Kungl. Maj.ts Proposition Nr 25 (Proposition 1921:25)

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 25.

Nr 25.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om
val av borgmästare i stad med magistrat samt av rådmän
och magistratssekreterare i Stockholm; given Stockholms
slott den 31 december 1920.

Under åberopande av bilagda i statsrådet förda protokoll vill Kungl.
Maj:t härmed föreslå riksdagen att, under förutsättning att det vilande
förslaget till ändrad lydelse av § 31 regeringsformen, efter att hava av
riksdagen antagits, varder av Kungl. Maj:t gillat, antaga härvid fogade
förslag till lag om val av borgmästare i stad med magistrat samt av rådmän
och magistratssekreterare i Stockholm.

GUSTAF.

Birger Ekeberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 saml. 20 käft. (Nr 25.)

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 25.

Förslag

till

LAG

om val av borgmästare i stad med magistrat samt av rådmän
och magistratssekreterare i Stockholm.

I anledning av § 31 regeringsformen samt med upphävande av vad
genom särskilda författningar föreskrivits rörande ordningen vid val av
borgmästare i vissa städer samt av rådmän och magistratssekreterare i
Stockholm, så ock vad i övrigt finnes i lag eller särskild författning mot
denna lag stridande förordnas som följer.

1 §•

Då borgmästaretjänst i stad med magistrat, rådmanstjänst i Stockholm
eller magistratssekreteraretjänst därstädes blivit ledig, skall magistraten
ofördröjligen genom kungörelse, som tre gånger införes i allmänna tidningarna,
och anslag å rådhuset tillkännagiva ledigheten samt meddela
underrättelse, att sökande till tjänsten har att sist innan klockan tolv å
trettionde dagen från det kungörelsen blivit i allmänna tidningarna första
gången införd till magistraten ingiva sin till Konungen ställda av styrkt
tjänsteförteckning åtföljda ansökning.

Konungen äger förordna om uppskov med tillsättande av befattning,
som i denna lag avses. Yäckes i stad fråga om uppskov och sökes sådant
inom en månad efter det befattningen blev ledig, eller skall efter ty särskilt
är stadgat anmälan om ledigheten göras hos Konungen, skall med
åtgärd enligt första stycket anstå, tills Konungen förordnat, att befattningen
skall tillsättas, eller tiden för meddelat uppskov gått till ända.

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 25.

2 §.

Efter ansökningstidens utgång utsatte magistraten dag, tider och ställen
för valets förrättande.

Kungörelse om valet skall minst fjorton dagar förut anslås å rådhuset
och uppläsas i stadens kyrkor samt därjämte inom samma tid införas i
de tidningar, där kallelse till allmän rådstuga intages, eller beträffande
Stockholm i den tidning, i vilken överståthållarämbetets kungörelser vanligen
intagas. I kungörelsen skall meddelas uppgift å sökandena till befattningen,
med anmärkande tillika om någon av dem enligt magistratens
mening icke är till befattningen behörig. I kungörelsen skall noggrant
tillkännagivas tider och ställen för valet samt varest ansökningshandlingarna
under tiden till valet tillhandahållas de röstberättigade.

3 §•

Yid valet begagnas gällande kommunala röstlängd.

4 §•

lör valet utgör staden en valkrets, vilken dock, där så för rösternas
uppsamlande anses nödigt, må av magistraten delas i lämpligt antal valdistrikt.
Yid sådana skilda förrättningar äger magistraten låta sig företrädas
av deputerade, tre i varje valdistrikt, av vilka en av magistraten
förordnas till ordförande. Till deputerad må i händelse av behov utses
den, som eljest ej tillhör magistraten. I den mån suppleanter för valförrättarna
eller särskilda protokollsförande anses erforderliga, må sådana av
magistraten förordnas.

5 §■

Valsedel må ej förses med partibeteckning. Valsedel skall innehålla
namn å en, två eller tre till erhållandet av tjänsten behöriga personer.
Namnen skola å valsedeln uppföras i följd, det ena under det andra.
Upptager valsedel namn å någon, som är obehörig, eller framgår i avseende
å något där förekommande namn ej fullt otvetydigt, vem därmed
åsyftas, anses sådant namn såsom obefintligt. Äro å valsedel upptagna

4 Kungl. Maj:ts Proposition Nr 25.

namn å flera behöriga personer än tre, anses de sista övertaliga namnen
såsom obefintliga.

Vid val av rådman eller magistratssekreterare i Stockholm må valsedel
icke upptaga namn å någon, som icke sökt befattningen. Förekommer å
valsedel sådant namn, anses det såsom obefintligt.

6 §■

Med de undantag, som föranledas av här ovan meddelade föreskrifter,
skall för valet i tillämpliga delar gälla vad om stadsfullmäktigeval är
stadgat.

7 §•

För besättande av vart och ett av de tre förslagsrummen skall särskild
sammanräkning av valsedlarna ske.

"Vid första sammanräkningen gäller varje valsedel såsom hel röst för
det första, såsom halv röst för det andra och såsom tredjedels röst för det
tredje å densamma upptagna namnet. Det namn, som fått högsta rösttalet,
erhåller första förslagsrummet.

Vid andra sammanräkningen gäller valsedel, vilken icke upptager det
namn, som erhållit första förslagsrummet, på det sätt, som för första sammanräkningen
stadgats. Valsedel, vilken innehåller det namn, som uppförts
i första förslagsrummet, gäller såsom halv röst för det första och
såsom tredjedels röst för det andra av de återstående namnen. Det namn,
som vid sammanräkningen fått högsta rösttalet, erhåller andra förslagsrummet.

Vid tredje sammanräkningen gäller valsedel, som icke upptager något
av de redan på förslaget uppförda namnen, på det sätt som för första
sammanräkningen stadgats. Valsedel, som upptager ett av dessa namn,
gäller såsom halv röst för det första och såsom tredjedels röst för det
andra av de återstående namnen. Valsedel, som upptager båda de uppförda
namnen, gäller såsom tredjedels röst för det återstående namnet.
Det namn, som vid tredje sammanräkningen fått högsta rösttalet, erhåller
det tredje förslagsrummet.

Mellan lika rösttal skiljes genom lottning.

Därest vid val av borgmästare vid sammanräkningen av rösterna befinnes
att någon, som ej är sökande till befattningen, skulle jämlikt ovan
upptagna bestämmelser ifrågakomma till ett av förslagsrummen, har magi -

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 25.

stråten att inhämta uppgift av honom, huruvida han är villig att emottaga
kallelsen. Förklarar han sig ej vara villig att emottaga densamma, eller
avgiver han icke svar å magistratens förfrågan inom fjorton dagar efter
det meddelandet blivit honom i rekommenderat brev tillsänt, betraktas
hans namn såsom obefintligt och företages med iakttagande härav i nödig
utsträckning ny sammanräkning av de avgivna rösterna.

8 §•

De avlämnade valsedlarna skola, sedan de uppräknats och protokollförts,
förvaras under försegling intill dess valet vunnit laga kraft eller i
händelse av besvär dessa blivit avgjorda.

9 §•

På magistraten ankommer att, så snart efter slutförd sammanräkning
av rösterna kan ske, med ledning av ovan lämnade föreskrifter upprätta
förslag till besättande av befattningen.

10 §.

A tid, som meddelas genom anslag å rådhuset och medelst införande
av kungörelse i de tidningar, som angivits i 2 §, skall valets utgång
offentligen tillkännagivas å rådhuset genom uppläsning av de vid uppräkningen
och sammanräknandet av rösterna samt förslagets upprättande förda
protokoll, och skall därvid jämväl behörig besvärshänvisning lämnas.

Med protokollets uppläsning och besvärshänvisningens lämnande är
valförrättningen avslutad.

11 §.

Över valet må anföras besvär, vilka, ställda till Konungen, skola sist
före klockan tolv å fjortonde dagen efter valförrättningens avslutande ingivas
till Konungens befallningshavande, som efter inhämtande av vederbörandes
underdåniga förklaringar har att med eget yttrande insända besvärshandlingarna
till Konungen. Ej må klagan över något av magistraten
på grund av denna lag meddelat beslut föras annorledes än i sammanhang
med klagan över valet.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 25.

12 §.

Protokollet över valförrättningen jämte ansökningshandlingarna skall
av magistraten insändas till Konungens befallningshavande, som, efter det
valet vunnit laga kraft, ofördröjligen översänder handlingarna till Konungen.

Denna lag träder i kraft den dag, då det vilande förslaget till ändrad
lydelse av § 31 regeringsformen, efter att hava av riksdagen antagits,
varder av Konungen gillat.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 25.

Utdrag av protokollet över j\ustitiedepartementsärenden, liållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
fredagen den 31 december 1920.

