Kungl. Maj.ts proposition nr 280 (Proposition 1947:280)

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

280.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående åtgärder i prisreglerande
syfte på jordbrukets område; given Stockholms
slott den 6 juni 1947.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga liärvid fogade förslag till förordning om viss avgift å mjölk,
grädde och ost;

dels ock bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
statsrådet hemställt.

GUSTAF.

G. E. Sträng.

JUliunn till riksdar/cns protokoll HH7. 1 samt. Nr 280.

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

Förslag

till

förordning om viss avgift å mjölk, grädde och ost.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, statens livsmedelskommission
må, i den mån så prövas erforderligt för att åstadkomma en utjämning
av intäkterna från olika grenar av mejerirörelse, förordna, att särskild
avgift (utjämningsavgift) skall upptagas för mjölk, grädde och ost, som
från mejeri försäljes till annan än mejeri, samt för grädde och ost, som vid
mejeri användes för tillverkning av glass respektive smältost.

Med mejeri förstås i denna förordning sådant företag, som angives i 1 §
mejeristadgan den 22 maj 1936 (nr 174).

2 §■

I den utsträckning Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande,
livsmedelskommissionen förordnar skall utjämningsavgift upptagas jämväl
för mjölk, grädde och ost, som från mjölkproducent försäljes till annan än
mejeri.

3 §•

Utjämningsavgift skall utgå med högst 3 öre per kilogram för mjölk och
med högst 50 öre per kilogram för grädde och ost.

4 §•

Utjämningsavgift skall erläggas, i fall som avses i 1 § av mejeriet och i fall
som avses i 2 § av mjölkproducenten eller, där varan försäljes till företag
som idkar handel med mjölk eller mejeriprodukter, av köparen.

5 §.

Uppbörd av utjämningsavgift skall under kontroll av livsmedelskommissionen
omhänderhavas av Svenska mejeriernas riksförening u. p. a.

6 §■

Avgiftsmedlen och deras avkastning skola, sedan därur gäldats kostnaderna
för uppbörden och kontrollen av denna, användas för utbetalande av

Kungi. Maj:ts proposition nr 280.

utjämningsbidrag för mjölk i enlighet med bestämmelser, som Kungl. Maj:t
eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, livsmedelskommissionen meddelar.

7 §•

Den som är skyldig erlägga utjämningsavgift skall, i enlighet med de närmare
anvisningar livsmedelskommissionen meddelar, föra sådana anteckningar
angående sin rörelse, som erfordras för kontroll över att avgift behörigen
erlägges.

Det åligger därjämte avgiftsskyldig dels att på anfordran av kommissionen
tillhandahålla denna eller riksföreningen nämnda anteckningar och förda
handelsböcker med därtill hörande handlingar ävensom de övriga uppgifter
angående rörelsen kommissionen föreskriver, dels ock att i den utsträckning
kommissionen därom förordnar till kommissionen eller riksföreningen lämna
regelbundna uppgifter angående sådan av honom bedriven verksamhet, som
enligt 1 eller 2 § medför skyldighet att erlägga utjämningsavgift.

8 §•

Inbetalas icke utjämningsavgift i föreskriven ordning må avgiften på framställning
av livsmedelskommissionen omedelbart utmätas med det belopp,
vartill kommissionen efter verkställd undersökning fastställer densamma.

9 §•

Underlåter någon att i anteckningar, varom i 7 § första stycket förmäles,
införa uppgift, som bort där införas, straffes, där underlåtenheten är uppsåtlig,
med dagsböter eller fängelse i högst sex månader samt eljest med dagsböter.

Inför någon oriktig uppgift i sådana anteckningar, som nyss nämnts,

eller lämnar någon oriktig uppgift vid fullgörande av uppgiftsskyldighet,
varom i 7 § andra stycket förmäles,

straffes, där den oriktiga uppgiften införts eller lämnats mot bättre vetande,
med dagsböter eller fängelse i högst sex månader, samt, där så ej är
fallet men den som infört eller lämnat uppgiften därvid gjort sig skyldig
till grov vårdslöshet, med dagsböter.

10 §.

Den som underlåter att fullgöra vad enligt 7 § andra stycket åligger honom,
böte från och med femton till och med trehundra kronor. Livsmedelskommissionen
äger förelägga honom vid vite att fullgöra sin skyldighet.

Länsstyrelse äger fälla till vite enligt denna paragraf.

11 §■

Upplysning, som inhämtats med stöd av 7 §, må ej yppas i vidare mån än
som erfordras för vinnande av det med upplysningens inhämtande avsedda
ändamålet. Bryter någon häremot, straffes med dagsböter eller fängelse.

Kuiv/l. Maj.ts proposition nr 280.

12 §.

Husbonde ansvarar för sådan i 9 § omförmäld förseelse, som begås av
hans husfolk eller i hans arbete antagen person, liksom vore förseelsen begången
av honom själv, såframt ej omständigheterna göra sannolikt, att förseelsen
skett utan hans vetskap och vilja.

13 §.

Förseelse, varom i 11 § förmäles, må av allmän åklagare åtalas allenast
efter angivelse av målsäganden.

14 §.

Böter och viten, som ådömas enligt denna förordning, tillfalla kronan.

15 §.

Närmare föreskrifter rörande tillämpningen av denna förordning meddelas
av livsmedelskommissionen, vilken ock, då särskilda omständigheter därtill
föranleda, äger efterskänka utjämningsavgift ävensom förordna om avkortning
av dylik avgift.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1947 och gäller till och med den
30 juni 1948.

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6
juni 1947.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Wigforss, Sköld, Quensel,

Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson,

Weijne, Kock.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler statsrådet
Sträng i egenskap av särskilt förordnad föredragande fråga om åtgärder
i prisreglerande sgfte på jordbrukets område samt anför därvid.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t under nionde huvudtiteln
föreslagit riksdagen att i avbidan på särskild proposition i ämnet beräkna
för budgetåret 1947/48 dels (p. 106) till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets
område ett reservationsanslag av 53 000 000 kronor, dels (p. 107) till
Prisrabattering å vissa livsmedel ett anslag av 62 000 000 kronor, dels ock (p.
108) till Kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet
ett reservationsanslag av 25 000 000 kronor.

Jag torde få erinra, att statens livsmedelskommission i skrivelse den 3
april 1947 framlagt förslag angående prissättningen å jordbrukets produkter.
Vid livsmedelskommissionens skrivelse fanns bland annat fogat utlåtande i
ärendet från statens priskontrollnämnd. Livsmedelskommissionen har vidare
överlämnat till kommissionen inkomna särskilda yttranden i ärendet av
vissa ledamöter av kommissionens råd. I anledning av livsmedelskommissionens
framställning har Kungl. Maj:t den 11 april och den 5 juni 1947 meddelat
beslut i prisfrågan.

1 skrivelse den 5 juni 1947 har statens livsmedelskommission därefter
framlagt förslag om prisreglerande åtgärder i övrigt på jordbrukets område.

Jag torde nu få underställa Kungl. Maj:t denna fråga.

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

Översikt över hittills vidtagna åtgärder.

Beträffande de regleringsåtgärder, som från statsmakternas sida företagits
till och med år 1945, hänvisas, utöver vad i det följande anföres, till propositionerna
nr 278/1941, 319/1942, 246/1943, 253/1944, 303/1945 och 267/1946.

Mjölkregleringen. Enligt förordningen den 28 juni 1941 (nr 488) angående
mjölkavgift, vilken genom förordning den 30 juni 1943 (nr 455) förlängts
att gälla tills vidare, skall, i den mån Kungl. Maj:t så förordnar, viss
avgift (mjölkavgift) upptagas å inom riket saluförd mjölk och grädde ävensom
å mjölk, som kommer till användning för beredande hos mjölkproducent
av smör eller ost för avsalu. Avgiften skall utgå med det belopp, högst
3 öre för kilogram mjölk och till mjölk omräknad grädde, som Kungl. Maj:t
bestämmer.

Något förordnande om uttagande av mjölkavgift enligt nyssnämnda förordning
har hittills icke meddelats av Kungl. Maj:t.

Enligt förordningen den 7 juni 1935 (nr 259) om accis ä margarin och
vissa andra fettvaror, vilken ändrats genom förordningen nr 474/1937, äger
Kungl. Maj:t förordna om uttagande av accis å margarin, konstister, matolja,
annat ersättningsmedel för smör eller flott än något av de förut nämnda
samt fettemulsion. Denna befogenhet, som ursprungligen gällt endast för
varor, levererade intill utgången av juni månad 1937, har vid olika tillfällen
— senast genom förordningen den 30 juni 1943 (nr 481) — förlängts och
gäller nu tills vidare. Accisen må utgå med högst 60 öre för kilogram av varans
nettovikt. 1940 års lagtima riksdag (skr. nr 426) bemyndigade Kungl.
Maj:t att under budgetåret 1940/41 förordna om uttagande av tilläggsaccis å
nämnda varor med ett belopp av högst 1 krona 50 öre per kilogram av varans
nettovikt. Motsvarande bemyndigande har Kungl. Maj:t erhållit även
för budgetåren 1941/42—1943/44. Enligt beslut av 1943 års riksdag gäller bemyndigandet
tills vidare.

För tillämpningen av förordningen nr 259/1935 under tiden efter 1943 års
utgång har redogjorts i propositionen nr 267/1946. Under tiden efter propositionens
avgivande har icke förekommit annan ändring av accisbeloppen än
att accisen å margarin (alla slag) från och med den 13 mars 1947 höjts till
38 öre per kilogram. Tull å margarin och konstister har (under tiden efter
1941 års utgång) utgått med belopp, motsvarande accisen och tilläggsaccisen
å dessa varor med tillägg av 15 öre per kilogram.

Från och med den 1 januari 1940 tillföras samtliga margarinaccismedel
budgeten enligt beslut vid urtima riksdagen 1939 (skr. nr 109).

Enligt kungörelsen den 28 november 1941 (nr 894) angående pristillägg för
mjölk m. m. utgå mjölkpristillägg, lantsmörsbidrag och producentbidrag.

Kungl. Maj.ts proposition nr 280-

Kungörelsen har erhållit delvis ändrat innehåll genom kungörelser den 5
september 1942 (nr 748), den 2 april 1943 (nr 136), den 16 juli 1943 (nr 625),
den 31 juli 1945 (nr 598) och den 30 december 1946 (nr 893). I propositionen
nr 267/1946 har redogörelse lämnats för de bestämmelser angående
mjölkpristillägg, lantsmörsbidrag och producentbidrag, som gällde vid tiden
för propositionens avgivande. Under tiden därefter ha följande ändringar härutinnan
förekommit.

Sedan riksdagen lämnat utan erinran Kungl. Maj:ts förslag (prop. nr 267/
1946) att s. k. allmänt mjölkpristillägg icke vidare skulle utgå för sådan
mjölk och grädde, som användes för framställning av ost, torrmjölk och kondenserad
mjölk, föreskrev livsmedelskommissionen, att allmänt mjölkpristillägg
från och med den 1 augusti 1946 icke skulle utgå för ystmjölk
(livsmedelskommissionens cirkulär nr 2659) samt från och med den 1 september
1946 ej heller för mjölk och grädde, som användes för framställning
av torrmjölk och kondenserad mjölk (livsmedelskommissionens cirkulär nr
2676). Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande sänktes fr. o. m. den 1 september
1946 det allmänna mjölkpristillägget för konsumtionsmjölk och konsumtionsgrädde
till 38 öre per kilogram mjölkfett, varjämte det allmänna pristillägget
för mjölk och grädde, som användes till smörberedning, höjdes till 56 öre
per kilogram mjölkfett. Med utgången av år 1946 slopades det s. k. allmänna
mjölkpristillägget (livsmedelskommissionens cirkulär nr 2777). Från och med
den 1 januari 1947 utgår mjölkpristillägg endast till de mejerier, som dittills
varit berättigade till s. k. extra mjölkpristillägg, d. v. s. till mejerier belägna
inom något av följande områden, nämligen Norrland, Kopparbergs län, Värmlands
län, Örebro läns bergslag, Ilarbo, östervåla och Nora socknar samt Dalarnas
mejeriförenings område av Västerfärnebo socken inom Västmanlands
län, Tegelsmora, Österlövsta, Hållnäs, Tierps, Söderfors, Tolfta, Västlands
och Älvkarleby socknar samt Tierps köping inom Uppsala län ävensom Tössbo
och Vedbo härader samt Ämåls stad inom Älvsborgs län. Mjölkpristillägg utgår
med samma belopp, vartill det extra mjölkpristillägget tidigare uppgått
(prop. nr 303/1945 s. 5; mjölkpristillägg med 20 öre per kilogram mjölkfett
utgår dock sedan den 1 augusti 1945 även för Harbo socken av Västmanlands
län).

Lantsmörsbidrag ulgick under år 1946 enligt de grunder, som angivits i propositionen
nr 267/1946. Den ändring i kungörelsen den 28 november 1941, som
(rädde i kraft den 1 januari 1947, har medfört, att lantsmörsbidrag från och
med sistnämnda dag endast utgår till mejeri, som självt eller genom ombud
mottager lantsmör, vilket berelts av mjölkproducent, bosatt i Norrland annorstädes
än i Gästrikland. Inom övriga delar av landet har sålunda lantsmörsbidraget
slopats från och med 1947 års ingång. Enligt bestämmelser, utfärdade
av livsmedelskommissionen (cirkulär nr 1980 och 2777), skall mejeri och
mejeriombud vid inköp av lantsmör från producent inom Norrland med undantag
av Gästrikland erlägga ett grundpris, som för gott lantsmör (klass I)
skall vara 4 kronor 55 öre, för mindre gott lantsmör (klass 11) 4 kronor 45

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

öre och för dåligt lantsmör (klass 111) 3 kronor 55 öre, allt per kilogram. Till
nämnda grundpris skall komma ett pristillägg av 25 öre per kilogram, vilket
utgår av allmänna medel. För allt till människoföda tjänligt lantsmör, som
mejeri direkt eller genom ombud inköpt från producent, bosatt i Norrland med
undantag av Gästrikland, äger mejeriet erhålla lantsmörsbidrag till belopp
om lägst 15 och högst 65 öre per kilogram.

De grunder för utbetalande av producentbidrag till mjölkproducent, för
vilka redogjorts i propositionen nr 267/1946 äro alltjämt oförändrade. Emellertid
har genom kungörelsen nr 893/1946 vidtagits viss ändring i kungörelsen
den 28 november 1941 i vad angår villkoren för mejeris rätt att erhålla medel,
avsedda för utbetalning av producentbidrag. Sålunda gälla numera för erhållande
av dylika medel samma villkor i avseende å prissättningen å mejeriprodukter,
skyldighet att mottaga mjölk från producenter samt kvalitets- och
letthaltsbetalning in. in., som hittills gällt för mejeris rätt att erhålla mjölkpristillägg
och lantsmörsbidrag.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1944 bestämmes producentbidragets
storlek från och med den 1 juli samma år enligt andra grunder än tidigare
(livsmedelskommissionens cirkulär nr 1935, numera ersatt av cirkulär nr
1980). De grunder, som gällt för producentbidragets utbetalande under budgetåren
1944/45 och 1945/46, skola enligt Kungl. Maj:ts beslut tillämpas även
under budgetåret 1946/47. Bidraget, som utbetalas kvartalsvis, utgår i princip
med 4 öre per kilogram för leveranser till och med 2 000 kilogram per kvartal.
För kvartalsleveranser, som uppgå till mer än 2 000 men högst 3 500 kilogram,
utgör bidraget 80 kronor. För större leveranser minskas denna summa med 2
öre för varje kilogram utöver 3 500 kilogram för att helt upphöra vid eu
kvartalsleverans av 7 500 kilogram. För förenkling av bidragens beräknande
har emellertid bestämts, att beloppen skola avrundas på så sätt, att bidrag
på 50 öre eller högre öretal skola höjas till närmast högre krontal samt att
bidrag på öretal under 50 skola sänkas till närmast lägre krontal. Någon
årsutjämning av producentbidragen skall icke ske.

Lokala differentieringsbidrag för mjölk ha icke utgått under regleringsåret
1946/47.

I enlighet med beslut av 1946 års riksdag (skr. nr 390) har Kungl. Maj:t
liksom under föregående år medgivit, att till mejerierna få utbetalas vissa
särskilda mjölkbidrag. Sådana bidrag utgingo även under föregående budgetår.
Under budgetåret 1946/47 ha för detta ändamål anvisats högst 7 500 000
kronor. I förevarande syfte utgå dels de s. k. merfraktsbidragen, dels regleringskostnadstillägg
till vissa mjölkorganisationer i Stockholm och Göteborg,
dels viss ersättning för behandling av konsumtionsmjölk vid vissa uppsamlingscentraler,
som leverera mjölk till de större konsumtionsorterna, dels ock
bidrag för upprätthållande av mejeriernas körlinjer inom de områden, där
på grund av minskad mjölkproduktion transportkostnaderna per kilogram
mjölk äro särskilt höga Sistnämnda bidrag utgår i Norrland med undantag
av Gästrikland för tiden 1 juli 1946—30 juni 1947 samt i övriga delar av

Kunyl. Maj:ts proposition nr 280.

riket för liden 1 oktober 1946—31 maj 1947. Körlinjebidraget utbetalas månadsvis
till mejeri, för vilket den genomsnittliga kostnaden lör intransport
av mjölk till mejeriet under månaden överstigit 1,2 öre per kilogram, samt
utgår med ett belopp, motsvarande hälften av den summa, varmed sagda
kostnad under månaden överstigit 1,2 öre per kilogram. Under tiden intill
den 1 januari 1947 har även utgått bidrag till mejeriorganisationerna på
vissa orter såsom ersättning för utebliven prishöjning på konsumtionsmjölk.

Enligt riksdagens beslut har Kungl. Maj:t erhållit befogenhet förordna, att
ifrågavarande belopp å 7 500 000 kronor må användas för tillgodoseende
jämväl av annat behov än förut nämnts, som är av särskild betydelse för
mjölkförsörjningens ordnande under rådande kristid.

Genom kungörelsen den 30 juni 1937 (nr 660), ändrad genom kungörelsen
den 28 juni 1941 (nr 566), angående reglering av införseln av mjölk och
mjölkprodukter har förbud meddelats mot införsel till riket av mjölk, grädde,
smör och ost utan tillstånd av livsmedelskommissionen. I den mån Kungl.
Maj:t så föreskriver, skall importör av vara, som nyss sagts, erlägga införselavgift
för densamma med belopp, som Kungl. Maj:t bestämmer. Om särskilda
förhållanden därtill föranleda, kan Kungl. Maj:t eller, efter Kungl.
Maj:ts bemyndigande, livsmedelskommissionen medgiva befrielse från erläggande
av införselavgift eller återbäring av sådan avgift.

Genom kungörelsen den 10 januari 1941 (nr 23) angående reglering av införseln
av vissa fettvaror in. m. har förbud meddelats att utan tillstand av
livsmedelskommissionen införa jordnötter, kopra, sojabönor och andra icke
ätbara oljehaltiga frön och frukter ävensom fett och oljor av animaliskt
eller vegetabiliskt ursprung. Denna kungörelse ersattes av kungörelsen den
31 juli 1945 (nr 583) angående reglering av införseln av vissa livsmedel m. m.,
vilken i sin tur nu upphävts av kungörelsen den 14 mars 1947 (nr 82) angående
allmänt importförbud.

De under konsumtionsåren 1940/41—1945/46 vidtagna åtgärderna i syfte
att upprätthålla smörproduktionen ävensom att reglera konsumtionen av
matfett, om vilka förmäles i de i propositionerna nr 278/1941, 319/1942, 246/
1943, 253/1944, 303/1945 och 267/1946 lämnade redogörelserna, ha bibehållits.
Den reglering av ostförbrukningen, som infördes den 1 juli 1941, har
enligt Kungl. Maj:ts förordnande upphört att gälla från och med den 20
juli 1946. De bestämmelser angående begränsning av fettlialten i ost, för
vilka redogjorts i propositionen nr 267/1946, gälla alltjämt. Något allmänt
medgivande till framställning av ost med högre fetthalt i torrsubstansen än
33 procent har fortfarande icke lämnats.

Slaktdjjursrcgleringen. Den redogörelse, som i propositionen nr 267/1946
lämnats för regleringen av införseln av levande nötkreatur, får och svin,
kött av nötkreatur, får och häst, fläsk samt konserver av dylikt kött eller
av fläsk ävensom angående införselavgift för dylika köttvaror samt angående
s. k. slaktdjursavgift, äger alltjämt giltighet.

Kungörelsen den 28 mars 1941 (nr 173) angående reglering av förbrukning -

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

en av köttvaror ävensom livsmedelskommisionens därpå grundade bestämmelser
angående ransoneringen av nötkött och fläsk äga alltjämt bestånd i den
utsträckning, som framgår av propositionen nr 267/1946.

Enligt Kungl. Majrts förordnande av den 14 februari 1947 upphörde kungörelsen
den 7 augusti 1942 (nr 734) angående beslag å älgkött att gälla
med utgången av februari 1947.

Kungörelsen den 29 januari 1943 (nr 59) angående beslag å och reglering
av handeln med tarmar, vilken ändrats genom kungörelsen den 11 februari
1944 (nr 35), har därefter icke undergått någon ytterligare ändring. Kungörelsen
den 29 januari 1943 (nr 60) angående regleringen av införseln av tarmar
har upphävds genom kungörelsen den 31 juli 1945 angående reglering av införseln
av vissa livsmedel m. m., vilken kungörelse i sin tur upphävts genom
kungörelsen den 14 mars 1947 (nr 82) angående allmänt importförbud.

I likhet med föregående år har under år 1946 tidvis vissa statliga pristilllägg
utbetalats för kött och fläsk. Sedan 1946 års riksdag anvisat ett anslag
å 20 miljoner kronor till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område utöver
de medel, som 1945 års riksdag anvisat för detta ändamål, har Kungl. Maj:t
sålunda genom beslut den 26 april 1946 bemyndigat livsmedelskommissionen
att använda beloppet bland annat till utbetalande av statliga pristillägg på
slaktprodukter under tiden maj—augusti 1946. Livsmedelskommissionen förordnade
i enlighet härmed om utbetalande av statliga pristillägg å fläsk och
kalvkött för tiden den 6 maj—den 31 augusti 1946 till ett sammanlagt belopp
av 10 miljoner kronor. Pristilläggen utbetalades till djuruppfödarna och utgingo
med visst belopp för varje kilogram fläsk respektive kalvkött, som av
djuruppfödare i vederbörlig ordning överläts i allmänna marknaden under
nämnda tid.

I enlighet med Kungl. Maj:ts bemyndigande av den 30 augusti 1946 att
utbetala ytterligare pristillägg för fläsk och kalvkött under höstmånaderna
1946 intill ett sammanlagt belopp av högst 2 miljoner kronor förordnade
livsmedelskommisionen om utbetalande av pristillägg för fläsk under tiden
den 2 september—den 13 oktober 1946, för kött av större kalv under tiden
den 2—den 7 september 1946 och för kött av spädkalv under tiden den 2
september—den 15 december 1946.

Slutligen har livsmedelskommissionen med vederbörligt bemyndigande utbetalat
pristillägg för kött av storboskap under tiden den 17 februari—den 30
mars 1947 samt för fläsk alltsedan den 5 maj 1947.

Äggregleringen. De bestämmelser angående regleringen av in- och utförseln
av ägg m. m. samt angående märkning av kylhuslagrade och konserverade
ägg, som angivits i propositionen nr 303/1945, äro alltjämt i kraft.

Under tiden den 9 september 1946—den 6 januari 1947 ha normalpriser
på ägg varit gällande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

Brödsädsregleringen. I fråga om de regleringsåtgärder med avseende på
brödsäd, som företagits under liden till och med första kvartalet 1946, hänvisas
till redogörelserna i propositionerna nr 319/1942, 246/1943, 253/1944,
303/1945 och nr 267/1946. Härutöver må anföras följande.

Livsmedelskommissionen har utfärdat bestämmelser angående spannmålsregleringen
under regleringsåret 1946/47 (cirkulär nr 2711 och 2712).

För regleringsåret 1946/47 ha liksom för regleringsåret 1945/46 fastställts
normalpriser på brödsäd, vilka utformats efter en stigande skala, innebärande
att priset för varje tiodagarsperiod under tiden september—maj stiger med 5
öre per deciton spannmål. Priset på vårvete av normalkvalitel är detsamma
som under regleringsåret 1945/46. För höstvete och råg av normalkvalitet har
—- i motsats till vad som var fallet under föregående regleringsår -—- fastställts
en gemensam prisskala med ett utgångspris i augusti 1946 av 25 kronor
75 öre per deciton (utgångspriset i augusti 1945 var för höstvete 26 kronor
och för råg 25 kronor per deciton). Liksom föregående år gällde från början
av regleringsåret 1946/47 att priset på fullgod brödsäd icke i något fall fick
understiga priset på korn. Jämväl för icke fullgod spannmål av vete och råg
samt för sådan spannmålsblandning och blandsäd, som är att betrakta såsom
brödsäd, ha liksom under regleringsåret 1945/46 fastställts minimipriser, vilka
från början av innevarande regleringsår sattes lika med kornpriset. Efter
erhållet bemyndigande fastställdes emellertid senare genom cirkuläret nr 2707
minimipriserna för såväl fullgod som icke fullgod brödsäd m. m. till belopp,
som med 2 kronor per deciton skulle överstiga det vid leveranstillfället gällande
normalpriset på korn. Denna höjning av minimipriserna ingick såsom ett
led i strävandena att stödja jordbrukarna i de trakter, som särskilt hårt
drabbats av de dåliga väderleksförhållandena i september 1946. Genom bestämmelser
om efterreglering av priserna för redan levererad spannmål kom
höjningen av'' minimipriserna även de odlare till godo, för vilkas leveranser
de nya minimipriserna icke uppnåtts. Vidare har från regleringsårets början
stadgats skyldighet för spannmålsbolaget och auktoriserad spannmålshandlare
att för vara, som uppfyller samtliga kvalitetsfordringar för fullgod brödsäd
med det undantaget, att mältningsgraden uppgår till mer än 5 procent, erlägga
betalning efter den prisregleringsskala, som anknyter till priset på fullgod
spannmål, varvid dock avdrag för mältningsgrad göres även för balten mältade
kärnor utöver 5 procent. Systemet med prisorter för södra och mellersta
Sverige har bibehållits. I norra Sverige gälla normalpriserna fritt av köparen
anvisad mottagningsplats. Vid överlåtelse av brödsäd till kvarn från Svenska
spannmålsaktiebolaget och från auktoriserad spannmålshandlare är priset 85
respektive 50 öre högre än priset till odlare. Det förstnämnda priset gäller
fraktfritt eller eif kvarnort. I senare fallet gäller att kvarnen skall ersätta
säljaren den del av fraktbeloppet som icke erlägges av Svenska spannmålsaktiebolaget.
Spannmålsbolaget gottgör handlanden den del av fraktkostnaden,
som överstiger 25 öre i>er deciton, dock högst 1 krona 25 öre per deciton. 1
båda fallen fortgår emellertid den successiva stegringen av priset ända fram
till den 31 augusti 1947 (cirkulär nr 2711).

Kanyl. Moj:ts proposition nr 280.

På grund av den av systemet med successivt stegrade priser betingade allmänna
nedgången av prisnivån på spannmål vid övergången till regleringsåret
1946/47 har livsmedelskommissionen bemyndigats uppdraga åt Svenska
spannmålsaktiebolaget att till auktoriserade spannmålshandlare och kvarnar
utbetala eu gottgörelse för deras lager av brödsäd den 1 september 1946.
motsvarande prisskillnaden vid nämnda tidpunkt mellan brödsäd av 1945
års och äldre skörd, å ena, samt brödsäd av 1946 års skörd, å andra sidan.
I samband härmed ha sådana kvarnar, vilka före den 1 september 1946 förmalt
brödsäd av 1946 ars skörd, alagts att för sålunda förmalda kvantiteter
lill spannmålsbolaget inbetala en avgift, motsvarande prisskillnaden i augusti
1946 mellan spannmål av 1945 års och äldre skörd samt spannmål av 1946
års skörd.

I förhållande till föregående år ha vissa förändringar jämväl vidtagits i
leglerna om prisavdrag för mältning och vattenhalt. Förändringarna innebära
en återgång till de bestämmelser rörande prisreglering för mältningsgrad
och vattenhalt, vilka gällde under regleringsåret 1944/45. Sålunda skall
under innevarande regleringsår prisavdrag beträffande råg göras, då mältningsgraden
överstiger 2 procent. Vad prisregleringen för vattenhalt angår
har normalvattenhalten sänkts från 18,0 till 17,5 procent.

1 bestämmelserna om förmalning av brödsäd har fr. o. m. den 1 april

1946 vidtagits i huvudsak de ändringar, som i det följande angivas. Föreskrifterna
om den genomsnittliga procentuella inblandningen av vårvete vid
förmalning av spannmål till vetemjöl bibehöllos oförändrade — lägst 10
högst 20 procent till den 1 september 1946. Minimi- och maximiprocenten
var under september 5 respektive 20, under oktober 10 respektive 15 och under
november—februari 5 respektive 15. För tiden fr. o. m. mars månad 1947
har minimi- och maximiinblandningen åter fastställts till 10 respektive 20
procent. I stället för vårvete fick tidigare under perioden inblandas Manitoba-vete
och senare La-PIata-vete. Under tiden april—september 1946 fick
icke framställas siktat mjöl av råg (samsikt). Fr. o. m. den 1 april föreskrevs
skyldighet att inblanda råg vid framställning av siktat vetemjöl och grahamsmjöl.
Minimiinblandningen utgjorde för tiden till den 21 maj 7 procent, därefter
till den 1 september 1946 10 procent och fr. o. m. sistnämnda dag 5
pi ocent. För att utdryga landets tillgångar av brödsäd beslöt livsmedelskommissionen
vidare föreskriva skyldighet för kvarnarna att fr. o. in. den 1 mars

1947 inblanda så mycket korn vid framställning av vetemjöl, att mjölet komme
att bestå av minst 5 procent kornmjöl. Enligt beslut, som trätt i kraft
den 1 juni 1947, skall emellertid inblandning av vare sig korn eller råg i
vetemjöl icke längre äga rum. Under hela perioden intill den 1 juni 1947 har
gällt att spannmål, som användes för framställning av sammalet mjöl och
samsikt, till 100 procent skall bestå av råg. Från och med den 1 juni 1947 må
emellertid i råg, som förmales till samsikt, inblandas 20 procent vete. De
genomsnittliga procenttalen för utmätning vid framställning av siktat mjöl
har under perioden undergått de förskjutningar, som framgå av följande uppställning.

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

Tid (1946-1947)	Annat siktat vetemjöl än makaroni-mjöl	Makaronimjöl utvunnet i samband med mannagryns-framställning	Makaronimjöl utvunnet utan samband med mannagryns-framställning	Sam- sikt
''/« -25A	81	81	81
26/* — ''h	84	85 5	85	- \|
1h — Vio	84	86	85-5	—
Vio—ll/s	83-5	85-5	85	82
”/» — Va	82-5	85-5	85	82
Va -S1/a	82*5	86	84	80
Vo-	82-5	86	84	80-5

Utmalningsprocenten för sammalet mjöl och korngryn eller kornmjöl har
under hela perioden utgjort 100 respektive 75 procent, dock att kornmjöl,
som fr. o. m. den 1 mars 1947 framställts för inblandning i siktat vetemjöl,
har skolat utmalas till minst 65 procent. Uttagningsprocenten för siktat vetemjöl
av enhetskvalitet (d. v. s. den procent av vetet som efter förmalning i genomsnitt
skall användas för framställning av kvarnens saluförda vetemjöl)
höjdes den 1 april 1946 från 71 till 75 procent, den 25 april till 80 procent
och den 21 maj till 81 procent. Fr. o. in. den 1 oktober ändrades uttagningsprocenten
till 77, varefter den ånyo höjts till 79 fr. o. in. den 1 juni 1947.

För tiden efter den 30 september 1946 har någon förmalningsersättning
icke utgått till kvarnarna. Den ersättning för handelsförmalning av vete och
råg, som dessförinnan utgick till kvarnarna, utgjorde sedan den 11 januari
1946 3 kronor 25 öre per deciton.

I anledning av förmalningsersättningens slopande beslöt livsmedelskommissionen
att fr. o. m. den 1 oktober 1946 höja de priser, som kvarnarna
högst äga uttaga vid försäljning av mjöl och gryn av vete och råg. Priserna
framgå av följande uppställning, vari till jämförelse upptagits även tidigare
gällande högstpriser.

Kronor för

100 kg 100 kg

	brutto för netto	netto
Enhetsvetemjöl ...........	....... 40-55	(40-05)	41 —	(40-50)
Grahamsmjöl.............	....... 32-70	(29-70)	33 —	(30--)
Samsikt..................	...... 34-15	(32-15)	34-50	(32-50)
Sammalet rågmjöl .......	....... 30-45	(27-45)	30-75	(27-75)
Makaronimjöl ...........	....... 37-25	(33-25)	37 70	(33-70)
Kexmjöl.................		(33-25)	37-20	(33-70)
Mannagryn..............	....... 48-—	(44-50)	48-50	(45--)

(cirkulär nr 2708).

Foderiiicdelsregleringcn. Liksom under regleringsåret 1945/46 har tillgången
på fodersäd under innevarande regleringsår varit otillräcklig, varför
en jämförelsevis sträng ransonering måst upprätthållas. Det har även befunnits
ofrånkomligt att liksom under tidigare år fordra avslående av fodersäd
till del allmänna.

För utfyllande av fodersädstillgångarna har viss del av fodermedelstilldel -

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

ningen utgått i form av kli och betfor. Av den kvantitet fodercellulosa, som
fanns kvar vid regleringsårets ingång, har endast en mindre del tagits i anspråk
för utfodringsändamål, under det att resten disponerats för industriellt
bruk. I anledning därav har kreatursinnehavarnas efterfrågan på fodercellulosa
i år icke kunnat tillgodoses. Sådana kreatursinnehavare, som under
föregående regleringsår brukat använda fodercellulosa, ha emellertid såsom
kompensation erhållit tilldelning av kli till en myckenhet, motsvarande högst
SO procent av den bristande kvantiteten fodercellulosa (cirkulär nr 2740).

Bestämmelser angående tilldelningarna av fodermedel återfinnas för tiden
1 juni—31 augusti 1946 i livsmedelskommissionens cirkulär nr 2602, för
september 1946 i cirkuläret nr 2675, för tiden 1 oktober—31 december 1946
i cirkuläret nr 2695, för tiden 1 januari—14 mars 1947 i cirkuläret nr 2767,
för tiden 15 mars—31 maj 1947 i cirkuläret nr 2823 och för tiden 1 juni—31
augusti 1947 i cirkuläret nr 2872.

Bestämmelserna om avstående av fodersäd under regleringsåret 1946/47,
vilka återfinnas i cirkuläret nr 2728, överensstämma i huvudsak med de
under närmast föregående år gällande.

För fodersäd har — på samma sätt som för brödsäd — för regleringsåret
1946/47 fastställts normalpriser efter en successivt stigande skala. Denna har
utformats på samma sätt som under regleringsåret 1945/46 med en prisstegring
av 10 öre per halvmånadsperiod t. o. m. den 1 april 1947. Prisnivån
från föregående regleringsår har bibehållits oförändrad. På grund av
den av systemet med stigande priser betingade allmänna nedgången av prisnivån
på fodersäd vid övergången till regleringsåret 1946/47 har prisskillnadsreglering
genomförts efter samma grunder som skett beträffande
brödsäd.

För den allmänna tilldelningen av oljekraftfoder och kli ha under innevarande
regleringsår tillämpats i huvudsak samma grunder som under regleringsåret
1945/46. Tilldelningarna äro dock rätt avsevärt mindre än under
föregående regleringsår. Jordbrukare inom Götaland, Svealand och Gävleborgs
län ha liksom föregående regleringsår erhållit dels en viss kvantitet
oljekraftfoder per mjölkko (oberoende av mjölkavkastningens storlek) och
dels en tilldelning av oljekraftfoder och kli, vilken baserats på sådan mjölkproduktion
som legat över en viss fastställd grundkvantitet per ko. I de fyra
nordligaste länen ha vissa kvantiteter oljekraftfoder och kli ställts till kristidsstyrelsernas
förfogande för utdelning (cirkulär nr 2674). I november 1946
utgick till alla innehavare av nötkreatur en extratilldelning av oljekraftfoder
med 25 kilogram för varje ko inom Götaland, Svealand och Gävleborgs län
samt 15 kilogram för varje ko inom riket i övrigt (cirkulär nr 2740). Vidare
har i april 1947 lämnats en hela landet omfattande extratilldelning av kli
med 10 kilogram för varje ko (cirkulär nr 2845). — Även under innevarande
konsumtionsår ha odlare av olje- och spånadsväxter beviljats särskild
tilldelning av oljekraftfoder (cirkulär nr 2674).

Allmän tilldelning av melass utgår under konsumtionsåret endast till innehavare
av nötkreatur i de fyra nordligaste länen samt inom de norra delarna
av Kopparbergs och Värmlands län (cirkulär nr 2734).

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

Liksom under regleringsåret 1945/46 har för innevarande regleringsår
medgivits en allmän engångstilldelning av 100 kilogram kli per sugga. Denna
tilldelning är närmast avsedd som en ersättning för fodersäd, vilken djurinneliavaren
måst avstå till det allmänna (cirkulär nr 2716). För stimulerande
av smågrisproduktionen ha lämnats särskilda tilldelningar, i november
1946 med 50 kilogram kli per sugga (cirkulär nr 2748), i januari 1947 med
ytterligare 150 kilogram kli och 50 kilogram fodersäd per sugga (cirkulär
nr 2802) och i maj 1947 med ytterligare 100 kilogram per sugga (cirkulär
nr 2875). Tilldelningen enligt cirkulär nr 2802 har utgått även för tjänstgörande
fargaltar.

Enligt cirkuläret nr 2417 får innehavare av foderbetor utan hinder av
gällande beslag fritt förfoga över betorna.

Havrekli och kornkli få alltjämt säljas fritt (cirkulär nr 1035).

Beslaget på från, tranemulsion och späck från havsdjur samt handelsregleringen
beträffande dessa varor har upphävts från och med den 1 november
1946. Samtidigt ha emellertid utfärdats vissa bestämmelser av innebörd,
att den kvalitetskontroll beträffande fodertran, som upprätthållits under
krigsåren, även i fortsättningen kommer att bibehållas (förordningen den
18 oktober 1946 nr 654, kungörelsen samma dag nr 655 och livsmedelskommissionens
cirkulär nr 2723).

Kungörelserna den 21 november 1941 (nr 880) angående beslag å samt
reglering av handeln med fodercellulosa, den 10 januari 1941 (nr 16) angående
beslag å stråfoder, den 30 augusti 1941 (nr 707) angående reglering
av handeln med stråfoder och den 6 juni 1941 (nr 340) angående förbud mot
användande av växande säd till kreatursbete m. m. ha upphävts från och
med den 1 mars 1947. Härigenom ha också samtliga de bestämmelser upphört
att gälla, som livsmedelskommissionen med stöd av ifrågavarande författningar
meddelat.

Potatisregleringcn. De av livsmedelskommissionen med stöd av förordningen
den 30 juni 1943 (nr 454) i kommissionens cirkulär nr 1549 utfärdade
bestämmelserna angående tillverkning av potatisstärkelse äga giltighet
även under tillverkningsåret 1946/47.

Det pris, som innehavare av tillverkningslicens har alt'' erlägga till leverantör
för potatis, som inköpes för framställning av stärkelse och är av för
fabriksändamål normal kvalitet, har för tillverkningsåret 1946/47 liksom för
närmast föregående tillverkningsår efter bemyndigande av Kungl. Maj:t fastställts
av livsmedelskommissionen.

Vidare har för detta tillverkningsår liksom tidigare upprättats ett avtal
mellan livsmedelskommissionen, å ena, och Sveriges stärkelseproducenters
förening u. p. a., å andra sidan, vilket avtal underställts Kungl. Maj:t för
godkännande. Viss del av avtalet har därjämte av Kungl. Maj:t förelagts
riksdagen för godkännande. Enligt delta avtal har förenämnda förening utläst
sig att inköpa den mängd potatisstärkelse, som framställes enligt meddelade
tillverkningslicenser upp till eu för varje tillverkningsår fastställd
maximikvantitet, med undantag för vad som får användas till husbehov för

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

tillverkaren och dennes potatisleverantörer. Ä andra sidan har kommissionen,
under förutsättning av statsmakternas godkännande, åtagit sig att vidtaga
eller föranstalta om åtgärder från statens sida för att bereda föreningen
möjlighet att erhålla minst ett visst i avtalet angivet pris per deciton för vid
tillverkningsårets slut inneliggande lager av potatismjöl med avdrag av viss
kvantitet, ävensom ersättning för ränte- och lagringskostnader i avseende på
inneliggande lager, med visst avdrag, under tre månader, räknat från och med
utgången av respektive tillverkningsår. Bestämmelserna i ämnet för tillverkningsåret
1946/47 återfinnas i Kungl. Maj ds brev den 20 september 1946.

I förordningen den 2 mars 1934 (nr 34), som genom kungörelsen den 30
juni 1943 (nr 484) förlängts alt gälla tills vidare, har föreskrivits, att vid
införsel av druv- och stärkelsesocker, stärkelsesirap (statistiskt nr 290) samt
dextrin och stärkelseklister även appreturmedel innehållande dextrin, stärkelse,
glykos, växtslem och dylikt (statistiskt nr 620) skall, utöver enligt
tulltaxan stadgad tull, utgå tilläggstull med vissa belopp.

I kungörelsen den 5 december 1941 (nr 922), ändrad genom kungörelse den
14 september 1944 (nr 603), förordnade Kungl. Majd om beslag å samt reglering
av handeln med potatisflingor, skuren och torkad samt torkad och
finmalen potatis, potatismjöl samt gryn av potatismjöl. I anslutning härtill
meddelade livsmedelskommissionen (cirkulär nr 563) bestämmelser om ransonering
av potatisprodukter med giltighet från och med den 14 december
1941. Livsmedelskommissionen har sedermera beslutat, att skuren och torkad
samt torkad och finmalen potatis ävensom gryn av potatismjöl från och
med den 25 oktober 1943 tills vidare må försäljas (cirkulär nr 1585). Handeln
med potatisflingor är icke reglerad i vidare mån än att tillverkare av
varan äger sälja den endast till Svenska spannmålsaktiebolaget eller av bolaget
anvisad köpare (cirkulär nr 2067). Vad potatismjöl angår medgav livsmedelskommissionen
i cirkuläret nr 2384 fri försäljning från och med den 17
september 1945. På grund av starkt ökad efterfrågan på potatismjöl har
kommissionen sedermera för att åstadkomma en jämn och rättvis fördelning
av tillgängliga kvantiteter kvoterat distributionen från stärkelseproducenlföreningen,
som har ensamrätt till försäljning av allt tillverkat potatismjöl.
Kvoteringen innebär, att föreningen till grossister och industrier endast får
försälja de kvantiteter potatismjöl kommissionen bestämmer.

Vissa bestämmelser ha även utfärdats innebärande inskränkning i rätten
att använda potatis för olika ändamål. Genom kungörelsen den 2 oktober
1942 (nr 806) har sålunda förordnats om beslag å potatis jämte viss reglering
av rätten att yrkesmässigt köpa och sälja potatis. Föreskrifterna i nämnda
kungörelse innebära dessutom bland annat förbud mot att utfodra annan
potatis än sådan, som är uppenbart oduglig till människoföda och ej heller
kan användas för tillverkning av potatismjöl, potatisflingor eller liknande
produkter. Med stöd av de befogenheter, som enligt kungörelsen tillkomma
livsmedelskommissionen, har kommissionen medgivit att all slags potatis
må tills vidare från och med den 19 september 1945 fritt användas (cirkulär
nr 2368). Vad nu sagts gäller dock ej potatis för industriellt ändamål. I fråga
om rätten att driva handel med potatis har till och med den 19 januari 1947

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

gällt, att sådan rätt tillkommit endast den, som erhållit särskilt tillstånd att
yrkesmässigt köpa och sälja potatis (auktorisation). Från och med den 20
januari 1947 är emellertid handeln med potatis helt fri (cirkulär nr 2791).

På grund av alltjämt rådande svårigheter att tillfredsställa det inhemska
behovet av potatismjöl har kommissionen till förmån för en ökad tillverkning
av sådant mjöl starkt begränsat tillverkningen av potatisbrännvin, för vilken
tillverkning för övrigt företrädesvis använts endast frostskadad och annan
mindervärdig potatis. För att kompensera potatisodlarnas ökade kostnader
för transport av potatis från bränneridistrikten till stärkelsefabriker har livsmedelskommissionen
enligt Kungl. Maj ds bemyndigande den 20 december

1946 medgivit utbetalning av visst fraktbidrag i de fall, då transportvägen
överstigit 5 kilometer. Fraktbidraget har utgjort lägst 0,25 och högst 1 öre
per kilogram potatis beroende på transportvägens längd. Med anledning av
de rätt omfattande frostskadorna å fabrikspotatisen i Sydsverige har livsmedelskommissionen
vidare i enlighet med Kungl. Maj ds beslut den 21 mars

1947 medgivit innehavare av de stärkelsefabriker, som enligt av kommissionens
ombud lämnad hänvisning mottaga frostskadade potatispartier, ersättning
av statsmedel med belopp motsvarande 1 krona per hektoliter avverkad
potatis. Beträffande stärkelsefabriker i drift efter den 1 maj 1947 har Kungl.
Majd den 23 i samma månad meddelat motsvarande bemyndigande även i
vad avser annan än frostskadad potatis. Ytterligare har kommissionen i enlighet
med Kungl. Maj ds beslut den 21 mars 1947 medgivit fraktbidrag för
transport av frostskadad potatis, som efter särskild utsyning levereras till
brännvinsbrännerier. Sistnämnda bidrag, som utgår med lägre belopp än
nyssnämnda fraktbidrag för leverans av potatis till stärkelsefabriker och
som avser potatis oanvändbar för tillverkning av potatismjöl, har motiverats
med att ifrågavarande potatisodlare på grund av vissa av kommissionen utfärdade
restriktioner icke varit i tillfälle att i vanlig ordning leverera potatisen
till bränneri, innan den utsatts för frostskador.

Vidare må nämnas att de under de tidigare krisåren tillämpade garantipriserna
på potatis upphävts från och med 1946.

Som kompensation för garantiprisernas borttagande har kommissionen
förbundit sig att vid en totalskörd år 1946 av 1 800 000 ton potatis bereda
avsättning för 170 000 ton för andra ändamål än inhemsk direktförbrukning
eller utfodring. Vid en skörd av 1 900 000 ton respektive 2 000 000 lön har avsättningsgarantien
höjts till 200 000 respektive 240 000 ton.

Ytterligare kan nämnas åt! normalpris icke bestämis beträffande potatis av
1946 års skörd.

Produktionsutvecklingen på jordbrukets område.

Livsmedelskommissionen har vid sin skrivelse den 5 juni 1947 fogat vissa
tabellsammanställningar rörande produktionsutvecklingen under 1945 och
1946 samt januari och februari 1947. Dessa sammanställningar torde såsom
särskild tabellbilaga få fogas vid statsrådsprotokollet. Följande uppgifter rörande
produktionsutvecklingen äro i huvudsak hämtade från kommissionens
skrivelse.

liihang till riksdagens protokoll 19i7. 1 samt. Nr 280. 2

Kungl. ftlaj.ts proposition nr 280.

Marknaden för mjölk och mejeriprodukter. (Jfr tab. 5—8.) Enligt de

inom en delegation av livsmedelskommissionen utförda beräkningarna väntas
mjölkproduktionen under regleringsåret 1946/47 nå upp till och något
överstiga det sista förkrigsårets produktion efter att under samtliga föregående
krisår ha legat lägre, vilket framgår av följande tablå över produktionsutvecklingen.

1938/39 ............. 4 714 000 ton

1939/40 ............. 4 596 000 »

1940/41 ............. 4 086 000 »

1941/42 ............. 3 661 000 »

1942/43 ............. 3 845 000 »

1943/44 ............. 4 188 000 ton

1944/45 ............. 4 361 000 »

1945/46 ............. 4 641 000 »

1946/47 (prognos) .... 4 745 000 »

I jämförelse med år 1945/46 innebär prognosen för 1946/47 en ökning med
2,2 procent. Då medelkoantalet under 1946/47 beräknas uppgå till 1 890 000
djur mot 1 920 000 under 1938/39 och djurantalet alltså fortfarande ligger
lägre än före kriget, har således den genomsnittliga avkastningen per ko
stegrats. För 1946/47 har denna avkastning beräknats uppgå till 2 511 kilogram
mot 2 455 kilogram 1938/39.

Under kalenderåret 1946 har mjölkinvägningen vid mejerierna överstigit
1939 års siffra med i runt tal 315 000 ton eller 9,8 procent. Orsakerna härtill
äro flera. Redan tidigare har påvisats den ökade avkastningen per ko. Härtill
kommer, att antalet mejerileverantörer stigit successivt under alla krigsåren
(jfr tab. 6). Jämsides härmed har utvecklingen kännetecknats av en alltmer
sjunkande försäljning av mjölk från producent direkt till konsument samt
en kraftigt avtagande tillverkning och framför allt försäljning av lantsmör.
Av följande uppställning framgår den vid mejerier invägda mjölkens relativa
andel av den totala mjölkproduktionen.

]nvägning i %

År av totalproduk tionen 1938/39

.................... 66-4

1939/40 .................... 67-7

1940/41 .................... 67-2

1941/42 .................... 68-9

Invägning i %

År av totalproduk tionen 1942/43

.................... 70-7

1943/44 .................... 73-3

1944/45 .................... 74-8

1945/46 .................... 75-8

Den vid mejerierna invägda mjölkens användning redovisas i följande
två tablåer.

Å r	Invägd mj ölk ton	Därav
använd för produktbered-ning ton	försåld såsom konsum-tionsmjölk ton1	försåld grädde (omräknad till mjölk)samt svinn ton
1939 ..................	3 205 688	2 395 153	494 367	316 168
1940 ..................	2 988 933	2 202 644	519 500	266 789
1941..................	2 659 251	1 940 169	610 512	122 850
1942 ..................	2 517 931	1 740 033	855 273	63 421
1943 ..................	2 852 031	1 963 235	963 192	72 381
1944 ..................	3 107 561	2 183 544	940 625	138 213 •
1945 ...................	3 375 019	2 421 439	939 628	170 025
1946 ...................	3 520 348	2 564 015	939 908	183 730

1 Fr. o. m. november 1941 standardiserad mjölk.

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

Å r	Produktmjölk	Konsumtionsmj ölk1	Grädde (i mjölk) samt svinn	Summa k-mjölk o. grädde
1939 = 100	i % av invägn.	1939 = 100	i % av invägn.	1939 = 100	i % av invägn.	1939 = 100	i % av invägn.
1939 .........	100-0	74-7	100-0	15-4	100-0	9-9	100-0	25-3
1940 .........	92-0	73-7	105-1	17-4	84-4	8-9	97-0	26-3
1941.........	81-0	73-0	120-6	22-4	38-9	4-6	88-7	27-0
1942 .........	72-6	69-1	144-5	28-4	20-1	2-5	96-0	30-9
1943 .........	82-0	68-8	165-1	28-6	22-9	2-6	109-7	31-2
1944 .........	91-2	70-3	159-0	25-3	43-7	4-4	114-0	29-7
1945 .........	101-1	71-7	158-5	23-2	53-8	5-1	117-6	28-3
1946 .........	107-1	72-8	156-3	22-0	58-1	5-2	118-0	27-2

Av tablåerna framgår, att användningen av mjölk för produktberedning
absolut sett nådde ett minimum under 1942; i förhållande till invägningen
nåddes minimum under år 1943 för att därpå öka. År 1946 var kvantiteten
produktmjölk drygt 7 procent högre än 1939, men hade dock icke nått
samma relativa andel av invägningen som under det sista förkrigsåret. Försäljningen
av konsumtionsmjölk har, som framgår av de båda tablåerna,
visat en mycket kraftig stegring fram till år 1943, då ett maximum nåddes.
Under de tre sista åren har denna försäljning stabiliserat sig vid en kvantitet
av cirka 940 000 ton standardiserad mjölk. Räknat i helmjölk låg försäljningen
under 1946 drygt 56 procent högre än 1939. Den ökning, som här
redovisats, motsvaras emellertid endast delvis av en verklig konsumtionsstegring,
i det att som förut påpekats samtidigt en nedgång ägt rum i försäljningen
av mjölk från producent direkt till konsument.

Den sedan slutet av 1940 genomförda sänkningen av konsumtionsgräddens
fetthalt samt den under tiden 20/u 1941—31/i 1944 gällande ransoneringen av
gräddförsäljningen har medfört, alt denna försäljning tagit i anspråk en
betydligt mindre kvantitet helmjölk än före kriget. Detta har medfört, att
den sammanlagda mjölk- och gräddförsäljningens andel av invägningen ökats
relativt obetydligt sedan tiden före kriget.

Mejeriernas produktion av smör och ost har visat en fortsatt stegring
under 1946, vilket framgår av följande sammanställning.

Å r	Produktion ton
Smör	Ost
1939 ..........	83 735	43 653
1940 ..........	80 760	35 328
1941..........	77 687	22 383
1942 ..........	71 926	14 991
1943 ..........	79 263	21 296
1944 ..........	87 304	29 924
1945 ..........	94 058	38 102
1946 .........	99 622	44 412

1 Mjölk av medelfetthalt.

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

Smörproduklionen var under 1946 betydligt högre än före kriget. Från
1939 utgör ökningen nära 19 procent eller cirka 15 900 ton. Samtidigt kan
emellertid lantsmörsproduktionen beräknas ha sjunkit från 16 200 ton till
5 900 ton, varför totalproduktionens uppgång stannar vid cirka 5 600 ton
(det bör i detta sammanhang tilläggas, att en smörexport om icke mindre än
i runt tal 26 000 ton förekom under år 1939).

Ostproduktionen visade under 1946 en ökning med 16,6 procent från 1945
och överträffade därmed kvantitativt 1939 års rekordproduktion. Osttillverkningen
under år 1939 avsåg emellertid till största delen helfet ost, medan
tillverkningen under år 1946 i huvudsak har omfattat halvfet ost.

Margarinproduktionens storlek under de åtta senaste åren framgår av följande
tablå.

Å r	Hushålls- margarin ton	Bageri- margarin ton	Summa ton
1939 ..............	51390	8 609	59 999
1940 ..............	29 174	9 548	38 722
1941..............	18 263	7 947	26 210
1942 ..............	35 444	5 391	40 835
1943 ..............	31 578	5 424	37 002
1944 ..............	30 582	8 378	38 960
1945 ..............	36 580	12 343	48 923
1946 ..............	14 703	9 556	24 259

Orsaken till den kraftiga minskningen under år 1946 har närmast varit
nödvändigheten att till följd av den svåra importsituationen spara på tillgängliga
förråd av råvaror.

Slaktdjursmarknaden. (Jfr tab. 9 och 10.) Den saluförda kvantiteten kött
och fläsk visade under 1946 en ökning från året förut med 27 400 ton eller
drygt 14 procent. I följande tablå redovisas den saluförda slakten i genomsnitt
under perioden 1937/39 enligt 1942 års jordbrukskommittés beräkningar
samt för vart och ett av åren 1942 t. o. m. 1946. Slakten av får och getter
har för åren 1944—1946 delvis måst beräknas med ledning av uppgifterna
över den besiktigade slakten.

Djurslag		Absoluta tal, ton
1937/39	1942	1943	1944	1945	1946
Storboskap ..................	88 700	46 000	56 700	69 900	69 500	79 400
Större kalv..................	32 300	11300	11 800	13 500	13 400	19 600
Mindre kalv.................	10 500	9 200	12 600	13 700	11800	12 600
Får och getter...............	2 700	1600	2 900	3 400	3 300	3 400
Häst........................	11 000	6 500	7 600	9 400	9 900	12 300
S:a kött	145 200	74 600	91 600	109 900	107 900	127 300
Svin........................	118 200	45 300	65 500	95 600	83 300	91 300
S:a kött och fläsk	263 400	119 900	157 100	205 500	191 200	218 600
Relativtal (1937/39 = 100) Kött........................	100-o	51-t	63-1	75-7	74-3	87-7
Fläsk.......................	100-o	38-3	55-4	80-9	70-5	77-2
Summa	100-o	45-5	59-6	78-0	72-6	83-0

Kungl. Maj-.ts proposition nr 280.

Vid bedömandet av utvecklingen mellan 1945 och 1946 måste hänsyn tagas
till den omständigheten, att hemslakten minskats avsevärt under 1946. Antalet
hemslaktade svin sjönk sålunda från 477 000 år 1945 till 416 000 år 1946
eller med 13 procent. Efter en genomsnittlig vikt på hushållssvin av 90 kilogram
skulle detta innebära en minskning från 42,9 till 37,5 miljoner kilogram.
Samtidigt har hemslakten av storboskap och kalv sjunkit från 2,3 till
1,7 miljoner kilogram eller med 27 procent.

Med ledning av betäckningsstatistiken kan man för en tid av ett år framåt
på ett ungefär beräkna, hur fläsksituationen kommer att gestalta sig. Under
1945 betäcktes i Svea- och Götaland 184 294 suggor. År 1946 var antalet betäckningar
178 266 eller 3,3 procent färre än året förut. För 1947 skulle man
alltså, under förutsättning av oförändrad slaktvikt hos svinen, ha att vänta
en motsvarande minskning i fläskproduktionen.

Importen av kött och fläsk har under 1946 uppgått till 10 900 ton, därav
1 000 ton fläsk.

Äggmarknaden. De inom 1942 års jordbrukskommitté och delegationen
verkställda beräkningarna rörande hönsantalet och äggproduktionen redovisas
i följande tablå.

År	Antal värphöns	Äggproduktion per höna, st	Äggproduktion ton
1938/39 ............	9 210 000	112	60 860
1939/40 ............	9 249 000	110	60 026
1940/41 ............	8 542 000	103	51 910
1941/42 ............	6 298 000	101	37 530
1 1942/43 ............	5 689 000	106	35 579
S 1943/44 ............	6 650 000	112	43 943
\| 1944/45 ............	7 600 000	112	50 220
1945/46 ............	9 025 000	112	59 640
1946/47 ............	10 450 000	112	69 050

Till belysande av ägghandelns utveckling meddelas i följande tablå uppgifter
om partihandelns invägning av ägg under åren 1938—1946. Uppgifterna
grunda sig för åren 1938—1940 och för tiden x/i''—23/o 1941 på siffror
lämnade av flertalet auktoriserade partihandlare i samband med ägghandelsregleringens
tillkomst, för tiden 24/„ 1941—S1/i2 1945 (ransoneringstiden)
på dessa handlandes veckorapporter samt för tiden fr. o. in. januari 1946 på
av flertalet f. d. auktoriserade partihandlare frivilligt lämnade rapporter.
Uppgifterna för tiden före respektive efter regleringen äro justerade i och
för ernående av jämförbarhet med regleringsårens invägningstal.

Av sammanställningen framgår, att partihandelns invägning av ägg under
1946 uppgått till sammanlagt i runt tal 27 500 ton, innebärande en ökning
från 1945 med nära 23 procent. Härmed har 1938 års siffra praktiskt taget
uppnåtts.

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

År	Invägning	År	Invägning
absoluta tal ton	index 1938 = 100	absoluta tal ton	index 1938 = 100
1938........	27 570	100-0	1943........	11 767	42-7
1939........	28 025	101-7	1944........	17 205
1940........	26 658	96-7	1945	22 397	81-2
1941........	18 960	68-8	1946........	27 440	99-5
1942........	10 538	38-2

Fodermedelsinarknaden. (Jfr tab. 11.) Den inom 1942 års jordbrukskommitté
och delegationen beräknade inhemska förbrukningen av oljekraftfoder
och kli redovisas i följande tablå produktionsårsvis. Uppgifterna avse
inom jordbruket använda kvantiteter.

Produktionsår	Förbrukning i ton av
Oljekrattfoder	Kli
1939/40 ......................	205 000	203 000
1940/41 ......................	158 000	174 000
1941/42 ......................	125 000	151000
1942/43 ......................	90 000	126 000
1943/44 ......................	105 000	158 000
1944/45 ......................	179 000	168 000
1945/46 ......................	175 000	199000
1946/47 (prognos).............	165 000	294 000

Beträffande den inhemska foderskörden kunna följande sammanställningar
vara av intresse. Uppgifterna ha hämtats ur statistiska centralbyråns officiella
skördestatistik samt äro preliminära för 1946.

Å r	Areal i hektar av
Korn	Havre	Blandsäd	Summa fodersäd	Foderrot- frukter	Hö
1930........	132 163	660 235	267 784	1 060 182	103 731	1 865 212
1931........	125 691	642 799	268 525	1 037 015	100 633	1 871 345
1932........	no 523	673 057	233 573	1 017 153	82 264	1 810 017
1933........	105 358	651319	235 394	992 071	72 441	1 807 284
1934........	100 394	659 793	238 807	998 994	74 572	1 804 654
1935........	105062	670 884	251 165	1 027 in	75 301	1 798 132
1936........	104 036	670 675	258 385	1 033 096	73 631	1 795 574
1937........	95 078	657 255	251 444	1 003 777	72 557	1 735 713
1938........	101518	660 839	252 838	1 015 195	70 985	1 726 755
1939........	104 240	660 030	252 037	1 016 307	67 600	1 711918
1940........	106 847	635 045	284 259	1 026 151	63 645	1 694 101
1941........	99 184	629 266	290 627	1 019 077	67 695	1 652 068
1942........	111777	597 230	278 387	987 394	67 982	1 656 661
1943........	113162	574 834	276 804	964 800	64 566	1 665 580
1944........	95 950	550 634	277 502	924 086	65 968	1 556 727
1945........	93 286	542 727	277 378	913 391	65 582	1 581 723
1946........	89 435	532 340	277 395	899 170	65 434	1 587 710

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

År		Skörd i kilogram per hektar	av
Korn	Havre	Blandsäd	Foderrot- frukter	Hö från odlad jord	Hö från naturlig äng
1930 .......	1 820	1 700	1980	36 530	3 780	1 120
1931.......	1 770	1 540	1 860	31 660	3 820	1 210
1932 .......	2 020	1 860	2 220	40 730	3 840	1 180
1933 .......	1 890	1 690	2 020	35 740	3 200	1 no
1934 .......	2 140	1 860	2 260	39 810	3 270	1 090
1935 .......	2 120	1 850	2 250	37 240	3 610	1 280
1936 .......	1 920	1 790	2 030	37 510	3 570	1 280
1937 .......	1 990	1 890	2 140	39 740	3 890	1 300
1938 .......	2 370	2 080	2 480	39 740	3 950	1 290
1939 .......	2 220	1 930	2 350	37 680	3 360	1 330
1940 .......	1 770	1 480	1 680	36 860	2 250	980
1941.......	1 590	1 230	1 450	33 330	1 610	910
1942 .......	1 970	1 550	1 900	33 760	3 000	1 100
1943 .......	2 060	1 480	1 790	35 120	2 930	1 130
1944 .......	1 840	1 310	1 690	29 660	3 770	1 270
1945 .......	1 810	1390	1 670	32 140	3 880	1 400
1946 .......	2 070	1 420	1 840	33 220	3 890	1 420

År	Skörd i ton av
Korn	Havre	Blandsäd	Summa fodersäd	Foderrot- frukter	Hö
1 1930 .......	240 202	1 120 723	529 488	1 890 413	3 788 813	5 647 969
1931.......	222 903	987 850	500 073	1 710 826	3 185 551	5 769 198
1932 .......	222 770	1 251 092	517 782	1 991 644	3 350 647	5 824 555
1933 .......	199 554	1 098 634	474 653	1 772 841	2 589 238	4 896 259
1934 .......	214 460	1 229 171	540 869	1 984 500	2 968 748	4 988 264
1935 .......	222 302	1 239 286	564 188	2 025 776	2 803 986	5 501 349
1936 .......	200 251	1 202 541	525 676	1 928 468	2 762 034	5 443 779
1937 .......	188 908	1 240 661	538 660	1 968 229	2 883 488	5 883 121
1938 .......	240 140	1 374 885	627 802	2 242 827	2 820 846	5 924 707
1939 .......	231 723	1 271 083	591 373	2 094 179	2 547 143	5 072 968
1940 .......	189 281	937 128	478 136	1 604 545	2 346 244	3 387 970
1941.......	157 697	775 733	420 966	1 354 396	2 256 312	2 424 970
1942 .......	220 103	926 039	528 415	1 674 557	2 295 302	4 331 312
1943 .......	232 621	850 306	494 682	1 577 609	2 267 356	4 272 643
1944 .......	175 294	730 037	470 469	1 375 800	1 960 190	5 485 249
1945 .......	168 750	754 895	462 660	1 386 305	2 107 809	5 537 352
1946 .......	184 787	758 123	510 914	1 453 824	2173 815	5 582 849

Brödsiidsmarknaden. (Jfr tab. 3 och 4.) Beträffande de fr. o. m. år 1930
skördade brödsädsarealerna i Sverige hänvisas till följande sammanställning,
som hämtats ur statistiska centralbyråns officiella statistik. Uppgifterna
för 1946 äro preliminära.

1946 års sammanlagda brödsädsareal var nästan exakt densamma som
året förut. Däremot visade arealen av höstvete en fortsatt ökning medan
motsatsen var fallet i fråga om höstråg. Vårvetearealen var obetydligt större
än 1945.

Från och med år 1940 ha arealinventeringar företagits såväl på sommaren
som på hösten. Vid höstinventeringarna ha uppgifter lämnats om den areal,
som vid inventeringstillfället besåtts med brödsäd samt t. o. m. 1944 även
om de arealer, som under påföljande vår avsågos att besås med olika an -

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

År			Areal	i hektar av
Höstvete	Vårvete	Summa vete	Höstråg	Vårråg	Summa råg	Summa brödsäd
1930 ............	214 365	47 205	261 570	235 203	6 193	241 396	502 966
1931............	215 191	61 135	276 326	200 411	6 835	207 246	483 572 .
1932 ............	213 849	64 444	278 293	204 876	6 792	211 668	489 961
1933 ............	220 567	82 187	302 754	218 751	7 284	226 035	528 789 !
1934 ............	224 444	66 002	290 446	229 006	6 794	235 800	526 246
1935 ............	214 813	57 937	272 750	218 525	8 629	227 154	499 904 j
1936 ............	211 788	69 263	281 051	202 220	12 741	214 961	496 012 1
1937 ............	233 961	65 308	299 269	189 795	7 307	197 102	496 371 ''
1938 ............	240 460	68 014	308 474	181 569	6 558	188 127	496 601
1939 ............	253 507	83 639	337 146	168 646	6 296	174 942	512 088
1940 ............	216 770	91 998	308 768	163 735	7 196	170 931	479 699
1941............	177 039	109 371	286 410	198 477	8171	206 648	493 058
1942 ............	164 009	114 535	278 544	241 236	8 263	249 499	528 043
1943 ............	153 342	115 223	268 565	212 247	7 690	219 937	488 502
1944 ............	190 296	83 137	273 433	195 383	6 006	201 389	474 822 \|
1945 ............	203 891	87 105	290 996	162 824	5 358	168 182	459 178 \|
1946 ...........	212 332	90 473	302 805	152 682	4 147	156 829	459 634 i

givna sädesslag. Vid sommaninventeringama slutligen ha uppgifter erhållits
rörande skördad areal av olika växtslag. En jämförelse mellan en höstinventering
och påföljande sommarinventering giver uppgift om i vilken
omfattning utvintring förekommit i fråga om de olika slagen av höstsäd. I
följande tablå har en sådan jämförelse gjorts i fråga om höstvete och höstråg
inom Svea- och Götaland, varjämte uppgifter även lämnas om höstinventeringen
i oktober 1946.

Areal i hektar i Svea- och Götaland enligt nedan angivna inventeringar.

Sädesslag	16/io 1910	8/e 1941	Skillnad	8>/i0 1941	Ve 1942	Skillnad	81/i0 1942	Ve 1943	Skillnad
Höstvete...	230 216	176 386	-53 830	189 701	163 402	— 26 299	157 028	152 706	— 4 322
Höstråg....	203 404	197 416	— 5 988	250 332	243 151	— 7181	221 625	210857	— 10 768
Summa	433 620; 373 802	-59 818	440033	406 553	-33 480	378653	363 563	—15 000

Sädesslag	2%0 1943	Ve 1944	Skillnad! /94I	Ve 1945	Skillnad
Höstvete. ..	194 288	191 247	— 3 041 207 802	207 180	- 622
Höstråg....	202 988	195 847	— 7141 173 772	165 230	— 8 542
Summa	397 276	387 094	- 10182 381 574	372 410	— 9164

Sädesslag	22/io 1945	Ve 1946	Skillnad	22/.o 1946
Höstvete____	217 307	211851	- 5 456	178 977
Höstråg____	157 107	152175	- 4 932	126 857
Summa	374 414	364 026	-10 388	305 834

De svåra vintrarna 1940/41 och 1941/42 orsakade en betydande utvintring
av höstvete (23 respektive 14 procent) medan höstrågen klarade sig relativt
bra (3 procent under båda åren). Under de följande åren har utvintringen

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

av höstråg varierat mellan 3 och 5 procent och av höstvete mellan 1 och 3
procent av den besådda arealen. De svåra väderleksförhållandena hösten
1946 försenade höstsådden avsevärt samt orsakade även, att betydande höstsädsarealer
ej hunno besås. Detta framgår av uppgifterna från oktoberinventeringen
1946. En jämförelse mellan de enligt denna och året dessförinnan
besådda arealerna visar en minskning för höstvete med 18 procent och för
höstråg med 19 procent eller för båda sädesslagen sammantagna med drygt
18 procent.

Beträffande skördeutbytet av brödsäd per hektar hänvisas till följande,
ur statistiska centralbyråns officiella skördestatistik hämtade uppgifter, vilka
för år 1946 äro preliminära.

År	Skörd i kilogram per hektar	av
Höstvete	Vårvete	Höstråg	Vårråg
1930 .........	2 290	1630	1820	1 240
1931.........	1 710	1570	1370	1 120
1932 .........	2 470	1 960	2 070	1 360
1933 .........	2 570	1 820	2 070	1 420
1934 .........	2 820	1 890	2 220	1400
1935 .........	2 480	1 880	1 910	1 350
1936 .........	2 210	1 750	1650	1350
1937 .........	2 440	1 810	1920	1310
1938 .........	2 740	2 010	2 010	1440
1939 .........	2 780	1 860	2 040	1 460
1940 .........	1250	1 630	1 570	1 200 i
1941.........	1 070	1290	1370	910
1942 .........	1 780	1580	1 820	1 120
1943 .........	2 330	1 450	1 870	1 060
1944 .........	2180	1 480	1 780	1 100
1945 .........	2 230	1540	1 660	i no
1946 .........	2 470	1 670	1860	1 170

I följande sammanställning redovisas den officiella skördestatistikens uppgifter
rörande skördeutbytet av brödsäd fr. o. m. 1930. Uppgifterna för 1946
äro preliminära. _

Å r	Skörd i ton av
Höst- vete	Vår- vete	Summa vete	Höstråg	Vårråg	Summa råg	Summa brödsäd
1930 .........	489 767	76 833	566 600	428 753	7 695	436 448	1 003 048
1931.........	367 558	96 015	463 573	275 485	7 641	283 126	746 699
1932 .........	528 944	126 279	655 223	423 530	9 215	432 745	1 087 968
1933 .........	566 970	149 826	716 796	452 361	10 326	462 687	1 179 483
1934 .........	632 182	124 601	756 783	507 443	9 504	516 947	1 273 730
1935 .........	533 586	108 976	642 562	417 735	11 609	429 344	1 071 906
1936 .........	467 481	121 342	588 823	334 326	17 184	351 510	940 333
1937 .........	571 129	118 386	689 515	364 609	9 589	374 198	1 063 713
1938 .........	667 532	136 600	804 132	365 231	9 422	374 653	1 178 785
1939 .........	704 978	155 880	860 858	344 401	9 169	353 570	1 214 428
1940 .........	270 669	150 060	420 729	257 290	8 603	265 893	686 622
1941.........	189 929	141 128	331 057	271 848	7 395	279 243	610 300
1942 .........	291 486	180 545	472 031	438 841	9 248	448 089	920 120
1943 .........	356 956	167 259	524 215	396 640	8 113	404 753	928 968
1944 .........	418 512	124 202	542 714	350 108	6 674	356 782	899 496
1945 .........	454 452	133 811	688 263	270 326	5 946	276 272	864 535
1946 .........	524 163	151 518	675 681	283 951	4 846	288 797	yu4 478

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

Av sammanställningen framgår, att samtliga slag av brödsäd utom vårråg
visade skördeökning under 1946 jämfört med 1945, då brödsädsskörden
emellertid var osedvanligt liten. Den sammanlagda veteskörden var den
största sedan 1939. Däremot var rågskörden, trots en mindre ökning från
1945, en av de minsta som förekommit.

Potatismarknaden. Den inhemska skörden av potatis redovisas i följande
sammanställning, som hämtats ur den officiella skördestatistiken. Uppgifterna
för 1946 äro preliminära.

Å r	Skörd, ton	Areal, hektar	Skörd per hektar, kilogram
1935/39 ............	1 813 408	131 711	13 770
1940 ..............	2 294 417	134 816	17 020
1941..............	2 071 086	137 375	15 080
1942 ..............	1 840 136	142 096	12 950
1943 ..............	2 171 118	147 307	14 740
1944 ..............	1 434 574	138 174	10 340
1945 ..............	1 658 874	145 252	11 420
1946 ...............	1 930 927	143 058	13 500

Av tablån framgår, att 1946 års potatisskörd kvantitativt sett blev tämligen
god. Höstens ogynnsamma väderlek med betydande nederbördsmängder
under senare delen av växtperioden och under skörden medförde emellertid,
att kvaliteten blev mindre god.

Beträffande konsumtionen av matpotatis föreligga inga direkta statistiska
uppgifter. Med ledning av bland annat socialstyrelsens konsumtionsundersökningar
ha dock inom 1942 års jordbrukskommitté och delegationen verkställts
följande beräkningar rörande storleken av denna konsumtion.

1938/39 .......		1943/44........	...... 950 000	ton
1939/40 .......		1944/45........	...... 900 000
1940/41 .......	....... 810 000 »	1945/46........	...... 900 000	»
1941/42 .......	....... 975 000 »	1946/47........	...... 875 000	»
1942/43 .......	....... 1 000 000 »

Fram t. o. m. 1942/43 föreligger en betydande konsumtionsökning, främst
orsakad av bristen på andra livsmedel. Sedan livsmedelsläget därefter förbättrats,
har förbrukningen av matpotatis åter gått tillbaka dock ej till förkrigs
nivån.

Förbrukningen av fabrikspotatis har fr. o. in. konsumtionsåret 1938/39
uppgått till följande kvantiteter.

1938/39 .............. 260 000 ton

1939/40 .............. 271 000 »

1940/41 .............. 259 000 »

1941/42 .............. 202 000 »

1942/43 .............. 230 000 »

1943/44 .............. 270 000 ton

1944/45 .............. 60 000 »

1945/46 .............. 177 000 »

1946/47 (prognos) .... 203 000 »

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

Utvecklingen av jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter.

I syfte att närmare belysa den ekonomiska utvecklingen inom jordbruket
och därvid bland annat erhålla ett mått på de inkomst- och utgiftsförskjutningar,
som under krigsåren kunna ha ägt rum mellan såväl olika områden
som olika storleksgrupper av jordbruk, har livsmedelskommissionen tidigare
(genom sin statistiska byrå) låtit bearbeta cirka 11000 av jordbrukare avgivna
självdeklarationer för vart och ett av åren 1938 samt 1940—1944. Efter
vederbörligt bemyndigande har kommissionen nu låtit fullfölja denna undersökning
genom en bearbetning av ungefär samma antal självdeklarationer
för år 1945. För de härvid erhållna resultaten lämnas en utförlig redogörelse
i en särskild promemoria, vilken såsom bilaga 2 fogas till detta protokoll.
I det följande återgivas endast vissa av undersökningens huvudresultat,
enligt en av kommissionen gjord sammanfattning.

På samma sätt som vid tidigare undersökningar av detta slag ha de på
den s. k. A-bilagan till självdeklarationerna lämnade uppgifterna rörande
jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter omräknats dels till totalbelopp
för hela riket och de s. k. stora huvudområdena (södra och mellersta
Sveriges slättbygder, södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder samt
norra Sverige), dels till siffror per hektar jordbruksjord. Omräkningen till
totalbelopp har skett särskilt för varje storleksgrupp och naturligt jordbruksområde
med ledning av förhållandet mellan åkerarealen vid å ena
sidan samtliga och å andra sidan de undersökta brukningsdelarna inom respektive
områden och storleksgrupp. Vid framräkningen av siffror per hektar
jordbruksjord har ängsarealen reducerats till åker med ledning av det i
den officiella jordbruksstatistiken redovisade förhållandet mellan åkerns
och ängsmarkens avkastning. Utöver de på dessa båda sätt redovisade kontanta
inkomsterna respektive utgifterna ha bland annat jordbrukarnas nettointäkter
samt den jordbrukarfamiljerna tillkommande arbetslönen framräknats
med ledning av uppgifterna på självdeklarationerna.

Vid bedömandet av resultaten måste beaktas, att de i undersökningen
ingående egendomarna genomsnittligt taget torde representera en något högre
produktionsförmåga och mera rationella driftsförhållanden än genomsnittsjordbruket.
Till följd härav torde de vid undersökningen erhållna totalbeloppen
för såväl inkomster som utgifter vara något för höga. Deras huvudsakliga
uppgift är att avspegla de från år till år inträffade förändringarna i
jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter och icke att angiva dessa
posters absoluta storlek. Med hänsyn härtill har också vid innevarande års
deklarationsundersökning åkerarealerna enligt 1937 års jordbruksräkning
kommit till användning, trots att 1944 års jordbruksräknings areal varit tillgängliga.

Förändringarna i jordbrukets kontanta inkomster och utgifter enligt det
bearbetade deklarationsmaterialet framgå av följande sammanställning:

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

1	1938	1940	1941	1942	1943	1944	1945
Samtliga kontanta inkomster, miljoner kronor............	1 506-7	1717-8	2 011-5	2151-6	2 423-7	2 499-8	2 581-9
Samtliga kontanta inkomster, index .....................	100-o	114-0	133*5	142-8	160-9	165-9	171-4
Därav för försålda jordbruks-produkter, miljoner kronor .	1161-1	1 408-2	1 618-5	1 644-9	1 861-6	1 968-4	2 054-3
Därav för försålda jordbruks-produkter, index ...........	100-0	121-3	139-4	141-7	160-3	169-5	176-9
Samtliga kontanta utgifter, mil-joner kronor...............	1 090-0	1 229-0	1 425-5	1 535-7	1 670-7	1746-9	1 798-0
Samtliga kontanta utgifter, in-dex .......................	100-0	112-8	130-8	140-9	153-3	160-3	165-0 1

Vid en jämförelse mellan de båda senast undersökta åren framgår, att såväl
inkomster som utgifter under år 1945 stigit i förhållande till år 1944, de
förra med 3,3 procent och de senare med 2,9 procent. Inkomstökningen mellan
de båda åren hänför sig praktiskt taget helt och hållet till försäljningen
av animaliska produkter, vilken post visar en uppgång med 6,7 procent, medan
däremot såväl inkomsterna av försålda vegetabiliska produkter som av
skogsbruk sjunkit.

Beträffande inkomsterna av jordbruksprodukter förtjänar ytterligare nämnas,
att genom den utveckling, som pågått under de två senaste åren, har
för första gången sedan 1940 den relativa inkomstökningen blivit starkare
för animaliska än för vegetabiliska produkter. För den förstnämnda gruppen
redovisas nämligen sedan förkrigsåret 1938 en ökning av försäljningsinkomsterna
med 77,0 procent, medan inkomstökningen för vegetabiliska
produkter stannar vid 74,0 procent. Dessa förskjutningar sammanhänga med
en fortgående återhämtning av den animaliska produktionen, vilken i första
hand tager sig uttryck i stegrade mjölkinkomster. Även inkomsterna av fjäderfä
och ägg ha kraftigt stegrats.

