Kungl. Maj.ts proposition nr 276 (Proposition 1944:276)

Kungl. Maj.ts proposition nr 276.

Nr m.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående komplettering
av riksstatsförslaget för budgetåret 194-4/45; given
Stockholms slott den 12 maj 1944.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag under punkterna I, II och III, om vilkas avlåtande till riksdagen
föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majit
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 maj
1944.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen
för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, följande.

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

Avskrivningsanslagen i årets statsverksproposition voro i betydande omfattning
upptagna med allenast beräknade belopp, beroende på att motsvarande
investeringsanslag icke äskades definitivt. Jag hemställer nu att få anmäla de
förändringar, som betingas av de definitiva anslagsäskandena samt av förslag
om ytterligare investeringar utöver de i statsverkspropositionen beräknade.

Sättet för beräkningen av avskrivningsanslagen ansluter sig till vedertagna
principer och torde behöva närmare angivas endast i följande fall.

Bihang lill riksdagens protokoll 1944. 1 sand. Nr 276.

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

Under statens affärsvcrksfonder ha för investering i statens järnvägars
fond under rubriken Försvarsberedskap vid statens järnvägar äskats sju anslag
om tillhopa 8 780 000 kronor. Med följande undantag torde dessa anslag
böra avskrivas i sin helhet. Undantagen avse dels anslaget till skyddsrum å
370 000 kronor, dels ock ett belopp av 370 000 kronor, som äskats under anslaget
till vissa åtgärder för ökad försvarsberedskap på 3 105 000 kronor och
som avser täckning av merkostnader för visst skyddsrum. I enlighet med
hittills tillämpade avskrivningsgrunder torde ett belopp av lil 000 kronor
av vardera av dessa investeringar få anses förräntningspliktigt, medan återstoden
bör bli föremål för omedelbar avskrivning. Av anslaget lill skyddsrum
bör sålunda avskrivas 259 000 kronor och av anslaget till vissa åtgärder för
ökad försvarsberedskap 2 994 000 kronor. 1 fråga örn den till fortsatt anläggning
av dubbelspår föreslagna investeringen i statens järnvägars fond å 14
miljoner kronor förordar jag, under hänvisning till vad i statsverkspropositionen
anförts rörande avskrivning av ett för samma ändamål äskat investeringsanslag
å 10 miljoner kronor, att någon grundavskrivning icke för närvarande
göres. Det för investering i vattenfallsverkels fond äskade anslaget till
luftskyddsanordningar i transformatorstationer å 650 000 kronor torde böra
bliva föremål för omedelbar avskrivning i sin helhet.

Av de under statens allmänna fastighets fond äskade investeringsanslagen
bör avskrivning icke beräknas å följande för markförvärv avsedda belopp,
nämligen 15 000 kronor av anslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens
sinnessjukhus (tomt till Hammars ålderdomshem) och 8 000 kronor av anslaget
till örn- och tillbyggnadsarbeten vid småskoleseminariet i Lycksele.

Under försvarsväsendets fastiglxetsfond, arméförvaltningens delfond, ha
äskats två investeringsanslag utom ramen för 1942 års försvarsbeslut, för
vilkas avskrivning medel enligt numera tillämpade principer böra''äskas under
den gemensamma rubriken Övriga arbeten. Ifrågavarande anslag, Vissa
kostnader för anslutning av avloppssystemet vid Upplands regemente till
Uppsala stads reningsverk och Anordnande av vissa ammunitionsförråd om
respektive 119 000 och 6 570 000 kronor, böra avskrivas med 50 procent och
avskrivningsanslaget sålunda upptagas med 3 344 500 kronor. I marinförvaltningens
delfond har likaså utom ramen av 1942 års försvarsbeslut äskats
ett investeringsanslag, nämligen Ytterligare medel för ordnande av vattenförsörjningen
i Fårösund om 400 000 kronor, vilket jämväl bör avskrivas
med 50 procent, utom såvitt angår ett till markförvärv avsett belopp av 3 000
kronor. Avskrivningsanslaget bör sålunda upptagas till 198 500 kronor.

Under försvarets bostadsanskaffningsfond har äskats ett investeringsanslag
av 250 000 kronor till anordnande av bostäder, varjämte förutsatts, att till
detta anslag skall överföras hela behållningen av ett under fonden för förlag
till statsverket för budgetåret 1942/43 anvisat reservationsanslag av 540 000
kronor till viss bostadsbebyggelse i Karlsborg. Sistnämnda anslag har icke
till någon del avskrivits. Frågan om i vad mån dessa investeringar i försvarets
bostadsanskaffningsfond böra avskrivas torde få upptagas till avgörande,
sedan principerna för avskrivning av fondens kapitaltillgångar blivit prövade.

Kungl. Maj:ts proposition i]r 276.

Såsom framgår av vad chefen för försvarsdepartementet anfört vid äskande
av ett investeringsanslag för samma ändamål å lilläggsstat II till riksstaten för
löpande budgetår (prop. nr 275, s. 73), är denna principfråga icke så utredd,
att förslag i ämnet kunnat föreläggas årets riksdag.

För investeringar i försvarets fabriksfond komma, i enlighet med vad chefen
för försvarsdepartementet förordat vid anmälan av proposition nr 75 angående
försvarets fabriksfond (s. 19), i regel icke att äskas särskilda avskrivningsanslag.
Någon grundavskrivning med 50 procent av byggnadsvärdet på
sätt hittills skett vid nyanläggningar, till vilka medel anvisats under försvarsväsendets
fastighetsfond, skall sålunda icke vidare verkställas, utan allenast
årliga avskrivningar äga rum i överensstämmelse med den anordning, som
vanligen förekommer inom statens affärsverk. Jag vill erinra om att denna
regel enligt vad i nyssnämnda proposition föreslagits i viss utsträckning skall
tillämpas jämväl beträffande redan anvisade kapitalinvesteringsanslag, för
vilka avskrivningsmedel anvisats å budgeten, nämligen i den mån anslagen
disponeras efter utgången av löpande budgetår. Härigenom uppkommande
besparingar å avskrivningsanslagen skola tillgodoföras budgetutjämningsfonden.

För investering i fonden för låneunderstöd har till lån till Skara domkyrka
för restaurering av domkyrkan äskats ett anslag av 50 000 kronor,
varav ett belopp av 10 000 kronor motsvarande omkring 5 års ränteförlust
torde böra avskrivas. Vidare har under samma fond till räntefritt lån till
Haparanda stad för byggande av polishus äskats ett anslag av 95 000 kronor,
vilket i sin helhet bör avskrivas.

Samtliga nu erforderliga ändringar och tillägg i avseende å statsverkspropositionens
förslag örn anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar
framgå av följande översikt.

ökning ( + )
Minskning (—)
Kronor

Statens affärsverksfonder:

Försvarsberedskap vid statens järnvägar (jfr prop. nr 79):

Vissa åtgärder för ökad försvarsberedskap ............ — lil 000

Utvidgning av viss bangård .......................... + 120 000

Spåranordningar vid verkstäder ...................... + 185 000

Omläggning av kraftförsörjningssystemet vid malmbanan 4- 3 200 000

Skyddstekniska åtgärder ............................ + 200 000

Skydd för inmatningsstationer ...................... + 1 600 000

Skyddsrum ........................................ ■+• 259 000

Luftskyddsanordningar i transformatorstationer (jfr prop.

nr 118) ............................................ + 650 000

Statens allmänna fastighetsfond:

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. (jfr

prop. nr 84) ...................................... — 72 500

Vissa ledningsarbelen vid statens anstalt för fallandesjuka

(jfr prop. nr 84) .................................. + 9 500

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

Ökning ( + )
Minskning (—)
Kronor

Annexbyggnad till kanslihuset (jfr prop. nr 220) .......... + 250 000

Förberedande åtgärder beträffande vissa byggnadsföretag i
staden mellan broarna och å Riddarholmen i Stockholm

(jfr prop. nr 220) .................................. + 87 500

Nybyggnad för vägförvaltningen m. m. i Värmlands län

(jfr prop. nr 41) .................................. + 85 000

Tillbyggnad till landsstatshuset i Västerås (jfr prop. nr 108) + 87 500

Utbyggande av karolinska sjukhuset (jfr prop. nr 235).... -j- 500 000

Örn- och tillbyggnadsarbeten vid småskoleseminariet i Lycksele
(jfr prop. nr 51) ................................ — 4 000

Försvarsvåsendets fastighetsfond:

Arméförvaltningens delfond:

övriga arbeten (jfr prop. nr 175 och 277) .............. 3 344 500

Marinförvaltningens delfond:

Övriga arbeten (jfr prop. nr 175) ...................... + 198 500

Statens utlåningsfonder:

Statens lånefond för universitetsstudier (jfr prop. nr 122). . + 30 000

Fonden för låneunderstöd:

Lån till Haparanda stad för byggande av polishus (jfr prop.
nr 156) .......................................... + 95 000

Lån till Skara domkyrka för restaurering av domkyrkan

(jfr prop. nr 127) .................................. + 10 000

Summa + 10 724 000.

På riksdagen torde få ankomma att vidtaga de kompletteringar och justeringar
av de under ifrågavarande huvudtitel äskade anslagen, som i anledning
av riksdagens beslut rörande investeringsanslag eller eljest kunna påkaUas.
I : ! *; ;i!f g;||18

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret
1944/45 i härefter angivna fonder anvisa följande
reservationsanslag, nämligen

Statens aitärsverkstonder:

Kommunikationsdepartementet:

Försvarsberedskap vid statensjärnvägar:

Vissa åtgärder för ökad försvarsberedskap -

kronor 2 994 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

Utvidgning av viss bangård ........ kronor

Spåranordningar vid verkstäder .... »

Omläggning av kraftförsörjningssyste met

vid malmbanan.............. »

Skgddstekniska åtgärder........... »

Skydd för inmat ning sstationer...... »

Skyddsrum ...................... »

Luftskyddsanordningar i transformatorstationer
........................

Statens allmänna tastighetsfond:

Socialdepartementet:

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus
m. m................. kronor

Vissa ledning sarbeten vid statens anstalt
för fallandesjuka ................. »

Kommunikationsdepartementet:

Annexbyggnad till kanslihuset........ kronor

Förberedande åtgärder beträffande vissa
byggnadsföretag i staden mellan broarna
och å Riddarholmen i Stockholm »
Nybyggnad för vågförvaltningen m. m.

i Värmlands län .................. 5

Tillbyggnad till landsstatshuset i Västerås »

Ecklesiastikdepartementet:

Nybyggnad för karolinska mediko-kirur giska

institutet.................... kronor

Utbyggande av karolinska sjukhuset... »

Örn- och tillbyggnadsarbeten vid småskoleseminariet
i Lycksele ...... »

Försvarsväsendets tastighetsfond:
Försvarsdepartementet:
Arméförvaltningens delfond:

övriga arbeten .................... kronor

Marinförvaltningens del fond:

övriga arbeten ................... »

Statens utlånlngsfonder:

Ecklesiastikdepartementet:

Statens lånefond för universitetsstudier kronor

120 000
185 000

3 200 000
200 000
1 600 000
259 000

650 000

177 500
9 500

250 000

87 500

85 000
87 500

1 100 000
500 000

196 000

3 344 500

198 500

450 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 276.

Fonden lör låneunderstöd:

Socialdepartementet:

Lån till Haparanda stad för byggande
av polishus ......................

kronor 95 000

Ecklesiastikdepartementet:

Lån till Skara domkyrka för restaurering
av domkyrkan................

kronor 10 000.

II.

Driftbudgeten.

Förändringar av utgifterna.

Av de i statsverkspropositionen upptagna utgifterna å driftbudgeten hänförde
sig 2 388 miljoner kronor till egentliga statsutgifter under första—fjortonde
huvudtitlarna och 361 miljoner kronor till utgifter för statens kapitalfonder.
Huvudparten av sistnämnda summa föll på riksgäldsfonden med 295
miljoner kronor. Avskrivningarna av nya kapitalinvesteringar uppgingo till
61 miljoner kronor.

I särskilda propositioner har Kungl. Maj:t föreslagit ett flertal ändringar
beträffande driftbudgetens utgiftssida.

