Kungl Maj.ts proposition nr 286 (Proposition 1947:286)

Kungl Maj.ts proposition nr 286.

Nr 286.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till åtgärder
för arbetsmarknadens reglering m. m.; given
Stockholms slott den 16 maj 1947.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande statsrådet hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Eije Mossberg.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 16 maj 1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför statsrådet
Mossberg följande.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t på min hemställan under
femte huvudtiteln, punkten 22, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild
proposition i ämnet, till Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.
för budgetåret 1947/48 beräkna ett reservationsanslag av 15 000 000 kronor.

Med hänsyn till den reservation, som vid tidpunkten för avlåtandet av
statsverkspropositionen förutsatts skola förefinnas å anslaget till kostnader
för överflyttning av arbetskraft i slutet av innevarande budgetår, har i statsverkspropositionen
anslag icke beräknats för detta ändamål.

Jag anhåller nu att till fortsatt behandling få upptaga hithörande spörsmål.

I skrivelse den 24 april 1947 har statens arbetsmarknadskommission framlagt
förslag rörande beräkningen av medelsbehovet för budgetåret 1947/48.

Bihang till riksdagens protokoll 19i7. 1 samt. Nr 286.

Kungl Maj.ts proposition nr 286.

I samband härmed har kommissionen givit en kortfattad översikt över läget
på arbetsmarknaden under år 1946 samt eu bedömning av den sannolika
utvecklingen på arbetsmarknaden under återstoden av år 1947.

Med skrivelse den 8 maj 1947 har kommissionen överlämnat sedvanlig
verksamhetsberättelse för år 1946. Nämnda berättelse torde — med undantag
av det inledande avsnittet om arbetsmarknaden under år 1946, vilket är
likalydande med översikten i ämnet i kommissionens skrivelse den 24 april
1947 — få såsom bilaga fogas vid detta protokoll.

Arbetsmarknaden under år 1946.

Arbetsmarknaden kännetecknades även under 1946 av fortsatt hög sysselsättningsnivå
med skärpt brist på arbetskraft inom de flesta näringsområden.
Till det ansträngda läget på arbetsmarknaden bidrogo ett flertal faktorer.
Utrikeshandelns återupptagande i större omfaltning medförde en stegrad
efterfrågan på arbetskraft till exportindustrierna och sådana industrier,
som huvudsakligen arbeta med importerade råvaror, till sjöfart, motorfordonstrafik
och vissa delar av handeln. Arbetsmarknaden påverkades såväl
direkt som indirekt av den livliga investeringsverksamheten i byggnader och
anläggningar. Efterfrågan på arbetskraft ökades, inen tillkomsten av ny arbetskraft
till arbetsmarknaden synes ha varit icke obetydligt mindre än under
de närmast föregående åren. Särskilt påfallande var givetvis skillnaden
i sistnämnda hänseende gentemot 1945. då avvecklingen av den förstärkta
försvarsberedskapen medförde, att arbetsmarknaden erhöll ett icke ringa tillskott
av densamma förut undandragen arbetskraft.

I tabell 1 lämnas eu sammanfattning av vissa .statistiska serier, som belysa
arbetsmarknadens utveckling under år 1946. Den på grundval av fackförbundsuppgifterna
om antalet för arbetslöshet fristämplade medlemmar
framräknade arbetslöshetsprocenten sjönk ytterligare under år 1946 och
nedgick till lägre tal än något tidigare år, för vilket motsvarande uppgifter
föreligga. Ärsmedeltalet var sålunda för 1946 endast 3,2 °/o mot 4,5% för 1945.

Bristen på arbetskraft kom till synes bland annat i det stora behov av
ny arbetskraft, som industrien redovisade. Enligt en av Svenska arbetsgivareföreningen
verkställd undersökning uppgick det icke tillgodosedda behovet
av arbetskraft under maj 1946 till cirka 12 % av hela antalet sysselsatta
arbetare inom industrien. Bristen var störst beträffande kvinnliga arbetare,
eller närmare 17 % av det totala behovet. Det stora underskottet på arbetskraft
inom industrien avspeglade sig också i de uppgifter om sysselsättningsförhållandena
inom industrien, som kommerskollegium inhämtade i
samband med sin investeringsenkät i november 1946. Härvid fingo de i enkäten
ingående företagen bland annat lämna uppgift om dels det faktiska
arbetarantalet den 1 november 1946, dels det uppskattade arbetarantalet
under förutsättning av normal bemanning vid samma tidpunkt. Enligt enkäten
var det faktiska arbetarantalet inom industrien som helhet något
mera än 10 % lägre än det arbetarantal, som fordrades för normal bemanning.
Siffran överensstämmer sålunda relativt väl med den som framkom

Kungl Maj:ts proposition nr 286. 3

Tal». 1. Arbetsmarknaden under åren 15)15 och 1946.

Månad	Sysselsatta arbetare inom industrin. Indextal: sept. 1939 = 100	Arbetslösheten inom fackförbun-den i % av med-lemsantalet	Antal av arbets-löshetsnämnderna rapporterade hjälp-sökande arbetslösa (i 100-tal)	Tillsatta platser på 100 lediga vid den offentliga arbets-förmedlingen
1945	1946	1945	1946	1945	1946	1945	1946
Januari.......	97	99	6-5	5’5	121	88	75	67
Februari......	76	99	6-2	5-4	129	86	73	63
Mars.........	75	100	5-9	4-5	135	81	67	61
April.........	76	100	4-5	3-2	120	65	68	58
Maj..........	78	101	3-8	2-2	100	46	66	59
Juni .........	79	101	3-5	2-1	79	35	68	60
Juli..........	99	100	3-2	2-2	60	27	62	58
Augusti ......	100	100	3-1	2-1	54	23	60	57
September ....	100	100	3''0	2-0	54	24	64	61
Oktober......	101	101	3-2	2-2	58	28	67	66
November ....	102	102	3-9	2-8	68	36	64	60
December ....	96	95	6-7	4''9	73	41	62	53
Årsmedeltal	90	100	4’5	3-2	88	48	82	79

vid den nyssnämnda av Svenska arbetsgivareföreningen verkställda undersökningen.
I absoluta tal skulle det föreliggande arbetskraftsunderskottet inom
industrien kunna beräknas uppgå till cirka 50 000 å 60 000 man. Vid
bedömandet av ovannämnda siffror måste dock beaktas, att i många fall
en förutsättning för att arbetarantalet skulle kunna utökas torde hava varit,
att även råvarutillgången inom de berörda branscherna förbättrades. Att stora
svårigheter emellertid förelågo att tillgodose industriens efterfrågan på arbetskraft,
framgår av att arbetsförmedlingen under 1946 endast kunde tillsätta
71 % av de lediganmälda platserna inom industri och hantverk (utom
byggnadsverksamhet) mot 78 %> under 1945. För enbart de kvinnliga platserna
inom samma yrkesgrupper uppgick tillsättningsprocenten till 62 respektive
67. Även inom övriga näringsområden förelåg ett betydande underskott
på arbetskraft, särskilt utpräglat inom jordbruk och skogsbruk med
deras starkt säsongbetonade arbetskraftsbehov.

En viss lättnad i arbetsmarknadsläget medförde den fortsatta tillströmningen
av utländsk arbetskraft. Sammanlagda antalet utlänningar, som anmälts
vara i arbete, uppgick vid årsskiftet 1946/47 till ca 61 000. Då man
kan utgå från att rapporterna icke äro fullständiga, kan den anförda siffran
anses något för låg. Närmare hälften av utlänningarna voro enligt arbetsanmälningarna
sysselsatta som arbetare inom industri och hantverk, medan
något över 6 000 hade sin utkomst inom jord- och skogsbruk. Särskilt för
textil- och beklädnadsindustrierna innebar den utländska arbetskraften ett
värdefullt arbetskraftstillskott. Icke mindre än 10 % av de inom dessa industrier
anställda kvinnliga arbetarna beräknas ha utgjorts av utlänningar.

Den höga sysselsättningsnivån medförde en fortsatt kraftig nedgång i antalet
bos arbetslöshetsnämnderna anmälda hjälpsökande arbetslösa. Vid utgången
av augusti 1946, under vilken månad liksom 1945 säsongminimum
noterades, var antalet hjälpsökande endast 2 808 eller 57 °/o lägre än vid

Kungl Maj:ts proposition nr 286.

samma tidpunkt året förut. De vid utgången av augusti 1946 kvarstående
arbetslösa voro huvudsakligen äldre personer. Icke mindre än 76 °/o av de
hjälpsökande voro sålunda över 50 år mot 61 °/o under augusti 1945. Huvudparten
av de hjälpsökande var hemmahörande i sågverks- och massaindustrikommunerna
i Västernorrlands län och stenindustridistrikten i Göteborgs och
Bohus län samt i Stockholms stad. Den vid nyssnämnda tidpunkt kvarstående
arbetslösheten i Stockholm hänförde sig främst till yrkesgrupperna
förvaltning, arbetsledning och fria yrken samt handel och samfärdsel, medan
yrkesgruppen industri och hantverk endast svarade för 20 % av de hjälpsökande.
En liknande sammansättning som den i Stockholm företedde det
kvarstående hjälpsökandeklientelet i Göteborg. En relativt hög lokal arbetslöshet
förelåg därjämte i vissa delar av Blekinge län. Större delen av det
arbetskraftsöverskott, som uppstod i karlskronaområdet i samband med försvarsberedskapens
upphörande, eliminerades dock under 1946 genom en omfattande
interlokal förmedlingsverksamhet. I Norrbottens län redovisade
Gällivare kommun även under högsäsongen ett relativt stort antal hjälpsökande.

Under hösten och vintern undergick antalet hjälpsökande en säsongmässig
stegring och var vid utgången av december 4 084. Ökningen föll nästan helt
på Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län. Särskilt inom Norrbottens
län steg antalet hjälpsökande relativt kraftigt under hösten.

Inom jordbruket skärptes bristen på fast anställd personal ytterligare under
1946. Särskilt stor var bristen på ladugårdspersonal. Liksom under tidigare
år måste extra åtgärder vidtagas för att säkerställa behovet av arbetskraft
till hö- och stråsädesskörden samt rotfruktsupptagningen. För våroch
sommarskötseln av rotfrukter och grönsaker samt för potatisskörden anlitades
i stor utsträckning tillfällig arbetskraft. Sammanlagt placerades genom
arbetsförmedlingarna under tiden 1 maj—31 oktober omkring 60 000
personer, huvudsakligen skolungdom. Höskörden kunde i allmänhet genomföras
utan större svårigheter, medan bärgningen av stråsädesskörden på
många håll försvårades av den regniga väderleken. En betydande lättnad
erhölls vid bärgningen av stråsädesskörden genom att militära förband insattes
i skördearbetet. Det till arbetsförmedlingen anmälda restbehovet av arbetskraft
till betupptagningen var under hösten 1946 större än något tidigare
år. Arbetskraftsbehovet kunde dock till avsevärd del täckas genom överflyttning
av arbetskraft från andra landsdelar, särskilt från Norrland.

Sysselsättningen inom skogsbruket har varit icke obetydligt lägre under
1946 än under 1945. Avverkningarna inriktades i högre grad än under de
närmast föregående åren på gagnvirke, och stora svårigheter förelågo att
tillgodose efterfrågan på arbetskraft till avverkningarna. Enligt den av kommissionen
per den 13 december företagna inventeringen av skogsbrukets arbetskraft,
som dock endast avsåg den hos större avverkare anställda arbetskraften,
var arbetsstyrkan vid avverkningarna i jämförelse med motsvarande
inventeringar den 30 november och 31 december 1945 10 600 respektive
16 300 lägre, vilket innebär en minskning med 17 % respektive 24 °/o. Till

Kungl Maj:ts proposition nr 286.

Tab. 2. Antalet sysselsatta arbetare inom de riktigaste industrigrupperna vid slutet
av mellersta månaden i varje kvartal 1946 i % av antalet sysselsatta vid motsvarande

tidpunkter 1945.

Industrigrupper	l:a kv.	2:a kv.	3:e kv.	4:e kv.
		1 .	100*2	99*9
	92*5	93*3	94*0	93*8
	99*8	98*5	97*1	98*6
	.	99*8	101*1
			111*5	104*8 i
			99*2	97*2
			99*4	100*3
	104*1	98 1	96*3	98*0
	109*8	102*1	99*9	99*8
	101*0	94*0	94*9	98*0
	103*1	102*9	98*4	98*2
	112*0	114*2	107*2	100*1
	107*4	103*9	100*1	99*1
	106-7	101*0	97*6	98*3
	115*0	115*7	103*9	104*1
	129*5	124*5	103*8	106*2
	111*9	108*0	104*7	102*2
	105-2	113*6	104*2	105*3
	98*9	100*4	101*8	99*9
	99*0	100*0	99*9	100*8
	103*0	103*2	103*0	105*5
	95*8	97*5	96*8	96*4
	96*5	98*7	98*8	99*3
	93*4	99*5	101*4	103*1
	106*5	108*6	105*2	104*3
	98*6	100*0	97*3	98*3
	113*3	116*7	109*5	104*4
	101*0	100*2	103*7	103*7
	137*7	133*2	129*3	124*2
Samtliga industrigrupper 1 2......................	(138*0)	(137*7)	1007	\| 100*7

1 På grund av verkstadskonflikten vid jämförelsetidpunkterna 1345 ha indextal ej medtagits
för l:a och 2:a kvartalen.

2 Den kraftiga stegringen för l:a och 2:a kvartalen är till största delen en foljd av konihkten
inom verkstadsindustrin vid jämförelsetidpunkterna 1945. Om man bortser från de av verkstadskonflikten
berörda grupperna, erhålles för samtliga övriga grupper tillhopa en okmng av
arbetarantalet med resp. 103*5 och 102*9 för l:a och 2:a kvartalen.

den kraftiga nedgången i sysselsättningen torde ha medverkat, att vinteravverkningama
på grund av den blida väderleken konimo i gång relativt sent.
Det ytterligare arbetskraftsbehovet uppskattades i december 1946 till 46 200
man mot 31 200 respektive 30 500 vid nyssnämnda tidpunkter 1945.

Även inom torvhanteringen var sysselsättningen under 1946 lägre än under
1945. Produktionen av torv stannade vid endast 812 000 ton mot beräknade
1 miljon ton och en produktion året förut av 1 253 000 ton. Till det sämre
produktionsresultatet bidrogo utom bristen på arbetskraft även de ogynnsamma
väderleksförhållandena under torvsäsongen.

Den egentliga industrien, som under 1945 visade avsevärda sysselsättnings -

Kungl Maj:ts proposition nr 286.

ökningar inom flertalet branscher, synes under 1946 ha endast obetydligt
ökat sitt arbetarantal. Som framgår av tabell 2, var antalet sysselsatta arbetare
enligt socialstyrelsens sysselsättningsindex knappt 1 °/o högre vid
slutet av november 1946 än vid motsvarande tidpunkt 1945. Uppmärksammas
bör dock, att index icke tager hänsyn till den ökning av sysselsättningen,
som kommit till stånd genom nyetablering. Denna synes ba haft stor omfattning
under 1946.

Beträffande de enskilda industrigrupperna tilldrager sig under 1946 i första
hand utvecklingen inom gruppen malmbrytning och metallindustri intresse.
Som helhet synes denna industrigrupp haft i stort sett samma antal sysselsatta
som under senare delen av 1945. Utvecklingen inom olika branscher
visade emellertid relativt betydande skiljaktigheter. Sålunda nedgick antalet
sysselsatta vid de första produktionsleden — gruvor och järnverk — icke
obetydligt, medan exempelvis reparationsverkstäderna visade en kraftig ökning
av antalet sysselsatta arbetare.

Vad verkstadsindustrien beträffar, synes sysselsättningen totalt sett ha legat
på ungefärligen samma nivå under 1946 som under senare delen av 1945.
Däremot synas under 1946 icke obetydliga förskjutningar ha ägt rum mellan
olika branscher och företag. En av statens industrikommission verkställd
undersökning visade sålunda en nedgång av antalet anställda arbetare vid
de större verkstäderna (minst 100 anställda) med 4 000 eller 3,4 °/o mellan
1 mars och 1 oktober 1946. Minskningen var relativt sett kraftigare
beträffande de kvinnliga arbetarna, vilkas antal sjönk med 6,3 °/o. Av de
olika branscherna visade varven och den elektriska industrien den största
totala nedgången med respektive 6,8 och 5,6 %>. Endast bil- och motorfabriker
samt instrumentfabriker företedde ökning. Den kraftiga nedgången inom
den elektriska industrien berodde till en del på att antalet kvinnliga arbetare,
som är relativt stort inom denna bransch, minskade med icke mindre
än 10,1 %. I motsats till de större verkstäderna visade de mindre företagen
enligt förenämnda undersökning i stort sett samma antal anställda den 1
oktober som den 1 mars. Säkerligen förekom en viss övergång av arbetare
från de förra till de senare. Påfallande var också den nyssnämnda stora
ökningen av reparationsverkstädernas arbetarantal.

De inskränkningar i arbetstiden vid lapplandsgruvorna och vissa exportgruvor
i mellersta Sverige, som måste företagas hösten 1944, upphörde till
följd av den inträdda förbättringen i malmexporten under hösten 1946. Vid
lapplandsgruvorna underlättades övergången till full arbetsvecka genom en
utvidgad pensionering av äldre arbetare. Särskild uppmärksamhet ägnades
från kommissionens sida under 1946 möjligheten att tillgodose järnverkens
arbetskraftsbehov. Bristen på bostäder, i synnerhet familjebostäder, utgjorde
emellertid ett allvarligt hinder för anvisning av arbetskraft till järnverken.

Även inom övriga industriområden var bristen på arbetskraft starkt framträdande
och utgjorde i många fall ett hinder för den ökning av sysselsättningen,
som med hänsyn till råvarutillgång och orderbeläggning annars borde
ha kunnat äga rum. Inom jord- och stenindustrien hade bland annat tegel -

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

bruk och kalkbruk stora svårigheter att erhålla arbetskraft. Med hänsyn till
den nyckelställning produktionen av tegel och kalk intager gjordes stora ansträngningar
för att genom arbetsförmedlingen tillföra ifragavarande industrier
arbetskraft. Beträffande träindustrien synas sågverken i stort sett ha
kunnat erhålla arbetskraft i önskad utsträckning. Knappheten på råvara
torde dock här ha utgjort ett hinder för en utökning av arbetarantalet.
Däremot visade snickerifabrikerna ökad sysselsättning. Svårigheter förelågo
att tillgodose deras behov av främst yrkesvan arbetskraft. Inom
pappersmasseindustrien förbättrades sysselsättningen ytterligare efter nedgången
under krigsåren. Livsmedelsindustrien visade i ■ stort sett oförändrad
sysselsättning. Inom textil- och beklädnadsindustrien torde bristen på
arbetskraft ha varit det främsta hindret för en ytterligare ökning av arbetarantalet,
även om samtidigt råvarusituationen för vissa branscher verkade
återhållande. Särskilt inom sömnadsindustrien skedde dock en rätt betydande
nyetablering ävensom utbyggnad av äldre företag, varvid den lokala
tillgången på kvinnlig arbetskraft i många fall spelade en avgörande roll för
företagslokaliseringen. I relativt stor utsträckning kunde, såsom framhållits,
utländsk arbetskraft anvisas till textil- och beklädnadsindustrien, vilket bidrog
till att något förbättra läget för denna industri. Vid skofabrikerna synes
bristen på arbetskraft ha medtört en viss nedgång i antalet sysselsatta
arbetare. Även inom denna bransch sökte företagen i flera fall säkerställa
sitt behov av kvinnlig arbetskraft genom att förlägga vissa avdelningai utanför
huvudfabriken. Gummivarufabriker och tändsticksindustrier visade relativt
betydande ökningar av arbetsstyrkan. Härvid får dock beaktas, att dessa
branscher på grund av råvarusvårigheter respektive minskade avsättningsmöjligheter
haft en mycket låg sysselsättning under krigsåren. Trots den
ökning av arbetarantalet, som under 1946 ägt rum, kunde ifragavarande industribranscher
icke helt utnyttja sin produktionskapacitet på giund av brist
på arbetskraft. Med hänsyn till gummivarufabrikernas betydelse för folkförsörjningen
ägnades från kommissionens sida stor uppmärksamhet åt deras
arbetskraftsfråga.

Antalet arbetslösa i byggnadsfacken (byggnadsgrovarbetare, byggnadsträarbetare,
murare och målare) i °/o av medlemsantalet åren 1939, 1944, 1945
och 1946 framgår av följande sammanställning.

År	Jan.	Febr.	Mars	April	Mai	Juni	Juli	Aug.	Sept.	Okt.	Nov.	Dec.
1939 ..	... 38-0	31 2	25-6	184	12-2	12-3	8-c	8''6	11-6	19-3	27-6	39-4
1944 ..	... 29-5	28-2	25-2	16-0	9-6	6-9	5-3	5-1	60	8''3	11-3	23-1
1945 ..	.. . 215	21-0	18-6	12-3	90	8-0	6-2	5*7	6-0	8-4	11-5	2F9
1946 ..	. .. 19 2	18''6	14 a	8-3	4-7	4-2	3-8	3-9	4-2	5-3	7-2	15-8

Byggnadsverksamheten var under 1946 mycket livlig och icke obetydligt
högre än såväl 1945 som sista förkrigsaret. Som framgar av sammanställningen
nedgick arbetslösheten inom byggnadsfacken ytterligare, samtidigt
som en fortsatt säsongutjämning ägde rum. Under högsäsongen juli—augusti
redovisades mindre än 4 °/o av medlemsantalet inom byggnadsfackförbunden
som arbetslösa mot omkring 6 °/o vid samma tid 1945. Byggnadsarbetarka -

Kungl Maj:ts proposition nr 286.

ren undergick 1946 eu icke obetydlig ökning. Sålunda steg antalet i de fyra
stora byggnadsfackförbunden organiserade byggnadsarbetare (byggnadsgrovarbetare,
byggnadsträarbetare, murare och målare) med ca 9 500 eller med
något mera än 8 % från slutet av 1945 till slutet av 1946. Större delen av
ökningen föll på byggnadsgrovarbetarna. Samtliga dessa siffror tyda på en
relativt kraftig stegring av antalet sysselsatta inom byggnadsfacken. Brist
på byggnadsarbetare framträdde på många håll, givetvis i första hand beträffande
yrkesarbetare, såsom murare, träarbetare och målare. Samtidigt
medförde emellertid den kvarstående och i flera hänseenden skärpta knappheten
på byggnadsmaterial svårigheter att bereda byggnadsarbetarna jämn
sysselsättning.

Genom det förbättrade läget för motorfordonstrafiken eliminerades större
delen av det tidigare föreliggande överskottet på chaufförer. Sjöfarten var
livlig, och det var svårt att tillgodose dess behov av befaret manskap. Även
stuverierna erbjödo goda sysselsättningsmöjligheter med undantag dock för
vissa norrlandshamnar. Vad handeln beträffar, torde relativt stora sysselsättningsökningar
ha ägt rum inom särskilt importvaruhandeln. Sålunda anställdes
inom oljehandeln ca 1 700 personer under tiden 1 januari—30 november
1946.

Även inom vissa andra delar av arbetsmarknaden framträdde ett icke obetydligt
ökat arbetskraftsbehov. I fråga om de speciellt kvinnliga arbetsområdena,
såsom sjukvård och husligt arbete, förelågo liksom tidigare stora
svårigheter att tillgodose deras arbetskraftsbehov.

Den sannolika utvecklingen på arbetsmarknaden.

Rörande den sannolika utvecklingen på arbetsmarknaden under den närmaste
tiden anför arbetsmarknadskommissionen i skrivelsen den 24 april
1947 följande.

Även om eu bedömning av den sannolika utvecklingen på arbetsmarknaden
försvaras av den osäkerhet, som för närvarande kännetecknar det ekonomiska
laget saval i vårt land som utomlands, synas dock skäl vara för
handen att rakna med en fortsatt hög sysselsättningsnivå, kännetecknad av
en mer eller mindre markant brist på arbetskraft inom stora delar av näringslivet.
Samtidigt torde emellertid böra räknas med risker för sysselsättmngssvangheter
inom vissa näringsområden, betingade av svårigheterna att
sakerstalla råvaruförsörjningen i fråga om framför allt järn men även ett
t ler tal andra viktiga industriråvaror. Vid ett försök till bedömning av arbetsmarknadsutvecklingen
måste också beaktas verkningarna av den skärpta
byggnadsregleringen i syfte att nedbringa investeringarna samt av de på
grund av yalutaförhållandena beslutade inskränkningarna i importhandeln.
Dessa åtgärder kunna möjligen medföra minskad sysselsättning på skilda
områden.

I det följande lämnas en mera detaljerad redogörelse för sysselsätlningsutsiktema
— så långt dessa nu kunna bedömas — inom vissa viktigare nänngsomraden,
främst industrien, med särskild hänsvn till bland annat rå -

Kungl. Maj-.ts proposition nr 286.

varuförsörjningen. Till en början redogöres i korthet för läget beträffande
bränsleförsörjningen. ......

I den vid början av innevarande bränsleår utarbetade forsorjningsplanen
räknade bränslekommissionen med i det närmaste full behovstäckning av
bränslen. Härvid förutsattes dock, att en avsevärd del av bränslebehovet
fortfarande måste tillgodoses med inhemska ersättningsbränslen, främst ved
men även i viss utsträckning torv och inhemska kol. Till den gynnsamma
bedömningen av försörjningsläget bidrog dels den under 1946 successivt
förbättrade kolimporten, dels även den forcerade övergången till oljeeldning,
som var särskilt framträdande inom cement- och pappersindustrien samt vid
kraftverken. Sedan försörjningsplanen uppgjordes, har läget emellertid i
olika avseenden försämrats. Sålunda utvecklades försörjningslaget beträffande
koks redan under första delen av bränsleåret mindre gynnsamt än man
räknat med. Därtill uppkom i början av februari 1947 på grund av ishinder
ett nästan fullständigt stopp i importen såväl av kol och koks som av mineraloljor.
Härigenom har lagerställningen beträffande fossila bränslen och
särskilt mineraloljor undergått en avsevärd försämring, vilket föranlett vissa
omläggningar av bränsleplanen. ....

Även om risk förefinnes för tillfälliga driftsstopp vid vissa industrier pa
grund av bränslebrist, torde dock industriens bränslebehov i stort sett kunna

säkerställas. , . ,. f _

Till följd av den ökning av brännvedsavverknmgarna, som ansetts eiloiderlig
med hänsyn till det försämrade bränsleläget, kan arbetskraftsbehovet
till skogsbruket även under våren och sommaren väntas bli av stor omfattning.
I syfte att stimulera till ökade brännvedsavverkningar ha vissa atgarder
vidtagits, bland annat ha statliga premier återinförts för huggning in. in.
Även om en viss nedskärning av brännvedsavverknmgarna framdeles skulle
bli möjlig, torde dock på grund av den stora efterfrågan på gagnvirke ett
betydande aibetskraftsbehov komma att kvarstå inom skogsbruket också
under nästkommande avverkningsår. .

Torvproduktionen beräknas under 1947 bli av mindre omfattning- an under
1946. Ur arbetsmarknadssynpunkt kan en minskning av torvproduktionen
bli av betydelse genom att förbättra arbetskraftstillgången särskilt för
de industrier, som ligga i eller i närheten av torvdistrikten. Under somma
ren 1946 synes en relativt betydande övergång av arbetare från dessa industrier
till torvhanteringen ha ägt rum. ... .....

Såsom inledningsvis framhållits, är situationen beträffande jarnforsorjningen
för närvarande kritisk. Detta förhallande år av största betydelse, da
det gäller att bedöma sysselsättningsutsikterna inom två ur arbetsmarknadssynpunkt
så viktiga områden som verkstadsindustrien och byggnadsverksamheten.
I det följande ges därför en översikt av läget beträffande järnförsörjningen.
..... . ...

Tidigare förhoppningar om en ökning i tillförseln av smitt och valsat jarn
och stål genom stegrad produktion vid de inhemska järnverken i och med
eu förbättring av bränsleförsörjningen, som tidigare utgjort den trängsta
sektionen, ha icke infriats. Såsom framhållits i översikten över arbetsmarknadsläget
under 1946, har eu betydande avgång av arbetskraft från järnverken
ägt rum. Den nedgång i den sammanlagda produktionen av valsat
och smitt järn och stål, som år 1946 blivit en följd härav, utgjorde enligt
järnverksföreningens statistik 4 °/o av 1945 års produktion. I iraga om vissa
produkter har tillverkningen emellertid gått ned avsevärt mera. Detta gäller
exempelvis i fråga om de för byggnadsverksamheten betydelsefulla materialen
valstråd, armeringsjärn samt smidda och svetsade järnrör. I vilken mån
eu stegring av den inhemska produktionen under 1947 kan bli möjlig är

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

främst beroende av utsikterna att kunna tillföra järnbruken ytterligare arbetskraft.
Förutsättningarna härvidlag'' begränsas för närvarande av bland
annat den svåra bostadsbristen på flertalet bruksorter. Järnimporten torde
under första halvåret 1947 komma att bli icke obetydligt mindre än under
motsvarande tid 1946. Industrikommissionen räknar därför med att totala
tillförseln av järn och stål under nämnda tid kommer att minska i förhållande
till tidigare. För andra halvåret är det icke för närvarande möjligt
att verkställa någon prognos. Helt osannolikt är dock icke, att importen kan
komma att öka.

Fn av industrikommissionen under oktober 1946 verkställd undersökning
Y1Saf-,en avsevärd stegring av orderbeläggningen inom verkstadsindustrien.
Av följande tabell framgår den i oktober 1946 inneliggande orderstockens
räckvidd i månader räknat vid verkstadsföretag med minst 100 anställda
arbetare. .''fflWj !ff

Tabell 3. Orderstockens räckvidd inom verkstadsindustrien.

(Företag med minst 100 anställda arbetare.)

■	Orderstock, omräknad i sysselsättnings-
		manader
Industrigrupp	—
	febr.	aug.	mars	okt.
	1945	1945	1946	1946
1 a Tyngre maskinindustri.................	8	11	12	16
1 b Lättare »	9	12	12
1 c Bil- och motorfabriker.........	8	10	9	9
2 a Ackumulatorfabriker och kabelverk ...	5	8	9	9
2 b Fabriker för tillverkning av el.-maskiner
och apparater................	10	15	19	25
3 Varv1..................	23	30	32	32
4 a Tyngre plåtindustri............	6	7	10	12
4 b Lättare > ..........	5	7	8	12
5 Verktygs-, skruv- och bultfabriker........	3	7	8	13
It Instrumentfabriker .......	5	6	10	12
8 Gjuterier .......................	3	7	7	11
9 a Metallfabriker2 .............	3	5	9	12
9 b Armaturfabriker..............	3	8	9	13
Samtliga grupper	8	12	13	17

1 Exkl. Götaverken.

2 Exkl. Svenska metallverken i Västerås och Finspång.

Med en sysselsättning, som motsvarar oktober månads 1946, skulle sålunda
den då inneliggande orderstocken vid de större verkstäderna innebära full
sysselsättning under i genomsnitt 17 månader framåt. Omkring en tredjedel
av den i oktober inneliggande orderstocken utgjordes av exportorder. Endast
i ett mindre antal fall hade ryska beställningar hunnit upptagas i de
lämnade uppgifterna.

Industrikommissionens undersökning avsåg även att belysa den troliga
sysselsättningsutvecklingen under det närmaste halvåret. Företagen fingo
uppgiva, vilken sysselsättning, mätt i arbetstimmar, som de beräknade att
tå under det närmaste halvaret med hänsyn till redan i oktober inneliggande
order och planerad lagerproduktion. Undersökningen visar en beräknad
stegiing av sysselsättningen från 22,0 miljoner arbetstimmar under oktober
1946 till respektive 22,3, 22,6 och 22,3 miljoner arbetstimmar under månaderna
januari, mars och maj 1947. I tidigare undersökningar har en mer
eller mindre markant nedgång brukat framträda. På grund av att företagen
ligga inne med så stor orderstock, kunna de i allmänhet i motsats till tidi -

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

«are lielt överblicka det närmaste halvåret ur sysselsättningssynpunkt. Sysselsättningsvolymen,
mätt i arbetstimmar, blir dock i huvudsak beroende pa
företagens möjligheter att anskaffa material och arbetskraft. Tillgängliga
uppgifter tyda också på att ett mycket stort nyanställningsbehov for narvarande
föreligger inom verkstadsindustrien. Detta gäller särskilt varven och
den elektriska industrien. I många fall torde emellertid en ökning av arbetarantalet
även förutsätta, att materialtillgången forbattras. Skulle denna
däremot ytterligare försämras, kunna i stället vissa driftsinskränkningar

befaras. „ „ , , .

Vad järnverken beträffar, är såsom framhållits tillgängen pa arbetskraft
för närvarande den trängsta sektionen. Under förutsättning att icke nagon
mera betydande förändring i konjunkturläget inträder, torde aven i fortsättningen
bristen på arbetskraft vålla järnverken stora svårigheter. Aven vid
gruvorna föreligger ett relativt stort nyanställningsbehov, sedan exportmoj lieheterna

numera förbättrats. .. . , .

‘ Jord- och stenindustrien synes vad beträffar såval byggnadsamnesmdustnen
som glas- och porslinsindustrien kunna räkna med fortsatt hög sysselsättning.
Förutsättningen härför är givetvis, att bränslebehovet, som ar mycket
betydande inom denna industrigrupp, kan säkerställas. Som framhållits i det
föregående, har övergång till oljeeldning ägt rum i stor utsträckning, t or
närvarande har ett flertal av företagen inom förenämnda branscher smra
svårigheter att tillgodose sitt behov av arbetskraft. .

Inom skogsindustrien synes man under 1947 kunna rakna med i stort sett
samma sysselsättning som under 1946. Även om virkesförsörjmngen, om man
ser till industrien som helhet, torde vara säkerställd under förutsättning av
att tillräckligt med arbetskraft kan erhållas för avverkningarna, synas toihållandena
i detta hänseende vara olikartade vid olika företag. Salunda torde
de mindre sågverken i många fall icke ha kunnat säkerställa sitt ravarubehov
i samma utsträckning som de större. Några massafabriker ha under början
av 1947 måst nedlägga driften, vilket torde få ses som ett led i den rationalisering
av massaindustrien, som framtvingas av den försämrade råvarubasen.
För massaindustrien kan även knappheten på kemikalier medföra nsk toi
driftsinskränkningar. Arbetstillgången inom pappersindustrien är bland annat
beroende av, vilken omfattning massaleveranserna till den inhemska

marknaden komma att få. . , ,, „ , „ =

Sysselsättningen inom livsmedelsindustrien torde icke komma att undergå
några större förändringar. Tillgången på olika råvaror är fortfarande knapp.
För vissa delar av konservindustrien utgör bristen pa vitplat fortfarande eu

produktionsbegränsande faktor. „ . , .

Inom textil- och beklädnadsindustrien kvarstar knappheten pa vissa halvfabrikat,
framför allt bomullsgarner och -vävnader, även om en successiv
förbättring ägt rum under år 1946. Importen synes emellertid ej heller under
1947 bli tillräcklig. Även om temporära sysselsättningssvårigheter kunna uppkomma
vid vissa företag på grund av malerialbrist, torde dock ett betydande
nytt arbetskraftsbehov även i fortsättningen komma att föreligga inom denna

industrigrupp. ......

Garveriindustrien synes kunna bereda i stort selt samma sysselsättning som
för närvarande, även om en viss knapphet föreligger på vissa ^ kemikalier.
Inom skoindustrien utgör tillgången på arbetskraft, framför allt nåtlerskor, eu
(rång sektion. Någon större förändring i sysselsättningen inom denna bransch
torde icke vara att vänta. Giimmivaruinduslrien har möjlighet att anstalta

ytterligare arbetskraft, främst kvinnlig.

Den rådande knappheten och de ovissa imporlutsikterna bctrattande ett
flertal kemikalier kunna medföra sysselsättningssvårigheter för vissa foro -

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

tag inom den kemisk-tekniska industrien. Antalet sysselsatta inom ifrågavarande
branscher, såsom färg- och fernissfabriker samt olje- och fettindustri,
äi dock relativt ringa. Till tändsticksindustrien, som i stor utsträckning arbetar
med kvinnlig personal, torde även i fortsättningen efterfrågan på arbets^.
fa^^..^omma att vara större än tillgången. Inom konstgödselindustrien pågå
för närvarande vissa utbyggnader.

Vad byggnadsverksamheten beträffar föreligger en betydande knapphet på
ett flertal viktiga byggnadsmaterialier. Någon större förbättring i detta hänseende
torde icke kunna väntas inträda under den närmaste framtiden. Med
hänsyn härtill och jämväl av penningpolitiska skäl eftersträvas som riktlinje
tor byggnadsregleringen under 1947 en minskning i jämförelse med 1946 av
den investeringsvolym, för vilken nya byggnadstillstånd beviljas. Härigenom
torde även efterfrågan pa arbetskraft till byggnads- och anläggningsarbeten
komma att bli av mindre omfattning än under föregående år.

Vid bedömningen av sysseilsättningsutsikterna inom handeln och vissa närgränsande
områden far beaktas, att den beslutade importbegränsningen kan få
vissa återverkningar.

Även om det allmänna arbetsmarknadsläget under 1947 kommer att förete
i stort sett samma bild som under 1946, nämligen hög sysselsättning och
mer eller mindre markant brist pa arbetskraft inom flertalet näringsområden,
torde en mindre restarbetslöshet av särskilt svårplacerad arbetskraft ändock

omma att förefinnas. Härjämte måste man räkna med viss säsongarbetslöshet,
lokaliserad främst till de nordliga länen.

Föredraganden.

Den höga sysselsättningsnivån avspeglar sig i lägre arbetslöshetssiffror än
någonsin. Sålunda uppgick under år 1946 antalet arbetslösa i fackförbunden
till 3,2 procent av det redovisade medlemsantalet. Samma årsmedeltal för
1945 var 4,5 procent. Antalet hjälpsökande arbetslösa minskades från 8 564
under februari månad 1946 till 5 279 under samma månad 1947 eller med
3 285. Hjälpverksamheten omfattade under februari månad i år 4 339 personer.
De hjälpsökande hörde huvudsakligen hemma i de gamla arbetslöshetsdistrikten
i Västernorrlands, Norrbottens samt Göteborgs och Bohus län. Att
de arbetslösa inom dessa distrikt trots den rådande högkonjunkturen icke
helt kunde beredas arbete i öppna marknaden torde bero på att näringslivet
i dessa områden är föga differentierat. Därtill kommer att åldersfördelningen
är sådan att den försvårar möjligheterna att överföra dessa arbetslösa
till arbete i öppna marknaden utanför hemorten. Av det totala antalet
hjälpsökande i hela landet den 1 februari i år voro således 57 % över 50 år.

Arbetsmarknadsorganens verksamhet har följaktligen i ytterst ringa mån
avsett sådana åtgärder, som påkallats av den kvardröjande arbetslösheten.
Däremot har bristen på arbetskraft aktualiserat behovet av åtgärder i syfte
att mobilisera våra arbetskraftsreserver. I propositionen nr 293 till 1946 års
riksdag uppehöll jag mig vid de viktigaste av de då aktuella förhållanden,
som ägde samband med den alltmera markerade bristen på arbetskraft. Jag
anförde då bland annat att även om det vore ovedersägligt att en viss del
av vår exportproduktion tillgodosåge ett mera tillfälligt behov i de krigshärjade
länderna så funnes å andra sidan vissa förhållanden, främst befolkningsutvecklingen,
som pekade i den riktningen att även på längre sikt

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

knapphet på arbetskraft kunde komma att finnas. 1 stort sett kan läget
i dag karakteriseras på samma sätt. Jag anser därför icke behövligt uppehålla
mig vid hithörande frågor. Vår produktionsapparat har utbyggts och
är tagen i anspråk i en sådan omfattning att den tillgängliga arbetskraften
visar sig otillräcklig för att helt kunna tillgodose efterfrågan. Det är icke
möjligt att med ledning av det tillgängliga statistiska materialet exakt fastställa,
hur stor den efterfrågan på arbetskraft för närvarande är, som icke
kan tillgodoses. Enligt vissa undersökningar avseende industrien, som kunna
tillmätas en viss representativitet för läget i stort, skulle bristen inom denna
sektor av näringslivet kunna uppskattas till i runt tal 25 000 50 000 Siff rorna

variera beroende på vilken hänsyn man tager till tillgängen på låvaioi,
arbetskraft och bostäder och dessa faktorers inverkan på utnyttjandet av den
tekniska produktionskapaciteten.

Det bör framhållas, att varje sådan beräkning av spänningen mellan tillgång
och efterfrågan vid en viss tidpunkt måste grundas på företagarnas
egna uppskattningar om sitt behov av ytterligare arbetskraft och följaktligen
icke kan gälla som en objektiv beräkning av hur mycket mera arbetskraft,
som skulle behövas och hur den tillgängliga arbetskraften borde vara fördelad
för ett rationellt utnyttjande av vår produktionsapparat. För jordbruket
och skogen har jag tidigare ur kommissionens redogörelse för läget på
arbetsmarknaden anfört vissa siffror, belysande bristsituationen under de
tider av året, då efterfrågan gör sig mest kännbar. På det husliga området
slutligen är läget alltjämt ytterst ansträngt.

Ett mera varaktigt knapphetsläge på arbetsmarknaden aktualiserar frågan
hur man med en bevarad rörelsefrihet på arbetsmarknaden skall kunna förena
rimliga anspråk på en sådan planering av vårt näringsliv, att arbetskraften
kan sysselsättas på ett ur folkhushållets synpunkt så ändamålsenligt sätt
som möjligt. Denna fråga, som hittills ägnats föga beaktande, synes mig påkalla
ökad uppmärksamhet från såväl näringslivets som arbetsmarknadsparternas
och statsmakternas sida.

Jag vill i det följande beröra de åtgärder, som vidtagits i syfte att i görligaste
mån tillföra arbetsmarknaden våra arbetskraftsreserver. Nyetableringen
av företag har i hög grad ökat konkurrensen om den tillgängliga arbetskraften
I syfte att åstadkomma en ur olika synpunkter bättre spridning och
en för vissa områden eftersträvansvärd ökad differentiering av näringslivet
har arbetsmarknadskommissionen i samarbete med industriens produktionsråd
genom upplysnings- och rådgivningsverksamhet sökt påverka lokaliseringen
av planerade nya eller utvidgning av redan existerande företag. Denna
verksamhet har särskilt tagit sikte på sådana företag, som uppgivit sig skola
sysselsätta kvinnlig och äldre manlig arbetskraft. Ur denna synpunkt ha
framför allt vissa orter i Norrland ifrågakommit för förläggning av företag,
som utan denna medverkan från kommissionens och produktionsrådets sida
sannolikt skulle ha kommit att etableras på platser, där stora och måhända
oöverkomliga svårigheter skulle ha mött att anskatfa erforderlig arbetskraft.
Denna verksamhet befinner sig alltjämt på försöksstadiet, men synes
mig kunna få stor betydelse sedan härmed sammanhängande spörsmål blivit

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

föremål för utredning av de av statsrådet Ericsson tillkallade sakkunniga rörande
näringslivets lokalisering.

Vad särskilt angår bristen på arbetskraft inom jordbruket ha från arbetsmarknadsorganens
sida olika utvägar prövats för att kunna tillgodose de
särskilda behov, som göra sig gällande under skördesäsongen och betkampanjen.
Sålunda ha på arbetsmarknadsorganens initiativ och genom dessas
direkta medverkan propagandakampanjer genomförts för att intressera skolungdom,
semesterfirare, militär och andra att deltaga i jordbruksarbete Praktikläger,
kollektivhushåll och barndaghem ha försöksvis i begränsad utsträckning
anordnats och i viss mån underlättat denna förmedling av arbetskraft
till jordbruket samtidigt som man härigenom gjort det möjligt för lanthushållens
kvinnor att i ökad omfattning deltaga i utearbetet. Genom svar på
framförda interpellationer härom har riksdagen informerats rörande omfattningen
och resultatet av dessa åtgärder. Något därutöver har jag i detta sammanhang
icke att tillägga.

De anspråk på arbetskraft för skogsavverkning, som voro så förhärskande
under kriget, existera alltjämt. Så länge icke importen av fossila bränslen är
tillräcklig för en återgång till förkrigstidens förhållanden i fråga om vår bränsleförsörjning
eller kompensation för bristen på kol, ved och koks kan erhållas
genom övergång i ökad omfattning till oljeeldning, kommer detta svårbemästrade
arbetskraftsproblem att bestå. Även i år har kommissionen — genom
beslut den 21 februari 1947 — bemyndigats utbetala arbetspremier och ortstillägg
till arbetskraft som svsselsättes i vedavverkning under senare delen
av budgetåret.

I anledning av den försämring av arbetskraftssituationen vid vissa järnbruk,
vilken uppstod under sommaren och hösten 1946, erhöll kommissionen bemyndigande
bland annat att till sadana personer, som antogo arbete inom
detta fack, utbetala resebidrag. Samtidigt intensifierades förmedlingsverksamheten
till detta arbetsområde. Då det emellertid visade sig, att bristen på
bostäder ofta utgjorde ett hinder för anställande av ytterligare arbetskraft,
har statens byggnadslånebvrå anmodats ägna jämbruksorternas bostadsfråga
särskild uppmärksamhet.

I den aktuella arbetskraftsdiskussionen har ofta och med rätta framhållits,
att särskilda mått och steg äro nödvändiga för att tillföra näringslivet den
arbetskraftsreserv, som representeras dels av de partiellt arbetsföra och dels
av de, enligt vedertaget språkbruk, icke yrkesverksamma kvinnorna.

De partiellt arbetsföras problem är fortfarande föremal för utredning av
särskilda sakkunniga. Olika förslag ha redan avgivits, och arbetsmarknadskommissionen
har erhållit i uppdrag att i anslutning till vissa av dem vidtaga
åtgärder i den omfattning, som befinnes lämplig och erforderlig. Samtidigt
härmed har arbetsmarknadsmyndigheterna fortlöpande prövat olika utvägar
att intensifiera omskolningen av och arbetsförmedlingen för denna kategori.
Som exempel härpå kan nämnas att arbetsmarknadskommissionen gjort
framställning om bemyndigande att disponera medel för att från Norrland
överföra ett sjuttiofemtal partiellt arbetsföra för utbildning inom och anställning
på försök vid vissa företag i mellansverige.

Kung!. Maj:ts proposition nr 286.

Beträffande de icke yrkesverksamma kvinnorna torde denna reserv i stort
sett vara begränsad till sådana husmödrar, som icke äro helt tagna i anspråk
av omvårdnaden om barnen och hemmets skötsel. Genom sådana åtgärder,
som underlätta hushållsarbetet och genom vilka barnen beredas nödig tillsyn
och fostran under mödrarnas frånvaro, kunna emellertid även gifta
kvinnor i barnfamiljer utan hemhjälp tänkas vara intresserade av att åtaga
sig förvärvsarbete utanför hemmet.

För att utröna i vilken omfattning de icke yrkesverksamma kvinnorna samt
de partiellt arbetsföra skulle kunna tillföra näringslivet ny arbetskraft, har
arbetsmarknadskommissionen verkställt vissa undersökningar.

Särskilt intresse tilldrar sig den av länsarbetsnämnden i Västmanlands län
företagna undersökningen avseende bland annat de icke yrkesverksamma
kvinnorna inom Västerås stad. Av denna undersökning framgick, att av de
5 905 uppgiftslämnarna 36 °/o redan voro sysselsatta med något slag av arbete
samt att 43 °/o ansågo sig vara förhindrade eller icke önskade reflektera
på något arbetserbjudande. De återstående eller 21 °/o förklarade sig villiga
att åtaga sig förvärvsarbete, dock med bestämda reservationer avseende arbetets
förläggning inom och utom hemmet, arbetstiden, arbetets art etc. De
gifta kvinnor, som hade barn, ställde i regel anspråk på åtgäx-der för barnens
omhändertagande och omvårdnad under mödrarnas frånvaro. Vidare
anfördes önskemål om anordnande av centralkök och vissa andra arrangemang
för underlättande av deras hushållsarbete.

Det visar sig, att här nämnda åtgärder i många fall ställa sig så kostsamma
för både den enskilde och det allmänna samt att skillnaden mellan det
antal husmödrar, som härigenom kan frigöras för arbete på den öppna
marknaden, och den arbetskraft, som behövs för att sköta daghemmen, lekstugorna,
centralköken etc., blir så ringa, att den arbetsmarknadsmässiga
effekten knappast kan anses motsvara kostnaderna.

Med det anförda har jag icke velat säga att man icke från det allmännas
sida skall lämna sin medverkan till en utvidgning av den halvöppna barnavården,
varom utredning verkställes av särskilda sakkunniga. Jag har emellertid
ansett det angeläget framhålla att man härigenom ur arbetsmarknadssynpunkt
icke alltid kan nå de resultat man åsyftar. Därtill kommer att
många arbetarefamiljer anse att hustrun bör ägna sig åt hemmets sysslor
såvida (ivriga familjemedlemmars inkomster göra detta möjligt. I vissa individuella
fall innebär detta att hustrun upphör med förvärvsarbetet när exempelvis
mannens löneförmåner förbättrats så betydligt att bådas löner icke
längre äro oundgängligen nödvändiga för familjens existens. Jag kan ur allmänna
familjesociala synpunkter icke anse detta anmärkningsvärt. Intressanta
och för den framtida verksamheten betydelsefulla erfarenheter ha vunnits
av de försök med deltidsarbete, som prövats vid vissa företag, och som
tala för att denna sysselsättningsform rätt tillämpad erbjuder så många fördelar,
afl den bör prövas i större omfattning än vad som hittills skett. Inom
arbetsmarknadskommissionen har på socialdepartementets anmodan en inventering
och kartläggning av de viktigaste härmed sammanhängande spörs -

Kungi. Maj:ts proposition nr 286.

målen företagits. Det är min avsikt att uppdraga åt arbetsmarknadsmyndigheterna
att på grundval av denna utredning vidtaga de åtgärder, som kunna
vara välbetänkta och möjliga att praktiskt genomföra i syfte att tillföra näringslivet
den kvinnliga arbetskraft, som härigenom kan bli disponibel.

Sammanfattningsvis skulle jag på denna punkt vilja framhålla, att då det
gäller att för näringslivet nyttiggöra de arbetskraftsreserver, som representeras
av de icke yrkesverksamma kvinnorna och de partiellt arbetsföra, måste
det mera bli fråga om åtgärder avpassade efter vissa konkreta förhållanden,
än om lösningar i stort efter generella program och riktlinjer. Arbetsmarknadsorganen
måste vara utrustade med härför erforderliga organisatoriska
och personella resurser. Jag vill i detta sammanhang uttala, att de erfarenheter,
som hittills vunnits, tyda på att man i den offentliga diskussionen å
ena sidan sannolikt överskattat storleken av ifrågavarande arbetskraftsreserver
och å andra sidan icke tillräckligt beaktat de svårigheter, som möta att
inordna dessa grupper i vårt arbetsliv.

I fjolårets arbetsmarknadsproposition anmäldes att frågan om att tillföra
landet aibetskiaft utifrån var aktuell och borde bli föremål för närmare
övervägande. Sedan dess har jag erhållit bemyndigande att tillkalla särskilda
sakkunniga för att som en beredning inom socialdepartementet biträda vid
handläggningen av hithörande frågor. Beredningen hav prövat möjligheterna
för en organiserad invandring från olika länder. Hittills har genom medverkan
från beredningens sida och i samråd med arbetsmarknadens partsorganisationer
förhandlingarna med Italien slutförts rörande överförande hit av
500 verkstadsarbetare. Avtal härom har med Kungl. Maj:ts bemyndigande
träffats mellan statens arbetsmarknadskommission och vederbörande italienska
myndigheter. Resultatet av detta försök bör få bli bestämmande för
i vilken takt och omfattning denna verksamhet kan och bör fortsätta. Framställningar
ha gjorts om att tå inleda förhandlingar med vederbörande allierade
myndigheter angående möjligheterna att till vårt land överföra sudettyska
arbetare samt med den ungerska regeringen om sysselsättning i Sverige
av ungerska lantarbetare. Medgivande har vidare lämnats polska yrkesarbetare
att till ett antal av högst 500 erhålla inrese- och arbetstillstånd i
den mån anställningar kunna beredas dem genom den offentliga arbetsförmedlingen.

Genom en viss uppmjukning av bestämmelserna för beviljande av inresetillstånd
för sådana utlänningar, som icke kunna erhålla visering för återresa
till emigrationslandet, ha ökade möjligheter givits att genom en individuell
immigration tillföra vårt land utländsk arbetskraft. Av de i runt tal
95 000 utlänningar, som för närvarande uppehålla sig i vårt land, äro omkring
60 000 registrerade som sysselsatta inom olika yrkesområden.

Jag vill slutligen fästa uppmärksamheten på den ökning av antalet olycksfall
i arbete, som noterats under de senaste åren och som innebär en kännbar
förlust av arbetskraft särskilt inom industrien. Detta förhållande har av
mig närmare berörts i propositionen nr 262 till årets riksdag, i vilken medel
begärts för en ökad utbildnings- och upplysningsverksamhet i syfte att intensifiera
säkerhetstjänsten på arbetsplatserna.

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

Anställningsförhållandena för arkivarbetare m. fl.

Förslag jämte yttranden häröver.

Den 15 februari 1946 uppdrog Kungl. Maj:t åt statens arbetsmarknadskommission
att verkställa en översyn av organisationen och utformningen av de
s. k. arkivarbetena jämte därmed sammanhängande spörsmål samt att till
Kungl. Maj:t inkomma med de förslag, vilka kunde föranledas av utredningen.

Inom kommissionen har utredningen uppdragits åt särskilda sakkunniga.1

På förslag av kommissionen och de sakkunniga har från och med den 1
juli 1946 viss provisorisk löneförbättring medgivits för arkivarbetare och härmed
likställda (prop. nr 293/1946, s. 31—35; riksdagens skriv, nr 451/1946).

De sakkunniga ha den 20 januari 1947 till arbetsmarknadskommissionen
avgivit definitivt förslag i ämnet. Detta förslag avser dels personer i statligt
eller statskommunalt arkivarbete, dels personer som beredas s. k. musikerhjälp.

Till en början behandla de sakkunniga arkivarbetssystemet för
svenska medborgare och upplyser härvid, att de statliga arkivarbetena
sedan sin tillkomst haft den omfattning som framgår av följande tabell.

Å r	Medeltal	Å r	Medeltal	Å ^	Medeltal
	sysselsatta		sysselsatta		sysselsatta
1934 ....	...... 224	1938 ....	...... 105	1942 ....	...... 270
1935 ....	...... 227	1939 ....	...... 117	1943 ....	...... 209
1936 ....	...... 109	1940 ....	...... 131	1944 ....	...... 267
1937 ....	...... 84	194L ....	...... 233	1945 ....	...... 296
				1946 ....	...... 278

Statskommunala arkivarbeten ha, fortsätta de sakkunniga, bedrivits i mycket
liten omfattning. Medelantalet i dylika arbeten sysselsatta var 14 år 1941,
76 år 1942, 53 år 1943, 75 år 1944, 85 år 1945 samt 73 år 1946.

De för arkivarbetena gällande bestämmelserna äro i huvudsak av följande
innehåll.

Arbetslös som fyllt 40 år och som önskar ifrågakomma till arkivarbete
skall vara anmäld dels såsom hjälpsökande vid arbetslöshetsnämnd, dels såsom
arbetssökande vid arbetsförmedling. Ansökningen skall ingivas till arbetslöshetsnämnden,
som med eget yttrande vidarebefordrar densamma till
arbetsmarknadskommissionen. Beslut om hänvisning till arkivarbete meddelas
av kommissionen.

Person, bosatt å ort med knapphet å arkivarbetsobjekt, kan givas interlokal
arbetshänvisning. Sådan anvisning bör förekomma endast beträffande
icke-familjeförsörjare och personer under 55 år.

Hänvisning till en och samma arbetsplats bör ske endast tre gånger i följd,
såvida vederbörande icke fyllt 55 år. Efter en sysselsättningsperiod omfattande
högst 6 månader skall arbetstagaren, därest han ej fyllt 55 år, entledigas
(skiftas) från arbetet. Vakansperioden (liden mellan skiftning och nyhänvisning)
får icke understiga en månad för familjeförsörjare och två för
icke-familjeförsörjare.

1 De sakkunniga ha varit ordföranden i arbetsmarknadskommissionen K. J. Olsson, tillika ordförande,
samt riksdagsmännen H. Allard och P.-Hj. Fagerholm.

Bihang till riksdagens protokoll 1 samt. Nr 2SG.

Kungl. Maj-.ts proposition nr 286.

Fr. o. m. den 1 juli 1946 utgå lönerna med följande belopp:

Orts-	Veckolön	Orts-	Veckolön
grupp	kronor	grupp	kronor
A.............		F............	............ 65:15
B.............	........... 54:95	G............	............ 70:45
C.............	........... 57:40	H.............	............ 76:40
D.............	........... 58:50	I.............
E.............	........... 61:30

Till lokalt hänvisad person, som på grund av sjukdom är frånvarande från
arbetet, utgår halv lön under högst åtta söckendagar av samma sysselsättningsperiod
om sex månader. Till interlokalt hänvisad utgår vid sjukdom 2/s
lön under högst 14 dagar av samma sysselsättningsperiod om sex månader.
Den sistnämnda kategorien kan av statsmedel erhålla ersättning för läkarvård,
medicin och sjukhusvård.

Arbetsledighet med bibehållen lön kan medgivas med en dag för varje kalendermånad,
under vilken arkivarbetaren utfört arbete under minst 16 dagar.

De sakkunniga erinra om att syftet med arkivarbetena varit att bereda
vederbörande hjälpsökande tillfällig sysselsättning i avvaktan på anställning
i öppna marknaden. Efter hand hade emellertid arkivarbetet för många blivit
en mer eller mindre fast sysselsättningsform.

De sakkunniga finna, att arkivarbetets karaktär av rent tillfällig hjälp
måste understrykas. Såsom hittills borde bestämmelserna för denna hjälpform
utformas med sikte på, att dylikt arbete anvisades först sedan vederbörande
arbetsmarknadsorgan konstaterat, att möjlighet saknades att bereda
den hjälpsökande arbete i öppna marknaden. Då den i arkivarbete sysselsatte
räknades som aktuell arbetssökande, skulle såväl arbetsförmedlingen
som arbetslöshetsnämnden även under pågående arkivarbete undersöka möjligheterna
för vederbörandes placering i öppna marknaden.

Med hänsyn till det anförda föreslå de sakkunniga, att skiftningsregeln
icke blott bibehålies utan även utsträckes att i princip gälla för alla i arkivarbete
sysselsatta personer, dock att den centrala myndigheten gives rätt att
medgiva undantag från skiftning för personer, som fyllt 55 år, då skäl härtill
föreligga.

Vad angår lönesättningen föreslå de sakkunniga en uppdelning av arkivarbetena
i dels A-arbeten, avseende mera kvalificerade arbetsuppgifter, dels
B-arbeten, avseende mindre kvalificerade. Enligt de sakkunnigas mening
bör lönen vid A-arbete fastställas till 375 kronor per månad om 30 dagar
för ort tillhörande ortsgrupp I samt till 345 kronor per månad för Barbeten
för samma tid och ortsgrupp. Fördelningen och klassificeringen såväl
av arbetsuppgifterna som det hjälpsökande klientelet på de olika kvalifikationsgrupperna,
bör, enligt de sakkunniga, verkställas av vederbörande
centrala myndighet.

Utöver nämnda löneförmåner skall, enligt sakkunnigförslaget, till arkivarbetare
med försörjningsplikt mot barn under 16 år utgå familjetillägg
med 30 kronor för månad och till interlokalt hänvisad arkivarbetare ortstillägg
efter i huvudsak samma grunder som gälla för beredskapsarbetare.

Kungl. Maj ds proposition nr 286.

De sakkunniga föreslå vidare enhetliga bestämmelser i fråga om sjukavlöning
för lokalt och interlokalt hänvisade arkivarbetare. Sjukavlöningen
skulle utgå med 2/s av lönen under 14 dagar för en sysselsättningsperiod
av sex månader, dock att det centrala arbetsmarknadsorganet skulle få medgiva
sjukavlöning under längre tid, om särskilda skäl förelåge. I fråga om
ersättning för läkar- och sjukvård syntes det motiverat, att dylik ersättning
liksom hittills utginge till interlokalt hänvisad.

Bestämmelserna om arbetsledighet föreslå de sakkunniga skola bibehållas
oförändrade.

Vad slutligen angår administrationen av arkivarbetena uttala de sakkunniga,
att den centralisering som genomfördes år 1940 visat sig nödvändig för
en sanering av verksamheten och genomförandet av enhetlighet och ordning
i systemet. Sedan verksamheten numera under en följd av år uppbyggts
efter mera fasta och enhetliga bestämmelser, ifrågasätta de sakkunniga,
huruvida ej en viss decentralisering kan ske. Vid en decentraliserad organisation
skulle kommissionen utfärda reglementariska föreskrifter för arbetenas
bedrivande. Arbetsledare och arbetslöshetsnämnder skulle erhålla befogenhet
att avgöra detaljärenden.

De sakkunniga övergå härefter till frågan om arkivarbeten för
flyktingar och anföra beträffande frågans hittillsvarande utveckling följande.

