Kungl. Maj.ts proposition nr 273 (Proposition 1944:273)

Kungl. Maj.ts proposition nr 273.

Nr m.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till åtgärder
för arbetsmarknadens reglering m. m.; given
Stockholms slott den 5 maj 19AA.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5 maj
19U.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,
Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Rubbestad.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen
för socialdepartementet, statsrådet Möller.

I årets statsverksproposition har Kungl. Majit på min hemställan under
femte huvudtiteln föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, för budgetåret 1944/45 beräkna

dels till statens arbetsmarknadskommission m. lii.: avlöningar ett förslagsanslag
av 7 000 000 kronor (punkt 16),

Bihang lill riksdagens protokoll 1!)H. 1 sami. Nr 273. 1

Kungl. Maj.ts proposition nr 273.

dels till statens arbetsmarknadskommission m. m.: omkostnader ett förslagsanslag
av 4 000 000 kronor (punkt 17) och

dels till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. ett reservationsanslag
av 22 000 000 kronor (punkt 18).

Jag anhåller nu att till fortsatt behandling få upptaga hithörande spörsmål.
I skrivelse den 17 februari 1944 har statens arbetsmarknadskommission
framlagt förslag rörande beräkningen av medelsbehovet för budgetåret
1944/45.

I samband härmed har kommissionen givit en kortfattad översikt över läget
på arbetsmarknaden under år 1943. Kommissionen har vidare inkommit
med en redogörelse för arbetsmarknaden under första kvartalet 1944.

Med skrivelse den 4 maj 1944 har kommissionen överlämnat sedvanlig
verksamhetsberättelse för år 1943. Nämnda berättelse torde som bilaga bifogas
detta protokoll.

Arbetsmarknaden under år 1943.

Rörande förhållandena på arbetsmarknaden under år 1943 anför kommissionen
följande.

I en allmän karakteristik av arbetsmarknadsläget under dr 1943 bör såsom
ett huvuddrag framhävas tendensen till stabilisering vid en anmärkningsvärt
hög sysselsättningsnivå. Denna tendens, som framträdde redan
mot slutet av år 1942, gjorde sig under fjolåret allt mera gällande. Detta
gäller såväl totalsysselsättningen som sysselsättningens struktur. Det läge av
full sysselsättning och exceptionellt låg arbetslöshet -— stundom skärpt till
allmän brist på arbetskraft — som uppkom genom sysselsättningstillväxten
under år 1942 har i det stora hela kännetecknat även år 1943. Den starka
förskjutning i sysselsättningsstrukturen, som försiggick under åren 1940—
42 såsom en naturlig återspegling på arbetsmarknaden av produktionens omställning
enligt försvarsberedskapens och folkförsörjningens fordringar, har
i huvudsak upphört under år 1943. Den efter krigsårens förutsättningar anpassade
ordningen inom produktion och arbetsmarknad har stabiliserats.
Därigenom ha även vissa av de arbetsmarknadspolitiska svårigheter, som under
de föregående åren sammanhängde med näringslivets fortskridande omställning,
under senare delen av det gångna året i betydlig grad lindrats.
Detta gäller exempelvis frågan om skogsbrukets arbetskraftsförsörjning.

Även i fråga om arbetsmarknadens säsongmässiga förändringar kan talas
om en tendens till stabilitet. Den utveckling i riktning mot mindre utpräglade
säsongvariationer, som kommissionen i tidigare verksamhetsberättelser
påpekat, har fortsatt med resultat att arbetslösheten under vintermånaderna
varit lägre än någonsin, om man undantager november och december 1943.
Om alltså arbetsmarknadssituationen i stort sett kan sägas ha varit utomordentligt
gynnsam, tillkommo under fjolarets sista manader vissa orosmoment.
Den betydelsefulla lejdbåtstrafiken avbröts och exportmöjligheterna

Kungl. Maj:ts proposition nr 273.

söderut för skogsindustrierna försämrades ytterligare. Mot årets slut lia produktionsinskränkningar
på vissa håll inom nämnda industrier friställt en del
arbetskraft. I den mån omflyttningssvårigheterna kunnat övervinnas, har arbetskraft
därigenom blivit tillgänglig för bristområdena, men med hänsyn
särskilt till det minskade behovet av arbetskraft i skogen har det icke kunnat
undvikas, att lokalt en rätt omfattande arbetslöshet uppstått, framför allt
i Västernorrlands län och västra Sverige.

Den industriella sysselsättningen låg enligt socialstyrelsens sysselsättningsstatistik
på samma nivå vid slutet av år 1943 som vid slutet av nästföregående
år. I tab. i redovisas för huvudgrupper inom den egentliga industrien
sysselsättningsindex för de tre föregående åren under våren, början av hösten
samt vid årsslutet.

Tab. 1. Indextal för antalet sysselsatta arbetare inom huvudgrupper ay industri vid
slutet av angivna månader. September 1939 = 100.

	19 4 1		19 4 5			19 4 3
Industrigrupper
Maj	Sept.	Dec.	Maj	Sept.	Dec.	Maj	Sept.	Dec.
Malmbrytning och metallin-	100	104	102	105	110	lil	lil	108	113
Jord- och stenindustri........	74	77	64	82	84	73	94	81	75
	74	79	68	71	73	65	78	73	66
Pappers- och grafisk industri..	73	77	77	82	82	78	81	81	75
	96	100	94	96	99	90	94	97	91
Textil- och beklädnadsindustri	90	90	86	86	88	87	88	87	88
Läder-, hår- och gummivaru-	90	84	80	82	82	77	77	72	83
Kemisk-teknisk industri ......	82	92	84	89	89	83	87	88	89
Samtliga industrigrupper	89	92	88	91	94	91	95	92	92

Under det att de siffror, som gälla sysselsättningsläget på våren, vid inbördes
jämförelse mellan de tre åren visa avsevärda skillnader, vilka ge uttryck
för fortskridande förskjutningar i sysselsättningens volym och fördelning
på olika industrigrenar, ger en jämförelse mellan siffrorna vid årssluten
vid handen, att från slutet av 1942 till slutet av 1943 ingen väsentlig
förändring av läget skett.

Beträffande de särskilda industriella områdena var sysselsättningen under
största delen av året synnerligen god vid gruvorna samt vid skeppsvarven,
järnbruken och mekaniska verkstadsindustrien. Inom varvsindustrien gjorde
sig emellertid en tilltagande råvarubrist kännbar. Under årets sista kvartal
konstaterades också någon tillbakagång inom mekaniska verkstadsindustrien
med minskat antal lediga arbetstillfällen och ökat antal arbetssökande. Även
här torde den nedgående kurvan få skrivas på materialbristens konto. Den
brist på kompetenta yrkesarbetare, som var en konstant företeelse underförstå
halvåret, minskade sedan successivt och var mot slutet av året på

Kungl. Maj:ts proposition nr 273.

mångå håll prakiskt taget utjämnad. Den omskolning:.- och yrkesutbildnings -verksamhet, som i snabb takt bedrivits under de senaste åren, har här varit
av stor betydelse. Vid sågverk, pappersmassefabrikei och pappersbruk var
arbetstillgången väsentligt påverkad av de starkt begränsade exportmöjligheterna,
som mot slutet av året, såsom nyss framhållits, medförde en huvudsakligen
till vissa delar av Västernorrlands län och västra Sverige lokalt begränsad
arbetslöshet. Snickeri- och möbelfabriker höllö väl sin ställning sedan
föregående år med synnerligen god arbetstillgång.

Bland konsumtionsvaruindustrierna hade livsmedelsindustrien i det stora
hela jämn och god sysselsättning, även om ransoneringsförhållandena med
större eller mindre skärpa allt efter råvarutillgången satte sin prägel på utvecklingen.
Även textil- och beklädnadsindustrien har under året erbjudit
goda sysselsättningsmöjligheter. Korttidspermitteringarna inom textilbranschen
voro av relativt ringa omfattning, särskilt var arbetsmarknadssituationen
gynnsam för den kvinnliga arbetskraften. Skoindustrien hade sedan
länge kännetecknats av korttidsarbetslöshet. Uteblivandet av lejdbåtarna samt
minskad inhemsk slakt under årets första månader ledde i slutet av april
till införandet av läderransoneringen. Under sommaren förekom några veckors
uppehåll i driften vid ett flertal skofabriker, men sedan lejdbåtstrafiken
åter börjat komma i gång, kunde man i september uppgöra en plan för
tilldelning av läder till skofabrikerna under det kommande halvåret. För att
fullfölja den utredning rörande korttidsarbetslöshelen, som av socialministern
berörts i årets statsverksproposition, gjorde arbetsmarknadskommissionen
en framställning hos statens industrikommission, vilken resulterade i att
som villkor för tilldelning av läder fastställdes, att ali rekrytering av arbetskraft
till skoindustrien skulle ske genom arbetsförmedlingen samt att icke
flera arbetare finge anställas, än att desamma skulle kunna beredas sysselsättning
under som regel 48 timmar per vecka. Av inkomna rapporter framgår,
att korttidssysselsättning vid skofabrikerna för närvarande praktiskt taget
kan anses ha upphört.

Inom byggnadsindustrien har den uppgång som under de föregående åren
satte in som följd av de statliga stödåtgärderna för bostadsbyggandet fortsatt
såtillvida som produktionsvolymen för året varit större 1943 än 1942. Även
här har dock utvecklingen under det gångna året i så måtto inneburit en
stabilisering, som nivån för den pågående byggnadsverksamheten icke väsentligen
förändrats i förhållande till den nivå, som uppnåddes under senare delen
av år 1942. Bostadsbyggandet var dock vid slutet av 1943 betydligt större
än vid slutet av 1942. Ett undantag från denna för hela landet gällande regel
bildas dock av bostadsbyggandet i Stockholm.

Kungl. Maj.ts proposition nr 273

byggnad vid högsäsongen och antalet under året fullbordade lägenheter. För
städer med mer än 30 000 invånare var åren 1934—39 i genomsnitt denna
siffra 81,5 procent. För året 1943 var motsvarande siffra 65,1 procent, vilket
betyder, att större delen av den ökning i bostadstillskott, som vunnits jämfört
med föregående år, erhölls genom säsongutjämning. En motsvarande beräkning
beträffande vinterproduktionens omfattning (räknad per 1 januari)
i förhållande till det årliga lägenhetstillskottet ger vid handen, att produktionen
vid nyåret 1943 utgjorde 41,1 procent av lägenhetstillskottet under år
1943, under det att produktionen vid nyåret 1944 uppgick till 51,9 procent
av det vid nämnda tillfälle beräknade tillskottet. Det är härav uppenbart, att
en betydande utjämning av bostadsbyggandets säsongväxlingar kommit till
stånd under de senaste åren och att utjämningseffekten successivt förbättrats.

I likhet med föregående år var under förra delen av år 1943 ett av de mest
framträdande arbetsmarknadsproblemen att i erforderlig utsträckning anskaffa
arbetskraft till skogarna. För att avverkningsåläggandena skulle kunna
fullgöras inom av statens bränslekommission föreskriven tid, var det nödvändigt
att forcera avverkningsarbetet under första hälften av år 1943. överflyttningen
av arbetskraft till skogsbruket från andra yrkesområden fick nu
sin hitintills största omfattning. Förutom arbetslösa av skilda kategorier samt
ett antal flyktingar sysselsattes en del från föregående år kvarstående riksarbetare
samt med tjänsteplikt uttagna värnpliktiga, födda år 1923. På hösten
ökades dessutom tillgången på skogsarbetare genom permitteringar inom
massa- och pappersindustrien. Genom en intensifierad arbetsförmedlingsverksamhet
samt vidtagna åtgärder av olika slag kunde det omfattande
bränsleprogrammet till det väsentligaste genomföras. — Torvupptagningen,
som alltjämt utgör ett viktigt led i tryggandet av vår bränsleförsörjning, hade
även under år 1943 stor omfattning. Arbetena på mossarna började tidigare
än vad som brukar vara fallet; efterfrågan på arbetskraft var stor, men behovet
kunde fyllas.

Svårigheterna att skaffa erforderlig arbetskraft till jordbruket voro ej så
stora 1943 som föregående år. På grund av gynnsam väderlek kunde vårarbetena
påbörjas tidigare än vanligt och slutföras i beräknad utsträckning.
Även betgallringen gynnades av lämplig väderlek, varför de vana betskötarna
kunde åtaga sig större arealer än vad normalt brukar vara fallet. Behovet av
arbetskraft blev i sin helhet tillgodosett. Skördearbetet försenades av en alltför
riklig nederbörd, varför under denna tid efterfrågan på arbetskraft kraftigt
ökades. Genom hempermittering av värnpliktiga jordbrukare samt genom
frivilliga arbetsinsatser, icke minst från skolungdom, kunde behovet av tillfällig
skördehjälp fyllas. Även rotfruktsupptagningen kunde slutföras under
gynnsamma förhållanden bl. a. tack vare det samarbete, som bedrevs mellan
arbetsförmedlingskontoren i olika delar av landet för att uppbringa den erforderliga
arbetskraften. Jordbrukets behov av personal för mera fasta anställningar
av olika slag var liksom tidigare stort, och linder hela året förelåg
brist på arbetskraft lill dessa platser.

Kungl. Maj:ts proposition nr 273.

Den stabilisering, som utmärkt arbetsmarknaden under år 1943 tager sig
även uttryck i arbetsförmedlings- och arbetslöshetsstatistiken, vilket framgår
av tab. 2.

Tab. 2. Arbetsförmedling och arbetslöshet.

År	Jan.	Febr.	Mars	April	Maj	Juni	Juli	Aug.	Sept.	Okt.	Nov.	Dec.	Medel- tal
			Antal ansökningar	om arbete på	100 lediga platser.
1938	218	230	182	157	146	153	152	128	132	167	236	231	196
1939	219	230	179	155	126	119	119	106	124	154	193	186	173
1940	165	162	144	132	144	115	137	154	166	187	227	243	182
1941	249	241	208	184	160	154	139	131	130	141	176	195	198
1942	227	202	168	131	ilo	103	99	97	97	102	114	125	147
1943	137	133	114	109	99	93	89	90	93	109	129	150	131
		Arbetslösheten inom fackförbunden (procent av	medlemsantalet).
1938	15-6	14-5	13 0	10-7	8''4	8-5	7-2	7''2	7-6	9-0	11-2	17-8	109,
1939	14-9	13-0	11-7	9-0	6-3	5-6	48	5-0	6-3	8''0	10-4	15''2	9-2
1940	14-1	14-5	15-8	11-1	9-5	8-7	9''0	91	9-8	11-0	12-6	16''1	lis
1941	17-1	16-4	15-1	13-1	10-6	9-3	7-8	7-5	7-3	8-2	10-0	13-0	U''3
1942	13-6	12''5	ll-o	8-1	5-9	4-9	4-2	4-0	4-3	4-8	5’9	10''3	7-5
1943	8-4	7''4	6-4	6-0	4-4	4''4	3-9	3-5	3-5	4-5	5-8	9-6	5*7
				Antal rapporterade hjälpsökande arbetslösa.
1938	22 022	22 263	20 071	16 935	13 797	11891	10 057	9 993	10 818	13 972	18 853	23 603	16 189
1939	29 263	29 020	27 250	24 893	17 610	12 501	9 229	8 709	9 499	12183	15583	14 940	17 556
1940	15 552	15184	14 332	9 872	7 876	6 935	7 902	10 361	12 243	16 122	20 562	23 469	13 367
1941	30 512	34 900	33 702	30 552	24 856	20 656	16 205	14 989	13 279	12 610	14 781	19 583	22 219
1942	25 259	25 149	22 062	15 535	10 060	7 941	6 959	6 649	6 419	6 377	6 671	8 592	12 306
1943	9 992	9 569	8 550	7 206	6 247	5 253	4 571	4 410	4 600	5 434	7 462	11676	7 081

Vid början av år 1943 var läget, såsom det framträder i denna tabell, väsentligt
bättre än ett år tidigare. Detta ger uttryck för den starka förbättring
av arbetsmarknadsläget, som skedde under år 1942, varigenom resterna av
den omställningsarbetslöshet, som förekommit under de föregående åren,
försvann och tidvis övergick i markerad allmän brist på arbetskraft. I förhållande
till det läge, som därigenom uppkom under senare delen av 1942,
kunde —- ur arbetslöshetssynpunkt betraktat och frånsett säsongutjämning —
ingen större ytterligare förbättring komma till stånd. Läget under senare delen
av 1943 framstår såsom i stort sett oförändrat jämfört med läget ett år
tidigare, frånsett den betydande ökning av antalet hjälpsökande arbetslösa,
som ägde rum under december 1943.

Uppgifter örn arbetslösheten inom fackförbunden utvisa, att vid utgången
av december 1943 9,6 procent av förbundens medlemmar voro fristämplade
på grund av arbetslöshet mot 10,3 procent vid samma tidpunkt föregående
år. Ökad arbetslöshet kunde konstateras främst inom pappersindustriarbetareförbundet
(13,8 mot 8,3), sågverksindustriarbetareförbundet (30,2 mot 28,8),
väg- och vattenbyggnadsarbetareförbundet (21,8 mot 19,7), gjutareförbundet

Kungl. Maj:ts proposition nr 273. 7

(4,0 mot 2,9) och metallindustriarbetareförbundet (3,3 mot 2,4). Minskad arbetslöshet
inträdde framför allt inom sko- och läderindustriarbetareförbundet
(8,5 mot 37,5), beklädnadsindustriarbetareförbundet (9,3 mot 13,0), textilindustriarbetareförbundet
(3,8 mot 4,9), grov- och fabriksarbetareförbundet (17,0
mot 21,1) samt träindustriarbetareförbundet (11,5 mot 15,5). Byggnadsfacken
uppvisade i stort sett samma arbetslöshetsprocent som föregående år (29,8 mot
29,5). Av de särskilda rapporter, som lämnas till kommissionen beträffande
arbetslösheten i byggnadsfacken i vissa större städer (Stockholm, Göteborg,
Malmö, Norrköping, Hälsingborg, Örebro, Borås, Linköping och Gävle) framgår,
att antalet arbetslösa byggnadsarbetare vid årsskiftet 1943/44 uppgick
till 9 893, eller 25,1 procent av medlemsantalet. Motsvarande siffror voro
vid årsskiftet 1942/43 10 891 eller 26,9 procent av medlemsantalet. Nyss angivna
ökning i arbetslöshetsprocenten berodde nästan uteslutande på ökningen
av antalet arbetslösa byggnadsarbetare i Stockholms stad.

Arbetsmarknaden linder första kvartalet 1944.

Rörande läget på arbetsmarknaden under första kvartalet 1944 anför kommissionen
följande.

Läget på arbetsmarknaden under den hittills gångna delen av 1944 har i
stort sett icke undergått några andra förändringar än sådana, som sammanhänga
med säsongutvecklingen.

Vissa sammanfattande uppgifter om arbetsmarknaden under första kvartalet
1944 lämnas i tab. 3, varvid som jämförelse även medtagits motsvarande
uppgifter för samma tid föregående år.

Tat». 3. Arbetsmarknaden under första kvartalet 1944.

År och månad	Antal syssel-satta inom industri och angränsande närings-grenar. Indextal: sept. 1939 = 100	Arbets- lösheten inom fack- förbun- den Procent	Antal hjälp- sökande arbets- lösa	Sveriges offentliga arbetsförmedling
Arbets- sökande personer	Ansök- ningar om arbete	Lediga platser	Till- satta platser	Antal ansök- ningar om arbete pä 100 lediga platser
1943.
Janari..........	90	8-6	9 992	126 884	138 054	100 989	76 588	137
Februari........	90	7''5	9 569	104 166	114 423	86 340	58 874	133
Mars...........	90	6-4	8 550	113 267	126 232	111164	73 712	114
1944.
Januari ........	90	8-5	15 845	131 312	144 473	88 307	66 228	164
Februari........	91	7''9	17548	119 383	132 281	84 301	59 068	157
Mars...........	91	7-0	17 272	120 789	136 329	98 323	65 947	139

Kungl. Maj.ts proposition nr 273.

Socialstyrelsens sysselsättningsindex för industri och angränsande verksamhetsområden
var under första kvartalet 1944 praktiskt taget oförändrad
och sysselsättningsnivån ungefär densamma som under motsvarande tid föregående
år. Vid de offentliga arbetsförmedlingarna var dock arbetssökandefrekvensen
högre och antalet lediga platser lägre än föregående år, varför
relationen mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft blivit ogynnsammare.
Relationstalet för mars 1944 — 139 ansökningar på 100 lediga platser —
var dock fortfarande lågt och betydligt gynnsammare än vid samma tidpunkt

1942, då motsvarande tal utgjorde 168 (jfr tab. 2).

Uppgifter om arbetslösheten inom fackförbunden föreligga till och med
utgången av mars 1944. Vid nämnda tidpunkt voro 7,0 % av förbundens
medlemmar fristämplade på grund av arbetslöshet mot 6,4 °/o vid samma
tidpunkt föregående år. En jämförelse med arbetslöshetssiffrorna för vissa
fackförbund utvisar, att arbetslöshetsprocenten vid utgången av mars 1944
var högre än ett år tidigare inom byggnadsfacken, sågverksindustriarbetareförbundet
och metallindustriarbetareförbundet, men lägre inom flertalet övriga
fack. För byggnadsfacken uppgick arbetslöshetsprocenten till 24,3 mot 19,8

1943.

Tab. 4. Arbetslösheten inom vissa fackförbund under mars månad 1943 och 1944.

Fackförbund

Beklädnadsarbetareförbundet.............

Bleck- och plåtslagareförbundet .........

Byggnadsträarbetareförbundet ...........

Gjutareförbundet .......................

Grov- och fabriksarbetareförbundet.......

Byggnadsindustriarbetare .............

Byggnadsämnesindustriarbetare.........

Glasbruksarbetare.....................

Sockerfabriksarbetare .................

Tändsticksarbetare ...................

Övriga arbetare.......................

Gruvindustriarbetareförbundet...........

Lantarbetareförbundet...................

Metallindustriarbetareförbundet...........

Järnbruksarbetare.....................

Verkstadsarbetare.....................

Murareförbundet .......................

Målareförbundet.........................

Pappersindustriarbetareförbundet.........

Sko- och läderindustriarbetareförbundet...

Stenindustriarbetareförbundet............

Sågverksindustriarbetareförbundet .......

Textilarbetareförbundet .................

Transportarbetareförbundet .............

Träindustriarbetareförbundet.............

Väg- och vattenbyggnadsarbetareförbundet

Mars	månad
1943	1944
3-6	2-4
9-6	16-8
24-9	29-4
1-7	30
10''0	11-8
15-3	18-5
6-7	9''2
2-1	3-3
6-6	7-4
13-3	8-7
4''5	4-9
1-7	1''8
3-1	5-4
2-2	3-7
0-9	1-6
2-6	4-2
231	29-7
15-5	18-9
9-8	9-6
12-4	4.7
8-7	13-2
15-3	18T
2-7	23
11-2	9-4
4-0	3-8
14-9	16-9

Kungl. Maj-.ts proposition nr 273.

Av de särskilda rapporter, som lämnas till kommissionen beträffande arbetslösheten
i byggnadsfacken i vissa större städer framgår, att antalet arbetslösa
byggnadsarbetare vid månadsskiftet mars/april 1944 uppgick till
21,7 °/o av medlemsantalet mot 17,7 °/o vid samma tidpunkt föregående år.

Antalet hjälpsökande arbetslösa har allt sedan november månad 1943 varit
högre än ett år tidigare. Vid utgången av mars 1944 voro 17 272 hjälpsökande
arbetslösa anmälda hos arbetslöshelskommittéerna eller dubbelt så många
som vid samma tid i fjol. De hjälpsökandes fördelning på geografiska områden
den 31 mars åren 1943 och 1944 framgår av tab. 5.

Tab. 5. De hjälpsökandes fördelning på olika geografiska områden.

Antal hjälpsökande arbetslösa

Ökning ( + )

	31/s 1943	31/s 1944	eller	minsk-
			ning (-)
Storstäderna..................................	........ 3 930	4 656	+	726
Stockholm................................	........ 1709	2 644	+	935
Göteborg ................................	........ 1742	1519	-	223
Malmö ..................................	........ 479	493	+	14
Göteborgs och Bohus län (utom Göteborgs stad)	........ 1443	1599	+	156
Värmlands län................................	........ 164	1109	+	945
Västernorrlands län ..........................	........ 1414	5135	+;	3 721
Riket i övrigt ................................	........ 1599	4 773	+:	3174
	Summa 8 550	17 272	+ 8 722

Den betydande ökningen i antalet hjälpsökande sedan föregående år sammanhänger
framför allt med den minskade sysselsättningen inom skogsbruket,
byggnadsverksamheten och pappersmasseindustrien. Ökningen gjorde
sig särskilt gällande inom Västernorrlands län, där antalet hjälpsökande arbetslösa
vid utgången av mars månad 1944 uppgick till 5 135. Icke mindre
än 30 °/o av samtliga hjälpsökande voro vid nämnda tidpunkt hemmahörande
i detta län.

Den ökade arbetslösheten inom byggnadsfacken har tidigare berörts. Av
samtliga hjälpsökande voro 5 436 byggnadsarbetare mot 2 462 föregående
år. Den minskade sysselsättningen inom skogsbruket sammanhänger med
det minskade avverkningsprogrammet för avverkningsåret 1943/44. Enligt
arbetsmarknadskommissionens inventering av i skogsbruket sysselsatt lejd
arbetskraft uppgick arbetsstyrkan vid avverkningarna den 29 februari 1944
till 121 138 man mot 127 776 vid samma tidpunkt föregående år. Vid utgången
av mars 1944 föreligga endast uppgifter beträffande hos större avverkare
sysselsatt arbetskraft. På grundval härav torde emellertid kunna
beräknas att vid nämnda tidpunkt ca 14 000 färre arbetare voro sysselsatta
i skogen än föregående år. Under första kvartalet 1944 voro vid arbetsförmedlingarna
34 370 lediga platser anmälda inom skogsbruket mot 72 906
under samma tid i fjol.

M Kungl. Maj.ts proposition nr 273.

Tab. G. Hjälpverksamheten under tiden januari 1943—mars 1944.

				Där	av h ;	ä 1 p t	åge	norn
År och	Hela antalet hjälpta	statligt bered-skapsarbete	stats- kom- munalt bered- skaps- arbete	reserv- arbete	kom- munalt arbete utan stats- bidrag	kontant- understöd
månad	i kom-missio-nens regi	i väg-och vatten- bygg-- styr. regi	arkiv-arbete och mu-siker-hjälp	stats- kom- munalt reserv- arbete	dag- under- stöd	kom- munalt under- stöd	utbild- nings- hjälp
1943
Januari ....	6 994	1271	971	815	357	24	324	2 738	180	314
Februari....	7 251	1597	1097	867	384	33	474	2 352	136	311
Mars ......	6 954	1390	1355	1023	386	84	364	1954	91	307
April ......	6 011	1092	1300	939	375	71	357	1561	75	241
Maj........	5 201	994	1268	904	315	107	263	1006	57	287
Juni........	4 493	1125	1131	832	280	121	187	460	38	319
Juli........	4110	1122	998	780	262	122	202	327	27	270
Augusti ....	3 872	1166	884	736	248	122	186	248	22	260
September ..	3 796	1170	853	729	245	lil	158	280	28	222
Oktober ....	4 066	1085	863	734	335	100	143	516	35	255
November ..	5112	1126	982	695	364	40	2G2	1287	58	298
December ..	7 270	900	1088	697	369	40	376	3 303	217	280
1944
Januari.....	10 504	1114	1486	955	398	55	856	5 013	257	370 \|
Februari . ..	12 334	1 173	2110	1364	417	80	1274	5 213	270	433
Mars.......	12 697	J 177	2 644	1512	442	79	1257	4 929	214	443

De omfattande driftsnedläggelserna inom pappersmasseindustrien, som
ägde rum under de tre sista månaderna år 1943, medförde en betydande
ökning av antalet hjälpsökande i Västernorrlands och Värmlands län. Vid
utgången av mars 1944 redovisades 1 599 hjälpsökande inom yrkesgruppen
pappers- och grafisk industri mot 363 vid samma tidpunkt föregående år.

En översikt över hjälpverksamhetens omfattning under tiden januari 1943
—mars 1944 lämnas i tab. 6.

Av sammanställningen framgår, att vid utgången av mars månad 1944
12 697 arbetslösa eller 73,5 % av samtliga hjälpsökande åtnjöto statlig eller
kommunal arbetslöshetshjälp. Av de hjälpta erhöllo 56 % hjälp i form av
arbete och 44 % i form av understöd. I Västernorrlands län åtnjöto över
80 % av samtliga hjälpsökande arbetslöshetshjälp; 2 493 (60 %) vörö hjälpta
genom arbete och 1 663 (40 %) genom understöd. Under tiden 1 juli 1943—
31 mars 1944 har kommissionen beviljat statsbidrag till beredskapsarbeten,
kostnadsberäknade till 31,0 milj. kr. Av dessa avsågo 14,9 milj. kr. arbeten i
Västernorrlands län.

Kungl. Maj:ts proposition nr 273.

Ben sannolika utvecklingen på arbetsmarknaden.

Rörande den sannolika utvecklingen på arbetsmarknaden har kommissionen
i skrivelsen den 17 februari 1944 anfört:

I måhända högre grad än något tidigare år måste en bedömning av den
sannolika utvecklingen på arbetsmarknaden lida av den ovisshet, som hänför
sig till de allmänna utrikespolitiska förutsättningarna. Såtillvida befriar
detta från behovet att försöka en prognos, eftersom man väl torde få utgå
ifrån att mera omvälvande förändringar i dessa förutsättningar och därmed
följande förändringar i de yttre handelsförbindelserna i ena eller andra riktningen
måste föranleda en omprövning av de arbetsmarknadspolitiska frågeställningarna.
Det synes därför vara lämpligast att i första hand göra en
bedömning under det antagande att några större förändringar i det utrikespolitiska
läget icke skulle komma att inträffa. Det förutsättes sålunda, att
lejdbåtstrafiken kan fortgå i viss grad samt att handelsförbindelserna söderut
skola kunna upprätthållas i den omfattning, som förutsättes i gällande handelsavtal.

Vad angår den egentliga industrien torde sysselsättningen inom malmbrytnings-
och metallindustrien knappast under innevarande år komma att
undergå några större förändringar. Dock synes en viss minskning vara trolig.
Vid järnmalmsgruvorna kommer den enligt nya tyska avtalet minskade
exporten av järnmalm att medföra minskad brytning vid exportgruvorna.
Den under senare hälften av 1943 minskade sysselsättningen vid kvalitetsjärnverken
kan möjligen tänkas komma att ytterligare gå ned. Å andra sidan
kan produktionen vid handels järnverken, om importen av handelsjäm
minskar, komma att öka. Man torde väl därför kunna räkna med att sysselsättningen
vid järnverken under 1944 kommer att hålla sig ungefär på samma
nivå som i slutet av 1943. Inom verkstadsindustrien kunde man under
sommaren 1943 konstatera en viss nedgång i produktion och sysselsättning.
Den synes dock lia varit av tillfällig natur och i första hand betingad av ökade
militärinkallelser. Den inom industrikommissionen i oktober månad företagna
undersökningen av verkstadsindustriens sysselsättning visade i stort sett
samma antal sysselsatta arbetare som i mars månad. Verkstädernas orderbeläggning
syntes icke heller ge vid handen, att sysselsättningen skulle komma
att minska under vintern och våren 1943/44. För sommaren och hösten 1944
torde, så vitt nu kan bedömas, något minskad sysselsättning vara att vänta,
då nedgången i de militära orderna och exportorderna (vilka sammanlagt
representerade mer än 40 procent av totala sysselsättningen under oktober)
icke torde kompenseras av ökade anspråk från den inhemska civila marknaden.

Inom jord- och stenindustrien kommer sysselsättningen sannolikt att hålla
sig oförändrad. Bristen på betydelsefulla råmaterial inom glasindustrien kan
dock här medföra minskad sysselsättning.

Produktionen inom sågverksindustrien sjönk under 1943 på grund av en

Kungl. Maj:ts proposition nr 273

relativt kraftig nedgång i exporten. Däremot torde avsättningen på den inhemska
marknaden ha varit tämligen oförändrad elier t. o. m. något större
än tidigare. För år 1944 torde man kunna räkna med i stort sett samma
sysselsättning som under 1943 (möjligen någon minskning). Timmerfångsten
beräknas visserligen under år 1944 bli ca 20 procent lägre än år 1943, men
av 1943 års fångst torde vissa kvantiteter timmer komma att sågas under
innevarande år. De industrier som vidareförädla trävarorna, snickerier m. fl.,
torde ävenledes komma att hålla oförändrad sysselsättning.

Produktionen och sysselsättningen inom cellulosaindustrien visade under
slutet av föregående år en betydande nedgång. Den betingades dels av minskad
export, dels av att produktionen av fodermassa vid denna tid fullgjorts.
Då härtill kommer, att lagren av kemisk massa vid fabrikerna äro rätt betydande,
torde någon förbättring icke vara att vänta för innevarande år,
försåvitt icke någon radikal förändring sker beträffande exportmöjligheterna.
Sålunda framgår enligt en inom industrikommissionen gjord beräkning,
att produktionen av kemisk massa under första halvåret 1944 kommer att
uppgå till ca 300 000 ton mot 520 000 ton under första halvåret 1943. Någon
ökning torde möjligen vara att påräkna under andra halvåret. Man skulle
därigenom måhända nå upp till en kvantitet för hela året på 700 000 ton
mot 1 000 000 ton under 1943. Detta förutsätter emellertid, att leveranserna
till Tyskland bli av i stort sett samma omfattning som under föregående åi.

Sysselsättningen vid pappersbruken har hållit sig förhållandevis väl uppe.
Produktionen under 1943 motsvarade ca 65 procent av 1939 års nivå. Någon
större nedgång torde icke vara att vänta under 1944, om lejdbåtstrafiken
kan upprätthållas. Vissa marknader lia dock fallit bort.

Textil- och beklädnadsindustrien torde kunna påräkna samma sysselsättning
som under 1943. Beträffande skofabrikerna blir sysselsättningen beroende
av importen av hudar från Sydamerika. Man torde emellertid kunna
räkna med att sysselsättningen kommer att bli något högre än i slutet av
1943. Tilldelningen av bottenläder är för närvarande 45 procent av förkrigsnivån
mot 30 procent under slutet av 1943. Å andra sidan har produktionen
av ersättningsslcodon minskat avsevärt.

Inom gummivaruindustrien torde sysselsättningen komma att minska något
på grund av minskad tillgång på råvara för tillverkningen.

Inom den kemisk-tekniska industrien slutligen kan sysselsättningen väntas
bli i stort sett oförändrad.

Sammanfattningsvis kan sägas, att sysselsättningen inom förenämnda industrier
under år 1944 icke torde komma att undergå några större förändringar
i förhållande till läget under slutet av 1943. En viss nedgång torde
dock vara trolig inom malmbrytning och metallindustri samt inom cellulosaindustrien.

Även i fråga om byggnadsindustrien torde man, under förutsättning alt
inga mera väsentliga förändringar i de utrikespolitiska förhållandena inträffa,
kunna utgå från att sysselsättningsläget förblir i stort sett oförändrat.
Tillgången på byggnadsmaterial har varit relativt tillfredsställande under de

Kungl. Maj:ts proposition nr 273.

senaste månaderna och byggnadsbehovet är särskilt framträdande på grund
av bostadsbristen. Med den här genomgående reservationen för väsentliga
förändringar i importförhållandena vågar man hoppas på att produktionen
på detta område under innevarande år kommer att fortgå i minst samma
omfattning som under det gångna året.

Som allmän sammanfattning kan sägas, att enligt nu bedömbara
förutsättningar den goda sysselsättning, som kännetecknade år 1943,
sannolikt kommer att fortsätta under innevarande år, dock att svårigheterna
att anskaffa arbetskraft icke bliva lika framträdande, som fallet var första
halvåret 1943. Dessa svårigheter framträdde särskilt inom skogsbruket. Enligt
vad för närvarande synes sannolikt, blir behovet av att tillföra detta område
arbetskraft avsevärt mindre än vad under senare tid varit förhållandet, vilket
kommer att inverka på möjligheterna att sysselsätta arbetskraft, som frigöres
på grund av import- och exportsvårigheter. Det är givet, att mera betydande
förändringar i utrikespolitiskt hänseende, varav vårt land beröres,
kunna helt kullkasta denna prognos.

Här vill jag jämväl anmäla, att länsstyrelsen i Västernorrlands län i skrivelse
den 7 januari 1944 hemställt om vidtagande av åtgärder i anledning av
den försämrade arbetslöshetssituationen i länet.

Departementschefen.

I proposition, nr 283, till 1943 års riksdag angående åtgärder för arbetsmarknadens
reglering m. m. lämnade jag en översikt över utvecklingen på
arbetsmarknaden under tiden från utbrottet av pågående stormaktskrig och
fram till våren 1943. Jag erinrade därvid om, hurusom sysselsättningen, som
vid krigsutbrottet var mycket hög, fortfor att vara god under de närmaste
månaderna efter krigets början. Från och med våren 1940 inträdde emellertid
en tendens till minskad sysselsättning, vilken alltmera förstärktes under
höstmånaderna samma år, samt, framför allt, under de första månaderna avår
1941. Antalet hjälpsökande arbetslösa under månaderna januari—mars
1941 utgjorde sålunda respektive 30 512, 34 900 och 33 702. Ökningen av arbetslösheten
berodde framför allt på avbrytandet av handelsförbindelserna
västerut — på exportsidan drabbade detta bl. a. trävaru- och massaindustrierna
— samt den förlamning, som till följd av stegrade byggnadskostnader
samt osäkerheten örn bostadsmarknadens utveckling m. m. drabbade byggnadsindustrien,
särskilt bostadsbyggandet. Sedan genom de statliga stödåtgärderna
åt bostadsbyggandet byggnadsproduktionen åter börjat komma igång
under sommaren 1941 samt industrien i övrigt hunnit inrätta sig efter de ändrade
förhållandena, inträdde en märkbar förbättring i fråga örn sysselsättningen,
och under år 1942 inträdde en utpräglad brist på arbetskraft inom
stora delar av näringslivet. Framförallt gjorde sig denna brist märkbar inom
skogsbruket och jordbruket. För de åtgärder, som vidtogos för att bemästra
denna situation, har utförligt redogjorts i forenämnda proposition, varför jag
i detta sammanhang ej anser mig böra gå närmare in på desamma.

Någon större förändring i det under år 1942 inträdda arbetsmarknads -

Kungl. Maj:ts proposition nr 273.

läget inträffade ej under de första månaderna av år 1943. Vad angår den
fortsatta utvecklingen på arbetsmarknaden under år 1943 gav jag i nyssnämnda
proposition uttryck för en förmodan att denna skulle komma att
kännetecknas av ett stabilt läge på den uppkomna höga sysselsättningsnivån.
Denna förmodan har i stort sett visat sig vara riktig. Siffrorna för arbetslösheten
under år 1943 ha ganska avsevärt understigit motsvarande siffror för
närmast föregående år. Procentsiffran för arbetslösheten inom fackförbunden
under år 1943 utgjorde sålunda 5,7 mot 7,5 år 1942. Medeltalet för hjälpsökande
arbetslösa under nämnda båda år utgjorde 7 081 respektive 12 306.
Nämnda genomsnittliga förbättring torde huvudsakligen bero på att de säsongmässiga
variationerna i sysselsättningen under år 1943 varit betydligt
mindre accentuerade än under år 1942; särskilt gäller detta årets tre första
månader.

Vad angår arbetsmarknaden under den hittills förflutna delen av år 1944
framgår av arbetsmarknadskommissionens redogörelse, att antalet hjälpsökande
arbetslösa i genomsnitt för månaderna januari— mars var 16 888,
vilket innebär närmare en fördubbling jämfört med motsvarande tid närmast
föregående år men däremot en väsentligt bättre situation än motsvarande tid
1942, då antalet hjälpsökande arbetslösa utgjorde 24 156. Oaktat sålunda läget
på arbetsmarknaden under år 1943 och den hittills förflutna delen av innevarande
år på det hela taget varit gynnsamt, har ökningen av antalet hjälpsökande
arbetslösa inom ett par lokalt begränsade områden visat en oroväckande
stegring. Detta gäller framför allt Västernorrlands samt i någon
mån Värmlands län, i vilka län mer än en tredjedel (5 135 resp. 1 109) av de
den 31 mars 1944 hjälpsökande arbetslösa vörö hemmahörande. Motsvarande
siffror ett år tidigare utgjorde endast 1 414 respektive 164. Anledningen till
den försämrade arbetstillgången just i dessa båda län beror i huvudsak på
de ökade avsättningssvårigheterna för pappers-, massa- och trävaror samt den
minskning, som inträtt i efterfrågan på arbetskraft till skogsbruket. Då den
allmänna uppmärksamheten särskilt riktats på arbetslösheten inom Västernorrlands
län, vill jag här i korthet redogöra för utvecklingen å arbetsmarknaden
i nämnda län samt av statsmakterna vidtagna åtgärder i syfte
att lindra verkningarna av arbetslösheten därstädes.

Jag vill då till en början erinra om att i Västernorrlands län alltsedan
den stora arbetslöshetskrisen i början av 1930-talet kvarstått en restarbetslöshet,
vilken aldrig helt kunnat elimineras. Det genomsnittliga antalet arbetslösa
i länet uppgick år 1935 till cirka 7 000, år 1936 till något mer än 5 000
samt det utpräglade högkon junk tur året 1939 till ungefär 4 000. De första
krigsåren, 1940, 1941 och 1942, utgjorde antalet arbetslösa respektive 1 927,
2 685 och 1 484. Av krigsåren uppvisar 1943 den gynnsammaste siffran eller
1 270. Att sistnämnda siffra ej är högre sammanhänger med att sysselsättningen
inom länet var relativt tillfredsställande ända fram till årets sista månader.
Den då inträdda försämringen har sedermera fortsatt under år 1944,
vilket framgår av följande tablå.

Kungl. Majlis proposition nr 273.

År och månad	Hela antalet hjälpsö- kande	Hela antalet hjälpta	Hjälpta i procent av hjälp-sökande	Sysselsatta vid bered-skapsarbeten	Hela antalet genom arbete hjälpta	Kontant under-stöd 0. utbild-nings-hjälp
väg- arbeten	vatten-o. av-lopps-lednings-arbeten	övriga arbeten
1943
oktober.............	995	697	70,1	371	197	18	586	43
november...........	1506	1059	70,3	229	479	1	709	277
\| december...........	3 065	1845	60,2	208	616	—	824	923
1944
januari.............	4 558	3 375	74,0	260	966	—	1226	1950
J februari............	4 618	3 699	80,1	434	1325	62	1821	1550
j mars...............	5135	4156	80,9	703	1419	103	2 225	1663
april...............	5 477	4 382	80,0	1004	1534	109	2 647	1541

Av tabellen kan utläsas, att under exempelvis januari månad 1944 cirka
27 procent av de hjälpsökande kunnat beredas sysselsättning. En jämförelse
med motsvarande månad 1941 och 1942 utvisar, att av 3 740 hjälpsökande
år 1941 809 eller cirka 22 procent samt av 2 837 hjälpsökande år 1942 993
eller ungefär 35 procent kunnat beredas hjälp enligt arbetslinjen.

Av tablån framgår vidare, att stegringen av de arbetslösas antal satt in
på allvar först under november och december månader 1943. Då stegringen
skedde mycket hastigt, gällde det för myndigheterna att snabbt kunna igångsätta
lämpliga allmänna arbeten inom länet. Framför allt ifrågakommo därvid
vägarbeten samt vatten- och avloppsledningsarbeten. I fråga örn sistnämnda
arbeten lyckades det att med tillfredsställande snabbhet igångsätta
lämpliga arbeten, vilket torde sammanhänga med att dessa arbeten i ett stort
antal fall utgjorde direkt fortsättning på tidigare arbeten av denna art inom
samma kommuner och jämväl med det förhållandet, att vederbörande byggande
verk på detta område hade en väl utbyggd arbetsorganisation inom
länet. Antalet anställda arbetare vid nyssnämnda arbeten kunde sålunda
mer än sjudubblas under tiden från oktober 1943 och fram till mars 1944.
Vad angår vägarbetena måste emellertid resultatet, såvitt det avsåg att snabbt
igångsätta arbetena, betecknas som mindre tillfredsställande. Det är i regel
svårare att företaga förberedelsearbeten för och igångsätta vägarbeten vintertid,
och vidare fanns till en början på detta område icke någon effektiv
arbetsorganisation inom länet, vilket medförde stora svårigheter, när det
gällde att anskaffa arbetsledning och i övrigt ordna för arbetenas igångsättande.
Antalet vid vägarbeten sysselsatta arbetare var sålunda under månaderna
november, december och januari lägre än under oktober. Först med
mars månad inträdde en mera markerad förbättring härutinnan. Den sålunda
konstaterade oförmågan alt snabbt bereda ett större antal arbetslösa sysselsättning
vid vägarbeten medförde att under december och januari månader
endast omkring en tredjedel av antalet hjälpsökande kunde beredas arbete.

Kungl. Maj:ts proposition nr 273.

Under februari och mars månader inträdde en förbättring i fråga om antalet
vid arbeten sysselsatta, vilken emellertid huvudsakligen åstadkoms
genom ökningen av vid vatten- och avloppsledningsarbeten sysselsatta arbetare.
Den tydliga skillnaden i fråga örn möjligheterna att snabbt kunna igångsätta
lämpliga beredskapsarbeten har på intet sätt haft sin grund i att medel
beviljats i mindre utsträckning till vägarbetena än till vatten- och avloppsledningsarbeten.
Följande sammanställning utvisar i vilken omfattning medel
ställts till förfogande för utförande av statliga och statskommunala beredskapsarbeten
inom Västernorrlands län.

År och månad	Vägarbeten	Vatten o. avlopps-lednings-arbeten	Övriga arbeten	Summa kronor
1943 november.............................		29 800		29 800
december.............................	997 100	816 500	-	1 813 600
1944 januari...............................	2 231 260	2 522 600		4 753 860
februari..............................	66 300	488 000	1720 000	2 274 300
mars.................................	3 858 200	2 040 400	53500	5 952100
april.................................	1 119 800	1 110 620	1 258 220	3488 640
Summa kronor	8272660	7 007 920	8031720	18312300

Under tiden från och med den 1 september 1943 har beviljats tillstånd
och statsbidrag till utförande av 47 statskommunala beredskapsarbeten
inom Västernorrlands län. Av dessa arbeten, vilka beräknats medföra en
total kostnad av cirka 4,2 miljoner kronor och i regel avse väg- eller ledningsarbeten
men i en del fall arbeten av annan art, ha före ingången av
april detta år igångsatts 25 företag med en beräknad totalkostnad av cirka
3,0 miljoner kronor. Under april och början av maj lia ytterligare några
sådana arbeten igångsatts inom länet.

Även på annat sätt har man sökt motverka arbetslösheten inom Västernorrland.
Sålunda ha arbetsmarknadsskäl motiverat beslut om s. k. stödköp
av cirka 221 000 m® brännved från skogsägare i huvudsak inom Västernorrlands
län, varigenom möjligheterna att sysselsätta folk i skogen förstärkts.
Vidare har Västernorrland privilegierats vid beviljande av tillstånd till byggnadsföretag.

Jag förutsätter, att vederbörande myndigheter företaga skyndsamma åtgärder
för igångsättande av ytterligare arbeten — såväl beredskapsarbeten
som andra arbeten — i Västernorrlands län i den omfattning, som kan föranledas
av läget på arbetsmarknaden. Sett på längre sikt bör man emellertid
söka sig fram även på andra vägar för att komma till rätta med arbetslösheten
inom länet, vilken i hög grad torde bero på näringslivets alltför ensidiga
inriktning på för export avsedda skogsprodukter. Jag vill härvid erin -

Kungl. Maj:ts proposition nr 273.

ra om att en av chefen för jordbruksdepartementet den 3 februari 1944
tillkallad kommitté, norrlandskommittén, för närvarande är sysselsatt med
undersökningar rörande åtgärder för det norrländska näringslivets förkovran
i allmänhet och således jämväl torde komma att taga under övervägande
förslag örn åtgärder i syfte att skapa vidgade sysselsättningsmöjligheter
inom Västernorrlands län.

Arbetslösheten inom byggnadsbranschen har under den gångna vintern
varit ganska betydande, speciellt i de större städerna, ehuru likväl lägre än
närmast föregående vintrar, frånsett dock vintern 1942—1943. Lättnader i
den begränsning av byggnadsverksamheten, som lagen om byggnadstillstånd
avser, ha emellertid genomförts i den mån materieltillgången det medgivit,
och sysselsättningen för byggnadsarbetare har nu blivit relativt tillfredsställande.

Fortsatt och möjligen ökad arbetslöshet inom Västernorrlands län torde
vara att emotse under instundande budgetår. Även inom andra län med
mera betydande cellulosaindustrier kunna sysselsättningssvårigheter befaras.
Att med någon större säkerhet bedöma utvecklingen på arbetsmarknaden
i övrigt låter sig icke göra. Det synes därför vara anledning att utgå
från ett något ökat behov av arbetslöshetshjälp vid bedömande av ifrågavarande
anslagsbehov för budgetåret 1944/45. . . . 4

Lönesättningen vid arkivarbeten.

I detta sammanhang vill jag jämväl anmäla av arbetsmarknadskommissionen
framlagt förslag till ändrad lönesättning vid arkivarbetena. .

Frågans tidigare behandling.

Arbetsmarknadskommissionen erinrar örn att kommissionen tidigare i skri»
velser den 27 maj 1941 och den 29 april 1943 framlagt förslag rörande ändrad
lönesättning vid arkivarbetena, för vilka förslag redogjorts i propositionerna
nr 285/1941 (s. 48—60) respektive 283/1943 (s. 85—103). Rörande
innebörden av nämnda båda förslag och dessas behandling anför kommissionen
i huvudsak följande.

När arkivarbetena tillkommo — 1934 -— bestämdes, att lönerna vid dessa
skulle beräknas på samma sätt som vid övriga slag av reservarbeten. Därav
följde emellertid vissa för arkivarbetarna ofördelaktiga konsekvenser, eftersom
den ekonomiska värderingen av arbetarnas prestationer kom att verkställas
med ledning av ett lönesystem, som schablonmässigt kopierats efter
ett för rent grovarbete avpassat system. Behov framträdde därför av en lönesättning,
som i görligaste mån undanröjde dessa brister.

Kommissionen framhöll i skrivelse den 27 maj 194 1, attén
mera tillfredsställande lösning av arkivarbetarnas inkomstproblem skulle
vinnas, örn man införde ett på veclcocwlöning uppbyggt lönesystem. I samband
därmed borde denna avlöning — därest man skulle kunna åstadkomma
en effektiv förbättring av familjeförsörjarnas ekonomiska läge — sättas rela Bihang

lill riksdagens protokoll 19ii. 1 sami. Nr 273.

Kungl. Maj.ts proposition nr 273.

tivt lågt för icke-familjeförsörjarna. Kommissionen ansåg fördenskull skäl
tala för att man genomförde ett familjelönesystem, uppbyggt på en för alla
arkivarbetare gemensam men dyrortsdifferentierad grundlön (veckolön), utfylld
med vissa familjeförsörjarna tillkommande familjetillägg.

Visserligen hade det, framhöll kommissionen, härvid varit önskvärt att
fastställa arkivarbelslönen i direkt förhållande till avlöningen för kontorsanställda
med enkelt arbete på öppna marknaden. Detta vore emellertid icke
möjligt, enär kontoristlönerna överallt företedde starka och av individuella
faktorer beroende skiftningar, varförutom några avtalsenligt reglerade typer
av sådana löner i vart fall vid denna tid icke funnes i mera avsevärd utsträckning.
Med hänsyn härtill tog kommissionen i sitt förslag till nytt lönesystem
hänsyn till dels gällande reservarbetslön, dels ock utgående löner
till extra vaktmästare i civilförvaltningen med månadslön, beräknad enligt
lägsta löneklassen i lägsta lönegrad inom löneplan Ex (på I-ort 271 kronor).
Någon sänkning av de då utgående arkivarbetslönerna (i Stockholm kr.
249: 60 per månad) ansågs skäligen icke kunna ifrågasättas.

Med utgångspunkt från anförda synpunkter föreslog kommissionen, att
grundlönen skulle uppgå till i ortsgrupp C 190 kronor och i ortsgrupp I
(Stockholm) 260 kronor. Skillnadsbeloppet i månadslön mellan varje ortsgrupp
föreslogs till 10 kronor (utom mellan grupperna II och I) eller ungefär
samma belopp, som markerade differensen mellan ortsgrupperna i fråga
om lönen för extra vaktmästare.

Härutöver skulle i förekommande fall utgå familjetillägg för hustru med
75 öre i ortsgrupperna A, B och C, med 1 krona i grupperna D—F och med
1 krona 25 öre i grupperna G, H och I. Tillägget per barn föreslogs till 50
öre i samtliga grupper.

Mot detta kommissionens beslut av maj 1941 anfördes reservation av vice
ordförande Hagman och ledamoten Strindlund, som ställde sig avvisande
mot att familjelönsprincipen bragtes i tillämpning vid förevarande slag av
hjälparbeten. Då de likväl ej ville motsätta sig en höjning av arkivarbetslönerna,
förordade de en löneskala, enligt vilken lönen på I-ort skulle utgöra
300 kr. per månad. Därjämte anmälde ledamoten Brodén och ersättaren
Styrman, att de icke kunde biträda beslutet i vad detta avsåg lönebeloppens
storlek.

I propositionen nr 285/1941 förklarade sig departementschefen
icke beredd att föreslå åtgärder i den av kommissionen föreslagna riktningen
men ansåg likväl att riksdagen borde beredas tillfälle att uttala sig angående
lämpligheten av införande av ett familjelönesystem vid arkivarbetena.

Med anledning härav uttalade riksdagen som sin uppfattning (skrivelse
nr 436/1941), att fog syntes föreligga för att åtminstone i viss omfattning
vidtaga åtgärder för en höjning av arbetsförtjänsten vid arkivarbetena. Riksdagen
hade emellertid icke kunnat undgå att hysa betänkligheter mot att
åstadkomma denna höjning genom införande av familjelön, särskilt med
hänsyn till de konsekvenser beträffande lönesättningen vid andra med statsmedel
understödda arbeten, som därav kunde befaras uppstå.

Kungl. Maj.ts proposition nr 273.

Genom beslut den 28 juni 1941 bemyndigade Kungl. Maj:t arbetsmarknadskommissionen
att ifråga om lönesättningen vid arkivarbetena
tills vidare försöksvis tillämpa de grunder för fastställande av lönerna, som
angåves i den av ledamöterna Hagman och Strindlund avgivna reservationen,
varvid kommissionen ägde att beträffande lönebeloppen vidtaga de modifikationer,
som kommissionen funne erforderliga.

I överensstämmelse härmed utfärdade kommissionen nya bestämmelser
att från och med den 1 juli 1941 lända till efterrättelse vid arkivarbetena. Enligt
dessa utgick avlöningen i form av en för olika orter varierande veckolön.
För Stockholm bestämdes den på sådant sätt, att månadslönen kom att
uppgå till ca 300 kr. per månad.

Frågan om en ändrad lönesättning vid arkivarbetena upptogs på nytt år
1943. I skrivelse den 29 april 1943 anförde kommissionen härvid
att den år 1941 genomförda omläggningen av arkivarbetssystemet icke i
allo lett till åsyftat resultat, säkerligen främst på grund av att lönesystemet
icke fått lämplig utformning. Det hade vidare konstaterats att allt fler av
de på de senare åren tillströmmande arkivarbetarna utgjorts av svagt meriterade
personer, något som bekräftades därav att vederbörande under sin
senaste anställning på öppna marknaden haft löner, som ej sällan mer eller
mindre understigit utgående arkivarbetslöner. Detta förhållande måste tagas
i betraktande vid en planerad omläggning av lönesystemet.

En rationell lösning av löneproblemet syntes böra genomföras i samband
med en uppdelning av arbetsobjekten på två huvudgrupper, nämligen Aarbeten
eller arbeten, för vars utförande skulle krävas mera kvalificerad
personal, och B-arbeten eller arbeten, vid vilkas utförande skulle erfordras
mindre kvalificerad arbetskraft. Att draga någon absolut gräns mellan Aoch
B-arbeten läte sig ej göra. I praktiken torde svårigheterna härutinnan
likväl kunna relativt lätt bemästras.

En ömtåligare sak bleve visserligen klientelets uppdelning vid hänvisningen
till respektive kategorier av arbeten. Genom inhämtande av noggranna personliga
deklarationer från arbetarna torde dock även uttagningen av lämplig
arbetskraft kunna ske utan nämnvärda komplikationer. I praktiken hade arbetslöshetskommittéerna
redan f. n. måst noga pröva aspiranternas lämplighet
för olika till buds stående arkivarbetstillfällen.

Uppdelades arbetsobjekten samvetsgrant på angivet sätt, borde även en viss
differentiering av lönerna vid respektive huvudslag av arbeten vara möjlig
att åvägabringa. Detta hade dittills icke medgivits. Följden hade blivit, att
det kunnat inträffa, att t. ex. samma lön utgått till en arkivarbetare, vilkens
kapacitet endast räckt till för att utföra dammsugning av ett bokbestånd, som
till den, vilken på grund av teknisk högskolekompetens kunnat biträda ett
ämbetsverk vid utförandet av högvärdiga tekniska arbetsuppgifter. Givet
vore emellertid att lijälpkaraktären hos alla slag av arkivarbeten och nödvändigheten
att hålla en förhållandevis låg lönenivå vid samtliga arbeten
av detta slag, måste medföra, att skillnaden i lönehänseende mellan vid Aarbeten
och B-arbeten sysselsatta ej finge bli alltför markant. Den olika lö -

Kungl. Maj:ts proposition nr 273.

nen vöre endast att tolka såsom ett uttryck för och betingad av att den mera
kvalificerade arbetsinsatsen hade relativt större ekonomiskt värde tor den
tillfälliga arbetsgivaren än arbete, som bestode i enklare göromål.

Det av kommissionen föreslagna lönesystemet innebure i huvudsak, att alla
arkivarbetare på en ort erhölle en för dem gemensam grundlön men att de
personer, som till följd av sin speciella kompetens förklarats behöriga för och
hänvisats till A-arbelen, därutöver finge ett visst kompetenstillägg.

I förslaget av maj 1941 hade kommissionen stannat vid att jämföra ifrågasatta
arkivarbetslöner med lönerna till vissa vaktmästargrupper i civilförvaltningen.
Emellertid borde observeras, att en del arkivarbetare utförde ett
arbete, som närmast vore jämförbart med det varmed skrivbiträden inom
statsförvaltningen sysselsattes. Hänsyn måste även tagas till att arkivarbete
som regel icke vore så krävande som vaktmästargöromål. Arkivarbetslönen
borde därför sättas lägre än lönen till extra vaktmästare. Ä andra sidan måste
hållas i minnet, att arkivarbetare i vissa fall utförde ett ganska krävande och
kvalificerat arbete. Vidare betonades, att arkivarbetslönen icke kunde anses
tillräcklig för vissa familjeförsörjare. I det sammanhanget borde observeras,
att de extra vaktmästarna, med vilkas löner arkivarbetarnas i allmänhet
måste jämföras, i regel vore yngre personer, under det att till arkivarbete endast
i undantagsfall finge hänvisas någon under 40 år. (Medelåldern 1943
har senai-e påvisats utgöra 58 år.) Kommissionen ansåg därför alltjämt, att
arkivarbetslönen — med hänsyn till arkivarbetenas karaktär av social hjälpanordning
— borde kombineras med ett system med familjetillägg.

