Kungl. Maj.ts proposition nr 2 (Proposition 1946:2)

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Nr 2.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående utgifter å tilllägg
sstat ll till riksstat en för budgetåret 1945146; given
Stockholms slott den 4 januari 1946.

Kungl. Maj:! vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemtällt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari
1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,
Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter.

Såsom jag framhöll vid anmälan av proposition till fjolårets riksdag under
dess höstsession angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för lö.
pande budgetår har statsregleringen under krigsåren karakteriserats av att
riksstatema, sådana de ursprungligen fastställts av riksdagen, senare regelbundet
kompletterats med öppna tilläggsstater, över vilka reglerats uppkomna
merkostnader och överskridanden samt även anvisats anslag för nya ändamål.
Under den tid som förflutit sedan nämnda proposition avlämnades
lia av myndigheterna äskats medel för ändamål, vilkas tillgodoseende icke
Bihang tilt riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 2.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

ansetts kunna anstå. Därjämte ha vissa tidigare inkomna förslag och yrkanden
befunnits påkalla framställning till riksdagen om anslag för det löpande
budgetåret.

Då numera förskottsstaterna avvecklats och då statsverkets utgifter och
medelsbehov i princip böra prövas enhetligt i samband med statsverkspropositionen,
möter givetvis detta förfaringssätt betänkligheter. Möjligheterna till
en återgång till en sluten statsreglering av tidigare gängse typ torde böra
prövas i samband med den översyn av nuvarande budgetpraxis som är avsedd
att företagas i anslutning till av riksdagen uttryckta önskemål örn en
reglering av gällande budgeträtt.

Till främjande av överskådligheten i statsregleringsarbetet böra i år liksom
föregående år nytillkommande framställningar örn anslag å tilläggsstat,
där ej särskilda omständigheter annat föranleda, anmälas i två propositioner,
en avgiven vid slutet av den ordinarie propositionstiden och en mot slutet av
riksdagen. Sistnämnda proposition bör avses för avskrivning av å tilläggsstat
äskade investeringsanslag.

De till tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår hänförliga
anslagsäskanden, som i enlighet med det anförda ansetts böra i detta sammanhang
föreläggas riksdagen, ha tidigare denna dag anmälts. En sammanställning
av de beslut om förslag till riksdagen, vilka Kungl. Maj:t därvid
på hemställan av vederbörande föredragande enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
(bil. 1—17) fattat, torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta
ärende (bihang).

Av sammanställningen framgår, att å tilläggsstaten äskas anslag om tillhopa
39 miljoner kronor å driftbudgeten och 75 miljoner kronor å kapitalbudgeten.

Av driftbudgetsutgifterna avse sammanlagt 22 miljoner kronor tillfälligt
lönetillägg. Vidare äskas 8 miljoner kronor för underhåll av allmänna vägar.
Ytterligare äskas sammanlagt 1,4 miljoner kronor under olika huvudtitlar
för förstärkning av kommittéanslagen m. fl. anslag för bestridande av utredningskostnader.
Bland övriga anslag märkas 2 miljoner kronor till bidrag
till inrättande av pensionärshem och 2 miljoner kronor till befrämjande av
landsbygdens elektrifiering.

Av anslagen på kapitalbudgeten avse sammanlagt 45 miljoner kronor stödåtgärder
för bostadsbyggandet, 7,5 miljoner kronor forcering av byggnadsarbetena
för statens vattenfallsverk och 5 miljoner kronor investeringar för
telegrafverket. Bland övriga anslag märkas 8 miljoner kronor för aktieteckning
i aktiebolaget Aerotransport samt 5 miljoner kronor såsom investering
i väg- och vattenbyggnadsväsendets förrådsfond. Slutligen äskas anslag örn
sammanlagt 3,6 miljoner kronor för statliga husbyggnadsföretag, varav 2,5
miljoner kronor avse åtgärder för anskaffande av häradsskrivarkontor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Chefen för finansdepartementet hemställer härefter, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att godkänna de förslag, örn vilka Kungl. Majit enligt
bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—17) fattat beslut.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att proposition
av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Erik Skiöld.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Bilaga 1.

Egentliga statsutgifter.

Första huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari
1946.

Närvarande:

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter till
första huvudtiteln hörande ärende angående egentliga statsutgifter å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1945/46 samt anför därvid följande.

B. Kungl, slottsstaten.

[1.] 1. Polis-, lys- och renhållning samt brandväsendet vid de kungl, slotten.
I skrivelse den 6 oktober 1945 har riksmarskalksämbetet, under hänvisning
till framställning från ståthållarämbetena på Drottningholms och
Tullgarns slott, hemställt örn anvisande för budgetåret 1945/46 av ytterligare
12 000 kronor under förevarande anslag till täckande av vissa merkostnader
för avlönande av park- och trädgårdsarbetarna vid nämnda slott.

Såsom av 1946 års statsverksproposition, första huvudtiteln (s. 9), närmare
framgår ha ståthållareämbetena räknat med vissa ökade kostnader för parkoch
trädgårdsanläggningarna vid ifrågavarande slott redan från och med
innevarande budgetår. Sålunda ha utgifterna för park- och trädgårdsarbetarnas
timlöner beräknats öka med sammanlagt i runt tal 12 000 kronor för
år med hänsyn till efter år 1944 avtalade lönehöjningar, övriga omkostnader
för parker och trädgårdar vid Drottningholms och Tullgarns slott ha för
budgetåret 1946/47 av ståthållareämbetena beräknats till sammanlagt 20 700
kronor mera än de belopp, som upptagits härför i den för innevarande budgetår
fastställda staten. Enligt ståthållareämbetena sammanhänger denna ut -

Departements chefen.

6 Kungl. Majtts proposition nr 2.

giftsökning med att ifrågavarande utgifter såväl i staten för innevarande
budgetår som i de tidigare fastställda staterna varit genomgående för lågt
beräknade i förhållande till de verkliga utgifterna. Merkostnaderna utöver
de i de fastställda staterna upptagna beloppen ha för tidigare budgetår täckts
genom de före omläggningen av slottens fastighetsredovisning inflytande inkomsterna
från hyresverksamheten m. m., vilka i regel uppgått till större
belopp än i staterna beräknats. Beträffande merkostnaderna för innevarande
budgetår ha ståthållareämbetena i sin ovanberörda framställning hemställt
örn anvisande av 12 000 kronor för täckande av de ökade avlöningskostnadema
för park- och trädgårdsarbetama, medan merkostnaderna i övrigt av
ståthållareämbetena beräknats bliva täckta genom disposition av vid vissa
slott vid utgången av budgetåret 1944/45 befintliga överskottsmedel.

Jag tillstyrker riksmarskalksämbetets framställning örn att ytterligare medel
måtte anvisas under förevarande anslag till täckande av ifrågavarande
merkostnader för avlönande av park- och trädgårdsarbetama vid Drottningholms
och Tullgarns slott.

Vad beträffar frågan örn täckande av ytterligare merkostnader för parker
och trädgårdar vid nämnda slott genom disposition av de överskottsmedel
från budgetåret 1944/45, vilka uppkommit vid vissa övriga slott till följd av
att fastighetsinkomstema då redovisades vid slotten, far jag i detta sammanhang
erinra örn att Kungl. Maj :t genom tidigare beslut förklarat, att av sådana
överskottsmedel finge i erforderlig man bestridas vissa för budgetaret
1944/45 uppkommande merkostnader under kungl, slottsstaten, vilka borde
täckas före övergången till nytt redovisningssystem. Därest riksdagen icke
har något att erinra, torde även för innevarande budgetår medgivande böra
lämnas att av återstående överskottsmedel bestrida vissa med omläggningen
av redovisningen under första huvudtiteln sammanhängande merkostnader.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Polis-, Igs- och renhållning samt brandväsendet vid
de kungl, slotten å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1945/46 anvisa ett anslag av.............. kronor 12 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Erik Skiöld.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Bilaga 2.

Egentliga statsutgifter.

Andra huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 4 januari 1946.

N ärvar ande:

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler härefter
under justitiedepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 samt
anför därvid följande.

A. Justitiedepartementet m. m.

[1.] Justitiedepartementet: Avlöningar. Såsom närmare framgår av en
i årets statsverksproposition lämnad redogörelse (II ht s. *2 f) har justitiedepartementets
arbetsbörda under senare år undergått en mycket betydande
ökning. Sedan år 1940 utgör ökningen av antalet till departementets kansliavdelning
inkomna ärenden över 100 procent. En avsevärd del av denna stegring,
vilken väsentligen är av icke krisbetonad natur, kommer på ärenden angående
svenskt medborgarskap. Beträffande dessa ärenden bar en betydande
balans uppstått. Vid det senaste årsskiftet utgjorde balansen sålunda omkring
900 ärenden eller mer än som före kriget inkom under ett helt år. Om
en fortsatt ökning av balansen skall kunna förebyggas, erfordras att departementets
nuvarande personal förstärkes med två föredragande, därav en förste
och en andre kanslisekreterare, samt två amanuenser och två kontorsbiträden.
Samtliga dessa befattningshavare torde tills vidare böra uppföras på
extra ordinarie stat. Då personalförstärkningen bör genomföras snarast, torde

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

möjlighet böra beredas att anställa ifrågavarande befattningshavare redan
under löpande budgetår. Riksdagens bemyndigande torde därför böra utverkas
dels att från och med den 1 mars 1946 upptaga ifrågavarande kanslisekreterarbefattningar
i justitiedepartementets personalförteckning och dels att
överskrida departementets icke-ordinariepost med 10 300 kronor motsvarande
kostnaderna för ifrågavarande personal under tiden 1 mars—30 juni 1946.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Majit att i gällande personalförteckning
för justitiedepartementet från och med den 1 mars 1946
upptaga ytterligare en förste kanslisekreterare i lönegraden
Eo 26 och en andre kanslisekreterare i lönegraden Eo 21;

dels ock medgiva att den i avlöningsstaten för justitiedepartementet
uppförda anslagsposten avlöningar till icke-ordinarie
personal må under budgetåret 1945/46 överskridas med högst
10 300 kronor.

C. Domstolarna.

[2.] 9 a. Flyttning av Göta hovrätts arkiv. I annat sammanhang denna
dag (statsverkspropositionen, kapitalbudgeten: bilaga 5, punkten 117) har
chefen för kommunikationsdepartementet anmält fråga örn anvisande av medel
för utvidgning av Göta hovrätts ämbetslokaler. Erforderliga ämbetsrum
avses enligt detta förslag att inredas i hovrättens nuvarande arkivbyggnad.
En förutsättning för att dessa mycket angelägna byggnadsarbeten skola kunna
igångsättas i sådan tid att de hinna slutföras före ikraftträdandet av processreformen
är att arkivet snarast förflyttas till annan lämplig förvaringsplats.
Tveksamhet råder dock ännu huruvida arkivet skall förflyttas till Stockholm
eller om för detsamma erforderliga förvaringsutrymmen skola kunna beredas
i Jönköping. Kostnaderna för arkivets förflyttning till Stockholm ha beräknats
till 80 000 kronor. Ett anslag å detta belopp torde böra anvisas å tilläggsstat
II till riksstaten för innevarande budgetår. Därest emellertid betryggande
förvaringslokaler för arkivet kunna beredas i Jönköping, böra kostnaderna
för arkivets förflyttning bliva avsevärt lägre. Det torde ankomma på Kungl.
Maj:t att, om arkivet skall kvarbliva i Jönköping, vidtaga den begränsning
av medelstilldelningen som på grund härav visar sig möjlig.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att tili Flyttning av Göta hovrätts arkiv å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett
anslag av

kronor 80 000.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

G. Diverse.

[3.] 14. Tillfälligt lönetillägg, förslagsanslag. Med hänvisning till vad chefen
för finansdepartementet anfört vid anmälan denna dag av förslag till proposition
till riksdagen angående provisorisk förbättring av löneställningen för
vissa befattningshavare i statens tjänst m. fl. hemställer jag att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att till Tillfälligt lönetillägg å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av.............................. kronor 550 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Stefan Stjernstedt.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Bilaga 3.

Egentliga statsutgifter.

Tredje huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 4 januari 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Ministern för utrikes ärendena anmäler härefter under utrikesdepartementet
hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1945/46 samt anför därvid följande.

B. Sveriges representation i utlandet.

[1.] 4. Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Skrivbiträden, reservationsanslag.
I riksstaten för innevarande budgetår är för detta ändamål uppfört
ett reservationsanslag av 900 000 kronor.

Vid beräkningen av detta anslag i innevarande års statsverksproposition
har icke kunnat förutses den påverkan, som anslagsbehovet för ifrågavarande
ändamål skulle röna av en stegrad prisnivå i olika länder. Utvecklingen
har sedermera i betydande utsträckning nödvändiggjort lönetillägg för att
möta de förhöjda levnadskostnaderna. Ytterligare löneförhöjningar torde under
budgetårets lopp bliva ofrånkomliga på ett flertal håll. Därjämte tillkomma
under innevarande budgetår ett antal nya beskickningskanslier, vilkas
behov av skrivpersonal måste tillgodoses. Till följd härav kan anslaget redan
nu förutses bliva otillräckligt. På grundval av hitillsvarande utgifter kan det
för ändamålet behövliga tilläggsbeloppet icke beräknas till mindre än 100 000
kronor. Jag får därför hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Skrivbiträden
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46
anvisa ett reservationsanslag av .......... kronor 100 000.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

[2.] 11. Lastkommittén i New York, förslagsanslag. Denna kommitté har
under kriget utgjort ett centralorgan för handläggning i Amerikas Förenta
Stater av alla med den s. k. Göteborgstrafiken sammanhängande frågor.
Kommitténs nuvarande arbetsuppgifter innefatta dels frågor, sammanhängande
med Sveriges anslutning till 1944 års internationella londonöverenskommelse
angående kontrollen över handelssjöfarten, dels ock i allmänhet
sådana frågor, vartill den i Amerikas Förenta Stater alltjämt bestående importregleringen
giver anledning för den svensk-amerikanska handelns vidkommande.
Kommittén förutses komma att fortsätta sin verksamhet under
hela innevarande budgetår. Kostnaderna för sagda tid kunna beräknas till
250 000 kronor, d. v. s. samma belopp, som av riksdagen anvisats för budgetåret
1944/45; de sålunda erforderliga medlen torde nu få äskas å tilläggsstat.
Jag får hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Lastkommittén i New York å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av .......................... kronor 250 000.

C. Internationella förhandlingar m. m.

[3.] 2. Tillfälliga representationskostnader, reservationsanslag. Detta anslag,
som första gången uppfördes i riksstaten för budgetåret 1942/43 med
ett belopp av 15 000 kronor och sedan dess utgått med oförändrat belopp, avser
att täcka sådana kostnader för representation, som uppstå i samband
med internationella förhandlingar och konferenser ävensom övriga liknande
representationskostnader. Anslaget, som under de senaste åren varit hårt
anlitat, kan förutses under innevarande budgetår bliva otillräckligt. De kostnader,
som anslaget är avsett att täcka, hava efter krigets upphörande icke
oväsentligt stigit främst till följd av ett växande antal besök i Sverige av
förhandlingsdelegationer från olika länder. Som exempel må anföras, att under
den hittills förflutna delen av innevarande budgetår delegationer av
större eller mindre omfattning från Belgien, Canada, Colombia, Danmark,
Frankrike och Norge uppehållit sig i Sverige för varuutbytesförhandlingar.
Jag förordar, att ett ytterligare anslag av 10 000 kronor för ändamålet äskas
å tilläggsstat, och hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Tillfälliga representationskostnader å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av .............................. kronor 10 000.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

D. Diverse.

[4.] 13. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 5 000 kronor, vartill kommer
en reservation från föregående budgetår av 13 300 kronor. Anslaget kan
förutses under innevarande budgetår komma att genom nya utredningar
inom utrikesdepartementet tagas i anspråk i väsentligt större utsträckning
än tidigare. Jag erinrar i sådant avseende om att sakkunniga tillkallats för
bl. a. utgivandet av en framställning över Sveriges utrikespolitik under det
andra världskriget, beredande av frågan örn Sveriges anslutning till Förenta
nationerna samt utredning rörande svenska fordringar och skulder i Japan
och Tyskland. Ersättningar till dessa sakkunniga beräknas komma att utgå
under tre kvartal av innevarande budgetår och föranleda en merkostnad utöver
tillgängliga medel av approximativt 25 000 kronor. Till mötande härav
torde medel böra äskas å tilläggsstat, och jag hemställer därför, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett
reservationsanslag av .................... kronor 25 000.

[5.] 14 a. Utländska pressbesök, reservationsanslag. Redan under kriget besöktes
vårt land av representativa utländska pressdelegationer, bland vilka
särskilt må nämnas en grupp amerikanska tidningsmän, som gästade Sverige
under förra hälften av ar 1943, ett besök som torde hava varit av väsentlig
betydelse för förståelsen i Amerikas Förenta Stater av Sveriges ställning under
kriget. För bestridandet av kostnader i samband med dessa pressbesök
anvisade riksdagen å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 ett reservationsanslag
av 100 000 kronor. Dessa medel hava numera helt tagits i
anspråk.

Under det sista krigsåret framkommo i utlandet ytterligare önskemål örn
utväxlandet av pressbesök. Besvärliga transportförhållanden och brist på
medel lade emellertid hinder i vägen för deras förverkligande. Sedan krigets
slut medfört vissa förbättringar i transportförhållandena, synes det önskvärt
att kunna tillmötesgå dessa framställningar från utländskt presshåll, så mycket
mera som dylika besök på verksamt sätt bidraga till att sprida upplysning
örn Sverige. Nyligen har sålunda en representativ delegation av franska
tidningsmän besökt Sverige och kunnat skaffa sig förstahandsintryck av
svensk kultur och svenska sociala anordningar. Det synes angeläget, att
vårt land mot de besökande utövar sådan gästfrihet, som i allmänhet brukas
vid sådana tillfällen och som svenska tidningsmän i gengäld kunna påräkna
vid svarsbesök i utlandet. För innevarande budgetår kan ett belopp av 50 000
kronor beräknas bliva tillräckligt för ändamålet. Jag förordar, att ett anslag

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

av denna storlek med reservationsanslags karaktär nu äskas å tilläggsstat och
hemställer sålunda, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Utländska pressbesök å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av .............................. kronor 50 000.

[6.] 19. Tillfälligt lönetillägg, förslagsanslag. Med hänvisning till vad chefen
för finansdepartementet vid anmälan denna dag av förslag till proposition
till riksdagen angående provisorisk förbättring av löneställningen för
vissa befattningshavare i statens tjänst m. fl. anfört hemställer jag att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Tillfälligt lönetillägg å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av ..................................... kronor 80 000.

Vad ministern för utrikes ärendena sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Bo Siegbahn.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Bilaga 4.

Egentliga statsutgifter.

Fjärde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
4 januari 1946.

Närvarande:

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vougt, anmäler under försvarsdepartementets
handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 samt anför därvid
följande.

C. Förs varskraf terna.

Flygvapnet.

Flygmateriel m. m.

[1.] 116. Flygvapnet: Underhåll av flygmateriel, reservationsanslag. Detta
anslag är å riksstaten för innevarande budgetår uppfört med ett belopp av
17 300 000 kronor. Under åberopande av vad jag tidigare denna dag anfört
vid anmälan av statsverkspropositionen (fjärde huvudtiteln, punkt 136) föreslår
jag, att anslaget förstärkes med ett belopp av 875 000 kronor för bestridande
av vissa merkostnader på grund av nytt kollektivavtal. Beloppet bör
icke medräknas inom den för femårsperioden 1942/47 fastställda kostnadsramen
för försvaret.

Jag får således hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Flygvapnet: Underhåll av flygmateriel å tilläggsstat
II lill riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av .......................... kronor 875 000.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements chefen.

[2.] 119. Flygvapnet: Motorfordon och motorbåtar, reservationsanslag.
Efter förslag av Kungl. Majit i 1945 års statsverksproposition anvisade riksdagen
(skrivelse nr 4) till Flygvapnet: Motorfordon och motorbåtar ett reservationsanslag
av 1 400 000 kronor och till Flygvapnet: Snöröjningsmateriel
ett reservationsanslag av 720 000 kronor.

I skrivelse den 27 juli 1945 har flygförvaltningen anfört, att under anslagen
beräknats 750 000 kronor för drift av motorfordon och motorbåtar och
140 000 kronor för drift av snöröjningsmateriel, samt gjort framställning om
förstärkning med vissa angivna belopp av nämnda anslag under motivering
att drivmedel för motorfordon och motorbåtar samt snöröjningsmateriel för
närvarande betingade avsevärt större kostnader än som beräknats under anslagen.
Dessa hade beräknats efter förkrigspriserna på bensin.

I en under hand överlämnad, den 3 oktober 1945 dagtecknad promemoria
har förvaltningen på grundval av då tillämpade drivmedelspriser gjort förnyad
beräkning av de erforderliga förstärkningsbeloppen. För anslaget till
motorfordon och motorbåtar ha ytterligare 475 000 kronor beräknats erforderliga,
under det anslaget till snöröjningsmateriel beräknats behöva förstärkas
med 100 000 kronor.

I yttrande över flygförvaltningens framställning bär försvarets civilförvaltning
framhållit, att den drivmedelsförbrukning, varom fråga vore, avsåge
ekonomikörslor. För att sådana körslor skulle kunna utföras i den i
försvarsbeslutet förutsatta utsträckningen syntes det enligt civilförvaltningens
uppfattning bliva ofrånkomligt att anvisa medel för täckande av ifrågavarande
merkostnader.

I nuvarande läge torde det bliva nödvändigt att förstärka anslaget till motorfordon
och motorbåtar. Emellertid kan jag med hänsyn till de av 1945
års riksdag beslutade ändringarna i drivmedelsbeskattningen och övriga under
den senaste tiden inträffade omständigheter icke lägga flygförvaltningens
kostnadsberäkningar till grund för uppskattningen av den erforderliga förstärkningens
storlek. Vid anmälan tidigare denna dag av statsverkspropositionen
för budgetåret 1946/47 (fjärde huvudtiteln) har jag ansett mig kunna
utgå från ett bensinpris av 43 öre per liter och ett pris å motorbrännolja av
30 öre per liter, allt inklusive skatt. Då dessa priser böra kunna läggas till
grund för uppskattningen av drivmedelskostnaderna jämväl under sista hälften
av innevarande budgetår beräknar jag den erforderliga anslagsförstärkningen
till 215 000 kronor. Jag anser mig böra uttala, att flygförvaltningen
bort tidigare än som skett anmäla ifrågavarande medelsbehov.

Vad åter angår anslaget till snöröjningsmateriel skulle med angivna utgångspunkt
det ytterligare medelsbehovet uppgå till så ringa belopp, att jag
förutsätter detsamma kunna genom lämpliga åtgärder tillgodoses inom ramen
för det å riksstaten för innevarande budgetår anvisade anslaget. Jag ifrågasätter
alltså ingen förstärkning av detta anslag.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

att till Flygvapnet: Motorfordon och motorbåtar å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av ........................ kronor 215 000.

D. Vissa för försvaret gemensamma ändamål.

Krigsarkivet.

[3.] 7 a. Krigsarkivet: Inredning m. m. i krigsarkivets nybyggnad, reservationsanslag.
I enlighet med i propositionerna 1942:270 och 1944:175
framlagda förslag har riksdagen (skrivelserna 1942:376 och 1942:322) medgivit,
att en nybyggnad för krigsarkivet finge uppföras med anlitande av investeringsanslaget
för armén till Vissa byggnadsarbeten m. m.

Utöver i propositionen 270 upptagna byggnadskostnader anmäldes däri
(s. 48) jämväl medelsbehov för arkivhyllor med omkring 200 000 kronor
samt för inredning i övrigt. Föredragande departementschefen fann det dock
icke behövligt att i nämnda sammanhang taga ställning till dessa medelsbehov.

Kungl. Majit har den 26 januari och den 16 mars 1945 ställt medel till
förfogande för bestridande av kostnaderna för utsprängning och inredning
m. m. av för krigsarkivet avsedda arkivlokaler inom den till Ladugårdsgärde
förlagda skyddsrumsanläggningen för de militära ämbetsbyggnadema
samt den 11 maj 1945 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att gå i författning
örn uppförande av ifrågavarande nybyggnad för krigsarkivet.

I skrivelse den 28 juni 1945 har krigsarkivarien efter samråd med byggnadsstyrelsen
anfört, att byggnaden förmodligen komme att uppföras i
tvenne etapper, varvid i första etappen ämbetsbyggnaden, i den andra ett
arkivtorn skulle färdigställas. Ämbetsbyggnaden, vars dimensioner vore förhållandevis
små, syntes komma att stå färdig för inflyttning omkring den
1 april 1946, medan de bombsäkra arkivlokalerna som holle på att inredas
i berget under den blivande ämbetsbyggnaden, förmodligen kunde tagas i
bruk omkring den 1 december 1945.

Krigsarkivarien har vidare anfört i huvudsak följande.

Vad beträffar frågan om byggnadens möblering finge till en början framhållas,
att krigsarkivet icke tidigare erhållit någon speciell för arkivändamål
avpassad inredning utan huvudsakligen fått övertaga äldre möbler från
generalstaben och från genom 1925 års försvarsbeslut indragna truppförband.
Det nu förefintliga möbelbeståndet bildade därför en heterogen samling
av olika typer och vore delvis i bristfälligt skick. Det kunde emellertid
till sin huvuddel alltjämt användas, varvid en del av de äldsta möblerna
dock först borde repareras, innan de foges i bruk i de nya lokalerna. För
lagning och renovering av dessa möbler hade beräknats en summa av 2 500
kronor.

Nyanskaffningen av möbler förutsattes skola ske med beaktande av bestämmelserna
i Kungl. Maj:ts cirkulär den 12 november 1943 (nr 781) angående
standardtyper för kontorsmöbler. Det borde framhållas, att denna
nyanskaffning även avsåge alt delvis tillgodose försvarsstabens krigshistoriska

Bihang till riksdagens protokoll ISAC). I sand. Nr 2. 2

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

avdelning, som även skulle erhålla vissa lokaler i ämbetsbyggnadens bottenvåning.
De nya möblerna vöre avsedda för forskarsal, expeditionslokaler,
8 tjänsterum, visningssalar samt lunchrum, och totalkostnaden för ifrågavarande
möbelanskaffning beräknades uppgå till 27 500 kronor. Härtill komme
ett belopp av 350 kronor för ett ljusbord, erforderligt för undersökning
av kartor och ritningar, ävensom en summa av 375 kronor för anskaffning
av 4 väggur, varav ett avsett för forskarsalen. Kostnaderna för
inköp av gardiner hade beräknats till 1 200 kronor, varvid förutsatts, att
gardintyg kostnadsfritt ställdes lill förfogande av intendenturavdelningen.
Sammanlagt fordrades alltså för möbler och gardiner (2 500 + 27 500 +
350 + 375 + 1 200=) 31 925 kronor.

Kostnaderna för elektrisk armatur till ljuspunkter i forskarsal, tjänsterum,
arbetsrum, visningssalar m. m. hade beräknats till sammanlagt 2 600
kronor. Därtill komme kostnader för ljuspunkter i arkivlokalerna under
jord eller 2 000 kronor, alltså tillhopa 4 600 kronor.

Beträffande nyanskaffningen av arkivhyllor — och kartskåp — hade avkostnadsskäl
kraven sänkts och fordringarna på kvaliteten satts lägre än
vid krigsarkivets tidigare inköp av sådan inredning. De under ämbetsbyggnaden
belägna bombsäkra tunnlarna beräknades rymma 7 500 hyllmeter
arkivalier. Krigsarkivets bestånd av moderna arkivhyllor omfattade omkring
8 700 hyllmeter och täckte således ifrågavarande behov, varför någon
nyanskaffning av hyllor ej behövde äga runi. Hyllorna i ordnarrum, katalogrum
och bibliotek omfattade 1 800 hyllmeter, varav 1 200 kunde erhållas
från det nuvarande återstående beståndet. Kostnaderna för nyanskaffning
av 600 hyllmeter hade uppskattats efter ett pris av 7: 50 kronor per hyllmeter
till 4 500 kronor. För montering och justering av 8 700 hyllmeter
erfordrades 4 200 kronor samt för nya hyllståndare 2 000 kronor. För rullade
kartor erfordrades särskilda hyllor, uppgående till 40 meter och vilkas
anskaffning efter en kostnad av 15 kronor per hyllmeter hade uppskattats
till 600 kronor.

För de betydande samlingar av kartor och ritningar, vilka efter byggnadens
färdigställande skulle inlevereras huvudsakligen från de marina
myndigheterna, erfordrades 40 kartskåp. Kostnaderna för inköp av dessa beräknades
efter 650 kronor per skåp till 26 000 kronor. För målning och
renovering av äldre kartskåp hade beräknats en summa av 1 100 kronor.

Inköp av 4 nya transportvagnar (3 för arkivalier och 1 för kartor och ritningar)
beräknades efter en kostnad av 375 kronor per vagn till 1 500
kronor.

6 eldsläckningsapparater betingade ett pris av 125 kronor per st eller
sammanlagt 750 kronor.

Behov förelåge av såväl rikstelefon som lokaltelefon. Ur ekonomisk synpunkt
fördelaktigast syntes vara att dels teckna abonnemang för 8 rikstelefonapparater,
dels anskaffa en lokaltelefonanläggning av L.. M. Ericssons
typ. Inträdesavgifter för rikstelefonabonnemangen, anläggning och lokaltelefon
samt vissa signalanordningar droge en sammanlagd kostnad av
19 300 kronor.

För städmaterial, servis för lunchrum, skyltar m. m. hade beraknats ett
belopp av 1 000 kronor.

För 30 markiser erfordrades 2 430 kronor, räknat efter 81 kronor tor
markis (uppsättningen inberäknad).

Ett cykelstall för 25 cyklar beräknades draga en kostnad av 400 kronor.

För transport av 9 000 hyllmeter arkivalier och böcker samt 97 000 kartor
m. m. ävensom för flyttning av möbler, arkivhyllor, kartskåp m. m.
hade beräknats åtgå en summa av 12 500 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

För oförutsedda utgifter och smärre ospecificerade kostnader i samband
med inflyttningen i nybyggnaden borde 1 195 kronor beräknas.

Samtliga ovannämnda kostnader uppginge till 114 000 kronor enligt följande
sammanställning:

Möblering, klockor, gardiner, inklusive lagning och renovering
av äldre möbler ............................ kronor 31 925

Elektrisk armatur .................................... » 4 600

Arkivhyllor .......................................... » 11300

Kartskåp ............................................ » 27 100

Transportvagnar ................................ .... » 1 500

Eldsläckningsapparater ................................ » 750

Riks- och lokaltelefoner m. m......................... » 19 300

Städmaterial, lunchservis, skyltar m. m................. » 1 000

Markiser ............................................ » 2 430

Cykelstall............................................ > 400

Transport av arkivalier, möbler m. m................. » 12 500

Oförutsedda utgifter .................................. » 1 195

Summa kronor 114 000.

Beräkningarna vore grundade på infordrade preliminära anbud. Det vore
av vikt med hänsyn till de långa leveranstiderna samt behovet att i god tid
kunna uppgöra noggranna planer över lokalerna, att krigsarkivet redan innevarande
höst kunde disponera den erforderliga anslagssumman.

Under åberopande av det anförda hemställde krigsarkivarien att 114 000
kronor måtte anvisas för ändamålet.

Byggnadsstyrelsen har den 9 augusti 1945 avgivit yttrande i ärendet och
därvid intet haft att erinra.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att krigsarkivets nya byggnad är Departementsavsedd
att uppföras i två etapper, varvid i första etappen själva ämbets- chelenbyggnaden
och de bombsäkra arkivlokalerna skola färdigställas, i den andra
ett arkivtorn uppföras. Då ämbetsbyggnaden och de i berg insprängda
arkivlokalerna beräknas kunna tämligen snart tagas i bruk, böra medel
för inredning m. m. av dessa lokaler stå till förfogande redan under innevarande
budgetår. Jag upptager därför i detta sammanhang frågan om anvisande
av medel för ifrågavarande ändamål. Vid kostnadsberäkningen har
förutsatts, att redan befintlig utrustning skall i största möjliga utsträckning
tagas i anspråk. De beräknade kostnaderna, 114 000 kronor, ge mig icke
anledning till erinran. Beräknade efter prisläget den 1 juli 1941 uppgå kostnaderna
till omkring 90 000 kronor, vilket belopp bör belasta den för försvarets
utbyggande under femårsperioden 1942/47 beräknade kostnadsramen.
Jag förutsätter, att inventarieanskaffningen skall ske av byggnadsstyrelsen
i samråd med krigsarkivarien.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Krigsarkivet: Inredning m. in. i krigsarkivets nybyggnad
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46
anvisa ett reservationsanslag av .......... kronor 114 000.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

E. Diverse.

[4.] 12 b. Historik över den militära försvarsberedskapen m. m., reservationsanslag.
Vid anmälan av statsverkspropositionen (fjärde huvudtiteln,
punkt 192) har jag beräknat kostnaderna för angivna ändamål till 85 000
kronor. Härav ha i statsverkspropositionen äskats 30 000 kronor såsom reservationsanslag
å riksstaten för nästa budgetår. Återstående belopp, 55 000
kronor, synes böra anvisas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår.
Under åberopande av vad vid anmälan av statsverkspropositionen samt
här anförts får jag alltså hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Historik över den militära försvarsberedskapen m. m.
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa
ett reservationsanslag av..................kronor 55 000.

[5.] 30. Tillfälligt lönetillägg, förslagsanslag. Med hänvisning till vad chefen
för finansdepartementet vid anmälan denna dag av förslag till proposition
till riksdagen angående provisorisk förbättring av löneställningen för
vissa befattningshavare i statens tjänst m. fl. anfört hemställer jag att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Tillfälligt lönetillägg å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av ...................... kronor 12 500 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Magnus Lagercrantz.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Bilaga 5.

Egentliga statsutgifter.

Femte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari
1946.

Närvarande:

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, och statsrådet Mossberg
anmälde härefter under socialdepartementets handläggning hörande
ärenden angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1945/46, statsrådet Möller beträffande punkterna 1—4 och 7—13
samt statsrådet Mossberg beträffande punkterna 5 och 6. Föredragandena
yttra därvid följande.

B. Sociala verk och inrättningar.

[1.] Socialstyrelsen: Avlöningar till personal för verksamheten i allmänhet.
I gällande avlöningsstat för socialstyrelsen äro upptagna bland annat
en anslagspost till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj:t, å förslagsvis 13 300 kronor och en högstberäknad anslagspost till avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal å 490 000 kronor. Under förstnämnda
anslagspost har, såvitt nu är i fråga, till ersättningar till sakkunniga
personer å barnavårdens specialområden samt till arkitekt beräknats ett belopp
av 5 500 kronor (prop. 233/1945 s. 22 och 23).

I skrivelse den 12 december 1945 har socialstgrelsen hemställt, att sistnämnda
belopp måtte få överskridas med 2 800 kronor och icke-ordinarieposten
med 46 000 kronor. I förstnämnda hänseende har styrelsen anfört i
huvudsak följande.

Styrelsen har i sina petita för budgetåret 1946/47 erinrat örn att av den
för budgetåret 1945/46 upptagna delposten till ersättningar till sakkunniga

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

personer å barnavårdens specialområden samt till arkitekt å 5 500 kronor
avse 3 500 kronor ersättning till arkitekt, 1 500 kronor den balans beträffande
arkitektarvoden, som beräknades föreligga vid ingången av budgetåret
1945/46, samt 500 kronor ersättning till läkarexpertis. I nämnda petita
framhöll styrelsen vidare, att den faktiska balansen i fråga örn arkitektarvoden
den 1 juli 1945 utgjort 1 825 kronor eller 325 kronor mer än det
tidigare beräknade beloppet samt att medelsbehovet för anlitande av arkitektexpertis
under budgetåret 1945/46 på grund av ökningen av hithörande
arbetsuppgifter sannolikt skulle komma att uppgå till 6 000 kronor eller 2 500
kronor utöver vad som anvisats för ändamålet. Av denna anledning uppskattade
styrelsen arkitektkostnadsbalansen vid budgetårets slut till omkring
2 800 kronor, vilken summa inräknades i det belopp, som styrelsen ansåg
sig böra föreslå till täckande av förevarande kostnader under budgetåret
1946/47.

Styrelsen har sålunda utgått från att det under innevarande budgetår uppkommande,
förslagsvis beräknade underskottet skulle balanseras till nästa
budgetår. Skulle en dylik överföring icke befinnas lämplig, hemställer styrelsen
att med 2 800 kronor få överskrida det belopp, som för innevarande budgetår
anvisats för ändamålet.

Vad angår det begärda överskridandet av icke-ordinarieposten har styrelsen
till en början erinrat örn att Kungl. Maj:t genom beslut den 29 juni 1945
medgivit, att hos styrelsen finge såsom förstärkning av personalen å styrelsens
socialvårdsbyrå under tiden 1 juli—31 december 1945 finnas anställda
två befattningshavare med uppgift att biträda med tillsynen över de utländska
barn, som vistades i riket. I skrivelse den 13 november 1945 hade styrelsen
hemställt, att angivna befattningshavare skulle få vara anställda hos
styrelsen jämväl under återstoden av budgetåret. Vid bifall till denna framställning
komme icke-ordinarieposten att belastas med, för hela budgetåret
räknat, sammanlagt 17 550 kronor.

Vidare har styrelsen erinrat om att den i särskild skrivelse den 12 oktober
1945 anmält, att dess behov av personal icke skulle kunna täckas av de möjligheter,
som icke-ordinarieposten erbjöde. Styrelsen hade därvid framhållit,
att anledningen härtill vore en vid anslagsberäkningen oförutsedd ökning
av styrelsens arbetsuppgifter, främst å socialvårdsbyrån. I nämnda skrivelse
upplyste styrelsen, att socialvårdsbyråns personal förstärkts med en
amanuens å hemhjälpsavdelningen och ett skrivbiträde å skyddshemsavdelningen
varjämte nykterhetsvårdsbyrån tillförts ett skrivbiträde. Styrelsen
framhåller nu, att dessa tre befattningshavare varit anställda hos styrelsen
från budgetårets början samt att kostnaderna för deras avlöning under budgetåret
komme att uppgå till sammanlagt 9 760 kronor. Styrelsen framhåller
vidare, att socialvårdsbyråns barnavårdsavdelning erhållit väsentligt vidgade
arbetsuppgifter i samband med den nya, från och med den 1 januari 1946
gällande barnavårdslagstiftningen. Med hänsyn härtill måste avdelningen
tillföras ytterligare en amanuens och avdelningens kanslipersonal förstärkas
med två arbetskrafter, varav en i ledande ställning. För nu angivna tre befattningshavare,
en amanuens, ett kanslibiträde och ett kontorsbiträde beräknar
styrelsen avlöningskostnaden för sex månader till omkring 5 300 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Såsom en tredje grupp av avlöningskostnader, vilka komma att föranleda
ett överskridande av icke-ordinarieposten, upptager styrelsen avlöningar till
vikarier under befattningshavares tjänstledighet för sjukdom eller av annan
anledning. Visserligen har, framhåller styrelsen, vid avlöningsstatens beräkning
hänsyn i viss omfattning tagits till dylika kostnader, men de härför
beräknade beloppen jämte vad som på grund av tjänstledighetsavdrag m. m.
kan komma att inbesparas av avlöningsanslaget torde icke kunna täcka behovet.
Styrelsen anför härom i huvudsak följande.

Förste byråsekreteraren på arbetsmarknadsbyrån åtnjuter sedan flera år
tjänstledighet för offentligt uppdrag. Denna tjänst, som är ordinarie, uppehälles
på förordnande med vikar iatsersättning av en av styrelsens förste
amanuenser. Lönen jämte vikariatsersättning till vikarien belastar icke-ordinarieposten.
Befattningens ordinarie innehavare torde icke återinträda i tjänst
förrän mot budgetårets slut. Avlöningskostnadén till vikarien uppgår till
6 582 kronor.

En av livrustkammarens ordinarie expeditionsvakter har tjänstgjort hos
socialstyrelsen sedan 1940 och därunder avlönats ur avlöningsstatens ordinariepost.
Sedan denna tjänstgöring upphört den 30 september 1945 har såsom
ersättare anställts en extra expeditionsvakt. Avlöningen till denne under
nio månader av budgetåret utgår ur icke-ordinarieanslaget. Kostnaden utgör
2 057 kronor.

Härutöver har icke-ordinarieposten kommit att belastas på grund av långvariga
förordnanden av icke-ordinarie befattningshavare på ordinarie tjänster,
vilka förordnanden i viss utsträckning föranlett anställande av ersättare
i rekryteringsgraden. Vidare har styrelsen på grund av förekommande tjänstledigheter
för kvinnliga befattningshavare för havandeskap och barnsbörd
måst anställa vikarier i tidigare icke beräknad omfattning. Styrelsen beräknar
emellertid att en del av dessa kostnader skall kunna täckas utan överskridande
av icke-ordinarieposten. Behovet av ytterligare medel torde kunna
begränsas till ett belopp motsvarande avlöningen till två skrivbiträden under
hela budgetåret, 4 764 kronor.

Sammanlagt skulle kostnaderna för de till denna grupp hörande avlöningsbehoven,
för vilka särskilda medel erfordras, uppgå till 13 400 kronor.

Vad först angår socialstyrelsens hemställan om överskridande av den un-Departementsder
anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. chelenMaj:t,
upptagna delposten till ersättningar till sakkunniga personer å barnavårdens
specialområden samt till arkitekt vill jag framhålla, att jag har för
avsikt att, därest riksdagen icke anmäler erinran häremot, föreslå Kungl.

Majit att medgiva överskridande under innevarande budgetår av delposten
med belopp, motsvarande den av styrelsen beräknade balansen å arkitektarvoden
vid utgången av budgetåret, eller 2 800 kronor. Jag får i detta sammanhang
erinra örn att jag vid framläggande denna dag av förslag rörande
socialstyrelsens avlöningsanslag för nästa budgetår under hänvisning härtill
ansett någon uppräkning av delposten för nästa budgetår av ifrågavarande
anledning icke böra förekomma.

Beträffande härefter styrelsens förslag örn överskridande under innevarande
budgetår av anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
vill jag erinra om att Kungl. Majit genom beslut den 21 december 1945

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

medgivit, att hos styrelsen må som förstärkning av personalen å styrelsens
socialvårdsbyrå från och med den 1 januari tills vidare till och med den 30
juni 1946 finnas anställda två befattningshavare med uppgift att biträda med
tillsynen över de utländska barn, som vistas i riket. Såsom styrelsen omnämnt
har tidigare motsvarande medgivande lämnats för tiden 1 juli—31
december 1945. Avlöningskostnaderna för nämnda befattningshavare beräknar
jag liksom styrelsen till 17 550 kronor. Vad styrelsen anför beträffande
behovet i övrigt av personal utöver icke-ordinariepostens ram kan jag icke
biträda i vidare mån än att jag förordar en förstärkning av positn för detta
ändamål med 12 150 kronor, motsvarande kostnaden för avlöning under helt
budgetår åt en amanuens i lönegrad Ex 15, ett kontorsbiträde i lönegrad Eo 4
och två skrivbiträden i lönegrad Ex 2. Mot de av styrelsen beräknade ytterligare
kostnaderna för avlöning till vikarier och en extra expeditionsvakt,
13 400 kronor, har jag intet att erinra.

De av mig i det föregående förordade ytterligare utgifterna under anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal uppgå till sammanlagt
(17 550 + 12 150 + 13 400) 43 100 kronor. Orsakerna till utgiftsökningen
äro huvudsakligen att finna i omständigheter, som icke kunnat förutses
vid anslagspostens beräknande. Då det under anslagsposten för innevarande
budgetår anvisade beloppet icke torde komma att förslå till bestridande av
dessa nytillkomna utgifter, tillstyrker jag, att riksdagens medgivande inhämtas
till överskridande av posten med högst nämnda belopp.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen medgiva

att den i avlöningsstaten för socialstyrelsen upptagna anslagsposten
avlöningar till övrig icke-ordinarie personal må
för budgetåret 1945/46 överskridas med högst 43 100 kronor.

[2.] 27. Bidrag till inrättande av pensionärshem, reservationsanslag. För
rubricerade ändamål är för innevarande budgetår å driftbudgeten under
femte huvudtiteln anvisat ett reservationsanslag av 8 miljoner kronor.