Efter den stora tillströmningen av flyktingar på hösten 1943 medgav kommissionen,
som dittills endast anvisat flyktingar med utomordentliga kvalifikationer
— vetenskapliga forskare och akademiker — till arkivarbete, att
även andra flyktingar än akademiker skulle, om de vore väl kvalificerade,
få sysselsättas i arkivarbete. Dessas sysselsättande skulle dock ej få inkräkta
på det svenska klientelets möjligheter. Arkivarbeten för flyktingar ha uppdelats
i två grupper efter arten av arbetsuppgifterna, nämligen dels arkiv(assistent)
arbeten för vetenskapliga forskare och likställda, dels vanliga
arkivarbeten, avsedda för andra än vetenskapligt kvalificerade.

Antalet i vanligt arkivarbete sysselsatta flyktingar uppgick den 31 oktober
1945 till 1 170 och vid motsvarande tidpunkt 1946 till 511.

De flyktingar, som för närvarande äro sysselsatta i arkiv (assistent) arbete,
kunna uppdelas i följande grupper:

1) vetenskapsmän (professorer, docenter etc.),

2) äldre akademiker (ämbetsmän, domare etc.),

3) yngre akademiker (yrken som under grupp 2),

4) icke akademiker men med fackutbildning (officerare etc.).

Antalet i arkivarbete sysselsatta flyktingar tillhörande dessa grupper uppgår
till 65.

De sakkunniga föreslå, att för de flyktingar som sysselsättas i vanligt arkivarbete
eljest gällande bestämmelser för arkivarbete skola tillämpas.

De flyktingar däremot som tillhöra någon av berörda fyra grupper böra
enligt de sakkunnigas mening erhålla mera stadigvarande anställning hos
vetenskapliga institutioner i en form, som icke har hjälpkaraktär. Lämpligast
vore om assistentanställning kunde beredas dem. De sakkunniga finna, att

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

lönebeloppet bör fastställas till 550 kronor för månad och att assistentförordnandet
bör begränsas till ett år eller ett visst antal år.

Vad slutligen angår musikerhjälpen ha de sakkunniga upplyst, att
denna hjälpform tillkom 1942 och hittills haft följande omfattning.

perio(j Antal sysselsatta

musiker

1942/43 ........................................ 85

1943/44 ........................................ 86

1944/45 ........................................ 95

1945/46 ........................................ 115

De sakkunniga anföra vidare, att musikerhjälpen omfattar en sammanhängande
period av i regel högst sju månader, företrädesvis förlagd till tiden
oktober—maj. Sysselsättningstiden per år vore alltså i allmänhet betydligt
kortare än för arkivarbetama. Varje musikers huvudsakliga arbetsuppgifter
bestämdes av arbetsmarknadskommissionen.

De sakkunniga föreslå, att hänvisningsperioden för musiker förlänges från
sju till åtta månader och att i övrigt för musikerhjälpen skola tillämpas de
för arkivarbetena förordade bestämmelserna.

Över sakkunnigförslaget har arbetsmarknadskommissionen inhämtat yttrande
från socialstyrelsen, tjänstemännens centralorganisation, naturhistoriska
riksmuseet, riksarkivet, krigsarkivet, kungl. biblioteket, Göteborgs stadsbibliotek,
nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet, slaviska
seminariet vid Lunds universitet, svenska musikerförbundet, Stockholms
stads arbetslöshetsnämnd och Göteborgs arbetslöshetsnämnd.

Flertalet myndigheter och institutioner har i princip biträtt de sakkunnigas
förslag. På vissa punkter ha emellertid erinringar anmälts. Sålunda ha krigsarkivet,
kungl. biblioteket och Göteborgs stadsbibliotek påtalat svårigheten
att på en och samma arbetsplats införa en differentierad lönesättning för
arkivarbetare. Vidare ha naturhistoriska riksmuseet, Göteborgs stadsbibliotek,
slaviska seminariet vid Lunds universitet och Göteborgs arbetslöshetsnämnd
ställt sig tveksamma till en decentralisering av flyk ting vården. Hänvisningsförfarandet
bör, anföra de, liksom hittills handhavas av en central
myndighet.

Arbetsmarknadskommissionen har med egna utlåtanden den 6 och 14 mars
1947 överlämnat sakkunnigförslaget jämte häröver avgivna yttranden till
Kungl. Maj :t. Kommissionen har härvid tillstyrkt de sakkunnigas förslag. Beträffande
av byråchefen G. H. Nordström anmäld avvikande mening i vissa
avseenden torde hänvisning få ske till handlingarna.

Slutligen ha efter remiss från socialdepartementet yttranden över förslaget
avgivits av statskontoret och kanslern för rikets universitet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

Statskontoret anför härvid följande.

Statskontoret ifrågasätter, huruvida skäl kunna anses föreligga till en höjning
av de löner, som nu utgå till aidrivarbetare och musikerhjälpta. Dessa
löneförmåner äro av sådan storleksordning, att de i vissa fall överstiga de
förmåner, som ifrågavarande personer haft eller kunna förväntas få i öppna
marknaden. Ett dylikt förhållande motverkar naturligtvis vederbörande
klientels inpassning i det normala förvärvslivet och kan särskilt i nuvarande
bristläge på arbetsmarknaden icke vara önskvärt. Med hänsyn till den ökning
av arbetseffekten, som en uppdelning av arkivarbeten i A- och B-arbete
väntas medföra, vill statskontoret icke motsätta sig det framlagda förslaget.
Ämbetsverket, som intet har att invända emot att ortstillägg utgår till interlokalt
hänvisade, kan däremot ej tillstyrka, att ett särskilt familjetillägg tillerkännes
familjeförsörjare med minderåriga barn. I nuvarande arbetsmarknadsläge
och med de sociala reformer, som tillkomma eller nu äro under
övervägande för särskilt mindre bemedlade familjer med barn, anser statskontoret
att en höjning av utgående arkivarbetarlön med hänsyn till försörjningsbördan
icke bör förekomma.

Statskontoret förordar förslaget, att flyktingar beträffande arkivarbete likställas
med svenskar. Någon särskild anställningsform bör emellertid icke
tillskapas för utlänningar, som utföra mera kvalificerade i regel vetenskapliga
arbeten. Dessa synas i första hand böra konkurrera med svenska medborgare
på samma sätt, som står andra utlänningar till buds om de platser,
som kunna finnas lediga vid vetenskapliga institutioner.

Kanslern för rikets universitet tillstyrker, att de forskare med kvalificerad
kompetens som äro sysselsatta vid statligt eller statskommunalt arkiv(assistent)arbete
tillerkännes en förmånligare ställning än hittills. Såsom övre
åldersgräns för de anställda bör sättas 65 år och som undre åldersgräns
30 år. Den individuella anställningstiden bör begränsas till att omfatta tiden
1 juli 1947—30 juni 1948. Kanslersämbetet, som ansluter sig till de sakkunnigas
löneförslag, ifrågasätter, om ej lönen, för dem som anställas på annan
ort än Stockholm, Uppsala, Malmö och Lund, bör utgå med något lägre
belopp.

Föredraganden.

De sakkunniga, som haft att utreda frågan om organisationen och utformningen
av de s. k. arkivarbetena och den härmed i olika avseenden jämställda
musikerhjälpen, ha förutsatt, att dessa hjälpformer i fortsättningen
skola bibehålla sin plats i systemet av åtgärder i arbetslöshetsbekämpande
syfte. Arkivarbetena och musikerhjälpen skulle alltså även framgent vara
att betrakta som en form av socialhjälp, som borde beredas vederbörande
i avvaktan på sysselsättning i öppna marknaden.

Erfarenheten visar, att de personer som sysselsättas inom arkivarbete och
musikerhjälp av en eller annan orsak äro svårplacerade på öppna marknaden.
Även om på senare tid med dess alltmer accentuerade brist på arbetskraft
antalet arkivarbetare, både svenska och utländska, kraftigt nedgått,
sysselsättas dock alltjämt över 800 personer inom denna hjälpform, därav
cirka 400 svenskar. I likhet med de sakkunniga är jag av den uppfattningen,
att den offentliga arbetsförmedlingen såväl innan hänvisning sker till arkiv -

Kungi. Maj:ts proposition nr 286.

arbete som under pågående sådant arbete oavlåtligt skall ha uppmärksamheten
riktad på möjligheterna att placera vederbörande på öppna marknaden.

De sakkunnigas av arbetsmarknadskommissionen förordade förslag avser
i första hand en förbättring av lönen vid arkivarbete. Denna är för närvarande
dyrortsgraderad och utgår i högsta dyrort med cirka 340 kronor i månaden.
De sakkunniga föreslå, att arbetsobjekten vid arkivarbetena skola
indelas i två klasser, A-arbeten och B-arbeten, beroende på arbetsuppgifternas
större eller mindre svårighetsgrad och att lönen skall bestämmas enligt endera
av två dyrortsgraderade löneskalor, som ansluta sig tih denna klassindelning.
I högsta dyrort skulle månadslönen uppgå till 375 kronor vid A-arbete och
till 345 kronor vid B-arbete. Såväl ur principiell synpunkt som med hänsyn
till de betydande praktiska svårigheter en rättvis klassindelning av olika
arbetsuppgifter erbjuder anser jag mig icke kunna biträda sakkunnigförslaget
i denna del. En viss höjning av arkivarbetslönen synes emellertid rimlig.
Jag förordar, att lönen i högsta dyrort bestämmes till 360 kronor för
månad. Lönen synes även i fortsättningen böra i viss mån differentieras efter
dyrort. Dock anser jag, att spännvidden mellan lönerna på olika orter bör
kraftigt minskas. Jag föreslår sålunda med utgångspunkt från en månadslön
av 360 kronor i högsta dyrort — nr 5 i den statliga dyrortsskala som skall
tillämpas från och med den 1 juli 1947 — att månadslönen i ortsgruppema
4—1 bestämmes tih respektive 350, 340, 330 och 320 kronor.

De sakkunnigas förslag att familjetillägg skall utgå till vissa arkivarbetare
kan jag icke biträda.

Beträffande beredskapsarbetare ha statsmakterna år 1946 (prop. nr 293,
s. 30; riksdagens skriv, nr 451) beslutat, att vid hänvisning utom hemorten
ett särskilt ortstillägg av högst 75 kronor för månad skall kunna utgå enligt
bestämmande av det centrala arbetsmarknadsorganet. I likhet med de sakkunniga
är jag av den uppfattningen att även till arkivarbete utom hemorten
hänvisad person skall kunna erhålla sådant ortstillägg. Härvid torde de för
beredskapsarbetare gällande bestämmelserna böra få motsvarande tillämpning.
Vid bifall till förslaget om ortstillägg torde nu tillämpat förfarande, att
interlokalt hänvisad arkivarbetare som är familjeförsörjare får uppbära den
för hans hemort fastställda lönen, därest denna överstiger den på arbetsorten
gällande, böra upphöra.

Jag vill icke motsätta mig förslaget, att rätten till sjuklön skall för lokalt
hänvisad arkivarbetare utvidgas till överensstämmelse med vad nu gäller för
en interlokalt hänvisad och sålunda omfatta två tredjedelar av lönen under 14
dagar av en sexmånadersperiod.

Vad härefter angår bestämmelserna om avbrott i arbetet, s. k. skiftning,
vill jag erinra, att dessa ha till syfte att förmå arkivarbetarna att söka och
mottaga arbete på öppna marknaden. Nuvarande skiftningsbestämmelser innebära,
att avbrott i arkivarbete skall ske beträffande familjeförsörjare under
xninst en månad och beträffande annan under minst två månader efter en
arkivarbetsperiod av sex månader. Personer över 55 år äro emellertid be -

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

friade från skiftning. Enligt min mening tala övervägande skäl för att nuvarande
skiftningsbestämmelser bibehållas. Emellertid bör det centrala arbetsmarknadsorganet
när särskilda skäl föreligga — exempelvis i sådant fall att
arkivarbetare är sysselsatt med forskningsarbete eller det är uppenbart att
han icke kan placeras på öppna marknaden — ha möjlighet att medgiva
befrielse från skiftning.

De sakkunnigas förslag att arkivarbetenas administration skall decentraliseras
föranleder intet annat uttalande från min sida än att decentralisering
bör genomföras i den omfattning detta kan befinnas praktiskt möjligt och
lämpligt. På det centrala arbetsmarknadsorganet bör ankomma att överväga
frågan och vidtaga härav föranledda åtgärder.

I princip torde svenska medborgare och flyktingar böra likställas i fråga
om hänvisning till och anställningsförhållanden vid arkivarbete. Emellertid
påkallar en viss grupp av flyktingar särskild uppmärksamhet. Ett mindre antal
flyktingar besitter nämligen kompetens för kvalificerat forskningsarbete
och har i vissa vetenskapliga institutioner sysselsatts med dylikt. Emellertid
ha dessa flyktingar i regel, på grund av att institutionerna saknat medel för
deras avlönande, måst knytas till institutionerna såsom arkivarbetare. Jag
ansluter mig till de sakkunnigas uppfattning att ifrågavarande flyktingar
böra med hänsyn till värdet och betydelsen av det arbete de utföra erhålla
en ekonomiskt förmånligare ställning än den som de för närvarande inneha.
Detta synes i första hand böra möjliggöras genom att medel för ändamålet
anvisas på vederbörande institutions stat. För nästa budgetar förordar jag
emellertid, att vid sidan av arkivarbetssystemet på försök ett mindre antal
stipendier — jag räknar härvid med 35 å 40 — ettvart å 550 kronor för månad
av Kungl. Maj:t ställas till förfogande från anslaget till arbetsmarknadsreglerande
åtgärder för framstående vetenskapsmän bland flyktingarna,
vilka sysselsättas med forskningsarbete vid vetenskapliga institutioner. Det
torde få ankomma på det centrala arbetsmarknadsorganet att på förslag av
universitetskanslern utvälja dessa stipendiater.

Vad slutligen angår musikerhjälpen biträder jag sakkunnigförslaget att den
maximala sysselsättningsperioden utökas från sju till åtta månader per år
och att i övrigt bestämmelserna för arkivarbeten erhålla motsvarande tilllämpning.

Innan Kungl. Maj:t fattar beslut i förevarande frågor, torde riksdagen böra
beredas tillfälle yttra sig över desamma.

Särskilda frågor.

Maximibeloppen för kontantunderstöd enligt lijälpkungöreisen och
dyrortsgraderingen av dessa understöd.

Föredraganden.

Kontantunderstödsverksamheten enligt kungörelsen den 30 juni 1934 (nr
434) angående statlig och statsunderstödd hjälpverksamhet vid arbetslöshet
omfattar dels dagunderstöd, dels hyreshjälp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

Dagunderstödet är dyrortsgraderat i enlighet med dyrortsgrupperingen i
1935 års folkpensioneringslag och utgår sedan mars 1944 med de maximibelopp
som framgå av följande uppställning:

Ortsgrupp	Ensam- stående	Makar	Varje barn 1—3 4-6
I ............		4: —	barnet 0: 85	barnet 0: 80
It ............		4: 25	1:05	0:80
III ............		4: 50	1:25	0: 80

För makar med tre barn utgår alltså dagunderstödet med högst respektive
6: 55, 7: 40 och 8: 25 kronor i de tre ortsgruppema samt för makar med
sex barn med högst respektive 8: 95, 9: 80 och 10: 65 kronor.

Såväl dagunderstöd som understöd från arbetslöshetskassa kan i särskilda
fall kombineras med hyreshjälp. Även denna är graderad enligt dyrortsgrupperingen
i 1935 års folkpensioneringslag och har intill i det följande omförmält
beslut den 9 maj 1947 utgått med följande maximibelopp för månad i
de olika ortsgruppema, nämligen 40, 60 och 90 kronor för familjeförsörjare
samt 20, 30 och 45 kronor för ensamstående.

I skrivelse den 25 april 1946 har arbetsmarknadskommissionen hemställt
om höjning av maximibeloppen för kontantunderstöden. Framställningen har
varit föremal för remissbehandling. I anledning av denna framställning ävensom
en av arbetsmarknadskommissionen sedermera till Kungl. Maj:t överlämnad
framställning av arbetslöshetsnämnden i Göteborg har Kungl. Maj:t genom
beslut den 9 maj 1947 bemyndigat kommissionen att från och med den
1 juli 1947 fastställa maximibeloppen för hyreshjälp i Stockholm till 120
kronor för familjeförsörjare och 60 kronor för ensamstående samt i Göteborg
till respektive 100 och 50 kronor. Härutöver ha arbetsmarknadskommissionens
ifrågavarande framställningar icke föranlett någon höjning av arbetslöshetsunderstödens
storlek. Kommissionen har emellertid erhållit uppdrag
att i samrad med socialstyrelsen verkställa en allmän översyn av gällande
grunder för kontantunderstödens beräknande i syfte att åstadkomma
en lämplig anpassning mellan de erkända arbetslöshetskassornas och arbetslöshetsnämndernas
understödsverksamhet ävensom mellan dessa båda hjälpformer
och övriga socialhjälpsformer, i samband varmed jämväl frågan om
bibehållande av kontantunderstödens dyrortsgradering borde upptagas till
prövning. Resultatet av denna översyn kan emellertid icke beräknas föreligga
å sådan tidpunkt, att frågan kan anmälas för årets riksdag.

Den dyrortsgradering som för närvarande förekommer beträffande kontantunderstödsverksamheten
synes böra bibehållas till dess ställning kan
tagas till resultatet av berörda allmänna översyn av gällande grunder för
kontantunderstödens beräknande m. m. Ortsgrupperingen bör enligt min mening
även efter den nya folkpensioneringslagens ikraftträdande tills vidare
bygga pa förhallandena den 31 december 1947. I överensstämmelse med vad
som under de senaste åren gällt i fråga om ortsgrupperingen enligt 1935 års
folkpensioneringslag synes Kungl. Maj :t böra äga möjlighet att vidtaga smärre
jämkningar i ortsgruppsindelningen.

Kurtgl. Maj:ts proposition nr 286.

Karenstid för kontantunderstöd enligt lijälpknngörelsen.

Framställning och yttrande häröver.

I skrivelse den 14 mars 1946 har statens arbetsmarknadskommission anfört
i huvudsak följande.

I det fall då medlem av erkänd arbetslöshetskassa uppburit daghjälp under
i kassans stadgar medgiven längsta tid eller såsom termen lyder blivit utförsäkrad
men fortfarande är i behov av understöd synes han på grund av för
statlig och statsunderstödd arbetslöshetshjälp gällande karensbeslämmelser
icke kunna erhålla dagunderstöd från arbetslöshetsnämnd, förrän föreskriven
karenstid av sex dagar förflutit efter det att hjälpansökan ingivits till nämnden.

Erkända arbetslöshetskassor, vilkas medlemmar under vintern ha begränsad
understödsrätt, ha särskilt intresse av denna fråga. Från deras sida har
framhållits, att den hjälpsökande kassamedlemmen varit underkastad karenstid
redan innan han erhöll daghjälp och att ytterligare karenstid ej borde
erfordras, om han sökte kontantunderstöd omedelbart sedan daghjälpen
upphört. Det anses vidare naturligt, att den som uppbär daghjälp ej söker
kontantunderstöd förrän han blivit utförsäkrad, eftersom han givetvis ständigt
väntar erhålla arbete inom sitt yrke.

I detta sammanhang kan anföras att föreskriven karenstid ej skall iakttagas
då hyreshjälp genom arbetslöshetsnämnd utgives till medlem av erkänd
arbetslöshetskassa. Såsom särskilt villkor för denna verksamhet, som infördes
genom beslut av 1941 års riksdag, gäller numera att den sökande vid
den tid, då hyreshjälp skall börja utgå, under de närmast dessförinnan förflutna
30 kalenderdagarna uppburit daghjälp för sammanlagt minst 18
dagar. I detta fall kan den som eljest fyller villkoren för erhållande av
arbetslöshetshjälp få kontantunderstöd i form av hyreshjälp från och med
dagen för avgivandet av ansökan om sådan hjälp. Han kan vidare omedelbart
överföras från daghjälp till dagunderstöd, när han blivit utförsäkrad,
eftersom han ingivit ansökan om arbetslöshetshjälp redan när hyresbidraget
beviljades och alltså kommit att uppbära daghjälp under karenstiden.

Kommissionen hemställer sålunda, att Kungl. Maj:t ville giva ifrågavarande
stadgande sådan ändrad lydelse, att utförsäkrad medlem av erkänd arbetslöshetskassa
vid behov skall kunna erhålla dagunderstöd omedelbart sedan
daghjälpen från kassan upphört utan att ny karenstid skall behöva iakttagas.

Socialstyrelsen har i yttrande över framställningen tillstyrkt densamma.

Föredraganden.

Enligt hjälpkungörelsen får dagunderstöd icke utbetalas till hjälpbehövande
arbetslös förrän sex dagar förflutit efter det att ansökan ingivits till
arhetslöshetsnämnden, s. k. karenstid. Därest vederbörande efter författningsenlig
karenstid av sex dagar kommit i åtnjutande av understöd från erkänd
arbetslöshetskassa och direkt från sådant understöd på grund av utförsäkring
måst övergå till kontantunderstöd enligt lijälpkungörelsen, synes utkrävande
av ny karenstid icke vara sakligt motiverat.

Jag förordar därför sådan ändring av bestämmelserna i lijälpkungörelsen,

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

att utförsäkrad kassamedlem vid behov skall kunna erhålla dagunderstöd
omedelbart sedan daghjälpen från kassan upphört att utgå, utan att ny karenstid
skall behöva iakttagas.

Modifierat kontrollsystem beträffande kontantunderstödsverksamlieten

vid en arbetsmarknadskris.

Sakkunnigförslaget.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade chefen för finansdepartementet
den 21 september 1943 särskilda sakkunniga för utredning av
frågor rörande arbetsförmedlingens framtida organisation. De sakkunniga,
som jämväl haft att utreda vissa under övergångstiden efter kriget aktuella
arbetsförmedlingsproblem, hava till Kungl. Maj:t den 27 mars 1946 inkommit
med redogörelse häröver samt avgivit förslag till modifierat kontrollsystem
vid arbetsförmedlingen.

Efter att inledningsvis ha berört den offentliga arbetsförmedlingens utveckling,
verksamhet och organisation övergå de sakkunniga till frågan om
arbetsförmedlingen och arbetslöshetskontrollen. De sakkunniga anföra härom
följande.

... Arbetsförmedlingen har vid sidan om uppgiften att medverka till att utJKa.
m.n® utbud och efterfrågan på arbete och arbetskraft alltsedan statsmedel
började bevdjas till understöd åt arbetslösa ålagts vissa kontrolluppgifter i
detta sammanhang. Varje person, som åtnjuter understöd från arbetslöshetsaa™dii1f,
rn!Iikälld arbetslöshetskassa, är sålunda jämlikt hjälpkungörelsen
(bbb 434/1934) respektive arbetslöshetskasseförordningen (SFS 264/1934)
skyldig att periodiskt anmäla sig hos organ för den offentliga arbetsförmedlingen.
Erfarenheterna från tidigare större arbetslöshetskriser ha givit vid
handen, att arbetsförmedlingen då ofta tvingats att ägna väsentlig del av
sitt intresse åt kontrolluppgiften pa bekostnad av de rent arbetsförmedlande
uppgifterna. Det synes därför påkallat, att sådana anordningar vidtagas,
som förhindra att arbetsförmedlingen — vid en omfattande arbetslöshetskris
— forlorar möjligheten att fullgöra sin centrala förmedlande uppgift.

Redan medlemskap i och förvärvad understödsrätt från erkänd arbetslöshetskassa
torde adagalägga, att arbetslös kassamedlem tillhör arbetsmarknaden.
Även om arbetslöshetsnämndernas klientel kan sägas, att de normalt
tillhöra de anställdas arbetsmarknad. Vederbörande skall för att kunna uppbära
understöd från ettdera av understödsorganen vara oförvållat arbetslös,
vara arbetsför och i övrigt oförhindrad att åtaga sig erbjudet arbete samt
vara anmäld som arbetssökande hos organ för offentlig arbetsförmedling.

Arbetslöshetshjälpt är alagd att göra vissa besök hos arbetsförmedlingen
(kontrollbesök). Hjälpkungörelsen och kassaförordningen uppvisa härutinnan
ganska markanta olikheter. Medan den första som ett oeftergivligt villkor
stadgar, att hjälpsökande måste göra minst ett besök per kalendervecka
hos arbetsförmedlingen, ger den sistnämnda tillsynsmyndigheten möjlighet
att meddela dispens från besök i vidare omfattning.

Erfarenheterna av det tillämpade dispensförfarandet ha varit så goda, att
de sakkunniga anse det önskvärt, dels att systemet användes även under en
arbetsmarknadskris, da tillgängliga arbetstillfällen på arbetsmarknaden äro

Kungl. Mcij:ts proposition nr 286.

få i förhållande till efterfrågan, dels att det tillämpas jämväl för hjälpsökande
anmälda hos arbetslöshetsnämnd.

Med dessa utgångspunkter ha de sakkunniga utarbetat ett förslag till modifierat
kontrollsystem. De sakkunniga anföra härom följande.

Under en arbetsmarknadskris bör huvudprincipen för kontrollverksamheten
vara en kombination av relativt glesa besök på arbetsförmedlingen med
självdeklaration av arbetslösheten för mellanperioderna. Det modifierade
kontrollsystemet innebär i första hand, att avkall göres på kravet på personlig
inställelse första arbetslösa dagen. Så snart arbetsförmedlingen eller arbetslöshetskassan
erhållit varsel om arbetsinställelse, tillställes genom arbetsgivarens,
arbetslöshetskassans eller arbetsförmedlingens försorg samtliga berörda
arbetare en anmälningsblankett, som i ifyllt skick bör giva en nagoilunda
klar bild av den arbetslöses kvalifikationer. Dessa blanketter skola
därefter så tidigt som möjligt överlämnas till arbetsförmedlingen, som därefter
har att bearbeta blanketterna och förskaffa sig kännedom om de arbetslösas
placeringsmöjligheter på arbetsmarknaden.

Sedan det första besöket hos arbetsförmedlingen och kassan (eller arbetslöshetsnämnden)
verkställts, åligger det den arbetslöse i fortsättningen att
»enom en kombination av personliga besök och självdeklaration angaende
innehaft arbete vidmakthålla rätten att från förmedlingen erhalla intyg om
sina arbetsförhållanden. Som regel torde det vara lämpligt att minska besökens
antal till ett varannan vecka. I vissa fall torde det vara tillräckligt
med ett obligatoriskt besök i månaden. ... ,

För sådana arbetslösa, som ej befinna sig i hemorten bora arbetsförmedlingens
kvittokort kunna insändas per post till kassan, liksom också utbetalningen
av understöd må ske på liknande sätt. ....

Kassamedlem eller hjälpsökande kan kallas till förmedlingen med angi
vande av att arbetserbjudande kan lämnas honom. Vid sådan kallelse är
arbetssökande skyldig inställa sig. Uraktlåtenhet kan medföra att vederbörande
under viss tid avstänges från daghjälp respektive understöd.

De av de arbetslösa till kassan avlämnade självdeklarationerna provas av
arbetsförmedlingen. Med hänsyn till att även kassans administration blir
hårt belastad vid en massarbetslöshet, ansågs det vid utarbetandet av det
preliminära förslaget lämpligt, att denna granskning skedde i efterhand. Bestämmelser
om kontrollsystemets utformning utfardas av socialstyrelsen och
arbetsmarknadskommissionen i samråd.

Sakkunnigförslaget har av de sakkunniga remitterats till samtliga länsarbetsnämnder
och arbetslöshetskassor samt till arbetslöshetsnämnderna i
Stockholm, Göteborg och Malmö. I allmänhet ha arbetslöshetskassorna
accepterat principen om självdeklaration av arbetslöshet och samtidigt framhållit,
att dessa lättnader i kontrollen icke komma att öka riskerna för missbruk’av
understödsrätten. Med erfarenhet från användandet av s. k. arsskifteskort
ha åtta kassor uttalat tvivel på sina medlemmars lormaga alt
själva verkställa självdeklarationen.

'' Länsarbetsnämnderna ha i allmänhet tillstyrkt förslaget om självdeklaration.
Det har även framhållits att denna utformning av kontrollen medgiver
arbetsförmedlingen att koncentrera sig på sina väsentliga uppgifter, d. v. s.

de arbetsförmedlande. .

Mot de sakkunnigas förslag om arbetsförmedlingens eitergranskning av
självdeklarationerna ha betänkligheter framförts av såväl arbetslöshetskassor
som av vissa länsarbetsnämnder. Med anledning härav ha de sakkunniga
funnit sig i stället böra förorda, att granskningen av självdeklarationerna hos
arbetsförmedlingen skall utföras, innan understöden utbetalas.

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

Arbetslöshetsnämnden i Göteborg, som inledningsvis anför att arbetslösa
hjälpsökande i nämnda stad i regel åläggas att besöka dels arbetsförmedlingen
två gånger i veckan, dels arbetslöshetsnämnden tre gånger i veckan,
avstyrker helt de sakkunnigas förslag till modifierat kontrollsystem. Arbetslöshetsnämnderna
i Stockholm och Malmö, som båda haft smärre anmärkningar
att göra, tillstyrka i huvudsak föreliggande förslag.

De sakkunniga, som anse ett kontrollsystem av angiven art både rationellt
och tillräckligt effektivt, hemställa om sådan ändring av hjälpkungörelsen,
att berörda kontrollsystem kan tillämpas.

Föredraganden.

De sakkunnigas förslag beträffande utformningen och tillämpningen av
arbetslöshetskontrollen under en eventuell framtida arbetslöshetskris avser
en betydelsefull detalj i beredskapen på detta område och torde därför redan
nu få underställas riksdagen.

Gällande kontrollsystem med täta inställelser på arbetsförmedlingen, vilket
prövats under arbetslöshetskrisen i förra hälften av 1930-talet, har befunnits
mindre lämpligt. Erfarenheten har nämligen givit vid handen att
arbetsförmedlingen under en omfattande arbetslöshet tvingas att ägna en
väsentlig del av sitt intresse åt kontrolluppgifterna på bekostnad av de rent
arbetsförmedlande uppgifterna. Ackvisations- och förmedlingsarbetet har kommit
i andra hand, medan rutinkontrollen, vars värde ofta ifrågasatts, blivit
en central uppgift.

Ett smidigare kontrollsystem, som, utan att brista i effektivitet, skulle
möjliggöra att arbetsförmedlingen under en krissituation på arbetsmarknaden
mera kan ägna sig åt förmedlingsverksamhet, synes böra eftersträvas.

Det framlagda förslaget, som är avsett att generellt tillämpas för såväl
medlemmar i arbetslöshetskassor som arbetslöshetsnämndemas klientel, innebär,
att vederbörande i viss omfattning befrias från skyldigheten att för
kontroll besöka arbetsförmedlingen. De arbetslösa ålägges istället deklarationsskyldighet,
varigenom arbetslöshetskassan respektive arbetslöshetsnämnden
kan kontrollera vederbörandes arbetsförhållanden under viss tidsperiod.
Kontrollen kommer alltså att i viss mån grundas på upplysningar
lämnade av de arbetslösa själva. Även om med anledning härav någon risk
för felaktiga utbetalningar av understöd kan föreligga, synes dock förslaget
innebära så uppenbara fördelar att jag finner mig böra biträda detsamma.

Därest riksdagen icke anmäler avvikande mening däremot, har jag sålunda
för avsikt föreslå Kungl. Maj:t utfärda för förslagets genomförande
erforderliga bestämmelser.

Företagarföreningar inom vissa län.

Företagarföreningarna hava till uppgift att befordra möjligheterna till lönande
småföretagsverksamhet i syfte att åstadkomma en större differentiering
av näringslivet inom föreningarnas verksamhetsområden. Verksamheten

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

omfattar långivning på fördelaktigare villkor än dem, som i regel kunna
erhållas i fråga om vanliga banklån, samt i vissa fall subvention. Genom
hos föreningarna anställda konsulenter bedrives en omfattande teknisk och
kommersiell upplysning och rådgivning i hithörande frågor.

Föreningarna ha vanligtvis startats på initiativ av länsmyndigheterna. Medlemmarna
utgöras huvudsakligen av för föreningarnas syften intresserade
enskilda personer, bolag och föreningar liksom även landsting och hushållningssällskap
samt i vissa fall kommuner och andra samfälligheter. Medlemskapet
grundar sig på andelar. Medlemsantalet har på grund av föreningarnas
struktur och uppgifter varit relativt begränsat. Föreningarna äro samtliga
konstruerade som ekonomiska föreningar u. p. a.

Företagarföreningar finnas för närvarande inom Göteborgs och Bohus län,
Värmlands, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens, Norrbottens
och Gotlands län. Sistnämnda förening har bildats innevarande år, närmast
i anledning av driftens upphörande vid A/B Ruteverken.

Under innevarande budgetår hava företagarföreningarna av Kungl. Maj:t
beviljats följande understöd av statsmedel:

Förening

Bohusläns företagarförening.............

Värmlands läns företagarförening........

Gävleborgs läns företagarförening........

Västernorrlands läns företagarförening .. .

Jämtlands läns företagarförening ........

Västerbottens läns företagarförening.....

Lån	Subvention	Summa
160 000	48 600	208 600
160 000	20 000	180 000
180 000	20 000	200 000
	34 700	34 700
315 000	35 000	350 000
595 000	30 000	625 000
420 000	30 000	450 000
	16 000	16 000

Norrbottens småindustriförening
Gotlands läns företagarförening

Summa kronor 1 830 000

234 300

2 064 300

Samtliga företagarföreningar hava hittills av staten erhållit understöd med
sammanlagt 8 331 200 kronor, därav såsom lån 6 160 000 kronor och såsom
subvention 2 171 200 kronor.

För bestridande av de löpande kostnaderna för företagarföreningarnas
verksamhet utgå bidrag till föreningarna från ett under tionde huvudtiteln
upptaget anslag till upplysnings- och organisationsverksamhet i fråga om
hantverk och småindustri.

Till sina administrationskostnader under budgetåret 1946/47 hava föreningarna
enligt Kungl. Maj ds beslut den 22 november 1946 tilldelats bidrag med
sammanlagt 190 000 kronor, fördelade sålunda:

Bohusläns företagarförening

Värmlands läns >

Gävleborgs läns »

Västernorrlands läns >

Jämtlands läns »

Västerbottens läns >

Norrbottens småindustriförening .

kronor 30 000

> 19 000

» 27 000

» 29 000

> 25 000

» 30 000

Summa kronor 190 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

Föredraganden.

Den av företagarföreningarna bedrivna verksamheten till främjande av
tillkomsten av nya och utvidgning av redan existerande småföretag inom vederbörande
län har utvecklat sig på ett tillfredsställande sätt. Det statliga
stödet åt nämnda föreningar har under året lämnats i samma former som
tidigare. Dock har med Kungl. Maj:ts medgivande storleken av de lån föreningarna
äga rätt att utan Kungl. Maj:ts hörande bevilja en och samma
låntagare höjts från 25 000 till 40 000 kronor. Förskjutningen från subventions-
till lånelinjen har under innevarande budgetår ytterligare markerats.
Under budgetåret 1945/46 utgjorde sålunda subventionsbeloppet 14,4 % av
den för verksamheten totalt disponerade summan. För tiden VT 1946—16/s
1947 var motsvarande relationstal 11,3 %.

Den av föreningarna själva tillsatta samaibetsdelegationen har under budgetåret
på kallelse av chefen för socialdepartementet hållit ett sammanträde.
Dessutom har på departementschefens initiativ föreningarnas styrelser,
konsulenter och låntagare inom möbel- och byggnadsindustribranschen varit
samlade till en företagarkonferens. Till bestridande av resekostnader, traktamenten
och föreläsarearvoden har av statsmedel anvisats ett anslag med
tillsammans 6 400 kronor.

I propositionen nr 293 till 1946 års riksdag erinrade jag om att de av chefen
för handelsdepartementet tillsatta sakkunniga, som haft att utreda frågan
rörande möjligheterna att främja hantverks- och småindustriens utveckling
inom landet, avgivit betänkande med förslag till ordnande av kreditgivnings-
och rådgivningsverksamhet för hantverk och småindustrien
samt bildande av företagamämnder. Chefen för handelsdepartementet har i
årets statsverksproposition erinrat om, att denna fråga är föremål för prövning
inom handelsdepartementet, men att det icke torde vara möjligt att
förelägga årets riksdag de förslag, till vilka dessa överväganden kunna giva
anledning.

I avbidan på framläggandet av dessa förslag förordar jag, att den statliga
finansieringen av företagarföreningarnas utlåning tills vidare fortgår i
oförändrade former och att medel härför fortfarande i mån av behov anvisas
från anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering. Med hänsyn
till den nu rådande investeringssituationen torde en viss återhållsamhet
beträffande anslag för ifrågavarande verksamhet vara att förorda. Även med
de ökade anspråk på anslag som följa med tillkomsten av föreningen på
Gotland torde det för ifrågavarande ändamål under nästa budgetår uppkommande
medelsbehovet kunna uppskattas till i runt tal 1 500 000 kronor,
att utgå från de medel, som i enlighet med, vad jag i det följande förordar,
böra få disponeras av Kungl. Maj:t för främjande av företagsverksamhet.

Medelsbehovet för budgetåret 1947/48.

Arbetsmarknadskommissionen.

Kommissionen framhåller i skrivelsen den 24 april 1947 till en början, att
kommissionen finner sitt tidigare återgivna försök till bedömning av ar -

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

betsmarknadsläget under år 1947 böra tjäna som utgångspunkt för en beräkning
av medelsbehovet under budgetåret 1947/48. Behovet av arbetslöshetslindrande
åtgärder skulle under denna förutsättning bliva i stort sett av
den omfattning, som föxekommit eller beräknades förekomma under budgetåret
1946/47. Kommissionen hade vidare utgått från att större delen av
kostnaderna för att under innevarande budgetår tillgodose skogsbrukets arbetskraftsbehov
komme att bestridas först nästa budgetår, varjämte vissa
åtgärder för att tillföra jordbruket arbetskraft alltjämt torde bli nödvändiga.
Med hänsyn till de svårigheter, som förefunnes vid beräkningen av medelsbehovet
för nästa budgetår, kunde dock de uppgjorda kostnadskalkylerna
endast bliva approximativa.

Kommissionen upplyser, att till åtgärder för arbetsmarknadens reglering
m. m. och överflyttning av arbetskraft under budgetåret 1946/47 följande
belopp stode till förfogande, nämligen

A. under reservationsanslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering
m. m.:

från föregående budgetår kvarstående belopp
cirka.......................... kronor 33 600 000

för budgetåret 1946/47 anvisat.......... » 22 000 000 55 000 000

B. under reservationsanslaget till kostnader för överflyttning av arbetskraft: från

föregående budgetår kvarstående belopp
cirka ........................ kronor 11 3001000

för budgetåret 1946/47 anvisat.......... » 15 000 000 26 300 000

Summa kronor 81 900 000.

Av förstnämnda anslag är ett belopp av cirka 2,5 miljoner kronor avsett att
stå till Kungl. Maj:ts förfogande för främjande av företagsverksamhet m. m.

Arbetsmarknadskommissionen upplyser vidare, att behovet av medel för
arbetslöshetslindrande åtgärder har under den gångna delen av innevarande
budgetår som följd av den höga sysselsättning, som kännetecknat näringslivet,
varit av jämförelsevis ringa omfattning. Av anslaget till åtgärder
för arbetsmarknadens reglering m. m. hade under tiden juli
1946—mars 1947 förbrukats 9,7 miljoner kronor, varjämte till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
förfogande ställts 9,1 miljoner kronor för statliga beredskapsarbeten
i styrelsens regi m. m. I statliga beredskapsarbeten i kommissionens
och andra myndigheters regi hade under nämnda månader en
medelarbetsstyrka av 1 770 man sysselsatts mot 3 098 man under samma tid
föregående budgetår. I sin framställning den 11 april 1946 med beräkning
av medelsbcbovet för budgetåret 1946/47 hade kommissionen utgått från
en medelarbetsstyrka i statliga beredskapsarbeten av cirka 3 500 man. Utvecklingen
mot en alltmer framträdande brist på arbetskraft hade medfört,
att även den svårplacerade arbetskraften i förhållandevis stor utsträckning
funnit sysselsättning på öppna marknaden. Med hänsyn härtill anser sig

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

kommissionen nu kunna uppskatta den genomsnittliga sysselsättningen i
statliga beredskapsarbeten under innevarande budgetår till i runt tal 1 600
man. I statskommunala beredskapsarbeten hade vid månadsskiftet mars/
april 1947 735 man varit placerade mot 1 152 man vid samma tidpunkt föregående
ar. Jämväl kostnaderna för arkivarbete och musikerhjälp komma
enligt kommissionens uppfattning att stanna vid ett väsentligt lägre belopp
än som beräknats i kommissionens medelsäskanden för budgetåret 1946/47.
Vid månadsskiftet mars/april 1947 hade denna hjälpform tillämpats för
cirka 840 personer, varav ungefär 445 flyktingar, mot cirka 1 800 personer,
varav ungefär 1 300 flyktingar, vid månadsskiftet mars/april 1946.

Kommissionen erinrar, att kommissionen i skrivelse den 28 november
1946 med preliminär beräkning rörande medelsbehovet för nästa budgetår
utgått från att en reservation av omkring 20 miljoner kronor komme att
kvarstå på förevarande anslag vid utgången av innevarande budgetår. Till
följd av, bland annat, att behovet av beredskapsarbeten ytterligare minskat
samt att större ersättningar från kommuner m. fl. än som tidigare antagits
influtit för statliga beredskapsarbeten i annan myndighets regi, beräknar
kommissionen numera beloppet av ifrågavarande reservation till omkring
26 miljoner kronor.

Vidare erinrar kommissionen, att Kungl. Maj:t genom beslut den 5 oktober
och 23 november 1945 samt den 15 februari 1946 förordnat om överlåtelse
till danska staten av under svenska statliga myndigheters förvaltning
stående baracker, intendenturmateriel m. m. samt uppdragit åt kommissionen
att vidtaga alla för leveransernas fullgörande erforderliga åtgärder.
Kungl. Maj:t hade förklarat sig framdeles vilja meddela beslut om täckande
av härmed förenade utgifter, vilka tills vidare fått bestridas av omhänderhavda
medel. Kommissionen upplyser, att dessa utgifter, vilka uppginge till
3,5 miljoner kronor, bestritts från förevarande anslag men att kommissionen
vid sin beräkning av reservationen å anslaget icke tagit hänsyn till att medel
eventuellt komme att på grund av det anförda återföras till anslaget.

Beträffande anslaget till kostnader för överflyttning av arbetskraft
upplyser kommissionen, att även å detta anslag belastningen
nedgått till följd av situationen på arbetsmarknaden. Största delposten bland
utgifterna under anslaget atgjordes av arbetspremier till skogsarbetare, vissa
skogsägare m. fl. Kostnaderna för premieringsperioden 23 april—30 juni
1946 belastade anslaget först under innevarande budgetår, enär utbetalningarna
icke kunnat verkställas förrän efter den 1 juli 1946. Nämnda kostnader
hade blivit av en väsentligt mindre storleksordning än som från början
antagits. I sina äskanden för innevarande budgetår hade kommissionen för
ifrågavarande ändamål beräknat ett belopp av approximativt cirka 18 miljoner
kronor. Inalles torde kostnaderna för arbetspremier för ifrågavarande
period komma att stanna vid cirka 6,6 miljoner kronor. Genom försäljningar
och uthyrningar av baracker till företagare inom skogsbruket och genom
försäljningar av klädespersedlar och skodon hade ifrågavarande anslag under
tiden juli 1946—mars 1947 tillförts cirka 2,7 miljoner kronor. Nettoutgifterna
för nämnda tid utgjorde därför 5 870 000 kronor.

Kungl. Mcij:ts proposition nr 286.

Genom beslut den 21 februari 1947, fortsätter kommissionen, har Kungl.
Ma.j :t bemyndigat kommissionen utbetala arbetspremier och ortstillägg till
arbetskraft som sysselsattes i vedavverkning under de fyra — beträffande
de nordligare länen tre — sista månaderna av innevarande budgetår. Kommissionen
finner, att kostnaderna för arbetspremier komma att bestridas
först under nästa budgetår, medan däremot kostnaderna för ortstillägg väsentligen
komma att belasta innevarande budgetårs anslag.

Kommissionen erinrar, att kommissionen i sin tidigare nämnda skrivelse
den 28 november 1946 preliminärt beräknat, att en reservation av omkring
17,5 miljoner kronor skulle kvarstå på ifrågavarande anslag vid utgången av
innevarande budgetår. Då jämväl å detta anslag inkomsterna blivit och torde
bliva större än vad som tidigare antagits — främst är det fråga om ersättningar
för försåld materiel — beräknas reservationen vid innevarande
budgetårs utgång komma att uppgå till omkring 19,5 miljoner kronor.

Sedan arbetsmarknadskommissionen relaterat vad som förekommit i anledning
av riksdagens år 1945 församlade revisorers förslag om uppdelning
av ifrågavarande båda anslag (riksdagens skriv, nr 212/1946, p. 7), har kommissionen
som sin mening uttalat, att medelsbehovet bör för nästa budgetår
beräknas under samma riksstatsanslag som för innevarande budgetår.

Beträffande medelsbehovet till åtgärder för arbetsmarknadens
reglering m. m. anför kommissionen följande.

Det torde vara ofrånkomligt, att även under nästa budgetår arbetslöshetshjälp
beredes personer, som tillhöra yrkesområden med minskande sysselsättning
och som av olika anledningar — ålder, av sjukdom nedsatt arbetsförmåga
o. s. v. — ej kunna överföras till något av arbetsmarknadens bristområden.
Det är enligt kommissionens förmenande angeläget, att dessa arbetslösa,
i den mån de icke genom den offentliga arbetsförmedlingen kunna
anvisas sysselsättning i öppna marknaden, i skälig utsträckning bringas hjälp
i form av beredskapsarbete. I den mån som sådant hjälpbehov uppkommer,
böra de sysselsättningsmöjligheter, som de statskommunala beredskapsarbetena
erbjuda, i första hand utnyttjas.

Innan kommissionen ingår på frågan om efter vilka grunder medelsbehovet
bör beräknas för nästa budgetår finner sig kommissionen böra lämna
en redogörelse för huru dagsverkskostnaderna utvecklats under de senaste
budgetåren.

Vid de statliga beredskapsarbetena i kommissionens regi har dagsverkskoslnaden
under budgetåren 1944/45 och 1945/46 samt under första hälften
av budgetåret 1946/47 utgjort i medeltal respektive 24 kronor 83 öre, 31 kronor
48 öre och 36 kronor 43 öre. Orsaken till den ökade dagsverkskostnaden
är att söka i, bland annat, den kraftiga minskningen av antalet sysselsatta
per arbetsplats. Under budgetåren 1944/45 och 1945/46 samt under första
hälften av budgetåret 1946/47 utgjorde arbetsstyrkan vid arbeten i kommissionens
regi i medeltal respektive 36, 22 och 13 man per arbetsplats. De
fasta kostnaderna ha icke kunnat nedbringas i motsvarande grad. Det har
sålunda icke varit möjligt att minska personalen för ledning och specialarbeten
i samma takt, vari sysselsättningen nedgått.

Kommissionen vill därjämte framhålla, att dagsverkskostnadens storlek
beror, förutom av den direkta lönekostnaden, av bland annat vilka s''ag
av arbeten, som utföras, samt av arbetenas belägenhet. Vid materialkrävande

Hihang till riksdagens protokoll t samt. Nr 286. 3

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

arbeten och arbeten, som kräva stor mängd transporter eller som till väsentlig
del utföras maskinellt, bli sålunda kostnaderna per dagsverke högre än
vid arbeten med mindre materialåtgång eller med mindre transport- och maskinarbete.
Likaså bli dagsverkskostnaderna vid arbeten i städer och samhällen
av olika anledningar som regel högre än vid motsvarande slag avarbeten
belägna å landsbygden. Det förhållandet att kommissionens beredskapsarbeten
under senaste året till väsentlig del utgjort färdigställningsarbeten
vid vägbyggnader samt vatten- och avloppsarbeten har av nämnda orsaker
medverkat till en ökning av dagsverkskostnaden.

De sålunda lämnade uppgifterna rörande dagsverkskostnaderna avse, såsom
redan nämnts, statliga beredskapsarbeten i kommissionens regi. Beträffande
motsvarande arbeten i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi kan
upplysas, att dessa draga en något större dagsverkskostnad än arbetena i
kommissionens egen regi. Förklaringen härtill ligger däri, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
i större utsträckning än arbetsmarknadskommissionen
utfört mera materialkrävande arbeten såsom vatten- och avloppsledningsarbeten
samt hamnarbeten.

Under antagande av att en begränsning kan genomföras av antalet arbetsplatser
för att därigenom uppnå en tekniskt-ekonomiskt lämplig arbetsstyrka
vid varje arbetsplats och att arbetena icke bliva av mera materialkrävande
art, anser sig kommissionen böra beräkna den genomsnittliga dagsverkskostnaden
för nästa budgetår till omkring 36 kronor. Under denna
förutsättning och med en beräknad sysselsättning av 240 dagar per år kommer
»årsverkskostnaden» att uppgå till omkring 8 600 kronor. Med en .sysselsättning
i kommissionens egen och andra myndigheters regi av omkring
1 600 man beräknas kostnaden till 13,8 miljoner, varav för arbeten i kommissionens
regi 5,4 miljoner kronor.

Med hänsyn till önskvärdheten av att i händelse av arbetslöshet i första
hand bereda de arbetslösa sysselsättning genom statskommunala beredskapsarbeten
anser sig kommissionen böra beräkna kostnaden för dessa arbeten
till 5 miljoner kronor.

Statskommunala reservarbeten förekomma numera i obetydlig omfattning
och endast för sådan arbetskraft, som på den öppna marknaden icke kan
göra anspråk på den lön, vilken tillkommer konkurrensduglig arbetskraft.
För denna hjälpform torde ett belopp av 0,1 miljoner kronor böra beräknas.

För generalplaneutredning angående vattenförsörjning och avlopp inom
vissa län beräknas ett medelsbehov av 1,1 miljoner kronor.

Kommissionen räknar med att hjälp i viss utsträckning såsom hittills
måste lämnas genom kontantunderstöd, då det i vissa arbetsmarknadssituationer
kan vålla svårigheter att tillräckligt snabbt bereda arbete. Kontantunderstöd
kan också visa sig vara den ändamålsenligaste hjälpformen vid
fall av så kortvarig arbetslöshet, att en långväga förflyttning av den arbetslöse
icke är lämplig ur näringslivets eller den enskildes synpunkt. Antalet
understödsrum är under årets olika månader i hög grad varierande. Kostnaden
för kontantunderstödsverksamhet, om den bedrives i ungefär samma
omfattning som innevarande budgetår, torde för nästa budgetår böra beräknas
till 0,25 miljoner kronor.

Antalet genom arkivarbete och musikerlijälp sysselsatta har under innevarande
budgetår, såsom tidigare framhållits, väsentligt nedgått. Under budgetåret
1947/48 torde man kunna räkna med att denna hjälpform kommer
att anlitas i ännu något mindre utsträckning. Däremot kommer kostnaden
att öka för hjälpformens bedrivande, därest kommissionens på utredning av
sakkunniga grundade förslag i frågan vinner gillande. Med en sysselsättning
av cirka 750 personer under nästa budgetår uppskattas kostnaden för arkivarbete
och musikerhjälp till 3,5 miljoner kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

För de statliga stenbeställningarna och därmed sammanhängande administrationskostnader
beräknas medelsbehovet till 3 miljoner kronor.

Kostnaderna för driften av kommissionens verkstads- och förrådsrörelse
beräknas under budgetåret 1947/48 uppgå till 1 060 000 kronor. Med hänsyn
till att kommissionens maskininnehav i stort sett icke förnyats sedan början
av 1930-talet bör enligt kommissionens mening utbyte av vissa äldre
maskintyper äga rum. För ifrågavarande ändamål beräknar kommissionen
ett belopp av 0,94 miljoner kronor för nästkommande budgetår. De sammanlagda
utgifterna uppgå sålunda till 2 miljoner kronor. Kommissionen
utgår emellertid ifrån att under budgetåret inflytande hyresinkomster komma
att uppgå till cirka 1 miljon kronor, varigenom nettokostnaden för verkstads-
och förrådsrörelsen beräknas uppgå till cirka 1 miljon kronor.

Den av kommissionen för nästkommande budgetår begärda nyanskaffningen
av maskiner har med hänsyn till rådande knapphet på material och
leveranssvårigheter i övrigt inskränkts i möjligaste mån. Kommissionen förutsätter
emellertid, att ifrågavarande spörsmål blir föremål för förnyat övervägande
i samband med medelsäskandena för budgetåret 1948/49, varvid
jämväl frågan om inrättandet av en särskild förrådsfond förutsättes komma
att upptagas till prövning.

För resebidrag till arbetssökande, som av arbetsförmedlingen anvisas arbete
inom arbetsområde, för vilket resebidrag icke i annan ordning står till
förfogande, beräknas en kostnad av 0,5 miljoner kronor.

För övrig, ej förut nämnd verksamhet — bidrag till arbetslöshetsnämndernas
administration, till kursverksamhet i samband med arbetslöshetshjälp
m. m. — beräknas 550 000 kronor.

Kommissionen utgår vidare från att Kungl. Maj:t för nästa budgetår kommer
att finna samma belopp — 2,5 miljoner kronor — som beräknats för innevarande
budgetår, böra stå till Kungl. Maj:ts förfogande för främjande av
företagsverksamhet m. m.

I sina beräkningar har kommissionen tagit hänsyn till att vissa inkomster,
i motsats till vad hittills varit fallet, icke komma att tillgodoföras anslaget.

Det beräknade medelsbehovet under reservationsanslaget till åtgärder för
arbetsmarknadens reglering m. m. för budgetåret 1947/48 skulle alltså kunna
sammanfattas på följande sätt. För jämförelsens skull angivas i sammanställningen
medelsförbrukningen under budgetåret 1945/46 och det beräknade
medelsbehovet för budgetåret 1946/47.

Ändamål	Medels- förbrukning 1945/46	Medels- behov 1946/47	Medels- behov 1947/48
Statliga beredskapsarbeten.........................	22 615 000	12 700 000	13 800 000
Vissa arbeten i SAK:s regi (försvarsarbeten) ........	1 290 000	—	—
Statskommunala beredskapsarbeten.................	8 200 000	5 000 000	5 000 000
Statskom munala reservarbeten.....................	185 000	100 000	100 000
Generalplaneutredning.............................	225 000	600 000	1 100 000
Kontantunderstödsverksamhet......................	560 000	250 000	250 000
Arkivarbeten och musikerhjäip ....................	6150 000	3 500 000	3 500 000
Statliga stenbeställningar..........................	2 775 000	2 900 000	3 000 000
Verkstads- och förrådsrörelse.......................	390 000	400 000	1 000 000
Resebidrag till arbetssökande......................	615 000	500 000	500000
Barackleveranser..................................	3 500 000	730 0O0	—
Övrig verksamhet ................................	235 000	420 000	550 000
Till Kungl. Maj:ts förfogande för främjande av före-tagsverksamhet m. in............................	2 500 000	2 500 000	2 500 000
Summa kronor	4(> 500 000	2!) 600 000	31 300 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

Under förutsättning att reservationen vid innevarande budgetårs utgång
uppgår till 26 miljoner kronor beräknar kommissionen alltså anslagsbehovet
för budgetåret 1947/48 till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. till

5,1 miljoner kronor mot 15 miljoner kronor enligt kommissionens preliminära
beräkning i skrivelsen den 28 november 1946.

Kommissionen upplyser, att från anslaget till kostnader för överflyttning
av arbetskraft under innevarande budgetår bestritts
utgifter, bland annat, för bidrag till avlöning till kockor och verktygsvårdare,
för ortstillägg samt verkstygs- och personlig utrustning till arbetskraft,
som överflyttats till skogsbruket från andra yrkesområden, för premier åt
yrkesvana skogsarbetare samt åt enskilda skogsägare m. fl. vid utförande av
vissa slag av arbeten ävensom utgifter för arbetsblockorganisationen och
jordbruksläger för frivillig arbetskraft samt för försöksvis anordnade provoch
kompletteringskurser för deltidsanställd arbetskraft, s. k. hemassistenter.

Kostnaderna för de av Kungl. Maj:t beslutade arbetspremierna, vilka kostnader,
såsom tidigare framhållits, komma att belasta anslaget först under
nästa budgetår, uppskattas approximativt till cirka 14 miljoner kronor. Vissa
kostnader för ortstillägg o. dyl. till med bränsleavverkning under innevarande
budgetår sysselsatt arbetskraft torde därjämte kvarstå till nästa budgetår.
Kommissionen räknar vidare med att lägerverksamhet i begränsad
omfattning kommer att bli erforderlig för att tillföra jordbruket tillfällig
arbetskraft.

Under angivna förutsättningar beräknar kommissionen medelsbehovet under
reservationsanslaget till kostnader för överflyttning av arbetskraft för
nästa budgetår till 15 miljoner kronor. Under antagande att en reservation
på omkring 19,5 miljoner kronor finnes vid innevarande budgetårs utgång
synes det — vilket kommissionen tidigare anmält i samband med den preliminära
medelsberäkningen — för budgetåret 1947/48 icke erfordras någon
ng medelsanvisning till kostnader för överflyttning av arbetskraft.

Föredraganden.

I propositionen den 25 april 1947 (nr 239) angående inrättande av en arbetsmarknadsstyrelse
samt förstatligande av den offentliga arbetsförmedlingen
m. m. äskas anslag för nästa budgetår till det centrala arbetsmark -nadsorganets och den offentliga arbetsförmedlingens avlöningar och omkostnader.
Här torde medelsbehovet för nästa budgetår under reservationsanslagen
till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. och till kostnader för
överflyttning av arbetskraft få behandlas.

Arbetskraftsbristen under innevarande budgetår har gjort det möjligt att
på öppna marknaden sysselsätta även den svårplacerade arbetskraften i förhållandevis
stor omfattning. Behovet av åtgärder i arbetslöshetsbekämpande
syfte har därför blivit betydligt mindre än tidigare beräknats. Detta har i sin
tur föranlett en sådan begränsning av utgifterna under anslaget till åtgärder
för arbetsmarknadens reglering m. in., att en avsevärd reservation kommer

Kungl. Maj:ls proposition nr 286.

att förefinnas å anslaget vid utgången av innevarande budgetår. Även å anslaget
till kostnader för överflyttning av arbetskraft torde en betydande besparing
komma att uppstå främst beroende av att kostnaderna för de arbetspremier
åt skogsarbetare m. fl., vilka avsett brännvedsavverkning under slutet
av budgetåret 1945/46 men utbetalats först under innevarande budgetår,
fått mindre storleksordning än ursprungligen antagits.

I likhet med arbetsmarknadskommissionen är jag av den uppfattningen,
att för nästa budgetår någon uppdelning av ifrågavarande båda anslag icke
bör ske. Beträffande den anordning som skall tillämpas i fortsättningen torde
det få ankomma på den nya arbetsmarknadsstyrelsen att framlägga förslag.

Vid sin uppskattning av medelsbehovet under anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens
reglering m. m. under nästa budgetår utgår arbetsmarknadskommissionen
från att behovet av arbetslöshetslindrande åtgärder skall komma
att bli av ungefär samma omfattning som under innevarande budgetår.
Under betonande att kostnadskalkylerna äro endast approximativa uppskattar
kommissionen berörda medelsbehov till 31,3 miljoner kronor och reservationen
å anslaget vid utgången av budgetåret 1946/47 till 26 miljoner
kronor. Kommissionen beräknar alltså det ytterligare anslagsbehovet för nästa
budgetår till 5,3 miljoner kronor. I kostnadsberäkningen ha upptagits två
nya titlar, nämligen en för generalplaneutredning angående vattenförsörjning
och avlopp med 1,1 miljoner kronor och en för verkstads- och förrådsrörelse
med 1 miljon kronor. Jag har under hand inhämtat från kommissionen, att
förstnämnda kostnader tidigare redovisats över titeln för statskommunala
beredskapsarbeten. För verkstads- och förrådsrörelsen har i tidigare beräkningar
någon särskild titel icke upptagits, enär man utgått från att utgifterna
i det närmaste komme att motsvaras av inkomster för uthyrning av
maskiner och redskap. I fråga om den föreslagna nyanskaffningen av arbetsmaskiner
för cirka 1 miljon kronor under nästa budgetår, varigenom utbyte
av äldre maskintyper skulle möjliggöras, har jag från arbetsmarknadskommissionen
inhämtat följande. Kommissionens nuvarande maskinpark anskaffades
i huvudsak under arbetslöshelskrisen under förra hälften av 1930-talet.
Den är numera efter väsentliga nedskrivningar bokförd till cirka 4,9 miljoner
kronor. Då de flesta maskinerna nu äro både omoderna och starkt slitna,
har kommissionen för avsikt att under de närmaste åren förnya maskinparken
för en sammanlagd kostnad av cirka 4 miljoner kronor. Av berörda proposition
nr 239/1947 framgår, att det centrala arbetsmarknadsorganet enligt
min uppfattning bör i egen regi driva arbeten i arbetslöshetsbekämpande
syfte. Sagda organ måste givetvis vara ur teknisk synpunkt rustat härför.
På grund av det anförda finner jag, att maskinparken bör till vissa delar
förnyas i en nära framtid. Med hänsyn till materialläget torde dock någon
mera betydande nyanskaffning av arbetsmaskiner icke böra ske redan under
nästa budgetår. Arbetsmarknadskommissionens förslag att för ändamålet
beräkna ett belopp av 1 miljon kronor för nästa budgetår kan jag alltså
icke biträda. I övrigt har jag icke något att erinra mot kommissionens beräkning
av kostnaderna under anslaget för nästa budgetår. Emellertid har

Bihang till riksdagens protokoll 19&7. 1 samt. Nr 280.