Den nyssnämnda ökningen av jordbrukarnas kontanta utgifter med 2,9
procent beror framför allt på ökade arbetskostnader. Ökningen av kraftfoderkostnaderna
är jämförelsevis liten, och utgifterna för inköp av gödselmedel
och torvströ äro praktiskt taget desamma under år 1945 som under
år 1944. Ränteutgifterna, vilka stego under de första krigsåren, ha sjunkit
med 1,9 procent i jämförelse med år 1938 och med 4,3 procent i jämförelse
med närmast föregående undersökningsår.

Av särskilt intresse i dessa undersökningar äro de jämförelser, som kunna
göras mellan olika områden och storleksgrupper. För de tre stora huvudområdena
redovisas följande förskjutningar i fråga om inkomster och utgifter.

För jordbrukarnas samtliga kontanta inkomster föreligger såsom framgår
av sammanställningen en betydligt större stegring i södra och mellersta Sverige
-— särskilt inom skogs- och dalbygderna — än i norra Sverige. Denna
för norra Sverige i jämförelse med landet i övrigt ofördelaktiga utveckling
av den totala inkomstsumman beror icke av någon för detta område särskilt
ogynnsam utveckling av inkomsterna från den egentliga jordbruksdriften.

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

	1938	1940	1941	1942	1943	1944	1945;
Samtliga kontanta inkomster. Södra och mellersta Sveriges slättbygder ...	lOO-o	117-5	134-6	142-9	160-4	165-1	169-9;
» » » » skogs- o. dal-					169-2	178-3	185-6\|
bygder .......	100-o	118-0	142-4	150-2
Norra Sverige ...........................	100-o	94-6	113-0	128-7	147-0	145-5	149-7''
Inkomster av försålda jordbruksprodukter.
Södra och mellersta Sveriges slättbygder ...	lOO-o	117-5	134-1	139-4	158-5	164-0	169-8
» » « » skogs- och dal-					155-2	170-3	178-6
bygder........	100-o	123-8	142-7	137-2
Norra Sverige ...........................	100-0	147-3	176-9	184-2	201-2	221-2	2404
Samtliga kontanta utgifter.
Södra och mellersta Sveriges slättbygder ...	100-0	114-3	129-6	140-4	152-3	159-0	164-2
» » » * skogs- och dal-						167-9	174-3
bygder.......	1000	116-5	138-4	145''4	156-9
\| Norra Sverige .............................	ioo-o	99-0	119-9	133-6	149-6	149-7	148-9

Tvärtom ha enligt deklationsmaterialet inkomsterna av försålda jordbruksprodukter
i norra Sverige relativt sett stigit betydligt starkare än i södra och
mellersta Sverige. Orsaken till den ofördelaktiga utvecklingen är i stället,
att inkomsterna av skogsbruk nedgått mycket kraftigt i Norrland särskilt
i början av kriget, och att dessa inkomster såväl absolut som relativt taget
ha en långt större betydelse för jordbrukets lönsamhet i norra Sverige än i
landets övriga delar.

För södra och mellersta Sverige har vidare under denna tid inkomstökningen
enligt självdeklarationernas uppgifter varit avsevärt starkare än utgiftsökningen,
medan i norra Sverige t. o. m. år 1944 relationen mellan förändringarna
i dessa båda poster varit den motsatta. År 1945 överstiger också
för norra Sveriges del inkomstökningen den beräknade utgiftsökningen.
Den tidigare mindre gynnsamma relationen mellan dessa båda poster har
huvudsakligen berott på minskade skogsinkomster i början av kriget och
har gradvis utjämnats intill år 1944 genom en återhämtning av de under
de första krigsåren starkt decimerade skogsinkomsterna och därefter huvudsakligen
genom en fortgående stegring i intäkterna av animaliska produkter.

I syfte att ytterligare belysa de ekonomiska förändringarna inom jordbruket
ha även självdeklarationernas uppgifter om jordbrukarnas nettointäkter
bearbetats. Beträffande nettointäkterna av jordbruksfastighet, som i detta
sammanhang främst äro av intresse, kunna de erhållna resultaten sammanfattas
i följande sammanställning (indextal: 1938 = 100).

Södra och mellersta Sveriges slättbygder.........

t * » » skogs- och dalbygder

1940 1941 1 1942

1943

1944

1945

125-7 147-0
119-8 143-3
98-8 111-9

117-8 138-0

148-8

153-8

131-5

146-8

176-5 176-9
183-oj 187-3
151-8 150-1

178-41 174-6

180-1

193-8

158-6

180-1

Hela riket

Sammanställningen utvisar eu rask inkomststegring under de första krigsåren
t. o. m. år 1943 och därefter eu långsammare ökning t. o. in. år 1945.

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

Stegringen av nettointäkterna har varit störst inom södra och mellersta Sveriges
skogs- och dalbygder, där i det närmaste en fördubbling förekommit
sedan år 1938. Stegringen har varit något mindre på slättbygderna i södra
och mellersta Sverige och minst i norra Sverige. Utvecklingen är praktiskt
taget densamma som tidigare konstaterats beträffande posten samtliga kontanta
inkomster.

Redogörelse för nu gällande priser på jordbruksprodukter samt
på vissa förnödenheter för jordbrukets behov.

I anslutning till en av livsmedelskommissionen i dess skrivelse den 5 juni
1947 lämnad redogörelse må anföras följande uppgifter angående nu gällande
priser på jordbruksprodukter samt vissa förnödenheter för jordbrukets
behov.

Mjölk och mejeriprodukter. (Jfr tab. 1 och 2.) Bestämmelserna rörande
prisregleringen på mjölk och mejeriprodukter ha såsom av det föregående
lramgar under närmast föregående och nu löpande regleringsår undergått
betydande förändringar.

Riksnoteringen på runmärkt smör var oförändrat 4 kronor 5 öre per kilogram
under hela år 1946. I samband med upphävandet av det allmänna
mjölkpristillägget fr. o. in. den 1 januari 1947 höjdes riksnoteringen till 4
kronor 55 öre per kilogram. Denna notering är alltjämt gällande. Fr. o. m.
nämnda dag slopades även det tidigare utgående lantsmörsbidraget inom
Svea- och Götaland samt Gästrikland samtidigt som det sänktes till 25 öre
per kilogram inom övriga delar av Norrland. I samband härmed bestämdes,
att priset på lantsmör skulle vara detsamma som på runmärkt smör. Tidigare
hade detta pris varit 10 öre lägre.

För ost gälla normalpriser, som ligga i paritet med smörpriset. I anledning
av riksdagens beslut, att allmänt mjölkpristillägg icke skali utgå för sådan
mjölk, som användes för framställning av ost, torrmjölk och kondenserad
mjölk, höjdes normalpriserna på ost fr. o. m. den 1 augusti 1946 med i
genomsnitt 15 öre per kilogram. Upphörandet av den allmänna omsättningsskatten
fr. o. m. den 1 januari 1947 medförde motsvarande sänkningar av
normalpriserna på ost.

Priset på konsumtionsmjölk var vid ingången av år 1946 i genomsnitt 29
öre per liter. I samband med sänkningen av det allmänna mjölkpristillägget
för konsumtionsmjölk från 56 till 38 öre per kilogram mjölkfett fr. o. m. den
1 september 1946 genomfördes en höjning av priset på konsumtionsmjölk
med 1 öre per liter. Samtidigt höjdes priset på icke steriliserad grädde med
5 öre per liter. Borttagandet av det allmänna mjölkpristillägget fr. o. in. den
1 januari 1947 medförde en allmän höjning av mjölkpriset med 1 öre och
av priset på grädde med 5 öre per liter. Samtidigt slopades den kompensation
för utebliven prishöjning å konsumtionsmjölk, som dittills utgått på vissa
orter, vilket medförde en ytterligare prishöjning på mjölk med 1 å 2 öre
per liter och motsvarande höjning av gräddpriset. Dessutom genomfördes en

Kungl. ]\Iaj:ts proposition nr 280.

ytterligare höjning av mjölkpriset, bland annat inom hela Göteborgs och
Bohus samt Västerbottens län med 1 öre samt inom större delen av Värmlands
län, med undantag för städerna och några slättbygder, med 2 öre per liter.

Kött och fläsk. (Jfr tab. 1 och 2.) Genom beslut den 24 april 1942 bemyndigade
Kungl. Maj:ts livsmedelskommissionen att i samråd med statens priskontrollnämnd
fastställa normalpriser å sådana varor, som omfattas av gällande
reglering av handeln med köttvaror. Med stöd av detta bemyndigande
fastställde kommissionen normalpriser på hela, halva och fjärdedels kroppar
av storboskap, större kalv, häst och svin att gälla fr. o. in. den 19 maj 1942.
Dessa normalprisbestämmelser utvidgades fr. o. m. den 29 juni 1942 att
omfatta även spädkalv samt fr. o. m. den 15 februari 1943 att omfatta även
hela och halva kroppar av får och lamm.

Normalpriserna på kött av får, lamm, häst, unghäst och föl upphävdes
fr. o. in. den 23 september 1946. Ifråga om de normalpriser på hela och halva
kroppar av olika slaktdjur, som gällt fram till den 10 december 1946, hänvisas
till propositionerna nr 253/1944, 303/1945 och 267/1946. Fr. o. in. nämnda
dag höjdes normalpriserna på hela, halva och fjärdedels kroppar av storboskap
med 5 öre, på kalv med 30 öre och på svin med 20 öre per kilogram.
Fr. o. m. den 13 januari 1947 sänktes normalpriserna vid parliförsäljning på
storboskap med 5 öre ocli på svin med 10 öre per kilogram. En ytterligare
prisändring genomfördes fr. o. m. den 17 februari 1947, då priserna på kalv
sänktes med 20 öre per kilogram, på svin med 10 öre per kilogram. En ytterligare
prissänkning på gräskalv och gödkalv med 20 öre per kilogram genomfördes
från och med den 17 mars. Från och med den 5 maj 1947 sänktes
partipriserna ytterligare med 10 öre per kilogram på spädkalv och med 5 öre
per kilogram på svin. Från sistnämnda dag gälla följande normalpriser på
hela och halva kroppar av angivna djurslag inom första prisområdet (putsad
vara, öre per kilogram). Dessa partiprisändringar ha icke tagit sig uttryck i
någon ändring av detaljprisema.

Klass

Ko,

oxe

Kviga,

stut,

ungtjur

Tjur

Gräs-

kalv

Göd-

kalv

Späd-

kalv

I........

in.......

164

140

174

145

164

145

205

180

275

215

118

98 |

Fläsk med huvud och fotter,
då hela kroppens vikt

Klass

Galt-

fläsk

under-stiger
60 kg

är minst
60 kg men
mindre än
130 kg

är minst
130 kg

Prima ....

134

181

229

205

Klass	Suggfläsk, icke
ren skuret
I.........	160

Kungi. Maj:ts proposition nr 280.

Under 1946 ha vidare utbetalats vissa statliga pristillägg för kalvkött och
fläsk enligt den överenskommelse, som i mars 1946 träffades efter överläggningar
mellan medlemmar av regeringen och representanter för jordbrukarnas
organisationer. Dessa pristillägg började utbetalas fr. o. m. den 6 maj
1946 och uppgingo till 20 öre per kilogram för kött av större kalv, 50 öre
per kilogram för kött av mindre kalv och 10 öre per kilogram för fläsk.
Fr. o. m. den 20 maj höjdes pristillägget för fläsk till 15 öre och fr. o. m.
den 3 juni till 20 öre, sänktes åter till 15 öre fr. o. in. den 2 september, till
10 öre fr. o. m. den 30 september, till 5 öre fr. o. m. den 7 oktober samt upphörde
att utgå fr. o. m. den 14 oktober. Pristillägget för kött av mindre kalv
höjdes till 60 öre fr. o. in. den 17 juni och till 70 öre fr. o. m. den 8 juli,
sänktes till 20 öre fr. o. in. den 2 september, höjdes åter till 40 öre fr. o. m.
den 18 november samt upphörde att utgå fr. o. m. den 16 december. Pristillägget
för kött av större kalv höjdes till 30 öre fr. o. m. den 17 juni samt
upphörde att utgå fr. o. m. den 8 september.

Vidare har, för att stimulera leveranserna av slaktdjur, utbetalats ett statligt
pristillägg för kött av storboskap med 10 öre per kilogram under tiden
17 februari—16 mars 1947 samt med 5 öre per kilogram under tiden 17—30
mars 1947. Slutligen må nämnas, att alltsedan partiprissänkningen på fläsk
trädde i kraft den 5 maj 1947 ett statligt pristillägg för fläsk utbetalats med
5 öre per kilogram.

Ägg. (Jfr tab. 2.) Vid äggransoneringens införande den 24 september 1941
fastställdes normalpriser på ägg. Vid äggransoneringens upphörande den 1
januari 1946 upphävdes normalpriserna på ägg i samtliga handelsled utom
vid försäljning till förbrukare samt fr. o. m. den 18 februari helt. Lantbruksförbundets
äggnotering återupptogs fr. o. m. den 1 januari 1946. Denna blev
oförändrad i jämförelse med det senast gällande normalpriset i första prisområdet,
som omfattade Götaland utom Kalmar läns norra del samt städerna
Göteborg och Borås, eller 3 kronor 15 öre per kilogram. På grund av den
starka produktionsökningen sänktes noteringen den 18 februari med 50 öre
och fr. o. m. den 11 mars med ytterligare 35 öre till 2 kronor 30 öre per kilogram.
Efter en höjning till 2 kronor 50 öre den 1 april och till 2 kronor 75
öre den 8 april sjönk noteringen åter till 2 kronor 45 öre den 20 april. Härefter
ägde en successiv uppgång rum till 2 kronor 50 öre den 20 maj, 2 kronor
70 öre den 3 juni, 2 kronor 95 öre den 10 juni, 3 kronor 15 öre den 22
juli och 3 kronor 20 öre den 26 augusti. Fr. o. m. den 9 september återinfördes
normalpris på ägg, vilket i första prisområdet sattes till 3 kronor 20 öre.
Delta bibehölls oförändrat t. o. m. den 6 januari 1947, då normalpriserna
åter slopades. Då äggnoteringen återupptogs den 7 januari, sattes denna till
2 kronor 70 öre, höjdes den 3 februari till 3 kronor och den 3 mars till 3 kronor
20 öre. Fr. o. m. den 8 april sänktes noteringen till 2 kronor 65 öre. Den
28 april höjdes åter noteringen till 2 kronor 85 öre och den 12 maj 1947 ytterligare
till 3 kronor per kilogram.

Spannmål. (Jfr tab. 2.) Vid försäljning av spannmål från odlare gälla
från och med september 1946 följande normalpriser i fråga om brödsäd i
kronor per deciton.

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

Leveranstid	Vårvete	Höstvete och råg
1—10	september 1946................	28-05	25-so
11—20	»	1946................	28-10	25-85
21—30	»	1946................	28-15	25-90
1—10	oktober	1946................	28-20	25-95
11—20	1>	1946................	28-25	26-00
21—31	»	1946................	28-30	26*05
1—10	november	1946................	28-35	26-10
11—20		1946................	28-40
21—30	»	1946................	28*45	26-20
1—10	december	1946................	28-50	26-25
11—20	»	1946................	28-55	26-30
21—31		1946................	28-60	26-35
1—10	januari	1947................	28-65	26-40
11—20	»	1947................	28-70	26*45
21—31	»	1947................	28-75	26-50
1—10	februari	1947................	28-80	26*55
11—20	*	1947................	28-85	26-60
21—28	»	1947................	28-90	26-65
1—10	mars	1947................	28-95	26-70
11—20	»	1947................	29-00	26-75
21—31	*>	1947................	29-05	26-80
1—10	april	1947................	29-10	26-85
11—20	»	1947................	29-15	26-90
21—30		1947................	29-20	26-95
1—10	maj	1947................	29-25	27-00
11—20	»	1947................	29-30	27-05
21—31	9	1947................	29-35	27-10
fr. o. m. den 1 juni 1947 .............	29-40	27-15

För fodersäd gälla följande normalpriser i kronor per deciton.

Leveranstid	Korn	Vithavre	Svart- havre	Strå- blandsäd	Vicker o. foderärter
1—15 september	1946 .......	21-90	18-30	17-80	19-30	25-30
16—30	1946 .......	22-00	18-40	17-90	19-40	25-40
1—15 oktober	1946 .......	22-10	18-50	18-00	19-50	25-50
16—31 »	1946 .......	22-20	18-60	18-10	19-60	25-60
1—15 november	1946 .......	22-30	18-70	18-20	19-70	25-70
16—30 »	1946 .......	22-40	18-80	18-30	19-80	25-80
1—15 december	1946 .......	22-50	18-90	18-40	19-90	25-90
16—31	1946 .......	22-60	19-00	18-50	20-00	26-00
1—15 januari	1947 .......	22-70	19-10	18-60	20-10	26-10
16—31 »	1947 .......	22-80	19-20	18-70	20-20,	26-20
1—15 februari	1947 .......	22-90	19-30	18-80	20-30	26-30
16—28	1947 .......	23-00	19-40	18-90	20-40	26-40
1—15 mars	1947 .......	23-10	19*50	19-00	20-50	26-50
6—31 mars	1947 .......	23-20	19-60	19-10	20-60	26-60
fr. o. m. den 1 april 1947 ....	23-30	19-70	19-20	20-70	26-70

Samlliga angivna priser avse vara av normalkvalitet. För vara av annan
kvalitet verkställes prisreglering enligt vissa regler. För den händelse spannmålen
säljes till användning såsom utsäde, är prisbildningen fri.

Stråfoder. Vid försäljning av hö till förbrukare har intill den 21 april
1947 gällt ett normalpris av 11 kronor 75 öre per deciton. Från och med
nämnda dag medgavs en höjning med 5 kronor per deciton. För övriga slag
av stråfoder gälla inga normalpriser. Nämnda normalpris för hö gäller för
pressad vara av fullgod beskaffenhet. För opressad vara skall priset vara
minst en krona lägre.

Bihano till riksdagens protokoll 1947. 1 saml. Nr 280. 3

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

Kraftfodermedel. Vid försäljning till förbrukare av olika slag av kraftfodermedel
gälla för närvarande följande priser per deciton, nämligen för
oljekraftfoder (innehållande lägst 45 procent råprotein och råfett) samt för
linkakmjöl och linfröexpeller 36 kronor, för rågkli 16 kronor, för vetekli 19
kronor, för havrekli och kornkli 12 kronor, för vanlig standardiserad hönsfoderblandning
33 kronor, för vitaminiserad hönsfoderblandning 35 kronor,
för vitaminiserad kycklingfoderblandning 35 kronor, för blodmjöl 45 kronor,
för dikalciumfosfat, innehållande lägst 38,0 procent fosforsyra, 43 kronor,
innehållande mindre än 38,0 men lägst 36,0 procent fosforsyra, 40 kronor
samt innehållande mindre än 36,0 men lägst 34,0 procent fosforsyra
37 kronor 50 öre, för foderbenmjöl i prisklass I (innehållande lägst 30,0 procent
fosforsyra) 26 kronor och i prisklass II (23,0—29,9 procent fosforsyra)
24 kronor, för foderbenmjöl innehållande järn och jod samt lägst 31 procent
fosforsyra 30 kronor i Götaland och Svealand samt 33 kronor i Norrland, för
költfodermjöl och valmjöl i prisklass I 40 kronor, i prisklass II 35 kronor
och i prisklass III 30 kronor, för luzernmjöl med en råproteinhalt av 11,4
procent och därunder 14 kronor, av 11,5—13,4 procent 23 kronor, av 13,5—
14,9 procent 25 kronor samt av 15,0 procent och däröver 27 kronor, för fälttorkat
hömjöl 14 kronor, för maltgroddar 17 kronor, för melass 14 kronor,
för våt betmassa 1 krona, för ensilerad betmassa 2 kronor, för betfor 21
kronor 50 öre i södra och mellersta Sverige samt 22 kronor i norra Sverige
samt för vetefodermjöl 20 kronor 50 öre. Till samtliga nu angivna priser,
vilka avse leverans å viss angiven plats (tariffhamn, kvarnplats etc.), komma
tillägg för transport av varan från leveransorten till den ort där varan
avhämtas av köparen. De för foderbenmjöl med lägst 31 procent fosforsyra
m. m. angivna priserna gälla dock fritt butik.

Konstgödsel. Priserna på konstgödselmedel vid försäljning till förbrukare
under 1946/47 framgå av följande sammanställning.

Varuslag

Kronor per deciton vid leverans under

l:a tilldelningsperioden -

2:a tilldelningsperioden

Vio—so/n

*/l2 — S1/l

3:e tilldelningsperioden -

Priset avser
leverans
banfritt å
följande
platser

Superfosfat...... 11: 45

11: 70

Thomasfosfat ... [ 10: 95
Hl:20

Kali, 58 %...... 27: 25

27: 85

Kali, 50 %......23: 50

24: —

Kali, 40 %..... 18: 80

19: 20

Kainit..........j 6: •—

; 6:15

Kalksalpeter .... 21: 40

Kalkkväve, 18 % j 18:15

Ammoniumsulfat 20: —

pr Vio 46

* V. 47

* Vio 46
» Va 47

* Vio 46

* Va 47
» Vio 46
» Va 47

* Vio 46
» Va 47
kontant

: 90
: 20
: 40
: 85
: SO

11: 70 pr ''/,
11
11
11

28
24
24
19
19

21:

18:

20:

7. 47

40 0
20 »

50 »

20 »

30 »

65 kontant
40

30 »

-pr Va
» V.

* Va
» Va
‘ Va
» Va
» Va
» Va

* Va

» Vo

» Va

kontant''22:
o i 19:

. |20:

45 pr Va 47
75 » Vu 47
95 » Va 47
25 o Vu 47

— * Va 47
60 » Vu 47

— o Va 47
50 o Vu 47

— 0 Va 47

40 »> Vu 47
50 o Va 47
65 » Vu 47
50 kontant
25 »

90 o

fabrikshamn

Domnarvet

tariffhamn

Svartvik

Ljungaverk

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

Potatis. Med stöd av Kungl. Maj ds bemyndigande har livsmedelskommissionen
för tillverkningsåret 1946/47 fastställt de priser, som tillverkare av
potatisstärkelse eller brännvin ha att vid inköp av potatis av för fabriksändamål
normal kvalitet erlägga till leverantören, till under tiden från kampanjens
början t. o. m. den 31 oktober 1946 29 öre, under tiden den 1 november—den
31 december 1946 30 öre, under tiden den 1—31 januari 1947
31 öre och under tiden den 1 februari 1947 till kampanjens slut 32 öre,
allt räknat per stärkelseprocent och hektoliter fritt fabrik.

Prissättningen på jordbrukets produkter och förnödenheter under

regleringsåret 1947/48.

Prisfrågan under regleringsåret 1946/47.

Statens livsmedelskommission har i sin skrivelse den 3 april 1947 lämnat
en redogörelse för innebörden av det system för prissättningen på jordbrukets
område som tillämpats under regleringsåret 1946/47 och härvid bland annat
framhållit följande.

Från och med år 1943 ha priserna på jordbrukets produkter och förnödenheter
fastställts på våren. Till grund för behandlingen av de för innevarande
regleringsår aktuella prisfrågorna utarbetades redan under föråret 1946 på
sedvanligt sätt en kalkyl rörande jordbrukets inkomster och kostnader. I
metodiskt hänseende anslöt sig denna förkalkyl helt till den kalkyl för produktionsåret
1945/46, som på våren 1945 upprättats till ledning för det då
fattade prisbeslutet. Kalkylen avsåg sålunda den produktion, som vid normala
väderleksförhållanden kunde förväntas inom jordbruket. Priserna på jordbrukets
produkter och förnödenheter förutsattes i beräkningarna förbliva
oförändrade utom i de fall, där beslut eller förslag om prisjusteringar förelågo
eller där med hänsyn till marknadsläget prisförändringar med en viss grad
av säkerhet kunde förutses.

De allmänna riktlinjerna för prissättningen på jordbrukets produkter regleringsåret
1946/47 uppdrogos sedermera av Kungl. Maj:t genom beslut den
29 mars 1946, vilket i huvudsak anslöt sig till ett av livsmedelskommissionen
i skrivelse den 21 i samma månad avgivet förslag. Till grund för detta förslag
lågo dels förenämnda kalkyl, som granskats av 1942 års jordbrukskommitté,
dels ock en mellan medlemmar av regeringen å ena sidan samt representanter
för Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet landsbygdens folk å andra
sidan den 13 mars 1946 träffad uppgörelse.

De priser på jordbrukets produkter och förnödenheter, som bestämdes vid
vårprissättningen, skulle enligt Kungl. Maj:ts beslut bibehållas oförändrade,
såvida icke produktions- och kostnadsbetingelserna utvecklade sig på sådant
sätt, att vid den samtidigt anbefallda omräkningen av kalkylen i augusti
månad ett kalkylmässigt över- eller underskott uppkomme, som överstege 4
procent (= ca 90 miljoner kronor) av jordbrukets samlade inkomster enligt
förkalkylen.

Efter att ha erinrat att omräkningen av kalkylen i augusti månad givit ett
resultat, som inneburit alt 4-procentsrcgeln icke behövde tillämpas, men alt
eu i samband därmed företagen undersökning utvisat, all eif belopp av 17,1

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

miljoner kronor skulle behöva tillföras jordbruket för att detta skulle erhålla
den kompensation för höjda arbetskostnader, som statsmakterna utfäst sig
att lämna, har livsmedelskommissionen vidare anfört.

Enligt livsmedelskommissionens av Kungl. Maj:t den 30 augusti 1946
bifallna förslag skulle följande justeringar av priserna på jordbrukets produkter
och förnödenheter vidtagas för att jordbruket skulle tillföras ifrågavarande
inkomstförbättring. Genom avståendet från en vid vårprissättningen
förutsatt höjning av priserna på vete- och rågkli beräknades bortfalla en
kostnadsökning motsvarande på kalkylens inkomstsida ett belopp av 5,8 miljoner
kronor. Det belopp, som härefter återstode att täcka, reducerades därigenom
till (17,1—5,8 =) 11,8 miljoner kronor. Sistnämnda belopp skulle
regleras genom prisjusteringar och/eller statliga pristillägg på kött och fläsk.
Av detta belopp beräknade livsmedelskommissionen sammanlagt 5,8 miljoner
kronor kunna tillgodoföras jordbruket dels genom utbetalande av statliga
pristillägg på kött av kalv och på fläsk om högst 2 miljoner kronor under
hösten 1946, dels genom en beräknad inkomstökning om 2,6 miljoner kronor
vid fri prisbildning på hästkött och dels genom prishöjning på kött av mindre
kalv, motsvarande 1,2 miljoner kronor. Återstående belopp om (11,3—5,8 =)
5,5 miljoner kronor reserverades att stå till förfogande för ytterligare reglering
av kött- och fläskpriserna under året. I stort sett sistnämnda belopp hav
tillförts jordbruket i form av tillfälliga höjningar av partipriserna på kött och
fläsk under vintermånaderna.

Under den gångna delen av regleringsåret 1946/47 har i samband med
omsättningsskattens slopande från och med den 1 januari 1947 företagits en
omläggning av prisregleringen beträffande jordbrukets produkter. Innebörden
av denna omläggning är, att de till producenterna utgående priserna på vissa
jordbruksprodukter fått slå igenom i konsumentpriserna och att systemet med
statliga subventioner avvecklats. Sålunda utgå ej längre allmänt pristillägg å
mjölk, ej heller lantsmörsbidrag i andra delar av riket än Norrland utom
Gästrikland eller kompensation till mejerierna för utebliven höjning av priset
å konsumtionsmjölk. Även ifråga om socker har subventionssystemet i huvudsak
avvecklats.

Kalkylen rörande jordbrukets inkomster och kostnader under regleringsåret
1947/48.

Som underlag för behandlingen av frågan om prissättningen på jordbrukets
produkter under produktionsåret 1947/48 har livsmedelskommissionen på
samma sätt som under de närmast föregående åren genom eu särskild delegation,
bestående av ledamoten av livsmedelskommissionen fil. lic. M. Bonow,
byråchefen hos statens priskontrollnämnd E. Carbell, sekreteraren i konjunkturinstitutet
fil. lic. G. Cederwall, direktören i Sveriges lantbruksförbund A.

H. Stensgård, livsmedelskommissionens ordförande hovrättsrådet O. Söderström
samt överdirektören i egnahemsstyrelsen G. R. Ytterborn, låtit utarbeta
en kalkyl över jordbrukets inkomster och kostnader nnder nyssnämnda
produktionsår. I sitt slutgiltiga skick redovisas denna kalkyl i bilaga 1.

Efter att ha anmält, att kalkylen varit föremål för granskning av livsmedelskommissionens
råd, vars uttalanden föranlett några jämkningar av kalkylen,
har livsmedelskommissionen anfört följande beträffande innebörden
av kalkylen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

I metodiskt hänseende ansluter sig den upprättade förkalkylen i huvudsak
till de inkomst- och kostnadsberäkningar för år 1946/47, vilka på våren
1946 lades till grund för prissättningen på jordbrukets produkter och förnödenheter
för innevarande produktionsår. Densamma avser sålunda att belysa
inkomst- och kostnadsläget inom jordbruket år 1947/48 under förutsättning
av normala väderleksförhållanden. Priserna på såväl jordbrukets produkter
som dess förnödenheter liksom löner och räntor ha i beräkningarna förutsatts
förbliva oförändrade utom i de fall, där vid kalkylens upprättande
beslut eller förslag rörande prisjusteringar förelågo redan vid beräkningstillfället,
t. ex. beträffande oljeväxter, eller där med hänsyn till marknadsläget
prisförändringar kunde med en viss grad av säkerhet förutses, exempelvis
ifråga om matpotatis och ägg.

Vid beräkningen av jordbrukets inkomster av vegetabiliska produkter har
delegationen utgått dels från de vid arealinventeringen i oktober 1946 redovisade
arealerna av höstsådda grödor, dels från arealuppgiftema rörande 1946
års skörd, i vissa fall justerade med hänsyn till höstsåddens omfattning och
till vidtagna prisförändringar för oljeväxter.

En särskild beräkning har efter tidigare tillämpade grunder utförts rörande
de vid normala väderleksförhållanden förväntade hektarskördarna. Härvid
ha hektarskördsuppgifterna och de s. k. allmänna skördeomdömena för
perioderna 1921/30, 1931/40, 1941/45 samt för åren 1945 och 1946 tjänat som
ledning, varjämte även beaktats de ändrade förutsättningar för vegetabilieproduktionen,
som i vissa hänseenden inträffat. Delegationen har härvidlag i
första hand beaktat den avsevärt ökade förbrukningen av konstgödsel under
år 1946/47. Med hänsyn bland annat till denna omständighet ha normskördarna
för vissa växtslag ansetts böra höjas något i förhållande till de i normkalkylen
för år 1946/47 begagnade. Emellertid bär för år 1947/48 endast
räknats med en höjning av 50 kg per hektar för havre och ärter, medan för
övriga växtslag tillämpats oförändrade kvantiteter.

Beträffande beräkningen av jordbrukets inkomster har livsmedelskommissionen
vidare anfört bland annat följande.

På grundval av de antagna hektarskördama (normskördama) samt föreliggande
uppgifter rörande arealerna av olika grödor har beräkning skett av
den vegetabiliska produktionen. Kvantiteterna brödsäd ha därvid framkommit
sedan den erhållna totalskörden reducerats för lagringsförluster, avrens
och utsäde. Beträffande vete har härutöver på samma sätt som i tidigare kalkyler
en viss justering vidtagits av de med ledning av skördeberäkningarna
erhållna kvantiteterna med hänsyn till att saluöverskottet erfarenhetsmässigt
blivit större av höstvete men lägre av vårvete än skördesiffrorna givit anledning
att antaga. Av korn har i kalkylen utöver husbehovsförmalningen endast
medtagits de kvantiteter, som beräknats komma att åtgå vid grynkvarnarna.
bryggerier och brännerier. På motsvarande sätt har av havre, hö och
halm medtagits endast den beräknade förbrukningen av havre vid grynkvarnarna,
vidare arméns och åkeriernas inköp av fodersäd och stråfoder samt
den beräknade användningen av dessa varuslag för skogskörslor ävensom den
industriella förbrukningen av halm, varjämte exporten av hithörande varuslag
har beaktats.

I förkalkylen våren 1946 hade delegationen ursprungligen på inkomstsidan
medtagit den kvantitet fodersäd, som beräknades åtgå för äggproduktionen
utanför jordbruket. De då föreliggande beräkningarna ansågos dock så
osäkra, att de icke infördes i den justerade kalkylen. 1942 års jordbrukskommitté
uttalade emellertid sin principiella anslutning till alt eu dylik post in -

Kungl. Maj:ts proposition nr 280-

fördes i kalkylen. Detta har vid uppgörandet av föreliggande kalkyl beaktats
på så sätt, att foderkostnaderna för den del av äggproduktionen, som faller
utanför jordbruket, avdragits från de totala kostnaderna för köpfodermedel.

Beträffande samtliga hittills berörda produkter ävensom matärter har i
kalkylen räknats med samma pris som för år 1946/47.

Förbrukningen av matpotatis under år 1946/47 har beräknats uppgå till
875 000 ton. Med hänsyn till de nu överblickbara förutsättningarna för livsmedelsförsörjningen
har delegationen ansett det riktigast att räkna med samma
kvantitet även för produktionsåret 1947/48. Priset på matpotatis vid normal
skörd har upptagits till 13: 50 kr/dt, d. v. s. 50 öre lägre än det genomsnittliga
pris, som man enligt visserligen osäkra beräkningar för närvarande
synes kunna förutsätta för innevarande år. Till jämförelse kan nämnas, att
de definitiva priserna för åren 1944/45 och 1945/46 uppgingo till 13,19 respektive
13,82 kr/dt. Därest den förutsatta potatisskörden erhålles, beräknas
250 000 ton av denna komma att användas för industriella ändamål. Härvid
får givetvis beaktas, att denna kvantitet närmast är att betrakta som en beräknad
avsalukvantitet utan att det ännu är möjligt att mera bestämt angiva
det ändamål, för vilket försäljningen kommer att ske. Priset har upptagits
oförändrat till 7,50 kr/dt.

Sockerbetsarealen har av delegationen upptagits till 55 000 hektar, d. v. s.
till ungefär samma storlek som den skördade arealen under år 1946/47. Hektarskörden
har upptagits till 33 500 kg. Sockerhalten har under åren 1945/46
och 1946/47 uppgått till 17,5 procent. I enlighet med tidigare tillämpade
grunder har i kalkylen räknats med samma sockerhalt för år 1947/48, vilket
vid oförändrade priser innebär ett genomsnittspris av 5,09 kr/dt motsvarande
ett grundpris av 4,65 kr/dt vid en sockerhalt av 16 procent.

För oljeväxter har med anledning av föreslagna pris justeringar räknats
med en arealökning av omkring 13 000 hektar, ökningen faller i huvudsak på
oljelinet. Odlingen av spånadsväxter har antagits inbringa 4,7 miljoner kronor
mot 3,3 miljoner kronor innevarande produktionsår.

Den totala mjölkproduktionen har för år 1946/47 beräknats till 4 745 000
ton, varav 3 620 000 ton komma på invägningen vid mejerierna. I förhållande
till närmast föregående år innebära dessa kvantiteter en ökning av mjölkproduktionen
med 2.2 procent och av mejeriinvägningen med 3 procent.
Stegringen grundar sig på såväl eu tillväxt av koantalet som en ökning av
den genomsnittliga produktmängden per ko. Medelkoantalet har sålunda för
år 1946/47 beräknats till 1 890 000, vilket innebär en ökning med en procent
sedan närmast föregående år. Mjölkproduktionen per ko har för samma år
beräknats till 2 511 kg. Ökningen sedan 1945/46 utgör här 1,3 procent. Koantalet
antages fortsätta att stiga och har för produktionsåret 1947/48 upptagits
till 1 905 000 (ökning med 15 000 sedan 1946/47). Den genomsnittliga
mjölkavkastningen per ko antages i kalkylen stiga med 1.3 procent. Den totala
mjölkproduktionen kan i enlighet med det anförda beräknas uppgå till
4 845 000 ton, varav 3 720 000 ton invägning vid mejerier. Det kan nämnas,
att det anförda produktionstalet ligger 2,8 procent över 1938/39 års siffra.
I fråga om invägningen vid mejerier utgör uppgången sedan sistnämnda år
18.9 procent. Mjölkpriserna ha förutsatts förbliva praktiskt taget oförändrade
år 1947/48 i förhållande till innevarande år, utom i fråga om utanför mejerier
försåld k-mjölk och lantsmörsmjölk, för vilka priserna beräknats stiga
till följd av ändrade regleringsbestämmelser. Producentbidraget beräknas
utgå med oförändrat belopp, vilket även gäller merfrakttilläggen.

Äggproduktionen har antagits visa en fortsatt stegring beroende främst
på en uppgång av hönsantalet men även på en mindre ökning av produk -

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

tionen per höna. Medelpriset på ägg har med hänsyn härtill beräknats komma
att sjunka från 290 öre/kg till 280 öre/kg.

Vid beräkningen av jordbrukets inkomster av köttproduktionen har räknats
med en mindre uppgång i slakten på storboskap, medan däremot slakten
av kalv beräknas bliva praktiskt taget oförändrad. I kalkylen har liksom
i tidigare kalkyler hänsyn tagits till den utanför ransoneringen verkställda
slakten av nötkreatur. Fårslakten väntas under år 1947/48 visa någon
stegring, medan man för hästslakten antager oförändrade siffror. Vid beräkningen
av köttproduktionens värde ha använts samma priser som för
1946/47 (exklusive statliga pristillägg). Den slakt av svin, som vid fortsatt
konsumtionsreglering kan förväntas inom x-ansoneringens ram, har beräknats
omfatta 1 476 000 djur under produktionsåret 1947/48, vilket tal ligger
något lägre än innevarande års siffra. Medelslaktvikt och priser ha förutsatts
oförändrade. Även i fråga om svinslakten har hänsyn tagits till den
slakt, som kan beräknas ha ägt rum utanför ransoneringen under år 1945/46.

Beträffande övriga poster i inkomstkalkylen vill kommissionen omnämna,
att för produktionsåret 1947/48 upptagits ett belopp av 18 miljoner kronor
för export av levande djur. Kreaturskapitalet har beräknats visa en fortsatt
nedgång med 17,5 miljoner kronor mot 14,0 miljoner kronor under innevarande
produktionsår. I kalkylen har däremot icke införts något belopp
för beräknade förändringar i jordbrukets förråd av fodermedel under år
1947/48. Att så icke skett har delegationen ansett bäst svara mot den uppställda
förutsättningen för hela beräkningen — medelskörd vid normala väderleksförhållanden
— enär en överföring av foder från ett år till ett annat
då i princip endast sker i form av normala övergångslager.

I samband med den granskning av kalkylens inkomstsida, som enligt vad
förut angivits företagits av livsmedelskommissionens råd, ha vissa erinringar
gjorts mot beräkningen av produktionen av slaktsvin. Härom har livsmedelskommissionen
anfört följande.

Beträffande totalproduktionen av slaktsvin har delegationen i sina beräkningar
för år 1947/48 liksom i tidigare prognoser utgått från antalet betäckta
suggor. Med hänsyn till de felkällor, som uppkomma till följd av variationer
i svinens slaktålder m. in., ha emellertid i en preliminär undersökning, som
delegationen låtit utföra, korrektioner verkställts av den på sedvanligt sätt
beräknade produktionen. Dessa korrektioner ha vidtagits med ledning av
antalet svin av olika kategorier enligt de särskilda svinräkningarna. Det har
därvid framkommit, att såväl den i kalkylen för senare år upptagna slakten
av svin som antalet betäckta suggor ägt en mindre fullständighet i jämförelse
med antalet svin enligt räkningarna än vad fallet var under basåret
1938/39. De hittills föreliggande preliminära undersökningsresultaten tyda
på att den utanför ransoneringen verkställda slakten av svin under år 1945/
46 skulle i kvantitet räknat vara av samma storleksordning i förhållande till
totalslakten av svin som motsvarande slakt av nötkreatur under samma år,
vilken delegationen angivit till 8,9 procent av den totala slakten av nötkreatur.
1 kalkylen bär i enlighet härmed för år 1945/46 upptagits en antagen kvaiitxtet
av 12 800 ton fläsk (=8,9 procent av den sålunda beräknade totala svinslakten).
I prognoserna för de följande åren ha motsvarande procentuella
tillägg gjorts till den ur betäckningsstatistiken teoretiskt beräknade produktionen
(antalet slaktsvin per betäckning beräknas därvid på så sätt, att full
anslutning erhålles till den inom ransoneringen redovisade slakten). För år
1947/48 bär sålunda i kalkylen totalproduktionen inom jordbruket av slaktsvin
upptagits till 141,2 miljoner kg mot 141,7 miljoner kg för år 1946/47 och

Kungl. Maj.ts proposition nr 2S0.

141,0 miljoner kg för år 1945/46. I basåret 1938/39 ingår fläskproduktionen
med 145,6 miljoner kg.

Mot dessa beräkningar av fläskproduktionens storlek har herr Liedberg
m. fl. rådsledamöter anmält avvikande mening. Därvid bar icke bestritts,
att eu viss icke redovisad slakt förekommit under de senaste åren, men det
har å andra sidan gjorts gällande, att sådan slakt förekom även under basåret
1938/39, da den statistiskt redovisade slakten för övrigt var mera ofullständig
än nu är fallet. Med hänsyn till fläskransoneringen, de knappa fodertillgångarna
och den numera längre och mera foderkrävande uppfödningen
vore det icke sannolikt, att fläskproduktionen nu vore i det närmaste
lika stor som före kriget. Jordbrukets inkomster från fläskproduktionen
borde därför beräknas med utgångspunkt från besiktigad eller i övrigt enligt
hittills tillämpade normer beräknad volym.

Beträffande dessa erinringar vill kommissionen framhålla, att den för
basåret 1938/39 upptagna fläskproduktionen icke endast omfattar den statistiskt
redovisade slakten utan även icke besiktigad marknadsförd slakt
jämte hemslakt. De vid beräkningen av fläskproduktionen under basåret använda
metoderna ha i kalkylen tillämpats även för övriga slag av slaktdjur.
Kommissionen kan icke med säkerhet avgöra, om man i dessa beräkningar
uppskattat den totala fläskproduktionen något för högt eller något för lågt.
Emellertid kan nämnas, att den sålunda uppskattade totalproduktionen ligger
omkring 15 procent högre än den produktion, som angivits i en av statistiska
centralbyrån för år 1937/38 utförd undersökning av den animaliska
produktionen. I detta sammanhang bör nämnas, alt fläskproduktionen tillhör
de grenar av animalieproduktionen, vilka på relativt kort tid uppvisa
tämligen betydande volymförändringar. Enligt samma metoder, som använts
för beräkningen av fläskproduktionen under basåret 1938/39, har produktionen
under kalenderåren 1937—1939 beräknats till i genomsnitt 151,2 miljoner
kg och under produktionsåret 1939/40 till 156,0 miljoner kg. Under de
sista förkrigsåren förefanns även eu mindre export av levande svin (3,4 miljoner
kg levande vikt per år 1937—1939). Den nu för år 1947/48 beräknade
totalproduktionen av slaktsvin är därför fortfarande icke oväsentligt mindre
än under de senaste förkrigsåren. Tilläggas må, att de förenämnda uppgifterna
lör åren 1937—1939 ligga till grund för kommissionens beräkningar
över förkrigskonsumtionen, samt att möjligheterna att upphäva ransoneringen
av fläsk bedömas med utgångspunkt härifrån.

Även om fläskproduktionen vore för lågt (eller för högt) upptagen under
basåret 1938/39, påverkas emellertid icke den relativa utvecklingen hos de
beräknade kvantiteter, vilka lagts till grund för den nu i kalkylen upptagna
produktionen. De tillämpade beräkningsmetoderna medföra nämligen, att en
höjning (sänkning) av baskvantiteten leder till en motsvarande relativ höjning
(sänkning) av kvantiteterna för de följande åren. Genom att svinräkningarna
valts som utgångspunkt för beräkningarna ha vidare de felkällor
i stor utsträckning kunnat elimineras, vilka uppkomma vid en direkt beräkning
av produktionen ur betäckningsstatistiken till följd av de sedan
forkrigsåren inträdda starka förändringarna i slaktviktema, förändringarna
i uppfödningstiden per kg viktökning och eventuella variationer i dödligheten,
vilka senare ej äro kända. Kommissionen vill även framhålla, att
hänsynstagande till antalet djur vid räkningarna i princip tillämpas även
för animalieproduktionen i övrigt i prognoserna. Sålunda har slakten av
andra djur än svin beräknats med utgångspunkt från uppgifter vid husdjursräkningarna
varjämte den totala mjölkproduktionen beräknats med ledning
av koantalet enligt räkningarna och en viss mjölkmängd per ko. Även ägg -

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

produktionen beräknas med ledning av uppgifterna om djurantalet vid de
speciella hönsräkningama såväl nu som under de år, då äggkonsumtionen
var ransonerad.

På grund av vad nu anförts och då några bärande invändningar ej framkommit
mot de använda beräkningsmetoderna har kommissionen ej funnit
anledning frångå den för år 1947/48 beräknade totalproduktionen av slaktsvin.
Kommissionen vill dock understryka, att beräkningarna av totalproduktionen
äro preliminära och såsom sådana givetvis osäkra, men vill samtidigt
framhålla, att detta även gäller ett flertal andra poster i kalkylen.

Vidkommande beräkningarna av jordbrukets kostnader har livsmedelskommissionen
framhållit, att dessa i vad gällde kalkylens karaktär av normberäkning
anslöte sig till tidigare kalkyler. Beräkningarna grundade sig sålunda
på förutsättningen av ett i förhållande till år 1946/47 oförändrat löneoch
ränteläge samt även oförändrade priser på jordbrukets förnödenheter
utom där beslut rörande prisändringar redan förelegat vid kalkylens upprättande
eller dylika med säkerhet kunnat beräknas komma till stånd på grund
av förändringar i marknadsläget. Kommissionen har vidare anfört, att i
fråga om vissa delposter alternativa beräkningar nu införts på förslag av
de av chefen för jordbruksdepartementet enligt Kungl. Maj ds bemyndigande
den 24 maj 1946 tillkallade sakkunniga för utredning rörande jordbrukets
arbetskostnader. Härom har livsmedelskommissionen anfört i huvudsak
följande.

De sakkunniga ha i skrivelse till livsmedelskommissionen den 1 mars 1947
uttalat bland annat, att ett beaktande i kalkylen av minskningen i jordbrukets
arbetskraftsvolym förutsätter, att även kostnaderna för rationaliseringen
till fullo medräknas i densamma. De ha funnit kompletterande undersökningar
erforderliga för omprövning av vissa kostnadsposter i kalkylen.
Vid tidpunkten för kalkylens upprättande ha till livsmedelskommissionen
överlämnats preliminära utredningar beträffande kostnaderna för
grundförbättringar samt beträffande arbetskostnaderna, varjämte de sakkunniga
med stöd av pågående utredningar meddelat uppskattade kostnadssiffror
för maskiner och redskap för år 1947/48. I sina utredningar ha de
sakkunniga tillämpat den s. k. återanskaffningsprincipen vid beräknandet
av kostnaden för avskrivningar å investerat kapital. De resultat, som erhållits
från de sakkunnigas utredningar, ha insatts i kalkylen, i förekommande
fall alternativt med resultaten enligt tidigare tillämpade beräkningsmetoder.
I fråga om beräkningen av avskrivningskostnaderna för traktorer har delegationen,
utan att taga ställning till principen för beräknandet av avskrivningar
i allmänhet, tillämpat samma metodik som de sakkunniga använt
vid sina pågående utredningar om kostnaderna för övriga maskiner och
redskap. Genom de sakkunniga verkställas utredningar även beträffande
byggnadskostnaderna och kapitalkostnaderna (räntekostnader) samt dessutom
eu delpost inom gruppen diverse kostnader, nämligen kostnader för
elkraft. Beträffande nu nämnda kostnadsposter ha de sakkunniga ännu icke
framlagt några utredningsresultat. Sakkunnigeledamoten herr Bonow har
under hänvisning till en vid de sakkunnigas skrivelse fogad reservation förklarat
sig icke kunna biträda införandet i kalkylen av den av de sakkunniga
uppskattade siffran för jordbrukets maskinkostnader under år 1947/48.
Ledamoten av de sakkunniga herr A. Andersson har reserverat sig mot de
sakkunnigas förord för att avdrag i kalkylen liksom hittills skulle göras för

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

minskning i jordbrukets arbetskraftsvolym. Denna minskning borde enligt
reservantens uppfattning komma jordbrukarna direkt till godo för att möjliggöra
en löneförbättring med ett belopp motsvarande minskningen i arbetskraftsvolymen.

De ledamöter av delegationen, som icke tillhöra de sakkunniga, nämligen
herrar Carbell, Cederwall och Ytterbom, ha icke haft tillfälle att taga del
av de sakkunnigas utredningar. Herr Cederwall har därutöver understrukit
att han icke tagit ställning till de ändrade principer, som lagts till grund för
beräkningarna av traktorkostnaderna. Herr Carbell har avgivit ett särskilt
yttrande, som fogats till kalkylen.

Beträffande valet mellan de alternativa kostnadsberäkningarna har delegationen
icke närmare uttalat sig, emedan delegationen nu liksom tidigare
ansett sig icke böra taga ställning till kalkylens begagnande såsom underlag
för prissättningen på jordbruksprodukter.

Statens priskontrollnämnd har i skrivelse till livsmedelskommissionen den
23 oktober 1946 uttalat, att starka skäl enligt nämndens uppfattning talade
för att man tills vidare läte anläggningsvärdena i jordbrukskalkylen ingå med
sina förkrigsvärden och att frågan om en uppjustering av dessa till återanskaffningsvärden
icke upptoges till prövning förrän prisläget nått en högre
grad av stabilitet än för närvarande.

Även livsmedelskommissionen ställer sig mycket betänksam beträffande
lämpligheten att i nuvarande pris- och penningpolitiska situation, vilken påkallar
all uppmärksamhet från myndigheternas sida, övergå till den metodik
för beräkning av avskrivningar, som principiellt förordas av de sakkunniga.
Enligt livsmedelskommissionens uppfattning synes det för övrigt lämpligast
att en så genomgripande ändring av de nu gällande principerna för inkomstoch
kostnadskalkylens uppgörande, som en tillämpning av återanskaffningsprincipen
skulle innebära, upptages först i samband med en allmän översyn
av både kalkylens inkomstsida och dess kostnadssida.

Beträffande kostnaderna för rationaliseringen delar livsmedelskommissionen
den uppfattning, som framförts av de sakkunniga, nämligen att dessa kostnader
till fullo böra upptagas i jordbrukskalkylen. Det synes sålunda kommissionen
icke rimligt att fortgående beakta minskningen i jordbrukets arbetskraftsvolym,
utan att hänsyn samtidigt tages till faktiska volymökningar
beträffande posten maskiner och redskap. Denna kostnadspost torde böra ökas
med ett belopp av i runt tal 20 miljoner kronor för att täckning skall kunna
erhållas för den volymökning, som ägt rum sedan de sista förkrigsåren. Detta
belopp inkluderar kostnaderna även för den volymökning som förekommit
beträffande ekonomibyggnadernas maskinella utrustning. En ökning av de
enligt tidigare använda principer beräknade kostnaderna för maskiner och
redskap med nämnda belopp torde — jämte den hänsyn som vid beräkningar
av kostnaderna för traktorer och grundförbättringar tagits till förekommande
volymförändringar — innebära, att beaktande i kalkylen praktiskt taget
helt tages till de kostnadsökningar, som medföljt den sedan basåret företagna
rationaliseringen av driften, varigenom den faktiskt inträdda minskningen av
arbetskraftsvolymen blivit möjliggjord. I

I fråga om de särskilda posterna i kostnadskalkylen har livsmedelskommissionen
anfört bland annat följande.

Årets beräkning av kostnaderna för köpfodermedel skiljer sig såsom förut
antytts från tidigare kalkyler så till vida, att de kostnader för foder, som
beräknats falla på äggproduktion utanför jordbruket, dragits från de totala

Kungi. Maj.ts proposition nr 280.

kostnaderna för köpfodermedel. Det nya beräkningssättet medför även en
justering av basårstalet, vilket ej sker på andra punkter.

I de tidigare upprättade kalkylerna ha kostnaderna för maskiner och redskap
erhållits på så sätt. att en viss för basåret fixerad kostnad uppräknats
med hjälp av en index, som registrerat förändringarna i priserna på maskiner
och reservdelar. Någon hänsyn till volymförändringarna har sålunda icke
tagits. Av förut anförda skäl bör emellertid beaktas ej blott prisstegringen
på hithörande förnödenheter utan även den ökade användningen av desamma.
De sakkunnigas utredning på denna punkt är ännu ej avslutad. Som preliminär
siffra för maskinkostnaderna under 1947/48 ha de sakkunnigas majoritet
emellertid angivit 130 miljoner kronor. En beräkning av ifrågavarande post
enligt hittills tillämpade beräkningsgrunder leder till en summa av 107,8
miljoner kronor. De anförda talen ha upptagits som olika alternativ i kostnadskalkylen.
Skillnaden mellan dessa belopp — 22,2 miljoner kronor -—
torde till väsentlig del svara mot den volymökning, som ägt rum sedan de
sista förkrigsåren. Med anledning härav torde till kostnaden enligt tidigare
tillämpade beräkningsgrunder böra läggas ett belopp av i runt tal 20 miljoner
kronor.

I förkalkylen våren 194G gjordes noggranna överväganden beträffande gengasdriftens
avveckling och inverkan härav på jordbrukets traktorkostnader.
Sedan dess har ingenting inträffat, som synes kunna föranleda någon ändring
av de beräkningar, vilka framlades vid nämnda tillfälle.

Kostnaderna för ekonomibyggnader ha beräknats enligt två olika alternativ,
nämligen dels på samma sätt som tidigare med avskrivning allenast å förkrigsårens
värden, dels med avskrivningen beräknad efter förändringarna i
byggnadskostnaderna (återanskaffningsvärdet). Det tidigare tillämpade beräkningssättet
leder fram till en kostnadssumma för 1947/48 av 112 miljoner
kronor, medan den nya metoden leder fram till ett belopp på 135,2 miljoner
kronor (basårssumman är oförändrad). Såsom förut nämnts bör enligt kommissionens
åsikt den gamla metoden även denna gång komma till användning.

De sakkunniga ha även gjort kostnaderna för grundförbättringar till föremål
för en utredning, vilken föranlett införandet av en ny beräkningsmetod
vid sidan av den gamla. Grundförbättringskostnaderna enligt det hittills
använda beräkningssättet stanna vid 11,1 miljoner kronor för produktionsåret
1947/48, medan den av de sakkunniga begagnade metoden leder fram till ett
högre belopp, 13.7 miljoner kronor (basårssumman är oförändrad).

Beräkningen av arbetskostnaderna har hitintills baserats dels på indexberäknade
naturalöner (fast kvantitetsbas) samt ur lönestatistiken hämtade
kontanta årslöner och dels på en med en procent per år minskad arbetskraftsvolym.
Höjningen av lantarbetarlönerna föranledde att i 1946/47 års
kalkyl ett på förhand bestämt belopp infördes såsom kompensation för lönestegringar.
Kostnadsökningen inräknades sålunda icke på sedvanligt sätt i
kalkylen. Genom avskaffandet av statlönesystemet för de kollektivavtalsanslutna
lantarbetarna från och med den 1 november 1945 hade fullföljandet
av de tidigare tillämpade principerna omöjliggjorts. Frågan efter vilka principer
arbetskostnaderna i fortsättningen böra beräknas ha som tidigare
nämnts varit föremål för prövning av de sakkunniga. De av dessa verkställda
ännu preliminära beräkningarna bygga på uppgitter om dels arbetsförbrukningen
per hektar jordbruksjord vid de räkenskapskontrollerade jordbruken,
dels storleken av arealen jordbruksjord och dels uppgil terna i lönestatistiken
om lönen per timme för olika yrkeskategorier. De sakkunnigas beräkningar
ha intagits i kalkylen för 1947/48. Med anledning av alt priset på mjölk som

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

levererats till hos jordbruket anställda i kollektivavtalet bestämts till ett lägre
pris — 20 öre per liter — än det i kalkylen angivna priset på hemmaförbrukad
mjök, har prisskillnaden upptagits såsom en tillkommande arbetskostnad.
Ökningen av arbetskostnaderna har på grund härav uppskattats till
i runt tal 10 miljoner kronor för år 1946/47. För år 1947/48 har ett lika
stort belopp upptagits i kalkylen. Arbetskostnadsposten har med ledning
av det anförda angivits till 1 513,7 miljoner kronor.

Beräkningen av kapitalkostnaderna har, i avvaktan på de sakkunnigas utredning
på denna punkt, utförts på samma sätt som tidigare.

Enär sådana ändringar i kalkylen, som endast vore föranledda av nya eller
ändrade beräkningsmetoder, icke gåve uttryck för någon reell förändring
av jordbrukets lönsamhet, har livsmedelskommissionen ansett sig böra undersöka
hur kalkylresultatet utfölle, om de gamla beräkningsgrunderna tillämpades
genomgående. I följande sammanställning har kommissionen upptagit
kostnaderna enligt kalkylens kostnadsredovisning med undantag för foderkostnaderna,
vilka icke reducerats för foder som beräknats åtgå för äggproduktionen
utanför jordbruket. För år 1947/48 har alternativ I i kostnadskalkylen
tillämpats. Inkomsterna ha i sammanställningen upptagits enligt
kalkylens inkomstredovisning med undantag för produktionen av slaktsvin,
som beräknats enligt tidigare tillämpade metoder.

		1938/39	1946/47	1947/48
Kostnader, miljoner kronor.....		1 454-1	2 434-8	2 436-0
Kostnadsindex.................		100-00	167-44	167-53
Inkomster, miljoner kronor .... Basinkomst framskriven medelst	kostnads-	1 363-6	2 266-4	2 304-8
index, miljoner kronor....... Kalkylmässigt inkomstöverskott (	+ ) respek-	1 363-6	2 283-2	2 284-4
tive inkomstunderskott (—) miljoner kronor	—	- 16-8	+ 20-4
Livsmedelskommissionen har	emellertid	såsom förut	antytts	funnit sig

böra förorda de i det föregående angivna nya beräkningsgrunderna i fråga
om arbetskostnaderna, kostnaderna för volymökningen av maskiner och redskap
inklusive traktorer samt kostnaderna för grundförbättringar. Med tilllämpning
av dessa beräkningsmetoder erhåller kalkylen för år 1947/48 föl -

jande utseende.

1938/39 1947/48

Kostnader, miljoner kronor........................... 1 447-9 2 488''8

Kostnadsindex....................................... 100-00 171-89

Inkomster, miljoner kronor .......................... 1 363’6 2 334-3

Basinkomst framskriven medelst kostnadsindex, miljoner

kronor............................................ 1 363*6 2 343’9

Kalkylmässigt inkomstunderskott, miljoner kronor...... — 9-6

D:o i procent av kostnaderna ........................ — 0-4

Med hänsyn till att det kalkylmässiga inkomstunderskottet med stor sannolikhet
låge inom de felmarginaler, som oundvikligen omgåve kalkylens

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

inkomst- och kostnadssummor, har livsmedelskommissionen funnit kalkylen
för år 1947/48 kunna betraktas såsom i stort sett balanserad.

Vid behandlingen av inkomst- och utgiftskalkylen i livsmedelskommissionens
råd ha herrar Andersson i Bussjö, Beck-Friis, Blomkvist, Börjesson,
Ekström, Enderstein, Erlansson, Flytström, J. H. Johansson, Liedberg, Lindström,
Ringborg och Själander ansett, att arbetskostnaderna bort uppräknas
med ett belopp av omkring 180 miljoner kronor, motsvarande ungefär 170
miljoner kronor å inkomstsidan. Såsom motivering härför har anförts, att
den inkomststegring, som redan vidtagna lönehöjningar medfört eller pågående
förhandlingar ställde i utsikt för praktiskt taget hela den i svensk industri,
handel o. d. sysselsatta befolkningen, gjorde det redan ur rättvisesynpunkt
ofrånkomligt, att motsvarande förmåner tillerkändes den del av
befolkningen, som vore knuten till och beroende av jordbruket. Därtill komme
nödvändigheten av att den vid flera tillfällen av statsmakterna utlovade
utfyllnaden av klyftan i inkomst- och levnadsstandard mellan sistnämnda
folkgrupp och övriga grupper åtminstone till någon del förverkligades.

Med undantag av herr Andersson i Bussjö ha samma rådsledamöter jämte
fru Svensson vidare ansett, att kostnadsposten ekonomibyggnader bort uppföras
i kalkylen i enlighet med alternativ II eller således med ett 23,2 miljoner
kronor högre belopp än livsmedelskommissionen förordat samt att i kalkylen
icke bort upptagas den av livsmedelskommissionen beräknade inkomsten
av icke redovisat fläsk å 29,5 miljoner kronor. I sistnämnda hänseende
ha rådsledamöterna hänvisat till det förut återgivna yttrandet av herr Liedberg.

Livsmedelskommissionens förslag rörande priserna.

Statens livsmedelskommission har i sin skrivelse den 3 april 1947
upptagit frågan om prissättningen på jordbrukets produkter och förnödenheter
under produktionsåret 1947/48. Kommissionen har därvid framhållit,
att — oaktat inkomst- och kostnadskalkylen i stort sett måste betraktas såsom
balanserad -— i nuvarande försörjningsläge mycket starka skäl talade
för att en prisförhöjning komme till stånd i fråga om flertalet av jordbrukets
produkter. Kommissionen har härom anfört följande.

De förhoppningar, som man omedelbart efter världskrigets upphörande
hyste om ett relativt hastigt återupptagande av importen av för jordbrukets behov
viktiga förnödenheter, främst fodermedel av olika slag, ha tyvärr icke
infriats. Till följd av missväxt i stora delar av världen under år 1945 och den
mycket kraftiga nedgången i livsmedelsproduktionen i de krigshärjade och
ockuperade länderna har det i stället blivit nödvändigt för i varje fall alla
europeiska länder att begränsa sin import till ett minimum. Importens storlek
bestämmes numera som bekant för varje land av internationella livsmedelsrådet,
i vilket även Sverige har säte. Detta gör att vi i dag för vår egen
försörjning i högre grad än kanske någonsin tidigare under krisen äro beroende
av vad vår egen jord kan producera. Tyvärr måste vi därjämte räkna
med att de naturliga betingelserna för uppnående av en god skörd i vårt land
under år 1947 äro ogynnsamma. På grund av väderleksförhållandena blev
sådden av höstsäd i höstas inemot 20 procent mindre än närmast föregående

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

års höstsådd. Härtill kommer att den osedvanligt stränga kylan under februari
och förra hälften av mars 1947 kan väntas ha medfört betydande övervintringsskador,
särskilt på höstvetet. En omsådd i vår torde därför på många
håll bliva nödvändig. Eu ogynnsam faktor är vidare, att vårbruket torde
komma att bliva ganska avsevärt försenat, särskilt i de södra delarna av
landet.

Mot bakgrunden av vad nu anförts måste det anses såsom synnerligen angeläget
att från jordbrukets sida alla ansträngningar göras icke endast för
att jordbruksjorden blir utnyttjad och brukad på bästa sätt utan även för
att skörden blir tillvaratagen och bärgad i gott skick samt, i vad angår fodergrödorna,
på ett rationellt sätt förädlad till animaliska produkter. För att så
skall ske synes det nödvändigt att jordbruket beredes en lönsamhet, som medgiver
att den där sysselsatta arbetskraften erhåller en skälig lön för sina insatser.
Vad som är att anse som skälig lön måste i dagens läge bedömas i relation
till^ de löner, som arbetare inom andra näringar erhålla. I detta hänseende
må erinras, att de lönerörelser, som inom industrien förekommit under
löpande regleringsår, allmänt lett till ganska väsentliga löneförbättringar.
Enligt uppgift från Svenska arbetsgivareföreningen och landsorganisationen
får man för industriens vidkommande hittills räkna med en genomsnittlig
lönestegring på omkring 9 procent i förhållande till lönerna i senast gällande,
kollektivavtal. Det är uppenbart att dessa lönerörelser icke kunna
undgå att få återverkningar på jordbrukets arbetskraft. Redan tidigare har
jordbruket haft stark känning av industriens bemödanden att under nuvarande
högkonjunktur draga till sig arbetskraft från jordbruket och inom
vissa områden har på grund härav en stark brist på arbetskraft gjort sig
märkbar. Därest jordbruket skall kunna på ett tillfredsställande sätt fullgöra
sin insats i landets försörjning, torde det därför vara ofrånkomligt att även
arbetslönerna inom jordbruket få stiga i varje fall i samma takt som inom
industrien. Inom kommissionens råd ha önskemål framställts om att därutöver
en del av den klyfta, som före årets lönerörelser existerade mellan lönenivån
inom industrien och lönenivån inom jordbruket, skulle utfyllas. Livsmedelskommissionen
delar detta önskemål men vill framhålla, att det icke
synes möjligt att vid den låga volym, vid vilken jordbruksproduktionen för
närvarande till följd av krisförhållandena befinner sig. realisera detsamma
i någon mera betydande omfattning. Kommissionen förutsätter emellertid
att, när importen av förnödenheter av olika slag åter möjliggör en utvidgning
av produktionsvolymen, önskemålet i största möjliga utsträckning vinner
beaktande.

Om livsmedelskommissionen sålunda, av förut nämnda skäl, anser sig
böra förorda en höjning av jordbrukets prisnivå, genomsnittligt sett, under
1947/48, är kommissionen å andra sidan medveten om de risker, som en sådan
höjning kan komma att få för utvecklingen av vårt penningvärde. Med
hänsyn till dessa risker måste det bliva fråga om en avvägning mellan de
intressen, som det här gäller att skydda, d. v. s. försörjningsintresset och intresset
av att förhindra en inflatorisk prisbildning. I detta sammanhang vill
kommissionen framhålla, att dessa intressen i stor utsträckning synas sammanfalla.
En god försörjning med livsmedel ökar nämligen utsikterna att
hålla tillbaka tendenserna till inflation. En inflatorisk prisbildning med dess
återverkningar på priserna på jordbrukets förnödenheter och på jordbrukets
kapitalanskaffning måste å andra sidan vara till nackdel även för jordbruket.

Vid bestämmandet av vilka produkter som borde bliva föremål för prishöjning
har livsmedelskommissionen ansett hänsyn böra i första hand tagas

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

till försörjningspolitiska skäl. Härvid framställde sig främst önskemålen om
en utökad odling av brödsäd och oljeväxter. Det senare önskemålet hade
emellertid avsetts att bliva tillgodosett genom det förslag till stödjande av
oljeväxtodlingen, som framlagts till riksdagen i Kungl. Maj ds proposition
nr 113/1947. I andra hand vore det enligt kommissionens uppfattning angeläget
att tillse, att prissättningen skänkte önskvärd rättvisa åt olika landsdelar
och olika grupper av jordbrukare. I den mån så vore möjligt borde vidare
beaktas, att konsumentgrupper med låg inkomst icke oskäligt belastades
genom prissättningen. Det borde vara desto angelägnare att söka tillgodose
sistnämnda intresse, som det även ur penningpolitiska synpunkter måste anses
vara fördelaktigt att den prishöjning, som ansåges böra komma i fråga,
främst drabbade varor, som i relativt stor utsträckning förbrukades av personer
med goda inkomster. Härigenom skulle nämligen åstadkommas, att en
del av det köpkraftsöverskott, som förefunnes hos dessa befolkningsgrupper,
eliminerades.

Med beaktande av de anförda synpunkterna har livsmedelskommissionen
funnit sig böra framlägga följande förslag till prissättning på jordbrukets
produkter och förnödenheter för regleringsåret 1947/48. Förslaget avser endast
sådana varor, som nu äro föremål för statlig prissättning i någon form.
I den mån fri prisbildning för närvarande råder på produkter eller förnödenheter,
som frambringas i eller förbrukas inom jordbruket, har kommissionen
förutsatt, att denna fria prisbildning skall kvarstå även under det nya
regleringsåret, såvida icke exceptionella förhållanden göra en prisbindning
nödvändig.

Beträffande priserna å brödsäd har livsmedelskommissionen anfört.

Med hänsyn till att man måste räkna med att försörjningsläget i fråga om
brödsäd kommer att bliva ansträngt under nästa regleringsår är det mycket
angeläget att de brödsädsarealer, som väntas bliva utvintrade, i största möjliga
omfattning bliva besådda med vårvete. Det synes även önskvärt, att vårveteodling
kommer till stånd även på andra jordar, som kunna anses lämpliga
härför.

Med anledning härav har livsmedelskommissionen övervägt att föreslå en
höjning av det pristillägg för vårvete, som för närvarande utgår i förhållande
till priset på höstvete och som utgör 2 kronor 25 öre per deciton. Emellertid
medför en höjning av nämnda tillägg den olägenheten, att vårvetepriset
då kommer upp i ett onaturligt förhållande till priset på höstvete, vilket
bland annat skulle kräva ytterligare skärpta föreskrifter beträffande kvarnarnas
förmalning. Dessutom ökas därigenom riskerna för inblandning av
höstvete i vårvete. På grund härav och då risken för en utfodring av brödsäd
givetvis kommer att ökas, därest priserna på höstvete och höstråg skulle hållas
oförändrade, medan priserna på kött och fläsk såsom kommissionen fortsältnjingsvis
förordar få undergå stegring, har kommissionen ansett det
lämpligast att en höjning även av priserna på höstvete och höstråg kommer
till stånd. Kommissionen vill för sin del förorda, att denna höjning fastställes
till 2 kronor per deciton såväl för vårvete och vårråg som för höstvete
och höstråg. Därest detta förslag vinner Kungl. Maj:ts bifall, kommer priset
på höstvete och råg av normalkvalitet under det nya regleringsåret att i genomsnitt
för hela året utgöra 28 kronor 25 öre per deciton, medan priset

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

för vårvete av normalkvalitet blir 30 kronor 50 öre per deciton. Kommissionen
förutsätter, att av sistnämnda pris på samma sätt som hittills en krona
per deciton betraktas såsom stimulanspremie och icke medräknas vid uppgörandet
av inkomstkalkylen i samband med prissättningen.

För fodersäd har livsmedelskommissionen föreslagit samma höjning som
för brödsäd. Härom har kommissionen anfört.

För att i möjligaste mån stimulera brödsädsodlingen har under tidigare år
en ganska stor marginal upprätthållits mellan brödsädsprisema och foder -sädspriserna. Skälen till att stimulera brödsädsodlingen göra sig vid den prissättning,
som nu skall äga rum, minst lika starkt gällande som tidigare. På
grund härav skulle det kunna ifrågasättas att låta priserna på fodersäd
stiga mindre än brödsädsprisema, exempelvis en krona per deciton. Då emellertid
kommissionen i det följande anser sig böra föreslå en höjning av animaliepriserna,
skulle detta innebära en orättvisa gentemot de producenter,
särskilt i mellersta Sverige, vilkas produktion i hög grad är inriktad på odling
av fodersäd för försäljning. Denna orättvisa måste för dessa producenter
te sig desto större som de vid tillämpning av systemet med fodersädsavstående
äro skyldiga att till fastställt pris avstå sin fodersäd till förmån för,
bland annat, innehavare av jordbruk, som ha större animalieproduktion än
deras egen fodersädstillgång medgiver. Med tanke härpå finner sig kommissionen
höra förorda, att fodersäden höjes med samma belopp som brödsäden,
d. v. s. med 2 kronor per deciton. Prishöjningen skulle i så fall procentuellt
bliva ungefär lika stor som den prisstegring som förordas för kött och
fläsk.

I fråga om priserna å potatis har kommissionen yttrat.

Av försörjningsskäl är det i nuvarande situation angeläget att potatisarealen
icke reduceras, särskilt därför att man vid en svag skörd kan riskera
att tillgången på matpotatis kommer att bliva otillräcklig. En relativt stor
potatisskörd är emellertid även behövlig på grund av att man vid utgången
av detta försörjningsår icke kan räkna med något som helst övergångslager
av potatismjöl. Med hänsyn härtill är det erforderligt att vidtaga vissa särskilda
anstalter till stöd för potatisodlingen. Dessa anstalter synas i första
hand böra taga sig uttryck i en höjning av det pris, som tillverkare av potatisstärkelse
och brännvin skola erlägga till leverantörer vid inköp av potatis
av för fabriksändamål normal kvalitet. Det synes rimligt, att detta pris
höjes med 2 öre per hektoliter och stärkelseprocent. Från odlarehåll här en
starkare stegring ifrågasatts. Då emellertid de priser för fabrikspotatis, som
komma att tillämpas efter nämnda höjning, måste anses väl överensstämma
med övriga jordbrukspriser samt de potatisodlare, som äro delägare i stärkelsefabrik,
dessutom åtnjuta förmånen av en fullt tillfredsställande tillverkningsmarginal,
synas några vägande invändningar mot kommissionens berörda
förslag icke kunna framställas.

Fabrikspotatisodlingen torde vidare böra lämnas samma avsättningsgaranti,
som gällt för innevarande år. Denna garanti innebär, att statsmakterna
utfästa sig, att därest potatisskörden blir av viss storlek och försörjningsläget
ej föranleder till annat, en angiven kvantitet skall vinna avsättning
för andra ändamål än inhemsk direktkonsumtion eller utfodring. Vid en
total skörd av 1 800 000 ton skall enligt garantien avsättning för nyssnämnda
ändamål eller export garanteras för 170 000 ton potatis. Vid en skörd av

1 900 000 ton utsträckes garantien att gälla 200 000 ton och vid en skörd av

2 miljoner ton utgör den garanterade avsättningskvantiteten 240 000 ton.

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

Kommissionen har för avsikt att komplettera denna statliga avsättningsgaranti
med ett avtal med potatisodlarnas organisationer, varigenom dessa
liksom tidigare skulle åtaga sig att verka för att potatisodlingen vidmakthålles
och att den i viss omfattning inriktas på sådana potatissorter, som
lämpa sig för såväl direkt konsumtion som för industriella ändamål.

Vidkommande priserna å kött och fläsk har livsmedelskommissionen förordat
en övergång till fri prisbildning från och med hösten 1947. Kommissionen
har framhållit, att vid oförändrat prisläge på kött och fläsk en relativt
stor brist på dessa varor komme att föreligga även under konsumtionsåret
1947/48. För att stimulera till ökad fläskproduktion hade kommissionen
haft för avsikt att föreslå en höjning av nu gällande normalpriser på fläsk.
Vid behandlingen inom livsmedelskommissionens råd av prissättningen på
jordbrukets produkter under nästa regleringsår hade emellertid enligt vad
kommissionen meddelat från olika håll framställts yrkande om att prisbildningen
på kött och fläsk vid lämplig tidpunkt i början av nästa regleringsår
skulle lämnas helt fri. Beträffande de skäl, som åberopats för en fri prisbildning,
har kommissionen anfört.

Till stöd för yrkandet om fri prisbildning å förevarande område har från
jordbrukets sida åberopats bland annat, att erfarenheterna givit vid handen,
att de bundna priserna för kött och fläsk medfört icke önskvärda rubbningar
i fråga om tillförseln av slaktdjur till andelsslakterierna. Dessa rubbningar
sammanhänga med att de utanför jordbrukets organisationer stående slakteriföretagen
under bristperioder i stor utsträckning betalat högre priser vid
inköp av slaktdjur från jordbrukare än som kunnat möjliggöras av deras
handelsmarginaler. Erläggandet av överpriser har underlättats av att Sveriges
slakteriförbund och till detta anslutna slakteriföreningar vid sin partiförsäljning
i enlighet med givna bestämmelser tillämpat fastställda normalpriser,
vilket medfört, att de övriga slakteriföretag, som bedrivit återförsäljning
av kött och fläsk till förbrukare, alltid varit tillförsäkrade full marginal
på den del av inköpen, som i form av slaktad vara skett från jordbrukets
organisationer. Genom att slakteriföretagare, som nyss anförts, tillämpat
överpriser vid inköp av slaktdjur från jordbrukare, har en del av medlemmarna
i slakteriorganisationerna lockats att antingen frånfalla sitt medlemskap
eller att i strid mot organisationernas stadgar leverera slaktdjur till
andra slakteriföretag.

Kravet på en fri prisbildning för kött och fläsk har vunnit anslutning även
av Kooperativa förbundet och den enskilda handeln. Från sistnämnda intressegruppers
sida har framhållits, att överpriser för slaktdjur under bristperioder
i viss utsträckning måst erläggas, men det har å andra sidan med
skärpa gjorts gällande, att detta varit alldeles nödvändigt för att handeln
skulle kunna förse sina kunder med varor i erforderlig omfattning. Det vore
självfallet ett önskemål från dessa gruppers sida att komma ifrån systemet
med överbetalning, icke minst därför att detta minskade handelns möjligheter
att erhålla täckning för sina verkliga kostnader och dessutom innebure
en frestelse för handeln att taga igen överpriserna genom att överskrida
de fastställda normalpriserna vid försäljning av kött och fläsk. Inom kommissionens
råd har också framhållits, att den köpkraftsökning, som kommit
till stånd genom inkomstökning och omsättningsskattens borttagande, utövade
en mycket stark press på särskilt priserna på kött och fläsk. Dessa
varor tillhörde nämligen en grupp av livsmedel, på vilken efterfrågan starkt
ökades vid stigande köpkraft.

Rihanr) till riksdagens protokoll 19''i7. 1 samt. AV 280.

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

Kommissionen har förklarat sig kunna för sin del i huvudsak ansluta sig
till vad sålunda anförts och har därutöver uttalat, att den angivna utvecklingen
utgjort ett mycket starkt irritationsmoment och under vissa tider till och
med inneburit risk för ett sammanbrott ej endast av normalprisregleringen
utan även av ransoneringen av kött och fläsk. I detta sammanhang har
kommissionen meddelat, att statens priskontrollnämnd genom s. k. provköp
kunnat konstatera, att normalpriserna vid detaljhandelsförsäljning ganska
allmänt överskridits med relativt betydande belopp. Liknande överskridanden
hade enligt kommissionens erfarenhet jämförelsevis ofta förekommit
inom den enskilda handeln vid återförsäljning av kött och fläsk i parti. Det
rådde intet tvivel om att den förnämsta anledningen till dessa överskridanden
av normalpriserna varit en önskan att taga igen de överpriser, som i första
ledet erlagts vid inköp av slaktdjur från jordbrukare. Såsom ytterligare motivering
för yrkandet om en fri prisbildning har kommissionen anfört, att
det nuvarande systemet med slakteritillstånd därvid skulle kunna tillämpas
på ett generösare och smidigare sätt, vilket i och för sig skulle medföra en
gynnsam följdverkan av den fria prisbildningen. Vidare skulle man kunna
upphäva vissa andra regleringsbestämmelser, som föranlett irritation, såsom
exempelvis bestämmelserna om leveransskyldighet för organ och inälvor
m. m.

Enligt vad livsmedelskommissionen anfört har mot en övergång till fri prisbildning
på förevarande område särskilt från statens priskontrollnämnds sida
invänts, att en sådan övergång skulle kunna medföra en stegring av priserna
på köttvaror av sådan storleksordning, att den i nuvarande läge måste betraktas
såsom icke önskvärd. Härvid hade särskilt framhållits, att risk förefunnes,
att handeln vid en fri prisbildning skulle höja sina marginaler till
en nivå, som icke kunde betraktas såsom skälig. Gentemot dessa invändningar
har kommissionen till en början anfört, att kommissionen ville hålla frågan
om den fria prisbildningen helt skild från frågan om ransoneringens upprätthållande
i fortsättningen. När ransoneringen på kött och fläsk kunde
slopas, vore omöjligt att nu taga ställning till. Så länge ransoneringen ansåges
böra bibehållas, funnes enligt kommissionens åsikt stora möjligheter att med
hjälp av denna styra efterfrågan på slaktdjursprodukter på ett sådant sätt,
att prisstegringen vid fri prisbildning hölle sig inom måttliga gränser. Det
gällde härvid främst att tillse att ransonerna av kött och fläsk icke fastställdes
högre än som motsvarade den aktuella tillförseln av slaktdjursprodukter.
Då man vidare under regleringsåret 1947/48 syntes kunna påräkna
viss import, kunde denna tillgripas för att under bristperioder hålla priserna
nere på en skälig nivå. Kommissionen har ytterligare i detta sammanhang
meddelat, att Sveriges slakteriförbund i samband med att förbundet påkallat
fri prisbildning uttalat, att det måste ligga även i organisationens intresse
att se till att priserna icke bleve för höga. Kommissionen hade alltså att
påräkna slakteriorganisationens stöd i detta hänseende. Vad beträffade farhågorna
för att handeln skulle utnyttja den fria prisbildningen till att höja
sina marginaler, har kommissionen meddelat, att kommissionen diskuterat

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

denna fråga såväl med producentkooperationen som med konsumentkooperationen
och den enskilda handeln. Nämnda intressegrupper hade därvid
förklarat sig icke ha behov av någon nämnvärd marginalökning, därest priserna
vid bibehållen ransonering släpptes fria. Under alla förhållanden ansåge
dessa grupper, att marginalen procentuellt icke skulle behöva höjas
lika mycket som producentpriserna ökas. Möjligen kunde det enligt deras
uppfattning bliva fråga om en något ökad öresmarginal. Dessa uttalanden
ha kommissionen funnit utgöra en ganska stark borgen för att marginalerna
vid en fri prisbildning kornme att hålla sig inom måttliga gränser.