I skrivelse den 4 december 1945 har statens byggnadslånebgrå hemställt
om ett tilläggsanslag å 2 miljoner kronor för bidrag till inrättande av pensionärshem
för innevarande budgetår. Till stöd härför har byggnadslanebyrån
anfört följande.

Under tiden 1 juli—30 november 1945 ha statsbidrag till inrättande av
pensionärshem av byrån tillstyrkts med i runt tal 4,6 miljoner kronor, varav
1 miljon kronor avsett ansökningar, som inkommit till byggnadslånebyrån
före den 1 juli 1945. Vid ingången av december månad 1945 förelåg således
en medelsreservation av omkring 3,4 miljoner kronor.

Därest antalet till byggnadslånebyrån inkommande ansökningar örn statsbidrag
till ifrågavarande ändamål under återstoden av innevarande budgetår
kommer att ligga på samma nivå som hittills under budgetåret, skulle för
sagda tid uppstå ett behov av statsbidrag av omkring 5 miljoner kronor.
Enligt byråns hittillsvarande erfarenheter synes emellertid en viss ökning i

Kungl. Majlis proposition nr 2.

efterfrågan på statsbidrag vara att förvänta under återstoden av budgetåret.
Ifrågavarande behov av medel torde enligt byråns mening därför kunna uppskattas
till omkring 5,5 miljoner kronor. Enär för närvarande en medelsreservation
av omkring 3,4 miljoner kronor föreligger, erfordras för täckande
av ifrågavarande behov ett belopp av cirka 2 miljoner kronor.

Den bostadsförsörjning för mindre bemedlade åldringar och invalider, som Departementsavses
med ifrågavarande anslag, är av den sociala angelägenhetsgrad, att ett ^/elavbrott
i bidragsgivningen till pensionärshem på grund av uppkommande
brist på medel bör undvikas. I likhet med byggnadslånebyrån uppskattar jag
behovet av ytterligare medelsanvisning för det löpande budgetåret till ett
belopp av omkring 2 miljoner kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till inrättande av pensionärshem å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av ...................... kronor 2 000 000.

[3.] Försäkringsrådet: Avlöningar. I gällande avlöningsstat för försäkringsrådet
är upptagen bland annat en anslagspost till avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal å 89 000 kronor.

Genom beslut den 18 maj 1945 har Kungl. Majit i anledning av en av försäkringsrådet
gjord framställning bemyndigat rådet att från och med den 22
maj 1945 tills vidare till och med den 30 juni 1946 förordna två befattningshavare
hos rådet i lägre lönegrad än den 24 :e att därstädes vara tillfälliga
föredragande med rätt för envar av dem att, utöver lön å egen befattning,
härför uppbära en särskild ersättning motsvarande vad som skulle hava tillkommit
honom vid vikariat å förste byråsekreterartjänst hos rådet. Därjämte
förklarade Kungl. Majit hinder icke möta för rådet att från och med den 22
maj 1945 tills vidare, utöver förut befintlig amanuenspersonal, anställa ytterligare
två amanuenser. — Skälet till denna anordning är att försäkringsrådets
arbetsbalans fått en relativt betydande omfattning och att det är angeläget
att denna balans nedbringas eller i vart fall icke ytterligare ökas. Vid beräkningen
av rådets icke-ordinariepost har hänsyn icke tagits till kostnaderna
för denna anordning.

I skrivelse den 24 augusti 1945 har försäkringsrådet anfört, att de tillfälliga
föredragandena lia exakt samma arbetsbörda som försäkringsrådets förste
byråsekreterare, vilka äro placerade i 24 :e lönegraden, och att anordningen
med tillfälliga föredragande kommer att bestå under återstoden av innevarande
budgetår. Med hänsyn härtill hemställer rådet, att till de två tillfälliga
föredragandena måtte från och med den 1 januari 1946 utgå vikariatslön,
beräknad efter lönegrad Eo 24, löneklass 23. Vidare hemställer rådet, att anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal måtte med hänsyn
till ifrågavarande anordning förstärkas med ett belopp av 14 900 kronor.

I ärendet har allmänna lönenämnden avgivit utlåtande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements chefen.

Efter samråd med chefen för finansdepartementet finner jag mig icke
kunna biträda försäkringsrådets hemställan om vikariatslön åt ifrågavarande
tillfälliga föredragande. Däremot torde rådets arbetsbörda nödvändiggöra
att den genom beslutet den 18 maj 1945 medgivna anordningen bibehålies
under hela innevarande budgetår. Kostnaderna härför under den å avlöningsstaten
för försäkringsrådet upptagna posten till avlöningar till övrig ickeordinarie
personal beräknas till 11 500 kronor, varav 1 800 kronor hänföra sig
till vikariatsersättningar åt de tillfälliga föredragandena och 9 700 kronor till
avlöning åt två i lönegrad Ex 16 placerade amanuenser. Då vid beräkningen
av icke-ordinarieposten hänsyn icke tagits till denna kostnad, torde riksdagens
medgivande böra inhämtas att överskrida posten med högst 11 500 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva

att den i avlöningsstaten för försäkringsrådet upptagna anslagsposten
avlöningar till övrig icke-ordinarie personal må
för budgetåret 1945/46 överskridas med högst 11 500 kronor.

[4.] 62 a. Vissa nybyggnader för en central depå för blindas arbeten, reservationsanslag.
Till uppförande av en centraldepå för blindas arbeten har
för budgetåret 1939/40 under rubriken vissa nybyggnader för en central depå
för blindas arbeten under femte huvudtiteln anvisats ett reservationsanslag av
285 000 kronor. Den 5 maj 1939 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen
att för en kostnad av högst 285 000 kronor låta uppföra ifrågavarande nybyggnader
å det till institutet och förskolan för blinda å Tomteboda upplåtna
markområdet i Stockholms län. Samtidigt ställdes berörda anslag till byggnadsstyrelsens
förfogande. — Sedan Kungl. Majit den 30 december 1939 med
ändring av nämnda beslut förordnat, att byggnadsföretaget icke finge utföras,
med mindre Kungl. Majit därtill lämnade tillstånd, förordnade Kungl. Majit
den 4 juli 1941, att beslutet den 30 december 1939 icke vidare skulle utgöra
hinder för byggnadsstyrelsen att låta uppföra nybyggnaderna för centraldepån.
Härvid föreskrev emellertid Kungl. Majit, med ändring av beslutet
den 5 maj 1939, att kostnaderna för byggnadsföretaget finge uppgå till högst
275 000 kronor. — Sedermera förordnade Kungl. Majit den 2 oktober 1942,
att med vidare åtgärder för uppförande av ifrågavarande byggnader skulle
anstå, till dess Kungl. Majit annorlunda bestämde, samt slutligen den 31
augusti 1945, att beslutet den 2 oktober 1942 icke vidare skulle utgöra hinder
för byggnadsstyrelsen att låta uppföra byggnaderna.

I skrivelse den 17 december 1945 har byggnadsstgrelsen anmält, att byggnadsarbetena
igångsatts snarast möjligt efter beslutet den 31 augusti 1945 och
numera fortskridit så långt, att grund och sockel för själva depåbyggnaden
i det närmaste färdigställts. Styrelsen har vidare i skrivelsen hemställt, att
för slutförande av byggnadsföretaget för centraldepån för blindas arbeten ytterligare
ett anslag av 40 000 kronor måtte anvisas. Som skäl härför har styrelsen
i berörda skrivelse och en denna kompletterande promemoria anfört
följande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Det belopp å 275 000 kronor, till vilket kostnaden för byggnadsföretaget
enligt beslutet den 4 juli 104f högst får uppgå, är beräknat efter prisläget i
maj 1941. Då nuvarande prisläge måste beräknas ligga cirka 20 procent högre
än prisläget vid sistnämnda tidpunkt, skulle en merkostnad av cirka 55 000
kronor kunna beräknas uppstå, men styrelsen håller före, att denna, om
största sparsamhet iakttages, dock icke behöver överstiga 45 000 kronor.

Härtill kommer emellertid en kostnadsökning av cirka 11 000 kronor för
anordnande av en transformatorstation i depåbyggnadens källare. Denna
transformatorstation var ursprungligen tänkt att förläggas i den för några år
sedan uppförda byggnaden för statens sjuksköterskeskola och utföras i samband
med denna byggnad. Enär det vid denna tidpunkt icke var bestämt,
varifrån den elektriska strömmen till sjuksköterskeskolans byggnad skulle
tagas, ansåg styrelsen lämpligast att låta anslå med utförandet av transformatorstationen,
till dess denna fråga blivit avgjord. Sjuksköterskeskolan hatmed
anledning härav hittills tillförts elektrisk ström genom en provisorisk
kabel, som framdragits från karolinska sjukhuset. Sedan det numera av kostnadsskäl
bestämts, att för sjuksköterskeskolan och depåbyggnaden erforderlig
elektrisk ström skall tagas från karolinska sjukhusets kraftcentral, är det
emellertid, med hänsyn till möjligheten att kunna från transformatorstationen
tillföra även övriga byggnader vid blindinstitutet samt eventuellt blivande
statliga byggnader å närbelägna markområden elektrisk ström, lämpligast att
förlägga stationen i depåbyggnaden i stället för i sjuksköterskeskolan. Det
därstädes för transformatoranläggningen ursprungligen avsedda utrymmet
blir därigenom disponibelt för annat ändamål.

Kostnaden för transformatoranläggningen i sjuksköterskeskolans byggnad
ingår i byggnadsanslaget för denna byggnad med 6 000 kronor. Detta belopp
finnes alltjämt tillgängligt. Kostnaden för den planlagda transformatoranläggningen
i depåbyggnaden är beräknad till samma belopp, men en kostnad
av cirka 5 000 kronor tillkommer för iordningställande av ett transformatorrum.

Då de sammanlagda byggnadskostnaderna för centraldepån alltså kunna
beräknas till (275 000 + 45 000 + 5 000) 325 000 kronor och för ändamålet
anvisats ett anslag av 285 000 kronor, föreligger elt ytterligare anslagsbehov
av 40 000 kronor.

Med hänsyn till den förändring i prisläget, som inträtt sedan ifrågavarande Departementsbyggnadsföretag
i maj 1941 kostnadsberäknades till 275 000 kronor, finner cAc/cre.
byggnadsstyrelsen att även med största sparsamhet en merkostnad av cirka
45 000 kronor kommer att uppstå. Mot denna beräkning har jag intet att
erinra.

Styrelsen föreslår vidare, att den transformatorstation, som varit avsedd att
förläggas till den för några år sedan ävenledes å Tomtebodaområdet uppförda
byggnaden för statens sjuksköterskeskola, skulle anordnas i depåbyggnaden.
Styrelsen beräknar den ytterligare merkostnaden härför lill 11000
kronor men upplyser, att ett belopp av 0 000 kronor, motsvarande kostnaden
för själva transformatoranläggningen, alltjämt finnes tillgänglig å byggnadsanslaget
för skolbyggnaden. Då enligt vad jag från byggnadsstyrelsen inhämtat
det ur ekonomisk synpunkt är önskvärt alt kunna tillföra även övriga
byggnader vid blindinstitutet å Tomteboda och eventuellt blivande statliga
byggnader å närbelägna markområden elektrisk ström från ifrågavarande
Iransformatorstation och detta tekniskt lättare skulle kunna genomföras örn

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

stationen anordnas i den centralt inom området belägna depåbyggnaden, biträder
jag byggnadsstyrelsens förslag i denna del. Styrelsens beräkning av
den ytterligare merkostnaden härför, 11 000 kronor, föranleder icke erinran
från min sida. Dock synes hela denna kostnad böra upptagas under byggnadsanslaget
för blinddepån och härav föranledd besparing å byggnadsanslaget
för sjuksköterskeskolan icke böra vidare få disponeras.

Då för depåbyggnadernas uppförande tidigare anvisats ett anslag av 285 000
kronor, skulle det sammanlagda ytterligare medelsbehovet uppgå till (275 000
"T" 45 000 + 11 000 — 285 000) 46 000 kronor. Under rubriken Vissa nybyggnader
lör en central depå för blindas arbeten torde ett reservationsanslag å
sistnämnda belopp böra äskas å tilläggsslat för innevarande budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Vissa nybyggnader för en central clepå för blindas
arbeten å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46
anvisa ett reservationsanslag av ............ kronor 46 000.

[5.] Statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö och statens alkoholistanstalt
därstädes: Avlöningar. På senare tid ha från såväl personalens som särskilda
internerades sida klagomål riktats mot vissa förhållanden vid statens
alkoholistanstalt å Svartsjö. Klagomålen ha främst avsett anstaltens sinnessjukavdelning
och isoleringsmöjlighetema vid anstalten.

Sinnessjukavdelningen vid Svartsjö inrättades inom anstaltens slutna avdelning
under hösten 1943 (prop. 65/1943 och riksdagens skrivelse 193/1943).
För sinnessjukavdelningen, vilken är avsedd för 24 vård tagare, nyinrättades
fem förmansbefattningar. Läkarvården vid avdelningen ombesörjes dels av
den för kroppssjukvården vid anstalten anställde läkaren och dels av anstaltens
rådgivande psykiater. Bland de å sinnessjukavdelningen internerade
ha ej sällan förekommit orosutbrott av så allvarlig art, att det varit nödvändigt
att isolera vissa patienter. Isoleringscellerna äro emellertid inrymda i
den slutna avdelningens bottenvåning och bristfälligt ljudisolerade. Den oroliges
införande å sådan cell eliminerar därför icke alltid sådana störningar,
som inverka menligt på de övriga internerades hållning. I särskilt svåra fall
har på grund härav vederbörande måst placeras i källarcell i huvudanstalten.
Enligt inhämtade upplysningar har detta under åren 1940—1945 skett sammanlagt
25 gånger, därav under år 1940 två gånger, år 1942 en gång, år 1944
fem gånger och år 1945 sjutton gånger.

Riksdagens justitieombudsman — hos vilken ett antal å anstalten intagna
anfört klagomål rörande vissa förhållanden vid anstalten, däribland beskaffenheten
av isoleringscellerna — har efter verkställd utredning i skrivelse till
chefen för socialdepartementet den 8 maj 1945 anmält, att han vid prövning
av de anförda klagomålen funnit desamma ej kunna föranleda någon åtgärd
från hans sida mot befattningshavare vid anstalten. På grund av vad i ärendet
förekommit rörande isoleringscellerna har emellertid justitieombudsman -

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

nen ansett sig böra med samma skrivelse till departementschefen för kännedom
överlämna de till ärendet hörande handlingarna. Justitieombudsmannen
har genom en befattningshavare vid sin expedition låtit verkställa besiktning
av cellerna. Denne tjänsteman uttalar till besiktningsprotokollet bland annat,
att källarcellerna i huvudanstalten »föreföllo vara helt olämpliga för förvaring
av mänskliga varelser».

I skrivelse den 23 augusti 1945 har anstciltsstyrelsen anmält, att styrelsen
låtit beräkna kostnaderna för de åtgärder som kunde anses erforderliga för
att bringa anstaltens lokaler i ett mot tidens krav någorlunda svarande
skick. Sagda kostnadsberäkning slutar på ett belopp av 564 000 kronor. Emellertid
finner styrelsen nödvändigt, att, innan medel av sådan omfattning
äskas, visshet erhålles örn anstaltsbvggnademas framtida användning. Särskilt
i betraktande av att anstaltens klientel under de senare åren i större utsträckning
kommit att omfatta ur psykisk synpunkt svårartade fall, säger
sig styrelsen alltmera luta åt den uppfattningen, att vården av detta klientel
kräver tillgång till en anstalt med annan utrustning än den Svartsjöanstalten
erbjuder. Styrelsen hemställer därför om utredning av frågan örn inrättande
av en specialanstall för förvaring av det alkoholistklientel, som för närvarande
hänvisas till Svartsjö, ävensom rörande den lämpliga användningen
av anstaltsbyggnadema å Svartsjö.

I särskild skrivelse samma den 23 augusti har anstaltsstyrelsen behandlat
spörsmålet örn anstaltens isoleringsceller. Styrelsen upplyser härvid, att den
uppdragit åt anstaltsdirektören att med biträde av en byggnadstekniskt sakkunnig
och i samråd med rådgivande psykiatern verkställa utredning angående
erforderliga åtgärder för undanröjande av bristfälligheterna å isoleringscellerna
i slutna avdelningen. Denna utredning hade gett till resultat, att frågan
icke syntes kunna tillfredsställande lösas annorledes än genom inrättande
av en ny isoleringsavdelning i särskild tillbyggnad till slutna avdelningen. I samband
med en sådan tillbyggnad hade även ansetts påkallat vidtaga vissa
smärre förbättringsarbeten inom denna avdelning. Kostnaderna för de sålunda
erforderliga tillbyggnads- och förbättringsarbetena hade beräknats till
82 000 kronor. Styrelsen finner icke rådligt att uppskjuta ifrågavarande arbeten
i avbidan på berörda utredning av frågan om inrättande av en specialanstalt
för förvaring av det alkoholistklientel, som för närvarande hänvisas
till Svartsjö. Med anledning härav hemställer styrelsen, att ett anslag
av 82 000 kronor måtte anvisas för utförande snarast möjligt av dessa arbeten.

Socialstyrelsen sammanfattar i utlåtande över sistnämnda framställning sin
mening beträffande läget för alkoholistanstalten å Svartsjö sålunda.

Denna för presumera! normala individer organiserade anstalt har på senare
tid fått mottaga ett allt större klientel av psykiskt abnorma eller sjuka
människor. De provisoriska anordningar, som vidtagits för att i någon mån
möta de härav uppkomna kraven i vårdhänseende, lia varit otillräckliga. Enligt
styrelsens uppfattning bero de nu rådande otillfredsställande förhållandena
dels på det bristfälliga skick, vari anstalten i fråga örn såväl inredning
som utrustning befinner sig, och dels därpå att vården av de psykiskt ali -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Före draganden.

nonna alkoholisterna icke ordnats på ett sätt som klientelets beskaffenhet
kräver. Den uppgift, som åvilar den psykiatriska vårdledaren — anstaltens
rådgivande psykiater — är olöslig. Det är icke möjligt att handha vården av
ett psykiskt sjukt klientel sådant som det ifrågavarande under intermittenta
besök med flera veckors mellanrum, supplerade med telefonkorsultationer
via en sjukvårdsförman. Endast alltför lätt leder detta till eftergivenhet mot
klientelets anspråk på narkotika, vilket i sin tur är ämnat att i längden skärpa
klientelets bristande psykiska jämvikt med härav följande stegrade krav på
narkotika.

Socialstyrelsen erinrar om att styrelsen redan år 1937 gjort framställning
örn utredning rörande de psykiskt sjuka och abnorma alkoholmissbrukarnas
omhändertagande och vård. Erfarenheterna under de härefter förflutna åtta
åren ha i hög grad stärkt styrelsen i dess uppfattning, att det inom alkoholistvården
ofrånkomligen erfordrades en ny anstalt med sinnessjukhusets
tekniska resurser. Från denna utgångspunkt måste varje förslag örn provisoriska
byggnadsföretag av någon omfattning vid den tillfälliga sinnessjukavdelningen
vid Svartsjöanstalten av socialstyrelsen mottagas med reservation.
Då styrelsen hyste den uppfattningen, att Svartsjöanstalten vore olämplig för
sitt nuvarande ändamål, kunde styrelsen icke förorda, att kostnader av den
storleksordning, som anstaltsstyrelsen föreslagit, nedlades på provisoriska
förbättringar av anstalten. I avbidan på den slutliga lösningen av frågan örn
en ny anstalt för det psykiskt abnorma alkoholistklientelet syntes det socialstyrelsen
vara mest angeläget, att åtgärder omedelbart vidtoges för en mera
tillfredsställande ordning beträffande läkarvården för detta klientel.

I yttrande häröver anför anstaltsstyrelsen följande.

Anstaltsstyrelsen behjärtar till fullo de skäl, som socialstyrelsen anfört mot
att för närvarande för provisoriska förbättringar å anstalten nedlägga kostnader
av den storleksordning, varom det i ärendet rör sig.

Anstaltsstyrelsen vill ej heller bestrida, att det skulle kunna vara till viss
fördel för vården av alkoholistklientelet, örn den psykiatriska sjukvården vid
anstalten effektiviserades. Hur långt man härvid behöver sträcka sig, kan
givetvis diskuteras. För sin del är styrelsen av den asikten, att någon nämnvärd
förbättring i det nuvarande tillståndet icke kan påräknas med mindre
anstalten för den psykiska omvårdnaden av klientelet får tillgång till en psykiatriskt
skolad läkare, som regelbundet kan ägna åtminstone en dag i. veckan
åt ifrågavarande uppgift samt även däremellan i fall av behov stå anstaltsledningen
till tjänst genom besök på anstalten eller telefonledes. En för ändamålet
lämplig läkarkraft torde, enligt vad styrelsen vid underhandssamråd
med medicinalstyrelsen erfarit, icke stå att erhålla mot lägre arvode än 3 000
kronor för år, vartill kommer ersättning för av besöken å Svartsjö föranledda
rese- och traktamentskostnader.

Under åberopande av det anförda vill anstaltsstyrelsen tillstyrka, att, oavsett
utgången av den av styrelsen tidigare i ärendet gjorda framställningen,
för effektiviserande av den psykiatriska vården av ifrågavarande klientel det
nu till arvode åt en rådgivande psykiater vid anstalten utgående anslagsbeloppet,
1 000 kronor, höjes till 3 000 kronor.

De svårigheter, som uppstått vid alkoholistanstalten å Svartsjö, torde såsom
socialstyrelsen påpekar väsentligen ha sin grund i att anstalten avsetts

Kungl. Majlis proposition nr 2.

för ett psykiskt normalt klientel men på senare år i ständigt ökad omfattning
fått mottaga alkoholmissbrukare, som äro psykiskt abnorma. De anordningar,
som vidtagits för att eliminera härmed förenade olägenheter, främst
inrättande å anstaltens slutna avdelning av en sinnessjukavdelning, ha icke
visat sig tillräckliga. Hela frågan om anstaltsvården för alkoholister synes
vara i behov av utredning, därvid särskild uppmärksamhet torde böra ägnas
spörsmålet om de psykiskt sjuka och abnorma alkoholmissbrukarnas vård
och om inrättande av en anstalt för detta klientel av ny typ och med annan
belägenhet än å Svartsjö. Det är även min avsikt att inom den närmaste tiden
begära Kungl. Maj:ts bemyndigande att låta verkställa en sådan utredning.
Att i detta läge för uppförande av en ny isoleringsavdelning vid Svartsjöanstalten
och vissa arbeten i samband härmed nedlägga ett så relativt stort belopp
som 82 000 kronor finner jag mindre lämpligt. Däremot syntes det böra
prövas om icke de missförhållanden, som anmält sig, skulle kunna undanröjas
genom en förbättring av den psykiatriska läkarvården vid anstalten.
Socialstyrelsen uttalar i ärendet, att åtgärder i sådant syfte syntes styrelsen
mest angelägna i avbidan på den slutliga lösningen av frågan om en ny anstalt
för det psykiskt abnorma alkoholistklientelet. För närvarande handbaves
den psykiatriska läkarvården av anstaltens rådgivande psykiater, vilken
härför åtnjuter ett arvode av 1 000 kronor för år. Denna vård meddelas
dels vid besök å anstalten, vilka återkomma med flera veckors mellanrum,
och dels genom telefonkonsultationer. I likhet med anstaltsstyrelsen är jag av
den uppfattningen, att en förbättring av det nuvarande tillståndet förutsätter
att anstalten får tillgång till psykiatriskt skolad läkare, som regelbundet kan
ägna åtminstone en dag i veckan åt ifrågavarande uppgift och även däremellan
i fall av behov stå anstaltsledningen till tjänst genom besök å anstalten
eller telefonledes. Genom en sådan anordning torde emellertid den psykiatriska
vården kunna så effektiviseras, att man bör kunna räkna med att orosutbrott
av den art, som vid vissa tillfällen förekommit, böra kunna förebyggas
och i varje fall isolering i källarcell kunna undvikas. Kostnaden för anlitande
i angiven omfattning av en för ändamålet lämplig läkare torde kunna
beräknas till 3 000 kronor för ar. I den å anstaltens avlöningsstat upptagna,
till beloppet begränsade posten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, å 8 700 kronor ingår det angivna arvodet å 1000
kronor till en rådgivande psykiater. För löpande budgetår torde för ifrågavarande
ändamål en förstärkning av arvodesposten med 1 000 kronor vara
tillräcklig.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen medgiva

att den i avlöningsstaten för statens tvångsarbetsanstalt å
Svartsjö och statens alkoholistanstalt därstädes upptagna anslagsposten
arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Majit, ina lör budgetåret 1945/40 överskridas med
högst 1 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

[6.] Statens skyddshem: Avlöningar. I gällande avlöningsstat för statens
skyddshem äro, bland annat, upptagna dels en högstberäknad post till ai voden
och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, å 8 200 kronor
och dels en post till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal å förslagsvis
449 500 kronor. Sistnämnda anslagspost må överskridas allenast för vissa
särskilt angivna ändamål. Fråga om förstärkning av berörda båda anslagsposter
har uppkommit i samband med det förslag om förändring
av Hornö hemskola till statligt skyddshem, för vilket
redogörelse lämnas i det följande.

Stockholms kyrkliga skyddshemsförening — vilken bildats den 1 februari
1928 på initiativ av Stockholms kyrkliga socialråd i syfte att upprätta ett
eller flera skyddshem för flickor, vilka omhändertagits av barnavårdsnämnd
för skyddsuppfostran — har i en till socialstyrelsen ingiven, den 27 juni 1945
dagtecknad skrift gjort framställning i fråga om det fortsatta bedrivandet av
verksamheten vid föreningens å fastigheten 1li mantal Hornö nr 1 (Hornö 1 )
i Vallby socken av Uppsala län inrättade skyddshem (Hornö hemskola). Föreningen
har därvid hemställt, att hemskolan matte i befintligt skick övertagas
av staten eller, därest detta icke kunde ske, att föreningen erhölle ökade statsanslag
av sådan storlek att ej mindre personallönerna vid hemmet bringades
i nivå med de för de statliga skyddshemmen gällande än även förutsättningar
skapades för tillfredsställande utveckling och skötsel av hemmet. Såsom
motivering härför åberopades föreningens ansträngda ekonomi.

Socialstyrelsen har med skrivelse den 24 oktober 1945 överlämnat styrelsens
framställning. I sin skrivelse — som utmynnar i en hemställan till
Kungl. Majit om åtgärder för överförande av Hornö hemskola i statlig ägo
— har styrelsen inledningsvis hänvisat till en av skyddshemsinspektören i
ärendet upprättad promemoria, vilken bifogats styrelsens skrivelse.

Av skyddshemsinspektörens promemoria framgår till en början, att skyddshemsföreningen
samma år som den bildades — 1928 inköpt anstaltsegendomen
för medel, som erhållits genom ett räntefritt statslån. De första eleverna
hade mottagits samma år. År 1933 hade upprättats en särskild mödraavdelning
vid hemskolan och för ändamålet hade uppförts ytterligare en anstaltsbyggnad.
Platsantalet uppginge till 33, varav 15 mödrahemsplatsei. På
grund av svårighet att anskaffa personal m. m. hade emellertid mödraavdelningen
tills vidare nedlagts under våren 1945.

Beträffande hemskolans läge samt anstaltsegendomens
storlek och värde anmäler skyddshemsinspektören följande.

Hemskolan är belägen vid Mälaren 15 km från Enköpings järnvägsstation.
Med Enköping finnes daglig bussförbindelse.

Enligt avstyckningshandlingama omfattar skyddshemsfastigheten 39,8650
hektar därav åker 22,2980 hektar, äng 0,0580 hektar och avrösningsjord 17,5090

Fastigheten är för år 1945 taxerad till 47 300 kronor. Enligt bokslutet för
år 1944 är fastighetsvärdet upptaget till 258 014 kronor 90 öre samt värdet av
inventarierna till 46 702 kronor 91 öre. Brandförsäkringsvardet var 1939 tor
byggnaderna 293 700 kronor och för inventarierna 85 500 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Beträffande hem skolans ekonomiska förhållanden erinras
i promemorian, att föreningen för inköp, inredning och utbyggnad av
hemskolan erhållit lån av staten å tillhopa 315 800 kronor jämlikt särskilda
av Kungl. Majit den 24 november 1928, den 3 juli 1930, den 27 maj 1938, den
9 juni 1939 och den 14 mars 1941 meddelade beslut. Å lånen utgår för närvarande
icke någon ränta. Till säkerhet för lånen ha inteckningar meddelats
i anstaltsfastigheten Hornö l1. — Efter skyddshemsreformen 1936 regleras
verksamheten vid Hornö genom avtal med Kungl. Majit och kronan. Nu
gällande avtal av den 9 april 1943 avser tiden 1 januari 1943—31 december
1947, dock att detsamma, örn det icke uppsäges senast ett år före avtalstidens
utgång, skall anses vara förnyat för ytterligare fem år. I huvudsak innehåller
avtalet följande.

Verksamheten vid skyddshemmet skall bedrivas enligt typen hemskola förenad
med mödrahem. I skyddshemmet skall mottagas högst 33 elever därav
högst 15 mödrar och blivande mödrar å mödrahemmet.

För underhåll av skyddshemmets byggnader erhåller föreningen av statsmedel
ett årligt bidrag av två procent å byggnadernas värde, vilket fastställts
till 208 000 kronor.

Föreningen skall för eleverna uppbära de kommunala skyddshemsavgifter,
som fastställts i 15 § stadgan för skyddshemmen.

Har Kungl. Maj:t medgivit, att å skyddshemmet må intagas elever i åldern
18—21 år, skall nyssnämnda avgift icke erläggas för dylika elever.

Av staten erhålles för varje elevplats ett årligt bidrag av 900 kronor samt
för envar av de 15 platserna å mödrahemmet därutöver 300 kronor för år.
Överbeläggning ersättes, beräknad efter medeltalet överskjutande elever per
år.

Rörligt tillägg utbetalas å platsbidraget såsom ersättning för de genom
dyrtiden ökade kostnaderna.

För elev, som omhändertagits enligt 22 § d) barnavårdslagen betalar staten
ett belopp, som motsvarar den kommunala skyddshemsavgiften.

För villkorligt utskrivna och utackorderade elever betalas vissa bidrag.

Omförmälda bidrag och ersättningar av statsmedel utbetalas kvartalsvis i
efterskott, dock att utbetalningen av rörligt tillägg sker årsvis i efterskott
men må kunna utbetalas i förskott.

För anlitande av biträde av psykiatriskt särskilt skolad läkare bestrides ersättningen
av statsmedel med högst 400 kronor för år.

Verksamheten vid skyddshemmet skall ledas av en styrelse bestående av
fem ledamöter och två suppleanter. Tre ledamöter och en suppleant utses av
föreningen och de övriga av Stockholms kyrkliga socialråd. Kungl. Majit
kan i visst fall insätta ledamöter i styrelsen i stället för de av föreningen utsedda.

Befattning	Grundlön	Tillägg	Pensions- avdrag	Avdrag tor fritt vivre	Nettolön
Rektor .............................	3 600	574	131:52	730	3312: 48
Bitr. rektor.........................	3 SOU	414	71:40	730	2 412: 60
Lärarinna i lanthushållsgöromål......	3 800	414	71:40	730	2 412: 60
» > > ......	3 800	414	71: 40	730	2 412: 60
Lärarinna i sömnad och vävning.....	2 800	414	71:40	730	2 412: 60
Lärarinna i husligt arbete...........	3 400	334	58: 80	730	1 945: 20
Rättare.............................	2 800	180		—	2 980: —
Summa	20 (100	2 744	475: !)2	4 380	17 888: 08

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 2. 3

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

I avseende å hemskolans nuvarande personal och för densamma under
1945 beräknad lön åberopas i promemorian vissa uppställningar, vilka
torde få intagas i protokollet (sid. 33 och 34).

Dessutom finnes anställd en lantarbetare med lön enligt lantarbetareavtalet.

Innan verksamheten vid mödraavdelningen upphörde, funnos där följande
befattningshavare, för vilka lönen sålunda beräknats för år 1945.

Befattning	Grundlön	Tillägg	Pernio ns-avdrag	Avdrag för fritt vivre	Nettolön j
Avdelningsföreståndarinna...........	3 000	454	83: 90	730	2 640:10 !
Lärarinna i husligt arbete...........	2 400	334	58: 80	730	1 945:20
Summa	5 400	788	142: 70	1 460	4 585:30
Totalsumma avlöningskostnader	25 400	3 532	618:62	5 840	22 473:38

Rörande anstaltens olika byggnader lämnas i promemorian en
detaljerad redogörelse, varur följande må anföras.

Huvudbyggnaden eller Storgården är uppförd i två våningar troligen på
1700-talet samt renoverad ett flertal gånger, senast 1938. I Itottenvåningen
finnas matsal, expeditionslokal, rektors rum, ett lärarinnerum, elevernas sällskapsrum,
hall, två större elevrum, köksavdelning bestående av kök med
två elektriska spisar och en vedspis samt serveringsrum och ett annat mindre
rum. I övre våningen äro inrymda två lärarinnerum, elva rum för 1—3 elever,
hall och två mindre förrådsrum. Under byggnaden finnes rymlig källare
med pann- och bränslerum, badrum för personalen samt ett flertal förvaringsrum.

Medelst en gång förenad med huvudbyggnaden ligger flygelbyggnaden,
uppförd av plank i två våningar 1938. 1 nedre våningen äro belägna rektors
sovrum, två lärarinnerum, elevernas badrum med dusch- och torkrum, stor
hall samt gymnastiksal med en golvyta av omkring 100 m2. Gymnastiksalen
har 1944 försetts med nytt golv. Övre våningen består av ett lärarinnerum,
ett gästrum, ett elevrum samt en slöjdsal med tillhörande mindre provrum.

Nygården, vari mödraavdelningen varit inrymd, byggdes 1932°—33 av
plank i två våningar samt med inredd vind. Bottenvåningen består av ett
lärarinnerum, elevernas dagrum, två elevrum, barnens lekrum, hall och ett
stort kök. Dessutom finnes en ej vinterbonad veranda. I andra våningen
finnes en dublett för lärarinna, sju elevrum, hall och badrum. Vindsvåningen
utgöres av ett gästrum, ett hospitantrum, en mindre hall och förrådsrum.
Under byggnaden finnes rymlig källarvåning bestående av pannrum med
ved- och koiupplagsrum jämte förrådslokaler.

I Gammelgården, uppförd troligen på 1700-talet och ombyggd 1938, finnes
i bottenvåningen dels rättarens bostad innehållande två rum och kök jämte
ett ej inrett rum, dels mejerilokal och bagarstuga samt två boningsrum. Övre
våningen, som för närvarande är oanvänd, består av torkrum, strykrum, ett
mindre sovrum och ett stort förrådsrum. Under huset finnes källare.

Något hundratal meter från nu nämnda byggnader ligger ett äldre hus,
Hornö torp, som användes till bostad för en lantarbetare. Det innehåller två
rum och kök, vilka reparerades 1943. Till Hornö torp höra ett uthus samt
fristående källare, uppförd på 1930-talet.

Vidare finnas å fastigheten ladugårds- och stallbyggnad jämte loge, hönshus,
tvättstuga, pumphus, snickarbod, vedbod och två visthusbodar.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Samtliga byggnader äro uppförda å god grund av sten eller cement samt
försedda med tegeltak med undantag för hönshuset, som har plåtLak. Vattenledning
är indragen i boningshusen, dock ej i Hornö torp, samt i ladugården
och tvättstugan. I boningshusen finnas centrala uppvärmningsanordningar,
dock ej i Hornö torp, som uppvärmes medelst spis och kakelugnar. Elektriskt
ljus finnes i de flesta byggnaderna. Byggnaderna förklaras befinna sig i tämligen
gott skick med undantag av Nygården, som anses vara i behov av
såväl yttre som inre reparation.

Härefter övergår skyddshemsinspektören i sin promemoria till en granskning
av hemskolans skötsel som ekonomiskt företag, därvid jämförelse
anställes med Sonestorps av staten drivna hemskola, vilken i likhet med
Hornö är belägen i dyrortsgrappen A. Det anföres inledningsvis, att antalet
platser vid Sonestorp ordinärt uppginge till 36, varav 12 i särskild mödraavdelning.
Medan vid Hornö möjlighet saknades att överbelägga, kunde vid
Sonestorp i gynnsammaste fall 45 elever samtidigt mottagas. Antalet anställda
kvinnliga befattningshavare hade vid Sonestorp varit detsamma som vid
Hornö med det undantaget att biträdande rektor saknades. Till belysande
av genomsnittligt elevantal och kostnader vid Sonestorp under budgetåret
1944/45 och vid Hornö under kalenderåret 1944 åberopar skyddshemsinspektören
innehållet i följande tablå.

	Sonestorp	Hornö
Medeltal elever vid hemmet ..................	38	29
» » utom hemmet ................	21	30
Lönekostnader, brutto........................	45 206: —	26 393	.
Omkostnader, brutto ........................	53 890: —	47 754	_
Vårdkostnad för det allmänna för elev inom
hemmet:
per år ..................................	2 078: —	2 033: —
» dag ................................	5: 70	5	57
Vårdkostnad för det allmänna för elev utom
hemmet:
per år ..................................	273: —	203	—
» dag ................................	—:7b	_	56
Utgifter för kost per dag för elev inom hemmet	1: 11	1	22
Utgifter för beklädnad per elev och år inom hemmet	90: —	39	_
Utgifter för elevbelöningar per elev och dag....	20	_	15
Vinst och förlust å jordbruksdriften ..........	+ 1 094: —	+ 2 525	_
» » » » verkstadsdriften...........	+ 5 548: —	- 549	—

I anslutning till tablån anför skyddshemsinspektören följande.

Tablån ger en antydning om att eleverna vid Hornö skulle vara sämre
klädda än vid Sonestorp men att kosthållet skulle vara rikligare vid Hornö.
I själva verket äro förhållandena både beträffande klädesutrustning och mathållning
betydligt mera spartanska vid Hornö än vid Sonestorp. Tar man
hänsyn endast till direkta omkostnader och alltså bortser från löneutgifter
uppgår utgiften per elev och år inom hemmet vid Sonestorp till 1 265 kronor
och vid Hornö till 1 431 kronor. Då är ändå att märka, alt vid Sonestorp
anordningarna för elevernas trevnad varit mera omfattande än vid
Hornö.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Att Sonstorps direkta omkostnader kunnat hållas lägre torde delvis bero
på dess något högre kapacitet nren delvis även på den bättre ekonomiska planering,
som kan äga rum vid ett företag, vilket icke av och till står helt utan
medel. Sådan har nämligen situationen varit vid Hornö. Leverantörer ha
anfort klagomål över att de alltför länge fått vänta på likvid för sina räkningar
och även personalen har inte alltid kunnat utfå sina avlöningar i ratt
lid. Det har inte så sällan förekommit, att befattningshavare fått med egna
medel förskottera utgifter för hemskolans räkning.

Dessa ständiga bekymmer för ekonomien lia inte kunnat undgå att satta
sin prägel även på uppfostringsarbetet. Det har varit svårt för ledningen att
på ett tillfredsställande sätt planera den pedagogiska verksamheten, da det
inte stått klart i vilken utsträckning medel kunnat beräknas vara tillgängliga.

Ej blott de jämförelsevis låga lönerna utan även den olust, som antydda
förhållanden skapa inom en anstalt, har medfört täta ombyten pa lärår efattningarna.
Ar 1942 avgingo samtidigt alia anställda kvinnliga befattningshavare.
Alldeles speciella omständigheter medverkade till detta, hedan helt
ny personal anställts, har under tiden därefter avgang inträffat i atta fall.
Att dylika täta personalombyten inverka högst ofördelaktigt pa upptostnngsarhetet
torde inte behöva särskilt understrykas.

Som ett sammanfattande omdöme uttalar skyddshemsinspektoren, att
skyddshemsföreningen, även om goda föresatser funnits, syntes på grund
av sina bristande ekonomiska resurser sakna förutsättningar att bedriva verksamheten
vid Hornö på ett tillfredsställande sätt.

Skyddshemsinspektoren tar härefter ställning till de av skyddshemsforeningen
i dess framställning gjorda förslagen. Föreningens alternativa, mot
ett statligt övertagande av Hornö ställda förslag, att föreningen skulle erhålla
ökat statsanslag till personallöner m. m., förklarar sig inspektoren icke
kunna tillstyrka, enär detta förslag i realiteten skulle innebära, att Homo
hemskola skulle jämställas med ett statligt skyddshem utan att staten skulle
äga samma inflytande beträffande den ekonomiska skötseln samt det pedagogiska
arbetet och utväljandet av personal som vid de statliga skyddshemmen.
,

Ett direkt statligt övertagande av hemskolan vore enligt skyddshcmsin spektören

att förorda som den bästa lösningen. På socialstyrelsens uppdrag
hade inspektören därför inlett förhandlingar med föreningen örn forvarv for
Kungl Maj-ts och kronans räkning av skvddshemsegendomen. Köpeskillingen
hade därvid ansetts böra bestämmas till 315 800 kronor för fastigheten och de
å hemskolan befintliga inventarierna. Köpeskillingen, vilken utgjorde samma
belopp som föreningen erhållit såsom lån av staten, kunde måhända i betraktande
av det verkliga värdet av fastigheten och inventarierna verka hog,
men samtidigt mäste det anses skäligt att hänsyn toges till önskvärdheten
av att föreningen, som icke bedreve annan verksamhet än den vid Homo
hemskola, bereddes tillfälle alt i möjligaste mån förnöja samtliga sina fordringsägare.
Tidpunkten för statens övertagande syntes lämpligen böra bestämmas
till den 1 januari 1946.

Som resultat av förhandlingarna förelåge följande av skyddshemsföreningen
godtagna förslag till köpeavtal mellan Kungl. Maj:t och kronan
genom socialstyrelsen, å ena, samt skyddshemsföreningen, å andra sidan.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

1. Till Kronan försäljer föreningen fastigheten Hornö l1 om mantal i
Vallby socken med därå uppförda byggnader. I försäljningen ingå jämväl
alla föreningen tillhöriga döda och levande inventarier, som finnas å Hornö
hemskola den dag då föreningen undertecknar avtalet. Över ifrågavarande
inventarier har särskild förteckning upprättats.

2. Fastigheten försäljes fri från servitut och nyttjanderätter.

3. Fastigheten och inventarierna försäljas i befintligt skick; och åligger
det föreningen att intill tillträdesdagen väl vårda desamma.

4. Från den i köpet ingående skogen må föreningen intill tillträdesdagen
icke företaga avverkning annat än till husbehov för fastigheten.

5. Fastigheten skall av Kronan tillträdas den 1 januari 1946, såvida icke
annan tillträdesdag bliver mellan Kronan och föreningen överenskommen.

6. Köpeskillingen för fastigheten jämte ovannämnda inventarier utgör
315 800 kronor.

7. Köpeskillingen gäldas på det sättet, att föreningen befrias från återbetalningsskyldigheten
av de statslån å 315 800 kronor, som föreningen erhållit
enligt Kungl. Majlis beslut den 24 november 1928, den 3 juli 1930, den 27
maj 1938, den 9 juni 1939 och den 14 mars 1941, till säkerhet för vilken
gäld inteckningar meddelats i fastigheten.

8. Föreningen förklarar, att fastigheten efter den 4 september 1945 icke
belastats med ytterligare inteckningar.

9. Alla för fastigheten utgående skatter och onera samt andra avgifter,
vilka belöpa å tiden före tillträdesdagen, betalas av föreningen.

10. Alla åtkomsthandlingar, kartor och övriga fastigheten rörande handlingar
skola å tillträdesdagen överlämnas till Kronan.

11. Kostnaderna för erhållande av lagfart å detta fång bestridas av Kronan.

12. Detta avtal bliver icke för Kronan bindande, förrän detsamma godkänts
av Kungl. Majit.

Verkställd beräkning av inkomster och utgifter under tiden fram till den
31 december 1945 hade givit vid handen — anför skyddshemsinspektören
vidare — att föreningen vid godkännande av berörda avtal torde kunna tillfredsställa
samtliga sina fordringsägare samt därjämte återbetala ett för inköp
av en automobil tidigare uppburet men ej för sitt ändamål disponerat
statsbidrag å 4 600 kronor.