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

kommissionen vid sin uppskattning av reservationen å anslaget vid utgången
av budgetåret 1946/47 icke tagit hänsyn till att kommissionen skall beredas
ersättning för de utgifter å cirka 3,5 miljoner kronor som kommissionen
åsamkats för fullgörande av uppdrag att till Danmark leverera baracker, intendenturmateriel
m. m. och vilka interimistiskt bestritts från förevarande
anslag. Den beräknade reservationen torde böra ökas med berörda belopp
och det ytterligare anslagsbehovet för nästa budgetår böra upptagas till ett
avrundat belopp av (5,3 — 1 — 3,5) en miljon kronor.

Vad angår anslaget till kostnader för överflyttning av arbetskraft uppskattar
kommissionen utgifterna för arbetspremier enligt Kungl. Maj ds beslut
den 21 februari 1947 åt skogsarbetare, vissa skogsägare m. fl., vilka utgifter
komma att falla a nästa budgetar, till 14 miljoner kronor. Med hänsyn till
under nästa budgetår sannolikt uppkommande kostnader för andra ändamål,
vilka skola tillgodoses från förevarande anslag, beräknar kommissionen medelsbehovet
till 15 miljoner kronor. Då kommissionen räknar med att reservationen
å anslaget vid utgången av budgetåret 1946/47 skall uppgå till 19,5
miljoner kronor, finner kommissionen någon ny medelsanvisning för ändamålet
icke erforderlig. För egen del har jag icke något att erinra mot kommissionens
beräkning. Jag vill endast erinra, att vissa kostnader i samband
med överförande till Sverige av cirka 500 italienska arbetare enligt Kungl.
Maj ds beslut den 25 april 1947 skola bestridas från ifrågavarande anslag,
men att kostnaderna till väsentlig del skola slutligt falla på vederbörande arbetsgivare.
Jag förordar, att anslaget för nästa budgetår upptages med ett
formellt belopp av 100 kronor.

Hemställan.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att
Kungl. Majd måtte föreslå riksdagen att för budgetåret 1947/48 under V
huvudtiteln anvisa

till Åtgärder för arbetsmarknadens reglering in. m. ett reservationsanslag
av.................... 1 000 000 kronor.

och till Kostnader för överflgttning av arbetskraft ett reservationsanslag
av ........................ 100 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
bifall samt förordnar, att proposition av den
lydelse detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
S. Rönström.

Bilaga.

I. Arbetsmarknaden under år 1946.

(sid. 5—11 i verksamhetsberättelsen)

Redogörelsen överensstämmer helt med motsvarande avsnitt i propositionen,
sid 2-8.

II. Arbetsmarknadskommissionens verksamhet år 1946.

A. Arbetsförmedlingen.

Arbetsförmedlingens organisation.

Sveriges offentliga arbetsförmedling omfattade vid 1946 års utgång inalles
25 huvudkontor, 227 avdelningskontor, 471 ortsombud, 14 fristående sjömansförmedlingar,
eller tillsammans 737 förmedlingsorgan. Av dessa voro 7
avdelningskontor nyinrättade under året. Dessutom funnos 11 beslutade avdelningskontor,
vilka dock på grund av olösta lokal- eller personalfrågor icke
trätt i verksamhet. (I början av år 1947 har dock ett av dessa kontor börjat
sin verksamhet, varjämte beslut fattats om inrättande av ytterligare två kontor.
) Förutom nu nämnda mera ordinarie arbetsförmedlingsorgan voro under
året inemot 550 lokalombud, sorterande under kontor och ortsombud,
anställda å sådana orter, där avdelning av erkända arbetslöshetskassor fanns
eller behov i övrigt förelåg av organ för den offentliga arbetsförmedlingen.

De i maj 1945 fastställda personalplanerna för länsarbetsnämnderna ha
under året ytterligare genomförts. Medan vid årsskiftet 1945/46 omkring
50 % av de i personalplanerna upptagna nyinrättade eller reglerade tjäns Bihang

till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 286. 5

terna voro besatta, beräknades personalorganisationen i slutet av år 1946
vara genomförd till omkring 90 %.

Vid utgången av år 1946 utgjorde antalet vid länsarbetsnämnderna anställda
befattningshavare inalles 1 782. Av befattningshavarna sysselsattes 1 439
(81 %) med bestående arbetsuppgifter, medan 343 (19 °/o) voro sysselsatta
med olika kris- och beredskapsuppgifter.

Med anledning av att Kungl. Maj:t anmodat kommissionen avgiva utlåtande
över en av Svenska landstingsförbundet gjord framställning om omorganisation
av sjuksköterskebyråerna, har kommissionen i skrivelse till
Kungl. Maj:t framlagt förslag om inordnande av sjuksköterskeförmedlingen
i den offentliga arbetsförmedlingen.

Av Kungl. Maj:t tillkallade särskilda sakkunniga för utredning av frågan
om den offentliga arbetsförmedlingens framtida organisation ha under år
1946 avgivit två betänkanden: Del I, Den offentliga arbetsförmedlingen under
krigsåren (SOU 1946:44) och Del II, Den offentliga arbetsförmedlingens
framtida organisation (SOU 1946:51). De sakkunniga framlade i fråga om
personalorganisationen för arbetsförmedlingen icke något förslag till personalplan
utan begränsade sig till behandling av vissa principiella frågor och
grundade sin kostnadsberäkning på ett inom de sakkunnigas sekretariat utarbetat
preliminärt förslag till personalplan. De sakkunniga föreslogo, att det
borde uppdragas åt arbetsmarknadskommissionen att utarbeta detaljerade
förslag till personalplaner för länsarbetsnämnderna. 1 anledning härav uppdrog
Kungl. Maj:t den 6 december 1946 åt arbetsmarknadskommissionen att
i anslutning till betänkandets innehåll utarbeta och till socialdepartementet
inkomma med slutgiltigt förslag till personalorganisation för den offentliga
arbetsförmedlingen vid ett förstatligande av densamma. Kommissionens förslag
härutinnan har i början av mars 1947 överlämnats till Kungl. Maj:t.

Arbetsform ed tings verksamheten.

Den under år 1946 skärpta bristen på arbetskraft inom så gott som samtliga
områden av näringslivet har i än högre grad än tidigare påkallat den
offentliga arbetsförmedlingens medverkan för att söka åvägabringa erforderlig
utjämning mellan å ena sidan orter eller arbetsområden med brist på
arbetskraft och å andra sidan orter eller områden med överskott på sådan.

Omfattningen av den offentliga arbetsförmedlingens verksamhet under åren
1937—1946 framgår av tab. 3.

Inalles voro under år 1946 i runt tal 732 000 personer inskrivna vid de
olika förmedlingsorganen, eller inemot 9 500 flera än under 1945. Huvudparten
— 508 800 — utgjordes av manliga arbetssökande; kvinnornas antal
belöpte sig till 223 200. Tillsammans gjorde dessa personer 1 681 200 ansökningar
om arbete. På manliga avdelningen sjönk ansökningssiffran med icke
mindre än 87 400 i jämförelse med föregående år, under det att den på kvinnliga
avdelningen steg med 12 500. De anmälda lediga platserna ökade kraftigt
i antal och uppgingo tillsammans till omkring 1 455 400, av vilka arbetsförmedlingen
kunde tillsätta 1 155 300. Relationen mellan utbud och efter -

Tab. 3. Verksamhetens omfattning vid de offentliga arbetsförmedlingsaustalterna

åren 1937—1946.1 * i

Å r	Hela verksamheten	Därav vid manliga avdelningen
Arbets- sökande personer	Ansök-ningar om arbete	Lediga platser	Tillsatta platser	Arbets- sökande personer	Ansök- ningarom arbete	Lediga platser	Tillsatta \| platser
1937	326 674	884 013	472 945	353 944	220 848	648 863	249 006	210310
1938	347 451	927 132	474 096	360 606	231 547	658 633	236 061	203 038
1939	378 478	977 155	564 966	436 080	255 978	691124	293 998	251 319
1940	476 349	1153 164	634 676	509 897	315114	784 317	379 958	315 301
1941	539 688	1 477 789	746 200	609 210	354 186	1 001 919	453 235	380 491
1942	614 041	1 494 242	1016 878	798 152	410 835	977 547	638 315	513 528
1943	662 020	1452 830	1111479	893 265	468 810	1 001 341	682 487	586 497
1944	651 788	1 547 584	1138 133	926 031	466 034	1 109 564	683 291	602 134
1945	722 569	1756 120	1 341068	1 095 945	513 617	1 248 318	821 015	713 730
1946	732 036	1 681183	1 455 444	1155 260	508 795	1 160 916	896 899	755 745

1 Varje person, som en eller flera gånger under ett år besökt arbetsförmedlingen, redovisas i
tabellen endast såsom en arbetssökande person under året. Den arbetssökande anses emellertid
göra en ansökning om arbete varje månad han inställer sig. Därest han anvisas arbete och efter
dettas avslutande återkommer till kontoret under samma månad, räknas han dock ha gjort
förnyad ansökning om arbete. En och samma arbetssökande person kan sålunda motsvaras av
flera arbetsansökningar under samma år.

frågan på arbetskraft blev i genomsnitt gynnsammare under år 1946 än under
år 1945. Sålunda var antalet ansökningar på 100 lediga platser under
redovisningsåret 116 mot 131 år 1945.

En jämförelse mellan tillsättningsresultatet under år 1946 och närmast
föregående år ger vid handen, att de tillsatta platsernas antal under det senast
tilländalupna året med 59 300 eller 5 % översteg det för år 1945 noterade.
I genomsnitt tillsattes 96 300 platser per månad. I dessa siffror ingå
icke hänvisningar till beredskaps- och reservarbeten; förmedlingsresultatet
avser alltså uteslutande platstillsättningen på den öppna marknaden. Dock är
att märka, att en person, som placerats på ett statligt eller statskommunalt
beredskapsarbete, alltjämt betraktas såsom stående till arbetsmarknadens förfogande
och under hela tiden redovisas såsom aktuell arbetssökande på hemortens
arbetsförmedling.

Med hänsyn till förut antydda förhållanden med brist på arbetskraft på
vissa orter och överskott på andra nödvändiggjordes alltjämt anordningar
för åstadkommande av eu rationell fördelning av den tillgängliga arbetskraften.
Arbetsförmedlingens interlokala förmedlingsarbete, varmed förstås

i samverkan mellan skilda kontor tillsatta platser, underlättades genom de
bidrag till arbetssökandes resor och flyttningskostnader med mera, som även
under redovisningsåret ställdes till förfogande vid överflyttning av arbetskraft
mellan olika yrkesområden. Till belysning av samarbetet mellan arbetsförmedlingsorganen
inom skilda delar av landet lämnas i efterföljande
sammanställning uppgift om i samverkan mellan olika arbetsförmcdlingskonlor
och ombud tillsatta platser under åren 1937—1946.

Å r	Antal arbetssökande placerade genom annat kontor	därav utom länet
1937 ..........	................ 11 978	6 722
1938 ..........	................ 14 020	8 380
1939 ..........	................ 19 626	12 005
1940 ..........	................ 33 413	17 956
1941 ..........	................ 44 097	23 052
1942 ..........	................ 68 912	36 833
1943 ..........	................ 82 271	47 140
1944 ...........	................ 72 641	40 885
1945 ..........	................ 88 094	50 896
1946 ..........	................ 90 414	54 870

I samverkan mellan olika kontor och ombud tillsattes under 1946 ca 90 000
platser, av vilka 69 500 med manliga och 20 900 med kvinnliga sökande.
Dessa siffror innebära en ökning i jämförelse med föregående år med 2,6 %>.
Genom ovannämnda platstillsättningar i samverkan bereddes tillsammans
inemot 54 900 personer (motsvarande en ökning med 7,8 °/o) anställning i
annat län än det, inom vilket ansökan om arbete ingivits.

De varje vecka utsända radiorapporterna och i samband med dessa lämnade
upplysningar utgjorde liksom förut om åren ett viktigt led i det interlokala
förmedlingsarbetet.

Antalet tillsatta platser inom olika yrkesområden framgår av tab. 4 och 5.
I den förx-a göres anknytning till tidigare års redovisningsförfarande, varför

Tal). 4. Antal tillsatta platser inom olika yrkesområden vid de offentliga arbetsförmedlingsanstalterna
åren 1937—1946. 1 2

År	Jord- bruk	Skogs- bruk	Industri och hantverk	Sjöfart och fiske	Handel, samfärdsel och allmän tjänst1	Husligt arbete	Diverse- arbete1	Frivilliga arbets- uppgif- ter	Summa
1937.........	48 581	14328	38 984	26 979	70 002	89 539	65 531		353 944
1938.........	51212	10 719	46 801	26 185	85 510	97 240	42 939	—	360606
1939.........	50 284	18 266	66 262	34 987	110 846	114 009	41426	—	436 080
1940.........	54 767	39 636	87 998	27 357	127 265	113 890	58 984	_	509897
1941.........	72 011	52 788	117 567	22 491	160 205	125 642	58 506	—	609210
1942.........	2 61 597	79 778	180829	23 034	>146 649	141 877	64 442	99 946	798152
1943.........	56 452	122 413	245 739	24018	173 786	151 761	36 325	82 771	893265
1944.........	61209	65 006	273 112	24 318	219 594	160036	46 556	76 200	926 031
1945.........	69 644	114 933	281100	33 003	265 750	198 479	66 659	66 377	1095 945
1946.........	61303	56 844	332 087	44 871	346 346	190 035	58 240	65 534	1155 260
Procentuell
fördelning 1946	5-3	4-9	28-8	3''9	300	16-4	5-0	5-7	100-o

1 Statistiken omlades i viss utsträckning vid ingången av år 1943, varför direkta jämförelser
med tidigare års siffror icke äro möjliga.

2 Nedgången för dessa grupper är endast skenbar, enär under år 1941 till jordbruksgruppen
räknades frivilliga skördearbetare samt till gruppen allmän tjänst personer i frivillig värnpliktstjänstgöring
och frivillig luftbevakning, vilka fr. o. m. 1942 redovisats under rubriken »frivilliga
arbetsuppgifter».

Tab. 5. Antal tillsatta platser inom olika yrkesområden vid de offentliga nrbetsförmedliiigsanstalternn
åren 15)15 och 15)46.

		Män			K v i n n	o r
Näringsgrenar	1945	1946	Ökning ( + ) Minskning (—)	1945	1946	Ökning ( + ) Minskning (—)
			Antal	%			Antal	%
Jordbruk (och fiske) ........	60 850	52 862	- 7 988	-13-1	9108	8 610	—	498	- 5-5
Skogsbruk..................	114 797	56 699	-58 098	-50-6	136	145	+	9
Industri och hantverk......	247 785	298 718	+ 50 933	+ 20-6	33 315	33 369	+	54	+ 0-2
Malmbrytn. o. metallind. . .	33 617	Öl 854	+ 18 237	+ 54''2	3 266	4 046	+	780	+ 23-9
Träindustri...............	13 540	15 499	+ 1959	+ 14-5	361	491	+	130	+ 36-0
Livsmedelsindustri.........	7411	8 289	+ 878	+ 11-8	6 216	5 593	—	623	- 100
Textil- o. beklädnadsind. . .	4126	4 315	+ 189	+ 4-6	12 808	14 357	+	1549	+ 12-1
Byggnadsverksamhet ......	150971	188 688	+ 37 717	+ 25''0	12	37	+	25
Samfärdsel .................	77 467	113 086	+ 35 619	+ 46-0	1794	2 073	+	279	+ 15-6
Landtransport............	46 064	69 727	+ 23 663	+ 51-4	508	730	+	222	+ 43-7
Sjöfart ...................	31403	43 359	+ 11956	+ 38-1	1286	1343		57	+ 4''4
Handel.....................	25 520	34 645	+ 9125	+ 35*8	71946	81411	+	9 465	+ 13-2
Affärs- o. lagerarbete......	12 365	20 404	+ 8 039	+ 65''0	10 925	14 855	+	3 930	+ 36-0
Hotell-, kafé- o. rest.-rör. .. Förvaltning, arbetsledning och	13155	14 241	+ 1086	+ 8''3	61 021	66 556	+ J	5 535	+ 9-1
fria yrken..............	49 030	71574	+ 22 544	+ 46-0	21719	29 306	+	7 587	+ 34-9
Förvaltn. o. tekn. ledning..	4 298	5 947	+ 1649	+38-4	309	546	f	237	+ 76-7
Kontorsarbete ............	5 405	7 277	+ 1872	+ 34-6	13 196	17 235	+	4 039	+ 30’6
Undervisn. o. vetensk. verks.	3 299	3 327	+ 28	+ 0''8	3 746	4 411	-b	665	+ 17-8
Hälsovård och .sjukvård......	1759	1616	- 143	- 8+	13 716	14 821	+	1105	+ 8-1
Husligt arbete..............	599	532	- 67	-11-2	197 880	189 503	—	8 377	- 4''2
Arbete, ej hänfört till annan
grupp..................	135 923	126 013	- 9 910	- 7''3	32 601	40 277	+	7 676	-j- 23 5
Summa	713 730	755 745	+ 42015	+ 5-9	382 215	399 515	+ 17 300	+ 4-5

gruppbeteckningarna i de båda tabellerna, såsom noten angiver, förete vissa
skiljaktigheter.

Flertalet huvudgrupper uppvisade ökat antal lediga och tillsatta platser i
förhållande till föregående år. EU markerat undantag utgjorde dock skogsbruket,
där platstillsättningen nedgick med 51 %.

Inom jordbruket tillsattes under år 1946 52 709 platser för män och 8 600
platser för kvinnor. Häri är icke inräknad den tillfälliga arbetskraften till
skörden. Denna verksamhet hade större omfattning än år 1945; antalet genom
arbetsförmedlingarna tillsatta platser av ifrågavarande slag uppgick till
omkring 60 000.

Jordbrukets efterfrågan på fast anställd personal var liksom under tidigare
år omfattande, och svårigheterna att tillgodose behovet syntes ha ökat,
speciellt beträffande ladugårdsskötare. Knappt 50 % av de lediga platserna
kunde tillsättas. Bristen på tillfällig arbetskraft gjorde sig i synnerhet kännbar
under de arbetskrävande perioderna för sådd och skörd, framför allt vid
stråsädesskördens bärgande, som försvårades genom den regniga väderleken.
Genom åtgärder av olika slag, såsom anlitande av skolungdom och andra fri -

villiga samt hempermittering av värnpliktiga, kunde svårigheterna dock i
stort sett övervinnas. En närmare redogörelse för de åtgärder, som vidtogos
för att tillgodose jordbrukets arbetskraftsbehov, lämnas å s. 28 ff.

Anskaffningen av arbetskraft till betfälten var även år 1946 ett svårlöst
problem för arbetsförmedlingarna. En närmare redogörelse för vad som åtgjorts
i ifrågavarande avseende återfinnes å s. 29 ff.

Efterfrågan på arbetskraft till skogarna liade på grund av minskade vedavverkningar
avsevärt mindre omfattning än under föregående år. Sålunda
visade antalet vid arbetsförmedlingarna lediganmälda platser en mycket kraftig
nedgång, från 153 300 år 1945 till 92 200 år 1946, motsvarande 40 °/o. De
tillsatta platserna visade relativt en ännu starkare sänkning än de lediga,
nämligen från 114 900 till 56 800 (51 %). Antalet arbetssökande vana skogsarbetare,
som anmält sig på arbetsförmedlingarna, uppgick till endast 19 400.
En närmare redogörelse för skogsbrukets arbetskraftsbehov m. m. lämnas å
s. 32 ff.

Inom huvudgruppen industri och hantverk, inklusive byggnadsverksamheten,
hade samtliga yrkesgrupper högre platstillsättningssiffror för år 1946
än för år 1945, och inom hela näringsgrenen tillsattes över 332 000 platser,
eller 51 000 flera än 1945. Uppgången hänförde sig i främsta rummet till
arbetsförmedlingarnas medverkan vid anvisning av arbetskraft inom byggnadsverksamheten,
men även metallindustrien redovisade avsevärt höjda siffror
efter den stagnation, som verkstadskonflikten 1945 förorsakade.

Till följd av den livliga sjöfarten ökades omsättningen på sjömansförmedlingarna,
och vid vissa tillfällen var det svårt för dessa att tillgodose behovet
av befaret manskap.

Inom husligt arbete förelågo samma svårigheter som tidigare att skaffa erforderlig
hjälp till hemmen. Under året tillsattes omkring 25 600 fasta hembiträdesplatser
eller 4 900 färre än 1945. Förmedlingen av s. k. tillfällig hemhjälp
hade även i år betydande omfattning, ehuru ej fullt så stor som närmast
föregående år. Antalet tillsatta platser av dylikt slag uppgick till 142 800.
En närmare redogörelse för vidtagna åtgärder för att tillgodose behovet av
huslig arbetskraft lämnas å s. 37 ff.

Ungdomsförmedlingens utbyggnad har under år 1946 fortsatt i anslutning
till den av kommissionen år 1944 uppgjorda planen för en successiv utbyggnad
av densamma. Utbyggnaden avsåg närmast att i personalhänseende förstärka
såväl de vid arbetsförmedlingens huvudkontor tidigare upprättade
länscentralerna som avdelningskontoren i syfte att skapa bättre förutsättningar
för att lösa i samband med ungdomsförmedling och yrkesvägledning
redan föreliggande eller väntade arbetsuppgifter. Vid ett 30-tal större avdelningskontor
skulle sålunda filialer för ungdomsförmedling inrättas. Vid övriga
avdelningskontor skulle ungdom&förmedlingsverksamheten handhas dels
av ambulerande assistenter (knutna till länscentralerna eller till vissa av nyssnämnda
filialer), dels av arvodes- och deltidsanställda s. k. kontaktmän
(knutna till avdelningskontor, som inte på annat sätt specialutrustats för

dessa uppgifter). Vid utgången av år 1946 voro 21 filialer för ungdomsförmedling
inrättade vid avdelningskontoren. Av dem hade 6 tillkommit under
året, nämligen i Hässleholm, Lidköping, Nyköping, Nässjö, Sandviken och
Uddevalla. Antalet kontaktmän ökades under år 1946 från 78 till 116.

För att tillgodose ungdomsförmedlingens och yrkesvägledningens personalbehov
har kommissionen anställt praktikanter, vilka dels inom kommissionen,
dels hos de lokala ungdomsförmedlingama erhållit grundläggande utbildning
för ungdomsförmedlings- och yrkesvägledningsverksamhet. Flertalet
av de praktikanter, som fått väl vitsordad praktikanttjänstgöring, ha kunnat
beredas anställning inom ungdomsförmedling och yrkesvägledning.

Inom ungdomsförmedlingen inskrevos år 1946 ca 37 000 (40 000) pojkar
och 33 000 (32 000) flickor (under 18 år), exklusive ungdomsberedskapen.
(Siffrorna för år 1945 ha angivits inom parentes.) Inklusive ungdomsberedskapen
utgjorde antalet ca 60 000 pojkar och 55 000 flickor.

Antalet tillsatta platser exklusive ungdomsberedskapen utgjorde år 1946
ca 67 000. Omkring 2 600 av de tillsatta platserna avsågo anställning av högst
en veckas varaktighet. Under år 1945 tillsattes exklusive ungdomsberedskapen
63 400 platser.

Av de anförda siffrorna torde framgå, att ungdomsförmedlingsverksamheten
under år 1946 omfattat ett något mindre antal arbetssökande än under år
1945. Detta sammanhänger sannolikt med den minskning av årskullarnas
storlek, som inträtt i de för ungdomsförmedlingen aktuella åldersgrupperna.
Däremot ökade i jämförelse med år 1945 antalet tillsatta platser med 6 °/o.

I jämförelse med genomsnittssiffrorna för femårsperioden 1940—44 utgjorde
ökningen ca 30 °/o. Hänsyn har vid jämförelserna icke tagits till anställningstidens
längd.

För den grkesvägledande verksamheten har under år 1946 arbetet med
yrkeskartoteket fortsatt. Vid årets utgång hade ytterligare 116 kartoteksblad
utkommit, varför sammanlagda antalet hittills utkomna kartoteksblad utgör
202. De färdiga bladen gälla yrken för ca 37 °/o av samtliga egentliga yrkesutövare.
Kartoteket, som är avsett att användas som uppslagsverk, behandlar
på varje blad ett yrke med angivande av arbetets art, de krav, som yrket
ställer på utövaren, utbildnings- och löneförhållanden m. m. Yrkesbeskrivningarna
kompletteras med översikter över större yrkesområden eller näringsgrenar.
Uppgifterna ha insamlats genom 1 rågeformulär, intervjuer med
yrkesmän, studiebesök på arbetsplatser, sammanställning av statistiska uppgifter,
studium av facktidskrifter och annan facklitteratur in. in. Arbetet har
bedrivits i nära samarbete med arbetsmarknadens organisationer.

I en särskild serie meddelanden, »Aktuellt för yrkesvägledningen», ha därjämte
lämnats aktuella upplysningar om framtidsutsikterna på speciella yrkesområden,
om skolor och utbildningsanstalter, nyutkommen litteratur
in. m.

Tidigare utgivna broschyrer — »Att välja yrke», avsedd för elever i folk -

skolans avgångsklasser, och »Gymnasisternas ämnesval», avsedd för lärjungar
i gymnasiets »valringar» — ha under året utgivits i reviderade upplagor.

Under året ha fyra distriktsöversikter över läroanstalter för yrkesundervisning
utkommit, avseende Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs,
Kalmar, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus, Västernorrlands, Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län. Dylika distriktsöversikter föreligga
härefter för hela riket. De skola ersättas med en översikt över yrkesutbildningsanstalter
i hela landet. Utarbetandet av översikten i fråga hade tagit sin
början vid utgången av 1946.

I föregående årsredogörelse omnämnda utredningar ha fullföljts under år
1946. Preliminära uppgifter angående omfattningen av den medicinska yrkesvägledning,
som bedrivits av skolläkarna under läsåret 1945/46, ha även
bearbetats. I samråd med statens institut för folkhälsan fortgår den i föregående
årsredogörelse omnämnda undersökningen av yrkesrisker ur medicinsk
synpunkt.

Verksamheten i skolorna har planlagts i samråd med de båda delegationer,
som äro knutna till kommissionen och i vilka olika skol- och lärarintressen
äro företrädda.

Under läsåret 1945/46 ha sammanlagt ca 29 000 ungdomar i folk- och fortsättningsskolor
i 420 kommuner erhållit yrkesvägledning.

Broschyren »Att välja yrke» har utdelats i folkskolornas avgångsklasser
som ett hjälpmedel vid lärarnas yrkesorienterande undervisning. Efter det
eleverna ifyllt ett frågeformulär »Frågor inför yrkesvalet», har yrkesvägledaren
i den mån det varit möjligt hållit s. k. yrkesorienterande lektioner i skolorna.
De ifyllda formulären, kompletterade med skriftliga utlåtanden från
lärare och skollälcare, ha varit yrkesvägledaren till hjälp vid den följande
enskilda rådgivningen.

Ett omfattande instruktionsarbete har även bedrivits bland folkskolans
lärare. En del skoldistrikt ha anslagit medel för bevistande av instruktionsmöten
i yrkesorientering för lärare. Under läsåret ha sådana möten och konferenser
hållits för ca 1 500 lärare. Sedan denna verksamhets början år 1943
ha ca 10 500 lärare bevistat sådana konferenser. Kontaktmännen ha länsvis
samlats för instruktioner under en eller flera dagar.

Genom skolöverstyrelsens skrivelse till folkskoleseminariemas rektorer den
12 januari 1946 angående undervisning i yrkesorientering vid folkskoleseminarierna
samt genom de promemorior rörande yrkesvägledning i folkskolan,
som statens folkskolinspektörer i samråd med ungdomsförmedlingen sänt
ut till skolstyrelser och lärare, har folkskollärarkåren fått riktlinjer för sin
medverkan i den yrkesvägledande verksamheten. Instruktionsföredrag ha
även hållits i folkskoleseminariemas avgångsklasser.

På begäran från folkhögskolehåll har under år 1946 yrkesvägledning anordnats
i ett antal folkhögskolor.

Vid de högre skolorna har yrkesvägledning givits i gymnasiernas, flickskolornas,
realskolornas och mellanskolornas avgångsklasser samt i de s. k.
»valklasserna», d. v. s. näst sista klassen i real- och mellanskolor, flick -

skolornas 57 (4°) och gymnasiernas ring I3 och IT. Yrkesvägledningen har
omfattat såväl orienterande lektionsföredrag som enskild rådgivning. Under
läsåret 1945/1946 har yrkesvägledning förekommit i så gott som samtliga
högre skolor i landet.

I viss utsträckning ha ungdomsförmedlingens tjänstemän bedrivit yrkesvägledande
verksamhet bland värnpliktiga, vilka ännu ej valt levnadsbana
eller vilka ämna byta yrke.

Under året har samarbetet med de psykotekniska instituten i Stockholm
och Göteborg vidgats. Instituten ha i större utsträckning än tidigare anlitats
för undersökning av under yrkesvägledningen uppmärksammade problemfall.
I några av dessa fall ha konsultationerna vid institutet möjliggjorts genom
att rese- och övriga kostnader betalats av statsmedel.

Den i samarbete med AB Radiotjänst anordnade yrkesvägledande verksamheten
i radio har pågått under hela år 1946. Radiolyssnama ha i samband
härmed beretts tillfälle att rikta skriftliga förfrågningar angående yrkesval
o. dyl. till Radiotjänst. Förfrågningarna ha besvarats av sektionen
för ungdomsförmedling och yrkesvägledning dels i radio under ett 15-minutersprogram
»Frågor och svar om yrkesval» varannan onsdag, dels skriftligen
av befattningshavare inom sektionen eller vid ungdoms- eller andra
arbetsförmedlingar. Under året besvarades omkring 1 050 dylika förfrågningar.
Denna »radiobrevlåda» har betydelse framför allt för personer, bosatta
på längre avstånd från arbetsförmedlingsorgan.

För senare halvåret 1946 ha vissa statistiska uppgifter lämnats beträffande
den yrkesvägledning, som meddelats vid ungdomsförmedlingarna och
av de till avdelningskontoren hittills knutna kontaktmännen. Av dessa uppgifter
framgår, att omkring 5 600 rådsökande nyinskrivits (3 250 män, 2 350
kvinnor) och att omkring 8 200 konsultationer ägt rum. Relativt vanligt har
sålunda varit, att de rådsökande vid mer än ett tillfälle sökt vägledning vid
yrkesval. Av de rådsökande voro omkring 3 100 under 18 år, 2 000 i åldern
18—25 år och övriga i åldern över 25 år. Omkring en tredjedel av de rådsökande
har även inskrivits som arbetssökande vid ungdomsförmedlingen.

Utöver den egentliga yrkesvägledningen ha i omkring 4 900 fall förfrågningar
angående yrken och utbildningsvägar besvarats.

I likhet med föregående år har sektionen biträtt med material till ungdoms-,
fritids- och andra utställningar, som anordnats av skilda organisationer.

Arbetet med organiserandet av en riksomfattande tjänstemannaförmedling,
som påbörjades under 1944 enligt kommissionens beslut i maj samma år och
som fördröjts på grund av lokal- och personalsvårigheter, fullföljdes i det
närmaste under år 1946.

Förmedlingsverksamheten för tjänstemannakategorierna företedde under
året en kraftig utveckling. Sålunda uppgick antalet arbetssökande personer
till 76 440 mot 63 907 under år 1945. Siffrorna för lediga och tillsatta platser
voro 86 878 och 57 553 mot 60 670 och 44 601 föregående år.

En stor och krävande uppgift har varit att söka tillgodose statsmyndigheternas
behov av tjänstemannapersonal. Genom cirkulär den 18 januari 1946
(SFS nr 9) föreskrev nämligen Kungl. Maj:t skyldighet för nämnda myndigheter
att tills vidare till och med den 31 december 1946 vid uppkommande
personalbehov göra viss anmälan därom till den offentliga arbetsförmedlingen.
Genom cirkulär den 29 november 1946 (SFS nr 746) har tiden för
anmälningsskyldigheten utsträckts till och med den 31 december 1947. Antalet
till tjänstemannaförmedlingen från olika myndigheter anmälda platser
uppgick under året till 8 648, av vilka 5 759 tillsattes genom förmedlingens
medverkan.

Även då det gällt anskaffning av tjänstemannapersonal till de kommunala
myndigheterna, har tjänstemannaförmedlingen i betydande utsträckning
tagits i anspråk. Flera städer, bland andra Stockholm, Malmö, Borås
och Jönköping, ha med vederbörande tjänstemannaförmedling överenskommit
om ett kontinuerligt utnyttjande av förmedlingen vid uppkommande
personalbehov.

Under året har tjänstemannaförmedlingen helt eller delvis övertagit den
pLatsförmedlande verksamhet, som tidigare bedrivits av vissa organisationer
och läroanstalter. Sålunda träffades den 6 november 1946 avtal med Sveriges
industriförbund och Svenska industriens praktiknämnd, att utplaceringen
av personer, vilka önska förskaffa sig praktik före inträde vid teknisk
läroanstalt, skall handhavas av tjänstemannaförmedlingen. Avtalet innebär
därjämte, att tjänstemannaförmedlingen i viss utsträckning skall biträda
praktiknämnden vid utplaceringen i praktikarbete av elever vid tekniska
läroanstalter. På framställning av socialinstituten i Stockholm och Göteborg
har tjänstemannaförmedlingen vidare åtagit sig förmedlingen av praktikplatser
åt personer, som ämna söka inträde vid socialinstituten, I frågor
rörande utplaceringen av praktiksökande samarbetar tjänstemannaförmedlingen
intimt med yrkesvägledningen.

Den 1 juli 1946 skedde en utvidgning av tjänstemannaförmedlingens verksamhetsområde
genom att förmedlingen av affärspersonal överfördes till
densamma. Åtgärden föranleddes därav, att det ur förmedlingssvnpunkt befunnits
mindre rationellt att från tjänstemannaförmedlingen avskilja nämnda
yrkesgrupp, som i utbildnings- och anställningshänseende står kontorspersonalen
nära. De järnhandelsanställdas riksförbund, som tidigare bedrivit
egen platsförmedling, beslöt i juli 1946 att nedlägga denna samt att rekommendera
sina medlemmar att i fortsättningen anlita tjänstemannaförnmrllingen.

Förmedlingsverksamheten vid special förmedlingen för artister och musiker
karakteriserades under 1946 liksom under tidigare år av stor livaktighet och
ständigt stegrad omfattning. Utöver de redan under 1945 och tidigare inrättade
9 specialförmedlingarna (Stockholm, Göteborg, Malmö, Gävle, Linköping,
Norrköping, Växjö, Örebro, Karlstad) har dock under året icke nå -

Tab. 6. Artist- och mnslkerfönnedlingens verksamhet under år 1916.

Kontor	Arbetssökande	Tillsatta platser
Män	Kvinnor	Summa	Män	Kvinnor	Summa
Stockholm....................	1500	534	2 034	9 768	3128	12 896
Göteborg.....................	411	95	506	4 257	493	4 750
Malmö.......................	789	104	893	4 848	775	5 623
Gävle........................	898	101	999	12 777	911	13 688
Linköping-Norrköping.........	575	76	651	6 230	384	6614
Växjö........................	475	32	507	3 613	415	4 031
Karlstad .....................	395	23	418	3 029	299	3 328
Örebro .......................	263	41	304	7 494	336	7 830
Övriga kontor................	935	88	1023	2 833	273	3106
Summa	6 241	1094	7 335	54 852	7 014	61866
Därav musiker.............	4 606	267	4 873	46 031	1685	47 716
teater- o. filmpersonal	1486	740	2 226	8 705	4 426	13131
Övriga...............	149	87	236	116	903	1019

gon ny sådan inrättats. Förmedlingsverksamhetens omfattning framgår av
tab. 6.

Vid artist- och musikerförmedlingarna inskrevos under året 7 335 personer.
Antalet förmedlade engagemang utgjorde 61 866. Motsvarande siffror
för år 1945 voro 6 087 och 40 301.

De förmedlade engagemangen motsvara för år 1946 en sammanlagd
gagesumma av 5 700 000 kr, vilket ger en ökning jämfört med år 1945 med
i runt tal 2 400 000 kr.

Under året ha förberedelser träffats för en överenskommelse om samarbete
med Folkparkernas artistförmedling u. p. a. Därjämte ha utarbetats
tekniska anvisningar för artist- och musikerförmedlingen.

Arbetsberedning för partiellt arbetsföra. I avsikt att effektivisera arbetsförmedlingarnas
verksamhet för arbetsanskaffning åt partiellt arbetsföra
och få fram en mera individualiserad arbetsförmedling beslöt arbetsmarknadskommissionen
i juni 1944 i princip att i samtliga län (utom Gotlands)
inrätta befattningar för assistenter för arbetsberedning åt partiellt arbetsföra.
För arbetsberedning åt partiellt arbetsföra voro vid verksamhetsårets
början assistenter förordnade i Stockholm (för Stockholms stad och län),
Göteborg, Malmö, Linköping, Jönköping, Växjö, Kalmar, Karlskrona, Kristianstad,
Halmstad, Falun och Härnösand. Under året ha innehavare förordnats
på nyinrättade befattningar i Uppsala, Eskilstuna, Borås, Skövde,
Örebro, Västerås, Gävle, Östersund, Umeå och Luleå. Vid årsskiftet saknades
särskilda befattningshavare endast i två län, nämligen Värmlands och
Gotlands. Nytillträdande befattningshavare ha beretts tillfälle att vid treveckorskurser,
förlagda till ifrågavarande avdelning vid arbetsförmedlingen i
Stockholm, dels genom tjänstgöring vid avdelningen, dels genom föreläsningar
och studiebesök, praktiskt sätta sig in i sina arbetsuppgifter och förvärva
vissa teoretiska insikter i hithörande spörsmål.

Det samarbete mellan arbetsförmedlingen och pensionsnämndema, som

Tab. 7. Antal arbetssökande och tillsatta platser vid arbetsförmedlingens expeditioner
för partiellt arbetsföra under är 1040.

Expedition	Arbetssökande	Tillsatta platser	Därav tillfälliga1 platser
Män	Kvinnor	Summa	Män	Kvinnor	Summa
Stockholm................	2 609	1584	4193	3172	1151	4 323	579
Uppsala (nov.—dec.).......	18	—	18	26	1	27	_
Eskilstuna (juli—dec.).....	86	30	116	80	28	108	7
! Linköping................	519	55	574	369	52	421	16
Jönköping ................	308	69	377	363	60	423	95
Växjö ....................	224	55	279	271	49	320	22
Kalmar ..................	196	16	212	213	11	224	36
Karlskrona................	176	26	202	167	25	192	19
Kristianstad...............	173	43	216	148	29	177	17
Malmö...................	741	176	917	655	183	838	97
Halmstad.................	148	39	187	124	38	162	18
Göteborg .................	767	160	927	465	93	558	127
Borås (sept.—dec.).........	40	2	42	23	—	23	3
Skövde (juli—dec.)........	68	12	80	63	17	80	6
Örebro (febr.—dec.)........	466	91	557	254	21	275	15
Västerås (juli—dec.).......	189	50	239	114	33	147	31
Falun....................	276	53	329	216	51	267	5
Gävle (maj—dec.) .........	200	18	218	119	14	133	6
Härnösand................	427	11	438	154	7	161	3
Östersund (okt.—dec.).....	186	12	198	39	1	40	—
Umeå (april—dec.)........	214	15	229	168	15	183	4
Luleå (dec.)...............	37	3	40	18	4	22	—
Summa år 1946	8068	2 520	10 588	7 221	1883	9104	1106
> > 1945	4 622	1529	6151	4 684	1277	5 961	2 562

1 Av högst en veckas beräknad varaktighet.

genom särskild överenskommelse med pensionsstyrelsen etablerades under
år 1945, har under året fått ökad omfattning. Arbetsförmedlingen har lämnat
sin medverkan vid utredningar rörande pensionsstyrelsens klientel i fråga
om dels behovet av utbildning eller omskolning i det enskilda fallet, dels
yrkesvalet och utbildningsvägar, dels slutligen arbetsanskaffning. Arbetsförmedlingen
har genom detta samarbete kunnat utnyttja pensionsstyrelsens
möjligheter att bereda yrkesutbildning åt sådana arbetssökande, vilka utan
föregående arbetsträning, fortbildning eller omskolning icke eljest kunnat
beredas arbete.

Liknande överenskommelse från samma år med blindvårdsorganisationerna
har möjliggjort för arbetsförmedlingen att biträda i fråga om arbetsanskaffning
åt blind och synsvag arbetskraft. En inventering genom länsarbetsnämnderna
av klientel och arbetstillfällen har pågått under året.

Vidare träffades under året en överenskommelse med Svenska vanföreanstalternas
centralkommitté (SVCK) om samarbete mellan arbetsförmedling
och vanföreanstalter. Vid konferenser i Hälsingborg och Stockholm med representanter
för arbetsmarknadskommissionen och vanförevården underströks
nödvändigheten av dylikt samarbete. Riktlinjer för samarbetet ha
fastställts.

Tab. 8 Arbetsförinedlinsfsverksamlieteii för partiellt arbetsföra uuder år 194C.
Arbetssökande och placerade fördelade efter defekter.

Defekter	Män	Kvinnor	Summa
Arbets- sökande	Tillsatta platser	Arbets- sökande	Tillsatta platser	Arbets- sökande	Tillsatta platser
Vanföra..................	1196	796	174	103	1370	899
Hörseldefekta.............	123	101	58	46	181	147
Syndefekta................	216	no	72	47	288	157
Lungsjuka................	1198	896	230	175	1428	1071
Psykiskt sjuka eller defekta	1142	1163	489	413	1631	1 576
Andra sjuka..............	2 172	1660	465	330	2 637	1990
Straffade m. fl.............	1053	1372	162	148	1215	1520
Alkoholister...............	270	368	4	1	274	369
Överåriga.................	440	549	297	274	737	823
Andra arbetshinder.......	258	206	569	346	827	552
Summa	8088	7 221	2 520	1888	10 588	9104

Kommissionen har dessutom under året förhandlat med myndigheter och
organisationer, bland annat i Norrköping, Uppsala, Götebofrg, Borlänge,
Sandviken, Växjö, Örebro och Karlskrona, i avsikt att utröna intresset för
igångsättande av arbetsprövnings- och arbetsträningsinstitut. Förhandlingarna
ha givit vid handen, att ett stort intresse för frågan förefinnes, samt
bekräftat ett tidigare antagande, att organiserandet av arbetsprövnings- och
arbetsträningsverkstäder skulle komma att erbjuda utomordentlig hjälp åt
arbetsberedningen i dess strävan att inpassa partiellt arbetsföra i produktionslivet.

Den egentliga förmedlingsverksamheten för partiellt arbetsföra under 1946
belyses i tab. 7. I tabellen redovisas endast sådana partiellt arbetsföra, vilkas
arbetsansökan varit föremål för direkt handläggning vid de särskilda expeditionerna.
Genom de ordinarie expeditionerna har ett icke ringa antal partiellt
arbetsföra kunnat beredas arbete.

Av tabellen framgår, att antalet arbetssökande partiellt arbetsföra under
1946 vid expeditionerna i Stockholm, Göteborg och Malmö utgjorde 6 037,
därav 1 920 kvinnor. Vid nämnda expeditioner utgjorde under 1945 motsvarande
siffror 5 090 och 1 439. Till landets samtliga under år 1946 i verksamhet
varande expeditioner hänvisades 10 588 arbetssökande, därav 2 520 kvinnor.
Antalet platser, som anvisades och tillsattes med partiellt arbetsföra,
utgjorde år 1945 i Stockholm, Göteborg och Malmö 5 215 och år 1946 vid
samtliga expeditioner 9 104, därav 5 719 vid expeditionerna i Stockholm,
Göteborg och Malmö. Av hela antalet platser hade 1 106, eller något mer
än 12 »/o, en varaktighet av högst en vecka.

Antalet arbetssökande och tillsatta platser vid arbetsförmedlingens expeditioner
för partiellt arbetsföra under år 1946 med fördelning på de sökandes
defekter framgår av tab. 8.

Denna tabell utvisar, att av hela antalet arbetssökande, som under år 1946
hänvisades till de särskilda assistenterna för partiellt arbetsföra, mer än
hälften hade arbetshinder, som utgjordes av sjukdom. Personer med kropps -

liga defekter (vanföra, syn- och hörseldefekta) utgjorde endast omkring 17 %
av hela antalet. De straffade utgjorde 11 %. Arbetshinder på grund av alkoholism
förekom i jämförelsevis liten omfattning, medan överårighet i 7 °/o
angivits som orsak till placeringssvårigheterna.

Sammanställningen ger vidare vid handen, att av hela antalet förmedlade
anställningar ett jämförelsevis stort antal arbetstillfällen kunnat beredas
psykiskt sjuka och straffade. Härvid är emellertid att märka, att huvudparten
av de tillfälliga platserna anvisats dessa kategorier. För de egentliga lytesgruppema
ha de förmedlade anställningarna merendels varit av mera stadigvarande
karaktär.

Jämlikt kungliga brev den 25 maj 1945 och den 29 juni 1946 leder arbetsmarknadskommissionen
i egenskap av arbetsvårdsorgan den verksamhet,
som syftar till att bereda i militärtjänstgöring eller därmed jämställd tjänstgöring
skadad utkomst genom eget arbete (arbetsvärd). På uppdrag av kommissionen
fungera länsarbetsnämnderna som lokala arbetsvårdsorgan, och
ärendena handläggas av assistenterna för arbetsberedning åt partiellt arbetsföra
eller annan för verksamheten särskilt avdelad pei*sonal.

Nämnderna ha på grundval av uppgifter från riksförsäkringsanstalten
verkställt utredningar beträffande de skadades arbets- och inkomstförhållanden
m. m. och i förekommande fall avgivit konkreta förslag till åtgärder i
fråga om utbildning (arbetsträning, fortbildning, omskolning) eller andra
åtgärder, såsom framställning om s. k. kungafondsbidrag, hänvisning till
värnpliktslån m. m. Utredningarna ha verkställts i samråd med läkare — särskilt
i fråga om yrkesvalet — familjebidragsnämnderna och andra kommunala
och sociala organ, tidigare arbetsgivare etc. samt den skadade själv. Från
verksamhetens början i juni 1945 intill den 1 januari 1947 ha nämnderna
verkställt dylika utredningar beträffande 5 627 i militärtjänst skadade. Under
samma period har kommissionen fattat 1 465 beslut om arbetsvärd, därav
i 951 fall i form av omskolning och 129 i form av fortbildning. Övriga
385 fall ha icke blivit föremål för direkt arbetsvårdande åtgärder genom arbetsmarknadskommissionen
utan i flertalet fall hänvisats till värnpliktslån
(187) eller bidrag från kungafonden (142).

Även i samband med själva arbetsvärden ha länsarbetsnämnderna i avsevärd
grad lämnat sin medverkan. Nämnderna ha sålunda utanordnat av
kommissionen beviljade utbildningsbidrag in. in. samt biträtt de skadade
med råd och anvisningar i sociala och ekonomiska frågor. Vidare ha nämnderna
följt utbildningen, biträtt vid arbetsanskaffningen samt jämväl därefter
i olika sammanhang lämnat sitt bistånd (efterkontroll).

Arbetsförmedlingsverksamheten för utlänningar. Vid årsskiftet 1945/46 funnos
kvar i landet ca 13 100 av de flyktingar (s. k. repatriander), vilka genom
Röda korset och UNRRA:s försorg under våren och sommaren 1945 överfördes
från fånglägren i Tyskland för att i Sverige beredas tillfälle till vila och
rekreation. Vistelsen avsåg till en början endast att vara omkring sex månader,
men då många av olika skä'' ej kunde återvända till sina hemländer

inom denna tid, medgavs, att repatriander, som tillfrisknat, i likhet med
andra flyktingar skulle få taga arbete. Redan under år 1945 hade sålunda
omkring 5 500 repatriander återhämtat sig och lämnat förläggningarna för
att antaga arbete. Bland de kvarvarande 7 600 tillfrisknade många under våren
och sommaren 1946 och erhöllo anställning. Utplaceringen av de arbetsföra
repatrianderna kunde i slutet av juni anses vara slutförd, varvid på
läger och sjukhus återstodo omkring 2 700 personer, utgörande konvalescenter,
sjuklingar och skolelever.

Arbetsutplaceringen från läger av de baltiska flyktingarna hade definitivt
slutförts redan under 1945. Därvid hade dock ca 1 300 intellektuella på grund
av svårigheten att erhålla lämplig anställning i öppna marknaden placerats
i arkivarbeten eller fornminnesvårdsarbeten, de sistnämnda arbetena anordnade
i samråd mellan arbetsmarknadskommissionen och riksantikvarieämbetet.
De den 15 februari 1946 tillkallade arkivarbetssakkunniga föranstaltade
redan i början av sin verksamhet om speciella åtgärder för att påskynda
de utländska arkivarbetarnas utplacering i öppna marknaden. I Stockholm,
Uppsala och Lund inrättades för detta ändamål särskilda arbetsförmedlingsexpeditioner
för arkivarbetare. Av de ca 1 250 utlänningar, som i början av
1946 voro i arkivarbete, ha på grund härav ca 750 under år 1946 erhållit
anställning i öppna marknaden genom arbetsförmedlingen. Vissa av dessa
utlänningar kunde på grund av bristande kunskaper i svenska ej omedelbart
placeras, varför särskilda kurser i svenska språket ordnades för att underlätta
förmedlingsarbetet. Sammanlagt besöktes kurserna av över 800 arkivarbetare.
Vid slutet av 1946 återstodo 500 utlänningar i arkivarbete. Då de
flesta av dessa ej synas kunna placeras utan att erhålla viss omskolning,
planerar kommissionen att i samarbete med överstyrelsen för yrkesutbildning
under 1947 anordna speciella praktiska fortbildningskurser.

Det under 1945 påbörjade samarbetet mellan de danska, norska och svenska
arbetsförmedlingarna fortsatte under 1946. Genom den brist på arbetskraft,
som varit rådande i samtliga tre länder, har förmedlingen dock fått
begränsad omfattning. Härtill kommer, att bostadsbristen i hög grad försvårat
verksamheten. Dock kan nämnas, att över 800 danskar genom arbetsförmedlingens
försorg placerats i Sverige inom skogsbruk och industri, varjämte
den svenska arbetsförmedlingen efter hemställan från norska myndigheter
under hösten anvisade en grupp på över 40 vana svenska byggnadssnickare
till återuppbyggnadsarbetet i Nordnorge. Under sommarmånaderna 1946 har
vidare ett utbyte av jordbruksungdom på försök ordnats mellan Danmark
och Sverige. Sammanlagt deltog ett 100-tal ungdomar. Då erfarenheterna från
utbytet över lag varit goda, planeras en fortsatt verksamhet under år 1947 i
vidare omfattning.

Arbetsmarknadskommissionen och arbetsförmedlingarna erhålla i allt
större antal förfrågningar från utlandet angående sysselsättningsmöjligheterna
i Sverige. Även sammanslutningar och enskilda företag in. fl., som
mottagit dylika hänvändelser, bruka vidarebefordra dessa till arbetsmarknadskommissionen.
1 de fall det rör sig om sådan arbetskraft, av vilken be -

hov föreligger i landet, medverkar kommissionen vanligen, sedan samråd
angående möjligheterna för svenskt inresevisum ägt rum med utlänningskommissionen,
till att anställning anskaffas åt de sökande.

Verksamheten beträffande de norska ungdomar, som genom överstyrelsens
för yrkesutbildning försorg erhålla utbildning vid svenska yrkesskolor,
har pågått hela året. Arbetsmarknadskommissionen har ombesörjt detaljer
i samband med elevernas uppehälle under kurstiden, såsom kost och logi,
utrustning med gång- och arbetskläder, resor m. m. I allmänhet ha eleverna
inkvarterats i de ordinarie skolhemmen eller i privata hem, men på grund
av bostadsbristen har kommissionen även måst upprätta och driva ett internat
för ca 100 elever i Göteborg. Till utgången av år 1946 hade sammanlagt
1 582 elever kommit till landet, och av dessa voro vid samma tidpunkt
1 430 färdiga med sin utbildning. Verksamheten beräknas bli slutförd under
första hälften av år 1947.

I sina strävanden att inordna hemkomna utlandssvenskar i normala förhållanden
stödes Utlandssvenskarnas förening på Kungl. Maj ds uppdrag av
socialstyrelsen, överstyrelsen för yrkesutbildning och arbetsmarknadskommissionen.
Det åvilar härvid arbetsmarknadskommissionen förutom att biträda
i frågor rörande utrustning även att ombesörja den erforderliga arbetsförmedlingen
och därmed sammanhängande spörsmål.

Arbetsförmedlingen förmedlade under år 1946 46 628 arbetsanställningar
åt utlänningar, därav 32 311 för män och 14 317 för kvinnor. Beträffande
fördelningen nationsvis kan nämnas, att 14 216 platser avsågo danskar.
4 856 norrmän och 9 987 balter. Vid årsskiftet 1946/47 funnos i Sverige
93 368 utlänningar, av vilka 60 991 hade arbetsanställningar. Antalet i arbete
varande danskar uppgick till 13 231, norrmän 8 889, finnar 5 793, balter
18 431, polacker 5 831 och tyskar 2 371. Inom olika yrkesområden fördelade
sig de sysselsatta utlänningarna enligt följande: jordbruk och skogsbruk
6 351, industri och hantverk 29 623, samfärdsel 2 586, handel 5 412, förvaltning
5 161, hälso- och sjukvård 3 249, husligt arbete 5 454 samt annat arbete
3 155.

För att förenkla arbetstillståndsgivningen för utlänningar har överenskommelse
träffats mellan utlänningskommissionen och arbetsmarknadskommissionen,
att sistnämnda myndighet tillsammans med länsarbetsnämnderna
skall kunna lämna utlänningarna s. k. yrkestillägg enligt en särskild i samråd
mellan utlänningskommissionen och arbetsmarknadskommissionen uppgjord
vrkesförteckning. Detta förfarande innebär, att kommissionen och
länsarbetsnämnderna erhålla rätt att i utlännings pass utöka det av utlänningskommissionen
meddelade arbetstillståndet med ytterligare yrke. Härigenom
åstadkommes en avsevärd förenkling av tillståndsgivningen till fördel
för såväl arbetsgivarna som utlänningarna, vilka sistnämnda nästan omgående
kunna få dylik ansökan behandlad. I

I samband med den statsunderstödda frivilliga arbetslöshetsförsäkringen,
som står under socialstyrelsens överinseende, fullgör den offentliga arbets -

förmedlingen omfattande kontroll- och arbetsanvisningsuppgifter. Därigenom
bli försäkrade, som uppbära daghjälp, omedelbart tillgängliga för placering
på arbetsmarknaden, när behov av arbetskraft uppkommer inom för
dem lämpligt arbetsområde.

Från och med 1946 års ingång äro ytterligare två arbetslöshetskassor i
verksamhet, nämligen Sveriges teateranställdas och typografernas. Totala
antalet arbetslöshetsförsäkrade ökade härigenom med omkring 13 000. Även
inom de äldre arbetslöshetskassorna ökade medlemsantalet betydligt under
år 1946. Vid slutet av året utgjorde sammanlagda medlemsantalet 871 300
mot 819 500 ett år tidigare.

Följande erkända arbetslöshetskassor voro i funktion den 1 januari 1947.

Erkänd arbetslöshetskassa

Beklädnadsarbetarnas..............................

Sadelmakarnas, tapetserarnas och reseffektarbetarnas ..

Stenindustriarbetarnas..............................

Handelsanställdas m. fl.............................

Sko- och läderarbetarnas ..........................

Träindustriarbetarnas..............................

Musikernas m. fl.................................

Lantarbetarnas ..................................

Frisörernas ......................................

Livsmedelsarbetarnas..............................

Textilarbetarnas ..................................

Gjuteriarbetarnas..................................

Gruvindustriarbetarnas ............................

Handelstjänstemännens ............................

De kemisk-tekniska industriarbetarnas m. fl...........

Bleck- och plåtslagamas ..........................

Försvarsverkens civila personals ....................

Bryggeriarbetarnas ................................

Transportarbetarnas ..............................

Metallindustriarbetarnas............................

Bokbinderiarbetarnas..............................

Hotell-, kafé- och restauranganställdas................

Handelsresandenas ................................

Grov- och fabriksarbetarnas........................

Industritjänstemännens ............................

Elektrikernas ....................................

Arbetsledarnas....................................

Målarnas ........................................

Sjöfolkets ........................................

Väg- och vattenbyggnadsarbetarnas..................

Järnvägsmännens..................................

Sågverksindustriarbetarnas..........................

Maskinbefälets....................................

Sveriges teateranställdas............................

Typografernas ....................................

Erkänd fr. o. m.
den

2/l	1935
V2	1935
23/2	1935
74	1935
Vt	1935
7i	1936
21/i	1936
si/7	1936
l/io	1936
71	1937
1/l0	1937
7i	1938
71	1938
7i	1940
71	1941
74	1941
7io	1941
7 4	1942
7i	1942
7e	1942
v?	1942
77	1942
7 8	1942
7i	1943
79	1942
7i	1943
7n	1942
Vio	1943
10/7	1943
71	1944
7i	1945
75	1945
71	1945
7i	1946
71	1946

Medlemsantal
den V» 1947

30 600
4 800
4 200
47 700
10 400

39 500

7 700
45 800

4 100
33 900

41 800

10 900
9 000
9 000

14 300

3 100
20 000
6 400

8 300
198 400

11 200

18 900
500

106 100

42 600

14 600
18 800

15 500

15 800

19 700

26 100

16 600
2 100

300
12 600

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 286.

Summa 871 300
6

B. Särskilda åtgärder för tillgodoseende ay vissa näringsgrenars

arbetskraftsbehov.

Jordbruket.

Den under år 1946 ytterligare markerade knappheten på arbetskraft inom
olika områden ökade jordbrukets svårigheter att anskaffa tillräckligt med
arbetskraft, särskilt under sommarhalvåret. Detta nödvändiggjorde, att skolungdomen
från städer och samhällen samt personer, som för längre eller
kortare tid kunde göra sig lediga, uppmanades att deltaga i jordbruksarbete.
Propagandan för dessa tillfälliga arbetsinsatser bär i likhet med föregående
år bedrivits huvudsakligen lokalt genom de olika länsarbetsnämnderna. Genom
artiklar och appeller i pressen ha upplysningar lämnats om behovet
av arbetskraft till jordbruket, varjämte samtliga elever i de högre skolorna
tillställts broschyren »Modem ungdom». Även radion har tagits i anspråk
för propagandan.

Den tillfälliga arbetskraftens insats under året har varit av ett betydande
värde. Genom arbetsförmedlingen utplacerades till enskilda gårdar, i jordbruksläger,
praktikläger eller på annat sätt sammanlagt 59 270 personer,
varav 32 562 män och 26 708 kvinnor. I första hand inriktades propagandan
för deltagande i jordbruksarbete på enskild utplacering på olika lantgårdar.
Genom arbetsförmedlingen utplacerades på detta sätt under året 6 386 personer,
huvudsakligen skolungdomar. Ett mycket stort antal personer sökte
sig dessutom på privat väg ut i jordbruksarbete hos släkt och bekanta eller
hos arbetsgivare, hos vilka de tidigare år placerats. För dessa arbetsinsatser
kunna helt naturligt icke anföras några siffror.

Under år 1946 ha 364 jordbruksläger varit anordnade med sammanlagt
7 010 deltagare, av vilka 722 varit lägerledare och husmödrar samt 2 579
manliga och 3 709 kvinnliga direkta lägerdeltagare. Genom jordbrukslägren
tillfördes jordbruket 102 278 dagsverken. Sammanlagda arbetsinkomsten för
deltagarna, frånsett ledarpersonalen, uppgick till 379 968 kronor, vilket
innebär en medelinkomst per arbetsdag av 3 kronor 72 öre. Motsvarande
siffra för 1945 var 3 kronor 79 öre. I likhet med föregående år anordnades
ett antal tvådagars instruktionskurser för lägerledare, där dessa fingo handledning
i frågor rörande lägrens ekonomiska skötsel och ungdomens fritidssysselsättning.

Med stöd av erfarenheter från föregående år anordnades även under år
1946 praktikläger i jordbruk och lanthushåll. I dessa läger deltogo sammanlagt
68 ungdomar, varav 23 manliga vid de två praktikläger som anordnats
i jordbruk, medan 45 kvinnliga varit fördelade på tre läger i lanthushåll.
Lägrens ändamål har varit dels att förse jordbruket med arbetskraft och
dels att bereda ungdom med utpräglad lust och fallenhet för jordbruks- eller
lanthushållsarbete möjlighet att på detta sätt skaffa sig en första praktik och
pröva sin lämplighet för avsett yrke.