På grund av vad nu anförts har kommissionen ansett sig böra förorda
en övergång till fri prisbildning på kött och fläsk från och med hösten 1947.
Någon bestämd tid för övergången kunde icke nu angivas, men enligt kommissionens
uppfattning borde den icke ske, förrän den säsongmässiga stegringen
i slaktproduktionen inträdde under hösten. Huruvida övergången
borde ske på en gång för samtliga här berörda varuslag eller i etapper på
så sätt, att prisbildningen först hävdes för ett eller flera varuslag och något
senare för andra varuslag, syntes böra bliva föremål för överväganden längre
fram.

Rörande storleken av den prisstegring, som kunde förväntas äga rum
vid fri prisbildning på kött och fläsk, har livsmedelskommissionen anfört.

Det är självfallet mycket svårt att göra en uppskattning av hur mycket
producentpriserna komma att stiga vid fri prisbildning och bibehållen ransonering.
De undersökningar, som kommissionen verkställt härom, tyda på
att prisstegringen skall kunna hållas inom en ram av 10 procent. Med utgångspunkt
härifrån har kommissionen uppskattat värdet för jordbruket
av fria priser på kött och fläsk under regleringsåret 1947/48 till i runt tal
60 miljoner kronor. Härvid har kommissionen förutsatt, att i samband med
den fria prisbildningen på dessa varor även normalpriserna på slakterifett
av olika slag skola tillåtas stiga. Därest man beräknar värdet av prisuppgången
för slakterifett till i runt tal 10 miljoner kronor för hela regleringsåret,
skulle på kött och fläsk komma att belöpa 50 miljoner kronor att fördelas
på i stort sett 10 månader. Kommissionen vill för sin del tillstyrka,
att nämnda belopp, sammanlagt 60 miljoner kronor, tillgodoföras jordbruket
såsom inkomst av slakt under det nya regleringsåret. Emellertid är kommissionen
icke beredd att göra något uttalande beträffande fördelningen av
detta belopp å olika slag av produkter. Jordbruket bör dock kunna räkna
med att eu inkomst av motsvarande storleksordning verkligen erhålles.

I fråga om priserna å mjölk och mejeriprodukter har livsmedelskommissionen
yttrat.

Enligt kommissionens mening bör en prishöjning under det nya regleringsåret
även inträda beträffande mjölkproduktionen. Med hänsyn till att
smörpriset nyligen undergått en ganska kraftig stegring, är det emellertid
angeläget att undvika en ytterligare prishöjning på denna vara. Däremot
synes intet vara att invända mot att i nuvarande läge konsumentpriserna
på grädde och ost höjas. Kommissionen föreslår, all dessa priser få undergå
eu höjning med (beträffande grädde i genomsnitt för hela landet) 30 öre
per kilogram, vilket för regleringsåret 1947/48 skulle motsvara en inkomstförbättring
för mejerierna av sammanlagt cirka 30 miljoner kronor. Härav

Kung!. Maj.ts proposition nr 280.

skulle även följa en höjning i inkomstkalkylen av värdet av hemmaförbrukad
konsumtionsmjölk med omkring 2,1 miljoner kronor. I fråga om konsumtionsmjölken
vill kommissionen erinra, att denna under loppet av ett
halvt år höjts med i allmänhet 2 öre per liter och på vissa orter med 3 öre
per liter (i Göteborg 4 öre per liter för flaskmjölk). Med tanke härpå och
då det måste anses angeläget, att den höga förbrukning av konsumtionsmjölk,
som nu är för handen, i möjligaste mån bibehålies även i fortsättningen, anser
kommissionen, att det nu icke bör bliva fråga om någon större höjning
av priset på denna vara. I detta sammanhang vill kommissionen även erinra,
att mjölkrabatterna från och med den 1 januari 1948 tänkts skola slopas.
Med hänsyn till det behov av inkomstförbättring för jordbruket, som förefinnes
för nästa regleringsår, är det emellertid önskvärt med en prisförhöjning
motsvarande 2 öre per liter konsumtionsmjölk. Kommissionen vill för
sin del föreslå, att en sådan prishöjning kommer till stånd. Därest emellertid
en prishöjning med nämnda belopp icke skulle anses kunna godtagas ur
försörjnings- och avsättningssynpunkt, vill kommissionen alternativt förorda,
att prishöjningen begränsas till ett öre per liter konsumtionsmjölk från
och med den 1 september 1947 och att jordbruket beredes kompensation för
bortfallet av den andra ettöringen på så sätt, att de prisstegringar, som
föreslagits för grädde, ost samt kött och fläsk, till en del få äga rum redan
den 1 maj 1947. Eftersom en prishöjning av ett öre per liter konsumtionsmjölk
för helt år motsvarar omkring 11 miljoner kronor, skulle berörda
prisstegringar per den 1 maj 1947 avvägas så, att de för tiden därefter och
fram till den 1 september komma att motsvara sistnämnda belopp.

Därest Kungl. Maj:t godkänner kommissionens förslag rörande prishöjningar
på konsumtionsmjölk, grädde och ost, synes det lämpligt att de belopp,
som härigenom tillföras mejerierna, bliva föremål för clearing mellan
olika områden. Detta kan lämpligen ske så, att prisstegringsbeloppen i förhållande
till nuvarande prisnivå inbetalas till Svenska mejeriernas riksförening
och därefter genom dess försorg fördelas mellan mjölkproducentema.
Riksföreningen har förklarat sig vara beredd att medverka till en sådan prisutjämning.
Skulle emellertid svårigheter uppstå för föreningen att genomföra
densamma, böra mejerierna åläggas skyldighet att deltaga däri. Beträffande
de föreskrifter, som må erfordras för detta ändamål, vill kommissionen återkomma
i samband med att kommissionen avgiver förslag rörande prisregleringsanordningarna
under det nya regleringsåret.

Om förslaget om prishöjning på ost med 30 öre per kilogram genomföres,
synes det till motverkande av spekulationslagring lämpligt, att prisstegringen
på inneliggande lager inlevereras till clearingkassan för ost. Även denna
fråga torde få övervägas i samband med förslaget rörande den tekniska utformningen
av prisregleringsanordningarna.

Enligt beräkningar, som verkställts inom livsmedelskommissionen, motsvara
de föreslagna prisjusteringarna för regleringsåret 1947/48 ett sammanlagt
inkomstbelopp av omkring 140 miljoner kronor. Till ett belopp av 135,5
miljoner kronor fördelar sig denna inkomstökning på olika produkter i enlighet
med följande sammanställning. Återstoden av inkomstökningen hänför
sig enligt vad kommissionen uttalat i huvudsak till den prisstegring för sockerbetor,
som kunde bliva följden av sockerbetsförhandlingarna.

Kungi. Maj:ts proposition nr 2S0.

Inkomstökning
miljoner krpnor

Höstvete................................. + 2 öre per kg 7-0

Höstråg och vårråg...................... 4- 2 » » » 3’6

Vårvete................................. + 2 » » » 2''8

Korn.................................... + 2 » » » 1''4

Havre .................................. + 2 » » » 2‘4

Blandsäd................................ 4- 2 » » » —

Fabrikspotatis............................ 4- 2 » » hektoliter

och stärkelseprocent 1‘2

Grädde.................................. 4- 30 öre per kg 15''0

Ost..................................... 4- 30 » » » 15-0

Hemmaförbrukad k-mjölk...................................... 2*1

K-mjölk (exklusive grädde)................ 4- 1 öre per liter H''l

Slaktdjursprodukter (inklusive slakterifett)................... cirka 60''0

Höjning av k-mjölkspriset med ytterligare 1 öre per liter under 1947/

48 eller höjning av priserna på vissa produkter under tiden 1/s—

31/s 1947.......................................o..........•... 11-1

Superfosfat — 1 öre per kg (3''0 miljoner sänkning på kostnadssidan) 2''8

Summa 135''5

Beträffande de ifrågasatta prisjusteringamas inverkan på levnadskostnaderna
bär livsmedelskommissionen anfört.

De nu föreslagna prisjusteringama komma givetvis att taga sig uttryck i
en höjning av index för levnadskostnaderna. Därest prishöjningarna i sin
helhet få slå igenom i konsumentledet, vilket kommissionen vill förorda,
torde stegringen i socialstyrelsens levnadskostnadsindex med år 1914 som
bas komma att utgöra mellan 3,5 och 4 enheter, sedan alla justeringarna genomförts.
Härvid har kommissionen räknat med att ett öres höjning av priset
på standardiserad konsumtionsmjölk motsvarar 0,45 enheter, 30 öres höjning
av priset på ost 0,30 enheter, 10 procents höjning av priserna på kött och
fläsk omkring 2 enheter och 2 öres höjning på spannmålen omkring 0,5 enheter.
Det synes böra framhållas, att den verkliga stegringen av priserna på
kött och fläsk torde bliva mindre än vad som motsvarar indexstegringen,
enär man vid indexberäkningen icke tagit hänsyn till de överskridanden av
gällande normalpriser, som förekommit.

Livsmedelskommissionen har vidare uttalat, att i överensstämmelse med de
principer, som tillämpats för jordbrukets prisreglering under innevarande
regleringsår, en omräkning av inkomst- och kostnadskalkylen borde äga rum
i augusti månad med ledning av då föreliggande uppgifter rörande skördeutfallet.
Kommissionen har härom anfört följande.

Därest det vid den föreslagna omräkningen skulle visa sig, att ett kalkylmässigt
överskott uppkommer, som motsvarar mer än 4 procent av den i nu
föreliggande justerade kalkyl upptagna inkomstsumman med tillägg av 140
miljoner kronor, eller cirka 100 miljoner kronor, böra priserna justeras, så
att överskottet begränsas 1 ill sistnämnda belopp. Om å andra sidan ett kalkylmässigt
underskott, överstigande 100 miljoner kronor, skulle uppkomma, bör
detta på motsvarande sätt nedbringas. Beträffande frågan vilka grenar av
produktionen som främst skola bliva föremål för en enligt 4-procentsregeln
företagen justering torde liksom hittills böra gälla den principen, att justeringen
i första hand skall beröra de produktionsgrenar, som mest bidragit

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

till över- eller underskottet. Dylika justeringar böra dock icke ske efter rent
mekaniska grunder, utan hänsyn bör även tagas till försörjningsläget. Med
tanke på möjliga förskjutningar i försörjningsläget böra vidare ur försörjningssynpunkt
erforderliga justeringar av priserna få företagas även utan att
förutsättningar föreligga för en tillämpning av 4-procentsregeln. Dylika prisjusteringar
böra emellertid avvägas på sådant sätt, att relationen mellan inkomst-
och kostnadssumman i kalkylen icke påverkas. Därest prissänkningar
på sådana jordbruksprodukter, som icke äro underkastade statlig prissättning,
skulle komma till stånd utan ingripande från myndigheternas sida, böra
myndigheterna däremot icke ha skyldighet att kompensera prissänkningarna
genom prishöjningar på andra produkter eller prissänkningar på förnödenheter.
I allmänhet torde inverkningarna av nu ifrågavarande prissänkningar
på jordbrukarnas inkomster motvägas av en samtidigt inträffad produktionsökning,
enär en dylik i regel får förutsättas utgöra anledningen till prissänkningar
av detta slag.

Livsmedelskommissionen har hemställt om Kungl. Maj ds beslut i enlighet
med vad kommissionen sålunda anfört och förordat.

I ett vid livsmedelskommissionens förevarande skrivelse fogat särskilt yttrande
har ledamoten av kommissionen fru Nordgren förklarat sig ha kunnat
endast med stor tvekan biträda kommissionens förslag i fråga om prisbildningen
å kött och fläsk, enär efterfrågan å dessa varor säkerligen komme att
väsentligt överstiga tillgångarna, varigenom priserna kunde komma att stiga
till sådan höjd att de mindre inkomsttagarna icke kunde köpa ut sina ransoner,
och enär spannmål, som kunde begagnas till människoföda, vid fri
prisbildning å kött och fläsk kunde befaras i viss utsträckning komma att
användas till utfodring.

I livsmedelskommissionens råd, som på sedvanligt sätt behandlat ärendet,
ha vissa erinringar framställts mot kommissionens förslag. Sålunda ha herrar
Beck-Friis, Blomkvist, Börjesson, Ekström, Enderstein, Erlansson, Flytström,
J. H. Johansson, Liedberg, Lindström, Ringborg och Själander samt fru Svensson
— under hänvisning till förut återgivna yttranden rörande inkomstoch
kostnadskalkylen, enligt vilka ett kalkylmässigt inkomstunderskott av
omkring (170 + 23,2 + 29,5=) 230 miljoner kronor beräknats uppstå -—-anfört, att prishöjningar borde vidtagas å vissa jordbruksprodukter för att
man skulle erhålla den inkomstökning, som en balanserad budget krävde och
höjda arbetslöner nödvändiggjorde. Prishöjningarna borde främst avse konsumtionsmjölk,
grädde och ost, kött och fläsk, brödsäd och fodersäd samt
fabrikspotatis. I anslutning härtill har uttalats, att en prishöjning å spannmål
med 4 öre per kilogram syntes vara lämplig och att beträffande priset å
fabrikspotatis en även försörjningspolitiskt motiverad höjning erfordrades.
Vidare har anförts, att priset å konsumtionsmjölk fortfarande vore så lågt i
förhållande till näringsvärdet att en höjning med 3 öre syntes böra betraktas
såsom ett minimum samt att grädd- och ostpriserna av samma skäl
borde höjas. Ifrågavarande rådsledamöter ha även uttalat, att en betydande
höjning av inkomsterna å kött och fläsk kunde och måste genomföras. Därvid
borde i första hand prisbildningen lämnas fri och i andra hand ransoneringen
av dessa varor slopas. Herr Carlborn har avgivit särskilt yttrande

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

beträffande prisfrågan, enligt vilket priserna å brödsäd borde höjas med
4 kronor per deciton. Herr Ekström har tillika framhållit önskvärdheten av
att priset å produktmjölk höjdes med 2 öre per kilogram.

Statens priskontrollnämnd, som ansett att lagerökningsposten icke längre
borde bibehållas i inkomst- och kostnadskalkylen, varvid ett kalkylmässigt inkomstöverskott
av 42,4 miljoner kronor skulle uppkomma för regleringsåret
1947/48, har rörande prissättningen på jordbrukets produkter anfört i huvudsak
följande.

Enligt en inom priskontrollnämndens livsmedelssektion uppgjord promemoria
torde risk föreligga att stora prishöjningar inträffa på kött och fläsk
vid ett slopande av priskontrollen på dessa varor. Med hänsyn till de ogynnsamma
återverkningarna på levnadskostnaderna, som sådana prishöjningar
skulle komma att medföra, finner nämnden det ej möjligt att nu slopa prisregleringen
på detta område. Vid behandlingen av denna fråga inom priskontrollnämndens
råd uttalade sig även rådet för ett bibehållande tills vidare
av priskontrollen på kött och fläsk.

Enligt nämndens uppfattning tala emellertid i nuvarande läge försörjningsmässiga
och andra skäl för vissa prisförhöjningar på jordbruksprodukter.

I likhet med kommissionen anser nämnden att en del av dessa prishöjningar
böra läggas på kött och fläsk. I betraktande av att kött- och fläskpriserna
redan nu äro mycket höga och med hänsyn till den ogynnsamma psykologiska
effekt, som en ytterligare kraftig prishöjning på dessa varor skulle
medföra, finner nämnden det dock för sin del lämpligast att prisförhöjningarna
på kött och fläsk begränsas till omkring fem procent. Om detaljhandeln
därvid erhölle oförändrade procentuella marginaler, skulle även prisförhöjningarna
i konsumentledet bliva omkring fem procent. De skäl som förebäras
av detaljhandeln för en ökning av marginalerna torde nämligen delvis
böra beaktas.

De prishöjningar, som priskontrollnämnden ansett sig böra föreslå för
produktionsåret 1947/48, framgå av följande tabell, i vilken även medtagits
det inkomstöverskott som inkomst- och utgiftskalkylen enligt nämndens beräkningar
skulle utvisa.

Miljoner kronor

Inkomstöverskott i kalkylen, enligt nämndens beräkningar......... 42-4

Prisförhöj ningar:

Vårvete..............................•............. + 2 öre 2-8

Korn............................................. 4- 1 » 0‘7

Havre............................................ + 1 » 1‘2

Blandsäd......................................... + 1 » —

Fabrikspotatis..................................... + 0-5 » l-2

Grädde........................................... + 30 » 15-0

Ost.............................................. + 30 » 15-0

Hemmaförbrukad k-mjölk.................................... 2-l

K-mjölk (exklusive grädde)......................... + 1 öre 11 ''1

Superfosfat....................................... — 1 » 2-8

Kött och fläsk (med bundna priser)................ + 5 ^ 28-5

Höjning av k-mjölkpriset med ytterligare 1 öre per liter eller
höjning av priserna på vissa produkter under tiden x/5—31/s 1947 11 *1

Summa 133-9

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

Enligt vad priskontrollnämnden meddelat har nämndens råd vid behandlingen
av förevarande prisfråga instämt i nämndens förslag, varvid dock
reservationer avgivits dels av herr Lindberger, som ansett de föreslagna priserna
på brödsäd för låga, dels ock av fröken Collin och herr H. Nilsson,
som ansett, att posten för lagerhållning borde bibehållas i kalkylen och att

1 kalkylen borde upptagas erforderligt belopp för täckande av ofrånkomkomliga
lönestegringar inom jordbruket under produktionsåret 1947/48 samt
att priserna å jordbruksprodukter därefter borde justeras så att kalkylen vore
balanserad.

I skrivelse den 1 juni 1947 har Småbrukarnas riksförbund uttalat sig för
en inkomstförbättring för jordbruket med 200 miljoner kronor.

Kungl. Maj:ts beslut.

I anledning av livsmedelskommissionens förslag har Kungl. Maj:t dels den
11 april 1947 och dels den 5 juni 1947 meddelat beslut angående prissättningen
på jordbrukets produkter och förnödenheter under regleringsåret
1947/48. Jag torde få erinra, att dessa beslut innebära i huvudsak följande.

Priset på höstvete och råg av normalkvalitet skall utgöra i genomsnitt
28 kronor 25 öre per deciton under regleringsåret 1947/48 mot 26 kronor
25 öre under innevarande regleringsår. Priset på vårvete av normalkvalitet
skall utgöra i genomsnitt 31 kronor 50 öre per deciton under det nya regleringsåret
mot 28 kronor 50 öre under regleringsåret 1946/47. Prisskillnaden
mellan vårvete och höstvete av normalkvalitet höjes sålunda med 1 krona
per deciton till i genomsnitt 3 kronor 25 öre per deciton.

De för innevarande regleringsår fastställda priserna på fodersäd (korn,
havre och blandsäd) höjas med 2 kronor per deciton.

Priserna på kli av vete, råg, kom och havre skola likaledes höjas med

2 kronor per deciton. För den kostnadsökning av omkring 5,5 miljoner kronor
för regleringsåret 1947/48, som förorsakas jordbruket till följd härav,
skall kompensation lämnas på så sätt, att ett motsvarande belopp utbetalas
till producenterna i form av statliga pristillägg på slaktprodukter under den
resterande delen av innevarande regleringsår samt under de första månaderna
av nästa regleringsår.

I fråga om potatis har Kungl. Maj:t medgivit att, därest skörden år 1947
blir av viss storlek, vissa kvantiteter potatis må vinna avsättning för andra
ändamål än inhemsk direktförbrukning eller utfodring. Enligt Kungl. Maj ds
bemyndigande skall för tillverkningsåret 1947/48 det pris, som tillverkare
av potatisstärkelse eller brännvin skola erlägga till leverantörer vid inköp av
potatis av för fabriksändamål normal kvalitet, fastställas till belopp, som
med 2 öre per hektoliter och stärkelseprocent överstiger det pris, som varit
gällande för tillverkningsåret 1946/47.

Priserna på grädde och ost skola undergå en höjning av genomsnittligt 30
öre per kilogram från och med den 10 juni 1947. Vidare skall priset på standardiserad
konsumtionsmjölk från samma tidpunkt höjas med 2 öre per

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

liter. De belopp, som motsvara nu nämnda prishöjningar på mjölk och mejeriprodukter,
skola bliva föremål för ett clearingförfarande. Beloppen skola
inlevereras till Svenska mejeriernas riksförening samt fördelas mellan mjölkproducentema
genom riksföreningens försorg.

Priskontrollen i fråga om kött och fläsk skall bibehållas. Ett belopp av
60 miljoner kronor skall dock tillföras jordbruket under det kommande
regleringsåret genom en höjning av priserna på slaktdjursprodukter.

De av Kungl. Maj:t fastställda prisförändringarna innebära, att jordbruket
tillföres ett belopp, som i jordbrukskalkylen kan beräknas till omkring 147
miljoner kronor. Hur detta inkomstbelopp fördelar sig på olika produkter
framgår av följande sammanställning.

Inkomstökning
miljoner kronor

Höstvete ...............................	. +	2	öre per kg	7-0
Höstråg och vårråg.....................	. +	2	» » »	3-6
Vårvete ................................	• +	3	» » »	4-2
Korn...................................	i	2	» 3> »	1-4
Havre .................................		2	» » »	2-4
Blandsäd ...............................	. +	2	» » »	—
Fabrikspotatis...........................	. +	2 » » hektoliter och stärkelseprocent	1-2
Grädde.................................		30	öre per kg	18-4
Ost....................................	. +	30	» J> »	18-4
Hemmaförbrukad k-mjölk ...............				2-6
K-mjölk (exklusive grädde)...............	. +	2	öre per liter	27-7
Slaktdjursprodukter (inklusive slakterifett) .			Summa	60-0 146-9

Av nämnda belopp beräknas 12,8 miljoner kronor komma att tillföras
jordbruket under återstoden av innevarande regleringsår genom den beslutade
prishöjningen på grädde, ost och konsumtionsmjölk från och med den
10 juni 1947. Utöver summan 146,9 miljoner kronor tillkommer den prisstegring
för sockerbetor, som följer av den tidigare beslutade höjningen av
grundpriset från 4,65 till 5,00 kronor per deciton. Härigenom höjes den i
normkalkylen angivna inkomstsumman med ytterligare 7,1 miljoner kronor.
Vidare tillkommer på inkomstsidan ett belopp av 2,8 miljoner kronor, svarande
mot den sänkning på kostnadssidan, som blir en följd av den väntade
prissänkningen beträffande superfosfat med 1 krona per deciton jämfört
med det i normkalkylen begagnade priset. Å andra sidan medför en höjning
av priset på cliilesalpeter med 4 kronor per deciton utöver det i normkalkylen
begagnade, att kostnaderna öka med ett belopp, som på inkomstsidan
motsvarar 0,9 miljoner kronor. Höjningen av kliprisema skall som tidigare
nämnts kompenseras genom .särskilda pristillägg för kött och fläsk under
återstoden av innevarande och början av nästkommande regleringsår.

Sammanlagt medföra de nu beslutade prisförändringarna en höjning av de
i normkalkylen för regleringsåret 1947/48 upptagna inkomsterna med 143,1
miljoner kronor (kostnadssidan hålles kalkylmässigt oförändrad). Härtill
komma förutnämnda prisförbättringar å mejeriprodukter under tiden 10 juni

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

—31 augusti 1947, beräknade till 12,8 miljoner kronor. Utöver summan av
nu nämnda belopp — 155,9 miljoner kronor — kunna komma vissa inkomstförbättringar
genom en sannolik höjning i förhållande till normkalkylen av
priserna på vissa av de produkter, som äro föremål för fri prisbildning.

Livsmedelskommissionens förslag till övriga regleringsåtgärder
för regleringsåret 1947/48.

Som förut nämnts innefattar livsmedelskommissionens skrivelse den 5 juni
1947, vilken skrivelse även underställts kommissionens råd, förslag till fortsatta
regleringsåtgärder på jordbrukets område utöver de i skrivelsen den
3 april 1947 behandlade. Kommissionens råd har vid sammanträde den 5
juni 1947 tillstyrkt förslagen. Två särskilda yttranden avgåvos härvid, det
ena av herr Olin rörande prisregleringen i fråga om slaktdjursprodukter
och det andra av herr Ekström m. fl. rörande krav å prishöjningar till ett
sammanlagt belopp av 200 miljoner kronor, d. v. s. 60 miljoner kronor utöver
kommissionens förslag. I samband med utarbetandet av sina förslag har
kommissionen haft till övervägande ett flertal framställningar avseende ifrågavarande
område. Bland dessa må nämnas en skrivelse från Svenska spannmålsaktiebolaget
den 10 mars 1947.

Allmänna riktlinjer. Livsmedelskommissionen har inledningsvis framhållit,
att det allmänna försörjningsläget beträffande livsmedel under loppet av
innevarande regleringsår icke undergått någon påtaglig förbättring här i
landet. Av de ransoneringar, som gällde under större delen av år 1945/46
beträffande animaliska produkter, hade hittills endast ransoneringen av ost
m. m. kunnat helt upphävas. Fortfarande finge dock i huvudsak endast
halvfet ost tillverkas. I övrigt nödvändiggjorde det nu rådande försörjningsläget
ifråga om fettvarorna fortsatt ransonering av matfettet, standardisering
av konsumtionsmjölken samt maximering av gräddens fetthalt. Vad anginge
kött och fläsk hade försörjningsläget icke undergått några väsentliga förändringar
under innevarande regleringsår. Detsamma gällde ifråga om socker.
Beträffande brödsäden hade under första halvåret 1947 en skärpning av
läget inträffat, varigenom det blivit nödvändigt att utdryga tillgången på
mjöl genom inblandning av kornmjöl i vetemjölet. Genom utlovad eller pågående
import syntes behovet av brödspannmål numera dock säkrat tills
den nya skörden komme i marknaden. Brödsädslagren komme emellertid
vid övergången till det nya produktionsåret att under alla förhållanden bliva
mycket små.

Kommissionen har vidare anfört, att den starkt beskurna världsproduktionen
av livsmedel med all sannolikhet komme att i ogynnsam riktning påverka
försörjningsläget i vårt land även under regleringsåret 1947/48. En huvudanledning
till den alltjämt rådande internationella bristsituationen syntes
vara att söka i det förhållandet, att försörjningen med animaliska livsmedel
och vegetabiliska fettämnen vore otillräcklig och för tämligen lång tid

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

framåt komme att befinna sig i ett kritiskt läge. Den spänning, som på internationella
marknaden rådde mellan tillgång och efterfrågan på dessa varor,
medförde för vårt vidkommande icke endast direkta svårigheter beträffande
försörjningen med köttvaror och fetter, utan påverkade även våra
möjligheter att genom import av cerealier förbättra försörjningsläget. På
grund av fettbristen på världsmarknaden rönte nämligen cerealierna en utomordentligt
starkt ökad efterfrågan för direkt konsumtion. För år 1947/48 förutsåges
obetydlig eller ingen bättring i den sammanlagda tillgången på vete
för export från de stora exportländerna, medan efterfrågan i de europeiska
importländerna alltjämt komme att vara större än normalt. Jämväl våra
möjligheter att importera oljekraftfoder och andra fodermedel komme att
influeras av den kris, som för närvarande rådde på livsmedelsförsörjningens
område i världen.

Även om den möjligheten icke borde helt uteslutas, att importen kunde
komma att utökas under regleringsåret 1947/48, syntes utsikterna beträffande
det inhemska försörjningsläget enligt kommissionens åsikt böra bedömas
med försiktighet. Kommissionen har uttalat, att denna åsikt framstode
desto mera motiverad, som betingelserna för 1947 års skörd vore tämligen
ogynnsamma med hänsyn till den minskade höstsådden, förekomsten
av övervintringsskador, förseningen av vårbruket och den i maj rådande
torkan.

Mot bakgrunden av vad nu anförts borde man enligt kommissionens mening
räkna med att handels- och förbrukningsregleringama beträffande livsmedel
och jordbruksfömödenheter komme att bliva erforderliga under nästa
regleringsår i ungefär samma omfattning som under innevarande år. Möjligheter
borde dock hållas öppna att under loppet av nästkommande år vidtaga
de förändringar i regleringssystemet, som kunde bliva påkallade av förskjutningar
i försörjningsläget.

Efter att ha erinrat om vissa delar av innehållet i livsmedelskommissionens
skrivelse den 3 april 1947 och Kungl. Maj:ts beslut i prisfrågan har
kommissionen framhållit, att de av Kungl. Maj:t fastställda priserna borde
gälla under regleringsåret 1947/48, såvida icke inkomst- och kostnadsbetingelserna
skulle utveckla sig på sådant sätt, att ett kalkylmässigt över- ellei
underskott skulle uppkomma, motsvarande mer än 4 procent av jordbrukets
produktionsvolym enligt den upprättade kalkylen.

Kommissionen har föreslagit, att med hänsyn till ovissheten om hur förhållandena
kunde komma att gestalta sig i fortsättningen Kungl. Maj:t borde
även för nästa regleringsår erhålla lika vidsträckta befogenheter med avseende
å jordbruksregleringen som under det nu löpande regleringsåret. Nu
gällande regleringsfullmakt avser tiden intill utgången av innevarande regleringsår,
d. v. s. intill den 1 september 1947. Den nya regleringsfullmakten
borde gälla hela nästa regleringsår, d. v. s. tiden från och med den 1 september
1947 till och med den 31 augusti 1948, och innefatta samtliga de
regleringsbemyndiganden, som riksdagen tidigare lämnat under krisen och
som icke begränsats till visst regleringsår. Kungl. Maj:t borde vidare äga
befogenhet att under rcgleringsåret vidtaga av omständigheterna påkallade

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

ändringar i jordbruksregleringen, dock att riksdagen, då så utan olägenhet
kunde ske, syntes böra höras över mera genomgripande ändringar i regleringsåtgärderna.

Mjölk- och matfettsregleringen. Livsmedelskommissionen har ansett, att
de statliga regleringsåtgärderna beträffande mjölk och matfett m. m., vilka
avsåge att reglera handeln med och förbrukningen av dessa varor, borde
tills vidare bibehållas i stort sett oförändrade. Det borde få ankomma på
Kungl. Maj:t att med hänsyn till utvecklingen av försörjningsläget besluta
om deras fortsatta bestånd eller om eventuella ändringar i desamma. Vid en
gynnsam utveckling av försörjningsläget syntes i första hand en höjning av
matfettsransonerna böra komma ifråga, vidare en höjning av fetthalten i den
standardiserade mjölken ävensom en ytterligare höjning av ostens fetthalt.
Med hänsyn till rådande förhållanden borde en höjning av mjölkens fetthalt
böra ske med bibehållande av standardiseringen.

I samband med genomförandet av Kungl. Maj ds beslut om höjning av
priserna på kött och fläsk under nästa regleringsår borde enligt kommissionens
uppfattning även normalpriserna på slakterifett undergå vissa justeringar.
Det syntes böra ankomma på livsmedelskommissionen att efter samråd
med vederbörande jordbruksorganisation bestämma storleken av dessa
justeringar och de varor som de skulle avse. I övrigt har kommissionen ansett,
att det nuvarande systemet för prissättningen på smör och annat matnyttigt
fett borde bibehållas i stort sett oförändrat. Importen av fett och fettråvaror
borde sålunda fortfarande bliva föremål för en prisutjämning till
ett prisläge, som överensstämde med de fastställda normalpriserna på olika
slags fett. Denna prisutjämning skedde för närvarande dels genom upptagande
av viss accis å margarin, dels genom upptagande av en rörlig clearingavgift
vid import av fettämnen, motsvarande i varje särskilt fall skillnaden
mellan normalpriset och den faktiska anskaffningskostnaden för varan
i fråga.

Enligt kommissionens mening vore det lämpligt, att Kungl. Maj:t erhölle
befogenhet jämväl för regleringsåret 1947/48 att besluta om uttagande av
fasta importavgifter på olika slags fett och fettråvaror för framställning av
margarin och matnyttigt fett. Med hänsyn till utvecklingen av försörjningsläget,
syntes det dock mindre sannolikt att denna befogenhet skulle utnyttjas
under regleringsåret.

Vad prissättningen på matfett i övrigt beträffar har kommissionen funnit
det önskvärt, att konsumentpriserna på smör, margarin och annat matfett
liksom hittills om möjligt inbördes avvägdes på sådant sätt, att konsumenterna
kunde behålla rätten att inom ransoneringens ram vid varje särskilt
tillfälle fritt välja mellan olika slag av matfett. Sådan valfrihet kunde emellertid
möjligen icke uppehållas under hela nästa regleringsår utan att de nu
rådande prisrelationerna ändrades. Kommissionen har i detta sammanhang
framhållit att, om prisrabatteringen beträffande matfett skulle upphöra under
regleringsåret, förskjutningar i efterfrågan från smör till margarin kunde
uppkomma vid bibehållande av nu gällande priser. Ett slopande av pris -

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

rabatterna måste nämligen verka i den riktningen att efterfrågan på det billigaste
matfettet, d. v. s. margarin, ökades. Därest det föreslagna systemet med
barnbidrag samtidigt genomfördes, motverkades å andra sidan denna tendens.
Skulle emellertid en ef ter f rågestegring inträda av sådan storleksordning, att
den ej kunde täckas av tillgången på margarin, vilken även under nästa regleringsår
syntes bliva knapp, måste, om konsumenterna alltjämt skulle få full
frihet att välja mellan olika slag av matfett, margarinpriset höjas. En höjning
av margarinpriset skulle härvid visserligen medföra en viss fördyring av matfettet
för de mindre bemedlade, men en sådan fördyring skulle även inträda
vid en bindning av kupongerna i den riktningen att allmänheten tvingades
övergå till en större konsumtion av smör. För de mindre bemedlade syntes
den förra linjen i de flesta fall vara att föredraga ur rent ekonomisk synpunkt.

Under erinran att Kungl. Maj:ts beslut beträffande prisregleringen i övrigt
på detta område innebure att priserna skulle höjas för konsumtionsmjölk
med 2 öre per liter, för grädde med 30 öre per kilogram och för ost med
likaledes 30 öre per kilogram, har kommissionen anfört, att prishöjningar i
fråga om konsumtionsmjölken borde taga sig uttryck i en höjning av normalpriserna
på mjölk med 2 öre per liter. Vad angår prishöjningen på
grädde har kommissionen erinrat, att prissättningen på denna vara för närvarande
vore mycket oenhetlig. I samband med att den beslutade höjningen
av gräddpriset genomfördes, syntes det lämpligt, att gräddprisema justerades,
så att de mera allmänt komme i likartad relation till de inom respektive
områden gällande konsumtionsmjölkspriserna. Detta innebure, att vissa områden
skulle få en större prishöjning än 30 öre per liter, medan andra skulle få
en något mindre. Givetvis borde dock härvid iakttagas, att den genomsnittliga
prishöjningen bleve 30 öre per liter. I samband med prishöjningen på grädde
borde vidare -— för att tillverkningen av fettemulsion ej mera väsentligt skulle
öka — accisen på såväl tunn som fet fettemulsion höjas. Beslutet om höjning
av priset på ost med i genomsnitt 30 öre per kilogram syntes lämpligen böra
effektueras på så sätt, att de nu gällande normalpriserna på olika slag av löpeost
(inklusive smältost) och margarinost höjdes med något varierande belopp,
varvid borde tillses, att den genomsnittliga prishöjningen komme att
utgöra 30 öre per kilogram. Fastställandet av de nya priserna borde ske
efter samråd med Svenska mejeriernas riksförening.

Kommissionen har vidare anfört, att då priserna på konsumtionsmjölk,
grädde och ost underginge höjning på sätt nu angivits, medan smörpriset
bleve oförändrat, de mejerier, som i större utsträckning än andra tillverkade
eller försålde förstnämnda slag av mejeriprodukter, erhölle en merinkomst
i förhållande till andra mejerier. Denna merinkomst borde genom ett clearingförfarande
utjämnas, så att smörmjölken komme i åtnjutande av ungefärligen
samma prisförbättring som annan mjölk. Ifrågavarande clearing har
kommissionen funnit lämpligen kunna ske på det sättet, att mejerierna till
Svenska mejeriernas riksförening inbetalade en avgift motsvarande för konsumtionsmjölk
2 öre per liter samt för grädde och ost 30 öre per kilogram.
Fn motsvarande avgift syntes även böra upptagas för grädde och ost, som

Kungi. Maj:ts proposition nr 280.

vid mejeri användes för tillverkning av glass respektive smältost. De medel,
som inflöte genom upptagande av dessa avgifter, borde sedan genom riksföreningens
försorg slås ut på all invägd mjölk. Kommissionen har beträffande
prisutjämningsförfarandet ytterligare anfört följande.

Eftersom det övervägande antalet mejerier för närvarande äro anslutna
till Svenska mejeriernas riksförening, har kommissionen tagit i beaklande
möjligheten att låta riksföreningen utan ingripande från myndigheternas
sida omhänderhava ifrågavarande utjämningsförfarande. Emellertid står
alltjämt ett mindre antal mejerier utanför riksföreningen, och det torde därför
vara nödvändigt att grunda clearingförfarandet på en statlig förordning.
Förslag till en dylik förordning har uppgjorts inom livsmedelskommissionen.
I detta förslag har förutsatts att prisutjämningen skall omfatta alla mejerier,
antingen de äro anslutna till riksföreningen eller ej. Därjämte har förordats,
att utjämningsförfarandet, i den mån Kungl. Maj:t så föreskriver, skall tillämpas
även å mjölkproducent som försäljer konsumtionsmjölk, grädde eller ost
till annan än mejeri. Såvitt nu kan bedömas, kan utjämningsförfarandet tills
vidare inskränkas till att avse mejerier och andra företag, som erhållit tillstånd
att standardisera konsumtionsmjölk. Mjölkproducenter, som försälja
mjölk direkt till konsumenter, skulle alltså lämnas utanför prisutjämningen.
Med hänsyn till de föreskrifter om försäljning av konsumtionsmjölk, som nu
gälla, synes detta icke behöva medföra någon större olägenhet.

Vad beträffar fördelningen av de inlevererade prisstegringsbeloppen synes
denna böra ske enligt planer, som på förslag av riksföreningen fastställas av
livsmedelskommissionen. Vid fördelningen bör givetvis gälla, att mejerier
och övriga innehavare av tillstånd att standardisera konsumtionsmjölk behandlas
lika. Principiellt synes det vidare riktigast, att bidragen ur avgiftsmedlen
bliva lika stora inom skilda delar av landet och för olika slag av
mjölk. Därest emellertid Svenska mejeriernas riksförening skulle finna
lämpligt att föreslå en differentiering av bidragen, bör emellertid hinder icke
möta för livsmedelskommissionen att godkänna eu sådan åtgärd.

I förslaget till förordning angående utjämningsförfarandet har föreslagits,
att utjämningsavgift skulle kunna uttagas med högst 3 öre per kilogram mjölk
och högst 50 öre per kilogram grädde och ost. Dessa belopp korrespondera
med den högsta avgift, som får uttagas enligt Kungl. Maj ds förordning nr
488/41 angående mjölkavgift. Avsikten är dock icke, att avgift enligt den
nu föreslagna förordningen skall under nästa regleringsår utgå med högre
belopp än vad som svarar mot prisstegringen på mejeriprodukterna. Beträffande
grädde kan det dock ifrågakomma att uttaga en högre avgift
än 30 öre per kilogram. Gräddpriserna äro nämligen för närvarande så
avvägda, att försäljning av grädde giver mejerierna ett större relativt netto
än försäljning av andra produkter. Ifrågavarande merinkomst av grädde
är i jordbrukskalkylen för 1947/48 upptagen till ej mindre än 19 miljoner
kronor. Kommissionen har sig bekant, att inom Svenska mejeriernas
riksförening pågå vissa diskussioner om att någon del av denna merinkomst
skulle bliva föremål för utjämning mellan alla mejerier. För den händelse
riksföreningen skulle fatta beslut i dylik riktning, synes det icke vara något
att erinra emot att jämväl denna utjämning får ske med stöd. av den nu
föreslagna förordningen. Detta synes nödvändigt för att utjämningen även
skall kunna omfatta företag, som icke äro anslutna till riksföreningen.

Livsmedelskommissionen har vidare — under erinran att prisstegringarna
på konsumtionsmjölk, grädde och ost enligt Kungl. Maj:ts beslut skulle

Kungl. j\Iaj:ts proposition nr 280.

träda i kraft från och med den 10 juni 1947 — framhållit, att det, eftersom
den föreslagna förordningen angående clearingförfarandet måste underställas
riksdagen, icke vore möjligt att för tiden före den 1 juli 1947 utfärda
bindande bestämmelser om utjämning av prisstegringsbeloppen. Med
anledning härav har kommissionen haft vissa överläggningar med ledningen
för Svenska mejeriernas riksförening. Rörande dessa överläggningar har
kommissionen anfört.

Vid överläggningarna har framkommit, att riksföreningen har möjlighet
att för tiden intill dess förordningen träder i kraft fatta beslut om att till
riksföreningen anslutna mejerier skola inleverera prisstegringsbeloppen till
riksföreningen. Med all sannolikhet kommer riksföreningen även att fatta
ett dylikt beslut. Enligt vad kommissionen inhämtat, torde riksföreningen
även komma att besluta, att de inlevererade beloppen skola fördelas mellan
mejerierna efter samma riktlinjer, som komma att fastställas beträffande
fördelningen av de avgiftsmedel, som inflyta efter den 1 juli 1947. Härmed
synes utjämningsproblemet kunna bliva på ett tillfredsställande sätt löst, i
vad angår de mejerier som äro anslutna till riksföreningen. Beträffande de
företag åter, som icke äro medlemmar i riksföreningen, synes man lämpligen
kunna förfara så, att dessa företag, i den mån de icke föredraga att
frivilligt inbetala utjämningsavgift till riksföreningen, få vidkännas ett visst
avdrag från de bidrag, som de jämlikt förordningen äro berättigade till för
tiden efter den 1 juli. Detta avdrag bör motsvara vad de skulle ha varit skyldiga
att inbetala i utjämningsavgift, därest förordningen trätt i kraft redan
den 10 juni.

Med hänsyn till att mjölkproduktionen är störst under sommarmånaderna
och lägre under övriga delar av året, synes det vara lämpligt, att de medel,
som under sommarmånaderna upptagas i utjämningsavgift, icke utbetalas
förrän under det nya regleringsåret.

Till motverkande av spekulationslagring av ost har kommissionen föreslagit,
att prisstegringen på inneliggande lager skall inlevereras till kommissionens
clearingkassa för ost. Härom har kommissionen anfört.

Med hänsyn till att avgiften per kilogram ost enligt kommissionens förslag
skall gälla för den från mejerier och tillverkare av margarinost levererade
varan, erhålla mejerierna och tillverkarna av margarinost ingen lagervinst
i samband med prishöjningen. Lagervinst skulle uppstå endast inom handeln.
Av kontrolltekniska skäl torde det vara omöjligt att upptaga prisstegringsavgift
på inneliggande lager inom detaljhandeln. Avgiften bör därför begränsas
till att gälla lager inom partihandeln och då lämpligen endast lager hos
sådana handlare, som för närvarande äro berättigade att erhålla lagringsersättning
för ost. Skyldighet alt inleverera prisstegringsavgift hör lämpligen
knytas såsom villkor för tillståndet att erhålla lagringsersättning för ost.
Såsom villkor för erhållandet av nya sådana tillstånd bör redan nu fastställas,
att prisstegringsavgift skall inlevereras till clearingkassan för ost på
de lager, som vederbörande partihandlare innehava vid tidpunkten för prishöjningen.
De medel, som på så sätt bliva inlevererade i prisstegringsavgift
till clearingkassan för ost, böra icke komma lill användning för utbetalande
av lagringsersättning, utan böra reserveras för utbetalning av prisfallsersiittning
till partihandeln vid sådana tillfällen, då prissänkning på ost föreskrives
av statlig myndighet eller eljest sker i anledning av statlig myndighets
beslut. Prisfallsersättning bör dock sammanlagt icke utgå med hög -

Kungi. Maj:ts proposition nr 280.

re belopp per kilogram än som svarar mot den inlevererade prisstegringsavgiften
på inneliggande lager av ost vid tidpunkten för prishöjningen.

Beträffande grunderna för utbetalande av producentbidrag har livsmedelskommissionen
erinrat, att kommissionen i skrivelse den 10 april 1945 föreslagit
en sänkning av arealgränsen för detta bidrag från 25 till 15 hektar samt
att kommissionen i detta sammanhang framhållit, att då producentbidraget
infördes avsikten med detsamma varit att åstadkomma en förbättring av
ställningen för de mindre jordbrukarna. Frågan angående arealgränsen hade
även år 1946 upptagits till behandling. Med hänsyn till att det därvid i kommissionens
råd ifrågasatts, huruvida en sänkning av detta bidrag kunde anses
strida mot den överenskommelse, som den 13 mars 1946 träffats mellan
medlemmar av regeringen å ena samt representanter från Sveriges lantbruksförbund
och Riksförbundet landsbygdens folk å andra sidan, hade kommissionen
ej år 1946 framfört något uttryckligt förslag angående en justering
av arealgränsen.

Enligt kommissionens mening talade emellertid starka skäl fortfarande
för att arealgränsen för producentbidraget borde sänkas från nuvarande 25
till 15 hektar. I detta sammanhang har kommissionen framhållit, att i
Kungl. Majds proposition nr 75/1947 föreslagits, att arealgränsen för erhållande
av producentbidrag skulle sänkas till 10 hektar. Enligt en inom
Svenska mejeriernas riksförening gjord preliminär beräkning skulle en
sänkning av arealgränsen för producentbidraget från 25 till 15 hektar innebära
en minskning av kostnaderna för producentbidraget — som eljest beräknats
utgå med 52 miljoner kronor under regleringsåret 1947/48 — med
omkring 8 miljoner kronor. Vid sammanträde med kommissionens råd den
5 juni 1947 hade rådet enhälligt uttalat sig för att nämnda sänkning av arealgränsen
från 25 till 15 hektar nu borde genomföras. Livsmedelskommissionen
ansåge sig böra biträda detta uttalande. Sänkningen borde emellertid
icke giva anledning till att relationen mellan jordbrukets sammanlagda inkomster
och kostnader förändrades. Med hänsyn härtill borde därför i samband
med sänkningen av statsmedel ett belopp av 8 miljoner kronor tillföras
mjölkregleringen. I fråga om fördelningen av detta belopp har kommissionen
anfört följande.

I samband med avvecklingen av den allmänna omsättningsskatten den 1
januari 1947 slopades det allmänna mjölkpristillägget. Däremot utgår fortfarande
i norra samt vissa delar av mellersta Sverige mjölkpristillägg — motsvarande
de tidigare utgående extra pristilläggen — med varierande belopp
i öre per kilogram mjölkfett å den vid mejeri invägda mjölken. Tilläggens
storlek inom olika områden finnas angivna i livsmedelskommissionens cirkulär
nr 2777. Kommissionen har redan tidigare föreslagit, att nu ifrågavarande
extra pristillägg skola utgå även under nästa regleringsår. Kostnaderna
för desamma ha av kommissionen i samråd med Svenska mejeriernas
riksförening beräknats till 19,5 miljoner kronor.

Därest arealgränsen för erhållande av producentbidrag sänkes, tala vissa
skäl för att i varje fall en del av det belopp av 8 miljoner kronor, som härigenom
friställes, får användas för utbetalande av mjölkpristillägg inom områden,
där betingelserna för mjölkproduktionen äro mindre goda. I detta
sammanhang kan anföras, att producentbidragssystemet för närvarande har

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

sin största betydelse just för dessa områden. Emellertid synes det få ankomma
på Svenska mejeriernas riksförening att i första hand taga ställning till
på vad sätt det genom arealsänkningen friställda beloppet skall användas.
Skulle riksföreningen finna en ytterligare differentiering opåkallad, synes
det riktigast, att beloppet ställes till riksföreningens förfogande för att fördelas
efter samma riktlinjer, som komma att fastställas för fördelningen av
prisstegringsbeloppen för konsumtionsmjölk, grädde och ost.

I fråga om lantsmörsbidraget har livsmedelskommissionen erinrat, att sådant
bidrag för närvarande utginge inom Norrland med undantag av Gästrikland
med 25 öre per kilogram. Detta bidrag uppginge enligt vad kommissionen
anfört numera endast till ett obetydligt belopp, för nästa regleringsåf
beräknat till sammanlagt omkring 19 000 kronor. Utbetalandet av bidraget
krävde en i förhållande till beloppet synnerligen vidlyftig administrativ
apparat. Det vore därför önskvärt, att bidraget kunde slopas. Ur olika synpunkter
kunde det anses lämpligt, att detta skedde vid ingången av nästa
regleringsår. Om så bleve fallet, syntes nämligen kompensation kunna lämnas
för bortfallet av bidraget genom att myndigheterna medgåve, att priserna
på kött av större kalv höjdes mera än priserna på övriga slaktdjursprodukter.
En sådan åtgärd syntes i icke obetydlig utsträckning komma att
stimulera lantsmörsproducenterna till ökad gödkalvsproduktion. varigenom
de i många fall erhölle en mera lönande användning för sin mjölk.

Beträffande övriga åtgärder för stödjande av mjölkproduktionen har kommissionen
framhållit följande.

Körlinjebidragen ha i kalkylen för jordbrukets inkomster förutsatts komma
att utgå enligt i huvudsak oförändrade grunder. Desamma ha däri upptagits
till ett belopp av 4,0 miljoner kronor. Även s. k. merfrakttillägg böra
enligt kommissionens mening utgå under nästkommande regleringsår. I kalkylen
har detta bidrag beräknats till 0,5 miljoner kronor. För lösandet av
mjölkförsörjningsproblemet torde det även under nästkommande regleringsår
bliva nödvändigt att bibehålla regleringskostnadstillägg och ersättning för behandling
av konsumtionsmjölk. Totalt torde härför åtgå cirka 0,9 miljoner
kronor.

För innevarande regleringsår ha nu nämnda särskilda mjölkbidrag sammanförts
till en anslagspost vilken upptagits till ett belopp av 7,5 miljoner
kronor. Med hänsyn till svårigheterna att på förhand med säkerhet beräkna
medelsåtgången för varje särskilt ändamål, synes det i likhet med vad som
skett tidigare år lämpligt att dessa bidrag sammanföras till ett anslag, vilket
med hänsyn till beräkningarnas osäkerhet för nästa regleringsår torde böra
upptagas till 5,5 miljoner kronor. Liksom fallet varit under innevarande år,
synes Kungl. Maj:t böra äga möjlighet att disponera detta anslag även för
andra ändamål, som äro av särskild betydelse för mjölkförsörjningens ordnande.

Regleringen av andra animaliska produkter än mjölk och mejeriprodukter.
Livsmedelskommissionen har erinrat, att kommissionen i sin skrivelse
den 3 april 1947 uttalat, att medclpartipriset på ägg, som i prognosen för
regleringsåret 1946/47 beräknats till 290 öre per kilogram, kunde antagas
komma att sjunka till 280 öre per kilogram under regleringsåret 1947/48. I
anslutning härtill har kommissionen uttalat, att utvecklingen under de senaste

Bihang till riksdagens protokoll 1947. / sainl. Å r 280. 5

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

månaderna tydde på att dessa priser komme att överskridas. Detta hindrade
emellertid icke enligt kommissionens mening, att äggpriset på grund av en
säsongmässigt inträdande stark ökning i produktionen kunde komma att
mera tillfälligt understiga, vad som ur olika synpunkter kunde anses motsvara
ett rimligt prisläge. Med hänsyn till risken härför har kommissionen funnit
det lämpligt, att myndigheterna lämnade stöd åt ett visst bottenpris på ägg.
Detta stöd, vilket bäst kunde lämnas i form av stöd för säsongmässig lagring,
borde inträda vid ett prisläge, som med 50 öre per kilogram understege det
i jordbrukskalkylen beräknade medelpartipriset av 280 öre per kilogram. I
konsekvens härmed borde, därest äggpriset skulle med 50 öre per kilogram
överskrida nyssnämnda medelpris, ytterligare prisstegring motverkas genom
att en efter läget avpassad import av ägg medgåves. Eventuellt borde i sistnämnda
fall normalpriser införas. Oberoende av vad nu sagts borde hinder
icke möta att i samråd med vederbörande ägghandelsorganisationer medgiva
import av ägg i tillfälliga bristlägen. Därest det i propositionen nr 75 till
1947 års riksdag tillstyrkta förslaget om centralisering av importen och exporten
av ägg till en särskild sammanslutning godkändes av riksdagen, borde
denna organisation snarast konstitueras för att kunna handhava bland annat
den import eller export av ägg, som kunde ifrågakomma i prisreglerande
syfte.

I anslutning till den av Kungl. Maj:t beslutade höjningen av normalpriserna
på slaktdjursprodukter har kommissionen funnit det lämpligt, att kommissionen
erhölle möjlighet att på samma sätt, som förekommit under tidigare
år, lämna ett visst statligt stöd åt priserna på kött och fläsk även under regleringsåret
1947/48. Ifrågavarande stöd borde enligt kommissionens mening
i första hand utgå i form av statlig medverkan till infrysning och lagring.
Statlig lagring borde dock liksom för närvarande endast avse benfritt nötkött
samt nötkött i hela, halva och fjärdedels kroppar. Beträffande fläsk
borde stödet begränsas till att avse lagring av hela och halva kroppar.

Kommissionen har vidare anfört.

Hinder synes icke böra möta mot en försörjningsmässigt betingad import
av kött och fläsk under det nya regleringsåret, där en sådan import kunde
ske, utan att nämnda inkomstökning äventyrades.

Därest förhållandena under loppet av regleringsåret 1947/48 skulle förändra
sig i sådan riktning, att livsmedelskommissionens förslag om fri prisbildning
senare kan accepteras av Kungl. Maj:t, anser kommissionen det böra
övervägas att i samband med den fria prisbildningen genomföra den centralisering
av importen och exporten, som föreslagits av 1942 års jordbrukskommitté
och i proposition till riksdagen tillstyrkts av Kungl. Maj:t.

1946 års riksdag anvisade ett anslag på 20 miljoner kronor till prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område utöver de medel, som 1945 års riksdag
anvisat för detta ändamål. Genom beslut den 26 april 1946 bemyndigade
Kungl. Maj:t livsmedelskommissionen att använda detta belopp bland annat
till utbetalande av statliga pristillägg på slaktprodukter under tiden maj—
augusti förra året. I enlighet härmed utgingo till slaktdjursproducenterna under
perioden 6 maj—31 augusti förra året statliga pristillägg å fläsk samt å
kött av större och mindre kalv till ett sammanlagt belopp av 10 miljoner kronor.
Pristilläggen utgingo med varierande belopp under olika tidsperioder:

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

för fläsk med högst 20 öre, för kött av större kalv med högst 30 öre och för
kött av mindre kalv med högst 70 öre per kilogram.

Utbetalandet av dessa statliga pristillägg resulterade otvivelaktigt i att en
betydligt större del av den totala slakten kom att saluföras inom ransoneringens
ram än som annars skulle blivit fallet.

På förslag av livsmedelskommissionen i skrivelse den 23 maj 1947 har
Kungl. anvisat ett belopp av 5,5 miljoner kronor att användas för utbetalande
av pristillägg till slaktdjursproducenterna under den återstående delen av
innevarande regleringsår samt under de första månaderna av regleringsåret
1947/48. Utbetalning från kommissionen torde komma att ske först under
nästa budgetår. Det är icke osannolikt, att behov av dylika pristillägg kommer
att föreligga även senare under regleringsåret. Därest så skulle bliva fallet,
torde de medel, som erfordras för ändamålet, senare få äskas på tilläggsstat
hos riksdagen. Ifrågavarande medel synas vidare böra gå i avräkning på det
belopp om 60 miljoner kronor, som enligt Kungl. Maj:ts beslut skall tillföras
jordbruket i form av prishöjningar å slaktdjursprodukter under det nya regleringsåret.

Potatisregleringen. Kungl. Maj:ts beslut den 5 juni 1947 innebär, att
det pris, som tillverkare av potatisstärkelse eller brännvin under regleringsåret
1947/48 skall erlägga till leverantör vid inköp av potatis av för fabriksändamål
normal kvalitet, fastställts till 32 öre per hektoliter och stärkelseprocent.
Detta belopp överstiger med 2 öre det pris, som varit gällande för
tillverkningsåret 1946/47. För den händelse årsmedelpriset för matpotatis
skulle bliva högre än vad som antagits i jordbrukskalkylen, har kommissionen
funnit det lämpligt, att även garantipriset för fabrikspotatis något höjdes.
Kommissionen har därför ansett, att Kungl. Maj:t borde vara oförhindrad
att längre fram, då utvecklingen bättre kunde överblickas, vidtaga en sådan
höjning. Härvid har kommissionen utgått från att den prishöjning, som
ytterligare kunde komma att erfordras, icke behövde överstiga ett öre per
hektoliter och stärkelseprocent.

Efter bemyndigande av Kungl. Maj:t har livsmedelskommissionen med
Sveriges stärkelseproducenters förening u. p. a. träffat överenskommelse rörande
föreningens inköp och försäljning av potatisstärkelse under tiden den
1 oktober 1946—den 30 september 1947. Avtalet innebär, att föreningen inköper
den mängd potatisstärkelse, som framställes enligt meddelade tillverkningslicenser
å högst 400 000 deciton med undantag av vad som erfordras
till husbehov för tillverkaren och dennes potatisleverantörer. Enligt 7 § i avtalet
åtager sig kommissionen, under förutsättning av statsmakternas godkännande
och om avtalet icke skulle komma att förnyas för tillverkningsåret
1947/48, att vidtaga eller föranstalta om åtgärder från statens sida, vilka
bereda föreningen möjlighet att erhålla dels minst 59 kronor 50 öre per deciton
för den 1 oktober 1947 inneliggande lager av extra prima, prima och ej
fullt prima potatismjöl, dock med avdrag av 30 000 deciton, dels ersättning
för ränte- och lagringskostnader enligt i avtalet angivna grunder i avseende
å inneliggande lager av extra prima, prima och ej fullt prima potatismjöl,
utom 30 000 deciton, under 3 månader, räknat från och med den 1 oktober
1947. Vid lämnandet av bemyndigande till kommissionen att ingå förenämn -

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

da avtal har Kungl. Maj:t gjort förbehåll för att den i 7 § i avtalet gjorda
utfästelsen vinner riksdagens godkännande och förklarat sig vilja göra framställning
härom till riksdagen. Kommissionen hemställer nu, att dylikt godkännande
måtte inhämtas.

Brödsädsregleringen. Livsmedelskomissionen har uppgivit, att enligt statistiska
centralbyråns beräkningar rörande storleken av 1946 års skörd skörden
av brödsäd uppginge till i runt tal 965 000 ton mot 865 000 ton år 1945
samt att vid ingången av nu löpande konsumtionsår övergångslagret av brödsäd
av gammal skörd utgjorde sammanlagt endast omkring 30 000 ton mot
ungefär 100 000 ton normalt. Med nuvarande ransonering och höga utmalning
har kommissionen beräknat, att de inhemska brödsädstillgångama —-jämte den import som hittills kommit till stånd och som ytterligare väntades
— komme att ungefär räcka till utgången av innevarande konsumtionsår.
Kommissionen liar därvid icke räknat med ett högre bottenlager vid övergången
till det nya konsumtionsåret än som synts nödvändigt.

I fråga om förutsättningarna för brödsädsförsörjningen under regleringsåret
1947/48 har kommissionen framhållit följande.

Sådden av höstsäd hösten 1946 för skörd 1947 omfattade eu areal, som var
inemot 20 procent mindre än närmast föregående års höstsådda brödsädsarealer.
Orsaken till denna nedgång var de ovanligt ogynnsamma väderleksförhållandena
under samma höst. Dessa medförde även, att den höstsådd, som
verkställdes, blev betydligt försenad. Härtill kommer, att den osedvanligt
stränga kylan under februari och början av mars 1947 medfört betydande
övervintringsskador, särskilt på höstvetet. En omsådd i vår har därför på
många håll blivit nödvändig. Då vårsäden emellertid giver lägre utbyte per
hektar och vissa delar av de arealer, som i höstas icke kunde besås med höstsäd,
torde ha disponerats för andra ändamål än för odling av vårvete, är det
tämligen säkert, att årets brödsädsskörd — även under förutsättning av normalt
hektarutbyte av de olika brödsädsslagen — kommer att ge ett betydligt
sämre resultat än 1946 års skörd. Vår brödsädsförsörjning under 1947/48 blir
därför i ganska betydande utsträckning beroende av tillförsel av brödsäd
utifrån. Att för närvarande ange storleken av importbehovet är mycket svårt,
men med hänsyn särskilt till den senaste månadens torra väderlek förefaller
det mindre troligt, att detta kommer att bli nämnvärt lägre än 250 000 ton.

Med hänsyn till vad nu sagts rörande det väntade fortsatta knapphetsläget
i fråga om brödsädsförsörjningen under det kommande regleringsåret
synes lämpligast, att det system med fasta under året successivt stigande priser
på brödsäd, som varit gällande under senare regleringsår, får äga tilllämpning
även under regleringsåret 1947/48. Med tanke på det låga övergångslager
av brödsäd, som kan väntas föreligga vid regleringsårsskiftet, är
det vidare angeläget, att prisregleringen utformas på sådant sätt, att jordbrukarnas
leveranser av ny skörd komma i gång snarast möjligt. Prisstegringen
från höst till vår under det kommande regleringsåret synes med anledning
härav icke böra bliva starkare än under innevarande år, d. v. s. 15 öre per
deciton för varje månad. Det kan i stället bliva fråga om att sänka ersättningen
för lagring under förra delen av regleiängsåret. Med tanke på de försörjningssvårigheter,
som kunna uppstå, om den nya skörden blir mycket försenad
torde vidare Kungl. Maj :t böra i likhet med vad som gällt under innevarande
regleringsår erhålla fullmakt att — om så befinnes lämpligt — låta

Kungl. Maj.ts proposition nr 280. 69

utbetala en särskild leveranspremie för brödsäd, som levereras före en viss
tidpunkt.

Med hänsyn till det stora brödsädsunderskottet har kommissionen nu funnit
sig böra förutsätta, att korn måste inblandas i brödsäden under nästa regleringsår.
I sin skrivelse till livsmedelskommissionen den 10 mars 1947 har
Svenska spannmålsaktiebolaget ansett det under denna förutsättning böra övervägas,
att korn under det nya konsumtionsåret i regleringshänseende helt
skulle hänföras till brödsäd med utfodringsförbud och prisortssystem. Livsmedelskommissionen
har uttalat, att någon slutgiltig ståndpunkt till detta
spörsmål dock icke behövde tagas förrän senare, då förhållandena i fråga
om vår brödsädsförsörjning kunde bättre överblickas än för närvarande. Därest
leveransskyldighet för korn komme att påbjudas, syntes de jordbrukare,
som levererade till brödsäd lämpligt korn, böra erhålla ett något högre pris
än som förutsatts i Kungl. Maj:ts beslut den 5 juni 1947. Vidare har kommissionen
funnit det önskvärt, att leveranspliktiga jordbrukare i samband med
tillämpningen av reglerna för fodersädsavståendet erhölle viss kompensation
i annan fodersäd för de myckenheter korn, som de nödgades avstå.

1 sin nyssnämnda skrivelse har spannmålsbolaget vidare anfört, att nu tilllämpade
bestämmelser i fråga om spannmålsregleringen i övrigt syntes kunna
bibehållas i stort sett oförändrade under det kommande regleringsåret.
Kommissionen har förklarat sig dela denna uppfattning. I en särskild skrivelse
till kommissionen av den 19 februari 1947 har spannmålsbolaget avgivit
förslag till kvalitetsbestämmelser och prisregleringsskalor m. m. för spannmål.
Enligt kommissionens mening borde dessa frågor bliva föremål för närmare
övervägande i höst i samband med utfärdandet av regleringsbestämmelserna.
Även frågorna angående handelsmarginal, fraktbidrag och särskild
ersättning till handeln syntes böra upptagas till prövning vid denna tid.

Foilersädsregleringen. Enligt vad livsmedelskommissionen uppgivit voro
lagren av fodersäd av gammal skörd vid ingången av det nu löpande regleringsåret
synnerligen obetydliga (omkring 9 000 ton). Skörden av fodersäd
år 1946 uppgick enligt den preliminära redogörelsen för årsväxten till sammanlagt
endast 1 454 000 ton. I jämförelse med 1944 och 1945 års osedvanligt
svaga fodersädsskördar innebär den angivna kvantiteten visserligen
en ökning med omkring 80 000 resp. 70 000 ton, men i jämförelse med medelskörden
åren 1930—1939 föreligger en nedgång med över 500 000 ton.

Vid uppgörandet av ransoneringsplanen för fodersäd för innevarande år
räknade livsmedelskommissionen med att genom fodersädsavståendet uttaga
omkring ‘275 000 ton fodersäd. Kommissionen har uppgivit, att denna kvantitet
enligt senast tillgängliga uppgifter överskridits med cirka 35 000 ton.

Livsmedelskommissionen har ansett sig böra till följd av den knappa skörden
räkna med att fodersädslagren komme att vara endast obetydligt större
vid ingången till det nya regleringsåret än som varit fallet vid närmast föregående
regleringsårsskifte. Möjligheterna liJl import av fodersäd under det
kommande året har kommissionen funnit synnerligen ovissa. Enligt nuvaran.

Kungl. Maj. ts proposition nr 280.

de internationella fördelningsbestämmelser medgåves nämligen import av
spannmål endast för human konsumtion. Därest nämnda internationella
regler komme att vara i kraft även under nästa regleringsår, vilket vore sannolikt,
syntes alltså försörjningsläget beträffande fodersäd under nämnda
år praktiskt taget helt bliva beroende av 1947 års inhemska skörd.

Med hänsyn till vad som nu anförts har kommissionen ansett det icke möjligt
att för närvarande fatta definitiv ståndpunkt till frågan om fodersädsregleringens
gestaltning under regleringsåret 1947/48. De ovissa framtidsutsikterna
på detta område syntes dock böra föranleda, att fodersädsransoneringen
bibehölles. Ett bibehållande av denna ransonering syntes även göra
det ofrånkomligt att i likhet med vad som gällde under innevarande regleringsår
kräva avstående av fodersäd till det allmänna. Nu gällande regleringssystem
borde alltså tills vidare kvarstå i huvudsak oförändrat. Kungl.
Maj:t borde dock även på detta område erhålla fullmakt att vidtaga de förändringar
som betingades av förskjutningarna i försörjningsiäget och, i den
mån så visade sig möjligt, avveckla regleringen.

Regleringen av andra fodermedel än fodersäd. I sin skrivelse till livsmedelskommissionen
den 10 mars 1947 har Svenska spannmålsaktiebolaget
bland annat anfört vissa beräkningar rörande tillgången på oljekraftfoder
under innevarande regleringsår. Enligt dessa beräkningar skulle övergångslagret
av oljekraftfoder vid utgången av innevarande regleringsår icke komma
att uppgå till mer än omkring 75 000 ton. Till jämförelse kan nämnas,
att motsvarande lager den 1 juli 1946 uppgick till 115 000 ton. Beträffande
tillgången på kli har spannmålsbolaget framhållit, att denna vore beroende
av att kliimporten från Argentina ej komme att bliva föremål för åtgärder
liknande dem, som redan vidtagits i fråga om spannmål och oljekakor. Med
hänsyn till de ovissa importmöjligheterna har spannmålsbolaget ansett en
fortsatt reglering beträffande såväl oljekraftfoder som kli oundgänglig under
regleringsåret 1947/48. Några förändringar i själva regleringsanordningarna
har bolaget icke ansett påkallade.

Livsmedelskommissionen har förklarat sig dela spannmålsbolagets uppfattning
att man såvitt nu kunde bedömas borde räkna med att regleringarna
med avseende på oljekraftfoder och kli borde bibehållas även under
nästkommande regleringsår samt att dessa borde genomföras efter samma
grunder som för närvarande.

Vad beträffar övriga varuslag inom fodermedelsregleringen har Svenska
spannmålsaktiebolaget icke föreslagit andra förändringar i regleringsanordningarna
än att bolagets inlösenskyldighet för fisk- och sillmjöl syntes
böra begränsas att gälla endast sådan vara av minst s. k. standardkvalitet.
Under förutsättning att skördeutfallet inom landet i fråga om vårsäd bleve
gott har spannmålsbolaget vidare ifrågasatt, att handeln med betfor borde
lämnas fri, ehuru alltjämt prisreglerad.

Livsmedelskommissionen har ansett sig icke kunna förorda, att bolagets
inlösenskyldighet skulle begränsas på sätt som bolaget föreslagit. Om så

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

bleve fallet, skulle nämligen betydande kvantiteter äggviterikt fisk- och sillmjöl
komma att undandragas ransoneringen. Kommissionen har i detta sammanhang
framhållit, att omkring 1 500 ton dylikt mjöl av lägre kvalitet än
standardiserad vara tillverkades under regleringsåret 1945/46. Nämnda
kvantitet motsvarade, vad halten smältbar äggvita beträffade, minst 2 000
ton oljekraftfoderblandning av nu saluförd typ. Den av spannmålsbolaget
ifrågasatta modifieringen av bestämmelserna skulle vidare medföra, att fiskmjölstillverkarna
bleve mindre angelägna att framställa vara av standardkvalitet.

Med hänsyn till de ovissa utsikterna beträffande försöi\jningsläget i fråga
om fodersäd borde enligt kommissionens mening ej heller nu ifrågasättas,
att handeln med betfor lämnades fri. Kom och havre syntes i betydande
utsträckning behöva tagas i anspråk för stödjande av försörjningen med
cerealier under nästkommande år. Under sådana omständigheter skulle tillgången
på fodersäd för utfodringsändamål bliva knapp och betfor behöva
ingå i tilldelningarna såsom partiell ersättning för fodersäd.

Därest importen av mineralfodermedel —• dikalciumfosfat och dinatriumfosfat
— kunde fortgå i ungefär samma utsträckning under nästa regleringsår
som under det innevarande, har kommissionen funnit det kunna
övervägas att slopa mineralfoderregleringen under nästkommande år. I dylikt
fall syntes de i lagen om handel med fodermedel (nr 611/1938) ingående
bestämmelser böra sättas i kraft, vilka avsåge skyldighet för tillverkare av
mineralfoder och mineralfoderblandningar att deklarera varornas sammansättning
m. m.

Konstgödselregleringen. I sin skrivelse till Kungl. Maj:t av den 3 april
1947 har livsmedelskommissionen icke funnit anledning att föreslå någon
ändring av priserna på konstgödselmedel. Kommissionen framhåller emellertid,
att en prissänkning för superfosfat med 1 krona per deciton vore att förvänta
från och med den 1 juli 1947. I övrigt har kommissionen icke ifrågasatt
någon ändring av de gällande regleringsanordningarna beträffande konstgödsel.

Något tillskott av statsmedel till clearingkassan för konstgödsel har ej anvisats
för innevarande budgetår. Ifrågavarande kassa håller för närvarande på
att delvis avvecklas. Innan denna avveckling ägt rum, har kommissionen ansett
det mycket svårt att bedöma, huruvida något tillskott till kassan bleve
erforderligt för nästa budgetår. Därest så skulle bliva fallet, syntes medel för
ändamålet få disponeras ur det anslag till diverse kostnader i samband med
jordbruksregleringen, som kommissionen komme att äska.

Svenska spannmålsakticbolagets kostnader. Spannmålsbolaget — som i
skrivelse till kommissionen den 30 augusti 1946 framlagt vissa preliminära
beräkningar av kostnaderna för bolagets verksamhet under regleringsåret
1947/48 — har i sin skrivelse den 10 mars 1947 utifrån vissa angivna förutsättningar
beräknat kostnaderna för sin verksamhet till 82 miljoner kronor,

72 Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

varav på importen skulle komma omkring 70 miljoner kronor. Bolaget har
härvid under framhållande av att många av de faktorer, som komme att påverka
bolagets verksamhet under år 1947/48, alltjämt vore svåra att överblicka,
byggt på följande antaganden, nämligen att regleringarna under verksamhetsåret
1947/48 komme att bestå i ungefär samma omfattning och utformning
som när skrivelsen avläts jämväl med avseende på avstående av
fodersäd, att beredskapslager av brödsäd av nämnvärd storlek icke komme
att kunna uppläggas under verksamhetsåret, att bolaget skulle importera
200 000 ton brödsäd, 100 000 ton majs, 100 000 ton kli och 150 000 ton oljekraftfoder
och finge vidkännas den förlust härå, som med utgångspunkt från
nuvarande marknadsläge inom och utom landet kunde uppstå, samt att bolaget
i fråga om andra inom landet framställda produkter icke i väsentlig omfattning
skulle i prisreglerande syfte behöva träda emellan på sådant sätt,
att bolaget icke finge täckning för sina kostnader.

Bolagets beräkningar rörande kostnaderna för verksamheten under år
1947/48, vilka sålunda utgå från de nyss angivna förutsättningarna, återgivas
i följande sammanställning:

A. Spannmålssektionen.

1. Kostnader för inhemsk brödsäd kronor 5 000 000

2. Kostnader för inhemsk fodersäd » 4 000 000

3. Kostnader och förlust vid import
och försäljning av vete . . » 25 000 000

4. Kostnader och förlust vid import
och försäljning av majs . . » 8 000 000 kronor 42 000 000

B. Fodermedelssektionen.

1. Kostnader och förlust vid inköp

och försäljning av oljekraftfoder kronor 25 000 000

2. Kostnader och förlust vid import
och försäljning av kli ... . » 10 000 000

3. Kostnader och förlust vid import
och försäljning av diverse

fodermedel ................ » 1 000 000 » 36 000 000

C. Ränta ................................... . » 2 000 000

D. Allmänna kostnader ............................ _»__1 800 000

Summa kronor 81 800 000.

Vidkommande anslagsbehovet har bolaget i sin skrivelse upplyst, att av de
av riksdagen anvisade disponibla medlen för verksamheten — sedan kostnaderna
för regleringsåret 1945/46, för vilket bokslut förelåge, täckts — kvarstode
i runt tal 60 miljoner kronor. Bolaget har i skrivelsen uppskattat underskottet
för verksamhetsåret 1946/47 till ungefär 53 miljoner kronor. Därvid
har bolaget utgått från antagandet att hittills i utlandet inköpta varor, bortsett
från vissa majspartier, skulle kunna hemtagas före regleringsårets utgång,
men att ytterligare köp avseende detta år endast i begränsad omfattning skulle
bliva möjliga. Vidare har bolaget räknat med att dess återstående lager av
cellulosa under innevarande verksamhetsår skulle kunna försäljas till industriändamål.
Bolaget har emellertid betonat, att även beräkningen för år 1946/

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

47 i avsevärd mån vore osäker. Sammanlagt skulle för verksamheten åren
1946/47 och 1947/48 behöva anslås (53 — 60 + 82=) 75 miljoner kronor utöver
av riksdagen redan anvisade medel.

Livsmedelskommissionen, som granskat de av bolaget framlagda kostnadsberäkningarna,
har anfört följande.

Det synes i dagens läge tveksamt, huruvida möjligheter skola yppa sig att
i sin helhet importera de av bolaget angivna kvantiteterna majs och oljekraftfoder.
Ä andra sidan måste man numera räkna med ett större importbehov
av brödsäd och kli än spannmålsbolaget gjort. Vidare ha spannmålspriserna
i utlandet stigit, särskilt å den argentinska marknaden. Vad beträffar
de inhemska priserna må erinras, att Kungl. Maj:t genom beslut den 5 juni
1947 bemyndigat kommissionen att höja priserna å brödsäd och kli. De nu
nämnda omständigheterna verka i olika riktning, men slutresultatet av desamma
synes bliva en höjning av spannmålsbolagets kostnader i förhållande
till tidigare beräkningar. Denna höjning medför enligt verkställda uppskattningar,
att anslaget till spannmålsbolagets verksamhet bör för budgetåret
1947/48 upptagas med 90 miljoner kronor.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att i avbidan
på särskild proposition till kostnader i samband med bolagets verksamhet
för budgetåret 1947/48, beräkna ett reservationsanslag av 25 miljoner
kronor. I spannmålsbolagets förenämnda skrivelse till kommissionen den 30
augusti 1946 har bolaget utöver detta anslag hemställt om anslag jämväl å
20 miljoner kronor. Summan 45 miljoner kronor understiger med 45 miljoner
kronor de av kommissionen nu beräknade kostnaderna.

Anslagsäskanden in. m. Enligt de beräkningar, som livsmedelskommissionen
framlagt rörande kostnaderna för de av kommissionen föreslagna åtgärderna
uppgår anslagsbehovet för nästa budgetår sammanlagt till i runt
tal 173 miljoner kronor. Följande sammanställning utvisar, hur detta belopp

fördelar sig på olika regleringsåtgärder.

Producentbidrag för mjölk ........................ kronor 52 000 000

Mjölkpristillägg inom vissa delar av landet .......... » 19 500 000

Särskilda mjölkbidrag (merfraktbidrag m. m.) ........ > 5 500 000

Pristillägg för slaktdjursprodukter .................. » ö 500 000

Svenska spannmålsakliebolagets verksamhet.......... » 90 000 000

Summa kronor 172 500 000.

Utöver nämnda belopp om i runt tal 173 miljoner kronor har livsmedelskommissionen
ansett, att i likhet med tidigare år medel borde anvisas för
bestridande av diverse kostnader i samband med jordbruksregleringen. Av
dessa medel skulle bland annat bestridas ersättning till Svenska mejeriernas
riksförening för handhavandet av vissa med mjölk- och matfettsregleringama
sammanhängande uppgifter, vissa bidrag till Mjölkpropagandan samt
till utgifter för ersättande av förluster i samband med lagring av andra livsmedel
än spannmål. Kommissionen har föreslagit, att för ifrågavarande ändamål
skulle anvisas ett belopp av 5 miljoner kronor, vilket belopp överensstämmer
med det anslag, som stått till förfogande för diverse utgifter under
innevarande budgetår.

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

Det till producentbidrag upptagna beloppet av 52 miljoner kronor har av
kommissionen beräknats under antagande, att producentbidragen under
nästa budgetår komme att utgå efter helt oförändrade grunder. Därest arealgränsen
för producentbidragen från och med nästa regleringsår skulle sänkas
från 25 till 15 hektar, har kommissionen ansett medelsbehovet för utbetalande
av dessa bidrag kunna reduceras med 8 miljoner kronor. I överensstämmelse
med vad kommissionen anfört i samband med behandlingen
av mjölkregleringen borde emellertid i dylikt fall ett lika stort belopp anvisas
för utbetalning till Svenska mejeriernas riksförening att av riksföreningen
fördelas mellan mjölkproducenterna.

Kommissionen har vidare anfört, att till följd av att de allmänna pristilläggen
för mjölk slopats från och med den 1 januari 1947 vissa besparingar
uppstått på det anslag, som anvisats för jordbruksregleringen under innevarande
regleringsår, men att å andra sidan kostnaderna för utbetalande av
pristillägg för kött och fläsk blivit större än vad som beräknades i propositionen
nr 267/46 angående åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område.
Såvitt nu kunde bedömas komme enligt kommissionens beräkningar
ett belopp av omkring 20 miljoner kronor av de för innevarande regleringsår
anvisade medlen icke att förbrukas under året. Anslagsbehovet för prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1947/48 skulle
härigenom minskas med motsvarande belopp.

Förslag till prisrabattering å matfett och mjölk. En ingående redogörelse
för gällande bestämmelser angående grunderna för tilldelning av rabattkort
för matfett och mjölk har lämnats i propositionen nr 267/1946.

För innevarande budgetår är till prisrabattering å vissa livsmedel m. m.
anvisat ett anslag av 95 miljoner kronor, vilket, såvitt nu kan bedömas,
kommer att förbrukas så när som på en eller två miljoner kronor.

