Kungl. Maj.ts proposition nr 28 (Proposition 1945:28)

Kungl. Maj.ts proposition nr 28.

Nr 28.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om
val av borgmästare och lagfaren rådman; given Stockholms
slott den 26 januari 1945.

Under åberopande av bilagda i statsrådet förda protokoll vill Kungl. Maj:t
härmed föreslå riksdagen att, under förutsättning att av riksdagen såsom
vilande antaget förslag till ändrad lydelse av § 31 regeringsformen varder
slutligen godkänt, antaga härvid fogade förslag till lag om val av borgmästare
och lagfaren rådman.

GUSTAF.

Thorwald Bergquist.

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 28.

Kungl. Maj:ts proposition i.r

Förslag

till

Lag

om val av borgmästare och lagfaren rådman.

I anledning av § 31 regeringsformen förordnas som följer.

Inledande bestämmelser.

1 §•

När befattning som borgmästare eller lagfaren rådman blivit ledig, skall
för upprättande av förslag till befattningens besättande förrättas val enligt
vad nedan stadgas.

Konungen äger förordna örn uppskov med befattningens besättande. Väckes
i stad fråga om uppskov och sökes sådant inom en månad från det befattningen
blev ledig, eller skall efter vad särskilt är stadgat anmälan örn ledigheten
göras hos Konungen, skall med åtgärd för befattningens tillsättande
anstå till dess Konungen förordnat att befattningen skall besättas eller tiden för
meddelat uppskov gått till ända.

Förberedande åtgärder.

2 §•

Där ej med besättande av ledigbliven befattning skall anstå, har magistraten
att ofördröjligen i allmänna tidningarna och medelst anslag å rådhuset
kungöra ledigheten, med tillkännagivande att till Konungen ställd
ansökan till befattningen, åtföljd av t jänsteför teckning, skall hava inkommit
till magistraten inom en månad från det kungörelsen blivit införd i allmänna
tidningarna.

3 §.

Efter ansökningstidens utgång skall magistraten överlämna ansökningshandlingarna
till hovrätten, som har att avgiva yttrande rörande sökandena
och ordningen mellan de tre vilka enligt hovrättens mening med hänsyn till
förtjänst och skicklighet böra främst ifrågakomma, med anmärkande tilllika
örn hovrätten finner någon av sökandena icke vara behörig till befattningen.
Då fråga är om rådmanstjänst, skall magistraten vid ansökningshandlingarnas
överlämnande till hovrätten avgiva eget utlåtande i ärendet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 28-

Sedan handlingarna i ärendet återställts, har magistraten, då borgmästartjänst
skall tillsättas, att omedelbart föranstalta om val enligt vad nedan sägs;
är fråga om rådmanstjänst, skall magistraten överlämna handlingarna jämte
hovrättens yttrande till stadsfullmäktige.

Val av borgmästare.

4 §.

För val av borgmästare gäde med de undantag som föranledas av föreskrifterna
i denna lag i tillämpliga delar vad om val av stadsfullmäktige är
stadgat.

5 §•

Magistraten skall utsätta dag, tider och ställen för valet.

Kungörelse om valet skall minst två veckor förut anslås å rådhuset och
därjämte inom samma tid införas i den eller de tidningar, vari kommunala
meddelanden för staden intagas. I kungörelsen skall meddelas uppgift å
sökandena till befattningen och ordningen mellan de tre i hovrättens yttrande
främst upptagna, med anmärkande tillika om någon av sökandena enligt
hovrättens mening icke är behörig till befattningen. I kungörelsen skall tillkännagivas
dag, tider och ställen för valet samt varest ansökningshandlingarna
och hovrättens yttrande under tiden till valet tillhandahållas de röstberättigade.

6 §.

För valet utgör staden en valkrets, vilken dock, där så för rösternas uppsamlande
anses nödigt, må av magistraten delas i lämpligt antal valdistrikt.
Vid sådana skilda förrättningar äger magistraten låta sig företrädas av deputerade,
tre i varje valdistrikt, av vilka en av magistraten förordnas till
ordförande. Till deputerad må i händelse av behov utses den som eljest ej
tillhör magistraten. I den mån suppleanter för valförrättarna eller särskilda
protokollförare anses erforderliga må sådana av magistraten förordnas.

Valsedel må avlämnas endast vid förrättning som avses i första stycket;
och skall förty vad i kommunala vallagen stadgas om rätt att i vissa fall
avlämna valsedel å postanstalt, beskickning eller konsulat icke äga tillämpning.

7 §•

Valsedel må ej förses med partibeteckning. Valsedel skall innehålla namn
å en, två eller tre till befattningen behöriga personer. Namnen skola å valsedeln
uppföras i följd, det ena under det andra.

Är något namn å valsedel överstruket, eller framgår med avseende å något
där förekommande namn ej fullt otvetydigt vem därmed åsyftas, eller
upptager valsedel namn å någon som är obehörig, anses sådant namn såsom
obefintligt. Äro å valsedel upptagna flera giltiga namn än Ire, anses det
eller de sista övertaliga namnen såsom obefintliga.

Kungl. Maj:ts proposition nr 28.

8 §•

Sammanräkning av valsedlarna skall påbörjas inom sju dagar efter valdagen.
Särskild sammanräkning skall ske för besättande av vart och ett av
de tre förslagsrummen.

Vid första sammanräkningen gäller varje valsedel såsom hel röst för det
första, såsom halv röst för det andra och såsom tredjedels röst för det tredje
å densamma upptagna namnet. Det namn som fått högsta rösttalet erhåller
första förslagsrummet.

Vid andra sammanräkningen gäller valsedel, vilken icke upptager det
namn sorn erhållit första förslagsrummet, på det sätt som för första sammanräkningen
stadgats. Valsedel, vilken innehåller det namn som uppförts
i första förslagsrummet, gäller såsom halv röst för det första och såsom
tredjedels röst för det andra av de återstående namnen. Det namn som vid
sammanräkningen fått högsta rösttalet erhåller andra förslagsrummet.

Vid tredje sammanräkningen gäller valsedel, som icke upptager något av
de redan på förslaget uppförda namnen, på det sätt som för första sammanräkningen
stadgats. Valsedel, som upptager ett av dessa namn, gäller såsom
halv röst för det första och såsom tredjedels röst för det andra av de återstående
namnen. Valsedel, som upptager båda de uppförda namnen, gäller
såsom tredjedels röst för det återstående namnet. Det namn som vid tredje
sammanräkningen fått högsta rösttalet erhåller tredje förslagsrummet.

Mellan lika rösttal skiljes genom lottning.

Därest vid sammanräkningen av rösterna befinnes, att någon som ej är
sökande till befattningen skulle enligt ovan upptagna bestämmelser ifrågakomma
till ett av förslagsrummen, har magistraten att inhämta uppgift av
honom huruvida han är villig att mottaga kallelsen. Förklarar han sig ej
vara villig att mottaga densamma, eller avgiver han icke svar å magistratens
förfrågan inom två veckor efter det meddelandet blivit honom i rekommenderat
brev tillsänt, betraktas hans namn såsom obefintligt och företages
med iakttagande härav i nödig utsträckning ny sammanräkning av rösterna.

