Kungl. Maj.ts proposition nr 2 (Proposition 1953:2)

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Nr 2.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående utgifter å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1952/53; given
Stockholms slott den 2 januari 1953.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen bifalla
det förslag, om vars avlåtande föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 2 januari
1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,
Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson,
Lindell, Nordenstam.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anför efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter.

De anslag, som efter riksstatens fastställande hittills äskats för nu löpande
budgetår, har sammanförts å tilläggsstat I (r. skr. 1952: 442) och uppgår
till ett belopp av 179,5 miljoner kronor, vilket anvisats å driftbudgeten.
Därav avser 171,5 miljoner kronor förstärkning av vissa väganslag m. m. och
8 miljoner kronor det svenska fältsjukhuset i Korea.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 2.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Vissa ytterligare anslagsäskanden avseende tilläggsstat för innevarande
budgetår har ansetts erforderliga och bör föreläggas riksdagen vid dess början
i en sammanfattande proposition nr 2 avseende utgifter å tilläggsstat II.
Skulle anslagsäskanden därutöver å tilläggsstat II visa sig ofrånkomliga,
bör dessa sammanföras i en särskild proposition, som förelägges riksdagen
vid en senare tidpunkt.

De anslagsäskanden å tilläggsstat, som nu förelägges riksdagen, liar tidigare
denna dag anmälts. En sammanställning av de beslut om förslag till
riksdagen, som Kungl. Maj:t därvid på hemställan av vederbörande föredragande
enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet (bil. 1—18) fattat, torde
få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende (biliang).

Av sammanställningen framgår, att å tilläggsstat II äskas anslag om sammanlagt
177,4 miljoner kronor å driftbudgeten och 153,8 miljoner kronor å
kapitalbudgeten. Av det förstnämnda beloppet kommer 117,6 miljoner kronor
på försvarsdepartementets huvudtitel. Härav avser omkring
hälften vissa anskaffningar av brådskande art, medan av återstoden huvudparten
föranledes av merkostnader på grund av inträffade prisstegringar på
materiel. Anslagen avseende tygmateriel uppräknas med sammanlagt 89 miljoner
kronor, olika övningsanslag samt marinens beklädnadsanslag med
vardera 1 miljon kronor, anslagen till byggande och underhåll av fartyg
med 21,5 miljoner kronor samt till flygmateriel in. m. med 4,3 miljoner kronor.
Socialdepartementets huvudtitel upptar 2,8 miljoner kronor
till åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet, vilket belopp utgör
merkostnader i pensionsstyrelsens sjukvårdande verksamhet till följd av inträffade
pris- och lönestegringar. Under kommunikationsdepartementets
huvudtitel äskas en förhöjning av anslaget till vägunderhållet
med 27 miljoner kronor till täckande av löne- och andra kostnadsstegringar.
För handelsdepartementets del föreslås bl. a. avsättning till lotterimedelsfonden
med 1,5 miljoner kronor, avseende genom den allmänna kostnadsstegringen
förorsakade merkostnader i främst de kungliga teatrarnas
verksamhet. Anslagen under inrikesdepartementets huvudtitel
uppgår till sammanlagt 3,3 miljoner kronor, väsentligen till täckning av
merkostnader vid vissa byggnadsarbeten. Under civildepartementets
huvudtitel upptages 23,7 miljoner kronor i anledning av de under 1952 års
höstsession av riksdagen beslutade förändringarna i lönegradsplaceringen för
vissa tjänster in. m. (jfr prop. nr 241 och 251/1952). Övriga anslagsbelopp å
tilläggsstat II till driftbudgeten uppgår till mindre belopp och avser vissa merkostnader
och andra utgifter, vilka icke utan betydande olägenhet anses kunna
uppskjutas till nästa budgetår. — Av utgifterna på tilläggsstaten till kapitalbudgeten
avser 135,i miljoner kronor statens affärsverksfonder, 0,2 miljon
kronor statens allmänna fastighetsfond, 16,5 miljoner kronor försvarets
fonder och 2,o miljoner kronor väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond.

Chefen för finansdepartementet hemställer härefter, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen att godkänna de förslag, om vilka Kungl. Maj :t en -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

ligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—18) fattat
beslut.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att proposition
av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Otto Winther.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Bilaga i.

Egentliga statsutgifter.

Andra huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 2 januari 1953.

Närvarande:

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler härefter
under justitiedepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 samt
anför därvid följande.

C. Domstolarna.

[1] 2 a. Högsta domstolen m. m.: Utrustning av nya lokaler för nedre
justitierevisionen m. m.

Med anledning av planerad förflyttning av nedre justitierevisionen, som nu
är inrymd i Rosenbad, till nya lokaler i kvarteret Atomena i Stockholm (jfr
II ht 1952 s. 5) har nedre justitierevisionen i skrivelse den 14 september
1951 och den 30 augusti 1952 hemställt om medel till täckande av de engångsutgifter
som föranledes av flyttningen. De egentliga flyttningskostnaderna
uppskattas härvid till cirka 15 000 kronor. Revisionen finner vidare
ofrånkomligt att avsevärda kostnader nedlägges på utbyte och upprustning
av revisionens nuvarande inventariebestånd. Erforderlig förnyelse har under
en följd av år underlåtits med hänsyn till den förestående flyttningen, och
inventarierna är nu till stora delar i sådant skick, att de rimligen icke kan
överflyttas till nyinrättade tjänstelokaler. Åtskilliga möbler är dessutom av
sådana proportioner, att de icke kan inrymmas i de nya lokalerna. Nyanskaffningskostnaderna
beräknas till omkring 66 000 kronor, varav 52 000
kronor avse möbler in. in., 6 000 kronor gardiner, 5 000 kronor mattor och
armatur samt 3 000 kronor dammsugare och golvbonare. Härutöver beräknas
kostnader å 4 000 kronor för inredning av bibliotek med nya hyllor samt å
3 575 kronor för flyttning av telefon och 1 425 kronor för höjd abonnemangs -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

avgift. På grund härav begär revisionen för ifrågavarande ändamål anslag
å tillhopa (15 000 + 66 000 + 4 000 +3 575 + 1 425) 90 000 kronor. Kostnadsberäkningarna
grundar sig härvid på prisläget i september 1951.

I utlåtande den 18 december 1951 uttalar byggnadsstyrelsen, att de för nyanskaffning
av möbler m. in. och för gardiner beräknade beloppen, 52 000 kronor
resp. 6 000 kronor, torde vara tillräckliga. På grundval av under hand
införskaffade uppgifter synes kostnaderna för mattor och armatur böra uppskattas
till 14 000 kronor i stället för 5 000 kronor samt kostnaderna för
hyllinredning i biblioteket till 15 000 kronor i stället för 4 000 kronor. Mot
beloppen för nyanskaffning av dammsugare och golvbonare samt för flyttning
och inpackning har styrelsen intet att erinra. Styrelsen har vid sina
beräkningar utgått från prisläget i december 1951.

Statskontoret har icke funnit anledning till erinran mot de av nedre justitierevisionen
gjorda kostnadsberäkningarna.

Departementschefen. Arbetet med färdigställandet av de för nedre justitierevisionen
avsedda nya lokalerna har numera fortskridit så långt, att revisionens
överflyttning kan beräknas ske under våren 1953. Det är därför
angeläget att medel nu anvisas för bestridande av de med flyttningen förknippade
kostnaderna. Till grund för beräkningen av dessa torde böra läggas
det av nedre revisionen framlagda förslaget med de jämkningar dock
som förordats av byggnadsstyrelsen. I överensstämmelse härmed och då,
enligt vad styrelsen under hand upplyst, det under det sistförflutna året
icke inträffat sådan ändring i prisläget, som nämnvärt påverkar kostnadsberäkningen,
skulle för ändamålet krävas ett anslag av (90 000 + 9 000 -f11
000) 110 000 kronor. Från nämnda belopp bör dock avdragas den för
höjd abonnemangsavgift beräknade kostnaden, 1 425 kronor, som bär i vanlig
ordning bestridas från vederbörligt anslag för löpande omkostnader. Nu
erforderligt anslag för engångsutgifter kan på grund härav nedsättas till
(110 000 — 1 425) 108 575 kronor eller i avrundat tal 108 500 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Högsta domstolen m. m.: Utrustning av nya lokaler
för nedre justitierevisionen m. in. å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 108 500 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Sven Fischier.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Bilaga 2.

Egentliga statsutgifter.

Tredje huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet
inför Hans Majestät Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 2 januari 1953.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena anmäler härefter under utrikesdepartementets
handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 samt anför därvid följande.

C. Diverse.

[1] 5. Upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige. I riksstaten

för budgetåret 1952/53 har för ifrågavarande ändamål uppförts ett anslag av
1 090 000 kronor. Härav utgör ett belopp av 100 000 kronor statsbidrag till
Svensk-internationella pressbyrån.

Sveriges allmänna exportförening har i skrivelse den 29 augusti 1952 anfört,
att huvudsakligen till följd av automatiska lönestegringar ett underskott
av sammanlagt ca 20 000 kronor beräknas komma att uppstå. Detta
förutses kunna minskas med omkring 11 000 kronor genom insamling av
enskilda bidrag m. in. Ett behov av ytterligare statsbidrag med 9 000 kronor
skulle därför föreligga.

Departementschefen. Jag förordar, att byrån beviljas bidrag av statsmedel
till de stegrade lönekostnaderna. Det erforderliga medelsbehovet för
detta ändamål kan på grundval av Exportföreningens beräkningar förutses
komma att uppgå till 9 000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvivisa
ett anslag av 9 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

[2] 14. Tillfälliga representationskostnader. I riksstaten för innevarande
budgetår har för detta ändamål upptagits ett reservationsanslag av 50 000
kronor.

Med bifall till Kungl. Maj :ts förslag i proposition 1952:2 anvisade riksdagen
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52 ett anslag av
37 000 kronor (skr. 32). Härav var ett belopp av 12 000 kronor avsett för
representationsbidrag till statsrådet Hammarskjöld. Några medel för detta
ändamål är icke beräknade under det å löpande riksstat beviljade anslaget.
Då enahanda förutsättningar som för budgetåret 1951/52 föreligger även
innevarande budgetår och representationsbidraget i enlighet därmed synes
böra utgå även under detta budgetår, hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att till Tillfälliga representationskostnader å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 12 000 kronor.

[3] 17. Verkskyddsmateriel m. m. för beskickningar och konsulat. Riksdagen
har tidigare i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (prop. 1951: 154;
skr. 298) beviljat medel för inköp av verkskyddsmateriel för statliga verk
och myndigheter, vid vilka verkskydd skall vara organiserat enligt civilförsvarslagen.
Denna lag är icke direkt tillämplig å statens fastigheter i utlandet,
men åtminstone vissa beskickningar och lönade konsulat har ansetts
böra utan dröjsmål utrustas med verkskyddsmateriel och annan oundgänglig
beredskapsutrustning. Kostnaderna härför har hittills uppgått till ca
50 000 kronor, vilket belopp förskottsvis utbetalats. För erforderliga kompletteringar
m. in. torde böra räknas med ytterligare utgifter av ca 25 000
kronor. Det sammanlagda medelsbehovet skulle sålunda i runt tal uppgå till
75 000 kronor. Medel för bestridande av ifrågavarande kostnader torde böra
äskas under tredje huvudtiteln å tilläggsstat till löpande riksstat. Anslaget
bör kunna utnyttjas även under en efter utgången av innevarande budgetår
utsträckt anskaffningsperiod och därför få reservationsanslags karaktär.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Verkskyddsmateriel m. in. för beskickningar och
konsulat å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/
53 anvisa ett reservationsanslag av 75 000 kronor.

Vad ministern för utrikes ärendena sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Edw. Lindman.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Bilaga 3.

Egentliga statsutgifter.

Fjärde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
2 januari 1953.

Närvarande:

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Torsten Nilsson, anmäler
under försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående
egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53.

Med förmälan tillika att ärendena under punkterna 3 samt 11—13 är av
den natur att närmare redogörelse för deras innebörd än som av det följande
framgår icke bör lämnas till statsrådsprotokollet, varför ytterligare upplysningar
får inhämtas genom de handlingar som konnner att överlämnas till
riksdagens vederbörande utskott, anför chefen för försvarsdepartementet
följande.

C. Försvarskrafterna.

Försvarsstaben.

[1] Försvarsstaben: Avlöningar. Den 6 juni 1952 fastställde Kungl. Maj:t
avlöningsstat för försvarsstaben, med undantag för försvarsväsendets radioanstalt
in. in., att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53.
I den under staten upptagna anslagsposten till särskilda löneförmåner för
försvarsattachéer och biträdande försvarsattachéer ingår en obetecknad delpost
å 491 500 kronor till prisutjämnings tillägg.

De anvisade medlen har emellertid med hänsyn till levnadskostnadernas
stegring inom vissa främmande länder visat sig vara för knappt tilltagna,

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

liksom var förhållandet beträffande de för budgetåret 1951/52 anvisade
medlen för samma ändamål. Under förenämnda delpost erfordras ytterligare
omkring 90 000 kronor. Riksdagens medgivande att överskrida delposten
med högst detta belopp torde nu böra inhämtas. Jag får därför hemställa,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att den i avlöningsstaten för försvarsstaben
under anslagsposten Särskilda löneförmåner för försvarsattachéer
och biträdande försvarsattachéer upptagna delposten
Prisutjämningstillägg må under budgetåret 1952/53 överskridas
med högst 90 000 kronor.

Armén.

[2] 19 a. Armén: Flyttning av Stockholms luftvärnsregemente. I sam band

med Stockholms luftvärnsregementes förflyttning till Norrtälje den
1 april—den 1 oktober 1952 har kostnader för transport av regementets inventarier
uppkommit, vilka kostnader beräknats till 35 000 kronor. På
därom av regementschefen gjord framställning har Kungl. Maj :t genom beslut
den 13 juni 1952 bemyndigat regementschefen att ordna här avsedda
transport samt tillika förordnat, att ifrågavarande utgifter skulle tills vidare
avföras på fjärde huvudtitelns anslag till extra utgifter.

Departementschefen. För att täcka ifrågavarande kostnader torde ett särskilt
reservationsanslag å 35 000 kronor böra anvisas på tilläggsstat. Jag hemställer
alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Armén: Flyttning av Stockholms luftvärnsregemente
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53
anvisa ett reservationsanslag av 35 000 kronor.

[3] 32. Armén: Anskaffning av tygmateriel m. m. Riksdagen har å riksstaten
för innevarande budgetår anvisat 140 000 000 kronor i betalningsmedel
och bemyndigat Kungl. Maj :t att utlägga beställningar inom en kostnadsram
av 185 000 000 kronor. Till förevarande anslag har vidare från
anslag under tolfte huvudtiteln överförts 650 000 kronor.

Arméförvaltningen hemställer i skrivelse den 1 november 1952 med anledning
av inträffade prisstegringar om bemyndigande att utlägga beställningar
till en kostnad av 57 650 000 kronor och om anvisande av betalningsmedel
av 27 000 000 kronor. Prisstegringarna är beräknade efter prisläget
den 1 juli 1952. Beträffande det äskade bemyndigandet anför ämbetsverket,
att för mötande av prisstegringar å den 1 juli 1952 uteliggande beställningar,
tillhopa 330 520 000 kronor, erfordras 43 757 000 kronor. De outnyttjade
bemyndigandena vid samma tidpunkt uppgår till 119 862 000 kronor. För
att erhålla samma materielmängd som ursprungligen beräknats för sistnämnda
belopp erfordras ytterligare 14 856 000 kronor. Tillhopa uppgår

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

prisstegringarna till (43 757 000 -f- 14 856 000 =) 58 613 000 kronor. Härifrån
bör avräknas 975 000 kronor, vilka överförts från anslag under tolfte
huvudtiteln, för täckande av lönestegringar under budgetåren 1951/53. De
genomsnittliga kostnadsökningarna utgör i fråga om vapenmateriel, motorfordonsmateriel,
övrig fordonsmateriel och viss materielanskaffning för försvarsstaben
12 procent, ammunition 14 procent, signalmateriel, fältarbetsoch
bromateriel 13 procent samt maskiner, verktyg in. m. ävensom forskning
och försök 10 procent.

Sedan Kungl. Maj :t uppdragit åt arméförvaltningen att med vederbörande
finsk myndighet träffa avtal om återköp från Finland av vissa gevär
m. m., anmäler arméförvaltningen i särskild skrivelse den 14 november
1952 att för ifrågavarande anskaffning beräknats ett behov av anslagsmedel
för innevarande budgetår av 3 100 000 kronor.

Departementschefen. Jag tillstyrker att bemyndiganderamen för innevarande
budgetår ökas med 44 000 000 kronor för att täcka prisstegringarna å
de materielbeställningar, vilka var utlagda den 1 juli 1952. Likaledes tillstyrker
jag, att för återköp från Finland av viss vapenmateriel avses ett ytterligare
bemyndigande om 3 000 000 kronor. Under hänvisning till vad jag
tidigare denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 6 punkt 56) räknar
jag härutöver med ett särskilt bemyndigande för innevarande budgetår av
100 000 000 kronor för möjliggörande av vissa anskaffningar av brådskande
art inom den i nämnda proposition berörda tioårsplanens ram. Jag föreslår
således, att det av riksdagen för budgetåret 1952/53 medgivna bemyndigandet
ökas med tillhopa (44 000 000 -j- 3 000 000 -j- 100 000 000 =)
147 000 000 kronor. Vad angår behovet av betalningsmedel under innevarande
budgetår får jag erinra om att reservationen å anslaget vid budgetårets
ingång hade nedgått till i runt tal 1 150 000 kronor. Med hänsyn till de stora
beställningar som för närvarande är utlagda är det önskvärt att en något
större betalningsreserv skapas. Med beaktande härav föreslår jag att för
likvider avseende äldre beställningar anvisas 30 000 000 kronor. Vidare räknar
jag för innevarande budgetår med medelsbehov av 3 000 000 kronor för
nyssnämnda återköp av vapen samt 50 000 000 kronor för materielanskaffningar
inom tioårsplanens ram. Behovet av betalningsmedel innevarande
budgetår för samtliga dessa ändamål blir således (30 000 000 -f- 3 000 000 -f50
000 000 ==) 83 000 000 kronor.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva utläggande av beställningar
å tygmateriel in. in. inom en kostnadsram av
147 000 000 kronor;

b) till Armén: Anskaffning av tygmateriel m. in. å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa ett
reservationsanslag av 83 000 000 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

[4] 33. Armén: Underhåll av tygmateriel m. m. Anslaget är i riksstaten
för innevarande budgetår uppfört med 62 200 000 kronor. Till anslaget har
från anslag under tolfte huvudtiteln överförts 677 000 kronor.

Arméförvaltningen hemställer i skrivelse den 1 november 1952 att å tillläggsstat
för budgetåret 1952/53 för täckning av merkostnader till följd av
prisstegringar under förevarande anslag anvisas ett belopp av 5 150 000 kronor.
Ämbetsverket anför att som grund för beräkningarna av anslaget för
innevarande budgetår lagts prisläget omkring den 1 juli 1951. Under tiden
den 1 juli 1951—den 30 juni 1952 har icke oväsentliga prisstegringar inträtt
även om i vissa fall sjunkande priser kunnat förmärkas. De fortsatta
utredningarna angående prisstegringar har liksom tidigare grundats på
»Kommersiella meddelanden» och av förvaltningen själv vidtagna marknadskostnadsundersökningar.
Till grund för beräkningen av kostnadsökningen
i fråga om de för innevarande år anvisade anslagsmedlen har vidare
lagts de verkliga kostnaderna under motsvarande anslag under budgetåret
1951/52. Kostnadsökningarna har angivits dels i olika procentsatser och dels
i bestämda värden för särskilda slag av utgifter. Prisstegringarna för innevarande
budgetår har i enlighet härmed beräknats till 5 829 000 kronor. Efter
avdrag av 677 000 kronor, vilket belopp överförts till underhållsanslaget
från anslag under tolfte huvudtiteln, hemställer arméförvaltningen att å tillläggsstat
anvisas (5 829 000 — 677 000 =) avrundat 5 150 000 kronor.

Departementschefen. Jag har icke något att erinra mot de av arméförvaltningen
verkställda beräkningarna samt föreslår, med viss jämkning nedåt
av det äskade beloppet, att för täckande av prisstegringar å tilläggsstat anvisas
ett belopp av 5 000 000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att till Armén: Underhåll av tygmateriel m. m. å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 5 000 000 kronor.

[5] 40. Armén: Hemvärnets tygmateriel m. m. Anslaget är i riksstaten för
innevarande budgetår uppfört med 2 800 000 kronor.

Arméförvaliningen hemställer i skrivelse den 1 november 1952 att för täckande
av merkostnader till följd av prisstegringar anvisas ett förstärkningsanslag
av 1 000 000 kronor. Ämbetsverket framhåller bland annat, att den
ammunitionsmängd som avses att ställas till hemvärnets förfogande under
budgetåret 1952/53 uppgår till samma mängd som den vilken stod till förfogande
under budgetåret 1951/52. Kostnaden för denna ammunitionsmängd
uppgick under sistnämnda budgetår till 1 900 000 kronor. För innevarande
budgetår beräknades en anslagshöjning för inträffade prisstegringar av cirka
15 % å 1 900 000 kronor eller 300 000 kronor. Den verkliga prisstegringen
har emellertid befunnits vara väsentligt större och har numera beräknats
till 1 300 000 kronor. Den sammanlagda kostnaden skulle alltså utgöra

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

(1 900 000 + 1 300 000 =) 3 200 000 kronor. Enär enligt den av Kungl. Maj :t
fastställda staten för hemvärnets ammunition endast 2 200 000 kronor står
till förfogande, erfordras för täckande av den inträdda prisstegringen ytterligare
1 000 000 kronor.

Departementschefen. Jag tillstyrker att för täckande av uppkomna prisstegringar
anslaget förstärkes med det av arméförvaltningen äskade beloppet,
1 000 000 kronor, samt hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

till Armén: Hemvärnets tygmateriel m. m. å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 1 000 000 kronor.

Marinen.

[6] 61. Marinen: Beklädnad m. m. Anslaget är i riksstaten för innevarande
budgetår uppfört med 6 000 000 kronor. Till anslaget har därjämte
från anslag under tolfte huvudtiteln överförts 28 000 kronor.

Marinförvaltningen hemställer i skrivelse den I oktober 1952 om förstärkning
av vissa anslag på grund av prisstegringar m. in. Beträffande förevarande
anslag yrkas i sådant hänseende anvisande av ytterligare 1 082 000
kronor. Av det äskade beloppet avser 1 010 000 kronor medel för avlöningar
till tjänstemän och förrådspersonal vid lokala beklädnadsförråd samt 72 000
kronor medel för bestridande av kostnader för tjänstedräkt till civil personal,
uniformsutrustning för lottor, skyddsbeklädnad samt skid- och tältmateriel.

Ämbetsverket anför, att medel för angivna ändamål icke — såsom tidigare
budgetår varit fallet — medräknats i det för innevarande budgetår anvisade
beloppet. Behovet av medel för dessa ändamål beräknades i medelsäskandena
för innevarande budgetår till 861 000 kronor respektive 72 000 kronor.
På grund av höjda löner, cirka 20 % å lönerna för tjänstemän och 17,1 %
å lönerna för arbetare, ökas medelsbehovet för avlöningar för tjänstemän
och arbetare vid de lokala beklädnadsförråden med 149 000 kronor till
(861 000 + 149 000 =) 1 010 000 kronor.

