell.

Siffrorna för år 1944/45 äro beräknade av livsmedelskommissionen med
ledning av tilldelningsplanerna. Tilldelningen av chilesalpeter beräknas bli
mer än fördubblad jämfört med 1943/44, medan förbrukningen av kalksalpeter
och kalkkväve beräknas bli starkt reducerad. Även tilldelningen av kaligödsel
blir enligt livsmedelskommissionens planer betydligt lägre än 1943/44.
Omräknat till standardvara (40 procent kali och 15,5 procent kvävegödsel)
skulle kalitilldelningen nedgå med ungefär en tredjedel, medan minskningen
för kvävegödseln skulle stanna vid några procent. Tilldelningen av superfosfat
beräknas bli avsevärt större än 1943/44. Totalt visa kalkylerna en kostnadsminskning
för konstgödsel 1944/45 med omkring 4,5 milj. kr. i jämförelse
med 1943/44.

126

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

Sammandrag av Jordbrukets

		1938/89	1939/40	1940/41
	Varuslag m. m.	sg Si-si £	O: pr SS* CTQ	i< «K SO* >1	o< 8g El £	O: 3 \ 3 pr to* OQ	!< • ’ -J Q	0-<5 O so 03 Si-si £	O: pr SS* CfQ	!< • >-i
1	Höstvete....................	556 108 247	17-21 19-11 16-25	95-7 20-6 40-1	493 121 214	20-44 20-94 19-85			28-00 29-50 27-00	63-8 351 45-4
2	Vårvete ..................
3	Råg...........................
4	Lagringsersättning ..............
5	Arealtillägg ....................
6	Korn ..........................	96	14-02	13-5	90	17-34		74	77	18-5
7	Fraktersättning..................
8	Havre....................	130	11-57	150	158	16-72		110	23-00	25-3
9	Premie å fodersäd ..............	<60 4
10	Ärter ..........................	15	19-14	2-9	tt			17	49 65	8-4
11	Oljeväxter......................
12	Spånadsväxter ..................									0-2 69-8 15-4 66-6 23-6 7-9 146-6 5P7 103l 345-3 49-8 9-5 10-7 35-6
13	Potatis, mat-....................	755 260 1 834	5-72 4- 93 305 5- 69 2-59 15-07 18-87 13-81 11-81 10-77 2-90	43-2 12-8 55-9 4-0 1- o 319 7 45-3 74-2 275-8 45-2 2- 8 7-3 3’5	755 271 1900 130 140 815 225 530 2 297 375 92	10-08 4-95 3-09 8-34		810	8-62 5''95 3-58 22-46 6-91 20-48 24-63 19-71 17-01 16-16 5-10
14	» , fabriks- ................
15	Sockerbetor .................		1859 105 115 716 210 523 2 030 308 186
16	Hö ........................	70 40 794
17	Halm ......................
18	K-mjölk vid mejeri..............	O OO 15-77 20-14 15-81 13-61 11-83 3-io	128-5 45-3 838 312-6
19 20 21	» utanför mejeri.......... > till hemmaförbrukning .. P-mjölk vid mejeri..............	240 537 2 335 420 98
22	Lantsmörmjölk.................
23	Skummjölk till ost..............	2-9 7-3 25-0
24	Merinkomst av grädde ......
25	Producentbidrag m. m...........
26	Körlinjebidrag ..............
27	Ägg..........................	53-3	141	75-1 5-9 93-5 51-8 12-8 5-9 5-2 196-6	52-2	1		44-7	223	99-6 8-8 149-4 51-7 18-9 5-5 10-2 247-4 2-2 5-4 3-3 5-8 1740 5 130-6 -120-9 1 619 6 118-9
28	Slakt av fjäderfä..............
29	Storboskap................	89-0 34''3 13-1 3-4 11-8 145-6	105 151 98 174 44 135	9P4 31-3 13-9 2-7 10-6			102-3 25-2 13-8 2-3 13-4 132-3	146 205 137 241 76 187
30	Kalv, större...................	183
31	Kalv, mindre ................
32	Får..................		5-3
33	Häst..................	iyo
34	Svin.................
35 36	Statligt pristillägg............... Smågrisar .............
37	Militärhästar..............			0- 5 1- 3 5-6 1832 7 100-0 + 300 1362-7 lOO-o
38	Ull .................	0-7	185				0-7	465
39 40 41 42	Export av levande djur ...... Summa försäljningsinkomster Index Kapitalförändringar ........			20 5-9 1570 3 117-8
43 44	Summa inkomster Index \|					1518 2 111-4

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

127

inkomster 1938/39—1945/46.

1941/42	1942/43	1943/44	1944/45	1945/46
0*1 o P OS	O:	!<	Q<! O P o 3	O:	%< «K sos	•-1?; 8» 03	O: 3 2	p:	8g	O:	g. <4 ££ P*	"''IS o<! §g	O: 3 *0	%< «rr p:
c+ o sif 3 £	PT co 0Q	—i Di	sif 3 £	pr Sj-öa	ET »	Sif 3 &	5K Sj-öa	g-»	§ £	pr co aa	ET®	sif E3 S-	!* CO aa	Ef °
187	28-38	53-1	282	26-00	73-3	325	26-46	86-0	345	26-82	92-5	388	26-50	102-8
80	31-32	25-l	102	27-91	28-5	lil	29-75	33-0	80	28-98	23-2	125	29-50	36-9
193	27-22	52-5	364	24-74	90-1	317	25-82	81-8	260	25-70	66-8	247	25-50	630
	—	19-9 24-2	—	—	—	—	—	—	—	—	0-2	—	—	—
93	26-00	161	22-70	36-5	156	23-57	36-8	60	22-50	13''5	75	22-50	16-9
	_	_	—	—	—	—	—	0-8	—	—	0-6	—	—	0-7
110	22-00	24-2 2-4 8-2	209	18-75	39-2	156	18-75	29-3	124	18-75	23-3	150	18-75	28-1
16	51-oo	32	46-00	14-7	31	41-00	12-7	18	33-00	5-9	19	33-00	6-3
_	_	9-2	_	—	15-2	—	—	26-3	—	—	40-4	—	—	30-5
_	_	l-o	—	—	2-6	—	—	3-3	—	—	3-6	—	—	5-0
975	16-12	157-2	1000	ll-oo	110-0	950	10-16	96-5	900	13-00	117-0	900	10-50	94-5
202	5-96	12-0	230	7-26	16-7	270	7-19	19-4	60	7-04	4-2	180	7-26	13-1
1844	4-63	85-4	1735	4-75	82-4	1868	4-81	89-9	1803	4-79	86-4	1925	5-09	98-0
60	16-50	9-9	105	10-50	ll-o	76	9-50	7-2	112	8-50	9-5	80	8-50	6-8
35	6-25	2-2	45	3-75	1-7	53	2-60	1-4	55	2-60	1-4	55	2-60	1-4
757	22-77	172-4	871	22-58	196-7	905	23-03	208-4	925	23-33	215-8	925	23-33	215-8
180	24-63	44-3	180	24-63	44-3	180	24-64	44-4	170	24-64	41-9	170	24-64	41-9
516	21-39	110-4	510	21-27	108-5	505	21-38	108-0	500	21-62	108-1	495	21-62	107-0
1767	17-68	3124	1847	17-22	318-1	2163	17-33	374-8	2 390	17-57	419-9	2 481	17-57	435-9
219	16-94	37-1	200	17-08	34-2	175	17-08	29-9	160	17-08	27-3	160	17-08	27-3
143	5-12	7-3	156	5-12	80	225	5-12	11-6	215	5-12	ll-o	215	5-12	11-0
_	_	6*5	_	—	5-1	—	—	10-1	—	—	13-9	—	—	lo''9
_	_	64-9	_	—	533	—	—	60-2	—	—	63-8	—	—	61-2
_	_	1-0	—	—	2-1	—	—	2-6	—	—	3-0	—	—	3-0
30-9	256	79-2	30-4	280	85-1	36-5	295	107-6	43-8	295	129-1	47-4	295	139-9
_	_	16-0	_	—	14-6	—	—	13-2	—	—	11-3	—	—	11-2
78-0	179	139-6	48-8	194	94-7	68-9	196	135-0	75-8	182	138-0	81-4	182	148-1
15-7	233	36-6	1 1-2	228	25-5	13-8	233	32-2	15-1	230	34-7	16-3	230	37-5
12-1	160	19-4	14-3	158	22-6	16-9	141	23-8	16-5	135	22-3	16-5	135	22-3
2-0	303	6-1	2-0	347	6-9	3-9	360	14-0	4-1	310	12-7	4-1	310	12-7
11-1	108	12-0	6-4	132	8-4	9-1	128	11-6	9-9	96	9-5	10-3	96	9-9
90''0	204	183-6	95-0	226	214-7	139-0	239	332-2	117-4	225	264-2	118-1	225	265-7
	_	_	_	—	—	—	—	—	—	—	35	—	—	—
_	_	4-5	—	—	3-4	—	—	2-8	—	—	2-1	—	—	2-1
_	_	0-2	—	—	o-o	—	—	0-2	—	—	0-6	—	—	0-8
0 7	495	3-5	0-8	495	3 8	0-9	495	4-5	09	434	4-1	0-9	434	4-1
—	—	11-5	—	—	3-7	—	—	—	—	—	—	—	—	—
		1 755-0			1 775-6			2 051 4			2 021-6			2075-3
		181-7			133-2			153-9			151-7			155-7
		- 44-1			+ 93-7			+ 6-9			+ 35-8			+ 8-7
		1 710 6			1869 3			2 058-3			2 057 4			2 0840
		125-5			137-2			151-0			151-0			152-9

Tab. 1. Kostnadsberäkning för köpgödsel och jordbrukskalk.

	1938/39	1939/40	1940/41	1941/42	1942/43	1943/44	1944/45	1945/46
för- brukn. ton, (kr/dt)	värde milj. kr.	för- brukn. ton, (kr/dt)	värde milj. kr.	för- brukn. ton, (kr/dt)	värde milj. kr.	för- brukn. ton, (kr/dt)	värde milj. kr.	för- brukn. ton, (kr/dt)	värde milj. kr.	för- brukn. ton, (kr/dt)	värde milj. kr.	för- brukn. ton, (kr/dl)	värde milj. kr.	för- bruka. ton, (kr/dt)	värde milj. kr.
Chilesalpeter........	47 000	8-14	31500	5-80	22 000	4-46	17 000	3-56	10 300	2-16	8 300	1-74	19 000	4-70''	14 000	3-22
	(17-31)		(18-41)		(20-29)		(20-94)		(21-00)		(21-00)		(24 75)		(23-00)
Kalksalpeter........	66 000	10-96	105 000	17-80	135000	27-39	145 000	30-17	97 000	23-13	77 900	19-09	50 000	12-25	30 0'' 0	7-35
	(16-61)		(16-95)		(20-29)		(20-81)		(23-85)		(24-50)		(21-60)		(24-50)
Kalkkväve..........	29 000	4-97	26 400	5-19	34 800	7-85	55000	12 91	73 700	18-85	6 91 200	23-05	77 000	19-46	60 000	1516
	(17-13)		(19-66)		(22-55)		(23-48)		(25-f8)		(25-27)		(25-27)		(25-27)
Svavels, amm.......	21000	336	18 800	3-08	21 200	4-28	19 000	4-22	13 800	3-41	12 800	3-22	1H 000	4-53	12 000	3-02
	(16-00)		(16''36)		(20-20)		(22-23)		(24-68)		(25-15)		(25-15)		(25-15)
Ljungasalpeter......	4 200	0-67	2 500	0-41	—	—	4000	0-87	12 700	3-01	21500	5-19	27 000	6-52	65 000	15-70
	(15-88)		(16-48)				(21-67)		(23-71)		(24-15)		(24-15)		(24-15)
Källsalt 40%........	88 400	10-94	82 400	12-70	95 100	15-01	105 000	17-71	93 600	18-68	6104 500	19-12	63 000	11 53	30 000	5''49
	(12-37)		(15-41)		(15-78)		(16-87)		(19-96)		(18-30)		(18-30)		(18-30)
Superfosfat.........	>281000	20-37	>248 000	24-01	>197 500	21-43	>191000	22-69	2133 400	21-24	3 232 830	34-34	*290i''00	43-62	*290 000	43-62
	(7-25)		(9-68)		(10-85)		(11-88)		(15-92)		(14-76)		(15-04)		(15-04)
Benmjöl............	2 700	0-29	2 500	0-32	2 300	032	—	—	_	_	_	_	_	_	_	_
	(10-80)		(12-67)		(13-70)
Thomasfosfat.......	22 000	1-63	14 0t)0	1-09	18 000	1-69	14 000	1-50	9 300	1-41	24 400	3-53	15 000	2-29	15 000	2-29
	(6 95)		(7-80)		(9-37)		(10-68)		(15-19)		(14-47)		(15-28)		(15-28)
Summa		61-23		70-40		82-43		93-63		91-89		109-28		104-90		95-85
Jordbrukskalk (om-
räknad i ren CaO)	187 000	4-21	154 000	3-82	167 000	4-59	187 000	5-50	206 000	6-37	215 000	6-67	216 000	663	216 000	6-63
	(2-26)		(2 48)		(2-75)		(2-94)		(3-09)		(3-10)		(3-07)		(3-07)
Summa milj. kr.		Gö''44		74-22		87-02		99 13		98-26		11595		lil 53		102-48
Index ..............		100-0		113-4		133-0		151-5		150-2		177-2		170-4		156-6

1 20% superfosfat. — * 15% superfosfat. — 3 158 400 ton 13—14% 14''28.

74 430 > 15 % 15-75.

40%, 71036 ton 50%, 19 600 ton kainit 12—14%.

72 500 ton 13—14% 13-98. — 6 75 000 ton 18% 25‘06. 8 67 900 ton
217 500 » 15 % 15-41. 15 000 » 20% 26.31.

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

129

Tilldelningen för år 1945/46 är beträffande fosfatgödseln upptagen till
samma kvantitet som år 1944/45. För kaligödsel har räknats med blott 30 000
ton eller den kvantitet, som nu finnes tillgänglig. För cliilesalpeter och kalksalpeter
har likaledes räknats endast med kvarvarande lager den 30 juni 1945.
Beträffande ljungasalpeter har för 1945/46 räknats med 30 000 ton från A.-B.
Ljungaverken och 35 000 ton från Kooperativa förbundets fabrik i Köping.
Slutligen kan nämnas, att även beträffande ammoniumsulfat och kalkkväve
endast räknats med den inhemska produktionen. Kalkylen visar lägre kostnader
för konstgödsel 1945/46 än för 1943/44 och 1944/45.

Kostnaderna för kalk äro beräknade på grundval av kvantitetsuppgifter
från kalkbruken och deras försäljningsorganisationer.

Priserna på konstgödsel avse liksom i tidigare kalkyler stockholmsområdet
och äro beräknade som aritmetiska medeltal av månadsprisema. Någon vägning
med hänsyn till försäljningen under olika perioder har sålunda icke
skett, och en dylik vägning skulle säkerligen endast i ringa utsträckning påverka
slutresultatet. En betydande prisstegring å chilesalpeter träder i kraft
våren 1945.

Priserna på kalk äro i förhållande till den i propositionen 253/1944 meddelade
beräkningen justerade på så sätt, att priserna på vissa kalksorter, som
under de senaste åren icke saluförts, icke medtagits.

2. Kostnad för inköpt utsäde.

Någon ändring av tidigare gjord kalkyl har icke skett, ulan räknas fortfarande
med 4,20 milj. kr. för såväl 1943/44 som 1944/45 och 1945/46.

3. Köpfodermedel.

Liksom vid tidigare beräkningar ha uppgifter om kvantiteter inhämtats
från livsmedelskommissionen, spannmålsbolaget, industrikommissionen och i
vissa fall — t. ex. i fråga om fabriksavfall — från vederbörande företag.
I fråga om priserna äro flertalet beräknade som enkla medeltal av de under
produktionsåret gällande normalpriserna. För vissa ha emellertid vägda medeltal
framräknats. Så är t. ex. fallet med priset på oljekraftfodret för de två
senaste åren.

Beträffande beräkningarnas uppläggning må i övrigt namnas, att foderkost -naderna för äggproduktionen redovisats endast i den mån desamma avse råvarukostnaderna
för framställning av hönsfoderblandningar. Däremot ha
blandnings- och distributionskostnaderna i enlighet med den princip., som
tidigare tillämpats, ej medtagits. Detta har ansetts motiverat av att äggproduktionen
utanför jordbruket icke medtagits i inkomstberäkningen liksom icke
heller den från jordbruket försålda kvantiteten fodersäd för denna del av
äggproduktionen. En närmare undersökning av hithörande förhallanden är
avsedd att senare verkställas.

Förbrukning av majs.

För 1943/44 tilldelade livsmedelskommissionen en majskvantitet till jordbruket
på 9 000 ton. Under år 1944/45 uppskattas kvantiteten till 8 000 ton.
För år 1945/46 har på grundval av tillgängliga lagersiffror räknats med en
kvantitet av 3 000 ton.

Förbrukning av fodersäd.

I höslkalkylen upptogs för år 1943/44 en försäljning av 100 000 ton fodersäd
ur spannmålsbolagets lager. Det har sedermera visat sig, alt endast 47 000

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 303.

130

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

ton kommit i marknaden nämnda år. Av återstående lager beräknas 35 000
ton komma att försäljas under 1944/45. Vid slutet av år 1944/45 skulle spannmålsbolaget
sålunda förfoga över ett rastläger på 15 000 ton. Med hänsyn till
att fodersädsavståendet torde komma att tillämpas även för 1945/46 och att
spannmålsbolaget i samband därmed även detta år får hålla ett visst övergångslager,
bör denna kvantitet emellertid tills vidare icke upptagas i kostnadskalkylen.

Förbrukning av mältad brödsäd till foder.

Av mältad brödsäd användes till foder under år 1943/44 17 000 ton mot
beräknat 20 000 ton. Under året 1944/45 har räknats med 30 000 ton, under
det att för år 1945/46 tills vidare icke räknats med någon mältad brödsäd till
foder.

Förbrukning av kli.

Förbrukningen har kunnat fastställas definitivt för år 1943/44, sedan fullständiga
uppgifter om import, tillverkning vid handels- och löneförmalning
samt in- och utgående lager erhållits för detta produktionsår. För år 1944/45
har livsmedelskommissionen beräknat en ökad förbrukning av vetekli och
minskad förbrukning av rågkli i jämförelse med föregående år. Vissa prisändringar
mellan 1943/44 och 1944/45 ha också ägt rum. För år 1945/46 har
livsmedelskommissionen räknat med i det närmaste samma klikvantiteter som
under år 1944/45.

Förbrukning av oljekraftfoder.

Förbrukningen av oljekraftfoder stannade produktionsåret 1943/44 vid
105 000 ton. Under åren 1944/45 och 1945/46 beräknas förbrukningen komma
att uppgå till 165 000 ton resp. 180 000 ton.

Förbrukning av fodercellulosa.

Spannmålsbolaget har lämnat definitiv uppgift rörande den cellulosakvantitet,
som år 1943/44 såldes till jordbruket. För 1944/45 beräknar livsmedelskommissionen,
att förbrukningen i jordbruket kommer att uppgå till 50 000
ton. I de angivna kvantiteterna äro även den inblandade melassen och salterna
inräknade. Priserna ha därför justerats, så att de nu uteslutande gälla Cellfor
MM.

Förbrukningen år 1945/46 blir givetvis huvudsakligen beroende av skördeutfallet.
Under alla förhållanden torde man kunna räkna med någon förbrukning,
och under förutsättning av normal skörd har i kalkylen räknats med
20 000 ton 1945/46.

Fabriksavfall.

Svenska sockerfabriksaktiebolaget har lämnat slutgiltiga uppgifter om såväl
försäljningen av melass, betmassa och betfor för år 1943/44 som de priser
förbrukarna fått betala.

För år 1944/45 har livsmedelskommissionen uppskattat förbrukningen av
melass och betfor, och sockerbolaget har lämnat uppgift örn tillgången på
betmassa.

För år 1945/46 har livsmedelskommissionen uppskattat förbrukningen av
betfor och melass. Beträffande betmassa har gjorts en förhandskalkyl baserad
på samma antaganden beträffande skördens storlek, som ligga till
grund för beräkningen av inkomster från sockerbetsodlingen. Arealen sockerbetor
våren 1945 beräknas till 55 000 ha. Genomsnittsskörden beräknas till

Tab. 2. Kostnadsberäkning för fodermedel.

	1938/39	1939/40	1940/41	1941/42	1942/43	1943/44	1944/45	1945/46
förbr. i ton, (kr/dt)	milj. kr	förbr. i ton, (kr/dt)	milj. kr	förbr. i ton, (kr/dt)	milj. kr	förbr. i ton, (kr/dt)	milj. kr	förbr. i ton, (kr/dt)	milj. kr	förbr. i ton, (kr/dt)	milj. kr	förbr. i ton, (kr/dt)	milj. kr	förbr. i ton, (kr/dt)	milj. kr
A. Kraftfoder.
Majs.............	95 300	16-93	73 500	14-05	6 930	1-28	—	—	—	—	9 000	2-25	8 000	2-—	3 000	0-75
	(17''76)		(19-11)		(18-60)						(25-00)		(25-00)		(25-00)
Fodersäd.........	—	—		—	—	—	—	—	—	—	47 000	10-02	35000	7-46	—	—
											(21-32)		(21-32)
Mältad brödsäd till
foder...........	—	—	_	—	—	—	—	—	—	—	17 000	412	30 000	6-86	—	—
											(24-25)		(22-86)
\| Kli av vete.......	133 750	17-08	135 300	22-23	115 000	18-98	122 000	20-13	68 982	12-26	84 260	15-38	95 000	18-C5	95 000	18-05
	(12-77)		(16-43)		(16-50)		(16-50)		(17-78)		(18-25)		(19-00)		(19-00)
> > råg .......	27 900	3-14	29 800	4-61	22 800	3-53	—	—	16 534	2-93	37 000	6-48	20 000	320	20 000	3-2(1
	(11-24)		(15-46)		(15-50)				(17-73)		(17-50)		(16-00)		(16-00)
• > havre.....	20 850	1-86	24 400	2''79	23 900	2-76	18 800	3-01	28 312	3-58	]		21000	2-52	25 000	3-0
	(8-90)		(11-45)		(11-55)		(16-00)		(12-66)		} 37 040	4''44	(12-00)		(12-00)
> > korn ......	13 500	1-52	13 500	2-09	12 000	1-86	10 500	1-68	12 221	1-55	\| (12-00)		9 000	1-C8	9 000	1-08
	(11-24)		(15-46)		(15-50)		(16-00)		(12-66)				(12-00)		(12-00)
»Övrigt»..........	4 000	0-45	1500	0-23	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
	(11-24)		(15-46)
Linkakor och mjöl	21 000	4-52	20 800	4''87	5 320	1-28	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
	(21-52)		(23-41)		(24-00)
Övr. oljekaksfoder.	220 000	45-03	184 200	4406	152 546	35-85	125 000	36-59	90 000	29-63	105 000	34-47	165 000	54-86	180 000	59-85
	(20-47)		(23-92)		(23-50)		(29-27)		(32-92)		(32-83)		(33-25)		(33-25)
Summa		90-53		94-93		6554		61-41		49-95		77-16		96 03		85-93
B. Fodercellulosa.	__	_	_	_	71400	11-34	411 300	50-oi	17564	2-67	41077	6-26	50 000	7-63	20 000	3-05
					(15-88)		(1216)		(15-18)		(15-26)		(15-25)		(15-25)

Kungl. Majlis proposition nr 303.

Tab. 2 (forts.).

	1938/39	1939/40	1940/41	1941/42	1942/43	1943/44	1944/45	1945/46
	förbr. i tonj kr/dt	milj. kr	förbr. i ton kr/dt	milj. kr	förbr. i ton kr/dt	milj. kr	förbr. i ton kr/dt	milj. kr	förbr. i ton kr/dt	milj. kr	förbr. i ton kr/dt	milj. kr	förbr. i ton kr/dt	milj. kr	förbr. i ton kr/dt	milj. kr
G. Fabriksavfall.	53 260	3''71	55 700	4''86	53 830	4’84	21000	2-29	35 016	4-52	40 765	527	44 000	4-99	34 000	3-86
Sockersnitsel......	(6-96) 7 900	0-67	(8''72) 7 330	0''64	(9-0 0 6 520	048	(10''92)		(12-92)		(12-94)		(11-34)		(11-34)
Betmassa ........	(7-28) 892 658	2''52	(7-33) 939 417	2''35	(7-33) 905 394	2''44	889 000	2-40	793 090	2-26	811 463	2-52	758 200	2-49	827 750	2-72
Betfor............	(0-25)	(0-25)		(0-27)		(0-27)		(0-286)		(0-311) 18 000	3-72	(0-328) 19 000	3-33	(0-328) 15 000	2-63
Drank, hl ........	1 681 000	0-42	1 956 300	0-49	1 432 000	043	580 000	0-17			(20-64) 1333 000	063	(17-50)		(17-50) 555 600	0-22
Drav, hl..........	(0-25) 425 900	0-45	(0-25) 434 400	046	(0-30) 348 000	O''f.3	(0-30) 117 000	0-23	260 000	0-62	(0-40) 351 000	0-70	350 000	0''70	(0-40) 325 000	0''65
Summa	(1-05)	7-67	(1-06)	8-70	(1-80)	8''82	(2-00)	5-09	(2-00)	7-30	(2-00)	12-74	(2-00)	1151	(2-00)	10''08

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

Tab. 2 (forts.).

	1938	1939	1940/41	1941/42	1942/43	1943/44	1944/45	1945/46
förbr. i ton	milj. kr	förbr. i ton	milj. kr	milj. kr	förbr. i ton kr/dt	milj. kr	förbr. i ton kr/dt	milj. kr	förbr. i ton kr/dt	milj. kr	förbr. i ton kr/dt	milj. kr	förbr. i ton kr/dt	milj. kr
D. Animaliskt foder
Fiskmjöl..........	4185	087	5 952	1''36	1-96	2 481	1-12	2 424	1-09	5 459	2''62	5 000	2-40	6 000	2-88
					(45-00)		(45''00)		(48-00)		(48-00)		(48-00)
Köttmjöl m. m. ..	789	0-13	2 591	0-49	0''80	5 009	1-30	3 000	1-17	4 537	1-95	5 500	2-36	6 500	2-79
					(26-00)		(39-00)		(42 90)		(42-90)		(42-90)
Foderbenmjöl ....	1 379	0-25	1905	0''35	0''40	5 378	1-45	3 684	1-07	4 521	1-27	5100	1-43	5 500	1-54
					(27-00)		(29-00)		(28-00)		(28-00)		(28-00)
Mineralfoder......	5 567	1''64	6 070	1-76	1-48	—	—	6 305	4-22	8 779	5-14	10 000	5''85	11000	6’44
						(67-00)		(58-54)		(58-54)		(58-54)
Tran ............	991	0-65	1484	114	10''80	343	1-44	225	0-95	843	354	650	2-28	800	2-80
			(420-00)		(420 00)		(420-00)		(350-00)		(35000)
Deltafor m. m ....	_	_	—	—	—	—	—	—	—	266	0-85	400	1-16	500	1-45
									(320-00)		(290-00)		(290-00)
Foderjäst ........	_	_	—	_	_	—	—	430	032	230	0-18	550	043	600	C47
							(75-00)		(78-00)		(78-00)		(78-00)
Summa		3''54		5io	544		5-31		8-82		15’55		15-91		18-37
		1938/39	i 1939/40
Milj. kr.		‘4-58	25-10

1 Fyra mån. 1938 och 8 mån. 1939; — 2 1939 års värde.

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

Tab. 2 (forts.).

Sammandrag för allt köpfoder, mil], kronor.

	1938/39	1939/40	1940/41	1941/42	1942/43	1943/44	1944/45	1945/46
Kraftfoder....................	90-53	94-93	65-54	61-41	49-95	77-16	96 03	85-93
Fodercellulosa ................	—	—	11-84	50''0l	2-67	6-26	7-63	3-05
Fabriksavfall..................	7-67	8-70	8-82	509	7-30	12-74	11-51	1008
Animaliskt foder..............	4-58	5-10	5’44	5-31	8-82	15-55	15-91	18-37
Återinköpt fodersäd ..........	—	—	—	—	1-50	0-86	0-61	0*60
Summa	102 78	108-73	91-14	12182	70-24	11256	13169	118-03
Avgår fodermed.rabatter ......	—	—	6-78	—	—	—	—	—
Summa milj. kr.	10278	108-73	84-36	12182	70-24	11266	13169	118-03
Index	lOOo	105-8	821	118-5	68-3	109-5	1281	114-8

Kungl. Maj.-ts proposition nr 303.

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

135

35 ton för ha. Vid den torrsubstanshalt, som vi under senare år haft att räkna
med, erhålles en kvantitet betmassa, som motsvarar 43 procent av betornas
vikt. Enligt dessa förutsättningar erhålles för år 1945/46 827 750 ton betmassa.

Jordbrukarnas inköp av drank från brännvinsbrännerierna ha för år 1943/
44 med ledning av den vid brännerierna förbrukade potatiskvantiteten beräknats
till 1 333 000 hektoliter. År 1944/45 beräknas ingen brännvinstillverkning
av potatis komma att äga rum. För produktionsåret 1945/46 har liksom
i inkomstberäkningen kalkylerats med tillverkning av 10 milj. liter potatisbrännvin.
Med ledning härav har försäljningen av drank till jordbruket för
nämnda år beräknas till 555 600 hektoliter.

Dravförbrukningen är beräknad med hänsyn till den vid bryggerierna förbrukade
mängden korn. Sålunda erhållas 351 000 hektoliter för år 1943/44
samt 350 000 hektoliter för år 1944/45 och 325 000 hektoliter för år 1945/46.

Animaliskt foder m. m.

Ivvantitetsuppgiftema för 1943/44 ha slutjusterats med ledning av material
från livsmedelskommissionen. För 1944/45 har årsproduktionen beräknats
med ledning av produktionssiffrorna för tiden september—november. Kvantitetsuppgiftema
för år 1945/46 äro förhandsuppskattningar av livsmedelskommissionen.
En ny post i beräkningen är vitaminpreparatet »Deltafor».

Återinköpt foder säd.

Under produktionsåret 1943/44 beräknar livsmedelskommissionen, att
85 000 ton av den fodersäd, som jordbrukarna avstått, återförsäljas till andra
jordbrukare. År 1944/45 kan motsvarande kvantitet beräknas till 61 000 ton.
För år 1945/46 har den sista tillgängliga kvantitetsuppgiften avrundats till
60 000 ton. Vid dessa försäljningar betingar sig spannmålsbolaget 1 krona
högre pris per deciton än bolagets inköpspris.