I samband med proposition nr 222 till 1946 års riksdag angående avvecklingen
av den allmänna omsättningsskatten har chefen för finansdepartementet
uttalat, att genomförandet av ett föreslaget system med kontanta
barnbidrag torde komma att medgiva en avveckling av nu utgående livsmemedelsrabatter,
ävensom att den utgiftsminskning, som erhölles genom bland
annat den nu nämnda avvecklingen, kunde antagas genomförd från nyåret
1948.

Första särskilda utskottet vid 1946 års riksdag har i sitt över propositionen
avgivna, av riksdagen godkända utlåtande nr 2 givit sin anslutning till vad
departementschefen sålunda framhållit i fråga om kostnaderna för bland
annat prisrabatteringen å livsmedel.

I årets statsverksproposition har medelsbehovet under förevarande anslag
beräknats under förutsättning av en avveckling av nu utgående livsmedelsrabatter
från och med den 1 januari 1948. I avvaktan på mera säkra beräkningar
uppfördes anslaget i enlighet med förslag av livsmedelskommissionen
med beräknat belopp av 62 miljoner kronor. Livsmedelskommissionen,
som utgått ifrån att avveckling av prisrabattsystemet komme att ske vid

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

nämnda tidpunkt och att i avvaktan därpå nu gällande rabatteringsbestämmelser
borde bibehållas oförändrade, bar i sin skrivelse den 5 juni 1947 efter
förnyad undersökning beräknat anslagsbehovet utöver tidigare beviljade anslag
till och med utgången av kalenderåret 1947 till 60 miljoner kronor.

Förslag till särskilda åtgärder till stöd för jordbruket i Norrland.

För åstadkommande av mera varaktig förbättring av jordbrukets lönsamhet
i de nordligaste delarna av riket ha av jordbrukets prisregleringsfond
för budgetåren 1937/38—1939/40 anvisats, bland annat, respektive 500 000,
600 000 och 900 000 kronor till produktionsbefrämjande åtgärder på jordbrukets
område i Norrland samt de delar av Kopparbergs och Värmlands
län, där jordbrukets ställning är i stort sett likartad med den i Norrland.
För ett vart av budgetåren 1940/41—1946/47 har medgivits att ett belopp av
900 000 kronor för ändamålet finge utgå av anslaget till Prisreglerande åtgärder
på jordbrukets område. Medlen ha av Kungl. Maj:t fördelats mellan
hushållningssällskapen i nyssnämnda landsdelar.

I skrivelse den 31 augusti 1946 har lantbruksstyrelsen hemställt, att för
budgetåret 1947/48 måtte till bidrag till produktionsbefrämjande åtgärder
på jordbrukets område i Norrland och vissa andra delar av landet beräknas
samma belopp som under löpande budgetår eller 900 000 kronor. Styrelsen
har utgått från att beloppet komme att inräknas i anslaget till Prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område.

Vid lantbruksstyrelsens skrivelse fanns fogad en framställning den 25 juli
1946 från styrelsen för Svenska vall- och mosskulturföreningen, däri hemställts
om ett statsanslag av 35 550 kronor från nyssberörda medel att användas
till fortsättande av föreningens studiegårdsverksamhet i landets fyra
nordligaste län. Nu berörda belopp överstiger med 4 300 kronor vad som anvisats
under innevarande budgetår. Rörande anledningen härtill har styrelsen
för Svenska vall- och mosskulturföreningen i sin skrivelse meddelat, att
till följd av stegrade bokföringskostnader och höjda tryckningskostnader
ökade medel erfordrades. Lantbruksstyrelsen har i anledning av framställningen
— under erinran att från ifrågavarande medel tidigare anvisats vissa
belopp och under förutsättning att föreningens förenämnda verksamhet icke
till följd av nu pågående utredning angående organisationen av försöksverksamheten
överflyttades till annat organ — tillstyrkt att för nästa budgetår
ett belopp av 35 550 kronor anvisades vall- och mosskulturföreningen för dess
studiegårdsverksamhet i Norrland.

Lån till Svenska hemslöjdsföreningarnas spinneriförening u. p. a.

I skrivelse den 16 maj 1947 ha Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund
och Svenska hemslöjdsföreningarnas spinneriförening u. p. a. hemställt,
att Kungl. Maj :t måtte för riksdagen framlägga förslag om ett statslån
å 300 000 kronor till spinneriföreningen för utbyggande av ett hemslöj -

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

dens eget ullspinneri. Vid skrivelsen ha fogats dels ett den 17 maj 1947 dagtecknat
avtal mellan Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund samt
Bergå ullspinneri aktiebolag i Stora Skedvi socken, Kopparbergs län, om inköp
av nämnda spinneriföretag, dels vissa ekonomiska kalkyler över kostnaderna
för utbyggnad av spinneriföretaget ävensom över driftkostnaderna
vid detsamma efter utbyggnaden, och dels stadgar för Svenska hemslöjdsföreningarnas
spinneriförening u. p. a. Över framställningen ha remissutlålanden
avgivits av 1942 års jordbrukskommitté, lantbruksstyrelsen, kommerskollegium,
riksräkenskapsverket och statskontoret. Kommerskollegium
har tillika överlämnat yttrande av textilrådet samt en av statens instruktör i
hemslöjd upprättad promemoria.

Till närmare utveckling av sin framställning ha Svenska hemslöjdsföreningarnas
riksförbund och Svenska hemslöjdsföreningarnas spinneriförening
u. p. a. anfört i huvudsak följande.

Sedan många år har den svenska hemslöjden, såväl saluslöjd som slöjd
för hemmens behov, saknat möjlighet att tillfredsställande fylla behovet av
kvalitetsyllegarner. Hemslöjdsföreningarna, som inköpt ull för sitt behov,
ha ofta fått vänta längre än ett år för att få ullen spunnen, vilket förorsakat
en besvärlig stagnation i verksamheten. Från hemslöjdens sida har därför
planer sedan länge förelegat att anskaffa och driva ett eget ullspinneri, från
vilket hemslöjdsföreningarna till väsentlig del kunde fylla sitt behov av kvalitetsgarner.

Efter ingående utredningar och undersökningar har Svenska hemslöjdsföreningarnas
riksförbund vid årsstämma den 12 maj 1947 beslutat att under
vissa förutsättningar inköpa Bergå ullspinneri aktiebolag i Stora Skedvi
socken. Dalarna, för ett pris av inalles 218 783 kronor 19 öre. Förhandlingar
härom ha pågått sedan några månader, men först nu har det lyckats att
få ned köpesumman till ett acceptabelt belopp. Spinneriföretaget i fråga, som
nu har en årskapacitet av cirka 17 000 kilogram garn (1 skift), är för närvarande
under utbyggnad för en årskapacitet av 70 000 kilogram (1 skift)
och beräknas stå färdigt att tagas i bruk hösten 1947.

För genomförandet av köpet av nämnda spinneriföretag ha landets hemslöjdsföreningar
gemensamt sammanskjutit ett kapital på 250 000 kronor och
vid sammanträde den 13 maj 1947 konstituerades Svenska hemslöjdsföreningarnas
spinneriförening u. p. a., i vilken samtliga hemslöjdsföreningar
komma att ingå som delägare. Nämnda spinneriförening kommer att äga
samtliga aktier i Bergå ullspinneri aktiebolag och styrelsen blir i sin helhet
gemensam i de båda företagen.

Då realiserandet av detta för hemslöjdsföreningarna relativt stora och
mycket betydelsefulla projekt ansetts vara av stort intresse såväl för jordbruket
och främst faraveln som ock för det allmänna, har Svenska hemslöjdsföreningarnas
riksförbund slutit förenämnda köpeavtal främst under
den förutsättningen, att lån kunna erhållas före den 1 juli 1947 på gynnsamma
villkor dels från staten och dels från Sveriges lantbruksförbund. För
statslånet synas därvid böra få tillämpas i huvudsak samma villkor, som nu
gälla för statslån till Riksförbundet lin och hampa. I

I anslutning till det anförda har för finansieringen av ifrågavarande projekt
uppgjorts följande plan.

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

Aktielikvid.............. 218 784:— Svenska hemslöjdsför Anläggningskostnader.

... 897 025:— eningarnas Spinneriför -

Utökning av driftkapital . 119 191:— ening u. p. a......... 250 000: —

Statslån................ 300 000: —

Lån från Sveriges lant bruksförbund

........ 300 000: —

Banklån................ 385 000: —

Summa kronor 1 235 000:— Summa kronor 1 235 000: —

Beträffande de närmare detaljerna av planen torde jag få hänvisa till före.
nämnda, vid ifrågavarande framställning fogade kalkyler. I detta sammanhang
må blott nämnas, att i driftkalkylerna för det utbyggda spinneriföretaget
räknats med ett överskott — efter avskrivningar — å cirka 26 000 kronor.
Emellertid har samtidigt framhållits, att dessa beräkningar grunda sig å
enskiftsdrift men att sannolikt tvåskiftsdrift komine att bliva erforderlig,
varigenom förutsättningarna bleve mera gynnsamma.

1942 års jordbrukskommitté har tillstyrkt förevarande framställning och
därvid yttrat följande.

Enligt de i propositionen nr 75/1947 förordade riktlinjerna för den framtida
jordbrukspolitiken bör ett gränsskydd lämnas den inhemska animalieproduktionen.
Detta stöd bör givetvis komma även fårskötseln till del i form
av en importreglering beträffande fårkött. Enligt kommitténs mening bör
emellertid härjämte även lämnas ett visst prisstöd åt ullproduktionen.

Rörande utformningen av ett dylikt stöd ha tidigare framlagts olika förslag,
vilka emellertid icke förverkligats. Mot dessa förslag har bland annat
framförts den anmärkningen, att de skulle erfordra en ganska komplicerad
administrativ apparat. Denna anmärkning torde icke kunna frånkännas ett
visst berättigande. Kommittén har därför sökt finna en form. där man på
ett smidigare sätt skulle kunna lämna det stöd, som kan anses erforderligt.

I fråga om ullproduktionen sammanfalla i ej ringa utsträckning producenternas
och hemslöjdens intressen. Hemslöjden utgör en av de största avnämarna
av den svenska ullen, särskilt kvalitetsull, och möjligheterna att till
någorlunda tillfredsställande priser avsätta den inhemska ullen torde även i
fortsättningen komma att bliva i hög grad beroende på i vilken utsträckning
dylik ull användes i hemslöjdens verksamhet. Eftersom hemslöjden särskilt
för framställningen av vissa kvalitetsartiklar är beroende av att ha tillgång
till svensk ull, har också hemslöjden ett direkt intresse av att ullproduktionen
skall uppehållas i sådan utsträckning, att hemslöjdens behov av
svensk ull kan tillgodoses. Vid överläggningar mellan kommittén samt representanter
för ullproducenterna, hemslöjden och Sveriges slakteriförbund har
med hänsyn bland annat till nyss nämnda intressegemenskap diskuterats
möjligheten att få till stånd ett stöd åt ullproduktionen enligt i huvudsak följande
linjer. Insamlingen av ullen skulle omhändertagas av slakteriförbundet
och de till detta anslutna slakteriföreningarna. Mellan slakteriförbundet
å ena, samt hemslöjdsföreningarnas centralorgan, å andra sidan, skulle ingås
avtal, varigenom hemslöjden förbunde sig att av den sålunda insamlade
ullen inköpa vissa kvantiteter till ett pris överstigande världsmarknadspriset.
Vidare skulle statsmakterna lämna slakteriförbundet visst årligt belopp
för stödjande av ullpriset. Genom detta bidrag av statsmedel samt genom
det överpris, som hemslöjden skulle erlägga, skulle slakteriförbundet
vid sina avräkningar med ullproducenterna kunna lämna dessa ett pris,

Kungl. Maj:ts proposition nr 280-

överstigande världsmarknadspriset. Överläggningarna äro ej slutförda, varför
kommittén ej är beredd att framlägga något fullständigt utformat förslag
till åtgärder för stödjande av ullproduktionen. Från hemslöjdens sida
har emellertid framhållits, att en förutsättning för att hemslöjden skulle
kunna göra ett sådant åtagande som nyss nämnts, är att hemslöjden har tillgång
till ett eget spinneri och på så sätt har säkerhet för att de inköpta ullkvantiteterna
bearbetas i enlighet med hemslöjdens önskemål.

Genom inköp av Bergå ullspinneri aktiebolag skulle undanröjas det hinder
för ett stöd enligt nu angivna linjer, som avsaknaden av ett hemslöjdens
eget spinneri hittills utgjort. Oberoende av om ett dylikt stöd kommer att
lämnas eller ej, måste vidare ett genomförande av köpet anses bliva till gagn
för den inhemska ullproduktionen, eftersom köpet under alla omständigheter
måste antagas komma att skapa ökade avsättningsmöjligheter för den
svenska ullen och därmed också giva ullproduktionen ett säkrare ekonomiskt
underlag. På grund av vad nu anförts vill jordbrukskommittén livligt tillstyrka
ifrågavarande framställning.

Lantbruksstyrelsen har likaledes tillstyrkt bifall till den gjorda framställningen.
I fråga om villkoren för det ifrågasatta lånet har styrelsen uttalat,
att för lånet syntes böra tillämpas samma bestämmelser som nu gälla för
linberedningslån och hampberedningslån.

Kommerskollegium har vitsordat hemslöjdens behov av ett eget ullspinneri
samt understrukit, att det'' nära samarbete som förutsattes komma att äga rum
mellan spinneriföreningen och jordbruket genom Sveriges lantbruksförbund.
komme att bliva av största värde i strävandena att främja den svenska fåraveln
och att trygga avsättningen för den svenska ullen. Med hänsyn härtill
har kollegium funnit skäl föreligga även för en statens medverkan för realiserande
av föreliggande projekt och ansett sig — under förutsättning att

Sveriges lantbruksförbund lämnade företaget ifrågasatt ekonomiskt stöd _

i princip böra tillstyrka det begärda statslånet. Kommerskollegium har vidare
yttrat följande.

Beträffande villkoren för lånet har i ansökan föreslagits, att samma villkor
måtte tillämpas, som gälla för statslån till Riksförbundet lin och hampa.
Härmed torde avses de lån, som utgå ur hemslöjdslånefonden för uppförande
av beredningsverk för lin och hampa. Dessa lån löpa emellertid med
en amorteringstid av fem år och en räntesats av fyra procent, varjämte staten
som lånesäkerhet betingar sig botteninteckning i fastigheter och maskiner.
Då motsvarande lånevillkor, enligt vad kollegium inhämtat, skulle komma
att bliva alltför betungande för företaget, anser sig kollegium — med hänsyn
Bil den betydelse tillkomsten av ett hemslöjdens spinneri kan anses komma
att få för en förbättring och ökning av den inhemska ullproduktionen —
böra föreslå att lånetiden sättes avsevärt längre, förslagsvis till tjugo år med
de två första åren amorteringsfria, och räntesatsen till högst tre procent.

I fråga om lånesäkerheten har kollegium erfarit att det i finansieringsplanen
upptagna banklånet å 385 000 kronor torde förutsätta att botteninteckning
i fastigheten, motsvarande cirka 60 procent av beräknade värdet, behöver
lämnas. För staten skulle under sådana förhållanden återstå inteckning i
fastigheten efter 385 000 kronor och förlagsinteckning med bästa rätt. Kollegium
anser —- därest förmånligare säkerhet ej skulle gå att erhålla — att
förenämnda lånesäkerhet under föreliggande omständigheter bör kunna

Kungi. Maj.ts proposition nr 280. 79

godtagas, men förutsätter dock att denna fråga blir föremål för vidare utredning.

Riksräkenskapsverket, som även tillstyrkt bifall till framställningen, har
framhållit att, därest det begärda lånet beviljades, detta lämpligen syntes
böra anvisas att utgå ur hemslöjdslånefonden. Då emellertid för denna fond
gällande bestämmelser icke vore tillämpliga å lån för nu ifrågavarande ändamål,
förutsatte ett bifall till framställningen medgivande från riksdagen att
lånet finge utlämnas från hemslöjdslånefonden enligt för linberedningslån
och hampberedningslån gällande bestämmelser.

Statskontoret har uttalat, att då tillgången till en egen ullspinnerianläggning
syntes vara av betydelse för hemslöjdsföreningarnas verksamhet, ämbetsverket
icke ville motsätta sig att lån av statsmedel beviljades Svenska
hemslöjdsföreningarnas spinneriförening u. p. a. för övertagande och utbyggande
av ifrågavarande spinnerianläggning. Statskontoret har vidare anfört
följande.

Bestämmelserna rörande lin- och hampberedningslån torde icke vara tilllämpliga
å lån av nu ifrågavarande art. Statskontoret kan för sin del icke
finna, att föreningen bör åtnjuta vare sig räntefrihet eller amorteringsfrihet
imder någon del av lånetiden. Då här är fråga om affärsrörelse, kan statskontoret
— med beaktande jämväl av vad i det följande anföres rörande
säkerheten för lånet — icke förorda lägre ränta än den, som gäller för lån
från statens utlåningsfonder eller för närvarande 4 procent.

Beträffande återbetalningstiden torde ligga närmast till hands att densamma
fastställes till 10 år. Då denna tid måhända får anses vara i kortaste
laget, torde en utsträckning av lånetiden till högst 20 år kunna övervägas.

Enligt vad statskontoret inhämtat, skulle som säkerhet för banklån å
385 000 kronor komma att pantförskrivas inteckningar med bästa rätt i anläggningens
fasta egendom. Vid sådant förhållande lär annan säkerhet icke
kunna iämnas för statslånet än fastighetsinteckningar med rätt näst efter de
för banklånet hypotiserade samt inteckningar med bästa rätt i förlagsegendomen.
Därest sådan säkerhet godtages för statslånet, torde föreskrift böra
meddelas, att det åligger föreningen att ha den intecknade egendomen försäkrad
till fulla värdet.

Medel för ifrågavarande lån lärer, då nu gällande föreskrifter icke göra det
möjligt att anlita hemslöjdslånefonden, böra anvisas över fonden för låneunderstöd.

Föredraganden.

Ehuru nu snart två år förflutit sedan vapenstilleståndet har icke någon
mera avsevärd förbättring av livsmedelssituationen i världen hunnit komma
till stånd. Enligt vissa i utlandet företagna uppskattningar har visserligen
någon stegring av produktionen inträffat, särskilt framträdande i fråga om
.spannmål under innevarande skördeår i jämförelse med skördeåret 1945/46,
men denna ökning synes icke ha varit på långt när tillräcklig för att avhjälpa
den brist på livsmedel, som föreligger på den europeiska kontinenten och

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

annorstädes i de krigshärjade länderna. Trots att skördeutsikterna i Förenta
staterna och Kanada te sig förhållandevis ljusa, bjuder försiktigheten
att man icke räknar med någon mera betydande ökning av för export till
vårt land tillgängliga livsmedelskvantiteter. Härför talar dels den nedgång
i lagerhållningen som sedan vapenstilleståndet ägt rum i överskottsländerna
dels den försämring av skörderesultatet som är att emotse för större delen
av Europa till följd av synnerligen ogynnsamma väderleksförhållanden under
sistlidna höst och vinter och härav föranledd ökning av behovet av
tillförsel från utomeuropeiska länder. Enligt senast tillgängliga rapporter
synes torkan under våren ha medfört ytterligare skadeverkningar å 1947 års
skörd i Kontinentaleuropa.

I betraktande av utvecklingen utomlands och med hänsyn jämväl till de
vid ingången av nästkommande skördeår utomordentligt knappa lagren
inom landet torde den inhemska spannmåls- och sockerbetsskörden bliva
av avgörande betydelse för tillgången på i första hand brödsäd och socker
men även på animaliska livsmedel. Då utsikterna för skörden inom landet
på grund av otjänliga väderleksförhållanden te sig förhållandevis ogynnsamma,
torde en avveckling av ransoneringarna i fråga om bröd och mjöl,
socker och fett icke få någon aktualitet under det följande konsumtionsåret.
I detta sammanhang vill jag i förbigående erinra om den rådande och av
åtskilliga tecken att döma ihållande knappheten på fettråvaror, vilken livsmedelskommissionen
i sitt förslag till regleringsåtgärder framhållit såsom en
av de viktigaste orsakerna till livsmedelsbristen i världen. Bristen på fettråvaror
torde ofördelaktigt komma att påverka jämväl möjligheterna att till
vårt land införa oljekraftfoder och andra fodermedel. Med hänsyn till de
knappa fodertillgångarna och även till den omständigheten att statistiken
över betäckta suggor tyder på att tillgången på fläsk under höstmånaderna
kommer att visa sig i hög grad otillräcklig i förhållande till behovet kan jag
tills vidare icke tillråda att såsom från vissa håll förordats ransoneringarna
i fråga om kött och fläsk skulle hävas. Under förhandenvarande förhållanden
skulle nämligen verkningarna på priserna av ett slopande av kött- och
fläskransoneringen vara synnerligen svårkontrollerbara.

Sammanfattningsvis må sålunda framhållas att det allmänna försörjningsläget
i fråga om livsmedel för nästkommande konsumtionsår enligt mitt
bedömande icke torde komma att medgiva några lättnader på livsmedelsransoneringens
område. Man torde vidare såsom livsmedelskommissionen
framhållit böra räkna med ett bibehållande av jordbruksregleringarna även
för nästa regleringsår. För närvarande torde det i varje fall icke vara möjligt
att med någon högre grad av säkerhet bedöma vilka omläggningar av
regleringsanordningarna som kunna befinnas lämpliga därunder.

Liksom föregående år har Kungl. Maj:t även i år meddelat beslut rörande
prissättningen på jordbrukets produkter. Vid bedömandet av utgångsläget
för prissättningen må till en början erinras om den stegring av löneinkomsterna,
som i samband med de under våren ingångna löneavtalen ägt rum på de

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

flesta områden av näringslivet. Härigenom har en ytterligare förskjutning inträtt
i förhållandet mellan inkomsterna inom jordbruket och inom näringslivet
i övrigt. Såsom chefen för jordbruksdepartementet uttalat i propositionen
nr 75 till årets riksdag torde såsom en av riktpunkterna för den framtida
jordbrukspolitiken böra eftersträvas att giva jordbrukets yrkesutövare möjlighet
till en med jämförbara yrkesgrupper likvärdig standard. Den takt, i vilken
denna målsättning för jordbrukspolitiken skall kunna förverkligas, måste
emellertid förutsättas bliva beroende av det ekonomiska läget och utvecklingstendenserna
i allmänhet inom näringslivet. I detta sammanhang torde
särskilt böra uppmärksammas den tilltagande spänning mellan å ena sidan
den för konsumtionsändamål och investeringar tillgängliga köpkraften och å
andra sidan disponibla varutillgångar och produktionsmedel, som under det
senaste året av skilda orsaker inträtt. Möjligheterna att tillföra jordbruket
en såsom allmänt erkänt önskvärd inkomstökning måste därför anses under
nuvarande förhållanden i viss mån begränsade.

Det av livsmedelskommissionen framlagda förslaget rörande prissättningen
på jordbrukets produkter jämte den träffade uppgörelsen rörande sockerbetsodlingen
innebär såsom av den föregående redogörelsen framgår en inkomstökning
av omkring 142 miljoner kronor. Av detta belopp hänföra sig
ungefär 17 miljoner kronor till prishöjningar å spannmål, 30 miljoner kronor
till höjning av priserna på grädde och ost, omkring 24 miljoner kronor
till en ökning av priset på konsumtionsmjölk med 2 öre per liter samt 60
miljoner kronor till höjning av priserna på slaktdjursprodukter. Därvid
har livsmedelskommissionen utgått från att priserna på kött och fläsk skola
frigivas. Vid bedömandet av detta förslag måste beaktas att vid uppgörandet
av inkomst- och kostnadskalkylen, vilken av kommissionen betraktats
såsom i stort sett balanserad, nya beräkningsgrunder tillämpats i fråga om
bland annat arbetskostaderna samt kostnaderna för volymökningen av maskiner
och redskap, varigenom jordbruket enligt av kommissionen företagen
uppskattning de facto tillförts en ytterligare inkomstförbättring utöver vad
nu redovisats.

I sitt yttrande över livsmedelskommissionens förslag har statens priskontrollnämnd,
som ansett att lagerökningsposten icke längre borde bibehållas
i kalkylen, varvid ett kalkylmässigt inkomstöverskott av omkring 42 miljoner
kronor skulle uppkomma, uttalat vissa betänkligheter mot de av
livsmedelskommissionen förordade prishöjningarna bland annat med hänsyn
till de beräknade verkningarna på levnadskostnaderna. Enligt nämndens
uppfattning borde sålunda priskontrollen på kött och fläsk bibehållas och
prishöjningen på dessa produkter begränsas till i runt tal 30 miljoner
kronor.

På grundval av dessa förslag upptogos förhandlingar med representanter
för Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet landsbygdens folk. Därvid
framfördes från jordbrukarhåll i anslutning till vissa uttalanden av jordbrukarrepresentanter
i livsmedelskommissionens råd krav på prishöjningar
som skulle medföra en ökning av jordbrukets inkomster med över 200 mil Bihang

till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 280.

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

joner kronor och som sålunda gingo väsentligt utöver vad livsmedelskommissionen
föreslagit. Bland annat har gjorts gällande, att dessa prisjusteringar
kunde genomföras genom att priset på produktmjölk ökades, vilket, när pristillägg
ej böra utgå, skulle medföra en betydande höjning av smörpriset. Med
hänsyn till de avsättningssvårigheter, som yppat sig i fråga om smör efter
den i samband med omsättningsskattens avskaffande vidtagna prishöjningen
och som bland annat yttrat sig i en för årstiden osedvanligt stor lagerhållning,
torde en sådan utväg knappast vara framkomlig, därest icke samtidigt margarinaccisen
kraftigt höjes. I nuvarande läge torde en sådan ökning av denna
pålaga icke vara lämplig. Under dessa omständigheter har jag icke ansett mig
böra förorda en ökning av priset på produktmjölk. Överhuvud taget skulle
prishöjningar av den storleksordning, som jordbrukarrepresentanterna föreslagit,
enligt mitt förmenande medföra stora svårigheter att bibehålla det nuvarande
löneläget, vilket i sin tur skulle öka inflationsrisken. Med anledning
av de från vissa håll framförda förslagen att inkomstökningen till jordbruket
skulle åvägabringas genom generella subventioner över skattebudgeten i form
av allmänna pristillägg torde jag få erinra om vad chefen för jordbruksdepartementet
och chefen för finansdepartementet i ämnet anfört i propositionerna
nr 267 och 386 till 1946 års riksdag, till vilka uttalanden riksdagen
lämnat sin anslutning (jfr sammansatta bevillnings- och jordbruksutskottets
utlåtande nr 2/1946).

Då parternas ståndpunkter voro så vitt skilda, att någon sammanjämkning
ej kunde åstadkommas kunde en formell överenskommelse i likhet
med den som föregående år ingicks icke komma till stånd. Sedan förhandlingarna
sålunda visat sig resultatlösa, har Kungl. Maj:t den 5 juni 1947
meddelat beslut i prisfrågan. Härigenom har Kungl. Maj:t, ehuru penningpolitiska
skäl kunde ha åberopats för priskontrollnämndens förslag, beslutat
prisjusteringar innebärande en förbättring av jordbrukets inkomster,
som överstiger till och med vad livsmedelskommissionen förordat. Sålunda
har genom att prishöjningarna på ost, grädde och konsumtionsmjölk
träda i kraft redan från och med den 10 juni 1947 jordbruket tillförts
närmare 13 miljoner kronor. Därtill kommer den prisstegring utöver vad
livsmedelskommissionen föreslagit, som följer av den tidigare beslutade
höjningen av priset på vårvete. Priskonlrollen i fråga om kött och fläsk har
bibehållits. Ett belopp av 60 miljoner kronor skall dock tillföras jordbruket
under det kommande regleringsåret genom höjning av priserna på slaktdjursprodukter.
Sammanlagt medföra de beslutade prisförändringarna en
ökning av de i normkalkylen upptagna inkomsterna med i runt tal 156 miljoner
kronor. Härigenom har onekligen kunnat skapas en marginal för en
ökning av lantarbetarlönerna och inkomsterna för jordbrukarna, som procentuellt
överstiger de genomsnittliga lönehöjningar, vilka under innevarande år
ägt rum inom näringslivet i övrigt. I detta sammanhang må framhållas att de
sålunda beslutade prishöjningarna torde motsvara en stegring med omkring
5 enheter av levnadskostnadsindex i 1914 års serie.

De beräkningar, för vilka jag nu redogjort, grunda sig givetvis på de förutsättningar,
som gälla för kalkylens upprättande, och utgå sålunda från an -

Kungl. Maj. ts proposition nr 280.

tagandet av normalt skördeutfall. Då såvitt nu kan bedömas sköx-den i allmänhet
torde komma att understiga den i kalkylen upptagna normalskörden,
synes i likhet med föregående år möjlighet hållas öppen för en omprövning
av priserna på grundval av i augusti eller därefter, så snart skörderesultatet
kan överblickas, företagen omräkning av kalkylen. Härvidlag torde samma
grunder böra tillämpas som under innevarande regleringsår. Om sålunda ett
över- eller underskott skulle uppkomma motsvarande mer an 4 procent av
jordbrukets samlade inkomstsumma enligt vårkalkylen inklusive de på
grundval av prishöjningarna beräknade inkomstförbättringarna, torde priserna
böra justeras så att marginalen nedbringas till 4 procent. De av livsmedelskommissionen
framförda synpunkterna beträffande tillvägagångssättet
vid en justering av priserna torde härvid böra beaktas.

Beträffande prisavvägningen i övrigt för de olika produkterna får jag
hänvisa till den föregående framställningen. I anslutning till vad som gällt
under krigsåren och med hänsyn till ovissheten beträffande det framtida
försörjningsläget, förordar jag, att Kungl. Maj:t liksom hittills erhåller befogenhet
att handhava jordbruksregleringama samt vidtaga av omständigheterna
påkallade ändringar i desamma. Skulle härvid finnas erforderligt att
företaga mera genomgripande ändringar i regleringsåtgärderna, förutsätter
jag emellertid att riksdagen höres. Med hänsyn till att den förut berörda inkomst-
och kostnadskalkylen avser tiden från och med den 1 september 1947
till och med den 31 augusti 1948 torde på sätt livsmedelskommissionen föreslagit
Kungl. Maj:ts nyssnämnda befogenheter böra gälla till och med sistnämnda
dag. Jag vill härvid erinra, att de grundläggande av riksdagen antagna
regleringsförfattningarna gälla tills vidare. Övriga av riksdagen lämnade
bemyndiganden, vilkas giltighet utgå med innevarande regleringsår,
torde liksom hittills skett, där ej annat särskilt angives, böra förlängas för
ytterligare ett år.

Efter denna redogörelse för min allmänna inställning till de föreliggande
regleringsspörsmålen torde jag få övergå till att angiva de grunder, som i
fortsättningen böra tillämpas beträffande jordbruksregleringama.

Mjölk- och matfettsregleringen.

De statliga regleringarna beträffande matfett, mjölk och ost m. m. torde,
på sätt livsmedelskommissionen ansett, tills vidare böra bibehållas i stort
sett oförändrade. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att med hänsyn
till förskjutningar i försörjningsläget besluta om deras fortsatta bestånd
eller om eventuella ändringar i desamma. Därest försörjningsläget utvecklas
i gynnsam riktning synes, såsom livsmedelskommissionen anfört, i första
hand kunna övervägas att öka matfettsransonen. I andra hand torde en höjning
av mjölkens fetthalt med bibehållande av standardiseringsförfarandet
samt en ytterligare ökning av ostens fetthalt kunna förordas.

Såsom kommissionen föreslagit torde i samband med genomförandet av
beslutet om böjning av kött- och fläskpriserna under nästa rcgleringsår även

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

vissa ändringar få vidtagas av normalpriserna på slakterifett. I övrigt synes
det nuvarande systemet för prissättningen i fråga om smör och annat matnyttigt
fett böra bibehållas i huvudsak oförändrat. Kungl. Maj:t torde sålunda
böra äga bemyndigande dels att uttaga tilläggsaccis å sådana varor,
som avses i förordningen den 7 juni 1935 (nr 259) om accis å margarin och
vissa andra fettvaror med högst 1 krona 50 öre per kilogram av varans
nettovikt, dels ock att upptaga en rörlig clearingavgift vid import av fettärnnen,
motsvarande i varje särskilt fall skillnaden mellan normalpriset och
den faktiska anskaffningskostnaden för varan i fråga. Liksom för innevarande
regleringsår bör det emellertid stå Kungl. Maj:t fritt att, i den mån så
prövas lämpligt, genomföra en omläggning av detta system, så att fasta importavgifter
kunna uttagas på olika slags fett och fettråvaror för framställning
av margarin och matnyttigt fett.

I samband med livsmedelsrabattemas borttagande, vartill jag i det följande
skall återkomma, skulle man såsom livsmedelskommissionen anfört kunna
befara eu ökad efterfrågan på margarin. Å andra sidan torde införandet
av barnbidragen från och med den 1 januari 1948 kunna verka i motsatt
riktning. Därest det skulle visa sig erforderligt, synes mig en bindning av
kupongerna vara att föredraga i den riktning att allmänheten nödgas övergå
till en större konsumtion av smör framför även en måttlig höjning av margarinaccisen.
Definitiv ställning härtill torde dock icke nu böra tagas.

Mot livsmedelskommissionens förslag att den merinkomst, som mejerier
vilka i större utsträckning än andra försälja konsumtionsmjölk och grädde
eller tillvei''ka ost erhålla i förhållande till mejerier, som i huvudsak äro inriktade
på smörproduktion, skall utjämnas genom ett clearingförfarande
så att smörmjölken icke kommer i ofördelaktigare läge i jämförelse med
annan mjölk har jag icke något att erinra. Med anledning härav har inom
jordbruksdepartementet utarbetats förslag till förordning om viss avgift å
mjölk, grädde och ost. Jag förutsätter, att den i författningen upptagna utmätningsrätten
icke skall användas utan att anmaning att inbetala utjämningsavgift
dessförinnan givits. I övrigt tillåter jag mig hänvisa till författningsförslaget,
som ej synes tarva ytterligare motivering. Förslaget torde böra föreläggas
riksdagen till antagande. Livsmedelskommissionens förslag till motverkande
av spekulationslagring av ost föranleder ingen invändning från min
sida.

Livsmedelskommissionen har förordat en sänkning av arealgränsen för
producentbidraget från 25 till 15 hektar samt att det härigenom inbesparade
beloppet, som uppskattats till omkring 8 miljoner kronor, skulle i huvudsak
användas inom områden med mindre gynnsamma förutsättningar för mjölkproduktionen.
Eftersom chefen för jordbruksdepartementet i propositionen
nr 75 till årets riksdag föreslagit omläggning av producentbidraget från och
med den 1 juli 1948, synas mig skäl tala för att ändringar i bidragsgrunderna
icke nu genomföras. Med hänsyn till att kommissionens råd enhälligt tillstyrkt
kommissionens förslag i här berörda hänseende anser jag mig dock böra
tillmötesgå kommissionen och förordar sålunda den angivna sänkningen av

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

arealgränsen från 25 till 15 hektar. Det belopp, som härvid friställes, bör
enligt Kungl. Maj:ts bestämmande få användas efter i huvudsak de av kommissionen
föreslagna grunderna. Kostnaderna för producenibidraget inklusive
här nämnda pristillägg torde kunna beräknas uppgå till 52 miljoner kronor.
Däremot anser jag mig ej kunna tillstyrka kommissionens förslag om borttagande
av det lantsmörsbidrag, som för närvarande utgår inom Norrland med
undantag av Gästrikland med ett belopp av 25 öre per kilogram.

Liksom hittills torde även under nästa regleringsår böra utgå dels s. k.
merfrakttillägg, dels s. k. regleringskostnadstillägg till vissa mjölkorganisationer
i Stockholm och Göteborg, dels viss ersättning för behandling av konsumtionsmjölk
vid några mejerier, som leverera mjölk till Stockholm, dels
ock bidrag till uppehållande av mejeriernas körlinjer inom de områden, där
transportkostnaderna för kilogram mjölk äro särskilt höga. Med hänsyn till
svårigheterna att bedöma medelsbehovet för de olika ändamålen torde bidragen,
på sätt skett under de senaste budgetåren, böra sammanföras till ett
anslagsbelopp. Detta anslagsbelopp torde såsom livsmedelskommissionen föreslagit
böra beräknas till 5,5 miljoner kronor. Kungl. Maj:t synes böra äga
möjligheter att disponera ifrågavarande anslag även för tillgodoseende av
annat ändamål, som är av särskild betydelse för mjölkförsäljningens ordnande,
än förut berörts. Motsvarande befogenhet tillkommer för närvarande
Kungl. Maj:t.

Kegleringen av andra animaliska produkter än mjölk och mejeriprodukter.

Vidkommande prisregleringen i fråga om ägg torde jag få erinra, att livsmedelskommissionen
ställt i utsikt att genom säsongmässig lagring stödja
ett bottenpris, som med 50 öre per kilogram understiger det i jordbrukskalkylen
upptagna medelpartipriset av 2 kronor 80 öre per kilogram. Därest
äggpriset med mer än 50 öre skulle överstiga nyssnämnda medelpartipris,
skall å andra sidan ytterligare prisstegring motverkas genom tillstånd till
import och eventuellt även genom införande av normalpriser.

Jag vill erinra, att Kungl. Maj:t av skäl, som priskontrollnämnden åberopat,
i nuvarande prispolitiska läge icke ansett sig kunna medgiva frigivning
av prisbildningen i fråga om kött och fläsk utan i stället beslutat, att jordbruket
skall tillföras det av kommissionen angivna beloppet, 60 miljoner
kronor, genom höjning av normalpriserna på slaktdjursprodukter. I anslutning
härtill synes det såsom kommissionen föreslagit lämpligt att kommissionen
erhåller möjlighet'' att på samma sätt som förekommit under tidigare
år lämna ett visst statligt stöd åt priserna på kött och fläsk även under regleringsåret
1947/48, i första hand i form av statlig medverkan till infrysning
och lagring.

Såsom livsmedelskommissionen erinrat har Kungl. Maj:t genom beslut den
5 juni 1947 anvisat ett belopp av 5,6 miljoner kronor att användas för utbetalande
av pristillägg till slaktdjursproducenterna under den återstående
delen av innevarande regleringsår samt under de första månaderna av reg -

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

leringsåret 1947/48. Därest behov av dylika pristillägg kommer att föreligga
även senare under regleringsåret, torde de medel, som erfordras för ändamålet,
senare få äskas på tilläggsstat för budgetåret 1947/48. Dessa medel synas
böra gå i avräkning på det belopp om 60 miljoner kronor, som enligt Kungl.
Maj:ts beslut skall tillföras jordbruket i form av prishöjningar å slaktdjursprodukter
under det nya regleringsåret.

Potatisregleringen.

I överensstämmelse med livsmedelskommissionens förslag torde Kungl.
Maj :t böra vara oförhindrad att medgiva höjning av garantipriset för fabrikspotatis,
därest årsmedelpriset för matpotatis skulle bliva högre än vad som
antagits i jordbrukskalkylen.

Jag torde få erinra, att Kungl. Maj:t den 20 september 1946 bemyndigat
livsmedelskommissionen att med Sveriges stärkelseproducenters förening
u. p. a. träffa överenskommelse rörande föreningens inköp och försäljning
av potatisstärkelse under tiden 1 oktober 1946—30 september 1947 i huvudsaklig
överensstämmelse med upprättat förslag till avtal. Sådant avtal
har träffats mellan kommissionen och föreningen. Kungl. Maj:t'' har emellertid
vid sitt bemyndigande gjort förbehåll om att den i avtalets 7 § av
kommissionen gjorda utfästelsen vinner riksdagens godkännande. Avtalet
innebär, att föreningen inköper den mängd potatisstärkelse, som framställes
enligt meddelade tillverkningslicenser å högst 400 000 deciton, med undantag
för vad som må användas till husbehov för tillverkaren och dennes
potatisleverantörer. Enligt 7 § i avtalet åtager sig kommissionen under förutsättning
av statsmakternas godkännande och om avtalet icke skulle komma
att förnyas för tillverkningsåret 1947/48 att vidtaga eller föranstalta om
åtgärder från statens sida, vilka bereda föreningen möjlighet att erhålla dels
minst 59 kronor 50 öre per deciton för den 1 oktober 1946 inneliggande lager
av extra prima, prima och ej fullt prima potatismjöl, dock med avdrag av
30 000 deciton, dels ock ersättning för ränte- och lagringskostnader enligt i
avtalet angivna grunder i avseende å inneliggande lager av extra prima,
prima och ej fullt prima potatismjöl, utom 30 000 deciton, under tre månader,
räknat från och med den 1 oktober 1947. De enligt 7 § av kommissionen
gjorda åtagandena torde nu böra underställas riksdagen.

Brödsädsregleringen.

För att i händelse av en ogynnsam utveckling av försörjningsläget täcka
behovet av brödsäd vid övergången till det nya regleringsåret torde av kommissionen
ifrågasatt ändring av prisavvägningen å brödsäd under olika delar
av året liksom utbetalande av premier å brödsäd, som levereras före viss tidpunkt,
få upptagas till prövning. Med hänsyn härtill torde Kungl. Maj :t böra
erhålla bemyndigande att om så erfordras utbetala dylik leveranspremie.
Slutlig ståndpunkt till sistnämnda spörsmål liksom till frågan om jämkningar
i prisskalan för brödspannmål torde få tagas i höst i samband med ut -

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

färdandet av regleringsbestämmelserna varvid jämväl fraktbidrag och särskild
ersättning till handeln böra bli föremål för prövning.

Med hänsyn till att korn torde komma att erfordras för inblandning i brödsäd
anser jag i likhet med Svenska spannmålsaktiebolaget det böra övervägas,
att korn under det nya konsumtionsåret i regleringshänseende skall
hänföras till brödsäd. Såsom livsmedelskommissionen uttalat torde slutgiltig
ståndpunkt till denna fråga dock icke behöva tagas förrän till hösten, då
förhållandena bättre kunna överblickas än för närvarande. I samband med
detta ståndpunktstagande synas även spörsmålen om priset och kompensation
i annan fodersäd för de myckenheter kom, som avstås, böra göras till
föremål för prövning.

Fodermedelsregleringen.

Av den föregående redogörelsen framgår, att utsikterna beträffande försörjningen
med fodersäd äro mycket ovissa. I likhet med livsmedelskommissionen
anser jag därför nödvändigt, att den nuvarande regleringen tills
vidare uppehälles, Kungl. Maj:t och kommissionen dock obetaget att företaga
de jämkningar av bestämmelserna i ämnet, som kunna påkallas av utvecklingen
på detta område. Med hänsyn till vad jag förut anfört torde en
snar avveckling av fodersädsavståendet icke vara möjlig. De ovissa importutsikterna
torde nödvändiggöra även en fortsatt reglering beträffande oijekraftfoder
och kli. Några förändringar i regleringsanordningarna torde icke
erfordras.

Därest mineralfoderregleringen skulle kunna upphävas under nästkommande
regleringsår, torde såsom livsmedelskommissionen anfört de i lagen om
handel med fodermedel ingående bestämmelser böra sättas i kraft, vilka
avse skyldighet för tillverkare av mineralfoder och mineralfoderblandningar
att deklarera varornas sammansättning m. m.

Beträffande övriga av kommissionen omnämnda fodermedel finner jag
några ändringar i regleringsanordningarna icke påkallade.

Konstgödselregleringen.

Någon ändring utöver förut berörda prisjusteringar i gällande bestämmelser
angående konstgödselregleringen synes icke böra ifrågakomma. Därest
ett tillskott till clearingkassan för konstgödsel skulle befinnas erforderligt,
torde i överenstämmelse med livsmedelskommissionens förslag medel
för ändamålet få disponeras ur det anslag till diverse kostnader i samband
med jordbruksregleringen, som jag i det följande har för avsikt att föreslå.

Kostnaderna för Svenska spannmålsaktiebolaget.

Med hänsyn till de ändrade förhållanden, som inträtt sedan Svenska spannmålsaktiebolaget
avlät sin skrivelse, anser jag i likhet med livsmedelskommissionen,
att bolagets kostnader under nästa regleringsår komma att överstiga
de av bolaget beräknade.

Kurigl. Maj:ts proposition nr 280.

Till bestridande av sagda kostnader torde i enlighet med kommissionens
förslag för budgetåret 1947/48 90 miljoner kronor böra anvisas.

Förslag till särskilda åtgärder till stöd för jordbruket i Norrland in. m.

Under de senaste budgetåren ha vissa belopp ställts till förfogande för produktionsbefrämjande
åtgärder på jordbrukets område i Norrland samt de delar
av Kopparbergs och Värmlands län, där jordbrukets ställning är i stort
sett likartad med den i Norrland. För ett vart av de sju senaste budgetåren
har medgivits, att ett belopp av 900 000 kronor finge för berörda syfte utgå
av anslaget till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. I likhet med
lantbruksstyrelsen anser jag, att även för nästa budgetår bör från nämnda
anslag få disponeras samma belopp.

Från de medel som avsetts för förenämnda ändamål ha under de senaste
fyra budgetåren anvisats vissa belopp till den av Svenska vall- och mosskulturföreningen
bedrivna studiegårdsverksamheten i Norrland. Även för nästa
budgetår synas medel för detta ändamål böra ställas till förfogande.

Prisrabattering å vissa livsmedel.

Såsom i annat sammanhang uttalats torde prisrabatteringen å vissa livsmedel
böra upphöra i samband med införandet av kontanta barnbidrag från
och med den 1 januari 1948. För tiden den 1 juli—31 december 1947 torde
någon ändring i gällande grunder för prisrabatterna icke böra ifrågakomma.
Det av livsmedelskommissionen beräknade medelsbehovet för sagda tid, 60
miljoner kronor, föranleder icke någon erinran från min sida.

Lån till främjande av avsättning av ull.

Avsättningsförhållandena för inhemsk ull torde i hög grad vara beroende
av de möjligheter till användning av densamma som hemslöjden kan erbjuda.
En av de viktigaste förutsättningarna för att svensk ull skall vinna avsättning
på skäliga villkor synes därför vara, att hemslöjdsföreningarna kunna
få av dem inköpt ull spunnen inom rimlig tid. Vad i ärendet anförts torde
emellertid giva vid handen, att för närvarande vissa svårigheter härutinnan
föreligga. Det synes sålunda icke vara ovanligt, att hemslöjdsföreningarna
kunna få vänta en avsevärd tid, innan ullen bearbetats vid spinnerierna. Uppenbarligen
måste detta anses mindre tillfredsställande ur såväl ullproducenternas
som hemslöjdens synpunkt. Nu nämnda svårigheter skulle emellertid
betydligt minskas, därest hemslöjden hade tillgång till ett eget ullspinneri
och sålunda i ökad utsträckning kunde tillgodose sitt eget behov av garn.
Detta skulle otvivelaktigt i sin tur påverka avsättningsmöjligheterna för den
inhemska ullen i gynnsam riktning. Det torde sålunda kunna förväntas, att
hemslöjden härigenom skulle kunna bereda ullproducenterna stadigvarande
avsättningsmarknader till skäliga priser i all synnerhet som råvarupriserna
torde vara av jämförelsevis underordnad betydelse för hemslöjdens ekonomiska
resultat.

Kungl. Mctj:ts proposition nr 280.

Med hänsyn till det anförda anser jag i likhet med remissmyndigheterna
önskvärt, att ifrågavarande projekt kommer till stånd. Då projektets genomförande
otvivelaktigt får anses vara ett allmänt intresse, synes intet vara att
erinra mot att härvid statens medverkan lämnas. Jag anser mig därför böra
tillstyrka, att Svenska hemslöjdsföreningarnas spinneriförening u. p. a. beviljas
det begärda statslånet å 300 000 kronor. Beloppet i fråga torde lämpligen
böra anvisas i form av ett investeringsanslag å riksstaten för budgetåret
1947/48 under Fonden för låneunderstöd, statskontorets delfond. Jag torde
i detta sammanhang få nämna, att enligt vad jag inhämtat Sveriges lantbruksförbund
numera beviljat föreningen ett lån å samma belopp.

Vad angår villkoren för det av mig sålunda förordade statslånet synes spinneriföreningen
böra medgivas räntefrihet för lånet för en tid av ett år från
lånets lyftande. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma övriga
lånevillkor.

Anslagsäskanden m. m.

Kostnaderna för genomförande av de av mig förordade förslagen till prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område torde komma att uppgå till i
runt tal 88 miljoner kronor. Av detta belopp belöpa 52 miljoner kronor på
producentbidrag m. m. för mjölk, 19,5 miljoner kronor på mjölk pristillägg, 5,5
miljoner kronor på särskilda mjölkbidrag såsom merfraktbidrag m. m., 5,5
miljoner kronor på pristillägg för slaktdjursprodukter samt 5 miljoner kronor
på diverse kostnader. Sistnämnda belopp är enligt vad livsmedelskommissionen
upplyst i första hand avsett'' att användas för ersättning till Svenska
mejeriernas riksförening u. p. a. för handhavandet av vissa med mjölk- och
matfettsregleringen sammanhängande uppgifter, till bestridande av vissa bidrag
till Mjölkpropagandan samt till utgifter för ersättande av förluster vid
lagring av andra livsmedel än spannmål. Nu ifrågavarande post torde även
få anlitas för bestridande av kostnaderna för 1942 års jordbrukskommitté
ävensom för täckande av de utgifter, som föranledas av förslagen till särskilda
åtgärder till stöd för jordbruket i Norrland m. m.

Då enligt vad livsmedelskommissionen meddelat en behållning av omkring
20 miljoner kronor beräknas uppstå å det för innevarande regleringsår anvisade
anslaget, uppgår anslagsbehovet för budgetåret 1947/48 till (88 — 20=)
68 miljoner kronor. Till bestridande av kostnaderna för Svenska spannmålsaktiebolagets
verksamhet torde böra anvisas 90 miljoner kronor. Kostnaderna
för prisrabatter å vissa livsmedel ha upptagits till 60 miljoner kronor.
Såsom jag förut anfört synes därjämte böra å kapitalbudgeten för budgetåret
1947/48 under Fonden för låneunderstöd, statskontorets delfond, böra anvisas
ett investeringsanslag av 300 000 kronor för lån till främjande av avsättning
av inhemsk ull

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

Hemställan.

Under åberopande av det'' anförda hemställer jag

1) att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels medgiva Kungl. Maj:t att vidtaga erforderliga åtgärder
för reglering under nästkommande regleringsår av produktions-
och avsättningsförhållandena på jordbrukets område
i huvudsaklig överensstämmelse med av mig i det föregående
angivna riktlinjer;

dels å riksstaten för budgetåret 1947/48 under nionde huvudtiteln
anvisa

a) till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område ett

reservationsanslag av..................kronor 68 000 000;

b) till Kostnader i samband med Svenska spannmålsaktie bolagets

verksamhet ett reservationsanslag
av ............................ kronor 90 000 000;

c) till Prisrabattering å vissa livsmedel
ett anslag av..................... kronor 60 000 000;

dels ock å kapitalbudgeten för budgetåret 1947/48 under
Fonden för låneunderstöd, statskontorets delfond till Lån till
främjande av avsättning av inhemsk ull anvisa ett investeringsanslag
av ......................... kronor 300 000;

2) att förslaget till förordning om viss avgift å mjölk,
grädde och ost måtte genom proposition föreläggas riksdagen
till antagande.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Maj:t Konungen bifall samt
förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
C. W. Rhedin

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

Bilaga 1.

med beräkningar rörande jordbrukets inkomster och kostnader
under produktionsåren 1938/39—1946/47 jämte en förkalkyl för
produktionsåret 1947/48.

De beräkningar rörande utvecklingen av jordbrukets inkomster och kostnader
från och med produktionsåret 1938/39, som framläggas i denna promemoria,
ansluta sig i fråga om syfte och metod till motsvarande tidigare undersökningar
(jfr Kungl. Maj :ts proposition 267/1946, bilaga 1), dock med
vissa i det följande angivna ändringar eller alternativa beräkningar (närmare
härom under rubriken Jordbrukets kostnader). Liksom dessa tidigare
undersökningar avse de nu utförda beräkningarna att ge ett mått på den procentuella
förändring, som jordbrukets sammanlagda inkomster resp. kostnader
undergått sedan sista förkrigsåret. Beräkningarna avse emellertid i princip
endast inkomsterna av och kostnaderna för den egentliga jordbruksdriften.
Jordbrukarnas inkomster av och kostnader för skogsbruk falla sålunda
utanför desamma. Likaledes ha jordbrukarnas inkomster av fältmässiga
köksväxtodlingar samt av körslor utanför jordbruket uteslutits. På motsvarande
sätt ha sådana kostnader, som icke beröra den egentliga jordbruksdriften,
så långt möjligt frånskilts. Helt har en dylik uppdelning dock icke
kunnat genomföras. Sålunda ingår i kostnadskalkylen större delen av kostnaderna
för den fältmässiga köksväxtodlingen. Vidare ingå i beräkningarna
kostnaderna för jordbrukets hästar, även i den man dessa användas för
skogskörslor eller annat arbete utanför den egentliga jordbruksdriften.

Av vad nu anförts framgår, att jordbrukets inkomster i beräkningarna äro
mindre fullständigt redovisade än kostnaderna. Härav följer, att de absoluta
talen för inkomster resp. kostnader icke kunna direkt jämföras med varandra.
En jämförelse mellan inkomster och kostnader inom jordbruket måste
i stället grunda sig på indextal för inkomster resp. kostnader. Då den ojäm
förligt största delen av såväl inkomsterna som kostnaderna för den egentliga
jordbruksdriften ingår i beräkningarna, torde sådana indextal giva ett i stort
sett riktigt mått på förändringarna från år till år i de sammanlagda inkomstoch
kostnadssummorna.

Då beräkningarna för åren 1938/39—1944/45 utförligt redovisats i tidigare
promemorior, liar det icke ansetts påkallat att ånyo lämna en mera ingående
redogörelse för desamma. (Beträffande jordbrukets inkomster och kostnader
under dessa år hänvisas till Kungl. Maj ds propositioner 319/1942, 246/1943,
253/1944, 303/1945 och 267/1946.) I den följande framställningen redovisas
dels inkomst- och kostnadsberäkningarna för åren 1938/39, 1945/46, 1946/47
(siffrorna för produktionsåret 1946/47 äro givetvis preliminära) och dels den
förkalkyl över jordbrukets förväntade inkomster och kostnader år 1947/48,
vilken tjänat som grundval för Kungl. Maj ds beslut rörande prissättningen på
jordbrukets produkter och förnödenheter under samma år.

Iiungl. Maj.ts proposition nr 280.

Grunderna för den för produktionsåret 1947/48 upprättade förkalkylcn.

Den förkalkyl över jordbrukets inkomster och kostnader under produktionsåret
1947/48, som framlägges i denna promemoria, ansluter sig i metodiskt
hänseende till de under senare år utförda inkomst- och kostnadsberäkningar,
vilka legat till grund för den preliminära prissättningen på jordbruksprodukter.
Förkalkylen har karaktären av en normkalkyl såtillvida,
att den avser att belysa inkomst- och kostnadsläget under det kommande produktionsåret
under förutsättning av normala väderleksförhållanden, oförändrade
löner och räntesatser samt oförändrade priser på jordbrukets produkter
och förnödenheter utom i de fall, där vid kalkylens upprättande prisförändringar
med hänsyn till marknadsläget kunnat förutses med en viss
grad av säkerhet.

Till grund för inkomstkalkylen har på samma sätt som i tidigare promemorior
lagts en uppskattning av de vid normala väderleksförhållanden förväntade
hektarskördarna. Härvid ha hektarskördsuppgiftema samt de så
kallade allmänna skördeomdömena för perioderna 1921/30, 1931/40, 1941/45
samt åren 1945/46 tjänat till ledning. Dessa uppgifter ha sammanställts i
tabell 1, vilken även redovisar de för åren 1945/47 antagna hektarskördarna
av olika grödor.

Tabell 1. Observerade och normerade skördar i kilogram per hektar 1921—1946
samt antagna normskördar 1945—1947.

Växtslag	Observerade hektarskördar	Normerade hektarskördar1	Antagna norm-skördar
1921/ 30	1931/ 40	1941/ 4ö	1945	19461 2 3	1921/ 30	1931/ 40	1941/ 45	1945	1946	1945	1946	1947
Höstvete.....	2190	2 350	1920	2 230	2 470	2180	2 360	2 220	2 230	2 390	2 300	2 300	2 300
Vårvete ......	1480	1820	1470	1540	1670	1430	1750	1680	1710	1790	1700	1750	1750
Höstråg......	1640	1880	1700	1660	1860	1 620	1820	1850	1920	1 920	1800	1850	1850
Vårråg ......	1140	1340	1060	1 no	1 170	1100	1320	1300	1330	1350	1100	1200	1200
Korn ........	1760	2 020	1850	1810	2 070	1 760	2 010	1970	1940	2 070	2 000	2 000	2 000
Havre........	1590	1800	1390	1390	1420	1580	1790	1630	1600	1640	1550	1550	1600
Blandsäd ....	1940	2130	1700	1 670	1840	1910	2140	1880	1860	1970	1900	1900	1900
Ärter ........	1420	1510	1 280	1280	81200	1430	1530	1520	1480		1300	1400	1 450
Potatis.......	11400	14 300	12 900	11420	313 500	12 200	13 900	14 200	13 700		14 000	14 000	14000
Sockerbetor . .	28 000	35 300	34000	33 200	32 420	28 900	33 900	34 100	32 100	33 500	35 000	35 000	33 500
Foderrotfruk-ter .........	32 200	37 700	32 800	32140	8 33 220	33 400	37100	35 500	33 200		36 000	36 000	36 000
Hö från odlad jord........	3 520	3 480	3 040	3 880	3 890	3 310	3 610	3 220	3 420	3 430	3 200	3 400	3 400

1 För åren 1941—1946 ha de observerade skördarna omräknats efter skördesiffran 3‘0. För
åren 1921—1940 har omräkningen skett efter de genomsnittliga skördesiffrorna för perioden
1913—1940, vilka obetydligt avvika från värdet 3''0.

2 Preliminära uppgifter enligt statistiska centraibyråns publikation Årsväxten år L946.

3 För ärter, potatis och foderrotfrukter föreligga ännu ej direkta uppgifter om hektarskördarnas
storlek. Skörden av nämnda växtslag beräknas av statistiska centralbyrån under förutsättning
att tioårsmedeltalet 1936/45 för hektarskördarna i varje län motsvaras av skördesiffran
3''0. Om skördeutsikterna år 1946 inom ett visst län och för en viss gröda är 2''6, erhålles den

2-5

beräknade skörden genom multiplikation av tioårsmedeltalet med y.(j o. s. v.

Kungi. Maj.ts proposition nr 2S0.

Vid fastställandet av skördesiffrorna för år 1947 har det givetvis varit
nödvändigt att beakta icke endast erfarenheterna från tidigare år utan även
de ändrade förutsättningar för vegetabilieproduktionen, som i vissa hänseenden
inträffat. Härvid får i första hand hänsyn tagas till den avsevärt ökade
förbrukningen av konstgödsel under år 1946/47 såsom närmare framgår
av tabell 7. Förbrukningen av kvävehaltiga gödselmedel beräknas under
nämnda år överstiga förbrukningen under basåret 1938/39 med i runt tal 60
procent. Vidare har tillgången på kali ökat starkt under innevarande gödselår,
och förbrukningen väntas bliva drygt 10 procent högre än under det
sista förkrigsåret. Även förbrukningen av fosfat väntas stiga något utöver
förkrigsförbrukningen. Den naturliga gödseln bar ökat i kvantitet samt torde
därjämte ha förbättrats i kvalitativt hänseende jämfört med förhållandena
under krigsåren. I detta sammanhang bör även framhållas växtförädlingens
roll för en fortgående stegring av skördeutbytet, även om verkan härav undanskymmes
i de observerade skördarna under krigsåren, till följd av att
nedgången i jordens växtnäringsförråd m. fl. faktorer verkat starkt skördenedsättande.
Ur uppgifterna i tabell 1 kan emellertid spåras en tendens till
återhämtning beträffande skördarna per hektar för flertalet växtslag efter
det avbrott i den sekulära skördestegringen, som inträffat under kriget.

Med hänsyn till nu nämnda omständigheter torde normskördarna för vissa
växtslag höra höjas något i förhållande till de i normkalkylen för år
1946 47 begagnade. Emellertid har för år 1947/48 endast räknats med en
höjning av 50 kilogram per hektar för havre och ärter, medan oförändrade
kvantiteter tillämpats för övriga växtslag med undantag för sockerbetor.
Mot bakgrunden av de senaste årens skörderesultat beträffande sockerbetor
har det synts delegationen antagligt, att den tidigare tillämpade normskörden
35 000 kilogram för närvarande ligger på en något för hög nivå och att densamma
nu bör upptagas till 33 500 kilogram per hektar.

Vad angår höstsäden bör viss hänsyn tagas till den avsevärda minskningen
av de besådda arealerna hösten 1946. Av siffrorna för de olika länen
framgår, att arealminskningen i allmänhet varit av mindre omfattning inom
län, där hektarskördarna normalt överstiga riksmedeltalet. Av betydelse är
särskilt, att arealminskningen varit relativt ringa i Malmöhus och Kristianstads
län. En vägning av tioårsmedeltalen för hektarskördarna i varje län
(perioden 1936/45) med de hösten 1945 respektive hösten 1946 besådda arealerna
ger till resultat, att förskjutningarna i arealerna länsvis i och för sig
skulle väntas medföra en höjning av riksmedeltalen för hektarskördarna
med 20 kilogram för höstvete och 12 kilogram för höstråg. Emellertid torde
sådden hösten 1946 i åtskilliga fall ha blivit försenad eller helt omöjliggjord
på de iågt belägna jordarna genom den starka nederbörden i slutet av augusti
och i september månad. Dessa jordar lämna normalt en förhållandevis
rik genomsnittlig avkastning av höstsådda grödor, varför de speciella väderleksförhållandena
hösten 1946 kunna ge anledning att befara en sänkning
av riksmedeltalen för hektarskördarna och sålunda motverka den tendens
till ökad skörd, som eljest vore att förvänta. Någon större betydelse har
därför icke tillmätts arealförskjulningarna vid fastställandet av normskördarna.

Vad angår fodersäden torde man böra räkna med att fodersädsavståendet
inbjudit till eu viss försiktighet vid skördeuppskattningarna, varför de officiella
skördesiffrorna för fodersäd, speciellt för havre, icke torde helt riktigt
återspegla den faktiska skördeutvecklingen under krisåren. Delegationen
har, med hänsynstagande till bl. a. de normerade skördarna samt den betydligt
ökade tillgången på kali, ansett sig kunna räkna med eu normal hektarskörd
av havre om 1 600 kilogram för år 1947, d. v. s. 50 kilogram högre än
som tidigare antagits för åren 1945 och 1946 (för år 1944 angavs dock lik -

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

som nu hektarskörden för havre till 1 600 kilogram). För ärter har likaledes
räknats med en ökning av 50 kilogram till 1 450 kilogram per hektar.

Med de i tabell 1 anförda normskördarna för år 1947 som utgångspunkt
ha beräkningar verkställts över dels avsalukvantitetema jämte producenternas
förbrukning av vegetabiliska produkter och dels fodertillgångarna under
år 1947/48.

Jordbrukets inkomster.

Brödsäd.

År 1945/46. Saluöverskottet av brödsäd, exkl. försäljningen till utsädeshandeln,
har uppgått till följande kvantiteter:

Försålt till

spannmåls- de större handelshandeln
kvarnarna

ton ton

Summa

saluöverskott

ton

Höstvete............ 324 000 9 000 333 000

Vårvete............ 53 000 2 000 55 000

Råg................ 143 000 5 000 148 000

Löneförmalningen har under produktionsåret 1945/46 uppgått till 42 000
ton vete och 25 000 ton råg. Fördelas löneförmalningen av vete på höst- och
vårvete efter de proportioner, som gälla för ovan redovisade saluöverskott
av höst- och vårvete, erhållas följande kvantiteter försåld och för eget behov
förmald brödsäd år 1945/46:

	Salu- överskott	Löne- förmalning	Summa ton
	ton	ton
Höstvete............	333 000	36 000	369 000
Vårvete............	55 000	6 000	61 000
Råg................	148 000	25 000	173 000
Summa brödsäd	536 000	67 000	603 000

Priserna på brödsäd under produktionsåret 1945/46 ha beräknats till följande
belopp:

Höstvete.............. 26''45 kr/dt

Vårvete .............. 29-30 »

Råg .................. 25''35 »

Priset på vårvete förutsättes inkludera ett stimulanstillägg med 1 kr/dt,
vilket icke medräknats i sammandragstabellen (tabell 6).

År 1946/41. Under tiden september—december 1946 ha följande kvantiteter
brödsäd av 1946 års skörd levererats till spannmålshandeln (exkl. utsädeshandeln)
och kvarnarna:

Försålt till Summa

spannmåls- de större handels- saluöverskott

handeln kvarnarna 1/9—3l/ia 1946

ton ton ton

Höstvete............ 326 000 10 000 336 000

Vårvete............ 59 000 2 000 61 000

Råg................ 135 0004 000 139 000

Summa brödsäd 520 000 16 000 536 0C0

Med ledning av brödsädsleveransernas fördelning på olika delar av året
under åren 1944/45 och 1945/46 samt med hänsyn tagen till de under senare
år successivt inträdda förändringarna hos denna fördelning (innebärande att

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

en allt större del av saluöverskottet levereras månaderna närmast efter skörden)
kunna brödsädsleveranserna under tiden januari—augusti 1947 beräknas
till 127 000 ton varav 74 000 ton höstvete, 22 000 ton vårvete och 31 000
ton råg. Det sammanlagda saluöverskottet av brödsäd under år 1946/47 kan
sålunda beräknas till 663 000 ton, fördelat på följande sätt: höstvete 410 000
ton, vårvete 83 000 ton och råg 170 000 ton.

I fråga om löneförmalningen föreligga preliminära uppgifter för tiden september—december
1946. Dessa visa i jämförelse med samma tid föregående
år beträffande vete en nedgång med 8 % och beträffande råg en nedgång
med 17 %>. Antages denna nedgång representativ för hela året, erhålles under
år 1946/47 en löneförmalning av 39 000 ton vete och 21 000 ton råg.
Löneförmalningen av vete antages fördela sig på höst- och vårvete i samma
proportioner som saluöverskottet. Sammanställas uppgifterna om saluöverskott
och löneförmalning erhållas följande kvantiteter brödsäd att upptagas
i kalkylen.

	Salu- överskott	Löne- förmalning	Summa
	ton	ton	ton
Höstvete............	410 000	32 000	442 000
Vårvete ............	83 000	7 000	90 000
Råg................	170 000	21 000	191 000
Summa brödsäd	663 000	60 000	723 000

För brödsäd av normalkvalitet gälla under år 1946/47 genomsnittspriserna
26,25 kr/dt för höstvete och råg samt 28,50 kr/dt för vårvete. Dessa priser
skola regleras med hänsyn till spannmålens kvalitet.

Med användning av uppgifter rörande de av kvarnarna erlagda priserna
för mottagna kvantiteter under tiden september—december 1946 ha genomsnittspriserna
för höstvete, vårvete och råg (efter avdrag från kvarnpriserna
för handelsmarginaler och frakter om sammanlagt 75 öre/dt) beräknats till
26,12, 28,60 respektive 26,09 kr/dt. Beträffande de så beräknade priserna må
framhållas, att de av jordbrukarna erhållna priserna ha legat något lägre
med hänsyn till den stigande prisskalan och den tid, som förflyter mellan
jordbrukarnas leveranser och kvarnarnas inköp från spannmålshandeln. Å
andra sidan medför den stigande prisskalan, att genomsnittspriserna för hela
produktionsåret beräknas komma att ligga omkring 14 öre högre per deciton
än under perioden september—december. I stort sett torde denna senare omständighet
utjämna den underskattning av priserna, som sammanhänger med
jordbrukarnas tidigare leveranser i förhållande till kvarnarnas inköp, varför
någon större justering av de ovan angivna priserna icke torde vara påkallad.

Delegationen har dock utfört en alternativ beräkning av priserna, varvid
kvarnarnas månadspriser (med avdrag för handelsmarginaler och frakter)
vägts med jordbrukarnas faktiska försäljningar varje månad enligt Svenska
spannmålsaktiebolagets leveransstalistik, varefter de så erhållna priserna
ökats med 14 öre/dt med hänsyn till väntade försäljningar till högre priser
(enligt den stigande prisskalan) under återstoden av produktionsåret.

Priserna, beräknade enligt ovan nämnda alternativ, kallade alt. 1 respektive
alt. 2, angivas i följande tablå, som även visar de i kalkylen använda

priserna.

Priser 1946/47
beräknade enligt
alt. 1 alt. 2

Använda priser
för år 1946/47

Höstvete................. 26-12 26-13 26''10

Vårvete ................. 28''60 28-63 28''60

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

Priset på vårvete förutsattes inkludera stimulanstillägg med 1 kr/dt, vilket
icke medräknats i sammandragstabellen (tabell 6).

År 7947/48. Enligt den i oktober 1946 företagna arealinventeringen ha på
brukningsdelar med över 2 hektar åkerjord i Svea- och Götaland samt Gävleborgs
län följande arealer besåtts med höstsäd, nämligen 179 465 hektar
med höstvete och 127 208 hektar med höstråg. Med beaktande av odlingens
normala omfattning inom de återstående delarna av landet ha dessa siffror
avrundats till 179 500 hektar för höstvete och 127 400 hektar för höstråg.

Beträffande de vårsådda grödorna inhämtades inga arealuppgifter vid
den i oktober 1946 verkställda inventeringen. Under år 1946 uppgick arealen
vårvete till 90 473 hektar och arealen vårråg till 4 147 hektar. Med hänsyn
till att de hösten 1946 med vete och råg besådda arealerna till följd av väderleksförhållandena
blevo avsevärt lägre än tidigare år, kan en utökad vårveteodling
förväntas. Om hänsyn tages dels till omfattningen av vårveteodling
inom olika län under krigsåren och dels till nedgången i den med höstvete
besådda arealen inom olika län under hösten 1946, kan den våren 1947
besådda vårvetearealen förväntas uppgå till uppskattningsvis 115 000 hektar.
Till jämförelse kan nämnas, att vårvetearealen under åren 1942 och 1943,
då odlingen nådde sin hittills största omfattning, utgjorde 114 535 respektive
115 223 hektar. En ytterligare utvidgning av vårvetearealen utöver den nu
antagna synes dock kunna uppnås, om en höjning av nu gällande pris på
vårvete kommer till stånd.

I fråga om vårråg har upptagits 4 000 hektar.

På grundval av nu anförda arealuppgifter och de i tabell 1 antagna normskördarna
per hektar har skörden av brödsäd beräknats på följande sätt:

Areal Hektarskörd Totalskörd

hektar kilogram ton

Höstvete ............ 179 500 2 300 412 900

Vårvete.............. 115 000 1 750 201 300

Höstråg ............ 127 400 1 850 235 700

Vårråg.............. 4 000 1 200 4 800

Summa brödsäd 425 900 854 700

Den erhållna totalskörden har på sedvanligt sätt reducerats för lagringsförluster
(2 procent), avrens (8 procent för vete och 10 procent för råg) samt
utsäde. Vid beräkningen av utsädet (för sådden under år 1947/48) har i huvudsak
räknats med arealerna för 1946 års brödsädsskörd, då desamma få
anses ha varit av mera normal omfattning än arealerna för 1947 års skörd,
samt med en utsädeskvantitet per hektar av 210 kg för vete och 200 kg för
råg. Beräkningen av den till försäljning och löneförmalning disponibla kvantiteten
brödsäd redovisas i följande sammanställning:

	Höstvete	Vårvete	Råg
	ton	ton	ton
Skörd ................................	412 900	201 300	240 500
Avgår: lagringsförlust..................	8 300	4 000	4 800
avrens ........................	33 000	16 100	24100
utsäde ........................	46 400	19 000	32 800
Kvarstår till försäljning och löneförmal-
ning................................	325 200	162 200	178 800

Som i tidigare kalkyler framhållits har det vid den slutliga redovisningen
av saluöverskott och löneförmalning visat sig, att en förskjutning från vårvete
till höstvete äger rum i förhållande till den på skördesiffroma grunda -

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

de förkalkylen. Den viktigaste anledningen härtill synes vara att vissa kvantiteter
vårvete försålts och betalats som höstvete. Liksom tidigare har därför
viss del av den ovan beräknade vårvetekvantiteten (15 procent) förts som
höstvete. Härigenom ökas höstvetekvantiteten till 350 000 ton, medan vårvetekvantiteten
minskas till 138 000 ton. Kvantiteten råg har i kalkylen avrundats
till 179 000 ton.

Till närmare belysning av de här verkställda kalkylerna meddelas följande
sammanställningar av arealer, skördar samt saluöverskott inklusive löneförmalning
under år 1938/39 samt under de senaste åren.

Brödsädsareal, har.

1938 1945 1946 19471

Höstvete......... 240 460 203 891 212 332 179 500

Vårvete ......... 68 014 87 105 90 473 115 000

Höstråg.......... 181 569 162 824 152 682 127 400

Vårråg.......... 6 558 5 3584 1474 000

Summa brödsäd 496 601 459 178 459 634 425 900

Skörd av brödsäd, milj. kg.

1938 1945 1946* 1 2 1947s

Höstvete......... 668 454 524 413

Vårvete.......... 137 134 152 201

Höstråg......... 365 270 284 236

Vårråg.......... 9 6 5 5

Summa brödsäd 1 179 864 965 855

Saluöverskott och löneförmätning, milj. kg.

1938/39 1945/46 1946/472 1947/483

Vete ............ 664 130 532 488

Råg............. 247 173 191 179

Summa brödsäd 911 603 723 667

Priserna på brödsäd beräknas enligt de för innevarande år avsedda genomsnittspriserna
för spannmål av normalkvalitet d. v. s. 26,25 kr/dt för höstvete
och råg samt 28,50 kr/dt för vårvete. Av vårvetepriset förutsättes 1 kr/dt böra
betraktas som stimulanspremie och icke inräknas vid uppgörandet av inkomstkalkylen
i samband med prissättningen. Ä andra sidan bör priset ökas med

1 kr^dt utgörande beräknat proteintillägg. I kalkylen har sålunda räknats
med ett pris av 28,50 kr/dt för vårvete.

Ersättning för av jordbrukarna tidigare burna fraktkostnader.

År 1945146. Den ökning av antalet prisorter för brödsäd, som ägt rum i
jämförelse med år 1938/39, har i tidigare kalkyler, på grundval av vissa inom
dåvarande spannmålssektionen inom livsmedelskommissionen utförda beräkningar,
antagits medföra en sänkning av fraktkostnaderna för brödsäd med i
genomsnitt 10 öre/dt. Då saluöverskottet av brödsäd år 1945/46 uppgått till
536 000 ton, kan sålunda jordbruket anses ha tillförts ett belopp av 0,5 milj.
kr, svarande mot inbesparade fraktkostnader för brödsäd.

1 Prognos.

2 Preliminära beräkningar.

3 Prognos under förutsättning av normala väderleksförhållanden.

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 sand. Nr 280.

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

År 1946147. Då saluöverskottet av brödsäd av 1946 års skörd beräknats till
663 000 ton, kan inbesparingen av fraktkostnader för brödsäd enligt tidigare
tillämpade beräkningsgrunder angivas till 0,7 milj. kr.

År 1947/48. Under förutsättning att samma form för handelsreglering av
spannmål genomföres som under innevarande år och att antalet prisorter
blir i stort sett oförändrat, uppkommer även för år 1947/48 en inbesparing
av fraktkostnader för jordbrukarna. Antages löneförmalningen bli av samma
omfattning som under år 1946/47, erhålles för år 1947/48 ett saluöverskott av
(667 000—60 000 =) 607 000 ton brödsäd. Den för jordbruket uppkomna
inbesparingen av fraktkostnader kan sålunda anges till 0,6 milj. kr.

Korn.

År 1945/46. Förbrukningen av korn vid grynkvarnar uppgick till 7 100 ton
samt bryggeriernas och bränneriernas inköp till 23 200 ton. Dessutom förekom
en export av 1 300 ton. Lägges härtill den beräknade husbehovsförmalningen
i Norrland om 25 000 ton, erhålles en totalkvantitet av ca 57 000 ton. Priset
har under produktionsåret uppgått till 22,50 kr/dt.

År 1946/47. För grynförmalningen beräknas åtgå 10 000 ton. Bryggerierna
och brännerierna ha erhållit en tilldelning av 29 500 ton, varav 22 000 ton till
skattepliktiga och 5 500 ton till skattefria bryggerier samt 2 000 ton till
brännerier.

Exporten av korn beräknas uppgå till 1 500 ton. Husbehovsförmalningen
i Norrland har i enlighet med tidigare uppskattning antagits uppgå till 25 000
ton. I kalkylen upptages sålunda en sammanlagd kvantitet av 66 000 ton
korn. Priset på korn har upptagits oförändrat till 22,50 kr/dt.

År 1947/48. Kornarealen uppgick under år 1946 till 89 435 hektar. Med
hänsyn till den minskade arealen höstsäd har räknats med en areal av 93 000
hektar för år 1947. Vid en antagen hektarskörd av 2 000 kilogram erhålles följaktligen
en totalskörd av 186 000 ton korn. Saluöverskott och husbehovsförmalning
beräknas på följande sätt:

Bryggeriernas och bränneriernas förbrukning.. 35 000 ton

Grynkvarnarnas förbrukning................ 10 000 »

Husbehovsförmalning ...................... 25 000 »

Summa 70 000 ton

Bryggeriernas och bränneriernas förbrukning under år 1946/47 beräknas
som nyss nämnts till 29 500 ton. Härtill kommer för de skattepliktiga bryggerierna
ytterligare ett behov för förnyelse av övergångslagren. Under innevarande
år (1946/47) har emellertid ej beviljats licenser för nämnda ändamål.
Den tilldelning, som under de senaste åren medgivits bryggerierna, innebär en
avsevärd minskning i jämförelse med förkrigsförbrukningen och har nödvändiggjort
en sänkning av maltstyrkan. Vid fri tillgång på korn beräknas de
skattepliktiga bryggerierna inköpa omkring 45 000 ton kom (inkl. förnyelse av
övergångslagret), och de skattefria bryggerierna ca 7 500 ton, vartill kommer
omkring 2 500 ton till brännerierna. Tillgången på fodersäd under det kommande
produktionsåret kan med hänsyn till utsikterna i fråga om fodermedelsimporten
för närvarande icke bedömas bliva så gynnsam, att de nu
nämnda kvantiteterna kunna upptagas i sin helhet i förkalkylen. Kvantiteten
korn till bryggerier och brännerier har tills vidare upptagits till 35 000 ton.
Det bör understrykas, att det givetvis på detta stadium icke med någon säkerhet
kan bedömas, i vilken utsträckning denna kvantitet kommer att disponeras
för bryggeri- och bränneriändamål. Den angivna kvantiteten kom får

Kungl. Mcij.ts proposition nr 280.

sålunda närmast betraktas såsom en beräknad avsalukvantitet utan att det
ännu är möjligt att närmare angiva det ändamål, för vilket försäljningen kommer
att ske.

Havre, hö och halm.

Försäljningarna av havre, hö och halm ha i samråd med livsmedelskommissionens
avdelning för vegetabiliska produkter samt arméförvaltningen beräknats
på följande sätt:

Havre, milj. kg.

1938/39 1945/46 1946/47 1947/48

Grynkvarnarna............ 40 36 45 50

Armén.................... 25 — 15 10

Åkerierna................. 15 15 15 15

Skogskörslor .............. 50 45 45 45

Export.................... 2 2 3 —

Summa 132 98 123 120

Hö, milj. kg.

1938/39 1945/46 1946/47 1947/48

Armén.................... 10 5 11 11

Åkerierna................. 20 20 20 20

Skogskörslor.............. 40 55 55 55

Export.................... 18 13 15 15

Summa 88 93 101 101

Halm, milj. kg.

1938/39 1945/46 1946/47 1947/48

Armén.................... 10 5 9 9

Åkerierna................. 10 10 10 10

Skogskörslor.............. 20 20 20 20

Industriell förbrukning..... — 2 3 4

Industribränsle............ —- 200 — —

Summa 40 237 42 43

Priset på havre (enkelt medeltal av priserna på vithavre och svarthavre),
som år 1938/39 uppgick till 11,57 kr/dt, har under åren 1945/46 och 1946/47
uppgått till 18,75 kr/dt och upptages för år 1947/48 till oförändrat belopp.