Närvarande:

Statsministern friherre De Geer, ministern för utrikes ärendena greve

Krångel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm,
Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Tamm, Hansson.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Ekeberg anförde:

»Genom en den 27 februari 1920 dagtecknad proposition, nr 299, har
Eders Kungl. Maj:t till riksdagens prövning i grundlagsenlig ordning framlagt
förslag till ändrad lydelse av § 31 regeringsformen. Ändringsförslaget
innebar, att rösträtt vid val av borgmästare samt av rådmän och magistratssekreterare
i Stockholm skulle tillkomma även kvinnor och att lika
röst skulle tillkomma en var i sådant val deltagande.

Riksdagen har såsom vilande till vidare grundlagsenlig behandling
antagit förslag till ändrad lydelse av förenämnda paragraf i regeringsformen,
enligt vilket närmare bestämmelser om val för upprättande av förslag
till de tjänster, som i paragrafen avses, skola meddelas genom särskild, av
Konungen och riksdagen samfällt stiftad lag.

Vid propositionen i ämnet fanns fogat ett utkast till sådan lag, vilket
utkast torde såsom bilaga (bilaga A) få biläggas detta protokoll.

I sitt yttrande till det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet
anförde dåvarande departementschefen följande: ’Det kan icke sägas

vara med god ordning förenligt att för de särskilda städerna skola finnas
olika valordningar, utan det synes vara vida att föredraga att åtminstone
vissa bestämmelser utfärdas gällande för riket i dess helhet och vilka
då lämpligen synas böra träffas av Konungen och riksdagen gemensamt.

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 25.

Jag vill därför föreslå, att i regeringsformens § 31 meddelas en hänvisning
till allmän lag, innefattande bestämmelser avseende att gälla vid
borgmästarval, samt att en sådan lag antages i samband med att den
ändring av § 31 regeringsformen, vilken jag ämnar förorda, eventuellt
kommer att slutgiltigt antas. Inom departementet bar utarbetats ett
utkast till lag i angivet syfte, vilket torde såsom bilaga till detta protokoll
få åtfölja proposition till riksdagen om ändrad lydelse av § 31 regeringsformen.

Från skilda båll bar under de senare åren med styrka gjorts gällande,
att icke heller domare i städerna böra tillsättas genom val och att därför
stadgandena om borgmästarval helt böra upphävas eller i varje fall undergå
förändring dithän, att Kungl. Maj:t skulle erhålla möjlighet att oberoende
av upprättat förslag till befattningen kalla särskilt kvalificerad person.
För min del finner jag det riktigast, att dessa frågor upptagas till behandling
först i samband med den mera allmänna revision av vårt rättegångsskick,
som är under utredning.

Vid beredningen av nu förevarande ärende bar även framhållits, hurusom
städerna ej sällan å två av förslagsrummen uppsätta personer, vilka
ej gärna kunna anses villiga att åtaga sig eller kompetenta till den lediga
befattningen, och dymedelst tvinga Kungl. Maj:t att utnämna den
återstående å förslaget uppsatta personen. För att hindra sådana försök
att binda Kungl. Maj:ts avgörande bar föreslagits, att i lagen om borgmästarval
skulle införas uttrycklig bestämmelse om upprättande av förslag
allenast inom kretsen av dem, som i viss ordning sökt befattningen i fråga.
Även till en inskränkning i denna riktning av stadsinvånarnas valrätt bar
jag dock ej ansett tillräckliga skäl nu föreligga. Genom det proportionella
valsätt, som föreslås i det lagutkast, jag omnämnt, torde emellertid
anmärkta missbruk i väsentlig mån komma att förebyggas. Att taga i
betraktande är även, att enligt nu gällande bestämmelser, binder ej förefinnes
för magistraten att lämna meddelande om, vilka den anser närmast
böra ifrågakomma vid valet, och därigenom utöva ett visst inflytande i
riktning av att förhindra uppsättande å förslag av mindre kompetenta
eller till mottagande av platsen ovilliga personer.’

Konstitutionsutskottet yttrade i avgivet utlåtande (nr 50) i anledning av
propositionen, bland annat, att det torde vara synnerligen påkallat, att gemensamma,
av Konungen och riksdagen i samfällt stiftad lag beslutade
bestämmelser erbölles rörande borgmästarval.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 25.

Över förutnämnda lagutkast har yttrande infordrats från magistraterna
i riket. Yttranden hava inkommit från samtliga med undantag av dem i
Skara och Vänersborg. Av de inkomna yttrandena har jag låtit utarbeta
en sammanställning, vilken såsom bilaga (bilaga B) torde få fogas vid detta
protokoll.»

Efter att hava redogjort för innehållet i de inkomna utlåtandena anförde
departementschefen :

»I syfte att utmärka, att det föreliggande förslaget icke avser kommunalborgmästare,
föreslår jag åt förslagets rubrik och 1 § eu något ändrad
avfattning.

Mot ingressen till lagutkastet har magistraten i Örebro anmärkt, att
det borde uttryckligen angivas, att de olika i särskilda städer för borgmästarval
gällande reglementen och valordningar, vilka icke kunde betecknas
såsom egentliga författningar, även upphävdes. Ehuru enligt min
mening berörda reglementen och valordningar inbegripas under uttrycket
författningar, har jag dock i ingressen vidtagit en mindre jämkning i syfte
att förtydliga densamma uti ifrågavarande hänseende.

Magistraten i Malmö har beträffande utkastets 1 § anmärkt, att den
här intagna bestämmelsen, att vid inträffad ledighet magistraten skall, där
icke Konungen förordnar om uppskov, ofördröjligen kungöra ledigheten,
syntes magistraten icke tillräckligt tydlig, och har magistraten närmare
angivit, i vad otydligheten skulle bestå.

Nämnda stadgande i 1 § lärer hava föranletts av följande förhållanden.
Det har i åtskilliga fall förekommit att, sedan ledighet i tjänst uppstått
i stad samt fråga väckts rörande ändringar i den för magistraten och
rådhusrätten gällande organisationen, staden hos Eders Kungl. Maj:t gjort
framställning att med åtgärder för återbesättande av tjänsten finge anstå
i avbidan på fastställandet av den tillärnade nya organisationen. Dvlika
framställningar bruka bifallas därvid plägar utsättas viss tid, inom vilken
organisationsförslaget skall underställas Eders Kungl. Maj:ts prövning, vid
äventyr att åtgärder för den lediga befattningens återbesättande komme att
i stadgad ordning vidtagas. Vidare har Eders Kungl. Maj:t i anledning
av en riksdagens skrivelse den 19 maj 1915 genom cirkulär den 2 juli
1915 (nr 228) anbefallt länsstyrelserna att, då borgmästartjänst i stad, i
vars magistrat och rådhusrätt enligt gällande bestämmelser borgmästaren
är ensam lagfaren ledamot eller jämte borgmästaren endast sitter eu sådan
ledamot, blir ledig till följd av borgmästarens död, ofördröjligen därom hos
Eders Kungl. Maj:t göra anmälan. Och genom cirkulär den 7 maj 1918
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 20 käft. (Nr 25.) 2

10 Kungl. Maj-.ts Proposition Nr 25.

(nr 299) liar Eders Kungl. Maj:t — utöver vad nyssnämnda cirkulär innehåller
_ funnit gott förordna bland annat, att när i stad av nyss angiven

beskaffenhet borgmästareänsten blir ledig, med åtgärder för densammas återbesättande
skall anstå, intill dess utredning blivit på Eders Kungl. Maj:ts
föranstaltande verkställd angående lämplig organisation av stadens rättsskipning
och förvaltning, och att i sådan händelse stadsfullmäktige äga
genom av dem utsedda representanter på stadens bekostnad deltaga i berörda
utredning. När borgmästartjänst i stad, varom här är fråga, blir
ledig, anbefaller Eders Kungl. Maj:t vederbörande länsstyrelse att föranstalta
om utredning, huruvida staden bör i judiciellt avseende förenas med
angränsande domsaga. Sedan utredningen slutförts, beslutar Eders Kungl.
May.t antingen att staden skall i judiciellt hänseende förenas med viss angränsande
domsaga eller att hinder icke möter för tjänstens återbesättande
f vanlig ordning, för vilket senare fall plägar föreskrivas, att ny innehavare
av befattningen skall vara pliktig att i samband med en allmän omorganisation
av underrätterna eller magistraterna övergå till annan jämställd
eller högre tjänst vid underrätt eller annan jämställd eller högre befattning
i den ifrågavarande staden, allt i enlighet med vad vid en sådan
omorganisation kan bliva i lag stadgat, dock att vid övergång till annan
tjänst minskning icke må ske i de avlöningsförmåner, som äro tjänsteinnehavaren
tillförsäkrade, och att, då fråga är om förflyttning till annan
ort, ersättning för flyttningskostnaden skall utgå. Tillika brukar föreskrivas,
att’ nu berörda förbehåll skall intagas i den kungörelse, som utfärdas angående
tjänstens återbesättande. Jag har för avsikt att senare denna dag
föreslå Eders Kungl. Maj:t att utfärda en kungörelse, varigenom nu av
mig omförmälda förbehåll skall erhålla mera allmän giltighet ifråga om
ledamöter och tjänstemän vid rådhusrätter och magistrater.