Departementschefen. Såsom marinförvaltningen framhållit har i anslaget
för innevarande budgetår några medel ej inräknats för avlöningar till viss
förrådspersonal. Jag förordar att anslaget av angivet skäl förstärkes med ett
till 1 000 000 kronor avrundat belopp. Någon särskild medelsanvisning för
anskaffning av tjänstedräkt åt civil personal in. fl. kan jag däremot icke
tillstyrka.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen

att till Marinen: Beklädnad m. m. å tilläggstat II till riksstaten
för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 1 000 000 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

[7] 64. Marinen: Övningar m. m. Anslaget är i riksstaten för innevarande
budgetår uppfört med 21 000 000 kronor.

Marinförvaltningen hemställer i skrivelsen den 1 oktober 1952 om förstärkning
av anslaget på grund av inträffade pris- och lönestegringar med
984 000 kronor. Av kostnadsstegringen faller 188 000 kronor å resekostnadsoch
traktamentsersättningar samt transporter, vilka beräknas öka med i
genomsnitt 13 procent. Inträffade prisstegringar å ammunition beräknas
utgöra 11,3 procent och uppgår till 753 000 kronor. För vissa lärararvoden
beräknas slutligen en kostnadsökning av 43 000 kronor innebärande en höjning
av dessa arvoden med i genomsnitt 15 procent.

Departementschefen. Eu viss förstärkning av förevarande anslag för budgetåret
1952/53 torde vara erforderlig. Jag anser dock att förstärkningsbeloppet
bör begränsas till 745 000 kronor eller samma belopp, varmed anslaget
enligt vad som framgår av marinförvaltningens anslagsäskanden för
nästkommande budgetår på grund av felräkning av vissa kostnader för
smörjmedel blivit för lågt beräknat för innevarande budgetår. Jag hemställer
alltså, att Kungl. Maj :t måtte föx-eslå riksdagen

att till Marinen: Övningar m. m. å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 745 000 kronor.

[8] 68. Marinen: Fartygsbyggnader. Under hänvisning till vad jag tidigare
denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 6, punkt 93) hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Marinen: Fartggsbgggnader å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 15 000 000 kronor.

[9] 70. Marinen: Underhåll av fartyg m. m. Anslaget är å riksstaten för
innevarande budgetår uppfört med 35 500 000 kronor. Från anslag under
tolfte huvudtiteln har överförts 631 000 kronor.

Marinförvaltningen hemställer i skrivelsen den 1 oktober 1952 om förstärkningsanslag
om tillhopa 7 015 000 kronor för att täcka prisstegringar.
Av beloppet hänför sig 1 845 000 kronor till budgetåret 1951/52 och återstoden
till budgetåret 1952/53. Ämbetsverket beräknar med ledning av löneökningarna
för marinens personal samt uppskattade prisstegringar å materiel
för tiden den 1 april—den 30 juni 1952 kostnadsökningarna å anslaget
för budgetåret 1951/52 till 17 procent för flottans materiel och 18 procent
för kustartilleriets materiel. För budgetåret 1952/53 räknar ämbetsverket med
samma procentuella lcostnadsstegringar för flottans och kustartilleriets materiel
samt beräknar dessutom en ökning av de gemensamma kostnaderna
med cirka 17 procent.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departementschefen. Det torde vara nödvändigt att detta anslag förstärkes
för täckande av prisstegringar. Jag kan dock icke tillstyrka att för ändamålet
anvisas mer än 6 500 000 kronor och hemställer alltså, att Kungl.

1 o

Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Marinen: Underhåll av fartyg in. m. å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 6 500 000 kronor.

[10] 70 a. Marinen: Anskaffning av lyftkran. I riksstaten för budgetåret
1950/51 fanns uppfört ett reservationsanslag å 685 000 kronor för anskaffning
av lyftkran (1950/51: C 71). Under samma anslagsbenämning var i
riksstaten för budgetåret 1951/52 likaledes uppfört ett reservationsanslag
å 415 000 kronor (1951/52: C 73). Förstnämnda anslag var avsett för anskaffning
av en lyftkran till Oscar II :s docka å Karlskrona örlogsvarv.

Marinförvaltningen hemställer i skrivelsen den 1 oktober 1952 att för anskaffning
av ifrågavarande lyftkran måtte anvisas ett förstärkningsanslag
av 145 600 kronor för att täcka uppkomna merkostnader på grund av prisstegring.

Departementschefen. Jag anser det erforderligt att ett tilläggsanslag å i
avrundat tal 146 000 kronor anvisas för att täcka uppkomna prisstegringar
och hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Marinen: Anskaffning av lyftkran å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 146 000 kronor.

Flygvapnet.

[11] 93. Flygvapnet: Övningar m. m. Anslaget är i riksstaten för innevarande
budgetår uppfört med 3 500 000 kronor.

Flygförvaltningen hemställer i skrivelse den 31 oktober 1952 om förstärkning
av förevarande anslag av vissa beredskapsskäl med 200 000 kronor.

Departementschefen. Jag tillstyrker att anslaget förstärkes med 200 000
kronor och hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Flygvapnet: Övningar m. m. å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 200 000 kronor.

[12] 95. Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m. Riksdagen har å
riksstaten för innevarande budgetår anvisat 320 000 000 kronor i betalningsmedel
och bemyndigat Kungl. Maj :t att utlägga beställningar inom en kost -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

nadsram av 380 000 000 kronor. Till anslaget har därjämte överförts 996 000
kronor från anslag under tolfte huvudtiteln.

Sedan ett flygvapnet tillhörigt flygplan av typ DC 3 under övningsflygning
i juni månad 1952 försvunnit, hemställer vederbörande myndighet i
skrivelse den 14 oktober 1952, att medel måtte anvisas för anskaffning av
ett nytt plan såsom ersättning för det försvunna. Kostnaderna härför beräknas
till 2 775 000 kronor.

Departementschefen. Jag tillstyrker att såsom ersättning för det flygplan
av typ DC 3, som försvunnit under sommaren 1952, ett nytt plan anskaffas
för en kostnad av 2 775 000 kronor. Den av riksdagen för budgetåret
1952/53 medgivna bemyndiganderamen för anskaffning av flygmateriel
in. m. bör fördenskull ökas med angivna belopp. För att täcka behovet
av betalningsmedel för denna anskaffning torde härjämte böra anvisas ett
anslag å tilläggsstat för innevarande budgetår av likaledes 2 775 000 kronor.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva utläggande av beställning
å flygmateriel m. in. inom en kostnadsram av
2 775 000 kronor;

b) till Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m. å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa
ett reservationsanslag av 2 775 000 kronor.

[13] 96. Flygvapnet: Drift och underhåll av flygmateriel m. m. Anslaget är
i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 75 000 000 kronor. Till
anslaget har därjämte överförts 714 000 kronor från anslag under tolfte
huvudtiteln.

Flygförvaltningen hemställer i förenämnda skrivelse den 31 oktober 1952
att anslaget av beredskapsskäl förstärkes med 550 000 kronor.

Departementschefen. Jag tillstyrker i fråga om förevarande anslag en medelsförstärkning
av 550 000 kronor och hemställer alltså, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen

att till Flygvapnet: Drift och underhåll av flygmateriel
m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53
anvisa ett reservationsanslag av 550 000 kronor.

[14] 98. Flygvapnet: Anskaffning av drivmedelsutrustning. Under hänvisning
till vad jag tidigare denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 6,
punkt 124) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Flygvapnet: Anskaffning av drivmedelsutrustning
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa
ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2. 17

D. Vissa för försvaret gemensamma ändamål.

[15] 13. Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet. Anslaget
är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 7 100 000 kronor.
Till anslaget har därjämte från anslag under tolfte huvudtiteln överförts
614 000 kronor.

Försvarets forskningsanstalt hemställer i skrivelse den 20 augusti 1952
att för täckande av prisstegringar å materiel in. in. ytterligare 603 000 kronor
anvisas under förevarande anslag.

Forskningsanstalten framhåller att prisstegringarna å för forskningsverksamheten
nödvändig materiel uppgår till genomsnittligt 15 procent i jämförelse
med de priser, å vilka anstalten grundade sina anslagsberäkningar
för innevarande budgetår. För anskaffning av materiel m. in. har enligt regleringsbrevet
anvisats tillhopa 4 020 000 kronor för budgetåret 1952/53. Prisstegringarna
härå, beräknade efter 15 procent, uppgår till 603 000 kronor.
Därest forskningsanstaltens verksamhet skall kunna bedrivas i den omfattning
som planerats för innevarande budgetår måste täckning för dessa merkostnader
erhållas.

Departementschefen. Då en begränsning av verksamheten vid forskningsanstalten
i nuvarande läge icke synes böra äga rum, tillstyrker jag att för
täckande av merkostnader på grund av prisstegringar ett förstärkningsanslag''
anvisas med ett nedåt avrundat belopp av 600 000 kronor. Jag hemställer
alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53
anvisa ett reservationsanslag av 600 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Fredrik v. Scheele.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 2.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Bilaga 4.

Egentliga statsutgifter.

Femte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
2 januari 1953.

N är varande:

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter under
socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 samt
anför därvid följande.

F. Folkpensionering m. in.

[1] 8. Åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet. Under
denna rubrik beviljades för budgetåret 1951/52 dels på riksstaten ett reservationsanslag
av 9 375 000 kronor, varav 7 635 000 kronor beräknades till
kostnader för vård å pensionsstyrelsens sjukvårdsanstalter samt å sommarkurort,
dels ock på tilläggsstat II ett reservationsanslag av 2 000 000
kronor. För innevarande budgetår har under samma rubrik anvisats ett
reservationsanslag av 11 615 000 kronor, varav till vård å styrelsens sjukvårdsanstalter
samt å sommarkurorter beräknats ett belopp av 9 690 000
kronor.

Pensionsstgrelsen har (skr. 26/11 1952) åberopat, att styrelsen i sin
framställning om anslag å tilläggsstat för 1951/52 beräknat medelsbehovet
utöver det på riksstaten anvisade anslaget till ca 3 500 000 kronor. På
grund av det förfarande som tillämpas vid reglering av kostnaderna för
sjukvården på pensionsstyrelsens lasarettsavdelningar — vilka drives av
vederbörande landsting som erhåller ersättning för de faktiska driftkostnaderna
— skulle emellertid inte hela detta belopp utbetalas under budget -

Iiungl. Maj:ts proposition nr 2.

året 1951/52. Styrelsen beräknade, att ett belopp om 1 500 000 kronor skulle
bli erforderligt först under budgetåret 1952/53, varför som tilläggsanslag
begärdes endast 2 000 000 kronor.

Styrelsen har vidare anfört, att även anslaget för budgetåret 1952/53
visat sig otillräckligt därför att sjukhusens löne- och livsmedelskostnader
uppgått till högre belopp än tidigare på grundval av sjukhusens uppgifter
beräknats. Sålunda torde för innevarande budgetår vårdkostnaderna å pensionsstyrelsens
sjukhus komma att överstiga vad styrelsen beräknat med
tillhopa ca 2 418 000 kronor. På grund av det förut nämnda ersättningsförfarandet
torde emellertid endast omkring 1 500 000 kronor erfordras
under budgetåret 1952/53. Tillsammans med det belopp å 1 500 000 kronor
för fördyrade vårdkostnader under budgetåret 1951/52, vilket belopp
först skulle belasta anslaget för innevarande budgetår, erfordras sålunda
sammanlagt nu ett belopp om 3 000 000 kronor för bestridande av ökade
kostnader för pensionsstyrelsens sjukvårdande verksamhet. Pensionsstyrelsen
hemställer, att ifrågavarande belopp måtte anvisas å tilläggsstat.

Departementschefen. Vid behandlingen förut denna dag av anslaget till
pensionsstyrelsens invaliditetsförebyggande verksamhet för budgetåret
1953/54 har jag anfört, att den starka stegringen av kostnaderna för den
sjukvårdande verksamheten aktualiserat en höjning av de avgifter, som
erlägges av den vårdade själv eller av annan — sjukkassa, kommunal myndighet
etc. Pensionsstyrelsen har numera höjt dessa avgifter från 2 kronor
30 öre till 3 kronor 50 öre per vårddag (för vård å Broströmska sjukhemmet
för barn från en krona till 2 kronor). Enligt vad jag inhämtat kan
denna avgiftshöjning för innevarande budgetår beräknas medföra en minskning
av anslagsbehovet med högst 150 000 kronor. I övrigt torde pensionsstyrelsens
anslagsberäkning få godtagas. På grund härav bör för innevarande
budgetår anvisas ett tilläggsanslag av 2 850 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att till Åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53
anvisa ett reservationsanslag av 2 850 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Olof Särnmark.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Bilaga o.

Egentliga statsutgifter.

Sjätte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 2 januari 1953.

Närvarande:

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson, och statsrådet
Hjalmar Nilson redogör härefter för under kommunikationsdepartementets
handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter på
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53, därvid departementschefen
anmäler den under punkten 1 och statsrådet Nilson den under punkten
2 upptagna frågan.

A. Kommunikationsdepartementet.

[1] Kommunikationsdepartementet: Avlöningar.

Departementschefen. Under åberopande av vad jag tidigare i dag anfört
vid anmälan i statsverkspropositionen av förevarande anslag (bil. 8, pt 1)
hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva

att den i avlöningsstaten för kommunikationsdepartementet
upptagna anslagsposten till avlöningar till icke- ordinarie
personal må för budgetåret 1952/53 överskridas med 13 200
kronor.

B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

[2] 7. Vägunderhållet.

Föredraganden. Under åberopande av vad jag tidigare i dag anfört vid anmälan
i statsverkspropositionen av förevarande anslag (bil. 8, pt 10) hemställer
jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

Kungl. Mcij:ts proposition nr 2.

att till Vägunderhållet å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 27 000 000
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Vad föredragandena sålunda, med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans
Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
W. Hammargren.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Bilaga 6.

Egentliga statsutgifter.

Sjunde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 2 januari
1953.

Närvarande:

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter under
finansdepartementet hörande ärenden angående egentliga statsutgifter
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 samt anför därvid följande.

B. Allmänna centrala ämbetsverk m, m.

[1] It. Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal vid 1951 års jordbruksräkning.
Under åberopande av vad jag denna dag anfört vid anmälan i
statsverkspropositionen av anslaget till avlöningar till personal vid 1951
års jordbruksräkning (bil. 9, p. 14) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att till Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal
vid 1951 års jordbruksräkning å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av
300 000 kronor.

E. Diverse.

[2] 8. 1951 års penningvärdeundersökning. Under hänvisning till vad jag
denna dag anfört vid anmälan i årets statsverksproposition av motsvarande
anslag (bil. 9, p. 75) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

att till 1951 års penningvärdeundersökning å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 40 000 kronor.

[3] 8 a. 1944 års nykterhetskommitté. Å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1951/52 anvisades till 1944 års nykterhetskommitté ett reservationsanslag
av 102 000 kronor.

I en den 14 december 1952 dagtecknad skrivelse har nykterhetskommittén
hemställt om ytterligare medel för slutförande av sitt arbete och därvid beräknat
kostnaderna härför till 47 000 kronor. I anslutning härtill anför
kommittén i huvudsak följande.

I samband med att nykterhetskommittén äskade förenämnda anslag å
102 000 kronor beräknades, att kommitténs arbete skulle vara avslutat på
våren eller försommaren 1952. Kommittén hade vid denna tidpunkt avlämnat
två delbetänkanden. Av dessa har det första titeln Statistiska undersökningar
kring alkoholfrågan (SOU 1951: 43, 300 sidor). Det innehåller redogörelse
för kommitténs stora undersökningar av alkoholvanor och alkoholskador
i Sverige och väckte en livlig debatt. Det andra var Verkan på den
mänskliga organismen av maltdrycker med olika alkoholhalt (SOU 1951:
44, 170 sidor), vilket innehåller redogörelse för de av docenten Goldberg på
kommitténs uppdrag företagna undersökningarna om små alkoholmängders
inverkan på prestationsförmågan. Detta arbete har varit av betydelse även
för den pågående trafiknykterhetsutredningen.

Vid kommitténs sammanträde i april 1952 ansågs det önskvärt att
göra vissa kompletteringar av undersökningsmaterialet för att ytterligare
belysa frågeställningarna under hänsynstagande till den offentliga debatten
kring kommitténs redan publicerade undersökningar. Vidare hade på
några punkter framställningar gjorts till kommittén eller händelser inträffat
som gjorde förnyade överväganden nödvändiga. En viss aktualisering
av de statistiska uppgifterna ansågs även önskvärd. Särskilt det utländska
materialet har varit svårtillgängligt och krävt mycket arbete för komplettering,
kontroll och tolkning. Såsom närmare framgår av prop. 150/1952 har
kommittén haft betydande personalsvårigheter på sitt kansli.

Kommitténs tredje delbetänkande, Undervisning, folkupplysning och
forskning på alkoholfrågans område (SOU 1952: 12, 100 sidor) kunde avlämnas
vid beräknad tidpunkt, men kommitténs slutsammanträde kunde
inte äga rum förrän den 17—18 oktober 1952. Vid detta tillfälle slutjusterades
de återstående fyra dclbetänkandena, nämligen del IV, Nykterhetsfrågan
i vissa främmande länder m. m. (ca 200 sidor), del V, Principbetänkande
(ca 200 sidor), del VI, Rusdrycksförsäljning och nykterhetsvård (400 sidor)
och del VII, Tillverkning och försäljning av maltdrycker (380 sidor).
Efter oktobersammanträdet har viss tid åtgått för utarbetande av definitiva
reservationer. Tryckerisvårigheterna har fortfarande varit betydande och
flera oförutsedda förseningar har uppstått.

Kommitténs betänkande kommer sålunda att omfatta sju volymer med
sammanlagt 1 700—1 800 sidor. De sista fyra delarna kommer att avlämnas
under första hälften av januari 1953. Den slutliga medelsåtgången kan därför
icke nu exakt angivas. Med hänsyn till att tryckningskostnaderna är
approximativa, synes de nytillkomna kostnaderna utöver vad som förutsågs
i våras komma att uppgå till ca 47 000 kronor, varav huvuddelen kom -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

mer på de ökade kanslikostnaderna. Av beloppet utgör emellertid 5 600 kronor
kostnader för nytryck av 600 exemplar vardera av del I och del II, vilket
föranletts av allmänhetens stora intresse för dessa volymer. Kostnaderna
härför uppvägs av intäkter för försålda exemplar. Hittills har av del I—III
sålts för ca 6 700 kronor. Dessa intäkter redovisas emellertid inte på kommitténs
konto utan ingår på annat sätt i statsinkomsterna.

Departementschefen.

Under åberopande av den utav nykterhetskommittén företagna beräkningen
av kostnaderna för kommitténs återstående arbete får jag hemställa,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till 1944 års mjkterhctskommitté å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 47 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Otto Winther.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Bilaga 7.

Egentliga statsutgifter.

Åttonde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 2
januari 1953.

Närvarande :

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Persson, anmäler härefter
under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående
egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53
samt anför därvid följande.

E. Universiteten, den medicinska undervisningen in. in.

[1] 51. Gemensamma universitetsändamål: Naturastipendier åt studerande
vid universiteten och vissa högskolor. Under denna rubrik har för innevarande
budgetår anvisats ett reservationsanslag av 646 000 kronor. Av anslaget
disponeras till förvaltningskostnader vid de olika statsstipedienämnderna
följande belopp, nämligen i Uppsala 6 500 kronor, i Stockholm 9 500
kronor, i Lund 6 500 kronor och i Göteborg 5 000 kronor. Vidare finnes under
anlaget en anslagspost å 8 800 kronor till Kungl. Maj :ts disposition.

Sedan statsstipendienämnden i Stockholm gjort framställning om anvisande
av ytterligare medel till täckande av nämndens förvaltningskostnader
under innevarande budgetår, har garantilånenämnden i avgivet yttrande
hemställt om anvisande å tilläggsstat för innevarande budgetår av i runt
tal 12 200 kronor till täckande av de olika statsstipendienämndernas förvaltningskostnader.
Garantilånenämnden, som utgår från detalj beräkningar,
som uppgjorts av respektive statsstipendienämnder, anför bland annat
följande.

Anslagen till statsstipendienämndernas förvaltningskostnader har hållits
oförändrade de tre senaste budgetåren och detta trots den kraftiga ökning
av nämndernas arbetsbelastning, som orsakats dels av fördubblingen av

Kungi. Maj:ts proposition nr 2.

anslaget till naturastipendier från och med innevarande budgetår, dels av
den kontinuerliga stegringen i årliga antalet ansökningar om statliga kreditgaranterade
studielån. Under budgetåret 1950/51 inkom sålunda sammanlagt
1 423 dylika låneansökningar, medan antalet för budgetåret 1951/52
stigit till 3 191. Vid nämnda budgetårs slut hade beviljats en total kreditgaranti
om respektive 2,8 och 10,5 miljoner kronor.

I betraktande av inträffade kostnadsökningar och med anledning av vad
sålunda anförts finner garantilänenämnden det oundgängligt, att statsstipendienämnderna
för innevarande budgetår beviljas tilläggsanslag för täckande
av administrationskostnader med respektive 3 500, 2 500, 10 400 och
4 580 kronor för nämnderna i respektive Uppsala, Lund, Stockholm och
Göteborg.

Departementschefen. Med hänsyn till vad garantilånefonden anfört och
till de detalj uppgifter angående medelsbehovet, som lämnats i ärendet, anser
jag det nödvändigt, att ökade medel ställes till statsstipedienämndernas
förfogande för bestridande av förvaltningskostnader. Jag räknar med att
för detta ändamål i första hand skall kunna disponeras det belopp om
8 800 kronor, som under anslaget till naturastipendier förbehållits Kungi.
Maj:ts disposition. Därutöver synes emellertid erfordras 12 200 kronor, vilket
belopp torde böra anvisas å tilläggsstat II för innevarande budgetår.
Jag hemställer, att Ivungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Gemensamma universitetsändamål: Naturastipendier
åt studerande vid universiteten och vissa högskolor å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa
ett reservationsanslag av 12 200 kronor.

I. Folkundervisningen.

[2] 63. Dövstumskolorna: Engångsanskaffning av utrustning m. m. På
förslag av Kungl. Maj :t i propositionen 1951:65 (s. 11 ff.) anvisade riksdagen
till om- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna för budgetåret
1951/52 ett investeringsanslag av 810 000 kronor, varav 710 000 kronor avsågs
till om- och tillbyggnad av elevhemslokalerna vid upptagningsskolan i
Vänersborg. Sistnämnda byggnadsarbeten omfattar, utom annat, nybyggnad
av två fristående elevhem, vartdera för 25 elever, samt upprustande och
iståndsättande av den hittillsvarande internatbyggnaden som elevhem för
cirka 50 barn. Till anskaffande av nya möbler och andra inventarier till
sistnämnda elevhem bär disponerats ett belopp å 20 000 kronor av det för
budgetåret 1951/52 anvisade reservationsanslaget till Dövstumskolorna:
Engångsanskaffning av utrustning in. in.

I skrivelse den 29 april 1952 hemställer skolöverstyrelsen, att ett belopp
av 57 000 kronor ställes till förfogande under budgetåret 1952/53 för utrustning
av de två nya elevhemmen vid Vänersborgsskolan med erforderliga
inventarier, överstyrelsen upplyser, att dessa elevhem beräknas vara
färdiga för inflyttning den 1 januari 1953.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departementschefen. Medel till anskaffande av inventarier till de två nya
elevhemmen vid Vänersborgsskolan har ej beräknats vid avvägningen av
innevarande budgetårs reservationsanslag till engångsanskaffning av utrustning
m. m. vid dövstumskolorna. Då elevhemsbyggnaderna inom någon
månad är färdiga att tagas i bruk, torde för ifrågavarande ändamål erforderligt
belopp böra ställas till förfogande genom anslag å tilläggsstat till
riksstaten för innevarande budgetår. Mot den av överstyrelsen beräknade
kostnaden, 57 000 kronor, har jag ingen erinran. Jag hemställer, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Dövstumskolorna: Engångsanskaffning av utrustning
m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 57 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Carl-Lennart Priitz.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Bilaga 8.

