Kungl. Maj.ts proposition nr 288 (Proposition 1944:288 - höst)

Kungl. Maj.ts proposition nr 288.

Nr 288.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående utgifter å tilllåggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1944/45; given
Stockholms slott den 20 oktober 1944.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Mans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 20 oktober
1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,
Bagge, Domö, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter.

Såsom i olika sammanhang framhållits lia de snabbt växlande förhållandena
under nu pågående krig medfört, att det tidigare upprätthållna kravet på
en sammanfattande behandling i anslutning lill statsverkspropositionen av
samtliga anslag på riksstaten icke kunnat i full utsträckning upprätthållas,
utan riksstaten har efterhand måst kompletteras med nya anslag. Från de
olika departementen lia i år liksom under de närmast föregående åren utsänts
cirkulärskrivelser till de underställda myndigheterna vari dessa underrättats
om att vederbörande föredragande statsråd endast i tvingande unBihang
till riksdagens protokoll 19H. / sami. Nr 288.

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

dantagsfall hade för avsikt att förorda anslag å tilläggsstat till riksstaten för
budgetåret 1944/45. Syftet med den företagna åtgärden har varit att begränsa
anslagskraven på tilläggsstat till utgifter avseende ändamål som vid tiden
för behandlingen av nu gällande riksstat icke kunnat förutses men vilka det
nu framstår såsom nödvändigt att tillgodose. Frågor om anslag för andra
nya ändamål ha uppskjutits till behandling vid senare tidpunkt.

Genom särskilda beslut den 30 juni och den 15 juli 1944 har Kungl. Maj:t
fastställt beredskapsstaten för försvarsväsendet för budgetåret 1944/45 samt
allmän beredskapsstat I för nämnda budgetår att från och med den 1 respektive
den 15 juli 1944 lända till efterrättelse såsom förskottsstater samt ställt
de på staterna upptagna anslagen till vederbörande myndigheters förfogande.
Därjämte har Kungl. Majit genom beslut den 15 juli 1944 fastställt allmän
beredskapsstat II att lända till omedelbar efterrättelse såsom allmän förskottsstat
II samt förklarat sig vilja på framställning av vederbörande myndigheter
efter prövning i varje särskilt fall ställa de på denna stat uppförda
anslagen till förfogande dels för närmare planläggning av de med anslagen
avsedda anläggningsarbetena, dels örn och i den mån försörjnings- eller arbetsmarknadsläget
det medgåve, respektive örn och i den mån arbetsmarknadsläget
det påkallade, för utförande av ifrågavarande arbeten. Från allmän
förskottsstat II ha i viss omfattning bestritts kostnader för ytterligare
planläggning, och därutöver har Kungl. Majit i ett fåtal fall ställt anslagen
till förfogande för de avsedda arbetenas utförande. I detta sammanhang synas
endast sådana anvisningar från förskottsstaterna böra intäckas vilka äga
definitiv karaktär därigenom att de helt tillgodosett anslagsändamålet. I
sådana fall däremot där utgifterna äro av löpande karaktär eller eljest till
sitt totalbelopp helt obestämda symes äskandet av täckningsanslag kunna
anstå till dess bättre uppfattning vunnits örn det totala medelsbehovet för
ändamålet i fråga. Med utgångspunkt från dessa överväganden komma i
detta sammanhang täckningsanslag icke att äskas för utgifter på allmän förskottsstat
I, för försvarsberedskapskostnader från förskottsstaten för försvarsväsendet
eller för planläggningskostnader från allmän förskottsstat II.
Äskande av avskrivningsanslag synes jämväl böra anstå tills vidare.

De anslagsäskanden vilka i enlighet med det anförda ansetts böra föreläggas
årets riksdag under dess höstsession böra sammanfattas på en tilläggsstat
I lill riksstaten för innevarande budgetår. Dessa anslagsäskanden lia
tidigare anmälts för Kungl. Majit. Beträffande vissa anslagsäskanden har
Kungl. Majit beslutat, att de skola i särskilda propositioner underställas
riksdagens prövning, övriga äskanden, vilka av vederbörande föredragande
anmälts tidigare denna dag, böra i en sammanfattande proposition föreläggas
riksdagen. En sammanställning omfattande dels sistnämnda anslagsäskanden,
varom Kungl. Majit på hemställan av vederbörande föredragande
enligt bifagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—15)
fattat beslut, dels ock de anslagsäskanden å tilläggsstat I, beträffande vilka
Kungl. Majit beslutat avlåtande av särskilda propositioner, torde få bifogas
statsrådsprotokollet i detta ärende (bihang).

Kungl. Maj.ts proposition nr 288.

Av sammanställningen framgår, att å tilläggsstaten äskas anslag örn tillhopa
64 miljoner kronor å driftbudgeten och 20 miljoner å kapitalbudgeten.

För försvarsväsendet äskas å driftbudgeten sammanlagt 16,3 miljoner kronor,
varav huvudparten faller utom ramen för 1942 års försvarsbeslut. Omkring
5 miljoner kronor av anslagsbeloppet faller på komplettering av äldre
anslag, merkostnader och automatiska utgiftsregleringar i övrigt. Ett anslag
å 10,6 miljoner kronor äskas för vissa befästningsanläggningar av beredskapsnatur.

Driftbudgetsutgifterna för civila ändamål uppgå till sammanlagt 48 miljoner
kronor, varav 33 miljoner kronor avse bidrag till provisorisk förstärkning
av tilläggspensioner och invalidunderstöd samt 12 miljoner kronor betingas
av en provisorisk förbättring av lönerna för vissa grupper statsanställda.
Återstoden äskas huvudsakligen för reglering av merutgifter, anslagsöverskridanden
och andra bundna utgifter.

Av anslagen pa kapitalbudgeten avses huvudparten, 18,5 miljoner kronor,
för civila utgifter. Beloppet omfattar till största delen bundna utgifter och
merkostnader, därav 15,5 miljoner kronor för reglering av vissa krediter och
1,2 miljoner kronor för täckning av utgifter från allmän förskottsstat II. För
tillbyggnad av statens bakteriologiska laboratorium äskas ett nytt anslag av
0,8 miljon kronor. Av investeringarna för militära ändamål, 1,4 miljoner kronor,
avses ett belopp av 1,2 miljoner kronor för inredning av ett under byggnad
varande skyddsrum.

Chefen för finansdepartementet hemställer härefter, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen att godkänna de förslag, örn vilka Kungl. Majit enligt bilagda
utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—15) fattat beslut.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att proposition
av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Sören Lane.

Kungl. Maj.ts proposition nr 288.

Bilaga 1.

Egentliga statsutgifter.

Tredje huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 20 oktober 19M.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena anmäler härefter under utrikesdepartementet
hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat I till
liksstaten för budgetåret 1944/45 samt anför därvid följande.

B. Sveriges representation i utlandet.

[1.] 8 a. Vissa hyres- och resekostnader för personalen vid beskickningar
och konsulat, förslagsanslag. För detta ändamål har å tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1943/44 anvisats ett förslagsanslag av 35 000 kronor.
Av anslaget hava i främsta rummet bestritts evakueringskostnader för personalen
vid beskickningen och generalkonsulatet i London samt beskickningen
i Berlin. Under senare tid hava dylika utgifter uppkommit jämväl för
personalen vid beskickningarna i Budapest, Bukarest, Helsingfors och Sofia.
Under det nästförflutna budgetåret hava kostnaderna väsentligen överskridit
det beräknade beloppet och hava uppgått till omkring 105 000 kronor.

Kostnader av ifrågavarande slag kunna jämväl under nu löpande budgetår
beräknas uppgå till avsevärda belopp. I de ofrånkomliga kostnader, som
sammanhänga med utlandsorganens totala eller partiella evakuering till
andra platser än de ordinarie stationeringsorterna, ingå i första hand utgifter
för hyra samt för personalens resor lill och från evakueringsplatserna. I vissa
fall har evakueringen tagit sådan omfattning, att det blivit oundgängligt att
tillhandahålla fordon för regelbundna transporter från och till nämnda orter
och att för dessa fordons skötsel anställa särskilda chaufförer. För underhållet
av fordonen har måst i Sverige anskaffas materiel av olika slag,

Kungl. Maj.ts proposition nr 288.

som icke kunnat erhållas i vederbörande land. Utom nyssnämnda utgifter
för förhyrning tillkomma kostnader för de förhyrda lokalernas uppvärmning
och belysning, utrustning, materiel för luftskydd m. nr. För beskickningens
i Berlin vidkommande har erfordrats uppförande och utrustning av
särskilda baracker m. m. Dessutom ingår däri avlöning åt viss extra personal,
som måst anställas på evakueringsplatserna.

En noggrann uppskattning av de belopp, som under innevarande budgetår
kunna komma att erfordras för täckande av dessa utgifter, är för närvarande
icke möjlig. Med utgångspunkt från de nuvarande kostnaderna torde
man kunna beräkna anslagsbehovet till omkring 100 000 kronor. För täckande
därav torde å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår böra
äskas ett förslagsanslag å nämnda belopp, och jag hemställer sålunda, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa hyres- och resekostnader för personalen vid
beskickningar och konsulat å tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av ................................... kronor 100 000.

[2.] 11. Lastkommittén i New York m. m., förslagsanslag. Denna kommitté,
som upprättades i maj 1940, utgör ett centralorgan för handläggning
i Amerikas Förenta Stater av alla med den s. k. Göteborgstrafiken sammanhängande
frågor. För bestridande av kostnaderna för kommittén har av
riksdagen beviljats särskilda anslag, nämligen dels å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1941/42 ett förslagsanslag av 540 000 kronor, avseende
tiden maj 1940—juni 1942, dels ock å tilläggsstat I till riksstaten för bud•getåret
1943/44 ett förslagsanslag av 425 000 kronor, avseende tiden juli 1942
—juni 1944. För kommitténs kostnader under löpande budgetår, vilka kunna
beräknas uppgå till omkring 250 000 kronor, torde medel nu böra äskas
av riksdagen å tilläggsstat till gällande riksstat. Jag hemställer därför, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Lastkommittén i New York m. m. å tilläggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av .................................... kronor 250 000.

[3.1 12. Kontrollofficerare i den s. k. Göteborgs-trafiken, förslagsanslag.
Å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisade riksdagen för
detta ändamål ett förslagsanslag av 40 000 kronor. Detta avsåg att för tiden
till och med juni 1942 täcka den del av kostnaderna för kontrollofficerarnas
tjänstgöring, som borde bestridas av statsmedel. Enligt uppgörelse med utrikesdepartementet
bestrides nämligen viss del av kostnaderna av de i Göteborgs-trafiken
deltagande befraktarna. För täckande av den del av ifrågavarande
kostnader, som ankommer på utrikesdepartementet, torde, i vad av -

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

ser tiden intill innevarande budgetårs utgång, komma att erfordras ett belopp
av omkring 30 000 kronor. Jag förordar, att medel nu äskas av riksdagen
för ändamålet, och hemställer sålunda, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Kontrollofficerare i den s. k. Göteborgs-trafiken å
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett
förslagsanslag av ........................ kronor 30 000.

Vad ministern för utrikes ärendena sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Tord Hagen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

Bilaga 2.

Egentliga statsutgifter.

FJÄRDE HUVUDTITELN.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 20 oktober 1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Brahstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,
Bagge, Domö, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler under försvarsdepartementets
handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45.

Med förmälan tillika att ärendena under punkterna 1—4 samt 6 och 7
vore av den natur, att närmare redogörelse för deras innebörd än som av
det följande framginge icke borde lämnas till statsrådsprotokollet, varför
ytterligare upplysningar borde få inhämtas genom de handlingar, som komme
att överlämnas till riksdagens vederbörande utskott, anför chefen för försvarsdepartementet
därvid följande.

C. Försvarskrafterna.

ARMÉN.

Tygmateriel m. m.

[1.] 37 a. Armén: Ytterligare anskaffning av ammunition m mreservationsanslag.
I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen 1944: 275 (s. 16—19) framlagda
förslag anvisade riksdagen (skr. nr 370) å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1943/44 ett reservationsanslag av 66 950 000 kronor till Armén:
Ytterligare anskaffning av ammunition m. m. Av anslagsbeloppet avsågos
9 300 000 kronor för anskaffning av viss sprängmateriel.

I skrivelse den 12 september 1944 har arméförvaltningens tygavdelning —
under hänvisning till en skrivelsen bifogad promemoria, upprättad inom
arméstaben — anfört, att utvecklingen med avseende på sprängämnesför Bihang

till riksdagens protokoll 1944. 1 sami. Nr 288. isas 44 2

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

sörjningen m. m. medfört, att det med sistnämnda belopp avsedda ändamålet
icke kunde ernås utan ytterligare medelsanvisning. Av promemorian
framgår, att förbättring av visst sprängämne samt övergång i viss omfattning
till nytt sprängämne förorsakade merkostnader, uppskattade till 1 816 000
kronor, samt att anskaffning av viss materiel av ny typ i stället för den
ursprungligen avsedda beräknades medföra en kostnadsökning av 500 000
kronor.

Tygavdelningen har hemställt, att 2 300 000 kronor måtte ställas till förfogande
för fullföljande av sprängmaterielanskaffning.

T.f. chefen för försvarsstaben har i yttrande den 2 september 1944 tillstyrkt
framställningen.

Krig smater leiner ket har enligt utlåtande den 10 oktober 1944 icke funnit
anledning till erinran mot framställningen. Yerket har dock framhållit, att
stora svårigheter mötte att nu exakt beräkna kostnaderna för den föreslagna
anskaffningen av materiel av ny typ.

Departements- Såsom av handlingarna i ärendet framgår ha erfarenheterna numera visat,
chefen. jgf- sprängämne varmed man räknat i den till grund för medelsäskandet

av 9 300 000 kronor liggande framställningen besitter egenskaper, som gör
det mindre lämpligt för avsedda ändamål. Det har därför blivit nödvändigt att
med utnyttjande av tillgängligt utgångsmaterial förbättra detta sprängämne
samt att övergå till nya sprängämnen. Vidare har det visat sig nödvändigt,
bland annat ur säkerhetssynpunkt, att nykonstruera materiel av viss typ.
Då ifrågavarande sprängmaterielanskaffning fortfarande synes angelägen ur
beredskapssynpunkt, finner jag mig böra tillstyrka, att medel anvisas för
bestridande av de av rådande förhållanden föranledda merkostnaderna.
Enligt vad jag under hand inhämtat äro vissa omständigheter i samband med
användandet av det sprängämne som avsågs med den tidigare framställningen
för närvarande föremål för undersökning genom statens sakrevisions försorg.
Från revisionen har under hand meddelats, att ur revisionens synpunkter
anledning till erinran mot den begärda medelsanvisningen icke föreligger.

De föreliggande kostnadsberäkningarna äro, såsom av handlingarna i
ärendet framgår, icke exakta. Jag räknar emellertid med att anskaffningen
skall kunna genomföras för en kostnad av sammanlagt högst 2 300 000 kronor.
Av skäl som anförts vid framläggandet av propositionen 1944: 275 böra dessa
medel icke inräknas i kostnadsramen för försvarets utbyggande under femårsperioden
1942/47.

I skrivelse 1944:154 (p. 5:o) anmälde riksdagen, att riksdagen beträffande
viss i propositionen 1944:163 under punkten 5 omförmäld materiel funnit
hinder icke möta för Kungl. Maj:t att för ändamålet taga i anspråk erforderliga
medel av det å förskottsstaten för försvarsväsendet uppförda anslaget
till engångsutgifter. I detta sammanhang torde böra erinras, att på
grund av föreliggande omständigheter det blivit erforderligt att företaga anskaffning
av avsedd materiel i större omfattning än ursprungligen förutsatts,
vilket förhållande torde böra för riksdagen anmälas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

Åberopande vad jag anfört rörande merkostnader för sprängmaterielanskaffning
får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Armén: Ytterligare anskaffning av ammunition m. m.
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett
reservationsanslag av............................ kronor 2 300 000.

[2.] 38 a. Armén: Anskaffning av viss teknisk materiel, reservationsanslag. I
skrivelse den 12 september 1944 har arméförvaltningen gjort framställning
örn anvisande av ett belopp av 1 200 000 kronor för anskaffning av viss i
skrivelsen närmare angiven teknisk materiel.

Överbefälhavaren, som tillstyrkt bifall till framställningen, har anfört att,
enär behovet vore föranlett av rådande krissituation och dess tillgodoseende
nödvändiggjordes av rådande beredskap, ifrågavarande kostnader syntes böra
bestridas från förskottsstat.

Krigsmaterielverket har likaledes tillstyrkt framställningen och har tillika
hemställt örn visst bemyndigande för arméförvaltningens tygavdelning.

Den materiel, om vilken här är fråga, har tidigare kunnat importeras Departementsfrån
utlandet. Möjligheterna härför äro numera stängda, men tillverkning chefen.
av motsvarande materiel synes kunna ske vid industriföretag inom landet.

Av skäl, som framgå av handlingarna i ärendet, ställer sig emellertid den
svenska tillverkningen avsevärt dyrare. Vid uppgörandet av femårsplanen
för försvarsväsendet har en dylik extraordinär kostnadsökning icke kunnat
tagas i beräkning, vartill kommer att den starka förslitningen under rådande
beredskap av ifrågavarande materiel nödvändiggör kompletteringar.

Femårsplanens kostnadskalkyler uppgjordes på grundval av den prisnivå,
som rådde den 1 juli 1941. Det förutsattes, att de merkostnader, som föranledas
av därutöver ökade priser, skulle bestridas genom särskild medelsanvisning
till förstärkning av de anslag som i femårsplanen upptagits för
materielanskaffning. Principiellt borde det anslagsbehov, varom här är fråga,
tillgodoses i samband därmed. Emellertid är läget sådant att ett uppskov
med materielanskaffningen till den tidpunkt då en sådan utgiftsreglering är
möjlig att genomföra icke är av beredskapsskäl möjlig. Med hänsyn härtill
och då medelsbehovet närmast är föranlett av rådande krissituation vill jag
icke motsätta mig att särskilt anslag nu anvisas för ändamålet, till vilket
anslag hänsyn får tagas vid den slutliga regleringen av vederbörligt anskaffningsanslag.
Såsom av det sagda framgår böra kostnaderna icke belasta
den för arméns del av 1942 års riksdag för femårsperioden 1942/47 angivna
kostnadsramen.

Mot de föreliggande kostnadsberäkningarna synes i och för sig intet vara
att erinra. Emellertid synas mig möjligheter föreligga att något begränsa
den föreslagna materielanskaffningen genom anskaffning i första hand av de
typer av ifrågavarande materiel, varav mest trängande behov föreligger. Med
hänsyn härtill föreslår jag, att medelsanvisningen nedbringas till i avrundat
tal 1 GOD 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

Departements■
chefen.

Krigsmaterielverket har i sitt remissutlåtande anfört, att svårigheter måhända
kunna visa sig föreligga att inom landet genomföra tillverkningen.
Skulle så visa sig vara fallet men möjligheter yppa sig att genom import
helt eller delvis från utlandet tillgodose det föreliggande materielbehovet
lärer det få ankomma på Kungl. Maj:t att medgiva, att anslagsmedlen i
skälig utsträckning må tagas i anspråk för bestridande av de av importen
föranledda kostnaderna. Krigsmaterielverket har i sitt yttrande även framhållit
lämpligheten av att ifrågavarande anslagsmedel få tagas i anspråk
jämväl för vissa ändringsarbeten å redan anskaffad materiel. I och för sig
har jag intet att erinra mot att sådana ändringsarbeten komma till stånd
men vill framhålla att kostnaderna, vilka enligt inhämtade uppgifter bliva
förhållandevis små, böra bestridas från de anslagsmedel, som normalt stå till
arméförvaltningens förfogande för sådant ändamål.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Armén: Anskaffning av viss teknisk materiel å tilläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av........................................kronor 1 000 000.

Fortifikatoriska anläggningar.

[3.] 45 a. Armén: Vissa befästningsanläggningar, reservationsanslag. Efter framställning
av Kungl. Majit (prop. 1944: 163, s. 21 f.) har riksdagen (skr. 154,
p. 6:o) å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisat ett
reservationsanslag av 14 335 000 kronor till förevarande ändamål. I skrivelse
den 30 september 1944 har överbefälhavaren hemställt, att 11 530 000 kronor
måtte ställas till förfogande för fortsatt utbyggande av befästningsanläggningar
under vinterhalvåret 1944/45 enligt av överbefälhavaren utfärdade anvisningar.

Jag vill framhålla, att anledning fortfarande föreligger att vidmakthålla
och utöka landets försvarsanstalter av ifrågavarande slag. Såsom av mig
framhölls vid anmälan av motsvarande medelsäskande i propositionen
1944: 163 har förskottsstaten för förs vars väsendet tidigare tagits i anspråk
för ändamål av denna art, och vid beräkning av innevarande budgetårs förskottsanslag
till engångsutgifter har hänsyn tagits jämväl till dylika kostnader.
Då tillfälle nu föreligger att underställa frågan riksdagens prövning, finner
jag mig emellertid böra föreslå, att medel för ändamålet äskas å tilläggsstat.

I huvudsak har jag intet att erinra mot de föreliggande detaljförslagen. En
minskning av medelsbehovet med 1 000 000 kronor, avseende utbyggande av
skyddsrum vid vissa flygfält, synes mig emellertid böra ske. I vad mån
befästningsanläggningarna skola komma till utförande måste vidare bliva beroende
på arbetskraftsförhållandena, och jag förutsätter, att en ingående
prövning i detta hänseende kommer att verkställas innan medlen av Kungl.
Majit slutligt disponeras för avsett ändamål.

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

Under erinran att medelsbeliovet är föranlett av de aktuella beredskapsförhållandena,
varför kostnaderna ej böra medräknas inom den av 1942 års
riksdag för försvaret angivna kostnadsramen för femårsperioden 1942/47,
hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Armén: Vissa befästningsanläggningar å tilläggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av................................................ kronor 10 530 000.

MARINEN.

Flytande materiel, artillerimateriel m. m.

[4.] 84. Marinen: Modernisering av Sverigeskeppen m. m., reservationsanslag. I

1936 års försvarsbeslut förutsattes en genomgripande modernisering av pansarskeppen
av Sverige-typ. I enlighet härmed anvisades av riksdagen för
budgetåren 1936/41 tillhopa 10 985 000 kronor för ändamålet.

I särskild skrivelse den 26 augusti 1944, angående anslag för marinen
för beredskapsändamål för budgetåret 1944/45 m. m., har marinförvaltningen
anfört, att moderniseringsarbetena å pansarskeppen Drottning Victoria och
Gustaf V planenligt avslutats utom beträffande vissa arbeten å sistnämnda
fartyg, vilka måst anstå på grund av viss av krigsförliållandena föranledd
leveransförsening. Å pansarskeppet Sverige hade ombyggnadsarbetena pågått
vid krigsutbrottet år 1939 men måst avbrytas, enär fartyget måst skyndsamt
klargöras för expedition. För slutförande av de planerade arbetena
— vilka borde genomföras, då fartygen planenligt genomginge generalöversyn
— beräknade marinförvaltningen sammanlagt 350 000 kronor erforderliga.

Enär ämbetsverket disponerade allenast 150 000 kronor för ändamålet, erfordrades
därutöver ytterligare 200 000 kronor. Marinförvaltningen hemställde
alltså, att sistnämnda belopp måtte ställas till ämbetsverkets förfogande.

De av marinförvaltningen nu anmälda kostnaderna sammanhänga med Departementsatt
moderniseringsarbetena å pansarskeppen på grund av krigsförliållandena chefenicke
kunnat färdigställas vid beräknad tidpunkt, varför merkostnader uppstått
dels för vissa provisoriska åtgärder å pansarskeppet Sverige och dels
på grund av den sedan år 1939 inträdda allmänna prisstegringen. Med hänsyn
till att moderniseringen av fartygen snarast möjligt bör komma till
stånd, synas medel böra äskas av riksdagen å tilläggsstat. Enär jag icke
funnit anledning till erinran mot marinförvaltningens kostnadsberäkning, får
jag således, under framhållande av att anslaget icke är av natur att böra
inräknas i försvarsbeslutets kostnadsram, hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Marinen: Modernisering av Sverigeskeppen m. m. å
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett
reservationsanslag av.............................. kronor 200 000.

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

[5], 85. Marinen: Fartygsbyggnader för kustartilleriet, reservationsanslag. I skrivelse
den 26 augusti 1944 angående anslag för marinen för beredskapsändamål
för budgetåret 1944/45 m. m. anmälde marinförvaltningen behov av medel
för inköp av transportbåt för Stockholms kustartilleriförsvar. Marinförvaltningen
hänvisade därvid till en skrivelse från chefen för Stockholms kustartilleriförsvar,
däri nämnde chef anfört i huvudsak följande.

I olika skrivelser till chefen för marinen hade chefen för Stockholms
kustartilleriförsvar anhållit, att vissa rekvirerade fartyg måtte inköpas och
ställas till kustartilleriförsvarets förfogande. Särskilt förelåge behov av
transportbåtar under fredsförhållanden. Före år 1939 hade kustartilleriförsvarets
verksamhet varit förlagd till inre delen av Stockholms skärgård.
Genom den utbyggnad, som nu ägt rum, hade området för Stockholms
kustartilleriförsvars verksamhet avsevärt ökats. Inom detta område komme
i fred under vissa tider två eller tre kontingenter värnpliktiga att för utbildning
vara förlagda till avlägsna platser. Enligt nu tänkta planer komme
sålunda en luftvärnsartilleriskola att ligga på Askö, en signal- och minskola
på olika ställen inom skärgården och sjöfrontsartilleriskola på antingen
Hamnskär, Hellsten eller Landsort. För försörjning av dessa kontingenter
stöde till förfogande samma transportbåtar som före år 1939, utökade med
en transportbåt. Detta vore icke tillräckligt, varför ytterligare minst en
transportbåt måste anskaffas. — Av de transportbåtar, som för närvarande vore
rekvirerade, syntes Tor II, tillhörande rederiaktiebolaget Stockholm-Wärmdö,
vara den tjänligaste. Den hade vid intagningen åsatts ett besiktningsvärde
av 150 000 kronor, och rederiet hade erbjudit sig att sälja fartyget till detta
värde minskat med de dagsersättningar, som utgått under åren 1942 och 1943,
sammanlagt 47 625 kronor. Chefen för kustartilleriförsvaret hemställde, att
marinförvaltningen måtte taga under övervägande inköp av ångfartyget Tor II
och ställa detta till Stockholms kustartilleriförsvars förfogande.

För egen del ansåge marinförvaltningen — under beaktande av att dagskostnaden
uppginge till 60 kronor samt med hänsyn till att fartyget syntes
vara nödvändigt såväl under nuvarande beredskapstid som under kommande
fredstid — att det skulle vara ur ekonomisk synpunkt förmånligt för staten
att inköpa fartyget.

Sedan besiktning och värdering av fartyget numera verkställts, har marinförvaltningen
i skrivelse den 30 september 1944 gjort framställning i ämnet
och därvid anfört i huvudsak följande.

Besiktningen hade givit vid handen, att fartyget, med hänsyn tagen till
typ, ålder, slitage och underhåll, byggnadskostnad, kostnad för erforderligt
iståndsättande samt andra på värderingen inverkande orsaker, i nuvarande
skick kunde åsättas ett värde av 115 000 kronor. Kostnaderna för erforderligt
iståndsättande ansåges komma att uppgå till omkring 25 000 kronor. För
den händelse fartyget skulle återlämnas till rederiet, skulle kronan med
säkerhet bliva skyldig iståndsätta detsamma för ett belopp av omkring
16 000 kronor. Yid underhandlingar med fartygets ägare beträffande kreditering
för erlagda hyresbelopp utöver den tidigare erbjudna krediteringen
av 47 625 kronor, vilken räknats på en försäljningssumma av 150 000 kronor,
hade rederiet förklarat sig villigt att medgiva avdrag även för hyresersättningarna
från den 1 januari 1944 till den dag, då kronan genom eventuellt
inköp övertoge fartyget. Under förutsättning att inköp skedde per den 31
december 1944 komme utgivna dagsersättningar att uppgå till (47 625 +

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

21 900 =) 69 525 kronor, varför marinförvaltningen således skulle liava att
för fartygets förvärvande utgiva ytterligare (150 000—69 525=) 80 475 kronor.

Då inköpet emellertid eventuellt kunde komma till stånd vid en tidigare
tidpunkt, dock tidigast den 1 november detta år, syntes det marinförvaltningen
säkrast att till sistnämnda summa Indes kyresersättningar för två
månader eller (60 x 60 =) 3 600 kronor. Erforderliga medel skulle sålunda
bliva (80 475 + 3 600 + 25 000 =) 109075 kronor eller avrundat 110000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts kar marinförvaltningen kemställt,
att till marinförvaltningens förfogande måtte för inköp av ångfartyget
Tor II ställas ett belopp av högst 110 000 kronor.

Den efter återgång till fredsförhållanden i jämförelse med förhållandena Departementsföre
kriget utvidgade utbildningen inom kustartilleriet torde medföra behov chefen.
av ökat transporttonnage, keist fartyg med större sjövärdighet och lämpade
för gång vintertid. Detta behov får tillgodoses genom förhyrning i den mån
lämpliga fartyg icke redan stå till förfogande. Marinförvaltningen har nu föreslagit,
att för ändamålet skulle förvärvas ett närmast för Stockholms kustartilleriförsvar
avsett fartyg. Fartygets ålder — omkring 30 år — är jämförelsevis
hög men fartyget synes vara i gott skick och har ansetts väl
lämpa sig för avsett ändamål. Fartyget är för närvarande under den förstärkta
försvarsberedskapen ianspråktaget för militära ändamål. Då de dagsersättningar,
som härför utgått och utgå till rederiet, få gå i avräkning på
köpeskillingen såvitt avser tiden från den 1 januari 1942, finner jag förslaget
ur ekonomisk synpunkt vara att förorda.

Enligt vad jag under hand inhämtat har rederibolaget såsom villkor för
sitt erbjudande uppställt, att förvärv kommer till stånd före den 1 januari
1945. Medel för ändamålet torde därför böra nu äskas av riksdagen såsom
tilläggsstatsanslag. Utöver kostnaderna för själva förvärvet har marinförvaltningen
räknat med 25 000 kronor för fartygets iståndsättande. Sistnämnda
kostnader, vilka enligt vad jag inhämtat hänföra sig till normalt underhåll,
böra bestridas av underhållsmedel. Till den del köpeskillingen överstiger erlagda
hyresbelopp torde erforderligt anslagsbelopp — i runt tal 80 500 kronor,
därest inköpet sker per den 31 december 1944 — böra belasta den för försvarets
utbyggande under femårsperioden beräknade kostnadsramen. Medlen
torde lämpligen böra anvisas under an slagsrubriken fartygsbyggnader för
kustartilleriet.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Marinen: Fartygsbyggnader för kustartilleriet å tillläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett
reservationsanslag av .............................. kronor 80 500.

[6.] 89. Marinen: Anskaffning av artilleri- och annan teknisk materiel, reservationsanslag.
Å riksstaten för innevarande budgetår finnes upptaget ett reservationsanslag
av 7 345 000 kronor till Marinen: Anskaffning av artilleri- och
annan teknisk materiel. Enligt den för anslaget fastställda staten (se stats -

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

liggaren för budgetåret 1944/45, s. 138) avses 1 800 000 kronor för viss torpedanskaffning.
Motsvarande belopp för budgetåren 1942/43 och 1943/44
utgjorde 1 170 000 kronor respektive 5 250 000 kronor, varför under femårsperioden
1942/47 hittills anvisats tillhopa 8 220 000 kronor för torpedanskaffning.
Enär i försvarsbeslutet, med utgångspunkt från prisläget den 1
juli 1941, beräknades 11000 000 kronor för ändamålet, skulle vid oförändrat
prisläge 2 780 000 kronor återstå att anvisa. Utöver de belopp, som i enlighet
med vad sålunda anförts anvisats för torpedanskaffning under anslaget
till anskaffning av artilleri- och annan teknisk materiel, stå till marinförvaltningens
förfogande medel för anskaffning av det s. k. utrustningsbehovet
av torpeder för nya fartyg. Medel för detta ändamål inräknas nämligen
regelmässigt i de för fartygens byggande anvisade anslagen.

Marinförvaltningen har i särskild skrivelse den 1 juli 1944, varöver försvarets
civilförvaltning den 5 september 1944 avgivit utlåtande, anfört i huvudsak
följande.