Av det nyss anförda torde framgå, att sedan ledighet uppstått i befattning,
som i förslaget avses, magistraten skall ofördröjligen utfärda den i 1 §
av utkastet omförmälda kungörelsen, därest icke antingen staden av någon
anledning vill begära anstånd med tjänstens återbesättande eller sådant
fall föreligger, att förut av mig omförmälda cirkulär skola vinna tillämpning.
För att lagrummets rätta innebörd må komma till fullt tydligt uttryck,
har detsamma omarbetats.

Magistraten i Örebro har hemställt, att till förevarande paragraf måtte
göras ett förtydligande tillägg i syfte att utmärka, att kungörelsen må innefatta
jämväl andra uppgifter än de i första stycket av paragrafen angivna.
Då det emellertid enligt min mening knappast kan vara föremål för tvekan,

Kungl. Majds Proposition Nr 25.

att utkastet medgiver, att i kungörelsen må inflyta andra uppgifter av
intresse för dem, som ämna söka befattningen, än de i paragrafen angivna,
har jag funnit berörda hemställan ej påkalla ändring i paragrafen. Att i
särskilda fall kungörelsen skall innehålla underrättelse om visst förbehåll
beträffande ny innehavare av borgmästarebefattning framgår av vad jag
förut anfört.

Magistraterna i Landskrona, Simrishamn och Örebro hava ifrågasatt 3 §.
sådan ändring i utkastet, att röstning medelst valsedelsförsändelse bleve
medgiven vid val enligt utkastet enligt samma grunder som härutinnan
gälla för stadsfullmäktigeval. Då jag funnit denna erinran böra beaktas,
har jag, i syfte att införa sådan rätt, i det nu upprättade förslaget icke
upptagit andra punkten i utkastets 3 §. Sedan denna punkt utgått, lärer
av bestämmelsen i 6 § av förslaget följa, att röstning medelst valsedelsförsändelse
vid val enligt den förevarande lagen är medgiven i samma omfattning
och ordning som vid stadsfullmäktigeval.

I anledning av en erinran av magistraten i Malmö får jag såsom i §

min mening uttala, att deputerad, som av magistraten jämlikt 4 § anlitas
vid val enligt den förevarande lagen, icke behöver hava avlagt domared.

I sitt yttrande till statsrådsprotokollet den 27 februari 1920 har, 5 §.

som jag förut anfört, dåvarande departementschefen omnämnt, att det föreslagits,
att uttryckligen borde föreskrivas att upprättande av förslag till
återbesättande av de befattningar, varom nu är fråga, finge ske allenast
inom kretsen av dem, som sökt befattningen, men att departementschefen
funnit tillräckliga skäl ej föreligga för en inskränkning i denna riktning
i stadsinvånarnas valrätt. I ett flertal utlåtanden, bland dem det av
Stockholms magistrat, har nu hemställts, att på förslag till nu ifrågavarande
tjänster icke skulle få uppsättas annan än den, som i stadgad ordning sökt
befattningen. Då det emellertid lärer kunna anföras flera exempel på att
personer, som varit synnerligen lämpliga såsom borgmästare, icke velat
anmäla sig såsom sökande men sedermera, då röstningen medfört att de
kunnat uppföras på förslag, ställt sig till förfogande och även blivit utnämnda
till befattningen, samt förefintligheten av rätten att rösta å personer
utom sökandenas krets alltså i vissa fall varit till fördel, finner jag
valrätten icke böra begränsas till sökande av borgmästarbefattning. Däremot
anser jag mig beträffande rådmän och magistratssekreterare i Stockholm,
med anledning av vad Stockholms magistrats utlåtande innehåller,
kunna förorda, att valrätten begränsas till de sökande, och har i anled -

12 Kungl. Maj:ts Proposition Nr 25.

ning härav i 5 § i förslaget såsom ett andra stycke låtit införa föreskrifter
härom.

Sista stycket av 7 § i utkastet har undergått en jämkning, föranledd
av det av mig införda andra stycket i 5 §, varjämte samma stycke i anledning
av en anmärkning av magistraten i Nora kompletterats med en föreskrift,
avseende att lämna regel för det fall att förfrågan till någon icke sökande,
huruvida han vill mottaga kallelsen till borgmästarbefattning, lämnas obesvarad.

Då, såsom en magistrat ifrågasatt, den i 11 § stadgade besvärstid
synts mig kunna utan olägenhet förkortas, har i berörda paragraf vidtagits
ändring av sådan innebörd.

12 § har kompletterats på sätt magistraten i Malmö förordat.

Yad de inkomna yttrandena i övrigt innehålla har jag funnit icke
böra föranleda ändringar i utkastets bestämmelser eller något yttrande
från min sida.»

Föredraganden uppläste härefter ifrågavarande lagförslag samt hemställde,
att detsamma måtte genom proposition föreläggas riksdagen till
antagande.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna bifall;
och skulle till riksdagen avlåtas proposition av den lydelse
bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

N. Cervin.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 25.

Bilaga A.

Utkast

till

LAG

om val av borgmästare i rikets städer samt av rådmän och
magistratssekreterare i Stockholm.

I anledning av § 31 regeringsformen samt med upphävande av vad
genom särskilda författningar föreskrivits rörande ordningen vid val av
borgmästare i rikets städer samt av rådmän och magistratssekreterare i
Stockholm, så ock vad i övrigt finnes i lag eller särskild författning mot
denna lag stridande förordnas som följer.

§ I Då

borgmästaretjänst i någon av rikets städer, rådmanstjänst i Stockholm
eller magistratssekreteraretjänst därstädes blivit ledig, skall magistraten,
där icke Konungen förordnar, att uppskov med tillsättande av nu
nämnd tjänst skall äga rum, ofördröjligen genom kungörelse, som tre gånger
införes i allmänna tidningarna, och anslag å rådhuset tillkännagiva
ledigheten och meddela underrättelse, att sökande till tjänsten har att sist
innan klockan tolv å trettionde dagen från det kungörelsen blivit i allmänna
tidningarna första gången införd till magistraten ingiva sin till
Konungen ställda av styrkt tjänsteförteckning åtföljda ansökning.

§ 2.

Efter ansökningstidens utgång utsätter magistraten dag, tider och
ställen för valets förrättande.

Kungörelse om valet skall minst fjorton dagar förut anslås å rådhuset
och uppläsas i stadens kyrkor samt därjämte inom samma tid införas i de

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 25.

tidningar, där kallelse till allmän rådstuga intages, eller beträffande Stockholm
i den tidning, i vilken överståthållarämbetets kungörelser vanligen
intagas. I kungörelsen skall meddelas uppgift å sökandena till befattningen,
med anmärkning därjämte, om magistraten anser någon av dem
icke vara till befattningen behörig, ävensom noggrant tillkännagivas tider
och ställen för valet samt varest ansökningshandlingarna under tiden till
valet tillhandahållas de röstberättigade.

§ 3.

Vid valet begagnas gällande kommunala röstlängd. Eösträtt må utövas
endast av den röstberättigade personligen och tillkommer därvid varje
röstande lika röst.

§ 4.

För valet utgör staden en valkrets, vilken dock, där så för rösternas
uppsamlande anses nödigt, må av magistraten delas i lämpligt antal valdistrikt.
Yid sådana skilda förrättningar äger magistraten låta sig företrädas
av deputerade, tre i varje valdistrikt, av vilka en av magistraten
förördnas till ordförande. Till deputerad må i händelse av behov utses
den, som eljest ej tillhör magistraten. I den mån suppleanter för valförrättarna
eller särskilda protokollsförande anses erforderliga, må sådana av
magistraten för ordnas.

§ 5.

Yalsedel må ej förses med partibeteckning. Valsedel skall innehålla
namn å en, två eller tre till erhållandet av tjänsten behöriga personer.
Namnen skola å valsedeln uppföras i följd, det ena under det andra.
Upptager valsedel namn å någon, som är obehörig, eller framgår i avseende
å något där förekommande namn ej fullt otvetydigt, vem därmed
åsyftas, anses sådant namn såsom obefintligt. Äro å valsedel upptagna
namn å flera behöriga personer än tre, anses de sista övertaliga namnen
såsom obefintliga.

§ 6.

Med de undantag, som föranledas av här ovan meddelade föreskrifter,
skall för valet i tillämpliga delar gälla vad om stadsfullmäktigeval är
stadgat.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 25.

% T.

För besättande av vart och ett av de tre förslagsrummen skall särskild
sammanräkning av valsedlarna ske.

Vid första sammanräkningen gäller varje valsedel såsom hel röst för
det första, såsom halv röst för det andra och såsom tredjedels röst för det
tredje å densamma upptagna namnet. Det namn, som fått högsta röstetalet,
erhåller första förslagsrummet.