Egentliga statsutgifter.

Nionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
2 januari 1953.

Närvarande:

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Norup, och statsrådet Hjalmar
Nilson anmäler härefter under jordbruksdepartementet hörande ärenden
angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1952/53, statsrådet Norup beträffande punkterna 1—6 och 8 samt
statsrådet Hjalmar Nilson beträffande punkten 7. Föredragandena anför
därvid följande.

E. Hästavel och boskapsskötsel m. m.

[1] 7. Diverse åtgärder på husdjursavelns område m. m. Under denna anslagsrubrik
har för budgetåret 1952/53 anvisats ett anslag av 167 700 kronor.
Av anslaget avses 36 000 kronor för avkastningsbedömning rörande
avelsvin.

Lantbruksstgrelsen (skr. 11/10 1952) hemställer, att å tilläggsstat till
riksstaten för budgetåret 1952/53 skall anvisas ytterligare 7 000 kronor till
svinstamkontrollen. Såsom skäl för framställningen anföres, att medlen
behövs för att täcka en icke förutsedd merkostnad för fodermedelsanalyser
ävensom kostnaderna för bearbetning av de resultat, som under året
beräknas framkomma vid den av Föreningen skånska andelsslakterier
u. p. a. inrättade kontrollstationen i Kävlinge. För vartdera av nämnda ändamål
beräknas ett ytterligare medelsbehov av 3 500 kronor eller sålunda
tillhopa 7 000 kronor.

Departementschefen. Det under denna punkt äskade beloppet till merkostnad
för fodermedelsanalyser synes erforderligt för att ifrågavarande
Jcon troll verksamhet under innevarande budgetår skall kunna bedrivas i av -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

sedd omfattning. Styrelsens framställning om medel till kostnaderna för
bearbetningen av resultaten vid kontrollstationen i Kävlinge finner jag mig
däremot i förevarande sammanhang icke kunna tillstyrka. Jag förordar sålunda,
att för förstnämnda ändamål skall å tilläggsstat för innevarande budgetår
anvisas ett anslag av 3 500 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen medgiva

att till Diverse åtgärder på husdjursavelns område m. m.
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa
ett anslag av 3 500 kronor.

F. Veterinärväsendet m. m.

[2] 11 a. Veterinärinrättningen i Skara: Byggnadsarbeten. Under denna
anslagsrubrik anvisades å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/
47 ett reservationsanslag av 61 500 kronor (prop. nr 2, bil. 6, p. 3; r. skr. nr
15). Anslaget avsågs att jämte vissa andra medel disponeras för, bland annat,
uppförande av ett bostadshus för klinikchefen. Sedermera har 1951 års
riksdag beslutat, att bostadsfrågan i stället skall lösas på så sätt, att inrättningens
huvudbyggnad skall restaureras och bostad beredas klinikchefen
i denna. I byggnaden skall även anordnas bostad åt ett klinikbiträde
samt expeditionslokaler in. in. för inrättningens behov. Den sammanlagda,
av nyssnämnda års riksdag godkända kostnaden för restaureringsarbetena
har beräknats till 135 000 kronor. Härutöver återstår å de medel, som avsatts
för ifrågavarande byggnadsarbeten, en odisponerad behållning av
18 250 kronor. Beträffande den tidigare behandlingen av ärendet har en
närmare redogörelse lämnats i 1951 års statsverksproposition (IX ht s. 129
f.), till vilken jag torde få hänvisa.

Byggnadsstgrelsen (skr. 29/9 1952) hemställer dels om bemyndigande att
för restaurering av huvudbyggnaden använda jämväl nyssnämnda belopp å
18 250 kronor, dels att för samma ändamål å tilläggsstat för innevarande
budgetår skall anvisas ytterligare 62 000 kronor. Såsom skäl för framställningen
anför styrelsen i huvudsak följande.

Byggnadstillstånd för restaureringsarbetet meddelades den 14 september
1951, och den 9 oktober 1951 erhölls länsarbetsnämndens tillstånd att påbörja
arbetet. Detta har i sin helhet alltså utförts efter den kraftiga ökning
av byggnadskostnaderna, som inträffade mellan sommaren 1950 och sommaren
1951. Även under byggnadstiden steg byggnadskostnadsnivån ytterligare
något. Styrelsen beräknar de till följd av den allmänna byggnadskostnadsstegringen
uppkommande merkostnaderna till 50 000 kronor. Under arbetets
gång har det visat sig nödvändigt att utföra förstärkningsarbeten i byggnadens
grund och bärande delar i betydligt större utsträckning än vad som
rimligen kunde förutses, då kostnadsberäkningen uppgjordes. Styrelsen beräknar
den härav föranledda kostnadsökningen till 30 000 kronor. Den sammanlagda
kostnadsstegringen uppgår således till (50 000 + 30 000 —)
80 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Enär för byggnadsföretaget, som utföres bland annat med anslag å driftbudgeten,
icke står till förfogande särskilda medel för att täcka de på grund
av den allmänna byggnadskostnadsstegringen uppkommande merkostnaderna,
har styrelsen nödgats förskottera erfoderliga medel för att möta nämnda
kostnadsstegring å 80 000 kronor, i första hand från den behållning utöver
135 000 kronor, som finns å anslaget, jämte vissa andra särskilda medel
och i andra band från övriga till styrelsens disposition ställda byggnadsanslag.

Därest bemyndigande erhålles att utnyttja hela behållningen av de för
ifrågavarande byggnadsarbeten tillgängliga medlen, eller 153 250 kronor,
skulle sålunda behövas ett tilläggsanslag av (135 000 + 80 000 —153 250 =)
i runt tal 62 000 kronor.

Departementschefen. Såsom framgår av byggnadsstyrelsens framställning
har betydande merkostnader uppstått i samband med utförandet av ifrågavarande
reparationsarbeten till följd av inträffade prisstegringar på byggnadsmarknaden
samt vissa oförutsedda utgifter för förstärkningsarbeten.
Styrelsens hemställan i vad angår medelsanvisning för att täcka prisstegringarna
synes böra bifallas. Med hänsyn, bland annat, till att behovet av
de angivna förstärkningsarbetena framkommit först under restaureringsarbetets
gång finner jag mig kunna biträda styrelsens hemställan även i denna
del. Då jag icke heller har något att erinra mot att förut omförmälda behållning
å 18 250 kronor jämväl må disponeras för ifrågavarande arbeten,
tillstyrker jag sålunda, att å tilläggsstat för innevarande budgetår anvisas
ett anslag av ytterligare 62 000 kronor till byggnadsarbeten vid inrättningen.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att till Veterinärinrättningen i Skara: Byggnadsarbeten å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa
ett reservationsanslag av 62 000 kronor.

G. Lanthushållning i allmänhet.

[3] 12. Befrämjande av fröodlingen m. m.: Bidrag till Sveriges utsädesförening.
Å riksstaten för budgetåret 1952/53 är under förevarande anslagsrubrik
uppfört ett anslag av 813 000 kronor.

Styrelsen för Sveriges utsädesförening (skr. 22/7 1952) hemställer, att
ett belopp av 69 564 kronor skall anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår
för att täcka vissa kostnader för ökade timlöner åt föreningens arbetare
enligt 1952 års kollektivavtal. Av beloppet avser 21 928 kronor kostnadsökningar
under tiden den 1 januari—den 30 juni 1952 och 47 636 kronor
dylika ökningar under tiden den 1 juli 1952—den 30 juni 1953.

Styrelsen framhåller inledningsvis, att den vid uppgörandet i juli 1951
av det budgetförslag, som låg till grund för dess anslagsäskanden för innevarande
budgetår, räknade med oförändrade löner under anslagsperioden
åt föreningens timavlönade arbetare. Enligt kollektivavtal den 28 april 1952,
3 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 2.

34 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

avseende kalenderåret 1952, höjdes emellertid timlönerna med i medeltal
38,7 öre.

Styrelsen erinrar om att den icke erhållit täckning för de av 1952 års kollektivavtal
föranledda kostnadsökningarna under tiden den 1 januari—<len
30 juni 1952. Framställning därom gjordes av styrelsen i skrivelse den 5
mars 1952 i samband med att medel äskades för de ökade lönekostnaderna
under budgetåret 1951/52 enligt 1951 års avtal. Vid denna tidpunkt hade
emellertid sistnämnda avtal uppsagts av arbetarparten, och något nytt avtal
var ännu icke träffat. Såsom motivering för sitt yrkande anförde styrelsen,
att det nya avtalet för år 1952 väntades komma att innebära avsevärt
höjda timlöner. På förslag av Kungl. Maj :t (se prop. 150/1952 s. 32) beslöt
riksdagen, att spörsmålet om hur den utgiftsökning skulle täckas, som 1952
års avtal kunde komma att medföra för föreningen under första halvåret
1952, borde prövas i ett senare sammanhang. Under hänvisning härtill hemställer
styrelsen nu, att medel skall anvisas till dessa kostnader, vilka med
ett beräknat antal arbetstimmar av 56 662 uppgår till 21 928 kronor.

För innevarande budgetår beräknas antalet arbetstimmar till 123 091.
Kostnadsökningen på grund av lönehöjningen i 1952 års avtal utgör sålunda
för nämnda budgetår (123 091 X 38,7=) 47 636 kronor.

Styrelsen framhåller, att vid beräkningen av arbetsvolymen hänsyn ej tagits
till utgiftsökningen vid de verksamhetsgrenar, som bekostas av andra
medel än statsmedel, nämligen den del av kontrollbyråns verksamhet, som
gäller kontroll av Svenska utsädesaktiebolagets produkter, den del av de
kemiska och cereala laboratoriernas verksamhet, som rör analyser åt främmande
uppdragsgivare, samt den förädlingsverksamhet med nya kulturväxter,
som bekostas av enskilda intressenter. Ej heller ingår utgiftsökningen
på grund av ökade timlöner vid linlaboratoriet, för vars verksamhet
särskilt statsanslag utgår, eller lönekostnaderna för personal, som sysselsättes
med egentligt jordbruksarbete.

Slutligen anför styrelsen, att den kostnadsram, som beräknats för innevarande
budgetår, icke lämnar rum för ökade utgifter till lönehöjningar.
Föreningen vågar icke heller förutsätta att dess inkomster utöver statsbidraget
kommer att överstiga vad som beräknats i statförslaget. Inkomsterna
från nyssnämnda verksamhet vid de kemiska och cereala laboratorierna beräknas
tvärtom komma att ej oväsentligt minska. Förutom höjda lönekostnader
måste föreningen på grund av den allmänna prisstegringen även räkna
med starkt ökade omkostnader. Även om alla möjligheter till rationalisering
av verksamheten tillvaratages, ser sig föreningen därför nödsakad
att begära ytterligare medel å tilläggsstat för att täcka utgiftsökningen för
lönehöjningar, då i annat fall verksamheten skulle behöva nedskäras i
avsevärd grad.

Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök tillstyrker i
utlåtande den 9 september 1952 föreningens framställning.

Departementschefen. Vid fastställandet av utsädesföreningens stat för innevarande
budgetår har hänsyn icke kunnat tagas till de ökade löneutgifter,

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

som föranledes av nya kollektivavtal, avseende tiden efter 1952 års ingång.
Å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1951/52 har föreningen erhållit
statsbidrag för täckande av kostnadsökningen under första halvåret 1952 i
anledning av 1951 års kollektivavtal. Däremot har föreningen icke erhållit
täckning för de av 1952 års avtal föranledda merkostnaderna under samma
tid eller under innevarande budgetår. Jag förordar nu att statsbidrag skall
tilldelas föreningen jämväl för dessa merkostnader. Mot de av föreningen
gjorda kostnadsberäkningarna bär jag icke något att erinra. Jag föreslår
alltså, att föreningen skall erhålla ytterligare statsbidrag för nyss angivna
tidsperioder med (21 928 -f- 47 636 = ) i runt tal 69 600 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att till Befrämjande av fröodlingen in. in.: Bidrag till Sveriges
utsädesförening å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1952/53 anvisa ett anslag av 69 600 kronor.

J. Skogsväsendet.

[4] Skogshögskolan: Avlöningar. Styrelsen för skogshögskolan och statens
skogsforskningsinstitut (skr. 1/10 1952) hemställer, att å tilläggsstat
för innevarande budgetår skall, såvitt nu är i fråga, anvisas 11 900 kronor
till kostnaderna för de slutprov, bestående av vissa specialarbeten, som
enligt undervisningsordningen skall utföras av de studerande under den
fjärde sommarterminen.

Högskolestyrelsen erinrar om att den i anslagsäskandena för innevarande
budgetår hemställde om medel för anordnande av nämnda slutprov (se
IX ht 1952 s. 271 under 2 b). Några medel för ändamålet anvisades dock
icke. Styrelsen upprepar nu sin framställning och framhåller därvid, att
den tillmäter dessa specialarbeten, som avser kvalificerade och självständiga
uppgifter i nära kontakt med det praktiska skogsbruket, den största betydelse
för de studerandes utbildning. För att slutproven skall kunna genomföras,
erfordras förstärkning av personalen vid avdelningen för skogsskötsel
med en laborator under en månad. Avlöningskostnaderna för denne beräknas
till 2 000 kronor. Härtill kommer 2 000 kronor för lärarnas resekostnader
och 7 900 kronor för de studerandes resor och logi samt hantlangning
och förläggningskostnader i övrigt.

Departementschefen. I enlighet med av 1946 års högskoleutredning framlagt
förslag har styrelsen för skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitut
beslutat, att slutprov skall utföras av de studerande under den
fjärde sommarterminen. Såsom högskolestyrelsen anfört är det utan tvivel
av stort värde, att eleverna under sin utbildning får utföra examensarbeten
med anknytning till det praktiska skogsbruket. Med hänsyn härtill har jag
tidigare denna dag vid behandlingen av högskolans anslagsäskanden för
nästa budgetår tillstyrkt, att medel skall ställas till högskolans förfogande

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

för anordnande av dylika prov under nämnda budgetår. Med hänsyn till
den betydelse högskolan tillmäter dessa prov anser jag mig böra föreslå,
att medel skall anvisas även till de prov, som är avsedda att utföras under
maj och juni 1953. Mot beräkningen av de med proven förenade kostnaderna
har jag icke något att erinra.

I fråga om avlöningen till den laborator, som skall biträda vid slutproven,
synes medelsanvisningen lämpligen böra ske i den formen, att medgivande
lämnas till att överskrida den i högskolans avlöningsstat upptagna
icke-ordinarieposten för innevarande budgetår med det äskade beloppet,
2 000 kronor. Övriga här ifrågavarande kostnader torde utan särskilt medgivande
av riksdagen kunna bestridas från högskolans omkostnadsanslag.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen medgiva

att den i avlöningsstaten för skogshögskolan upptagna
anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
må för budgetåret 1952/53 överskridas med 2 000 kronor.

[5] 18 a. Statens skogsforskningsinstitut: Byggnadsarbeten å försöksfält
vid Bogesund. Under denna anslagstitel har för budgetåren 1949/50, 1950/51
och 1951/52 anvisats reservationsanslag av respektive 30 000, 80 000 och
150 000 kronor. Därjämte har å tilläggsstat II till riksstaten för sistnämnda
budgetår anvisats ytterligare 70 000 kronor. Dessa anslag, som ställts till
förfogande för styrelsen för skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitut,
har avsetts för reparation och ombyggnad av vissa äldre byggnader,
bland andra två hus på Holminge, för uppförande av växthus och skogsmästarbostad,
för anskaffande av viss inredning och utrustning samt för arkitektarvode,
ritningar in. m.

Styrelsen för skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitut (skr.
16/8 1952) hemställer, att å tilläggsstat för budgetåret 1952/53 skall under
anslaget anvisas ytterligare ett belopp av 49 000 kronor för att slutföra arbetena
på växthuset och skogsmästarbostaden samt ett av husen på Holminge.
Därvid framhåller styrelsen, att kraftiga prisstegringar ägt rum på
arbets- och varumarknaderna, sedan ifrågavarande arbeten kostnadsberäknades.
Det å tilläggsstat anvisade anslaget av 70 000 kronor beräknas ha täckt
de intill hösten 1951 inträffade prisstegringarna. Styrelsen understryker emellertid,
att även under tiden därefter en kraftig höjning av prisnivån ägt rum.
I synnerhet har de nya kollektivavtalen medfört betydande kostnadsökningar.
Dessa uppskattas till 44 000 kronor. Dessutom har uppstått en oförutsedd
merkostnad av omkring 5 000 kronor, enär trävirket i vissa av de
äldre husen i avsevärd omfattning varit skadat av röta och husbock. Det
har därför måst bytas ut i en omfattning, som icke tidigare kunnat beräknas,
varjämte byggnaderna sanerats för att förekomma vidare angrepp av
husbocken. Dessa åtgärder har varit nödvändiga för att säkra byggnadernas
fortbestånd. Under åberopande av det anförda hemställer styrelsen, att ett

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

belopp av (44 000 -j- 5 000 =) 49 000 kronor skall anvisas för innevarande
budgetår till kostnaderna för de återstående byggnadsarbetena.

Departementschefen. Kostnadsberäkningarna för de byggnadsarbeten, varom
här är fråga, hänför sig till år 1948, då domänstyrelsen samt styrelsen
för skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitut föreslog, att viss del
av Bogesunds egendom skulle upplåtas till försöksfält för skogsforskningsinstitutet
(prop. nr 49/1949). Efter nämnda år har, såsom institutsstyrelsen
framhållit, prisstegringar inträffat på arbets- och varumarknaderna. Med
hänsyn härtill torde en ytterligare medelsanvisning vara erforderlig för att
de ursprungligen planerade arbetena skall kunna slutföras. Mot de av institutsstyrelsen
i detta hänseende gjorda beräkningarna, vilka slutar å 44 000
kronor, har jag icke något att invända. Jämväl övriga av institutsstyrelsen
angivna merkostnader å 5 000 kronor synes vara ofrånkomliga. Jag biträder
därför institutsstyrelsens förslag, att ett belopp av (44 000 + 5 000 =) 49 000
kronor ytterligare skall anvisas för ifrågavarande byggnadsarbeten. Då jag
i likhet med styrelsen anser det önskvärt, att återstående arbeten skall
kunna utföras så snart som möjligt, tillstyrker jag även förslaget, att nämnda
belopp skall anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Statens skogsforskningsinstitut: Byggnadsarbeten
å försöksfält vid Bogesund å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 49 000
kronor.

[6] 25. Skogsvård m. m.: Bidrag till skogsvårdsstyrelserna: Omkostnader.
Detta anslag har för innevarande budgetår uppförts med 5 241 000 kronor.
Dessutom har för ändamålet stått till förfogande en å motsvarande anslag
för budgetåret 1951/52 förefintlig reservation å 314 246 kronor 15 öre. Av
nämnda båda belopp har 5 171 200 kronor fördelats mellan skogsvårdsstyrelserna
medan återstoden förbehållits skogsstyrelsens disposition för att
täcka senare uppkommande behov.

Skogsstyrelsen (skr. 25/10 1952) hemställer, att å tilläggsstat för budgetåret
1952/53 skall på grund av höjda resekostnads- och traktamentsersättningar
anvisas ytterligare 300 000 kronor. Såsom skäl för sin framställning
anför styrelsen i huvudsak följande.

Sedan riksdagen slutfört prövningen av innevarande budgetårs anslag,
har beslut fattats om vissa höjningar av resekostnads- och traktamentsersättningar
till bl. a. den personal, som är underkastad bestämmelserna i statens
allmänna avlöningsreglemente. Dessa höjningar måste komma att medföra
rätt avsevärda kostnadsökningar för skogsvårdsstyrelserna vid utförandet
av deras biträdesverksamhet. För att berörda verksamhet skall kunna
upprätthållas på det sätt och till den omfattning, som förutsatts vid anslagsprövningen
för innevarande budgetår, erfordras därför, att styrelserna erhåller
ett rätt betydande medelstillskott. Skogsstyrelsen har med ledning av

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

det i statberäkningarna förutsatta sammanlagda antalet förrättningsdagar
under budgetåret för de berörda personalkategorierna samt tillgänglig statistik
över befattningshavarnas årligen med bil tillryggalagda körlängder räknat
med en automatisk kostnadsökning på grund av de nya bestämmelserna
av i runt tal 300 000 kronor. Denna utgiftsökning synes i princip icke vara
av natur att böra täckas genom höjda biträdestaxor. En dylik höjning synes
för övrigt icke kunna komma i fråga under löpande verksamhetsår redan av
det skälet, att taxor för året i sedvanlig ordning redan blivit fastställda och
kungjorda.

Departementschefen. Såsom framgår av vad skogsstyrelsen anfört torde det
på grund av de höjda resekostnads- och traktamentsersättningarna icke vara
möjligt för skogsvårdsstyrelserna att inom ramen för nu disponibla medel
upprätthålla sin verksamhet i den omfattning, som förutsattes vid anslagsprövningen
för innevarande budgetår. Då jag icke anser mig kunna
förorda någon begränsning av sagda verksamhet och en höjning av biträdestaxorna
under löpande verksamhetsår icke synes böra komma i fråga, tillstyrker
jag skogsstyrelsens framställning, att ytterligare medel för ändamålet
skall anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår. Det torde dock
enligt min mening vara tillfyllest, om ytterligare 225 000 kronor ställes till
förfogande.

Det torde få ankomma på skogsstyrelsen att, sedan riksdagen fattat beslut
i ärendet, fördela anslaget mellan skogsvårdsstyrelserna.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Skogsvård m. m.: Bidrag till skogsvårdsstyrelserna:
Omkostnader å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 225 000 kronor.

L. Rikets allmänna kartverk.

[7] 3. Rikets allmänna kartverk: Kartarbeten m. m. Detta anslag har för
innevarande budgetår uppförts med 1 065 000 kronor.

Rikets allmänna kartverk (skr. 15/9 1952) hemställer, att å tilläggsstat
för budgetåret 1952/53 skall anvisas 240 000 kronor till kostnaderna för
bärgning och reparation av det kartverket tillhöriga flygplanet SE-KAG, som
våren 1952 störtade i Södra Björkfjärden i Stockholms län.

Kartverket upplyser i sin skrivelse, att orsaken till haveriet, vilket inträffade
den 18 april 1952, enligt gjorda undersökningar visat sig vara att landningsställets
hydrauliska system trätt ur funktion. Planet, som sjunkit på
ringa djup cirka 500 meter väster om Skytteholms herrgård, bärgades den
20 samma månad, varefter det i nedmonterat skick transporterades till Norrtälje.
Vid undersökning av planet har skadorna visat sig icke vara större än
att de kan repareras. Kostnaderna härför beräknas till omkring 196 000 kronor,
varav 75 000 kronor utgör arbetskostnader, 101 000 kronor materielkostnader
och 2 000 kronor kostnader för transport av planet från Norrtälje till

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Centrala flygverkstaden i Västerås, där reparationen skall utföras. Dessutom
har för oförutsedda utgifter beräknats ett belopp av 18 000 kronor, motsvarande
10 procent av arbets- och materiellcostnaderna.