Vad angår det ifrågavarande skyddshemmets organisation i händelse
av ett statligt övertagande uttalar skyddshemsinspektören som sin åsikt,
att Hornö lämpligen borde, åtminstone tills vidare, användas uteslutande som
hemskola och mödraavdelningens platser beläggas med vanliga hemskoleelever.
Som skäl för mödraavdelningens nedläggande anföres, att den byggnad,
vari den inrymts, ur byggnads- och brandfaresynpunkt vore mindre
lämplig för ändamålet. Den rådande situationen på arbetsmarknaden hade
vidare visat, alt det vore synnerligen svårt att erhålla kvalificerad personal
för avdelningen. Det långa avståndet, 57 km, till den anlitade förlossningsavdelningen
(å akademiska sjukhuset i Uppsala) medförde dryga kostnader och
ofta besvärliga resor. Slutligen hade det överhuvud taget visat sig mindre
lämpligt att förena hemskola med mödraavdelning. Det klientel, som vore
avsett att intagas på mödraavdelningen, torde i avvaktan på eventuellt upprättande
av särskilt mödrahem lills vidare kunna intagas å Sonestorps hemskolas
mödraavdelning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Skyddshemsinspektören föreslår, att för verksamheten vid hemskolan tills
vidare följande befattningshavare skola vara anställda, nämligen en rektor,
tre lärarinnor i hushållsgöromål, två lärarinnor i kvinnlig slöjd och en tvättföreståndarinna.
För jordbruket borde dessutom anställas en rättare och en
lantarbetare. Vidare föreslås att skyddshemmets nuvarande personal tills
vidare bibehålies och erhåller avlöning i enlighet med följande uppställningar.

Befattning	Lönegrad	Löneklass	Grundlön per år kronor
Rektor .........................	Ex 19	16	4 278
Lärarinna i hushållsgöromål.....	Ex 15	12	3 438
» > > .....	Ex 15	12	3 438
,	Ex 15	12	3 438
i Lärarinna i kvinnlig slöjd.......	Ex 15	12	3 438
> > > > .......	Ex 15	12	3 438
\| Tvättföreståndarinna............	V 2	1	1938

I jordbruksdriften.

Anställningshavare	Lönegrad	Löneklass	Grundlön per år kronor
Rättare.........................	Ex 10	7	2 739
Lantarbetare....................	avlöning enligt lantarbetareavtalet

För omkostnaderna föreslås för halvåret 1 januari—30 juni 1946
en stat å 21 000 kronor.

Arvode till verkställande ledamot i skyddshemmets styrelse beräknas
slutligen till 300 kronor.

Socialstyrelsen finner för egen del angeläget, att verksamheten vid Hornö
även i framtiden upprätthålles med hänsyn till det stora behovet av skyddshemsplatser.
I valet mellan de av skyddshemsföreningen framförda alternativa
förslagen förklarar sig socialstyrelsen i likhet med skyddshemsinspektören
anse, att hemskolan, vilken praktiskt taget redan ägdes av statsverket,
borde även formellt övertagas av staten och i fortsättningen drivas i statlig
regi. Socialstyrelsen tillstyrker, att övertagandet äger rum i de former, som
av skyddshemsinspektören föreslagits och av föreningen godkänts. Övertagandet
syntes böra äga rum från och med den 1 januari 1946.

Socialstyrelsen tillstyrker vidare, att den nuvarande personalen tills vidare
bibehålies, dock med full rätt för den kommande skyddshemsstyrelsen att
med iakttagande av gällande uppsägningsvillkor företaga eventuella nödvändiga
utbyten. Jämväl tillstyrker socialstyrelsen de av skyddshemsinspektören
framlagda förslagen i avseende å avlöningar och omkostnader.

Beträffande de ekonomiska konsekvenserna för statsverket
av det ifrågasatta förstatligandet anmäler styrelsen, att statsverket

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

därigenom skulle för tiden 1 januari—30 juni 1946 tillföras inkomster till ett
sammanlagt belopp av 35 000 kronor, nämligen upphörande statsbidrag till
Hornö å ca 25 000 kronor, kommunavgifter å ca 7 000 kronor och ersättning
av befattningshavarna för kost och logi å ca 3 000 kronor. De sammanlagda
utgifterna beräknas komma att för samma tid uppgå till 37 000
kronor, nämligen arvode 300 kronor, avlöningar 11 800 kronor, rörligt tilllägg
1 800 kronor, kristillägg 1 900 kronor, provisorisk avlöningsförbättring
200 kronor och omkostnader 21 000 kronor. Under berörda tid skulle alltså
statsverkets merutgifter komma att uppgå till omkring 2 000 kronor.

Socialstyrelsen hemställer på grund av vad den sålunda anfört, att Kungl.
Majit måtte vidtaga åtgärder dels för överförande av Hornö hemskola i statlig
ägo från och med den 1 januari 1946, dels ock för förstärkning av anslaget
till avlöningar vid statens skyddshem för budgetåret 1945/46 med 300
kronor till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit,
med 11 800 kronor till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal och med
1 800 kronor till rörligt tillägg.

Ifrågavarande skyddshem — Hornö hemskola för flickor — tillkom år
1928 såsom ett led i avhjälpandet av en då särskilt starkt framträdande brist
på platser för kvinnliga skyddshemsklienter. Sedan i anslutning till Stockholms
kyrkliga socialråd en särskild förening bildats under benämningen
Stockholms kyrkliga skyddshemsförening i syfte att anordna skyddshem
för flickor, erhöll föreningen jämlikt beslut av 1928 års riksdag för inköp
av skyddshemsfastigheten Hornö i Vallby socken av Uppsala län samt för
byggnaders uppförande och inredande ävensom för inköp av inventarier
m. m. ett första lån av statsmedel å 100 000 kronor. Ytterligare statslån lia
sedermera under årens lopp lämnats föreningen för skyddshemsfastighetens
fortsatta utbyggnad, i följd varav det sammanlagda beloppet av de i fastigheten
investerade statliga lånemedlen numera uppgår till 315 800 kronor,
allt mot säkerhet av inteckningar i fastigheten. Samtliga berörda lån ha i
sin helhet blivit indirekt avskrivna genom anvisande av medel på driftbudgeten.
För driften av skyddshemmet utgår vidare statsbidrag i enlighet med
därför tillämpade grunder. Statsbidraget, fördelat på platsbidrag och därå
utgående rörligt tillägg, bidrag till skyddshemsbyggnadernas underhåll samt
ersättning till psykiatriskt skolad läkare uppgår för närvarande till sammanlagt
omkring 50 000 kronor årligen.

Skyddshemsföreningen har aldrig ägt tillgång till andra medel än omförmälda
statsbidrag samt de skyddshemsavgifter som influtit. Den vid skyddshemmet
bedrivna verksamheten har därför kommit att präglas av ständiga,
med åren tilltagande ekonomiska bekymmer, vilka nu nått en sådan omfattning,
att föreningen förklarat sig icke kunna i fortsättningen omhänderhava
verksamheten under annan förutsättning än att ökade statsanslag ställas till
dess förfogande. I första hand har föreningen emellertid ansett sig böra
hemställa om statens övertagande av skyddshemmet.

Den utredning, som förebragts av skyddshemsinspektören och för vilken

Före drarjanden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

redogörelse lämnats i det föregående, synes mig lia givit vid handen, att föreningen
på grund av sina bristande ekonomiska resurser saknar möjlighet
att på ett tillfredsställande sätt bedriva den föreningen anförtrodda verksamheten
vid Hornö. De emellanåt uppkomna svårigheterna för föreningen
att i rätt tid gälda såväl likvider till hemmets leverantörer som befattningshavares
löner ha icke kunnat undgå att framkalla irritation bland personalen
på hemmet. Därtill kommer att personallönerna varit relativt låga. Dessa
omständigheter synas ha varit orsaken till de påfallande täta personalombyten,
som under senare år förekommit på Hornö. Att sådana förhållanden
måste inverka menligt på verksamheten torde ligga i öppen dag.

I betraktande av den rådande knappheten på skyddshemsplatser synes mig
klart, att hemmet icke bör nedläggas. Särskilda åtgärder från statens sida
synas därför påkallade i syfte att skapa erforderliga förutsättningar för en
framförallt ur socialpedagogiska synpunkter betryggande fortgång av verksamheten
vid Hornö. Frågan om skyddshemmets framtida bedrivande synes
från denna utgångspunkt kunna övervägas enligt ettdera av de båda av föreningen
framlagda förslagen. Enligt föreningens alternativa förslag skulle
densamma komma i åtnjutande av ökade statsanslag i syfte, bland annat,
att bringa personallönema vid hemmet i nivå med de statliga skyddshemmens.
Detta förslag skulle otvivelaktigt — såsom skyddshemsinspektören och
socialstyrelsen framhållit — innebära, att Hornö hemskola skulle, ehuru i
enskild regi, praktiskt taget bli jämställd med ett statligt skyddshem utan att
staten gåves samma inflytande beträffande den ekonomiska förvaltningen,
uppfostringsarbetet och personalutvalet som vid de statliga skyddshemmen.
Några skäl för åvägabringandet av en dylik ordning lära icke kunna anföras.
I likhet nied socialstyrelsen finner jag mig därför böra avböja detta
förslag.

Ett övertagande från statens sida av skyddshemmet synes vara att föredraga.
Ekonomiskt sett torde en dylik lösning i förhållande till nuvarande
anordning endast innebära en relativt obetydlig kostnadsökning för statsverket.
Det är nämligen anledning att antaga, att den ökning av lönekostnaderna,
som blir en följd av övertagandet, kommer att i viss utsträckning
kompenseras av minskade omkostnader för hemmets fortsatta bedrivande.
Jag tillstyrker alltså, att Hornöhemmet övertages av staten för att i framtiden
bedrivas i statlig regi. I fråga om de villkor, som böra gälla för övertagandet
torde det av skyddshemsinspektören framlagda och av skyddshemsföreningen
godtagna avtalsförslaget kunna i stort sett godtagas. Tidpunkten
för övertagandet bör lämpligen fastställas till den 1 april 1946. A Kungl.
Maj:t torde få ankomma att i enlighet med de grunder, som godkänts av
1939 års lagtima riksdag (propositionen nr 158), utfärda erforderliga bestämmelser
i avseende å skyddshemsfastighetens och anstaltsbyggnadernas redovisning.

Beträffande skyddshemmets organisation efter förstatligandet har till en
början föreslagits, att detsamma i fortsättningen bedrives uteslutande som
hemskola och att sålunda även mödraavdelningen belägges med hemskole -

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

elever. Då de skäl, som av skyddshemsinspektören anförts till stöd härför,
synas övertygande, ger mig förslaget i denna del ej anledning till erinran.
Jag utgår därvid från att å Sonestorps hemskola beredes plats för det klientel,
som tidigare avsetts för intagning på mödraavdelningen vid Hornö.

Skyddshemsinspektörens av socialstyrelsen tillstyrkta förslag, alt den nuvarande
personalen på hemmet skall tills vidare bibehållas, biträder jag. Givetvis
skall emellertid den blivande skyddshemsslyrelsen lia fria händer i
fråga om eventuellt nödvändiga personutbyten. Den personal, som för närvarande
sysselsättes i utbildningsarbetet, sammanlagt sex personer, avses enligt
föreliggande förslag skola tills vidare intill budgetårets utgång komma
att vara anställda såsom extra befattningshavare, en såsom rektor och fem
såsom facklärarinnor, med löneställning bestämd enligt de grunder, som
tillämpas för den extra personalen vid de statliga skyddshemmen. Därjämte
skulle tillkomma en tvättföreståndarinna, jämväl såsom extra befattningshavare,
med lön bestämd enligt lönegraden V 2, lägsta löneklassen. Till vad
sålunda föreslagits vill jag förorda bifall.

Förevarande av mig förordade förslag till personalorganisation kräver en
förstärkning för innevarande budgetår av icke-ordinarieposten i avlöningsstaten
för statens skyddshem. Med hänsyn till att övertagandet av skyddshemmet
enligt min mening skall äga rum först från och med den 1 april
1946 erfordras för ändamålet ett belopp, motsvarande grundlönen under ett
kvartal till de nyssnämnda befattningshavarna, eller i runt tal 5 900 kronor.
Vidare bör den i samma avlöningsstat upptagna och till sitt belopp begränsade
delposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Majit uppräknas med ett belopp av 150 kronor, som av mig avses såsom
arvode under nämnda kvartal till verkställande ledamot i den styrelse för
skyddshemmet, som må bliva utsedd. Förstatligandet av ifrågavarande
skyddshem torde även komma att nödvändiggöra överskridanden av den å avlöningsstaten
för statens skyddshem upptagna anslagsposten till rörligt tilllägg
och av anslaget till statens skyddshem: omkostnader. Då emellertid berörda
anslagspost och anslag äro förslagsvis anvisade, torde frågan om desammas
överskridande icke behöva underställas riksdagen.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Majit alt med styrelsen för Stockholms
kyrkliga skyddshemsförening träffa avtal, i huvudsaklig
överensstämmelse med av mig i det föregående omförmält
förslag, örn statens övertagande av skyddshemmet Hornö
hemskola från och med den 1 april 1946,

dels ock medgiva, att de i avlöningsstaten för statens
skyddshem upptagna anslagsposterna till arvoden och särskilda
ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, och till avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal må för budgetåret
1945/46 överskridas med högst 150 respektive 5 900 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements chefen.

C. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

[7.] 14 a. Förste provinsialläkare oell provinsialläkare m. fl.: Bidrag för
anskaffande av bostäder åt provinsialläkare å landsbygden, reservationsanslag.
Enligt kungörelsen den 2 december 1921 (nr 687; ändr. 152/1927 och
411/1936) angående statsbidrag för anskaffande av bostäder åt provinsialläkare
å landsbygden kan bidrag på ansökning beviljas landsting, en eller
flera kommuner eller kommunalförbund för uppförande eller inköp av byggnad
eller för till- eller ombyggnad av sökanden tillhörig byggnad i ändamål
att anskaffa bostad åt provinsialläkare i distrikt inom rikets ödemarksområden,
där lämplig läkarbostad icke kan på annat satt erhållas. Statsbidrag
utgår med högst en tredjedel av de beräknade byggnadskostnaderna eller
köpesumman, dock högst med 18 000 kronor för varje bostad.

Anslag för ifrågavarande ändamål anvisades senast för budgetåret 1940/41.

Med skrivelser den 17 oktober och den 3 november 1945 har medicinalstyrelsen
överlämnat ansökningar av Vilhelmina och Fredrika kommuner om
statsbidrag till uppförande av bostäder för provinsialläkarna i Vilhelmina
södra respektive Fredrika distrikt, därvid styrelsen tillstyrkt statsbidrag med
18 000 kronor för vardera bostaden. Styrelsen har tillika hemställt, att för
ändamålet å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1945/46 måtte anvisas
ett reservationsanslag av (2 X 18 000) 36 000 kronor.

Mot medicinalstyrelsens föreliggande förslag har jag intet att erinra. Jag
förordar alltså, att å tilläggsstat II till riksstaten för löpande budgetår för
tillgodoseende av förenämnda båda statsbidragsansökningar anvisas ett reservationsanslag
av 36 000 kronor samt hemställer, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att till Förste provinsialläkare och provinsialläkare m. fl.:
Bidrag för anskaffande av bostäder åt provinsialläkare å
landsbygden å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av . . kronor 36 000.

[8.] 17 a. Utrustning av nya sinnessjukhus, reservationsanslag. Med skrivelse
den 4 september 1944 har direktionen för akademiska sjukhuset i Uppsala
överlämnat ett av professorn B. Jacobowsky uppgjort förslag till utrustning
av den psykiatriska kliniken vid nämnda sjukhus. Det för utrustningen
erforderliga medelsbehovet har därvid beräknats till 600 000 kronor, innebärande
en kostnad av 5 128 kronor för var och en av klinikens 117 platser.
Till jämförelse härmed har framhållits, att kostnaderna för utrustningen av
den psykiatriska kliniken vid karolinska sjukhuset med 109 vårdplatser år
1939 beräknats till 510 000 kronor eller alltså 4 879 kronor för vårdplats.
Vidare bär åberopats ett av statens priskontrollnämnd avgivet yttrande, vari
nämnden anfört, att den kostnadsstegring, som det nu framlagda utrustnings -

Kungl. Majlis proposition nr 2.

förslaget utvisade i förhållande till kostnaderna för utrustningen av den psykiatriska
kliniken vid karolinska sjukhuset, syntes nämnden synnerligen
måttlig och fullt motiverad.

Sjukhusdirektionen har för egen del tillstyrkt det av professor Jacobowsky
uppgjorda utrustningsförslaget.

Över förslaget ha yttranden avgivits av medicinalstyrelsen, efter hörande
av styrelsens materielnämnd, och centrala sjukvårdsberedningen.

Medicinalstyrelsens materielnämnd har, i syfte att åstadkomma omsättning
av den för beredskapssjukhus anskaffade utrustningen, föreslagit, att
vid utrustningen av den psykiatriska kliniken i Uppsala i möjligaste mån
måtte utnyttjas den materiel, som anskaffats för beredskapssjukhusen.
Nämnden har vidare förutsatt, att, innan anskaffning för kliniken igångsattes,
förhandlingar bomme att föras mellan nämnden och sjukhuset för bestämmande
av lämpliga modeller m. m.

Medicinalstyrelsen anför, att styrelsen efter en översiktlig granskning av
utrustningsförslaget funnit, att avsevärda besparingar syntes kunna vinnas
genom en detaljrevision av förslaget, och på grund härav föreslagit, att utrustningsförslaget
måtte underkastas en ingående granskning.

Den av medicinalstyrelsen ifrågasatta detaljrevisionen av utrustningsförslaget
har härefter verkställts av centrala sjukvårdsberedningen. Vid denna
granskning, som med anlitande av särskilda sakkunniga utförts inom beredningens
standardiseringsavdelning i samråd med professor Jacobowsky, ha
kostnaderna kunnat reduceras till sammanlagt 536 000 kronor. Under åberopande
av vad som anförts i en i anledning av granskningen upprättad, vid
beredningens yttrande fogad promemoria har beredningen hemställt, att för
klinikens utrustning måtte beräknas ett anslag å sistnämnda belopp.

Vidare har medicinalstyrelsen i skrivelse den 16 oktober 1945 hemställt,
att å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår måtte anvisas ett
belopp av 13 000 kronor för inköp av möbler m. m. för en nyuppförd administrationsbyggnad
vid Mariebergs sjukhus vid Kristinehamn.

Enligt vad jag inhämtat synes man, så vitt nu är möjligt att bedöma, kunna
räkna med att arbetena med uppförande av den av riksdagen beslutade
psykiatriska kliniken vid akademiska sjukhuset i Uppsala skola bliva slutförda
i sådan tid, att kliniken kan tagas i bruk under loppet av nästa budgetår.
Med hänsyn härtill och då en upphandling av den storleksordning,
det här gäller, måste beräknas taga en betydande tid i anspråk, bör frågan
örn anvisande av medel för klinikens utrustning nu upptagas till prövning.
Jag kan därvid godtaga de kostnadsberäkningar, slutande på ett sammanlagt
belopp av 536 000 kronor, som framlagts av centrala sjukvårdsberedningen
efter dess ingående granskning av det ursprungliga utrustningsförslaget. Med
anledning av vad medicinalstyrelsens materielnämnd anfört i sitt yttrande
vill jag framhålla, att jag i likhet med nämnden förutsätter att, i den mån
så visar sig möjligt, för beredskapssjukhus anskaffad materiel utnyttjas för
klinikens utrustning.

Departements chefen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

I enlighet med medicinalstyrelsens förslag torde vidare för inköp av möbler
m. m. för den nyuppförda administrationsbyggnaden vid Mariebergs
sjukhus böra avses ett belopp av 13 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet skulle alltså uppgå till (536 000 + 13 000)
549 000 kronor, vilket belopp torde såsom reservationsanslag böra anvisas
å tilläggsstat II till riksstaten för löpande budgetår under rubriken Utrustning
av nya sinnessjukhus.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Utrustning av nya sinnessjukhus å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av ............................ kronor 549 000.

[9.] 75 a. Anskaffande av apparatur m. m. för allmän skärmbildsundersökning,
reservationsanslag. Under hänvisning till vad jag förut denna dag anfört
i samband med äskande av anslag för budgetåret 1946/47 till granskningscentral
för allmän skärmbildsundersökning (1946 års statsverksproposition,
V. punkt 183) hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen -

att till Anskaffande av apparatur m. m. för allmän skärmbildsundersökning
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av kronor 385 000.

[10.] 82 a. Odontologisk försöksverksamhet vid Vipeholms sjukhus i
Lund, reservationsanslag. Under denna rubrik anvisade 1945 års riksdag
(prop. nr 2, bil. 5, punkt 6; rd. skr. nr 30) å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1944/45 ett reservationsanslag av 55 000 kronor. Anslaget var
avsett för bestridande av kostnaderna för anordnande under ett års tid vid
Vipeholms sjukhus i Lund av undersökningar rörande sambandet mellan
kost och tandsjukdomar. Beträffande den närmare planläggningen av ifrågavarande
undersökningar tillåter jag mig hänvisa till den redogörelse härför,
som lämnats i förenämnda proposition. Enligt Kungl. Majits beslut den 23
februari 1945 må av anslaget disponeras ett belopp av högst 40 000 kronor
till avlöning åt personal för undersökningarna samt ett belopp av högst 15 000
kronor till bestridande av övriga med undersökningarna förenade utgifter.

I promemoria den 29 oktober 1945 har medicinalstyrelsen hemställt örn anvisande
av ytterligare medel för ifrågavarande undersökningar Av promemorian
och sedermera under hand inhämtade uppgifter framgår i huvudsak
följande:

Sedan mars månad 1945 hade pågått vissa förberedande arbeten, omfattande
i huvudsak registrering av undersökningsmaterialet samt undersökningar
i syfte att fastställa materialets utgångsläge i odontologiskt och medicinskt
avseende före påbörjandet av de egentliga undersökningarna, vilka

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

.skulle utföras i samband med reglerandet av kosten. Dessa förberedelser, för
''ilka varit anställd den enligt planen för undersökningarna avsedda personalen
— två tandläkare, två tandsköterskor, två extra läkare, en labora toriesköterska
och ett skrivbiträde — hade befunnits nödvändiga för att med erforderlig
vetenskaplig noggrannhet kunna följa den inverkan i olika hänseenden
på organismen, som den lil iva rute regleringen av kosten kunde komma
att medföra. De förberedande undersökningarna beräknades vara slutförda
omkring årsskiftet 1945/46, varefter huvudförsöket omedelbart skulle
påbörjas. Med oförändrad personalstyrka beräknades de för undersökningarna
anvisade medlen — å vilka den 1 oktober 1945 funnits en behållning
av i runt tal 29 900 kronor — vara tillräckliga för verksamhetens bedrivande
ungefär intill utgången av löpande budgetår. För nästa budgetår erfordrades
minst samma belopp, som tidigare anvisats för ett års verksamhet, eller
55 000 kronor.

I anslutning till det anförda har medicinalstyrelsen hemställt, att för ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1946/47 måtte anvisas ett reservationsanslag
av 55 000 kronor.

Vid framläggande i propositionen nr 2/1945 av förslag rörande ifrågava- Departementsrande
odontologiska undersökningsverksamhet förordade jag, att medel skulle CÄe''*nanvisas
för en försöksvis anordnad undersökning under ett års tid samt att
frågan om fortsatta undersökningar skulle upptagas först sedan viss tids erfarenhet
vunnits. Förslaget vann Kungl. Maj:ts och riksdagens bifall. Såsom
av den lämnade redogörelsen framgår har emellertid en betydande del av
det för ändamålet anvisade anslaget tagits i anspråk för tidigare icke förutsedda
förberedande arbeten, varför återstående medel beräknats förslå till bestridande
av kostnaderna för den egentliga försöksverksamhetens bedrivande
under allenast en tid av omkring ett halvt år eller ungefär till utgången av
innevarande budgetår. Med hänsyn härtill vill jag icke motsätta mig, att ytterligare
medel nu anvisas till förevarande verksamhet. Jag anser mig dock
icke helt kunna tillstyrka medicinalstyrelsens föreliggande förslag, utan begränsar
mig till att förorda, att medel nu ställas till förfogande i sådan omfattning,
att de egentliga undersökningarna kunna bedrivas under ett års tid,
samt att frågan örn anvisande av medel för fortsatt verksamhet får anstå till
dess viss tids erfarenhet vunnits av de egentliga undersökningarna. Med den
av mig sålunda förordade begränsningen av medelsanvisningen synes det erforderliga
anslagsbehovet kunna uppskattas till i lamt tal 30 000 kronor.

Nämnda belopp torde böra anvisas å tilläggsstat II till riksstaten iör löpande
budgetår under samma rubrik som det tidigare anvisade anslaget.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Odontologisk försöksverksamhet vid Vipeholms sjukhus
i Lund å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/
46 anvisa ett reservationsanslag av......... kronor 30 000.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

G. Diverse.

[11.] 17. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag.
För innevarande budgetår har för ifrågavarande ändamål anvisats ett
reservationsanslag av 600 000 kronor. Vid budgetårets ingång fanns å anslaget
en reservation av cirka 34 000 kronor, varför det för budgetåret disponibla
beloppet utgjorde 634 000 kronor.

Utgifterna för ändamålet uppgingo för budgetåret 1944/45 till inalles
1 116 855 kronor. De mest kostnadskrävande kommittéerna voro socialvårdskommittén,
1941 års befolkningsutredning, statens sjukhusutredning av år
1943, parlamentariska undersökningskommissionen angående flyktingärenden
och säkerhetstjänst samt jordbrukets byggnadsstudiekommitté. Samtliga
nyssnämnda kommittéer ha fortsatt sitt arbete under innevarande budgetår.
Förevarande anslag har till följd härav blivit starkt belastat. Förbrukningen
för första hälften av budgetåret har utgjort i runt tal 600 000 kronor, varför
anslaget numera är i det närmaste helt förbrukat. Aven om vissa av
nämnda kommittéer kunna beräknas komma att avsluta eller inskränka sitt
arbete under första halvåret 1946, torde genom ökade utgifter för andra redan
tillsatta kommittéer samt behov av att igångsätta ytterligare utredningar
någon nedgång i de sammanlagda utgifterna knappast vara att förvänta.

I samband härmed vill jag emellertid förorda, att medel för de utredningar,
som bedrivas av jordbrukets byggnadsstudiekommitté, vilka för närvarande
till lika delar utgå från femte och nionde huvudtitlarnas anslag till kommittéer
och utredningar genom sakkunniga, i fortsättningen anvisas från ett
särskilt anslag. Nämnda utredningar avse att genom arbetsstudier åstadkomma
lägre byggnadskostnader och ändamålsenliga konstruktioner för byggnader
för jordbrukets behov. Utredningarna få därför anses vara att jämställa
med sådan forsknings- och experimentverksamhet, för vilken särskilda
anslag plägat upptagas på riksstaten. Så har exempelvis skett med medlen
till statens forskningskommitté för lantmannabyggnader, med vilken kommitté
jordbrukets byggnadsstudiekommitté nära samarbetar. Särskilt anslag
för sistnämnda kommittés verksamhet torde böra anvisas redan på tilläggsstat
till riksstaten för innevarande budgetår. Jag återkommer härtill under
nästföljande punkt. Det för kommittéer och utredningar genom sakkunniga
erforderliga tilläggsanslaget torde med hänsyn härtill kunna beräknas till
500 000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga k
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett
reservationsanslag av....................kronor 500 000.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

[12.] 17 a. Jordbrukets byggnadsstudiekomniitté, reservationsanslag. Under
nästföregående punkt har jag föreslagit, att för bestridande av kostnaderna
för jordbrukets byggnadsstudiekomniitté uppföres ett särskilt anslag.

I skrivelse den 20 november 1945 har jordbrukets byggnadsstudiekomniitté
framlagt beräkningar rörande utgifterna för kommitténs verksamhet dels
under tiden 1 februari—30 juni 1946 dels ock under nästa budgetår. Kommittén
har härvid beräknat utgifterna för förstnämnda tidsperiod till 90 000
kronor samt för budgetåret 1946/47 till 250 000 kronor. Den för kommittén
uppgjorda arbetsplanen upptager följande huvudfrågor: 1) byggnader ur
planlösnings- och byggnadsteknisk synpunkt, 2) lämpliga produktionsformer
för byggandet, 3) principer för ackordsstudier samt 4) sociala problem,
som stå i samband med lämpliga ackord.

Mot byggnadsstudiekommitténs beräkningar rörande medelsbehovet för Departementskommitténs
fortsatta verksamhet har jag ej funnit anledning till erinran. chelenFör
täckandet av medelsbehovet för tiden 1 februari—30 juni 1946 bör anslag
anvisas å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår. I annat
sammanhang föreslår jag anvisande av medel för ändamålet fö>- budgetåret
1946/47.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Jordbrukets byggnadsstudiekommitté å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetaret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av............................... kronor 90 000.

[13.] 23. Tillfälligt lönetillägg, förslagsanslag. Med hänvisning till vad chefen
för finansdepartementet anfört vid anmälan denna dag av förslag till
proposition till riksdagen angående provisorisk förbättring av löneställningen
för vissa befattningshavare i statens tjänst m. fl. hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Tillfälligt lönetillägg å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av............................. kronor 4 100 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt,
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Sven Olov Örtengren.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Bilaga 6.

Egentliga statsutgifter.

Sjätte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över kommunikationsär enden, hållet inför
Hans Majit Ko ingen i statsrådet å Stockholms slott
den 4 januari )46.

Närvarande:

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson, anmäler härefter
under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärenden
angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1945/46 samt anför därvid följande.

B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet m. m.

[1.] 11. Barmarksunderhållet, reservationsanslag. Med bifall till Kungl.
Maj:ts i 1945 års statsverksproposition framlagda förslag har riksdagen för
budgetåret 1945/46 till barmarksunderhållet anvisat ett reservationsanslag
av 54 300 000 kronor. Genom beslut den 11 maj 1945 har Kungl. Majit bemyndigat
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att av nämnda anslag taga i anspråk
52 800 000 kronor. Beträffande dispositionen av det å anslaget återstående
beloppet av 1 500 000 kronor, vilket avsetts såsom reserv för att möta
oförutsedda underhållsbehov av trängande beskaffenhet, har Kungl. Majit
förklarat Sig vilja framdeles, efter framställning av styrelsen, meddela
beslut.

I skrivelse den 23 oktober 1945 meddelade styrelsen, att på grund av
svåra tjällossningsförliållanden våren 1945, militärtrafik, tunga vedlransporter
samt skador å vägar och broar genom översvämningar till följd av exceptionella
nederbördsförhållanden i skilda delar av landet under nästlidna
höst uppstått behov av återställningsarbeten i så stor omfattning, att det
då icke kunde slutligt fastställas, huruvida kostnaderna härför kunde inrymmas
inom de för innevarande budgetår anvisade medlen för barmarksliihany
till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 2.

Kungl. Mcij:ts proposition nr 2.

underhållet. Styrelsen hemställde emellertid, att det å anslaget reserverade
beloppet finge av styrelsen disponeras för angivna ändamål. Genom beslut
den 2 november 1945 biföll Kungl. Majit framställningen.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har sedermera i skrivelse den 5 december
1945 anmält, att enligt vad nu kunde överblickas, anslagsmedlen icke
vore tillräckliga för att täcka redan inträffade skador. En viss reserv borde
därjämte finnas för skador och andra utgifter, som kunde uppkomma under
tiden till den 1 juli 1946. Dessutom erfordrades anslagsförstärkning för intensifiering
av underhållsarbetena på grund av ökad trafik.

I fråga örn möjligheten för styrelsen att under löpande budgetår hava tillgång
till medel för oförutsedda underhållsbehov erinrar styrelsen örn att
styrelsen i sina petita hösten 1944 hemställde, att ett belopp av 4 500 000
kronor måtte anvisas härför. Vid anmälan i 1945 års statsverksproposition
(sjätte huvudtiteln, punkten 13) uttalade emellertid föredragande departementschefen,
att han i dåvarande läge icke kunde tillstyrka den anslagsökning,
som härför skulle erfordras. I stället förutsattes, alt, därest barmarkstiden
i mera avsevärd grad komme att förskjutas i förhållande till vad som
vore normalt eller en större trafikökning inträdde eller eljest särskilda förhållanden
inträffade under budgetårets lopp, framställning finge göras örn
anslagsförstärkning å tilläggsstat. Under denna förutsättning ansågs reservbeloppet
kunna utan större olägenhet bestämmas till 1 500 000 kronor eller
samma belopp som för budgetåret 1944/45.

Styrelsen anför vidare, att då styrelsen avgav sina riksdagspetita hösten
1944, den tidpunkt självfallet icke kunde förutses, då freden skulle komma
och trafiken åter öka. Styrelsen hade därför icke äskat några särskilda medel
för intensifiering av underhållsarbetena på grund av ökning av trafiken.
Sedan restriktionerna beträffande användningen av flytande drivmedel numera
upphävts, och då under 1946 en väsentlig lättnad beträffande gummiringssituationen
torde vara att förvänta, hade förutsättningarna för motortrafiken
helt förändrats. Denna kunde numera förutsättas komma att snabbt
öka. Även om denna ökning icke skulle bliva så framträdande under årets
första månader eller ens före den 1 juli 1946 som senare, ansåge sig styrelsen
dock kunna förutsätta en avsevärt ökad trafik från och med sommaren
1946. Styrelsen ville särskilt framhålla nödvändigheten av att erforderlig
upprustning påbörjades och övriga underhållsåtgärder intensifierades redan
innan denna trafikökning inträffade. Vidtoges åtgärderna först i samband
med eller efter mera väsentlig trafikökning, vore ren skadegörelse på vägarna
med därav följande förluster för väghållningen och trafiken att förvänta.

Styrelsen anser det icke vara möjligt att beräkningsmässigt angiva de medelsbehov,
som avses med framställningen. Uppskattningsvis borde emellertid
enligt styrelsens mening ett belopp av 8 000 000 kronor förslå för angivna
ändamål.

I fråga örn täckningen av dessa ytterligare medel förutsätter styrelsen att
desamma, liksom anslaget till barmarksunderhållet, skola avräknas mot auto -

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

mobilskattemedel. Dessa hade för budgetåret 1945/46 beräknats till 55 000 000
kronor. I samband med den beräkning, som styrelsen med stöd bland annat
av 1945 års bensinskatteutrednings betänkande gjort rörande inkomsten
av automobilskattemedel för budgetåret 1946/47, hade styrelsen jämväl beräknat
inkomsten av automobilskattemedel för innevarande budgetår under
de nya förutsättningar, som numera förelåge på detta område. Styrelsen
hade därvid kommit till att automobilskattemedlen — oavsett den särskilda
tilläggsskatten på bensin — för innevarande budgetår komme att uppgå till
85 000 000 kronor. Då således en ökning av inkomsten med 30 000 000 kronor
beräknades uppstå, syntes förutsättningar ur finansieringssynpunkt föreligga
att tillgodose vägväsendet med de nu avsedda medlen.

Styrelsen hemställer, att å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1945/46
måtte anvisas 8 000 000 kronor till barmarksunderhållet.

De för innevarande budgetår till barmarksunderhållet anvisade anslags- Departementsmedlen
ha i större utsträckning än från början beräknats måst tagas i an- chefenspråk
för reparation av vägar som skadats bland annat under tjällossningstiden
och regnperioderna förra året. Det för oförutsedda underhållsbehov
avsatta beloppet av 1 500 000 kronor har varit otillräckligt, varför även de
egentliga underhållsmedlen måst användas för dessa reparationsarbeten. Härigenom
ha även möjligheterna att använda underhållsanslagen i sysselsättningsu
t jämnande syfte minskats. En viss anslagsförstärkning torde därför
vara pakallad. Jämväl för att kunna möta ytterligare skador under våren
1946 böra medel finnas tillgängliga.

Vid anslagsberäkningen för innevarande budgetår ansågs hänsyn icke böra
tagas till den ökning av underhållsarbetena, som skulle bliva ofrånkomlig i
händelse en ökning av vägtrafiken inträdde under budgetåret. Till följd av
att försäljningen av flytande drivmedel nyligen frigivits och att en viss lättnad
därjämte kan skönjas i fråga örn försörjningen med avseende å bilgummi,
har numera en viss trafikökning skett. Det är att antaga, att återgången
till en mera normal trafikomfattning kommer att gå förhållandevis
hastigt. Vägarnas underhållsstandard är för närvarande så låg, att viss fara
föreligger för att vägarna vid en ökad trafik komma att taga allvarlig
skada, om ej en upprustning kan påbörjas redan innan trafiken nått alltför
stor omfattning. Jag anser därför erforderligt, att vägunderhållsanslaget för
innevarande budgetår förstärkes jämväl för alt möjliggöra ett intensifierat
underhåll och viss upprustning redan under detta budgetår.

Beträffande beräkningen av anslagsmedlens storlek vill jag ansluta mig
lill väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Barmarksunderhållet å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av ........................ kronor 8 000 000,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

F. Brandväsendet.

[2.] 6 a. Bidrag till upprättande av brandkårer, reservationsanslag. Under
hänvisning till vad jag tidigare i dag anfört vid anmälan av svenska brandkårernas
riksförbunds anslagsäskande för budgetåret 1946/47 (sjätte huvudtiteln,
punkten 69) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till upprättande av brandkårer å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av ............................kronor 5 400.

G. Diverse.

[3.] 18. Tillfälligt lönetillägg, förslagsanslag. Med hänvisning till vad chefen
för finansdepartementet anfört vid anmälan denna dag av förslag till
proposition till riksdagen angående provisorisk förbättring av löneställningen
för vissa befattningshavare i statens tjänst m. fl. hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att till Tillfälligt lönetillägg å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av .............................. kronor 350 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
F. Wessberg.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Bilaga 7.

Egentliga statsutgifter.

Sjunde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet d Stockholms slott den 4 januari
1946.

Närvarande:

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter under
finansdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 samt anför
därvid följande.

E. Diverse.

[1.] 7. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag.
Under hänvisning till vad jag vid anmälan i årets statsverksproposition
av medelsbehovet under förevarande anslagsrubrik för budgetåret 1946/47
anfört angående medelsbehovet för innevarande budgetår hemställer jag, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å
tilläggsstat 11 till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett
reservationsanslag av.................... kronor 150 000.

[2.] 14. Tillfälligt lönetillägg, förslagsanslag. Med hänvisning till vad jag
anfört vid anmälan denna dag av förslag till proposition till riksdagen angående
provisorisk förbättring av löneställningen för vissa befattningshavare i
statens tjänst m. fl. hemställer jag att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

att till Tillfälligt lönetillägg å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av ............................ kronor 1 500 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Erik Skiöld.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Bilaga 8.

Egentliga statsutgifter.

Åttonde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
4 januari 1946.

Närvarande:

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Erlander, anmäler härefter
under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående
egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46
samt anför därvid följande.

D. Akademier m. m.

[1.] 13. Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Undervisningsmateriel
m. m., reservationsanslag. Under åberopande av vad jag under
punkten 58 i bilagan åttonde huvudtiteln till årets statsverksproposition anfört
hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:
Undervisningsmateriel m. m. å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av ......................................kronor 3 000.

E. Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.

[2.] 17 a. Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Utrustning för hygieniska
institutionen. I skrivelse den 27 april 1945 har kanslersämbetet för
rikets universitet hemställt om ett anslag av 6 500 kronor för tillgodoseende
av behovet av viss utrustning vid karolinska institutets hygieniska institution.
Framställningen bygger på en av institutionsföreståndaren, professorn G.

Kungl. Majlis proposition nr 2.

Departements chefen.

Fischer gjord, av lärarkollegiet tillstyrkt ansökning av den 17 april 1945,
vari anförts i huvudsak följande.

Å institutionen behövs ett utrymme, där substrat kan förvaras sommartid
och vidare en ordentlig termostat. Substraten förvaras för närvarande i ett
rum, där sommartid temperaturen går upp till emot 30° och som redan nu
börjar bli alldeles för varmt. Substraten torkar in och förstöres på mycket
kort tid, och de bakteriologiska undersökningar, som för närvarande pågå,
torde icke länge kunna fortsätta under nuvarande förhållanden. Vi behöva
nämligen för dem ett mycket stort antal delvis ganska känsliga substrat. Det
är därför absolut nödvändigt, att institutionen får ett tillräckligt stort utrymme
med en temperatur av högst 8°. Jag har för den skull införskaffat
anbud på ett nedkylt rum av lämplig storlek. Det visar sig emellertid vara
avsevärt billigare och säkerligen ungefär lika praktiskt att inköpa ett stort
kylskåp av den typ, som charkuterier bruka använda. Detta skulle betinga
ett pris av omkring 3 000 kronor.

På institutionen finnes vidare icke någon termostat, som är användbar.
Vi ha en gammal, liten, dåligt isolerad elektrisk termostat med mycket stora
temperaturdifferenser på de olika hyllorna. Vidare ha vi en gammal gaster-»
mostat. Ingen av dem ger konstant temperatur, och båda tillsammans bjuda
vidare ett allt för litet utrymme. Det är därför ett trängande behov att institutionen
får en ordentlig termostat. Vid förfrågan har det uppgivits, att ett
tillräckligt stort termostatrum, tillfredsställande isolerat och med god värmereglering
skulle kunna erhållas till ett pris av omkring 3 500 kronor.

Den kylanläggning och den termostat, varom i förevarande framställning
är fråga, äro uppenbarligen nödvändiga för verksamheten vid den hygieniska
institutionen. Behovet av anläggningarna har, enligt vad jag inhämtat, ansetts
så trängande, att lärarkollegiet nödgats av fondmedel förskottera kostnaderna
härför. Då emellertid utgifterna få anses vara av natur att böra
täckas av statsmedel, torde ett anslag för ändamålet å 6 500 kronor böra anvisas.
Anslaget synes böra uppföras å tilläggsstat för innevarande budgetår.
Jag hemställer således att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Utrustning
för hygieniska institutionen å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av .... kronor 6 500.

[3.] 28 a. Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Ändringsarbeten inom
neurokirurgiska kliniken, reservationsanslag. I skrivelse den 27 mars 1945
har direktionen för karolinska sjukhuset hemställt dels om ett anslag av
11 500 kronor till vissa ändringsarbeten inom serafimerlasarettets neurokirurgiska
klinik, dels örn viss personalförstärkning för samma klinik från och med
innevarande budgetår för en sammanlagd merkostnad av 11 216 kronor vartill
skulle komma vissa ökade kostnader för kristillägg (1 669 kronor) och för
provisorisk avlöningsförbättring (1 440 kronor). Av direktionens framställning
inhämtas följande.

Ändringsarbeten. Genom den nuvarande lokaldispositionen har serafimerlasarettets
neurokirurgiska avdelning blivit synnerligen tungarbetad.

Kunell. Maj:ts proposition nr 2.

Framför allt har placeringen av sköljrum och tekök i avdelningens ena ända,
vilken placering vid ombyggnad 1942/43 av kostnadsskäl bibehölls, visat sig
mycket olägligt genom att högst väsentligt öka personalens arbete.

Det tunga arbetet på ifrågavarande avdelning bär under nu rådande sjuksköterskebrist
medfört stora svårigheter i fråga örn rekryteringen av avdelningens
sköterskepersonal. Till följd av dessa svårigheter har direktionen på
framställning av klinikens överläkare nödgats att från mitten av februari
månad 1945 minska antalet vårdplatser på avdelningen, vilken enligt planen
omfattar en enskild avdelning örn 13—14 sängar, en allmän avdelning för
kvinnor om 24—25 sängar och en allmän avdelning för män, betecknad som
nr 9, om 43 sängar, med 16 och att verkställa utredning om möjligheterna till
delning av densamma.

I avbidan på att klarhet vinnes örn en eventuell flyttning av hela den neurokirurgiska
avdelningen framdeles bör övervägas, har direktionen framlagt
förslag om undanröjande av de mest framträdande olägenheterna för arbetet
på avdelningen. Förslaget, vilket beräknats kosta 11 500 kronor, innebär att
den nuvarande avdelningen uppdelas på två, vilka vardera få sitt eget sköljrum,
linneförråd, undersökningsrum, medicinskåp och signalsystem samt sin
egen telefon och matvagn men att omklädningsrum för personal, tekök, sterilisering
och patienttoalett skulle bli gemensamma. Vårdplatsernas antal skulle
bli 21 på vardera avdelningen. Ehuru det ovan anförda kostnadsbeloppet icke
är så stort, kan direktionen likväl ej finna möjligt att bestrida kostnaden av
anslaget till fastighetens underhåll.