Noteringen på hö, som under 1938/39 utgjorde 5,89 kr/dt, har under 1945/46
utgjort 8,36 kr/dt och beräknas för 1946/47 utgöra 9,29 kr/dt. Efter avdrag för
presshyra, tråd och extra frakter (för år 1938/39 0,25 kr/dt och för åren 1945/
46 och 1946/47 0,60 kr/dt) erhållas följande priser att upptagas i inkomstkalkylen
(kr/dt):

1938/39 1945/46 1946/47

5-64 7-76 8-70

För år 1947/48 upptages samma pris å hö som för år 1946/47.

Priset på halm har på grundval av föreliggande noteringar och efter avdrag
för presshyra, tråd och extrafrakter beräknats till följande belopp
(kr/dt):

1938/39 1945/46 1946/47

2-19 2-41 2-10

För år 1947/48 upptages samma pris å halm som för år 1946/47.

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

Matärler.

År 1945/46. Skörden av ärter uppgick år 1945 till 33 000 ton. Med ledning
av arealuppgifterna kan densamma fördelas på 25 700 ton matärter och 7 300
ton foderärter. Saluöverskott och hemmaförbrukning av matärter har be -

räknats på följande sätt:

Skörd.................................... 25 700 ton

Avgår: lagringsförluster, 1%................ 300 »

avrens, 1 %........................ 1 800 »

utsäde............................ 3 900 »

Kvarstår.................................. 19 700 »

Till jämförelse med denna beräkning kan nämnas, att enligt spannmålsbolagets
rapporter har under år 1945/46 från odlare försålts omkring 14 600
ton. Härtill får emellertid läggas dels den försäljning, som faller utanför dessa
rapporter, dels producenternas husbehovsförbrukning.

Genomsnittspriset på matärter beräknas på grundval av lantbruksförbundets
noteringar till 35,78 kr/dt.

År 1946/47. Den totala skörden av ärter har beräknats till 27 200 ton. Med
ledning av arealuppgiftema har härav 20 600 ton beräknats vara matärter.
Med tillämpning av tidigare använda beräkningsmetoder har den till försäljning
och hemmaförbrukning disponibla kvantiteten beräknats på följande
sätt:

Skörd.................................... 20 600 ton

Avgår: lagringsförluster, 1 /................ 200 »

avrens, 7 /........................ 1 400 >

utsäde............................. 3 900 »

Kvarstår.................................. 15100 »

Det förtjänar nämnas, att enligt spannmålsbolagets rapporter har av 1946
års skörd av matärter t. o. m. november 1946 försalts 8 200 ton mot 8 400 ton
under samma tid året förut (denna redovisning omfattar som ovan framhållits
icke all försäljning av matärter och ej heller producenternas egen förbrukning)
.

Genomsnittspriset för år 1946/47 kan på grundval av lantbruksförbundets
noteringar preliminärt beräknas till 36,25 kr/dt.

År 1947/48. Under antagande av en från år 1946/47 oförändrad areal samt
normal hektarskörd enligt tabell 1 erhålles en totalskörd av matärter av 24 900
ton. Den till försäljning och hemmaförbrukning disponibla kvantiten har be -

räknats på följande sätt:

Skörd.................................... 24 900 ton

Avgår: lagringsförlust, 1%.................. 200 »

avrens, 7 %........................ 1700 »

utsäde............................ 3 900 >

Kvarstår................................. 19100 »

Priset antages oförändrat från år 1946/47, d. v. s. 36,25 kr/dt.

Matpotatis.

Åren 1945/46 och 1946/47. Kvantiteten matpotatis har i tidigare kalkyler
upptagits till 900 000 lön för år 1945/46 mot 755 000 ton år 1938/39. Även
om en icke obetydlig skärpning av försörjningsläget inträffade under våren

Kunyl. Mcij.ts proposition nr 280.

101

1946 beträffande bröd, matfett och socker, synes skäl för en ändring av kvantiteten
matpotatis för år 1945/46 icke föreligga, enär tillgången på sådana
varuslag som kött, fisk och grönsaker var förhållandevis god.

Under förutsättning av eu viss förbättring i det allmänna försörjningsläget
räknades i tidigare kalkyler med en nedgång i kvantiteten matpotatis med
25 000 ton till 875 000 ton år 1946/47. Något skäl att ändra denna beräkning
synes heller icke föreligga. Vid eu jämförelse mellan kvantiteterna matpotatis
under åren 1938/39 och 1946/47 bör hänsyn även tagas till att befolkningen
beräknas öka med 8 å 9 procent mellan nämnda år.

Utöver den inhemska potatisförbrukningen tillkommer för år 1945/46 en
export av 2 000 ton potatis. För år 1946/47 beräknas för närvarande en export
av 12 000 ton. Utförseln av potatis har liksom i närmast föregående
kalkyl icke upptagits särskilt, enär den exporterade kvantiteten ansetts ligga
inom felmarginalen för beräkningen av den inhemska potatisförbrukningen.

Priset på matpotatis har för år 1945/46 beräknats till 13,82 kr/dt. Beräkningen
grundar sig på stockholmsnoteringen, reducerad för mellanhandsmarginal
samt kostnaderna för frakter och säckar. Sammanvägningen av
månadsnoteringama till årsmedeltal har liksom tidigare skett med ledning av
de uppgifter rörande potatisförsäljningens fördelning på olika delar av året,
som erhållits vid en av 1942 års jordbrukskommitté verkställd specialundersökning
(jfr Kungl. Maj ds proposition 246/1943 s. 105).

För år 1946/47 synes priset på matpotatis för närvarande böra beräknas
till 14:— kr/dt. Med hänsyn till ovissheten om prisutvecklingen under våroch
sommarmånaderna får dock denna beräkning betecknas som osäker.

År 19A7/A8. Förbrukningen av matpotatis har som nyss nämnts för år
1946/47 beräknats till 875 000 ton. För år 1947/48 synes det med hänsyn till
de nu överblickbara förutsättningarna för livsmedelsförsörjningen under
nämnda år vara riktigast att icke räkna med någon förändring av matpotatisförbrukningen.
Härvid har även beaktats, att folkmängden även under år
1947/48 torde fortsätta att tillväxa. Huruvida någon export av potatis kan
komma till stånd kan icke nu med säkerhet bedömas.

Skörden av matpotatis under år 1946 synes ha blivit av normal storlek. I
föreliggande kalkyl har även för år 1947 räknats med normal skörd. Under
förutsättning av normala väderleksförhållanden under år 1947/48 synes priset
kunna upptagas till 13,50 kr/dt.

Fabrikspotatis.

År 1945j l6. Förbrukningen av fabrikspotatis har under år 1945/46 uppgått
till 177 000 ton, varav 142 000 för tillverkning av potatismjöl och 35 000 ton
för framställning av brännvin. Priset har beräknats till i genomsnitt 30 öre
per hektoliter och stärkelseprocent, vilket vid eu genomsnittlig stärkelsehalt
av 16,5 procent motsvarar 7,07 kr/dt.

År 19A6/47. Fram till den 27 januari 1947 ha licenser lämnats för eu tillverkning
av 27 900 lön stärkelse, motsvarande 155 000 ton potatis, varav ca
119 000 ton avverkats. Härutöver räknas enligt uppgifter från kommissionens
avdelning för vegetabiliska produkter med eu ytterligare licensgivning
för tillverkning av potatismjöl, motsvarande ca 13 000 ton potatis. Dessutom
beräknas enligt utfärdade licenser en tillverkning av ca 8,0 milj. liter brännvin
av potatis, vartill åtgår en kvantitet av 35 000 ton. Den sammanlagda
kvantiteten fabrikspotatis kan sålunda beräknas till 203 000 ton.

Priset på fabrikspotatis har beräknats till i genomsnitt 30 öre per hektoliter
och stärkelseprocent. Då den genomsnittliga .stärkelsehalten beräknas till
17,5 procent, erhållcs elt medelpris per deciton av 7,50 kronor.

102

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

År 194-7/48. Vid normal skörd beräknas 250 000 ton potatis kunna komma
att användas för industriella ändamål. Stärkelsehalten beräknas normalt uppgå
till 17,5 procent, och priset upptages oförändrat till 30 öre per hektoliter
och stärkelseprocent eller 7,50 kr/dt.

Det bör anmärkas, att den upptagna kvantiteten potatis till industriella ändamål
närmast får betraktas som en beräknad avsalukvantitet, utan att det
ännu är möjligt att mera bestämt angiva de ändamål, för vilka försäljningen
kommer att ske.

Sockerbetor,

År 1945/46. Skörden av sockerbetor år 1945 uppgick till 1 813 660 ton med
en genomsnittlig sockerhalt av 17,5 %. Då priset uppgick till i genomsnitt 5,09
kronor per deciton, beräknas jordbrukets inkomster av sockerbetor till 92,3
milj. kr.

År 1946/47. Enligt preliminära uppgifter från Svenska sockerfabriksaktiebolaget
har 1946 års skörd av sockerbetor uppgått till 1 777 000 ton med
en genomsnittlig sockerhalt av 17,5 %. Grundpriset för betor med en sockerhalt
av 16 % är 4,65 kr/dt med sedvanligt tillägg av Viso av grundpriset
för varje tiondels procent, varmed sockerhalten överstiger 16 %>. Vid den
beräknade medelsockerhalten erhålles ett genomsnittspris av 5,09 kr/dt, varför
värdet av 1946 års sockerbetsskörd kan beräknas till 90,4 milj. kr.

År 1947/48. Arealen antages bli ungefär oförändrad eller 55 000 hektar
och skörden beräknas såsom tidigare anförts till 33 500 kg/ha. Härvid erhålles
en totalskörd av 1 843 000 ton. Sockerhalten antages bli 17,5 %>, vilket
vid oförändrade prisbestämmelser innebär ett genomsnittspris av 5,09
kr/dt. Värdet beräknas i enlighet härmed till 93,8 milj. kr.

Oljeväxter.

År 1945/46. Från Oljeväxtcentralen ha följande uppgifter erhållits rörande
dess sammanlagda inköp från odlare av oljeväxtfrö av 1945 års skörd
samt däremot svarande betalningsbelopp:

	Ton	1 000-tal kronor
Höstraps ...........	............... 9 821	7 461
Vår raps ...........	............... 8 384	6 497
Höstrybs...........	............... 365	286
Vitsenap ...........	............... 4 039	2 702
Fiskebysenap........	............... 75	54
Vallmo.............	............... 1295	1 279
Solros..............	............... 20	17
Oljelin.............	............... 18 219	14 075
Diverse fröer.......	............... 4	2
	Summa 42 222	32 373

År 1946/47. Beträffande 1946 års skörd av oljeväxter ha uppgifter om
skördade arealer och preliminära uppgifter om hektarskördar erhållits från
Oljeväxtcentralen. Uppgifterna om hektarskördarna grunda sig på kvantiteter
levererade t. o. m. den 31 december 1946 och mot dessa svarande arealer.
Beräkningen av kvantiteter och värden framgår av följande sammanställning: -

Kungl. Maj:ts proposition nr 280. 103

	Areal	Skörd kg/ha (18 % vattenhalt)	Skörd	Pris	Värde
	ha	ton	öre/kg	milj. kr
Höstraps .......	....... 5 393	1 799	9 702	69	6-7
Höstrvbs .......	....... 429	1 188	510	69	0-4
Vårraps .........	....... 6 906	997	6 885	75	5-2
Vitsenap.........	....... 5 241	1073	5 624	65	37
Vallmo .........	....... 259	554	143	77-53	0-1
Oljelin .........	....... 8 730	966	8 433	60	5-1

Summa inkomster 21-2

År 1947148. Beträffande arealen oljeväxter till 1947 års skörd föreligga
uppgifter endast rörande höstraps och höstrybs, av vilka vid den i oktober
1946 företagna arealinventeringen redovisades 9 550 resp. 780 hektar. Enligt
uppgifter från Oljeväxtcentralen hade emellertid vid kontraktstidens utgång
endast tecknats 9 105 hektar höstraps och 744 hektar höstrybs. I fråga
om de vårsådda oljeväxterna torde med hänsyn till planerade priisjusteringar
en arealökning kunna beräknas. Efter samråd med livsmedelskommissionens
avdelning för vegetabiliska produkter ha arealerna beräknats på sätt
som framgår av följande sammanställning. Avkastningen per hektar har
beräknats efter samma grunder som i den på våren 1946 upprättade normkalkylen
för år 1946/47. Beträffande priserna föreligger beslut i fråga om de
höstsådda oljeväxterna. Vad angår övriga oljeväxter har i kalkylen upptagits
de av livsmedelskommissionen föreslagna priserna. Samtliga priser ha
omräknats till att avse 18-procentig vara. Beräkningen framgår av följande
sammanställning.

	Areal	Skörd kg/ha (18 % vattenhalt)	Skörd	Pris	Värde
	ha	ton	öre/kg	milj. kr
Höstraps .......	....... 9100	1600	14 560	75	10-9
Höstrvbs........	....... 750	1 300	980	75	0-7
Vårraps .........	....... 7 500	1 200	9 000	85	7-7
Vitsenap.........	....... 7 500	1 200	9 000	75	6-8
Vallmo..........	....... 300	900	270	85	0-2
Oljelin..........	....... 15 000	1 200	18 000	77	13-9

Summa inkomster 40-2

För åren 1945/46 och 1946/47 har ej räknats med några stimulansinkomster
för oljeväxter. Enligt tidigare tillämpade beräkningsgrunder torde ej
heller böra räknas med några stimulansinkomster för år 1947/48 med hänsyn
till att prishöjningarna jämfört med priserna under år 1945/46 torde
väsentligen uppvägas av de ökade arbetskostnaderna och starkt ökade kostnaderna
för bekämpningsmedel mot skadeinsekter.

Spånadsväxter.

År 1945146. Med ledning av uppgifter från Riksförbundet lin och hampa
ha jordbrukets inkomster av spånadsväxter beräknats till 3,8 milj. kr. Inkomsterna
fördela sig med 2,1 milj. kr på linhalm, 0,8 milj. kr på linfrö och
0,9 milj. kr på hamphalm.

År 1946147. Värdet av 1946 års odling av spånadsväxter har beräknats
med ledning av uppgifter från Riksförbundet lin och hampa om skördade
arealer, hektarskördar och i fråga om lin- och hamphalm skördens beräknade
fördelning på olika kvalitetsklasser. Värdet av linhalmen beräknas
till 2,0 milj. kr, av linfrö till 0,3 milj. kr, av hamphalm till 0,9 milj. kr och

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

av hampfrö (överskott utöver utsädesbehovet) till 0,1 milj. kr. Det sammanlagda
värdet av 1946 års spånadsväxtodling upptages sålunda till 3,3 milj. kr.

År 1947148. Arealen lin beräknas år 1947 bli 4 300 hektar och arealen
hampa 1 950 hektar. Avkastningen per hektar har beräknats efter samma
grunder som i den på våren 1946 upprättade kalkylen för år 1946/47 utom i
fråga om hamphalm, som tidigare beräknats till 4 000 kg/ha. I denna kalkyl
upptages skörden i enlighet med under senare år vunna erfarenheter till
3 500 kg/ha. För hampa upptages -—■ liksom i tidigare prognoser — icke någon
särskild inkomst av fröavkastningen, enär densamma normalt endast
täcker det erforderliga utsädesbehovet. Beräkningen av inkomsterna från
spånadsväxtodlingen år 1947/48 framgår av följande sammanställning. De
använda priserna avse normalkvalitet.

Areal Hektarskörd Kvantitet Pris Värde

ha kg ton öre/kg milj. kr

Lin. Halm........ 4 300 3 000 12 900 20‘6 2-7

Frö.......... 4 300 450 1900 60''0 1’1

Hampa. Halm ........ 1 950 3 500 6 800 12’8 0*9

Summa 4''7

Mjölk.

År 1945/46. Beräkningarna rörande mjölkproduktionens användning under
år 1945/46 sammanfattas i följande tablå, i vilken även medtagits de i jämförelse
med vårkalkylen 1946 reviderade beräkningarna för år 1944/45 (justering
av kvantiteten fodermjölk har verkställts) samt beräkningarna för år
1945/46 enligt samma kalkyl (jfr Kungl. Majds prop. nr 267/1946).

	År 1944/45	År 1945/46
		enligt kalkylen våren 1946	enligt nu före-liggande beräk-
			ningar
	milj. kg	milj. kg	milj. kg
Invägning vid mejerierna..........	3 263	3 550	3 516
därav k-mjölk..................	949	955	948
p-mjölk..................	2 314	2 595	2 568
Konsumtionsmjölk utanför mejeri.. Konsumtionsmjölk till hemmaför-	170	170	170
brukning .......................	500	495	495
Mjölk till lantsmör................	160	160	150
Fodermjölk ......................	268	300	310
Total mjölkproduktion	4 361	4 675	4 641

Som synes har under år 1945/46 mjölkinvägningen vid mejeri blivit lägre
än vad man hade anledning att räkna med på våren 1946. Användningen av
mjölk till lantsmör har antagits nedgå med 10 000 ton under år 1945/46.
Denna sänkning har ansetts motiverad dels av den ökade gödkalvsuppfödningen
och dels av ökningen av antalet mejerileverantörer i Norrland samt
minskningen av den redovisade lantsmörsförsäljningen inom detta område.

Åren 1946/47 och 1947/48. Som framgår av beräkningarna rörande slakten
längre fram i denna promemoria har antalet mjölkkor antagits förete en
mindre ökning under såväl år 1946/47 som år 1947/48. Enligt förkalkylen
våren 1946 beräknades ökningen av mjölkproduktionen per ko mellan åren
1945/46 och 1946/47 till ca 2 procent. Härvid förutsattes emellertid en större
tillgång på oljekraftfoder än vad man nu kan räkna med. Å andra sidan torde
den kvantitativt rikliga höskörden och den fortgående ökningen av AlV-fo -

Kungi. Mcij.ts proposition nr 280.

105

deranvändningen i viss mån motverka nedgången i tillgången på oljekraftfoder.
Minskningen av kraftfodertilIgången torde dock medföra en lägre stegring
av avkastningen per ko än vad som antogs våren 1946. Med hänsyn till
den på längre sikt fortgående stegringen av avkastningen per ko synes man
dock ha anledning att räkna med en fortsatt ökning av avkastningen, även
om man ej torde böra räkna med fullt samma ökningstakt som under mellankrigsperioden.
1 Delegationen har sålunda ansett sig böra antaga en ökning
av mjölkmängden per ko med 1,3 %> mellan åren 1945/46 och 1946/47. För
år 1947/48 räknas med en ytterligare ökning med 1,3 °/o.

Beräkningarna rörande mjölkproduktionen sammanfattas i följande tablå,
vilken även belyser den redovisade respektive beräknade mjölkinvägningen

vid mejerier.

Medelkoantal, 1 000-tal............

Procentuell förändring sedan föregående
år ....................

Produktion per ko, kg...........

Procentuell förändring sedan föregående
år.....................

Total mjölkproduktion, milj. kg ..
Procentuell förändring sedan föregående
år ....................

Invägning vid mejerier, milj. kg..
Procentuell förändring sedan föregående
år ....................

1938/39	1945/46
1920	1 872
2 455	+ 2-3 2 479
4 714	+ 4-0 4 641
3 129	+ 6-4 3 516
-f 3-6	+ 7-8

1946/47	1947/48
1 890	1 905
+ 1''0 2 511	+ 0-8 2 543
+ 1‘3 4 745	4" 1''3 4 845
-f 2-2 3 620	4- 2‘1 3 720
+ 3-0	+ 2-8

Beträffande mjölkinvägningen under år 1946/47 må följande anföras. Under
september 1946 var invägningen obetydligt högre än under samma månad
1945. I oktober sjönk densamma ned till en nivå, som var något lägre
än ett år tidigare. Orsaken härtill torde bl. a. vara, att betestörhållandena vid
slutet av betesperioden 1946 voro ogynnsamma, särskilt i jämförelse med år
1945. Den säsongmässiga nedgången i samband med inställningen av djuren
kom därför under år 1946 tidigare och blev långvarigare än under år
1945. Härvid får även beaktas, att tilldelningen av oljekraftfoder under sistlidna
höst var mindre än ett år tidigare. Sedermera har emellertid en extra
tilldelning av oljekraftfoder ägt rum. Under månaderna november 1946—
januari 1947 har mjölkinvägningen visat en successiv stegring i jämförelse
med samma månader ett år tidigare. Med hänsyn till de antörda produktionsbetingelserna
under hösten 1946 samt den efter hand stigande invägningen
under månaderna november—januari synes man ha anledning räkna med
en ytterligare uppgång under återstoden av år 1946/47. Härvid har även beaktats,
att koantalet beräknats stiga under årets lopp.

Med hänsynstagande till hur nu nämnda omständigheter kunna antagas
påverka den normala säsongnurvan har mjölkinvägningen under år 1946/47
uppskattats till 3 620 milj. kg.

Med hänsyn till att nyanslutningen till mejerier numera är tämligen ringa,
har kvantiteten utanför mejeri försåld konsumtionsmjölk bibehållits oförändrad
under såväl 1946/47 som 1947/48. Hemmaförbrukningen av konsumtionsmjölk
har liksom för tidigare år antagits nedgå med en procent per år.
I fråga om fodermjölk räknas med en fortsatt uppgång, främst beroende på
en ökning av antalet gödkalvar. Kvantiteten mjölk till lantsmör har av sam 1

Stegringen har inom 1942 års jordbrukskommitté beräknats till drygt 1 procent per år
under tiden efter 1880 och till omkring 1,5 procent under mellankrigsperioden.

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

ma skäl som för år 1945/46 antagits nedgå under år 1946/47. För år 1947/48
räknas icke med någon ytterligare minskning.

Beräkningarna rörande mjölkproduktionens användning under år 1938/39
samt under åren 1945/46, 1946/47 och 1947/48 sammanfattas i följande tablå
(milj. kg).

Invägning vid mejerierna..........

därav k-mjölk..................

p-mjölk..................

Konsumtionsmjölk utanför mejeri .
Konsumtionsmjölk till hemmaförbrukning
......................

Mjölk till lantsmör...............

Fodermjölk......................

Total mjölkproduktion

1938/39	1945/46	1946/47	1947/48
3 129	3 516	3 620	3 720
794	948	960	960
2 335	2 568	2 660	2 760
240	170	170	170
537	495	490	485
420	150	140	140
388	310	325	330
4 714	4 641	4 745	4 845

Priserna pa mjölk (med undantag för priset på mjölk till lantsmör), vilka
pa sedvanligt sätt beräknats inom Sveriges lantbruksförbund i samråd med
Svenska mejeriernas riksförening redovisas i tabell 2.

Jordbrukets inkomster av konsumtionsmjölk, som försålts från mejerier,
ha beräknats på följande sätt:

	Kvantitet, milj. kg		Pris, öre/kg	Värde, milj. kr
Oskummad	1945/46	1946/47	1947/48	1945/46	1946/47 1947/48	1945/46	1946/47 1947/48
mjölk..... 176-7 Standardiserad	190-0	190-0	21-72	22-29 22-24	38-4	42-4 42-2
mjölk....	. 934-1	940-0	940-0	20-26	21-02 21-04	189-2	197-6 197-8

Summa 227''6 240-0 240-0

I sammandragstabellen (tabell 6) redovisas all konsumtionsmjölk som
oskummad mjölk.

Priset på den utanför mejerier försålda konsumtionsmjölken under åren
1946/47 och 1947/48 har beräknats stiga med samma absoluta belopp som den
från mejerier saluförda konsumtionsmjölken.

_ Priset på mjölk till lantsmör har beräknats på samma sätt som tidigare
(jfr Kungl. Maj:ts prop. 246/1943) och uppgår till följande belopp i öre per
kilogram mjölk:

1938/39 1945/46 1946/47 1947/48

10-77 17-71 17-95 18-10

° Beträffande priserna i övrigt må nämnas, att uppgången i producentpriset
på produktmjölk mellan åren 1946/47 och 1947/48 huvudsakligen sammanhänger
med en beräknad minskning av mjölkåtgången per kilogram smör,
vilket främst beror på den successivt stigande fetthalten.

Skummjölk till ost.

Med ledning av uppgifter angående ostproduktionens storlek under år
1945/46 har skummjölksåtgången för osttillverkning under år 1945/46 beräknats
till 295 000 ton. För år 1946/47 har kvantiteten i samråd med livsmedelskommissionens
avdelning för animaliska produkter upptagits till
320 000 ton. För år 1947/48 beräknas kvantiteten till likaledes 320 000 ton.

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

Tabell 2. Berfikningar rörande mjölkpriser,

107

	1938/39	1945/46	1946/47	1947/48
I. Från mejerier saluförd oskummad konsumtionsmjölk.
Minutpris öre pr liter enl. SMR:s statistik........	24-79	30-00	31-87	32-28
Avgår detalj handelsmarginal......................	3-42	3-56	3-56	3''56
> mjölkavgift ..............................	1-55	—	—	—
Återstår........................................	19-82	26-44	28-31	28-72
> efter korrigering för svinn................	19-43	25-92	27-75	28-16
Avgår mejerikostnader ..........................	3''65	5-48	5-48	5-48
> extrafrakter..............................	0-26	034	034	0-34
Producentpris i öre pr liter......................	1552	20-10	21-93	22-84
Omräknat till kg................................	15-07	19-51	21-29	21-69
Tillkommer mjölkpristillägg......................	—	2-21	1-00	0-55
Producentpris, öre pr kg ........................	15-07	21-72	22-29	22-24
II. Från mejerier saluförd standardiserad mjölk.
Minutpris öre pr liter enl. SMR:s statistik........		29-00	3087	31-28
Avgår detaljhandelsmarginal ....................		3-56	3''56	3-56
Återstår........................................		25-44	27-31	27-72
» efter korrigering för svinn ..............		24-94	26-77	27-18
Avgår mejerikostnader inkl. standardiseringskostn.		5-63	5-63	5-63
> extrafrakter ..............................		034	0-34	0-34
Producentpris i öre pr liter......................		1897	20-80	21-21
Omräknat till kg................................		18-42	20-19	20-69
Tillkommer mjölkpristillägg omräknat till stand.-
mjölk ........................................		1-84	083	0-46
Producentpris i öre pr kg standardiserad mjölk....		20-26	2P02	2P04
III. Utanför mejerier försåld konsumtionsmjölk.
Minutpris öre pr liter enl. SMR:s statistik........	24-79
Avgår detaljhandelsmarginal ....................	342
> mjölkavgift ..............................	1-55
Återstår........................................	19-82
> efter korrigering för svinn................	19-43
Omräknat till pris i öre pr kg ..................	18-87	24-64	26-51	26-92
IV. Produktmjölk vid mejerier.
Kvot mellan smörpris och använd mjölkmängd pr
kg smör, öre pr kg............................	11-46	17-67	19-16	19-90
Tillkommer nettoprisutjämningsbidrag resp. mjölk-
pristillägg ....................................	1-25	1-71	1-16	0-65
Allmänt tillägg (mejerikostnadsbidrag)............	—	—	—	—
Avgår mejerikostnader..........................	0-90	1-47	1-47	1-47
Producentpris i öre pr kg ......................	11-81	17-91	18-85	18-98
V. Hemmaförbrukad k-mjölk.
P-mjölkspris, öre pr kg..........................	11-81	17-91	18-85	18-98
Skummjölksvärde...............................	2-00	4-05	4-05	4-05
Pris å hemmaförbrukad k-mjölk, öre pr kg ......	13-81	21-96	22-90	23-03

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 280

Enligt en inom Svenska mejeriernas riksförening verkställd undersökning
med utgång från de senast föreliggande driftsanalyserna vid svenska mejerier
(år 1945) har den till ost använda skummjölkens förädlingsvärde beräknats
till samma värde, som i tidigare kalkyler upptagits för år 1944/45. Inom
Svenska mejeriernas riksförening pågå för närvarande undersökningar rörande
förändringarna i förädlingsvärdet under år 1946. I avvaktan på resultaten
av dessa undersökningar har priset på den till ost använda skummjölken
för åren 1945/46—1947/48 upptagits till 5,12 öre/kg eller samma pris som
för år 1944/45.

Merinkomst av gråddfförsäljning.

På grundval av pris- och kvantitetsberäkningar, som utförts inom Svenska
mejeriernas riksförening, har merinkomsten av gräddförsäljning uppskattats
på följande sätt:

1938/39 1945/46 1946/47 1947/48

Merinkomst per kg mjölk, öre ........ 2''36 10-46 10-73 10-79

Total merinkomst, milj. kr............ 7-0 17-0 19-0 19-1

Diverse mjölkbidrag.

Sådana särskilda statliga mjölkbidrag, som icke inkluderas i de angivna
mjölkprisema, ha inom Svenska mejeriernas riksförening beräknats till följande
belopp:

1945/46 1946/47 1947/48

Miljoner kronor

Producentbidrag .............................. 50-8 52-0 52-0

Lokala differentieringsbidrag (inkl. ersättning för

översvämningsskador 1945/46 och 1946/47);.... 5-0 3-5 _

Merfrakttillägg (extrafrakter för mejerierna)...... 0-6 0-5 0’5

Kompensation för utebliven prishöjning ........ 1-2 0-4 _

Summa 57-6 56-4 52-5

Körlinjebidrag ................................ 3-4 3-8 4.9

Ägg och fjäderfäkött.

Antalet värphöns under år 1945/46 har beräknats med ledning av hönsantalet
i hönsräkningen i april 1946. Med ledning av uppgifterna om antalet
unghöns och kycklingar i nämnda räkning samt i husdjursräkningen den 1
juni 1946 har för år 1946/47 beräknats en ökning av det totala hönsantalet
med 1 500 000 st till 11 000 000 st, vilket efter avdrag för tuppar (5 procent)
ger en ökning av antalet värphöns med 1 425 000 (eller nära 16 procent) till
10 450 000 st mellan åren 1945/46 och 1946/47. Med hänsyn bl. a. till prisläget
i fråga om ägg torde uppfödningen av kycklingar under våren och sommaren
1947 bli förhållandevis stor, vilket medför en fortsatt uppgång av hönsstammen
under år 1947/48. Delegationen har ansett sig kunna räkna med
samma pålägg som under år 1945/46, vilket medför en ökning av hönsstammen
med 9 procent mellan åren 1946/47 och 1947/48.

Under krigsåren har den på längre sikt fortgående stegringen av avkastningen
per höna antagits avbruten. Äggproduktionen per höna har under
såväl år 1945/46 som 1946/47 upptagits till 112 ägg per år eller samma antal
ägg som för år 1938/39. Den fortgående stegringen kan emellertid åter beräknas
göra sig gällande under år 1947/48.1 Den viktigaste faktorn i detta sammanhang
torde vara, att hönsstammen numera omsättes raskare än före kriget,
varför en större del av densamma befinner sig i den produktionskraftigas 1

Enligt lantbruksakademiens och statistiska centralbyråns undersökningar rörande den
animaliska produktionen 1927/28 och 1937/38 kan den på längre sikt lortgående stegringen av
avkastningen per höna beräknas till ca 1 s/< %■

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

109

te åldern. I denna kalkyl har sålunda räknats med en avkastning per höna
och år av 114 ägg under år 1947/48.

Medelpriset på ägg (äggnoteringen vägd med partihandelns inköp av ägg
under olika månader) har för år 1945/46 beräknats till 285 öre/kg. Medelpriset
för år 1946/47 kan beräknas till 290 öre/kg. Härvid har hänsyn tagits dels
till priserna t. o. m. februari 1947 samt väntade priser under återstoden av
året och dels till äggförsäljningens fördelning på olika delar av året. För år
1947/48 synes äggpriset kunna antagas bli lägre än under år 1946/47 med
hänsyn till den väntade icke obetydliga produktionsökningen. Emellertid har
efterfrågan på ägg under år 1945/46 och den gångna delen av 1946/47 varit
icke obetydligt större än under förkrigstiden (även om den ökade folkmängden
tages i betraktande). Med hänsyn till inkomstläget kan en ytterligare ökning
av konsumtionen per capita i och för sig vara att förvänta. Härtill kommer
även att några märkbara tendenser till allmänna prissänkningar icke
framträtt, varför äggpriset icke kan väntas sjunka mera avsevärt. Priset har
antagits sjunka från 290 öre/kg under år 1946/47 till 280 öre/kg under år
1947/48. Delegationen har därmed endast velat angiva den prisutveckling,
som under nu rådande betingelser synes sannolikast, under förutsättning av
en helt fri prisbildning beträffande ägg.

Slakten av äldre höns har till följd av att årskullarna stigit i antal beräknats
öka under såväl 1946/47 som 1947/48. Man torcte kunna räkna med att
hönsstammen under år 1947/48 uppnått en sådan niva, att nagon nämnvärd
ytterligare ökning under åren efter 1947/48 knappast är att förvänta. För att
uppehålla en hönsstam något överstigande 1947/48 års nivå erfordras ca
4 500 000 kycklingar. Till följd härav har slakten av kycklingar under år
1947/48 upptagits till nämnda antal, vilket innebär en minskning från år
1946/47 med 500 000 stycken.

Fjäderfäpriserna basera sig på uppgifter från ägghandelsförbundet rörande
betalda priser t. o. m. januari 1947.

Beräkningarna rörande äggproduktion och fjäderfäslakt ha sammanfattats

År

1938/39

1945/46

1946/47

1947/48

Värphöns 1 000 st.	Ägg Äggproduktion, per höna ton och år, st. Totalt Jordbruket	Pris öre/kg	Värde, milj. kr Totalt Jordbruket
... 9 210	112 60 860	53 260	141	85-8 75-1
... 9 025	112 59 640	46 700	285	170-0 133-1
... 10 450	112 69 050	54 070	290	200-2 156-8
... 11400	114 76 680	60 040	280	214-7 168-1
	Utgallringshöns.
	Antal	Pris pr st.	Värde, 1 000 kr
	till slakt 1 000 st.	kr	Totalt	Jordbruket
	...... 1609	1-50	2 414	2 112
	....... 2 150	3-52	7 568	5 926
	...... 2 600	3 05	7 930	6 209
	....... 2 900	3-00	8 700	6 812

År

1938/39

1945/46

1946/47

1947/48

Kycklingar och ungtuppar.

Antal		Pris per st.	, kr	Värde,	1 000 kr
till slakt 1 000 st.	Ung- tuppar	Kyck- lingar	M:tal ''/i tupp Vi kyckl.	{Totalt	Jordbruket
2 950	1-50	1-00	1-13	3 334	2 927
5 000	3-05	1-76	2-08	10 400	8 143
5 000	2-80	1-60	1-90	9 500	7 439
4 500	2.80	1-60	1-90	8 550	6 695

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

Kycklingproduktion till slakt.

År

1938/39

1945/46

1946/47

1947/48

Antal
till slakt
1 OOO st.

1 000

500

Pris per
st. kr

1''00

1-76

1-60

Värde, 1 000 kr
Totalt Jordbruket

1 000

880

800

878

689

626

Sammandrag av fjäderfäslaktens värde för jordbruket (milj. kr).

1938/39 1945/46 1946/47 1947/48

Utgallringshöns ............... 2-1 5-9 6 2 6''8

Kycklingar och ungtuppar...... 3-8 8''8 8-1 7-3

Summa 5-9 14-7 14-3 14-1

Köttproduktionen.

År 1945146. Uppgifterna rörande den besiktigade slakten ha hämtats ur
den i Jordbruksekonomiska uppgifter återgivna månadsstatistiken. Husbehovsslakten
har beräknats med ledning av livsmedelskommissionens statistik
över behållen hemslakt enligt utlämnade slaktlicenser och den stämplingskontrollerade
slakten enligt livsmedelskommissionens veckostatistik. Statistiska
uppgifter saknas emellertid rörande den stämplade slakten och behållna
hemslakten av får för perioden 12/n 1945—31/8 1946 och av häst för perioden
2“/s—31/s 1946, under vilka tidsperioder ransoneringen av får- och hästkött varit
hävd. Den stämplade slakten och hemslakten under nämnda tidsperioder
har antagits utgöra en lika stor procentuell andel av den totala får- respektive
hästslakten, som var fallet ett år tidigare. Medelslaklvikterna på storboskap,
större och mindre kalv samt häst ha framräknats med ledning av livsmedelskommissionens
veckostatistik. Medelslaktvikten på får har beräknats med
ledning av Sveriges slakteriförbunds statistik över medelslaktviktema. Förhållandet
mellan medelslaktvikten för den totala slakten av får och medelslaktvikten
för Slakteriförbundets slakt under år 1945 har därvid ansetts
gälla även under år 1945/46.

Resultaten av beräkningarna rörande köttproduktionens storlek sammanfattas
i tabell 3. På grundval av dessa kvantitetsberäkningar och de på sedvanligt
sätt beräknade slaktdjursprisema (inklusive statliga pristillägg för
större och mindre kalv) kunna inkomsterna från den statistiskt redovisade
slakten av nötkreatur, häst och får angivas på följande sätt:

Kvantitet Pris Värde
1000 ton öre/kg milj. kr.

Storboskap..................... 75-7 178 134-7

Större kalv.................... 18-2 262 47-7

Mindre kalv................... 13-9 156 21-7

Häst.......................... 11-0 99 10-9

Får........................... 4-1 302 12-4

Summa 122-9 227-4

Beträffande oredovisad slakt av nötkreatur hänvisas till ett särskilt avsnitt
längre fram i promemorian.

År 1946/47. Antalet nötkreatur till slakt i förkalkylen våren 1946 (jfr
Kungl. Maj:ts prop. 267/1946) beräknades med utgång dels från överväganden
rörande nötkreatursstammens storlek vid början och slutet av år 1946/

Kungl. Maj.ts proposition nr 280. 111

Tabell 3. Den statistiskt redovisade köttproduktionen år 1945/46.

Djurslag	Antal djur	Medelslaktvikt kg	Total slaktvikt ton
Storboskap.
Besiktigad slakt...........	367 443	198-3	72 863-9
Stämplad slakt............	19 152	142-2	2 723-8
S:a avsaluslakt	3S6 595	195’5	75587-7
Hemslakt.................	687	117-8	810
Totala slakten	887 282	195-4	75 668-7
Större kalv.
Besiktigad slakt...........	347 302	48-9	16 983-1
Stämplad slakt............	18 280	51-4	939-3
S:a avsaluslakt	365582	490	17 922 4
Hemslakt.................	6134	44''4	272-4
Totala slakten	371 716	48-9	18194 8
Mindre kalv.
Besiktigad slakt...........	577 903	201	11615-9
Stämplad slakt............	40 707	19-1	775-5
S:a avsaluslakt	618610	20-0	12391-4
Hemslakt.................	84 558	17-6	1 490-5
Totala slakten	703168	19-7	13881-9
För och getter.
Besiktigad slakt...........	193 659
Stämplad slakt1...........	8 600
S:a avsaluslakt	202 259
Hemslakt1................	36 500
Totala slakten	238 759	1170	4 058-9
Häst.
Besiktigad slakt...........	35 071	304-0	10 661-6
Stämplad slakt1 ..........	1340	263-0	352-4
S:a avsaluslakt	36 411	302 5	11 014-0

47 och förutsatta förändringar under året i stammens sammansättning samt
dels från en viss kalvprocent (87 % av koantalet vid årets slut). Med ledning
av de nu föreliggande preliminära resultaten av husdjursräkningen den
1 juni 1946 samt slakten av storboskap och en antagen rekrytering under
månaderna juni—augusti 1946 kan koantalet beräknas ha varit 1 879 000
djur vid början av år 1946/47 eller 6 000 djur lägre än som antogs våren
1946. Antalet ungnöt i husdjursräkningen visar däremot en viss ökning i
jämförelse med den tidigare antagna siffran. Siffrorna från kreatursräkningen
samt särskilt den nu tillgängliga statistiken över slakten under hösten
1946 torde motivera vissa justeringar av de tidigare antagandena rörande
slakten under år 1946/47 och djurantalet vid 1946/47 års slut.

Slakten av storboskap under år 1946/47 har antagits uppgå till 430 000
djur. Vid denna beräkning har bl. a. hänsyn tagits till de hittills redovisade
slaktsiffrorna och den antagna säsongmässiga fördelningen på olika delar av
året samt till det nuvarande antalet kor och väntade förändringar i detta
antal (den så beräknade slakten omfattar även den oredovisade slakt, som

1 Beräknade siffror, se härom texten.

112

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

kan komma i fråga under år 1946/47). Med hänsyn till det relativt stora
ungnötsantalet i nötkreatursstammen torde vid den antagna slakten en ökning
av koantalet med 20 000 djur vara att vänta under år 1946/47, varför
koantalet vid årets slut skulle uppgå till 1 900 000 djur. Samtidigt beräknas
antalet ungnöt nedgå till förkrigsnivå eller till 565 000 djur. Rekryteringen
av ungnötsgruppen kan under nyssnämnda förutsättningar beräknas till
432 000 livkalvar. Antalet under år 1946/47 födda kalvar beräknas med ledning
av koantalet vid årets slut och en kalvprocent av 89 till 1 691 000 djur.1
Efter avdrag för livkalvar återstå 1 259 000 kalvar till slakt. Med ledning av
utvecklingen under senare halvåret 1946 beräknas fördelningen på större
och mindre kalv bli 478 000 större och 781 000 mindre kalvar (relationen =
38: 62). Kalvantalet i september 1947 antages härvid vara detsamma som ett
år tidigare.

Slakten av häst kan med ledning av de hittills redovisade slaktsiffrorna
och den antagna säsongfördelningen uppskattas till 42 500 djur. Härvid får
emellertid beaktas, att under senare delen av år 1946/47 väntas en icke obetydlig
export av hästar (se härom under rubriken export av levande djur),
vilken torde medföra icke blott en minskning av hästantalet utan även någon
indirekt minskning av hästslakten. Med hänsyn härtill beräknas slakten
av häst till 40 000 djur.

Slakten av får uppskattas med ledning av de hittills redovisade slaktsiffrorna
och den antagna säsongfördelningen till 237 000 djur. Av en jämförelse
mellan den på detta sätt beräknade slakten av får och antalet får i husdjursräkningen
den 1 juni 1946 synes man kunna vänta en under år 1946/47
i stort sett oförändrad fårstam.

Vid beräkningen av de totala slaktvikterna ha samma medelslaktvikter använts,
som tidigare redovisats för år 1945/46 utom ifråga om större kalv. Medelslaktvikten
för detta djurslag har nämligen fr. o. in. april 1946 varit högre
än motsvarande tid tidigare år. Med hänsyn härtill har medelslaktvikten för
större kalv år 1946/47 beräknats till 50,0 kg mot 48,9 kg år 1945/46.

Priserna på storboskap, häst och får ha beräknats med ledning av hittills
redovisade priser och den antagna prisutvecklingen under återstoden av året.
Även priserna på större och mindre kalv ha beräknats på samma sätt, dock
med avdrag för de under hösten 1946 utbetalade statliga pristilläggen. Det
sammanlagda beloppet för dessa pristillägg jämte återstående belopp för subventioner
på kött och fläsk ha sammanförts i en särskild inkomstpost.

På grundval av föregående överväganden rörande antalet slaktdjur och
medelslaktvikter samt årsmedelpriserna ha kvantiteter och värde för år 1946/
47 beräknats på följande sätt:

	Antal	Medelslakt-	Köttpro- duktion, 1 000 ton	Pris	Värde,
	slaktdjur	vikt, kg	öre/kg	milj. kr
Storboskap.......	..... 430 000	195-4	84-0	180	151-2
Större kalv......	..... 478 000	50-0	23-9	269	64-3
Mindre kalv.....	..... 781 000	19-7	15-4	138	21-3
Häst............	..... 40 000	302-5	12-1	123	14-9
Får.............	..... 237 000	17-0	4-0	320	12-8
		Summa	139-4		264-5

1 Siffran 89 torde f. n. tämligen väl motsvara antalet livsdugliga kalvar per 100 kor (egentligen
antalet djur, som uppnå slaktålder som mindre kalv, större kalv och storboskap). Under
krisåren har räknats med en något lägre kalvprocent (85 resp. 87), vilket bl. a. motiverats med
att den dåliga fodertillgången (särskilt ur kvalitativ synpunkt) under vissa år medfört en försämring
av kornas dräktighet. Detta antagande får stöd av jämförelser, som kunna göras mellan
statistiska uppgifter över kreatursantal, antal hudar och skinn samt antalet slaktade nötkreatur
(se vidare posten oredovisad slakt).

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

113

Det bör i detta sammanhang nämnas, att en icke obetydlig slakt av föl
ägt rum under hösten 1946. Den besiktigade fölslakten har sålunda under
månaderna september—december 1946 uppgått till 3 692 djur. Till jämförelse
kan nämnas, att fölslakten under produktionsåren 1938/39 och 1945/46
uppgått till 603 respektive 1 314 djur. Inkomsterna av fölslakten ha emellertid,
i likhet med vad tidigare varit fallet, icke upptagits i kalkylen. Svårigheter
föreligga nämligen att erhålla uppgifter om priser och medelslaktvikter.
Ej heller för år 1947/48 har upptagits någon inkomst av fölslakt.

År 1947/48. Med utgång från det tidigare beräknade antalet kor och ungnöt
samt med beaktande av ålderssammansättningen inom nötkreatursstammen
vid 1947/48 års början kan slakten av storboskap uppskattas till 440 000
djur. Koantalet antages förete en mindre ökning och vid årets slut uppgå till
1 910 000 djur. Under antagande av ett vid sistnämnda tidpunkt i jämförelse
med ett år tidigare oförändrat ungnötsantal beräknas det för rekryteringen
av storboskapsklassen erforderliga kalvantalet till 450 000 djur. Detta antal
motsvarar det under de sista förkrigsåren erforderliga antalet livkalvar.
Antalet kor var under dessa år ca 10 000 djur större än vad som antagits vid
1947/48 års slut. Antalet ungnöt vid sistnämnda tidpunkt har förutsatts bliva
av ungefär samma storlek som under de sista förkrigsåren. Antalet under år
1947/48 födda kalvar beräknas med ledning av koantalet vid årets slut och
kalvprocenten (89 %) till 1 700 000 djur. Efter avdrag för livkalvar återstå
1 250 000 kalvar till slakt, vilka efter samma relationer som beräknats för år
1946/47 fördelas på 475 000 större och 775 000 mindre kalvar.

Slakten av häst beräknas bliva av samma omfattning som under år 1946/47,
då den uppskattas till 40 000 djur. Härvid har beaktats både exporten av
hästar, vilken på indirekt väg kan begränsa slakten, och den fortgående mekaniseringen
av jordbruket, vilken medför en minskning av behovet av
hästar.

Slakten av får synes med hänsyn till vad som förut sagts om fårstammens
storlek kunna uppskattas till 240 000 djur under år 1947/48. Härvid har antagits,
att fårstammen icke skall undergå några större förändringar.

Vid beräkningen av köttproduktionens storlek under år 1947/48 ha använts
samma medelslaktvikter som vid beräkningen av 1946/47 års köttproduktion.

Vid beräkningen av värdet ha använts samma priser som för år 1946/47
(priser exklusive statliga pristillägg). Köttproduktionens storlek och värde
under år 1947/48 har på grundval av de i det föregående verkställda uppskattningarna
beräknats på följande sätt:

	Antal	Medelslakt-	Köttpro- duktion, 1 000 ton	Pris	Värde
	slaktdjur	vikt, kg	öre/kg	milj. kr
Storboskap.......	..... 440 000	195-4	86-0	180	154-8
Större kalv......	..... 475 000	50-0	23-8	269	64-0
Mindre kalv.....	..... 775 000	19-7	15-3	138	21-1
Häst............	..... 40 000	302-5	12-1	123	14-9
Får.............	..... 240 000	17-0	4-1	320	13-1
		Summa	141-3		267-9

Fläskproduktionen.

År 1945146. Den statistiskt redovisade slakten av svin framgår av följande
sammanställning, ^ledelslaktvikterna för avsalusvinen ha beräknats med ledning
av veckostatistiken över den totala avsaluslakten. Medelslaktvikten för
hemslaktade svin har antagits vara 90,0 kilogram.

Bihang till riksdagens protokoll 19-17. 1 samt. Nr 280.

114

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

Svin.

Besiktigad slakt.....

Stämplad slakt.....

Antal djur

1 034 190
22 197

Medelslakt-

vikt

85-9

84-0

Totala slakten
ton

88 836-9

1 864-6

S:a avsaluslakt
Hem slakt..........

1 056 387
450 010

85-9

90-0

90 701-5

40 500-9

Totala slakten

1 506 397

87-1

131 202-4

År 1946147. Till ledning för en beräkning av den fläskproduktion, som
kan antas bliva redovisad under år 1946/47 föreligga dels svinräkningarna
under åren 1945 och 1946, dels statistiken över antalet betäckta suggor. Hänsyn
bör även tagas till förändringar i medelslaktviktema och till de för
fiäskproduktionen disponibla fodertillgångarna.

I sistnämnda hänseende kan med ledning av de preliminära uppgifterna
rörande fodersädsskördens storlek m. m. en något större fodersädstillgång
vara att vänta under år 1946/47 än under år 1945/46. Härtill kommer att tillgången
på potatis för utfodring kan antagas vara större innevarande produktionsår
än under år 1945/46 eftersom 1946 års potatisskörd blivit större an
1945 års skörd, medan användningen av potatis för andra ändamål än foder
torde komma att föga förändras. .

En jämförelse mellan svinräkningarna under ar 1944/45 och 1945/4b visar
en något ökad stam av modersuggor. Under förutsättning av ett oförändrat
utnyttjande av suggorna och en från år 1945/46 oförändrad uppfödningstid,
skulle under år 1946/47 kunna väntas en något högre slaktsvinsproduktion
än under år 1945/46. Antalet modersuggor i Svea- och Götaland vid
svinräkningen i oktober 1946, vilket närmast har betydelse för ett bedömande
av svinproduktionen år 1947/48, uppvisade däremot en obetydlig
minskning i jämförelse med antalet i oktober 1945, nämligen med 1 355 st.

eller 1,2 °/o. . .. „ ,

Svinräkningen i oktober 1946 visar i fråga om slaktsvin over 3 manader
en ökning med 3,3 % från oktoberräkningen år 1945 och i fråga om svin
under 3 månader en minskning med 2,4 %>. Gör man en jämförelse med det
mot dessa kategorier svarande antalet suggbetäckningar (under antagande
av ett intervall av 12 till 13 månader mellan betäckning och slakt), visar
det sig, att man med ledning av betäckningsstatistiken skulle ha väntat sig
i stort sett samma resultat som räkningssiffrorna ge vid handen, ökningen
av antalet svin över 3 månader mellan räkningarna hösten 1945 och 1946
skulle enligt betäckningsstatistiken dock icke ha varit fullt så stark, medan
nedgången för svin under 3 månader borde ha varit större. Totalantalet svin
(exkl. avelssvin) visar enligt räkningarna en mindre ökning, medan detsamma
enligt betäckningsstatistiken borde ha visat en mindre minskning. Skillnaden
mellan räkningsuppgifterna och betäckningsstatistiken är dock ringa
och beräkningssättet behäftat med relativt stora felkällor. Sålunda kan nämnas,
att beräkningen av antalet betäckta suggor i viss mån är approximativ
och att de båda jämförda svinräkningarna kunna vara olika fullständiga.
Härjämte bör beaktas, att en förskjutning i slaktåldern kan påverka antalet
svin vid räkningstillfällena. Av jämförelsen mellan svinräkningarna i
oktober 1945 och i oktober 1946 torde dock kunna dragas den slutsatsen, att
svinslakten från mitten av oktober 1946 till mitten av juni 1947 bör bil av
samma storleksordning som under samma tidsperiod ett år tidigare. Beträffande
tiden från början av regleringsåret 1946/47 till mitten av oktober 1946
föreligger slaktstatistik. Denna visar en ökning med ca 9 °/o i jämförelse

Kungl. Mcij.ts proposition nr 280.

115

med samma peniod året förut. För tiden från mitten av juni 1947 till slutet
av regleringsåret 1946/47 kan svinslakten med ledning av betäckningsstatistiken
beräknas bli något högre än under samma period ett år tidigare.
Av det förda resonemanget framgår, att svinslakten under år 1946/47 i jämförelse
med slakten under år 1945/46 bör bli av samma eller något större
omfattning.

Vid upprättandet av de tidigare kalkylerna för åren 1945/46 och 1946/47
beräknades fläskproduktionen med ledning av betäckningsstatistiken, varvid
antalet slaktsvin per redovisad betäckning beräknades vara 8,19. Detta
utbytestal, som är rent teoretiskt, hade erhållits med ledning av antalet som
slaktade redovisade svin under år 1944/45 och de häremot svarande suggbetäckmngama,
varvid hänsyn togs till förändringar i medelslaktvikterna
från årets början till dess slut. Fn liknande beräkning med utgång från
den redovisade svinslakten under år 1945/46 ger till resultat ett utbytestal
av 8,20 eller helt obetydligt högre än det, som beräknades på grundval av
1944/45 års slakt.

Under antagande av samma intervall mellan betäckning och slakt vid
1946/47 års utgång som vid dess början kan det antal slaktsvin beräknas,
som kommer att redovisas under år 1946/47. I denna beräkning har man då
utgått från ovannämnda utbytestal (8,20) samt 12 månaders suggbetäckningar.
Under år 1946/47 erhålles då en beräknad redovisad slaktsvinsproduktion
av 1 492 000 djur eller ca 14 000 djur mindre än under år 1945/46.

Som förut antytts borde man av en jämförelse mellan svinräkningarna
in. m. vänta en slaktsvinsproduktion under år 1946/47 av åtminstone samma
storleksordning som under år 1945/46. Beräkningen med utgång från betäckningsstatistiken
pekar emellertid på en svag nedgång. Huruvida denna differens
kan förklaras av att betäckningsstatistiken blivit ofullständigare under
år 1945/46 i jämförelse med svin- och husdjursräkningama än fallet var
under år 1944/45 kan för närvarande ej med säkerhet avgöras, då statistiska
centralbyråns kontroll av betäckningsstatistiken i anslutning till husdjursräkningen
den 1 juni 1946 ännu ej slutförts. Emellertid framgår av den
tidigare anförda jämförelsen mellan antalet gödsvin enligt svinräkningarna
och häremot svarande antal betäckta suggor att möjligheten av en ökad
ofullständighet i betäckningsstatistiken icke är utesluten.

Då medelslaktvikten vid såväl början som slutet av år 1945/46 var densamma
och då det vid beräknandet av antalet slaktsvin under år 1946/47 kan
förutsättas, att medelslaktvikten bör vara densamma vid sistnämnda års början
och slut, upptages för år 1946/47 samma medelslaktvikt som för år
1945/46, 87,1 kg.

År 1947118. Eu jämförelse mellan svinräkningarna i oktober 1945 och 1946
visar, som tidigare framhållits, en nedgång i antalet modersuggor med 1,2 °/o.
Under förutsättning dels att suggantalet under år 1946/47 undergår samma
säsongmässiga förändringar som under år 1945/46 och dels ett oförändrat
utnyttjande av suggoma skulle under år 1947/48 erhållas en något mindre
produktion av slaktsvin än under år 1946/47.

För en uppskattning av slaktsvinsproduldionen föreligger även betäckningsstatistiken
under tiden september—december 1946. Antalet betäckta suggor
under nämnda tidsperiod har varit något lägre än vad man kunde vänta
av den ovan gjorda jämförelsen i fråga om antalet modersuggor. Utvecklingen
beträffande suggbetäckningarnas fördelning på olika delar av året har
emellertid under år 1946 medfört eu förskjutning mot mera normala säsongvariationer.
Till följd av det under krisåren utökade, starkt säsongbetonade
antalet hushållssvin har nämligen antalet suggbetäckningar under våren och
särskilt under årets sista månader varit relativt högt. Under år 1946 ha cmel -

116

Kungi. Maj:ts proposition nr 280.

lertid suggbetäckningama under nämnda tidsperioder relativt sett nedgått.
En minskning av antalet hushållssvin försiggår, och de smågrisproducerande
jordbrukarna synas i viss utsträckning ha anpassat suggbetäckningama härefter
under år 1946. Med anledning av det nyss sagda torde ett större antal
suggbetäckningar kunna beräknas under eftervintern och under sommarmånaderna
1947 än som vore att vänta med ledning av säsongvariationema i antalet
betäckta suggor under det senaste året. På grundval av dessa överväganden
synes antalet betäckta suggor under år 1946/47 kunna beräknas till
180 000 st. (mot 182 015 st. under år 1945/46). Antages vidare samma intervall
mellan betäckning och slakt, som räknats med för svinslakten under år
1946/47, kan det antal slaktsvin, som beräknas bliva redovisat under år 1947/
48 angivas bli 1 476 000. I denna uppskattning har då det tidigare använda
utbytestalet (8,20) tillämpats. I konsekvens med antagandet om ett från år
1946/47 oförändrat intervall mellan betäckning och slakt upptages samma
medelslaktvikt för år 1947/48 som för år 1946/47 (87,1 kg). Den fläskproduktion,
som kan antagas bli redovisad under år 1947/48, kan sålunda angivas
till 128 560 ton.

Med ledning av uppgifterna angående antalet svin utanför jordbruket i
svinräkningen i oktober 1946 jämförd med under tidigare år verkställda räkningar
kan svinslakten utanför jordbruket utöver 1938/39 års slakt beräknas
nedgå under såväl 1945/46 som 1946/47 och 1947/48. För förstnämnda år
upptages en kvantitet av 3 000 ton och för år 1946/47 en kvantitet av 1 000
ton. Under år 1947/48 kan slakten av svin utanför jordbruket utöver 1938/39
års slakt utanför jordbruket beräknas ha försvunnit, varför intet avdrag från
fläskproduktionen göres före inkomstberäkningen för år 1947/48.

Medelpriset för år 1945/46 inkluderar statliga pristillägg. Medelpriset för
år 1946/47, vilket beräknats med ledning av hittills redovisade priser och
den antagna prisutvecklingen under återstoden av året, inkluderar däremot
icke statliga pristillägg. Det sammanlagda beloppet för dessa pristillägg redovisas
i en särskild inkomstpost tillsammans med övriga subventioner på kött
och fläsk.

Den redovisade svinslaktens storlek och värde (efter avdrag för slakt utanför
jordbruket) under åren 1945/46—1947/48 enligt de i det föregående verkställda
beräkningarna har sammanfattats i följande tablå.

D:o efter

Å r	Antal slaktsvin	Medelslakt-vikt, kg	Kvantitet 1 000 ton	avdrag för slakt utan-för jord-	Pris öre/kg	Värde milj. kr
				bruket
1945/46 ....	. .. 1 506 397	87-1	131-2	128-2	233	298-7
1946/47 ....	... 1492 000	87-1	1300	129-0	234	301-9
1947/48 ....	... 1 476 000	87-1	128-6	128-6	234	300-9

Statliga pristillägg för kött och fläsk.

För att stimulera tillförseln av slaktdjur under år 1946/47 har anvisats ett
belopp av 7,5 milj. kr, vilket uppföres i kalkylen som en särskild inkomstpost.
Det bör anmärkas, att de i det föregående använda priserna på kött
och fläsk för år 1946/47 reducerats med hänsyn till redan utbetalda statliga
pristillägg (2,0 milj. kr). För åren 1945/46 och 1947/48 upptages ingen
motsvarande inkomstpost. I fråga om år 1945/46 inkludera de använda priserna
de statliga pristillägg, som utbetalats under nämnda år.

Kungl. Mcij.ts proposition nr 280.

117

Oredovisad slakt.

En jämförelse mellan å ena sidan den i tabell 3 redovisade slakten (inkl.
exporten) av nötkreatur och å andra sidan det antal slaktdjur, som kan beräknas
med ledning av storleken av och förändringarna i nötkreatursantalet
från 1945/46 års början till dess slut, ger vid handen, att den totala slakten
av nötkreatur under år 1945/46 — liksom under år 1944/45 —• bör ha avsevärt
överstigit den i slaktstatistiken redovisade. Differensen mellan den enligt
nu nämnda metod beräknade och den redovisade slakten kan sålunda
anges till omkring 187 000 djur.

Förefintligheten av en brist i slaktredovisningen framgår även av de uppgifter
om leveranserna av inhemska hudar och skinn, som finnas tillgängliga
inom industrikommissionen. (Denna statistik och förfaringssättet vid jämförelser
mellan densamma och den redovisade slakten ha närmare behandlats
i en artikel i Jordbruksekonomiska uppgifter nr 10/1945.) Av en jämförelse
mellan å ena sidan det i slaktstatistiken redovisade antalet nötkreatur och
å andra sidan antalet till garverierna levererade inhemska hudar och skinn
framgår, att under år 1945/46 föreligger en differens av ca 266 000 djur,
varav ca 64 000 storboskap. Vid bedömandet av sistnämnda siffra bör beaktas,
att antalet självdöda djur i storboskapsklassen (vilka ej ingå i slaktstatistiken)
under året, på grunder som varit föremål för särskild utredning,
kan beräknas till ca 19 000 djur. Efter frånräknande av detta antal kvarstår
sålunda en differens av sammanlagt 45 000 storboskap. Viss del av antalet
skinn från självdöda kalvar torde vidare ingå i leveranserna till garverierna.
Å andra sidan är statistiken över antalet till garverier levererade inhemska
hudar och skinn ej fullständig till följd av att icke samtliga garverier äro
rapportskyldiga m. fl. orsaker. Av den citerade artikeln framgår, att nu
nämnda felkällor i stort sett torde upphäva varandra.

Såväl en jämförelse mellan kreatursräkningarna och slaktstatistiken som
en jämförelse mellan slaktstatistiken och statistiken över antalet till garverier
leveradc hudar och skinn visar sålunda betydande differenser, vilka
huvudsakligen torde förklaras av en ofullständig redovisning av slakten. Med
hänsyn härtill torde ett tillägg för icke redovisad slakt böra göras. Delegationen
har med hänsyn bland annat till att kännedomen om förändringarna
i lagren av hudar och skinn i viss mån är ofullständig, ansett sig böra göra
detta tillägg i enlighet med resultaten från den först gjorda jämförelsen. Den
oredovisade slakten av nötkreatur har sålunda upptagits till 187 000 djur.1
En bedömning av avgången ur och rekryteringen av storboskapsklassen ger
vid banden, att ca 30 000 storboskap under år 1945/46 icke torde ha redovisats
i slaktsstatistiken. Återstoden, 157 000 djur, bar fördelats på större
och mindre kalv efter samma proportioner som den redovisade kalvslakten.1 2

Vid beräkningen av kvantiteterna oredovisat kött av nötkreatur samt värdet
av denna oredovisade slakt ha använts samma medelslaktvikter och pri -

1 Det bör framhållas, att detta antal har beräknats under förutsättning av att kalvprocenten
utgör 89. Antages i stället samma kalvprocent, som tillämpats under senare är (87 %), erhålles
en mindre beräknad brist — 150 000 djur — och sålunda en större avvikelse från det resultat,
som erhålles med användning av statistiken över levererade hudar och skinn. Denna större
avvikelse kan sannolikt ej helt förklaras med hänvisning till den ofullständiga lagerredovisningen
beträffande hudar och skinn. Kalvprocenten 89 synes sålunda för närvarande giva en riktigare
uppskattning av antalet livsdugliga kalvar än procenttalet 87.

2 Det bör anmärkas, att fördelningen på storboskap, större och mindre kalv är behäftad med
en viss osäkerhet. Densamma kan nämligen icke göras direkt med ledning av fördelningen
enligt statistiken över hudar och skinn, enär grupperingen av hudarna efter viktsklasser icke
helt överensstämmer med klassificeringen av slaktdjur. Un direkt överföring av hudstatistikens
data skulle medföra en viss förskjutning uppåt mot tyngre kreatursklass i jämförelse med den
här antagna fördelningen.

118

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

ser som vid beräkningen av den statistiskt redovisade slakten. Den oredovisade
slakten av nötkreatur under år 1945/46 har sålunda uppskattats till

10 500 ton med ett värde av 20,4 milj. kr. Densamma motsvarar, i kvantitet
räknat, 8,9 % av den totala slakten av nötkreatur.

Den statistiskt redovisade slakten av svin torde för närvarande ej heller
helt motsvara den faktiska slakt, som äger rum. Preliminära resultat från
de undersökningar, som delegationen låtit utföra på detta område, tyda på
att den oredovisade slakten av svin under år 1945/46 utgjort ungefär samma
relativa andel av den totala svinslakten efter vikt räknat, som framkommit
ur de nyss anförda uppgifterna angående den oredovisade slakten av nötkreatur
under samma år. I avvaktan på de definitiva resultaten från nyssnämnda
undersökningar har delegationen sålunda antagit, att den oredovisade
slakten av svin under år 1945/46 kan angivas till 8,9 %>, d. v. s. till
12 800 ton. Den förut i promemorian uppskattade slakten av svin under åren
1946/47 och 1947/48 har beräknats under antagande av i stort sett samma
relativa ofullständighet i slaktredovisningen som under år 1945/46. Under
samma antagande, som ovan gjorts beträffande tillägg för år 1945/46, skulle
även kvantiteterna för åren 1946/47 och 1947/48 ökas med 12 700 resp. 12 600
ton (8,9 %> av den sålunda beräknade totala svinslakten). Vid beräkningen
av svinslaktens värde har genomgående räknats med samma pris för olika
delar av slakten. De upptagna tilläggen för svinslakten motsvara i värde för
åren 1945/46—1947/48 29,8, 29,7 resp. 29,5 milj. kr.

Försäljning av smågrisar.

Den kvantitet fläsk, som avdragits vid inkomstkalkylen för fläsk såsom
producerad utanför jordbruket, motsvarar vid en slaktvikt av 90 kilogram

11 100 svin år 1946/47. Ett motsvarande antal smågrisar får följaktligen beräknas
ha försålts från jordbruket under år 1945/46. Värdet av denna försäljning
kan beräknas till 0,4 milj. kr. För åren 1946/47 och 1947/48 upptages
intet belopp, då slakten av svin utanför jordbruket beräknats nedgå till
förkrigsnivå.

Försäljning av militärhästar.

I samband med beräkningarna rörande husdjursantalets förändringar ha
uppgifter inhämtats från militärmyndigheterna rörande beräknad försäljning
och inköp av militärhästar under åren 1945/46, 1946/47 och 1947/48. Resultatet
av beräkningarna, vilka utförts på samma sätt som tidigare (se Kungl.
Maj ds prop. 267/1946 s. 116) framgår av följande sammanställning.

1945/46 1946/47 1947/48

Militärens inköp	Antal	Milj. kr	Antal	Milj. kr	Antal	Milj.	kr
Remonter..............	489	0-9	489	09	509	0-9
Övriga hästar..........	900	1-5 2-4	1 100	1''8 2-7	1650	2-5	3-4
Avgår
Slakt av militärhästar ... Försäljning till jordbru-	1 500	0-4	1 800	07	1 400	0-5
kare................. Nettoinkomst resp.- utgift för jordbruket........	5 500	^7 41 -1-7	5 600	3‘8 4-5 -1-8	500	03	0-8 2-6

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

119

Export av levande djur.

År 1945/46. Exporten av nötkreatur har uppgått till 4 601 djur med ett
värde för jordbruket av 4,0 milj. kr. Exporten av avelssvinoch smågrisar, omfattande
462 resp. 2 587 djur, har medfört en inkomst för jordbruket av 0,3
milj. kr. Exporten av hästar, vilken uppgått till 4 427 djur, representerar ett
värde för jordbruket av 6,8 milj. kr. Jordbrukets sammanlagda inkomster av
exporten av levande djur under år 1945/46 uppgå till 11,1 milj. kr.

Åren 1946/47 och 1947/48. I fråga om hästar har i olika handelsavtal upptagits
en icke obetydlig export under år 1947. Beträffande nötkreatur har
avtalats en viss export av kvigor och ungtjurar under år 1947. Även under år
1948 väntas export av såväl hästar som nötkreatur. I inkomstkalkylen för år
1946/47 har upptagits ett belopp av 18,4 milj. kr. för export av levande djur
och för år 1947/48 18,0 milj. kr.

Ull.

Kvantiteterna ull ha liksom tidigare beräknats med ledning av antalet
tackor. ?iledelpriset på ull för år 1945/46 har beräknats till 384 öre/kg. Ullpriset
för åren 1946/47 och 1947/48 har upptagits till 334 öre/kg, vilket motsvarar
det efter prsisänkningen den 1 maj 1946 gällande genomsnittspriset.

Kapitalförändringar.

Kreaturskapital.

Hästantalet har beräknats på samma sätt som i tidigare kalkyler. Fölantalet
den 15 september 1946 och 1947 har sålunda beräknats med ledning av
betäckningsstatistik och slakt. Fölantalet i september 1948 har antagits vara
detsamma som ett år tidigare. Antalet unghästar och hästar över 3 år i september
1947 och 1948 har beräknats med utgång från hästantalet i september
1946 samt antagen slakt och export ävensom beräknade försäljningar och
inköp av militärhästar. I beräkningen har även antalet självdöda djur beaktats.

Förändringarna i nötkreatursantalet ha beträffande kor, ungnöt och kalvar
behandlats i samband med beräkningarna rörande köttproduktionen. Antalet
oxar och tjurar i september 1947 och 1948 har bibehållits oförändrat i
förhållande till antalet i september 1946.

Antalet fargaltar och modersuggor har antagits förete en mindre uppgång
under såväl 1946/47 som 1947/48.

I fråga om höns och kycklingar har till skillnad från tidigare kalkyler endast
upptagits det antal, som beräknas tillhöra jordbruket under respektive
produktionsår. Uppdelningen på jordbrukare och övriga äggproducenter har
verkställts med ledning av samma uppgifter, som tidigare i denna promemoria
använts vid beräkning av jordbrukets andel av äggproduktionen. Förändringarna
i medelantalet äldre höns (antalet i april resp. år) och uppfödningen
av unghöns och kycklingar samt jordbrukets andel i hönsstammen ha
behandlats i samband med beräkningarna rörande äggproduktionen. Antalet
äldre höns i september respektive år beräknas liksom i tidigare kalkyler vara
10 % lägre än antalet i april.

Jordbrukets varuförråd.

Enligt beräkningar rörande förhållandet mellan tillgången och förbrukningen
av fodermedel skulle lagren av fodermedel ha avtagit med i runt tal
180 milj. fe under år 1945/46. Under år 1946/47 skulle å andra sidan en

120 Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

Tabell 4. Husdjursantalet den 15 september år 1939 samt åren 1945—1948.

	1939	1945	1946	1947	1948
Hästar.
3 år och däröver1 ..........	502 000	463000	462 000	452 000	432 000
Unghästar..................	78 000	75 000	73 000	59 000	46 000
Föl ........................	48 000	42 000	33 000	26 000	26 000
Summa unghästar och föl	126000	117 000	106000	85000	72 000
Summa hästar	628 000	580 000	568 000	537 000	504 000
Nötkreatur.
Oxar ......................	7 000	3 000	3 000	3 000	3 000
Tjurar, 2 år och däröver ....	31000	28 000	30 000	30 000	30 000
Kor........................	1 920 000	1865000	1 879 000	1900000	1910000
Summa oxar, tjurar och kor	1958000	1896 000	1912 000	1933 000	1943 000
Ungnöt ....................	564 000	565 000	584 000	565 000	565 000
Kalvar under 1 år..........	467 000	451 000	434 000	434 000	434 000
Summa nötkreatur	2 989000	2912 000	2 930000	2 932000	2 942000
Svin.
Fargaltar ..................	5 000	3 700	3 900	4 000	4100
Modersuggor................	156 000	120 100	120 800	125 000	130 000
Höns.2
Äldre höns..................	7 675000	5 760000	6 695 000	7 750 000	8 455 000
Unghöns och kycklingar ____	2 580 000	3 600 000	3 915 000	3 915 000	3 525 000
Summa höns	10255 000	9 360 000	10 610 000	11665 000	11980000

mindre lagerökning ha inträffat med i runt tal 30 milj. fe. Emellertid föreligga
betydande felkällor vid beräkningarna av såväl tillgång som förbrukning
av fodermedel, vilka felkällor helt göra sig gällande i de restposter, som
skola ange förändringarna i varuförrådet. Med hänsyn härtill har någon värdering
av dessa beräknade förändringar ej företagits i kalkylen för åren
1945/46 och 1946/47.

1 förkalkylen för 1947/48 har ej heller företagits någon värdering av förändringarna
i varuförrådet med hänsyn till de ovannämnda felkällorna.
Detta förfaringssätt synes också bäst svara mot den uppställda förutsättningen
för hela beräkningen — normal skörd — enär vid en dylik överföringen
av foder från ett år till ett annat endast sker i form av normala övergångslager.

För år 1938/39 har den tidigare beräkningen av varuförrådets ökning, värderad
till 30 milj. kr, bibehållits.

Beräkningarna rörande kapitalförändringarna sammanfattas i följande

sammanställning (milj. kr):	1938/39	1945/46	1946/47	1947/48
Kreaturskapital.......	—	+ 9-2	- 14-0	- 17-5
Varuförråd..........	+ 30-0	—	—	—
Summa	4- 30-0	+ 9-2	- 14-0	— 17*5

Exkl. militärhästar.

Exkl. höns utanför jordbruket.

121

Kungi. Maj:ts proposition nr 280.

Tabell 5. Husdjursantalet den 15 september år 1939 samt åren 1945—1948,
värderat i 1938/39 års priser.

	Pris		Kreaturskapital i milj. kronor
	kronor

	pr st.	1939	1945	1946	1947	1948
Hästar.
3 år och däröver1 ..........	675	338-9	312-5	311-9	305-1	291-6
Unghästar..................	750	58-5	56-3	54-8	44-3	34-5
Föl ........................	300	14''4	12-6	9-9	7-8	7-8
Summa		411-8	3814	376-6	357 2	333-9
Nötkreatur.
Kor, tjurar och oxar........	370	724-5	701-5	707-4	715-2	718-9
Ungnöt ....................	325	183-3	183-6	189-8	183-6	183-6
Kalvar.....................	100	46-7	45-1	43-4	43-4	43-4
Summa		954-5	9302	940 6	9422	9459
Svin.
Fargaltar ..................	225	1-1	0-8	09	09	0-9
Modersuggor................	135	21 1	16-2	16-3	16-9	17-6
Summa		22-2	17-0	17 2	17-8	18-5
Höns.1 2
Äldre höns..................	3	23-0	17-3	20-1	23-3	25-4
Unghöns och kycklingar......	2	5-2	7-2	7-8	7-8	7-1
Summa		28-2	24-5	27-9	31 l	32 5
Totalsumma		1 416-7	13531	1362-3	1348 3	1330 8
Värdeförändring från närmast
föregående år...............				+ 9-2	- 14-0	- 17-5

Jordbrukets kostnader.

Föreliggande beräkning grundar sig på samma principer, som tillämpats
vid föregående kalkyler över jordbrukets kostnader, dock med vissa ändringar.
De av Kungl. Maj:t tillkallade sakkunniga för utredning rörande
jordbrukets arbetskostnader m. m. ha i skrivelse till livsmedelskommissionen
uttalat sig för att kalkylen med avseende på arbetskostnadernas beräknande
utarbetas efter hittills tillämpade riktlinjer. De sakkunniga ha därvid
bland annat anfört, att ett beaktande i kalkylen av minskningen i jordbrukets
arbetskraftsvolym förutsätter, att även kostnaderna för rationaliseringen
tillfullo medräknas i densamma samt ha funnit kompletterande undersökningar
erforderliga för omprövning av vissa kostnadsposter i kalkylen, varom
utredningar upptagits av de sakkunniga. Vid tidpunkten för beräkningarnas
avslutande hade till livsmedelskommissionen överlämnats preliminära
utredningar beträffande kostnaderna för grundförbättringar samt beträffande
arbetskostnaderna, varjämte de sakkunniga med stöd av pågående utredningar
meddelat uppskattade kostnadssiffror för maskiner och redskap
för år 1947/48. De resultat, som sålunda erhållits från de sakkunnigas utredningar
ha insatts i kalkylen, i förekommande fall tillsammans med utredningsresultaten
enligt tidigare tillämpade beräkningsmetoder. I fråga om

1 Exkl. militärhästar.

2 Exkl. höns utanför jordbruket.

122

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

Tabell 6. Sammandrag av Jordbrukets inkomster åren 1938/39, 1945/46, 1946/47 och 1947/48.

		1938/39		1945/46		1946/47		1947/48
Varuslag m. m. .	Kvantitet 10U0 ton	Pris öre/kg	Värde milj. kr	Kvantitet 1 000 ton	Pris öre/kg	Värde milj. kr	Kvantitet 1 000 ton	Pris öre/kg	Värde milj. kr	Kvantitet 1 000 ton	Pris öre/kg	Värde milj. kr
Höstvete................	556	17-21	95’7	369	26-45	97-6	442	26-10	115-4	350	26"2ö	91-9
Vårvete ................	108	19-11	20-6	61	28-30	17-3	90	,27''60	24-8	138	28-50	39-3
Råg....................	247	16-25	40-1	173	25-35	43-9	191	26-10	49-9	179	26-25	47-0
Lagringsersättning ......		—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Arealtillägg ............	_	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Korn ..................	96	1402	13-5	57	22-50	12-8	66	22-50	14-9	70	22-50	15-8
Fraktersättning..........	—	—	—	—	—	0-5	—	—	0-7	_	—	0-6
Havre..................	132	11-57	15-3	98	18-75	18-4	123	18-75	23-1	120	18-75	22-5
Premie å fodersäd ......	—	—	—	—	—	—	_	_	—	_	_	_
Ärter ..................	15-0	19-14	2-9	197	35''78	7-0	15-1	36-25	5-5	19-1	36-25	6-9
Oljeväxter..............	—	—	—	—	—	32-4	—	—	21-2	—	—	40-2
Spånadsväxter ..........	—	—	—	—	—	3-8	—	—	3-3	—	—	4-7
Potatis, mat-............	755	5-72	43-2	900	13-82	124-4	875	14-00	122-6	875	13-50	118-1
* , fabriks- ........ Sockerbetor ............	260	4-93	12-8	177	7-07	12-6	203	7-50	15-2	250	7-50	18-8
1834	3-05	55-9	1814	5-09	92-3	1777	5-09	90-4	1843	5-09	93-8
Hö ....................	88	564	50	93	7-76	7-2	101	8-70	8-8	101	8-70	8-8
Halm ..................	40	219	0-9	237	2-41	6-7	42	2-10	0-9	43	2-10	0-9
K-mjölk från mejeri ____	794	15-07	119-7	948	24-01	227-6	960	25-00	240-0	960	25-00	2400
> utanför mejeri. .	240	18-87	45-3	170	24-64	41-9	170	26-51	45-1	170	26-92	45-8
> till hemmaför-
brukning ....	537	13-81	74-2	495	21-96	108-7	490	22-90	112-2	485	23-03	111-7
P-mjölk från mejeri ....	2 335	11-81	275-8	2 568	17-91	459-9	2 660	18-85	501-4	2 760	18-98	523-8
Lantsmörmjöik..........	420	10-77	45‘2	150	17-71	26-6	140	17-95	25-1	140	18-10	25-3
Skummjölk till ost......	98	2-90	2-8	295	5-12	15-1	320	5-12	16-4	320	5-12	16-4
Merinkomst av grädde ..	—	—	7-0	—	—	17-0	_	—	19-0	_	—	19-1
Producentbidrag m. m. ..	—	—	3-5	—	—	57-6	_	—	56-4	_	_	52-6
Körlinjebidrag ..........	—	—	—	—	—	3-4	—	—	3-8	—	—	4-0
Ägg....................	53-3	141	75-1	46-7	285	133-1	54-1	290	156-8	600	280	168-1
Slakt av fjäderfä........	—	—	5-9	—	—	14-7	_	—	14-3	_	_	14-1
Storboskap1 ............	89-0	105	93-5	81-6	178	145-2	84-0	180	151-2	86-0	180	154-8
Kalv, större1 ...........	34-3	151	51-8	20-8	262	54-5	23-9	269	64-3	23-8	269	64-0
> , mindre1..........	13-1	98	12-8	15-9	156	24-8	15-4	138	21-3	15-3	138	21-1
Får1 ...................	34	174	5-9	41	302	12-4	4-0	320	12-8	4-1	320	13-1
Häst1 ..................	11-8	44	5-2	11-0	99	10-9	12-1	123	14-9	12-1	123	14-9
Svin 1 ..................	145-6	135	196-6	141-0	233	328-5	141-7	234	331-6	141-2	234	330-4
Statliga pristillägg på kött
och fläsk.............	—	—	—	_	_	—	_	_	7-5	__	_	_
Smågrisar ..............	—	—	—	—	—	0-4	—	—		_	_	_
Militärhästar............	—	—	0-5	—	_	— 1-7	_	_	- 1-8	_	_	2-6
Ull ....................	0-7	185	1-3	09	384	3-4	0-8	334	2-8	0-8	334	2-8
Export av levande djur	—	—	5-6	—	—	11-1	—	—	18-4	—	—	18-0
Summa	—	—	1333 6	—	—	2170 9	—	—	2 3101	—	—	2 351 8
Index	—	—	100-0	—	—	1628	—	—	173-2	—	—	176-3
Kapitalförändringar ....	—	—	+ 30o	—	—	+ 9-2	—	—	- 140	—	—	- 17-5
Summa inkomster	—	—	1363-6	—	—	2180-1	—	—	2 290 1	_	_	2 834-3
Index	—	—	100-0	—	—!	159-9	—	—	168-4	-	—	171-2

1 Siffrorna avse den totala slakten. Ifråga om år 1945/46 har den utanför ransoneringen verkställda
slakten av nötkreatur och svin beräknats till följande kvantiteter och belopp: för storboskap 5''9 milj.
kg (10*6 milj. kr), för större kalv 2-6 milj. kg (6''8 milj. kr), för mindre kalv 2 0 milj. kg (31 milj.
kr) samt för svin 12''8 milj. kg (29-8 milj. kr). I övrigt hänvisas till de avsnitt, som behandla köttoch
fläskproduktionen samt oredovisad slakt.