Genom skrivelse till marin förvaltningen den 29 november 1941 hade
centrala torpedverkstaden bestämt priser att gälla för torpeder fr. o. m.
viss angiven leverans. Marinförvaltningen hade därefter vid ytterligare utlagda
beställningar utgått från dessa priser. Emellertid hade försvarets
fabriksstyrelse i skrivelse den 14 mars 1944 anfört, att till följd av att
såväl materialpriser som tillverkningsomkostnader sedan 1941 undergått en
ständig stegring det syntes styrelsen icke möjligt att vid fastställande av
ä-priser för inneliggande torpedleveranser, trots vidtagna rationaliseringsåtgärder,
bibehålla de preliminärt angivna priserna, utan syntes en förhöjning
av cirka 9—15 % vara ofrånkomlig.

Under åberopande därav hade fabriksstyrelsen fastställt vissa i skrivelsen
angivna nya ä-priser, vilka dock skulle gälla med reservation för under tillverkningstiden
inträffade ytterligare kostnadsökningar till följd av förhöjda
arbetslöner, materialpriser, bränslekostnader etc.

Vidare hade fabriksstyrelsen anfört, att beträffande ä-priser på nybeställningar
inom de närmaste två åren det icke syntes möjligt att för närvarande
fastställa dessa men att de angivna priserna kunde tjäna såsom
riktpriser.

Marinförvaltningen hade med anledning därav beräknat storleken av den
kostnadsökning, som komme att uppstå för under leverans varande torpeder,
till sammanlagt 1925 000 kronor. Kostnadsökningen fördelade sig med
818 000 kronor på torpeder, beställda för medel från anslag till anskaffning
av artilleri- och annan teknisk materiel, och med 1 107 000 kronor för torpeder,
avsedda att anskaffas av nybyggnadsanslag. För bestridande av sistnämnda
kostnadsökning disponerade marinförvaltningen inom ramen för
av Kungl. Majit medgiven totalkostnad för vissa angivna fartyg tillhopa
381000 kronor. Av kostnadsökningen hänförde sig vidare 130000 kronor
till anskaffning av vissa för kryssare och större jagare beställda torpeder.
Ämbetsverket kunde icke överblicka huruvida sistnämnda belopp skulle
kunna täckas från medel inom ramen för av Kungl. Majit medgiven totalkostnad
för ifrågavarande fartyg.

Det nuvarande medelsbehovet för täckande av merkostnaden för torpeder
bekostade från nybyggnadsanslag belöpte sig med anledning härav till
(1 107 000—381 000—130 000=) 596 000 kronor (gällande uteslutande fartyg,
som icke ingå i 5-årsplanen) samt till 818 000 kronor för torpeder, bekostade
av medel från anslag till anskaffning av artilleri- och annan teknisk materiel,
eller till sammanlagt 1 414 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

I anslutning därtill finge ämbetsverket vidare meddela, att beställningar
av torpeder ännu icke utlagts för medel från anslag till nybyggnad av vissa
angivna fartyg, representerande en sammanlagd kostnad av omkring 3 000 000
kronor. Med hänsyn till den förutnämnda merkostnaden, för vars täckande
marinförvaltningen endast delvis disponerade medel, funne ämbetsverket sig
böra inhämta Kungl. Maj:ts beslut örn anvisande av medel därför, innan
dessa beställningar kunde utläggas.

Marinförvaltningen har i enlighet med vad sålunda anförts hemställt dels
örn anvisande'' av 1414 000 kronor till bestridande av förenämnda merkostnader,
dels ock örn bemyndigande att utan avvaktan å beslut örn dessa
merkostnaders täckande utlägga beställningar å visst antal torpeder.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1945/46 har marinförvaltningen
därefter framlagt en fullständig plan för torpedanskaffningen under de
närmaste budgetåren och i samband därmed hemställt örn bemyndigande
att utlägga beställningar av torpeder i enlighet med berörda plan.

Innan jag till behandling upptager frågan örn anvisande av medel för
täckande av vissa med torpedanskaffningen sammanhängande merkostnader,
torde böra beröras frågan örn torpedanskaffningens omfattning under nu löpande
femårsperiod. Vid anmälan av 1944 års statsverksproposition (fjärde
huvudtiteln, s. 194) anförde jag i denna fråga, att en inom marinförvaltningen
påbörjad utredning syntes giva vid handen, att kostnaderna för torpedanskaffningen
beräknades komma att överstiga det i försvarsbeslutet för ändamålet
beräknade beloppet. Utan att taga ställning till utredningen, vilken
icke ännu vore avslutad, utginge jag från att torpedtillverkningen under
nuvarande beredskapsförhållanden komme att bedrivas i så snabb takt som
omständigheterna medgåve och förutsatte att, örn kostnaderna för innevarande
budgetår därigenom komme att överstiga de under detta och andra anslag
för ändamålet reserverade medlen, de överskjutande kostnaderna finge i mån
av behov, därest riksdagen icke hade något att däremot erinra, bestridas av
omhänderhavande medel för framdeles skeende avräkning å de anslagsmedel,
som för de efterföljande budgetåren anvisades för samma ändamål. Yad
sålunda anförts föranledde icke erinran från riksdagens sida.

Marinförvaltningen har nu i sina anslagsäskanden för budgetåret 1945/46
framlagt en fullständig plan för anskaffning av torpeder under de närmaste
fyra åren. Kostnaderna för planens genomförande lia beräknats till icke
mindre än 17 400 000 kronor utöver det belopp av 2 780 000 kronor, som
enligt vad i det föregående anförts återstår att anvisa av det för torpedanskaffning
i försvarsbeslutet upptagna beloppet av 11000 000 kronor. Av
kostnaderna för planens genomförande lia 7 550 000 kronor beräknats belöpa
på tid efter innevarande femårsperiods slut. Enligt den framlagda planen
skulle industriens kapacitet beträffande tillverkning av torpeder av nu gängse
konstruktion helt utnyttjas, varjämte ett antal torpeder av ny konstruktion
skulle anskaffas.

För egen del anser jag mig icke kunna för närvarande förorda fastställande
av en plan för torjmdanskaffning i den omfattning, som marinförvalt Bihang

till riksdagens protokoll 1914. 1 sami. Nr 288. 1898 a 3

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

ningen föreslagit. Den tekniska utvecklingen på förevarande område går
fort, oell uteslutet är icke, att nya stridsmedel kunna konstrueras, som keit
eller delvis kunna ersätta åtminstone vissa typer av nu förekommande torpeder.
Med beaktande av dessa synpunkter anser jag mig kunna nu tillstyrka
anskaffning av torpeder allenast till sådant antal, att de totala kostnaderna
för torpedanskaffningen under nu löpande femårsperiod hållas inom
ramen för de i försvarsbeslutet beräknade beloppen med tillägg för vad som
erfordras för bestridande av kostnadsstegringar sedan den 1 juli 1941. Detta
utesluter dock icke, att under ifrågavarande femårsperiod ytterligare anslagsmedel
kunna bliva erforderliga, därest anskaffning av torpeder anses böra
äga rum i motsvarande takt jämväl efter avslutande av den torpedanskaffning,
som jag här tillstyrkt. Till denna fråga torde jag få återkomma i
annat sammanhang.

Såsom närmare framgår av marinförvaltningens nu förebragta utredningar
lia sedan den 1 juli 1941 inträtt avsevärda kostnadsstegringar å torpedtillverkningen.
Dessa kostnadsstegringar äro väsentligen att hänföra till ändringar i
det allmänna prisläget. Emellertid betingas de delvis jämväl av vissa särskilda
med tillverknings- och materialsvårigheter sammanhängande förhållanden.
Enär kostnadsstegringarna äro av den art, att de i allt fall icke kunnat förutses
i försvarsbeslutets kostnadskalkyler, utgår jag från att medel för deras täckande
skola bestridas utom försvarsbeslutets kostnadsram. Kostnadsökningarna ha —
såsom av handlingarna i ärendet framgår — såvitt rör torpeder som avsetts
skola anskaffas med anlitande av anslagen till anskaffning av artilleri- och
annan teknisk materiel för femårsperioden 1942/47, beräknats till i runt
tal 4 263 000 kronor. Därutöver har marinförvaltningen anmält en kostnadsstegring
örn 596 000 kronor med avseende å torpeder att anskaffas med anlitande
av fartygsbyggnadsanslag. Detta belopp hänför sig helt till fartygsbyggnader,
för vilka medel anvisats före 1942 års försvarsbeslut. De av
marinförvaltningen anmälda kostnadsökningarna med avseende å torpedanskaffningen
— vilka föranlett att torpeder hittills kunnat beställas i mindre
omfattning än som i försvarsbeslutet beräknats — uppgå således till sammanlagt
4859 000 kronor. Enligt uppgift av marinförvaltningen erfordras
den ännu ej anvisade delen av det i försvarsbeslutet för torpedanskaffning
beräknade beloppet, 2 780 000 kronor, helt till slutlikvid för redan beställda
torpeder. Däremot anser sig ämbetsverket för beställning av ytterligare
torpeder kunna disponera ett belopp av 1 736 000 kronor av fartygsbyggnadsanslag,
som redan ställts till ämbetsverkets disposition. För nya beställningar
å torpeder under femårsperioden 1942/47 skulle alltså, därest
förenämnda belopp till täckande av prisstegringar anvisas, kunna disponeras
(4 859 000 + 1 736 000 =) 6 595 000 kronor.

Marinförvaltningen har föreslagit, att viss del av anskaffningen skulle avse
torpeder av ny konstruktion. En förutsättning härför har emellertid angivits
vara, att centrala torpedverkstaden tillbygges, och försvarets fabriksstyrelse
har i särskild skrivelse den 18 augusti 1944 för detta ändamål äskat tillhopa
655 000 kronor. Det synes böra undersökas, huruvida icke den nya

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

tillverkningen genom jämkning av tillverkningsprogrammet beträffande torpeder
av äldre konstruktion skulle kunna äga rum utan ytterligare kapitalinvesteringar
i torpedverkstaden. Det synes böra ankomma på Kungl.
Maj:t att efter ytterligare utredning härutinnan fatta beslut rörande utläggande
av beställningar å torpeder inom ramen för nyssberörda belopp av
6 595 000 kronor.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att för slutförande av redan beslutad
torpedanskaffning ävensom för genomförande av den torpedanskaffning,
som här förutsatts, erfordras — utöver redan anvisade medel — dels
2 780 000 kronor, utgörande återstoden av vad som i försvarsbeslutet under
anslaget till anskaffning av artilleri- och annan teknisk materiel beräknats
för torpedanskaffning, dels 4 263 000 kronor, motsvarande kostnadsstegringar
å torpeder som anskaffas med anlitande av nämnda anslag, dels och 596 000
kronor, utgörande kostnadsstegringar å torpeder, för vilka kostnaderna bestridas
från fartygsbyggnadsanslag utom försvarsbeslutets kostnadsram.

Marinförvaltningen har uppgivit, att för innevarande budgetår erfordras
sistnämnda belopp örn 596 000 kronor ävensom 818 000 kronor av beloppet
av 4 263 000 kronor. Mot anvisande av dessa medel å tilläggsstat
till -riksstaten för innevarande budgetår har jag intet att erinra. Enär beloppet
örn 818 000 kronor avser, merkostnader å torpeder, som anskaffas
med anlitande av anslaget till artilleri- och annan teknisk materiel, synes
detsamma lämpligen böra anvisas under denna anslagsrubrik. Beloppet örn
596 000 kronor torde däremot böra anvisas såsom särskilt anslag med beteckningen
»Marinen: Merkostnader för viss torpedanskaffning». Härtill
återkommer jag under nästa punkt. Anslagen, vilka uteslutande avse kostnadsstegringar,
böra icke belasta försvarsbeslutets kostnadsram.

Till frågan örn den medelsanvisning, som för följande budgetår föranledes
av vad i det föregående anförts, torde jag få återkomma framdeles.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Marinen: Anshaffning av artilleri- och annan tehnish
materiel å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45
anvisa ett reservationsanslag av.................. kronor 818 000.

[7.] 89a. Marinen: Merkostnader för viss torpedanskaffning, reservationsanslag.
Under åberopande av vad som anförts under nästföregående punkt får jag
hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Marinen: Merkostnader för viss torpedanshaffning å
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett
reservationsanslag av.............................. kronor 596 000.

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

artements chefen.

D. Vissa till försvaret hörande institutioner.

Sjökarteverket.

[8.] 3 a. Sjökarteverket: Täckning av utgifter för om- och nybyggnad av sjömätningsfartyg,
reservationsanslag. Genom beslut den 22 september 1944 har
Kungl. Majit ställt det å allmän förskottsstat II för budgetåret 1944/45
under driftbudgeten uppförda anslaget av 780 000 kronor till Sjökarteverket:
Örn- och nybyggnad av sjömätningsfartyg till förfogande för utförande
vid örlogsvarvet i Karlskrona av ombyggnad av sjömätningsf ar tyget
Svalan och nybyggnad av ett kustmätningsfartyg.

Täckning för de sålunda förskottsvis bestridda utgifterna torde i detta
sammanhang böra äskas av riksdagen. Jag hemställer därför, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att till Sjökarteverket: Täckning av utgifter för om- och nybyggnad
av sjömätningsfartyg å tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1944/45 anvisa ett reservationsanslag
av ..................................................kronor 780000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Erland Kock.

Stockholm 1944. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

Bilaga 3.

Egentliga statsutgifter.

Femte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 20 oktober
19 AA.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,

Bagge, Domö, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, och statsrådet Erlander
anmäla härefter under socialdepartementets handläggning hörande ärenden
angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1944/45, statsrådet Möller beträffande punkterna 1—4 samt statsrådet Erlander
beträffande punkten 5.

Föredragandena yttra därvid följande.

B. Sociala verk och inrättningar.

[1.] 41 a. Bidrag till provisorisk förstärkning av tilläggspensioner oell
invalidimderstöd, förslagsanslag. I proposition denna dag framlägges på min
hemställan förslag till lag örn provisorisk förstärkning av tilläggspensioner
och invalidunderstöd, avsedd att träda i kraft den 1 januari 1945. I propositionen
föreslås, att den första utbetalningen av dylik förstärkning skall äga
rum under innevarande budgetår. De totala kostnaderna för förstärkningen
lia, såsom närmare framgår av propositionen, av socialvårdskommittén beräknats
till 41 250 000 kronor, varav å statsverket skulle belöpa 33 000 000
kronor. Mot dessa beräkningar synes ingen erinran vara att göra. Vid bifall
till propositionen torde därför för bestridande av statens ifrågavarande kostnader
å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår böra anvisas ett
särskilt anslag å sistnämnda belopp, förslagsvis benämnt Bidrag till provisorisk
förstärkning av tilläggspensioner och invalidunderstöd.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Bidrag till provisorisk förstärkning av tilläggspensioner
och invalidunderstöd å tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av ............................ kronor 33 000 000.

Hillring till riksdagens protokoll 19M. t sami. Nr 288.

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

C. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

[2.] 7 a. Statens bakteriologiska laboratorium: Anskaffande av viss utrustning,
reservationsanslag. Under hänvisning till min i annat sammanhang
gjorda hemställan om anvisande av anslag å tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1944/45 till vissa om- och nybyggnadsarbeten vid statens bakteriologiska
laboratorium får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

till Statens bakteriologiska laboratorium: Anskaffande
av viss utrustning å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1944/45 anvisa ett reservationsanslag av .. kronor 110 000.

[3.] Statens rättskemiska laboratorium: Avlöningar. Med skrivelse den
4 augusti 1944 har medicinalstyrelsen överlämnat en framställning från föreståndaren
för statens rättskemiska laboratorium, professorn E. Wolff, däri
denne hemställt om anvisande av medel för anordnande vid laboratoriet av
vissa undersökningar rörande blodfaktorn Rh (Rhesus).

Föreståndaren har i sin skrivelse åberopat en till honom riktad framställning
den 17 juni 1944 från bland andra landets samtliga professorer i obstetrik
och pediatrik. Dessa framhålla däri, att den nyligen upptäckta blodfaktorn
Rh visat sig ha stor betydelse för vissa sjukdomstillstånd, dels i samband
med upprepade blodtransfusioner och dels i samband med vissa nyföddhetsperiodens
sjukdomar. Rh-bestämningar, som vore av stort värde
och oundgängligen nödvändiga för klinikern, borde utföras under utnyttjande
av ett blodgruppsserologiskt laboratoriums alla resurser, varför möjlighet
saknades att på ett tillfredsställande sätt utföra sådana bestämningar
å sjukhus. En central för dylika undersökningar, vid vilken klinikern snabbt
och säkert kunde få dessa undersökningar utförda, borde därför med det snaraste
inrättas vid statens rättskemiska laboratorium.

Föreståndaren anför i anslutning härtill, att Rh-faktorn hade en mycket
stor betydelse vid de i berörda framställning omnämnda sjukdomstillstånden.
Härtill komme att Rh-systemet även från rättsmedicinsk synpunkt — närmast
för paternitetsbevisningen — vore av stort intresse. För statens rättskemiska
laboratorium skulle det därför vara av stort värde, örn en central för
Rh-undersökningar kunde upprättas vid laboratoriet. Föreståndaren understryker
härvid, att endast en till ett väl utrustat blodgruppsserologiskt laboratorium
centraliserad, med klinikerna intimt samarbetande undersökningsverksamhet
kunde garantera ett tillförlitligt resultat av de icke sällan ömtåliga
undersökningarna.

Av föreståndarens skrivelse framgår, att undersökningar av blodfaktorn Rh
verkställts vid laboratoriet under den senaste tiden, i huvudsak såsom frivillig
forskningsverksamhet. Föreståndaren framhåller, att det dock i längden
ej skulle vara möjligt för laboratoriet med dess av andra uppgifter strängt
upptagna personal att medhinna detta arbete, så mycket mindre som man

Kungl. Majlis proposition nr 288.

hade att räkna med en väsentlig ökning av de fall, för vilka Rh-centralen
komme att anlitas, i den mån kännedomen om Rh-systemets betydelse bleve
mera allmänt spridd och beaktad av landets och i första hand sjukhusens
läkare.

I fråga om för Rh-centralen erforderlig personal anför föreståndaren, att
vid centralen borde finnas tillgång till två personer, en kliniker för uppspårande
av fall av förenämnda sjukdomar och anskaffande av erforderliga humana
anti-Rh-sera samt en serolog för övervakande och ledande av arbetet å
centralen. Två vid laboratoriet verksamma forskare skulle därigenom kunna
beredas tillfälle att fortsätta sitt betydelsefulla arbete inom Rh-forskningen.
Ifrågavarande befattningshavare, vilka borde benämnas kontrollanter, borde
åtnjuta ett årligt arvode av 2 500 kronor vardera. Det löpande arbetet med
Rh-bestämningar, även i faderskapsfall, och den erforderliga immunserumframställningen
borde handhavas av en heltidsanställd eller två halvtidsanställda
extra assistenter med arvoden beräknade efter 600 kronor i månaden
eller 7 200 kronor för år. Härutöver har föreståndaren beräknat ett årligt
belopp av 300 kronor för övriga kostnader för undersökningarna, i första
hand anskaffande av marsvin. Rruttokostnaderna för år skulle alltså enligt
föreståndarens förslag uppgå till 12 500 kronor.

Föreståndaren bär emellertid förutsatt, att undersökningen av insända blodprov
skulle betalas enligt viss, av medicinalstyrelsen fastställd taxa. Föreståndaren
beräknar intäkterna härför till lägst 2 500 kronor, i följd varav
nettokostnaderna skulle uppgå till högst 10 000 kronor årligen.

Slutligen understryker föreståndaren vikten av skyndsamma åtgärder i
syfte att ställa medel till förfogande för anordnande av en Rh-central vid laboratoriet.

Medicinalstyrelsen har för egen del anfört, att styrelsen funne angeläget,
att det betydelsefulla forskningsarbetet kring blodfaktorn Rh och på detsamma
fotade kliniska undersökningar och rättsmedicinska bedömanden
utan uppskov tillförsäkrades nödigt ekonomiskt underlag. Styrelsen, som ansett
kostnaderna för undersökningarna böra bestridas från laboratoriets anslag,
har hemställt, att Kungl. Majit måtte medgiva att den i laboratoriets
avlöningsanslag upptagna posten till arvode, bestämt av Kungl. Majit, måtte
få överskridas med 11 000 kronor samt den i laboratoriets omkostnadsstat
under posten till övriga utgifter upptagna delposten till inköp och underhåll
av apparater, förbrukningsartiklar m. m. med 300 kronor.

Statskontoret, som i utlåtande den 16 augusti 1944 förklarat sig icke
kunna bedöma vare sig angelägenheten av eller i vilken omfattning centralens
verksamhet bör bedrivas, har inskränkt sitt utlåtande till att avse en
prövning av de föreslagna arvodenas storlek. Ämbetsverket har härvid ifrågasatt,
huruvida icke det lill 7 200 kronor beräknade assistentarvodet borde
bestämmas till 5 900 kronor eller samma belopp, som utginge till den vid
statens bakteriologiska laboratorium anställde extra assistenten för verkställande
av vissa diagnostiska undersökningar m. m. Nettokostnaderna för år
skulle i så fall komma att uppgå till 8 700 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

Departements- Den från skilda håll omvittnade stora betydelse, som undersökningarna
chefen. rörande blodfaktorn Rh äga dels i samband med upprepade blodtransfusioner
dels ock för diagnosen av vissa nyföddhetsperiodens sjukdomar (svår
gulsot eller svår blodbrist), har övertygat mig om angelägenheten av att de
vid statens rättskemiska laboratorium påbörjade undersökningarna på området
få fortsätta. Dessa undersökningar ha hittills i huvudsak verkställts
såsom frivillig forskningsverksamhet. Då man ej kan räkna med att de personer,
som omhänderhaft undersökningarna, i fortsättningen skola ställa
sig till förfogande utan ersättning, anser jag i likhet nied medicinalstyrelsen,
att medel böra ställas till förfogande för undersökningarnas fortsatta bedrivande.
Med hänsyn till att medel för ändamålet icke tidigare anvisats, torde
frågan härom böra underställas riksdagens prövning.

Kostnaderna för undersökningarna ha av föreståndaren beräknats till
12 500 kronor för år, varav 12 200 kronor för löner till personal samt 300
kronor för omkostnader. Härvid bör emellertid beaktas, att för undersökta
blodprov avsetts utgå ersättning till laboratoriet enligt taxa, som skulle fastställas
av medicinalstyrelsen. Då intäkterna härav beräknas uppgå till lägst
2 500 kronor, skulle nettoutgifterna stanna vid ett belopp av högst 10 000
kronor.

Mot de av föreståndaren beräknade arvodena till den för undersökningarna
avsedda personalen har jag med beaktande av de kompetenskrav, som
böra ställas på denna personal, intet att erinra. Arvodena torde böra utgå
från och med den 1 november 1944 samt med hänsyn till undersökningarnas
alltjämt försöksmässiga karaktär bestridas från den i laboratoriets avlöningsstat
för innevarande budgetår upptagna posten till avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal. Posten skulle härigenom komma att belastas med
ett belopp av i runt tal 8 200 kronor. Riksdagens medgivande torde böra inhämtas
att få överskrida posten med högst nämnda belopp, övriga utgifter
böra bestridas från laboratoriets omkostnadsanslag.

Till sist vill jag framhålla, att vid fastställande av taxa för undersökta
prov bör undersökas, huruvida ej en större del av kostnaderna för undersökningarna
än som av föreståndaren beräknats rimligen bör täckas genom
inflytande avgifter. Inkomsterna härav böra redovisas på samma sätt som
laboratoriets övriga inkomster.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen medgiva,

att den i avlöningsstaten för statens rättskemiska laboratorium
upptagna anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie
personal må för budgetåret 1944/45 överskridas
med högst 8 200 kronor.

[4.] Bidrag till avlöningar m. m. inom förebyggande mödra- och barnavård.
I årets statsverksproposition har under förevarande förslagsanslag
beräknats ett belopp av 15 000 kronor till bidrag till specialutbildning av

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

barnsjuksköterskor. Beloppet är avsett såsom bidrag till centralskolan för
specialutbildning av barnsjuksköterskor lör anordnande av en kurs i social
barnavård under budgetåret 1944/45. Enligt av Kungl. Majit den 15 juni
1944 fastställd stat för anslagets användning må disponeras 8 500 kronor
till arvoden åt instruktionssköterska och lärare, 500 kronor till expenser och
6 000 kronor till stipendier. Stipendierna fördelas enligt föreskrifterna i kungörelsen
i ämnet den 29 maj 1936 (nr 297).

Med skrivelse den 7 september 1944 har medicinalstyrelsen överlämnat
en av styrelsen för centralskolan för specialutbildning av barnsjuksköterskor
gjord framställning örn anvisande av medel för anordnande av ytterligare en
social barnavårdskurs under budgetåret 1944/45. Skolstyrelsen framhåller,
att omkring hälften av de sökande till den kurs, som började i september
1944, icke kunnat antagas, samtidigt som behovet av specialutbildade barnsjuksköterskor
stegrats genom tillkomsten av nya barnavdelningar vid lasaretten,
pågående utvidgning av barnavårdscentralerna samt den kraftigt utbyggda
skolhälsovården. Den planerade extra kursen vore företrädesvis avsedd
för blivande skolsköterskor. Kostnaderna för kursen beräknades till
12 700 kronor, fördelade med 1 800 kronor till arvode åt kursledarinna,
4 400 kronor till arvode åt speciallärare, 500 kronor till expenser samt 6 000
kronor till stipendier. Kostnaden för speciallärare hade förut beräknats till
3 200 kronor. Den föreslagna höjningen berodde därpå, att skolöverläkaren
begärt utökning av kursplanen med 20 föreläsningstimmar avseende skolhälsovård
samt viss praktisk undervisning. Längden av denna kurs föresloges
därför ökad från tre till fyra månader.

Medicinalstyrelsen erinrar örn att styrelsen i sina anslagsäskanden för
nästa budgetår beträffande ifrågavarande anslagspunkt anfört, att det med
anledning av den pågående utbyggnaden av såväl den förebyggande barnavården
som barnsjukvården samt det av årets riksdag beslutade anordnandet
av statlig skolhälsovård syntes styrelsen angeläget, att verksamheten vid
ifrågavarande skola, som för närvarande bedreves med en årlig kurs i social
barnavård (s. k. B-kurs), utvidgades att omfatta två sådana kurser årligen
samt att kursernas längd borde utökas från tre till fyra månader. Efterfrågan
på specialutbildade barnsjuksköterskor under det senaste året hade
varit större än tillgången och syntes komma att ytterligare stegras. Styrelsen
hade därför föreslagit, att två kurser i social barnavård borde anordnas
under budgetåret 1945/46, vilket bland annat skulle medföra behov av en
extra kursledarinna med ett arvode av 1 800 kronor.

Vad angår skolstyrelsens nu förevarande framställning har medicinalstyrelsen
vitsordat behovet av att en extra kurs i social barnavård anordnas
under våren 1945 samt hemställt, att den under förevarande anslag upptagna
anslagsposten till bidrag lill specialutbildning av barnsjuksköterskor
måtte få överskridas med 12 700 kronor.

Med anledning av den av medicinalstyrelsen påtalade bristen på sjuksköterskor
med sådan specialutbildning, som anses önskvärd för tjänstgö -

Departementsc
helen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

ring inom den förebyggande barnavården, barnsjukvården samt skolhälsovården,
anser jag det vara angeläget, att åtgärder snarast vidtagas för att
bättre tillgodose behovet av sådana befattningshavare, särskilt som detta
behov kan väntas komma att avsevärt öka genom den av årets riksdag beslutade
utbyggnaden av skolhälsovården. Jag tillstyrker därför, att medel
ställas till förfogande för anordnande av ytterligare en kurs i social barnavård
under innevarande budgetår.

Mot den föreslagna utökningen av kursen från 3 till 4 månader har jag
intet att erinra. Jämväl de för kursen beräknade kostnaderna, 12 700 kronor,
synas mig kunna godtagas. Kostnaderna torde i likhet med utgifterna
för den kurs, för vilken medel beräknats i statsverkspropositionen, böra
bestridas från förslagsanslaget till Bidrag till avlöningar m. m. inom förebyggande
mödra- och barnavård. Då riksdagen icke tidigare haft tillfälle
att taga ställning till nu berörda utvidgning av ifrågavarande kursverksamhet,
torde frågan härom böra i detta sammanhang underställas riksdagens
prövning.

F. Civilförsvaret.

[5.] 2. Utbyggnad av telefon- och skyddsrumskapaciteten inom visst område.
Genom beslut den 30 juni 1944 ställde Kungl. Maj:t till statens utrymningskommissions
förfogande för utbyggnad av telefon- och skyddsrumskapaciteten
inom visst område i riket ett belopp av högst 100 000 kronor
och. anbefallde statskontoret att från det å förskottsstaten för försvarsväsendet
för budgetåret 1944/45 uppförda förskottsanslaget till förstärkning av
den civila administrationen m. m. till kommissionen, på rekvisition i mån
av behov, utbetala högst detta belopp.

För reglering av nämnda utgift torde å tilläggsstat I till riksstaten för
löpande budgetår böra anvisas ett anslag av 100 000 kronor, lämpligen under
rubriken Utbyggnad av telefon- och skyddsrumskapaciteten inom visst
område.

Med åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Utbyggnad av telefon- och skyddsrumskapaciteten
inom visst område å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1944/45 anvisa ett anslag av.......... kronor 100 000.

Vad föredragandena sålunda, med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter, hemställt, behagar Hans
Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
H. Bergström.

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

Bilaga 4.

Egentliga statsutgifter.

Sjätte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 20 oktober 1944.

Närvarande:

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Domö, anmäler härefter
under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärende
angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1944/45 samt anför därvid följande.

B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

Väg- och vatten byggnadsstyrelsen m. m.

[1.] 3 a. Utbyggnad av statens väginstituts provvägsmaskin, reservationsanslag.
I juni 1941 erbjödo kommitterade för Carl Smitts fond A statens väginstitut
en donation på 250 000 kronor för utförande på väginstitutets område
av en större provvägsmaskin med tillhörande byggnad m. m.

Genom beslut den 18 juli 1941 förklarade Kungl. Maj:t hinder från Kungl.
Maj:ts sida icke möta för väginstitutet att mottaga donationen, varefter anläggningsarbetena
påbörjades. Riksdagen har sedermera godkänt ett i 1943
års statsverksproposition framlagt förslag om viss ökning av väginstitutets
personal- och omkoslnadsstater för drift av anläggningen.

I skrivelse den 18 augusti 1944 har direktionen för statens våginstitut meddelat,
att anläggningen sedan augusti 1943 varit i så gott som oavbruten
drift. Maskinen vore i första hand avsedd att användas för forskning rörande
vägbeläggningar, vilka i maskinen utsattes flir trafik av bilhjul under förhållanden,
som nära liknade verkligheten. Under år 1944 hade emellertid
maskinen huvudsakligen blivit använd för undersökningar av bilringar av

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

olika slag. Väginstitutet ulloide för närvarande undersökningar av det nya
svenska bilgummit neopren för statens industrikommissions räkning. Två
serier sådana undersökningar hade utförts, och erfarenheterna från provningarna
tillgodogjordes av fabrikanterna tor att förbättra kvaliteten. Lin tredje
serie påginge för närvarande. — Andra liknande uppgifter lörelage, såsom
att undersöka en förstärkning av bilgummit enligt ny metod på uppdrag av
industrikommissionen samt att prova olika typer av ersättningsiingar på
uppdrag av statens uppfinnarnämnd.

Det hade ursprungligen varit avsett, att maskinen skulle utföras med sex:
armar och hjul. Genom den inträffade prisstegringen hade emellertid donationsmedlen
icke räckt till iner än två armar med hjul. Maskinens kapacitet
vore sålunda endast V3 av den beräknade. Härtill komme vissa tekniska
olägenheter av att driva maskinen nied endast Iva armar. Särskilt \id piövning
av bilringar vore det till stor nackdel att endast två ringar kunde monteras.
Vid sådan provning hade hittills tillgått så, att en neoprenring och
en naturgummiring körts samtidigt för att erhålla jämförelse. Örn fel uppstode
på neoprenringen, vore det icke möjligt att avgöra, örn telet berodde
på ett tillfälligt fabrikationsfel hos just den ringen eller på fel i metoden föltillverkningen.
För att få klarhet härutinnan måste provet upprepas, vilket
medförde tidsförlust. Det vore därför ett önskemål, att provningen kunde utföras
på en gång nied flera hjul, varvid sålunda kontrollprov samtidigt eihölles.
Därigenom bleve det också möjligt alt samtidigt prova olika typer avringar
under exakt samma förhållanden.

Enär provningsmöjligheterna genom avsaknaden av ytterligare fyra armai
vore begränsade, hade väginstitutet icke kunnat utföra alla de uppdrag, sorn
inkommit. Bland annat hade uppdragen från statens uppfinnarnämnd fått

anstå, vilket för nämnden varit olägligt.