De priser, som tillämpats i foderkostnadsberäkningarna, äro i flertalet fall
fastställda av statliga myndigheter. Hur priserna förändrats framgår av tabellen
över jordbrukets kostnader för fodermedel, där även kvantiteter och
värdesummor finnas anförda. För år 1945/46 användas uteslutande samma
priser som för 1944/45.

Den beräknade kostnadsökningen för fodermedel under år 1944/45 i jämförelse
med 1943/44 beror till väsentlig del på beräknad ökad tillgång på
kraftfoder — speciellt oljekraftfoder. ökade eller minskade kostnader för
andra fodermedel kunna sägas till huvudsaklig del eliminera varandra.

4. Maskiner och redskap.

Denna kostnadspost har beräknats efter oförändrade principer, och de avvikelser
från tidigare kalkyler, som ägt rum, bero därför helt på prisändringar.
För åren 1944/45 och 1945/46 antages prisläget i januari månad 1944
bibehållas oförändrat.

För de olika åren erhållas därvid följande kostnader:

1938/39 1939/40 1940/41 1941/42 1942/43 1943/44 1944/45 1945/46

Milj. kr...... 72-8 83''2 94-3 10M 106-0 107*4 107-7 107-7

Index........100-0 114-3 129-5 138-9 145-6 147 5 147-9 147-9

5. Traktorkostnader.

Av verkställda traktorinventeringar att döma torde det ani al traktorer,
varpå kalkylerna tidigare grundat sig, vara för lågt. Livsmedelskommissionens
inventering i juni 1943 gav lill resultat sammanlagt 27 300 traktorer
inkl. s. k. epatraktorer. Av dessa vörö 3 900 tillverkade tidigare än 1929.
Inom lantbruksförbundet verkställdes i början av år 1944 en undersökning

136

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

rörande antalet försålda jordbrukstraktorer åren 1929—1943, varvid uppgifter
inhämtades från firmorna. Under dessa år hade sammanlagt försålts
20 975 traktorer (exkl. epatraktorer). De båda undersökningarnas resultat
synas överensstämma relativt väl. Om vi till 20 975 lägga 3 900, som tillverkats
före 1929 men fortfarande äro i bruk enligt livsmedelskommissionens
undersökning samt omkring 3 500 s. k. epatraktorer, erhållas sammanlagt
28 375. Denna summa är större än det i livsmedelskommissionens undersökning
erhållna resultatet (27 300). Emellertid måste man räkna med att ett
antal traktorer av dem, som inköpts senare än 1928, blivit utkörda och skrotade.
Differensen — omkring 1 000 — torde i stort sett kunna förklaras härigenom.

I kalkylerna över jordbrukets traktorkostnader räknas emellertid fortfarande
med 20 000 traktorer + 3 500 s. k. epatraktorer. En förändring av antalet
skulle icke medföra någon förändring i kostnaderna för traktorer, vilket hav
sin förklaring i följande.

Antalet gengastraktorer är känt. Återstoden av de 20 000 traktorerna antages
vara oljedriven. Med kännedom örn tilldelningen av drivmedel beräknas
antalet driftstimmar för oljedrivna traktorer och underhålls- och
reparationskostnader beräknas med ledning av detta antal. Dessa kostnader
påverkas sålunda ej av antalet traktorer. Drivmedelskostnaden är också given.
Kostnaden för smörjmedel beräknas per traktortimme och skulle således ej
ändras vid antagande av ett större antal oljedrivna traktorer. Vad slutligen
beträffar kostnader för amortering av själva traktorkapitalet behöver endast
tilläggas, att de traktorer som av inventeringarna att döma icke ingå i kostnadskalkylen
på grund av sin ålder redan måste betraktas som slutamorterade.

Beräkningarna visa för övrigt följande resultat.

Antalet gengasdrivna traktorer vid slutet av produktionsåret 1943/44 beräknas
till 15 775. Summan bygger på uppgifter från industrikommissionen
om antalet från större fabriker levererade aggregat intill den 31 augusti
1944 samt beräknad tillverkning vid småföretag under samma tid. Under
året beräknas ha tillkommit 1 043 nymonterade traktoraggregat. Dessa ha
emellertid levererats successivt under hela året, och för alt få fram det genomsnittliga
antalet gengastraktorer under år 1943/44 har liksom tidigare
en särskild beräkning utförts, varvid hänsyn tagits till den tid av året, som
traktorerna varit försedda med gengasaggregat. Genom denna justering erhålles
464 »helårsanvända» traktorer av de 1 043 under året inalles nymonterade
gengastraktorerna. Efter tillägg av denna summa till det antal gengastraktorer,
som fanns den 1/9 1943, erhållas genomsnittligt för året 1943/44

15 115 gengastraktorer, vilket avrundas till 15 100. Denna siffra får anses
som definitiv.

För produktionsåret 1944/45 finnas uppgifter om antal till jordbruket försålda
gengasaggregat endast t. o. m. december 1944. Det har beräknats, att
den totala nyanskaffningen av gengasaggregat under produktionsåret skall
uppgå till omkring 900—1 000. Efter liknande beräkningar, som ovan antytts
beträffande år 1943/44, har erhållits ett sannolikt genomsnittligt antal
gengastraktorer i jordbruket året 1944/45 av 16 328, vilket avrundats till

16 300. (Likaså har beräknats, att totala antalet gengastraktorer vid slutet av
produktionsåret 1944/45 skall uppgå till omkring 16 700.)

Produktionsåret 1945146. Det är omöjligt att redan nu ens ungefärligt
förutsäga hur stor nyanskaffningen av gengasaggregat blir under produktionsåret
1945/46. Detta blir givetvis till stor del beroende av tillgång och
priser på flytande bränsle. Emellertid torde man kunna utgå ifrån, att ett
tusental nya aggregat komma att tagas i bruk. Man måste räkna med dessa,

137

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

då det gäller avskrivningskostnader för aggregaten. Då det däremot gäller
driftskostnaderna Ilar icke räknats med den eventuella nyanskaffningen under
år 1945/46. Det har nämligen antagits, att gamla aggregat måste skrotas
i ungefär samma omfattning som eventuell nyuppsättning. Sålunda har som
ett genomsnittligt antal gengastraktorer under produktionsåret endast räknats
med vad som ansetts finnas vid årets början (16 700).

På grundval av uppgifter över traktorernas antal och användningen av
gengas enligt ovan refererade beräkningar erhålles följande bild av traktorbeståndet: Oljedrivna

lätta traktorer.......... 6 700

Gengasdrivna tunga................ 10 000

Gengasdrivna lätta ................ 3 300

Dragbilar ................ 3 500

Summa

1942/43	1943/44	1944/45	1945/46
6 700	4 900	3 700	3	300
10 000	10 000	10 000	10	000
3 300	5 100	6 300	6	700
3 500	3 500	3 500	3	500
23 500	23 500	23 500	23	500

Antalet driftstimmar per traktor beräknas för de gengasdrivna vara oförändrat
eller 600 per år, för dragbilarna likaså oförändrat 180, medan man
för de oljedrivna med ledning av bränsletilldelningen (se nedan) kan räkna
med ca 240 timmar för produktionsåret 1943/44. För produktionsåren 1944/
45 och 1945/46 har räknats med oförändrad total förbrukning av flytande
bränsle (närmare motiverat i samband med beräkningen av drivmedelskostnader).
Antalet driftstimmar per traktor måste därför, om denna förutsättning
är riktig, bli något högre för de senare åren än 1943/44, eftersom
antalet oljedrivna traktorer förutsättes minskat på grund av ökad gengasanvändning.
Beräkningarna ge till resultat omkring 315 driftstimmar per oljedriven
traktor 1944/45 och 355 driftstimmar år 1945/46.

Totala antalet traktortimmar har enligt givna förutsättningar beräknats

till följande i tusental timmar.

Oljedrivna lätta traktorer ----

Gengasdrivna tunga traktorer ..
» lätta traktorer ..

Dragbilar................. • • •

Summa

1942/43	1943/44
1000-tal	1000-tal
tim.	tim.
1 809-0	1 168-1
6 000-0	6 000-0
1 980-0	3 060-0
630-0	630-0

10 419-0 10 858-1

1944/45	1945/46
1000-tal	1000-tal
tim.	tim.
1 168-1	1 168-1
6 000-0	6 000-0
3 780-0	4 020-0
630-0	630-0
11 578-1	11 818-1

Avskrivningskostnaden per traktor uppgår oförändrat till följande.

Avskr. Vägd års -

proc. avskrivning.

För oljedrivna lätta traktorer............. 8-33 242

För gengasdrivna tunga traktorer ........ 15-4 773

För gengasdrivna lätta traktorer.......... 16-0 465

För dragbilar............................ 200 160

De beräknade totala avskrivningskostnaderna för traktorer lia ökat något
för varje år i anledning av den utökade gengasdriften. Fördelningen framgår

Dragbilar

Summa

1943/44	1944/45	1945/46
1 185-8	895-4	798-6
7 730-0	7 730-0	7 730-0
2 371-5	2 929-5	3 115-5
560-0	560-0	560-0
n 847-3	12 114-9	" 12 204-1

138

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

Avskrivningskostnaderna för gengasaggregat beräknas efter en fyraårig
amorteringsplan. Denna post av traktorkostnadema når sitt maximum år
1943/44. Under år 1944/45 bortfaller avskrivningen å de aggregat, som amorterades
första gången år 1940/41. Under produktionsåret 1945/46 blir minskningen
av kostnadsposten betydande (se sammandrag av traktorkostnader).

Amorteringskostnaderna äro som nämnts beräknade efter 4-årig avskrivning.
Fullständiga uppgifter örn antalet försålda gengasaggregat till jordbrukstraktorer
ha erhållits från industrikommissionen kvartalsvis. Därför har
avskrivningsplanen kunnat grundas på de under resp. produktionsår inköpta
aggregaten. Härvid har dessutom hänsyn tagits till, att en del av aggregaten
inköpts vid produktionsårets slut. För de aggregat, som inköpts under de
sista månaderna under varje produktionsår och som sålunda endast i ringa
utsträckning använts under inköpsåret, har första amorteringen beräknats
under det kommande produktionsåret.

Underhållskostnader för traktorer och gengasaggregat visa en betydande
ökning under de två sista i kalkylen medtagna åren i jämförelse med år
1943/44. ökningen beror till stor del på höjda löner till motorreparatörer,
men även den fortsatta övergången till gengasdrift inverkar, emedan underhålls-
och reparationskostnaderna beräknas betydligt högre vid gengasdrift
än vid oljedrift. Utvecklingen år från år av underhållskostnaderna för traktorer
och gengasverk kan följas i nedanstående översikter.

Tab. 3.

a) Underhållskostnader för traktorer.

Produktionsår	Vid oljedrift	Vid gengasdrift	Summa kronor
Reservdelar öre/tim.	Reparations- kostnader öre/tim.	Reservdelar öre/tim.	Reparations- kostnader öre/tim.
1938/39 ................	13-3	16-5			2 655 180
1939/40 ................	14-7	18-6	_	_	3 363 300
1940/41 ................	18-7	20-7	473	52-2	3 250 453
1941/42 ................	21-3	230	53-7	58-1	7 744 790
1942/43 ................	23-0	23-0	58-0	58-0	10 026 600
1943/44 ................	23-9	23''3	601	58-9	11 630 103
1944/45 ................	23-9	27-4	60-1	69-1	13 558 185
1945/46 ................	23-9	28-2	60-1	71-2	14 093 070

b) Underhållskostnader för gengasaggregat.

Produktionsår	Reservdelar öre/tim.	Reparations- kostnader öre/tim.	Summa kronor
1938/39 ..............................
1939/40 ..............................	—	_	_
1940/41 ..............................	10-2	11*3	243 810
1941/42 ..............................	11*6	12*5	1 282 120
1942/43 ..............................	12*5	12*5	1 920 000
1943/44 ..............................	13*0	12*7	2 328 420
1944/45 ..............................	13*0	14*9	2 728 620
1945/46 ..............................	13*0	15*3	2 835 660

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

139

Driv- och smörjmedelskostnad.

Driv- och smörjmedelskostnader för år 1943/44 framgå av nedanstående
sammanställning. De nu beräknade kostnaderna för 1943/44 äro definitiva.
Som framgår av siffrorna har en ganska kraftig minskning uppstått i till -

delningen av flytande bränsle.

3 951 ms motorfotogén å 1''05 kr/lit....................... 415 milj. kr

4 316 » »motyl 85» » 0-69 » » 2''98 » »

154 » »motyl 50» » 079 » » 0-12 » »

1 151 » »motyl 25» » 1-05 » » 1''21 » »

433 » lättbentyl » 1-05 » » ...................... 0-45 » »

Årskostnad för gengasved 396 hl/traktor å 3-10 kr/hl......18-54 » »

Smörjolja, 0-22 kg/traktortimme å 2''63 kr''kg.............. 6-28 > »

Summa 33 73 milj. kr.

För produktionsåret 1944/45 räknas preliminärt med samma tilldelning av
flytande bränsle som under året 1943/44. Under den tid av det innevarande
produktionsåret, för vilken uppgifter föreligga, är tilldelningen något mindre
än under motsvarande tid 1943/44. Förbrukningen av gengasbränsle beräknas
öka i proportion till ökningen av antalet gengastraktorer. Kostnaderna för
smörjolja beräknas stiga beroende på dels högre pris, dels beräknad ökning
av antalet traktortimmar. De beräknade kostnaderna framgå av följande
översikt.

Brännoljor, beräknat samma kostn, som för år 1943/44... 8-91 milj. kr

Årskostnad för gengasved, 396 hl/traktor å 3-10 kr/hl.....20’01 » »

Smörjolja, 022 kg/traktortimme å 3''10 kr/kg............. 7~90 » >

Summa 36 82 milj. kr.

Produktionsåret 1945/46. Det var beräknat, att tilldelningen av flytande
bränsle till jordbrukets traktorer redan under produktionsåret 1944/45 skulle
kunna ökas något i jämförelse med närmast föregående år. Detta beräknades
kunna ske tack vare de nya bränslena — traktordestillat, som skulle användas
till vårbruket 1945 och skifferfotogen, som skulle komma till användning
under sommaren och hösten 1945. I och med att dessa två bränslen skulle rycka
in, beräknades hela traktordriften kunna klaras med svenskt bränsle och
samtidigt utökas något. För att traktordestillat skall kunna användas, måste

Tab. 4. Sammandrag av kostnader för traktorer.

	1938/39	1939/40	1940/41	1941/42	1942/43	1943/44	1944/45	1945/46
Underhållskostnader lör tråk-
torerna:					1-12	0-85	0-92	0-94
Oljedrivna traktorer ......	2-66	3''b6	2 12	1-79
Gengasdrivna traktorer ....	—	—	1-13	5-96	8-91	10-78	12-64	13-16
Kostnader för gengasaggregat:				364	5-67	6-54	5-94	4-21
Avskrivningskostnader ....	—	0 26	1-36
Underhållskostnader ......	—	—	0 24	1-28	1-92	2''33	2-73	2’84
Driv- och smörjmedelskostnad	10-31	16*38	14-75	2232	35-43	33’7 b	36-82	38-04
Summa exkl. amorteringskost-					53-05	54-23	59-05	59-19
nader för traktorer	12-97	20-00	19-60	34-88
Amorteringskostnader........	5''97	6''87	7''39	963	11*44	11-85	12-11	1-2-20
Totalkostnad för traktorer	18-94	20-87	26-99	44-41	04-49	00*08	71-16	71-39
\|Index ......................	1000	141-9	142-5	234-5	340-5	348-9	3757	376-9

140

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

emellertid traktorerna delvis ombyggas. Det är på grund av verkstadskonflikten
osäkert, örn behövliga ombyggnader nu kunna verkställas. I anledning
härav kan för tillfället icke räknas med någon ökad brännoljetilldelning under
innevarande produktionsår. Då några närmare uppgifter örn en eventuellt
ökad tilldelning för år 1945/46 icke kunnat erhållas, räknas även för
detta år med oförändrad kvantitet. De beräknade kostnaderna för driv- och
smörjmedel under år 1945/46 framgå av nedanstående översikt. Kostnadsstegringen
beror på höjt pris på smörjolja samt något ökade kvantiteter gengasbränsle.

Brännoljor, beräknat samma kostn, som för år 1943/44.... 8-91 milj. kr

Årskostnad för gengasved, 396 hl traktor å 3-10 kr/hl...... 20-50 » »

Smörjolja, 0-22 kr/traktortimme å 3-32 kr/kg.............. 8-63 » >

38-04 milj. kr

6. Diverse kostnader.

I tabell 5 lämnas en översikt över kostnadsutvecklingen. Beräkningarna ha
utförts enligt samma principer som tidigare.

Mjölkfrakterna ha ökat väsentligt sedan beräkningen våren 1944. Kostnadsökningen
år 1944/45 är delvis en följd av ökad produktion men beror
även på att mejeriernas andel i mjölkfrakterna ökat. Fraktkostnaden per liter
har icke ändrats. Ökningen från 1944/45 till 1945/46 beror på att samma förskjutningar
då väntas fortsätta.

Beträffande beräknade kostnader för elkraft föreligger ingen ändring i fråga
om kostnader för år 1943/44 i jämförelse med vårkalkylen 1944. För år 1944/
45 har däremot efter en justering, som utförts efter anvisningar av vattenfallsstyrelsen,
ytterligare kostnadsstegring framkommit. Kostnadsökningarna bero
på utbyggnad av kraftnätet, elkraftens pris hos förbrukarna m. m. För år
1945/46 har någon ytterligare justering nu icke kunnat verkställas. Vattenfallsstyrelsen
ställer en ny utredning i utsikt inom kort.

Kostnader för A.I.V-syra ha ökat något för år 1943/44 i jämförelse med
den förhandsberäkning, som utfördes våren 1944, beroende på ökad ensilageberedning.
För år 1944/45 synes kostnadsposten bli något lägre, beroende på
den dåliga vallåterväxten hösten 1944. För år 1945/46 räknas med samma
kostnad som 1943/44.

Kostnadsposten allmänna omkostnader har i likhet med beräkningarna
våren 1944 erhållits genom att en uppräkning till rikssiffror gjorts för de allmänna
omkostnaderna sådana de redovisas i »Bäkenskapsresultat för svenska
jordbruk». Sedan nu bokföringsresultaten för år 1942/43 äro publicerade,
har slutgiltig justering kunnat verkställas för detta år. Samma värde som på
så sätt erhållits för år 1942/43 har tillämpats för de efterföljande åren. Den
nya beräkningen innebär endast en obetydlig justering uppåt.

Kostnaderna för torvströ äro praktiskt taget oförändrade. Förbrukningen
är fortfarande på grund av knapp tillgång starkt begränsad.

Jordbrukets kostnader för mjölkkontroll ha kunnat beräknas definitivt för
år 1943/44. Kostnaderna bli på grund av minskat antal kontrollassistenter
en halv miljon kronor lägre än enligt förhandskalkylen våren 1944. För åren
1944/45 och 1945/46 har på lantbruksstyrelsen förslag räknats med viss ökad
omfattning av kontrollverksamheten, enär tillgången på assistenter åter kan
väntas bli bättre. Samtidigt bär emellertid kalkylerats med, att statens bidrag
till kontrollverksamheten fr. o. in. 1944/45 kommer att ökas med 30 procent.
Bidrag från staten och hushållningssällskapen ha avdragits från de totala beräknade
kostnadssummorna.

I övrigt ha inga betydande förändringar inträtt i fråga örn »Diverse kostnader».

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

Tab. 5. Diverse kostnader.

141

	1938/39	1939/40	1940/41	1941/421942/43	1943/44	1944/45	1945/46
	milj.	milj.	milj. k	milj.	milj.	milj.	milj.	milj.
	kr	kr	kr	kr	kr	kr	kr	kr
Mjölkfrakter............	15-70	18-85	23-06	27-83	32-72	38''90	42-09	43-74
Övriga frakter:
Biltransporter ........	7-13	9-83	11-97	13-16	13-47	13-51	13-51	13*51
Järnvägstransporter. ...	5-00	5-09	5-50	5-50	5''5Ö	550	5''50	5-50
Skördegarn..............	255	3-89	4''6t	5-64	8-11	8*ll	8*11	7''60
Hösalt..................	0''48	0-65	092	0-95	1-06	1-13	1*10	1*10
AlV-syra................	0’13	0-23	035	0-57	0-68	0-82	0-76	0-82
Betningsmedel..........	no	1-08	1-10	1''09	1-09	1-09	1-09	1-09
El.kraft................	39-44	43 03	52-14	61''28	68-53	73-62	77-09	77-09
Hästskor................	2-21	2-98	3-30	3 30	336	3-36	336	336
Hästskosöm ............	1-46	1-90	1-99	2-03	2''03	2-03	2-03	2-03
Silfilter ................	0-97	1-15	1-59	1''40	1-71	1-71	1-71	1-71
Rengöringsmedel........	3-u	522	5-75	6-21	6-29	6''37	637	6-37
Torvströ................	4''32	4-83	7-05	5-52	5-00	513	5-15	515
Allmänna omkostnader..	17-09	17-94	18-80	2300	23-17	23-17	23-17	23-17
Mjölkkontroll ..........	1-91	1-92	1-96	1-98	206	2-29	2-74	2-98
Summa	102-60	118-59	140 09	15946	174-78	186-74	193 78	195-22
Index	100	115-6	136-5	155’4	170-4	182-0	1889	190-3

7. Ekonomibyggnader.

Kostnaderna för ekonomibyggnader äro beräknade enligt de principer, som
fastställdes våren 1943, med undantag av att hänsyn nu måst tagas till de nya
arbetskostnadsberäkningarna för produktionsåret 1945/46. Eftersom arbetskostnaderna
utgöra en stor del av de totala byggnadskostnaderna, har för år
1945/46 uppkommit en icke obetydlig kostnadsökning.

Vad materialkostnaderna beträffar ha smärre prisändringar ägt rum sedan
beräkningen våren 1944. En viss sänkning har inträtt i indextalet för byggnadsmaterial
år 1943/44, vilket medfört lägre kostnader för byggnadsunderhåll
år 1943/44 än vad som kalkylerades med våren 1944;

Kostnaden för silosanläggningar har ökat obetydligt på grund av utvidgad
ensilageberedning.

De sammanlagda kostnaderna för vanliga ekonomibyggnader och silosanläggningar
ha beräknats till följande belopp i milj. kronor.

	1938/39	1939/40	1940/41	1941/42	1942/43	1943/44	1944/45	1945/46
Byggnader: avskrivning .... underhåll ......	44-35 4030	44-35 4657	44-35 5079	44-35 56-93	44-35 62-05	44-35 61-15	44-35 61-41	44-35 64-26
Summa	84-65	90 92	95-14	10128	106-40	105-50	105-76	108-61
Silosanläggning. .. .	003	0-04	0-08	0-14	031	0-38	0-39	0''39
Summa milj. kr.	84-68	90-96	95-22	101-42	106 71	10588	10615	109 00
Index............	100	107-4	112-4	119-8	126-0	1250	125-4	128-7

8. Grundlörbättrlngar.

De nya arbetskostnadsberäkpingarna medföra även hiir en ökning av
kostnaderna. Med tillämpande av samma beräkningsmetoder som tidigare
erhållas följande kostnader, milj. kronor.

142

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

	1938/39	1939/40	1940/41	1941/42	1942/43	1943/44	1944/45	1945/46
Avskrivning ......	3''72	3-72	3-72	3-72	3-72	3-72	3-72	3-72
Underhåll ........	3-82	4-09	4-68	5-34	5-89	5-94	6-65	6-78
Summa milj. kr.	7*54	7-81	8-40	9-06	9-61	9-66	1037	1050
Index ............	100	103-6	111-4	120-2	127-5	128-1	137-5	139-3

9. Kapitalkostnader.

På grund av riksbankens diskontosänkning ha även andra bankinrättningar
planerat en sänkning. Från Sparbanksföreningen och Svenska jordbrukskreditkassan
meddelas, att räntesänkningen i vissa fall kan förväntas
träda i kraft redan i början av mars 1945, medan den i andra fall kan väntas
träda i kraft först vid månadsskiftet mars—april, och att man därför som
förhandsuppskattning bör räkna med den lägre räntesatsen fr. o. m. den

Is. Så har sken vid indexberäkningen. Det förtjänar emellertid att påpekas,
att den genomsnittliga räntesatsen efter sänkningen ingalunda sjunker i proportion
till den beslutade räntesänkningen å lån med rörlig räntefot. Räntesatsen
för tidigare utlämnade bundna lån ändras icke, och dessa utgöra en
betydande andel av jordbrukets lånade kapital.

Höjning av fastighetskapitalet.

I anledning av statistiska centralbyråns undersökning beträffande försäljningsvärdena
å jordbruksfastigheter under tiden 7i 1938—3% 1944 i jämförelse
med taxeringsvärdena enligt 1938 års fastighetstaxering1 har förordats
en allmän höjning av taxeringsvärdena av jordbruksfastigheter vid 1945 års
fastighetstaxering. Höjningen har ansetts i allmänhet böra uppgå till i närhet^
av 25 procent i jämförelse med 1938 års taxeringsvärde. I anledning av
fastighetstaxeringen och den därvid bebådade höjningen av jordbrukets taxeringsvärden
har ansetts riktigt alt från 1945/46 justera de kapitalsummor,
som ligga till grund för beräknandet av jordbrukets kapitalkostnader. De
nya taxeringsvärdena skola ju tillämpas vid beskattningen för inkomståret

1945. Justeringen gäller endast fastighetskapitalet.

I anledning av den förestående taxeringen ha i varje län de lokala taxeringsmyndigheterna
sammankallats för behandling av bl. a. frågan örn höjning
av taxeringsvärdena. De allmänna riktlinjer, som vid dessa sammanträden
dragits upp för taxeringen inom varje län, ha granskats i samband
med den här vidtagna justeringen av fastighetskapitalet. Det har därvid
visat sig, att en höjning av 1938 års taxeringsvärden med i allmänhet 20—
25 procent föreslagits. Inom vissa län är den föreslagna höjningen dock mindre.
De största procentuella höjningarna ha föreslagits beträffande mindre
jordbruk. Av föreliggande uppgifter att döma kan en genomsnittlig höjning
av 1938 års taxeringsvärden med 20 procent anses utgöra en försiktig siffra.
På grund härav har fastighetskapitalet höjts med 20 procent vid beräknande
av jordbrukets kapitalkostnader för år 1945/46.

Vid räntekostnadsberäkningama uppdelas fastighetskapitalet på belånad
del (inteckningslån) och icke belånad del. En undersökning visar, att inteckningslånen
sedan år 1938/39 icke ökat med 20 procent, ökningen stannar
vid ca 12 procent. Vid de nu företagna justeringarna har emellertid den

1 Statistiska centralbyrån: »Priser och taxeringsvärden å jordbruksfastigheter Vi 1938—
3% 1944». Stat. Meddel. Ser. a. Band VI: I.

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

143

totala ökningen av fastighetskapitalet fördelats i lika proportioner — d. v. s.
med 20 procent höjning på såväl belånad som icke belånad andel härav. I
annat fall skulle kostnadsstegringen ha blivit större än vad som nu beräknats,
emedan något högre räntesats räknas för den icke belånade och mera riskbärande
delen.

I tabell 6 redovisas kapitalkostnadsberäkningen för år 1945/46. I tabellen
har även visats, hur kapitalkostnaderna skulle ha ställt sig, om justering av
fastighetskapitalet icke hade blivit verkställd. Den beräknade kostnadsökningen
genom justeringen av fastighetskapitalet uppgår till 22,37 milj. kronor.

Kapitalkostnadernas utveckling fr. o. m. år 1938/39 redovisas i nedanstående
översikt. För år 1944/45 uppkommer en betydande nedgång i kapitalkostnaderna
på grund av räntesänkningen, som beräknats träda i kraft i
mars 1945. För år 1945/46 har emellertid höjningen av fastighetsvärdena
medfört, att icke endast räntesänkningen eliminerats, utan att dessutom en
ej obetydlig kostnadsökning inträtt.

1938/39

1939/40

1940/41

1941/42

1942/43

1943/44

1944/45

1945/46

Milj. kr...........

Index ............

202-30

100-0

213-48

105-5

218-64

108-1

208-88

103-3

205-49

101-6

203-38

100-5

197-78

97-8

215-16

106-4

Det bör i detta sammanhang anmärkas, att olika meningar kommit till uttryck
vid jordbrukskommitténs behandling av denna post i kalkylen. Enligt
den ena uppfattningen böra kapitalkostnaderna för år 1945/46 i anledning
av höjning av taxeringsvärdena höjas med det ovan angivna beloppet,
22,37 milj. kronor. Enligt den andra uppfattningen bör en stegring av kapitalkostnaderna
ske, endast i den mån realinvesteringama i jordbruket ökats
i jämförelse med år 1938/39. Att en dylik ökning har inträffat är tydligt,
men något säkert mått på storleken av densamma föreligger tills vidare icke.
På grundval av vissa överslagsberäkningar har emellertid den av dessa ökade
investeringar föranledda stegringen av jordbrukets kapitalkostnader i avvaktan
på närmare utredning härom ansetts kunna provisoriskt upptagas
med 10 milj. kronor. Flärigenom reduceras denna post för år 1945/46 till
202,79 milj. kronor.

10. Arbetskostnaderna.

Den omläggning av avlöningssystemet inom jordbruket, som allmänt skall
träda i tillämpning från början av avtalsåret 1945/46, kräver, för att jämförande
beräkningar framdeles skola kunna göras med lönekostnaderna under
tidigare år och främst 1938/39, en teknisk omkonslruktion av beräkningsmetoderna.
Denna omkonstruktion måste innebära, att arbetskraftvolymen
för olika arbetarekategorier utlryckes i arbetstimmar per år i stället för antal
arbetsår, såsom hittills i huvudsak varit fallet. Lönen måste då givetvis också
mätas i lön per timme (för de tidigare åren även beträffande arbetaregrupper,
som haft årslön, månadslön eller daglön). Då socialstyrelsens lönestatistik
nu innehåller en tämligen omfattande timredovisning och däremot svarande
timlöner (ehuru mindre omfattande än årslöneredovisningen), synes
en tillfredsställande kostnadsberäkning kunna genomföras på detta sätt. Även
de förskjutningar mellan antalet arbetare i olika löneformer, som ägt rum
under de senaste åren, gör en omläggning på detta sätt önskvärd. Beräkningarna
torde efter omläggningen bli enklare och mera lätthanterliga. Emeller -

144

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

tid kräver själva omkonstruktionen rätt mycket tidsödande detaljarbete och
undersökningar, vilka det icke varit möjligt att verkställa till den inkomstoch
kostnadsberäkning för jordbruket, som nu framlägges.

Inom livsmedelskommissionens delegation har gjorts ett försök att förbinda
de enligt hittillsvarande grunder utförda beräkningarna med det nya kontantlönesystemet.
Närmare överväganden lia dock givit vid handen, att väsentliga
erinringar kunna resas mot det härvid tillämpade förfaringssättet,
som kan leda till betydande statistiska fel på grund av att arbetskraftvolymen
ökas, när timlönerna omräknas till årslöner under antagande av visst
antal arbetstimmar per år och arbetare.