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

123

beräknandet av avskrivningskostnaderna för traktorer har tillämpats samma
principer som enligt vad delegationen inhämtat tillämpas av de sakkunniga
vid deras pågående utredningar om kostnaderna för övriga maskiner
och redskap. Genom ovannämnda sakkunniga verkställas utredningar även
beträffande byggnadskostnaderna och kapitalkostnaderna (räntekostnader),
samt dessutom en delpost inom gruppen diverse kostnader, nämligen kostnader
för elkraft. Beträffande dessa kostnadsposter ha de sakkunniga ännu
icke framlagt några utredningsresultat. Ledamoten herr Bonow har under
hänvisning till en vid de sakkunnigas skrivelse fogad reservation förklarat
sig icke kunna biträda införandet i kalkylen av den av de sakkunniga meddelade
siffran för jordbrukets maskinkostnader under år 1947/48.

De ledamöter av LK-delegationen, som icke tillhört de sakkunniga, nämligen
herrar Carbell, Cedervall och Ytterborn, ha icke beretts tillfälle att
taga del av de sakkunnigas utredningar. Herr Cedervall har därutöver uttalat,
att han icke tagit ställning till de ändrade principer, som lagts till
grund för beräkningarna av traktorkostnaderna i förevarande promemoria.
Herr Carbell har avgivit särskilt yttrande, vilket bifogas promemorian.

I samband med den kostnadskalkyl, som upprättades under våren 1946
och som redovisas i Kungl. Ma j ds prop. nr 267/1946 övervägdes att justera
beräkningen av jordbrukets kostnader för köpfodermedel på så sätt, att
foderkostnaderna för den del av äggproduktionen, som faller utanför jordbruket,
skulle frånskiljas. En dylik beräkning har nu genomförts och finnes
redovisad i föreliggande kalkyl.

Den i Kungl. Maj ds prop. nr 267/1946 framlagda kalkylen för produktionsåret
1945/46 har nu i stort sett kunnat slutjusteras, sedan fullständigare
uppgifter om kvantiteter och priser kunnat erhållas för nämnda produktionsår.
Även den 1 januari 1946 utförda beräkningen för år 1946/47 har av
samma skäl blivit justerad. Beträffande fodermedel har för produktionsåret
1946/47 fått göras betydande justeringar i den våren 1946 upprättade kalkylen.
Även beträffande delgruppen mjölkfrakter under diverse kostnader
samt handelsgödsel föreligga ej oväsentliga ändringar.

Det prismaterial, som ligger till grund för kalkylen för året 1946/47, sträcker
sig i regel ej längre fram än till december 1946 eller januari 1947. För
kommande månader har i en del fall antagits samma prisläge som det
senast kända. I andra fall åter har det varit nödvändigt att ägna uppmärksamhet
även åt sådana prisförändringar, som äro att emotse under produktionsårets
återstående del. I enlighet med principerna vid tidigare beräkningar
ha dock inga andra prisförändringar tagits i beaktande än sådana,
som vid beräkningstillfället varit genomförda eller ansetts tämligen säkra.
För vissa förnödenheter — t. ex. handelsgödsel — äro priserna fastställda
för hela produktionsåret 1946/47.

Prognosen för produktionsåret 1947/48 bygger på förutsättningen, att senast
kända prisläge kommer att bliva oförändrat i alla de fall, då kännedom
saknats om väntade prisförändringar och deras sannolika storlek. I huvudsak
förutsättes liksom i tidigare kalkyler, att några volymförskjutningar ej
komma att äga rum. I vissa fall har dock räknats med höjda kvantiteter,
där dessa under krigsåren varit nedsatta på grund av varuknapphet. Detta
gäller bl. a. torvströ. Likaså har för produktionsåret 1946/47 i något fall
räknats med minskade kvantiteter på grund av ovissa utsikter till import.
Detta gäller oljekraftfoder och majs.

I det följande lämnas beträffande varje särskild kostnadsgrupp mera utförliga
kommentarer.

124

Kungl. Maj.ts proposition nr 280

1. Handelsgödsel och kalk.

Handelsgödsel. År 1945/46.

För år 1945/46 har livsmedelskommissionen lämnat definitiva uppgifter beträffande
förbrukning av handelsgödsel. Kalkylen visar nära 7 milj. kr högre
kostnader för handelsgödsel år 1945/46 än enligt vårkalkylen 1946. Förbrukningen
har blivit större än enligt vårkalkylen 1946 för chilesalpeter,
kalkkväve, kalkammonsalpeter, svavelsyrad ammoniak, superfosfat och kalisalt.
Särskilt betydande är ökningen i användningen av kalkkväve jämfört
med vårkalkylen 1946. För kalksalpeter hade i vårkalkylen 1946 räknats
med en förbrukning av 135 000 ton. Den verkliga förbrukningen har stannat
vid 122 700 ton. En förskjutning i proportionerna mellan kalksalpeter och
kalkkväve har sålunda inträffat i jämförelse med vad som hade räknats med
i vårkalkylen 1946. I övrigt uppvisar den nu utförda kalkylen lägre kvantiteter
än vårkalkylen 1946 för thomasfosfat.

För samtliga slag av handelsgödselmedel med undantag av kalisalt blevo
priserna under år 1945/46 lägre än vad som räknats med i vårkalkylen 1946.
Detta står i samband med prissänkningen vid det nya gödselårets början den
V7 1946. Priserna i kalkylen avse produktionsår. För kalisalt blev det i vårkalkylen
1946 beräknade priset bestående.

År 1946/47.

För året 1946/47 ha kvantitetssiffrorna beräknats inom livsmedelskommissionen
med tilldelningsplanema som utgångspunkt. Tilldelningen av chilesalpeter,
som i vårkalkylen 1946 hade angivits till 15 000 ton, beräknas nu
bliva omkring 24 000 ton. Förbrukningen av kalksalpeter beräknas likaså
bliva högre än enligt prognosen i vårkalkylen 1946. Då räknades med 115 000
ton, under det att förbrukningen nu uppskattas till 130 000 ton. Av kalkkväve
beräknas nu samma förbrukning som enligt vårkalkylen 1946. För svavelsyrad
ammoniak och kalkammonsalpeter räknas nu med något lägre förbrukning
än enligt vårkalkylen 1946. Förbrukningen av kalisalt beräknades
i vårkalkylen 1946 endast till 40 000 ton, eftersom någon högre kvantitet då
icke kunde anses säkrad. Numera finnes en kvantitet om 100 000 ton säkerställd.
Denna kvantitet har insatts i kalkylen. Förbrukningen av superfosfat
beräknas komma att uppgå till 300 000 ton. I vårkalkylen 1946 hade räknats
med 290 000 ton. Förbrukningen av thomasfosfat beräknas i den nuvarande
kalkylen uppgå till samma kvantitet som enligt vårkalkylen 1946.

Priserna för de olika slagen av handelsgödselmedel äro med undantag för
chilesalpeter och kalisalt genomgående lägre år 1946/47 än 1945/46. De äro
också lägre än de priser för år 1946/47, som räknats med i vårkalkylen 1946.

År 1947/48.

För detta produktionsår bar räknats med samma kvantiteter handelsgödselmedel
som under 1946/47 för samtliga gödselslag med undantag av svavelsyrad
ammoniak och kalkammonsalpeter. För svavelsyrad ammoniak har
räknats med att kvantiteten på grund av ökad gastillverkning kommer att
öka något under år 1947/48. Förbrukningen av kalkammonsalpeter har upptagits
med ledning av den ökning som väntas beträffande den inhemska
tillverkningen.

Priser. För år 1947/48 bar genomgående räknats med samma priser som
under år 1946/47. På grund av ovannämnda kvantitetsökningar skulle de
totala kostnaderna för handelsgödselmedel under året 1947/48 uppgå till
120,09 milj. kr, vilket innebär en ökning med 2,47 milj. kr i jämförelse med
året 1946/47.

Med de^kvantiteter kvävehaltiga handelsgödselmedel, som räknats med för
år 1946/47, skulle tillförseln av rent kväve ha ökat med ca 60 procent sedan

Kung}. Maj:ts proposition nr 280.

125

basåret 1938/39. Under produktionsåret 1947/48 skulle enligt nu upptagna
kvantiteter kvävegödselmedel den totala tillförseln av kväve vara ca 68 procent
större än under basåret. På grund av att en mycket betydande del av
ökningen i användandet av kvävegödselmedel representeras av kalksalpeter
och kalkammonsalpeter (bådadera med den relativa låga kvävehalten 15,5
procent), är ökningen av gödselkvantitetema större än ökningen i tillförseln
av kväve. Här berörda siffror belysas närmare i följande sammanställning.

1938/39

1946/47

1947/48

	ton gödsel	ton N	ton gödsel	ton N	ton gödsel	ton N
Chilesalpeter......	(xO-16 ) 47 000	7 520	24 000	3 840	24 000	3 840
Kalksalpeter.......	(X 0-155) 66 000	10 230	130 000	20150	130 000	20 150
Kalkkväve.........	(X 0-180) 29 000	5 220	50 000	9 000	50 000	9 000
Svavelsvrad am-
moniak.........	(X 0-208) 21 000	4 368	12 000	2 496	15 000	3120
Kalkammonsalpeter	(X 0-155) 4 200	651	60 000	9 300	70 000	10 850
	Summa 167 200	27 989	276 000	44 786	289 000	46 960
	Index 100-0	100-0	165-1	160-0	172-8	167-8

Priserna på handelsgödselmedel avse liksom i tidigare kalkyler stockholmsområdet
och äro beräknade som ovägda medeltal av månadsprisema.

De i kalkylen insatta priserna äro 12-månadersmedeltal för produktionsår
(V9—-37s), under det att kvantiteterna avse tilldelningsåret för handelsgödselmedel,
vilket sträcker sig fr. o. m. den 7- t. o. in. den 3%.

Kalk.

Kostnaderna för kalk äro beräknade enligt kvantitetsuppgifter från kalkbruken
och deras försäljningsorganisationer. Definitiva kvantitetsuppgifter
beträffande försäljningen av jordbrukskalk under år 1946 ha nu kunnat erhållas,
varför kvantiteterna kunnat slutgiltigt justeras för produktionsåret
1945/46. Siffrorna äro lägre än enligt vårkalkylen 1946 på grund av minskade
försäljningskvantiteter under år 1946. I kalkylen har fr. o. m. år 1945/46
inräknats kalkförsäljningen från ett under år 1946 nystartat företag. För
produktionsåren 1946/47 och 1947/48 har räknats med samma kvantiteter
som upptagits för år 1945/46.

Priserna på kalk ha beräknats efter samma principer som i de senaste
kalkylerna och äro något högre än enligt vårkalkylen 1946.

Kvantiteter, å-priser och värdesummor för handelsgödsel och kalk ha sammanförts
i tabell 7.

2. Kostnad för inköpt utsäde.

Någon ändring av tidigare gjord kalkyl har icke skett utan räknas fortfarande
med 4,20 milj. kr för såväl år 1945/46 som 1946/47 och 1947/48.

3. Köpfodcrmedel.

Kalkylen över kostnaderna för köpfodermedel skiljer sig från tidigare
kalkyler såtillvida, att kostnader för det foder, som beräknats åtgå till äggproduktion
utanför jordbruket, dragits från de totala kostnaderna för köpfodermedel.
Denna beräkning kommer att redovisas närmare längre fram
i detta avsnitt.

Liksom vid tidigare beräkningar ha uppgifter om kvantiteter inhämtats
från livsmedelskommissionen, spannmålsbolaget och i vissa fall — t. ex.

126

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

Tabell 7. Kostnadsberäkning lör handelsgödsel och Jordhrukskalk.1

	1938/39	1945/46	1946/47	1947/48
för- brukn. ton, (kr/dt)	milj. kr	för- brukn. ton, (kr/dt)	milj. kr	för- brukn. ton, (kr/dt)	milj. kr	för- brukn. ton, (kr/dt)	milj. kr
Chilesalpeter........	47 000	8-14	16 500	3-14	24 000	4-56	24 000	4-56
	(17-31)		(19--)		(19--)		(19--)
Kalksalpeter........	66 000	10-96	122 700	28-27	130 000	28-60	130 000	28-60
	(16-61)		(23-04)		(22--)		(22-—)
Kalkkväve..........	29 000	4-97	71300	16-74	50 000	10-45	50 000	10 45
	(17-13)		(23-48)		(20-90)		(20-90)
Svavels, amm.......	21000	3-36	16 900	4-02	12 000	2-73	15 000	3-42
	(16--)		(23-78)		(22-78)		(22-78)
Kalkammonsalpeter	4 200	0-67	40 300	8-92	60 000	1066	70 000	12-44
	(15-88)		(22-14)		(17-77)		(17-77)
Kalisalt 40 %........	88 400	10-94	47 100	9-35	100 000	19-86	100 000	19-86
	(12-37)		(19-86)		(19-86)		(19-86)
Superfosfat.........	2 281 000	20-37	3 235 100	41-94	2 300 000	38-70	2 31X1000	38*7 0
	(7-25)		(17-84)		(12-90)		(12-90)
Benmjöl............	2 700	0-29	—	—	_	_
	(10*80)
Thomasfosfat.......	22 000	1-53	12 600	1-85	15 000	2-06	15 000	2-06 j
	(6-95)		(14-67)		(13-75)		(13-76)
Summa		61-23		114-23		117-62		120-09
Jordbrukskalk (om-
räknad i ren CaO)4	187 000	4-21	195 000	6-36	195 000	(v47	195 000	6''47
	(2-26)		(3-26)		(3-32)		(3-32)
Summa milj. kr		65''44		120-59		124-09		126-50
Index..............		100-0		184-3		189-6		193-4

i fråga om fabriksavfall — från vederbörande industriföretag. Priserna äro
liksom tidigare i flera fall beräknade som ovägda medeltal av de under produktionsåret
gällande normalpriserna. För vissa köpfodermedel ha emellertid
vägda medeltal tillämpats. Så är t. ex. fallet med priset på oljekraftfoder,
mineralfoder, vitaminpreparat, sockerbetsavfall m. m.

För produktionsåret 1945/46 ha nu definitiva uppgifter kunnat erhållas beträffande
förbrukning (eller i vissa fall tillverkning) av samtliga fodermedel.

För produktionsåret 1946/47 har viss ledning beträffande förbrukningen
av olika köpfodermedel kunnat erhållas genom kännedom om förbrukning
eller tillverkning under hittills gångna månader av produktionsåret. För
fabriksavfall ha preliminära kvantiteter beräknats med ledning av de råvarukvantiteter,
som förutsatts bliva förbrukade under produktionsåret.

För produktionsåret 1941/48 har hänsyn tagits bl. a. till beräknade skördar
(i fråga om sockerbetsavfall, kli av inhemsk tillverkning), beräknad förbrukning
av potatis och korn till industriändamål (drank, drav), slaktens
omfattning (blodmjöl, köttmjöl, foderbenmjöl) samt importmöjligheterna
(majs, kli, oljekraftfoder, fiskmjöl m. m.). I många fall ansluta sig de för
år 1947/48 beräknade kvantiteterna helt till kvantiteterna av motsvarande
fodermedel under år 1946/47. 1

1 De i kalkylen tillämpade priserna äro ovägda medeltal av inånadspriserna inom Stockholmsområdet
under produktionsår, medan kvantiteterna avse förbrukningen under gödselår.

2 20 % superfosfat.

3 Omräknat till 20-procentig vara.

4 Kalkpriset beräknas 8 x Mellersta Sverige + 3 x Calcium (billigaste sorten).

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

127

Den nu upprättade kalkylen avviker såväl i fråga om kvantiteter som
priser på flera punkter från vårkalkylen 1946. För åren 1945/46 och 1946/47
föreligga betydande avvikelser från föregående vårkalkyl bl. a. i fråga om
mineralfoder, vetekli, oljekraftfoder och fodercellulosa.

Totalt innebär den nya kalkylen för år 1945/46 ökade kostnader med i
runt tal 13 milj. kr samt för år 1946/47 likaledes en höjning med i runt
tal 21 milj. kr i jämförelse med vårkalkylen 1946. Här angivna ändringar
i kostnadssumman avse den nya kalkylen före justeringen med hänsyn till
foderåtgången för äggproduktion utanför jordbruket. Efter nämnda justering
ger givetvis jämförelsen ett annat resultat.

Beräkningarna redovisas rent siffermässigt i tabellerna 8 och 9 A—D
samt i sammandrag i tabell 12. I det följande lämnas en kort översikt beträffande
kostnadsberäkningarna för olika köpfodermedel.

Förbrukning av majs.

Livsmedelskommissionen beräknar förbrukningen för foderändamål under
år 1945/46 till 36 000 ton. I vårkalkylen 1946 hade räknats med 10 000 ton.
För år 1946/47 har räknats med att 60 000 ton kommer att förbrukas som
foder. I vårkalkylen 1946 räknades för detta produktionsår med 25 000 ton.
För året 1947/48 har räknats med en kvantitet av 50 000 ton.

Priset på majs har under här berörda tre år hållits oförändrat.

Förbrukning av fodersäd.

Denna kostnadspost skall för att undvika förväxling med kostnadsposten
»återinköpt fodersäd», som förekommer i sammandragstabellen 12, något
närmare förklaras. I höstkalkylen 1944 upptogs för år 1943/44 en försäljning
av 100 000 ton fodersäd ur spannmålsbolagets lager. Denna kvantitet
hade tidigare upptagits på inkomstsidan, och upptogs därför nu bland kostnaderna.
Det visade sig senare, att endast 47 000 ton kom i marknaden
nämnda år. Av återstående lager beräknas 35 000 ton ha försålts under år
1944/45. Då spannmålsbolagets lager vid utgången av produktionsåret 1945/46
nedbringats till en storlek, som endast motsvarar nödvändigt övergångslager,
får återstoden av nämnda 100 000 ton fodersäd (18 000) anses hava utförsålts
till jordbrukarna under år 1945/46. Därmed får denna kostnadspost
anses vara avslutad i kalkylen.

Kostnadsposten återinköpt fodersäd (enligt tabell 12) avser den marginalkostnad,
som beräknas uppstå för jordbruket i samband med återinköp av
fodersäd, som icke upptagits på inkomstsidan i kalkylen. Marginalkostnaden
utgör 1 kr/dt, och sammanlagt beräknas kostnaderna i fråga till 1,05
milj. kr för år 1945/46. För år 1946/47 har räknats med att kvantiteten
kommer att öka med 25 000 ton och den totalkvantitet, för vilken marginalkostnad
skall beräknas, uppgår sålunda för detta år till 130 000 ton, vilket
motsvarar en marginalkostnad av 1,30 milj. kr. bör ar 1947/48 har icke
upptagits någon kostnad för återinköpt fodersäd, eftersom det är ovisst huruvida
fodersädsavståendet kommer att tillämpas.

Förbrukning av mättad brödsäd titt foder.

Under året 1945/46 användes till foder sammanlagt 16 000 ton under benämningen
mältad brödsäd. Av denna kvantitet hade emellertid 1 500 ton
(spannmålsavrens) icke upptagits i inkomstkalkylen. Vidare beräknas 1 500
ton ha utgjorts av normalt avrens i handeln. Då någon kvantitet för avrens
icke upptagits på kostnadssidan för år 1938/39 har i kostnadskalkylen för

128

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

år 1945/46 upptagits 13 000 ton mältad brödsäd till foder. I vårkalkylen 1946
räknades med endast 3 000 ton. För åren 1946/47 och 1947/48 har icke räknats
med någon dylik post.

Förbrukning av kli.

Förbrukningen av kli under året 1945/46 har nu kunnat definitivt beräknas,
sedan fullständiga uppgifter om import, tillverkning vid handels- och
löneförmalning samt in- och utgående lager för detta år kunnat erhållas.
Beträffande vete- och rågkli avviker den nya kalkylen väsentligt från vårkalkylen
1946 för de båda produktionsåren 1945/46 och 1946/47.

De nu beräknade kvantiteterna av vete- och rågkli angivas i följande översikt
(samtliga siffror i ton).

		Vetekli			Rågkli
	1945/46	1946/47	1947/48	1945/46	1946/47	1947/48
Från handelskvarnar	97 000	81 000	100 000	11 000	10 000	15 000
» övriga kvarnar	7 400	7 300	7 300	1 600	1 600	1 600
Import.............	53 000	160 000	117 700	—	—	—
Summa	157 400	248 300	225 000	12 600	11 600	16 600

Enligt vårkalkylen 1946 skulle förbrukningen av vetekli uppgå till 125 000
lon år 1945/46 och 140 000 ton år 1946/47. Av rågkli skulle enligt samma
kalkyl förbrukas 16 000 ton vartdera året. Den nu beräknade ökningen i
förbrukning av vetekli beror på att ökade kvantiteter importerat kli tagas i
anspråk — främst på grund av den försämrade tillgången på oljekraftfoder.
Minskningen i förbrukningen av rågkli i jämförelse med föregående vårkalkyl
beror på de ändrade bestämmelserna för utmalningen.

Beträffande övriga klislag föreligga justeringar av mindre betydelse i förhållande
till vårkalkylen 1946.

De i vårkalkylen 1946 tillämpade priserna på samtliga klislag äro fortfarande
oförändrade och lika för de tre senaste i kalkylen upptagna produktionsåren.

Förbrukning av oljekraftfoder.

I vårkalkylen 1946 beräknades förbrukningen till 200 000 ton för vartdera
av produktionsåren 1945/46 och 1946/47.

Den definitiva kvantiteten under produktionsåret 1945/46 stannade på
grund av de försämrade importmöjligheterna vid 175 360 ton. För år 1946/47
har kvantiteten nu av samma skäl måst räknas så lågt som till 165 000 ton,
och för år 1947/48 ha importmöjligheterna tills vidare bedömts såsom än
mera osäkra, vilket föranlett en sänkning av kvantiteterna för detta år i
kalkylen till 140 000 ton. Vägt pris på oljekaksfoder har beräknats av spannmålsbolaget
till 34,25 kr/dt under produktionsåret 1945/46. För produktionsåret
1946/47 är priset fastställt till 36,00 kr/dt under hela året. Detta pris har
insatts i kalkylen även för år 1947/48.

Numera tillhandahållas åter linkakor och linkaksmjöl i oblandad form. Då
priserna emellertid äro samma som för övrigt oljekaksfoder, har det icke
ansetts erforderligt att redovisa linkakorna separat.

Förbrukning av fodercellnlosa.

I vårkalkylen 1946 räknades med 29 000 lön fodercellulosa till jordbruket
under år 1945/46. På grund av ökad försäljning under vår- och sommarmånaderna
1946 blev emellertid försäljningen till jordbruket 38 000 ton under

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

129

året. Totalförsäljningen under produktionsåret uppgick till 46 000 ton, varav
dock 8 000 ton beräknas ha försålts utanför jordbruket (armén, skogskörare,
åkare).

För produktionsåret 1946/47 räknades i vårkalkylen 1946 icke med någon
försäljning av fodercellulosa till jordbruket. Emellertid liade t. o. in. januari
månad 1947 enligt spannmålsbolagets statistik försålts ca 9 600 ton, varav
7 500 ton beräknas ha blivit levererade till jordbruket. Denna kvantitet har
inlagts i kalkylen för år 1946/47. Ett restlager på 13 000 ton oriven cellulosa
finnes, men det är ännu ovisst, hur detta lager kommer att användas. För år
1947/48 har följaktligen icke räknats med någon fodercellulosa till jordbruket.
Priset är oförändrat 15,25 kr/dt.

Förbrukning av fabriksavfall.

Svenska sockerfabriksaktiebolaget har lämnat definitiva uppgifter om såväl
försäljningen av melass, betmassa och bet för under år 1945/46 som de
priser förbrukarna fått betala. I tabell 9 C redovisas försäljningen till betodlare
respektive övriga jordbrukare var för sig. Före år 1944/45 ha dessa
priser sammanvägts, så att ett genomsnittspris för hela försäljningen av vart
och ett av de tre fodermedlen erhållits. Detta genomsnittspris ger emellertid
ingen bild av prisutvecklingen, eftersom relationerna mellan de kvantiteter,
som säljas till betodlare respektive övriga jordbrukare variera från år till år.

De nya siffrorna avvika på ett par punkter betydligt från de i vårkalkylen
1946 tillämpade. Försåld melass till jordbrukare, som icke odla sockerbetor,
angavs i nämnda vårkalkyl till 7 300 lon. Den definitiva kvantiteten slutar
på 14 027 ton. Betfor försåld till icke betodlare angavs i den förra vårkalkylen
till 13 435 ton. Den justerade kvantitetssiffran slutar på 9 465 ton. Priset
på betmassa försåld till betodlare är lägre (0,271 kr/dt) än det i förra vårkalkylen
tillämpade (0,318 kr/dt). Totalkostnaden för sockerbetsavfall år
1945/46 (8,11 milj. kr) avviker dock obetydligt från den i förra vårkalkylen
erhålla kostnadssumman (8,63 milj. kr).

För produktionsåret 1946/47 har sockerfabriksaktiebolaget gjort en preliminär
beräkning. Den nu upprättade kalkylen för år 1946/47 avviker endast
obetydligt från vårkalkylen 1946. För produktionsåret 1947/48 har utförts
en prognos beträffande förbrukningen av sockerbetsavfall inom jordbruket.
Härvid har räknats med normalskörd, och den totala framställningen av melass
och betmassa har antagits förändra sig i förhållande till produktionen
under år 1946/47 på samma sätt som den beräknade normalskörden under
år 1947/48 avviker från den under år 1946/47 erhållna sockerbetsskörden.
Tillverkningen av melass uppgick under produktionsåret 1946/47 till 58 299
lon. Med hänsyn till den förutsatta skörden under år 1947/48 skulle den totala
tillverkningen av melass under detta år uppgå till 65 025 ton. Enligt skördeberäkningen
borde sålunda melasskvantiteten öka med 6 724 ton jämfört
med år 1946/47. Under produktionsåret 1946/47 har vidare åtgått 864 ton
melass för inblandning i fodercellulosa. Under år 1947/48 bör en ungefärligen
motsvarande ökad kvantitet kunna tillföras jordbruket. Totalt borde sålunda
försäljningen av melass till jordbruket under år 1947/48 kunna uppgå till ca
7 600 ton mera än under år 1946/17. Det bar förutsatts, att denna ökning
helt kommer alt försäljas till icke betodlare. Sammanlagt bär sålunda räknats
med en försäljning av 16 600 ton melass till icke betodlare under år
1947/48. medan försäljningen till betodlare har förutsatts oförändrad eller
24 000 lön.

Förbrukningen av betmassa under år 1947/48 har som nyss nämnts förutsatts
förändras i proportion till skörden på samma sätt som den totala till
verkningen av melass. Den ökning i totala tillverkningen av betmassa, som på
så sätt erhålles, har vidare förutsatts slå igenom med samma procenttal på

Uihnnt, till rikstlat/eiis protokoll /.9-17. 1 sand. AV -.SVA 0

130

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

den till betodlare respektive icke betodlare försålda kvantiteten. För båda
posterna räknas sålunda en proportionsvis lika stor höjning av kvantiteten
jämfört med år 1946/47. Eftersom hela ökningen av melass och betmassa
under år 1947/48 i kalkylen beräknats bliva försåld i form av de båda angivna
fodermedlen, finnes självfallet icke utrymme för någon ökning i tillverkningen
av betfor. Kvantiteten betfor har sålunda hållits oförändrad i jämförelse
med år 1946/47.

Jordbrukarnas inköp av clrcink från brännvinsbrännerierna under produktionsåret
1945/46 har beräknats efter en förbrukad potatiskvantitet av 35 000
ton. Den motsvarande drankvolymen beräknas till 500 000 hl, vilket överensstämmer
med beräkningarna i vårkalkylen 1946. För produktionsåret
1946/47 räknades i vårkalkylen 1946 med 1 429 000 hl drank. Denna summa
har nu fått justeras ned till 500 000 hl. För produktionsåret 1947/48 har
räknats med att 50 000 ton potatis skulle kunna användas till brännvinsbränning.
Den motsvarande drankvolymen blir 700 000 hl.

Dravförbrukningen är beräknad med hänsyn till den vid bryggerierna förbrukade
mängden korn. Sålunda har erhållits 195 000 hl år 1945/46 (oförändrat
jämfört med vårkalkylen 1946) och 274 000 hl år 1946/47. (I vårkalkylen
1946 räknades med 372 000 hl drav för år 1946/47). Förproduktionsåret
1947/48 har räknats oförändrat med 274 000 hl.

Förbrukning av animaliskt foder in. in.

Kostnaderna för animaliskt foder, mineralfoder och vitaminpreparat redovisas
i tabell 9 D. Liksom vid tidigare beräkningar beträffande animaliska
fodermedel bygga kostnadsberäkningarna i allmänhet på under ifrågavarande
tidsperioder tillverkade respektive importerade kvantiteter. För produktionsåren
1946/47 och 1947/48 har företagits en uppskattning med utgång
från väntad tillverkning och import.

Av fiskmjöl har under produktionsåret 1945/46 framkommit betydligt
större kvantiteter än vad som förutsattes i vårkalkylen 1946. Under produktionsåret
har sålunda inom landet tillverkats 3 919 ton. Dessutom importerades
under samma tid 3 400 ton, varför den totala tillgången under produktionsåret
uppgått till 7 319 ton. Med anledning av den starka ökning, som
denna tillförsel av fiskmjöl innebär, har det ansetts erforderligt att i detta
fall taga hänsyn till lagerhållningen vid produktionsårets slut. Tidigare har
för samtliga animaliska fodermedel endast tagits hänsyn till tillverkning och
import under de olika åren. Lagerhållningen vid årets slut uppgick till 1 665
ton. Förbrukningen under året har sålunda uppgått till 5 654 ton.1 I vårkalkylen
hade räknats med 5 500 ton. För produktionsåren 1946/47 och 1947/
48 har på grund av den ökade tillgången räknats med en förbrukning av
6 500 ton per år.

För produktionsåret 1945/46 har inom livsmedelskommissionen beräknats
ett vägt pris av 49,11 kr/dt för fiskmjöl. Med anledning av att fiskmjöl av
högre kvalitet än tidigare nu finnes tillgängligt, och då försäljarna för sådan
vara äga rätt att uttaga högre pris än för standardkvaliteterna, kommer det
genomsnittliga kg-priset under produktionsåret 1946/47 att ligga något högre
än under år 1945/46. Inom livsmedelskommissionen har med hänsyn till de
kvantiteter, som finnas av det dyrare fiskmjölet, beräknats ett genomsnittspris
under år 1946/47 av 50: — kr/dt. Samma pris har tillämpats för produktionsåret
1947/48.

För köttmjöl redovisas en lägre kvantitet än den i vårkalkylen 1946 upptagna
för åren 1945/46 och 1946/47. Även för foderbenmjöl redovisas nu en

1 Ett mindre övergångslager, som fanns vid produktionsårets början, har även förbrukats.
Detta har emellertid påförts 1944/45 års kostnader.

Kunyi. Maj.ts proposition nr 280.

131

något lägre kvantitet för år 1945/46 än i vårkalkylen 1946, vilket dock sammanhänger
med att större kvantiteter foderbenmjöl använts till mineralfoderblandningar
än vad som tidigare kalkylerats med. För produktionsåret
1946/47 är kvantiteten praktiskt taget oförändrad jämfört med prognosen i
vårkalkylen 1946. Dock förekommer viss förskjutning mot den högre kvaliteten
liksom för året 1945/46.

Priserna på foderbenmjöl ha av skilda orsaker justerats. I närmast föregående
kalkyl hade insatts priser, som icke inkluderade fraktkostnader. Då
emellertid basårets pris motsvarar förbrukarpriser, ha medelpriser inklusive
fraktkostnader beräknats. Samtidigt har emellertid inträffat en prissänkning
av 1,— kr/dt från och med den 10/2 1947. Denna prissänkning slår liclt igenom
i det nu beräknade priset för produktionsåret 1947/48.

Tillverkningen av blandade mineralfoder (se tabell 8) har blivit mindre
än i vårkalkylen 1946 angiven kvantitet för året 1945/46. Däremot har tillverkning
och import av dikalciumfosfat väsentligt överstigit den i förra vårkalkylen
upptagna kvantiteten. Förbrukningen av oblandat dikalciumfosfat
beräknades i vårkalkylen 1946 för året 1945/46 till endast 1 500 ton. Den
verkliga förbrukningen (bortsett från lagerförändringar) under produktions -

året erhålles ur följande översikt:

Tillverkning.................... 2 958 ton

Import......................... 3 725 »

Summa 6 683 ton

Avgår inbi. i blandprep.......... 2 189 ton

» » i cellulosa (uppsk.) ... 100 »

Återstår oblandat 4 394 ton

För produktionsåren 1946/47 och 1947/48 har räknats med en ytterligare
ökad förbrukning om ca 15 °/o, varvid kvantiteterna för dessa år avrundats
till 5 000 ton. Priserna på dikalciumfosfat ha på grund av upprepade sänkningar
beräknats bliva betydligt lägre för åren 1946/47 och 1947/48 än för
år 1945/46. Även för dinatriumfosfat ha prissänkningar vidtagits å den svenska
varan. Högre priser å importerade kvantiteter medföra emellertid, att
medelpriset icke helt följer priset å den svenska tillverkningen. Vid beräknandet
av vägda priser å blandade mineralfoder för åren 1946/47 och 1947/48
ha prissänkningarna å dikalcium- och dinatriumfosfat beaktats.

Även i fråga om dinatriumfosfat blev den definitiva kvantiteten under
år 1945/46 betydligt högre än prognosen i vårkalkylen 1946. I den ursprungliga
kalkylen hade räknats med 1 500 ton under år 1945/46. Den definitiva
kvantiteten uppgick till 2 559 ton.

Jordbrukets kostnader för från redovisas i följande översikt:

1945/46:

Försålt ur spannmålsbolagets lager . 875 ton ä 3-30 kr/kg = 2 887 500 kr

Importerat....................... 300 » » 3’00 » = 900 000 »

Inhemsk produktion.............. 300 » » 3-00 » = 900 000 »

Summa och medeltal 1 475 ton å 3*18 kr/kg = 4 687 500 kr

1946/47:

Försålt ur spannmålsbolagets lager. 135 ton å 3*30 kr kg = 445 500 kr
Import från Norge enl. handelsavtal 500 » » 3*00 » = 1 500 000 »

Inhemsk produktion (ber.)......... 300 » » 3-00 » = 900 000 »

Summa och medeltal 935 ton å 3*04 kr/kg = 2 845 500 kr

För 1947/48 räknas med l 000 ton ä 3-00 kr/kg ............= 3 000 000 kr

132 Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

Tabell 8. Kostnadsberäkning för vissa animaliska fodermedel samt mineralfoder.

	1945/46	1946/47	1947/48
	förbrukn.		förbrukn.		förbrukn.
	ton	milj. kr	ton	milj. kr	ton	milj. kr
	(kr/dt)		(kr/dt)		(kr/dt)
Köttfoderm/öl m. in.
Köttfodermjöl I..............	224	0-09	270	0-11	270	0-11
	(40: -)		(40:-)		(40: -)
> II..............	495	017	590	0-21	590	0-21
	(35: -)		(35: -)		(35: -)
> III..............	3 502	1-05	4 200	1-26	4 200	1-26
	(30: -)		(30:-)		(30:-)
Blodmjöl......................	222	0-10	270	0-12	270	012
	(45:-)		(45: -)		(45:-)
Summa	4 443	1-41	5380	1-70	5 330	1-70
Foderbenmjöl.
Foderbenmjöl I...............	4 616	1-55	5 080	1-68	5 080	l''6f>
	(33:50)		(33: -)		(32: 50)
> II...............	600	018	660	0-19	660	0''19
	(29: 50)		(29: -)		(28: 50)
Summa	5216	1-73	5 740	1-87	5 740	1-84
Mineralfoder.
Dikalciumfosfat1..............	4 394	245	5 000	2-39	5 000	2-28
	(55:80)		(47:70)		(45:50)
Dinatriumfosfat1..............	2 559	1-48	3 200	1-72	3 200	1-68
	(57:80)		(53:80)		(52: 50)
Blandade mineralfoder.........	4 499	2''28	6 000	2-79	6 000	2-72
	(50:75)		(46:45)		(45: 25)
Summa	11452	6-21	14200	6-90	14 200	6.68

Tillverkningen av vitaminpreparat (deltafor m. m.) har för år 1945/46
definitivt beräknats till ett värde av 2,08 milj. kr. Kvantiteten är 705 ton.
För år 1946/47 beräknas kvantiteten med ledning av tillverkningens utveckling
under de hittills gångna månaderna av produktionsåret till 900 ton. På
grund av förändrade priser samt förskjutning i tillverkningen mellan olika
preparat beräknas emellertid kostnaderna icke stiga i proportion till kvantitetsstegringen.
Kostnaden för år 1946/47 har beräknats till 2,45 milj. kr. För
året 1947/48 har räknats med samma kvantitet och värdesumma som för
året 1946/47.

I tabell 9, avd. D redovisas vissa grupper av fodermedel. Dessa grupper
xepresentera olika kvaliteter eller varuslag. Detta gäller bl. a. köttmjöl, foderbenmjöl
och mineralfoder. Dessa tre grupper ha därför i tabell 8 angivits
specificerade till kvantitet och värde. Priset på blandade mineralfoder är ett
vägt medelpris. I sammanställningen angivna kvantiteter dikalciumfosfat
och dinatriumfosfat representera endast de partier, som säljas utan uppblandning
med foderkalk och dylikt. Jordbrukets kostnader för foderkalk
ingå icke i kostnadskalkylen.

Ett sammandrag av kostnaderna för köpfodermedel lämnas i tabell J2.

Försålt oblandat.

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

133

Tabell 9. Kostnadsberäkning för fodermedel.

	1938/39	1945/46	1946/47	1947/48
förbrukn. ton (kr/dt)	milj. kr	förbrukn. ton (kr/dt)	milj. kr	förbrukn. ton (kr/dt)	milj. kr	förbrukn. ton (kr/dt)	milj. kr
A. Kraftfoder.
Majs.............	95 300	16-93	36 000	9-oo	60000	15-00	50 000	12-50
	(17-76)		(25-00)		(25-00)		(25-00)
Fodersäd.........	—	—	18 000	3-84	—	_	_	_
			(21-32)
Mältad brödsäd till
foder...........	—	—	13 000	2*97	—	__	_	_
			(22-86)
Kli av vete.......	133 750	17-08	157 400	29-91	248300	4718	225 000	42-75
	(12-77)		(19-00)		(19-00)		(19-00)
» * råg .......	27 900	3-14	12 600	2-02	11600	1-86	16 600	2-66
	(11-24)		(16-00)		(16-00)		(16-00)
> » havre.....	20850	1-86	20 600	247	25 000	3-00	25 000	3-oo
	(8-90)		(12-00)		(12-00)		(12-00)
> > korn ......	13 500	1-52	8 000	0-96	8 800	106	8 800	l-oo
	(11-24)		(12-00)		(12-00)		(12-00)
»Övrigt»..........	4 000	0-45	—	—	_	_	_	_
	(11-24)
Linkakor och mjöl	21000	4-52	—	—	_	_	_	_
	(21-52)
övr. oljekaksfoder.	220 000	4503	175 360	60-06	165 000;	59-40	140 000	50-40
	(20-47)		(34-26)		(36-00)		(36-00)
Summa		90-53		11123		127-50		112-37
B. Fodercellulosa.	_	_	38 000	5-80	7 500	1-14
			(15-26)		(15-25)
C. Fabriksavfall.
Melass, betodlare . .	\|		23 627	1-77	24 000	1-39	24 000	1-39
			(7-48)		(5-80)		(5-80)
	1 53 260	3-71
» , övriga jord-	(6*96)
brukare.........			14 027	1-96	9 000	1-26	16 600	2-32
			(14-00)		(14-00)		(14-00)
Sockersnitsel......	7 900	0-57	—	—	_	_	_
	(7-28)
Betmassa, betodlare			802 000	2-17	821000	2''13	889 000	2''30
			(0-271)		(0-269)		(0-259)
	1 892 658	2-52
> , Övriga	(0-25)
jordbrukare.....			6 725	0-08	11248	013	12 200	0l4
			(1-22)		(1-18)		(1-13)
Betfor, betodlare ..	—	—	612	0-10	505	009	505	0-09
			(16 84)		(17-08)		(17-08)
» , övriga jord-
brukare.........	—	—	9 465	203	13 000	2-80	13 000	280
			(21-60)		(21-50)		(21-50)
Drank, hl ........	1 681 000	0''42	500 000	0"20	500 000	0''20	700 000	0-28
	(0-26)		(0-40)		(0-4 0)		(0-40)
Drav, hl..........	425 900	0-46	195 000	0-39	274 000	0-55	274 000	0-56
	(105)		(2-00)		(2-00)		(2-00)
Summa		7*67		8-70		865		9''87

134

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

Tabell 9 (torts.).

	1938	1945/46	1946/47	1947/46
	förbrukn. ton	milj.	förbrukn. ton	milj.	förbrukn. ton	milj.	förbrukn. ton	milj.
	(kr/dt)		(kr/dt)	kr	(kr/dt)	kr	(kr/dt)	kr
D. Animaliskt foder
m. m.
Fiskmjöl..........	4 185	0''87	5 654	2-78	6 500	3-25	6 500	3-25
			(49-11)		(50-oo)		(50-00)
Fiskehsilage.......	. -	—	1170	0-22	1500	0-29	1500	0-29
	789	0-13	(19-00)		(19-00)		(19-00)
Köttmjöl m. m.1 ..	4 443	1-41	5 330	1-70	5 330	1-70
Foderbenmjöl1 ....	1379	0-26	5 216	1’73	5 740	1-87	5 740	1-84
Mineralfoder1.....	5 567	1''64	11452	6-21	14 200	690	14 200	6-68
Tran.............	991	0-65	1475	469	935	2-84	1000	3-00
			(318-00)		(304-00)		(300-00)
Deltafor m. in ... .	—	—	705	2-08	900	2-45	900	2-4 5
Foderjäst ........			800	0-44	800 (55-00)	0-44	800 (55-oo)	0-44
			(55-00)
Summa		354		19-56		1974		1965
	1938/39
Mi lj. kr	24''58

Beräkning av kostnader för foder till äggproduktion utanför jordbruket.

I kalkylen över jordbrukets kostnader för köpfodermedel har hittills medräknats
kostnader för det foder, som åtgått till äggproduktion utanför jordbruket.
Detta tillvägagångssätt har uppenbarligen inneburit en inkonsekvens,
då värdet av de utanför jordbruket producerade äggen avdragits från inkomsterna.
I foderkostnadskalkylen har sålunda upptagits vissa kostnader,
som egentligen korresponderat med en produktion, vars värde icke ingår i
inkomstkalkylen.

I fodermedelskalkvlen ha hönsfodermedlen upptagits till det värde dessa
ha såsom oblandade fodermedel. Kalkylen har sålunda omfattat värdet av de

Tabell 10. Beräkning av genomsnittligt

	Kg foder	Pr kg foder	Fodret innehåller
				Smb.	Fe	Smb. äggv. kg
	Basåret	Nu	Fe	äggv.
				kg	Basåret	Nu	Basåret	Nu
Havre..................	27-6	27-6	0-88	0-082	24-3	24-3	2-3	2-3
Korn...................	27-6	27-6	1-03	0-072	28-4	28-4	2-0	2-0
Majs...................	13‘8	13-8	106	0-OH8	14-6	14-6	0-9	0-9
Oljekraftfoder...........	7-3	5-5	1-10	0-330	8-0	6-1	2-4	1-8
Vetekli.................	22-1	22-1	0-78	0-097	17-2	17 2	2-1	2-1
Fiskmjöl................	0-8	1-7	1-31	0530	l-o	2-2	0-4	0-9
Köttmjöl................	0-8	1-7	1-14	0382	0-9	1-9	0-3	06
Summa och medeltal	1CO0	lOO-o	0-95	Öl 05	94-4	94-7	104	106

1 Enligt särskild beräkn. i tab. 8. — 2 Fyra mån. 1938 och åtta mån. 1939.

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

135

blandningsingredienser, som användas vid tillredning av hönsfoderblandningar.
Blandningskostnaderna ha däremot icke inlagts i kalkylen — främst
beroende på den stora osäkerhet, som skulle vidlåda en dylik beräkning.
Värdet av de fodermedel, som använts vid äggproduktion utanför jordbruket,
synes därför likaledes böra beräknas exklusive blandningskostnaderna.

Vidare må anföras, att den fodersäd, som icke jordbrukare inköpt från
jordbruket till hönsfoder, icke upptagits på inkomstsidan. Egentligen borde
nu på inkomstsidan upptagas en mindre inkomstpost för från jordbruket
försåld fodersäd till äggproduktion utanför jordbruket. En sådan beräkning
kan emellertid — särskilt med hänsyn till fodersädens växlande andel i hönsfoderstatema
under olika år — bliva mycket osäker. Det har därför ansetts
befogat att från jordbrukets kostnader för köpfodermedel i stället draga totalvärdet
av allt foder, som kan beräknas ha inköpts till äggproduktionen
utanför jordbruket. Det har härvid förutsatts, att 80 % av allt behövligt
foder köpes av de icke jordbrukare, som bedriva äggproduktion. Resten -—
20 % — skulle bestå av köksavfall, potatis eller iotfrukter frän egna mindre
odlingar, trädgårdsavfall, av hönsen själva hopsamlat foder o. s. v.

Beräkningarna ha upplagts så, att ett genomsnittligt pris per foderenliA,
(fe) beräknats för olika år. Med kännedom om storleken av äggproduktionen
utanför jordbruket, fe-behovet i genomsnitt pr kg ägg (inklusive febehov
till rekrytering) samt det antagna procenttalet för inköpt foder har
därefter värdet av köpfodret till den utanför jordbruket bedrivna äggproduktionen
kunnat beräknas. Beräkningen kan givetvis icke göra anspråk på
att exakt ange det riktiga årliga värdet av foderkonsumtionen till äggproduktionen
utanför jordbruket men torde däremot någorlunda väl kunna
ange förändringarna i ifrågavarande värdesumma.

I tabell 10 angives beräkningen av det genomsnittliga priset pr fe under
olika år. Beräkningen baseras på en normalfoderstat, som visserligen icke
motsvarar den äggviteförsörjning, som ur utfodringsteknisk synpunkt är
önskvärd, men som bättre torde ansluta sig till den genomsnittliga i prakliken
tillämpade sammansättningen av foderstaterna. Hänsyn har tagits till
den ökade användning av animaliskt foder, som inträtt sedan basåret. Detta
har skett genom att en särskild foderstat upplagts för basåret. I övrigt torde
beräkningen med lätthet kunna följas i tabell 10, varför ytterligare kommentarer
här icke synas erforderliga.

Sedan genomsnittligt pris pr fe under olika år beräknats enligt tabell 10,
ha de årliga kostnaderna kunnat erhållas enligt de i tabell 11 redovisade beräkningarna.
Det totala behovet av foderenheter för äggproduktion utanför

pris pr foderenhet (fe) för hönsfoder.

Pris öre pr kg	Foderstaten kostar, kr
1938/39	1945/46	1946/47	1947/48	1938/39	1945/46	1946/47	1947/48
11-57	18-75	18-75	18''75	3-19	5-18	5''18	5-18
14''02	22-50	22-60	22-60	3-87	6''21	6-21	6-21
17-70	25-—	25-—	25-—	2-4 6	3-45	3 46	3''45
90-47	34-25	36-—	36-—	1-4!)	1-88	1-98	1-98
12-77	19 —	19-—	19-—	2*82	4-20	4-20	4-20
33 —	49-11	50-—	50 —	0-2G	0-83	0-86	0-85
19-—	35 —	35"—	35*—	0-15	O-GO	0-G0	0-G0
				14-23	22-36	22-4 7	22-4 7
		Pris, kr pr	foderenhet	0-15	024	0-24	0-24

136 Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

Tabell 11. Värdeberäkning lör foder till äggproduktion utanför Jordbruket.

	1939/39	1945/46	1946/47	1947/48
Beräknad äggproduktion utanför jordbruket, ton........	7 600	12 940	14 980	16 640
Beräknat näringsbehov i fe pr kg ägg (inkl. behovet för rekrytering) ........................................	6-7	6*7	6-7	6-7
Totalt näringsbehov, 1 OOU-tal fe........................	50 920	86 698	100 366	11148Sj
Inköpta fodermedel i procent av total foderförbrukning ..	80	80	80	80
Inköpta fodermedel i 1 000-tal fe.......................	40 736	69 358	80 293	89190
Pris pr fe enligt tabell 10, kr..........................	0-15	0''24	0-24	0-24
Kostnader för inköpta fodermedel, milj. kr..............	6-11	16-65	19-27	21-41
Tillkommer foderbenmjöl, g pr fe köpfoder.............	2	2	2	2
Tillkommer fodertran, g pr fe köpfoder.................	2-5	4	4	4
Kvantitet:				178
foderbenmjöl, ton...................................	81	139	161
fodertran, ton.......................................	102	277	321	35?
Pris pr ton:
foderbenmjöl, kr....................................	220: —	335: -	330: —	325:—
fodertran, kr........................................	656: —	3 180: -	3 040: -	3 000: —
Kostnad, milj. kr:			0-05	0-06
foderbenmjöl........................................	0°2	0-05
fodertran...........................................	0-07	0-88	0-98	1*07
Totalkostnad (foder + foderbenmjöl + fodertran)	620	17-58	20-30	22-54

Tabell 12. Sammandrag för köpfoder. Milj. kronor.

	1938/39	1945/46	1946/47	1947/48
Kraftfoder................	9053	111-23	127-50	112-37
Fodercellulosa ............	—	5-80	1-14	—
Fabriksa vfall..............	7-67	8-70	8-55	9-87
Animaliskt foder..........	458	19-56	19-74	1965
Återinköpt fodersäd ......	—	105	1-80	—
Summa	10278	146-34	158-23	14189
Index	100-0	142-4	154-0	1381
Avgår kostnader för höns-				22-54
foder enl. tab. 11.......	6-20	17-58	20-30
Nettosumma	96-58	128-76	137-93	11935
Index	100-0	133-3	142-8	123-6

jordbruket har beräknats under förutsättning av ett totalfoderbehov av 6,7 fe
pr kg ägg (inklusive näringsbehov för kycklinguppfödning till rekrytering).
Totalfoderbehovet har enligt det föregående reducerats med 20 °/o och med
den reducerade foderenhetsförbrukningen som utgångspunkt har köpfodrets
värde beräknats. I tabell 11 redovisas även en beräkning av värdet å mineralfoder
(räknat som foderbenmjöl) och vitaminpreparat (räknat som fodertran),
som kan beräknas ha antänts av äggproducenter utanför jordbruket.
Mängden foderbenmjöl pr fe har hållits konstant, under det att den under
krigsåren förbättrade vitaminförsörjningen beaktats. Vid bedömandet av
antalet gram tran pr fe i basåret respektive under senare år har tagits hän -

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

137

syn till storleken av den verkliga försäljningen av vitaminpreparat (från,
deltafor m. m.) under basåret i jämförelse med senare år.

I tabell 12 ha totalkostnaderna för allt köpfoder reducerats för de ovan
beräknade kostnaderna för inkÖDta fodermedel till äggproduktion utanför
jordbruket.

4. Maskiner och redskap.

Allt sedan beräkningarnas början ha kostnaderna för maskiner och redskap
i dessa kalkyler erhållits på så sätt, att en viss för basåret fixerad kostnad
uppräknats med hjälp av ett index, som registrerat förändringarna i
priserna på maskiner och reservdelar. Principen har sålunda varit, att kostnaderna
beräknats efter prisläget resp. år, medan däremot ingen hänsyn tagits
till volymförändringarna. Resultaten enligt denna hittills använda beräkningsmetod
äro följande:

Maskinkostnader enligt hittills tillämpad beräkningsmetod.

De av Kungl. Maj:t tillkallade sakkunniga för utredning rörande rationaliseringens
inverkan på jordbrukets arbetskostnader m. m. ha som förut omnämnts
i en till livsmedelskommissionen överlämnad skrivelse bl. a. anfört,
att ett beaktande i kalkylen av den följdverkan av jordbrukets rationalisering,
som minskningen av dess arbetskraftsvolym utgör, förutsätter, att även
kostnaderna för rationaliseringen till fullo medräknas i kalkylen. Detta
obestridliga samband framhäver givetvis vikten av att beakta icke blott den
kostnadsstegring, som berott på prishöjningarna å jordbnikets maskiner och
redskap, utan även den kostnadsstegring, som är en följd av ökad maskinanvändning.
Ifrågavarande kostnadsförändringar ha av förenämnda sakkunniga
gjorts till föremål för särskilda utredningar, som emellertid ännu ej avslutats
Med stöd av hittills gjorda undersökningar ha de sakkunniga emellertid
som preliminär siffra för maskinkostnaderna under år 1947/48 angivit
130 milj. kr. Denna siffra bygger bland annat på en genomsnittlig 15-årig varaktighet för maskinerna samt avskrivning å återanskaffmngsvärdet,
och anföres i sammandragstabellen över jordbrukets kostnader vid sidan
av kostnaderna enligt hittillsvarande beräkningsgrunder.

5. Traktorkostnader.

När LK-delegationen våren 1946 utförde kalkylen över jordbrukets traktorkostnader
gjordes noggranna överväganden beträffande gengasdriftens avveckling
och inverkan härav på jordbrukets traktorkostnader. Sedan dess har
ingenting inträffat, som synes kunna föranleda någon ändring av de berakvillor.
Vid nämnda tillfälle framlades. Avvecklingen av gengasdriften

Milj. kr
Index . .

1938/39 1945/46 1946/47 1947/48

72-8 107-8 107-8 107-8

100-0 148.1 148-1 148-1

1943/44	1944/45	1945/46	1946/47	1947/48
	—	—	1 1 000	11 150 j	28	500
4	900	3 870	18 900	11 150 \|
10	000	10 000	10 000	1 000		_
5	100	6 130	2 100	1 000		_
3	500	3 500	3 500	3 500	3	500
23	500	23 500	25 500	27 800	32	000

138 Kungl. Maj.-ts proposition nr 280.

Antal traktorer och traktorbeståndets fördelning.

I följande översikt angives antalet traktorer och för»

1938/39

Oljedrivna tunga traktorer 8 900

» lätta » 8 900

Gengasdrivna tunga » —

» lätta » —

Dragbilar................ 4 000

Summa 21 800

mSfiTrTaib t.ablåino/«r kren 1943/44—1946/47 äro oförändrade i jämförelse

med varkalkylen 1946. Det ma har erinras om, att den ökning av antalet
traktorer för ar 1946/47, som förutsattes vid förra beräkningstillfället, grundades
pa olika traktorinventeringar, vilka visade, att redan det befintliga
beståndet av traktorer möjliggjorde att det i drift varande antalet traktorer
under produktionsarets senare del uppginge till 27 800. Det förutsattes emellei
tid, att 2 000 st. oljednvna traktorer skulle komma i bruk först under
senare delen av produktionsåret. För år 1947/48 har nu gjorts en uppskattning
av antalet traktorer med stöd av en undersökning verkställd av Svenges
lantbruksförbund beträffande det antal traktorer, som blivit försålda
till jordbruket under år 1946. Det redovisade antalet försålda nva jordbrukstraktorer
under år 1946 uppgår till 3 891 (vari alltså icke ingår eveniuella
anskaffningar av s. k. dragbilar). Inköpen av traktorer under år 1947 kan
annu svårligen bedömas. Från skilda traktorfirmor meddelas emellertid, att
jordbrukarnas efterfrågan är mycket livlig och att försäljningen under år
1947 kan komma att avsevärt överstiga 1946 års försäljning, om importen
och/eller den inhemska tillverkningen kan ökas. Vid bedömandet av antalet i
drift varande traktorer far hänsyn icke tagas endast till inköpen utan även
till den avgång av äldre traktorer, som kan äga ram. Enligt tillgängliga uppgifter
förekommer utrangering av traktorer för närvarande endast i ringa
omfattning på grund av det rådande bristläget. Om tillförseln av traktorer
åter blir rikligare, kommer utrangeringen av äldre traktorer att öka i omfattning.
Med hänsyn till den rådande osäkerheten i fråga om traktordriftens
utökning under år 1947 har för produktionsåret 1947/48 tills vidare försiktigt
räknats med en utökning av traktorbeståndet motsvarande 4 200 traktorer.

Antalet traktortimmar.

Under krigsåren beräknades antalet driftstimmar per år för oljedrivna
traktorer med ledning av tilldelningen av brännolja. Fr. o. m. produktionsaret
1945/46 har räknats med 600 driftstimmar per år i genomsnitt för samtliga
helårsanvända traktorer samt 180 timmar för dragbilar.

Totala antalet traktortimmar har enligt angivna förutsättningar beräknats
till följande i tusental timmar.

Oljedrivna tunga traktorer	1938/39	1943/44	1944/45	1945/46	1946/47	1947/48
4 005-0	—	—	300-0	6 690-0
» lätta »	4 005-0	1 168-1	1261-8	5 040-0	6 690-0 j	[-17 100-0
Gengasdrivna tunga »	—	6 000-0	6 000-0	6 000-0	600-0 ''
» lätta »	—	3 060-0	3 678-0	1 260-0	600-0	_
Dragbilar................	900-0	630-0	630-0	630-0	630-0	630-0
Summa	8 910-0	10 858-1	11 569-8	13 230-0	15 210-0	17 730-0
Index	100-0	121-9	129-9	148-5	170-7	199-0

Antalet traktortimmar ökas enligt gjorda antaganden med 2,52 milj från
ar 1946/47 till 1947/48.

Hljedrivna traktorerna beräknas 2 000 st. hava en genomsnittlig användningstid om
blott 300 timmar, enär de ansetts ha varit i bruk endast under halva året 1945/46.

Kangl. Maj:ts proposition nr 280.

139

Avskriv ning skostnader.

a. Gengasaggregat.

Avskrivningskostnaderna för gengasaggregat ha införts i sammandragstabellen
(tabell 16) med samma belopp som enligt vårkalkylen 1946. Vid
upprättandet av denna kalkyl avslutades beräkningen av avskrivningskostnader
för gengasaggregat, varvid icke avskrivet belopp i sin helhet påfördes
året 1946/47. För år 1947/48 kan sålunda icke räknas med några avskrivningskostnader
för gengasaggregat.

b. Traktorer.

Avskrivningskostnaderna för traktorer ha för året 1947/48 beräknats i enlighet
med principer, som förordats av sakkunniga för utredning rörande rationaliseringens
inverkan på jordbrukets arbetskostnader m. m.

I tabell 13 redovisas en avskrivningsberäkning baserad på återanskaffningsvärden
vid 15-årig avskrivningstid. Med anledning av att tidigare åberopade
sakkunniga ansett, att avskrivnings- och underhållskostnader för såväl
traktorer som övriga maskiner och redskap inom jordbruket framdeles
skulle sammanslås i en post samt tillämpat 15-årig avskrivning i de beräkningar,
som ligga till grund för tidigare angivna uppskattade kostnadssumma
för maskiner och redskap år 1947/48, har delegationen nämligen funnit lämpligt
att räkna med en 15-årig varaktighet.

Beräkningsmetodiken framgår i stort sett av tabellen, varför här endast
lämnas korta kommentarer. Kol. 1 upptager årliga värdesummor för inköp
av traktorer till det svenska jordbruket beräknade i 1938 års prisnivå. Värdena
före år 1929 äro uppskattade. Värdesiffrorna från och med år 1929
hänföra sig till undersökningar, utförda inom Sveriges lantbruksförbund
genom inhämtande av uppgifter från såvitt känt samtliga tillverkare och importörer
av traktorer. Kol. 2 redovisar den ackumulerade inköpsvolymen för
det antal inköpsår. vars inköp bör ligga till grund för avskrivningsberäkningen
under ett visst år. I kol. 3 erhålles genom division med det tal, som
anger avskrivningsperiodens längd, den årliga avskrivningen uttryckt i 1938
års prisnivå. Genom omräkning av så erhållna avskrivningsvärden medelst
prisindex i kol. 4 (1938=100) erhålles återanskaffningsvärdet för medelvolymen
enligt kol. 5, vilket värde är analogt med avskrivningskostnaden a
återanskaffningsvärdet.

Då man i detta fall övergår från ett beräkningssystem, där man vid fastställandet
av den årliga avskrivningskostnaden bl. a. räknat med helt andra
avskrivningskostnader vid gengasdrift än vid oljedrift, till ett annat beräkningssystem,
baserat på inköpen under olika år, synes det vara erforderligt
att taga hänsyn till förekommande skillnad i de avskrivningsbelopp, som
räknats med i den hittillsvarande kalkylen och de belopp, som erhålles enligt
nu tillämpat avskrivningsförfarande. I princip bör förfaras så, att om
den hittillsvarande kalkylen givit större avskrivningssummor än den kalkyl,
till vilken beräkningarna nu skola anknytas, så bör differensbeloppet fråndragas
det icke avskrivna traktorbestånd, på vilket avskrivningarna beräknas
i fortsättningen. Om å andra sidan det hittills tillämpade avskrivningsförfarandet
medfört mindre avskrivningsbelopp än som erhålles enligt det nya
systemet, så bör justering företagas i motsatt riktning. En jämförelse mellan
avskrivningsbeloppens storlek enligt de båda metoderna bör göras vid samma
prisnivå. I följande översikt angivas dels avskrivningskostnaderna vid 15-årig
avskrivning enligt tab. 13 vid 1938 års prisnivå, dels avskrivningskostnader
för traktorer enligt den hittillsvarande kalkylen under olika år omräknade till
1938 års prisnivå.

140

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

Årlig avskrivningskostnad
enligt tabell enligt kostnads 13

i 1938 års kalkylen i 1938

prisnivå års prisnivå

1938/39 ................. 4-86 5-89

1939/40 ................. 6-29 6-21

1940/41 ................. 6.82 6-20

1941/42 ................. 6-83 7-86

1942/43 ................. 6-94 9’44

1943/44 ................. 6-96 8-65

1944/45 ................. 7-26 8-34

1945/46 ................. 7-3i 8-14

1946/47 ................. 8.51 6-81

Summa 61-78 67-54

Enligt sammanställningen ovan har enligt hittills tillämpad kostnadskalkyl
under åren 1938/39—1946/47 avskrivits 67,54 milj. kr å traktorer räknat i
1938 års prisnivå, under det att det avskrivningsförfarande, som skulle tilllämpas
i fortsättningen, för samma tid ger en avskrivningssumma av 61,78
milj. kr, likaledes vid 1938 års prisnivå. Differensen är 5,76 milj. kr, som
sålunda bör bortföras från det restvärde, å vilket avskrivningskostnadema
skola beräknas fr. o. m. 1947/48 enligt det nya systemet. Detta har skett i
tab. 13 nämligen genom att inköpssumman för år 1947, 25 673 milj. kr i 1938
års prisnivå bär minskats med ovannämnda belopp av 5,76 milj. kr. Avskrivningarna
bli härigenom under de närmaste 15 åren sammanlagt 5,76 milj. kr
mindre än de eljest skulle blivit.

Tabell 13. Beräkning av årliga avskrivningsbelopp lör traktorer vid 15-årig avskrivning
räknad å återanskaffningsvärdet. Samtliga värdesummor i tusental kronor.

Å r	Årets in-köpsvolym vid 1938 års prisnivå	Ackumulerad inköpsvolym för senaste 15 åren	Medelvolym för senaste 15 åren (kol. 2 div. m. 15)	Prisindex med 1938 = 100	Återanskaffnings-värdet för medelvolymen /kol. 3 x kol. 41 \ 100 )
	i	2	3	4	5
1924	2 000
1925	2 000
1926	2 000
1927	2 000
1928	2 000
1929	2 430			1929/30	96-7
1930	2 762			30/31	94-7
1931	2 514			31/32	90-5
1932	1820			32/33	88-7
1933	1358			33/34	91-9
1934	2 501			34/35	95-4
1935	4 431			35/36	95-2
1936	8191			36/37	97-3
1937	15 976			37/38	99-5
1938	20 971	72 954	4 864	38/39	101-3	1938/39 4 927
1939	23 440	94 394	6 293	39/40	110-7	39/40 6 966
1940	9 879	102 273	6 818	40/41	119-2	40/41 8127
1941	2 111	102 384	6 826	41/42	121-2	41/42 8 273
1942	3 696	104 080	6 939	42/43	121-2	42/43 8 410
1943	2 271	104 351	6 957	43/44	137-0	43/44 9 531
1944	6 956	108 877	7 258	44/45	144-9 1	44/45 10 517
1945	3 563	109 678	7 312	45/46	144-9	45/46 10 595
1946	20 560	127 724	8 515	46/47	144-9	46/47 12338
1947	1(19 913)	(145 817)	(9 721)	47/48	144-9	47/48 (14 086)

1946 års inköpsumma ökad med 25 %. Härifrån har enligt vad anförts i texten avdragits
ett belopp av 5''76 milj. kr. 6

Kunffl. Maj:ts proposition nr 280.

141

Underhållskostnader för traktorer och gengasaggregat.

Underhållskostnaderna per driftstimme för traktorer och gengasaggregat
angivas i tab. 14. Kostnaderna för reservdelar äro oförändrade per timme
jämfört med förra vårkalkylen. På grund av övergången till oljedrift ha de
beräknade kostnaderna för underhåll åren 1946/47 och 1947/48 blivit avsevärt
lägre än för år 1945/46.

Tabell 11. Underhållskostnader för traktorer och gengasaggregat.

a) Traktorer.

Produktionsår	Vid oljedrift	Vid gengasdrift	Summa kronor
Reservdelar öre/tim.	Reparations-kostnader öre/tim.	Reservdelar öre/tim.	Reparations- kostnader öre/tim.
1938/39 ................	133	16-3			2 655180
1939/40 ................	14-7	18-6	—	—	3 363 300
1940/41 ................	18-7	20-7	47-3	52-2	3 250 453
1941/42 ................	21-3	230	53-7	58''1	7 744 790
1942/43 ................	230	230	58''0	58-0	10 026 600
! 1943/44 ................	23-9	23''3	601	58-9	11 630 103 \|
1944/45 ................	23-9	27-4	60-1	69-1	13 474 469 ]
1945/46 ................	23-9	29-2	60-1	73-7	12 883 950
1946/47 ................	239	315	60-1	79-4	9 435 540
1947/48 ................	23-9	31-5			9 822-420

b) Gengasaggregat.

Produktionsår	Reservdelar öre/tim.	Reparations- kostnader öre/tim.	Summa kronor
1938/39 ..............................
1939/40 ..............................	—	—	—
1940/41 ..............................	10-2	11-3	243 810
1941/42 ..............................	11-6	12-5	1282 120
1942/43 ..............................	12-5	12-5	1920000
1943/44 ..............................	13-0	12-7	2 328 420
1944/45 ..............................	13-0	14-9	2 728 620
1945/46 ..............................	130	15-3	2 054 580
1946/47 ..............................	13-0	15-3	339 600
1947/48 ..............................	.

Driv- och smörjmedelskostnader.

Översikt över prisutvecklingen.

När vårkalkylen 1946 upprättades hade ställts i utsikt en prissänkning
med 1 öre/lit för motyl 25 fr. o. in. den 1U 1946. Priset var tidigare 43 öre/lit
i O-zon. 1 kostnadsberäkningen för traktorer tillämpades sålunda fr. o. m.
den 1U ett bensinpris av 42 öre/lit r eu uppskattad genomsnittlig fraktkostnad
(zontillägg) av 1,75 öre/lit, som lägges till priset i O-zon för samtliga
brännoljor. Den vid upprättandet av vårkalkvlen bebådade prissänkningen
fr. o. m. den 1/i inträffade emellertid redan den 11/s. Dessutom sänktes priset
med 2 öre, medan det i kalkylen endast räknas med 1 öres prissänkning.

Senare har ytterligare eu prissänkning inträffat fr. o. in. den 18/? 1946. Vid
detta tillfälle sänktes priserna på såväl motyl 25 som motorfotogen, motor -

142

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

brännolja och skifferfotogen — i samtliga fall med 1 öre/lit. Ytterligare har
fr. o. m. den Vi 1947 priset på motyl 25 sänkts med 3 öre/lit.

Prisutvecklingen för motorbrännoljor under produktionsåret 1945/46 samt
1946/47 bär sammanfattats i följande översikt, där samtliga priser inkludera
zontillägg och sålunda motsvara de priser, som jordbrukarna genomsnittligt
kunna anses ha fått betala (öre/lit).

	Sept. 1945''	''ho-Mfn 1945''	V»-31/u 1945''	7i-M/i 1946''	23/i-10/s 19461 2	1946"	18/7-31/12 1 i)462	''h 1947-t. v.2
Motorfotogen.......	105	13	28	19	17-75	17-75	J6-75	16-75
Motorbrännolja ....	38	—	25	18	J 6’75	16-75	15-75	15-75
Motyl 25..........	105	83	83	46	44-75	42-75	41-75	38-75
Skifferfotogen......	105	63	28	19	17-75	17-75	16-75	16-75

Kostnadsberäkning för 1945/46.

a. Förutsatt totalförbrukning av brännolja.

Vid en driftstid av 600 tim. för oljedriven traktor och 180 tim. för dragbilar
erhålles följande förbrukning av brännoljor 1945/46.

Årligen pr traktor:.............. 7 x 600 = 4 200 lit.

» » dragbil:.............. 5 x 180 = 900 »

» till 9 900 traktorer3 ........................ 37 380 m:i

» » 3 500 dragbilar.......................... 3 150 »

40 530 m3

Avrundat 40 500 »

b. /* örbrukning och kostnader under olika pristerminer.

Livsmedelskommissionens planläggningsbyrå har lämnat uppgifter om den
ungefärliga förbrukningen av brännolja under tiden 7®—24/n 1945. Under
denna tidsperiod inträffade emellertid prissänkning den Vio. Totalkvantiteten
under tiden 7 g—24/n har fördelats med 2/r, på september och 3/s på tiden
[w—4/n. Den under december månad uttagna kvantiteten måste vara obetydlig.
Då uppgifter om kvantiteter saknas, har denna förbrukning försummats
eller rättare sagt överflyttats på de följande månaderna.

Tilldelningen under tiden V®—24/n 1945 var enligt livsmedelskommissionens
planläggningsbyrå:

Motorbrännolja.............. 28 680 lit.

Motorfotogen................ 1 385 462 >

Motyl 25 .................... 3 544 195 ,

Skifferfotogen................ 916 844 »

Summa 5 875181 lit. = 5 875 m3

1 De angivna priserna inkludera som vanligt beräknade fraktkostnader om 3 öre/lit. i genomsnitt.

Zontilläggen för fraktkostnader äro fr. o. m. den 23/i 1946 sänkta. Efter sänkningen beräknas
de genomsnittliga zontilläggen till 1-76 öre/lit.

3 Varav 2 000 st. beräknas bli använda blott 300 timmar pr traktor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

143

Fördelningen på olika tidsperioder har enligt angivna grunder utförts sålunda: September

1945:

Motorbrännolja..............

Motorfotogen .................... 554

Motyl 25 ........................ 1 418

Skifferfotogen.................... 367

Vio—**/n 1945:

Motorbrännolja.................. .

Motorfotogen.................... 831 in3 å

Motyl 25 ........................ 2 126 » »

Skifferfotogen.................... 550 » »

				Milj. kr
29 m3	å	38-00	öre/lit.	o-oi
. 554 »	»	105-00	> »	0-58
. 1418 »	>;	105-00	* »	1-49
. 367 »	»	105-00	■» >	0-39
2 368 m3

3 507 m3

25/n 7945—2V1 1946:
Försummas.........

2:i/i—10/3 1946:

Motorbrännolja och r
Motyl 25 ...........

u/s—u/7 1946:

Motyl 25 ........................ 1 470

s/7—si/s 1946:

Motyl 25

6	720	m3
	520	»
7	240	m3
18	835	in3
1	470	»
20	305	m3
6	570	m3
	510

7 080 m3

63-00	öre/lit.	0-52
83-00	» »	1-76
63-00	» »	0-35
17-25	öre/lit.	1-16
44-75	» »	0-23
17-25	öre/lit.	3-25
42-75		0-63
16-25	öre lit.	1-07
41-75	» »	0-21
		11-65
a 3-00	kr/hl	14-37
* 2-17	kr/kg	6-32

Totalsumma för brännolja 40 500 m3

Årskostnad för gengasved 396 hl/traktor ...... u M/lll

Smörjolja, 0-22 kg/traktortimme.............. » 2-17 kr/kg

Summa driv- och smörjmedel 32-34

År 1946/47.
a. Priser.

c.. år 1946/47 bar räknats med de priser på brännoljor, som angivits i eu
föregående översikt. Av översikten framgår, att prisändring under produktionsåret
inträtt för bensin den Vi 1947. För övriga brännoljor däremot äro
priserna oförändrade fr. o. in. den ,s/7 1946. Ifråga om bensin bär räknats
med atl /„ av årskvantitelen inköpts under tiden 31/12 till priset 4175
1947 medan reSten ^ beräknas bbva inköpt efter prissänkningen den V,

144

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

b. Förutsatt totalförbrukning av brännolja.

Årligen pr traktor:.............. 7 x 600 = 4 200 lit.

» » dragbil:.............. 5 x 180 = 900 »

» till 22 300 traktorer.......................... 93 660 in3

» » 3 500 dragbilar.......................... 3 150 »

96 810 m3

Avrundat 96 800 »

Av den totala mängden brännolja har räknats med att 5 350 m3 är bensin1
samt resten motorfotogen och motorbrännolja.

c. Kostnader. Milj. kr

1 750 in3 motyl å 41 75 öre/lit................................... 0 73

3-600 » » » 38-75 » » .................................... l-4u

91 450 » motorfotogen och motorbrännolja å 16 552 öre/lit........... 15-13

Årskostnad för gengasved, 396 hl/traktor å 3-00 kr/hl................ 2-38

Smörjolja 0 30 kg/traktortimme å 160 kr/kg......................... 7-30

Summa 26 94

År 1947148.

a. Priser.

För år 1947/48 har räknats med de priser på brännoljor som återfinnas i
en tidigare översikt.

b. Förutsatt totalförbrukning av brännolja.

Årligen pr traktor:.............. 7 x 600 = 4 200 lit.

» » dragbil:.............. 5 x 180 = 900 »

» till 28 500 traktorer.......................... 119 700 m3

» » 3 500 dragbilar.......................... 3 150 »

122 850 m3

c. Kostnader. Milj. kr

6 0003 m8 motyl å 38-75 öre/lit................................... 2-33

116 850 » motorfotogen och motorbrännolja å 16-55- öre/lit....... 19-34

Smörjolja, 0‘30 kg traktortimme x 17 730 000 tim. å 1-60 kr/kg....... 8-51

Summa 3Ö-18

Tab. 15. Priser på smörjolja, motorlotogen och gengasved åren 1938/39—1947/48.

Produktionsår	Smörjolja, kr pr kg	Motorfotogen	Pris pr hl gengasved, kr	Kostnad för den mängd gen-gasved4, som motsvarar 1 liter motor-fotogen, öre j
Pris utan zontillägg, öre pr liter	Zontillägg, öre pr liter	Pris inkl. zontillägg, öre pr liter
1938/39 ........	0-68	11-7	3-0	14-7
1939/40 ........	090	16-4	30	19-4	—	—
1940/41 ........	1-82	382	3-0	41-2	1-80	13-9
1941/42 ........	1''84	61-7	3-0	64-7	1-80	13-fl
] 1942/43 ........	254	117-0	30	120-0	3-10	23-9
1943/44 ........	2‘6S	102-0	30	105o	3-10	23-9
1944/45 ........	3-10	102-0	3-0	105-0	3-oo	23-1
1945/46 ........	2-17	31 3	6 2-24	33-64	3-00	23-1
i 1946/47 ........	1-60	150	1-76	16-75	3-00	231
\| 1947/48 ........	1-60	15-0	1-75	16-75

1 3 150 m3 till dragbilar samt 2 200 m3 till startbensin (100 liter per traktor).

2 Vägt pris: 0''20 x motorbrännolja + 0"80 x motorfotogen.

3 3150 m3 till dragbilar samt 2 850 m3 till startbensin (100 liter per traktor).

4 0-077 hl.

5 V» 1945—22/i 1946 = 3 öre. “/i 1946—»‘/s 1946 = 1 75 öre.

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

Tabell 16. Sammandrag av kostnader för traktorer.

145

	1938/39	1945/46	1946/47	1947/48
Underhållskostnader för traktorer:
Oljedrivna traktorer................................	2-66	3-17	7*76	9*82
Gengasdrivna traktorer ............................	—	9-71	1*67	—
Kostnader för gengasaggregat:
Avskrivningskostnader..............................	—	3*88	2*68	—
Underhållskostnader................................	—	2-10	0*36	—
Driv- och smörjmedelskostnad ........................	1031	32-34	26*94	30*18
Kostnader för omställning till oljedrift................	—	2-62	6*71	1*30
Summa exkl. amorteringskostnader för traktorer ..	12-97	53*82	46*02	41*30
Avskrivningskostnader................................	5*97	11*79	9*87	14*09
Totalkostnad för traktorer	18-94	<15-61	55*89	55*39
Index................................................	1000	346*4	295*1	292*4

6. Diverse kostnader.

I tabell 17 lämnas en översikt över kostnadsutvecklingen. Vissa betydande
justeringar av de våren 1946 framlagda kalkylerna ha nu fått företagas.

Den mest betydande justeringen gäller kostnader för mjölkfrakter produktionsåret
1946/47. I vårkalkylen räknades med att den beslutade sänkningen
av taxorna för lastbilstransporter skulle komma att verka sänkande på
transportkostnaderna för mjölk redan under året 1945/46. Sänkningen förutsattes
visserligen ske långsamt, eftersom ersättningarna för mjölktransporter
redan förut varit förhållandevis låga och till stor del bundna genom avtal.
Det förutsattes sålunda, att fraktkostnaderna pr ton mjölk genomsnittligt
skulle sjunka med 10 °/o från och med 1 mars 1946, och för hela produktionsåret
1945/46 räknades med en genomsnittlig sänkning av fraktkostnaderna
pr ton med 5 %>. Sedan statistik nu föreligger t. o. m. november månad
1946 har det emellertid visat sig, att den i förra vårkalkylen förutsatta kostnadssänkningen
icke inträffat.

För produktionsåret 1945/46 räknades i den förra vårkalkylen med en
kostnadssumma av 47*1 milj. kr. Den definitiva kostnadssumman uppgår för
detta år till 48 7 milj. kr. För året 1946/47 har däremot skillnaden gentemot
förra vårkalkylen blivit större. Den då beräknade kostnaden uppgick till
46,6 milj. kr medan kostnaden nu beräknats till 52,7 milj. kr. För året 1947/
48 har räknats med samma fraktkostnad pr ton som_ under året 1946/47. På
grund av ökade kvantiteter skulle emellertid kostnadssumman enligt beräkningarna
stiga till 54,0 milj. kr 1947/48.

Kostnaderna för skördegarn ha vad priserna beträffar beräknats i enlighet
med vad som anförts i texten till vårkalkylen 1946,1 d. v. s. hänsyn har
tagits till antalet sträckmeter pr kg skördegarn av papper under olika år
vid beräknandet av genomsnittligt pris pr kg. Priset på pappersskördegam
har på så sätt omräknats till att motsvara sisalgam som förekommer i
basåret.

