Kungl. Maj.ts proposition nr 246 (Proposition 1943:246)

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

Nr 246.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område m. m.; given Stockholms
slott den 30 april 1943.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till

1) , förordning om tillverkning av potatismjöl;

2) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 28 juni 1941 (nr
488) angående mjölkavgift;

3) förordning örn fortsatt giltighet av förordningen den 7 juni 1935 (nr
279) angående slaktdjursavgift;

4) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 11 juni 1937 (nr
369) angående utförselbevis för råg och vete;

dels ock bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

GUSTAF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 246.

Kungl. Majlis proposition nr 246.

Förslag

till

Förordning om tillverkning av potatismjöl.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Tillverkning av potatisstärkelse (potatismjöl) annorledes än till förbrukning
i eget hushåll må icke äga rum utan tillstånd av statens livsmedelskommission.

2 §•

Livsmedelskommissionen äger föreskriva de villkor, under vilka tillstånd
varom i 1 § sägs må tillgodonjutas, så ock återkalla tillstånd när skäl därtill
äro.

3 §•

Bryter någon mot det i 1 § stadgade förbudet eller mot villkor, som föreskrivits
jämlikt 2 §, straffes med dagsböter eller fängelse i högst sex månader.

4 §•

Fälles någon till ansvar för förseelse, varom i 3 § förmäles, skall vad i
kungörelsen den 5 juni 1942 (nr 308) angående särskilda påföljder vid överträdelser
av vissa ransoneringsförfattningar är stadgat äga tillämpning.

5 §•

Husbonde ansvarar för förseelse, varom i 3 § förmäles, som begås av hans
husfolk eller i hans arbete antagen person, liksom vore förseelsen begången
av honom själv, såframt ej omständigheterna göra sannolikt, att förseelsen
skett utan hans vetskap och vilja.

6 §•

Böter, som ådömas enligt denna förordning, tillfalla kronan.

7 §•

Livsmedelskommissionen äger meddela de ytterligare föreskrifter som må
erfordras för tillämpning av denna förordning, så ock meddela undantag
från det i 1 § stadgade förbudet.

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1943.

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

Förslag

till

Förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 28 juni 1941
(nr 488) angående mjölkavgift.

Härigenom förordnas, att förordningen den 28 juni 1941 angående mjölkavgift
skall äga fortsatt giltighet under tiden från och med den 1 juli 1943
tills vidare.

Förslag

till

Förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 7 juni 1935
(nr 279) angående slaktdjursavgift.

Härigenom förordnas, att förordningen den 7 juni 1935 angående slaktdjursavgift
skall äga fortsatt giltighet under tiden från och med den 1 juli
1943 tills vidare.

Förslag

till

Förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 11 juni 1937
(nr 369) angående utförselbevis för råg och vete.

Härigenom förordnas, att förordningen den 11 juni 1937 angående utförselbevis
för råg och vete skall äga fortsatt giltighet under tiden från och
med den 1 september 1943 tills vidare.

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
30 april 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller,

Sköld, Eriksson, Bergquist, Andersson, Gjöres.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen
för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, frågan arn
åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område samt anför därvid.

I årets statsverksproposition har Kungl. Majit på min hemställan föreslagit
riksdagen att i avbidan på särskild proposition beräkna för budgetåret
1943/44 dels (punkten 108 i nionde huvudtiteln) till Prisreglerande åtgärder
på jordbrukets område ett reservationsanslag av 93,000,000 kronor,
dels ock (punkten 109) till Kostnader i samband med svenska spannmålsaktiebolagets
verksamhet ett reservationsanslag av 25,000,000 kronor.

Jag torde få erinra därom, att livsmedelskommissionen i skrivelse den
15 mars 1943 framlagt förslag angående prissättningen å jordbrukets produkter.
Vid denna skrivelse fanns fogat utlåtande i ärendet från statens priskontrollnämnd.
I anledning av livsmedelskommissionens framställning har
Kungl. Majit meddelat beslut i prisfrågan den 19 mars 1943.

I skrivelse den 3 april 1943 har statens livsmedelskommission därefter
framlagt förslag om prisreglerande åtgärder i övrigt på jordbrukets område.

Jag torde nu få underställa Kungl. Majit denna fråga.

Översikt över hittills vidtagna åtgärder.

Beträffande de regleringsåtgärder, som från statsmakternas sida företagits
till och med år 1941, hänvisas, utöver vad i det följande anföres, för tiden
till och med år 1940 till propositionen nr 278 till 1941 års riksdag samt för
år 1941 till propositionen nr 319 till 1942 års riksdag.

Mjölkregleringen. Den i propositionen nr 278/1941 omförmälda förordningen
den 26 juni 1933 (nr 391) angående mjölkavgift har upphört att gälla i och
med utgången av juni 1941. Från och med den 1 juli 1941 gäller i stället förordningen
den 28 juni 1941 (nr 488) angående mjölkavgift. Enligt denna
förordning, vilken genom förordning den 30 juni 1942 förlängts att gälla till
och med den 30 juni 1943, skall, i den mån Kungl. Majit så förordnar, viss
avgift (mjölkavgift) upptagas å inom riket saluförd mjölk och grädde ävensom
å mjölk, som kommer till användning för beredande hos mjölkprodu -

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

centen av smör eller ost för avsalu. Avgiften skall utgå med det belopp, högst
3 öre per kilogram mjölk och till mjölk omräknad grädde, som Kungl. Maj:t
bestämmer. Avgiften skall erläggas, såvitt fråga är örn avgiftspliktig vara,
som av mjölkproducent levereras till mejeri eller mjölkhandlare, av den, som
från mjölkproducenten mottagit varan, samt beträffande annan avgiftspliktig
vara av mjölkproducenten. Underlåter innehavare av mejeri eller mjölkhandlare
att erlägga mjölkavgift, kan avgiftsskyldigheten under viss förutsättning
överflyttas å mjölkproducenten. Då särskilda förhållanden därtill
föranleda, må, enligt de föreskrifter Kungl. Majit meddelar, mjölkavgift
kunna efterskänkas.

Något förordnande om uttagande av mjölkavgift enligt sistnämnda förordning
har hittills icke meddelats av Kungl. Majit.