9 §•

Så snart efter slutförd sammanräkning av rösterna kan ske skall magistraten,
med ledning av ovan lämnade föreskrifter, upprätta förslag till besättande
av befattningen. Å tid, som meddelas genom anslag å rådhuset och
medelst införande av kungörelse i den eller de tidningar, vari kommunala
meddelanden för staden intagas, skall valets utgång offentligen tillkännagivas
å rådhuset genom uppläsning av de vid sammanräkningen och förslagets
upprättande förda protokollen, och skall därvid jämväl besvärshänvisning
lämnas. Valförrättningen anses därmed avslutad.

10 §.

över valet må anföras besvär vilka, ställda till Konungen, skola inom
tjugu dagar efter valförrättningens avslutande hava inkommit till länsstyrelsen,
som efter inhämtande av vederbörandes förklaringar har att med

Kungl. Maj:ts proposition nr 28•

eget yttrande insända besvärshandlingarna till Konungen. Ej må klagan över
något av magistraten på grand av denna lag meddelat beslut föras annorledes
än i sammanhang med klagan över valet.

Val av lagfaren rådman.

11 §•

Val av lagfaren rådman förrättas av stadsfullmäktige med iakttagande av
vad nedan stadgas.

12 §.

Valet skall förrättas med enkla, slutna och omärkta sedlar.

I övrigt gäde i fråga örn valet vad i 7 och 8 §§ är stadgat; dock må å valsedel
ej upptagas namn å någon som ej inom föreskriven tid sökt tjänsten.
Förekommer å valsedel sådant namn, anses det såsom obefintligt.

13 §.

Så snart efter slutförd sammanräkning av rösterna kan ske skola stadsfullmäktige,
med ledning av ovan lämnade föreskrifter, upprätta förslag till
besättande av befattningen. Protokoll över sammanräkningen och förslagets
upprättande skall jämte handlingarna i ärendet tillställas magistraten.

14 g.

Vill någon klaga över valet, gäde därom vad i fråga om besvär över stadsfullmäktiges
beslut i allmänhet är stadgat.

Gemensamma bestämmelser.

15 §.

Avlämnade valsedlar skola, sedan de uppräknats och protokollförts, förvaras
under försegling till dess valet vunnit laga kraft eder i händelse av besvär
dessa blivit avgjorda.

16 §.

Protokollet över valförrättningen skall jämte övriga handlingar i ärendet
av magistraten insändas tid länsstyrelsen, som efter det valet vunnit laga
kraft ofördröjligen översänder handlingarna tid Konungen.

Denna lag träder i kraft den dag, då Konungen låter i riksdagen uppläsa
öppet brev att kungörelse utfärdats om ändrad lydelse av § 31 regeringsformen.
Genom lagen upphävas lagen den 14 mars 1921 (nr 89) om val av borgmästare
i stad med magistrat samt av rådmän och magistratssekreterare i
Stockholm så ock vad i lag eder särskild författning eljest finnes mot denna
lag stridande.

Kungl. Maj.ts proposition nr 28.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 26 januari 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,

Domö, Gjöres, Ewerlöf, Ohlin, Danielson, Andrén.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Bergquist, anmäler efter gemensam
beredning med chefen för socialdepartementet fråga om ändrade
bestämmelser rörande val av borgmästare och lagfaren rådman samt anför
följande.

Bestämmelser i regeringsformen.

I § 31 regeringsformen i dess gällande lydelse föreskrives, att då fråga uppkommer
om utseende av borgmästare i stad med egen jurisdiktion, stadens
röstberättigade män och kvinnor äga föreslå tre behörige personer, varefter
Konungen bland de föreslagna utnämner en till innehavare av befattningen.
På samma sätt skall förhållas med rådmans- och magistratssekreteraresysslorna
i Stockholm. Närmare bestämmelser om val för upprättande av förslag
till ifrågavarande befattningar skola meddelas genom särskild, av Konungen
och riksdagen samfällt stiftad lag. Med stöd av sistnämnda stadgande har utfärdats
lagen den 14 mars 1921 om val av borgmästare i stad med magistrat
samt av rådmän och magistratssekreterare i Stockholm. I fråga örn rådmanstjänsterna
i andra städer än Stockholm gäller på grund av äldre författningar,
att rådman utses av stadsfullmäktige, varefter länsstyrelsen utfärdar fullmakt
för den valde.

Enligt 4 kap. 2 § nya rättegångsbalken skola borgmästare och rådman utnämnas
av Kungl. Maj:t. Därvid förutsättes, att val dessförinnan skall äga
rum. Några bestämmelser om valet ha ej upptagits i paragrafen, utan detta
ämne har hänvisats till särskild lagstiftning.

Med skrivelse den 17 mars 1944 överlämnade processlagberedningen betänkande
med förslag till lag om införande av nya rättegångsbalken m. m. (SOU
1944: 9 och 10). Betänkandet innehöll bland annat utkast till viss ändring av
§ 31 regeringsformen. Ett med detta utkast överensstämmande förslag till
grundlagsändring framlades därefter för 1944 års riksdag och antogs av riksdagen
som vilande. Förslaget innebär icke någon ändring i fråga om reglerna
för tillsättning av borgmästartjänst. Stadgandet att samma regler som för
borgmästareänst skola tillämpas med avseende å rådmän och magistratssekreterare
i Stockholm har däremot ersatts med en för alla städer gällande före -

Kungl. Maj:ts proposition nr 28.

skrift att, då lagfaren rådman skall tillsättas, staden äger föreslå tre behörige
personer, av vilka Konungen utnämner en till befattningen. Det har förutsatts,
att stadens förslagsrätt i detta fall skall utövas av stadsfullmäktige. Vad angår
valproceduren hänvisas liksom beträffande borgmästartjänst till särskild, av
Konungen och riksdagen samfällt stiftad lag.

Processlagberedningens förslag.

Processlagberedningen, som ansett att bestämmelserna om borgmästarval
och rådmansval borde sammanföras i en gemensam lag, har i enlighet härmed
utarbetat ett förslag till lag om val av borgmästare och lagfaren rådman
i stad.

I 1 § av detta förslag meddelas bestämmelser om kungörande av ledighet
å borgmästar- eller rådmanstjänst samt örn ordningen för sökande av sådan
tjänst. Paragrafen ansluter sig nära till motsvarande stadganden i 1921 års
lag örn val av borgmästare m, m.

Första stycket av 2 § innehåller en allmän föreskrift att för val av borgmästare
i tillämpliga delar skall gälla vad om val av stadsfullmäktige är
stadgat. Från denna regel, som hämtats från 6 § i 1921 års lag, ha dock av
praktiska skäl gjorts vissa undantag, vilka likaledes äga motsvarighet i gällande
rätt.

I andra stycket har upptagits bestämmelse att val av rådman skall förrättas
av stadsfullmäktige. Detta iimebär, i överensstämmelse med det förslag till
grundlagsändring som framlagts vid 1944 års riksdag, att rådman i Stockholm
icke längre skall väljas av de röstberättigade direkt.

Under 3—5 §§ givas regler om vad magistraten efter ansökningstidens utgång
har att iakttaga med avseende å valets förberedande och verkställande.