Vid tredje sammanräkningen gäller valsedel, som icke upptager något
av de redan på förslaget uppförda namnen, på det sätt, som för första
sammanräkningen stadgats. Valsedel, som upptager ett av dessa namn,
gäller såsom halv röst för det första och såsom tredjedels röst för det
andra av de återstående namnen. Valsedel, som upptager båda de uppförda
namnen, gäller såsom tredjedels röst för det återstående namnet.
Det namn, som vid tredje sammanräkningen fått högsta röstetalet, erhåller
det tredje förslagsrummet.

Mellan lika röstetal skiljes genom lottning.

Därest vid sammanräkningen av rösterna befinnes att någon, som ej
är sökande till befattningen, skulle jämlikt ovan upptagna bestämmelser
ifrågakomma till ett av förslagsrummen, har magistraten att inhämta uppgift
av vederbörande, huruvida han är villig att emottaga kallelsen. Förklarar
han sig ej vara villig att emottaga densamma, betraktas hans namn
såsom obefintligt och företages med iakttagande härav i nödig utsträckning
ny sammanräkning av de avgivna rösterna.

§ 8-

De avlämnade valsedlarna skola, sedan de uppräknats och protokollförts,
förvaras under försegling intill dess valet vunnit laga kraft eller i
händelse av besvär dessa blivit avgjorda.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 25.
8 9.

Å magistraten ankommer att, så snart efter slutförd sammanräkning
av rösterna kan ske, med ledning av förut lämnade föreskrifter upprätta
förslag till besättande av befattningen.

§ 10.

Å tid, som meddelas genom anslag å rådhuset och medelst införande
av kungörelse i de tidningar, som angivits i § 2, skall valets utgång offentligen
tillkännagivas å rådhuset genom uppläsning av de vid uppräkningen
och sammanräknandet av rösterna samt förslagets upprättande förda protokoll,
och skall därvid jämväl behörig besvärshänvisning lämnas.

Med protokollets uppläsning och besvärshänvisningens lämnande är
valförrättningen avslutad.

Över valet må anföras besvär, vilka ställda till Konungen skola
sist före klockan tolv å trettionde dagen efter valförrättningens avslutande
ingivas till länsstyrelsen i länet, som efter inhämtande av vederbörandes
underdåniga förklaringar har att med eget yttrande insända besvärshandlingarna
till Konungen. Ej må klagan över något av magistraten på
grund av denna lag meddelat beslut föras annorledes än i sammanhang
med klagan över valet.

§ 12.

Protokollet över valförrättningen skall av magistraten insändas till
länsstyrelsen i länet, som efter det valet vunnit laga kraft till Konungen
översänder detsamma.

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 25

Bilaga B.

V ttra nden

över utkast till lag om val av borgmästare i rikets städer samt
av rådmän och magistratssekreterare i Stockholm.

Magistraterna i Arboga, Enköping, Falkenberg, Kristianstad, Kungsbacka,
Sundsvall och Trälleborg hava tillstyrkt förslaget.

Magistraterna i Eskilstuna, Falköping, Falun, Filipstad, Gränna, Gävle,
Göteborg, Iljo, Hudiksvall, Hälsingborg, Härnösand, Jönköping, Kalmar,
Karlshamn, Karlskrona, Karlstad, Kristinehamn, Kungälv, Köping, Laholm,
Lidköping, Luleå, Lund, Mariefred, Mariestad, Marstrand, Norrtälje, Nyköping,
Oskarshamn, Piteå, Eonneby, Sala, Sigtuna, Skanör med Falsterbo,
Skellefteå, Skövde, Säter, Söderhamn, Söderköping, Södertälje, Sölvesborg,
Torshälla, Uddevalla, Umeå, Uppsala, Varberg, "Vaxholm, Visby, Västervik,
Växjö, Åmål, Ängelholm, Örnsköldsvik och Östersund eller alltså 54 magistrater
hava förklarat sig icke hava något att erinra mot förslaget.

I övriga yttranden har anförts:

Magistratm i Alingsås bär ej något vidare att erinra mot förslaget än att magistraten
anser ifrågavarande lag även böra innehålla en uttrycklig bestämmelse om att förslag till
borgmästare icke må upptaga andra än dem, som sökt befattningen.

Magistraten i Askersund: Magistraten är av den åsikten, att en borgmästare, vilken i
främsta rummet är domare, ej bör tillsättas genom val av dem, som ligga under hans
domareverksamhet, utan att han bör tillsättas på samma sätt som lantdomare. Denna sak
anser magistraten vara av så stor vikt, att magistraten ej kan annat än beklaga, att städernas
rätt att välja borgmästare icke för länge sedan blivit upphävd, i anledning varav magistraten
ej kan annat än uttrycka sitt ogillande av den av vederbörande departementschef
i nådiga propositionen nr 299 av den 27 februari 1920 uttalade åsikt, att nämnda fråga
borde upptagas till behandling först i samband med den mera allmänna revision av vårt
rättegångsskick, som är under utredning, något som onödigtvis kommer att allt för mycket
till en obestämd framtid förskjuta denna, enligt magistratens åsikt, helt fristående och en
snar lösning krävande fråga.

I anledning härav anser sig magistraten förhindrad tillstyrka framläggandet för riksdagen
av ifrågavarande förslag till lag om val av borgmästare i rikets släder, ehuru lagen under
för handen varande förhållanden kanske kunde anses såsom en förändring till något bättre.

Magistraten i Borås: Magistraten har för sin del icke något att erinra mot förslaget,
därvid magistraten dock vill uttala den meningen att ifrågavarande lag bör givas allenast
Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 saml. 20 käft. (Nr 25.) 3

Kungl. Maj:tu Proposition Nr 25.

en provisorisk karaktär och frågan om tillsättandet av städernas styrelser och domare slutgiltigt
ordnas i samband med den allmänna revisionen av rättegångsväsendet.

Magistraten i Eksjö: Enligt magistratens åsikt böra städerna, så länge de själva skola
bestrida kostnaderna för sin jurisdiktion, icke fråntagas allt inflytande på tillsättandet av
ifrågavarande befattningar. Däremot synes det uppenbart, att detta inflytande icke bör få
sträcka sig så långt, att, såsom i dåvarande departementschefens vid förslaget fogade yttrande
påpekas, Kungl. Maj:t berövas sin handlingsfrihet vid utnämningarna. Genom den
föreslagna beräkningen av de avgivna rösterna enligt reduktionsregel synes en garanti häremot
vinnas, som i de flesta fall torde vara tillräcklig, men magistraten anser ingen anledning
förefinnas att icke ytterligare stärka denna garanti genom en bestämmelse, att å
förslag till nu ifrågavarande tjänst icke må uppsättas annan person än som i stadgad ordning
sökt den.

Magistraten i Halmstad: Magistraten hyser någon tvekan om lämpligheten av att vid
sammanräkning för varje plats tages hänsyn till annat än det första namnet å varje lista
eller, om något namn å listan redan erhållit placering, det första av de återstående namnen.
Med den erfarenhet, som föreligger angående möjligheterna för dekapitering vid de kommunala
och politiska valen, bör man vara på sin vakt vid införande av ett nytt valsystem,
så att icke möjligheter till samma missförhållande där insmyga sig. Trots allt teorotiserande
om att den väljande bör å sin lista upptaga namn å tre personer, som äro fullt lämpliga för
befattningen, kommer det endast undantagsvis att gestalta sig på detta sätt i det praktiska
livet. Ofta kan det erbjuda stora svårigheter att finna kompetenta och villiga kandidater
för alla platserna. Såsom allmän regel torde man kunna antaga att den väljande vill hava
platsen besatt med den å första rummet å hans lista upptagne. De övriga bliva mer eller
mindre endast fyllnadsnamn. Om därför en absolut majoritet bland väljarna uppfört en
person som första namn, synes denne böra uppföras å första rummet. Om exempelvis
400 röstande å sin valsedel upptaga A., B. och C. i nu nämnd ordning samt 350 röstande
B., C. och D. i denna ordning, skulle enligt det föreliggande förslaget B. uppföras i första
rummet, ehuru en absolut majoritet röstat på A. till detta rum. Det ligger alltid något
mindre tilltalande i att en minoritet begagnar sig av majoritetens röster för att kullkasta
dess vilja, helst om majoriteten i saknad av all kännedom om minoritetens avsikter varit
urståndsatt att förhindra framgången för desamma. Om i det ovannämnda fallet en tredje
listtyp förelegat, upptagande exempelvis E., F. och G. och samlande 150 st. röstande,
skulle valresultatet blivit, att i första rummet uppförts B., i andra rummet G. och i tredje
rummet E. Den starkaste gruppens första namn kommer sålunda icke med på förslaget.
Det kan nu visserligen sägas, att det är mycket lätt att undvika dylika resultat genom att
exempelvis endast upptaga ett namn å sin valsedel, men själva valets natur gör det mindre
tilltalande att framtvinga ett dylikt röstande, som kan föranleda till att andra och tredje
platserna besättas med rena minoritetskandidater.