Följden av att familjelöneprincipen hittills ej gällt hade blivit, att arkivarbetslönen
för icke-familjeförsörjare kommit att utgå med avsevärt högre
belopp, än som i regel kunde anses skäligt med hänsyn tili arkivarbetarnas
arbetsuppgifter och i jämförelse med åtskilliga statliga befattningshavares
löner. På grund av de sålunda konstaterade icke önskvärda konsekvenserna
av det tillämpade lönesystemet, ansåg sig kommissionen böra återupptaga
sitt tidigare förslag örn en familjelön. Beträffande lönesystemets utformning
föreslog kommissionen, att grundlönen borde bestämmas med hänsyn till
avlöningen för extra vaktmästare och extra skrivbiträde saint utgå på I-ort
(Stockholm) med 270 kronor per månad, att kompetenstillägget för arkivarbetare
vid A-arbeten borde fastställas till 30 kronor per månad inom alla
ortsgrupper, samt att familjetillägget per dag borde utgå med för hustru 1
krona i ortsgrupperna A, B och C, 1 krona 25 öre i grupperna D, E och F
samt 1 krona 50 öre i grupperna G, H och I. Tillägget för barn under 16 år
föreslogs till 75 öre per dag i samtliga ortsgrupper.

Mot förslaget till ny lönesättning vid arkivarbeten anfördes reservationer
dels av kommissionens ordförande med instämmande av ledamoten Andersson,
vilka ansågo, att grundlönen för arkivarbetare icke borde överstiga 250
kronor på I-ort, dels av ledamöterna Carell och Brodén, vilka uttalade, att de
tillägg, som föreslagits för familjeförsörjare, vore för högt avvägda med hänsyn
till löneförhållandena på den öppna arbetsmarknaden, där några dylika
tillägg icke förekomme.

Kungl. Majlis proposition nr 273.

Departementschefen (prop. nr 283/1943) förklarade sig nied hänsyn
till den korta tid som stått honom till buds för frågans övervägande ej
beredd att taga ståndpunkt till kommissionens olika förslag utan uttalade,
att gällande principer beträffande arkivarbetena borde tills vidare tillämpas
oförändrade. Till denna uppfattning anslöt sig även riksdagen (skrivelse
nr 446/1943).

Arbetsmarknadskommissionens nu framlagda förslag.

Rörande det av kommissionen nu framlagda förslaget anför kommissionen
i huvudsak följande.

När kommissionen ånyo går att framlägga vissa förslag i arkivarbetsfrågan,
anknyter den i huvudsak till de synpunkter i ämnet, som kommo till
uttryck i skrivelsen den 29 april 1943. Emellertid ha sedan dess vissa faktorer
tillkommit som föranleda kommissionen att på en del punkter modifiera
sitt senaste förslag i lönefrågan, nämligen dels resultatet av en under
hösten 1943 slutförd inventering av tillgången på för arkivarbete lämpliga
arbetsobjekt i landet, dels vunna upplysningar om de faktiska förtjänster,
som ett antal i den fria marknaden under sommaren 1943 placerade förutvarande
arkivarbetare uppnått, dels ett antal uppgifter, som belysa de ekonomiska
förhållandena under år 1942 med avseende på de arkivarbetare i Stockholm
— 326 till antalet — av vilka de flesta under större delen av 1943 haft
arkivarbete (i det följande åberopade såsom »Stockholmsundersökningen
1942»),

Redan i förslaget av april 1943 betonades lämpligheten av att arbetena
delades upp på två grupper (A och B). önskvärdheten av en tredelning förelåg
visserligen redan då, men i brist på kännedom om hur en sådan gruppering
av arbetena vore genomförbar inom verk och institutioner begränsades
förslaget till endast två grupper. Vid den nu verkställda inventeringen ha
de tillfrågade myndigheterna emellertid kunnat klassificera sina arbetsobjekt
i tre huvudgrupper under beaktande av arbetsuppgifternas svårighetsgrad.
Till den första gruppen — A-arbetcn — lia förts i huvudsak samma slags
arbeten, som i kommissionens framställning i april 1943 räknades dit. Meningen
vore att till dessa arbeten uttaga den mera liögkvalificerade delen av
arbetskraften. De tidigare (i april 1943) såsom B-arbeten angivna arbetsobjekten
lia numera kunnat delas upp på två grupper, nämligen B-arbeten
eller enklare rutin- och kontors- o. d. arbeten, avsedda för genomsnittskontorister
m. fl. samt C-arbeten eller sådana, för vilkas utförande icke erfordras
någon teknisk, merkantil eller liknande utbildning eller erfarenhet och dit
hänvisning sålunda skulle kunna ske av icke yrkesskolad arbetskraft. Möjlighet
skulle sålunda härigenom yppa sig att i viss omfattning inom arkivarbetenas
ram bereda sysselsättning även för personer, som, ehuru ej kapabla
att siittas på arkivarbete i egentlig mening, dock ägde förutsättningar att
kunna utföra mera okvalificerade, vaktmästarliknande göromål i mån av
tillgång på härför lämpliga arbetsobjekt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 273.

En sådan uppdelning av arkivarbetena, som vid inventeringen företagits,
betingas jämväl av nödvändigheten att i fortsättningen äga klarhet om arbetsplatsernas
behov av på olika sätt yrkeskunnig arbetskraft. Utvecklingen har
nämligen ådagalagt behov av alltmer kvalificerad arbetskraft vid arkivarbetena.
Inventeringsresultatet bestyrker detta. Det har nämligen visat sig, att
49 procent av de redovisade arbetstillfällena utgöras av sådana, som fordra
högvärdig arbetskraft (A-arbeten). För B-arbeten är procenttalet 39 och för
C-arbeten 12. Verkställd undersökning av hur de i medio av januari 1944
sysselsatta 316 svenska arkivarbetarna fördelade sig med hänsyn till det slag
av arbeten, vid vilka de placerats, har också givit utslag i samma riktning.
De fördelade sig sålunda: Vid A-arbeten 69 (21,8 %); vid B-arbeten 230
(72,8 %) och vid C-arbeten 17 (5,4 %).

Lönesättningen vid arkivarbetena skapade intet större problem, så länge
arbetena vörö av mera grovarbetsliknande karaktär. Svårigheterna uppkommo
i och med att arbetsuppgifterna begynte kräva mera yrkesutbildad personal.
Då det befunnits nödvändigt att bland annat med hänsyn härtill och
till levnadskostnadernas stegring etappvis höja arkivarbetslönen — utan att
man därför ansett skäl föreligga att ändra arbetenas hjälpkaraktär och att
vid dem tillämpa öppna marknadens löner — har emellertid till följd av
enhetligheten i lönesystemet även de för de nya arbetsuppgifterna mindre
kvalificerade arkivarbetarna följt med i den allmänna löneupplyftningen. Ej
så få av de i arkivarbete sysselsatta ha, ehuru föremål för samhällelig hjälpverksamhet,
på sådant sätt kommit att få större inkomster än de haft i sitt
tidigare förvärvsarbete (se härom närmare s. 87 i propositionen nr 283/1943).
Den differentiering av arbetsuppgifter och löner, som ifrågasattes i skrivelsen
den 29 april 1943, syftade till att övervinna dessa svårigheter. Det förslag
i arkivarbetsfrågan, som kommer att i det följande utvecklas, har samma
syfte.

På grund av myndigheternas stegrade anspråk på arkivarbetskraftens kvalitet
kunde det till äventyrs vara ändamålsenligt att direkt på ämbetsverk
och vetenskapliga institutioner anvisa de medel, som nu disponeras för ar.
kivarbetsändamål och att jämväl på dem överlåta att utvälja erforderlig arbetskraft
och att anpassa avlöningen efter envars kompetens. Denna väg
torde emellertid icke vara framkomlig bl. a. av det skälet, att verken och institutionerna
i sådant fall helt visst komme att vanligtvis anställa personer
med ur deras synpunkter värdefullare egenskaper än de nuvarande arkivarbetarnas.
Samhället skulle alltså fortfarande tvingas ta hand om flertalet
kontoristarbetslösa och liknande men utan att härvid äga nödig tillgång på
för dessa kategorier av arbetslösa lämpliga arbetsobjekt. Systemet med arkivarbeten
och till dessa knuten särskild lönesättning bör fördenskull åtminstone
t. v. upprätthållas.

Såsom redan betonats föreslogs grundlönen våren 1943 av kommissionens
majoritet till 270 kr. per månad (I-ort), vartill skulle komma vissa kompetens-
och familjetillägg. Beträffande den lönesättning, som nu förordas, må
framhållas följande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 273.

Till följd av att arkivarbetarna tidigare ytterst sällan kommit att återbördas
till öppna marknaden, har kännedom saknats örn vilka löner, en arkivarbetare
erhållit resp. mera allmänt skulle kunna erhålla vid återanställning
inom förvärvslivet. Slutsatser härutinnan föreligga likväl numera, vdket
sammanhänger med följande. Då det våren 1943 syntes uppenbart, att efterfrågan
särskilt på kontors vikariat skulle bli livlig, intensifierades åtgärderna
för arkivarbetarnas överförande till öppna marknaden. Till kontorsliknande
arbete på öppna marknaden under tiden juni—oktober 1943 lyckades
man anvisa inalles 43 arkivarbetare i Stockholm, av vilka ca voro över
50 år. De anställda fördelade sig med ungefär hälften på vardera kvinnor
och män.

Lönernas storlek belyses av följande sammanställning.

Lön per månad Män Kvinnor Summa

kronor

80 + fritt vivre ............ 1 (vaktmästare) — 1

230-250...................... - 6 6

260 .......................... 2 11 12

275 .......................... — 2 2

300 .......................... 5 1 6

325 .......................... 7 1 8

330—340...................... — 2 2

350 .......................... 4 — I * * 4

500 .......................... 1 (arkitekt) — 1

Summa 20 23 43

I samtliga redovisade fall (utom 7) har den av arkivarbetaren erhållna
lönen på öppna marknaden understigit eller uppgått till högst den lön, som
denne åtnjutit under sin sysselsättning vid arkivarbetet. Av kvinnorna ha
samtliga utom 3 fått lägre lön än de hade som arkivarbetare. Medellönen för
dem bar uppgått till 265 kr. per månad (mot 321 kr. per månad i arkivarbete).
För flertalet kvinnor utgjorde lönen emellertid endast 230 å 260 kr. per manad.
Männen betalades något bättre. Deras genomsnittslön utgjorde 312 kr. per
månad. Av 20 placerade fingo dock endast 5 högre lön än i arkivarbete. De
flesta fingo åtnöja sig med ungefär lika stor (7) eller lägre lön (8), än de
haft som arkivarbetare. De anställda — speciellt kvinnorna — ha i flertalet
fall använts för mycket enkla och rutinmässiga arbetsuppgifter.

Vid fastställandet av de arkivarbetslöner, som avses att gälla hädanefter,
torde liksom tidigare en avvägning böra ske i förhållande till de löner, som
f. n. komma i fråga för vaktmästare i statstjänst enligt civila avlöningsreglementet
(345 kr. per månad), extra vaktmästare enligt civila icke-ordinariereglementet
(299 kr. per månad) samt extra skrivbiträde enligt civila ickeordinariereglementet
(260 kr. per månad). Samtliga belopp äro angivna för
I-ort och uträknade med hänsyn tagen jämväl till f. n. utgående kristillägg
och rörligt tillägg, varvid avdrag gjorts för pensionsavgifter, där sådana före komma.

Därjämte synes även böra beaktas de nyss meddelade uppgifterna
örn de löner, som arkivarbetarna erhållit under placering 1943 på öppna

marknaden samt av arbetsförmedlingen i Stockholms stad tillhandahållna

Kungl. Maj.ts proposition nr 273.

upplysningar rörande storleken av gängse kontorist- och vaktmäslarlöner
i Stockholm. Fullgod'', mera kvalificerad arbetskraft inom kontorsbranschen
betalas f. n. i Stockholm enligt sistnämnda källa en månadslön av 350 å 400
kr., medan lönen för i något avseende skadad men dock kvalificerad arbetskraft
håller sig omkring 300 kr. per månad. Vid enklare kontorsarbete utgör
månadslönen genomsnittligen för både män och kvinnor ca 250 å 260 kr. per
månad. Vad angår avlöning till vaktmästar personal varierar denna avsevärt,
beroende på vederbörandes ålder och allmänna förutsättningar. För enklare
vaktmästararbete utgör lönen, enligt vad en på industritjänstemannaförbundets
undersökningar grundad statistik visar, för en person under 29 år 204
kr. per månad, för en person vid ca 29 år 250 kr. per månad och för en person
över 29 år 310 å 315 kr. per månad inklusive index. I senare fallet gäller
det lön för fullt frisk och rask personal, kompetent att utföra allehanda löpande
slag av ofta krävande vaktmästargöromål.

Med utgångspunkt från ovan angivna olika löneuppgifter föreslår kommissionen,
att grundlönen vid A-arbeten skall utgöra 285 kr. per månad (på
I-ort). Beloppet understiger visserligen lönen för extra vaktmästare enligt
civila icke-ordinariereglementet men lär ej kunna sättas högre, enär eljest
grundlönen jämte föreslagna familjetillägg skulle komma totalförmånen av
arkivarbete att överskrida lönen för vaktmästare i statstjänst. Grundlönen
vid B-arbeten bör lämpligen sättas till 260 kr. per månad (på I-ort) eller samma
belopp, som för närvarande betalas av staten till manliga och kvinnliga
skrivbiträden enligt civila icke-ordinariereglementet. Denna lön torde också
få anses ungefärligen svara mot öppna marknadens för enklare kontorsarbete.
Möjligen borde de personer, som komma att sysselsättas med uppgifter
av C-arbetens beskaffenhet, erhålla lön efter andra grunder än övriga
arkivarbetare. Det fåtal personer, varom här kan bli tal, kommer dock att
utföra ett understundom fysiskt ganska ansträngande arbete, vars värde
ofta ej torde av respektive myndigheter skattas lägre än B-arbelarnas prestationer.
Någon nämnvärd skillnad i lön för dem som sysselsättas vid arbeten
av B- och C-typ synes därför ej böra komma i fråga, i synnerhet som redan
grundlönen vid B-arbetena kommer att ligga nära existensminimum. Med
hänsyn härtill och för att desslikes förenkla lönesystemet föreslås samma lön
vi arbeten av B- och C-typ, vadan alltså endast två huvudslag av arbeten
och löner skulle komma att finnas vid arkivarbetena. Uppdelningen av arbetsobjekten
i tre grupper torde emellertid böra bibehållas såsom en praktisk
och ändamålsenlig anordning, då den medger en överblick över de arbetstillfällen
hos ämbetsverken m. fl., som efter varje successivt företagen arbetsobjektsinventering
stå till buds för placering av den mindre skolade arbetskraften.

Med här förordade lönesättning bortfaller det tidigare ifrågasatta kompetenstillägget
för A-arbetare.

Grundlönen per månad vid skilda tidpunkter och enligt olika förslag i
lönefrågan framgår av följande tabell.

Kungl. Majlis proposition nr 273.

Orts- grupp1	SAK:s förslag i maj 1941	Faktisk lön från v, 1941	Faktisk lön från la/io 1942 (nuvarande lön)	SAK:s förslag i april 1943	SAK:s nu framlagda förslag
B- arbeten	A-arbeten (inklusive kompetens- tillagg)	B- arbeten	A- arbeten
C	190	202	50	216	_	205	235	195	220
D	200	210	—	225	—	215	245	205	230
E	210	225	—	237	—	225	255	215	240
F	220	240	—	253	50	235	265	225	250
G	230	262	50	280	50	245	275	235	260
H	240	285		306	—	255	285	245	270
I	260	300	—	321	—	270	300	260	285

När kommissionen ånyo förordar införandet av ett familjclönesystem vid
arkivarbetena, har detta väsentligen sin grund däri, att kommissionen icke
ser någon annan framkomlig väg ur de svårigheter, som äro förknippade
med lönesättningen vid arbeten med karaktär av social hjälpanordning. Arkivarbetenas
säregna natur och klientelets begränsade omfattning synas kommissionen
utesluta riskerna för prejudicerande lönepolitiska verkningar på
andra områden av statlig verksamhet. Ihågkommas bör dessutom, att arkivarbetaren
praktiskt taget alltid — på grund av bestämmelsen örn 40 år såsom
minimiålder för erhållande av arkivarbete — är betydligt äldre än den
vaktmästare, som erhåller lägsta expeditionsvaktslön och med vilken han i
lönehänseende skall jämföras samt att man även inom det enskilda näringslivet
som regel brukar betala kontorister och likställda högre lön med stigande
ålder. Vidare bör bemärkas, att sysselsättningen vid arkivarbete ofta är till
tiden begränsad (vanligen sex månader), samt att arkivarbetaren ej kommer
i åtnjutande av några ålderstillägg och ej heller äger åtnjuta semester och
givetvis icke heller pension.

Redan i sin hemställan av april 1943 hade kommissionen ansett sig böra
föreslå någon ökning av de två år tidigare ifrågasatta hustru- och barnbidragen.
Det ömmande läget för de försörjningspliktiga arkivarbetarna, vilka
ju liksom arkivarbetarna över huvud representera en nödställd grupp av
medelklass inom den högre medelåldern och åldrarna ovan denna, har emellertid
erhållit en ny belysning genom Stockholmsundersökningen 1942. Dennas
resultat har icke kunnat undgå att påverka kommissionens ställningstagande
i familjetilläggsfrågan, allrahelst som huvudstadens arkivarbetare
utgöra vid pass 80 %> av rikets samtliga.

Stockholmsundersökningen har omfattat 326 personer, därav 280 män och
46 kvinnor. De icke försörjningsplikligas antal uppgick lill 129 (39,5 °/''o)
medan de försörjningspliktiga utgjorde 197 (60,5 %). För 51 av dessa senare
förelåg försörjningsplikt gentemot inalles 81 barn. Flertalet bland de 51

1 Ortsgrupperna A och B ej aktuella.

Kungl. Maj:ts proposition nr 273.

familjeförsörjarna (33) hade endast ett barn att försörja; inom 10 familjer
förelåg försörjningsplikt mot 2 barn, och i 8 familjer uppgick barnantalet lill
3 och däröver (varav 6 familjer med 3 barn vardera och 2 familjer med 5
barn vardera). Resultatet av en beräkning av den månatliga, samlade familjeinkomstens
storlek per hushållsmedlem (per capita) för de 220 i undersökningen
ingående familjer, vilkas huvudperson under 1942 hade inkomst
av arkivarbete, framgår av nedanstående sammanställning.

Månadsinkomst per capita	Ogifta (inklu-sive änklingar, änkor och frånskilda) utan barn1	Gifta utan barn 1	Gifta och frånskilda med barn 1	Summa
Högst 50 kronor ..................	2	1	8	11
51—100 » ..................	12	14	15	41
101—150 » ..................	10	50	2	62
151-200 > ..................	17	16	3	36
201—250 » ..................	37	2	1	40
251—300 » ..................	22	1	—	23
Över 300 > ..................	6	1	—	7
Samtliga	106	85	29	220

Av de 106 ogifta (inklusive änklingar, änkor och frånskilda) arkivarbetarna
utan barn hade ej mindre än 65, eller 61,3 °/o, en samlad månadsinkomst
per capita på över 200 kr., medan endast 1 av de 29 barnaförsörjande
arkivarbetarnas hushåll uppvisade så hög inkomst per capita. Även
för gifta personer utan minderåriga barn låg inkomsten per capita avsevärt
lägre än de ogiftas och andra ensamståendes, i det att densamma i endast
4 av samtliga fall översteg 200 kr. i månaden.

Av 106 ogifta m. fl. sammanbodde ett tiotal med barn över 16 års ålder,
vilka hade arbetsinkomst år 1942. I 18 fall av 85 hade hustrurna till de

gifta arkivarbetarna — utan hemmavarande, minderåriga barn — arbetsinkomster.

Medelinkomsten per capita och månad har befunnits utgöra:

för ogifta män utan barn ................................ kronor 202

» ogifta kvinnor (inklusive frånskilda och änkor) utan barn. . » 203

» äkta makar utan barn ................................ » 131

» äkta makar med barn ................................ » 86

» ogifta kvinnor med barn .............................. » 117.

Undersökningen bestyrker den av kommissionen i föregående framställningar
uttalade uppfattningen, att behov måste anses föreligga av skäliga
inkomsttillägg för försörjningspliktiga arkivarbetare med barn. Uppenbarligen
ha i arkivarbete sysselsatta ogifta personer utan barn möjlighet att någorlunda
drägligt existera på sina löner. Även en gift arkivarbetare med

1 Under 16 år.

Kungl. Maj.ts proposition nr 273-

försörjningsplikt enbart mot hustru torde med ett lämpligt avvägt hustrutillägg
— särskilt om hustrun har möjlighet att tidvis tillföra hushållet någon
extrainkomst — kunna nödtorftigt försörja sig på lönen. För den gifte
arkivarbetaren, som har hustru och barn i uppväxtåldern att dra försorg om,
synes däremot någon löneförbättring oundgängligen nödvändig. Det må i
förevarande sammanhang erinras om att den månatliga medelinkomsten per
capita i Stockholm för en gift arkivarbetare med hustru och barn enligt ovanstående
utgjorde kr. 86, medan hemunderstödet (inklusive hyresbidrag)
inom fattigvården i Stockholm (december 1943, preliminära uppgifter) uppgick
för familjeenheten man och hustru med barn till i medeltal kr. 81:30,
låt vara att det i vissa fall här även medräknats personer, som ej haft full
försörjning av fattigvården utan allenast en komplementär sådan.

Då vid familjetilläggens utmätande hänsyn måste tagas till att summan av
olika förmåner av sysselsättning vid arkivarbete ej överstiger vad vaktmästarpersonal
i statstjänst erhåller som lön, har kommissionen — med frångående
av tidigare förslag — ansett sig böra föreslå ett enhetligt och något
sänkt hustrutillägg av 1 krona per dag och person i samtliga ortsgrupper,
ävensom ett enhetligt barntillägg av 1 krona per barn och dag likaledes i
samtliga ortsgrupper.

Enligt kommissionens uppfattning böra emellertid lönerna vid arkivarbetena
frigöras från anknytningen till gällande dyrortsgruppering och i stället
tarifferas med hänsyn till indelningen av rikets kommuner efter ortsgrupperaa
I—III enligt lagen örn folkpensionering. Kommissionens förslag till
lönesättning enligt dessa principer framgår av följande tablå.

Förslag till nya arkivarbetslöner.

Ortsgrupp enligt civila avlönings-regle-mentet	Nu- varande arkiv- arbets- lön kronor	Orts-grupp enligt folk-pensio-nen ngs-lagen kronor	B-arbeten	A-arbeten
Grund- lön kronor	Man och hustru kronor	Man och hustru +l barn kronor	Grund- lön kronor	Man och hustru kronor	Man och hustru + 1 barn kronor
A—B		t	I	105	225	255	220	250	: 1 280
C	216	-I							(278;
D	225
E	237	j	11	225	255	285	250	280	310
F	253	501
G	280	50)
II	306	1	III	260	290	320	285	315	345
I	321	-1							''

Det torde som allmän regel böra fastställas, att summan av grundlön samt
hustru- och barntillägg ej får per månad inom någon ortsgrupp överskrida 1

1 Maximeras Ilar till 278 kronor per månad.

Kungl. Maj:ts proposition nr 273-

den månatliga lönen för vaktmästare i statstjänst enligt det civila avlöningsreglementet
inom respektive ortsgrupp (f. n. 345 kr. per månad på I-ort).

Såsom övergångsbestämmelse föreslås, att person, som erhållit arkivarbete
före den 1 juli 1944 må äga rätt att till och med hänvisningsperiodens utgång,
dock längst intill den 1 januari 1945, uppbära samma lön, som han
(hon) åtnjöt före tillkomsten av de nya bestämmelserna.

Det med lönerevisionen avsedda syftet torde få anses nått, om därigenom
ett tillfredsställande familjelönesystern kan genomföras. Härvid kommer visserligen
en ofrånkomlig lönesänkning att övergå vissa icke-försörjningspliktiga
arkivarbetare, nämligen de med hänsyn till kompetens mindre kvalificerade
grupperna. Grundlön för B-arbetarna har samtidigt dock anpassats
till lönenivån för enklare kontorsarbete såväl i statsförvaltningen som på
öppna marknaden.

Genom barntilläggen lia familjeförsörjarna med 1 barn bland B-arbetama
bibehållits vid ungefär oförändrade löner, där dessa ej höjts, medan de bamförsörjningspliktiga
A-arbetamas ställning något förbättrats. Möjlighet bör
finnas för lägre utbildad men duglig arbetskraft att kunna genom dokumenterad
skicklighet flyttas upp i högre lönegrupp.

Kommissionen har vidare föreslagit viss ändring av för närvarande gällande
regler, för arkivarbetares lön under sjukdom.

För närvarande gäller att arkivarbetare, som under sysselsättningstiden
kan begagna sin bostad, vid av sjukdom vållad frånvaro från arbetet skall
vidkännas avdrag å lön med hela dagavlöningsbeloppet. Endast interlokalt
hänvisad arkivarbetare kan vid av sjukdom vållad frånvaro från arbetet för
högst tre veckodagar under en månad bibehållas vid halv avlöning, dock
för en tid av högst sex dagar per sexmånadersperiod; i vissa fall kan sjukavlöning
för en tid örn åtta dagar utgå nied särskilt fastställda belopp.

Kommissionen föreslår nu, att även de arkivarbetare, som bo på hemorten,
vid iråkad sjukdom bli delaktiga av viss sjukavlöning.

Under åberopande av det anförda har kommissionen hemställt örn godkännande
av det framlagda förslaget till lönesättning vid arkivarbetena att
tillämpas från den 1 juli 1944 ävensom av den föreslagna ändringen i gällande
bestämmelser angående sjukavlöning åt arkivarbetare.

Mot beslut om förslag till lönesättning vid arkivarbeten har reservation
anförts av ledamöterna Carell, Brodén och Andersson, vilka dels ej velat
biträda förslaget om familjelöner, dels ock ansett, att i arkivarbete sysselsatta
kvinnor alltid borde erhålla för B-arbeten gällande löner.

Den s. k. arkivmannaföreningen, en sammanslutning av arkivarbetare i
Stockholm, har i skrivelse den 19 mars 1944 opponerat sig mot kommissionens
nya förslag till lönesättning vid arkivarbeten. 1 skrivelsen erinras örn att förslaget
skulle innebära en betydande reducering av de icke försörjningspliktiga
arkivarbetarnas redan förut mycket låga löner. Föreningen säger sig vilja
livligt tillstyrka, att de arkivarbetare, som lia hustru och barn att försörja,

Kungl. ftlaj:ts proposition nr 273.

beredas bättre villkor, men finner det orättvist, att detta skall gå ut över övriga
arkivarbetare. Föreningen har vidare hemställt att en översyn av arkivarbetarnas
anställningsförhållanden måtte komma till stånd.

Departementschefen.

Arbetsmarknadskommissionen har i sitt senast framlagda förslag rörande
ändrad lönesättning vid arkivarbetena vidhållit sin tidigare uttalade uppfattning,
att familjelön borde införas vid nämnda arbeten. Vidare har kommissionen
ansett en klassificering av arbetena böra ske med hänsyn till de
olika krav på utbildning nr. nr., sorn mäste ställas på dem som hänvisas
till arbetena. Med utgångspunkt härifrån har kommissionen verkställt en
uppdelning av arkivarbetarna i två lönegrupper (A och B) med en skillnad
mellan lönegrupperna av 25 kronor i månaden. Ett genomförande av kommissionens
förslag skulle medföra, att här i Stockholm, där flertalet av
arkivarbetarna är bosatt, lönen för en person utan försörjningsplikt, vilken
är att hänföra till den lägre lönegruppen (B-gruppen) skulle sänkas
från för närvarande 321 kronor i månaden till 260 kronor. För en person
som är att hänföra till A-gruppen skulle lönen bliva 285 kronor. Även för
person, som har hustru att försörja, skulle en ganska väsentlig sänkning
ske, därest han är att hänföra till B-gruppen. För arbetare, som har hustru
och ett barn att försörja, skulle ett godtagande av kommissionens förslag
medföra ungefär oförändrad inkomst för B-arbetare medan A-arbetare skulle
erhålla en förhöjning å 24 kronor eller således till 345 kronor i månaden.
Sistnämnda belopp skulle jämväl utgöra den övre gränsen för grundlön
jämte hustru- och barntillägg för arkivarbetare i Stockholm.

Av den av arbetsmarknadskommissionen åberopade s. k. Stockholmsundersökningen
framgår, att av 326 personer endast 51 arkivarbetare hade
försörjningsplikt gentemot barn. För dessa sistnämnda skulle således kommissionens
förslag medföra, att de finge en viss förhöjning, för B-arbetare
dock endast, örn de hade mera än ett barn att försörja. För alla de övriga
(minst 275) skulle inträda en i vissa fall ganska avsevärd försämring. Med
hänsyn till att det i nuvarande tider synes motbjudande att gå med på en
försämring av arkivarbetarnas levnadsvillkor och då endast ett relativt fåtal
av arkivarbetarna skulle erhålla en förbättring vid införande av familjelön
enligt de av arbetsmarknadskommissionen föreslagna grunderna anser
jag mig ej böra tillstyrka arbetsmarknadskommissionens förslag. Jag förordar
därför, att lönerna till arkivarbelarna tills vidare få utgå enligt i
huvudsak för närvarande tillämpade grunder.

I fråga örn lön under sjukdom åt arkivarbetare, som arbetar å hemorten,
synes Kungl. Majit böra kunna fatta beslut.

Kungl. Maj:ts proposition nr 273.

Särskilda frågor.

A. Vattenavledningsföretaget Lyckebyån.

Lyckebyåutredningen.

Genom beslut den 30 april 1937 uppdrog Kungl. Majit åt Lyckebyåutredningen,
tillkallad jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 oktober 1936,
att å statens vägnar vidtaga erforderliga åtgärder för att vattenavledningsföretaget
Lyckebyån mellan Bånga damm och Fursjön måtte under statens
medverkan komma till stånd i huvudsaklig överensstämmelse med en av utredningen
i skrivelse till chefen för jordbruksdepartementet den 23 april 1937
framlagd plan.

I fråga örn erforderliga medel för finansieringen av vattenavledningsföretaget
samt inköpen av mader, skogsmark m. m. för genomförandet av den
nya fastighetsbildningen får jag hänvisa till den sammanställning av beräknade
kostnader härför, som i enlighet med utredningens uppgifter återgavs i
proposition nr 300 till 1937 års riksdag (sid. 46). Av denna sammanställning
framgår, att de kostnader, som avsetts skola stanna å statsverket, beräknats
till 33 1 000 kronor, medan ett belopp av 832 924 kronor av staten skulle
förskjutas såsom rörelsekapital åt företaget. På grund av att de vid arbetena
drivna maskinerna måste omändras för gengasdrift beräknades kostnaderna
för företaget komma att öka med 100 000 kronor.

Av sålunda erforderliga medel hava hittills anvisats tillhopa 1 246 600 kronor,
varav 50 000 kronor avsetts till anskaffande av traktorer och plogar för
djupplöjning av vissa torrlagda områden.

I skrivelse den 26 januari 1944 har Lyckebyåutredningen hemställt om
anvisande av ytterligare medel för ifrågavarande ändamål.

Utredningen har härvid inledningsvis uppgivit, att av de anvisade medlen
kvarstode till länsstyrelsens i Blekinge län disposition — frånräknat det för
anskaffande av traktorer och plogar anvisade beloppet — 551 715 kronor.
Befintliga behållningar i arbetsstyrelsens kassa och i kolonisationskassan utgjorde
1 229 respektive 67 586 kronor. Utredningen yttrar härjämte i huvudsak
följande:

Arbetet med årännans upprensning, som beräknats kunna bliva slutfört
under februari 1944, har blivit avsevärt fördröjt, enligt uppgift från entreprenören
AB Skånska Cementgjuteriet huvudsakligen på grund därav, att de
gengasdrivna maskinerna icke utvecklat den kraft, som beräknats, och att
marken varit hårdare och mera stenbunden än man antagit. Likväl uppgives
nu såsom ganska säkert, att detta arbete kommer att färdigställas i god tid
före utgången av budgetåret 1944/45.

På grund av denna försening och jämväl till följd av bristande tillgång
inom orten av lämplig arbetskraft har arbetet med utförande av bikanalerna
på sista tiden legat nere. Kostnaden för grävning av bikanaler har hittills
uppgått till allenast ca 24 000 kronor.

Lyckebyåutredningen har upptagit till behandling frågan om anläggande
av nya vägar, erforderliga för exploatering av de torrlagda markerna. Dessa
äro ju i allmänhet belägna långt från huvudgårdarna och hava i regel ej

Kungl. Maj:ts proposition nr 273.

andra förbindelser än smala och oftast svårframkomliga markvägar. Det är
därför ofrånkomligt att trafikabla vägar här åstadkommas så att de nya
områdena kunna brukas såsom självständiga fastigheter. Då de torrlagda områdena
beräknas kunna i sin helhet tagas i bruk på sommaren 1945 och då
vägarbetena taga avsevärd tid att utföra, har denna fråga ansetts ej längre
kunna uppskjutas. Förslag föreligga om byggande av vägar till en längd av
tillhopa ca 22 km. Samtliga vägar skulle utbyggas med 5 meter bred vägbana.
Kostnaden för renstakning m. m. av dessa vägar uppgående till ca 3 000
kronor har utredningen åtagit sig förskottera av den s. k. kolonisationskassan.
Rörande vägbyggenas utförande har utredningen trätt i underhandling med
statens arbetsmarknadskommission. Skulle dessa underhandlingar icke leda
till önskat resultat, nödgas utredningen senare återkomma till denna fråga.

För ernående av en rationell komplettering av befintliga ofullständiga
jordbruk i de trakter, som beröras av åregleringsföretaget, samt för åstadkommande
av lämpliga familjejordbruk av de utav Kungl. Majit och kronan
redan inköpta områdena har det visat sig erforderligt, att i viss utsträckning
förvärva ytterligare markområden, för vilket ändamål utredningen beräknar
förslagsvis ett belopp å 100 000 kronor till kolonisationskassan.

De utgifter, som förestå, beräknar utredningen i något avrundade tal sålunda
:

l:o. Ytterligare ersättning till entreprenören.............. kronor 315 000

2:o. Kostnader för bikanalerna.......................... » 331 245

3:o. Oguldna köpeskillingar för redan inköpta områden
kr. 70 000, renstakningskostnader kr. 3 000 samt för ytterligare
markinköp kr. 100 000 eller sammanlagt .... » 173 000

4:o. Till arbetsstyrelsen erfordras ...................... »_10 000

Summa kronor 829 245

De befintliga behållningarna utgöra:

hos länsstyrelsen innestående........ kronor 551 715

i kolonisationskassan ............... » 67 586

i arbetsstyrelsens kassa ............ » 1 229 kronor 620 530

Återstående erforderligt anslag......................... kronor 208 715.

Lyckebyåutredningen har under hänvisning härtill hemställt, örn anvisande
av ytterligare 208 700 kronor.

Lyckebyåutredningen har i en senare skrivelse den 23 mars 1944 hemställt
örn anvisande av ett belopp av 90 000 kronor för ytterligare markinköp. Utredningen
har härom anfört följande.

Det i utredningens skrivelse den 26 januari 1944 för ytterligare markinköp
äskade beloppet var avsett för eventuellt jordförvärv i avsikt att därmed kunna
i förekommande fall åstadkomma nödiga och lämpliga kompletteringar
av s. k. ofullständiga jordbruk. Sedermera har utredningen för visst, i det
följande angivet ädamål lyckats förvärva en fastighet, 7« mtl. Flaken l1 i
Rödeby socken. Fastigheten, som är belägen inom området för den med vattenavledningsföretaget
förenade kolonisationsverksamheten, är avsedd att
i utredningens regi omvandlas till och brukas som undervisnings- och demonstrationsjordbruk
i första hand till ledning för de nya kolonaten samt tiven i
något vidare bemärkelse för hela bygden. Därigenom skulle fyllas ett länge
känt behov att å jordbrukets och skogsbrukets område åstadkomma en välbehövlig
uppryckning inom denna jämförelsevis isolerade och efterblivna
trakt. Förvärvet bar även betydelse med hänsyn lill möjligheterna tilt med
hjälp av den köpta arealen kunna nå en bättre jordfördelning. Fastighetens

Kungl. Maj:ts proposition nr 273.

totalareal är ca 200 lia, därav 7,5 ha åker, ca 25 ha genom torrläggning nyvunnen
odlingsjord samt ca 167 ha skogs- och hagmark. Därjämte skulle till
fastigheten kunna förläggas en planerad och synnerligen välbehövlig yrkesskola
för utbildning av jordbruksarbetare i jordbrukets alla speciella grenar.
Denna tanke har med intresse omfattats även av statens arbetsmarknadskommission,
länets hushållningssällskap och ledningen för centrala verkstadsskolan
i Karlskrona.

Fastigheten får av utredningen tillträdas den 1 nästkommande maj. Köpeskillingen
utgör 40 000 kronor, däri inberäknat värdet av en del jordbruksinventarier
samt ersättning för vårbruket. Härtill måste beräknas kostnaderna
för inköp av en del levande och döda inventarier, byggnadsarbeten, nyodling
och andra grundförbättringsarbeten, skogsvårdande återuppbyggnadsåtgärder,
skogsdikning, anläggande av skogsvägar m. m. Beträffande dessa
åtgärder har utredningen för avsikt att så snart sig göra låter — delvis i
samråd med bl. a. egnahemsstyrelsen, hushållningssällskapet, skogsvårdsstyrelsen
och lantbruksförbundets byggnadsförening —- uppgöra fullständiga
planer och beräkningar. För närvarande måste utredningen begränsa sig till
en ungefärlig beräkning av kostnaderna till 50 000 kronor.

Det av utredningen äskade beloppet uppgår sålunda till (208 700 -f90
000) 298 700 kronor, vilket belopp — liksom större delen av tidigare
för vattenavlednings- och kolonisationsföretagets i fråga anvisade medel -—
utredningen ansett böra utgöra bidrag av förskotts natur.

Lantbruksstyrelsen har i särskilda skrivelser den 25 februari och 4 april
1944 yttrat sig över framställningarna. I förstnämnda skrivelse har styrelsen
anfört, att det enligt styrelsens mening under rådande förhållanden vore
angeläget, särskilt ur folkförsörjningens synpunkt, att de avsevärda arealer
odlingsmark av förstklassig beskaffenhet, om vilka det här vore fråga, så
snart sig göra läte kunde utnyttjas för produktionen. Styrelsen har med hänsyn
härtill tillstyrkt bifall till framställningen den 26 januari 1944. I skrivelsen
den 4 april 1944 har styrelsen vidare framhållit, alt, då förvärvet av
ett för undervisnings- och demonstrationsändamål lämpligt jordbruk inom
det av Lyckebyåns reglering berörda området finge anses som ett led i det
planmässiga arbetet för ett rationellt utnyttjande av den genom åregleringen
vunna marken, hade styrelsen intet att erinra mot förvärvet av den
föreslagna jordbruksfastigheten.

Departementschefen.

Till bestridande av de kostnader för vattenavledningsföretaget Lyckebyån,
vilka skola stanna å statsverket, hava medel genom tidigare beslut redan reserverats.
Lyckebyåutredningen räknar med att arbetet med vattenavledningsföretaget,
vilket av olika i det föregående omnämnda anledningar dragit
längre ut på tiden än som ursprungligen beräknats, under loppet av nästa
budgetår skall hava fortskridit så långt, att de torrlagda områdena skola
kunna i sin helhet tagas i bruk sommaren 1945. För att detta skall kunna
ske har utredningen ansett erforderligt att vissa nya vägar komma till utförande
inom områdena. Kostnaderna härför, frånsett renstakningskostnaderna,
har utredningen räknat med komma att bestridas av medel, som stå till statens

Kungl. Maj:ts proposition nr 273.

arbetsmarknadskommissions förfogande för arbetslöshetens bekämpande.
Utredningen har beräknat, att de kostnader för företaget, som förestå, komma
att belöpa sig till 829 245 kronor, varav för ytterligare ersättning till
entreprenören 315 000 kronor, till utgifter för bikanalerna 331 245 kronor
samt för markinköp för komplettering av vissa s. k. ofullständiga jordbruk
m. m. 183 000 kronor. Då för utredningen redan tillgängliga medel utgöra
620 530 kronor, har utredningen beräknat det ytterligare erforderliga beloppet
till i runt tal 208 700 kronor.

Mot utredningens nyssnämnda beräkning av medelsbehovet har jag intet
att invända. Emellertid har utredningen häröver hemställt om anvisande
av ett belopp av 90 000 kronor för inköp av en inom torrläggningsområdet
belägen fastighet, vilken skulle användas såsom demonstrationsjordbruk, i
första hand för de nya kolonaten men även för bygden i övrigt. Mot utredningens
sistnämnda framställning har jag i sak intet att erinra men anser
mig dock icke kunna förorda, att ifrågavarande fastighetsköp finansieras
med arbetslöshetsmedel. Frågan om anvisande av statsmedel för köpet torde
därför få prövas i annat sammanhang. Utredningens medelsbehov för nästa
budgetår skulle således uppgå till 208 700 kronor, vilket belopp torde anvisas
såsom bidrag av förskotts natur.

De medel, som tidigare reserverats för företaget, hava utgått av de jämlikt
riksdagens medgivande under anslag till arbetsmarknadsreglerande åtgärder
anvisade särskilda medlen till främjande av företagsverksamhet. Jämväl för
den fortsatta finansieringen av företaget anser jag, att man bör anlita angivna
särskilda medel. På en senare prövning torde få bero, huruvida och i vilken
mån ifrågavarande kostnader definitivt böra gäldas av arbetslöshetsanslaget.
Såsom vid tidigare tillfällen framhållits kan det sannolikt vid en slutlig reglering
komma att befinnas riktigast, att avdikningsmedel helt eller delvis
tagas i anspråk för ändamålet och att motsvarande belopp samtidigt tillföres
berörda anslag.

B. Komplettering av ofullständiga jordbruk.

Jämlikt beslut av 1938 års riksdag bemyndigade Kungl. Maj:t den 15 juli
samma år Blekinge läns hushållningssällskap att verkställa en systematisk inventering
av de ofullständiga jordbruken inom länet enligt vissa riktlinjer
samt tilldelade hushållningssällskapet medel för avlönande under budgetåret
1938/39 av en biträdande jordbrukskonsulent samt för gäldande av dennes
resekostnader ävensom för anställande under samma tid av en kvinnlig hemkonsulent
och bestridande delvis av hennes resekostnader. Sedermera tilldelade
Kungl. Maj:t den 15 september 1939 hushållningssällskapet för fortsättande
av inventeringen under budgetåret 1939/40 ett belopp av tillhopa
11 000 kronor till bestridande av löne- och resekostnaderna åt nämnda biträdande
jordbrukskonsulent samt för gäldande av viss del av utgifterna för
hemkonsulentens resor. Inventeringen, som är av försöksmässig karaktär, var
ursprungligen avsedd att fortvara endast två år. Enligt riksdagens medgivande

Milana lill riksdagens protokoll Idit. 1 sami. Sr 273. .‘5

Kungl. Maj:ts proposition nr 273.

hava emellertid medel anvisats för inventeringens bedrivande till och med
budgetåret 1943/44, för vilket sistnämnda budgetår anvisats ett belopp av
10 000 kronor för ändamålet.

I skrivelse den 20 januari 1944 har Blekinge läns hushållningssällskap
hemställt om anvisande av medel för fortsatt inventering av de ofullständiga
jordbruken i Blekinge län under budgetåren 1944/45 och 1945/46. Hushållningssällskapet
anför härvid i huvudsak följande.

Hushållningssällskapet räknar med att få den efter hittillsvarande grunder
bedrivna inventeringen, representerande ett typiskt område i länets nordöstra
del, under alla förhållanden slutförd å marken inom en tämligen avgränsad
del av länet med utgången av år 1944. Bearbetningen av det insamlade
materialet beräknas härefter kunna utföras under tiden intill den 30
juni 1945. Denna bearbetning kräver måhända i vissa avseenden anlitande
av specialutbildad arbetskraft, varför sällskapet räknar med att få taga för
inventeringen beviljat anslag i anspråk även för detta ändamål.

Allt eftersom inventeringsarbetet fortskridit och erfarenhet vunnits, har
sällskapet ansett sig kunna göra vissa förenklingar i den ursprungligen
uppgjorda planen för inventeringen och har även erhållit Kungl. Maj :ts tillstånd
att vidtaga sådana. Sedan materialet från det nu omtalade delområdet
blivit sammanställt och genomarbetat samt resultaten övervägda synes anledning
förmoda att ytterligare förenklingar eller ändringar i arbetet skola kunna
vidtagas. Härigenom skulle inventeringen icke blott kunna slutföras på
avsevärt kortare tid än annars bleve fallet utan även kunna lämna överskådliga
och vägledande svar på för hushållningssällskapets liksom för egnahemsverksamhetens
planläggning och bedrivande viktiga frågor. Sällskapet överväger
sålunda utprövande av vissa ändrade arbetsmetoder, att försöksvis tilllämpas
under budgetåret 1945/46. Härför måste emellertid vissa försöksarbeten
samt statistiska och andra bearbetningar utföras.

Genom arbetets planerade förändring blir hemkonsulentens deltagande i
inventeringen knappast aktuellt, varför medel till bidrag av hennes rese- och
traktamentskostnader kan bortfalla. Det skulle däremot vara mycket värdefullt,
om ett belopp motsvarande det för detta ändamål nu utgående beloppet,
1 800 kronor, likväl finge användas i samband med inventeringen. Den för
verksamheten anställde jordbrukskonsulenten borde i likhet med andra jordbrukskonsulenter
på grund av dyrtiden få komma i åtnjutande av provisoriskt
tillägg å 500 kronor utöver grundlönen 4 200 kronor. Upplysningsvis
vill sällskapet meddela, att den för inventeringen anlitade konsulenten i likhet
med övriga jordbrukskonsulenter av sällskapets egna medel erhåller ett
personligt lönetillägg å 400 kronor, varjämte sällskapet av egna medel utbetalar
dyrtids- och kristillägg med 21 °/o å grundlönen (10 °/o utgå av statsmedel)
.

Kostnaden för omtalade provisoriska lönetillägg samt för den specialutbildade
arbetskraft, som i vissa fall kan komma att erfordras, skulle kunna
bestridas av det nyss nämnda beloppet på 1 800 kronor.

Under hänvisning till det anförda har hushållningssällskapet hemställt, att
sällskapet för inventeringens bedrivande under budgetåren 1944/45 och 1945/
46, i enlighet med vad sällskapet i skrivelsen föreslagit, måtte tilldelas statsbidrag
för vartdera budgetåret med belopp, som -— jämte från föregående
år odisponerade, för samma ändamål anvisade medel — uppginge till 11 900
kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 273. 35

Egnahemsstyrelsen har i utlåtande den 28 februari 1944 tillstyrkt bifall
till framställningen.

Departementschefen.

Som jag förut framhållit var den inventering av de ofullständiga jordbruken
i Blekinge län, vartill medel första gången anvisades för budgetåret 1938/
39, avsedd att pågå allenast två år. Jämlikt riksdagens medgivande ha emellertid
medel anvisats för inventeringens fortsättande till och med utgången
av innevarande budgetår. Blekinge läns hushållningssällskap har hemställt,
att medel måtte ställas till sällskapets förfogande för inventeringens fortsättande
jämväl under budgetåren 1944/45 och 1945/46.

Ifrågavarande inventeringsarbete har av skilda anledningar ej kunnat fortskrida
i den takt, som från början avsetts. Någon säker uppfattning beträffande
värdet av inventeringen har därför ännu ej kunnat erhållas. Sedan nu
vissa förenklingar vidtagits i den ursprungligen uppgjorda inventeringsplanen
räknar hushållningssällskapet, enligt vad jag erfarit, som tämligen säkert
med att, därest arbetet får fortsätta enligt de nya linjerna, resultatet av
inventeringen skall kunna föreligga under första hälften av år 1946.

För ernående av avsett utbyte av ifrågavarande jordbruksinventering anser
jag mig böra tillstyrka, att densamma fortsättes under ytterligare två
budgetår. Då å de för ändamålet tidigare anvisade medlen uppstått viss besparing,
torde statens bidrag till inventeringen kunna inskränkas till högst
10 000 kronor för vartdera budgetåret. Jag räknar med att nämnda belopp
skall visa sig tillräckligt jämväl för anlitande av viss specialutbildad personal
för inventeringen ävensom för beredande av provisorisk löneförbättring
åt den med inventeringen sysselsatte konsulenten med samma belopp, som
av statsmedel tidigare tillerkänts andra hos hushållningssällskapen anställda
konsulenter, eller med 500 kronor. Det för nästa budgetår erforderliga beloppet
torde böra bestridas av de särskilda medlen till främjande av företagsverksamhet.

C. Företagareföreningar inom vissa län.

Företagarföreningarna hava till uppgift att befordra möjligheterna för
lönande småföretagsverksamhet i vederbörande län. Verksamheten omfattar
dels långivning på fördelaktiga villkor samt i vissa fall subvention, dels ock
konsulentverksamhet av teknisk och kommersiell natur.

Föreningarna lia startats vanligtvis på initiativ av länsmyndigheterna, och
medlemmarna utgöras huvudsakligen av för föreningarnas syften intresserade
enskilda personer, bolag och föreningar liksom även länens landsting
och hushållningssällskap samt i vissa fall kommuner och andra samfälligheter.
Medlemskapet grundar sig på andelar. Medlemsantalet har på grund av
föreningarnas struktur och uppgifter såsom organ för social hjälpverksamhet
varit relativt begränsat, några hundratal i varje förening. Föreningarna
äro samtliga konstruerade som ekonomiska föreningar u. p. a.

Företagarföreningar hava hittills bildats inom Göteborgs och Bohus,

36 Kungl. Maj.ts proposition nr 273.

Värmlands, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens
län.

Efter avlåtande av proposition nr 283 till 1943 års riksdag, i vilken en
redogörelse för företagarföreningarnas dittillsvarande verksamhet lämnades,
har Kungl. Maj:t beviljat följande föreningar understöd av statsmedel med
följande belopp, nämligen Västerbottens företagareförening 200 000 kronor,
därav såsom subvention 50 000 kronor och såsom lån 150 000 kronor, Västernorrlands
läns företagareförening 10 000 kronor såsom subvention, Jämtlands
läns företagareförening 100 000 kronor, därav såsom subvention 25 000
kronor och såsom lån 75 000 kronor samt Värmlands läns företagareförening
100 000 kronor, därav såsom subvention 40 000 kronor och såsom lån
60 000 kronor.

Såsom bidrag till bestridande av de löpande kostnaderna för verksamheten
erhålla företagarföreningarna statsbidrag från ett under tionde huvudtiteln
upptaget anslag till Upplysnings- och organisationsverksamhet i fråga örn
hantverk och småindustri. För budgetåret 1943/44 hava föreningarna tilldelats
sammanlagt 60 000 kronor, fördelade på följande sätt:

Norrbottens småindustriförening u. p. a................... kronor 9 500

Västerbottens företagareförening u. p. a................... » 9 000

Jämtlands läns företagareförening u. p. a................. » 8 000

Västernorrlands läns företagareförening u. p. a............. » 9 000

Gävleborgs läns företagareförening u. p. a................. » 8 000

Värmlands läns företagareförening u. p. a................. > 8 000

Bohusläns företagareförening u. p. a............ »__8 500

Summa kronor 60 000

Samtliga hittills bildade företagarföreningar hava av staten erhållit understöd
med inalles 2 654 500 kronor, därav 1 775 000 kronor såsom lån och
879 500 kronor såsom subvention.

I förevarande sammanhang vill jag anmäla en av norrlandskommittén i
skrivelse den 15 mars 1944 gjord framställning örn anvisande av ett belopp
av 70 000 kronor från anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering
m. m. såsom bidrag till de norrländska företagarföreningarnas administrationskostnader.
Kommittén anför härvid i huvudsak följande.

Enligt för norrlandskommittén meddelade direktiv åligger det kommittén
jämte annat att undersöka möjligheterna att få till stånd större mångsidighet
inom näringslivet i Norrland. Därvid har kommittén att ägna uppmärksamhet
åt frågor berörande hantverk och småindustri. Kommittén är även av den
uppfattningen att, örn småindustri- och hantverksföretag kunde komma till
stånd i ökad omfattning i de norrländska Linén, av allt att döma åtskilligt
skulle kunna vinnas i fråga örn stabilisering av näringslivet därstädes.

Från skilda håll inom kommittén har framhållits, att företagarföreningarna
inom Norrland varit av betydelse för utvecklingen av den mindre
industrien och hantverket därstädes, men att föreningarnas verksamhet hämmas
av knapphet på medel, i första hand för föreningarnas administration.
Skäl skulle därför tala för att såsom en provisorisk åtgärd ifrågavarande
företagarföreningar redan nu beredas ökade möjligheter att effektivt verka
för sina uppgifter. Det vöre även önskvärt, att dessa föreningar stöde bättre

Kungl. Maj:ts proposition nr 273-

rustade än hittills att medverka till beredande av sysselsättningsmöjligheter
inom det produktiva näringslivet, om en mer eller mindre omfattande arbetslöshet
skulle inträffa i Norrland i samband med en fredskris eller tidigare.

Kommittén har hos de norrländska företagarföreningarna — samtidigt som
uppgifter inhämtats om föreningarnas hittillsvarande verksamhet — förfrågat
sig rörande förutsättningarna för en intensifiering av föreningarnas
arbete. Samtliga de tillfrågade föreningarna ha varit övertygade örn att det
finnes ett rikt fält för deras företagsfrämjande verksamhet, särskilt i den
mån nuvarande brist på material av olika slag samt risker för inkallelse
till militärtjänst upphöra att lägga hinder i vägen för företagsamheten. Såsom
förutsättning för en effektivisering av föreningarnas arbete har av dessa
angivits, att ökade statsbidrag lämnas till administrationskostnader för att
underlätta förstärkning av föreningarnas arbetskrafter. Vissa föreningar ha
även uttalat önskvärdheten av att ökade medel ställas till förfogande för föreningarnas
kreditgivning.

Med hänsyn till vad kommittén anfört i det föregående anser sig kommittén
böra förorda en ökning av bidragen till de norrländska företagarföreningarnas
administrationskostnader. Då här närmast är fråga om en provisorisk
åtgärd och denna kan sägas i åtminstone viss utsträckning ha arbetsmarknadspolitisk
innebörd, torde medel för ändamålet lämpligen kunna
äskas av riksdagen i samband med att proposition framlägges med förslag till
åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. Det belopp, som hör stå till
disposition för ökade bidrag, torde böra beräknas med utgående från att anställning
hos ifrågavarande föreningar av ytterligare fem väl kvalificerade
personer eller anlitande av motsvarande arbetskraft kan befinnas påkallad.
Därjämte synas även ökade medel för bestridande av resekostnader böra
finnas tillgängliga. Kommittén vill sålunda föreslå, att för ifrågavarande ändamål
ett belopp av ytterligare 70 000 kronor beräknas för budgetåret
1944/45.

Departementschefen.

Företagarföreningarna ha — som jämväl norrlandskommittén framhållit
— visat sig fylla en betydelsefull uppgift för befordrande av småföretagsverksamheten
inom de län, där sådana föreningar bildats. Jag anser därför
nämnda föreningar vara förtjänta av fortsatt stöd från statsmakternas sida
i form av lån och subventioner av statsmedel. Med hänsyn till det ökade stöd
åt företagarföreningarna, som kan föranledas av en intensifiering av företagarföreningarnas
verksamhet, torde för nästa budgetår i runt tal 1 miljon
kronor böra beräknas för lån och subventioner åt företagarföreningarna.

Vad angår norrlandskommitténs framställning örn beräknande av medel
i förevarande sammanhang för bidrag till de norrländska företagarföreningarnas
administrationskostnader vill jag ej motsätta mig att under nästa budgetår
från anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. må
utgå bidrag med högst 70 000 kronor, i den mån de för ändamålet under
tionde huvudtiteln anvisade medlen visa sig ej förslå för en effektivisering av
föreningarnas verksamhet. Jag förutsätter härvid att frågor örn bidrag från
nyssnämnda anslag prövas i samma ordning som gäller för bidrag från anslaget
under tionde huvudtiteln. Frågan örn denna anordnings fortsatta bestånd
liksom överhuvud örn sättet att budgettekniskt tillgodose behovet av

Kungl. Maj:ts proposition nr 273.

medel för lån och bidrag till företagarföreningarna torde vid höstens budgetarbete
böra upptagas till omprövning.

De här till företagarföreningarnas verksamhet föreslagna medlen torde
böra utgå av det belopp, som, i enlighet med vad jag i det följande förordar,
bör få disponeras av Kungl. Majit för främjande av företagsverksamhet.

D. Bidrag till planläggning av vissa anläggningsarbeten För

planläggning av beredskapsarbeten utgår för närvarande statsbidrag
enligt samma procentsats, som kan beräknas komma att utgå för själva arbetets
utförande. Ifrågavarande procentsats framgår av följande tabell, där
x betecknar antalet skattekronor per invånare, y skattebelastning och talet
23 satts som en övre gräns för det faktiska skattetrycket i samtliga kommuner.

Skala för bestämmande av den normala bidragsprocenten.

x (23—y)	Bidragsprocent	x (23—y)	Bidragsprocent
högst 5’7 6	90	35-77— 44-89	60
5''77— 9-73	85	44-90— 55''06	55
9-74—14-67	80	55-07— 66-10	50
14-68—20-70	75	66-11— 91-58	40
20-71—27-77	70	91-59—121-00	30
27-78—35-76	65	större än 121''00	20

Statsbidrag efter högre procenttal kan emellertid beviljas för visst arbete,
om aktuell arbetslöshet eller andra särskilda omständigheter göra detta erforderligt
för att få ett för arbetslöshetens lindrande synnerligen angeläget
arbete till stånd.

I skrivelse den 5 maj 1944 har investeringsutredningen framlagt förslag
om ändring i vissa fall av de nu tillämpade grunderna. Utredningen anför
härom i huvudsak följande.

Enligt för investeringsutredningens verksamhet givna direktiv äger utredningen
bl. a. att taga initiativ till skyndsam detaljplanering av sådana anläggningsarbeten,
vilka enligt utredningens uppfattning böra ingå i den investeringsplan
för statliga, kommunala och statsunderstödda anläggningsarbeten,
som uppgjorts av utredningen.

Under utredningsarbetets gång har i fråga om kommunala investeringsobjekt
den erfarenheten vunnits, att i flertalet fall kommunerna själva igångsatt
och med egna medel bekostat erforderliga utredningar. I några fall har
emellertid — särskilt där fråga varit om planläggning av mera omfattande
vatten- och avloppsföretag — det önskvärda utredningsarbetet i mer eller
mindre hög grad blivit eftersatt beroende på otillfredsställande ekonomiska
resurser.

Investeringsutredningen har undersökt möjligheterna att på grundval av
det system för beviljande av statsbidrag, som för närvarande- tillämpas inom
statens arbetsmarknadskommission, åstadkomma tillfredsställande ekonomiska
lättnader för de ifrågavarande kommunerna. Härvid har emellertid

Kungl. Maj:ts proposition nr 273.

framgått, att de statsbidrag, som kunna beviljas, varit så låga — i allmänhet
20 procent — att en tillräckligt kraftig stimulans till snabb projektering av
de ur investeringsutredningens synpunkt önskvärda arbetena icke kunnat
erhållas. Inom utredningen har för den skull i samråd med statens arbetsmarknadskommission
utarbetats ett förslag till modifierade statsbidragsgrunder.
Vid konstruktionen av den nya bidragsskalan, vilken endast skulle ligga
till grund vid fastställandet av statsbidrag till planläggningskostnader, har
utredningen utgått från att flertalet av de kommuner, vilka enligt kommissionens
bidragsskala skulle erhålla endast 20 procents bidrag för dessa speciella
kostnader, som regel skulle erhålla ett bidrag av 50 procent. Förslagets
innebörd framgår av följande tabell.

Skala för bestämmande ar den normala bidragsprocenten för planläggningskostnader.