De viktigaste ändringsförslagen avse femte, nionde och tionde huvudtitlarna
samt huvudtitlarna för avskrivning av nya kapitalinvesteringar respektive
oreglerade kapitalmedelsförluster. För socialdepartementets huvudtitel, vilken
i statsverkspropositionen upptogs med 508 miljoner kronor, har inträtt
en ökning med nära 55 miljoner kronor, varav 46 miljoner kronor på anslaget
till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. och 6,6 miljoner kronor på
anslagen till civilförsvaret. — Jordbruksdepartementets huvudtitel har undergått
en nettoökning med 14 miljoner kronor. Av den totala ökningen
falla 18 miljoner kronor på prisreglerande åtgärder på jordbrukets område
och 15 miljoner kronor på kostnader i samband med svenska spannmålsbolagets
verksamhet. Anslaget till prisclearing för fodermedel m. m. har minskats
med 22 miljoner kronor. — Anslagssumman å handelsdepartementets huvudtitel
utvisar en stegring nied 4,8 miljoner kronor. Härav avse 2,5 miljoner
kronor anskaffande av ytterligare ett statens isbrytarfartyg. — För huvudtiteln
Avskrivning av nya kapitalinvesteringar, som i statsverkspropositionen
slutade på 61,1 miljoner kronor, äro ett flertal ändringar påkallade, vilka
jag i det föregående anmält. Ändringarna medföra en höjning av anslagssumman
med 10,7 miljoner kronor. — Anslagssumman för oreglerade kapitalmedelsförluster
har ökats med 54,8 miljoner kronor, varav 25,6 miljoner
kronor avse avskrivning av ett Svenska skifferoljeaktiebolaget meddelat statslån
och 29,2 miljoner kronor avskrivning av statens aktier i detta bolag.

Kungl. Maj.ts proposition nr 276.

Beträffande Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen och i särskilda propositioner
framlagda anslagsäskanden har riksdagen i flertalet fall redan fattat
beslut. Anslagsgranskmngen har icke medfört någon nämnvärd förändring
i de förut angivna siffrorna.

Den totala nettoökning i förhållande till statsverkspropositionen, varmed
man nu har att räkna, uppgår till drygt 145 miljoner kronor. Anslagssumman
å riksstatens driftbudget .skulle härigenom, såvitt nu kan bedömas, bli

2 894 miijoner kronor.

Medelsbehovet under de olika huvudtitlarna på beredskapsstaten för försvcirsväsendet
för nästa budgetår uppskattades i statsverkspropositionen till
1 025 miljoner kronor, varav 1 000 miljoner kronor under fjärde huvudtiteln.
Enligt det slutliga förslag till stat, som jag i annat sammanhang denna dag
anmält, bör medelsbehovet nu beräknas till 1 175 miljoner kronor, varav
1 150 miljoner kronor under fjärde huvudtiteln.

På allmän beredskapsstat I lia äskats anslag om tillhopa 342,2 miljoner
kronor.

Ny beräkning av vissa inkomsttitlar.

I statsverkspropositionen utvisar driftbudgetens inkomstsida en summa av

3 106 miljoner kronor, varav drygt 2 710 miljoner hänföra sig till egentliga
statsinkomster och 396 miljoner kronor till inkomster av statens kapitalfonder.

Bland de under egentliga statsinkomster ingående skatterna beräknades i
statsverkspropositionen inkomst- och förmögenhetsskatten giva 635 miljoner
kronor, värnskatten 500 miljoner kronor, krigskonjunkturskatten 50 miljoner
kronor och särskild skatt å förmögenhet 31 miljoner kronor. Stämpelmedlen
upptogos till 70 miljoner kronor. I automobilskattemedel beräknades inflyta
31 miljoner kronor. Tullar och acciser beräknades giva sammanlagt 1 220
miljoner kronor, varav i allmän omsättningsskatt 300 miljoner kronor, varuskatt
55 miljoner kronor, tobaksskatt 260 miljoner kronor och skatter på
alkoholhaltiga drycker sammanlagt 409 miljoner kronor.

Inkomsterna från statens affärsverksfonder beräknades i statsverkspropositionen
till sammanlagt 279 miljoner kronor, därav för postverket 43 miljoner
kronor, för telegrafverket 60 miljoner kronor, för statens järnvägar 120 miljoner
kronor, för statens vattenfallsverk 33 miljoner kronor och för domänverket
23 miljoner kronor.

I skrivelse den 9 december 1943 med inkomstberäkning för budgetåret
1944/45 uttalade riksräkenskapsverket, att den framlagda inkomstberäkningen
vore grundad på mycket osäkra och svårbedömbara faktorer, varför verket
fann naturligt, att inkomstberäkningen gjordes till föremål för en allmän
översyn vid fastställandet av riksstaten för nästa budgetår. Vid anmälan i
finansplanen av riksräkenskapsverkets inkomstberäkning godtog jag i huvudsak
verkets beräkningar. Vissa av affärsverkens och de båda fastighetsfondernas
överskott justerades dock med hänsyn till kapitalbudgetens omläggning.
Jag förutsatte därvid i likhet med verket, alt beräkningarna senare

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

under riksdagen skulle göras till föremål för en allmän översyn. I berörda
syfte har Kungl. Maj:t den 14 april 1944 uppdragit åt riksräkenskapsverket
att verkställa ny beräkning av statsverkets inkomster under de större inkomsttitlarna
för budgetåret 1944/45.

Med skrivelse den 4 maj 1944 har riksräkenskapsverket överlämnat anbefalld
beräkning. I skrivelsen anför verket, att den företagna översynen av den
i statsverkspropositionen ingående beräkningen av statsverkets inkomster för
budgetåret 1944/45 verkställts med utgångspunkt från de allmänna förutsättningar,
vilka legat till grund för riksräkenskapsverkets i skrivelse den 9 december
1943 framlagda inkomstberäkning för nämnda budgetår. Beträffande
sättet för beräkningarnas verkställande anför verket i huvudsak följande.

För fullgörande av det åt riksräkenskapsverket lämnade uppdraget har
ämbetsverket i första hand genom skrivelse till vederbörande myndigheter
m. fl. anhållit, att de ville meddela ämbetsverket beräkning av inkomsterna
under budgetåret 1944/45 å följande riksstatstitlar, nämligen: stämpelmedel,
bensinskatt, tullmedel, varuskatt, trafikskatt, tilläggsskatter å bensin, accis
å silke, accis å margarin och vissa andra fettvaror, skatt å kaffe, brännvinstillverkningsskatt,
rusdrycksförsäljningsmedel (av partihandelsbolag och av
detaljhandelsbolag), omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker, omsättnings-
och utskänkningsskatt å vin, maltdrycksskatt, skatt å läskedrycker,
inkomst av myntning och justering, fyr- och båkmedel, lotspenningar, överskotten
av postverket, telegrafverket, statens järnvägar, statens vattenfallsverk
och domänverket samt av folkpensioneringsfonden. Beträffande beräkningen
av„ v*s„a mildra inkomsttitlar för budgetåret 1944/45 ha upplysningar, i den
mån så varit påkallat, inhämtats under hand.

Beträffande inkomst- och förmögenhetsskatten samt de övriga skatter
ävensom folkpensionsavgifterna, vilka grunda sig på årets taxering, har riksräkenskapsverket
gått i författning om att från taxeringsmyndigheterna införskaffa
erforderligt material för bedömande av taxeringsutfallet för att på
grundval av detta material verkställa en preliminär beräkning rörande årets
taxeringsresultat för inkomst- och förmögenhetsskatten. Resultaten av denna
beräkning, i vad avser de olika av ifrågavarande taxering beroende inkomsttitlarna,
torde, så snart de blivit tillgängliga, få meddelas vederbörande riksdagsutskott.

De justeringar av den i statsverkspropositionen förordade uppskattningen
av intäkterna under de olika inkomsttitlarna, som riksräkenskapsverket ifrågasatt,
framgå av det följande.

Tullmedel beräknas för löpande budgetår inflyta med 110 miljoner
kronor. Till samma belopp har inkomsttiteln upptagits i statsverkspropositionen,
och generaltullstyrelsen har ansett detta belopp böra upptagas i riksstaten
för nästa budgetår. Riksräkenskapsverket har icke funnit det möjligt att
förutse, huru de förhållanden, som inverka på tullmedelsuppbördens storlek,
komma att utveckla sig under budgetåret 1944/45 och i anledning härav ansett
inkomsttiteln böra upptagas med ett till 100 miljoner kronor avrundat belopp.

I allmän omsättningsskatt, vilken inkomsttitel i statsverkspro -

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

positionen uppskattats till 300 miljoner kronor, har av riksräkenskapsverket
beräknats under löpande budgetår inflyta 305 miljoner kronor. I brist på
säkra hållpunkter för beräkning av det framtida utfallet har ämbetsverket
med hänsyn även till inkomsttitelns storleksordning icke ansett sig böra före
slå någon jämkning av det i statsverkspropositionen upptagna beloppet.

Trafikskatten, som i statsverkspropositionen beräknades till 27
miljoner kronor, har riksräkenskapsverket i anslutning till en av järnvägsstyrelsen
verkställd beräkning ansett böra upptagas till samma belopp, som
beräknas inflyta under löpande budgetår, eller 28 miljoner kronor.

Inkomsttiteln tobaksskatt, som i statsverkspropositionen upptogs
med 260 miljoner kronor, beräknas under löpande budgetår ge 263 miljoner
kronor, varav 3 miljoner kronor betingas av en omläggning av den föreskrivna
förskottsinbetalningen. Riksräkenskapsverket har icke funnit anledning
föreslå ändring av det i statsverkspropositionen upptagna beloppet.

I rusdrycksförsäljningsmedel: d e t a 1 j h a n de 1 sb o 1 a g beräknades
i statsverkspropositionen skola under nästa budgetår inflyta 28 miljoner
kronor. Bortsett från den vinst, som möjligen kan tillföras statsverket
från de allmänna restaurangbolagen, beträffande vilka förslag till omorganisation
från och med den 1 januari 1945 förelagts riksdagen (prop. nr 241), har
riksräkenskapsverket beräknat denna inkomsttitel för nästa budgetår till 26
miljoner kronor.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker
beräknades i statsverkspropositionen ge 280 miljoner kronor under nästa budgetår.
Utfallet för löpande budgetår uppskattas till 300 miljoner kronor. För
nästa budgetår ha intäkterna av kontrollstyrelsen beräknats till 290 miljoner
kronor. Riksräkenskapsverket har med hänsyn till utfallssiffran för löpande
budgetår och till titelns storleksordning föreslagit, att inkomsttiteln för nästa
budgetår uppföres med 300 miljoner kronor.

Tipsmedlen, som i statsverkspropositionen upptogos till 7 miljoner
kronor och för löpande budgetår beräknas inflyta med 7,15 miljoner kronor,
ha av riksräkenskapsverket ansetts för nästa budgetår böra beräknas till 8,5
miljoner kronor.

Beträffande affärs v er k sfondernas överskott har riksräkenskapsverket
framhållit i huvudsak följande.

Vid genomförandet av omläggningen av kapitalbudgeten är avsikten att
verkställa en reglering av verkens kapitalredovisning till bättre överensstämmelse
med de faktiska förhållandena. I utlåtande den 14 april 1944 har riksräkenskapsverket
i samråd med vederbörande affärsdrivande verk framlagt
förslag i berörda hänseende, samtidigt som den fortsatta behövligheten av extra
avsättning till förnyelsefond upptagits till prövning. Vid de förnyade beräkningar
av överskotten, som affärsverken nu på riksräkenskapsverkets
anmodan verkställt, har hänsyn i möjligaste män tagits till de i detta utlåtande
framlagda förslagen. Affärsverken lia därvid beräknat överskotten till följande
belopp (inom parentes anges de i statsverkspropositionen upptagna beloppen)
:

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

Miljoner

kronor

Postverket .............................................. 46 (43)

Telegrafverket ............................................ 60 (60)

Statens järnvägar ........................................ 100 (120)

Statens vattenfallsverk .................................... 31 (33)

Domänverket ............................................ 23 (23)

Beträffande dessa beräkningar får riksräkenskapsverket anföra följande.