I denna del innefatta de föreslagna stadgandena den nyheten, att inkomna
ansökningshandlingar före valet skola översändas till hovrätten för inhämtande
av hovrättens yttrande angående sökandenas kvalifikationer för befattningen.
Som beredningen erinrar har ett förslag i sådan riktning framlagts redan
tidigare i ett av särskilda sakkunniga den 8 november 1933 avgivet betänkande
angående ordningen för stadsdomartjänsternas tillsättande m. m.
(SOU 1933:31). I de yttranden som avgåvos över sistnämnda betänkande
tillstyrktes i allmänhet vad de sakkunniga förordat i detta avseende. Från
vissa håll gjordes dock gällande att därigenom städernas självbestämningsrätt
skulle trädas för nära. Häremot erinrar beredningen, att hovrättens yttrande
blott avsetts att tjäna till vägledning för valmännen. En sådan vägledning
vore enligt beredningens uppfattning desto mera påkallad som det endast i
undantagsfall kunde väntas att väljarna skulle kunna skaffa sig mera ingående
kännedom om samtliga sökande. De upplysningar om sökandena som
kunde inhämtas på privat väg komme helt naturligt ofta att sakna nödig
objektivitet. Enligt beredningens mening vore därför en prövning av offentlig
myndighet ägnad att underlätta valmännens ställningstagande och därigenom
bereda ökad trygghet för ett lämpligt val.

I vissa remissyttranden över 1933 års förslag förordades, att uppdraget att

Kungl. Maj:ts proposition nr 28.

avgiva yttrande angående de sökande till stadsdomartjänst skulle överlämnas
åt magistraten i stället för åt hovrätten. Beredningen bär framhållit, att vad
borgmästarval beträffade flera skäl talade mot en dylik ordning. Vid sådant
val vore ej sällan en eller flera av magistratens ledamöter sökande. På grund
härav och med hänsyn till borgmästarens ställning inom magistraten funne
beredningen det mindre lämpligt att yttrande avgåves av denna myndighet.
I fråga om rådmansval förelåge väl icke lika starka skäl för yttrande av
högre myndighet än magistraten. Beredningen ansåge emellertid det vara av
värde, att hovrätten även vid rådmansval finge tillfälle att tillkännagiva de
synpunkter som av hovrätten i allmänhet tillämpades beträffande domarutnämningar.

Som ett alternativ till förslaget, att den yttranderätt som i 1933 års betänkande
tillagts hovrätten i stället skulle anförtros åt magistraten, hemställdes
i vissa yttranden över sistnämnda betänkande, att magistraten vid ansökningshandlingarnas
överlämnande till hovrätten skulle få uttala sig angående den
ordning i vilken magistraten ansåge de sökande böra ifrågakomma. I fråga
om borgmästartjänst har beredningen av de skäl som nyss angivits ansett sig
icke böra biträda denna hemställan. Vad åter angår rådmanstjänst har beredningen
däremot icke funnit anledning till erinran mot förslaget. Beträffande
sådan tjänst har beredningen också ansett starkare skäl föreligga att inhämta
även magistratens mening. På grund härav har i 5 § av beredningens
förslag upptagits föreskrift att, då fråga är om rådmansval, magistraten skall
vid ansökningshandlingarnas översändande till hovrätten bifoga eget yttrande.

Vad angår den närmare innebörden av hovrättens uppgift förordades i 1933
års betänkande, att hovrätten skulle upprätta förslag å de tre sökande som
med hänsyn till förtjänst och skicklighet främst borde ifrågakomma till befattningen.
I vissa av de yttranden som avgåvos över betänkandet uttalades
farhågor för att hovrätten vid sitt bedömande komme att taga alltför stor
hänsyn till formella meriter och att frågan om de sökandes kompetens från
administrativa och kommunala synpunkter icke komme att bliva tillbörligt
beaktad. Med anledning därav har beredningen, för att starkare framhålla
att hovrätten har att beakta alla de omständigheter som äro av betydelse, förordat
att som kvalifikationsgrund uttryckligen omnämnes, jämte förtjänst
och skicklighet, även lämplighet för befattningen. I överensstämmelse därmed
har i beredningens text hovrättens uppgift angivits vara att avgiva yttrande
rörande de sökande samt ordningen mellan de tre som enligt hovrättens mening
med hänsyn till förtjänst och skicklighet samt lämplighet i övrigt för
befattningen borde främst ifrågakomma vid valet. Härjämte skall hovrätten
anmärka, om hovrätten finner någon av de sökande icke vara till befattningen
behörig.

Sedan hovrättens yttrande avgivits, skall det enligt förslaget åligga magistraten
att bringa yttrandet till valmännens kännedom. Vid borgmästarval
skall sålunda i valkungörelsen angivas, förutom sökandenas namn, även ordningen
mellan de tre som hovrätten satt främst samt varest hovrättens yttrande
under tiden till valet hålles tillgängligt för de röstberättigade. Har hov -

Kungl. Maj.ts proposition nr 28-

rätten funnit någon av sökandena obehörig, skall jämväl detta anmärkas i
kungörelsen. Vid rådmansval skall magistraten överlämna hovrättens yttrande
till stadsfullmäktige.

I 6—8 §§ i förslaget ha upptagits bestämmelser om valsättet samt angående
valsedlarnas innehåll och röstberäkningen m. m.

Liksom enligt gällande rätt skall enligt förslaget vid val av borgmästare
å valsedel kunna upptagas namn å person som icke sökt befattningen. Om
röstsammanräkningen ger till resultat att sådan person ifrågakommer till
förslagsrum, skall det åligga magistraten att inhämta uppgift av honom huruvida
han är villig att mottaga kallelsen. Förklarar han sig ej vara villig eller
svarar han icke på magistratens förfrågan inom viss tid, betraktas hans
namn som obefintligt och ny sammanräkning verkställes.

Beredningen har övervägt, om icke rätten att rösta på personer utom sökandenas
krets borde upphöra. Som framgår av beredningens betänkande
framställdes under förarbetena till 1921 års lag från flera håll yrkanden i
sådan riktning. Föredragande departementschefen erinrade emellertid, att
exempel kunde anföras på att personer som varit synnerligen lämpliga som
borgmästare icke velat anmäla sig som sökande men sedermera då röstningen
medfört att de kunnat uppföras på förslag ställt sig till förfogande
och även blivit utnämnda till befattningen. Då rätten att rösta även å annan
än sökande alltså i vissa fall varit till fördel, fann departementschefen
valrätten i fråga om borgmästartjänst icke böra begränsas till de sökande.
Även beredningen har, under hänvisning till vad sålunda yttrades, ansett övervägande
skäl tala för att den gällande ordningen på denna punkt bibehålies.

I fråga örn rådmansval har beredningen däremot ansett, att valrätten borde
begränsas på sätt som nyss angivits. I förslaget stadgas därför, i anslutning
till vad nu gäller om val av rådman i Stockholm, att valsedel vid rådmansval
icke må upptaga någon som ej anmält sig som sökande till befattningen.

Även beträffande valsedlarnas innehåll i övrigt samt sättet för röstberäkningen
överensstämmer förslaget med 1921 års lag.

Under 9—11 §§ innehåller förslaget slutligen vissa stadganden angående
protokoll över valförrättning samt om klagorätt m. m. Dessa stadganden
ansluta sig såvitt angår val av borgmästare till motsvarande föreskrifter i
1921 års lag och beträffande rådmansval till bestämmelserna i lagen den
6 juni 1930 om kommunalstyrelse i stad.

Yttranden.