Emellertid innehåller 1944 års avtal även bestämmelser örn årslön med
stat liksom örn månadslön med kost och logi (däremot ej årslön med kost
och logi), och dessa bestämmelser äro i tillämpning 1944/45. Då de beräkningar,
som nu skola göras beträffande 1945/46 års lönekostnader, också
måste bygga på 1944 års avtal, synes man i beräkningarna för dessa båda
år kunna bortse från den beslutade övergången till kontantlönesystem och
med hjälp av avtalens bestämmelser basera beräkningarna på de gamla löneformerna.

Härigenom undviker man i huvudsak också eventuella svårigheter i fråga
om bedömandet av hyresersättningen för arbetarebostäderna.

Följande beräkning av kontantlöner, avseende i kostnadsberäkningarna för
tidigare år ingående arbetaregrupper och löneformer, har verkställts på
grundval av avtalen. Härvid ha för årsavlönade manliga arbetare två alternativa
lönebelopp anförts. I alternativ I upptagas för tiden efter nya avtalets
ikraftträdande (1 nov. 1944) endast de i avtalen föreskrivna lönebeloppen
utom beträffande statavlönade kördrängar, för vilken grupp en nedan närmare
motiverad höjning företagits. I alternativ II har avtalslönen för manliga
årsavlönade arbetare höjts på samma sätt som i tidigare prognosberäkningar
med hänsyn till den differens mellan avtalslön och faktisk inkomst, som för
tidigare år kunnat konstateras genom socialstyrelsens statistik. Såsom framgår
av bifogad tablå (Bihang) där lönesiffroma enligt socialstyrelsen jämförts
med kostnadskalkylens siffror för 1942/43 (det sista år för vilket statistik
föreligger), har prognosberäkningsmetoden med nämnda förhöjning detta år
i allmänhet givit för låga inkomstbelopp. Efter höjningen av avtalslönerna
från november 1944 väntas differensen mellan kollektivavtalens löner och de
faktiska inkomsterna bliva mindre markerad. Det kan dock förutses, att de
verkliga årsinkomsterna alltjämt komma att överstiga kollektivavtalslönerna,
detta såväl med hänsyn till att kollektivavtalen endast stipulera minimilöner
som nied hänsyn till att extrainkomsterna för övertidsarbete, rykt m. m. i
högre grad än tidigare kunna beräknas överstiga det garanterade beloppet
av 60 kronor. Det är givetvis omöjligt att säkert förutberäkna merinkomsterna
utöver avtalslönerna. Med de alternativa beräkningarna avses att fixera
de yttergränser, inom vilka kostnaderna kunna väntas hålla sig.

I fråga om timavlönade arbetaregrupper bär icke företagits någon liknande
alternativ beräkning av lönerna. Kollektivavtalslönen för dessa grupper
har höjts obetydligt med ledning av erfarenheterna från tidigare år, en höjning
som bland annat föranledes av att lönen för förekommande övertidsarbete
är högre än den ordinarie timlönen. Tillägget för sådan missvisning
är lägre än den för tidigare år konstaterade merinkomsten och torde få betraktas
såsom mycket försiktigt uppskattat.

145

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

Löneberäkningen redovisas nedan. Uppgifterna avse produktionsår.

Manliga arbetare 1. Tjänare i kost, kördräng Månadsavlöningarnas summa .................... Garanterade extraförtjänster...................... Därutöver för 2 mån. (sept.—okt.) 1944 .......... Rörligt indextillägg ..............................	1944/45 Kronor 1 198 60 9 168-96	1945/46 Kronor 1 248 60 168-96
	Summa årslön (Alt. I)	1 435-96	1 476-96
	Vid tillämpande av prognosmetoderna för tidigare år skulle de faktiska årsinkomsterna bli (Alt. II)..	1 538	1600
2.	Statare, kördräng Årslön enligt avtal ..............................	1156	1 196
	Garanterade extraförtjänster......................	60	60
	Därutöver för 2 mån. 1944 ......................	23	—
	Rörligt indextillägg ..............................	178	178
	Summa årslön	1417	1434

Löneberäkningen ger säkert för låg löneökning för denna kategori, resulterande
i lägre lön än för tjänare i kost. Man måste därför säkerligen räkna
nied överbetalning. Vid tillämpande av de grunder för prognosberäkning,
som använts för 1942/43 och 1943/44, skulle statare-kördräng komma upp
i en kontant löneinkomst för 1944/45 av 1 559 och för 1945/46 av 1 605
kronor.

Man torde icke kunna räkna med lägre årsinkomster än 1 550 resp. 1 600
kronor, vilka belopp därför intagas i beräkningarna för alt. I. (Jfr bifogade
tablå över de genomsnittliga löneinkomsterna enligt socialstyrelsens statistik
för åren 1941/42 och 1942/43.) I alt. II upptagas de förut nämnda beloppen

1 559 resp. 1 605 kronor.

1944/45 1945/46

3. Statare, kreatursskötare Kronor Kronor

Årslön enligt avtal.................................. 1 614 1 701

Merinkomst för 2 mån. 1944 ........................ 21 —

Rörligt indextillägg.................................. 178 178^

Summa årslön (Alt. I) 1 813 1 879

Vid tillämpande av prognosmetoderna för tidigare år

skulle lönen bliva (Alt. II)........................ 1 956 2 052

4. Dagsverkare, utan naturaförmåner, kördräng

Timlön enligt avtal ................................ 0-968 0''99

Rörligt indextillägg.................................. 0T45 0-145

Beräknad fortsatt missvisning........................ 0 02 0-02

Summa timlön (Alt. I och II) 1T33 1T55

överbetalningen har tidigare varit ca 3 öre och en mindre överbetalning
kommer med all sannoligt att bestå.

5 o. 6. Daglönare med bostad o. bränsle, timlön samt tillfälliga daglönare,
dagsverkslön.

Lönebestämmelsen örn kontantlön till daglönare med bostad har borttagits
från avtalen. Denna lön liksom dagsverkslönen beräknas därför för de båda

Bihang till riksdagens protokoll 19i5. 1 sami. Nr 303. 10

146

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

här ifrågavarande åren med hjälp av index byggd på timlönen utan naturaförmåner,
sålunda:

Timlön utan natura, kördräng ................

Index........................................

Timlön med bostad o. bränsle (Alt. I och II) ..
Tillfälliga dagsverkare, daglön (Alt. I och II) ....

1943/44	1944/45	1945/46
Kronor	Kronor	Kronor
1-04	1T33	1-155
100	108-9	lill
0-93	1-013	1-033
9-07	9-88	10-08

Det bör observeras, att höjningen av kontantlönerna vid senaste avtalsuppgörelse
varit procentuellt starkare för de arbetare, vilkas löner delvis utgå
i natura, än för helt kontantavlönade arbetare. Detta sammanhänger med att
naturans värde i huvudsak är oförändrat och att det sålunda erfordrats en
proportionsvis större ökning av kontantlönedelen för att den totala löneökningen
skulle bliva densamma som för helt kontantavlönade. För hittills timavlönade
arbetare med bostad och bränsle borde därför rätteligen ha beräknats
något större ökning av kontantlönen än här skett.

Kvinnliga arbetare.

Löner finnas ej längre fixerade för kvinnliga arbetare i kost (landsjungfrur).
Ej heller finnes uppgift om daglön för tillfälliga daglönare. Endast timlön för
arbetare utan förmåner finnes angiven. De två övriga grupperna förändras
därför procentuellt efter timlönen, som är:

Index ......................................

Arbetare i kost (landsjungfrur) (Alt. I och II) ..
Tillfälliga daglönare, pr dag (Alf. I och II)

1943/44	1944/45	1945/46
Kronor	Kronor	Kronor
0-620	0-702	0-720
0-104	0104	0-104
0-116	o-ioo	0100
0-84	0-906	0-924
100	107-9	110-0
715	771	787
7-20	7-77	7-92

Beträffande arbetare i kost (landsjungfrur) gäller liksom i fråga om manliga
daglönare med bostad och bränsle (se föregående), att den verkliga löneökningen
kan väntas bliva större än den här beräknade.

Med användande av anförda lönesiffror erhålles följande:

Alternativ 1.

Sammanställning över kontantlöner inom olika löneformer.

Manliga arbetare

Arbetare i kost, kördräng, årslön, kr........

Arbetare, utan förmåner, timlön, öre........

Statare, kördräng, årslön, kr.................

> , kreatursskötare, årslön, kr...........

Daglönare med naturaförmån, timlön, öre ...
Tillfällig daglönare, dagsförtjänst, kr.........

Kvinnliga arbetare

Arbetare i kost, landsjungfru, årslön, kr.....

Daglönare utan naturaförmån, timlön, öre ...
Tillfällig daglönare, dagsförtjänst, kr.........

1938/39	1944/45	1945/46
Efter gamla avtalet	Efter nya avtalet	Efter nya avtalet
763	1222	1436	1477
67	104	113-3	115-5
893	1331	1550	1600
1061	1478	1813	1879
63	93	101-3	103-3
5-91	9-07	9-88	10-08
496	718	771	787
51	85	90-6	92-4
3-89	7-28	7-77	7-92

Kungl. Majlis proposition nr 303-

147

Sammanställning över de beräknade totala kontantlönerna.

(milj. kr.)

		1944/45	1945/46
	1938/39	Efter gamla avtalet	Efter nya avtalet	Efter nya avtalet	Efter gamla avtalet
Manliga arbetare.
Arbetare i kost, lejd arbetskraft............	49-8	52-3	61-4	57-6	47-7
, farn. > ............ Statare: kördräng, lejd > ............	76''3	115-7	135-9	138-5	114-6
14''3	11-4	13-2	11-7	9-7
, farn. > ............	80-4	119-8	139-5	144-0	119-8
>	19-1	14-2	17-4	15-4	12-1
, farn. > ............	955	133-0	163-2	169-1	1330
Dagk med naturaförmåner.................	37-6	58-8	64-2	66-1	59-5
> utan > .................	31-4	90-6	98-4	108-0	97-6
Tillfälliga daglönare.......................	26-3	43-6	47-5	49-0	44-1
Driftsledarearvode o. merersättn. till special-
arbetare ................................	50-0	77-8	84-5	86-0	78-0
Summa lejd arbetskraft	2285	348 7	3866	393-8	3487
Summa farn. arbetskraft	252-2	368 5	438-6	451-6	367-4
Summa för all manlig arbetskraft	480-7	717-2	825-2	845-4	716-1
Kvinnliga arbetare.
Arbetare i kost, lejd arbetskraft............	14-1	13-7	14-7	13-7	12-5
, farn. » ............	39-6	54-3	58-3	59-0	53-8
Dagk med naturaförmåner.................	13-5	26-3	28-0	29-2	26-9
Tillfälliga daglönare.......................	5-3	14-9	15-9	17-1	15-7
Summa lejd arbetskraft	32-9	549	586	600	55-1
Summa farn. arbetskraft	39-6	543	58-3	590	53-8
Summa för all kvinnlig arbetskraft	72-5	109 2	116-9	1190	108-9
Summa för all arbetskraft	553-2	826-4	942-1	964-4	825-0

Ett sammandrag för de olika i arbetskostnaderna ingående posterna ger
följande resultat i milj. kr.

		1944/45	1945/46
	1938/39	Efter gamla avtalet	Efter nya avtalet	Efter nya avtalet	gamla avtalet
Kontantlön ....................	553 2	826-4	942 1	964-4	825 0
Naturalön: bostad ..............	78-7	79-3	79-3	85-4	85-4
bränsle..............	24-7	48-2	48-2	48-9	48-9
livsmedel............	198-3	297-0	297-0	283-6	283-6
naturalön	301-7	4245	4245	417-8	417.8
Summa Tillägges olycksfallsförsäkringspre-	854-9	1250 9	1366-6	1382-2	1 242-8
mie enligt beräkning..........	10-0	12-8	14-0	14-2	12-8
Totallön	864-9	1263 7	1380-6	1 390 4	1 2556
Index ..........................	100	146-1	159-6	161-5	145-2

148

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

Emellertid har den verkliga arbetskraftsvolymen under basåret beräknats
vara lägre än den i ovanstående kalkyl ingående. Enligt tidigare kostnadskalkyler
har densamma beräknats motsvara en lönesumma av 793,6 milj.
kronor. Med hjälp av de ovan anförda indextalen erhållas häremot svarande
arbetskostnadsbelopp för de följande åren. I kostnadskalkylen upptagas sålunda
följande belopp för arbetskostnaderna.

1944/45

1945/46

1938/39

Efter gamla
avtalet

Efter nya
avtalet

Efter gamla
avtalet

Efter nya
avtalet

Beräknad arbetskostnad ..........

Tillägges enl. prisbeslut våren 1944

793''6

1159-4
113-1

1272-5

1 266-6

1 281-7

1 152-3
135-7

1288-0

Alternativ II.

De med alternativ II betecknade lönesiffrorna voro:

	1944/45	1945/46
Arbetare i kost, kördräng ..........	1538	1 600
Statare, kördräng..................	1559	1 605
Statare, kreatursskötare ............	1956	2 052

I övrigt samma löner som i alternativ I.

Slutresultaten i total beräknad lönekostnad bliva vid dessa förutsättningar

1944/45 1945/46

Total lönesumma enligt Alt. II ........................ 1 293-6 1 312-6

Såväl i Alt. I som i Alt. II har kontantlönen till timavlönade manliga arbetare
med bostad och bränsle liksom kontantlönen till kvinnliga arbetare i
kost (landsjungfrur) beräknats stiga procentuellt lika mycket som lönen för
helt kontantavlönade enligt avtalet. Då naturalönen för dessa arbetarkategorier
är praktiskt taget oförändrad, medan den procentuella lönestegringen
för de helt kontantavlönade är beräknad på hela lönen, ger nu nämnda förfaringssätt
en för svag lönestegring för berörda arbetare, vilkas lön delvis
utgår i natura.

Å andra sidan torde det i alternativ II använda förfaringssättet ha medfört
en övervärdering av lönen för kreatursskötare och sannolikt även för manliga
tjänare i kost. Då dessa senare grupper äro stora, kan den enligt alternativ
II erhållna lönesumman anses vara för hög. Med all sannolikhet kommer man
dock med detta alternativ den verkliga lönekostnaden närmare än med alternativ
I. Vid kalkylens behandling inom 1942 års jordbrukskommitté ha skiljaktiga
meningar kommit till uttryck. Kommitténs majoritet har i anslutning
till ovan anförda synpunkter ansett, att arbetskostnaderna för år 1945/46
böra uppföras i kostnadskalkylen med ett belopp av 1 300,0 milj. kronor. En
minoritet inom kommittén har däremot hävdat den meningen, att denna kostnadspost
i anslutning till föregående års prisbeslut bör fastställas till 1 288,0
milj. kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

Jordbrukets kostnader i sammandrag.

149

	1938/39	1939/40	1940/41	1941/42	1942/43	1943/44	1944/45	11)45/46 milj. kr.
	milj. kr.	milj. kr.	milj. kr.	milj. kr.	milj. kr.	milj. kr.	milj. kr.	Alt. I	Alt. 11
Köpgödsel.............	65-4	74-2	87-0	99-1	98-3	116-0	111-5	102-5	102-5
Utsäde...............	3-2	3-2	6-9	6-4	4-2	4-2	4-2	4-2	4-2
Köpfodermedel........	102-8	108-7	84-4	121-8	70-2	112-6	131-7	118-1	118-1
Maskiner och redskap. .	72-8	83-2	94-3	101-1	1060	107-4	107-7	107-7	107-7
Traktorkostnader......	18-9	26-9	27-0	44-4	64''5	66-1	71-2	71-4	71-4
Diverse kostnader.....	102-6	118-6	140-1	159-5	174-8	186-7	193-8	195-2	195-2
Ekonomibyggnader....	84-7	91-0	95-2	101-4	106-7	105-9	106-2	109-o	108-5
Grundförbättringar ....	7-5	7-8	8-4	9l	9-6	9-7	10-4	10-5	10*ö
Arbetskostnader.......	793-6	877-7	962-6	1076-1	1140-4	1151-5	ll 272-5	1 300-0	1 288-0
Kapitalkostnader......	202-3	213-5	218-6	208-9	205-5	203-4	197-8	215-2	202-8
Avgår utsädesrabatter..	—	—	30	—	—	—	—	—
Summa milj. kr.	1453 8	1604-8	1 721-6	1927-8	1 980 2	2 063-5	2 2070	2 233 8	2208-9
Index	100	110-4	118-4	132-6	136-2	141-9	151-8	153-7	151-9

Sammanfattning.

Såsom framgått av den föregående framställningen ha inom jordbrukskommittén
olika meningar kommit till uttryck vid behandlingen av två poster i
kostnadskalkylen, nämligen kapitalkostnaderna och arbetskostnaderna. Efter
beaktande av arbetskostnadsberäkningens återverkningar på posterna för ekonomibyggnader
och grundförbättringar och efter avdrag av stimulansinkomsten
för vårvete inneburo de olika alternativen följande med avseende på kal -

kylens slutresultat.

I. Kommittémajoriteten.

Jordbrukets inkomster, milj. kronor ............................ 2 082-7

» » , index .................................. 152-8

Jordbrukets kostnader, milj. kronor ............................ 2 233-8

» » , index .................................. 153-7

II. Kommittéminoriteten.

Jordbrukets inkomster, milj. kronor ............................ 2 082-?

» » , index .................................. 152-8

Jordbrukets kostnader, milj. kronor ............................ 2 208-9

» » , index.................................... 151 "9

Enligt den bedömning av kalkylen, till vilken kommitténs majoritet anslutit
sig, uppkommer i förhållande till inkomst- och kostnadsrelationen under basåret
ett underskott av 11,8 milj. kronor, medan däremot den av minoriteten,
hävdade uppfattningen med avseende på arbets- och kapitalkostnadsposterna
medför ett motsvarande överskott av 12,8 milj. kronor. Siffermässigt uttryckt
uppgår skillnaden mellan de båda uppfattningarna till 24,6 milj. kronor, vilket
belopp motsvarar 1,1 procent av den totala kostnadssumma, som erhålles enligt
den av jordbrukskommitténs majoritet förfäktade meningen. 1

1 Arbetskostnaderna beräknade enligt det gamla avtalet med tillägg av den genom 1944 års
prisbeslut medgivna arbetskostnadsökningen av 113’1 milj. kronor. Beräknas arbetskostnaderna
lör detta år enligt det nya avtalet erhållas alternativt 1 266''6 och 1 293''6 milj. kronor.

150

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

Genomsnittliga löneinkomster lör lantarbetare enligt socialstyrelsens statistik.

				Ökning
	Avtalsåret	Avtalsåret	u 1 .	för produk-
	1941/42	1942/43		tionsår enl.
				prognosen
Manliga
Tjänare i kost, kr pr år..................	1056	1206	150	120
kördräng > > » ..................	1194	1353	159	138
kreatursskötare > » >..................	1346	1500	154	131
Dagk med naturaförmåner, kr pr timme...	0-86	0-94	0-08	007
> utan > > > >	0''96	1''07	0-11	0-09
Tillfälliga arbetare, kr pr dag ............	8-36	9-13	0-77	0-77
Kvinnliga
Landsjungfrur, kr pr år..................	618	718	100	78
Dagk utan naturaförmåner, kr pr timme ..	0-67	0-78	o-ll	O-ll
Tillfälliga, kr pr dag.....................	5-74	6-74	1-00	l-oi

Kostnadskalkylens lönesiffror bygga på följande tal.

År 1941/42 År 1942/43, prognos

Manliga		Avtals- året	Omräknat för produk-tionsår	Avtals- året1	Omräknat för produk-tionsår
Tjänare i kost, kr pr år		....... 1056	1033	1 177-5	1 153
Statare: kördräng, kr pr	år.	....... 1194	1 175	( + 28-5) 1 331	1 313
kreaturssköts kr	pr	år .... 1 346	1 329	( + 22) 1 478	1 460
Dagk nied nät.-förm., kr	pr	timme. 0-86	0-85	( + 22) 0-93	0-92
i> utan » »	»	» . 0-96	0-94	( + 0-01) 1-04	1-03
Tillfäll, arb., kr pr dag .			8-22	( + 0-03) 9-07	8-99
Kvinnliga				(+ 0-06)
Landsjungfrur, kr pr år		....... 618	610	698	688
Dagk utan nat.-förm., kr	pr timme. 0-67	0-66	( + 20) 0-79	0-77
Tillfäll, dagk, kr pr dag.			5-62	(-0-01) 6-77	6-63
				(—0-03)

1 Siffrorna^ inom parentes visa huru mycket lönestatistiken överstiger ( + ) eller understiger (—)
prognosen, sålunda huru mycket prognosen behöver ändras för att överensstämma med lönestatistiken.

Prognosen har sålunda i samtliga fall utom beträffande kvinnliga daglönare kommit lägre än
de statistiskt redovisade lönerna. Felen hålla sig inom en marginal av mindre än 30 kr pr år.
De i statistiken redovisade högre inkomsterna torde främst förklaras av att tilläggen för extraarbeten
(ss rykt och övertid) stigit mera än lönerna för ordinarie tid, ett förhållande som gjort
sig gällande även under de senaste åren.

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

151

Bilaga 2.

angående jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter

under år 1943.

Såsom ett led i strävandena att till ledning för en planering av jordbrukspolitiken
på längre sikt erhålla en allsidig bild av de ekonomiska förhållandena
inom jordbruksnäringen lät 1938 års jordbruksutredning på sin tid
verkställa en omfattande undersökning av jordbrukarnas kontanta inkomster
och utgifter under åren 1932, 1935 och 1937, grundad på av jordbrukare avgivna
självdeklarationer. Efter bemyndigande av Kungl. Maj:t har statens
livsmedelskommission sedermera genom sin statistiska byrå fortsatt denna
bearbetning av deklarationsmaterial. För jordbruksutredningens nyssnämnda
undersökning samt de inom livsmedelskommissionen verkställda kompletteringarna
av densamma för åren 1938 och 1940—1942 ha sammanfattande
redogörelser lämnats i bilagor till Kungl. Maj:ts propositioner 319/1942, 246/
1943 och 253/1944. I det följande framläggas huvudresultaten av en efter
samma riktlinjer genomförd bearbetning av själv deklarationer, avseende inkomståret
1943.

Material och metod.

I de ovan nämnda redogörelserna för de tidigare deklarationsundersökningama
ha ingående redogörelser lämnats för såväl det vid desamma
utnyttjade materialet som metoderna för dess bearbetning. Då den här redovisade
undersökningen är en direkt fortsättning av de tidigare, torde i detta
sammanhang endast en förhållandevis kortfattad översikt behöva lämnas
över det till grund för densamma liggande materialet samt de vid bearbetningen
därav begagnade metoderna.

I tabell 1 meddelas en sammanställning beträffande antalet av de brukningsdelar,
som ingå i de av livsmedelskommissionen företagna deklarationsundersökningama,
grupperade efter områden och storleksgrupper. I syfte att
för samtliga undersökta år erhålla ett så långt möjligt enhetligt material ha
deklarationer inhämtats från de brukningsdelar, som deltogo i en av 1938
års jordbruksutredning verkställd representativ undersökning av jordbrukets
driftsförhållanden. Vid denna bearbetades uppgifter från sammanlagt 17 760
brukningsdelar med mera än 2 hektar åker. Emellertid har det vid samtliga
deklarationsundersökningar visat sig omöjligt att från länsstyrelserna
erhålla deklarationerna från samtliga dessa egendomar. Därtill kommer att
ett icke obetydligt antal deklarationer vid bearbetningen måst utgallras. Dels
lia i syfte att erhålla full jämförbarhet mellan de olika åren sådana egendomar
måst uteslutas, beträffande vilka mera väsentliga ändringar i brukningsförhållandena
ägt rum under undersökningsperioden. Dels ha uppgifterna
i åtskilliga fall visat sig vara ofullständiga eller motsägande och fördenskull
icke kunnat medtagas. Slutligen lia vid deklaralionsundersökningarna
alla arrenderade brukningsdelar uteslutits. För den lid, som livsmedelskommissionens
undersökningar omfatta, lia såsom av tabell 1 framgår årli -

152 Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

Tab. 1. Antal 1 deklarationsundersökningarna ingående brukningsdelar.

		Storleksgrupper, hektar	åker		Samt-

							Över 100
	2—5	5—10	10—20	20-30	30-50	50-100	liga
Livsmedelskommissionens undersök-
ning åren 1938 och 1940.
Södra och mellersta Sveriges slätt-bygder ........................ Södra och mellersta Sveriges skogs-	186	671	1276	632	483	247	109	3 604
och dalbygder.................	933	1925	1194	239	126	56	15	4 488
Norra Sverige...................	983	1088	319	26	4	1	—	2 421
Hela riket	2102	3 684	2 789	897	613	304	124	10 513
Livsmedelskommissionens undersök-
ning år 1941.
Södra och mellersta Sveriges slätt-bygder ........................ Södra och mellersta Sveriges skogs-	217	732	1396	747	565	281	126	4 064
och dalbygder.................	999	2 010	1271	253	145	67	16	4 761
Norra Sverige...................	1179	1253	401	26	7	—	—	2 866
Hela riket	2 395	3 995	3 068	1026	717	348	142	11691
Livsmedelskommissionens undersök-
ning år 1942.
Södra och mellersta Sveriges slätt-bygder ........................ Södra och mellersta Sveriges skogs-	211	717	1360	700	562	287	145	3 982
och dalbygder.................	963	1987	1234	249	141	58	19	4 651
Norra Sverige...................	1210	1299	399	30	5	—	—	2 943
Hela riket	2 384	4 003	2 993	979	708	345	164	11 576
Livsmedelskommissionens Undersök-
ning år 1943.
Södra och mellersta Sveriges slätt-bygder ........................ Södra och mellersta Sveriges skogs-	209	696	1348	687	561	284	127	3 912
och dalbygder.................	942	1927	1219	236	141	59	19	4 543
Norra Sverige...................	1212	1284	397	29	9	—	—	2 931
Hela riket	2 363	3 907	2 964	952	711	343	146	11386

gen cirka 11 000 självdeklarationer kunnat bearbetas. För år 1943 utvisar
antalet en mindre nedgång i jämförelse med de båda närmast föregående
åren (11 386 mot 11 691 år 1941 och 11 576 år 1942). Denna beror främst på
en fortgående förlängning av taxeringsarbetet och en ökad förekomst av besvär
i högre instans, vilket medfört, att kommissionen icke kunnat disponera
deklarationerna för vissa brukningsdelar, som tidigare ingått i undersökningen.

De undersökta brukningsdelarnas fördelning på olika storleksgrupper belyses
närmare i tabell 2. Såsom framgår av denna ha småbruken vid samtliga
dessa undersökningar varit underrepresenterade, medan de medelstora
och i synnerhet de större egendomarna varit i motsvarande mån överrepresenterade.
Detta förhållande innebär emellertid knappast någon risk för att
de erhållna resultaten skola bliva missvisande, enär det absoluta antalet
undersökta småbruk är jämförelsevis stort.

Det bör i detta sammanhang erinras örn att den av 1938 års jordbruks -

153

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

Tab. 2. Procentuell fördelning av antalet brukningsdelar på olika storleksgrupper.

Storleksgrupper, hektar åker	Samt- liga
2-5	5—10	10-20	20-30	30-50	50-100	Över 100
22	27	30	11	6	3	1	100
41	37	17	3	i.	1	0	100
55	35	9	1	0	0	0	100
5	19	35	18	13	7	3	100
21	43	27	5	3	1	0	100
41	45	13	1	0	0		100
5	18	34	19	14	7	3	100
21	43	27	5	3	1	0	100
41	44	14	1	0			100
5	18	34	18	14	7	4	100
21	43	27	5	3	1	0	100
41	44	14	1	0			100
5	18	35	18	14	7	3	100
21	43	27	5	3	1	0	100
41	44	14	1	0	—	—	100

Samtliga brukningsdelar med över 2
hektar åker enligt 1937 ärs jordbruksräkning.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder
........................

Södra och mellersta Sveriges skogs och

dalbygder.................

Norra Sverige...................

De i livsmedelskommissionens deklarationsundersökning
åren 1938 och
1940 ingående brukningsdelarna.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder
........................

Södra och mellersta Sveriges skogs och

dalbygder.................

Norra Sverige...................

De i livsmedelskommissionens deklarationsundersökning
år 1941 ingående
brukningsdelarna.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder
........................

Södra och mellersta Sveriges skogs och

dalbygder.................

Norra Sverige...................

De i livsmedelskommissionens deklarationsundersökning
år 1942 ingående
brukningsdelarna.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder
........................

Södra och mellersta Sveriges skogs och

dalbygder.................

Norra Sverige...................

De i livsmedelskommissionens deklarationsundersökning
år 1943 ingående
brukningsdelarna.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder
........................

Södra och mellersta Sveriges skogs och

dalbygder.............

Norra Sverige...............

utredning företagna undersökningen av jordbrukets driftsförhållanden, för
vilka dessa brukningsdelar först utvaldes, förutsatte inhämtandet av mycket
detaljerade uppgifter från de däri ingående egendomarna. Varje strävan
att för en dylik undersökning erhålla ett fullt representativt material motverkas
i viss mån av svårigheterna att från sämre skötta egendomar erhålla
erforderliga uppgifter. Jämförelser mellan de vid nyssnämnda driftsundersökning
erhållna resultaten och annat statistiskt material giva också id
handen, att de i den nämnda undersökningen ingående egendomarna genomsnittligt
taget representera en något högre produktionsförmåga och mera rationella
driftsförhållanden än genomsnittsjordbruket. Denna skillnad har

154

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

blivit ytterligare något mera markerad genom den gallring, som av förut
nämnda anledningar måst företagas i deklarationsmaterialet.

Vid bearbetningen lia de ur självdeklarationernas A-bilaga erhållna uppgifterna
rörande jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter omräknats
dels till siffror per hektar jordbruksjord, varvid arealen ängsmark reducerats
till åker enligt den officiella statistikens uppgifter örn avkastningens
storlek, dels till totalsiffror för riket. Denna sistnämnda omräkning har verkställts
särskilt för varje storleksgrupp och produktionsområde. Härvid har
förhållandet mellan den totala åkerarealen vid samtliga brukningsdelar inom
varje storleksgrupp och område å ena samt åkerarealen vid de undersökta
brukningsdelarna inom motsvarande storleksgrupp och område å andra sidan
tagits till utgångspunkt för omräkningen. Genom att på detta sätt uppräkningen
verkställts särskilt för varje storleksgrupp inom de olika produktionsområdena,
och de därvid erhållna resultaten därefter summerats till
totalbelopp för de tre stora huvudområdena och hela riket torde den förhållandevis
bättre representativiteten för de större brukningsdelarna icke
ha kommit att medföra någon missvisning i resultaten. Till följd av de
förut påpekade förhållandena med avseende på materialets representativitet
torde emellertid de vid undersökningarna erhållna totalbeloppen för
såväl jordbrukets inkomster som dess utgifter vara något för höga. Då några
mera betydande förändringar i fråga örn materialets sammansättning icke
skett under de år undersökningen hittills omfattar, böra däremot resultaten
av desamma på ett i stort sett rättvisande sätt avspegla de från år till år
inträffade förändringarna i jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter.
Härvid bör dock den reservationen göras, att ojämnheter i skördeutfallet och
i den animaliska produktionens utveckling även i detta hänseende kunna
minska det bär begagnade materialets representativitet.