Vid beräkningen av postverkets överskott under budgetåret 1944/45
har generalpoststyrelsen förutsatt, att av postverkets överskott för budgetåret
1943/44 en extra avsättning till värdeminskningskonto av 1 045 000 kronor
skulle göras. Beträffande den till 2 miljoner kronor beräknade ränteminskning,
som för postverket uppkommer genom den vid kapitalbudgetens omläggning
förutsatta salderingen mellan verkets hos riksgäldskontoret insatta
förnyelsefonds- och pensionsfondsmedel och dess i riksgäldskontorets böcker
redovisade kapital, har generalpoststyrelsen meddelat, att räntan å postverkets
förnyelse- och pensionsfonder plägat tillgodoföras postverket vid
slutet av varje budgetår och inlevereras under det påföljande budgetåret.
Riksräkenskapsverket förutsätter, att räntebeloppet för budgetåret 1943/44
inlevereras redan under samma budgetår och förordar i enlighet härmed, att
postverkets överskott under budgetåret 1943/44 ökas med (2 — 1 =) 1 miljon
kronor och att överskottet för budgetåret 1944/45 beräknas till (46 — 2=)
44 miljoner kronor.

I övrigt finner riksräkenskapsverket ej anledning föreslå ändringar i de i
statsverkspropositionen beräknade beloppen för affärsverkens överskott under
budgetåret 1944/45. I fråga om telegrafverket vill ämbetsverket
framhålla, att de för den förestående kapitalregleringen grundläggande beräkningarna
icke ännu hunnit avslutas och att följaktligen hållpunkter för en
förnyad beräkning av överskottet nu saknas. I avseende å järnvägsstyrelsens
beräkning av överskottet å statens järnvägar bör erinras, att denna
resulterat i samma belopp, som av styrelsen beräknats i dess den 30 november
1943 för statsverkspropositionens beräkning avsedda förslag, vilket förslag
riksräkenskapsverket icke kunnat godtaga. Beträffande vattenfallsverk
e t vill riksräkenskapsverket hävda, att den fortgående elektrifieringen
lärer kunna medföra en sådan stegring i avkastningen, att den bortfallande
ränteinkomsten å förnyelse- och pensionsfondsmedlen i huvudsak kompenseras.

Ämbetsverket förordar sålunda, att affärsverkens överskott skola i riksstaten
för nästa budgetår beräknas för postverket till 44 miljoner kronor
mot i statsverkspropositionen upptagna 43 miljoner kronor samt för de övriga
affärsverken till samma belopp som upptagits i statsverkspropositionen.

För försvarsväsendets fastighetsfond har riksräkenskapsverket
föreslagit, att överskotten för nästa budgetår skola upptagas i anslutning
till de i propositionen nr 76 beräknade beloppen, nämligen 7,2, 3,6 och
3,7 miljoner kronor för respektive arméförvaltningens, marinförvaltningens
och flygförvaltningens delfonder i stället för de i statsverkspropositionen
upptagna beloppen, 9,5, 4,0 och 4,2 miljoner kronor.

För redovisning av inkomster under försvarets bostadsanskaffningsfond,
vilken är avsedd att upprättas från och med den 30 juni 1944

Kungl. Maj.ts proposition nr 276.

för redovisning av de fastigheter, som förvaltas av försvarets bostadsanskaffningsnämnd,
har riksräkenskapsverket — under erinran att någon post för
avsättning till värdeminslmingskonto icke kunde beräknas, förrän avskrivningsfrågorna
för fonden blivit närmare utredda och prövade —föreslagit, att
en ny inkomsttitel, benämnd Försvarets bostadsanskaffningsfond, skall upptagas
i riksstaten för nästa år med ett beräknat belopp av 200 000 kronor.

Under inkomsttiteln försvarets fabriksfond har riksräkenskapsverket
ansett, att överskottet å fabriksverkets rörelse borde redovisas. Under
erinran att detta överskott enligt i proposition nr 75 framlagt förslag skall
beräknas till 3,6 procent av det för rörelsen ianspråktagna nettokapitalet —
preliminärt beräknat till 39,8 miljoner kronor — har ämbetsverket föreslagit,
att inkomsttiteln för nästa budgetår skall upptagas till ett avrundat belopp
av 1 500 000 kronor.

Riksräkenskapsverkets i det föiegående återgivna beräkningar ha utförts Departementsmed
tillämpning av sedvanliga metoder för uppskattningen av statsverkets chefen.
inkomster och bygga på ett så fullständigt material som nu stått att erhålla.

Ovissheten om den framtida utvecklingen medför emellertid, att beräkningarna
måste anses vara mycket osäkra. De reservationer, till vilka det för
uppskattningarna grundläggande betraktelsesättet föranleder, har jag närmare
behandlat vid anmälan av inkomstberäkningen i årets statsverksproposition.
Med hänvisning till vad jag därvid anförde förordar jag, att förslag
förelägges riksdagen att i riksstaten upptaga de olika inkomsttitlarna i
huvudsak i enlighet med riksräkenskapsverkets nu framlagda beräkningar.

Anledning synes mig dock icke föreligga att vidtaga ändring av de belopp,
till vilka tullmedel och rusdrycksförsäljningsmedel: detaljhandelsbolag upptagits
i statsverkspropositionen, eller att höja omsättnings- och utskänkningsskatten
å spritdrycker utöver det av kontrollstyrelsen beräknade beloppet,

290 000 000 kronor. Med hänvisning till vad jag i det följande (s. 25) anför
angående pensionsavsättningarna vid affärsverken, tillstyrker jag, att det av
riksräkenskapsverket beräknade överskottet för postverket höjes med 2 miljoner
kronor. Den internationella kreditgivning, som jag i annat sammanhang
denna dag (propositionen nr 275) föreslår reglerad genom anslagsanvisning
å fonden för förlag till statsverket, torde böra föranleda en uppräkning
av den under Diverse kapitalfonder uppförda inkomsten med 5 miljoner
kronor. Den totala inkomsten skulle härmed stiga från 3 106 miljoner
kronor till 3 125 miljoner kronor.

Beträffande de skatter, av vilka intäkterna bero av årets taxeringsresulfat,
har riksräkenskapsverket som nämnts ännu icke kunnat framlägga någon
ny uppskattning. Om man utgår från de i statsverkspropositionen beräknade
beloppen för dessa skatter, av vilka inkomst- och förmögenhetsskatten samt
värnskatten äro de största, skulle en avsevärd försämring av det i statsverkspropositionen
beräknade utfallet av statsregleringen för nästa budgetår framkomma
lill följd av de under riksdagens lopp framlagda förslagen till utgiftsökningar.
Skillnaden mellan de sålunda beräknade inkomsterna och de
mera normala statsutgifter, som upptagas å riksstaten, har sjunkit ihop

Kungl. Maj.ts proposition nr 276.

från det tidigare beräknade beloppet (3 106—2 749 =) 357 miljoner kronor
till (3 125 — 2 894 =) 231 miljoner kronor. Örn hänsyn tages även till de utgifter,
för vilka anslag uppföras å beredskapsstaten för försvarsväsendet och
å den allmänna beredskapsstaten I, framkommer ett underskott å 1 286 miljoner
kronor, under förutsättning att anslagen å dessa stater till fullo skulle
tagas i anspråk. Detta innebär ej långt ifrån en fördubbling av det i statsverkspropositionen
beräknade underskottet. Det må dock framhållas, att det
är mycket ovisst i vilken utsträckning anslagen å allmän beredskapsstat I
behöva tagas i anspråk respektive böra slutligt regleras över driftbudgeten.

En sammanställning av de inkomster och utgifter som enligt här angivna
beräkningar skulle upptagas å driftbudgeten torde få fogas vid detta protokoll
såsom bilaga A. Härvid har förutsatts, alt inkomsttitlarna försvarsväsendets
fastighetsfond, försvarets bostadsanskaffningsfond och försvarets fabriksfond
skola i nu nämnd ordning sammanföras under den gemensamma huvudrubriken
försvarets fonder.

Under åberopande av vad här anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte — med ändring av i statsverkspropositionen framlagda förslag såvitt
avser upptagande i riksstaten för budgetåret 1944/45 av i det följande angivna
inkomsttitlar — föreslå riksdagen att

dels upptaga följande inkomsttitlar sålunda:

Trafikskatt, bevillning .............. kronor 28 000 000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å

spritdrycker, bevillning ............ » 290 000 000

Tipsmedel ........................ » 8 500 000

Postverket, bevillning .............. » 46 000 000

Försvarsväsendets fastighetsfond:

1. Arméförvaltningens delfond .... » 7 200 000

2. Marinförvaltningens » .... » 3 600 000

3. Flygförvaltningens » .... » 3 700 000

Diverse kapitalfonder................ » 5 600 000;

dels ock upptaga följande nya inkomsttitlar sålunda:
Försvarets bostadsanskaffningsfond .... kronor 200 000
Försvarets fabriksfond .............. » 1 500 000.

III.

Kapitalbudgeten: Investeringsplan och investeringsstater.

I årets statsverksproposition har förslag framlagts om viss omläggning av
kapitalbudgetens tekniska utformning. Enligt detta förslag skulle en särskild
investeringsstat upprättas för varje kapitalfond. På denna stat skulle redovisas
å ena sidan ett belopp, utvisande den sammanlagda bruttoinvesteringen
i fonden enligt av riksdagen fattade beslut, å andra sidan tillgängliga avskrivningsmedel
samt övriga å fonden disponibla likvida medel. Saldot mellan
dessa poster skulle utvisa det nettotillskott av kapitalmedel, som erford -

Kungl. Maj.ts proposition nr 276.

rades för de beslutade investeringarnas genomförande. De i staterna framräknade
nettotillskotten skulle sammanföras i en investeringsplan, vars slutsumma
således skulle angiva den nettoinvestering av kapitalmedel, som kräves
för genomförandet av den av riksdagen beslutade bruttoinvesteringen.
Denna investeringsplan skulle träda i stället för den nuvarande kapitalbudgeten
och beteckningen riksstat begränsas till att avse driftbudgeten. För
riksstaten och investeringsplanen tillsammans föreslogs beteckningen statsbudgeten.
Såsom sammanfattande benämning på investeringsplanen, investeringsstaterna
och specifikationen av investeringsanslagen förordades termen
kapitalbudgeten.

Det i statsverkspropositionen framlagda förslaget omfattade även en omläggning
av affärsverkens förnyelsefondsredovisning. På denna punkt hade
riksräkenskapsverket framlagt ett förslag, till vilket myndigheterna i stort
sett anslutit sig. Förslaget innebar, att förnyelsefonderna skulle ombildas
till värdeminskningkonton, varjämte samtidigt en reglering av det bokförda
tillgångsvärdet och värdeminskningskoniots belopp skulle vidtagas i syfte att
undanröja de inadvertenser, som framkommit vid tillämpningen av hittillsvarande
system. Vidare skulle vid omläggningens genomförande förefintliga
behållningar av likvida medel, som i samband med förnyelsefondsavsättningen
insatts hos riksgäldskontoret, salderas mot affärsverksfondernas bokförda
kapital. Särskilt avsatta pensionsmedel skulle underkastas samma regler som
förnyelsefondsmedel. Avsättningen av medel till affärsverkens pensionsfonder
förutsattes skola upphöra.

Vad riksräkenskapsverket sålunda föreslagit tillstyrktes i propositionen,
med det undantaget att frågan örn pensionsavsättningarna ansågs böra bli
föremål för ytterligare övervägande.

Riksdagen har i skrivelse den 26 februari 1944, nr 45, förklarat sig i sak
icke ha något ett erinra mot den ifrågasatta omläggningen av kapitalbokföringen
och redovisningen av investeringsverksamheten över budgeten. I formellt
avseende har riksdagen emellertid ansett sig böra förorda viss jämkning
av Kungl. Maj:ts förslag samt därom anfört följande.

De skäl, som i statsverkspropositionen åberopats till stöd för ett övergivande
av den år 1937 beslutade terminologien, synas riksdagen icke övertygande.
Redan begreppen statsbudget och riksstat med ordet stat i olika bemärkelser
innebära terminologiskt sett en försämring. Därtill kommer, att
begreppet kapitalbudget alltjämt skulle bibehållas, ehuru av delvis annan
innebörd än för närvarande. Enligt riksdagens mening tala övervägande
skäl för att den nuvarande terminologien med riksstaten såsom sammanfattande
begrepp för driftbudgeten och kapitalbudgeten bibehålies. Om så sker,
bör emellertid kapitalbudgeten såsom en av riksstatens bägge huvuddelar
alltjämt omfatta en inkomstsida och en utgiftssida. Härvidlag synas vid en
omläggning, som till sin sakliga innebörd överensstämmer med Kungl. Maj:ts
förslag, tvenne utvägar stå till buds.