Enligt förordningen den 7 juni 1935 (nr 259) om accis å margarin och
vissa andra fettvaror, vilken ändrats genom förordningen nr 474/1937,
äger Kungl. Majit förordna om uttagande av accis å margarin, konstister,
matolja, annat ersättningsmedel för smör eller flott än något av de förut
nämnda samt fettemulsion. Denna befogenhet, som ursprungligen gällt endast
för varor, som levererats intill utgången av juni månad 1937, har vid
olika tillfällen — senast genom förordningen den 30 juni 1942 (nr 517) —
förlängts, och gäller nu beträffande varor, som levereras intill utgången av
juni månad 1943. Accisen må utgå med högst 60 öre för kilogram av varas
nettovikt. 1940 års lagtima riksdag bemyndigade Kungl. Majit att under
budgetåret 1940/41 förordna om uttagande av tilläggsaccis å nämnda varor
med ett belopp av högst en krona 50 öre per kilogram av varans nettovikt.
Motsvarande bemyndigande har Kungl. Majit av 1941 års riksdag erhållit
för budgetåret 1941/42 samt av 1942 års riksdag för budgetåret 1942/43.

I fråga örn tillämpningen av nyssnämnda förordning under tiden efter
1941 års utgång torde följande få framhållas. För margarin med en smältpunkt
understigande + 36° G (hushållsmargarin) har under tiden till och
med den 20 juli 1942 utgått accis med 47 öre per kilogram och därefter till
och med den 21 april 1943 med 40 öre per kilogram. Från och med den 22
april 1943 utgår denna accis med 30 öre per kilogram. Någon tilläggsaccis
å hushållsmargarin har ej utgått efter den 30 september 1941. För annat
margarin än hushållsmargarin utgår från och med den 3 februari 1941 accis
med 39 öre per kilogram. För vissa ersättningsmedel för smör och flott, nämligen
konstister av visst slag, matolja, sådan vara, som i förenämnda förordning
den 7 juni 1935 betecknas såsom annat ersättningsmedel för smör eller
flott och som håller mera än en procent vatten eller, ändå att så ej är fallet,
är till konsistensen smör- eller isterliknande, sådant kokosfett, som är avsett
att användas i stället för smör, flott, margarin eller konstister, samt fettemulsion,
har under hela nu ifrågavarande tid utgått accis med 60 öre per
kilogram, med undantag för fettemulsion med en fetthalt av högst 17 procent,
för vilken accisen från och med den 1 juli 1942 utgått med 44 öre per kilogram.
Härjämte har under samina tid utgått viss tilläggsaccis å samtliga
sist nämnda varor med undantag för sådan fettemulsion, som har en fetthalt
av högst 17 procent. Tilläggsacciscns belopp är 98 öre per kilogram för konst -

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

ister, 10 öre per kilogram för sådan vara, som här förut betecknats såsom
annat ersättningsmedel för smör eller flott, därest varan håller minst 40
procent vatten, annars 98 öre per kilogram, 40 öre per kilogram för matolja,
10 öre per kilogram för kokosfett och 65 öre per kilogram för fettemulsion
med högre fetthalt än 17 procent. Accisen och tilläggsaccisen å konstister
utgår från och med den 1 juli 1941 å konstister, vari ingår annat fett än
sådant, som framställts ur mjölk eller hämtats från hästar, svin eller idisslande
djur.

Tull å margarin och konstister har under tiden efter 1941 års utgång utgått
med belopp, motsvarande accisen och tilläggsaccisen å dessa varor med
tillägg av 15 öre per kilogram.

Från och med den 1 januari 1940 tillföras samtliga margarinaccismedel
budgeten enligt beslut vid urtima riksdagen 1939 (skr. nr 109).

Till de redogörelser för mjölkregleringen, som återfinnas i propositionerna
nr 278/1941 och 319/1942, må här göras följande tillägg, avseende de förändringar
denna bidragsverksamhet undergått efter den tid, nyssnämnda redogörelser
avse.

Den i propositionen nr 278/1941 omförmälda kungörelsen den 21 juni 1940
(nr 631) angående prisutjämningsbidrag och pristillägg för mjölk upphörde
att gälla den 1 juli 1941, då kungörelsen den 28 juni 1941 (nr 619) angående
prisutjämningsbidrag för mjölk m. m. trädde i kraft. Sistnämnda kungörelse
gällde i sin tur till den 1 december 1941, då den ersattes av kungörelsen den
28 november 1941 (nr 894) angående pristillägg för mjölk m. m. vilken alltjämt
gäller. De bidrag, som utgingo enligt kungörelsen den 28 juni 1941,
voro prisutjämningsbidrag, konsumtionsmjölktillågg, lantsmörsbidrag och
producentbidrag. I kungörelsen den 28 november 1941 ha prisutjämningsbidraget
och konsumtionsmjölktillägget sammanförts till ett gemensamt tilllägg,
benämnt mjölkpristillågg.

Enligt kungörelsen den 28 november 1941 utgår mjölkpristillågg till mejeri
med visst av livsmedelskommissionen för varje kalendermånad bestämt belopp
för varje kilogram av den myckenhet fett, som innehålles i den vid mejeriet
under månaden från mjölkproducenter invägda mjölken. Mjölkpristillägg
utgår dock endast därest mejeriet under månaden för beredande till
avsalu av smör, ost eller annan mejeriprodukt använt mjölk och till mjölk
omräknad grädde till en myckenhet, innehållande minst 100 kilogram mjölkfett.
Den tidigare gjorda indelningen av riket i olika prisutjämningsdistrikt
ävensom de i de tidigare kungörelserna intagna bestämmelserna om särskilda
tillägg till norrlandsdistrikten ha slopats i den nya kungörelsen. Livsmedelskommissionen
kan emellertid bestämma, att mjölkpristillägg skall utgå med
olika belopp i olika delar av landet. Vidare äger livsmedelskommissionen
föreskriva, att mjölkpristillägg ej skall utgå för mjölkfett i sådan mjölk och
till mjölk omräknad grädde, som av mejeriet försålts för visst ändamål eller
av detsamma använts för beredande av viss mejeriprodukt. Mjölkpristillägg
utbetalas för kalendermånad till det mejeri, vid vilket mjölken invägts från
producenterna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

Bestämmelserna om lantsmörsbidrag i den nya kungörelsen överensstämma
helt med motsvarande bestämmelser i kungörelsen den 28 juni 1941. De
av livsmedelskommissionen med stöd av sistnämnda kungörelse meddelade
närmare föreskrifterna angående grunderna för utbetalande av lantsmörsbidrag
ha även bibehållits oförändrade efter ikraftträdandet av den nya
kungörelsen.

I fråga örn producentbidrag föreskrives i den nya kungörelsen, att dylikt
bidrag utgår till mjölkproducent för varje brukningsdel, varå mjölk produceras,
med visst av Kungl. Majit bestämt belopp för varje kilogram mjölk
och till mjölk omräknad grädde, som från brukningsdelen sålts till mejeri,
berättigat till mjölkpristillägg, eller, därest producenten själv driver sådant
mejeri, i mejerirörelsen försålts eller använts för beredande av smör, ost eller
annan mejeriprodukt till avsalu. Producentbidrag utgår dock för varje brukningsdel
ej för större myckenhet mjölk och till mjölk omräknad grädde än
Kungl. Majit för viss tidsperiod bestämmer.