I övrigt bör vid resultatens bedömande beaktas, att brukningsdelar med
mindre än 2 hektar åker icke ingå i det bearbetade materialet. Detta förhållande
är av särskild betydelse beträffande å ena sidan inkomsterna av
vissa animaliska produkter, framför allt ägg och fjäderfä, och å andra sidan
utgifterna för inköpta fodermedel. Likaså bör beaktas, att vid upprättandet
av självdeklarationer den s. k. kontantprincipen tillämpas. Denna innebär,
att hänsyn i regel icke tages till eventuella lagerbehållningar vid årets
början eller slut. Härigenom kan nettointäkten av jordbruksfastighet enligt
självdeklarationerna växla starkare från ett år till ett annat än fallet skulle
bliva vid en fullt räkenskapsmässig redovisning.

Produktions- och prisutveckling 1938—1943.

Såsom en bakgrund till de förändringar i jordbrukarnas kontanta inkomster
och utgifter, som behandlas i det följande, meddelas i tabell 3 vissa uppgifter
rörande förändringarna i areal, skörd och priser under de år undersökningen
omfattar. Desamma framläggas i form av indextal med år 1938
som bas. Vid bedömandet av dessa får givetvis beaktas, att skörden detta år
var osedvanligt god, vilket i sin tur medförde att priserna på vissa produkter
vörö förhållandevis låga i jämförelse med de närmast föregående åren.
^ Angiven i skördeenheter var skörden år 1943 ungefär lika stor som 1942.
Endast beträffande rotfrukter föreligger en mera betydande förbättring. I
jämförelse med 1938 års mycket goda skörd stannade skördeutfallet sålunda
även år 1943 på en förhållandevis låg nivå, även om förbättringen var
betydande i jämförelse med de båda dåliga skördeåren 1940 och 1941.

Indextalen över priserna på vissa jordbruksprodukter grunda sig på den
statistik, som föres inom livsmedelskommissionens utredningsbyrå. I järn -

155

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

Tab. 3. Förändringarna i areal, skörd och priser 1938—1943.

Indextal: 1938 = 100.

	1939	1940	1941	1942	1943		1939	1940	1941	1942	1943
Arealförhållanden.						Prisutvecklingen.
	103	97	99	106	98	Svenskt vete........	95	124	138	141	138
Övrig spannmål ....	100	102	102	99	97	Vit foderhavre......	96	150	164	155	139
Potatis ............	99	101	103	107	lil	Konsumtionsmjölk ..	104	113	125	120	121
	100	107	105	105	99	Produktmjölk ......	lil	137	169	173	167
Foderrotlrukter ....	95	90	95	96	91	Kor, klass I ........	114	124	164	162	164
Vall	100	100	99	99	101	Svin ..............	99	116	146	153	171
					Ägg................	101	120	162	192	207
Skörden angiven i						Köpgödsel och jord-
skördeenheter.						brukskalk ........	100	122	132	168	195
	97	67	58	77	75	Köpfodermedel......	107	118	123	151	161
Rotfrukter..........	98	106	100	93	103	Maskiner och redskap	95	lil	127	133	138
Hö ................	84	56	40	75	74	Traktorkostnader....	106	154	268	438	551
Bete och grönfoder ..	85	59	42	82	93	Ekonomibyggnader..	108	124	134	152	161
Ängsmarkens avkast-						Arbetslöner ........	103	120	131	145	152
ning..............	97	72	63	86	82
Summa skördeenheter	92	68	57	80	81

förelse med år 1942 föreligga prissänkningar på spannmål, särskilt havre,
samt prishöjningar på fläsk och ägg, sammanhängande med de förskjutningar
i försörjningsläget, som blivit en följd av det bättre skördeutfallet
åren 1942 och 1943. Den prissänkning på produktmjölken, som kommer
till synes, sammanhänger med bortfallet av vissa av 1941 års mycket svaga
skörd föranledda pristillägg.

De meddelade indextalen för vissa kostnadsposter inom jordbruket ha
erhållits genom en omräkning av lantbruksförbundets prisindex. Genomgående
föreligga vissa höjningar från år 1942 till år 1943. Särskilt stark är
denna beträffande traktorkostnaderna. I jämförelse med basåret ha dessa
enligt denna index mer än femdubblats. För köpgödsel och köpfodermedel
uppgår prisstegringen -— likaledes i jämförelse med år 1938 — till 95 respektive
61 procent. Samtidigt ha byggnadskostnaderna stigit med 61 procent
och lönerna i jordbruket med 52 procent, medan prisstegringen på maskiner
stannar vid 38 procent.

Jordbrukets kontanta inkomster.

Resultaten av den beräkning av jordbrukarnas kontanta inkomster, som
verkställts på grundval av de på självdeklarationemas A-bilaga lämnade
uppgifterna, framgår av tabellerna 4 och 5. I tabell 4 redovisas för hela riket
samt de tre huvudområdena — södra och mellersta Sveriges slättbygder,
södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder samt norra Sverige
— de till totalsiffror uppräknade inkomstbeloppen, och i tabell 5 ha desamma
omräknats till indextal med åren 1938 respektive 1942 som bas. I
anslutning till A-bilagans uppställning ha inkomsterna fördelats på följande
poster: spannmål och frövaror; sockerbetor; potatis jämte rotfrukter, grönsaker
och trädgårdsprodukter; hö jämte halm och grönfoder; hästar och
nötkreatur; svin och grisar; fjäderfä och ägg; mjölk och produkter därav
dels vid leverans till mejeri, dels vid annan försäljning; diverse produkter
(får och getter, fisk och vilt, lin, ull, hudar och skinn m. m.); inkomster
av skogsb rak samt diverse inkomster (körslor och uthyrning av maskiner
och dragare, försäljning av döda yttre inventarier samt av sten, grus, torv

5° Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

Tab. 4. Jordbrukets kontanta Inkomster åren 1938 och 1940—1943, milj. kronor.

	1938	1940	1941	1942	1943
Södra och mellersta Sveriges slättbygder.
Inkomster av försålda produkter
därav spannmål och frövaror................	159-4	168-4	213-8	266-4	323-9
sockerbetor ...........................	58-5	61-4	80-4	98-3	91-4
potatis m. m.........................	29-7	38-8	42-7	66-9	65-4
hö, halm och grönfoder...............	5-0	8-2	14-0	7-1	6-6
Summa vegetabiliska produkter	252-6	276-8	350-9	438-7	487-3
hästar och nötkreatur .................	106-4	147-0	163-1	135-9	155-8
svin och grisar.......................	100-5	111-5	109-0	78-9	116-5
fjäderfä och ägg......................	23 1	24-6	23-1	18-5	23-8
mjölk till mejeri......................	246-9	302-6	340-8	352-3	381-8
mjölk till enskilda....................	18-1	15-8	14-7	14-8	15-5
Summa animaliska produkter	495-0	601-s	650-7	600-4	693-4
diverse produkter.....................	3-7	4-7	6-2	8-1	10-2
Summa inkomster av försålda produkter	7513	883-0	1 007 8	1047-2	1190 9
Diverse inkomster..............................	16-o	17-0	18-3	23-0	24-4
därav för körslor...........................	7-3	8-3	10-1	14-2	14-0
Inkomster av skogsbruk.......................	40-0	50-0	62-5	84-4	80-3
Arrenden och avgälder........................	8-3	8-7	9-4	10-9	12-3
Samtliga kontanta inkomster	815-6	958-7	1098-0	1165 5	1 307-9
Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder. Inkomster av försålda produkter
därav spannmål och frövaror................	24-1	27-8	39-9	48-0	55-9
sockerbetor ...........................	0-8	0-9	1-2	1-6	1-6
potatis m. m.........................	14-8	18-8	20-5	28-6	26-1
hö, halm och grönfoder...............	1-7	3-9	5-4	3-0	3-1
Summa vegetabiliska produkter	41-4	51-4	67-0	81-8	86-7
hästar och nötkreatur.................	66-4	95-4	109-8	83-2	95-8
svin och grisar.......................	62-3	67-6	70-2	54-2	73-7
fjäderfä och ägg......................	15-3	15-2	14-6	11-7	14-0
mjölk till mejeri......................	124-8	162-6	194-6	210-0	227-4
mjölk till enskilda....................	21-4	19-0	16-9	13-9	14-7
Summa animaliska produkter	290-a	359-8	406-1	373-0	425-6
diverse produkter..........*...........	2-6	2-7	3-9	4-3	6-3
Summa inkomster av försålda produkter	334 2	4139	477-0	458-5	518-6
Diverse inkomster.............................	17-7	16-5	19-6	25-0	29-2
därav för körslor...........................	12-6	12-4	15-6	20-2	23-2
Inkomster av skogsbruk.......................	91-9	94-1	137-5	184-9	205-7
Arrenden och avgälder........................	6-0	6-3	6-7	7-2	7-7
Samtliga kontanta inkomster	449-8	530-8	640-8	675-6	761-2
Norra Sverige. Inkomster av försålda produkter
därav spannmål och frövaror ................	0-7	0-9	1-4	1-4	2-0
sockerbetor ...........................	_	_	_	_	_
potatis m. m.........................	1-6	2-5	2-7	4-9	3-6
hö, halm och grönfoder...............	1-9	4-9	9-9	5-4	5-2
Summa vegetabiliska produkter	4-n	8-3	14-0	11-7	10-8

Kungl. Maj:ts proposition nr 303. 157

Tab. 4 (forts.). Jordbrukets kontanta inkomster åren 1938 och 1940—1943, milj. kronor.

	1938	1940	1941	1942	1943
hästar och nötkreatur.................	14-3	22-0	27-8	27-3	29-7
svin och grisar.......................	5-4	6-8	6-7	5-2	5-3
fjäderfä och ägg......................	1-4	1-5	1-1	0-7	0-5
mjölk till mejeri......................	36-3	60-9	71-7	83-2	94-4
mjölk till enskilda....................	12-7	10-6	10-8	9-0	8-8
Summa animaliska produkter	70-1	101-3	lisi	125-1	138-7
diverse produkter.....................	1-3	1-2	1-6	2-1	2-6
Summa inkomster av försålda produkter	75-6	111-3	133 7	139-2	152-1
Diverse inkomster.............................	40-1	35-0	38-3	49-2	55-8
därav för körslor...........................	34-2	29-3	33-2	44-9	48-8
Inkomster av skogsbruk.......................	122-6	78-1	96-7	117-8	142-2
Arrenden och avgälder........................	3-0	3-9	4-0	4*3	4-5
Samtliga kontanta inkomster Hela riket.	241-3	228-3	272-7	310-5	354 6
Inkomster av försålda produkter	184-2	197-1	255-1	315-8	381-8
därav spannmål och frövaror................
sockerbetor ...........................	59-3	62-3	81-6	99-9	93-0
potatis m. ..........................	46-1	60-1	65-9	100-4	95-1
hö, halm och grönfoder............. ■ ■	8-6	17-0	29-3	15-5	14-9
Summa vegetabiliska produkter	298-2	336-5	431-9	531-6	584-8
hästar och nötkreatur.................	187-1	264-4	300-7	246-4	281-3
svin och grisar.......................	168-2	185-9	185-9	138-3	195-5
fjäderfä och ägg......................	39-8	41-3	38-8	30-9	38-3
mjölk till mejeri......................	408-0	526-1	607-1	645-5	703-6
mjölk till enskilda....................	52-2	45-4	42-4	37-7	39-0
Summa animaliska produkter	855-3	1063-1	1174-9	1 098-8	1 257-7
diverse produkter.....................	7-6	8-6	11-7	14-5	19-1
Summa inkomster av försålda produkter	1161-1	1408-2	1 618-5	1644-9	1861-6
Diverse inkomster.............................	73-8	68-5	76-2	97-2	109-4
därav för körslor...........................	54-1	50-0	58-9	79-3	86-0
Inkomster av skogsbruk.......................	254-5	222-2	296-7	387-1	428-2
Arrenden och avgälder........................	17-3	18-9	20-1	22-4	24-5
Samtliga kontanta inkomster	1506 7	1717 8	2 011-5	2151-6	2 423 7

m. m., ersättning för vägunderhåll och andra ej annorstädes upptagna inkomstposter)
samt arrenden och avgälder.

Jordbrukets sammanlagda kontanta inkomster år 1943 beräknas pa
grundval av självdeklarationerna ha uppgått till 2 423,7 miljoner kronor.
Till jämförelse kan nämnas, att den på samma sätt beräknade inkomstsumman
uppgick till 1 506,7 miljoner kronor år 1938 och till 2 151,6 miljoner
kronor år 1942. I jämförelse med år 1938 föreligger sålunda en ökning
med 917,0 miljoner kronor eller 60,9 procent, medan stegringen sedan 1942
uppgår till 272,1 miljoner kronor eller 12,7 procent. Av den sammanlagda
inkomstsumman hänför sig något mer än hälften eller 1 257,7 miljoner kronor
till försäljningen av animaliska jordbruksprodukter, medan försäljningen
av vegetabiliska produkter i kontanta inkomster inbringat 584,8 miljoner
kronor och det av jordbrukarna bedrivna skogsbruket givit en inkomst
av 428,2 miljoner kronor. För samtliga dessa produktionsgrenar redovisas

158

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

en fortgående inkomststegring. Mellan åren 1942 och 1943 har denna varit
starkast för de animaliska produkterna, beträffande vilka den uppgått till
14,5 procent, medan densamma för vegetabiliska produkter och skogsbruk
stannat vid 10,0 respektive 10,6 procent. Trots denna förhållandevis starka
inkomstökning för de animaliska produkterna år 1943, uppvisa beräkningarna
dock alltjämt i jämförelse med år 1938 en vida starkare stegring av inkomsterna
för vegetabiliska än för animaliska produkter. Även i jämförelse
med skogsinkomsterna förete de sistnämnda en väsentligt mera begränsad
uppgång. Det kan i detta sammanhang erinras om att den förskjutning i
jordbrukets inkomststruktur, som de i tabell 5 anförda indextalen för vegetabiliska
resp. animaliska produkter anger, tydligt kommer till uttryck även
i de inom 1942 års jordbrukskommitté verkställda beräkningarna av jordbrukets
inkomster och kostnader.

Vid en jämförelse mellan de tre stora huvudområden, på vilka materialet
i denna redogörelse grupperats, framträda vissa olikheter, vilka framgå av
följande sammanställning.

Samtliga kontanta inkomster.	1938	1940	1941	1942	1943

Södra och mellersta Sveriges slättbygder..........	100-O	117-5	134-6	142-9	160-4
* » » » skogs- och dalbygder .	100-O	118-0	142-4	150-2	169-2
Norra Sverige..................................	100-0	9-1-6	113-0	128-7	147-0
Hela riket.....................................	100-O	114-0	133-5	142-8	160-9
Inkomster av försålda produkter.
Södra och mellersta Sveriges slättbygder..........	100-0	117-5	134-1	139-4	158-5
* » » » skogs- och dalbygder .	100-0	123-8	142-7	137-2	155-2
Norra Sverige..................................	100-O	147-3	176-9	184-2	201-2
Hela riket.....................................	100-O	121-3	139-4	141-7	160-3

Från 1942 till 1943 har inkomststegringen varit något starkare i norra
Sverige än i slättbygderna samt skogs- och dalbygderna i södra och mellersta
Sverige (14,2 procent mot 12,2 respektive 12,7 procent). Räknat ifrån år
1938 är däremot inkomstökningen i norra Sverige betydligt svagare än i de
båda övriga områdena, nämligen 47,0 procent mot 60,4 procent i slättbygderna
samt 69,2 procent i skogs- och dalbygderna. Härtill bör dock anmärkas,
att såvitt det undersökta deklarationsmaterialet giver vid handen denna i
jämförelse med landet i övrigt relativt svaga inkomstökning i norra Sverige
icke beror på en särskilt ofördelaktig utveckling av försäljningen av jordbruksprodukter.
Tvärtom ha enligt självdeklarationernas uppgifter inkomsterna
av försålda jordbruksprodukter från 1938 till 1943 stigit avsevärt
starkare i norra Sverige än i de båda övriga områdena. Den ojämförligt största
delen av denna stegring av försäljningsinkomsterna i norra Sverige hänför sig
till den vid mejerier invägda mjölken och sammanhänger bl. a. med den
mycket starkt ökade anslutningen till mejerier inom detta område under
åren efter 1938. Redan år 1938 var emellertid inkomsten av den genom mejerier
försålda mjölken inom detta område i det närmaste tre gånger så stor
som inkomsten av mjölkförsäljningen direkt till förbrukare eller till mjölkhandeln
och den under de följande åren redovisade minskningen av sistnämnda
post är obetydlig i jämförelse med den på mejerimjölken belöpande
inkomstökningen.

Medan sålunda inkomsterna av försålda jordbruksprodukter i norra Sverige
stigit mycket starkt sedan 1938, ha samtidigt inkomsterna av skogsbruk inom
detta område undergått en i jämförelse med andra delar av landet förhållan -

159

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

Tab. 5. Jordbrukets kontanta inkomster åren 1938 och 1940—1943. Indextal.

		År 1938 = 100		År 1942 = 100
	1940	1941	1942	1943	1943
Södra och mellersta Sveriges slättbygder.
Vegetabiliska produkter.......................	109-6	138-9	173-7	192-9	111-1
Animaliska produkter.........................	121-5	131-4	121-3	140-1	115-5
Samtliga jordbruksprodukter...................	117-5	134-1	139-4	158*5	113-7
Diverse inkomster.............................	106-4	114-1	143-8	152-7	106-2
Skogsbruk....................................	124-8	156-1	210-9	200-4	95-0
Samtliga kontanta inkomster	117-5	1346	142-9	160-4	112-2
Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder.
Vegetabiliska produkter.......................	123-8	161-8	196-1	209-1	106-6
Animaliska produkter.........................	124-0	139-9	128*5	146-7	114-1
Samtliga jordbruksprodukter...................	123-8	142-7	137-2	155-2	113-1
Diverse inkomster.............................	93-0	110-4	141-4	164-6	116*4
Skogsbruk....................................	102-4	149-6	201-0	223-8	111-3
Samtliga kontanta inkomster	118-0	142-4	150-2	169-2	1127
Norra Sverige.
Vegetabiliska produkter.......................	201-3	337-5	283-1	261-2	92-3
Animaliska produkter.........................	145-3	168*5	178-9	197-8	110*5
Samtliga jordbruksprodukter...................	147-3	176-9	184-2	201-2	109-2
Diverse inkomster.............................	87-2	95-6	122-6	139-2	113-6
Skogsbruk....................................	63-7	78-9	96-1	116-1	120-7
Samtliga kontanta inkomster	94-6	113-0	128-7	147-0	114-2
Hela riket.
Vegetabiliska produkter.......................	112-8	144-8	178-3	196-1	llO-o
Animaliska produkter.........................	124-2	137-3	128*5	147-0	114*5
Samtliga jordbruksprodukter...................	121-3	139-4	141-7	160-3	113-2
Diverse inkomster.............................	92-8	103-2	131-7	148-2	112-6
Skogsbruk....................................	87-3	116-6	152-1	168-2	110-6
Samtliga kontanta inkomster	114-0	1335	1428	160-9	112 7

devis ogynnsam utveckling. Detta förhållande har på grund av skogsbrukets
stora omfattning i norra Sverige varit av stor betydelse. År 1938 beräknades
jordbrukarnas inkomster av skogen i norra Sverige på grundval av självdeklarationernas
uppgifter till 122,6 miljoner kronor. Härtill kommer ytterligare
ett belopp av 34,2 miljoner kronor för körslor, som tydligen till största
delen skett i samband med skogsbruk, varjämte jordbrukarnas inkomster av
tillfällig förvärvsverksamhet, vilka icke genomgående bearbetats vid denna
undersökning och följaktligen icke ingå i de här meddelade tabellerna, inom
detta område till icke oväsentlig del torde härröra från skogsarbete. Samtidigt
stannade inkomsterna av försålda jordbruksprodukter enligt dessa beräkningar
vid 75,6 miljoner kronor. Under krigsåren inträffade till att börja
med en avsevärd minskning i det norrländska jordbrukets skogsinkomster,
medan desamma i de båda övriga områdena starkt ökades. Uppenbarligen
beror denna viktiga skillnad i utvecklingen mellan å ena sidan norra och å
andra sidan södra och mellersta Sverige därpå att de starkt ökade vedavverkningarna
inom det förstnämda området mer än uppvägts av den betydande
nedgång i gagnvirkesförsäljningarna, som skogsindustriernas minskade avsättningsmöjligheter
förde med sig. Senare lia skogsinkomsterna visserligen
på nytt stigit även i norra Sverige, men ännu 1942 lågo de där enligt deklara -

160

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

Tab. 6. Jordbrukets inkomster av vegetabiliska respektive animaliska produkter

i procent av inkomster av samtliga försålda produkter inom olika storleksgrupper

och områden åren 1932, 1938 och 1940—1943.

År		Storleksgrupper, hektar	åker		Samt- liga
2—5	5-10	10-20	20-30	30—50	50-100	över 100
1932	14-1	21-1	26-5	35-0	37-8	42-8	40-4	330
1938	15-3	20-0	26-0	33-9	39-0	44-3	45-6	33-6
1940	12-5	17-4	23-2	30-7	36-5	43-2	46-1	31-4
1941	16-7	19-9	27-3	35-3	41-5	44-0	47-9	34-8
1942	20-5	26-2	34-7	43-6	48-1	52-0	53-1	41-9
1943	18-3	22-8	32-1	42-0	48-1	52-ä	54-6	40-9
1932	83-8	77-8	72-8	64-1	61-6	56-2	59-3	66-2
1938	82-0	79-3	73-5	65-7	60-7	55-s	54-1	63-9
1940	. 85-0	82-0	76-3	68-8	63-2	56-5	53-5	68-1
1941	80-6	79-3	72-2	64-1	58-1	55-6	51-6	64-6
1942	75-2	72-5	04-7	55-9	51-4	47-7	46-3	57-3
1943	79-6	75-9	67-0	57-4	51-2	46-8	44-6	58-2
1932	4-9	8-1	11-3	17-3	22-2	24-8	32-9	12-5
1938	5-3	7-7	11-6	16-3	21-5	30-7	36-4	12-4
1940	5-1	7-8	11-1	15-8	22-2	29-4	41-6	12-4
1941	5-7	8-8	14-8	20-2	23-4	28-7	43-2	14-0
1942	8-6	12-3	18-3	23-4	28-4	34-0	46-9	17-7
1943	6-8	9-9	17-0	23-8	27-6	38-8	51-2	16-7
1932	92-6	90-3	87-2	81-8	77-2	74-4	66-8	86-1
1938	93-7	91-4	87-9	83-2	77-3	68-8	63-3	86-8
1940	93-9	91-6	88-3	83-8	76-9	70-1	57-9	86-9
1941	93-4	90-3	84-4	79-3	75-5	70-9	56-2	85-1
1942	90-3	86-7	80-9	76-1	70-3	65-1	52-2	81-4
1943	91-7	88-9	82-0	75-4	70-8	59-3	48-2	82-1
1932	6-3	6-3	11-0	13-4				8-2
1938	4-5	4-0	8-0	10-9				5-5
1940	4-9	5-7	11-5	18-8				7-5
1941	6-5	8-8	14-6	28-8				10-5
1942	5-4	7-3	12-3	19-7				8-4
1943	4-1	5-7	10-1	23-8				7-1
1932	92-0	92-2	88-0	85-7				90-4
1938	93-6	94-4	89-7	88-8				92-8
1940	93-6	93-6	87-3	.81-1				91-5
1941	91-9	90-3	84-3	69-8				88-3
1942	92-9	91-4	86-2	78-4				90-1
1943	93-8	92-8	88-4	74-4				91-2

Södra och mellersta Sveriges
slättbygder.

Vegetabiliska produkter.....

Animaliska produkter

Södra och mellersta Sveriges
skogs- och dalbygder.

Vegetabiliska produkter.....

Animaliska produkter

Norra Sverige.
Vegetabiliska produkter.

Animaliska produkter

tionerna lägre än 1938, och 1943 uppgick stegringen i förhållande till år 1938
endast till 16,1 procent, medan denna inkomstpost samtidigt i södra och mellersta
Sverige mer än fördubblats.

De förskjutningar i vissa viktigare produktionsgrenars procentuella andel
i jordbrukets sammanlagda kontanta inkomster, som inträffat under krigsåren,
belysas ytterligare av följande sammanställning.

1938 1940 1941 1942 1943

Vegetabiliska produkter............... 19''8 19-6 21-5 24''7 24-1

Animaliska produkter................. 56-8 61’9 58-4 51-1 51*

Skogsbruk........................... 16''9 12''9 14-8 18-0 17-

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

161

Det framgår av dessa siffror, att inkomsterna av vegetabiliska produkter,
som år 1938 utgjorde ungefär en femtedel av jordbrukets beräknade kontanta
inkomster, nu stigit till bortåt en fjärdedel därav. Samtidigt ha de animaliska
produkternas andel i inkomstsumman sjunkit från bortåt 57 till icke fullt 52
procent. Skogsinkomsterna, som på grund av den förut berörda utvecklingen
i norra Sverige till att börja med för hela landet i genomsnitt gingo tillbaka
i relativ betydelse, ha under de senast undersökta åren fått sin andel något
ökad i förhållande till år 1938.

Göres en uppdelning av de kontanta inkomsterna på de tre huvudområdena,
erhålles följande resultat.

	1938	1940	1941	1942	1943
Samtliga kontanta inkomster.
Södra och mellersta Sveriges slättbygder	54-1	55-8	54-6	54-2	54-0
» » » » skogs- och
dalbygder..........................	29-9	30-9	31-9	31-4	31-4
Norra Sverige........................	16-0	13-3	13-5	14-4	14-6
Hela riket............................	100-0	100-0	ioo-o	100-0	100-0
Inkomster av försålda produkter.
Södra och mellersta Sveriges slättbygder	64-7	62-7	62-3	63-7	64-0
» » » » skogs- och
dalbygder ..........................	28-8	29-4	29-5	279	27-8
Norra Sverige........................	6-5	7-9	8-2	8-4	8-2
Hela riket............................	100-0	100-0	100-0	100-0	ioo-o

Beträffande jordbrukets samtliga kontanta inkomster föreligger en viss
förskjutning i fördelningen till förmån för södra och mellersta Sveriges
skogs- och dalbygder, medan däremot norra Sveriges andel minskats något.
Beträffande inkomsterna av försålda jordbruksprodukter föreligger däremot
numera en ökad andel för norra Sverige i jämförelse med år 1938, medan
en viss ehuru icke särskilt stor minskning inträtt för såväl slättbygderna som
skogs- och dalbygderna i södra och mellersta Sverige. Från 1942 till 1943
äro de inträffade förskjutningarna mellan olika områden mycket obetydliga.

Jordbrukets kontanta utgifter.

De på självdeklarationernas A-bilaga redovisade kontanta utgifterna ha
vid bearbetningen sammanförts i följande grupper: arrenden och kontanta
undantagsförmåner, arbetslöner, inköp av spannmål och frövaror, kraftfoder
och betmassa, potatis och rotfrukter, hö och halm m. fl. fodermedel samt
gödselmedel och torvströ, inköp av levande och av döda inventarier, underhåll
av dels byggnader, dels inventarier, diverse driftskostnader (bl. a. elektrisk
ström, bränn- och smörjolja samt gengasbränsle för driften) samt räntor.
Dessutom ha även uppgifterna rörande kostnaderna för nyuppsättning av
inventarier samt för ny-, till- eller ombyggnad bearbetats, Beträffande dessa
sistnämnda uppgifter bör emellertid nämnas, att dessa kostnader icke berättiga
till avdrag vid taxeringen, varför desamma kunna antagas vara
mindre fullständigt redovisade i deklarationerna. Av de vid bearbetningen
av dessa poster erhållna resultaten torde därför icke alltför bestämda slutsatser
böra dragas.

Resultaten av beräkningarna redovisas för hela landet och de tre huvudområdena
i tabellerna 7 och 8.

För hela riket beräknas jordbrukarnas sammanlagda kontanta utgifter år
1943 lia uppgått till 1 670,7 miljoner kronor mot l 535,7 miljoner kronor

Bihang till riksdagens protokoll 1 sami. Nr 30,3. 11

162 Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

T »b. 7. Jordbrukets kontanta utgifter åren 1928 och IWO—1943, milj. kronor.