Direktionen meddelar i sin skrivelse vidare, att direktionen sedan det
blivit klart, alt maskinen skulle få stor användning och att behovet av ytterligare
fyra armar vore trängande — gjort framställningar om medel till
denna utbyggnad. I första hand hade direktionen vänt sig till kommitterade
för Carl Smitts fond, som emellertid meddelat, att londén tyvärr icke hade
möjlighet att anslå ytterligare medel. Direktionen hade därefter gjort en förfrågan
hos statens tekniska forskningsråd om möjligheterna att genom forskningsrådet
erhålla anslag till ytterligare fyra armar med hjul. Rådet hade
ansett det vara ur flera synpunkter angeläget, att den löreslagna kompletteringen
av provvägsmaskinen komme till stånd, men hade varit av den uppfattningen,
att de för tekniskt-vetenskaplig forskning anslagna medlen icke i
första hand vore avsedda för ändamål av ifrågavarande art. Statens industrikommission
hade uttalat, att det vore önskvärt, örn till provvägsmaskinen
kunde anskaffas ytterligare fyra armar, och att industrikommissionen ville
tillstyrka att statsbidrag lämnades till ändamålet. Liknande uttalande hade
gjorts av statens uppfinnarnämnd.

Enligt verkställda beräkningar skulle kostnaden för utbyggnad av maskinen
med ytterligare fyra armar uppgå till 60 000 kronor. I detta belopp inginge

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

jämväl utbyggnad av befintligt kylmaskineri till dubbel kapacitet, vilken utbyggnad
vore nödvändig med hänsyn till den ökade värmealstringen vid
ökat antal hjul.

Under åberopande av det anförda har direktionen för statens väginstitut
anhållit örn anvisande av anslag med 60 000 kronor till utbyggnad av institutets
provvägsmaskin. Direktionen har tillika hemställt, att anslaget matte
beviljas av nu tillgängliga medel för beredskapsåtgärder, då det till följd av
krisläget vore angeläget att utbyggnaden skedde snarast möjligt.

De undersökningar rörande bilringar och vägbeläggningar, som för närvä- Departementsrande
pågå vid statens väginstitut, äro av stor vikt för lösandet av transportproblemen
under den återstående delen av kriget och den närmaste efterkrigstiden.
Även i framtiden kunna dessa och liknande undersökningar få betydelse
för ett effektivt utnyttjande av väganslagen. För att undersökningarna
-—- sorn möjliggjorts genom de donationsmedel, vilka från Carl Smitts fond
ställts till förfogande för anläggning av väginstitutets provvägsmaskin —
skola kunna bedrivas med önskvärd skyndsamhet är emellertid en utbyggnad
av maskinen till full kapacitet nödvändig. Jag har intet att erinra mot
att kostnaderna härför, 60 000 kronor, under förhanden varande omständigheter
bestridas med statsmedel. Med hänsyn till angelägenheten av att utvidgningsarbetena
igångsättas snarast möjligt torde erforderliga medel böra
anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår.

Enär provvägsmaskinen och den byggnad, vari den är inrymd, ännu icke
äro invärderade å statens allmänna fastighetsfond, torde anslaget böra anvisas
å driftbudgeten.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Utbyggnad av statens väginstituts provvägsmaskin
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa
ett reservationsanslag av..................kronor 60,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

A. C. F. v. Krusenstierna.

Ritning till riksdagens protokoll 19M. 1 sand. Nr 288.

Kungl. Maj.ts proposition nr 288.

Bilaga 5.

Egentliga statsutgifter.

Sjunde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
20 oktober 1944.

Närvarande:

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter under
finansdepartementet hörande ärende angående egentliga statsutgifter å
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45 samt anför därvid följande.

B. Allmänna centrala ämbetsverk m. m.

[1.] Statens organisationsnämnd. Under rubriken statens organisationsnamnd
äro i gällande riksstat upptagna två förslagsanslag, nämligen ett å
253 600 kronor till avlöningar och ett å 85 300 kronor till omkostnader.
Kungl. Majit har den 15 juni 1944 fastställt avlönings- och omkostnadsstater
tor statens organisationsnämnd för budgetåret 1944/45 (statsliggaren s 390
o. 391).

I avlöningsstaten ingår en anslagspost å 175 800 kronor till avlöningar till
övrig icke-ordinarie personal och i omkostnadsstaten en post å 75 000 kronor
till reseersättningar. Båda dessa anslagsposter äro med hänsyn till ovissheten
örn omfattningen av nämndens arbetsbörda under innevarande budgetår upptagna
förslagsvis. Vid staternas fastställande har Kungl. Majit emellertid

föreskrivit, att posterna icke finge utan Kungl. Majus medgivande överskridas.

övervägande delen av ifrågavarande anslagsbelopp är avsedd för avlöningar
respektive reseersättningar till hos nämnden anställda experter. I sin
framställning örn medelsanvisning för budgetåret 1944/45 hade nämnden
sålunda räknat med 150 000 kronor för avlöningar och 50 000 kronor för

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

reseersättningar till experter. Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 15 juni 1944
har nämnden bemyndigats att anställa högst 11 experter.

Till de mest omfattande arbetsuppgifterna för organisationsnämnden höra
organisationsundersökningar inom försvarsväsendet. Dessa undersökningar ha
organiserats enligt föreskrifter, som meddelats genom Kungl. Maj :ts beslut
den 4 februari 1944. För ändamålet har inom försvaret bildats ett särskilt
utredningsorgan, försvarets centrala organisationskommitté, vilket är underställt
organisationsnämnden. I överensstämmelse med de principer, som
tillämpas vid organisationsundersökningar inom andra statliga förvaltningsområden,
har organisationsnämnden att tillhandahålla försvarets centrala
organisationskommitté erforderlig civil expertis. Sex av nämnden anställda
experter lia därför ställts till förfogande att leda undersökningarna envar inom
sitt verksamhetsområde. Undersökningarna omfatta för närvarande dels de
lägre truppförbanden, varvid början gjorts med III. militärområdet, dels flottans
örlogsstationer och matinrättningar, delar av kustartilleriet lii. m.

I skrivelse den 10 oktober 1944 har statens organisationsnämnd gjort framställning
örn ytterligare medelsanvisning till förstärkning av personalen vid
organisationsundersökningama inom försvarsväsendet. Av skrivelsen fram -

går bland annat följande.

Den omfattning, i vilken det visat sig påkallat att bedriva undersökningarna,
hade medfört, att behovet av civil arbetskraft icke kunnat fyllas genom
den personal, som organisationsnämnden med tillgängliga anslagsmedel kunnat
ställa till förfogande. Det ytterligare behovet hade man dittills sokt tillgodose
genom att värnpliktiga med ingenjörs- eller handelsutbildmng avdelats
till biträden åt organisationsnamndens experter. Denna anordning
innebure emellertid ett provisorium som vore icke blott oekonomiskt uta
även ur andra synpunkter mindre ändamålsenligt och som darfor snarast
borde ersättas med andra personaldispositioner. Nämnden bär beraknat, att
1° biträdande experter skulle behöva anställas för att utfylla behovet av civil

arbetskraft1 vitforganisationsundersökningaraa, därav 8 för armén och 4 för

marinen De årliga kostnaderna härför har nämnden beraknat till 156 000
kronor varav 50 000 kronor till reseersättningar och återstoden till avlo
nin«ar.’ Nämnden har hemställt, att för innevarande budgetar ett belopp av
78 000 kronor måtte ställas till nämndens förfogande för anställande av i ragavarande^civila
biträdespersonal, varvid cirka 25 000 kronor beraknats åtgå
till reseersättningar och återstoden till avlomngskostnader.

Departements. Enligt vad i ärendet blivit upplyst ha uppgifterna för organisationsundersokchefen-
ningarna inom försvarsväsendet visat sig vara av sådan omfattning och betydenhet,
att undersökningsarbetet ansetts böra från början bedrivas pa en bredare
bas än man räknat med vid bedömandet av anslagsbehovet för innevarande
budgetår. Undersökningarna bedrivas sålunda inom flera områden samtidigt
genom olika sektioner, som ledas av organisationsnämndens experter. För att
denna högre kvalificerade arbetskraft rätt skall kunna utnyttjas erfordras
tillgång till biträdande personal med viss teknisk eller ekonomisk utbildning.
Det nuvarande provisoriet med anlitande av värnpliktiga tekniker eller ekonomer
för dylikt ändamål bör uppenbarligen ersättas med en andamalsenligare
anordning, för att arbetet skall kunna bedrivas med önskvärd planmas -

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

sighet och intensitet. Jag är således för egen del beredd förorda, att ytterligare
medel ställas till organisationsnämndens förfogande för anställande
av civil personal. Mot nämndens beräkning av det ytterligare medelsbehovet
för innevarande budgetår, 53 000 kronor till avlöningar och 25 000 kronor till
omkostnader, har jag icke något att erinra. Vid bifall till nämndens framställning
erfordras Kungl. Maj:ts medgivande att överskrida de anslagsposter, varifrån
kostnader av hithörande slag skola bestridas. Såsom jag i det föregående
framhållit ha dessa poster med hänsyn till ovissheten om nämndens
arbetsbörda upptagits förslagsvis. Ett överskridande av den storlek, varom
nu är fråga, synes dock icke böra medgivas utan att riksdagen lämnats
tillfälle att taga ställning till frågan. Därest riksdagen icke har något att
däremot erinra, torde förslag angående bemyndigande för organisationsnämnden
att för ifrågavarande ändamål överskrida vederbörliga anslagsposter
med erforderligt belopp framdeles få föreläggas Kungl. Maj:t.

Ur protokollet:

Sören Lane.

Milling till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 288.

.11 ''.i

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

Bilaga 6.

Egentliga statsutgifter.

Åttonde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
20 oktober 1944.

Närvarande:

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge, anmäler härefter
under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärende angående
egentliga statsutgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45
samt anför därvid följande.

I. Folkundervisningen.

[1.] 16 a. Folkskolor m. m.: Resekostnadsersättningar åt skolläkare vid
folk- och småskolor, förslagsanslag. I skrivelse den 9 oktober 1943 framlade
skolöverstyrelsen utredning och förslag rörande skolhygienisk verksamhet i
folkskolorna. På grundval härav framlades proposition (nr 193) i ämnet för
1944 års riksdag.

Skolläkargöromålen skulle enligt vad i propositionen förordades för landsbygdens
och de mindre städernas vidkommande i allmänhet ankomma på
vederbörande tjänsteläkare, d. v. s. i första hand provinsialläkarna. Skoldistrikten
skulle dock vara oförhindrade att anlita även andra läkare såsom
skolläkare. I fråga örn kostnaderna för skolläkarnas resor föreslogs i propositionen,
att statsbidrag ej skulle utgå för resor, företagna enbart inom stad,
köping eller municipalsamhälle. Beträffande övriga resekostnader förordades,
att statsbidrag skulle utgå till bestridande av dessa kostnader med 90
procent inom Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län, med 70 procent
inom Västernorrlands, Gävleborgs, Kopparbergs och Värmlands län samt
med 50 procent inom övriga län.

Kungl. Maj:ts proposition nr 288

Riksdagen (skrivelsen nr 319) anförde beträffande frågan om bestridande
av kostnaderna för skolläkarnas resor bland annat följande.

Såsom motivering för den föreslagna differentieringen anför departementschefen
önskemålet att utjämna resekostnaderna mellan å ena sidan de
glesare befolkade och i allmänhet mera skattetvngda kommunerna i norra
Sverige och å andra sidan de mera tättbebyggda södra delarna av riket.
Riksdagen erkänner riktigheten av den princip, som legat till grund för
nämnda förslag, nämligen att vissa lättnader böra beredas avsides liggande,
glest befolkade kommuner. I motionen 1:293 riktas dock vissa vägande erinringar
mot det sätt, varpå denna i och för sig riktiga princip kommit till
uttryck. Riksdagen delar de i motionen anförda betänkligheterna och skulle
funnit det önskvärt, om ett mera rättvist och mindre schablonmässigt statsbidragssystem
hade utformats. De av departementschefen förordade statsbidragsreglerna
torde även komma att i praktiken visa sig svårbemästrade,
en anmärkning, som även torde kunna riktas mot de i motionen förordade
bidragsgrunderna. Sålunda torde det komma att stöta på betydande svårigheter
att vid bifall till departementschefens förslag rättvist fördela resekostnaderna
i de särskilda fallen mellan skilda skoldistrikt da, såsom regelmässigt
torde inträffa på landsbygden med dess ofta mycket små kommuner, skolläkaren
på en och samma resa besökt flera skoldistrikt. Dessa svårighetei
hade måhända kunnat bemästras, därest landstingen ålagts att förskottera
reseersättningarna. Riksdagen delar emellertid departementschefens principiella
betänkligheter mot att lägga denna börda på landstingen, som icke
komma att bli huvudmän för skolhälsovården. Med hänsyn till de invändningar
av olika slag, som sålunda kunna riktas mot det av departementschefen
förordade statsbidragssystemet, har riksdagen ansett vissa skäl tala för
att staten påtager sig hela kostnaden för skolläkarnas resor. Några tyngre
vägande skäl av statsfinansiell natur torde icke kunna anföras häremot, enär
de sammanlagda årliga resekostnaderna beräknats till 126 000 kronor och
departementschefen uppskattat statsbidragskostnaderna till 90 000 kronor per
år. Merkostnaderna kunna alltså beräknas komma att stanna vid 36 000^ kronor
för år. Riksdagen, som trots det anförda icke ansett sig böra avsla departementschefens
förslag, får dock med hänsyn till de olägenheter, som riks*
dagen funnit vara förknippade med det av departementschefen förordade
statsbidragssystemet, bemyndiga Kungl. Majit att, etter den ytterligare utredning,
som må anses erforderlig, utfärda bestämmelser rörande bestridandet av
skolläkarnas resekostnader av innebörd, att staten kommer att helt svara for
dessa kostnader.

Under erinran örn det av riksdagen salunda lämnade bemyndigandet anbefallde
Kungl. Majit genom beslut den 15 juli 1944 skolöverstyrelsen att
inkomma med utredning och förslag i ämnet. I den samma dag utfärdade
kungörelsen (nr 585) med bestämmelser angående den statsunderstödda hälsovården
vid folk- och småskolor samt högre folkskolor intogs, såvitt avser
frågan om kostnaderna för skolläkarnas resor, endast ett stadgande av innehåll,
att beträffande bidrag av statsmedel till rese- och traktamentsersätlning
åt skolläkare vid folk- och småskolor för resor i tjänsten skulle gälla
vad därom särskilt kunde varda stadgat.

Skolöverstyrelsen har nu med anledning av Kungl. Majits ovannämnda
beslut — under framhållande av att anslag måste anvisas redan för innevarande
budgetår, örn staten skall helt svara för kostnaderna för vid folk- och

Kungl. Maj:ts proposition nr 2SS.

småskolor anställda skolläkares resor i tjänsten — hemställt örn anvisande
för budgetåret 1944/45 av ett förslagsanslag av 50 000 kronor till bestridande
av kostnaderna för ifrågavarande skolläkares resor. Överstyrelsen har därvid
beträffande anslagsberäkningen anfört bland annat följande.

Det låter sig icke göra att nu med någon större grad av exakthet beräkna,
huru stor del av skoldistrikten, som under hudgetåret 1944/45 kunna antagas
bli i stånd att ordna den skolhygieniska verksamheten efter de nya linjerna.
Man torde emellertid våga antaga, att omkring 60 procent av den avsedda
verksamheten kan komma i gång under detta budgetår.

Emellertid innebär detta icke, att kostnaderna för läkarnas resor under
budgetåret 1944/45 komma att uppgå till 60 procent av de till 126 000 kronor
beräknade kostnaderna därför vid fullt utvuxen skolhygienisk verksamhet,
dels emedan resor medförande särskilda kostnader för statsverket icke äga
rum inom städer, köpingar eller municipalsamhälle!!, där i särskilt stor utsträckning
redan under innevarande budgetår skolhälsovården torde komma
att ordnas enligt den nya organisationen, dels ock därför att kostnader för
resor företagna i slutet av budgetåret icke komma att belasta budgeten detta
år. Man torde kunna antaga, att kostnaderna för läkarnas resor under budgetåret
1944/45 skola uppgå till omkring 40 procent av kostnaderna vid fullt
utvuxen skolhygienisk verksamhet eller 50 400 kronor.

Statskontoret har lämnat skolöverstyrelsens anslagsberäkning utan erinran.

Riksräkenskapsverket har anfört följande.

Skolöverstyrelsen har vid beräkningen av kostnaderna för skolläkarnas
resor inom folkskoleväsendet utgått från de ersättningsgrunder, som gälla
beträffande läkares resor för hembesök hos spädbarn i samband med den
förebyggande mådra- och barnavården. Enligt dessa grunder utgår icke traktamentsersättning.
(Jfr medicinalstyrelsens anvisningar den 20 oktober 1943,
nr 114). Vidare utgår resekostnadsersättning endast därest läkaren ej i annan
ordning är berättigad till gottgörelse av allmänna medel för resan samt
endast då resan sker till och från mottagning utom vederbörande läkares stationeringsort
och enligt av medicinalstyrelsen godkänd plan.

Med utgångspunkt från att ersättningen skall beräknas efter angivna grunder
har skolöverstyrelsen beräknat medelsbehovet för ifrågavarande skolläkares
resekostnader vid fullt utbyggd verksamhet till 126 000 kronor samt för
det första verksamhetsåret, budgetåret 1944/45, till 40 procent av nämnda
belopp eller till i runt tal 50 000 kronor.

Riksräkenskapsverket anser sig kunna förorda, att angivna ersättningsgrunder
tillämpas beträffande nu ifrågavarande reseersättningar. Att traktamentsersättning
för dylika resor icke skall utgå, finner riksräkenskapsverket
riktigt med hänsyn dels till att för uppdraget såsom skolläkare utgår särskilt
arvode, dels ock till att skolläkaren — i regel en provinsialläkare —
ofta kan företaga sina resor i samband med andra förrättningar, för vilka
ersättning av allmänna medel utgår i annan ordning. I detta sammanhang
må framhållas, att föredragande departementschefen i propositionen nr 193
(s. 46) till 1944 års riksdag angående rationalisering och utbyggnad av skolhälsovården
m. m. understrukit vikten av att skolläkarnas resor läggas efter
en plan, som uppgjorts av skolläkaren i samråd med skolstyrelsen, varvid
i besparingssyfte reseprogrammet bör läggas upp så, att resorna för skolhälsovården
i .största möjliga utsträckning kombineras nied andra resor i
tjänsten.

I övrigt bör allmänna resereglementets bestämmelser lända till efterrättelse,
varvid resekoslnadsersättningen bör utgå efter rcseklass II.

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

Departements chefen.

Vad nu sagts synes böra komma till uttryck i de bestämmelser, som skola
utfärdas angående resekostnadsersättning åt skolläkare. Dessa bestämmelser
synas även böra innehålla anvisningar örn sältet för utbetalning av resekostnadsersättningarna.
Framhållas må, att här ej är fråga om statsbidrag till
skoldistriktens kostnader utan örn ersättningar, som helt skola stanna å statsverket
och därför böra utbetalas direkt till vederbörande förrättningsmän.
Riksräkenskapsverket vill därför föreslå, att länsstyrelserna bemyndigas att
efter vederbörlig granskning av reseräkningarna utbetala godkända ersättningar
direkt till skolläkarna.

Vidkommande anslagsberäkningen för budgetåret 1944/45 är det, såsom
skolöverstyrelsen framhållit, icke möjligt att nu med någon högre grad av
noggrannhet beräkna, i vilken omfattning verksamheten kommer att bedrivas
under nämnda budgetår. I avsaknad av säkrare underlag synes skolöverstyrelsens
anslagsberäkning kunna godtagas.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksräkenskapsverket förorda,
att å tilläggsstat för budgetåret 1944/45 anvisas ett förslagsanslag av 50 000
kronor till resekostnadsersättningar åt skolläkare vid folk- och småskolor
samt att bestämmelser i ämnet utfärdas i huvudsaklig överensstämmelse med
vad riksräkenskapsverket angivit.

Då riksdagen i princip uttalat sig för att staten påtager sig hela kostnaden
för vid folk- och småskolor anställda skolläkares resor i tjänsten, anser jag
mig böra förorda, att bestämmelser i ämnet utfärdas i huvudsaklig överensstämmelse
med vad av riksräkenskapsverket angivits. Detta förutsätter emellertid,
såsom i ärendet framhållits, att medel för ändamålet anvisas redan för
innevarande budgetår. Då jag i likhet med de i ärendet hörda myndigheterna
icke funnit anledning till erinran mot skolöverstyrelsens anslagsberäkning,
hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Folkskolor m. m.: Resekostnadsersättningar åt skolläkare
vid folk- och småskolor å tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag
av ................................ kronor 50 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Gösta Malmberg.

Kumi. Maj.ts proposition nr 288.

Bilaga 7.

Egentliga statsutgifter.

Tionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 20 oktober
1944.

Närvarande:

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ohlin, anmäler efter gemensam
beredning med cheferna för försvars- och finansdepartementen under
handelsdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45 samt anför
därvid följande.

D. Sjöfart och handel.

[1.] 19 a. Försöksverksamhet beträffande avmagnetisering av fartyg,

reservationsanslag. Till driftkostnader för mät- och avmagnetiseringsstationer
är å riksstaten för budgetåret 1944/45 under tionde huvudtiteln anvisat ett
förslagsanslag av 320 000 kronor.

I skrivelse den 28 augusti 1944 har marinförvaltningen hemställt örn bemyndigande
för ämbetsverket att för försöksverksamhet beträffande avmagnetisering
av fartyg för budgetåret 1944/45 disponera högst 50 000 kronor
samt till stöd härför anfört i huvudsak följande.

Vid sidan av den ordinarie verksamheten vid avmagnetiseringsstationerna
bör bedrivas experiment- och forskningsarbete i avsikt att utprova sådana
effektivare skyddsanordningar mot magnetminor, som betingas därav att
minornas känslighet ökats. I mindre utsträckning har experimentarbete kunnat
bedrivas inom ramen för den ordinarie verksamheten. Det är emellertid
nödvändigt, att personal kan disponeras enbart för sådana arbeten samt att
erforderlig materiel för experimentarbetenas utförande kan anskaffas. Detta
har hittills icke varit möjligt, enär äskade medel för bestridande av drift -

Departements chefen.

40 Kungl. Maj.ts proposition nr 288.

kostnaderna för avmagnetiseringsstationerna endast avsett den ordinarie
driften.

Kostnaderna för försöksverksamheten, som avses bedrivas dels såsom modellförsök
och dels i full skala vid avmagnetiseringsstationerna, hava av ämbetsverket
beräknats till 50 000 kronor.

Kommerskollegium har den 10 oktober 1944 efter remiss yttrat sig över
marinförvaltningens framställning och därvid tillstyrkt bifall till densamma.

Med hänsyn till vad marinförvaltningen i ärendet anfört förordar jag,
att medel ställas till förfogande för bedrivande av ifrågavarande försöksverksamhet.
Mot ämbetsverkets kostnadsberäkning har jag intet att erinra.
För ändamålet erforderligt anslag, som torde böra erhålla reservationsanslags
natur, lärer böra äskas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Försöksverksamhet beträffande av mag nefi se ring av
fartyg å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa
ett reservationsanslag av..............kronor 50 000.

[2.] 21 a. Anordnande av en mät- och avmagnetiseringsstation i Göteborg,

reservationsanslag. I brev den 10 december 1943 till marinförvaltningen har
Kungl. Majit bemyndigat ämbetsverket att, med anlitande av det av 1943
års riksdag (r. skr. nr 345) för budgetåret 1943/44 å driftbudgeten under
tionde huvudtiteln anvisade reservationsanslaget å 850 000 kronor till anordnande
av en mät- och avmagnetiseringsstation i Göteborg, efter samråd
med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen låta uppföra ej mindre vid Nya Varvet
i Göteborg en avmagnetiseringsstation än även två till anläggningen hörande
magnetiska mätstationer, avsedda att förläggas den ena strax utanför
Lilla Billingen och den andra vid Gäveskär längre västerut i farleden till
Göteborg, allt i huvudsaklig överensstämmelse med ett av marinförvaltningen
i skrivelse den 14 oktober 1943 framlagt förslag.

I skrivelse den 4 september 1944 har marinförvaltningen, jämte det ämbetsverket
anmält att anslaget nämnda dag syntes vara förbrukat samt att
ytterligare medel till ett beräknat belopp av 250 000 kronor erfordrades för
arbetenas slutförande, hemställt, att Kungl. Majit måtte dels bemyndiga ämbetsverket
att förskottsvis täcka ifrågavarande ytterligare utgifter dels ock
vidtaga åtgärd för anvisande av ett anslag till nämnda belopp å tilläggsstat
till riksstaten för löpande budgetår. Ämbetsverket har i fråga härom vidare
anfört, bland annat, följande.

I skrivelse.den 14 oktober 1943 framlade marinförvaltningen förslag till
plan för stationens utförande och hemställde örn dispositionsbeshit i fråga

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

om de av riksdagen anvisade medlen. I denna skrivelse anmälde marinförvaltningen,
att ämbetsverket avsåge anlita Göteborgs hamnstyrelse för de
väg- och vattenbyggnadstekniska arbetena och att dessa avsåges komma till
utförande på hök och räkning. Hamnstyrelsen kunde nämligen icke tillmötesgå
marinförvaltningens önskan örn fast anbud. Anledningen till att marinförvaltningen
ämnade anlita Göteborgs hamnstyrelse för arbetenas utförande
var den, att hamnstyrelsen ansågs bäst känna till bolten- och strömförhållandena
samt de faktorer i övrigt, som voro avgörande för kostnaderna.

I brev den 10 december 1943 bemyndigade Kungl. Majit marinförvaltningen
att med anlitande av byggnadsanslaget utföra stationen efter samråd med
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Innan kontrakt tecknades med Göteborgs
hamnstyrelse underställdes detsamma i enlighet med de givna direktiven
väg- och vattenbyggnadsstyrelsens granskning. Enligt byggnadskontraktet,
som daterades den 22 februari 1944, och tillhörande specifikation hade hamnstyrelsen
kostnadsberäknat sina arbeten till 365 000 kronor. Då marinförvaltningen
önskade undvika risk för överskridande, hade ämbetsverket redan
innan dess skrivelse om dispositionsbeslut avgavs begärt skriftlig bekräftelse
på att de beräknade byggnadskoslnaderna 365 000 kronor av hamnstyrelsen
ansåges tillräckliga. Dylik bekräftelse erhölls genom skrivelse från överingenjören
vid Göteborgs hamn.

Under arbetenas gång hava från Göteborgs hamnstyrelse efter hand inkommit
räkningar till marinförvaltningen för erhållande av dellikvider. I
samband med granskningen av dessa konstaterade marinförvaltningens kontrollant,
att vissa delposter betydligt överskridits. Hamnstyrelsen anmodades
då inkomma med en tablå över det verkliga ekonomiska läget. Därav framgick,
att kostnadsökningen icke endast omfattade vissa delposter utan befanns
vara betydligt mer omfattande och beräknades uppgå till omkring
200 000 kronor, sedan marinförvaltningen tagit i anspråk sin till cirka 15
procent uppgående reserv för oförutsedda kostnader å hamnstyrelsens åtaganden.
Då överskridandet sålunda med visshet konstaterats, upptog marinförvaltningen
förhandlingar med representanter för Göteborgs hamnstyrelse
och framhöll, hurusom hamnstyrelsen genom sina uttalanden bibringat marinförvaltningen
den uppfattningen, att den ursprungliga kostnadsramen
skulle kunna innehållas. Marinförvaltningen framhöll, att hamnstyrelsen genom
nedskrivning av bland annat omkostnadsprocenten borde tillmötesgå
marinförvaltningens krav på en kostnadsminskning. Under hand har senare
meddelats, att hamnstyrelsen icke velat medgiva någon reduktion.

Hamnstyrelsen har under hand uppgivit, att kostnadsökningarna härrörde
sig från konstruktiva svårigheter, som bland annat medfört vissa ändringsarbeten
och ökade byggnadskostnader samt större muddringsmassor än som
beräknats m. m.

I samband med de inträffande fördyringarna har även en försening av
arbetet inträtt, varför avslutningsarbetena måste utföras under höstmånaderna.
Ytterligare merkostnader kunna på grund av vid denna tidpunkt försämrade
väderleksförhållanden förväntas uppstå. Med hänsyn härtill och till
faran för otillförlitlighet i hamnstyrelsens sifferuppgifter synes det marinförvaltningen
motiverat att förutsätta en total merkostnad av 250 000 kronor.

Genom beslut den 14 september 1944 bemyndigade Kungl. Majit marinförvaltningen
att av omhänderhavande medel till ett belopp av högst 250 000
kronor förskottsvis bestrida ifrågavarande ytterligare erforderliga utgifter för
anordnande av mät- och avmagnetiseringsstationen i Göteborg.

Kungl. Maj.ts proposition nr 288.

Departements chefen.

För att de ganska långt komna och i nuvarande läge brådskande arbetena
med anordnandet av mät- och avmagnetiseringsstationen i Göteborg skulle
kunna snarast möjligt fullbordas samt för undvikande av ytterligare kostnadsökningar
till följd av arbetenas tillfälliga nedläggande bär Kungl. Majit
nödgats lämna marinförvaltningen det nyss återgivna bemyndigandet. Till
täckande av de utgifter, högst 250 000 kronor, vilka marinförvaltningen med
stöd därav kan komma att av omhänderhavande medel bestrida, torde ett
anslag å enahanda belopp böra äskas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande
budgetår. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen -

att till Anordnande av en inut- och avmagnetiseringsstation
i Göteborg å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1944/45 anvisa ett reservationsanslag av .... kronor 250 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Åke Hartvig.

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

Bilaga 8.

Egentliga statsutgifter.

Elfte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över folkhushållningsärenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 20 oktober 19AA.

Närvarande:

T. f. chefen för folkhushållningsdepartementet, statsrådet Danielson, anmäler
härefter under elfte huvudtiteln hörande ärenden angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45 samt anför
därvid följande.

D. Diverse.

[1.] 3 a. Ersättning för förfogande över vissa fartyg. Genom beslut den
18 oktober 1940 förordnade Kungl. Maj:t med stöd av 4 § allmänna förfogandelagen,
att nio närmare angivna norska ångfartyg, liggande i Göteborgs
och Malmö hamnar, skulle tills vidare, intill dess Kungl. Majit annorlunda
förordnade, upplåtas till kronan. Tillika föreskrev Kungl. Maj :t, att fartygen
under tiden för förfogandet skulle behandlas såsom svenska fartyg, varjämte
Kungl. Majit uppdrog åt statens trafikkommission att under samma tid omhänderhava
fartygen samt meddela närmare föreskrifter angående användningen
av desamma. Slutligen förklarade Kungl. Majit Sig vilja framdeles
på framställning av trafikkommissionen meddela beslut angående bestridandet
av kostnaderna i anledning av förfogandet.

Sedan överenskommelser sedermera träffats med norska vederbörande an
gående ersättning i anledning av förfogandet i vad avsåg åtta av de nio rekvirerade
fartygen har riksdagen anvisat tillhopa 12 910 000 kronor, avseende
de å tiden intill den 1 juli 1944 belöpande ersättningarna. Av de åtta fartygen
har sedermera ett förlist.

Genom beslut den 7 juli 1944 anbefallde Kungl. Majit statskontoret att
från det å förskottsstat för försvarsväsendet för budgetåret 1944/45 under

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

Departements chefen.

elfte huvudtiteln uppförda förskottsanslaget till Allmänna utgifter för prisoch
handelsreglerande åtgärder till statens trafikkommission, på rekvisition
i mån av behov, utbetala högst 1 655 000 kronor, att av kommissionen användas
för bestridande under tiden den 1 juli—31 december 1944 av kostnaderna
i anledning av förfogandet över fartygen.

Genom beslut den 14 september 1944 förklarade sedermera Kungl. Majit,
att Kungl. Majits genom beslutet den 18 oktober 1940 meddelade förordnande
om upplåtelse till kronan av däri angivna norska fartyg skulle upphöra
att gälla den 15 oktober 1944, varjämte Kungl. Majit uppdrog åt trafikkommissionen
att å kronans vägnar till sistnämnda dag uppsäga överenskommelserna
örn ersättning för förfogandet över de sju fartyg, i fråga om vilka överenskommelser
då förelågo.

Sedermera har Kungl. Majit den 6 oktober 1944 bemyndigat trafikkommissionen
att dels beträffande det fartyg, varom överenskommelse om ersättning
tidigare icke träffats, underteckna sådan överenskommelse, dels i
anslutning därtill till den 21 oktober 1944 eller så snart därefter som förhållandena
det medgåve, uppsäga överenskommelsen, dels ock av medel, som
tidigare ställts till förfogande för bestridande av kostnaderna för de övriga
norska fartygen i anledning av förfogandet utbetala ersättning enligt överenskommelsen
för tiden intill dess fartyget återlämnades.