över processlagberedningens förslag lia utlåtanden infordrats från rikets
hovrätter och samtliga länsstyrelser. Genom länsstyrelserna lia magistraterna
och stadsfullmäktige i vissa städer, vilkas hörande kunde anses vara av
särskilt intresse, erhållit tillfälle att yttra sig i ärendet. Av denna möjlighet
lia vederbörande i allmänhet begagnat sig. Härjämte föreligga yttranden
från styrelserna för svenska stadsförbundet och föreningen Sveriges stadsdomare.

Kungl. Maj.ts proposition nr 28.

Såvitt angår de allmänna grunderna för förslaget har detsamma
i flertalet yttranden tillstyrkts eller lämnats utan erinran.

Magistraten i Umeå har sålunda anfört följande.

Processlagberedningen framhåller i förslagets motiv, att det icke kan bestridas,
att de grunder, som nu gälla i fråga om städernas domarval, icke
innebära fullgoda garantier för en tillfredsställande rekrytering. Detta sammanhänger
i främsta rummet med att den korporation, åt vilken valet är
anförtrott, icke äger tillräcklig kännedom örn de sökande eller erforderlig
sakkunskap för att rätt bedöma deras kvalifikationer såsom domare.

De sålunda framställda erinringarna mot nuvarande ordning äro i stort
sett berättigade. Med visst fog torde emellertid kunna påstås, att Kungl.
Maj:t på senare tid vid utövandet av sin utnämningsrätt fäst mindre avseende
vid de på förslaget uppfördas rösttal än deras kvalifikationer för tjänsten.
De allra väsentligaste olägenheterna med den nuvarande ordningen torde
på detta sätt hava undanröjts. Å andra sidan kan det ingrepp i den
kommunala självbestämmanderätten, som de sakkunnigas förslag innebär,
icke anses vara av den beskaffenhet, att förslaget av denna anledning icke
bör upphöjas till lag. Sett ur enbart objektiva synpunkter kan den upplysning
rörande de sökandes kvalifikationer och lämplighet, som hovrättens
yttrande avser att lämna, för de väljande endast vara att hälsa med tillfredsställelse.
Även om risk föreligger, att administrativa meriter vid hovrätternas
bedömande komma att tillerkännas jämförelsevis ringa värde, förefaller
den omständigheten i allt fall komma att sakna betydelse, då det
endast torde vara en tidsfråga när stadsdomarnas befattning med administrativa
bestyr upphör. Magistraten hyser därför den uppfattningen att det
nu framlagda förslaget är väl ägnat att undanröja de olägenheter, som varit
förknippade med det nuvarande systemet, och har för sin del icke något
att erinra mot att förslaget lägges till grund för lagstiftning i ärendet.

Stadsfullmäktige i Trelleborg lia gjort följande uttalande.

Såsom allmänt omdöme om processlagberedningens föreliggande förslag
torde först böra framhållas, att städernas självbestämningsrätt i vissa avseenden
väsentligt inskränkts genom förslaget. Detta gäller särskilt i fråga
om rådmansval: under det att stadsfullmäktige hittills själva valt dessa befattningshavare,
skulle fullmäktiges befogenhet för framtiden inskränka sig
till att upprätta förslag på tre personer av vilka en skulle utnämnas av
Kungl. Maj:t. Även den föreslagna regeln, att ansökningar till stadsdomartjänst
före valet skulle underställas hovrättens bedömande, måste otvivelaktigt
anses innebära en viss försvagning av städernas fria prövningsrätt.
Visserligen framhålles uttryckligen, att hovrättens förslag icke är avsett att
vara bindande, men detta förhållande torde icke böra tillmätas någon reell
betydelse. Det förefaller nämligen knappast troligt, att städerna annat än i
sällsynta undantagsfall skulle anse sig kunna gentemot hovrättens auktoritativa
uttalande hävda en självständig uppfattning. Då hovrätten torde komma
att grunda sitt utlåtande i huvudsak på sökandenas formella meriter,
kan följden härav givetvis tänkas bliva, att den särskilt vid borgmästarval
önskvärda hänsynen till sökandenas rent personliga egenskaper och förutsättningar
för befattningen, ävensom deras speciella meriter på det administrativa
och kommunala området icke vinner tillräckligt beaktande. Å
andra sidan torde det, såsom beredningen framhållit, i allmänhet innebära
en avgjord fördel, att en myndighet med hovrättens kompetens och erfarenhet
beredes tillfälle att granska ansökningshandlingarna och avgiva utlå -

Kungl. Maj.ts proposition nr 28.

tande om sökandenas kvalifikationer. Fördelen med denna ordning torde i
själva verket få anses så betydande även för städerna, att den uppväger de
påtalade nackdelarna.

Å andra sidan har beträffande principerna för stadsdomartjänsternas tillsättande
en minoritet inom Göta hovrätt uttalat, att det icke vöre lämpligt
att domare tillsattes efter val. Domstolarnas verksamhet vore en helt statlig
funktion, och de olika principer som gällde vid tillsättning av domartjänster
i domsagorna och överdomstolarna å ena sidan samt borgmästare
och rådmän å andra sidan berodde på historiska och ej på sakliga skäl.
Tillsättning efter val lämnade icke garanti för tillfredsställande rekrytering,
även om genom valet endast uppgjordes ett förslag inom vilket den utnämnande
myndigheten vore bunden. Magistraterna i Göteborg och Karlskrona
samt styrelsen för stadsdomarföreningen ha likaledes anfört, att det
principiellt vore oriktigt att domare tillsattes efter val.

Även Stockholms magistrat har uttalat den uppfattningen, att det vore
riktigast att tillsättningen av de viktigaste stadsdomartjänsterna helt lades
i Kungl. Maj:ts hand. I viss anslutning till denna uppfattning har magistraten
ifrågasatt, att såvitt anginge tillsättning av rådman skulle meddelas
särskilda bestämmelser till förekommande av att Kungl. Majit bleve alltför
bunden i sin utnämningsrätt. Härom har magistraten anfört följande.

I syfte att de väljande skola erhålla vägledning för bedömande av sökandenas
kvalifikationer har processlagberedningen föreslagit, att magistraten
skall med eget utlåtande överlämna ansökningshandlingarna till hovrätten
samt att hovrätten har att avgiva yttrande rörande sökandena och ordningen
mellan de tre, vilka enligt hovrättens mening med hänsyn till förtjänst och
skicklighet samt lämplighet i övrigt böra främst ifrågakomma vid valet.
Även örn det må antagas, att genom sådan vägledning utsikterna väsentligt
ökats för att de mest meriterade skola komma att uppföras på förslaget, lärer
man dock icke kunna bortse från att det dock i vissa fall kan tänkas
att politiska eller möjligen andra ovidkommande synpunkter kunna komma
att öva inflytande vid förslagets uppgörande. För den händelse att stadsfullmäktige
skulle komma att på samtliga tre platser uppföra sökande, som
varken förordats av magistraten eller av hovrätten uppförts bland de tre
bäst skickade för tjänsten, synes böra övervägas möjligheten att åstadkomma
vissa garantier mot att Kungl. Maj :ts utnämningsrätt bindes så att tillbörligt
avseende icke kan fästas å sökandes förtjänst och skicklighet. Magistraten
har såsom en utväg att ernå de åsyftade garantierna tänkt sig följande
bestämmelser att tillämpas i nyss angivna situation. Sedan protokollet
över valförrättningen jämte ansökningshandlingarna kommit Kungl. Majit
tillhanda, skulle Kungl. Majit, efter inhämtande av hovrättens yttrande angående
de av stadsfullmäktige föreslagna och deras kvalifikationer i jämförelse
med de av hovrätten tidigare förordade, äga med överlämnande av
tidigare föreliggande handlingar jämte hovrättens förnyade yttrande förelägga
stadsfullmäktige att förrätta nytt val. Även om en procedur sådan
som den av magistraten ifrågasatta endast i enstaka undantagsfall skulle
behöva tillgripas, förmenar magistraten alt redan förefintligheten av antydda
bestämmelser skulle verka avhållande på tendenser att låta valutgången
bestämmas efter politiska linjer.