Förutom de på olika gårdar, i jordbruks- eller praktikläger placerade ha
enskilda personer och arbetsgrupper från skolor, organisationer och företag

en eller flera dagar deltagit i jordbruksarbete. Under år 1946 utplacerades på
detta sätt 45 779 personer i jordbruksarbete. Särskilt under vårens sockerbetsskötsel
samt under den regniga skördeperioden var denna form av arbetshjälp
av mycket stor betydelse. En stor del av de tillfälliga arbetsinsatserna
utfördes av skolungdom. Genom Kungl. Maj:ts cirkulär den 5 april
1946 (SFS nr 114) bereddes dylik ungdom möjlighet till viss ledighet från
undervisningen under vår- och höstterminen 1946 under högst två veckor
för deltagande i lantbruksarbete in. in. Detta medgivande fick i stor utsträckning
utnyttjas. Särskilt när det gällde att få fram tillräckligt med arbetskraft
för vårskötseln av sockerbetorna och under höstens potatisplockning,
var skolungdomens medverkan nödvändig.

Enligt kungl. kungörelsen den 25 juli 1946 (SFS nr 569) kunde vissa statliga
befattningshavare medgivas sammanlagt högst tio dagars tjänstledighet
med oavkortad lön för deltagande i skördearbeten, som anvisats av den offentliga
arbetsförmedlingen. Statstjänstemännens medverkan i skördearbete
var i likhet med föregående år av relativt liten omfattning.

Under stråsädesskörden fick jordbruket ett värdefullt tillskott av arbetskraft
genom den militära skördehjälpen, som enligt av Kungl. Maj:t lämnat
medgivande organiserades av framför allt armén och som innebar, att olika
förband under omkring 14 dagar deltogo i skördearbetet. Siffermässiga uppgifter
angående omfattningen av den militära skördehjälpen lämnas å s. 45.
Här må framhållas, att flertalet av årets rekryter deltogo i skördearbete. Deras
ianspråktagande varierade efter arbetskraftsbehovet i olika delar av
landet.

Betodlingen. Frågan om arbetskraftsbehovet för 1946 års betodling upptogs
till behandling redan i mars månad, då arbetsmarknadskommissionen
kallade representanter från länsarbetsnämnderna i södra Sverige till konferens
i Växjö. Frågan behandlades ytterligare senare på våren vid sammanträde
i Malmö anordnat av Svenska sockerfabriksaktiebolaget och i början
av september med representanter från — förutom sockerbolaget — arbetsmarknadskommissionen,
länsarbetsnämnden i Malmö och Sveriges betodlares
centralförening. Vid överläggningarna framhölls nödvändigheten av att
i likhet med tidigare år bedriva en intensiv arbetsförmedlingsverksamhet
och genom propaganda inom icke betodlande län verka för överflyttning
av arbetskraft.

Den regniga och kalla väderleken under våren fördröjde på vissa håll
vårskötseln av sockerbetorna, vilket medförde, att tidsperioden för gallringsarbetet
förlängdes och arbetsanskaffningen härigenom också underlättades.
Under höstens betupptagningsperiod gynnades arbetet i hög grad av väderleksförhållandena.
Det är många år sedan månaderna oktober och november
voro så soliga och varma, och detta bidrog i hög grad till att den ovana
arbetskraften stannade kvar och slutförde sitt arbete.

För att underlätta rekryteringen av arbetskraft till betarbetet anordnade
länsarbetsnämnderna i likhet med tidigare år kollektiva hushåll. Denna an -

ordning har under år 1946 fått större omfattning än något år tidigare. Under
våren voro sålunda 80 kollektiva hushåll anordnade för betarbetare, där
omkring 1 500 personer dagligen utspisades, och under hösten inte mindre
än 150 hushåll med utspisning av över 2 000 personer. Under vårperioden
voro 150 husmödrar och under hösten cirka 200 sysselsatta i dessa hushåll.

Av stor betydelse för lösandet av jordbrukets arbetskraftsproblem är att
inkvarteringsfrågan ordnas på ett tillfredsställande sätt. Under de senaste
åren bär arbetsmarknadskommissionen uthyrt ett 40-tal nya s. k. 12-mannabaracker
till gårdar, där inkvarteringsfrågan varit svår att lösa.

I likhet med tidigare år medverkade länsarbetsnämnderna under 1946 till
anordnande av barndaghem i betdistrikten för att härigenom underlätta för
mödrar med barn att åtaga sig arbete. Under våren voro 22 dylika barndaghem
anordnade, varav 19 i Malmöhus län, 1 på Öland och 2 på Gotland.
Vid höstens betupptagning voro sammanlagt 28 daghem i verksamhet, därav
26 i Malmöhus län och 1 i vartdera Kristianstads och Hallands län.

Vårens betgallringsarbeten. Det arbetskraftsbehov, som anmälts till de
olika arbetsförmedlingarna vid betarbetets början, uppgick till omkring
5 000 personer, vilket var det största restbehov för vårskötseln, som någonsin
noterats.

För att täcka behovet av arbetskraft fick i stor utsträckning överflyttning
ske från Norrland och Mellansverige, varjämte även ovan arbetskraft, främst
skolungdom, utnyttjades. Trots rikliga arbetstillfällen i skogen m. m. blev
tillströmningen av arbetskraft från skogslänen oväntat stor och uppgick till
omkring 1 100 personer. Genom tillmötesgående från rektorer, lärare och
föräldrar voro ett stort antal skolungdomar inte bara från betdistrikten utan
också från Stockholm, Göteborg och Norrland före terminens slut sysselsatta
i betarbete. Dels placerades skolungdomen i jordbruksläger, dels voro
hela skolklasser under vissa dagar sysselsatta med betgallring i hemorten.
Genom arbetsförmedlingen placerades över 4 500 skolungdomar i betarbete.
Även de ungdomar bland flyktingarna, som funnos på skolinternat, placerades
så gott som samtliga i betläger. Från dylika skolinternat tillfördes betfälten
470 personer.

Inom det sydsvenska betdistriktet, som omfattar Skåne, Blekinge och södra
Halland, tillsattes för vårskötseln 6 500 personer, vilket antal avsevärt
överstiger 1945 års förmedlingssiffra (4 272). Inom distriktet anskaffade arbetsförmedlingarna
840 personer samt från Norrland och Mellansverige
1 000 man. Vid de 55 anordnade betlägren för skolungdom samt i klasser
utplacerade deltogo 3 710 ungdomar. Ett värdefullt tillskott av arbetskraft
utgjorde de cirka 500 danskar, som genom arbetsförmedlingen placerades
på gårdar, där kost- och logifrågan kunde ordnas. Av stor betydelse blev
även i slutskedet av säsongen utnyttjandet av militärer under fritid, omkring
450 man.

Inom Linköpings betdistrikt anskaffade arbetsförmedlingarna 650 personer
till betskötseln. Av dessa kommo 390 personer från odlingsområdet samt
från Småland och Blekinge, medan endast ett 10-tal norrlänningar placera -

des inom detta odlingsområde. Skolungdom placerades till ett antal av 250
personer.

Kalmardistriktet placerade under vårskötseln 645 personer i betarbete,
varav 25 från Norrland. Vid de 19 anordnade betlägren deltogo 275 skolungdomar.

Inom Skövde betdistrikt placerades 234 personer, därav cirka 100 skolungdomar
på 5 betläger.

På Gotland anskaffades för betskötseln 233 personer genom arbetsförmedlingen.
Av dessa voro 173 skolungdomar, vilka placerades antingen på läger,
7 till antalet, eller direkt i lantbrukarhemmen. Även här deltogo militärer i
betarbete på fritid.

Inom de olika odlingsdistrikten bidrogo vidare olika industriföretag och
firmor till att lösa arbetskraftsproblemet genom att lämna personalen ledighet
för deltagande i betarbete. Särskilt gjorde tjänstemän och arbetare från
de olika sockerfabrikerna en värdefull insats vid vårens betskötsel. Genom
arbetsförmedlingarna placerades i vårens betskötselarbete sammanlagt inte
mindre än 8 800 personer, det hittills högsta antal som tillsatts.

Höstens betupptagning. Den sena skörden och potatisplockningen kcmmo
på en del håll att sammanfalla med höstens betupptagning och på grund
härav i viss mån konkurrera med denna om arbetskraften. Vid betsäsongens
början var det till arbetsförmedlingen anmälda restbehovet ovanligt högt
och kunde närmast jämföras med hösten 1942. Framför allt voro svårigheterna
stora i Skåne och Östergötland. Sålunda kan nämnas, att behovet av
betupptagare för Skåne i oktober var tre gånger och i Östergötland fyra
gånger så stort som under tidigare år. Genom överflyttning av framför allt
norrländsk arbetskraft samt tack vare den gynnsamma väderleken löstes
dock arbetskraftsproblemet på ett tillfredsställande sätt.

Inom det sydsvenska distriktet placerades 4 840 personer för betupptagningen,
därav 1 320 från odlingsområdet. Från Småland och Blekinge anvisades
738 personer och från Mellansverige och Norrland 2 172. Skåne fick
dessutom ett värdefullt tillskott av arbetskraft genom de 640 danskar, som
sökt sig över för betupptagningen.

Linköpingsdistriktet placerade för betupptagningen 860 personer. Av dessa
kommo 210 från odlingsområdet, 490 från Norrland och 160 från Mellansverige.
Ett 30-tal elever från Bona uppfostringsanstalt voro under en månad
placerade på betläger och utförde där ett gott arbete.

Skövdedistriktet placerade 210 personer, därav 135 från odlingslänet och
75 från Mellansverige.

Inom Kalmar län placerades 250 personer, varav hälften anvisades från
länet.

Gotland, som för betskörden i hög grad är beroende av arbetskraft från
fastlandet, erhöll hjälp av militärpersonal, som var förlagd till ön. Detta
möjliggjordes därigenom, att den skördehjälp på 14 dagar, som i de övriga
länen sattes in vid stråsädesskörden, icke utnyttjades på Gotland. Av de 670
personer, som placerades i hel upptagningen på Gotland, utgjordes 520 av

militärer, medan 20 anvisades från det egna länet och 130 kommo från fastlandet.

För betupptagningen anvisades genom arbetsförmedlingen 6 700 personer
till betfälten. Av dessa kommo över 75 % från orter utanför respektive odlingsdistrikt,
varav 2 200 personer enbart från Norrland. Från odlingslänen
placerade arbetsförmedlingen 1 800 personer, medan 1 150 personer kommo
från Småland och Blekinge samt 520 man från Mellansverige.

Skogsbruket.

De av kommissionen under år 1946 vidtagna åtgärderna i syfte att tillföra
skogsbruket arbetskraft inneburo ett fullföljande av den linje, på vilken
man slagit in genom införandet av arbetspremier våren 1945. Premieringen
hade kunnat genomföras med lägre kostnader än de tidigare vidtagna
extraordinära åtgärderna för att trygga bränsleförsörjningen. Man var medveten
om att arbetspremien med största sannolikhet skulle återinföras, därest
liknande åtgärder bleve nödvändiga även under år 1946. Då många omständigheter
dessutom talade för att skogsbrukets arbetsmarknad nu vore
på väg mot normala förhållanden och såväl arbetar- som arbetsgivarparten
uttryckt önskemål i denna riktning, beslöt kommissionen avveckla den s. k.
omskolningsverksamheten. Denna avveckling skedde under tiden april—juni.
Samtliga bidrag upphörde den 23 april beträffande arbetare i enskild placering,
varjämte omskolningsbidraget avskaffades beträffande i huggarkurs
placerade. Till dessa utgick dock ett reducerat familjetillägg jämte övriga
förmåner, såsom hyresbidrag, fria verktyg, fri bostad, fria resor till och
från arbetsplatsen m. m., t. o. m. den 30 juni. Denna dag avslutades kursverksamheten
helt med undantag för arbetare av utländsk nationalitet samt
svensk arbetskraft sysselsatt inom ett begränsat område av Örebro län.

Antalet till kommissionen rapporterade från andra yrkesområden överflyttade
arbetare, som åtnjöto bidrag vid slutet av varje månad åren 1945
och 1946, framgår av följande sammanställning.

Antal överflyttade arbetare, som dtnjölo bidrag.

	19 4 5		19 4 6
Månad		Hela	därav uti än-
		antalet	ningar
Januari...................	...... 11 770	20 764	3 292
Februari..................	...... 17 920	23 099	3 548
Mars .....................	....... 22 896	20 480	2 940
April .....................	...... 21 888	2 494	1 083
Maj ......................	...... 19 722	1 448	743
Juni......................	....... 16 156	392	361
Juli ......................	...... 8 827	288	261
Augusti...................	....... 8 397	358	306
September ................	....... 8 646	348	283
Oktober ..................	....... 9 356	413	317
November................	...... 12 721	684	574
December.................	...... 15 165	710	592
Medeltal per månad .......	....... 14 455	5 957	1 192

Arbetsresultaten vid av länsarbetsnämnderna anordnade förläggningar för
ovan arbetskraft ha regelbundet rapporterats till kommissionen och framgå
av följande tablå. * I

Avverkade kvantiteter

År	Kastved	Kolved	Massaved m. m. Timmer, slipers	m. m.
m3t	res		fot3	fot3 toppmått
1942 ....	.......... 984 200	2 553124	4 497 700	3 208 600
1943 ....	.......... 4 102 000	7 200 800	39 024 000	15 945 300
1944 .....	.......... 1397 300	1 139 900	7 726U00	6 876 5H0
1945 .....	.......... 2 350 300	2 431 412	15 345 050	13 140 820
1946 .....	.......... 655 00J	109 400		416 300	537 100
	Antal	dagsverken, arbetsförtjänst m. m.
År	Dagsverken	Ackords- förtjänst	Medel-förtjänst pr dag	Omskol- nings- bidrag	Bidrag pr dag	Summa inkomst pr dag
		kr.	kr.	kr.	kr.	kr.
1942 .....	...... 990 911	5 795 437	5-85	2 394 797	2*42	8*27
1943 .....	...... 3 033 931	19 135 565	6-31	6 189 085	2*04	8*35
1944 .....		6 868 935	6''98	1437 811	1*46	8*44
1915 _____	...... 1680 054	12 825 260	7-63	3 878 868	2*31	9*94
1946 .....	...... 626 769	5 249 656	8-38	1 1 211511	1 2*30	10*31

1 Avser tiden 1/i—30/i.

I ovanstående uppgift ingå ej familjetillägg eller hyresbidrag. De individuella
arbetsprestationerna varierade betydligt. Högsta rapporterade medeldagsförtjänsten,
omskolningsbidraget inräknat, utgjorde 22 kronor 70 öre,
den lägsta 5 kronor 73 öre. Genomsnittsprestationen utgjorde 2,79 m3t per
bidragstagare och dag.

Förutom i huggarkursförläggningar voro under tiden 1 januari—23 april
ett stort antal ovana skogsarbetare enskilt utplacerade hos skogsarbetsgivare.
Någon rapportering angående deras arbetsprestation har icke lämpligen kunnat
genomföras, men antalet dagsverken, som utförts av de enskilt placerade,
utgjorde i runt tal 1 175 000 (år 1945 2 048 000). Den totala kvantitet, som
avverkades av dem, som åtnjöto bidrag av något slag från arbetsmarknadskommissionen,
kan uppskattas till 4,96 milj. m3t (1945 9,85 milj. m3t). De
sammanlagda kostnaderna för bidrag och andra fömåner uppgingo under
året till 8 042 487 kronor (motsvarande siffra 1945 var 14 755 974 kronor).

I samma mån som den av kommissionen bedrivna kursverksamheten avvecklades,
strävade kommissionen att förmå skogsarbetsgivama alt, där detta
kunde anses lämpligt, själva anordna förläggningar, där av arbetsgivarna
avlönade instruktörer eller lagbasar kunde meddela arbetarna instruktion i
arbetsteknik och verktygsvård. En stor del av den utrustning, kommissionen
förfogat över för kursverksamheten, avyttrades i detta sammanhang. Antalet
försålda baracker utgjorde 1 023. Innehavet av baracker vid december månads
utgång var 1 278.

Arbetspremier. Då upphörandet av kontantbidragen i kursverksamheten fastställes
till den 23 april, berodde detta på att arbetspremien återinfördes denna
dag och att man därför fann det fördelaktigt att, samtidigt som man berövade

Tab. 9. Antal ansökningar om arbetspremier till skogsarbetare in. il. samt utbetalade
belopp avseende premieringsperioden 2SA—8% 1946.

Län

Antal

Utbetalt

ansök -

belopp

Län

Antal Utbetalt
ansök- belopp

ningar

kronor

ningar

kronor

Stockholms ...

Uppsala......

Södermanlands
Östergötlands..
Jönköpings____

798

688

1172

1633

1680

71 842
60185
114 915
147 815
119 419

Älvsborgs....
Skaraborgs.. .
Värmlands...

Örebro......

Västmanlands

1652
503
7 452
2 362
1302

163 332
39 589
700 158
258 445
132 559

Kronobergs .
Kalmar ....
Gotlands....
Blekinge....
Kristianstads

1515

2123

263

216

111152
231 012
3 714
20 030
16 265

Kopparbergs . ..
Gävleborgs ....
Västernorrlands

Jämtlands.....

Västerbottens ..

9119
7 530

6 925

7 116
6 357

968 977
707 166
662 385
673 166
805 918

Malmöhus ..........

Hallands............

Göteborgs och Bohus

125

367

460

13 457
25 638
36 026

Norrbottens

4 015

461 424

Summa

65419

6544 589

de ovana arbetarna en förmån, kunna erbjuda dem en ny, som jämställde
dem med den ordinarie skogsarbetarkåren. Till skillnad från år 1945 innebar
nämligen det 1946 införda systemet, att premie tillkom envar, oavsett ålder
och yrkesvana, som under viss tid ägnade sig åt huggning av vissa sortiment.

Även i andra hänseenden voro bestämmelserna denna gång något annorlunda
än föregående år. Kvalificeringsbeloppet om 150 kronor bibehölls, men
medan vederbörande år 1945 erhöll premie endast å den del av inkomsten,
som översteg kvalificeringsbeloppet, beräknades premien enligt det nya systemet
å hela inkomsten. I stället sänktes procenten från 40 till 30 procent. Övriga
detaljbestämmelser voro i stort sett desamma som gällt under år 1945.

Premieperioden fastställdes för hela landet till tiden 23 april—30 juni, och
någon förlängning infördes icke. Icke heller ansågs det nödvändigt att införa
premie för framkörning.

Utbetalningen av premierna handhades i likhet med föregående år av länsarbetsnämnderna.
I tab. 9 meddelas uppgifter om antalet ansökningar samt
inom olika län utbetalade belopp. Beloppen avse till den 31 december 1946
gjorda utbetalningar. Vid denna tidpunkt återstod endast ett mindre antal
oreglerade ansökningar. Under tiden 1 april—30 juni utbetalades dessutom
sammanlagt 626 319 kronor avseende 1945 års premier.

Under den tid, som huggningspremierna tillämpades, avverkades enligt
bränslekommissionens redovisning 6,9 milj. m3t brännved och massaved.

Arbetsförmedlingsverksamheten inom skogsbruket åren 1944—1946 framgår
av tab. 10.

Antalet tillsatta platser inom skogsbruket uppgick under år 1946 till 56 844,
en minskning i förhållande till år 1945 med i runt tal 58 000 platser. Under
årets senare månader utplacerades i skogsarbete ett rätt stort antal danskar.

Med hänsyn till det förbättrade läget på skogsarbetsmarknaden företogos
månatliga inventeringar av skogsbrukets arbetskraft endast t. o. m. utgången

Tab. 10. Arbetsförmedlingsverksamlieten inom skogsbruket åren 1944—1046.

Månad	Lediga platser	Tillsatta platser	Tillsatta platser på 100 lediga
1944	1945	1946	1944	1945	1946	1944	1945	1946
Januari............	16 042	18 344	28 714	13 727	12 600	15 731	86	69	55
Februari ..........	11329	20 870	20 037	9 470	15 139	9 828	84	73	49
Mars..............	6 999	16 806	15 396	5970	12 456	7 537	85	74	49
April..............	3 991	17 216	10 434	3 110	11708	3 897	78	68	37
Maj ..............	5 470	20 338	10 735	3 440	10 569	3712	63	52	35
Juni ..............	7121	21110	9 708	3197	9711	2 669	45	46	27
Juli ..............	6153	19 742	7 828	1506	6 081	1242	24	31	16
Augusti............	7 05 i	19 368	8 225	2315	5 612	1455	33	29	18
September ........	7 180	20 018	9 768	3112	5 496	1695	43	27	17
Oktober ..........	9 285	21413	12 905	4 224	7 217	2 194	45	34	17
November ........	13 092	24 520	16 806	8 622	10 946	3 826	66	45	23
\| December..........	10142	20 382	18 384	6 313	7 398	3 058	62	36	17
Hela året	78572	153 301	92155	65006	114933	56 844	83	75	62

av juni månad. Under den återstående delen av året skedde endast en inventering,
avseende förhållandena den 13 december. Inventeringarna, som
med undantag av decemberinventeringen ange förhållandena vid månadens
utgång, omfattade arbetskraft (huggare) anställd för avverkningsarbeten
hos större avverkare, d. v. s. sådana som under avverkningsåret antingen
ålagts en produktionsplikt av minst 200 m3t (i södra Sverige) resp. 500 m3t
(i norra Sverige) eller eljest beräknades avverka minst nämnda kvantitet.
En översikt över avverkningsresultaten under åren 1944—1946 lämnas i
tab. 11.

Tab. 11. Arbetskraft anställd för avTerkiiingsarbeten hos större skogsavverkare enligt

inventeringarna åren 1944—1946.1

Månad	Antal sysselsatta huggare	Ytterligare arbetskrafts-behov	Därav arbetskraft, som avverkare uppgivit sig ej själva kunna anskaffa
1944	1945	1946	1944	1945	15)46	1944	1945	1946
	104 345	91 658	88 186	8 235	16 878	19 405	5 242	12 592	17 547
Februari..........	111 739	96 879	88 661	5 096	15117	16 249	3 777	12 206	15 285
Mars.............	88 676	84 686	75 404	3 216	14 373	12 918	2 527	11 673	12 007
	39 572	49 981	39 551	5 857	23 182	19 993	3185	17117	16 339
	23 361	46 320	31424	10 894	23 497	22 178	7 811	19 658	19 249
Juni..............	24 231	50 027	32 808	10 326	25 454	19 607	8 326	23100	18 225
		37135			28 973		•	24 565
Augusti ..........		42 498			2" 565			25 070
September........	24 766	45 504		15198	29 018		11214	24 638
Oktober..........	32 471	46 561		19 143	31 846		10 968	24 210
November........	47 709	62 097		23 024	31 209		11 739	23 5»)
December ........	59 577	67 786	51 517	29 964	30 471	46 220	13 012	21749	31 787

1 Inventeringen i december 1946 företogs den 13 december, övriga inventeringar vid resp.
månaders utgång. Inventeringar företogos icke juli—augusti 1944 och juli november 1946

Praktikläger. Under år 1946 anordnades i likhet med föregående år praktikläger
i skogsbruk, avsedda för ungdomax-, som planerade att inträda på
skogsmannabanan. Lägren voro förlagda till Bjurbäcken i Lungsunds kommun,
Värmlands län, Kedjeåsen i Karlskoga stad, Örebro län, Kratte-Masugn
i Torsåkers kommun, Gävleborgs län, Södra Bäcksjö i Sävar kommun, Västerbottens
län, Trollebo i Nye kommun, Jönköpings län, samt Trummelsberg
i Västervåla kommun, Västmanlands län. Sammanlagt deltogo 92 ynglingar
i 15—20 års-åldern.

Kursprogrammen uppgjordes av länsarbetsnämnderna i samråd med vederbörande
skogsvårdsstyrelse; det praktiska arbetet omfattade stämpling,
huggning, skogsindelning, skogsuppskattning, plantskolearbeten och skogsodling,
röjning och risbränning, skogsdikning, linjestakning samt väganläggning.
Studieresor anordnades för lägerdeltagarna, vilka dessutom fingo tillfälle
att utöva idrott, såsom terräng- och orienteringslöpning samt simning

För att göra lägerdeltagarna förtrogna med utbildningsmöjligheter och
framtidsutsikter inom skogsbruket besökte tjänstemän från ungdomsförmedlingama
lägren och lämnade yrkesvägledning.

Till lägerdeltagarna utbetalades i fickpengar och flitpengar sammanlagt
7 863 kronor eller i genomsnitt 1 krona 45 öre per deltagare och dag. Kostnaderna
för praktiklägren i skogsbruk och verksamhetens omfattning framga
av följande tablå. Kolumnen arbetslöner avser av vederbörande skogsägai-e
utbetalade belopp.

Praktikläger i skogsbruk dr 1946.

	Antal	Summa	Summa	Statsbidrag
Lager	del- tagare	läger- dagar	arbets- löner Kr.	totalt Kr.	per lägerdeltagare och dag Kr.
Bjurbäcken ......	---- 17	1 163	1 885	4 682	4: 03
Kedjeåsen ......	---- 12	834	1 565	3 774	4: 53
Kratte-Masugn ..	---- 11	756	1 293	2 173	2: 87
Södra Bäcksjö . .	---- 15	1 021	1 321	3 187	3: 12
Trollebo ........	---- 27	1 852	1 852	6 930	3: 74
Trummelsberg ..	---- 10	733	439	3 343	4: 56
Samtliga läger 92	6 359	8 357	24 092	3: 79

Torvhanteringen.

Den totala torvproduktionen under år 1946 uppgick till ca 812 000 ton,
vilket innebär en minskning med 441 000 ton jämfört med år 1945.

Ett betydande antal utlänningar voro liksom tidigare år sysselsatta i dessa
arbeten. Dessutom anoi-dnades genom länsarbetsnämnderna arbetsläger för
ungdom, vilken huvudsakligen sysselsattes med lättare arbeten, såsom vändning
och kupning. Inalles anordnades under året 18 dylika läger med sammanlagt
371 deltagare, därav 143 kvinnliga. Såsom ledare voro 47 pex-soner
verksamma. Mest omfattande var verksamheten inom Kronobergs län, där 6
’ager med sammanlagt 148 deltagare voro anordnade.

Husligt arbete.

Då, som tidigare framhållits, bristen på heltidsanställd huslig arbetskraft
i icke obetydlig grad kunde kompenseras med tillfällig och deltidsanställd
sådan, s. k. hemassistenter, vidtog kommissionen vissa åtgärder för att vidga
och förstärka förmedlingsverksamheten för hemassistenter. Nedanstående
siffror belysa förmedlingsverksamheten på det husliga arbetsområdet under
åren 1941—1946.

Antal tillsatta fasta
platser

Antal tillsatta tillfälliga
och deltidsbetonade
platser

1941 ..................... 47 718 76 975

1942 ..................... 46 858 94 239

1943 ..................... 42 415 108 921

1944 ..................... 41 581 118 126

1945 ..................... 48 217 149 663

1946 ..................... 41 926 147 577

Bland de åtgärder, som kommissionen vidtagit för att bättre tillgodose
behovet av huslig arbetskraft, kunna särskilt nämnas vissa prov- och kompletteringskurser,
som under de sista åren anordnats genom länsarbetsnämndernas
och arbetsförmedlingarnas försorg. Under åren 1941—1945 höllos 76
sådana kurser med tillsammans 896 kursdeltagare. Under år 1946 anordnades
19 kurser för tillsammans omkring 243 hemassistenter på olika platser i
landet. I de flesta fall anordnades kurserna i samarbete med lärlings- och
yrkesskolorna. Kurserna för landsbygdens hemassistenter, vilka äro inräknade
i ovannämnda siffror och utgjorde sammanlagt 10, förlädes i allmänhet
till lanthushålls- och folkhögskolor.

I några enstaka fall ha kurserna helt bekostats av yrkesskolorna med statsbidrag
enligt för dessa skolor gällande bestämmelser. Mestadels har emellertid
kommissionen bekostat lärarlöner, materialkostnader och dylikt. Om kurserna
anordnats inom yrkesskolornas lokaler, ha skolorna i allmänhet bekostat
lyse och bränsle. Någon lokalhyra har i dessa fall ej heller krävts.
Lärarlönerna ha beräknats i enlighet med de grunder, som tillämpas för
lärare vid yrkesskolorna. Beträffande ersättning till lärare vid kurs för
hemassistenter på landsbygden (internat) har kommissionen följt samma bestämmelse,
som tillämpats vid kurser för kockor till skogsarbetarförläggningar,
nämligen en lön av 200 kronor för hela tiden (14 dagar).

Deltagare i kurs, där undervisning i matlagning meddelas, ha erhållit ett
mål lagad mat gratis varje dag. Deltagare i kurs, speciellt anordnad för hemassistenter
på landsbygden, erhölio fria resor till och från kursorten samt
fri kost och logi.

Kurserna voro icke avsedda att ge yrkesutbildning i egentlig mening, utan
uppgiften var närmast att meddela vissa moderna rön inom det husliga arbetsområdet
samt att bereda kursdeltagarna tillfälle att efter prov få sin
genom tidigare erfarenhet förvärvade kompetens bestyrkt. För att bli antagen
till en kurs krävdes, förutom praktik i husligt arbete, att vederbörande

förband sig att efter genomgången kurs taga arbete som hemassistent. Rekryteringen
och urvalet av kursdeltagare skedde genom arbetsförmedlingen.

Hälso- och sjukvård.

Under senare år har stor personalbrist förefunnits inom detta arbetsområde.
I anledning härav igångsatte kommissionen under vintern och våren
1946 en rekryteringskampanj för att på frivillighetens väg fylla de värsta
bristerna och söka tillgodose behovet av semestervikarier under sommaren.
Kampanjen ledde till ansökan om arbete såsom biträdespersonal från över
600 personer, vilka praktiskt taget samtliga placerades i dylikt arbete för
längre eller kortare tid.

Enligt en av kommissionen med länsarbetsnämndernas medverkan verkställd
undersökning hösten 1946 angående personalbristens omfattning inom
ifrågavarande arbetsområde, förelåg en brist på 624 sjuksköterskor vid sjukhus
med ett normalbehov av 6 260 sköterskor. Vid samma sjukvårdsanstalter
förelåg bland biträdespersonalen ett underskott på 2 100 personer, medan
normalbehovet utgjorde 20 600. Den genomsnittliga personalbristen utgjorde
sålunda ca 10 °/o.

C. Reglering av byggnads- ocli anläggningsverksamheten.

Lagen den 30 juni 1943 (SFS nr 444) om tillståndstvång för byggnadsarbete
(byggnadstillståndslagen), vilken efter successiv förlängning skulle
gälla t. o. m. den 30 juni 1946, erhöll genom en lag den 21 juni 1946 (SFS nr
342) fortsatt giltighet t. o. m. den 30 juni 1947.

Kungörelsen den 29 juli 1943 (SFS nr 640) med tillämpningsföreskrifter
till lagen om tillståndstvång för byggnadsarbete erhöll under året delvis ändrad
lydelse varigenom byggnadsregleringen skärptes. Sålunda ändrades bestämmelsen
i 1 § om utförande av byggnadsarbete utan byggnadstillstånd
genom kungörelsen den 24 maj 1946 (SFS nr 222). Genom denna ändring
blevo även de s. k. tremannabyggena, d. v. s. nybyggnadsföretag vid vilka,
förutom erforderligt antal plåtslagare, elektriker, rörarbetare, glasmästeriarbetare
och måleriarbetare, komme att sysselsättas högst tre personer, indragna
under byggnadsregleringen.

Utan byggnadstillstånd fick efter den 1 juni 1946 bedrivas endast reparations-
och underhållsarbete, för vars utförande sammanlagt komme att sysselsättas
högst tre personer, samt ny-, till- och ombyggnadsarbete, som av
någon utfördes för egen räkning utan anlitande av annan arbetskraft än
hemmavarande familjemedlemmar.

I samband med utfärdandet av sistnämnda kungörelse meddelade Kungl.
Maj:t emellertid generellt byggnadstillstånd för tremannabyggen, men förband
detta tillstånd med s. k. sträng länsarbetsnämndsklausul (se nedan).

Av Kungl. Maj:t eller arbetsmarknadskommissionen före den 22 november
1946 meddelade byggnadstillstånd (särskilda eller generella) voro som
regel förbundna med sträng länsarbetsnämndsklausul, vilken bland annat

innebar, att vederbörande länsarbetsnämnd hade att i avseende å arbetstagare,
som av byggherren avsågs skola sysselsättas i arbete, pröva om arbetstagaren
lämpligen borde sysselsättas i annan verksamhet i trakten eller anvisas
arbete i annan del av landet. 1 de byggnadstillstånd, som fr. o. in. den
22 november 1946 beviljats av Kungl. Maj:t eller kommissionen, ha i regel
intagits vissa bestämmelser, vilka utan att utesluta arbetare inom andra yrkesområden
från möjlighet att erhålla byggnadsarbete avse att — inom den
ram materialtillgången medger — å ena sidan förebygga ökning av byggnadsarbetarkåren,
å andra sidan medverka till en så jämn sysselsättning som
möjligt för arbetstagare tillhörande denna kår. Det senare innebär bland annat,
att hänsyn bör tagas till dels den aktuella tillgången på byggnadsarbetare
på den ort, där arbetet skall utföras, dels om möjligheterna att, om
lämplig arbetskraft ej finnes disponibel på orten, i arbetet placera byggnadsarbetare
från annan ort med tillfälligt eller mera bestående överskott på
sådan arbetskraft. Överstiger behovet av arbetskraft för byggnadsverksamheten
den beräknade tillgången på byggnadsarbetare, må medgivande till
sysselsättning i visst byggnadsarbete lämnas även för arbetstagare, som från
annat yrkesområde — oavsett vilket detta är — söker övergång till arbete
inom byggnadsbranschen. Genom ett kungl. brev den 22 november 1946
har föreskrivits, att dessa principer skola tillämpas jämväl vid prövning av
fråga om sysselsättning av arbetskraft vid arbete, vartill byggnadstillstånd
med sträng länsarbetsnämndsklausul tidigare lämnats av Kungl. Maj:t. Kommissionen
har föreskrivit, att motsvarande skall gälla i de fall, då byggnadstillstånd
med dylik klausul meddelats av kommissionen.

Förutom här ovan nämnt generellt byggnadstillstånd för s. k. tremannaarbeten
har Kungl. Maj:t under året meddelat dylikt byggnadstillstånd dels
för anordnande av pensionärshem, för vilket Kungl. Maj:t beviljat statsbidrag
enligt kungörelsen den 22 juni 1939 (SFS nr 462; jfr 1939 nr 941 och
1942 nr 573), dels för utförande av sådana arbeten, avseende om- och tillbyggnad
samt reparation i bostadsförbättringssyfte av statens järnvägars
banvaktsstugor, som vart och ett beräknas icke draga högre kostnad än
15 000 kronor, dels för uppförande för kungl. telegrafstyrelsens räkning av
sådana byggnader för obemannade automattelefonstationer, vilka var och
en till byggnadsvolymen icke överstiga 200 in3, dels ock för sådant reparations-
och underhållsarbete, för vilkets utförande erfordras uteslutande måleriarbetare.

Kontrollen över efterlevnaden av byggnadstillståndslagstiftningen har intensifierats.
Sålunda har under året ytterligare ett antal byggnadskontrollanter
anställts. Därjämte ha länsarbetsnämnderna försetts med bilar för
möjliggörande av en effektivare kontrollverksamhet. Antalet överträdelser
av gällande bestämmelser har ökat starkt under året, vilket medfört att
kommissionen i ett avsevärt större antal fall än förut sett sig föranlåten att
vidtaga åtgärder. Kommissionen har sålunda låtit verkställa polisutredning
i 706 fall, anmält till åtal i 380 fall. förelagt vite i 70 fall och meddelat varning
i 490 fall.

Tab. 12. Under 15)16 inkomna och avgjorda ansökningar om byggnadstillstånd.

Månad	Inkomna ansökningar	Beviljade ansökningar2	Avslagna ansökningar
Antal	Byggnads- kostnad milj. kr.	Antal	Byggnads-kostnad milj. kr.	Antal	Byggnads-kostnad milj. kr.
Januari.............	1949	215-5	1700	181-5	103	14-9
Februari............	2 650	251-6	2 283	179-7	145	12-2
Mars...............	3 651	370-1	3 041	2303	183	15-6
April ..............	3 661	286-1	3136	182-3	245	211
Maj................	4 245	308-ft	3174	199-2	246	25-6
Juni ...............	3 456	263-0	3 516	181-7	314	26-7
Juli................	3 798	373-3	2 834	118-6	423	30-3
Augusti.............	2 584	251-7	3 075	208-8	342	21-7
September..........	2 466	286-8	3 648	316-3	321	24-9
Oktober............	2 362	279-3	2 760	268 0	309	30-6
November..........	2 365	260-3	2 296	278-1	329	42-9
December...........	2 455	244-7	1668	168-1	266	38-3
Summa 1946	85642	3 390-9	33131	2 512-6	3 226	304-8
1945	25 849	2 550-1	23 034	1 963-4	1816	207-7
1944	21386	1	19 425	1 757-2	1374	147-7

1 Uppgift saknas.

2 Häri ingå även barnrikehus och pensionärshem. Jfr nedan.

Fr. o. m. 1945 föres månatlig statistik över avgjorda ansökningar om
byggnadstillstånd. Dessutom verkställdes 1945 en retroaktiv bearbetning av
under 1944 avgjorda ansökningar. Statistiken omfattar arbeten med särskilt
tillstånd samt barnrikehus och pensionärshem, för vilka Kungl. Maj:t beviljade
generellt byggnadstillstånd i juli 1945 resp. januari 1946. Därjämte föres
fr. o. m. 1 augusti 1946 en särskild statistik över s. k. tremannabyggen,
vilka före tillståndsskärpningen i juni fingo utföras utan byggnadstillstånd.
För alt följa sysselsättningen inom byggnads- och anläggningsverksamheten
företogs dessutom en inventering av ifrågavarande arbetskraft den 1 augusti
1946

Uppgifter om antalet under 1946 inkomna och avgjorda ansökningar om
byggnadstillstånd samt de beräknade byggnadskostnaderna för ifrågavarande
arbeten lämnas i tab. 12.

Tabellen utvisar en kraftig ökning av planerade investeringar, i det att
antalet inkomna ansökningar ökade med ca 38 % och motsvarande byggnadskostnader
med 33 °/o från föregående år. De beviljade investeringarna
i byggnader ökade även kraftigt; ökningen av antalet beviljade ärenden var
44 % från föregående år, och motsvarande procenttal för byggnadskostnader
var 28 %. En jämförelse mellan uppgifterna om inkomna och avgjorda
ansökningar visar, att kostnaden för bordlagda eller endast delvis bifallna
ansökningar var avsevärt större än kostnaden för helt avslagna ansökningar.

Av ansökningarna biföllos 22 087 av arbetsmarknadskommissionen och
7 291 av Kungl. Maj:t. Motsvarande byggnadskostnader voro 922,5 resp.
1 482,4 milj. kr.

De avgjorda ansökningarnas fördelning efter huvudgrupper av byggnadsändamål
och byggherre redovisas i tab. 13.

Tab. 13. Byggnadskostnader för under Är 1946 avgjorda ansökningar om byggnadstillstånd
fördelade efter byggnadsarbetets art (huvudgrupper) och byggherre. Milj. kr.

		Beviljade ansökningar
Byggnadsarbetets art	Samtliga arbeten		därav arbeten för	Avslagna ansök-
Totalt	därav arbets- löner	staten	primär- kommun	lands- ting	Övriga	ningar
Bostadshus (exklusive per-sonalbostäder)...........	1 372-9	418-1	05	34-2		1 238-2	79-3
Byggnader för jordbruk, skogsbruk o. fiske.......	62-1	21-8	8-1	4-8	0-1	49-1	1-1
Industribyggnader.........	578-5	188-7	13-8	38-9	—	525''8	91-1
Byggnader för samfärdsel..	103-6	31-i	66 8	6-1	—	30-7	12-0
Byggnader för handel ____	62 8	21-9	Öl	1-4	—	61-3	83 6
Byggnader för förvaltning, sociala ändamål m. m. ..	82-2	28-7	16-5	51-6	0-6	136	15-6
Byggnader för hälso- o. sjuk-vård ..................	68-3	251	8-8	18-0	36-2	5-3	91
Kyrkor och skolor........	97-2	36’1	21-6	57-8	9-4	8*4	5-6
Anläggningsarbeten........	150-6	66-9	20-3	110-3	Öl	19-9	7-2
Militära arbeten...........	34-4	13-8	34-3	0-1	—	—	0-4
Summa	2 512 6	852-2	1908	323-2	46-3	1952 3	304-8

Av tabellen framgår, att av byggnadskostnadema för de beviljade arbetena
hälften upptogs av bostadshus eller 1 272,9 milj. kr. samt icke fullt en
fjärdedel av industribyggnader (inkl. personalbostäder) eller 578,5 milj. kr.

Av de beviljade bostadshusen utgjorde, om hänsyn tages till kostnaderna,
26,9 °/o av enfamiljshus, 9,3 °/o av tvåfamiljshus och 63,8 % av flerfamiljshus.
Jämfört med närmast föregående år ökade enfamiljshusen med 62,7 %,
tvåfamiljshusen med 60,3 %, medan däremot flerfamiljshusen endast visade
3,7 %> ökning.

Tab. 14. Antal bostadslägenheter i under år 15)46 beviljade byggnadsföretag avseende
nybyggnader samt golvyta för bostadsändamål. Fördelning på ortsgrupp och

lägen h etsstorlek.

			därav lägenheter om		Golv-yta i 10(l0-tal m2
Ortsgrupp	Hela antalet	högst 1 rum och kök	2 rum och kök	3 rum och kök	4 rum och kök	5 eller flera rum o. kök
Städer med över 100 000 inv.....	14 771	2 798	7145	3 575	1010	243	939-3
Städer med 30 000—100 000 inv. ..	11142	3 070	4 523	2 870	474	205	720-6
Städer ocli övriga tätorter med 3 000—30 000 inv..............	20 054	5 529	6 550	5 529	1677	769	1 332-6
Städer och övriga tätorter med under 3 000 inv...............	13 985	3170	4 187	3 964	1712	952	996-7
Egentlig landsbygd..............	10 743	1298	2311	3 989	2132	1013	8*5’1
Summa 1946	70 695	15 S65	24 716	19 927	7 005	3182	4874-2
1945	58 727	14 316	21 372	15 466	5 325	2 248	3 938-0
1944	56 860	17 618	23 350	11373	3 383	1136	3 313’6

Totalantalet beviljade lägenheter (inkl. personalbostäder, pensionärshem
etc.) utgjorde 70 695 mot 58 727 å-- 1945 och 56 860 år 1944. Samtidigt ökade
golvytan per lägenhet från 58,3 in2 1944 till 68,9 in2. Bostadslägenheternas
fördelning efter olika storlekar och ortstyper framgår av tab. H.

Förskjutningen mot större lägenhetstyper är påtaglig. Ökningen av antalet
beviljade lägenheter faller till övervägande del på den egentliga landsbygden
och de mindre tätorterna; ökningen i de större städerna är obetydlig.

Uppgifter om totala byggnadskostnader för beviljade och avslagna ansökningar
avseende olika grupper av industribyggnader jämte uppgifter om
golvytan i beviljade nybyggnadsarbeten lämnas i efterföljande sammanställning.

Industrigrupp	Byggnadskostnader i milj. kr.	Golvyta i 1 COO-tal m-i beviljade nvbvgg-
Malmbrytning och metallindustri ....	beviljade 267*1	avslagna 37-0	nadsarbeten 1 217-1
Jord- och stenindustri.............	40-0	2*2	178-2
Träindustri........................	35-2	9*7	264-7
Pappers- och grafisk industri.......	43-6	7-8	177-4
Livsmedelsindustri.................	38-6	11-9	162-8
Textil- och beklädnadsindustri......	45-2	13-8	241-5
Läder-, hår- och gummivaruindustri .	11-7	4-0	72-5
Kemisk-teknisk industri............	18-6	3-2	84-8
Kraft-, belysnings- och vattenverk ..	76-6	1-1	21-7
Byggnadsverksamhet...............	1-9	0-5	17-1
Summa	578-5	91-2	2 437-8

Det totala materialbehovet för under 1946 beviljade byggnads- och anläggningsarbeten
redovisas i nedanstående sammanställning.

Cement..............	975 000	ton	Fönsterglas, 2 mm ....	2 177 000	m2
Plåt.................	13 296	»	Fönsterglas, andra tjock-
Armerings järn........	120 629	»	lekar...............	373 000	»
Järnbalkar...........	43 950	»	Radiatorer............	1 906 000	»
Smidda rör...........	24 040	»	Kamflänsrör..........	105 000	m
Gjutna rör ...........	42 162	»	Lättbetong...........	602 000	m3
Cement- el. lergodsrör ..	109 872	»	Murtegel.............	495 milj,

Liksom föregående år har man med ledning av uppgifterna å ansökningsformuläret
fördelat samtliga husbyggnadsarbeten på de fyra grupperna trähus,
tegelhus, lättbetonghus och betonghus. Denna sistnämnda indelning har
även kombinerats med fördelning dels efter byggnadsändamål och dels efter
län och ortstvp. I efterföljande sammanställning ha under 1945 och 1946 beviljade
nybyggnader av hus fördelats procentuellt med hänsyn till totalkostnaderna
efter huvudsakligt byggnadsmaterial.

Av sammanställningen framgår, att tegelhusens relativa andel minskat till
förmån för lättbetonghus och betonghus. Trähusens andel av samtliga har i
stort sett icke undergått någon förändring under 1946. Däremot ha trähusen
ökat bland bostadshusen, vilket sammanhänger med stegringen av antalet

Huvudsakligt byggnadsmaterial

19 4 5	Trä	Tegel	Lättbetong	Betong
Samtliga hus.................	..... 30-1	46-7	19''7	3-5	100-0
därav bostadshus...........	..... 33-9	41-4	23''2	1*5	100-O
industribyggnader.....	..... 17-2	59-1	13-8	9-9	100-O
19 4 6		•
Samtliga hus.................	..... 29-8	42-t	212	6-9	100-o
därav bostadshus...........	..... 38-i	33-6	25l	3-2	100o
industribyggnader.....	..... 129	53-4	16-9	16-8	100-o

enfamiljshus. Bland industribyggnader förete trähusen däremot en minskning.
Av enfamiljshusen byggdes närmare 90 % av trä och av tvåfamiljshusen
drygt 80 %>. Av flerfamiljshusen uppfördes icke fullt hälften av tegel
och 35 °/o av lättbetong. Tegel som byggnadsmaterial dominerar, trots en
icke oväsentlig tillbakagång sedan 1945, inom samtliga grupper utom byggnader
för jordbruk med binäringar samt samfärdsel.

Hustypernas fördelning på län och ortsgrupp utvisar även intressanta
variationer. Trähusen förekommo relativt sällan i de större städerna, men
deras antal ökade med sjunkande agglomerationsgrad och utgjorde på den
egentliga landsbygden ca 70 °/o av alla husbyggen. Tegelhusen uppvisade en
motsatt utveckling. Dock var teglet något mindre vanligt i storstäderna än i
de medelstora städerna. Lättbetong och betong spela nämligen en större roll
inom storstäderna än i övriga ortstyper. Lättbetongen användes i mindre utsträckning
på mindre och glesare bebyggda orter.

Beträffande de lokala variationerna kan nämnas, att tegelhusen voro vanligast
i Malmöhus län (85 %>). Även i de flesta övriga län dominerade teglet,
ehuru som förut sagts mindre kraftigt än 1945. I Jönköpings, Kronobergs,
Kalmar, Hallands, Skaraborgs, Värmlands, Jämtlands, Västerbottens och
Norrbottens län, voro dock trähusbyggnader talrikast. I Stockholm var lättbetongens
andel nästan lika stor oem teglets, och betonghusen utgjorde här
nästan en fjärdedel av samtliga.

Av totalantalet lägenheter fördelade sig 38,9 % på trähus, 33,3 °/o på tegelhus,
24,9 % på lättbetonghus och 2,9 % på betonghus.

I nedanstående sammanställning redovisas av länsarbetsnämnderna under
tiden augusti—december 1946 meddelade tillstånd att påbörja smärre arbeten
(tremannabyggen).

Ortsgrupp

Städer med över 100 000 inv.................

Städer med 30 000—100 000 inv...............

Städer och övriga tätorter med 3 000—30 000 inv.
Städer och övriga tätorter med under 3 000 inv.. .

Egentlig landsbygd ..........................

Ilela riket

Antal ansök- ningar	Byggnads- kostnader 1 000-tal kr.	Antal nya bostads-lägenheter
729	5 487	95
755	6 135	139
1 834	15 849	364
2 962	26 596	824
3 780	28 579	898
It) 060	82 646	2 320

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 286.

Av sammanställningen framgår, att tremannabyggena voro vanligast på
landsbygden samt att deras relativa betydelse avtager med bebyggelsens ökade
täthet. Antalet lägenheter, som beviljades under årets sista fem månader,
var 2 320. I årets statsverksproposition bil. 1, bih. 4, uppskattas det totala
antalet lägenheter i under 1946 beviljade tremannabyggen till ca 7 000.

D. Särskilda åtgärder för utnyttjande av värnpliktig arbetskraft.

Under krigstillstånd eller förstärkt försvarsberedskap.

a) Uppskov enligt uppskovskungörelsen (SFS 1940 nr 717) innebär, att
värnpliktiga på förhand befrias från skyldighet att fullgöra tjänstgöring
jämlikt 28 § värnpliktslagen. Beslut om uppskov fattas i fråga om vissa
befattninghavare vid i uppskovskungörelsen närmare angivna, huvudsakligen
statliga och kommunala verk eller företag in. m. av vederbörande myndighet
eller verkschefer (uppskovsgruppen I). Beträffande uppskov i övriga
fall fattas beslut av arbetsmarknadskommissionen (uppskovsgruppen II).
Kommissionen kan dock i fråga om uppskov för värnpliktiga med viss militär
utbildning eller tjänsteställning eller viss ålder (under 26 år) fatta beslut
endast i samråd med chefen för försvarsstaben eller efter särskilt tillstånd
av Kungl. Maj:t. Det ankommer vidare på kommissionen att ha översikt
över uppskovsväsendet i dess helhet samt att för detta ändamål föra
register över såväl uppskovsgruppen I som uppskovsgruppen II. Kommissionen
skall dessutom föra den statistik, som är nödvändig för mobiliseringsändamål
och för rätt avvägning mellan den militära organisationens
krav på begränsning av antalet uppskov och de civila kraven på dylika.

b) För att förbereda att tillfällig ledighet (anstånd eller hempermittering)
från militärtjänstgöring jämlikt 28 § värnpliktslagen under krigstillstånd
eller förstärkt försvarsberedskap skall på ett snabbt och smidigt sätt kunna
medgivas vissa värnpliktiga inom jordbruket och skogsbruket, när det militära
läget det tillåter och särskilt stort säsongbehov av arbetskraft föreligger,
har systemet med s. k. uppgiftskort alltjämt bibehållits inom nämnda
två näringsgrenar.

Tilldelningen av uppgiftskort för värnpliktiga jordbrukare grundar sig på
till länsarbetsnämnderna insända mobiliseringsplaner från arbetsblocken
inom jordbruket (se s. 51 f), vilka mobiliseringsplaner bland annat innehålla
uppgifter om åkerarealens storlek, tillgången på arbetskraft och arbetskraftens
fördelning på olika yrkeskategorier. Med ledning av dessa uppgifter
har en angelägenhetsgradering av hempermitteringsbehovet skett. Uppgiftskorten
ha enligt nämnda gradering uppdelats i grupperna A, B och C:
grupp A, omfattande värnpliktiga, som i första hand erfordras för jordbruksdriftens
upprätthållande, grupp B värnpliktiga, som jordbruket ytterligare
har stort behov av och som endast i nödfall kunna undvaras, och grupp C
värnpliktiga, som därutöver anses behövliga för jordbruksarbetets uppehållande
vid utnyttjande av tillgänglig reservarbetskraft. Antalet utfärdade upp -

giftskort uppgick för år 1946 i grupp A till 30 000, i grupp B till 45 000 och
i grupp C till 90 000. Dessa kort skola efter revidering genom länsarbetsnämndernas
försorg gälla även under år 1947. Vid revideringen, som påbörjades
i slutet av år 1946, makuleras alla uppgiftskort för värnpliktiga, för
vilka dylika kort icke längre böra ifrågakomma. Nya uppgiftskort utfärdas
dock endast för att ersätta luckorna i grupp A.

Uppgiftskort för värnpliktig skogspersonal ha utfärdats för viss särskilt
betydelsefull värnpliktig befälspersonal inom skogsbruket. Efter undersökning
genom vederbörande länsarbetsnämnds försorg har kommissionen utfärdat
något över 1 000 uppgiftskort för värnpliktig personal för år 1947.

Under värnpliktstjänstgöring jämlikt 27 § värnpliktslagen (fredstjänstgöring).

Övningsuppehåll för armén tilldelade värnpliktiga av åldersgrupp 1945,
vilka inryckt till första tjänstgöring i april 1946, ha ägt rum sommaren 1946
under omkring tre veckor på lider, som bestämts av militärbefälhavare på
förslag av regementschef (motsvarande) efter samråd med vederbörande
länsarbetsnämnd. Avsikten var att övningsuppehållen skulle så förläggas, att
de värnpliktiga finge tillfälle att deltaga i skördearbetet.

På grund av den regniga väderleken under augusti och september månader
försenades och försvårades i hög grad stråsädesskörden. Denna var dessutom
mycket riklig med samtidig mognad för såväl höst- som vårsäd och sålunda
synnerligen arbetskraftskrävande. Den arbetskraft, som tillfördes jordbruket
genom ovannämnda ordinarie övningsuppehåll, blev otillräcklig.
Kommissionen hemställde därför den 20 augusti hos Kungl. Maj:t, att förutnämnda
värnpliktiga av åldersklass 1945 jämte erforderligt befäl måtte i
mån av oundgängligt behov på rekvisition av vederbörande länsarbetsnämnd
ställas till förfogande för deltagande i skördearbete under högst två veckor.
Genom kungl. brev den 23 augusti 1946 bifölls kommissionens hemställan.
Skördehjälp skulle efter överbefälhavarens bestämmande lämnas även från
marinen och flygvapnet. Som villkor för militär ax-betstrupps användning i
skördearbete skulle gälla, att vederbörande arbetsgivare skulle erlägga en
avgift till statsverket beräknad efter kronor 1: 25 per timme för varje i
arbetet deltagande man. Den i skördearbetet deltagande militära personalen
erhöll av nyssnämnda medel 50 öie per man ocli arbetstimme som flitpenning.
Värnpliktiga, som styrkt sig vara egna företagare inom jordbruket eller
ha anställning vid jordbruket, behövde icke medfölja arbetstrupp utan kunde
medgivas tjänstledighet för deltagande i skördearbete vid eget jordbruk resp.
jordbruk, där de voro anställda. På grund av det alltjämt rådande osedvanliga
regnvädret blev tiden för skördehjälpen inom vissa län efter framställningar
av kommissionen förlängd med omkring en vecka.

Den militära skördehjälpen kom huvudsakligen att insättas för skördens
räddande i södra och mellersta Sverige. Omfattningen av skördehjälpen var
avsevärd och utgjorde från armén 147 750 dagsverken fördelade huvudsakligen
inom I, III, IV och V militärområdena. Från marinen utfördes skördehjälp av

omkring 300 man under ett par veckor. Flygvapnet bidrog med omkring 350
man till skördehjälp i jordbruksområden belägna i närheten av vissa flottiljers
förläggningsplatser. På Gotland slutligen insattes under sockerbetsskörden på
framställning från kommissionen militära förband för betupptagning, varvid
lämnades över 5 000 dagsverken (se ovan s. 29 ff.). Det tillämpade systemet
för militär skördehjälp visade sig vara effektivt, främst tack vare att
lijälp snabbt kunde lämnas och att arbetstrupp i önskvärd omfattning kunde
samlad insättas inom begärt område. Arbetsgivarna ha framhållit fördelen
av att truppen kunnat förlägga och förpläga sig själv och att de icke behövt
sysselsätta eller betala arbetshjälpen vid dålig väderlek. Samarbetet
mellan de militära och civila myndigheterna har varit gott, och länsarbetsnämndernas
fördelning av arbetstrupp har varit ändamålsenlig.

Vid bestämmandet av tiderna för arméns repetitions- och efterutbildningsövningar
har viss hänsyn tagits till jordbrukets behov av arbetskraft under
sådd och skörd. Härvid har samarbete ägt rum mellan kommissionen och
chefen för armén.

Kommissionen har under år 1946 efter remiss avgivit yttranden över enskilda
ansökningar om anstånd med fullgörande av militärtjänstgöring jämlikt
27 § värnpliktslagen (första tjänstgöring, repetitions- eller efterutbildningsövningar)
från omkring 1 200 värnpliktiga.

E. Speciella utredningar, planläggning, registrering m. m.

Industriens lokalisering. Den rådgivningsverksamhet i fråga om industriens
lokalisering, som hösten 1945 påbörjades av arbetsmarknadskommissionen i
samverkan med Industriens produktionsråd, har under 1946 kunnat utvidgas
och intensifieras. Förfrågningar ha sålunda inkommit från ett stort antal
industriföretag, som sökt lämplig plats för planerade utbyggnader. I flertalet
fall bar det härvid gällt industrier, som helt eller till övervägande del
haft behov av kvinnlig arbetskraft. Den alltmera accentuerade bristen på
dylik arbetskraft synes ha tvingat ifrågavarande företag att i större utsträckning
än tidigare överväga lokaliseringsfrågan ur denna synpunkt vid uppkommande
utbyggnadsplaner. Ofta torde också den lättare industrien vara
mindre bunden till en viss''plats med hänsyn till råvarornas belägenhet eller
närheten till avsättningsmarknaden m. m. än vissa tyngre industrier.

Rådgivningsverksamheten har främst tagit sikte på att skapa en ökad differentiering
av näringslivet på sådana orter eller större områden, där industrien
för närvarande är mindre väl utvecklad eller ger sysselsättning
huvudsakligen åt manlig respektive kvinnlig arbetskraft. Särskild uppmärksamhet
har därför ägnats Norrland, där befolkningen i de arbetsföra åldrama,
framför allt i de nordliga delarna, fortfarande ökar kraftigt och näringslivet
icke synes expandera i den takt, som motsvarar ökningen i utbudet
av arbetskraft. Näringsiivet i större delen av Norrland är därjämte ensidigt
inriktat och ger även i städerna och de större tätorterna relativt få

arbetsmöjligheter för kvinnorna. Under 1946 ha, som en följd av den bedrivna
rådgivningsverksamheten, planer Uppkommit om förläggning av nya
industriföretag till ett flertal platser såväl i Norrland som i övriga delar av
landet.

I samband med beslutade driftsnedläggelser har stor uppmärksamhet ägnats
möjligheterna att utnyttja den friställda arbetskraften genom förläggning
av nya företag till ifrågavarande platser. Härvid ha även undersökts
förutsättningarna för upptagande av småindustriell verksamhet. I samband
med avvecklingen uppkommande frågor rörande pensionering av den äldre
arbetskraften m. m. ha i flera fall varit föremål för behandling av särskilt
tillsatta kommittéer, i vilka förutom de lokala partenia även arbetsmarknadskommissionen
varit representerad.

I samband med handläggningen av ärenden rörande byggnadstillstånd ha
i stor utsträckning förekommit överläggningar mellan kommissionen och
tillståndssökande industriföretag rörande den lämpligaste förläggningsorten.

1 första hand har hänsyn härvid tagits till arbetskraftsförhållandena på de
ifrågasatta förläggningsorterna.

Kommissionen har även haft att yttra sig över framställningar från företagareföreningarna
om utlämnande av lån eller statsbidrag till startande av
nya företag, varvid kommissionen bland annat haft anledning pröva frågan
om en ur arbetskraftssynpunkt lämplig lokalisering.

Sedan kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering i betänkande den

2 mars 1945 med förslag till vissa åtgärder i syfte att under depression stimulera
avsättningen av varaktiga konsumtionsvaror m. m. föreslagit, bland
annat, att Kungl. Maj:t ville låta dels efter utredning av behovet inkomma
med förslag om anslag på beredskapsstat för ökade inköp under en arbetslöshetsperiod
av inventarier och vissa förbrukningsartiklar för statliga verk
och inrättningar, dels ock undersöka möjligheten av att landsting, kommuner
och halvoffentliga organ vidmakthålla och såvitt möjligt öka sina inköp
av inventarier under arbetslöshetsperioder, eventuellt i samband med viss
bidragsverksamhet från statens sida, erhöll statens arbetsmarknadskommission
den 30 november 1945 i uppdrag att i samband med investeringsplaneringen
företaga ifrågavarande undersökning och framlägga de förslag, vartill
denna undersökning kunde föranleda.

Med anledning härav inhämtade kommissionen från statliga verk och myndigheter
uppgifter angående behovet under budgetåren 1947/1948 och 1948/
1949 av anskaffning av inventarier och kontorsmaskiner m. m. I skrivelse
den 10 april 1946 föreslog kommissionen, att Kungl. Maj:t vid en lågkonjunktur
lämnade myndigheterna bemyndigande all överskrida de under förslagsanslagen
till omkostnader uppförda anslagsposterna till expenser. Vidare
anmälde kommissionen, att den hade för avsikt att, därest sysselsättningssvårigheter
uppstodo vid de företag, som tillverka kontorsmaskiner, göra
framställning till Kungl. Maj:t om att generalpoststyrelsens centralupphandling
bemyndigades utöka sina inköp av inom landet tillverkade kontorsmaskiner,
under förutsättning att för statsverket gynnsamma priser kunde
utverkas.

I anslutning till riksdagens beslut om utbyggnad av Norrbottens järnverk
i Luleå har kommissionen i samråd med representanter för företagsledningen,
överstyrelsen för yrkesutbildning samt vissa kommuner och arbetsmarknadsorganisationer
påbörjat planläggning av rekryterings- och utbildningsfrågor,
vilka aktualiserats genom utbyggnadshesiutet.