Enligt reglerna för täckning av anvisningar från förskottsstat bör det genom
Kungl. Maj :ts beslut den 7 juli 1944 till förfogande ställda beloppet
täckas genom anvisande under elfte huvudtiteln av ett anslag å motsvarande
belopp å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ersättning för förfogande över vissa fartyg å tillläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett
anslag av ............................ kronor 1 655 000.

[2.] 3 b. Åtgärder för utökning av vinterproduktionen av tegel, reservationsanslag.
I syfte att under vintern 1942/43 åstadkomma en för den avsedda
bostadsbyggnadsverksamheten under angivna tid erforderlig ökning av tegelproduktionen
i landet ställde Kungl. Majit genom beslut den 13 november
1942 ett belopp av 125 000 kronor till förfogande för statens byggnadslånebyrå
att av byrån användas till ersättningar åt sådana tegelbruk, som i normala
fall bedreve tillverkning endast under den varmare årstiden men som
förklarade sig villiga bedriva produktion även under vintern. Ersättningen
avsågs skola utgå för ökade bränslekostnader, förluster på sönderfruset
legel m. m. med sammanlagt 10 kronor för 1 000 tegel. Angivna belopp ä
125 000 kronor anvisades från det å förskottsstat för försvarsväsendet för
budgetåret 1942/43 under elfte huvudtiteln uppförda anslaget till Allmänna
utgifter för pris- och handelsreglerande åtgärder. Beloppet har sedermera
täckts genom ett av riksdagen beviljat anslag å motsvarande belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

I skrivelse den 4 oktober 1944 anförde statens industrikommission, att under
försommaren 1944 en viss knapphet på tegel inträtt till följd av ökad
byggnadsverksamhet och en huvudsakligen av ogynnsam väderlek betingad
nedgång i tegelproduktionen. Denna knapphet hade trots förbättrade produktionsförhållanden
fortsatt under hela sistförflutna sommar, och vid utgången
av den ordinarie tillverkningssäsongen 1944 torde några nämnvärda kvantiteter
icke komma att finnas i lager. Även för vintern 1944/45 planerades en
tämligen omfattande byggnadsverksamhet, och för tiden till den 1 juli 1945
förelåge enligt verkställda beräkningar ett behov av 266,5 miljoner tegel. Mot
detta behov svarade en produktion, som enligt uppgifter av Sveriges tegelindustriförening
kunde antagas komma att uppgå till 228 miljoner tegel, därest
icke några särskilda åtgärder vidtoges. Ett underskott om 38,5 miljoner
tegel kunde alltså befaras. Anmärkas kunde emellertid, att vid dessa beräkningar
bortsetts från den produktion, som kunde komma att äga rum hos
bruk utanför tegelindustriföreningen och som för tiden intill juli 1945 torde
kunna uppskattas till 5—10 miljoner tegel.

Inför denna situation hade det, uttalade kommissionen vidare, synts nödvändigt
att söka öka produktionen av tegel under den kommande vintern
utöver det normala. En undersökning av möjligheterna härutinnan hade givit
vid handen, att tegelfabrikanterna, därest erforderligt bränsle ställdes till
förfogande och under förutsättning att de erhölle extra gottgörelse enligt
samma grunder som gällde för merproduktionen under vintern 1942/43, vöre
villiga att instundande vinter öka sin produktion utöver den kvantitet, som
eljest kunde beräknas framkomma. Huruvida denna merproduktion och förstnämnda
produktion hos bruk utanför tegelindustriföreningen kunde komma
att uppgå till 38,5 miljoner tegel, kunde nu icke avgöras, men i varje fall
torde dessa tillverkningar komma att omfatta inemot 35 miljoner tegel. Statens
bränslekommission hade ställt i utsikt, att det för merproduktionen erforderliga
bränslet skulle kunna tillhandahållas.

I anledning härav hemställde kommissionen, att ett belopp av 400 000
kronor måtte ställas till kommissionens förfogande för att enligt grunder,
som tillämpades för stödet åt tegeltillverkningen under vintern 1942/43, användas
för en utökning av tegelproduktionen under vintern 1944/45.

I skrivelse den 6 oktober 1944 anförde statens bgggnadslånebgrå, att byrån
i en till byggnadsberedningen ingiven promemoria rörande preliminär uppskattning
av bostadsbehovet under år 1945 i rikets tätorter efter närmare
motivering föreslagit, att till grund för uppskattningen av bostadsproduktionens
omfattning vintern 1944/45 i samtliga tätorter lades en årsproduktion
av 50 000 lägenheter, vilket skulle innebära, att 30 000 lägenheter borde vara
under byggnad den 1 januari 1945. Vid motsvarande tid innevarande år hade
17 000 lägenheter varit under uppförande.

Förutsättningen för att en bostadsproduktion av angivna omfattning skulle
kunna komma till stånd vore, anförde byrån vidare, att byggnadsmaterial
kunde ställas till förfogande i erforderlig utsträckning. Då enligt uppgift teg -

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

Departements chefen.

let vore det för närvarande kanske mest svåranskaffbara byggnadsmaterialet,
vore det enligt byråns uppfattning av synnerlig vikt, att åtgärder för
framställning av tegel under instundande vinter vidtoges i sådan utsträckning,
att omförmälda produktion säkerställdes.

Under åberopande härav anslöt sig byggnadslånebyrån till industrikommissionens
förutnämnda framställning.

Genom beslut den 13 oktober 1944 anbefallde Kungl. Majit statskontoret
att från det å förskottsstat för försvarsväsendet för budgetåret 1944/45 under
elfte huvudtiteln uppförda anslaget till Allmänna utgifter för pris- och
handelsreglerande åtgärder till industrikommissionen, på rekvisition i mån av
behov, utbetala högst 400 000 kronor att användas för ifrågavarande ändamål.

För reglering av det genom beslutet den 13 oktober 1944 anvisade beloppet
å 400 000 kronor bör å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1944/45 upptagas
ett reservationsanslag å motsvarande belopp.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Åtgärder för utökning av vinterproduktionen av tegel
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa
ett reservationsanslag av ................ kronor 400 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Carl D. Ossmark.

Kungl. Majlis proposition nr 288.

Bilaga 9.

Kapitalinvesteringar.

Försvarsdepartementet.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 20 oktober 1944.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,
Bagge, Domö, Ewerlöf, Bubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson.

Efter gemensam beredning med statsrådet Erlander, såvitt avser ärendet
under punkten 1, samt chefen för kommunikationsdepartementet beträffande
ärendet under punkten 5 anmäler chefen för försvarsdepartementet, statsrådet
Sköld, härefter under försvarsdepartementets handläggning hörande
ärenden angående kapitalinvesteringar å tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1944/45 m. m.

Med förmälan tillika, att ärendet under punkten 1 vore av den natur, att
närmare redogörelse för dess innebörd än som av det följande framginge
icke borde lämnas till statsrådsprotokollet, varför ytterligare upplysningar
borde få inhämtas genom de handlingar, som komme att överlämnas till
riksdagens vederbörande utskott, anför chefen för försvarsdepartementet
därvid följande.

A. Försvarsväsendets fastighetsfond.

Arméförvaltningens delfond.

[1.] 4 a. Ämbetsbyggnad å Ladugårdsgärde. För utsprängning av skyddsrum
för de militära administrationsbyggnaderna å Ladugårdsgärde har riksdagen
å tilläggsstater för budgetåren 1942/43 och 1943/44 under förevarande rubrik
anvisat tillhopa 900 000 kronor (skr:er 1943: 130 och 500). Såsom framgår av vad
vid ärendets behandling i propositionen 1943: 344 anfördes förelåg då ingen
definitiv utredning angående behovet av skyddsrum, ej heller stod det klart, att
tillgängligt berg medgåve utsprängning av skyddstunnlar i förutsatt omfattning.
Åt byggnadsstyrelsen hade därför uppdragits att i samråd med vederbörande
militära myndigheter skyndsamt utföra utredning i nämnda hänseenden.

Sedan byggnadsstyrelsen efter samråd med chefen för försvarsstaben,
arméförvaltningens dåvarande fortifikation sstyrelse och luftskyddsinspektionen
i skrivelse den 15 november 1943 framlagt förslag i ämnet, enligt vilket

Departements chefen.

48 Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

skulle uttagas utrymme, tillräckligt stort att tillgodose de militära förvaltningarnas
behov av personalskyddsrum samt att därutöver bereda plats för
vissa civila förråd, uppdrog Kungl. Maj:t genom beslut den 14 januari 1944
åt byggnadsstyrelsen att med anlitande av förenämnda anslagsbelopp örn
900 000 kronor utföra utsprängning av ytterligare skyddsrum i huvudsaklig
överensstämmelse med styrelsens förslag. Därvid föreskrevs dock, att bergbetäckningen
över skyddsrummen skulle givas större tjocklek än i förslaget
förutsatts. Härav eventuellt uppkommande merkostnader för anläggningen
skulle mötas genom minskning av bruttogolvytan inom anläggningen.

I skrivelse den 10 juli 1944 har byggnadsstyrelsen gjort framställning örn
anvisande av ytterligare medel för ändamålet. Av skrivelsen inhämtas i
huvudsak följande. Styrelsen hade från försvarsstaben, arméförvaltningen
och luftskyddsinspektionen inhämtat yttranden över ett förslag till fördelning
av utrymmena i de bergsskyddsrum, som kunde komma till utförande
inom ramen av tillgängliga medel. För att tillgodose i avgivna yttranden
framställda önskemål örn ytterligare utrymmen hade byggnadsstyrelsen utarbetat
en ny plan rörande utsprängning av skyddsutrymmen och dessas
fördelning. Enligt denna plan, vilken godkänts av samtliga berörda myndigheter,
skulle i första hand luftskyddsinspektionen tillgodoses med väsentligt
större utrymme än som tidigare avsetts för civila behov. Jämväl
för krigsarkivets del hade räknats med betydligt större utrymmen än i det
tidigare framlagda förslaget, varjämte för vissa andra nytillkommande behov
räknats med mindre utsprängningar. Kostnaderna enligt denna plan beräknades
med 275 000 kronor överstiga de till förfogande stående medlen.

®yggnadsstyrelsens förevarande skrivelse utmynnar i en hemställan att
ytterligare 275 000 kronor måtte ställas till styrelsens förfogande för utförande
av sprängningsarbeten för skyddsrumsanläggning vid de militära ämbetsbyggnaderna
å Ladugårdsgärde.

I skrivelse den 28 augusti 1944 har byggnadsstyrelsen — under erinran
att i förenämnda belopp örn 900 000 kronor och det begärda, ytterligare
beloppet örn 275 000 kronor icke inräknats kostnader för inredande av de
utsprängda bergsskyddsrummen — gjort framställning örn anvisande av
medel för dylik inredning. Med stöd av hittills vunnen erfarenhet rörande
inredande av lokaler av ifrågavarande slag har byggnadsstyrelsen beräknat
dessa kostnader till 1 575 000 kronor enligt en i skrivelsen intagen kostnadssammanställning.
Inredningsarbetena omfatta utförande av golv, väggar och
innertak samt nedfarter och trappor, målningsarbeten, värme-, ventilationsoch
sanitetstekniska arbeten, elektrisk kraft- och belysningsanläggning samt
hiss i de för luftskyddsinspektionen avsedda lokalerna. Styrelsen har hemställt,
att för inredande av de för försvarsstaben, krigsarkivet, arméförvaltningen
och luftskyddsinspektionen avsedda bergsrummen måtte anvisas ett
anslag av 1 575 000 kronor å tilläggsstat för budgetåret 1944/45.

I de två framställningar från byggnadsstyrelsen, för vilka i det föregående
i korthet redogjorts, har styrelsen begärt ytterligare 275 000 kronor utöver
redan disponibla medel, 900 000 kronor, till utsprängning av bergsskyddsrum

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

i anslutning till de militära ämbetsbyggnaderna å Ladugårdsgärde i Stockholm
samt 1 575 000 kronor till inredning av de lokaler som skulle komma
att utsprängas i enlighet med detta utökade program.

Den utvidgning av tidigare framlagd plan för utsprängningen som byggnadsstyrelsen
nu framlägger är till största delen föranledd av civilförsvarets
behov av skyddsutrymmen. Såsom av handlingarna i ärendet framgår skulle
enligt förslaget civilförsvarsstyrelsens totala behov av skyddsutrymme för
förrådsändamål tillgodoses. Lämpligheten av en sådan anordning synes
kunna starkt ifrågasättas. Av uppgifter som jag under hand inhämtat
framgår, att kostnaderna för utsprängning och inredande av bergsskyddsrum
för ifrågavarande förråd beräknas uppgå till 725 000 kronor, vilka kostnader
icke stå i någon rimlig proportion till värdet — mellan 1 och 2 miljoner
kronor — av den materiel det här är fråga örn. Efter samråd med socialdepartementet
har jag därför ansett det böra övervägas att på annat sätt
tillgodose civilförsvarets ifrågavarande utrymmesbehov. Civilförsvar sstyrelsen
bör dock beredas möjlighet att tills vidare disponera så stor del av de nu
under utsprängning varande skyddsutrymmena, som kan avstås för detta
ändamål.

Enligt vad jag under hand inhämtat skulle merkostnaderna för sprängningsarbetena
kunna begränsas till 155 000 kronor, därest för civila behov
icke avses större utrymmen än varmed tidigare räknats. Av dessa merkostnader
belöper största delen på krigsarkivet. Emellertid har, enligt uppgift,
vid beräkningarna icke tagits hänsyn till att i anslag till uppförande av nybyggnad
för krigsarkivet ingå vissa medel för anordnande av skyddsrum.
Då i övrigt utbyggnadsprogrammet bör begränsas inom ramen av för ändamålet
redan anvisade medel, anser jag mig icke böra tillstyrka ytterligare
medelsanvisning för ifrågavarande ändamål.

De av byggnadsstyrelsen för inredning av lokalerna beräknade kostnaderna
lia synts mig vara påfallande höga. Från styrelsen har emellertid
under hand meddelats, att en begränsning av kostnaderna icke är möjlig att
vidtaga utan att därigenom skyddsrummens användbarhet för avsett ändamål
äventyras. Med hänsyn härtill räknar jag med att medelsanvisningen
begränsas endast i den mån så påkallas av den reduktion av skyddsrumsanliiggningen,
som av mig i det föregående föreslagits. På grundval av från
byggnadsstyrelsen inhämtade uppgifter beräknar jag det för ändamålet erforderliga
beloppet till i nedåt avrundat tal 1 200 000 kronor.

För tillgodoseende av sistnämnda medelsbehov torde anslag nu böra
äskas av riksdagen. I likhet med vad som förutsatts beträffande medel som
anvisats för utförande av skyddsrumsanläggningarna (jfr prop. 1943: 344 s.
131) torde frågan i vad mån nu förevarande kostnader böra inrymmas inom
den ekonomiska ram, som jämlikt 1942 års försvarsbeslut avsetts för byggnadsverksamheten
inom försvarsväsendet under femårsperioden, icke nu
böra avgöras.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

Bihang till riksdagens protokoll 194-i. 1 sami. Nr 288.

issa 44 7

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

att till Ambetsbyggnad å Ladugårdsgärde å tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag
av ................................................ kronor 1 200 000.

Marinförvaltningens delfond.

[2.] Vissa byggnadsarbeten m. m. Under denna punkt anmäler jag uppkomna
frågor örn disposition för vissa nya kapitalinvesteringar av det för budgetåret
1944/45 för marinen anvisade investeringsanslaget av 10 000 000 kronor
till vissa byggnadsarbeten m. m.

a. Ombyggnadsarbeten i vissa förrådsbyggnader å örlogsvarven i Karlskrona
och Göteborg. I skrivelse den 28 augusti 1944 har marinförvaltningen gjort
framställning örn åtgärder för effektivare utnyttjande av förrådsbyggnader
vid, bland andra, Karlskrona och Göteborgs örlogsvarv. I skrivelsen
har marinförvaltningen inledningsvis framhållit, att utökningen under beredskapstiden
av inventariemateriel komme att vid en övergång till fredsfot
ställa lokalförvaltningarna inför problem, vilkas bemästrande ovillkorligen
förutsatte, att åtgärder i tid vidtoges för ett utnyttjande till det yttersta av
befintliga samt anskaffande av nya förrådslokaler. I avsikt att erhålla en
överblick över vad som på olika platser krävdes i förevarande avseende
hade marinförvaltningen igångsatt en utredning, vilken förväntades vara avslutad
under höstens lopp. Redan nu vore det emellertid möjligt att fastställa,
att avsevärda brister i fråga örn förrådsutrymme skulle komma att
föreligga.

Marinförvaltningen har vidare anfört, att ett utnyttjande till det yttersta
av befintligt förrådsutrymme i vissa fall icke läte sig göra utan en ganska
omfattande omgruppering av materielen. En dylik omgruppering föranleddes
därjämte av en även ur andra synpunkter betingad revision av det nuvarande
systemet för indelningen, vården och redovisningen av fartygens inventarier.
Detta system, för vilket marinförvaltningen närmare redogjort, innebär att
lösa inventarier var för sig alltefter sin karaktär, exempelvis skeppar-,
timmermans-, maskin- m. fl. inventarier, då fartyget är avrustat, förvaras i
s. k. inventariekammare. Marinförvaltningen avsåge att ur skeppar- och
timmermansuppbörderna utbryta materiel av huvudsakligen standardkaraktär
till en särskild intendenturuppbörd. En dylik revision av uppbördsindelningen
betingade även ändrad disposition av förrådsutrymmet. Materiel av
standardkaraktär krävde icke särskilda kammare och det vore beträffande
viss dylik materiel även en fördel ur vårdsynpunkt med gemensam förvaring.
En dylik ordning krävde betydligt mindre totalutrymme och mindre
personal för vården än nu tillämpat system och borde därför genomföras i
samband med den nödvändiga omdisponeringen av varvens förrådsutrymmen.

Marinförvaltningen har kostnadsberäknat de av omdisponeringen av förrådsutrymmen
betingade mest nödvändiga arbetena till 65 000 kronor för Karlskrona
örlogsvarv och 10 000 kronor för Göteborgs örlogsvarv enligt prisläget

Kungl. Maj:ts proposition nr 288. 51

den 1 juli 1944. Marinförvaltningen, som avsåge att så snart som möjligt
fullfölja undersökningen beträffande övriga marinens förvaltningar, har ansett
sig böra för närvarande inskränka sig till att begära medel för nämnda
arbeten, för vilka kostnaderna nu kunde överblickas.

Under åberopande av vad sålunda och i övrigt anförts och med framhållande
av arbetets brådskande natur har marinförvaltningen, såvitt här är
i fråga," i skrivelsen hemställt, att 75 000 kronor måtte anvisas för budgetåret
1944/45 för beredande av ökat effektivt utrymme i vissa förrådsbyggnader
å örlogsvarven i Karlskrona och Göteborg.

Överbefälhavaren har i yttrande i ärendet den 4 oktober 1944 förklarat
sig icke lia något att erinra mot framställningen i denna del.

Genom de föreslagna ändringsarbetena åsyftar marinförvaltningen att möjliggöra
ett ändamålsenligare och effektivare utnyttjande av befintliga förrådsbyggnader
i Karlskrona och Göteborg. Arbetena ingå såsom ett led i åtgärder
som av marinförvaltningen planeras för att vid återgång till fredsförhållanden
bereda utrymme för den inventariemateriel som anskaffats under
beredskapstiden men äro därjämte betingade av en ur andra synpunkter
motiverad revision av uppbördsindelningen vid örlogsvarven. Med hänsyn
till angelägenheten av att förrådsutrymmena effektivt utnyttjas för undvikande
av nybyggnader samt därtill att förslagets genomförande synes möjliggöra
begränsning av tillsynspersonal, vill jag tillstyrka, att medel anvisas för
ifrågavarande byggnadsarbeten. Kostnaderna synas böra från vederbörligt
kvotanslag bestridas inom den beräknade kostnadsramen för marinens byggnader
under femårsperioden 1942/47, och frågan härom bör nu underställas
riksdagens prövning. Mot de beräknade kostnaderna, motsvarande enligt
prisläget den 1 juli 1941 66 000 kronor, har jag ej anledning till erinran.

b. Vattenledning för militära anläggningar å Rindön och Stenslätten samt för
Vaxholms stad. Enligt skrivelse 1943: 411 medgav riksdagen bland annat, att
ett i prop. 1943: 287 (s. 43—50 samt 54 o. 55) framlagt förslag örn anordnande
av vattenledning för militära anläggningar å Rindön och Stenslätten
samt för Vaxholms stad finge genomföras med anlitande av det av riksdagen
å kapitalbudgeten under försvarsväsendets fastighetsfond, marinförvaltningens
delfond, för budgetåret 1943/44 anvisade investeringsanslaget av
10 000 000 kronor till Vissa byggnadsarbeten m. m. Riksdagen förklarade
sig icke lia något att erinra mot de för företaget beräknade kostnaderna,
850 000 kronor.

Det framlagda förslaget innebar, att såsom vattentäkt skulle utnyttjas
Strömsviken å Värmdön. Från det där belägna intaget skulle vattnet med
hjälp av råvattenpumpar föras till ett å Myttingehöjden beläget reningsverk,
varifrån det renade vattnet genom självtryck skulle ledas genom dykarledning
under Oxdjupet till en utjämningsreservoar vid Oscar Fredriksborg.
Härifrån skulle vattnet i en tryckstegringsstatiou pumpas ut på distributionsnätet.
Förutom en huvudledning (iver Rindön skulle dessutom erford -

Departements chefen.

-st storns
»tV\

52 Kungl. Maj-.ts proposition nr 288.

ras dykarledning under sundet mellan llindön oell Vaxön jämte ett därstädes
placerat pumpverk. Förslaget ansågs vara tekniskt och ekonomiskt
beroende på möjligheten att låta utföra nämnda dykarledning under Oxdjupet
av gummirör. Gummiåtgången beräknades till 1 125 kg.

Sedan det befunnits omöjligt att tilldela ifrågavarande byggnadsföretag
erforderlig kvantitet gummi för nyssberörda dykarledning, har marinförvaltningen
i skrivelse den 23 september 1943 anfört i huvudsak följande.

På förslag av vattenbyggnadsbyrån i Stockholm har övervägts ett nytt
förfarande, nämligen att utföra ledningen av långa tuber av tunn rostfri
plåt, vilka sammanfogas med gummimanschetter så att en böjlig ledning
erhålles. Genom speciell konstruktion av skarven, nämligen med en invändig
led av rostfritt stål med mycket ringa strömningsmotstånd, kan
denna upptaga de betydande tryck- och dragkrafter, som uppstå under läggning
eller upptagning av ledningen. Då ledningen blir mycket lätt, kan
den läggas från släde mellan pråmar på samma sätt som ämbetsverket förutsatt
skola ske på övriga sträckor.

Kostnaden är svår att exakt angiva, men beräknas uppskattningsvis
komma att uppgå till cirka 80 000 kronor. Motsvarande kostnad för gummiledning
har tidigare beräknats till 40 000 kronor, varför merkostnaden skulle
utgöra 40 000 kronor.

En dylik ledning torde i stort sett bliva fullt jämförbar med en gummiledning.
Den erbjuder sålunda ringa rörmotstånd och bör vara fullt hållbar
även i bräckt vatten. Vid reparation torde den kunna lyftas på liknande
sätt som en gummikabel och repareras ovan vattenytan även örn detta arbete
blir något mer tidskrävande än för gummikabeln.

Yad ovan anförts gäller även ledningen mellan Pindön och Kastellet.
Denna ledning har tidigare kostnadsberäknats till 9 000 kronor, men beräknas
kostnaden uppgå till cirka 20 000 kronor, örn ledningen skall utföras
med tuber av tunn rostfri plåt på ovan angivet sätt, varför merkostnaden
bär blir 11000 kronor.

I skrivelse den 22 april 1944 har marinförvaltningen — med beaktande
av de ytterligare stegrade materialkostnaderna — inkommit med förnyade
kostnadsberäkningar å hela byggnadsföretaget, varvid medelsbehovet beräknats
på sätt framgår av följande sammanställning (till jämförelse angivas
motsvarande belopp i den för 1943 års riksdag framlagda kostnadsberäkningen).

Kostnader enligt
marinforyaltningens
skrivelse 22/4 1944

Kronor

Anläggningskostnader........................ 805 000

Markkostnader................. .............. 30 000

Bostäder för driftspersonal.................. 65 000

Kostnader för utredningar och programhandlingar
........................ 27 000

Summa 927 000 802 000

Administration, kontroll och oförutsett ...._53 000_48 000

Totalsumma 980 000 850 000

Kostnader enligt
den för 1943 års
riksdag framlagda
kostnadsberäkningen
Kronor

705 000
30 000
40 000

27 000

Kungl. Marits proposition nr 288.

Under åberopande av de sålunda framlagda kostnadsberäkningarna har
marinförvaltningen hemställt, att 980 000 kronor måtte ställas till ämbetsverkets
förfogande för utförande av ifrågavarande vattenledning.

Marinförvaltningen har anfört, att i det senast framlagda förslaget beräknats
en total gummiåtgång av cirka 80 kg, vilken kvantitet marinförvaltningen
enligt uppgift från statens industrikommission finge disponera för
ändamålet.

Från marinförvaltningen har vidare upplysts, att vid kostnadsberäkningarna
förutsatts, att för vattenledningen, med undantag för dykarledningarna, skulle
kunna erhållas gjutjärnsrör av utländsk tillverkning samt att användning av
rör av svensk tillverkning skulle ytterligare öka kostnaderna med omkring
65 000 kronor.

Vid anmälan av propositionen 1943: 287 framhöll jag, att verkställd utredning
visade, att bostadsbristen vid Vaxholms kustartilleriregementes förläggning
å Rindön vore mycket besvärande och att statliga åtgärder vore
ofrånkomliga. Med hänsyn därtill framlade jag vissa förslag rörande bostadsbehovets
tillgodoseende dels genom ombyggnad och modernisering av befintliga
tjänstebostadshus å förläggningsområdet och dels genom nybyggnad
av bostäder genom försvarets bostadsanskaffningsnämnds försorg. Jag förutsatte,
att jämväl Vaxholms stad skulle medverka till bostadsfrågornas
lösande. Riksdagen godkände de föreslagna örn- och nybyggnadsarbetena,
vilka för närvarande äro under utförande.

En förutsättning för att bostadsfrågan å Rindön skall kunna lösas är
emellertid — såsom jämväl framhölls vid anmälan av nyssberörda proposition
— att vattenförsörjningen förbättras. I annat fall synes nämligen
Vaxholms stad icke kunna positivt medverka till att erforderlig bostadsproduktion
igångsättes. Även för den av bostadsanskaffningsnämnden igångsatta
statliga bostadsproduktionen är denna fråga av stol'' vikt, vartill kommer,
att den för närvarande ur hygienisk synpunkt långtifrån tillfredsställande
vattenförsörjningen förorsakar statsverket betydande kostnader.

Det är ur angivna synpunkter angeläget, att den av riksdagen beslutade,
huvudsakligen för Rindön och Vaxholm avsedda vattenledningen snarast
kommer till utförande. Att så icke hittills kunnat ske har sammanhängt
med de under de senaste åren rådande särskilda materialsvårigheterna. Enär
den för dykarledningen under Oxdjupet erforderliga gummikvantiteten icke
kunnat ställas till förfogande, lia ytterligare undersökningar måst verkställas
rörande möjligheten att för ifrågavarande ledning använda annat material.
Marinförvaltningens nu föreliggande förslag — avseende användning av rör
av rostfri stålplåt med mjuka skarvar —- synes oaktat de därmed förenade
merkostnaderna vara godtagbart. På sätt marinförvaltningen föreslagit synes
jämväl dykarledningen mellan Rindön och Kastellet böra utföras av samma
material.

Kostnaderna för vattenledningen beräknades i propositionen 1943: 287
till 850 000 kronor. Till grund för beräkningarna torde därvid ha lagts pris -

Departements chefen.

Kungl. Majlis proposition nr 288.

läget den 1 juli 1942. Enligt de nu föreliggande kostnadsberäkningarna lia
kostnaderna beräknats till 980 000 kronor. Av kostnadsökningen hänföra
sig 25 000 kronor till planerade bostäder för driftspersonal. Av detta belopp
torde 5 000 kronor vara att hänföra till prisstegring sedan den 1 juli
1942, medan kostnadsökningen i övrigt, enligt vad jag inhämtat från marinförvaltningen,
sammanhänger därmed att det tidigare beräknade beloppet,
även enligt nyssberörda prisläge, av ämbetsverket bedömts vara alltför lågt.
Någon utvidgning av byggnadsprogrammet har alltså icke förutsatts. Den
återstående merkostnaden, 105 000 kronor, beror dels på att gummirör icke
kunna användas i dykarledningen under Oxdjupet och dels på den sedan
nyssberörda tidpunkt inträdda prisstegringen, främst å viss materiel. En
ytterligare kostnadsstegring, vilken preliminärt beräknats till omkring 65 000
kronor, är att befara, därest icke gjutjärnsrör av utländsk tillverkning kan
disponeras för ändamålet.

Enligt 1943 års riksdags beslut (skr. nr 156, punkt l:o) må anslag
för försvarsväsendet för byggnadsarbeten och markförvärv — om och i den
mån anslagen, beräknade på grundval av 1941 års prisnivå, falla inom den
med 1942 års försvarsbeslut avsedda kostnadsramen — enligt Kungl. Maj:ts
bestämmande överskridas med belopp, som erfordras för bestridande av
merkostnader på grund av prisstegring. Då en del av den kostnadsökning,
som nu beräknas uppkomma med avseende å ifrågavarande företag, icke är
att hänföra till prisstegring i egentlig mening, torde emellertid Kungl.
Majit böra utverka särskilt medgivande av riksdagen att för bestridande av
samtliga förenämnda merkostnader taga vederbörligt investeringsanslag i
anspråk.

Vid anmälan av propositionen 1943: 287 anförde jag, att den i försvarsbeslutet
fastställda kostnadsramen syntes böra belastas med allenast de kostnader,
som skulle lia uppkommit, om anläggningen avsetts uteslutande för
de militära behoven, enligt prisläget den 1 juli 1941 i runt tal 645 000
kronor. Yad sålunda anförts föranledde icke erinran från riksdagens sida.
Enär de kostnadsökningar, som sammanhänga med rådande materialsvårigheter,
torde ur nu ifrågavarande synpunkt kunna jämställas med sådana
merkostnader, som föranledas av prisstegring i egentlig mening, förutsätter
jag ingen annan ändring beträffande belastningen av kostnadsramen än att
beloppet 645 000 kronor med hänsyn till förenämnda omräkning av kostnaderna
såvitt avser bostäder för driftspersonal bör höjas med 20 000 kronor
till 665 000 kronor.

Vaxholms stad har tidigare, på sätt närmare framgår av propositionen
1943: 287, förbundit sig att såsom vederlag för att staden erhåller anslutning
till vattenledningen erlägga räntor och amorteringar ävensom förbrukningsavgift
m. m. enligt vissa angivna grunder. Förnyade förhandlingar
synas böra upptagas med staden i syfte att få dessa avgifter reglerade nied
hänsyn till nu angivna merkostnader. Jag förutsätter att Kungl. Majit,
därest godtagbar överenskommelse med staden icke kan vinnas, skall äga
besluta örn företagets utförande enligt det mera begränsade program, som
avser anordnande av vattenledning allenast för de militära behoven.

Kungl. Maj-.ts proposition nr 288.

Hemställan: Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen medgiva

att under a. angivna arbeten må komma till utförande med
anlitande av det för budgetåret 1944/45 för marinen anvisade
investeringsanslaget till Vissa byggnadsarbeten m. m. av
10 000 000 kronor samt

att under b. angivna merkostnader må bestridas från samma
anslag.

[3.] 9 a. Biograflokal m. m. vid Hårsfjärdens örlogsdepå. I skrivelse den 29
juni 1944 har marinförvaltningen hemställt örn anvisande av medel för uppförande
av en ersättningsbyggnad m. m. för en nedbrunnen biograflokal vid
Hårsfjärdens örlogsdepå och därvid anfört i huvudsak följande.

Den 20 februari 1944 hade kustiiottans biograflokal å Märsgarn i grund
förstörts genom eldsvåda. De eldhärjade utrymmena — biograflokalen med
maskinrum och omspolningsrum samt rum för socialkurator och bildningsassistent
i bottenvåningen jämte förläggningslokaler i vindsutrymmet — hade
utgjort ungefär 5/.; av en byggnad med dimensionerna 9 X 30 m. Övriga
icke eldhärjade utrymmen vöre belägna i bottenvåningen i byggnadens västra
längst bort från eldhärden belägna del och utgjordes av två expeditionsrum
för en kustartilleriformation. Byggnaden, som ursprungligen uppförts som
riktarhall, hade varit byggd av trä och av enkel skjultyp. Uppvärmningen
hade skett medelst kaminer. Maskinrummets brandskydd hade bestått av
ett invändigt plåtrum av 2,5 mm järnplåt. Väggarna i omspolningsrummet,
där elden uppstått, hade varit klädda med masonitskivor.