	1938	1940	1941	1942	1943
Södra och mellersta Sveriges slättbygder.
Arrenden och kontanta undantagsförmåner......	7-5	8-1	8-1	8*2	9*3
Arbetslöner...................................	166-7	189-ä	212-7	248-7	281-3
Inköp av förnödenheter
därav spannmål och frövaror................	26-5	37-5	45-1	46-3	47-1
kraftfoder och betmassa...............	83-7	89-1	79-2	72-0	72-5
potatis och rotfrukter.................	2-5	3-1	4-1	4-3	4-4
hö, halm m. fl. fodermedel............	12-9	19-2	32-0	32-9	20-2
gödselmedel och torvströ..............	50-6	60-9	75-4	79-0	82-0
Inköp av levande inventarier..................	47-0	51-7	66-5	63-8	76-1
Inköp av döda inventarier.....................	22-6	27-1	35-6	43-8	46-5
Underhåll av inventarier......................	25-8	31-4	38-4	43-9	52-0
Underhåll av byggnader.......................	38-3	39-1	49-0	54-5	67-6
Diverse driftskostnader........................	80-4	92-4	96-1	112-1	125-7
Räntor.......................................	55-x	59-0	61-x	60-6	59-2
Samtliga kontanta utgifter	6196	708-1	803-2	870-1	»43-9
Nyuppsättning av inventarier..................	13-3	8-8	6-1	6-6	8-9
Ny-, till- eller ombyggnad.....................	20-3	8-4	14-0	12 l	19-9
Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder.
Arrenden och kontanta undantagsförmåner......	2-4	2-9	3-3	3-4	3-8
Arbetslöner...................................	83-9	98-4	121-5	130-9	149-6
Inköp av förnödenheter
därav spannmål och frövaror................	12-9	18-9	21-9	23-8	23-7
	39-1	44-7	38-ö	35*8	34.Q
potatis och rotfrukter.................	0-9	1-7	1-8	1-8	1-6
	5-7	10-9	20-3	20-o	10*ä
gödselmedel och torvströ..............	28-9	3-4-0	41-1	43-6	45-5
Inköp av levande inventarier..................	34-2	37-7	47-0	46-8	54-2
Inköp av döda inventarier.....................	11-8	13-5	18-3	20-8	24-1
Underhåll av inventarier......................	11-9	14-8	18-0	20-1	23-0
Underhåll av byggnader.......................	21-3	21-2	29-7	32-7	39-2
Diverse driftskostnader........................	37-0	41-4	46-0	51-9	58-7
Räntor.......................................	25-5	27-5	28-8	27-0	26-2
Samtliga kontanta utgifter	815-6	367-6	436-6	458-6	495-0
Nyuppsättning av inventarier..................	4-8	4-0	3-5	4-s	6-9
Ny-, till- eller ombyggnad.....................	12-6	6-4	9-8	8-9	10-8
Norra Sverige.
Arrenden och kontanta undantagsförmåner......	1-2	1-5	1-5	1-7	1-7
Arbetslöner...................................	63-4	59-4	69-x	78-1	90-7
Inköp av förnödenheter
därav spannmål och frövaror................	6-3	6-3	8-2	9-5	10-2
kraftfoder och betmassa...............	7-2	8-1	8-6	7-6	9-1
potatis och rotfrukter.................	0-5	0-7	0-5	0-7	0-6
hö, halm m. fl. fodermedel............	7-1	7-2	13-2	13-3	13-o
gödselmedel och torvströ..............	7-7	8-4	10-2	11-9	13-0
Inköp av levande inventarier..................	13-9	12-5	16-4	20-0	22-4
Inköp av döda inventarier.....................	6-1	6-0	8-4	9-4	11-0
Underhåll av inventarier......................	4-0	4-4	4-9	5-9	6-7
Underhåll av byggnader.......................	10-4	9-3	11-6	14-5	16-5
Diverse driftskostnader........................	19-3	20-1	22-7	24-6	27-6
Räntor.......................................	8-8	9-4	10-4	9-8	9-3
Samtliga kontanta utgifter	154-9	153-3	185-7	207-0	2318
Nyuppsättning av inventarier..................	1-6	0-9	0-9	1-5	1-7
Ny-, till- eller Ombyggnad.....................	6-5	3-2	4-5	5o	4-2

Kungl. Maj:ts proposition nr 303. 163

Tali. 7 (forts.)- Jordbrukets kontanta utgifter åren 1938 och 1940-1943, milj. kronor.

	1938	1940	1941	1942	1943
Hela riket.
Arrenden och kontanta undantagsförmåner......	lil	12-5	12-9	13-3	14-8
Arbetslöner...................................	3140	347-3	403-3	457-7	521-6
Inköp av förnödenheter				79-6	81-0
därav spannmål och frövaror................	44-7	62-7	75-2
kraftfoder och betmassa...............	1300	141-9	126-7	115-4	116*5
potatis och rotfrukter.................	3-9	5*5	6*4	6-8	6-6
hö, halm m. fl. fodermedel............	25-7	37-3	65-5	66-2	43-7
gödselmedel och torvströ..............	87-2	103-3	126-7	134-5	140-5
Inköp av levande inventarier..................	95-1	101-9	129-9	130-0	152-7
Inköp av döda inventarier.....................	40-5	46-6	62-2	74-0	81-6
Underhåll av inventarier......................	41-7	50-6	61-3	69-9	81-7
Underhåll av byggnader.......................	70-0	69-6	90-3	101-7	123-3
Diverse driftskostnader........................	136-7	153-9	164-8	188-6	212-0
Räntor.......................................	89-4	95-9	100-3	97-4	94-7
Samtliga kontanta utgifter	1090o	1229 o	1425 5	1535 7	1670 7
Nyuppsättning av inventarier..................	19-7	13-7	10-3	12-9	17-5
Ny-, till- eller ombyggnad.....................	39-3	18-0	28-3	26-0	34-9

Tab. 8. Jordbrukets kontanta utgifter åren 1938 och 1940—1943. Indextal.

		År 1938 = 100		År 1942 = 100
	1940	1941	1942	1943	1943
Södra och mellersta Sveriges slättbygder.
Arbetslöner...................................	113-7	127-6	149-2	168-7	113-0
Inköp av förnödenheter.......................	119-1	133-7	132-9	128-4	96-6
Inköp av levande och döda inventarier.........	113-2	146-5	154-4	175-9	113-9
Underhåll av inventarier och byggnader........	110-0	136-5	153-7	186-8	121-5
Diverse driftskostnader.........................	114-9	119-5	139-5	156-3	112-1
Räntor.......................................	107-1	111-0	109-9	107-6	97-9
Samtliga kontanta utgifter	1143	129 6	140-4	152 3	108-5
Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder.
Arbetslöner...................................	117-3	144-8	156-0	178-4	114-3
Inköp av förnödenheter.......................	125-8	141-8	142-8	132-7	92-9
Inköp av levande och döda inventarier.........	111-6	142-1	147-2	170-7	115-9
Underhåll av inventarier och byggnader........	108-1	143-2	158-9	186-9	117-6
Diverse driftskostnader........................	111-9	124-3	140-1	158-6	113-3
Räntor.......................................	108-1	113-1	106-2	102-7	96-7
Samtliga kontanta utgifter	1165	138-4	1454	156-9	107-9
Norra Sverige.
	93-7	109-0	123-1	143-0	116-2
	110-5	146-8	155-5	165-6	106-5
	92-5	123-9	147-2	167-2	113-6
	95-3	114-8	141-3	161-4	114-0
Diverse driftskostnader........................	104-3	117-6	127-5	142-6	111-8
Räntor.......................................	106-9	117-6	110-6	105-5	95-4
Samtliga kontanta utgifter	99 0	119-9	1330	1496	1120
Hela riket.
Arbetslöner...................................	110-6	128-4	145-8	166-1	113-9
Inköp av förnödenheter.......................	120-3	137-4	138-0	133-2	96*5
Inköp av levande och döda inventarier.........	109-6	141-7	150-9	172-9	114-5
Underhåll av inventarier och byggnader........	107-6	136-7	153-6	183-5	119-4
Diverse driftskostnader........................	112-0	120-5	138-0	155-0	112-4
Räntor.......................................	107-4	112-3	108-9	106-0	97-3
Samtliga kontanta utgifter	1128	1308	140 9	153-3	108-8

164

Kungl. Majlis proposition nr 303.

Tab. 9. Arbetslönernas och ränteutgifternas procentuella andel av jordbrukets

kontanta utgifter inom olika storleksgrupper och områden åren

1932, 1938 och 1940—1943.

	År		Storleksgrupper, hektar	åker		Samt-
	2—5	5-10	10—20	20—30	30-50	50-100	Över 100	liga
Södra och mellersta Sveriges

slättbygder.
Arbetslöner................	1932	12-9	15-4	21-7	25-9	27-5	31-5	38-3	26-8
	1938	13-2	17-1	21-3	25-6	28-4	32-2	38-6	26-9
	1940	12-0	16-8	21-6	25-4	28’4;	32-0	38-7	26-8
	1941	13-9	16-6	21-3	25-8	28-7	32-0	37-1	26-5
	1942	13-3	17-4	23-3	27-3	30-2	34-3	40-2	28-6
	1943	14-6	19-1	24-4	28-7	31-9	35-3	40-3	29-8
Räntor....................	1932	13-4	16-3	15-4	16-7	18-4	19-3	13-4	16-1
	1938	8-2	8-5	8-5	9-3	10-2	10-4	7-3	8-9
	1940	7-6	8-0	7-8	8-8	9-7	9-7	6-8	8-3 i
	1941	6-6	7-1	7-0	7-9	8-3	8-7	7-3	7-6
	1942	6-1	6-8	6-5	7-3	7-7	7-6	6*5	7-0
	1943	6-0	6*4	5-9	6-5	6-7	6-8	5-8	6-3
Södra och mellersta Sveriges
skogs- och dalbygder. Arbetslöner................	1932	18-9	23-8	27-5	30-3	33-5	34-5	37-9	26-5
	1938	19-9	23-6	27-3	29-4	32-6	36-8	41-1	26-6
	1940	20-5	23-7	27-6	29-4	32-8	37l	41-0	26-8
	1941	20-9	25-2	28-8	31-7	34-6	39-1	37-5	27-8
	1942	21-7	26-1	30-1	32-4	36-4	36-2	38-7	28-6
	1943	22-5	27-7	32-0	33-3	37-6	40-8	41-1	30-2
Räntor....................	1932	14-3	13-7	14-5	15-9	19-3	20-7	10-5	14-8
	1938	7-0	7-7	8-t	8-9	10-4	10-2	7-5	8-1
	1940	6-6	6-9	7-3	8-6	10-1	10-4	7-2	7-5
	1941	5-7	5-9	6-5	7-5	8-5	8-0	9*5	6-6
% .	1942	5-0	5-1	5-9	6-6	7-6	8-9	7-6	5-9
	1943	4-3	4-6	5-2	6-5	7-1	7-4	7-3	5-3
Norra Sverige.
Arbetslöner................	1932	25-7	31-7	37-6	46-2				30-8
	1938	39-5	40-9	43-0	48-4				40-9
	1940	36-3	39-1	42-8	44-6				38-7
	1941	34-0	37-2	43-5	44-6				37-2
	1942	34-7	37-9	43-3	44-9				37-7
	1943	35-6	39-2	44-4	50-4				39''X
Räntor.......1 ■............	1932	13-2	13-6	13:6	5-8				13-2
	1938	5-6	6-0	6*4	3-7				5-7
	1940	6-2	6-5	6-0	4-0				6-1
	1941	5-6	5-7	5-4	5-4				5-6
	1942	4-5	5-0	4-6	1 ’5''0				4-7
	1943	4*1	4-2	3-8	3-1				4-0
Hela riket. Arbetslöner................	1932	19-7	22-7	25-0	27-4	28-6	32-1	38-3	27-1
	1938	26-9	26-2	25-4	27-2	29-4	33-2	39-0	28-8
	1940	24-5	25-1	25-5	26-8	29-4	33-1	39-1	28-3
	1941	24-5	25-6	26-0	27-6	29-9	33-6	37-2	28-3
= i • ''	1942	25-2	26-5	27-6	28-9	31-4	34-7	40-1	29-8
	1943	26-2	28-2	29-0	30-5	33-2	36-4	40-5	31-2
Räntor.......1............	1932	13-7	14-6	15-0	16-2	18-5	19-5	13-0	15-4
	1938	6-6	7-5	8-1	9-0	10-1	10-3	7-3	8-2
	1940	6-6	7-2	7-5	8-6	9-7	9-8	6-8	7-8
■ . j	1941	>5-8	6-2	6-7	7-7	8-3	8-5	7-6	7-0 ''
: . . . : 1 ., ■ i : ; , .	1942	5-0	5-6	6-1	7-1	7-6	7-8	6-6	6-3
i ■ l ■ s ■ *	1943	4-5	5-o	5*5	6-4	6-7	6-8	5-9	5-7 ''" ■'' ■ ; i

I • • I

1- --■/< i “ 1

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

165

år 1942 och 1 090,0 miljoner kronor år 1938. Siffrorna innebära att de kontanta
utgifterna år 1943 stigit med 8,8 procent i förhållande till år 1942 och
med 53,3 procent i förhållande till år 1938. Av de olika utgiftsposterna uppvisar
underhåll av inventarier och byggnader den största stegringen eller icke
mindre än 83,5 procent räknat från år 1938. Därnäst komma kostnaderna
för inköp av levande och döda inventarier, som enligt deklarationerna ökats
med 72,9 procent. Även arbetskostnaderna utvisa en förhållandevis betydande
stegring eller med 66,1 procent. Inköpen av förnödenheter ha däremot,
tydligen på grund av rådande ransoneringar, stigit avsevärt mindre
eller med 33,2 procent. Den minsta ökningen utvisar ränteposten, som från
1938 stigit endast med 6,0 procent. Från 1942 till 1943 ha f. ö. såväl utgifterna
för inköpta förnödenheter som räntorna sjunkit, medan däremot särskilt
underhållskostnaderna för inventarier och byggnader fortsatt att stiga i snabb
takt. Detta sistnämnda förhållande kan delvis sammanhänga med att en del
under ett tidigare skede av krisen eftersatta underhållsarbeten nu kommit
till utförande.

De nu anförda siffrorna avse riket i dess helhet. Mellan olika områden
föreligga emellertid vissa icke oväsentliga skillnader beträffande utvecklingen
av de kontanta utgifterna, vilka framgå av följande sammanställning:

1938 1940 1941 1942 1943

Södra och mellersta Sveriges slättbygder 100-0 114-3 129-6 1404 152-3

» » » » skogs- och

dalbygder.......................... 100-0 116*5 138-4 145-4 156-9

Norra Sverige........................ 100-0 99"0 119-9 133-6 149-6

Hela riket............................ 100-0 112-8 130-8 140''9 153-3

'' I jämförelse med år 1938 har utgiftsökningen varit störst för skogs- och
dalbygderna i södra och mellersta Sverige och minst för norra Sverige. Denna
skillnad grundar sig i främsta rummet på olikheter i fråga örn löneutgifternas
utveckling och dessa torde i sin tur sammanhänga med de skiljaktigheter
mellan olika områden i fråga om skogsavverkningarnas och skogsinkomstemas
utveckling, som tidigare berörts. Från år 1942 till år 1943
synes dock en viss utjämning mellan områdena ha skett, i det att såväl
arbetslöner som summan kontanta utgifter stigit starkare för norra Sverige
än för de övriga delarna av landet. Även i detta förhållande torde man
kunna spåra verkningarna av skogsbrukets utveckling. Mellan dessa båda
år redovisas nämligen för norra Sverige en stegring av skogsinkomstema med
över 20 procent, medan för skogs- och dalbygdema redovisas en föga mer
än hälften så stor ökning och för slättbygderna en minskning med 5 procent
av denna inkomstpost.

Inkomster och utgifter per hektar jordbruksjord. Inkomst- och utgiftsutvecklingen
inom olika storleksgrupper av jordbruk.

Tidigare har nämnts, att de ur självdeklarationema erhållna uppgifterna
rörande jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter omräknats icke endast
till de totalsummor för de tre stora huvudområdena och hela riket, som
redovisats och kommenterats i det föregående, utan även till siffror, som belysa
inkomsternas respektive kostnadernas storlek per hektar jordbruksjord.
En sammanställning av de därvid erhållna huvudresultaten meddelas i tabell

10. Genom det i densamma meddelade siffermaterialet erhålles dels en ytterligare
belysning av förskjutningarna från år till år, dels möjligheter till vissa
jämförelser mellan olika huvudområden respektive storleksgrupper.

166

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

Tab. 10. Kontanta inkomster och utgifter i kronor per hektar jordbruksjord vid

jordbruksfastighet inom olika storleksgrupper och områden

åren 19S8 och 1940—1943.

	Ar	Storleksgrupper, hektar åker	Samt-
	2-5	5-10	10—20	20—30	30-50 50-100	över 100	liga
Samtliga kontanta inkomster. Södra och mellersta Sveriges	1938	418	390	372	376	369	350	386	375
slättbygder..............	1940	514	466	444	438	425	415	442	441
1941	568	528	515	505	504	479	479	505
	1942	603	545	535	516	524	514	565	536
	1943	665	618	594	590	591	582	625	602
Södra och mellersta Sveriges	1938	423	392	364	347	340	325	335	376
skogs- och dalbvgder.....	1940	492	466	436	401	392	368	404	444
1941	625	560	522	472	472	464	427	536
	1942	674	607	541	481	483	461	467	568
	1943	773	681	611	542	550	497	514	640
Norra Sverige.............	1938	562	462	395	462				486
1940	509	440	409	434				459
	1941	594	544	507	492				553
	1942	716	623	554	538				639
	1943	817	703	642	744				734
Samtliga kontanta utgifter. Södra och mellersta Sveriges	1938	322	285	264	274	275	276	335	285
slättbygder.............. ''	1940	388	327	303	311	311	317	379	326
1941	407	369	350	356	369	373	396	369
	1942	442	384	369	375	391	406	475	400
	1943	474	407	390	411	432	451	518	434
Södra och mellersta Sveriges	1938	288	261	245	255	263	290	288	264
skogs- och dalbygder.....	1940	336	308	289	290	299	321	329	308
1941	410	360	345	335	358	421	349	365
'' ■■	1942	437	388	358	354	362	400	400	386
	1943	476	412	387	377	408	426	455	416
Norra Sverige.............	1938	369	289	252	304				312
1940	354	287	268	295				309
	1941	428	355	332	341				376
	1942	507	390	362	383				426
	1943	557	441	408	517				480

Vid en jämförelse mellan de olika områdena framträder särskilt det förhållandet,
att såväl inkomst- som utgiftsbelopp per hektar jordbruksjord i
allmänhet äro högre i norra än i södra och mellersta Sverige. Denna ganska
betydande skillnad beror framför allt därpå, att inom det förstnämnda området
i regel jämförelsevis stora skogsarealer ingå i brukningsdelarna, medan
den till desamma hörande åkerarealen är förhållandevis liten. Det är sålunda
inkomsterna av respektive kostnaderna för skogsbruket, som höja dessa
siffror för norra Sverige så väsentligt över dem, som redovisas för det övriga
Sverige.

Av en jämförelse mellan olika storleksgrupper inom slättbygdsområdet
framgår att de största kontanta inkomsterna per hektar åkerjord redovisas för
de största samt de minsta brukningsdelarna. Beträffande de kontanta utgifterna
redovisas de högsta beloppen för de största brukningsdelarna och därnäst
för småbruken med 2—5 hektar åker. För skogs- och dalbygderna i södra och
mellersta Sverige äro de kontanta inkomsterna per hektar jordbruksjord
störst vid småbruken och sjunka därefter i stort sett med stigande egendomsstorlek
för att vara lägst vid jordbruk med 50—100 hektar åker. Utgifterna

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

167

T»b. 11. Inkomster och utgifter vid Jordbruksfastighet inom olika storleksgrupper

och omr&den åren 1940—1943. Indextal: 1938 - 100.

	År	Storleksgrupper, hektar åker	Samt-
	2—5	5—10	10—20\|20-30	30—50	50-100	Över 100	liga
Samtliga kontanta inkomster. Södra och mellersta Sveriges	1940	1230	119-6	119-5	116-5	115-2	118-4	114-5	117-5
slättbygder..............	1941	138-9	134-6	138-6	134-4	136-8	137-3	123-8	134-6
1942	146-0	139-1	143-9	137-2	142-0	147-4	146-1	142-9
	1943	161-4	158-1	159-8	157-0	160-1	166-8	160-9	160-4
Södra och mellersta Sveriges	1940	116-5	118-9	119-8	115-3	115-5	113-6	120-6	118-0
skogs- och dalbvgder.....	1941	147-5	143-0	143-0	135-9	139-1	143-8	126-8	142-4
1942	158-9	154-7	147-8	137-8	141-5	140-5	136-3	150-2
	1943	182-2	172-9	166-8	155-3	160-9	152-0	152-8	169-2
Norra Sverige.............	1940	90-8	95-5	103-4	93-6				94-6
1941	104-7	117-1	128-3	106-1				113-0
	1942	122-4	132-8	140-2	114-7				128-7
	1943	138-6	149-2	161-4	158-1				147-0
Samtliga kontanta utgifter. Södra och mellersta Sveriges	1940	120-5	114-8	114-7	113-6	112-9	114-8	113-2	114-3
slättbygder..............	1941	129-0	128-6	132-9	130-5	134-3	135-4	118-1	129-6
1942	138-9	134-1	140-1	137-3	141-7	147-5	141-5	140-4
	1943	149-1	142-4	148-1	150-3	156-7	163-9	153-8	152-3
Södra och mellersta Sveriges	1940	117-1	117-9	118-0	113-8	113-7	110-7	114-2	116-5
skogs- och dalbvgder.....	1941	142-3	138-1	140-5	131-3	136-1	145-9	120-7	138-4
1942	151-3	148-S	145-6	138-1	136-7	136-6	135-9	145-4
	1943	164-9	157-1	157-1	147-3	153-8	145-8	157-4	156-9
Norra Sverige..............	1940	96-1	99-6	106-4	96-7		.		99-0
1941	114-6	122-4	131-7	111-7				119-9
	1942	131-9	133-1	143-4	124-1	,			133-6
	1943	143-9	149-5	161-0	166-9		■	•	149-6

per hektar jordbruks jord äro inom detta område störst vid småbruken och
lägst vid de medelstora gårdarna. Även i norra Sverige äro såväl inkomster
som utgifter, räknade per hektar jordbruksjord, högst vid de minsta brukningsdelarna.
Givetvis är det nödvändigt att vid ett bedömande av dessa
siffror beakta icke endast den växlande förekomsten av skog utan även det
egna arbetets olika relativa betydelse vid brukningsdelar av olika storlek.

Förskjutningarna från år till år framträda tydligast i de i tabell 11 meddelade
indextalen. Det framgår av dessa att inom såväl slättbygderna som
skogs- och dalbygderna ha de kontanta inkomsterna stigit väsentligt starkare
än de kontanta utgifterna, räknat från år 1938, medan däremot i norra Sverige
utgiftsökningen varit något starkare än inkomststegringen. Starkast är
inkomstökningen i skogs- och dalbygdema, där den i genomsnitt för samtliga
storleksgrupper uppgår till 69,2 procent, medan den stannar vid 60,4 procent
i slättbygderna och 47,0 procent i norra Sverige. Även för utgifterna redovisas
emellertid den starkaste stegringen i skogs- och dalbygdema med 56,9
procent, medan desamma i slättbygderna stigit med 52,3 och i norra Sverige
med 49,6 procent. En särskilt stark inkomstökning redovisas för de mindre
jordbruken i skogs- och dalbygdema, för vilka även relationen mellan kontanta
inkomster och kontanta utgifter synes ha förskjutits på ett förhållandevis
gynnsamt sätt.

De viktigaste inkomstposternas ekonomiska betydelse för brukningsdelar
av olika storlek och inom olika områden belyses närmare i tabell 12, i vil -

168

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

Tab. 12. Kontanta inkomster i kronor per hektar Jordbruksjord av Jordbruksfastighet
Inom olika storleksgrupper och områden åren 1938 och 1940—1943.

	År		Storleksgrupper,	iiektar	åker
	2—5	5—10	10—2C	20—3C	30-5C	50-10C	Över 100	liga
Inkomster av försålda vegeta-biliska produkter.
Södra och mellersta Sveriges	1938	58	70	91	119	135	144	155	116
slättbygder..............	1940	58	74	96	126	146	165	178	128
	1941	83	95	130	167	195	194	207	161
	1942	108	126	168	207	233	240	259	202
	1943	106	125	175	230	266	280	302	224
Södra och mellersta Sveriges	1938	15	22	32	45	57	80	94	34
skogs- och dalbygder.....	1940	18	28	38	53	72	89	139	43
	1941	24	36	60	76	84	107	150	56
	1942	34	49	69	84	98	123	174	68
	1943	31	44	74	96	113	151	212	73
Norra Sverige.............	1938	6	6	14	23				8
	1940	9	13	30	56				17
	1941	14	26	44	91				29
	1942	14	22	37	65				24
	1943	12	18	34	86				22
Inkomster av försålda anima-lia produkter.
Södra och mellersta Sveriges	1938	308	281	255	232	210	180	183	228
slättbygder..............	1940	392	350	316	284	254	217	206	276
	1941	403	376	342	303	273	243	224	300
	1942	399	348	314	265	250	220	225	276
	1943	464	417	364	314	283	250	247	319
Södra och mellersta Sveriges	1938	265	262	248	230	206	181	164	243
skogs- och dalbygder.....	1940	330	328	308	280	249	216	193	301
	1941	401	370	337	297	272	263	196	340
	1942	363	350	308	272	244	236	193	313
	1943	424	400	355	305	290	231	200	358
Norra Sverige.............	1938	121	146	160	190				141
	1940	180	216	220	237				205
	1941	211	260	255	220				239
	1942	236	276	262	258				258
	1943	271	299	297	268		♦		287
Inkomster av skogsbruk.
Södra och mellersta Sveriges	1938	24	20	17	15	14	16	29	18
slättbygder..............	1940	30	25	22	18	16	22	35	23
	1941	37	33	30	24	24	29	30	29
	1942	43	44	39	32	27	38	54	39
	1943	53	47	38	31	25	34	47	37
Södra och mellersta Sveriges	1938	108	87	67	53	57	44	63	77
skogs- och dalbygder.....	1940	108	89	73	53	52	43	57	79
	1941	157	127	106	83	94	76	67	115
•>. I;-;;.	1942	222	178	140	104	117	80	83	156
	1943	256	201	154	115	lil	86	80	173
Norra Sverige.............	1938	287	241	183	228				247
	1940	185	151	124	122				157
	1941	222	190	170	150				196
	1942	281	238	203	150				243
	1943	336	276	253	306	*		. 1	295

Kungl. Majlis proposition nr 303.

169

Tab. 13. Kontanta utgifter i kronor per hektar jordbruksjord för jordbruksfastig het

inom olika storleksgrupper och områden åren 1938 och 1940—1943.

	År		Storleksgrupper, hektar	åker		Samt-
	2-5	5—10	10—20	20-30	30-50	50-100	Över 100	liga
Arbetslöner.
Södra och mellersta Sveriges	1938	43	49	56	70	78	88	129	77
slättbygder.............	1940	46	55	65	79	88	102	147	87
	1941	56	61	75	92	106	119	147	98
	1942	59	67	86	102	118	139	191	115
	1943	69	78	95	118	138	159	209	130
Södra och mellersta Sveriges	1938	57	62	67	75	86	107	119	70
skogs- och dalbygder.....	1940	69	73	80	85	98	119	135	82
	1941	86	91	99	106	124	165	131	102
	1942	95	101	108	115	132	145	155	110
	1943	107	114	124	126	153	174	187	126
Norra Sverige.............	1938	146	118	108	147				128
1940	128	112	115	131				120
	1941	145	132	144	152				140
	1942	175	148	157	172				161
	1943	198	173	181	260				188
Inköp av kraftfoder och
betmassa.
Södra och mellersta Sveriges	1938	54	48	42	39	35	28	: 36	39
	1940	64 51	51	46	41	36	30	36, 30	41
	1941	46	40	36	33	30	36
	1942	42	38	36	32	30	28	32	33
	1943	45	40	35	33	32	: 28	29	33
Södra och mellersta Sveriges	1938	38	34	33	31	28	27	24	33
skogs- och dalbygder.....	1940	45	41	37	35	30	28	18	38
1941	41	34	31	26	25	32	19	33;
■ f • . ;.; *	1942	37	31	28	27	23	28	28	30
	1943	35	30	29	25	24 i	■■ ■. 22	31	29
Norra Sverige.............	1938	17	12	12	19				15
	1940	19	15	14	19				16
	1941	21	17	14	10				17
	1942	20	14	14	12				16
	1943	23	17	16	15				19
Inköp av gödselmedel och
torvströ.
Södra och mellersta Sveriges	1938	25	24	24	25	23	21	23	23
slättbygder..............	1940	30	28	28	29	28	26	28	28
	1941	35	34	35	36	35	34	33	34
	1942	37	36	37	37	36	35	36	36
	1943	40	37	37	38	37	37	40	38
Södra och mellersta Sveriges	1938	28	25	23	23	20	21	18	24
skogs- och dalbygder.....	1940	33	30	27	27	24	23	23	29
. ,	1941	39	36	33	33	29	32	33	34
i v r i v ", ''	1942	42	39	35	32	31	31	36	37
	1943	47	40	36	33	33	32	36	38
Norra Sverige . . . ..........	1938	18	15	12	13				15
1940	20	16	14	15				17
	1941	24	20	18	17			.	21
	1942	28	24	20	25	,			25
	1943	32	26	21	24			•	27

170

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

Tab. 13 (forts.;. Kontanta utgifter t kronor per hektar jordbruksjord för Jordbruksfastighet
inom olika storleksgrupper och områden åren 1938 och 1840—1943.

	År		Storleksgrupper, hektar åker		Samt-
	2-5	5—10	10-20120—30 30—50 50-100 1 1 !	över 100	liga
Räntor.
1 Södra och mellersta Sveriges	1938	26	24	22	25	28	29	24	25
slättbygder..............	1940	29	26	24	27	30	31	26	27
1941	27	26	24	28	31	32	29	28
	1942	27	26	24	27	30	31	31	28
	1943	28	26	23	27	29	31	30	27
Södra och mellersta Sveriges	1938	20	20	20	23	27	30	22	21
skogs- och dalbvgder.....	1940	22	21	21	25	30	34	24	23
1941	23	21	22	25	30	34	33	24
	1942	22	20	21	23	28	35	30	23
	1943	20	19	20	24	29	32	33	22
Norra Sverige.............	1938	20	17	16	11				18
1940	22	19	16	12		.		19
	1941	24	20	18	18				21
	1942	23	19	17	19				20
	1943	23	19	16	16				19

ken inkomsterna i kronor per hektar jordbruksjord av vegetabiliska och animaliska
produkter samt av skogsbruk redovisas. På motsvarande sätt redovisas
i tabell 13 jordbrukarnas kontanta utgifter, likaledes beräknade per
hektar jordbruksjord, för arbetskraft, kraftfoder och betmassa, gödselmedel
och torvströ samt för räntor.

Beträffande den relativa betydelsen av jordbrukarnas olika inkomstkällor
föreligga mycket tydliga olikheter såväl mellan olika områden som mellan
olika storleksgrupper. De vegetabiliska produkternas betydelse stiger med
växande egendomsstorlek och är störst inom slättbygderna och minst i norra
Sverige. Även vid storjordbruken i södra och mellersta Sveriges slättbygder
gåvo dock såväl före kriget som under de första krigsåren de animaliska produkterna
större kontanta inkomster per hektar jordbruksjord än vegetabilierna.
I detta hänseende har dock numera en förändring inträffat, i det att
för såväl 1942 som 1943 redovisas större inkomster av vegetabiliska än av
animaliska produkter vid egendomar med mer än 50 hektar åker inom slättbygderna.

Beträffande inkomsterna av vegetabiliska produkter framträder f. ö. från
1942 till 1943 en viss minskning för brukningsdelar med mindre än 10 hektar
åker i såväl slättbygderna som skogs- och dalbygderna i södra och mellersta
Sverige samt för brukningsdelar vid mindre än 20 hektar i norra Sverige.
För övriga grupper redovisas däremot en fortsatt ökning av denna inkomstpost.
Starkast är denna vid de största egendomarna.

För inkomsterna av animaliska produkter redovisas så gott som genomgående
ökning från 1942 till 1943. Däremot förete inkomsterna av skogsbruk
en mera splittrad utveckling mellan dessa båda år. För norra Sverige redovisas
genomgående en betydande stegring. Även i skogs- och dalbygderna har
denna inkomstpost i allmänhet stigit, men ökningen är i allmänhet mindre
betydande än i norra Sverige, och för ett par storleksgrupper föreligger t. o. m.
en viss minskning. Sistnämnda förhållande gäller genomgående för de medelstora
och större brukningsdelarna inom slättbygdsområdet, även örn förändringarna
icke äro särskilt betydande.