I övrigt har förslaget icke föranlett någon anmärkning.

Magistraten i Hedemora: Så länge nu ifrågavarande befattningar kunna anses fortfarande
böra tillsättas genom val av städernas röstberättigade invånare, synas de föreslagna
bestämmelserna magistraten tillfredsställande.

Magistraten i Landskrona: Uti § 3 har i överensstämmelse med äldre bestämmelser
därom, att frånvarande borgare icke må rösta, stadgats, att rösträtt endast får utövas utav
den röstberättigade personligen. Då lagstiftningen nu gått i den riktningen att vid andra

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 25. 19

likvärdiga val det beredes tillfälle för personer, vilka på grund av sm tjänst äro förhindrade
att förfoga över sin tid, att under betryggande former avgiva sin röst genom en valsedelsförsändelse,
synes anledning finnas att även vid borgmästareval tillämpa liknande
regler. I övrigt har magistraten intet att erinra mot förslaget.

Magistraten i Lindesberg: Magistraten har för sin del icke något att erinra emot förslaget,
därvid dock magistraten antager, att i samband med den ifrågasatta allmänna revisionen
av rättegångsväsendet bestämmelser komma att utfärdas därom, att vid stadsdomarebefattningarnas
tillsättande samma regler skola tillämpas som vid tillsättande av andra
domarebefattningar, ävensom att kostnaderna för stadsdomstolarne övertagas av staten.

Magistraten i Linköping: Då enligt magistratens mening det är principiellt oriktigt
att sådana domare, om vilka här är fråga, tillsättas genom medborgares val, anser
magistraten, att det icke kan medföra gagn att utsträcka valrätten till flera grupper av
medborgare än dem, vilka valrätt uti ifrågavarande hänseende hittills varit tillerkänd, och
att anordna valen på en mera demokratisk basis än hittills. I följd härav och då det
kan befaras att genom godkännande av det vilande grundlagsförslaget och det vid promemorian
fogade lagförslagets upphöjande till lag utsikterna för införandet i den nya rättegångsbalk,
som kan antagas skola icke alltför länge låta vänta på sig, av mera rationella
stadganden rörande sättet för utnämnande av domare i städerna skulle kunna minskas,
vågar magistraten i underdånighet avstyrka ifrågavarande båda förslag. Emot det vid promemorian
fogade lagförslagets form har magistraten intet att erinra.

Magistraten i Lysekil: Bestämmelserna i 5 § att valsedel kan innehålla blott ett namn
torde komma att leda därtill att de partier eller sammanslutningar, som uppträda vid nu
ifrågavarande val, komma att å sina sedlar uppföra blott ett namn eller det, för vilket
partiet eller sammanslutningen vill verka. Med anledning härav komma med tillämpning
av bestämmelserna i 7 § de tre största sammanslutningarna att besätta förslaget med sina
namn, medan övriga sammanslutningar icke skulle få något inflytande å valet.

Bestämmelserna i 7 § äro för övrigt ingalunda tillfredsställande. De bygga på företräde
åt första namnet å sedlarna, men förhållanden kunna inträffa, då å första förslagsrummet
går in ett namn, som står först blott på ett fåtal sedlar.

Den proportionella valmetoden finner magistraten icke vara lämplig beträffande
ifrågavarande val. Mera tilltalande förefaller bibehållandet av majoritetsvalet med inskränkning
av valrätten att omfatta endast dem som sökt befattningen.

Magistraten i Malmö: Den i § 1 av föreslagna lagen intagna bestämmelsen därom,
att vid inträffad ledighet magistraten skall, där icke Konungen förordnar om uppskov, ofördröjligen
kungöra ledigheten, synes magistraten icke tillräckligt tydlig. Därest med stadgandet
åsyftas att, där icke Konungen vid ledighetens inträffande redan förordnat om uppskov,
magistraten skall före kungörandet anmäla ledigheten för Konungen och anhålla om
Konungens besked, synes ordet »ofördröjligen» böra utbytas mot ett annat ord. Därest
åter med stadgandet åsyftas att, där icke Konungen vid ledighetens inträffande redan förordnat
om uppskov, magistraten skall utan att först vända sig till Konungen ofördröjligen
kungöra ledigheten, synes formen »förordnar» böra utbytas mot formen »förordnat».

Magistraten förutsätter, att det i § -i av lagförslaget intagna medgivandet för magistraten
att till deputerade utse personer, som eljest ej tillhöra magistraten, får så förstås,
att, ehuru i det för magistraten i Malmö gällande organisationsbrevet finnes stadgat, att
magistraten vid andra valförrättningar än riksdagsmannaval, för vilka senare lagen om val

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 25.

till .riksdagen, ensam är tillämplig, äger till biträden anlita personer, som avlagt domareed,
magistraten skulle vid borgmästareval hava rätt att tillkalla även andra än sådana personer.
Det har visat sig att, då vid stadsfullmäktigval väljarna till normalt antal — 60 ä 70 % —
deltaga i valet och detta pågår nio timmar, staden lämpligen bör vid nuvarande invånarantal
vara uppdelad i 30 valdistrikt. Vid ett borgmästareval i Malmö skulle alltså samma
antal valdistrikt erfordras och, då till varje valdistrikt måste avdelas förutom de tre deputerade.
jämväl åtminstone en suppleant, de deputerades antal komma att uppgå till 120
personer. Av de 30 valdistrikten falla elva på en, tio på en och nio på den tredje av
stadsfullmäktigvalkretsarna. Vid årets stadsfullmäktigval har det varit synnerligen svårt atl
till biträden anskaffa tillräckligt antal lagfarna personer, fyra för varje valdistrikt och alltså
vid ett av valen 44 personer. Skulle till deputerade vid borgmästareval i Malmö endast
få anlitas personer, som avlagt domareed, skulle magistraten nödgas från andra orter inkalla
betydligt mera än halva antalet deputerade.

I det i § 12 föreslagna stadgandet om valprotokollets insändande till länsstyrelsen
torde, synes magistraten, böra dels angivas, att ansökningshandlingarna skola åtfölja protokollet,
och dels antydas den tid, inom vilken insändandet bör ske.

I övrigt har magistraten icke något att mot lagförslaget erinra.

Magistraten i Motala: För så vitt fråga är, huruvida städerna böra bibehållas vid
sin rätt att genom val upprätta förslag till berörda tjänster, anser magistraten icke skäl
för närvarande föreligga att frånhända städerna detta privilegium, då, om ock utseende av
domare genom val principiellt må anses mindre lämpligt, det, såvitt magistraten har sig
bekant, icke medfört att i stort sett annat än för dessa tjänster lämpliga personer blivit
utsedda eller att andra olägenheter uppstått, och då för närvarande utarbetande av förslag
till en genomgripande domstolsorganisation pågår.

Magistraten får däremot tillstyrka det föreliggande lagförslagets antagande.

Magistraten i Nora: Magistraten har vid granskning av det föreliggande förslaget icke
funnit anledning till anmärkning i vidare mån, än att i 7 § sista st. 2 punkten torde böra
upptagas jämväl den förutsättningen, att den, som ej är sökande till befattningen, men
dock .skulle ifrågakomma till ett av förslagsrummen, icke skulle besvara magistratens förfrågan,
huruvida han vore villig att emottaga kallelsen.

Det är nämligen, åtminstone för närvarande, icke ovanligt, att dylika meddelanden
helt och hållet lämnas utan svar.

Den ovan nämnda punkten av 7 § sista stycket torde därför böra erhålla t. ex.
följande lydelse:

»Förklarar han sig ej vara villig att emottaga densamma eller avgiver han icke svar
å magistratens förfrågan inom 14 dagar efter det meddelandet blivit honom i rekommenderat
brev med allmänna posten tillsänt, betraktas hans namn såsom obefintligt etc.»

Med denna erinran får magistraten tillstyrka bifall till det föreliggande lagförslaget.

Magistraten i Norrköping anser visserligen, alt det vore lämpligast, om icke domare
i städerna tillsattes genom val, och att i varje fall stadgadona om borgmästareval underginge
förändring därhän, att Kungl. Maj:t skulle erhålla möjlighet att oberoende av upprättat
förslag till befattningen kalla särskilt kvalificerad person. Då emellertid hithörande
frågor först lära komma till avgörande i sammanhang med allmän revision av vårt rättegångsväsende,
anser magistraten nödigt, att, intill dess berörda frågor i nämnda sammanhang
kunna upptagas till behandling, generella bestämmelser rörande borgmästareval beslu -

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 25. 21

tas; och finner magistraten ej anledning att framställa erinran i fråga om det remitterade
lagförslaget.

Magistraten i Simrishamn: Mot det uppgjorda förslaget har magistraten icke något
annat att erinra än att magistraten anser det med fog kunna ifrågasättas, om icke den rätt,
som numera beretts vissa yrkes- och tjänstemän att vid val av kommunalfullmäktige, stadsfullmäktige
och landstingsmän avgiva valsedel utan inställelse inför valförrättare, bör beredas
samma väljare även vid val av nu ifrågakomna slag.