Förutom biograflokalens materiel och inventarier hade inventarier och
personlig utrustning, såväl privat som kronans, i kuratorns expeditionsrum
samt i logementen och underofficersrummen i vindsutrymmet förstörts.

Av rapporten från polisundersökningen framginge, att branden, vars orsak
ej med säkerhet kunnat fastslås, dock sannolikt uppstått genom oförsiktighet
vid omspolning av cirka 20 kg film i omspolningsrummet, varvid filmslingor
möjligen råkat belägga ett påkopplat elektriskt värmeelement och därvid
antänts.

På grund av örlogsdepåns isolerade läge hade de förstörda lokalerna
varit av mycket stor betydelse för tjänsten och för den sociala omvårdnaden
vid depån och kustflottan. Förutom till förströelseföreställningar av olika
slag hade biograflokalen använts till gudstjänster, föreläsningar, filmundervisning
m. m. Förlusten av dessa lokaler vore dessutom särskilt kännbar
i samband med den lokalbrist, som förorsakats av jagarbranden och örlogsdepåns
utökade organisation, vilken brist ännu ej hunnit avhjälpas.

Med anledning härav funne marinförvaltningen nödvändigt, att de brunna
lokalerna snarast möjligt ersattes genom nybyggnad av mera ändamålsenlig
och betryggande beskaffenhet. I samråd med depåcliefen hade marinförvaltningen
verkställt utredning angående alternativen återuppbyggande av
de brunna lokalerna i samma primitiva utförande eller uppförande av en ny
byggnad med centraluppvärmning och tillgodoseende av brandsäkerhetens
fordringar särskilt vad gällde utrymme för filmapparaturen.

Det förstnämnda alternativet kunde självfallet utföras för lägre kostnad
jin en nybyggnad, men därigenom skulle kvarstå i huvudsak samma olägenheter
och risk för liv och materiel, som vidlått den eldhärjade byggnaden,
däribland den alltid otillförlitliga kaminuppvärmningen. Marinförvaltningen
kunde icke ansluta sig till ett så riskfyllt alternativ.

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

En ny byggnad enligt skrivelsen bilagda principritningar oell med ändrat
läge hade kostnadsberäknats till 83 800 kronor, vartill lomme administrationskostnader
och oförutsedda utgifter uppgående efter 6 % till omkring
5 000 kronor, eller till ett sammanlagt belopp av i runt tal 89 000 kronor.
Häri inginge värme, sanitet, ventilation, elektrifiering, utvändiga ledningar
samt inredning i biografsalen. Den nya byggnaden vore avsedd att utföras
av trä på grund av betong med utsprängd källare för pannrum m. m. Apparatrummet
skulle förses med väggar och tak av siporex, varjämte golven i
apparatrummet och biografsalen skulle utföras av armerad betong.

Den i huvudsak oskadade västra delen av den gamla byggnaden bomme
att bibehållas för hittillsvarande ändamål. Byggnadens brandskadade delar
skulle rivas och upphugggas till bränsle i den utsträckning materialet ej
kunde komma till användning för byggnadsändamål eller dylikt.

Vad anginge ersättande av den förstörda filmapparaturen hade utretts,
att för undervisnings- och förströelseändamål lämplig apparaturutrustning
betingade en kostnad av 12 000 kronor inklusive montage.

Med stöd av det anförda hemställde marinförvaltningen, att Kungl. Majit
måtte medgiva uppförande för en kostnad av 89 000 kronor av en ersättningsbyggnad
i den eldhärjades ställe ävensom ställa ett belopp av 12 000
kronor till förfogande för inköp av ny filmapparaturutrustning. Beloppet,
tillhopa 101000 kronor, föresloges skola utgå av det under trettonde huvudtiteln
uppförda anslaget för oförutsedda utgifter.

Statskontoret har i avgivet utlåtande anfört, att medel för återuppförande
av den eldhärjade byggnaden borde, då byggnaden redovisades å försvarsväsendets
fastighetsfond, äskas av riksdagen såsom anslag å kapitalbudgeten.
I övrigt hade framställningen icke föranlett annat uttalande från statskontorets
sida än att goda skäl syntes vara förebragta för byggnadens återuppförande
enligt det av marinförvaltningen förordade alternativet med centraluppvärmning
och tillgodoseende av brandsäkerhetens fordringar.

Behov av en biograf- och samlingslokal torde otvivelaktigt föreligga å
Märsgarn. I likhet med statskontoret finner jag mig kunna biträda marinförvaltningens
förslag avseende uppförande av en ny byggnad med centraluppvärmning
m. m. till en kostnad av, inklusive administrationskostnader
m. m., i runt tal 89 000 kronor. Enligt vad jag inhämtat beräknas detta
belopp förslå jämväl för iordningställande i enlighet med ämbetsverkets
förslag av återstoden av den eldhärjade byggnaden.

Beloppet torde böra anvisas såsom ett särskilt investeringsanslag å tillläggsstat
till riksstaten för innevarande budgetår. För inköp av filmapparatur
torde erforderliga medel, 12 000 kronor, böra utgå av anslaget för
oförutsedda utgifter. Härtill fordras emellertid riksdagens samtycke.

Under åberopande av vad sålunda anförts och med erinran att kostnaderna
böra falla utanför den kostnadsram, som av 1942 års riksdag angivits
för försvarsväsendet för budgetåren 1942/47, får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen att .

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

dels till Biograflokal m. m. vid Hårsfjärdens örlogsdepå k
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett

investeringsanslag av .............................. kronor 89 000

dels ock medgiva att till täckande av i marinförvaltningens
skrivelse den 29 juni 1944 angiven kostnad för anskaffande av
ny filmapparatur må av det i riksstaten för budgetåret 1944/45
uppförda förslagsanslaget till oförutsedda utgifter tagas i anspråk
ett belopp av högst 12 000 kronor.

Flygförvaltningens delfond.

[4.] Vissa byggnadsarbeten m. m. Under denna punkt anmäler jag fråga örn
disposition av det för budgetåret 1944/45 för flygvapnet anvisade investeringsanslaget
till Vissa byggnadsarbeten m. m. för nedannämnda ändamål.

Inskjutningsbana för fasta flygplankulsprutor vid Västmanlands flygflottilj. I sin

skrivelse den 31 augusti 1944 angående flygvapnets medelsbeliov under
kapitalbudgeten för budgetåret 1945/46 har flygförvaltningen hemställt, bland
annat, att tillhopa 95 000 kronor måtte beräknas för anordnande vid Västmanlands
flygflottilj av skjutgård för avmonterade flygplankulsprutor samt
inskjutningsbana för påmonterade flygplankulsprutor. Beträffande det sistnämnda
ändamålet inhämtas av skrivelsen följande.

Inskjutningen av påmonterade flygplankulsprutor vid Västmanlands flygflottilj
hade tidigare ägt rum i ett grustag i Badelundaåsen. Flottiljens flygplan
hade därefter utrustats med rörliga kulsprutor, som icke krävde sådan
inskjutning. Då flygplanen numera åter i stor utsträckning vore utrustade
med fasta kulsprutor med betydligt grövre kaliber än tidigare, vore grustaget
ur säkerhetssynpunkt otillfredsställande, varför en ny inskjutningsbana
borde anläggas.

I särskild skrivelse den 31 augusti 1944 har flygförvaltningen i ämnet anfört
i huvudsak följande.

Vid bifall till flygförvaltningens ifrågavarande äskande komme medel att bliva
för ändamålet tillgängliga först under budgetåret 1945/46. Då det emellertid
ur beredskapssynpunkt vore synnerligen angeläget, att inskjutningsbanan
för flygplankulsprutor färdigställdes snarast möjligt, hemställde ämbetsverket,
att erforderliga medel, av ämbetsverket beräknade till 22 500 kronor enligt
prisläget den 1 juli 1941, vartill komme prisstegring och administrationskostnader,
måtte av Kungl. Majit ställas till ämbetsverkets förfogande med
anlitande av tillgängliga anslag.

Ur beredskapssynpunkt synes det önskvärt, att en inskjutningsbana för Departement>
fasta flygplankulsprutor snarast möjligt anlägges vid Västmanlands flyg- che^e 1
flottiljs etablissement vid Hässiö. Då det är fråga om en fast, även för
fredsändamål avsedd anläggning, böra kostnaderna bestridas av anslaget till

Kungl. Maj.ts proposition nr 288.

Vissa byggnadsarbeten m. m. för flygvapnet. De av flygförvaltningen framlagda
kostnadsberäkningarna lia icke givit anledning till erinran.

Åberopande det anförda får jag sålunda hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen medgiva,

att kulspruteskjutbana för fasta tlygplankulsprutor vid Västmanlands
flygflottilj må komma till utförande med anlitande av
det för budgetåret 1944/45 för flygvapnet anvisade investeringsanslaget
till Vissa byggnadsarbeten m. m. av 27 000 000 kronor.

C. Försvarets fabriksfond.

[5.] Utbyggnad av den centrala tvätt- och reparationsanstalten i Boden. I enlighet
med av Kungl. Majit i prop. 1943: 179 framlagda förslag medgav
riksdagen (skr. nr 320), att vissa kostnader för centrala tvätt- och reparationsanstalter
i Stockholm och Boden samt på Gotland finge bestridas
från vissa av riksdagen tidigare anvisade medel. För anläggningen i Boden
beräknades i propositionen kostnaderna till 675 000 kronor för byggnadsarbeten
och 215 000 kronor för erforderlig nyanskaffning av maskinutrustning.
Genom beslut den 30 juni 1944 uppdrog Kungl. Majit åt försvarets
fabriksstyrelse att inkomma med förslag rörande användningen av medel
som avsetts för nämnda anläggningar.

Efter framställning av Kungl. Majit i propositionen nr 112 har innevarande
års riksdag (skr. nr 327) beslutat, att ytterligare fyra centrala
tvätt- och reparationsanstalter skola uppföras, varjämte riksdagen för detta
ändamål å försvarets fabriksfond anvisat erforderliga investeringsanslag.

I skrivelse den 9 oktober 1944 har försvarets fabriksstyrelse gjort framställning
örn utbyggnad av anstalten i Boden. Under erinran örn riksdagens
uttalande i skrivelsen 1943: 320, att vid den fortsatta utbyggnaden av organisationen
borde övervägas de fördelar, som kunde ernås genom att anstalterna
avsåges för både statligt och kommunalt bruk, har styrelsen anfört
i huvudsak följande.

I enlighet med nämnda riksdagsuttalande hade fabriksstyrelsen i samband
med det pågående arbetet med projekteringen av den beslutade tvättoch
reparationsanstalten i Boden undersökt möjligheterna av en förläggning
av annan än militär tvätt till denna anstalt. Det hade därvid befunnits, att
järnvägsstyrelsen och det statliga bolaget aktiebolaget trafikrestauranger
vore intresserade av ett samarbete i fråga örn tvätt- och reparationstjänsten.
Mellan fabriksstyrelsen, å ena sidan, samt järnvägsstyrelsen och nyssnämnda
bolag, å andra sidan, hade träffats avtal örn att styrelsens och bolagets tvätt
afseende övre Norrland, beräknad till sammanlagt omkring 330 ton per år,
tills vidare skulle utföras vid Bodenanstalten under förutsättning att anstalten
utbyggdes därför. Avtalet, varav en avskrift fogats vid skrivelsen,
vore baserat på att tvätt- och reparationstjänsten skulle utföras åt järnvägsstyrelsen
och bolaget mot att fabriksstyrelsens självkostnader, inkluderande
såväl fasta som rörliga sådana kostnader, täcktes.

För närvarande tillgodosåges statens järnvägars tvättbehov för de delar

Kungl. Majlis proposition nr 288.

av landet, varom här vore fråga, vid järnvägsstyrelsens tvättanstalt i Hagalund.
Bolagets tvätt, i vad densamma hänförde sig till övre Norrland, utfördes
vid privata tvättanstalter.

Den med den ifrågasatta kapacitetsökningen av Bodenanstalten sammanhängande
kostnadsökningen i förhållande till de beräkningar, vilka legat till
grund för 1943 års riksdagsbeslut, utgjorde för byggnader 222 000 kronor
och för maskinutrustning 40 000 kronor.

Vid en utbyggnad av anstalten för tillgodoseende av i det föregående
nämnt civilt tvättbehov beräknades de årliga kostnaderna för utförandet av
den militära tvätten vid anstalten, med utgångspunkt från den av militära
reparationstjänstutredningen på grundval av 1939 års priser utarbetade kostnadskurvan,
komma att minska med omkring 10 000 kronor. En jämförelse
mellan järnvägsstyrelsens och restaurangbolagets tvättkostnader före krigets
utbrott med tvättkostnaderna vid Bodenanstalten, beräknade på nyss angivet
sätt, utvisade en vinst av det föreslagna samarbetet med omkring 12 000
kronor för envar av styrelsen och bolaget. Sammanlagt skulle alltså kostnadsminskningen
vid ett samgående bliva omkring (10 000 + 12 000 + 12 000
—) 34 000 kronor för år räknat. Därvid borde framhållas, att järnvägsstyrelsen
i sina tvättkostnader hittills icke inräknat kostnaderna för järnvägsfrakterna.
Örn dessa kostnader hade medräknats, skulle vinsten av samarbetet
ha blivit än större.

Av det anförda syntes framgå, att ifrågasatt samarbete mellan fabriksstyrelsen,
å ena, samt järnvägsstyrelsen och aktiebolaget trafikrestauranger, a
andra sidan, skulle bliva till fördel för samtliga intressenter och följaktligen
även för statsverket i dess helhet. Med hänsyn därtill hade fabriksstyrelsen
ansett sig böra bringa frågan örn kapacitetsökning av Bodenanstalten under
Kungl. Maj:ts prövning.

För täckande av den med kapacitetsökningen sammanhängande kostnadsökningen
erfordrades medelsanvisning av riksdagen. Med hänsyn till att
byggnadsarbetena å den nya anstalten knappast syntes kunna igångsättas
förrän mot slutet av innevarande budgetår och då redan anvisade medel
för denna anstalt syntes vara tillräckliga för täckande av de utgifter för anstaltens
utförande, vilka komme att likvideras under budgetåret, syntes det
fabriksstyrelsen icke nödvändigt att medelsanvisningen för täckandet av
kostnadsökningen ägde rum på tilläggsstat för budgetåret 1944/45. Därmed
kunde, såvitt styrelsen kunde finna, anstå till riksstaten för nästkommande
budgetår. Då det för det fortsatta projekteringsarbetet inom styrelsen vöre
nödvändigt att äga kännedom om, huruvida anstalten skulle utformas i enlighet
med de nu föreslagna riktlinjerna eller icke, vöre styrelsen emellertid
i behov av att snarast möjligt erhålla direktiv därutinnan. Denna fråga
syntes därför böra underställas höstsessionen av innevarande års riksdag.

Under åberopande av vad sålunda anförts har försvarets fabriksstyrelse
hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att lämna bemyndigande
till utförande av en central tvätt- och reparationsanstalt i Boden av i huvudsak
i det föregående nämnd omfattning samt att utöver tidigare för ändamålet
anvisade medel under försvarets fabriksfond anvisa följande investeringsanslag,
nämligen dels till uppförande av centrala tvätt- och reparationsanstalter
av 222 000 kronor, dels ock till anskaffning av maskiner och annan
utrustning för centrala tvätt- och reparationsanstalter av 40 000 kronor.

1 enlighet med riksdagens önskemål har vid planläggningen av de centrala
tvätt- och reparationsanstalterna eftersträvats att dimensionera dem

Departements chefen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 288.

även för andra än militära behov i den mån intresse för samarbete förefunnits
från civilt håll och ett sådant samarbete kunnat medföra fördelar
ur driftsekonomiska och andra synpunkter. Sålunda har, förutom vid Gotlandsanstalten,
ett samarbete med vederbörande landsting förutsatts jämväl
för den av innevarande års riksdag beslutade anstalten för mellersta Norrland
i Långsele. Vid framläggandet av propositionen nr 112 till innevarande
års riksdag anförde jag, att den omständigheten, att samarbetstanken icke
för det dåvarande syntes kunna förverkligas i någon större omfattning, icke
borde utesluta, att frågan ånyo upptoges, därest förhållandena gåve anledning
därtill, varvid jag förutsatte, att det borde ankomma på fabriksstyrelsen
att följa utvecklingen på området och tillvarataga de möjligheter till samarbete,
som kunde yppa sig och vara ägnade att medföra fördelar.

Beträffande den beslutade anstalten i Boden har såsom av det föregående
framgår nu yppat sig möjlighet till samarbete med järnvägsstyrelsen och
Aktiebolaget trafikrestauranger. Preliminärt avtal örn dylikt samarbete har
träffats. Anstalten, som beräknats för ett tvättbehov av 850 000 kg per år,
skulle för att tillgodose detta nytillkommande behov utbyggas för ytterligare
330 000 kg. Kostnaderna för utbyggnaden ha beräknats till 222 000 kronor
för byggnader och 40 000 kronor för maskinell utrustning. Den årliga kostnadsbesparingen
har fabriksstyrelsen uppskattat till 10 000 kronor på grundval
av 1939 års prisläge. För järnvägsstyrelsen och det statliga bolaget beräknas
samarbetet medföra en årlig besparing av 24 000 kronor enligt nämnda
prisläge.

Såsom fabriksstyrelsen anfört blir det ifrågasatta samarbetet till fördel
för statsverket. Jag vill därför tillstyrka, att den centrala anstalten i Boden
utbygges i enlighet med fabriksstyrelsens förslag. Mot kostnadsberäkningarna
har jag icke anledning till erinran. Med hänsyn till vad fabriksstyrelsen
anfört bör i detta sammanhang allenast utverkas riksdagens medgivande i
princip till utbyggnaden. Till frågan örn medelsanvisning torde jag få återkomma
vid framläggandet av nästa års statsverksproposition.

Jag får alltså nu hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att den centrala tvätt- och reparationsanstalten
i Boden må utbyggas till i huvudsak den omfattning som av
mig i det föregående angivits.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Erland Koch.

Stockholm 1944. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Kungl. Mnj:ts proposition nr 288.

Bilaga 10.

Kapitalinvesteringar.

Soda Idepartementet.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maid
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 20 oktober
19H.

N är varande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrssoh-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,
Bagge, Domö, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, anmäler följande under
socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvestering
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45 och yttrar därvid
följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] 4. Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m.

Psykiatrisk klinik vid akademiska sjukhuset i Uppsala. I proposition nr
163 till 1935 års riksdag föreslog Kungl. Majit riksdagen alt besluta, att vid
akademiska sjukhuset i Uppsala skulle i huvudsaklig överensstämmelse med
av mig förordat förslag uppföras en psykiatrisk klinik för en beräknad kostnad
av högst 1 597 000 kronor. Byggnadsprojektet omfattade förutom själva
klinikbyggnaden två personalbostadshus. I nämnda belopp ingingo jämväl
kostnaderna för klinikens anslutning till akademiska sjukhusets ekonomicentraler,
beräknade till 140 000 kronor. Kliniken var avsedd att inrymma
122 vårdplatser. Riksdagen ansåg för sin del, att ett belopp av 1 450 000 kronor
borde vara tillfyllest för klinikens uppförande samt anvisade av sistnämnda
belopp 100 000 kronor. Sedan byggnadsstyrelsen av Kungl. Majit
erhållit i uppdrag att verkställa utredning angående möjligheterna att nedbringa
anläggningskostnaderna för kliniken till det av riksdagen för ändamålet
såsom tillfyllest ansedda beloppet, uppdrog byggnadsstyrelsen åt arkitekten
G. Birch-Lindgren att i samråd med professorn i psykiatri vid universitetet
i Uppsala B. J. Jacobowsky söka nedbringa byggnadskostnaderna. Med
anledning härav utarbetades två alternativa förslag till klinikens uppförande.

Kungl. Maj.ts proposition nr 288.

betecknade förslag I och förslag II. Byggnadskostnaderna beräknades bliva
lika stora enligt båda förslagen eller 1 457 000 kronor. Härtill komrne kostnaderna
för klinikens anslutning till akademiska sjukhusets ekonomicenlraler,
140 000 kronor, vilket belopp byggnadsstyrelsen funnit icke kunna
minskas. Såväl medicinalstyrelsen som medicinska fakulteten vid universitet
hade förordat ett genomförande av förslag II. Den verkställda utredningen
hade sålunda givit vid handen, att någon nämndvärd minskning av kostnaderna
för klinikens uppförande ej kunde vinnas, därest icke det tidigare
framlagda lokalprogrammet skulle beskäras, vilket medicinska fakulteten motsatt
sig. Sedan jag vid frågans behandling vid 1936 års riksdag (prop. nr 68)
ansett mig icke kunna förorda någon jämkning av den av mig vid 1935
års riksdag angivna kostnadssumman, 1 597 000 kronor, godkände riksdagen
denna kostnadsberäkning och anslog för budgetåret 1936/37 ytterligare
275 000 kronor. Nästföljande års riksdag anslog därefter för budgetåret
1937/38 ett belopp av 400000 kronor. Dittills hade riksdagen sålunda ställt
sammanlagt 775 000 kronor till förfogande. Av skilda anledningar kom byggnadsföretaget
ej till utförade. Emellertid hava av sistnämnda belopp —
delvis efter riksdagens hörande — genom särskilda Kungl. Maj:ts beslut
anvisats tillhopa 227 000 kronor för möjliggörande av klinikens anslutning
till akademiska sjukhusets ekonomilokaler.

I en för 1938 års riksdag anmäld skrivelse den 31 augusti 1937 meddelade
byggnadsstyrelsen, att sammanlagda kostnaderna för byggnadsföretaget på
grund av stegrade materialpriser samt höjda arbetslöner kunde beräknas
hava ökat till 2 034 000 kronor. På denna grund ansåg jag mig vid angivna
tidpunkt ej böra påkalla åtgärder för byggnadsföretagets igångsättande och
förklarade mig sakna anledning att i det sammanhanget beräkna medel för
bestridande av de ytterligare kostnader, som av byggnadsstyrelsen angivits.

Frågan upptogs sedermera ånyo i proposition nr 2 till 1941 års riksdag
(bil. 16, punkt 1). Jag anförde därvid till statsrådsprotokollet, att det på
grund av det starkt omvittnade behovet av den psykiatriska kliniken finge
anses önskvärt, att klinikens uppförande snarast påbörjades. De höga byggnadskostnaderna
utgjorde visserligen alltjämt ett hinder därför, men därest
läget på byggnadsmarknaden ansages motivera uppförandet av vissa nyttiga
och nödvändiga statliga byggnader, erbjöde psykiatriska kliniken i Uppsala
ett lämpligt arbetsobjekt. Jag ansåg mig emellertid böra förorda, att 1940
års civila byggnadsordning före byggnadsföretagets påbörjande erhöll i
uppdrag att underkasta det föreliggande förslaget en ingående granskning
ur besparingssynpunkt. Jag anförde vidare, att det undandroge sig mitt bedömande,
huruvida som en följd av byggnadsutredningens granskning någon
del av de av byggnadsstyrelsen senast beräknade kostnaderna — 2 034 000
kronor — kunde inbesparas oavsett ytterligare stegrade materialpriser och
löner. Skulle så ej bliva fallet — vilket jag försiktigtvis räknade med —
komrne ytterligare högst (2 034 000 — 775 000) 1 259 000 kronor eller, avrundat,
1 260 000 kronor att erfordras. Jag hemställde därför örn förslag
till riksdagen örn anvisande av nämnda belopp såsom reservationsanslag (B).

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

Riksdagen (skrivelse nr 58) hade ej något att erinra mot att uppförandet
av den psykiatriska kliniken påbörjades. Riksdagen förklarade sig därvid
utgå från att föreliggande förslag i ämnet underkastades en ingående granskning
ur besparingssynpunkt på sätt av mig förordats. Under denna förutsättning
ansåg sig riksdagen böra anvisa det för ändamålet äskade beloppet,
1 260 000 kronor, under reservationsanslag (B) till Vissa byggnadsarbeten
vid statens sinnessjukhus.

Sedan Kungl. Majit den 14 mars 1941 överlämnat handlingarna i ärendet
till 19A0 års civila bgggnaclsutredning med uppdrag alt verkställa den
förutsatta omprövningen i koslnadsavseende, inkom byggnadsutredningen
den 6 november 1941 nied utredning och förslag i ärendet. Utredningen förklarade
sig hava uppgjort riktlinjer för omarbetning av det föreliggande förslaget
(alt. II) i kostnadsbesparande syfte med beaktande av att ur vårdsynpunkt
betydelsefulla värden lämnades i möjligaste mån orubbade och att ur
medicinsk synpunkt önskvärda förbättringar vidtoges. Uppdrag hade lämnats
arkitekten G. Birch-Lindgren att efter de meddelade riktlinjerna utarbeta
ett reviderat skissförslag. Enligt det av Birch-Lindgren uppgjorda förslaget
hade besparingar åstadkommits bland annat genom sänkning av rumshöjden,
nedskärning av patientrummens ytor, minskning av antalet personalbostäder
samt förenklat utförande av vissa byggnadsdetaljer. Sålunda minskades enligt
förslaget 1-patientrummen från ca 9,7 till ca 9,2 m2, 2-patientrummen från
ca 15,0 till 14,4 nr samt 6-patientrummen från ca 34,5 till 32,6 m2. De föreslagna
jämkningarna i den ursprungliga byggnadsplanen medförde att sjukhusets
volym minskades från ca 18 400 m3 till ca 16 700 m3 och att de två
personalbostadshusen om tillsammans 4 500 m3 sammanslogos till ett örn
1 800 m3, vilket dessutom föreslogs böra uppföras av trä i stället för av
sten.

Medicinska fakulteten vid universitetet i Uppscda framställde i yttrande
över sistnämnda förslag vissa anmärkningar mot detsamma, avseende särskilt
begränsningen av golvytorna i sjukrum och sjuksalar. Fakulteten framhöll
härvid i huvudsak följande.

Det föreliggande förslaget, vilket i flera viktiga avseenden skilde sig från det
av statsmakterna tidigare godkända, gåve den psykiatriska kliniken en allmän
standard, som väsentligt avveke från övriga inom akademiska sjukhuset under
senare tid uppförda klinikers. Fakulteten vore väl medveten om de förhållanden,
som nödvändiggjorde vittgående besparingsåtgärder, men den
måste likväl beklaga, att lokalutrymmena inom kliniken måste beskäras vid
en tidpunkt, då den psykiatriska terapien uppenbarligen befunne sig i en
snabbare utveckling än någonsin tidigare, vilket medförde särskilda krav på
utrymmen och reservlokaler, avsedda att motsvara redan uppkomna behov
och att möta sådana, som kunde väntas uppstå. Stora olägenheter uppkomme
1. ex. därigenom, att kliniken icke vore utrustad med särskilda .stationer, avsedda
för insulinbehandling, en för varje könssida. Fakulteten anförde vidare,
ali de föreslagna golvutrymmena i sjukrum och sjuksalar avsevärt understege
deni, som vore nödvändiga på ett sjukhus, avsett för sluten vård av
psykiskt sjuka av bär avsedd ari. De föreslagna golvytorna vore otillräckliga
även emedan det vore fråga om en undervisningsklinik, då rummen vore för

Kungl. Maj.ts proposition nr 288.

små för att tillåta demonstrationer vid sjuksängen vid ronder med de studerande.
De föreslagna utrymmena möjliggjorde vidare icke den standardmöblering
av sjukrummen, som enligt fakultetens mening vore nödvändig på
en psykiatrisk klinik, där medelvårdtiden räknades i månader och där patienten
under en betydande del av vårdtiden skulle vistas uppe. Fakulteten ville
erinra örn att även på sjukrum och sjuksalar, avsedda för flera psykiskt
sjuka, överbeläggning och trångboddhet enligt allmän erfarenhet skapade
oro och irritation och motverkade den med intagningen på sjukhus avsedda
verkan. Fakulteten skulle med hänsyn till dessa omständigheter helst velat
yrka på en ökning av golvutrymmena inom sjuksalar och sjukrum med 20 %>,
men ansåge sig med hänsyn till föreliggande omständigheter böra begränsa
sitt yrkande till en ökning av nämnda utrymmen med 15 °/o, utan att övriga
utrymmen, vilka icke medgåve någon ytterligare reduktion, minskades.
Då de ytor det här gällde endast omfattade en mindre del av byggnadskomplexet,
komme den motsvarande ökningen av byggnadskostnaderna att
bli jämförelsevis obetydlig. Enligt en av arkitekten verkställd preliminär beräkning
skulle en utökning av golvutrymmena inom sjukrum och sjuksalar
med 15 %> medföra en ökning av byggnadskuben med 950 kubikmeter
och en ökning av byggnadskostnaderna med omkring 54 000 kronor. Enligt
fakultetens mening skulle kliniken genom en merkostnad av denna begränsade
storleksordning bli rätt väl i stånd att fylla sin uppgift inom sjukvårdens
och undervisningens tjänst, medan det föreliggande förslaget i hög grad
äventyrade klinikens användbarhet för undervisning och vård av patienter.

Till fakultetens yttrande anslöto sig större akademiska konsistoriet samt
universitetskanslern.

Byggnadsutredningen framhöll med anledning av fakultetens ifrågavarande
uttalande, att den påyrkade ökningen nied 15 °/o av golvytorna innebure krav
på att rumsytorna skulle ökas utöver vad som angivits i förslag II. Då utredningen
ansett sig böra ifrågasätta en mindre jämkning av rumsdimensionerna,
hade detta skett med utgångspunkt från de fastställda byggnadsplanerna för
Sidsjöns sjukhus. Därest emellertid förhållandena vid psykiatriska kliniken
kunde anses kräva större vårdplatsutrymmen än som ur angivna synpunkter
funnits erforderligt, saknade utredningen skäl att vidhålla sin ståndpunkt vad
anginge golvytan. Dock måste utredningen motsätta sig en sådan av fakulteten
påyrkad ökning, som skulle medföra större sjukrum än som upptagits
i det redan tidigare av medicinalstyrelsen och fakulteten godtagna förslaget.

Vidkommande kostnaderna för klinikbyggnaden upplyste utredningen, att
det år 1937 till (2 034 000— 227 000) 1 807 000 kronor kostnadsberäknade förslaget,
syntes med i november 1941 gällande materialpriser och arbetslöner kunna
uppskattas draga en kostnad av omkring 2 100 000 kronor. Vad anginge det
av utredningen framlagda reviderade förslaget hade detsamma genom utredningens
försorg underkastats detaljerad kostnadsberäkning. Denna hade givit
till resultat, att kostnaderna vid ett förenklat utförande av byggnadens detaljer,
företrädesvis avseende posterna fasadtegel, fönsterbänkar och målning,
kunde beräknas till 1 660 000 kronor. Därest pålning icke funnes erforderlig
för sjukhusbyggnaden, reducerades kostnaden med 90 000 kronor. Utredningen
hemställde, att Kungl. Maj:t måtte fastställa att lända till huvudsaklig
efterrättelse det enligt utredningens direktiv omarbetade förslaget med vissa
av utredningen angivna jämkningar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

Universitetskanslersämbetet överlämnade med skrivelse den 12 december
1941 en hemställan från större akademiska konsistoriet i Uppsala, att anslaget
till uppförande av psykiatriska kliniken måtte ställas till förfogande och
arbetena med byggnadsföretaget med det snaraste få igångsättas. Då emellertid
huvudparten av de för byggnadsföretaget anvisade medlen ej kunde
tagas i anspråk med mindre arbetslöshetspolitiska skäl kunde åberopas härför
och nämnda förbehåll för medlens utnyttjande då ej förelåg, medgav 1942
års riksdag på därom av Kungl. Majit i proposition nr 267 framlagt förslag,
att den del av förutnämnda reservationsanslag (B), som beviljats för uppförande
av kliniken, finge tagas i anspråk oberoende av de för dylikt anslag
gällande förutsättningarna. 1 det vid nyssnämnda proposition fogade statsrådsprotokollet
anförde jag, bland annat, att, då det genom 1940 års civila
byggnadsutrednings försorg reviderade förslaget syntes mig kunna fastställas
att i huvudsak lända till efterrättelse vid byggnadsarbetets utförande, man
borde kunna räkna med att en viss besparing skulle uppstå å det anvisade anslaget.

Den sedermera inträdda starka bristen på byggnadsmaterial och arbetskraft
har emellertid föranlett att klinikens uppförande hittills fått anstå.