X (23—y)	Bidragsprocent	x (23—y)	Bidragsprocent
högst 5''76	90	121-00—15006	50
5-76— 12-25	85	150-06—182-25	45
12-25— 22-56	80	182-25—217-56	40
22-56— 36-00	75	217-56—256-00	35
36-00— 52-56	70	256-00—297-56	30
52-56— 72-25	65	297.56—342-25	25
72-25— 95-06	60	större än 342-25	20
95-06—121-00	55

Den föreslagna bidragsskalan synes emellertid endast i stort sett böra ligga
till grund vid bestämmande av bidragens storlek. Det torde få ankomma
på den bidragsbeviljande myndigheten att göra vissa korrektioner, så att exempelvis
kommuner, inom vilka arbetsobjekt äro belägna, som särskilt väl
lämpa sig att tagas i anspråk i arbetsmarknadsreglerande syfte, kunna erhålla
en förhöjning av bidragen utöver det värde, som skalan anger, dock
med förslagsvis högst 10 procent, medan å andra sidan exempelvis större
kommuner med god ekonomi och vilkas projekterade arbeten sakna större
allmän betydelse, kunna bliva tilldelade ett mindre bidrag, än vad skalan
anger.

De medel, som i enlighet med de sålunda föreslagna grunderna kunna
ifrågakomma att utgå som bidrag till planläggningskostnader, torde med
hänsyn till vikten av största möjliga enhetlighet vid bidragsärendenas handläggning
böra administreras av statens arbetsmarknadskommission.

Under hänvisning till det anförda har investevingsutredniingen i samråd
med statens arbetsmarknadskommission hemställt, att till statens arbetsmarknadskommissions
förfogande måtte ställas 500 000 kronor från det å
allmän beredskapsstat för budgetåret 1943/44 uppförda anslaget för planering
av allmänna arbeten att av kommissionen i huvudsak enligt de i det
föregående angivna grunderna och i samråd med investeringsutredningen användas
till bidrag till planläggningskostnader för i investeringsplanen för vissa
kommunala och enskilda arbeten budgetåret 1944/45 upptagna företag.

Investeringsutredningens förslag har tillstyrkts av kommissionen för ekonomisk
efterkrigsplanering.

Kungl. Maj.ts proposition nr 273.

Departementschefen.

Jag delar investeringsutredningens uppfattning angående angelägenheten
av att de kommunala arbetsobjekt, som anses vara lämpliga att igångsättas
för bekämpande av arbetslösheten, skyndsamt och noggrant detaljplaneras.
I många fall torde en förutsättning härför vara att statsbidrag utgår till kostnaderna
för en dylik planering. Då hittills tillämpade grunder för statsbidrag
icke synas innebära en tillräcklig stimulans för att erforderliga detaljplaneringar
i tid skola komma till stånd, torde försöksvis de av investeringsutredingen
föreslagna nya grunderna böra tillämpas. Jag har därför för avsikt att
föreslå Kungl. Majit att bifalla utredningens förevarande framställning. De
ökade möjligheterna för kommunerna att erhålla statsbidrag till planläggningsarbeten
har jag ansett lämpligt att i förevarande sammanhang bringa
till riksdagens kännedom.

Medelsbehovet för budgetåret 1944/45.

Arbetsmarknadskommissionen.

Kommissionen har erinrat örn att för kommissionens verksamhet under
budgetåret 1943/44 följande belopp stå till förfogande, nämligen

I. under reservationsanslaget till Åtgärder för arbetsmarknadens
reglering m. m.

dels för budgetåret anvisat ........ kronor 33 000 000

dels reservation från föregående budgetår.
......................... » 8 970 000 kronor 41 970 000

II. under anslaget till Kostnader för överflyttning
av arbetskraft (å förskottsstaten för försvarsväsendet)

för budgetåret anvisat ............................ kronor 50 000 000

Summa kronor 91 970 000.

Vid beräknandet av det belopp, som här angivits stå till kommissionens
förfogande till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m., säger sig
kommissionen icke ha tagit hänsyn till att Kungl. Majit kan komma att utnyttja
den av riksdagen medgivna rätten att till främjande av företagsverksamhet
m. m. disponera vissa belopp ur anslaget. Därest inga nu oförutsebara
faktorer av genomgripande betydelse komme att påverka utvecklingen på arbetsmarknaden,
torde anslaget till kostnader för överflyttning av arbetskraft
icke i sin helhet behöva tagas i anspråk. Under senare halvåret 1943
hade av detta anslag förbrukats närmare 13 miljoner kronor.

Beträffande reservationsanslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering
m. m. anser kommissionen däremot uppenbart, att anvisade medel icke
komma att vara tillfyllest.

I fråga örn medelsförbrukningen under nyssnämnda anslag under tiden
1 juli—31 december 1943 och det beräknade medelsbehovet under anslaget för
hela budgetåret 1943/44 hänvisar kommissionen till följande sammanställning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 273.

i Ändamål	Medels- förbrukning V.—“/t. 1943	Medelsbehov Vi-30/» 1944
j Statliga beredskapsarbeten i SAK:s regi (inkl. försvars-arbeten) ............................................	5 260 000	9 740 000
Statliga beredskapsarbeten i annan myndighets regi......	3330 000	9 670 000
Statskommunala beredskapsarbeten......................	1850 000	4 150 000
Statskommunala reservarbeten..........................	130 000	170 000
Kontantunderstödsverksamhet ..........................	300 000	1200 000
Arkivarbeten och musikerhjälp..........................	640 000	1 560 000
Statliga stenbeställningar ..............................	1240 000	1 510 000
Resebidrag till arbetssökande............................	150 000	250 000
Övrig hjälpverksamhet (årskostnadsbidrag m. m.)........	30 000	290 000
Till Kungl. Maj:ts förfogande för främjande av företags-verksamhet m. m.....................................		500 000
Kronor	12980000	29040 000
Summa kronor	41 970000

Det beräknade medelsbehovet för budgetåret 1943/44 i dess helhet skulle
alltså utgöra 41 970 000 kronor.

I fråga om medelsbehovet för nästa budgetår har arbetsmarknadskommissionen
till en början framhållit, att kommissionen i avsaknad av säkra
hållpunkter för ett bedömande av utvecklingen på längre sikt funne vad
kommissionen tidigare anfört rörande arbetsmarknadsläget böra tjäna som
utgångspunkt för en beräkning av medelsbehovet under nästa budgetår. Behovet
av arbetslöshetslindrande åtgärder förväntades alltså bliva av ungefär
den omfattning, som beräknades för senare delen av budgetåret 1943/44,
vilket komme att innebära ökade kostnader för budgetåret 1944/45 i jämförelse
med innevarande budgetår i dess helhet. En viss säkerhetsmarginal
för oförutsedda händelser i ur sysselsättningssynpunkt negativ riktning
borde dock hållas. Vid sidan härav syntes man böra räkna med att överflyttning
av arbetskraft till näringslivets bristområden kunde komma att
fordra kostnadskrävande åtgärder.

A. Arbetsmarknadens reglering.

Rörande medelsbehovet för arbetsmarknadsreglerande åtgärder yttrar
kommissionen vidare.

De nuvarande förhållandena på arbetsmarknaden medföra, att en beräkning
av medelsbehovet för nästa budgetår innebär avsevärda svårigheter.

Det är enligt kommissionens förmenande angeläget, att de arbetslösa, i den
mån de icke på annat sätt kunna beredas sysselsättning, i största möjliga
utsträckning bringas hjälp i form av beredskapsarbete. Framför allt böra

Kungl. Maj:ts proposition nr 273.

därvid komma i fråga de för hjälpklientelets sysselsättningsmöjligheter på
hemorten synnerligen viktiga statskommunala arbetena.

Dagsverkskostnaden vid andra statliga beredskapsarbeten i kommissionens
regi än försvarsarbeten under år 1942 utgjorde i medeltal 24 kronor 15 öre
(prop. 1943: 283, s. 52). Motsvarande siffror för år 1943 äro ännu icke tillgängliga.
Med en uppskattad kostnad av cirka 25 kronor och vid en så försiktig
beräkning som att arbetet ej pågår mer än 250 dagar per år kommer
»årsverkskostnaden» att överstiga 6 000 kronor. Kommissionen beräknar att
i egen och väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi vid beredskapsarbeten under
första halvåret 1944 få sysselsätta omkring 6 000 man. För att erhålla
möjligheter att sysselsätta arbetslösa under budgetåret 1944/45 i statligt beredskapsarbete
beräknas en kostnad av 45 miljoner kronor. Av detta belopp
avses för kommissionens del 20 miljoner kronor och för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
25 miljoner kronor.

Kostnaden för statskommunala beredskapsarbeten, som avses komma till
användning i ökad omfattning i jämförelse med innevarande budgetår, uppskattas
till 10 miljoner kronor.

Statskommunala reservarbeten böra alltjämt förekomma i begränsad omfattning
och endast för sådan arbetskraft, som icke kan på den öppna marknaden
göra anspråk på den lön, som tillkommer konkurrensduglig arbetskraft.
Kostnaden torde kunna upptagas till 0,4 miljoner kronor.

Det torde icke kunna undvikas att särskilt vid fall av kortvarig arbetslöshet
hjälp i viss utsträckning måste lämnas genom kontantunderstöd. Vid beräknandet
av kostnaderna för denna hjälpform under nästa budgetår måste
tagas med i beräkningen, att av redovisningstekniska skäl regelmässigt en
viss eftersläpning äger rum i utbetalningarna. Utgifterna under löpande budgetår,
då statens kostnader för kontantunderstödsverksamheten under tiden
april 1943—mars 1944 beräknas till 1,5 miljoner kronor, böra ses i relation
till den synnerligen låga arbetslöshet, som kännetecknade periodens åtta första
månader. Under nästa budgetår, på vilket belöpa kostnaderna för hjälpverksamheten
under tiden april 1944—mars 1945, torde man få räkna med
ett icke oväsentligt ökat anlitande av förevarande hjälpform.

Hjälp genom kontantunderstöd, som utgått huvudsakligen i de större städerna,
har blivit ofrånkomlig även i de län, som uppvisa stor arbetslöshet,
framför allt i Västernorrland. Understöden ha sedan en tid tillbaka utgått
huvudsakligen till arbetslösa i de äldre åldrarna. I fortsättningen måste man
räkna med att även yngre personer återfinnas bland detta hjälpklientel. För
närvarande utgå kontantunderstöd till 6 000 arbetslösa. Kommissionen beräknar
kostnaderna för dylika understöd för nästa budgetår till 6 miljoner
kronor.

Under de senaste månaderna ha arkivarbete och musikerhjälp kommit till
användning i avsevärt ökad omfattning, främst till följd av lämpligheten att
på detta sätt bringa hjälp åt den tilltagande strömmen av flyktingar. Med
en sysselsättning under kommande budgetår av ungefär den storleksordning
— 700 å 800 man — som för närvarande förekommer bör kostnaden för arkivarbete
och musikerhjälp upptagas till 2,5 miljoner kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 273.

För de statliga stenheställningarna och därmed sammanhängande administrationskostnader
föreslås ett belopp av 2,3 miljoner kronor.

Medelsbehovet under reservationsanslaget till Åtgärder för arbetsmarknadens
reglering m. m. för budgetåret 1944/45 kan sam -

manfattas sålunda.

Statliga beredskapsarbeten ........................ kronor 45 000 000

Statskommunala beredskapsarbeten .................. » 10 000 000

Statskommunala reservarbeten ...................... » 400 000

Kontantunderstödsverksamhet ...................... » 6 000 000

Arkivarbeten och musikerhjälp .................... » 2 500 000

Statliga stenbeställningar .......................... » 2 500 000

Resebidrag till arbetssökande ...................... » 400 000

övrig hjälpverksamhet ............................ » 700 000

Summa kronor 67 500 000.

Under antagande att Kungl. Maj:t skulle finna samma belopp, som står
till Kungl. Maj:ts förfogande innevarande budgetår — 500 000 kronor —,
tillfyllest för främjande av företagsverksamhet m. m., finner kommissionen,
att för budgetåret 1944/45 bör för arbetsmarknadsreglerande åtgärder beräknas
ett anslag av 68 miljoner kronor.

Beträffande anslaget till Kostnader för överflyttning av arbetskraft,
som innevarande budgetår är uppfört å förskottsstaten för
försvarsväsendet, har chefen för socialdepartementet i statsverkspropositionen
anmält, att ett motsvarande anslag är avsett att upptagas å den allmänna
beredskapsstaten för kommande budgetår.

Under tiden juli—december 1943 ha av detta anslag förbrukats närmare
13 miljoner kronor.

Ur detta anslag torde under nästkommande liksom under innevarande
budgetår böra bestridas utgifter bland annat för förflyttningsbidrag, familjetillägg
m. m. (inklusive verktygs- och personlig utrustning) till ovan arbetskraft,
som överflyttats till skogsarbete, beredskapskurser för verkstadsindustrien
och kurser för uttagning av reservarbetskraft, industrikonsulenternas
verksamhet, arbetsblockorganisationen samt för anordnande av jordbruksläger
för frivillig arbetskraft.

Kommissionen föreslår, att för budgetåret 1944/45 ett anslag av 20 miljoner
kronor beräknas för här avsedda ändamål.

B. Kommissionens centrala förvaltning, länsarbetsnämnder oell arbetsför medlingsanstalter.

Avlöningar.

Ur förslagsanslaget till Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Avlöningar,
vilket för innevarande budgetår är upptaget till 6,0 miljoner kronor,
har Kungl. Maj:t för budgetåret 1943/44 ställt till kommissionens förfogande
sammanlagt 9,6 miljoner kronor att disponeras på följande sätt:

Kungl. Maj.ts proposition nr 273.

Statens arbetsmarknadskommission, högst ............ kronor 2 400 000

Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna,

högst .......................................... » 7 120 000

Statsbidrag till pensioner åt befattningshavare vid arbetsförmedlingsanstalterna,
förslagsvis .................. » 80 000

Summa kronor 9 600 000.

Rörande kommissionens medelsbehov för avlöningar under nästa budgetår
anför kommissionen.

De mångskiftande arbetsuppgifter, som åligga kommissionen och som tid
efter annan utökas genom nya uppdrag av Kungl. Maj:t eller genom utvecklingen
på arbetsmarknaden, ha nödvändiggjort en väsentlig utvidgning av
personalbeståndet vid såväl den centrala som de lokala förvaltningarna.

Kommissionens kansli har jämlikt en av Kungl. Majit den 19 november
1943 fastställd plan omorganiserats. Antalet befattningshavare inom kansliet
utgjorde vid januari månads utgång 450.

Kungl. Majit har genom beslut den 24 september 1943 anbefallt kommissionen
att tillhandahålla erforderlig kanslipersonal åt sakkunniga för utredning
rörande vissa vid ett fredsslut aktuella arbetsförmedlingsfrågor, vilka
sakkunniga genom Kungl. Majits beslut den 28 januari 1944 fått sitt
uppdrag utvidgat att omfatta jämväl frågan om den offentliga arbetsförmedlingens
organisation.

Den under föregående budgetår påbörjade revisionen av länsarbetsnämndernas
organisation i avsikt att ernå en nödvändig effektivisering, varom har
lämnats en närmare redogörelse i prop. 1943: 283, s. 108, har slutförts under
år 1943. En utökning av personalbeståndet, främst i fråga om befattningshavare,
kompetenta att självständigt handlägga mera kvalificerade arbetsuppgifter,
har därvid, även med beaktande av nödvändigheten att hålla organisationen
inom minsta möjliga ram, varit ofrånkomlig.

Antalet tjänstemän vid länsarbetsnämnder och arbetsförmedlingsanstalter,
som icke äro att betrakta såsom tillfälligt anställda, har sålunda ökats från
829 i januari 1943 till 1 028 under motsvarande månad innevarande år. Av
de nytillkomna cirka 200 befattningarna äro de allra flesta (190) arvodestjänster
vid nämndernas centrala kanslier, avsedda för handläggning av beredskaps-,
mobiliserings-, omflyttnings- och utlänningsärenden eller andra
krisbetonade arbetsuppgifter. Innehavarna av dessa befattningar ha i regel
erhållit arvoden motsvarande lönegraderna Eo 12, Eo 15 eller —- för de viktigaste
posterna — Eo 18, en lönestandard, som måste anses synnerligen
blygsam i förhållande till de ansvarskrävande uppgifter, som ålagts ifrågavarande
befattningshavare, och de ringa utsikterna för dessa att påräkna
stadigvarande anställning eller befordringsmöjligheler på detta arbetsområde.

Anspråken på den offentliga arbetsförmedlingen ha under kriget starkt
ökat, vilket bland annat kommit till uttryck i ökningen av antalet tillsatta
platser. Genom den offentliga arbetsförmedlingen tillsattes 1939 436 000 platser,
1941 609 000, 1942 798 000 och 1943 893 000. Den ökade omsättningen

Kungl. Maj.ts proposition nr 273.

på arbetsmarknaden har nödvändiggjort en fortsatt utbyggnad av arbetsförmedlingens
organisation.

Givet är, att kraven på den offentliga arbetsförmedlingen icke komma att
minska under kommande budgetår. Oavsett om krigsförhållandena komma
att fortsätta eller örn ett vapenstillestånd kan väntas inträda, bli uppenbarligen
problemen på arbetsmarknaden i vårt land av sådan omfattning, att
organisatoriska åtgärder av olika slag alltjämt påkallas för att motverka
uppkommande arbetslöshet och tillgodose näringslivets växlande behov av
arbetskraft. För arbetsförmedlingens del räknar kommissionen med att en
fortsatt effektivisering alltjämt blir erforderlig. Speciellt torde man få räkna
med att avdelningskontoren på en del orter göras bättre rustade att betjäna
allmänheten och att ombudsnätet inom vissa landsdelar gives en fastare utformning.

Detta behov av fortsatt utbyggnad och effektivisering av arbetsförmedlingsorganisationen
beror icke enbart på ett ökat anlitande från arbetsgivares
och arbetstagares sida av förmedlingsapparaten utan sammanhänger också
med den fortsatta utbyggnaden av den frivilliga arbetslöshetsförsäkringen,
vid vilken arbetsförmedlingen har sig ålagd omfattande kontroll- och
arbetsanvisningsuppgifter. Vid utgången av år 1941 utgjorde antalet medlemmar
i de erkända arbetslöshetskassorna 290 000. I januari 1944 voro
kassorna 30 till antalet med en medlemssiffra av 723 000. Även en ganska
begränsad ökning av arbetslösheten kommer med hänsyn till kassornas omfattning
att omedelbart påverka frekvensen vid arbetsförmedlingarna.

Särskilda delar av arbetsförmedlingsorganisationen kunna förväntas bli
påtagligt förstärkta under innevarande år. Sålunda beräknar kommissionen,
att den planerade tjänstemannaförmedlingen kommer att träda i funktion
redan under våren. Genom denna skulle förmedlingsbehovet bättre tillgodoses
för tjänstemän i allmän och enskild tjänst, tekniker samt lantbruks- och
skogstjänstemän. Speciellt inför den arbetslöshet bland dessa grupper, som
en omställningskris kan befaras föra med sig, kommer en tjänstemannaförmedling
att ha en viktig uppgift att fylla, när det gäller att söka utnyttja entledigad
arbetskraft på andra arbetsområden.

Med hänsyn till riksdagens skrivelser nr 295 och 376/1943 örn vidtagande
av åtgärder i syfte att ytterligare effektivisera den grkesvägledande verksamheten
och med hänsyn till de .ständigt ökade krav, som ställas på denna
verksamhet, har kommissionen planerat en viss utbyggnad av den nuvarande
ungdomsförmedlings- och yrkesvägledningsorganisationen. Det gäller dels
alt göra arbetsförmedlingens avdelningskontor så rustade, att de kunna fungera
även som ungdomsförmedlings- och yrkesvägledningsfilialer, till fromma
för den ungdom, som är bosatt på avstånd från de nu förefintliga länscentralerna,
dels att i anslutning härtill och icke minst med hänsyn lill kraven
på en effektiviserad yrkesvägledning bland den studerande ungdomen
företaga nödiga personalförstärkningar även vid länscentralerna.

Förstnämnda syfte hoppas man bland annat kunna nå genom att till avdelningskontoren
knyta lämpliga lärare, som alltså skulle bli deltidsanställda

Kungl. Maj:ts proposition nr 273.

med arvode. Därjämte torde det även bli nödvändigt att för ungdomsverksamhetens
räkning inrätta vissa assistenttjänster vid en del större avdelningskontor,
där ingen särskild ungdomsavdelning inrättats eller där endast
högst provisoriska åtgärder i denna riktning vidtagits.

Ifrågavarande utbyggnad beräknas påbörjad redan innevarande budgetår.
Under förutsättning att den planerade utbyggnaden hinner bli helt genomförd
under nästkommande budgetår, skulle utbyggnaden komma att
medföra följande personalkostnader, nämligen för förstärkning av länscentralerna
kronor 67 850, för avlönande av 170 deltids- och arvodesanställda
lärare kronor 120 000 samt för nya assistenttjänster vid vissa större avdelningskontor
kronor 37 700 eller således tillhopa kronor 225 550. För närvarande
belöpa sig personalkostnaderna för ungdomsförmedling och yrkesvägledning
till närmare 340 000 kronor.

Såsom ett led i en individualiserad arbetsförmedling ha några kontor under
gångna året utrustats med särskilda sociala kuratorer. Då dessa kuratorers
verksamhet fyller en viktig uppgift i fråga om den s. k. partiella arbetskraften,
har kommissionen i fråga örn planläggningen av den framtida kuratorsverksamheten
vid arbetsförmedlingen trätt i förbindelse med den särskilda
kommitté, som tillkallats för utredning av de partiellt arbetsföras problem.
Från kommitténs sida har anförts, att det icke kunde ligga i kommitténs
intresse att med tillsättandet av nya kuratorstjänster skulle anstå i avvaktan
på kommitténs förslag. Utbyggandet av den sociala kura tors verksamheten
vid arbetsförmedlingarna syntes icke kunna innebära något föregripande
av kommitténs utredningsarbete, då kommittén med stor glädje måste
hälsa varje sådan utvidgning och då sålunda dylika åtgärder måste anses
vara i hög grad i enlighet med kommitténs intressen. En planläggning av
denna kuratorsverksamhet torde väl komma att utgöra ett av kommitténs
huvudförslag.

Det har varit angeläget, att i nuvarande läge söka tillvarataga den arbetskraft,
som flyktingarna representera. Flyktingströmmen från våra nordiska
grannländer, ävensom Balticum, har varit ganska omfattande under år 1943.
I stor utsträckning har det varit möjligt för arbetsförmedlingen att i olika
arbeten placera dessa flyktingar. Vid ett flertal huvudkontor ha vissa anordningar
fått träffas för att underlätta utplaceringen och omflyttningen
av denna arbetskraft. Troligen kunna förhållanden i våra grannländer även
under innevarande år föranleda en ström av flyktingar därifrån. För arbetsförmedlingens
del måste man därför räkna med att för den närmaste tiden
vara rustad att handha utplacering av framförallt nordiska flyktingar.

Kommissionen föreslår, att medelsbehovet för avlöningar upptages till ett
belopp av 9,3 miljoner kronor.

Omkostnader.

Ur förslagsanslaget till Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Omkostnader,
vilket för innevarande budgetår är upptaget till 3,6 miljoner kronor,
har Kungl. Majit för budgetåret 1943/44 ställt till kommissionens förfogande
sammanlagt 4,66 miljoner kronor att disponeras på följande sätt:

Kungl. Maj:ts proposition nr 273.

Statens arbetsmarknadskommission, högst ............

Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna,

kronor 1 630 000

högst ....................

Värnpliktslånenämndema, högst

» 3 000 000

» 20 000

Summa kronor 4 650 000.

Medelsbehovet för omkostnader under budgetåret 1944/45 har kommissionen
beräknat till ett belopp av 4,5 miljoner kronor.

Under åberopande av vad kommissionen sålunda anfört har kommissionen
hemställt, att för budgetåret 1944/45 måtte anvisas dels under reservationsanslaget
till Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. 68 000 000
kronor, dels under anslaget till Kostnader för överflyttning av arbetskraft
20 000 000 kronor, dels till Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Avlöningar
ett förslagsanslag av 9 300 000 kronor, dels ock till Statens arbetsmarknadskommission
m. m.: Omkostnader ett förslagsanslag av 4 500 000
kronor.

Departementschefen.

Vid sin uppskattning av medelsbehovet för arbetsmarknadsreglerande åtgärder
under nästa budgetår har arbetsmarknadskommissionen, i avsaknad
av säkra hållpunkter för ett bedömande av utvecklingen på arbetsmarknaden
på längre sikt, räknat med att behov av arbetslöshetslindrande åtgärder kommer
att bliva av ungefär samma omfattning, som beräknats för senare hälften
av innevarande budgetår. Med utgångspunkt härifrån och med beaktande
att en viss säkerhetsmarginal borde finnas för oförutsedda händelser i ur
sysselsättningssynpunkt negativ riktning har kommissionen uppskattat medelsbehovet
under anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.
för nästa budgetår till 67,5 miljoner kronor. Under antagande att Kungl.
Majit skulle finna ett belopp av 500 000 kronor tillfyllest för främjande av
företagsverksamhet m. m., har kommissionen föreslagit, att ifrågavarande anslag
upptages till 68 miljoner kronor. Till Kostnader för överflyttning av arbetskraft
har kommissionen ansett böra anvisas ett belopp av 20 miljoner
kronor eller 30 miljoner kronor mindre än som anvisats för ändamålet för
innevarande budgetår.

Arbetsmarknadskommissionens beräkningar rörande medelsbehovet torde
i stort sett kunna godtagas. Under förutsättning att arbetslösheten under nästa
budgetår blir av i stort sett samma karaktär som innevarande budgetår, d. v. s.
föranledd av säsongmässiga variationer i sysselsättningen eller av lokalt begränsad
minskning i arbetstillgången torde medelsbehovet under anslaget till
åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. kunna uppskattas till 68 miljoner
kronor under nästföljande budgetår. Härav bör emellertid för främjande
av företagsverksamhet ett större belopp än det av kommissionen förutsatta
stå lili Kungl. Maj:ts förfogande. Jag anser mig böra räkna med att Kungl.
Maj:t för sistnämnda ändamål skall äga disponera i runt tal 2,5 miljoner
kronor. Skulle en mera omfattande arbetslöshetskris inträffa under budgetåret,

Kungl. Maj.ts proposition nr 273.

är avsikten att igångsätta ett betydande antal arbetsföretag, finansierade från
å allmän beredskapsstat uppförda anslag. Även vid en begränsad ökning
av arbetslösheten, som kräver igångsättandet av arbeten utöver den ram, som
nu ifrågavarande anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.
medgiver, torde arbetsföretag, finansierade från särskilda för detta läge avsedda
anslag å beredskapsstaten, böra igångsättas.

I förevarande sammanhang vill jag anmäla, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
i skrivelse den 2 oktober 1943 hemställt, att medel måtte ställas till
styrelsens förfogande för utgivande av ersättning till entreprenören för den
s. k. Sandöbron, Skånska Cementaktiebolaget, för vissa merkostnader och
tilläggsarbeten å bron i anslutning till träffad överenskommelse i anledning
av ett under brons byggnad inträffat ras. Framställningen är för närvarande
föremål för Kungl. Maj :ts prövning. Vid bifall till framställningen, vartill
skäl synes föreligga, torde anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering
m. m. komma att belastas med ca 555 000 kronor, medan ett belopp av
ungefär 280 000 kronor synes böra utgå från sjätte huvudtitelns reservationsanslag
till byggande av broar.

Kostnaderna för att tillgodose arbetsmarknadens bristområden med arbetskraft
torde alltjämt böra hållas skilda från utgifterna för arbetslöshetsändamål.
För bestridande av ifrågavarande kostnader torde förslag i annat sammanhang
böra framläggas örn äskande av medel å allmän beredskapsstat I
för budgetåret 1944/45 under anslag till Kostnader för överflyttning av arbetskraft.

Jämväl kostnaderna för arbetsmarknadskommissionens centrala förvaltning,
länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna bliva beroende
av utvecklingen på arbetsmarknaden under nästa budgetår. De härutinnan
uppgjorda kostnadskalkylerna kunna därför endast bliva approximativa. Som
framgår av den lämnade redogörelsen ha de för innevarande budgetår anvisade
anslagen till såväl avlöningar som omkostnader (6 000 000 respektive
3 500 000 kronor) måst betydligt överskridas. Då regleringsåtgärderna på arbetsmarknaden
måste antagas komma att jämväl under nästa budgetår bliva
av betydande omfattning, synes en höjning av anslagen till arbetsmarknadsregleringens
administration vara oundviklig. Å andra sidan torde den faktiska
medelsförbrukningen under innevarande budgetår icke böra vara uteslutande
vägledande vid anslagsberäkningen. Med hänsyn till svårigheterna att nu
kunna bedöma utvecklingen synes anslagsberäkningen böra grundas på antagandet
att den nuvarande medelsförbrukningen kan bringas att nedgå. Enligt
vad jag erfarit har överstyrelsen för yrkesutbildning för avsikt att
inom de närmaste dagarna inkomma med förslag om överflyttning till överstyrelsen
av arbetsmarknadskommissionens yrkesutbildningsverksamhet. Ett
genomförande av nämnda förslag bör medföra en viss minskning av utgifterna
å kommissionens avlönings- och omkostnadsanslag. Jag beräknar därför
anslaget för nästa budgetår till Statens arbetsmarknadskommission: Avlöningar
till 7 500 000 kronor och till Statens arbetsmarknadskommission:
Omkostnader till 4 000 000 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 273.

Hemställan.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att för budgetåret 1944/45 under femte
huvudtiteln anvisa

dels till Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Avlöningar
ett förslagsanslag av............ kronor 7 500 000;

dels till Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Omkostnader
ett förslagsanslag av ............ kronor 4 000 000;

dels ock till Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.
ett reservationsanslag av .............. kronor 68 000 000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt förordnar,
att proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Anders Lundstedt.

Bihang lill riksdagens protokoll 19H. 1 sami. Nr 273.

Bilaga.

Statens arbetsmarknadskommissions verksamhet
under år 1943.

I. Arbetsmarknaden under år 1943.

I en allmän karakteristik av arbetsmarknadsläget under år 1943 bör såsom
ett huvuddrag framhävas tendensen till stabilisering vid en anmärkningsvärt
hög sysselsättningsnivå. Denna tendens, som framträdde redan mot
slutet av år 1942, gjorde sig under fjolåret allt mera gällande. Detta gäller
såväl totalsysselsättningen som sysselsättningens struktur. Det läge av full
sysselsättning och exceptionellt låg arbetslöshet — stundom skärpt till allmän
brist på arbetskraft —, som uppkom genom sysselsättningstillväxten under år
1942, kännetecknade i det stora hela även år 1943. Den starka förskjutning
i sysselsättningsstrukturen, som försiggick under åren 1940—42 såsom en
naturlig återspegling på arbetsmarknaden av produktionens omställning enligt
försvarsberedskapens och folkförsörjningens fordringar, upphörde i huvudsak
under år 1943. Den efter krigsårens förutsättningar anpassade ordningen
inom produktion och arbetsmarknad stabiliserades. Därigenom lindrades
även vissa av de arbetsmarknadspolitiska svårigheter, som under de föregående
åren sammanhängde med näringslivets fortskridande omställning,
under senare delen av det gångna året i betydlig grad. Detta gäller exempelvis
frågan örn skogsbrukets arbetskraftsförsörjning.

Även i fråga om arbetsmarknadens säsongmässiga förändringar kan talas
örn en tendens till stabilitet. Den utveckling i riktning mot mindre utpräglade
säsongvariationer, som kommissionen i tidigare verksamhetsberättelser påpekat,
fortsatte med resultat, att arbetslösheten under vintermånaderna var
lägre än någonsin, örn man undantager november och december månader. Om
alltså arbetsmarknadssituationen under större delen av året var utomordentligt
gynnsam, tillkommo under fjolårets sista månader vissa orosmoment.
Den betydelsefulla lejdbåtstrafiken avbröts, och exportmöjligheterna söderut
för skogsindustrierna försämrades ytterligare. Mot årets slut friställdes genom
produktionsinskränkningar på vissa håll inom dessa industrier en del
arbetski-aft. Ett dylikt friställande av arbetskraft ägde rum även under de
föregående åren, men bristområden förefunnos under vintern 1943—44 icke
på samma sätt som tidigare. Med hänsyn särskilt till det minskade behovet
av arbetskraft i skogen kunde det sålunda icke undvikas, att lokalt en rätt
omfattande arbetslöshet uppstod, framför allt i Västernorrlands län och
västra Sverige.

Den industriella sysselsättningen låg enligt socialstyrelsens sysselsättningsstatistik
på samma nivå vid slutet av år 1943 som vid slutet av nästföregående
år. I tab. 1 redovisas för huvudgrupper inom den egentliga industrien syssel Bihang

till riksdagens protokoll 19H. i. sami. Nr 273. \

Tab. 1. Iudextal för antalet sysselsatta arbetare inom huvudgrupper av industri vid
slutet av angivna månader. September 1939 = 100.

Industrigrupper		1941			1942			1943
Maj	Sept.	Dec.	Maj	Sept.	Dec.	Maj	Sept.	Dec
Malmbrytning och metallindu-stri ......................	100	104	102	105	110	lil	lil	108	113
Jord- och stenindusti........	74	77	64	82	84	73	94	81	75
Träindustri..................	74	79	68	71	73	65	78	73	66
Pappers- och grafisk industri	73	77	77	82	82	78	81	81	75
Livsmedelsindustri ..........	96	100	94	96	99	90	94	97	91
Textil- och beklädnadsindustri	90	90	86	86	88	87	88	87	88
Läder-, hår- och gummivaru-industri ..................	90	84	80	82	82	77	77	72	83
Kemisk-teknisk industri......	82	92	84	89	89	83	87	88	89
Samtliga industrigrupper	89	92	88	91	94	91	9a	92	92

sättningsindex för de tre senaste åren under våren, början av hösten samt
vid årsslutet.

Beträffande de särskilda industriella områdena gestaltade sig förhållandena
på följande sätt. Sysselsättningen var under största delen av året synnerligen
god vid gruvorna samt vid skeppsvarven, järnbruken och mekaniska verkstadsindustrien.
Inom varvsindustrien gjorde sig emellertid en tilltagande råvarubrist
kännbar. Under årets sista kvartal konstaterades också någon tillbakagång
inom mekaniska verkstadsindustrien med minskat antal lediga arbetstillfällen
och ökat antal arbetssökande. Även här torde den nedgående
kurvan få skrivas på materialbristens konto. Den brist på kompetenta yrkesarbetare,
som var en konstant företeelse under första halvåret, minskade sedan
successivt och var mot slutet av aret pa manga hall praktiskt taget utjämnad.
Den omskolnings- och yrkesutbildningsverksamhet, som i snabb takt
bedrivits under de senaste åren, har här varit av stor betydelse. Vid sågverk,
pappersmassefabriker och pappersbruk var arbetstillgangen väsentligt påverkad
av de starkt begränsade exportmöjlighetema, som mot slutet av året,
såsom ovan framhållits, medförde en huvudsakligen till vissa delar av Västernorrlands
län och västra Sverige lokalt begränsad arbetslöshet. Snickeiioch
möbelfabriker höllö väl sin ställning sedan föregående år med synnerligen
god arbetstillgång.

voro av relativt ringa omfattning; särskilt var arbetsmarknadssituationen
gynnsam för den kvinnliga arbetskraften. Skoindustrien bade sedan länge
kännetecknats av korttidsarbetslöshet. Uteblivandet av lejdbåtarna samt minskad
inhemsk slakt under årets första månader ledde i slutet av april till införande
av läderransoneringen. Under sommaren förekom några veckors
uppehåll i driften vid ett flertal skofabriker, men sedan lejdbåtstrafiken åter
börjat komma i gång, kunde man i september uppgöra en plan för tilldelning
av läder till skofabrikerna under det kommande halvåret. För att fullfölja
den utredning rörande korttidsarbetslösheten, som av socialministern
berörts i årets statsverksproposition, gjorde arbetsmarknadskommissionen en
framställning hos statens industrikommission, vilken resulterade i att som
villkor för tilldelning av läder fastställdes, att all rekrytering av arbetskraft
till skoindustrien skulle ske genom arbetsförmedlingen samt att icke flera
arbetare finge anställas, än att desamma skulle kunna beredas sysselsättning
under som regel 48 timmar per vecka. Av inkomna rapporter framgår, att
korttidssysselsättning vid skofabrikerna under hösten 1943 praktiskt taget
upphörde.

Inom byggnadsindustrien fortsatte den uppgång, som under de föregående
åren satte in som följd av de statliga stödåtgärderna för bostadsbyggandet,
såtillvida som produktionsvolymen för året var större 1943 än 1942. Även här
innebar dock utvecklingen under det gångna året i så måtto en stabilisering,
som nivån för byggnadsverksamheten icke väsentligen förändrades i förhållande
till den nivå, som uppnåddes under senare delen av år 1942. Bostadsbyggandet
var dock vid slutet av 1943 betydligt större än vid slutet av 1942.
Ett undantag från denna för hela landet gällande regel bildas dock av bostadsbyggandet
i Stockholm.

Den tendens till utjämning av bostadsbyggandets säsongväxlingar, som
under de senaste två åren gjort sig gällande, kan belysas genom en jämförelse
mellan nivån för den vid viss tidpunkt pågående bostadsproduktionen och
årsvolymen, d. v. s. det totala tillskottet av nya bostäder under ett år. Som
ett mått på den grad av jämnhet eller ojämnhet, varmed bostadsbyggandet
bedrives, kan tjäna siffran för förhållandet mellan antalet lägenheter under
byggnad vid högsäsongen och antalet under året fullbordade lägenheter. För
städer med mer än 30 000 invånare var aren 1934—39 i genomsnitt denna
siffra 81,5 procent. För året 1943 var motsvarande siffra 65,1 procent, vilket
betyder, att större delen av den ökning i bostadslillskott, som vunnits jämfört
med föregående ar, erhölls genom säsongutjämning. En motsvarande
beräkning beträffande vinterproduktionens omfattning (räknad per 1 januari)
i förhållande till det årliga lägenhetstillskottet ger vid handen, att produktionen
vid nyåret 1943 utgjorde 41,1 procent av lägenhetstillskottet under
år 1943, under det att produktionen vid nyåret 1944 uppgick till 51,9 procent
av det vid nämnda tillfälle beräknade tillskottet. Sedermera bär dock tack
vare gynnsammare utsikter i fråga örn materialförsörjning den vid byggnadstillståndsbeviljandet
tillämpade ramen för bostadsbyggandet kunnat väsentligt
vidgas, vilket givetvis verkar sänkande på procentsiffran för vinterproduktionen.

I likhet med föregående år var under förra delen av år 1943 ett av de mest
framträdande arbetsmarknadsproblemen att i erforderlig utsträckning anskaffa
arbetskraft till skogarna. För att avverkningsåläggandena skulle kunna
fullgöras inom av statens bränslekommission föreskriven tid, var det nödvändigt
att forcera avverkningsarbetet under första hälften av år 1943. Överflyttningen
av arbetskraft till skogsbruket från andra yrkesområden fick nu
sin hitintills största omfattning. Förutom arbetslösa av skilda kategorier
samt ett antal flyktingar sysselsattes en del från föregående år kvarstående
riksarbetare samt med tjänsteplikt uttagna värnpliktiga, födda år 1923. På
hösten ökades dessutom tillgången på skogsarbetare genom permittermgar
inom massa- och pappersindustrien. Genom en intensifierad arbetsförmedlingsverksamhet
samt vidtagna åtgärder av olika slag kunde det omfattande
bränsleprogrammet till det väsentligaste genomföras. Torvupptagningen,
som alltjämt utgör ett viktigt led i tryggandet av vår bränsleförsörjning, hade
även under år 1943 stor omfattning. Arbetena på mossarna började tidigare
än vad som brukar vara fallet; efterfrågan på arbetskraft var stor, men behovet
kunde fyllas. . „

Svårigheterna att skaffa erforderlig arbetskraft till jordbruket voro ej sa
stora 1943 som föregående år. På grund av gynnsam väderlek kunde vårarbetena
påbörjas tidigare än vanligt och slutföras i beräknad utsträckning.
Även betgallringen gynnades av lämplig väderlek, varför de vana betskotarna
kunde åtaga sig större arealer än vad normalt brukar vara fallet. Behovet
av arbetskraft blev i sin helhet tillgodosett. Skördearbetet försenades av en
alltför riklig nederbörd, varför under denna tid efterfrågan pa arbetskrat
kraftigt ökades. Genom hempermittering av värnpliktiga jordbrukare samt
genom frivilliga arbetsinsatser, icke minst från skolungdom, kunde behovet
av tillfällig skördehjälp fyllas. Även rotfruktsupptagningen kunde s utföras
under gynnsamma förhållanden, bl. a. tack vare det samarbete, som bedrevs
mellan arbetsförmedlingskontoren i olika delar av landet för att uppbringa
den erforderliga arbetskraften. Jordbrukets behov av personal for mera fasta
anställningar av olika slag var liksom tidigare stort, och under hela aret
förelåg brist på arbetskraft till dessa platser.

Den stabilisering, som utmärkt arbetsmarknaden under år 1943, täger sig
även uttryck i arbetsförmedlings- och arbetslöshetsstatistiken (tab. 2). Vid
början av år 1943 var läget, såsom det framträder i dessa tabeller, väsentligt
bättre än ett år tidigare. Detta ger uttryck för den starka förbättring av
arbetsmarknadsläget, som skedde under år 1942, varigenom resterna av den
omställningsarbetslösliet, som förekommit under de ^ föregående arén, försvann
och tidvis övergick i markerad allmän brist pa arbetskraft. I förhalande
till det läge, som därigenom uppkom under senare delen av 19 ,

kunde — ur apbetslöshetssynpunkt betraktat och frånsett säsongutjåmning
— ingen större ytterligare förbättring komma till stånd. Läget under senare
delen av 1943 framstod såsom i stort sett oförändrat jamfort med laget ett
år tidigare, frånsett den betydande ökning av antalet hjälpsökande arbetslösa,
som ägde rum under december 1943.

Till). 2. Arbetsmarknaden under åren 1934—1943.

Å r	Jan.	Febr.	Mars	April	Maj	Juni	Juli	Aug.	Sept.	Okt.	Nov.	Dec.	Års-m edel-tal
	Antal ansökningar om	arbete	på 100 lediga platser	vid den offentliga arbetsförmedlingen.
1934	735	694	514	477	383	379	362	332	331	379	549	531	479
1935	485	477	414	321	303	284	277	255	244	284	434	442	365
1936	370	319	261	249	214	194	194	175	169	204	289	327	262
1937	265	208	171	161	137	133	142	129	130	162	208	194	187
1938	218	230	182	157	146	153	152	128	132	167	236	231	196
1939	219	230	179	155	126	119	119	106	124	154	193	186	173
1940	165	162	144	132	114	115	137	154	166	187	227	243	182
1941	249	241	208	184	160	154	139	131	130	141	176	195	198
1942	227	202	168	131	110	103	99	97	97	102	114	125	147
1943	137	133	114	109	99	93	89	90	93	109	129	150	131
				Arbetslösheten inom fackförbunden. Procent
1934	24-4	24-4	23-8	19-6	15''4	14-0	129	13-3	130	14-8	171	23 7	18-0
1935	22-3	201	18-5	16-0	12-0	11-3	9-9	10-2	10-9	127	14-9	21-3	15-0
1936	19-0	18-1	16-5	13''8	10''2	9''3	8-1	8-1	87	10-3	12-3	17-5	127
1937	16-3	14-8	14-5	11-2	8-3	77	6-4	6-2	6-8	8-3	lil	17-8	10-8
1938	15-6	145	13-0	107	8-4	8-5	7-2	7-2	7-6	9-0	11-2	17-8	10-9
1939	14-9	13-0	11-7	9-0	6-3	5-6	4-8	5-0	6-3	8-0	10-4	15-2	9-2
1940	141	14-5	15-8	lin	9-5	87	9-0	9-1	9-8	11-0	12-6	16-1	11-8
1941	17-1	16-4	15-1	131	10-6	9''3	7-8	7-5	7-3	8-2	10 o	13-0	11''3
1942	13-6	12-5	11-0	8''1	5-9	4-9	4-2	4-0	4-3	4-8	5-9	10-3	7''5
1943	8-6	7-5	6-4	6-1	4-4	4-4	3-9	3’6	o’5	4-5	5-8	9-6	5*7
				Antal rapporterade hjälpsökande arbetslösa.1
1934	171 540	166 348	160 345	145 588	116 257	99 628	86 253	83 042	78 918	84 811	92 016	92 881	114 802
1935	93 419	89 838	83 588	75 122	61177	51157	42 582	41723	41190	47 045	54 167	57 965	61 581
1936	61 400	58 127	53 162	46 628	34 571	25 863	21 510	20 783	20 903	24 712	28 742	30 814	35 601
1937	33 509	31280	27 750	22 247	15 840	11429	9 800	9 577	9 782	12 411	16 169	18 765	18 213
1938	22 022	22 263	20 071	16 935	13 797	11891	10 057	9 993	10 818	13 972	18 853	23 603	16 189
1939	29 263	29 020	27 250	24 893	17 610	12 501	9 229	8 709	9 499	12 183	15 583	14 940	17 556
1940	15 552	15184	14 332	9 872	7 876	6 935	7 902	10 361	12 243	16122	20 562	23 469	13 367
1941	30 512	34 900	33 702	30 552	24 856	20 656	16 205	14 989	13 279	12 610	14 781	19 583	22 219
1942	25 259	25149	22 062	15 535	10 060	7 941	6 959	6 649	6 419	6 377	6 671	8 592	12 306
1943	9 992	9 569	8 550	7 206	6 247	5 253	4 571	4 410	4 600	5 434	7 462	11 676	7 081

1 I denna och följande tabeller ha för tiden januari 1938—juni 1940 i antalet hjälpsökande medräknats
vid statliga och kommunala beredskapsarbeten då sysselsatta hänvisade arbetslösa, vilka dock
först fr. o m. juli 1940 voro anmälda som hjälpsökande hos arbetslöshetskommittéerna.

Uppgifterna om arbetslösheten inom fackförbunden utvisa, att vid utgången
av december 1943 9,6 procent av förbundens medlemmar voro fristämplade
på grund av arbetslöshet mot 10,3 procent vid samma tidpunkt föregående
år. Ökad arbetslöshet kunde konstateras främst inom pappersindustriarbetareförbundet
(13,8 mot 8,3), sågverksindustriarbetareförbundet (30,2
mot 28,8), väg- och vattenbyggnadsarbetareförbundet (21,8 mot 19,7), gjutareförbundet
(4,0 mot 2,9) och metallindustriarbelareförbundet (3,3 mot
2,4). Lägre arbetslöshet förekom framför allt inom sko- och läderindustriarbetareförbundet
(8,5 mot 37,5), beklädnadsindustriarbetareförbundet (9,3

mot 13,0), textilindustriarbetareförbundet (3,8 mot 4,9), grov- och fabriksarbetareförbundet
(17,0 mot 20,1) samt träindustriarbetareförbundet (11,5
mot 15,5). Byggnadsfacken uppvisade i stort sett samma arbetslöshetsprocent
som föregående år (29,8 mot 29,5). Av de särskilda rapporter, som
lämnas till kommissionen beträffande arbetslösheten i byggnadsfacken i vissa
större städer (Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping, Hälsingborg, Örebro,
Borås, Linköping och Gävle), framgår, att antalet arbetslösa byggnadsarbetare
vid årsskiftet 1943/44 uppgick till 9 893, eller 25,1 procent av medlemsantalet.
Motsvarande siffror voro vid årsskiftet 1942/43 10 891, eller 26,9
procent av medlemsantalet. Den ökning i arbetslöshetsprocenten, som ovan
angivits, kom nästan uteslutande på Stockholms stad.

II. Arbetsmarknadskommissionens verksamhet år 1943.

A. Arbetsförmedlingen.

Arbetsförmedlingens organisation.

Under år 1940 ställdes den offentliga arbetsförmedlingen tills vidare under
statlig ledning, varvid arbetsmarknadskommissionen blev chefsmyndighet
för arbetsförmedlingen. Såsom lokal myndighet för biträde åt kommissionen
i arbetsmarknads- och arbetsförmedlingsfrågor fungerar sedan dess en länsarbetsnämnd
i varje län och en arbetsnämnd i Stockholms stad. Under dessa
nämnder sortera arbetsförmedlingarna. En närmare redogörelse rörande de
organisatoriska förändringarna har lämnats i prop. 1941: 285, s. 2.

Sveriges offentliga arbetsförmedling omfattade under år 1943 inalles 25
huvudkontor, 185 avdelningskontor, 429 ortsombud och 17 fristående sjömansförmedlingar,
eller tillsammans 656 förmedlingsorgan. Av dessa vörö 33
avdelningskontor nyinrättade under året, medan ett kontor indragits. (I början
av år 1944 ha ytterligare 8 avdelningskontor inrättats.) I detta sammanhang
må påpekas, att ortsombudens antal minskades i förhållande till föregående
år med hänsyn till att man ansåg sig kunna nedflytta en del till lokalombuds
klass. Förutom nu nämnda mera ordinarie arbetsförmedlingsorgan
voro under året inemot 600 lokalombud, sorterande under kontor eller ortsombud,
anställda å sådana orter, där avdelning av erkända arbetslöshetskassor
fanns eller behov i övrigt förelåg av organ för den offentliga arbetsförmedlingen.

För att förstärka arbetsförmedlingsorganiisationen utarbetade kommissionen
under hösten 1942 en plan för uppdelning av länen i arbetsförmedlingskretsar.
Kretsindelningen innebar, att ett antal ombud och mindre avdelningskontor
inom ett kretsområde i regel ställdes under ett större avdelningskontor,
vars föreståndare blev kretsföreståndare. Denne skulle följa arbetsmarknadens
utveckling inom kretsen samt tillse, att en utjämning av utbud och
efterfrågan på arbetskraft i första hand skedde inom kretsen. Dessutom skulle
han bistå de mindre förmedlingsorganen inom kretsen i förmedlingstekniska

frågor. Kretsorganisalionell Irädde i kraft den 1 januari 1943. Antalet kretsar
i landet utgör 172.

Det organisationsarbete, som under 1941 tog sin början och som åsyftade
att effektivisera ungdomsförmedlingen och skapa nya förutsättningar för
den mera yrkesvägledande sidan av verksamheten, fortsattes under år 1943,
så att vid 1943 års utgång funnos inrättade länscentraler för ungdomsförmedling
och yrkesvägledning i samtliga län utom Gotlands. Beträffande sistnämnda
län var frågan om inrättande av en dylik länscentral under övervägande.
Likaledes övervägdes möjligheterna att genom vidtagande av speciella åtgärder
få även avdelningskontoren bättre rustade för uppgifter i samband med
ungdomsförmedling och yrkesvägledning.

Lärarförmedlingen utbyggdes under året ytterligare. Länscentraler för denna
speciella gren av förmedlingsverksamheten funnos vid årets slut i samtliga
län utom Gotlands. Tillika fungerade fem distriktscentraler samt en huvudcentral
i Stockholm.

För effektivisering av arbetsförmedlingen för flyktingar vidtogos särskilda
anordningar (se s. 15).

Arbetsförmedlingsverksamheten.

Liksom föregående år hörde det under 1943 till den offentliga arbetsförmedlingens
förnämsta uppgifter att på grund av rådande förhållanden söka
åstadkomma utjämning mellan å ena sidan orter eller arbetsområden med
brist på arbetskraft och å andra sidan orter eller områden med överskott på
dylik.

Omfattningen av den offentliga arbetsförmedlingens verksamhet under åren
1934—1943 framgår av tab. 3.

Tab. 3. Verksamhetens omfattning vid de offentliga arbetsförmedlingsanstalterna

åren 1934—1943.1

Å r	Hela verksamheten	Därav vid manliga avdelningen
Arbets- sökande personer	Ansök-ningar örn arbete	Lediga platser	Tillsatta platser	Arbets- sökande personer	Ansök- ningarom arbete	Lediga platser	Tillsatta platser
1934	473 221	1 498 287	312 486	257 123	382 660	1305 443	167 900	156 299
1935	395 849	1 261 829	346 040	266 120	307 892	1 062 130	175 184	154 329
1936	338 243	1 053 290	401 298	301 414	241 963	834 695	204 467	174 071
1937	326 674	884 013	472 945	353 944	220 848	648 863	249 006	210310
1938	347 451	927 132	474 096	360 606	231 547	658 633	236 061	203 038
1939	378 478	977 155	564 966	436 080	255 978	691124	293998	251319
1940	476 349	1153164	634 676	509 897	315114	784 317	379 958	315 301
1941	539 688	1 477 789	746 200	609 210	354 186	1 001 919	453 235	380 491
1942	614 041	1494 242	1016 878	798 152	410 835	977 547	638 315	513 528
1943	662 020	1 452 830	1111479	893 265	468 810	1 001341	682 487	586 497

1 Varje person, som en eller flera gånger under ett år besökt arbetsförmedlingen, redovisas i
tabellen endast såsom en arbetssökande person under året. Den arbetssökande anses emellertid
göra en ansökning om arbete varje månad, han inställer sig. Därest han anvisas arbete och efter
dettas avslutande återkommer till kontoret under samma månad, räknas han dock ha gjort
förnyad ansökning om arbete. En och samma arbetssökande person kan sålunda motsvaras av
flera arbetsansökningar under samma år.

Inalles vörö cirka 662 000 personer inskrivna vid de olika förmedlingsorganen,
eller cirka 48 000 flera än 1942. Huvudparten eller 468 800, utgjordes av
manliga arbetssökande; kvinnornas antal belöpte sig till 193 200. Tillsammans
gjorde dessa personer 1 452 800 ansökningar örn arbete. På manliga
avdelningen steg antalet ansökningar om arbete med 23 800 i jämförelse med
föregående år, under det att antalet lediga platser samtidigt ökade med inemot
44 200. På kvinnliga avdelningen förelåg däremot en minskning av antalet
ansökningar med 65 200, medan antalet lediga platser steg med över
50 400. De anmälda lediga platserna uppgingo tillsammans till cirka lill 500,
av vilka arbetsförmedlingen kunde tillsätta 893 300. Relationen mellan utbud
och efterfrågan på arbetskraft blev också i genomsnitt gynnsammare under
år 1943 än under år 1942. Sålunda var antalet ansökningar på 100 lediga
platser under redovisningsåret 131 mot 147 år 1942. En jämförelse mellan
tillsättningsresultatel under år 1943 och närmast föregående år ger vid handen,
att de tillsatta platsernas antal under det senast tilländalupna året med
95 100 översteg det för år 1942 noterade. I genomsnitt tillsattes cirka 74 450
platser per månad. I dessa siffror ingå icke hänvisningar till beredskaps- och
reservarbeten; förmedlingsresultatet avser alltså uteslutande plats tillsättningen
på den öppna marknaden.

Såsom förut antytts, förelåg starkt framträdande brist på arbetskraft inom
vissa områden, och på grund härav nödvändiggjordes allt fortfarande anordningar
för åstadkommande av en rationell fördelning av den tillgängliga
arbetskraften. Arbetsförmedlingarnas interlokala förmedlingsarbete, varmed
förstås i samverkan mellan Skilda kontor tillsatta platser, underlättades genom
de bidrag till arbetssökandes resor och flyttningskostnader m. m., som
även under redovisningsåret ställdes till förfogande vid överflyttning av arbetskraft
mellan olika yrkesområden. Till belysning av samarbetet mellan
arbetsförmedlingsorganen inom skilda delar av landet lämnas i efterföljande
sammanställning uppgift om i samverkan mellan olika arbetsförmedlingskontor
och ombud tillsatta platser under åren 1936—1943. I

Den interlokala förmedlingen åren 1936—1943.

	Antal arbetssökande	därav utom länet
Å r	placerade genom annat kontor
1936 ..........	................ 6 727	3 674
1937 ..........	................ 11 978	6 722
1938 ..........	................ 14 020	8 380
1939 ..........	................ 19 626	12 005
1940 ..........	................ 33 413	17 956
1941 ..........	................ 44 097	23 052
1942 ..........	................ 68 912	36 833
1943 ..........	................ 81 763	46 632

I samverkan mellan olika kontor och ombud tillsattes under år 1943 inemot
81 800 platser, av vilka 68 500 manliga och 13 300 kvinnliga. Dessa siffror
innebära en höjning i jämförelse med föregående år med 19 °/o. Genom
ovannämnda platstillsättningar i samverkan bereddes tillsammans över 46 600
personer anställning i annat län än det, inom vilket ansökan om arbete ingi -

vits. Den procentuella uppgången av denna interlokala förmedling ulgjorde
27 %.

Liksom under tidigare år vörö de varje vecka utsända radiorapporterna
och i samband med dessa lämnade upplysningar ett viktigt led i det interlokala
förmedlingsarbetet.

I likhet med föregående år var under förra delen av år 1943 ett av de mest
framträdande arbetsmarknadsproblemen att i erforderlig utsträckning anskaffa
arbetskraft till skogarna; överflyttningen av dylik från andra yrkesområden
fick nu sin hittills största omfattning (88 900 man). En närmare redogörelse
för åtgärder, som vidtagits för att tillgodose arbetskraftsbehovet, återfinnes
å s. 22.

För tillgodoseende av jordbrukets behov av arbetskraft fortsattes och utvidgades
de under föregående år tillämpade åtgärderna. Sålunda intensifierades
blockorganisationen inom jordbruket. En närmare redogörelse härför
lämnas i det följande (s. 45). I samråd med bl. a. skolöverstyrelsen, chefen för
försvarsstaben, kvinnoföreningarnas beredskapskommitté, riksförbundet
kvinnlig samhällstjänst och Sveriges ungdomsberedskap utarbetade kommissionen
vissa riktlinjer för upplysningsverksamheten bland ungdomen för
frivilliga beredskapsinsatser under år 1943. De vidtagna åtgärderna omfattades
med livligt intresse och bidrogo till att till arbetsförmedlingarnas förfogande
kunde ställas ett stort antal personer att utplaceras i frivilligt jordbruksarbete.
Antalet tillsatta platser uppgick till cirka 64 000.

Under året kunde arbetsförmedlingarna därjämte göra 16 000 utplaceringar
i frivillig luftbevakning och 3 100 utplaceringar i frivillig vämpliktstjänst.

Antalet tillsatta platser inom olika yrkesområden framgår av tab. i och 5.

Till). 4. Antili tillsatta platser inom olika yrkesområden vid de offentliga nrbetsförmedlingsanstalterna
åren 1934—1943.

Å r	Jord- bruk	Skogs- hushåll- ning	Industri och hantverk	Sjöfart och fiske	Handel, samfärdsel och allmän tjänst1	Husligt arbete	Diverse arbete1	Frivilliga arbets- uppgif- ter	Summa
1934	44 077	12 317	29 961	19 039	36 515	68 962	46 252	_	257 123
1935	48 416	6 650	30 316	20 313	47 102	74 419	38 904	—	266120
1936	48 543	12 694	34 174	22 904	57 597	82 925	42 577	~	301414
1937	48 581	14 328	38 984	26 979	70 002	89 539	65 531	—	353 944
1938	51 212	10 719	46 801	26 185	85 510	97 240	42 939	—	360606
1939	50 284	18 266	66 262	34 987	110 846	114 009	41426	—	436 080
1940	54 767	39 636	87 998	27 357	127 265	113 890	58 984	—	509 897
1941	72 011	52 788	117 567	22 491	160 205	125 642	58 506	—	609 210
1942	2 61 597	79 778	180 829	23 034	*146 649	141 877	64 442	99 946	798152
1943	56 452	122 413	245 739	24 018	173 786	151 761	36 325	82 771	893 265
I % av hela
antalet	6-3	13''7	27-5	2-7	19-4	17-0	4-1	9-3	lOOo

1 Statistiken omlades i viss utsträckning vid ingången av år 1943, varför direkta jämförelser
med tidigare års siffror icke äro möjliga. Beträffande tillsatta platsers fördelning under år 1943
efter kön och näringsgrenar hänvisas till tab. 5.

2 Nedgången för dessa grupper är endast skenbar, enär under år 1941 till jordbruksgruppen
räknades frivilliga skördearbetare samt till gruppen allmän tjänst personer i frivillig värnpliktstjänstgöring
och frivillig luftbevakning, vilka fr. o. m. 1942 redovisats under rubriken »frivilliga
arbetsuppgifter».

I den förra göres anknytning till tidigare års redovisningsförfarande, varför
gruppbeteckningarna i de båda tabellerna, såsom noten angiver, förete
vissa skiljaktigiheter.