Personalen bör i detta sammanhang ökas så att personalen på var och
en av de två vid delningen uppkommande avdelningarna blir lika stor som på
den nuvarande kvinnliga allmänna avdelningen. Ökningen innebär anställande
av två nya assistentsköterskor, varav den ena i stället för en provsköterska,
samt två nya sköterskebiträden. Därjämte hemställer direktionen att av befintliga
assistentsköterskebefattningar ytterligare tre måtte uppföras som ordinarie
i lönegrad A 5.

Byggnadsstyrelsen har vidare hemställt örn ett anslag av 28 000 kronor till
komplettering'' av ventilationsanläggningar för operationsavdelningen vid ifrågavarande
klinik. Byggnadsstyrelsen anför.

Den 4 juli 1941 har Kungl. Majit uppdragit åt byggnadsstyrelsen att ombesörja
vissa om- och tillbyggnadsarbeten m. m. för anordnande av en neurokirurgisk
klinik vid serafimerlasarettet. Sedan dessa arbeten under påföljande
år i huvudsak slutförts, har det emellertid visat sig, att de båda
operationssalarnas ventilationsanordningar, vilka givits den omfattning, som
inom ramen för tillgängliga medel varit möjligt, icke äro tillräckliga för att
åstadkomma de temperaturförhållanden och det lufttillstånd, som äro önskvärda
i lokaler för vid denna klinik förekommande, ofta mycket långvariga
operationer. Professorn vid kliniken H. Olivecrona har sålunda vid flera
tillfällen framhållit den allvarliga olägenheten härav särskilt under sommarens
värmeperioder.

För att åstadkomma en nödvändig förbättring i detta avseende erfordras
anordningar för ventilationsluftens avkylning, det vill säga lämpligen installation
av ett kylmaskinaggregat för vardera operationssalen jämte utbyte
av befintliga luftfilter. Kostnaderna härför hava inom styrelsen beräknats
till 28 000 kronor.

Med anledning härav och då det uppenbarligen är angeläget, att nämnda
anordningar kunna färdigställas före niista sommar, får byggnadsstyrelsen

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Departements chefen.

hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att till komplettering av
ventilationsanläggningen för operationsavdelningen vid serafimerlasarettets
neurokirurgiska klinik å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1945/46
anvisa ett anslag av 28 000 kronor.

Den manliga avdelningen å den nya neurokirurgiska kliniken vid serafimerlasarettet
är avsedd för 43 sängplatser. Sjukhusledningen har emellertid
varit nödsakad att minska avdelningens storlek med icke mindre än 16 sängplatser
och detta trots den starka patienttillströmningen, som förorsakat en
ständigt tilltagande köbildning av väntande patienter. Anledningen till detta
beklagliga förhållande är, såsom direktionen framhållit, att söka främst i svårigheterna
att tillfredsställande rekrytera sköterskepersonalen för denna tungarbetade
avdelning. Det föreliggande förslaget har till syfte att inom en rimlig
kostnadsram i största möjliga utsträckning förbättra denna personals arbetsförhållanden.

Det måste anses angeläget, att väntetiden för patienterna å den neurokirurgiska
kliniken nedbringas till den minsta möjliga. Åtgärder böra därför vidtagas
för att den manliga avdelningen å kliniken snarast möjligt åter må kunna
tagas i bruk i full utsträckning. Jag är därför beredd att tillstyrka direktionens
förslag om anvisande av 11 500 kronor till de av direktionen förordade
ändringsarbetena. Nämnda medel torde böra anvisas å tilläggsstat II
till riksstaten för innevarande budgetår. Jag är jämväl beredd att förorda
direktionens förslag om personalens utökning med två assistentsköterskor,
den ena i stället för en provsköterska, och två sköterskebiträden, samtliga i
icke-ordinarie ställning. Jag har för avsikt att framdeles underställa denna
fråga Kungl. Majits prövning. Då anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie
personal vid serafimerlasarettet är förslagsvis betecknad, erfordras
för ändamålet icke någon anslagshöjning redan för innevarande budgetår.
Direktionens förslag om beredande av ordinarie ställning åt tre assistentsköterskor,
torde böra upptagas till prövning först i samband med anslagsäskandena,
avseende nästa budgetår.

Jag anser mig böra tillstyrka, att i enlighet med den av byggnadsstyrelsen
gjorda framställningen på tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår
anvisas 28 000 kronor till komplettering av ventilationsanordningarna
å den neurokirurgiska klinikens operationsavdelning.

Å tilläggsstat II synes alltså böra anvisas ett reservationsanslag av sammanlagt
(11 500 + 28 000 =) 39 500 kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Ändringsarbeten
inom neurokirurgiska kliniken å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av .................................... kronor 39 500.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

[4.] 32. Bidrag till allmänna barnbördshuset i Stockholm. Enligt de intill
den 1 juli 1946 gällande avtalen mellan staten, Stockholms stad och Stockholms
läns landsting har staten åtagit sig att svara för viss andel i kostnaderna
för allmänna barnbördshusets drift. Beträffande grunderna för bestämmande
av storleken av denna andel hänvisas till den redogörelse härför
som lämnats under punkten 89 (sid. 214 ff) i 1945 års åttonde huvudtitel.
I enlighet med bestämmelserna i nämnda avtal har statens bidrag för
innevarande budgetår till barnbördshuset beräknats till 583 000 kronor, vilket
belopp anvisats såsom obetecknat anslag, vilket alltså icke må överskridas.

Direktionen över allmänna barnbördshuset äger enligt det av Kungl. Majit
fastställda reglementet för sjukhuset att inom de gränser, som betingas av
givna anslag och i övrigt förefintliga tillgångar, bestämma avlöningsförmånerna
bland annat för husmoder samt sjukvårds-, kontors- och ekonomipersonalen.

I skrivelse den 3 september 1945 har direktionen hemställt om anvisande
för innevarande budgetår av ett tilläggsanslag av 39 512 kronor utgörande
statens avtalsenliga andel i en utgiftsökning av 72 500 kronor, som föranleddes
av ett bifall till framställningar om vissa löneförbättringar, vilka direktionen
för sin del tillstyrkte. Beträffande denna fråga har direktionen anfört
i huvudsak följande.

Löneförbättring för sjukvårdspersonal. Svensk sjuksköterskeförenings
centralstyrelse har i särskild framställning hemställt om
lönereglering för husmoder, sjuksköterskor och barnmorskor vid barnbördshuset
i överensstämmelse med de löner, som från den 1 januari 1945 utgå
vid Stockholms stads sjukhus, och att bruttolönesystemet därvid måtte införas,
ävensom att kupongsystem med s. k. självservering ordnas för ifrågavarande
personal.

Översköterskor och barnmorskor ha liksom motsvarande personal vid
stadens sjukhus hittills varit placerade i lönegrupp 6 och åtnjutit rörligt
lönetillägg enligt stadens bestämmelser. Assistentsköterskoma ha icke varit
inplacerade i någon viss lönegrupp utan ha åtnjutit en nettolön av 1 800
kronor i begynnelselön samt ett rörligt lönetillägg härå, som med 6 % understigit
för statens befattningshavare utgående tillägg, varjämte de åtnjutit
fri kost, bostad och tvätt. För husmoder, översköterskor och barnmorskor
bär bruttolönesystemet varit gällande, men de ha varit tvungna att intaga
sina måltider på sjukhuset utom å hellediga dagar.

Den nya grupperingen enligt föreliggande framställning bygger på en uppdelning
av sjuksköterskor och barnmorskor i dels sådana som ha överinseendet
över en viss avdelning, vilka benämnas översköterskor och placeras i lönegrupp
8, dels övriga sjuksköterskor och barnmorskor, vilka benämnas sjuksköterskor
respektive barnmorskor och placeras i lönegrupp 7 eller lönegrad

VII. Vid en övergång till föreslagna löner skulle även de nuvarande assistentsköterskorna
erhålla bruttolön i likhet med vad som redan nu gäller för
övriga sköterskor.

Direktionen tillstyrker sjuksköterskeföreningens framställning angående
lönereglering och har uppgjort sitt förslag lill lönestat för budgetåret 1946/47
efter i framställningen angivna lönesatser. Förslaget angående bruttolönesystemets
införande tillstyrkes ävenledes, enär den nuvarande anordningen
är behäftad med åtskilliga olägenheter och det icke finnes någon anledning

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

att låta en del sköterskor erhålla bruttolön och andra nettolön. Inför den
vändning, sora frågan örn befattningshavarnas utspisning vid sjukhusen i allmänhet
tagit under de senaste åren, går det enligt direktionens mening icke
heller att motsätta sig kravet på att kupongsystemet införes jämväl för icke
kollektivpersonal, vilket innebär, att mattvånget får slopas för alla egentliga
lönetagaie. Med anledning härav har i lönestaten icke såsom tidigare
varit fallet gjorts något avdrag för den kost, vederbörande varit skyldiga att
intaga på barnbördshuset, och tilläggen i lönestaten för kostersättning under
hellediga dagar samt kost- och bostadsersättning under semester ha bortfallit.
I utgifterna för kosthåll har som en konsekvens härav icke heller räknats
med utgifter för personalens kosthåll.

Om man tager hänsyn till nuvarande kostnader för assistentsköterskornas
kosthåll samt den ersättning för bostad, som de framdeles skulle komma att
få erlägga, beräknar direktionen att ifrågavarande lönereglering drager en
årlig merkostnad av cirka 21 000 kronor, jämfört med nu utgående löneutgifter.
Av denna kostnadsökning belöpa cirka 5 000 kronor på den beräknade
höjningen av det rörliga tillägget.

Sjuksköterskeföreningen har slutligen hemställt, att löneregleringen genomföres
från den 1 januari 1945.

Löneförbättring för kollektivanställd personal. Efter
det direktionen den 28 augusti 1943 avgav sitt statförslag för budgetåret 1944/
45 begärde Stockholms kommunalarbetares samorganisation två gånger förhandlingar
angående löneförhöjningar och ändringar av vissa avtalsbestämmelser.
Det förslag till kollektivavtal, efter vilket direktionen beräknade löneutgifterna
för 1944/45, ersattes med ett nytt avtal redan från budgetårets
början och medförde en kostnad utöver de beräknade av ca 21 000 kronor
för sagda budgetår. Detta avtal uppsades till den 1 juli 1945 i samband med
att lönereglering för ifrågavarande personal genomförts vid Stockholms stads
sjukhus.

Det senaste avtalsförslagets specialbestämmelser, som närmast avse höjning
av lönerna samt ersättning för nattjänst och visst skiftarbete, medföra
jämfört med närmast föregående avtal en årlig merkostnad av c:a 41 000
kronor, häri icke medräknat merkostnaden för sjuk- och semestervikarier.
För den största gruppen av kollektivanställda arbetstagare, d. v. s. de lägst
avlönade biträdena, innebär det nya förslaget en höjning av begynnelselönen
från 239 kronor till 262 kronor pr månad och av slutlönen efter 6 år från
269 kronor till 297 kronor pr månad, allt inklusive rörligt lönetillägg. Därtill
kommer enligt det nya avtalsförslaget särskild ersättning för nattjänst.

Direktionen, som utgår ifrån att lönerna för all personal vid barnbördshuset
böra utgå med belopp som gälla för motsvarande befattningshavare
vid Stockholms stads sjukhus, har i statförslaget för budgetåret 1946/47 upptagit
de belopp, som betingas av det nya avtalsförslaget. Då detta senare avses
skola träda i tillämpning redan från och med den 1 juli 1945 får direktionen
äska medel för de med avtalets ikraftträdande nämnda dag erforderliga
kostnaderna under innevarande budgetar, i den man sagda kostnader
belöpa på statsverket.

Statens bidrag till barnbördshusets driftkostnader under innevarande budgetår
kommer säkerligen att helt tagas i anspråk för i stat beräknade utgifter.
För ifrågavarande lönereglering behövliga medel stå således icke till
direktionens förfogande.

Det vid ett bifall till framställningarna från statsverket erforderliga bidraget
beräknas på följande sätt:

Kungl. Maj.ts proposition nr 2. 61

Merkostnad tor reglering av lön till sjuksköterskor o. d.

för tiden Vi 1945—30/8 1946 (21 000 + 10 500 kronor) . . kronor 31 500: —
Merkosinad för reglering av kollektivpersonalens löner

för tiden V7 1 945—30/8 1946 ...................... » 41 000: —

Summa kronor 72 500: —

Efter samma beräkningsgrunder, som gälla för budgetåret 1945/46, skulle
staten erlägga

dels halva beloppet härav eller ...................... kronor 36 250: —

dels 9 %> av återstående hälft ...................... » 3 262:50

Summa kronor 39 512:50.

Direktionen hemställer således, att Kungl. Maj:t behagade av riksdagen
begära och till direktionens förfogande under innevarande budgetår ställa
ett belopp av 39 512 kronor till löneförhöjningar m. m. åt husmoder, sjuksköterskor
och barnmorskor samt åt befattningshavare, på vilka kollektivavtal
är tillämpligt, för de förra avseende tiden a/i 1945—-3% 1946, för de senare
avseende tiden 7- 1945—3% 1946.

Statskontoret har tillstyrkt anvisande av ett tilläggsanslag av 30 000 kronor
tor innevarande budgetår. Statskontoret förutsätter härvid, att löneregleringen
för sköterskepersonalen icke skall tillämpas från tidigare tidpunkt än den
1 juli 1945.

Såsom i ärendet framhållits avlönas sjukvårds- och biträdespersonalen vid Departement*-allmänna barnbördshuset enligt samma grunder som Stockholms stad till- che-f«nlämpar
beträffande motsvarande personal vid statens sjukhus. De löneförbättringar,
som innevarande år genomförts för sistnämnda personal, återverkar
därför helt naturligt på löneutgifterna för motsvarande personal vid
barnbördshuset. Då barnbördshusets direktion emellertid vid fastställandet
av lönerna för ifrågavarande personal reglementsenligt har att hålla sig inom
ramen för givna anslag, har direktionen nu, eftersom de aktuella löneförbättringarna
icke rymmas inom anslaget för innevarande budgetår, sett sig nödsakad
begära ett tilläggsanslag för mötande av de stegrade löneutgifterna.

Ett tillmötesgående av denna framställning lärer endast vara en konsekvens
av statsmakternas tidigare ställningstagande. Jag anser mig därför böra tillstyrka,
att ett anslag till ytterligare bidrag till allmänna barnbördshuset anvisas
å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår. Jag erinrar i
detta sammanhang, att Kungl. Majit genom beslut den 26 oktober 1945 förklarat
hinder från Kungl. Maj:ts sida icke möta för direktionen att, räknat
från och med den 1 juli 1945, tillämpa de i direktionens framställning avsedda
lönesatserna. De ifrågasätta löneförbättringarna för sköterskepersonalen
och husmodern ha alltså icke ansetts böra få retroaktiv verkan i vidare
män än statskontoret i sitt i ärendet avgivna yttrande tillstyrkt. I likhet med
statskontoret anser jag att det erforderliga tilläggsanslaget bör kunna begränsas
till i avrundat tal 30 000 kronor.

I detta sammanhang anhaller jag att lå beröra en fråga som sammanhänger
med allmänna barnbördshusets verksamhet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

På det till allmänna barnbördshusets nyttjande upplåtna området å Norra
Djurgården finnes uppförd en särskild byggnad för den s. k. Benedickska
asylen, vilken är en från barnbördshuset skild, ehuru under direktionens
förvaltning stående välgörenhetsanstalt för eftervård av fattiga förlösta mödrar
och deras barn. En andra avdelning av denna asyl upprätthålles sedan
gammalt på Södermalm i Stockholm inom förhyrda lokaler i närheten av
det av Stockholms stad upprätthållna södra barnbördshuset. Då allmänna
barnbördshusets tomt på norra Djurgården av statsmakterna genom beslut
år 1912 uppläts även för nämnda asylbyggnad, fästes på riksdagens begäran
vid upplåtelsen ett villkor av innebörd, att den södra avdelningen av Benedickska
asylen alltjämt skulle upprätthållas i oförminskad omfattning i anslutning
till södra barnbördshuset. Med hänvisning till att asylverksamheten
helt vore beroende av storleken av vissa räntemedel samt att ränteinkomsterna
numera sjunkit och beräknades komma att sjunka ytterligare, har
direktionen anhållit om Kungl. Maj:ts förklaring, att omförmälda, av riksdagen
uppställda villkor icke skulle utgöra hinder för direktionen att nedlägga
asylverksamheten på Södermalm. Direktionen har i stället ämnat utvidga
verksamheten vid norra asylen. Mot ifrågavarande framställning, beträffande
vars detaljer torde få hänvisas till handlingarna i ärendet, har jag
icke funnit anledning till erinran. Därest riksdagen icke framställer erinran
mot ett bifall till framställningen, torde det få ankomma på Kungl. Majit
att lämna ett medgivande av ifrågasatt innebörd.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att såsom Bidrag till allmänna barnbördshuset i Stockholm
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa
ett anslag av ............................kronor 30 000.

J. Yrkesundervisningen.

[5.] 35. Fortbildningskurs för vissa lärare inom yrkesundervisningen, reservationsanslag.
Under åberopande av vad jag under punkten 254 i bilagan
åttonde huvudtiteln till årets statsverksproposition anfört hemställer jag, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Fortbildningskurs för vissa lärare inom yrkesundervisningen
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/
46 anvisa ett reservationsanslag av ........ kronor 12 000.

K. Folkbildningsåtgärder i övrigt m. m.

[6.] 10. Statens studielån: Studielånenämnden. Detta anslag är för innevarande
budgetår uppfört med 25 000 kronor, vilket innebär en höjning i förhållande
till föregående år med 16 000 kronor. Höjningen har föranletts av
att nämnden genom tillkomsten av de s. k. landsbygdsstipendierna erhållit

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

avsevärt ökade arbetsuppgifter och måst utöka sin organisation. Av anslaget
disponeras en delpost å 7 000 kronor till sekreterare och biträden samt en
delpost å 6 000 kronor till övriga utgifter, däribland expenser. I övrigt disponeras
anslaget på sätt framgår av sid. 697 i statsliggaren. Studielånenämnden
har nu hemställt, att ytterligare 10 000 kronor måtte ställas till förfogande
för nämndens verksamhet innevarande budgetår. Såsom motivering har
nämnden anfört följande.

Arbetet inom nämnden har varit av större omfattning än som kunnat beräknas,
då anslaget till nämnden bestämdes. För att så snabbt som möjligt
kunna delgiva sökandena beslut i fråga om stipendierna har därför extra
personal i större utsträckning än beräknat måst anställas. Även våren 1946
mäste extra personal anlitas. Delposten till sekreterare och biträden kommer
därför icke att vara tillräcklig. Tryckningskostnaderna bli också större
än väntat. Rekvisitioner av ansökningsblanketter ha ingått i sådan mängd,
att tryckning måst ske av inalles 32 000 blanketter. Under budgetåret 1945/

46 skola dessutom tryckas blanketter för ansökan om fortsatta stipendier,
cirkulär angående utdelning av stipendierna för läsåret 1945/46 och för läsaret
1946/47, cirkulär angående utdelning av stipendier för studier per korrespondens
1945/46, cirkulär angående utdelning av studielånen läsåret 1946/

47, anvisningar till rektorerna angående principerna för bedömning av ansökningar
örn stipendier m. m. Delposten till övriga utgifter kan därför med
säkerhet förväntas bli otillräcklig. Härtill kommer, att ordföranden för att
leda och övervaka arbetet mäste till en del frigöras från sitt ordinarie arbete
såsom lektor. Så har varit nödvändigt hösten 1945, men ersättning för
mistade löneförmåner har under denna tid utgått från annat anslag än
nämndens. Då så icke torde kunna bli fallet våren 1946, bör anslag till täckning
av hans mistade löneförmåner beräknas utgå från nämndens anslag.

Vid uppgörande av studielåncnämndens stat för innevarande budgetår sak- Departementsnades
erfarenhet rörande den erforderliga storleken av nämndens organisa- chefen''
tion. På grund av den stora mängd stipendieansökningar, som inströmmat
från landsbygdens ungdom, måste nämndens kansli förstärkas för att nämnden
inom rimlig tid skall hinna bearbeta det inkomna materialet. Tryckningskostnaderna
bliva dessutom ansenliga. Jag förordar därför, att det för nämndens
verksamhet avsedda anslaget av 25 000 kronor under innevarande budgetår
förstärkes med 10 000 kronor och hemställer, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Statens studielån: Studielånenämnden å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag
av .................................... kronor 10 000.

N. Diverse.

[7.] 13. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag.
Åttonde huvudtitelns kommittéanslag är för innevarande budgetår uppfört
med 400 000 kronor. Såsom framgår av den under punkten 294 i bilagan
åttonde huvudtiteln lill årets statsverksproposition lämnade redogörelsen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

ha utgifterna å nämnda konnnittéanslag under de fyra första månaderna av
innevarande budgetår uppgått till över 200 000 kronor. Med hänsyn till nytillkomna
kommittéer kunna utgifterna för återstående två fyramånadersperioder
icke beräknas sjunka. En avsevärd brist kan därför med säkerhet
motses. Bristens storlek är svår att exakt beräkna. De omfattande betänkanden,
som 1940 års skolutredning vid nyårsskiftet avlämnat, ha dragit dryga
tryckningskostnader, vilka ännu icke gäldats. Vissa av de nyligen tillsatta
kommittéerna, exempelvis 1945 års universitetsutredning och atomforskningsutredningen,
kunna även väntas orsaka avsevärda kostnader. Med beaktande
av de omständigheter, som påverka medelsåtgången, har jag funnit tillrådligt,
att å tilläggsstat till innevarande års riksstat äskas ett förstärkningsanslag
av 400 000 kronor. Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa
ett reservationsanslag av ................ kronor 400 000.

[8.] 14. Extra utgifter, reservationsanslag. Åttonde huvudtitelns anslag till
extra utgifter var för budgetåret 1939/40 uppfört med 150 000 kronor men
är för närvarande sänkt till 100 000 kronor. Under punkten 295 i bilagan
åttonde huvudtiteln till årets statsverksproposilion har jag framhållit angelägenheten
av en anslagsförstärkning för nästa budgetår. Även för innevarande
budgetår är emellertid en anslagsförstärkning av nöden. Anslaget belastas
regelmässigt av vissa årligen återkommande utgifter av skiltande slag,
vilka icke ansetts vara av sådan natur, att särskilda anslagsmedel för ändamålet
bort anvisas under åttonde huvudtiteln, och dels därjämte av en mängd
tillfälliga utgifter av engångsanslags karaktär. Framställningar om anslag av
sistnämnda slag ha sedan krigsavslutningen i fjol inströmmat i en omfattning,
som icke kunnat förutses vid anslagsberäkningarna för innevarande
budgetår. Åtskilliga av dessa framställningar ha ansetts böra helt eller delvis
bifallas, därav åtskilliga av sådan art, att, därest saken icke brådskat, särskilda
anslagsmedel torde ha äskats av riksdagen. Såsom exempel på sistnämnda
medelsanvisningar må nämnas:

anslag till riksarkivet för inköp av viss vetenskaplig litteratur
................................................. kronor 5 000

anslag till förberedande lärarinnekurs vid Ateneums skol köksseminarium

..................................... * 3 00G

anslag till en kurs för skolkökslärarinnor rörande norrländska

näringsfrågor........................................ » 3 200

anslag till 28:e allmänna svenska läroverkslärarmötet .... » 8 000

bidrag till vissa kostnader för femte nordiska yrkesskolmö tet.

................................................ ä I 800

anslag till utbildningskurs för utlandssvenska folkskollärare
................................................ » 3 500

Summa kronor 24 350.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Med hänsyn till att ifrågavarande anslag är hårt anlitat synes en förstärkning
för innevarande budgetår påkallad med 25 000 kronor, i avrundat tal
motsvarande summan av nyssnämnda medelsanvisningar. Jag hemställer, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Extra utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av............................... kronor 25 000.

[9.] 21 a. Tillfälligt lönetillägg, förslagsanslag. Med hänvisning till vad
chefen för finansdepartementet vid anmälan denna dag av proposition till
riksdagen angående provisorisk förbättring av löneställningen för vissa befattningshavare
i statens tjänst m. fl. anfört hemställer jag att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Tillfälligt lönetillägg å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av .............................. kronor 2 000 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

C. A. Bruno.

Bihang tilt riksdagens protokoll 19A6. t sami. Nr 2.

''i.-. - . ■ • . - *•'' • .. • ''

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Bilaga 9.

Egentliga statsutgifter.

Nionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den i
januari 1946.

Närvarande:

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter under
jordbruksdepartementet hörande ärenden angående egentliga statsutgifter
a tilläggsstat II till riksstaten för budgetaret 1945/46 samt anför därvid
följande.

F. Veterinärväsendet m. m.

[1.] Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:
Åtgärder mot tuberkulos hos nötkreaturen. Under förevarande anslagstitel
anvisade 1944 års riksdag (IX H. T. 1944 p. 69; r. skr. nr 9) ett förslagsanslag
av 1 500 000 kronor, varjämte riksdagen bemyndigade Kungl. Maj:t
alt av anslaget disponera ett belopp av 200 000 kronor att användas för utrensning
av tuberkulos inom mindre nötkreatursbesättningar. Sedermera
medgav 1945 års riksdag (prop. nr 163; r. skr. nr 200), att av anslaget ytterligare
100 000 kronor finge disponeras för sistnämnda ändamål. Å riksstaten
för budgetåret 1945/46 (IX H. T. 1945 p. 73; r. skr. nr 9) anvisades
under samma anslagstitel ett förslagsanslag av 1 500 000 kronor, varav
250 000 kronor finge av Kungl. Maj:t disponeras för nyss berörda verksamhet.
Genom beslut den 27 september 1945 fördelade Kungl. Maj:t nämnda
belopp mellan vissa hushållningssällskap i enlighet med av medicinalstyrelsen
avgivet förslag.

I skrivelse den 22 september 1945 har medicinalstyrelsen hemställt, att av
det för innevarande budgetår beviljade anslaget ytterligare 250 000 kronor
måtte få användas till utrensning av tuberkulos inom mindre nötkreatursbe -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements chefen.

sättningar. Styrelsen har i sin skrivelse meddelat att styrelsen från de hushållningssällskap,
vilka kunde komma i fråga för tilldelning av bidrag för
förevarande ändamål, inhämtat uppgifter rörande det beräknade sammanlagda
medelsbehovet för innevarande budgetår. Av dessa uppgifter — vilka
intagits i tabellform i styrelsens ifrågavarande skrivelse — framginge, att
nämnda behov kunde uppskattas till omkring 630 000 kronor.

Styrelsen har härjämte i skrivelsen anfört bland annat följande.

Ökningen av bidragsansökningarna har med hänsyn till den relativt goda
fodertillgången samt höga livdjurspriser ej varit att förvänta. Styrelsen måste
dock med tillfredsställelse konstatera det stora intresse för tuberkulosbekämpandet,
som för närvarande räder, och finner det synnerligen önskvärt att
möjlighet finnes att stimulera djurägarna till åtgärder genom att bidrag vid
behov kunna ställas i utsikt. Styrelsen finner det därför angeläget att ytterligare
medel ställes till hushållningssällskapens förfogande för här ifrågavarande
ändamål. Med utgångspunkt från hushållningssällskapens anslagsäskanden
skulle ytterligare 380 000 kronor erfordras. Vid bifall till medicinalstyrelsens
framställning att för nästkommande budgetår ett belopp å 500 000
kronor måtte anvisas, torde för innevarande budgetår en summa av 250 000
kronor utöver redan beviljade medel vara tillfyllest för att tillgodose sådana
bidragsansökningar, som inkomma under höstens och vinterns lopp, medan
senare inkommande ansökningar lämpligen torde kunna överföras till följande
års anslag.

Såsom framgår av den i ärendet förebragta utredningen kommer det belopp
å 250 000 kronor, som för innevarande budgetår avsetts för utrensning
av tuberkulos inom mindre nötkreatursbesättningar, icke på långt när att förslå
för ändamålet. Medelsbehovet för ifrågavarande verksamhet har sålunda
angivits till icke mindre än omkring 630 000 kronor. Med hänsyn till den
stora betydelse verksamheten äger finner jag mig böra förorda, att ytterligare
medel må disponeras för verksamhetens fullföljande under innevarande
budgetår. För ändamålet torde emellertid i anslutning till vad medicinalstyrelsen
föreslagit ett belopp av 250 000 kronor bliva tillräckligt. Det torde
få ankomma på Kungl. Maj :t att i sinom tid efter nytt förslag från medicinalstyrelsen
meddela beslut örn medlens fördelning mellan olika hushållningssällskap.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att medgiva, att av det å riksstaten för budgetåret 1945/46
under nionde huvudtiteln anvisade förslagsanslaget till Förekommande
och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:
Åtgärder mot tuberkulos hos nötkreaturen ytterligare
250 000 kronor må disponeras för utrensning av tuberkulos
inom mindre nötkreatursbesättningar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

G. Lanthushållning i allmänhet.

[2.] 42 a. Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter: Särskilda
undersökningar, reservationsanslag. Under denna anslagstitel anvisades å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1943/44 ett reservationsanslag av
8 000 kronor för utförande av undersöknings- och provningsverksamhet beträffande
potatislagerhus. Sedermera ha å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1944/45 under samma anslagstitel anvisats ytterligare 12 500 kronor
för ändamålet.

I skrivelse den 18 september 1945 -—- varöver infordrade utlåtanden avgivits
av statskontoret, lantbruksstyrelsen, styrelsen för lantbrukshögskolan,
statens livsmedelskommission, styrelsen för statens centrala frökontrollanstalt
och styrelsen för statens växtskvddsanstalt — har styrelsen för statens
maskin- och redskapsprovningsanstalter hemställt, att Kungl. Majit måtte
dels ställa till anstaltens förfogande ett belopp av 11 000 kronor för fortsättande
av ifrågavarande verksamhet, dels ock bemyndiga Svenska spannmålsaktiebolaget
att i samråd med anstalterna för samma verksamhet inlösa
högst 100 ton potatis. Anstaltsstyrelsen har härvid anfört i huvudsak följande.

Ifrågavarande undersökningar ha utförts vid Vittskövle, Ugerup, Mariedal,
Godegård, Skyllbergs bruk, Rastaborg samt Ultuna och ha omfattat bestämning
av temperatur, fuktighet, energiförbrukning m. m. under lagringen,
lagringsförluster samt arbetsåtgång i jämförelse med stukläggning. I
samband med fastställandet av lagringsförluster ha analyser med hänsyn
bland annat till skador, parasitangrepp och kemisk sammansättning kommit
till utförande. Vidare ha maskintekniska detaljer i lagerhusen varit föremål
för granskning. Undersökningarna, i vilka deltagit frökontrollanstalten,
växtskvddsanstalten, lantbrukskemiska kontrollstationen i Kristianstad samt
Svenska lantarbetsgivareföreningen, ha bland annat visat möjligheterna att
i lagerhus förvara potatis under avsevärt utsträckt tid på våren och försommaren
jämfört med stuklagring. Å andra sidan ha också bestämda svårigheter
beträffande användning av tvångsmässig luftcirkulation, mekanisering
av in- och urlastning samt transporter i lagerhusen påvisats. Förslag till modifikationer
i konstruktivt avseende och beträffande skötseln ha i vissa fall
kunnat göras. Gjorda praktiska erfarenheter kunna genom redogörelser
komma till mera allmän kännedom.

Undersökningar av förevarande slag, som utföras icke laboratoriemässigt
utan i praktisk drift och i naturlig skala, påverkas i hög grad av de växlingar
från år till år, som väderlek och gröda uppvisa. Det är därför angeläget,
att bestämda slutsatser icke dragas, förrän resultat från minst 2—3 års
fortlöpande undersökningar föreligga. Med hänsyn härtill är önskvärt, att
dessa påbörjade studier fortsättas även under lagringsperioden 1945/46.

För närvarande finnes av för ändamålet anvisade medel en behållning
av i runi tal 3 400 kronor, vilket belopp emellertid i huvudsak torde åtgå för
kostnaderna i samband med provningsnämndens och de sakkunnigas resor
samt färdigställandet av redogörelse. Kostnaderna för fortsättande av undersökningarna
under budgetåret 1945/46 kunna med hänsyn härtill beräknas
till ett belopp av 11000 kronor enligt följande sammanställning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements chefen.

Instrument m. m....................................... kronor 500

Analyser ............................................ » 800

Arbets- och kontrollantkostnader ........................ » 2 500

Provningsnämndens resekostnader och konsultering av sakkunniga
............................................ » 5 000

Frakter och diverse.................................... » 200

Tryckning av redogörelse .............................. » 1 500

Oförutsedda utgifter ............................ » 500

Summa kronor 11 000.

De i sammanställningen upptagna posterna ha beräknats till samma belopp
som för löpande undersökningsår med undantag av posterna instrument
m. m. samt arbets- och kontrollantkostnader, vilka ansetts kunna sänkas
med 1 000 respektive 500 kronor. Vid beräkningen ha medel icke upptagits
för ersättning till försöksvärdar för förluster under lagringen och genom
eventuell prissänkning på produkten vid utsträckt lagringstid. Lämpligast
synes vara, att potatisen efter överenskommelse inlöses av staten, förslagsvis
genom Svenska spannmålsaktiebolaget. Den kvantitet det härvid rör sig om
utgör omkring 100 ton.

Ifrågavarande framställning har i huvudsak tillstyrkts av de hörda myndigheterna.
Ur yttrandena må här återgivas följande.

Lantbruksstyrelsen har ansett, att kostnaderna för försöksverksamheten
med hänsyn till hittillsvarande medelsåtgång borde kunna beräknas till
lägre belopp än vad anstaltsstyrelsen angivit. Enligt lantbruksstyrelsen mening
syntes posterna arbets- och kontrollantkostnader samt provningsnämndens
resekostnader och konsultering av sakkunniga kunna minskas från
2 500 respektive 5 000 kronor till 2 000 respektive 3 500 kronor, vilket skulle
medföra ett från 11000 till 9 000 kronor reducerat anslagsbehov.

Statskontoret har uttalat, att en närmare planläggning av förevarande försöksverksamhet
syntes önskvärd. Därest ytterligare medel ansåges böra anvisas
till verksamheten, har statskontoret ansett dessa liksom tidigare böra
äskas å tilläggsstat.

Med hänsyn till vad i ärendet anförts synes önskvärt, att förevarande undersökningar
kunna fortsättas även under innevarande budgetår. Jag anser
mig därför böra tillstyrka, att ytterligare medel anvisas för ändamålet. Emellertid
torde, såsom lantbruksstyrelsen framhållit, försöksverksamheten kunna
hållas inom en kostnadsram av 9 000 kronor. Detta belopp torde följaktligen
böra upptagas för ändamålet å tilläggsstat II till riksstaten för löpande
budgetår. Vid undersökningarnas bedrivande torde liksom hittills erforderligt
samarbete böra åvägabringas med övriga institutioner, vid vilka
verksamhet av liknande art förekommer. Det torde få ankomma på Kungl.
Maj:t att i sinom tid, sedan styrelsen för maskin- och redskapsprovningsanstalterna
inkommit med närmare planläggning rörande ifrågavarande undersökningar,
meddela föreskrifter angående anslagets disposition. Frågan
om bemyndigande för Svenska spannmålsaktiebolaget att inlösa för under -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

sökningarna erforderlig mängd potatis torde jag senare få ånyo anmäla för
Kungl. Maj:t.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter:
Särskilda undersökningar å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av .................................. kronor 9 000.

[3.] 47. Befrämjande av landsbygdens elektrifiering, reservationsanslag.
För detta ändamål ha hittills anvisats sammanlagt 30 000 000 kronor, därav
5 000 000 kronor för vartdera av budgetåren 1940/41 och 1941/42, 2 000 000
kronor för budgetåret 1942/43, 4 000 000 kronor för budgetåret 1943/44 och
7 000 000 kronor för ett vart av budgetåren 1944/45 och 1945/46. Av det för
budgetåret 1944/45 anvisade beloppet ha 3 000 000 kronor uppförts å tillläggsstat.

Förevarande anslag utbetalas och disponeras av länsstyrelserna i enlighet
med bestämmelser som meddelas för varje särskilt fall. För avgivande av
utlåtanden i frågor rörande understöd till befrämjande av landsbygdens elektrifiering
har tillsatts en beredning, benämnd elektrifieringsberedningen, bestående
av en representant för en var av kommerskollegium, lantbruksstyrelsen,
vattenfallsstyrelsen och statens bränslekommission.

I skrivelse den 21 augusti 1945 har elektrifieringsberedningen hemställt,
att för ifrågavarande ändamål måtte anvisas dels å tilläggsstat till riksstaten
för budgetåret 1945/46 4 000 000 kronor, dels ock å riksstaten för budgetåret
1946/47 7 000 000 kronor. Beredningen har till stöd för sitt äskande av anslag
å tilläggsstat anfört följande.

De kvalificerade bidragsanspråken ha under de senaste tre åren uppgått
till ungefär 7 000 000 kronor per år, och någon tendens till avmattning har
ej kunnat spåras. Beredningen har ansett sig böra räkna med att ansökningar
inkomma i oförändrad omfattning även under innevarande budgetår.
Med hänsyn till att avspärrningen successivt avvecklas synes man vara
berättigad räkna med att materieltillgången ej skall utgöra hinder för en
årlig subvention av nämnd omfattning.

Vid ingången av innevarande budgetår voro de för budgetåret 1944/45 till
förevarande ändamål anslagna medlen helt tagna i anspråk. Vid samma tidpunkt
innelågo kvalificerade ansökningar på cirka 4 000 000 kronor. För huvudparten
av projekten har materiel redan tilldelats. Under tiden 1 juli—-21
augusti 1945 lia hos beredningen framställts anspråk på ytterligare inemot

I 000 000 kronor, varjämte enligt uppgift till länsstyrelsen i Norrbottens län
inkommit en ansökan örn drygt 2 000 000 kronor, avseende elektrifiering av
Arvidsjaurs socken. Beredningen räknar med alt anspråk på ytterligare minst
4 000 000 kronor skola framställas innan budgetårets slut. Sammanlagt synes
behovet för innevarande budgetår sålunda kunna uppskattas till cirka

II 000 000 kronor. Härvid iir dock alt märka att byggnadstiden för de allra
största projekten torde överstiga ett år, och att som följd härav en viss del
av de för dessa projekt ifrågasatta bidragsbeloppen skulle kunna utlämnas

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements chefen.

först under följande budgetår utan att arbetstakten i väsentlig omfattning
behöver nedbringas. Det belopp av 7 000 000 kronor som anvisats för innevarande
budgetår torde, även örn hänsyn tages till nyss berörda förhållande,
emellertid icke på långt när bliva tillräckligt för anspråkens tillgodoseende.

1 detta sammanhang vill beredningen erinra om att investeringsutredningen
upptagit 5 000 000 kronor som bidrag till landsbygdselektrifiering i sitt förslag
till investeringsreserv för innevarande budgetår.

På grund av det anförda förordar beredningen, att å tilläggsstat till riksstaten
för innevarande budgetår äskas ett anslag av 4 000 000 kronor till
ifrågavarande ändamål.

Statens industrikommission har i utlåtande den 5 september 1945 förklarat,
att det ökade behov av materiel, som skulle uppkomma vid ett bifall till
elektrilieringsberedningens anslagsäskande, utan större svårighet torde kunna
tillgodoses.

Sedermera har elektrifieringsberedningen i en den 21 september 1945 dagtecknad
skrivelse anfört följande.

Av det anslag å 7 000 000 kronor, som anvisats på riksstaten för innevarande
budgetår, har Kungl. Maj:t redan beviljat bidrag med i runt tal

2 000 000 kronor, och beredningen har därutöver tillstyrkt bidrag med cirka
1 000 000 kronor.

För närvarande inneligga hos beredningen ansökningar örn bidrag å
4 400 000 kronor, avseende nyligen planerade arbeten. Dessutom finnas sedan
flera år tillbaka ansökningar avseende anläggningar som ej kunnat
komma till stånd på grund av kopparknappheten. De senare beräknas, sedan
nu lättnader i restriktionerna inträtt, i huvudsak kunna komma till
stånd under budgetåret och erfordra vid nuvarande prisläge och bedömningsgrunder
bidrag å cirka 600 000 kronor. De redan behandlade och de
inneliggande ansökningarna representera sålunda ett sammanlagt behov på
cirka 8 000 000 kronor.

Emellertid kunna på grund av den långa utbyggnadstiden vissa av bidragsbeloppen
uppdelas på det innevarande och de båda följande budgetåren.
Sålunda böra anspråk på cirka 3 000 000 kronor, avseende Arvidsjaur
och Lule älvdal, utan större olägenheter kunna uppdelas med cirka 1 100 000
kronor på budgetåret 1945/46, cirka 1 100 000 kronor på budgetåret 1946/47
och cirka 700 000 kronor på budgetåret 1947/48. De för budgetåret aktuella,
redan inkomna ansökningarna skulle sålunda, inberäknat redan expedierade
ärenden, kunna tillgodoses med 6 200 000 kronor.

Nya ansökningar inkomma ständigt och beräknas under tiden fram till
budgetårets slut motsvara ett ytterligare behov av minst 3 600 000 kronor.
Av dessa ansökningar torde emellertid en del icke hinna slutbehandlas under
budgetåret, varför vid beräkningen av anslagsbehovet sistnämnda belopp
torde kunna minskas med cirka 500 000 kronor.

De anslagsmedel, som för arbetenas behöriga gång skulle vara erforderliga
under budgetåret, kunna, såvitt beredningen nu kan bedöma, sålunda begränsas
till cirka 9 300 000 kronor, varav 7 000 000 kronor redan anvisats
och 2 300 000 kronor skulle erfordras såsom tilläggsanslag. Sistnämnda belopp
torde emellertid icke behöva ställas lill förfogande förrän till våren
1946.

För befrämjande av landsbygdens elektrifiering ha under de senaste krisåren
anvisats anslag å sammanlagt 30 000 000 kronor, varav 7 000 000 kro -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

lior för innevarande budgetår. Av vad elektrifieringsberedningen anfört torde
emellertid framgå, att sistnämnda belopp icke kommer att förslå för utförande
av sådana elektrifieringsföretag, som måste anses önskvärda att få till
stånd under återstående del av löpande budgetår. Med hänsyn härtill anser
jag mig böra tillstyrka, att å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår
ytterligare anslag anvisas för ifrågavarande ändamål. Enligt min mening
torde anslagets storlek lämpligen kunna bestämmas till 2 000 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Befrämjande av landsbygdens elektrifiering å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett
reservationsanslag av .................. kronor 2 000 000.

[4.] 48. Bidrag till bestridande av kostnaderna för lantbruksmöten. Såsom
jag tidigare denna dag i årets statsverksproposition, nionde huvudtiteln,
punkten 123, anfört har under en följd av år bidrag anvisats till bestridande
av kostnaderna för lantbruksmöten. För innevarande budgetår lia för ändamålet
anvisats 70 000 kronor.

Med skrivelse den 24 september 1945 har lantbruksstyrelsen överlämnat
av bestyrelsen för rikslantbruksmötet 1946 tillstyrkta ansökningar från styrelserna
för lantbrukshögskolan, Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut,
statens centrala frökontrollanstalt, statens växtskyddsanstalt, statens
maskin- och redskapsprovningsanstalter ävensom från styrelserna för Svenska
vall- och mosskulturföreningen samt Sveriges utsädesförening samt från
vissa andra enskilda organisationer på jordbrukets område om statsbidrag
med sammanlagt 63 000 kronor för deltagande i det rikslantbruksmöte, som
skall äga rum i Stockholm år 1946.

Lantbruksstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse framhållit, att avsikten
vore att samordna berörda institutioners och föreningars deltagande i rikslantbruksmötet
till en instruktiv enhet, som belyste forsknings- och försöksverksamheten
inom jordbruket ävensom utvecklingen inom olika produktionsgrenar.
Då vissa betydelsefulla områden av husdjursskötseln och växtodlingen
icke vore företrädda i de av utställningsbestyrelsen överlämnade
ansökningarna har styrelsen ifrågasatt, om icke planerna för ett gemensamt
framträdande vid rikslantbruksmötet borde utformas jämväl i samråd med
andra organisationer än dem, från vilka bidragsansökningar förelåge. Med stöd
av vad sålunda anförts har styrelsen föreslagit, att statsbidrag till ett belopp
av 55 000 kronor ställdes till förfogande för bestyrelsen för rikslantbruksmötet
1946 att av bestyrelsen i samråd med berörda institutioner oell föreningar
eller andra lämpliga organ användas till att å utställningen belysa
forsknings- och försöksverksamheten samt utvecklingen inom olika områden
av jordbruket.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements chefen.

Statskontoret har i remissutlåtande den 29 oktober 1945 framhållit, att
enligt statskontorets beräkningar ett sammanlagt belopp av 385 000 kronor
skulle finnas tillgängligt för rikslantbruksmötets anordnande. Ämbetsverket
ansåge sig därför icke kunna tillstyrka bifall till framställningarna om ytterligare
bidrag. Därest Kungl. Majit likväl skulle vilja tillmötesgå desamma,
borde erforderliga medel äskas av riksdagen.

En viktig förutsättning för att de framtida ansträngningarna att förbättra
jordbruket och förstärka dess produktionsresurser skola krönas med framgång
torde vara, att näringens yrkesutövare äga kännedom om de mera
framträdande bristerna inom näringen liksom örn möjligheterna att avhjälpa
dessa brister. Härför erfordras utan tvivel en omfattande upplysnings- och
instruktionsverksamhet, som bland annat åsyftar att göra forsknings- och
försöksresultat mera allmänt kända bland jordbrukarna. I samband med
rikslantbrulcsmötet 1946 erbjuder sig ett lägligt tillfälle för en dylik upplysningsverksamhet.
Med hänsyn härtill anser jag i likhet med lantbruksstyrelsen,
att bidrag av statsmedel bör lämnas för att möjliggöra för olika försöks-
och forskningsinstitutioner på jordbrukets område att deltaga i rikslantbruksmötet
med material, som belyser betydelsen av att rön och erfarenheter
från nämnda institutioners arbetsfält bliva tillämpade. För här
berörda ändamål synes ett belopp av 30 000 kronor böra anvisas att fördelas
mellan statliga och av staten understödda försöks- och forskningsinstitutioner
efter de grunder, som Kungl. Maj:t senare torde få bestämma. Det
torde få ankomma på bestyrelsen för rikslantbruksmötet 1946 att tillse, att
det utställningsmaterial, som i detta sammanhang kan ifrågakomma, samordnas
på lämpligt sätt.

Det synes mig emellertid också i hög grad angeläget, att jämväl vissa
andra sidor av jordbrukets förbättringsbehov och framtida rationaliseringsmöjligheter
än de, som kunna åskådliggöras i samband med forsknings- och
försöksverksamheten, bliva belysta vid lantbruksutställningen. Särskilt torde
detta gälla den yttre rationaliseringens problem, d. v. s. frågor sammanhängande
med jordbrukets fastighetsindelning och arrondering, samt de medel
som erbjuda sig att anpassa arealernas omfattning, utformning och utrustning
med vägar och diken till kraven på rationell jordbruksdrift. Då
dessa och liknande frågor ej i annat sammanhang lära komma att belysas
vid rikslantbruksutställningen 1946, torde för anordnande av åskådningsmaterial
i här berörda syfte vid nämnda utställning ett belopp av 30 000 kronor
böra ställas till Kungl. Maj:ts förfogande. Sammanlagt skulle sålunda för
förevarande ändamål ett belopp av (30 000 -f- 30 000 =) 60 000 kronor vara
erforderligt.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till bestridande av kostnaderna för lantbruksmöten
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/
46 anvisa ett anslag av .................. kronor 60 000.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

J. Skogsväsendet.

[5.] 11 a. Statens skogsmästarskola: Byggnadsarbeten, reservationsanslag.

I skrivelse den 20 juni 1945 har styrelsen för statens skogsmästarskola hemställt,
att å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1945/46 måtte anvisas
ett belopp av 10 000 kronor till ombyggnad och reparation av skolans vaktmästarbostad.
Till motivering för framställningen har styrelsen i huvudsak
anfört, att ifrågavarande vaktmästarbostad trots vidtagna tillfälliga åtgärder
befunne sig i sådant skick, att den icke kunde användas ännu en vinter utan
att grundliga förbättringsarbeten utfördes. Styrelsen hade därför ansett sig
redan nu böra ingiva hemställan om anslag för bostadens iordningställande.
I samråd med domänstyrelsen har skolstyrelsen upprättat förslag till
ombyggnad och reparation av densamma för en kostnad av 10 000 kronor.

I betraktande av vad skolstyrelsen anfört vill jag förorda, att ifrågavarande Departementsförbättringsarbeten,
vilka beräknats draga en kostnad av 10 000 kronor, ettien.
snarast komma till utförande. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Statens skogsmästarskola: Byggnadsarbeten å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett
reservationsanslag av .................... kronor 10 000.

[6.] 20. Skogsvård m. m.: Skogsvårdens befrämjande. Under förevarande
anslagstitel anvisade 1944 års riksdag (prop. nr lil; r. skr. nr 400) ett
anslag å 600 000 kronor. Sedermera anvisade 1945 års riksdag (prop. nr 163;
r. skr. nr 200) under denna anslagstitel ytterligare 40 000 kronor för att
möjliggöra utbetalande av löneförbättring till skogsvårdsstyrelsernas personal
under budgetåret 1944/45 i form av provisoriskt lönetillägg och tillfälligt
barntillägg. Å riksstaten för innevarande budgetår (IX ht 1945 p. 200; r.
skr. nr 9) har under samma anslagstitel anvisats ett anslag av 560 000 kronor.

I skrivelser den 31 juli 1945 har Sveriges kommunaltjänstemannaförbund
hemställt att, då de skäl på vilka förbundet grundat sin år 1944 gjorda framställning
alltjämt ägde tillämpning, Kungl. Majit måtte jämväl för innevarande
budgetår anvisa medel till löneförbättring för viss hos skogsvårdsstyrelserna
anställd personal.

över förbundets framställning lia infordrade utlåtanden avgivits av skogsstyrelsen,
statskontoret och allmänna lönenämnden.

Skogsstyrelsen har förklarat sig biträda förevarande framställning och i
samband därmed hemställt om bemyndigande alt med tillämpning av i kungörelsen
den 29 juni 1945 (nr 490) angående provisoriskt lönetillägg under
budgetåret 1945/46 åt vissa befattningshavare i statens tjänst m. fl. angivna

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

riktlinjer medgiva skogsvårdsstyrelserna rätt att under tiden den 1 juli
1945—30 juni 1946 till vissa befattningshavare utbetala provisoriskt lönetillägg
och barntillägg. Skogsstyrelsen har tillika hemställt örn anvisande av
50 000 kronor såsom bidrag åt skogsvårdsstyrelserna till kostnaderna för omförmälda
tillägg. I anslutning härtill har styrelsen anfört bland annat följande.

Sedan statsmakterna beslutat att provisorisk löneförbättring och tillfälligt
barntillägg till statliga befattningshavare i lägre löneställning skola utgå även
under budgetåret 1945/46, synes jämväl skogsvårdsstyrelsernas personal i de
lägre lönelägena böra medgivas fortsatt provisorisk löneförstärkning. För
de merkostnader, som en dylik fortsatt löneförbättring skulle medföra för
skogsvårdsstyrelserna, torde styrelserna, i likhet med vad som skett budgetåret
1944/45, böra lämnas bidrag av statsmedel.

En provisorisk löneförbättring för skogsvårdsstyrelsernas personal torde
även i fortsättningen böra anknytas till de grunder, som reglera den löneförstärkning,
som beviljats de statliga befattningshavarna. Närmare föreskrifter
rörande till dessa senare befattningshavare utgående lönetillägg ha meddelats
i kungörelse den 29 juni 1945, därvid rätten till lönetillägg utsträckts till att
omfatta jämväl anställda med lön i 9 och 10 löneklasserna av de för statens
befattningshavare gällande allmänna löneplanema. Därjämte ha fastställts
ökade lönetillägg för vissa löneklasser.

Därest lönetilläggen för skogsvårdsstyrelsernas befattningshavare bestämmas
med ledning av de i nyssnämnda kungörelse angivna riktlinjerna, skulle
den provisoriska löneförbättringen innevarande budgetår komma att omfatta
jämväl en del av de ordinarie länsskogvaktarna samt vissa kontors- och
skrivbiträden, vilka föregående budgetår fallit utom ramen för den då beviljade
löneförbättringen.

De kostnader, som en dylik utvidgning av rätten till lönetillägg kommer att
medföra, kunna uppskattningsvis angivas till 15 000 kronor. De sammanlagda
omkostnaderna för löneförbättringen under budgetåret 1945/46 synas
kunna beräknas till omkring 65 000 kronor. Då såsom under budgetåret
1944/45 ett antal skogsvårdsstyrelser torde utan tillskott av särskilda medel
kunna bestrida utgifterna för löneförhöjningen, uppskattar skogsstyrelsen
det statsanslag som erfordras för ändamålet till 50 000 kronor. Vid dessa
beräkningar har skogsstyrelsen icke tagit hänsyn till de mern tgifter, som
föranledas av den utvidgning av rätten till tillfälligt barntillägg, som i anslutning
till vad bestämts för de statliga befattningshavarna jämväl torde
böra gälla skogsvårdsstyrelsernas personal. Dessa merkostnader synas dock
knappast bliva av den storleksordning, att de mera avsevärt påverka de
förut angivna kostnadsberäkningarna.

Statskontoret har icke funnit anledning till erinran mot att ■— i likhet med
vad som medgivits för budgetåret 1944/45 — hos skogsvårdsstyrelserna anställda
länsskogvaktare ävensom där tjänstgörande kanslipersonal under innevarande
budgetår finge komma i åtnjutande av omförmälda tillägg efter enahanda
grunder, som fastställts för vissa statliga befattningshavare (r. skr. nr
478/1945). Nämnda löneförbättring syntes böra utgå under samma villkor
som angivits i Kungl. Maj:ts beslut angående den för budgetåret 1944/45
medgivna provisoriska löneregleringen för ifrågavarande tjänstemän.

Allmänna lönenämnclen har i huvudsak uttalat sig i likhet med statskontoret.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Jag torde i detta sammanhang få anmäla, att skogsstyrelsen i skrivelse den
17 november 1945 gjort framställning om anvisande av ett belopp å 200 000
kronor att användas till utdelande av gratifikationer åt vissa befattningshavare
hos skogsvårdsstyrelserna såsom kompensation åt dem för under krigsåren
till följd av de extra ordinarie vedavverkningama utfört merarbete.

Statskontoret har i remissutlåtande den 28 november 1945 avstyrkt skogsstyrelsens
framställning örn anvisande av medel till berörda ändamål.

Även under budgetåret 1945/46 synes skogsvårdsstyrelsemas personal böra Departementsberedas
provisorisk löneförbättring i form av provisoriskt lönetillägg och till- chefenfälligt
barntillägg efter enahanda grunder som för samma budgetår fastställts
för vissa statliga befattningshavare. Då det för innevarande budgetår under
anslagstiteln Skogsvård m. m.: Skogsvårdens befrämjande anvisade beloppet,

560 000 kronor, icke torde förslå för utdelande av erforderliga bidrag till de
med förevarande löneförbättring förenade kostnader, som belöpa å nämnda
budgetår, synes en förstärkning av omförmälda anslag böra ske genom anvisande
av medel å tilläggsstat II för budgetåret 1945/46. Storleken av det
härför erforderliga beloppet torde i anslutning till vad skogsstyrelsen anfört
böra bestämmas till 50 000 kronor.

Vad beträffar den av skogsstyrelsen gjorda framställningen örn medel till
gratifikationer åt vissa hos skogsvårdsstyrelserna anställda befattningshavare
såsom gottgörelse för av dem under krigsåren utfört merarbete vid de extra
ordinarie vedavverkningarna är jag icke beredd att nu upptaga denna fråga
till slutligt avgörande.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Skogsvård m. m.: Skogsvårdens befrämjande å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett
anslag av .............................. kronor 50 000.

K. Lantmäteriväsendet.

[7.] 5 a. Provisorisk avlöningsförbättring till viss biträdespersonal hos
distriktslantmätare och extra lantmätare, förslagsanslag. Under åberopande
av vad jag förut denna dag anfört under nionde huvudtiteln, punkten Distriktslantmätare
och extra lantmätare m. fl.: Avlöningar, hemställer jag, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Provisorisk avlöningsförbättring till viss biträdespersonal
hos distriktslantmätare och extra lantmätare å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett
förslagsanslag av ........................ kronor 60 000.

Kungl. Maj-.ts proposition nr 2.

[8.] 11 a. Understöd åt jorddelningsväsendet m. m.: Bidrag till ersättning
åt vissa förrättningsmän enligt lagen om enskilda vägar, förslagsanslag. Jag
torde få erinra om att jag förut denna dag under punkt 234 i nionde huvudtiteln
av årets statsverksproposition förordat, att ett särskilt förslagsanslag å
50 000 kronor anvisas för bidrag till ersättning åt vissa förrättningsmän enligt
lagen om enskilda vägar. Därvid framhöll jag, att den föreslagna ersättningen
syntes böra få utgå jämväl under innevarande budgetår samt att kostnaderna
härför kunde beräknas till 25 000 kronor. Vidare fann jag mig kunna
biträda ett under samma punkt anmält förslag örn rätt för nyssnämnda
förrättningsmäns tekniska biträden att uppbära resekostnads- och traktamentsersättning
av statsmedel i enlighet med de grunder, som gälla för lantmätares
tekniska biträden. I samband därmed uttalade jag, att jämväl denna
förmån syntes böra få åtnjutas redan under innevarande budgetår samt
att de av förslagets genomförande betingade kostnaderna lämpligen kunde
bestridas från förslagsanslaget till Distriktslantmätare och extra lantmätare
m. fl.: Reseersättningar.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Understöd åt jorddelningsväsendet m. m.: Bidrag
till ersättning åt vissa förrättningsmän enligt lagen om enskilda
vägar å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av........kronor 25 000.

N. Diverse.

[9.] 9. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag.
Såsom jag förut denna dag framhållit vid anmälan av nionde huvudtiteln,
punkten Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, torde det
för innevarande budgetår anvisade kommittéanslaget vara i behov av förstärkning.
Det ytterligare medelsbehovet under anslaget torde i anslutning
till vad jag under nämnda punkt anfört kunna beräknas till 175 000 kronor.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa
ett reservationsanslag av ................ kronor 175 000.

[10.] 15 a. Tillfälligt lönetillägg, förslagsanslag. Med hänvisning till vad
chefen för finansdepartementet vid anmälan denna dag av förslag till proposition
till riksdagen angående provisorisk förbättring av löneställningen för

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

vissa befattningshavare i statens tjänst m. fl. anfört hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att till Tillfälligt lönetillägg å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av .............................. kronor 475 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Bengt Holmgren.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Bilaga 10.

Egentliga statsutgifter.

Tionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
4 januari 1946.

Närvarande:

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Myrdal, anmäler under handelsdepartementets
handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 samt anför därvid
följande.

C. Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.

[1.] 30. Bidrag till standardiseringsverksamheten. Till bidrag till standardiseringsverksamheten
är å riksstaten för budgetåret 1945/46 under tionde
huvudtiteln anvisat ett belopp av 170 500 kronor.

I skrivelse den 25 april 1945 har Sveriges standardiseringskommission hemställt,
att ett anslag av 15 000 kronor måtte ställas till kommissionens förfogande
såsom bidrag till kostnader för standardisering av handredskap. Till
stöd härför har kommissionen anfört, att starka krav framförts att kommissionen
skulle utarbeta och fastställa standard för sådana handredskap,
som användas inom jordbruks- och trädgårdsnäringarna, vid skogsbruket,
vid väg-, gatu-, ban- och linjearbeten samt vid bergsbruket. Arbetet skulle
avse bland annat olika slag av spadar, skyfflar, grepar, hackor, räfsor, liar,
sågar, barkspadar och yxor. Det nu tillverkade antalet typer av sådana redskap
vore alldeles för stort. I många fall kunde berättigade klagomål framföras
mot redskapens kvalitet. Genom standardisering skulle typantalet
kunna reduceras avsevärt, varigenom tillverkningen skulle kunna rationaliseras
så att varorna skulle bli billigare. Då i samband med standardiseringen
kvalitetsbestämmelser skulle utfärdas, skulle kunderna dessutom få en ga Bihang

till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 2. 6

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

rand för att fullgoda varor erhölles. Standardiseringsarbetet skulle handhavas
av svenska verkstadsindustriens standardcentral. De sammanlagda kostnaderna
för arbetet skulle uppgå till 39 800 kronor, varav från enskilt håll
24 800 kronor skulle ställas till förfogande. Sveriges standardiseringskommission
saknade medel för att täcka återstående del av kostnaden.

I ärendet ha infordrade utlåtanden avgivits av kommerskollegium och kommissionen
för ekonomisk efterkrigsplanering.

Kommerskollegium framhåller, att ämbetsverket såge det mycket önskvärt
att den föreslagna standardiseringen komme till stånd. Kommissionen
borde emellertid söka erhålla ökade bidrag från enskilt håll och närmast
då från de producenter, som hade intresse av verksamheten. Med hänsyn
härtill kunde kollegium icke tillstyrka statsbidrag med högre belopp än
10 000 kronor.

Kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering tillstyrker bifall till standardiseringskommissionens
framställning.

Vidare har Sveriges standardiseringskommission i skrivelse den 2 .juni 1945
bemött vad kommerskollegium anfört i ärendet.

Av det för innevarande budgetår anvisade anslaget till Bidrag till standardiseringsverksamheten
må jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 4 maj 1945
ett belopp av 50 000 kronor användas för standardiseringsverksamhet å det
byggnadstekniska området. Denna verksamhet handhaves under Sveriges
standardiseringskommissions överinseende av en för ändamålet bildad kommitté
för bvggstandardiseringen. I skrivelse den 7 juli 1945 har nu Sveriges
standardiseringskommission efter förslag av nämnda kommitté hemställt, att
Kungl. Maj:t måtte utöver nämnda belopp ställa 150 000 kronor till förfogande
för standardisering inom bvggnadsområdet.

Till stöd för framställningen har standardiseringskommissionen anfört
bland annat följande.

Under den tid, som kommittén för bvggstandardiseringen varit i verksamhet,
nu i det närmaste 3 år, har det i första hand varit av vikt, att få
arbetet så organiserat att uppnådda resultat snarast och i största utsträckning
få praktisk tillämpning. Arbetsområdet var helt nytt och de som berördes av
denna standardisering hade i allmänhet icke tidigare någon erfarenhet av
huru man på bästa sätt skulle tillgodogöra sig resultaten. Det ansågs därför
icke lämpligt att börja i allt för stor skala; ett felaktigt upplagt arbete hade
då varit svårare att rätta till. Dessutom var man på det klara med, att en
fast grund för hela detta vittomfattande arbete måste finnas, innan detaljstandardisering
igångsattes inom olika områden. Denna grund har nu skapats,
genom att ett för hela byggnads- och bvggnadsämnesindustrin gällande
modulsvstem utarbetats, vilket nu håller på att slutredigeras för publicering.
I och med att ett dylikt system finnes, möjliggöres en mycket rationell
standardisering och man behöver icke befara några bakslag.

De rent tekniska förutsättningarna för en avsevärd utökning av verksamheten
finnas alltså, både hur arbetet skall bedrivas för att nå bästa resultat
och vilka principer som skola följas vid utformning av olika detaljer. Här
ger modulsystemet mycket klara och generella riktlinjer. Ur ekonomisk synpunkt
är det även av stor betydelse att arbetet intensifieras, så att på så kort
tid som möjligt resultat uppnås. Det kan nämligen med stor sannolikhet förut -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

sättas, att byggnadsverksamheten i och med de ändrade utrikespolitiska förhållandena
kommer att avsevärt ökas. Det ligger i allas intresse, att kostnaderna
för bostadsproduktionen minskas. Härtill bidrager standardiseringen
i hög grad och ju längre standardiseringen hunnit, desto mer kan den
medverka till en sänkning av byggnadskostnaderna.

över framställningen lia infordrade utlåtanden avgivits av byggnadsstyrelsen,
statskontoret, egnahemsstyrelsen, kommerskollegium, statens byggnadslånebyrå
och statens kommitté för byggnadsforskning. Kommerskollegium
har vid sitt utlåtande fogat ett yttrande från Sveriges industriförbund.

Byggnadsstyrelsen, egnahemsstyrelsen, kommerskollegium, statens kommitté
för byggnadsforskning och Sveriges industriförbund tillstyrka förslaget.

Statens byggnadslånebyrå anför, att byrån icke har något att erinra mot
bifall till framställningen. Byrån anser det dock böra prövas, huruvida icke
kommittén för byggstandardiseringen borde fastare anknytas till staten, förslagsvis
därigenom att för kommittén skulle gälla de för statliga sakkunnigutredningar
i allmänhet bestämda reglerna.

Statskontoret yttrar, att frågan i vad mån ytterligare statsmedel för närvarande
borde ställas till förfogande för ifrågavarande ändamål undandroge
sig ämbetsverkets säkra bedömande.

Förevarande standardiseringsfrågor synas vara av den vikt, att medel för Departement).
ändamålen böra anvisas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budget- chefen~
år. De av standardiseringskommissionen äskade beloppen avse emellertid,
enligt vad jag under hand inhämtat, arbeten under hela kalenderåret 1946.

Bidragen för andra halvåret 1946 torde få prövas i samband med kommissionens
anslagsäskanden för nästkommande budgetår. För första halvåret
1946 är, enligt vad kommissionen upplyst, hälften av de äskade beloppen
tillfyllest.

I fråga örn standardiseringen av handredskap innebär kommissionens förslag
att bidraget fran enskilt hall skulle uppgå till 165 procent av statsanslaget.
Ehuru det givetvis är önskvärt att än större bidrag lämnas av enskilda,
synes det likväl ur allmän synpunkt icke finnas anledning till erinran mot
kommissionens förslag härutinnan. Jag förordar sålunda att ett statsbidrag
å 7 500 kronor för ändamålet ställes till kommissionens förfogande.

Beträffande anslaget till standardisering inom byggnadsområdet har jag
inhämtat, att Sveriges industriförbund bidragit till utarbetandet av modulsystemet
med 30 000 kronor. Utsikter lära förefinnas att erhålla ytterligare
bidrag till standardiseringsverksamheten inom byggnadsområdet från enskilt
håll. Med hänsyn härtill och då ifrågavarande standardiseringsverksamhet
icke minst i nuvarande läge är ett allmänt intresse av största betydelse förordar
jag i anslutning lill kommissionens förslag, att ett bidrag av statsmedel
å 75 000 kronor ställes lill kommissionens förfogande för ifrågavarande
arbete. .Tåg förutsätter då, att kommissionen verkar för att det enskilda näringslivet
i sin mån bidrager till kostnaderna för verksamheten.

Statens byggnadslånebyrå har i sitt yttrande ifrågasatt, att kommittén för

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

byggstandardiseringen skulle fastare anknytas till staten, förslagsvis därigenom,
att för kommittén skulle gälla de för statliga sakkunnigutredningar i
allmänhet bestämda reglerna. Vad byggnadslånebyrån sålunda anfört är utan
tvivel värt beaktande. Frågan torde emellertid böra prövas i större sammanhang.
Jag avser att upptaga detta spörsmål till fortsatt övervägande.

Av det anförda framgår, att det sammanlagda medelsbehovet för nu ifrågavarande
undersökningar skulle uppgå till (7 500 + 75 000) 82 500 kronor.
Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till standardiseringsverksamheten å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag
av ................................ kronor 82 500.

F. Diverse.

[2.] 4 a. Ersättningar för vissa skador i samband med den s. k. Hansakatastrofen,
förslagsanslag. Natten mellan den 23 och 24 november 1944 förolyckades
det ångfartygsaktiebolaget Gotland tillhöriga ångfartyget Hansa
under färd från fastlandet till Visby. Av de ombordvarande, 63 passagerare
jämte besättningen som uppgick till 23 man, räddades endast 2 personer.
Praktiskt taget intet av passagerarnas bagage, besättningens tillhörigbeter
eller fartygets last räddades.

Genom en på offentligt uppdrag sedermera verkställd undersökning rörande
katastrofen har fastslagits, att förlisningen förorsakades av torpedcring
från fartyg av okänd nationalitet samt att olyckan inträffade på internationellt
vatten.

I skrivelse den 2 juli 1945 har nu statens krigsskadcncimnd anfört, att enligt
nämndens mening starka billighetsskäl talade för att ersättning i en eiler
annan form bereddes de anhöriga till Hansakatas troféns offer för egendom,
som förlorades vid olyckan. Innan jag närmare redogör för innehållet i
framställningen, torde jag få lämna en översiktlig redogörelse för de ersättningsbestämmelser,
som gälla på ifrågavarande område.

Enligt lagen den 21 juni 1940 (nr 540) örn ^^skadeersättning skall i den
mån krigsskada å egendom icke gottgöres i annan ordning för sådan skada
beredas ersättning i den omfattning och på de villkor, som i lagen stadgas.
Lagen omfattar fyra särskilda egendomskollektiv, eif för fastigheter jämte
vissa inventarier och produkter därå, ett för varor, huvudsakligen handelsvaror,
ett för maskiner samt slutligen ett för annan lösegendom, huvudsakligen
personligt lösöre. Beträffande varu- och lösörekollektiven, vilka nu
närmast äro av intresse, gäller såsom förutsättning för krigsskadeskydd bland
annat, att egendomen blivit i sedvanlig ordning brandförsäkrad, I fråga om
lösörekollektivet gäller den inskränkningen, att den skadelidande står självrisk
intill 5 procent av försäkringsbeloppet för hela lösöreboet. Av särskild
betydelse i förevarande sammanhang är att lagen — med ett undantag, vilket
här saknar intresse — endast avser sådan skada som inträffar här i ri -

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

ket. Eftersom Hansakatastrofen inträffade på internationellt vatten kan redan
av denna anledning ersättning enligt lagen om krigsskadeersättning icke
utgå.

Möjlighet förelåg icke att i fall som det nu ifrågavarande hos statens krigsförsäkringsnämnd
teckna frivillig transportförsäkring mot krigsrisk beträffande
medförda reseffekter. Däremot kunde sådan försäkring tecknas i fråga
örn styckegods, som medfördes å Hansa. Enligt vad jag inhämtat hade denna
möjlighet utnyttjats, ehuru i begränsad omfattning. Statens krigsförsäkringsnämnd
har sålunda kunnat i någon utsträckning bereda ersättning för styckegods,
som gick förlorat vid olyckan.

För besättningens förlorade persedlar har ersättning utgått enligt kungö^
reisen den 22 december 1922 (nr 628) angående ersättning åt sjöfolk för förlust
av effekter vid fartygs förolyckande samt på grund av gällande avtal i
detta hänseende.

Ehuru krigsskadenämndens framställning avser allenast egendomsskada
vill jag i korthet redogöra för vissa andra ersättningar, som kunna utgå till
de omkomnas efterlevande. Sålunda äro de efterlevande till den å Hansa anställda
personalen enligt 1916 års olycksfallsförsäkringslag och 1937 års lag
om krigsförsäkring för ombord å fartyg anställda personer berättigade till
livränta, begravningshjälp och visst kapitalbelopp. I fråga om passagerarna
gäller nyssnämnda olycksfallsförsäkringslag beträffande envar, som mot avlöning
användes till arbete för annans räkning utan att i förhållande till honom
vara att anse såsom självständig företagare. Som olycksfall i arbete anses
olycksfall vid färd till eller från arbetsstället, där färden föranledes av
och står i omedelbart samband med arbetsanställningen. Därest dessa förutsättningar
varit för handen, äro de efterlevande berättigade till ersättning
i form av livränta och begravningshjälp. Beträffande värnpliktiga och fast
anställda vid försvarsväsendet gäller icke olycksfallsförsäkringslagen utan i
stället 1927 års militärersättningsförordning. Förutom begravningshjälp erhålla
de efterlevande livränta efter i huvudsak samma grunder som enligt
olycksfallsförsäkringslagen. Efter behovsprövning kan därutöver familjebidrag
utgå. Givet är att för efterlevande till sådana passagerare, som innehade
pensionsberättigande anställning i statens eller kommuns tjänst, pension
utgår enligt vederbörligt reglemente.

I sin förut omförmälda skrivelse har statens krigsskadenämnd erinrat om
att Hansakatastrofen ägde rum på internationellt vatten samt att de omkomnas
anhöriga sålunda icke kunde beredas krigsskadeersättning för mistade
effekter. Nämnden har vidare anfört bland annat följande.

Att trafiken på Gotland fått en annan och vida sämre ställning än trafiken
i övrigt inom landet, såvitt angår krigsskadeskyddet, är desto mera att beklaga
som just Gotlandstrafiken torde vara i särskild grad utsatt för risken
av krigshandlingar. Den nyss nämnda konsekvensen av krigsskadelagens nuvarande
konstruktion är uppenbart stötande. Lika uppenbart är att densamma
icke åsyftats av lagstiftaren. Från flera anhöriga till Hansaolyckans
offer ha inkommit framställningar örn ersättning för mistade effekter och i
ett stort antal fall lia förfrågningar rörande möjlighet lill ersättning riktats

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements chefen.

till nämnden. Med hänsyn till gällande bestämmelser i lagen har nämnden
nödgats lämna avböjande svar.

Krigsskadenämnden hade funnit sig icke kunna underlåta att hos Kungl.
Majit påpeka den ifrågavarande inadvertensen i krigsskadelagen samt särskilt
understryka de stötande verkningarna därav i Hansafallet. Enligt nämndens
mening talade starka billighetsskäl för att ersättning i en eller annan
form bereddes de anhöriga till Hansakatastrofens offer för egendom, som
förlorades vid olyckan.

Av det anförda framgår, att ersättning för personlig lösegendom, som förlorades
vid Hansakatastrofen, icke kunnat utgå enligt lagen om ^^skadeersättning,
enär olyckan inträffade på internationellt vatten. Såvitt angår
besättningens effekter har ersättning kunnat utgå enligt gällande avtal och
1922 års kungörelse angående ersättning åt sjöfolk för förlust av effekter vid
fartygs förolyckande. Däremot har någon ersättning icke kunnat lämnas för
den av passagerarna medförda egendomen.

Liksom statens krigsskadenämnd anser jag starka billighetsskäl tala för
att ersättning för de förlorade effekterna i viss utsträckning beredes av statsmedel.
Lämpligen böra skadorna regleras efter de grunder, som skulle ha
gällt därest krigsskadelagen varit tillämplig. Med denna utgångspunkt skulle
ersättning ej kunnat utgå i fall, då det förstörda godset icke var brandförsäkrat.
Vidare skulle bestämmelsen örn självrisk, motsvarande 5 procent av
brandförsäkringsbeloppet för vededbörandes hela lösörebo, i många fall leda
till att ingen eller endast en mycket obetydlig ersättning skulle utgå. Då emellertid
de sålunda angivna ersättningsgrunderna med hänsyn till de föreliggande
särskilda omständigheterna te sig obilliga, förordar jag sådan jämkning
av krigsskadelagens regler att ersättningen icke i något fall skall understiga
50 procent av det förstörda godsets värde.

Vissa skäl kunna otvivelaktigt anföras för att staten bör träda emellan
även såvitt angår styckegods, som gick förlorat vid olyckan, i den mån förlusten
icke blivit täckt. Såsom redan framhållits kunde emellertid dylik egendom
försäkras mot krigsrisk i statens krigsförsäkringsnämnd. Jag finner därför
icke skäl förorda, att särskild ersättning skulle utgå för förlust av sådant
gods.

Någon värdering av den personliga lösegendom, som förlorades vid olyckan,
har icke skett. Enligt vad jag under hand erfarit, torde emellertid totalvärdet
approximativt kunna skattas till 50 000 kronor, bortsett från den besättningen
tillhöriga egendomen, vilken ersatts eller ersättes i annan ordning.
För reglering av skadorna enligt förut angivna grunder torde ett uppskattningsvis
beräknat belopp av 25 000 kronor vara tillfyllest.

Anslag för ändamålet torde böra anvisas å tillläggsstat till riksstaten för
innevarande budgetår. Anslaget bör anvisas såsom förslagsanslag.

Givetvis kunde ifrågasättas att erfarenheterna från Hansafallet skulle medföra
en översyn i vissa hänseenden av krigsskadelagen. .Tåg har emellertid

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

icke för avsikt att i detta sammanhang upptaga frågan om ändrad lagstiftning
till behandling.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ersättningar för vissa skador i samband med den
s. k. Hansakatastrofen å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av . . kronor 25 000.

[3.] 14. Tillfälligt lönetillägg, förslagsanslag. Med hänvisning lill vad chefen
för finansdepartementet vid anmälan denna dag av förslag till proposition
till riksdagen angående provisorisk förbättring av löneställningen för
vissa befattningshavare i statens tjänst m. fl. anfört hemställer jag att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att till Tillfälligt lönetillägg å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av ................................ kronor 500 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Lennart Kihlstrand.

till

• •; J f:

-.t(r hj a- /i!

•*. -''1.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Bilaga 11.

Egentliga statsutgifter.

Elfte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över folkhushållningsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den A januari 1946.

Närvarande:

Chefen för folkhushållningsdepartementet, statsrådet Gjöres, anmäler härefter
under elfte huvudtiteln hörande ärenden angående egentliga statsutgifter
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 samt anför därvid
följande.

C. Statlig lagerhållning m. m.

[1.] 4. Undanförsel av varuförråd, reservationsanslag. Genom beslut den
3 september 1943 bemyndigande Kungl. Majit statens livsmedelskommission
att med aktiebolaget Karlshamns oljefabriker träffa överenskommelse om
bortförande genom bolagets försorg och i huvudsaklig överensstämmelse
med av kommissionen i skrivelse den 22 juli 1943 angivna riktlinjer av vissa
bolaget tillhöriga, i Karlshamn lagrade fettvaror och fettråvaror. Kungl.
Majit ställde därefter genom beslut den 6 oktober 1944 ett belopp av 500 000
kronor till livsmedelskommissionens förfogande, att av kommissionen användas
för täckande av kostnaderna för tidell före den 1 juli 1944 i anledning
av ifrågavarande undanförsel. Beloppet anvisades från det å förskottsstat för
försvarsväsendet för budgetåret 1944/45 under elfte huvudtiteln uppförda
förskottsanslaget till Allmänna utgifter för pris- och handelsreglerande åtgärder
och har sedermera täckts genom ett av riksdagen beviljat anslag.

Genom särskilda beslut den 9 juni och den 15 december 1944 bemyndigade
Kungl. Majit vidare livsmedelskommissionen att med aktiebolaget Karlshamns
oljefabriker träffa överenskommelser örn skyddsplacering genom bo -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

lagets försorg och i huvudsaklig överensstämmelse med av kommissionen
föreslagna riktlinjer av tvenne bolaget tillhöriga partier kopra, varjämte
Kungl. Maj :t förklarade Sig vilja framdeles, efter framställning av livsmedelskommissionen,
meddela beslut angående bestridandet av den ersättning,
som enligt överenskommelserna kunde tillkomma bolaget.

I skrivelse den 12 oktober 1945 har livsmedelskommissionen hemställt örn
anvisande av medel för bestridande av dels ytterligare kostnader i anledning
av det med stöd av Kungl. Maj:ts beslut den 3 september 1943 verkställda
bortförandet av vissa fettvaror och fettråvaror, dels ock kostnaderna för i
enlighet med Kungl. Maj:ts den 9 juni och den 15 december 1944 lämnade
bemvndiganden verkställd skyddsplacering av kopra.

Livsmedelskommissionen har i skrivelsen till en början meddelat, att ifrågavarande
skyddsplacering av fettråvaror, som ägt rum i fartyg och på kommissionens
uppdrag handhafts av aktiebolaget Karlshamns oljefabriken med
hänsyn till det förändrade världsläget samt till ett påvisbart behov av vissa
råvaror för förädling hos bolaget numera avvecklats och att varorna återförts
till Karlshamn.

Beträffande kostnaderna för skyddsplaceringen har livsmedelskommissionen
anfört i huvudsak följande.

För bortförandet av de i Kungl. Maj:ts beslut den 3 september 1943 avsedda
varorna hade kommissionen under tiden från och med den 1 juli
1944 fått vidkännas kostnader å tillhopa 423 020 kronor 78 öre. Vid avvecklingen
hade kommissionen emellertid genom försäljning av kommissionen
tillhörig, för bortförandet använd materiel tillförts ett belopp av 2 000 kronor,
vilket belopp möjligen kunde komma att ytterligare öka något. I anledning
av skyddsplaceringen av de förut nämnda partierna kopra hade
kommissionen av till kommissionens förfogande stående men för annat ändamål
avsedda medel utanordna! 138 610 kronor 11 öre, respektive 100 167
kronor 48 öre. Kostnaderna för ifrågavarande skvddsplaceringsåtgärder utgjorde
sålunda tillhopa (423 020:78 — 2 000 + 138 610:11 4- 100 167:48
=) 659 798 kronor 37 öre.

Livsmedelskommissionen, som vid sin skrivelse fogat specifikationer av
de olika kostnaderna, har hemställt, att för täckande av ifrågavarande kostnader
måtte anvisas ett till 660 000 kronor avrundat belopp.

överrevisionen för krisförvaltningen har i avgivet utlåtande den 18 december
1945 över framställningen, efter granskning av de skilda utgiftsposterna,
förklarat sig icke hava något att erinra mot bifall till densamma.

Departements- De nu ifrågavarande åtgärderna för skyddsplacering av vissa partier fettchefen.
varor och fettråvaror ha av livsmedelskommissionen företagits med stöd av
bemyndiganden av Kungl. Maj:t. Medel böra därför ställas till kommissionens
förfogande för täckande av de av skyddsplaceringen föranledda utgifterna.
Då överrevisionen för krisförvaltningen icke haft något att erinra
mot de olika utgiftsposterna, synes för ändamålet böra anvisas ett anslag
av den storlek som av livsmedelskommissionen äskats eller 660 000 kronor.
Anslaget bör upptagas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetar

Kungl. Maj:ts proposition nr 2. 91

och liksom under föregående budgetår benämnas Undanförsel av varuförråd.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Undanförsel av varuförråd å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av .................................... kronor 660 000.

D. Diverse.

[2.] Upplysningsverksamhet rörande folkhushållningsfrågor. I skrivelse
den 29 juni 1945, nr 502, anmälde riksdagen, att riksdagen — i samband
med anvisande av medel till avveckling av statens informationsstyrelse —
till Upplysningsverksamhet rörande folkhushållningsfrågor för budgetåret
1945/46 under elfte huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag av 62 500 kronor.

I skrivelsen anförde riksdagen bland annat, att nämnda anslag vore avsett
att för tiden från och med den 1 oktober 1945 användas för bestridande av
kostnaderna för utgivande av tidskriften »Från departement och nämnder»
samt för övrig erforderlig upplysning i ransonerings- och kristidsfrågor. Riksdagen
förutsatte, att den åsyftade verksamheten skulle upprätthållas endast
i den omfattning, som av förhållandena oundgängligen påkallades, och räknade
med att verksamheten skulle kunna slutföras med utgången av mars
månad 1946. Därest så icke skulle visa sig möjligt borde framställning örn
ytterligare medelsanvisning för ändamålet framläggas för 1946 års riksdag.

Genom beslut den 27 september 1945 förordnade Kungl. Maj:t om inrättande
inom statens priskontrollnämnd av en fristående byrå, benämnd statens
upplysningsbyrå, för fullgörande av de uppgifter som dittills ankommit
på upplysningsavdelningen inom statens informationsstyrelse. I samband
därmed ställde Kungl. Maj:t förslagsanslaget till Upplysningsverksamhet rörande
folkhushållningsfrågor till statskontorets förfogande för utbetalning,
på rekvisition i mån av behov, till priskontrollnämnden, som skulle äga disponera
anslaget för därmed avsett ändamål i enlighet med bestämmelser som
Kungl. Majit meddelade. Kungl. Majit medgav vidare, att priskontrollnämnden
finge för bestridande av utgifter för avlöningar och omkostnader för
upplysningsbyrån under tiden 1 oktober—31 december 1945 taga i anspråk
högst 33 000 kronor av anslaget. Sedermera har Kungl. Maj :t genom beslut
den 14 december 1945 medgivit, att ytterligare 25 000 kronor av anslaget
finge användas för bestridande av utgifterna för upplysningsbyrån under
tiden 1 januari—31 mars 1946.

Den upplysningsverksamhet rörande folkhushållningsfrågor som bedrivesDepartement).
av statens upplysningsbyrå torde böra fortsätta så länge det till följd av kris- cAe/entidsregleringarna
är behövligt. Tack vare de inträdda förbättringarna i vårt
lands försörjningsläge ha ransoneringarna på flera områden redan kunnat

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

upphävas. Åtskilliga ransoneringar kunna dock väntas äga bestånd ännu
den 1 juli 1946. Under sådana förhållanden synes upplysningsbyrån böra
fortsätta med sin verksamhet under hela innevarande budgetår. Det av riksdagen
angivna beloppet torde emellertid icke vara tillräckligt för bestridande
av kostnaderna för byråns verksamhet under denna tid. Jag förutsätter
därför att anslaget, som har förslagsanslags natur, får överskridas. Då ytterligare
medelsbehov blir aktuellt, torde jag få anmäla frågan härom för Kungl.
Maj:t. Med hänsyn till riksdagens uttalande om tidpunkten för upplysningsverksamhetens
avveckling samt om riksdagens medverkan vid ytterligare
medelsanvisning synes vad jag nu anfört böra bringas till riksdagens kännedom.

[3.] 16. Tillfälligt lönetillägg, förslagsanslag. Med hänvisning till vad chefen
för finansdepartementet vid anmälan denna dag av förslag till proposition
till riksdagen angående provisorisk förbättring av löneställningen för
vissa befattningshavare i statens tjänst m. fl. anfört hemställer jag att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att till Tillfälligt lönetillägg å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av .................................. kronor 5 500.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet;
Carl D. Ossmark.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Bilaga 12.

Egentliga statsutgifter.

Fjortonde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari
1946.

Närvarande:

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler fråga örn
anvisande av anslag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 under
huvudtiteln riksdagen och dess verk m. m. samt anför därvid följande.

[1.] 33. Tillfälligt lönetillägg, förslagsanslag. Med hänvisning till vad jag
anfört vid anmälan denna dag av förslag till proposition till riksdagen angående
provisorisk förbättring av löneställningen för vissa befattningshavare
i statens tjänst m. fl. hemställer jag att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Tillfälligt lönetillägg å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag
av ............................ kronor 65 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Erik Skiöld.

Kungl. Majlis proposition nr 2.

Bilaga 13.

Kapitalinvesteringar.

Försvarsdepartementet.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
4 januari 1946.

Närvarande:

I egenskap av särskilt förordnad föredragande anmäler statsrådet Sköld
härefter under försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående
kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstat en för budgetåret 1945/
46 m. m. och anför därvid följande.

IV. Försvarets fonder.

A. Försvarets fastighetsfond.

Armens delfond.

[1.] 11 c. Täckning av utgift för förbättringsarbeten å Norrlands dragonregementes
skolskjutningsbana. Genom två särskilda beslut den 28 juni
1941 har Kungl. Maj:t bemyndigat dåvarande arméförvaltningens fortifikationsstyrelse
att anlita det å förskottsstaten för försvarsväsendet för budgetåret
1941/42 under kapitalbudgeten, fonden för förlag till statsverket,
uppförda förskottsanslaget till Försvarsberedskapens stärkande i allmänhet
(VII b) dels intill ett belopp av högst 56 000 kronor för utförande av vissa
brådskande och ofrånkomliga förbättringsarbeten å skolskjutningsbanan vid
Norrlands dragonregemente, dels ock intill ett belopp av 20 300 kronor för
förvärv av vissa fastigheter invid ammunitionsfabriken i Karlstad. Beträffande
sistnämnda utgiftsändamål torde få hänvisas till propositionen 1943:
344 (bilaga 12, p. 5).