I en av universitetskanslern överlämnad framställning från medicinska
fakulteten den 18 oktober 1943, vilken tillstyrkts av såväl universitetskanslern
som större akademiska konsistoriet, har fakulteten ånyo hemställt, att
arbetena med klinikens uppförande ofördröjligen måtte påbörjas. Fakulteten
erinrar i samband härmed om att vid den granskning av ritningarna till klinikbyggnaden,
som verkställdes av 1940 års civila byggnadsutredning, det
tidigare godkända lokalprogrammet utvidgats med särskilda lokaler för insulinbehandling.
Fakulteten ansåge sig med anledning härav böra framhålla,
att den moderna medicinska behandlingen av de vanligaste sinnessjukdomarna
i huvudsak utvecklats efter 1935, då de ursprungliga klinikritningarna
uppgjordes. Några särskilda lokaler för modern medicinsk behandling upptoge
dessa ritningar därför icke. Vid b y g gil a ds u t red ilin gen s omprövning hade
vunnits några mindre utrymmen för detta ändamål, sedan platsantalet å den
planerade barnavdelningen minskats. De sålunda vunna utrymmena, ett
mindre rum jämte ett väntrum å vardera könsavdelningen, vore emellertid
endast lämpade för ambulant krampbehandling av en patient åt gången. Enligt
fakultetens mening borde insulinstationerna, om sådana skulle inrättas,
möjliggöra behandling av 4—8 sängliggande patienter samtidigt under de
4—5 timmar dagligen, som insulinbehandlingen varade. Med hänsyn till
tidsläget ansåge sig fakulteten emellertid i detta hänseende icke böra framställa
något yrkande. Vidkommande golvutrymmena i sjuksalarna vidhölle
fakulteten sin förut uttalade mening. När fakulteten ansett sig kunna frångå
kravet på särskilda behandlingsstationer för insulinterapi, hade detta skett
under den förutsättningen, att utrymmen i sjuksalar och sjukrum erhölle den
av fakulteten föreslagna storleken, vilken visserligen i vissa fall något överskrede
det ursprungliga förslagets utrymmen, men å andra sidan bl. a. skulle
Bihang till riksdagens protokoll 19M. 1 sami. Nr 288.

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

göra det möjligt att förlägga insulinbehandling till de vanliga sjukavdelningarna.

Genom beslut den 19 november 1943 uppdrog Kungl. Majit på min hemställan
åt byggnadsstyrelsen att efter samråd med medicinalstyrelsen, i huvudsaklig
överensstämmelse med det av 1940 års civila byggnadsutredning
upprättade förslaget men med iakttagande av att de i sagda förslag angivna
golvytorna i sjukrummen skulle ökas med högst 15 procent, utarbeta fullständiga
ritningar och arbetsbeskrivningar för klinikens uppförande. Sedan
byggnadsstyrelsen numera i det närmaste fullgjort detta uppdrag, har styrelsen
i skrivelse den 21 september 1944 anmält, att det för byggnadsarbetena
tillgängliga beloppet, 1 807 800 kronor, ej komme att förslå för byggnadsföretagets
utförande. Styrelsen anför härom följande.

Till åtlydnad av Kungl. Maj:ts beslut den 19 november 1943 har byggnadsstyrelsen
uppdragit åt arkitekten G. Birch-Lindgren att utarbeta fullständiga
ritningar och arbetsbeskrivningar till kliniken. Enligt lämnade direktiv
skulle vårdrummen givas en med högst 15 % ökad golvyta i förhållande
till 1940 års civila byggnadsutrednings förslag. Detta innebär givetvis
en ökning av byggnadsvolymen och medför, att denna kommer att bliva
densamma som i ett tidigare av byggnadsstyrelsen uppgjort förslag, benämnt
1936 års förslag II. Beträffande denna byggnads standard hade civila byggnadsutredningen
i kostnadsberäkningen gjort stora beskärningar, såväl beträffande
byggnadsarbetena som beträffande de sanitära installationerna.
Beträffande byggnadsstommen hade exempelvis med hänsyn till då rådande
materialsvårigheter mellanbjälklag av betong utbytts mot träbjälklag. Detta
är emellertid stridande mot 7 § skyddsrumslagen den 1 mars 1940 (nr 119).
Träbjälklag äro dessutom mindre ljudisolerande och följaktligen även av denna
anledning olämpliga i ett sinnessjukhus, där särskilt god ljudisolering erfordias.
Styrelsen har ansett, att den standard, som tillämpats vid Sidsjöns
sjukhus, även borde hållas vid detta undervisningssjukhus. Beträffande bostadsbyggnaden
hade civila byggnadsutredningen förutsatt, att byggnaden
skulle uppföras i trä och att därigenom grundförstärkning med pålning
skulle kunna bortfalla. Med hänsyn till den dåliga grunden erfordras dock
undei alla förhållanden pålning, såsom i 1936 års förslag angivits. Huvudnhunga1''
till bostadshuset hava utarbetats med iakttagande härav. För att

avses att till hela sin utsträckning uppföras i två våningar. Förslaget avser
ett tegelhus liksom enligt 1936 års förslag. Härigenom tillgodoses även de
krav beträffande brandskyddet, som framförts av luftskyddsinspektionen

er ila01? k?.TUm;1 ll11 uttl''yck i av Kungl. Majit den 24 mars 1944 fastställd
stadsplan för den del av Uppsala stad, inom vilken psykiatriska kliniken
ar belägen.

i.,?? Culvert, som skall förbinda akademiska sjukhuset med psykiatriska

Dort och va i''''1 q g( <>r tra.nsP°rt »v mat, tvätt m. m. ävensom för sjuktranspoit
och vai i 1936 ars förslag beraknad med hänsyn härtill. Civila bvggruidsutredningens
förslag upptog dock endast en gångbar kulvert. Kravet på
n tiansportkidvert havdas emellertid fortfarande av klinikens styresman
ch en sadan kulvert torde vara nödvändig, då den även är beräknad så''
sorn transportled till tre framtida sjukhuspaviljonger,sorn^skoS föriäggas
nvid grusgropen långs nuvarande sjukhusvägen, nämligen reumatisk ”och
LÄSt1,:!a;byggnad Samt ’b^nad för eftervårdspatienter och

byggnad för öronklinik.

Kungl. Maj.ts proposition nr 288.

Det i 1936 års förslag upptagna beloppet för planeringsarbeten, inhägnad
m. m. hade av byggnadsutredningen hårt beskurits. För att i erforderlig utsträckning
möjliggöra anläggning av vägar och parkeringsplats för bilar
mäste det härför upptagna beloppet ökas.

Byggnadsutredningen beräknade i november 1941 kostnaderna för klinikens
uppförande till 1 660 000 kronor. Med de kompletteringar av förslaget,
som ovan nämnts, och med tillägg av prisstegringen från år 1941 måste dock
kostnaden numera enligt en inom byggnadsstyrelsen gjord kostnadsutredning
beräknas komma att stiga till 2 300 000 kronor.

Till Kungl. Maj :ts förfogande stå för närvarande för psykiatriska klinikens
uppförande anslagsmedel å tillhopa 1 807 800 kronor. Dessutom ha från reservationsanslaget
till utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m.
för ifrågavarande byggnadsföretag utbetalats tillhopa 5 783 kronor, för vilka
kostnader täckning även erfordras. Följaktligen stå lill förfogande 1 802 017
kronor. Ett tilläggsanslag av 497 983 kronor eller i runt tal 500 000 kronor
torde därför behöva äskas av riksdagen.

Byggnadsstyrelsen har vidare hänvisat till följande sammanställning, upptagande
en jämförelse mellan de beräknade kostnaderna enligt 1940 års civila
byggnadsutrednings förslag och de av byggnadsstyrelsen nu beräknade kostnaderna
för byggnadsföretaget, varvid tilläggen beräknats enligt 1941 års
priser:

Klinikbyggnad (C. B. U:s förslag 1941) ............ 1 260 000

Tillägg för 15 % ökning av sjukrummen .......... 85 000

» » bättre standard ....................... 55 000 i 400 000

Bostadshus (C. B. U:s förslag 1941) ................ 125 000

Tillägg för undergrund .......................... 25 000

» » tegel i stället för trä.................... 15 000 155 qoo

Yttre ledningar (C. B. U:s förslag 1941) ............ 20 000 20 000

Gångbar kulvert från panncentralen (C. B. U:s förslag

1941) ......................................... 95 000

Merkostnad för transportkulvert.................... 40 000 135 000

Vägar, planering, stängsel (C. B. U:s förslag 1941) .... 30 000

Utökad planering ................................ 10 000 40 000

Ritning, kontroll och administration samt oförutsedda

utgifter (C. B. Urs förslag 1941) .................. 130 000

Tillägg för ökning av arbetena...................... 10 000 140 000

1 900 000

För ändrat prisläge tillkommer 21 °/o........................ 400 000

Kronor 2 300 000.

Byggnadsstyrelsen framhåller till sist, att även om Kungl. Majit inom den
närmaste framtiden skulle fatta beslut örn arbetets igångsättande, hittills
anvisade medel torde vara tillräckliga under nästkommande budgetår, då
arbetet icke kunde beräknas bliva färdigt förrän tidigast under budgetåret
1946/47. Följaktligen syntes nytt anslag för ändamålet behövligt först under
sistnämnda budgetår.

Kungl. Majlis proposition nr 2SS.

Departements chefen.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen har uppförandet av den av
riksdagen beslutade psykiatriska kliniken vid akademiska sjukhuset i Uppsala
av olika anledningar ännu ej påbörjats. Under de senaste åren har det
ansträngda läget på byggnadsmarknaden lagt hinder i vägen härför. För att
emellertid underlätta arbetenas påbörjande vid lämpligt tillfälle beslöt Kungl.
Majit, såsom i det föregående angivits, på min föredragning den 19 november
1943 uppdraga åt byggnadsstyrelsen att efter samråd med medicinalstyrelsen
utarbeta fullständiga ritningar och arbetsbeskrivningar för uppförande
av kliniken samt att i övrigt vidtaga de åtgärder, som befunnes erforderliga
för att arbetena med klinikens uppförande, efter det Kungl. Majit meddelat
beslut därom, utan dröjsmål skulle kunna påbörjas. Vid fullgörande
av detta uppdrag skulle det av civila byggnadsutredningen upprättade
förslaget i huvudsak följas med iakttagande dock av den jämkningen,
att golvytorna i sjukrummen skulle utökas med högst 15 procent.
Denna avvikelse fann jag med hänsyn till vad medicinska fakulteten
vid universitetet i Uppsala anfört erforderlig för att kliniken skulle kunna
väl fylla sin dubbla uppgift att dels bereda en fullgod vård åt psykiskt sjuka
dels ock tjäna som undervisningsanstalt för blivande läkare. Merkostnaden
för denna utvidgning av byggnadsprogrammet, som av byggnadsstyrelsen
uppskattas till 85 000 kronor, synes mig relativt obetydlig i förhållande till
den förbättring, som därigenom skulle vinnas, ävensom i förhållande till
kostnaderna för byggnadsföretaget i dess helhet, vilka av civila byggnadsutredningen
uppskattats till 1 660 000 kronor. Nämnda merkostnad skulle
ock hava rymts inom det för byggnadsföretaget tillgängliga beloppet, i
runt tal 1 800 000 kronor, om man bortser från bvggnadskostnadernas stegring
sedan frågan örn klinikens uppförande senast behandlades av riksdagen.
De av byggnadsstyrelsen i samband med de nya ritningarna föreslagna förbättringarna
i övrigt äro emellertid av den natur, att frågan om byggnadsföretagets
utformning torde böra ånyo underställas riksdagens prövning.
Byggnadsstyrelsen föreslår sålunda, bland annat, att mellanbjälklagen skola
utföras av betong i stället för av trä, att personalbosladshuset uppföres
av sten i stället för av trä samt att förbindelsekulverten mellan akademiska
sjukhuset och kliniken, vilken byggnadsutredningen ansett böra utföras såsom
enbart gångkulvert, utvidgas till transportkulvert. Dessa förbättringar
skulle, beräknat efter 1941 års priser, medföra en ökning av byggnadskostnaderna
med cirka 155 000 kronor. Med hänsyn till de fördelar ur luftskydds-
och underhållssynpunkt samt, vad beträffar kulverten, ur driftssynpunkt,
som skulle vinnas med nu nämnda förbättringar, anser jag mig för
egen del böra tillstyrka desamma.

Sammanlagda kostnadsstegringen för standardförbättringarna och ökningen
av golvytorna skulle uppgå till 240 000 kronor. Stegringen på grund av
höjda byggnadskostnader har uppskattats till 400 000 kronor, varför kostnadsökningen
i förhållande till civila byggnadsutredningens beräkningar uppgår
till 640 000 kronor. De totala kostnaderna för byggnadsföretaget beräknas
sålunda numera till 2 300 000 kronor, vilket belopp med cirka 500 000 kro -

Kungl. Majlis proposition nr 288.

lior överstiger de för byggnadsföretaget tillgängliga medlen, cirka 1 800 000
kronor. Enligt vad byggnadsstyrelsen uppgivit komma ytterligare medel för
byggnadsföretaget att erfordras först under budgetåret 1946/47. Frågan om
anvisande av medel för täckande av den brist, som kan uppstå, torde därför
böra upptagas senare.

Då arbetet med klinikens uppförande är brådskande, har Kungl. Majit på
min hemställan genom beslut denna dag uppdragit åt byggnadsstyrelsen att
påbörja arbetena med grunden, därvid den i Kungl. Majits beslut den 19 november
1943 angivna ökningen av sjukrummens golvytor skall beaktas, övriga
ifrågasatta förbättringar äro ej av den natur, att de påverkas av arbetenas
påbörjande i nu anbefalld omfattning.

Omläggning av de elektriska installationerna vid Frösö sjukhus vid Östersund.
I skrivelse den 8 juni 1944 har medicinalstyrelsen gjort framställning
om anvisande av medel för omläggning av de elektriska installationerna vid
Frösö sjukhus från likström till växelström. Styrelsen anför till stöd härför
följande.

Vid åtskilliga äldre statliga sinnessjukhus har under senare år, när den
elektriska installationens belastning stigit, omläggning till växelström helt
eller delvis planerats eller genomförts. Sådana arbeten förestå nu vid Frösö
sjukhus vid Östersund. Omläggningen till växelström är vid detta sjukhus
jämväl betingad av att kraftleverantören, Östersunds Elektriska AB, kommer
att sänka sin å Frösön till förfogande stående växelström från 60 till
50 perioder. Denna förändring, som under alla förhållanden måste genomföras
till den 1 januari 1945, ser sig leverantören, bland annat med hänsyn
till den å Frösön förlagda flygkårens behov, nödsakad att företaga redan
innevarande sommar.

På uppdrag av medicinalstyrelsen har Elektriska Prövningsanstalten Aktiebolag,
Stockholm, med hänsyn till såväl sjukhusets behov av ökad elektrisk
energi som nyssnämnda periodomläggning verkställt utredning av frågan
och därvid utarbetat generalplan för arbetets genomförande. Häröver har,
i följd av remiss, byggnadsstyrelsen den 27 mars 1944 till medicinalstyrelsen
avgivit yttrande och därvid föreslagit, att åt prövningsanstalten måtte uppdragas
att i samråd med byggnadsstyrelsens byggnadsbyrå revidera den
föreslagna generalplanen. Den 22 maj 1944 har därefter prövningsanstalten
efter samråd med byggnadsstyrelsens representant framlagt ett i vissa delar
modifierat förslag, viiket synes medicinalstyrelsen böra genomföras. Medicinalstyrelsen
har ock i princip godkänt den nyssnämnda modifierade generalplanen
för ifrågavarande arbeten, vilka i sin helhet beräknas draga en
kostnad av cirka 225 000 kronor.

Den del av nu ifrågavarande omläggnings- och kompletteringsarbeten, som
måste genomföras innevarande år och vilken i generalplanen betecknas såsom
etapp 1 A, har kostnadsberäknats till 59 000 kronor.

Medicinalstyrelsen har bifogat en av Elektriska Prövningsanstalten AB
upprättad promemoria, vari anförts, bland annat, följande.

Den interna elektriska kraftförsörjningen inom Frösö sjukhus sker för
närvarande till största delen med användande av likström 2X110 volt. Inom
ekonomibyggnad samt verkstäder etc. användes även växelström 380/220
volt. 60 p/sek. Växelströmmen inköpes från Östersunds Elektriska AB i form
av högspänd kraft av 2 400 volt spänning. För omformning av växelström
lill likström, som inmatas i sjukhusets likströmsnät, finnes installerad en

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

roterande omformare. Sjukhuset kan även självt generera likström medelst
2 st. angturbindnvna generatorer, vilkas tillstånd dock är mindre tillfredsställande.
For reservändamål finnes i likströmsnätet installerat ett större
ackumulatorbatteri.

Likströmsnätets belastning är nu så stor, att en avlastning eller förstärkning
av detta nät är ofrånkomlig. Förstärkning av likströmsnätet skulle förutom
kostsamma kabelkompletteringar bl. a. medföra omfattande renoveringar
av omformaren och likströmsgeneratorerna. Dessutom måste i sådant
lall det befintliga ackumulatorbatteriet utbytas och ersättas med ett nytt.
Med anledning av nämnda förhållanden har det befunnits ekonomiskt motiverat
att avlasta likströmsnätet genom successiv omläggning till växelström
i enlighet med upprättad generalplan.

Kraftleverantören har i skrivelse av den 19 december 1943 meddelat, att
matningsspänningen till sjukhuset kommer att höjas från 2 400 till 6 000
volt och att periodtalet kommer att samtidigt sänkas från 60 till 50 p/sek.
Spänningshöjningen är avsedd att verkställas under sommaren 1944 och
spänningsomläggningen kan med hänsyn till av elverket företagna dispositioner
för Frösö-nätet i sin helhet knappast framflyttas. I sådant fall skulle
nämligen de sedan flera år tillbaka beslutade planerna förryckas till men för
såväl kraftleverantören som anslutna abonnenter, bl. a. flygvapnets anläggningar.
I detta sammanhang må erinras att kraftleverantören kontraktsenligt
ej skulle kunna verkställa denna omläggning för sjukhusets del förrän den
1 .januari 1945, men då omläggningen måste göras sommartid och är nödvändig
för flygvapnets anläggningar, kan en omläggning tidigare knappast förhindras.

I samband med den erforderliga omläggningen till växelström av sjukhusets
interna elektriska anläggningar skulle man sålunda även utföra erforderliga
arbeten för mottagande av den högspända kraften.

Omläggningen till växelström har i generalplanen föreslagits komma till
utförande i ett antal etapper. I första hand gäller det att avlasta sjukhusets
likströmsnät, så att den kvarvarande belastningen kan övertagas av omformaren,
samt att iordningställa ny mottagningsstation för elverkets 50-periodiga
kraft. Vid periodomläggningen måste vidare de befintliga växelströmsinstallationerna
för 60 p/sek. i erforderlig omfattning omändras för matning
med 50-periodig kraft. Denna etapp har i generalplanen benämnts nr 1.

Då det med hänsyn till kostnaderna visat sig, att denna etapp ej omedelbart
kan genomföras i full omfattning, kan uppdelning ske på så sätt, att
de^ arbeten omedelbart utföras, som betingas av kraftleverantörens önskemål
att omlägga spänning och frekvens. Dessa arbeten, som ha benämnts
etapp 1 A, ha kostnadsberäknats till 59 000 kronor.

Medicinalstyrelsen har hemställt, att styrelsen av medel, som under budgetåret
1944/45 ställts till styrelsens förfogande för underhållsarbeten vid statens
sinnessjukhus, för ofrånkomliga omläggningsarbeten inom den elektriska
installationen vid Frösö sjukhus måtte få förskottera högst 60 000 kronor.
Då emellertid ifrågavarande arbeten ej kunde hänföras till ordinarie underhållsarbeten,
förklarade sig styrelsen hava för avsikt att sedermera hemställa,
att Kungl. Majit i proposition till riksdagen måtte föreslå anvisande
av särskilda medel för täckande av förskottet.

Departements- Den av medicinalstyrelsen nu föreslagna omläggningen av de elektriska installationerna
vid Frösö sjukhus utgör ett led i en av styrelsen uppgjord

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

plan att, i den mån stigande strömförbrukning eller andra omständigheter
anses så påkalla, genomföra övergång till växelström vid de statliga sinnessjukhusen.
I proposition till årets riksdag, nr 84, angående vissa byggnadsarbeten
vid statens sinnessjukhus, ha således beräknats medel för liknande
omläggningar vid S:t Jörgens och S:t Sigfrids sjukhus. Anledningen till att
frågan nu aktualiserats vid Frösö sjukhus är den av kraftleverantören beslutade
omläggningen av spänningen och periodantalet, vilket i sin tur föranledes
av, bland annat, hänsyn till den å Frösön förlagda flygkårens behov.
Nämnda förhållanden göra, att omläggningen vid Frösö sjukhus bör i viss
del utföras inom den allra närmaste tiden. De arbeten, som för närvarande
ansetts böra komma till utförande, i ärendet betecknade etapp 1 A, ha beräknats
draga en kostnad av 59 000 kronor. Mot denna beräkning torde i och
för sig intet vara att erinra. Då hithörande arbeten få anses som brådskande,
vill jag förorda, att för ändamålet erforderliga medel, avrundade till ett
belopp av 60 000 kronor, anvisas å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret
1944/45. Liksom för tidigare beslutade liknande arbeten synas medlen böra
anvisas å kapitalbudgeten under anslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens
sinnessjukhus m. m.

Hemställan.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört får jag hemställa,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels medgiva, att den av riksdagen tidigare beslutade psykiatriska
kliniken vid akademiska sjukhuset i Uppsala må
komma till utförande i huvudsaklig överensstämmelse med
civila byggnadsutredningens förslag med de jämkningar, som
av mig nu förordats;

dels ock till Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus
m. m. å tilläggstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45
anvisa ett investeringsanslag av .......... kronor 60 000.

[2.] 5 a. Vissa om- och nybyggnadsarbeten vid statens bakteriologiska
laboratorium. I skrivelse till medicinalstyrelsen den 11 oktober 1939 framlade
föreståndaren för statens bakteriologiska laboratorium, professorn C.
Kling, förslag om nybyggnader vid laboratoriet i syfte att tillgodose de ökade
krav på laboratoriets produktionskapacitet, som föranleddes av krigsutbrottet
med därav följande svårigheter att importera vissa sera. Föreståndaren
framhöll, att en omfattande produktion av gasbrandserum borde komma till
stand, varjämte en utvidgning borde ske av bland annat tillverkningen av
tetanusserum. I skrivelsen framhölls vidare, att behovet av ökade lokaler
visserligen framkommit i samband med den av den utrikespolitiska situationen
betingade utvidgningen av verksamheten men ändock icke kunde sägas
vara av tillfällig karaktär. Så länge vårt land behövde bibehålla sin

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

vapenmakt, vöre det ur försvarsberedskapssynpunkt erforderligt att landet
jämväl förfogade över en ständigt arbetande organisation för beredning av
gasbrand- och tetanusserum, vilken kunde uppbringas att motsvara den vid
krigsfall stora efterfrågan på dessa serumpreparat. Föreståndaren hänvisade
vidare till en skrivelse från honom till medicinalstyrelsen den 14 maj 1938,
däri han framhållit, att tuberkulosavdelningens utrymmen visat sig vara
för små till följd av att den diagnostiska verksamheten beträffande tuberkulos
under senare år undergått en betydlig utveckling såväl kvantitativt som
även kvalitativt. Genom införande av kulturell diagnostik och typbestämningar
å isolerade stammar hade lokalbehovet väsentligt ökat på ett sätt,
som icke förutsetts vid byggnadernas planering. Även tuberkulinframställningen
hade vuxit betydligt i omfattning; landets förbrukning av detta preparat
hade i själva verket ökat i sådan grad, att laboratoriet under de sista
åren måst inköpa betydligt mer än halva förbrukningen från utlandet. För
inhemsk framställning av hela förbrukningen krävdes emellertid ovillkorligen
en utvidgning av lokalerna. Kravet på ökade utrymmen borde enligt i
skrivelsen framlagt förslag tillgodoses genom uppförande av en särskild
byggnad i tre våningar för en kostnad, inberäknat inredningskostnaderna,
av 365 000 kronor.

Medicinalstyrelsen, som inhämtade yttranden i ärendet från sakkunniga
rörande bakteriologisk krigsorganisation samt arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse,
hemställde under hänvisning till föreståndarens motivering och
nämnda båda remissyttranden, att Kungl. Majit måtte bemyndiga byggnadsstyrelsen
att uppgöra förslag till nybyggnad vid laboratoriet.

Den 17 november 1939 anbefallde Kungl. Majit medicinalstyrelsen att
med beaktande av förefintliga möjligheter till såväl begränsning av den för
fredsbruk avsedda verksamheten som utnyttjande av befintliga utom statens
bakteriologiska laboratorium belägna lokaler taga ärendet under förnyad
prövning och till Kungl. Majit snarast möjligt inkomma med det förslag,
vartill omprövningen kunde föranleda. Medicinalstyrelsen framlade i anledning
härav olika alternativ lill frågans lösning.

Genom beslut den 21 mars 1940 uppdrog Kungl. Majit åt medicinalstyrelsen
att, i anslutning till ett av medicinska fakulteten vid universitetet i Uppsala
lämnat erbjudande, med vederbörande träffa överenskommelse örn disposition
för statens bakteriologiska laboratoriums räkning av vissa lokaler
inom den hygienisk-bakteriologiska institutionen i Uppsala ävensom vidtaga
övriga åtgärder för lokalernas utnyttjande på sätt styrelsen i samråd med
fakulteten funne ändamålsenligast.

I skrivelse den 10 april 1940 anförde medicinalstyrelsen, att det enligt
Kungl. Majits nyssnämnda beslut valda alternativet till lösning av ifrågavarande
serumtillverkning inom landet genom fortsatt utredning enligt den
i beslutet angivna linjen skulle innebära en avsevärd tidsförlust utan motsvarande
nytta samt tills vidare göra det omöjligt för bakteriologiska laboratoriet
att ingå begärda kontrakt med armén m. fl. myndigheter rörande
leveranser av sera för militärt bruk.

Kungl. Maj.ts proposition nr 288.

I skrivelse den 20 maj 1940 hemställde överbefälhavaren, att Kungl. Majit
måtte vidtaga åtgärder för en lösning av lokalfrågan vid bakteriologiska laboratoriet
för tillgodoseende av behovet av en inhemsk produktion av sera.

I skrivelse den 25 oktober 1940 hemställde medicinalstyrelsen om anvisande
av medel å beredskapsstat för budgetåret 1941/42 för uppförande av nybyggnad
vid laboratoriet.

Nämnda framställningar ha hittills ej föranlett någon Kungl. Majits åtgärd.

Ifrågavarande byggnadsfråga har nu ånyo aktualiserats genom framställningar
från dels medicinalstyrelsens materielnämnd dels ock svenska kommittén
för internationell hjälpverksamhet om anvisande av medel för tillverkning
vid statens bakteriologiska laboratorium av sera och vacciner för
efterkrigshjälp.

Med anledning av skrivelse den 22 februari 1944 från medicinalstyrelsens
materielnämnd ställde Kungl. Majit genom beslut den 30 juni 1944 ett belopp
av 336 000 kronor till förfogande för statens bakteriologiska laboratorium
för tillverkning av sera och vacciner, avsedda att komma till användning
i det internationella hjälparbetet efter kriget. Av beloppet avsågos
34 000 kronor för uppförande av baracker m. m. för förråd och djur, 224 000
kronor för inköp och underhåll av djur, apparater m. m. samt för inköp av
förbrukningsartiklar, medan ett belopp av 78 000 kronor beräknades för avlönande
av för tillverkningen erforderlig personal under ett år.

I en till socialdepartementet den 30 juni 1944 inkommen skrivelse har
svenska kommittén för internationell hjälpverksamhet hemställt örn anvisande
av ett belopp av 1 050 000 kronor för byggnadsarbeten m. m. vid statens
bakteriologiska laboratorium för utvidgad tillverkning av sera och vacciner
för efterkrigshjälpen.

Kommittén anför härom:

Vid ett sammanträde i kommittén med bl. a. cheferna för medicinalstyrelsen
och försvarets sjukvårdsförvaltning enades man örn att en kompletterande
undersökning borde göras i fråga om tillverkning av sera och vacciner
för efterkrigshjälp ulöver den av medicinalstyrelsens materielnämnd
i skrivelsen den 22 februari 1944 föreslagna. Det framhölls, att särskilt behovet
av fläcktyfusvaccin måste vara oerhört och att behovet av vacciner
överhuvud komme att många år framåt vara så stort i världen, att en nybyggnad
vid statens bakteriologiska laboratorium skulle betala sig. Den kompletterande
undersökningen har nu verkställts inom laboratoriet, och kommittén
har från medicinalstyrelsen fått mottaga en skrivelse i ärendet av den
26 maj 1944. Under förutsättning att leveransen av difteriympämne, smittkoppsympämne,
ympämne mot tyfus, paratyfus och kolera skall kunna ske
i dubbel omfattning mot den som upptagits i den tidigare framställningen
samt att ympämne mot fläcktyfus skall kunna framställas i upp till fem
gånger så stor mängd, har man funnit att byggnadsarbete måste igångsättas
samt apparatur och inredning anskaffas för en sammanlagd kostnad av
762 000 kronor. Läggas härtill kostnaderna för framställningen av ifrågavarande
sera och vacciner, erhålles en siffra av omkring 1 050 000 kronor.

Eftersom den ifrågasatta ökningen av tillverkningen utav sera och vacci -

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

ner för efterkrigshjälp icke kan komma till stånd utan att en nybyggnad
uppföres, föreslår kommittén, som icke ansett sig kunna verkställa någon
granskning av kostnadskalkylerna, att hela sistnämnda belopp anvisas från
anslaget till internationellt återuppbyggnadsarbete samt att byggnadsstyrelsen
erhåller det berörda uppdraget.

Kommittén har bifogat en av avdelnings föreståndarna vid statens bakteriologiska
laboratorium N. Lönberg och G. Olin den 26 maj 1944 upprättad
promemoria rörande laboratariets lokalbehov. I nämnda promemoria anföres
bland annat följande.

Sedan den första forcerade tillverkningen av stelkramps- och gasbrandserum,
som igångsattes efter krigsutbrottet 1939, numera övergått i ett lugnare
tempo, har lokalbehovet för dessa uppgifter något lättat. Kvar står dock
alltjämt det oegentliga förhållandet, att pestlaboratoriet utnyttjas för gasbrandserumtillverkningen.
De sista två åren ha å andra sidan medfört en
betydande utvidgning av verksamheten på andra områden, vilken i fråga
om lokalbehov avsevärt överstiger den jämförelsevis ringa lättnaden beträffande
tillverkningen av nyssnämnda sera. Difteriens frekvensstegring inom
landet har sålunda tvingat tili framställning av ett nytt preparat, difteriympämne,
varav för landets behov beredas 1 miljon doser årligen’ och vidare
till en mycket omfattande diagnostisk verksamhet, omfattande cirka
5 000 prov per månad. En annan diagnostisk undersökningsmetod har vidare
nyinförts, nämligen gonokockodlingen, likaledes omfattande nära 5 000
prov per månad. Bland nya preparat, som börjat framställas, må vidare
ympämne mot stelkramp och mot fläckfeber omnämnas. På virusområdet
ha vidare försök att framställa ympämne mot influensa påbörjats.

Det är givet, att denna utvidgade verksamhet för landets eget behov medfört
en mycket kraftig belastning av laboratoriets lokalutrymmen. När därtill
kommer den redan planerade tillverkningen av preparat för efterkrigshjälpen,
har ett absolut maximum i fråga om lokalernas utnyttjande uppnåtts,
vilket icke kan överskridas.

Som exempel på de lokaler, som belastats till bristningsgränsen, må substratavdelningen
i första hand nämnas. Sedan skiftesarbete införts därstädes,
är prestationsförmågan maximal. Då åtgången på substrat är mycket
stor för ympämnesberedningen och tillgången därav sätter en absolut gräns
lör tillverkningskapaciteten, ha möjligheterna att erhålla substrat från något
annat större laboratorium undersökts. Det enda laboratorium i landet,
som kunde tänkas förfoga över erforderliga utrymmen, är den nybyggda
veterinär-medicinska anstalten. Dess föreståndare, professor A. Hjärre, har
emellertid på förfrågan meddelat, att det i varje fall under de närmaste 9
månaderna icke finnes möjlighet för anstalten att biträda med substratberedning,
bl. a. på grund av den omfattande beredning av rödsjukeserum, som
där igångsatts. Huru förhållandena därefter kunna gestalta sig, är givetvis
för närvarande svårt att avgöra.