Flertalet grupper uppvisade ökat antal tillsatta platser i förhållande till
föregående år. Särskilt markerad var uppgången inom skogsbruket, där platstillsättningen
stigit med mer än 50 % sedan 1942. Stegringen för industri och
hantverk gällde närmast byggnadsverksamheten.

Inom jordbruket tillsattes 48 600 platser för män och 8 000 platser för kvinnor.
Endast hälften av de lediganmälda platserna för statavlönad personal
kunde tillsättas, och även i fråga örn ogifta drängar och mjölkningskunniga
lanthembiträden var bristen starkt kännbar. Behovet av tillfälliga arbetare
för skörden kunde, som förut nämnts, i stort sett tillgodoses.

Tab. 5. Antal tillsatta platser inom olika yrkesområden vid de offentliga arbetsförmedlingsanstalterna
linder år 1943.

Näringsgrenar	Manliga	Kvinnliga	Tillsammans
Antal	%
Hela antalet tillsatta platser ............	586 497	306 768	893265	100-0
Jordbruk (och fiske1)......................	48 594	8 016	56 610	6-3
Skogsbruk................................	122 331	82	122 413	13-7
Industri och hantverk ....................	217 874	27 865	245 739	27-5
Malmbrytning o. metallindustri..........	28 881	3 266	32 147
Träindustri............................	9 842	297	10139
Livsmedelsindustri......................	5128	4 830	9 958
Textil- o. beklädnadsindustri............	3 534	9 622	13 156
Byggnadsverksamhet....................	137 995	11	138 006
Samfärdsel ..............................	61203	1279	62 482	7-0
Landtransport..........................	38 308	314	38 622
Sjöfart ................................	22 895	965	23 860
Handel .................................	16 651	52 510	69 161	7-7
Affärs- o. lagerarbete ..................	10 093	7 487	17 580
Hotell-, kafé- o. restaurangrörelse........	6 558	45 023	51581
Förvaltning, arbetsledning och fria yrken....	13 925	15 278	29 203	3-3
Förvaltning o. teknisk ledning..........	1898	163	2 061
Kontorsarbete.........................	3 991	9191	13182
Undervisning o. vetenskaplig verksamhet	2 974	4105	7 079
Hälsovård och sjukvård...................	1291	9 358	10 649	1-2
Husligt arbete..........................	425	151336	151 761	17-0
Arbete, ej hänfört till annan grupp ........	104 203	41044	145 247	16-3

1 158 manliga platser.

Rekryteringen av arbetskraft till betfälten vållade i år mindre svårigheter
än vanligt. En närmare redogörelse för de vidtagna åtgärderna lämnas å s. 20.

Skogshushållningen påkallade, såsom redan förut framhållits, särskilt stor
uppmärksamhet under redovisningsåret med hänsyn till det betydligt ökade
bränslebehovet. Som arbetssökande hade endast anmält sig 23 100 man

(som dock gjort över 34 000 ansökningar om arbete, vilket betyder, att en
stor del hade två eller flera anställningar under året), under det att de tillsatta
platsernas antal översteg 122 400. Härav framgår, att arbetskraften till
övervägande delen kom från andra yrkesområden.

Inom industrigruppen, inklusive byggnadsverksamheten, redovisades för
flertalet grenar stegrade förmedlingssiffror i förhållande till föregående år,
och inalles tillsattes över 245 700 platser, eller 64 900 flera än 1942. Huvudparten
av ökningen kom emellertid på byggnadsverksamheten, som under
större delen av året var synnerligen livlig. Särskilt under sommaren rådde
stor efterfrågan på byggnadsarbetare av skilda slag. De utfärdade föreskrifterna
angående arbetsförmedlingstvång och tillståndstvång för byggnadsarbete
påverkade starkt arbetsförmedlingsverksamheten. Gemensam för de egentliga
industrigrenarna var bristen på fullt kunniga yrkesarbetare. I övrigt hänvisas
till den i det föregående lämnade översikten över arbetsmarknadsläget.

Sjöfarten var liksom under de föregående krigsåren starkt begränsad till
följd av avspärrningsföi''hållandena.

Inom gruppen husligt arbete förelågo alltjämt svårigheter att tillsätta de
lediga hembiträdesplatserna. Under året tillsattes cirka 28 300 hembiträdesplatser,
vilket utgör en minskning av omkring 7 000 platser från år 1942.
Däremot kunde behovet av tillfällig hemhjälp tillgodoses i väsentligt ökad
omfattning. Antalet föl-medlade platser för tillfällig hemhjälp av olika slag
ökade med omkring 11 000 till 105 000. Svårigheterna att erhålla heltidsanställd
huslig arbetskraft, framför allt hembiträden, ha medfört att tillfällig
hemhjälp allt mer anlitas, och det är därför av största betydelse, att det
ökade behovet av sådan arbetskraft nästan helt kunde tillgodoses.

Inom ungdomsförmedlingen inskrevos under året cirka 48 000 pojkar och
43 300 flickor (under 18 år), inklusive ungdomsberedskapen. Exklusive ungdomsberedskapen
utgjorde antalet cirka 31 000 pojkar och 29 000 flickor.
Även student- och lär ar för medlingar nas verksamhet kännetecknades av en
icke obetydlig utveckling. Antalet tillsatta platser uppgick till över 8 200.
Särskilt beträffande lärarförmedlingen, där över 5 000 platser tillsattes, var
ökningen betydande (33 °/o fler tillsatta platser än föregående år). Även under
1943 var bristen på manliga folkskollärare framträdande, närmast till
följd av inkallelser till beredskapstjänst, och folkskollärarinnornas antal
räckte mångenstädes icke till att fylla vakanserna, varför småskollärarinnor,
pensionerade lärare och studenter måste anlitas som vikarier.

Strömmen av flyktingar från Norge hade redan under år 1942 föranlett
inrättandet av en särskild arbetsförmedling för norska flyktingar med ett
centralkontor i Stockholm saint lokalkontor inom de viseringsområden, i vilka
socialstyrelsen indelat landet. Då flyktingströmmen sedermera ytterligare
ökade, kompletterades organisationen med kontor för familjer, kvinnor och
partiellt arbetsföra, varjämte särskilda tjänstemän avdelades inom centralkontoret
att handha viseringsärendena. Under första halvåret 1943 uppträdde
flyktingar av annan nationalitet än den norska i ökad mängd, och centralkontorets
verksamhet utsträcktes till att omfatta även arbetsförmedling för

sådana flyktingar. Då under hösten 1943 flyktingar från Danmark i stort
antal anlände till Sverige, framstod en ytterligare omläggning och utökning
av organisationen såsom önskvärd, bl. a. av den anledningen, att verksamheten
i allt högre grad kom att omfatta även andra frågor än den rent arbetsförmedlande
uppgiften. Åt arbetsmarknadskommissionen hade sålunda
bl. a. uppdragits att ordna utrustningsfrågan. Verksamheten lades i slutet av
året över på länsarbetsnämnderna, och vid dessa tillsattes särskilda tjänstemän
med uppgift att handlägga utlänningsärendena. Samtidigt upphörde
de särskilda lokalkontorens och centralkontorets verksamhet, och i det sistnämndas
ställe inrättades en särskild utlänningssektion under arbetsmarknadskommissionens
arbetsförmedlingsbyrå.

Centralkontoret hade under 1943 liksom tidigare att planlägga och organisera
omflyttning av större utländska arbetargrupper mellan olika arbetsområden,
att omhänderha arbetsförmedlingen vid socialstyrelsens förläggningar
samt att medverka vid vissa utlänningars placering i arkivarbete.

Under år 1943 utplacerades genom den särskilda utlänningsförmedlingens
medverkan 23 375 personer i arbete. De placerade, som representerade 24
nationer, fördelade sig sålunda: jordbruk 3 607 personer, skogsarbete 11 059,
industriarbete 6 172; återstoden 2 537 personer, kom på andra yrkesgrupper.

Direkt utplacerades därutöver genom länsarbetsnämnderna cirka 10 000
utländska arbetssökande. Vid beredskapsarbeten och arkivarbeten sysselsattes
under 1943 i medeltal 616 utlänningar.

Den statsunderstödda frivilliga arbetslöshetsförsäkringen står under socialstyrelsens
överinseende. Den offentliga arbetsförmedlingen fullgör i samband
härmed omfattande kontroll- och arbetsanvisningsuppgifter. Härigenom
bliva de försäkrade, som uppbära daghjälp, omedelbart tillgängliga för
placering på arbetsmarknaden, när behov av arbetskraft uppkommer inom
för dem lämpligt arbetsområde.

Arbetslöshetsförsäkringen utvidgades under år 1943 till att omfatta ytterligare
några yrkeskategorier, och antalet arbetslöshetsförsäkrade ökade därigenom
väsentligt. För att meddela arbetsförmedlingens funktionärer undervisning
om arbetslöshetsförsäkringens huvudprinciper och om tekniska frågor
rörande arbetsförmedlingens uppgifter i detta sammanhang anordnade
kommissionen och socialstyrelsen gemensamt ett antal konferenser, i vilka
förutom arbetsförmedlingens personal även arbetslöshetskassornas lokala redogörare
deltagit.

Vid masspermittering av kassamedlemmar i samband med jul- och nyårshelgerna
utsättes arbetsförmedlingen för onormal belastning, då samtliga
permitterade kassamedlemmar göra arbetsansökan på arbetsförmedlingen.
För att avlasta arbetet för arbetsförmedlingen har ett särskilt system med
skriftlig arbetsansökan kombinerad med självdeklaration utarbetats av socialstyrelsen
och kommissionen gemensamt. Vid årsskiftet 1942/43 kom systemet

till användning för cirka 37 000 kassamedlemmar och vid årsskiftet 1943/44
för cirka 35 000.

Kommissionen lämnar här en inom socialstyrelsen upprättad förteckning
över de 30 erkända arbetslöshetskassor, som voro i funktion den 1 januari

1944.

Kassa

Beklädnadsarbetarnas..............................

Sadelmakarnas, tapetserarnas och reseffektarbetarnas ..

Stenindustriarbetarnas..............................

Handelsanställdas m. fl.............................

Sko- och läderarbetarnas ..........................

Träindustriarbetarnas..............................

Musikernas ......................................

Lantarbetarnas ..................................

Frisörernas ......................................

Livsmedelsarbetarnas..............................

Textilarbetarnas ..................................

Gjuteriarbetarnas..................................

Gruvindustriarbetarnas ............................

Han delstjänstemännens ............................

De kemisk-tekniska industriarbetarnas m. fl...........

Bleck- och plåtslagarnas ..........................

Försvarsverkens civila personals ....................

Bryggeriarbetarnas ................................

Transportarbetarnas ..............................

Metallindustriarbetarnas............................

Bokbinderiarbetarnas..............................

Hotell-, kafé- och restauranganställdas................

Handelsresandenas ................................

Industritjänstemännens ............................

Arbetsledarnas....................................

Grov- och fabriksarbetarnas........................

Elektrikernas ....................................

Målarnas ........................................

Sjöfolkets........................................

Väg- och vattenbyggnadsarbetarnas..................

Erkand den
2/i	1935
V*	1935
23/ä	1935
74	1935
1h	1935
7i	1936
21/i	1936
31/7	1936
Vio	1936
V*	1937
Vio	1937
Vi	1938
Yi	1938
Yi	1940
Vi	1941
74	1941
i/io	1941
Yi	1942
Yi	1942
1/6	1942
1/7	1942
Y7	1942
1/8	1942
7»	1942
i/u	1942
Yi	1943
i/i	1943
l/io	1943
10/7	1943
Yi	1944

Medlemsantal
27 900

3 900

4 300
41 200

10 300
32 300

6 100
45 000
3 700
30 700
39 100
10 000
10 000
6 200

12 900
2 700

21 200
6 300

5 700
194 800

9 100
17 700
500
27 900

13 900
88 400

11 500

12 200

6 000
23 000

724 400

Summa

Kungl. Maj:t har den 30 juni 1943 efter av statens arbetsmarknadskommission
och socialstyrelsen avgivet förslag utfärdat nya bestämmelser beträffande
arbetstagares resor m. m. Härigenom upphävdes de av Kungl. Maj :t
den 28 juni 1940 meddelade bestämmelserna angående förskott av statsmedel
till arbetssökandes resor m. m., vilka bestämmelser tillämpats från och med
den 1 juli 1940 till och med den 30 juni 1943.

Bestämmelserna angiva riktlinjerna för lämnande av bidrag eller förskott
av statsmedel till kostnad för arbetstagares resa till och från anställning, för
dagliga resor vid tillfälligt arbete samt för flyttning av familj och bohag.
Såsom allmänna villkor gälla, att arbetstagaren genom offentlig arbetsförmedling
fått anvisning på anställningen eller eljest erhållit densamma under
arbetsförmedlingens medverkan och att arbete av liknande art och med

jämställda förmåner icke kan erbjudas arbetstagaren på eller i närheten av
den ort, där begäran om förskott eller bidrag göres.

I motsats till de äldre medgiva de nya bestämmelserna under vissa omständigheter
statsbidrag till dagliga resor för sådan arbetstagare, som erhållit tillfälligt
arbete inom jordbruket och som icke kan beredas bostad på anställningsorten
utan är hänvisad till att dagligen färdas mellan bostaden och arbetsplatsen.
Såsom villkor har härvid bl. a. ställts, att vägsträckan mellan
bostaden och arbetsplatsen skall uppgå till minst tre kilometer och att arbetstagaren
icke kan betraktas äga vana vid det arbete, till vilket han anvisas.
Då särskilda skäl därtill föranleda, må arbetsmarknadskommissionen
föreskriva, att bestämmelserna rörande dagliga resor skola gälla även vid
resor inom annan näringsgren än jordbruket.

Föreliggande bestämmelser medgiva bl. a., att den bidrags- och förskottsverksamhet,
som bedrivits av vissa erkända arbetslöshetskassor, helt eller
delvis, överflyttas på staten. Kostnader, vilka tidigare (sedvanligen eller enligt
avtal) burits av arbetsgivarna eller arbetstagarna själva, få dock icke
med utnyttjande av bestämmelserna övervältras på staten.

Beträffande arbetstagares resor i samband med anställning inom skogsbruk
och betskötsel och vid ungdomsläger, beredskaps- och reservarbeten
samt i fråga om tjänstepliktigs resor ha särskilda föreskrifter meddelats.

Under det att tidigare statsbidrag till kostnad för betskötares resor utgingo
efter olika grunder och till varierande storlek inom olika betdistrikt,
fastställde kommissionen enhetliga bestämmelser för hela landet. Enligt dessa
bestämmelser äger vid betskötsel van arbetskraft av statsmedel utfå ersättning
för resekostnad, som överstigit 10 kronor av framresan. Till van
betskötares återresa lämnas intet bidrag. Ovan arbetskraft erhåller statsbidrag
till hela kostnaden för framresan samt vad som överstigit 10 kronor av
återresan. Som villkor gäller, att arbetskraften anställes genom arbetsförmedlingen
'' eller eljest under dess medverkan, samt att, vad beträffar återresa,
arbetet blivit slutfört och godkänt.

B. Särskilda åtgärder för tillgodoseende av vissa näringsgrenars

arbetskraftsbehov.

Jordbruket.

Läget på arbetsmarknaden krävde frivilliga insatser även under år 1943.
Inkallelserna till militärtjänst, den omfattande skogsavverkningen och industriens
fortsatta utbyggnad orsakade en brist på arbetskraft, som gjorde sig
särskilt kännbar inom jordbruket. Eljest i produktivt arbete icke sysselsatta
krafter — skolungdomen, vissa kvinnokategorier och semestrande — måste
följaktligen ännu ett år kallas att hjälpa till med luftbevakning och med
jordbruks- och torvarbete. I denna de frivilliga arbetsinsatsernas kampanj
1943 medverkade liksom tidigare år kvinnoföreningarnas beredskapskommitté,
Sveriges ungdomsberedskap och riksförbundet kvinnlig samhällstjänst på
flera sätt, såsom genom propaganda i föreningspressen, spridning av bro -

schyrer och affischer, personlig propaganda bland lokalföreningarna, genom
att anordna tävlingar och genom att arrangera arbetsläger.

Mot bakgrund av en inventering bland jordbrukarna angående behovet av
frivillig arbetskraft lädes propagandan upp under parollen »Välj din uppgift!»
Broschyrer och affischer kring detta tema distribuerades till föreningar
och arbetsplatser, och såväl dags- och veckopressen som ungdomsorganisationernas
tidningar publicerade appellerande artiklar om frivilliga arbetsinsatser.

Radion anlitades i större utsträckning än 1942. Sålunda riktades radioappeller
om frivilliga insatser av bl. a. statsministern, ecklesiastikministern
och livsmedelskommissionens ordförande, landshövdingen Hammarskjöld.

Ett omfattande praktiskt arbete av betydelse för jordbruksproduktionen
utfördes av de frivilliga, såväl de som gingo direkt ut i jordbruksarbete som
de vilka genom att åtaga sig luftbevakning medverkade till att inkallade
jordbrukare fingo återgå till sitt yrkésarbete.

Enligt uppgifter från arbetsförmedlingarna skedde under året över 80 000
utplaceringar för frivilliga arbetsinsatser inom luftbevakning, jordbruk och
torvhantering. I frivillig luftbevakning nyanställdes under året 16 000. I de
med statsbidrag anordnade arbetslägren —■ 518 till antalet — voro drygt
10 000 personer i verksamhet. För arbete 10 dagar eller mera hos enskilda
arbetsgivare inom jordbruket placerade den offentliga arbetsförmedlingen
dessutom drygt 6 000 personer, och närmare 48 000 utplaceringar skedde för
kortare tid än 10 dagar.

Jämfört med år 1942 synes arbetsresultatet vid de statsunderstödda arbetslägren
under 1943 ha varit mera effektivt. Lägertiden var i allmänhet betydligt
längre och lägerdeltagarnas ålder högre än 1942. Trots att under potatisoch
rotfruktsupptagningen på hösten förekom ett betydande antal kortvariga
läger med relativt unga deltagare, var den genomsnittliga lägertiden
för året 19 lägerdagar per deltagare mot 16 dagar under 1942. Lägerdeltagarnas
medelålder var 15,5 år.

Vid de 518 lägren sysselsattes 1 276 lägerledare, husmödrar och intendenter.
För träning av samtliga lägerledare anordnades i länen särskilda korta
kurser, vanligen på två dagar.

En betydande del av arbetsprestationerna utfördes av skolungdomen. Genom
ett kungl, cirkulär (SFS 1943: 221) gavs i likhet med år 1942 möjlighet
till viss ledighet från undervisningen under vårterminens sista och höstterminens
första veckor för deltagande i för folkförsörjningen eller den allmänna
beredskapen betydelsefullt arbete. Under ett intimt samarbete mellan
skolor och arbetsmarknadsorgan utnyttjades detta medgivande i växlande
omfattning allt efter förekommande behov på de olika orterna.

Under höstterminen gjordes av arbetsmarknadskommissionen i samråd
med skolöverslyrelsen en undersökning bland eleverna i de högre skolorna
för att utröna, i vilken utsträckning de under ferierna och nyssnämnda ledighetsperioder
under vår- och höstterminerna varit sysselsatta inom luftbevakningen
eller med frivilligt jordbruks- eller torvarbetc. Samtidigt fingo

de elever, som under ferierna ägnat sig åt annat förvärvs- eller yrkesarbete,
lämna uppgifter härom. Undersökningen omfattade alla elever, födda 1928
eller tidigare, d. v. s. för hela landet inalles 40 914 (20 510 manliga och
20 404 kvinnliga). Vid en undersökning som denna föreligga naturligtvis
vissa felkällor, men då eleverna icke gärna kunna lia haft något intresse av att
lämna felaktiga uppgifter, torde resultatet vara tämligen tillförlitligt.

Sammanlagda antalet arbetsdagar uppgick enligt undersökningen till
1 313 000, och varje elev i de berörda åldrarna utförde sålunda i genomsnitt
under 1943 praktiskt arbete under 32 dagar. I frivillig luftbevakning
deltogo 2 252 elever (1231 manliga och 1021 kvinnliga), i jordbruksarbete
16 603 elever (8 573 manliga och 8 030 kvinnliga), i torvhantering 923 elever
(690 manliga och 233 kvinnliga) och i annat förvärvs- eller yrkesarbete
12 358 elever (8 163 manliga och 4 195 kvinnliga).

Vid undersökningen ställdes också frågan »Har du genom frivilligt jordbruksarbete
fått lust att utbilda dig till*något yrke inom jordbruksnäringen?»
Frågan besvarades med »ja» av 1 556 elever (943 manliga och 613 kvinnliga).

För att underlätta rekryteringen av tjänstemän till frivilligt skördearbete
utfärdades den 30 juli 1943 en kungörelse (nr 648), som innebar, att vissa
tjänstemän kunde med oavkortad lön beviljas sammanlagt 10 dagars ledighet
för deltagande i skördearbete, som anvisats av den offentliga arbetsförmedlingen.

Ett mycket värdefullt tillskott av arbetskraft lämnades jordbruket genom
hempermittering under eftersommaren 1943 av värnpliktiga, tillhörande 1942
års klass. Insatsen blev särskilt effektiv därigenom, att de värnpliktigas utplacering
och sysselsättning kontrollerades av blockorganisationen.

Betodlingen under år 1943 gynnades av lämplig väderlek, och såväl sådd
som upptagning kunde utföras på normala tider och under i övrigt gynnsamma
förhållanden. Den omständigheten, att landets totala betodlingsareal
jämfört med året dessförinnan minskades med 10 %, synes i viss mån
ha bidragit till en lättare lösning av arbetskraftsfrågan.

I sydsvenska betdistriktet, omfattande Skåne, Blekinge och södra Halland,
var det till arbetsförmedlingarna anmälda behovet av arbetskraft för
vårens b etg albing sarbete utöver det, som gårdarna själva kunde fylla, 2 700
man. Detta behov kunde i sin helhet tillgodoses. En intensiv propaganda
bedrevs, i det att dels en särskild broschyr »Sockerbetodlingen behöver arbetskraft»
spreds företrädesvis i Norrland och mellersta Sverige, dels ortspressen
genom appeller och orienterande artiklar uppmanade allmänheten
att bistå betodlarna.

Arbetskraften till vårens betskötsel anskaffades till två tredjedelar från
närbelägna orter (1 360 man); återstående tredjedelen fylldes med betskötare
dels från södra Småland och Mellansverige (562 man) och dels från
Norrland (105 man). Därjämte tillfördes de sydsvenska betfälten genom
tillfällig hempermittering av i militärtjänst inkallade omkring 550 vana
betskötare.

Linköpingsdistriktets arbetsförmedlingar erhöllo rekvisitioner på extra
arbetskraft till betfälten från 143 odlare avseende 360 man. Detta behov kunde
tillgodoses med huvudsakligen van arbetskraft från Småland, i det att
318 fullt vana betskötare anskaffades. Dessutom bereddes enligt medgivande
från militära myndigheter ca 450 betarbetare anstånd med resp. hempermittering
från inkallelse till militärtjänst. Ovan arbetskraft utnyttjades i ringa
omfattning; sålunda anordnades endast ett arbetsläger, där ett 20-tal pojkar
utförde gallrings- och hackningsarbete.

På Gotland anmäldes ett behov av arbetskraft på 190 vana betskötare. På
grund av den konkurrens örn arbetskraften, som rådde mellan jordbruk,
industri och anläggningsarbeten på Gotland, kunde endast 30 vana betskötare
anskaffas. Ett antal arbetsläger anordnades genom länsarbetsnämndens
försorg, vilket bidrog till att bl. a. lösa bostadsfrågan för smågårda!-, vilka
själva icke kunde ordna inkvartering åt de anställda. Genom lägren, vilkas
deltagare huvudsakligen utgjordes av ungdom, tillfördes betfälten ca 340
man, vilka dock representerade vid detta arbete ovan arbetskraft.

Inom Skövdedistriktet inregistrerades ett behov av 184 man. Van arbetskraft
kunde anskaffas till ett antal av 129 man, av vilka flertalet kom från
Småland. Restbehovet fylldes dels genom att länsarbetsnämnden kunde
ställa 40 skolbarn från städerna till förfogande genom anordnande av tre
arbetsläger, dels genom att ett 50-tal skolbarn från landsbygden bereddes
tillfällig ledighet från skolarbetet. Möjligheterna till överflyttning av arbetskraft
från gårdar, där arbetet avslutats, lill gårdar med behov av arbetskraft
utnyttjades i större utsträckning än tidigare år.

Höstens upptagning sarbete kunde tack vare fördelaktiga väderleksförhållanden
påbörjas vid normal tidpunkt. Det sedvanliga sädesskördsarbetet hade
också genom den tidiga vårsådden kunnat avslutas, innan betskörden skulle
äga rum. Detta medförde i sin tur, att gårdarnas såväl fasta som tillfälliga
personal i större utsträckning och framförallt på ett tidigare stadium än
tidigare år kunde deltaga i betarbetet. Några avbrott i kampanjen på grund
av hård frost förekommo icke.

Länsarbetsnämnden i Malmöhus län, som fungerade såsom centralorgan
för arbetskraftsanskaffningen inom sydsvenska betdistriktet, rapporterade
vid betkampanjens början ett behov på 3 100 man. Från skilda delar av
landet anskaffades 2 833 man. Av dessa kommo 1 283 från odlingsområdena
eller närliggande trakter, 859 från andra platser i Sydsverige och 621 från
Mellansverige och Norrland. Dessutom placerades 70 utlänningar.

I september månad företogo länsarbetsnämnderna inom odlingsdistriktet en
registrering av värnpliktiga betodlare, ävensom körare och upptagare. I
Malmöhus län registrerades sålunda 1 985 betodlare, 2 975 betkörare och
2 575 betupptagare. Av dessa kunde genom arbetsmarknadskommissionens
och militärmyndigheternas försorg huvuddelen under tiden 1 oktober—30
november antingen beredas liempermittering från eller anstånd med militärtjänstgöring.
Betydelsen av detta arrangemang var speciellt stor vad beträffar
betkörarna, vilka på grund av sin yrkesvana äro svåra alt ersätta.

lii hung till riksdagens protokoll 19H. 1. samt. Nr 273.

Kontroll av att de värnpliktiga utnyttjade ledigheten resp. anståndstiden
för betarbete verkställdes genom länsarbetsnämndernas försorg med anlitande
av överblockledarna inom kommunerna.

Gemensamma kosthåll under ledning av kockor, anställda av länsarbetsnämnderna,
bidrogo starkt till att underlätta arbetskraftsanskaffningen. Avlöningen
till kockorna utgick med 5 kr per dag av allmänna medel, medan
betarbetarna bidrogo med 10 öre per man och dag.

För att fylla höstens behov behövde icke några speciella arbetskraftsreserver
såsom militärförband, riksarbetslag eller frivilliga tagas i anspråk.

I Linköpingsdistriktet anmälde betodlarna ett behov av 490 man. Genom
länsarbetsnämndens och arbetsförmedlingarnas försorg anskaffades 473 man,
varav 61 ovana, från närbelägna orter och län. Anstånd med ev. inkallelse till
militärtjänst utverkades för 384 betskötare, varav 11 odlare, 87 körare och
286 upptagare. På Gotland kunde det rekvirerade behovet, 210 man, helt tillgodoses.
Från Mellansverige och södra Norrland erhöllos 193 man och 11
kvinnor. Inom Skövdedistriktet anmälde betodlarna 128 vana betarbetare till
höstens upptagning. 109 vana betskötare anskaffades, medan återstående
behov fylldes dels av äldre skolungdom från landsbygden, dels genom överflyttning
från gårdar, som slutfört kampanjen.

Registrering av värnpliktiga betarbetare förekom även i Skaraborgs län.
Samma ledighet, som bereddes betarbetarna i sydsvenska distriktet, tillkom
även ca 75 värnpliktiga här, vilket i hög grad verkade underlättande för distriktets
betsituation.

Betodlingens arbetskraftsproblem löstes, frånsett några få lokalt förekommande
svårigheter, på ett för alla parter tillfredsställande sätt. Såsom ovan
framhållits, berodde detta till stor del på den för alla betdistrikten gynnsamma
väderleken under såväl vår- som höstarbetet, i det att »innedagar» på
grund av regnig väderlek eller hård frost endast mycket sällan förekommo.
Befrämjande för arbetskraftsanskaffningen var löneförhöjningen i 1943 års
betavtal, anordnandet av kosthåll samt statsbidraget till betarbetarnas resor.
De militära hempermilteringarna resp. anstånden för betarbetarna voro mycket
betydelsefulla.

Skogsbruket.

Behovet av arbetskraft till skogsbruket var synnerligen markerat under
årets första månader. Då en viss eftersläpning gjort sig gällande i avverkningarnas
fortskridande under senare delen av 1942, var det nödvändigt att
forcera avverkningsai betet under första hälften av år 1943 för att avverkningsåläggandena
skulle kunna fullgöras inom av statens bränslekommission
föreskriven tid. Det omfattande bränsleprogrammet för bränsleåret 1942/43
blev också till 95 %> genomfört, i det att omkring 53 milj. Ina3 brännved
och massaved avverkades. Under senare delen av 1943 visade efterfrågan
på arbetskraft till skogsbruket en viss minskning jämfört med 1942, beroende
på vissa lättnader i fråga om produktionsplikten och minskad åtgång av råvaror
inom sågverks- och pappersmasseindustrien.

överflyttningen av arbetskraft till skogsbruket från andra yrkesområden
tog sin hitintills största omfattning. Förutom arbetslösa av olika kategorier
samt ett antal flyktingar av olika nationaliteter sysselsattes en del från föregående
år kvarstående riksarbetare samt de tjänstepliktiga av 1943 års klass.

De förmåner, som utgingo till den ovana arbetskraften, framgå av föregående
årsredogörelse (prop. 1943: 283 s. 22, 23 och 28).

Av arbetsmarknadskommissionen vidtagna åtgärder tillförde skogsbruket
ett stort antal arbetare. Antalet till kommissionen rapporterade ovana arbetare,
som åtnjöto bidrag, vid slutet av varje månad framgår av följande tablå.

Månad 1943		Anta	1 man
arbetslösa o. utlänningar	riksarbetare	tjänste- pliktiga	Summa
Januari............	21527	2 486	13 452	37 465
Februari ..........	23 919	1577	15 309	40805
Mars..............	22 658	1016	16 091	39 765
April..............	18 039	575	15 686	34 300
Maj ..............	13 193	260	13 357	26 810
Juni ..............	9192	154	12 295	21 641
Juli ..............	6 652	12	9 855	16 519
Augusti............	5 904	—	4 699	10 603
September ........	6 364	—	3 510	9 874
Oktober ..........	9 024	_	2173	11197
November ........	12 733	—	2 591	15 324
December..........	14 000	—	2 515	16 515

Som framgår av tablån avvecklades systemet med riksarbetare under året.
Arbetsförmedlingsverksamheten inom skogsbruket åren 1941—1943 framgår
av tab. 6.

Tal). C. Arbetsför-medlingsverksamheten inom skogsbruket åren 1941—1948.

Månad	Lediga platser	Tillsatta platser	Därav med sökande från annat yrkes-område
1941	1942	1943	1941	1942	1943	1941	1942	1943
Januari............	9 512	14 693	32 100	5 544	9 830	24 314	1876	6 402	20 295
Februari ..........	7 635	10 327	21385	4 405	5 909	14 252	1 672	3 387	11369
Mars..............	5 346	9 736	19 421	2 976	4174	14 193	740	2 240	11284
April..............	4 474	9 440	15 613	1712	3 090	9 687	_	1097	6 579
Maj ..............	7 256	14 126	18 397	2 503	2 570	9 739	_	670	6 259
Juni ..............	10 503	17 942	15 295	2 793	3 036	5 464	—	1017	3 309
Juli ..............	14 459	23 052	14 024	2 536	5 221	3 981	789	3 698	2 027
Augusti.. .. :.......	19 325	24 439	14 439	3 998	6 691	4 155	1829	4 693	2 282
September ........	19 452	22 932	15 441	4 718	6 402	4 970	2 304	4 332	2 967
Oktober ..........	20 331	25 946	16 270	6 747	10 001	8414	3 992	7 680	5 810
November ........	18 332	27 385	19189	9 504	12 224	14 915	6313	8 988	11306
December..........	10 303	24 996	11 651	5 352	10 630	8 329	2 882	8 047	5 417
Summa				52 788	79 778	122 413	22 397	52 251	88904

Antalet tillsatta platser inom skogsbruket uppgick sålunda under år 1941
lill 52 788 i hela riket. Under år 1942 steg antalet till 79 778 och 1943 till ej
mindre än 122 413. Antalet sökande från annat yrkesområde utgjorde under
resp. år 22 397, 52 251 och 88 904.

Denna ökning hade sin grund i en intensifierad arbetsförmedlingsverksamhet
samt i en del andra åtgärder av olika slag. Bland annat utökades
skogsägarnas möjligheter att emottaga ovan arbetskraft starkt genom att
kommissionen under år 1943 ställde ett stort antal baracker enligt i föregående
årsredogörelse (prop. 1943: 283 s. 24) angivna villkor till förfogande,
särskilt för att möjliggöra mottagandet av de tjänstepliktiga. Under år 1943
utlånades sålunda 1 158 baracker till skogsägarna. Sedan verksamhetens början
ha sammanlagt 2 358 baracker ställts till skogsägarnas förfogande.

Liksom föregående år anordnades av länsarbetsnämnderna i samarbete med
skogs- och flottledsinspektören utbildning av instruktörer och kockor (jfr
prop. 1943:283 s. 24 och 25). Under år 1943 anordnades 60 kurser för instruktörer
med tillsammans 809 deltagare samt 105 kurser för kockor med
tillsammans 1 020 elever. Under året tillsattes 5 852 kockaplatser, varav med
i kockakurser utbildade kockor 1 774 st.

Den 12 december 1941 medgav Kungl. Majit, att riksförsäkringsanstalten
finge tillsätta en konsulent för skogskockorna. Då det visade sig nödvändigt
att utöka denna verksamhet, medgav Kungl. Majit efter framställning från
riksförsäkringsanstalten genom brev den 31 juli och 30 oktober 1942, att ytterligare
4 konsulenter finge anställas. Genom brev den 17 december 1943 medgav
Kungl. Majit, att riksförsäkringsanstalten finge tillsätta fem konsulenter
även under år 1944, varav en helårsanställd och övriga fyra under tiden 1
januari—30 juni. Samtliga avlönas med medel ur reservationsanslaget till
åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.

Månad 1943	Antal rapporterande avverkare	Antal sysselsatta arbetare	Ytterligare arbetskrafts- behov	Därav arbetskraft, som avverkare uppgivit sig ej själva kunna t anskaffa
	10 030	120 019	21007	17 054
Februari............	9 533	127 776	16 632	14 017
Mars ..............	9 476	110 236	15 020	12 712
	5545	60 689	20 953	17 088
	4 619	49 442	23153	20167
Juni................	4 407	45 736	22 429	20 383
	2 949	34 348	23 594	20 493
Augusti ............	3 222	34 600	26 587	20 517
September..........	6 611	38 869	28 646	21 448
Oktober............	5 995 1	47 535	27 195	16 876
November..........	6 913 1	66 143	21835	10 987
December ..........	11390	80 216	22 912	10 615

1 Endast större avverkare.

De under år 1942 verkställda månatliga inventeringarna av skogsbrukets
arbetskraft fortsattes under år 1943. Skyldig att lämna uppgift till dessa inventeringar
är enligt k. kung. den 19 juli 1941 (nr 668) envar, som bedriver
skogsavverkning med biträde av särskild för ändamålet anställd arbetskraft.
Uppgifter skola lämnas dels om det antal arbetare, som sysselsattes vid inventerings
tillfället, dels om det ytterligare behovet av arbetskraft. Fr. o. m. september
1943 behövde endast större avverkare lämna uppgift varje månad,
mindre avverkare däremot endast var tredje månad. Med större avverkare
förstås härvid sådana, som under avverkningsåret VT 1943—3% 1944 ålagts en
avverkning, omfattande i södra Sverige 200 1m3 eller däröver och i norra
Sverige 500 lm3 eller däröver. Resultatet av inventeringarna framgår av ovanstående
tablå, vars uppgifter hänföra sig till utgången av varje månad.

Antalet förläggningar (huggarkurser) uppgick under år 1943 till 3 354 med
45 513 deltagare, som längre eller kortare tid deltogo i skogsarbete.

Vid av länsarbetsnämnderna anordnade förläggningar för ovan arbetskraft
av samtliga kategorier har regelbunden rapportering av arbetsresultaten fullgjorts
till kommissionen.

Verksamheten vid dessa förläggningar framgår av följande tablåer.

Avverkade kvantiteter

Kastved Kolved Massaved m. m. Timmer, slipers m. m.

lm8 res fot8 fot8 toppmått

1942 .............. 984 200 2 553124 4 497 700 3 208 600

1943 .............. 4102 000 7 200 800 39 024 000 15945 300

Antal dagsverken, arbetsförtjänster m. m.

Dagsverken

Ackordsförtjänst
kr

1942 ...... 990 911 5 795437

1943 ...... 3 033 931 19135565

Medelför- Utbildnings- och
tjänst per förflyttningsdag
kr bidrag kr

Bidrag per
dag kr

5: 85 2 394 797 2: 42

6: 31 6 189 085 2: 04

Summa per
dag kr

8: 27
8:35

I ovanstående kostnadsuppgifter ingå ej familjetillägg.

De individuella arbetsprestationerna varierade betydligt, men genomsnittsprestationen
synes ha utgjort något över 2 lm3 per bidragstagare och dag.

Personer, som utan att ha arbetat vid av arbetsmarknadskommissionen bekostade
förläggningar, åtnjöto utbildnings-, förflyttningsbidrag, familjetillägg
eller särskilt bidrag vid tjänsteplikt, utförde i runt tal 3 675 060 dagsverken
(1942 860 000). Någon särskild rapportering angående dessas arbetsprestationer
har ej lämpligen kunnat genomföras, men skogsägarnas uppgifter ge vid
handen, att de äro något högre än hos dem, som varit i arbete i förläggningarna.
Detta torde sammanhänga med att de, som tagit enskilt arbete, haft
större förmåga att reda sig med skogsarbetet och därmed sammanhängande
förhållanden.

Den sammanlagda arbetsprestationen för dem, som åtnjutit bidrag från arbetsmarknadskommissionen
i en eller annan form, kan omräknad i brännved
angivas till i runt tal 16 milj. kubikmeter löst mått. De sammanlagda kost -

naderna för bidrag och andra förmåner samt för huggarkurser och förläggningar
uppgingo under år 1943 till 37,64 milj. kronor. Häri ingå kostnader
för uttagning med tjänsteplikt av arbetskraft med 12,04 milj. kronor.

Tjänsteplikt för män födda 1923. I enlighet med kungörelsen den 13 november
1942 (nr 878) ha under år 1943 män, födda år 1923, helt eller delvis
fullgjort dem åliggande tjänsteplikt. Hur tjänsteplikten fullgjorts, framgår
av nedanstående preliminära översikt över omfattningen av den vid årsskiftet
1943/44 fullgjorda tjänsteplikten.

Antal, som fullgjort tjänsteplikten............................ 30 106

(därav sådana, som frivilligt fullgjort tjänsteplikten i förväg 17 772)

Antal från tjänsteplikt undantagna (huggare, körare, milkolare,

apterare, tummare, instruktörer) .......................... 2 703

Antal i tjänstepliktsarbete vid årsskiftet 1943/44 sysselsatta .... 2 773 35 582

Antal, som beviljats anstånd med tjänstepliktens fullgörande (huvudsakligen
i militärtjänstgöring) .......................... 6 259

Antal till handräckningstjänst överförda (hittills ej fullgjort handräckningst
janst).......................................... 3 309 9 568

Antal av hälsoskäl befriade ................................ 4 069

Antal ännu icke uttagna (sjömän utanför spärren, oanträffbara,

fångar m. fl.) .......................................... 196 4 265

Summa 49 415

Av nedanstående tablå framgår antal dagsverken, ackordsförtjänst, bidrag
och medelförtjänster vid av länsarbetsnämnderna anordnade förläggningar
för tjänstepliktiga under år 1943.

Dagsverken Ackordsförtjänst Mjeltört] anst »XtaÄÄs

1 315 325 7 090 830 5:39 3 096 093 2:35 7:74

Den sammanlagda prestationen av de tjänstepliktiga i såväl förläggningar
som i enskild placering kan omräknad i brännved angivas till i Tunt tal
5 milj. lm3.

För belysande av bl. a. arbetskraftfrågor, sammanhängande med bränslekommissionens
planering för avverkningarna efter den 1 januari 1944, anordnades
av arbetsmarknadskommissionen i samråd med bränslekommissionen
en konferens i Stockholm den 5 november 1943. I konferensen deltogo,
förutom representanter för domänstyrelsen och skogsstyrelsen, ett 40-tal representanter
för de stora skogsbolagen och andra större skogsavverkare från
hela riket.

Det i föregående årsredogörelse omnämnda uppdraget till arbetsmarknadskommissionen
och bränslekommissionen att verkställa utredning beträffande
möjligheten att intensifiera skogsarbetet genom utsträckning av den vana
skogsarbetarkårens arbetssäsong eller utökning annorledes av dess arbetsinsatser,
slutredovisades av kommissionerna genom underdånig skrivelse den
31 augusti 1943.

Torvindustrien.

Under år 1943 producerades 1 040 000 ton maskintorv, 105 000 ton frästorv
och ca 10 000 ton sticktorv, eller sammanlagt omkring 1 155 000 ton.
Denna kvantitet översteg den under år 1942 producerade med ca 320 000
ton. Under år 1943 voro i motsats till 1942 väderleksförhållandena gynnsamma,
och tillgången på arbetskraft var i stort sett tillräcklig. Enär arbetsmarknadskommissionen
utrönt, att svårigheterna att erhålla arbetskraft under
år 1942 till stor del berodde bl. a. på föreliggande inkvarteringssvårigheter,
ställdes på hilliga villkor baracker till torvproducenternas förfogande,
vilket torde ha medverkat till att underlätta anskaffandet av arbetskraft under
år 1943. Med hänsyn till att torvsäsongen kunde börja redan omkring
den 15 april 1943 och att väderleksförhållandena voro gynnsamma under
året, sysselsattes ett större antal arbetare i torvindustrien än under föregående
år.

Under år 1942 verkställdes inventeringar av arbetskraften i bränntorvindustrien.
Under år 1943 ansågs detta ej nödvändigt, varför någon exakt siffra
på antalet anställda ej kunnat fastställas. Det största antalet samtidigt anställda
kan emellertid beräknas till ca 19 000 män och ca 7 000 kvinnor
och minderåriga eller sammanlagt till 26 000 personer. Antalet i medeltal
under torvsäsongen anställda manliga arbetare kan uppskattas till 14 500.

Liksom under år 1942 gällde för torvindustrien arbetsförmedlingstvång
genom kungörelserna den 29 maj 1942 (nr 267) och den 29 juli 1943 (nr 641).

Genom arbetsförmedlingen anvisades till torvindustriföretagen arbetskraft
enligt nedanstående sammanställning.

Mars April Maj Juni Juli Aug. Sept.

Lediga platser .... 3 107 6 386 5 673 2 860 1 594 412 146

Tillsatta » ____ 2168 5 737 5 118 2 521 1 351 329 108

Torvföretagen tillfördes arbetskraft från såväl landsbygd som städer och
andra samhällen. Bland annat fullgjorde omkring 1 500 tjänstepliktiga helt
eller delvis sitt tjänstepliktsarbete vid torvmossarna. Dessutom anordnades
arbetsläger för ungdom, vilken som vanligt sysselsattes med enklare torvarbeten,
såsom vändning och kupning. Resultatet av 1943 års torvkampanj
kan anses motsvara de i förväg uppgjorda kalkylerna.

Verkstadsindustrien.

Den av kommissionen i maj 1940 igångsatta omskolningsverksamheten i
form av beredskcipskurser för verkstadsindustrien pågick även under år
1943. Kursernas antal, som vid utgången av 1942 uppgick till 50, utgjorde
vid utgången av år 1943 48, därav 34 för mekaniker, 5 för finmekaniker,
1 för verktygsskötare, 1 för smeder, 6 för svetsare och 1 för el. lindare.
Under året voro kurser för optiker anordnade i samarbete med arméförvaltningen
och för utbildning av arbetare till lin- och hampbercdningsindustrien.

Kurserna för gassvetsare respektive bågsvetsare omfattade 8 veckor och
kurserna för mekaniker, finmekaniker, verktygsskötare, smeder och el. lin -

Tab. 7. Beredskapsknrser för verkstadsindustrien.

	Kurs-	Antal elever från verksam-hetens början	Den	S1/i2 1943 pågående kurser	för
K u r s o r t	anord- nare1	in- skriv-	ut- skriv-	avgång före av-	kvar- varande 31/ia	me- kani-	finme- kani-	verk- tygs-	sme-	svet-	el. lin-	Suni-
		na	na	kurs1 2	1943	ker	ker	tara			dare
Arvika..........	AK	83	74	9
Dals Långed ....	AK	61	47	1	13	i	—	—	—	—	—	1
Eda.............	AK	55	46	9	—	—	—	—	—	—	—	—
Eskilstuna.......	LY	116	94	22	—	—	—	_	—	_	_	_
Göteborg ........	LY	18	15	3
Göteborg ........	AK	1 147	784	290	73	5	_	_	_	1	_	6
Halmstad........	LY	181	129	38	14	i	—	—	—	—	—	1
Hunnebostrand ..	AK	12	8	4
Hyltebruk.......	LY	85	80	5	—	—	—	—	—	—	—	—
Härnösand ......	AK	222	191	—	31	i	—	—	—	1	i	3
Jönköping.......	AK	181	145	23	13	i	_	_	_	_	_	1
Köja............	V	41	36	5	—
Lilla Edet.......	LY	94	83	2	9	i	—	_	_	—	—	1
Lysekil..........	V	170	121	33	16	i	—	—	—	—	—	1
Malmberget......	LY	38	34	4	—	—	—	—	—	—	—	—
Malmö..........	LY	107	106	1	—
Mariestad........	LY	186	151	19	16	2	—	—	—	—	—	2
Mölndal.........	V	300	200	78	22	2	—	—	—	—	—	2
Norrköping......	LY	159	156	3	—	—	—	—	—	—	—	—
Piteå............	V	203	157	31	15	1	—	—	—	—	—	1
Robertsfors......	AK	53	53
Sandö ..........	V	73	57	16
Stockholm ......	LY	1755	1002	686	67	—	5	—	—	—	—	5
Stockholm ......	AK	2145	1196	850	99	5	—	—	i	2	—	8
Sundsvall........	V	255	220	24	11	1	—	—	—	—	—	1
Säffle............	LY	20	4	—	16	1	_	_	_	_	_	1
Södertälje........	LY	52	37	15	—
Tidaholm........	LY	35	22	13	—	—	—	—	—	—	—	—
Trollhättan......	LY	112	35	73	4	1	—	—	—	—	—	1
Uddevalla ......	V	411	289	106	16	2	—	i	—	—	—	3
Uppsala ........	LY	478	399	43	36	2	—	—	—	1	—	3
Vänersborg......	LY	266	215	36	15	1	—	—	—	—	—	1
Växjö ..........	AK	214	199	—	15	1	—	—	—	—	—	1
Älvsbacka ......	V	105	72	24	9	1	—	—	—	—	—	1
Örebro..........	LY	241	129	58	54	3	—	—	—	1	—	4
Östersund........	LY	71	65	6
Summa	—	9 745	6 651	2 530	564	34	5	i	i	6	i	48

1 AK arbetslöshetskommitté, LY kommunal anstalt för yrkesundervisning, V verkstadsskola
för arbetslös ungdom resp. central verkstadsskola.

2 Elever, som avbrutit utbildningen på grund av erhållet arbete, sjukdom eller annan anledning.

dare 6 månader. I tre avdelningar för finmekaniker i Stockholm utbildades
kvinnliga elever.

Av de 6 651 intill utgången av år 1943 utskrivna eleverna ha 1 631 utbildats
till svarvare, 291 till fräsare, 142 till hyvlare, 44 till slipare, 324 till
finmekaniker, 71 till elektromekaniker, 23 till verktygsskötare, 1 530 till
bänkarbetare (filare), 5 till arborrare, 21 till borrare, 15 till centralinstrumentreparatörer,
224 till smeder, 2 316 till svetsare och 14 till el. lindare.

Talj. 8. B eredskapskurser för kvinnlig- industriell reservarbetskraft.

Kursort	Kurs- anord- nare1	Antal elever från verksam-hetens början	Den	s,/i8 1943 pågående kurser för
in- skriv- na	ut- skriv- na	avgång före av-slutad kurs2	kvar-varande sl/« 1943	me- kani- ker	gas- svet- sare	båg- svet- sare	Summa
Arvika ............	AK	16	ii	5	_	_	_	_	__
Bohus Malmön......	AK	25	16	9	—	—	—	—	—
Brastad ............	AK	u	28	3	—	—	—	—	—
Dals Långed........	AK	20	10	8	2	1	—	—	1
Gävle ..............	LY	40	35	5	—	—		—	—
Göteborg............	AK	474	260	160	54	3	1	i	5
Halmstad ..........	LY	63	36	21	6	1	—	—	1
Hunnebostrand ....	AK	21	20	1	—	—	—	—	—
Hälsingborg ........	LY	31	20	11	—	—	—	—	—
Härnösand..........	AK	20	20	—	—	—	—	—	—
Jönköping..........	AK	77	65	11	1	1	—	—	1
Landskrona ........	LY	12	—	2	10	—	1	—	1
Malmö ............	LY	102	72	15	15	1	—	—	1
Mölndal............	V	38	25	12	1	1	—	—	1
Norrköping ........	LY	65	46	9	10	—	2	—	2
Piteå ..............	V	31	21	10	—	—	—	—	—
Stockholm..........	LY	241	165	76	—	—	—	—	—
Stockholm..........	AK	103	63	34	6	1	1	—	2
Trollhättan ........	LY	49	33	9	7	1	—	—	1
Uddevalla..........	V	27	22	5	—	—	—	—	—
Uppsala............	LY	37	26	8	3	1	—	—	1
Vänersborg ........	LY	56	36	6	14	1	—	—	1
Örebro ............	LY	71	62	9	—	—	—	—	—
Summa	—	1650	1092	429	129	12	5	i	18

1 AK arbetslöshetskommitté, LY kommunal anstalt tor yrkesundervisning, V verkstadsskola
tor arbetslös ungdom resp. central verkstadsskola.

2 Elever, som avbrutit utbildningen på grund av erhållet arbete, sjukdom eller annan anledning.

De elever, som genomgått beredskapskurserna för verkstadsindustrien, torde
så gott som samtliga ha absorberats inom näringslivet, de flesta i det yrke,
för vilket de omskolats.

Med tanke på industriens behov av reservarbetskraft igångsatte kommissionen
under 1942 på skilda platser i landet beredskapskurser för utbildning
av kvinnlig industriell reservarbetskraft. I dessa kurser intogos kvinnor,
vilka voro villiga att, då så behövdes, rycka in som reserver.

Kursverksamheten inriktades sålunda på alt täcka det behov, som uppstår
vid mobilisering eller då det eljest kan bliva nödvändigt att taga manlig arbetskraft
från industrien i anspråk för andra arbetsuppgifter. Vid 1943 års
slut pågingo 18 dylika kurser, därav 12 för mekaniker, 5 för gassvetsare och 1
för bågsvetsare. Kurserna för mekaniker omfattade 3 månader samt kurserna
för gas- och bågsvetsare 8 veckor.

Intill utgången av år 1943 voro 1 650 elever inskrivna, av vilka 129 voro
kvar vid årets utgång och 1 092 utskrivits efter genomgången kurs. Av de
utskrivna 1 092 eleverna utbildades 604 till mekaniker, 428 till gassvetsare
och 60 till bågsvetsare.

Under år 1943 har även 3 månaders utbildning för kvinnlig reservarbetskraft
i laboratoriet jämt varit anordnad vid Försvarsväsendets kemiska anstalt.
Denna kursverksamhet pågick fortfarande vid utgången av året. Antalet
utbildade elever i dessa kurser uppgick vid årets slut till 14.

För beredskapskurserna har av kommissionen under år 1943 utanordnats
ett belopp av 1 539 718 kronor. Uppgifter örn antalet kurser samt elevernas
fördelning på de olika kurserna lämnas beträffande beredskapskurserna för
verkstadsindustrien i tab. 7 och beträffande beredskapskurser för kvinnlig
industriell reservarbetskraft i tab. 8.

Deltagare i beredskapskurs, som är i behov av ekonomisk hjälp under utbildningstiden,
kan erhålla sådan genom arbetslöshetskommitté eller annat
kommunalt organ. Till deltagare i kurs utom hemorten utgår inackorderingsbidrag,
vartill statsbidrag kan erhållas med 75 procent, dock högst 60
kronor per månad. Om försörjningsplikt föreligger, kan dessutom kontantunderstöd
(dagunderstöd och i vissa fall hyreshjälp) medgivas den hemmavarande
familjen. Till behövande elev i kurs, som är anordnad i hemorten,
utgår kontantunderstöd. Samtliga kursdeltagare åtnjuta utan behovsprövning
timpenning, varierande efter ålder och dyrort från 20 öre till 45 öre per
timme.

Till deltagare i beredskapskurs för kvinnlig industriell reservarbetskraft
utgår — förutom timpenning —- antingen arbetslöshetshjälp enligt förutnämnda
grunder eller till deltagare i kurs, som är anordnad i hemorten,
dagarvode, varierande efter dyrort från kronor 2: -—- till 2: 40, och till deltagare
i kurs utom hemorten inackorderingsbidrag, likaledes varierande
efter dyrort, från 65 kronor till 80 kronor per månad. Dagarvode och inackorderingsbidrag,
som utgår av statsmedel, kunna icke uppbäras samtidigt,
och dagarvode utgår icke heller för det fall, att kontantunderstöd genom
arbetslöshetskommitté utgår. Till deltagare i dessa kurser, vilken uppbär
fastställt dagarvode — alltså till elev, som är bosatt å kursorten — kan
därjämte utgå viss ersättning för resor mellan bostad och kurslokal, vilken
ersättning maximerats till 40 öre per dag. Deltagare i beredskapskurs för
kvinnlig industriell reservarbetskraft erhåller även förmånen av fria överdragskläder
under kurstiden.

C. Reglering av byggnads- och anläggningsverksanibeten.

Då man våren 1942 diskuterade olika möjligheter för att åstadkomma den
erforderliga begränsningen och regleringen av den allmänna och enskilda
byggnadsverksamheten, ansåg man, att detta syfte bäst kunde uppnås genom
att införa en lagstiftning om tillstånd av offentlig myndighet såsom
villkor för rätt att igångsätta byggnads- och anläggningsarbete. Det visade
sig dock icke möjligt att hinna utarbeta och till 1942 års riksdag framlägga
förslag till en sådan lagstiftning. I stället genomfördes under sommaren
1942 på grundval av tjänstepliktslagens bestämmelser örn arbetsförmedlingstvång
och företrädesrätt en reglering av byggnadsverksamheten genom

kungl, kungörelsen den 19 juni 1942 (nr 563) om arbelsförmedlingstvång
för byggnadsverksamhet m. m. Denna kungörelse gällde till och med den
31 december 1942 och ersattes från och med den 1 januari 1943 av kungörelsen
den 11 december 1942 (nr 925) om arbetsförmedlingstvång för byggnadsverksamhet
m. m. Sistnämnda kungörelse hade i huvudsak samma
innehåll som den förstnämnda. En utförlig redogörelse för båda kungörelsernas
innehåll har lämnats i årsredogörelsen för föregående år. Vid sidan av
denna arbetskraftsreglering gällde vissa råvaruregleringar, vilka nödvändiggjorts
av materialförsörjningsläget. Genom de vidtagna regleringsåtgärderna
åstadkoms emellertid icke den begränsning av byggnadsverksamheten, som
betraktades såsom önskvärd såväl på grund av bristen på arbetskraft och
material som på grund av det allmänna ekonomiska läget. Det befanns därför
nödvändigt att tillskapa ett mera effektivt regleringssystem. Detta skedde
genom lagen den 30 juni 1943 (nr 444) om tillståndstvång för byggnadsarbete
och kungörelsen den 29 juli 1943 (nr 640) med tillämpningsföreskrifter
till nämnda lag, vilken lagstiftning trädde i tillämpning den 1 augusti
1943 och gäller t. o. m. den 30 juni 1944. Enligt lagen den 17 mars 1944
angående fortsatt giltighet av tillståndslagen har giltighetstiden förlängts till
och med den 30 juni 1945.

Det nya regleringssystemet innebär i princip, att byggnadsarbete från och
med den 1 augusti 1943 icke må bedrivas utan särskilt av Kungl. Maj:t eller
statens arbetsmarknadskommission meddelat tillstånd (byggnadstillstånd). I
förarbetena till den nya lagstiftningen framhölls, att densamma vöre ett led
i statsmakternas strävan att upprätthålla ett fast penningvärde och främja
en ändamålsenlig användning av förnödenheter och arbetskraft samt åsyftade
att åstadkomma en begränsning av byggnadsverksamheten inom en ram,
som bestämdes av växlingarna i fråga om tillgången på arbetskraft och material
samt förändringarna i det penningpolitiska läget, varför byggnadstillstånd
bomme att beviljas allenast för sådana arbeten, som under rådande
förhållanden kunde anses ur allmän synpunkt angelägna.

Under lagstiftningens tillämpningsområde faller liksom tidigare ej blott
egentlig byggnadsverksamhet, såsom bostadsbyggande och industriell byggnadsverksamhet,
utan även anläggningsarbeten av alla slag, såsom anläggande
av väg, järnväg, bro och hamn samt ledningar av olika slag ävensom
utförande av vattenbyggnads- och torrläggningsföretag. Byggnadstillstånd
erfordras principiellt för alla dessa byggnadsarbeten. Den möjlighet, som
tidigare förefunnits att utan angelägenhetsprövning bedriva byggnadsarbete
med stadigvarande anställd arbetskraft, är sålunda borttagen. (Beträffande
vissa undantag, se nedan.)

Då det av praktiska skäl ej ansetts möjligt att verkställa tillståndsprövning
beträffande alla byggnadsarbeten, ha smärre byggnadsarbeten undantag^
från lagstiftningens tillämpningsområde. Regeln härom har i tillämpningskungörelsens
1 § 2 st. utformats på så sätt, att annat byggnadsarbete än
rivning av hus må bedrivas utan byggnadstillstånd, såvitt för arbetets utförande
icke utöver erforderligt antal plåtslagare, elektriker, rörarbetare och

glasmästeriarbetare komma att sysselsättas mer än tre arbetare. Genom beslut
den 3 december 1943 har Kungl. Majit förordnat, att vad i nämnda
paragraf sägs om ovannämnda specialarbetare skall gälla jämväl måleriarbetare,
dock endast såvitt anginge byggnadsarbeten, som påbörjats före den
1 april 1944 och därefter utan avbrott slutfördes. Sedermera har Kungl.
Majit den 24 mars 1944 ytterligare förordnat, att vad i 1 § 2 st. tillämpningskungörelsen
sägs skall gälla beträffande måleriarbetare jämväl tills vidare
i fråga om sådana byggnadsarbeten, som påbörjats före den 1 juli 1944 och
därefter utan avbrott slutföras.

Denna undantagsbestämmelse innebär, att ett byggnadsarbete icke omfattas
av regleringen, örn det kan fullbordas med en arbetsstyrka av sammanlagt
högst tre man förutom ovan angivna specialarbetare.

Beträffande rivningsarbeten erfordras alltid byggnadstillstånd, även om
arbetsstyrkan ej uppgår till mer än tre man. Anledningen härtill är, att rivningsarbeten
ofta utgöra förarbeten till nybyggnader, samt att man, innan
rivningsarbetet verkställes, önskar pröva, örn rivningsarbetet är nödvändigt.

Utom dessa smärre arbeten må brådskande arbeten, som äro nödvändiga
för att förhindra eller avhjälpa skador och icke kunna uppskjutas, utan
hinder av att byggnadstillstånd ej inhämtats, bedrivas i erforderlig omfattning
under högst åtta dagar. Om arbetet beräknas taga längre tid än åtta
dagar, skall ansökan om byggnadstillstånd omedelbart ingivas.