Vad angår storleken av de belopp, med vilka de här förut omförmälda bidragen
till mjölkproduktionen utgå, gäller följande.

Det enligt kungörelsen den 28 november 1941 utgående mjölkpristillägget,
vilket bidrag såsom förut nämnts ersatt såväl prisutjämningsbidrag som
konsumtionsmjölktillägg, har under tiden december 1941-—maj 1942 utgått
med 42 öre för kilogram mjölkfett i genomsnitt för hela riket för all invägd
mjölk samt utgår från och med juni 1942 med 28 öre för varje kilogram
mjölkfett, som innehålles i all den vid mejeriet invägda mjölken, samt härutöver
med 14 öre för varje kilogram mjölkfett, som innehålles i sådan mjölk
och till mjölk omräknad grädde, som av mejeriet försålts annorledes än till
annat mejeri (konsumtionsmjölk och konsumtionsgrädde). Till de nu nämnda
beloppen göras för Norrlands vidkommande särskilda tillägg, avsedda att
ersätta de förut utgående norrlandsbidragen. Dessa särskilda tillägg ha fastställts
till följande belopp, nämligen för Gävleborgs län med undantag för
landskapet Gästrikland ävensom för Västernorrlands och Jämtlands län till
40 öre samt för Västerbottens och Norrbottens län till 60 öre, allt för kilogram
mjölkfett.

Producentbidragets storlek har i fråga om tiden efter ikraftträdandet av
kungörelsen den 28 november 1941 bestämts genom särskilt av Kungl. Majit
meddelat beslut. Genom detta har Kungl. Majit föreskrivit, alt producenlbidrag
tills vidare skall utgå för varje brukningsdel, varå mjölk produceras,
med 3 öre för varje kilogram mjölk och till mjölk omräknad grädde, som
från brukningsdelen sålts till mejeri, berättigat till mjölkpristillägg, eller,
därest producenten själv driver sådant mejeri, i mejerirörelsen försålts eller
använts för beredande av smör, ost eller annan mejeriprodukt till avsalu.
Genom samma beslut har Kungl. Majit vidare föreskrivit, att producentbidrag
för varje månad skulle utbetalas för en myckenhet av 650 kilogram mjölk
och till mjölk omräknad grädde eller den mindre kvantitet, som kunde ha
sålts eller använts på sätt nyss nämnts, ävensom att producentbidrag för halvåret
juli—december 1941 finge utgå för sammanlagt 3,900 kilogram mjölk

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

och till mjölk omräknad grädde för varje brukningsdel samt därefter för
varje kalenderår för sammanlagt 7,800 kilogram mjölk och till mjölk omräknad
grädde.

I enlighet med riksdagens beslut har Kungl. Majit medgivit utbetalande
till mejerierna under innevarande budgetår av vissa bidrag å tillhopa högst

6,000,000 kronor för täckande av de av produktionsminskningen föranledda
kostnaderna för mjölktillförseln till de större konsumtionsorterna. I sådant
syfte utgå dels de s. k. merfraktsbidragen, dels s. k. regleringskostnadstilllägg
till vissa mjölkorganisationer i Stockholm och Göteborg, dels viss ersättning
för behandling av konsumtionsmjölk vid några mejerier, som leverera
mjölk till Stockholm, dels ock bidrag till uppehållande av mejeriernas
körlinjer inom de områden, där på grund av den minskade mjölkproduktionen
transportkostnaderna per kilogram mjölk äro särskilt höga. Livsmedelskommissionen
har beslutat att sistnämnda bidrag skall månadsvis utgå under tiden
1 oktober 1942—31 maj 1943 till mejeri, för vilket kostnaden för intransport
av mjölk till mejeriet under månaden överstiger 1.2 öre för kilogram.
Bidraget skall för varje månad utgå med ett belopp motsvarande
hälften av den summa varmed sagda kostnad under månaden överstiger 1.2
öre för kilogram. Kungl. Majit har erhållit befogenhet förordna, att ifrågavarande
belopp å 6,000,000 kronor må användas för tillgodoseende av annat
ändamål än förut nämnts'' som är av särskild betydelse för mjölkförsörjningens
ordnande under rådande kristid.

Efter överläggningar den 16 och 17 december 1942 mellan ledamöter av
statsrådet, å ena sidan, samt representanter för Sveriges lantbruksförbund
och riksförbundet landsbygdens folk, å andra sidan, har Kungl. Majit den
18 december 1942 bemyndigat livsmedelskommissionen att av medel, som
stå till kommissionens förfogande för upprätthållande av jordbruksregleringen,
till svenska mejeriernas riksförening u. p. a. utbetala intill 3,500,000
kronor. Beloppet skall av riksföreningen enligt dess bestämmande användas
för utbetalande — utöver mjölkpristilläggen — av differentieringstillägg i
Norrland och vissa delar av mellersta Sverige under tiden till och med den
31 augusti 1943. I enlighet härmed utbetalas av riksföreningen från och med
den 1 januari 1943 t. o. m. maj 1943 kalendermånadsvis -—- utöver mjölkpristilläggen
— följande differentieringstillägg per kilogram invägd mjölk:

öre/kg

Inom invägd

mjölk

Norrbottens län och Västerbottens läns lappmark ................ 2.5

Västerbottens län i övrigt ...................................... 2.0

Västernorrlands, Jämtlands och Gävleborgs län utom Gästrikland . . 1.5

Gästrikland med Gävleortens mejeriföreningsområde i övrigt, Kopparbergs
län med Dalarnas mejeriföreningsområde i övrigt, Värmlands
län samt Tossbo och Vedbo härader och Åmåls stad i Älvsborgs
län .................................................. 1.0

Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Västmanlands och örebro län . . 0.5

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

Genom beslut den 18 december 1942 har vidare Kungl. Majit, med anledning
av en av livsmedelskommissionen verkställd utredning rörande den inkomstminskning
för mejerierna som blivit en följd av att grädden underkastats
ransonering, bemyndigat kommissionen att av de medel, som stå till
kommissionens förfogande för upprätthållande av jordbruksregleringen, använda
högst 1,500,000 kronor för att efter samråd med svenska mejeriernas
riksförening u. p. a. bereda ersättning för sagda förlust inom områden, som
äro i behov därav och som ej kunna anses kompenserade i annan ordning.
Detta belopp är numera fördelat.