171

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

Den förhållandevis betydande ökningen av skogsinkomsterna i norra Sverige
synes i fråga om jordbrukets utgifter motsvaras av det förhållandet, att
arbetslönerna per hektar jordbmksjord mellan åren 1942 och 1943 stigit starkare
inom detta än de båda övriga områdena. Det alltjämt ansträngda försörjningsläget
samt prisstoppet ha gemensamt lett till att jordbrukarnas utgifter
för kraftfoder och betmassa samt för gödselmedel och torvströ undergått
endast obetydliga förändringar. Ränteutgifterna ha inom samtliga områden
sjunkit något och förete endast tämligen obetydliga avvikelser i förhållande
till år 1938.

Jordbrukarnas nettointäkter och jordbrukarefamiljernas arbetsinkomster.

Den i det föregående lämnade redogörelsen för utvecklingen av jordbrukarnas
kontanta inkomster och utgifter under krigsåren grundar sig på en
bearbetning av motsvarande uppgifter på den s. k. A-bilagan till självdeklarationerna.
Härutöver ha även deklarationernas uppgifter rörande jordbrukarnas
nettointäkter statistiskt bearbetats, varvid desamma dels uppräknats
till totalsiffror för hela riket och de tre huvudområdena, dels beräknats i
kronor per brukningsdel. Huvudresultaten av denna del av undersökningen
redovisas i tabellerna 14—15.

Nettointäkterna av jordbruksfastighet ha i genomsnitt för hela riket stigit
med 73,4 procent i jämförelse med år 1938. Mellan 1942 och 1943 uppgår
stegringen till 18,1 procent. Densamma har varit starkast i skogs- och dalbygderna,
där den från 1938 räknat uppgår till 83,0 procent, och svagast i
norra Sverige, där den stannar vid 51,8 procent. För slättbygdsområdet i
södra och mellersta Sverige redovisas för samma tid en stegring av nettointäkterna
med 76,5 procent.

De betydande skillnader i inkomsthänseende, som föreligga mellan olika
storleksgrupper och i viss mån även mellan olika områden, belysas i tabell
15, i vilken de taxerade nettointäkterna per brukningsdel redovisas. Som naturligt
är stiger nettointäkten genomgående med stigande egendomsstorlek.
Mot en genomsnittlig nettointäkt av 1 665 kronor per brukningsdel i den
lägsta storleksgruppen inom slättbygderna står sålunda ett genomsnittsbelopp
av 19 841 kronor för egendomar med över 100 hektar åker. Beträffande de
mindre och medelstora gårdarna gäller, att nettointäkterna per brukningsdel
inom varje särskild storleksgrupp äro högst i norra Sverige och lägst inom
slättbygdsområdet. Efter allt att döma sammanhänger denna olikhet med att
brukningsdelarna särskilt i norra Sverige men även inom skogs- och dalbygdsområdet
utöver själva åkerjorden, som ligger till grund för grupperingen
i storleksklasser, ofta även förfoga över icke obetydliga skogsarealer.

För att ytterligare belysa jordbrukarnas ekonomiska förhållanden ha även
beräkningar verkställts rörande storleken av den arbetsinkomst, som enligt
självdeklarationema kommit jordbrukarefamiljerna till godo. Dessa beräkningar
ha verkställts på så sätt att till nettointäkterna av jordbruksfastighet
lagts skuldräntorna, varefter den härvid erhållna summan minskats med ett
belopp, sorn ansetts motsvara »normala ränteanspråk». Detta sistnämnda belopp
utgör förränlningen av det på självdeklarationen såsom tillgång redovisade
värdet av jordbruksfastigheten, av levande och döda inventarier samt
av inneliggande lager. Vid beräkningen av detsamma har man utgått från
oförändrat värde på jordbruksfastigheterna samt en räntefot av 4 procent
för samtliga undersökta är. Resultaten av denna beräkning redovisas i tabell
16.

Det framgår av denna, att jordbrukarefamiljernas arbetsinkomster stigit
mycket starkt under krigsåren. För brukningsdelar med upp till 50 hektar

172

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

Tab. 14. Jordbrukets nettointäkter Inom olika områden, åren 1938 och 1940—1943,

milj. kronor.

	År	■ jordbruks- fastighet	Nettointäkter a tjänst och tillfällig förvärvs-verksamhet	V kapital	Samtliga netto- intäkter
Södra och mellersta Sveriges	1938	254-5	25-9	20-6	310-9
slättbygder..............	1940	319-9	31-0	23-4	383-1
	1941	374-0	36-7	22-7	443-1
	1942	378-6	39-8	22-9	452-4
	1943	449-2	41-6	25-1	528-6
Södra och mellersta Sveriges	1938	204-5	26-6	12-8	252-4
skogs- och dalbygder ....	1940	245-1	31-3	15-5	299-5
	1941	293-1	38-0	15-5	354-0
	1942	314-7	38-3	15-9	379-5
	1943	374-4	40-3	17-5	445-2
Norra Sverige.............	1938	128-7	30-9	5-5	168-0
	1940	127-3	34-1	6-4	170-9
	1941	144-0	38-3	5-9	193-0
	1942	169-3	44-1	6-2	227-0
	1943	195-3	49-4	7-5	262-1
Hela riket.................	1938	587-7	83-4	38-9	731-3
	1940	692-3	96-4	45-3	853-5
	1941	811-1	113-0	44-1	990-1
	1942	862-e	122-2	45-0	1058-9
	1943	1 018-9	131-3	50-1	1235-9
‘ Indextal. År 1938 = 100.
Södra och mellersta Sveriges	1940	125-7	119-8	113-0	123-2
slättbygder..............	1941	147-0	141-9	110-2	142-5
	1942	148-8	153-7	110-7	145-5
1 V ; * t . 4 •'' •• i *i	1943	176-5	160-8	121-4	170-0
Södra och mellersta Sveriges	1940	119-8	117-8	121-6	118-7
skogs- och dalbygder.....	1941	143-3	143-1	120-9	140-3
	1942	153-8	144-2	125-3	150-4
	1943	183-0	151-5	137-7	176-4
Norra Sverige.............	1940	98-8	110-6	116-3	101-8
	1941	111-9	123-9	107-5	114-9
	1942	131-5	142-9	111-9	135-1
	1943	151-8	160-0	135-8	156-1
Hela riket.................	1940	117-8	115-7	116-3	116-7
"	1941	138-0	135-6	113-3	135-4
'' : 1 i ‘ . .. >	1942	146-8	146-7	115-7	144-8
	1943	173-4	157-5	128-8	169-0
> Indextal. Ar 1942 =''■ 100.
Södra och mellersta Sveriges
slättbygder..............	1943	118-6	104-6	109-7	116-8
Södra och mellersta Sveriges
skogs- och dalbygder.....	1943	119-0	105-1	109-9	117-3
införrå Sverige . ............	1943	115-4	111-9	121-3	115-5
Hela riket................. .. • r •• ■ ■ .	1943 1	118-1	107-4	111-4	116-7

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

173

Tåb. 15. Taxerade nettointäkter 1 kronor per brukningsdel åren 1938

och 1940—1943.

	År	Storleksgrupper, hektar åker
	2-5	5—10	10-20	20—30	30-50	50-100	Över 100
Taxerad, nettointäkt av jord-
bruksfastighet.				.
Södra och mellersta Sveriges	1938	978	1527	2 228	3 055	4038	5600	12 029
slättbygder . .............	1940	1188	1914	2 854	3 800	4 916	7 303	15 257
1941	1427	2168	3 309	4 456	5 951	8177	18636
	1942	1467	2 264	3 401	4 328	5 930	8188	18 808
	1943	1665	2 762	4 045	5 462	7 045	9 911	19 841
Södra och mellersta Sveriges	1938	1269	1737	2 390	2 840	3 788	3 644	8 256
skogs- och dalbygder.....	1940	1451	2 078	2 953	3 483	4 448	4 580	13 557
1941	1751	2 509	3 470	4111	5 398	5114	13 934
	1942	1948	2 730	;3 647	4186	5 700	6 030	11742
	1943	2 267	3 262	4 349	5172	6 905	6 607	14 148
	1938	1506	2 036	2 620	4 945
	1940	1467	2 030	.2 762	4 298
	1941	1580	2 373	3 327	4 252
	1942	1876	2 841	3 783	4 625
	1943	2178	3 205	4 488	6 502
Samtliga taxerade
nettointäkter.
Södra och mellersta Sveriges	1938	1407	1815	2 526	3 460	4 581	6 664	20048
	1940	1681	2 268	3 220	4 287	5 560	8 566	22 539
	1941	1990	2 573	3 697	5 046	6 801	9 578	25 262
	1942	2 072	2 677	3 850	4 941	6 883	9 622	25 553
	1943	2 412	3 237	4 511	6174	7 980	11471	26115
Södra och mellersta Sveriges	1938	1652	2 012	2 808	3 889	4 553	7 304	12 162
skogs- och dalbygder.....	1940	1875	2 408	3 449	4 593	5 340	8 366	17 851
1941	2 247	2 886	3 979	4 870	6 351	11690	16 616
	1942	2 473	3188	4 262	5173	7 021	8 079	14637
	1943	2 834	3 746	5 042	6103	8 568	8 710	18498
Norra Sverige.............	1938	2115	2 471	3 212	6 241
1940	2145	2 523	3 455	5358
	1941	2 342	2 913	4 041	5 673
	1942	2 813	3 460	4 549	5 857
■ ■■ v.Y	1943	3 248	3 912	5 405	8 893

åker i slättbygderna och 30 hektar i skogs- och dalbygdema ha desamma
ungefär fördubblats, medan stegringen vid större egendomar inom de båda
områdena varit än starkare. I norra Sverige har däremot ökningen i allmänhet
varit mindre.

Vid ett bedömande av siffrorna bör givetvis beaktas, både att det här
är fråga om den samlade arbetsinkomsten för jordbrukarefamiljema och
att till dessa arbetsinkomster kommer förräntningen av det egna lantbrukskapitalet.
Vid de mindre jordbruken uppgår emellertid detta sistnämnda i
regel endast till tämligen anspråkslösa belopp. Även efter den procentuellt
sett mycket starka stegring, som jordbrukarefamiljemas arbetsinkomster undergått
under krigsåren, äro desamma alltjämt vid småbruken jämförelsevis
låga. Vid de större egendomarna utgör däremot räntan på jordbrukskapitalet
en större del av jordbrukarnas inkomster. Då denna del av desamma i denna
beräkning förutsatts vara konstant under samtliga undersökta år, kommer
för dessa egendomar den i tabell 1f> redovisade stegringen av familjernas ar -

174

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

Tab. 16. Familjens arbetsinkomst i kronor per brukningsdel åren 1938

och 1940—1943.

Område	År	Storleksgrupper, hektar åker
2—5	5—10	10—20	20—30	30—50	50—100	Över 100
Södra och mellersta Sveriges	1938	743	1163	1539	2 013	2 621	3 288	773
slättbygder..............	1940	961	1557	2166	2 764	3 538	5 051	3 987
	1941	1187	1800	2 622	3 439	4 556	5 994	7 950
	1942	1210	1868	2 649	3 214	4 382	5 705	7 884
	1943	1402	2 346	3 254	4 299	5 393	7 317	8 587
Södra och mellersta Sveriges	1938	944	1227	1553	1606	1867	715	1504
skogs- och dalbygder.....	1940	1128	1567	2114	2 275	2 585	1846	7 030
	1941	1423	1987	2 643	2 909	3 532	2 321	9059
	1942	1598	2167	2 747	2 856	3 583	3 221	5 743
	1943	1900	2 676	3 406	3 819	4 765	3 420	8 834
Norra Sverige.............	1938	1194	1507	1644	3114
	1940	1154	1499	1763	2 440
	1941	1269	1844	2 342	2 542
	1942	1545	2 282	2 754	2 831
	1943	1838	2 629	3 422	4 634	.
Hela riket.................	1938	997	1281	1554	1957	2 530	2 894	1059
	1940	1104	1548	2106	2 643	3 387	4 507	4 570
	1941	1320	1896	2 600	3 290	4 381	5 354	8 223
	1942	1501	2110	2 694	3121	4 253	5 300	7 681
	1943	1780	2 568	3 325	4 200	5 314	6 691	8 805

betsinkomster att bli relativt sett mycket stor. Densamma får givetvis icke
tagas som ett mått på den faktiska förändringen av dessa jordbrukaregruppers
sammanlagda inkomster.

Stockholm den 25 april 1945.

Statens livsmedelskommission
Statistiska byrån

OTTO ZETTERBERG

Helmer Olsson

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

175

Bilaga 3.

Till statens livsmedelskommission.

Svenska spannmålsaktiebolaget får härmed avgiva förslag till de åtgärder,
som under konsumtionsåret 1945/46 synas böra vidtagas med avseende å
spannmåls- och fodermedelsregleringarna m. m., ävensom överlämna beräkning
över bolagets kostnader för samma konsumtionsår.

A. Allmänna synpunkter.

I sin skrivelse till livsmedelskommissionen den 3 mars 1944 med förslag
till regleringsåtgärder under konsumtionsåret 1944/45 framhöll bolaget, hurusom
man i stora drag sökt successivt anpassa de statliga ingripandena å
spannmåls- och fodermedelsmarknaderna med hänsyn till det allmänna försörjningsläget,
därvid hänsyn givetvis tagits till den försörjningsberedskap
som ansetts erforderlig. Bolaget framhöll ock. att det ur såväl det allmännas
som den enskildes synpunkt syntes såsom i hög grad önskvärt att, så snart
tillfälle därtill gåves, förenkla de i vissa fall mycket omfattande regleringsåtgärderna
å skilda områden av bolagets verksamhet, givetvis utan att därigenom
alltjämt erforderlig kontroll över användningen av befintliga varutillgångar
eftersattes. Vad bolaget sålunda anförde synes alltjämt gälla, enär
bolaget icke anser sig kunna räkna med någon annan förutsättning än att
under konsumtionsåret 1945/46 behov av regleringsåtgärder i nuvarande omfattning
kommer att föreligga. Även efter ett eventuellt fredsslut torde det
nämligen draga jämförelsevis lång tid, innan handeln med spannmål och
fodermedel kan lämnas fri. Av avgörande betydelse härför är nämligen, att
import i erforderlig omfattning av i första hand oljekraftfoder och fodersäd
(majs) kan komma till stånd. Det aktuella utrikespolitiska läget skulle dock
kunna ge anledning att överväga en sådan utformning av regleringsåtgärderna,
att de medgåve en jämförelsevis enkel övergång till friare handel utan
en omfattande medverkan från statsmakternas sida. Emellertid är det ett
allmänt önskemål såväl från handel och industri som från regleringsorganen
att icke under pågående reglering vidtaga andra än nödvändiga förändringar
i regleringsanordningarna. Härutinnan må särskilt framhållas, att handeln
vant sig vid vissa regleringssystem, och att det för alla parter skulle vålla
stort besvär, örn nya former för regleringsverksamheten nu skulle genomföras.
Enligt bolagets mening tala mycket starka skäl för att fästa avgörande
vikt vid denna synpunkt.

Ännu en omständighet synes tala för ett bibehållande i stort sett av de
nuvarande regleringsanordningarna. Dessa äro nämligen redan nu så utformade,
att de jämförelsevis lätt kunna skärpas respektive lättas, örn försörjningsläget
skulle kräva respektive medgiva detta. Det får icke anses uteslutet,
att försörjningsläget inom landet kan komma att väsentligt försämras.
Med avseende å brödsäd har en dylik försämring redan inträtt, sedan betydande
myckenheter brödsäd försålts för export. Vidare var fodersädsskörden
år 1944 jämförelsevis svag med påföljd, att tidigare reserver av fodersäd
sannolikt komma att förbrukas under nu löpande konsumtionsår. Möjligheterna
till fortsatt import västerifrån av oljekraftfoder samt råvaror för
margarintillverkningen m. m. äro för dagen ovissa. Skulle slutligen utfallet

176

Kungl. Majlis proposition nr 303.

av 1945 års skörd bliva svagt, kan försörjningsläget komma att bliva ganska
ansträngt. Inför dessa ovissa utsikter har bolaget såsom redan anförts ansett,
att några väsentliga förändringar i de nuvarande regleringsåtgärderna
beträffande spannmåls- och fodermedelsmarknaderna icke äro tillrådliga.

B. Brödsädsregleringen.

J s\n tidigare berörda skrivelse framhöll bolaget, att örn icke särskilda omständigheter
inträffade, de totala tillgångarna på brödsäd (vete och råg) vid
utgången av konsumtionsåret 1943/44 komme att uppgå till inemot 450 000
ton. Örn utfallet av 1944 års skörd bleve gott. komme denna skörd icke endast
att täcka behovet vid en normal brödsädsförbrukning utan även att
lämna ett icke oväsentligt överskott, helst örn beslaget å brödsäd och förbud
mot användningen av brödsäd till foderändamål alltjämt bibehölles. Inom
bolagets styrelse hade därför den meningen framförts, att försörjningsläget
med avseende å brödsäd vöre sådant, att det vid en någorlunda god brödsädsskörd
år 1944 vöre önskvärt att lätta på bestämmelserna i samband med beslaget
å brödsäd och att övergå till ett inlösningsförfarande ungefärligen motsvarande
vad som tillämpades före kriget, vilket skulle tillåta en viss rörlighet
i brödsädspriserna. Samtidigt framhöll bolaget dock den meningen, att
vid en knapp skörd eller därest större extra-ordinära anspråk komme att ställas
på våra brödsädstillgångar, det alltjämt kunde bliva nödvändigt att bibehålla
regleringsanordningar, som innebure ett mera fast grepp om såväl priser
som spannmålskvantiteter. I detta sammanhang framhölls det från
Svenska lantmännens riksförbund, att tillgången på lagerutrymmen med hänsyn
till de dåvarande stora lagren av brödsäd och andra varor vöre så knapp,
att ett inlösningsförfarande icke vore tillrådligt. Vederbörande befarade nämligen
en desorganisation av brödsädsmarknaden, örn icke fasta, successivt
stigande inköps- och försäljningspriser för brödsäden fastställdes.

På grund av nu omförmälda förhållanden ävensom den omständigheten,
att bolaget icke hade sig bekant i vilken utsträckning beredskapslager avbrödsäd
skulle komma att uppläggas, föreslog bolaget alternativt ett stödköpsförfarande
eller en anordning med fasta, successivt stigande inköpspriser.
Sedermera blev det av olika skäl detta senare alternativ, som kom att
tillämpas under nu löpande konsumtionsår.

Ben 1 september 1944 uppgingo de totala lagren av vete och råg hos spannmålsbolaget,
handeln och kvarnindustrien till något över 450 000 ton. Emellertid
kan icke hela denna kvantitet anses utgöra ett övergångslager från konsumtionsåret
1943/44 till konsumtionsåret 1944/45, ty av densamma utgjordes
en del av vete och råg av 1944 års skörd. Visserligen komma varje år
vissa myckenheter vete och råg av ny skörd att finnas hos handel och industri
vid övergången från ett konsumtionsår till ett annat, men dessa myckenheter
variera från det ena året till det andra beroende på senare eller" tidigare
bärgning. Bolaget vill därför i detta sammanhang såsom övergångslager
räkna endast de myckenheter av gammal skörd, som den 1 september
1944 funnos disponibla hos bolaget, handeln och industrien. Dessa voro
följande.

Ägare

Höstvete

ton

Vårvete

ton

Råg

ton

Summa

ton

Handelskvamar .......................

Auktoriserade spannmålshandlare.......

Svenska spannmålsaktiebolaget.........

■

3 750

2 500

161 250

4 000

5 750

58 500

3 750
1500
146 500

11 500

9 750
366 250

Summa ton

167 500

68 250

151 750

387 500

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

177

Det egentliga övergångslagret uppgick sålunda till cirka 390 000 ton. Skörden
av vete och råg beräknad på grundval av skörderapporterna den 15 oktober
1944 har uppgivits till 919 000 ton. År 1943 uppgick skörden till 929 000
ton och lämnade ett saluöverskott av cirka 660 000 ton, om man bortser ifrån
de myckenheter, som inköpts såsom utsäde. Skörden år 1944 av vete och råg
skulle enligt nu anförda uppgifter med endast cirka 10 000 ton understiga
skörden år 1943. Av allt att döma är emellertid denna skillnad i själva verket
större. Bolaget anser sig därför ej böra räkna med ett större saluöverskott
av 1944 års skörd än cirka 630 000 ton. De totala tillgångarna av vete och
råg den 1 september 1944 böra sålunda ha utgjort:

äldre skördar .......................................... 390 000 ton

1944 års skörd (saluöverskott) ........................... 630 000 »

Summa 1 020 000 ton.

Såvitt bolaget har sig bekant äro med avseende å dessa myckenheter vete
och råg dispositioner i enlighet med nedanstående redan träffade eller under

förberedelse:

Förmälning inom landet minst ............................ 590 000 ton

Försäljning för export cirka .............................. 250 000 »

Avsett för utfodring cirka ................................ 30 000 »

Summa 870 000 ton.

Det är emellertid ovisst, om hela den ovan angivna myckenheten om 250 000
ton kommer att exporteras under nu löpande konsumtionsår.

Av vad ovan sagts finner bolaget utifrån nu angivna förutsättningar, att
övergångslagret av vete och råg den 1 september 1945 kan komma att utgöra
högst cirka 200 000 ton och lägst''140 000 å 150 000 ton. Särskilt med
tanke på denna lägsta myckenhet har inom bolagets styrelse uttalats allvarliga
betänkligheter emot användningen av brödsäd till utfodringsändamål,
även örn brödsäden ifråga är av mindre god kvalitet. I stället borde det
övervägas att inskränka fodertilldelningen, där foderåtgången ur försörjningssynpunkt
är minst rationell. Övergångslagren av brödsäd bliva ändock
icke större, än att de vid en felslagen skörd innevarande år komma att helt
förbrukas, om möjligheter till import icke skulle yppa sig.

Då frågan om det närmare utformandet av brödsädsregleringen under konsumtionsåret
1944/45 slutgiltigt avgjordes, syntes lagerulrymmessituationen så
oroande, att det ifrågasatta inlösningsförfarandet icke ansågs böra ifrågakomma.
Under konsumtionsåret 1945/46 kan det icke komina att bereda
några svårigheter att anskaffa lagerutrymmen. Tvärtom måste bolaget till
nedbringande i görligaste mån av lagringskostnaderna söka avveckla vissa
tidigare förhyrda ulrymmen. Ur utrymmessynpunkt skulle därför nu ett
inlösningsförfarande för brödsäden kunna förordas. Vidare är det, som bolaget
tidigare framhållit, otvivelaktigt så, att ett inlösningsförfarande är den
ur regleringssynpunkt mest tilltalande formen för ett stödjande av brödsädsmarknaden.
I nuvarande läge anser sig bolaget emellertid av olika skäl icke
vilja ifrågasätta en övergång till ett inlösningsförfarande för brödsäd under
konsumtionsåret 1945/46. I stället vill bolaget förorda, att de för nu löpande
konsumtionsår fastställda riktlinjerna för brödsädsmarknadens stödjande bliva
gällande jämväl för konsumtionsåret 1945/46. De omständigheter, som
närmast föranlett detta bolagets ståndpunkstagande, äro förutom det tidigare
framhållna önskemålet att icke utan tvingande skäl ändra regleringsanordningarna
följande:

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 303.

178

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

1) Enär de nuvarande utrikespolitiska förhållandena av allt att döma nalkas
ett avgörande skede, böra av krisen påkallade regleringsanordningar nu
icke bliva föremål för andra än nödvändiga justeringar. Bolaget förutsätter
givetvis i detta sammanhang, att om läget inom en jämförelsevis snar framtid
skulle komma att väsentligt förändras, brödsädsrcgleringen liksom andra
regleringsanordningar bliva föremål för förnyad omprövning.

2) Beredskapslagren av brödsäd komma icke att bliva tillräckligt stora
för att spannmålsbolaget genom utförsäljning från desamma med säkerhet
skall kunna reglera prisbildningen vid ett inlösningsförfarade. Dessutom
är det icke lämpligt att anlita beredskapslagren för sådant ändamål, så länge
dessa lager skola vara ur beredskapssynpunkt lämpligt placerade.

3) Ett inlösningslörfarande för brödsäd i kombination med stödköp måste
vara så utformat, att handeln med brödsäd kan löpa fritt i ungefärligen
samma banor som före kriget. Härför erfordras, att marginalen mellan de
lägsta priser, som böra garanteras jordbrukarna genom stödköp, samt de
högsta priser som skola tillåtas blir jämförelsevis stor och avsevärt större,
än vad den var under normala tider. Nu berörda förhållande påverkas nämligen
i mycket hög grad av fraktkostnaderna, vilka alltjämt äro stadda i
uppåtgående. Vid ett inlösningsförfarande är det vidare, om avsikten med
en dylik anordning skall uppnås, nödvändigt, att det nu tillämpade prisortssystemet
slopas och ersättes med regler rörande regleringsorganets skyldighet
att å ett fåtal orter eller inom vissa områden vid inköp av vete och råg
erlägga betalning med vissa fastställda priser (stödköps- eller inlösningspriser).
Med hänsyn till den ståndpunkt statsmakterna under de senaste åren
intagit i prisortsfrågan anser sig bolaget nu icke kunna räkna med en så
väsentlig nedskärning av antalet prisorter, att ett inlösningsförfarande för
brödsäd blir i praktiken genomförbart.

Bolaget föreslår sålunda, att det under innevarande konsumtionsår tillämpade
systemet för brödsädsregleringen i princip bibehålies oförändrat under
konsumtionsåret 1945/46.

Erfarenheterna från löpande konsumtionsår hava emellertid i vissa fall
föranlett övervägande av smärre justeringar av nu tillämpade priser och
handelsmarginaler. Härutinnan får bolaget anföra följande. Enligt nu gällande
bestämmelser stiga inköps- och försäljningspriserna för brödsäd successivt
under konsumtionsåret med 10 öre per halvmånad. Vid inköp av
brödsäd från auktoriserad handlande skall kvarn erlägga priser, som med
40 öre per deciton överstiga de vid varje tidpunkt för inköp från odlare gällande
priserna. Partihandlare, som inköper brödsäd från annan handlande
och med bolagets medgivande intager sålunda inköpt brödsäd å magasin, erhåller
vidare av bolaget ersättning med i Skåne 30 och i övriga delar av landet
40 öre per deciton. Då kvarn inköper brödsäd från auktoriserad handlande,
gäldar spannmålsbolaget de i samband härmed uppstående fraktkostnaderna
med avdrag av 25 öre per deciton, dock högst 1 krona 25 öre per
deciton. Vidare ersätter bolaget handeln vissa torkningskostnader. Svenska
kvarnföreningen har både till kommissionen och till bolaget gjort gällande,
att såväl den särskilda ersättningen till partihandlare som bestämmelserna
om utbetalande av fraktbidrag med nyss nämnt avdrag hade till följd, att
brödsäd onödigtvis gick över partihandlares magasin och icke direkt till
kvarn, varigenom kommunikationsmedlen onödigtvis belastades och kostnaderna
för det allmänna fördyrades. Från kvarnföreningens sida har det därför
ifrågasatts, att handelsmarginalen, som enligt vad nyss sades nu är 40
öre per deciton, generellt skulle höjas, men att någon partihandelsersättning
icke skulle utgå. Dessutom skulle kvarns skyldighet att betala en grundfrakt
upp till 25 öre per deciton bortfalla. Enligt bolagets mening ligger det ett

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

179

visst berättigande i kvarnföreningens erinran. A andra sidan har handeln
med brödsäd så olika karaktär inom skilda delar av landet, att det skulle
bliva förenat med stora olägenheter att slopa partihandlarersättningen och
att i stället avväga en total ersättning, som skulle inrymma den nu utgående
partihandlarersättningen, eftersom dylik nödvändigtvis i någon form måste
lämnas. Efter ingående prövning av denna fråga har bolaget ansett övervägande
skäl tala för att den nuvarande anordningen med en särskild partihandlarersättning
bibehålies. Det har nämligen visat sig, att partihandlarersättning
utgått för endast 20 ä 25 procent av all från jordbrukare mottagen
spannmål. Skulle en totalmarginal fastställas, som även omfattade partihandlarersättningen,
finge marginalen säkerligen avvägas så stor, att de totala
kostnaderna för det allmänna bleve större än för närvarande. Med hänsyn
till beslaget å brödsäd och de skyldigheter, som i det sammanhanget ålagts
handeln, måste marginalerna nämligen avvägas så, att även den del av handeln,
som arbetar under ogynnsamma uppsamlings- och distributionsförhållanden,
får sina kostnader täckta. Beträffande slutligen kvarnföreningens
förslag, att skyldigheten för kvarnarna att betala en grundfrakt örn 25 öre
per deciton skulle upphöra, får bolaget framhålla följande. Denna anordning
har på sin tid träffats för att bolaget ej skulle behöva betala småfrakter
och vissa körningar m. m., som bl. a. ur kontrollsynpunkt vålla svårigheter,
och är ur denna synpunkt att anse såsom en rent praktisk åtgärd. Samtidigt
bidrager densamma lill att hålla dylika småfrakter och körningskostnader
i görligaste mån nere. Det är en allmän iakttagelse, att i den mån bolaget
betalar fraktkostnaderna, ägnas frågan om att hålla dessa kostnader
så låga som möjligt icke önskvärd uppmärksamhet. Härigenom belastas ock
trafikmedlen i onödigt stor utsträckning. Bolaget har därför övervägt en .sådan
anordning, att bolaget ej endast i fråga örn brödsäd utan även beträffande
andra varor blott skulle betala viss procentuell andel av fraktkostnaderna.
Även detta stöter emellertid på vissa praktiska svårigheter, och bolaget
har därför icke för närvarande ansett sig böra förorda någon ändring i
nu gällande bestämmelser i detta hänseende.

Då bolaget år 1944 föreslog, att brödsädspriserna skulle successivt stiga
linder konsumtionsåret med 20 öre per månad och deciton, avsågs, att härigenom
ränte- och lagringskostnaderna skulle täckas. Dessutom skulle prisstegringen
innebära en viss stimulans för jordbrukarna att hålla utbuden av
spannmål tillbaka. Detta var då erforderligt med hänsyn till lagerutrymmessituationen.
I nuvarande läge är någon dylik stimulans icke längre påkallad.
Det spörsmålet har i stället väckts, om icke på nytt brödsädspriserna
liksom även fodersädsprisema borde göras fasta för hela konsumtionsåret
för att därigenom söka stimulera jordbrukarna till så tidiga leveranser som
möjligt. En dylik anordning är emellertid opraktisk av den anledningen, att
handeln då kornine alt, i den mån inköpt .spannmål icke omedelbart kunde
avsättas i allmänna marknaden, försälja densamma till spannmålsbolaget,
såvida icke bolaget ånyo skulle lämna s. k. automatisk lagringsersättning.
Denna fråga löses betydligt enklare genom lämpligt avvägda, successivt stigande
priser. Bolaget vill därför föreslå, att den månatliga prisstegringen i
Håga örn brödsäd bibeliålles för konsumtionsärel 1945/46 niell att densamma
nedsättes till 15 i stället för nuvarande 20 öre per månad och deciton.