Enligt den ena, som redan 1936 års budgetsakkunniga anvisat, skulle å
inkomstsidan uppföras de medel som avses skola disponeras för ny kapitalinvestering,
uppdelade å avskrivningsmedel, äldre kapitalmedel och lånemedel.
Å utgiftssidan åter skulle uppföras de anslag för kapitalinvestering,
vilka anvisats för olika ändamål. Omsatt å Kungl. Majlis nu föreliggande

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

förslag innebär denna lösning, att å inkomstsidan skulle uppföras fem titlar,
nämligen avskrivningsmedel från driftbudgeten, avskrivningsmedel inom statens
kapitalfonder, övriga kapitalmedel, bidrag från diversemedelsfond och
lånemedel (investeringsbemyndigandena), medan å utgiftssidan skulle såsom
särskilda titlar uppföras de olika kapitalfonderna.

Såsom antytts kunna ur formell synpunkt icke riktas några erinringar mot
en lösning i enlighet härmed. Emellertid är denna utväg ur synpunkten av
investeringsverksamhetens redovisning över budgeten behäftad med sådana
olägenheter, att ett av de väsentligaste syftemålen med den föreslagna reformen
skulle äventyras, nämligen överflyttningen av nämnda redovisning
från riksgäldskontoret till de fondförvaltande myndigheterna. Skall detta
syftemål uppnås böra med utgående från Kungl. Maj:ts föreliggande förslag
å kapitalbudgetens inkomstsida uppföras de lånemedel, som erfordras
för de beslutade kapitalinvesteringarna och vilka jämväl enligt Kungl. Maj:ts
förslag alltjämt skulle redovisas av riksgäldskontoret. Härav följer åter att
å kapitalbudgetens utgiftssida måste uppföras de belopp, som svara mot
dessa lånemedel, d. v. s. summan av de beslutade kapitalinvesteringarna
minskad med summan av avskrivningsmedel och övriga disponibla kapitalmedel.
Kapitalbudgetens utgiftssida kommer alltså att sammanfalla med den
av Kungl. Maj:t framlagda investeringsplanen.

Riksdagen anser att frågan bör lösas i enlighet med sist angivna alternativ.

Liksom fallet är med driftbudgeten torde åtminstone de å kapitalbudgetens
utgiftssida upptagna titlarna böra redovisas under en gemensam huvudrubrik.
Möjligen kan rubriken kapitalinvestering därvid komma till användning.
Å Kungl. Maj:t torde emellertid få ankomma att vid utarbetandet av
slutligt förslag till kapitalbudget för nästa budgetår överväga förevarande
ävensom övriga vid genomförande av riksdagens beslut uppkommande, här
icke särskilt berörda spörsmål av formell art.

Riksräkenskapsverket har sedermera erhållit i uppdrag att verkställa utredning
och inkomma med förslag angående dels fastställande av de kapitalvärden,
å vilka avskrivning av affärsverkens tillgångar bör ske, dels de avskrivningskvoter,
som böra vinna tillämpning vid dessa verk under tiden 1
juli 1944—30 juni 1945, dels slutligen beräkningen av de i årets statsverksproposition,
kapitalbudgeten, å skilda investeringsstater uppförda inkomstposterna
Avskrivningar inom fonden samt övriga kapitalmedel.

I skrivelse den 6 april 1940, nr 129, har riksdagen bland annat framhållit
önskvärdheten av att investeringar för luftskyddsåtgärder avskrivas så snart
som möjligt samt betonat vikten av att avskrivningar av de för luftskyddet
avsedda anläggningarna vid affärsverken skedde efter i möjligaste mån ensartade
grunder. Även denna fråga har ansetts böra upptagas till prövning
i förevarande sammanhang.

Riksräkenskapsverket, som nu verkställt utredning av berörda spörsmål,
framhåller i sin skrivelse i ämnet beträffande avskrivningsproblemet i dess
helhet, att, då de statliga affärsverken arbeta inom helt olikartade verksamhetsområden,
frågan om huru avskrivningskvoter och avskrivningssystem
skola beräknas och tillämpas måste behandlas individuellt för varje särskilt
verk.

I fråga örn de särskilda affärsverken anför riksräkenskapsverket i huvudsak
följande.

Kungl. Maj.ts proposition nr 276.

Postverket.

De postverkets tillgångar som vore föremål för årlig avskrivning redovisades
per den 31 december 1943 på följande sätt:

Bokfört Behållning

värde i förnyelsefonden

kronor kronor

Byggnader ............................. 41 018 000 2 285 000

Fartyg ................................ 125 000 —62 000

Inventarier ............................ 22 106 000 12 330 000

Summa 63 249 000 14 553 000

Dessutom redovisades å värdeminskningskonto 13 050 000 kronor, motsvarande
äldre av överskottsmedel och av skattemedel täckla investeringar. Den
sammanlagda avskrivningen uppginge alltså till 27 603 000 kronor.

Avskrivningskvoterna hade varit för byggnader 1,2 procent (därav för byggnader
av sten 1,1 procent och för byggnader av trä 2,5 procent), för fartyget
11,2 procent och för inventarier 7 procent å bokförda värdet. Häri inginge
även beräknad avsättning för försäkring mot brandrisk m. m.

Den för stenhus tillämpade avskrivningskvoten måste anses för låg både
med hänsyn till för statens allmänna faslighetsfond nu tillämpade regler och
med hänsyn till generalpoststyrelsens uppfattning om dessa byggnaders livslängd.
Styrelsen föresloge att avskrivningskvoten för stenhus höjdes till 1,5
procent motsvarande 67 års livslängd eller samma avskrivningsperiod som
tillämpades för statliga ämbetsverkshus. Riksräkenskapsverket biträdde detta
förslag. Den genomsnittliga avskrivningskvoten för byggnader bleve härigenom
i avrundat tal 1,6 procent.

Förnyelsefonden hade i stor utsträckning använts för finansiering av nyinvesteringar,
skyddsrumsarbeten och underhållsarbeten m. m. På grund härav
understege det belopp som nu redovisades å postverkets fömyelsefond avsevärt
vad som rätteligen bort vara avskrivet, därest samtliga investeringar hade
redovisats å investeringsanslag och avskrivning skett med nu föreslagna avskrivningskvoter
från tiden för varje objekts anskaffning.

Enligt postverkets beräkning förelåge en brist i förnyelsefonden, vilken
borde täckas dels från det nuvarande värdeminskningskontot och dels genom
att bokförda värdena för byggnader och fartyg höjdes med respektive
2 810 000 och 225 000 kronor, svarande mot med förnyelsefondsmedel finansierade
nyinvesteringar, samtidigt med att fornyelsefonden höjdes med samma
belopp. I samband med höjningen av fartygets värde till 350 000 kronor
borde avskrivningskvoten sänkas till 3,3 procent.

De å kontot inventarier redovisade tillgångarna borde i sin helhet avskrivas
och fortsatt anskaffning av inventarier finansieras från driftkoslnadsstaten.
Då emellertid medel för omedelbart genomförande av denna engångsavskrivning
icke för närvarande funnes disponibla å postverkets fond, förordade riksräkenskapsverket,
att man nu inskränkte sig till att avskriva kontorsinventarierna
med deras fulla värde samt att för årsavskrivning av motorfordon i
enlighet med generalpoststyrelsens förslag tillämpades en till 13 procent förhöjd
avskrivningskvot. Med genomförandet av avskrivningen av kontorsinventarier
borde av praktiska skäl anstå till den 30 juni 1945. Å värdeminskningskontot
borde dock redan nu reserveras för ändamålet erforderligt belopp.
Vid avskrivning av kontorsinventarierna borde hänsyn tagas till att medel för
anskaffning av sådana beräknats jämväl i investeringsstaten för budgetåret
1944/45 med 2 645 000 kronor. Följaktligen måste vid beräkning av avsättning
till värdeminskningskonto för nästkommande budgetår medel avses även

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

för avskrivning av kontorsinventarier. Riksräkenskapsverket hade intet att
invända mot generalpoststyrelsens förslag att av postverkets överskott för
innevarande budgetår, vilket väntades bliva större än som tidigare beräknats,
för nu angivet ändamål gjordes en extra avsättning till värdeminskningskonto,
vilken i så fall borde fastställas till i runt tal 1 045 000 kronor.

I anslutning till vad sålunda anförts förordade riksräkenskapsverket,
att förnyelsefonden och värdeminskningskonto t från och med den 1 juli
1944 sammanfördes till ett konto (värdeminskningskonto),

att detta konto och de nu ifrågavarande tillgångarna från och med samma
dag, bortsett från de korrigeringar som bleve en följd av under tiden 1
januari—30 juni 1944 redovisade investeringar och avsättningar till förnyelsefond,
bokfördes på följande sätt (approximativa värden):

Bokfört Värdeminsknings .

värde konto

kronor kronor

Byggnader ............................. 43 828 000

Fartyg ................................ 350 000

Inventarier

Kontorsinventarier .................... 16773 000

Motorfordon ......................... 5 333 000

8 750 000
163 000

17 575 000
4 150 000

eller tillsammans 66 284 000 30 638 000

samt att avsättning till värdeminskningskonto för budgetåret 1944/45 beräknades
på följande sätt:

	Avskrivningskvot	Belopp
	procent	kronor
för byggnader .................	................. 1-G	643 000
» fartyget.....................	................. 3-3	11 550
» automobiler.................	................. 13-0	693 290
» kontorsinventarier ...........	.................. 7-0	801 550

Sammanlagt kronor 2 149 390

eller till i avrundat tal 2 150 000 kronor, vilket innebure, att det i driftkostnadsstaten
för år 1944 till avsättning anvisade beloppet behövde höjas med
185 000 kronor.

För anordnande av skyddsrum hade ur postverkets fömyelsefond använts
575 000 kronor. Dessa tillgångar hade sålunda icke ingått i och komme ej
heller nu att ingå i de bokförda tillgångsvärdena. Någon särskild avskrivning
av dessa anläggningar erfordrades alltså icke.

Telegrafverket.

De telegrafverkets tillgångar som vore föremål för årlig avskrivning redovisades
per den 31 december 1943 på följande sätt:

Bokfört Behållning

värde i förnyelsefonden

kronor kronor

Lokalnäten ............................. 430 096 000

Riksnätet .............................. 137 206 000

Telegrafnätet ........................... 7 992 000

Radionätet ............................. 9 845 000

Fastigheterna: Byggnadsvärden . . .......... 47 238 000

23 876 000
16 158 000

6 179 000
10 328 000

7 523 000

Summa 632 377 000

64 064 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 276.

Dessutom redovisades å värdeminskningskonto 46 629 000 kronor, motsvarande
äldre av överskottsmedel och skattemedel täckta investeringar. Den
sammanlagda avskrivningen uppginge alltså till 110 693 000 kronor.

Avskrivningskvoterna hade under senare år varit för telefon- och telegrafnätet
3 procent, för radionätet 10 procent och för fastigheterna 1 procent å
bokförda värdet. Inventarierna voro helt avskrivna.

Då telegrafstyrelsen meddelat, att arbetet med korrigering av anläggningsvärdena
ännu ej kunnat avslutas, måste avsättningarna till värdeminskningskonto
tills vidare beräknas å de okorrigerade bokförda anläggningsvärdena.
Styrelsen har ansett en höjning av avskrivningsprocenterna till 4 °/o för telefon-
och telegrafnätet samt till 2 %> å fastigheternas byggnadsvärden vara
erforderlig. Med dessa förutsättningar har avsättningen till värdeminskningskonto
beräknats till sammanlagt 23 957 000 kronor, vilket belopp dock —
med hänsyn till att avsättningarna för första halvåret 1945 komme att beräknas
på anläggningsvärdena den 1 januari 1945, vilka värden komme att
ha ökats med anläggningskostnaderna under år 1944 — borde höjas till förslagsvis
25 000 000 kronor eller 6 000 000 kronor mera än som beräknats i
investeringsstaten. Riksräkenskapsverket hade tillstyrkt detta förslag.

Vidare hade riksräkenskapsverket tillstyrkt att de telegrafverkets pensionsfonder
tillhöriga fastigheterna skulle ingå bland telegrafverkets bokförda tillgångar.
I balanskontot komme i så fall fastigheternas bokförda värde samt
pensionsfondernas behållning att ökas med 6 006 000 kronor. Årsavskrivningen
för dessa fastigheter beräknades till 72 000 kronor, vilket dock icke
torde behöva påverka det för årsavskrivningen beräknade, avrundade beloppet,
25 000 000 kronor.