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

I skrivelse den 5 juni 1945 har försvarets civilförvaltning — med förmälan,
att anslag icke anvisats för täckning av de med stöd av förenämnda beslut
förskottsvis bestridda utgifterna, vilka enligt vad räkenskaperna utvisade
uppgått till de anvisade beloppen — hemställt örn äskande av anslag för
dylik täckning.

Riksräkenskapsverlcet har i utlåtade i ärendet den 21 juni 1945 tillstyrkt
framställningen.

Före.- I enlighet med tillämpade principer för reglering av förskottsutgifter undraganden.
der beredskapstiden har av Kungl. Majit beslutad anvisning från det under
kapitalbudgeten uppförda förskottsanslaget (VII b) täckts genom av riksdagen
för det speciella ändamålet anvisat investeringsanslag. Samma förfarande
bör tillämpas beträffande här ifrågavarande båda anvisningar, vilka
ännu icke reglerats. Enär värdet av den förvärvade marken vid ammunitionsfabriken
i Karlstad numera bör redovisas under försvarets fabriksfond, får
jag i det följande återkomma till frågan om täckning av anvisning för detta
ändamål. I detta sammanhang får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Täckning av utgift för förbättringsarbeten å Norrlands
dragonregementes skolskjutningsbana å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag
av .............................. kronor 56 000.

[2.] 11 d. Täckning av utgift för utvidgning av infanteriskjutskolans övningsområde.
Efter förslag av Kungl. Majit i 1940 års statsverksproposition
anvisade riksdagen (skrivelse nr 72) ett reservationsanslag av 160 000
kronor för utvidgning av infanteriskjutskolans övningsområde. Genom brev
den 15 mars 1940 ställde Kungl. Majit anslaget till dåvarande arméförvaltningens
fortifikationsstyrelses förfogande.

I skrivelse den 8 september 1945 har arméns fortifikationsförvaltning anfört,
att av nämnda anslag hade för ändamålet uttagits ett belopp av 122 604
kronor 70 öre från riksgäldskontoret. Kostnaderna för med utvidgningen förenade
markförvärv, som i sin helhet vore genomförda före utgången av budgetåret
1942/43, uppginge emellertid till 127 606 kronor 45 öre, varför rätteligen
detta belopp borde ha rekvirerats från riksgäldskontoret. Skillnadsbeloppet,
5 001 kronor 75 öre, balanserades i ämbetsverkets räkenskaper å
diversemedelskonto. Under åberopande av det anförda hemställde fortifikationsförvaltningen,
att ett täckningsanslag å sistnämnda belopp måtte ställas
till ämbetsverkets förfogande för reglerande av ifrågavarande balans.

Före- För tackande av ifrågavarande kostnad torde medel, i avrundat tal 5 100
draganden. kronor) böra äskas å tilläggsstat till innevarande års riksstat. Jämlikt grunderna
för avgränsning av försvarsutgifterna för femårsperioden 1942/47 ber

Kungl. Maj:ts proposition nr 2. 97

beloppet icke medräknas i den för armén för nämnda period fastställda kostnadsramen.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen.

alt till Täckning av utgift för utvidgning av infanteriskjutskolans
övningsområde å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag
av................................ kronor 5 100.

C. Försvarets fabriksfond.

[3.] 9. Täckning av utgift för förvärv av mark vid ammunitionsfabriken
i Karlstad. Under hänvisning till vad jag i det föregående under punkt 1
anfört får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Täckning av utgift för förvärv av mark vid ammunitionsfabriken
i Karlstad å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag
av .............................. kronor 20 300.

Vad föredraganden sålunda, med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans
Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Magnus Lagercrantz.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 2.

n >A-u '' /''i1

; J ’

*• ,y ,\i. '' v

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Bilaga 14.

Kapitalinvesteringar.

Socialdepartementet.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari

1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, anmäler under socialdepartementets
handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 samt anför därvid följande.

Statens utlåningsfonder.

[1.] 2. Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika
familjer. I skrivelse den 4 december 1945 har statens byggnadslånebyrå
hemställt om anvisande av ytterligare medel för innevarande budgetår
till lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika
familjer. Byggnadslånebyrån — som erinrar om att å riksstaten för budgetåret
1945/46 anvisats ett investeringsanslag av 50 miljoner kronor för ändamålet
-— anför till stöd för framställningen i huvudsak följande.

Efterfrågan på bostadsanskaffningslån har under den hittills gångna delen
av budgetåret varit större än under något tidigare budgetår. Till belysning av
ifrågavarande stegring må framhållas, att till byrån under tiden 1 juli—26
november 1945 inkommo 1 407 ansökningar örn bostadsanskaffningslån för
ny- eller ombyggnad av egnahem, medan antalet under månaderna juli—
november åren 1943 och 1944 inkomna sådana ansökningar utgjorde 782
respektive 1 174. Antalet inkomna ansökningar örn bostadsanskaffningslån
avseende hyreshus uppgick under samma tid innevarande år till 18 samt
under månaderna juli—november vartdera av åren 1943 och 1944 till 28.
Det sammanlagda antalet inkomna ansökningar örn boHadsanskaffningslån
avseende såväl egnahem som hyreshus under perioden juli—november ut -

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements

chefen.

gjorde sålunda åren 1943 och 1944 810 respektive 1 202 samt under tiden 1
juli—26 november 1945 1 425. Det antal hyreslägenheter, beträffande vilka
lån och/eller bidrag sökts under samma perioder angivna år, uppgick till 172,
377 och 56. Det till hyreslägenheter hänförliga behovet av lånemedel är
emellertid, relativt sett, av underordnad betydelse; i detta sammanhang må
särskilt framhållas, att vid nyproduktion av hyreslägenheter i Stockholm
finansieringen regelmässigt ordnas utan bostadsanskaffningslån.

Byggnadslånebyrån har under tiden 1 juli—30 november 1945 beviljat
bostadsanskaffningslån med ett sammanlagt belopp av omkring 32 miljoner
kronor samt tilläggslån med cirka 3 miljoner kronor. Det antal lägenheter,
som omfattades av lån- och bidragsgivningen under nämnda tid, uppgick till
2 489, varav 2 138 utgjorde lägenheter i egnahem. Det totala antalet för
mindre bemedlade, bamrika familjer avsedda lägenheter, beträffande vilka
lån och/eller familjebidrag beviljats till och med den 30 november 1945,
uppgick till 22 577, varav 9 733 utgjorde hyreslägenheter och 12 844 lägenheter
i egnahem.

Vid ingången av december 1945 befintlig medelsreservation för bostadsanskaffningslån
uppgick till i runt tal 18 miljoner kronor.

Nämnda reservation av medel för utlämnande av bostadsanskaffningslån
beräknas icke förslå till att upprätthålla låneverksamheten längre än till
slutet av februari 1946. De låneansökningar, som därefter inkomma under
återstoden av innevarande budgetår, skulle vid dylikt förhållande få balanseras
över till nästkommande budgetår.

Uppkomsten av en balans av sagda omfattning skulle medföra uppenbara
olägenheter ur såväl de lånesökandes som byråns synpunkt. Om det antages,
att medelsefterfrågan under tiden januari—juni 1946 blir av ungefär samma
storleksordning som för motsvarande tid 1945 — och någon anledning att
antaga en mindre medelsefterfrågan lärer icke föreligga —■ skulle balansen
vid nästkommande budgetårsskifte komma att avse bostadsanskaffningslån
till ett sammanlagt belopp av cirka 20 miljoner kronor. Därest proportionerna
mellan låneansökningar för egnahem och hyreslägenheter bli ungefär
oförändrade, skulle lånestoppet under månaderna mars—juni 1946 innebära,
att mer än 1 000 familjer komme att tvingas uppskjuta sina planer på
lösandet av sin bostadsfråga. Särskilt med hänsyn till ifrågavarade familjers
ekonomi och bostadsbehov måste, enbgt byggnadslånebyråns uppfattning, ett
så långt uppehåll i låneverksamheten te sig betänkligt. I detta läge har byggnadslånebyrån
icke ansett sig kunna underlåta att hos Kungl. Maj :t hemställa
örn framläggande av anslagsäskande å tilläggsstat i vad avser bostadsanskaffningslån.

Vid bedömande av det erforderliga beloppets storlek har byggnadslånebyrån
ansett det vara av stort värde, om medel kunde ställas till förfogande
i sådan omfattning, att ingen balans av ärenden förelåge vid innevarande
budgetårs utgång. Med hänsyn härtill bär byrån funnit sig icke kunna föreslå,
att det belopp, som må komma att äskas för bostadsanskaffningslån,
sättes lägre än till 20 miljoner kronor.

I enlighet härmed har byggnadslånebyrån hemställt, att å tilläggsstat till
riksstaten för budgetåret 1945/46 måtte till Lånefonden för bostadsförsörjning
för mindre bemedlade, barnrika familjer anvisas ett investeringsanslag av
20 miljoner kronor.

• Av byggnadslånebyråns framställning framgår, att den stora stegringen i
efterfrågan på bostadsanskaffningslån beräknas komma att medföra, att de

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

101

för dylika lån tillgängliga medlen äro förbrukade vid utgången av februari
månad 1946. Därest ytterligare medel ej anvisas för innevarande budgetår,
skulle således ett avbrott i långivningen behöva ske ända till dess det anslag
för denna verksamhet, som må komma att beviljas för budgetåret 1946/
47, blir disponibelt. Då emellertid i nuvarande läge på bostadsmarknaden
ett dylikt avbrott skulle få till följd, att en i de flesta fall trängande lösning
av bostadsfrågan för ifrågavarande befolkningskategori komme att ställas på
framtiden, förordar jag, att medel för ändamålet äskas å tilläggsstat till riksstaten
för innevarande budgetår. Mot byggnadslånebyråns beräkning av det
ytterligare medelsbehovet, 20 miljoner kronor, har jag intet att erinra.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade,
barnrika familjer å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag
av .......................... kronor 20 000 000.

Fonden för låneunderstöd.

[2.] 1. Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet. För ifrågavarande
ändamål har a riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisats ett investeringsanslag
av 150 miljoner kronor.

I skrivelse den 4 december 1945 har statens byggnadslånebgrå hemställt
om anvisande av ytterligare medel för innevarande budgetår till tertiärlån
till viss bostadsbyggnadsverksamhet. Byggnadslånebyrån erinrar därvid om
att byrån i skrivelse den 31 augusti 1945 med förslag till anslagsäskanden
för budgetåret 1946/47 jämväl berört frågan örn medelsbehovet för ifrågavarande
ändamål för det nu löpande budgetåret. Sålunda hade byrån uppskattat
behovet av tertiärlånemedel vid en produktion av 45 000 bostadslägenheter
i tätorterna under 1946 till drygt 175 miljoner kronor för budgetaret
1945/46. Därest den av Stockholms stad för år 1945 beslutade sekundärlånegivningen
för bostadsproduktion med Kungl. Maj:ts medgivande komme
till stånd och i oförändrad omfattning fullföljdes jämväl under år 1946, kunde
dock angivna belopp enligt byråns fortsatta uttalande reduceras med i runt
tal 25 miljoner kronor eller till 150 miljoner kronor, motsvarande vad som
för ändamålet anvisats för budgetåret. I detta sammanhang framhöll byrån
emellertid en omständighet, som ytterligare påverkade behovet av tertiärlånemedel
under budgetåret 1945/46, nämligen den höjning av lånestorleken vid
slutlig behandling av ärenden avseende flerfamiljshus, vilken föranleddes av
övergångsbestämmelserna till kungörelsen den 27 april 1945 (nr 176) angående
ändring i vissa delar av tertiärlånekungörelsen. Därom anförde byrån i
huvudsak följande.

Den under juni och juli 1945 framträdande betydande ökningen av tertiärlånens
storlek vid låneärendenas slutliga behandling, uppgående till i runt
tal 25 procent, torde förklaras därav, att praktiskt taget samtliga sökande

302

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements chefen.

erhållit preliminärt lånebeslut före den tid, då kungörelsen nr 176/1945 trätt
i kraft. Det måste antagas, att låneärenden av dylik art fortfarande under
innevarande och en del av nästa budgetår komme att bli föremål för slutligt
beslut; sagda ärenden måste dock givetvis efterhand komma att omfatta
en allt mindre andel av samtliga för slutlig behandling inkommande låneärenden.
Det ställde sig svårt att uppskatta, vilken ökning i tertiärlånebehovet,
som kunde komma att föranledas av angivna förhållande, men det
vöre tydligt, att det belopp som för budgetåret 1945/46 anvisats^ för ändamålet
icke kunde, därest bostadsproduktionen för år 1946 uppnådde den avsedda
omfattningen, täcka hela medelsbehovet.

I anslutning till det anförda framhöll byggnadslånebyrån, att byrån hade
för avsikt att, då förhållandena kunde klarare överblickas, för Kungl. Majit
framlägga de förslag, som betingades av utvecklingen.

I byggnadslånebyråns nu föreliggande skrivelse den 4 december 1945 har
byrån i fråga om det slutligen beräknade medelsbehovet för tertiärlånegivningen
under innevarande budgetår anfört bland annat följande

Under den hittills tilländalupna delen av budgetåret 1945/46 har byggnadslånebyrån
slutligt beviljat tertiärlån till flerfamiljshus med sammanlagt
34,3 miljoner kronor, varav 7.4 miljoner kronor avse den lånehöjning, som
betingas av övergångsbestämmelserna till kungörelsen nr 176/1945. Med ledning
härav anser sig byrån böra uppskatta den av angivna skäl föranledda
ökningen i medelsbehovet under hela budgetåret 1945/46 till 20 miljoner kronor.
Om sagda belopp lägges till den summa av 175 miljoner kronor, som
enligt byråns i skrivelsen den 31 augusti 1945 gjorda beräkningar motsvarar
behovet av tertiärlånemedel för budgetåret 1945/46 — förutsatt att därvid
bortsåges från verkningarna av den från Stockholms stads sida beslutade sekundärlånegivningen
— skulle således förvarande medelsbehov utgöra (20 +
175) 195 miljoner kronor. Från sistnämnda belopp torde emellertid böra
dragas dels summan av de beviljade tertiärlån, beträffande vilka under budgetåret
1945/46 anmäles, att de icke komma att tagas i anspråk för sitt ändamål,
dels ock det belopp, som motsvarar den av Stockholms stads sekundärlånegivning
betingade behovsminskningen. Med ledning av erfarenheterna
under tiden juli—oktober 1945 uppskattar byrån förstnämnda summa
till 10 miljoner kronor. Beträffande Stockholms stads nämnda låneverksamhet
synes det — förutsatt att Kungl. Maj:ts medgivande för staden till upplåning
av de för verksamhetens bedrivande erforderliga medlen erhålles^—
kunna antagas, att den under budgetåret 1945/46 skall medföra en nedgång
i tertiärlånebehovet med 10 miljoner kronor. Byggnadslånebyrån anser sig
i enlighet härmed kunna uppskatta sagda behov till [195— (10 + 10)] 175
miljoner kronor.

På grund härav och då det för innevarande budgetår till tertiärlån anvisade
anslaget uppgår till 150 miljoner kronor, synes en ytterligare medelsanvisning
för ändamålet av 25 miljoner kronor erforderlig för att säkerställa
fullföljandet av låneverksamheten fram till den 1 juli 1946.

I enlighet härmed har byggnadslånebyrån hemställt att å tilläggsstat till
riksstaten för budgetåret 1945/46 måtte till Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet
anvisas ett investeringsanslag av 25 miljoner kronor.

Av vad statens byggnadslånebyrå anfört synes mig framgå, alt för budgetåret
1945/46 ytterligare medel böra anvisas till tertiärlån till viss bostads -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

103

byggnadsverksamhet i syfte att säkerställa fullföljandet av denna låneverksamhet
intill budgetårets utgång. Mot byråns utgångspunkter för beräknandet
av föreliggande medelsbehov finner jag ej anledning till erinran.

Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/16 anvisa ett
investeringsanslag av ................ kronor 25 000 000.

[3.] 6 a. Lån till uppförande i Stockholm av en byggnad för blinda. De

blindas förening u. p. a. och Stockholms blindförening u. p. a. —• av vilka
föreningar den förstnämnda utgör en riksorganisation av Sveriges blinda
med lokalavdelningar inom länen och den sistnämnda riksorganisationens
lokalavdelning i Stockholm — ha i en den 19 april 1945 dagtecknad skrift
gjort framställning om statsanslag med 500 000 kronor för uppförande å
tomterna nr 34 och 35 inom kvarteret Monumentet vid Gotlandsgatan i
Stockholm av en byggnad, inrymmande bostäder och verkstäder för blinda
jämte andra för föreningarnas verksamhet erforderliga lokaler.

Föreningarna lia till stöd för sin framställning anfört i huvudsak följande.

Föreningarnas verksamhet är nu förlagd till tre fastigheter vid Majorsgatan
i Stockholm, vilka samtliga ägas av de blindas förening. Förutom kontors-,
verkstads- och butikslokaler innehålla fastigheterna bostäder, som upplåtas
åt blinda mot lägsta möjliga hyra. Fastigheterna voro gamla redan då
föreningen för inemot fyrtio år sedan förvärvade dem och de kunna nu
icke längre tjäna sitt ändamål, enär såväl bostäder som verkstäder äro bristfälliga.
Vid en den 30 januari 1945 av vederbörande yrkesinspektris företagen
inspektion av arbetslokalerna har inspektrisen funnit dessa befinna sig
i sådant skick, att de ur arbetarskyddssynpunkt icke kunna godtagas. Verkställd
undersökning har vidare ådagalagt, att en ombyggnad eller modernisering
av fastigheterna icke är utförbar.

Med hänsyn till de rådande höga byggnadskostnaderna i förening med
den omständigheten, att de hyror, som de blinda med sina knappa inkomster
äro i stånd att erlägga, icke kunna förränta ett i en nybyggnad investerat
kapital, kräver emellertid det förslag till nybyggnad, som i rådande läge
framkommit, för sitt genomförande ekonomisk medverkan från det allmännas
sida. Förutom framställningen om statsbidrag föreligger därför från
föreningarnas sida framställning till Stockholms stad örn dels ett anslag å
500 000 kronor för nybyggnadsföretaget, dels ock kostnadsfri upplåtelse av
den för ändamålet erforderliga tomtmarken.

Av de vid föreningarnas ifrågavarande framställning fogade skissritningarna
jämte kalkyl över byggnadsföretaget framgår, att den planerade byggnaden,
som avses uppförd i fyra våningar ovan två källarvåningar, skulle
inrymma dels i källarvåningarna lagerlokaler för uthyrning och för föreningarnas
eget bruk jämte för föreningsverksamhetens bedrivande erforderliga
verkstads-, kontors- och styrelselokaler ävensom samlingslokal för 220 personer
samt bibliotek, dels ock i övriga våningar 80 bostadslägenheter av typ
och storlek, som framgår av följande förteckning:

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

8 st. om 2 rum och kök, matvrå, hall, badrum............ (64,5—65 kvm.)

12 » » » » » » » » » ............ (48 kvm.)

8 » » 1 » » » » , alkov, hall, badrum...... (44,5—45 kvm.)

4 » > 1 » » » » » , badrum........... (37 kvm.)

32 > » 1 > » » » , badrum ................ (30—31,5 kvm.)

2 » enkelrum med kokvrå, alkov, badrum................ (27,5 kvm.)

12 » » » » » » ................ (25 kvm.)

2 » » kokskåp, duschrum................... (21 kvm.)

Genomsnittsyta per lägenhet 37,4 kvm.

Enligt den upprättade kostnadskalkylen över byggnadsföretaget, vari förutsatts
att tomtmarken upplåtes med tomträtt utan avgäld, har byggnadskostnaden
beräknats till 1 920 000 kronor på basis av 1945 års priser.

Med utgångspunkt från denna siffra har uppgjorts följande räntabilitetskalkyl.

Utgifter:

1. Låneräntor:

Kassalån kronor 620 000 å 3,1 °/o...... kronor 19 220

Föreningarnas egna fondmedel kronor

300 000 å 3,0 % .................. » 9 000

Subventionslån av staten kronor 500 000

räntefritt ........................ » —

Subventionslån av Stockholms stad kronor
500 000 räntefritt .............. » — kronor 28 220

2. Årliga normala omkostnader ........................ » 46 820

3. Skatter ............................................ » 8 660

4. Årlig avskrivning, 0,6 % å kronor 1 920 000 .......... » 11500

Summa kronor 95 200.

Å kalkylens inkomstsida räknas med en årsomkostnaderna motsvarande
hyresinkomst eller 95 200 kronor, varav 14 200 kronor belöpa å lagerlokalerna,
29 400 kronor å bibliotek, samlingssal, verkstads-, kontors- och styrelselokaler
samt återstoden eller 51 600 kronor å bostadslägenheterna. Vad
de sistnämnda särskilt angår, avses hyrorna komma att efter storleksgraden
inom respektive lägenhetstyp uppgå till, för enkelrummen 400, 480 och 500
kronor, för enrumslägenhetema 520, 600, 720 och 760 kronor samt för tvårumslägenheterna
800 och 1 040 kronor. Medelhyran per kvm. blir med de
sålunda kalkylerade hyrorna 17 kronor 25 öre. Hyresbeloppen motsvara i
huvudsak de hyror, vilka av de blinda erläggas i de blindas förenings nuvarande
fastigheter. Dessa hyror uppgivas nämligen variera mellan 400 och
1 200 kronor.

Vad angår föreningarnas berörda framställning till Stockholms
stad har denna bifallits av stadsfullmäktige.

I tjänsteutlåtande den 12 maj 1945 över framställningen fann Stockholms
stads kammarkontor ej anledning till erinran mot den föreslagna kostnads -

Kungl. Mcij:ts proposition nr 2.

105

kalkylen, därvid kontoret bland annat framhöll, att de för bostadslägenheterna
föreslagna hyresbeloppen ur allmän hyresmarknadssynpunkt vore
att anse sorn låga och i ungefärlig nivå med de hyror, som av de blinda erlades
i de blindas förenings nuvarande fastigheter. Med tanke på de blindas
i allmänhet låga inkomststandard vore det enligt kontorets mening särskilt
angeläget, att hyrorna för bostäderna i den föreslagna fastigheten icke överstege
de hyror, som utginge i de nuvarande fastigheterna. Med hänsyn härtill
och då högre bidrag från statsmakternas sida än det begärda icke kunde
påräknas, tillstyrkte kontoret såväl det begärda bidraget å 500 000 kronor
som den begärda kostnadsfria tomtupplåtelsen, trots att ett bidrag av denna
storleksordning måste framkalla viss tveksamhet. Då tomtupplåtelserna av
stadens fastighetskontor värderats till 300 000 kronor, skulle nämligen stadens
bidrag komma att uppgå till 800 000 kronor, motsvarande 36 % av
fastighetskostnaderna. Som förutsättning för stadens medverkan borde enligt
kontoret gälla, att staten bidroge med ett belopp av 500 000 kronor samt
att bostäderna företrädesvis upplätes åt blinda med hemortsrätt i Stockholm.
Vidare borde byggnaden uppföras och förvaltas av en särskild, av staden och
blindföreningama bildad stiftelse, vars styrelse förslagsvis borde bestå av
fem ledamöter och lämpligt antal suppleanter. Med hänsyn till det betydande
ekonomiska engagement från stadens sida som föreslagits, syntes staden
böra förbehålla sig rätt att utse minst tre styrelseledamöter och en revisor,
av vilka drätselnämnden borde utse en ledamot samt revisorn.

Stockholms stadsfullmäktige beslöto vid sammanträde den 18 juni 1945
att på förenämnda villkor dels bevilja fattigvårdsnämnden ett anslag å
500 000 kronor ur den bostadssociala fond, som av drätselnämnden föreslagits
skola uppläggas av uppkommande överskott på byggnadskreditivverksamheten,
att för uppförande av ifrågavarande byggnad tillhandahållas en av
staden och blindföreningarna för ändamålet bildad stiftelse, dels medgiva
kostnadsfri upplåtelse till stiftelsen av de för byggnaden avsedda tomterna
nr 34 och 35 i kvarteret Monumentet samt att bereda fastighetsnämnden
ersättning därför genom uppförande av anslag å fattigvårdsnämndens stat,
dels ock bemyndiga drätselnämnden att tillhandahålla stiftelsen för byggnadens
uppförande erforderligt byggnadskreditiv.

Det må anmärkas, att stadsfullmäktiges beslut vunnit laga kraft ävensom
att Kungl. Majit genom beslut den 23 november 1945 fastställt ett av stadsfullmäktige
den 18 juni 1945 antaget reglemente för den särskilda fond för
bostadssocial subvention, varur stadens berörda bidrag avses skola utgå.

Över föreningarnas framställning örn statsbidrag lill byggnadsföretaget
ha utlåtanden avgivits av pensionsstyrelsen, statens byggnadslånebyrå
och statskontoret.

Pensionsstyrelsen anför inledningsvis följande.

Enligt förordningen den 20 april 1934 örn blindhetsersättning utgår, med
vissa undantag, blindhetsersättning med ett fast belopp av 500 kronor om
året till envar svensk medborgare över 16 år, som saknar synförmåga eller
vars synförmåga, sedan ljusbrytningsfel rättats, är så nedsatt ali han saknar

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

ledsyn. Därjämte utbetalas för närvarande dyrtidstillägg och provisorisk
förstärkning å blindhetsersättningen med ett sammanlagt belopp för innevarande
budgetår av 316 kronor. De nämnda förmånerna utgå således för
närvarande med tillhopa 816 kronor örn året. Antalet personer, vilka åtnjuta
blindhetsersättning, uppgår för närvarande till omkring 3 200. Av
dessa personer torde omkring 900 därjämte uppbära tilläggspension eller invalidunderstöd.
Antalet i Stockholm bosatta blinda personer torde utgöra
omkring 600.

Trots de icke obetydliga statliga bidrag, som sålunda utbetalas till blinda
personer, torde likväl många av dem för sin utkomst nödgas anlita hjälp av
enskilda personer eller organisationer. Det är tydligt, att de i de större städerna
boende blinda hava särskilda svårigheter att finna sin utkomst. De
höga hyrorna för bostäder i storstäderna medföra att blindhetsersättningen
och därå utgående tillägg ofta äro otillräckliga för även en enkel livsföring.
Strävandena att skaffa de blinda tidsenliga bostäder och verkstadslokaler
i fastighet med lägre hyra än i allmänna marknaden synas därför värda att
understödjas. 1 "

Styrelsen framhåller vidare, att styrelsen inhämtat, att de fastigheter, som
de blindas förening ägde vid Majorsgatan i Stockholm, endast inrymde 34
bostadslägenheter. Den planerade byggnaden vid Gotlandsgatan skulle däremot
innehålla 80 lägenheter. Därigenom skulle ett icke obetydligt ökat antal
blinda personer kunna erhålla bostäder och verkstadslokaler i nybyggnaden
mot en hyra, som avsevärt skulle understiga den i allmänna marknaden vanliga.
Då det syntes vara av stort värde för de blinda i Stockholm, att byggnadsföretaget
komme till utförande, ville styrelsen tillstyrka, att bidrag av
statsmedel lämnades för detta ändamål.

Statens byggnadslånebyrå vitsordar behovet för de blinda i Stockholm av
att få tillgång till lägenheter, som kunde upplåtas mot lägre hyror än de å
marknaden förekommande. Vad pensionsstyrelsen anfört i fråga arn de blindas
svårigheter att trots förekomsten av statliga blindhetsersättningar finna
sin utkomst måste i särskilt hög grad gälla Stockholm med dess abnormt
höga hyresnivå.

Byggnadslånebyrån anför vidare, att byrån granskat den vid föreningarnas
framställning fogade kostnadskalkylen, därvid byrån — enligt vad en
inom byråns tertiärlåneavdelning upprättad och vid byråns utlåtande fogad
promemoria utvisade — kommit till resultat, som nära överensstämde med
de i den nämnda kalkylen gjorda beräkningarna.

Beträffande föreningarnas kapitaltillskott till byggnadsföretagets finansiering
anmäler byrån sig ha inhämtat följande. Fastigheterna vid Majorsgatan
vore för närvarande åsätta ett taxeringsvärde av tillhopa 505 000 kronor.
Summan av i fastigheterna intecknad gäld samt sådana investerade fondmedel,
vars avkastning avses för speciella blindvårdsändamål såsom sjukvård
m. m., uppginge till något mer än 400 000 kronor, varför alltså ett belopp
av i runt tal 105 000 kronor kunde antagas utgöra vad de blindas förening
komme att fritt disponera efter försäljning av fastigheterna. Av det kapital
å 300 000 kronor, som de båda föreningarna vore beredda investera i nybyggnaden,
tillsköte de blindas förening 100 000 kronor — motsvarande

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

107

ungefär hela den behållning som föreningen kunde förväntas erhålla vid
försäljning av fastigheterna på Majorsgatan -— medan Stockholms blindförening
svarade för återstoden, 200 000 kronor.

Det kunde givetvis tänkas — fortsätter byrån — att invändningar restes
mot att staten subventionerade ett företag, som vore avsett att i allt väsentligt
bli till gagn för de blinda inom en viss ort. I händelse av bifall till den
föreliggande framställningen måste det vidare antagas, att från andra orter
liknande framställningar komme att göras, vilka i så fall knappast kunde
avvisas. Då emellertid mycket betydande subventioner till det planerade företaget
lämnades av Stockholms stad och då vidare de båda föreningarna
tydligen bidroge efter måttet av sin förmåga, ansåge byrån, med hänsyn till
de synpunkter som inledningsvis anförts, det vara skäligt, att jämväl staten
stödde byggnadsprojektet. Därest statsbidrag i den begärda omfattningen
lämnades, syntes det emellertid naturligt, att staten i någon form finge utöva
kontroll över byggnadsföretaget samt över fastighetens finansiering. En
dylik kontroll syntes kunna anförtros byggnadslånebyrån.

Under åberopande av det anförda har byggnadslånebyrån tillstyrkt bifall
till framställningen.

Statskontoret förklarar sig hysa tveksamhet mot lämpligheten av ett bifall
till föreningarnas framställning och anför i detta avseende följande.

Statskontoret vill i anledning av framställningen erinra, att staten — såsom
framgår av pensionsstyrelsens utlåtande — redan nu i betydande utsträckning
lämnar bidrag till de blinda. Förutom blindhetsersättning utbetalas
å denna för närvarande dyrtidstillägg och provisorisk förstärkning.
Vid sidan av dessa förmåner utgå i många fall tilläggspension eller invalidunderstöd.
Dessutom lämnas avsevärda årliga bidrag till de blindas föreningsverksamhet
och till driften av centraldepån för blindas arbeten. Sammanlagda
beloppet av de å riksstaten för innevarande budgetår för blindvård
anvisade anslagen utgör 2 780 000 kronor.

Redan i betraktande av det avsevärda ekonomiska stöd, som från statsmakternas
sida för närvarande lämnas de blinda, vill det förefalla statskontoret
tveksamt, huruvida staten även bör medverka till att bereda dessa
de särskilda förmåner, som här avses. Denna ämbetsverkets tvekan torde
vara så mycket mera befogad, som den planerade nybyggnaden endast avser
att gagna blindvården inom en viss del av landet, och det ifrågasatta bidraget
följaktligen torde medföra konsekvenser beträffande landel i övrigt.

Därest sociala eller humanitära skäl skulle anses tala för att staten i någon
form underlättar anskaffandet av billiga och tidsenliga bostäder och
arbetslokaler för de blinda, vill det förefalla statskontoret, som örn detta
spörsmål — innan beslut fattas i föreliggande ärende -—• borde göras till
föremål för ett övervägande i bela dess vidd. Härvid synes bland annat böra
undersökas, örn icke statens medverkan till lösandet av de blindas bostadsfråga
lämpligen kunde ske i anslutning till de grunder, som gälla i fråga
om bidrag för inrättande av pensionsärshem.

I varje fall — anför statskontoret fortsättningsvis — syntes vid el t tillmötesgående
av framställningen statens understöd böra givas formen av ett
räntefritt lån. förbundet med villkoret att detsamma skall återbetalas örn
verksamheten icke upprätthålles på tillfredsställande sätt. Vidare borde krävas,
att såsom säkerhet för lånet lämnades inteckning i fastigheten, motsva -

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements chefen.

rande lånebeloppet, med förmånsrätt näst efter inteckningar till säkerhet för
bottenlånet, samt att de slutliga kostnadsberäkningarna och ritningarna för
arbetena för fastställelse underställdes statlig myndighet, förslagsvis statens
byggnadslånebyrå. För lånet erforderliga medel torde av riksdagen böra anvisas
under fonden för låneunderstöd.

Trots de åtgärder av skilda slag — främst i form av blindhetsersältning
jämte dyrtidstillägg och provisorisk förstärkning — som från statsmakternas
sida vidtagits för att bispringa de blinda i deras förvärvsverksamhet,
kämpa de blinda i regel med stora ekonomiska svårigheter. Deras av lytet
begränsade arbetsförmåga hänvisar dem företrädesvis till vissa hävdvunna
hantverksgrenar -—- de s. k. blindyrkena — vilka äro starkt hotade av den
fortskridande industrialiseringen. Det ligger också i sakens natur, att den
blinde hantverkaren har vida mindre möjligheter än den seende att kunna
hävda sig i konkurrensen med fabriksproduktionen inom vederbörande yrkesområde.
Uppenbart är vidare, att de blindas svårigheter att finna sin utkomst
måste — bland annat med hänsyn till att blindhetsersättningen icke
är dyrortsgraderad —• göra sig särskilt starkt gällande i de större städerna
med deras högre levnadskostnader och hyresnivå. Framförallt på sådana orter
måste en oproportionerligt stor del av den blindes inkomst åtgå till utgifter
för bostaden och detta trots att ifrågavarande samhällsmedborgare
ofta äro hänvisade till bostäder av låg kvalitet. Det sist sagda gäller givetvis
i första hand Stockholm med dess höga hyresnivå.

Antalet i Stockholm för närvarande bosatta blinda personer torde utgöra
omkring 600. I de blindas förenings nuvarande fastigheter i Stockholm upplåtas
34 bostadslägenheter på fördelaktiga hyresvillkor till blinda. Såsom av
den i det föregående lämnade redogörelsen framgår befinna sig emellertid dessa
fastigheter i sådant skick, att de icke längre kunna lämpligen användas för
sitt ändamål. I detta läge lia de blindas förening och dess lokalavdelning för
Stockholm — Stockholms blindförening — planerat uppförandet av en större
fastighet vid Gotlandsgatan på Södermalm i Stockholm, vilken, förutom lager-,
verkstads-, kontors- och styrelselokaler jämte samlingssal och bibliotek, skulle
inrymma 80 för blinda avsedda bostadslägenheter i olika storlekar av modern
standard. För finansierande av byggnadsprojektet, vilket jämlikt föreliggande,
av såväl Stockholms stad som statens byggnadslånebyrå godkänd
kostnadskalkyl beräknats komma att, under förutsättning av fri tomtupplåtelse,
draga en kostnad av 1 920 000 kronor, äro föreningarna beredda att
upplåna ett bottenkapital av 620 000 kronor i allmänna marknaden samt
att för egen del av tillgängliga fondmedel tillskjuta ett sammanlagt kapital
av 300 000 kronor. I övrigt hava Stockholms stadsfullmäktige genom beslut
den 18 juni 1945 förklarat sig villiga att för ändamålet anslå ett bidragsbelopp
av 500 000 kronor och ställa kostnadsfri tomtmark till förfogande, dock
under villkor, bland annat, att jämväl statsverket stöder byggnadsföretaget
med ett bidrag å 500 000 kronor.

Vid mitt ställningstagande till frågan om statens medverkan finner jag,

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

109

att sökandeföreningarna med deras begränsade ekonomiska resurser endast
genom kommunalt och statligt stöd i av föreningarna beräknad omfattning
kunna genomföra byggnadsplanerna på en så gynnsam räntabilitetsbasis, att
hyressättningen i de planerade bostadslägenheterna kan hållas på så låg
nivå, att den någorlunda motsvarar de blindas inkomststandard. Ett bifall
till framställningen skulle innebära, att sökandeföreningarna skulle kunna
i väsentligt ökad omfattning bereda blinda personer förmånen av tidsenliga
bostäder mot hyra, som avsevärt skulle understiga den på den allmänna
marknaden nu förekommande. Ett sådant resultat framstår ur allmänna
synpunkter som eftersträvansvärt. Men därjämte anmäla sig sådana fördelar
med byggnadsföretagets genomförande som att nya lokaler, motsvarande
arbetarskyddets krav, tillföras de blinda förvärvsarbetarna i Stockholm samt
att de blindas förening i sin allmänna blindvårdsverksamhet får tillgång till
mera ändamålsenliga lokaler för administrations- och andra ändamål än
dem som nu stå till buds.

Jag finner mig därför kunna tillstyrka, att staten medverkar till förelagets
utförande genom att för ändamålet lämna ett engångsbidrag med begärda
500 000 kronor. Beloppet torde i form av räntefritt lån utan amorteringsskyldighet
tillhandahållas den stiftelse, som enligt handlingarna avses bildad
av staden och sökandeföreningarna. Vid lånet bör knytas det villkoret, att
lånet skall återbetalas, om verksamheten icke upprätthålles på tillfredsställande
sätt. För lånets utbetalande bör krävas, att såsom säkerhet för lånet
lämnas inteckning i fastigheten, att de slutliga kostnadsberäkningarna och
ritningarna för byggnadsarbetena underställas statens byggnadslånebyrå för
granskning och godkännande samt att för stiftelsen må föreskrivas skyldighet
att underkasta sig den tillsyn över byggnadsföretagets utförande, som
byggnadslånebyrån finner erforderlig.

För ändamålet torde å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår
böra anvisas ett investeringsanslag av 500 000 kronor. Anslaget bör
upptagas under rubriken Lån till uppförande i Stockholm av en byggnad
för blinda och anvisas under fonden för låneunderstöd.

I enlighet med det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj.t måtte föreslå
riksdagen,

att till Lån till uppförande i Stockholm av en byggnad för
blinda å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46
anvisa ett investeringsanslag av..........kronor 500 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Sven Olov Örtengren.

.qii

t if- tibast* i’V''>iiv ■

* ’ 1 '''' I r , •'' i 1! i /!

i !''•.< i''.’A

. i >

-.V-.; 1 • <:••*.) H

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

lil

Bilaga 15.

Kapitalinvesteringar.

Kommunikationsdepartementet.

Utdrag av protokollet över kommunikationsårenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 4 januari 1946.

Närvarande:

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet [Nilsson, anmäler
härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärenden
angående kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1945/46 samt anför därvid följande.

I. Statens affärsverksfonder.

A. Postverket.

[1.] 11 a. Förvärv av billinjer. Under åberopande av vad jag tidigare
denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av frågan om anslag
under postverkets fond till förvärv av billinjer (kapitalbudgeten: bil. 5,
punkten 13) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Förvärv av billinjer å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag
av.......................... kronor 300 000.

B. Telegrafverket.

[2.] 21. Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka mcllanortsledningar.
Med bifall till Kungl. Maj:ts därom framlagda förslag (kapitalbudgeten:
bil. 4, punkten 30) anvisade 1945 års riksdag till nya abonnentanläggningar,
nätarbeten och blanka mellanortsledningar för budgetåret 1945/
46 ett investeringsanslag av 33 300 000 kronor.

112

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements chefen.

I skrivelse den 27 september 1945 erinrar telegrafstyrelsen om att styrelsen
i skrivelse den 3 oktober 1944 hemställde om ett anslag av 38 300 000 kronor
till ifrågavarande ändamål. Därvid bade styrelsen beräknat den del av
anslaget, som vöre avsedd att täcka kostnaderna för nya abonnentanläggningar,
till 20 000 000 kronor, varvid styrelsen utgått från den förutsättningen,
att ökningen av antalet uppsatta telefonapparater under år 1945 skulle
bli 65 000. Det av riksdagen anvisade anslaget motsvarade en ökning av apparatantalet
med omkring 50 000, och av det totala anslaget — 33 300 000 kronor
— beräknades 15 000 000 kronor falla på denna apparatökning, ökningen
under år 1945 kunde emellertid numera förutses uppgå till omkring
70 000 apparater, och kostnaden för nya abonnentanläggningar komme således
att stiga till omkring 20 000 000 kronor eller 5 000 000 kronor mera än
det av riksdagen anvisade anslaget. Det vore därför .nödvändigt med ett tillläggsanslag
å sistnämnda belopp.

Telegrafstyrelsen hemställer sålunda, att å tilläggsstat till riksstaten för
budgetåret 1945/46 för angivna ändamål måtte anvisas ett investeringsanslag
av 5 000 000 kronor.

Vid behandling av ifrågavarande anslagsbehov i 1945 års statsverksproposition
ansågs en begränsning av det äskade anslaget böra ske med förslagsvis
5 000 000 kronor, detta med hänsyn till svårigheterna att överblicka hur
abonnentantalet komme att öka. Därvid förutsattes, att erforderlig anslagsförstärkning
finge äskas å tilläggsstat, därest den fortsatta utvecklingen av
telegrafverkets rörelse det skulle påkalla och materialläget befunnes vara sådant,
att det tilläte ett tillgodoseende av de föreliggande behoven.

Telegrafstyrelsens nyss återgivna framställning utvisar, att vad rörelsens
utveckling beträffar de sålunda angivna förutsättningarna för en anslagsförstärkning
nu äro för handen. Jag finner mig därför böra tillstyrka telegrafstyrelsens
hemställan örn ett tilläggsanslag av 5 000 000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka
mellanart sledning ar å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1945/46 anvisa ett investeringsanslag
av .................................. kronor 5 000 000.

D. Statens vattenfallsverk.

[3.] 2. Kraftstation vid Forsmoforsen. Under åberopande av vad jag
tidigare denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av frågan
örn anslag till kraftstation vid Forsmoforsen (kapitalbudgeten: bil. 5, punkten
97) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Kraftstation vid Forsmoforsen å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag
av .............................. kronor 2 000 000.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

113

[4.] 3. Kraftstation vid Höllcforsen. Under åberopande av vad jag tidigare
denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av frågan om
anslag till kraftstation vid Hölleforsen (kapitalbudgeten: bil. 5, punkten 98)
hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Kraftstation vid Hölleforsen å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag
av .............................. kronor 3 000 000.

[5.] 8. Distributionsanläggningar oell därmed sammanhängande arbeten
vid statens kraftverk. Under åberopande av vad jag tidigare denna dag
anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av frågan om anslag till förevarande
ändamål för nästa budgetår (kapitalbudgeten: bil. 5, punkten 103)
hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande
arbeten vid statens kraftverk å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag
av .............................. kronor 2 500 000.

II. Luftfartsfonden.

[6.J 6. Aktieteckning i aktiebolaget Aerotransport. Enligt bolagsordningen
för aktiebolaget Aerotransport skall bolagets aktiekapital utgöra lägst
3 000 000 kronor och högst 9 000 000 kronor. Varje aktie skall lyda å nominellt
100 kronor, och aktierna skola utgöras av två slag, aktier av serien A
och aktier av serien B. Aktier av sistnämnda slag kunna utgivas till belopp
av högst 584 000 kronor. Mellan de båda grupperna aktieägare förefinnes
viss skillnad i fråga örn rätten att utse styrelseledamöter och revisorer, medan
aktierna av de båda serierna i övrigt äro sinsemellan likaberättigade. Vid
ökning av aktiekapitalet medelst teckning mot penningar hava A-aktieägarna
företrädesrätt framför B-aktieägarna att teckna nya A-aktier och B-aktieägarna
företrädesrätt framför A-aktieägarna att teckna nya B-aktier. I bolagsordningen
är vidare föreskrivet, att bestämmelserna i densamma icke må
ändras utan tillstånd av Kungl. Maj:t.

Det hittills tecknade aktiekapitalet, vilket är till fullo inbetalt, uppgår till
3 084 000 kronor, varav 2 500 000 kronor i A-aktier och 584 000 kronor i
B-aktier. B-aktierna hava sålunda utgivits lill det högsta belopp, som enligt
bestämmelserna i bolagsordningen må förekomma. Samtliga A-aktier
ägas av svenska staten, medan B-aktierna ägas lill ett belopp av 354 000 kronor
av svenska staten och till övrig del av svenska företag och enskilda
personer.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 2.