Under konsumtionsåret 1942/43 utgjorde grundmarginalen för handeln vid
försäljning till kvarn 50 öre per deciton brödsäd, varjämte till handeln utbetalades
dea s. k. automatiska lagringsersäUningen. Då nian för konsumtionsåret
1944/45 återgick lill eli system nied fasta priser, sänktes denna
grundmarginal lill 40 öre, enär handeln genom de successivt .stigande priserna
i anslutning lill vad ovan sagts ej endast erhöll täckning för ränte- och

180

Kunc/l. Maj:ts proposition nr 303.

lagringskostnader utan även en viss ersättning därutöver. Om nu enligt bolagets
förslag den månatliga prisstegringen begränsas till 15 öre i stället för
20 öre, måste grundmarginalen åter höjas. Enligt bolagets mening bör vidare
för att i görligaste mån förhindra, att spannmål onödigtvis tages över magasin,
partihandlarersättningen sänkas till 25 öre per deciton, vilket belopp
skall gälla lika inom bela landet. En inom bolaget företagen undersökning
har givit vid handen, att med hänsyn till lagren av brödsäd hos handeln under
de två senaste konsumtionsåren nämnda minskning av den månatliga
prisstegringen samt sänkningen av partihandlarersättningen komma att medföra
en minskad inkomst för handeln med cirka 15 öre per deciton. Då som
regel möjligheter torde föreligga för handeln att genom tidigare försäljningar
nedbringa detta belopp, har bolaget, ehuru representanter för handeln inom
bolagets styrelse yrkat på att grundmarginalen skulle böjas till att utgå med
högst 60 öre per deciton, ansett, att denna marginal bör kunna hållas inom
en ram av 50 öre och därför fastställas att utgå med högst 50 öre per deciton.

Vid den slutliga utformningen av brödsädsregleringen för innevarande konsumtionsår
ansågs det med hänsyn till de befarade svårigheterna att uppbringa
erforderliga lagerutrymmen nödvändigt att ålägga kvarnindustrien
viss skyldighet att inköpa av bolaget anvisad spannmål. I samband härmed
tillförsäkrades industrien att till bolaget få försälja innehavd spannmål. Ävenså
meddelades vissa föreskrifter för bolaget att vid behov tillhandahålla industrien
spannmål, därvid bolagets försäljningspriser skulle med 75 öre per
deciton överstiga de vid envar tidpunkt gällande priserna vid inköp från jordbrukare.
Bolaget skulle vidare till nämnda priser leverera brödsäden fraktfritt
kvarnplats. 1 nuvarande läge torde behov icke föreligga att föreskriva
någon inköpsskyldighet för kvarnindustrien. Under sådana omständigheter
synes ej heller det allmänna, därest icke prisläget för brödsäd förändras, i
form av allmän skyldighet för spannmålsbolaget att inköpa kvarnindustriens
spannmål eller på annat sätt böra bära kostnader för de övergångslager av
gammal spannmål, som äro erforderliga för industrien i början av ett nytt
konsumtionsår. Däremot bör industrien givetvis skyddas för det säsongmässiga
prisfallet å sådana myckenheter brödsäd, som vid utgången av konsumtionsåret
1945/46 överstiga ett normalt övergångslager, vilket torde kunna
anses motsvara en genomsnittlig månadsförmalning. Bolaget vill vidare framhålla.
att de priser, som bolaget under innevarande konsumtionsår tillämpat
vid försäljning till kvarnindustrien av bolagets spannmål, särskilt i början
av konsumtionsåret inbjödo till väl stora inköp från bolaget av spannmål av
äldre skörd. Bolaget anser därför, att denna fråga bör ägnas vederbörlig
uppmärksamhet vid det närmare utformandet av bestämmelserna för spannmålsregleringen
under konsumtionsåret 1945/46. Sålunda torde det vara uppenbart,
att kvarnar, som icke själva försett sig med erforderliga övergångslager
av spannmål, icke skola komma i gynnsammare läge än de företag, som
själva ombesörjt detta, utan snarare tvärtom. Frågan om huru förhållandena
skola gestalta sig vid övergången från nu löpande konsumtionsår till konsumtionsåret
1945/46 med avseende å av kvarnarna innehavd spannmål är emellertid
redan i princip avgjord. I anslutning härtill anser sig bolaget ej böra
ifrågasätta någon annan justering av de priser, bolaget skall tillämpa vid försäljning
av brödsäd till kvarn under konsumtionsåret 1945/46, än att bolagets
utförsäljningspriser skola med 85 i stället för som hittills 75 öre per deciton
överstiga de vid envar tidpunkt gällande priserna vid inköp från odlare, detta
för att bibehålla den nuvarande skillnaden av 35 öre mellan bolagets och handelns
priser vid försäljning till kvarn.

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

181

Sammanfattningsvis innebär bolagets förslag beträffande brödsädsregleringen
följande.

1) I princip bibehållas de för konsumtionsåret 1944/45 fastställda bestämmelserna
för brödsädsregleringen.

2) Brödsädspriserna böra från vissa före den 1 september 1945 gällande
grundpriser successivt stiga med 5 öre per deciton den 1, 11 och 21 i varje
månad under tiden september 1945—augusti 1946.

3) Grundmarginalen inom handeln höljes från 40 till »högst 50 öre» per
deciton, varför kvarnarnas inköpspriser från auktoriserade handlande högst
med sistnämnda belopp få överstiga de under 2) anförda priserna.

4) i den omfattning så med hänsyn till förmalningsförhållandena befinnes
nödvändigt skall bolaget, i mån av tillgång och med beaktande av att erforderlig
beredskap upprätthålles, företaga försäljning av brödsäd till kvarn.
Härvid skola tillämpas priser, som med 85 öre per deciton överstiga de priser,
sorn skola erläggas till odlare. Till vinnande av samma syfte skall bolaget
ombesörja, att auktoriserade handlande företaga försäljning till kvarn.

5) Nuvarande bestämmelser angående fraktbidrag och särskilda ersättningar
till handeln inom vissa delar av landet bibehållas oförändrade, under
det att partihandlarersättningen sänkes till 25 öre per deciton i hela landet.

6) Slutligen förutsätter bolaget, att bolaget tillhöriga lager av brödsäd alltjämt
böra placeras inom ur beredskapssynpunkt lämpliga områden.

Därest kommissionen trots de betänkligheter häremot, som bolaget anfört,
likväl skulle anse, att ett inlösningsförfarande i kombination med stödköp
bör genomföras, vill bolaget beträffande den närmare utformningen av ett
sådant inlösningsförfarande utöver vad ovan sagts anföra följande. De ökade
utgifterna för bränsle m. m. ha medfört, att kostnaderna inom spannmålshandeln
blivit större än tidigare. Även under det sista året lia på detta område
kostnaderna fortsatt att stiga. Detta gäller särskilt i fråga örn båtfrakter och
torkningskostnader m. m. Till närmare belysande härav må det framhållas,
att kostnaderna för att från jordbruket i Skåne överföra brödsäd till de
mellansvenska kvarnarna för närvarande torde uppgå till minst 2 kronor
50 öre per deciton, då desamma före kriget torde ha stannat vid ungefär
halva detta belopp. Vid inköp av brödsäd till stockholmskvarnama från Mälaroch
Hjälmarehamnar torde kostnaderna före kriget ha uppgått till 0: 75—1
krona per deciton mot för närvarande 1: 75—2 kronor för deciton, örn även
i detta fall i kostnaderna inräknas handelsmarginaler och transportkostnader
m. m. Ett inlösningsförfarande kan därför icke nöjaktigt fungera, om icke
åtminstone i början av konsumtionsåret det tillätes en marginal mellan stödköpspriser
och spannmålsbolagets ut försäljningspriser av 3: 50 å 4 kronor
per deciton. Samtidigt kunna de berörda fraktförhållandena komma att medföra
allt för stora skillnader i priserna inom överskotts- respektive underskottsområden
för spannmål. Det är vidare vid ett inlösningsförfarande nödvändigt
ali slopa det nu tillämpade prisortssystemet. 1 anslutning till vad nu
sagts beil- enligt bolagets mening ett eventuellt inlösningsförfarande utformas
efter i huvudsak följande allmänna riktlinjer:

1) Det skall åligga spannmålsbolaget alt under juni och juli månader
1946 inköpa all till bolaget senast den 15 maj 1946 hembjuden kvamgill brödsäd
till av Kungl. Maj:t fastställda priser.

2) På anfordran av statens livsmedelskommission skall det ankomma på
bolaget ali före den 1 juni 1946 inköpa lill bolaget salubjuden brödsäd till
vissa lägsta, under konsumtionsåret successivt stigande priser (stödköpspriser).
Dessa priser, som den 1 juni 1946 böra ansluta till inlösningspriserna,
skola på förband angivas. Anfordran lill bolaget bör dock ej ifråga -

182

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

komma, förrän brödsädspriserna tendera att för någon längre tid understiga
nyssnämnda lägsta priser.

3) Bolagets skyldighet enligt t) och 2) skall inom varje län avse minst
en bestämd ort (prisort). Ä annan ort än prisort skola erläggas reducerade
priser, varvid prisreduktionen skall motsvara fraktkostnaden från den ort,
där brödsäden mottages, till närmaste prisort. Antalet prisorter inom varje
län måste vara mycket begränsat.

4) Det skall vid envar tidpunkt åligga bolaget att i mån av tillgång och
i den omfattning så med hänsyn till förmalningsförhållandena är nödvändigt,
till kvarn försälja vete och råg. Därvid skola tillämpas priser, som i
början av konsumtionsåret med minst 3 kronor 50 öre överstiga stödköpsprisema.
I slutet av konsumtionsåret böra bolagets försäljningspriser med
1 krona å 1 kiona 50 öre överstiga inlösningspriserna.

C. Fodersädsregleringen.

I anslutning till vad ovan sagts anser spannmålsbolaget, att nu gällande
bestämmelser rörande fodersädsregleringen böra bibehållas i stort sett oförändrade.
Bolaget vill emellertid i detta sammanhang erinra därom att bolaget
i särskild skrivelse till kommissionen den 22 januari 1945 framhållit
såsom önskvärt, att hittills gällande föreskrifter rörande utsädespriser och
handeln med utsädesspannmål bliva föremål för ingående omprövning. För
närvarande har det nämligen visat sig, att utsädeshandeln verkat störande
på fodersädsmarknaden i sådan grad, att betydande olägenheter därigenom
uppkommit. Sålunda skulle på grund av en viss spekulativ utsädeshandel
behovet av fodersäd under hösten 1944 och fram till februari 1945 i stor utsträckning
icke kunnat tillgodoses, örn bolaget icke innehaft vissa fodersädsreserver.

Fodersädsskörden år 1944 blev svag. I medeltal för åren 1930—1939 uppgick
den totala fodersädsskörden till cirka 1 960 000 ton. År 1943 beräknades
den totala fodersädsskörden till cirka 1 580 000 ton och år 1944 till endast
cirka 1410 000 ton. Detta innebär, att år 1944 skördats 170 000 ton
fodersäd mindre än år 1943. Däremot var 1944 års höskörd god och uppgick
till cirka 5 130 000 ton.

Beträffande tillgångarna av fodersäd av äldre skörd vid ingången till konsumtionsåret
1944/45 må lämnas följande uppgifter.

Lager av fodersäd av äldre skörd den 1 september 1944.

Ägare	Korn ton	Havre ton	Blandsäd ton	Baij växter ton	Summa ton
Handelskvarnar....................	750	5 000			5 750
Auktoriserade spannmålshandlare....	500	2 000	2 250	250	5 000
Svenska spannmålsaktiebolaget......	16 250	19 250	3 500	750	39 750
Summa ton	17 500	26250	5 750	1000	50500

Övergångslagren av fodersäd, därvid hänsyn icke tagits till eventuella
övergångslager av utsädesspannmål, uppgingo sålunda till cirka 50 000 ton,
varav i bolagets ägo cirka 40 000 ton. Ehuru bolaget med hänsyn till det ansträngda
försörjningsläget med avseende å fodersäd, vilket kan komma att
skärpas innan fodersäd av 1945 års skörd börjar saluföras, sökt hålla tillbaka
försäljningarna av fodersäd från bolagets lager, hade dessa likväl till
den 1 januari 1945 nedgått till cirka 12 000 ton. Denna kvantitet är för ringa

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

183

för övergången mellan nu löpande och nästkommande konsumtionsår och
bör därför om möjligt utökas, vilket med hänsyn till det svaga skördeutfallet
1944 kan bliva svårt att genomföra. I detta sammanhang bör det erinras
örn att havregrynskvamarna hösten 1945 kunna få betydande svårigheter
med avseende å tillförseln av havre, enär bolaget åtminstone för närvarande
icke innehar någon för grynberedning lämplig vara. I anslutning till vad
nu sagts vill bolaget framhålla, att om import av fodersäd under våren och
sommaren 1945 icke kan komma till stånd, torde det, framför allt örn årets
fodersädsskörd skulle bliva sen och icke särskilt riklig, bliva nödvändigt att
träffa särskilda anstalter för att trygga övergången mellan konsumtionsåren
1944/45 och 1945/46 med avseende å fodersädsförsörjningen. Därvid synes
det böra övervägas, dels att inknappa på fodersädstilldelningen för att bereda
bolaget möjlighet att utöka sina reserver av fodersäd, dels ock att hösten
1945 genom vissa pristillägg stimulera tidigare leveranser av fodersäd. Bortsett
ifrån de nu senast ifrågasatta åtgärderna har bolaget alltså icke anledning
att föreslå några ändringar i fråga om fodersädsregleringen. Bolaget
torde dock, då fråga blir om den närmare utformningen av dessa bestämmelser
för konsumtionsåret 1945/46, få anledning att upptaga frågan örn
smärre justeringar av handelsmarginalerna inom vissa delar av landet. Härvid
är det dock fråga om så obetydliga förändringar, att desamma icke spela
någon praktisk roll vid beräknandet av bolagets kostnader m. m.

D. Fodermedelsregleringen.

Tillgången inom landet på oljekraftfoder har på grund av den import,
som företagits av oljekakor och oljefrö, ävensom genom den inhemska oljefröodlingen
varit förhållandevis god. Vid utgången av år 1944 var beträffande
tillgångarna på oljekx-aftfoder läget följande:

tillhörigt bolaget, lagrat inom landet ................ cirka 150 000 ton.

tillhörigt oljefabriker, lagrat inom landet (delvis i form

av frö) ......................................... »_50 000 »

Summa cirka 200 000 ton.

Vid samma tidpunkt återstodo att fördela till jordbruket under nu löpande
konsumtionsår cirka 35 000 ton. Under tiden 1 juli—31 december 1944
hade jordbrukarna nämligen inköpt cirka 125 000 ton oljekraftfoder.

I avsikt dels att så litet som möjligt rubba de före krigsutbrottet inom
handeln med oljekraftfoder rådande förhållandena, dels ock att icke belasta
jordbruket med allt för betungande frakter har bolaget hittills betalat alla
fraktkostnader för oljekraftfoder till ett flertal hamnar, som betraktats som
prisbaser, ävensom vissa merfraktersättningar till handeln. På den tid, då
import av oljekakor ägde rum från Sovjetunionen och från Balkanstaterna,
spelade dessa förhållanden ur transport- och kostnadssynpunkt icke någon
avgörande roll. Sedan all import kommit att koncentreras till Göteborg, har
läget emellertid väsentligt förändrats. Hittills har bolaget dock — för att
exemplifiera förhållandena — transporterat oljekakor från Göteborg till
Stockholm och Kalmar, för vilka kakor merfraktsersättning därefter utbetalats,
då desamma försålts till Lidköping och örebro resp. till Jönköping
och Tranås. Bationellast vore det, örn bolaget icke betalade andra frakter
än från importhamn och fabriker till de orter, där anläggningar finnas för
framställning av oljekaksblandningar, och att jordbrukarna därefter belastades
med fraktkostnaderna från närmaste dylik ort. Med hänsyn till önskvärdheten
att icke nu företaga några större förändringar i regleringsanord -

184

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

ningarna vill bolaget emellertid icke ifrågasätta så långt gående åtgärder.
Däremot har bolaget för avsikt att fr. o. in. konsumtionsåret 1945/46 genom
vissa justeringar av de nu gällande reglerna för merfraktsberäkning förhindra
korsbefraktningar och dubbeltransporter av oljekaksfoder. Därigenom komma
priserna å oljekraftfoder till förbrukarna dock icke att ändras. Av denna
anledning har bolaget ock i förevarande fall låtit sig nöja med att härigenom
anmäla de tilltänkta åtgärderna.

Under innevarande konsumtionsår har i fråga örn prissättningen å oljekraftfoder
tillämpats ett system med dubbla rabatter i avsikt att ur utrymmessynpunkt
få jordbrukarna att företaga inköp av oljekraftfoder så tidigt
som möjligt. Enligt vad inledningsvis anförts rörande de före den 1 januari
1945 försålda myckenheterna oljekraftfoder har det ock visat sig, att oljekraftfodret
redan tidigt under konsumtionsåret vunnit avsättning i betydande
omfattning.

Det tillämpade rabattsystemet, vilket torde kunna betecknas som en kompromisslösning,
har emellertid varit mycket svårt att kontrollera. I ett flertal
fall synes handeln emellertid icke ha följt eller icke kunnat följa gällande
pris- och rabattföreskrifter. För närvarande föreligger icke ur utrymmessynpunkt
något behov av att påskynda utförsäljningen av oljekraftfoder.
Men å andra sidan torde någon erinran icke kunna göras emot en sådan
anordning, att bolaget lämnar en viss rabatt å oljekraftfoder, som inköpes
jämförelsevis tidigt under konsumtionsåret. Härigenom besparas bolaget
nämligen motsvarande ränte- och lagringskostnader. Hinder torde ej heller
nu föreligga att såsom skett under löpande konsumtionsår lämna jordbruket
hela tilldelningen av oljekraftfoder i en eller två omgångar jämförelsevis
tidigt under konsumtionsåret. Den enligt bolagets mening lämpligaste formen
för att åstadkomma, vad som här avses, vore att under tiden 1 juli —
30 september 1945 tillämpa ett försäljningspris å oljekraftfoder av exempelvis
32 kronor 50 öre per deciton och att därefter låta priserna å oljekraftfoder
stiga med 10 öre per deciton och halvmånad fram till den 1 juli 1946.

Härutöver har bolaget icke något att andraga beträffande själva regleringsåtgärderna
å fodermedelsmarknaden. Däremot anser sig bolaget i detta
sammanhang böra redogöra för de nuvarande tillgångarna på fodercellulosa
samt vissa dispositioner, som äro träffade med avseende å denna vara.

Den 1 september 1944 innehade bolaget följande myckenheter fodercellulosa
av nedanstående kvaliteter:

Fodersulfit..............

Blekbar sulfit............

Sulfatcellulosa Roe-tal 3 2
» »4

» »5

Färdig cellfor ...........

.......... 97 405 ton

.......... 39 977 »

1 352 ton
67 330 )>

26 0Q7 » 94 779 »

.......... 297 »

Summa 232 458 ton.

Under konsumtionsåret 1944/45 torde försäljningarna av cellfor komma
att uppgå till 60 000 å 70 000 ton. Till jämförelse må nämnas, att under
konsumtionsåret 1943/44 försåldes 54 000 ton cellfor.

Enär det knappast kunde förväntas, att bolagets jämförelsevis stora lager
av cellulosa helt eller ens till större delen skulle komma att förbrukas för
foderändamål, såvida icke alldeles särskilt svåra skördeförhållanden skulle
inträffa, trädde Svenska cellulosaföreningen redan våren 1944 i förbindelse
med bolaget och anhöll, att, därest bolagets cellulosa skulle komma att försäljas
för export, ett samarbete skulle komma till stånd mellan föreningen

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

185

och bolaget. I annat fall vöre det att befara, alt konkurrens om försäljningarna
kunde få icke önskvärda återverkningar på exportmarknaderna.
Efter rätt långvariga förhandlingar träffades ock ett avtal i berörda hänseende
mellan föreningen och bolaget, som sedermera den 1 december 1944
godkändes av Kungl. Maj:t.

I enlighet med bestämmelserna i detta avtal har hittills, sedan överenskommelse
träffats med kommissionen, att bolaget tillsvidare skulle för export
få försälja intill 100 000 ton cellulosa, för den nordamerikanska marknaden
preliminärt försålts 16 360 ton cellulosa, därav 8 565 ton blekbar sulfitcellulosa
och 7 795 ton sulfatcellulosa. Dessa försäljningar äro i likhet
med andra för närvarande gjorda försäljningar å denna marknad ej definitiva
utan beroende av att framdeles överenskommelse om priset kan träffas.
De priser, som diskuteras, beräknas emellertid motsvara ett pris av
omkring 280 å 285 kronor per ton för sulfatcellulosa och omkring 295 kronor
per ton för blekbar sulfitcellulosa, fritt ombord svensk hamn.

E. Övriga regleringar.

Övriga här ovan icke nämnda spannmålsbolagets verksamhet berörande
regleringsåtgärder har bolaget i detta sammanhang icke anledning att mera
ingående beröra. Sålunda finnes icke anledning att föreslå några ändrade
eller kompletterande bestämmelser beträffande ifrågavarande regleringar.
Bolaget vill i detta sammanhang endast framhålla såsom önskvärt att, då
fråga uppkommer om export av varor som bolaget av en eller annan anledning
i prisstödjande syfte inköpt det i första hand undersökes, huruvida icke
de i bolagets ägo befintliga varorna lämpa sig för export. I fråga om vissa
utsädesvaror m. m. är ju förhållandet det, att örn de icke i tid avyttras, bliva
de praktiskt taget värdelösa.

F. Kostnadsberäkningar.

Spannmålsbolaget framhöll år 1944, att det i dåvarande läge var en ganska
vansklig uppgift att uppgöra kostnadsberäkningar för regleringsåret 1944/45.
Säkerligen är det ännu vanskligare att företaga dylika beräkningar för konsumtionsåret
1945/46. Örn import- och exportspärrama före eller under sistnämnda
konsumtionsår lätta eller helt bortfalla komma bolagets kostnader
att bliva helt andra än om dessa spärrar fortvara. Bl. a. lärer, örn ovan
nämnda försäljningar av 100 000 ton cellulosa för export kunna genomföras
under regleringsåret 1945/46, kunna påräknas en vinst av i runt tal 15 000 000
kronor. Det är vidare sannolikt, att efter ett eventuellt fredsslut importvarorna
komma att förbilligas genom sänkta frakter och försäkringspremier.
Å andra sidan kan givetvis den ökade efterfrågan på varor medföra höjda
priser samt även kontingentering av varorna i exportländerna.

Vid de efterföljande beräkningarna över bolagets kostnader, vilka fogas
som bilaga A till denna skrivelse, har bolaget utgått från följande förutsättningar.

a) Ett i stort sett normalt skördeutfall hösten 1945. Härigenom kan det
räknas med ett överskott av brödsäd av 1945 års skörd örn cirka 100 000 ton
samt en omsättning i handeln av fodersäd regleringsåret 1945/46 av cirka
300 000 ton.

b) Oförändrat prisläge inom landet beträffande spannmål och fodermedel.

c) Import av oljekraftfoder till priser, som ungefärligen svara emot försäljningspriserna
inom landet. Under sådana förhållanden bör bolagets in -

186

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

köp av inom landet tillverkat oljekraftfoder av svenskodlat frö ej heller medföra
några kostnader för bolaget, utan böra eventuella dylika kostnader täckas
av clearingmedel.

d) De av bolaget förordade regleringsanordningama beträffande olika slag
av varor genomföras.

e) Normal human konsumtion av vegetabilier.

f) Export under konsumtionsåren 1944/45 och 1945/46 av cirka 250 000
ton brödsäd.

Därest bolaget även under regleringsåret 1945/46 skall erlägga nu fastställt
högre pris för inom landet tillverkat oljekraftfoder av svenskodlat frö i stället
för, såsom i kostnadsberäkningen kalkylerats, ett pris, som motsvarar
priset å importerat oljekraftfoder, komma bolagets kostnader att ökas med
cirka 7 000 000 kronor.

Vid behandlingen av här ifrågavarande ärende inom bolagets styrelse ha
förelegat vissa avvikande meningar ävensom gjorts vissa uttalanden. Dessutom
har det framhållits såsom önskvärt, att en sådan undersökning rörande
de ekonomiska förhållandena inom spannmåls- och fodermedelshandeln
företoges, som kunde ligga till grund för bedömandet av skäligheten av de nu
utgående resp. föreslagna ersättningarna inom denna handel. I nu berörda
hänseenden får bolaget hänvisa till härvid som bilaga B fogade utdrag ur
protokoll.

Stockholm den 16 februari 1945.

SVENSKA SPANNMÅLSAKTIEBOLAGET

Carl Mannerfelt

Erik Carlsson

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

18T

Bilaga A.

Beräkning av Svenska spannmålsaktiebolagets kostnader för
verksamhetsåret 7» 1945—:iVs 1946.

A. Spannmålssektionen.

1. Kostnader för omsättning av brödsäd......................kr. 5 600 000

2. Kostnader för omsättning av fodersäd...................... > 5 500 000

3. Kostnader vid inköp till resp. försäljning från bolagets lager » 8000 000

4. Lagerhyror m. m....................................... » 2 200 000 kr. 21 300 000

B. Fodermedelssektionen.

Kostnader och prisskillnad för diverse varor.............................. > 2 000 000

C. Sektionen för utsäde och diverse varor.

Kostnader och prisskillnad för diverse varor

1. Potatis och grönsaker ..................................kr. 5 000 000

2. Övriga diverse varor (betfor, ärter, fröer m. m.).......... > 2 000 000 , 7 000 000

D Beredskapslagring av mjöl, havregryn, makaroner m. m....................... » 1 500 000

E. Allmänna omkostnader.

Personal, kontrollavdelning, kontor ...................................... » 2 300 000

F. Räntor.

Räntekostnad efter 2''/« % å ett genomsnittligt belopp av kr. 130 000 000.. .. > 3 250 000

G. Eventuella kostnader för särskild omflyttning ao varor........................ > 2 000 000

H. Oförutsedda kostnader...................................................... » 5 650 000

Kronor 45 000 000

188

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

Bilaga B.

Protokoll, hållet vid sammanträde med styrelsen för
Svenska spannmålsaktiebolaget å bolagets lokal, Drottninggatan
25 i Stockholm, den 16 februari 1945.

Närvarande: herrar Mannerfelt, Näsgård, Kuylenstjerna, Martin Andersson,
Westman, Janson (t. o. m. det första under 6 § antecknade beslutet) och
Alwerud (t. o. m. det första under 6 § antecknade beslutet) samt av styrelsesuppleanterna
herrar K. A. M. Andersson (fr. o. m. under 6 § såsom suppleant
för herr Janson), Frödin (fr. o. m. under 6 § såsom suppleant för herr Alwerud)
, Christenson, Forsman (t. o. m. det första under 6 § antecknade beslutet),
Rehnby, Sandberg och Hamling.

Närvarande voro dessutom verkställande direktören Carlsson samt herrar
Brolén, Strömsten (t. o. m. 5 §), Mattsson, Du Rietz och Wedberg.

6 §•

Under hänvisning till styrelsens beslut enligt 7 § i protokollet för styrelsens
sammanträde den 26 januari 1945 anmälde verkställande direktören, att han
utarbetat förslag till skrivelse till statens livsmedelskommission angående
regleringsåtgärder för konsumtionsåret 1945/46. Förslaget, som icke behandlats
av direktionen, hade (med undantag av därtill hörande kostnadsberäkning
— se nedan) i förväg utsänts till styrelsens ledamöter och suppleanter.
Sedan de närvarande förklarat sig icke påkalla en uppläsning av förslaget,
redogjorde verkställande direktören för vissa ändringar i detsamma, som
efter dess utsändande funnits böra vidtagas, och diskuterades vissa avsnitt av
förslaget. Enligt det sålunda ändrade förslaget skulle i fråga örn brödsädsregleringen
bl. a. den månatliga prisstegringen nedsättas från 20 till 15 öre
per månad och deciton, handelsmarginalen för brödsäd höjas från 40 till
högst 50 öre per deciton samt partihandlarerabatten inom hela landet utgå
med 25 öre per deciton. Efter livlig diskussion beslöt styrelsen godkänna
dessa förslag, men skulle i skrivelsen omnämnas den reservation för en höjning
av handelsmarginalen till högst 60 öre, som herrar Sandberg, Forsman
och Christenson under diskussionen förklarat sig vilja ha antecknad till protokollet.

Till protokollet skulle jämväl antecknas, att herr Rehnby för sin del ville
förorda särskild utredning före det slutliga ståndpunktstagandet till ovannämnda
spörsmål, ävensom att herr Frödin ansåg det omöjligt att avgöra,
om handelsmarginalen skulle föreslås till 50 eller 60 öre, förrän det utrönts,
huru marginalförhållandena över huvud komme att utfalla i förhållande till
de för närvarande tillämpade marginalerna.

Vidare diskuterades förslaget i fråga om bolagets skyldighet att, så långt
förhållandena det medgåve och då det befunnes påkallat för tillgodoseende
av kvarnarnas behov av brödsäd, företaga försäljning till kvarn av bolaget
tillhörig brödsäd till priser, som med 1 krona per deciton skulle överstiga
det vid varje tidpunkt gällande försäljningspriset från odlare. Härvid beslöt
styrelsen, att förslaget i denna del skulle omformuleras därhän, att försäljning
i mån av tillgång och med beaktande av att erforderlig beredskap upp -

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

189

rätthölles skulle ske i den omfattning så med hänsyn till förmalningsförhållandena
vöre nödvändigt, samt att överpriset skulle föreslås till 85 öre i stället
för 1 krona.

Till protokollet skulle slutligen antecknas, att herrar Rehnby och Hamring
förklarade sig anse, att någon ändring i nu gällande bestämmelser för kvarnarnas
inköpsskyldighet och därmed sammanhängande prisfallsskydd icke
borde ske, utan att sålunda prisfallsskyddet fortfarande borde avse kvarnarnas
hela lager.

Med nu nämnda ändringar beslöt styrelsen godkänna det framlagda förslaget
samtidigt som styrelsen ville uttala sig för att en förnyad utredning
rörande de ekonomiska förhållandena inom spannmålshandeln komme till
stånd.

Härefter anmälde herr Brolén en nu framlagd beräkning av bolagets kostnader
för verksamhetsåret Va 1945—31/s 1946, avsedd att ingå i skrivelsen
till statens livsmedelskommission. Efter granskning godkändes denna beräkning.