Vad slutligen beträffar lantsmör gälla följande bestämmelser. Enligt kungörelse
den 18 oktober 1940 (nr 907) skall mejeri, för att erhålla prisutjämningsbidrag,
på villkor, som livsmedelskommissionen bestämmer, från producent
mottaga lantsmör, som uppfyller av kommissionen fastställda kvalitetsfordringar.
Enligt bestämmelser, utfärdade av livsmedelskommissionen (eirk.
nr 152) skall mejeri för sådant smör betala ett grundpris, som för gott lantsmör
(klass I) skall vara 10 öre lägre, för mindre gott lantsmör (klass II)
20 öre lägre och för dåligt lantsmör (klass III) en krona lägre än svensk
riksnotering å runmärkt smör. Till nämnda grundpris skall göras ett pristillägg
(lantsmörsbidrag) med 30 öre per kilogram smör, som produceras i
Stockholms—Göteborgs, Skånes och Värmland—Dalarnas prisutjämning;sdistrikt,
samt med 55 öre per kilogram smör, som produceras inom övriga
prisutjämningsdistrikt. Mejeri är vidare skyldigt att inom sitt uppköpsområde
förordna ombud att för mejeriets räkning inköpa lantsmör. Mejeri är dock
ej skyldigt att, självt eller genom ombud, inköpa lantsmör från producent
av vilken det skäligen kunnat påfordras, att han lämnat den mjölk, varav
smöret bereus, till mejeri.

Genom kungörelsen den 30 juni 1937 (nr 660), ändrad genom kungörelsen
den 28 juni 1941 (nr 566), angående reglering av införseln av mjölk och
mjölkprodukter har förbud meddelats mot införsel till riket av mjölk, grädde,
smör och ost utan tillstånd av livsmedelskommissionen. I den mån Kungl.
Majit så föreskriver, skall importör av nu nämnd vara erlägga införselavgift
för densamma med belopp, som Kungl. Majit bestämmer. Örn särskilda
förhållanden därtill föranleda, kan Kungl. Majit eller, efter Kungl. Majlis bemyndigande,
livsmedelskommissionen medgiva befrielse från erläggande av
införselavgift eller återbäring av sådan avgift.

Genom kungörelsen den 10 januari 1941 (nr 23) angående reglering av
införseln av vissa fettvaror m. m. har förbud meddelats att utan tillstånd av
livsmedelskommissionen införa jordnötter, kopra, sojabönor och andra icke
ätbara oljehaltiga frön och frukter ävensom fett och oljor av animaliskt eller
vegetabiliskt ursprung.

De under konsumtionsåren 1940/41 och 1941/42 vidtagna åtgärderna i
syfte att upprätthålla smörproduktionen ävensom att reglera konsumtionen
av matfett och ost, örn vilka förmäles i de i propositionerna nr 278/1941 och
319/1942 lämnade redogörelserna, lia bibehållits. Förbudet mot tillverkning
av ost med en fettlialt av 30 procent eller däröver har likaledes bibehållits.

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

Slaktdjursrcgleringen. Jämlikt bernyndiganden av 1937 och 1939 års lagtima
riksdagar, vilka bemyndigande!! även omfatta reglering av införseln av
kött och fjäderfä, har Kungl. Maj:t genom kungörelse den 30 juni 1937 (nr
648), vilken ändrats genom kungörelserna nr 527/1938, 54 och 99/1939 samt
568/1941 och jämlikt sistnämnda kungörelse gäller tills vidare, förordnat,
att levande nötkreatur, får och svin, kött av nötkreatur och får, kött av häst,
fläsk — torrsaltat amerikanskt fläsk likväl undantaget — samt konserver
av dylikt kött eller av fläsk icke må införas till riket utan tillstånd av statens
jordbruksnämnd, numera statens livsmedelskommission. Vid införsel av
fårkött har sedan 1936 utgått en avgift, vars belopp under våren och försommaren
utgjort 15 öre för kilogram och under övriga delar av året 30
öre för kilogram. Från och med den 1 april 1941 utgår nämnda avgift med
15 öre för kilogram. Sedan den 16 juli 1938 utgår införselavgift för saltat
hästkött och från och med den 15 mars 1938 även för konserver av nöt- och
fårkött. Sistberörda avgifter ha under hela tiden varit 15 öre för kilogram.
Där det med hänsyn till särskilda förhållanden finnes påkallat, kan Kungl.
Majit eller, efter Kungl. Majits bemyndigande, livsmedelskommissionen medgiva
befrielse, helt eller delvis, från införselavgift eller återbäring av sådan
avgift.

Jämlikt förordningen den 7 juni 1935 (nr 279) angående slaktdjursavgift,
vilken enligt förordning den 30 juni 1942 (nr 491) gäller tills vidare till
och med den 30 juni 1943, skall, därest Kungl. Majit så förordnar, för åstadkommande
av förbättrade avsättningsförhållanden för slaktdjur och slakteriprodukter,
upptagas viss avgift, slaktdjursavgift. Sådan avgift skall utgå
för kött av nötkreatur, får, get, svin eller häst, som godkänts vid besiktning
å offentlig köttbesiktningsbyrå, offentligt slakthus eller kontrollslakteri. Avgiftens
belopp bestämmes av Kungl. Majit under iakttagande av att den
högst får utgöra, räknat för hel kropp, beträffande nötkreatur, som efter
nedslaktningen väger minst 150 kilogram, och häst 3 kronor, svin 2 kronor
samt övriga djur 1 krona. Kungl. Majit äger medgiva undantag från avgiftsskyldighet
där så med hänsyn till särskilda förhållanden finnes skäligt. Närmare
bestämmelser rörande ordningen för slaktdjursavgiftens erläggande och
indrivande ävensom i avseende å förordningens tillämpning i övrigt ha meddelats
i kungörelsen den 20 juni 1935 (nr 363). Efter det att under tiden 1 juli
1937—30 juni 1939 ingen slaktdjursavgift utgått, förordnades genom kungörelsen
den 22 juni 1939 (nr 405) att sådan avgift skulle tills vidare från
och med den 1 juli 1939 utgå för svin med 2 kronor per djurkropp och för
spädgris — eller svin med en slaktvikt understigande 15 kilogram — med 1
krona. Enligt kungörelse den 21 juni 1940 (nr 635) utgår från och med den
1 juli 1940 ingen slaktdjursavgift.