Extra avsättning till förnyelsefond hade under nuvarande krisläge förekommit
vid telegrafverket, statens järnvägar och vattenfallsverken, varvid för
de olika verken tillämpats mycket olikartade avskrivningsregler. Vid samråd
med representanter för de affärsdrivande verken hade från riksräkenskapsverkets
sida uttalats önskvärdheten av att särskilda regler uppställdes för
sådana extra avskrivningar som i nuvarande läge vore betingade av speciellt
dyra anskaffningar och ökad förslitning. I anledning härav hade enighet
nåtts om att investeringar i nuvarande läge borde så vitt möjligt nedskrivas
till den del anskaffningskostnaden med mera än 25 procent överstege 1939
års prisnivå. I överensstämmelse härmed hade telegrafstyrelsen för budgetåret
1944/45 räknat med en extra avsättning till värdeminskningskonto av
10 300 000 kronor. Det torde ankomma på telegrafstyrelsen att under budgetåret
1944/45 inkomma med specificerade förslag i denna fråga.

Riksräkenskapsverket finge sålunda beträffande telegrafverket förorda,
att förnyelsefonden och värdeminskningskontot från och med den 1 juli
1944 sammanfördes till ett konto (värdeminskningskonto),

att avsättning lill värdeminskningskonto under budgetåret 1944/45 beräknades
till (25 000 000 + 10 300 000=) 35 300 000 kronor samt

att avskrivningskvoterna beräknades till 4 procent a bokförda värdet för
telefon- och telcgrafnätel samt 2 procent för byggnadernas bokförda värden.

I de för telegrafverket nu redovisade tillgångsvärdena inginge luftskyddsanordningar
med ett värde av 2 402 000 kronor, varav 391 000 kronor redovisats
å radionätet och 2 011 000 kronor redovisats såsom byggnadsvärden.
Reloppet 391 000 kronor kunde anses vara helt avskrivet genom för radionätet
gjord avsättning till värdeminskningskonto. För beloppet 2 011 000
kronor hade hittills skett sedvanlig avsättning till förnyelsefond med t procent
å bokförda värdet. Då de med sistnämnda belopp finansierade anläggningarna
endast varit tågna i bruk eti relativt kort tid vöre en mycket obetydlig
del avskriven.

nihani) till rikfidtincns protokoll lf)''i''i. 1 snull. Ar -Afl

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

Medel för dessa anläggningar hade anvisats att utgå dels av till telegrafstyrelsens
förfogande stående likvida medel, som uppkommit genom avsättningar
till telegrafverkets fömyelsefond och dels från investeringsanslag å
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1941/42 (proposition nr 305/1941).
I proposition nr 352/1941 anförde chefen för finansdepartementet, att för
ifrågavarande fasta anläggningar icke syntes böra anvisas några avskriv ningsanslag.

Då riksräkenskapsverket ansåge sig böra räkna med, att värdemmskmngskontot
kunde visa sig icke vara tillräckligt för att täcka vad som lätteligen
bort vara avskrivet å telefonnätet och fastigheterna och då avskrivningen
av tillgångsvärdena hittills varit för låg, ville riksräkenskapsverket närmast
förorda att luftskyddsanordningarna avskreves antingen omedelbart eller på
kort tid, förslagsvis 10 år. I senare fallet skulle det för avsättning till värdeminskningskonto
för budgetåret 1944/45 ovan beräknade beloppet behöva
höjas med ytterligare 200 000 kronor.

Statens järnvägar.

I statens järnvägars bokföring redovisades de tillgångar som vore föremål
för avskrivning å följande konton tillsammans med markvärden och ofullbordade
anläggningar, som icke vore föremål för avskrivning. Dessa tillgångar
redovisades i bokslutet den 31 december 1943 pa följande sätt:

Kronor

Bana och byggnader

Rullande materiel .....

Inventarier ...........

Tågfärjor med färjelägen
Automobillinjer ......

1 393 991 121
445 604 805
26 589 110
11 346 432
19 888 825

Summa 1 897 420 293.

För avskrivning av dessa tillgångar funnes vid samma tid avsatta a.

Kronor Kronor

1) Förnyelsefonden:

för bana och byggnader . ..

y rullande materiel .....

» tågfärjor med färjelägen

» inventarier ...........

» automobillinjer .......

. 70 236 065
. 4 564 642

. 1 612 753

— 3 706 088
. 1 498 440

under budgetåret 1941/42 och 1942/43 gjord extra avsättning,

som ej fördelats å objektgrupper
för övertagna enskilda järnvägar .

Summa å förnyelsefonden

2) Avskrivningsfond för automobillinjer

3) Värdeminskningskon to .......• • • •

74 205 812

54 248 558
1 063 330

129 517 700
1l 678 379
696 890 014

Summa avskrivningsmedel 828 086 093.

Inom järnvägsstyrelsen hade utarbetats en sammanställning över värdet å
de tillgångar, för vilka avsättning till värdeminskningskonto borde ske under
år 1944. Då emellertid enligt statens järnvägars redovisningsmetoder av 1

Beloppet har nu använts för nedskrivning av automobillinjernas goodwillvärde samt återlevererats
till statsverket.

Kungl. Majlis proposition nr 276.

skrivning skedde å de tillgångar som vore färdiga för användning vid ingången
av nästföregående år, omfattade sammanställningen endast tillgångsvärdena
per den 31 december 1942. Följande avskrivningskvoter hade tilllämpats.

Objekt

Husbyggnader, utom verkstäder, bostadshus, transformatorhus och garage
för billinjer..............................................

Verkstadsbyggnader ............................................

Bostadshus ....................................................

Av skriv ning % 20 20 1-5 -

Räler och växlar med tillbehör:

Linjer med stark trafik ...........

Övriga linjer och alla sidospår .....

Broar m. m..........................

Bangårdsmaskinerier .................

Kollossningskranar och oljecisterner . ..
Växel- och signalsäkerhetsanläggningar
Telegraf- och telefonanläggningar .....

1-5

Anläggningar för elektrisk tågdrift:

1) Överföringsledningar

a) Kopparledningar ........................................ 15

b) Övriga detaljer.......................................... 2 5

2) Kontaktledningar .......................................... 25

3) Husbyggnader ............................................ 20

4) Maskinella anordningar .................................... 5 0

5) Rullande materiel för ledningsrevision........................ 5 0

Rullande materiel:

Ånglok ...................................................... 3 0

Elektriska lok och motorvagnar................................ 4 0

övriga motorvagnar .......................................... 100

Rälsbussar .......... 15 0

Lokomotorer ................................................ 150

Person- och fångvagnar samt släpvagnar för rälsbussar............ 30

Postvagnar ................................................. 2 4 0

Resgodsvagnar .............................................. 30

Godsvagnar, slutna............................................ 25

» , öppna............................................ 2 0

Malmvagnar ................................................ 3 0

övriga specialvagnar .......................................... 3 0

Tågfärjelägen .............. 20

Sjöfartsmateriel ................................................ 30

Materiel m. m. för billinjer ............................... 20—25 0

Inventarier ................................................ 50, 100.

Enligt järnvägsstyrelsens beräkning skulle anskaffningsvärdet för i bruk
varande tillgångar vid ingången av år 1943 och de belopp som för samma
tillgångar, enligt av riksräkenskapsverket föreslagna grunder, till och med
år 1943 bort vara avskrivna uppgå till följande:

1 Numera höjda Ull 3 0, l-8 och l-8 %.
1 Numera höjd till 6 %.

Kungl. Majlis proposition nr 276.

Anskaffningskostnad
d.

>/i 1943

kronor

Beräknad avskrivning

t. o. m. år 1943
kronor

Bana och byggnader ..................

Rullande materiel ....................

Inventarier ..........................

Tågfärjor med färjelägen ..............

Anläggningar och materiel för automobil -

825 964 000
513 054 000
23 331 000
10 422 000

338 112 000
272 068 000
16 674 000

n noQ ann

7 998 000

trafik

19 466 000

12 263 000

Summa 1 392 237 000

647 115 000

Kompletteringen av tillgångsvärdena till utgången av år 1943 väntades bliva
avslutad före den 30 juni 1944. Enligt en inom järnvägsstyrelsen gjord mycket
preliminär beräkning skulle emellertid under år 1943 tillkommande värden
vara cirka 150 miljoner kronor —- fördelade å samtliga tillgångsgrupper
— samt vid utgången av samma år redovisade markvärden m. m. vara
cirka 675 miljoner kronor, varav 4,0 miljoner kronor avsåge automobillinjerna
och återstoden bananläggningar med tillhörande markvärden. Anskaffningsvärdena
för de under nämnda rubriker redovisade tillgångarna skulle
sålunda per den 31 december 1943 vara omkring 2 217 miljoner kronor, eller
cirka 320 miljoner kronor högre än de i bokföringen redovisade. En korrigering
av tillgångsvärdena med dessa belopp skulle medföra en motsvarande
korrigering av värdeminskningskontot.

Det till förnyelsefond för särskilda tillgångar avsatta beloppet (74 + 1 =)
75 miljoner kronor, borde höjas till 647 miljoner kronor. De för ökad förslitning
och höjda anskaffningskostnader under krigsåren gjorda, ej specificerade
extra avsättningarna å hittills 54 miljoner kronor borde därvid fortfarande
redovisas för sig. Det behövliga värdeminskningskontot skulle alltså
per den 30 juni 1944 — bortsett från de korrigeringar som bliva en följd
av under tiden 1 januari—30 juni redovisade avsättningar till förnyelsefond
— bliva (i avrundade tal):

De disponibla avskrivningsmedlen syntes alltså överstiga det faktiska avskrivningsbehovet
med (826 + 320 — 701 =) 445 miljoner kronor.

Vid samråd med riksräkenskapsverket hade från järnvägsstyrelsens sida
ifrågasatts, att detta belopp tills vidare skulle reserveras å ett regleringskonto
för att eventuellt användas för reglering av vissa aktuella men ännu icke
helt utredda avskrivningsbehov.

Riksräkenskapsverket framhåller härom följande:

I sitt utlåtande i anledning av riksräkenskapsverkets förslag till omläggning
av kapitalbudgeten hade järnvägsstyrelsen bland annat föreslagit, att
den faktiskt upplupna pensionsskulden skulle redovisas med sitt matematiskt
riktiga värde. Pensionsfonderna, som nu redovisas med cirka 187 miljoner kronor,
skulle i så fall behöva ökas med minst 400 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket
ansåg sig emellertid böra avstyrka ytterligare ökning av affärsverkens
pensionsfonder. Chefen för finansdepartementet förklarade sig vid
anmälan av dessa frågor i årets statsverksproposition icke beredd taga ställning
till förslagga att avsättning till pensionsfonderna vid affärsverken skulle
försvinna. Sedermera har enligt vad riksräkenskapsverket erfarit detta spörs -

Kronor

för normal avskrivning
»■ extra »

647 115 000
54 249 000

eller tillsammans 701 364 000.

Kungl. Maj:ts proposition nr 276-

mål ytterligare behandlats inom finansdepartementet, varvid förutsatts nedskrivning
av affärsverkslondernas kapital med belopp svarande helt eller
delvis mot den redan upplupna pensionsförpliktelsen. Därigenom skulle undvikas,
att framtida räntabiliteten försämrades genom stigande pensionsutgifter.
Då en sådan avskrivning icke kan knytas till bestämda tillgångsobjekt,
måste den leda till att de till pensionsfonder avsatta beloppen bibehållas å
affärsverksfondernas skuldsida.

Då de i statens järnvägar tidigare investerade skatte- och överskottsmedlen
vid 1938 års kapitalreglering överfördes till värdeminskningskon to, skedde
detta i avsikt att i riksbokföringen nedskriva statens järnvägars kapital till en
nivå, som ansågs kunna för framtiden förräntas. I nuvarande krisläge har
trafikintensiteten vid järnvägarna ökats i sådan grad, att avkastningen kommit
att överstiga 10 procent å det icke avskrivna kapitalet. Man torde emellertid
böra räkna med att järnvägarnas avkastning efter kriget på nytt kommer
att nedgå. Något återtagande av hittills gjorda avskrivningar bör därför icke
komma i fråga. Att den hittills gjorda avskrivningen överstiger vad som
enligt av järnvägsstyrelsen och riksräkenskapsverket förordade principer för
de individuella tillgångsobjekten bort vara avsatt till värdeminskningskonto,
beror alltså på att det med hänsyn till järnvägarnas normala förräntning varit
nödvändigt att även göra ytterligare kollektiva avskrivningar för icke räntebärande
anläggningar (hänförliga till tidigare skattemedelsfinansiering). Det
på grund härav å värdeminskningskontot kvarstående ovan omnämnda överskottet
å cirka 445 miljoner kronor skulle även kunna reserveras för sådan avskrivning
för täckande av framtida pensionsutgifter, som i det föregående
diskuterats.