Vidare framhåller kartverket, att det för att kunna fullfölja flygfotograferingarna
under år 1952 av flygvapnet lånat ett äldre bombplan, numera
ombyggt till transportplan. På detta har emellertid vissa ändringsarbeten
måst vidtagas för att göra det användbart vid flygfotografering. Kostnaderna
härför har uppgått till omkring 8 800 kronor. Såsom villkor för lånet
gäller, att kartverket skall betala en ersättning av 70 kronor per flygtimme.
Denna ersättning beräknas komma att uppgå till 3 000 kronor. Vidare skall
efter en viss tid på kartverkets bekostnad företagas en översyn av planet.
Kostnaderna härför uppskattas till 20 000 kronor. Kartverket framhåller
slutligen, att vissa kostnader redan av verket förskotterats från förevarande
anslag, nämligen kostnaderna för bärgning, nedmontering och transport
av planet till Norrtälje, sammanlagt 12 326 kronor, samt omförmälda
kostnader på 8 800 kronor för omändring av det flygvapnet tillhöriga planet.

Den sammanlagda kostnaden i anledning av haveriet beräknas sålunda till
(196 000 + 8 800 + 3 000 + 20 000 + 12 300 =) i runt tal 240 000 kronor.

Föredraganden. Det är självfallet av största vikt för kartverket att ifrågavarande
specialbyggda flygplan med dess dyrbara utrustning snarast sättes
i flygbart skick. Jag anser därför, att medel bör ställas till vei''kets förfogande
för ändamålet redan under innevarande budgetår. Kostnaderna i samband
med reparationen har beräknats till sammanlagt 240 000 kronor. Mot
denna beräkning har jag ingen annan erinran än att posten för oförutsedda
utgifter å 18 000 kronor torde böra utgå. Å tilläggsstat för innevarande budgetår
bör sålunda anvisas ett anslag av i runt tal 220 000 kronor för här avsedda
ändamål.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att till Rikets allmänna kartverk: Kartarbeten m. m. å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa ett
reservationsanslag av 220 000 kronor.

N. Diverse.

[8] 3 a. Naturskydd: Bidrag till särskilda naturskyddsåtgärder. I propositionen
nr 188 till 1952 års riksdag framlade Kungl. Maj :t på min hemställan
förslag till naturskyddslag m. m. Ifrågavarande proposition har numera bifallits
av riksdagen (r. skr. nr 413/1952). Detta innebär, att nyssnämnda lag
trätt i kraft från och med den 1 januari 1953.

I propositionen angav jag även de anslag, vilka enligt men mening borde
utgå till olika naturskyddsändamål efter den nya lagens ikraftträdande.
Sålunda uttalade jag bland annat att till Naturskydd: Bidrag till särskilda

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

naturskyddsåtgärder borde anvisas ett anslag av 50 000 kronor för år. Från
anslaget förutsattes skola utgå ersättningar till sakägare, som lider skada
till följd av fridlysning eller annan naturskyddsåtgärd.

Något anslag för nu angivna ändamål har ännu icke anvisats. Då emellertid,
såsom förut anförts, den nya naturskyddslagen numera trätt i kraft,
bör följaktligen erforderliga medel äskas för första halvåret 1953. Å tillläggsstat
för innevarande budgetår bör sålunda upptagas ett belopp motsvarande
hälften av vad som beräknats åtgå för helt år, eller 25 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att till Naturskydd: Bidrag till särskilda naturskyddsåtgärder
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53
anvisa ett anslag av 25 000 kronor.

Vad föredragandena sålunda, med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans
Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Nils Grass.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Bilaga 9.

Egentliga statsutgifter.

Tionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över handels ärenden, hållet inför Höns
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
2 januari 1953.

Närvarande:

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ericsson, anmäler under handelsdepartementets
handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 samt anför
därvid följande.

C. Bergsbruk, industri, hantverk, teknisk forskning m. m.

[1] 30. Bidrag till Hemmens forskningsinstitut. Under hänvisning till vad
jag tidigare denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av förevärande
anslagsfråga (bil. 12, p. 39), hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Bidrag till Hemmens forskningsinstitut å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 115 000 kronor.

D. Sjöfart och handel.

[2] 4. Lotsverket: Säkerhetsanstalter för sjöfarten. Till ifrågavarande ändamål
har för innevarande budgetår anvisats sammanlagt 3 315 000 kronor,
varav å driftbudgeten 2 707 000 kronor och å kapitalbudgeten 608 000 kronor.

Y rkanden.

Lotsstyrelsen (skr. 25/8 1952) hemställer om en anslagsförstärkning å

sammanlagt 145 000 kronor.

1. ökade kostnader för vissa säkerhetsanstalter................ 75 000''

2. Återuppförande av nedbrunna byggnader.................... 70 000

145 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Motiv.

1. Den under åren 1951 och 1952 fortgående allmänna prisstegringen har
medfört behov av anslagsförstärkning för att täcka merkostnader för vissa
av de säkerhetsanstalter, vartill medel i form av engångsbelopp eller slutlig
delkostnad anvisats för budgetåret 1952/53. Merkostnaden för de olika ändamålen
framgår av följande sammanställning, vilken även angiver medelsanvisningen
för budgetåret 1952/53 samt hur utgifterna är avsedda att fördelas
mellan drift- och kapitalbudgeten. Erforderliga avskrivningsanslag har
också beräknats.

	För bud-getåret 1952/r>3 anvisat belopp Kronor	Merkost-	Merkostnad å kapitalbudgeten	Summa merkost-nad å drift- och kapital-budge-terna Kronor	Avskriv- nings- anslag Kronor
Ändamål	nåd å driftbud-geten Kronor	till bo-stads- och uppass-ningslius Kronor	till öv-riga an-läggning-ar Kronor
1. Förbättrad fyrbelysning söder om Dalarö.................	40 000	5 000			5 000
2. Förbättring av hainnförhål-landena vid Malörens lots-uppassning under Kalix lots-plats ......................	50 000			10 000	10 000	10 000
3. Om- och tillbyggnad av lots-uppassningshuset vid Furu-sunds lotsplats.............	80 000	2 000	18 000		20 000	9 000
4. Nybyggnad av lotsuppass-nings- och bostadshus vid Norra Gattets lotsuppassning under Fårösunds lotsplats ..	125 000	3 000	22 000		25 000	11000
5. Ny lotsutkik vid Vinga lots-plats ......................	30 000		5 000		5 000	2 500
6. Nytt bostadshus för tillsy-ningsman vid fyren Häll-grund.....................	40 000		10 000		10 000	5000
Summa	3(15 000	10 000	55 000	10000	75000	37500
			05 000

2. En av de staten tillhöriga bostadsfastigheterna på Väderöarnas lotsplats
nedbrann den 5 mars 1952 till grunden. Samtidigt förstördes också en
tillhörande uthusbyggnad. Fastigheten ifråga, som är redovisad i lotsstyrelsens
delfond av statens allmänna fastighetsfond, innehöll en lägenhet om
2 rum och kök samt ett med köksalkov försett bostadsrum. Med hänsyn till
bostadsförhållandena på platsen är det angeläget, att nya byggnader snarast
uppföres i stället för de nedbrunna. Styrelsen planerar att igångsätta återuppbyggandet
i början av 1953 års arbetssäsong. Kostnaden beräknas till i
runt tal 70 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departementschefen. Lotsstyrelsens beräkning av merutgifterna för vissa
säkerhetsanstalter, till vilka medel anvisats för budgetåret 1952/53, föranleder
icke någon erinran från min sida. Jag tillstyrker således, att för täckande
av utgifterna ifråga anvisas sammanlagt 75 000 kronor, varav -—• i
enlighet med lotsstyrelsens förslag —- 10 000 kronor å driftbudgeten och
65 000 kronor å kapitalbudgeten.

Jag förordar också, att 70 000 kronor anvisas för återuppförande av de
nedbrunna byggnaderna å Väderöarnas lotsplats. Hela detta belopp torde
böra upptagas å kapitalbudgeten.

Erforderlig medelsanvisning torde lämpligen böra ske å tilläggsstat II till
riksstaten för innevarande budgetår. Å driftbudgeten bör därvid uppföras
10 000 kronor och å kapitalbudgeten (65 000 + 70 000 =) 135 000 kronor.
Till medelsanvisningen å kapitalbudgeten återkommer jag senare.

Under åberopande av det anförda hemställer jag nu, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen

att till Lotsverket: Säkerhetsanstalter för sjöfarten å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa ett
reservationsanslag av 10 000 kronor.

H. Diverse.

[3] 12. Avsättning till lotterimedelsfonden. Under hänvisning till vad jag
tidigare denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av förevarande
anslagsfråga (bil. 12, p. 105) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att till Avsättning till lotterimedelsfonden å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av
1 500 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Gunnel Sjölin.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Bilaga 10.

Egentliga statsutgifter.

Elfte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över inrikesärenden. hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 2 januari
1953.

Närvarande:

Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Hedlund, anmäler under inrikesdepartementets
handläggning hörande ärenden angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 samt anför
därvid följande.

B. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

[1] 18. Inredning och utrustning av nybyggnad för statens rättskemiska
och farmacevtiska laboratorier. För detta ändamål ha för budgetåren 1951/52
och 1952/53 anvisats två reservationsanslag om 1 015 000 resp. 220 000 kronor
eller tillhopa 1 235 000 kronor. Av detta belopp beräknades i runt tal
440 000 kronor till kostnader för inredning av nybyggnaden.

I skrivelse den 7 oktober 1952 har medicinalstyrelsen hemställt om anvisande
av ytterligare 90 000 kronor för sistnämnda ändamål.

Styrelsen anför därvid i huvudsak följande:

Föreståndarna för statens rättskemiska och farmacevtiska laboratorier
ha i skrivelse till styrelsen den 4 oktober 1952 anmält, att de under ifrågavarande
anslag till inredning anvisade medlen vore otillräckliga, samt hemställt,
att på tilläggsstat måtte anvisas ytterligare 90 000 kronor. Av en
skrivelsen bifogad uppgift från byggnadsstyrelsen framgår, att förstärkning
erfordras i första hand på grund av ökade arbets- och materielkostnader,
cirka 60 000 kronor. Enär vissa av de för farmacevtiska laboratoriet först avsedda
lokalerna ställts till annan myndighets disposition, ha vidare vissa
inredningsarbeten tillkommit i och för lokalernas rationella utnyttjande.

Avsikten är, att nybyggnaden skall färdigställas i så god tid, att inflyttning
kan ske på nyåret 1953. Vid sådant förhållande är det erforderligt, att me -

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

del till inredningsarbetena ställas till förfogande redan innevarande budgetår
och sålunda anvisas å tillägsstat till gällande riksstat.

Departementschefen. Mot den av byggnadsstyrelsen på grund av ökade
arbets- och materielkostnader till omkring 60 000 kronor beräknade kostnadsökningen
för tidigare planerade inredningsarbeten i nybyggnaden för
de båda laboratorierna har jag intet att erinra. Återstoden av det äskade
beloppet, 30 000 kronor, hänför sig till kostnader för vissa nytillkomna arbeten,
nämligen inredning av skåp i korridorer (20 000 kronor) samt insättning
av rörhylsor i laboratorieväggar för montering av lister och skåp
(10 000 kronor). På av styrelsen anförda skäl anser jag mig böra tillstyrka,
att medel anvisas också för nämnda arbeten. Med hänsyn härtill och då nybyggnaden
kommer att stå färdig redan i början av innevarande år, förordar
jag, att medel för dessa ändamål anvisas å tilläggsstat till riksstaten för
budgetåret 1952/53 i form av ett reservationsanslag å (60 000 -f- 20 000 -f10
000) 90 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att till Inredning och utrustning av nybyggnad för statens
rättskemiska och farmacevtiska laboratorier å tillägsstat II
till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 90 000 kronor.

[2] 32 a. Om- och tillbyggnad av psykiatriska kliniken i Lund. Under denna
rubrik har för budgetåren 1947/48, 1948/49, 1950/51 och 1951/52 anvisats
sammanlagt 1 700 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen (skr. 29/9 1952) har hemställt om medel till täckande
av uppkomna merkostnader för byggnadsföretaget. Styrelsen anför:

Den 4 juni 1948 uppdrog Kungl. Maj :t åt styrelsen att i huvudsaklig överensstämmelse
med vad föredragande departementschefen förordat i propositionen
nr 185/1948 för en kostnad av högst 1 700 000 kronor låta utföra
om- och tillbyggnad av psykiatriska kliniken i Lund. Byggnadstillstånd för
företaget meddelades den 31 mars 1950 och igångsättningstillstånd den 23
oktober samma år. Arbetena ha pågått sedan i början av november 1950
och äro i huvudsak avslutade. Från hösten 1947, då kostnadsberäkningen
verkställdes, till sommaren 1950 ha byggnadskostnaderna stigit med cirka
4 procent eller med 68 000 kronor. Från sommaren 1950 till sommaren 1951
uppgick den allmänna byggnadskostnadsstegringen till i genomsnitt cirka
35 procent. Den därefter inträffade stegringen kan beräknas till cirka 4 procent.
Styrelsen beräknar, att kostnadsstegringarna från arbetenas påbörjande
uppgå till i runt tal 600 000 kronor. Sammanlagda kostnadsstegringen
uppgår således till (68 000 + 600 000) 668 000 kronor eller i runt tal 670 000
kronor.

Departementschefen. Emot den av byggnadsstyrelsen gjorda beräkningen
av kostnadsstegringarna har jag ingen erinran. Jag tillstyrker, att för ifrågavarande
ändamål anvisas ytterligare 670 000 kronor, samt hemställer, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

att till Om- och tillbyggnad av psykiatriska kliniken i Lund
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa
ett reservationsanslag av 670 000 kronor.

[3] 54 a. Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Vissa om- och nybyggnadsarbeten.

Genom beslut den 30 juni 1947 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen
att, i huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekten G. Birch-Lindgrens
arkitektkontor uppgjorda ritningar, ombesörja utförandet av vissa
om- och nybyggnadsarbeten vid serafimerlasarettet samt ställde ett av riksdagen
å tillägsstat II för budgetåret 1946/47 under åttonde huvudtiteln anvisat
reservationsanslag av 500 000 kronor till styrelsens förfogande (prop.
nr 55/1947). Kostnaderna för byggnadsföretaget beräknades uppgå till högst
725 000 kronor. Det förutsattes, att Stockholms stad och Stockholms län
skulle bidraga med 20,42 resp. 11,74 procent av de verkliga kostnaderna.

Den 20 maj 1949 uppdrog Kungl. Maj :t, med ändring av ett den 30 juni
1947 meddelat beslut, åt byggnadsstyrelsen att i huvudsaklig överensstämmelse
med i proposition nr 130/1949 förordat förslag och för en kostnad av
ytterligare högst 40 700 kronor ombesörja om- och nybyggnadsarbeten vid
serafimerlasarettet samt ställde ett av riksdagen för budgetåret 1949/50 för
byggnadsföretaget anvisat reservationsanslag av 40 700 kronor till byggnadsstyrelsens
förfogande. Såsom villkor för arbetenas utförande skulle fortfarande
gälla, att Stockholms stad och Stockholms län bidrogo med 20,42 respektive
11,74 procent av de verkliga kostnaderna för byggnadsföretagets genomförande.

Genom beslut den 8 februari 1952 ställde Kungl. Maj :t ett av riksdagen
å tilläggsstat II för budgetåret 1951/52 anvisat reservationsanslag av 263 000
kronor till byggnadsstyrelsens förfogande för bestridande av statens andel
av uppkomna merkostnader för byggnadsföretaget.

I skrivelse den 20 oktober 1952 har byggnadsstyrelsen hemställt om ytterligare
22 500 kronor för ifrågavarande byggnadsföretag. Styrelsen anför.

Anslaget å 263 000 kronor utgjorde statsverkets andel i den till 387 000
kronor beräknade merkostnaden på grund av allmän byggnadskostnadsstegring
för den i det fastställda byggnadsprogrammet ingående nybyggnaden
för patologisk avdelning in. m. vid sjukhuset. För de i samma byggnadsprogram
ingående ombyggnadsarbetena i medicinska kliniken har tidigare
icke framlagts någon beräkning. Medelsbehovet för dessa ombyggnadsarbeten
uppgår till följd av den allmänna byggnadskostnadsstegringen
från hösten 1946, då arbetena kostnadsberäknades till 55 000 kronor, till
sommaren 1952, då arbetena påbörjats, till 33 000 kronor. I enlighet med
den fördelning, som av Kungl. Maj :t fastställts i beslut den 30 juni 1947 och
20 maj 1949, skall detta belopp fördelas med 67,84 procent eller 22 387:20
kronor på statsverket, 20,42 procent eller 6 738:60 kronor på Stockholms
stad och 11,74 procent eller 3 874: 20 kronor på Stockholms län. Det av statsmedel
utgående tilläggsanslaget synes böra avrundas till 22 500 kronor.

Departementschefen. Av den lämnade redogörelsen framgår, att de senaste
årens prisstegringar medfört, att kostnaderna för ombyggnadsarbetena

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

i medicinska kliniken kommit att överstiga de ursprungligen beräknade med
33 000 kronor. Jag förutsätter, att Stockholms stad och län bidraga till dessa
merkostnader efter samma procentsatser, som tidigare avtalats i fråga
om det av 1947 års riksdag beslutade byggnadsföretaget, eller med 20,42
resp. 11,74 procent. Med utgångspunkt härifrån skulle statens andel utgöra
22 387 kronor eller i avrundat tal 22 500 kronor. Jag hemställer, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Vissa omoch
mjbijggncidsarbeten å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 22 500
kronor.

C. Alkoholistvård m. m.

[4] 10 a. Statens alkoholistanstalt å Yenngarn: Kloreringsanläggning m. m.
I skrivelse den 1 november 1952 har styrelsen för statens alkoholistanstalt å
Venngarn gjort framställning om anvisande av medel för vissa åtgärder beträffande
vattenverket vid anstalten. Styrelsen har därvid anfört i huvudsak
följande.

Under de senaste årens torkperioder har vattentillgången i anstaltens
brunnar tidvis ej räckt till för att fylla vattenbehovet. Under försommaren
1952 var läget så kritiskt, att omedelbara åtgärder måste vidtagas för att
trygga vattenförsörjningen. Vid upprepade tillfällen har vidare vattnet enligt
prov, som insänts för kontroll vid statens institut för folkhälsan, befunnits
vara av mindre tjänlig beskaffenhet och vid några tillfällen även
befunnits obrukbart för sitt ändamål. Efter inspektion av anstaltens vattenverk
har folkhälsoinstitutet den 20 september 1952 framhållit, att vattentäkternas
varierande bakteriologiska beskaffenhet samt det delvis bristfälliga
rörsystemet nödvändiggör en klorering av anstaltens dricks- och hushållsvatten.

En ny bergbrunn har numera borrats, vilken har visat sig giva tillräcklig
vattenmängd. Kostnaden för borrningen har uppgått till nära 7 000
kronor, vilken utgift tills vidare bestrides från den under anstaltens omkostnadsanslag
uppförda posten till underhåll av byggnader m. m. För pumpkammare
och pumpverk med elektrisk utrustning beräknas en kostnad av
5 000 kronor.

Prov från den nya brunnen har vid kemisk undersökning visat så hög
järnhalt, att vattnet måste renas genom ett s. k. järnfilter. En avjärningsanläggning
är avsedd att installeras i en mindre byggnad intill den nya brunnen,
och i samma byggnad kan apparatur för klorering monteras. Kostnaderna
för ldoreringsapparat, järnfilter, rörledningar och manöver anordningar
samt erforderlig byggnad beräknas till 25 000 kronor.

I omkostnadsstaten upptaget anslag till underhåll av byggnader m. m. å
21 000 kronor är otillräckligt redan för påsynade underhållsarbeten. För arbetena
för vattenverkets utvidgning erfordras därför ett särskilt anslag av
(7 000 -f- 5 000 -f- 25 000) 37 000 kronor. Anslaget bör anvisas å tilläggsstat
för budgetåret 1952/53.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande över framställningen funnit de föreslagna
åtgärderna snarast böra vidtagas. Mot de beräknade kostnaderna har styrelsen
intet att erinra.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departementschefen. Ä tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1949/
50 anvisade riksdagen ett reservationsanslag av 82 000 kronor för utvidgning
av vattenverket vid statens alkoholistanstalt å Venngarn. Det anvisade beloppet
avsågs bl. a. för kostnader för en ny grundvattenbrunn. Denna har
emellertid ej lämnat den vattenmängd som man efter provpumpning haft
anledning att räkna med. Då anstaltens vattenförsörjning därför åter kommit
i ett kritiskt läge, har anstaltsstyrelsen blivit nödsakad att skaffa ännu
en grundvattenbrunn. Vattnet från sistnämnda brunn är emellertid starkt
järnhaltigt och måste renas i en särskild avjärningsanläggning. Denna bör
snarast komma till utförande, ''för att vattnet skali bliva användbart. Vad
statens institut för folkhälsan anfört påfordrar uppenbarligen snara åtgärder
för rening av vattnet i bakteriologiskt avseende. Den föreslagna kloreringsanläggningen
bör av kostnadsskäl utföras i samband med anordnandet
av avjärningsanläggningen. Jag tillstyrker sålunda de av anstaltsstyrelsen
framlagda förslagen. Mot de beräknade kostnaderna för arbetena, sammanlagt
37 000 kronor, har jag intet att erinra. För ändamålet torde böra anvisas
ett reservationsanslag å nämnda belopp å tilläggsstat för löpande budgetår.
Från anslaget torde till omkostnadsanslaget böra återföras de medel,
som därifrån tagits i anspråk för arbetena i fråga.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Statens alkoholistanstalt å Venngarn: Kloreringsanläggning
m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 37 000 kronor.

[5] 12 a. Statens alkoholistanstalt å Haknäs: Vissa byggnadsarbeten. I skrivelse
den 1 november 1952 har styrelsen för statens alkoholistanstalt å Haknäs
gjort framställning om anvisande av medel för vissa ändringsarbeten i
anstaltens värmeanläggning m. m. Styrelsen har därvid anfört i huvudsak
följande.

Vid de årliga inspektioner, som förrättas av byggnadsstyrelsens värmetekniska
avdelning, har under de senaste åren framförts anmärkningar mot den
i anstaltens centrala värmeanläggning installerade värmepannan, vilken avsetts
för vedeldning. Efter inspektion år 1952 meddelade avdelningen, att
den befintliga pannan befann sig i så bristfälligt skick, att pannbyte icke vidare
borde uppskjutas. Anstaltsstyrelsen har därför sett sig nödsakad omedelbart
föranstalta om inköp och installation av en ny panna enligt av värmetekniska
avdelningen lämnad anvisning. Denna panna är lämplig för såväl
koks- som oljeeldning och kan även användas för vedeldning. Kostnaden
uppgår till 5 000 kronor.

Vid Haknäsanstalten finnes anställd endast kvinnlig personal, som i regel
själv måste utföra eldning och värmeskötsel. På grund härav synes den nya
pannan böra kompletteras med en oljeeldningsanläggning. Erforderlig tillsyn
av anläggningen skulle utövas av maskinisten vid Venngarnsanstnlten.
Värmetekniska avdelningen beräknar, att bränslekostnaden vid oljeeldning
icke blir högre än vid kokseldning. Kostnaderna för installation av anläggningen
uppskattas till sammanlagt 6 000 kronor.