Den genom Kungl. Majits kungörelse den 28 mars 1941 (nr 173) genomförda
regleringen av förbrukningen av köttvaror äger alltjämt bestånd.
Sagda kungörelse har undergått vissa förändringar, senast genom kungörelsen
den 19 juni 1942 (nr 412). De gjorda ändringarna innebära i huvudsak,
att handeln med levande djur underkastats reglering ävensom att djurupp -

Kungl. Majlis proposition nr 246.

födare och personer, som yrkesmässigt inköpa och försälja levande djur,
ålagts viss antecknings- och redovisningsskyldighet, varjämte förordnats örn
särskilda kontrollorgan, de s. k. slaktgodemännen. Genom kungörelsen den
30 april 1942 (nr 210) har regleringen av förbrukningen av köttvaror utvidgats
till att omfatta även blod av de djurslag, som avses i kungörelsen. Slutligen
kan nämnas att i kungörelsen den 29 januari 1943 (nr 59) förordnats
om beslag å samt reglering av handeln med tarmar, m. m., varjämte i kungörelse
samma dag (nr 60) meddelats föreskrifter angående reglering av införseln
av tarmar. Enligt den sistnämnda kungörelsen må tarmar icke införas
till riket utan tillstånd av livsmedelskommissionen.

Äggregleringen. Enligt kungörelsen den 23 februari 1934 (nr 24) angående
reglering av införseln av ägg, jämförd med kungörelserna nr 283/1935, 789/
1939 och 569/1941, må ägg ej införas till riket utan tillstånd av statens livsmedelskommission
eller den kommissionen bemyndigar att meddela tillstånd
till sådan införsel. Livsmedelskommissionen har vidare berättigats föreskriva,
att för sådant tillstånd skall utgå licensavgift enligt de grunder,
som Kungl. Maj:t i särskild ordning bestämmer. Vad sålunda stadgats skall
jämlikt kungörelsen den 5 oktober 1934 (nr 490) angående utsträckt tilllämpning
av förstnämnda kungörelse tillämpas jämväl i fråga om flytande
äggvita samt beträffande äggula, som icke uteslutande är avsedd för beredning
av läder.

Enligt kungörelsen den 6 oktober 1939 (nr 692), jämförd med kungörelsen
nr 789/1939, må vidare utförsel av hönsägg icke äga rum utan tillstånd av
livsmedelskommissionen eller, efter kommissionens bemyndigande, av Sveriges
äggintressenters förening u. p. a., därvid skall tillses, bland annat, att
utförselkvantiteten fördelas mellan exportörerna enligt skäliga grunder och
på sådant sätt, att en möjligast jämn utförsel åstadkommes.

Äggintressentföreningen har efter bemyndigande av livsmedelskommissionen
intill den 1 oktober 1941 utövat de befogenheter i avseende å beviljande
av införsel- eller utförseltillstånd samt fastställande av licensavgift
och utförselavgift, som enligt ovan anförda författningar tillkommit kommissionen.
Efter utgången av september 1941 utövar kommissionen själv
dessa befogenheter.

Den i september 1941 införda ransoneringen av äggförbrukningen är fortfarande
gällande.

Fodermedclsregleringen. Beträffande de regleringsåtgärder i fråga om fodermedel,
vilka utfärdats till och med första kvartalet 1942 rörande bland annat
skatt å oljekakor och vissa slag av fodermedel, införsel av samt införselavgift
å havre och majs, tillverkningsprocent för havre, beslag å samt reglering
av handeln med samtliga slag av fodermedel tillåter jag mig hänvisa till
den i propositionen nr 319/1942 meddelade redogörelsen härför. Bland annat
följande åtgärder lia därefter vidtagits.

Som i nyssnämnda redogörelse omtalats, blev 1941 års foderskörd myc -

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

ket svag, och betydande inskränkningar i tilldelningen av olika slags fodermedel
måste verkställas. Under nämnda år voro praktiskt taget samtliga fodermedel
under beslag samt föremål för handelsreglering.

1942 års skörd av fodermedel blev av betydligt bättre beskaffenhet än de
båda närmast föregående årens, vilket förhållande genast gjorde sig märkbart
i form av betydande lättnader i fodertilldelningen. Sålunda kunde bestämmelsen,
att fodersädstilldelningen skulle baseras på ett reducerat antal nötkreatur,
svin och höns slopas. Bestämmelserna om tilldelningens storlek återfinnas
för september 1942 i livsmedelskommissionens cirkulär nr 914, för
tiden 1 oktober—31 december 1942 i cirkulär nr 959, för tiden 1 januari—
14 mars 1943 i cirkulär nr 1113 samt för tiden efter sistnämnda dag i cirkulär
nr 1259.

Sedan Kungl. Maj:t i kungörelse den 19 juni 1942 (nr 446) meddelat
bestämmelser angående beslag å spannmål samt vissa rotfrukter av 1942
års skörd, utfärdade livsmedelskommissionen med giltighet från och med
den 16 oktober 1942 (eirk. nr 911) närmare bestämmelser angående spannmålsregleringen
under regleringsåret 1942/43 ävensom bestämmelser rörande
avståendet av fodersäd under samma regleringsår (eirk. nr 960, 1059, 1098,
1162 och 1241).

I fråga om stråfoder må erinras örn att 1941 års höskörd var ännu sämre
än samma års skörd av fodersäd. Även tillgången på halm var till följd av
den felslagna spannmålsskörden synnerligen knapp. Av denna orsak måste
bestämmelserna rörande handeln med och tilldelningen av stråfoder göras
mycket snäva. Från och med den 17 april 1942 gällde sålunda (eirk. nr 713),
att stråfoder ej ens mot inköpslicens fick överlåtas direkt från jordbrukare.
Även under 1942 vidtogos genom Kungl. Maj:ts beslut den 29 maj 1942
och den 19 juni samma år vissa åtgärder åsyftande tillvaratagande av vass.

Sedan 1942 års hö- och halmskörd visat sig bli betydligt större än föregående
års skörd, kunde vissa lättnader i stråfoderregleringen genomföras. Sålunda
slopades nyssnämnda bestämmelser örn förbud för försäljning av stråfoder
direkt från jordbrukare från och med den 25 juni 1942 (eirk. nr 794),
och från och med den 26 augusti 1942 har stråfoder fått fritt försäljas (eirk.
nr 878). Från och med sistnämnda dag har det tidigare gällande förbudet mot
användning av stråfoder såsom strömedel för klavbundna nötkreatur upphört
att gälla.

Vad beträffar den allmänna tilldelningen av oljekraftfoder och kli må
nämnas, att denna under regleringsåret 1942/43 verkställts efter i huvudsak
samma grunder som under närmast föregående regleringsår (eirk. nr 935).
Likaså har särskild tilldelning av oljekraftfoder medgivits odlare av oljeoch
spånadsväxter (eirk. nr 611, 935, 1099 och 1161). Såsom en nyhet har
tillkommit den tilldelning av oljekraftfoder, som medgivits såsom kompensation
för ökade konsumtionsmjölkleveranser (eirk. nr 935 och 1128). Denna
senare tilldelning har på uppdrag av livsmedelskommissionen verkställts av
vederbörande mejeriföretag i omvänd proportion till mjölkleverantörernas
återtagning av skummjölk.