Med utgångspunkt från dessa resonemang kan riksräkenskapsverket såtillvida
tillmötesgå järnvägsstyrelsens förslag angående pensionsfonderna, att
viss del av det nuvarande värdeminskningskontot skall anses avse avskrivning
med hänsyn till framtida pensionsutgifter. Riksräkenskapsverket, som i det
följande återkommer till delta spörsmål, föreslår, att det härför disponibla
beloppet å 445 miljoner kronor tills vidare reserveras å särskilt regleringskonto.

Riksräkenskapsverket föreslår vidare att kontorsinventarier samt automobiler,
som icke tillhöra automobillinjerna, helt avskrivas, vartill erfordras ytterligare
korrigering med 626 000 kronor. Något behov av särskilda medel för
ytterligare avskrivning av luftskyddsanordningar erfordras icke.

Med utgångspunkt från vad nu föreslagits skulle värdeminskningskontot
per den 1 januari 1944 redovisas på följande sätt:

Kronor

Bana och byggnader...................................... 338 112 000

Rullande materiel ........................................ 272 068 000

Inventarier ............................................. 17 300 000

Tågfärjor med färjelägen.................................. 7 998 000

Automobillinjerna ....................................... 12 263 000

Extra avskrivning (kollektiv) ....................... 54 249 000

Summa 701 990 000

Enligt järnvägsstyrelsens förslag skulle normal avsättning till värdeminskningskonto
under år 1944 uppgå till 33 192 000 kronor. Med hänsyn till den
ökning som kunde uppkomma under första halvåret 1945 borde motsvarande
belopp för budgetåret 1944/45 beräknas till 34 000 000 kronor, eller samma
belopp sorn beräknats i investeringsstaten.

Därtill komme extra avsättning. Enligt de regler som ovan förordats för

Kungl. Maj.ts proposition nr 276-

telegrafverket skulle — med hänsyn tagen jämväl till den vid nuvarande trafik
onormalt starka förslitningen av rullande materiel och Täler — erfordras
omkring 26 000 000 kronor eller samma belopp som järnvägsstyrelsen beräknat
i extra avsättning för innevarande budgetår. Riksräkenskapsverket förutsatte
härvid, att järnvägsstyrelsen under nästkommande budgetår skulle
inkomma med specificerade förslag angående behovet av extra avsättning till
värdeminskningskonto.

I anslutning till vad sålunda anförts förordade riksräkenskapsverket beträffande
statens järnvägar,

att förnyelsefonden och värdeminskningskontot från och med den 1 juli
1944 sammanfördes till ett konto (värdeminskningskonto),

att värdeminskningskontot därvid redovisades med ovan angivna belopp,
korrigerade med hänsyn till under tiden 1 .januari—30 juni 1944 gjorda avsättningar,

att tillgångsvärdena samtidigt därmed korrigerades i enlighet med ovan
angivna principer samt med utgångspunkt från av järnvägsstyrelsen angivna
värden,

att det ovan angivna icke särskilt specificerade beloppet å cirka 445 miljoner
kronor tills vidare redovisades å särskilt regleringskonto,

att avskrivningskvoterna oförändrade fastställdes i enlighet med järnvägsstyrelsens
tablå

samt att avsättning till värdeminskningskonto för budgetåret 1944/45 beräknades
till (34 000 000 + 26 000 000 =) 60 000 000 kronor.

Statens vattenfallsvcrk.

Då vattenfallsstyrelsens förnyelsefondsredovisning från början upplagts och
tillämpats efter rationella grunder syntes några korrigeringar av anläggningsvärdena
överhuvud taget icke vara erforderliga.

Beträffande den extra avsättning till värdeminskningskonto, som vattenfallsstyrelsen
funnit påkallad under nuvarande förhållanden, framhåller riksräkenskapsverket
att denna bör beräknas enligt samma principer som föreslagits
för telegrafverket och statens järnvägar. Vattenfallsstyrelsen har med
särskild hänsyn till avkastningsprocenten för ändamålet beräknat 5 000 000
kronor, varigenom avsättningen till värdeminskningskonto för budgetåret
1944/45 skulle böra beräknas till 19 740 000 kronor. Vid tillämpning av de
för telegrafverket och statens järnvägar föreslagna principerna för extra
avsättning skulle emellertid för nästa budgetår erfordras ytterligare 2 å 3
miljoner kronor, varför riksräkenskapsverket förordar, att avsättningen till
värdeminskningskonto för budgetåret 1944/45 beräknas till i runt tal 22 000 000
kronor.

Riksräkenskapsverket förordar vidare, att statens vattenfallsverks förnyelsefonder
och värdeminskningskonton från och med den 1 juli 1944 sammanföras
till ett konto (värdeminskningskonto).

I fasta luftskyddsanordningar hade t. o. m. den 29 februari 1944 vid vattenfallsverken
investerats 6,96 milj. kronor, vilka avskrivas på 10 år. Beträffande
denna avskrivning har riksräkenskapsverket hänvisat till vad nyss
anförts örn telegrafverket.

Domänverket.

Enligt riksräkenskapsverkets uppfattning kunde ifrågasättas örn icke domänverkets
byggnader — utom jordbrukets ekonomibyggnader — borde
upptagas a domänfonden med sitt anskaffningsvärde samt avskrivas genom

Kungl. Maj:ts proposition nr 276-

avsättning till värdeminskningskonto i stället för att såsom hittills omedelbart
avskrivas med driftmedel. Riksräkenskapsverket förordar att detta
spörsmål upptages till förnyad omprövning.

Försvarets fabriksverk.

Avsättning till värdeminskningskonto har för budgetåret 1944/45 beräknats
till 000 000 kronor. Pensionsfondens ökning kunde för nästa budgetår
beräknas till 900 000 kronor.

Statens reproduktionsanstali.

Riksräkenskapsverket har i detta sammanhang icke funnit anledning föreslå
några ändringar med avseende å tillgångsvärden och avskrivningskvoter
för reproduktionsanstalten.

Vissa gemensamma spörsmål.

I det föregående hade för statens järnvägar ifrågasatts, att vissa för avskrivningsändamål
avsatta belopp skulle hänföras till särskild avskrivning,
avsedd att möta hela risken för en framtida försämring av räntabiliteten
på grund av stigande pensionsutgifter. Förutsättningar för genomförande av
en liknande engångsåtgärd vid övriga här ovan berörda verk saknas.

En konsekvent tillämpning av den tankegång, för vilken riksräkenskapsverket
därvid redogjort, skulle enligt vad inom finansdepartementet gjorda
undersökningar givit vid handen, leda till krav pa årliga avsättningar för en
sådan avskrivning, som beredde full täckning för pensionsåtagandena, kapitaliserade
efter rent försäkringstekniska grunder. Avsättningen skulle därvid
tydligen bli densamma som vid en fullständig pensionsfondering. Det kunde
ifrågasättas, huruvida tillräckliga skäl förelåge för en så långt driven utjämning
av vinstresultaten som detta skulle medföra. Affärsverkens rörelse vöre
för övrigt knappast av en typ, vid vilken en strängt försäkringsteknisk utjämning
av räntabiliteten vore indicerad. Alternativt — och i nära anslutning
till nuvarande praxis —• kunde därför hävdas, att avsättningen borde
omfatta endast tjänstinnehavarnas egna bidrag till pensioneringen, alltså
pensionsavgifter och pensionsavdrag. En så utformad avsättning med åtföljande
avskrivning skulle innebära en räntabilitetsutjämning i den utsträckning
pensioneringen vöre av försäkringsnatur. Örn kravet på kapitalavskrivning
med hänsyn till framtida pensionsbelastning accepterades, representerade
en lösning efter senast angivna principer en minimilinje. Det först
angivna alternativet angåve maximilinjen. Någon kompromisslösning syntes
icke böra ifrågakomma.

Beträffande dessa förslag ville riksräkenskapsverket framhålla, att en
tillämpning av den angivna minimilinjen icke skulle medföra annan förändring
av affärsverkens balanskonton, än att de hittillsvarande pensionsfonderna
crhölle annan benämning samt att de redovisade beloppen möjligen
behövde i någon mån korrigeras. Tillämpning av maximilinjen däremot
skulle medföra en mera väsentlig korrigering av kapitalredovisningen.
En betydande principiell skillnad skulle dock i båda lallen uppkomma såtillvida,
att de för ändamålet avsatta medlen icke kunde stiga till högre belopp
än som svarade mot de å fonderna redovisade tillgångarnas värden
Detta innebure exempelvis, all förslaget måste anses i viss man sakna aktualitet
för postverkets vidkommande.

Särskilt vid statens järnvägar och statens vattenfallsvcrk vore däremot
korrekta pensionskostnadsberäkningar av betydelse, bland annat vid laxesättningen.
Järnvägsstyrelsen och vattenfallsstyrelsen hade också vid sam -

Kungl. Maj:ts proposition nr 276-

råd i detta ärende hävdat, att del vore till fördel om pensionsfonderna och
avsättningarna till dessa även i bokföringen bleve korrekt redovisade. Ur
dessa synpunkter torde den här omnämnda maximilinjen förordas. Minimilinjen
däremot skulle varken ur dessa synpunkter eller med hänsyn till den
framtida räntabiliteten vara tillfredsställande.

Riksräkenskapsverket anser därför, att valet närmast stöde mellan att
antingen tillämpa den här förordade maximilinjen för de verks vidkommande,
där detta kunde vara av praktisk betydelse, och i övrigt upphöra
med avsättning till pensionsfonder eller ock vid samtliga berörda verk upphöra
med sådan avsättning. Den ovan diskuterade minimilinjen vöre närmast
alt anse som en kompromiss mellan dessa båda alternativ, vars praktiska
värde endast läge däri, att pensionsavdragen icke påverkade resultatberäkningen.
På den tid som stått riksräkenskapsverket till buds för fullföljande
av nu ifrågavarande uppdrag hade ämbetsverket emellertid icke
haft möjlighet att närmare undersöka konsekvenserna av dessa alternativa
förslag. En sådan undersökning måste bli relativt tidsödande. Ämbetsverket
hade följaktligen —- i avvaktan på fortsatta undersökningar rörande avsättningarna
till pensionsfonderna — icke funnit anledning att nu förorda
någon ändring med avseende å de i investeringsstatema uppförda posterna
»Övriga kapitalmedel».

Vid en eventuell tillämpning av maximilinjen eller minimilinjen borde
man vidare överväga, örn verken själva skola redovisa pensionsfonder och
omhänderhava pensionsutbetalningarna eller om dessa bestyr skola överlämnas
till annan för ändamålet mera lämpad statsinstitution. De resultat
som man velat vinna genom årlig pensionsavsättning kunde nämligen lika
väl uppnås genom en årlig pensionspremie till en utomstående pensionsanstalt.
Särskilt vid enskilda affärsföretag tillämpades numera sådana pensionsavsättningar
i stor utsträckning. För de statliga företagen borde det därvid
vara utslagsgivande om deras personalkår vore av sådan storlek, att det
kunde vara ekonomiskt fördelaktigt för dem att själva redovisa pensionsfonder
och omhänderhava pensionsutbetalningarna. För de mindre verken, försvarets
fabriksstyrelse och statens reproduktionsanstalt, vöre detta sannolikt
icke fallet.

Riksräkenskapsverket och försvarets fabriksstyrelse föreslogo därför i gemensam
underdånig skrivelse den 9 december 1943 rörande försvarets
fabriksfond, att detta verk skulle årligen betala en efter försäkringstekniska
grunder beräknad pensionspremie till statskontoret respektive statens pensionsanstalt,
vilka myndigheter därefter skulle svara för pensionskostnaderna.
Premien skulle av dessa verk icke fonderas utan behandlas såsom
inkomst.