Emellertid har nu även undersökts, huruvida anledning finnes att ändra
den kvantitet, som ligger till grund för kostnadsberäkningen. I basåret hade
räknats med en kvantitet av 4 000 ton sisalgarn. En undersökning baserad
på uppgifter från tillverkarna ger följande förbrukning av skördegarn
inom landet omräknat till sisalgam:

1 Kungl. Maj:ts prop. nr 267/1946 s. 139—140.

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 280. 10

146

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

	Sisalgarn	Pappersgarn omr. till	Summa räknat som
	lön	sisalgarn ton1	sisalgarn ton
1938.........	...... 4 617	—	4 617
»39.........	...... 4 484	—	4 484
»40.........	...... 3 975	—	3 975
»41.........	...... 3161	92	3 253
»42.........	...... 1454	1 602	3 056
»43.........	...... .	4 350	4 350
»44.........	...... .	4 397	4 397
»45.........		4 670	4 670
»46.........		5 441	5 441

Det har med anledning av ovanstående ansetts motiverat att höja baskvantiteten
till 4 500 ton samt att fr. o. m. produktionsåret 1946/47 höja årskvantiteten
till 5 000 ton räknat som sisalgarn. Detta innebär en ökning av
kvantiteterna med 12,6 % för år 1938/39 samt med 25 % fr. o. m. 1946/47
i förhållande till den i tidigare beräkningar för basåret 1938/39 tillämpade
kvantiteten 4 000 ton.

Kvantitetsökningens inverkan belyses av följande siffror över kostnaden
för skördegarn (milj. kr):

1938/39 1946/47 1947/48

Enligt tidigare tillämpad kvantitet....... 2-55 6-46 6-46

Kvantitetsändring enligt det föregående. 2-87 8-08 8 08

Kostnaderna för hösalt beräknades vid förra vårkalkylen sjunka under
produktionsåret 1946/47. Med hänsyn till den hittills rådande prisutvecklingen
på hösalt kan emellertid nu icke förutsättas någon dylik sänkning.
Vid den nu utförda kostnadsberäkningen har därför förfarits på samma sätt
som i allmänhet tidigare tillämpats, d. v. s. det senaste kända priset har fått
gälla för återstående månader av produktionsåret 1946/47.

Kostnaderna för AlV-syra under år 1945/46 ha ökat i jämförelse med vårkalkylen
1946. Denna ökning står i samband med ökad förbrukning. I vårkalkylen
1946 räknades med 6 000 ton, under det att den slutgiltiga kvantiteten
uppgått till 7 409 ton. Månadskvantiteter ha multiplicerats med månadspriser,
varför beräkningen är i det närmaste exakt. För produktionsåren
1946/47 och 1947/48 har räknats med stigande kvantiteter med anledning av
den fortlöpande förändring i kvantiteterna som pågått alltifrån basåret. I
följande tablå visas utvecklingen av AlV-syraförbrukningen jämte motsvarande
kostnadssummor fr. o. m. år 1938/39.

	Förbrukad kvantitet ton	Pris kr/ton	Värde milj. kr
1938/39 .......	...... 1 051	127-50	013
1939/40 .......	...... 1 642	142-50	0-23
1940/41 .......	...... 2 379	145-72	035
1941/42 .......	..... 3 695	155-—	0-57
1942/43 .......	...... 4 362	155-—	0-68
1943/44 .......	..... 5 300	155-—	0-82
1944/45 .......	..... 5 500	162-50	0-89
1945/46 .......	..... 7 400	144-60	107
1946/47 .......	..... (8 000)	(129-80)	(1-04)
1947/48 .......	..... (8 500)	(129-80)	(1-10)

1 Pappersgarnet omräknat till att motsvara sisalgarn med hänsyn till antal sträckmeter pr
kg (335 m/kg för sisalgarn och 280 m/kg för pappersgarn t. o. m. 1945, sedan 308 m/kg för

280

pappersgarn) genom multiplikation med faktorn ggg.

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

147

Kostnaderna för betningsmedel äro oförändrade.

Kostnaderna för elkraft ha icke kunnat justeras, enär tillförlitligt underlag
för nya beräkningar ännu icke kunnat anskaffas. Kostnadsposten i fråga
skall, enligt vad delegationen erfarit, undersökas av den kommitté, som handhar
utredningen om rationaliseringens inverkan på jordbrukets arbetskostnader
m. m. Det får vid bedömandet av denna kostnadspost beaktas, att de
ökade kostnaderna för elkraft i viss mån ersätta kostnader för lys- och
brännolja, som samtidigt med den ökade elektrifieringen minska. Dessa
kostnader äro ej medtagna i kalkylen.

Kostnaderna för hästskor och hästskosöm ha prövats med hjälp av uppgifter
i industri- och handelsstatistiken om tillverkning, import och export.
Undersökningen redovisas i följande sammanställningar. De hittillsvarande
kalkylresultaten synas stämma väl överens med verkligheten i fråga om
hästskor. Beträffande hästskosöm och hakar däremot visar det sig, att den
i kalkylen tillämpade baskvantiteten är för låg. Detta torde i viss mån kunna
förklaras genom den ökade användningen av s. k. kilhalcar under senare
år. Med anledning av de siffror, som redovisas nedan, har det ansetts
befogat att höja den i kalkylen ingående kvantiteten med 30 °/o. Siffrorna
enligt sammanställningen tyda på att en ännu starkare ökning av kvantiteterna
borde företagas. Då emellertid de speciellt höga siffrorna för åren
1943 och 1944 kunna bero på omständigheter, som icke hunnit närmare
undersökas, har kvantitetsökningen i kalkylen uppskattningsvis begränsats
till 30 %. Inverkan härav å kostnaderna för hästskosöm belyses av följande
översikt (milj. kr):

1945/46 1946/47 1947/48

Enligt tidigare tillämpad kvantitet....... 2-03 l-96 l-93

Vid en med 30% ökad kvantitet........ 2 64 2-55 2-51

Som synes av kostnadssummorna, har prissänkning ägt rum, vilket helt
beror på omsättningsskattens slopande. Samma gäller i fråga om priset på
hästskor.

Hästskor, hästskosöm och hästskohakar.

Anm.

Beräknad inhemsk förbrukning,
skor

ton

söm,

hakar

1938 ........... (0-61) 2 269 (1-58) 1 062

1939 ........... (0 68)3 240 (1-79) 919

1940 ........... (0-87) 3 810 (2-15) 1 780

1941 ........... (0''93) 3 499 (2''26) 1 024

1942 ........... (0-93) 3 348 (2-26) 904

1943 ........... (0-94) 3 869 (2-26) 2 347

1944 ........... (0-94) 4 111 (2-26) 1 649

Siffrorna inom parentes = pris i öre pr kg.

Beräknad kostnad enl. förbrukarpriser, Enl. kalkylen

milj. kr milj. kr

Omräkn. till prod.år

	Häst-	Hästskosöm		Häst-	Hästskosöm	Häst-	Hästskosöm
	skor	o. -hakar		skor	o. -hakar	skor	o. -hakar
1938 .....	..... 1-38	1''68
1939 .....	..... 2-20	1''65	38/39	1-93	1-66	2-21	1*16
1940 .....	..... 3-31	3-83	39/40	2-94	310	2-98	1''90
1941.....	..... 3-25	2-31	40/41	3-27	2-82	3-30	1*99
1942 .....	..... 3-11	2''04	41/42	3-16	2-13	3-30	2-03
1943 .....	..... 3-64	5''30	42/43	3-46	4-21	336	2-03
1944 .....	..... 3-86	3-73	43/44	3''79	4-25	3-36	2-03

148

Kungi. Maj:ts proposition nr 280.

Tabell 17. Diverse kostnader.

	1938/39 milj. kr	1945/46 milj. kr	1946/47 milj. kr	1947/48 milj. kr
Mjölkfrakter .............. Övriga frakter:	15''70	48-66	52-68	54-02
Biltransporter............	7-13	12-56	12-16	12-16
Järnvägstransporter ......	5-00	5-50	5''50	5-50
Skördegarn ................	2-87	6-59	8-08	8-08
Hösalt ....................	0''48	1-26	1-24	1-24
AiV-syra ..................	0''13	1-07	1-04	no
Betningsmedel ............	1-10	1-09	1-09	109
Elkraft....................	39-44	7709	77-09	77''09
Hästskor ..................	2-21	336	3-26	3''22
Hästskosöm................	1-46	2-64	2-55	2-51
Silfilter....................	0-97	1-71	1-65	1-62
Rengöringsmedel ..........	3-11	6-99	8-58	8-58
Torvströ ..................	432	518	6-64	8''38
Allmänna omkostnader ....	17-09	26-20	26-20	26-20
Mjölkkontroll..............	1-91	367	4''55	5-22
Summa	102-92	203 57	212-31	21601
Index	100-0	197-8	206-3	209-9

Kostnaderna för silfilter visa en obetydlig sänkning beroende på omsättningsskattens
bortfall.

Kostnaderna för rengöringsmedel beräknas fortlöpande enligt prisindex
för kristallsoda. Prisstegring har medfört höjda kostnader under år 1946/47.

Förbrukningen av torvströ beräknades till och med produktionsåret 1940/
41 till 3 milj. balar per år. År 1941/42 sjönk denna siffra på grund av torvströbrist
till ca 2,1 milj. balar och under produktionsåret 1942/43 beräknades
enligt livsmedelskommissionens planläggningsbyrå att endast 1,8 milj. balar
kunde tillhandahållas. Denna kvantitet har sedan dess fått kvarstå i beräkningarna
t. o. m. vårkalkylen 1946. Torvströfabrikernas centralförening hade
då verkställt en beräkning över den totala produktionen av torvströ och
därvid funnit, att den under produktionsåret 1945/46 för ströändamål disponibla
kvantiteten fortfarande torde stanna vid 1,8 milj. balar. Under sommaren
1946 väntades emellertid produktionen av torvströ åter stiga med ca
10—20 % till högst 2,2 milj. balar. I vårkalkylen 1946 räknades med 2,0
milj. balar för år 1946/47. Det har nu visat sig, att denna kvantitet icke kan
höjas. För produktionsåret 1947/48 har dock räknats med 2,5 milj. balar,
vilket fortfarande ligger 0,5 milj. balar under förkrigskvantiteten. Priserna
på torvströ äro höjda under år 1946/47.

Kostnadsposten allmänna omkostnader har liksom vid tidigare beräkningar
erhållits genom att en uppräkning till rikssiffror gjorts för de allmänna
omkostnaderna sådana de redovisas i »Räkenskapsresultat för svenska jordbruk».
En mindre justering uppåt har nu gjorts, sedan siffrorna från lantbruksstyrelsens
jordbruksekonomiska undersökning äro kända för bokföringsåret
1944/45.

Jordbrukets kostnader för mjölkkontroll ha kunnat beräknas definitivt för
år 1945/46. Den definitiva kostnadssiffran efter avdrag för bidrag från staten
och hushållningssällskapen är 3,67 milj. kr mot ^ 3,23 milj. kr enligt förhandsberäkningarna
våren 1946. Ökningen beror pa att antalet assistenter,
som i vårkalkylen räknades till 1 000, i verkligheten steg till 1 069. För åren
1946/47 och 1947/48 har enligt anvisningar från lantbruksstyrelsen räknats
med 1 160 respektive 1 250 assistenter.

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

149

7. Ekonomibyggnader.

Vid beräkningarna enligt det tidigare förfaringssättet har som förut använts
det inom lantbruksförbundet upprättade prisindexet för byggnadskostnader.
Sedan fjolårets kalkyl upprättades ha byggnadsarbetarnas löner stigit.
Vidare ha prishöjningar inträtt i fråga om trävaror (fr. o. m. juni 1946).
Samtidigt ha emellertid vissa smärre prissänkningar inträffat, så att byggnadskostnaderna
totalt sett nu beräknats till 0,39 milj. kr lägre belopp för år
1945/46 än enligt fjolårets kalkyl.

För produktionsåret 1946/47 räknades i kalkylen 1946 efter samråd med
priskontrollnämnden med prissänkning för vissa byggnadsmaterialier. Sålunda
förutsattes prisindex under år 1946/47 sjunka till 50 % över basårets
indexläge för följande byggnadsmaterialier: papp, träimpregneringsmedel,
rödfärg, zinkvitt och linolja. Då förutsatt prissänkning icke inträffat, ha
materialkostnaderna tillsammans med höjda arbetslöner till egen och lejd
arbetskraft medfört höjning av byggnadskostnaderna år 1946/47 till 110,88
milj. kr (109,21 milj. kr enligt fjolårets kalkyl).

Kostnaderna för siloanläggningar visa också uppgång, vilket helt beror på
ökad omfattning av ensilageberedningen.

För produktionsåret 1947/48 har liksom för 4 månader av produklionsåret
1946/47 beaktats den höjning av de rörliga indextilläggen, som enligt
ramavtalet träder i kraft fr. o. m. den a/5 1947. Materialkostnaderna ha hållits
oförändrade. Höjningen av indextilläggen under hela året 1947/48 medför
en mindre höjning av totalkostnaderna för ekonomibyggnader under detta
år i jämförelse med år 1946/47.

Resultaten av beräkningarna enligt nu anförda grunder framgå av nedanstående.

Kostnader för ekonomibyggnader enligt hittills tillämpad beräkningsmetod
vid avskrivning å förkrig svärde.

Byggnader:

avskrivning, milj. kr...........

underhåll, » » ..........

1938/39

44-35

40-30

1945/46

44-35

64-73

‘1946/47

44-35

66-53

>1947/48

44-35

67-04

Siloanläggningar

Summa milj. kr

84"65

0-03

109-08

0''56

110-88

0-58

111-39

0-60

Summa milj. kr

Index

84-68

1000

10964

129-5

111-46

131-6

111-99

132-3

Införandet av den alternativa beräkningen över byggnadskostnaderna vid
avskrivning, beräknad å återanskaffningsvärdet, får ses mot bakgrund av
vad i annat sammanhang anförts om att beaktandet i kalkylen av arbetskraftsminskningen
förutsätter att även alla kostnadsökningar bli medräknade.
I samband med vidtagandet av sådan ändring har det emellertid ansetts
motiverat att för beräkningen anlita det index över jordbrukets byggnadskostnader,
som upprättats av statens forskningskommitté för lantmanna- 1

1 5 procent förhöjn. av samtliga arbetares dyrtidstillägg fr. o. m. den ’/» 1947.

150

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

byggnader (SFL) och som nu blivit tillgängligt. Detta specialindex för
byggnadskostnader, vid vars upprättande omfattande undersökningar företagits,
torde för närvarande utgöra den säkraste mätaren på byggnadskostnadernas
utveckling. Nämnda index har samma basperiod (1935—1937)
som lantbruksförbundets index. Emellertid är SFL:s index beräknat för kalenderår
(månadstal saknas). Vidare är indexberäkningen endast framförd
t. o. m. år 1945. Vid tillämpandet av SFL:s indexserie har därför denna
sammankopplats med lantbruksförbundets index, varigenom hänsyn kunnat
tagas till utvecklingen efter år 1945.

Med perioden 1935—1937 som basperiod i båda serierna visar SFL:s index
för ekonomibyggnader (kostnad för grund, överbyggnad och inredning)
indextalet 170,7 för år 1945, medan lantbruksförbundets index ger indextalet
181,9. Skillnaden torde främst bero på, dels större arbetskostnadsprocent
i lantbruksförbundets index, dels att s. k. egen arbetskraft (lantarbetare
tillfälligt sysselsatta i byggnadsarbete) ingår i lantbruksförbundets index.
Lantarbetarnas löner ha stigit kraftigare än de enligt byggnadsinduslriförbundets
löneavtal avlönade arbetarnas. Vidare må anföras, att i SFL:s index
tagits hänsyn till ackordslönerna, vilket även kan bidraga till olikheter i de
båda indexseriema.

Den med hjälp av SFL:s index verkställda alternativa beräkningen ger
följande resultat. Som förut anförts ha endast resultaten för år 1947/48 införts
i sammandragstabellen över jordbrukets kostnader.

Kostnader för ekonomibyggnader enligt SFL:s index och vid avskrivning å

återanskaff ning svärdet.

1938/39

Byggnader:

avskrivning, milj. kr........... 44''35

underhåll, » » .......... 40-30

Summa milj. kr 84-65

Siloanläggningar................ 0-03

Summa milj. kr 84-68

Index 100-0

1945/46 11946/47 11947/48

68-0S 69-98 70''52

61-86 63-59 64-08

129- 94 133-57 13å’60

0-56_0-58 0-60

130- 50 134-15 135-20

154-1 158-4 159-7

8. Grundlör bättringar.

Jordbrukets kostnader för grundförbättringar redovisas i nedanstående
översikt enligt hittills i kalkylen tillämpad metod. Kostnaderna för åren
1945/46 och 1946/47 äro något högre än enligt föregående års vårkalkyl.

1938/39 1945/46 1946/47 1947/48

Avskrivning, milj. kr............. 3''72 3-72 3-72 3-72

Underhåll, » » ............ 3-82 7’14 7-38 7-38

Summa milj. kr 7''54 10''86 11-10 11-10

Index 100‘0 144-0 147-2 147-2

Kostnaderna för grundförbättringar ha emellertid varit föremål för utredning
hos de sakkunniga för utredning rörande rationaliseringens inverkan
på jordbrukets arbetskostnader m. m. De sakkunniga ha till livsmedelskommissionen
överlämnat preliminär utredning beträffande grundförbättringskostnader.
De enligt nämnda utredning för åren 1946/47 och 1947/48 erhåll- 1

1 5% förliöjn. av samtliga arbetares dyrtidstillägg fr. o. m. den Vs 1947.

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

151

na resultaten redovisas i följande översikt, där kostnaderna för år 1938/39
upptagits enligt hittills i kalkylen tillämpad metod.

Täckdikningskostnader.......... Underhåll av större öppna diken	1938/39	1946/47 8-35 5-58	1947/48 8 39 5-71
Summa	7-54	13-93	14-10
Avgår statsbidrag.............		0-40	0-40
Nettosumma	7-54	13-53	13-70
Index	100-0	179-4	181-7

I sammandragstabellen över jordbrukets kostnader införas enligt denna
beräkning endast resultaten för år 1947/48, enär en ändring av hittills tilllämpade
principer icke kunna tillämpas för tidigare år.

9. Arbetskostnader.

Beräkningen av arbetskostnaderna har t. o. in. våren 1945 (för produktionsåret
1945/46) baserats dels på ett med 1 % per år minskat antal av lejda
arbetare och familjemedlemmar, fördelat på män och kvinnor, olika löneformer
samt vissa andra kategorier, och dels på indexberäknade naturalöner
(fast kvantitetsbas) samt ur lönestatistiken hämtade kontanta årslöner.
Sedermera ha lönekostnaderna ökats dels med belopp, som fixerats vid
särskilda överläggningar och som motiverats genom ökningen i de avtalsenliga
lönerna och dels med belopp, som beräknats motsvara kostnadsökningen
för semesterersättning och förkortad sommararbetstid. Successiva
justeringar ha därjämte företagits på grund av prisutvecklingen för naturafömödenheterna.
Härtill har för åren 1946/47 och 1947/48 lagts den procentuella
höjning av grundlönen, som enligt ramavtalet skall träda i tillämpning
från 1 maj 1947. De på detta sätt erhållna beloppen utgöra:

1938/39 1939/40 1940/41 1941/42 1942/43

Milj. kr................ 793-6 877’7 962’6 1 0761 1 140''4

Index................. 100-0 110-6 121-3 135’6 143''7

1943/44 1944/45 1945/46 1946/47 1947/48

Milj. kr................ 1 151-5 1 265‘0 1 344*5 1 449''5 1 461-0

Index ................. 145-1 159‘4 169''4 182-6 1841

Genom avskaffandet av statlönesystemet för de kollektivavtalsanslutna
lantarbetarna fr. o. m. den 1 november 1945 har ett fullföljande av beräkningarna
beträffande arbetskostnaderna enligt de t. o. m. våren 1945 tilllämpade
principerna, numera blivit omöjligt. Frågan om efter vilka principer
arbetskostnaderna istället skola beräknas ha, såsom tidigare nämnts,
varit föremål för prövning av de sakkunniga för utredning rörande rationaliseringens
inverkan på jordbrukets arbetskostnader m. m. Vad därvid framkommit
bar av de sakkunniga meddelats i en såsom preliminär betecknad
promemoria. De i denna promemoria verkställda beräkningarna bygga på
uppgifterna om dels arbetsförbrukningen per ha jordbruksjord vid de räkenskapskontrollerade
jordbruken, sådana dessa kunnat justeras genom jämförelse
med förhållandena vid samtliga och vid de i den officiella lönestatistiken
(enligt socialstyrelsen) deltagande jordbruken, dels storleken av
arealen jordbruksjord och dels uppgifterna i lönestatistiken om lönen per
timme totalt (kontant och naturaförmåner) för olika yrkeskategorier.

De på nu nämnt sätt verkställda beräkningarna ha visat att minskningen i
arbetsförbrukningen under enahanda allmänna förutsättningar, som gällt för

152

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

den tidigare kalkylen, utgjort 1,04 % i genomsnitt under perioden 1938/39—
1944/45. I detta avseende föreligger sålunda en mycket god överensstämmelse
med den minskning av 1 % varmed tidigare räknats. Relativt betydande
skillnader ha däremot framkommit beträffande löneutvecklingen.
Dessa skillnader förklaras i huvudsak dels genom att utvecklingen av naturalönen
inverkat på de tidigare kostnadsberäkningarna annorlunda än på de
nu verkställda beräkningarna, dels genom att de belopp, varmed totalkostnaderna
efter särskilda förhandlingar fått ökas, icke stått i full relation till
de samtidiga ökningarna i de avtalsbestämda lönerna och dels genom att nu
tillgänglig lönestatistik för åren 1943/44 och 1944/45 visar en starkare stegring
av de faktiskt betalda lönerna än vad man tidigare haft anledning räkna
med. De lönekostnader, som intagits i kalkylen, ha på detta sätt fr. o. in. år
1943/44 varit för låga. De vid de nya beräkningarna funna totala arbetskostnaderna
utgöra:

1938/39 1939/40 1940/41 1941/42 1942/43

Milj. kr................ 793-6 841-3 929-1 1 037''5 1 147-2

Index................. 100-0 106-0 117 1 130‘7 144-6

1943/44 1944/45 1945/46 1946/47 1947/48

Milj. kr................ 1 194-0 1 320‘0 1 403-2 1 493-5 1 503-7

Index................. 150-5 166-3 176-8 188‘2 189-5

Vid beräkningarna har för basåret 1938/39 använts samma totalsumma,
som tidigare varit intagen i jordbrukskalkylen. Kostnaderna för regleringsåret
1946/47 ha justerats med hänsyn till det beslutade tillägget fr. o. in. den
1 maj 1947 av 5 %> på grundlönen 70 öre per timme. Kostnaden för regleringsåret
1947/48 innehåller icke någon löneökning härutöver.

Med anledning av att priset på mjölk, som levererats till de hos jordbruket
anställda, i kollektivavtalet bestämts till ett lägre pris — 20 öre per liter —
än det i kalkylen angivna priset på hemmaförbrukad mjölk (jfr tabell 2),
har prisskillnaden upptagits som en tillkommande arbetskostnad. Ökningen
av arbetskostnaderna i anledning härav har preliminärt uppskattats till i
runt tal 10 milj. kr för år 1946/47. För år 1947/48 har ett lika stort belopp
upptagits i kalkylen och arbetskostnadsposten har sålunda angivits till 1 513,7
milj. kr.

10. Kapitalkostnader.

Denna kostnadspost ligger under utredning hos de sakkunniga, som utreda
frågan om rationaliseringens inverkan på jordbrukets arbetskostnader
m. m. I avvaktan på kommittérades utredning, ha räntekostnaderna beräknats
enligt tidigare tillämpat system.

Beräknade räntekostnader åren 194.5/46—7947/48 vid oförändrad

kapitalsumma.

	Kapital,	1945/46 Ränte- Ränta	1946/47 Ränte- Ränta	1947/48 Ränte- Ränta
	milj. kr	sats	milj. kr	sats	milj. kr	sats	milj. kr
Lånat kapital: inteckningslån .	1 865	3-25	60-60	3-23	60-26	3-23	60-24
övriga lån.....	680	3-94	26-77	3-92	26''65	3’92	26-66
Eget kapital: ej belånat fastig-hetskapital ... ej belånat drifts-kapital ......	1 335	3-75	50-10	3-72	49-66	3-71	49-53
1335	4-05	54-11	4-02	53-66	4-01	53-53

Summa 5 215 3-67 191-58 3-65 190-23

3-64 189-96

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

153

Kapitalkostnadernas storlek (inklusive beräknade 10 milj. kr kostnader
för ökade investeringar under åren 1945/46—1947/48 i jämförelse med basåret
1938/39) framgår av följande sammanställning.

1938/39 1945/46 1946/47 1947/48

Milj. kr............... 202-30 201-58 200-23 199-96

Index................. 100-0 99‘6 99''0 98’8

Tabell 18. Jordbrukets kostnader i sammandrag.

	1938/39 milj. kr	1945/46 milj. kr	1946/47 milj. kr	1947/48 milj. kr 1 1 11
Handelsgödselmedel............	65''4	120-6	124-1	126-6	126-6
Utsäde ......................	3-2	4-2	42	4-2	4*2
Köpfodermedel................	96-6	128-8	137-9	119-4	1194
Maskiner och redskap ........	72-8	107-8	107-8	107-8	130-0
Traktorkostnader..............	18-9	65-6	55-9	55’4	55''4
Diverse kostnader ............	102-9	203-6	212-3	216 0	216-0
Ekonomibyggnader............	84-7	109-6	111-5	1120	135'' 2
Grundförbättringar............	7-5	10-9	11-1	11*1	13 7
j Arbetskostnader ..............	793-6	1344-5	1 449-5	1 461-0	1 513-7
Kapitalkostnader..............	202-3	201-6	200-2	200-0	200-0
Summa milj. kr	1447-9	2297 2	2 414-5	2 413 5	2 514''2
Index	\| 100-0	158-7	166-8	166-7	173-6

Anm. För åren 1938/39, 1945/46 och 1946/47 redovisas kostnaderna enligt tidigare tillämpade
beräkningsgrunder. För år 1947/48 ha kostnaderna i alt. I upptagits enligt tidigare tillämpade
beräkningsgrunder utom i fråga om traktorkostnaderna, vilka upptagits enligt nya beräkningsgrunder.

1 alt. II ha kostnaderna upptagits enligt nya beräkningsgrunder i fråga om maskiner och
redskap, traktorer, ekonomibyggnader, grundförbättringar samt arbetskostnader.

Särskilt yttrande av herr Carbell.

Tre av ledamöterna i LK-delegationen, bland vilka undertecknad, ha som
framgår av delegationens promemoria angående jordbrukets kostnader under
produktionsåret 1938/39 samt 1945/46—1947/48, icke beretts tilllälle att taga
del av de utredningar som företagits av de sakkunniga för utredning rörande
frågan om rationaliseringens inverkan på jordbrukets arbetskostnader m. m.
Med hänsyn härtill ha de icke haft möjlighet att taga ställning till de förslag,
som framförts med utgångspunkt från desamma.

Av de mycket flyktiga referat från de sakkunnigas arbete, som lämnats
vid delegationens sammanträden, synes framgå, att detta arbete ännu icke
fortskridit så långt att detsamma är användbart såsom underlag för så viktiga
beslut, som nu ifrågasättas. Att deras arbete forcerats, torde bäst belysas
av att tre av LK-delegationens ledamöter icke hunnit informeras om
utredningen samt att av de övriga tre ledamöterna (som samtidigt äro sakkunniga)
en, nämligen herr Bonow i egenskap av sakkunnig, reserverat sig
mot att hittills föreliggande utredning lagts till grund för en uppskattning
av maskinkostnadsposten.

Med hänsyn dels till nu anförda omständighet dels till principiella betänkligheter,
vilka närmare utvecklas i det följande, kan jag icke biträda
delegationens beslut om att en ny, på de sakkunnigas arbete stödd princip

154

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

för beräkningen av avskrivningskostnader för traktorer, tillämpas. Då det
vidare, av de knapphändiga informationer som lämnats synes framgå, att
de sakkunniga även i övriga fall tänka sig höjningar av avskrivningskostnaderna
i kalkylen, vill jag framhålla, att det i princip icke kan anses lämpligt
att i detta hänseende nu tillämpa andra regler för prissättningen på jordbrukets
produkter än vad som gäller för näringslivet i övrigt. Huvudregeln
är i sistnämnda fall, att i kalkylerna icke accepteras högre avskrivningar än
före kriget. Även om det i och för sig ur företagsekonomisk synpunkt vore
skäligt att företaga en uppjustering av avskrivningarna i jordbrukskalkylen
och i kalkylerna för näringslivet i övrigt, torde skälen för en sådan ändring
icke vara starkare när det gäller jordbrukets prissättningsfråga än i övriga
fall. Ett beaktande av en sådan uppjustering av avskrivningskostnaderna
vid prissättningen på jordbrukets produkter kan med hänsyn till det nuvarande
prislägets karaktär och utsikterna för den närmaste framtidens prisutveckling,
knappast anses lämpligt. Härtill kommer, att det för priskontrollens
del måste komma att bli betydligt svårare att stå emot de krav på
högre avskrivningar i kalkylerna med hänsyn till efterkrigstidens återanskaffningspris,
som framställas från övriga delar av näringslivet.

Enligt min uppfattning synas sålunda övervägande skäl tala för, att man
tills vidare låter avskrivningskostnaderna i jordbrukskalkylen ingå med sina
förkrigsvärden och att frågan om en uppjustering av dessa till återanskaffningspriser
icke upptages till prövning förrän prisläget har nått en högre grad av
stabilitet än för närvarande.

Vid ett annat förfaringssätt synes det vara svårt att undvika, att nu tilllämpade
regler för prissättningen för näringslivet i övrigt, med hänsyn till
avskrivningskostnademas utveckling, komma att få underkastas förnyad
prövning. Av principiella skäl synes det därför riktigast, att frågan om en
uppjustering av jordbrukets avskrivningskostnader få anstå till dess att liknande
principer — i så fall med stöd av nya direktiv för priskontrollen —
generellt kunna tillämpas för prissättningen.

Stockholm den 3 mars 1947.

Erland Carbell.

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

155

Bilaga 2.

angående jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter år 1945.

I Kungl. Maj:ts proposition 319/1942 lämnades eu redogörelse för jordbrukarnas
kontanta inkomster och utgifter under dels åren 1932, 1935 och 1937.
dels åren 1938 och 1940, grundad på bearbetningar av självdeklarationer, vilka
beträffande de tre förstnämnda åren verkställts av 1938 års jordbruksutredning
och beträffande åren 1938 och 1940 av statens livsmedelskommission.
Denna redogörelse har sedermera i Kungl. Maj ds propositioner 246/
1943, 253/1944, 303/1945 och 267/1946 kompletterats med liknande undersökningar
för åren 1941—1944, verkställda av statens livsmedelskommission.
Sedan kommissionen nu, efter bemyndigande av Kungl. Majd, genom sin
statistiska byrå låtit företaga en motsvarande bearbetning av självdeklarationer,
avseende inkomståret 1945, framlägges i det följande en sammanfattande
redogörelse för de härvid erhållna resultaten.

Material och metod.

Såsom framgår av tabell 1 har för undersökningen av jordbrukarnas kontanta
inkomster och utgifter år 1945 kunnat utnyttjas sammanlagt 10 861
av jordbrukare avgivna självdeklarationer. Samtliga dessa härröra, liksom
fallet varit vid föregående deklarationsundersökningar, från brukningsdelar,
som deltogo i den av 1938 års jordbruksutredning verkställda undersökningen
av jordbrukets driftförhållanden. Sedan föregående år har antalet undersökta
gårdar något minskats inom alla storleksgrupper i södra och mellersta
Sverige, medan en ökning av primärmaterialet föreligger inom de flesta storleksgrupperna
i norra Sverige. Minskningen har orsakats dels av att länsstyrelserna
ej kunnat avstå vissa deklarationer, som tillhört besvärsärenden
e. d., dels av att vissa gårdar ha bytt ägare eller utlämnats på arrende, varigenom
de måst uteslutas vid denna bearbetning, ökningen i norra Sverige
beror på att materialet för Västerbottens län detta år, i motsats till de föregående
åren, inkommit i det närmaste fulltaligt. Dessa förändringar i primärmaterialets
omfattning torde dock icke i någon mera betydande grad inverka
på jämförbarheten med tidigare undersökningar. Deklarationsmaterialets
fördelning på olika storleksgrupper inom vart och ett av de tre huvudområden,
på vilka materialet grupperats, har, såsom framgår av tabell 2, icke
heller nämnvärt förändrats sedan föregående år.

Beträffande metoderna för materialets bearbetning ha utförliga redogörelser
lämnats i de ovan nämnda sammanfattningarna av de tidigare deklarationsundcrsökningama.
Såsom däri framhållits, ha de ur självdeklarationernas
A-bilaga erhållna uppgifterna rörande jordbrukarnas kontanta inkomster
och utgifter omräknats dels till siffror per hektar jordbruksjord, dels till
totalsiffror för riket. Vid beräkningen av arealen jordbruksjord har arealen
ängsmark omräknats till åker enligt den officiella statistikens uppgifter om
avkastningen. Beräkningen av totalsiffrorna för riket grundar sig på en för
varje särskild storleksgrupp och varje naturligt jordbruksområde enligt den
officiella jordbruksstatistikens indelning verkställd uppräkning av självde -

156

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

Tab. 1. Antal 1 deklarationsundersökningarna ingående brukningsdelar.

Storleksgrupper, hektar åker

	2—5	5—10	10—20	20—30	30-50	50-100	Över 100	liga
Livsmedelskommissionens undersök-ning åren 1938 och 1940. Södra och mellersta Sveriges slätt-bygder........................	186	671	1276	632	483	247	109	3 604
Södra och mellersta Sveriges skogs-och dalbygder.................	933	1925	1194	239	126	56	15	4 488
Norra Sverige...................	983	1088	319	26	4	1	~	2 421
Hela riket	2102	3 684	2 789	897	613	304	124	10 513
Livsmedelskommissionens undersök-ning år 1941. Södra och mellersta Sveriges slätt-bygder........................	217	732	1396	747	565	281	126	4 064
Södra och mellersta Sveriges skogs-och dalbygder.................	999	2 010	1271	253	145	67	16	4 761
Norra Sverige...................	1179	1253	401	26	7	—	—	2 866
Hela riket	2 395	3 995	3 068	1026	717	348	142	11691
Livsmedelskommissionens undersök-ning dr 1942. Södra och mellersta Sveriges slätt-	211	717	1360	700	562	287	145	3 982
Södra och mellersta Sveriges skogs-och dalbygder.................	963	1987	1234	249	141	58	19	4 651
Norra Sverige...................	1210	1299	399	30	5	—	—	2 943
Hela riket	2 384	4 003	2 993	979	708	345	164	11 576
Livsmedelskommissionens undersök-ning dr 1943. Södra och mellersta Sveriges slätt-bygder ........................	209	696	1348	687	561	284	127	3 912
Södra och mellersta Sveriges skogs-och dalbygder.................	942	1927	1219	236	141	59	19	4 543
Norra Sverige...................	1212	1284	397	29	9	—	—	2 931
Hela riket	2 363	3 907	2 964	952	711	343	146	11386
Livsmedelskommissionens undersök-ning år 1944. Södra och mellersta Sveriges slätt-bygder .........................	204	668	1309	663	534	265	124	3 767
Södra och mellersta Sveriges skogs-och dalbvgder..................	922	1863	1172	231	128	58	18	4392
Norra Sverige.....................	1172	1197	353	30	6	—	—	2 758
Hela riket	2 298	3 728	2 834	924	668	323	142	10 917
Livsmedelskommissionens undersök-ning år 1945. Södra och mellersta Sveriges slätt-bygder..........................	199	652	1261	652	525	230	no	3 659
Södra och mellersta Sveriges skogs-och dalbygder ..................	920	1806	1154	230	125	57	17	4 309
Norra Sverige.....................	1204	1259	393	31	6	—	—	2 893
Hela riket	2 323	3 717	2 808	913	656	317	127	10 861

Kungl. May.ts proposition nr 280. 157

Tab. 2. Procentuell fördelning av antalet brukningsdelar på olika storleksgruppe r.

Samtliga brukningsdelar med över 2
hektar åker enligt 1937 års jordbruksråkning.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder
........................

Södra och mellersta Sveriges skogs och

dalbygder.................

Norra Sverige .................

De i livsmedelskommissionens deklarationsundersökning
åren 1938 och
1940 ingående brukningsdelarna.
Södra och mellersta Sveriges slättbygder
........................

Södra och mellersta Sveriges skogs och

dalbygder.................

Norra Sverige...................

Storleksgrupper, hektar åker

De i livsmedelskommissionens deklarationsundersökning
år 1941 ingående
brukningsdelarna.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder
........................

Södra och mellersta Sveriges skogs och

dalbygder.................

Norra Sverige...................

De i livsmedelskommissionens deklarationsundersökning
dr 1942 ingående
brukningsdelarna.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder
........................

Södra och mellersta Sveriges skogs och

dalbygder.................

Norra Sverige...................

De i livsmedelskommissionens deklarationsundersökning
år 1943 ingående
brukningsdelarna.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder
........................

Södra och mellersta Sveriges skogs och

dalbygder.................

Norra Sverige...................

De i livsmedelskommissionens deklarationsundersökning
år 1944 ingående
brukningsdelarna.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder
.........................

Södra och mellersta Sveriges skogs och

dalbygder..................

Norra Sverige...................

De i livsmedelskommissionens deklarationsundersökning
år 1945 ingående
brukningsdelarna.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder
..........................

Södra och mellersta Sveriges skogs och

dalbygder.................

Norra Sverige...................

Samt -

2-5	5—10	LO—20	JO—30.	30-50	O o t-H ö	Över 100	liga
22	27	30	11	6	3	1	100
41	37	17	3	1 1	1	0	100
55	35	9	1	0	0	0	100
5	19	35	18	13	7	3	100
21	43	27	5	3	1	0	100
41	45	13	1	0	0		100
5	18	34	19	14	7	3	100
21	43	27	5	3	1	0	100
41	44	14	1	0			100
5	18	34	18	14	7	4	100
21	43	27	5	3	1	0	100
41	44	14	1	0			100
5	18	35	18	14	7	3	100
21	43	27	5	3	1	0	100
41	44	14	1	0			100
5	18	35	18	14	7	3	100
21	43	27	5	3	1	0	100
4 a	43	13	1	0			100
5	18	35	18	14	7	3	100
21	42	27	5	3	1	1	100
42	43	14	1	0	—	—	100

158

Kung!. Maj.ts proposition nr 280.

klarationernas uppgifter. Härvid har förhållandet mellan den totala åker
arealen vid samtliga brukningsdelar inom resp. storleksgrupp och område
å ena samt åkerarealen vid de undersökta brukningsdelarna inom samma
storleksgrupp och området å andra sidan tagits till utgångspunkt för omräkningen.
Till följd av att uppräkningen på detta sätt verkställts särskilt
för varje storleksgrupp inom de olika produktionsområdena, torde den förhållandevis
bättre representativiteten i materialet för de större brukningsdelarna,
vilken framgår av tabell 1, icke i och för sig ha kommit att medföra
någon missvisning i resultaten.

Däremot får vid bedömningen av resultaten beaktas, att de i undersökningen
ingående egendomarna genomsnittligt taget torde representera en något
högre produktionsförmåga och mera rationella driftsförhållanden än genomsnittsjordbruket.
Till följd härav torde de vid undersökningen erhållna
totalbeloppen för såväl inkomster som utgifter vara något för höga. Deras
huvudsakliga uppgift är emellertid att avspegla de från år till år inträffade
förändringarna i jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter och icke att
ange dessa posters absoluta storlek. Med hänsyn härtill har vid innevarande
års deklarationsundersökning åkerarealerna enligt 1937 års jordbruksräkning
fortfarande kommit till användning, trots att 1944 års jordbruksräknings
arealer varit tillgängliga.

Vid bedömande av undersökningsmaterialet bör ytterligare beaktas, att
brukningsdelar med mindre än 2 hektar åker icke ingå i det bearbetade materialet.
Likaså bör hänsyn tagas till att vid upprättandet av självdeklarationer
inom jordbruket den s. k. kontantprincipen tillämpas. Då hänsyn sålunda
icke tages till eventuella lagerbehållningar vid beskattningsårets början
och slut, kan nettointäkten av jordbruksfastighet enligt deklarationsuppgifterna
växla starkare från år till år än vad som skulle varit fallet, därest
även dylika omständigheter skulle beaktats vid självdeklarationernas upprättande.

Jordbrukarnas kontanta inkomster.

Resultaten av den beräkning av jordbrukarnas sammanlagda kontanta
inkomster, som verkställts på grundval av de på självdeklarationernas A-bilaga
lämnade uppgifterna, redovisas i tabellerna 3 och 4. I tabell 3 återgivas
för hela riket och de tre stora huvudområdena — södra och mellersta Sveriges
slättbygder samt skogs- och dalbygder och norra Sverige — de till totalsiffror
uppräknade inkomstbeloppen, och i tabell 4 ha dessa omräknats till
indextal med 1938 resp. 1944 som bas. 1 anslutning till A-bilagans uppställning
ha inkomsterna fördelats på följande poster: spannmål och frövaror;
sockerbetor; potatis jämte rotfrukter, grönsaker och trädgårdsprodukter; hö
jämte halm och grönfoder; hästar och nötkreatur; svin och grisar; fjäderfä
och ägg; mjölk och produkter därav, dels vid leverans till mejeri, dels vid
annan försäljning; diverse produkter (får och getter, fisk och vilt, lin, ull,
hudar och skinn in. m.); inkomster av skogsbruk samt diverse inkomster
(körslor, uthyrning av maskiner och dragare, försäljning av döda yttre inventarier
samt av sten, grus, torv m. m., ersättning för vägunderhåll och
andra ej annorstädes upptagna inkomstposter) samt arrenden och avgälder.

Såsom framgår av tabell 3 ha jordbrukarnas sammanlagda kontanta inkomster
år 1945 beräknats till 2 581,9 milj. kronor. Till jämförelse kan nämnas,
att inkomstsumman för år 1938 beräknats till 1 506,7 milj. kronor och
för år 1944 till 2 499,8 milj. kronor. I jämförelse med år 1938 föreligger sålunda
en ökning av inkomstsumman med 71,4 %, medan ökningen mellan
åren 1944 och 1945 stannar vid 3,3 %.

Kungl. Maj:ts proposition nr 280. 159

Tab. 3. Jordbrukets kontanta inkomster åren 1938 och 1940—1945, milj. kronor.

	1938	1940	1941	1942	1943	1944	1945
Södra och mellersta Sveriges slättbygder. Inkomster av försålda produkter
därav spannmål och frövaror...........	159-4	168-4	213-8	266-4	323-9	287-3	270-2
sockerbetor......................	58-5	61-4	80-4	98-3	91-4	88-1	90-3
potatis m. m....................	29-7	38-8	42-7	66-9	65-4	56-3	63*5
hö, halm och grönfoder..........	5-o	8-2	14-0	7-1	6-6	8''2	9-1
Summa vegetabiliska produkter	252-6	276-8	350-9	438-7	487-3	439-9	433-1
hästar och nötkreatur............	106-4	147-0	163-1	135-9	155-8	169-9	175-5
svin och grisar.................	100-5	111-5	109-0	78-9	116-5	152-5	146-7
fjäderfä och ägg.................	23-1	24-6	23-1	18-5	23-8	31-9	44-1
mjölk till mejeri................	246-9	302-6	340-8	352-3	381-8	4110	447-7
mjölk till enskilda...............	18-1	15-8	14-7	14-8	15-5	14-5	17-8
Summa animaliska produkter	495-0	601-5	650-7	600-4	693-4	779-8	831-8
diverse produkter................	3-7	4-7	6*2	8-1	10-2	12-5	10-8
Summa inkomster av försålda produkter	751-3	883-0	1007-8	1 047-2	1190 9	1232-2	1 275-7
Diverse inkomster........................	16-0	17-0	18-3	23-0	24-4	22-3	25-0
därav för körslor......................	7-3	8-3	10-1	14-2	14-0	13-4	15-3
Inkomster av skogsbruk..................	40-0	50-o	62-5	84-4	80-3	79-8	70-3
Arrenden och avgälder...................	8-3	8-7	9-4	10-9	12-3	12-2	14-0
Samtliga kontanta inkomster	815-6	958-7	1098-o	1165 5	1 307 9	1346 5	1385-8
Södra och mellersta Sveriges skogs- och dal-bygder. Inkomster av försålda produkter							38-9
därav spannmål och frövaror...........	24-1	27-8	39-9	48-0	55-9	43-7
sockerbetor......................	0-8	0-9	1-2	1-6	1-6	1-9	2-i
potatis m. m....................	14-8	18-8	20-5	28-6	26-1	25-5	29-8
hö, halm och grönfoder..........	1-7	3-9	5-4	3-0	3-1	4-0	3-8
Summa vegetabiliska produkter	41-i	51-4	67-0	81-2	86-7	75-1	74-e
hästar och nötkreatur............	66-4	95-4	109-8	83-2	95-8	107-5	112-3
svin och grisar..................	62-3	67-6	70-2	54-2	73-7	93-2	82-1
fjäderfä och ägg.................	15-3	15-2	14-6	11-7	14-0	19-9	26-0
mjölk till mejeri.................	124-8	162-6	194-6	210-0	227-4	251-4	278-8
mjölk till enskilda...............	21-4	19-0	16-9	13-9	14-7	15-3	16-5
Summa animaliska produkter	290-2	359-8	406-1	373-0	425-6	487-3	515-7
diverse produkter................	2-6	2-7	3-9	4-3	6-3	6-6	6-6
Summa inkomster av försålda produkter	334 2	413-9	477-0	458-5	518-0	569-0	596-9
Diverse inkomster .......................	17-7	16-5	19-6	25-0	29-2	30-0	33-7
därav för körslor......................	12-6	12-4	15-6	20-2	23-2	25-3	27-4
Inkomster av skogsbruk..................	91-9	94-1	137-5	184-9	205-7	194-9	195-6
Arrenden och avgälder...................	6-0	6-3	6-7	7-2	7-7	8-3	8-G
Samtliga kontanta inkomster	449-8	530-S	CIO-8	675-6	761-2	802-2	834-8
Norra Sverige. Inkomster av försålda produkter				1-4	2-o	1-3	1-3
därav spannmål och frövaror...........	0-7	0-9	1-4
sockerbetor......................	—	—	—	—	—	—	—
potatis in. in....................	1-6	2-5	2-7	4-9	3-o	5-3	4-5
hö, halm och grönfoder..........	1-9	4-‘J	9-9	5*4	5-2	4-8	6*3
Summa vegetabiliska produkter	4-2	8-3	14-o	11-7	10-8	11-4	11-t

160 Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

Tab. 3 (forts.). Jordbrukets kontanta inkomster åren 1938 och 1940—1945, milj. kronor.

	1938	1940	1941	1942	1943	1944	1945
hästar och nötkreatur............	14-3	22-0	27-8	27-3	29-7	30-8	30-8
svin och grisar..................	5-4	6-8	6-7	5-2	5-3	8-1	7-6
fjäderfä och ägg.................	1-4	1-5	1-1	0-7	0-5	0-8	1-3
mjölk till mejeri.................	36-3	60-9	71-7	83-2	94-4	103-5	117-8
mjölk till enskilda...............	12-7	10-6	10-8	9-0	8-S	9-0	9-2
Summa animaliska produkter	70l	101-3	118-1	125-4	138-7	152-2	166-7
diverse produkter................	1-3	1-2	1-6	2-1	2-6	3-6	3-9
Summa inkomster av försålda produkter	75-6	111-3	133-7	139 2	152-1	167-2	1817
Diverse inkomster.......................	40-1	35-0	38-3	49-2	55-8	55-7	49-4
därav för körslor.....................	34-2	29-3	33-2	44-9	48-8	42-5	46-1
Inkomster av skogsbruk.................	122-6	78-1	96-7	117-8	142-2	123-3	125-0
Arrenden och avgälder..................	3-0	3-9	4-0	4-3	4*5	4-9	5-2
Samtliga kontanta inkomster Hela riket.	241-3	228-3	272-7	310-5	354-6	351*1	361-3
Inkomster av försålda produkter
därav spannmål och frövaror ..........	184-2	197-1	255-1	315-8	381-8	332-3	310-4
sockerbetor .....................	59-3	62-3	81-6	99-9	93-0	90-0	92-4
potatis m. m....................	46-1	60-1	65-9	100-4	95-1	87-1	97-8
hö, halm och grönfoder..........	8-6	17-0	29-3	15-5	14-9	17-0	18-2
Summa vegetabiliska produkter	298-2	336-5	431-9	531-6	584-s	526-4	518-8
hästar och nötkreatur............	187-1	264-4	300-7	246-4	281-3	308-2	318-6
svin och grisar.................	168-2	185-9	185-9	138-3	195-5	253-8	236-4
fjäderfä och ägg.................	39-8	41-3	38-8	30-9	38-3	52-6	71-4
mjölk till mejeri................	408-0	526-1	607-1	645-5	703-6	765-9	844-3
mjölk till enskilda ..............	52-2	45-4	42-4	37-7	39-0	38-8	43-5
Summa animaliska produkter	855-3	1063-5	1174-9	1098-8	1 257-7	1 419-3	1 514-2
diverse produkter...............	7-6	8-6	11-7	14-5	19-1	22-7	21-3
Summa inkomster av försålda produkter	1161-1	1408-2	1618-5	1644-9	1861-6	1968-4	2 054-3
Diverse inkomster.......................	73-8	68-5	76-2	97-2	109-4	108-0	108-9
därav för körslor.....................	54-1	50-0	58-9	79-3	86-0	81-2	88-3
Inkomster av skogsbruk.................	254-5	222-2	296-7	387-1	428-2	398-0	390-9
Arrenden och avgälder..................	17-3	18-9	20-1	22-4	24-5	25-4	27-8
Samtliga kontanta inkomster	1 506-7	1 717-8	2 011-5	2151-6	2 423 7	2499 8	2 581-9

Av den sammanlagda inkomstsumman hänför sig över hälften eller 1 514,2
milj. kronor till försäljning av animaliska produkter. Den kontanta inkomsten
av försålda vegetabiliska produkter stannar enligt de bearbetade självdeklarationema
vid 518,8 milj. kronor och skogsinkomstema vid 390,9 milj.
kronor. Utvecklingen mellan åren 1944 och 1945 har varit mycket olikartad
för dessa tre inkomstgrupper. Medan inkomsterna av animaliska produkter
visa en fortsatt uppgång med 6,7 °/o, redovisas en nedgång för inkomsterna
av vegetabiliska produkter med 1,4 % och för skogsinkomstema med 1,8 °/e.

Genom denna utveckling, som pågått under de två senast undersökta åren,
har för första gången sedan 1940 den relativa inkomstökningen blivit starkare
för animaliska än för vegetabiliska produkter. För den förstnämnda
gruppen redovisas nämligen sedan förkrigsåret 1938 en ökning av försäljningsinkomsterna
med 77,0 °/o, medan inkomstökningen för vegetabiliska
produkter stannar vid 74,0 °/o. Dessa förskjutningar sammanhänga med en

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

Tab. 1. Jordbrukets kontanta inkomster åren 1910—1915. Indextal.

161

	År 1938 = 100	År 1944 = 100
	1940	1941	1942	1943	1944	1945	1945
Södra och mellersta Sveriges slättbygder. Vegetabiliska produkter............	109-6	138-9	173-7	192-9	174-1	171-5	98-5
Animaliska produkter..............	121-5	131-4	121-3	140-1	157-5	168-0	106-7
Samtliga jordbruksprodukter........	117-5	134-1	139-4	158-5	164-0	169-8	103-5
Diverse inkomster..................	106-4	114-1	143-8	152-7	139-2	161-6	116-1
Skogsbruk.........................	124-8	156-1	210-9	200-4	199-3	175-5	88-0
Samtliga kontanta inkomster	1175	134 6	142-9	1604	165-1	1699	102-9
Södra och mellersta Sveriges skogs- och
dalbygder.
Vegetabiliska produkter............	123-8	161-8	196-1	209-1	181-4	180-2	99-3
Animaliska produkter,..............	124-0	139-9	128-5	146-7	167-9	177-7	105-8
Samtliga jordbruksprodukter........	.123-8	142-7	137-2	155-2	170-3	178-6	104-9
Diverse inkomster..................	93-0	110-4	141-4	164-6	168-9	189-6	112-2
Skogsbruk.........................	102-4	149-6	201-0	223-8	212-0	212-8	100-4
Samtliga kontanta inkomster	118-0	142-4	150-2	169-2	178-3	185-6	104-1
Norra Sverige.
Vegetabiliska produkter............	201-3	337-5	283-1	261-2	276-1	267-9	97-0
Animaliska produkter..............	145-3	168-5	178-9	197-8	217-1	237-9	109-6
Samtliga jordbruksprodukter........	147-3	176-9	184-2	201-2	221-2	240-4	108-7
Diverse inkomster..................	87-2	95-6	122-6	139-2	139-0	123-1	88-6
Skogsbruk.........................	63-7	78-9	96-1	116-1	100-6	102-0	101-5
Samtliga kontanta inkomster	94-6	1130	128-7	1470	145-5	149 7	102-9
Hela riket.
Vegetabiliska produkter............	112-8	144-8	178-3	196-1	176-6	174-0	98-6
Animaliska produkter..............	124-2	137-3	128-5	147-0	165-9	177-0	106-7
Samtliga jordbruksprodukter........	121-3	139-4	141-7	160-3	169-5	176-9	104-4
Diverse inkomster..................	92-8	103-2	131-7	148-2	146-2	147-4	100-8
Skogsbruk.........................	87-3	116-6	152-1	168-2	156-3	153-6	98-2
Samtliga kontanta inkomster	114-0	133-5	142-8	160-9	165-9	171-4	1033

fortgående återhämtning av den animaliska produktionen, vilken i första
hand tager sig uttryck i stegrade mjölkinkomster. För hela riket redovisas
följande kontanta inkomster, i milj. kronor, av till mejeri och enskilda försåld
mjölk:

1938 1940 1941 1942 1943 1944 1945

460-2 571-5 649-5 683-2 742''6 804-7 887’8

Såsom framgår av dessa tal ha inkomsterna av mjölk nära nog fördubblats
sedan år 1938. Även inkomsterna av försålda fjäderfä och ägg ha kraftigt
ökat under åren 1944 och 1945. Svinskötseln är den enda animaliska produktionsgren,
som visar tillbakagång mellan åren 1944 och 1945. Försäljningsintäkterna
för svin och grisar minska mellan nämnda år i medeltal för hela
riket med 6,9 °/o.

De nu anförda siffrorna avse riket i dess helhet. Mellan olika områden
föreligga emellertid viktiga olikheter. Starkast har inkomstökningen varit i
södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder, där densamma från år
1938 räknat uppgår till 85,6 %. För slättbygderna i södra och mellersta Sverige
redovisas en ökning av de kontanta inkomsterna med 69,9 %>, medan för

Bihang till riksdagens protokoll 19i7. 1 samt. Nr 280. It

162

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

norra Sverige inkomststegringen stannar vid 49,7 %. Såsom framgår av tabell
4 har en dylik skillnad mellan de tre huvudområdena förelegat under samtliga
krigsår. För södra och mellersta Sverige har vidare under denna tid
inkomstökningen enligt självdeklarationernas uppgifter varit avsevärt starkare
än utgiftsökningen, medan i norra Sverige t. o. m. år 1944 relationen
mellan förändringarna i dessa båda poster varit den motsatta. År 1945 överstiger
också för norra Sveriges del inkomstökningen den beräknade utgiftsökningen.
Den tidigare mindre gynnsamma relationen mellan dessa båda
poster har huvudsakligen berott på minskade skogsinkomster i början av
kriget och har gradvis utjämnats, intill år 1944, genom en återhämtning av
skogsinkomstema och därefter huvudsakligen genom en fortgående stegring
i intäkterna av animaliska produkter.

Förskjutningarna av de viktigaste inkomstposternas inbördes betydelse under
krigsåren belysas närmare av följande sammanställning av deras procentuella
andel av jordbrukets sammanlagda kontanta inkomster enligt självdeklarationema: 1938

1940 1941 1942 1943 1944 1945

Vegetabiliska produkter...... 19-8 19-6 21-5 24-7 24-1 21-1 20-1

Animaliska produkter ....... 56''8 61-9 58-4 51-1 51-9 56 8 58-7

Skogsbruk.................. 16''9 12-9 14-8 18-0 17-7 15-9 15-1

Diverse inkomster .......... 6-5 5 6 5-3 6 2 6 3 '' 6-2 6-1

Samtliga kontanta inkomster . 1000 100-0 100 O 100 0 100 0 100-0 100-0

Det framgår av dessa tal, att inkomsterna av animaliska produkter, som
under åren 1942 och 1943 utgjort en något mindre andel av den sammanlagda
inkomstsumman än före kriget, under åren 1944 och 1945 ånyo ökat
i relativ betydelse. Däremot har siffran för skogsinkomstemas andel av inkomstsumman,
som nådde sitt maximum år 1942, därefter sjunkit och ligger
år 1945 under motsvarande siffra för år 1938. De vegetabiliska produkternas
andel har också sjunkit sedan år 1942 men ligger alltjämt något högre
än år 1938.

De vegetabiliska resp. animaliska produkternas andel av inkomsterna av
samtliga försålda jordbruksprodukter belyses i tabell 5. I denna framträder
tydligt det kända förhållandet, att de vegetabiliska produkternas relativa
betydelse ökar starkt med stigande egendomsstorlek samt att densamma
genomgående är vida större inom slättbygderna i södra och mellersta Sverige
än skogs- och dalbygderna i norra Sverige.

Göres en uppdelning av de kontanta inkomsterna på de tre huvudomi-ådena,
erhållas följande resultat:

Samtliga kontanta inkomster.	1938	1940	1941	1942	1943	1944	1945
Södra och mellersta Sveriges slättbygder.................. Södra och mellersta Sveriges	.. 54-1	55-8	54-6	54-2	54-0	53-9	53-7
skogs- och dalbvgder........	.. 29-9	30-9	31-9	31-4	31-4	32-1	32-3
Norra Sverige ................	.. 16-0	13-3	13-5	14-4	14-6	14-0	14-0
Hela riket....................	.. 100-0	100-0	1000	100-0	100-0	1000	lOO-o
Inkomster av försålda jordbruksprodukter.
Södra och mellersta Sveriges
slättbvgder.................. Södra och mellersta Sveriges	.. 64-7	62-7	62-3	63-7	64-0	62-6	62-1
skogs- och dalbygder........	.. 28-8	29-4	29-5	27''9	27-8	28-9	29-1
Norra Sverige ................	6-5	7-9	8-2	8-4	8-2	8-5	8-8
Hela riket....................	.. 100-0	100-0	100-0	100-0	100-0	100-0	100-0

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

163

Tab. 5. Jordbrukets inkomster av vegetabiliska respektive animaliska produkter
i procent av inkomster av samtliga försålda produkter inom olika storleksgrupper
och områden åren 1932, 1938 och 1940—1945.

			Storleksgrupper, hektar	åker		Samt-


		2—5	5—10	10—20	20-30	30—50	50-100	över 100	liga
Södra och mellersta Sveriges
slättbygder.
Vegetabiliska produkter.....	1932	14-1	21-1	26-5	35o	37-8	42-8	40-4	33-0
	1938	15-3	20-0	26-0	33-9	39-0	44-3	45-6	33-6
	1940	12-5	17-4	23-2	30-7	36-5	43-2	46-4	31-4
	1941	16-7	19-9	27-3	35-3	41-5	44-0	47-9	34-8
	1942	20-5	26-2	34-7	43-6	48-1	52-0	53-1	41-9
	1943	18-3	22-8	32-1	42-0	48-1	52-5	54-6	40-9
	1944	14-3	18-2	27-2	37-0	41-7	46-6	51-8	35-7
	1945	12-4	17-3	25-3	34-8	40-3	44-8	50-4	34-0
Animaliska produkter......	1932	83-8	77-8	72-8	64-1	61-6	56-2	59-3	66-2
1938	82-0	79-3	73-5	65-7	60-7	55-5	54-1	65-9
	1940	85-0	82-0	76-3	68-8	63-2	56-5	53-5	68-1
	1941	80-6	79-3	72-2	64-1	58-1	55-6	51-6	64-6
	1942	75-2	72-5	64-7	55-9	51-4	47-7	46-3	57-3
	1943	79-6	75-9	67-0	57-4	51-2	46-8	44-6	58-2
	1944	84-2	80-3	71-9	62-1	57-4	52-6	47-2	63-3
	1945	86-5	81-4	73-9	64-4	59-0	54-3	48-9	65-2
Södra och mellersta Sveriges
skogs- och dalbygder.
Vegetabiliska produkter.....	1932	4-9	8-1	11-5	17-3	22-2	24-8	32-9	12-5
1938	5-3	7-7	11-6	16-3	21-5	30-7	36-4	12-4
	1940	5-1	7-8	ll-l	15-8	22-2	29-4	41-6	12-4
	1941	5-7	8-8	14-8	20-2	23-4	28-7	43-2	14-0
	1942	8-6	12-3	18-3	23-4	28-4	34-0	46-9	17-7
	1943	6-8	9-9	17-0	23-8	27-6	38-8	51-2	16-7
	1944	5-8	8-5	13-1	19-0	20-6	32-2	45-5	13-2
	1945	5-7	7-3	11-9	16-8	19-9	30-4	48-4	12-5
Animaliska produkter......	1932	92-6	90-3	87-2	81-8	77-2	74-4	66-8	86-1
1938	93-7	91-4	87-9	83-2	77-3	68-8	63-3	86-8
	1940	93-9	91-6	88-3	83-8	76-9	70-1	57-9	86-9
	1941	93-4	90-3	84-4	79-3	75-5	70-9	56-2	85-1
	1942	90-3	86-7	80-9	76-1	70-3	65-1	52-2	81-4
	1943	91-7	88-9	82-0	75-4	70-8	59-3	48-2	82-1
	1944	93-1	90-3	85-9	80-2	78-2	65-6	53-5	85-6
	1945	93-2	91-6	87-1	82-1	78-7	67-6	51-1	86-4
Norra Sverige.
Vegetabiliska produkter.....	1932	6-3	6-3	11-0	13-4				8-2
1938	4-5	4-0	8-0	10-9				5-5
	1940	4*9	5-7	11-5	18-8				7-5
	1941	6-5	8-8	14-6	28-8				10-5
	1942	5-4	7-3	12-3	19-7				8-4
	1943	4-1	5-7	10-1	23-8				7-1
	1944	4-1	6*5	9-5	18-1				6-9
	1945	4-3	5-5	8-5	14-2				6-1
Animaliska produkter......	1932	92-o	92-2	88-0	85-7				90''4
1938	93-6	94-4	89-7	88-8				92-8
	1940	93-6	93-6	87-3	81i				91-5
	1941	91-9	90-3	84-3	09-8				88-3
	1942	92-9	91-4	86-2	78-4				90-1
	1943	93-8	92-8	88-4	74-4				91-2
	1944	93-7	91-8	88-4	76-9				91-0
	1945	93-2	92-9	89-7	80-C				91-8

164

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

Talen utvisa, att södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder år 1945
hade en något större andel av jordbrukets kontanta inkomster än år 1938,
och att denna andel i stort sett varit i stigande under hela undersökningsperioden.
Slättbygdernas och särskilt norra Sveriges andel i den sammanlagda
inkomstsumman har däremot i motsvarande grad gått tillbaka. Fördelningen
av inkomsterna av försålda jordbruksprodukter visar beträffande norra Sverige
en från år till år stigande andel.

Jordbrukets kontanta utgifter.

De på självdeklarationernas A-bilaga redovisade kontanta utgifterna ha vid
bearbetningen sammanförts i följande grupper: arrenden och kontanta undantagsförmåner,
arbetslöner, inköp av spannmål och frövaror, kraftfoder
och betmassa, potatis och rotfrukter, hö och halm m. fl. fodermedel samt
gödselmedel och torvströ, inköp av levande och av döda inventarier, underhåll
av dels byggnader, dels inventarier, diverse driftskostnader (bl. a. elektrisk
ström, bränn- och smörjolja samt gengasbränsle för driften) samt räntor.
Dessutom ha även uppgifterna rörande kostnaderna för nyuppsättning
av inventarier samt för ny-, till- eller ombyggnad bearbetats. Beträffande
dessa sistnämnda uppgifter bör emellertid nämnas, att dessa kostnader icke
berättiga till avdrag vid taxeringen, varför desamma kunna antagas vara
mindre fullständigt redovisade i deklarationerna. Av de vid bearbetningen av
dessa poster erhållna resultaten torde därför icke alltför bestämda slutsatser
böra dragas.

Resultaten av beräkningarna redovisas för hela landet och de tre huvudområdena
i tabellerna 6 och 7.

För hela riket beräknas jordbrukarnas kontanta utgifter år 1945 ha uppgått
till sammanlagt 1 798,0 milj. kronor, vartill komma ytterligare 16,0
milj. kronor för nyuppsättning av inventarier och 45,9 milj. kronor för ny-,
till- och ombyggnader. De egentliga utgifterna uppgingo enligt deklarationerna
år 1938 till 1 090,0 milj. kronor, varför ökningen utgör 708,0 milj. kronor
eller 65,0 %>. Mellan åren 1944 och 1945 ha de kontanta utgifterna stigit
med 51,1 milj. kronor eller 2,9 %. Mellan åren 1938 och 1945 har utgiftsökningen
varit starkast för underhåll av inventarier och byggnader samt för
arbetslöner, vilka båda poster stigit med 89,4 respektive 81,7 procent. Mellan
de båda senast undersökta åren, 1944 och 1945, har utgiftsökningen varit
starkast för posten arbetslöner, vilken stigit med 8,1 °/o. Ökningen av kraftfoderkostnaderna
däremot är påfallande liten, och utgifterna för inköp av
gödselmedel och torvströ äro praktiskt taget desamma under de båda jämförda
åren. Ränteutgifterna, vilka stego under de första krigsåren, ha sjunkit
med 1,9 % i jämförelse med år 1938 och med 4,3 % i jämförelse med närmast
föregående undersökningsår.

De nu anförda talen avse riket i dess helhet. Mellan de olika områdena föreligga
emellertid viktiga olikheter. Utgiftsökningen har sålunda varit starkast
i södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder, där densamma från
år 1938 räknat uppgår till 74,3 °/o. För slättbygderna i södra och mellersta
Sverige redovisas en ökning av de kontanta utgifterna med 64,2 %, medan för
norra Sverige utgiftsstegringen stannar vid 48,9 °/o. Skillnaden är särskilt
påtaglig beträffande arbetslönerna, för vilka ökningen i norra Sverige endast
är 37,4 °/o, medan densamma uppgår till 90,3 % i slättbygderna och
97,9 °/o i skogs- och dalbygdema. Den förhållandevis ringa ökningen av
denna kostnadspost i norra Sverige torde sammanhänga med den tidigare berörda
skillnaden mellan detta område och de övriga delarna av Sverige i

Kungl. Maj.ts proposition nr 280. 165

Tab. 6. Jordbrukets kontanta utgifter åren 1938 och 1940—1945, milj. kronor.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder.

Arrenden och kontanta undantagsförmåner

Arbetslöner.............................

Inköp av förnödenheter

därav spannmål och frövaror..........

kraftfoder och betmassa.........

potatis och rotfrukter...........

hö, halm m. fl. fodermedel......

gödselmedel och torvströ........

Inköp av levande inventarier............

Inköp av döda inventarier...............

Underhåll av inventarier................

Underhåll av byggnader.................

Diverse driftskostnader..................

Räntor.................................

Samtliga kontanta utgifter

Nyuppsättning av inventarier............

Ny-, till- eller ombyggnad...............

Södra o. mellersta Sveriges skogs- o. dalbygder.

Arrenden och kontanta undantagsförmåner

Arbetslöner.............................

Inköp av förnödenheter

därav spannmål och frövaror..........

kraftfoder och betmassa.........

potatis och rotfrukter...........

hö, halm m. fl. fodermedel......

gödselmedel och torvströ........

Inköp av levande inventarier............

Inköp av döda inventarier...............

Underhåll av inventarier................

Underhåll av byggnader.................

Diverse driftskostnader..................

Räntor.................................

Samtliga kontanta utgifter

Nyuppsättning av inventarier............

Ny-, till- eller ombyggnad...............

Norra Sverige.

Arrenden och kontanta undantagsförmåner

Arbetslöner.............................

Inköp av förnödenheter

därav spannmål och frövaror..........

kraftfoder och betmassa.........

potatis och rotfrukter...........

hö, halm m. fl. fodermedel......

gödselmedel och torvströ........

Inköp av levande inventarier............

Inköp av döda inventarier...............

Underhåll av inventarier................

Underhåll av byggnader.................

Diverse driftskostnader..................

Räntor.................................

Samtliga kontanta utgifter

Nyuppsättning av inventarier............

Ny-, till- eller ombyggnad...............

1938	1940	1941	1942	1943	1944	1945
7-5	8-1	8-1	8-2	9-3	9-9	9-9
166-7	189-5	212-7	248-7	281-3	289-1	317-3
26-5	37-5	45-1	46-3	47-1	48-8	48-9
83-7	89-1	79-2	72-0	72-5	84-8	89-0
2-5	3-1	4-1	4-3	4-4	4-4	4-9
12-9	19-2	32-0	32-9	20-2	22-6	22-8
50-6	60-9	75-4	79-0	82-0	88-6	88-5
47-0	51-7	66-5	63-8	76-1	84-9	85-4
22-6	27-1	35-5	43-8	46-5	43-1	34-6
25-8	31-4	38-4	43-9	52-0	52-0	51-3
38-3	39-1	49-0	54-5	67-6	67-5	70-1
80-4	92-4	96-1	112-1	125-7	131-9	139-2
55-1	59-0	61-1	60-6	59-2	57-7	55-4
619-0	708-1	803-2	870-1	943-9	985-3	1017-3
13-3	8-8	6-1	6-6	8-9	9-4	8-4
20-3	8-4	14-0	12-1	19-9	20-6	24-7
2-4	2-9	3-3	3-4	3-8	4-1	4-2
83-9	98-4	121-5	130-9	149-6	153-8	166-0
12-9	18-9	21-9	23-8	23-7	26-3	26-3
39-1	44-7	38-9	35-8	34-9	43-5	46-7
0-9	1-7	1-8	1-8	1-6	2-0	2-6
5-7	10-9	20-3	20-o	10-5	11-5	11-7
28-9	34-0	41-1	43-6	45-5	50-8	52-0
34-2	37-7	47-0	46-8	54-2	60-3	61-5
11-8	13-5	18-3	20-8	24-1	23-4	20-4
11-9	14-8	18-0	20-1	23-0	23-8	24-7
21-3	21-2	- 29-7	32-7	39-2	41-5	41-9
37-0	41-4	46-0	51-9	58-7	63-9	68-1
25-5	27-5	28-8	27-0	26-2	24-9	23-9
315-5	367-6	436-6	458-6	495-0	529-8	550-0
4-8	4-o	3-5	4-8	6-9	6-3	6-1
12-5	6-4	9-8	8-9	10-8	11-8	15-8
1-2	1-5	1-5	1-7	1-7	1-7	1-9
63-4	59-4	69-1	78-1	90-7	850	87-2
5-3	6-3	8-2	9-5	10-2	9-3	9-1
7-2	8-1	8-6	7-6	9-1	11-7	13-1
0-5	0-7	0-5	0-7	0-6	0-7	0-6
7-1	7-2	13-2	13-3	13-o	13-3	11-3
7-7	8-4	10-2	11-9	13-0	14-8	14-4
13-9	12-5	16-4	20-0	22-4	22-5	23-3
6-1	6-0	8-4	9-4	11-0	10-6	8-9
4-0	4-4	4-9	5-9	6-7	7-1	6-7
10-4	9-3	11-6	14-5	16-5	17-6	16-7
19-3	20-1	22-7	24-6	27-6	28-5	29-1
8-8	9-4	10-4	9-8	9-3	9-0	8-4
154-9	1533	185-7	207-0	231-8	231 8	280 7
1-6	0-9	0-9	1-5	1-7	1-8	1-5
6*5	3-2	4-5	5-0	4-2	6-o	5-4

166 Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

Tab. 6 (forts.). Jordbrukets kontanta utgilter åren 1938 och 1940—1943, miij. kronor.

	1938	1940	1941	1942	1943	1944	1945
Hela riket.
Arrenden och kontanta undantagsförmåner	11-1	12-5	12-9	13-3	14-8	15-7	16-0
Arbetslöner.............................	314-0	347-3	403-3	457-7	521-6	527-9	570-5
Inköp av förnödenheter
därav spannmål och frövaror..........	44-7	62-7	75-2	79-6	81-0	84-4	84-3
kraftfoder och betmassa.........	130-0	141-9	126-7	115-4	116-5	140-0	148-8
potatis och rotfrukter...........	3-9	5-5	6-4	6-8	6-0	7-1	8-1
hö, halm m. fl. fodermedel......	25-7	37-3	65-5	66-2	43-7	47-4	45-8
gödselmedel och torvströ........	87-2	103-3	126-7	134-5	140-5	154-2	154-9
Inköp av levande inventarier............	95-1	101-9	129-9	130-6	152-7	167-7	170-2
Inköp av döda inventarier...............	40-5	46-6	62-2	74-0	81-6	77-1	63-9
Underhåll av inventarier................	41-7	50-6	61-3	69-9	81-7	82-9	82-7
Underhåll av byggnader.................	70-0	69-6	90-3	101-7	123-3	126-6	128-7
Diverse driftskostnader..................	136-7	153-9	164-8	188-6	212-0	224-3	236-4
Räntor.................................	89-4	95-9	100-3	97-4	94-7	91-6	87-7
Samtliga kontanta utgifter	1090-0	1229-0	1425 5	1535-7	1 670 7	1 746 9	1 798-0
Nyuppsättning av inventarier............	19-7	13-7	10-5	12-9	17-5	17-5	16-0
Ny-, till- eller ombyggnad...............	39-3	18-0	28-3	26-0	34-9	38-4	45-9

Tab. 7. Jordbrukets kontanta utgifter åren 1938 och 1940—1945. Indextal.

		År 1938 =	100			År 1944 = 100
	1940	1941	1942	1943	1944	1945	1945
Södra och mellersta Sveriges slättbygder.
Arbetslöner.............................	113-7	127-6	149-2	168-7	173-4	190-3	109-8
Inköp av förnödenheter.................	119-1	133-7	132-9	128-4	141-4	144-2	102-0
Inköp av levande och döda inventarier ...	113-2	146-5	154-4	175-9	183-8	172-2	93-7
Underhåll av inventarier och byggnader . .	110-0	136-5	153-7	186-8	186-6	lt9-7	101-7
Diverse driftskostnader...................	114-9	119-5	139-5	156-3	164-1	173-0	105-5
Räntor.................................	107-1	111-0	109-9	107-6	104-8	100-6	£6-0
Samtliga kontanta utgifter	114-3	129-6	140 4	152-3	159o	164-2	103-3
Södra o. mellersta Sveriges skogs- o. dalbygder. Arbetslöner.............................	117-3	144-8	156-0	178-4	183-4	197-9	107-9
Inköp av förnödenheter.................	125-8	141-8	142-8	132-7	153-2	159-1	103-8
Inköp av levande och döda inventarier ...	111-6	142-1	147-2	170-7	182-4	178-3	97-7
Underhåll av inventarier och byggnader . .	108-1	143-2	158-9	186-9	196-3	200-3	102-0
Diverse driftskostnader..................	111-9	124-3	140-1	158-6	172-5	183-9	106-6
Räntor.................................	108-1	113-1	106-2	102-7	97-7	93-9	96-0
Samtliga kontanta utgifter	116-5	138-4	145*4	156-9	167 9	174-3	1038
Norra Sverige.
Arbetslöner.............................	93-7	109-0	123-1	143-0	134-0	137.4	102-5
Inköp av förnödenheter.................	110-5	146-8	155-5	165-6	179.5	174-8	97-4
Inköp av levande och döda inventarier ...	92-5	123-9	147-2	167-2	165.2	161-2	97-6
Underhåll av inventarier och byggnader . .	95-3	114-8	141-3	161-1	172.1	162-5	94-5
Diverse driftskostnader..................	104-3	117-6	127-5	142-6	147-6	151-2	102-4
Räntor.................................	106-9	117-6	110-6	105-5	101-8	94-8	93-1
Samtliga kontanta utgifter	99-0	119-9	133-6	149-6	149-7	148-9	99-5
Hela riket.
Arbetslöner.............................	110-6	128-4	145-8	166-1	168-1	181-7	108-1
Inköp av förnödenheter.................	120-3	137-4	138-0	133-2	148-6	151-5	102-0
Inköp av levande och döda inventarier ...	109-6	141-7	150-9	172-9	180-6	172-7	95-6
Underhåll av inventarier och byggnader . .	107-6	135-7	153-6	183-5	187-6	189-4	100-9
Diverse driftskostnader..................	112-6	120-5	138-0	155-0	164-0	172-9	105-4
Räntor.................................	107-4	112-3	108-9	106-0	102-5	98-1	95-7
Samtliga kontanta utgifter	112-8	130 8	140-9	153*3	160-3	165-0	102-9

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

167

Tab. 8. Arbetslönernas och ränteutgifternas procentuella andel av jordbrukets

kontanta utgifter inom olika storleksgrupper och områden åren 1932, 1938

och 1940—1945.

	År	Storleksgrupper, hektar åker	Samt-
	2-5	5-10	10—20	20-30	30-50	50-100	över 100	liga
Södra och mellersta Sveriges
slättbygder.
Arbetslöner................	1932	12-9	15-4	21-7	25-9	27-5	31-5	38-3	26-8
	1938	13-2	17-1	21-3	25-0	28-4	32-2	38-0	26-9
	1940	12-0	16-8	21-0	25-4	28-4	32-0	38-7	26-8
	1941	13-9	16-0	21-3	25-8	28-7	32-0	37-1	26-5
	1942	13-3	17-4	23-3	27-3	30-2	34-3	40-2	28-8
	1943	14-6	19-1	24-4	28-7	31-9	35-3	40-3	29-8
	1944	13-3	17-0	24-0	28-7	32-2	35-7	40-3	29-3
	1945	12-8	18-0	24-9	30-0	34-7	39-2	42-3	31-2
Räntor....................	1932	13-4	16-3	15-4	16-7	18-4	19-3	13-4	16-1
	1938	8-2	8-5	8-5	9-3	10-2	10-4	7-3	8-9
	1940	7-6	8-0	7-8	8-8	9-7	9-7	6-8	8-3
	1941	6-6	7-1	7-0	7-9	8-3	8-7	7-3	7-8
	1942	6-1	6-8	6*5	7-3	7-7	7-0	6-5	7-0
	1943	6-0	6-4	5-9	6-5	6-7	6-8	5-8	6-3
	1944	5-2	5-8	5-4	6-X	6-3	6-5	5-0	5-9
	1945	4-4	5-3	5-o	5-0	5-8	6-0	5-3	5-4
Södra och mellersta Sveriges
skogs- och dalbygder.
Arbetslöner................	1932	18-9	23-8	27-5	30-3	33-5	34-5	37-9	26-5
	1938	19-9	23-0	27-3	29-4	32-0	36-8	41-1	26-0
	1940	20-5	23-7	27-0	29-4	32-8	37-1	41-0	26-8
	1941	20-9	25-2	28-8	31-7	34-8	39-1	37-5	27-8
	1942	21-7	26-1	30-1	32-4	36-4	36-2	38-7	28-8
	1943	22-5	27-7	32-0	33-3	37-0	40-8	41-x	30-2
	1944	21-8	25-7	30-4	32-0	38-1	38-8	44-4	29-0
	1945	20-4	26-5	31-7	35-6	40-o	43-2	47-9	30-2
Räntor....................	1932	14-3	13-7	14-5	15-9	19-3	20-7	10-5	14-8
	1938	7-0	7-7	8-x	8-9	10-4	10-2	7-5	8-1
	1940	6-6	6-9	7-3	8-0	10-1	10-4	7-2	7-5
	1941	5-7	5-9	6*5	7-5	8-5	8-0	9-5	6-0
	1942	5-0	5-1	5-9	6-0	7-0	8-9	7-0	5-9
	1943	4-3	4-0	5-2	6-5	7-1	7-4	7-3	5-3
	1944	3-7	4-1	4-7	5-7	5-9	7-5	6-1	4-7
	1945	3-4	3-7	4-3	5-5	5-7	7-0	5-7	4-3
Norra Sverige.
Arbetslöner................	1932	25-7	31-7	37-0	46-2				30-8
	1938	39-5	40-9	43-0	48-4	.			40-9
	1940	36-3	39-X	42-8	44-8				38-7
	1941	34-0	37-2	43-5	44-0				37-2
	1942	34-7	37-9	43-3	44-9				37-7
	1943	35-6	39-2	44-4	50-4				39-1
	1944	33-3	36-3	42-7	48-0				36-7
	1945	34-0	37-4	42-7	49-5		.		37-8
Räntor....................	1932	13-2	13-0	13-0	5-8				13-2
	1938	5-5	6-0	6-4	3-7				5-7
	1940	6-2	G''5	6-0	4-0				6-1
	1941	5-G	5-7	5-4	5*4				5-0
	1942	4-5	5-o	4-6	5-o				4-7
	1943	4-1	4-2	3-8	31				4-0
	1944	3-8	4-1	3-7	3-8				3-9
I 1945	3-0	3-9	\| 3-4	2-0				3-0

168

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

Tab. 8 (forts.)- Arbetslönernas oeh ränteutgifternas procentuella andel av jord brukets

kontanta utgifter inom olika storleksgrupper och områden åren 1932,

1938 och 1910—1945.