Vid lagstiftningens genomförande fastställdes vissa övergångsbestämmelser.
Sålunda ringö byggnadsarbeten, som efter särskild ansökan förklarats företrädesberättigade
enligt förut gällande bestämmelser, bedrivas i enlighet med
villkoren i beslutet örn företrädesrätt.

Vidare ringö byggnadsarbeten, vilka enligt beslut av Kungl. Majit utan
särskild ansökan varit företrädesberättigade, d. v. s. vissa statliga och statsunderstödda
arbeten, fortfarande bedrivas, därest de påbörjats före den 1
augusti 1943. Den, för vars räkning arbetet bedrevs, var dock skyldig att senast
den 16 augusti 1943 göra anmälan om arbetet till vederbörande länsarbetsnämnd.

Därjämte ringö av kommun eller landsting med stadigvarande anställda
arbetare bedrivna byggnadsarbeten, som påbörjats före den 1 augusti 1943,
bedrivas utan byggnadstillstånd i samma omfattning som förut, intill dess
Kungl. Maj :t eller arbetsmarknadskommissionen annorlunda förordnade. Detta
gällde även andra före nämnda dag påbörjade byggnadsarbeten, vilka
enligt förut gällande bestämmelser fått bedrivas utan att vara företrädesberättigade,
d. v. s. bland annat smärre arbeten samt vissa arbeten, vid vilka
endast äldre arbetare varit sysselsatta. Beträffande arbeten tillhörande sistnämnda
kategori av icke företrädesberättigade arbeten gällde dock, att den,
för vars räkning arbetet bedrevs, var skyldig att före den 16 augusti 1943 göra
ansökan om byggnadstillstånd, såvida ej arbetet slutfördes före nämnda dag.
Att en särskild prövning av villkoren för dylika arbetens fortsatta bedrivande
var behövlig, kan belysas av följande exempel. Sedan Kungl. Majit
under hösten 1942 lämnat utan bifall en av ett större industriföretag gjord

framställning om företrädesrätt för uppförande av en tillbyggnad till företagets
fabrik för en beräknad kostnad av 1 300 000 kronor, påbörjades likväl
byggnadsarbetet med hos entreprenören fast anställda arbetare samt med
av länsarbetsnämnden anvisad arbetskraft i åldern över 50 år i överensstämmelse
med då gällande bestämmelser. Vid tillståndslagstiftningens ikraftträdande
återstodo arbeten för 1 000 000 kronor, som krävde en arbetsstyrka
på omkring hundra arbetare. För att de redan nedlagda ekonomiska värdena
icke skulle tillspillogivas, måste företaget givas tillstånd till arbetets slutförande,
varvid dock till detta tillstånd fogades vissa villkor i fråga om arbetskraften.

Slutligen fingo byggnadsarbeten, som voro att hänföra till underhålls- och
reparationsarbeten, bedrivas utan byggnadstillstånd intill den 1 oktober 1943
samt i fråga örn statliga och kommunala arbeten intill den 1 januari 1944
med anlitande enbart av arbetare, vilka för utförande av sådant arbete voro
stadigvarande anställda hos den, för vars räkning arbetet utfördes. Genom en
ändring den 22 december 1943 i tillämpningskungörelsen har sedermera
bestämts, att statligt och kommunalt byggnadsarbete, vilket är att hänföra
till underhålls- och reparationsarbete, ävensom sådant annat kommunalt
byggnadsarbete, som kan beräknas draga en kostnad av högst 10 000 kronor
och för vars utförande icke erfordras, frånsett annat material, mer än ett
ton gjutna rör av stål eller järn, må bedrivas utan byggnadstillstånd med arbetstagare,
vilka för utförande av sådant arbete äro stadigvarande anställda
hos den, för vars räkning arbetet bedrives. Länsarbetsnämnden i det län, där
arbetet skall bedrivas, äger dock, i den mån särskilda skäl därtill giva anledning,
medgiva, att vid arbetet må sysselsättas jämväl specialarbetare, vilka
ej innehava sådan anställning, som nyss avsetts. Tillstånd skall sålunda
alltjämt sökas för underhålls- och reparationsarbeten, som utföras av enskilda
med stadigvarande anställda arbetare, t. ex. industriföretag med egen
byggnadsavdelning.

Förutom att ett flertal arbeten sålunda få bedrivas utan särskilt byggnadstillstånd
gäller emellertid också, att generellt byggnadstillstånd, innebärande
att någon prövning i de särskilda fallen ej behöver ske, meddelats för utförande
av vissa slags byggnadsarbeten, vilka på grund av sin natur ansetts
angelägna. För närvarande gäller detta för arbeten av följande art:

1) anordnande av skyddsrum under förutsättning att arbetet icke ingår
som del i ett annat byggnadsföretag;

2 a) byggnadsarbete, till vilket statens byggnadslånebyrå beviljat lån,
dock endast där byggnadskostnaden beräknas icke överstiga 10 000 kronor;

b) bostadsförbättringsföretag, för vilka förbättringsbidrag, nybyggnadslån
eller förbättringslån beviljats eller avses att beviljas av den statsliga egnahemsorganisationen,
varvid emellertid med hänsyn till jordbrukets behov av
arbetskraft föreskrivits att dylikt förelag ej må utan särskilt tillstånd av
vederbörande länsarbetsnämnd bedrivas under tiden 15 april—15 maj och
1 augusti—15 september;

3) utförande av gödselvårdsanläggning och siloanläggning för beredande
av ensilagefoder;

4) arbeten med elektriska distributionsanläggningar;

5) av domänstyrelsen eller för dess räkning bedrivna arbeten av följande
slag, nämligen:

a) anläggande av väg, erforderlig för framforsling av brännved, som redan
är huggen eller är avsedd att huggas under löpande produktionsår,

b) uppförande av förläggning för arbetare vid avverkningar, huvudsakligen
avseende vedhuggning,

c) uppförande av erforderlig ersättningsbyggnad efter brand samt verkställande
av arbete, vars underlåtande skulle äventyra byggnads bestånd,

d) ombyggnad eller reparation av husbyggnad, som i befintligt skick finnes
uppenbarligen icke kunna vintertid användas till bostad åt människor
eller som husdjurstall,

allt under förutsättning, att arbetena var för sig icke beräknas draga högre
kostnad än 10 000 kronor;

6) av järnvägsstyrelsen eller för dess räkning bedrivna arbeten av följande
slag, nämligen:

a) arbeten, som stå i omedelbart samband med eller eljest äro direkt påkallade
av nu pågående eller redan genomförda banelektrifieringar,

b) ur trafiksäkerhetssynpunkt nödvändiga arbeten, såsom arbeten för telefon-,
belysnings-, växel- och signalsäkerhets- samt vägsignalanläggningar
m. m.,

c) för driftens behöriga upprätthållande nödvändiga reparations- och underhållsarbeten
å bana och bangårdar, så ock övriga nödvändiga arbeten,
vilka sistnämnda var för sig icke beräknas draga högre kostnad än 10 000
kronor;

7) av förvaltning vid enskild järnväg eller för dess räkning bedrivna arbeten
av under 6) avsett slag;

8) av telegrafstyrelsen eller för dess räkning bedrivna arbeten av följande
slag, nämligen:

a) linje-, nät-, stations- och förrådsarbeten ävensom sådana mindre underhålls-
och ändringsarbeten på stationslokaler, som sammanhänga med telefontekniska
arbeten på stationerna,

b) andra nödvändiga arbeten, vilka var för sig icke beräknas draga högre
kostnad än 5 000 kronor;

9) av vattenfallsstyrelsen eller för dess räkning bedrivna arbeten av följande
slag, nämligen:

a) sådana om- och tillbyggnadsarbeten å kraftstationer, som beräknas
draga en kostnad av högst 50 000 kronor för varje särskilt arbete,

b) för driftens behöriga upprätthållande nödvändiga reparations- och underhållsarbeten
vid kraft- och kanalverk,

c) andra nödvändiga arbeten, vilka var för sig icke beräknas draga en
högre kostnad än 10 000 kronor;

10) av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen eller för dess räkning bedrivna

nödvändiga underhållsarbeten samt andra nödvändiga arbeten, vilka var
för sig beräknas icke draga högre kostnad än 10 000 kronor, allt å allmän
väg eller vad som enligt 2 § 2 st. lagen den 30 juni 1943 om allmänna vägar
anses lika med väg;

11) statliga och statskommunala beredskapsarbeten;

12) uppförande av sådana brandtorn jämte tillhörande vaktkojor och telefonanläggningar,
som ingå i den av Kungl. Majit den 19 juni 1942 fastställda
riksplanen för skogsbrandbevakningen eller genom Kungl. Majits beslut komma
att infogas i sagda plan;

13) av spårvägsförvaltning eller för dess räkning bedrivna arbeten av följande
slag:

a) ur trafiksäkerhetssynpunkt oundgängligen nödvändiga arbeten, såsom
arbeten för telefon-, belysnings-, växel- och signalsäkerhets- samt vägsignalanläggningar
m. m., dock att om vid dylikt arbete, som beräknas pågå längre
tid än en vecka, mer än tio arbetstagare komma att sysselsättas, vederbörande
spårvägsförvaltning har att före påbörjande av arbetet göra anmälan om
detsamma till arbetsmarknadskommissionen å blankett för ansökan om byggnadstillstånd;
samt

b) för driftens behöriga upprätthållande nödvändiga reparations- och underhållsarbeten
å bana och bangårdar;

14) av generalpoststyrelsen eller för dess räkning bedrivna nödvändiga
byggnadsarbeten inom av postverket ägda eller eljest av verket disponerade
byggnader, vilka var för sig beräknas icke draga högre kostnad än 5 000
kronor.

Kommissionen meddelar härjämte byggnadstillstånd för löpande underhålls-
och reparationsarbeten för industriföretag. Det åligger företag att i
sin ansökning örn dylikt tillstånd lämna uppgift örn dels taxeringsvärdet å
de byggnader och anläggningar, som avses, dels antalet arbetare i industriellt
arbete vid ifrågavarande företag, dels ock medeltalet arbetare i underhållsoch
reparationsarbeten vid företaget för vart och ett av de fem senaste åren.
Kommissionen meddelar sedan byggnadstillstånd gällande under viss tid, vanligen
ett kvartal, för utförande av oundgängligen erforderliga reparationsoch
underhållsarbeten för uppehållande av driften vid företagets industrianläggningar
samt för underhåll av dess bostadshus, med inskränkning likväl
att uppförande av nya byggnader eller inredning av befintliga byggnader till
lokaler för ny- eller utökad produktion eller användning som personal-, kontors-
eller serveringslokaler icke innefattas i tillståndet.

Ansökan om byggnadstillstånd skall göras av den, för vars räkning arbelet
skall utföras (byggherren), å särskilt formulär, som tillhandahålles av samtliga
länsarbetsnämnder och arbetsförmedlingskontor. Uppgifter skola lämnas
om byggnadsarbetets art och omfattning, örn behovet av arbetskraft och
material samt angående större transporter till och från arbetsplatsen m. m.;
särskild ansökan skall i regel göras för varje byggnadsarbete.

Prövningen av ansökningar örn byggnadstillstånd är uppdelad mellan
Kungl. Majit och arbetsmarknadskommissionen på det sätt, att Kungl. Majit

förbehållit sig avgörandet av ärenden rörande dels arbeten å statens byggnader
och anläggningar, dels arbeten, för vilkas utförande ansökan hos
Kungl. Maj:t om bidrag eller lån gjorts eller äro avsedda att finansieras med
lån som kommun med Kungl. Maj:ts tillstånd upptager eller för vilket kommun
med sådant tillstånd ingår borgen. Övriga ärenden angående byggnadstillstånd
har kommissionen befogenhet att själv avgöra, örn kommissionen
emellertid finner beslut i ärende inom denna grupp böra med hänsyn
till arbetets omfattning eller andra särskilda omständigheter meddelas av
Kungl. Maj:t, äger kommissionen underställa ärendet Kungl. Maj:ts prövning.
Sådan underställning sker regelmässigt i sådana fall, i vilka byggnadskostnaderna
beräknas till 500 000 kronor eller däröver. Även i övrigt använder
kommissionen i stor utsträckning underställningsförfarandet. Slutligen
må i detta sammanhang framhållas, att kommissionens egna beslut i ärenden
om byggnadstillstånd kunna besvärsvägen bringas under Kungl. Maj:ts
prövning.

I regel innehåller byggnadstillstånd föreskrifter om arbetets bedrivande,
såsom bestämmelser om storleken och fördelningen på olika yrkesgrupper
av den arbetsstyrka, som må sysselsättas vid arbetet. Därjämte kunna lämnas
föreskrifter om användning av material och transportmedel vid arbetets
bedrivande.

Utöver dessa särskilda föreskrifter skola, där ej i särskilda fall annorlunda
föreskrives, tills vidare för sysselsättning av arbetskraft vid byggnadsarbete,
vartill byggnadstillstånd lämnats, följande av Kungl. Majit fastställda allmänna
föreskrifter gälla:

Skogs- och jordbruksarbetare samt på landsbygden bosatta diversearbetare
må icke utan särskilt medgivande av arbetsmarknadskommissionen sysselsättas
i byggnadsarbete. Dylikt medgivande har lämnats för sysselsättning
av nämnda arbetare i byggnadsarbeten, som avse anläggande eller förbättring
av skogsvägar, uppförande eller reparation av bostäder för skogsarbetare
samt härför erforderliga ekonomibyggnader samt andra för utvinnande
av skogsprodukter och desammas framförande till allmän väg eller
järnväg erforderligt arbete i skogstrakter, dock allenast i den mån vederbörande
länsarbetsnämnd finner behovet av arbetskraft till sådana arbeten
icke lämpligen kunna tillgodoses på annat sätt. Vidare har kommissionen
medgivit, att fast anställda jordbruksarbetare under tiden t. o. m. den 31
mars 1944 eller den senare tidpunkt länsarbetsnämnd bestämmer må sysselsättas
i byggnadsarbete, som bedrives för arbetsgivarens (husbondens)
räkning. I en del fall kan det vara svårt att avgöra, om en arbetare bör
hänföras till någon av dessa yrkeskategorier eller till kategorien byggnadsarbetare.
Särskilt gäller detta på landsbygden bosatta arbetare, vilka tidvis
ha sysselsättning inom skogs- eller jordbruk och tidvis vid byggnads- eller
anläggningsarbeten. Det är ej möjligt att utforma en enhetlig regel, utan
avgörandet i dessa frågor måste träffas från fall till fall. Arbetsmarknadskommissionen
har i sina tillämpningsföreskrifter till lagstiftningen angivit,
att om en arbetare av sistnämnda kategori under tiden efter den 1 juli 1941

haft sin huvudsakliga sysselsättning i byggnadsarbete, skall han i detta sammanhang
anses såsom byggnadsarbetare. Om hans sysselsättning under tiden
efter nämnda dag mestadels utgjorts av skogs- eller jordbruksarbete,
skall den omständigheten, att han kortare eller längre perioder utfört byggnadsarbete,
icke medföra, att han må sysselsättas i byggnadsarbete utan särskilt
medgivande av arbetsmarknadskommissionen.

Liksom enligt den tidigare regleringen av byggnadsverksamheten har det
ansetts erforderligt att meddela föreskrifter om viss ålderssammansättning
för arbetsstyrkan vid byggnadsarbeten. Sålunda har föreskrivits, att arbetsstyrkan
vid varje byggnadsarbete skall sammansättas så, att vid vart tillfälle
minst en fjärdedel av de av varje arbetsgivare i arbetet sysselsatta arbetarna
utgöras av arbetare, som fyllt 50 år. På framställning av vederbörande
organisationer har Kungl. Maj:t emellertid förordnat dels den 3 december
1943 beträffande rörarbetare, dels ock den 8 januari 1944 beträffande elektriker
att föreskriften om ålderssammansättning icke skulle gälla vid sysselsättning
av dessa arbetarkategorier.

Vidare gäller, att arbetsgivare icke må vid byggnadsarbete sysselsätta arbetare,
förrän länsarbetsnämnd eller efter dess bemyndigande något nämnden
underställt arbetsförmedlingsorgan lämnat arbetsgivaren medgivande att sysselsätta
arbetaren i arbetet.

Emellertid har undantag från denna förhandsprövning av länsarbetsnämnd
medgivits för vissa arbeten på grund av överenskommelser, som träffats
mellan arbetsgivar- och arbetarorganisationer inom byggnadsbranschen. Enligt
dessa överenskommelser ha organisationerna i syfte att för sina medlemmar
vinna befrielse från tillämpningen av förhandsprövningen i avseende å
byggnadsarbete förbundit sig att själva och genom sina medlemmar verka
för att medlemmarna iakttaga de villkor i avseende å arbetskraften, som
angivas i meddelade byggnadstillstånd. Undantag gäller sålunda för byggnadsarbete
eller del därav, som bedrives av arbetsgivare, ansluten till svenska
byggnadsindustriförbundet eller svenska väg- och vattenbyggarnas arbetsgivareförbund,
i fråga om det senare förbundet dock endast i avseende
å arbete i stad. Undantag gäller vidare för arbete, bedrivet av annan arbetsgivare,
i den mån överenskommelse av samma innehåll beträffande arbetet
träffats mellan arbetsgivaren samt svenska grov- och fabriksarbetareförbundet,
svenska byggnadsträarbetareförbundet, svenska murareförbundet och
svenska väg- och vattenbyggnadsarbetareförbundet; i fråga örn överenskommelse
med sistnämnda fackförbund gäller befrielse från föx-handsprövning
allenast i avseende å arbete i stad. Slutligen kan befrielse från förhandsprövning
medgivas efter särskild ansökan till arbetsmarknadskommissionen jämväl
i andra fall, då motsvarande överenskommelse träffats mellan vederbörande
arbetsgivare och arbetarorganisation. Dylik befrielse har medgivits
målaremästarnas riksförening och svenska målareförbundet. I de fall, där
undantag eller befrielse från förhandsprövning medgivits, har arbetsgivare,
som vill komma i åtnjutande därav, att göra anmälan därom till närmaste

Bihang till riksdagens protokoll 1944. t. sami. Nr 273.

huvud- eller avdelningskontor av den offentliga arbetsförmedlingen samt att
upprätta förteckningar på de arbetare, som han sysselsätter i arbetet.

Var och en, som bedriver byggnadsarbete eller är anställd i sådant arbete,
är skyldig att lämna de upplysningar och förete de handlingar, som äro erforderliga
för tillsyn över tillämpningen av tillståndslagstiftningen. Dylika uppgifter
kunna infordras av byggnadsberedningen, av arbetsmarknadskommissionen,
av byggnadskontrollanter utsedda av arbetsmarknadskommissionen,
av länsarbetsnämnder och av organ för den offentliga arbetsförmedlingen.
Vad som på detta sätt inhämtats må ej yppas i vidare mån än som erfordras
för tillsynens utövande.

Arbetsgivare är skyldig att på arbetsplatsen anslå avskrift av byggnadstillståndet
ävensom att därstädes hålla tillgängliga förteckningar över samtliga
av honom vid arbetet sysselsatta arbetare.

Örn byggnadsarbete bedrives utan byggnadstillstånd, där sådant erfordras,
eller i strid mot föreskrift, som meddelats i byggnadstillstånd, är straffet enligt
8 § tillståndslagen dagsböter eller fängelse. Straffbestämmelserna rikta
sig mot både byggherre och entreprenör. Beträffande byggherren ha straffbestämmelserna
dock erhållit den utformningen, att straff må ådömas, så
framt ej omständigheterna göra sannolikt, att förseelsen skett utan hans
vilja och vetskap. Däremot kan ansvar enligt 8 § ej utkrävas av den, som i
egenskap av arbetare utför byggnadsarbete åt annan. Jämlikt 10 § tillståndslagen
har kommissionen emellertid bl. a. möjlighet att förhindra viss arbetare
att arbeta vid ett byggnadsföretag.

Förseelser mot de i tillståndslagen meddelade föreskrifterna örn anmälnings-
och upplysningsskyldighet straffas enligt 9 § med dagsböter. För envar,
som medvetet lämnar oriktiga uppgifter, kan straffet höjas till fängelse
i högst sex månader.

Utöver dessa straffbestämmelser innehåller lagen vissa sanktionsbestämmelser.
Enligt 10 § tillståndslagen har arbetsmarknadskommissionen såsom
tillsynsmyndighet över tillämpningen av tillståndslagstiftningen rätt att, då
byggnadsarbete utföres utan byggnadstillstånd, där sådant erfordras, eller i
strid mot föreskrift i byggnadstillstånd, föreskriva förbud vid vite att fortsätta
arbetet samt förordna om beslag på redskap och material.

För att tvångsåtgärderna skola erhålla avsedd verkan är det nödvändigt,
att beslut om uttagande av vite fattas utan dröjsmål. På grund härav har
föreskrivits, att det skall ankomma på länsstyrelse och ej på domstol att
förordna örn uttagande av vite.

Med hänsyn till lagens extraordinära karaktär har ansetts, att åtal icke
bör tillgripas i fall, då andra åtgärder befinnas vara mer ägnade att befordra
effektiviteten av lagens tillämpning. På grund därav har åtalsrätten gjorts
beroende av anmälan av tillsynsmyndigheten.

Till kommissionen inkommo under tiden 1 jan.—31 juli 1943 5 786 ansökningar
orri företrädesrätt till arbetskraft för olika byggnads- och anläggningsföretag.
Av dessa överlämnades 1 439 till byggnadsberedningen för av -

görande av Kungl. Maj :t, medan 4 347 avgjordes av kommissionen. Av dessa
senare ansökningar biföllos 3 563, medan 642 avslogos; återstående 142 blevo
antingen återkallade eller föranledde ingen åtgärd. För tillämpningen av bestämmelserna
om företrädesrätt gällde i stort sett samma principer som under
år 1942. Prövningen av ansökningarna var sålunda restriktiv; vilket föranleddes,
schematiskt uttryckt, under vintern av då rådande stora behov av
arbetskraft till skogsbruket och under övriga årstider av bristen på byggnads-
och jordbruksarbetare. Som tidigare framhållits, möjliggjorde bestämmelserna
om företrädesrätt en betydande byggnadsverksamhet utanför byggnadsregleringens
ram, varför antalet byggnadsarbeten var avsevärt större
än antalet inkomna ansökningar om företrädesrätt giver vid handen.

Antalet till kommissionen under tiden den 1 aug.—31 dec. 1943, d. v. s.
efter ikraftträdandet av lagstiftningen om tillståndstvång för byggnadsarbete,
inkomna ansökningar om byggnadstillstånd utgjorde 7 728. Därav överlämnades
1 260 ansökningar till byggnadsberedningen för avgörande av Kungl.
Maj :t, medan 6 468 ansökningar behandlades av kommissionen. Av sistnämnda
ansökningar biföllos 5 633 och avslogos 420; återstående 415 ansökningar
föranledde icke någon kommissionens åtgärd eller voro vid årsskiftet ännu
icke slutligt avgjorda.

En jämförelse med siffrorna för antalet ansökningar om företrädesrätt utvisar,
att antalet ansökningar örn byggnadstillstånd per månad räknat var
nära nog dubbelt så stort som antalet ansökningar örn företrädesrätt (1 545
resp. 826). Det större antalet ansökningar om byggnadstillstånd sammanhänger
givetvis med de minskade möjligheterna att efter byggnadstillståndslagens
ikraftträdande utföra byggnadsarbeten utan tillstånd. Vidare må framhållas,
att antalet avslagna ansökningar örn byggnadstillstånd endast utgjorde
6,5 % av totala antalet ansökningar, medan motsvarande tal beträffande
ansökningarna örn företrädesrätt utgjorde 14,8 °/o. Den lägre avslagsprocenten
beträffande de förstnämnda ansökningarna är att hänföra till den
förändring i arbetsmarknadsläget, som ägde rum under hösten.

I augusti och september år 1943 rådde fortfarande på vissa orter brist på
byggnadsarbetare, varför det då även ur arbetsmarknadssynpunkt var nödvändigt
att liksom tidigare förfara restriktivt vid meddelandet av byggnadstillstånd,
så att tillgänglig arbetskraft kunde förbehållas angelägna arbeten.
Vidare var det vid denna tid alljämt nödvändigt att i viss utsträckning kunna
överföra arbetskraft till andra näringsområden. Senare på hösten försämrades
emellertid arbetsmarknadsläget, och viss arbetslöshet uppstod på
sina håll bland byggnadsarbetarna. Denna arbetslöshet hade delvis sin förklaring
i den sedvanliga säsongvariationen i fråga örn sysselsättning av byggnadsarbetare
men även i det förhållandet, att det under senhösten och förvintern
icke längre fanns behov att i .större utsträckning överföra byggnadsoch
anläggningsarbetare till andra arbetsområden.

Denna omsvängning av arbetsmarknadsläget föranledde arbetsmarknadskommissionen
såsom tillsynsmyndighet enligt lagen om tillståndstvång för
byggnadsarbete att den 5 november 1943 lämna följande föreskrifter för

länsarbetsnämnderna, till vilka ansökningarna om byggnadstillstånd skola
ingivas och som ha att däröver avgiva utlåtande:

»I sina yttranden över sådana ansökningar skola länsarbetsnämnderna beträffande
arbeten belägna å större orter i förekommande fall angiva, i vad
mån byggnadsarbetare av de olika yrkeskategorierna äro arbetslösa samt hur
utvecklingen på ifrågavarande del av arbetsmarknaden beräknas bliva under
vintern.

Har en mera betydande arbetslöshet uppstått eller väntas sådan uppstå å
en viss ort, må länsarbetsnämnderna sätta sig i förbindelse med personer och
företag, som fått ansökningar örn byggnadstillstånd avslagna eller som icke
ingivit ansökningar, och därvid framhålla för vederbörande, att de kunna
räkna med en välvillig behandling av sina ansökningar, därest arbetena skola
komma till utförande under vintern. Dylika uppmaningar skola dock icke
riktas till personer och företag, som ämna utföra antingen arbeten, som i förhållande
till möjligheterna att sysselsätta arbetskraft kräva jämförelsevis
mycket material, å vilket brist råder, eller också arbeten, som icke beräknas
vara i huvudsak färdigställda senast den 1 april 1944.»

I anledning härav begärdes omprövning av ett icke obetydligt antal ansökningar,
som tidigare avslagits. Vidare medgav kommissionen i cirkulärskrivelse
den 15 december 1943 till länsarbetsnämnderna, att ansökningar örn
utökning av enligt byggnadstillstånd medgiven arbetsstyrka under tiden
t. o. m. den 31 mars 1944 finge avgöras av nämnderna. Detta medgivande
har sedermera den 3 mars 1944 förlängts att gälla t. o. m. den 30 juni 1944.

I samband med ikraftträdandet av lagen om byggnadstillstånd genomfördes
i samarbete med statens industrikommissions byggnadsavdelning och statens
byggnadslånebyrås tekniska avdelning en noggrann teknisk granskning
i fråga om alla ärenden med en mera avsevärd materialförbrukning i syfte
att nedbringa åtgången av sådant material, varå tillgången är mindre god
eller brist råder. Till grund för granskningen ligger av sökanden i ansökningen
lämnade uppgifter örn byggnadsarbetets omfattning och åtgången
av vissa byggnadsmaterial ävensom vid ansökningen fogade ritningar. I den
mån för granskningen erforderliga uppgifter ej framgå av de ingivna handlingarna
begäres komplettering. Granskningen har medfört, att en minskningav
åtgången av vissa material möjliggjorts genom omkonstruktion eller användning
av annat byggnadsmaterial. I flera fall har t. ex. åtgången av byggnadsjärn
kunnat nedbringas till hälften av den ursprungligen uppgivna.
Sedan arbetsmarknadsläget under sista kvartalet 1943 undergått ovan beskrivna
förändring, medan knappheten å vissa material alltjämt förelegat, har
i fråga om materialkrävande arbeten materialåtgången ofta blivit utslagsgivande
vid beviljandet av byggnadstillstånd.

Till sist skall här lämnas en redogörelse för kontrollen över efterlevnaden
av bestämmelserna om arbetsförmedlingstvång och byggnadstillstånd. Först
må därvid erinras örn att svårigheten att uppnå en effektiv kontroll över
efterlevnaden av bestämmelserna om arbetsförmedlingstvång var en bidragande
orsak till att den tidigare på arbetsförmedlingstvånget grundade regleringen

av byggnadsverksamheten ersatts med tillståndslagstiftningen. Enligt tjänstepliktslagen
erfordras för att en person, som bedrivit arbete i strid mot bestämmelserna
om arbetsförmedlingstvång, skall kunna fällas till ansvar härför,
att han bevisligen ägt kännedom örn bestämmelsernas innehåll. Enligt
tillståndslagen är dylik vetskap ej erforderlig för att ansvar skall kunna
drabba en person, som bedrivit arbete ulan tillstånd, där sådant erfordrats.
Vidare var det under det tidigare systemet svårare att kontrollera och av
göra om ett arbete fick bedrivas utan föregående prövning eller icke. Tillståndslagen
har gjort det lättare att avgränsa de fall, där arbete må bedrivas
utan tillstånd från sådana, där tillstånd fordras. Genom de nya bestämmelserna
har det också tillskapats sådana sanktioner, att en byggherre avhålles
från att börja ett arbete, innan tillstånd erhållits.

Kontrollen har liksom tidigare utövats av länsarbetsnämnder och arbetsförmedlingar
samt av särskilda vid statens arbetsmarknadskommission anställda,
till länsarbetsnämndernas förfogande ställda byggnadskontrollanter.
Kontrollanterna ha genom inspektionsresor förvissat sig om att byggnadsarbeten
inom deras distrikt bedrivits i enlighet med bestämmelserna om tillståndstvång
och, där så befunnits erforderligt, lämnat upplysningar om dessas
innebörd. Den härigenom vunna kontrollen har medfört, att bedrivande
av byggnads- och anläggningsarbete i strid mot gällande bestämmelser i stort
sett kunnat förhindras. Överträdelser ha likvisst förekommit, och kommissionen
har under senare halvåret 1943 i 37 fall låtit verkställa polisutredning,
i 25 fall förelagt vite och i 26 fall låtit föranstalta om åtal.

D. Särskilda åtgärder för utnyttjande av värnpliktig arbetskraft under

förstärkt försvarsberedskap.

Den värnpliktige kan, för att tillgodose arbetsmarknadens behov, under
olika förutsättningar erhålla

a) mobiliseringsuppskov enligt uppskovskungörelsen, vilket innebär, att
han befrias från inställelse vid mobilisering (under bestämd tid eller tills
vidare) ävensom -— med vissa undantag — från inställelse under förstärkt
försvarsberedskap,

b) anstånd med inställelse viss tid under beredskap,

c) hempermittering för längre eller kortare lid från pågående beredskapstjänstgöring.

Mobiliseringsuppskovet grundas som regel på beslut av arbetsmarknadskommissionen
(uppskovsgrupp II) eller, i fråga om vissa tjänstemän, av vederbörande
verk eller myndighet (uppskovsgrupp I), men skall för personal
i viss militär tjänsteställning eller viss ålder (högst 25 år) underställas
Kungl. Majit. Anstånd med inställelse till eller hempermittering från beredskapstjänstgöring
beviljas i vissa fall av truppförbandschef, i regel dock genom
beslut i kommandoväg.

Beträffande vissa näringsgrenar med mera säsongbetonad sysselsättning ha

genelina bestämmelser rörande anstånd respektive hempermittering under
vissa tider av yrkeskunniga värnpliktiga kunnat meddelas. Detta har sålunda
varit fallet i fråga örn värnpliktiga jordbrukare, personal inom skogsbruket
i arbetsledareställning eller med vissa speciella arbetsuppgifter, såsom milkolare
m. fl. samt arbetsledare och vissa specialarbetare inom bränntorvindustrien.
Vad jordbrukare och personal inom skogsbruket beträffar, har därvid
det sedan år 1940 tillämpade systemet med uppgiftskort alltjämt kommit
till användning. Förberedelsearbetet för här nämnda åtgärder för kollektiva
hempermitteringar av värnpliktiga har utförts av arbetsmarknadskommissionen
i samråd med överbefälhavaren och livsmedels- respektive bränslekommissionen
samt representanter för berörda näringsintressen.

Tilldelningen av uppgiftskort till värnpliktiga jordbrukare är baserad på
uppgifter, som införskaffats från arbetsblocken inom jordbruket, rörande
bland annat åkerarealens storlek, tillgången på värnpliktig och icke värnpliktig
arbetskraft — även reservarbetskraft — samt arbetskraftens fördelning
på olika yrkeskategorier. Med ledning härav har en gradering av hempermitteringsbehovet
kunnat ske med beaktande av såväl produktionssynpunkter
som tillgången på icke värnpliktig arbetskraft ävensom varje enskild
värnpliktigs arbetsuppgift.

Uppgiftskorten för den värnpliktiga skogspersonalen äro med hänsyn till
de värnpliktigas speciella arbetsuppgifter indelade i olika grupper.

I dessa grupper ingå icke vanliga skogsarbetare, då registrering för utfärdande
av uppgiftskort härvidlag icke ansetts genomförbar.

Vid sidan av uppgiftskorten verkställdes kring årsskiftet 1942/43 tillfällig
registrering inom vissa län av värnpliktiga körkarlar, sysselsatta hos skogsägare,
som ålagts en mera betydande produktionsplikt. På grundval av denna
registrering medgavs under tiden januari—april 1943 hempermittering.

Arbetsledare och specialarbetare inom bränntorvindustrien registrerades våren
1943. Under senare halvåret 1943 genomfördes dels ny registrering inom
vissa län av värnpliktiga skogskörare, dels kompletterades inom samtliga
län registret över män, vilka mera regelbundet åtminstone under vinterhalvåret
brukade vara anställda för skogsavverkningsarbeten av olika slag (som
huggare eller körare) eller stubbrytning. På grundval av dessa register verkställdes
hempermittering av torvpersonal under tiden 1 april—30 september
1943 och skogskörare under tiden 7 december 1943—30 april 1944.

Inom de sockerbetsodlande länen visade det sig nödvändigt att tillförsäkra
betodlarna van arbetskraft genom hempermittering från värnpliktstjänstgöring
av dylik. Hempermitteringen förbereddes genom registrering hos vederbörande
länsarbetsnämnder av värnpliktiga betskötare. Under sensommaren
verkställdes registrering av värnpliktiga, som åtagit sig betupptagning eller
betkörning. Dessa hempermitterades ävenledes i viss utsträckning under betskörden
(se sid. 21 ff.).

Utöver förutnämnda åtgärder, avseende större grupper av värnpliktiga,
avgav kommissionen under året yttranden över enskilda framställningar örn
hempermittering från eller anstånd med beredskapstjänstgöring. Efter re -

miss av motsvarande underdåniga framställningar från berörda värnpliktiga
avgav kommissionen yttrande över 32 547 av 66 650 inkomna dylika ärenden
(anmälan enligt eirk. SAK nr G 14/1942).

E. Planläggning, registrering ni. lii.

Efter det chefen för finansdepartementet enligt statsrådsprotokollet den 19
mars 1943 erhållit Kungl. Maj:ts bemyndigande att föranstalta om vissa
förberedande utredningar rörande de ekonomiska problem, som kunna beräknas
uppkomma vid omställning efter ett vapenstillestånd, avgav kommissionen
förslag rörande uppläggningen av de delar av utredningsarbetet, som
ansetts böra anförtros åt kommissionen. Sedan detta förslag godkänts, igångsattes
under hösten 1943 en rad undersökningar rörande olika hithörande
arbetsmarknadsproblem. Sålunda ha undersökningar verkställts rörande friställningen
vid ett vapenstillestånd av arbetskraft från industriföretag, från
militär beredskapstjänst och försvarsväsendet i övrigt, från skogsbruk och
torvhantering samt från krisförvaltningen. Redogörelser för nu nämnda undersökningar
ha avgivits till chefen för finansdepartementet resp. den 28/i, 17/2,
24/2, 28/3 och 24/4 1944.

Vissa åt kommissionen i samband med efterkrigsplaneringen anförtrodda
utredningar ha genom Kungl. Maj :ts beslut överflyttats å andra organ. Sålunda
har utredningen angående de frågor beträffande arbetsförmedlingens organisation,
som kunde förväntas bli aktualiserade efter ett vapenstillestånd,
uppdragits åt särskilda sakkunniga. Vidare har utredningen angående de frågor
beträffande yrkesutbildning och omskolning av arbetskraft, som kunna väntas
bli aktuella efter ett vapenstillestånd, överflyttats till den nyinrättade
överstyrelsen för yrkesutbildning.

Det inom kommissionen sedan sommaren 1940 bedrivna arbetet med planering
och registrering av arbetsobjekt, lämpliga att vid behov igångsättas
såsom beredskapsarbeten, bedrevs även under början av 1943 av kommissionen
men fortsattes därefter av särskilda av Kungl. Majit den 21 maj 1943
tillkallade sakkunniga, den s. k. investeringsutredningen. Kommissionen har
emellertid även i fortsättningen i vissa fall beviljat kommuner statsbidrag till
kostnader för projektering av beredskapsarbeten, huvudsakligen dock endast
i fråga örn vatten- och avloppsledningsföretag.

Krigsindustriens mobiliseringsplanering har under 1943 förts vidare. Om
industrien vid mobilisering skulle avge all sin värnpliktiga personal till krigsmakten
skulle det betyda, att den berövades större delen av sin fullgoda,
manliga personal (män i åldrarna 20—47 år), varigenom produktionen skulle
lamslås. Det har alltså gällt, att medelst av kommissionen beviljat mobiliseringsuppskov
tillförsäkra industrien den kader av kvalificerad personal, som
behövs för att icke företagens inre oi''ganisation skall sönderbrytas, i vilket
fall ingen tilldelning av reservarbetskraft skulle kunna hålla produktionen
i gång. Mobiliseringsuppskov, som alltså är förutsättningen för reservarbetskraftens
utnyttjande, måste dock av militära skäl snävt begränsas till voly -

men. I själva verket har den totala volymen under de fyra sista krigsåren
hållits i stort sett konstant och strax under det maximum, som kalkylerats ur
militära faktorer. Uppgiften har därför bestått i att genom revisioner av
volymen i dess helhet en å två gånger örn året, jämte partiella ingrepp dessemellan
på förekommen anledning, göra sådana förändringar inom totalvolymen,
att i möjligaste mån varje uppskovsman kommer på rätt plats. Härvidlag
måste man givetvis beakta uppkommande förändringar av graden av
krigsviktighet hos de olika företagen. Revisionerna ske i nära och kontinuerligt
samarbete med industrikommissionen, vars mobiliseringsbyrå för den
skull är förlagd till arbetsmarknadskommissionens lokaler. Ej mindre viktigt
är att kontroll utövas av att uppskovsbehovet är rätt kalkylerat och att uppskovsmännen
ha den sysselsättning, som motiverat uppskovet. I sådan avsikt
företagas besök av representanter för arbetsmarknads- och industrikommissionerna
vid ett 70-tal företag årligen. Besöken avse jämväl att giva företagen
tillfälle att diskutera principiella sidor av uppskovsväsendet och att vidmakthålla
ett ömsesidigt förtroende. Den sociala sidan av saken —- beredskapsbördans
i möjlig grad jämna fördelning — har kommissionen sökt tillgodose
dels genom att frigöra uppskovsmännen i omgångar för tre månaders militärtjänstgöring
(tills vidare av militära skäl inställt), dels medelst ombyte av
uppskovsman. Samma syfte tjänar den främst av militära (och i viss mån
av industriella) skäl tillämpade grundsatsen att koncentrera uppskovsvolymen
till de äldre årsklasserna med företräde för mindre vapenföra värnpliktiga.

Genom avtal med riksförsäkringsanstalten i egenskap av chefsmyndighet
för yrkesinspektionen har arbetsmarknadskommissionen inom varje län från
och med senare halvåret 1942 knutit en tjänsteman inom yrkesinspektionen,
vanligen en distriktsingenjör, till varje länsarbetsnämnd i egenskap av industrikonsulent.
Jämsides med verksamheten för yrkesinspektionens räkning,
i förekommande fall under tjänstledighet, ha industrikonsulenterna bistått
krigsviktiga industriföretag vid mobiliseringsplanering, varvid särskild uppmärksamhet
ägnats frågan om anskaffande och utbildning av reservarbetskraft
och välfärdsanordningar för denna. Från arbetsgivareföreningens sida
ha fackkonsulenter verkat för en rationell mobiliseringsplanering.

Genom Kungl. Maj:ts kungörelse den 30 augusti 1941 (nr 720) föreskrevs
skyldighet för myndighet eller organisation, som handhar planläggning av
beredskapsuppgift, att på anmodan av kommissionen fortlöpande lämna uppgifter
till beredskapsregistren rörande beredskapspliktiga, vilka myndigheten
eller organisationen äger taga i anspråk. Registren utgöra underlag för lösande
av de konflikter, som uppstå, när en och samma person tages i anspråk
för två eller flera uppgifter, vilka icke låta sig förenas. Genom att även reservarbetskraften
upptages i registret avses bl. a. att bevaka, att dylik personal
icke genom senare inträffad anslutning till beredskapsorganisation eller
uttagning till sådan beredskapsuppgift, som helt och varaktigt kan beräknas
taga vederbörande i anspråk, undandrages det verk, vilket anmält personalen
i fråga till registrering som reservarbetskraft.

De ur krigssynpunkt viktiga industriföretagen och vissa för folkförsörjningen
betydelsefulla företag ha erhållit rätt att hos länsarbetsnämnd registrera
anskaffad frivillig reservarbetskraft i ett särskilt reservarbetskraftsregister.
Dylik reservarbetskraft registreras jämväl i beredskapsregistret, i vilket även
i jordbruksblockens mobiliseringsplaner förtecknad reservarbetskraft ingår.

För speciella ändamål hos länsarbetsnämnderna tidigare upprättade register
över skogsarbetare, skogskörare m. fl. kategorier ha under år 1943 reviderats.

Arbetet med iordningställandet av uttagningsregister för arbetsmarknads--och civilförsvarsändamål av det genom 1943 års beredskapsmönstring (k.k.
den 16 okt. 1942, nr 819) införskaffade uppgiftsmaterialet, omfattande drygt
3 milj. dubbla mönstringsblanketter, slutfördes planenligt av länsarbetsnämnderna
under sensommaren och förhösten. Uppgiftsmaterialet har härefter
börjat utnyttjas för tillgodoseendet av bl. a. den krigsviktiga industriens och
jordbrukets behov av reservarbetskraft i händelse av krig och vid uttagning
av personal för olika civilförsvarsändamål. Materialet har därjämte utgjort
underlag för aktualisering av vissa delar av beredskapsregistren.

Kungl. Maj:t har genom beslut den 17 december 1943 bemyndigat arbetsmarknadskommissionen
att vidtaga åtgärder för att i huvudsaklig överensstämmelse
med innehållet i en inom kommissionens kansli utarbetad promemoria
vidmakthålla det genom beredskapsmönstringen inbragta uppgiftsmaterialet
i aktuellt skick. Samma dag har Kungl. Maj:t utfärdat två kungörelser
i ämnet, den ena (nr 928) om skyldighet att lämna mönstringsuppgift,
den andra (nr 929) örn skyldighet för pastor att lämna flyttningsuppgift.
Erforderliga åtgärder för anordnandet av den i förstnämnda kungörelse
föreskrivna beredskapsmönstringen för år 1944 av svenska barn, som äro
födda år 1929, ha vidtagits av kommissionen. Den genom ovannämnda kungörelser
möjliggjorda aktualiseringen av de på grundval av beredskapsmönstringen
upprättade registren pågår f. n. hos länsarbetsnämnderna.

Jordbrukets arbetsblockorganisation är f. n. reglerad dels genom Kungl.
Maj:ts kungörelse den 18 juli 1942 angående organisation av arbetsblock
inom jordbruket (nr 639), dels genom Kungl. Maj:ts instruktioner den 5
februari 1943 för riksblockmyndigheten (nr 53) och för länsblockmyndigheterna
(nr 54). I arbetsmarknadskommissionens redogörelse för verksamheten
1942 lämnades en översikt över blockorganisationens uppbyggnad samt
för de inom arbetsblocken upprättade mobiliseringsplanerna (s. 80—81). Den
under 1943 fortsatta planeringen har huvudsakligen bestått i anskaffande av
ytterligare reservarbetskraft samt komplettering och revidering i övrigt av
mobiliseringsplanerna. Utbildningen av reservmaskinskötare har fortgått
under ledning av hushållningssällskap och länsblockmyndigheter. Under 1943
utbildades sålunda över 3 600 personer, varför totala antalet utbildade reservmaskinskötare
nu uppgår till över 5 700. Därjämte har reservarbetskraft utbildats
i handmjölkning. Samtliga utbildade äro uppförda i länsarbetsnämndernas
beredskapsregister. — Riksblockmyndigheten har iordningställt en
blankett för växtodlingsplan, som i första hand är avsedd att användas av

krigstjänstskyldiga blockmedlemmar. Vid inkallelse av blockmedlem kan
denne överlämna växtodlingsplanen till blockledaren, vilken tack vare uppgifterna
i planen kan organisera driften inom blocket.

Inkallelserna till militärtjänst under eftersommaren 1943 medförde ett visst
behov av att arbetsblocken trädde i funktion. Enär tidigare av livsmedelskommissionen
och arbetsmarknadskommissionen samt riksblockmyndigheten
framlagt förslag till arbetsblocklag, innefattande bl. a. bestämmelser örn arbetsblockens
verksamhet under ett verkställighetsskede, då icke slutgiltigt behandlats,
fanns endast möjlighet att utnyttja blockorganisationen på frivillighetens
väg. För att underlätta detta utfärdades den 16 juli 1943 en kungl,
kungörelse om förskott av statsmedel i vissa fall i samband med arbetsblockverksamheten
inom jordbruket (nr 626). Enligt kungörelsen kan blockmedlem
eiler annan, som efter anvisning av blockfunktionär ställt arbetskraft,
dragare eller maskinell utrustning till förfogande för medlem av arbetsblockorganisationen,
erhålla ersättning härför genom förskott av statsmedel,
om särskilda omständigheter föranleda detta. För belopp, som sålunda
lämnats i förskott, inträder statsverket i mottagarens rätt gentemot
den ersättningsskyldige. Befrielse från skyldighet att till statsverket återbetala
förskjutna medel kan medgivas av riksblockmyndigheten, när synnerliga
skäl tala därför. Anvisningar örn kungörelsens tillämpning ha utfärdats av
riksblockmyndigheten. Förskott av statsmedel har visserligen behövt utbetalas
endast i ett fåtal fall, men kungörelsen har genom sin blotta existens i
mycket hög grad underlättat den frivilliga samverkan inom blocken.

F. Hjälpverksamheten för arbetslösa.

I fråga om principerna för hjälpverksamhetens bedrivande ha inga ändringar
vidtagits under året. Det system för statsbidrag till den kommunala
hjälpverksamheten, som av Kungl. Maj:t godkändes den 6 december 1940, har

Tab. 9. Antal hjälpsökande arbetslösa åren 1934—1943 i procent av motsvarande

antal närmast föregående år.

Månad	1934	1935	1986	1937	1938	1939	1940	1941	1942	1943
Januari ..............	950	54-5	65''7	54-6	65''7	132-9	53-1	196-2	82-8	39-6
Februari..............	91-4	54-0	64-7	53-8	71-2	130-4	52-3	229-8	72-1	38-0
Mars ................	85''9	521	63''6	52-2	72-3	135-8	52-6	235-2	655	38-8
April ................	82-3	51-fi	62-1	47''7	76-1	147-0	39-7	309-5	50-8	46-4
Maj..................	74-4	52-6	56-5	45-8	871	127-6	44-7	313''6	40''5	62-1
Juni..................	68-5	51-3	50-6	44-2	104-0	105-1	55-5	297-9	38-4	66-2
Juli..................	62-1	49-4	50-5	45’6	102-6	91-8	85-6	205-1	42-9	65-7
Augusti ..............	57''6	50-2	49-8	46-1	104 3	87-2	119-0	144-7	44-4	66-3
September............	52-1	52-2	50''7	46-8	110-6	87-8	128-9	108-5	48-3	71-7
Oktober..............	51-5	55-5	52-5	50-2	112-6	87-2	132-3	78-2	50-6	85-2
November............	53-9	58'' 9	53-1	56-3	116 6	82-7	132-0	71-9	45-1	111-9
December ............	54-3	62-4	53-2	60-9	125-8	63-3	157-1	83-4	43-9	135-9
Medeltal	70''0	536	57''8	512	88-9	108-4	761	160-2	55-4	57-5

Tali. 10. Antal kommuner1 med rapporterad arbetslöshet åren 1934—1943,

Månad	1934	1935	1936	1937	1938	1939	1940	1941	1942	1943
Januari ..............	1478	1251	810	433	268	321	252	258	268	178
Februari..............	1529	1219	759	417	270	333	239	282	264	172
Mars.................	1 525	1180	727	373	254	333	227	289	254	170
April.................	1437	1051	666	335	232	315	178	285	229	163
Maj..................	1337	901	568	277	216	286	159	268	204	155
Juni..................	1270	840	482	231	204	266	140	251	190	141
Juli..................	1 220	722	426	218	187	232	169	240	177	133
Augusti ..............	1 1(50	709	421	227	186	227	180	228	173	136
September............	1138	691	400	215	194	226	193	225	168	138
Oktober..............	1 178	734	409	230	219	250	208	235	161	143
November............	1232	796	429	244	253	266	223	242	164	171
December ............	1252	833	427	252	277	265	220	255	171	187
Medeltal	1313	911	544	288	230	277	199	255	202	157

1 Skee kommun i Bohuslän är delad i 2 distrikt med var sin arbetslöshetskommitté.

Tab. 11. De hjälpsökande arbetslösas fördelning'' på vissa geografiska områden
åren 1934—1943. Årsmedeltal.

1 n Områden	1934	1935	1936	1937	1938	1939	1940	1941	1942	1943
Antal
Städer ................	41307	22 610	15 893	10 272	8 643	6 887	8 704	15 020	8131	4 325
därav
Stockholm............	10 643	5 081	3 436	2 053	1 323	986	1 903	4 131	2 314	1 424
Göteborg.............	6 787	3 746	2 399	1 283	1 185	1 048	2 630	4 574	2 399	1 206
Malmö...............	2 707	1 375	1 189	862	780	561	957	1 331	755	339
Summa storstäder	20 137	10 202	7 024	4 198	3 288	2 595	5 490	10 036	5 468	2 969
Övriga städer........	21 170	12 408	8 869	6 074	5 355	4 292	3 214	4 984	2 663	1 356
Landsbygd ............	73 495	38 971	19 708	7 941	7 546	10 669	4 663	7199	4175	2 756
därav
Göteborgs o. Bohus län	5 851	4 078	2 584	1 479	1 221	1 092	1 303	1 787	1 621	1 077
Västernorrlands län.. . .	10 935	6 776	4 860	2 656	3 133	3 844	1 841	2 510	) 362	1 217
övriga län...........	56 709	28 117	12 264	3 806	3 192	5 733	1 519	2 902	1 192	462
Summa	114 802	61581	35 601	18 213	16189	17 556	13367	22 219	12306	7 081
Procent
Städer.................	36-0	36-7	44-6	56-4	53-4	39-2	65''1	67''6	66-1	61-1
därav
Stockholm............	9''3	8’3	9-7	11-3	8-2	5''6	14''2	186	18*8	20''1
Göteborg.............	5 9	6-1	6-7	7*0	7-3	6-0	19''7	20''6	19''6	17*0
Malmö...............	2-4	2''2	3-3	4-7	4’8	3''2	7-2	6''0	6''1	4‘8
Summa storstäder	17-6	16-6	19''7	23''0	20''3	14-8	41''1	45''2	44''4	41''9
övriga städer ........	18-4	20''1	24''9	33-4	33-j	24''4	24*0	22''4	2L7	19*2
Landsbygd ............	64-0	63-3	55É4	43-6	46-6	60''8	34-9	32''4	33-9	38-9
därav
Göteborgs o. Bohus län	51	6-6	73	8*1	7-5	6''2	97	8''0	131	15''2
Västernorrlands län. . . .	9''6	ILO	13-7	14(5	19-4	21''9	13-8	lfa	11''1	17''2
övriga län...........	49''4	46''7	34''4	20*9	19''7	32''7	11-4	18''1	9''7	6''6
Summa	1000	100- 0	100-0	1000	1000	100-o	100-0	1000	1000	1000

försöksvis tillämpats även under 1943. I det följande redogöres för hjälpverksamhetens
omfattning och utformning.

Hjälpsökandeklientelets omfattning och sammansättning.

Uppgifter om antalet hjälpsökande arbetslösa vid slutet av varje månad
under åren 1934—1943 ingå i de sammanfattande uppgifter om arbetsmarknaden,
som lämnas i tab 2 (s. 9). I tob. 9 har vidare antalet hjälpsökande under
ifrågavarande tid angivits i procent av motsvarande antal samma månad
föregående år. Av tabellerna framgår, att antalet hjälpsökande arbetslösa under
större delen av 1943 var avsevärt lägre än under motsvarande tid föregående
år. Vid jämförelser tillbaka i tiden bör beaktas, att den kraftiga tillväxten
av medlemsantalet i de erkända arbetslöshetskassorna under de senaste åren
(jfr s. 16) inverkat på hjälpsökandesiffrorna. Den säsongmässiga ökningen i
hjälpsökandefrekvensen under årets första månader uteblev nästan helt, och
för nästan samtliga månader t. o. m. oktober noterades de lägsta siffror som

Talj. 12. Antal hjälpsökande arbetslösa inom olika län åren 1934—1943.

År sm edeltal.

Län	1934	1935	1936	1937	1938	1939	1940	1941	1942	1948
Stockholms stad......	10 643	5 081	3 436	2 053	1323	986	1903	4131	2 313	1424
Stockholms..........	4 411	2 216	1132	416	187	153	277	1227	569	168
Uppsala.............	1874	1041	470	265	282	227	137	230	120	56
Södermanlands......	1 891	625	273	160	157	109	158	350	70	10
Östergötlands........	3 563	1348	774	524	466	362	260	534	337	91
Jönköpings...........	2160	1106	628	295	219	218	183	309	152	65
Kronobergs..........	2 022	962	452	164	142	187	110	133	43	15
Kalmar..............	3 815	2115	1080	420	410	399	276	502	198	76
Gotlands ............	410	153	129	102	100	71	29	70	49	38
Blekinge .............	4 944	3195	1612	814	637	794	323	303	142	91
Kristianstads.........	2117	889	342	132	107	104	55	87	43	22
Malmö stad..........	2 707	1375	1189	862	779	562	957	1 331	755	339
Malmöhus i övrigt....	5185	2 616	1713	1248	1096	661	498	767	494	251
Hallands.............	1 454	882	574	409	371	253	159	260	143	36
Göteborgs stad ......	6 787	3 746	2 399	1283	1 186	1047	2 630	4 574	2 398	1206
Göteborgs och Bohus i
övrigt ............	7 208	5 019	3 332	2 022	1 724	1541	1736	2 353	2 001	1298
Älvsborgs ............	2 724	1435	765	427	279	231	207	276	114	50
Skaraborgs ..........	1866	959	455	203	196	82	32	83	40	29
Värmlands ..........	6 579	3 836	1669	513	515	1121	309	325	214	182
Örebro..............	3 919	1898	887	329	199	168	210	200	92	128
Västmanlands........	2 201	653	174	57	46	44	51	80	19	1
Kopparbergs.........	5 989	2 904	1195	274	121	154	105	66	31	16
Gävleborgs ....... ..	6 764	3 984	1874	747	554	742	336	499	167	79
Västernorrlands......	11 486	7 037	5 072	2 809	3 266	3 954	1927	2 685	1 484	1271
Jämtlands ..........	2 405	1086	307	30	25	212	43	65	13	1
Västerbottens........	3 692	1872	897	299	345	637	191	332	85	26
Norrbottens..........	5 886	3 550	2 773	1359	1457	2 537	265	447	220	112
Hela riket	114 802	(il 581	35 601	1S213	16189	17 556	13 367	22219	12 306	7 0S1
Städer	41307	22 610	15 893	10 272	8 643	6 887	8 704	15 020	8131	4325
Landsbygd	73 495	38 971	19 708	7 941	7 546	10 669	4 663	7199	4 175	2 756

förekommit sedan hjälpsökandestatistikens tillkomst (1922). Årsminimum,
som de båda närmast föregående åren inträffat i oktober, noterades emellertid
redan i augusti och därefter skedde en oavbruten försämring i jämförelse
med 1942 års hjälpsökandefrekvens, vilken från och med november överträffades.

Antalet kommuner, som rapporterade arbetslöshet, redovisas i tub. 10. Det
var med undantag av november och december lägre än under föregående år.
Minimum noterades för juli med endast 133 rapporterande kommuner. Vid
1943 års utgång rapporterade 188 av rikets 2 520 kommuner arbetslöshet.
Folkmängden i de rapporterande kommunerna uppgick dock till 45,4 procent
av folkmängden i hela riket. I 150 kommuner (80,6 procent av rapportkommunerna)
var antalet hjälpsökande mindre än 1 procent av folkmängden, i
13 kommuner 1—2 procent, i 9 kommuner 2—3 procent och i 14 kommuner
mer än 3 procent. Kommuner med en arbetslöshet av 4 procent och däröver
voro Näsinge och Svenneby i Göteborgs och Bohus län samt Bjärtrå, Nätra och
Timrå i Västernorrlands län. Timrå uppvisade den högsta siffran, 8,1 procent.

Tab. 18. Antal hjälpsökande arbetslösa på 1 000 invånare inom olika län
åren 1934—1943. Arsinedeltal.

Län	1984	1935	1986	1987	1938	1939	1940	1941	1942	1943
Stockholms stad......	20-4	9-7	6-4	3-8	2-4	1-7	3-3	7-o	3-9	2-3
Stockholms..........	16-3	8-2	4-2	1-5	0-7	0-5	l-o	4-3	2-0	0-6
Uppsala.............	13-5	7''5	3-4	1-9	2-0	1-6	l-o	17	0-9	0-4
Södermanlands.......	10-1	3-3	1-4	0-8	0-8	0-6	08	1-8	0-4	o-l
Östergötlands........	11-4	4-3	2-5	1''7	1*5	1-2	0-8	1-7	1-1	0-3
i Jönköpings ..........	9-2	4-7	2-7	1-2	0-9	09	0-8	1-3	06	0''3
Kronobergs..........	13-0	62	2-9	1-1	09	1''2	0-7	0-9	03	o-l
Kalmar..............	16-4	9-1	4-7	1-8	1-8	1-7	1-2	2''2	0-9	0-3
Gotlands.............	7''1	2-6	2-2	1’8	1-7	1-2	0''5	1-2	0-8	0''6
Blekinge.............	33-8	21-9	ILO	5''6	4''4	5-5	2''2	2-1	l-o	0''6
Kristianstads ........	8-5	3''6	1-4	0''5	0-4	0-4	0-2	0-4	0-2	0T
Malmö stad..........	20-5	9''9	8-4	6''0	5-3	3-7	6''2	8-6	4-8	2-1
1 Malmöhus i övrigt....	13-5	6-9	45	3-3	2-9	1-8	1-3	2-1	1-3	0-7
Hallands............	9-6	5-8	3-8	2-7	2-4	1-7	l-o	1-7	0''9	0-2
Göteborgs stad ...... Göteborgs och Bohus i	26-9	14-7	9-3	4-9	4-4	3''8	9-4	16-3	8''5	4-2
övrigt ............	33-9	23''6	158	9-6	8-3	7-5	8-5	11-5	9-8	6-4
Älvsborgs............	8-ti	4-5	2-4	1-3	0’9	07	06	0-8	0''3	0''2
Skaraborgs...........	7-7	4-0	1-9	0-8	0-8	0-3	0-1	03	0-2	0l
Värmlands ..........	24-1	140	6-t	1 9	1-9	4-2	1-2	1-2	0''8	0-7
Örebro..............	17 9	8-7	4-1	1-5	0''9	0''8	0-9	0-9	0-4	0-6
Västmanlands........	13''6	4''0	1-1	0-3	03	0-3	0''3	0-5	o-i	00
Kopparbergs.........	23-9	Ilo	4-8	11	0-5	06	0-4	0''3	0-1	o-l
Gävleborgs...........	24-1	14-2	6-7	2-7	2-0	2-7	1-2	1-8	06	0''3
Västernorrlands......	40-8	24-9	18-0	10-0	11-7	14-2	7-0	9''7	5''4	4-6
Jämtlands...........	17''7	8-0	2''2	0-2	0-2	1-5	0-3	0-5	o-l	O-o
Västerbottens........	17-5	8-8	4''2	1''4	1-6	2-9	0''9	1-5	04	01
Norrbottens..........	29-3	17-2	13-4	65	6-9	12-0	1-2	2-1	l-o	0-5
Hela riket	18-5	9-9	5-7	2-9	2''6	2-8	2-1	3-5	1-9	ll
Städer	19-9	10-7	7-4	4-7	3-9	30	37	6-3	3-3	1-7
Landsbygd	17-8	9-4	4-8	2''0	1-9	2''6	1-2	1-8	11	0-7

Tal). 14. Be hjälpsökande arbetslösas fördelning på yrkesgrupper åren 1934—1943.