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

Den förbättrade situationen i fråga om inhemska fodermedel har tagit sig
uttryck i vissa extra tilldelningar av fodermedel framförallt till svin. Sålunda
medgavs för tiden 1 juni—31 augusti 1942 en extra tilldelning av 50 kilogram
vetekli till modersuggor i samband med varje graning, dock för högst
2 suggor per brukningsdel (eirk. nr 758). Redan från och med juli 1942 slopades
begränsningen efter antalet suggor per brukningsdel (eirk. nr 798), och
från och med augusti 1942 höjdes den extra tilldelningen av vetekli till 80
kilogram per grisning (eirk. nr 886). Denna tilldelning har sedan förnyats
efter utgången av augusti 1942. Dessutom ha för samtliga modersuggor (utom
ungsuggor) och tjänstgörande galtar från och med den 15 januari 1943 medgivits
en extra tilldelning av 25 kilogram rågkli (eirk. nr 1112) samt från och
med den 19 februari en engångstilldelning av 50 kilogram majs, rågkli eller
fodersäd (eirk. nr 1245). Vidare ha för svin, vägande under 20 kilogram, för
vilka tilldelning av fodersäd tidigare ej medgivits, från och med den 1 oktober
1942 lämnats tilldelning av fodersäd i samma ordning som för tyngre svin,
dock endast under förutsättning att svinen inköpts för uppfödning (eirk. nr
1000).

Vidare förtjänar nämnas, att havrekli fått fritt försäljas under tiden 15
juni—30 september 1942 (eirk. nr 783, 845, 899 och 945). Från och med
den 6 november 1942 är försäljningen av havrekli åter fri liksom även försäljningen
av kornkli (eirk. nr 1035).

Den knappa fodertillgången under produktionsåret 1941/42 föranledde —
såsom närmare framgår av den redogörelse härom, som lämnats i proposition
nr 319/1942 — vissa ingripanden från statsmakternas sida i fråga örn
handeln med fodercellulosa. Sålunda förordnades i kungörelse den 21 november
1941 (nr 880) örn beslag å samt reglering av handeln med fodercellulosa.
Enligt de tillämpningsföreskrifter, som livsmedelskommissionen i anledning
härav meddelade (eirk. nr 526), fick fodercellulosa av kommissionär
eller återförsäljare försäljas till förbrukare endast mot skriftlig rekvisition
samt för högst en månads behov. Från och med april 1942 skärptes dessa
föreskrifter såtillvida, som för inköp av fodercellulosa därefter skulle erfordras
av vederbörande kristidsnämnd utfärdad inköpslicens. Sedan fodersituationen
under sommaren 1942 betydligt lättats och efterfrågan på fodercellulosa
därigenom sjunkit, meddelades vissa bestämmelser avseende att stimulera
förbrukarna att redan under sommaren verkställa inköp av fodercellulosa
för det kommande förbrukningsåret (eirk. nr 748 och 910). Från och
med den 21 oktober 1942 kunde handeln med fodercellulosa göras helt fri
(eirk. nr 1003).

Tillika må här erinras att Kungl. Majit genom beslut den 19 juni 1942
bemyndigat livsmedelskommissionen att uppdraga åt svenska spannmålsaktiebolaget
att inköpa alla till bolaget före den 1 april 1943 hembjudna partier
timotej-, alsikeklöver- och rödklöverfrö av 1942 års produktion och därvid
betala följande priser, nämligen för timotejfrö 2 kronor för kilogram,
för alsikeklövcrfrö 3 kronor 25 öre för kilogram och för rödklöverfrö 4 kronor
för kilogram. För rödklöverfrö skulle dessutom lämnas ett tillägg av 1 kro -

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

na för kilogram för sådana partier av sen rödklöver, för vilka bindande garantier
i fråga om typ kunde lämnas av fröodlareförening, frökontrollanstalt eller
i annan ordning. För på dylikt sätt garanterat rödklöverfrö, odlat i Norrland
samt Kopparbergs eller Värmlands län, skulle dessutom utgå ytterligare tillägg
med 50 öre för kilogram.

Brödsädsregleringen. I fråga örn de regleringsåtgärder med avseende på
brödsäd, som företagits under tiden till och med första kvartalet år 1942,
tillåter jag mig hänvisa till redogörelsen över vidtagna regleringsåtgärder
i propositionen 319/1942. Härutöver må anföras följande.

Beträffande den förmalningsersättning, som enligt Kungl. Maj:ts brev den
31 augusti 1940 utbetalas till kvarnföretag, som bedriva handelsförmalning
i egentlig mening, kan nämnas, att densamma vid ingången av år 1942 utgick
med 2 kronor 65 öre för deciton vid förmälning av brödsäd av 1939
års eller äldre skörd, förvärvad före den 1 september 1940, med 5 kronor
15 öre för deciton vid förmälning av brödsäd av 1939 års eller äldre skörd,
förvärvad under tiden 1 september—15 oktober 1940, och vid förmälning
av brödsäd av 1940 års skörd, förvärvad före den 16 oktober 1940, samt
med 8 kronor 15 öre för deciton vid förmälning av all brödsäd, som förvärvats
efter den 15 oktober 1940. Sistnämnda förmalningsersättning har
utgått jämväl för korn, förmalt tillsammans med råg eller vete eller till kornmjöl
för att tillsättas förmalningsprodukter av råg och vete samt för potatisflingor,
använda för tillsättning i mjöl av råg eller vete. Från och med den
1 mars 1942 har samma ersättning utgått vid handelsförmalning av majs till
majsmjöl, avsett till inblandning i rågmjöl.

Den 18 december 1942 beslöt Kungl. Maj:t, att den förmalningsersättning,
som av livsmedelskommissionen under tiden 1 april—31 augusti förskottsvis
utbetalats, skulle vara att anse såsom definitiv, dock att för handelsförmalning
under nämnda tid av vårvete av 1941 års eller äldre skörd därjämte
skulle enligt beslut av Kungl. Maj:t den 29 maj 1942 utgå ersättning
med 1 krona 25 öre för deciton. För tiden 1 september—15 oktober 1942
fastställdes en förmalningsersättning för spannmål av 1941 års eller äldre
skörd av 7 kronor 25 öre för deciton samt för spannmål av 1942 års skörd
av 5 kronor 55 öre för deciton. För tiden 16 oktober—31 december 1942
fastställdes en förmalningsersättning av 5 kronor 25 öre för deciton, oavsett
till vilken skörd spannmålen vore att hänföra. Slutligen bestämdes för
tiden från och med den 1 januari 1943 tills vidare till och med den 31 augusti
1943 en förmalningsersättning av 5 kronor 80 öre för deciton.

Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 december 1942 har svenska
spannmålsaktiebolaget till kvarn, som den 16 oktober 1942 innehade spannmål
av 1941 års eller äldre skörd, utbetalat gottgörelse för skillnaden mellan
de för regleringsåret 1941/42 gällande normalpriserna och motsvarande normalpriser
för regleringsåret 1942/43 med följande belopp, nämligen för vårvete
2 kronor, för liöstvete 1 krona, för råg 2 kronor och för korn 3 kronor,
allt per deciton.

Kungl. Maj-.ts proposition nr 246.

De för enhetsvetemjöl respektive grahamsmjöl från och med den 1
april 1942 fastställda priserna vid försäljning från kvarn av respektive 38
och 27 kronor för deciton gällde oförändrade under återstoden av år 1942
men sänktes från och med den 1 januari 1943 till respektive 36 kronor 55
öre och 26 kronor 20 öre för deciton. Priset på rågsikt, som under större
delen av år 1942 ej fått tillverkas, har varit 30 kronor 50 öre för deciton
fram till den 16 oktober 1942, då tillverkningen av rågsikt upphörde och
ersattes med tillverkning av samsikt, vilket åsattes ett pris av 28 kronor 25
öre för deciton. Detta pris sänktes sedan från och med den 1 januari 1943
till 28 kronor 15 öre för deciton. Priset på sammalet rågmjöl, som under
hela år 1942 varit 25 kronor 25 öre för deciton, sänktes från och med den 1
januari 1943 till 24 kronor 45 öre för deciton.

Nu nämnda bestämmelser om förmalningsersättning och mjölpriser återfinnas
i livsmedelskommissionens cirkulär nr 699, 909, 913. 1002 och 1152.

Vid löneförmalning utgår från och med den 1 september 1941 en förmalningsersättning
med 2 kronor för deciton (eirk. nr 413). Från och med den
16 oktober 1941 utgår samma förmalningsersättning jämväl för korn, som
förmales mot förmalningskort (eirk. nr 618).

Genom kungörelse den 4 juli 1941 (nr 622) meddelades beslag å bland
annat 1941 års skörd av matärter och bönor samt genom kungörelsen den
19 juni 1942 (nr 446) jämväl å 1942 års skörd av matärter och bönor. Den
allmänna tilldelning av ärter och bönor till enskilda hushåll, som utgått från
och med den 19 november 1941, upphörde den 22 april 1942 (eirk. nr 692).
Från och med den 23 april 1942 sammanfördes ransoneringen av ärter och
bönor med mjöl- och brödransoneringen (eirk. nr 717). Till följd av att 1942
års skörd av matärter blev god, kunde en allmän tilldelning av matärter till
enskilda hushåll åter medgivas från och med den 2 november 1942. Denna
tilldelning omfattade ej bönor (eirk. nr 1007). Dessförinnan hade emellertid
en viss tilldelning av ärter till enskilda hushåll medgivits, nämligen till innehavare
av inköpskort U, det s. k. speciella beredskapskortet. Denna tilldelning
medgavs från och med den 8 oktober 1942.

Vidare må erinras om att i kungörelse den 1 augusti 1940 (nr 755) förordnats,
att matärter icke må införas till riket utan tillstånd av livsmedelskommissionen,
och att Kungl. Maj:t äger belägga import av dylika ärter med införselavgift.
Liknande förordnande har meddelats rörande bönor genom kungörelse
den 14 mars 1941 (nr 217). Något förordnande om införselavgift har
emellertid icke utfärdats.

I detta sammanhang bör nämnas att enligt det avtal, som med godkännande
av Kungl. Maj:t den 28 augusti 1942 slutits mellan staten och svenska
spannmålsaktiebolaget för tiden 1 september 1942—31 augusti 1943, det åligger
bolaget, att, i den omfattning och på de villkor Kungl. Majit eller, efter
Kungl. Maj:ts bemyndigande, livsmedelskommissionen bestämmer, inköpa
svenskt vete och svensk råg ävensom inom landet odlade matärter av viss beskaffenhet.
Bolaget har, i anslutning till tidigare omnämnda beslag av brödsäd,
fodersäd och stråfoder, av livsmedelskommissionen erhållit bemyndiga!!-

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

de att inköpa beslagtagen vara samt att även försälja sådan vara enligt de
närmare bestämmelser, som utfärdats av livsmedelskommissionen.

Regleringen av konsumtionen av mjöl, bröd och gryn gäller alltjämt.
Till följd av 1941 års mycket svaga brödsädsskörd måste en nedskärning av
den allmänna tilldelningen till enskilda bushåll av mjöl, bröd och gryn företagas
från och med den 29 januari 1942. Denna lägre grundtilldelning är alltjämt
gällande. Däremot har 1942 års förbättrade skörderesultat medfört, att
vissa andra lättnader kunnat genomföras. Sålunda har tilläggstilldelningen
till kroppsarbetare samt barn av vissa åldrar kunnat ökas rätt väsentligt,
och vidare har utanför den egentliga mjöl- och brödransoneringen kunnat
medgivas en viss allmän tilldelning av havre- och komgryn samt kornmjöl.

Potatisregleringen. Tillverkningen och avsättningen av potatismjöl har
från och med den 1 september 1933 varit föremål för fullständig statlig reglering.
Bestämmelserna härom återfinnas i förordningen den 26 juni 1933 (nr
389), vilken senast genom kungörelse den 21 mars 1940 (nr 165) förlängts att
gälla till och med den 30 september 1943. För att handhava denna reglering
tillsatte Kungl. Majit en särskild nämnd, statens potatismjölsnämnd, för vilken
instruktion utfärdades i kungörelse den 15 augusti 1933 (nr 515). Enligt
kungörelse den 30 juni 1942 (nr 564) överfördes statens potatismjölsnämnds
befogenheter på statens livsmedelskommission.