4 Bihang till riksdagens protokoll 1953. i samt. Nr 2.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

För budgetåret 1951/52 anvisades å anstaltens omkostnadsstat under anslagsposten
till underhåll av byggnader in. m. 4 500 kronor för bl. a. installation
av vattentoaletter. Genom beslut den 8 februari 1952 medgav Kungl.
Maj:t, att nämnda anslagspost för ifrågavarande installationsarbete finge
överskridas med högst 1 500 kronor. Sedan numera arbetet med installation
av vattentoaletterna avslutats, har det visat sig, att kostnaderna betydligt
överstigit den tidigare beräknade summan. Kostnadsstegringen beror delvis
på fortgående prisförhöjningar på byggnads- och sanitetsmaterial. I samband
med installationen har avloppet måst omläggas och anslutas till en
mindre reningsbrunn. Detta arbete blev mera arbets- och kostnadskrävande
än som tidigare förutsetts, enär avloppsledningen visade sig så bristfällig,
att den icke till någon del kunde användas. För att kunna lägga den nya ledningen
på frostfritt djup måste bergsprängning företagas, och även för nedsättning
av en s. k. hoffmanbrunn måste sprängningsarbeten utföras. Den
tillkomna kostnaden för schaktnings-, sprängnings-, byggnads- och målningsarbeten,
sanitära installationer, avloppsledningar, hoffmanbrunn samt
arbeten å elektriska ledningar uppgår till sammanlagt 4 300 kronor.

Anstaltsstyrelsen hemställer, att till vissa byggnadsarbeten vid anstalten
anvisas ett anslag av (5 000 -j~ 6 000 -j- 4 300) 15 300 kronor å tilläggsstat för
budgetåret 1952/53.

I utlåtande över framställningen har byggnadsstyrelsen vitsordat, att vid
inspektion av värmeanläggningen befunnits, att utbyte av värmepanna samt
installation av oljeeldningsanläggning borde komma till stånd. Den uppgivna
kostnaden för inköp och installation av ny värmepanna förefaller vara
något hög. Då emellertid arbetet redan utförts, tillstyrker styrelsen det beräknade
anslaget. Mot övriga arbeten och kostnaderna för dessa har styrelsen
intet att erinra.

Departementschefen. Den redan verkställda installationen av ny värmepanna
i värmeanläggningen vid statens alkoholistanstalt å Haknäs synes,
med hänsyn till vad byggnadsstyrelsen anfört, ha varit av angelägen natur.
Den av byggnadsstyrelsen påtalade relativt höga kostnaden härför föranledes,
enligt vad jag inhämtat från anstalten, av att i samband med installationen
vissa ommurningsarbeten måste utföras på skorstensstocken. Kostnaden
torde därför böra godtagas. Däremot kan jag f. n. icke biträda förslaget
om installation av oljeeldningsanläggning vid anstalten.

Den tidigare icke förutsedda merkostnad, som uppstått i samband med
installationen av vattentoaletter vid anstalten, föranledes till stor del av
prisstegringar samt en kostnadskrävande omläggning av avloppsledningarna,
vilken visat sig nödvändig under arbetets gång. Jag finner mig böra godtaga
den uppkomna kostnaden härför. Det sammanlagda anslagsbehovet
uppskattar jag således till (5 000 + 4 300) 9 300 kronor, vilket belopp torde
böra anvisas å tilläggsstat för löpande budgetår.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Statens alkoholistanstalt å Haknäs: Vissa byggnadsarbeten
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1952/53 anvisa ett reservationsanslag å 9 300 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

F. Civilförsvaret.

[6] 14. Kostnader för anordnande av allmänna skyddsrum m. m. Civilförsvarsstijrelsen
(skr. 4/11 1952) har hemställt, att 6 879 000 kronor måtte
anvisas på tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår för att täcka
kostnadsökningar, som uppkommit i samband med pågående utbyggnad
av de fullträffsäkra skyddsrummen. Styrelsen hänvisar till vad därutinnan
anfördes i anslagsframställningen för budgetåret 1953/54 (se prop.
1/1953, XI, p. 214) samt anför ytterligare.

Då civilförsvarsstyrelsen uppgjoi-de kostnadskalkylerna för befolkningsskyddsrummen,
förelåg ett ytterst knapphändigt material som underlag för
beräkningarna. De flesta anläggningarna hade skisserats endast i sina huvuddrag.
Detaljerade kostnadsberäkningar hade upprättats inom styrelsen
i vad avser sprängnings-, inbyggnads- och installationsarbeten. Enär skyddsrum
av ifrågavarande art och storleksordning icke tidigare vare sig utförts
eller projekterats samt det var vanskligt att beräkna kostnaderna med hänsyn
till vissa faktorer i kalkylerna, inhämtade styrelsen uppgifter från
fortifikationsförvaltningen och från utredningsavdelningen vid Stockholms
stads gatukontor. Styrelsen fann därvid, att utsprängningskostnaden per
kvadratmeter inbyggd golvyta utgjorde 400 kronor, vilket pris i dagens
läge motsvarar cirka 500 kronor. Emellertid har vid anordnande av befolkningsskyddsrummcn,
utöver ökade material- och arbetspriser enligt
officiella index, ytterligare kostnadsfördyringar uppkommit, i medeltal omkring
60 procent. Denna ökning är i huvudsak att hänföra till in- och utgångar,
ledningsdragningar samt yttre arbeten utom det egentliga skyddsrummet,
vilka anordningar blivit väsentligt dyrare, sedan lokala förhållanden
nödvändiggjort särskilda från typritningarna högst avvikande utföranden.
På grundval av resultaten från vissa försök har jämväl typritningarnas
normer ifråga om det yttre skyddet för in- och utgångar reviderats,
varvid en utökning av dessa skyddsanordningar vidtagits.

Under den tid, som förflutit sedan befolkningsskyddsruminen planerades,
har jämväl utredning skett om luftförsörjningen i skyddsrum under förhållanden,
då anläggningarna på grund av yttre omständigheter måste hållas
helt slutna. Flertalet av ifrågavarande skyddsrum ligger inom områden,
där särskild utrustning för syreförsörjning och kolsyreabsorption måste
anordnas. Denna apparatur kräver särskilt utrymme i maskinrummen
och bär följaktligen medfört en utökning av anläggningarna. Samma är
förhållandet med de nyligen utexperimenterade skyddsfiltren.

Beträffande ledningscentralerna torde de uppkomna kostnadsfördyringarna
i allt väsentligt täckas av under året inträffade prishöjningar å material
och arbete.

Departementschefen. Jag förordar, att medel anvisas för att täcka de
kostnadsfördyringar för den nu pågående byggnadsverksamheten, vilka
man kan hänföra till ökade materiel- och arbetspriser enligt officiella index.
Denna merutgift beräknar jag till i runt tal 2 500 000 kronor, varav
1 milj. kronor hänför sig till ledningscentralerna och 1,5 milj. kronor till
befolkningsskyddsruminen. De kostnadsökningar, som uppkommit av andra
anledningar, torde däremot icke böra täckas in på detta sätt utan torde få
kompenseras genom en inskränkning i byggnadsprogrammet.

På grund
riksdagen

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.
av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

att till Kostnader för anordnande av allmänna skyddsrum
m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1962/53 anvisa ett reservationsanslag av 2 500 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

S. G. Odéen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Bilaga 11.

Egentliga statsutgifter.

Tolite huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 2 januari
1953.

Närvarande:

Chefen för civildepartementet, statsrådet Lingman, anmäler härefter under
civildepartementet hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 samt anför därvid följande.

8. Vissa myndigheter.

[1] Statens pensionsanstalt: Avlöningar. Under åberopande av vad jag
tidigare denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av frågan
om beräkningen av avlöningsanslaget till statens pensionsanstalt för budgetåret
1953/54 (bil. 14, p. 7) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen medgiva

att den i avlöningsstaten för statens pensionsanstalt upptagna
anslagsposten avlöningar till icke-ordinarie personal
må för budgetåret 1952/53 överskridas med högst 50 000
kronor.

F. Diverse.

[2] 7. Täckning av beräknade kostnader för ändrad lönegradsplacering
m. m. Under denna anslagsrubrik har 1952 års riksdag för budgetåret
1952/53 anvisat ett förslagsanslag av 38 miljoner kronor för att de ökade
lönekostnader, som föranledes av en av 1949 års tjänsteförteckningskommitté
den 6 mars 1952 träffad överenskommelse, skall komma till uttryck
i budgeten i den mån de belastar riksstaten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Vid anmälan den 23 oktober 1952 av vissa av tjänsteförteckningskommittén
under förra hälften av oktober 1952 träffade överenskommelser om lönegradsplaceringen
för vissa tjänster m. m. (prop. 1952: 241) anförde jag, att
de av överenskommelserna föranledda ökade lönekostnaderna borde komma
till uttryck i budgeten i den mån de belastade riksstaten och att å tillläggsstat
för innevarande budgetår därför borde anvisas ett särskilt anslag
å motsvarande belopp. Jag uttalade tillika, att äskande av anslag för ändamålet
emellertid syntes lämpligen kunna anstå till 1953 års riksdag. Sedermera
underställdes riksdagen ytterligare förslag av samma art (prop.
1952:251). Förslagen bifölls av riksdagen.

De i prop. 1952: 241 framlagda förslagen har beräknats medföra en kostnadsökning
för löner av ungefär 24 miljoner kronor för år. Därav belöper en
miljon kronor på de affärsdrivande verken samt återstoden på statsförvaltningen
i övrigt och statsunderstödd verksamhet. Kostnadsökningen för löner
på grund av förslagen i prop. 1952:251 har uppskattats till ungefär 0,7
miljoner kronor för år. Icke någon del av sistnämnda belopp hänför sig till
de affärsdrivande verken.

De ifrågavarande löneökningarna gäller från och med budgetårets ingång.
Å tilläggsstat för budgetåret 1952/53 bör därför anvisas ett anslag av (24 —
1 -|- 0,7 ==) 23,7 miljoner kronor. Tilläggsstatsanslaget bör lämpligen anvisas i
form av ett förslagsanslag under samma anslagsrubrik som motsvarande vid
1952 års riksdag anvisade anslag. Liksom i fråga om sistnämnda anslag bör
det nu äskade anslaget endast undantagsvis tagas i anspråk för bestridande
av kostnadsökningarna.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att till Täckning av beräknade kostnader för ändrad lönegrads
placering m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 23 700 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
L.-A. Frithiof.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Bilaga 12.

Försvarets fastighetsfond.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
2 januari 1953.

Närvarande:

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Torsten Nilsson, anmäler
fråga om ytterligare medel till reparations- och underhållskostnader m. m.
under försvarets fastighetsfond och anför därvid följande.

Anslagsposten till reparations- och underhållskostnader m. m. under försvarets
fastighetsfond.

Under rubriken reparations- och underhållskostnader in. m. har i staten
för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1952/53 upptagits tillhopa
35 376 000 kronor, varav 16 150 000 kronor för arméns, 5 871 000 kronor för
marinens, 6 006 000 kronor för flygvapnets och 7 349 000 kronor för befästningars
delfond.

Fortifikationsförvaltningen hemställer i skrivelse den 8 november 1952
om bemyndigande att överskrida anslagsposten till reparations- och underhållskostnader
m. in. för att täcka de ökade utgifterna för underhållet av
försvarets byggnadsbestånd. Förvaltningen erinrar därvid till att börja med
om att ämbetsverket i skrivelse den 11 juni 1951 hemställt om bemyndigande
att för täckande av prisstegringar å tidigare beräknade kostnader för underhåll
av försvarets byggnadsbestånd avseende budgetåren 1950/51 och 1951/
52 få överskrida förevarande anslagspost. Enligt av fortifikationsförvaltningen
då verkställda beräkningar erfordrades för nämnda båda budgetår
en ökning av underhållsmedlen med sammanlagt för arméns delfond
(1 300 000 ~f- 2 333 000 =) 3 633 000 kronor, för marinens delfond

(430 000 -j- 867 000 =) 1 297 000 kronor, för flygvapnets delfond

(540 000 -}- 956 000 =) 1 496 000 kronor samt för befästningars delfond
(950 000 + 1 075 000 =) 2 025 000 kronor eller tillhopa 8 451 000. I en -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Iighet med Kungl. Maj :ts förslag i propositionen 1952:2 (bilaga 12)
medgav riksdagen (rd. skr. 1952:37) att anslagsposten till reparationsoch
underhållskostnader m. m. under respektive delfonder av försvarets
fastighetsfond fick under budgetåret 1951/52 överskridas med sammanlagt
högst 7 000 000 kronor, varav arméns delfond med 3 025 000
kronor, marinens med 1 050 000 kronor, flygvapnets med 1 225 000 kronor
och befästningars delfond med 1 700 000 kronor. Med hänsyn till att kostnadsstegringarna
blivit avsevärt högre än vad tidigare förutsatts, har fortifikationsförvaltningen
funnit det erforderligt att nu upptaga frågan om ytterligare
höjning av anslagen för fastighetsunderhållet och anför i anslutning
därtill i huvudsak följande.

I sin hemställan den 11 juni 1951 räknade fortifikatkmsförvaltningen med
en stegring av underhållskostnaderna för budgetåret 1950/51 av i runt tal
13 %. När byggnadsstyrelsens underhållskostnadsindex sedermera förelåg,
visade sig emellertid medeltalet av ökningen för budgetåret vara 14,36 %.
Något ytterligare tillägg av denna anledning till underhållsanslaget för budgetåret
1950/51 räknar ämbetsverket dock icke med. Däremot blev kostnadsstegringen
för budgetåret 1951/52 så mycket större än vad som förutsatts,
att de prisstegringsmedel, som återstod för sistnämnda budgetår, icke tillnärmelsevis
blev tillfyllest för fastighetsunderhållet under budgetåret. Av
de beviljade prisstegringsmedlen tog ämbetsverket i enlighet med sin förutnämnda
hemställan i anspråk å respektive delfonder 1 300 000 kronor,
430 000 kronor, 540 000 kronor och 950 000 kronor till underhållsarbetena
under budgetåret 1950/51, varför sålunda för prisstegringarna under budgetåret
1951/52 blott återstod å respektive delfonder (3 025 000 —
1 300 000 =) 1 725 000 kronor, ((1 050 000 — 430 000 =) 620 000 kronor,
(1 225 000 — 540 000 =) 685 000 kronor samt (1 700 000 — 950 000 =)
750 000 kronor. För den prisstegring å 20 %, som ämbetsverket i sin hemställan
räknat med, d. v. s. å respektive delfonder 2 333 000 kronor, 867 000
kronor, 956 000 kronor och 1 075 000 kronor, erhölls sålunda icke fullständig
täckning utan förelåg alltjämt en brist å respektive delfonder om
(2 333 000 — 1 725 000 =) 608 000 kronor, (867 000 — 620 000 =) 247 000
kronor, (956 000 — 685 000 =) 271 000 kronor och (1 075 000 — 750 000 =)
325 000 kronor. Att märka är emellertid att prisstegringen för budgetåret
icke stannade vid beräknade 20 % utan visade sig enligt byggnadsstyrelsens
underhållskostnadsindex, som stigit till 242, uppgå till 28,72 %. Denna ytterligare
stegring å 8,72 % motsvarar i ökade utgifter under anslagsposten Reparations-
och underhållskostnader in. in. (utom delposterna till skatter och
skogsbrandsläckningsmateriel) i runt tal för

umierhållsbelopp
i skit

arméns delfond............ 11 664 000

marinens delfond 4 334 000

flygvapnets delfond . . 4 780 000

befästningars delfond ............ 5 373 000

kostnadsökning

1 017 000
378 000
417 000
469 000

Summa prisstegring

2 281 OOO

Den på grund av angivna förhållanden uppkomna bristen å medel för fastighetsunderhållet
under budgetåret 1951/52, som dock förskottsvis delvis
täckts genom att ämbetsverket redan under budgetåret dispositionsmässigt
förfogat över viss del av de för budgetåret 1952/53 avsedda underhållsmedlen,
uppgår sålunda för respektive delfonder till (608 000 -j- 1 017 000 —)

Kungl. Maj. ts proposition nr 2.

l (ras 000 kronor, (»47 000 -f 378 000 =) 625 000 kronor, (271 000 -f
417 000 =) 688 000 kronor och (325 000 + 469 000 = ) 794 000 kronor eller
för samtliga delfonder till sammanlagt 3 732 000 kronor.

Det av byggnadsstyrelsen under sommaren 1951 uträknade underhållskoetnadsindexet,
som ligger till grund för de fastställda underhållsmedlen i
staten för budgetåret 1952/53, uppgick till 242. Vid ingången av sistnämnda
budgetår uppgick emellertid det då uträknade underhållsindexet till 266,
vilket innebär en stegring av underhållskostnaderna med 9,92 %. För att täcka
deeea prisstegringar så att vid budgetårets början avsedda nödiga underhållsåtgärder
kan komma till stånd, synes det nödvändigt, att anslagsposten
till Reparations- och underhållskostnader får överskridas i motsvarande
mån. Därest nämnda procenttal lägges till grund för beräkningen av de
ökade underhållskostnaderna — samtliga delposter under Reparations- och
underhållskostnader in. m. utom delposten till skatter och för amortering
av elektriska anläggningar avsedda medel — skulle dessa ökade kostnader
uppgå till i runt tal

arméns delfond
marinens delfond
flygvapnets delfond
befästningars delfond

underhållsbelopp
i stat.

15 850 000
5 771 000
5 936 000
7 279 000

kostnadsökning

1 572 000
572 000
589 000
722 000

Summa kronor 3 455 000

För budgetåren 1951/52 och 1952/53 erfordras sålunda — såvitt nu kan
bedömas — en ökning av underhållsmedlen med sammanlagt för arméns
delfond (1 625 000 -j- 1 572 000 =) 3 197 000 kronor, för marinens delfond
(625 000 -f- 572 000 =) 1 197 000 kronor, för flygvapnets delfond (688 000
J|- 589 000 = ) 1 277 000 kronor samt för befästningars delfond (794 000 -f7S2
000 =) 1 516 000 kronor eller tillhopa 7 187 000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts hemställer fortifikationsförvaltningen
att få för täckande av prisstegringar å tidigare beräknade kostnader för
underhåll av försvarets byggnadsbestånd, avseende budgetåren 1951/52 och
1962/53, överskrida de å arméns, marinens, flygvapnets och befästningars
delfonder av försvarets fastighetsfond upptagna anslagsposterna till Reparations-
och underhållskostnader m. m. med högst respektive 3 197 000 kronor,
1 197 000 kronor, 1 277 000 kronor och 1 516 000 kronor.

1 särskild skrivelse den 24 november 1952 hemställer fortifikationsförvaltningen
vidare att för bestridande av kostnaden för skyddsanordningar
vid försvarets anläggningar få överskrida de å arméns, marinens, flygvapnets
och befästningars delfonder av försvarets fastighetsfond upptagna
anslagsposterna Reparations- och underhållskostnader m. in. för budgetåret
1962/53 med högst respektive 300 000 kronor, 100 000 kronor, 100 000 kronor
och 300 000 kronor. Fortifikationsförvaltningen erinrar, att överbefälhavaren
jämlikt Kungl. Maj :ts den 26 oktober 1951 lämnade bemyndigande
tillkallat vissa sakkunniga, vilka antagit benämningen förrådskommittén,
med uppgift att, i första hand på grundval av inspektioner, verka för att
åtgärder vidtages för att minska inbrottsriskerna m. m. vid bl. a. förråd
tilfhörande försvarsväsendet. Under förrådskommitténs fortsatta arbete har

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

kommittén i samband med inspektioner vid olika förband framställt anmärkningar
mot bristfälliga skyddsanordningar och föreslagit vissa åtgärder
för dessa bristers snabba avhjälpande. I anledning härav har från förbanden
till fortifikationsförvaltningen lämnats förslag till de anordningar, som
ansetts böra omedelbart vidtagas, jämte kostnadsberäkningar. Fortifikationsförvaltningen
har vid prövning härav funnit, att de anordningar, som
synes böra genomföras med det snaraste under innevarande budgetår och
för vilkas utförande tidigare beviljade investeringsanslag icke är tillfyllest,
sammanlagt torde draga en kostnad av cirka 800 000 kronor. Avsedda anordningar
omfattar anskaffande av lås med större säkerhet, utförande och
uppsättande av dörrbommar, fönsterluckor och andra säkerhets- och skyddsanordningar,
för vilka arbeten icke erfordras byggnadstillstånd. Då huvuddelen
av dessa anordningar icke är av karaktär att höja respektive byggnads
värde och eventuella anslag för ändamålet genom åtgärdernas natur måste
uppdelas i ett stort antal småposter på respektive förband och byggnader
med ty åtföljande svårigheter att bokföringsmässigt redovisa kapitalinvesteringen,
ifrågasätter fortifikationsförvaltningen huruvida icke lämpligen medel
för det nu aktuella ändamålet i stället bör anvisas å staten för försvarets
fastighetsfond under Reparations- och underhållskostnader in. m., delposten
Smärre förbättringsarbeten.

Departementschefen. Såsom framgår av fortifikationsförvallningens framställning
har kostnaderna för underhållet av försvarets byggnadsbestånd
på grund av fortsatta prisstegringar blivit avsevärt högre än vad som tidigare
beräknats. Fortifikationsförvaltningen räknar sålunda med att prisstegringarna
såvitt avser budgetåret 1951/52 med inemot 9 procent överstigit
vad som antagits i ämbetsverkets hösten 1951 ingivna framställning
om kompensation för prisstegringar. Det av byggnadsstyrelsen under sommaren
1951 uträknade underhållskostnadsindexet, som låg till grund för
beräkningen av underhållsmedlen i staten för budgetåret 1952/53, har vidare
stigit från 242 till 266 vid ingången av sistnämnda budgetår, vilket
innebär en stegring av dessa kostnader med omkring 10 procent. För att
läcka dessa prisstegringar å tidigare beräknade underhållskostnader har
ämbetsverket hemställt om en uppräkning av anslagsposten till reparationsoch
underhållskostnader med tillhopa 7 187 000 kronor. För vidtagande av
vissa skyddsanordningar vid försvarets fastigheter skulle härutöver erfordras
ytterligare ett belopp av 800 000 kronor. Det sammanlagda belopp varmed
anslagsposten till reparations- och underhållskostnader skulle överskridas
vid bifall till fortifikationsförvaltningens framställningar uppgår
således till (7 187 000 + 800 000 =) 7 987 000 kronor.

Då det torde vara ofrånkomligt att även innevarande budgetår ställa ytterligare
medel till förfogande för reparations- och underhållskostnader under
de olika delfonderna i staten för försvarets fastighetsfond med hänsyn
till den inträffade stegringen av underhållskostnaderna sedan beräkningarna
för medelsanvisningarna i staten gjordes, förordar jag att riksdagens

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

medgivande inhämtas till överskridande av vederbörande anslagsposter i
staten för innevarande budgetår. Jag anser mig emellertid icke kunna tillstyrka
en större höjning än med sammanlagt 4 300 000 kronor, vilket i förhållande
till äskandena innebär en minskning med i runt tal 3,7 miljoner
kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att de å arméns, marinens, flygvapnets och
befästningars delfonder av försvarets fastighetsfond upptagna
anslagsposterna Reparations- och underhållskostnader
m. m. må under budgetåret 1952/53 överskridas med
högst respektive 2 000 000 kronor, 675 000 kronor, 675 000
kronor och 950 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Fredrik v. Scheele.

Kungi. Maj:ts proposition nr 2.

Bilaga 13.

Kapitalinvesteringar.

Justitiedepartementet.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsårenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 2 januari 1963.

Närvarande:

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler härefter
under justitiedepartementets handläggning hörande ärende angående kapitalinvestering
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 samt
anför därvid följande.

III. Statens allmänna lastighetsfond.

[ 1} 2 a. Byggnadsarbeten vid egendomen Hildero.