Kungl. Maj.ts proposition nr 28.

Med avseende å tillsättningen av rådmanstjänster ha vidare styrelsen för
svenska stadsförbundet samt stadsfullmäktige i Halmstad, Varberg, Örebro
och Västerås anfört, att den nuvarande ordningen härför icke borde rubbas,
så länge skyldighet kvarstode för städerna att svara för kostnaderna för
rådhusrätt och magistrat. Även stadsfullmäktige i Oskarshamn och Lidköping
ha uttalat, att städernas rätt att själva utse rådmän icke borde begränsas.

Å andra sidan har länsstyrelsen i Jönköpings län anfört följande.

Rätten alt utse rådman har tillkommit städerna själva, varefter fullmakt
för den valde utfärdas av länsstyrelse. Enligt förslaget skall nu magistraten
först yttra sig örn de sökande, varjämte hovrätten skall avgiva yttrande. Den
viktigaste förändringen får man dock anse vara, att det val, som tillkommer
stadsfullmäktige, icke är definitivt på så sätt, att den som erhållit de flesta
rösterna, säkert blir utnämnd till rådman. Utnämningen skulle i stället ske
av Kungl. Maj:t och icke av länsstyrelse, därvid Kungl. Majit skulle utnämna
en av de tre, som uppsatts på förslag av stadsfullmäktige. Detta kan möjligen
anses vara ett ingrepp i städernas självbestämningsrätt, i vart fall så länge
städerna själva få vidkännas sina rättsskipningskostnader. Denna invändning
torde dock ej behöva väga tungt, då ju städerna redan nu ej ha full
bestämmanderätt vid val av borgmästare, och för övrigt rättsskipningen i en
stad icke är en stadens ensak utan är av stöi-re allmän betydelse. Även med
den föreslagna ordningen torde städerna, då det gäller rådmännen, lia möjlighet
till större inflytande än då fråga är om utseende av borgmästare. Vid
val av borgmästare välja stadens röstberättigade medlemmar och då händer
ofta, att rösterna bli ganska splittrade. Enär rådmansval förrättas av stadsfullmäktige,
kunna dessa bättre tillse, att rösterna tillfalla den, som fullmäktige
helst vilja ha till rådman. Vid sådant förhållande torde knappast
någon tvekan finnas om att han också blir utnämnd, även om hans formella
meriter skulle vara underlägsna en annan sökandes. Skulle meningarna
i fullmäktige vara delade, exempelvis efter partilinjer, kan det hända, att
den, som erhållit de flesta rösterna ändock ej blir utnämnd. Häremot kan
intet vara att erinra, då man måste anse det fördelaktigt att utnämningen
sker såvitt möjligt fritt från politiska synpunkter.

Länsstyrelsen i Västmanlands län har i denna del yttrat följande.

Vidkommande tillsättning av rådmän synes visserligen enligt länsstyrelsens
förmenande visst avseende böra tillmätas den från städernas sida framkomna
oppositionen mot att beröva dem rätten att välja rådmän i samma
ordning som nu, Man vill gärna förstå deras önskan att fortfarande få träffa
avgörandet och detta så mycket mera som städerna väl i allmänhet hysa den
uppfattningen, att ett frånhändande av tillsättningsrätten kan medföra
mindre möjligheter för städerna att göra sig gällande, då frågan en gång blir
aktuell örn reglering stat och kommun emellan av kostnaderna för städernas
rättsskipning, en fråga som alltjämt väntar på sin lösning. Om länsstyrelsen
likväl, trots det sist anförda, för sin del är mest böjd för att tillstyrka processlagberedningens
förslag i fråga om tillsättandet av rådmän, sker detta
enär med det alltjämt bibehållna valsystemet städernas berättigade krav
på medinflytande vid sagda befattningars tillsättande i tillbörlig grad blir
tillgodosett.

I fråga örn sättet för utövande av städernas förslagsrätt lia stadsfullmäktige
i Norrköping, med hänvisning till vad beredningen anfört örn svårigheterna
för allmänheten att bilda sig en objektiv uppfattning örn de sökande

Kungl. Maj.ts proposition nr 28.

till borgmästartjänst, förklarat sig vilja ifrågasätta om det icke skulle vara
lämpligast, att val av borgmästare lika väl som rådmansval finge förrättas
av stadsfullmäktige. Genom en dylik anordning, som enligt fullmäktiges uppfattning
vore naturlig även från den synpunkten, att det här gällde att välja
befattningshavare med likartade arbetsuppgifter, skulle tillika vinnas den
praktiska fördelen av ett avsevärt förenklat förfarande vid borgmästarval.
Magistraten i Norrköping och stadsfullmäktige i Linköping ha uttalat sig i
samma riktning.

Beträffande förslaget örn införande av yttranderätt för hovrätten
ha stadsfullmäktige i Gävle uttalat, att såvitt anginge rådmansval fullmäktige
helst sett, att valkorporationen finge uppgöra sitt förslag utan att
de sökande i förväg graderats. Om emellertid ett yttrande av offentlig myndighet
ansåges erforderligt även vid rådmansval, ville fullmäktige bestämt
förorda att yttrandet finge avgivas av magistraten. Till stöd för denna mening
ville fullmäktige åberopa de skäl beredningen anfört för förslaget att
låta magistraten yttra sig före hovrättens granskning. Det borde vara mer
än tillräckligt att en myndighet yttrade sig. Om vid tillämpning av beredningens
förslag magistratens värdering bleve en annan än hovrättens, kunde
enligt fullmäktiges uppfattning detta göra den vägledning som yttrandena
vore avsedda att utgöra tämligen illusorisk eller rentav verka förvillande och
ge upphov till icke önskvärda konfliktsituationer. Även magistraterna i
Norrköping och Gävle samt styrelsen för stadsdomarföreningen ha på liknande
skäl förordat, att vid rådmansval yttrande över de sökande borde avgivas
endast av magistraten.

Stadsfullmäktige i Luleå ha anfört, att enligt fullmäktiges mening övervägande
skäl talade för att låta magistraten avgiva yttrande till hovrätten
även vid borgmästarval. De skäl beredningen anfört häremot ansåge fullmäktige
uppvägas av fördelen, att hovrätten ägde tillgång till magistratens
ofta nog på ingående personlig kännedom grundade uppfattning om den särskilda
lämplighet för tjänsten som, oavsett rent formella meriter, kunde
vara att finna hos någon av sökandena.

Med avseende å den närmare utformningen av bestämmelserna om hovrättens
hörande har Svea hovrätt anfört följande.