Årsmedeltal.1 1 * 3 *

Yrkesgrupper	1934	1935	1936	1937	1938	1939	1910	1941	1942	1943
Antal Jordbruk och skogshus-hållning ............	17 786	6 587	1739	514	891	2121	355	410	209	112 i
Jordbruk ..........	9 140	8 188	790	295	242	321	162	221	118	38
Skogshushållning ....	8 646	3 399	949	219	649	1 800	193	189	91	74
Industri och hantverk ..	48 830	28110	17 684	9 347	8 348	8 283	8 239	14 835	8 341	4 599
Malmbrytning och me-
tallinäustri........	12 326	5 165	2 840	1 138	1 013	932	673	1 126	609	251 !
Jord- och stenindustri	10 612	6 958	3 845	1 841	1 338	1 481	1 458	2 147	1 780	1 146
Trävaruindustri ....	8 905	5 929	4 262	2 406	2 409	2 475	1 290	1 576	814	542
Byggnadsverksamhet	8 445	5 585	3 805	2 317	2 195	2 317	3 705	7 895	4 301	1 908
Övriga industrier.. ..	8 542	4 473	2 932	1 645	1 393	1 078	1 113	2 091	937	752
Sjöfart och fiske ......	2 304	1269	727	349	277	251	245	404	207	90 1
Handel, samfärdsel och
allmän tjänst........	9 342	5 490	3 599	2 265	1796	1506	1970	3 709	2122	1363
Husligt arbete..........	210	45	53	37	27	25	35	80	45	21
Arbete, ej hänförligt till
annan grupp........	36 330	20 080	11799	5 701	4 850	5 370	2 523	2 781	1382	896
Summa	114 802	61581	35601	18213	16189	17 556	13 367	22 219	12306	7 0S1
Procent Jordbruk och skogshus-
hållning............	15-6	10-7	4''9	2-8	5-5	12-1	2-7	1-8	1-7	1-6
Jordbruk ..........	8''0	5-2	2*2	l‘G	1*5	1-8	1*2	l-o	l-o	0*5
Skogshushållning ....	7‘o	5’5	2-7	1*S	4*0	10-3	1-5	0*8	0-7	1-1
Industri och hantverk ..	42-5	45''6	49''7	51-3	51-6	47-2	61-6	66-8	67-8	64-9
Malmbrytning och me-
tallindustri........	10''7	8-4	8-0	6*3	62	5-3	5’0	5''1	4''1	3-5
Jord- och stenindustri	9-2	11-3	lo-s	10-1	8-3	8-4-	10''9	9*7	14-5	16-2
Trävaruindustri ....	7-8	9-e	12''0	13-2	14-9	14''1	9-7	7-1	6-g	7-7
Byggnadsverksamhet	7-4	9''1	10-7	12-7	13''G	13-2	27-7	35-5	35-0	26-9
Övriga industrier ...	7*4	7-2	8''2	9-0	8''6	6-2	8*3	9-4	7-G	10-6
Sjöfart och fiske ......	2-0	2-1	20	1-9	1''7	1-4	1-8 -	1''8	1-7	1-3
Handel, samfärdsel och
allmän tjänst........	8-1	8''9	10-1	125	11-1	8-6	14-7	167	17''2	19-2
Husligt arbete..........	0.2	o-l 1	0-2	0-2	0.2	o-l	0-3	0-4	0''4	0-3
Arbete, ej hänförligt till
till annan grupp ....	31-7	32-6	33-1	3T3	29-9	30-6	18-9	12-5	11-2	12-7
Summa	100-0	100 0	100-0	lOOo	100-0	100 o	100 0	100-o	100-0	100o

1 För tiden sl/i 1938—8% 1940 ha i statliga och kommunala beredskapsarbeten sysselsatta
arbetslösa, för vilka månatliga uppgifter örn yrkesfördelningen icke föreligga under denna tid,
fördelats på yrkesgrupper med ledning av vissa specialundersökningar.

De hjälpsökandes fördelning på geografiska områden var i stort sett densamma
som under de tre närmast föregående åren. Av tab. 11 framgår, att

3/i av samtliga hjälpsökande voro hemmahörande i storstäderna samt Göte borgs

och Bohus och Västernorrlands läns landsbygd. I medeltal rappor -

terades där under 1943 5 263 hjälpsökande arbetslösa mot 8 451 under föregående
år.

Av samtliga hjälpsökande voro under år 1943 61,1 procent hemmahörande
i städer, därav 41,9 procent i storstäder, och 38,9 procent på landsbygden.

Ytterligare uppgifter örn arbetslöshetens geografiska fördelning lämnas i
tab. 12, vari redovisas medelantalet hjälpsökande i varje län under åren 1934
—1943, och i tab. 13, vari nämnda årsmedeltal satts i relation till hela folkmängden
i respektive län. Under 1943 var för första gången under tioårsperioden
det absoluta antalet hjälpsökande högst i Stockholms stad. Därnäst
följde Göteborgs och Bohus län utom Göteborgs stad, Västernorrlands län
samt Göteborgs stad i nu nämnd ordning. Två län, Västmanlands och Jämtlands,
hade i medeltal endast en hjälpsökande arbetslös under året. I förhållande
till folkmängden var arbetslösheten liksom föregående år störst
i Göteborgs och Bohus län i övrigt och därnäst i Västernorrlands län. Samtliga
län utom Örebro län uppvisade lägre arbetslöshetssiffror under 1943 än
1942 och i detta län hade endast en obetydlig ökning ägt rum. Det mot slutet
av året försämrade arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län medförde, att
vid december månads utgång mer än V* av samtliga hjälpsökande kommo på
detta län.

I bilaga 1 lämnas uppgifter om arbetslöshetsförhållandena i samtliga kommuner,
som rapporterade arbetslöshet den 31 december åren 1942 och 1943.

I tab. 14 meddelas uppgifter örn de arbetslösas fördelning på yrkesgrupper
åren 1934—1943. Av tabellen framgår, att nämnvärd förskjutning i yrkesfördelningen
sedan föregående år inträffat endast i fråga om byggnadsverksamhet,
vars relativa andel i klientelet minskade från 35,0 till 26,9 procent.
Av de hjälpsökande tillhörde 62,3 procent yrkesgrupperna byggnadsverksamhet,
jord- och stenindustri samt handel, samfärdsel och allmän tjänst.

Tab. 15. De hjälpsökande arbetslösas fördelning på åldersgrupper vid vissa
tidpunkter åren 1933—1943.

Tidpunkt	Antal		P r	Dcent
16—25 år	26-50 år	över 50 år	Summa''	16—25 år	26—50 år	över 50 år	Summa
30/n 1933	57 412	90 396	22 395	170 203	33-7	53-1	13-2	100-0
S1/i0 1934	26114	46 023	12 373	84 510	30 9	54-5	14-6	100-0
31/t 1935	10 055	22 811	7 466	40 332	24-9	56-6	18-5	100-o
sl/7 1936	3 899	11 449	4 582	19 930	19-6	574	23-0	100-0
31A> 1937	1031	4 911	2 858	8 800	11-7	55-8	32#5	100-0
so/n 1939	1 799	8 064	3 526	13 389	13 5	60-2	26-3	1000
S1/v 1940	408	4 445	3 049	7 902	5-2	56-2	38T>	100-0
31/n 1940	2 470	14186	6 813	23 469	10-5	60-5	29-0	100-0
Slh 1941	1 167	9 225	5 813	16 205	7-2	56-9	35''9	ioo-o
sl/i9 1941	1438	10 459	7 686	19 583	7-3	534	39-3	100-0
31/j 1942	225	2 974	3 76.0	6 959	3-2	42-7	541	100-0
31/i21942	412	3 885	4 295	8 592	4-8	45-2	50-0	100-0
sl/7 1943	123	1498	2 950	4 571	2-7	32-8	64-5	100-0
31/i2 1943	659	5 686	5 331	11 676	5-6	48-7	45-7	100-0

1 För åren 1933—1939 överensstämma icke summasiffrorna med hela antalet hjälpsökande,
då åldersuppgifter saknas för ett mindre antal hjälpsökande vid resp. tidpunkter.

Inom samtliga yrkesgrupper var antalet arbetslösa lägre än under föregående
år.

En fullständig fördelning på län och yrkesgrupper av den 31 december
anmälda hjälpsökande är intagen i bilaga 2. De yrkesgrupper, som vid utgången
av 1943 uppvisade ett mera betydande antal arbetslösa, voro byggnadsverksamhet
(3 247), diversearbete (1 478), pappersindustri (1391), jordoch
stenindustri (1 206), landtransport (1 161), träindustri (1 039) samt kontors-,
affärs- och lagerarbete (534).

I tab. 15 meddelas uppgifter om arbetslöshetsklientelets ålderssammansättning
vid vissa tidpunkter. Av tabellen framgår, att klientelet under 1943 i genomsnitt
var äldre än vid någon tidpunkt tidigare. Den 31 juli voro sålunda
icke mindre än 64,5 procent av de hjälpsökande över 50 år, och antalet ungdomsarbetslösa
(16—25 år) uppgick endast till 2,7 procent. Vid utgången av
året hade dock en avsevärd föryngring av klientelet ägt rum, och antalet personer
som fyllt 50 år uppgick den 31 december till 45,7 procent, samtidigt
som de ungdomsarbetslösa ökat till 5,6 procent.

Kvinnorna utgjorde liksom under tidigare år endast en ringa del av de

Tab. 16. Kostnaderna för under åren 1941—1943 kontraherade eller i annan ordning
till utförande i arbetsmarknadskommissionens regi antagna statliga
beredskapsarbeten fördelade länsvis. Kronor.

Län	Kontraktssummor	Ersättningar från uppdragsgivare J
1941	1942	1943	1941	1942	1943
Stockholms stad ........	1441 000	—	—	216 150	—	—
Stockholms ............	7 283 800	362 200	83 500	727 640	135 310	11 400
Uppsala................	1020000	—	—	153 000	—	—
Södermanlands..........	2 470 700	—	—	370 605	—	—
Östergötlands ..........	—	—	—	—	—	—
Jönköpings..............	129 100	880 000	—	16 700	—	—
Kronobergs ............	20 000	471 200	19 000	—	70 680	1900
Kalmar ...............	—	—	—	—	—	—
Gotlands................	—	—	—	—	—	—
Blekinge ...............	62 500	—	—	12 500	—	—
Kristianstads ...........	708 700	—	—	141 740	—	—
Malmö stad ............	—	—	—	—	—	—
Malmöhus i övrigt......	—	755 000	—	—	82150	—
Hallands ..............	—	36 000	—	—	8 000	—
Göteborgs stad..........	—	—	—	—	—	—
Göteb. o. Bohus i övrigt	39 000	—	—	''2 200	—	—
Älvsborgs ..............	1 905 500	—	175 800	181 650	—	26 370
Skaraborgs..............	—	—	—	—	—	—
Värmlands..............	—	—	—	—	—	—
Örebro ................	321 000	—	—	48150	—	—
Västmanlands ..........	—	—	—	—	—	—
Kopparbergs ...........	—	—	—	—	—	—
Gävleborgs..............	—	—	*	—	—	—
Västernorrlands ........	2 478 700	—	—	126 170	—	—
Jämtlands .............	—	—	—	—	—	—
Västerbottens ..........	—	—	—	—	—	—
Norrbottens ............	—	—	—	—	—	—
Summa	17 880000	2504 400	278300	1996505	296140	39 670

hjälpsökande arbetslösa. Under 1943 voro i genomsnitt 105 av samtliga hjälpsökande
kvinnor; vid årets utgång voro 98 (0,8 procent) kvinnor anmälda.

Alltifrån den 1 juli 1934 gälla i vissa avseenden särskilda bestämmelser
rörande i vistelsekommun icke hemortsberättigade hjälpsökande arbetslösa.
Antalet sådana hos arbetslöshetskommittéerna anmälda arbetslösa har under
de gångna åren städse varit ringa. Vid 1943 års utgång voro 156 eller 1,3
procent av samtliga hjälpsökande icke hemortsberättigade i den kommun,
där de erhållit eller sökt arbetslöshetshjälp.

Ari) etslinj en.

Statliga arbeten i arbetsmarknadskommissionens regi. De arbeten, som
kommissionen under år 1943 åtagit sig att utföra, ha samtliga varit egentliga
försvarsarbeten eller eljest av betydelse för försvaret och folkförsörjningen.
Uppgifter rörande försvarsarbeten ingå ej i det följande annat än i fråga om
antalet sysselsatta arbetare och medeldagsförtjänster. En fullständig förteckning
över andra arbeten, som kommissionen under år 1943 åtagit sig, återfinnes
i bilaga 3. Kostnaderna för under åren 1941—1943 kontraherade eller
i annan ordning till utförande i arbetsmarknadskommissionens regi antagna
statliga beredskapsarbeten belysas i tab. 16. En förteckning över
under år 1943 avslutade arbeten — andra än försvarsarbeten — lämnas i
bilaga 4.

Antalet arbetslösa sysselsatta vid arbeten i kommissionens regi under åren
1934—1943 framgår av tab. 17. Under 1943 sysselsattes i genomsnitt 1 444
arbetslösa, varav 50,9 procent voro hänvisade från städer. Av hela antalet
sysselsatta arbetslösa voro 70,8 procent försörjningspliktiga.

Tab. 17. Antal arbetslösa sysselsatta vid arbeten i arbetsmarknadskommissionens

regi1 åren 1934—1943.

	Hänvisade från	Därav		Hänvisade från	Därav
				från städer %					från städer %
JÅrsmedeltal	städer	lands- bygd	hela riket	1943	städer	lands- bygd	hela riket
1934 1935	4 700	17 984	22 684	20-7		821	760	1581	51-9
5 097	11669	16 766	30-4	Februari ....	1 145	782	1927	59-4
					Mars........	991	730	1 721	57-6
1936	3124 1896	5 944 2 316	9 068 4 212 1951	34-5 450 49-0		828	582	1410	58-7
1937		715	539	1254	57-0
1938	956	995		682	670	1352	50-4
1939	517	994	lön	342	Juli ........	616	715	1331	46''3
1940	543	620	1163	46-7	Augusti......	564	800	1364	41-3
1941	1519	1281	2 800	54É3	September ..	521	844	1365	38-2
					Oktober ....	607	761	1368	44-4
i 1942	1018	1177	2195	46-4	November ..	671	762	1 433	46-s
\| 1943	735	709	1444	50-9	December....	652	567	1 219	53-5

1 Omfattar t. o. m. juni 1940 statliga reservarbeten (inklusive statliga arkivarbeten) samt
därefter statliga beredskapsarbeten i kommissionens regi och statliga arkivarbeten samt fr. o. in.
april 1942 även musikerhjälp.

Bihang till riksdagens protokoll 19H. 1-saml. Nr 273.

Enligt en undersökning avseende slutet av september 1943 vörö av de vid
kommissionens beredskapsarbeten sysselsatta hänvisade arbetslösa 42,4 procent
sysselsatta inom hänvisningslänet mot 44,4 procent vid samma tid föregående
år. Av arbetarna kunde 19,3 procent utnyttja sin ordinarie bostad
(dagkolonister), 80,1 procent bodde i av kommissionen tillhandahållna förläggningar
och 0,6 procent i genom egen försorg anskaffad, tillfällig bostad.

Vid statliga beredskapsarbeten sysselsatta beredskapsarbetare åtnjuta vissa
sociala förmåner, såsom fri resa till och, under vissa förutsättningar, från arbetsplatsen,
ersättning med 2 kronor per dag för sjukdagar m. m. De arbetare,
som utnyttja av kommissionen tillhandahållen bostad, erlägga härför en avgift
av 50 öre per dygn. I denna avgift ingår även ersättning för värme, lyse,
sängutrustning med lakan samt vissa kokkärl. Arbetarna svara själva för den
dagliga städningen, men skurning av golv m. m. verkställdes på kommissionens
bekostnad två gånger i månaden. Samtliga dessa förmåner utgå vid
statliga beredskapsarbeten, oavsett i vilken myndighets regi arbetena bedrivas.

Kostnaderna per dagsverke för statliga beredskapsarbeten i kommissionens
regi (exklusive försvarsarbetena) under åren 1942 och 1943 framgå av följande
sammanställning.

1942 1943

Kronor % Kronor %

Arbetskostnad ....

Administration.....

Sociala kostnader . ,

21:18

2: 29

0: 68

87-7

9-5

2-8

19: 69

1: 92

1: 12

86-e

8.5

4''9

Summa

24:15

100-o

22: 73

100o

därav kontant

utbetalade arbetslöner

13: 52

56-o

12: 84

56-5

Medeldagsförtjänsterna för vid statliga beredskapsarbeten i kommissionens
regi sysselsatta hänvisade arbetslösa under åren 1941—1943 framgå av
tab. 18. Förtjänsterna, som äro beräknade per 8-timmars dagsverke, in -

Tab. 18. Medel dagsförtjänster vid statliga beredskapsarbeten i arbetsmarknadskommissionens
regi åren 1941—1943. Kronor per 8-timmars dagsverke.

Månad	Vägarbeten	Andra arbeten1	Samtliga arbeten
1941	1942	1943	1941	1942	1943	1941	1942	1943
Januari ............	9: 76	11: 76	12:32	14: 08	14:48	17: 20	11:36	12: 88	15: 76
Februari............	9: 68	11: 52	12: 08	14: 88	14: 96	17: 28	11: 36	12: 80	15: 92
Mars ..............	10: 08	11: 68	11: 92	15: 84	15: 28	16: 88	11: 52	13: 04	14: 88
April ..............	10: 48	14: 40	12:24	15: 12	15: 44	17: 76	11: 52	15: 04	14: 64
Maj................	10: 72	13: 60	12: 32	14: 64	16: 24	17: 68	11: 68	15: 28	14: 24
Juni................	11: 12	14: 16	13: 20	14:56	16: 72	18:88	12: 24	15: 92	15: 20
Juli................		14: 40	13: 04	15: 68	18:00	18: 72	13: 12	16: 88	15: 52
Augusti ............	11:92	14: 00	13: 60	15: 60	17: 84	18:32	13: 36	16: 64	15:92
September..........	12: 40	14: 00	13: 12	15: 92	17: 76	18:56	14: 16	16:40	15: 84
Oktober............	13:12	12: 96	12: 88	15: 84	17:60	19: 12	14: 56	15: 68	15:92
November..........	13: 84	13:28	12: 32	14: 64	17: 44	18: 24	14: 32	15:84	15: 20
December ..........	13: 04	12: 96	12:48	15:12	18:40	19: 28	14: 08	16: 64	15: 12

1 Farleds-, flygfälts-, försvarsarbeten m. m.

kludera indextillägg och semesterersättning samt i förekommande fall (försvarsarbeten)
övertidsersättning. Arbetarnas dagsförtjänster kunna emellertid
väsentligt avvika från angivna tal; särskilt är detta fallet under vintern,
då arbetstiden är något avkortad. Det bör observeras, att de i kommissionens
regi utförda arbetena i största utsträckning bedrivas på ackord
och att de angivna dagsinkomstema, inkludera utbetalda ackordsöverskott.
Vid bedömande av de i denna och andra tabeller angivna medeldagsförtjänstema
för olika grupper av arbeten torde även beaktas, att variationer
i grundpenningen för tidlönsarbete föreligga mellan olika orter och tidsperioder,
ävensom att omfattningen av ackordsarbetet varierar.

Antalet under år 1943 utgjorda dagsverken uppgick till 489 366 mot
545 836 under föregående år.

I antalet arbetslösa, sysselsatta vid arbeten i kommissionens regi, inräknas
även de arbetslösa, tillhörande tekniska och merkantila m. fl. yrken, vilka
sysselsättas vid de från och med 1934 i form av statligt reservarbete anordnade
arkivarbetena. Från och med april 1942 ingå häri även arbetslösa musiker,
som erhållit musikerhjälp. Antalet personer sysselsatta vid statliga arkiv- och
musikerarbeten under åren 1934—1943 framgår av efterföljande sammanställning.

\r Antal sysselsatta Därav försörjnings (årsmedeltal)

pliktiga

1934 .......................... 224 123

1935 .......................... 227 125

1936 .......................... 109 69

1937 .......................... 84 56

1938 .......................... 105 65

1939 .......................... 117 72

1940 .......................... 131 78

1941 .......................... 233 137

1942 .......................... 292 175

1943 .......................... 274 158

Förutom vid statliga arkivarbeten sysselsattes även arbetslösa vid statskommunala
arkivarbeten. I genomsnitt voro under 1943 53 arbetslösa sysselsatta
vid dylika arbeten.

Vid 1943 års utgång voro 300 svenska arbetslösa sysselsatta vid arkivarbeten,
varav 50 vid statskommunala arkivarbeten.

För hjälpperioden oktober 1943—april 1944 ha ansökningar om musikerhjälp
från 112 musikorganisationer handlagts, varav 109 bifallits; 106 av
organisationerna ha utnyttjat det erhållna tillståndet. Till följd av bl. a. bristande
tillgång på vissa slag av önskade instrumentalister ha några organisationers
ansökningar ej kunnat beaktas.

Musikorganisationer, som bedrivit denna form av arbetslöshetshjälp, ha
varit verksamma inom 36 städer och 28 landskommuner och köpingar. Hos
dessa organisationer ha under perioden intill den 1 januari 1944 sysselsatts 97
svenska musiker, förutom ett antal danskar och norrmän. Av de musiker -

hjälpta vörö de flesta hemmahörande i Stockholm och Göteborg, respektive
44 och 15. Flertalet (41) trakterade violin; närmast i ordningen kom violoncell
(24), klarinett (13), piano (8) och kontrabas (7). Samtliga utövade aktiv
musik såsom orkestermedlemmar, instruktörer eller dirigenter; praktiskt taget
samtliga sysselsattes dessutom med att meddela undervisning åt orkestermedlemmar
och skolungdom på de orter, där de placerats, och många utnyttjades
för notskrivning.

Avlöningen vid arkivarbetena utgick tidigare helt enligt reservarbetslönesystemet.
Från och med den 1 juli 1941 utgår avlöningen i form av en för
olika orter varierande veckolön, vars storlek bestämmes med hänsyn till den
ortsgrupp, vartill orten hänföres.

Den inom respektive ortsgrupp gällande veckolönen för arbetslösa, som
sysselsättas vid arkivarbeten eller erhålla musikerhjälp, har sedan den 18
oktober 1942 utgått inom resp. ortsgrupper med följande belopp per vecka.1

Ortsgrupp Kronor Ortsgrupp

A.......................... 45: 15 F......

B.......................... 47: 95 G......

C.......................... 50: 40 H......

D.......................... 54: 40 I ......

E.......................... 55: 30

Kronor

59: 15
65: 45
71: 40
74: 90

Arkivarbetare, som hänvisats till arbetsplatser utom hemorten (interlokalt
hänvisad) och som är familjeförsörjare, är berättigad att under vistelse på
arbetsplatsen behålla den för hans hemort fastställda arbetslönen, varjämte
den hemmavarande familjen efter behovsprövning kan tillerkännas hyreshjälp.

Statliga beredskapsarbeten i annan myndighets än kommissionens regi.
Statliga beredskapsarbeten bedrevos under 1943, förutom i kommissionens, endast
i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi. Kostnaderna för under åren

Tab. 19. Kostnaderna för under åren 1941—1943 kontraherade eller i annan ordning
till utförande i annan myndighets än arbetsmarknadskommissionens regi
antagna statliga beredskapsarbeten.

Län	Kontraktssummor	Ersättningar från uppdragsgivare
1941	1942	1943	1941	1942	1943
Stockholms stad ........	50 000	_	_	_	_	_
Stockholms.............	153 000	—	—	—	—	—
Göteborgs och Bohus....	7 104 500	3 482 200	3 407 900	922 460	1 182 000	101 680
Älvsborgs...............	224 700	50 300	800 000	44 940	—	160 000
Värmlands..............	—	145 000	550 000	—	—	—
Gävleborgs..............	1036 000	—	—	142 150	—	—
Västernorrlands.........	5474 900	3 407 200	1 487 900	1 164 935	840 290	182 180
Jämtlands..............	146 200	—	—	51170	—	—
Norrbottens.............	—	134 000	81000	—	26 800	24 300
Summa	14189 300	7 218 700	6326800	2 325655	2 049090	468160

1 Statens arbetsmarknadskommission har den 17 februari 1944 hos Kungl. Maj:t framlagt
förslag till viss omläggning av lönesystemet vid arkivarbeten.

Tab. 20. Antal arbetslösa sysselsatta rid statliga beredskapsarbeten i annan
myndighets ån arbetsmarknadskommissionens regi åren 1940—1948.

Månad	Hela antalet sysselsatta arbetslösa			D ä	r a v	från
Göteborgs och Bohus län (utom Göteborgs stad)	Västernorrlands län
1940	1941	1942	1943	1940	1941	1942	1943	1940	1941	1942	1943
Januari ........	971	840	1283	971	308	452	715	349	445	313	441	528
Februari........	766	870	1 524	1097	293	456	723	369	321	299	599	628
Mars ..........	647	1101	1589	1355	268	548	682	414	253	422	602	643
April ..........	638	1380	1443	1300	304	671	683	437	255	502	500	554
Maj............	926	1822	1061	1268	419	879	388	482	429	634	368	533
Juni............	1011	2 303	945	1131	440	1018	351	447	491	823	288	437
Juli............	1084	2 302	937	998	498	1081	373	420	507	731	290	356
Augusti ........	1051	2 023	874	884	534	1055	374	366	443	514	264	314
September......	1059	1719	853	853	607	898	383	330	385	420	265	352
Oktober........	995	1289	831	863	588	718	383	307	345	279	256	393
November......	856	1190	744	982	506	693	379	325	297	288	225	538
December......	773	1104	802	1088	452	655	365	316	260	305	292	644
Årsmedeltnl	898	1495	1074	1066	435	760	483	380	369	461	366	493

1941—1943 kontraherade eller i annan ordning till utförande i annan myndighets
än arbetsmarknadskommissionens regi antagna statliga beredskapsarbeten
framgå av tab. 19. En fullständig förteckning över de arbeten, som
under år 1943 antagits till utförande i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
regi, återfinnes i bilaga 3. I bilaga 5 meddelas vissa uppgifter om under 1943
avslutade statliga beredskapsarbeten i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi.

I tab. 20 meddelas uppgifter om antalet under åren 1940—1943 vid statliga
beredskapsarbeten i annan myndighets än kommissionens regi sysselsat Tab.

21. Medeldagsförtjänster vid statliga beredskapsarbeten i väg- oell vattenbyggnadsstyrelsens
regi juli 1940—december 1943. Kronor per 8-timmars dagsverke.

Månad	1940	1941	1942	1943
Januari..............		10: 24	11:76	13: 06
		10:55	12:28	13: 66
Mars................	—	10: 84	12:51	14: 41
April................	_	11: 28	12: 99	14:42
Maj.................	_	11: 80	13: 54	14: 44
Juni.................	—	12: 25	13: 25	14: 34
Juli.................	10: 91	12: 24	13: 30	14:39
	11: 14	12:10	13: 65	14: 43
September...........	11:17	12: 60	13: 54	14:77
Oktober.............	10:71	12: 31	13: 85	14: 86
November...........	10: 82	12: 37	13: 43	14:71
December............	10: 23	12: 57	13:46	14: 26

ta hänvisade arbetslösa. Av tabellen framgår, att under år 1943 i medeltal
1 066 arbetslösa vörö syselsatta vid dessa arbeten. Av de sysselsatta voro i
medeltal 873, eller 81,9 procent hemmahörande i Göteborgs och Bohus samt
Västernorrlands län. Av samtliga sysselsatta vörö 79,9 procent hänvisade från

Tab. 22. Antal arbetslösa sysselsatta vid statskommunala beredskapsarbeten

åren 1940—1943.

Månad	1940	1941	1942	19 4 3 Hänvisade från	Summa
städer	landsbygd
Januari ................	636	350	1821	674	141	815
Februari................	580	532	1955	702	165	867
Mars ..................	435	778	2 031	873	150	1023
April ..................	402	1003	1819	802	137	939
Maj....................	546	1093	1443	783	121	904
Juni....................	518	1125	1206	729	103	832
Juli....................	318	1367	1080	688	92	780
Augusti ................	318	1297	1017	674	62	736
September..............	255	1235	1040	657	72	729
Oktober................	233	1326	963	641	93	734
November..............	282	1533	918	611	84	695
December ..............	243	1642	871	576	121	697
Årsmedeltal	397	1107	1347	701	112	813

landskommuner; 91,8 procent vörö försörjningspliktiga. Vid september månads
utgång kunde av samtliga sysselsatta 67,4 procent utnyttja sin ordinarie
bostad (dagkolonister).

Medeldagsförtjänsterna (inklusive indextillägg och semesterersättning) för
vid statliga beredskapsarbeten i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi sysselsatta
hänvisade arbetslösa under tiden juli 1940—december 1943 framgå
av tab. 21.

Vid en jämförelse med motsvarande uppgifter för kommissionens arbeten
bör observeras, att de i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi utförda arbetena
närmast äro jämförbara med kommissionens vägarbeten och att arbets -

Tab. 23. Medeldagsförtjiiuster vid statskommunala beredskapsarbeten åren 1942 och 1943.

Kronor per 8-tim mars dagsverke.

Månad	Stockholm med förorter, Göteborg och Malmö	Övriga städer	Landsbygd	Hela	riket
1942	1943	1942	1943	1942	1943	1942	1943
Januari..............	17: 02	20: 54	13:54	15: 99	11: 20	12: 68	15: 04	18: 92
Februari ............	16:38	18: 29	13: 64	14: 69	11: 06	13: 14	14: 74	16: 81
Mars................	17: 06	20: 13	13: 11	15: 39	11: 30	13: 69	14: 75	18: 36
April................	17: 33	20:32	13: 67	17: 84	11: 61	13: 78	15: 33	19: 19
Maj ................	17: 23	19: 48	14:41	15: 38	12: 29	13: 99	15:71	18: 25
Juni ................	17: 68	20: 01	16: 64	17: 37	13: 53	13: 78	17: 01	19: 08
Juli'' ................	17:37	20: 07	16: 04	17: 32	12: 57	14: 25	16: 70	19:,46
Augusti..............	18: 02	20: 31	15: 97	14: 84	12:52	12: 07	17: 16	19: 24
September ..........	19: 96	20: 13	16: 68	16: 64	12: 90	11: 61	18:63	19: 37
Oktober ............	17: 58	20: 18	17: 14	16: 03	12: 57	12: 27	17: 19	19: 15
November ..........	21:42	21: 33	17: 78	14: 77	12:55	13: 16	19: 84	20: 11
December............	21: 04	22:54 \|	17:92	18: 37	12: 44	12: 66	19: 62	21: 20

Tab. 21. Beräknade kostnader för under åren 1940—1943 beviljade statskommunala

reservarbeten. Kronor.

Månad	19 4 0	19 4 1	19 4 2	19 4 3
Samtliga kostnader	därav för allmänna vägar	Samtliga kostnader	därav för allmänna vägar	Samtliga kostnader	därav för allmänna vägar	Samtliga kostnader	därav för allmänna vägar
Januari____	82 800		32 200	25 300	204 438	46 500	109 500	_
Februari ..	121 000	22 100	88 800	88 800	46 000	—	124 000	—
Mars......	4 975	—	30 680	—	—	—	73 000	—
April......	25 400	_	38 000	_	59 200	51 600	105 000	—
Maj ......	7 000	—	21100	—	24 600	—	18 500	—
Juni ......	153 500	153 500	28 000	—	7 000	-	10 500	—
Juli ......	_	—	16 300	—	133 700	—	19 400	—
Augusti____	27 700	—	42 200	—	—	—	—	—
September .	7 365	—	14 700	—	—	—	4 800	—
Oktober ..	85 550	—	229 775	1100	12 725	5 525	—	—
November .	83 200	19 500	15 000	—	4100	—	26106	20 906
December..	—		—	—	—	—	60 500	—
Summa	598 490	195100	556 755	115200	491 763	103625	551306	20906

styrkorna i väsentligt större utsträckning bestå av folk från orten, s. k dagkolonister.
I fråga om sociala förmåner gäller detsamma som vid kommissionens
arbeten (s. 54).

Statskommunala beredskapsarbeten. En förteckning över de beredskapsarbeten,
som under 1943 beviljats för utförande i kommunal regi, återfinnes
i bilaga 6. I bilaga 7 meddelas vissa uppgifter om under 1943 avslutade statskommunala
beredskapsarbeten.

Antalet vid statskommunala beredskapsarbeten sysselsatta arbetslösa under
åren 1940—1943 framgår av tab. 22. Under år 1943 sysselsattes vid dessa arbeten
i medeltal 813 arbetslösa. Av hela antalet sysselsatta voro 86,2 procent
hänvisade från städer; 90,4 procent voro försörjningspliktiga. Antalet kommu -

Tab. 25. Antal arbetslösa sysselsatta vid statskommunala reservarbeten
(inkl. statskommunala arkivarbeten) åren 1934—1943.

Årsmedeltal	Städer	Lands- bygd	Hela riket	Därav i städer %	1943	Städer	Lands- bygd	Hela riket	Därav i städer %
1934	5 581	10 142	15 723	35-5		65	6	71	91-5
1935	3 859	5 716	9 575	40-3	Februari ....	82 lil	5 28	87 139	94-3 79-9
1936	2188	2 403	4 591	47-7		115	13	128	89-8
1937	1 114	975	2 089	53-3		135	27	162	83''3
1938	663	645	1308	50-7		144	30	174	828
1939 1940 1941 1942 1943	414 106 81 143 109	426 114 68 34 25	840 220 149 177 134	49-3 48-2 54-4 80-8 81-3		139	36	175	79’4
	136	36	172	79-1
September .. Oktober .... November .. December ....	122 113 66 82	39 39 31 8	161 152 97 90	75''8 74-3 680 91-1

Tab. 26. Medeldagsförtj amster vid statskommunala reservarbeten åren 1941—1943.
Kronor per 8-timmars dagsverke.

Månad	Städer	Landsbygd	Hela riket
1941	1942	1943	1941	1942	1943	1941	1942	1943
Januari ............	8: 26	8: 15	8: 30	6:23	7: 33	8: 78	7: 64	8: 09	8: 39
Februari............	8: 28	8: 11	9: 26	6: 28	7: 17	9: 08	7: 47	7: 93	9: 22
Mars...............	8: 01	7: 90	9: 80	6: 64	7: 83	9: 48	7:21	7: 87	9: 68
April ..............	8: 02	8: 02	10: 31	6: 47	8:03	9: 34	7: 46	8: 03	10: 04
Maj................	8: 12	8: 95	10: 68	6: 87	8: 64	8:50	7: 65	8: 85	10: 00
Juni................	8:17	9: 34	10:30	7: 38	7: 55	8: 59	7:71	8:97	9: 81
Juli................	7:96	9:05	10: 63	7:48	8: 10	8: 66	7: 70	8: 81	10:07
Augusti ............	7: 80	9: 33	10: 63	7: 58	8: 38	9: 36	7: 66	9: 05	10: 25
September..........	8: 28	10: 18	9:74	7: 72	8: 65	9: 40	7: 95	9: 65	9: 63
Oktober............	8: 74	9: 38	9: 84	7: 87	8: 11	9: 13	8: 27	8: 94	9: 59
November..........	9: 08	9: 94	9: 78	7: 65	8: 78	9: 40	8: 46	9: 45	9: 61
December ..........	8: 34	9: 21	8: 69	7: 10	8: 59	9: 13	8: 18	8: 92	8: 93

ner, som under 1943 hade arbetslösa sysselsatta vid statskommunala beredskapsarbeten,
uppgick i medeltal till 18, varav 9 städer och 9 landskommuner.

I tab. 23 redovisas medeldagsförtjänster per 8 timmars dagsverke för vid statskommunala
beredskapsarbeten sysselsatta under varje månad åren 1942 och
1943. I densamma ha arbeten belägna i Stockholm med förorter, Göteborg
och Malmö samt i övriga städer resp. på landsbygden redovisats var för sig.

Statskommunala reservarbeten.1 Efter 1939 ha arbelslöshetskommittéema
endast i ringa utsträckning sökt statsbidrag till statskommunala reservarbeten.
Dylika arbeten anordnas numera endast för mindre konkurrensduglig arbetskraft.
De beräknade kostnaderna för under åren 1940—1943 beviljade statskommunala
reservarbeten framgå av tab. 24. I tabellen meddelas även uppgifter
angående omfattningen av de statskommunala reservanbeten, som avsågo
allmänna vägar.

Kostnaderna för andra under år 1943 beviljade statskommunala reservarbeten
än sådana, som avse allmänna vägar, ha beräknats uppgå till 530 400

Tab. 27. Antal arbetslösa sysselsatta vid kommunala hjälparbeten utan statsbidrag

åren 1934—1943.

Årsmedeltal	Städer	Lands- bygd	Hela riket	19 4 3	Städer	Lands- bygd	Hela riket
1934	1104	4 697	5 801		200	124	324
1935	913	2 529	3 442	Februari..........	329	145	474
Mars ............	227	137	364
1936 1937 1938	1023 990 928	1384 537 590	2407 1527 1518	April ............ Maj.............. Juni..............	217 174 109	140 89 78	357 263 187
1939	867	883	1750	Juli..............	118	84	202
1940	691	371	1062	Augusti ..........	117	69	186
1941	782	524	1306	September........	87	71	158
				Oktober..........	68	75	143
1942	297	179	476	November........	159	103	262
1943	167	108	275	December ........	190	186	376

1 Statskommunala arkivarbeten se sid. 55.

Tab. 28. Arbetslinjens omfattning åren 1934—1943.

Månad			Antal	sysselsatta
1934	1935	1936	1937	1938	1939	1940	1941	1942	1948
Statliga arbeten
Januari...............	18 598	19190	11348	7 818	2 806	2 894	2 285	2 995	3880	2 552
Februari..............	20 667	19 232	11088	7 862	3 004	3134	1963	3 402	4 473	3 024
Mars..................	21826	19392	10171	6 740	2 856	2884	1640	3 454	4154	3 076
April..................	21935	17 345	9140	5 659	2 282	2 489	1366	4 223	3 469	2 710
Maj...................	23 029	18878	10578	4147	2 709	2 903	1458	5326	3 528	2 522
Juni..................	25488	20 398	10453	3 510	2 565	3 418	1497	6 610	3 414	2 483
Juli...................	26 756	18 215	9 299	3 027	2 416	3 267	1727	6 438	3 310	2 329
Augusti...............	26 816	16 288	8184	2 680	2 523	3 267	2 303	5 484	3120	2 248
September.............	25014	14 356	7 479	2 302	2 537	2 868	2 639	4 031	2 772	2 218
Oktober...............	23639	13 320	7 001	2139	2 647	2 865	2 775	3 424	2 533	2 231
November.............	20 045	13181	7 424	2 444	2 635	2 664	2 862	3 228	2 326	2 415
December.............	18 401	11389	6 648	2 212	2386	2180	2 218	2 929	2 252	2 307
Statskommunala arbeten
Januari................	13879	12 221	6 417	3 047	1727	1699	1047	472	1981	886
Februari..............	16 199	12 662	6 209	3132	1828	2 055	878	635	2 096	954
Mars..................	17 277	12 851	5865	3 005	2 089	2 271	648	878	2185	1162
April..................	17 277	11780	5 631	2 775	2 318	2 084	540	1121	1987	1067
Maj...................	18165	10843	5 655	2 242	2 253	1974	742	1240	1623	1066
Juni..................	18 477	10168	4 940	2 017	2 216	1833	732	1294	1452	1006
Juli...................	17 075	9132	4 223	1643	1951	1535	515	1570	1319	955
Augusti...............	16 037	8 325	3 438	1394	1821	1359	513	1487	1238	908
September.............	14 362	7 232	3 302	1387	1808	1358	436	1416	1223	890
Oktober...............	14187	6 626	3181	1449	1832	1220	459	1478	1137	886
November.............	13 005	6 845	3 090	1476	1654	1279	503	1689	1078	792
December.............	12 739	6 207	3134	1507	1385	1070	394	1784	966	787
Kommunala arbeten Januari...............	10 546	5318	3 885	2885	1993	2 992	1335	2 035	1028	324
Februari..............	10 390	5 543	3 709	2 751	2167	3 488	1404	2 371	963	474
Mars..................	8 316	4 674	3468	2 276	2 064	3139	1386	2 238	791	364
April..................	6 028	3 455	2 672	1790	1648	2 360	1041	1773	671	357
Maj...................	4 915	2813	2164	1417	1337	1489	724	1395	477	263
Juni..................	4 500	2 697	1929	1098	1092	1347	589	1094	409	187
Juli...................	4376	2 200	1734	863	1077	1015	661	847	281	202
Augusti...............	4048	2 551	1673	832	965	896	669	818	220	186
September.............	3 871	2 759	1575	875	980	844	814	815	209	158
Oktober...............	3 995	2 833	1702	989	1188	964	1021	652	231	143
November.............	4 444	3 301	2 220	1285	1672	1192	1575	801	244	262
December.............	4179	3154	2152	1268	2 027	1277	1523	830	189	376
Summa
Januari...............	43 023	36 729	21 650	13 750	6 526	7 585	4 667	5 502	6 889	3 762
Februari..............	47 256	37 437	21006	13 745	6 999	8 677	4 245	6 408	2 532	4 452
Mars..................	47 419	36 917	19 504	12 021	7 009	8 294	3 674	6 570	7130	4 602
April..................	45 240	32 580	17 443	10 224	6 248	6 933	2 947	7117	6127	4134
Maj...................	46109	32 534	18 397	7 806	6 299	6 366	2 924	7 961	5 628	3 851
Juni..................	48 465	33 263	17 322	6 625	5 873	6 598	2 818	8 998	5 285	3 676
Juli...................	48 207	29 547	15 256	5 533	5 444	5817	2 903	8 855	4 910	3 486
Augusti...............	46 901	27 164	13 295	4 906	5 309	5 522	3 485	7 789	4 578	3 342
September.............	43 247	24 347	12 356	4 564	5 325	5 070	3889	6 262	4 204	3 266
Oktober...............	41821	22 779	11884	4 577	5 667	5 049	4 255	5 554	3 901	3 260
November.............	37 494	23 327	12 734	5 205	5 961	5135	4 940	5 718	3 648	3 469
December.............	35 319	20 750	11 934	4 987	5 798	4 527	4135	5 543	3 407	3 470

kronor. Av detta belopp utgöra 305 000 kronor arbetskostnader och 225 400
kronor övriga kostnader.

I ferb, 25 meddelas uppgifter om vid statskommunala reserv arbeten .sysselsatta
arbetslösa under åren 1934—1943. I genomsnitt sysselsattes under 1943
endast 134 arbetslösa vid dessa arbeten. Av arbetarna voro 81,3 procent hänvisade
från städer; 69,3 procent voro försörjningspliktiga. Antalet kommuner,
som under år 1943 hade arbetslösa sysselsatta vid statskommunala reservarbeten,
uppgick i medeltal till 7, varav 4 städer och 3 landskommuner.

Medeldagsförtjänsterna vid de statskommunala reservarbetena under åren
1941—1943 redovisas i tab. 26.

Kommunala hjälparbeten utan statsbidrag. Antalet arbetslösa, sysselsatta
vid kommunala hjälparbeten utan statsbidrag åren 1934—1943, framgår av
tab. 27. Vid dylika arbeten sysselsattes under 1943 i genomsnitt 275 arbetslösa.
Av de sysselsatta voro 60,7 procent hemmahörande i städer; 81,1 procent
voro försörjningspliktiga.

Sammanfattande uppgifter lämnas i tab. 28 örn arbetslinjens omfattning
under varje månad åren 1934—1943 och i tab. 29 örn dess omfattning inom

Tab. 29. Arbetslinjens omfattning inom olika geografiska områden

åren 1934—1943.

Å r Månad	Antal hjälpta	Hjälpta i % av hjälpsökande
Stor- städer	Övriga städer	Lands- bygd	Hela riket	Stor- städer	Övriga städer	Lands- bygd	Hela riket
Årsmedeltal.
1934......................	2 849	8 536	32 823	44 208	14-1	40-3	44''7	38-5
1935......................	3 639	6 229	19 913	29 781	35-7	50-2	51-1	48-4
1936......................	2 283	4 052	9 730	16 065	32-5	45-7	49-4	45''1
1937: ....................	1392	2 609	3 828	7 829	33-2	43-0	48-2	43-0
1938......................	686	2 063	3 289	6 038	20''9	38-5	43-6	373
1939......................	456	1659	4183	6 298	17-6	38-7	39-2	359
1940: ....................	531	1023	2186	3 740	9-7	31''8	46-9	28-0
1941......................	1735	1833	3 288	6 856	17-3	36-8	45''7	309
1942......................	1775	1062	2 433	5 270	32-5	39-9	58-3	42-8
1943......................	1374	551	1806	3 731	46-3	40-6	655	52-7
1943
Januari ..................	1169	687	1906	3 762	25-8	311	58-6	37-7
Februari..................	1470	890	2 092	4 452	34-1	42-5	66''2	46-5
Mars.....................	1778	715	2109	4 602	45-2	45-5	69-t	53-8
April ....................	1664	622	1848	4134	49-3	48-4	72-7	57-4
Maj......................	1 516	583	1752	3 851	53-8	509	76-7	61-6
Juni......................	1446	501	1729	3 676	67-3	49-8	82-4	70''0
Juli......................	1370	447	1 669	3 486	73-3	59-1	85-8	76-3
Augusti ..................	1280	445	1617	3 342	74''1	59-4	83-6	75-8
September................	1200	384	1682	3 266	68-0	533	79-5	71-0
Oktober..................	1254	346	1660	3 260	54-4	44-1	70-8	600
November................	1 207	456	1 806	3 469	401	31-6	60-0
December ................	1138	533	1799	3 470	29-7	21''2	33-8	29-7

olika geografiska områden under samma år. Av samtliga arbetslösa, som erhållit
hjälp i form av arbete, voro under 1943 i medeltal 67,2 procent sysselsatta
vid statliga arbeten, 25,4 procent vid statskommunala arbeten och 7,4
procent vid kommunala arbeten utan statsbidrag. Av hela antalet hjälpsökande
voro under år 1943 i medeltal 52,7 hjälpta enligt arbetslinjen mot 42,8 procent
föregående år. I storstäderna voro 46,3 procent hjälpta enligt denna hjälpform
mot 40,6 respektive 65,5 procent i övriga städer och landskommuner.

En jämförelse mellan hänvisningsförhållandena under 1943 vid olika slag
av arbeten lämnar följande resultat.

Statliga arbeten

i arbetsmarknadskommissionens regi .. .
i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi.

Statskommunala beredskapsarbeten.......

Statskommunala reservarbeten...........

Kommunala hjälparbeten utan statsbidrag.

I % av samtliga hänvisade inom resp.
arbetsformer voro i medeltal

från städer

50-9
. 20-1
. 86''2
. 81-3

. 60-7

från landskommuner 49-1 79-9 13.

18-7

39''3

forsö rjningspliktiga 70-8 91-8 90-4 69-3 81-1 -

Vid utgången av september månad 1943 voro vid statliga beredskapsarbeten
av samtliga hänvisade vid arbetsmarknadskommissionens arbeten 19,3 procent
och vid arbeten i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi 67,4 procent
dagkolonister (se s. 54 och 58).

I bilaga 8 återgives en sammanställning per den 31 december 1943 av statliga
och statskommunala beredskapsarbeten, som antingen slutförts under
1943 eller den 31 december voro under utförande eller beslutade men ej påbörjade.

U nderstödslinj en.

Dagunderstöd. Dagunderstöds verksamhetens omfattning under åren 1939
—1943 framgår av tab. 30, vari angives det antal kommuner, som haft så -

Tab. 30. Antal kommuner, som bedrivit dagn lider stöds verksam lief

åren 1939—1943.

Månad	Städer	Landsbygd	Hela riket
1939 lMO	1941	1942 1943	1939 :194Ö 1941 1942	1943	1939 1940 1	1941	1942	1943
Januari ....	19	19	25	22	14	54	30	33	30	16	73	49	58	52	30
Februari.. ..	23	20	29	29	13	56	28	40	36	20	79	48	69	65	33
Mars ......	21	21	31	30	13	60	29	50	38	20	81	50	81	68	33
April ......	17	lii	29	23	12	51	20	48	33	17	68	36	77	56	29
Maj........	10	7	22	11	9	28	7	28	17	9	38	14	50	28	18
Juni........	3	5	20	9	9	4	6	16	7	4	7	11	36	16	13
Juli........	_	6	14	10	8	—	5	14	28	5	_	11	28	38	13
Augusti ....	—	5	11	9	7	—	5	11	26	3	—	10	22	35	10
September ..	—	5	11	9	7	—	8	11	27	3	—	13	22	36	10
Oktober ....	5	9	13	8	9	5	12	12	4	4	10	21	25	12	13
November ..	10	14	14	8	10	12	22	13	4	12	22	36	27	12	22
December . .	14	19	21	11	12	29	29	25	10	19	43	48	46	21	31

Tab. 31. Antal dagnnderstödda (ej kursdeltagare) åren 1939—1943.

Månad		Städer			Landsbygd			Hela riket
1939	1940	1941	1942	1943	1939	1940	1941	1942	1943	1939	1940	1941	1942	1943
Jan.	2 499	1781	11616	7 529	2 408	3 707	1492	2 473	1654	330	6 206	3 273	14 089	9183	2 738
Febr.	2 928	1982	14129	8 281	1920	4 057	1441	3 209	1910	432	6 985	3 423	17 338	10191	2 352
Mars	2 783	2 047	13 914	6 792	1564	4 245	1446	3 455	1732	390	7 028	3493	17 369	8524	1954
April	2004	1580	11709	4 391	1327	3 843	1096	3 579	1240	234	5847	2 676	15 288	5 631	1561
Maj	870	1030	8 866	1803	924	1571	249	1963	279	82	2 441	1279	10829	2 082	1006
Juni	219	898	5 901	927	444	310	95	776	47	16	529	993	6 677	974	460
Juli	_	947	3 807	556	312	_	62	333	266	15	_	1009	4140	822	327
Aug.	—	1446	3108	509	236	—	86	208	272	12	—	1532	3 316	781	248
Sept.	—	2 524	3 010	527	270	—	170	191	290	10	—	2 694	3 201	817	280
Okt.	652	5 394	2 249	606	486	190	308	178	48	30	842	5 702	2 427	654	516
Nov.	1197	7 513	2 844	830	1022	614	817	279	68	265	1811	8 330	3123	898	1287
Dec.	1632	9 291	6 066	1620	2 328	1298	1474	908	158	975	2 930	10 765	6 974	1778	3 303

dan verksamhet, samt tab. 31, vari lämnas uppgifter om antalet dagunderstödda
arbetslösa vid utgången av varje månad nämnda år. I denna redovisning
har hänsyn icke tagits till dagunderstödda deltagare i beredskapskurser
eller i av arbetslöshetskommittéer anordnade andra kurser.

Av tabellerna framgår, att dagunderstödsverksamheten under år 1943 i
stort sett var av betydligt mindre omfattning än föregående år. Verksamheten
var till största delen lokaliserad till de större städerna samt till kommuner
i Göteborgs och Bohus samt Västernorrlands län. ökningen mot slu -

Tab. 32. Hyreshjälpsverksambetens omfattning oktober 1942—september 1943.

År månad	Antal kommuner, som bedrivit hyreshjälps-verksamhet	Antal arbetslösa, som erhållit hyreshjälp	Hjälpta med hyreshjälp i % av hela antalet dagunderstödda
Städer	Lands- bygd	Hela riket	Städer	Lands- bygd	Hela riket	Städer1	Lands- bygd	Hela riket
1942
Oktober..........	8	4	12	686	21	707	49-8	33-3	49l
November........	8	4	12	888	29	917	54-9	24-2	53-1
December ........	9	4	13	1610	52	1662	35-7	245	34-7
1943
Januari ..........	13	8	21	2 475	104	2 579	76-2	10-5	59''4
Februari..........	13	12	25	2 249	164	2 413	44-8	23-9	41-7
Mars ............	13	12	25	1814	175	1989	75-7	22-4	59-2
April ............	12	11	23	1365	125	1 490	500	28''6	46-2
Maj..............	9	3	12	1063	18	1081	34-6	15-9	33-7
Juni.. ..........	9	2	11	487	3	490	48-2	5-4	44-8
Juli..............	9	1	10	327	3	330	50-4	lil	48-2
Augusti ..........	7	1	8	240	2	242	51-2	15-4	49-4
September........	7	1	8	301	2	303	56-6	500	56''5

Förutom Stockholms stad.

tet av året faller till stor del på sistnämnda län. Av samtliga dagunderstödda
voro 82,6 procent hemmahörande i städer; 72,3 procent vörö familjeförsörjare.

I genomsnitt för hela riket uppgick under år 1943 dagunderstödet till 3
kronor 79 öre mot 3 kronor 58 öre föregående år. Dessa uppgifter avse dagunderstödd
huvudperson, i regel familjeförsörjare.

Hyreshjälp. Den omfattning, vari hyreshjälpsverksamhet bedrevs under
tiden oktober 1942—september 1943, framgår av tab. 32. Redovisning lämnas
i denna tabell även för antalet personer med hyreshjälp i procent av
antalet dagunderstödda. På grund av vissa lokala redovisningssvårigheter
har därvid Stockholms stad ej kunnat medtagas.

I städerna utgavs hyreshjälp till 50,9 procent och i landskommunerna till
20,0 procent av de dagunderstödda mot 41,7 respektive 30,6 procent föregående
år.

Från och med år 1941 kan hyreshjälp — som tidigare endast kunde ifrågakomma
för familjeförsörjare — även utgå till icke försörjningspliktiga
arbetslösa, som uppbära dagunderstöd, dock med högst hälften av det belopp
som kan utgå till familjeförsörjare.

Det sedan 1 juli 1941 försöksvis tillämpade systemet med hyreshjälp till
familjeförsörjare, som hänvisats till beredskapsarbete på sådant avstånd från
hemorten, att det förhindrar användandet av familjebostaden, har även tilllämpats
under 1943. Tillstånd för kommun att utgiva hyreshjälp till beredskapsarbetare
avser dock endast arbetare sysselsatta vid viss, i delgivningsbrev
eller eljest av kommissionen angiven arbetsplats. Sådant medgivande
lämnades under 1943 till städerna Stockholm, Solna, Göteborg och Mölndal
samt Huddinge landskommun. Tillståndet var begränsat till arbetsplatser
med en timlön av omkring 1 krona eller därunder.

Kommunalt understöd. Antalet genom kommunal understödsverksamhet
(sålunda utan statsbidrag) hjälpta under åren 1939—1943 angives i tab.
33. Av tabellen framgår, att dylik understödsverksamhet under 1943 be -

Tab. 33. Antal arbetslösa, som erhållit kommunalt understöd åren 1939—1943.

Månad	Städer	Landsbygd	Hela riket
1939	1940 1941	1942	1943	1939	1940 (1941	1942	1943	1939	1940	1941 1942	1943
Januari ....	2 427	1840	621	469	117	626	245	400	227	63	3 053	2 085	1021	696	180
Februari....	2 418	2 402	568	358	110	540	180	343	206	26	2 958	2 582	911	564	136
Mars.......	2128	2 621	527	256	57	377	193	274	168	34	2 505	2 814	801	424	91
April ......	1670	1270	371	134	51	353	127	303	97	24	2 023	1397	674	231	75
Maj........	881	871	342	63	40	246	50	161	53	17	1127	921	503	116	57
Juni........	717	1018	212	40	26	122	39	82	26	12	839	1057	294	66	38
Juli........	714	1327	156	31	24	62	52	43	19	3	776	1379	199	50	27
Augusti ____	557	1799	152	29	19	39	68	39	11	3	596	1867	191	40	22
September ..	720	1732	132	23	26	63	75	48	11	2	783	1 807	180	34	28
Oktober ....	714	713	139	24	32	120	104	67	15	3	834	817	206	39	35
November ..	1184	664	237	35	49	182	175	126	20	9	1 366	839	363	55	58
December ..	1469	743	397	497	155	\| 219	291	186	41	62	I 688	1034	583	538	217

drivits i mycket obetydlig omfattning. I medeltal åtnjöto under året 80
arbetslösa kommunalt understöd mot 238 föregående år.

Utbildningshjälp. Av deltagarna vid kommissionens beredskapskurser för
verkstadsindustrien, för vilka kurser särskild redogörelse tidigare lämnats
(jfr s. 27), vörö ett flertal anmälda hos arbetslöshetskommittéer och åtnjöto
hjälp i form av dagunderstöd eller bidrag till inackorderingskostnader. Under
1943 åtnjöto i genomsnitt per månad 280, eller 58,2 procent av kursdeltagarna
sådan hjälp.

Till följd av det ringa antalet hjälpsökande i ungdomsåldrarna har kommissionen
under året icke bedrivit någon verksamhet i form av frivillig arbetstjänst
eller ungdomsreservarbeten.

Kursverksamheten för arbetslösa hade under 1943 mycket begränsad omfattning.
Den bedrevs mestadels i form av kurser, anordnade av ABF och
understödda av kommissionen. Kurser med teoretisk utbildning förekommo
sålunda i Piteå för sammanlagt 30 personer. För ett mindre antal arbetslösa
kontorister var av Stockholms arbetslöshetskommitté en enklare bokbinderikurs
anordnad. Ett 75-tal arbetslösa sjömän i Turinge, Stockholms län, och
i Göteborg bereddes tillfälle att deltaga i för dem särskilt avpassade kurser.
En kurs i hushållsgöromål var genom vederbörande arbetslöshetskommitté
anordnad i Kumla för 12 arbetslösa skofabriksarbeterskor.

En speciell form av kursverksamhet har bedrivits av föreningen Bohus
stickning. Genom dessa kurser har sysselsättning beretts hustrur och döttrar
till arbetslösa stenhuggare inom Bohusläns stendistrikt. Dessa kvinnor ha
på sådant sätt kunnat medverka till att förbättra stenhuggarfamiljernas ekonomiska
ställning. Under året pågingo 4 dylika kurser med sammanlagt ett
50-tal deltagare.

Tab. 34. Den statliga och statsunderstödda utbildningshjälpens omfattning
åren 1934—1943. Årsmedeltal.

Å r	Antal del-tagare i frivillig arbetstjänst	Antal syssel-satta i ungdoms-reservarbeten	Antal kursdel-tagare1	Summa
1934........................	777	5	2179	2 961
1935........................	769	92	801	1662
1936........................	364	250	306	920
1937........................	210	75	17	302
1938........................	170	35	36	241
1939........................	132	39	65	236
1940........................	50	6	390	446
1941........................	62	—	845	907
1942........................	‘63	—	558	589
1943........................	—	—	280	280

1 Häri ingå endast kursdeltagare, som åtnjutit statlig arbetslöshetshjälp. Elever vid verkstadsskolor
för arbetslös ungdom ingå sålunda ej och av eleverna vid beredskapskurser endast
de, som åtnjöto dagunderstöd eller bidrag till inackorderingskostnaderna. — 2 Medeltal för januari—juni.

Tab. 35. Understödslinjens omfattning åren 1984—1943.