På grund av de råvarusvårigheler, som uppstått för vissa mindre och medelstora
sågverk, har kommissionen under hösten 1945 låtit verkställa vissa
undersökningar rörande arbetskraftsförhållanden m. m. inom sågverksindustrien
i Norrbottens och Västerbottens län. Undersökningarna ha utförts
genom länsarbetsnämnderna i förenämnda län.

Varselsystemet. Det under 1944 organiserade rapportsystemet för systematiskt
inhämtande av förhandsuppgifter från företagare om beräknade
kommande avskedanden och permitteringar av arbetskraft inom respektive
företag har även under år 1946 varit i tillämpning (se verksamhetsberättelsen
för 1944). Härvid ha medverkat, förutom de uppgiftslämnande företagen,
socialstyrelsen, Industriens produktionsråd samt länsarbetsnämnderna.

Detaljplanering av kommunala och enskilda investeringsobjekt. Under tiden
t. o. m. första halvåret 1944 beviljade kommissionen av anslaget till åtgärder
för arbetsmarknadens reglering i vissa fall statsbidrag till kostnader
för projektering av investeringsobjekt, huvudsakligast vatten- och avloppsledningsföretag.

Genom beslut den 4 augusti 1944 ställde Kungl. Maj:t efter framställning
av investeringsutredningen i samråd med kommissionen ett belopp av 500 000
kronor av anslaget till planläggning av vissa anläggningsarbeten till kommissionens
förfogande att av kommissionen användas för bidrag till detaljplanering
av vissa kommunala och enskilda anläggningsarbeten. Genom beslut
den 10 november 1944 och 15 februari 1946 ställde Kungl. Maj:t av samma
anslag, på därom av kommissionen gjorda framställningar, ytterligare
1 000 000 kronor resp. 1 500 000 kronor till kommissionens förfogande för
samma ändamål. Av anslaget till planläggning av vissa anläggningsarbeten
har sålunda ett sammanlagt belopp av 3 000 000 kronor ställts till kommissionens
förfogande.

De riktlinjer, efter vilka kommissionen beviljar statsbidrag för planering
av arbeten, innebära bl. a., att bidrag beviljas till dels svårt skattetyngda
kommuner med omfattande arbetslöshet, dels kommuner, vilkas arbetslöshetsutgifter
vid en arbetslöshetskris kunna beräknas bliva särskilt betungande
för kommunen, dels ock kommuner med svag ekonomisk ställning,
vilka önska utföra vissa arbetsobjekt och äro villiga att mottaga arbetskraft
från annan ort för själva anläggningarnas utförande.

Vid beviljandet av statsbidrag har bidragets storlek uträknats på sätt framgår
av kommissionens cirkulär nr B 5 (1945). Bidrag ha beviljats till projektering
av företag av olika slag, såsom anläggningar för vattenförsörjning
och avlopp, enskilda vägar och vissa husbyggnader in. m.

Från ovannämnda anslag å sammanlagt 3 000 000 kronor ha t. o. m. år
1946 beviljats planeringsbidrag med 1 898 110 kronor. Frånräknas kostnaderna
för hantlangning, stakmngsvirke och kartläggning, vilka kostnader i de
allra flesta fall vederbörande bidragstagare helt få vidkännas, uppgå de beräknade
.statsbidragsberättigade planeringskostnaderna 1/i 1944—31/i2 1946
till ungefär 3 190 000 kronor. För dessa planeringsarbeten ha som ovan
nämnts i statsbidrag beviljats 1 898 110 kronor, vilket motsvarar bidrag med
i genomsnitt 59,5 %>. De beviljade bidragen beröra 162 olika företag.

Efterföljande sammanställning utvisar omfattningen av beviljade bidrag
för varje län under år 1946.

Län	Bidrag kronor	D vatten- o	ä r a v för enskilda	Övriga
Stockholms.............	Totalt 18 000	avloppsledningar 18 000	vägar	arbeten
Uppsala................	3 800	3 800	—	—
Södermanlands..........	4 500	4 500	—	—
Östergötlands...........	—	—	—	—
Jönköpings..............	8 400	8 400	—	—
Kronobergs.............	20 500	20 500	—	—
Kalmar.................	—	—	—	—
Gotlands................	—	—	—	—
Blekinge................	4 500	4 500	—	—
Kristianstads............	8 350	8 350	—
Malmöhus...............	—	—	—	—
Hallands................	—	—	—	—
Göteborgs o. Bohus......	—	—	—	—
Älvsborgs ...............	—	—	—
Skaraborgs..............	—	—	—	''
Värmlands..............	10 290	6 615	3 675	—
Örebro.................	—	—	—	—
Västmanlands...........	—	—	—	—
Kopparbergs............	4 400	4 400	—	—
Gävleborgs .............	27 350	27 350	—
Västernorrlands ..........	139 738	130 065	—	9 673
Jämtlands..............	—	—	—	—
Västerbottens...........	153 445	148 625	4 820	—
Norrbottens.............	144 710	136 830	4 980	2 900
Summa	547 983	521 935	13 475	12 573

Av tabellen framgår, att anläggningar för vattenförsörjning och avlopp dominera,
i det att icke mindre än 95 %> av de medel, som under år 1946 fördelats,
avse planering av dylika anläggningar.

Till sammanlagt 153 företag, varav 33 under år 1946, har kommissionen
av olika orsaker ej ansett sig böra lämna statsbidrag. Av de företag, till vilka
statsbidrag icke beviljats, ha ej mindre än 69 varit antingen färdigplanerade
eller så pass färdiga, att statsbidrag för planeringskostnaderna icke ansetts
böra utgå från här ifrågavarande anslag.

Den 31 december 1946 förelågo hos kommissionen 129 ansökningar om
statsbidrag till planering av kommunala och enskilda arbeten med en sammanlagd
ungefärlig planeringskostnad av 2 273 000 kronor. I den mån statsbidrag
kan komma att beviljas till planering av dessa arbeten, kan sammanlagda
statsbidragskostnaden uppskattas till ungefär 1 350 000 krojior.

I avsikt att vid en eventuellt inträdande kris på arbetsmarknaden ha en
reserv av välbelägna och lämpliga företag planerade och tillgängliga ha på
arbetsmarknadskommissionens initiativ redan år 1941 igångsatts s. k. generalplaneutredningar
för vattenförsörjning och avlopp. Utredningarna utföras
genom respektive länsstyrelser med hjälp av sakkunniga konsulterande ingenjörer,
och utredningskostnaderna bestridas helt av medel, som kommissionen
ställer till vederbörande länsstyrelses disposition av anslaget till åtgärder
för arbetsmarknadens reglering.

I den mån de pågående generalplaneutredningama bliva slutförda i de
olika länen, torde omfattningen av antalet ansökningar angående detaljplaneringar
liksom deras sammanlagda kostnad komma att öka avsevärt.

Under år 1946 beviljades sammanlagt 392 500 kronor för genomförandet
av generalplaneutredningar. Beloppet avsåg kommuner i Stockholms (115 000
kronor), Uppsala (35 kommuner; 50 000 kronor), Södermanlands (43 kommuner;
60 000 kronor) och Jämtlands län (53 kommuner; 110 000 kronor),
ävensom tillägg till förut beviljade anslag till kommuner i Kronobergs (6 000
kronor), Malmöhus (40 000 kronor) och Västmanlands län (11 500 kronor).

Tidigare ha anslag på tillsammans 1 675 000 kronor lämnats till länsstyrelserna
i Stockholms, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Blekinge, Kristianstads,
Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Värmlands, Örebro,
Västmanlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västemorrlands, Västerbottens
och Norrbottens län för samma ändamål. Av generalplaneutredningama ha
de i Kronobergs, Blekinge, Hallands, Värmlands, Gävleborgs, Västemorrlands
och Norrbottens län numera slutförts.

Krigsindustriens planering för sin produktion under krig har man även under
år 1946 sökt vidmakthålla. Besök av representanter för arbetsmarknadsocli
industrikommissionerna i detta syfte ha företagits vid omkring 75 industriföretag.

Kommissionen har l^tit utarbeta och i januari 1946 till länsarbetsnämnderna
utsända en sammanfattning av gällande föreskrifter och anvisningar angående
länsarbetsnämndernas register för krigsberedskapsändamål. De register,
varom här är fråga, äro de av uppgiftsmaterialet från 1943 års beredskapsmönstring
sammanställda mönstringsregistren, beredskapsregistret samt
registret över industri- och hantverksföretag, företagsregistret.

Sedan efter framställning av kommissionen kungl. kungörelserna den 17
december 1943 (SFS nr 928) om skyldighet att lämna mönstringsuppgift och
den 12 oktober 1945 (SFS nr 694) om skyldighet för pastor att lämna flyttningsuppgift
upphävts genom kungl. kungörelsen den 8 november 1946 (SFS

nr 690) har kommissionen meddelat länsarbetsnämnderna, att mönstringsregistren
efter den 1 januari 1947 icke längre skola hållas i aktuellt skick. De
synas dock alltjämt böra komma till användning hos länsarbetsnämnderna
vid bedömandet av möjligheterna att tillgodose olika behov av arbetskraft,
särskilt för beredskapsändamål, varför desamma icke skola arkiveras utan
tills vidare förvaras fullt tillgängliga för vederbörande tjänstemän vid nämnderna.

Nya anvisningar beträffande registrering i länsarbetsnämndernas beredskapsregister
av icke värnpliktig beredskapspersonal ha jämlikt kungl. kungörelsen
den 30 augusti 1941 (SFS nr 720), ändrad genom kungörelsen den
14 september 1944 (SFS nr 649), under året av kommissionen lämnats samtliga
myndigheter, organisationer och företag, som skola lämna fortlöpande
uppgifter om sin beredskapspersonal till nämnda register, med undantag dock
för civilförsvarscheferna, som redan år 1945 erhöllo dylika nya anvisningar.

Företagsregistret, som grundar sig på bl. a. uppgifterna från inventeringen
den 10 april 1941 av arbetskraft vid industri- och hantverksföretag med minst
3 personer sysselsatta (kungl. kungörelsen den 28 februari 1941, SFS nr 100,
och kommissionens kungörelse den 20 mars 1941, SFS nr 159), omfattar omkring
25 000 företag. Registret förefinnes dels hos kommissionen i form av
ett »tryckande register», dels hos länsarbetsnämnderna som kortregister (avtryck
av kommissionens register). Utöver den fortlöpande revidering av företagsregistret,
som ständigt pågår genom länsarbetsnämndernas försorg, har
kommissionen anbefallt dessa att låta verkställa en särskild översyn och
komplettering av registret samt att före den 31 december 1946 till kommissionen
insända uppgift å erforderliga ändringar i och tillägg till registret.

Arbetsblockorganisationen. Under år 1946 ha liksom under år 1945 de förenklade
mobiliseringsplanerna legat till grund för fördelningen av uppgiftskorten
för värnpliktiga jordbrukare. Vissa av de i mobiliseringsplanerna förekommande
uppgifterna jämte förteckningar över jordbrukets reservarbetskraft
ha hos länsarbetsnämnderna sammanförts till länssammandrag.

Organisationens befattningshavare, i första hand överblocldedarna, ha medverkat
vid länsarbetsnämndernas utplacering till jordbruket av frivillig arbetskraft
och den å s. 29 f. omnämnda militära skördehjälpen.

Förskott jämlikt kungörelsen den 16 juli 1943 (SFS nr 626) av statsmedel
i vissa fall i samband med arbetsblockverksamheten inom jordbruket ha icke
beviljats efter den 30 juni 1945. T. o. m. denna dag beviljade förskott uppgå
till sammanlagt 13 290 kronor 23 öre. Återbetalningen av förskotten ha under
år 1946 slulreglerats. Sålunda ha av det förskjutna beloppet 4 056 kronor
68 öre återbetalats och befrielse från återbetalningsskyldighet medgivits för
ett sammanlagt belopp av 9 233 kronor 55 öre.

Länsblockledarnas och överblockledarnas arbetsuppgifter ha efter den förstärkta
beredskapens upphörande minskat i omfattning. Länsblockledarna

ha varit anställda mot dagarvode och tjänstgjort endast efter anmodan av
länsblockmyndighet eller då länsarbetsnämnd behövt taga deras sakkunskap
i anspråk för frågor, som berört jordbrukets arbetsmarknad, överblock] edarnas
arbetsuppgifter ha — förutom ovannämnda — i främsta rummet varit
upprättande av mobiliseringsplaner, avgivande av förslag till innehavare av
uppgiftskort för värnpliktig jordbrukare, registrering av frivillig reservarbetskraft,
kontroll av hästägares fullgörande av anmälningsskyldighet rörande
hästar och hästfordon samt i förekommande fall medverkan vid uttagning
av hästar för krigsmaktens behov.

Kommissionen har låtit utarbeta och i april 1946 till länsarbetsnämnderna
översända »Föreskrifter och anvisningar rörande förbex-edelser i fredstid för
fördelning av den civila arbetskraften under krig», utgörande en sammanfattning
av tidigare utfärdade men alltjämt gällande föreskrifter och anvisningar
rörande länsarbetsnämndernas planläggningsarbete för arbetsmarknadens
reglering under krig.

F. Hjälpverksamheten för arbetslösa.

I fråga om principerna för hjälpverksamhetens bedrivande ha inga väsentliga
ändringar vidtagits under året. Det system för statsbidrag till den kommunala
hjälpverksamheten, som av Kungl. Maj:t godkändes den 6 december
1940, har i huvudsak tillämpats även under 1946. Under året har emellertid
kommissionen efter riksdagens beslut erhållit bemyndigande att vidtaga vissa
ändringar i det rådande bidragssystemet. En närmare redogörelse för dessa
lämnas å s. 78 ff.

Hjälpsökandeklientelets omfattning och sammansättning.

Uppgifter om antalet hjälpsökande arbetslösa vid slutet av varje månad
under åren 1937—1946 ingå i de sammanfattande, uppgifter om arbetsmarknaden,
som lämnas i bilaga 14. Av bilagan framgår, att antalet hjälpsökande
under samtliga månader år 1946 var avsevärt lägre än under motsvarande
månad föregående år. Om man undantager vintermånaderna, uppgick antalet
hjälpsökande icke ens till hälften av 1945 års antal. Hjälpsökandetalen voro
de lägsta, som förekommit alltsedan hjälpsökandestatistikens tillkomst. Vid
jämförelser tillbaka i tiden bör man dock beakta, att den fortskridande ökningen
i de erkända arbetslöshetskassornas medlemstal har inverkat på hjälpsökandetalen.

Antalet hjälpsökande var högst under årets första kvartal med maximum
i januari, då 8 829 hjälpsökande rapporterades. Under andra kvartalet inträdde
en kraftig och delvis säsongmässig minskning. Under tredje kvartalet
voro hjälpsökandetalen nere på en nivå understigande 3 000 med minimum
i augusti (2 308). Under sista kvartalet kunde en obetydlig säsongmässig stegring
konstateras.

Antalet kommuner, som rapporterade arbetslöshet, framgår av tab. 15.

Tab. 15. Antal kommuner1 med rapporterad arbetslöshet åren 1937—1946.

Månad	1937	1938	J939	1940	1941	1942	1943	1944	1945	1916
! Januari ..............	433	268	321	252	258	268	178	226	214	212
	417	270	333	239	282	264	172	242	219	219
\| Mars.................	373	254	333	227	289	254	170	250	219	223
April.................	335	232	315	178	285	229	163	245	214	207
	277	216	286	159	268	204	155	229	209	184
Juni..................	231	204	266	140	251	190	141	201	186	180
Juli..................	218	187	232	169	240	177	133	184	178	166
Augusti ..............	227	186	227	180	228	173	136	180	173	163
September............	215	194	226	193	225	168	138	173	171	157
i Oktober . ............	230	219	250	208	235	161	143	187	183	160 \|
\| November............	244	253	266	223	242	164	171	200	196	164
■ December ............	252	277	265	220	255	171	187	218	203	173
Medeltal	288	230	277	199	255	202	157	211	197	184 j

1 Skee kommun i Bohuslän, som är delad i 2 distrikt med var sin arbetslöshetsnämnd, har
räknats som två kommuner.

Tab. 16. De hjälpsökande arbetslösas fördelning- på vissa geografiska områden
åren 1937—1946. irsmedeltal.

Områden	1937 j	1938	1939	1940	1941	1942	1943	1944	1945	1946
Antal
j Städer ................	10 272	8 643	6 887	8 704	15 020	8131	4 325	4 975	4 552	2172
därav		1							_\|	839
Stockholm............	2 053	1 323!	986	1 903	4 131	2 313	1 424	1 566	1 913
Göteborg.............	1 2831	1 186	1 047	2 630	4 574	2 398	1 206	971	823	251
	862	779	562	957	1 331	755	339	253	191	60
Summa storstäder	4 198!	3 288	2 595	5 490	10 036	5 466	2 969	2 790	2 927	1 150
Övriga städer........	6 074	5 355	4 292	3 214	4 984	2 665 1 356	2 185	1 625	1 022
Landsbygd ............	7 941	7 546	10 669	4 663	7199	4175	2 756	6 280	4 209	2 661
därav										507\|
Göteborgs o. Bohus län	1 479	1 221	1 092	1 303	1 787	1 621	1 077	1 003	806
Yästernorrlands län....	2 656	3 133	3 844	1 841	2 510	1 362	1 217	3 113	1 829	1 048
Övriga län...........	3 806	3 192	5 733	1 519	2 902	1 192	462	2 164	1 574	1 106
Summa	18 213	16189	17 556	13367	22 219	12 300 7 081	11 255	8 761	4 833
Procent
Städer.................	56-4	53*4	39*2	65*1	67*6	66*1	61*1	44*2	52*0	44*9
därav									21*8	17-4
Stockholm............	ils	8*2	5*6	14*2	18*0	18*8	20*1	13*9
Göteborg.............	7-0	73	6*0	19 7	20*8	197	17*0	8*0	9*4	5*2
Malmö...............	4*7	4’8	3*2	7*2	6*0	6*1	4#8	2*8	2*2	1*2
Summa storstäder	23-0	20*3	14*8	41*1	45*2	444 419	24*8	33’4	23*8
Övriga städer ........	33-1	33*1	24*4	24*0	224	21*7	19*2	19*4	18*0	21*1
Landsbygd ............	43-6	46G	60*8	34*9	32*4	339 389	55*8	48*0	55 1
därav									9*2	10*5
! Göteborgs o. Bohus län	8''1	7’5	6*2	9*7	8*0	131 15*2	8*9
Västernorrlands län....	14*0	10-4	21*8	13*8	1 1*3	11*	11 *2	27*7	20-9	21*7
Övriga län...........	20*9	19 7	32*7	11*4	131	97 66	19-2	17*9	22*9
Summa	1000	100*0	1000 1000	\| 100 0	100 0 100 0	100*0	100 c	loo-o

Tab. 17. Antal hjälpsökande arbetslösa inom olika län åren 1937—1946. irsmedeltal.

Län	1937	1938	1939	1940	,1941	1942	1943	1944	1945	1946
Stockholms stad......	2 053	1323	986	1 9031 4 131	2 313; 1424	1566	1913	839
Stockholms..........	416	187	153	277! 1227	569	168	182	123	62
Uppsala.............	265	282	227	137	230	120	56	62	72
Södermanlands.......	160	157	109	158	350	70	10	66	103	2fi
Östergötlands........	524	466	362	260\| 534	337	91	247	172	83
j Jönköpings...........	295] 219	218	183	309	152	65	91	73	35
Kronobergs..........	164 142	187	110 133	43	15	8	3	2
Kalmar..............	420	410	399	276	502	198	76	145	135	67
Gotlands.............	102	100	71	29	70	49		491 69	47
Blekinge .............	814	637	794	323	303	1421 91	169	■ 164	1721
Kristianstads.........	132	107	104	55	87	43	22	25 11	16
Malmö stad..........	862	779	562	957	1331	755	339	253	191	60!
Malmöhus i övrigt....	1248	1096	661	498	767	4941 251	250	172	751
Hallands.............	409	371	253	159	260	143	36	86	97	28
Göteborgs stad ......	1283	1 186	1047	2 630	4 574	2 398i 1206	971	823
Göteborgs och Bohus i övrigt ............	2 022	1724	1541	1736	2 353	2 001	1298	1254	973	598
Älvsborgs............	427	279	231	207	276	114	50	175	69	22
Skaraborgs ..........	203	196	82	32	83	40	29	38	23	8
Värmlands ..........	513	515	1121	309	325	214	1821	546	232	100
Örebro..............	329	199	168	210	200	92	128	160	113	97
Västmanlands........	57	46	44	51	80	19	1	17	4	5
Kopparbergs.........	274	121	154	105	66	31	16	35	35	17
Gävleborgs ..........	747	554	742	336	499	167	79	306	195	120
Västernorrlands......	2 809	3 266	3 954	1927	2 685	1 484	1271	3 265	1920	1137
Jämtlands ..........	30	25	212	43	65	13	1	18	24	17
Västerbottens........i	299	345	637	191	332	85	26	282	199	138
Norrbottens..........	1359	1457	2 537	265	447	220	112	989	853	746
Hela riket	18 213	16189 17 556	13867	22 219	12 306	7 081	11255	8 761	4 833
Städer	10 272	8 643	6 887	8 704\|	15 020	8131	4 325	4 975	4 552	2172
Landsbygd(	7 941	7 546	10 669	4 663;	7199	4175	2 756	6 280	4 209	2 661

Även detta antal hade under året ytterligare minskat och var för samtliga
månader utom mars lägre än under motsvarande månad föregående år. Minimisiffran
under 1946 uppvisade september, då endast 157 kommuner rapporterade
arbetslöshet. Vid arets slut rapporterade 173 av rikets kommuner
arbetslöshet. Såsom av bilaga 1 framgår, understeg hjälpsökandeantalet i
det stora flertalet kommuner eller i 153 av dessa (88,4 % av rapportkommunerna)
1 % av folkmängden.

Ett högre relativtal utvisade 8 kommuner i Göteborgs och Bohus län, 7
kommuner i Västernorrlands län samt vidare 3 kommuner i Norrbottens och 2
kommuner i Blekinge län. Högst var relativtalet för Näsinge i Göteborgs och
Bohus län, där 3,3 % av folkmängden rapporterades som hjälpsökande. Därnäst
följde Timrå i Västernorrlands län, där motsvarande tal var 2,0 %.

Av tab. 16 framgår, att antalet hjälpsökande avsevärt minskat inom samtliga
redovisade områden. Särskilt kraftig var minskningen i storstäderna. Av
samtliga hjälpsökande voro under 1946 44,9 °/o hemmahörande i städer
(23,8 °/o i storstäder) samt 55,1 #/o på landsbygden. Västernorrlands läns

Tub. 18. Antal hjälpsökande arbetslösa på 1 000 invånare inom olika län
åren 1937—1946. Irsuiedeltal. 1

Län !	1937	1938	1939	1940	1941	1942	1943	1944	1945	1946
Stockholms stad......	3-8	2-4	1-7	3*3	7-0	3-9	2-3	2-5	2-9	1-2
Stockholms..........	1-5	0-7	0-5	ro	4-3	2-0	0-6	06	0-4	0-2
Uppsala.............	1-9	2-0	1-6	l-o	1-7	0-9	0-4	0-4	0-5	0-4
Södermanlands.......	0''8	0-8	06	0''8	1-8	0-4	o-l	0-3	05	0-1
Östergötlands........	1-7	15	12	0-8	1-7	1-1	03	0-8	0-5	0-2
Jönköpings ..........	F2	0-9	09	0-8	13	06	03	0-4	0-3	o-i
Kronobergs..........	1-1	Oll	1-2	0-7	0''9	03	o-l	0-1	00	0-0
Kalmar..............	1''8	1-8	1-7	1-2	2-2	0-9	03	0-6	0-6	03
i Gotlands.............	1''8	1-7	12	0''5	1-2	0''8	0’6	0-8	1-2	0-8
i Blekinge.............	5''fi	4-4	5-5	2-2	2-1	ro	06	11	1-1	1-2
Kristianstads ........	0-5	0-4	0-4	0-2	0-4	02	Öl	Öl	o-o	0-1
Malmö stad..........	60	5-3	3-7	6-2	8-6	48	2-1	1-6	1-1	0-4
Malmöhus i övrigt.. ..	3-3	2-9	1-8	1-8	2-1	1-3	0-7	0-7	0-5	02
Hallands ............	•2-7	2-4	1-7	10	1-7	0-9	0-2	0-6	0-6	0-2
Göteborgs stad ......	4-9	4-4	38	9-4	16-3	8-5	4-2	4-7	2-7	0-8
Göteborgs och Bohus i övrigt ............	9-6	8''3	7-5	8-5	Ilo	9-8	6-4	4-3	•5-0	31
Älvsborgs............	1-3	0-9	0-7	06	0-8	0 3	0-2	0-5	0-2	Öl
Skaraborgs...........	0-8	08	0-3	o-i	03	02	o-l	02	0-1	00
Värmlands ..........	1 9	1-9	4-2	1-2	1-2	0-8	0-7	2-0	0-9	0-4
Örebro..............	1-5	0-9	0’8	0''9	09	0-4	0-6	07	0-5	0-4
Västmanlands........	0''3	03	0''3	0-3	0-5	o-i	00	o-l	0-0	0-0
Kopparbergs.........	11	0-5	06	0''4	0 3	o-l	Öl	o-l	Öl	o-l
Gävleborgs...........	2-7	2-0	2-7	1-2	1-8	06	0-3	1-1	0-7	0-4
Västernorrlands......	10''0	11-7	14-2	7-0	9-7	5-4	4-6	11-8	6-9	41
Jämtlands...........	0''2	0-2	1-6	0''3	0-5	o-l	O-o	o-l	0-2	Öl
Västerbottens........	1''4	1-6	2-9	0-9	1-6	0-4	o-l	1-3	09	0-6
Norrbottens..........	6*5	6*9	12-0	1-2	2-1	ro	0-5	4-4	3-7	3-2
Hela riket	2-9	2-6	2-8	2-1	3-5	1-9	1-1	17	1-3	07
Städer	4-7	39	3 0	3*7	6-3	3-3	1-7	1-9	1-7	0-8
Landsbygd	20	1-9	2-6	1-2	1-8	n	0-7	1-6	n	0-7

1 Ökningen i förhållande till 1944 beror på folkmängdsminskning genom Västra Frölunda
sockens inkorporering med Göteborgs stad.

landsbygd uppvisade trots nedgången alltjämt en betydande andel i hjälpsökandeantalet;
21,7 % av de hjälpsökande voro hemmahörande där.

Ytterligare uppgifter om arbetslöshetens geografiska fördelning lämnas i
tab. 17, vari redovisas medelantalet hjälpsökande i varje län under åren
1937—1946, och i tab. 18, vari nämnda årsmedeltal satts i relation till hela
folkmängden i respektive län. Det absoluta antalet hjälpsökande var alltjämt
störst i Västernorrlands län. Därnäst följde Stockholms stad och Norrbottens
län samt Göteborgs och Bohus län (utom Göteborgs stad). Beträffande Norrbottens
län, där en betydande säsongarbetslöshet påverkat årsmedeltalet, är
det anmärkningsvärt, att nedgången i detta från 1945 var mindre än i de
andra län, som redovisade någon större arbetslöshet. Gynnsammast ställda
i arbetslöshetshänseende voro liksom föregående år Kronobergs, Västmanlands,
Skaraborgs och Kristianstads län.

Tab. 19. De hjälpsökande arbetslösas fördelning på yrkesgrupper åren 1937—1946.

Årsmedeltal.1 * i

Yrkesgrupper	1937	1938	1939	1940	1941	1942	1943	1944	1945	1946
Antal Jordbruk och skogshus-
hållning ............	514	891	2121	355	410	209	112	430	267	240
Jordbruk ..........	295	242	321	162	221	118	38	105	95	95
Skogshushållning ....	219	649	1 800	193	189	91	74	325	172	145
Industri och hantverk ..	9 347	8 348	8 283	8 239	14 835	8 341	4 599	7190	5131	2 828
Malmbrytning och me-
tallindustri........	1 138	1 013	932	673	1 126	509	251	482	695	169
Jord- och stenindustri	1 841	1 388	1 481	1 458	2 147	1 780	1 146	1 125	898	570
Trävaruindustri ____	2 406	2 409	2 475	1 290	1 576	814	542	1 031	545	338
Pappers- o. grafisk ind.	434	391	347	538	1 136	336	398	1 095	431	133
Byggnadsverksamhet Övriga industrier____	2 317 1 211	2 195 1 002	2 317 731	3 705 575	7 895 955	4 301 601	1 908 354	3 205 252	2 380 182	1 479 139
Handel, samfärdsel, för-
valtning m. m.......	2 651	2100	1782	2 250	4193	2 374	1474	1997	1938	913
Arbete, ej hänfört till an-				•
nan grupp..........	5 701	4 850	5 370	2 523	2 781	1382	896	1638	1425	852
Summa Procent	18213	16189	17 556	13 367	22 219	12306	7 081	11255	8 761	4833
Jordbruk och skogshus-
hållning............	2''8	5''5	12-1	2-7	1-8	P7	1-6	3-8	30	5-0
Jordbruk ..........	1*6	1*5	1''8	1*2	ro	l-o	0’5	0*9	1*0	2-0
Skogshushållning ....		4‘0	10''3	1*5	0-8	0-7	i-i	2’9	2-0	3''0 1
Industri och hantverk ..	51-3	51-6	47-2	61-6	66-8	67-8	64-9	63-9	58-6	68-5 !
Malmbrytning och me-
tallindustri........	6‘3	6-2	5-3	5-0	5''1	4*1	3-5	4*3	7-9	3*5
Jord- och stenindustri	10 1	8''3	8''4	10-9	9*7	14-5	16-a	10-0	10-5	11-8
Trävaruindustri ....	13''2	14-9	14''1	9*7	7-1	6-6	7-7	9*2	62	7*0
Pappers-o. grafisk ind.	24	2-4	20	4’0	5*1	:2-7	5-6	9*7	4*9	2-7
Byggnadsverksamhet	12-7	13*6	13''ä	277	35-5	35''0	26-9	28-5	272	30-G
Övriga industrier....	6-6	6''2	4’2	43	4*3	4*9	5-0	2*2	2''1	2-9
Handel, samfärdsel, för-
valtning m. m.......	14-6	130	10T	16-8	18-9	19-3	20-8	17-8	22 1	18-9
Arbete ej hänfört till an-
nan grupp..........	3P3	29''9	30-6	18-9	125	1P2	12-7	14-6	16-3	17-6
Summa	1000	100-0	100-o	100-0	1000	100-0	1000	100o	100-0	100o

1 För tiden 31/i 1938—so/e 1940 ha i statliga och statskommunala beredskapsarbeten sysselsatta
arbetslösa, lör vilka månatliga uppgifter om yrkesfördelningen icke föreligga under denna tid,
fördelats på yrkesgrupper med ledning av vissa specialundersökningar.

Även i förhållande till folkmängden var arbetslösheten fortfarande störst

i Västemorrlands län (4,1 %„) närmast följt av Norrbottens län (3,2 %0) samt
Göteborgs och Bohus län utom Göteborgs stad (3,1 °/oo). Förutom de nämnda
områdena utvisade även Stockholms stad samt Blekinge län en arbetslöshet
överstigande 1 %0. För första gången på tio år understeg siffran för hela riket
1 %0. I bilaga 1 lämnas uppgifter om arbetslöshetsförhållandena i samtliga

Tal). 20. De hjälpsökande arbetslösas fördelning på åldersgrupper vid vissa
tidpunkter åren 1937—1946.

		Antal			Pre	c e n t
Tidpunkt	16—25 år	26—50 år	över 50 år	Summa''	16—25 år	26-50 år	över 50 år	Summa
81/s 1937	1031	4911	2 858	8 800	11-7	55-8	32-5	1000
80/n 1939	1 799	8 064	3 526	13 389	135	60-2	26-3	lOOn
sl/7 1940	408	4 445	3 049	7 902	5-2	56-2	38-6	100-0
81/n 1910	2 470	14186	6813	23 469	10-5	60''5	29-0	100-0
8>/j 1941	1 167	9 225	5 813	16 205	7-2	569	359	100 0
. S1/i5 1941	1438	10 459	7 686	19 583	7-3	53-4	39-3	100-0
8l/? 1942	225	2 974	3 760	6 959	32	42-7	54-1	1000
S1/i2 1942	412	3 885	4 295	8 592	4-8	45''2	50''0	1000
a>,7 1943	123	1498	2 950	4 571	2-7	32-8	64-5	100-0
8712 1943	659	5 686	5 331	11676	5-6	48-7	457	100 0
81/7 1944	319	3 279	3 715	7 313	4-4	44-8	50-8	100-0
S1/i2 1944	800	5 550	4 694	11044	7-2	503	42-5	100-0
S1h 1945	196	2 249	3 521	5 966	3-3	37-7	59-0	100-0
81/i2 1945	234	3 109	3 953	7 296	3-2	42-6	54-2	100-0
81/7 1946	41	667	1996	2 704	1-6	24-7	73-8	100-0
S1/i2 1946	70	1640	2 374	4 084	1-7	40-2	58''1	lOu-0

1 För åren 1937 och 1939 överensstämma icke summasiffrorna med hela antalet hjälpsökande,
då åldersuppgifter saknas för ett mindre antal hjälpsökande vid resp. tidpunkter. För80/ii 1939
saknas dessutom åldersuppgifter för vid statliga och statskommunala beredskapsarbeten sysselsatta
arbetslösa.

kommuner, som rapporterade arbetslöshet den 31 december åren 1945 och
1946.

De hjälpsökandes fördelning efter yrkestillhörighet framgår av tab. 19.
Inga större förskjutningar sedan föregående år i fråga om yrkesfördelningen
kuima konstateras. Samtliga yrkesgrupper utvisade minskning. Denna var relativt
störst i gruppen malmbrytning och metallindustri, inom vilken antalet
hjälpsökande nedgått från 695 år 1945 till 169 år 1946. En fullständig fördelning
på län och yrkesgrupper av den 31 december 1946 anmälda hjälpsökande
lämnas i bilaga 2. De yrkesgrupper, som uppvisade ett mera betydande
antal arbetslösa, voro byggnadsverksamhet (1 270), arbete ej hänfört
till annan grupp (755), jord- och stenindustri (440) samt träindustri (321,
därav sågverksindustri 312).

I tab. 20 meddelas uppgifter om arbetslöshetsklientelets ålderssammansättning
vid vissa tidpunkter åren 1937—1946. Av tabellen framgår, att antalet
hjälpsökande i åldern 50 år och däröver vid de båda anförda tidpunkterna
1946 utgjorde en ännu större del av klientelet än föregående år. Särskilt
starkt dominerade denna åldersgrupp i slutet av juli, då icke mindre än
73,8 % av de hjälpsökande voro över 50 år. Antalet hjälpsökande i åldern
16—25 år utgjorde endast resp. 1,5 och 1,7 °/o av samtliga hjälpsökande.

Kvinnorna utgjorde under redovisningsåret, liksom förut, endast en helt
obetydlig de! av de hjälpsökande. Av det genomsnittliga antalet hjälpsökande
voro sålunda endast 39 kvinnor.

För i vistelsekommunen icke hemortsberättigade hjälpsökande gälla allt -

Tub. 21. Antal arbetslösa sysselsatta vid arbeten i arbetsmarknadskommissionens

regi1 åren 1937—1916.

Årsmedeltal

Hänvisade från

städer

lands bygd -

Hela

antalet

Därav :
från
städer jl
%

1946

Hänvisade från

städer

lands bygd -

Därav
Hela I från
antalet! städer

1937 | 1896

1938 | 956

1939 ! 517

2 316 ! 4 212 ! 45''0 | Januari..
995 1951 44*0 jj Februari

994 1511 342 Mars____

877

891

885

675

831

895

1 552
1722
1 780

56''5

51-7

49-7

1940

1941

1942

1943

1944

1945

1946

543

1519

1018

735

750

785

596

620	1163	46-7	April........
1281	2 800	54''3	Maj ........ Juni ........ Juli ........
1177	2195	46-4
709	1 444	50-9	Augusti......
940	1690	44-4	September ..
585	1370	573	Oktober .... November ..
493	1089	54-7	December____

824

681

593

522

383

335

399

378

391

674

546

492

1498

1230

1085

55’0

55''4

54-7

366

287

247

888

670

582

58-8

57-2

570

246

292

360

645

670

751

61-9

56‘4

52-1

1 Omfattar t. o. m. juni 1940 statliga reservarbeten (inklusive statliga arkivarbeten) samt
därefter statliga beredskapsarbeten i kommissionens regi och statliga arkivarbeten samt fr. o. m.
april 1942 även musikerhjälp.

sedan den 1 juli 1934 i vissa avseenden särskilda bestämmelser. Antalet sådana
hos arbetslöshetsnämnderna anmälda arbetslösa har under de gångna
åren städse varit ringa. Vid 1946 års slut voro 47 eller 1,2 % av samtliga
hjälpsökande icke hemortsberättigade i den kommun, där de erhållit eller
sökt arbetslöshetshjälp.

Arbetslinjen.

Statliga arbeten i arbetsmarknadskommissionens regi. De arbeten, som
kommissionen under 1946 åtagit sig att utföra, ha huvudsakligen utgjorts av
kompletterande eller avslutande etapper av tidigare påbörjade arbeten. En
fullständig förteckning över dessa arbeten återfinnes i bilaga 3. Såsom framgår
av denna bilaga, ha arbetena i huvudsak utgjorts av väg-, vatten- och
avlopps-, kaj-, farleds-, flottleds- och flygfältsanläggningar samt fornvårdsarbeten.
Kostnaderna för dessa arbeten uppgingo till sammanlagt 9 670 682
kr. Fördelningen av detta belopp på de olika länen framgår av bilaga 8. En
förteckning över under år 1946 avslutade arbeten lämnas i bilaga 4.

Antalet arbetslösa, som sysselsatts i arbeten i kommissionens regi under
åren 1937—1946, redovisas i tab. 21. Under år 1946 sysselsattes i genomsnitt
1 089 arbetslösa, därav 731 i beredskapsarbeten och 352 i arkiv- eller musikerhjälparbeten
(se s. 59 ff.).

Av de vid beredskapsarbeten sysselsatta voro 76,7 °/o försörjningspliktiga.
Inom hänvisningslänet sysselsattes — enligt en undersökning avseende slutet
av september — 78,9 % av de vid kommissionens beredskapsarbeten sysselsatta
hänvisade arbetslösa mot 82,8 °/o vid samma tid 1945. Av arbetarna
kunde 59,7 % utnyttja sin ordinarie bostad (dagkolonister), medan 40,3 #/o

bodde i av kommissionen tillhandahållen förläggning eller undantagsvis i genom
egen försorg anskaffad tillfällig bostad.

Vid statliga beredskapsarbeten sysselsatta arbetslösa åtnjuta vissa sociala
förmåner, såsom fri resa till och under vissa förutsättningar från arbetsplatsen,
ersättning med 3: 50 kr. per dag för sjukdagar in. m. Sistnämnda ersättning,
som tidigare utgjort 2 kr. per dag, höjdes under året med retroaktiv
verkan från den 1 januari. De arbetare, som utnyttja av kommissionen tillhandahållen
bostad, erlägga härför en avgift av 50 öre per dygn. I denna avgift
ingår även ersättning för värme, lyse, sängutrustning med lakan, handdukar,
tvättkärl samt vissa kokkärl. Arbetarna svara själva för den dagliga
städningen, men skurning av golv m. m. verkställes på kommissionens bekostnad
två gånger i månaden. Samtliga dessa förmåner utgå även vid statliga
beredskapsarbeten i annan myndighets än kommissionens regi.

Kostnaderna per dagsverke för statliga beredskapsarbeten i kommissionens
regi under budgetåren 1944/45 och 1945/46 framgå av följande sammanställning.

Budgetåret 1944/45 Budgetåret 1945/46

(455 593 dagsverken) (297 381 dagsverken)

	Per dagsverke	%	Per dagsverke	%
Administration ...............	....... 0: 50	2-o	0: 76	2''4
Arbetsledningslöner............	........ 1:27	5-1	2: 24	7-1
Arbetslöner...................	....... 13: 83	55-7	16: 36	52-o
Material o. transporter m. m... .	........ 7:08	28-5	9: 76	31-0
Nyanskaffning av arbetsredskap .	........ 0: 44	1-8	0: 38	1''2
Maskinkostnader...............	........ 0:42	1-7	1: 45	4*6
Sociala kostnader .............	.......* 1 1: 29	5-2	0: 53	1-7
	Summa 24: 83	100-o	31: 48	lOO-o

1 Häri ingå kostnader för under budgetåret 1944/45 nyanskaffade baracker.

Medeldagsförtjänsterna för vid statliga beredskapsarbeten i kommissionens
regi hänvisade arbetslösa under åren 1944—46 framgå av tab. 22. Förtjänsterna,
som äro beräknade per 8 timmars dagsverke, inkludera indextillägg
och semesterersättning. Arbetarnas dagsförtjänster kunna emellertid
väsentligt avvika från angivna tal; särskilt är detta fallet vintertid, då arbetstiden
är något avkortad. Det bör beaktas, att de i kommissionens regi utförda
arbetena i mycket stor utsträckning bedrivas på ackord och att de angivna
dagsinkomsterna inkludera utbetalda ackordsöverskott. Vidare är vid bedömandet
av de i denna och andra tabeller angivna medeldagsförtjänsterna för
olika grupper av arbeten att observera, att variationer i grundpenningen för
tidlönsarbete föreligga mellan olika orter och tidsperioder ävensom att omfattningen
av ackordsarbetet varierar. Antalet under 1946 utförda dagsverken
uppgick till 233 686 mot 384 628 under föregående år.

I antalet arbetslösa sysselsatta vid arbeten i kommissionens regi (tab. 21)
äro även inräknade de arbetslösa tillhörande intellektuella in. fl. yrken, som
beredas utkomst vid de fr. o. in. 1934 i form av statligt reservarbete anordnade
arkivarbetena, samt de arbetslösa musiker, som sysselsättas i den

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 2SG. 8

Tab. 22. Medeldagsförtjänster vid statliga beredskapsarbeten i arbetsmarknadskommissionens
regi åren 1944—1946. Kronor per 8-timmars dagsverke.

Månad	Vägarbeten	Andra arbeten1	Samtliga arbeten
1944	1945	1946	1944	1945	1946	1944	1945	1946
Januari ............	12: 48	12: 00	14:72	18: 48	15: 68	17: 36	14: 40	13: 04	15: 60
Februari............	12: 96	12: 80	14:40	18: 16	18:24	16: 72	14: 48	14: 48	15: 44
Mars ..............	13:20	12: 80	14: 32	17: 76	17: 12	16: 88	14: 24	14: 00	15: 60
April ..............	12: 96	13:36	15: 92	17:76	18: 00	16: 72	13:84	14:48	16:82
Maj................	13: 92	14: 24	17:84	17: 04	19:20	17: 52	14: 56	15: 20	17: 68
Juni................	14:32	15: 92	19: 92	18: 08	20: 08	20: 16	15: 44	16: 96	20: 00
Juli................	14: 16	16: 40	22: 72	18:48	19: 44	19: 68	15:76	17: 12	21: 20
Augusti ............	14: 24	16: 96	18: 88	18: 96	18:56	16:88	16:24	17:36	17: 92
September..........	13: 76	17: 68	17:36	19: 36	15: 12	17: 52	16: 16	17: 04	17:44
Oktober............	13: 36	16: 80	17: 44	19: 60	14: 80	16: 48	15: 76	16: 16	17: 04
November..........	12: 88	16: 00	17:20	18: 16	15: 36	16: 56	14: 56	15: 84	16: 88
December..........	12: 80	17: 28	16:48	17:92	15: 44	18: 24	14: 16	16: 64	17: 28

1 Farleds-, flygfälts-, fornvårdsarbeten m. m.

fr. o. m. april 1942 anordnade statliga musikerhjälpen. Fr. o. m. oktober 1941
sysselsättas arbetslösa även vid statskommunala arkivarbeten. Hela antalet
svenska arbetslösa sysselsatta vid arkiv- och musikerhjälparbeten under åren
1937—1946 framgår av tab. 23. Tabellen utvisar, att antalet arkivarbetare under
1946 uppgick till i genomsnitt 363 per månad, varav 290 vid statliga och
73 vid statskommunala arbeten. Härvid ha alltså icke inräknats de flyktingar,
som under de senaste åren placerats i resp. hjälpformer.

Inalles 43 svenska arbetslösa ha under 1946 erhållit interlokal hänvisning
till arkivarbete, d. v. s. hänvisats till arbetsplatser utom hemorten. Motsvarande
siffra för musikerna utgjorde 16.

Tab. 23. Antal arbetslösa sysselsatta vid arkiv- och musikerhjälparbeten åren 1037—1946.

Års medeltal -

Arkivarbeten	Musiker-	1946	Arkivarbeten	Musiker- hjälp- arbeten
stat- liga	statskom- munala	summa	hjälp-arbeten 1	stat- liga	statskom- munala	summa
84	_	84	_	Januari......	337	84	421	105
105	—-	105	—	Februari.....	333	81	414	in
117	—	117	■*-	Mars........	338	81	419	109
				April........	326	82	408	105
lol		lol	-r	Maj.........	317	81	398	69
233 270	14 76	247 346	22	Juni.........	292	73	365	32
				Julj.........	288	69	357	14
209	53	262	65	Augusti......	264	66	330	10
267	75	342	74	September ...	246	69	315	6
296	85	381	87	Oktober.....	244	68	312	82
				November ...	244	64	308	86
290	73	363	94	December,..,	252	61	313	88

1937

1938

1939

1940

1941

1942

1943

1944

1945

1946

1 Medeltal för de 8 månader, under vilka musikerhjälparbeten huvudsakligen förekommo.
Under sommarmånaderna bedrives hjälpverksamhet endast i undantagsfall.

Tal», 24. Antal arkivarbptsplatser resp, musikorganisationer, som tagits i anspråk
för arkiv- och musikerlijiilparbeten för svenskar åren 1937—1946.

Års- medel- tal	Arkivarbetsplatser
Stat- liga	Stats- kom- mu- nala	Sum- ma
1937	32		32
1938	34	—	34
1939	35	—	35
1940	36	_	36
1941	77	18	95
1942	99	24	123
1943	76	22	98
1944	90	81	121
1945	99	29	128
1946	103	27	130

Musik- organi- satio- ner	Summg	1946	Arkivarbetsplatser	Musik- organi- satio- ner
Stat- liga	Stats- kom- mu- nala	Sum- ma	Summa
	32	Januari.....	112	29	141	89	230
_	34	Februari....	116	28	144	92	296
—	35	Mars.......	117	28	145	90	235
		April.......	117	30	147	72	219
—	36	Maj........	108	27	135	51	186
—	95	Juni .......	97	28	125	13	138
33	156
		Juli........	101	27	128	8	186
71	1 fiQ	Augusti.....	94	27	121	10	131
98	219	September ..	95	23	118	10	128
98	226	Oktober ....	95	25	120	74	194
		November ..	93	25	118	78	196
78	208	j December...	96	23	119	76	195

De 313 svenska arbetslösa, som vid årets slut voro placerade i arkivarbeten,
fördelade sig med hänsyn till yrkestillhörigheten på följande sätt:

Yrkesgrupp Antal

Jordbruk och skogsbruk..................................... 8

Industri och hantverk................... • • ......... • ........ 5

Samfärdsel ......................,........................... 5

Handel..................................................... 101

Förvaltning, arbetsledning och fria yrken (inkl. kontorsarbete). .. 183

Hälso- och sjukvård...................... 6

Arbete ej hänfört till annan grupp ..............,............ 5

Summa 313

2*6

1-6

32-3

58-4

1-9

1*6

100-o

Antalet arbetsplatser, vid vilka svenska arkivarbetare voro sysselsatta, uppgick
under 1946 till i medeltal 130 (tab. 24). Av dessa voro 103 statliga och
27 statskommunala.

Antalet musikorganisationer, som vid någon tidpunkt under kalenderåret
1946 bedrevo musikerhjälpverksamhet, uppgick till 117, fördelade på 72
orter. De 147 musiker (121 svenskar och 26 flyktingar), som vid någon tidpunkt
under året sysselsattes hos dessa organisationer (av vilka flera ofta
gemensamt utnyttjade samma musiker), trakterade i huvudsak följande instrument: -

flöjt .............. 3

klarinett........... 14

fagott.............. 2

trumpet........... 4

basun............. 3

bastuba........... 1

violin ............. 59

violoncell .......... 23

kontrabas.......... 7

piano.............. 29

slagverk........... 2

Musikerna ha utövat aktiv musik såsom orkestermedlemmar, instruktörer
eller dirigenter. Nästan alla ha dessutom haft att meddela undervisning åt

Tab. 25. Antal Intellektuella flyktingar 1 arkivarbete och musikerhjälp är 1946.

Månad	Hela antalet	Därav	Därav
balter	andra	veten-skapi. forskare m. fl.	akade-miker, andra än forskare	icke-aka- demiker	musiker
Januari ......	1284	1071	213	449	572	234	29
Februari......	1263	1072	191	448	578	237	27
Mars ........	1277	1063	214	439	571	237	30
April ........	1252	1045	207	427	561	285	29
Maj..........	1 140	962	178	414	482	216	28
Juni..........	994	841	153	383	406	195	10
Juli..........	765	630	135	328	284	144	9
Augusti ......	630	501	129	279	219	117	7
September ....	489	388	101	235	161	86	7
Oktober......	527	428	99	282	163	66	11
November ....	540	450	90	275	168	80	17
December ....	509	426	83	255	161	76	17

orkestermedlemmar och skolungdom; dessutom ha många utnyttjats för notskrivning
inom den organisation, där vederbörande varit verksam.

Under de närmare fem år musikerhjälpen pågått ha inalles 183 olika musikorganisationer
landet runt sysselsatt arbetslösa musiker. Nedan lämnas
vissa sammanfattande uppgifter om musikerhjälpen under tiden 1942/43—
1946/47; beaktas bör, att vederbörande arbetsperiod i huvudsak omfattat tiden
oktober—maj, varför resp. perioders siffror ej sammanfalla med kalenderårens.

Antal orter, där

Verksamhetsperiod musikerhjälp

bedrivits

1942/43 ............ 40

1943/44 ............ 61

1944/45 ............ 69

1945/46 ............ 68

1946/471............ 51

Antal	Antal elever i
sysselsatta	undervisnings-
musiker	verksamhet
85	850
120	1 710
137	2 204
137	2 500
101

1 Preliminära uppgifter.

Av de 2 500 eleverna under verksamhetsperioden 1945/46 voro cirka 1 650
skolbarn, därav nära 1 500 under 15 år.

Liksom under de tre närmast föregående åren ha intellektuella flyktingar
även under 1946 beretts utkomstmöjligheter vid statliga och statskommunala
arkivarbeten på i princip samma villkor som i dessa arbeten placerade svenska
arbetslösa. Det totala antalet flyktingar, som under månaderna januari
—december 1946 sysselsattes i dylika arbeten (inkl. musikerhjälpta), framgår
av tab 25. Att antalet sålunda placerade flyktingar avsevärt nedgått under
årets lopp, är huvudsakligen beroende på flyktingarnas utplacering på
öppna marknaden genom arbetsförmedlingens försorg. Såsom av tabellen kan
utläsas, har nedgången i antalet varit mindre för dem, vilka såsom forskare

sysselsatts med vetenskapliga eller vetenskapligt betonade arbetsuppgifter,
än för de övriga med arkivarbeten av mera rutinmässig natur sysselsatta.

Till musikerhjälpen hänvisades under året 41 musikerflyktingar från Baltikum,
Österrike, Ungern och Tyskland. Av dessa sysselsattes 26 vid olika
musikorganisationer, medan 15 bereddes arbete med notskrivning vid notskrivningscentralen
i Uppsala. Under år 1946 utfördes vid centralen ca 5 300
sidor notskrift för olika statliga myndigheters och kulturella institutioners
räkning.

Avlöningen till de vid arkivarbetena och musikerhjälpen sysselsatta har
sedan oktober 1942 t. o. m. juni 1946 utgått med oförändrade belopp eller
med högst 74:90 kr. (ortsgrupp I) och lägst 45:15 kr. (ortsgrupp A) per
vecka. Fr. o. m. juli 1946 har tillkommit ett provisoriskt lönetillägg, utgående
med följande belopp per vecka, nämligen 7 kronor i ort, tillhörande ortsgrupp
A—C, 6 kronor i ort, tillhörande ortsgrupp D—F, och 5 kronor i ort,
tillhörande ortsgrupp G—I.

Interlokalt hänvisad familjeförsörjare är berättigad att under vistelse på
arbetsplatsen behålla den för hans hemort fastställda arbetslönen, varjämte
den hemmavarande familjen efter behovsprövning kan tillerkännas hyreshjälp.
T. o. m. juni 1946 ägde dessutom interlokalt hänvisad — såväl familjeförsörjare
som icke-familjeförsörjare — åtnjuta hyresbidrag, vilket utgick
per kalendermånad med högst (ortsgrupp I) 60 kronor för familjeförsörjare
och 45 kronor för icke-familjeförsörjare och lägst (ortsgrupp A—C) 30 kronor
för familjeförsörjare och 18 kronor för icke familjeförsörjare.

Fr. o. m. 1945 medgivas i reservarbete (alltså både i arkivarbete och musikerhjälp)
sysselsatta att tillgodoräkna sig mot semester svarande arbetsledighet
efter i huvudsak samma grunder som föreskrivas i semesterlagen.

Statliga beredskapsarbeten i annan myndighets än kommissionens regi. Statliga
beredskapsarbeten bedrevos under 1946 förutom i kommissionens även
i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi. Dessutom bedrevos tvenne arbeten
i järnvägsstyrelsens regi, till vilka statsbidrag beviljats under 1944 och 1945.
De medel till arbeten av detta slag, som beviljades under 1946, voro huvudsakligen
tilläggsanslag till tidigare påbörjade arbeten eller avsågo kompletterande
eller avslutande etapper av dessa. Kostnaderna för under 1946 beviljade
beredskapsarbeten av detta slag uppgingo till 7 078 200 kronor, varav
6 417 595 kronor täcktes med statsbidrag. Bilaga 8 utvisar, hur dessa
kostnader fördelade sig länsvis. Inemot hälften av kostnaderna belöpte sig
på Västernorrlands län. Samtliga dessa arbeten finnas upptagna i bilaga 3.
I bilaga 5 redovisas kostnader och dagsverken för under 1946 avslutade arbeten.

I tab. 26 lämnas uppgifter om antalet under åren 1938—1946 vid statliga
beredskapsarbeten i annan myndighets än kommissionens regi sysselsatta
hänvisade arbetslösa. Av tabellen framgår, alt under 1946 i medeltal 1 283
arbetslösa voro sysselsatta vid dessa arbeten. Av de sysselsatta voro 559 eller
nära hälften hemmahörande i Västernorrlands län. Från Göteborgs och Bohus

Tab. 26. Antal arbetslösa sysselsatta rid statliga beredskapsarbeten i annan

myndighets än arbetsmarknadskommissionens regi åren 1988—1946.

		därav hänvisade från			därav hänvisade från
		Göteb.					Göteb.
Års-	Hela	o. Bohus	Väster-		1946	Hela	o. Bohus	Väster-
medeltal	antalet	län	norr-	Övriga	antalet	län	norr-	Övriga
		(utom	lands	län			(utom	lands	län
		Gbgs	län				Gbgs	län
		stad)					stad)
1938 ...... 1939 ......	663	368	231 669	69 366	Januari.......	2 050 2124	564 563	848 921	638 640

1940......	898	435	369	94	Mars.........	2 202	553	958	691
						2 238	539	1009	690
1941......	1495	760	461	274		1 457	418	669	370
	891	384	338	169
1942 ...... 1943 ......	1074 1066	483 380	366 493	225 193
	693	338	257	98
	573	279	212	82
					September ....	610	284	244	82
1944......	2 831	562	1292	377		606	246	278	82
1945......	2105	610	1054	441	November____	818	248	430	140
1946......	1283	389	559	335	December.....	1129	248	545	386

län utom Göteborgs stad voro 389 eller 30,3 %>. Av samtliga sysselsatta voro
93,2 % hänvisade från landskommuner; 90,6 #/o voro försörjningspliktiga.
Vid september månads utgång kunde 87,8 % utnyttja sin ordinarie bostad
(hemmaboende).

Medeldagsförtjänsterna (inklusive indextillägg och semesterersättning) för
vid statliga beredskapsarbeten i väg- och vättenbyggtiädSstyrelsens regi sysselsatta
hänvisade arbetslösa under åren 1940—1946 främgå av tab. 27.

Vid en jämförelse med motsvarande uppgifter för kommissionens arbeten
bör beaktas, att de i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi utförda arbetena
närmast äro jämförbara med kommissionens vägarbeten samt vatten- och avloppsledningsarbeten
och att arbfetskräfteti i väsentligt större utsträckning

Tab. 27. Medeldagsförtjänster vid statliga beredskapsarbeten i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
regi juli 1940—december 1946. Kronor per 8-tlmmars dagsverke.

Månad	1940	1941	1942	1943	1944	1945	1946
Januari..............		10:24	11:76	13:06	14: 32	14:08	14:48
Februari ............		10:55	12:28	13: 66	14: 48	14:64	14: 64
Mars................		10:84	12:51	14:41	14: 64	14: 96	14: 96
April................		11:28	12: 99	14:42	15:12	15:52	15:12
Maj.................		11: 80	13:54	14: 44	15:20	15:04	16:66
Juni.................		12:25	13: 25	14: 34	15: 20	15: 52	19:36
Juli.................	10:91	12:24	13: 30	14:39	15: 20	15: 52	21: 04
Augusti..............	11:14	12:10	13:65	14: 43	14:96	15: 04	18: 72
September ...........	11:17	12: 60	13:54	14:77	14:40	14: 96	17:52
Oktober.............	10:71	12:31	13:85	14:86	14: 72	14: 72	17:28
November........	10: 82	12: 37	13:43	14:71	14:56	14: 64	17:52
December............	10:23	12: 57	13: 46	14: 26	15:04	14: 88	17:60

Tab. 38. Antal arbetslösa sysselsatta vid statskomnmuala beredskapsarbeten

åren 1938—1946.

Års-	Hänvisade från	Hela	Därav från	1946	Hänvisade från	Hela	Därav från
medeltal	städer	lands- bygd	antalet	städer %	städer	lands- bygd	antalet	städer %
1938	191	408	599	31-9	Januari.........	562	357	909	60-7
1939	261	543	804	32-5	Februari........	569	498	1067	53-3
1940	154	243	397	38-8	Mars...........	615	484	1099	66-o
					April...........	649	480	1 129	57-6
1941	900	207	1107	81-3	Maj............ Juni............	521 435	460 374	981 809	53-1 53-8
1943	1131	216	1347	84-0	567 520	59-8 59-2
1943	701	112	813	862	Juli............ Augusti.........	336 308	231 212
					September ......	288	221	509	56-6
1944	802	444	1246	64-4	Oktober........	238	209	447	53-2
1945	799	439	1238	646	November......	288	228	516	55-8
1946	428	330	758	66-5	December ......	334	205	539	62-0

än vid arbeten i kommissionens regi består av hemmaboende. I fråga om sociala
förmåner gäller detsamma som vid kommissionens arbeten.

Statskommunala beredskapsarbeten. En förteckning över de beredskapsarbeten,
som under 1946 beviljades för utförande i kommunal regi, återfinnes
i bilaga 6. Kostnaderna uppgingo till 5 248 234 kronor, varav 2 789 570 kronor
utgjorde statsbidrag. Kostnadsfördelningen länsvis framgår av bilaga 8.
Denna utvisar, att 1[i av kostnaderna belöpte sig på vartdera Västernorrlands
och Norrbottens län.

Antalet vid statskommunala beredskapsarbeten sysselsatta arbetslösa under
åren 1938—1946 framgår av tab. 28. Under år 1946 sysselsattes vid dessa
arbeten i medeltal 758 arbetslösa. Av hela antalet sysselsatta voro 56,5 °/o
hänvisade från städer; 91,4 %> voro försörjningspliktiga. Antalet kommuner,
som under 1946 hade arbetslösa sysselsatta vid statskommunala beredskapsarbeten,
uppgick i medeltal till 35, därav 14 städer och 21 landskommuner.

Även mindre konkurrensduglig arbetskraft har sysselsatts vid statskommunala
beredskapsarbeten, för vilka i sådana fall, efter överenskommelse
mellan arbetsmarknadskommissionen och kommunalarbetareförbundet, vissa
särskilda bestämmelser tillämpas. Sålunda utgår vid tidlönsarbete en timlön,
som med 15 °/o understiger den för vederbörande kommun i gällande kommunalarbetareavtal
stadgade lönen. Arbetena bedrivas dock i största möjliga
utsträckning såsom ackordsarbete, varvid sedvanliga ackordspriser gälla. Någon
viss minimiförtjänst garanteras ej å ackord, endast intjänt lön utbetalas.

I tab. 29 redovisas medeldagsförtjänster per 8 timmars dagsverke för vid
statskommunala beredskapsarbeten sysselsatta under varje månad åren 1945
och 1946. I tabellen ha arbeten belägna i Stockholm med förorter, Göteborg
och Malmö samt övriga städer resp. på landsbygden redovisats var för sig.

Tab. 29. Medeldagsförtjiiuster vid statsko minimala beredskapsarbeten åren 1945 och 1946.