Magistraten i Skänninge: Magistraten delar för visso deras åsikt, som anse att domare
i städerna icke böra utses genom val utan, efter ansökning, direkt av Kungl. Maj:t. Då
denna fråga emellertid torde upptagas till behandling i samband med den mera allmänna
revision av vårt rättegångsskick, som är under utredning, måste nu ifrågakomna förslag
anses vara av övergångsnatur. Vid sådant förhållande och då förslaget ifråga otvivelaktigt
innebär en högst väsentlig förbättring av nu gällande bestämmelser, får magistraten förklara
sig icke hava något att erinra mot nådigt bifall till samma förslag.

Stockholms magistrat har förklarat sig i huvudsak åberopa ett av t. f. magistratssekreteraren
W. Hilarion Wistrand avgivet tjänstememorial, däri anföres.

Enligt lagens ingress skall därigenom upphävas vad genom särskilda författningar föreskrivits
rörande ordningen vid val av borgmästare i rikets städer samt av rådmän och
magistratssekreterare i Stockholm. Bland annat skulle alltså upphävas den för Stockholm
fastställda valordningen av den 11 februari 1910, i vad den innefattar föreskrifter om borgmästare-,
rådmans- och magistratssekreterareval, samt uppenbarligen även kungl. brevet den
8 november 1889 angående ansökning till dylik syssla i Stockholm. För bedömande axinnebörden
i förslaget har jag därför ansett lämpligt att verkställa en jämförelse mellan
bestämmelserna i å ena sidan de sålunda till upphävande dömda författningarna och å
andra sidan den föreslagna lagen, därvid jag tagit till utgångspunkt de särskilda paragraferna
i lagförslaget.

§ 1.

Motsvarar punkterna 1 och 2 i kungl. brevet den 8 november 1889 och utgör
särskilt beträffande ansökningstidens längd (30 dagar) en högst behövlig modernisering av
nu gällande bestämmelse.

§ 2.

Ersätter punkterna 3 och 4 i nyssnämnda kungl. brev, dock med uteslutande axbrevets
bestämmelser rörande

a) magistratens rätt att yttra sig om den ordning, i vilken sökandena synas förtjänta
att komma i åtanke;

b) magistratens rätt att »fylla de sökandes antal», om ej minst fyra behöriga sökande

finnas.

Magistraten skall däremot fortfarande undersöka de sökandes behörighet. Betydelsen
av magistratens prövning härutinnan synes emellertid i viss mån reducerad genom att
magistraten icke skall äga att såsom nu meddela ett formligt »utslag» rörande de sökandes
behörighet, vilket icke må överklagas annorledes än i sammanhang med besvär över
valet, utan endast skall i valkungörelsen anmärka, om magistraten anser någon av dem
icke vara behörig.

Kungl. Moj:ts Proposition Nr 25.

Uteslutandet av den under a) omnämnda bestämmelsen synes icke hava någon egentlig
betydelse. Viktigare äro de övriga ändringarna. Betydelsen av dessa framgår särskilt
vid en jämförelse med lagförslagets § 5, varom mera nedan.

§ 2 innehåller dessutom bestämmelser rörande tid och sätt. för valets kungörande.
I detta avseende motsvaras bestämmelsen av den del av valordningens § 8 mom. 3, som
stadgar, att rörande kallelse till valförättning skall i tillämpliga delar gälla vad i kommunalförordningen
för Stockholm stadgats för stadsfullmäktigval.

De föreslagna bestämmelserna överensstämma med kommunalförordningen (§ 6) utom
beträffande kungörelsetiden (enligt lagförslaget minst 14- dagar; enligt kommunalförordningen
minst 8 dagar) samt däri att kungörelsen enligt lagförslaget skall uppläsas i stadens kyrkor,
vilket enligt kommunalförordningen ej behöver ske. Då kommunalförordningens lindrigare
bestämmelser fortfarande skola gälla för stadsfullmäktigval, kan det ifrågasättas, om
desamma icke, åtminstone för Stockholms vidkommande, allt fortfarande kunna anses tillräckligt
betyggande även för rådmansval. Önskvärt är givetvis, att icke bestämmelserna i
så likartade frågor för samma ort onödigtvis variera.

§ 3.

Punkt 1 motsvarar valordningen § 7 mom. 2 och 3 samt § 8 mom. 3 senare delen.
Dessa delar av valordningen måste, i den mån de innehålla andra bestämmelser än lagförslaget,
anses redan upphävda genom numera gällande föreskrifter om sättet för den
kommunala röstlängdens uppgörande och granskning.

Påpekas må här allenast, att uttrycket »endast av den röstägande personligen» måhända
kunde något justeras för undvikande av tvekan, huruvida valsedel må avgivas genom
s. k. valsedelsförsändelse eller icke.

Punkt 2 = valordningen § 10.

§ 4.

Punkt 1 motsvarar valordningens § 8 mom. 1 punkt 1 samt punkterna 2, 3 och 4
valordningens § 9, allt med vissa avvikelser, vilka synas sakna betydelse.

§ 5.

Punkt 1 ny. Intet att erinra.

Punkterna 2, 3, 4 och 5 motsvarar valordningens § It mom. 2. Ett obetydligt
tillägg i punkt 4 föranleder ingen erinran.

Av största vikt äro däremot de avvikelser, som punkterna 2 och -4 i övrigt förete,
jämförda med valordningens § 11. Enligt sistnämnda bestämmelse skall valsedel innehålla
namn å högst tre personer bland dem, som av magistraten förklarats behöriga att komma
under omröstning; och om valsedel i strid häremot upptager namn å någon, som ej förklarats
behörig, anses sådant namn såsom obefintligt. I olikhet härmed stadgar nu lagförslaget,
att valsedel skall innehålla namn å en, två eller tre till erhållandet av tjänsten
behöriga personer, oberoende av huruvida magistraten i förväg varit i tillfälle att yttra sig
om deras behörighet (jämför även vad ovan yttrats under § 2). Härigenom kunna således
på förslaget komma att uppsättas personer, som icke äro sökande och ej heller, såsom nu
kan ske, av magistraten uppsatts till fyllande av de sökandes antal. Att detta är lagens avsikt,
framgår ytterligare av sista stycket i § 7.

Kungl. Maj ds Proposition Nr 25. 23

Bestämmelser av liknande innebörd som de föreslagna torde redan vara gällande i
åtskilliga andra städer än Stockholm. Häri torde man få söka skälet till att lagen givits
detta innehåll. Några sakliga skäl härtill synas nämligen svårligen kunna uppletas. . Fastmer
lär, enligt vad som anmärkes i det vid remissen fogade departementschefsyttrandet,
vid beredningen av förevarande ärende hava framhållits, hurusom städerna ej sällan å två
av förslagsrummen uppsätta personer, vilka ej gärna kunna anses villiga att åtaga sig eller
kompetenta till den lediga befattningen, och dymedelst tvinga Kungl. Maj:t att utnämna
den återstående å förslaget uppsatta personen. För att hindra sådana försök att binda
Kungl. Maj:ts avgörande hade, anförde departementschefen, föreslagits, att i lagen skulle
införas uttrycklig bestämmelse om upprättande av förslag allenast inom kretsen av dem,
som i viss ordning sökt befattningen i fråga. Departementschefen tillägger visserligen, bland
annat, att han icke ansett tillräckliga skäl nu föreligga för en inskränkning i denna riktning
av stadsinvånarnas valrätt. Men det torde dock kunna betvivlas, att departementschefen
därvid särskilt beaktat förhållandena i Stockholm, där en liknande inskränkning
redan gäller och där lagens föreslagna bestämmelser alltså skulle innebära en betydande
utvidgning av valfriheten, en utvidgning, som så mycket mindre kan anses motsvara någon
i samhället rådande allmän önskan, som ju stadsfullmäktige härstädes tvärtom vid ett tillfälle
med överväldigande majoritet uttalat sig för hela denna valrätts avskaffande.