. Av det sagda torde framgå, att den nu ifrågasatta utökade preparattillverkningen
oundgängligen kräver nybyggnader och vidare att det utan tvekan
vore mest ändamålsenligt, att dessa nybyggnader utformades på sådant sätt,
att de i fortsättningen kunna utnyttjas för laboratoriets normala verksamhet
och utveckling. Bland nu icke omnämnda arbetsuppgifter, som laboratoriet
snarast måste söka tillgodose, må anföras införandet av moderna metoder
för rening och koncentrering av sera och en intensifiering av verksamheten
på det högaktuella virusområdet. Reningen och koncentreringen av
sera kräver stora utrymmen för den ganska skrymmande apparaturen och

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

för kemiska laborationer. Virusforskningen kräver likaledes särskilda laboratorielokaler
och djurrum och kan icke länge åsidosättas, örn laboratoriet
i framtiden skall kunna uppfylla de krav, som instruktionsenligt tillkomma
detsamma.

I samråd med byggnadsstyrelsen och med biträde av arkitekten J. Lundeqvist
har laboratoriet nu verkställt en preliminär utredning rörande det lämpligaste
sättet att efter nämnda riktlinjer tillgodose lokalbehovet för den ifrågasatta
produktionsökningen för den internationella efterkrigshjälpen. Som
första punkt har det härvid gällt att åstadkomma en utvidgning av substratavdelningen.
Då denna avdelning icke kan förläggas i provisoriska lokaler
och icke lämpligen kan klyvas i flera delar, har det synts nödvändigt att
räkna med en tillbyggnad efter hela södra kortsidan av det hus, vari denna
avdelning är inrymd (sterila huset). Härigenom kan erforderlig kapacitet
för substratberedningen uppnås. Bottenvåningen bör vidare tillbyggas efter
ostsidan med en envåningsbyggnad, såsom ett led i ett framtida utvidgningsprogram.
I den på detta sätt utbyggda bottenvåningen inredes en större
diskavdelning för den serologiska avdelningen och vidare lokaler för serumrening
och -koncentrering samt annan preparativ verksamhet med därtill
hörande kemiska laboratorieutrymmen.

För inpackning av sera och ympämnen och för linneförrådet med dess
verkstad måste särskild lokal ordnas. Denna verksamhet torde utan större
olägenhet kunna förläggas till en friliggande, mera provisorisk byggnad. För
att i övrigt tillgodose det ökade behovet av laboratorielokaler för efterkrigsproduktionen
föreslås, att de 5 djur- och operationsrummen i huvudbyggnadens
souterrainvåning utrymmas och apteras till laboratorier, vilket kan
ske utan nämnvärda kostnader. Som ersättning för nämnda 5 rum och för
att bereda plats för det större antal djur, som produktionen kräver (bl. a.
för streptokockserumberedningen å kanin), bör vidare en särskild byggnad
uppföras vid huvudbyggnadens östsida med sträckning fram mot pestlaboratoriet.

Laboratoriets kontorslokaler och expeditionerna för inkommande och avgående
postförsändelser och annat gods äro redan för den nuvarande verksamheten
otillräckliga, trots att lokaler, avsedda för annat ändamål, tagits i
anspråk. Kassören och bokhållaren lia sålunda fått disponera ett invid biblioteket
beläget läsrum och expeditionen för ankommande försändelser har
förlagts lill ett litet förrum till det fotografiska rummet. Den enklaste lösningen
torde vara att maskinistens bostad utrymmes, varigenom två stora
kontorsrum kunna ordnas i direkt anslutning till det nuvarande kontoret,
och att a dminis trationsflygeln tillbygges så att särskilda expeditioner (packrum)
för inkommande och avgående försändelser kunna inrättas. För maskinisten
ordnas i stället bostad örn 2 rum och kök i särskild byggnad intill
garaget.

Det ökade antal hästar, som komma att behövas för difteriserumberedningen,
måste också beredas plats. Härför kan i första hand den överbyggda
rastgården användas, vilken under stelkramps- och gasbrandserumtillverkningens
forcering omändrades till provisoriskt stall. En viss tillbyggnad av
detsamma torde dock bliva erforderlig. I det provisoriska stallet äro emellertid
för närvarande 300 kaniner inrymda. Dessa böra lämpligen flyttas lill
det gamla smådjurshuset, som är utmärkt viii ägnat för dylika försöksdjur.
Detta djurhus upptages emellertid för närvarande till övervägande del av
mus- och marsvinsavel samt av uppväxande kaniner och av friska djur av
dessa tre slag. För att kunna evakuera dessa djur bör ett särskilt hus för
inus- och marsvinsavel uppföras intill smådjurshuset och en barack för uppväxande
och friska kaniner, vilken placeras i närheten av barackerna för

Kungl. Maj.ts proposition nr 288.

kaninaveln. Förstnämnda hus bör kunna utföras i trä och den sistnämnda
kan givas samma enkla utförande som barackerna för kaninaveln.

Vid kommitténs skrivelse funnos fogade av arkitekten Joel Lundeqvist den
26 maj 1944 upprättade skissritningar samt kostnadsutredning.

Enligt det av Lundeqvist uppgjorda förslaget skulle byggnadskostnaderna

fördela sig sålunda:

Kronor

Om- och tillbyggnad av sterila huset .......................... 100 000

Tillbyggnad av fabrikationshallen ............................ 180 000

Djurhus och förbindelsegång ................................ 113 000

Örn- och tillbyggnad av huvudbyggnadens norra flygel .......... 45 500

Byggnad för avelsdjur (möss och marsvin) .................... 88 000

Byggnad för kaniner ....................................... 7 500

Barackbyggnad för förråd ................................... 19 000

Barackbyggnad för inpackning ............................... 19 000

Tillbyggnad av barack för hästar............................. 33 000

Ritningar, kontroll och oförutsett ............................. 80 000

Summa kronor 685 000.

Från nämnda summa bör emellertid dragas det belopp av 34 000 kronor
för barackbyggnader, som anvisats enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni
1944. Det ytterligare medelsbehovet för byggnadsarbetena skulle alltså uppgå
till 651 000 kronor.

Härutöver ha beräknats lil 170 kronor för apparatur och inredning.
Driftkostnaderna per år ha uppskattats till 151 000 kronor för förbrukningsmateriel
och försöksdjur samt 121 500 kronor för löner till personal.

Medicinalstyrelsen har i yttrande den 26 maj 1944 anfört, att styrelsen
underkastat promemorian en översiktlig granskning och funnit de uppgjorda
beräkningarna rimliga. Styrelsen ville för sin del livligt tillstyrka, att
medel bereddes till den humanitära hjälpens utökande samt att ett uppdrag
snarast möjligt gåves åt byggnadsstyrelsen att igångsätta byggnadsarbetena.

Byggnadsstyrelsen har i yttrande den 25 augusti 1944 anfört, att styrelsen
vid uppgörande av förslaget till de föreslagna byggnadsarbetena icke deltagit
i annan mån, än att styrelsen på förfrågan förordat arkitekten Joel
Lundeqvist att biträda laboratoriet vid utredningarnas verkställande. Styrelsen
hade följaktligen icke varit i tillfälle att granska de föreliggande lokalbehoven,
och den knappa tid, som stöde till buds för remissens besvarande,
medgåve icke ingående undersökningar på denna punkt. Den inom
styrelsen vidtagna granskningen gåve emellertid vid handen, att därest
lokalbehovet från laboratoriets sida blivit riktigt beräknat, från styrelsens
sida någon erinran att framställa mot förslagets utformning ej funnes. Kostnaderna
för själva byggnadsarbetena syntes vara riktigt beräknade. Det
borde emellertid för yttre ledningar och kulvertar tilläggas ett belopp av
25 000 kronor, varför den totala byggnadskostnaden borde beräknas till

Kungl. Maj.ts proposition nr 288.

710 000 kronor. Riktigheten av de upptagna kostnaderna för apparatur och
förbrukningsmateriel undandroge sig byggnadsstyrelsens bedömande.

Genom beslut den 14 september 1944 har Kungl. Maj:t uppdragit åt byggnadsstyrelsen
att efter samråd med föreståndaren för statens bakteriologiska
laboratorium utarbeta fullständiga ritningar och arbetsbeskrivningar för utförande
av ifrågavarande byggnadsarbeten i huvudsaklig överensstämmelse
med av arkitekten Joel Lundeqvist uppgjorda skissritningarna samt att i
övrigt vidtaga de åtgärder, som befunnes erforderliga för att arbetena, efter
det Kungl. Maj:t meddelat beslut härom, utan dröjsmål skulle kunna påbörjas.

Frågan örn en tillbyggnad av statens bakteriologiska laboratorium, varom Departementsönskemål
framförts redan år 1938, aktualiserades vid krigsutbrottet 1939, då cAe/en.
ökade anspråk ställdes på laboratoriet dels för tillverkning av vissa preparat
till ersättande av tidigare import, dels ock för tillverkning i beredskapssyfte
av vissa sera, främst gasbrandserum och tetanusserum. Laboratoriets
kapacitet kom genom dessa anspråk att utnyttjas till det yttersta. Sedan tillverkning
av sistnämnda sera minskats, har behovet av utökad tillverkning
av vissa andra preparat, såsom difteriympämne samt ympämnen mot stelkramp
och fläckfeber, ävensom vissa laboratoriet ålagda undersökningar,
däribland undersökningar av gonokock- och difteriprov, starkt belastat laboratoriets
lokalutrymmen. För tillverkning av sera och vacciner för efterkrigshjälpen
i den omfattning, som föreslagits av svenska kommittén för internationell
hjälpverksamhet, ha därför ganska omfattande ny- och ombyggnadsarbeten
vid laboratoriet ansetts erforderliga. Enligt det nu föreliggande
förslaget skulle ifrågavarande arbeten draga en kostnad av 685 000 kronor,
däri inräknat de barackbyggnader, till vilkas uppförande Kungl. Maj:t genom
beslut den 30 juni 1944 anvisat 34 000 kronor. Kostnaderna för inredning
och apparatur m. m. ha beräknats till i runt tal 110 000 kronor.
Driftkostnaderna för ett år ha uppskattats till ca 272 000 kronor. Kostnaderna
för byggnadsarbeten m. m. samt driftkostnaderna under ett år skulle
således komma att uppgå till 1 067 700 kronor. Byggnadsstyrelsen anser kostnaderna
för byggnadsarbetena böra höjas med 25 000 kronor för yttre ledningar
m. m. Härutöver bör emellertid visst belopp avses för fast inredning,
för vilket ändamål medel av förbiseende ej beräknats i det av kommittén
framlagda kostnadsförslag^. Enligt en av arkitekten Lundeqvist
upprättad sammanställning uppgå kostnaderna för fast inredning till 77 000
kronor. Sammanlagda kostnaderna för byggnadsarbeten skulle sålunda uppgå
till (685 000 + 25 000 + 77 000) 787 000 kronor eller i runt tal 785 000
kronor.

Med hänsyn till vad kommittén anfört rörande behovet av sera och vacciner
under efterkrigsperioden anser jag, att Sverige ej bör undandraga sig att
medverka till täckandet av detta behov. Detta torde dock ej kunna ske i den
omfattning, som kommittén föreslagit, utan ali en ökning av bakteriologiska
laboratoriets produktionskapacitet åvägabringas. Då jag anser mig

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

böra godtaga det förslag till byggnadsarbeten vid laboratoriet, som föranledes
av en sådan medverkan, har delta skett med hänsyn till vad i ärendet
anförts rörande laboratoriets behov av utvidgade lokaler för laboratoriets
normala verksamhet, sedan tillverkning för efterkrigshjäfpen ej längre är
aktuell. Mot det för arbetena framlagda förslaget och de för detsamma beräknade
kostnaderna torde intet vara att erinra. Med hänsyn till angelägenheten
av att tillverkningen snarast möjligt igångsattes, synes ett belopp av
785 000 kronor böra upptagas å tilläggsstat till rikss tuten för innevarande
budgetår. Jag förordar därför, att framställning göres hos riksdagen örn
anvisande av nämnda belopp. — Till det redan från allmän förskottsstat I
anvisade beloppet å 34 000 kronor bör hänsyn tagas vid äskande av avskri
vningsanslag för denna investering.

De för utrustning beräknade kostnaderna, i runt tal 110 000 kronor, vilka
jag jämväl ansett mig böra godtaga, torde böra anvisas under ett särskilt
anslag å driftbudgeten. Jag gör därför i annat sammanhang hemställan om
upptagande å tilläggsstat av anslag för nämnda ändamål.

Löpande kostnader för tillverkning för efterkrigshjälpen (personalkostnader
samt kostnader för förbrukningsartiklar m. m.) torde, därest riksdagen
ej har något att däremot erinra, böra bestridas från det å allmän förskottsstat
I upptagna anslaget till Bidrag till internationellt återuppbyggnadsarbete.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Vissa om- och nybyggnadsarbeten vid statens bakteriologiska
laboratorium å tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag
av .............................. kronor 785 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
H. Bergström.

Kungl. Majlis proposition nr 288.

Bilaga 11.

Kapitalinvesteringar.

Kommunikationsdepartementet.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 20 oktober 1944.

Närvarande:

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Domö, anmäler härefter
under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärenden
angående kapitalinvesteringar å tilläggsstat 1 till riksstaten för budgetåret
1944/45 samt anför därvid följande.

I. Statens affärsverksfonder.

B. Telegrafverket.

[1.] 3 a. Telefonstationsbyggnad i Värnamo. Genom beslut den 6 oktober
1944 har Kungl. Maj:t uppdragit åt byggnadsstyrelsen att i samarbete med
telegrafstyrelsen och i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet företedda
ritningar låta uppföra en telefonstationsbyggnad i Värnamo.

För ändamålet har Kungl. Majit ställt det å allmän förskottsstat II för
budgetåret 1944/45 under nyssnämnda rubrik uppförda förskottsanslaget av
315 000 kronor till telegrafstyrelsens förfogande.

Denna förskottsanvisning torde nu böra täckas genom anvisande av anslag
å kapitalbudgeten under telegrafverkets fond.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Telef onstationsbyggnad i Värnamo å tilläggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag
av .............................. kronor 315 000.

Kungl. Mcij:ts proposition nr 288.

D. Statens vattenfallsverk.

[2.] 11. Tillbyggnad av fastigheten nr 11 i kvarteret Björnen i Stockholm.
I skrivelse den 29 mars 1944 hemställde vattenfallsstyrelsen om medgivande
att för påbyggnad av dels västra gårdshuset på tomten nr 13 i kvarteret
Björnen i Stockholm, dels det nya gathuset på tomten nr 11 i samma
kvarter använda sammanlagt 220 000 kronor av det å kapitalbudgeten under
statens vattenfallsverk anvisade anslaget till Mindre utvidgningar av förefintliga
kraftstationsanläggningar och mindre regleringsföretag m. m., dock
att med påbyggnad av sistnämnda hus kunde anstå, därest styrelsen finge
senast från och med den 1 april 1945 disponera över minst 150 m2 nettoarea

1 statens vattenfallsverks fastighet Drottninggatan 19 å tomten nr 8 och 10 i
kvarteret Björnen.

Vattenfallsstyrelsen framhöll i sin skrivelse bland annat, att styrelsens behov
av kontorslokaler i Stockholm mycket hastigt tillvuxit på grund av den
forcering, med vilken kraftverksbyggnaderna under senaste åren bedrivits och
alltjämt bedreves, samt till följd av därmed sammanhängande förundersökningar
och preliminära utredningar örn olika nya vattenfallsutbyggnader och
vattenregleringar. Ny personal och ytterligare lokalutrymmen måste vidare
förutses erforderliga, om och när sådana arbeten, till vilka medel kunde komma
att anvisas å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45, skulle utan
dröjsmål startas med stora arbetsstyrkor. De nya kontorsutrymmen, som inom
närmaste tiden krävdes, uppskattade styrelsen vid tidpunkten för skrivelsens
avlåtande till 150 m2 nettoarea för de uppgifter, vilka redan blivit styrelsen
ålagda. Ytterligare ungefär lika stort utrymmesbehov beräknades så gott som
omedelbart uppstå, örn särskilda investeringsarbeten i någon avsevärd omfattning
tillkomme. Styrelsen såge sig därför nödsakad att planera för att före
den 1 april 1945 kunna förfoga över nya kontorslokaler med sammanlagt omkring
300 m2 nettoarea, varav hälften örn möjligt redan hösten 1944.

Genom beslut den 9 juni 1944 bemyndigade Kungl. Maj:t vattenfallsstyrelsen
att för beredande av lokaler för bedrivande av på styrelsen ankommande
planeringsarbeten låta utföra påbyggnad med två våningar av västra gårdshuset
å fastigheten nr 13 i kvarteret Björnen i huvudsaklig överensstämmelse
med till styrelsens skrivelse fogade ritningar för en beräknad kostnad av
125 000 kronor.

Genom brev den 30 juni 1944 förordnade Kungl. Maj:t, att kostnaderna för
denna påbyggnad skulle gäldas från det å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1943/44 under sjätte huvudtiteln anvisade reservationsanslaget av

2 000 000 kronor till Täckning av planeringskostnader. Samtidigt förklarade
Kungl. Majit Sig vilja framdeles meddela beslut beträffande slutlig redovisning
av ifrågavarande investering.

I skrivelse den 25 augusti 1944 bär vattenfallsstyrelsen meddelat, att styrelsen
under de senast förflutna månaderna funnit oundgängligt att för mötande
av redan föreliggande arbetsuppgifter utöka personalen vid de båda byggnads -

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

tekniska byråerna med ett tiotal personer utöver vad som förutsetts i mars
innevarande år samt att förstärka den kamerala och drifttekniska personalen.

Den påbyggnad av gårdshuset på tomten nr 13 i kvarteret Björnen, vartill medel
av Kungl. Maj:t anvisats, beräknades bliva färdig under loppet av oktober
1944. Härigenom komme en nyttig kontorsyta av 184 m2 att tillföras
styrelsen. För att örn möjligt få tillgång till de ytterligare erforderliga lokalerna
inom den av styrelsen senast inköpta fastigheten nr 8 och 10 i kvarteret
Björnen hade styrelsen uppsagt två hyresgäster där till avflyttning. Uppsägningarna
hade emellertid av vederbörande myndigheter förklarats ogiltiga
såsom obilliga mot hyresgästerna, oaktat styrelsen anvisat möjligheter för
hyresgästerna att få förhyra andra lokaler.

Vattenfallsstyrelsen har i sin sistnämnda skrivelse vidare uttalat, att det
nu vore oundgängligt, att den planerade påbyggnaden på fastigheten nr 11
i kvarteret Björnen komme till utförande. Härigenom skulle styrelsen kunna
erhålla ytterligare kontorslokaler med en nyttig golvyta av 139 m2. Påbyggnaden
hade kostnadsberäknats till 95 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer vattenfallsstyrelsen örn anvisande
för tillbyggnad av fastigheten nr 11 i kvarteret Björnen av ett anslag
av 95 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har i ett den 4 maj 1944 avgivet utlåtande förklarat sig
icke hava något att erinra mot det ifrågasatta byggnadsföretaget under förutsättning
att visst av byggnadsnämnden i Stockholm uppställt villkor uppfylldes.

I de av vattenfallsstyrelsen ingivna ritningarna har byggnadsnämndens och
byggnadsstyrelsens önskemål beaktats.

För tillgodoseende av vattenfallsstyrelsens lokalbehov i Stockholm har Departements■
statsverket i olika etapper förvärvat hela kvarteret Björnen. Den nuvarande ehdén.
bebyggelsen i kvarteret är av varierande värde. Sålunda upptager en stor del
av kvarterets inre, i synnerhet den östra sidan, dels oordnad och heterogen
gårdsbebyggelse, dels även byggnadskomplex av betydande kulturhistoriskt
värde, nämligen de så kallade Rudebeckska husen. En avsevärd del av den
nuvarande bebyggelsen torde framdeles komma att rivas och ersättas med
nybyggnader. Innan en redan påbörjad utredning om kvarterets slutliga utbyggande
slutförts, böra därför helst inga mera avsevärda byggnadskostnader
nedläggas på andra byggnadsparti än sådana, som beräknas komma
att ingå i ett slutligt utbyggnadsskede. Den byggnad, som enligt förslaget nu
skulle påbyggas, har emellertid uppförts så sent som år 1936 och torde
kunna utnyttjas för avsevärd tid framåt.

Såsom framgår av vattenfallsstyrelsens framställning äro förefintliga lokaler
inom fastighetskomplexet ännu icke i sin helhet tagna i anspråk för styrelsens
behov utan i viss utsträckning uthyrda till enskilda. På grund av
rådande hyresreglering har det icke varit möjligt att, då behov av sistnämnda
lokaler nu yppat sig, få disponera desamma. Enligt vad jag under hand inhämtat,
har styrelsen icke heller på den allmänna hyresmarknaden eller ge Bihanff

till riksdagens protokoll 19H. 1 sami. Nr 288. 9

Kungl. Maj.ts proposition nr 288.

nom förmedling av andra statsinstitutioner kunnat erhålla för sitt behov tillfredsställande
lokaler.

Med hänsyn härtill och då det är synnerligen angeläget att vattenfallsstyrelsen
snarast erhåller ökat utrymme bland annat för bedrivande av erforderligt
planeringsarbete för skapande av en investeringsreserv av vattenkraftsutbyggnader,
anser jag mig böra förorda bifall till vattenfallsstyrelsens
hemställan, ehuru det i och för sig varit önskvärt om arbetena kunnat inordnas
i en på längre sikt upplagd plan för utbyggande av kvarteret Björnen.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har Kungl. Maj :t anvisat medel
för påbyggnad av fastigheten nr 13 i kvarteret Björnen från det å driftbudgeten
under sjätte huvudtiteln för budgetåret 1943/44 anvisade reservationsanslaget
till Täckning av planeringskostnader. Då här är fråga om en
investering, vilken bör ingå i statens vattenfallsverks förräntningspliktiga
kapital, torde Kungl Maj :t framdeles böra meddela föreskrift om redovisning
av investeringen å statens vattenfallsverks kapitalfond.

Påbyggnaden av fastigheten nr 11 i kvarteret synes vara av den angelägenhetsgrad,
att erforderliga medel böra anvisas å tilläggsstat för innevarande
budgetår. Mot storleken av det av vattenfallsstyrelsen för ändamålet äskade
beloppet, 95 000 kronor, har jag icke något att erinra.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Tillbyggnad av fastigheten nr 11 i kvarteret Björnen
i Stockholm å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1944/45 anvisa ett investeringsanslag av .... kronor 95 000.

II. Luftfartsfonden.

[3.] 4. Byggande och förbättring av flygplatser. Det å kapitalbudgeten
för budgetåret 1944/45 under luftfartsfonden anvisade investeringsanslaget
till Byggande och förbättring av flygplatser är, såsom av statsverkspropositionen
(kapitalbudgeten bil. 4, punkten 49) framgår, avsett huvudsakligen
för vissa byggnader å flygplatserna.

Genom beslut den 18 augusti 1944 har Kungl. Majit bemyndigat väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen att av det å allmän förskottsstat II för samma budgetår
uppförda förskottsanslaget till Byggande och förbättring av flygplatser
använda ett belopp av högst 500 000 kronor till utvidgningsarbeten vid
Norrköpings flygplats samt ett belopp av högst 400 000 kronor till utförande
vid Bulltofta flygplats av ny plattform framför hangarerna, en utvidgad plattform
framför stationsbyggnaden ävensom en förbindelsebana och en väg
mellan stations- och hangarområdena.

Till täckning av dessa förskottsanvisningar torde anslag nu böra äskas av
riksdagen.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Byggande och förbättring av flygplatser å tilläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag
av..........................kronor 900 000.

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

[4.] 9. Nybyggnad för vägförvaitningen lii. lii. i Värmlands län. Med bifall
till Kungl. Majits i propositionen nr 41 till 1944 års riksdag framlagda förslag
har riksdagen till Nybyggnad för vägförvaitningen lii. m. i Värmlands
län å kapitalbudgeten under rubriken Statens allmänna fastighetsfond för budgetåret
1944/45 anvisat ett investeringsanslag av 340 000 kronor. Byggnaden
är avsedd för vägförvaitningen, länsarkitektkontoret och egnahemsnämnden
i länet.

I byggnadsstyrelsens till grund för propositionen liggande framställning
hänvisades till en av länsarkitekten i Värmlands län i samråd med egnahemsnämnden
och vägförvaitningen verkställd preliminär utredning, avsedd att
tjäna till ledning vid upprättande av ritningar till byggnadsföretaget samt
beräknande av kostnaderna för detsamma. Enligt denna utredning skulle
byggnadsföretaget draga en kostnad av omkring 360 000 kronor. Enligt styrelsens
sedermera i propositionen förordade förslag till plan för byggnaden
beräknades kostnaderna till 340 000 kronor.

Genom beslut den 28 april 1944 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen
att i samråd med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och egnahemsstyrelsen
upprätta och till Kungl. Majit inkomma med ritningar till nybyggnaden.

I skrivelse den 13 juli 1944 har byggnadsstyrelsen meddelat, att länsarkitekten
i Värmlands län på styrelsens uppdrag utarbetat slutgiltigt ritningsförslag
till byggnadsföretaget. Ritningarna hade uppgjorts efter två olika alternativ,
det ena enligt det program, som låg till grund för styrelsens framställning
om medelsanvisning för ändamålet, det andra något större, i det
att utrymme även beretts för nytillkomna befattningshavare. Båda alternativen
hade kostnadsberäknats inom styrelsen, varvid framgått att det mindre
kunde utföras för det beviljade anslaget av 340 000 kronor, medan det större
skulle draga en merkostnad av 25 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen anför i sin skrivelse vidare, att av de båda alternativen
det större obetingat vore alt föredraga, enär ett utrymmestillskott av 6 rum
erhölles för en kostnad av 25 000 kronor. Denna kostnad, omkring 4 200 kronor
per rum, motsvarande vid en förräntning efter 6 procent endast omkring
252 kronor i hyresvärde. Den ökade golvytan utgjorde, bortsett från källarlokaler,
85 kvadratmeter. Kostnaden per kvadratmeter bleve alltså 300 kronor,
motsvarande vid 6 procent förräntning ett hyresvärde av 18 kronor.

På grund av vad sålunda anförts hemställer byggnadsstyrelsen, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen att å tilläggsstat för budgetåret 1944/45 anvisa
ytterligare 25 000 kronor till ifrågavarande byggnadsföretag.

Då det av byggnadsstyrelsen angivna utrymmestillskottet av sex runi under
alla förhållanden torde bliva erforderligt bland annat för täckande av
vägförvaltningens ökade lokalbehov, hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

Departements chefen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 288.

att till Nybyggnad för väg förvaltningen m. m. i Värmlands
län å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa
ett investeringsanslag av..............kronor 25 000.

[5.] 11. Om- och tillbyggnad av Iandsstatshuset i Luleå. Med bifall till
Kungl. Majits i 1944 års statsverksproposition (kapitalbudgeten. Lil. 4, punkten
52) gjorda framställning anvisade riksdagen enligt skrivelse den 19 februari
1944, nr 35 (punkten 2), till örn- och tillbyggnad av Iandsstatshuset i Luleå
för budgetåret 1944/45 ett investeringsanslag av 380 000 kronor. I sin skrivelse
framhöll riksdagen, att med hänsyn till de framtida kostsamma tillbyggnadsåtgärder,
som från början alltför knappt tilltagna utrymmen kunde
medföra, tvekan måste råda, huruvida ej tillbyggnaden redan nu borde utföras
efter ett av länsstyrelsen i Norrbottens län förordat större alternativ.
I betraktande särskilt av rådande krisläge nied därav påkallade restriktioner
inom byggnadsverksamheten hade riksdagen dock ej ansett tillräckliga skäl
föreligga att frångå departementschefens förslag örn tillbyggnadens utformande
efter byggnadsstyrelsens plan, något som dessutom medförde en kostnadsbegränsning
från 460 000 kronor till 380 000 kronor.

Genom beslut den 17 mars 1944 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen
att i samråd med länsstyrelsen i Norrbottens län för en kostnad av högst
380 000 kronor låta utföra den avsedda örn- och tillbyggnaden av landsstatshuset
i huvudsaklig överensstämmelse med av byggnadsstyrelsen framlagt
förslag. Tillika bemyndigade Kungl. Majit byggnadsstyrelsen att för byggnadsföretaget
taga i anspråk förenämnda investeringsanslag.

Genom proposition den 9 juni 1944, nr 286, föreslog Kungl. Majit riksdagen
medgiva, att det å riksstaten uppförda förslagsanslaget till oförutsedda
utgifter finge till erforderligt belopp tagas i anspråk för bestridande av kostnaderna
för en provisorisk barackbyggnad invid Iandsstatshuset i Luleå. På
grund av den ökning i utrymmesbehovet, som uppstått under den senaste
tiden, hade det nämligen visat sig att, därest icke allvarliga rubbningar i
länsstyrelsens verksamhet skulle uppstå, ökade lokaler genom provisoriska
åtgärder måste beredas länsstyrelsen redan innan det beslutade byggnadsföretaget
kunde färdigställas.

I sin skrivelse den 30 juni 1944. nr 448, i anledning av sistnämnda proposition
framhöll riksdagen, i anslutning till sitt förenämnda uttalande i skrivelsen
den 19 februari 1944, önskvärdheten av att planen till den tidigare beslutade
om- och tillbyggnaden reviderades så att till grund för denna plan örn
möjligt lades det tidigare av länsstyrelsen tänkta större alternativet. Erforderlig
anslagsförstärkning finge därvid framdeles äskas av riksdagen.

I anledning av vad riksdagen sålunda anfört anbefallde Kungl. Majit genom
beslut den 30 juni 1944 byggnadsstyrelsen dels att i samråd med länsstyrelsen
i Norrbottens län taga under övervägande, huruvida den av Kungl.
Majit den 17 mars 1944 fastställda planen för ifrågavarande om- och tillbyggnad
borde revideras i syfte att bereda ytterligare tjänstelokaler och därigenom

KungI. Maj.ts proposition nr 288.

såvitt möjligt undvika kostsamma tillbyggnadsåtgärder i en framtid, dels ock
att till Kungl. Maj:t anmäla resultatet av den förnyade prövningen och därvid,
för den händelse utvidgning av planen ansåges böra komma till stånd,
framlägga av skissritningar åtföljt förslag i ämnet samt göra den framställning
örn ytterligare medelsanvisning för byggnadsföretaget, vartill omständigheterna
kunde föranleda.

I skrivelse den 31 augusti 1944 har byggnadsstyrelsen framlagt ett av skissritningar
åtföljt, utvidgat förslag beträffande om- och tillbyggnaden. Det
nya förslaget har utarbetats av länsarkitektkontoret i Luleå och har godkänts
av länsstyrelsen i Norrbottens län.

Förslaget går ut på dels vissa omändringar inom det nuvarande landsstatshuset,
dels ock tillbyggnad av en till det nuvarande trapphuset ansluten flygelbyggnad
av samma plansystem som den av styrelsen tidigare föreslagna. I
sin skrivelse anför byggnadsstyrelsen beträffande förslagets innebörd bland
annat följande.

Tillbyggnadens längd har utökats från av byggnadsstyrelsen föreslagna 22
meter till 34 meter eller med 12 meter. Genom denna utökning har det blivit
möjligt att anordna arbetsrum för på senaste tid tillkomna nya tjänstemän,
biträdande länsarkitekt, länstrafikledare med biträde och landsfogdens biträde,
samt att bereda plats för de nytillkomna civilförsvarets tjänstemän i den
gamla byggnaden genom vissa omflyttningar. Dessutom anordnas ett sammanträdesrum,
avsett för mindre sammanträden, ett arbets- och väntrum för
utomstående tjänstemän eller allmänhet, som vill hämta upplysningar om
taxeringar m. m., ett räknerum för särskilt bullrande arbete med räkne- och
skrivmaskiner och ett lunchrum. Sistnämnda 4 rum kunna, ehuru de i och
för sig äro väl behövliga för angivna ändamål, i någon mån sägas utgöra
reservutrymmen, vilket även gäller bränsle- och oljeavdelningens båda rum i
den gamla byggnaden. Tjänsterummen hava givits en storlek, som motsvarar
de utrymmeskrav, vilka med hänsyn till arbetets art måste anses föreligga.

Byggnadsstyrelsen framhåller i anslutning härtill, att ombyggnadsarbetena
inom landsstatshuset — vilka huvudsakligen utgjordes av en förflyttning av
den nuvarande vaktmästarbostaden — syntes välbetänkta och ägnade att
väsentligt öka den befintliga byggnadens användbarhet. Tillbyggnadens planläggning
anslöte sig i det väsentliga till den av styrelsen tidigare föreslagna.

Enligt det nu framlagda förslaget skulle kostnaderna för byggnadsföretaget
belöpa sig till 555 000 kronor. Denna kostnad överstege, anför styrelsen,
med 95 000 kronor det i november 1942 kostnadsberäknade, av länsstyrelsen
tidigare förordade förslaget. Summan hänförde sig dels till den allmänna
stegringen i byggnadskostnader sedan 1942 — omkring 5 procent — och dels
till att programmet måst utökas bland annat till följd av nytillkomna
tjänster.