Kronor per 8-timmnrs dagsverke.

Månad	Stockholm med förorter, Göteborg och Malmö	Övriga städer	Landsbygd	Hela	riket
1945	1946	1945	1946	1945	1946	1945	1946
Januari..............	21: 11	22: 22	15:43	16: 63	14: 28	16: 34	16: 67	18:84
Februari ............	20: 58	21: »8	15: 23	16: 83	15: 02	16: 38	16:61	18:01
Mars................	22: 46	22:31	15:78	16: 84	15: 44	16:73	17:22	17: 83
April................	19: 73	22:91	16: 61	16: 93	14: 97	16: 93	17: 14	18: 27
Maj ................	20: 08	22: 22	17: 26	17: 75	15:41	16:79	17: 55	18: 43
Juni ................	19: 70	22: 67	16: 82	18: 44	16: 32	17: 86	17: 90	19: 20
Juli ................	19: 65	22: 40	16: 73	18: 35	16: 59	17: 89	18: 26	19:20
Augusti..............	20: 82	22: 16	17: 13	19: 55	16: 48	19: 15	18: 76	19: 95
September ..........	22: 31	22: 26	17:25	18: 14	15: 43	19: 09	19: 36	19: 32
Oktober ............	20: 93	21: 83	17: 58	20: 09	14: 67	17: 68	18: 73	19: 49
November ..........	21: 17	23: 15	18: 49	18: 09	15: 50	17: 80	19: 12	19: 03
December............	21: 73	22:14	17: 98	17:46	15: 93	19: 47	18: 98	18: 97

Statskommunala reservarbeten.1 Under år 1946 har arbetsmarknadskommissionen
— liksom år 1945 — icke i något fall lämnat statsbidrag för utförande
av nya statskommunala reservarbeten. För dylika arbeten, som beviljats
före år 1945, har kommissionen under år 1946 medgivit statsbidrag på
beräknade merkostnader å tillhopa 32 100 kronor. Av detta belopp utgjorde
10 200 kronor arbetskostnader och 21 900 kronor övriga kostnader.

Endast en kommun (Uddevalla) hade arbetslösa (2 man) sysselsatta vid
statskommunalt reservarbete, vilket arbete färdigställdes under året. Verksamhetens
omfattning under åren 1937—1945 framgår av följande sammanställning,
vari angivits medeltalet under resp. år sysselsatta.

Årsmedeltal

	1937	1938	1939	1940	1941	1942	1943	1944	1945
Städer ..............	1 114	663	414	106	67	67	56	73	28
Landsbygd ..........	975	645	426	114	68	34	25	21	15
Hela riket	2 089	1 308	840	220	135	101	81	94	43
Därav i städer % ....	53''3	50-7	49-3	48-2	49''6	66-3	69''i	77-7	65-1

Kommunala hjälparbeten utan statsbidrag. Antalet arbetslösa sysselsatta
vid kommunala hjälparbeten utan statsbidrag åren 1937—1946 framgår av
tab. 30. Vid dylika arbeten sysselsattes under 1946 i genomsnitt 332 arbetslösa.
Av de sysselsatta voro 65,4 % hemmahörande i städer; 80,1 % voro
försörjningspliktiga.

Sammanfattande uppgifter lämnas i tab. 31 om arbetslinjens omfattning
under varje månad 1937—1946 och i tab. 32 om dess omfattning inom olika
geografiska områden under samma år. Av samtliga arbetslösa, som erhållit
hjälp i form av arbete, voro under 1946 i medeltal 67,1 °/o sysselsatta vid stat -

1 Statskommunala arkivarbeten, se s. 60 f.

Tab. 30. Antal arbetslösa sysselsatta vid kommunala hjälparbeten utan statsbidrag

åren 1937—1946.

Årsmedeltal	Städer	Lands- bygd	Hela riket	19 4 6	Städer	Lands- bygd	Hela riket
1937 1938 1939	990 928 867	537 590 883	1527		478	181	659
1518 1 750		491	144	635
	469	139	6''J8
1062		250	100	350
1940	691	371		145	140	285
1941	782	524	1306		96	122	218
1942	297	179	476		82	105	187
1943 1944 1945	167 320 335	108 360 202	275 680 537		71	100	171
	88	97	185
	126	98	224
					135	85	220
1946	217	115	332	December ........	168	68	236

liga arbeten, 23,5 °/o vid statskommunala arbeten och 9,4 %> vid kommunala
arbeten utan statsbidrag. Av hela antalet hjälpsökande voro under 1946 i
medeltal 73,1 % hjälpta enligt arbetslinjen mot 61,4 %> föregående år. I storstäderna
voro 62,8 % hjälpta enligt denna hjälpform mot 61,4 °/o respektive

80,1 °/o i övriga städer och landskommuner.

En jämförelse mellan hänvisning sförhållandena under 1946 till olika slag
av arbeten ger följande resultat.

I % av samtliga hänvisade inom resp.
arbetsformer voro i medeltal

Statliga arbeten

i arbetsmarknadskommissionens regi ..
i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi

Statskommunala beredskapsarbeten......

Kommunala hjälparbeten utan statsbidrag

från städer	från lands-kommuner	försörjnings- pliktiga
. 54-7	45-3	76-7
6-8	93-2	90-5
. 56-5	43.5	91-4
. 65-4	346	80-1

Av dem, som hänvisats till beredskapsarbeten, kunde en stor del utföra
arbetet som dagkolonister. Vid utgången av september voro sålunda vid arbetsmarknadskommissionens
arbeten 59,7 % och vid arbeten i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
regi 87,8 % dagkolonister.

I bilaga 9 återgives en sammanställning per den 31 december 1946 av statliga
och statskommunala beredskapsarbeten, som antingen slutförts under
1946 eller den 31 december voro under utförande eller beslutade men ej påbörjade.

Särskilda arbeten. I syfte alt motverka redan uppkommen eller befarad
arbetslöshet speciellt bland de vägarbetare, som i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
tjänst sysselsättas vid vägunderhållet, ställde Kungl. Maj:t och riksdagen
den 24 mars 1944 ett belopp av sammanlagt 15 milj. kronor till vägoch
vattenbyggnadsstyrelsens förfogande för utförande av mindre vägbyggnadsföretag
i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi i den utsträckning, som
statens arbetsmarknadskommission funne skäligt bestämma.

Tab. 81. Arbetslinjens omfattning'' åren 1937—1946.

Månad	Antal sysselsatta
1937	1938	1939	1940	1941	1942	1943	\| 1944	\| 1945	\| 1946
Statliga arbeten	\|
Januari...............	7 818	2 806	2 894	2 285	2 995	3880	2 552	2 927	4 092	3 602
Februari..............	7 862	3 004	3134	1963	3 402	4 473	3 024	3 628	4 443	3 846
Mars..................	6 740	2 856	2884	1640	3 454	4154	3 076	4180	4 b38	3982
April..................	5 659	2 282	2 489	1366	4 223	3 469	2 710	4 757	4 890	3736
Maj...................	4147	2 709	2 903	1 458	5 326	3 528	2 522	5 092	4 032	2 687
Juni..................	3 510	2 565	3 418	1497	6 610	3 414	2 483	4 661	3 217	1976
Juli...................	3 027	2 416	3 267	1727	6 438	3 310	2 329	4 218	2 708	1581
Augusti...............	2 680	2 523	3 267	2 303	5 484	3120	2 248	3 929	2 555	1243
September.............	2 302	2 537	2 868	2 639	4 031	2 772	2 218	3 682	2 450	1192
Oktober...............	2139	2 647	2 865	2 775	3 424	2 533	2 231	3 381	2 567	1251
November.............	2 444	2 635	2 664	2 862	3 228	2 326	2 415	3 207	2 910	1488
December.............	2 212	2 386	2180	2 218	2 929	2 252	2 307	3 393	3 001	1880
Slatskommunala arbeten
Januari................	3 047	1727	1699	1047	472	1981	886	1081	1324	993
Februari..............	3132	1828	2 055	878	635	2 096	954	1516	1357	1148
Mars..................	3 005	2 089	2 271	648	878	2185	1162	1674	1516	1180
April..................	2 775	2 318	2 084	540	1121	1987	1067	1850	1586	1211
Maj...................	2 242	2 253	1974	742	1240	1623	1066	1785	1593	1062
Juni..................	2 017	2 216	1833	732	1294	1452	1006	1634	1599	882
Juli...................	1643	1951	1535	515	1570	1319	955	1366	1440	636
Augusti...............	1394	1821	1359	513	1487	1238	908	1262	1361	586
September.............	1387	1808	1358	436	1416	1223	890	1241	1293	578
1 Oktober...............	1449	1832	1220	459	1478	1137	886	1181	1151	517
i November.............	1476	1654	1279	503	1689	1078	792	1192	1204	580
December.............	1507	1385	1070	394	1784	966	787	1190	963	600
Kommunala arbeten
■■ Januari...............	2 885	1993	2 992	1335	2 035	1028	324	856	883	659
Februari..............	2 751	2167	3 488	1404	2 371	963	474	1274	907	635
Mars..................	2 276	2 064	3139	1386	2 238	791	364	1257	756	608
April..................	1790	1648	2 360	1041	1773	671	357	916	613	350
1 Maj...................	1417	1337	1489	724	1395	477	263	674	577	285
Juni..................	1098	1092	1347	589	1094	409	187	558	442	218
Juli...................	863	1077	1015	661	847	281	202	385	362	187
Augusti...............	832	965	896	669	818	220	186	288	304	171
September.............	875	980	844	814	815	209	168	313	330	185
Oktober...............	989	1188	964	1021	652	231	143	431	359	224
November.............	1285	1672	1192	1575	801	244	262	563	441	220
December.............	1268	2 027	1277	1523	830	189	376	647	471	236
Summa
Januari...............	13 750	6 526	7 585	4 667	5 502	6 889	3 762	4 864	6 299	5 254
Februari..............	13 745	6 999	8 677	4 245	6 408	7 532	4 452	6 418	6 707	5 629
Mars..................	12 021	7 009	8 294	3 674	6 570	7130	4 602	7111	7110	5 770
April..................	10 224	6 248	6 933	2 947	7117	6127	4134	7 523	7 089	5 297
Maj...................	7 806	6 299	6 366	2 924	7 961	5 628	3 851	7 551	6 202	4 034
Juni..................	6 625	5 873	6 698	2 818	8 998	5 275	3 676	6 853	5 258	3 076
Juli...................	5 533	5444	5 817	2 903	8 855	4 910	3 486	5 969	4 510	2 404
Augusti...............	4 906	5 309	5 522	3 485	7 789	4 578	3 342	5 479	4 220	2 000
: September.............	4 564	5 325	5 070	3 889	6 262	4 204	3 266	5 236	4 073	1955
Oktober...............	4 577	5667	5 049	4 255	6 654	3 901	3 260	4 993	4 077	1992
November.............	5 205	5 961	5135	4 940	5 718	3 648	3 469	4 962	4 555	2 288
December.............	4 987	5 798	4 527	4135	5 543	3 407	3 470	5 230	4 435	2 716

Tab. 82. Arbetslinjens omfattning inom olika geografiska områden

åren 1937—1946.

	Antal hjälpta	Hjälpta i % av hjälpsökande
Å r Månad	Stor- städer	Övriga städer	Lands- bygd	Hela riket	Stor- 1 städer \|	Övriga städer	Lands- bygd	Hela riket
Irsmedeltal. 1937 ....................	1392	2 609	3 828	7 829	33-2	43-0	48-2 43-6	43-0 373 359
1938 ...................	6b6	2 063	3 289	6 038	20''9	ö8*5
1939 ....................	456	1659	4183	6 298	17''6	38-7	39-2
1940......................	531	1023	2186	3 740	9-7	31-8	469	28-0 30-9 42-8
1941 .....................	1735	1833	3 288	6 856	17-3	36''8	45''/
1942 .....................	1775	1062	2 433	5 270	32-5	399	58’3
1943 ...................	1374	551	1806	3731	46 3	40-6	65-5	52- 7 53- 5 61-4
1944......................	1207	1070	3 739	6 016	43''3	49-0	59''5
1945 ..............	1240	924	3 214	5 378	42''3	56''9	76''4
1946......................	721	681	2 133	3 535	62-8	66*6	80-1	73-1
1946 Januari .................. Februari ..................	1091 1034 1020	1062 1171 1211	3101 3 424 3 539	5 254 5 629 5 770	43-4 47''0 51''9	510 55-2 64-0	73-3 80-7 831	59-5 65-8 71-0
	1007	962	3 328	5297	71-0	79-4	85-2	81-1 87- 8 88- 2
	885	637	2 512	4 034	83-0	84-3	90-6
	750	511	1815	3 076	1 84-4	86-9	903
	605	456	1 343	2 404	84-0	89-8	910	88-9
	475	395	1130	2 000	82-0	85-7	89-1	86-7
	438	378	1139	1955	73-1	73o	86-7	80''4
	479	383	1130	1992	79-2	69-9	69-4	71-6
	442	450	1396	2 288	73-9	65-0	61-6	64’3
December ................	431	552	1733	2 716	67-3	62-5	67-7	66''6

Det tillkommer således statens arbetsmarknadskommission att, efter samråd
med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, besluta om vilka arbeten, som
sålunda skola utföras, samt om tiden därför. Vidare har kommissionen eller,
jämlikt kommissionens bemyndigande, vederbörande länsarbetsnämnd att
meddela närmare föreskrifter om sysselsättning av arbetskraft vid arbetena.
Tidigare har beslutanderätten att igångsätta arbeten med en beräknad totalkostnad
av högst 10 000 kronor för varje företag överlämnats till vederbörande
länsarbetsnämnd. Med hänsyn till det rådande skärpta arbetsmarknadsläget
beslöt kommissionen emellertid i december 1946, att alla ärenden
rörande igångsättande av nya, återupptagande av nedlagda eller tidigare beviljade
men icke igångsatta dylika arbeten i fortsättningen och tills vidare
skulle underställas kommissionen, som fattar beslut från tall till fall. Som
allmän regel gäller, att kommissionen endast i undantagsfall och först efter
ingående undersökning från vederbörande länsarbetsnämnds och vägförvaltnlngs
sida beviljar tillstånd att pabörja nya arbeten.

Vid dessa arbeten sysselsättas numera företrädesvis arbetare, vilka på
grund av anställning hos Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen eller vid de förutvarande
vägdistrikten blivit underkastade 1942 ars tjänstepensionsreglemettte

för arbetare (s. k. p-arbetare). Annan arbetskraft än s. k. p-arbetare beredes
sysselsättning endast i den omfattning och på de villkor kommissionen från
fall till fall bestämmer.

Sedan de första arbetena av detta slag beviljades i början av mars 1944,
ha intill årsskiftet 1946/1947 sammanlagt 425 företag beviljats med en beräknad
kostnad av 9 073 500 kronor. De i dessa företag nedlagda kostnaderna
utgjorde vid årsskiftet 1946/1947 ca 5 430 000 kronor.

Arbetenas omfattning och fördelning under de år, verksamheten hittills
bedrivits, framgår av nedanstående sammanställning.

År

1944

1945

1946

UnderstödsUnjen.

Dagunderstöd. Dagunderstöden utgingo under 1946 enligt de grunder, som
Kungl. Maj:t fastställt den 10 mars 1944 (se verksamhetsberättelsen för år
1944).

Dagunderstödsverksamhetens omfattning under åren 1937—1946 framgår
av tab. 33, vari angivits det högsta antalet kommuner, som vid något månadsskifte
under respektive år redovisat sådan verksamhet, samt av tab. 34,
Vai? uPP8ifter lämnas om antalet dagunderstödda arbetslösa under samma
tioårsperiod. I denna redovisning har hänsyn icke tagits till dagunderstödda
kursdeltagare.

Av tabellerna framgar, att antalet kommuner, som bedrivit dagunderstödsverksamhet,
nedgått till i medeltal 13 och antalet dagunderstödda till i medeltal
366. Detta medeltal är uträknat på grundval av det vid månadsskiftena
rapporterade antalet. Om hänsyn tages till samtliga, som vid någon tidpunkt
under 1946 haft dagunderstöd, blir månadsmedeltalet 504. Under senare
hälften av året hade verksamheten en ganska blygsam omfattning. Den
var till största delen lokaliserad till de större städerna, särskilt Stockholm
och Göteborg. Av de dagunderstödda voro 87,4 % hemmahörande i städer;
71,7 % voro familjeförsörjare.

I genomsnitt för hela riket uppgick understödet under 1946 till 4 kr. 59
öre per dag och understödstagare mot 4 kr. 57 öre föregående år.

Hyreshjälp. Antalet kommuner, som i samband med dagunderstödsverksamheten
även lämnat hyreshjälp under åren 1937—1946, framgår av tab.
33. Antalet arbetslösa, som erhållit hyreshjälp under åren 1943—1946 redovisas
i tab. 35. Under 1946 var det i medeltal endast 9 kommuner, som
bedrevo hyreshjälpsverksamhet, vilken omfattade i årsmedeltal 347 personer.

Beviljade arbeten
under resp. år
Beräknad

Antal kostnad Antal
kr.

233

5 831 700
2 377 100
864 700

163

Pågående

arbeten

Beräknad

kostnad

kr.

3 737 900
2 579 000
1 507 600

Icke påbörjade
arbeten
Beräknad
Antal kostnad
kr.

Slutförda
arbeten
Beräknad
Antal kostnad

kr.

1 910 400
1 516 400
1 423 200

151

212

183 400

1 364 300

2 717 000

Summa
nedlagda
kostnader
per år
kr.

1 695 413

2 088 702
1 645 885

Tub. 33. Antal kommuner, som bedrivit dagunderstödsverksamhet resp. liyreslijälpsverk samliet

under åren 1937—1940.

Å r	Dagunderstöds- verksamhet Årsmedeltal	Högsta antalet dagunderstöds-kommuner vid något månads-skifte	Hyreshjälps- verksamhet Årsmedeltal	Högsta antalet hyreshjälps-kommuner vid något månads-skifte
Hela antalet	därav städer	Hela antalet	därav städer
1937..............	23	8	54	11	5	28
1938..............	27	10	54	14	6	28
1939..............	35	10	81	13	7	30
1940..............	29	12	50	13	7	22
1941..............	45	20	81	27	15	43
1942..............	37	15	68	23	12	42
1943.. ...........	21	10	33	16	10	25
1944..............	26	12	53	18	11	37
1945..............	19	12	38	13	11	27
1946..............	13	8	23	9	7	18

Tab. 34. Antal dagunderstödda (ej kursdeltagare) åren 1937—1940.

Årsmedeltal

Städer

Lands bygd -

Hela riket

1940

Städer

Lands bygd -

Hela riket

1937

1938

1939

1263
1 190
1232

1008

1180

1653

2 271
2 370
2 885

Januari.
Februari
Mars ...

1080

1053

853

142

148

107

1222

1201

960

1940

1941

1942

1943

1944

1945

1946

3 036
7 268
2 864

1103

1299

997

320

728

1463

664

233

649

164

3 764
8 731
3 528

1336
1948
1161

366

April.....

Maj......

Juni......

Juli......

Augusti...
September

Oktober ..
November
December.

304

111

401

128

114

145

Tab. 35. Antal arbetslösa, som erhållit hyreslijälp åren 1943—1940.

Månad	Hela antalet	Därav	städer
1943	1944	1945	1946	1943	1944	1945	1946
Januari ..............	2 579	3 910	1972	1114	2 475	3 143	1720	1058
Februari..............	2413	4128	2 381	1141	2 249	3 463	2122	1080
Mars.................	1989	3 763	2 505	938	1814	3107	2 267	919
April.................	1490	2 595	1703	371	1365	2 011	1577	342
Maj..................	1081	1267	1130	153	1063	996	1095	137
Juni..................	490	411	717	69	487	384	712	69
Juli..................	330	285	546	48	327	285	546	48
Augusti...............	242	205	420	45	240	205	420	45
September............	303	328	375	56	301	328	375	55
Oktober..............	513	462	383	58	510	462	383	57
November............	1028	548	480	61	1 014	548	480	61
j December.............	2105	1123	730	in	1935	1069	730	in
\| Årsmedeltal	1213	1585	1112	347	1148	1333	1036	332

Tab. 36. Antal arbetslösa som erhållit kommunalt understöd åren 1937—1946.

Årsra edeltal	Städer	Lands- bygd	Hela riket	1946	Städer	Lands- bygd	Hela riket
1937	2 060	322	2 382	Januari ..........	32	13	45
1938	2 054	198	2 252	Februari..........	62	21	83
1939	1300	246	1546	Mars ............	52	18	70
1940	1417	183	1550	April............. Maj.............. Juni..............	17 1	9 3	26 4
1941	321	173	494	1	4	5
1942	163	75	238
		Juli..............	1	4	5
1943 1944	59 70	21 38	80 108	Augusti........... September........	1 3	2 2	3 5
1945	257	24	281	Oktober..........	2	2	4
				November........	4	4	8
1946	15	7	22	December.........	9	—	9

Det den 1 juli 1941 försöksvis införda systemet med hyreshjälp till familjeförsörjare,
som hänvisats till beredskapsarbete på sådant avstånd från
hemorten, att den hänvisade ej kunde använda familjebostaden, har tilllämpats
även under 1946. Då emellertid arbetslösa familjeförsörjare på
grund av de gynnsamma förhållandena på arbetsmarknaden endast i mindre
utsträckning behövt hänvisas till arbetsplatser utom hemorten, har hyreshjälpsverksamhet
av detta slag fÖFekommit allenast i två kommuner,
nämligen städerna Göteborg och Luleå.

Med stöd av uttalande av 1941 års lagtima riksdag i samband med beslut
om vissa ändrade regler för understöd från erkänd arbetslöshetskassa bemyndigade
Kungl. Maj:t den 28 juni 1941 arbetsmarknadskommissionen
att vidtaga sådan ändring i grunderna för kommunernas kontantunderstödsverksamhet,
att hyreshjälp under vissa förutsättningar skulle kunna utgå
till person, som åtnjöt daghjälp fråp erkänd arbetslöshetskassa. Hjälpverksamhet
av detta slag har bedrivits fr. o. m. augusti 1941. Verksamheten
hade sin största omfattning under år 1945, då i medeltal per månad 15 kommuner
utgåvo hyreshjälp till i medeltal 159 kassamedlemmar. Motsvarande
medeltal för år 1946 utgjorde resp. 9 och 59.

Kommunalt understöd. Antalet genom kommunal understödsverksamhel
(sålunda utan statsbidrag) hjälpta var under 1946 av synnerligen ringa omfattning.
I medeltal åtnjöto under året endast 22 arbetslösa kommunalt understöd
mot 281 föregående år. Verksamhetens omfattning under tidigare
år ävensom fördelningen av antalet hjälpta på olika månader framgår av
tab. 36. Denna utvisar, beträffande 1946, att verksamheten endast under
årets första kvartal hade någon nämnvärd omfattning.

Sammanfattande uppgifter rörande understödslinjens omfattning åren 1937
—1946 återfinnas i tab. 37. Av de relativt fåtaliga arbetslösa, som under
1946 erhöllo hjälp enligt understödslinjen, åtnjöto i medeltal 94,3 °/o dagunderstöd
och 5,7 °/o kommunalt understöd utan statsbidrag.

Tab. 37. Understödslinjens omfattning'' åren 1987^-1946.1

Månad			Antal	understödstagare
1U97	1938	1939	1940	1941	1942	1943	1944	1945	1946
Dagunderstöd Januari ............	5 497	4 725	6 206	3 273	14 089	9183	2 738	5 013	2180	1222
Februari............	6 073	4 985	2 928	3 423	17 338	10 191	2 352	5 213	2 751	1201
Mars...............	5 774	4 6*2	7 028	3 493	17 369	8 524	1954	4 929	2 708	960
April ..............	3 565	3 282	5 847	2 676	15 288	5 631	1561	3 529	1 758	401
Maj................	1506	1372	2 441	1279	10 829	2 082	1 0U6	1 126	1102	128
Juni................	140	810	529	993	6 677	974	460	353	620	77
Juli................	_	220	—	1009	4 H0	822	327	247	461	45
Augusti ............	—	265	—	1532	3 316	781	248	210	345	46
September..........	—	304	—	2 694	3 201	817	280	317	353	50
Oktober............	167	1068	842	5 702	2 427	654	516	456	375	59
November..........	1284	2 146	1811	8 330	3123	898	1287	541	480	62
December ..........	3 251	4 566	2 930	10 765	6 974	1778	3303	1447	801	145
Kommunalt under-stöd
Januari ............	3 433	3 297	3 053	2 085	1021	696	180	257	127	45
Februari............	3119	3 580	2 958	2 582	911	564	136	270	151	83
Mars...............	2 584	3 027	2 505	2 814	801	424	91	214	425	70
April...............	2 375	2 635	2023	1397	674	231	75	164	725	26
Maj................	2 252	2100	1 127	921	503	116	57	75	874	4
Juni ...............	1854	1807	839	1057	294	66	38	38	801	5
Juli................	1630	1 807	776	1379	199	50	27	18	116	5
Augusti ............	1488	1 446	596	1867	191	40	22	14	19	3
September..........	1719	1415	783	1807	180	34	28	24	19	5
Oktober............	2 239	1379	834	817	206	39	35	29	21	4
November..........	2 826	1 925	1366	839	363	55	58	63	37	8
December ..........	3 064	2 611	1 688	1034	683	538	217	134	55	9
Summa
Januari ............	8 930	8 022	9 259	5 358	15110	9 879	2 918	5 270	2 307	1267
Februari............	9192	8 565	5 886	6 005	18 249	10 755	2 488	5483	2 902	1284
Mars...............	8 358	7 719	9 533	6 307	18170	8 948	2 045	5143	3133	1030
April...............	5 940	5 917	7 870	4 073	15 962	5 862	1636	3 693	2 483	427
Maj................	3 758	3 472	3 568	2 200	11332	2198	1063	1201	1976	132
Juni................	1994	2 617	1368	2 050	6 971	1040	498	391	1421	82
Juli................	1 680	2 027	776	2 388	4 339	872	354	265	577	50
Augusti ............	1488	1711	596	3 399	3 507	821	270	224	364	48
September..........	1 719	1719	783	4 501	3 381	851	308	341	372	55
Oktober............	2 406	2 447	1676	6 519	2 633	693	551	485	396	63
November..........	4 110	4 071	3177	9169	3 486	953	1845	604	517	70
December ..........	6 315	7177	4 618	11 799	7 557	2 316	3 520	1581	856	154

1 Kursdeltagare e] medräknade.

Utbildningshjälp. Ett flertal av deltagarna i de under ledning av överstyrelsen
för yrkesutbildning anordnade yrkesutbildningskurserna för arbetslösa
åtnjölo hjälp i form av dagunderstöd eller bidrag till inackorderingskostnader.
Enligt urbetslöshelsnämndernas rapporter åtnjöto i genomsnitt
per månad 71 kursdeltagare sådan hjälp.

Tab. 38. Den statliga och statsunderstödda utbildningshjälpens omfattning
åren 1937—1940. Irsmedeltai.

Å r	Antal del-tagare i frivillig arbetstjänst	Antal syssel-satta i ungdoms-reservarbeten	Antal kursdel-tagare 1	Summa
1937........................	210	75	17	302
1938........................	170	35	86	241
1939........................	132	39	65	236
1940........................	50	6	390	446
1941........................	62	—	845	907
1942........................	2 63	—	558	589
1943........................	—	_	280	280
1944........................	—	—	271	271
1945........................	—	—	188	188
1946........................	—	-	71	71

1 Häri ingå endast kursdeltagare, som åtnjutit statlig arbetslöshetshjälp. Elever vid verkstadsskolor
för arbetslös ungdom ingå sålunda ej och av eleverna vid beredskapskurser och
yrkesutbildningskurser endast de, som åtnjöto dagunderstöd eller bidrag till inackorderingskostnaderna.
— 2 Medeltal för januari—juni.

Kursverksamheten i allmänbildande ämnen för arbetslösa hade under
1946 liksom föregående år en mycket begränsad omfattning. Kommissionen
beviljade statsbidrag för arbetslösas deltagande dels i av ABF och dels i av
Folkuniversitetets kursverksamhet anordnade kurser, varvid statsbidraget
till lärarlöner utgick med 100 % och till arbetsmateriel med 50 %>. I ABF:s
kurser i olika ämnen deltogo sammanlagt omkring 250 arbetslösa på ett tiotal
orter i skilda delar av landet. I av Folkuniversitetets kursverksamhet i
Stockholm, Uppsala och Lund anordnade kurser, för vilka statsbidrag utgick,
deltogo sammanlagt omkring 1 000 personer, huvudsakligen flyktingar.

I tab. 38 lämnas en sammanställning av den statliga och statsunderstödda
utbildningshjälpens omfattning åren 1937—1946.

Hjälpverksamhetens totala omfattning.

En översikt över totalantalet statligt och kommunalt hjälpta åren 1937—
1946 lämnas i tab. 39. Under 1946 åtnjöto i medeltal 83,2 % av samtliga
hjälpsökande arbetslöshetshjälp i någon form. Enligt arbetslinjen hjälptes

73,1 %, enligt understödslinjen 8,1 % och i form av utbildningshjälp 2,0 °/o.
Det förstnämnda procenttalet är det högsta som någonsin förekommit för
arbetslinjen.

En summarisk redovisning av kostnaderna för hjälpverksamheten under
såväl budgetåret 1945/1946 som kalenderåret 1946 återfinnes i bilagorna
JO och 11.

Statliga stenbestäliningar.

I samband med bemyndigande för arbetsmarknadskommissionen att låta
återupptaga beställningarna av gatsten för statens räkning fastställde Kungl.
Maj:t genom skrivelse den 28 augusti 1942 det högsta antal, som finge sys -

Tab. 39. Totalantalet statligt och kommunalt hjälpta åren 1937—1946.

Å r Månad	Antal hjälpta	Hjälpta i % av hjälpsökande \|
Arbets- linjen	Under-stö ds-linjen	Utbild- nings- hjälpen	Summa	Arbets- linjen	Under-stöd s-linjen	Utbild- nings- hjälpen	Summa''
irsmedeltal
1937....................	7 829	4 653	318	12 800	430	25-6	1-7	70-3
1938....................	6 038	4 622	264	10 924	37-8	28-6	1-6	67’B
1939....................	6 297	4 431	252	10 980	35-9	25’2	1-4	62''5
1940....................	3 740	5 314	449	9 503	28-0	39-7	3''4	71-1
1941....................	6 856	9 225	907	16 988	30-9	41-5	41	765
1942....................	5 270	3 766	589	9 625	42-8	30-6	4-8	78-2
i 1943....................	3 731	1 416	280	5 427	52-7	20''0	4 0	76''7
1944....................	6 016	2 057	271	8 344	53-4	18-3	2-4	74-1
1945....................	5 378	1442	193	7 013	61''4	164	2-2	80-0
! 1946....................	3 535	388	98	4 021	731	8''1	2-0	832
1946
Januari ................	5 254	1267	140	6 661	59-5	14''3	1-6	75-4
Februari................	5 629	1 284	157	7 070	65''8	150	1-8	82-6
Mars ..................	5 770	1030	151	6 951	71-0	12-7	I''®	85-6
April ..................	5 297	427	134	5 858	81-1	6''5	2-1	897
Ma]....................	4 034	132	100	4 266	87-8	2-9	2''2	92-9
Juni....................	3 076	82	93	3 251	88-2	2-3	2-7	93-2
Juli....................	2 404	50	71	2 525	88-9	1-9	2-6	93-4
Augusti ................	2 000	48	70	2118	86-7	2-1	30	91-8
September..............	1955	55	62	2 072	80-4	2-3	2-6	85-3
Oktober................	1992	63	60	2115	71-6	2-3	2-1	76-0
November..............	2 288	70	68	2 426	64-3	2-0	1-9	68-2
December ..............	2716	154	68	2 938	66-5	3''8	1*6	71-9

selsättas med statliga eller andra beställningar, till 950 man, därav högst
150 finge utgöras av sådan fullgod arbetskraft, som är nödvändig för rationell
drift i storbrott. Sedermera har Kungl. Maj:t genom beslut den 2
mars 1945 på framställning av kommissionen medgivit, att från och med
den 1 januari 1945 i mån av behov 100 stenhuggare utöver tidigare gällande
maximiantal finge sysselsättas. Det högsta antal, som numera får sysselsättas
med gatstenstillverkning av de företag, som erhållit statliga stenbeställningar,
utgör således 1 050. Härav få högst 150 man utgöras av för rationell
storbrottsdrift nödvändig, fullgod arbetskraft, som uttages efter av
kommissionen givna anvisningar.

I tab. 40 lämnas uppgift å antalet under varje månad 1940 med gatstenstillverkning
för staten eller andra beställare hos sådana företag sysselsatta,
som tilldelats beställning för statens räkning. Av uppgifterna framgår,
att under året i medeltal 909 stenhuggare och dagsverkare varit sysselsatta.
Av dessa utgjordes 96 av sådan fullgod arbetskraft, som länsarbetsnämnderna
på uppdrag av kommissionen anvisat företagen. Kungl. Maj ds ovannämnda
medgivande om sysselsättning av större arbetsstyrka än den tidigare
maximistyrkan, 950 man, har ej behövt utnyttjas under året.

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 sand. Nr 2S6. 9

Tab. 40. Vid statliga stenbeställningar under &r 1946 sysselsatta arbetare.

Månad	Göteborgs och Bohus län	Blekinge län	Hallands län	Kalmar län	Samtliga län
Hela antalet	därav dags- verkare
Januari ...........................	806	86		11	903	121
Februari ..........................	816	91	—	10	917	123
Mars.............................	811	82	—	11	904	123
April.............................	826	97	—	11	934	124
Maj..............................	821	85	—	6	912	124
Juni..............................	829	89	—	7	925	122
Juli .............................	803	78	—	7	888	120
Augusti...........................	805	88	—	7	900	125
September .......................	821	85	—	7	913	125
Oktober .........................	798	86	_	7	891	123
November.........................	820	86	—	7	913	128
December.........................	812	90	—	7	9d9	124
Årsmedeltal 1946	814	87	—	8	909	124
1945	811	94	_	33	938	116
1944	762	114	—	42	918	110
1943	701	113	41	37	892	107

Under 1946 ha nya anställningsmedgivanden lämnats för 71 man. Medgivande
om anställning har, liksom under föregående år, lämnats endast i
de fall, då den företagna undersökningen visat, att den sökande på grund av
sjukdom, ålder eller tungt vägande familjeskäl ej synes ha haft möjlighet
att antaga arbete utom hemorten eller annat tillgängligt arbete inom densamma.
Under året ha ca 110 ansökningar om nyanställning eller återanställning
behandlats. Inkomna ansökningar åren 1943, 1944 och 1945 utgjorde
resp. ca 500, 300 och 260, av vilka resp. 276, 129 och 104 biföllos.

Samtidigt som nya sysselsättnirgstillstånd meddelats, ha en del tidigare
lämnade återkallats. Detta har möjliggjorts genom den kontinuerliga avgång,
som skett på grund av dödsfall, varaktig sjukdom, hög ålder el. dyl.
En annan avgångsorsak, som i ett flertal fall angivits, har liksom närmast
föregående år varit, att vederbörande övergått till annat arbete. Detta synes
tyda på att de förhållanden, som varit utslagsgivande, då medgivande om
sysselsättning inom gatstensindustrien lämnades, t. ex. sjukdom eller besvärliga
familjeförhållanden, sedermera förändrats till det bättre. Antalet
avgångna arbetare utgjorde under året 100.

Då nya anställningsmedgivanden, såsom ovan nämnts, lämnats för 71 man,
har således avgången under året varit större än nytillkomsten.

Stentillverkning för statens räkning har under år 1946 bedrivits endast i
Göteborgs och Bohus samt i Blekinge län. Verksamhetens omfattning framgår
av följande sammanställning.

Kvantitet

Göteborgs
o. Bohus län

Blekinge

län

Summa

Smågatsten m3
Storgatsten m3

350 530 1 460 351 990

56 000 9 500 65 500

Värde

Göteborgs Blekinge

o. Bohus län län

Summa

Smågatsten kr........... 1 922 000 8 000 1 930 000

Storgatsten kr. .......... 579 000 102 000 681 000

Summa kr. 2 501 000 110 000 2 611 000

Årskostnadsbidrag.

Utbetalade årskostnadsbidrag för åren 1941—1945. Årskostnadsbidrag till
kommunernas kostnader för arbetslöshetshjälp ha under 1946 utbetalats efter
samma grunder som föregående år. I redogörelsen för kommissionens
verksamhet under år 1942 har närmare redogjorts för hur detta bidrag beräknas.
Från och med år 1941, då detta bidragssystem infördes, har det endast
tillämpats försöksvis. Under året ha vissa ändringar införts i avseende
på bidragets beräknande, vilka komma att tillämpas fr. o. m. den 1 januari
1947.

I tab. 41 redovisas de totala belopp, som utgått i årskostnadsbidrag till
kommunernas arbetslöshetskostnader för åren 1941—1945. För arbetslöshetskostnader
under 1945 utgingo sålunda i årskostnadsbidrag sammanlagt

Tab. 41. Årskostnadsbidrag för kommunernas arbetslöshetskostnader åren 1941—1945.

Kronor.

Län	1941	1942	1943	1944	1945
Stockholms stad.....................	942 352	555 533	356 499	451 209	642 340
Stockholms.........................	119 086	85 208	32 829	39 057	38 736
Uppsala............................	12 645	11292	5 624	9 583	7 653
Södermanlands......................	8 587	2 021	2 023	1946	688
Östergötlands.......................	71160	48 825	20 323	29 0*9	33 397
Jönköpings..........................	10 969	6 647	4 865	9 680	20 960
Kronobergs.........................	1849	2 260	33	13	—
Kalmar.............................	10 003	10 293	6 516	10 025	20 527
Gotlands............................	3 853	4 404	4 373	5 882	3 494
Blekinge............................	513	117	223	2 427	3 260
Kristianstads........................	5	—	—	—	—
Malmö stad.........................	251742	140 214	50 524	50 895	43 581
Malmöhus i övrigt..................	109 818	77 958	35 655	58 138	40145
Hallands............................	4 121	11368	4 657	5 605	14 368
Göteborgs stad......................	972 953	471813	235 730	264 570	251 094
Göteborgs och Bohus i övrigt........	117 226	89 738	74 798	75 607	69 680
Älvsborgs...........................	10 612	7 208	2 426	2156	9 406
Skaraborgs..........................	197	270	401	1 028	1001
Värmlands..........................	28 778	23 092	15 831	40 674	39 463
Örebro.............................	24 876	8 680	16 103	32 513	22 809
Västmanlands.......................	2 348	2 300	2 300	—	—
Kopparbergs........................	—	—	—	—	595
Gävleborgs..........................	32 500	19 720	11 881	18107	17 866
i Västernorrland s.....................	684 926	208 075	132 734	513 253	233 873
\| Jämtlands..........................	3 185	4 608	3 671	3 102	76
Västerbottens.......................	6 374	4 144	2 521	15 083	12 394
Norrbottens.........................	6 837	3 649	4 064	7 485	45116
Summa	3 437 515	1 799 437	1 026 604	1 C47 127	1572522

1 572 522 kr. Av detta belopp utgjorde 667 199 kr. förskott för dagunderstödsoch
hyreshjälpsverksamhet samt för inackorderingsbidrag.

Antalet kommuner, som erhållit årskostnadsbidrag för dessa år, redovisas
i efterföljande sammanställning, fördelade efter bidragsprocent. Årskostnadsbidrag
överstigande 20 % förekommo för år 1945 endast i 8 kommuner, nämligen
7 i Västernorrlands län och 1 i Göteborgs och Bohus län. Den högsta
årskostnadsbidragsprocenten hade beviljats Bjärtrå (31,7 %) och Skön i Västernorrlands
län (31,0 %) samt Malmön i Göteborgs och Bohus län (30,7 #/o).

Län År	20	21-30	Statsbidrag i % 31-40 41-50	av årskostnaden 51-60 61-70	71-75	S:a
Göteborgs o. Bohus län 1941.....	15	1	7		2			25
1942 .....	17	2	2	—	—	1	—	22
1943 .....	18	1	1	—	1	—	—	21
1944 .....	17	2	1	—	—	—	—	20
1945 .....	20	1	—	—	—	—	-—	21
Västernorr-lands län 1941.....	9	2	2	3	2	3	2	23
1942 .....	10	3	3	—	—	1	—	17
1943 .....	18	3	1	—	—	—	—	22
1944 .....	18	4	5	2	—	—	—	29
1945 .....	18	5	2	—	—	—	—	25
Övriga län 1941.....	85	1						86
1942 .....	74	—	—	—	—	—	—	74
1943 .....	66	—	—	—	—	—	—	66
1944 .....	82	—	—	—	—	—	—	82
1945 .....	82	—	—	—	—	—	—	82
Summa 1941.....	109	4	9	3	4	3	2	134
1942 .....	101	5	5	—	—	2	—	113
1943 .....	102	4	2	—	1	—	—	109
1944 .....	117	6	6	2	—	—	—	131
1945 .....	120	6	2	—	—	—	—	128

Ändrade bestämmelser om statsbidrag till kommunernas arbetslöshetskostnader.
Det system för statsbidrag till kommunernas arbetslöshetskostnader,
som efter beslut av 1941 års riksdag infördes nämnda år, var avsett att tilllämpas
endast försöksvis. Modifikationer beräknades sålunda skola vidtagas
i bestämmelserna, i mån som vunna erfarenheter kunde giva anledning därtill.

För att närmare utröna, hur bidragssystemet utfallit i den praktiska tilllämpningen,
uppdrog kommissionen, såsom meddelats i redogörelsen för föregående
års verksamhet (s. 48), våren 1945 åt en särskild kommitté att utreda
statsbidragsbestämmelsernas återverkningar på kommunernas finan -

siella ställning. Denna kommittés betänkande, som förelåg färdigt i oktober
1945, utmynnade i vissa förslag till ändring i bestämmelserna. Efter beslut
av 1946 års riksdag och enligt bemyndigande av Kungl. Maj:t har kommissionen
beslutat, att de ändrade bestämmelser, som av kommittén föreslagits
och för vilka nedan kommer att redogöras, i huvudsak skola gälla från och
med den 1 januari 1947. Detta innebär, att bestämmelserna i fråga första
gången skola tillämpas vid fastställande av årskostnadsbidrag för år 1946. I
fråga om vissa bidragsformer ha de nya bestämmelserna tillämpats redan
under år 1946.

Enligt det år 1941 införda statsbidragssystemet har bidrag till kommunernas
arbetslöshetskostnader utgått i två huvudformer: årskostnadsbidrag och
särskilt arbetsbidrag.

Den grundläggande principen för årskostnadsbidragssystemet har varit,
att kr. 1: 50 per skattekrona skulle vara den övre gränsen för kommunernas
egna arbetslöshetskostnader. De ändrade bestämmelserna innebära emellertid,
att denna övre gräns ej skall vara generell utan beroende av kommunernas
finansiella ställning. En differentiering av årskostnadsbidragen skall sålunda
ske. Kommunerna indelas härvid i tre grupper med en maximal egen
kostnad av respektive kr. 1: 50, 1: 25 och 1:— per skattekrona. Bestämmande
för till vilken grupp en kommun skall hänföras är den normalprocent för
arbetsbidrag (normalbidraget), som med hänsyn tagen till skatteunderlag och
skattetryck årligen fastställes för bidragsberättigade kommuner. Gruppindelningen
sker på följande sätt.

Grupp I: kommuner med mindre än 40 procent normalbidrag; egen kost nad

högst kr. 1: 50 per skattekrona.

Grupp II : kommuner med 40—50 procent normalbidrag; egen kostnad
högst kr. 1: 25 per skattekrona.

Grupp III: kommuner med mer än 50 procent normalbidrag; egen kostnad
högst kr. 1: — per skattekrona.

Med hänsyn till önskemålet att förbättra statsbidraget för de ekonomiskt
sämre ställda kommunerna har den skala, efter vilken årskostnadsbidraget
beräknas, konstruerats på så sätt, att minimibidraget, d. v. s. det statsbidrag,
som utgår, då årskostnaden uppgår till högst 50 öre per skattekrona, för
grupperna II och III kommer att utgöra 30 respektive 40 procent. För grupp
I blir minimibidraget såsom hittills 20 procent. För alla tre grupperna gäller,
att den del av årskostnaden, som överstiger kr. 2: 50 per skattekrona, helt ersättes
av statsmedel.

Följande tablå utvisar statsbidraget i procent av den totala årskostnaden
per skattekrona enligt tidigare gällande regler och enligt de nya bestämmelserna.

Årskostnadsbidrag har i regel utgått till ränta och amortering, som under
året erlagts för lån, upptaget för att bestrida kommuns andel av kostnad för
beredskapsarbete. Medgivande om sådana lånekostnaders inräknande i årskostnadsunderlaget
har emellertid lämnats endast för ett ar i sänder. En -

Årskostnad per
skattekrona

0: 50----

1:—____

1: 50----

2: —____

2:50____

4:—____

5:—____

Statsbidrag i procent av årskostnaden

Enligt tidigare	Enligt	de nya bestämmelserna
regler	Grupp I	Grupp II	Grupp III
... 20	20	30	40
. .. 20	25	35	45
... 30	30	40	50
... 35	35	45	55
.. . . 40	40	50	60
. .. 62-5	62''5	68*7 5	75
. . . . 70	70	75	80

ligt ett uttalande av 1941 års riksdag bör en kommun kunna påräkna årskostnadsbidrag
till dylika kostnader, så länge de ekonomiska verkningarna
av en arbetslöshetskris äro för kommunen kännbara.

Då det ansetts, att kommunernas möjligheter att erhålla sådant fortsättningsvis
utgående årskostnadsbidrag böra angivas mera exakt än vad som
skett genom riksdagens ovan nämnda uttalande, har nu föreskrivits, att årskostnadsbidrag
till å tidigare lån löpande räntor och amorteringar må utgå,
så länge arbetslöshetskostnaderna i övrigt äro större än 50 öre per skattekrona.
För lån upptagna före den 1 januari 1941 har inräknande i vissa fall
i årskostnadsunderlaget medgivits genom särskilt beslut av 1942 års riksdag,
varför sådana lån icke beröras av här ifrågavarande bestämmelser. Årskostnadsbidrag
utgår efter en stigande skala, enligt vilken medtagande i årskostnadsunderlaget
av dessa kvardröjande ränte- och amorteringskostnader stegras
proportionellt till övriga kostnader, så att de helt få medräknas i det
bidragsberättigade årskostnadsunderlaget, när kostnaderna i övrigt uppgå
till lägst en krona per skattekrona. Skalan är vidare konstruerad så, att man
låter dubbla skillnaden mellan årskostnaden i övrigt per skattekrona och
50 öre, d. v. s. den högsta kostnad i öre per skattekrona räknat, som kommunen
skulle kunna ha utan att få inräkna ränte- och amorteringskostnaderna
i årskostnadsunderlaget, utgöra den procent, med vilken ifrågavarande
kostnader få inräknas. Om således årskostnaden i övrigt uppgår till exempelvis
79 öre per skattekrona, tages skillnaden mellan 79 och 50, d, v. s. 29.
Efter fördubbling erhåller man då 58 såsom den procentsats, efter vilken
inräknande får ske. Procentsatsen, som skall tillämpas vid vissa olika kostnader
i övrigt, framgår av följande uppställning.

Kostnad i övrigt
per skattekrona

50 öre . . .

51 » ...

60 > ...

70 » ...

80 » ...

90 » ...

95 » ...

99 » ...

100 » ...

Procentsats etter vilken ränteoch
amorteringskostnaderna tå
medtagas i årskostnadsunderlaget

. . 2 X ( 51—50) = 2

. . 2 X ( 60—50) = 20

. . 2 X ( 70—50) = 40

. . 2 X ( 80—50) = 60

. . 2 X ( 90—50) = 80

. . 2 X ( 95-50) = 90

. . 2 X (100—50) = 100
. . 2 X (100—50) = 100

Även sådana fall kunna emellertid förekomma, att de aktuella arbetslöshetskostnaderna
ej överskrida 50 öre per skattekrona, men kommunen dock
fortfarande liar att erlägga betydande annuiteter och räntor för tidigare upptagna
lån. I dylika fall ha kommunerna möjlighet att efter prövning av kommissionen
i varje särskilt fall erhålla årskostnadsbidrag till dessa kostnader,
under förutsättning att kostnaderna i fråga uppgå till minst kr. 1:50 per
skattekrona. Kommissionen äger nämligen under sådana förhållanden pröva,
huruvida och i vad mån dessa ränte- och amorteringskostnader tillsammans
med övriga kostnader må ingå i årskostnadsunderlaget eller, om inga övriga
kostnader finnas, ensamma må anses utgöra bidragsberättigat årskostnadsunderlag.

I de fall beredskapsarbeten finansieras genom upptagande av lån är amorteringstidens
längd av betydelse särskilt för arbetslöshetstyngda kommuner
bland annat därför att, om amortering kan få verkställas under en period,
då arbetslöshetskostnaderna i övrigt äro höga, ett årskostnadsbidrag efter
hög procentsats kan påräknas till amorteringskos tnaderna. Om amorteringen
utsträckes över en lång följd av år, är storleken av årskostnadsbidraget däremot
mera oviss. Speciellt i fråga om lån för sådana arbeten, som tillkommit
uteslutande för att bereda sysselsättning i en krissituation, synas kommunerna
ur denna synpunkt böra givas möjlighet till amortering på kortare tid
än den eljest vanliga. Kommissionen avser att främja detta syfte genom att
i sina yttranden i ärenden, som röra upptagande av lån för finansiering av
beredskapsarbeten, taga hänsyn till dessa förhållanden.

Vad beträffar arbetslöshetsnämnds administrationskostnader har hittills
gällt, att nämnd, som under året i någon form bedrivit statsunderstödd hjälpverksamhet
för arbetslösa, får i årskostnadsunderlaget inräkna vissa administrationskostnader,
dock med blott så stor procent, som motsvarar kommunens
normalbidrag. Bestämmelserna härom ha emellertid nu ändrats därhän,
att sådana administrationskostnader få i sin helhet inräknas, som avse skäliga
arvoden eller löner åt arbetslöshetsnämndens ordförande, ledamöter,
revisorer och eventuella tjänstemän, traktamenten och resekostnader för sammanträden
inom nämnden, kostnader för porto samt skrivmaterial och andra
kontorsutensilier ävensom avgifter för olycksfallsförsäkring av nämndens
personal. Arvode till revisorer och avgifter för olycksfallsförsäkring av personalen
ha förut ej varit bidragsberättigade. Kommissionen förbehåller sig
dock att vid granskningen av årskoslnadsredovisningen pröva skäligheten av
uppgivna belopp.

Några väsentliga ändringar i fråga om beräkningssättet av den normala
procenten för arbetsbidrag (normalbidraget) ha ej funnits påkallade. Vissa
mindre justeringar ha emellertid vidtagits.

Bidragsskalan, som tidigare varit uppställd i 10-procentsintervaller upp till
50 procent, har sålunda differentierats likformigt, d. v. s. med 5-procentsintervaller
även mellan 20 och 50 procent. Den ändrade skalan har tillämpats
redan under år 1946.

Vid ändring i beskattningsförhållandena kan understundom en kraftig

sänkning av normalbidraget från år till år inträda. Då detta skulle kunna
medföra svårigheter för berörda kommuner, har det förfaringssättet införts,
att sänkningen, i det fall den enligt den tillämpade skalan för visst år skulle
uppgå till 10 procent eller däröver, begränsas till högst hälften av vad den
för detta år egentligen skulle ha blivit. Även denna bestämmelse har börjat
tillämpas under år 1946.

För att underlätta den differentiering av näringslivet, som särskilt i skatletyngda
kommuner i restarbetslöshetsområdena är i hög grad önskvärd, har
den bestämmelsen införts, att ett tilläggsbidrag till normalbidraget kan utgå,
när fråga är om utförande såsom beredskapsarbete av arbetsföretag, vars tillkomst
betyder ökade mera varaktiga sysselsättningsmöjligheter inom en
kommun. En förutsättning för sådant tilläggsbidrag är givetvis, att noggranna
undersökningar utföras angående värdet för kommunen av det företag, vars
etablering på så sätt skulle stödjas.

I anslutning till medgivande att hänvisa arbetslösa till statliga beredskapsarbeten
kan kommissionen ålägga ekonomiskt mera bärkraftiga kommuner
att erlägga viss avgift per hänvisad och arbetsdag. Dessa s. k. dagavgifter,
vilka utan särskilt medgivande få inräknas i årskostnadsunderlaget, ha utgått
med belopp motsvarande dagunderstöd för man och hustru tillhopa i de fall
kommissionen föreskrivit, att endast familjeförsörjare finge hänvisas, och
med belopp motsvarande dagunderstöd till ensamstående person över 18 år
i övriga fall.

Dessa bestämmelser ha ändrats så, att dagavgifter skola i förekommande
fall debiteras kommunerna enbart med belopp per hänvisad och arbetsdag,
som motsvarar dagunderstöd till ensamstående person över 18 år, oavsett om
föreskrift lämnats, att endast familjeförsörjare finge hänvisas. Bestämmelsen
härom har tillämpats sedan den 1 juli 1946.

Bristande tillgång på arbetsobjekt kan enligt vad erfarenheten givit vid
handen medföra, att hjälpsökande arbetslösa familjeförsörjare ej i önskvärd
omfattning kunna beredas arbete i hemorten, varför hänvisning till beredskapsarbete
utom densamma i vissa fall ej kan undvikas. Sådan hänvisning
försvåras emellertid genom den levnadskostnadsfördyring, som uppstår genom
att familjeförsörjare måste uppehålla sig på annan ort, vilket blir särskilt
betungande, när löneläget på hänvisningsorten är lägre än på hemorten.

Med anledning härav har föreskrivits, att ortstillägg med bidrag av statsmedel
numera kan utgå till familjeförsörjare med försörjningsplikt mot maka
och/eller hemmavarande minderåriga barn. Sedan platser vid beredskapsarbete
utom hemorten ställts till arbetslöshetsnämnds förfogande, kan arbetslöshetsnämnden
sålunda på framställning därom medgivas rätt att efter
behovsprövning utgiva ortstillägg, varvid i kommissionens delgivningsbrev
lämnas uppgift om ortstilläggets storlek samt föreskrifter om redovisning
m. m. Ortstillägget, som enligt riksdagsbeslutet aldrig får överstiga 75 kr.
per familj och månad, fastställes i de särskilda fallen med hänsyn till relationen
mellan timlönen på hemorten och på den ort, där arbetsplatsen är
belägen.

Kommissionen har vidare medgivit, att arbetslöshetsnämnds utgifter för
ortstillägg få inräknas i de arbetslöshetskostnader, för vilka årskostnadsbidraget
utgår.

G. Yärnpliktshjälp.

Den av kommissionen bedrivna värnpliktshjälpsverksamheten i form av
familjebidrag, värnpliktslån m. m. blev genom kungl. kungörelse den 28 juni
1946 (SFS nr 355) från den 1 juli överflyttad till försvarets socialbyrå. Då
försvarets socialbyrå avgivit särskild redogörelse för denna verksamhet
under år 1946 i dess helhet, lämnas här inga uppgifter för verksamheten
under den del av året, då densamma omhänderhades av kommissionen. 1

1 bilagorna 12 och 13 ha sammanförts vissa kostnader för arbetsförmedlingsverksamhet,
överflyttning och omskolning av arbetskraft, premier för
skogsarbete, familjebidragsnämndernas revisorer m. m. under dels budgetåret
1945/46, dels kalenderåret 1946.

Bilaga 1.

Uppgifter

rörande vissa arbetslöslietsförhållanden enligt kommunernas rapporter till statens
arbetsmarknadskommission för den 31 december åren 1945 och 1946.

A. Länsfördelning.

Län	Invånar- antal	Antal rapporte- rande kommuner	Rapporterat antal hjälp-sökande	Antal hjälp-sökande per 1 000	Antal hjälpta		Därav
			invånare		under- stöds- linjen	utbild- nings- hjälpen
	V. 1946	*1/ /it 1945	31/ /it 1946	*7» 1945	91 llt 1940	•Vi. 1945	*7.» 1946	*7u 1946	arbets- linjen
Stockholms
stad.......	671 601	i	1	1417	428	2-1	0-6	373	334	32	7
Stockholms. . .	166 733	14	12	98	39	0*6	0-2	23	22		1
Uppsala......	68 809	4	2	61	51	0-9	0-7	40	40	_
Södermanlands	22 310	2	2	14	4	0-6	0-2	4	4	_
Östergötlands.	137 837	3	2	161	31	1-2	0-2	21	13	8	_
; Jönköpings. . .	54 520	3	2	46	24	0-8	0-4	24	24	—	—
Kronobergs...	17 209	1	1	2	2	Öl	0-1	2	2
Kalmar......	46 832	4	3	124	69	2-6	1-5	30	30	_	_
Gotlands.....	15 849	2	1	81	25	5-1	1-6	14	11	_	3
Blekinge.....	81 805	15	15	198	122	2-1	1-5	in	no	_	1
Kristianstads .	36 524	3	3	28	29	0-8	0-8	23	21	—	2
Malmö stad ..	171158	1	1	127	41	0-7	0-2	36	13	22	1
Malmöhus i öv-
rigt........	146 751	6	5	146	50	10	0-3	31	21	10	_
Hallands.....	56 473	5	3	77	11	1-4	0-2	10	10	_	_
Göteborgs stad Göteborgs och Bohus i öv-	315 474	1	1	515	171	1-6	0-5	155	84	47	24
rigt.......	121538	34	32	898	424	7-4	3-5	339	331	e	2
Älvsborgs ....	102 339	6	2	80	19	0-8	0-2	13	13
Skaraborgs ...	26 204	2	2	21	2	0-8	Öl	2	1	_	1
Värmlands . . .	93 660	12	4	210	52	2-2	0-6	30	27	3
Örebro.......	89 354	1	2	139	130	1-6	1-5	85	84		1
Västmanlands.	10 977	1	—	11	—	1-0	—			—
Kopparbergs..	33 846	2	5	19	15	0-6	0-4	8	5		3
Gävleborgs ... Västernorr-	101 544	10	9	87	87	0-9	0-9	76	74	—	2
lands......	199 056	38	31	1414	1030	7-1	5-2	809	783	26	_
Jämtlands____	29 928	3	1	34	35	11	1-2	2	2	_
Västerbottens.	111 998	8	9	196	208	1-8	1-9	117	113	—	4
Norrbottens ..	211528	21	22	1092	985	5-2	4-7	560	544	—	16
Hela riket	3141857	203	173	7 296	4 084	2-3	1-3	2 938	2 716	154	68

B. Kommunfördelning.

* anger att kommunen icke stått i rapportförbindelse med kommissionen för ifrågavarande

månad.