Ett exemplar av ovannämnda skrivelse i dess slutgiltiga skick finnes fogat
vid detta protokoll (bil. 3).

In fidem:

G. Rossander.

Justeras:

Carl Mannerfelt
Bernhard Näsgård.

#. . J

■ •. f ''''

‘

''■ti

TABELLBILAGA

Bihang till riksdagens protokoll 7,945. 1 saini. Nr 303.

Tal). 1. Vissa jordbruksnäringen berörande prisindextal.

År och månad	Socialstyns index för livsm.p. i hush.-budg. (1935= 100)	Prisförändringar sedan år 1935 i vissa varor enligt social-styrelsens prisstatistik (1935 = 100)	Kommerskollegii index (1935 = 100)	för
Mjölk	Mejeri- smör	Mjöl	Bröd	Nötkött, stek	Färskt sidfläsk	Potatis	Anim. livs- medel	Veget. livs- medel	Foder- medel	Gödsel- medel
1935 ............	100	100	100	100	100	100	100	100	100	100	100	100
1936 ............	104	102	98	102	101	108	110	107	104	101	105	102
1937 ............	108	107	lil	110	107	107	lil	lil	108	107	117	102
1938 ............	lil	112	116	114	109	110	124	113	113	104	112	105
1939 . .	116	117	122	113	113	120	128	119	120	105	114	106
1940 . .	132	127	138	118	130	129	144	157	140	131	148	135
1941............	151	139	161	121	141	171	188	142	176	157	164	146
1942	162	1 134	170	125	139	182	198	202	186	181	175	213
1943	160	134	170	127	138	185	213	160	194	187	175	229
1944 ............	160	135	170	126	137	177	218	162	194	189	176	224
1943 januari.....	162 162	2 134 134	2 170 170	127 127	138 138	177 177	201 206	160 168	192 193	187 187	176 176	238 243
mars....... april....... maj........ nini........ juli......... augusti..... september. . .	162	134	170''	127	137	178	3 206	169	193	188	176	243
162	134	170	127	138	178	206	166	194	189	176	230
161	134	170	127	138	185	216	164	194	189	176	230
161	134	170	127	138	186	217	160	194	188	176	230
161	134	170	126	138	196	217	158	194	189	175	219
158	135	170	126	138	196	217	—	194	187	172	219
159 158	135 135	170 170	126 126	138 138	197 197	217 217	166 152	195 195	185 185	173 174	219 225
	158	135	170	126	138	176	217	146	196	185	175	225
december . ..	160	135	170	126	138	173	217	146	196	186	176	225
	160	135	170	120	138	173	217	148	196	188	176	225
	160	135	170	126	138	173	217	148	196	188	177	225
	159	135	170	126	138	173	217	148	196	189	177	232
april........ maj........ juni........ juli......... augusti..... september.. .	159	135	170	126	138	173	217	150	195	189	177	228
159	135	170	126	138	190	227	154	195	189	177	228
159	135	170	126	137	190	229	161	195	191	177	232
159	135	170	126	137	190	229	162	195	195	176	218
161	135	170	126	137	190	217	146	194	192	172	218
161	135	170	126	137	169	211	230	191	189	175	218
160	135	170	125	137	169	211	167	190	186	175	223
	160	135	170	125	137	169	211	166	191	186	176	223
december . . .	158	135	170	125	137	169	211	168	191	186	178	223

1 Sänkningen sammanhänger med fetthaltsstandardiseringen. Tages hänsyn till mjölkens genom standardiseringen minskade kalorivärde, ^
- blir indextalet 146 t. o. m. juli 1943, därefter 147. — 2 Minskas priset med livsmedelsrabatterna, som töre höjningarna i december 1942 to

~ voro jo öre per liter mjölk och 1:50 kr per kg matfett, bli indextalen 88 för mjölk och 114 för smör. Efter höjningen till 15 öre per w

liter resp 2 kr per kg bliva talen 65 resp. 95. Då mjölkrabatten vanligen icke räcker till ett hushålls hela förbrukning, blir sänkningen i
mjölkprisét i verkligheten mindre. — 3 Fr. o. m. denna månad har införts indextalet för salt sidfläsk, varå normalpriset är detsamma
som å färskt sidfläsk.

Kungl. Majlis proposition nr 303.

194

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

Tab. 2. Priser i öre/kg å nedanstående varuslag.

År och månad	Avräkningspriser med mejerileve-rantörer å mjölk1	Konsum- tions- mjölk2	Produkt -j mjölk, produ-centpris8	Slakteriernas avräknings-priser till jordbrukare å	Ägg4
exkl. prod.- bidr.	inkl. prod.- bidr.	Stor- boskap	Större kalv	Svin
1935 ............			21	9-2	94	137	110	114
1936 ............			22	10-o	96	144	118	127
1937 ............		■	23	10-8	96	160	122	138
1938 ............	•		24	11-3	97	161	135	136
1939 ............	.		25	12-5	115	179	135	138
1940 ............	16-5	17-5	27	15-5	127	203	158	163
1941............	20-7	22-0	30	19-l	176	266	195	220
1942 ............	23-0	24-6	29	19-5	194	282	207	261
j 1943 ............	22-9	24-3	29	18-9	195	279	206	281
■ 1944 ............	23-5	25-0	29	19-3	188	282	233	295
! 1943 januari.....	23-0	24-7	29	19-1	196	279	209	300
februari.....	23-3	25-0	29	18-9	196	279	205	300
mars.......	23-3	24-9	29	18-6	197	279	205	300
april.......	23-3	24-8	29	18-3	196	279	205	293
maj........	22-9	24-3	29	18-o	195	278	204	250
juni........	22-5	23-8	29	18-2	195	278	204	250
juli.........	22-4	23-7	29	18-3	195	278	204	250
augusti.....	22-4	23-6	29	18-5	196	278	204	250
september. . .	22-4	23-8	29	19-2	195	278	204	274
oktober .....	22-8	24-4	29	20-1	194	277	208	290
november . ..	23-6	25-3	29	20-7	193	277	212	310
december....	23-ä	25-1	29	20-3	194	283	212	310
1944 januari.....	23-5	24-9	29	19-6	197	283	242	310
februari.....	23-6	25-1	29	19-6	196	282	241	310
mars.......	23-6	25-0	29	19-3	196	283	241	310
april.......	23-5	24-9	29	19-0	196	284	240	287
maj........	23l	24-5	29	18-7	186	284	236	275
juni........	22-5	23 7	29	18-6	186	283	235	275
juli.........	22-4	23-8	29	18-7	195	283	235	275
augusti.....	22-5	23-9	29	18-7	189	282	235	275
september...	22-6	24''0	29	19-6	173	279	224	284
oktober .....	23-3	25l	29	20-5	181	279	224	305
november . .. 1	23-8	25-6 \|	29	20-6	181	279	223	315
december . .. :	23-9	25-7	29	20-2	181	280	224	315
1945 januari.....	239		29		181	282	225	315
februari.....	23-9		29					315

1 Pris till producent för 3-5 % l:a klass mjölk, fritt mejeri, inkl. tuberkulostillägg samt vid
ett skummjölks värde av under tiden juli 1939—dec. 1941 2-0 öre/kg och därefter 4-5 öre/kg. —
2 Socialstyrelsens detaljprisnoteringar. — 8 Beräknat pris till producenter efter avdrag av mejerikostnader
samt tillägg av under respektive perioder utgående bidrag samt exkl. skummjölksvärde.
— 4 T. o. m. den 23 september 1941, svensk äggnotering, nettopris till producenten,
därefter av staten fastställda priser.

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

Tab. 2 (forts.). Priser (notering) i öre/kg å nedanstående varuslag.

195

År och månad	Potatis1	Vete2	Råg8	Korn- 2-rads8	Havre8	Vetekli4	Majs5	Kraft- foderbl. 48 %•
1935 ............	8-28	16-69	15-59	13-13	12*15	12-85	15-51	17*33
1936 ............	8-53	17-01	15-92	13-75	12-77	13-70	15-93	18-23
1937 ............	9-02	19-60	18-29	18-22	15-58	14-38	16-33	19-11
1938 ............	8-66	18-85	17-27	15-81	13-62	13-90	16-83	19-45
1939 ............	9-03	17-99	17-29	14*55	13-03	13-39	18-61	21-41
1940 ............	13-67	23-30	23-29	22-71	20-41	16-89	18-50	28*50
1941............	13-66	26-00	26-00	24-60	22-30	16-50	23-71	25-13
1942 ............	21-85	26-60	26-20	24-80	21-10	16-78	25-33	30-92
1943 ............	7 13-80	26-08	25-08	23-08	18-88	18-08	25-00	32-84
1944 ............	16-18	26-70	25-70	23-24	19-03	18*50	25-00	8 32-79
1943 januari.....	15-25	26-00	25-00	23-00	19-00	18-oo	25-00	33-00
februari.....	15-90	26-00	25-00	23-00	19-00	18-00	25-00	33-00
mars.......	14-71	26-00	25-00	23-00	19-00	18-00	25-00	33-00
april.......	14-05	26-00	25-00	23-00	19-00	18-oo	25-00	33-00
maj........	13-10	26-00	25-00	23-00	19-00	18-00	25-00	33-00
juni........	11-05	26-00	25-00	23-00	19-00	18-00	25-00	33-00
juli.........	18-23	26-00	25-00	23-00	19-00	18-00	25-00	32-57
augusti.....	15-28	26-00	25-00	23-00	19-00	18-oo	25-00	32-34
september. . .	12-42	26-00	25-00	23-00	18-50	18-25	25-00	32-34
oktober.....	11-85	26-05	25-05	23-05	18-55	18-25	25-00	32-83
november ...	11-75	26-25	25-25	23-25	18-75	18-25	25-00	33-00
december ...	12-04	26-45	25-45	23-45	18-95	18-25	25-00	33-00
1944 januari.....	12-83	26*65	25-65	23-65	19-15	18*25	25-00	33-00
februari.....	12-65	26-85	25-85	23-85	19-35	18-25	25-00	33-00
mars.......	13-27	27-05	26-05	24-05	19-55	18*25	25-00	33-00
april.......	14-40	27-25	26-25	24-25	19-70	18-25	25-00	33-00
maj........	14-60	27-45	26-45	24-45	19-70	18-25	25-00	33-00
juni........	15-71	27-60	26-60	24-60	1019-70	18-25	25-00	33-00
juli.........	22-69	s	9	1024-60	1819-70	18-25	25-00	32-00
augusti.....	23-04	25-80	24-80	21-80	18-20	18-25	25-00	32-00
september. . .	18-13	25-95	24-95	21-95	18-35	19-00	25-00	32-50
oktober.....	15-40	26-15	25-15	22-15	18-55	19-00	25-00	32-85
november . . .	15*50	26-35	25-35	22-35	18-75	19-00	25-00	33-15
december.. . .	15-96	26-55	25-55	22-55	18-95	19-00	25-00	33-50
1945 januari.....	16-19	26-75	25-75	22-75	19-15	19-00	25-00	35-00
februari.....	17-00	26-95	25-95	22-95	19*35	19-00	25-00	35-00

1 Partipris i Stockholm för l:a välsorterad matpotatis. — 8 Svensk spannmålsnotering,
medelpris för kustorter (för korn medelpris för flera orter) t. o. m. den 15 okt. 1940, av staten
fastställda inlösningspriser 16 okt. 1940—31 aug. 1941, av staten fastställda normalpriser 1 sept.—
1941—31 aug. 1943, av staten fastställda riktpriser för höstvete och råg 1 sept. 1943—-31 aug.
1944 och för syd- och mellansvenskt korn 1 sept. 1943—31 maj 1944, därefter åter av staten
fastställda normalpriser. — 8 T. o. m. den 15 okt. 1940 medelpris för flera orter, den 16 okt.
1940—31 aug. 1941 av staten fastställda inlösningspriser, därefter av staten fastställda normalpriser.
— 4 Fritt noteringsorten vid försäljning till förbrukare t. o. m. den 7 maj 1940, därefter
av staten fastställda priser. — 5 T. o. m. den 4 jan. 1940 medelpris för flera orter, fritt noteringsorten
vid försäljning direkt till förbrukare. Fr. o. m. den 5 jan. 1940 av staten iastställda priser
vid försäljning till förbrukare. — 8 Fritt noteringsorten vid försäljning till förbrukare t. o. m.
den 30 sept. 1939, därefter av staten fastställda priser. T. o. m. sept. 1941 pris å 48 %, okt. 1941—
juni 1944 pris å 45 %, därefter å 42 % kraftfoderblandning. -— 7 Fr. o. m. 1943 ett med ledning
av fr. o. m. den 12 okt. 1942 fastställda normalpriser inom lantbruksförbundet sammansatt
engrospris för Stockholm, jämförbart med tidigare noteringar. —- 8 Vägt genomsnitt av pris
å 45 % och 42 % kraftfoderblandning. — 8 För brödsäd, som skall avstås till det allmänna, men
som den 15 maj 1944 ännu ej hembjudits spannmålsbolaget, betalas följande priser: höstvete kr.
26 00 och råg kr. 25-00. — 18 Ej medtaget vid beräkning av årsmedelpriserna, då någon försäljning
ej ägt rum.

196

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

Tab. 3. Invägning av mjölk samt tillverkning av smör och ost, i ton.

Vid mejerier invägd mjölk ... . ....

_ ■_° ‘_____Mejeriproduktion

Därav av

Ar och månad	Total kvantitet	Använd för pro-duktbe-redning	Försåld som kon-sumtions-mjölk1	Försåld grädde (omräk-nad till mjölk)	Smör	Ost
1934 ............	2 498 378	1 854 670	352 247	291 461	62 509	31105
1935 ............	2 550 916	1875 422	376 433	299 061	63 452	31669
1936 ............	2 720 166	2 008 586	408 014	303 566	67 168	37 759
1937 ............	2 847 223	2115 010	434 246	297 967	73 247	35 443
1938 ............	3 032 241	2 277 819	459 023	295 399	80 103	36 524
1939 ............	3 205688	2 395 153	494 367	316 168	83 735	43653
1940 ............	2 988 933	2 202 644	519 500	266 789	80 760	35328
1941............	2 659 251	1 940 169	610 512	122 850	77 687	22 383
1942 ............	2 517 931	1 740 033	855 273	63 421	71 926	14 991
1943 ............	2 852 031	1 963 235	963 192	72 381	79 263	21 296
1944 ............	3 107 561	2 183 544	940625	138 213	87 304	29 924
1943 januari.....	191 844	121 622	75 471	6 449	5030	1040
februari.....	181 032	lil 391	74 243	5 404	4 559	928
mars.......	204 979	125 058	84153	6 608	5 073	1024
april.......	220 989	142 310	82 077	6 447	5 602	1638
maj........	264 470	182 577	84 477	7 854	6 970	2 279
juni........	296 585	222 727	78 864	6 435	8 542	3 520
juli.........	284 399	207 765	83193	5 951	8 203	2 267
augusti.....	286 917	210 502	82 580	7 250	8 411	2 366
september.. .	266 480	195602	80 120	4 830	8 011	2192
oktober .....	232 712	161157	81 045	5 221	6 842	1155
november ...	204 779	136 036	77 824	5 015	5 894	1079
december.. . .	216 845	146 488	79 145	4 917	6126	1808
1944 januari.....	228340	157 837	75 030	7 288	6 334	2 251
februari.....	216 359	141171	75 140	11215	5 624	1899
mars.......	233 422	152 208	80175	12 624	5 991	1909
april........	245 000	166 993	76 382	12 473	6 476	2 340
maj........	275 215	192 659	79675	13 787	7 476	2 587
juni........	319 541	244693	77 288	11034	9614	4 289
juli.........	318 154	238 572	80 323	12 539	9 319	3 785
augusti.....	311161	229 069	83 807	12 257	8 988	3197
september. . .	273 469	199 473	79 633	9 867	*8 218	2 643
oktober .....	239 215	163 629	78628	11741	*6 976	1503
november . ..	215 729	141 072	77 711	11187	*6 030	1329
december . ..	231 956	156 168	76 833	12 201	*6 258	2192
1945 januari.....	244 275	167 442	75 061	13 453	*6 511	2 614
februari ....	222 937	148 817	71915	13 129	*5 762	2122

* Häri ingår smör, producerat av mjölk från evakuerade finska kor.

1 Fr. o. m. standardiseringsbestämmelsemas ikraftträdande den 21 november 1941 redovisas
i denna kolumn kvantiteten försåld standardiserad mjölk. Av denna anledning blir summan av
produktmjölk, konsumtionsmjölk och grädde större än den redovisade kvantiteten invägd mjölk,
alldenstund den genom standardiseringen erhållna grädden, omräknad till helmjölk, redovisas
under produktmjölk.

Kungl. Maj:ts proposition nr 303. 1

Tab. 4. Försäljning av smör, ost, margarin, konstister och kokosfett, i ton.

År och månad	Smör från mejeri	Lant- smör från pro- ducent	Ost från mejeri	Margarin från fabrik	Konst-ister 0.	Matolja från parti- handlare
Total kvan- titet	Därav av leveran-törer återtaget	Hus- hålls-,	Bage- ri-,	kokosfett från fabrik
1934 ............	39430			30 824	52 831	2 085
1935 ............	43 681	7 937		32 385	55 201	2 915
1936 ............	48153	9180		34 498	56125	3 700	1232
1937 ............	49 098	10 198		36 615	58 815	4 731	1314
1938 ............	51 534	11246		38 816	58 407	6 303	1523
1939 ............	54 319	12 274		41 406	51 475	8 047	3 794	1901
1940 ............	74002	13 580		37 736	29 468	9 519	1064	1405
1941............	76 184	10 859	4138	23 052	17 531	7 987	9	1173
1942 ............	67 785	11519	1787	15 052	35 228	5 374	0	1441
1943 ............	76 044	12 257	1298	19 519	31 678	5 449	—	1345
1944 ............	92 483	13 897	1353	29 720	29 908	8125	—	1487
1943 januari.....	6 319	962	112	996	2 259	397	—	104
februari.....	5 450	909	96	962	2 816	398	—	107
mars.......	6 040	974	92	915	3 073	462	—	137
april.......	6 087	1040	92	1329	3 038	453	—	108
maj........	5 895	1009	103	1350	2 849	456	—	101
juni........	6 077	1050	132	1974	2 737	466	—	lil
juli .........	6 346	1106	150	2 014	2 329	485	—	133
augusti.....	7 310	1051	139	2173	2118	494	—	134
september...	6 522	1032	135	2 313	2 703	461	- ■	105
oktober.....	6 350	1026	107	1723	2 978	447	—	116
november .. .	6159	997	74	1898	2 877	483	—	105
december . ..	7 489	1101	66	1872	1901	447	—	83
1944 januari.....	7 702	1041	99	2 021	1144	372	—	78
februari.....	7 640	1069	96	2 003	1467	408	—	93
mars.......	8 502	1138	97	2 307	2 219	487	—	98
april.......	7 733	1110	104	1985	2 009	400	—	94
	8032	1181	108	2 311	2 064	450	—	128
juni........	7 729	1165	149	2 886	2 426	700	—	172
	7 614	1176	151	2 934	2 020	791	—	202
augusti.....	7 967	1184	159	3110	2 270	920	—	106
	7 807	1215	149	3 003	2 788	890	—	120
	7 641	1240	105	2 816	3608	882	—	128
	7 031	1163	73	2194	3 876	963	—	140
december . ..	7 085	1215	63	2150	4 017	862	—	127
1945 januari.....	7105	1144	87	1860	3 692	782		228
februari ....	6166	1007	82	2 041	3 820	928	—	129

198

Kungl. Manis proposition nr 303.

Tab. 5. Import av mjölk, grädde, smör och ost samt import och export av

margarin, i ton.

År och månad	Import av mjölk och grädde	Import av na-turligt smör	Import av ost	Margarin
kon- den- serad	torr- mjölk	andra slag	des- sert- ost	annan ost	Im- port	Ex- port
mjölk	grädde
1929 ..............		224		36	11	182	459	2 381	133
1930 ..............	207	177	36	27	8	183	485	1896	118
1931..............	165	172	21	16	18	216	551	1407	163
1932 ..............	65	253	59	1	15	141	333	1037	295
1933 ..............	26	175	191	0-4	33	158	303	934	241
1934 ..............	4	24	12	1	2	195	370	648	121
1935 ..............	6	59	16	4	608	216	917	11	181
1936 ..............	15	173	13	4	188	248	1352	1	173
1937 ..............	26	219	19	4	0-4	311	778	2	146
1938 ..............	8	392	20	4	1	338	886	2	189
1939 ..............	5	659	25	4	4	419	1384	55	110
1940 ..............	2	134	3	1	560	153	345	0	3
1941..............	1037	6	—	—	—	13	436	—	461
1942 ..............	1121	168	—	—	0	49	256	0	0
1943 ..............	1165	187	—	—	1	37	230	—	—
1944 ..............	1748	19	—	—	226	223	2	—	—
1943 januari.......	119	73	—	—	0	4	23	—	_
februari......	0	—	—	—	0	5	0	—	—
mars.........	23	13	—	—	—	1	5	—	—
april.........	153	47	—	—	0	—	17	—	—
maj..........	114	10	—	—	—	1	62	—	—
juni..........	57	5	—	—	—	8	27	—	—
juli..........	38	10	—	—	—	8	21	—	—
augusti.......	117	—	—	—	0	0	11	—	—
september.....	22	—	—	—	0	—	23	—	—
oktober.......	232	2	—	—	—	—	41	—	—
november.....	115	27	—	—	0	—	0	—	—
december.....	175	0	—	—	0	10	0	—	—
1944 januari.......	204	1	—	—	0	10	0	_	_
februari......	128	—	—	—	0	29	0	—	—
mars.........	25	—	—	—	—	65	0	—	—
april.........	—	—	—	—	0	17	0	—	—
maj..........	151	—	—	—	0	10	0	—	—
juni..........	305	—	—	—	—	6	0	—	—
juli..........	75	—	—	—	0	5	0	—	—
augusti.......	241	2	—	—	0	0	0	—	—
september ....	69	7	'' -	—	0	1	1	—	—
oktober.......	237	2	—	—	20	51	0	—	—
november.....	229	—	—	—	6	28	0	—	—
december.....	84	7	—	—	200	1	1	—	—
1945 januari.......	163	2	_	_	202	3	0	_	_
februari........	11	0	—	—	—	—	—	—	—

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

Tab. 6. Import av får-, häst- och nötkött samt fläsk, i ton,

199

				Fläsk
År och månad	Fårkött	Hästkött	Nötkött	totalt	därav	därav
				färskt	annat
1929 ..................	432	753	177	2 578	164	2 414
1930 ..................	687	1058	350	2 263	83	2180
1931..................	833	932	410	1386	124	1 262
1932 ..................	603	353	349	995	180	815
1933 ..................	650	163	234	1611	115	1496 1
1934 ..................	656	215	434	1523	250	1273
1935 ..................	934	505	1356	3 724	2 026	1698
1936 ..................	673	964	1553	3 098	1219	1 879
1937 ..................	606	841	1272	1717	68	1649 \|
1938 ..................	602	790	1158	2198	259	1939
1939 ..................	602	960	1428	2 829	727	2102 i
1940 ..................	190	457	53	1239	33	1206
1941..................	—	—	33	3 886	2 613	1273
1942 ..................	—	—	6	4 736	0	4 736
1943 ..................	0	—	4	4 566	2	4 564
1944 ..................	0	—	2 023	6 465	4 923	1541
1943 januari...........	_	—	_	384	—	384
februari..........	—	—	—	838	—	838 ,
	0			74 8	.	74
april.............	—	—	9	6
maj..............	—	—	—	1	—	1
juni..............	—	—	—	294	—	294
juli..............	—	—	—	1266	—	1266
augusti...........	—	—	—	163	—	163
september........	0	—	4	30	—	30
oktober ..........	—	—	—	891	—	891
	—	—	_	900	0	900
december.........	—	—	—	1		1
1944 januari...........	—	—	—	0	—	0
februari..........	—	—	—	247	—	247
mars.............	—	—	13	2 322	1 562	760
april.............	—	—	72	1289	927	362
maj..............	—	—	809	292	124	169
juni..............	—	—	13	621	618	3
juli..............	—	—	—	239	239	0
augusti...........	—	—	39	0	—	0
september........ oktober ..........	0	_	172 314	794 356	794 355	0 0
november.........	—	—	224	253	253	0
december.........	—	—	367	52	51	0
1945 januari...........	—	—	—	0	0	0
februari............	—	—	0	—	—	—

200

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

Tab. 7. Vid slakthus, kontrollslakterier och köttbesiktningsbyråer undersökta

slaktdjur m. m.

År och månad	Antal besiktigade hela och halva kroppar1		Tj änst-bara galtar
Stor- boskap	Kalv	Svin	Betäckta suggor
större	mindre
1930 ..................	242 588	387 585-5	234 831	1 225 685
1931..................	227 433	394 276-5	225 831	1 424 539
1932 ..................	238 715-5	412 905	229 697-5	1354 033
1933 ..................	250 644	420 721	239 615-5	1342 908
1934 ..................	258 295	407 182	253 759-5	1 424 688	255 886	4 681
1935 ..................	274 675	414 141-5	287 700	1 270 852-5	264 271	4 240
1936 ..................	302 503	440 738	354 234	1 324 497	284 044	4156
1937 ..................	347 408	466 605	413 007	1 480 022	258 967	3 931
1938 ..................	375 469-5	502 228-5	437 859	1 478 927	272 789	3 778
1939 ..................	397 069	519 013	467 212	1608 873-5	282 702	3 747
1940 ..................	540 108	505 579-5	515 670	1 487 631	214 291	3 407
1941..................	550 661	401003	506 747	1 049 460	192 403	2 876
1942 ..................	234 453-5	212 355-5	424 966	596 673-5	167 453	2 525
1943 ..................	283 941	221 920-5	588 012	719 183-5	190 672	2 511
1944 ..................	348 728	254 901	640 215-5	1 064 077-5	182 368	2 504
1943 januari...........	16 227	10 921	38 522	52 994	17 203	2 550
februari . .........	15 532-5	11909	38 207	42 777	13 873	2 553
mars.............	20132	15 240	52 799-5	56 925-5	lu 4uU	2 580
april.............	18 382	15 634-5	72 745-5	54 571-5	17 016	2 583
maj..............	22 870	20 211-5	65 811	73 408-5	22 065	2 575
juni..............	22 098-5	24 124-5	54 084	65 892-5	15 505	2 548
juli..............	19 475	25 318	47 544	57 857-5	10 985	2 473
	23 854-5	22 740	39 283-5	42 274-5	8 295	2 416
	28 953-5	22 868	36 714	36 369-5	8 776	2 414
	34 225-5	21 441-5	43 662-5	67 652-5	15 063	2 439
	35 798	18 007	50 563-5	82 457-5	23 834	2 471
december.........	26 486-5	14 546	47 556-5	85 468	22 607	2 527
1944 januari...........	25 465	13151	51 205-5	82 241-5	15 417	2 481
februari..........	26 495-5	15 988	49 389-5	81 223	12 452	2 457
mars.............	31 849	19 056	67 508	103 246-5	13 752	2 464
april.............	25 979	19198-5	75 868	120 904-5	16 745	2 492
maj..............	28 145	25 887	72 161	124 189	18 910	2 491
juni..............	25 714-5	27 177	57 945	87 697	15 343	2 473
juli..............	21 861-5	25 782	49 261	70 839	11 363	2 463
augusti...........	26 757	25 691-5	44 014	64 798-5	9 501	2 442
	29 057-5	24 326	35 915-5	68 483-5	10 032	2 439
	40 030-5	25 069-5	43 933	89 328	14 777	2 454
	39 164	18 966	48 644	92 484	22 277	2 691
december.........	28 209-5	14628-5	44 371	78 643	21799	2 699
1945 januari...........	30 641	16 238	53 986-5	77 837	15 234	2 666
februari ..........	26 955	17 791-5	43 968-5	76 220	12 702	2 626

1 Årssumman för 1944 samt alla månadssummorna preliminära tal.

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

201

Tab. 8. Inhemsk försäljning och import av vissa skattepliktiga fodermedel m. m.,

i ton.

År och månad	Inhemsk försälj-ning av sv. olje-kraftfoder	Import av olje-kraftfoder	Summa inhemsk försälj-ning och import	Import av annat krea-tursfoder (stat. nr 366—68 och 371—72)	Import av majs	Import av kli
1929 ................		183 093		9 421	76 668	40 257
1930 ................		179 034	—	9 075	134634	40 782
1931................		234 263	—	8 825	353 055	80 906
1932 ................		148607	—	5 331	243 949	33026
1933 ................		150 859	—	8185	265 350	62 278
1934 ................	52 869	190 128	242 997	8 234	107 186	38158
1935 ................	59 919	200 420	260 339	4 802	43 009	8 775
1936 ................	65 109	158630	223 739	5 444	76 043	10199
1937 ................	77 287	223 060	300 347	8 508	185 239	48607
1938 ................	73 999	251 65?	325 558	7 495	172 088	49115
1939 ................	75 524	166 866	242 390	6150	42 369	12 936
1940 ................	93 297	141 933	235 230	7162	49065	14 025
1941................	23 782	94 700	118 482	7158	3 878	30 727
1942 ................	44 449	117 502	161 951	1856	13 335	6 303
1943 ........	43 032	88 988	132 020	2149	9 940	50
1944 ................	55 351	137 016	192 367	629	5 887
1948 januari.........	2 002	10 475	12 477	48	6 000	41
februari........	4 771	1028	5 799	3	3 940	9
mars...........	3 283	3 288	6 571	80	—	—
april...........	4 761	2 703	7 464	180	—	—
maj............	2 445	3 716	6161	3	—	—
juni............	2 039	6148	8187	52	—	—
juli............	2 619	7 423	10 042	39	0	—
augusti.........	4 260	3 736	7 996	1188	—	—
september......	5 052	13 892	18 944	103	—	—
oktober .........	4 344	18187	22 531	69	—	—
november.......	2 911	13 476	16 387	280	—	—
december.......	4 545	4 942	9 487	103	—	—
1944 januari.........	2 066	2101	4167	260	_	_
februari........	3 334	7 568	10 902	15	—	—
mars...........	4 780	15 320	20 100	66	—	—
april...........	3 076	5112	8188	87	—	—
maj............	3 606	6 720	10 326	66	—	—
juni............	3 052	1300	4 352	1	—	—
juli............	4108	13 836	17 944	0	—	—
augusti.........	5661	22 135	27 796	35	—	—
september......	8192	21 419	29611	95	4 588	—
oktober .........	7 375	3 783	11158	4	—	—
november.......	5 322	22 584	27 906	0	1299	—
december.......	4 779	15138	19 917	0	—	—
1945 januari.........	5642	10 305	15 947	0	_	_
februari..........	3 888	4 712	8 600	0	—	—

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 303.