114

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

I skrivelse den 16 augusti 1945 har aktiebolaget Aerotransport anfört, att
bolaget för såväl den trafik, som bolaget redan bedreve, som den trafik, som
planerades att igångsättas inom de närmaste åren, nödgats ikläda sig och
även framdeles måste ikläda sig betydande ekonomiska engagemang för anskaffande
av erforderlig materiel. Emellertid vore bolagets kapitaltillgångar
härför otillräckliga, i vilket hänseende bolaget hänvisade till följande, per
den 31 december 1944 fastställda

Balansräkning.

Tillgångar

I. Anläggningar för lufttrafik

Flygplan (3 st. Douglas DC 3 jämte 5 st. Ju 52 och

1 st. F. XII) ................................ kronor 75 006

Kontrakterade flygplan (3 st. Douglas DC 4) ...... » 4 095 000

Motorer ...................................... * 3(50 054

Propellrar .................................... * 01

Radiostationer, instrument och hjälpapparater .... » 487 014

Inventarier .................................... * 336 563

Bilar, bussar och traktorer ...................... » 32 500

Byggnader:

Hangar I Bromma (Byggnadsår 1942; byggnadsvärde
kr. 3 800 000) ........................ * 2 3o2 000

Hangar II Bromma (Byggnadsår 1944; byggnadsvärde
kr. 2 800 000) ........................ * 2 416 000

Övriga byggnader ............................ »__37 509

Summa I kronor 10 411 707.

II. Förråd

Reservdelar .................................. kronor 583 867

Bränsle och olja (ca 7,3 milj. 1 bensin och 150 000

1 olja) ...................................... * 2 290 817

Bensin och olja som beställts och är under transport

(7 milj. 1 bensin och 144 000 1 olja) ............ » 1 300 000

Ved till nya verkstadsbyggnaden ...... *_109 219

Summa II kronor 4 283 903.

III. Fordringar

Diverse personer ................... kronor 2 966 346

Summa lil kronor 2 966 346.

IV. Banker och kassa

Depositions-, kapital- och checkräkning .......... kronor 584 054

Försvarsobligationer och aktier....... *_310 000

Summa IV kronor 894 054.

Tillgångar, summa kronor 18 556 010.

Skulder
I. Eget kapital

Aktiekapital .................................. kronor 3 084 000

Reservfond .................................... * 128 432

Försäkringsfond .............................. * 253 696

Dispositionsfond .............................. * 000

Balanserade vinstmedel .............. »_20 435

Summa I kronor 3 546 563.

Kungl. Maj:ts propositioii nr 2.

115

II. Skulder

Diverse personer .............................. kronor

Douglasfabrikerna för 3 st. kontrakterade Douglas

DC 4 flygplan .............................. »

Inteckningslån:

I Thule för hangar I ......... 1 530 000

I Thule för hangar II......... 1 200 000 2 730 000

I luf tfartslånef onden för hangar I 918 000
I luftfartslånef onden för hangar II 660 000 1 578 000 ,

Växelskulder .................................. »

Summa II kronor 14 870 559

HL Vinst ____Summa III kronor_138 888

Skulder, summa kronor 18 556 010

3 425 559
5 187 000

4 308 000
1 950 000

Av balansräkningen framginge, framhåller bolaget, att bolagets ställning
tack vare kraftiga avskrivningar i konsolideringssyfte — speciellt under de
senaste åren — vore mycket god. Skulderna vore visserligen avsevärda, men
desamma motsvarades av säkra tillgångar, till största delen upptagna till låga
värden. Mot de enligt balansräkningen till 14 870 559 kronor upptagna skulderna
funnes följande, lätt realiserbara tillgångar:

Bränsle och olja i lager..............................

Bränsle under transport .................

Ved .......................................

Kortfristiga fordringar ..............................

Banktillgodohavanden (584 054) samt försvarsobligationerna
(300 000) äro oundgängligen nödvändiga såsom rörelsekapital
resp. tulldepositioner.

kronor 2 290 817
» 1 300 000

» 109 219

» 2 966 346

Lätt realiserbara tillgångar, summa kronor 6 666 382.
Återstående nettoskulder, summa kronor 8 204 177.

Under år 1945 planerades, meddelar bolaget, inköp av flygmateriel m. m.
till ett sammanlagt belopp av 9 750 000 kronor. Härav framginge, att angivna
»nettoskulder» tillsammans med nämnda belopp å 9 750 000 kronor komme
att uppgå till en sammanlagd skuldsumma av ca 18 000 000 kronor. Av detta
belopp vore omkring 4 300 000 kronor bundna hos Livförsäkrings-aktiebolaget
Thule och hos luftfartslånefonden. Av återstoden, omkring 13 700 000
kronor, beräknade bolaget kunna amortera 6 000 000 kronor på fem år, och
heloppet avsages att upplanas hos luftfartslånefonden. Härutöver erforderligt
belopp, cirka 8 000 000 kronor, ansåge bolaget böra täckas genom en ökning
av aktiekapitalet.

I anslutning härtill meddelar bolaget följande.

Efter förslag, framlagt å 1945 års ordinarie bolagsstämma den 4 juni 1945,
därvid samtliga aktieägare voro representerade, beslöts enhälligt, att § 4 i
bolagsordningen ■ ■ under förutsättning av Kungl. Maj:ts godkännande —
skulle ändras därhän, att bolagets aktiekapital skulle utgöra lägst 10 000 000
kronor oell högst 30 000 000 kronor.

116

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Vidare beslöts, likaså enhälligt, att — under förutsättning dels att nämnda
ändring av bolagsordningen bleve vederbörligen godkänd och registrerad,
dels ock att Kungl. Majit och kronan forbonde sig teckna hela det till teckning
utbjudna aktiekapitalet —- bolagets aktiekapital skulle ökas från
3 084 000 kronor med 8 000 000 kronor till 11 084 000 kronor genom utgivande
av 80 000 stycken nya A-aktier å vardera nominellt 100 kronor. För
de nya aktierna, vilka alla, enligt bolagsstämmans beslut, skola gälla med
sinsemellan lika rätt, fastställdes följande villkor:

att den företrädesrätt till teckning av de nya aktierna, som tillkomme Aaktieägarna
enligt bestämmelserna i bolagsordningen § 7, skulle begagnas
inom åtta månader från det beslutet om ökningen av aktiekapitalet vederbörligen
kungjorts,

att de nya aktierna skulle betalas med nominella beloppet kontant,

att betalning för tecknade aktier skulle vara fullgjord senast den 1 juni
1946,

att de nya aktierna skulle medföra delaktighet i bolagets vinst från och
med räkenskapsåret 1946,

att överteckning ej finge ske

samt att föreskriven stämpel å de nya aktierna skulle gäldas av tecknaren.

Under åberopande av vad bolaget sålunda anfört har bolaget hemställt, att
Kungl. Majit måtte dels godkänna den av bolagsstämman beslutade ändringen
av § 4 i bolagsordningen, dels ock vidtaga erforderliga åtgärder för
teckning och inbetalning av det nya aktiekapitalet, 8 000 000 kronor.

Över framställningen ha utlåtanden avgivits av fullmäktige i riksgäldskontoret
den 30 augusti, luftfartsstyrelsen den 1 oktober, riksräkenskapsverket
den 2 oktober och statskontoret den 5 oktober 1945, varjämte generalpoststyrelsen
den 2 september 1945 avgivit utlåtande i anledning av vad
villkoren för teckning av nya A-aktier i bolaget innehålla rörande stämpel
för aktierna.

Fullmäktige i riksgäldskontoret ha ej funnit anledning till erinran mot
bolagets framställning.

Enligt luftfartsstgrelsens mening förelåge för närvarande bristande balans
mellan bolagets aktiekapital och dess främmande kapital. Tillskottet av främmande
kapital borde emellertid, med hänsyn till att bolaget så gott som helt
ägdes av svenska staten, i huvudsak lämnas av denna. Det vore enligt styrelsens
mening uppenbart, att den kredit, som nu tillhandahållits av enskilda
kreditinstitut, kunnat lämnas i den utsträckning, som skett, därför att bolaget
ägdes av staten.

Luftfartsstyrelsen, som anser frågan om utökning av aktiebolaget Aerotransports
aktiekapital äga visst samband med förhållandet mellan detta
bolag och Svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag, erinrar örn att sistnämnda
bolag ägdes av ett antal svenska företag och enskilda personer och
att bolagen sig emellan uppdelat trafiken genom ett särskilt avtal. Hela trafiken
sköttes emellertid av aktiebolaget Aerotransport, medan det andra bolaget
saknade annan trafikorganisation än viss representation i Amerika. Av
olika skäl kunde det ifrågasättas, om icke nuvarande ordning, vilken torde

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

117

få anses som eif provisorium, förr eller senare måste avlösas av en fastare
organisationsform. Enligt styrelsens mening borde genom en särskild utredning
undersökas förutsättningarna för en sammanslagning av de båda bolagen.
Med hänsyn härtill ville styrelsen ifrågasätta, huruvida icke med avgörande
av sättet för kapitaltillskottet till aktiebolaget Aerotransport borde anstå
i avvaktan på resultatet av en dylik utredning.

Beträffande aktiebolaget Aerotransports kapitalbehov framhåller styrelsen,
att det icke torde behöva möta hinder för bolaget att mot dess obelånade flygplanpark
och eventuellt andra tillgångar erhålla lån i luftfartslånefonden med så
stort belopp, att något omedelbart behov av kapitaltillskott genom nyteckning
av aktier icke förelåge, helst som bolagets likviditet förbättrats under
den tid som gått från balansräkningens upprättande per den 31 december
1944.

Luftfartsstyreisen har slutligen i detta sammanhang berört frågan örn ett
överlåtande på staten av bolagets hangar- och verkstadsbyggnader å Bromma
flygplats, vilken fråga enligt styrelsens mening kunde komma att påverka
bolagets kapitalbehov i framtiden. Styrelsen yttrar:

De större flygplatserna i landet -—- med undantag för den kommunala flygplatsen
Bromma i Stockholm — förvaltas av luftfartsstyrelsen. Luftfartsfonden
lämnar för närvarande ett betydande underskott, som under den
närmaste tiden kan förväntas bliva ytterligare ökat på grund av att organisationens
utbyggnad måste föregå den trafik, som giver fonden dess huvudinkomster.
Luftfartsstyrelsen fattar det som en angelägen uppgift att i framtiden
söka minska detta underskott. Styrelsen har för avsikt att efter ett
driftårs erfarenheter söka framlägga vissa förslag till huru detta om möjligt
skall kunna förverkligas. Härvid kommer styrelsen icke att kunna förbigå
det förhållandet, att det är de anläggningar och den personal, som staten tillhandahåller,
som giver övriga anläggningar vid flygplatserna deras värde.
Detta stiger i den mån trafiken utökas. Det stegrade markvärde, som sålunda
uppkommer, bör tillfalla staten. I princip böra därför alla anläggningar
vid de statliga flygplatserna tillhöra staten eller åtminstone uppföras
på av staten ägd eller disponerad mark. Anläggningarna böra sedan uthyras
till företag eller enskilda, respektive marken upplåtas med tomträtt.

Då Bromma flygplats övertagits av staten, vilket luftfartsstyrelsen håller
för sannolikt kommer att bliva fallet förr eller senare, synes det styrelsen
böra övervägas, huruvida icke aktiebolaget Aerotransports till ett byggnadsvärde
av 6 000 000 kronor upptagna hangarer (verkstäder) böra inlösas av staten.
Härigenom skulle bolaget erhålla ett med lösenbeloppet minskat kapitalbehov.
Med hänsyn till att topplånen ligga i luftfartslånefonden och bottenlånen
i sin tur äro bundna hos enskilda kreditföretag, torde emellertid redan
nu tills vidare vid bedömandet av bolagets behov av kapitaltillskott kunna
bortses från hangarerna.

På grund av vad luftfartsstyrelsen sålunda anfört har styrelsen — som
säger sig visserligen icke vilja motsätta sig bifall till den remitterade framställningen
— funnit, att med ökning av bolagets aktiekapital utan större
olägenhet torde kunna anstå i avbidan på den begärda utredningens verkställande.

118

Kunell. Maj:ts proposition nr 2.

Riksräkenskapsverket har funnit det uppenbart, att relationen mellan bolagets
eget kapital och skulder icke vore tillfredsställande. Den ytterligare
investering, som nu planerades, komme, om det egna kapitalet icke ökades,
att förskjuta denna balans i ännu ogynnsammare riktning. En höjning avaktiekapitalet
måste alltså redan av detta skäl anses vara motiverad. Emellertid
inginge bland skulderna två lån från staten, som tillika ägde 92 procent
av aktiekapitalet. Nämnda lån kunde anses nära jämställda med bolagets
eget kapital.

Riksräkenskapsverket har även upptagit frågan örn ett överförande i statens
ägo av aktiebolaget Aerotransports hangar- och verkstadsbyggnader.
Härom anför ämbetsverket:

Bland bolagets tillgångar ingå hangarbyggnader med ett bokfört värde av
4,77 miljoner kronor. Dessa byggnader tillhöra det slag av anläggningar vid
flygplatserna, som eljest pläga uppföras med luftfartsfondens medel och som
redovisas som tillgångar för denna. Riksräkenskapsverket finner sannolikt,
att hangarbyggnaderna kunna utnyttjas på ett mera rationellt sätt, örn samtliga
dylika byggnader tillhöra luftfartsfonden och förvaltas av luftfartsstyrelsen.
Gentemot detta kan visserligen invändas, att de nu ifrågavarande
hangarbyggnaderna äro belägna å Bromma flygplats, vilken tillhör Stockholms
stad. Detta förhållande behöver dock icke rubba de principiella utgångspunkterna
för det här förda resonemanget. Som ett ytterligare skäl för
detta resonemang kan anföras den av luftfartsstyrelsen åberopade sannolikheten
för att staten förr eller senare kan väntas bli ägare även till Bromma
flygplats. På grund av vad sålunda anförts, och med hänsyn till vad luftfartsstyrelsen
i det remitterade utlåtandet anfört i denna fråga, anser sig
riksräkenskapsverket böra förorda, att staten förvärvar äganderätten till de
av bolaget uppförda hangarerna. Då dessa hangarer äro relativt nya, anser
sig riksräkenskapsverket vidare kunna förorda, att de inköpas till anskaffningsvärdet.
Bolaget skulle härigenom tillföras kontanta medel, varigenom
relationen mellan bolagets eget kapital och skulder skulle förbättras.

Genom den av riksräkenskapsverket nu föreslagna anordningen vinnes
även den fördelen, att medel för finansiering av samtliga till luftfartsfonden
hänförliga byggnader bliva anvisade av riksdagen. Därjämte elimineras risken.
att riksdagens rätt att besluta om sådana medelsanvisningar åsidosättes
genom den nära till hands liggande möjligheten, att det statliga aktiebolaget
för ändamålet upptager lån i allmänna marknaden.

Riksräkenskapsverket får i detta sammanhang framhålla, att ett genomförande
av denna transaktion på sätt riksräkenskapsverket här föreslagit
icke torde påverka värdet av de privatägda aktierna i bolaget.

Den medelsanvisning, som erfordras för täckande av det härför erforderliga
medelsbehovet, bör meddelas i form av anslag å investeringsstaten för
luftfartsfonden. Fråga uppkommer då, huruvida för detta ändamål även bör
äskas avskrivningsanslag. Riksräkenskapsverket vill här erinra, att principen
om 100-procentig avskrivning av anläggningarna å flygfälten numera
synes kunna rubbas. Med beaktande av luftfartsfondens ställning såsom affärsverksfond
anser sig riksräkenskapsverket därför kunna förorda, att frågan
örn reglerna för avskrivning av luftfartsfondens tillgångar upptages till
förnyad prövning. Riksräkenskapsverket ifrågasätter för sin del, om icke
hangarbyggnader i framtiden böra avskrivas genom medel, anvisade å luftfartsfondens
stat på samma sätt som sker med de affärsdrivande verkens
byggnader. Hangarbyggnaderna torde nämligen inom en nära framtid kim -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

119

lia anses som räntebärande tillgångar. Riksräkenskapsverket har anledning
räkna med, att luftfartsstyrelsen till år 1946 kommer att närmare undersöka
detta spörsmål. I avvaktan härpå finner riksräkenskapsverket icke erforderligt
att för nu ifrågavarande investeringsanslag förorda något avskrivningsanslag
å driftbudgeten.

Under erinran om att luftfartsstyrelsen i ärendet även berört vissa frågor,
som sammanhängde med förhållandet mellan aktiebolaget Aerotransport och
det andra svenska bolag, som deltoge i den intemationalla flygtrafiken på
Sverige, uttalar riksräkenskapsverket, att ämbetsverket för sin del icke hade
anledning taga ställning härtill. Riksräkenskapsverket ville dock framhålla,
att de olika spörsmål, som luftfartsstyrelsen i detta sammanhang berört,
syntes motivera att frågan om aktiebolaget Aerotransports kapitalbehov ytterligare
utreddes. Med anledning härav förordade riksräkenskapsverket, att
med realiserandet av den av bolagsstämman beslutade höjningen av aktiekapitalet
finge anstå ytterligare ett år samt att i avvaktan härpå det nu
omedelbart erforderliga kapitalbehovet tillgodosåges — utom genom förut
förordade inlösning av hangarbyggnaderna — genom ett kortfristigt statslån.
Den höjning av aktiekapitalet, som senare kunde komma att genomföras,
borde då, i den mån medel icke omedelbart erfordrades för anskaffning av
nya flygmaskiner, kunna användas till återbetalning av lyftade statslån.

Under framhållande att de statliga lån, som hittills utlämnats till aktiebolaget
Aerotransport, redovisades å luftfartslånefonden, medan däremot de
statsägda aktierna i bolaget och samtliga statliga anläggningar å flygfälten
redovisades under luftfartsfonden, ville riksräkenskapsverket vidare förorda,
att det nu ifrågasatta lånet utlämnades från sistnämnda fond samt att de
hittills till bolaget utlämnade lånen överflyttades från luftfartslånefonden
till luftfartsfonden. Härigenom skulle den senare fonden komma att utvisa
summan av samtliga statliga engagemang i den trafik, som ombesörjdes av
bolaget, samtidigt som luftfartslånefonden kunde avvecklas.

Riksräkenskapsverket uttalar slutligen sammanfattningsvis, att ämbetsverket
sålunda ville, utan att därmed definitivt avstyrka bifall till den av aktiebolaget
Aerotransport gjorda hemställan, förorda, att frågan om genomförandet
av bolagsstämmans beslut om ökning av aktiekapitalet finge anstå
ytterligare ett år samt att bolagets omedelbara kapitalbehov tillgodosåges genom
statsförvärv av de omnämnda hangarbyggnaderna och genom ett kortfristigt
lån från luftfartsfonden.

Statskontoret, som vid avgivande av sitt utlåtande haft tillgång till luftfartsstyrelsens
och riksräkenskapsverkets yttranden i ämnet, har uttalat, att
därest den av luftfartsstyrelsen förordade utredningen komme till stånd, statskontoret
delade styrelsens uppfattning, att med ökning av aktiebolaget Aerotransports
aktiekapital borde anstå i avbidan på utredningsresultatet.

För mötande av bolagets medelsbehov under den lid utredningen påginge
torde, fortsätter statskontoret, på sätt luftfartsstyrelsen föreslagit, för ändamålet
erforderliga medel kunna anvisas från luftfartslånefonden. Fondens

120

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

för utlåning tillgängliga medel belöpte sig den 30 juni 1945 till omkring
9 882 300 kronor. Av detta belopp hade genom Kungl. Majds beslut den 10
augusti 1945 för lån tagits i anspråk ett belopp, motsvarande 90 °/o av det
till sammanlagt 1 260 000 kronor beräknade värdet av fem nyförvärvade
flygplan. Efter lyftning av lånet återstode för ytterligare utlåning omkring
8 748 300 kronor. Frågan huruvida bolagets lån ur luftfartslånefonden borde
överföras till luftfartsfonden på sätt riksräkenskapsverket ifrågasatt torde
enligt statskontorets mening böra upptagas till prövning i samband med utredningen.

I anledning av riksräkenskapsverkets uttalande rörande frågan om luftfartslånefondens
upphörande ville statskontoret slutligen erinra därom, att
fonden kunde tagas och hade tagits i anspråk även för andra ändamål än
dem som sammanhängde med bolagets verksamhet.

Generalpoststyrelsen har rörande frågan om stämpelskyldighet för de aktier
i aktiebolaget Aerotransport, som avsetts skola nytecknas, anfört:

Bolaget har tidigare enligt beslut å bolagsstämma den 4 juli 1935 verkställt
ökning av aktiekapitalet med 2 500 000 kronor medelst utgivande efter
teckning av 25 000 aktier å 100 kronor per aktie. Stämpelavgiften för dessa
aktier, som tecknats av Kungl. Majit och kronan, skulle enligt bolagsstämmobeslutet
gäldas av tecknaren.

Sedan bolaget under hänvisning till 19 § stämpelförordningen, vari stadgas
viss stämpellrihet för kronan, hemställt, att styrelsen ville förklara, att stämpelskyldighet
icke förelåge för dessa aktier, har generalpoststyrelsen enligt beslut
den 1 oktober 1935 funnit bolaget skyldigt att förse de aktiebrev avseende
ökningen, som komme att utgivas av bolaget, med stämpel enligt de
i .8 §, rubriken aktiebrev i inländskt aktiebolag, av nämnda förordning angivna
grunder.

Bolaget fullföljde sin talan hos Kungl. Majit. Målet avgjordes i regeringsrätten
den 22 maj 1936, därvid regeringsrätten ej fann skäl göra ändring i
generalpoststyrelsens beslut. Rättsfallet är refererat i regeringsrättens årsbok
1936 s. 60 ff.

Villkoren för ökningen av bolagets aktiekapital enligt rättsfallet synas i
vad avser frågan örn stämpelavgiftens erläggande överensstämma med villkoren
för aktiekapitalets ökning enligt det i remissakten angivna beslutet av
bolaget den 4 juni 1945.

På grund av det anförda anser generalpoststyrelsen, att stämpelavgift jämlikt
8 § i förenämnda förordning även skall erläggas för aktier motsvarande
det belopp, varmed bolagets aktiekapital på grund av sistnämnda beslut
kommer att ökas.

Aktiebolaget Aerotransport har i skrivelse den 11 oktober 1945 rörande
frågan om inlösning av bolagets hangar- och verkstadsbyggnader å Bromma
uttalat som sin bestämda uppfattning, att de som använde flygplatsen själva
borde äga rätt att där uppföra och äga fasta anläggningar, lämpade för vars
och ens speciella behov. Endast härigenom kunde dessa behov tillfredsställande
tillgodoses, då utvecklingen ständigt påfordrade möjligheter till snabba
örn- och nybyggnader.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

121

Luftfartsstyrelsen har i sitt utlåtande förordat en utredning rörande för- Departementsutsättningarna
för en sammanslagning till ett bolag av aktiebolaget Aerö- chelentransport
och Svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag samt har ifrågasatt,
huruvida icke i avvaktan på resultatet av en dylik utredning med utökningen
av Aerotransports aktiekapital borde anstå. I anledning härav har
jag med bolagsledningarna dryftat frågan om sammanslagning. Det har därvid
framkommit, att vissa fördelar måhända skulle stå att vinna genom ett
samgående men att olika uppfattningar råda i fråga om, bland annat, den
ställning inbördes, som de nuvarande delägarna i de båda bolagen skulle
erhålla i ett sammanslaget bolag. Då denna fråga icke torde vara mogen för
ett avgörande inom den närmaste tiden, synes anledning icke föreligga att
skjuta på ett ställningstagande till spörsmålet om en höjning av Aeroiransports
aktiekapital. En utökning nu av aktiekapitalet torde icke komma att
försvåra en eventuell sammanslagning framdeles av de båda bolagen, enär
ett betydande kapitaltillskott i någon form är nödvändigt, oavsett huruvida
detta kommer Aerotransport eller ett genom sammanslagning av de båda
bolagen nyorganiserat bolag till godo.

I likhet med riksräkenskapsverket finner jag uppenbart, att nuvarande relation
mellan Aerotransports egna kapital och bolagets skulder icke är tillfredsställande.
De ytterligare investeringar, som bolagets hastigt ökande trafik
torde nödvändiggöra, komma att förskjuta denna balans i ännu ogynnsammare
riktning, örn icke det egna kapitalet förstärkes. Visserligen ingå
bland bolagets skulder lån, erhållna ur luftfartslånefonden, och möjligheter
till ytterligare lån ur fonden torde föreligga, men då verksamheten bedrives
i bolagsform, synes relationen mellan det egna kapitalet och skulderna böra
bedömas utan hänsyn till det förhållandet att bolaget i huvudsak är ett statsägt
företag.

Luftfartsstyrelsen och riksräkenskapsverket ha förordat, att det erforderliga
kapitaltillskottet, som bolaget beräknat till 8 000 000 kronor, skulle till
viss del tillgodoses genom att bolaget till staten överläte sina nyuppförda
hangar- och verkstadsbyggnader å Bromma flygplats och sålunda erhölle
likvida medel till belopp motsvarande byggnadernas värde. Det ytterligare
erforderliga beloppet har riksräkenskapsverket förutsatt skola tills vidare
ställas till förfogande genom lån från staten i avvaktan på det förslag till
ändrad redovisning av de av luftfarten föranledda statliga utgifterna och inkomsterna,
vilket luftfartsstyrelsen enligt uppgift har för avsikt att under
innevarande år framlägga. Riksräkenskapsverket har till stöd för sitt förslag
om statens övertagande av ifrågavarande byggnader framhållit, att byggnaderna
sannolikt skulle kunna utnyttjas på elt mera rationellt sätt, örn samtliga
byggnader av motsvarande slag å flygplatsen tillhörde luftfartsfonden
och förvallades av luftfartsstyrelsen. Enligt riksräkenskapsverkets mening
skulle därjämte vinnas den fördelen, att medel för finansiering av samtliga
till luftfartsfonden hänförliga byggnader bleve anvisade av riksdagen. Härigenom
skulle risken elimineras, att riksdagens rätt att besluta om dylika medelsanvisningar
åsidosattes genom den nära till hands liggande möjligheten,

122 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

att det statliga aktiebolaget för ändamålet upptoge lån i allmänna marknaden.

I princip delar jag luftfartsstyrelsens och riksräkenskapsverkets uppfattning,
att byggnaderna å flygplatserna böra ägas av staten och redovisas å
luftfartsfonden. Beträffande det nu aktuella fallet äro emellertid förhållandena
sådana, att ett avsteg från denna princip kan ifrågasättas. De ifrågavarande
byggnaderna utgöras av en verkstadsbyggnad med tillhörande
hangar för uppställning av de flygplan, som äro under reparation, samt en
större hangar. Verkstadsbyggnaden har tillkommit för bolagets ökade verkstadsrörelse
och för att en ur rationaliseringssynpunkt önskvärd koncentration
av denna skulle kunna ske till Bromma flygplats. Tidigare var verkstadsrörelsen
i huvudsak förlagd till Bulltofta flygplats. Lokalerna inrymma
även bolagets omfattande förråd av reservmateriel och äro inredda och utrustade
för att kunna tillgodose de särskilda krav, som föranledas av en
rörelse sådan som den ifrågavarande. Då verkstaden och hangaren äro helt
utnyttjade för bolagets egen rörelse, kunna de näppeligen utnyttjas på ett rationellare
sätt än vad för närvarande sker. Det kan här nämnas, att enligt
vad från bolaget upplysts bolagets rörelse nått en sådan omfattning, att planer
föreligga på uppförande av ytterligare hangarbyggnader. Därest för bolagets
rörelse erforderliga byggnader uppföras genom bolagets försorg, komma,
såsom riksräkenskapsverket framhållit, dessa byggnadsfrågor icke under
riksdagens prövning. Enligt min mening kan det ifrågasättas, huruvida
icke vissa av de fördelar, som avsetts skola vinnas genom att bolagsformen
valts för denna gren av statsverksamheten, skulle gå förlorade, därest riksdagens
medverkan skulle erfordras för genomförande av byggnadsföretag av
här ifrågavarande slag. Jag tänker därvid bland annat på den omgång och
tidsutdräkt, som icke kan undvikas, därest erforderligt medelsbehov skall i
vanlig ordning tillgodoses över riksstaten. Den av bolaget bedrivna flygverksamheten
är stadd i en synnerligen snabb utveckling, och det är därför angeläget,
att bolaget äger alla möjligheter att på ett smidigt och rationellt sätt
kunna snabbt anpassa sin verksamhet efter nya eller ändrade förhållanden.
Enligt min mening bör man vid bedömandet av här föreliggande fråga även
taga hänsyn till att statsmakterna till följd av att bolaget i huvudsak är statsägt
indirekt torde få anses äga tillfredsställande möjligheter att följa och
påverka bolagets verksamhet.

Till de skäl som sålunda kunna anföras mot luftfartsstyrelsens och riksräkenskapsverkets
förslag kommer därjämte, att Bromma flygplats tillhör
Stockholms stad och att byggnaderna sålunda äro belägna på staden tillhörig
mark. Frågan örn ett övertagande från statens sida av flygplatsen är visserligen
föremål för förhandlingar, men det är ovisst, huruvida förutsättningar
föreligga för uppnående av en överenskommelse.

Vid övervägandet av de olika skäl, som tala för och emot ett övertagande
från statens sida av de ifrågavarande byggnaderna, har jag kommit till den
uppfattningen, att något övertagande icke nu bör komma i fråga. Jag anser
sålunda, att det för bolaget behövliga kapitaltillskottet bör tillgodoses genom

Kungl. Majlis proposition nr 2.

123

att staten begagnar sig av sin enligt bolagsstämmans beslut tillkommande rätt
att teckna nytt kapital i bolaget. Då det av bolaget angivna kapitalbehovet
av 8 000 000 kronor synes vara lämpligt avvägt, bör statens aktieteckning
omfatta hela detta belopp. Enligt bolagsstämmans beslut åligger det tecknaren
att gälda stämpelbeloppet, 80 000 kronor, å de nya aktierna. Det erforderliga
anslagsbeloppet uppgår således till 8 080 000 kronor. Då betalningen
för de aktier, som kunna komma att tecknas, skall vara fullgjord senast
den 1 juni 1946, bör detta belopp anvisas å tilläggsstat till riksstaten för
innevarande budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Aktieteckning i aktiebolaget Aerotransport å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag
av ........................ kronor 8 080 000.

lil. Statens allmänna fastighetsfond.

[7.] 16 f. Inredningsarbeten för länsstyrelsen i Uppsala län. Genom beslut
den 27 mars 1942 ställde Kungl. Maj:t 3 500 kronor av reservationsanslaget
för utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. till byggnadsstyrelsens
förfogande för bekostande av utredning angående ökade lokaler för
länsstyrelsen i Uppsala län.

I skrivelse den 22 februari 1945 har byggnadsstyrelsen hemställt om anvisande
av anslag för inredning av våningen tre trappor upp inom Uppsala
slott.

Styrelsen meddelar till en början, att de av länsstyrelsen i Uppsala län disponerade
lokalerna inom Uppsala slott sedan länge varit otillräckliga och
att till följd härav allt flera avdelningar av länsstyrelsen samt med denna
sammanhörande institutioner måst genom förhyrningar beredas lokaler utom
slottet. För närvarande förhyrdes för länsstyrelsens räkning lokaler för taxeringsavdelningen,
civilförsvarsavdelningen, länsarkitektkontoret och vägförvaltningen.

Den av byggnadsstyrelsen i samråd med länsstyrelsen och riksantikvarieämbetet
verkställda utredningen i förevarande lokalfråga hade, anför byggnadsstyrelsen,
i första hand tagit sikte på behovet av att inom slottet bereda
lokaler för taxeringsavdelningen. För detta ändamål hade det befunnits lämpligt
att iordningställa den nu oinredda vinden i våningen 3 trappor upp. I
anslutning härtill hade länsarkitektkontoret i samråd med länsstyrelsen utarbetat
ett vid byggnadsstyrelsens skrivelse fogat, i januari 1945 dagtecknat
ritningsförslag till våningens iordningställande till tjänstelokaler. Enligt detta
förslag skulle för taxeringsavdelningens räkning inredas 14 tjänsterum med
tillhörande biutrymmen, såsom väntrum, toaletter, kapprum och deklarationsarkiv.
Jämväl uppbördsavdelningen och familjebidragsnämnden, som
för närvarande vore placerade i bottenvåningen och våningen 1 trappa upp

124

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departements chefen.

i slottet, kunde beredas nöjaktigt utrymme med tillsammans fyra rum i
våningen 3 trappar upp. Härigenom frigjordes motsvarande utrymmen i bottenvåningen
och våningen 1 trappa upp, vilka kunde tilldelas civilförsvarsavdelningen,
vars behov av förhyrd lokal därigenom skulle upphöra.

Kostnaden för ifrågavarande inredningsarbeten jämte anordnande av erforderlig
hiss hade av byggnadsstyrelsen beräknats till 250 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen framhåller, att utredningen rörande anskaffande av
ytterligare lokaler för länsstyrelsen fortginge, varvid förslag att antingen tillbygga
en flygel invid slottets norra torn eller uppföra en nybyggnad i slottets
närhet väster örn Stockholmsvägen komme att övervägas. Utredningens
slutliga resultat komme att sedermera underställas Kungl. Maj :ts prövning.

Byggnadsstyrelsen hemställer slutligen, att för inredande av våningen 3
trappor upp inom Uppsala slott måtte för budgetåret 1945/46 anvisas ett investeringsanslag
av 250 000 kronor.

Behovet av utökade lokaler för länsstyrelsen i Uppsala län samt vissa länsstyrelsen
närstående institutioner har sedan länge varit aktuellt. Då länsstyrelsen
under senare år erhållit vidgade arbetsuppgifter, hava olägenheterna
i nämnda avseende gjort sig alltmer kännbara. Genom förhyrningar utom
slottet ha sålunda måst anskaffas lokaler för taxeringsavdelningen, civilförsvarsavdelningen,
länsarkitektkontoret och vägförvaltningen.

Byggnadsstyrelsens nu framlagda förslag, vilket såsom styrelsen anfört ingår
som ett led i en större plan för nyanskaffning av lokaler för länsstyrelsens
behov, innebär att den för närvarande oinredda vindsvåningen tre trappor
upp i slottet inredes till ämbetslokaler. Härigenom skulle, visserligen
för en relativt hög kostnad, erhållas sammanlagt 18 nya ämbetsrum, varav
14 avses för taxeringsavdelningen samt 4 för uppbördsavdelningen och
familjebidragsnämnden, varjämte vissa lokaler skulle kunna frigöras för
civilförsvarsavdelningen.

Det synes även mig vara lämpligt, att länsstyrelsens behov av utökade
lokaler för här avsedda ändamål anskaffas genom inredning av vindsvåningen
i slottet, och detta oavsett huru länsstyrelsens övriga lokalfrågor
lösas. Med hänsyn till fördelarna av att de nya tjänsterummen erhålla anslutning
till länsstyrelsens övriga lokaler i slottet anser jag mig icke böra
avstyrka en medelsanvisning av föreslagen storlek. Då arbetena örn möjligt
böra påbörjas redan under senare hälften av maj 1946, torde anslag för
ändamålet böra anvisas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår.

Under hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Inredningsarbeten för länsstyrelsen i Uppsala län
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa
ett investeringsanslag av ................ kronor 250 000.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

125

[8.] 16 g. Nybyggnad för länsstyrelsen i Jönköpings län. Med skrivelse
den 20 april 1944 framlade byggnadsstyrelsen utredning rörande åtgärder
för att bereda ökat lokalutrymme åt länsstyrelsen i Jönköpings län och
denna närstående institutioner. Tre alternativa lösningar av lokalfrågan förelågo,
nämligen dels ett förslag till om- och påbyggnad av residensbyggnaden,
varigenom ett tillskott till länsstyrelsens tjänstelokaler av omkring 500
kvadratmeter skulle erhållas, dels ett förslag om tillbyggnad av residensets
västra flygel samt uppförande av en bostadsbyggnad för landshövdingen och
förändring av dennes nuvarande boställsvåning till tjänstelokaler, varigenom
tjänsterum med sammanlagt omkring 900 å 950 kvadratmeter kunde utvinnas,
dels ock — såsom alternativ till ett ianspråktagande av landshövdingebostaden
— ett förslag om uppförande av en annexbyggnad åt länsstyrelsen,
för vilken byggnad kostnaderna enligt byggnadsstyrelsens mening
i vart fall icke komme att överstiga de sammanlagda kostnaderna för ett
nytt landshövdingeresidens och ombyggnad av det befintliga residenset.
Byggnadsstyrelsen hemställde, att 450 000 kronor måtte anvisas för att möjliggöra
ett genomförande av det mest lämpliga förslaget.

Vid anmälan av anslagsfrågan i statsrådet tillstyrkte föredragande departementschefen
styrelsens hemställan samt uttalade därvid bland annat, att
han icke kunde taga ställning till de alternativa förslagen till lokalfrågans
lösning, innan utredningen slutförts, samt att denna enligt hans mening borde
inriktas på att finna en lösning, som icke nödvändiggjorde uppförande av
en särskild ämbetslokal för landshövdingen.

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom i propositionen 1944: 281 (bil. 12, punkten
23) gjorda hemställan uppförde riksdagen sedermera å allmän beredskapsstat
II för budgetåret 1944/45 ett anslag av 450 000 kronor till ökade
lokaler för länsstyrelsen i Jönköpings län. Därvid förutsattes, att Kungl.
Majit skulle äga att träffa avgörande huru byggnadsfrågan inom anslagets
ram borde lösas.

I skrivelse den 16 november 1945 har byggnadsstyrelsen anmält, att styrelsen
i anledning av Kungl. Maj:ts uppdrag att ombesörja detaljplanering
av byggnadsföretaget verkställt ytterligare utredningar dels rörande den verkliga
omfattningen av länsstyrelsens lokalbehov, vilket bland arnat genom
olika nytillkommande arbetsuppgifter för länsstyrelsen ökats under den tid,
utredningarna pågått, och dels rörande ytterligare alternativ att tillgodose
detta lokalbehov.

Under utredningens gång hade, meddelar byggnadsstyrelsen, en möjlighet
öppnats att bereda lokaler åt vägförvaltningen i telegrafhuset, varifrån posten
komme att avflytta. Byggnadsstyrelsen hade numera överenskommit
med telegrafstyrelsen att i samband med förestående ombyggnad av telegrafhuset
lokaler skulle inrättas för vägförvaltningen. Vid sådant förhållande
hade byggnadsstyrelsen kunnat begränsa utredningen till afl endast gälla
tillgodoseendet av länsstyrelsens egna lokalbehov, däri inbegripet det nytillkomna
behovet av lokaler för folkbokföringen och uppbördsväsendet.

126

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Styrelsen meddelar vidare, att det syntes vara uteslutet att genom till- och
ombyggnad av länsresidenset inom en och samma byggnad kunna erhålla
såväl det utrymme länsstyrelsen för närvarande vore i trängande behov av
som dessutom en sparsamt tilltagen utrymmesreserv, för såvitt icke även
landshövdingens boställsvåning toges i anspråk. De utredningar, byggnadsstyrelsen
vidtagit beträffande möjligheterna för ett utflyttande av landshövdingebostaden
— styrelsen hade därvid bland annat undersökt möjligheten
att för ändamålet få disponera det nuvarande, intill landsstatshuset belägna
riksbankshuset — hade icke givit sådant resultat, att styrelsen ansåge sig
böra framlägga förslag i denna riktning.

Vid tillgodoseendet av länsstyrelsens utökade lokalbehov gällde det, fortsätter
byggnadsstyrelsen, icke allenast att bereda ett visst bestämt utrymme
utan även att planlägga utbyggnaden så att en för länsstyrelsens arbete rationell
uppdelning av utrymmet kunde erhållas. Härvid måste i första hand
eftersträvas att samla länsstyrelsens båda avdelningar, landskansliet och
landskontoret, till avgränsade enheter, som, i den mån en framtida utveckling
av länsstyrelsens arbetsförhållanden så påfordrade, kunde var för sig
och oberoende av varandra utvidgas eller omdisponeras.

Med anledning härav förordar byggnadsstyrelsen, med länsstyrelsens instämmande,
såsom den lämpligaste lösningen, att åt endera avdelningen
skulle uppföras en särskild nybyggnad, medan den andra i sin helhet kvarstannade
i det nuvarande länsresidenset. Nybyggnaden borde avses för landskontoret,
emedan denna avdelning för närvarande hade mest kännbart behov
av utrymmestillskott. En given förutsättning för en sådan uppdelning
vore, att de båda byggnaderna bleve belägna i varandras nära grannskap. I
Jönköping disponerade kronan över den vid Brunnsgatan mellan Vall- och
Verkstadsgatorna belägna tomt, varå kronohäktet vore uppfört. Denna tomts
nordliga och alltså närmast länsresidenset belägna del vore för närvarande
obebyggd. Fångvårdsstyrelsen hade medgivit, att å denna del utmed Brunnsgatan
erforderligt utrymme finge tagas i anspråk för den avsedda nybyggnaden.
Genom att fängelset i framtiden kunde förväntas bliva flyttat till annan
plats, skulle den planerade byggnaden även erhålla vissa utvidgningsmöjligheter.

På uppdrag av byggnadsstyrelsen bär länsarkitekten utarbetat ritningar
till nybyggnad för landskontoret. Förslaget innebär, att en byggnad av 48
meters längd och 12,2 meters bredd samt av tre våningars höjd uppföres
utmed Brunnsgatan. I bottenvåningen äro inrymda lokaler för taxeringsavdelningen
samt en vaktmästarbostad örn två rum och kök. Våningen en
trappa upp innehåller ämbetsrum för landskamrerare och länsassessor, ett
sammanträdesrum samt lokaler för brevdiariet, omsättningsskatteavdelningen,
länsbokhållare och bokföringsavdelning. Översta våningen är avsedd för
uppbörds- och folkbokföringsavdelningarna, varjämte till denna våning förlagts
ett mindre reservutrymme och ett lunchrum. Kostnaden för den sålunda
föreslagna nybyggnaden har av byggnadsstyrelsen beräknats till
600 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

127

Byggnadsstyrelsen anför till slut, att behovet av ökat utrymme för länsstyrelsen
vore synnerligen trängande och måste tillgodoses med minsta möjliga
dröjsmål. Byggnadsstyrelsen hemställde därför, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå 1945 års höstriksdag att för uppförande i huvudsaklig överensstämmelse
med de företedda ritningarna av en nybyggnad för landskontoret i
Jönköpings län å tilläggsstat för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av
600 000 kronor.

Då förslag om utökning av lokalerna för länsstyrelsen i Jönköpings län Departementsförelades
1944 års riksdag, kunde ståndpunkt icke tagas till frågan hur en chefen.
utbyggnad lämpligen borde ske. Sedermera företagna ytterligare utredningar
lia givit vid handen, att länsstyrelsens hela lokalbehov icke skulle kunna
tillgodoses genom en örn- och tillbyggnad av länsresidenset utan ianspråktagande
av landshövdingens boställsvåning. Då en dylik lösning torde få anses
mindre tillfredsställande, och utrymmesbehovet icke kan tillgodoses genom
förhyrning, anser jag mig böra tillstyrka att erforderliga lokaler i stället
beredas länsstyrelsen genom uppförande av en nybyggnad i länsstyrelsens
närhet. Efter samråd med chefen för justitiedepartementet vill jag förorda,
att den nya byggnaden uppföres på kronohäktets nuvarande tomt.

I enlighet med byggnadsstyrelsens förslag torde den nya byggnaden böra
givas sådan storlek, att landskontoret jämte uppbörds- och folkbokföringsavdelningama
kan inrymmas i densamma. Mot styrelsens kostnadsberäkningar,
vilka sluta på en sammanlagd byggnadskostnad av 600 000 kronor,
har jag icke funnit anledning till erinran. Det torde få ankomma på Kungl.

Majit att framdeles besluta örn byggnadens slutliga utformning.

Med hänsyn till byggnadsfrågans brådskande natur har jag ansett mig
böra förorda, att medel för ändamålet äskas å tilläggsstat till riksstaten för
innevarande budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Nybyggnad för länsstyrelsen i Jönköpings län å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett
investeringsanslag av .................. kronor 600 000.

[9.] 16 h. Anordnande av häradsskrivarkontor. Riksdagen har nyligen
(r. skr. 1945: 605) i huvudsak godkänt av Kungl. Majit i propositionen 1945:
382 framlagda grunder för en omläggning av uppbördsorganisationen, avsedda
att träda i kraft den 1 juli 1946. Enligt dessa grunder skall antalet fögderier
och häradsskrivartjänster utökas från 119 till 156, varjämte en lönereglering
för häradsskrivarna skall genomföras och statsverket i samband
därmed övertaga samtliga utgifter för häradsskrivarkontoren.