Kommun	Invånar- antal 7. 1946	Rapporterat antal hjälp-sökande	Antal hjälp-sökande per 1 000 invånare	Antal	Därav
hjälpta ■7 » 1946	arbets- linjen	under- stöds- linjen	utbild- nings- hjälpen
37i> 1945	“Vin 1946	*7lS 1945	*7u 1946
Stockholms stad . . . .	671601	1417	428	2-1	0-6	373	334	32	7
Stockholms län. . . . .	166 733 \|	98	39	0-6	0-2	23	22	—	1
Lidingö...............	13 938 j	1	2	0-1	0-1	2	2j	—	—
Solna.................i	33 258	64	22	1-9	0-7	8	7	—	1
Sundbyberg............	14 686	4	2	0-3	0-1	1	1	—	—
Södertälje.............	20 866	3	2	0-1	0-1	2	2	''—''
Boo...................	3952	1	*	0-3	—	—	—	—	— 1
Börstil................	2 819	*	1	—	0-4	—	- 1	—	—
Fresta ................	1179 \|	1	1	0-8	0-8	1	1	—	—
Huddinge.............	16 867	1	1	0-1	0-1	1	1	—	—
Järfälla...............	4 353	1	*	0-2	—	—	—	—	—
Nacka................	11 702 1	3	2	0-3	0-2	2	2	—	—
Saltsjöbadens kpg......	3750	1	1	0-3	0-3	1	1	—	—
Sollentuna kpg.........	15 580	2	1	0-1	0-1	1	1	—	—
Spånga ................	13 704	13	3	0-9	0-2	3	3	—	—
Tyresö................	2 403	1	—	0-4	—	—	—	—	- j
Täby.................	7 676	2	1	O*	0-1	1	1	—	1
Uppsala län......	68809	61	51	0-9	0-7	40	40	—	— 1
Enköping..............	8 326	1	—	Öl		—	_	—	—
j Uppsala...............	46 514	48	32	1-0	0-7	21	21	—
Bondkyrka............	5 888	2	*	0-3	—	—	I —	—	! — j
; Älvkarleby............	8 081	10	19	1-2	2-4	19	19	—	1 i
Södermanlands län ...	22 310	14	4	O-o	0-2	4	4
1 Nyköping.............	16 284	1	1	0-1	0-1	1	1	—	— i
\| Nikolai ...............	6 026	13	3	\| 2-2	0-5	3	3	—	— I
Östergötlands lån ....	137 837	161	31	1-2	0-2	21	13	8	—
Linköping.............	47 652	13	10	0-3	0-2	9	9	—	—
Norrköping............	78 344	146	21	1-9	0-3	12	4	8	—
Motala lk..............	11841	2	—	! 0-2	_	—	—	—	— i
Jönköpings län . . ..	54 520	46	24	0-8	0-4	24	24	—	—
Jönköping.............	39 955	44	i 23	! 1-1	0-6	23	23	—	—
Tranås ................	8 596	1	1	0-1	0-1	1	1	—	1 —
Vetlanda..............	5 969	1	*	0-2	—	—	1		—
Kronobergs län.....	17 209	2	2	0-1	Öl	2	2	—	—
Växjö.................	17 209	2	2	0-1	0-1	2	2	—	— 1
Kalmar län.......	46 832	124	69	2-t>	1-5	30 30	—	....
Kalmar...............	24 385	48	33	2-o	1-4	30	II 30	—	—
Västervik..............	13725	74	11	5-4	0-8	—		—	—
Misterhult.............	3667	1	\| 25	0-3	6-8	—	—	—	--
Ålcm................	5 055	1	*	0-2	\| -			1 -	: —

Kommun	Invånar- antal	Rapporterat antal hjälp-sökande	Antal hjälp-sökande per 1 000 invånare	Antal hjälpta		Därav
arbets- linjen	under-	utbild-
	V» 1946	*7., 1945	*7h 1946	■7» 1945	8i/ /18 1946	81/ /it 1946	stöds- linjen	nings- hjäipen
Gotlands län......	15 849	81	25	i 5-1	1-6	14	11		3
Visby.................	13712	76	25	5-5	1-8	14	11	—	3
Slite kpg..............	2137	5	*	2-3	—	—	—	—
Blekinge län......	81805	198	122	2-4	1*5	111	110	_	1
Karlshamn.............	10 315	4	1	0-4	0-1	1	1		i i
Karlskrona............	31 871	64	21	2-o	0-7	1 16	16	—	1 -
Asarum...............	7 216	13	13	1-8	1-8	13	13
Backaryd..............	1967	*	1	_	0-5	1	1
Bräkne-Hoby..........	4 392	4	_	0-9
Eringsboda............	1789	16	18	8-9	10-x	18	18
Gammalstorp..........	1881	*	1	_	0-5	1		_	1
Hasslö................	1492	12	4	8-0	2*7	4	4
Hällaryd..............	2 473	12	8	4*9	3-2	8	8
Listerby...............	1777	14	2	7-9	1-1	1	1	_
Mörrum...............	4 059	21	14	5-2	3-4	14	14
Olofströms kpg.........	3 259	1	*	0-3
Sillhövda..............	1970	2	2	1-0	1-0	2	2	_
Sturkö ................	1622	10	17	6-2	10-5	12	12	_
Tjurkö ................	353	5	*	14-2		-
T vin g.................	2 463	8	9	3-2	3-7	9	9
I Åryd.................	1776	12	8	6-8	4-5	8	8
öljehult...............	1130		3			3	3	—	—
Kristianstads län....	36 524	28	29	0-8	0-8	23	21		2 j
Hässleholm............	8 208	1	2	0-1	0-2	2	2
i Kristianstad...........	23024	26	26	1-1	1-1	20	19	—	i
Glimåkra..............	3 441	_	1	_	0-3	1			i
Västra Broby..........	1851	1	*	0-5	—		—	—
Malmö stad.......	171158	127	41	0-7	0-2	36	13	22	1
\| Malmöhus län i övrigt..	146 751	146	50	lo	0-3	31	21	10
Eslöv.................	6 720	15	3	2-2	0-4	3		3
Hälsingborg...........	66 537	66	6	1-0	0-1	4	1	3
Landskrona............	23 015	15	10	0-7	0-4	9	9
Lund.................	31 313	16	13 !	0-5	0-4 !	12	11	1
Trelleborg.............	15 536	31	18	20	1-2	3		3	—
Lomma...............	3630	3	—	0-8		—	—	—	—
Hallands lån.....	56473	77	11	14	0-2	10	10
Falkenberg............	7 324	8	2	It	0-3	2	2	_
Halmstad.............	31525	21	2	0-7	0-1	1	1
j Varberg...............	11453	27	7	2-4	0-6	7	7	-	_
Enslöv................	3 700	17	*	4-6
Slättåkra ..............	2 471	4	♦	1-6	- I	—	—		— j
Göteborgs stad.....	315474	515	171	1-6	0-5	155	84	47	24
Göteborgs och Bohus län								''
i övrigt........	121538	898	424 I	7-4	3-5	339	331	6
Lysekil................	5 426	31	11	5-7	2-0	11	11	_
Marstrand.............	1274	8	♦	6*3	—
Mölndal...............	17 826	11	2	0-6	0-1	1	1
Strömstad.............	3086	34	29	Ilo	9-4	11	11	_ j
Uddevalla.............J	20537	69	19	3-4	0-9 II	15	11	4 I	—

	Invånar-	Rapporterat antal hjälp-	Antal hjälp-sökande	Antal	D ä r a \
Kommun	antal	sökande	per 1 000 invånare	hjälpta	arbets- linjen	under-	utbild-
	7i 1946	*7» 1945	31/ Ut 1946	*''/u I 1945	81/li 1946	•7» 1946	stöds- linjen	nings-hj alpen
Askum................	2 207	68	25	30-8	11-3	19	19		_
Backa.................	3 262	1	1	0-3	0-3	1	1	—
Bottna................	430	2	2	4-7	4-7	2	2	—
Brastad...............	2 995	56	10	18-7	3-3	4	4	—	—
Bro...................	2 087	46	24	22-0	11-5	18	17	—	i
Bärfendal.............	421	11	8	26-1	19-o	7	7	—	—
Forshälla..............	1562	1	1	0-6	0-6	1	1	—	—
Foss..................	4135	9	4	2-2	1-0	1	1	—	—
Grebbestads kpg.......	731	1	1	1-4	1-4	—	—	—	—
Herrestad .............	1159	4	2	3-5	1-7	2	2	—	—
Högdal................	1194	26	22	21-8	18-4	22	22	—	—
Håby.................	628	*	1	—	1-6	1	—		i
Kungshamn...........	2 543	38	25	14-9	9-8	25	25		—
Kville.................	4 251	89	52	20-9	12-2	47	47	—	—
Lommeland............	604	8	1	13-2	1-7	1	1	—	—
Lyse..................	2 200	25	3	11-4	1-4	2	2	—	—
Malmön...............	1059	7	1	6-6	0-9	—	—	—	—
Mollösund.............	593	9	*	15-2	—	—	—	—	—
Morlanda..............	2 659	10	8	3-8	3-0	7	7
Näsinge...............	815	28	27	34-4	33-1	18	18
Partille................	9 859	7	5	0-7	0-5	5	5		—
Skee..................	4 382	70	53	16-o	12-1	48	48	—	—
Skredsvik.............	1376	7	3	5-1	2-2	3	3	—	_
Stenkyrka .............	3905	6	*	1-5	—	—	—	—	—
Svenneby ..............	1121	43	16	38-4	14-3	14	14	—	—
Tanum................	4 419	56	33	12-7	7-5	24	22	2	—
Tjärnö ................	1664	2	6	1-2	3-6	4	4	—	—
Tossene...............	4 368	106	28	24-3	6-4	25	25	—	—
Öckerö.................	6 760	9	1	1-3	0-1	—	—	—	—
Ålvsborgs län.....	102 339	SO	19	0-8	0-2	13	13	—	—
Borås.................	52 046	1	1	Oo	Oo	1	1	—	—
Trollhättan............	21674	5	_	0-2	—	—	—	—	—
Vänersborg............	14166	19	18	1-3	1-3	12	12	—	—
Åmål ..................	7 309	1		Öl	—	—	—	—	—
Bengtsfors kpg ........	2 588	40	*	15-5	—	—	—	_	—
Kinna.................	4556	14	*	3-1	—	—	—	—	—
Skaraborgs län.....	26 204	21	2	0-8	Öl	2	1	_	i
Falköping.............	9 842	—	1	—	Öl	1	—	—	i
Lidköping.............	13 025	20	*	1-5	—	—	—	—	—
Töreboda kpg..........	3 337	1	1	0-3	0-3	1	1	—
Värmlands län ....	93 660	210	52	I 2-2	0-6	SO	27	3	— i
Karlstad..............	32 297	70	30	2-2	0-9	21	21	—	— \|
Alster.................	1202	1	*	! o-s	—	—	—	—	—
Eda..................	6 087	17	12	2-8	20	1	1	_	— :
Glava.................	2 557	7	3	2-7	1-2	3	—	3	— i
Ilammarö.............	6 630	9	*	1-4	—	—		—	_ 1
Nedre Ullerud.........	4139	2	_	0-5	—	—	—	—
Nor...................	3500	4	*	1 1-1	—	—	—		—
Norra Råda...........	1 10 997	41	*	3-7	—	—	—	—
Nyed .................	4 288	21	*	4-9	—	—	—
Ransäter..............	5 812	27	7	4-o	1-2	5	5		__i
Sunne lk..............	8199	8	—	lo	—	—	—		—
Säffle kpg.............	7 952	3	—	0-4	—	! —	1 -	1	—

Kommun	Invånar- antal V. 1946	Rapporterat antal hjälp-sökande	Antal hjälp-sökande per 1 000 invånare	Antal hjälpta 51/ /15 1946	Därav
arbets- linjen	under- stöds- linjen	utbild- nings- hjälpen
Si / In 1945	s7.» 1946	*1/ /12 1945	31/ /it 1946
Örebro län.......	89354	139	130	1-6	'' 1-5	85	84		1
Karlskoga..............	29 475	*	1	_	0-0	1	_		1
Örebro................	59 879	139	129	2-3	2-2	84	84
Västmanlands län ...	10 977	11	_	1-0	—		—		1
Köping................	10 977	11	—	1-0	—	—	—	—	—
Kopparbergs län ....	33 846	19	15	0-6	0-4	8	5	—	3
Falun.................	15 432	2	1	Öl	0-1	1	i	—	—
Boda..................	1939	*	1	_	0-5	1	_	_	1
Garpenberg............	1982	*	2	—	1-0	1	—	—	1
Grangärde .............	10 772	17	10	1-6	0-9	4	4	—	_
Grytnäs...............	3 721	*	1	—	0-3	1	_	—	1
Gävleborgs län.....	101544	87	87	0-9	0-9	76	74	—	2
Gävle.................	41986	17	6	0-1	Öl	3	2	_	i
Hudiksvall............	7 814	1	1	0-1	0-1	1	1	_	_
Söderhamn............	9 979	29	60	2-9	60	55	55	—	—
Arbrå .................	5 270	7	*	1-3	_	_	_	_	_
Bollnäs Ik..............	10 652	19	3	1-8	0-3	1	i	—	_
Enånger...............	2 457	7	10	2-8	4-1	10	10	—	- !
Mo....................	1784	1	—	0-6	—	—		—	-
Njutånger .............	4 410	2	2	0-5	0-5	2	2	—	- i
Norrala...............	2 855	1	1	0-4	0-4	1	1	—	_
Rengsjö...............	1919	*	1	—	0-5	1	—	—	1 !
Söderala...............	12 418	3	3	0-2	0-2	2	2	—	—
Västernorrlands län...	199 056	1414	1030	7-1	5-2	G© O	783	26	- j
Härnösand............	13 703	23	9	1-7	0-7	3	3	_
Sundsvall..............	20561	51	79	2-5	3-8	74	74	—	— i
Alnö..................	5 506	91	90	16-5	16-3	62	52	10	_ \|
Arnäs.................	5 083	3	*	0-6	—	_	—	—	_ i
Attmar................	2 866	14	3	4-9	1-0	3	3	—	- i
Bjärtrå ................	4 494	104	69	23-1	15-4	43	43	—	- j
Borgsjö...............	4 875	68	20	13-9	4-1	12	12	—
Boteå.................	1452	22	11	15-2	7-6	8	8	—
Dal...................	1166	14	12	12-0	10-3	6	6	—	_ 1
Grundsunda ...........	4 212	66	39	15-7	9-3	32	32	—	_ \|
Gudmundrå............	13 470	28	11	2-1	0-8	7	7	—	- 1
Hässjö................	3 824	74	68	19-4	17-8	59	59	—	- j
Högsjö................	3925	74	40	18-9	10-2	39	39	—	- 1
Indal .................	2 255	7	6	3-1	2-7	5	5	—	- \|
Ljustorp ..............	2 215	8	3	3-6	1-4	3	3	—	— i
Långsele..............	3924	17	—	4-3	—	—	—	—	— !
Njurunda ..............	11442	104	85	9-1	7-4	62	62	—	—
Nora..................	3 084	55	35	17-8	11-3	33	33	—	— !
Nätra.................	5 991	32	6	5-3	1-0	5	5	—	— i
Ramsele...............	4 260	1	—	0-2	—	—	—	—	—
Selånger...............	3662	4	5	ll	1-4	4	4	—	— 1
Sidensjö...............	2 301	15	2	6-5	0-9	2	2	—	—
Själevad...............	12 939	6	—	0-5	—	—	—	—	— 1
Skog..................	1046	1	*	1-0	—	—	—	—	— i
Skön..................	13812	139	in	10-1	8-0	90	80	10	- ;
Styrnäs ...............	1169	2	—	1-7	—	—	—	—	- \|
Stöde .................	5124	18	20	3-5	3-9	17	17	—	— \|

Kommun	Invånar- antal 7i 1946	Rapporterat antal hjälp-sökande	Antal hjälp-sökande per 1 000 invånare	Antal	Därav
llj alp ta *7., 1946	arbets- linjen	under- stöds- linjen	utbild-nings-hj alpen
“A. 1945	*7u 1946 \|	“7h 1945	•v.» 1946
Säbrå .................	4 415	26	23	5-9	5-2	19	19
Sättna................	1840	10	7	5-4	3-8	7	7	—	—
Timrå.................	8 311	161	166	19-4	20-0	143	143	—	—
Torp..................	9 550	32	27	3-4	2-8	11	11	—	—
Torsåker..............	1102	10	—	9-1	—	_	—	—	—
Tuna.................	4 379	47	32	10-7	7-3	23	23	—	—
Tynderö...............	1076	8	5	7-4	4-6	4	4	—	—
Vibyggerå.............	1690	15	2	8-9	1-2		—	—	—
Viksjö.................	995	2	2	2-0	2-0	2	2	—	—
YtterlännSs............	6 415	61	41	9-5	6-4	30	24	6	—
Överlännäs............	922	1	1	1-1	1-1	1	1	—	—
Jämtlands län.....	29 928	34	35	1-1	1-2	2	2	—	— i
Östersund.............	19 593	31	35	1-6	1-8	2	2	—	—
Hammerdal............	4 990	2	*	0-4	—	—	—	—	—
Ragunda..............	5 345	1	—	0-2	—	—	—	—	—
Västerbottens län. . . .	111998	196	208	1-8	1-9	117	113	—	4
Skellefteå..............	12 209	45	22	3-7	1-8	12	12	—	—
Umeå.................	15 441	1	3	0-1	0-2	3	—	—	3
Bureå.................	5 689	11	18	1-9	3-2	—	—	—	—
Byske.................	9 457	62	74	6-6	7-8	44	44	—	—
Holmsund.............	5 024	*	5	—	1-0	5	5	—	—
Jörn..................	5 682	*	19	—	3-3	—		—	—
Norsjö................	7 506	21	*	2-8	—	—	--	—	—
, Skellefteå lk...........	24 830	43	56	1-7	2-3	47	47	—
Umeå lk...............	14 999	1	1	0-1	0-1	1	1	—
Vilhelmina.............	11161	12	10	1-1	0-9	5	4	—	1
Norrbottens län ....	211528	1092	985	5-2	4-7	560	544	—	16
Boden................	10121	1	1	0-1	0-1	1	—	—	1
Haparanda............	3 038	20	5	6-6	1-6	4	4	—
Luleå.................	17 086	57	122	3-3	7-1	63	63	—
Piteå .................	4 883	13	*	2-7	—	—	—	—	—
Arjeplog...............	4 939	*	1	—	0-2	1	—	—	1
Arvidsjaur ............	10 679	*	7	—	0-7	6	6	—	—
Gällivare.............	21704	79	71	3-6	3-3	69	67	—	2
Hietaniemi ............	2 638	7	★	2-7	—	—	—	—	—
Hortlax...............	4 628	82	67	17-7	14-5	35	35	—	—
Jukkasjärvi............	18 377	144	86	7-8	4-7	50	44	—	6
Karl-Gustav...........	3561	7	16	2-0	4-5	6	6	—	—
Korpilombolo..........	3 690	*	1	—	0-3	1	—	—	1
Nederkdix............	14 784	221	207	14-9	14-0	116	116	—	- \|
Nederluleå.............	11 073	52	37	4-7	3-3	4	4	—
Nedertorneå ...........	4 542	16	13	3-5	2-9	9	9	—
Norrfjärden............	4 801	8	7	1-7	1-5	6	5	—	1
Paj ala.................	6 817	1	1	0-1	0-1	1	—	—	1 ;
Piteå lk...............	14 063	81	93	5’8	6-6	41	41	—	—
Råneå ................	8 972	85	80	9-5	8-9	61	60	—	1
Töre..................	5 213	49	63	9-4	12-1	47	47	—	—
Älvsby................	9 306	64	61	6-9	6o	15	15	—	—
överkalix .............	9171	56	17	6-1	1-9	11	9	—	2
överluleå..............	10 598	14	22	1-3	2-1	13	13	—	—
övertorneå............	6 844	35	7	5-1	1-0	—	1 -	—	—

De hjälpsökande arbetslösas fördelning på

''	Yrkesgrupper	Stockholms stad	Stockholms län	I Uppsala län	Söderman- lands län	Östergötlands län	Jönköpings län	Kronobergs län	I Kalmar län	Gotlands län	I Blekinge län	Kristianstads län	Malmö stad
1	Jordbruk och skogsbruk.................	2		3					2	3
2	Förvaltnings- o. befälspersonal........	2	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
3	Jordbruksarbetare...................		—	1	—	—	—	—	2	3	—	—	—
4	Skogsarbetare .......................	—	—	2	—	—	—	—	—	—	—	—	—
5	Industri och hantverk ..................	89	13	30	2	7	7	—	41	2	88	2	20
6	Malmbrytning och metallindustri......	12	2	2	—	1	—	—	—	—	3	2	—
7	Jord- o. stenindustri.................	3	—	5	2	—	—	—	26	—	34	—	—
8	stenindustri.......................	3	—	—	2	—	—	—	25	—	34	—	—
9	Träindustri.........................	2	—	7	—	—	1	—	6	—	—	—	—
10	sågverksindustri....................	1	—	6	—	—	—	—	4	—		—	—
11	Pappers- o. grafisk industri..........	2	—	2	—
12	Livsmedelsindustri...................	2	—	—	—	—	—	—	i	—	—	—

14

15	Kemisk-teknisk industri..............	—	—	—	—	—	2	—		—		—	1
16	Byggnadsverksamhet................	66	11	14	—	6	4	—	8	2	51	—	19
17	husbyggnadsarbete..................	64	3	5	—	6	1	—	6	2	2	—	19
18	väg-, gatu- o. vattenbyggnadsarbete ...	2	8	9	—	—	3	—	2	—	49	—	—
19	Kraft-, belysnings- o. vattenverk.....
20	Samfärdsel............................	21	i	3	—	6	2	—	7	4	4	4	—
21	Landtransport.......................	15	i	3	—	5	2	—	7	4	4	4	—
22	hamn- o. stuveriarbetare.............	2	—	2	—	5	—	—	6	—	—	—	—
23	chaufförer o. åkeriarbetare...........	8	1	1	—	—	2	—	1	2	4	4	—
24	Sjöfart .............................	6	—	—	—	i	—	—			—	—
25		5

26	Handel ...............................	88	4	4	—	i	i	—		__	i	2	4
27	Affärs- o. lagerarbete................	82	4	3	—	i	i	—			i	2	4
28	affärsföreståndare m. fl...............	52	3	3	—	1	1	—	—		—	1	2

30	agenter o. försäljare.................	12	1	—	—	—	_	—	—	_		—	1
31	lagerarbetare och förrådsbiträden......	6										i	—
32	Hotell-, kafé- o. restaurangrörelse.....	6	—	1
33	Förvaltning, arbetsledning o. fria yrken ..	180	20	6	i	8	i	2	i	—	—	*	ii
34	Förvaltning.........................	35	1	2									i
		29	l
36	Kontorsarbete.......................	62	8	1	_	2	—	1	_	_	—	1	i
37	Undervisning o. vetenskaplig verksamhet	3	1	1	i	1	—	—	—	—	—	_	—
38	Litterär och konstnärlig verksamhet ..	51	9	2	—	5	i	1	i	—	—	3	9
39	Hälsovård och sjukvård.................	7
40	Legitimerade yrkesutövare m. fl.....	5	—	—	—	—	—	—	—	—	—		—
41	Övriga hithörande grupper...........	2
42	Husligt arbete ........................
43	Arbete ej hänfört till annan grupp.......	41	1	5	i	9	13	—	18	16	29	17	6
44	Summa	428	39	51	4	31	24	2	69	25	122	29	41

Bilaga 2.

yrkesgrupper och lön den 31 december 1916.

£i ®:1	a	Göteboi stad	O 51=1 3 o	>■	e/i	< ra:	o ; <-i	ra:l v.	s O	O ra=	_ < ra P?!	as:	< ra:	z o	Summa
— eL 03: •“ p §	M. O* oi?	37 c/> g* er	_ -t as: ra ra er	El 3	ra er •i o	Il	: ra: as P g.	£ as: ra	P* ra Vi 53	-3 ra: E P ra	ra f 3-	5 g* p ®	Hela	därav

era w r*	p* c/a	OQ c/a	2. o era er Vi	era Vi	►i era Vi	P- c/a	ras	g p- c/a 1	ra *-1 era c/a	►-s era Vi	as: g P 3 1	P- t/a	ra P Vi	ra P Vi	riket	städer	lands- bygd
4		3	2			2	2		l	1	99	l	39	129	1 293	24	269	1
i 2						2						l	1	—	8	7	1	2
1 2	_	3	1	_	_	- 1	2	—	1	1	24	—	9	22	71	15	56	3
— I	—	—	1	—	—	—	—	—	—	—	75	—	29	107	214	2	212	4
13	5	90	369	2	—	29	98	—	13	63	634	24	no	532	2 283	623	1660	5
_	_	9	1	_	_	2	—	_	4	5	10	—	5	28	86	58	28	6
—	2	6	322	2	—	12	1	—	—	1	6	—	18	—	440	45	395	7
—	2	4	322	—	—	—	1	—	—	1	—	—	—	—	394	34	360	8
—	—	5	2	—	—	1	1	—	—	36	148	—	20	92	321	61	260	9
\| -	—	5	1	—	—	1	1	—	—	36	148	—	20	89	312	55	257	10
—	_	i	1	—	—	—	—	—	—	i	94	—	7	6	114	7	107	11
1	i	2	2	—	—	—		—	—	—	3	—	—	—	12	10	2	12
; 1	_	2	_	_	_	1		—	—	—	1	1	—	—	7	7	—	13
1 2		_	_	—	—	—	1	- •	—	—	4	—	—	2	10	5	5	14
	_	—	2	_	—	—	2	—	—	—	13	—	—	1	21	7	14	15
9	2	65	39	—	—	13	93	—	9	18	355	23	60	403	1270	421	849	16
9	1	64	16	—	—	6	84	—		2	86	—	15	77	468	308	160	17
—	1	1	23	—	—	7	9	—	9	16	269	23	45	326	802	113	689	18
—										2					2	2	—	19
4	_	14	7	2	—	3	6	—	—	3	83	2	15	93	284	161	123	20
4	_	11	4	2	—	3	6	—	—	3	80	2	13	91	264	150	114	21
—	—		1	—	—	2	2	_	—	3	59	—	10	78	170	80	90	22
3	—	10	2	2	—	1	4	—	—	—	17	2	3	13	80	60	20	23
—	_	3 2	3	—	—	—	—	—	—	—	3 2	—	2	i	20 9	ii 7	9 2	24 25
2	1	17	_	i	_	6	i		_	i	12	3	3	1	153	143	10	26
2	1	15	—	i	—	6	i	—	—	i	10	3	3	1	142	133	9	27
—	—	8	—	—	—	2	—	—	—	—	5	—	1	—	79 18 20	73 18 19	6	28 29 30
i _	_	3	_	_	_		_	_	_	1	1	_	1	_	1
! 2	1	3 i 2	—	1	—	i	1	—	—	—	4 2	3	1	1	25 11	23 10	2 1	31 32
3	2	41	1	i	1	2	8	_	1	3	8	2	1	1	309	293	16	33
; _		4	—	—	1	—	—	—			1	1 -	1	—	46	45	1	34
—	1	4	1	—	—	1	—	—		—		1	—	1 _	38	35	3	35
3		18	—	i	—	1	2	—	1		6	1	—		109	104	5	36
—	1	1								—					9	9	—	37
—	—	14	—	—	—	—	6	—	—	1 3	1	—	—	1	107	100	7	38
—															7	7	_	39
															5	5	—	40
—														—	2	2	—	41
											—						—	42
24	3	6	45	13	1	10	15		—	16	194	3	40	229	755	272	483	43
1 50	11	i 171	! 424	\| 19	2	\| 52	130		15	87	1 03C	>\| 35	208	985	4 084	1 523	\| 2 561	44

Bihang till riksdagens protokoll 10i7. 1 samt. Nr 28G.

Bilaga 3.

Förteckning över statliga beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag
beviljats under år 1946 av arbetsleshetsmedel.

Dag för beslut	Arbetsföretag	Regi''	Total- kostnader kronor	Stats- bidrag kronor*
1946 */.	Ytterligare arbeten i samband med 937 Uppsalavägen, Stockholms län (12/, 1941)................	A	88 020	79 218
s/i	Ytterligare kostnader för flygstråk A å 1027 Barkarby flygfält, Stockholms län (17/4 1944)...............	A	720 000	720 000
	Ytterligare kostnader för 1062 Råneåvägen, Norrbottens län (*/x 1945)..............................	A	245 000	245 000
Vi	Ytterligare arbeten i samband med 761 Bälganetvägen, Blekinge län (17/, 1934).........................	A	7 115	7 115
	Ytterligare arbeten i samband med 762 Astensmåla-vägen, Blekinge län (’/, 1934)...................	A	18 200	18 200
	Ytterligare arbeten i samband med 775 Tvingvägen, Blekinge län (19/10 1934).........................	A	3 290	3 290
	Ytterligare arbeten i samband med 890 Finjavägen, Kristianstads län (''*/, 1934).................	A	850	850
7i	Ytterligare kostnader för omläggning av vägen Värm-landsbro—Stene—Dyne på huvudvägen Uddevalla—-Svinesund, Göteborgs och Bohus län (16/n 1944, 24/. 1945)...............................	B	6 300	6 300
	Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningar i Medborgargatan, Skönsbergs m:e, Västernorrlands län (''*/, 1945)...............................	B	19 000	19 000
	Ytterligare kostnader för anläggning av väg från egna-hemsområdet Hemmanet till kustlandsvägen Hudiks-vall—Sundsvall till Svartvik, Västernorrlands län f/» 1945)......................................	B	133 700	133 700
	Ytterligare arbeten i samband med andra utbyggnads-etappen av en vatten- och avloppsledningsanläggning, Nederkalix s:n, Norrbottens län (30/:l 1944, 11U 1945)	B	75 000	52 500
Vi	Ytterligare kostnader för 1067 Husbyvägen, Söderman-lands län (8/2 1945)...........................	A	604 000	604 000
	Ytterligare kostnader för 1066 Kisavägen, Östergötlands län (Va 1945)..................................	A	564 400	564 400
	Ytterligare kostnader för 1040 Ledj avägen, Blekinge län (Va 1944)......................................	A	49 400	49 400
	Ytterligare kostnader för 1064 Gällstadsvägen, Älvs-borgs län (8/j, 21/a 1945).........................	A	426 000	426 000
	Ytterligare kostnader för 1065 Stråkenvägen, Skaraborgs län (Va 1945)..................................	A	500 000	500 000

1 A = företag i statens arbetsmarknadskommissions regi.

B = » » väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi.

2 Fr. o. m. januari 1941 utgår i vissa fall även årskostnadsbidrag, som fastställes först
efter årets utgång.

Dag för beslut	Arbetsföretag	Regi	Total- kostnader kronor	Stats- bidrag kronor
uli	1059 Kalixälven. Flottledsarbeten, Norrbottens län	A	129 000	90 300
	1060 Luleälven. Flottledsarbeten, Norrbottens län ...	A	54 000	37 800
ls/i	Ytterligare arbeten i samband med 814 A Malmköpings-vägen, Södermanlands län (19/10 1934)............	A	9 885	9 885
	Ytterligare arbeten i samband med 814 B Malmköpings-vägen, Södermanlands län (19/io 1934)............	A	37 600	37 600
	Ytterligare arbeten i samband med 922 Strängnäsvägen, Södermanlands län (’/* 1941).....................	A	2 000	2 000
	Ytterligare arbeten i samband med 923 Strängnäsvägen, Södermanlands län (“/ii 1941)...................	A	162 100	162 100
	Ytterligare arbeten i samband med 924 Eskilstunavägen, Södermanlands län (21/3 1941)....................	A	49 940	49 940
22h	Ytterligare arbeten i samband med 775 Tvingvägen, Blekinge län (19/„ 1934, »/, 1946)...............	A	2 500	2 500
	Ytterligare arbeten i samband med 1046 Sundsvalls flyg-fält, Västernorrlands län (29/4, 20/8 1 9 44, 13/I( ls/4, 14/8, 27„ 13/l0 1945).................................	A	185 000	185 000
	Ytterligare kostnader för omläggning av väg Ovansjö—-Skatan, Västernorrlands län (!/« 1944)............	B	. 248 500	248 500
i	Sido- och servisledningar för Högsjö vattenförsörjnings-och avloppsanläggning, Västernorrlands län.......	B	58 000	34 800
	Vatten- och avloppsledningar för bostadsområde vid Veda station, Högsjö s:n, Västernorrlands län.....	B	31 000	18 600
"/i	Ytterligare arbeten i samband med 910 Södertäljevägen, Stockholms län (13/2, I2/. 1941)...................	A	2 000	2 000
	Ytterligare arbeten å 920 Åtorpsvägen, Örebro län (8/4 1941) ..........................................	A	480	480
24/i	Ytterligare kostnader för omläggning av rikshuvud-vägen Uddevalla—Strömstad, delen Torp—Småröd, Göteborgs och Bohus län t10/4 1941,2,/ii 1945)......	B	425 000	425 000
	Ytterligare kostnader för vatten- och avloppslednings-anläggning, Högsjö s:n, Västernorrlands län (39/s 1941, 31/« 1944)......................................	B	399 000	399 000
	Utvidgning av beredskapsarbetet omläggning av väg Ovansjö—Skatan (7/« 1944, 22/i 1946) med omläggning av väg Skatan—Galtström, Västernorrlands län . .	B	260 000	260 000
25/i	Ytterligare kostnader för omläggning och förbättring av del av kustlandsvägen mellan Brattbergsbacken och Källan, Gävleborgs län (l3/4 1939, 39/8 1942, 37/41 1945)	B	26 000	26 000
	Omläggning av vatten- och avloppsledningar till Birhall jämte upprensning av utloppsledning, Bjärtrå s:n, Västernorrlands län.............................	B	9 800	6 860
	Ytterligare kostnader och förhöjt statsbidrag för vatten-och avloppsledningar i stadsdelen Grekland, Älvsby m:e, Norrbottens län (*/4 1945)..................	B	20 000	31 050
	Ytterligare arbeten i samband med 919 Hultaforsvägen, Älvsborgs län (s/4 1941)........................	A	8 020	8 020
12/.	Ytterligare kostnader för 1072 Björkö fornvårdsarbeten, Stockholms län (,0/4> 17/, 1945)...................	A	9 600	9 600
	Ytterligare kostnader för 1073 Uppsala fornvårdsarbeten C3/., »/. 1945).................................	A	21 000	21 000

Dag för beslut	Arbetsföretag	Regi	Total- kostnader kronor	Stats- bidrag kronor
	Ytterligare kostnader för 1075 Högsrums fornvårdsarbe-ten, Kalmar lön (30/s, ''Va 1945)..................	A	8 400	8 400
	Ytterligare kostnader för 1078 Mönsterås fornvårdsarbe-ten, Kalmar län (”/» 1945)......................	A	4 200	4 200
	Ytterligare kostnader för 1074 Lillöhus fornvårdsarbe-ten, Kristianstads län (3°/e, 17/„ 1945).............	A	10 800	10 800
13/2	Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningar i Lästa by, Ytterlännäs sm, Västernorrlands län (9/5 1944, 13/, 1945)................................	B	56 000	56 000
	Ytterligare kostnader för omläggning av rikshuvudvägen (Sundsvall)—Sörberge—Svarvarböle—(Härnösand) å delen Torsboda—Svarvarböle (Hussjöby), km 6/206, 4 12/829, Västernorrlands län (15/3 1945).........	B	644 500	644 500
14/2	1082 Lövstadsvägen. Omläggning av vägen Norrköping —Linköping, delen Lövstad—Norsholm, km 8/000— 10/267, Östergötlands län.......................	A	625 000	625 000
	Ytterligare kostnader för 1033 Nylandsvägen, Väster-norrlands län (13/3 1944).........................	A	15 600	15 600
	Ytterligare kostnader för 1034 Dekarsövägen, Väster-norrlands'' län (13/3 1944).........................	A	3 290	3 290
•	Ytterligare kostnader för 1035 Brunnsnäsvägen, Väster-norrlands län (13/3 1944)........................	A	39 900	39 900
	Ytterligare kostnader för 1036 Ödenvägen, Västernorr-lands län (25/«, 24/5 1944)........................	A	33 060	33 060
	Ytterligare kostnader för 1055 Fanbyvägen, Västernorr-lands län (24/5 1944)............................	A	72 600	72 600
	1061 Skagshamnsvägen. Återstående arbeten å anlägg-ning av väg från allmänna vägen vid Skagshamn till Skeppsmalens fiskeläge, Västernorrlands län.......	A	143 600	143 600
	Ytterligare kostnader för 1070 Pitsundsvägen, Norrbot-tens län (24/s 1945).............................	A	314 075	314 075
10U	Ytterligare kostnader för servisledningar inom Brastads stationssamhälle, Brastads s:n, Göteborgs och Bohus län (»4/10 1945).................................	B	2 000	1 400
21/2	Ytterligare arbeten i samband med 925 Skudderupsvä-gen, Kristianstads län (27/3 1941)................	A	8 400	8 400
23/2	Ytterligare arbeten i samband med 937 Uppsalavägen, Stockholms län (12/„ 1941, */i 1946)...............	A	199 540	179 586
	Servisledningar inom Alnö s:n, Västernorrlands län ..	B	91 000	68 250
	Ytterligare arbeten å 509 Ostviksvägen, Västerbottens län (2/8 1935)..................................	A	137 060	137 060
	Ytterligare arbeten i samband med 1060 Luleälven, Norrbottens län (14/a 1946)......................	A	12 500	9 375
26/*	Ytterligare arbeten å 957 Lida friluftsgård, Stockholms län (6/io 1941, 2«/3 1942, 3°/3 1945).................	A	5 880	3 234
	1083 Alterälven, Damm- och vägbrobyggnad över Alter-bäcken, Norrbottens län........................	A	23 000	17 250
	Ytterligare kostnader för anläggning av väg från Ceders-lund till Saltkällan, Göteborgs och Bohus län (9/a 1940, 4/4 1942, 9/3 1945)........................	B	10 000	10 000

Dag för beslut	Arbetsföretag	Regi	Total- kostnader kronor	Stats- bidrag kronor
Va	1084 Mölleröd. Fornvårdsarbeten i Mölleröd, Kristian-stads län......................................	A	6 000	6 000
	ytterligare arbeten i samband med 1046 Sundsvalls flygfält, Västemorrlands län f2“/a. 20/s 1944, ls/i. ls/i> ‘Va. 2,/t, 12110 1945, 22/i 1946)....................	A	64 000	64 000
Va	Ytterligare arbeten i samband med 919 Hultaforsvä-gen, Älvsborgs län (s/i 1941, u/a 1946)............	A	550	550
‘Va	Ytterligare arbeten i samband med 800 Björn a vägen, Västemorrlands län (2,/7 1934)...................	A	7 500	7 500
2°/ 3	Ytterligare arbeten i samband med 762 Astensmåla-vägen, Blekinge län (Va 1934, ’/i 1946)............	A	3 925	3 925
2113	Ytterligare arbeten i samband med etapperna III c, III d, III e och III g av vatten- och avloppslednings-anläggning, Njurunda sm, Västemorrlands län (Va 1944, “/., 15/ia 1945)............................	B	6 000	3 000
2213	Ytterligare arbeten i samband med 775 Tvingvägen, Blekinge län (19/10 1934, 7u 22/i 1946).............	A	725	725
	1085 Torneälven. Vissa arbeten vid Torneå och Muonio gränsälvars flottleder, Norrbottens län............	A	no 000	82 500
2213 1	Ytterligare kostnader för andra utbyggnadsskedet av en vatten- och avloppsledningsanläggning i Öjebyn, Piteå s:n, Norrbottens län (nj2 ,''“/ 8 1945)........	B	78 000	78 000
	Utvidgning av beredskapsarbetet omläggning och för-bättring av vägen Töre—Kosjärv, km 1/080—6/200 (m/5 1945) med omläggning och förbättring av delen km 0/000—1/080 av samma väg, Norrbottens län ...	B	123 000	123 000
Va	Ytterligare arbeten i samband med fjärde utbyggnads-etappen av vatten- och avloppsledningar, Bjärtrå s:n, Västemorrlands län (“/l 1945)...................	B	41 000	30 750
\| ^	Ytterligare kostnader för omläggning av delen Backa— Uleberg av vägen Dalen—Uleberg, Göteborgs och Bohus län (2/3 1944)............................	B	392 800	392 800
1 “/•	Ytterligare arbeten i samband med 1046 Sundsvalls flygfält, Västemorrlands län (28/4. 20/a 1944, **/i» l,/>, ‘Va, 27/7, ‘710 1945, «/i, ’/, 1946).................	A	225 000	225 000
	1088 Stockviksarbetena. Kajbyggnad i Stockvik, Väs-ternorrlands län................................	A	300 000	180 000
\| ‘Va	Ytterligare arbeten i samband med 1079 Tollare, Stock-holms län (28/ix 1945)...........................	A	4 730	2 838
17/4	En tredje utbyggnadsetapp av en vattenförsörjnings-och avloppsanläggning, Nederkalix s:n, Norrbottens län............................................	B	541 000	394 600
‘Va	Ytterligare arbeten å första utbyggnadsetappen av vat-ten- och avloppsledningsanläggning, Bovallstrands m:e, Göteborgs och Bohus län (l6/ia 1943, 2s/i 1944, ’»/, 1945) ......................................	B	4 500	3 825
	Ytterligare arbeten i samband med 1060 Luleälven, Norrbottens län (u/i, 22/a 1946)...................	A	31 000	21 700
25/ 1 /4	Ytterligare arbeten i samband med 910 Södertäljevägen, Stockholms län (13/2, «/, 1941, 1946)...........	A	186 200	186 200
	Ytterligare arbeten i samband med 1069 Byske vatten-och avlopp, Västerbottens län (22/s 1945)..........	A	22 245	16 084

Dag för beslut	Arbetsföretag	Regi	Total- kostnader kronor	Stats- bidrag kronor
	1087 Gällivare vattenledning. Vattenverk vid sjön Harr-träsk och huvudvattenledning därifrån till Gällivare m:e jämte högreservoar, Gällivare s:n, Norrbottens län	A	522 000	313 20.0
27.	Ytterligare arbeten å 957 Lida friluftsgård, Stockholms län (*/» 1941, 33/3 1942, 33/, 1945, “/, 1946).........	A	12 000	6 600
7*	Ytterligare arbeten i samband med vatten- och avlopps-ledningsanläggning, Njurunda s:n, Västernorrlands län <*»/„ 1940, ”/„ “U, 13/, 1941)................	B	1 000	700
10U	Ytterligare arbeten i samband med 775 Tvingvägen, Blekinge län {>»/„ 1934,7/1( “/„ 33/„ 1946)..........	A	11 950	11950
	Ytterligare arbeten i samband med 1040 Ledjavägen, Blekinge län (•/» 1944, 9/i 1946).................	A	4 500	4 500
	Ytterligare arbeten i samband med 919 Hultaforsvägen, Älvsborgs län (3/2 1941, u/2, 9/3 1946).............	A	1 000	1 000
UU	Anläggning av väg Björneröd—Boråsgården (km 0/000— km 6/669), Göteborgs och Bohus län..............	B	683 600	683 600
	Ytterligare kostnader för reparationer och förbättring av undervattensledning, Alnö s:n, Västernorrlands län (“/1. 1945).....................................	B	34 000	34 000
17 U	Ytterligare arbeten å 1046 Sundsvalls flygfält, Väster-norrlands län ("/«, 3°/8 1944, “/„ »/i, 14/., ”Ii, ''‘ho 1945, «/„ ’/„ »/. 1946).........................	A	32 040	22 040
“U	Anläggning av väg mellan Grötövägen och Slätteskärs-gatan, Lysekils stad............................	B	92 000	87 400
	Ytterligare kostnader för andra utbyggnadsetappen av en vatten- och avloppsledningsanläggning, Neder-kalix s:n, Norrbottens län (ao/ii 1944, 17L 1945, 8/i 1946)..........................................	B	11 600	11 600
7.	Ytterligare kostnader för 1072 Björkö fornvårdsarbeten, Stockholms län (30/8, ”/, 1945, 12/2 1946)............	A	20 000	20 000
	Ytterligare kostnader för 1073 Uppsala fornvårdsarbeten (33/„ »It 1945, 33/, 1946)........................	A	40 000	40 000
	Ytterligare kostnader för 1075 Högsrum fornvårdsarbe-ten, Kalmar län (30/„ 17/, 1945, 12/2 1946)..........	A	22 000	22 000
	Ytterligare kostnader för 1078 Mönsterås fornvårdsarbe-ten, Kalmar län (l7/, 1945, 13/2 1946)..............	A	18 000	18 000
*/.	Ytterligare arbeten i samband med 937 Uppsalavägen, Stockholms län (13/. 1941, */i, “/, 1946)............	A	3 267	2 940
19/.	Ytterligare arbeten i samband med 762 Astensmåla-vägen, Blekinge län (’/, 1934, 7/lf 2"/2 1946).......	A	400	400
	Ytterligare arbeten i samband med 775 Tvingvägen, Blekinge län (''•/„ 1934, 7/„ «/,, 33/3, >«/. 1946)......	A	3 700	3 700
	Ytterligare arbeten i samband med 919 Hultaforsvägen, Älvsborgs län (8/i 1941, ll/2, 3/3, l0/5 1946).........	A	1 900	1 900
27.	Ytterligare arbeten i samband med 520 Tingsrydsvägen, Kronobergs län (I3/7 1933).......................	A	1 000	1 000
	Ytterligare kostnader för omläggning och förbättring av vägen Ljusne—Söderala, delen km 0/720—3/000, Gävleborgs län (30/, 1944).......................	B	37 600	37 600
	Ytterligare arbeten för servisledningar inom Alnö s:n, Västernorrlands län (“/, 1946)...................	B	9 000	6 750

Dag
! för
beslut

Arbetsföretag

Total- StatsRegi
kostnader bidrag
kronor | kronor

Ytterligare kostnader för vissa vatten- och avloppsledningar,
Njurunda s:n, Västernorrlands län (15/12 1945)

17 000

*/.

18/a

V.
8/.
*7.

l0/.

”/t

Ytterligare arbeten avseende vägbro med vingmurar
och stöd] emurar över stickspår å bandelen Svartvik—
Sundsvall till Stockviksverket, att utföras i samband
med 1088 Stockviksarbetena, Västernorrlands län
(‘V 4 1946)......................................

Ytterligare kostnader för omläggning och förbättring av
del av kustlandsvägen mellan Brattbergsbacken och
Källan, Gävleborgs län (la/j 1939, J0/6 1942, 2,/ii 1945,
2ä/j 1946) ......................................

Ytterligare arbeten i samband med 919 Hultaforsvägen,
Älvsborgs län (*/x 1941, “/„ »/», Va, Va 1946)......

Ytterligare arbeten i samband med 775 Tvingvägen,
Blekinge län (x*/io 1934,.’/,, «/„ Va 1946) ..

Ytterligare arbeten i samband med 937 Uppsalavägen,
Stockholms län (Va 1941, */„ Va, a/„ 1946)......

Ytterligare kostnader för omläggning av väg Berga—
Rörvall—Säm, Göteborgs och Bohus län (24/6 1944) .

Ytterligare kostnader för andra utbyggnadsetappen av
en vatten- och avloppsledningsanläggning, Nederkalix
s:n, Norrbottens län (so/n 1944, 17/i 1945, e/i> Va 1946)

Ytterligare kostnader för servisledningar inom Brastads
stationssamhälle, Brastads s:n, Göteborgs och Bohus
län (ai/10 1945, Va 1946)........................

Ytterligare arbeten i samband med vatten- och avloppsledningar
i egnahemsområdet Haget—Munkåsen,
Munkfors m:e, Värmlands län (“/3 1944, Va 1945) ...

Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningar i
Lästa by, Ytterlännäs s:n, Västernorrlands län (*/5
1944, ls/7 1945, Va 1946).......................

Ytterligare arbeten i samband med 937 Uppsalavägen,
Stockholms län (Va 1941, */„ Va, Va, Va 1946).....

Ytterligare kostnader för fjärde etappen av vatten- och
avloppsledningsanläggning, Alnö s:n, Västernorrlands
län (Va. •/, 1944, 2«/t, Va. 1945)................

Ytterligare kostnader för servisledningar inom Alnö s:n,
Västernorrlands län (Va, 2“/« 1946)...............

Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningsanläggning
för samhällena Sandö och Lugnviksstrand
i Bjärtrå s:n och Kloclcestrand i Nora s:n, Västernorrlands
län ”/i 1944, Va 1945) ...................

Ytterligare kostnader för femte utbyggnadsetappen av
en vatten- och avloppsledningsanläggning, Sköns säl,
Västernorrlands län (Va 1945)...................

Ytterligare kostnader för omläggning och förbättring av
kustlandsvägen Hudiksvall—Sundsvall, delen mellan
Nolby och gränsen mot Sköns s:n, Västernorrlands
län (*/jo 1938, 14/. 1943, 27/,, 1945) samt för anläggning
av vägportar och tillfartsvägar vid GumsekullenS
idrottsplats och Vaplenäs, Västernorrlands län (2,/j
1942, ”In 1945) ................................

240 000	■ 144 000
3 500	3 500
250	250
1 700	1 700
17 870	16 083
17 600	17 600
20 000	20 000
3 000	3 000
29 200	8 760
8 500	8 500
35 241	31 717
20 000	20 000
8 000	8 000
51 000	51 000
136 000	136 000
471 800	471 800

Dag för beslut	Arbetsföretag	Regi	Total- kostnader kronor	Stats- bidrag kronor
''ho	1089 Luleå vattenledning. Tryckledning för vatten mel-lan pumpstation vid Gammelstadsfjärden och hög-reservoar å Mjölkuddberget, Luleå stad...........	A	900 000	450 000
°/10	Ytterligare arbeten i samband med vatten- och avlopps-ledningsanläggning för samhällena Sandö och Lugn-viksstrand i Bjärtrå s:n och Klockestrand i Nora s:n, Västernorrlands län (2,/i 1944, 28/s 1945, 20/s 1946) ..	B	58 000	45 600
	Ytterligare kostnader för etapperna III a och III b av vatten- och avloppsledningsanläggning, Njurunda s:n, Västernorrlands län Qh 1944, ls/l2 1945)..........	B	1550	1 550
	Ytterligare kostnader för etapperna III c, III d, III e och III g av vatten- och avloppsledningsanläggning, Nju-runda s:n, Västernorrlands län (s/4 1944, la/4,15/la 1945)	B	8 850	8 850
	Ytterligare kostnader för andra utbyggnadsetappen av en vatten- och avloppsledningsanläggning, Neder-kalix s:n, Norrbottens län (a“/ii 1944, "h 1945, s/x, 22/5> 16/s 1946)..................................	B	34 000	34 000
10/ /10	937 A Uppsalavägen. Beläggningsarbeten å delarna I och II samt sträckan G 1—B 1 å del III av 937 Uppsala-vägen, Stockholms län ..........................	A	411 340	390 773
18/ / 10	Ytterligare arbeten i samband med 719 Arnäsvägen, Väs-ternorrlands län (9/3 1934, 19/7 1943, 12/5 1944, “L, 1945) ..........................................	A	113 400	113 400
1 21/ / 10	Ytterligare kostnader för 1072 Björkö fornvårdsarbeten, Stockholms län (ao/e, "It 1945, 12/2, s/6 1946)........	A	8 000	8 000
	Ytterligare kostnader för 1073 Uppsala fornvårdsarbeten (*7. "It 1945, 12/2, >/. 1946).....................	A	23 000	23 000
	Ytterligare kostnader för 1075 Högsrum fornvårdsar-beten, Kalmar län (,0/«, "It 1945, la/2, a/6 1946).....	A	9 500	9 500
	Ytterligare kostnader för 1078 Mönsterås fornvårdsarbe-ten, Kalmar län (”/, 1945, 12/2, a/2 1946)............	A	9 500	9 500
26/ Ilo	Ytterligare arbeten i samband med 520 Tingsrydsvägen, Kronobergs län (ls/7 1933, 21/6 1946)...............	A	1 200	1 200
28/ / 10	Ytterligare arbeten i samband med 927 Åmålsvägen, Älvsborgs län (21/s 1941)........................	A	7 500	7 500
29 / / 10	Ytterligare kostnader för anläggning av väg Fjällbacka —Vetteberget—Lersten, Göteborgs och Bohus län («/n 1944, 2a/„ 1945)...........................	B	4 300	4 300
	Ytterligare arbeten i samband med en första utbyggnad av utvidgning och förbättring av Gravarne fiskehamn, Gravarne och Bäckeviks m:e, Göteborgs och Bohus län (19/i 1945).....................................	B	50 000	45 000
	Ytterligare kostnader och arbeten för tredje utbyggnads-etappen av vatten- och avloppsledningsanläggning, Säbrå s:n, Västernorrlands län (a/3 1944)..........	B	298 000	257 800
	Ytterligare kostnader för omläggning av kustlandsvägen Luleå—Kalix på delen mellan Småkvarnarna och Månsbyn, Norrbottens län (28/7 1939, */, 1940, 17/i, UU o 1945).....................................	B	10 000	10 000
	Ytterligare kostnader och arbeten för andra utbyggnads-skedet av en vatten- och avloppsledningsanläggning i Öjebyn, Piteå s:n, Norrbottens län (21/2, J0/2 1945, 29/a 1946)......................................	B	49 000	32 800

Dag för beslut	Arbetsföretag	Regi	Total- kostnader kronor	Stats- bidrag kronor
30/>o	Ytterligare arbeten i samband med 775 Tvingvägen, Blekinge län (”/i. 1934, Vi, ”/i. 27s, 10/5,19/., 7» 1946)	A	1 030	1 030
	Omläggning av väg Svappavaara—Kiruna, delen Kaup-pinen—Tuolluvaara, km 4/060—7/100 och km 8/980— 9/460, Norrbottens län..........................	B	460 000	460 000
u/ii	Ytterligare arbeten i samband med 919 Hultaforsvägen, Älvsborgs län (8/i 1941, n/2, Va» 10/s, 19/e, leli 1946) ..	A	650	650
''7n	Ytterligare arbeten i samband med 1076 Malöströmmar, Göteborgs och Bohus län (28/ 8 1945)...............	A	129 000	129 000
19/n	Ytterligare arbeten i samband med 761 Bälganetvägen, Blekinge län (l7/8 1934, 7/i 1946).................j	A	10 000	10 000
27n	Ytterligare kostnader för anläggning av fiskehamn vid Ekenäs på Sydkoster, Göteborgs och Bohus län (6/4 1945) ..........................................	B	79 000	79 000
5/l2	Ytterligare arbeten i samband med 834 Algutsbodavä-gen, Kronobergs län (25/i 1935, 16/, 1943)..........	A	650	650
	Ytterligare arbeten i samband med 761 Bälganetvägen, Blekinge län (17/8 1934, ’/1, 19/n 1946).............	A	2 500	2 500
6/l 2	Vatten- och avloppsledningar för bebyggelsen inom kvarteren Finken, Aspen, Svalan, Alen, Vråken, Le-ken, Ulven, Höken och Plogen, Älvsby m:e, Norr-	B	73 000	47 450
10/ 1 12	Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningar för centrala delen av Vivstanäs m:e, Västernorrlands län ev12 1944, ‘U 1945)........................	B	35 000	35 000
	Del av huvudvattenledning från Näsbyn till Karlsborgs-verken, Nederkalix s:n, Norrbottens län..........	B	300 000	ej fast-ställt 11950
12/ /1 2	Ytterligare arbeten i samband med 919 Hultaforsvägen, Älvsborgs län (8/i 1941, u/2, s/3, 10U, 19/«» lah> u/>i 1946) ...............................	A	11 950
	1058 Norrvågevägen. Bygdeväg från Norrvåge till Sör-våge jämte bro över Vågefjärden vid Norrvåge, Själe-vads s:n, Västernorrlands län ...................	A	480 300	480 300
1.8/ / 12	Ytterligare kostnader för avloppsledningar i Lundvallen och Solbacken samt vatten- och avloppsledningar i Glöden och Torpet, Timrå s:n, Västernorrlands län (27/4 1944, «/. 1945).............................	B	66 000	66 000
19/ / 12	Ytterligare arbeten i samband med 937 A Uppsalavägen, Stockholms län (10/io 1946)......................	A	35 199	33 439
21 / / 12	Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningar för Näske by, Nätra s:n, Västernorrlands län (22/ 2 1944, 9/3, 13/i 1945) .............................	B	no ooo	110 000
	Ytterligare kostnader för en tredje utbyggnadsetapp av en vattenförsöjnings- och avloppsanläggning, Neder-kalix s:n, Norrbottens län (17/, 1946).............	B	86 00C	86 000
30/ / 1 2	Ytterligare arbeten i samband med 762 Astensmåla- vägen, Blekinge län (7/9 1934, 7/1( 20/3, 19/e 1946)..... Summa	A	8 965 16 748 881	8 965 15 030 682

100

Bilaga 4.

Förteckning över år 1946 avslutade statliga beredskapsarbeten i statens
arbetsmarknadskommissions regi.

Dag för beslut	Arbetsföretag	Total- kostnader kronor	Därav stats-bidrag av arbetslös-hetsmedel kronor	Antal utförda dags- verken
1935
7.	825 Brännlandsvägen. Anläggning av väg Bränn-
	land—Hemmingsmark, delen inom Norrbottens
	län samt en mindre del inom Västerbottens län	715 696	715 696	33 301
7.	509 Ostviksvägen. Omläggning av kustlandsvägen
	från Storkåge till Byske jämte grenväg vid
1940	Frostkåge, Västerbottens län..........	1 126 985	1 107 897	65 130
7.	906 Jönköpings flygfält. Anläggning av flygfält vid
	Munksjön, Jönköpings län..........	1 409 689	1 409 689	62 431
27n	913 Edingevägen. Anläggning av väg från Uppsala
	läns gräns till Faringe, Stockholms län____	898 543	830 621	42 065
1941
	934 Sandemarvägen. Omläggning och förbättring av
	Dalarövägen, delen Sandemar—Sandviken,
	Stockholms län..............	405 269	401 569	15 061
7»	937 Lida. Uppförande av en friluftsgård vid skid-
	främjandets torp i Lida i Botkyrka s:n,
1945	Stockholms län...............	375 070	259 301	5 139
a7«	1074 Lillöhus. Fornvårdsarbeten i Vä s:n, Kristian-
	stads län................	74 838	74 838	5 316
1946
s7*	1083 Alterälven. Damm- och vägbrobyggnad över
	Alterbäcken, Norrbottens län.............	23 000	16 653	665
7.	1084 Mölleröd. Fornvårdsarbeten vid slottsruin i
	Mölleröd, Kristianstads län...............j	5 988	5 988	424
	Summa \|	5 035 078	4 822 252	229 532

101

Bilaga 5.

Förteckning över år 1940 avslutade statliga beredskapsarbeten i annan
myndighets än arbetsmarknadskommissionens regi.1

Dag för ! beslut	Arbetsföretag	Regi	Total- kostnader kronor	Därav stats-bidrag av arbetslös-hetsmedel kronor	Antal utförda dags- verken
1938 “7.	Landsvägsbro mellan Sverige och Norge vid .Svinesund, Göteborgs och Bohus län......	B	3 333 661	1 232 700	60 956
37 u	Första etappen samt vissa arbeten i andra etap-pen av en vatten- och avloppsledningsanlägg-ning i Alnö s:n, Västernorrlands län.......	B	1 553 000	1 477 100	60 440
1939 “/.	Omläggning och förbättring av viss del av kust-landsvägen mellan Brattbergsbacken och Käl-lan, Gävleborgs län.....................	B	518 231	484 231	21 380
1940 7»	Omläggning av väg Cederslund—Saltkällan jämte biväg till Olovsborgs varv, Göteborgs och Bohus län .........................	B	786 100	691 300	34 815
1941 7.	Omläggning och förbättring av kustlandsvägen å delen Högom—Rådsta, Västernorrlands län	B	287 273	278 403	11 600
l7*	Utbyggnad av Ramsele vatten- och avloppsled-ningsanläggning, Ramsele s:n, Västernorr-lands län...............................	B	88 000	62 480	2 697
27s	Kaj vid Gröte i södra hamnen, Lysekils stad ..	B	1 397 000	1 257 300	45 755
7 .i	Vatten- och avloppsledningar i stadsdelen Ring-en, Marstrands stad.....................	B	250 000	189 200	8 122
19/ 1 12	Fortsatt utbyggnad av Alnö kommuns vatten-och avloppsledningsanläggning, Västernorr-lands län...............................	B	542 000	465 200	21 630
1942 =7.	Anläggning av huvudvattenledning fram till Bjärtrå kommuns gräns, Ytterlännäs s:n, Västernorrlands län.....................	B	11000	8 250	430
	Vissa delar av tredje etappen av vatten- och avloppsledningar, Bjärtrå s:n, Västernorr-lands län...............................	B	621 370	553 970	20 503
l7 3	Kajanläggning vid Stornäset, Alnö s:n, Väster-norrlands län...........................	B	280 000	251 800	5 685
1943 7i.	Vatten- och avloppsledningar jämte trycksteg-ringspumpstation i östby, Gudmundrå s:n, Västernorrlands län.....................	B	181 000	110 600	7 112

1 Samtliga företag utförda i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi.

102

Dag för beslut	Arbetsföretag	Regi	Total- kostnader kronor	Därav stats-bidrag av arbetslös-hetsmedel kronor	Antal utförda dags- verken
1944 ‘/*	Fortsatt utbyggnad av vatten- och avloppsled-ningsanläggning, Bjärtrå s:n, Västernorrlands län....................................	B	129 751	87 001	5 417
3/s	Anläggning av väg Östra—Rörvik—Amhult, Askums s:n, Göteborgs och Bohus län.....	B	169 311	169 311	8 920
24/s	Omläggning av väg Berga—Rörvall—Säm, Gö-teborgs och Bohus län...................	B	327 600	327 600	16 300
2°/S	Omläggning och förbättring av vägen Ljusne— Söderala, delen km 0/720—3/000, Gävleborgs län....................................	B	227 308	227 308	9 145
2°/9	Vattenledningar inom Hörnefors m:e, Väster-bottens län.............................	B	128 022	65 458	6 003
18/io	Omläggning av väg Slottet—Övertun, Göte-borgs och Bohus län....................	B	146 200	146 200	6 650
27 / In	Utbyggnad av en vatten- och avloppslednings-anläggning för Bergnäset, Nederluleå s:n, Norrbottens län.........................	B	269 979	169 979	7 387
1945 4/i	Utbyggnad av en huvudavloppsledning, Älvsby m:e, Norrbottens län....................	B	185 269	126 749	4 819
5/e	Omläggning av del av östra infartsvägen till Strömstads stad, Göteborgs och Bohus län	B	12152	12 152	590
	Summa		11 444 227	8 394 292	366 356

103

Bilaga 6.

Förteckning över statskonnnunala beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag
beviljats under år 1946 av arbetslöslietsmedel.

Dag

för

beslut

Arbetstöreta

Total- kostnader kronor	Stats- bidrag kronor*
4 238	1 676
218 000	109 000
7 150	5 362
5 009	2 505
11 500	6 900
3 123	2 224
34 290	22 289
296 700	89 010
9 000	3 600
397 500	373 445
6 000	3 000
40 000	22 000
19 800	10 890
90 430	66 549
12 582	3 775
10 000	*
17 000	11 050
16 200	8 100
95 300	57 180

S2/i

s‘/i

Ytterligare kostnader för lekplan vid östra folkskolan, Hudiksvalls
stad (21/i 1944, £/a 1945)...........................

Förlängning av kranspår å Stora Hamnkajen, Sundsvalls stad

Omläggning av allmänna vägen Fjärdvik—Lockne—Köja på en
sträcka av 210 meter, Bjärtrå s:n, Västemorrlands län----

Ytterligare kostnader för avloppsledning i Skelleftestrands m:e,
Västerbottens län (24/6, ‘/ia 1944) ........................

Ytterligare arbeten i samband med väganläggningar inom Bergnäsets
samhälle, Nederluleå s:n, Norrbottens län (**/,, 1945) .

Ytterligare kostnader för planering av Vita Bandets barnkolonitomt
i Sandudden, Överkalix s:n, Norrbottens län (5/4 1945) .