Till byggnadsarbeten vid egendomen Hildero anvisade 1951 års riksdag
för budgetåret 1951/52 ett investeringsanslag av 79 000 kronor. Dessa medel
motsvarade de beräknade kostnaderna för vissa ombyggnads- och förbättringsarbeten
som var nödvändiga för att egendomen skulle kunna tagas
i anspråk såsom koloni för ungdomsfängelseelever. Å tilläggsstat II till
riksstaten för nämnda budgetår beviljades sedermera för samma ändamål
ytterligare ett belopp av 17 500 kronor, varmed skulle täckas den kostnadsökning
som uppstått i samband med vissa prisstegringar.

I skrivelse den 11 oktober 1952 har fångvårdsstyrelsen hemställt, att å
tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår måtte för ifrågavarande
arbete äskas ytterligare 31 500 kronor. Ombyggnadsarbetet, som utförts i
fångvårdens arbetsdrifts regi, påbörjades under oktober 1951 och slutfördes
under september 1952. Kostnaderna för arbetet i dess helhet har enligt slutförd
redovisning uppgått till 118 674 kronor 65 öre. Anvisade medel, tillhopa
87 500 kronor, har således överskridits med i runt tal 31 200 kronor.
Beträffande orsakerna till överskridandet anföres följande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Under den tid, som förflutit efter det att tilläggsanslag beviljades, bär
ytterligare prisstegringar å byggnadsmaterialier m. m. inträffat. Enligt byggnadsstyrelsens
beräkningar har prisstegringen från år 1950, då den ursprungliga
kostnadsberäkningen uppgjordes, fram till september 1952, då
arbetena avslutades, uppgått till 44 procent eller, för nu ifrågavarande arbete,
till 30 800 kronor. Dragés från detta belopp tidigare anvisade 17 500
kronor, som beräknats motsvara kostnadsökningen fram till den 30 juni
1951, återstår för därefter inträffade prisstegringar ett belopp av 13 300
kronor.

Fastigheten Hildero, som i oktober 1951 utan vederlag överförts till fångvårdsstyrelsens
förvaltning, hade fram till den 1 juli 1944 förvaltats av statens
tvångsarbetsanstalt i Landskrona och därefter av socialstyrelsen. Egendomen
hade varit utarrenderad under tiden den 1 mars 1938—den 14 mars
1950, och därunder hade reparations- och underhållsarbetena blivit i anmärkningsvärt
hög grad eftersatta. Efter igångsättandet av ombyggnadsarbetet
kunde omfattande dolda bristfälligheter inom byggnaden konstateras.
Bland annat var en del takstolar, drygt halva yttertakets panelning och
vissa delar av bjälklagen starkt angripna av husbock och måste utbytas. Ny
taktäckning måste läggas på den skadade delen av yttertaket. På grund av
skadorna på detta hade läckage uppstått, varigenom putsen på byggnadens
norra innervägg blivit underminerad och lossnat från teglet. För att förhindra
framtida sprickbildning och ras var omputsning ofrånkomlig. Kostnaden
för dessa arbeten, som således icke kunnat tidigare beräknas, har
uppgått till 16 295 kronor.

Då den elektriska krafttillförseln från energileverantören, Tågarps energiförening,
befunnits otillräcklig för den planerade elektriska installationen i
byggnaden, har denna planering måst delvis göras om, vilket medfört en
ökad kostnad av 1 580 kronor.

Den merkostnad, för vilken medel icke finns anvisade, uppgår sålunda
till sammanlagt (13 300 16 295 + 1 580) 31 175 kronor eller i runt tal

31 200 kronor.

I en den 21 november 1952 avgiven promemoria uttalar byggnadsstyrelsen,
att det av fångvårdsstyrelsen beräknade tilläggsanslaget i anledning av prisstegringar
synes kunna godtagas, ehuru byggnadsstyrelsen för sin del räknar
med en något lägre kostnadsstegring under motsvarande tid. Då byggnadsstyrelsen
i föreliggande fall icke haft möjlighet att på platsen bese
omfattningen av de ytterligare tillkommande arbetena, har skäligheten av
de på dem beroende kostnadsökningarna icke kunnat bedömas. Enligt vunna
erfarenheter är det emellertid vid arbeten av detta slag nödvändigt att redan
från början räkna med oförutsedda komplikationer under arbetets gång
och att i sådana fall i möjligaste mån taga hänsyn härtill vid kostnadsberäkningens
uppgörande.

Departementschefen. Jag tillstyrker, att medel nu anvisas för täckande
av de merkostnader som uppkommit vid slutförandet av byggnadsarbetena

Kungl. Maj.ts proposition nr 2. 63

vid egendomen Hildero, och föreslår, att för ändamålet beviljas 31 200 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Byggnadsarbeten vid egendomen Hildero å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa ett investeringsanslag
av 31 200 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Sven Fischier.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Bilaga 14.

Kapitalinvesteringar.

Försvarsdepartementet.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
2 januari 1953.

N ä r v a rande:

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Torsten Nilsson, anmäler
härefter under försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående
kapitalinvesteringen å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1952/53.

Med förmälan tillika att ärendet under punkt 4 är av den natur att närmare
redogörelse för dess innebörd än som av det följande framgår icke
hör lämnas till statsrådsprotokollet, varför ytterligare upplysningar får inhämtas
genom de handlingar, som kommer att överlämnas till riksdagens
vederbörande utskott, anför chefen för försvarsdepartementet följande.

IV. Försvarets fonder.

A. Försvarets fastighetsfond.

Arméns delfond.

[1] 7. Ordnande av Stockholms luftvärns regementes förläggning. Efter
förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1945:189 beslöt riksdagen (skrivelse
nr 460), att Stockholms luftvärnsregemente skulle förläggas till Norrtälje.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i berörda proposition samt i 1946, 1947,
1951 och 1952 års statsverkspropositioner ävensom i propositionen 1952:2
har riksdagen för ändamålet för budgetåren 1945/46, 1946/47, 1947/48,
1951/52 och 1952/53 anvisat investeringsanslag av tillhopa (3 000 000 -j~

5 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 2.

66 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

6 000 000 + 3 000 000 + 1 000 000 + 1 500 000 + 500 000 =) 15 000 000
kronor.

I skrivelse den 15 november 1952 har fortifikationsförualtningen anfört
i huvudsak följande.

Av de anvisade medlen återstår till Kungl. Maj:ts förfogande ett belopp
av 968 489 kronor. Detta belopp avses komma att utnyttjas under första
halvåret 1953 för att täcka resterande kostnader — frånsett prisstegringar
— för en tygverkstad, som är under utförande, samt för att uppföra stängsel,
avståndsmätningsbyggnader och vissa förråd m. m. I sina medelsäskanden
för budgetåret 1953/54 anmälde förvaltningen sig ha för avsikt att
framdeles äska 3 000 000 kronor för att täcka de merkostnader, som uppkommit
till följd av prisstegringar å de byggnadsföretag, för vilka riksdagen
tidigare anvisat medel. Även detta belopp erfordras under innevarande
budgetår. Ämbetsverket har nu hemställt, att detta belopp måtte anvisas
å tilläggsstat för innevarande budgetår.

Departementschefen. De anmälda merkostnaderna torde vara ofrånkomliga,
och jag tillstyrker därför, att 3 000 000 kronor anvisas å tilläggsstat.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Ordnande av Stockholms luftvårnsregementes förläggning
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/
53 anvisa ett investeringsanslag av 3 000 000 kronor.

[2] 9. Vissa markförvärv. I sina anslagsäskanden för budgetåret 1951/52
hemställde fortifikationsförvaltningen, att ett belopp av 215 000 kronor
måtte anvisas för utvidgning av Utö skjutfält. Till stöd för förslaget anförde
förvaltningen i huvudsak följande.

Sedan ägaren av fastigheten Edesnäs 41 i Utö socken erhållit tillstånd
till avstyckning av ett markområde om 59,313 hektar av fastigheten, å en
skrivelsen bifogad karta betecknat med I, i avsikt att exploatera detsamma
för bostadsbebyggelse, hade fortifikationsförvaltningen med hänsyn till områdets
belägenhet intill Utö pansarskjutfält av militära skäl motsatt sig
fastställelse av avstyckningsförrättningen. Vederbörande ägodelningsrätt
hade sedermera undanröjt avstyckningsförrättningen med motivering att
området med hänsyn till den av kronan å det intill området gränsande
skjutfältet bedrivna verksamheten icke vore varaktigt lämpat för exploatering.

Med anledning därav hade markägaren begärt, att området måtte inlösas
av kronan, och i samband därmed framhållit, att han helst såge, att kronan
förvärvade all honom tillhörig mark å Utö, dock med undantag av ett område
om cirka 40 hektar, vilket skulle av ägaren behållas. Markägaren hade
i en av honom upprättad värderingskalkyl angivit sitt markinnehav till
cirka 292,5 hektar. Markområdena hade på kartan betecknats med siffrorna
I, II och III.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Militärbefälhavare]! för fjärde militärområdet hade i yttrande anfört, att
området I borde förvärvas för försvarets räkning, enär detta område vore
synnerligen önskvärt för övningarna å skjutfältet. Området II erbjöde goda
möjligheter för övningarnas bedrivande, varför det vore önskvärt, att övningsfältet
utvidgades till att omfatta jämväl detta område. Området III
med Edesnäs gård och viss tomtmark vid Kyrltviken vore visserligen icke
direkt användbart för övningar, men militärbefälbavaren hade intet att
erinra mot ett förvärv av detsamma.

Arméchefen hade anfört, att chefen för flygvapnet framställt som ett
önskemål, att flygvapnet skulle få ensamt disponera sydvästra delen av
skjutfältet och följaktligen tillstyrkt markförvärv, som kunde möjliggöra
flygvapnets begagnande av skjutfältet på angivet sätt. Då emellertid de till
inköp föreslagna markområdena icke kunde för arméns del ersätta den av
chefen för flygvapnet åsyftade delen av skjutfältet, ansåge arméchefen, att
ett samordnande av flygvapnets och arméförbandens övningar å skjutfältet
icke underlättades av de ifrågasatta markförvärven. Området I vore emellertid
erforderligt för ökande av arméförbandens möjligheter till samövningar.

På fortifikationsförvaltningens uppdrag hade verkställts värdering av de
till förvärv ifrågasatta områdena, varvid området I värderats till 210 000
kronor, området II till 336 000 kronor och området III till 189 450 kronor.

För egen del hade fortifikationsförvaltningen funnit, att fastighetsägaren
med hänsyn till ägodelningsrättens utslag syntes kunna jämlikt 121 § byggnadslagen
påfordra, att området I inlöstes av kronan. Då området även
vore erforderligt ur övningssynpunkt, borde det därför enligt förvaltningens
mening förvärvas. Med hänsyn till vad utredningen givit vid handen syntes
däremot tillräckliga skäl knappast förefinnas för ett förvärv av de övriga
båda områdena. Ämbetsverket beräknade för ändamålet ett belopp av
215 000 kronor.

Genom beslut den 15 juni 1951 fann Kungl. Maj :t framställningen för det
dåvarande icke föranleda någon Kungl. Maj :ts åtgärd.

Sedan Kungl. Maj :t sedermera uppdragit åt fortifikationsförvaltningen att
med markägaren förhandla om och, där för kronan antagbar överenskommelse
kunde träffas, med förbehåll av utav Kungl. Maj :t lämnat godkännande
sluta avtal rörande förvärv av området I, har fortifikationsförvaltningen
i skrivelse den 27 oktober 1951 meddelat, att till grund för förhandlingarna
med markägaren legat tvenne på ämbetsverkets uppdrag verkställda
värderingar, av vilka den ena verkställts av i ärendet tidigare anlitade värderingsmän,
vilka nu beräknat områdets värde till 407 500 kronor. Såsom
skäl för att området åsatts ett värde, som med cirka 200 000 kronor överstege
det tidigare beräknade, hade värderingsmännen särskilt framhållit
den kraftiga prisstegring, som under det senaste året ägt rum beträffande
såväl tomtmark som virke. Förvaltningen, som funnit det uppskattade värdet
väl högt, hade därför anlitat ytterligare en värderingsman, vilken beräknat
värdet å området till 293 000 kronor.

Knngl. Maj.ts proposition nr 2.

Fortifikationsförvaltningen har vidare framhållit, att markägaren under
åberopande av områdets utomordentliga lämplighet för sommarstugebebyggelse
och med stöd av upprättat förslag till byggnadsplan till en början
yrkat ett synnerligen högt pris för det ifrågasatta området, vilket han emellertid
sänkt till 330 000 kronor med rätt dock att för egen del uttaga en
utstämplad virkesmängd om 936 m3 stamvolym. Förvaltningen hade funnit
de angivna villkoren vara för kronan godtagbara och hade, under förutsättning
av Kungl. Maj :ts godkännande före den 1 september 1952, träffat
avtal med markägaren om förvärv av området för en köpeskilling av
330 000 kronor. Utöver köpeskillingen beräknade ämbetsverket, att ett ytterligare
belopp av 5 000 kronor erfordrades för avstyckning av området in. m.

Fortifikationsförvaltningen har hemställt, att för utvidgning av Utö skjutfält
måtte anvisas ett belopp av 335 000 kronor.

Sedermera har fortifikationsförvaltningen med skrivelse den 18 juli
1952 ingivit ett den 17 i samma månad dagtecknat tillägg till förenämnda avtal,
vari rättsförhållandet emellan kronan, å ena, och markägaren, å andra
sidan, reglerats under den ändrade förutsättningen, att medelsäskandet förelädes
1953 års riksdag.

Genom beslut den 22 augusti 1952 har Kungl. Maj :t funnit gott att, under
förutsättning av riksdagens bifall till propositionen, godkänna avtalet med
däri genom förenämnda tillägg gjorda ändringar.

Departementschefen. Enär det till förvärv föreslagna området synes vara
erforderligt ur övningssynpunkt, föreslår jag, att detsamma förvärvas av
kronan. Mot de av fortifikationsförvaltningen gjorda kostnadsberäkningarna
har jag intet att erinra, och jag föreslår alltså att för utvidgning av Utö
skjutfält anvisas ett belopp av 335 000 kronor. Beloppet torde böra redovisas
under anslagsrubriken Vissa markförvärv.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen

att till Vissa markförvärv å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1952/53 anvisa ett investeringsanslag av
335 000 kronor.

Marinens delfond.

[3] 14. Avlöpningsbädd och kajanläggningar vid Karlskrona örlogsvarv.
Efter förslag av Kungl. Maj :t i 1950—1952 års statsverkspropositioner och
propositionen 1952: 2 har riksdagen för budgetåren 1950/53 anvisat investeringsanslag
om tillhopa 1 275 000 kronor till Avlöpningsbädd och kajanläggningar
vid Karlskrona örlogsvarv.

De anvisade medlen avsågs för ombyggnad av avlöpningsbädd samt för
uträtning av västra sidan av det s. k. yttre svajningsrummet vid varvet.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

I skrivelse den 28 november 1952 anför fortifikations förvaltningen att
för ombyggnad av avlöpningsbädden till ämbetsverkets förfogande ställts
ett belopp av 312 000 kronor. Arbetet har inom ramen för medelsanvisningen
utförts under tiden den 1 oktober 1950—den 1 oktober 1951. Återstoden av
anslagen (1 275 000 — 312 000 = ,) 963 000 kronor har avsetts för uträtning
av västra sidan av yttre svajningsrummet. Arbetena härpå, som påbörjades
i början av år 1951, beräknas bli färdigställda omkring den 1 juli 1953.
Kostnaderna för dessa senare arbeten beräknas — vid oförändrat prisläge
irån och med den 1 juli 1952 till arbetenas färdigställande — enligt ingivet
förslag på grund av inträffade prisstegringar komma att uppgå till 1 110 000
kronor. Merkostnaden uppgår till 120 000 kronor.

Emellertid bör, anför ämbetsverket vidare, vissa ytterligare arbeten utföras.
Enligt förenämnda förslag skall vattendjupet utgöra 7,5 m MV inom
ett 5 in brett område längs kajen. Botten i yttre svajningsrummet är ursprungligen
avsprängd till ett djup av 7,5 in MV. Under årens lopp har på
den avsprängda bottnen skett uppgrundningar, så att det nuvarande seglationsdjupet
är omkring 6,5 in MV. Längs kajens sträckning inom svajningsrummet
erfordras således endast uppmuddring. Förslaget omfattar även
borttagande av befintlig pir, som nu utskjuter vinkelrät mot kajen. Under
piren finnes berg på ett djup av 5—6 in, vilket förhållande vid tidigare
undersökningar icke kunnat konstateras. Därjämte finnes berg längs kajens
sträckning på yttre sidan av piren. Fortifikationsförvaltningen har i samråd
med chefen för marinen och marinförvaltningen bedömt lämpligt att
i viss omfattning och i ett sammanhang öka bottendjupet till 7,5 in MV. Härigenom
vinnes bland annat, att totalkostnaden för bortsprängning av berg
inom området blir cirka 50 000 kronor lägre än om motsvarande sprängningar
utföres etappvis samt att möjlighet beredes samtliga flottans fartyg
utom pansarskeppen att angöra kajen. Merkostnaden för nu föreslagna
sprängningar beräknas uppgå till 100 000 kronor.

Det ytterligare medelsbehovet för ifrågavarande arbeten uppgår således
till (312 000 -)- 1 110 000 -f- 100 000 — 1 275 000 —) 247 000 kronor eller
i runt tal 250 000 kronor. Ämbetsverket hemställer, att detta belopp måtte
anvisas.

Departementschefen. Den av fortifikationsförvaltningen föreslagna utökningen
av programmet synes väl motiverad såväl ur ekonomisk synpunkt
som med hänsyn till behovet av tillräckligt djup i hamnbassängen. Jag
tillstyrker därför att de föreslagna åtgärderna kommer till utförande. Mot
beräkningen av kostnaderna härför och för täckande av prisstegringar har
jag icke iunnit anledning till erinran, och jag föreslår alltså att för ändamålet
anvisas ett investeringsanslag av 250 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

att till Avlöpningsbädd och kajanläggningar vid Karlskrona
örlogsvarv å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1952/53 anvisa ett investeringsanslag av 250 000 kronor.

[4] 17. Vissa markförvärv. I sina anslagsäskanden för budgetåret 1952/53
anmälde fortifikationsförvaltningen behov av medel för förvärv av ett markområde
om cirka 103 hektar, beläget i Skredsviks socken vid Gullmarsfjorden.
Sedan utredning i ärendet slutförts, bär ämbetsverket i särskilda skrivelser
den 22 december 1951 och den 1 april 1952 vidare anfört i huvudsak
följande.

Chefen för marinen hade hos fortifikationsförvaltningen framhållit, att
ifrågavarande område var av stor betydelse för marinen. De lokaler, som
erfordrades för den planerade verksamheten inom området, avsågs skola
i huvudsak tagas i anspråk genom rekvisition. Emellertid var det angeläget,
att kronan disponerade något område därstädes, inom vilket erforderliga
permanenta anordningar kunde redan i fredstid utföras och där för verksamheten
erforderlig materiel kunde uppläggas. Möjlighet förelåg att genom
köp förvärva fastigheterna Cederslund eller Röd l3 och l5 i Skredsviks socken.
Fastigheterna, som till övervägande delen utgjordes av bergig skogsmark,
var centralt belägna inom området och erbjöd goda möjligheter till
en framtida utveckling. Chefen för marinen fann det synnerligen angeläget,
att förvärv av ifrågavarande fastigheter komme till stånd.

På fortifilcationsförvaltningens uppdrag hade verkställts värdering av de
till förvärv ifrågasatta fastigheterna, vilka därvid åsatts ett värde av sammanlagt
274 000 kronor. Fastigheterna omfattade 3,24 hektar tomt och trädgård,
6,08 hektar åker, 0,5i hektar äng samt 89,43 hektar skogsmark och annan
avrösningsjord eller sammanlagt 99,26 hektar. Åkerjorden med tillhörande
betesmark och åbyggnader var utarrenderad, medan huvuddelen av
fastigheten med därå befintliga byggnader utnyttjades såsom semesterhem.

Fastighetsägaren hade erbjudit kronan att förvärva fastigheterna för en
köpeskilling av sammanlagt 250 000 kronor. Med hänsyn till vad vid värderingen
framkommit, syntes den begärda köpeskillingen för kronan förmånlig.
Härtill kom emellertid kostnader för vissa smärre iståndsättningsarbeten,
varför sammanlagt erfordrades omkring 255 000 kronor.

För egen del hade fortifikationsförvaltningen funnit, att fastigheterna
borde förvärvas av kronan. Därest förvärv icke snarast kom till stånd, förelåg
risk för att delar av fastigheterna disponerades för villabebyggelse, varigenom
ett framtida förvärv skulle avsevärt försvåras eller måhända omöjliggöras.
Ämbetsverket hemställde att ett belopp av 255 000 kronor måtte
anvisas för ändamålet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

endast under förutsättning att kronan under tiden intill dess Kungl. Maj :ts
beslut föreligger arrenderar fastigheterna för en arrendesumma av 15 000
kronor för år. Vidare har markägaren förbehållit sig, att eu hos honom
anställd pensionär skall äga rätt att under sin livstid alltjämt kostnadsfritt
disponera en bostad om två rum och kök. Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap,
som bedriver vissa arbeten i närheten av området i fråga,
har förklarat sig villig arrendera fastigheterna på de av markägaren angivna
villkoren för att använda boningshusen såsom tillfälliga arbetarförläggningar.
Riksnämnden har därvid förbehållit sig att för vissa förbättrings-
och inredningsarbeten, vilka riksnämnden funnit erforderliga förhusens
utnyttjande för angivet ändamål och vilka arbeten kan förväntas
bliva till nytta, då fastigheterna tages i anspråk för försvarets räkning, sedermera
erhålla ersättning intill ett belopp av 30 000 kronor.

Fortifikationsförvaltningen har, under förbehåll av Kungl. Maj :ts godkännande
senast den 31 maj 1953, med markägaren slutit kontrakt angående
förvärv av fastigheterna för kronans räkning för en köpeskilling av
250 000 kronor. Med hänsyn till de arrendekostnader, som kronan nödgats
åtaga sig för tiden intill dess markförvärvet slutförts, har ämbetsverket
hemställt att å tilläggsstat för budgetåret 1952/53 måtte för ändamålet anvisas
280 000 kronor.

Departementschefen. Det till förvärv föreslagna området synes erforderligt
för marinens verksamhet inom västkustområdet. Med hänsyn jämväl
till de fördelaktiga villkoren för förvärv av fastigheterna anser jag mig böra
förorda, att fastigheterna förvärvas av kronan. Mot kostnadsberäkningarna
har jag intet att erinra. Med hänsyn till de arrendekostnader, som kronan
nödgats åtaga sig intill dess markförvärvet slutförts, synes medel härför
—- 280 000 kronor inberäknat vissa förbättrings- och inredningsarbeten —
böra anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår. Beloppet synes böra
anvisas under anslagsrubriken Vissa markförvärv.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen

att till Vissa markförvärv å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1952/53 anvisa ett investeringsanslag av
280 000 kronor. 5

[5] 17 a. Ombyggnad av artilleriverkstäderna vid Karlskrona örlogsvarv.
Efter förslag av Kungl. Maj :t i propositionen 1951: 2 anvisade riksdagen å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51 ett investeringsanslag
av 465 000 kronor till Ombyggnad av artilleriverkstäderna vid Karlskrona
örlogsvarv.

I skrivelse den 15 november 1952 anför fortifikationsförvaltningen att
arbetet på anläggningen är i det närmaste slutfört och att totalkostnaden
numera beräknas uppgå till 590 000 kronor. Då den ursprungligen beräknade
kostnaden uppgick till 465 000 kronor enligt prisläget den 31 decem -

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

ber 1950, uppgår merkostnaden till 125 000 kronor. Kostnadsökningen har
huvudsakligen föranletts av under mellantiden inträffade prisstegringar.
Ämbetsverket hemställer att sistnämnda belopp måtte anvisas.