Förbises må visserligen ej, att ett eventuellt tillskapande av särbestämmelser för
Stockholm i denna punkt måhända kan anses som ett brott mot lagförslagets huvudsyfte,
som angivits vara att i vissa huvuddrag åvägabringa gemensamma bestämmelser, gällande
för hela riket. Kanske skulle en dylik invändning verkligen vara befogad, därest huvudstadens
ifrågavarande befattningshavare i allo intoge samma ställning som tillkommer deras
kolleger i övriga städer. Men såsom bekant är detta ingalunda förhållandet. Av den maktpåliggande
befattning med stadens styrelse och förvaltning, som åligger borgmästare och
råd i andra städer och fordom jämväl ålegat dem i Stockholm, återstår nu för huvudstadens
del ytterst föga. Stockholms magistrats ledamöter se sig numera så gott som uteslutande
hänvisade till den mera avskilda ställningen såsom huvudstadens domare i första
instans. Fasthållas må i detta sammanhang vidare, att Stockholms invånare i motsats mot
invånarna i andra städer äga en dylik valrätt ej endast beträffande borgmästaren, utan
även beträffande rådmännen ävensom magi''stratssekreteraren. Tillfällen att utnyttja de möjligheter
till kupper och överrumplingar vid valet, som lagförslagets bestämmelser på denna
punkt innebära, återkomma därför vida oftare i Stockholm än annorsädes. Kommer så
härtill att dylika kupper alltid låta sig arrangeras vida lättare i en stad av Stockholms
omfång än i en mindre stad, så måste väl erkännas, att frågan om valrättens omfattning
för Stockholms del har en vida större betydelse än för städerna i allmänhet.

Att under nu angivna förhållanden allenast i uniformitetens intresse påtvinga Stockholm
en nyhet i lagstiftningsväg, som här icke torde hava varit av någon önskad och som
på de håll, där förebilder finnas, erkännes hava lämnat spelrum för betydande missbruk
i form av ett obehörigt eluderande av Kungl. Maj:ts avsedda inflytande på dessa tjänstetillsättningar,
ett missbruk, för vars framtida förebyggande lagförslaget ej synes lämna tillräcklig
garanti — detta må väl med fog kunna betecknas såsom föga påkallat. För Stockholms
del synes därför i denna punkt det gamla förfaringssättet böra bibehållas eller åtminstone
möjlighet därtill beredas, något som kanske lämpligast kunde ske genom att Kung!.
Maj:t bemyndigades att för huvudstaden medgiva undantag från lagens bestämmelser härut -

Kungl. May.ts Proposition Nr 2ö.

innan, ett bemyndigande, som för övrigt måhända helst borde avfattas mera generellt, exempelvis
såsom ett medgivande för Kungl. Maj:t att för huvudstadens del tillåta de avvikelser
från lagens bestämmelser, som med hänsyn till där rådande särskilda förhållanden synas
lämpliga.

§ b.

Här stadgas, att med de undantag, som föranledas av de i föregående §§ meddelade
föreskrifter, skall för valet i tillämpliga delar gälla vad om stadsfullmäktigval är stadgat.

Innebörden häri synes vara bland annat den, att valet sker inför magistraten (jämför
valordningen § 7 punkt 1) samt att vid valet skall användas det vid stadsfullmäktigval
brukliga förfarandet med valkuvert och valskärmar. Vidare torde härav följa, att magistraten
fortfarande såsom hittills blir berättigad att utfärda särskilda föreskrifter om ordningen
för valet utöver vad författningarna innehålla (valordningen § 17).

Ovisst kan däremot vara, om häri inbegripes stadgandet i kommunalförordningen för
Stockholm § 14 mom. 1, att, därest vid valet stadsfullmäktige icke blivit till föreskrivet
antal utsedda, nytt val skall anställas för besättande av den eller de återstående platserna.
Uttrycklig bestämmelse av motsvarande innebörd förekommer i gällande valordning § 14,
men saknas i lagförslaget. Ett något klarare besked på denna punkt synes vara ägnat
att tillfredsställa.

För stadsfullmäktigval i Stockholm gälla även bestämmelserna i valordningen §§ 1—6,
i den mån dessa ej redan få anses genom ny lagstiftning upphävda. Vissa av dessa bestämmelser
motsvaras beträffande rådmansval av föreskrifter i valordningen § 8, som icke
återfinnas i lagförslaget, nämligen

a) föreskrifterna, att valsedlarnas öppnande och glanskning samt sammanräknandet
av rösterna sker vid en särskild förrättning för hela valkretsen samt att valförrättningarna
äga rum inför öppna dörrar;

b) föreskriften om lokalers tillhandahållande.

Tvivelaktigt är om hänvisningen i lagförslagets § 6 kan antagas omfatta även bestämmelser,
som meddelats i denna mindre solenna form.

Bestämmelsen under b) får emellertid anses avse en inre förvaltningsangelägenhet,
med vars ordnande lagen icke behöver hava något att skaffa.

De under a) omnämnda bestämmelserna däremot synas vara av den vikt, att desamma
måste på ett otvetydigt sätt regleras. Ifrågasättas kan, om desamma icke borde
såväl för rådmansval som för stadsfullmäktigval meddelas i mera bindande form än genom
en valordning.

§ 7.

Mom. 1, 2, 3 och 4 — valordningen § 12.

Mom. 5 = valordningen § 13 punkt 1.

Mom. 6. Motsvarighet härtill saknas i valordningen. Med lagförslagets ståndpunkt
till frågan om icke sökandes rätt att komma på förslag torde emellertid en dylik bestämmelse
icke kunna undvaras.

§ 8.

Motsvarar valordningen § 13 punkt 2.

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 25.

§ 9.

Motsvarighet saknas i valordningen.

Uttrycket »upprätta förslag» synes ägnat att framkalla den föreställningen, att magistraten
härvid har tillfälle till något mera självständigt bedömande, medan dess befogenhet
väl i själva verket, liksom nu, skulle inskränka sig till att konstatera valets resultat.

§ 10.

Motsvarar i huvudsak valordningen § 15.

§ 11-

Motsvarar med vissa ändringar valordningen § 16 samt kungl. brevet */n 1889 sista
punkten. Den skedda utsträckningen av besvärstiden från nuvarande 14 till 30 dagar
synes åtminstone för Stockholms del föga påkallad.

I samband med granskningen av föreliggande lagförslag torde böra erinras, att på
magistratens bord vilar en av 1920 års riksdag till Kungl. Maj:t avlåten skrivelse med
begäran om utredning, huruvida icke den Stockholms stads invånare tillkommande rätten
att upprätta förslag till återbesättande av ledig rådmans- eller magistratssekreteraresyssla
kunde upphöra. Med hänsyn till den svårbedömda beskaffenheten av den fråga, som i
nämnda skrivelse berörts, vore det önskvärt, att med dess upptagande till slutlig prövning
hos magistraten kunde få ännu någon tid anstå. Något tvingande skäl att verkställa denna
prövning i samband med yttrandet över nu föreliggande lagförslag torde ej heller kunna
påvisas, då ett avskaffande av rådmans- och magistratssekreterarevalen i Stockholm förutsätter
en ändring i grundlagen och förty i alla händelser icke kan ske vid nu instundande
riksdag* för vilken däremot det nu föreliggande lagförslaget synes vara avsett att framläggas.

Magistraten i Strängnäs: Magistraten har icke något att erinra emot förslaget under
förutsättning, att det icke kan anses stå i strid mot städernas privilegier.

Vidare vill magistraten uttala sin anslutning till tanken, att borgmästare skulle tillsättas
av Kungl. Maj:t oberoende av städernas önskningar på sätt som statens tjänstemän
i allmänhet.

Magistraten i Strömstad: Magistraten, som finner det vara en avgjord fördel att lika
bestämmelser bliva gällande vid borgmästareval i alla städer, har icke något att erinra
mot föreliggande lagförslaget.

Magistraten får dock framhålla önskvärdheten av att stadsdomare komma att tillsättas
efter samma grunder som statstjänstemän, men torde väl denna fråga komma att lösas i
samband med den allmänna rättegångsreformen.

Magistraten i Trosa: Om den oegentligheten skall kvarstå, att städernas röstberättigade
invånare må välja deras borgmästare och vad staden Stockholm beträffar dess rådmän och
magistratssekreterare, synes det magistraten, som om visserligen en förbättning i valsättet
genom den föreslagna lagen skulle vinnas till förekommande av de rent av absurda resultat,
till vilka valet lett åtminstone i vissa småstäder.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 20 käft. (Nr 25.)

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 25.

Magistraten kan dock icke dela den uppfattningen, att en tillämpning av det proportionella
valsättet kommer att bidraga till något nämnvärt bättre resultat i fråga om utgången
av valet.

Magistraten i Ulricehamn. Med nu rådande förhållanden kan det lätteligen inträffa
och har veterligen också inträffat, att till borgmästarebefattningar utnämnts personer, som
icke förut utövat domareverksamhet eller vilkas domareerfarenhet varit ytterst obetydlig.
Att så kunnat ske beror på att ingen som helst förprövning av kompetensen äger rum,
utan att det tillkommer väljarna att utan någon annan ledning än personliga tycken och
varjehanda rykten avgöra på vem de skola rösta. Enligt förslaget skall magistraten så till
vida pröva ansökningshandlingarna att magistraten har att i kungörelsen om valet göra anmärkning,
om magistraten anser någon av de sökande icke vara till befattningen behörig.
Denna anordning är dock ingalunda tillfredsställande. En grundligare prövning av ansökningshandlingarna
bör äga rum och överlåtas åt en myndighet, som kan påräknas alltid
intaga en fullt självständig ställning gent emot de sökande, och vars omdöme har den
auktoritet, att detsamma kan vara väljarna till en verklig ledning. Att tillsätta domarebefattningar
medelst val inför ett moment av osäkerhet i rättsskipningen, som man måste
söka skydda sig för så mycket som möjligt.