Med tillämpning av ett sådant förslag skulle vederbörande affärsverksfonds
redovisning bliva fullt korrekt, samtidigt som de med fondering av
medel för pensionsändamål förenade olägenheterna kunde undvikas. Såsom
framginge av proposition nr 75 till innevarande års riksdag, hade vederbörande
departementschef i avvaktan på lösningen av frågan örn avsättning
till pensionsfonderna vid affärsverken uttalat, att vid fabriksverket tills vidare
skulle tillämpas samma regler i fråga örn sättet för bestridande av
pensionskostnader som vid övriga affärsdrivande verk, vilket icke skulle
hindra att pensionsärendenas handläggning anförtroddes statskontoret och
pensionsanstalten. De vid affärsverken nu tillämpade reglerna vore emellertid
icke enhetliga. Fabriksstyrelsen hade därför efter samråd med riksräkenskapsverket
i sin förut omnämnda underdåniga skrivelse den 14 april
1944 förordat fullständig pensionsavsättning för fabriksverket, vilket alltså
skulle motsvara den ovan förordade maximilinjen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 276-

Sedan riksdagen i princip godkänt det i årets statsverksproposition fram- Departementslagda
förslaget till ändrad utformning av kapitalbudgeten m. m., återstår i cA«/endetta
sammanhang att taga slutlig ställning till frågan om pensionsfondsavsättningarna
vid affärsverken, att bestämma vissa beteckningar å kapitalbudgeten
ävensom att fastställa investeringsplan och investeringsstaler för
respektive fonder.

I sin utredning angående kapitalbudgetens utformning föreslog riksräkenskapsverket,
att fortsatt fondering av pensionsmedel vid affärsverken ej skulle
äga rum. Jag var icke beredd att i statsverkspropositionen taga ställning till
förslaget utan ansåg att frågan, huruvida nuvarande avsättning av pensionsmedel
vid affärsverken skulle försvinna, krävde ytterligare övervägande. I
förslaget till investeringsstater för de olika kapitalfonderna räknades därför
preliminärt med fortsatta pensionsavsättningar enligt hittills tillämpade
grunder.

Till ifrågavarande fonder avsättas för närvarande dels från vederbörande
driftkostnadsstater belopp motsvarande pensionsavdrag och pensionsavgifter,
dels räntor å respektive pensionsfonder. Därutöver erhålla pensionsfonderna
från verkens driftkostnadsstater bidrag till pensionskostnaderna så bestämda,
att fondernas egna bidrag till dessa begränsas till vad fonderna enligt försäkringstekniska
grunder med hänsyn till medelstillgång och avsättningar
böra bära. Ur affärsmässig synpunkt torde allmänt kunna sägas, att avsättningarna
av pensionsavdrag och pensionsavgifter ha tvenne funktioner att
fylla. Genom avsättningarna elimineras det tillskott av kapitalmedel till vinstresultatet
som eljest skulle uppstå genom att de anställdas bidrag till pensioneringen
avdragas från lönen. Vidare möjliggöra avsättningarna uppbyggandet
av kapitalreserver, som leda till en utjämning i tiden av den belastning
som pensionskostnaderna medföra. Samma resultat kan alternativt — och
på ett enklare sätt — nås genom att avsättningarna disponeras för avskrivning
av affärsverksfondernas kapitalvärde med hänsyn till framtida belastning
för pensionsutgifter.

Såsom riksräkenskapsverket närmare utvecklat kan frågan om behandlingen
av pensionsavdragen etc. lösas enligt tre olika alternativ, nämligen genom
att avsättningen till pensionsfonderna helt upphör, genom att fondering
sker efter försäkringsmatematiska grunder respektive genom en avsättning
begränsad till endast tjänsteinnehavarens egna bidrag till pensioneringen,
alltså pensionsavdrag och pensionsavgifter. Riksräkenskapsverket har avvisat
tanken på den sistnämnda mellanlinjen — som emellertid motsvarar vad som
nu tillämpas — samt påvisat, att en avsättning efter försäkringsmatematiska
grunder med dess möjligheter till fullt korrekt redovisning visserligen skulle
kunna vara motiverad särskilt vid statens järnvägar och statens vattenfallsverk
men däremot saknar aktualitet för exempelvis postverkets vidkommande.
Avsättningarna förutsättas under alla förhållanden disponerade för avskrivning
å fondernas kapitalvärden.

Frågan örn pensionskostnadernas behandling spelar otvivelaktigt en större
roll för statens järnvägar än för övriga affärsdrivande verk. Såsom i det
föregående påvisats föreligger emellertid enligt riksräkenskapsverkets heräk -

Kungl. Majlis proposition nr 276.

ningar inom statens järnvägar ett överskott av 445 milj. kronor avskrivningsmedel
utöver det föreliggande faktiska avskrivningsbehovet. Såsom riksräkenskapsverket
framhållit motsvarar detta belopp den kollektivavskrivning
som verkställts med anlitande av i icke räntebärande bananläggningar tidigare
investerade skattemedel.

Med hänsyn till vad nu anförts och i betraktande av att statens järnvägar
kontinuerligt verkställer relativt stora avskrivningar, vilkas lämpliga storlek
är en ren omdömesfråga, synes en matematiskt exakt avsättning av pensionsmedel
vid statsjärnvägarna vara av föga betydelse för en riktig vinstberäkning
och avskrivning. Avsättningarna av pensionsmedel skulle bliva
av mycket ringa omfattning redan i förhållande till den osäkerhetsmarginal,
som förefinnes beträffande de årliga avskrivningarna. Av dessa skäl anser
jag anledning icke föreligga att för statens järnvägars del i fortsättningen upprätthålla
särskild avsättning av pensionsmedel. Ännu mindre föreligger anledning
till dylik avsättning vid de övriga affärsdrivande verken.

Efter de beräkningar som verkställts och den ytterligare utredning i övrigt
som förebragts är jag sålunda numera beredd att tillstyrka i-iksräkenskapsverkets
ursprungliga förslag, att den särskilda avsättningen av pensionsmedel
vid affärsverken skall helt upphöra.

Därest hittillsvarande avsättning av pensionsmedel slopas, synes detta
böra föranleda, att man i stället vid de årliga avskrivningarna tar viss hänsyn
till de framtida pensionskostnaderna. Detta förutsätter, att man utöver
den för bestämda objekt eller objektgrupper erforderliga avskrivningen medgiver
någon ytterligare kollektiv avskrivning av investerade kapitalmedel av
den art som representeras av nyssnämnda avskrivning vid statens järnvägar
å 445 miljoner kronor. Förfarandet är av praktisk betydelse endast vid räntabilitetsberäkningen.
Vid den inbetalning av pensionsfondsmedel till riksgäldsfonden,
som skall ske vid förnyelsefondsbokföringens redan beslutade omläggning,
bör inbetalningen analogivis tillgodoräknas respektive affärsverksfonder
och kollektiv avskrivning ske med motsvarande belopp. På samma sätt bör
förfaras med i rörelsen eventuellt investerade pensionsmedel.

Det sålunda framlagda förslaget att slopa pensionsavsättningarna påverkar
beräkningarna av inkomstposterna på affärsverkens investeringsstater.
För postverkets del kan posten övriga kapitalmedel utgå utan ändring av
avskrivningsposten. För de övriga affärsverken böra däremot de belopp, vilka
beräknats för pensionsfondsavsättning, i stället disponeras för kollektiv
avskrivning. Detta innebär, att för telegrafverket och statens järnvägar hela
det tidigare under övriga kapitalmedel beräknade beloppet bör överföras till
Avskrivningsmedel inom fonden. För vattenfallsverkets del bör ett belopp av
900 000 kronor överföras, medan 60 000 kronor, avseende amortering av lån,
böra kvarstå å inkomstposten övriga kapitalmedel. Ett följande år bör frågan
om avskrivningarnas lämpliga storlek med stöd av från affärsverken
infordrade förslag upptagas till direkt bedömning från här förordade nya
utgångspunkter.

Vid förfrågan under hand ha cheferna för järnvägsstyrelsen, telegrafstyrelsen
och vattenfallsstyrelsen lämnat här framlagda förslag utan erinran,

Kungl. Maj:ts proposition nr 276■ 27

medan däremot chefen för generalpoststyrelsen ansett frågan kräva ytterligare
utredning.

Enligt riksdagens mening talade övervägande skäl för att den nuvarande
terminologien med riksstaten såsom sammanfattande begrepp för driftbudgeten
och kapitalbudgeten bibehölles. Om så skedde, borde emellertid kapitalbudgeten
såsom en av riksstatens bägge huvuddelar alltjämt omfatta en
inkomstsida och en utgiftssida. Å utgiftssidan borde därvid uppföras de nettoinvesteringar
som enligt de fastställda investeringsstaterna svara mot de beslutade
bruttoinvesteringarna samt å inkomstsidan en balanspost motsvarande
summan av nettoinvesteringarna. Såsom gemensam huvudrubrik å utgiftssidan
ifrågasatte riksdagen termen kapitalinvestering. Eftersom kapitalbudgeten
å riksstaten kommer att redovisa endast den statliga nettoinvesteringen,
synes mig emellertid ifrågavarande term mindre adekvat. Den användes
nämligen i övrigt i anslagsspecifikationerna till kapitalbudgeten såsom
sammanfattande beteckning för bruttoinvesteringarna. Någon huvudrubrik
för kapitalbudgetens utgiftssida i riksstaten synes emellertid överhuvud
icke vara erforderlig. Däremot är det av praktiska skäl lämpligt att
fastställa en sammanfattande benämning för de å denna redovisade investeringsbemyndigandena
som antyder dess särskilda karaktär av översikt över
de planerade nyinvesteringarna. Såsom sådan benämning förordar jag termen
investeringsplan. Som investeringsplanens slutsumma bör utvisa den kalkylerade
nettoinvesteringen, måste till den hänföras även en avdragspost för
återbetalda kapitalmedel, vilka icke äro hänförliga till särskild investeringsstat.
Den mot den sålunda utformade investeringsplanens i riksstaten redovisade
slutsumma svarande inkomsttiteln torde böra erhålla beteckningen lånemedel.
Den sålunda förordade utformningen av kapitalbudgeten framgår av
bilaga B till detta protokoll, i vilken införts nu beräknade investeringsbemyndiganden.

Vad slutligen gäller frågan örn beräkningen av investeringsplan och investeringsstater
för nästa budgetår, synes riksräkenskapsverkets i samarbete
med de affärsdrivande verken utformade förslag kunna läggas till grund folden
slutliga beräkningen med de modifikationer som följa av vad jag nyss
anfört angående pensionsavsättningarna. Det preliminära förslaget i statsverkspropositionen
bör i övrigt justeras med hänsyn till de förändringar av
kapitalinvesteringarna under nästa budgetår och avskrivningarna å dessa,
som beslutats eller föreslagits under riksdagens lopp.

En sammanfattning av de beslutade eller föreslagna investeringarna under
olika kapitalfonder ger följande resultat.

b Statens affärsverksfonder:

Postverkets fond ......................... 10 926 000

Telegrafverkets fond...................... 62 365 000

Statens järnvägars fond................... 154 481 300

Statens vatten fallsverks fond............... 39 850 000

Domänverkets fond....................... 50 000 oliv 672 300

Kungl. Maj.ts proposition nr 276.

II. Luftfartsf onden........................................ 3 925 000

III. Statens allmänna fastighetsfond ........................ 10 428 500

IV. Försvarets fonder:

Försvarsväsendets fastighetsfond .......... 74 896 000

Försvarets bostadsanskaffningsfond........ 250 000

Försvarets fabriksfond.................... 7 578 000 82 724 000

V. Statens utlåningsfonder ................................ 47 795 000

VI. Fonden för låneunderstöd.............................. 125 495 000

VII. Fonden för förlag till statsverket........................ 106 265 000

VIII. Diverse kapitalfonder .................................. 56 000

Summa 644 360 800

De medel som stå till förfogande för investeringarnas genomförande uppgå
till följande belopp.