Mot fortifikationsförvaltningens förslag har jag ingen erinran. Jag hemställer
därför, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

alt till Ombyggnad av artilleriverkstäderna vid Karlskrona
örlogsvarv å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1952/53 anvisa ett investerinigsanslag av 125 000
kronor.

[6] 17 b. Ventilationsanläggning i marinens ämbetsbyggnad å Ladugårdsgärde.
Efter förslag av Kungl. Maj :t i 1947 års statsverksproposition anvisade
riksdagen för budgetåret 1947/48 ett investeringsanslag av 65 000
kronor til! Ventilationsanläggning i marinens ämbetsbyggnad å Ladugårdsgärde.

I skrivelse den 29 september 1952 framhåller byggnadsstyrelsen att byggnadstillstånd
för arbetena erhållits först under hösten 1951. Arbetena har
därigenom kommit att utföras under en tid, då byggnaöskostnadsnivån
legat i genomsnitt 54 % högre än hösten 1946, då den kostnadsberäkning
som låg till grund för anslagsanvisningen utfördes. För arbetenas slutförande
erfordras således till följd av den uppkomna prisstegringen ytterligare
35 000 kronor. Ämbetsverket hemställer att detta belopp måtte anvisas.

Mot byggnadsstyrelsens förslag har jag ingen erinran. Jag hemställer
därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Ventilationsanläggning i marinens ämbetsbyggnad
å Ladugårdsgärde å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1952/53 anvisa ett investeringsanslag av 35 000
kronor.

Befästningars delfond.

[7] 25. Anordnande av vissa fartygstunnlar. CJnder hänvisning till vad
jag förut denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 25 punkt 23)
får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Anordnande av vissa fartygstunnlar å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa ett investeringsanslag
av 3 500 000 kronor.

[8] 28. Vissa ammunitionsförråd. Under hänvisning till vad jag förut denna
dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 25 punkt 26) får jag hemställa,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa ammunitionsförråd å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1952/53 anvisa ett investeringsanslag
av 3 000 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2. 73

[9] 30. Uppställningsplatser för radarstationer. Under hänvisning till vad
jag förut denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 25 punkt 28) får
jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Vppställningsplatser för radarstationer å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa ett investeringsanslag
av 3 200 000 kronor.

[10] 32. Anordnande av vissa lokaler för luftbevakningen. Under hänvisning
till vad jag förut denna dag anfört i statsverkspropositionen (bil. 25
punkt 30) får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Anordnande av vissa lokaler för luftbevakningen å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa
ett investeringsanslag av 2 800 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Fredrik v. Scheele -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Hilaga 15.

Kapitalinvesteringar.

Kommunikationsdepartementet.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 2 januari 1953.

Närvarande:

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler
härefter under kommunikationsdepartementet hörande ärenden angående
kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/
53 samt anför därvid följande.

I. Statens affärsverksfonder.

A. Postverket.

[1] 1. Posthus m. m. Till Posthus in. in. har för budgetåret 1952/53 anvisats
4 600 000 kr.

I skrivelse den 19 september 1952 hav generalpoststyrelsen hemställt, att
till ifrågavarande ändamål måtte å tilläggsstat till riksstaten för innevarande
budgetår anvisas 800 000 kr. Styrelsen har lämnat följande redogörelse
beträffande det anmälda medelsbehovet.

I 1951 års petita uppskattades medelsförbrukningen under budgetåret
1952/53 å här ifrågavarande anslag till 5 900 000 kr. Styrelsen hade vid
dessa beräkningar kalkylerat med att under budgetåret kunna få påbörja
den sedan länge planerade om- och tillbyggnaden av posthuset i Karlstad
samt uppförandet av posthus i Sundsvall, Boden (ev. Nässjö) samt Landskrona.

De under budgetåret 1951/52 inträdda iöne- och prisstegringarna har medfört,
att totalkostnaden för posthuset i Eskilstuna, som tidigare upptagits
till 3 250 000 kr., numera beräknas till 3 465 000 kr., vilket innebär en kostnadsökning
med 215 000 kr. Arbetena med uppförandet av sistnämnda post -

Kungi. Maj:ts proposition nr 2.

hus samt av posthuset i Luleå har vidare bedrivits i sådan takt, att medelsåtgången
under budgetåret för dessa byggnadsföretag tillsammans beräknas
bli drygt 500 000 kr. större än vad tidigare kunnat förutses. Generalpoststyrelsen
beräknar därför anslagsbelastningen för budgetåret 1952/53 till omkring
6 500 000 kr., varav ca 5 600 000 kr. för pågående arbeten och ca
900 000 kr. för påbörjandet av nämnda byggnadsföretag i Karlstad och
Sundsvall. Med denna medelsförbrukning skulle vid utgången av innevarande
budgetår å anslaget föreligga en brist av i runt tal 800 000 kr.

Departementschefen. Under åberopande av vad jag tidigare denna dag anfört
vid anmälan i statsverkspropositionen av förevarande anslagsfråga (bil.
27, pt 2) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Posthus in. in. å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1952/53 anvisa ett investeringsanslag av 800 000
kronor.

[2J 3. Anskaffning av automobiler m. m. För budgetåret 1952/53 har till
anskaffning av automobiler in. in. anvisats 700 000 kr.

Generalpoststyrelsen har i sin framställning av den 19 september 1952 äskat
400 000 kr. å tilläggsstat för budgetåret 1952/53 till ytterligare utgifter
under detta anslag.

Styrelsen meddelar, alt tillgängliga medel för innevarande budgetår uppgår
till ca 702 000 kr. Medelsförbrukningen beräknades hösten 1951 till
700 000 kr., varav 400 000 kr. för automobiler och 300 000 kr. för traktorer
och truckar. Därefter inträffade prisstegringar har höjt de beräknade kostnaderna
med ca 100 000 kr. Härtill kommer, att leveransen av 10 st. truckar,
som tidigare beräknats skola äga rum under budgetåret 1953/54, nu blir
aktuell redan under innevarande budgetår. Kostnaden härför uppgår till
250 000 kr. Dessutom har en tidigare ej förutsedd anskaffning av 2 st. personbilar
visat sig erforderlig. Den sammanlagda medelsförbrukningen under
budgetåret beräknas därför numera till 1 100 000 kr.

Departementschefen. Under åberopande av vad jag tidigare denna dag
anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av förevarande anslagsfråga
1 bil. 27, pt 4) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Anskaffning av automobiler in. in. å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa ett investeringsanslag
av 400 000 kronor.

[3] 7. Postverkets dispositionsanslag. Under detta anslag har senast för
budgetåret 1950/51 anvisats 1 000 000 kr.

Generalpoststyrelsen äskar i sin framställning av den 19 september 1952
600 000 kr. å tilläggsstat för innevarande budgetår.

Styrelsen meddelar, att för innevarande budgetår finnes tillgängligt å dispositionsanslaget
ett belopp av i runt tal 570 000 kr. Härav beräknas ca
520 000 kr. åtgå till vissa ombyggnadsarbeten i centralposthuset i Göteborg

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

samt i posthuset i Kristianstad. För andra arbeten, som är av karaktär att
böra bekostas ur dispositionsanslaget och avser posthusen i Värnamo, Munkfors,
Söderhamn och Norrköping, samt för oförutsedda utgifter beräknas ca
600 000 kr. bli tagna i anspråk, varjämte avslutandet av äldre byggnadsföretag
väntas kräva 50 000 kr. Således behöver 600 000 kr. anvisas å tilläggsstat
för budgetåret.

Departementschefen. Under åberopande av vad jag tidigare denna dag
anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av förevarande anslagsfråga
(bil. 27, pt 6) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att såsom Postverkets dispositionsanslag å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa ett invesleringsanslag
av 600 000 kronor.

B. Telegrafverket.

[4] 1, 2, 5, 6 och 7. Telefonstationsbyggnader m. m., Förrådsbyggnader
m. m., Telefon- och telegrafstationer, Nya abonnentanläggningar, nätarbeten
och blanka mellanortsledningar samt Rundradioanläggningar.

För budgetåret 1952/53 anvisade belopp å här ifrågavarande anslag samt
av telegrafstyrelsen äskade anslag å tilläggsstat framgår av följande sammanställning
:

Förrådsbyggnader m. m........................

Riks- och landskablar m. in....................

Telefon- och telegrafstationer...................

Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka

Rundradioanläggningar

Summa kr.

Anvisat å	Äskat ä
riksstat	tilläggsstat
för 1952/53	för 1952/53
1 400 000	3 650 000
100 000	650 000
65 000 000	8 000 000
63 000 000	12 900 000
66 000 000	18 950 000
200 000	1 750 000
195 700 000	45 900 000

I skrivelse den 8 september 1952 har telegrafstyrelsen beträffande de
orsaker som föranlett behovet av de å tilläggsstat äskade medlen lämnat
följande allmänna redogörelse:

Den fortsatta starka stegringen av arbetslöner och materielpriser sedan
den tidpunkt, då telegrafstyrelsen beräknade storleken av behövliga investeringsanslag
för budgetåret 1952/53 har medfört, att de av riksdagen för detta
budgetår anvisade anslagen i flera fall kommer att bli otillräckliga för del
arbetsprogram, som i 1952 års statsverksproposition har förutsatts för telegrafverkets
del och som i prisnivån i medio av år 1951 beräknades draga
en sammanlagd kostnad av 200 milj. kr. Sistnämnda investeringsram skulle
eventuellt kunna höjas, därest den för statens järnvägar beräknade ramen
bedömdes icke kunna utfyllas, och i de för budgetåret 1952/53 anvisade

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

investeringsansanslagen inbegreps av denna anledning även en anslagsreserv
på 15 milj. kr., vilket belopp av Kungl. Maj:t skulle kunna ställas till
telegrafstyrelsens förfogande.

Telegrafstyrelsen har för sin del utgått ifrån, att det i 1952 års statsverksproposition
förutsedda arbetsprogrammet för budgetåret 1952/53 skall
få genomföras. En inskränkning av detsamma skulle för övrigt medföra
svårbemästrade konsekvenser i fråga om sysselsättningen av den nuvarande
arbetsstyrkan och i många fall bli omöjlig att genomföra, därför att
beställningar redan är utlagda.

Enligt beräkningar, som utförts inom telegrafstyrelsen, har kostnadsstegringen,
sedan anslagsberäkningen för innevarande budgetår utfördes,
uppgått till genomsnittligt 18 %.

På grund härav hemställer styrelsen att ytterligare medel för innevarande
budgetår anvisas å tilläggsstat.

I fråga om de särskilda anslagsposterna anför styrelsen i huvudsak följ
ande:

Beträffande telefonstations- och förrådsbyggnader, nya abonnentanläggningar,
nätarbeten och blanka mellanortsledningar samt rundradioanläggningar
är behovet av tilläggsanslag något större än som motiveras av löneoch
materielprisstegringen. Vad angår telefonstations- och förrådsbyggnader
är anledningen härtill, att pågående byggnadsföretag till följd av lättnad
på arbetsmarknaden måste beräknas bliva färdigställda i snabbare takt än
man hösten 1951 kunde räkna med, samtidigt som leverantörerna av byggnadsmateriel
— till följd av kreditrestriktionerna — begär skyndsammare
betalning än förut. Härtill kommer att totalkostnaden för redan avslutade
eller under arbete varande byggnadsföretag till följd av den tidigare starka
ökningen av byggnadskostnaderna i flera fall visat sig bli avsevärt större
än telegrafstyrelsen hösten 1951 beräknade.

Vad beträffar nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka mellanortsledningar
har styrelsen, för att även i fortsättningen kunna behålla
nuvarande arbetsstyrka och icke av anslagsbrist tvingas till permitteringar,
upptagit det för budgetåret 1952/53 behövliga tilläggsanslaget
till 18 950 000 kr., varigenom styrelsen beräknar att kunna koppla in ungefär
lika många nya apparater som under budgetåret 1951/52.

Vad slutligen angår rundradioanläggnnigarna är behovet av ökat anslag
i första hand föranlett av utbyggnaden av trådradionätet. Anslagsförbrukningen
för trådradioanläggningar, som för budgetåret 1950/51 uppgick till
340 000 kr., var för budgetåret 1951/52 1 907 000 kr. och beräknas nu för
budgetåret 1952/53 till 2 100 000 kr. Antalet nytillkomna trådradioabonnenter,
som för budgetåren 1950/51 och 1951/52 uppgick till 3 000 resp. 18 200,
beräknas för budgetåret 1952/53 komma att stiga till 28 000.

Radiomottagningsförhållandena i vårt land har de senaste två åren avsevärt
försämrats genom att i flera länder nya rundradiostationer tillkommit,
för vilka icke några våglängder finnas tillgängliga. Dessa stationer
har alltså utan rätt trängt in på existerande stationers våglängder och förstör
därmed inom stora områden mottagningen från de våglängdsberättigade
stationerna. Styrelsen anser det därför synnerligen angeläget, att
erforderliga investeringsmedel för trådradionätets snabba utbyggnad i fortsättningen
anvisas, så att förbättrade mottagningsmöjligheter snarast skapas
för de cirka 700 000 licensbetalare, som nu icke kunna tillfredsställande
avlyssna rundradioprogrammet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Telegrafstyrelsen har i skrivelse den 8 september 1952 angående anslagsäskanden
för nästa budgetår ytterligare meddelat, att de för budgetåret
1952/53 till 880 000 kr. beräknade kostnaderna för antennanläggning vid
Sundsvalls radiostation väntas komma att överskridas med 320 000 kr.
Kostnadsökningen beror på oförutsedda svårigheter med grundförhållandena
för anläggningens mast- och stagfundament och är avsedd att täckas
från det nu å tilläggsstat för budgetåret 1952/53 äskade anslaget till rundradioanläggningar.

Arbetsmarknadsstyrelsen har i yttrande den 30 september 1952 angående
telegrafstyrelsens anslagsäskanden på tilläggsstat för innevarande budgetår
i huvudsak anfört, att det enskilda näringslivet nu på flera områden icke
kan mottaga ytterligare arbetskraft och att det därför ur arbetsmarknadssynpunkt
är av betydelse, att icke telegrafverket eller dess leverantörer till
följd av brist på medel till ifrågavarande anläggningar under de närmaste
månaderna friställer arbetskraft. En viss ökning i telegrafverkets investeringar
utöver den föreslagna skulle med hänsyn till arbetskraftstillgången
vara genomförbar under innevarande budgetår, åtminstone beträffande vissa
anskaffningar inom industrien.

Statens handels- och industrikommission har i ett den 14 oktober 1952
avgivet gemensamt yttrande för affärsverken i stort sett icke haft några
erinringar mot telegrafstyrelsens anslagsäskanden på tilläggsstat för budgetåret
1952/53.

Departementschefen. Under åberopande av vad jag tidigare denna dag anfört
vid anmälan i statsverkspropositionen av förevarande anslagsfrågor
(bil. 27, pt 7) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53

anvisa följande investeringsanslag, nämligen

a) Telefonslationsbyggnader m. m................ 2 100 000

b) Förrådsbyggnader m. m..................... 130 000

c) Telefon- och telegrafstationer................. 12 900 000

d) Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka

mellanortslcdningar......................... 18 950 000

e) Rundradioanläggningar...................... 830 000

[5] 12. Rörelsekapital för telegrafverket. Telegrafverkets rörliga kredit i
riksgäldskontoret uppgår sedan 1947 till 35 milj. kr. På tilläggsstat för
budgetåret 1950/51 har till rörelsekapital för telegrafverket anvisats ett
investeringsanslag av 10 milj. kr.

I skrivelse den 26 september 1952 har telegrafstyrelsen å tilläggsstat för
budgetåret 1952/53 äskat ytterligare 10 milj. kr. till rörelsekapital.

Beträffande telegrafverkets behov av rörelsemedel har styrelsen bl. a.
meddelat, att detta i stort sett bestämmes å ena sidan av storleken av den
nödvändiga materiellagerhållningen, av krediterna till verkets kunder för

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

samtals- och telegramavgifter och av förskotterade utgifter, som skall ersättas
verket av utomstående, och å andra sidan av storleken av hos verket
innestående depositioner och skattemedel o. dyl. De väsentligaste av dessa
olika faktorer är, som en till skrivelsen fogad tablå visar, materiellagerhållningen
och krediterna för samtals- och telegramavgifter.

Behovet av rörelsemedel har stigit starkt sedan den 30 juni 1951. Stegringen
beror på den ökade omfattningen av rörelsen, som bl. a. rent automatiskt
medför ökade krediter till verkets kunder, dels på den av rörelsens
tillväxt starkt ökade anläggningsverksamheten, som nödvändiggjort ökad
lagerhållning såväl vid förråden som vid verkstaden. Härtill har emellertid
också kommit verkningarna av penningvärdeförsämringen under de två
sista åren, vilken medfört ökade krediter för samtals- och telegramavgifter
in. m. till följd av de taxehöjningar, som måst vidtagas för att möta de stegrade
driftkostnaderna. Även beloppet av övriga fordringar har stigit under
det senaste året. Denna ökning uppväges emellertid praktiskt taget av en
lika stor ökning av beloppet för diverse skulder.

Eftersom den rörliga krediten egentligen endast är avsedd att möta tillfälliga
fluktuationer i behovet av rörelsemedel men krediten numera har
måst tagas permanent i anspråk, anser telegrafverket att rörelsemedlen böra
förstärkas genom att ett särskilt investeringsanslag anvisas för ändamålet.
Anslagets storlek synes lämpligen kunna bestämmas till 10 milj. kr., vilket
belopp äskas å tilläggsstat för innevarande budgetår. Någon samtidig minskning
av maximibeloppet för den rörliga krediten kan med hänsyn till det
starkt ökade behovet av rörelsemedel icke göras.

Riksräkenskapsverket har i yttrande den 15 oktober 1952 tillstyrkt telegrafstyrelsens
framställning.

Departementschefen. Under åberopande av vad jag tidigare denna dag
anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av förevarande anslagsfråga
(bil. 27, pt 7) hemställer jag, att Kungl. Maj.''t måtte föreslå riksdagen

att till Rörelsekapital för telegrafverket å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa ett investeringsanslag
av 10 000 000 kronor.

C. Statens järnvägar.

[6] 1, 2, 4, 4 a, 5, 8, 10 och 13. Byggnader och anläggningar. Under åbepande
av vad jag tidigare denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen
av förevarande anslagsfrågor (bil. 27, pt 16) hemställer jag, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53

anvisa följande investeringsanslag, nämligen

a) Bangårdar.................................. 2 800 000

b) Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar .... 2 000 000

c) Ombyggnad till normalspår av linjen Forshem Lidköping-IIåkantorp

med Källby-Kinnekleva .. . 700 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

d) Ombyggnad till normalspår av linjerna KarlskrohaKristianstad,
Karlshamn-Vislanda och Bred -

åkra-Växjö.................................. 5 000 000

e) Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden .. 3 500 000

f) Husbyggnader............................... 4 000 000

g) Vägskyddsanläggningar ....................... 500 000

h) Fortsatt elektrifiering av statsbanenätet......... 2 000 000

[7] 21. Anskaffning av godsvagnar. Under åberopande av vad jag tidigare
denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av förevarande anslagsfråga
(bil. 27, pt 16) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

till Anskaffning av godsvagnar å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa ett investeringsanslag
av 4 500 000 kronor.

[8] 33. Statens järnvägars dispositionsanslag. Under åberopande av vad
jag tidigare denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av
förevarande anslagsfråga (bil. 27, pt 16) hemställer jag, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen

att såsom Statens järnvägars dispositionsanslag å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa ett investeringsanslag
av 1 000 000 kronor.

D. Statens vattenfallsverk.

[9] 1 och 5. Kraftstationer m. m. Under åberopande av vad jag tidigare
denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av förevarande anslagsfrågor
(bil. 27, pt 26) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen

att å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53

anvisa följande investeringsanslag, nämligen

a) Utbyggnad av Västerås ångkraftstation......... 3 500 000

b) Kraftstationer i Indalsälven mellan Litselet och

Gesunden................................... 8 500 000

[10] 13. Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten
vid statens kraftverk. Under åberopande av vad jag tidigare denna dag anfört
vid anmälan i statsverkspropositionen av förevarande anslagsfråga (bil.
27, pt 26) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande
arbeten vid statens kraftverk å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa ett investeringsanslag
av 30 000 000 kronor.

6 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 2.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

[11] 16. Inventarier m. m. Under åberopande av vad jag tidigare denna dag
anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av förevarande anslagsfråga
(bil. 27, pt 31) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Inventarier m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1952/53 anvisa ett investeringsanslag av 20 000 000
kronor.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

[12] Anordnande av lokaler för kammarkollegiet. Med bifall till propositionen
1947: 107 anvisade riksdagen under statens allmänna fastighetsfond
för budgetåret 1947/48 ett investeringsanslag av 325 000 kr. till Anordnande
av lokaler för kammarkollegiet. Avsikten var att kammarkollegiet skulle
beredas utrymme inom Hessensteinska huset å Riddarholmen i samband
med att socialstyrelsen, som disponerade huset, erhöll lokaler i annan fastighet.
Denna plan har sedan frångåtts. Å anslaget fanns den 30 juni 1952
en behållning av 321 315 kronor.

Byggnadsstyrelsen. I skrivelse den 22 juli 1952, varöver statskontoret den
25 augusti 1952 avgivit yttrande, har byggnadsstyrelsen hemställt bl. a., att
Kungl. Maj :t måtte bemyndiga styrelsen att för de på kronan fallande kostnaderna
för återställande av Hessensteinska liuset samt vissa andra arbeten
taga i anspråk sammanlagt 74 000 kr. av anslaget till Anordnande av lokaler
för kammarkollegiet.

Byggnadsstyrelsen meddelar i huvudsak följande:

Det Hessensteinska huset har på grund av bl. a. omläggningen av stambanan
å Riddarholmen delvis måst utrymmas. Härvid har det blivit nödvändigt
att företaga vissa provisoriska anordningar inom byggnaden samt
att förändra huvudavlopps- och värmeledningen. Arbetena med stambanan
har nu fortskridit så långt att det är möjligt att påbörja återställandet av
byggnaden. Utöver redan utförda omläggningar av ledningssystemet omfattar
dessa arbeten invändiga putslagnings- och målningsarbeten samt därjämte
ändring och höjning av den utvändiga sandstenssockeln. Kostnaderna härför
beräknas till 75 000 kr. Enligt bestämmelserna i avtal mellan kronan
och Stockholms stad rörande vissa markfrågor i Stockholm in. in. (prop.
1940: 234) skall staden bestrida 85 procent av dessa kostnader, d. v. s. ca
64 000 kr. Kronan skulle således erlägga återstoden ca 11 000 kr. Staden
har förklarat sig icke ha något i princip att invända mot denna fördelning.

I samband med återställningsarbetena har styrelsen bl. a. med hänsyn
till ändringen av byggnadens sockel och den höjning av markplanet framför
byggnaden, som stambanans omläggning medfört, av arkitektoniska skäl
funnit det angeläget att ändra fönstren i byggnadens bottenvåning. Kostnaderna
härför, 28 000 kr., är icke direkt att hänföra till återställningsarbetena
utan bör enligt byggnadsstyrelsens mening helt bestridas av kronan.
Staden har medgivit, att samtliga ifrågavarande arbeten får belasta den avstaden
för tunnelbanearbetena disponerade byggnadskvoten.