Endast de som av den prövande myndigheten — exempelvis vederbörande hovrätt
— förklarats kompetenta, böra få bliva föremål för omröstning. Eljest kommer det att
alltjämt inträffa, såsom hittills stundom skett, att Kungl. Maj:t rent av tvingas att utnämna
den mindre meriterade, därför att den mera meriterade genom organiserade manipulationer
vid valet utestängts från förslaget. Det är snarare så, att väljarna böra tvingas att uttala
sig om i vilken ordning de önska att de sökande komma i åtanke vid utnämningen. De
böra sålunda icke tillåtas att kasta bort sina halv- och tredjedels röster på personer, som

de själva icke vilja hava och som de veta icke kunna komma i fråga.

Utöver vad nu anförts har magistraten ingenting att erinra mot förslaget.

Magistraten i Vadstena: Magistraten anser för sin del, att domare i borgmästares
ställning bör av Konungen utses endast efter förtjänst och skicklighet, vilka egenskaper

vid medborgarval ofta få spela en underordnad betydelse, så att vid tjänstens tillsättande

en person utses, som obestridligen är en eller flera av de sökande i skicklighet och förtjänst
underlägsen.

Skola emellertid borgmästare utses genom val, har magistraten icke något att erinra
mot det framlagda lagförslaget.

Magistraten i Vimmerby: Enligt magistratens förmenande är det i princip oriktigt,
att sådana domare, varom i berörda lagförslag är fråga, skola tillsättas genom medborgareval.
För sin del anser magistraten, att det icke kan medföra gagn att utsträcka valrätten
till flera grupper än dem, vilka hittills varit tillerkända valrätt i detta avseende, och att
anordna valen på en annan, demokratisk grundval. Det kan därjämte befaras att genom
upphöjande av ifrågavarande lagförslag till lag, utsikterna för införande i den nya rättegångsbalk,
som det är att antaga, att den icke länge låter vänta på sig, av mera rättvisa
och tidsenliga stadganden rörande sättet för val och utnämnande av domare i städerna,
skulle kunna minskas eller äventyras. På grund av vad magistraten sålunda anfört, får
magistraten avstyrka nu omförmälda lagförslags upphöjande till lag.

Magistraten i Västerås: Magistraten instämmer i vad under de senare åren med
styrka gjorts gällande, att domare i städerna icke böra tillsättas genom val och anser magi -

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 25.

stråten att vad härutinnan anförts även bör gälla en stads högsta polischef, som i regel
inom de mindre och medelstora städerna är borgmästaren.

Skulle oaktat dessa betänkligheter det dock fortfarande bliva gällande, att borgmästare
i rikets städer samt rådmän och magistratssekreterare i Stockholm skola tillsättas efter val,
har magistraten icke något att erinra mot förslaget till ifrågavarande lag.

Bestämmelsen i 2 § att magistraten skulle i kungörelse om valet äga att göra anmärkning
om magistraten anser någon av de sökande icke vara till befattningen behörig,
lärer väl endast avse om sökanden avlagt sådan juridisk examen, som berättigar till sökande
av domarbefattning och i övrigt må innehava ämbete i statens tjänst.

Magistraten betvivlar därför, om det kan anses lämpligt, såsom departementschefen
i skrivelsen framhåller, att magistraten söker utöva ett visst inflytande vid valet genom att
lämna meddelande om vilken av de sökande närmast bör ifrågakomma.

Magistraten i Istad: Magistraten finner det önskvärt, att de nu för borgmästarval
gällande skiftande valordningarna för de särsxilda städerna ersättas av vissa gemensamma bestämmelser,
tillkomna genom beslut av Konung och riksdag; och torde, på sätt föreslagits,
hänvisning härom böra göras i hithörande bestämmelser i regeringsformen.

Det kan enligt magistratens mening icke anses tillfredsställande, att borgmästarämbeten
tillsättas genom val. Fragan om ändring av föreskrifterna härutinnan sammanhänger
emellertid uppenbarligen med spörsmålet om organisationen av underdomstolarna över huvud.
Att göra frågan om regleringen av val av här avsedd beskaffenhet beroende av prövningen
av sagda spörsmål, vilken påtagiigen kommer att kräva ännu en avsevärd tid framåt, kan
enligt magistratens förmenande icke anses välbetänkt.

Magistraten finner sig förty böra tillstyrka, att redan nu närmare föreskrifter i laga
ordning meddelas om uppsättande av förslag till de tjänster, som här avses.

Vad det remitterade utkastet härom innehåller föranleder ingen erinran från magistratens
sida.

Magistraten i Örebro: Magistraten, som ej beretts tillfälle att yttra sig angående de
grunder för utseende av borgmästare, vilka i grundlagsenlig ordning komma att bestämmas,
får avgiva detta utlåtande över nu föreliggande förslag:

knäi i lag den IS juni 1920 om ändrad lydelse av §§ o4* och 56 i förordningen
om kommunalstyrelse i stad särskilda bestämmelser numera lämnats angående anställande
av kommunalborgmästare i vissa städer och sättet för deras tillsättande, torde det vara
behövligt att i nu ifrågasatta lags rubricering samt text, tydligare än i förslaget skett, angiva
vilka borgmästarval i förslaget avses.

Uti ingressen till lagförslaget angives att »med upphävande av vad genom särskilda
författningar föreskrivits rörande ordningen vid val av borgmästare m. m.---förord nas

som följer». Det synes magistraten böra uttryckligen angivas att de olika i särskilda
städer för dylika val gällande reglementen och valordningar, vilka ju icke kunna betecknas
såsom egentliga författningar, även upphävas.

Uti § 1 synes lämpligt att införa generalklausul, varav den kungörande magistraten
kan hämta stöd för meddelande i kungörelsen jämväl av nödiga uppgifter å de med befattningen
förenade löneförmåner och dylikt.

Det synes kunna ifrågasättas sådan ändring uti § 3, att röstning medels valsedelsförsändelse
medgives enligt samma grunder som härutinnan gälla för stadsfullmäktigval.

Enligt § 5 uteslutas från att vid valet ifrågakomma endast obehöriga personer. Be -

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 25.

höriga personer, som icke sökt befattningen, synas däremot kunna upptagas å valsedeln.
Ifrågakommer vid sammanräkningen sådan icke sökande till ett av förslagsrummen, skall
magistraten enligt § 7 av honom inhämta uppgift, huruvida han är villig emottaga kallelsen,
och om han förklarar sig ej villig att emottaga densamma, betraktas hans namn såsom
obefintligt och ny sammanräkning företages i nödig utsträckning. Denna bestämmelse skulle
under ogynnsamma omständigheter kunna vålla avsevärt uppskov med förslagsrummens
definitiva besättande. Då något vägande skäl icke anförts till stöd för förslagets ståndpunkt
i denna del, anser magistraten att i § 5 bör intagas föreskrift om att valsedel skall
innehålla namn å till tjänsten behöriga personer, vilka sökt befattningen, samt att namn
å icke sökande skola anses såsom obefintliga, i samband varmed hithörande bestämmelse
i § 7 bör utgå.

Bestämmelsen i § fl att magistraten »med ledning av förut lämnade föreskrifter» skall
upprätta förslag till besättande av befattningen synes något oklar. Magistraten torde näppeligen
äga annan befogenhet än att, efter det sammanräkningen slutförts, förklara förslagsrummen
besatta på sätt sammanräkningen givit vid handen. Vid sådant förhållande och
då magistraten enligt § 10 skall offentligen angiva valets utgång, synes § 9 saklöst kunna
utgå och § 10 kompletteras med föreskrift att det offentliga kungörandet skall ske snarast
möjligt.

Enligt den vid lagutkastet fogade promemorian har föredragande departementschefen
ansett, att enligt nu gällande bestämmelser hinder ej förefinnes för magistraten att lämna
meddelande om, vilka den anser närmast böra ifrågakomma vid valet och därigenom utöva
ett visst inflytande i riktning av att förhindra uppsättande å förslag av mindre kompetenta
eller till mottagande av platsen ovilliga personer.

Magistraten, som redan här ovan yttrat sig angående upptagande å förslag av icke
sökande, vill framhålla, att efter lagfästande av föreliggande förslag, nyssnämnda befogenhet
näppeligen kan anses tillkomma magistraten, vars befattning med förslagets åvägabringande
torde bli av strängt formell art. Starka skäl tala onekligen för en sådan ordning, men
lagutkastet synes då ock böra kompletteras med föreskrift att överordnad myndighet, Kungl.
Maj:ts befallningshavande och vederbörande hovrätt, äga att yttra sig över de förelagnas
lämplighet för befattningen.

Tryckt lios P. Patmquists Aktiebolag, Stockholm 1921.