Då borgmästare eller rådman skall väljas, skall enligt 3 och 5 §§ i förslaget
hovrätten avgiva yttrande rörande sökandena och ordningen mellan de
tre, vilka enligt hovrättens mening med hänsyn till förtjänst och skicklighet
samt lämplighet i övrigt för befattningen böra främst ifrågakomma vid valet.
Enligt § 28 regeringsformen skall vid alla befordringar avseende endast fästas
å de sökandes förtjänst och skicklighet. Med detta grundlagsbud synes ej
väl överensstämma att vid sidan av dessa båda befordringsgrunder särskilt
nämna lämplighet i övrigt för befattningen. Av motiveringen framgår väl att
detta tillägg skett i förtydligande syfte. Det lärer ej heller vara att befara,
alt hovrätterna skulle av de valda ordalagen föranledas att avvika från innebörden
av grundlagsstadgandet, men ur principiell synpunkt inger den
valda avfatlningen betänkligheter. Den torde ej heller vara påkallad till vägledning
för hovrätterna vid förslags upprättande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 28.

Härmed överensstämmande uttalanden ha gjorts av Göta hovrätt och hovrätten
för Övre Norrland samt länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län och
magistraten i Göteborg. Även styrelsen för stadsdomarföreningen har erinrat,
att uttrycket lämplighet i övrigt för befattningen kunde ge anledning
till tvekan, huruvida däri skulle inrymmas något mera än § 28 regeringsformen
innehölle.

Utöver den ändring som sålunda förordats har Göta hovrätt ifrågasatt ytterligare
en redaktionell jämkning på förevarande punkt. Härom har hovrätten
anfört följande.

De sakkunniga anföra, att hovrätten har att ingå i bedömande av samtliga
sökandes kompetens och lämplighet, samt att det torde böra bero av
omständigheterna i det särskilda fallet, huruvida hovrätten skall yttra sig
örn lämpligheten hos sådan sökande, som väl funnits behörig men icke av
hovrätten satts bland de tre främsta. Vad de sakkunniga sålunda anfört
kan icke anses hava kommit till fullt tydligt uttryck i lagtexten, av vilken
man kan få den uppfattningen, att vederbörande hovrätt under alla förhållanden
skall yttra sig om samtliga sökande. Hovrätten får hemställa, att 3 §
måtte något omredigeras, så att avsikten med bestämmelsen framgår tydligt.

Magistraten i Kalmar har framhållit såsom önskvärt, att enhetliga bestämmelser
utfärdades till vägledning för värdering av meriter i anledning av
tjänstgöring vid skilda slag av domstolar och myndigheter. Magistraterna i
Stockholm, Göteborg och Gävle samt styrelsen för stadsdomarföreningen ha
understrukit vikten av att hovrätten vid sin bedömning icke underskattade
meritvärdet av tjänstgöring vid stadsdomstol.

Den ståndpunkt förslaget intager till frågan om rätt att rösta å annan
än sökande har blivit föremål för erinringar i flera yttranden.
Svea hovrätt, en minoritet inom Göta hovrätt, hovrätten för övre Norrland,
länsstyrelserna i Blekinge, Kristianstads, Göteborgs och Bohus och Västmanlands
län, magistraterna i Göteborg, Malmö, Hälsingborg och Landskrona
samt stadsfullmäktige i Norrköping, Linköping och Västerås ha sålunda
hemställt, att valrätten även vid borgmästarval måtte begränsas till kretsen
av de sökande.

Till stöd för denna hemställan har Svea hovrätt anfört följande.

Bibehållandet av rätten att vid borgmästarval rösta på annan än sökande
synes ägnat att avsevärt förringa värdet av den garanti för de sakliga synpunkternas
beaktande som hovrättens yttrande har till uppgift att erbjuda.
Härigenom lämnas utrymme för en agitation, vid vilken ovidkommande argument
allt för lätt kunna få ett avgörande inflytande på valutgången. I
motiven hänvisas till möjligheten att efter valet inhämta hovrättens yttrande
innan annan än sökande utnämnes. Att förbigå en icke sökande, som
vid ett val av denna art kanske fått en överväldigande röstövervikt, kan
emellertid visa sig vara förenat med vanskligheter, och om annan utnämnes,
kan denne helt oförskyllt komma att sakna det förtroende hos befolkningen,
som är så betydelsefullt vid domarämbetets utövande. Den omständigheten
att valsedel kan innehålla namnet på allenast en person ökar möjligheterna
att giva valutgången en ensidig prägel och därigenom kringskära

Kungl. Maj:ts proposition nr 28-

Kungl. Maj:ts prövningsrätt. Enligt hovrättens mening tala avgörande skäl
för att även vid borgmästarval kräva offentlighetens fulla ljus över förrättningen
och sålunda ej medgiva rätt att rösta på annan än den som sökt
befattningen och fått sina därvid åberopade meriter före valförrättningen
prövade av sakkunnig myndighet.

Hovrätten för Övre Norrland har gjort följande uttalande.

Hovrätten vill allvarligt förorda att lagförslaget ändras därhän att även
vid val av borgmästare annan icke må upptagas på förslag än den, som i
behörig ordning sökt befattningen. Något legitimt intresse för en person, som
reflekterar på en ledig borgmästarbefattning, att icke anmäla sig som sökande
och underkasta sig eljest stadgad procedur, torde ytterst sällan kunna
angivas. Det synes i själva verket vara ganska anmärkningsvärt att, sedan
man först stadgat ett visst ansökningsförfarande och därmed förbunden
granskningsprocedur, det stadgade förfaringssättet därefter sättes ur kraft
till förmån för en person, som av någon svårförklarlig anledning icke velat
från början anmäla sig som sökande. Den föreslagna ordningen synes vara
i hög grad ägnad att gynna valmanövrer av det slag som man av omsorg
örn vårt samhällsskicks sundhet vill hålla borta från det offentliga livet, i
all synnerhet vid val av domare. Olägenheterna med att domare överhuvud
utses genom val bliva med den föreslagna ordningen betänkligt skärpta.

Beredningen har anfört, att en begränsning av valrätten till de sökande
torde vid borgmästarval i vissa fall vara ägnad att motverka valet av den
till befattningen lämpligaste. Det är svårt att inse på vad grunder just borgmästarbefattningar
härutinnan skulle intaga en särställning.

Magistraten i Malmö har uttalat följande.

Värdet av den garanti, som ligger i hovrättens yttrande, synes i icke obetydlig
mån förringas därav att vid borgmästarval möjligheten bibehållits att
välja person, som icke sökt tjänsten. Processlagberedningen pekar själv på
risken för att en person, som anser sig äga utsikter vid valet men har anledning
befara ett för sig ogynnsamt yttrande av hovrätten, ej uppträder
som sökande men likväl får förslagsrum. Emellertid framhåller beredningen,
att Kungl. Majit i sådant fall icke torde underlåta att inhämta hovrättens
yttrande angående den nytillkomne kandidaten. Detta må i och för sig vara
riktigt. Men har en såsom domare mindre skickad kandidat vid valet erhållit
en överväldigande majoritet, kan det falla sig svårt för Kungl. Majit att
med stöd av hovrättens säkerligen i försiktiga ordalag avfattade yttrande
förbigå honom. Det har framhållits, att exempel kunna anföras på att personer,
som varit synnerligen lämpliga som borgmästare, icke velat anmäla
sig såsom sökande men sedermera, då röstningen medfört, att de kunnat
uppsättas å förslag, ställt sig till förfogande och även blivit utnämnda. Härtill
må blott erinras, att det är en öppen fråga, huruvida dessa personer ej
i laga ordning sökt tjänsten, örn annan utväg att erhålla densamma icke
stått till buds. Med hänsyn till det anförda anser magistraten, att övervägande
skäl tala för att icke bibehålla den nuvarande rätten att välja borgmästare
utanför kretsen av de sökande.