I. Statens affärsverksfonder:

Postverkets fond .......................... 2 150 000

Telegrafverkets fond ...................... 39 500 100

Statens järnvägars fond.................... 73 765 600

Statens vattenfallsverks fond................ 23 610 000

Domänverkets fond........................ 100 139 025 900

II. Luftfartsfonden........................................ 3 575 100

III. Statens allmänna fastighetsfond ........................ 7 639 500

IV. Försvarets fonder:

Försvarsväsendets fastighetsfond............ 39 863 100

Försvarets bostadsanskaffningsfond......... 100

Försvarets fabriksfond..................... 1500100 41363 300

V. Statens utlåningsfonder ................................ 10 058 000

VI. Fonden för låneunderstöd.............................. 13 149 100

VII. Fonden för förlag till statsverket........................ 100

VIII. Diverse kapitalfonder.................................. 55 900

Säger 214 866 900

Kapitalåterbetalning.................................... 3 300 000

Summa 218 166 900

Med ledning av dessa uppgifter kunna investeringsbemyndigandena beräknas
till de belopp som framgå av följande

Förslag till investeringsplan för budgetåret 1944/45.

I. Statens affärsverksfonder:

Postverkets fond .......................... 8 775 900

Telegrafverkets fond....................... 22 864 900

Statens järnvägars fond.................... 80 715 700

Statens vattenfallsverks fond................ 16 240 000

Domänverkets fond........................ 49 900 128 646 400

Kungl. Maj:ts proposition nr 276. 29

II. Luftfartsfonden........................................ 349 900

III. Statens allmänna fastighetsfond......................... 2 789 000

IV. Försvarets fonder:

Försvarsväsendets fastighetsfond............ 35 032 900

Försvarets bostadsanskaffningsfond......... 249 900

Försvarets fabriksfond .................... 6 077 900 41 360 700

V. Statens utlåningsfonder................................. 37 737 000

VI. Fonden för låneunderstöd.............................. 112 345 900

VII. Fonden för förlag till statsverket........................ 106 264 900

VIII. Diverse kapitalfonder .................................. 100

Säger 429 493 900

Avgår kapitalåterbetalning.............................. 3 300 000

Summa 426 193 900

Stater innefattande specifikation till de sålunda angivna bemyndigandena
torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende såsom bihang.

Med åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att, med beaktande av de ändringar som må påkallas av
riksdagens beslut angående avskrivnings- och investeringsanslag
efter denna dag, fastställa investeringsplanen för budgetåret
1944/45 jämte därtill fogade stater i enlighet med här
framlagda förslag samt

att i riksstaten för nämnda budgetår å kapitalbudgeten
upptaga en mot investeringsplanen svarande inkomsttitel sålunda Kronor Lånemedel

...................‘........... 426 193 900.

Med bifall till vad föredragande departementschefen
sålunda under punkterna I—III, med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter, hemställt förordnar Hans
Majit Konungen att proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Rolf Arfwedson.

Kungl. Maj:ts proposition nr 276-

I. Statens affärsverksfonder.

Postverkets fond.

Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag.

fonden................ 2 150 000

Övriga kapitalmedel...... 100

Investeringsbemyndigande. 8 775 900

10 926 000

Telegrafverkets fond.

Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag.

fonden................ 39 500 000

Övriga kapitalmedel...... 100

Investeringsbemyndigande. 22 864 900

62 365 000

Statens järnvägars fond.

Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag.

riksstaten............. 8 765 500

Avskrivningsmedel inom

fonden................ 65 000 000

Övriga kapitalmedel...... 100

Investeringsbemyndigande. 80 715 700

154 481 300

Statens vattenfallsverks fond.

Avskrivningsmedel från

riksstaten.............

Avskrivningsmedel inom

fonden ................

Övriga kapitalmedel......

Investeringsbemyndigande.

Summa investeringsanslag

650 000

22 908 000
60 000
16 240 000

39 850 000

Övriga kapitalmedel......

Investeringsbemyndigande.

Domänverkets fond.

100 Summa investeringsanslag

49 900

50 000

II. Luftfartsfonden.

Avskrivningsmedel från

riksstaten.............

Övriga kapitalmedel......

Investeringsbemyndigande.

Summa investeringsanslag

3 575 000
100
349 900

Bihang.

10 926 000

62 365 000

154 481 300

39 850 000

50 000
50 00Ö

3 925 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

lil. Statens allmänna fastighetsfond.

Avskrivningsmedel från

riksstaten.............

Avskrivningsmedel inom

fonden ................

Övriga kapitalmedel......

Investeringsbemyndigande.

Summa investeringsanslag.

4 186 400

3 453 000
100
2 789 000

10 428 500

IV. Försvarets fonder.

Försvarsväsendets fastighet sfond.

Avskrivningsmedel från

riksstaten............. 31 464 000

Avskrivningsmedel inom

fonden................ 2 719 000

Bidrag från diversemedels

fond.................. 5 680 000

Övriga kapitalmedel...... 100

Investeringsbemyndigande. 35 032 900

74 896 000

Summa investeringsanslag. 74 896 000

74 896 000

Försvarets bostadsanskaffningsfond.

Övriga kapitalmedel...... 100 Summa investeringsanslag. 250 000

Investeringsbemyndigande. 249 900

250 000 250 000

Försvarets fabriksfond.

Avskrivningsmedel inom

fonden ................

Övriga kapitalmedel......

Investeringsbemyndigande.

Summa investeringsanslag.

1 500 000
100

6 077 900

7 578 000

V. Statens utlåningsfonder.

Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer.

Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag. 30 000 000

riksstaten............. 8 340 000

Investeringsbemyndigande. 21 660 000

30 000 000 30 000 000

Lånefonden för främjande av bostadsbyggande p& landsbygden.

Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag. 2 700 000

riksstaten............. 580 500

Investeringsbemyndigande. 2 119 500

2 700 000

Kunni. Maj.ts proposition nr 276.

Statens bosättningslånefond.

Investeringsbemyndigande. 5 500 000 Investeringsanslag .

Lufttartslånefonden.

Investeringsbemyndigande. 5 000 000 Investeringsanslag.,

Statens lånefond för universitetsstudier.

Avskrivningsmedel
riksstaten......

från

Investeringsanslag

....... 450 000

Lånefonden för inköp av ädla avelsston.

Avskrivningsmedel
riksstaten.....

från

Investeringsanslag

150 000

Lånefonden för inköp av avelshingstar av ardennerras.

Avskrivningsmedel
riksstaten.....

från

Investeringsanslag

175 000

Statens kalkbrukslånefond.

Investeringsbemyndigande. 100 000 Investeringsanslag

Frukt- och potatislagerhusfonden.

Avskrivningsmedel från

riksstaten............. 90 000

Investeringsbemyndigande. 410 000

Summa investeringsanslag.

500 000

Spannmålslagerhusfonden.

Avskrivningsmedel från

riksstaten.............

Investeringsbemyndigande.

Avskrivningsmedel från

riksstaten.............

Investeringsbemyndigande.

72 500
427 500

Summa investeringsanslag.

500 000

Egnähemslånefonden.

Summa investeringsanslag .

200 000
1 800 000

2 000 000

Hemslöjdslånefonden.

720 000 Investeringsanslag

VI. Fonden för låneunderstöd.

Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag.

riksstaten.............. 13 149 000

Övriga kapitalmedel...... 100

Investeringsbemyndigande. 112 345 900

5 500 000

5 000 000

450 000

150 000

175 000

100 000

500 000

2 000 000

720 000

125 495 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

VII. Fonden för förlag till statsverket.

Övriga kapitalmedel...... 100 Summa investeringsanslag.

Investeringsbemyndigande. 106 264 900

106 265 000

VIII. Diverse kapitalfonder.

Statens reprodulitionsanstalts tond.

Avskrivningsmedel inom

''fonden................

Övriga kapitalmedel......

Investeringsbemyndigande.

55 800
100
100

56 000

Summa investeringsanslag.

106 265 000

56 000

Whanr) till riksdagens protokoll 19H. i sami. Nr 276.

Kungl. Maj:ts proposition nr

Driftbudgeten

Inkomster.

	Statsverks-	Senare	Summa
	propositionen	ändringar
	Milj. kr.	Milj. kr.	Milj. kr.
A. Egentliga statsinkomster:
I. Skatter ..........................	2 537-6	+ ll-o	2 548-6 58-9
II. Uppbörd i statens verksamhet........	58-9
III. Bidrag från folkpensioneringsfonden . .	62-o	—	62-0
IV. Diverse inkomster..................	52-o	+ 1-5	53"5
Säger	2 710-5	4- 12''5	2 723-0
B. Inkomster av statens kapitalfonder:
I. Statens affärsverksfonder............	279-0	+ 3’0	282-0
II. Riksbanksfonden ..................	10o	_	10-0 Ilo
III. Statens allmänna fastighetsfond......	Ilo	—
IV. Försvarets fonder ..................	17-7	— 1-5	162
V. Statens utlåningsfonder..............	18-i	—	I81
VI. Fonden för låneunderstöd ..........	7-7	_	7’7
VII. Fonden för statens aktier............	16-6		16 6
VIII. Statens pensionsfonder..............	35-2	—	352
IX. Diverse kapitalfonder ..............	0-6	4- 5-0	5-6
Säger	395-9	+ 6-5	402-4
Säger för inkomster å driftbudgeten	3 106-4	4- 19-0	3 125-4
i Beräknat underskott d statsreglering en att av-
förås å statens budgetutjämningsfond ....	667-4	+ 618-8	1 286-2
Summa	3 773-8	+ 637-8	4 411-6

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

budgetåret 1944/45.

Bilaga A.

Utgifter.

	Statsverks-	Senare	Summa
	propositionen	ändringar
	Milj. kr.	Milj. kr.	Milj. kr.
A. Egentliga statsutgifter:
I. Kungl, hov- och slottsstaten^ ......	1-8		—	1''8
II. Justitiedepartementet ..............	25’0	+	0‘2	25''2
III. Utrikesdepartementet ..............	11-7	+	o-i	11-8
IV. Försvarsdepartementet..............	793-0	+	0''8	793-8
V. Socialdepartementet................	508 i	+	54-8	562-9
VI. Kommunikationsdepartementet.......	133-6	7	3-4	137-0
VII. Finansdepartementet ...............	63-s	+	0-4	63-7
VIII. Ecklesiastikdepartementet...........	304-6	+	3-3	307-8
IX. Jordbruksdepartementet ............	235-0	+	14-o	249-0
X. Handelsdepartementet..............	29o	+	4-8	33-8
XI. Folkhushållningsdepartementet.......	190-4	-	1‘7	188-7
XII. Pensionsväsendet ..................	83-7		—	83-7
XIII. Oförutsedda utgifter ...............	lo		—	1’0
XIV. Riksdagen och dess verk m. m.....	8-x		—	8i
Säger	2 388-2	+	80i	2 468-3
B. Utgifter för statens kapitalfonder:
I. Luftfartsfonden....................	1''2		—	1-2
II. Riksgäldsfonden....................	295 o		—	295-0
III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar IV. Avskrivning av oreglerade kapitalme-	61-1	+	10-7	71-8
delsförluster.....................	3-s	+	54-8	581
Säger	360-6	+	65-5	426 1
Säger för utgifter å driftbudgeten	2 748-s	+	1456	2 894-4
Allmän beredskapsstat I..................	—	+	342-2	342-2
Beredskapssiat för försvarsväsendet.........	1 025 o	+	O Ö LO tH	1 175-0
Summa	3 773-8	+	637-8	4 411-6

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

Kapital

Kronor

426 193 900

Lånemedel

426 193 900

20 000 000

Beräknat ytterligare medelsbehov

446 193 900

Summa

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

Bilaga B.

budgeten.

II.

lil.

IV.

VI.

VII.

VIII.

Statens affärsverksfonder:

Postverkets fond......................... 8 775 900

Telegrafverkets fond...................... 22 864 900

Statens järnvägars fond................... 80 715 700

Statens vattenfallsverks fond............... 16 240 000

Domänverkets fond....................... 49 900

Luftfartsfonden ...........................777.7777777

Statens allmänna fastighetsfond........................

Försvarets fonder:

Försvarsväsendets fastighetsfond............ 35 032 900

Försvarets bostadsanskaffningsfond.......... 249 900

Försvarets fabriksfond.................... 6 077 900

Statens utlåningsfonder ................ 777777777777

Fonden för låneunderstöd..............................

Fonden för förlag till statsverket.......................

Diverse kapitalfonder.................................

Kronor

Avgår kapitalåterbetalning

Säger

Beredskapssiat för försvarsväsendet

128 646 400
349 900
2 789 000

41 360 700
37 737 000
112 345 900
106 264 900
100

429 493 900
3 300 000

426 193 900

20 000 000

Summa 446 193 900