Månad	Antal understödstagare1
1934	1935	1936	1937	1938	1939	1940	1941	1942	1943
Dagunderstöd.
Januari ............	60604	17 849	11824	5 497	4 752	6 254	3 301	14 980	10 050	3 052
Februari............	58 254	19 350	14131	6130	4 996	7 090	3 465	18 335	11058	2 663
Mars...............	57 430	17 999	13 823	5 849	4 707	.7 204	3538	18 343	9 423	2 261
April ..............	45 041	13 503	10104	3 606	3 282	5 970	2 692	16191	6 372	1802
Maj................	31 605	5038	3181	1506	1418	2 505	1481	11731	2 657	1293
Juni................	20 846	497	567	140	858	566	1347	7 528	1494	779
Juli................	13 699	774	45	—	267	34	1533	4 893	1250	597
Augusti ............	9 710	509	33	—	313	32	2124	4123	1184	508
September..........	7 585	381	—	—	353	26	3 289	3 971	1188	502
Oktober............	8175	997	172	167	1115	871	6 241	3145	991	771
November..........	11040	3 653	1998	1300	2194	1842	9 009	3 920	1244	1585
December ..........	15 617	8 039	4 241	3 266	4 614	2 960	11 515	7 746	2116	3 583
Kommunalt under-
stöd.
Januari ............	13 087	5 959	4 799	3 433	3 297	3 053	2 085	1021	696	180
Februari............	13 011	5134	5 393	3119	3 580	2 958	2 582	911	564	136
Mars...............	9 745	4153	4 744	2 584	3 027	2 505	2 814	801	424	91
April...............	8 006	3 730	4 350	2 375	2 635	2 023	1397	674	231	75
Maj................	5186	2 875	2 566	2 252	2100	1127	921	503	116	57
Juni ...............	3 699	1943	1828	1854	1807	839	1057	294	66	38
Juli................	2 890	1631	1569	1630	1807	776	1379	199	50	27
Augusti ............	2 633	1991	1758	1488	1 446	596	1867	191	40	22
September..........	2 600	2 342	2108	1719	1415	783	1807	180	34	28
Oktober............	2 618	3 769	2 667	2 239	1 379	834	817	206	39	35
November..........	4135	4 309	2816	2 826	1 925	1366	839	363	55	58
December ..........	5 443	4 439	3 441	3 064	2 611	1 688	1034	583	538	217
Summa.
Januari ............	73 691	23 808	16 623	8 930	8 049	9 307	5 386	16 001	10 746	3 232
Februari............	71 265	24 484	19 524	9 249	8 576	10 048	6 047	19 246	11622	2 799
Mars...............	67175	22 152	18 567	8 433	7 734	9 709	6 352	19144	9 847	2 352
April...............	53 047	17 233	14 454	5 981	5 917	7 993	4 089	16 865	6 603	1877
Maj................	36 791	7 913	5 747	3 758	3 518	3 632	2 402	12 234	2 773	1350
Juni................	24 545	2 440	2 395	1994	2 665	1405	2 404	7822	1560	817
Juli................	16 589	2 405	1614	1630	2 074	810	2 912	5 092	1 300	624
Augusti ............	12 343	2 500	1791	1488	1759	628	3 991	4 314	1224	530
September..........	10185	2 723	2108	1719	1768	809	5 096	4151	1222	530
Oktober............	10793	4 766	2 839	2 406	2 494	1705	7 058	3 351	1030	806
November..........	15175	7 962	4 814	4126	4 119	3 208	9 848	4 283	1299	1643
December ..........	21060	12 478	7 682	6 330	7 225	4 648	12 549	8 329	2 654	3 800
Medeltal
Dagunderstöd.......	28 300	7 382	5 010	2 288	2 406	2 946	4128	9 575	4 085	1616
Kommunalt understöd	6 088	3 523	3170	2 382	2 252	1546	1550	494	238	80
Summa	34 388	10 905	8180	4 670	4 658	4 492	5 6781	10 069	4 323	1696

Kursdeltagare medräknade.

I tab. 3U lämnas en sammanställning av den statliga och statsunderstödda
utbildningshjälpens omfattning åren 1934—1943.

Sammanfattande uppgifter rörande understödslinjen återfinnas i tab. 35.
Denna tabell innefattar (i olikhet mot tab. 31) även antalet understödda
personer, som erhållit dagunderstöd i samband med kursverksamhet. Av
samtliga arbetslösa, som erhållit hjälp enligt understödslinjen, åtnjöto under
1943 i medeltal 95,3 procent dagunderstöd och 4,7 procent kommunalt understöd
utan statsbidrag.

Hjälpverksamhetens totala omfattning.

En översikt över totalantalet statligt och kommunalt hjälpta åren 1934—
1943 lämnas i tab. 36. Under år 1943 åtnjöto i medeltal 76,7 procent av samt -

Tab. 36. Totalantalet statligt och kommunalt hjälpta åren 1934—1943.

		Antal hjälpta		Hjälpta i % av hjälpsökande
Å r Månad	Arbets- linjen	Under- stöds- linjen	Utbild- nings- hjälpen	Summa	Arbets- linjen	Under- stöds- linjen	Utbild- nings- hjälpen	Summa
Årsmedeltal. 1934....................	44 208	32 196	2 993	79 397	38-5	28-1	2-6 !	69-2
1935....................	29 781	10112	1740	41 633	48-4	16''4	2-8	67-6
1936....................	16 065	7 880	961	24 906	45-1	22-1	2-7	69-9
1937....................	7 829	4 653	318	12 800	430	256	1-7	70-3
1938....................	6 038	4 622	264	10 924	37-3	28-6	1-6	67-5
1939....................	6 297	4 431	252	10 980	35-9	25-2	1-4	625
1940....................	3 740	5 314	449	9 503	28-0	39-7	34	71-1
1941....................	6 856	9 225	907	16 988	30-9	41-5	4-1	76-5
1942....................	5 270	3766	589	9 625	42-8	30-6	4’8	78-2
1943....................	3 731	1416	280	5 427	52-7	20-0	4-0	76-7
1943
Januari ................	3 762	2 918	314	6 994	37-7	29''2	3-1	70-0
Februari................	4 452	2 488	311	7 251	46''5	26-0	3-3	75-8
Mars ..................	4 602	2 045	307	6 954	53-8	23-9	3-6	81-3
April ..................	4134	1636	241	6011	57-4	22-7	0-3	83-4
Maj....................	3 851	1063	287	5 201	61-6	17-0	4-6	83-2
Juni....................	3 676	498	319	4 493	70''0	9-5	6-1	85-6
Juli....................	3 486	354	270	4 110	76-3	7-7	5-9	89-9
Augusti ................	3 342	27q	260	3 872	75-8	61	5-9	87-8
September..............	3 266	308	222	3 796	71-0	6-7	4-8	82-5
Oktober................	3 260	551	255	4 066	60-0	10-1	4-7	74-8
November..............	3 469	1345	298	5112	465	18-0	4-0	68-5
December ..............	S 3 470	3 520	280	7 270	29-7	30-1	2-4	62-2

liga hjälpsökande arbetslöshetshjälp. Av dessa åtnjöto 52,7 procent hjälp enligt
arbetslinjen, 20,0 procent enligt understödslinjen och 4,0 procent erhöllo
utbildningshjälp. Den förstnämnda siffran är den högsta, som hittills förekommit
för denna hjälpform.

I bilaga 9 lämnas uppgifter om de arbetslösas och arbetslöshetshjälpens

fördelning den 31 december 1943 i olika län samt i städer med över 15 000
invånare.

En summarisk redovisning av kostnaderna för hjälpverksamheten under
såväl budgetåret 1942/43 som kalenderåret 1943 återfinnes i bilagorna 10
och 11.

Statliga stenbeställningar.

Genom beslut den 31 juli 1942 förordnade Kungl. Maj:t, att statens steninköpskommittés
verksamhet skulle upphöra räknat fr. o. m. utgången avjuni
månad 1942 och att statens arbetsmarknadskommission från och med
den 1 juli skulle handlägga ärenden rörande sådana inköp av gatsten för
statens räkning, som Kungl. Maj:t uppdroge åt kommissionen att verkställa;
dessa ärenden skulle handläggas av en särskild delegation inom kommissionen.

Sedan Kungl. Majit genom beslut den 28 augusti 1942 bemyndigat arbetsmarknadskommissionen
att vid den tidpunkt, som kommissionen kunde
finna lämplig, låta återupptaga beställningarna av gatsten för statens räkning,
vilka varit inställda sedan den 15 juni 1942, beslöt kommissionen att
återupptaga beställningarna från och med den 26 oktober 1942.

Enligt Kungl. Majits ovannämnda beslut den 28 augusti 1942 finge beställningarna
i överensstämmelse med kommissionens förslag ej bedrivas i
större omfattning, än att antalet inom gatstensindustrien med statliga eller
andra beställningar sysselsatta arbetare bomme att uppgå till högst 950,
därav högst 150 finge utgöras av sådan fullgod arbetskraft, som vore nödvändig
för rationell drift i storbrott och som skulle uttagas efter av kommissionen
givna anvisningar. Före återupptagandet tillställde kommissionen
vederbörande företag namnförteckningar över arbetare, som finge återanställas
inom gatstensindustrien. Dessa förteckningar uppgjordes efter av
länsarbetsnämnderna företagen individuell undersökning av de tidigare anställdas
möjligheter att antaga annat arbete inom eller utom hemorten. I
första hand medtogos de arbetare, som under uppehållsperioden åtnjutit
dagunderstöd. Sammanlagda antalet å anställningsförteckningarna upptagna
utgjorde 895. Härtill kom den fullgoda arbetskraft, 47 dagsverkare, som
företagarna uppgåvo sig behöva anställa för möjliggörande av rationell drift
i storbrott. På uppdrag av kommissionen anvisades denna arbetskraft av
länsarbetsnämnderna. Vid arbetets återupptagande den 26 oktober 1942 hade
företagen således tillstånd att sysselsätta sammanlagt 942 man, därav 47
utgörande fullgod arbetskraft.

Vid 1943 års ingång hade kommissionen lämnat sysselsättningsmedgivande
för jämnt 950 man, varigenom det fixerade maximiantalet således helt
utnyttjats. De under 1942 års sista månader liksom sedermera under 1943
vunna erfarenheterna lia emellertid givit vid handen, att den verkliga sysselsättningen
vid varje tillfälle på grund av bl a. sjukdom och avgång avolika
orsaker ganska väsentligt understiger det medgivna antalet. Genom
denna omständighet har det ansetts möjligt att lämna sysselsättningstillstånd

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 1. sami. Nr 273. 5

för ett större antal än 950 utan att inhämta Kungl. Majis särskilda medgivande
härtill. Av följande tablå framgår dels antalet vid slutet av varje
månad under 1943 sysselsatta stenhuggare och dagsverkare, dels totalantalet
sysselsättningsmedgivanden vid samma tidpunkter.

Månad ISIS	Antalet sysselsat-ta stenhuggare o. dagsverkare	Totalantal syssel-sättningsmedgi-vanden
Januari............. ...	784	980
Februari ................	879	996
Mars....................	888	976
April...................	919	997
Maj.....................	908	9 »o
Juni.....................	902	980
Juli.....................	907	991
Augusti..................	909	995
September...............	904	1001
Oktober.................	884	980
November...............	909	994
December................	909	ion

Samtidigt som nya sysselsättningstillstånd meddelats, ha tidigare lämnade
sådana återkallats i ganska stor omfattning. Detta har möjliggjorts genom
den kontinuerliga avgång, som skett på grund av dödsfall, varaktig sjukdom,
hög ålder, övergång till annat arbete och andra orsaker. Antalet under året
avgångna stenarbetare, som anställts efter medgivande av arbetsmarknadskommissionen,
utgjorde 192, varav 15 dagsverkare. Motsvarande siffror för
stenarbetare anvisade av länsarbetsnämnd (fullgod arbetskraft) voro 23,
varav 19 dagsverkare.

Tat». 37. Vid statliga stenbeställningar ander år 1943 sysselsatta arbetare.

	Göte- borgs och Bohus län	Blekinge län	Hallands län	Kalmar län	Samtliga län
Månad 1943	Hela antalet	därav dags- verkare
januari.............................. februari.............................	625	84	44	31	784	95
661	128	50	40	879	100
mars................................	682	124	42	40	888	110
april................................ maj................................. juni.................................	721	112	46	40	919	109
715	112	44	37	908	107
719	104	44	35	902	lil
juli.................................. augusti..............................	725	lil	36	35	907	114
720	117	37	35	909	114
september............................	721	lil	35	37	904	109
oktober..............................	700	110	37	37	884	103
november............................	716	121	37	55	909	103
december............................	710	123	40	36	909	104
årsmedeltal........................	701	113	41	37	892	107
därav arbetare anvisade av länsar-				17	82	64
betsnämnd (fullgod arbetskraft''.....	60	—	5

Tab. 88. Tillverkningen av sten för statens räkning under år 1943.

Månad 1943 Län	Smågatsten	Storgatsten	Råkantsten	Summa 1 000-tal kr.
Kvantitet 1 000-tal st.	Värde 1 000-tal kr.	Kvantitet 1 000-tal st.	Värde 1 000-tal kr.	Kvantitet löpmeter	Värde kr.
! januari..................	2104	101	54	15	411	1120	117
j iebruari...............	3 029	146	104	28	958	2610	177
i mars...............	2 749	132	279	75	1575	4 290	211
i april................	2018	99	395	106	1725	4700	210
maj.....................	2 208	106	396	107	1019	2 770	216
juni.....................	1616	78	231	62	37	90	140
juli......................	2 498	120	308	83	47	120	203
augusti.................	2 300	lil	385	104	52	130	216
september...............	2 391	115	361	97			212
oktober..............	1703	82	361	97	500	1340	180
november..............	2 568	123	336	91	1 647	4 480	218
december...............	2 297	lil	399	107	1149	3130	221
Summa därav	27 506	1324	3 609	972	9120	24 780	2321
Göteborgs o. Bohus län1..	26 037	1250	2 972	795			2 045
Blekinge län ............	824	14	361	100			114
Hallands > ........	289	42			9120	24 780	*67
Kalmar > .....	356	18	276	77	—		95

I Göteborgs och Bohus län har dessutom tillverkats 536 kvm smågatstensbindare till ett
varde av 2 57iJ kronor.

Då det antal, för vilket sysselsättningstillstånd lämnats, den 31 december
1942 var 950 och den 31 december 1943 1 011 samt avgången under året
uppgått till 215, ha således nya anställningsmedgivanden lämnats för sammanlagt
276 man. Då ansökningar om anställning inom gatstensindustrien så
gott som dagligen inkommit från enskilda personer samt liknande framställningar
i stor utsträckning från arbetslöshetskommittéer och företag, bär
dock en rigorös gallring av ansökningarna varit nödvändig. Under året ha
cirka 500 ansökningar behandlats. Medgivande örn anställning av stenhuggare
har lämnats endast i de fall, då den företagna undersökningen visat, att
vederbörande på grund av sjukdom, ålder eller tungt vägande familjeskäl ej
synes ha haft möjlighet att antaga arbete utom hemorten eller annat tillgängligt
sadant inom densamma. Med hänsyn till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
önskemål om stentillverkning på ostkusten, då sådan ur fraktsynpunkt
vore fördelaktig, har dock genom länsarbetsnämnden i Kalmar län
efter framställningar från aktiebolaget förenade granitindustrier ett antal
stenhuggare, tillhörande kategorien fullgod arbetskraft, anvisats, för att driften
vid nämnda firmas storbron i Vånevik och Flivik skulle kunna upprätthållas.
Genom dessa åtgärder har ungefär halva antalet av de med gatstenstillverkning
inom Kalmar län sysselsatta kommit att utgöras av fullgod arbetskraft.
—- Genom de lämnade anställningsmedgivandena har vidare den
fördelen vunnits, att de önskemål örn ytterligare arbetskraft i viss mån

Tab. 39. irskostnadsbidrag åren 1941 oell 1942. Kronor.

Län	1941	1942
	942 352	555 533
	119 086	85 208
	12 645	11292
Södermanlands......................	8 587	2 021
Östergötlands.......................	71160 10 969	48 825 6 647
Kronobergs.........................	1849 10 003	2 260 10 293
Gotlands............................	3 853	4 404
Blekinge............................	513	117
Kristianstads........................	5
	251 742	140 214
Malmöhus i övrigt..................	109 818	77 958
	4 121	11368
Göteborgs stad......................	972 953	471813
Göteborgs och Bohus i övrigt........	117 226	89 738
	10 612	7 208
	197	270
Värmlands..........................	28 778	23 092
Örebro.............................	24 876	8 680
	2 348	2 300
Kopparbergs........................ Gävleborgs..........................	32 500	19 720
Västernorrlands.....................	684 926	208 075
Jämtlands..........................	3185	4 608
Västerbottens.......................	6 374	4 144
	6 837	3 649
Summa	3 437 515	1 799 437

kunnat tillgodoses, som framförts från annat företagarehåll i och för upprätthållande
av rationell storbrottsdrift.

I tab. 37 lämnas uppgift å antalet vid slutet av varje månad under 1943
vid statliga stenbeställningar sysselsatta arbetare. Av uppgifterna Iramgår,
att under året i medeltal 892 stenhuggare och dagsverkare varit sysselsatta.
Av dessa utgjordes 82 av genom länsarbetsnämnderna anvisad fullgod arbetskraft.
Omfattningen av stentillverkningen för statens räkning under året
framgår av tab. 38.

År skostna dsbidrag.

Från och med år 1941 utgår statsbidrag till kommunernas kostnader för
arbetslöshetshjälp — förutom engångsbidrag till vissa beredskaps- och reservarbeten
(arbetsbidrag) — i form av s. k. årskostnadsbidrag. I redogörelsen
för kommissionens verksamhet för år 1942 har närmare redogjorts för
hur detta bidrag beräknas. Bidragssystemet tillämpas alltjämt endast försöksvis.

1 tab. 39 redovisas de totala belopp, som utgått i årskostnadsbidrag till
kommunernas arbetslöshetskostnader för åren 1941 och 1942.

Antalet kommuner, som erhållit årskostnadsbidrag för åren 1941 och
1942, redovisas i efterföljande sammanställning, fördelade efter bidragsprocent.

Statsbidrag i % av årskostnaden	Göteborgs och Bohus län 1941 1942	Västernorr-lands län 1941 1942	Övriga län 1941 1942	Summa 1941 1942
	20......	____ 15	17	9 10	85	74	109	101
21	—30.......	____ 1	2	2 3	1	—	4	5
31	—40......	____ 7	2	2 3	—	—	9	5
41-	-50......	. . . . -	—	3 —	—	—	3	—
51-	—60......	____ 2	—	2 —	—	—	4	—
61	—70......	. . . . -	1	3 1	—	—	3	2
71-	—75.......	... -	_	2 —	—	—	2	—

Summa 25 22 23

17 86 74 134

113

Endast inom Göteborgs och Bohus samt Västernorrlands län förekom under
1942 högre bidragsprocent än 20. Bro kommun i det förstnämnda och
Bjärtrå kommun i det senare länet fingo 61 resp. 66 procent i årskostnadsbidrag.

G. Yärnpliktshjälp.

Krigsfamitj elsi drag.

Den av 1942 års riksdag antagna nya krigsfamiljebidragsförordningen (nr
521/1942), vilken delvis satts i kraft från och med den 1 juli 1942, har från
och med den 1 mars 1943 — med undantag för ett stadgande, som innehåller
föreskrift om att endera ordföranden eller vice ordföranden skall vara
icke krigstjänstgöringsskyldig person och som är avsett att sättas i kraft först
efter nyval av ledamöter i familjebidragsnämnderna -— i sin helhet blivit
tillämplig. Den gäller sedan denna dag för alla värnpliktiga, oavsett arlen
av den tjänstgöring de fullgöra, för krigsfrivilliga, som avlönas i likhet med
värnpliktiga, ävensom, i vad gäller bostadsbidrag, för underbefäl i försvarsväsendets
reserver samt medlemmar av Sveriges lottakårer och föreningen
svenska blå stjärnan. Samtidigt med att den nya krigsfamiljebidragsförordningen
blev i sin helhet gällande, trädde också ny krigsfamiljebidragskungörelse,
utfärdad den 31 december 1942 (nr 984), i kraft, dock med undantag
för i denna intagna föreskrifter angående sättet för de militära myndigheternas
rapportering till familjebidragsnämnderna rörande de värnpliktigas tjänstgöringsförhållanden
m. m., vilka föreskrifter skola tillämpas först fr. o. m.
den senare dag, som av Kungl. Majit bestämmes.

Genom förordning av den 26 mars 1943 (nr 125) har därefter viss ändring
vidtagits i 20 § krigsfamiljebidragsförordningen, varigenom efterbesiktigade
värnpliktiga medgivits rätt att erhålla hemortslön, sedan de fullgjort 90
dagars tjänstgöring efter vid efterbesiktning verkställd inskrivning. Av dylika
värnpliktiga skall alltså icke fordras någon fredstjänstgöring, enär de
tidigare varit frikallade från sådan.

I anslutning till de nya författningarnas ikraftträdande utfärdade arbetsmarknadskommissionen
i egenskap av tillsynsmyndighet för krigsfamiljebidragsförfaitningarnas
tillämpning utförliga anvisningar rörande de nya författningsbestämmelsernas
tillämpning, varjämte vid av länsstyrelserna i riket
anordnade sammanträden med respektive familjebidragsnämnder ytterligare
informationer rörande författningarnas tillämpning lämnats av tjänstemän
från kommissionens vämpliktshjälpsbyrå. Chefen för byrån besökte sålunda
20 av landets 24 län. I samband med de nya författningarnas ikraftträdande
verkställdes också en omarbetning av flertalet för verksamheten erforderliga
blanketter.

Under år 1943 ha vidare i samband med de nya krigsfamiljebidragsförfattningarnas
ikraftträdande meddelats vissa ändrade bestämmelser angående
familjebidrag åt värnpliktiga m. fl., vilka drabbats av kroppsskada.

De nya författningsbestämmelserna ha praktiskt tagit i alla avseenden
visat sig lämpliga. De tillgodose de värnpliktiga bättre än de äldre bestämmelserna
gjorde och äro i regel lättare att tillämpa. Genom att kostnaderna
för familjebidragen i större utsträckning stanna å statsverket lia kommunernas
andel i kostnaderna nedgått. Även kommunernas administrationskostnader
hava minskats genom att portofrihet medgivits vid utbetalningarna av
bidragen över postgiro.

Systemet för den statliga revisionen av familjebidragsnämnderna har i
flertalet län omlagts under år 1943 genom att heltidsanställda revisorer förordnats.
Detta har visat sig befrämja en likformig tillämpning av författningarna
inom varje län, varjämte möjligheterna till en effektiv kontroll av familjebidragsnämnder
nas sätt att verkställa behovsprövningen ökats. Omläggningen
har medfört större kostnader för revisionen, men dessa kostnadsökningar
hava uppvägts genom att obehörigt högt bestämda bidrag föranlett
erinringar från revisorernas sida med nedsättning av sagda bidrag som följd.

Med Kungl. Majlis medgivande voro representanter för samtliga länsstyrelser
samt ovannämnda revisorer samlade till överläggningar inför kommissionen
under två dagar under oktober månad 1943, därvid ytterligare riktlinjer
uppdrogos för famiijebidragsärendenas handläggning.

Såväl enligt den äldre familjebidragsförordningen som också enligt den
numera gällande äger statens arbetsmarknadskommission enligt vissa bestämmelser
medgiva rätt för familjebidragsnämnd att utgiva bidrag till vissa
de värnpliktiga närstående personer, som äro för sin försörjning beroende
av de inkallade men icke enligt förordningens bestämmelser räknas såsom
familjemedlemmar. Under år 1943 ha till kommissionen inkommit
1 856 framställningar i dylika ärenden från familjebidragsnämnderna, och
dessa ha i 1 205 fall föranlett bifall, medan framställningarna avslagits i 651
fall. Av värnpliktiga och deras anhöriga ha ingivits 45 framställningar av
detta slag — i de fall då familjebidragsnämnd vägrat göra framställningar
— och av dessa ha 16 bifallits, medan 29 blivit av kommissionen lämnade
utan bifall.

I 121 fall har hos kommissionen sökts medgivande att utbetala närings -

bidrag för nedlagd rörelse, utan hinder av att familjebidragets sammanlagda
belopp därigenom kommer att överstiga 300 kronor för månad; framställningarna
ifråga hava bifallits i 108 fall och avslagits i 13 fall.

Beslut örn nedsättning eller indragning av familjebidrag till följd av att
familjemedlem utan giltig anledning lämnat innehavd arbetsanställning —
enligt bestämmelserna i 22 § krigsfamiljebidragsförordningen — ha under
år 1943 underställts kommissionen i 23 fall. Samtliga beslut ha fastställts
av kommissionen.

Sedan Kungl. Majit lämnat kommissionen bemyndigande att pröva ansökningar
örn utbekommande av retroaktiv hemortslön, belöpande å tjänstgöringstid
mellan den 1 januari 1941—30 juni 1942, vilka ingivits för sent,
d. v. s. efter utgången av år 1942, och därefter icke kunnat upptagas till
prövning av familjebidragsnämnderna, har kommissionen under år 1943
förehaft 91 ansökningar örn dylik hemortslön. Av dessa ha 64 blivit av kommissionen
bifallna, medan 27 lämnats utan bifall.

Den genom rikets landshövdingar sedan den 1 juli 1941 med anlitande av
särskilda statsmedel bedrivna hjälpverksamheten till förmån för de till militärtjänst
inkallades familjer och som avser att lämna hjälp i fall, då sådan
är erforderlig men icke kan tillgodoses inom ramen för krigsfamiljebidragsförfattningarna,
har fortsatt under år 1943 enligt samma riktlinjer som tidigare.
Inberäknat en särskild julutdelning, som i främsta rummet avsåg bidrag
till familjer med minderåriga barn, utanordnades av kommissionen till
landshövdingarna för denna hjälpverksamhet under år 1943 ett sammanlagt
belopp av 717 254 kronor. Detta innebär i förhållande till vad som utanordnats
under tidigare år en betydande minskning, vilken sammanhänger
med den allmänna förbättringen av familjebidragen och med hemortslönens
tillkomst.

Värnpliktslån.

För värnpliktslåneverksamheten ha under år 1943 gällt samma författningsbestämmelser
som de för senare hälften av år 1942 gällande.

Till och med december månad 1943 hade, sedan värnpliktslåneverksamheten
började hösten 1940, inkommit sammanlagt 22 579 ansökningar om
värnpliktslån, gällande ett belopp av 34 659 133 kronor.

Härav hade 8 121 ansökningar, gällande 12 808 286 kronor, helt eller delvis
bifallits, varvid det beviljade beloppet utgjorde 5 833 760 kronor. Inalles
14 434 ansökningar, gällande 21 813 454 kronor, hade helt avslagits. Vid
årets utgång förelågo 24 icke slutprövade låneansökningar, gällande ett belopp
av 37 393 kronor.

Genom arbetsmarknadskommissionens t. o. m. den 31 december 1943 meddelade
beslut i underställnings- och besvärsärenden hade antalet av värapliktslånenämnderna
beviljade lån ökats med 301 (beviljat belopp 478 640
kronor), medan 56 låneansökningar, som föranlett beslut av värnpliktslånenämnderna
om beviljande av 137 673 kronor, av kommissionen avslagits.

Beträffande omfattningen av värnpliktslåneverksamheten under år 1943
må följande nämnas.

Under året ha av värnpliktslånenämnderna beviljats 314 lån å sammanlagt
263 381 kronor. Dessa fördela sig med avsende å lånebeloppens storlek
på sätt angives i det följande.

Lånebelopp kronor	Antal lån
200-500 .........	.......... 125
501—1 000.........	.......... 138
1 001—1 500.........	.......... 22
1 501—2 000.........	.......... 15
2 001—2 500.........	.......... 2
2 501—3 000.........	.......... 6
3 001—3 500.........	.......... 1
2 501—4 000.........	.......... 3
4 001—4 500.........	.......... .
4 501—5 000.........	.......... 2

Summa 314

Hela antalet under året till kommissionen inkomna ärenden angående beviljande
av värnpliktslån uppgick till 236. Av dessa jämte från föregående år
balanserade 7 ärenden avgjorde kommissionen före december månads utgång
239, varav 45 avsågo av värnpliktslånenämnder underställda beslut, 193 av
lånesökande ingivna besvär samt 1 såväl underställning som besvär. I fråga
om underställda beslut upphävde kommissionen i 5 fall värnpliktslånenämndernas
beslut angående lån å sammanlagt 13 318 kronor. I anledning av
anförda besvär beviljades 21 lån å tillsammans 35 700 kronor.

Härutöver ha under 1943 till kommissionen inkommit 17 ärenden angående
ändring i tidigare bestämda lånevillkor, av vilka under samma tid samtliga
avgjorts.

Av de beviljade lånen ha t, o. m. utgången av december månad 1943 15
lån måst på grund av olika omständigheter helt eller delvis avskrivas. I 9
fall är avskrivningen en följd av att låntagaren avlidit och i övriga fall att
låntagaren råkat på obestånd. Ifrågavarande 15 lån ha ursprungligen gällt
en sammanlagd lånesumma av 14 350 kronor. Det avskrivna beloppet är
dock lägre; det exakta beloppet kan icke angivas på grund av att avskrivningarnas
storlek i vissa fall blir beroende på ackordsförhandlingar.

Anstånd med erläggande av amortering, innebärande ändring i amorteringsplanen,
har under 1943 beviljats av värnpliktslånenämnderna i 311 fall och
av kommissionen i egenskap av lånebeviljande myndighet i 12 fall. Motsvarande
antal avslagna anståndsansökningar var 34 resp. 2. Kommissionen
har dessutom i 2 fall efter besvärsskrivelse bifallit av värnpliktslånenämnder
avslagna ansökningar om anstånd. Dessutom ha länsstyrelserna i
ett betydande antal fall beviljat kortvarigt anstånd med erläggande av förfallen
amortering. Enligt uppgift från statskontoret hade den 30 juni 1943
av de utbetalade lånebeloppen återbetalats 835 693 kronor. I

I bilagorna 13 och 14 ha sammanförts vissa kostnader för arbetsförmedlingsverksamhet,
överflyttning och omskolning av arbetskraft, familjebidragsnämndernas
revisorer m. m. under dels budgetåret 1942/43 dels kalenderåret
1943.

Bilaga 1.

Uppgifter

rörande vissa arbetslöshetsförliållanden enligt kommunernas rapporter till statens
arbetsmarknadskommission för den Bl december åren 1912 oell 1943.

A. Länsfördelning.

\ Län	Invånar- antal	Antal rapporte- rande	Rapporterat antal hjälp-	Antal hjälp-sökande per 1 000	Antal hjälpta	Därav
kommuner			invånare	arbets- linjen	under-	utbild-
	7i 1943	31 / /12 1942	31 / I 1943	31/i3 1942	31 / liz 1943	31 / liz 1942	31 / liz 1943	31/l2 1943	stöds- linjen	nings-hj alpen
Stockholms										674	81
stad.......	613 754	1	1	1942	1857	3-2	3-0	1558	803
Stockholms. . .	121 916	11	13	239	235	2-0	1-9	110	31	72	7
Uppsala......	56 844	4	3	71	40	1-2	0-7	21	18	—	3
Södermanlands	65 215	2	2	59	18	0-9	0-3	9	9	—	—
Östergötlands.	115 441	2	2	90	172	0-8	1-5	97	28	69	—
Jönköpings. . .	82 006	6	4	94	72	1-1	0-9	32	20	—	12
Kronobergs. . .	26 421	4	3	29	15	1-1	0-6	12	1	—	11
Kalmar......	58 536	6	2	109	74	1-9	1-3	45	43	—	2
Gotlands.....	15 044	2	2	32	81	2-1	5-4	36	29	—	7
Blekinge.....	71 289	12	13	79	193	1-1	2-7	91	91	—	—
Kristianstads .	26 714	2	2	37	48	1-4	1-8	29	29	—	—
Malmö stad ..	159803	1	1	475	473	3-0	3-0	359	67	290	2
Malmöhus län	151 486	6	9	279	598	1-8	3-9	350	72	278
i övrigt						1-7	1-3
Hallands.....	53 149	6	3	91	67	7	—	—	7
Göteborgs stad	285 846	1	1	1815	1502	6-3	5-3	1300	268	992	40
Göteborgs och Bohuslän i											8
övrigt.....	121 629	35	33	1502	1305	12-3	10-7	906	762	136
Älvsborgs ....	108 628	7	8	72	195	0-7	1-8	33	17	14	2
Skaraborgs . . .	42 038	3	6	11	106	0-3	2-5	32	9	21	2
Värmlands . . .	110 732	7	13	152	678	1-4	6-1	165	81	69	15
örebro.......	62124	1	2	47	254	0-8	4-1	105	63	—	42
Västmanlands.	40 797	1	1	1	2	0-o	0-0	1	—	—	1
Kopparbergs. .	37 392	3	3	16	48	0-4	1-3	3	3	—	—
Gävleborgs . . .	82 194	4	7	78	116	0-9	1-4	20	18	—	2
Västernorr-										893	30
lands......	198 610	30	35	1017	3 065	5-1	15-4	1845	922
Jämtlands ....	23 735	1	2	1	4	0-o	0-2	1	1	—	—
Västerbottens.	69 809	4	6	24	137	0-3	2-0	15	15	—	—
! Norrbottens . .	131 617	9	10	230	321	1*7	2-4	88	70	12	6
Hela riket	2 932 769	171	187	8 592	11676	2-9	4-0	7 270	3 470	3 520	280

B. Kommunfördelning.

* anger att kommunen icke stått i rapportförbindelse med kommissonen för ifrågavarande

månad.

	Invånar- antal	Rapporterat antal hjälp-	Antal hjälp-sökande per 1 000 invånare	Antal hjälpta		Därav
Kommun	sökande	arbets- linjen	under-	utbild-
	7i 1943	31/ /12 1942	3l/n 1943	37i= 1942	31/ /12 1943	81 / /12 1943	stöds- linjen	nings- hjälpen
Stockholms stad ....	613 754	1942	1857	3 2	3-0	1558	803	674	81
Stockholms län.
Norrtälje..............	5 386	4	1	0-7	0-2	1	1	_	_
Solna.................	29 286	91	90	3-x	3-1	59	10	46	3
Sundbyberg............	12168	45	2	3-7	0-2	2	2	—
Bo....................	3140	*	20	_	6-4	11	_	11	_
Edebo................	1514	i	1	0-7	0-7	1	1	—	—
Huddinge.............	14 947	15	17	1-0	1-1	4	4	—	—
Häverö................	5 053	2	3	0-4	0-6	2	2	—	—
Järfälla...............	3 826	2	1	0-5	0-3	1	_	—	1
Nacka................	10 627	10	23	0-9	2-2	7	2	5	—
Saltsjöbadens kpg......	3 419	*	1	—	0-3	1	1	—	—
Sollentuna.............	13 992	4	4	0-3	0-3	4	2	i	1
Spånga ................	11995	64	70	5-3	5*8	15	4	9	2
Täby.................	6 563	1	2	0-2	0-3	2	2	—
Summa	121916	239	235	2-0	1-9	110	31	72	7
Uppsala län.
Enköping..............	6 652	1	1	0-2	0*2	_	—	—	- 1
Uppsala...............	39887	62	28	1-6	0-7	20	17	—	3
j Gamla Upsala.........	2 096	2	_	1-0	_	_	_	_	_ \|
Älvkarleby............	8 209	6	11	0-7	1-3	1	1	—	— !
Summa	56 844	71	40	1-2	0-7	21	18	-	3
Södermanlands län. Eskilstuna.............	42 313	14	*	0-3
Nyköping.............	14 260	45	13	3-2	0-9	4	4	—	— 1
Västra Vingåker.......	8 642	—	5	—	0-6	5	5	—	— ;
Summa	65 215	59	18	0-9	0-3	9	9	—	—
Östergötlands län.
Linköping.............	43 494	1	48	0-o	1-1	24	10	14	_
Norrköping............	71947	89	124	1-2	1-7	73	18	55	—
Summa	115441	90	172	Os	1-5	97	28	69	—
Jönköpings län.
Eksjö.................	7 586	11		1*5	_	_	_	_	_
Huskvarna............	9 873	2	—	0-2	—	—	—	—	—
Jönköping.............	38 000	65	67	1*7	1-8	29	19	—	10
Nässjö................	10 533	4	1	0-4	0-1	—	—	—	—
Tranås................	7 782	11	—	1-4	—	—	—	—	—
Vetlanda..............	4 308	1	1	0-2	0-2	1	1	—	—
Norrahammars kpg.....	3 924	*	3	—	0-s	2	—	—	2
Summa	82 006 ;	94	72	1-1	0-9	32	20	—	12

	Invånar- antal	Rapporterat antal hjälp-	Antal hjälp-sökande per 1 000 invånare	Antal hjälpta		Därav
Kommun	sökande	arbets- linjen	under-	utbild-
	7i 1948	ali /12 1942	31 / lia 1943	ali ha 1942	31 / ha 1943	ali ha 1943	stöds- linjen	nings- hjälpen
Kronobergs län.
Växjö.................	16 236	7	11	0-4	0-7	10	1	—	9
Ekeberga..............	1578	1	*	0-6	_	—	—	—	—
Hovmantorp...........	1800	—	1	—	0-6	1	—	—	1
Stenbrohult............	2 680	1	*	0-4	—	—	—	—	—
Södra Sandsjö.........	2 298	*	3	—	1-3	1	—	—	1
Åseda.................	1829	20	*	10-9	—	—	—	—	—
Summa	26421	29	15	ll	0-6	12	1	—	11
Kalmar län.
Kalmar...............	22 553	44	67	2-0	3-0	40	40	—	—
Nybro................	5 591	5	7	0-9	1-3	5	3	—	2
Oskarshamn...........	9120	2	—	0-2	—	—	—	—	—
Västervik..............	13 026	48	*	3-7	—	—	—	—	—
Döderhult.............	5153	9	_	1-7	_	_		_	_
Gamleby..............	3 093	1	*	0-3	—	—	—	—	—
Summa	58 536	109	74	1-9	1-3	45	43	—	2
Gotlands län.
Visby.................	13 022	29	75	2-2	5-8	31	24	—	7
Slite kpg..............	2 022	3	6	1-5	3-0	5	5	—	—
Summa	15 044	32	81	2-1	5-4	36	29	—	7
Blekinge län.
Karlshamn.............	10 053	9	10	0-9	1-0	4	4	—	—
Karlskrona............	31489	7	38	0-2	1-2	—	—	—	—
Asarum...............	7190	8	21	1-1	2-9	15	15	_	_
Eringsboda............	1877	2	2	ll	1-1	2	2	—	—
Hasslö................	1488	19	15	12-8	10-1	—	—	—	—
Hällaryd..............	2 600	5	19	1-9	7-3	9	9	—	—
Listerby...............	1838	3	11	1-6	6-0	7	7	—	—
Mörrum...............	4177	9	33	2-2	7-9	21	21	—	—
Sillhövda..............	1981	2	2	1-0	1-0	2	2	—	—
Sturkö ................	1685	7	26	4-2	15-4	21	21	—	—
Torhamn..............	2 419	—	5	—	2-1	—	—	—	—
Tving.................	2 603	5	6	1-9	2-3	6	6	—	—
Åryd.................	1889	3	5	1-6	2-6	4	4	—	—
Summa	71289	79	193	ll	2-7	91	91	—	—
Kristianstads län. Kristianstad...........	22119	34	46	1*5	2-1	29	29	_	_
Gråmanstorp...........	4 595	3	2	0-7	0-4	—	—	—	—
Summa	26 714	37	48	1 4	1-8	29	29	—	—
Malmö siad.......	159 803	475	473	3-o	30	359	67	290	o

	Invånar- antal	Rapporterat antal hjälp-	Antal hjälp-sökande per 1 000 invånare	Antal hjälpta		Därav
Kommun	sökande	arbets- linjen	under-	utbild-
	Vi 1943	31/ /12 1942	31/ /12 1943	31/i2 1942	31/l2 1943	31 / /12 1943	stöds- linjen	nings-hj alpen
Malmöhus län i övrigt.
Eslöv.................	6 479	5	16	0-8	2-5	11	—	11	_
Hälsingborg...........	63 209	133	381	2-1	6-0	244	52	192	—
Landskrona............	21 531	14	20	0-7	0-9	17	17	—	—
Lund.................	28 417	69	71	2-4	2-5	27	1	26	—
Trelleborg.............	14 837	44	66	30	4-4	31	1	30	—
Ystad.................	11556	*	24	—	2-1	20	1	19	—
Dalby.................	1741	—	6	—	3-4	—	—	—	—
Kävlinge..............	2 700	14	9	5-2	3-3	—	—	—	—
Västra Klagstorp.......	1016	*	5		4-9	—	—	—	—
Summa	151486	279	598	1-8	3-9	350	72	278	—
Hallands län.
Falkenberg............	6 947	13	5	1-9	0-7	—	—	—	_
Halmstad.............	28 928	6	24	0-2	0-8	7	—	—	7
Kungsbacka...........	2 328	1	—	0-4	—	—	—	—	—
Varberg...............	10 923	67	CO CO	6-1	3-3	—	—	—	—
Slättåkra ..............	2 500	3	*	1-2	_	—	_	_	_
Söndrum..............	1523	1	—	0-7	—	—	—	—	—
Summa	53149	91	67	1-7	1-3	7	—	—	7
Göteborgs stad.....	285 846	1815	1502	6-3	5-3	1300	268	992	40
Göteborgs och Bohus län i övrigt.
Lysekil................	5 231	48	41	9-2	7-8	37	28	7	2
Marstrand.............	1233	4	2	3-2	1-6	—	—	—	—
Mölndal...............	16 425	126	lil	7-7	6-8	84	54	27	3
Strömstad.............	2 958	18	16	6-1	5-4	11	10	1	—
Uddevalla.............	17 600	62	92	3-5	5-2	68	39	29	—
Askum................	2 233	104	78	46-6	34-9	46	40	6	_
Backa.................	2 966	14	12	4-7	4-0	1	1	—	—
Bottna................	464	7	7	15-1	15-1	3	3	—	—
Brastad...............	3128	118	102	37-7	32-6	68	56	10	2
Bro...................	2 341	123	75	52-5	32-0	63	42	20	1
Bärfendal.............	421	10	12	23-8	28-5	4	4	—	—
Forshälla..............	1643	1	*	0-6	—	—	—	—	—
Foss..................	4 251	27	20	6-4	4-7	17	10	7	—
Grebbestads lcpg.......	763	9	4	11-8	5-2	3	3	—	—
Hogdal................	1229	25	26	20-3	21-2	23	23	—	—
Kungshamn...........	2 481	37	22	14-9	8-9	11	11	—	—
Kville.................	4328	101	97	23-3	22-4	74	60	14	—
Kållered...............	1320	3	*	2-3	—	—	—	—	—
Lommeland............	695	24	18	34-5	25-9	11	11	—	—
Lur...................	1461	5	2	3-4	1-4	2	2	—	—
Lyse..................	2 332	59	55	25-3	23-6	31	31	—	—
Malmön...............	1127	61	29	54-1	25-7	21	21	—	—
Mollösund.............	601	7	6	11-6	10-0	—	—	—	—
Morlanda..............	2 834	1	4	0-4	1-4	4	4	—	—
Näsinge...............	964	45	51	46-7	52-9	25	25	—	—
Partille................	8 982	6	10	0-7	1-1	9	9	—	—
Skee..................	4 698	129	lil	27-5	23-6	78	78	—	—
Skredsvik.............	1409	2	3	1-4	2-1	3	3	—	—

	Invånar-	Rapporterat antal hjälp-	Antal hjälp-sökande per 1 000 invånare j	Antal hjälpta	Därav
Kommun	antal	sökande	arbets- linjen	under-	utbild-
	l/i 1943	31/ia 1942	31/ /12 1943	81/l2 1942	81/ liz 1943	31/ liz 1943	stöds- linjen	nings- hjälpen
Smögen...............	1620	6	1	3-7	0-6	1 I	1	_	_
Svenneby ..............	1162	33	50	28-4	43-0	37	37	—	—
Tanum................	4 625	61	65	13-2	14-1	48	48	—	—
Tjärnö ................	1662	5	2	3-0	1-2	2	2	—	—
Tossene...............	4 524	176	159	38-9	35-1	119	106	13	—
Västra Frölunda.......	11918	45	22	3-8	1-8	2	—	2	—
Summa	121629	1502	1305	12-3	10-7	906	762	136	8
Älvsborgs län.
Alingsås...............	10 452	2	5	0-2	0-5	—	—	—	—
Borås.................	49 409	1	2	0-o	0-o	1	1	—	—
Trollhättan............	18 548	11	19	0-6	1-0 !	14	—	14	—
Ulricehamn............	6 380	1	2	0-2	0-3	15	—	—	—
Vänersborg............ m Bengtsfors kpg.........	9 275	43	30	4-6	3-2	13	—	2
2 555	*	87	—	34-1	—	—	—	—
Fuxerna...............	2 805		47	—	16-8	—	—	—	—
Steneby...............	3 889	1	—	0-3	—	—	—	—	—
Vassända-Naglum......	5 315	13	3	2-4	0-6	3	3	—	—
Summa	108 628	72	195	0-7	1-8	33	17	14	2
Skaraborgs län.
Falköping.............	9121	2	16	0-2	1-8	—	—	—	—
Hjo...................	2 993	8	10	2-7	3-3	—	—	—	—
Lidköping.............	12 092	*	71	—	5*9	23	—	21	2
Skövde ................	13 780	—	7	—	0-5	7	7
Norra Kyrketorp.......	1018	1	1	1-0	1-0	1	i	—	—
Töreboda kpg..........	3 034		1	—	0-3	1	1
Summa	42 038	11	106	0-3	2-5	32	9	21	2
Värmlands län.
Arvika................	9 044	*	34	—	3-8	—	—	—	—
Karlstad..............	30119	74	184	2-5	6-1	66	33	33	—
Arvika lk..............	4 915	*	29	—	5-9	21	—	19	2
Eda..................	6123	38	38	6-2	6-2	28	18	10	—
Ekshärad..............	6 200	3	Ht	0-5	—	—	—	—	—
Glava.................	2 805	3	12	1-1	4-3	7	—	7	—
Grava.................	6 535	—	19	—	2-9	—	—	—	—
Gräsmark.............	2 953	—	3	—	1-0	—	—	—	—
Hammarö.............	6146	—	69	—	11-2	—	—	—	—
Nor...................	2 955	*	104	—	32-2	—	—	—	—
Norra Råda...........	10 906	Ht	63	—	5-8	—	—	—	—
Ransäter..............	5 936	14	75	2-4	12-6	28	28	—	—
Sunne lk..............	8 268	Ht	5	—	0-6	3	2	—	1
Säffle kpg.............	7 827	1 20	43	2-6	5-5	12	—	—	12
Summa	110 732	152	678	1-4	6-1	165	8!	69	15
Örebro län.
Örebro................	56 307	47	252	0-8	4*5	1 103 \|	63	—	40
Hällefors..............	5 817	1 _	2	—	0-3	2	—	—	2
Summa	62124	i 47	254	0-8	4-1	1 105	63	—	42
1 By landskommun, som inkorporerades */i 1943, redovisade aI/n 1942 11	arbetslösa.

Kommun	Invånar- antal	Rapporterat antal hjälp-sökande	Antal hjälp-sökande per 1 000 invånare	Antal hjälpta		Därav
arbets- linjen	under-
	7. 1943	31 / /12 1942	31 / /12 1948	31/ /12 1942	31/ /12 1943	31 / /12 1943	stöds- linjen	nings-hj alpen
Västmanlands lån.
Västerås...............	40 797	i	2	0-o	0-o	1	—	—	i
Summa	40 797	i	2	0-o	0-o	1	—	—	i
Kopparbergs län.									i
Falun.................	14 729	12	2	0-8	0-1	2	2
Hedemora.............	4 444	1	18	0-2	4*1	1	1	—
Leksand...............	9 236	3	*	0-3					__ j
Stora Tuna............	8 983	—	28	—	3-1	—	—	—	—
Summa	37 392	lö	48	0-4	1-3	3	3	—	—
Gävleborgs län.
Gävle.................	39 912	27	30	0-7	0-8	_		_
Hudiksvall............	7 449	6	1	0-8	0-1	_	_	_	_
Söderhamn............	9808	44	40	4-5	4-1	7	6	—	l
Hamrånge.............	5 079	—	21	_	4-1	11	11
Njutånger .............	4328	—	1	—	0-2	1	_	_	l
Norrala...............	2 913	1	1	0-3	0-3	1	1	_
Söderala...............	12 705	*	22	—	1-7	—		—	—
Summa	82194	78	116	0-9	1-4	20	18	—	2
Västernorrlands lån.									1
] Härnösand............	12 713	38	24	3-o	1-9	17	5	_	12
Sundsvall..............	19142	14	61	0-7	3-2	11	11	_
Örnsköldsvik..........	5 870	1	—	0-2			—	—
Alnö..................	5 672	75	178	13-2	31-4	133	37	96
Anundsjö..............	8 380	—	1	—	0-1	—			_
Arnäs.................	5 208	4	10	0-8	1-9	3	—	3	_
Attmar................	2 946	—	5	—	1-7	1	1		_
Bjärtrå................	4 711	81	224	17-2	47-5	143	112	30	1
Bodum................	1952	—	1	—	0-5	—	—	_	_
Boteå.................	1513	1	9	0-7	5-9	_	_	_	_
Dal...................	1190	1	2	0-8	1-7	2	2	_	_
Grundsunda ...........	4 324	3	43	0-7	9-9	38	38	_	_
Gudmundrå............	13 821	90	274	6-5	19-8	176	88	82	6
Hässjö................	3 915	34	73	8-7	18-6	44	24	20
Högsjö................	4123	66	142	16-0	34-4	117	77	40	_
Ljustorp ..............	2 361	1	14	0-4	5-9	7	7		_
Långsele..............	3 037	2	12	0-7	4-0	2	2	_	_
Njurunda ..............	11539	12	144	1-0	12-5	119	39	80	_
Nora..................	3154	32	76	10-1	24-1	55	22	32	1
Nätra.................	6 058	58	272	9-6	44-9	83	82		1
Selånger...............	3 581	—	4	—	1-1	—	—	—
Sidensjö...............	2 304	1	1	0-4	0-4	1	1	_	_
Själevad...............	11841	3	20	0-3	1-7	—	—	—	_
Skog..................	1029	5	3	4-9	2-9	2	2	_	_
Skön..................	13 695	144	403	10-5	29-4	287	124	162	1
Stigsjö................	1918	1	—	0-5	—	—	—	—	—
Styrnäs ...............	1226	5	12	4-1	9-8	10	10	—	—
Sånga .................	662	1	1	1-5	1-5	1	1	_	_
Säbrå .................	4 322	33	51	7-6	11-8	31	31	—	— 1

	Invånar- antal	Rapporterat antal hjälp-	Antal hjälp-sökande per 1 000 invånare	Antal hjälpta	Därav
Kommun	sökande	arbets- linjen	under-	utbild-
	Vi 1943	81 / liz \| 1942	31 / /12 1943	31 / lii 1942	31 / /12 1943	31 / /12 1943	stöds- 1 nings-linjen hjälpen
Sättna................	1937		1		0-5		_	_	_
Timrå.................	8 424	181	683	21-5	81-1	341	79	259	3
Torp..................	10 047	—	24	—	2-4	14	14	—	—
Torsåker..............	1143	3	6	2-6	5-2	—	—	—	—
Tuna.................	4 425	13	55	2-9	12-4	25	3	20	2
Tynderö...............	1080	—	7	—	6-5	3	3	—	—
Ullånger...............	1762	—	1	—	0-6	—	—	—	—
Ytterlännäs............	6 641	113	228	17-0	34-3	179	107	69	3
Överlännäs............	944	1	—	l-l	—	—	—	—	—
Summa Jämtlands län.	198610	1017	3 065	5-1	15-4	1845	922	893	30
Östersund.............	17 782	1	2	0-1	0-1	1	1	—	—
Ragunda..............	5 953	*	2	—	0-3	—	—	—	—
Summa Västerbottens län.	23 735	1	4	Oo	0-2	1	1
Skellefteå..............	10 750	7	38	0-7	3-5	4	4	—	—
Bureå.................	5850	*	12	—	2-1	—	—	—	—
Byske.................	9 781	14	17	1-4	1-7	—	—	—	—
Hörnefors.............	3 901	—	16	—	4-1	—	—	—	—
Skellefteå lk...........	24 926	2	53	0-1	2-1	10	10	—	—
Umeå lk...............	14 601	1	1	0-1	0-1	1	1	—	—
Summa Norrbottens län.	69 809	24	137	0-3	2-0	15	15
Boden................	9 232	*	2	—	0-2	2	—	2	—
Luleå.................	15 208	1	126	0-1	8-3	—	—	—	—
Gällivare..............	21394	3	2	0-1	0-1	2	—	—	2
Hortlax...............	4478	2	2	0-4	0-4	2	—	—	2
Jukkasjärvi............	18 391	51	97	2-8	5-3	79	70	9	—
Karl-Gustav...........	3 528	1	*	0-3	—	—	—	—	—
Nederkalix............	14 686	162	71	11-0	4-8	—	—	—	—
Piteå lk...............	13 947	7	2	0-5	0-1	2	—	—	2
Töre..................	6154	2	*	0-4	—	—	—	—	—
Älvsby................	9169	—	1	—	0-1	—	—	—	—
Överluleå..............	9 965	1	12	0-1	1-2	1	—	1	—
Övertorneå............	6 465	—	6	—	0''9		—	—	—
Summa	131617	230	321	1-7	2-4	88	70	12	6

De hjälpsökande arbetslösas fördelning på

Yrkesgrupper	Stockholms stad	Stockholms län	Uppsala län	Söderman- lands län	Östergötlands län	Jönköpings län	Kronobergs län	Kalmar län	Gotlands län	Blekinge län	Kristianstads län	Malmö stad
Jordbruk och skogshushållning.......	27	4	1	1	1	—	—	3	—	—	—	15
Jordbruk .......................	27	4	1	1	1	—	—	3	—	—	—	15
Skogshushållning................
Industri och hantverk...............	961	189	22	10	108	31	4	30	34	135	21	303
Ingenjörsarbete och arbetsledning .	48	1
Malmbrytning...................	—	1										—
Metall- och maskinindustri........	97	14	1	1	4	8	—	3	—	3	—	15 :
Jord- och stenindustri...........	16	1	1	—	4	1	1	1	4	95	1	6
stenindustri....................	3	1	—	—	3	1	—	—	4	91	1	3
glasindustri....................	3	—	—	—	—	—	1	1	—	—	—	—
annan hithörande industri........	10	—	1	—	1	—	—	—	—	4	—	3
Trävaruindustri.................	11	3	5	1	5	—	—	2	—	—	—	i
sågverksindustri.................	5	—	3	—	4	—	—	1	—	—	—	—
annan trävaruindustri............	6	3	2	1	1	—	—	1	—	—	—	1
Pappersindustri..................	7	5	—	—	2	3	3	1	—	—	—	—
Grafisk industri.................	14									—	—	2
Livsmedelsindustri ...............	13	3	—	3	—	—	—	3	—	2	—	6
Textil- och beklädnadsindustri ....	15	1	—	—	3	—	—	—	—	—	—	2
Läder-, hår- och gummivaruindustri	18	—	i							1	—	1
skoindustri.....................	4	—	1									1
gummivaruindustri ..............
annan hithörande industri ........	14									1
Kemisk-teknisk industri..........	8	2	—	—	—	10	—	3	—	2	—	5
Byggnadsverksamhet.............	714	156	14	5	90	9	—	17	30	32	20	265
husbyggnadsarbete..............	706	131	4	4	41	6	—	10	30	9	4	247
väg-, gatu- o. vattenbyggnadsarbete	8	25	10	i	49	3	—	7	—	23	16	18
Kraft- och värmeproduktion......	—	2
Sjöfart och fiske...................	23	2	—	—	i	—	—	1	—	2	—	10
Handel, samfärdsel och allmän tjänst.	663	24	13	i	29	12	3	11	6	4	7	88
Kontors-, affärs- och lagerarbete ..	289	13	6	—	4	4	1	2	3	2	2	23
kontorister (kontorschefer, bokh. m.fl.)	95	8	2	—	3	2	1	1	3	1	—	3
kontorsvaktmästare m. fl.........	3
affärsföreståndare, -bitr., agenter m. fl.	145	4	3	—	—	2	—	1	—	—	—	3
lagerarbetare och förrådsbiträden . .	46	1	1	—	1	—	—	—	—	1	2	17
Landtransport...................	179	5	3	—	13	7	1	8	2	2	4	55
hamn- och stuveriarbetare........	27	—	2	—	8	1	—	7	2	—	—	27
chaufförer och åkeriarbetare......	139	5	1	—	5	6	—	1	—	2	4	28
övriga hithörande grupper........	13											—
Hotell- och restaurangrörelse .....	53	i	—	—	—	—	—	—	i	—	—	2
Litterärt och konstnärligt arbete..	73	4	4	i	12	i	1	i	—	—	i	8
Förvaltning och undervisning.....	56	1
Sjukvård och hygien.............	13
Husligt arbete.....................	4	1	—	—	5	—	—	—	—	—	—	—
Diversearbete......................	179	15	4	6	23	29	8	29	41	52	20	57
Summa	1857	235	40	18	172	72	15	74	81	193	48	478

Bilaga 2.

yrkesgrupper ock Isin dea 31 december 1913.

Malmöhus lån i övrigt	Hallands län	Göteborgs stad	Göteb.o.Bohus län i övrigt	Älvsborgs län	Skaraborgs län	Värmlands län	Örebro län	Västmanlands län	Kopparbergs län	Gävleborgs län	Västernorr- lands län	Jämtlands län	Västerbottens län	Norrbottens län	Summa
Hela riket	därav
städer	lands- bygd
5	—	9	1	—	—	13	9	—	3	3	150	—	9	20	274	80	194
5	—	9	1	—	—	6	7	—	3	1	14	—	1	1	100	75	25
—	—	—	—	—		7	2	—	—	2	136	—	8	19	174	5	169
303	54	643	1146	163	88	530	194	1	31	83	2 333	1	101	232	7 751	3 476	4 275
—	—	7	1	—	—	—	1	—	—	—	—	—	_	_	58	57	1
—	—	—	—	5	—	—	2	—	—	—	—	—	—	36	44	23	21
21	3	65	11	4	9	69	6	—	12	7	40	—	—	3	396	288	108
11	10	43	947	4	3	38	1	—	—	2	13	—	2	1	1206	155	1051
6	6	26	946	2	—	7	1	—	—	2	4	—	2	—	1 109	104	1 005
X	1	3	—	—	—	30	—	—	—	—	8	—	—	—	48	9	39
4	3	14	1	2	3	1	—	—	—	—	1	—	—	1	49	42	7
5	—	41	9	i	—	27	2	—	—	41	823	—	42	20	1039	126	913
—	—	34	7	1	—	22	—	—	—	41	818	—	22	16	974	94	880
5	—	7	2	—	—	5	2	—	—	—	5	—	20	4	65	32	33
—''	—	12	13	122	—	182	1	—	—	12	1004	—	13	ii	1391	49	1342
2	—	4	1	—	—	1	—	—	—	—	1	—	—	—	25	24	1
21	2	21	7	1	5	—	7	1	1	—	5	—	—	2	103	92	11
1	1	10	13	—	—	2	1	—	—	—	—	—	—	—	49	48	1
4	3	11	1	1	—	2	34	—	—	1	4	—	1	1	84	80	4
1	2	4	—	1	—	—	34	—	—	1	3	—	1	—	53	50	3
2														1	3	3	—
1	i	7	l	—	—	2	—	—	—	—	1	—	—	—	28	27	1
3	8	7	16	4	5	i	—	—	—	1	4	—	—	10	89	80	9
233	27	421	127	21	66	206	139	—	18	16	432	1	43	145	3 247	2 442	805
224	12	401	75	12	52	37	136	—	18	5	119	—	32	60	2 375	2 070	305
9	15	20	52	9	14	169	3	—	—	ii	313	1	11	85	872	372	500
2	—	1	—	—	—	2	—	—	—	3	7	—	—	3	20	12	8
26	2	70	7	—	2	i	1	—	—	—	16	—	1	1	166	144	22
84	4	696	35	4	4	33	19	—	7	10	225	2	2	3	1989	1749	240
17	1	120	3	1	2	13	7	—	2	2	14	2	—	1	534	516	18
5	—	45	—	1	—	2	—	—	2	—	4	2	—	—	180	172	8
2	—	30	2	—	2	8	4	—	—	1	4	—	_	_	211	206	5
10	1	44	1	—	—	3	3	—	—	1	6	—	—	1	139	134	5
62	1	536	31	3	i	19	5	—	4	7	209	—	2	2	1161	949	212
24	—	465	25	1	—	4	3	- ■	—	3	184	—	—	l	784	611	173
38	—	65	6	2	i	9	2	—	4	3	19	—	2	I	343	308	35
—	1	6	—	—	—	6	—	—	—	1	6	—	—	—	34	30	4
1	1	14	—	—	—	—	2	—	—	—	—	—	—	—	75	75	_
3	1	20	i	—	—	—	4	—	i	i	2	—	—	—	139	131	8
1	—	3	—	—	i	1	1								64	62	2
—	—	3	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	16	16	—
—	—	6	i	—	—	—	—	—	—	—	1	—	—	—	18	16	2
180	7	78	115	28	12	101	31	1	7	20	340	i	24	65	;i478	882	596
S98	67	1502	1305	195	106	678	254	O	48	lie	3 065	4	137	321	11676	6 347	5 329

Bihang till riksdagens protokoll 19U. i. sami. Nr 273.