	År	Storleksgrupper, hektar åker	Samt-
1	2—5	5-10	10—20 20—30	30-50	50-100	Över 100	liga
Hela riket.
Arbetslöner................	1932	19-7	22-7	25-0	27-4	28-6	32-1	38-3	27-1
	1938	26-9	26-2	25-1	27-2	29-4	33-2	39-0	28-8
	1940	24-5	25-1	25-5	26-8	29-4	33-1	39-1	28-3
	1941	24-5	25-6	26-0	27-6	29-9	33-6	37-2	28-3
	1942	25-2	26-5	27-6	28-9	31-4	34-7	40-1	29-S
	1943	26-2	28-2	29-0	30-5	33-2	36-4	40-5	31-2
	1944	24-5	25''9	28-0	30-2	33-4	36-4	40.8	30-2
	1945	24-2	26-6	29-0	32-3	35-9	40-0	43-1	31-7
Räntor....................	1932	13-7	14-6	15-0	16-2	18-5	19-5	13-0	15-4
	1938	6-6	7-5	8-1	9-0	10-1	10-3	7-3	8-2
	1940	6-6	7-2	7-5	8-6	9-7	9-8	6-8	7-8
	1941	5-8	6-2	6-7	7-7	8-3	8*5	7-6	7-0
	1942	5-o	5-6	6-1	7-1	7-6	7-8	6-6	6-3
	1943	4-5	5-0	5*5	6-4	6-7	6-8	5*9	5-7
	1944	4-0	4-6	5-o	60	6-2	6-6	5-7	5-2
	1945	3-7	4-3	4-6	5-5	5-8	6-1	5-4	4-9

fråga om skogsinkomsternas utveckling. Å andra sidan avspeglar sig den
kraftiga ökningen av inkomsterna av försålda jordbruksprodukter i norra
Sverige i en likaledes förhållandevis kraftig stegring av utgifterna för inköpta
förnödenheter inom detta område.

Inkomster och utgifter per hektar jordbruksjord. Inkomst- och utgiftsutvecklingen
inom olika storleksgrupper av jordbruk.

Olikheterna mellan olika storleksgrupper belysas genom den beräkning
av de kontanta inkomsterna och utgifterna per hektar jordbruksjord, vars
resultat återgivas i tabell 9. Genom detta material erhålles också en ytterligare
belysning av förskjutningarna från år till år liksom nya möjligheter
till jämförelse mellan de tre huvudområdena.

Det framgår av tabell 9 och av indextalen i tabell 10, att såväl den absoluta
som den relativa inkomstökningen per arealenhet mellan förkrigsåret
1938 och år 1945 i södra och mellersta Sverige som regel varit större vid
små än vid medelstora och stora brukningsdelar. Då samtidigt ökningen av
de kontanta utgifterna för inkomsternas förvärvande icke visat en lika markerad
tendens, måste detta innebära en förbättring av de små brukningsdelarnas
ekonomiska ställning i relation till de störres. I norra Sverige framträder
ingen liknande tendens.

Vid en jämförelse mellan de olika områdena framträder särskilt det förhållandet,
att såväl inkomst- som utgiftsbelopp per hektar jordbruksjord i
allmänhet äro högre i norra än i södra och mellersta Sverige. Denna i vissa
fall ganska betydande skillnad beror framför allt därpå, att inom det förstnämnda
området i regel jämförelsevis stora skogsarealer ingå i brukningsdelarna,
medan den till desamma hörande åkerarealen är förhållandevis liten.
Det är sålunda inkomsterna av respektive kostnaderna för skogsbruket,
som höja dessa siffror för norra Sverige så väsentligt över dem, som redovisas
för det övriga Sverige.

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

169

Tab. 9. Kontanta inkomster och utgitter i kronor per hektar jordbruksjord vid

Jordbruksfastighet inom olika storleksgrupper och områden

åren 1938 och 1940—1945.

År

Storleksgrupper, hektar åker

2—5 5—10 |10—20 20—30 30-50(50-100

SamtÖver
1 liga
100 |

Samtliga kontanta inkomster.

Södra och mellersta Sveriges
slättbygder..............

Södra och mellersta Sveriges
skogs- och dalbygder.....

Norra Sverige

Samtliga kontanta utgifter.

Södra och mellersta Sveriges
slättbygder..............

Södra och mellersta Sveriges
skogs- och dalbygder.....

Norra Sverige

1938	418	390	372
1940	514	466	444
1941	568	528	515
1942	603	545	535
1943	665	618	594
1944	718	654	633
1945	751	691	647
1938	423	392	364
1940	492	466	436
1941	625	560	522
1942	674	607	541
1943	773	681	611
1944	809	735	642
1945	842	768	666
1938	562	462	395
1940	509	440	409
1941	594	544	507
1942	716	623	554
1943	817	703	642
1944	811	713	645
1945	851	720	661
1938	322	285	264
1940	388	327	303
1941	407	369	350
1942	442	384	369
1943	474	407	390
1944	513	443	422
1945	522	447	433
1938	288	261	245
1940	336	308	289
1941	410	360	345
1942	437	388	358
1943	476	412	387
1914	508	450	413
1945	527	467	430
1938	369	289	252
1940	354	287	268
1941	428	355	332
1942	507	390	362
1943	557	441	408
1944	562	446	415
1945	555	439	432

376	369	350	386	375
438	425	415	442	441
505	504	479	479	505
516	524	514	565	536
590	591	582	625	602
611	607	571	616	620
628	620	605	620	639
347	340	325	335	376
401	392	368	404	444
472	472	464	427	536
481	483	461	467	568
542	550	497	514	640
571	568	510	492	674
590	581	516	560	702
462				486
434				459
492				553
538				639
744				734
635				731
736				756
274	275	276	335	285
311	311	317	379	326
356	369	373	396	369
375	391	406	475	400
411	432	451	518	434
434	454	450	514	454
447	466	485	533	469
255	263	290	288	264
290	299	321	329	308
335	358	421	349	365
354	362	400	400	386
377	408	426	455	416
411	438	440	439	445
415	450	434	511	463
304				312
295			,	309
341				376
383				426
517				480
468				483
520				483

De viktigaste inkomstposternas ekonomiska betydelse för brukningsdelar
av olika storlek och inom olika områden belyses närmare i tabell 11, i vilken
inkomsterna i kronor per hektar jordbruksjord av vegetabiliska och animaliska
produkter samt av skogsbruk redovisas. På motsvarande sätt redovisas
i tabell 12 jordbrukarnas kontanta utgifter, likaledes beräknade per hektar
jordbruksjord, för arbetskraft, kraftfoder och betmassa, gödselmedel och torvströ
samt för räntor.

170

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

Tab. 10. Inkomster och utgifter vid jordbruksfastighet inom olika storleksgrupper

och områden åren 1940—1945. Indextal: 1938 = 100.

	År		Storleksgrupper, hektar	åker		Samt-
	2-5	5-10	10—20	20-30	30—50	50-100	över 100	liga
Samtliga kontanta inkomster. Södra och mellersta Sveriges	1940	123-0	119-6	119-5	116-5	115-2	118-4	114-5	117-5
slättbygder..............	1941	138-9	134-6	138-6	134-4	136-8	137-3	123-8	134-6
	1942	146-0	139-1	143-9	137-2	142-0	147-4	146-1	142-9
	1943	161-4	158-1	159-8	157-0	160-1	166-8	160-9	160-4
	1944	172-7	166-8	170-7	162-3	164-4	163-8	158-2	165-1
	1945	179-7	176-7	174-6	166-7	168-2	172-9	158-2	169-9
Södra och mellersta Sveriges	1940	116-5	118-9	119-8	115-3	115-5	113-6	120-6	118-0
skogs- och dalbygder.....	1941	147-5	143-0	143-0	135-9	139-1	143-8	126-8	142-4
	1942	158-9	154-7	147-8	137-8	141-5	140-5	136-3	150-2
	1943	182-2	172-9	166-8	155-3	160-9	152-0	152-8	169-2
	1944	190-8	186-2	175-3	163-9	167-3	155-5	147-5	178-3
	1945	197-1	194-6	181-2	170-0	171-7	157-6	170-9	185-6
Norra Sverige.............	1940	90-8	95-5	103-4	93-6				94-6
	1941	104-7	117-1	128-3	106-1				113-0
	1942	122-4	132-8	140-2	114-7				128-7
	1943	138-6	149-2	161-4	158-1		.		147-0
	1944	135-9	150-9	162-1	135-2				145-5
	1945	141-8	151-7	164-6	158-2	.	.	.	149-7
Samtliga kontanta utgifter. Södra och mellersta Sveriges	1940	120-5	114-8	114-7	113-6	112-9	114-8	113-2	114-3
slättbygder..............	1941	129-0	128-6	132-9	130-5	134-3	135-4	118-1	129-6
	1942	138-9	134-1	140-1	137-3	141-7	147-5	141-5	140-4
	1943	149-1	142-4	148-1	150-3	156-7	163-9	153-8	152-3
	1944	159-8	154-5	160-6	158-8	164-6	163-6	152-0	159-0
	1945	161-8	156-6	164-5	163-4	169-5	175-9	157-0	164-2
Södra och mellersta Sveriges	1940	117-1	117-9	118-0	113-8	113-7	110-7	114-2	116-5
skogs- och dalbygder.....	1941	142-3	138-1	140-5	131-3	136-1	145-9	120-7	138-4
	1942	151-3	148-8	145-6	138-1	136-7	136-6	135-9	145-4
	1943	164-9	157-1	157-1	147-3	153-8	145-8	157-4	156-9
	1944	176-2	171-4	167-7	160-9	166-3	150-1	153-2	167-9
	1945	181-5	177-9	174-0	162-8	171-5	148-4	181-5	174-3
Norra Sverige..............	1940	96-1	99-6	106-4	96-7	.			99-0
	1941	114-6	122-4	131-7	111-7				119-9
	1942	131-9	133-1	143-4	124-1	•			133-6
	1943	143-9	149-5	161-0	166-9				149-6
	1944	143-4	151-1	163-7	151-4				149-7
	1945	140-7	147-9	168-7	169-8		.	.	148-9

Beträffande den relativa betydelsen av jordbrukarnas olika inkomstkällor
föreligga mycket tydliga olikheter såväl mellan olika områden som mellan
olika storleksgrupper. De vegetabiliska produkternas betydelse stiger med
växande egendomsstorlek och är störst inom slättbygderna och minst i norra
Sverige. Vid storjordbruken i södra och mellersta Sveriges slättbygder gåvo
dock såväl före kriget som under de första krigsåren de animaliska produkterna
större kontanta inkomster per hektar jordbruksjord än vegetabilierna.
I detta hänseende inträffade dock en förändring, i det att för åren 1942 och
1943 redovisades större inkomster av vegetabiliska än av animaliska produkter
vid egendomar med mer än 50 hektar åker inom slättbygderna. Detsamma
gäller också de två senaste undersökningsåren beträffande jordbruk med
mer än 100 hektar åker.

Kungl. Maj.is proposition nr 280.

171

Tab. 11. Kontanta inkomster i kronor per hektar jordbruksjord av jordbruks fastighet

inom olika storleksgrupper och områden åren 1938 och 1940—1945.

	År	Storleksgrupper, hektar åker	Samt-
	2—5	5—10	10-20	10—30	30-50 50-100	Över 100	liga
Inkomster av försålda vegeta-
biliska produkter.
Södra och mellersta Sveriges	1938	58	70	91	119	135	144	155	116
slättbygder..............	1940	58	74	96	126	146	165	178	128
1941	83	95	130	167	195	194	207	161
	1942	108	126	168	207	233	240	259	202
	1943	106	125	175	230	266	280	302	224
	1944	90	106	158	210	236	245	287	203
	1945	84	107	152	203	233	247	288	200
Södra och mellersta Sveriges	1938	15	22	32	45	57	80	94	34
skogs- och dalbygder.....	1940	18	28	38	53	72	89	139	43
1941	24	36	60	76	84	107	150	56
	1942	34	49	69	84	98	123	174	68
	1943	31	44	74	96	113	151	212	73
	1944	30	44	61	82	87	129	175	63
	1945	32	39	58	75	89	121	221	63
Norra Sverige.............	1938	6	6	14	23				8
1940	9	13	30	56				17
	1941	14	26	44	91				29
	1942	14	22	37	65				24
	1943	12	18	34	86				22
	1944	13	23	34	62				24
	1945	15	22	33	51				23
Inkomster av försålda anima-
liska produkter.
Södra och mellersta Sveriges	1938	308	281	255	232	210	180	183	228
slättbygder..............	1940	392	350	316	284	254	217	206	276
1941	403	376	342	303	273	243	224	300
	1942	399	348	314	265	250	220	225	276
	1943	464	417	364	314	283	250	247	319
	1944	533	470	418	352	325	277	262	359
	1945	585	505	443	376	341	299	279	383
Södra och mellersta Sveriges	1938	265	262	248	230	206	181	164	243
skogs- och dalbygder.....	1940	330	328	308	280	249	216	193	301
1941	401	370	337	297	272	263	196	340
	1942	363	350	308	272	244	236	193	313
	1943	424	400	355	305	290	231	200	358
	1944	486	467	402	345	330	263	206	410
	1945	518	490	427	366	353	268	233	434
Norra Sverige.............	1938	121	146	160	190	.	.	.	141
1940	180	216	220	237				205
	1941	211	260	255	220				239
	1942	236	276	262	258				258
	1943	271	299	297	268				287
	1944	307	330	321	264				317
	; 1945	336	366	352	291				349
Inkomster av skogsbruk.
Södra och mellersta Sveriges	1938	24	20	17	15	14	16	29	18
slättbygder..............	1940	30	25	22	18	16	22	35	23
1941	37	33	30	1 24	24	29	30	29
	1942	43	44	39	32	27	38	54	30
	1943	53	47	38	31	25	34	47	37
	1944	57	46	38	33	28	32	40	37
	1945	47	47	35	31	26	36	21	32

172

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

Tab. 11 (forts.). Kontanta inkomster i kronor per hektar jordbruksjord av Jordbruksfastighet
inom olika storleksgrupper och områden åren 1938 och 1940—1945.

	År		Storleksgrupper, hektar åker		Samt-
	2—5	5-10	10-20	20-30	30—50	50-100	Över 100	liga
Södra och mellersta Sveriges	1938	108	87	67	53	57	44	63	77
skogs- och dalbygder.....	1940	108	89	73	53	52	43	57	79
	1941	157	127	106	83	94	76	67	115
	1942	222	178	140	104	117	80	83	156
	1943	256	201	154	115	in	86	80	173
	1944	231	185	151	119	121	84	82	164
	1945	229	196	149	120	100	90	73	165
Norra Sverige.............	1938	287	241	183	228				247
	1940	185	151	124	122				157
	1941	222	190	170	150				196
	1942	281	238	203	150				243
	1943	336	276	253	306				295
	1944	280	258	227	197				257
	1945	301	242	216	312				262

Tab. 12. Kontanta utgifter i kronor per hektar jordbruksjord för jordbruksfastighet
inom olika storleksgrupper och områden åren 1938 och 1940—1945.

	År		Storleksgrupper, hektar	åker		Samt-
	2-5	5—10	10-20	20—30	30—öoJöO-100	Över 100	liga
Arbetslöner.
Södra och mellersta Sveriges	1938	43	49	56	70	78	88	129	77
slättbygder..............	1940	46	55	65	79	88	102	147	87
	1941	56	61	75	92	106	119	147	98
	1942	59	67	86	102	118	139	191	115
	1943	69	78	95	118	138	159	209	130
	1944	68	78	102	125	146	161	207	133
	1945	67	81	108	137	162	190	226	146
Södra och mellersta Sveriges	1938	57	62	67	75	86	107	119	70
skogs- och dalbygder.....	1940	69	73	80	85	98	119	135	82
	1941	86	91	99	106	124	165	131	102
	1942	95	101	108	115	132	145	155	no
	1943	107	114	124	126	153	174	187	126
	1944	in	116	126	134	167	171	195	129
	1945	108	124	137	148	180	187	245	140
Norra Sverige.............	1938	146	118	108	147				128
	1940	128	112	115	131				120
	1941	145	132	144	152				140
	1942	175	148	157	172				161
	1943	198	173	181	260				188
	1944	187	162	177	225				177
	1945	192	164	184	257				182
Inköp av kraflfoder och
betmassa.
Södra och mellersta Sveriges	1938	54	48	42	39	35	28	36	39
slättbygder..............	1940	64	51	46	41	36	30	36	41
	1941	51	46	40	36	33	30	30	36
	1942	42	38	36	32	30	28	32	33
	1943	45	40	35	33	32	28	29	33
	1944	55	48	43	38	36	31	34	39
	1945	61	Öl	44	40	37	33	36	41

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

173

Tab. 12 (forts.,). Kontanta utgifter i kronor per hektar jordbruksjord för Jordbruks fastighet

inom olika storleksgrupper och områden åren 1938 och 1910—1945.

År

Storleksgrupper, hektar åker

Samt-

Inköp av krafttoder och

2—5

5-10

10-20

20-30

30—50

50-100

över

100

liga

betmassa (forts ).

Södra och mellersta Sveriges
skogs- och dalbygder.....

Norra Sverige

Inköp av gödselmedel och
torvströ.

Södra och mellersta Sveriges
slättbygder..............

Södra och mellersta Sveriges
skogs- och dalbygder.....

Norra Sverige

Räntor.

Södra och mellersta Sveriges
slättbygder..............

Södra och mellersta Sveriges
skogs- och dalbygder.....

Norra Sverige

1938	38	34	33
1940	45	41	37
1941	41	34	31
1942	37	31	28
1943	35	30	29
1944	45	39	36
1945	52	42	37
1938	17	12	12
1940	19	15	14
1941	21	17	14
1942	20	14	14
1943	23	17	16
1944	31	22	20
1945	34	25	23
1938	25	24	24
1940	30	28	28
1941	35	34	35
1942	37	36	37
1943	40	37	37
1944	43	40	41
1945	45	42	41
1938	28	25	23
1940	33	30	27
1941	39	36	33
1942	42	39	35
1943	47	40	36
1944	52	46	40
1945	53	46	41
1938	18	15	12
1940	20	16	14
1941	24	20	18
1942	28	24	20
1943	32	26	21
1944	37	29	24
1945	36	29	24
1938	26	24	22
1940	29	26	24
1941	27	26	24
1942	27	26	24
1943	28	26	23
1944	27	26	23
1945	23	25	22
1938	20	20	20
1940	22	21	21
1941	23	21	22
1942	22	20	21
1943	20	19	20
1944	19	19	19
1945	18	17	19
1938	20	17	16
1940	22	19	16
1941	24	20	18
1942	23	19	17
1943	23	19	16
1944	21	18	15
1945	20	17	15

31	28	27	24	33
35	30	28	18	38
26	25	32	19	33
27	23	28	28	30
25	24	22	31	29
32	30	28	21	37
32	30	25	28	39
19				15
19				16
10				17
12				16
15				19
17				24
22				27
25	23	21	23	23
29	28	26	28	28
36	35	34	33	34
37	36	35	36	36
38	37	37	40	38
42	42	39	39	41
41	41	39	40	41
23	20	21	18	24
27	24	23	23	29
33	29	32	33	34
32	31	31	36	37
33	33	32	36	38
36	36	38	30	43
37	38	36	44	44
13				15
15				17
17				21
25				25
24				27
27				31
26				30
25	28	29	24	25
27	30	31	26	27
28	31	32	29	28
27	30	31	31	28
27	29	31	30	27
27	29	29	29	27
25	27	29	28	26
23	27	30	22	21
25	30	34	24	23
25	30	34	33	24
23	28	35	30	23
24	29	32	33	22
24	26	33	27	21
23	26	31	29	20
11				18
12				19
18				21
19				20
16				19
18				19
14				18

174

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

Arbetslönerna per hektar jordbruksjord ha stigit starkast i norra Sverige
samt vid de största egendomarna i södra och mellersta Sverige. Beträffande
brukningsdelar med upp till 30 hektar åker framträder en betydande skillnad
i arbetskostnader mellan norra Sverige å ena och södra och mellersta Sverige
å andra sidan. De avsevärt större kontanta arbetskostnaderna per hektar jordbruksjord
i norra Sverige förklaras av skogsbrukets stora betydelse för brukningsdelar
av olika storlekar i denna del av landet. Ett närmare studium
av tabellmaterialet visar även en viss samvariation mellan å ena sidan inkomsterna
av skogsbruk och å andra sidan löneutgifterna.

Jordbrukarnas nettointäkter och .jordbrukarefamiljens arbetsinkomster.

Den i det föregående lämnade redogörelsen för utvecklingen av jordbrukarnas
kontanta inkomster och utgifter under krigsåren grundar sig på en
bearbetning av motsvarande uppgifter på den s. k. A-bilagan till självdeklarationerna.
Härutöver ha även deklarationernas uppgifter rörande jordbrukarnas
nettointäkter statistiskt bearbetats, varvid desamma dels uppräknats
till totalsiffror för hela riket och tre huvudområden, dels beräknats i kronor
per hektar jordbruksjord och per brukningsdel. Huvudresultaten av denna
del av undersökningen redovisas i tabell 13.

Nettointäkterna av jordbruksfastighet ha i genomsnitt för riket stigit med
80,1 procent i jämförelse med år 1938. Mellan åren 1944 och 1945 har en
mindre ökning inträffat, nämligen med 3,2 procent. Sedan år 1938 har ökningen
varit starkast i skogs- och dalbygdema, där den uppgått till 93,8 procent,
och svagast i norra Sverige, där den stannat vid 58,6 procent. För slättbygderna
i södra och mellersta Sverige redovisas en ökning med 80,1 procent.

För att ytterligare belysa jordbrukarnas ekonomiska förhållanden ha även
beräkningar verkställts rörande storleken av den arbetsinkomst, som enligt
självdeklarationerna kommit jordbrukarefamiljema till godo. Dessa beräkningar
ha verkställts på så sätt, att till nettointäkterna av jordbruksfastighet
lagts skuldräntorna, varefter den härvid erhållna summan minskats med ett
belopp, som ansetts motsvara »normala ränteanspråk». Detta sistnämnda
belopp utgör förräntningen av det på självdeklarationen såsom tillgång redovisade
värdet av jordbruksfastigheten, av levande och döda inventarier
samt av inneliggande lager. Vid beräkningen av detsamma har man utgått
från oförändrat värde på jordbruksfastigheterna samt en räntefot av 4 procent
för samtliga undersökta år. Resultaten av denna beräkning redovisas i
tabell 14.

Det framgår av denna, att jordbrukarefamiljernas arbetsinkomster stigit
mycket hastigt under de första krigsåren fram t. o. m. år 1943. För brukningsdelar
med upp till 100 hektar åker i slättbygderna och 30 hektar i skogsoch
dalbygderna ha desamma ungefär fördubblats, medan stegringen vid de
största egendomarna inom dessa båda områden i regel varit ännu starkare.
I norra Sverige däremot har ökningen i allmänhet varit mindre. Under de
två senaste undersökningsåren ha familjernas beräknade arbetsinkomster vid
små brukningsdelar något ökats, vid medelstora gårdar varit i stort sett oförändrade
och vid de största egendomarna kraftigt minskats.

Vid bedömandet av dessa tal bör beaktas, att det här är fråga om en uppskattande
beräkning av den samlade arbetsinkomsten för hela jordbrukare -

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

175

Tab. 13. Jordbrukets nettointäkter inom olika områden, åren 1938 och 1910—1945,

milj. kronor.

	År	I jordbruks- fastighet	nettointäkter a tjänst och tillfällig förvärvs-verksamhet	V kapital	Samtliga netto- intäkter
Södra och mellersta Sveriges	1938	254-5	25-9	20-6	310-9
slättbygder..............	1940	319-9	31-o	23-4	383-1
	1941	374-0	36-7	22-7	443-1
	1942	378-6	39-8	22-9	452-4 1
	1943	449-2	41-6	25-1	528-6
	1944	450-1	42-7	25-6	530-7
	1945	458-3	41-1	24-5	533-6
Södra och mellersta Sveriges	1938	204-5	26-6	12-8	252-4
skogs- och dalbygder ....	1940	245-1	31-3	15-5	299-5
	1941	293-1	38-0	15-5	354-0
	1942	314-7	38-3	15-9	379-5
	1943	374-4	40-3	17-5	445-2
	1944	383-2	43-2	19-4	460-7
	1945	396-4	44-8	18-1	472-8
Norra Sverige.............	1938	128-7	30-9	5-5	168-0
1940	127-3	34-1	6-4	170-9
	1941	144-0	38-3	5-9	193-0
	1942	169-3	44-1	6-2	227-0
	1943	195-3	49-4	7-5	262-1
	1944	193-1	49-7	8-0	260-6
	1945	204-0	50-3	7-6	271-2
Hela riket.................	1938	587-7	83-4	38-9	731-3
	1940	692-3	96-4	45-3	853-5
	1941	811-1	113-0	44-1	990-1
	1942	862-6	122-2	45-0	1 058-9
	1943	1 018-9	131-3	50-1	1 235-9
	1944	1 026-4	135-6	53-0	1252-0
	1945	1058-8	136-2	50-3	1 277-7
Indextal. År 1938 = 100.
Södra och mellersta Sveriges	1940	125-7	119-8	113-0	123-2
slättbygder..............	1941	147-0	141-9	110-2	142-5
1942	148-8	153-7	110-7	145-5
	1943	176-5	160-8	121-4	170-0
	1944	176-9	165-2	124-0	170-7
	1945	180-1	159-1	118-7	171-7
Södra och mellersta Sveriges	1940	119-8	117-8	121-6	118-7
skogs- och dalbygder.....	1941	143-3	143-1	120-9	140-3
1942	153-8	144-2	125-3	150-4
	1943	183-0	151-5	137-7	176-4
	1944	187-3	162-3	151-8	182-5
	1945	193-8	168-7	142-1	187-3
Norra Sverige.............	1940	98-8	110-6	116-3	101-8
1941	111-9	123-9	107-5	114-9
	1942	131-5	142-9	111-9	135-1
	1943	151-8	160-0	135-8	156-1
	1944	150-1	161-0	144-6	155-1
	1945	158-6	162-6	138-0	161-5
Hela riket.................	1940	117-8	115-7	116-3	116-7
1941	138-0	135-6	113-3	135-4
	1942	146-8	146-7	115-7	144-8
	1943	173-4	157-5	128-8	169-0 i
	1944	174-0	162-7	136-0	171-2
	1945	180-1	163-4	129-1	174-7 t

176

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

Tab. 13 (forts.). Jordbrukets nettointäkter inom olika områden, åren 1938 och

1940—1945, milj. kr.

		Nettointäkter av
					samtliga netto- intäkter
Indextal. År 1944 = 100.	År	jordbruks- fastighet	tjänst och tillfällig förvärvs-verksamhet	kapital



Södra och mellersta Sveriges slättbygder.............. Södra och mellersta Sveriges	1945	101-8	96-3	95-7	100-6
skogs- och dalbygder.....	1945	103-5	103-9	93-6	102-6
Norra Sverige.............	1945	105-7	101-0	95-4	104-1
Hela riket.................	1945	103-2	100-5	94-9	102-1

Tab. 14. Familjens arbetsinkomst i kronor per brukningsdel åren 1938

och 1940—1945.

Områden	År	Storleksgrupper, hektar åker
2-5	5—10	10-20	20-30	30—50	50—100	över 100
Södra och mellersta Sveriges	1938	743	1 163	1539	2 013	2 621	3 288	773
slättbygder..............	1940	961	1557	2166	2 764	3 538	5 051	3 987
	1941	1187	1800	2 622	3 439	4 556	5 994	7 950
	1942	1210	1868	2 649	3 214	4 382	5 705	7 884
	1943	1402	2 346	3 254	4 299	5 393	7 317	8 587
	1944	1527	2 333	3 364	4 208	5147	6547	7 534
	1945	1639	2 579	3 421	4 211	5113	6 215	3 918
Södra och mellersta Sveriges	1938	944	1227	1553	1606	1867	715	1504
skogs- och dalbygder.....	1940	1128	1567	2114	2 275	2 585	1846	7 030
	1941	1423	1987	2 643	2 909	3 532	2 321	9 059
	1942	1598	2167	2 747	2 856	3 583	3 221	5 743
	1943	1900	2 676	3 406	3 819	4 765	3 420	8 834
	1944	1941	2825	3 487	3 714	4 262	2 855	3 271
	1945	2 000	2 958	3 575	4103	3 965	3 259	1977
Norra Sverige.............	1938	1194	1507	1644	3114
	1940	1154	1499	1763	2 440
	1941	1269	1844	2 342	2 542
	1942	1545	2 282	2 754	2 831
	1943	1838	2 629	3 422	4 634
	1944	1778	2 710	3 329	3 050
	1945	1937	2 804	3 350	4 562			.
Hela riket.................	1938	997	1281	1554	1957	2 530	2 894	1059
	1940	1104	1548	2106	2 643	3 387	4 507	4 570
	1941	1320	1896	2 600	3 290	4 381	5 354	8 223
	1942	1501	2110	2 694	3121	4 253	5 300	7 681
	1943	1780	2 568	3 325	4 200	5 314	6 691	8 805
	1944	1800	2 652	3 403	4 060	4 952	5 764	6 230
	1945	1905	2 809	3 468	4197	4 902	5 620	3 256

familjen. Till denna inkomst kommer — åtminstone vid de större egendomarna
— icke obetydliga belopp i form av ränta å det egna lantbrukskapitalet.

Stockholm den 8 april 1947.

Statens livsmedelskommission
Statistiska byrån
OTTO ZETTERBERG.

Åke Anderson.

TABELLBILAGA

Bihang till riksdagens protokoll 19t7. 1 samt. Nr 280.

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

Tab. 1. Vissa jordbruksnäringen berörande prisindextal

179

År och månad	Socialstyns index för livsm.p. i hush.-budg. (1935 = 100)	Prisförändringar sedan år 1935 på vissa varor enligt socialstyrelsens prisstatistik (1935 = 100)	Kommerskollegii index för (1935 = 100)
a *0: £	- £ 3V S:3. t	2 O:	w O* Ck	Z CO 2 m er er g ■	«2. Hrl p. 3 ga pr K *+	T> O JS r* tn*	!> 3 a.3 CD	< < Cfl ^ 3 cn ro cd q* r cd	3 ^ II £5.?	a O 5 o* o a Ch C/J CD CD
1935 ............	100	100	100	100	100	100	100	100	100	100	100	100
1936 ............	104	102	98	102	101	108	no	107	104	101	105	102
1937 ............	108	107	in	no	107	107	in	in	108	107	117	102
1938 ............	in	112	116	114	109	no	124	113	113	104	112	105
1939 ............	116	117	122	113	113	120	128	119	120	105	114	106
1940 ............	132	127	138	118	130	129	144	157	140	131	148	135
1941............	151	139	161	121	141	171	188	142	176	157	164	146
1942 ............	162	1134	170	125	139	182	198	202	186	181	175	213
1943 ............	160	2134	*170	127	138	185	2 213	160	194	187	175	229
1944 ............	160	135	170	126	137	177	218	162	194	189	176	224
1945 .............	158	135	170	123	137	177	212	175	190	185	180	218
1946 .............	160	137	170	133	139	179	220	196	191	182	182	179
1945 januari.....	158	135	170	125	137	169	211	169	191	186	183	223
februari.....	159	135	170	125	137	169	211	178	191	187	183	229
mars.......	159	135	170	125	137	169	211	178	192	187	184	229
april.......	158	135	170	125	137	169	211	175	191	187	184	227
	158	195	170	125	136	185	211	173	190	188	184	227
juni........	157	135	170	125	137	185	212	173	190	192	184	227
juli.........	158	135	170	125	137	185	212	174	190	191	178	210
augusti.....	157	135	170	125	137	185	212	—	188	183	174	210
september. . .	159	135	170	120	137	185	212	189	189	180	175	210
oktober .....	159	135	170	120	137	185	212	172	189	180	176	207
november ...	158	135	170	120	137	169	212	171	190	179	177	207
december . ..	157	135	170	120	137	168	212	171	190	179	178	207
1946 januari.....	158	135	170	130	137	168	212	172	186	180	179	207
	158	135	170	131	137	168	212	177	186	181	180	213
	157	135	170	131	138	168	212	183	185	181	181	213
	159	135	170	131	138	185	223	202	190	181	182	213
	159	135	170	131	138	185	223	229	190	183	183	191
	161	135	170	131	138	185	223	225	191	186	183	191
juli.........	160	135	170	131	138	185	223	217	191	184	183	157
	159	135	170	131	138	185	223	217	192	179	180	154
	161	140	170	131	138	185	223	194	194	178	182	151
	161	140	170	140	140	185	223	182	194	180	183	153
	161	140	170	140	141	175	223	178	194	183	184	153
december . ..	161	140	170	140	141	175	223	178	198	183	184	153
1947 januari......	160	146	191	140	141	164	212	183	201	190	185	152
februari.....	162	146	191	140	142	164	212	191	198	192	186	158
	165	146	191	140	142	164	212	225	196	195	187	158
april........	165	146	191	140	142	164	212	230	195	198	187	159

1 Sänkningen sammanhänger med fetthaltsstandardiseringen. Tages hänsyn till mjölkens genom
standardiseringen minskade kalorivärde, blir indextalet 146 t. o. m. juli 1943, 147 t. o. m. aug. 1946,
152 t. o. m. dec. 1946 därefter 159. — 2 Minskas priset med livsmedelsrabatterna, som före höjningarna
i december 1942 voro 10 öre per liter mjölk och 1:50 kr per kg matfett, bli indextalen
88 för mjölk och 114 för smör. Efter höjningen till 15 öre per liter resp. 2 kr per kg bliva talen
för mjölk 65 t. o. m. aug. 1946. 70 t. o. m. dec. 1946, därefter 76, samt för smör 95 t. o. m. dec. 1946,
därefter 116. Då mjölkrabatten vanligen icke räcker till ett hushålls hela förbrukning, blir sänkningen
i mjölkpriset i verkligheten mindre. — * Fr. o. m. mars månad 1943 följer indextalet priset för
salt sidfläsk, varå normalpriset är detsamma som å färskt sidfläsk.

180

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

Tab. 2. Priser i öre/kg & nedanstående varuslag.

År och månad	Avräkningspriser med mejerileve-rantörer å mjölk exkl. efter-likvider 1	Konsum- tions- mjölk’	Produkt- mjölk, produ- centpris’	Slakteriernas avräknings-priser till jordbrukare å	Ägg1
exkl. prod.- bidr.	inkl. prod.- bidr.	Stor- boskap4	Större kalv5	Svin*
1935 ............		.	21	9-2	94	137	no	114
1936 ............		•	22	10-0	96	144	118	127
1937 ............	•	•	23	10-8	96	160	122	138
1938 ............	•	•	24	11-3	97	161	135	136
1939 ...........			25	12-5	115	179	135	138
1940 ............	16-5	17-5	27	15-5	127	203	158	163
1941............	20-7	22-0	30	19-1	176	266	195	220
1942 ............	23-0	24-6	29	19-5	194	282	207	261
1943 ............	22-9	24-3	29	18-9	195	279	206	281
1944 ............	23-5	250	29	19-3	193	282	233	295
1945 .............	23-3	24-8	29	19-4	182	278	226	293
1946 .............	23-9	25-4	30	19-8	181	315	240	295
1945 januari.....	239	25-0	29	19-6	181	282	225	315
februari.....	23-9	25-6	29	19-5	182	282	225	315
mars.......	24-2	25-9	29	19-7	182	282	227	315
april.......	24-1	25-5	29	19o	183	282	231	272
maj........	23-3	24-7	29	19-0	182	280	231	269
juni........	22-8	24-2	29	18-7	182	280	231	269
juli.........	22-3	23-6	29	18-7	197	278	228	269
augusti.....	22-3	23-6	29	18-8	182	278	223	269
september...	22-5	23-8	29	19-3	181	276	222	284
oktober .....	23-7	25-3	29	20-4	178	270	223	309
november ...	24-3	26-0	29	20-5	176	268	223	315
december . ..	241	25-8	29	20-1	177	274	223	315
1946 januari.....	24-5	26-1	29	19-5	177	269	223	315
februari.....	23-9	25-5	29	19-4	177	268	223	295
mars.......	24-1	25-7	29	19-8	177	276	224	241
april.......	24-1	25-4	29	19-4	178	314	233	258
maj........	23-6	24-9	29	19-0	180	330	243	247
juni........	23-1	24-4	29	19-5	181	339	253	286
juli.........	23-0	24-3	29	19-3	187	344	253	302
augusti.....	23-0	24-3	29	19-5	183	344	253	316
september...	23-6	24-9	30	19-8	183	322	248	320
oktober .....	24-8	26-5	30	21-0	180	315	239	320
november ...	25-7	27-4	30	21-2	180	318	239	320
december....	25-2	26-9	30	20-6	185	341	252	320
1947 januari.....	25-1	26-7	32	20-6	182	348	247	280
februari.....	24-9	26-5	32	20-8	185	339	238	300
mars........	24-7	26-3	32	20-6	188	318	233	319
april........			32		180	308	233	274

1 Pris till producent för 3''5 % l:a klass mjölk, fritt mejeri, inkl. tuberkulostillägg samt vid
ett skummjölksvärde av under tiden juli 1939—dec. 1941 2 0 öre/kg och därefter 4 5 öre/kg.
Priserna inkludera ej de av mejerierna utbetalda efterlikviderna, vilka för hela riket uppgått till
0-31 öre/kg för 1942, till 0-40 öre/kg för 1943, till 0''41 öre/kg för 1944 och till 055 öre/kg för 1945
och 1946. För åren före 1942 saknas uppgifter om efterlikvider. — * Pris per liter enligt Socialstyrelsens
detaljprisnoteringar. — 8 Beräknat pris till producenter efter avdrag av mejerikostnader
samt tillägg av under respektive perioder utgående bidrag — även producentbidrag — samt
exkl. skummjölksvärde. — 4 Kor klass I och II. — 6 Gödkalv klass I. — 8 Klass I. — 7 Svensk
äggnotering, nettopris till producenten. Under tiden 24 sept. 1941—31 dec. 1945 samt under
tiden 9 sept. 1946—6 jan. 1947 av staten fastställda normalpriser.

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

Tab. 2 (forts.). Priser (notering) i öre/kg & nedanstående varuslag.

181

År och månad	Potatis*	Vete1	Råg*	Korn, 2-rads*	Havre, vit*	Vetekli4	Majs*	Kraft-foderbl. 48 %•
1935 ............	8-28	16-69	15-59	13-13	12-15	12-85	15-51	17-33
1936 ............	8-53	17-01	15-92	13-75	12-77	13-70	15-93	18-23
1937 ............	9-02	19-60	18-29	18-22	15-58	14-38	16-33	19-u
1938 ............	8-66	18-85	17-27	15-81	13-62	13-90	16-83	19-45
1939 ............	9-03	17-99	17-29	14-55	13-03	13-39	18-61	21-41
1940 ............	13-67	23-30	23-29	22-71	20-41	16-89	18-50	23-50
1941............	13-66	26-00	26-00	24-60	22-30	16-50	23-71	25-13
1942 ............	21-73	26-60	26-20	24-80	21-10	16-78	25-33	30-92
1943 ............	13-80	26-08	25-08	23-08	18-88	18-08	25-00	32-84
1944 ............	16-18	26-70	25-70	23-24	19-03	18-50	25-00	7 32-87
1945 .............	16-97	26-80	25-80	22-63	19-03	19-00	25-00	7 33-82
1946 .............	17-87	26-59	26-04	22-63	19-03	19-00	25-00	7 35-04
1945 januari.....	16-19	26-75	25-75	22-75	19-15	19-00	25-00	35-00
februari.....	17-00	26-95	25-95	22-95	19-35	19-00	25-00	35-00
mars.......	16-90	27-15	26-15	23-15	19-55	19-00	25-00	35-00
april.......	16*50	27-35	26-35	23-30	19-70	19-oo	25-00	35-00
maj........	16-50	27-55	26-55	23-30	19-70	19-oo	25-00	35-00
juni........	16-50	27-70	26-70	»23-30	8 19-70	19-oo	25-00	35-oo
juli.........	30-34	827’70	»26-70	8 23-30	8 19-70	19-oo	25-00	33oo
augusti.....	16-71	26-00	25-00	21-80	18-20	19-oo	25-00	33-05
september. . .	13-88	26-10	25-10	21-95	18-35	19-00	25-00	33-25
oktober.....	14-00	26-25	25-25	22-15	18-55	19-00	25-00	33-45
november ...	14-35	26-40	25-40	22-35	18-75	19-oo	25-00	33-65
december . ..	14-80	26-55	25-55	22-55	18-95	19-oo	25-00	33-85
1946 januari.....	15-44	26-70	25-70	22-75	19-15	19-oo	25-00	34-05
februari.....	16-00	26-85	25-85	22-95	19-35	19-oo	25-00	34-25
mars.......	17-29	27-00	26-00	23-15	19-55	19-oo	25-00	34-45
april.......	19-18	27-15	26-15	23-30	19-70	19-00	25-00	34-65
maj........	22-88	27-30	26-30	23-30	19-70	19-oo	25-00	34-85
juni........	23-50	27-40	26-40	»23-30	»19-70	19-00	25-00	35-00
juli.........	25-83	8 27-40	826-40	»23-30	»19-70	19-00	25-00	—
augusti.....	16*35	25-75	25-75	21-80	18-20	19-oo	25-00	—
september...	15-07	25-85	25-85	21-95	18-35	19-oo	25-00	36-oo
oktober.....	13-67	26-00	26-0 0	22-15	18-55	19-oo	25-00	36-00
november . . .	14-31	26-15	26-15	22-35	18-75	19-oo	25-00	36-00
december.. ..	14-92	26-30	26-30	22-55	18-95	19-oo	25-00	36-00
1947 januari.....	16-83	26-45	26-45	22-75	19-15	19-oo	25-00	36-oo
februari.....	17-98	26-60	26-60	22-95	19-35	19-00	25-00	36-00
mars........	20-88	26-75	26-75	23-15	19-55	19-oo	25-00	36-00
april........	19-oo	23-90	26-90	23-30	19-70	19-oo	25-00	36-00

1 Partipris i Stockholm för l:a välsorterad matpotatis. Den 12 oktober 1942 infördes
normalpriser å matpotatis. Dylika gällde även för 1943 och 1944 års potatisskörd. För den
tid normalprissättning tillämpades avse uppgifterna ett inom lantbruksförbundet sammansatt
engrospris för Stockholm, jämförbart med tidigare noteringar. — 1 Svensk spannmålsnotering,
medelpris för kustorter (för korn medelpris för flera orter) t. o. m. den 15 okt. 1940, av staten
fastställda inlösningspriser 16 okt. 1940—31 aug. 1941, av staten fastställda normalpriser 1 sept.
1941—31 aug. 1943, av staten fastställda riktpriser för höstvete och råg 1 sept. 1943—31 aug.
1944 och för syd- och mellansvenskt korn 1 sept. 1943—31 maj 1944, därefter åter av staten
fastställda normalpriser. — * T. o. m. den 15 okt. 1940 medelpris för flera orter, den 16 okt.
1940—31 aug. 1941 av staten fastställda inlösningspriser, därefter av staten fastställda normalpriser.
— 4 Fritt noteringsorten vid försäljning till förbrukare t. o. m. den 7 maj 1940, därefter
av staten fastställda priser. — 5 T. o. m. den 4 jan. 1940 medelpris för flera orter, fritt noteringsorten
vid försäljning direkt till förbrukare. Fr. o. m. den 5 jan. 1940 av staten fastställda priser
vid försäljning till förbrukare. — • Fritt noteringsorten vid försäljning till förbrukare t. o. m.
den 30 sept. 1939, därefter av staten fastställda priser. T. o. m. sept. 1941 pris å 48 %, okt. 1941 —
juni 1944 pris å 45 %, juli 1944—juni 1945 pris å 42 %, juli 1945—juni 1946 pris å 47 %,
fr. o. in. sept. 1946 pris å 45 % kraftfoderblandning. — 7 Vägda priser (priserna å kraftfoderblandningar
med varierande halt av råprotein och råfett under de i not 6 angivna perioderna
vägda med de försålda kvantiterna). — * Ej medtaget vid beräkning av årsmedelpriserna, då
någon nämnvärd försäljning ej ägt rum.

182

Kungl. Maj:ts proposition nr 280-

Tab. 3. Jordbrukarnas leveranser samt lager hos handelskvarnar och
Sv. Spannmåls AB m. II. av vete och råg, i ton.

År och månad	Jordbrukarnas leveranser av1	Lager av vete2	Lager	av råg2
Höstvete	Vårvete	Råg	Handels- kvarnar3	Sv. Spann-måls AB. m. fl.4	Handels- kvarnar3	Sv. Spann-måls AB. m. fl.4
1934..............				86 771	143 361	42 239	47 328
1935..............				90 656	121571	39 045	53 441
1936..............				89 373	75143	45 926	6 287
1937..............				89 985	65 070	30167	18 743
1938..............				87 084	168 057	30344	35 073
1939..............				116 085	248 150	30 241	46 755
1940..............				82 570	172 261	42 466	45 789
19tl..............				47 407	4 67 752	32 477	4 49 386
1942..............				117 442	111 988	52 0U0	137 161
1943..............	295 000	122 000	319 300	100 273	221 636	52 345	200 350
1944..............	315 500	77 800	253 900	109 833	180 073	44 548	162 514
1945..............	351500	68 600	174 200	100 729	108 436	34 931	43 267
1946..............	421 238	94 513	176 626	121144	129 755	44 774	46 023
1945 januari......	32 410	7 723	18525	109 316	172 244	45 967	155 802
februari.....	16 656	5 305	10 323	89 571	160084	40 249	147 377
mars........	10 240	3 811	7 362	84 712	130379	40 536	133 228
april........	13 957	3 465	6 989	71182	99 315	36 983	108 755
maj.........	9 908	2 422	4 959	73 418	75 412	32 143	77 685
juni.........	2 690	999	2 574	70 712	49 426	24 951	46 299
juli..........	361	242	610	51584	34 776	20 490	16 481
augusti......	413	39	491	63 055	27 214	27 677	4 083
september ...	»166 248	»16 007	»82 610	91886	109 120	35 269	46 055
oktober .....	42 071	8 952	18 774	102 918	110 868	38114	45 761
november ...	26 631	11161	11535	91939	113 213	37 783	44 607
december ....	29 915	8 474	9 448	100 729	108 436	34 931	43 267
1946 januari......	34 024	9 362	11782	99 286	108 606	34 710	42 313
februari.....	17 875	4 605	6 801	82127	97 240	31888	37 304
mars........	10 536	3 015	3 979	59 712	86 048	26 796	32 937
april........	6 367	2 023	3 409	6 62 380	66 477	»25450	28 529
maj.........	3 660	1503	2127	62 185	41 407	22 104	16 515
juni.........	2 931	1297	2 378	61777	23 923	19 433	9157
juli..........	462	220	452	48 360	13 439	15 691	4 727
augusti......	270	91	300	50 552	4 669	24 260	1304
september ...	»222823	»23825	»101412	100 697	112 389	42 234	48 708
oktober......	56 985	17 095	18 522	106 989	124 303	42 595	49 072
november....	30186	18 084	13 436	106 708	124 631	40 062	48 811
december ....	35119	13 393	12 028	121144	129 755	44 774	46 023
1947 januari......	30 812	10 228	10 286	125 303	139 443	44134	47 667
februari.....	12 864	5 246	5 516	102 673	131 932	44143	44 552
mars........	6 212	2 629	3 246	86 058	112 854	37 029	43 468
april........	5838	2 693	3 217	79076	86 854	31 851	39 233

1 Avse leveranser av spannmål till de större handelskvarnarna samt till spannmåls- och
utsädeshandeln. — * Såväl inhemsk som utländsk spannmål sista dagen resp. år och månad.
Lagersiffrorna per den 31 augusti inkludera leveranser av den nya skörden. — 3 Avser lager
av såväl inhemsk som utländsk spannmål vid de större handelskvarnarna. — * Avser lager hos
Sv. Spannmålsaktiebolaget t. o. m. den 31 dec. 1940, därefter även lager hos spannmåls- och
utsädeshandlare. — 5 Häri ingår leveranser av resp. års skörd under augusti. — 6 Avse lagren
per den 24 april.

Kungl. Maj:ts proposition nr 280■

183

Tab. 4. Förmalning av vete, råg och havre samt import och export av vete

och råg, i ton.

År och månad	Förmalning av1	Import av	Export av
Vete	Råg	Havre	Vete	Råg	Vete	Råg
1934..............	408 803	120 547	39 808	45 861	925	24 048	75 454
1935..............	411795	125 675	41306	42 602	1152	122 346	31 035
1936..............	415 268	128 798	40 062	48 714	5 365	91 281	27 556
1937..............	424 214	134 516	46 653	50 349	2 728	29 384	27
1938..............	419 956	129120	43 006	54 349	7 520	39 105	20
1939..............	429 986	141421	48522	39130	2 633	9191	13
1940..............	495 286	141 904	54 480	34 095	60 246	123	2 465
1941..............	443 361	193 460	39 993	40	368	26 536	4 707
1942..............	250444	173 037	57 775	86 044	213 330	45	3 007
1943..............	270 416	207 639	92 623	7 599	1407	4 610	401
1944..............	343 249	219 750	61917	16 761	1	45 502	40 233
1945..............	499 727	160 940	50 112	43 438	7	25 697	112 380
1946..............	456 490	141 586	47 711	36 399	987	4 336	6153
1945 januari......	41782	15 281	6 052	6	7	6 346	6 445
februari.....	43 608	16 717	5 948	—	—	4 266	6 799
mars........	44 599	12 807	4 993	—	—	760	3 980
april ........	46 622	13 354	4 314	—	—	2 439	11267
maj.........	39 266	13 204	4 443	—	—	575	27 347
juni.........	35 586	13 367	4 013	—	—	—	28 694
juli..........	23 421	10 631	3 239	—	—	—	22 283
augusti......	28188	11320	1934	5 322	—	88	4 726
september....	49 927	15 620	3 207	5 542	—	3 529	45
oktober......	53 442	13 851	4 032	17 594	—	3 420	—
november....	51391	12 753	4195	6 791	—	2 003	—
december ....	41895	12 035	3 742	8183	—	2 271	—
1946 januari......	43 708	11628	5 634	8174	_	1031	_
februari.....	46 289	12 810	3 887	—	—	801	—
mars........	45156	14150	4 094	1494	—	213	—
april........	8 28 940	8 7 487	2 461	14 481	—	202	240
maj.........	4 33 725	412 305	4 292	94	—	0	4 637
juni.........	26 663	10 567	3 330	7 490	—	201	123
juli..........	22 227	8 535	2 736	436		1017	—
augusti......	37 231	11760	4 094	11	—	76	14
september....	51713	12 954	3 402	1	0	266	708
oktober......	49 862	16 351	4 369	3	—	421	429
november....	41668	13 947	4 964	—	—	—	2
december ....	29 308	9 092	4 448	4 214	987	107	—
1947 januari......	35 023	8 674	5 301	8 456	_	180	4
februari.....	42 238	7 945	3 901	—	—	39	—
mars........	39 264	11285	4 046	1194	—	12 409	0
april........	36 620	11948	3 994	15 549	—	33	—

1 Avser förmalning av såväl inhemsk som utländsk spannmål vid de större handelskvarnarna.
— 2 Härav ha 8 279 ton införts i utbyte mot till Finland utförda kvantiteter råg eller
rågmjöl. — 8 Omfattar endast tiden 1—24 april. — 4 Omfattar tiden 25 april—31 maj.

184 Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

Tab. 5. Invägning av mjölk samt försäljning av mjölk och grädde, i ton,

År och månad	Vid mejerier invägd mjölk	Mejeriproduktion av
Total kvantitet1	Därav	Konsumtionsgrädde
Använd för pro-duktbe-redning	Försåld som kon-sumtions-mjölk2	Försåld grädde (om-räknad till mjölk) samt svinn	Fetthalt över 17 procent	Fetthalt under 17 procent
1934 ............	2 498378	1854 670	352 247	291 461	20 130	10 523
1935 ............	2 550 916	1 875 422	376 433	299 061	20 630	10155
1936 ............	2 720166	2 008 586	408 014	303 566	21 697	10 235
1937 ............	2 847 223	2115 010	434 246	297 967	22 000	10 162
1938 ............	3 032 241	2 277 819	459 023	295 399	22 623	9 918
1939 ............	3 205688	2 395153	494 367	316 168	23 524	9 990
1940 ............	2 988 933	2 202 644	519 500	266 789	18 801	11985
1941............	2 659 251	1 940169	610 512	122 850	776	25168
1942 ............	2 517 931	1740 033	855 273	63 421	116	10 282
1943 ............	2 852 031	1 963 235	963 192	72 381	48	11397
1944 ............	3 107 561	2 183 544	940 625	138 213	—	30141
1945 ............	3375 019	2 421 439	939 628	170 025	—	38 831
1946 .............	3 520 348	2 564 015	939 908	183 730	—	45 589
1945 januari.....	244 275	167 442	75 061	13 453	_	3 002
februari.....	222 937	148 817	71915	13129	—	2 962
mars.......	248 166	162 964	81503	16 150	—	3 402
april........	264 942	182 002	77 807	15 412	—	3 090
maj........	305 019	219 695	80 788	15 921	—	3187
juni........	347 338	266 898	79 688	14 081	—	3 230
juli.........	334 616	252 741	79 485	15 335	—	3 334
augusti.....	335 261	253 374	82 748	13 358	—	3 058
september...	307 253	231 220	77 437	13 424	—	3179
oktober .....	269 699	191 093	80 661	13 413	—	3 355
november ...	239 600	164 669	77 697	12 584	—	3 295
december . ..	255 913	180 524	74 838	14 765	—	3 737
1946 januari.....	268 089	190 493	76 289	14 586	_	3 591
februari ....	240 910	166 644	71303	14114	—	3 426
mars........	268129	185 851	78 936	16 158	—	3 921
april.......	285 243	202 935	78 047	15 640	—	3 722
maj........	323 702	238 515	81 389	16 003	—	3 835
juni........	360 175	282 486	76 687	14 682	—	3606
juli.........	346 267	264 705	79 046	15 895	—	3 884
augusti.....	350 857	268 609	81 732	15 463	—	3 825
september...	307 597	230 869	78131	14 488	—	3 746
oktober .....	268 828	188 213	82134	15 346	—	3 954
november ...	241 031	162 554	80 228	15 235	—	3 992
december....	259 520	182 141	75 986	16 120	—	4 087
1947 januari.....	273 946	196 098	76 076	15 537	_	3 852
februari.....	247 869	173 507	72 547	14 762	—	3 643
mars........	275 237	192 524	80 266	16 787	—	4137
april........	294 883	211 160	78975	17 386	—	4 238

1 Invägd mjölk från evakuerade finska kor i Västerbottens och Norrbottens län utgjorde
2 114 ton under år 1944 samt 4 433 ton under år 1945. Dessa kvantiteter äro icke medräknade
i den här redovisade invägningen. — 2 Fr. o. m. standardiseringsbestämmelsernas ikraftträdande
den 21 november 1941 redovisas i denna kolumn kvantiteten försåld standardiserad
mjölk. Av denna anledning blir summan av produktmjölk, konsumtionsmjölk och grädde
större än den redovisade kvantiteten invägd mjölk, alldenstund den genom standardiseringen
erhållna grädden, omräknad till helmjölk, redovisas under produktmjölk.

Kungl. Maj:ts proposition nr 280,

185

Tab. 6. Mejerlmjölkens medelfetthalt, antal mjölkleverantörer, medelinvägningen
per leverantör samt produktionen av smör, ost och torrmjölk.

År och månad	Den in-vägda mjölkens medel-fetlhalt, procent	Mejeri- leveran- törer, antal	Mjölk-invägningen i medeltal per leveran-tör, kg	Mejeriproduktion av	Produktion av torrmjölk
Smör,1 ton	Ost, ton	Fet, ton	Mager, ton
1934..............	3-42			62 509	31105
1935..............	3''43			63 452	31669
1936..............	3-45			67 168	37 759
1937..............	3-50			73 247	35 443
1938..............	3-52			80 103	36 524
1939..............	3-53			83 735	43 653
1940..............	3-54	209 412	14 273	80 760	35 328
1941..............	355	220 283	12 072	77 687	22 383
1942..............	3-59	229 278	10 982	71926	14 991	1054	191
1943..............	356	236 860	12 041	79 263	21 296	3 924	440
1944..............	3-68	245 910	12 637	87 304	29 924	3 485	546
1945..............	3''69	252 735	13 354	94 058	38102	7 083	756
1946..............	3-63	255 431	13 782	99 622	44 412	8 412	1587
1945 januari......	3-58	249 423	979	6 511	2 614	587	30
februari.....	3-62	247 084	902	5 762	2122	399	49
mars........	349	249 683	993	6 266	2 279	399	62
april ........	3-45	249 549	1061	6 834	2 865	512	41
maj.........	3''48	251 687	1211	8 213	3 639	732	48
juni.........	3-58	255 951	1357	9 988	5 370	800	48
juli..........	357	255 182	1311	9 554	4171	732	78
augusti......	3-60	254 819	1315	9 674	4 074	1023	66
september ...	3-70	256 048	1199	9141	3 692	701	68
oktober......	3-73	254 776	1058	7 991	2 337	440	115
november....	3’7 5	251498	952	6 929	2 013	251	112
december ....	3-69	251779	1016	7195	2 926	507	39
1916 januari......	3-61	251 838	1064	7 361	3189	709	64
februari.....	3*36	250 603	961	6 392	2 659	555	34
mars........	3*57	253 815	1056	7124	2 896	493	56
april........	3*50	252 468	1129	7 583	3 774	714	77
maj.........	3*52	255 495	1266	8 796	4 352	641	67
juni.........	3*62	258 664	1392	10 735	6 049	784	127
juli..........	3*60	258 044	1341	10 002	4 907	1305	121
augusti......	3*65	257 192	1364	10 306	4 690	1169	118
september ...	3*75	258 729	1188	9 314	3 758	737	274
oktober......	3*76	256 582	1047	7 898	2 542	406	288
november....	3*78	253 345	951	6 862	2182	312	132
december ....	3*71	253 633	1023	7 249	3 414	587	229
1947 januari......	3*65	253 687	1079	7 541	3 779	637	289
februari.....	3*65	252 559	981	6 723	3 268	632	240
mars........	3*65	253 832	1084	7 456	3 551	592	177
april........	3''5 7	253 056	1165	7 921	4 527	739	186

1 Under tiden september 1944—augusti 1945 ingår smör, producerat av mjölk från evakuerade
finska kor.

186

Kunql. Maj:ts proposition nr 280.

Tab. 7. Försäljning av smör, ost, margarin, konstister och kokosfett samt matolja,

i ton.

År och månad	Smör från mejeri	Lant- smör från pro- ducent	Ost från mejeri	Margarin från fabrik	Konst-ister 0. kokosfett från fabrik	Matolja från parti- handlare
Total kvan- titet	Därav av leveran-törer återtaget	Hus- hålls-,	Bage- ri-,
1934 ............	39 430			30 824	52 831	2 085
1935 ............	43 681	7 937		32 385	55 201	2 915
1936 ............	48153	9180		34 498	56125	3 700	1232
1937 ............	49 098	10198		36 615	58 815	4 731	1314
1938 ............	51534	11 246		38 816	58 407	6 303	1523
1939 ............	54 319	12 274		41406	51 475	8 047	3 794	1901
1940 ............	74 002	13 580		37 736	29 468	9519	1064	1405
1941............	76 184	10 859	4138	23 052	17 531	7 987	9	1173
1942 ............	67 785	11 519	1787	15 052	35 228	5 374	0	1441
1943 ............	76 044	12 257	1298	19 519	31678	5 449	—	1345
1944 ............	92 483	13 897	1353	29 720	29 908	8125	_	1487
1945 ............	90 345	13 343	860	35 208	31403	12 277	_	1608
1946 .............	101 076	13 028	541	44 085	14363	9 650	—	1257
1945 januari.....	7105	1144	87	1861	3 692	782	_	228
februari.....	6166	1007	82	2 041	3 820	928	_	129
mars.......	7 269	1207	68	2 300	3 963	982	—	140
april.......	6 588	1031	62	2 231	3 487	965	—	116
maj........	6 891	1101	66	2 626	3 518	1217	—	127
juni........	6 560	1092	95	3 556	2 610	1063	—	130
juli .........	7 428	1102	85	3 819	1524	1186	—	133
augusti.....	8 555	1136	69	4 294	1818	1233	—	131
september...	8176	1094	85	3 816	1799	1003	—	114
oktober .....	8 966	1191	71	3139	1885	1043	—	117
november ...	8 081	1047	47	2 664	1736	1017	—	139
december . ..	8 560	1191	43	2 861	1551	858	—	104
1946 januari.....	8 590	1115	58	2 747	1719	841	_	129
februari.....	7 471	996	53	2 537	1489	766	—	in
mars.......	8 202	1128	50	2 930	1547	866	—	94
april.......	8 362	1117	47	3 293	1591	926	—	92
maj........	8384	1086	49	3 534	1429	855	_	122
juni........	7 888	1089	54	4 342	730	654	—	137
juli.........	8 459	1112	49	4 623	60	832	—	97
augusti.....	9110	1116	52	4 684	1055	852	—	101
september...	8197	1040	43	4 596	990	712	—	97
oktober.....	8621	1044	34	4 075	1199	807	—	88
november ...	7 816	972	25	3 608	1191	706	—	96
december . ..	9 976	1213	27	3116	1363	833	—	93
1947 januari.....	7 317	1090	38	3098	1508	674	__	112
februari ....	7 446	1001		3161	1219	566	—	94
mars........	8 526	1133		4 085	1507	840	—	147
april........	8 349	1144		3 844	1328	652	—	119

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

187

Tab. 8. Import och export av smör, margarin och ägg samt import av ost,

i ton.

År och månad	Smör	Margarin	Ost	Ägg
Import	Export	Import	Export	Import	Import	Export

1930 ..............	8	26 674	1895	118	668	453	4 665
1931..............	18	19 525	1407	163	767	1423	3 055
1932 ..............	15	13 547	1037	295	474	217	4 603
1933 ..............	33	17 127	934	241	461	232	3 035
1934 ..............	2	23 220	648	121	564	0	3128
1935 ..............	608	20 262	11	181	1134	77	3 095
1936 ..............	188	19 068	1	173	1600	987	2 606
1937 ..............	0	23 535	2	146	1088	1187	4117
1938 ..............	1	28 555	2	189	1223	35	5 365
1939 ..............	4	26 172	55	no	1803	736	5 465
1940 ..............	560	9 833	0	3	497	1261	2 721
1941..............		1836		461	449	2 336	0
1942 ..............	0		0	0	305	499	—
1943 ..............	1	_		—	269	253	0
1944 ..............	229	_	—	—	223	493	0
1945 ...............	202	605	_	3 612	680	730	0
1946 ..............	416	4	0	357	1549	4 056	161
1945 januari.......	202	400		127	3	0	_
februari......	—	70	—	147	—	—	—
	0	130	_	916	0	0	—
			_	18		24	—
	0	_	_	386	67	20	—
juni..........	0	5	—	10	212	5	—
juli..........	0	—	—	4	0	0	—
augusti.......	0	0	—	2	55	129	—
september..... oktober.......	1 1	0 0	_	9 490	130 96	409 59	0 0
november.....	0	0	—	862	39	3	0
december.....	0	0	—	641	75	79	—
	0	1	0	_	47	19	0
februari......	0	2		100	59	174	0
	0	0	_	—	124	46	160
april.........	0	0	—	8	132	257	0
maj..........	0	0	—	—	125	73	0
juni..........	0	0	—	—	36	8	0
juli..........	0	0	—	—	54	88	—
augusti.......	0	0	0	200	38	65	0
september .... oktober .......	0 47	0 0	0	49	54 150	404 605	0 0
november.....	226	0	0	—	191	1021	0
december.....	142	0	0	0	539	1296	0
1947 januari.......	150	0	_	—	433	474	0
februari........	120	0	0	—	220	103	0
	140	0	0	_	268	134	0
april ..........	205	0	0	\| —	289	28	0

Anm. Import- och exportuppgiftema för år 1946 samt månadssiffrorna preliminära.

188

Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

Tab. 9. Import och export av nötkött och flttsk samt import av f&r- och

hästkött, i ton.

År och månad	Nötkött	Fårkött	Hästkött	Fläsk
Import	j Export	Import	Import	Import	Export
1930 ..................	350	2101	687	1058	2 263	27 851
1931..................	410	485	833	932	1386	29 192
1932 ..................	349	91	603	353	995	21408
1933 ..................	234	45	650	163	1611	20 552
1934 ..................	434	38	656	215	1523	19 097
1935 ..................	1356	36	934	505	3 724	13 214
1936 ..................	1553	48	673	964	3 098	12 704
1937 ..................	1272	999	606	841	1717	13 609
1938 ..................	1158	184	602	791	2198	13 295
1939 ..................	1428	157	602	960	2 829	13 939
1940 ..................	53	543	190	457	1239	4 386
1941..................	33	0	—	—	3 886	960
1942 ..................	6	—	—	—	4 736	—
1943 ..................	4	—	0	—	4 566	—
1944 ..................	2 023	—	0	—	6 465	—
1945 ..................	6 521	0	1	648	3 004	44
1946 ..................	8 675	0	42	1143	995	0
1945 januari...........	_	_	_		0
februari..........	0	—	—	—		_
mars.............	—	—	—	—	0	_
april.............	212	—	—	—	349	—
maj..............	44	—	—	—	805	—
juni..............	43	—	—	—	1464	—
juli..............	—	—	—	—	253	—
augusti...........	303	—	—	—	1	—
september........	1347	—	0	—	1	28
oktober..........	1106	0	0	0	4	15
november.........	1564	0	0	127	6	1
december.........	1907	0	1	512	121	0
1946 januari...........	1147	0	0	311	1	0
februari............	1262	0	0	9	1	0
mars..............	848	0	0	—	0	0
april.............	1188	0	0	0	49	0
maj..............	717	0	0	17	0	0
juni..............	0	0	—	16	0	0
juli..............	0	0	—	204	1	—
augusti...........	0	0	3	67	3	0
september........	269	0	7	131	0	0
oktober..........	924	0	15	191	294	0
november.........	1051	0	13	80	157	—
december.........	1267	0	4	117	488	0
1947 januari...........	551	0	0	137	102	0
februari..........	371	0	26	167	10	0
mars..............	15	0	498	125	50	0
april ..............	442	0	154	324	0	0

Anm. Se anm. under tab. 8.

Kungl. Maj:ts proposition nr 280.

189

Tab. 10. Vid slakthus, kontrollslakterier och köttbesiktningsbyråer undersökta

slaktdjur m. m.

År och månad	Antal 0 Stor- boskap	besiktigade hela och mräknade halva krop] Kalv	till hela jar1 Svin	Betäckta suggor i Svea- och Götaland	Tjänst-bara galtar i Svea- och Götaland
större	mindre
1930 ..................	242 588	387 585-5	234 831	1225685	.	.
1931..................	227 433	394 276-5	225 831	1 424 539	•
1932 ..................	238 715-5	412 905	229 697-5	1354 033
1933 ..................	250 644	420 721	239615-5	1 342 908
1934 ..................	258 295	407 182	253 759-5	1424688	255 886	4 682
1935 ..................	274675	414 141-5	287 700	1 270 852-5	264 271	4 240
1936 ..................	302 503	440 738	354 234	1324 497	284 044	4156
1937 ..................	347 406	466 605	413 007	1 480 022	258 967	3 931
1938 ..................	375 469-5	502 228-5	437 859	1478 927	272 789	3 778
1939 ..................	397 069	519 013	467 212	1608 873-5	282 702	3 747
1940 ..................	540 108	505 579-5	515 670	1 487 631	214 291	3 407
1941..................	550661	401 003	506 747	1049 460	192 403	2 876
1942 .................	234 453-5	212 355-5	424 966	596 673-5	167 453	2 525
1943 ..................	283 994	221 920-5	588 012	719 183-5	190 672	2 511
1944	348600	255 852-5	640 198-5	1 064 267-5	182 368	2 504
1945	345 530	256 454	570 915-5	961 335	184 294	2 580
1946 ...................	391 704	372 535-5	597 925-5	1 053 797-5	178 266	2 612
1945 januari...........	30 641	16 238	53 986-5	77 837	15 234	2 666
februari..........	26 955	17 791-5	43 968-5	76 220	12 702	2 626
mars.............	30 602	20 531-5	52 151-5	95 520	14 213	2 607
april.............	24 880-5	19 927-5	71 297-5	101618-5	16 993	2 595
maj..............	27 318	24 665	61208	99 897-5	18 641	2 582
juni..............	20 966	24 534-5	45 773-5	75 064	15 976	2 567
juli..............	23 820	27 504-5	45 947-5	72 716-5	11256	2 506
augusti...........	20 793-5	24 173-5	36 993-5	59 093	10 228	2 478
	26 903	22 029-5	30 791	49 801-5	10 681	2 481
	45 244-5	25 180-5	43 003	83 927	15 897	2 519
	40 304	19 009-5	46 737	88 040-5	21 589	2 593
december.........	27 102-5	14 868-5	39 058	81 599-5	20 884	2 741
1946 januari...........	32 612	15 834-5	42 835-5	90 796	16 626	2 738
februari..........	26 929-5	23 257	38130	80 579	12 068	2 670
mars.............	33 683	27 435-5	57 126	93 254	12 918	2 661
april.............	29 933	34 266-5	70 956	113 789	16 289	2 681
maj..............	30 679-5	36 618	60 941-5	102 087-5	17 760	2 645
juni..............	22 801	37 534	50 277-5	89 047	15 222	2 622
juli..............	23 740-5	44 322-5	52 798	82 552-5	11734	2 561
augusti...........	27 510-5	46 945-5	45 249	78 716-5	10 347	2 531
	34 712	28 363-5	35 377	63 203	10 823	2 525
	51 093	31614-5	49 229	74 142	14 445	2 541
	44 293	23 666	49 550	79 896	20 041	2 382
december.........	33 717	22 678	45 456	105 735	19 993	2 589
1947 januari...........	31 215-5	23 152-5	58 631-5	83 011-5	16 275	2 607
februari...........	83 066*5	23 014-5	44 117-5	67 776	12 616	2 676
mars..............	36 479-5	28 245-5	54 731	91 976-5	16 376	2 655
april ..............	29 701-5	32 406-5	75 533	98 599	\| 21575	2 704

1 Årssummorna för 1945 och 1946 samt alla månadssummorna preliminära tal.

190 Kungl. Maj.ts proposition nr 280.

Tab. 11. Inhemsk försäljning, import och export av vissa fodermedel m. m., i ton.

År och månad	Inhemsk försälj-ning av sv. olje-kraftfoder	Import av olje-kraftfoder (stat. nr 359—365, 369 och 370)	Import av annat krea-tursfoder (stat. nr 366—68 och 371—72)	Export av oljekraft- o. a. kreaturs-foder (stat. nr 361, 363, 366:1—372)	Import av majs	Import av kli
1929 ................		183 093	9 421	8 257	76 668	40 257
1930 ................		179 034	9 075	15345	134634	40 782
1931................		234 263	8 825	12 933	353 055	80 906
1932 ................		148607	5331	18 216	243 949	33 026
1933 ................		150 859	8185	46 783	265 350	62 278
1934 ................	52 869	190128	8 234	51574	107 186	38158
1935 ................	59 919	200 420	4 802	61238	43 009	8 775
1936 ................	65 109	158630	5 444	74 560	76 043	10 199
1937 ................	77 287	223 060	8 508	65 362	185 239	48607
1938 ................	73 999	251559	7 495	69 702	172 088	49115
1939 ................	75 524	166 866	6150	42 575	42 369	12 936
1940 ................	93 297	141 933	7162	2 349	49 065	14 025
1941................	23 782	94 700	7158	119	3 878	30 727
1942 ................	44 449	117 502	1856	198	13 335	6 303
1943 ................	43 032	88 988	2149	1687	9 940	50
1944 ................	55 351	137 016	628	5 226	5 887	—
1945 ................	67 934	92 668	459	10 468	9 073	—
1946 .................	35 091	90 564	10 186	10 890	85 557	90 941
1945 januari.........	5 642	10 304	0	—	—	_
februari........	3 888	4 712	0	—	—	—
mars...........	5 653	1289	0	—	4 303	—
april...........	6 154	1147	0	—	—	—
maj............	6 252	896	0	—	—	—
juni............	5 631	405	0	2 691	—	—
juli............	6 264	502	2	3 819	—	—
augusti.........	6 811	344	31	536	—	—
september......	5136	5 344	120	4 643	—	—
	7144	27 694	70	527	0	—
november.......	5 987	29 948	35	3 759	4 770	—
december.......	3 372	10 083	209	1374	—	—
1946 januari.........	3156	30 887	291	3 905	6 011	_
februari........	4 058	3 859	1565	2 413	5 391	—
mars...........	3 539	3 058	1355	3 448	5 991	0
april...........	3 792	9 559	1500	412	6 636	2 840
maj............	2 919	6 592	905	677	3164	7139
juni............	2 694	1289	207	35	424	12 984
juli............	944	3118	332	—	358	9 707
augusti.........	2 475	7 533	706	—	24 751	7 912
september......	3164	3 671	395	—	5 791	14 303
oktober.........	3 003	2115	282	—	1175	10 076
november.......	2 545	9 050	750	—	9 615	14 862
december.......	2 802	9 833	1898	—	16 251	11119
1947 januari.........	2 033	6 783	629	—	5161	14 240
februari.........	2 576	15 861	255	9	107	20 805
mars..........	2 072	3 237	803	—	143	7 464
april............	2114	8 537	703	—	58	14 166

Anm. Se anm. under tab. 8.

477668. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1947.

376	369	350	386	375
438	425	415	442	441
505	504	479	479	505
516	524	514	565	536
590	591	582	625	602
611	607	571	616	620
628	620	605	620	639
347	340	325	335	376
401	392	368	404	444
472	472	464	427	536
481	483	461	467	568
542	550	497	514	640
571	568	510	492	674
590	581	516	560	702
462				486
434				459
492				553
538				639
744				734
635				731
736				756
274	275	276	335	285
311	311	317	379	326
356	369	373	396	369
375	391	406	475	400
411	432	451	518	434
434	454	450	514	454
447	466	485	533	469
255	263	290	288	264
290	299	321	329	308
335	358	421	349	365
354	362	400	400	386
377	408	426	455	416
411	438	440	439	445
415	450	434	511	463
304				312
295			,	309
341				376
383				426
517				480
468				483
520				483

31	28	27	24	33
35	30	28	18	38
26	25	32	19	33
27	23	28	28	30
25	24	22	31	29
32	30	28	21	37
32	30	25	28	39
19				15
19				16
10				17
12				16
15				19
17				24
22				27
25	23	21	23	23
29	28	26	28	28
36	35	34	33	34
37	36	35	36	36
38	37	37	40	38
42	42	39	39	41
41	41	39	40	41
23	20	21	18	24
27	24	23	23	29
33	29	32	33	34
32	31	31	36	37
33	33	32	36	38
36	36	38	30	43
37	38	36	44	44
13				15
15				17
17				21
25				25
24				27
27				31
26				30
25	28	29	24	25
27	30	31	26	27
28	31	32	29	28
27	30	31	31	28
27	29	31	30	27
27	29	29	29	27
25	27	29	28	26
23	27	30	22	21
25	30	34	24	23
25	30	34	33	24
23	28	35	30	23
24	29	32	33	22
24	26	33	27	21
23	26	31	29	20
11				18
12				19
18				21
19				20
16				19
18				19
14				18

376	369	350	386	375
438	425	415	442	441
505	504	479	479	505
516	524	514	565	536
590	591	582	625	602
611	607	571	616	620
628	620	605	620	639
347	340	325	335	376
401	392	368	404	444
472	472	464	427	536
481	483	461	467	568
542	550	497	514	640
571	568	510	492	674
590	581	516	560	702
462				486
434				459
492				553
538				639
744				734
635				731
736				756
274	275	276	335	285
311	311	317	379	326
356	369	373	396	369
375	391	406	475	400
411	432	451	518	434
434	454	450	514	454
447	466	485	533	469
255	263	290	288	264
290	299	321	329	308
335	358	421	349	365
354	362	400	400	386
377	408	426	455	416
411	438	440	439	445
415	450	434	511	463
304				312
295			,	309
341				376
383				426
517				480
468				483
520				483

31	28	27	24	33
35	30	28	18	38
26	25	32	19	33
27	23	28	28	30
25	24	22	31	29
32	30	28	21	37
32	30	25	28	39
19				15
19				16
10				17
12				16
15				19
17				24
22				27
25	23	21	23	23
29	28	26	28	28
36	35	34	33	34
37	36	35	36	36
38	37	37	40	38
42	42	39	39	41
41	41	39	40	41
23	20	21	18	24
27	24	23	23	29
33	29	32	33	34
32	31	31	36	37
33	33	32	36	38
36	36	38	30	43
37	38	36	44	44
13				15
15				17
17				21
25				25
24				27
27				31
26				30
25	28	29	24	25
27	30	31	26	27
28	31	32	29	28
27	30	31	31	28
27	29	31	30	27
27	29	29	29	27
25	27	29	28	26
23	27	30	22	21
25	30	34	24	23
25	30	34	33	24
23	28	35	30	23
24	29	32	33	22
24	26	33	27	21
23	26	31	29	20
11				18
12				19
18				21
19				20
16				19
18				19
14				18

376	369	350	386	375
438	425	415	442	441
505	504	479	479	505
516	524	514	565	536
590	591	582	625	602
611	607	571	616	620
628	620	605	620	639
347	340	325	335	376
401	392	368	404	444
472	472	464	427	536
481	483	461	467	568
542	550	497	514	640
571	568	510	492	674
590	581	516	560	702
462				486
434				459
492				553
538				639
744				734
635				731
736				756
274	275	276	335	285
311	311	317	379	326
356	369	373	396	369
375	391	406	475	400
411	432	451	518	434
434	454	450	514	454
447	466	485	533	469
255	263	290	288	264
290	299	321	329	308
335	358	421	349	365
354	362	400	400	386
377	408	426	455	416
411	438	440	439	445
415	450	434	511	463
304				312
295			,	309
341				376
383				426
517				480
468				483
520				483

31	28	27	24	33
35	30	28	18	38
26	25	32	19	33
27	23	28	28	30
25	24	22	31	29
32	30	28	21	37
32	30	25	28	39
19				15
19				16
10				17
12				16
15				19
17				24
22				27
25	23	21	23	23
29	28	26	28	28
36	35	34	33	34
37	36	35	36	36
38	37	37	40	38
42	42	39	39	41
41	41	39	40	41
23	20	21	18	24
27	24	23	23	29
33	29	32	33	34
32	31	31	36	37
33	33	32	36	38
36	36	38	30	43
37	38	36	44	44
13				15
15				17
17				21
25				25
24				27
27				31
26				30
25	28	29	24	25
27	30	31	26	27
28	31	32	29	28
27	30	31	31	28
27	29	31	30	27
27	29	29	29	27
25	27	29	28	26
23	27	30	22	21
25	30	34	24	23
25	30	34	33	24
23	28	35	30	23
24	29	32	33	22
24	26	33	27	21
23	26	31	29	20
11				18
12				19
18				21
19				20
16				19
18				19
14				18