Vid anmälan av nämnda fråga utialade föredragande departementschefen
beträffande lokalbehovet, att statsverket bolde anskaffa tjänstelokaler åt häradsskrivarna.
För varje häradsskrivarkontor torde i medeltal behövas 4
tjänsterum jämte erforderliga biutrymmen. Lokaler syntes, fortsatte före -

128

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

draganden, i regel få anskaffas genom förhyrning. Där detta på grund av rådande
läge på hyresmarknaden icke kunde ske, måste lokaler tills vidare ordnas
genom provisoriska åtgärder.

Jag torde nu få anmäla frågan om anvisande av medel till anordnande av
häradsskrivarkontor.

Beträffande behovet av lokaler för häradsskrivarkontoren i enlighet med
den föreslagna fögderiindelningen samt kostnaderna för anskaffande av sådana
lokaler har jag under hand inhämtat uppgifter från byggnadsstyrelsen.
Enligt byggnadsstyrelsens mening komme det att möta synnerligen stora svårigheter
att anskaffa erforderliga lokaler för kontoren, vilka komme dels att
förläggas till residensstäderna, dels att placeras i mindre orter inom respektive
län. Såvitt styrelsen för närvarande kunde finna, vore det icke möjligt
att i något fall bereda kontoren lokaler inom någon staten tillhörig, befintlig
byggnad. I första hand måste strävandena därför inriktas på att anskaffa
lokaler genom förhyrning, men på grund av den lokalbrist, som för närvarande
gjorde sig starkt gällande inom hela riket, och de restriktioner hyresmarknaden
för närvarande vore underkastad funne styrelsen det föga sannolikt,
att någon större del av lokalbehovet kunde tillfredsställas genom förhyrningar.
Styrelsen ansåge för sin del icke tillrådligt att räkna med, att mer
än omkring en tredjedel av häradsskrivarkontoren skulle kunna beredas erforderligt
utrymme på detta sätt. För återstående två tredjedelar, eller i runt
tal 100 häradsskrivarkontor, torde man få bereda sig på att tillgripa någon
annan utväg, såsom inköp av mindre fastighet och iordningställande av densamma,
uppförande av någon mindre byggnad, barack eller eventuellt monteringsfärdigt
trähus eller örn-, till- eller påbyggnad av någon under de
affärsdrivande verken hörande fastighet. I en del fall kunde möjligen nuvarande
kontorslokaler användas även i fortsättningen, men undersökningar
i detta hänseende hade tiden icke medgivit byggnadsstyrelsen att verkställa.

Byggnadsstyrelsen anser en uppskattning av kostnaderna för här ifrågavarande
lokalanskaffning icke kunna göras med någon större grad av säkerhet.
De hyreskostnader, som kunde beräknas för det fall att förhyrningar för
samtliga 156 häradsskrivarkontor stöde att erhålla, hade styrelsen beräknat
till omkring 600 000 kronor. Kostnaderna för de åtgärder, som kunde komma
att visa sig erforderliga på platser, där förhyrningar ej kunde verkställas,
undandroge sig helt naturligt varje säkrare bedömande. För att erhålla
en föreställning om medelsbehovet vöre det nödvändigt att antaga en genomsnittskostnad,
och styrelsen hade kommit till den uppfattningen att man
borde räkna med omkring 30 000 kronor för varje kontor. Beräknades, såsom
förut antagits, att åtgärder av ett eller annat slag måste förutses för
ungefär 100 kontor, komme alltså det belopp, som borde stå till förfogande,
att uppgå till omkring 3 000 000 kronor. Detta belopp torde av riksdagen
böra ställas till Kungl. Maj:ts förfogande för att användas på sätt Kungl.
Maj :t i varje särskilt fall kunde finna lämpligt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

129

För att tillgodose lokalbehovet för häradsskrivare!! toren i samband med Departementsgenomförandet
av den beslutade utbyggnaden och omläggningen av upp- chefenbördsorganisationen
kan det komma att visa sig erforderligt att — i den mån
förhyrningar icke kunna verkställas på den allmänna hyresmarknaden —
taga i anspråk möjligen tillgängliga utrymmen i statens fastigheter samt att
anordna nya lokaler i anslutning till sådana fastigheter. De härav föranledda
kostnaderna torde i fråga örn affärsverkens fastigheter kunna bestridas från
verkens dispositionsanslag i den män dessa förslå för ändamålet. Arbeten å
fastigheter, redovisade under statens allmänna fastighetsfond, torde däremot
få bekostas av medel, anvisade å ett särskilt investeringsanslag, förslagsvis
betecknat Anordnande av häradsskrivarkontor. Från detta anslag torde, därest
riksdagen icke finner anledning till erinran däremot, få överföras för förstärkning
av affärsverkens dispositionsanslag erforderliga belopp. I andra
fall, där lokaler icke gå att uppbringa genom förhyrning, torde lokalfrågan
endast kunna lösas genom inköp och iordningställande av någon för ändamålet
godtagbar fastighet eller uppförande av en provisorisk byggnad. Även
härav föranledda kostnader synas böra bestridas från anslaget Anordnande
av häradsskrivarkontor. Slutligen kan det måhända i undantagsfall bliva
erforderligt att verkställa ändrings- och inredningsarbeten i andra fastigheter
än statens. Kostnaderna härför torde däremot böra bestridas från den å staten
för statens allmänna fastighetsfond upptagna utgiftsposten till hyres- och
arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden,
delposten byggnadsstyrelsens delfond (C 5).

Ehuru en betydande osäkerhet uppenbarligen föreligger beträffande det
verkliga medelsbehovet till ifrågavarande ändamål, anser jag dock, att anslagets
storlek bör kunna något minskas i förhållande till vad byggnadsstyrelsen
överslagsvis beräknat. Jag förordar därför, att anslaget bestämmes till
2 500 000 kronor. Då den nya häradsskrivarorganisationen är avsedd att träda
i funktion den 1 juli 1946, torde beloppet böra anvisas å tilläggsstat till
riksstaten för innevarande budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Anordnande av häradsskrivarkontor å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag
av ............................ kronor 2 500 000.

IX. Diverse kapitalfonder.

[10.] 1. Väg- och vatteiibyggnadsväseiidets förrådsfond. Vid anmälan av
väg- och vattenbyggnadsstyrelsens petitaskrivelse den 27 september 1945
angående investeringsanslag för nästa budgetår för väg- och vattenbyggnadsväsendets
förrådsfond bar jag förordat, att ett sammanlagt belopp av
5 050 000 kronor, avseende förrådsbyggnader m. m., måtte anvisas å tilläggsstat
för innevarande budgetår. Av nämnda belopp avse 1 512 000 kronor
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 saini. Nr 2.

130

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

smärre, icke närmare angivna byggnadsarbeten m. m., vilka vart för sig beräknats
draga en kostnad icke överstigande 100 000 kronor, 800 000 kronor
sanitära anordningar i befintliga garage samt 2 738 000 kronor särskilt specificerade
förråds- och garagebyggnader, för vilka kostnaderna för var och
en av dem beräknats överstiga 100 000 kronor.

Ifrågavarande anslag torde böra redovisas å riksstaten för innevarande
budgetår under rubriken Väg- och vattenbyggnadsväsendets förrådsfond. Det
torde få ankomma på Kungl. Maj:t att fastställa stat för anslaget, varvid
de olika posternas rubricering såvitt möjligt bör anslutas till den för nästa
budgetår föreslagna anslagsuppdelningen.

Under hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Väg- och vattenbyggnadsväsendets förrådsfond å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett
investeringsanslag av .................. kronor 5 050 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

F. Wessberg.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

131

Bilaga 16.

Kapitalinvesteringar.

Ecklesiastikdepartementet.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
4 januari 1946.

Närvarande:

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Erlander, anmäler härefter
under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående
kapitalinvestering å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 samt
anför därvid följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] 20 a. Uppförande av byggnad för medicinsk-kemiska och farmakologiska
institutionerna vid universitetet i Uppsala. För uppgörande av byggnadsplaner
och entreprenadhandlingar m. m. beträffande detta byggnadsföretag
anvisades för budgetåret 1938/39 ett reservationsanslag av 75 000 kronor.
I propositionen 1941:2 (sid. 288 ff.) föreslog Kungl. Majit riksdagen att till
ifrågavarande ändamål å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1940/41
anvisa ett reservationsanslag (B) av 500 000 kronor. Härvid förutsattes emellertid,
att byggnadsprogrammet skulle underkastas granskning i besparingssyfte,
innan detsamma förverkligades. Riksdagen biföll det framlagda förslaget.
Sedan ytterligare granskning av byggnadsplanerna ägt rum inom såväl
byggnadsstyrelsen som civila byggnadsutredningen, underställdes frågan 1942
års riksdag (1942 års statsverksproposition, kapitalbudgeten, bilaga 6,
punkt 1). Vid anmälan av ärendet förklarade chefen för ecklesiastikdepartementet
sig biträda majoritetens inom civila byggnadsutredningen förslag till
förenklings- och begränsningsåtgärder. Riksdagen framställde icke någon er -

132

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

inran mot vad sålunda anförts (se riksdagens skrivelse 1942: 81) och medgav
med hänsyn till det trängande behovet av ifrågavarande nybyggnad på Kungl.
Maj:ts förslag, att reservationsanslaget (B) av 500 000 kronor finge från och
med budgetåret 1942/43 tagas i anspråk oberoende av de för dylikt anslag
eljest gällande förutsättningarna.

Den 9 oktober 1943 förordnade Kungl. Majit, att av tillgängliga anslagsmedel
ett belopp av 30 000 kronor finge av byggnadsstyrelsen disponeras för
uppgörande av ritningar, arbetsbeskrivningar och entreprenadhandlingar för
ifrågavarande byggnadsföretag. Tillika föreskrev Kungl. Majit, att dessa ritningar
m. m. skulle utarbetas i huvudsaklig överensstämmelse med det byggnadsprogram,
som förordats vid anmälan av förutnämnda anslagsfråga i
1942 års statsverksproposition. Byggnadsstyrelsen ägde därvid, efter samråd
med vederbörande institutionsföreståndare, vidtaga de jämkningar av
nämnda byggnadsprogram, som kunde befinnas erforderliga, under villkor
dock, dels att huvudbyggnadens volym icke komme att överstiga cirka
10 900 kubikmeter (d. v. s. den byggnadsvolym för huvudbyggnaden, varmed
civila byggnadsutredningen räknat), dels ock att den på grundval av byggnadskostnaderna
i december 1941 beräknade totala kostnadssumman,
1,320,000 kronor (d. v. s. det belopp, som angivits av civila byggnadsutredningen)
icke därigenom överskredes.

I 1943 års statsverksproposition (Kapitalbudgeten, bilaga 5, punkt 1) föreslog
Kungl. Majit — med anledning av en av större akademiska konsistoriet
i Uppsala gjord framställning om slutanslag för ifrågavarande byggnadsföretag
— riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag
av 745 000 kronor. Riksdagen biföll Kungl. Majits förslag.
Av handlingarna i ärendet inhämtas i övrigt följande. Större akademiska konsistoriet
hade i sin framställning anhållit, att slutanslaget måtte bestämmas
till (1 320 000 — 500 000 =) 820 000 kronor med tillägg av det belopp, som
betingades av byggnadskostnadens stegring sedan den tidpunkt, då byggnadsutredningens
beräkning verkställdes (d. v. s. i december 1941). Vid anmälan
av ärendet ansåg emellertid chefen för ecklesiastikdepartementet, att för
budgetåret 1943/44 borde anvisas allenast återstoden av det belopp, som erfordrades
för byggnadsföretagets fullbordande jämlikt de på grundval av prisnivån
i december 1941 beräknade totalkostnaderna, d. v. s. (1 320 000 — 75 000
— 500 000 =) 745 000 kronor. Skulle kostnaden för det fastställda byggnadsprogrammet
på grund av prisstegring visa sig överstiga den sålunda beräknade,
finge eventuellt erforderligt tilläggsanslag senare anvisas.

Den 25 februari 1944 förordnade därefter Kungl. Majit, att återstående
medel av ovannämnda reservationsanslag av 500 000 kronor samt omförmälda
investeringsanslag av 745 000 kronor skulle av byggnadsstyrelsen disponeras
för därmed avsett ändamål.

I skrivelse den 27 augusti 1945 har nu byggnadsstyrelsen hemställt om utverkande
för ifrågavarande byggnadsföretag av ett slutanslag av 150 000
kronor. Till stöd härför har byggnadsstyrelsen anfört följande.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

133

Byggnadsföretaget igångsattes i oktober 1944 och har numera fortskridit
så långt, att såväl huvudbyggnaden som bostadshusets stomme uppförts och
invändig puts verkställts. Arbetena, som försenats genom knapp materialtillgång,
begränsade arbetskrafter och arbetsinställelsen inom inetallarbetar1''acket,
beräknas vara fullbordade under förra hälften av år 1946.

Betydande prisstegringar ha förekommit, sedan kostnaderna för byggnadsföretaget
beräknades i december 1941. I genomsnitt kunna de uppskattas till
lägst 15 %> av nämnda kostnader. Prisstegringen skulle således utgöra lägst
198 000 kronor. Emellertid håller byggnadsstyrelsen före, att merkostnaden
icke torde komma att överstiga 150 000 kronor.

Totalkostnaderna för ifrågavarande byggnadsföretag beräknades i decem-Departementsber
1941 till 1 320 000 kronor. Statsanslag för ändamålet har beviljats med chefen.

75 000 kronor vid 1938 års riksdag, med 500 000 kronor vid 1940 års riksdag
och med 745 000 kronor vid 1943 års riksdag eller sålunda med tillhopa
1 320 000 kronor, vilket motsvarar det för byggnadsföretagets utförande beräknade
beloppet. Vid anmälan av anslagsfrågan till 1943 års riksdag förutsatte
dåvarande departementschefen, att ytterligare anvisning av medel kunde
bli erforderlig på grund av inträdd prisstegring sedan december 1941. Byggnadsstyrelsen
har nu hemställt örn anvisande av ett belopp av 150 000 kronor
för täckande av genom prisstegring uppkomna merkostnader för byggnadsföretagets
utförande. Den av byggnadsstyrelsen gjorda framställningen har
icke givit mig anledning till erinran.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Uppförande av byggnad för medicinsk-kemiska och
farmakologiska institutionerna vid universitetet i Uppsala å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett
investeringsanslag av .................... kronor 150 000.

[2.] 28 a. Om- och tillbyggnad av tandläkarinstitutets lokaler. Sedan riksdagen
i skrivelse den 16 juni 1943, nr 310, anmält, bland annat, alt riksdagen
till om- och tillbyggnad av tandläkarinstitutets lokaler inom kvarteret Grönlandet
norra i Stockholm för budgetåret 1943/44 å kapitalbudgeten under statens
allmänna fastighetsfond anvisat ett investeringsanslag av 755 000 kronor,
uppdrog Kungl. Majit den 23 juli 1943 åt byggnadsstyrelsen att ombesörja
om- och tillbyggnad av tandläkarinstitutets lokaler m. m. i huvudsaklig
överensstämmelse med ett av byggnadsstyrelsen med underdånig skrivelse
den 17 december 1942 framlagt, av chefen för ecklesiastikdepartementet i
propositionen 1943: 214 förordat förslag.

Sedermera har Kungl. Majit den 8 januari 1944 anbefallt byggnadsstyrelsen
att vid utförandet av örn- och tillbyggnader av tandläkarinstitutets lokaler
m. m. vidtaga vissa ändringar beträffande byggnadsföretaget enligt i ärendet
företedda ritningar av innebörd, att en inom bottenvåningen i fastighetens
gårdshus belägen bostad, som för närvarande disponeras av medicinal -

134

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

styrelsens förste expeditionsvakt, skall tagas i anspråk för anordnande av en
experimentdjuravdelning för tandläkarinstilutets räkning. Utgifterna för omändring
av lägenheten för avsett ändamål hava i de för om- och tillbyggnadsföretaget
beräknade kostnaderna upptagits till omkring 9 000 kronor.

Med skrivelse den 9 mars 1945 har byggnadsstyrelsen överlämnat en av
medicinalstyrelsen gjord framställning angående viss lokaldisposition inom
kvarteret Grönlandet norra m. m. jämte yttrande från tandläkarinstitutets
lärarråd i anledning av densamma. Av handlingarna inhämtas i huvudsak
följande.

Medicinalstyrelsen har motsatt sig experimentdjuravdelningens anordnande
i den av styrelsens förste expeditionsvakt disponerade lägenheten samt anfört
bland annat följande.

På grund av de olägenheter i hygieniskt avseende, som den planerade dispositionen
av ifrågavarande utrymmen kommer att medföra för medicinalstyrelsen
och för innehavarna av andra bostadslägenheter i fastighetens gårdshus,
anser sig styrelsen icke kunna godtaga en dylik byggnadsplan. Någon
annan bostad för förste expeditionsvakten kan icke beredas inom fastigheten,
enär en härtill tidigare avsedd lägenhet redan tagits i anspråk och delvis
ombyggts för medicinalstyrelsens materielnämnd. Medicinalstyrelsens förste
expeditionsvakt bör hava bostad inom fastigheten för att kunna utöva erforderlig
tillsyn över styrelsens ämbetslokaler efter tjänstgöringstidens slut.
Med hänsyn härtill böra lokalutrymmen för en experimentdjuravdelning iordningställas
på någon annan plats inom fastigheten, förslagsvis inom vindsvåningen
av de av tandläkarinstitutet disponerade lokalerna. Då dessutom för
medicinalstyrelsen uppstått ett oavvisligt behov av ökat lokalutrymme, som
icke kan tillgodoses inom fastigheten, kommer styrelsen — trots de olägenheter
ur arbetssynpunkt som därigenom uppstå —- att nödgas hemställa att,
räknat från och med den 1 juli 1945, ett utrymme utanför styrelsens nuvarande
lokaler örn cirka 170 kvadratmeter ställes till förfogande.

Tandläkarinstitutets lärarråd har icke funnit någon anledning föreligga att
icke söka tillmötesgå medicinalstyrelsens önskemål under förutsättning, att
djurstallar och djurexperimentelit laboratorium av samma omfattning som
det planerade kunna beredas institutet på annan plats inom byggnadskomplexet
och anför bland annat följande.

Enligt beslutet den 8 januari 1944 har tandläkarinstitutet tilldelats vaktmästarbostaden
på nedre botten av ifrågavarande fastighet, varjämte fastslagits
att ifrågavarande lokal skall äga anslutning till de lokaler på nedre
botten, som institutet fått sig tilldelade såsom laboratorier för vetenskapligt
ändamål. Institutet har ett oundgängligt behov av att senast från och med
hösten 1945 kunna taga i bruk de färdigställda djurstallarna. Samtliga de
laboratorier för vetenskapligt arbete, som vid örn- och tillbyggnaden iordningställts
på tandläkarinstitutet, måste för såväl vetenskaplig forskning som
för dagligt rutinarbete kunna repliera på ett djurexperimentelit laboratorium.
Alla nödvändiga ritningar för sanitet, värme, ventilation, belysning och kraft
äro färdiga och godkända; även snickeriarbetena äro färdigritade. Genom
medicinalstyrelsens åtgärder i frågan, vilka medfört, att expeditionsvaktmästaren
ännu icke — trots Kungl. Ma.jrts beslut —- avflyttat från lägenheten,
har arbetet på djurlaboratoriets iordningställande hejdats, och tandläkarinstitutet
fruktar nu att icke kunna utnyttja detsamma på beräknad tid, till
allvarligt men för klinisk och teoretisk forskning och undervisning. — För

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

135

inredande av djurstallar och djurexperimentelit laboratorium av samma omfattning
som de planerade kan endast vinden komma i fråga. Ragnar Östbergs
arkitektbyrå har på uppdrag av byggnadsstyrelsen uppgjort ett förslag
över djuravdelningens iordningställande inom vindslokalerna av längan utefter
Wallingatan. Fodertillförsel och bortskaffande av gödsel kan bär endast
ske genom hiss och hisstrumma inåt gården. Konstruktion, vattentillförsel
och avlopp, värme, ventilation, kraft och belysning äro här mycket besvärliga
att ordna och draga dryga kostnader. Lokalen beräknas kunna bli
färdig hösten 1945. Merkostnaderna kunna icke inrymmas i de för tandläkarinstitutets
ombyggnad anvisade anslagen. Den föreslagna ändringen bereder
medicinalstyrelsen de önskade fördelarna; dels kan expeditionsvaktmästaren
tills vidare bo kvar i lägenheten på nedre botten, dels kan lägenheten
en trappa upp i gårdslängan användas såsom tjänstelokaler för medicinalstyrelsen
även efter materielnämndens eventuella avflyttning, dels slutligen
slippa medicinalstyrelsens tjänstemän ifrån det fruktade obehaget av
eventuell stank från djurstallarna. För tandläkarinstitutet bereder det nya
förslaget vissa fördelar men även nackdelar. Fördelen består däri att djurexperiment
bäst utföras inom vindslokaler där även golvytan bättre kan tillvaratagas
än i bottenvåningen. Nackdelarna utgöras därav att tillträdet till
vindslokalerna är synnerligen besvärligt och att deras skötsel bereder betydligt
större arbetsbörda för personalen, vartill kommer att djuravdelningen
saknar direkt förbindelse med de närmast till hands liggande laboratorierna.

Byggnadsstyrelsen har ansett sig icke med säkerhet kunna bedöma i vad
mån de olika för- och nackdelarna äro av betydelse att inverka på ett slutligt
avgörande i förevarande fråga. Därest det skulle befinnas mest ändamålsenligt
att förlägga djuravdelningen till vinden, föreslår byggnadsstyrelsen,
att det inom Ragnar Östbergs arkitektbyrå utarbetade förslaget principiellt
godkännes och att medel för täckande av härigenom uppkomna ökade
kostnader till ett belopp av (85 000 — 9 000=) 76 000 kronor ställes till
byggnadsstyrelsens förfogande. Byggnadsstyrelsen anför vidare.

En inredning av vinden på föreslaget sätt komme enligt av byggnadsstyrelsen
gjorda beräkningar att betinga en byggnadskostnad av omkring 85 000
kronor. Härvid är att bemärka, att lokalerna måste förläggas å träbjälklag,
varvid särskilda åtgärder för bjälklagets och golvens isolering mot inträngande
spolvatten måste vidtagas. Relativt dyrbara värmeisoleringsanordningar
beträffande taklaget över lokalerna måste föranstaltas och belysning anordnas
genom upptagande av takfönster. Ledningar för värme-, sanitetstekniska
och elektriska anläggningar komma att betinga betydande kostnader, likaså
hissanordningar för foder och gödsel, förlagda utefter byggnadens gårdstad.
Den av Kungl. Majit på styrelsens förslag fastställda dispositionen för
ändamålet av den av medicinalstyrelsens förste expeditionsvakt bebodda lägenheten
inom gårdshuset erbjuder den onekliga fördelen av en lämplig belägenhet
i anslutning till de lokaler, som skola iordningställas för tandläkarinstitutets
laboratorium för vetenskapligt ändamål. Härtill kommer att detta
förslag betingar en väsentligt lägre kostnad än alternativet med en vindsförläggning.
Vid frågans bedömande är det ävenledes att beakta att lägenheten
är av hälsovårdsnämnden utdömd såsom bostad. Byggnadsstyrelsen anser det
icke kunna vara av större betydelse att medicinalstyrelsens förste expeditionsvakt
nödgas förhyra sig bostad utanför fastigheten, enär såväl maskinist
som eldare äga bostad inom densamma.

136

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departementschefen.

En förläggning av djuravdelningen å vinden erbjuder vissa fördelar ur
hygienisk synpunkt men innebär dels en väsentligt högre anläggningskostnad
och dels vissa olägenheter beträffande kommunikationen med tandläkarinstitutets
forskningsavdelning ävensom ökad arbetsbörda för personalen.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har hinder mött för ett
ianspråktagande av den av medicinalstyrelsens förste expeditionsvakt disponerade
lägenheten i gårdshuset inom ifrågavarande kvarter till djurstall för
tandläkarinstitutets behov. I stället har förslag framkommit att inreda nämnda
djurstall å vinden till institutets lokaler. Institutet synes ha ett oavvisligt
behov av dylika experimentdjurslokaler och någon annan utväg än att inreda
dylika på vinden torde icke stå till buds. Efter samråd med chefen för socialdepartementet
har jag därför nödgats frångå planerna på att nämnda gårdshuslägenhet
skulle tagas i anspråk för ändamålet och förordar i stället lärarrådets
förslag, ehuru dettas realiserande på sätt byggnadsstyrelsen framhållit
medför väsentligt högre kostnader. Då byggnadsföretaget är av brådskande
natur, torde medel för ändamålet böra anvisas på tilläggsstat för innevarande
budgetår. Kostnaderna för byggnadsarbetena ha beräknats till 85 000 kronor.
Då emellertid 9 000 kronor finnas tillgängliga för ändamålet, reduceras
det erforderliga tilläggsanslaget till 76 000 kronor. Jag hemställer alltså, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Om- och tillbyggnad av tandläkarinstitutets lokaler
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett
investeringsanslag av..................... kronor 76 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt,
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

C. A. Bruno.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

137

Bilaga 17.

Kapitalinvesteringar.

Jordbruksdepartementet.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4
januari 19U6.

Närvarande:

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter under
jordbruksdepartementets handläggning hörande ärende angående kapitalinvestering
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 samt anför
därvid följande.

Statens affärsverksfonder.

Domänverket.

[1.] 3. Inköp av viss mark vid Öjebyn i Norrbottens län. I propositionen
nr 139 till 1944 års riksdag föreslog Kungl. Majit, att försöksverksamhet på
jordbrukets område skulle få anordnas vid Öjebyn i Norrbottens län i huvudsaklig
överensstämmelse nied av departementschefen i propositionen angivna
riktlinjer. För ändamålet avsågs skola inrättas en ny försöksgård under
lantbrukshögskolan förlagd till de av egnahemsnämnden i Norrbottens län
inköpta, å jordfonden bokförda s. k. Hedquistska egendomarna vid Öjebyn i
Piteå socken. I anslutning härtill uttalades, att egendomarnas övertagande
kunde ske genom Kungl. Maj:ts beslut om deras överförande från jordfonden
till statens domäners fond, vilket syntes icke böra ske vid senare tidpunkt
än den 1 juli 1945. Någon särskild medelsanvisning i samband härmed
förutsattes icke bliva erforderlig. För att få till stånd en bättre anordning
och lämpligare ägovidd å den nya försöksgården föreslogs vidare, alt

138

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

densamma skulle kompletteras genom inköp av ett intill densamma beläget
jordbruk, tillhörigt A. V. Bergstedt. Till bestridande av kostnaderna härför
äskades å kapitalbudgeten under Statens affärsverksfonder: Domänverket
ett investeringsanslag av 50 000 kronor. I skrivelse nr 309/1944 biföll riksdagen
vad Kungl. Majit sålunda föreslagit.

Sedermera anbefallde Kungl. Majit genom beslut den 9 juni 1944 domänstyrelsen
och styrelsen för lantbrukshögskolan att efter erforderligt samråd
med egnahemsstyrelsen gemensamt upprätta och till Kungl. Majit inkomma
med förslag såväl beträffande erforderliga åtgärder för de s. k. Hedquistska
egendomarnas överförande från jordfonden till statens domäners fond, som
ock rörande inköp för kronans räkning av det s. k. Bergstedtska hemmanet.
I anledning härav har domänstyrelsen i skrivelse den 1 juni 1945, med överlämnande
av yttranden från egnahemsstyrelsen och styrelsen för lantbrukshögskolan,
föreslagit, att den 1 juli 1945 skulle från jordfonden till statens
domäners fond överföras dels de s. k. Hedquistska egendomarna mot den
nedskrivning av jordfonden och uppskrivning av statens domäners fond,
varom Kungl. Majit sedermera efter förslag av domänstyrelsen och egnahemsstyrelsen
komme att förordna, dels ock det s. k. Bergstedtska hemmanet
— vilket numera inköpts för 50 000 kronor av egnahemsnämnden i Norrbottens
län — mot en ersättning till jordfonden av nämnda belopp, att gäldas
av domänstyrelsen från det för ändamålet anvisade investeringsanslaget.

Över domänstyrelsens förslag har riksräkenskapsverket den 21 juni 1945
avgivit utlåtande och därvid anfört i huvudsak följande.

Enligt domänstyrelsens föreliggande framställning skulle de s. k. Hedquistska
egendomarna överföras till domänfonden utan ersättning, varvid
jordfonden skulle nedskrivas och domänfonden uppskrivas med ett ännu
icke fastställt belopp. Riksräkenskapsverket vill härtill erinra, att jordfonden
är en förlagsfond, som bör erhålla kontant ersättning för avyttrade egendomar.
Jordfonden torde alltså icke böra användas såsom ett inköpskonto
för förvärv av statliga domäner. I proposition nr 139/1944 och jordbruksutskottets
utlåtande nr 49/1944 har förutsatts, alt överföring till domänfonden
skall ske utan medelsanvisning. Detta skulle enligt riksräkenskapsverkets
mening innebära, att ersättning till jordfonden skulle utgå från domänfondens
markförvärvsfond. Enligt vad riksräkenskapsverket under hand
erfarit äro emellertid kostnaderna för förvärvet så höga, att domänstyrelsen
icke anser sig kunna disponera markförvärvsfonden för detta ändamål.

I totalkostnaden ingå emellertid reparationskostnader och kostnader för
inköp av inventarier. Hur jordfonden skall ersättas för dessa kostnader är
icke utrett. Hänsyn bör vidare tagas till att den del av kostnaderna, som finansierats
med driftbudgetsanslag, icke ingå i jordfonden och ej heller i
annan kapitalfond.

Örn egendomen skall med värde ingå i domänfonden och utnyttjas av lantbrukshögskolan,
bör domänfonden tillföras viss ersättning för nyttjanderätten.
Hur denna ersättning skall finansieras är icke utrett.

Riksräkenskapsverket hemställer, att ärendet återremitteras till domänstyrelsen
för förnyad utredning så att frågorna om den ersättning som skall
utbetalas till jordfonden, det kapitalvärde som skall redovisas å domänfonden
och den årliga ersättning som skall utbetalas till domänfonden för nyttjanderätten
kunna lösas i ett sammanhang och eventuellt underställas riks -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

139

dagen. Redovisning å domänfonden per den 1 juli 1945 kan beslutas under
loppet av budgetåret 1945/46.

Med anledning av vad riksräkenskapsverket sålunda anfört har domänstyrelsen
i skrivelse den 11 december 1945 inkommit med nytt förslag i ämnet.
I skrivelsen har styrelsen -— under åberopande av vad egnahemsstyrelsen
i ett vid skrivelsen fogat yttrande anfört —• föreslagit, att de s. k. Hedquistska
egendomarnas bokföringsvärde å domänfonden måtte fastställas till
319 579 kronor 36 öre, samt att ett belopp av nämnda storlek måtte äskas av
riksdagen för beredande av ersättning till jordfonden.

Egnahemsstyrelsen har i nyssnämnda yttrande anfört i huvudsak följande.

Enligt uppgift från egnahemsnämnden i Norrbottens län uppgå de bokförda
inkomsterna och utgifterna från och med startandet av Öjebyns jordförmedlingsföretag
den 10 november 1938 till och med den 30 juni 1945 till
respektive 276 138 kronor 3 öre och 811 071 kronor 18 öre. Skillnaden mellan
inkomster och utgifter, 534 933 kronor 15 öre, utgör nettokostnaden för
jordförmedlingsföretaget sistnämnda dag. Jordförmedlingsföretagets värde
inklusive yttre inventarier och förråd den 1 juli 1945 kan sålunda beräknas
till nämnda belopp 534 933 kronor 15 öre. Av detta värde äro 369 579 kronor
36 öre bokförda på den från och med den 1 juli 1940 inrättade jordfonden,
medan återstoden avser medel, som före den 1 juli 1940 anvisats å
driftbudgeten till jordförmedlingsverksamhet i Norrland. För det belopp,
som finnes bokfört å jordfonden, bör denna fond, som är en förlagsfond,
ovillkorligen erhålla kontant ersättning. Då emellertid i beloppet 369 579
kronor 36 öre ingår värdet av det s. k Bergstedtska hemmanet, för vars inköp
1944 års riksdag å kapitalbudgeten under Statens affärsverksfonder:
Domänverket anvisat 50 000 kronor, synas sålunda ytterligare 319 579 kronor
36 öre böra anvisas för att jordfonden skall erhålla kontant ersättning
för hela det på fonden bokförda beloppet. Domänstyrelsen torde därför —
därest medel för ändamålet icke finnas disponibla — utverka, att Kungl.

Majit hos riksdagen måtte göra framställning om anvisande av medel för
att bereda jordfonden ersättning i nämnda hänseende. Däremot synes någon
ersättning för de medel, som anvisats å driftbudgeten, icke ovillkorligen
böra ifrågakomma.

Beträffande frågan med vilket kapitalvärde Hedquistska egendomarna böra
redovisas å domänfonden vill styrelsen meddela följande. Egendomarna
inköptes den 10 november 1938 för ett belopp av 150 000 kronor. Därefter
har från samma egendomar fastighetsförsäljningar skett till ett belopp av
25 247 kronor. Skillnaden mellan köpeskillingen och vad som erhållits vid
försäljningarna uppgår till 124 753 kronor. Vid beräkningen av förenämnda
kapitalvärde böra till sistnämnda belopp läggas de värden, vilka blivit investerade
i egendomarna. Hit är att hänföra dels byggnadsverksamheten å
egendomarna, vilken dragit en kostnad av tillhopa 222 151 kronor 27 öre,
dels ock nyodlingsverksamheten därstädes, för vilket ändamål utgivits 5 198
kronor 41 öre. Nu angivna kostnader representera alltså ett kapitalvärde
av (124 753 + 222 151: 27 + 5 198 :41 =) 352 102 kronor 68 öre.

Såsom framgår av det förut anförda förutsattes vid beslutet örn inrältande Departement».
av en ny försöksgård å de s. k. Hedquistska egendomarna vid Öjebyn, att chehnnämnda
egendomar skulle överföras från jordfonden lill domänfonden utan
någon särskild medelsanvisning i samband därmed. Emellertid torde, så -

140

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

som riksräkenskapsverket och egnahemsstyrelsen framhållit, med hänsyn
till jordfondens konstruktion vara lämpligare, att denna fond vid ifrågavarande
överlåtelse erhåller kontant ersättning med egendomens å fonden
bokförda värde. I förevarande fall skulle sålunda ett belopp av i runt tal
320 000 kronor behöva tillföras jordfonden. Då emellertid domänfondens
medel icke avsetts för transaktioner av förevarande slag, synes lämpligt, att
å kapitalbudgeten under Statens affärsverksfonder: Domänverket ett särskilt
anslag av nyssnämnda storlek äskas av riksdagen för ändamålet. Enär ifrågavarande
överföring avsetts skola ske senast per den 1 juli 1945, torde anslaget,
som synes böra benämnas Inköp av viss mark vid Öjebyn i Norrbottens
län, böra uppföras å tilläggsstat till riksstaten för löpande budgetår.
Det torde få ankomma å Kungl. Majit att meddela närmare föreskrifter rörande
anslagets disposition ävensom de övriga bestämmelser, som i förevarande
sammanhang kunna vara erforderliga.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Inköp av viss mark vid Öjebyn i Norrbottens län å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett
investeringsanslag av ....................kronor 320 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar
Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Bengt Holmgren.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

141

Bihang.

Förteckning

över av Kungl. Maj:t hos riksdagen äskade anslag å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1945/46.

Driftbudgeten.

A. Egentliga statsutgifter.

I. Kungl, hov- och slottsstaterna.

Kronor

B- 1 Polis-, lvs- och renhållning samt brandväsendet vid de kungl.

slotten.............................................. 12 000

II. Justitiedepartementet.

Hovrätterna:

C: 9 a Flyttning av Göta hovrätts arkiv..................... 80 000

G: 14 Tillfälligt lönetillägg, förslagsanslag...................... 550 000

630 000

III. Utrikesdepartementet.

Avlöningar vid beskickningar och konsulat:

B: 4 Skrivbiträden, reservationsanslag....................... 100 000

B: 11 Lastkommittén i New York, förslagsanslag ............... 250 000

C: 2 Tillfälliga representationskostnader, reservationsanslag...... 10 000

D: 13 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
.............................................. 25 000

D: 14 a Utländska pressbesök, reservationsanslag.................. 50 000

D: 19 Tillfälligt lönetillägg, förslagsanslag ..................... 80 000

515 000

IV. Försvarsdepartementet.

Flygmateriel m. m.:

C: 116 Underhåll av flygmateriel, reservationsanslag............ 875 000

C: 119 Motorfordon och motorbåtar, reservationsanslag......... 215 000

Krigsarkivet:

D: 7 a Inredning m. m. i krigsarkivets nybyggnad, reservationsanslag
............................................ 114 000

E: 12 b Historik över den militära försvarsberedskapen m. m., reservationsanslag
...................................... 55 000

E: 30 Tillfälligt lönetillägg, förslagsanslag...................... 12 500 000

13 759 000

142

Kungl. Mai:ts proposition nr 2.

V. Socialdepartementet.

Kronor

B: 27 Bidrag till inrättande av pensionärshem, reservationsanslag 2 000 000
B: 62 a Blindvård:

Vissa nybyggnader för en central depå för blindas arbeten,

reservationsanslag................................... 46 000

Provinsialläkarstaten:

Förste provinsialläkare och provinsialläkare m. fl.:

C: 14 a Bidrag för anskaffande av bostäder åt provinsialläkare å

landsbygden, reservationsanslag.................... 36 000

Sinnessj ukvårdsanstalter:

Statens sinnessjukhus:

C: 17 a Utrustning av nya sinnessjukhus, reservationsanslag ... 549 000

C: 75 a Anskaffande av apparatur m. m. för allmän skärmbildsunder sökning,

reservationsanslag..........................r. 385 000

C: 82 a Odontologisk försöksverksamhet vid Vipeholms sjukhus i

Lund, reservationsanslag.............................. 30 000

G: 17 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
.......................................... 500 000

G: 17 a Jordbrukets byggnadsstudiekommitté, reservationsanslag.... 90 000

G: 23 Tillfälligt lönetillägg, förslagsanslag...................... 4 100 000

7 736 000

VI. Kommunikationsdepartementet.

Väghållningen på landet samt i städer och stadsliknande samhällen,
där kronan är väghållare:

B: 11 Barmarksunderhållet, reservationsanslag, att avräknas mot

automobilskattemedlen............................. 8 000 000

F: 6 a Bidrag till upprättande av brandkårer, reservationsanslag . . 5 400

G: 18 Tillfälligt lönetillägg, förslagsanslag...................... 350 000

8 355 400

VII. Finansdepartementet.

E: 7 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
.......................................... 150 000

E: 14 Tillfälligt lönetillägg, förslagsanslag...................... 1 500 000

1650 000

VIII. Ecklesiastikdepartementet.

Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:

D: 13 Undervisningsmateriel m. m., reservationsanslag......... 3 000

Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

E: 17 a Utrustning för hygieniska institutionen................ 6 500

U niversitetssj ukhus:

Serafimerlasarettet:

E: 28 a Ändringsarbeten inom neurokirurgiska kliniken, reservationsanslag
.................................. 39 500

E: 32 Bidrag till allmänna barnbördshuset i Stockholm....... 30 000

J: 35 Fortbildningskurs för vissa lärare inom yrkesundervisningen,

reservationsanslag..................................... 12 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

143

Kronor

Statens studielån:

K: 10 Studielånenämnden................................... 10 000

N: 13 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
.......................................... 400 000

N: 14 Extra utgifter, reservationsanslag........................ 25 000

N: 21 a Tillfälligt lönetillägg, förslagsanslag...................... 2 000 000

2 526 000

IX. Jordbruksdepartementet.

Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter:

G: 42 a Särskilda undersökningar, reservationsanslag............ 9 000

G: 47 Befrämjande av landsbygdens elektrifiering, reservationsanslag
.............................................. 2 000 000

G: 48 Bidrag till bestridande av kostnaderna för lantbruksmöten . 60 000

Statens skogsmästarskola:

J: 11 a Byggnadsarbeten, reservationsanslag.................... 10 000

Skogsvård m. m.:

J: 20 Skogsvårdens befrämjande............................ 50 000

Distriktslantmätare och extra lantmätare m. fl.:

K: 5 a Provisorisk avlöningsförbättring till viss biträdespersonal

hos distriktslantmätare och extra lantmätare, förslagsanslag
............................................ 60 000

Understöd åt jorddelningsväsendet m. m.:

K: 11 a Bidrag till ersättning åt vissa förrättningsmän enligt lagen

örn enskilda vägar, förslagsanslag.................... 25 000

N: 9 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
.............................................. 175 000

N: 15 a Tillfälligt lönetillägg, förslagsanslag...................... 475 000

2 864 000

X. Handelsdepartementet.

C: 30 Bidrag till standardiseringsverksamheten ................. 82 500

F: 4 a Ersättningar för vissa skador i samband med den s. k. Hansa katastrofen,

förslagsanslag............................ 25 000

F: 14 Tillfälligt lönetillägg, förslagsanslag...................... 500 000

607 500

XI. Folkhushållning sdepartementet.

C: 4 Undanförsel av varuförråd, reservationsanslag............. 660 000

D: 16 Tillfälligt lönetillägg, förslagsanslag....................... 5 500

665 500

XIV. Riksdagen och dess verk.

33 Tillfälligt lönetillägg, förslagsanslag...................... 65 000

Säger för driftbudgeten 39 385 400

144 Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Kapitalbudgeten.

Kapitalinvestering.

I. Statens afl årsverksfonder.

A. Postverket.

Kommunikationsdepartementet:
lia Förvärv av billinjer..................................

B. Telegrafverket.

Kommunikationsdepartementet:

21 Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka mellan ortsledningar.

.....................................

D. Statens vattenfallsverk.

Kommunikationsdepartementet:

2 Kraftstation vid Forsmoforsén........................

3 Kraftstation vid Hölleforsen..........................

8 Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande

arbeten vid statens kraftverk.......................

E. Domänverket.

Jordbruksdepartementet:

3 Inköp av viss mark vid Öjebyn i Norrbottens län

II. Luftfartsfonden.

Kommunikationsdepartementet:
6 Aktieteckning i aktiebolaget Aerotransport ..

III. Statens allmänna fastighets fond.

Kommunikationsdepartementet:

16 f Inredningsarbeten för länsstyrelsen i Uppsala län.......

16 g Nybyggnad för länsstyrelsen i Jönköpings län..........

16 h Anordnande av häradsskrivarkontor...................

Ecklesiastikdepartementet:

20 a Uppförande av byggnad för medicinsk-kemiska och farmakologiska
institutionerna vid universitetet i Uppsala . ..
28 a örn- och tillbyggnad av tandläkarinstitutets lokaler.....

Kronor

300 000

5 000 000

2 000 000
3 000 000

2 500 000
7 500 000

320 000

13 120 000

8 080 000

250 000
600 000
2 500 000

150 000
76 000

3 576 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

145

IV. Försvarets fonder.

A. Försvarets fastighetsfond.

Kronor

Arméns delfond:

11 c Täckning av utgift för förbättringsarbeten å Norrlands

dragonregementes skolskjutningsbana................ 56 000

lid Täckning av utgift för utvidgning av infanteriskjutskolans

övningsområde.................................... 5 100

61 100

C. Försvarets fabriksfond.

9 Täckning av utgift för förvärv av mark vid ammunitions fabriken

i Karlstad.................................. 20 300

81 400

V. Statens utlånings fonder.
Socialdepartementet:

2 Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade,

barnrika familjer.................................. 20 000 000

VI. Fonden för låneunderstöd.
Socialdepartementet:

1 Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet......... 25 000 000

6 a Lån till uppförande i Stockholm av en byggnad för blinda 500 000

25 500000

IX. Diverse kapitalfonder.

Kommunikationsdepartementet:

1 Väg- och vattenbyggnadsväsendets förrådsfond......... 5 050 000

Summa för kapitalbudgeten 75 407 400

Bihang till riksdagens protokoll IDAG. i sand. Nr 2.