Bilaga 3.

Förteckning över statliga beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag
beviljats under år 1943 av arbetslöshetsmedel.

Dag för beslut	Arbetsföretag	Regi1	Total- kostnader kronor	Stats- bidrag kronor
”/i	Ytterligare kostnader för fortsatt utbyggnad av vatten-och avloppsledningsanläggning, Ramsele kommun, Västernorrlands län (u/s 1941)..................	B	24 200	24 200
!7.	Ytterligare statsbidrag för färdigställande av bro mellan Sverige och Norge över Svinesund, Göteborgs och Bohus län (s7, 1938, «/, 1939, 7, 1940)...........	B		100 000
7»	Komplettering av vatten- och avloppsledningsnätet i Kalix m:e, Norrbottens län....................	B	81 000	56 700
•7,	Fortsatt utvidgning av Göteborg—Torslanda flygplats, Göteborgs och Bohus län........................	B	1500 000	1 500 000
*7.	Reparation av kaj och brygga i Sannäs, Tanums kom-mun, Göteborgs och Bohus län..................	B	15 500	15 500
”/»	Ytterligare kostnader för färdigställande av vägen Stenshult—Sågen—Sågbron, Inlands vägdistrikt, Göteborgs och Bohus län (“/• 1941)..............	B	75300	75 300
	Ytterligare kostnader för slutförande av fiskehamns-anläggning, Marstrands stad (7u 1941)...........	B	16 500	16 500
	Ytterligare kostnader för omläggning och förbättring av allmänna vägen Gravame—Hunnebostrand—Bo-vallstrand—Dingle å delen Gravarne—Dalen, Sun-nervikens och Bullarens vägdistrikt, Göteborgs och Bohus län (72 1941)............................	B	90 000	90000
	Utökning och ytterligare kostnader för anläggning av brygga i Kalvsund, Öckerö kommun, Göteborgs och Bohus län (»/, 1941)............................	B	29000	28 600
”/•	Ytterligare statsbidrag för uppförande av lastbrygga vid Sannäs, Tanums kommun, Göteborgs och Bohus län (»/, 1937, !S/n 1940)........................	B		1000
	Väganläggning Sågbron—Torsered, delen Gräsviken— Torsered km 3/100—10/289, Väne och Ale vägdis-trikt, Älvsborgs län.............................	B	800000	640000
	Ytterligare kostnader för utbyggnad av Skönsmons vattenledningsnät, Sköns kommun, Västernorrlands län (>7„ 1941).................................	B	12 000	12 000
“A	Broar över Olandsån och Magasinsån, ingående i väg-företaget Rasbo—Faringe på delen Uppsala läns gräns —Faringe, Stockholms läns norra vägdistrikt, Stock-holms län......................................	A	76 000	64 600
	Ytterligare kostnader för utvidgning av Björkö fiske-hamn. Öckerö kommun, Göteborgs och Bohus län (“Ai 1941).....................................	B	28 000	28 000

A = företag i Statens arbetsmarknadskommissions regi.
B = företag i Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsens regi.

Dag			Total-	Stats-
för	Arbetsföretag	Regi	kostnader	bidrag
beslut		kronor	kronor
	Ytterligare kostnader för anläggning och förbättring
	av kustlandsvägen Hudiksvall—Sundsvall, delen mellan Nolby och gränsen mot Sköns kommun, Medel-
	pads östra vägdistrikt, Västernorrlands län (*/w 1938) Ytterligare kostnader för utförande av vattenledning	B	1012 800	911500
	från Korstabäcken till Ortviken samt utbyggnad m. m. av Sibiriengatan, Sköns kommun, Västernorr-
	lands län (“/« 1941)............................	B	77 000	77 000
*7.	Bro över Lyckebyån vid Greveshult å vägen Eriksmåla
	—Kopparfly, Uppvidinge vägdistrikt, Kronobergs län.......................................	A	19 000	17100
■7 T	Uppställningsplatta framför blivande hangarbyggnad
	såsom tilläggsarbete till nr 930 Sundsvalls flygfält, Västernorrlands län.............................	A	60 000	50000
	Betongvalv över vattentuben till Gideåbacka kraft-
	station, Grundsunda kommun, Själevads och Arnäs vägdistrikt, Västernorrlands län..................	A	24 000	21 600
*7»	Fiskehamn i Hasselösund, Smögens kommun, Göteborgs
	och Bohus län...............................	B	46 000	41400
*7.	Ytterligare kostnader för gemensam vattenlednings-
	anläggning m. m. för Gravarne m. fl. irnen, Göteborgs och Bohus län (“/„ »/, 1939, >7, 1941)...........	B	241 000	241000
	Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningar
	i Gravarne och Bäckeviks m:e, Göteborgs och Bohus län (»/, 1939, 7„ 1941).........................	B	146 000	146 000
	Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningar
	i Tångens m:e, Göteborgs och Bohus län (“/« 1939, 7u 1941)...............................	B	32 000	32 000
27s	B orttagande av två grundklackar vid Tveklippa i norra
	Kalvöfjorden (tilläggsarbete till nr 876 Malöström-mar), Göteborgs och Bohus län..................	A	7 500	7 500
7.	Ytterligare kostnader samt tilläggsarbeten till hög-
	reservoar och vatten- och avloppsledningar, Gud-mundrå kommun, Västernorrlands län (“/, 1942) ..	B	38 000	37 475
*7.	Tilläggsarbeten till omläggning av vägen Göteborgs
	stads gräns—Torslanda, delarna inom Björlanda och Torslanda kommuner, Göteborgsbygdens vägdistrikt,
	Göteborgs och Bohus län (“A 1941, *7» 1942).....	B	104 700	104700
”Ao	Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningar
	i Hamburgsund, Kville kommun, Göteborgs och Bohus län (“Aa 1941).....................	B	106000	93000
	Y tterligare kostnader för omläggning av allmänna vägen
	Dingle—Fjällbacka, delen Sjöröd—Fjällbacka, Norr-vikens vägdistrikt, Göteborgs och Bohus län (“/, 1941)	B	166 400	133120
	Vissa ytterligare arbeten vid anläggning av tillfarts-
	vägar till bro över Indalsälven vid Kävsta, Medel-pads mellersta vägdistrikt, Västernorrlands län (7a 1941).....................................	B	21 700	18 445
”Ai	Ombyggnad och reparation av byggnader och slipar
	m. m. vid väg- och vattcnbyggnadsstyrclsens förråds-ocli reparationsplats i Lysekils stad..............	B	50 000	50 000
*7n	Utvidgningsarbetcn m. m. vid Göteborg—Torslanda
	flygplats, Göteborgs oeh Bohus län..............	B	675 000	675000

Dag för beslut	Arbetsföretag	Regi	Total- kostnader kronor	Stats- bidrag kronor
	Utvidgningsarbeten m. m. vid Karlstads flygplats, Värmlands län.................................	B	550 000	550 000
Vist	Anläggning av väg Hunnebostrand-—Ulebergshamn, Sunnervikens och Bullarens vägdistrikt, Göteborgs och Bohus län.................................	B	250000	250 000
Vl*	Vatten- och avloppsledningar jämte tryckstegrings-pumpstation i Östby, Gudmundrå kommun, Väster-norrlands län...................................	B	176 000	105 600
	Ytterligare kostnader för fortsatt utbyggnad av Alnö kommuns vatten- och avloppsledningsanläggning, Västernorrlands län (19/iz 1941)...................	B	30 000	30000
l7.*	Förbättring lav statens fiskehamn vid Smögen, Göte-borgs och Bohus län............................	B	81 500	81500
	Omläggning och förbättring av vägen Stavreviken— Nordanå i Viksjö kommun på delen mellan gränsen mot Ljustorps kommun och Nordanå, Ådalens nedre vägdistrikt, Västernorrlands län..................	B	554 000	554000
	Omläggning . av vägen Sundsvall—Sättna—Indal— Liden—Bispgården, delen Krånge—bron över In-dalsälven vid Kävsta km 1/202—2/670, Medelpads mellersta Vägdistrikt, Västernorrlands län.........	B	285000	285000
	Första utbyggnadsetappen av vatten- och avloppsled-ningar i Bjästa och Förnätra, Nätra kommun, Väs-ternorrlands län................................	B	270 000	162 000
	Första utbyggnadsetappen av vatten- och avloppsled-ningsanläggning i Bovallstrands m:e, Göteborgs och Bohus län......................................	B	220 000	165000
	Summa		7 991100	7 492 340

Bilaga 4.

Förteckning över år 1943 avslutade statliga beredskapsarbeten i statens
arbetsmarknadskommissions regi.1

Dag för beslut	Arbetsföretag	Total- kostnader kronor	Därav stats-bidrag av arbetslös-hetsmedel kronor	Antal utförda dags- verken
1932 a7,	538 Hultvägen. Omläggning av väg Åsen—Hult samt viadukt över Åmål—Årjängs järnväg vid Finn-torp, Älvsborgs län ...........................	1310127	1 233 757	119 294
1933	693 Minnevägen. Anläggning av väg från Ytterhog-dal över Fåssjö, Minne och Stensån till gränsen mot Västernorrlands län jämte biväg, Jämtlands län..........................................	1176 486	1120 246	71489
27 Ilo	636 Hägerstalundsvägen. Omläggning av väg Bar-karby—Norrviken, Stockholms län.............	971175	905 258	71923
	592 Fryelevägen. Omläggning av väg Värnamo— Vrigstad, delen Värnamo stads gräns—Ingemars-bro, jämte 3 broar, Jönköpings län..........	1566 047	1 472 891	123 831
1934 *7.	773 Åseda avlopp. Avloppsledning i Åseda m:e samt reningsanläggning för avloppsvatten, Kronobergs län..........................................	432 044	432 044	34 622
1935 77	876 Malöströmmar. Utvidgning och Tätning av Norra Farleden till Uddevalla mellan Ellös- och Haf-stens^ ordarna m. m., Göteborgs och Bohus län . .	3 928 091	3 927 941	173 580
1936 4/l2	789 Gärdalsvägen. Omläggning av vägen Sidensjö kyrka—Själevads sockengräns vid Butsjöböle, Västernorrlands län...........................	277 743	236 446	12 748
1941 *7.	929 Norrtälje flygfält. Utvidgning av flygfältet m. m.. Stockholms län...............................	313 581	313581	13 405
27.	930 Sundsvalls flygfält. Anläggning av flygfält å Skeppsholmen i Timrå kommun, Västernorrlands län..........................................	1474808	1474808	55026
	Summa	11450102	11116 972	675918

1 Före V? 1940 statliga reservarbeten eller s. k. färdigställningsarbeten.

Bilaga 5.

Förteckning över år 1943 avslutade statliga beredskapsarbeten i annan
myndighets än arbetsmarknadskommissionens regi.

Dag för beslut	Arbetsföretag	Regi1	Total- kostnader kronor	Därav stats-bidrag av arbetslös-hetsmedel kronor	Antal utförda dags- verken
1934 ls/<	Konservering av Öjebro landsvägsbro, Herr-berga kommun, Östergötlands län........	C	11 388	11 388	945
1937 ”/.	Lastbrygga vid Sannäs, Göteborgs och Bohus län....................................	B	15 500	15 500	459
1938 18/a	Omläggning av vissa delar av vägen Lucksta— Hassel, Västernorrlands län..............	B	368 066	293 460	19 853
1939 "/i	Omläggning och förbättring av vägen Lagfors —Bredsjön, Ljustorps kommun, Västernorr-lands län...............................	B	334 800	267 840	14 883
1940 *7i	Vatten- och avloppsledningar i Brastads sta-tionssamhälle, Göteborgs och Bohus län ...	B	153 000	96 300	5 676
1941 V.	Vägen Gravarne—Hunnebostrand—Bovall-strand—Dingle, delen Gravarne—Dalen, Sunnervikens och Bullarens vägdistrikt, Gö-teborgs och Bohus län...................	B	470 000	394 000	20 770
7A	Tillfartsvägar till bro över Indalsälven vid Kävsta, Medelpads mellersta vägdistrikt, Västernorrlands län......................	B	330 800	281180	12 496
“A	Fiskehamnsanläggning vid Hyppeln, Öckerö kommun, Göteborgs och Bohus län.......	B	187 000	170 800	6 234
	Brygga vid Kalvsund, Kalvsund m:e, Göte-borgs och Bohus län....................	B	100 000	92 500	2 809
	Anläggning av väg Stenshult—Sågen—Såg-mon, Inlands vägdistrikt, Göteborgs och Bohus län..............................	B	336 000	336 000	13 773
•/u	Fiskehamnsanläggning, Marstrands stad.....	B	115 900	105 900	4 660
1942 ZU	Bergsprängning i samband med pågående bygg-nadsarbeten å Karlstads flygplats, Karlstads stad...................................	B	145 000	145 000	5 992
/l	Vågbrytare för fiskehamnen, Ellös m:e, Göte-borgs och Bohus län....................	B	19 000	17 100	867
	Summa		2 586 454	2 226 968	109 417

1 B = företag i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi.
C = företag i byggnadsstyrelsens regi.

Bilaga 6.

Förteckning över statskommunala beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag
beviljats under år 1943 av arbetslöshetsmedel.

Dag för beslut	Arbetsföretag	Total- kostnader kronor	Stats- bidrag kronor1
12/i	Ytterligare kostnader för vattenledning i Torshällavägen, Eskils-tuna stad (“/, 1941) ...................................	5 327	1065
	Ytterligare kostnader för detaljledningar för vatten och avlopp i Brottsta och del av Svallinge egnahemsområde, Eskilstuna stad (27, 1941)........................................	35 731	7 146
	Ytterligare kostnader för gravkapell samt ekonomi- och stall-byggnad vid Brastads kyrka, Brastads kommun, Göteborgs och Bohus län (72 1941)................................	1843	1 382 1
7.	Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledning i öd, Gud-mundrå kommun, Västernorrlands län (7i2 1942).........	4119	* ;
	Ytterligare kostnader för väganläggning från allmänna vägen Bollsta—Nyland till Gersholmen, Ytterlännäs kommun, Väs-ternorrlands län (7u 1938, ls/i 1940) .....................	20 400	15 300
"/•	Ytterligare kostnader för breddnings- och avloppsledningsarbe-ten å trafikleden Gamlestadstorg—Partille mellan Kortedals-gatan och Utbys västra gräns, Göteborgs stad (14/u 1940) ..	65 000	52 000
	Ytterligare kostnader för hägnadsmur omkring Krokens kapell, Skee kommun, Göteborgs och Bohus län (v/n 1941, 22/t 1912)	1650	1 238
	Ändring och utökning av arbetsplanen för utläggning av Ås-bäcksgatan, Norra Vägen och Grengatan samt vatten- och avloppsledningar, Söderhamns stad (^/io 1941, 27n 1942) ...	7 200	4 320
7.	Ytterligare kostnader för anläggning av enskild väg från Tim-mermyren till Grind samt väg till slottet, Kville kommun, Göteborgs och Bohus län (“/12 1938)......................	14 215	10 661
i	Utförande av avloppsledning i Ågatan mellan centrala renings-verket och Fredriksgatan, Mölndals stad.................	28 400	11 360
	Ytterligare kostnader för iordningställande av del av Nobel-gatan, utläggande av delar av östra Falkgatan och Bäckgatan samt vatten- och avloppsledningar i Utsiktsgränden, Mölndals stad (7, 1942) .........................................	8 724	3 053
	Ytterligare kostnader för samt utökning av arbetet avseende ut-vidgning av kyrkogården på Malmön, Göteborgs och Bohus län 7u 1941, 7» 1942)............................	14 650	10 255
a7s	Ytterligare kostnader för fullbordande av rullbanor å Ållebergs segelflygplats, Falköpings stad (u/i 1942).................	12 000	12 000
	Omläggning av avloppsnätet inom mellersta stadsdelen söder om Söderhamnsån samt del av vattenledning i Trädgårds-gatan, Söderhamns stad................................	87 000	34 800
V.	Ytterligare kostnader för bro över Möcklesund, östra härads vägdistrikt, Blekinge län (lt/i 1935, u/u 1936, M/, 1938) ....	33 180	31 520
"7.	Nedläggande av avloppsledningar inom Ekängsområdet, sträc-korna 0—1 och 1—2, Örebro stad.......................	38 400	7 680

1 Fr. o. m. januari 1941 utgår även årskostnadsbidrag, som fastställes först efter årets utgång.
* Anger att endast årskostnadsbidrag utgår.

Dag		Total-	Stats-
för beslut	Arbetsföretag	kostnader kronor	bidrag kronor
	Nedläggande av avloppsledningar inom Ekängsområdet, stråe-
	korna 2—4, i!—3, 3—b och 6—7, örebro stad............	80 300	16 060
	Nedläggande av avloppsledningar inom Hagaområdet, Örebro
	stad....................................	99 500	19 900
	Ytterligare kostnader för viss del av andra utbyggnadsetappen
	av Hässjö kommuns vatten- och avloppsledningsanläggning. Västernorrlands län (31/io 1941)........................	15 000	11 250
	Anläggande av enskild väg från allmänna vägen Lögdö—Glupen
	till fastigheten Riibodarna nr 38, Timrå kommun, Väster-norrlands län..................................	14 910	7 455
7»	Anläggning av enskild väg från allmänna vägen Rixö—Brastads
	kyrka till allmänna vägen Lysekil—Munkedal, Brastads kom-mun, Göteborgs och Bohus län............................	10 500	5 250
7.	Anläggning av enskild väg i Köja, Bjärtrå kommun, Västernorr-
	lands län....................................	11600	5 800
*7»	Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningsanläggning
	inom Dysjöområdet, Gudmundrå kommun, Västernorrlands län (“/„ «/, 1941)............................	75 000	52 500
u/n	Ytterligare kostnader för anläggning av enskild väg från Berga
	till Sandvik, Kville kommun, Göteborgs och Bohus län (ul, 1939) .......................................	12 300	7 995
\|	Ytterligare kostnader för utbyggnad av Gudmundrå kommuns
	vatten- o. avloppsledningsnät inom vissa områden vid Kram-fors sågverk samt Kramfors och Frånö fabriker, Västernorr-lands län (“/„ 1938, l% 1941)..........................	3 702	2 036
1	Ytterligare kostnader för anläggning av ny begravningsplats,
	Njurunda kommun, Västernorrlands län (3/3 1939)........	7 682	4 993
"A.	Utvidgning av begravningsplatserna å kyrkogårdarna i Vägga
	och Askum, Askums kommun, Göteborgs och Bohus län .. .	83 970	60 000
	Tilläggsarbeten i samband med anläggning av enskild väg från
	allmänna vägen Rixö—Brastads kyrka till allmänna vägen Lysekil—Munkedal, Brastads kommun, Göteborgs och Bohus
	län (V, 1943) ..........................................	1 950	975
	Ytterligare kostnader för utförande av andra etappen av vatten-och avloppsledningsanläggning, Säbrå kommun, Västernorr-lands län (1#/, 1941, u/t 1942)............................

29 800	20 860
Vl2	Vissa arbeten med gång- och cykelbanor å trafikleden Gamle-
	stadstorg—Kviberg—Utbynäs—Partille gräns mellan Korte-dalsgatan och Utbys västra gräns, Göteborgs stad........	128 000	102 400
	Utförande av fyra branddammar, Tanums kommun, Göteborgs
	och Bohus län.........................................	4120	2 678
	Avloppsledningar i Brunne, Gudmundrå kommun, Västernorr-
	lands län.......................................	66 000	39 600
	Avloppsledningar i Fiskja, Gudmundrå kommun, Västernorr-
	lands län.............................................	69 000	41 400
	Avloppsledningar i Sörlimsta, Gudmundrå kommun, Väster-
	norrlands län......................................	35 000	21 000
	Vatten- och avloppsledningar i Trafikgatan mellan Prästgatan
	och Bygatan i Skönsbergs m:e, Sköns kommun, Västernorr-lands län..............................................	42 500	27 625

Dag för beslut	Arbetsföretag	Total- kostnader kronor	Stats- bidrag kronor
•/«	Utvidgning av Kville kyrkogård, Göteborgs och Bohus län ....	80 000	56 000
	Vatten- och avloppsledningar inom övre Vivstavarv i Vivsta— Näs inre, Timrå kommun, Västernorrlands län............	128 000	83 200
“lii	Ytterligare kostnader för utvidgning av kyrkogården på Malm-ön, Malmöns kommun, Göteborgs och Bohus län (*7io, ‘lii 1941, •/, 1942, 2V» 1943).....................................	10 600	7 420
	Huvudavloppsledning mellan Haga pumpstation och Hamnga-tan, Karlstads stad.....................................	188 000	56 400
	Avloppsledningar i Norra Allén, Karlstads stad.............	47 800	14 340
	Dikesrensning å Adolfsberg och Södra Ladugårdsskogen, örebro stad..................................................	15 300	3 060
	Enskild väg från Majaån till allmänna vägen Sjöbotten—Öster-graninge i Västertorp, Ytterlännäs kommun, Västernorrlands	67 000	33 500
	Enskild väg från allmänna vägen Sjöbotten—Östergraninge å västra sidan Valasjön till allmänna vägen Forsed—Västansjö, Ytterlännäs kommun, Västernorrlands län................	16 300	8150
	Enskild väg från slutpunkten av allmänna vägen Bollstabruk— Herrsjön till Lamyran, Ytterlännäs kommun, Västernorrlands län...................................................	49 400	24 700
	Förbindelseväg från fastigheten Mo nr l85 till enskilda vägen genom Mo by, Ytterlännäs kommun, Västernorrlands län ..	4 900	2 450
	Enskild väg från vägen Mälbäcken—Gersholmen förbi Rossö ångsåg till allmänna vägen från Nylands m:e, Ytterlännäs kommun, Västernorrlands län...........................	20 500	10 250
“lii	Utökning av kaj och kajplan vid oljehamnen vid Oset, Örebro stad ..................................................	75 000	15 000
	Summa	1 871 473	968 027

Bilaga 7.

Förteckning över år 1943 avslutade statskommunala beredskapsarbeten.

Dag för beslut	Arbetsföretag	Total- kostnader kronor	Därav statsbidrag av arbets-löshets-medel kronor	Antal utförda dags- verken
1935 *7. och "/»	Anläggning av väg från Valex till Varp, sekt. 7ooo—7sn> Norrvikens vägdistrikt, Göteborgs och Bohus län............................	173 128	164 472	20 075
1937 “/n	Väg Hälle—Hällesmörk, Lommelands kommun, Göteborgs och Bohus län..................	271 890	199 500	20 467
1938 Vl2	Ny idrottsplats i Bollstabruk, Ytterlännäs kom-mun, Västernorrlands län..................	93 808	46 900	5 352
V»	Viss del av andra etappen av en vatten- och av-loppsanläggning i Bjärtrå kommun, Väster-norrlands län.............................	709 394	518 250	31 060
l7u	Omläggning och förbättring av vägen Sågkvarn —Århult, Handbörds, Stranda och Norra Möre vägdistrikt, Kalmar län ...................	220 983	168 900	19 241
1939 a7i	Anläggning av väg Stallbacken—Hjälmedals brygga jämte biväg, del I och III, Brastads kommun, Göteborgs och Bohus län.........	27 964	20 074
10/3	Anläggning av väg från Sandslån till bron vid Hammar, Ådalens övre vägdistrikt, Väster-norrlands län.............................	82 000	52 800	2 528
	Anläggning av väg från Hovenäset till allmänna vägen Hallinden—Tången, Askums kommun, Göteborgs och Bohus län..................	22 267	14 420	1873
1940	Fortsatt utgrävning av norra hamnbassängen i Landskrona stad..........................	164 782	31 000	11149
“/»	Trafikleden Gamlestadstorg—Partille, delen mel-lan Kortedalsgatan och Utbys västra gräns, Göteborgs stad...........................	537 772	395 200	14 752
*7n	Radiumklinik vid Sahlgrenska sjukhuset, Göte-borgs stad................................	1 2 760 000	1 310 000
1941 73	Avloppsledningar i Strömnäs, Gudmundrå kom-mun, Västernorrlands län..................	11837	8 286	513

Beräknade kostnader.

Dag för beslut	Arbetsföretag	Total- kostnader kronor	Därav statsbidrag av arbets-löshets-medel kronor	Antal utförda dags- verken
«/ 19	Vatten- och avloppsledningar i Björknäs, Gud-mundrå kommun, Västernorrlands län......	14 397	10 078	636
	Vatten- och avloppsledningar i Knäfta, Gud-mundrå kommun, Västernorrlands län......	11403	6 860	525
*V 3	Vatten- och avloppsledningar, Köpings stad . .	34 022	*	1719
i4/5	Kyllagerhus och hamnförvaltningsbyggnad, Trel-leborgs stad..............................	831 716	100 000	1 9 234
2,/ä	Distriktstandpoliklinikbyggnad, Tanums kom-mun, Göteborgs och Bohus län.............	142 842	25 000	3124
*7.	Stamavloppsledning för Sundstorpsområdet, By kommun, Värmlands län...................	21 433	♦	1008
	Ombyggnad av brandstation m. m., Härnösands stad.....................................	788 123	60 000	11359
*7.	Gatu- och ledningsarbeten inom Garvaremyr-området, Uddevalla stad...................	73 820	19 020	3 007
	Pensionärshem, Örebro stad..................	258 982	33 000	3 430
8/io	Uppförande av tre och reparation av ett bostads-hus vid Delsjöverket, Göteborgs stad.......	60 477	18 000	985
*V 10	Viss del av andra etappen av vatten- och avlopps-ledningar, Hässjö kommun, Västernorrlands län	132 286	90 000	4 348
“/»	Underbyggnad för rangergrupp i Pölsebo, Göte-borgs stad................................	171149	48 600	4 264
	Förrådsbyggnad vid Sannegårdsbangården, Göte-borgs stad................................	74 157	14 400	1229
	Utvidgning av Kvillebangården, Göteborgs stad	34 633	10 390	1034
	Bostadshus i stadsdelen Bagaregården, Göte-borgs stad................................	2 070 000	374 400	27 466
u/ii	Anläggning för skyddsrum i Otterhälleberget, Göteborgs stad...........................	1 032 197	170 000	17 300
a8/ll	Utläggande av gång- och cykelbanor å den s. k. Göteborgsvägen, Uddevalla stad (u/u 1937) ..	41 529	37 376	890
Vl2	Omläggning av befintliga ledningar i Ringvägen, Lidingö stad..............................	16 453	3 291	508
1942 7i	Anordnande av branddammar m. m., Hälsing-borgs stad................................	13 608	2 722	541
,4/.	Anläggning av rullbanor å Ållebergs segelflyg-plats, Falköpings stad.....................	78 884	78 858	2 776
V,	Verkstads- och hangarbyggnad å Bromma flyg-fält, Stockholms stad......................	3 921 682	620 000	48 830
7.	Utförande av sju luftskyddsrum, Bjärtrå kom-mun, Västernorrlands län..................	98 786	88 907	2 709
"A	Avloppsanläggning för Kvillängens egnahems-område, Backa kommun, Göteborgs och Bohus län......................................	102 259	20 452	3 606

1 Avse endast byggnadsentreprenaden.
* Jfr not 1 till bilaga 6.

Dag för beslut	Arbetsföretag	Total- kostnader kronor	Därav statsbidrag av arbets-löshets-medel kronor	Antal utförda dags- verken
''*U	Bostadshus inom stadsdelen Lunden för änkor och andra ensamstående personer, Göteborgs stad.....................................	1 064 000	212 800	19 532
Va	Iordningställande av del av Nobelgatan, utlägg-ning av delar av Östra Falkgatan och Back-gatan samt vatten- och avloppsledning i Ut-siktsgränden, Mölndals stad................	64 624	22 618	2 603
27a	Omläggning av Epidemivägens övre del, Sunds-valls stad................................	16 610	*	1172
“7.	Utförande av 300 meters bana vid Råcksta skjut-bana, Stockholms stad.....................	152 459	14 200	3 824
V.	Vatten- och avloppsledningar inom delar av Dy-näs by, Gudmundrå kommun, Västernorrlands län......................................	10 549	6 500	496
Vl2	Vatten- och avloppsledning i Öd, Gudmundrå kommun, Västernorrlands län..............	11 119	*	338
	Avlopp vid Kramfors ladugård, Gudmundrå kommun, Västernorrlands län..............	4 235	*	213
	Vatten- och avloppsledning till A. Höglund, Fiskja, Gudmundrå kommun, Västernorrlands län......................................	1 559	*	70
1943	Vatten- och avloppsledning till E. Söderlund, Frånö, Gudmundrå kommun, Västernorrlands län......................................	2 881	*	152
27.	Avloppsledning i del av Ågatan, Mölndals stad ..	23 204	9 282	562
Va	Enskild väg från Elisabeth Östmans torp till allmänna vägen i Köja, Bjärtrå kommun, Väs-ternorrlands län...........................	12 768	5 800	823
1943	Tilläggsanslag till förut redovisade företag.
“A	Ytterligare statsbidrag för vattenledning i Tors-hällavägen, Eskilstuna stad (“/« 1941)......	_	1065	_
	Ytterligare statsbidrag för detaljledningar för vatten och avlopp i Brottsta och del av Sval-linge egnahemsområde, Eskilstuna stad (27/a 1941) ....................................		7 146
	Ytterligare statsbidrag för gravkapell samt eko-nomi- och stallbyggnad vid Brastads kyrka, Brastads kommun, Göteborgs och Bohus län (7a 1941) ................................		1382
27a	Ytterligare statsbidrag för hägnadsmur omkring Krokens kapell, Skee kommun, Göteborgs och Bohus län (“/„ 1941, *7, 1942)............		1 238
Va	Ytterligare statsbidrag för anläggning av enskild väg från Timmermyren till Grind samt väg till slottet, Kville kommun, Göteborgs och Bohus län (16/u 1938)............................		10 661

Dag för beslut	Arbetsföretag	Total- kostnader kronor	Därav statsbidrag av arbets-löshets-medel kronor	Antal utförda dags- verken
7,	Ytterligare kostnader för bro över Möcklesund, Östra härads vägdistrikt, Blekinge län (''Va 1935, *»/ii 1936, “/, 1938).................	33 180	31 520
“/ii	Ytterligare statsbidrag för anläggning av enskild väg från Berga till Sandvik, Kville kommun, Göteborgs och Bohus län (“/» 1939)........		7 995
	Ytterligare statsbidrag för utbyggnad av Gud-mundrå kommuns vatten- o. avloppslednings-nät inom vissa områden vid Kramfors sågverk samt Kramfors och Frånö fabriker, Väster-norrlands län (“/u 1938, 10/i 1941).........		2 036
	Ytterligare statsbidrag för anläggning av ny be-gravningsplats, Njurunda kommun, Väster-norrlands län (*/i 1939) ...................		4 993
	Summa	16 527 851	4 100 392

Sammanställning per den 31 december 1943 av statliga

Ändamål	Slutförda företag	Företag under utförande
Antal	Total- kostnader kronor	Antal	Total- kostnader kronor
Statliga beredskapsarbeten i arbetsmarknads-
kommissionens regi......................	9	11 450 102	55	51 943 000
Vägar..................................	5	5301 578	53	49924 000
Farleder................................	1	3 928 091	—	—
Vatten- och avloppsledningsarbeten.......	1	432 044	—	—
Flygfältsarbeten.........................	2	1788389	2	2 019000
Friluftsgårdsanläggning..................	—	—	—	—
Statliga beredskapsarbeten i annan myndighets
regi....................................	13	2 586 454	76	56 234 698
Allmänna vägar.........................	5	1839666	26	17 958 300
Vatten- och avloppsledningsarbeten.......	1	153 000	29	18213 800
Hamnarbeten...........................	5	437 400	13	3 502 100
Flygfältsarbeten.........................	1	145 000	3	8 530 748
Broar..................................	—	—	3	7 937 400
Andra arbeten..........................	1	11388	2	92 350
Statskommunala beredskapsarbeten...........	47	16 494 671	83	40 360153
Väg- och gatuarbeten (med tillhörande led-
ningsarbeten).........................	14	1561808	24	5 358 695
Hamnarbeten...........................	1	164782	8	6 096 300
Järnvägs- och spårvägsanläggningar.......	2	205782	4	3 567 000
Vatten- och avloppsledningsarbeten.......	14	1090 578	30	4600278
Flygfältsarbeten.........................	2	4 000 566	1	8140 000
Idrottsanläggningar......................	2	246 267	3	1190 580
Sjukhus och tandpolikliniker.............	2	2 902 842	1	2 075000
Samlingslokaler.........................	—	—	1	1198 000
Teater-, musei- och konserthusbyggnader ..	—	—	2	5 271 400
Förråds- och lagerhusbyggnader..........	2	905873	1	915000
Bostadshus.............................	4	3 453 459	1	1 560 000
Andra byggnadsarbeten..................	3	1949 106	1	154 700
Brandbrunnar och branddammar.........	1	13 608	3	36 800
Andra arbeten..........................	—	—	3	196 400
Summa	69	30 631 227	214	148537 851

Bilaga 8.

och statskonununala beredskapsarbeten under 1943.

Beslutade men ej påbörjade företag		Samtliga företag	Av summa totalkostnader belöpa å
Antal	Total-		Total-	därav stats-bidrag av	arbets-	övriga
kostnader kronor	Antal	kostnader kronor	arbetslöshets- medel kronor	löner kronor	kostnader kronor
3	980 000	67	64 373 102	62 472 215	37 800 516	26 572 586
2	755000	60	55 980578	54179 841	33 365351	22 615 227
—	—	1	3 928 091	3 927 941	1 757 694	2 170 397
—	—	1	432 044	432 044	279 999	152 045
—	—	4	3 807 389	3807 389	2317 472	1489 917
1	225 000	1	225 000	125000	80000	145 000
3	1 189 500	92	60 010 652	46 268 568	31 390 853	28 619 799
1	927 000	32	20 724 966	18174 295	12 209 709	8 515257
2	262 500	32	18 629 300	14 968 905	9 094 779	9 534 521
—	—	18	3 939 500	3 546 630	1 923 568	2 015 932
—	—	4	8 675 748	4 226 000	4833 078	3 842 670
—	—	3	7 937 400	5 249 000	3 266 000	4 671400
—	—	3	103 738	103 738	63 719	40 019
31	2 666 815	161	59 521 639	21 332 134	25 745 304	33 776 335
11	249 800	49	7170 303	5118 281	3 671112	3 499191
1	75 000	10	6 336 082	2 068810	2 516 706	3 819 376
—	—	6	3 772 782	772 390	1827182	1945 600
12	1 091 500	56	6 782 356	3 425 165	3 536 844	3 245 512
—	—	3	12 140 566	6 396 868	5 757 693	6 382 873
—	—	5	1436 847	278 630	586 499	850348
—	—	3	4 977 842	750 000	2 252 598	2 725 244
—	—	1	1198 000	160 000	335 500	862 500
—	—	2	5 271 400	500 000	1858 000	3 413 400
__	—	3	1 820 873	197 400	476 267	1344 606
—	—	5	5 013 459	851 200	1629 225	3 384 234
2	1 057 525	6	3 161 331	588 487	968 997	2192 334
2	13 720	6	64128	16 693	38 253	25875
3	179 270	6	375 670	208 220	290 428	85 242
37	4 836 315	320	183 905 393	180 072 917	94 936 673	88 968 720

100

De arbetslösas och arbetslöshetshjälpeus fördelning den 31

Län Städer med över 15 000 inv.	Antal hjälpsökande	därav
Städer	Lands- bygd		arbets- beredskapsarbete
Summa	statligt	stats- kommu- nalt
i kommis-sionens regi	i annan myndig-lets regi
Stockholms stad...............	1857	—	1857	109	—	424
Stockholms....................	93	142	235	14	—	—
Uppsala......................	29	11	40	—	—	—
Södermanlands................	13	5	18	—	—	—
Östergötlands.................	172	—	172	—	—	11
Jönköpings....................	69	3	72	16	—	—
Kronobergs...................	11	4	15	—	—	—
Kalmar.......................	74	—	74	20	—	3
Gotlands......................	75	6	81	—	—	5
Blekinge......................	48	145	193	88	—	—
Kristianstads..................	46	2	48	—	—	—
Malmö stad...................	473	—	473	19	—	39
Malmöhus i övrigt.............	578	20	598	43	—	10
Hallands......................	67	—	67	—	—	—
Göteborgs stad................	1502	—	1502	79	99	43
Göteborgs och Bohus i övrigt. ..	262	1043	1305	378	316	45
Älvsborgs .....................	58	137	195	—	—	—
Skaraborgs....................	104	2	106	—	—	—
Värmlands....................	218	460	678	20	29	—
Örebro........................	252	2	254	19	—	4
Västmanlands.................	2	—	2	—	—	—
Kopparbergs..................	20	28	48	—	—	—
Gävleborgs....................	71	45	116	—	—	6
Västernorrlands................	85	2 980	3 065	95	644	107
Jämtlands....................	2	2	4	—	—	—
Västerbottens..................	38	99	137	—	—	—
Norrbottens...................	128	193	321	—	—	—
Hela riket	6 347	5 329	11 676	900	1088	697
Solna.........................	—	—	90	7	—	—
Uppsala......................	—	—	28	—	—	—
i Linköping.....................	—	—	48	—	—	—
! Norrköping....................	—	—	124	—	—	11
1 Jönköping....................	—	—	67	16	—	—
Växjö........................	_	_	11	—	—	—
Kalmar.......................	—	—	67	20	—	—
Karlskrona....................	—	—	38	—	—	—
Kristianstad...................	—	—	46	—	—	—
Hälsingborg...................	—	—	381	41	—	10
Landskrona...................	—	—	20	—	—	—
Lund.........................	—	—	71	—	—	—
Halmstad.....................	—	—	24	—	—	—
Mölndal.......................	—	—	lil	17	—	36
Uddevalla.....................	—	—	92	—	20	—
Borås.........................	—	—	2	—	—	—
Trollhättan....................	—	—	19	—	—	—
Karlstad......................	—	—	184	1	29	—
Örebro.......................	—	—	252	19	—	4
Västerås......................	—	—	2	—	—	—
Gävle.........................	—	—	30	—	—	—
Sundsvall .....................	—	—	61	—	—	—
Östersund.....................	—	—	2	—	—	—
Luleå .........................	—	—	126	—	—	—

december 1943. Län samt städer med över 15 000 inv,

101
Bilaga 9.

h j ä 1 p t a	enligt							Summa hjälpta
linjen	understödslinjen
reservarbete	kommu- nalt			kom-		utbild-		i % av
arkiv-	statskom-		dag-		nings-	antal	hjälp-
arbete och	munalt		Summa	under-		Summa	hjälpen		sökande
musiker-	reserv-	stats-		stöd	stöd
hjälp	arbete	bidrag
253	—	17	803	649	25	674	81	1558	83-9
17	—	—	31	45	27	72	7	110	46-8
5	—	13	18	—	—	—	3	21
i	—	8	9	—	—	—	—	9
8	—	9	28	69	—	69	—	97	56-4
4	—	—	20	—	—	—	12	32	44-4
1	—	—	1	_	—	—	11	12
1	5	14	43	—	—	—	2	45	60-8
, -	—	24	29	—	—	—	7	36	44-4
—	—	3	91	—	—	—	—	91	47-2
1	—	28	29	—	—	—	—	29
9	—	—	67	280	10	290	2	359	75-9
2	—	17	72	218	60	278	—	350	58-5
—	—	—	—	—	—	—	7	7	10-4
47	—	—	268	984	8	992	40	1300	86-0
1	22	—	762	126	10	136	8	906	69-4
1	—	16	17	_	14	14	2	33	16-9
1	—	8	9	—	21	21	2	32	30-2
4	—	28	81	42	27	69	15	165	24-3
6	8	27	63	—	—	—	42 1	105 1	41-3
3	_	_	3	_	_	__		3
1	—	11	18	—	—	—	2	20	17-2
2 1 1	5	69	922	890	3	893	30	1845	60-2
—	14	15	—	—	—	—	15	10-9
—	~	70	70	—	12	12	6	88	27-4
369	40	376	3470	3 303	217	3620	280	7 270	62-3
3	—	—	10	40	6	46	3	59	65-6
4	—	13	17	—	- ''	—	3	20
1	—	9	10	—	—	—	14	24
7	—	—	18	55	—	55	—	73	58-9
3	—	—	19	—	—	—	10	29	43-3
1	—	—	1	—	—	_	9	10
1	5	14	40	—	—	—	—	40	59-7
1	_	28	29	_	_	_	_	29
1	—	—	52	192	—	192	—	244	64-0
—	—	17	17	_	—	_	_	17
1	—	—	1	26	—	26		27	38-0
1	_	_	54	27	_	27	3	84	75-7
1	19	—	39	29	—	29	—	68	73-9
_	_	1	_	14	14	z	1 14
3	—	—	33	25	8	33	—	66	35-9
5	8	27	63	—	—	—	40 1	103 1	40-9
1	—	11	11 1	—	—	—	—	11 1	18-0
	—	—		—■	—	—	—	—

Bihang lill riksdagens protokoll 1944. 1. sand. Nr 273. 7

102

Bilaga 10.

Utbetalade statsbidrag

till hjälpverksamheten för arbetslösa under

tiden V? 1942—30/e 1943. Kronor.

Län	Bered- skaps- arbeten	Stats- kommu- nala reserv- arbeten	Arkiv- arbeten	Kontant- under- stöd	Utbild- nings- hjälp	Admini- stra- tions- bidrag	Summa
Stockholms stad....	3 989 965	34 256	669 005	507 898	_	29 675	5 230 799
Stockholms.........	868 569	9	75 552	96 421	303	1614	1 042 468
Uppsala............	214309	20 990	43 220	8 487	177	680	287 863
Södermanlands......	433 028	—	2 773	10 208	866	1504	448 379
Östergötlands.......	352 296	—	8 692	57 725	—	1540	420 253
Jönköpings.........	762 834	—	20 286	6 943	548	307	790 918
Kronobergs.........	527 665	—	6 496	10 797	675	76	545709
Kalmar............	281821	10 011	3 507	9 415	—	1979	306 733
Gotlands...........	6106	—	—	4 021	265	88	10 480
Blekinge...........	547 226	—	8 322	27 472	—	135	583155
Kristianstads.......	145 429	—	5 620	1302	—	—	138 507
Malmö stad........	159057	_	18 896	_	_	_	177 953
Malmöhus i övrigt. .	176 713	4 550	—	264098	7 514	6 230	459105
Hallands...........	1134 727	3 900	3 705	12 686	77	819	1113 540
Göteborgs stad..... Göteborgs o. Bohus i	81188	—	132 918	—	—	—	214106
övrigt............	3 712172	109356	—	701 993	124	53 664	4577309
Älvsborgs..........	605 485	5 575	7 845	17137	—	340	636382
Skaraborgs.........	39 090	—	4856	12 694	—	118	56 758
Värmlands.........	279147	6 605	21436	23 319	34	2155	332 696
Örebro.............	149 244	6 666	12 671	17162	—	8 821	194 564
Västmanlands.......	112 632	7	7 491	1217	—	12	1 3 905
Kopparbergs........	1136	—	7 693	1579	81	—	9 217
Gävleborgs.........	102 747	291	5 607	19 324	—	2 391	130 360
V ästernorrlands.....	3 767 716	80179	8 015	437 147	—	63 772	4356 829
Jämtlands..........	332 656	—	4 774	9 275	—	180	346 885
Västerbottens.......	25 011	—	6 792	5997	1178	379	38 001
Norrbottens........	91346	—	1469	21 066	—	2 716	116 597
Hela riket	17 312467	282 395	1087 641	2 285 383	10486	179195	21157 567

Avse återbetalning.

103

Bilaga 11.

Utbetalade statsbidrag till hjälpverksamheten för arbetslösa under

tiden V1—81/12 ISIS. Kronor.

Län	Bered- skaps- arbeten	Stats- kommu- nala reserv- arbeten	Arkiv- arbeten	Kontant- under- stöd	Utbild- nings- hjälp	Admini- stra- tions- bidrag	Summa
Stockholms stad....	4 092 700	17 205	769 272	283 343	—	48 082	5 210 602
Stockholms.........	630 511	9	78124	46 701		1302	756 647
Uppsala............	135 732	8 386	57 247	5 071		227	206 663
Södermanlands......	636 756	_	3165	2 625	—	75	642 621
Östergötlands.......	103 690	_	8 499	21476	—	1033	134 698
Jönköpings.........	748 819	_	19 711	4 658	. —	262	773 450
Kronobergs.........	768 483	—	5 675	9108	675	60	784001
Kalmar............	167 644	12 312	4 551	4861	—	1940	191308
Gotlands...........	15 040		—	2 381	—	68	17 489
Blekinge...........	978 097	—	7 797	2 724	—	55	988 673
Kristianstads.......	5610	—	5 959	831	—	—	12 400
Malmö stad........	—	_	30 523	12 616	—	—	43139
Malmöhus i övrigt. .	548 907	502	—	57 023	7 519	2 994	616 945
Hallands...........	775	2 053	4 228	6181	—	520	13 757 1
Göteborgs stad.....	—	_	160 261	82175	—	—	242 436
Göteborgs o. Bohus i övrigt............	3 987 993	167 978	—	155 654	—	24 431	4336 056
Älvsborgs..........	654174	5 575	7 439	10100	—	262	677 550
Skaraborgs.........	19 090	15 000	5 963	9 791	—	63	29 907
Värmlands.........	437 821	11955	20 377	11903	—	1444	483 500
örebro.............	89 043	3 703	9 782	14 674	—	894	118 096
Västmanlands.......	2 878	1	6 766	300	—	—	9 945
Kopparbergs........	153 395	—	6 752	1500	81	—	1 45 062
Gävleborgs.........	124 048	11	4 248	9 808	—	1733	139 848
Västernorrlands.....	4 206 034	30 032	6 714	111199	—	19 563	4 373 542
Jämtlands..........	1 37 205	—	3 684	4 802	—	83	123 636
! Västerbottens.......	29 849	—	8 705	j 3 202	3 940	186	45882
, Norrbottens........	73 054	—	1479	8 508	—	207	83 248
Hela riket	18 366148	254 722	1236 921	883 215	12 215	105 484	20 858 705

1 Avse återbetalning.

Bilaga 12.

Kostnader för arbetsförmedling, överflyttning av arbetskraft ni. in. under tiden 1942—;s0/e 1913. Kronor.

	Läns- arbets- nämnder	Rese- bidrag	Särskilda förmåner vid arbeten i öppna marknaden	Förlägg-nings-m. fl.	Jord-	Kostna-der för uttagning	Stats-bidrag till	Kost-nader för arbets-block-organisa-tionen	Kost-nader för revisorer	Regi- strering av arbets- kraft1	Diverse
L ä n j	med arbetsför- medlings- anstalter	till arbets- sökande	Utbildnings-och för-flyttnings-bidrag samt familje-tillägg	Andra förmåner	kostnader för skogs-huggar-kurser	bruks-lå ger	med tjän-steplikt av arbets-kraft	bered- skaps- kurser	för familje- bidrags- nämnder	kost-nader 2
Stockholms stad....	916 139	11430	377 043	74 523	1401	441	35 968	500 835	1626	8 316	58 312	82187
Stockholms.........	416 502	37 319	337 897	290 903	383 646	85 109	366 562	118	13 063	19 626	21 961	49 935
Uppsala............	186 073	2 231	194 525	77 935	320 671	10 370	196 395	76 699	13 333	17 049	7 850	12 932
Södermanlands......	198 550	4 051	185 251	101984	334 153	32 844	284 731	9 727	8 000	2 999	12 971	14 252
Östergötlands.......	480 914	6 444	343 299	131 281	627 406	13 176	357 646	52 082	10 923	15 327	39 558	11380
Jönköpings.........	219 199	18 012	350 518	393 961	402 331	13 466	390158	74 747	12 560	17 775	24 027	46 538
Kronobergs.........	167 688	3 447	340 317	120 213	521 878	645	269 056	14 645	14 244	15114	9 531	2 212
Kalmar............	211 707	777	363 392	82 269	299 060	15 989	243 353	—	19 944	21626	12 350	5 911
Gotlands...........	44352	6 256	571	16 643	70 401	30 770	36 918	—	6102	11977	2 423	1653 \|
Blekinge...........	157 209	175	140 222	36 277	61 204	5 021	116 588	1024	11781	8 583	13 334	2 568!
Kristianstads.......	245 836	4103	102 264	51 538	82 994	18 354	114512	—	5 256	22 696	15152	4 683
Malmö stad........	—	—	—	—	_	_	_	35 568	_
Malmöhus i övrigt. .	597 677	49 992	178 215	103 157	64 825	61097	128 688	8 502	11314	29 729	34 966	10 282
Hallands...........	124 773	631	111406	36 884	81489	6 970	102 012	33 887	16 358	10 860	7 715	3 205
Göteborgs stad.....	—	—	—	—	—	—	—	243 167	_
Göteborgs o. Bohus i övrigt............	586 165	39 087	928 167	225 874	23 885	25 431	147 385	159 121	13 600	14 406	30 618	459 024
Älvsborgs..........	267 418	4387	477 956	132 261	366 413	9168	357 567	77 326	10 090	19 527	18 370	9 986
Skaraborgs.........	164 205	2 088	226 097	74175	204 770	9 850	221 071	26336	16 578	22 599	15 020	9 924
Värmlands.........	267 084	1827	955 455	292 985	1693 032	11241	768 962	36104	5 031	20 783	13 824	5 420
Örebro.............	384368	912	381 667	174 972	762 216	14 215	512 925	56 541	17 442	17 595	20 859	26 977
Västmanlands.......	185 778	5 811	176 520	99198	325 191	9 619	259802	—	8 447	13 942	15 960	17 764
Kopparbergs........	264 772	21137	807 434	224 224	1 136 238	18 414	493 468	_	10176	23 211	12 562	7 900
Gävleborgs.........	322 685	17 722	1478 800	309 856	1 762 644	11727	579 878	_	10 689	21 737	28 322	7 059
V astern orrlands.....	520 176	68 047	2 329 210	438 689	2 004 845	9 675	633 011	73 590	30 928	24 752	27 007	29 516
Jämtlands..........	278 103	1686	460847	252158	1 797 856	4173	456 824	3110	7 243	13 830	11 634	814
Västerbottens.......	218 887	1634	431 522	182 676	1023 284	3 338	415 911	31524	21014	19 598	14 530	7 245
Norrbottens........	197 149	4193	442189	152 782	773 536	6 048	248 099	32 180	18 430	11057	30 489	981
Summa	7 623409	313 399 i 12120 784	4077418	15 125 369	427 151	7 737 490	1510 565	314172	424 714	499345	830348]

1 Dessutom tillkomma kostnader för tryck av blanketter m. m. med 150 360 kr.

2 Häri ingå kostnader för stencentralens administration med 430 350, beredskapskurscr i jordbruk m. m. med 206 160, utlänningsförmedling
med 165 210 samt administration av värnpliktslånenämnder med 28 328 kr.

3 Avse inkomster.

104

Bilaga 13.

Kostnader för arbetsförmedling, överflyttning av arbetskraft m. m. under tiden 71—31/ia 1943. Kronor.

Län	Läns- arbets- nämnder med arbetsför- medlings- anstalter	Rese- bidrag till arbets- sökande	Särskilda förmåner vid arbeten i öppna marknaden Utbildnings-; och för- i flyttnings- j Andra bidrag samt; förmåner familje-tillägg \|	Förlägg-nings-m. fl. kostnader för skogs-huggar-kurser	Jord- bruks- läger	Kostna-der för uttagning med tjän-steplikt av arbets-kraft	Stats-bidrag til) bered-skaps-kurser	Kost-nader för arbets-block-organisa-tionen	Kost-nader för revisorer för familj e-bidrags-nämnder	Regi- strering av arbets- kraft1	Diverse kost- nader2
Stockholms stad....	1 085 670	15 800	300 508	57 590	_	235	70 838	498 863	1307	6 293	61 829	131 485
Stockholms.........	511 573	98 323	267 359	388 098	164467	72 252	614 145	6 017	13 683	30 522	26 381	51 311
Uppsala............	233 617	12 320	138 021	186 000	127 167	21 263	290 967	70 247	9 477	21218	8 510	12 659
Södermanlands......	266 374	19 345	120 291	202 136	177 888	37 307	394897	2 205	7 294	7 288	10 031	14 936
Östergötlands.......	596 039	15 389	220 195	329 814	398 246	24817	601159	43 251	7 938	20 268	45139	12 841
Jönköpings.........	271115	76 556	294800	413 508	206 184	10 618	500 685	55 555	16 232	24 226	27 425	78 876
Kronobergs.........	216 492	18 605	291423	257 290	305 482	9139	416 326	15 705	13 252	24323	8 969	2 339
Kalmar............	274 285	9 372	334 437	177 685	211 649	17 643	431 251	—	26 626	28 594	12 274	5 726
Gotlands...........	63 814	17146	475	28189	58 981	35 016	58 854	—	10 050	15 780	2 930	1531
Blekinge...........	204 072	4159	122 229	72 676	31177	13 992	177 710	335	7 686	9 512	14109	5 244
Kristianstads.......	296192	12 918	69 637	86 249	65 745	9 028	196 386		9163	22 401	17 634	6124
Malmö stad........	—	—	—	1173	_	_	_	47 383
Malmöhus i övrigt. .	718 371	80 553	143 176	116 952	36 495	55351	264 860	15 434	6 308	30 768	24 720	20 524
Hallands...........	174 405	8124	105 166	55 489	59 005	11162	158 474	43 321	10 288	10 822	8 393	4 220
Göteborgs stad.....	—	—	—	26 842	_	_	_	268 701
Göteborgs 0. Bohus i övrigt............	727 844	62 684	707 664	145 774	14 558	14 719	241 727	95179	14047	12 540	31478	38 065
Älvsborgs..........	367 770	8 270	381 778	236 759	221303	7 902	525 481	90 272	6 907	34 724	17 031	12 095
Skaraborgs.........	208 952	7 877	156 887	121 583	111385	13 677	317 846	24410	14 392	42 471	11515	12110
V ärmlands.........	339 622	23 883	640 457	722 930	915 388	10175	1 192 555	44 546	3 895	21079	13 373	4 412
Örebro.............	465 703	25 671	270 318	484 344	457 399	25 804	820 759	88891	16 700	18 331	24193	39 550
\ ästmanlands.......	244807	15 262	116 635	182 095	169 254	8 513	350 860	—	6 924	17 983	16 368	27 139
Kopparbergs........	348 980	48 772	635 895	690 577	599 683	7 826	916 003	_	10 978	23 626	12 052	16 854
Gävleborgs.........	410 549	57 987	1 100 790	752 818	799 203	17 269	892 603	16 665	9 341	47 921	23 888	7 765
V ästernorrlands.....	628 731	113 786	1 990 165	941 255	982 334	1876	895 471	81125	26338	14 448	27 713	41 542
Jämtlands..........	336 862	29 097	352 037	538 847	899 732	7 284	684 263	3 547	11431	16 454	13 763	798
\ ästerbottens.......	271 600	24136	460 425	386196	490 413	4 943	591 947	31522	19 683	24139	11439	4 029
Norrbottens........	259 791	31 645	459 874	228 423	589 151	3 000	429 985	33682	20 530	14881	51 952	7 404
Summa	9 528230	837 680	9 680 642	7 831 292	8 092 289	440 811	12036 052	1530 718	306470	540 612	523 109	559 579

1 Dessutom tillkomma kostnader för tryck av blanketter m. m. med 129 757 kr.

2 Häri ingå kostnader för utlänningsförmedling med 289 594, beredskapskurser i jordbruk m. m. med 229 062 samt administrationskostnader
för värnpliktslånenämnder m. m. med 40 923 kr.

* Avse inkomster.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

I. Arbetsmarknaden under år 1943...................................... 5

II. Arbetsmarknadskommissionens verksamhet dr 1943....................... 10

A. Arbetsförmedlingen.............................................. 10

Arbetsförmedlingens organisation................................ 10

Arbetsförmedlingsverksamheten.................................. 11

B. Särskilda åtgärder för tillgodoseende av vissa näringsgrenars arbetskraftsbehov
.......................,................................ 18

Jordbruket .................................................. 18

Skogsbruket.................................................. 22

Torvindustrien................................................ 27

Verkstadsindustrien............................................ 27

C. Reglering av byggnads- och anläggningsverksamheten ................ 30

D. Särskilda åtgärder för utnyttjande av värnpliktig arbetskraft under förstärkt
försvarsberedskap ........................................ 41

E. Planläggning, registrering m. m................................... 43

F. Hjälpverksamheten för arbetslösa.................................. 46

Hjälpsökandeklientelets omfattning och sammansättning............ 48

Arbetslinjen.................................................. 53

Understödslinjen.............................................. 63

Hjälpverksamhetens totala omfattning .......................... 68

Statliga stenbeställningar ...................................... 69

Årskostnadsbidrag ............................................ 72

G. Värnpliktshjälp ................................................ 73

Krigsfamiljebidrag ............................................ 73

Vämpliktslån ................................................ 75

Bilagor.

1. Uppgifter rörande vissa arbetslöshetsförhållanden enligt kommunernas rappor ter

till statens arbetsmarknadskommission för den 31 december åren 1942 och
1943 ............................................................ 77

2. De hjälpsökande arbetslösas fördelning på yrkesgrupper och län den 31

december 1943 .................................................... 84

3. Förteckning över statliga beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag beviljats

under år 1943 av arbetslöshetsmedel ................................ 86

4. Förteckning över år 1943 avslutade statliga beredskapsarbeten i Statens

arbetsmarknadskommissions regi..................................... 89

107

Sid.

5. Förteckning över år 1943 avslutade statliga beredskapsarbeten i annan

myndighets än arbetsmarknadskommissionens regi .................... 90

6. Förteckning över statskommunala beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag

beviljats under år 1943 av arbetslöshetsmedel........................ 91

7. Förteckning över år 1943 avslutade statskommunala beredskaparbeten .. 94

8. Sammanställning per den 31 december 1943 av statliga och statskommunala
beredskapsarbeten under 1943 98

9. De arbetslösas och arbetslöshetshjälpens fördelning den 31 december 1943.

Län samt städer med över 15 000 inv............................... 100

10. Utbetalade statsbidrag till hjälpverksamheten för arbetslösa under tiden 1/i

1942—30/6 1943 .................................................. 102

11. Utbetalade statsbidrag till hjäpverksamheten för arbetslösa under tiden 1/i

—31/i2 1943 ...................................................... 103

12. Kostnader för arbetsförmedling, överflyttning av arbetskraft m. m. under

tiden 1/i 1942—3% 1943 .......................................... 104

13. Kostnader för arbetsförmedling, överflyttning av arbetskraft m. m. under

tiden 1/i—S1/is 1943 .............................................. 105