Även beträffande förslagets innehåll i övrigt lia vissa erinringar
framställts.

Sålunda har Svea hovrätt i fråga örn 1 g anfört följande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 28.

Orri 1 § får fattas efter orden, skulle valproceduren ej kunna sättas i gång
förrän den befattning som skall återbesättas redan är vakant. Avfattningen
torde böra jämkas till klargörande av att en befattning kan ledigförklaras,
så snart det står fast, att nytillsättning skall äga rum, såsom då vederbörande
befattningshavare erhållit avsked räknat från viss senare tidpunkt.

Samma mening har uttalats av Göta hovrätt och hovrätten för Övre Norrland
samt länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län och magistraten i Göteborg.

Länsstyrelserna i Jönköpings, Örebro och Västernorrlands län ha framhållit,
att ansökningstiden beträffande här ifrågavarande tjänster syntes kunna
sättas till tjugu dagar i likhet med vad som gällde för befattningar vid länsstyrelserna.

Magistraten i Lidköping har i fråga om förslagets bestämmelser angående
röstberäkningen anfört följande.

Bestämmelserna i 7 § tredje och fjärde styckena innebära bl. a. en reduktion
av röstetalet för den eller dem, som å valsedel upptagits framför den
eller de redan placerade. Det synes kunna ifrågasättas, om detta är principiellt
riktigt, och örn dessa regler verka rättvist. Innebörden av de föreslagna
bestämmelserna torde vara för allmänheten mycket svårfattlig, och hela
val- och sammanräkningsproceduren skulle betydligt förenklas, om förslagsrummen
bestämdes redan i enlighet med de vid en första sammanräkning
erhållna resultaten. Fråga är, om icke en sådan ordning också skulle vara
mera rättvis.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län har uttalat, att de sålunda anförda synpunkterna
syntes förtjänta av beaktande.

Magistraten i Landskrona har förordat, att vid kungörande av borgmästarval
i valkungörelsen borde upptagas endast sådana sökande som av hovrätten
funnits behöriga till befattningen.

Departementschefen.

I nya rättegångsbalken förutsättes, såsom förut nämnts, att borgmästare
och rådmän skola utnämnas av Kungl. Majit sedan val dessförinnan ägt
rum. I överensstämmelse härmed har processlagberedningen upprättat det
förslag till ändrad lydelse av § 31 regeringsformen som av 1944 års riksdag
antagits såsom vilande.

I fråga om förfarandet vid valet upptager nya rättegångsbalken icke några
bestämmelser utan hänvisar allenast till särskild lagstiftning. Beträffande
borgmästarval meddelas för närvarande sådana föreskrifter i lagen den
14 mars 1921 om val av borgmästare i stad med magistrat m. m. Det torde,
såsom beredningen framhållit, vara lämpligt, att de erforderliga reglerna
örn rådmansval förenas med dessa föreskrifter i en gemensam lag om städernas
domarval. Det förslag till sådan lag som beredningen utarbetat är
upprättat i överensstämmelse med de allmänna principer beträffande tillsättning
av stadsdomartjänst, vilka legat till grund för nyssnämnda förslag
om ändrad lydelse av § 31 regeringsformen. I vissa yttranden ha erinringar
med anledning av nu föreliggande förslag framställts mot att domartjäns -

Kungl. Maj:ts proposition nr 28.

ter, på sätt förslaget om ändring i regeringsformen förutsätter, skola tillsättas
efter val. Någon anledning att på grund av vad sålunda anförts nu överväga
en ändring av denna princip synes emellertid icke föreligga. Ej heller lärer
det böra ifrågakomma att avvika från föreskriften i nya rättegångsbalken,
att rådman tillsättes av Kungl. Majit, eller att låta städernas förslagsrätt även
beträffande borgmästartjänst utövas av stadsfullmäktige. De allmänna grunder
på vilka förslaget till lag om val av borgmästare och lagfaren rådman
i stad vilar torde därför böra godtagas.

Vad angår de särskilda bestämmelserna i förslaget synes föreskriften att
ansökningar till stadsdomartjänster skola underställas hovrätten för yttrande
ägnad att tillgodose önskemålet om bättre garantier för en tillfredsställande
rekrytering av dessa tjänster, utan att därigenom städernas självbestämningsrätt
trädes för nära. I vissa remissyttranden har förordats, att hovrättens
medverkan skulle begränsas till borgmästarval och att vid rådmansval
motsvarande uppgift i stället skulle anförtros åt magistraten. I likhet
med beredningen finner jag emellertid övervägande skäl tala för att hovrätten
avger yttrande även vid rådmansval. Det särskilda intresse, som kan
åberopas för att vid sådant val inhämta magistratens mening, torde lämpligast
tillgodoses genom att magistraten, på sätt beredningen föreslagit, får
tillkännagiva sina synpunkter i utlåtande till hovrätten. Visserligen har häremot
erinrats, att svårigheter kunde uppstå, om hovrätten och magistraten
vore av olika mening, men avgörande vikt torde ej böra fästas vid denna omständighet.
Jag vill framhålla, att magistraten icke bör anses pliktig att
i fråga om samtliga kandidater angiva den ordning, i vilken magistraten anser
dem böra ifrågakomma.

I ett av de inkomna yttrandena har uttalats, att det vöre önskvärt, att
magistraten avgåve utlåtande till hovrätten även vid val av borgmästare. Som
beredningen närmare utvecklat tala dock särskilda skäl mot en sådan ordning,
och jag har därför icke ansett mig böra upptaga detta förslag.

Anledning torde icke föreligga att, såsom ifrågasatts av Stockholms magistrat,
meddela bestämmelser örn rätt för Kungl. Majit att förordna om nytt
val, därest stadsfullmäktige vid rådmansval på samtliga förslagsrum uppfört
sökande, som varken förordats av magistraten eller av hovrätten uppförts
bland de tre främsta.

Beträffande innehållet i hovrättens yttrande, som icke skall kunna överklagas,
har beredningen erinrat, att ett tidigare sakkunnigförslag, enligt vilket
hovrätten skulle upprätta förslag å de tre sökande som med hänsyn till förtjänst
och skicklighet främst borde ifrågakomma lill befattningen, framkallat
farhåga att frågan örn sökandenas kompetens från administrativa och
kommunala synpunkter icke komma att bliva tillbörligt beaktad. För att .starkare
framhålla att även dessa synpunkter borde komma till sin rätt har beredningen
givit sitt förslag den avfattningen, att hovrätten skall avgiva yttrande
rörande sökandena och ordningen mellan de tre, vilka enligt hovrättens
mening med hänsyn till förtjänst och skicklighet samt lämplighet i övrigt
för befattningen böra främst ifrågakomma vid valet. Häremot har i vissa
Bihang till riksdagens protokoll J9i5. 1 sami. Nr 28.