Socialstyrelsen, som fortfarande disponerar byggnaden, har hos byggnadsstyrelsen
hemställt om vissa ändringsarbeten för att möjliggöra ett överflyttande
av socialstyrelsens mödrahjälpsavdelning till de av återställnings -

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

arbetena berörda lokalerna. Dessa arbeten, vilka kostnadsberäknats till
35 000 kr., omfattar uppsättning av nya väggar, upptagning av blindfönster,
ändring av toaletterna in. m. Styrelsen har icke något att erinra mot utförandet
av de av socialstyrelsen önskade ändringsarbetena, vilka torde kunna
inrymmas inom den av styrelsen disponerade diversekvoten för statliga förvaltningsarbeten.

Sammanlagda kostnaden för de arbeten som bör bestridas av kronan
uppgår således till (11 000 + 28 000 + 35 000) 74 000 kr.

Byggnadsstyrelsen erinrar om att till ombyggnad och iordningställande
av Hessensteinska huset för kammarkollegiets räkning för budgetåret 1947/
48 anvisats 325 000 kr. Till följd av gjorda omdispositioner skall emellertid
kollegiet beredas lokaler i kvarteret Västertorn. Socialstyrelsen beräknas
framdeles komma att överflyttas till planerad nybyggnad i kvarteret Fältöversten
vid Karlaplan. Byggnadsstyrelsen har ännu icke tagit ställning
till hur fastigheten därefter skall användas. En framtida omdisposition av
byggnaden torde dock icke helt komma att ansluta sig till det ombyggnadsförslag,
vartill medel anvisats. En omprövning av förslaget måste under
alla förhållanden verkställas. I avvaktan härpå finner styrelsen lämpligt att
för ändamålet anvisade medel tages i anspråk för nu föreslagna arbeten
inom byggnaden.

Departementschefen. Mot byggnadsstyrelsens arbetsprogram för återställande
av och ändringsarbeten inom Hessensteinska huset har jag icke något
att invända. Då arbetena är av brådskande natur har Kungl. Maj :t den 17
oktober 1952 bemyndigat byggnadsstyrelsen att för ändringsarbetena inom
byggnaden taga i anspråk 35 000 kr. från investeringsanslaget till Anordnande
av förvältningslokaler, varjämte ytterligare erforderligt belopp av
39 000 kr. förskotteras av underhållsmedel. Därest riksdagen icke har något
att erinra däremot, torde sistnämnda belopp få täckas från det tidigare anvisade
anslaget till Anordnande av lokaler för kammarkollegiet.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att investeringsanslaget till Anordnande av lokaler för
kammarkollegiet må till ett belopp av 39 000 kronor disponeras
för återställnings- och ändringsarbeten i Hessensteinska
huset.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
W. Hammargren.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Bilaga 16.

Kapitalinvesteringar.

Ecklesiastikdepartementet.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 2
januari 1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Iorsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,
Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson,
Lindell, Nordenstam.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Persson, anmäler härefter
under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärende angående
kapitalinvestering å tillägsstat II till riksstaten för hudgetåret 1952/53 samt
anför därvid följande.

HL Statens allmänna fastighetsfond.

25. Om- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna. För att vinna erfarenheter
i fråga om den lämpligaste utformningen av förskolundervisningen
och förskolorganisationen för döva beslöt 1951 års riksdag, på förslag
av Kungl. Maj :t i propositionen 1951: 65 (s. 11 ff.), att i Boden skulle
upprättas en statlig förskola för döva. Till nybyggnad för förskolan har under
angivna rubrik för budgetåren 1951/52 och 1952/53 anvisats tillhopa
780 000 kronor.

Skolöverstyrelsen hemställer nu, att på tilläggsstat för innevarande budgetår
måtte anvisas ett belopp av 32 000 kronor till utbyggande av föreståndarinnebostaden
vid förskolan med två gästrum. Till stöd härför anför överstyrelsen
huvudsakligen följande.

På grund av de långa avstånden är det särskilt viktigt, att skolan har
möjlighet att erbjuda en besökande moder bostad på skolan. Det är överstyrelsens
mening, att elevernas mödrar i tur och ordning skall beredas tillfälle
att vistas någon vecka på skolan för att få instruktioner rörande barnets
behandling och talträning och på detta sätt bli i stånd att under ferietid
vidmakthålla inlärt tal hos barnet och bygga vidare på dess fostran. Även
mödrar med yngre döva barn borde kunna instrueras vid förskolan, vilken

Kungl, Maj.ts proposition nr 2.

därigenom skulle kunna tjäna som en central i de nordliga länen för upplysningsverksamhet
i dessa viktiga uppfostringsfrågor. Liknande upplysningsverksamhet
har med gott resultat bedrivits vid den statsunderstödda förskolan
för döva å Degernäs vid Örebro.

Byggnadsstyrelsen upplyser, att den av överstyrelsen föreslagna utbyggnaden
av föreståndarinnebostaden icke kan utföras inom ramen av anvisade
medel. Kostnaden för utbyggnaden beräknar byggnadsstyrelsen till 32 000
kronor enligt prisläget den 1 juli 1952.

Departementschefen. De av skolöverstyrelsen åsyftade åtgärderna för att
ge mödrarna till förskolans elever tillfälle att under vistelse vid skolan få instruktioner
rörande barnens behandling och talträning finner jag mycket
beaktansvärda. En sådan anordning liksom den övriga upplysningsverksamhet
i uppfostringsfrågor rörande döva barn, som avses kunna bedrivas vid
förskolan, ligger fullt i linje med skolans karaktär av försöksskola på förevarande
område. Det synes rimligt, att mödrarnas möjligheter att komma
i åtnjutande av den föreslagna instruktions- och upplysningsverksamheten
underlättas genom att, på sätt överstyrelsen föreslagit, två gästrum inrymmes
i föreståndarinnebostaden vid skolan. Mot den beräknade kostnaden
härför, 32 000 kronor, finner jag ej anledning till erinran. Då förskolan
beräknas kunna träda i verksamhet hösten 1953, torde för nu avsett ändamål
erforderligt belopp böra ställas till förfogande redan under innevarande
budgetår. Jag hemställer därför, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Om- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa
ett investeringsanslag av 32 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Carl-Lennart Prutz.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Bilaga 17.

Kapitalinvesteringar.

Jordbruksdepartementet.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
2 januari 1953.

N ärvarande:

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Norup, anmäler härefter
under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden angående
kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53
samt anför därvid följande.

I. Statens affärsverksfonder.

E. Domänverket.

[1] 1. Tjänstebostäder för domänverket. Under åberopande av vad jag
denna dag anfört vid anmälan till statsverkspropositionen av anslag till
tjänstebostäder för domänverket (bil. 30, punkt 1) hemställer jag, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Tjänstebostäder för domänverket å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa ett investeringsanslag
av 300 000 kronor.

[2] 2. Byggnadsarbeten in. m. vid statens försöksgårdar. Genom beslut den
11 maj 1951 anbefallde Kungl. Maj :t styrelsen för lantbrukshögskolan och
statens lantbruksförsök att, med beaktande av vad i statsverkspropositionen
till 1951 års riksdag anförts i ämnet, dels låta uppgöra fullständiga ritningar
till en ekonomibyggnad vid Öjebyns försöksgård, dels sedan Kungl.
Maj :t godkänt sådana ritningar för uppförande av byggnaden disponera

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

200 000 kronor av det för budgetåret 1951/52 under förevarande anslagsrubrik
anvisade investeringsanslaget å 319 000 kronor (se statsverksprop.,
bil 30, s. 4). Sedermera har högskolestyrelsen i skrivelse den 6 mars 1952
anfört, att på grund av inträffade prisstegringar kostnaderna för de avsedda
byggnadsarbetena beräknades icke kunna rymmas inom det anvisade anslagsbeloppet.
Det syntes därför enligt styrelsen lämpligast, att nya skissritningar
godkändes innan fullständiga ritningar och entreprenadhandlingar
upprättades och anbud infordrades. I anslutning härtill hemställde styrelsen
om godkännande av två till skrivelsen fogade skissritningar. Genom
beslut den 5 maj 1952 anbefallde Kungl. Maj:t högskolestyrelsen att på
grundval av omförmälda skissritningar låta uppgöra fullständiga ritningar
till i nämnda proposition avsedda byggnadsarbeten vid Öjebyns försöksgård
samt att därefter till Kungl. Maj :t inkomma med ritningarna för godkännande.

I skrivelse den 28 augusti 1952, därvid fogats slutliga byggnadsritningar,
har högskolestyrelsen anfört, att ytterligare 181 500 kronor erfordras till
kostnaderna i samband med uppförandet av ekonomibyggnaden. Byggnadskostnaderna
beräknas nämligen numera till 216 650 kronor, vartill kommer
vissa kostnader för inredning och utrustning samt för elektriska installationer,
vatten och värme in. in. å 164 800 kronor, eller sammanlagt 381 450
kronor. Styrelsen anför, att anbud infordrats å en ny ladugård och en höghusbyggnad,
inrymmande bland annat tröskplats och siloanläggningar, samt
å vissa omändringsarbeten avseende den nuvarande ladugården. Kostnaderna
för dessa byggnadsarbeten uppgår till 144 850 kronor. Vidare har anbud
infordrats rörande kostnaderna för varmgarage, smedja, snickarbod, lunchrum,
tvättrum och omklädnadsrum samt ett fristående halmhus. Dessa arbeten
beräknas draga en kostnad av 49 800 kronor. Slutligen har vissa reparationsarbeten
å ungdjursstallet i ekonomibyggnadens östra flygel kostnadsberäknats
till 22 000 kronor. Styrelsen förordar, att hela byggnadsprogrammet
utföres i ett sammanhang. En uppdelning av arbetena i etapper synes
enligt styrelsen föra med sig ökade kostnader. Vidare meddelar styrelsen,
att kostnaderna å 49 800 kronor för varmgarage m. m. samt kostnaderna
för reparation av ungdjursstallet icke ingick i det byggnadsprogram, som
låg till grund för styrelsens framställning till 1951 års riksdag. Förutom de
stegrade byggnads- och materialkostnaderna är detta förhållande anledningen
till att ytterligare medel nu erfordras.

1 skrivelse den 4 oktober 1952 bär högskolestyrelsen vidare hemställt, att
å tilläggsstat för innevarande budgetår skall under förevarande anslag jämväl
anvisas 11 000 kronor för vissa förbättringsarbeten å försöksgårdens
mangårdsbyggnad. Såsom skäl för framställningen anföres, att vissa detaljer
i fråga om byggnadens utrustning ännu återstår att avhjälpa. Främst
avses härvid ordnandet av en huvudentré till byggnaden. Vidare bör vissa
trappor förses med räcken, varjämte det är nödvändigt att uppsätta vattenrännor
och stuprör. Styrelsen upplyser, att frågan om utförandet av dessa

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

byggnadsarbeten numera aktualiserats på grund av att byggnadens sockel
förskjutits på entrésidan. För sockelns tillrättaläggande måste den nuvarande
entrén rivas. Styrelsen framhåller, att huvudentrén därvid bör utformas
så, att den överensstämmer med byggnadens stil i övrigt. De sammanlagda
kostnaderna för dessa arbeten beräknas till 11 000 kronor.

Departementschefen. Såsom framgår av det föregående slutar de kostnadsberäkningar,
vilka högskolestyrelsen nu framlagt beträffande ekonomibyggnaden
i Öjebyn, å betydligt högre belopp än som av riksdagen anvisats
för ändamålet. Anledningarna härtill är flera. Till en del är kostnadsökningen
sålunda att söka i den prisstegring, som numera inträtt. Vidare innebär
styrelsens förevarande förslag vissa utvidgningar av byggnadsprogrammet
i förhållande till det, som låg till grund för den ursprungliga kostnadsberäkningen.
Dessutom är att märka, att de nu verkställda beräkningarna innefattar
fullständig inredning och utrustning för byggnaden. Det är uppenbarligen
av stor vikt för försöksverksamheten vid Öjebyn, att ifrågavarande
byggnad snarast möjligt kommer till stånd och att den får en för sitt ändamål
lämplig utformning. Emellertid finner jag mig icke nu kunna tillstyrka
någon medelsanvisning utöver vad som motsvarar ökningen av kostnaden
för det ursprungliga byggnadsprojektet. Enligt lämnade uppgifter kan denna
uppskattas till 80 000 kronor. Då enligt vad jag inhämtat vissa förberedande
åtgärder för företagets slutförande redan igångsatts, bör beloppet
uppföras å tilläggsstat för innevarande budgetår.

Vad förbättringsarbetena å mangårdsbyggnaden beträffar sammanhänger
dessa med att byggnadens grund förskjutits, så att sprickor uppstått i densamma.
Detta torde i stor utsträckning få tillskrivas de stränga klimatiska
förhållandena i denna trakt av landet. Jag anser, att dessa brister bör avhjälpas
snarast möjligt, och jag har icke något att erinra mot att huvudentrén,
som i sitt nuvarande skick synes mig vara mindre lämplig, samtidigt
därmed omändras. Mot kostnaderna för ifrågavarande reparationsarbeten,
11 000 kronor, torde icke vara något att erinra.

Sammanlagt bör sålunda å tilläggsstat för innevarande budgetår för här
ifrågavarande byggnadsarbeten anvisas (80 000 + 11 000 =) 91 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att till Byggnadsarbeten m. m. vid statens försöksgårdar
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa
ett investeringsanslag av 91 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Nils G rass.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Bilaga 18.

Kapitalinvesteringar.

Handelsdepartementet.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
2 januari 1953.

Nä i-va rande:

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ericsson, anmäler härefter
under handelsdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53
samt anför därvid följande.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

[1] 34. Säkerhetsanstalter för sjöfarten. Under hänvisning till vad jag tidigare
denna dag anfört vid anmälan av de under handelsdepartementets
handläggning hörande ärendena angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1952/53 (prop. nr 2, bil. 9, p. 2) hemställer
jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Säkerhetsanstalter för sjöfarten å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa ett investeringsanslag
av 135 000 kronor.

IX. Diverse kapitalfonder.

Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond.

[2] 12 a. Anordnande av lagringsutrymme för mörka oljor. Under hänvisning
till vad jag tidigare denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen
av förevarande anslagsfråga (bil. 31, p. 9) hemställer jag, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

att till Anordnande av lagringsutrymme för mörka oljor
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa
ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Gunnel Sjölin.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Bihang.

Förteckning

över av Kungl. Maj:t hos riksdagen äskade anslag å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1952/53.

Driftbudgeten.

A. Egentliga statsutgifter.

Kronor

II. Justitiedepartementet.

Högsta domstolen m. m.:

C: 2 a Utrustning av nya lokaler för nedre justitierevisionen

m. m., reservationsanslag........................... 108 500

III. Utrikesdepartementet.

C: 5 Upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige..... 9 000

C: 14 Tillfälliga representationskostnader, reservationsanslag..... 12 000

C: 17 Verkskyddsmateriel m. m. för beskickningar och konsulat,

reservationsanslag.................................... 75 000

96000

IV. Försvarsdepartementet.

Armén:

Expenser m. m.:

C: 19 a Flyttning av Stockholms luftvärnsregemente, reservationsanslag
..................................... 35 000

Tygmateriel m. m.:

C: 32 Anskaffning av tygmateriel m. m., reservationsanslag .. 83 000 000

C: 33 Underhåll av tygmateriel m. m., reservationsanslag____ 5 000 000

Hemvärnet:

C: 40 I-Iemvärnets tygmateriel m. m., reservationsanslag____ 1 000 000

Marinen:

Intendenturmateriel m. m.:

C: 61 Beklädnad m. m., reservationsanslag................ 1 000 000

Övningar m. m.:

C: 64 Övningar m. in., reservationsanslag................. 745 000

Flytande materiel, artillerimateriel m. m.:

C: 68 Fartygsbyggnader, reservationsanslag................ 15 000 000

C: 70 Underhåll av fartyg m. m., reservationsanslag....... 6 500 000

C: 70 a Anskaffning av lyftkran, reservationsanslag.......... 146 000

Flygvapnet:

Övningar m. m.:

C: 93 Övningar m. m., reservationsanslag................. 200 000

Flygmateriel m. m.:

C: 95 Anskaffning av flygmateriel m. m., reservationsanslag 2 775 000

C: 96 Drift och underhåll av flygmateriel m. m., reservationsanslag
......................................... 550 000

C: 98 Anskaffning av drivmedelsutrustning, reservationsanslag 1 000 000

Försvarets forskningsanstalt:

D: 13 Viss forskningsverksamhet, reservationsanslag.......... 600 000

117 551 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Kronor

V. Socialdepartementet.

F: 8 Åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet,

reservationsanslag.................................... 2 850,000

VI. Kommunikationsdepartementet.

Väghållningen på landet samt i städer och stadsliknande
samhällen, där kronan är väghållare:

B: 7 Vägunderhållet, reservationsanslag, att avräknas mot

automobilskattemedlen.......................... 27 000 000

VII. Finansdepartementet.

Statistiska centralbyrån:

B: 11 Avlöningar till personal vid 1951 års jordbruksräkning,

reservationsanslag.................................. 300 000

E: 8 1951 års penningvärdeundersökning, reservationsanslag .... 40 000

E: 8 a 1944 års nykterhetskommitté, reservationsanslag.......... 47 000

387 000

VIII. Ecklesiastikdepartementet.

Gemensamma universitetsändamål:

E: 51 Naturastipendier åt studerande vid universiteten och vissa

högskolor, reservationsanslag........................ 12 200

Dövstumskolorna:

I: 63 Engångsanskaffning av utrustning m. m., reservationsanslag 57 000

69200

IX. Jordbruksdepartementet.

E: 7 Diverse åtgärder på husdjursavelns område m. m........ 3 500

Veterinärinrättningen i Skara:

F: 11 a Byggnadsarbeten, reservationsanslag................... 62 000

Befrämjande av fröodlingen m. m.:

G: 12 Bidrag till Sveriges utsädesförening................... 69 600

Statens skogsforskningsinstitut:

J: 18 a Byggnadsarbeten å försöksfält vid Bogesund, reservationsanslag
........................................... 49 000

Skogsvård m. m.:

Bidrag till skogsvårdsstyrelserna:

J: 25 Omkostnader, reservationsanslag.................... 225 000

Rikets allmänna kartverk:

L: 3 Kartarbeten m. m., reservationsanslag................. 220 000

Naturskydd:

N: 3 a Bidrag till särskilda naturskyddsåtgärder.............. 25 000

654 100

X. Handelsdepartementet.

C: 30 Bidrag till Hemmens forskningsinstitut, reservationsanslag 115 000
Lotsverket:

D: 4 Säkerhetsanstalter för sjöfarten, reservationsanslag...... 10 000

H: 12 Avsättning till lotterimedelsfonden..................... 1 500 000

1 625 000

tO ►-* LO -<I O Öl IOM vlCOH

Kungl. Maj:ts proposition nr 2. 95

Kronor

XI. Inrikesdepartementet.

B: 18 Inredning och utrustning av nybyggnad för statens rätts kemiska

och farmacevtiska laboratorier, reservationsanslag 90 000
Sinnessj ukvårdsanstalter:

B: 32 a Om- och tillbyggnad av psykiatriska kliniken i Lund,

reservationsanslag.................................. 670 000

Universitetssj ukhus:

Serafimerlasarettet:

B: 54 a Vissa om- och nybyggnadsarbeten, reservationsanslag . 22 500

Statens alkoholistanstalt å Venngarn:

C: 10 a Kloreringsanläggning m. m., reservationsanslag......... 37 000

Statens alkoholistanstalt å Haknäs:

C: 12 a Vissa byggnadsarbeten, reservationsanslag............. 9 300

F: 14 Kostnader för anordnande av allmänna skyddsrum m. m.,

reservationsanslag.................................... 2 500 000

3 328 800

XII. Civildepartementet.

F: 7 Täckning av beräknade kostnader för ändrad lönegrads placering

m. m., förslagsanslag....................... 23 700 000

Säger för driftbudgeten 177 369 600

Kapitalbudgeten.

Kapitalinvesteringar.

I. Statens affärsverksfonder.

A. Postverket.

Posthus m. m........................................ 800 000

Anskaffning av automobiler m. m...................... 400 000

Postverkets dispositionsanslag.......................... 600 000

1 800 000

B. Telegrafverket.

Telefonstationsbyggnader m. m......................... 2 100 000

Förrådsbyggnader m. m............................... 130 000

Telefon- och telegrafanläggningar:

Telefon- och telegrafstationer........................ 12 900 000

Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka mel lanortsledningar.

.................................. 18 950 000

Radioanläggningar för telegrafverket:

Rundradioanläggningar.............................. 830 000

Rörelsekapital för telegrafverket........................ 10 000 000

44 910 000

C. Statens järnvägar.

Byggnader och anläggningar:

Bangårdar......................................... 2 800 000

Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar.......... 2 000 000

Ombyggnad till normalspår av linjen Forshem—Lidköping—Håkantorp
med Källby—Kinnekleva.......... 700 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Kronor

4 a Ombyggnad till normalspår av linjerna Karlskrona—

Kristianstad, Karlshamn—Vislanda och Bredåkra—

Växjö........................................... 5 000 000

5 Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden....... 3 500 000

8 Husbyggnader...................................... 4 000 000

10 Vägskyddsanläggningar.............................. 500 000

13 Fortsatt elektrifiering av statsbanenätet.............. 2 000 000

Rullande materiel:

21 Anskaffning av godsvagnar.......................... 4 500 000

33 Statens järnvägars dispositionsanslag................... 1 000 000

26 000 000

D. Statens vattenfallsverk.

Kraftstationer m. m.:

1 Utbyggnad av Västerås ångkraftstation.......... 3 500 000

5 Kraftstationer i Indalsälven mellan Litselet och Gesunden 8 500 000

13 Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande

arbeten vid statens kraftverk........................ 30 000 000

16 Inventarier m. m..................................... 20 000 000

62 000 000

E. Domänverket.

1 Tjänstebostäder för domänverket....................... 300 000

2 Byggnadsarbeten m. m. vid statens försöksgårdar....... 91 000

__391 000

135 101 000

III. Statens allmänna fastighets fond.

J ustitiedepartementet:

2 a Byggnadsarbeten vid egendomen Hildero.............. 31 200

Ecklesiastikdepartementet:

25 Om- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna..... 32 000

Handelsdepartementet:

34 Säkerhetsanstalter för sjöfarten...................... 135 000

198 200

IV. Försvarets fonder.

A. Försvarets fastighetsfond.

Arméns delfond:

7 Ordnande av Stockholms luftvärnsregementes förläggning 3 000 000

9 Vissa markförvärv.................................. 335 000

Marinens delfond:

14 Avlöpningsbädd och kaj anläggningar vid Karlskrona

örlogsvarv........................................ 250 000

17 Vissa markförvärv.................................. 280 000

17 a Ombyggnad av artilleriverkstäderna vid Karlskrona örlogsvarv
......................................... 125 000

17 b Ventilationsanläggning i marinens ämbetsbyggnad å Ladugårdsgärde
............... 35 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Befästningars delfond:

25 Anordnande av vissa fartygstunnlar..................

28 Vissa ammunitionsförråd............................

30 Uppställningsplatser för radarstationer................

32 Anordnande av vissa lokaler för luftbevakningen......

IX. Diverse kapitalfonder.
Handelsdepartementet:

Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond:

12 a Anordnande av lagringsutrymme för mörka oljor.....

Säger för kapitalbudgeten

Kronor

3 500 000
3 000 000
3 200 000
2 800 000

16 525 000

2 000 000

153 824 200

7 Bihang till riksdagens protokoll fjäll. 1 samt. Nr 2.