Anläggning av gator inom Munksunds samhälle, Piteå s:n, Norrbottens
län............................................

Avloppsledningar för Gällivare m:e, Norrbottens län..........

Avloppsledning i Klostergatan inom Sunnanå m:e, Västerbottens
län ...................................................

Anläggning av Bergsgatan på delen Sidsjövägen—stadsgränsen
mot Selånger, Sundsvalls stad...........................

Ytterligare kostnader för enskild väg från vägen Kallstorp—Berg
vid Branneby till allmänna vägen Fjällbacka—Dingle vid
Humlekärr, K ville s:n, Göteborgs och Bohus län (2s/2 1944) ..

Utfyllnads- och planeringsarbeten för brädgård och upplagsplats
för ett planerat sågverk å Blomsholm, Skee s:n, Göteborgs och
Bohus län .............................................

Anläggning av gatorna n:ris 3 och 4 inom Väjerns m:e, Göteborgs
och Bohus län.........................................

Ytterligare kostnader för reparationsarbeten å skolbyggnader 1
Bovallen, Forsnäs, Gullträsk, Lakaträsk, Mellanån, Sandträski
Spikberg och Åkerby, Edefors s:n, Norrbottens län (2a/7 1938)

Ytterligare arbeten i samband med vissa arbeten inom Koskullskulle
gruvsamhälle, Gällivare s:n, Norrbottens län (e/„ **/12
1945) .................................................

Avloppsledning vid den s. k. pråmkanalen i Kramfors, Gudmundrå
s:n, Västemorrlands län.....................

Vatten- och avloppsledningar i Sprängsviken, Gudmundrå s:n,
Västemorrlands län.................................

Ytterligare kostnader för anläggning av enskilda vägar från
Stora Bandsjöns skola till dels Lillhamsta, dels Knipans by på
allmänna vägen Timrå—Strömås, Timrå s:n, Västemorrlands
län (•/„ 1944)......................................

Anläggning av väg från bron över Ljungan till industriområde i
Skjöle, Tuna s:n, Västemorrlands län................

1 Fr. o. m. januari 1941 utgår i vissa fall även årskostnadsbidrag, som
årets utgång. * Anger att endast årskostnadsbidrag utgår.

fastställes först efter

104

Dag	Arbetsföretag	Total-	Stats-
för beslut	kostnader	bidrag
	kronor	kronor
*%	Anläggning av väg till industriområde vid Ängom, Tuna s:n,
Västernorrlands län.................	38 800	23 280
V.	Vatten- och avloppsledningar inom Skelleftestrands m:e, Väster-
	bottens län...................	353 000 27 000
V.	Vatten- och avloppsledningar, Haparanda stad..............	16 200
7 3	Breddning av vägen lasarettet—Krutviken, Karlskrona stad .. Vatten- och avloppsledningar i Björkliden, Hagfors m:e, Värm-	64 000	12 800 ''
	lands län.......................	32 000
V.	Förhöjt statsbidrag för vatten- och avloppsledningar i Malmber-
	gets m:es östra del, Norrbottens län (7,, 1945)........		21 000
	Förhöjt statsbidrag för avloppsledningar för Gällivare m:e, Norr-
	bottens län 1946).............		89 010 3 913
	Vatten- och avloppsledningar, Härnösands stad........	15 650
	Undervattensledning mellan Strömnäs och Svanön, Gudmundrå
	s:n, Västernorrlands län................	13 600 3 000	8 160 900
*7.	Stenkrossning i Virshult, Enslövs s:n, Hallands län.......
	Stödjemur för och väg till skjutbanan i Hals, Brastads s:n, Göte-
	borgs och Bohus län.................	4 000	2 200
	Omläggning av enskild väg å Skarstad mellan vägarna Hallinden
	-—Lysekil och Hallinden—Fisketorp, Bro s:n, Göteborgs och Bohus län....................	20 000	14 000
	Vattenledningsanläggning för delar av Hälle samhälle, Lomme-
	lands s:n, Göteborgs och Bohus län...............	26 000	18 200
	Vatten- och avloppsledningar för kvarteren Vängåvan, Brinken,
	Malgomaj, Kilen och Borkan inom Vilhelmina m:e, Väster-bottens län.........................	45 000	27 000
	Ytterligare kostnader för andra etappen av vatten- och avlopps-
	lednmgsanläggning, Bjärtrå s:n, Västernorrlands län (»/ 1938, sl/7 1939, 7 e 1941)...........................	33 886	25 415
	Ytterligare kostnader och förhöjt statsbidrag för anläggning av
	väg Koskullskulle—Gällivare, Gällivare s:n, Norrbottens län (‘Vj 1945).................................	75 000	183 750
*/.	Höjning av strandskoning och planering vid Kurjviken mellan
	sekt. 0/000 och 0/254 vid Lappstrupen, Skellefteå stad......	20 100	4 020
7.	Ytterligare arbeten och kostnader för kyllagerhus och hamnför-
	valtningsbyggnad, Trelleborgs stad («/, 1941).............	248 024	97 649
	Huvudledning från vattenverket vid Ålsjön jämte förbindelse-
	ledning till rörnätet, Söderhamns stad..................	450 000	270 000
	Kulvert i Industrigatan från Koppargatan till Centralgatan, Häl-
	singborgs stad............................	40 000 43 200	8 000 8 640
“/■	Gatuarbeten inom Berga norra egnahemsområde, Kalmar stad Vatten- och avloppsledningar inom stadsdelen Kroppkärr, Karl-

	stads stad.................................	104 000	26 000
‘73	Dränering och förbättring av område vid S:t Eriks kyrka söder
	om Medborgarplatsen, Stockholms stad............	16 000	2 800 4 960
	Avloppsledningar i Hovslätt, Jönköpings stad...........	24 800
	Utbyggnad av vatten- och avloppsledningar i Håkanstå, Sunds-
	valls stad.............................	75 000 76 000	45 000 15 200
‘73	Industrispår till Sallyhill, Sundsvalls stad.........

105

'' Dag i för beslut	Arbetsföretag	Total- kostnader kronor	Stats- bidrag kronor
”/.	Utjämning av stentipp vid Sidsjöbäcken, m. m., Sundsvalls stad	9 100	1 820
V.	Brandbrunn invid Almby folkskolor, Örebro stad............	7 000	3 500
	Ytterligare kostnader och ytterligare arbeten för utbyggnad av verkstadslokal för laggkärlstillverkning, Bjärtrå s:n, Väster-norrlands län (ls/4 1945)...............................	21 200	15 900
12 /.	Iordningställande av område för barnhem vid Skå-Edeby å Svartsjölandet, Stockholms stad.........................	204 000	40 800
	Ytterligare kostnader för vissa arbeten med gång- och cykelbanor å trafikleden Gamlestadstorg—Kviberg—Utbynäs—Partilie gräns mellan Kortedalsgatan och Utbys västra gräns, Göte-borgs stad (*/is 1943)...................................	21 446	17 157
	Ytterligare arbeten i samband med enskild utfartsväg från Stavre by till allmänna vägen Sundsvall—Härnösand vid Ljusta by Sköns s:n, Västernorrlands län (s/4 1945)..................	1 600	800
''V4	Anläggning av Brödragatan samt nedläggning av vatten- och av-loppsledningar i Majsolstigen, Kalix m:e, Norrbottens län ...	30 800	21 560
	Vägar inom Båtskärsnäs samhälle, Nederkalix s:n, Norrbottens län	65 220	45 654
/	Vatten- och avloppsledningar inom industriområde väster Haga'' by, Örebro stad........................................	31 800	6 360
	Ytterligare arbeten och ytterligare kostnader för uppförande av cementvarufabrik, Bjärtrå s:n, Västernorrlands län (lä/4 1945)	22 500	16 875
	Ytterligare arbeten i samband med avloppsledningar för Gälli-vare m:e, Norrbottens län (I4/i, Va 1946).................	27 900	16 740
8/s	Ytterligare arbeten och ytterligare kostnader för anläggningar för bevattning med avslammat kloakvatten från reningsverket i Källby, Lunds stad (“/4, “/it 1941).......................	54 236	54 236
“A	Ytterligare kostnader för vägar inom Båtskärsnäs samhälle, Ne-derkalix s:n, Norrbottens län (2"/4 1946)..................	19 880	13 916
2BU	Ytterligare kostnader för omläggning av östra infartsvägen, delen km 0/200—km 2/235, Strömstads stad (»/3 1944, 21/I0 1945) ..	12 000	11 400
"/.	Ytterligare arbeten i samband med anläggning av Brödragatan samt nedläggning av vatten- och avloppsledningar i Majsol-stigen, Kalix m:e, Norrbottens län (15/4 1946)..............	11 300	7 910
2''/.	Omläggning, reparation och justering av vissa delar av parkom-rådet kring Nyboda barnhem vid Midsommarkransen, Stock-holms stad................................	33 000	6 600
	Ytterligare kostnader för anläggning av Esperedsvägen inom Oskarströms m:e, Hallands län (a/10 1944)................	242	97
	Ytterligare kostnader för iordningställande av Mossegatan, Os-karströms m:e, Hallands län ("/„ 21/, 1945)................	352	141
	Ytterligare arbeten i samband med och ytterligare kostnader för nytt sjömanshem, Göteborgs stad (s/10 1941, 21/4 1944)......	33 508	33 508
	Restaurering av Eda kyrkogård, Eda s:n, Värmlands län......	37 000	12 950
	Ytterligare kostnader för anläggning av enskild väg från allmänna vägen Lugnvik—Bjärtrå kyrka till Jonas Jonssons torp i Lugnvik, Bjärtrå s:n, Västernorrlands län (“/• 1944).......	219	no
10/r	Ytterligare kostnader för utförande av 300 meters bana vid Råcksta skjutbana, Stockholms stad (2,/4 1942)...........	14 504	2 913
Vs	Väganläggning inom Brastads stationssamhälle, Brastads s:n, Göteborgs och Bohus län..............................	13 300	8 645

106

Dag för beslut	Arbetsföretag	Total- kostnader kronor	Stats- j bidrag i kronor 1
2,/s	Ytterligare arbeten i samband med anläggning av väg till indu-striområde vid Ängom, Tuna s:n, Västernorrlands län (30/i 1946).................................................	12 000	7 200
''7a	Ytterligare kostnader för iordningställande av körvägar mellan Virginsgatan och Apslätten samt Stora Torp och Stora Delsjön, Göteborgs stad (Va 1944)...............................	6 900	1 380
	Ytterligare kostnader för vändslinga för omnibussar vid samt gång- och cykelväg inom Lillebybadet, Göteborgs stad (7 a 1944) .................................................	17 200	3 440
	Ytterligare kostnader för ridvägar och galoppbana inom Delsjö-komplexet, Göteborgs stad (”/, 1945)....................	20 000	4 000
27»	Ytterligare kostnader för branddammar för luftskyddet, Jönkö-pings stad (28/ii 1944)..................................	1 843	922
	Ytterligare kostnader för avloppskulvert i Junebäcks dalgång genom kvarteret Nyckeln, Jönköpings stad (“h 1945).......	8 334	1 667
	Ytterligare kostnader för anläggande av väg samt vatten- och av-loppsledningar vid Skee station, Skee s:n, Göteborgs och Bohus län (21/lt 1941).........................................	8 899	6 674
	Ytterligare kostnader för enskild utfartsväg Vännäs by—Kalix älv, Överkalix s:n, Norrbottens län (”/10 1945).............	16 600	12 450
*/10	Planeringsarbeten söder om Östra Trädgårdsgatan, Strömstads stad ..................................................	60 000	15 000
	Ytterligare kostnader för skjuthaneanläggning m. m. för Krok-strands skytteförening, Skee s:n, Göteborgs och Bohus län (7, 1944)..............................................	7 974	5 183
	Omläggning av befintlig vattenledning, nyanläggning av avlopps-ledning samt anläggning av väg inom område i öd, Gudmun drå s:n, Västernorrlands län................................	30 400	18 240
	Ytterligare kostnader för anläggning av enskild väg från allmänna vägen Hornökrången—Östanö till Grönsvik, Nora s:n, Väster-norrlands län (3/j 1942, 18/j 1945)........................	2 695	1 348
24/ / 10	Omläggning av mur och uppförande av stigluckor vid Svenneby gamla kyrkogård, Svenneby s:n, Göteborgs och Bohus län ...	9 000	5 400
	Avloppslednings- och dikesreningsarbeten i Adolfsberg, Örebro stad ..................................................	12 600	2 520
2"/io	Ytterligare arbeten i samband med iordningställande av område för barnhem vid Skå-Edeby å Svartsjölandet, Stockholms stad (12/i 1946)........................................	113 000	22 600
	Ytterligare arbeten i samband med gatu- och ledningsarbeten för stadsdelen övre Egersberg, Uddevalla stad ("‘In 1945) ...	11 500	3 450
	Vatten- och avloppsledningar till kvarteren 20, 30 och 31 m. fl. inom Gällivare m:e, Norrbottens län......................	60 000	36 000
*/ll	Anläggande av Lärkstigen samt nedläggning av vatten- och av, loppsledningar i densamma, Kalix m:e, Norrbottens län ....	23 600	16 520
7.1	Rensning av diken väster om Krematoriet, Örebro stad.......	4 400	880
7n	Ytterligare kostnader och ytterligare arbeten i samband med brandbrunn invid Almby folkskolor, Örebro stad (ä/4 1946) ..	3 778	1 889
»In	Anläggning av väg från allmänna vägen vid Hamburgöns skola till Rösholmen å Hamburgerön, Kville s:n, Göteborgs och Bo-hus län...............................................	73 200	43 920

107

Dag för beslut	Arbetsföretag	Total- kostnader kronor	Stats- bidrag kronor
16 1 111	Ytterligare arbeten och ytterligare kostnader för iordningstäl-lande av del av Södermalmsgatan m. m., Mölndals stad (21/a 1944) .................................................	10 465	3 140
	Ytterligare arbeten och ytterligare kostnader för vatten- och av-loppsledningar i Björkliden samt avloppsledning i Dalgången, Mölndals stad (21/i 1944)................................	9 804	2 941
	Utloppsledning genom Heffners industriområde, Sköns s:n, Väs-ternorrlands län........................................	50 000	30 000
"In	Utläggning av Boråsvägen å delen mellan gamla Almedalsvägen och serpentinkurvan (sekt. 0/415—1/080), Göteborgs stad ....	143 000	121 550
	Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningar till kvar-teren Gropen och Flärken, Nylands m:e, Västernorrlands län (26/4 1944)..............................................	1 150	*
	Ytterligare kostnader för utvidgning av vatten- och avloppsled-ningar i Lästa by, Ytterlännäs s:n, Västernorrlands län (“/« 1944) ...............................................	26 225	*
4/12	Vatten- och avloppsledningar för fabriksbyggnad i Brodalen, Bro s:n, Göteborgs och Bohus län .......................	35 000	ej fast-
	Vatten- och avloppsledningar i Tungatan, Sundsvalls stad.....	26 000	ställt 5 200
10/ In	Grun dläggningsarbeten för fyra provisoriska bostadshus i kvar-teret Siktet vid Ringvägen å Södermalm, Stockholms stad. ..	32 000	6 000
13/ In	Ytterligare kostnader för anläggning av Vattugatan inom den till Slättåkra s:n hörande delen av Oskarströms m:e, Hallands län (28/„ 1945)....................................	1 910	1 146
	Ytterligare kostnader för anläggning av Silvergatan inom den till Slättåkra s:n hörande delen av Oskarströms m:e, Hallands län (17/lt 1945).............................................	1 225	735
	Ytterligare kostnader för anläggning av Anneslättsgatan inom den till Slättåkra s:n hörande delen av Oskarströms m:e, Hal-lands län (l0/ii 1945).................................	2 177	1 306
	Ytterligare kostnader för restaurering av Bjärtrå kyrka m. m. samt för omläggning av terrassmuren omkring kyrkogården m. m., Bjärtrå s:n, Västernorrlands län (3/ä, 21/4, !/„ 1944)____	3 255	2 441
	Ytterligare kostnader för uppförande av verkstadslokal för lagg-kärlstillverkning, Bjärtrå s:n, Västernorrlands län (21/7 1944)	9 771	7 328
\| ‘?/l2	Lednings- och gatuarbeten å industriområde å Aspholmen, Öre-bro stad............................................	129 600	25 920
	Avskärande samlingsledning, bräddavloppsbrunnar och pump-stationer för avloppsvatten från Björkskatan och Östermalm, l.ulcå stad.....................................	300 000	60 000 !
	Anläggning av tryckledning från kloakpumpstation i kommunal-hemskvarteret till avloppsledning i Kungsgatan samt omlägg-ning av del av avloppsledning i Kungsgatan, Luleå stad.....	75 000	15 000
J l8/l2	Ytterligare arbeten i samband med terrasserings- och avloppsar-beten i Svedmyra, Stockholms stad (10/11 1945)............	41 000	8 200 i
i J7/l2	Förbindelseledningar för vatten i Skytte-, Brytare- och Laestadii-gatorna, Kiruna m:e, Norrbottens län ....................	32 680	6 536
	Summa	5 248 234	2 789 570

Rihang till riksdagen)! protokoll 1947. 1 samt. Nr 286.

108

Bilaga 7.

Förteckning örer år 1946 avslutade statskominunala beredskapsarbeten.

Dag för beslut	Arbetsföretag	Total- kostnader kronor	Därav stats-bidrag av arbetslös-hetsmedel1 kronor	Antal utförda dags- verken
i 1939 10/ 111	Väg från allmänna vägen Valla—Följa—Sunnersta vid Sunnersta över Stöndarbrännan till allmänna vägen Grillom—Offer—Solum vid Offer, del I mellan km 1/300 och km 1/883 samt delarna II och III, Boteå s:n, Västernorrlands län.......................	41 588	12 750	2 712 !
1941 4/«	Museibyggnad, Norrköpings stad.................	»564 149	100 000	2 7 832
	Avloppsledningar och avloppspumpstation, Slite kö-ping, Gotlands län............................	178 888	23 000	6 670
2‘/ii	Enskild väg från allmänna vägen Bollstabruk—Forsed genom Bursjö till enskilda vägen Angsta—Högsta, Ytterlännäs s:n, Västernorrlands län............	75 527	33 380	2 953
	Vatten- och avloppsledningar i Fabriksgatan, Öster-sunds stad ...................................	8 511	2 553	347
1942 V»	Anläggning av enskild väg från allmänna vägen Hornö-krången—Östanö till Grönsvik, Nora s:n, Väster-norrlands län.................................	61 895	30 948	2 901
V.	Förlängning av utloppet närmast norr om Oskarsbron, Östersunds stad..............................	11 714	3 159	369
la/«	Kaj och brygga m. m. vid Ryahamnen, Göteborgs stad	952 191	285 600	16 174
1943 7i.	Utvidgning av Kville kyrkogård, Kville s:n, Göteborgs och Bohus län...............................	94 326	66 028	3 997
	Vatten- och avloppsledningar inom Övre Vivstavarv i Vivsta-Näs m:e, Västernorrlands län............	103 390	67 204	3 351
15/ / 12	Enskild väg från vägen Malbäcken—Gersholmen förbi Rossö ångsåg till allmänna vägen från Nylands m:e, Ytterlännäs s:n, Västernorrlands län............	43 094	10 250	1 796
1944 s0/i	Återstående sprängning vid Fåfängan (Masthamnen öster om tunnelmynningen), Stockholms stad ....	326 422	65 284	5 537
Va !	Huvudavloppsledning till Adolfsberg och Ånsta på delen Ekäng—Bondsättersvägen, Örebro stad ...	77 634	14 400	2 554
V.	Reningsverk och rörledningar för avloppsvatten vid Saltsjö—-Duvnäs, Nacka s:n, Stockholms län ....	111 250	15 800	2 600
Va	Omläggning av östra infartsvägen, delen km 0/200— 2/235, Strömstads stad........................	545 571	464 265	15 005
10/3	Vatten- och avloppsledningar i Moreliusgatan m. fl. gator i Skönsbergs m:e, Västernorrlands län.....	85 008	51 005	2 980
*7.	Avloppsledning i del av Brunnshusgatan, Härnösands stad.........................................	6 240	1 872	265

1 Se not 1 till bilaga 6. — 2 Avse endast byggnadsentreprenaden.

109

'' Dag för beslut	Arbetsföretag	Total- kostnader kronor	Därav stats-bidrag av arbetslös-hetsmedel kronor	Antal utförda dags- verken
7.	Iordningställande av körvägar mellan Virginsgatan och Apslätten samt Stora Torp och Stora Delsjön, Göteborgs stad...............................	59 796	11 959	2 401
	Iordningställande av bilväg från vattenverket vid Delsjön till den s. k. skidteknikbacken vid Delsjön, Göteborgs stad...............................	13 627	2 725	497
	Iordningställande av badplats inom Delsjökomplexet, Göteborgs stad...............................	9 991	1 998	379
	Vändslinga för omnibussar vid samt gång- och cykel-väg inom Lillebybadet, Göteborgs stad.........	80 302	16 060	3 066
V.	Planeringsarbeten å Sköns och Byns kyrkogårdar, Sköns s:n, Västernorrlands län.................	86 796	50 220	3 100
	Anläggning av gata, Bureå m:e, Västerbottens län . .	19 231	*	1 556
“/•	Anläggning av Noragatan m. fl. gator samt vatten- och avloppsledningar i dessa gator och i Bygatan och Hagavägen, Skönsbergs m:e, Västernorrlands län	128 185	63 000	3 500
	Vatten och avloppsledningar i Storgatan m. fl. gator, Skönsbergs m:e, Västernorrlands län............	62 653	31 380	2 100
10/i2	Komplettering av vattenledningsnät m. fl. arbeten, Skönsmons m:e, Västernorrlands län............	83 603	46 800	1 720
1945 V.	Vatten- och avloppsledningar i Valhallavägen jämte högreservoar, Bengtsfors köping, Älvsborgs län ...	76 845	23 054	2 458
	Krossning av 1 000 m3 makadam, Långsele s:n, Väster-norrlands län.................................	8 788	3 349	387
	Vatten- och avloppsledningar, Norsjö m:e, Västerbot-tens län .....................................	195 656	90 000	5 612
15/ /*	Vattenledning för Kungl. Hälsinge flygflottilj, Östan-bo, Sandarne och Lervik, Söderhamns stad......	575 084	263 725	12 494
17/3	Ridvägar och galoppbana inom Delsjökomplexet, Gö-teborgs stad..................................	104 688	20 760	4 772
	Omläggning och förbättring av enskilda vägen Inge-röd—Svensvik, Bro s:n, Göteborgs och Bohus län	25 240	12 620	1 183
‘V*	Terrassering och planering av Glasbruksgatan, Väster-viks stad....................................	4 715	*	351
24 / *	Exploateringsarbeten i Södra Hammarby, Stockholms stad.........................................	2 471 474	*	45 155
6/»	Vissa arbeten inom Koskullskulle gruvsamhälle, Gälli-vare s:n, Norrbottens län......................	113 710	30 710	4 380
*7.	Muddringsarbeten, badbryggor m. m. vid Långviks-badet, Kalmar stad...........................	35 950	6 295	1 359
	Gata nr 1 inom Väjerns m:e, Göteborgs och Bohus län...........................................	16 119	10 400	823
lf’/10	Förbättring och utvidgning av skjutbana, Söder-hamns stad ..................................	15 952	3 600	668
7it	Vatten- och avloppsledningar för Stora Myren, Ström-stads stad ...................................	180 960	41 100	3 745

Ilo

Dag för beslut	Arbetsföretag	Total- kostnader kronor	Därav stats-bidrag av arbetslös-hets medel kronor	Antal utförda dags- verken
10/n	Anläggning av Anneslättsgatan inom den till Slätt-åkra s:n hörande delen av Oskarströms m:e, Hal-lands län.....................................	12 377	7 426	497
®/l2	Vatten- och avloppsledningar vid kvarteret Nötskri-kan inom Torpaområdet, Jönköpings stad.......	42 045	8 409	1 413
	Vatten- och avloppsledningar i Kiruna m:e, Norrbot-tens län .....................................	201 964	34 000	5 442
11/ /1 2	Iordningställande av underbacke i Sörby samt av j am-ning av område invid samma skidbacke till slalom-backe, Örebro stad...........................	9 996	1 760	472
2,/i*	Framdragande av väg genom och nedläggande av vat-ten- och avloppsledningar i Hantverkareparken, Sundsvalls stad...............................	8 340	1 600	285
	Avloppsledning i Håkanstå, Sundsvalls stad.......	11 321	2 264	358
	Vatten- och avloppsledningar i Fiskja by, Gudmundrå sm, Västernorrlands län.......................	2 104	*	112
1946 5/i	Omläggning av allmänna vägen Fjärdvik—Lockne— Köja på en sträcka av 210 meter, Bjärtrå s:n, Väs-ternorrlands län..............................	10 783	5 362	436
22/x	Avloppsledning i Klostergatan inom Sunnanå inre, Västerbottens län.............................	9 566	3 600	300
25/i	Utfyllnads- och planeringsarbeten för brädgård och upplagsplats för ett planerat sågverk å Blomsholm, Skee sm, Göteborgs och Bohus län..............	28 310	15 571	525
*°/i	Avloppsledning vid den s. k. pråmkanalen i Kramfors Gudmundrå sm, Västernorrlands län............	9 248	*	360
	Breddning av vägen lasarettet—Krutviken, Karls-krona stad...................................	68 092	12 800	2 098
	Vatten- och avloppsledningar i Björkliden, Hagfors m:e, Värmlands län...........................	50 775	8 000	1 960
16/2	Vatten- och avloppsledningar, Härnösands stad ....	21 910	3 913	827
	Undervattensledning mellan Strömnäs och Svanön, Gudmundrå sm, Västernorrlands län............	14 340	8 160	121
20/2	Stenkrossning i Virshult, Enslövs sm, Hallands län	2 327	698	125
22/s	Dränering och förbättring av område vid S:t Eriks kyrka söder om Medborgarplatsen, Stockholms stad	15 254	2 800	422
2,/3	Utjämning av stentipp vid Sidsjöbäcken m. m., Sunds-valls stad....................................	9 760	1 820	392
5/«	Brandbrunn invid Almby folkskolor, Örebro stad . . .	10 778	5 389	368
au	Vatten- och avloppsledningar inom industriområde väster om Hagaby, Örebro stad................	26 234	5 247	860
V 8	Väganläggning inom Brastads stationssamhälle, Bra-stads sm, Göteborgs och Bohus län.............	12 700	8 255	246
	Summa	i 8 234 987	2 114 327	197 368

Dag för beslut	Arbetsföretag	Total- kostnader kronor	Därav stats-bidrag av arbetslös-hetsmedel kronor	Antal utförda dags- verken
1946 5/1 I	Tilläggsanslag till förut redovisade företag. Ytterligare statsbidrag för lekplan vid östra folkskolan, Hudiksvalls stad (*7, 1944)....................		1 676
	Ytterligare statsbidrag för avloppsledning i Yttre Urs-viken, Skelleftestrands m:e, Västerbottens län Cuf. 1944)....................................... .		2 505
	Ytterligare statsbidrag för planering av Vita Bandets barnkolonitomt i Sandudden, Överkalix s:n, Norr-bottens län (74 1945).........................		2 224	_
25/i	Ytterligare statsbidrag för enskild väg från vägen Kallstorp—Berg vid Branneby till allmänna vägen Fjällbacka—Dingle vid Humlekärr, Kville s:n, Gö-teborgs och Bohus län (29/2 1944)..............		3 000
	Ytterligare statsbidrag för reparationsarbeten å skol-byggnader i Bovallen, Forsnäs, Gullträsk, Laka-träsk, Mellanån, Sandträsk, Spikberg och Åkerby, Edefors s:n, Norrbottens län (*•/, 1938)..........		66 549
l7*	Ytterligare statsbidrag och tidigare ej redovisade kostnader för andra etappen av en vatten- och av-loppsledningsanläggning, Bjärtrå s:n, Västernorr-lands län (9/12 1938)..........................	7 021	25 415
7 3	Ytterligare statsbidrag för kyllagerhus och hamnför-valtningsbyggnad, Trelleborgs stad (u/s 1941) ....	—	97 649	—
''7«	Ytterligare statsbidrag för vissa arbeten med gång-och cykelbanor å trafikleden Gamlestadstorg—Kvi-berg—Utabynäs—Partille gräns mellan Kortedals-gatan och Utbys västra gräns, Göteborgs stad (*/i« 1943) ........................................		17 157
75	Ytterligare statsbidrag och tidigare ej redovisade kost-nader för anläggningar för bevattning med avslam-mat kloakvatten från reningsverket i Källby, Lunds stad (75 1941)...............................	10 416	54 236
26/6	Ytterligare statsbidrag och tidigare ej redovisade kost-nader för anläggning av Esperedsvägen, Oskar-ströms m:e, Hallands län (3/10 1944)............	212	97	_
	Ytterligare statsbidrag och tidigare ej redovisade kost-nader för iordningställande av Mossegatan, Oskar-ströms m:e, Hallands län (29/i 1945)............	357	143
•v»	Ytterligare statsbidrag för nytt sjömanshem, Göte-borgs stad (Vio 1941)......................... Ytterligare statsbidrag för anläggning av enskild väg allmänna vägen Lugnvik—Bjärtrå kyrka till Jonas Jonssons torp i Lugnvik, Bjärtrå s:n, Västernorr-lands län (25/9 1944).......................... Ytterligare statsbidrag för utförande av 300 meters-bana vid Råcksta skjutbana, Stockholms stad (27/4 1942) ........................................		33 508 no 2 913
27»	Ytterligare statsbidrag för branddammar för luftskyd-det, Jönköpings stad (27n 1944)...............		922	—
	Ytterligare statsbidrag för avloppskulvert i Junebäcks dalgång genom kvarteret Nyckeln, Jönköpings stad (“/i 1945) ....................................		1 667	_

112

Dag för beslut	Arbetsföretag	Total- kostnader kronor	Därav stats-bidrag av arbetslös-hetsmedel kronor	Antal utförda dags- verken
9 1 1 10	Ytterligare statsbidrag för skjutbaneanläggning m. m. för Krokstrands skytteförening, Skee s:n, Göteborgs och Bohus län (*/, 1944)......................		5 183
16 1 111	Ytterligare statsbidrag och tidigare ej redovisade kost-nader för iordningställande av del av Södermalms-gatan m. m., Mölndals stad (!1/t 1944).........	489	3 140
	Ytterligare statsbidrag och tidigare ej redovisade kost-nader för vatten- och avloppsledningar i Björkliden samt avloppsledning i Dalgången, Mölndals stad (“/« 1944)....................................	233	2 941	__
13/ / 12	Ytterligare statsbidrag och tidigare ej redovisade kost-nader för anläggning av Vattugatan inom den till Slättåkra s:n hörande delen av Oskarströms inre, Hallands län (“/• 1945).......................	183	1 146
	Ytterligare statsbidrag och tidigare ej redovisade kost-nader för anläggning av Silvergatan inom den till Slättåkra s:n hörande delen av Oskarströms m:e, Hallands län (l,/io 1945).......................	193	735	-
	Ytterligare statsbidrag för anläggande av väg samt vatten- och avloppsledningar vid Skee station, Skee s:n, Göteborgs och Bohus län (21/u 1941).........		6 674
	Ytterligare statsbidrag för restaurering av Bjärtrå kyrka m. m. samt för omläggning av terrassmuren omkring kyrkogården, Bjärtrå s:n, Västernorrlands län (s/i 1944).................................		2 441
	Ytterligare statsbidrag för uppförande av verkstads-lokal för laggkärlstillverkning, Bjärtrå s:n, Väster-norrlands län (“/, 1944).......................		7 328	_
	Summa	8 254 121	2 453 686	197 368

Bilaga S.

Kostnader för under år 1946 beviljade statliga och statskommunala beredskapsarbeten fördelade länsvis.

Län/år	Statliga beredskapsarbeten	Statskommunala beredskapsarbeten	Summa
i kommissionens regi	i annan myndighets regi
Total- kostnader	därav statsbidrag	Total- kostnader	därav statsbidrag	Total- kostnader	därav statsbidrag	Total- kostnader	därav statsbidrag
Stockholms stad................	_	_	_		453564	89 913	453564	89 913
Stockholms.....................	1758 887	1 692 228	—	—	—	—	1758887	1 692 228
Uppsala.......................	84 000	84 000	—	—		—	84 000	84 000
Södermanlands.................	865 525	865 525	—	—		• -	865 525	865 525
Östergötlands..................	1 189 400	1 189 400	—	—	—	—	1 189 400	1189 400
Jönköpings.....................	—	—	—	—	34 977	7 549	34 977	7 549
Kronobergs....................	2 850	2 850	—	—	—	—	2 850	2 850
Kalmar........................	71600	71600	—	—	43 200	8 640	114 800	80 240
Gotlands.......................	—	—	—	—	—	—	—	—
Blekinge.......................	129 900	129 900	—	—	64 000	12 800	193900	142 700
Kristianstads...................	26 050	26 050	—	—	—	—	26 050	26 050
Malmö stad....................	_	_	—	—	—	—	—	_
Malmöhus i övrigt..............	—	—	—	—	342 260	159 885	342 260	159 885
Hallands.......................	—	—	—	—	8 906	4 325	8 906	4 325
Göteborgs stad.................	—	—	—	—	242 054	181 035	242 054	181 035
Göteborgs och Bohus i övrigt ....	129 000	129 000	1 770 100	1 759 225	366 942	176 043	2 266 042	2 064 268
Älvsborgs ......................	457 820	457 820	—	—	—	—	457 820	457 820
Skaraborgs.....................	500 000	500 000	—	—	—	—	500 000	500000
Värmlands.....................	—	—	29 200	8 760	173000	46 950	202 200	55 710
Örebro........................	480	480	—	—	189 178	41069	189 658	41549
Västmanlands..................	—	—	—	—	—	—	—	—
Kopparbergs...................	—	—	—	—	—	—	—	—
Gävleborgs.....................	—	—	67 100	67100	454 238	271676	521 338	338 776
Västernorrlands.................	1 955 290	1 729 290	3 331 200	3 201510	1 230 201	792 367	6 516 691	5 723167
Jämtlands.....................	—	—	—	—	—	—	—	—
Västerbottens..................	159 305	153744	—	—	432109	244 325	591 414	398 069
Norrbottens....................	2 340 575	1581 200	1880 600	1381000	1213605	752 993	5 434 780	3715193
Summa 1946	9 670682	8 613 087	7 078200	6417 595	5 248234	2 789 670	21997 116	17 820 252
1945	9 036 335	8 731261	23 314 805	21 399 704	11656 835	3795 894	44 007 975	33926 859
1944	9 598 685	9 424 035	41 738 312	38 396 892	18 020168	8 528 984	69 357 165	56 349 911
1943	186 500	160 800	7 804 600	7 331540	1871473	968 027	9862 573	8 460 367
1942	1585 400	1393710	7 592 900	5 595 710	11 470 006	3422 031	20 648 306	10 411451
1941	14 972 800	13056 075	17 046 751	14 554 995	43 096 749	14 041 608	75 116 300	41652 678

114

Sam 111 an ställ uin g per den 31 december 1916 av statliga

Arbetets art	Slutförda företag	Företag under utförande
Antal	Total- kostnader kronor	Antal	Total- kostnader kronor
Statliga beredskapsarbeten i arbetsmarknads-
kommissionens regi.................	9	5 035 078	92	79 851 300
Vägarbeten.........................	4	3 146 493	75	70541 000
Järnvägs- och spårvägsanläggningar.......	—	—	1	699 000
Flottledsarbeten.....................	1	23 000	4	1 005 600
Flygfältsarbeten.....................	1	1409 689	3	5 075 000
Friluftsgårdsanläggning..................	1	375 070	—	—
Fornvårdsarbeten...................	2	80 826	4	334 000
Vatten- och avloppsledningsarbeten........	—	—	3	1502 700
Farlcdsarbeten......................	—	—	1	454 000
Brobyggnadsarbeten.....................	—	—	1	240 000
Statliga beredskapsarbeten i annan myndighets
regi.............................	22	11 444 227	139	100 477 503
Vägarbeten..............................	8	2 474 175	74	56 527 555
Järnvägs- och spårvägsanläggningar......	—	—	3	1 282 000
Vatten- och avloppsledningsarbeten.......	11	3959 391	48	29 886 400
Hamnarbeten...........................	2	1 677 000	9	2 787 200
Flygfältsarbeten.........................	—	—	3	8 910 748
Broar..................................	1	3 333 661	1	982 800
Andra arbeten..........................	—	—	1	100 800
Statskommunala beredskapsarbeten...........	60	8 254 121	143	28 698 659
Väg- och gatuarbeten (med tillhörande led-
ningsarbeten) .........................	21	3 813596	55	8 591 403
Hamnarbeten...........................	1	952 191	7	3192 600
Järnvägs- och spårvägsanläggningar......	—	—	3	4 830 000
Vatten- och avloppsledningsarbeten.......	24	2154 197	47	5 730 523
Flygfältsarbeten.........................	—	—	3	2 800500
Bad- och idrottsanläggningar.............	4	71889	6	1 674 000
Teater-, musei- och konserthusbyggnader ..	1	564 149	—	—
Andra byggnadsarbeten..................	—	—	6	468 450
Brandbrunnar och branddammar.........	1	10 778	4	113 050
Andra arbeten..........................	8	687 321	12	1 298133
Summa	91	24 733 426	374	209 027 462

115

Bilaga 9.

och statskominunala beredskapsarbeten under 1946.

Beslutade men ej påbörjade företag	Samtliga företag	Av summa totalkostnader belöpa å
Antal	Total- kostnader kronor	Antal	Total- kostnader kronor	därav stats-bidrag av arbetslöshets-medel kronor	arbets- löner kronor	övriga kostnader kronor
7	3 727 000	108	88 613 378	85 258 379	53 393 918	35 219 460
6	3 205 000	85	76 892 493	74 977 638	46 309 866	30 582 627
_	—	1	699 000	524 350	419 000	280 000
_	_	5	1 028 600	802 425	670 000	358 600
_	_	4	6 484 689	6 484 689	3928 350	2 556 339
_	_	1	375 070	259 301	113876	261194
_	—	6	414 826	414 826	319 826	95 000
1	522 000	4	2 024 700	1197 150	1 217 000	807 700
_	_	1	454 000	454 000	272 000	182 000
	—	1	240 000	144 000	144 000	96 000
12	4 018 200	173	115 939 930	98 076 071	62 448 435	53 491 495
n	3 945 200	93	62 946 930	61763 109	37 581435	25 365 495
	_	3	1 282 000	887 600	604 050	677 950
i	73 000	60	33 918 791	25 545 912	16 089 082	17 829 709
	_	11	4 464 200	3842130	2 069 616	2 394584
	_	3	8 910 748	4 461 000	4 980 000	3930 748
	_	2	4 316 461	1 566 800	1 064 752	3251 709
—	—	i	100 800	9 520	59 500	41300
22	2 077 105	225	39 029 885	16 003 026	19 039 798	19 990 087
13	337 900	89	12 742 899	5 693764	6 729 284	6 013615
	_	8	4144 791	1493 320	1681 313	2 463478
1	263000	4	5 093 000	685 200	2 374 500	2 718 500
5	368 680	76	8 253400	3614 917	4 317 056	3 936 344
	_	3	2 800 500	2 249 500	1 287 750	1 512 750
	_	10	1 745 889	346 369	764 795	981 094
	__	1	564 149	100 000	154 974	409175 i
2	1 057 525	8	1525 975	674 930	550 394	975 581
1 —	_	5	123 828	35 599	74 433	49 395 \|
1	50 000	21	2 035 454	1 109 427	1 105 299	930155
41	9 822 305	506	248583193	199 837 476	134 882151	108 701042

116

Bilaga 10.

Utbetalade statsbidrag till hjälpverksamheten för arbetslösa under
tiden */1 1945—3% 1946.1 Kronor.

Län	Bered- skaps- arbeten	Stats- kommu- nala reserv- arbeten	Arkiv- arbeten och musiker- hjälp	Kontant- under- stöd	Utbild- nings- hjälp	Administra-tionsbidrag till arbets-löshets-nämnder	Summa
Stockholms stad....	2 663 279	35154	3 871588	191525	4 569	37 475	6 803590
Stockholms.........	3 475 502	_	233 623	11694	_	603	3 721 422
Uppsala............	308 660	7 042	757 129	1125	5 315	7 394	1 086 665
Södermanlands......	526 140	—	28 843	1068	—	146	556 197
Östergötlands.......	668 711	—	44 661	21182	—	890	735 444
Jönköpings.........	524 445	—	24 404	6 497	—	249	555 595
Kronobergs.........	294 869	—	20 451	1958	_	_	317 278
Kalmar............	132 245	34 073	12 646	7 911	—	530	187 405
Gotlands...........	7 425	—	—	4 664	—	96	12185
Blekinge...........	982 949	373	7 622	1128	—	166	992 238
Kristianstads.......	258 397		10 370	533	—	—	269 300
Malmö stad........	634 742	_	_	18 976	_	_	653 718
Malmöhus i övrigt. .	130 007	502	309 774	12 389	—	2 600	455 272
Hallands...........	67 494	265	15197	5 392	_	268	88 616
Göteborgs stad.....	1 174 434	—	505 097	131 422	—	_	1810 953
Göteborgs o. Bohus i övrigt............	293 609	56 327	1100	28 206	982	15 554	395 778
Älvsborgs..........	636 156	—	35 630	6 642	_	193	678 621
Skaraborgs.........	5109	—	7 665	4 502	—	47	17 323
Värmlands.........	218 340	19180	72 462	13 917	—	685	324 584
Örebro.............	194103	7 215	44 719	6 864	—	297	253 198
Västmanlands.......	40 000	—	43 880	—	—	—	83880
Kopparbergs........	595	—	10 882	2 888	_	35	14 400
Gävleborgs.........	361 963	13150	17 407	16 245	—	1897	410 662
Västernorrlands.....	3982 130	6 849	34 374	46 228	_	24 542	4 094123
Jämtlands..........	—	—	12 928	2 228	—	_	15 156
Västerbottens.......	457 271	6 623	14 635	6 506	—	562	485 597
Norrbottens........	1 046 087	—	12186	11004	—	4 740	1 074 017 \|
Hela riket	19 084 662	186 753	6149 273	562 694	10 866	98 969	26 093 217\|

1 Utöver i tabellen redovisade belopp har jämlikt kung], brev den “/, 1942 väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
medgivits dragningsrätt å anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering
m. m. för statliga beredskapsarbeten med kr 16 000 000 samt för steninköp kr 2 775 000,
summa kr 18 775 000. Uppdragsgivare för arbeten i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi
har av kommissionen debiterats med kr 3 646 500.

117

Bilaga 11.

Utbetalade statsbidrag till hjälpverksamheten för arbetslösa under
tiden x/i—S1/i2 1916.1 Kronor.

Län	Bered- skaps- arbeten	Stats- kommu- nala reserv- arbeten	Arkiv- arbeten och musiker- hjälp	Kontant- under- stöd	Utbild- nings- hjälp	Administra-tionsbidrag till arbets-löshets-nämnder	Summa
Stockholms stad....	819 265	31 269	3 085 392	195 067	22 901	37 836	4191730
Stockholms.........	2 789 668	_	187 109	10 076	10 268	603	2 997 724
Uppsala............	284 701	4161	639 944	213	—	1981	931 000
Södermanlands......	458 472		36130	290	—	146	495 038
Östergötlands.......	12 556	—	34 839	17 237	—	890	65 522
Jönköpings.........	388 214	—	19518	5 602	—	249	413583
Kronobergs.........	187 290	—	16 827	2 235	—	—	206 352
Kalmar............	147 240	34 073	11393	4 922	—	440	198 068
Gotlands...........	7 811	—	—	3166	—	96	11073
Blekinge...........	903942	373	7 460	768	—	166	912 709
Kristianstads.......	125 988	—	14 367	901	—	—	141 256
Malmö stad........	244 398	_	—	—	—	—	244 398
Malmöhus i övrigt. .	104 742	502	299 082	27 088	2158	2 600	436 172
Hallands...........	58 978	265	11716	1404	—	268	72 631
Göteborgs stad.....	1 314 886	6 648	432 949	94 024	1423	1060	1850 990
Göteborgs o. Bohus i övrigt............	115 425	55 124	—	—	982	14 082	185 613
Älvsborgs..........	413 548	—	24411	2 265	—	193	440 417
Skaraborgs.........	2 517	—	7 489	1230	—	25	11261
Värmlands.........	178 812	14 859	68 649	8 682	—	685	271687
Örebro.............	266 379	13935	37 873	4 491	—	297	322 975
Västmanlands.......	63129	—	30 558	—	—	—	93687
Kopparbergs........	60445	—	9 014	3 398		35	72 892
Gävleborgs.........	287 544	13150	16 649	12 073	—	912	330328
Västernorrlands.....	3 283258	6 438	30 337	33 909	—	24 542	3 378484
Jämtlands..........	2 487	—	13 322	2 608	—	—	18 417
Västerbottens.......	337 487	6 662	11754	2198	—■	562	358 663
Norrbottens........	1 410 067	—	9 684	10 552	—	4 290	1 434 693
Hela riket	14 269 24»	187 459	5 056466	444 399	37 732	91958	20 087 263

1 Utöver i tabellen redovisade belopp har jämlikt kungl. brev den **/, 1942 väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
medgivits dragningsrätt å anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering
m. m. för statliga beredskapsarbeten med kr 11 000 000, för steninköp med kr 2 610 000.
summa kr 13 610 000. Uppdragsgivare för arbeten i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi
har av kommissionen debiterats med kr 2 031 762.

Bilaga 12.

Kostnader för arbetsförmedling, överflyttning av arbetskraft in. in. under tiden % 1945—8% 1940. Kronor.

Län	Läns- arbets- nämnder med arbetsför- medlings- anstalter	Rese- bidrag till arbets- sökande	Särskilda förmåner vid arbeten i öppna marknaden	Jord- bruks- iäger	Kost-nader för arbets-block-organisa-tionen	Kost-nader för revisorer för familje- bidrags- nämnder	Arvoden och ex-penser till byggnads-kontrol-lanter	Diverse kost- nader1
Familje-tillägg, om-skolnings-bidrag och hyresbidrag	Premier för skogs-arbete	Andra förmåner
Stockholms stad.............	1813 966	19 371	194 424		17 438	466		3 900	21195	11 638
Stockholms..................	690 038	36 473	546 379	370 688	294 239	51693	3 464	22 748	18 729	13 664
Uppsala.....................	319 773	6 957	145 018	277 929	118 886	14 759	2 848	10145	7 546	8 860
Södermanlands...............	485 770	47 534	312 224	428 689	199 656	11799	2 762	11965	7 934	10 642
Östergötlands................	894 397	35 010	230 837	672 533	142 905	45 185	17 167	16 696	35 735	19 457
Jönköpings..................	473 257	27 181	237 894	592 235	137 989	24 075	2133	17 926	8182	10 697 i
Kronobergs..................	366 667	22 789	257 575	644 025	135 432	54 908	2 530	13 100	9127	8 695
Kalmar....................	439 672	16 056	312 320	1 100 269	140 323	46 249	11459	16 951	15 074	14 939
Gotlands....................	105 940	9 543	26 019	28 630	17 490	10 864	5 538	6 483		8 465
Blekinge....................	300 777	24 542	316 136	152 354	53 981	24 872	3 014	9 545	7 865	9 398
Kristianstads................	443 733	17 968	146 373	190 010	70 579	55 396	1150	14 351	7 850	19 936
Malmöhus..................	1011112	77 294	104 368	82 562	119 200	76 318	794	37 549	8 688	14 987
Hallands....................	266 919	2 615	193 744	253027	65 460	28 777	10 275	11209	9690	17 718
Göteborgs o. Bohus..........	1 080192	16 736	603 048	141495	82 272	9 078	6 485	19 837	16 649	18 362
Älvsborgs ...................	518 182	8 051	562 036	910 090	200 547	6 685	825	30 316	10163	9 051
Skaraborgs..................	309 016	4 214	141605	263 974	78588	10 583	8 694	16 940	8 212	9 718
Värmlands .................	549 333	7 302	1110 010	2 219 091	777 460	16 596	3849	20 031	7 019	11502
Örebro......................	598132	20522	404 378	1 006 826	297 049	39 555	9 086	9 604	12 344	36 263
Västmanlands................	392 019	14 612	156 976	612 144	99 590	11811	592	14 335	10 811	9 360
Kopparbergs.................	543 885	30102	748163	3 897 597	438 795	5 356	5 064	14 253	9161	13535
Gävleborgs..................	629 199	31 277	816 317	2 724141	377 684	11169	242	28 344	10 496	14 728
Västern orrlands..............	821 781	32 224	1 390 802	2 870 836	457 076	12 542	2 619	16 293	11594	26 980
Jämtlands...................	448 689	13477	338 550	3180 239	250 386	3 961	3 980	8 978	11666	10 568
Västerbottens................	366 256	55 383	203736	4 051 040	90 794	6 511	5115	10 254	10 371	12 753
Norrbottens.................	528 708	36162	621753	2 604 542	160 316	17 194	2 766	17 413	9 337	15 421
Hela riket	14 397 413	613 395	10120 685	29 274 966	4 824135	596 402	112 451	399166	285438	357 337

Häri ingå ~ kostnader för administration för värnpliktslånenämnder med kr 28 143, revisorer för arbetsiöshetsnämnder med kr 7 666,
kostnader för länsarbetsnämndernas förråd med kr 139 341 samt kostnader för vissa undersökningar i fråga om sysselsättningen på handelns
•,''^åde med kr 57 040. Kostnader för anskaffning av kojor och koj inventarier, som icke medtagits i tabellen, ha uppgått till kr 2 451 014.
Försäljningar och hyresinkomster ha bokförts till kr 2 501 557, varför slutsumman utvisar eu nettoinkomst av kr 50 543. Ersättningar för
till flyktingar utlämnad personlig utrustning har under budgetåret uppgått till kr 285 353, vilket icke gottskrivits i ovanstående tablå.

Bilaga 13.

Kostnader för arbetsförmedling, överflyttning av arbetskraft in. in. under tiden »/i—3,/i2 1946. Kronor.

	Läns- arbets-	Rese- bidrag till arbets- sökande	Särskilda förmåner vid arbeten i öppna marknaden	Jord- bruks- läger	Kost-nader för	Kost-nader för revisorer för familj e-bidrags-nämnder	Arvoden och ex-	Diverse kost- nader1
Län	nämnder med arbetsför- medlings- anstalter	Familje-tillägg, om-skolnings-bidrag och hyresbidrag	Premier för skogs-arbete	Andra förmåner	arbets- block- organisa- tionen	penser till byggnads-kontrol-lanter
Stockholms stad............. Stockholms..................	1913605 638 542 311 033	13 321 24147 2 634	76146 282702 78 980	112 140 718 99168	18142 106 106 58 767	68 70 174 10 879	229 586 1 808	600 15 570 4504	33 540 28 811 11304	11676 12 563 6 341 7 897 8 858
	478 744	16 645	155 456	213507	112 942	15 402	607	7 827	8 862
	855 069	14 593	81 210	260 943	62 358	27 691	5 888	13 566	37 382
	461 698	19 748	104 644	232 022	61 321	27 789	835	16 375	10 769	9 289
	358 986	19 270	143065	167 918	77 744	16 666	1536	7 469	10 723	7 846 9 924
	427 396	6 807	164 923	454 206	51 676	46 847	10 782	8 985	16 606
	108 422	2 238	14 621	4 844	6 050	13 078	2145	5 458	—	8 232
	308 888	31 450	259 964	59 865	33 668	15 064	2159	10 390	8 946	8 057
	442 080	8 077	113 246	68923	50 090	52 488	96	13 114	17 438	12 922
	1 060 734	89 211	53186	33 492	112 953	60 432	104	25 903	21912	14111 8 520
	276 719	2 906	89 311	65 191	40 693	20 381	4 940	10822	9 291
	1 094 104	10 981	284 228	66 445	31 069	16 462	4 962	16 961	22 458	16 046
	508 945	6 806	313850	352 950	105 522	11198	455	9 212	15 247	8142
	319 188	5 213	76 408	95 077	46 345	19 457	8 672	4 888	11 351	8 459
	542 135	5 196	671821	1 008 315	538526	10 988	3 216	16 365	11528	7 960
	578 132	9 870	202 437	389 359	170 868	42 441	8184	8 428	13521	8 795
	409 021	10 612	76171	224 418	43 834	9 033	295	9 020	13 947	7 843
	507 591	25 103	400 362	2 004 761	219 420	6 460	3 452	12 071	14 111	8 922
	586 128	30 477	400 598	1 324 097	125 629	6 356	—	18 905	23846	8 066
	764 983	20 957	748 897	1 307 089	206 795	9 662	504	15 633	16 785	10 482
	429 740	21 612	172 684	1525 038	101 095	5 637	645	7 580	16 196	9 358
	.380 126	36 063	128 242	1428 930	48 212	5102	1908	8 318	18 288	8 097
	554 373	68 285	423757	1 007 600	106 855	21 351	586	10 416	12 892	9 634
Hela riket	14 316 382	502 222	5 516 909	12 534 988	2 536 680	541106	64 594	278 380	405 754	238 040

7 365,

arbetslöshetsnamnder

revisorer för

för värnpliktslånenämnder med

13 986

Häri ingå kostnader för administration

Försäljningar och hyresinkomster
till flyktingar utlämnad personlig utrustning har under kalenderåret uppgått till kr

1 104 440. vilket icke gott skrivits i ovanstående tablå.

120

Arbetsmarknaden under åren 1937—194(i.

Bilaga 14.

Å r	Jan.	Febr.	Mars	April	Maj 1	Juni	Juli	Aug.	Sept.	Okt.	Nov.	Dec.	] Års-i medel-j tal
	Antal	ansökningar om	arbete på 100 lediga platser	vid den offentliga arbetsförmedlingenJ
1937	265	208	171	161	137	133	142	129	130	162	208	194	187
1938	218	230	182	157	146	153	152	128	132	167	236	231	196
1939	219	230	179	155	126	119	119	106	124	154	193	186	173
1940	165	162	144	132	114	115	137	154	166	187	227	243	182
1941	249	241	208	184	160	154	139	131	130	141	176	195	198
1942	227	202	168	131	no	103	99	97	97	102	114	125	147
1943	137	133	114	109	99	93	89	90	93	109	129	150	131
1944	164	157	139	121	103	96	90	92	95	106	118	129	136
1945	131	132	128	116	106	103	93	89	91	97	102	106	131
1946	117	103	96	84	81	79	80	80	82	86	88	87	116
				Arbetslösheten inom fackförbunden.	Procent.
1937	16-3	14''8	14-5	11-2	8''3	7''7	6''4	6-2	6-8	8-3	111	17''8	10''8
1938	15-6	145	130	10''7	8-4	8-5	7-2	7-2	7-5	90	11-2	17-8	10-9
1939	14-9	13-0	11-7	9-0	6-3	5-6	4-8	50	6-3	8-0	10-4	15-2	9-2
1940	14 1	14-5	It, 8	111	9-5	8-7	90	9vl	9-8	11-0	12''6	16-1	11-8
1941	17-1	16-4	15 1	131	10-6	9-3	7-8	7-5	7-3	8''2	100	13 0	11-8
1942	13''6	12-5	Ilo	8-1	5-9	4-9	4-2	4-0	4-3	4-8	5-9	10-3	7-5
1943	8-6	76	6-4	61	4-4	4-4	3-9	3’6	3-5	4-5	5-8	9-6	5-7
1944	8-5	8-0	7-2	5''5	3-7	3-2	2 9	2-8	2-9	3-S	4-2	7-2	4-9
1945	6''5	62	5-9	4-5	3-8	3-5	3-2	3-1	30	32	3-9	6-7	4-5 1
1946	5-5	5*4	4-0	32	2-2	2-1	2-2	2-1	2-0	2-2	2-8	4-9	3-2

Antal rapporterade hjälpsökande arbetslösa

1937	33 509	31280	27 750	22 247	15 840	11429	9 800	9 577	9 782	12 411	16 169	18 765	18 213
1938	22 022	22 263	20 071	16 935	13 797	11891	10 057	9 993	10 818	13 972	18 853	23 603	16189
1939	29 263	29 020	27 250	24 893	17 610	12 501	9 229	8 709	9 499	12 183	15 583	14 940	17 556
1940	15 552	15 184	14 332	9 872	7 876	6 935	7 902	10361	12 243	16 122	20562	23 469	13 367
1941	30 512	34 900	33 702	30 552	24 856	20 656	16 205	14 989	13 279	12 610	14 781	19 583	22 219
1942	25 259	25119	22 062	15 535	10 060	7 941	6 959	6 649	6 419	6 377	6 671	8 592	12 306
1943	9 992	9 569	8 550	7 206	6 247	5 253	4 571	4 410	4 600	5 434	7 462	11676	7 081
1944	15 845	17 548	17 272	15 660	11797	8 790	7 313	6 790	6 828	7 494	8 674	11044	11255
1945	12 088	12 862	13 521	12 044	10 021	7 924	5 966	5 406	5 409	5 842	6 757	7 296	8 761
1946	8 829	8 564	8118	6 534	4 594	3 487	2 704	2 308	2 430	2 782	3 557	4 084	4 833

Indexlal för antalet sysselsatta arbetare. September 1939=100.

1939	—	—	—	-	—	_	—	—	100	98	97	90	—
1940	90	89	91	88	87	80	82	87	90	91	90	83	—
1941	83	85	84	85	88	91	92	92	92	91	91	85	—
1942	85	85	84	87	90	94	95	96	94	95	94	89
1943	90	90	90	91	93	94	90	90	91	94	93	90	-
1944	90	91	91	90	91	92	92	93	94	96	97	95	—
1945	95	77	77	79	81	83	99	99	99	100	101	95	_
1946	97	97	98	100	101	102	101	101	101	102	102	95

1 Årsmedeltalet avser totala antalet ansökningar om arbete i förhållande till antalet under året
nyanmälda lediga platser.

2 För tiden januari 1938—juni 1940 ha i antalet hjälpsökande medräknats vid statliga och statskommunala
beredskapsarbeten då sysselsatta hänvisade arbetslösa, vilka dock först fr. o. m. juli 1940
voro anmälda som hjälpsökande hos arbetslöshetsnämnderna.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

I. Arbetsmarknaden under dr 1946 ..................................(5) 11

II. Arbetsmarknadskommissionens verksamhet dr 1946 ...................... 11

A. Arbetsförmedlingen.............................................. 11

Arbetsförmedlingens organisation................................ 11

Arbetsförmedlingsverksamheten.................................. 12

B. Särskilda åtgärder för tillgodoseende av vissa näringsgrenars arbetskraftsbehov
........................................................ 28

Jordbruket .................................................. 28

Skogsbruket................................................• 32

Torvhanteringen.............................................. 36

Husligt arbete................................................ 37

Hälso- och sjukvård .......................................... 38

C. Reglering av byggnads- och anläggningsverksamheten................ 38

D. Särskilda åtgärder för utnyttjande av värnpliktig arbetskraft ........ 44

Under krigstillstånd eller förstärkt försvarsberedskap .............. 44

Under värnpliktstjänstgöring jämlikt 27 § värnpliktslagen (freds tjänstgöring)

.............................................. 45

t E. Speciella utredningar, planläggning, registrering m. m............... 46

F. Hjälpverksamheten för arbetslösa.................................. 52

Hjälpsökandeklientelets omfattning och sammansättning............ 52

Arbetslinjen.................................................. 58

Understödslinjen.............................................. 70

Hjälpverksamhetens totala omfattning .......................... 74

Statliga stenbeställningar ...................................... 74

Årskostnadsbidrag ............................................ 77

G. Vämpliktshjälp ................................................ 83

Bilagor.

1. Uppgifter rörande vissa arbetslöshetsförhållanden enligt kommunernas rap porter

till statens arbetsmarknadskommission för den 31 december åren
1945 och 1946 .................................................. 84

2. De hjälpsökande arbetslösas fördelning på yrkesgrupper och län den 31

december 1946 .................................................. 90

3. Förteckning över statliga beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag beviljats
under år 1946 av arbetslöshetsmedel............................ 92

4. Förteckning över år 1946 avslutade statliga beredskapsarbeten i statens

arbetsmarknadskommissions regi.................................... 100

122

Sid.

5. Förteckning över år 1946 avslutade statliga beredskapsarbeten i annan

myndighets än arbetsmarknadskommissionens regi.................... 101

6. Förteckning över statskommunala beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag
beviljats under år 1946 av arbetslöshetsmedel .................. 103

7. Förteckning över år 1946 avslutade statskommunala beredskapsarbeten.. 108

8. Kostnader för under år 1946 beviljade statliga och statskommunala beredskapsarbeten
fördelade länsvis .................................. 113

9. Sammanställning per den 31 december 1946 av statliga och statskommunala
beredskapsarbeten under 1946 114

10. Utbetalade statsbidrag till hjälpverksamheten för arbetslösa under tiden

V? 194 5 — 30/e 1946 .............................................. 116

11. Utbetalade statsbidrag till hjälpverksamheten för arbetslösa under tiden

x/i—31/i2 1946 117

12. Kostnader för arbetsförmedling, överflyttning av arbetskraft m. m. under

tiden Vt 1945—30/e 1946.......................................... 118

13. Kostnader för arbetsförmedling, överflyttning av arbetskraft m. m. under

tiden V1—31/iä 1946 .............................................. 119

14. Arbetsmarknaden under åren 1937—1946 .......................... 120

Stockholm 1947. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

471337