Byggnadsstyrelsen hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av (555 000 — 380 000) 175 000 kronor
för örn- och tillbyggnad av landsstatshuset i Luleå.

I enlighet med riksdagens i skrivelse den 30 juni 1944, nr 448, uttalade Departement»
uppfattning har planen till den tidigare beslutade örn- och tillbyggnaden av cftelen -

Kungl. Maj.ts proposition nr 288.

Departements chefen.

landsstatshuset i Luleå reviderats för att kunna bereda länsstyrelsen ytterligare
tjänstelokaler. Det föreliggande förslaget har kostnadsberäknats till
555 000 kronor, vilket innebär att ett tilläggsanslag av 175 000 kronor erfordras
för om- och tillbyggnadsarbetenas utförande.

Då länsstyrelsens behov av utvidgade lokaler ansetts trängande och det
nya förslaget icke givit anledning till erinran, har Kungl. Majit genom beslut
den 22 september 1944 bemyndigat byggnadsstyrelsen att lägga detsamma
till grund för utarbetande av huvudritningar. För att tidsutdräkt i byggnadsarbetenas
utförande skall kunna undvikas torde erforderligt tilläggsanslag
böra äskas å tilläggsstat för innevarande budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Om- och tillbyggnad av landsstatshuset i Luleå å
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett
investeringsanslag av .................... kronor 175 000.

[6.} 11 a. Komplettering och omändring av värmesystemet inom fastigheten
nr 6 och 7 i kvarteret Fyrmörsaren i Stockholm. Statens byggnadslånebyrå
disponerar för närvarande bland annat vissa lokaler inom fastigheten
nr 6 och 7 i kvarteret Fyrmörsaren (förutvarande gymnastiska centralinstitutet)
vid Hamngatan 19 i Stockholm.

Under hänvisning till ökade arbetsuppgifter och därav följande trängande
behov av utvidgade lokaler har statens byggnadslånebyrå i skrivelse den 22
september 1944 hemställt, att medel måtte ställas till byggnadsstyrelsens förfogande
dels för reparationsarbeten, huvudsakligen bestående i uppsättning
av mellanväggar m. m. i en del vid gymnastiska centralinstitutets utflyttning
ur lokalerna ledigblivna utrymmen, dels ock för komplettering av befintligt
värmesystem i vissa lokaler inom fastigheten.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 26 september 1944 förklarat sig finna
den av byggnadslånebyrån avsedda lokaldispositionen vara den enda till
buds stående möjligheten att, visserligen provisoriskt, lösa byråns trängande
lokalfråga. Styrelsen har beräknat kostnaderna för de nödvändiga arbetena
till 68 000 kronor, varav 30 000 kronor för värmeledningsarbeten samt 38 000
kronor för reparationsarbeten. Enligt byggnadsstyrelsens mening skulle kostnaderna
kunna utgå av befintlig behållning av det å staten för statens allmänna
fastighetsfond, byggnadsstyrelsens delfond, för budgetåret 1941/42
uppförda anslaget till reparations- och underhållskostnader m. m.

Genom beslut den 6 oktober 1944 har Kungl. Majit, i anledning av byggnadsstyrelsens
förslag, för reparationsarbeten inom ifrågavarande fastigheter
anvisat ett belopp av 38 000 kronor från den i styrelsens framställning angivna
behållningen å reparations- och underhållsposten under fastighetsfondens
stat för budgetåret 1941/42. Då tvekan ansetts kunna råda huruvida
värmeanläggningen bör finansieras i enahanda ordning, har jag, efter
samråd med chefen för finansdepartementet, funnit mig böra föreslå, att för

Kungl. Maj.ts proposition nr 288.

sistnämnda ändamål erforderliga medel, 30 000 kronor, äskas av riksdagen
såsom investeringsanslag under statens allmänna fastighetsfond. Denna medelsanvisning
bör ske å tilläggsstat.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Komplettering och omändring av värmesystemet
inom fastigheten nr 6 och 1 i kvarteret Fyrmörsaren i Stockholm
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45
anvisa ett investeringsanslag av .......... kronor 30 000.

[7.] 11 b. Vissa brandskyddsåtgärder i förutvarande positionsartilleriregeinentets
lokaler. I skrivelse den 1 september 1944 har arméns fortifikations
förvaltning hemställt, att medel måtte anvisas för vissa brandskyddsåtgärder
inom västra stallflygeln vid förutvarande positionsartilleriregementets
kaserner vid Storgatan i Stockholm. Kasernetablissementet är numera
upplåtet till lokaler för statens historiska museum, men stallflygeln disponeras
för militära förråd.

Förvaltningen har anfört, att brandchefen i Stockholm efter en besiktning
av byggnaden, som företagits på uppdrag av byggnadsstyrelsen, framhållit
bland annat, att vid sådant eldsvådetillbud, som icke omedelbart kunde upptäckas
och släckas, branden med all sannolikhet komme att utveckla sig så,
att byggnaden jämte inneliggande förråd komme att drabbas av totalskada.
Samverkande anledningar härtill vore byggnadens brandfarliga konstruktion
och inredning samt vissa av de inneliggande förrådens stora brännbarhet.
För att nedbringa risken för totalskada vid brand hade brandchefen föreslagit,
förutom vissa ordningsföreskrifter, dels vissa ändringsarbeten inom
byggnaden jämte installation av automatisk brandalarmanläggning, dels ock
förflyttning till annan plats av viss i byggnaden förvarad, särskilt brandfarlig
materiel.

Byggnadsstyrelsen hade, förmäler fortifikationsförvaltningen vidare, i skrivelse
till militärbefälhavaren för IV militärområdet i anledning av brandchefens
yttrande föreslagit och kostnadsberäknat vissa ändringsarbeten inom
byggnaden jämte installation av automatisk brandalarmanläggning. Kostnadsberäkningen
slutade å tillhopa 26 000 kronor. Byggnadsstyrelsen hade
därjämte framhållit, att det enligt styrelsens mening, med hänsyn till de i
byggnaden förvarade förrådens dyrbara och svårersättliga karaktär samt de
stora värden ifrågavarande byggnad jämte intilliggande byggnader representerade
såsom byggnadsminnesmärken, vore synnerligen angeläget, att föreslagna
arbeten snarast verkställdes samt att detta borde ske genom styrelsens
försorg i samråd med vederbörande militära myndighet.

Militärbefälhavaren hade, fortsätter förvaltningen, tillstyrkt de av byggnadsstyrelsen
föreslagna åtgärderna. Därutöver hade militärbefälhavaren .såsom
sin mening framhållit, att — då annan lämplig lokal för förvaring av
berörda särskilt eldfarliga förråd ej funnes ali tillgå — ett nytt förrådsutrymme
om 50 lii2 borde uppföras saint såsom lämplig förrådsplats härvid

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

Departements chefen.

föreslagit viss plats å Djurgården. Leverans och färdigställande av ett dylikt
förråd hade av fortifikationsförvaltningen kostnadsberäknats till 5 000
kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer fortifikationsförvaltningen,
att Kungl. Maj:t måtte ställa ett belopp av (26 000 + 5 000=) 31 000 kronor
till förvaltningens förfogande för här ifrågavarande ändamål.

Då enligt vad i ärendet upplysts behovet av den ifrågasatta nya förrådsbyggnaden
måste anses vara föranlett av rådande beredskapsförhållanden,
hava medel för detta ändamål genom beslut av Kungl. Maj :t den 30 september
1944 anvisats över förskottsstaten för försvarsväsendet.

Medel för de föreslagna arbetena i flygelbyggnaden, vilka i och för sig synas
nödvändiga och brådskande, torde böra anvisas såsom särskilt investeringsanslag
under byggnadsstyrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond.

Jag hemställer därför, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Vissa brandskyddsåtgårder i förutvarande positionsartilleriregementets
lokaler å tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag
av ................................ kronor 26 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

A. C. F. v. Krusenstierna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

Bilaga 12.

Kapitalinvesteringar.

Finan sdepartem en tet.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maid
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 20 oktober
1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,

Bagge, Domö, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler under finansdepartementets
handläggning hörande ärende angående kapitalinvestering å
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45 samt anför därvid följande.

Fonden för förlag till statsverket.

[1.] 3 a. Reglering av vissa krediter. Efter hänvändelse från statsrådet
ha bankofullmäktige under hösten lämnat vissa krediter till utlandet. Dessa
krediter som sammanlagt uppgå till (10 000 000 + 5 000 000 + 500 000=)
15 500 000 kronor torde böra regleras å tilläggsstat I till riksstaten för innevarande
budgetår genom anvisande av ett investeringsanslag å nämnda belopp.
Med hänsyn till ärendets karaktär synes det icke lämpligt att till statsrådsprotokollet
redogöra för den närmare innebörden av anslagsäskandet.
En fullständig redogörelse för ärendet torde få lämnas vederbörande riksdagsutskott.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Reglering av vissa krediter å tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1944/45 anvisa ett investeringsanslag
av .................................. kronor 15 500 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Sören Lane.

ti.ul

■%

: :

., i ■■

''t

‘

: ’ i

- '' ''

a ■-U -

■

• .;

...

1 fä

-b;!''

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

Bilaga 13.

Kapitalinvesteringar.

Ecklesiastikdepartementet.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
20 oktober 1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,

Bagge, Domö, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge, anmäler härefter
under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärende angående
kapitalinvestering å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45 samt
anför därvid följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] 22. Om- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna. Från och
med budgetåret 1942/43 omändrades specialskolan och fortsättningsskolan i
Gävle till en vårdanstalt för dövstumma med komplicerat lyte. På förslag av
Kungl. Maj:t (propositionen 1943:269, s. 6 ff.) beslöt 1943 års riksdag (skrivelsen
nr 415) inköpa egendomen Mogård i Finspångs köping för att vårdanstalten
skulle kunna förläggas till en jordbruksegendom. I propositionen
framhölls, att anstaltens överflyttning kunde ske först sedan vissa omedelbart
erforderliga byggnadsarbeten utförts, i främsta rummet en nybyggnad för
inkvartering av skolhemmets elever och arbetshemmens skyddslingar. För
utförande av dessa byggnadsarbeten anvisades därför under rubriken »Omoch
nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna» för budgetåret 1943/44 ett investeringsanslag
av 375 000 kronor. Genom beslut den 30 juni 1943 har
Kungl. Majit bemyndigat byggnadsstyrelsen att av detta anslag disponera
erforderligt belopp för bestridande av kostnaderna för uppgörande i samråd
med skolöverstyrelsen av ritningar och entreprenadhandlingar samt utförande
av andra förberedande arbeten beträffande byggnadsföretaget.

Byggnadsstyrelsen har nu anmält, att det för utförande av ifrågavarande
byggnadsarbeten å Mogård beviljade investeringsanslaget visat sig otillräckligt,
och hemställt örn anvisande av ytterligare 75 000 kronor för ändamålet. Byggnadsstyrelsen
har anfört:

Byggnadsstyrelsen har anmodat länsarkitektkontoret i Linköping att utföra
erforderliga ritningar m. m. Vid detta uppdrags fullgörande, som skett i
samråd med skolöverstyrelsen, har det emellertid visat sig, att det beviljade

Kanal. Maj:ts proposition nr z88.

Departements■
chefen.

anslaget är otillräckligt, därest de från överstyrelsens sida framförda önskemålen
skola kunna tillgodoses. De kostnadsberäkningar, på vilka anslagsäskandet
i frågan grundades, voro uppgjorda på grundval av en preliminär
utredningsskiss. Vid utarbetandet av de slutgiltiga ritningarna ha emellertid
önskemål, som byggnadsstyrelsen funnit berättigade, framförts om en annan
och efter den speciella verksamheten inom den avsedda anstalten lämpad
planlösning samt om vissa utrymmen, vilka icke funnos medtagna i det ursprungliga
programmet. Härtill kommer, att de befintliga avloppsledningarna
å skoltomten äro för knappt dimensionerade för de sanitära anläggningar
inom nybyggnaden, som numera befunnits erforderliga.

På dessa grunder har det beviljade anslaget, trots att strängast möjliga
sparsamhet beträffande rumstorlekar m. m. iakttagits, visat sig otillräckligt.
Byggnadskostnaderna komma sålunda enligt numera verkställda beräkningar
att ökas med 48 000 kronor och kostnaderna för ny avloppsledning med
27 000 kronor, varför den totala kostnadsökningen utgör 75 000 kronor.

Då det enligt byggnadsstyrelsens och skolöverstyrelsens mening vore synnerligen
önskvärt, att den nya dövstumskolan å Mogård planlägges och uppföres
på ett sätt, som motsvarar de praktiska och hygieniska krav, som skolöverstyrelsen
numera funnit sig böra uppställa, får byggnadsstyrelsen hemställa,
att Kungl. Maj:t måtte för ifrågavarande ändamål hos riksdagen utverka
ett tilläggsanslag för budgetåret 1944/45 av 75 000 kronor. Då det är
angeläget, att byggnadsföretaget må kunna igångsättas inom den närmaste
tiden, får styrelsen hemställa, att proposition i ämnet måtte avlåtas till 1944
års höstriksdag.

Beslutet om inköp av egendomen Mogård för dövstumskoländamål tillkom
efter jämförelse mellan olika egendomar, därvid bland annat togs hänsyn
till nybyggnadskostnaderna. De preliminära byggnadsprogram, som då framlades
av skolöverstyrelsen, omfattade omedelbart erforderliga byggnadsarbeten
till en kostnad av 375 000 kronor. Den nu gjorda framställningen om ett
anslag av ytterligare 75 000 kronor motiveras med att planlösningen i vissa
hänseenden behöver jämkas för att vinna ökade utrymmen och att ny avloppsledning
visat sig erforderlig. Med hänsyn till vad byggnadsstyrelsen anfört
rörande önskvärdheten av de ifrågavarande förbättringarna tillstyrker
jag, att ett tilläggsanslag äskas för ändamålet. Den pågående omorganisationen
av dövstumskolväsendet gör det angeläget, att byggnadsarbetena på Mogård
snarast möjligt komma till stånd. Jag anser därför nödvändigt, att
framställning örn medelsförstärkning göres redan vid riksdagens höstsession.
Det erforderliga beloppet torde böra anvisas som investeringsanslag under
statens allmänna fastighetsfond på tilläggsstat I för budgetåret 1944/45.

Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Örn- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa
ett investeringsanslag av.................. kronor 75 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Gösta Malmberg.

Kungl. Maj.ts proposition nr 288.

Bilaga 14.

Kapitalinvesteringar.

Handelsdepartementet.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 20 oktober
1944.

Närvarande:

Statsrådet Rubbestad anmäler härefter under handelsdepartementets handläggning
hörande ärende angående kapitalinvestering å tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1944/45 och anför därvid följande.

Fonden för förlag till statsverket.

[1.] 3 b. Komplettering av vissa oljelagringsanläggningar. Till anläggningar
för lagring av flytande bränslen hava av 1938—1942 års riksdagar anvisats
anslag till betydande belopp. Medelsanvisningen har avsett i huvudsak föl
jande olika ändamål: försöksanläggningar för oljelagring, sprängningsarbeten
m. m. för oljelagring, cisternanläggningar för oljelagring och anläggningar
för oljelagring ovan jord. För sistnämnda ändamål hava anvisats reservationsanslag
om tillhopa 14 340 000 kronor, medan medelsanvisningama
till försöksanläggningar, till sprängningsarbeten m. m. och till cisternanläggningar,
samtliga avseende s. k. bombsäkra lagringsutrymmen, uppgått till sammanlagt
15 735 000 kronor.

I skrivelse den 5 mars 1943 anmälde väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att
på grund av beslutad beskärning av utbyggnadsplanen för oljelagringsanläggningar
ovan jord ett till omkring 1 700 000 kronor beräknat överskott
uppstått å de för detta ändamål anvisade anslagsmedlen, samt hemställde
i anslutning därtill, att beträffande bombsäkra anläggningar föreliggande
ytterligare medelsbehov till ett sammanlagt belopp av 740 000 kronor —
därav 250 000 kronor för målning av cisternerna vid nio angivna sådana

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

anläggningar och 390 000 kronor för färdigställande av en annan genom
olyckshändelse skadad dylik anläggning — måtte få täckas med anlitande
av nämnda överskottsmedel. I anledning härav föreslog Kungl. Maj:! i proposition
(nr 157) 1943 års riksdag medgiva, att behållningen å till anläggningar
för oljelagring ovan jord anvisade reservationsanslag finge efter Kungl.
Maj:ts prövning disponeras till täckande av uppkommande ytterligare medelsbehov
för oljelagringsanläggningar, till vilkas utförande medel i annan
ordning av riksdagen anvisats. Propositionen bifölls av riksdagen (skr. nr
160). Den 17 juni 1943 och den 14 april 1944 meddelade Kungl. Majit .sedermera
beslut angående dispositionen av hela ifrågavarande behållning, vilken
slutligen visat sig uppgå till endast omkring 1 373 000 kronor. Av dessa beslut
avsåg det första ett belopp av 393 000 kronor för färdigställande av den
genom olyckshändelse skadade anläggningen och det andra ett belopp av
980 000 kronor för bestridande av ytterligare kostnader för vissa andra
bombsäkra anläggningar, dock icke någon av de i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
skrivelse den 5 mars 1943 angivna.

I skrivelse den 11 oktober 1944 har nu väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
hemställt om anvisande av medel för kompletteringsarbeten vid vissa till
bergrum förlagda oljelagringsanläggningar. Arbetena, vilka skulle avse dels
målning av cisternerna vid de i styrelsens skrivelse den 5 mars 1943 angivna
nio anläggningarna dels ock vissa bombskyddsanordningar vid tre anläggningar,
beräknas draga en kostnad av tillhopa 525 000 kronor, därav för målningen
395 000 kronor och för bombskyddsanordningarna 130 000 kronor.

Till stöd för sin framställning har styrelsen i huvudsak anfört följande.

I de kostnadsplaner, som legat till grund för beräkningen av anvisade anslagsmedel
för nu ifrågavarande anläggningar, har ej inberäknats utvändig
målning av de till anläggningarna hörande cisternerna och beträffande en av
anläggningarna ej heller invändig målning. Dylik målning ansågs nämligen
på sin tid böra lämnas att anstå intill dess närmare kännedom vunnits beträffande
lämpligt behandlingssätt i avseende på målning av i bergrum uppställda
bensincisterner, varom nöjaktig erfarenhet tidigare saknats. I syfte att
möjliggöra ett bedömande av skilda behandlingsmetoders lämplighet i berörda
avseende utfördes på sin tid provmålning av en till en försöksanläggning
hörande cistern med tillämpning av ett flertal skilda metoder i vad avser
såväl förbehandling som bestrykningsmedel. Detta prov avsåg i bergrum uppställda
fristående cisterner. På samma sätt har partiell provmålning utförts
av en cistern inom en av anläggningarna vilken, liksom en annan av dessa,
har en annan teknisk utformning än övriga anläggningar. I sistnämnda
båda fall äro cisternerna sålunda placerade i vattenfyllda bergrum och sakna
bottnar, varvid den lagrade bensinen vilar på vattenbädd.

Resultatet av den förstnämnda provmålningen, avseende fristående cisterner
i bergrum, kunde bedömas vid utgången av år 1942 (provmålningarna ha
avsett långtidsprov). På grund av rådande politiska förhållanden lia vederbörande
anläggningar emellertid permanent måst disponeras för lagring av
drivmedel, varigenom målning ej kunnat utföras. Sådan har därför tidigare
lämpligen ansetts böra anstå intill dess säkrare politiska förhållanden inträtt.
På grund av det långa uppskovet till följd av krigets långvarighet föreligger
emellertid fara för att cisternerna skadas genom korrosion. Av statens prov -

Kungl. Maj.ts proposition nr 288.

ningsanstalt verkställd undersökning har även givit vid handen, att målningen
ej gärna utan risk för allvarlig skada å cisternerna kan uppskjutas längre än
till instundande vinter. Av tekniska skäl bör målningen utföras under vintern.

Någon undersökning av cisternerna inom den specialkonstruerade anläggning,
där provmålning utförts, har ej kunnat ske så länge anläggningen är
lagen i bruk. Det är emellertid att befara, att risken för skada å cisternerna
där är minst lika stor som i övriga fall. Ej heller har besiktning av provmålningen
hittills varit möjlig, varför ett bedömande av resultatet därav ej kunnat
ske. Bestämmandet av lämpligt behandlingssätt har sålunda ej ännu kunnat
göras i detta fall, varigenom en tillförlitlig beräkning av målningskostnaderna
ej varit möjlig. Kostnaderna för denna anläggning ha dock uppskattats
till omkring 120 000 kronor. Till den andra specialkonstruerade anläggningen
hörande cistern har från början avsetts att lämnas omålad. Denna anläggning
utfördes på sin tid såsom försöksanläggning. Cisternen har där avsetts
att tjäna såsom studieobjekt bland annat med avseende på korrosionen,
i syfte att eliminera risken av korrosion bär cisternmaterialet sålunda överdimensionerats
i ifrågavarande fall.

Kostnaderna för utvändig målning av i bergrum uppställda fristående cisterner
vid återstående åtta av nu ifrågavarande anläggningar har beräknats
lill sammanlagt 275 000 kronor.

De rön och erfarenheter, som under krigets fortgång gjorts beträffande detonationsvågens
verkan vid bombnedslag, ha givit vid handen, att bombskyddsanordningar
vid på ett tidigare stadium utförda anläggningar ej äro
tillfyllest. En komplettering av portar till tillfartsorter jämte tillhörande
skyddstäckning samt av överbyggnader över ventilalionsorter erfordras därför.
Kostnaderna för här åsyftade kompletteringsarbeten vid tre av anläggningarna
ha beräknats till sammanlagt 130 000 kronor.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att en å reservationsanslagen till anläggningar
för oljelagring ovan jord uppkommen besparing av omkring
1 373 000 kronor enligt riksdagens medgivande använts till bestridande av
kostnaderna för färdigställandet av vissa påbörjade, till bergrum förlagda
bombsäkra oljelagringsanläggningar. Dessa ha i övrigt bekostats genom an-lag
under skilda rubriker, vilka anslag helt förbrukats för ändamålet.

Redan i samband med inhämtandet av riksdagens nyssnämnda medgivande
förelåg en anmälan från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen om behov av medel
till utvändig målning av cisternerna vid nio bombsäkra anläggningar och
lill invändig målning av cisternerna vid en av dessa anläggningar. Detta medelsbehov
har emellertid vid dispositionerna av besparingen å anslagen till
ovanjordsanläggningar fått stå tillbaka för andra då mera trängande. Styrelsen
bär nu gjort förnyad framställning örn medel för dessa målningsarbeten
neli därvid beräknat kostnaderna för desamma till 395 000 kronor. Med hänsyn
lill risken för att cisternerna, örn de ytterligare en längre tid få stå omålade,
komma att skadas genom korrosion finner jag anslag snarast möjligt
laira i erforderlig omfattning anvisas leir ändamålet. Emellertid lärer inom
•leii närmaste tiden endast på sin böjd några av cisternerna bliva tömda och
därigenom lämpade för målning, varför det av styrelsen anmälda behovet
icke i sin helhet behöver bliva omedelbart tillgodose!!. Ehuru jag icke funnit
anledning lill erinran mot styrelsens nyssnämnda kostnadsberäkning, vili

Före draganden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

jag dock med hänsyn härtill förorda att medelsanvisningen nu begränsas till
95 000 kronor. Återstoden av medelsbehovet eller 300 000 kronor torde lämpligen
böra täckas genom anslag å riksstaten för budgetåret 1945/46.

I samband med att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ånyo anmält nyssnämnda
medelsbehov har styrelsen tillika hemställt örn medel till förstärkning
av en del tidigare vidtagna bombskyddsanordningar vid tre av de till
bergrum förlagda oljelagringsanläggningarna, vilka anordningar bland annat
med hänsyn till den förödande verkan av numera använda bomber befunnits
mindre betryggande. Dessa förstärkningsarbeten anser jag böra
snarast möjligt vidtagas. Styrelsens beräkning av kostnaderna för desamma
synes böra godtagas.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att till Komplettering au vissa oljelagringsanläggningar å
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa ett
investeringsanslag av ................... kronor 225 000.

Vad föredraganden sålunda, med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans
Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Åke Hartvig.

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

Bilaga 15.

Kapitalinvesteringar.

Folkhushållningsdepartementet.

Utdrag av protokollet över folkhushållningsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 20 oktober 1944.

Närvarande:

T. f. chefen för folkhushållningsdepartementet, statsrådet Danielson, anmäler
härefter under folkhushållningsdepartementets handläggning hörande
ärende angående kapitalinvestering å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1944/45 samt anför därvid följande.

Fonden för förlag till statsverket.

[1.] 5. Förlagskapital för clearingkassan för raka gjutna tryckrör. För

utförande av rörledningar för vatten och gas m. m. användas normalt s. k.
heltjocka gjutna rör (tryckrör) och i vissa fall, särskilt i fråga örn rörledningar
av större diameter, även grova stålrör. Inom landet har hittills icke
tillverkats raka tryckrör av normalt utförande men väl, i viss utsträckning,
s. k. rördelar, d. v. s. krökar, förminskningar o. s. v. Under nu rådande handelsspärr
har import kunnat förekomma endast från Tyska riket och från
protektoratet Böhmen-Mähren. Hittills ha de viktigaste behoven av dylika
rör kunnat nödtorftigt tillgodoses genom importen.

På grund av de ovissa utsikterna i fråga om den framtida importen av
tryckrör bemyndigade Kungl. Majit genom beslut den 26 maj och den 25
augusti 1944 statens industrikommission att med vissa svenska företag träffa
avtal örn tillverkning av gjutna tryckrör. Då dessa på grund av höga tillverkningskostnader
skulle komma att betinga avsevärt högre priser än de importerade
rören har det befunnits nödvändigt att åstadkomma en prisutjämning
mellan de svenska och de importerade rören. På framställning av industrikommissionen
förordnade därför Kungl. Majit genom beslut den 22 sep -

Rihang till riksdagens protokoll 19ii. 1 sami. Nr 288.

Kungl. Maj.ts proposition nr 288.

Departements chefen.

tember 1944, att inom industrikommissionen skulle inrättas en särskild
clearingkassa för reglering enligt Kungl. Maj:ts bestämmande och under iakttagande
av vad i riksdagens skrivelse 1941, nr 349, anförts av marknadspriserna
inom landet å ifrågavarande slag av rör.

Då för clearingkassans handhavande erfordrades visst förlagskapital, hemställde
Kungl. Maj:t den 22 september 1944 till fullmäktige i riksgäldskontoret
att med anlitande av det å förskottsstat för försvarsväsendet för budgetåret
1944/45 under fonden för förlag till statsverket uppförda anslaget till
Försvarsberedskapens stärkande i allmänhet efter rekvisition av industrikommissionen
insätta sammanlagt högst 300 000 kronor å clearingkassans checkräkning
i riksbanken att användas såsom förlagskapital för clearingkassan.

Det genom Kungl. Maj:ts beslut den 22 september 1944 från försvarsväsendets
förskottsstat anvisade beloppet å 300 000 kronor torde nu böra täckas
genom anvisande å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår av
ett anslag å motsvarande belopp.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Förlagskapital för clearingkassan för raka gjutna
tryckrör å tilläggstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45
anvisa ett investeringsanslag av ..........kronor 300 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Carl D. Ossmark.

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

Bihang.

Förteckning

över av Kungl. Maj:t hos riksdagen äskade anslag å tilläggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1944/45.

Driftbudgeten.

A. Egentliga statsutgifter.

lil. Utrikesdepartementet.

Kronor

B: 8 a Vissa hyres- och resekostnader för personalen vid beskickningar
och konsulat, förslagsanslag.................... 100 000

B: 11 Lastkommittén i New York m. m., förslagsanslag......... 250 000

B: 12 Kontrollofficerare i den s. k. Göteborgs-trafiken, förslagsanslag
............................................. 30 000

380 000

IV. Försvarsdepartementet.

Tygmateriel m. m.:

C: 37 a Ytterligare anskaffning av ammunition m. m., reservationsanslag
........................................... 2 300 000

C: 38 a Anskaffning av viss teknisk materiel, reservationsanslag .. 1 000 000

Fortifikatoriska anläggningar:

C: 45 a Vissa befästningsanläggningar, reservationsanslag....... 10 530 000

Flytande materiel, artillerimateriel m. m.:

C: 84 Modernisering av Sverigeskeppen m. m., reservationsanslag 200 000

C: 85 Fartygsbyggnader för kustartilleriet, reservationsanslag .. 80 500

C: 89 Anskaffning av artilleri- och annan teknisk materiel, reservationsanslag
..................................... 818 000

C: 89 a Merkostnader för viss torpedanskaffning, reservationsanslag 596 000

Sjökarteverket:

D: 3 a Täckning av utgifter för om- och nybyggnad av sjömät ningsfartyg,

reservationsanslag...................... 780 000

Försvarets forskningsanstalt:

D: 29 Avlöningar, förslagsanslag............................ 35 000

16339500

V. Socialdepartementet.

F olkpensionering:

B: 41 a Bidrag till'' provisorisk förstärkning av tilläggspensioner

och invalidunderstöd, förslagsanslag.................. 33 000 000

Statens bakteriologiska laboratorium:

C; 7 a Anskaffande av viss utrustning, reservationsanslag ..... 110 000

F: 2 Utbyggnad av telefon- och skyddsrumskapaciteten inom

visst område........................................ 100 000

33 210 000

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.

Kronor

VI. Kommunikationsdepartementet.

B: 3 a Utbyggnad av statens väginstituts provvägsmaskin, reservationsanslag
....................................... 60 000

VII. Finansdepartementet.

D: 13 Provisoriskt lönetillägg och tillfälligt barntillägg, förslagsanslag.
............................................ 12 000 000

VIII. Ecklesiastikdepartementet.

Folkskolor m. m.:

I: 16 a Resekostnadsersättningar åt skolläkare vid folk- och småskolor,
förslagsanslag............................... 50 000

X. Handelsdepartementet.

D: 19 a Försöksverksamhet beträffande avmagnetisering av fartyg,

reservationsanslag.................................... 50 000

D: 21 a Anordnande av en mät- och avmagnetiseringsstation i Göteborg,
reservationsanslag.............................. 250 000

300 000

XI. Folkhushållningsdepartementet.

D: 3 a Ersättning för förfogande över vissa fartyg............... 1 655 000

D: 3 b Åtgärder för utökning av vinterproduktionen av tegel, reservationsanslag
....................................... 400 000

_ 2 055 000

Säger för driftbudgeten 64 394 500

Kapitalbudgeten.

Kapitalinvestering.

I. Statens affärsverksfonder.

B. Telegrafverket.

Kommunikationsdepartementet:

3 a Telefonstationsbyggnad i Värnamo.................... 315 000

D. Statens vattenfallsverk.
Kommunikationsdepartementet:

11 Tillbyggnad av fastigheten nr 11 i kvarteret Björnen i

Stockholm....................................... 95 000

410 000

II. Luftfartsfonden.

Kommunikationsdepartementet:

4 Byggande och förbättring av flygplatser............... 900 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 288.
lil- Statens allmänna fastighetsfond.

101

Socialdepartementet:

4 Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m____ 60 000

5 a Vissa om- och nybyggnadsarbeten vid statens bakterio logiska

laboratorium .............................. 785 000

Kommunikationsdepartementet:

9 Nybyggnad för vägförvaltningen m. m. i Värmlands län.. 25 000

Örn- och tillbyggnad av landsstatshuset i Luleå......... 175 000

lia Komplettering och .omändring av värmesystemet inom
fastigheten nr 6 och 7 i kvarteret Fyrmörsaren i Stockholm
............................................ 30 000

11 b Vissa brandskyddsåtgärder i förutvarande positionsartille riregementets

lokaler.............................. 26 000

Ecklesiastikdepartementet:

22 Om- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna....... 75 000

1176 000

/ V. Försvarets fonder.

A. Försvarsväsendets fastighetsfond.

Arméförvaltningens delfond:

4 a Ämbetsbyggnad å Ladugårdsgärde.................... 1 200 000

7 a Nybyggnad för försvarets forskningsanstalt............. 100 000

Marinförvaltningens delfond:

9 a Biograflokal m. m. vid Hårsfjärdens örlogsdepå......... 89 000

1 389 000

VIII. Fonden för förlag till statsverket.
Finansdepartementet:

3 a Reglering av vissa krediter.......................... 15 500 000

Handelsdepartementet:

3 b Komplettering av vissa oljelagringsanläggningar........ 225 000

Folkhushållningsdepartementet:

5 Förlagskapital för clearingkassan för raka gjutna tryckrör 300 000

__________ 16 025 000

Säger för kapitalbudgeten 19 900 000

nthanfi lill riksilnc/cns protokoll 1!)M. 1 sami. Nr 2SS.