Kungl. Maj:ts proposition nr 28.

remissyttranden erinrats, att omnämnandet av lämplighet såsom särskild befordringsgrund
vid sidan av förtjänst och skicklighet icke stöde i överensstämmelse
med § 28 regeringsformen. Jag linner denna erinran befogad.
Kravet på skicklighet lärer utan något förtydligande tillägg innefatta krav
på förmåga och lämplighet beträffande samtliga de funktioner som äro förknippade
med den sökta befattningen. I de av Svea och Göta hovrätter samt
hovrätten för Övre Norrland avgivna yttrandena har också framhållits, att
särskild föreskrift i detta hänseende icke vore erforderlig till vägledning för
hovrätterna. Enligt Svea hovrätts mening läge det i sakens natur, att hänsyn
måste tagas även till tjärn temeriter på det administrativa området och
av sökande åberopad särskild förtrogenhet med förhållandena i den stad,
där befattningen skulle tillsättas.

Med anledning av vad Göta hovrätt i övrigt anfört rörande avfattningen av
nu ifrågavarande bestämmelse vill jag framhålla, att det stundom kan vara
önskvärt att hovrätten i en eller annan form uttalar ett omdöme om samtliga
sökande. Med hänsyn härtill och då enligt beredningens förslag möjlighet föreligger
att göra hovrättens uttalande örn mindre kvalificerade sökande relativt
summariskt, torde det icke finnas anledning att omredigera stadgandet i
den riktning hovrätten antytt.

Ej heller synes det vara erforderligt att, såsom jämväl ifrågasatts, utfärda
särskilda bestämmelser till vägledning för värdering av meriter i anledning
av tjänstgöring vid skilda slag av domstolar och myndigheter. Jag förutsätter,
att hovrätterna icke skola, med undervärdering av andra meriter, komma att
ensidigt fästa avseende vid tjänstgöring inom den statliga domarkarriären.

I några remissyttranden har såvitt angår borgmästarval erinrats, att värdet
av den garanti, som läge i hovrättens yttrande, ej obetydligt förringades av
att möjlighet bibehållits att rösta även på personer som icke sökt befattningen.
I detta hänseende har framhållits, att den som ansåge sig äga utsikter
vid valet men befarade ett för honom ogynnsamt yttrande av hovrätten, kunde
undandraga sig hovrättens prövning genom att icke uppträda som sökande.
Emellertid har, såsom beredningen framhållit, rätten att rösta å annan
än sökande i vissa fall visat sig vara till fördel, enär därigenom till borgmästare
kunnat förvärvas personer som varit synnerligen lämpliga för befattningen
men av särskilda skäl icke velat anmäla sig som sökande. Häremot har
invänts att dessa personer måhända skulle öppet framträtt såsom sökande,
örn annan utväg att erhålla tjänsten icke stått till buds. De omständigheter
som kunna föranleda vederbörande att intaga en avvaktande hållning kunna
dock stundom för honom vara ganska vägande. Det förtjänar även framhållas,
att det för de röstberättigade av olika anledningar kan bliva betydelsefullt
att vid valet kunna gå utanför de sökandes krets, t. ex. om någon som
ansetts självskriven avlider, får annan tjänst eller eljest drager sig tillbaka.
Det kan då vara önskvärt, att någon väl kvalificerad domare kan vidtalas
att ställa sig till förfogande. Jag har av dessa skäl icke ansett mig böra frångå
beredningens ståndpunkt, som överensstämmer med gällande lag. Kommer
någon som icke sökt borgmästartjänsten på förslag, torde Kungl. Maj:t icke

Kungl. Maj.ts proposition nr 28. 19

underlåta att, om det kan vara av betydelse, inhämta hovrättens yttrande om
honom.

Med anledning av de erinringar som i övrigt framställts i remissyttrandena
vill jag framhålla, att tillräckliga skäl icke torde föreligga att låta förfarandet
för återbesättande av ledigbliven befattning taga sin början tidigare än
nu eller att förkorta ansökningstiden till tjugu dagar. Fråga om anstånd med
befattnings återbesättande kan ofta uppkomma först på ett ganska sent stadium,
och den jämförelsevis långa ansökningstiden torde vara behövlig på
grund av de speciella förhållandena vid borgmästarval. Att föreskriva en särskild,
kortare ansökningstid vid rådmansval torde återigen icke vara motiverat.
Ej heller har jag ansett lämpligt att förorda någon ändring av förslagets
bestämmelser angående röstberäkningen, vilka oförändrade upptagits
från 1921 års lag, eller att meddela föreskrift om att i kungörelse örn borgmästarval
skulle upptagas endast sådana sökande som hovrätten funnit behöriga
till tjänsten.

Även vad beredningen eljest föreslagit har synts mig lämpligt och torde
böra genomföras. I redaktionellt avseende lärer emellertid förslaget böra underkastas
en överarbetning. Bland annat torde för vinnande av större överskådlighet
de närmare bestämmelserna om förfarandet vid borgmästarval och
vid rådmansval böra upptagas i skilda avdelningar.

I enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet utarbetats förslag
till lag om val av borgmästare och lagfaren rådman.

I 1 § av detta förslag har såsom första stycke upptagits en allmän bestämmelse,
att då befattning som avses i lagen blivit ledig, val skall äga rum för
upprättande av förslag till befattningens besättande. Andra stycket, som bland
annat tillägger Kungl. Majit befogenhet att förordna örn uppskov med befattningens
besättande, motsvarar 1 § andra stycket i beredningens förslag.

Under 2 § ha upptagits de bestämmelser om ledighetens kungörande m. m.
som i beredningens förslag ha sin plats i 1 § första stycket. I departementsförslaget
har ansökningstiden bestämts till en månad i stället för nu trettio
dagar.

I 3 § av departementsförslaget stadgas skyldighet för magistraten att överlämna
inkomna ansökningshandlingar till hovrätten samt att, i fall då det är
fråga om rådmanstjänst, till hovrätten avgiva utlåtande örn de sökande. Härjämte
meddelas föreskrifter örn innehållet av hovrättens yttrande. Paragrafen
motsvarar .3 § första stycket första punkten och 5 § i beredningens förslag.

Bestämmelserna i A—10 §§ motsvara med vissa jämkningar i fråga örn
sättet för kungörande av borgmästarval de föreskrifter angående sådant
val som upptagits i 2 §, 3 § första stycket andra punkten och andra stycket
samt 4, 6, 7, 9 och 10 §§ i beredningens förslag. Såvitt dessa paragrafer i beredningens
förslag inehålla stadgande]! örn rådmansval ha de ersatts med
11—11 §§ i departementsförslaget.

Slutligen lia såsom 13 och 10 §§ i departementsförslaget upptagits de för
borgmästarval och rådmansval gemensamma bestämmelser som i beredningens
förslag lia sill plats i 8 och 11 §§.

Kungl. Maj:ts proposition nr 28.

Härefter hemställer föredraganden, att förenämnda inom justitiedepartementet
upprättade lagförslag måtte genom proposition föreläggas riksdagen
till antagande under förutsättning att av riksdagen såsom vilande antaget
förslag till ändrad lydelse av § 31 regeringsformen varder slutligen godkänt.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Bertil Crona.

Stockholm 1945. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

450329