Enligt kungörelsen den 15 augusti 1933 (nr 514) med tillämpningsföreskrifter
till förenämnda förordning den 26 juni 1933 gäller bland annat följande.
Tillstånd att vid viss anläggning bedriva sådan tillverkning, som avses
i förordningen (tillverkningslicens), meddelas av statens potatismjölsnämnd
(numera statens livsmedelskommission). Tillverkningslicens meddelas för
tillverkningsår, som räknas från och med den 1 oktober till och med den 30
september nästföljande år. Den som erhållit tillverkningslicens är skyldig
att under den tid licensen avser: a) vid tillverkningen uteslutande använda
svensk potatis; b) vid inköp av potatis och försäljning av potatisstärkelse
tillämpa den prissättning, som Kungl. Majit efter förslag av statens potatismjölsnämnd
fastställer; c) underkasta sig de föreskrifter i avseende å leveranser
och inköp av potatis samt tillverkning och försäljning av potatisstärkelse,
som nämnden må meddela; samt d) därest nämnden så påfordrar, till
av Kungl. Majit efter förslag av nämnden fastställt pris helt eller delvis
ställa årstillverkningen av potatisstärkelse, inneliggande lager inbegripet, till
förfogande för nämnden, med undantag dock för vad som erfordras till husbehov
för tillverkaren och dennes potatisleverantörer, varvid nämnden, så
vitt angår ny tillverkning, äger påkalla leverans av otorkad vara.

Kungl. Majit laar vidare för varje tillverkningsår fastställt det pris, som
innehavare av tillverkningslicens har att erlägga till leverantör för potatis,
som inköpes för framställning av stärkelse och är av för fabriksändamål
normal kvalitet.

Vidare har för varje tillverkningsår upprättats ett avtal mellan statens
potatismjölsnämnd (numera livsmedelskommissionen), å ena sidan, och Sve -

Kungl. Majlis proposition nr 246.

riges stärkelseproducenters förening u. p. a., å andra sidan, vilket avtal
underställts Kungl. Maj:t för godkännande. Viss del av avtalet har därjämte
av Kungl. Majit förelagts riksdagen för godkännande. Enligt detta avtal har
förenämnda förening utfäst sig att inköpa den mängd potatisstärkelse, som
framställes enligt meddelade tillverkningslicenser å högst en för varje tillverkningsår
fastställd kvantitet potatis, med undantag för vad som erfordrats
till husbehov för tillverkaren och dennes leverantörer. A andra sidan har
potatismjölsnämnden (kommissionen), under förutsättning av statsmakternas
godkännande, åtagit sig att vidtaga eller föranstalta om åtgärder från
statens sida för att bereda föreningen möjlighet att erhålla minst ett visst
i avtalet angivet pris per deciton för vid tillverkningsårets slut inneliggande
lager av potatismjöl med avdrag av viss kvantitet ävensom ersättning
för ränte- och lagringskostnader i avseende å inneliggande lager, med visst
avdrag, under tre månader, räknat från och med utgången av respektive
tillverkningsår.

Bestämmelserna för tillverkningsåret 1942/1943 återfinnas i Kungl. Majits
brev den 25 september 1942.

Enligt förordning den 2 mars 1934 (nr 34), som genom kungörelse den 20
september 1940 (nr 832) förlängts att gälla till och med den 30 september
1943, har föreskrivits, att vid införsel av varor av följande slag skall, utöver
enligt tulltaxan stadgad tull, utgå tilläggstull med följande belopp:

Statistiskt nr	Varuslag	Tilläggstull för 100 kg kronor
290	Druv- och stärkelsesocker samt stärkelsesirap................ T	9.50
620	Dextrin och stärkelseklister; ävensom appreturmedel inne-
	hållande dextrin, stärkelse, glykos, växtslem o. dvl.........T/E	5.-

I kungörelse den 5 december 1941 (nr 922) förordnade Kungl. Majit örn
beslag å samt reglering av handeln med potatisflingor, potatismjöl med flera
produkter av potatis. I anslutning härtill föreskrev livsmedelskommissionen
(eirk. nr 563), att tillverkare av potatisflingor skulle äga försälja potatisflingor
endast till svenska spannmålsaktiebolaget, varjämte kommissionen
meddelade bestämmelser örn ransonering av potatisprodukter med giltighet
från och med den 14 december 1941.

Potatisflingor och potatismjöl har även kommit till användning för utdragning
av brödsädstillgången genom inblandning i mjöl. Bestämmelser
härom ha ulfärdats av livsmedelskommissionen och gällt under tiden 1 januari—31
augusti 1942.

Vissa bestämmelser ha även ulfärdats innebärande inskränkning i rätten
att använda potatis för olika ändamål. Sålunda utfärdade Kungl. Majit kungörelse
den 19 december 1941 (nr 956) innebärande förbud från och med
den 24 december 1941 tills vidare mot alt för utfodringsändamål koka potatis
vid mejeri, bränneri, stärkelsefabrik eller annan industriell anläggning

Bihang till riksdagens protokoll 1943 1 sami. Nr 240. 2

Kungl. Maj:t$ proposition nr 246.

eller medelst anga, alstrad med ånglokomobil eller eljest med högtrycksångpanna.
Vidare har i kungörelse den 16 januari 1942 (nr 5) förordnats, att potatis
icke utan tillstånd får vid industriell eller därmed jämförlig anläggning
användas för tillverkning eller beredning av varor till avsalu. Nu nämnda
kungörelse äger icke tillämpning å brännvinstillverkning av potatis, ej heller
å tillverkning av sådana potatisprodukter, som avses i kungörelsen den 5
december 1941 (nr 922) angående beslag å samt reglering av handeln med
potatismjöl m. m.

Genom kungörelse den 2 oktober 1942 (nr 806] har förordnats om beslag
å potatis jämte viss reglering av rätten att yrkesmässigt köpa och sälja
potatis, innebärande bland annat, att handel med potatis får utövas endast
av person eller företag, som erhållit särskilt tillstånd därtill (auktorisation).
Bestämmelserna i nämnda kungörelse innebära dessutom bland annat förbud
mot att utfodra annan potatis än sådan, som är uppenbart oduglig till
människoföda och ej heller kan användas för tillverkning av potatismjöl,
potatisflingor eller liknande produkter. Ävenledes stadgas skyldighet för den,
som bedriver yrkesmässig tillverkning av varor till avsalu, att ansöka om
tillstånd att använda potatis för nämnda tillverkning. I anslutning till de
befogenheter, som enligt nyssnämnda kungörelse tillkomma livsmedelskommissionen,
har kommissionen medgivit vissa undantag från utfodringsförbudet.

Vidare må nämnas, att Kungl. Majit i beslut den 30 januari 1942 uppdrog
åt svenska spannmålsaktiebolaget att under april 1942 inköpa all matpotatis
av* fullgod beskaffenhet, som hembjöds bolaget senast den 15 mars 1942.
Även för 1942 års odling av matpotatis har garantipris fastställts. Sålunda
har livsmedelskommissionen, i enlighet med Kungl. Majits bemyndigande
den 1 april 1942, uppdragit åt svenska spannmålsaktiebolaget att under april
1943 inköpa all matpotatis av fullgod beskaffenhet, som av odlare hembjudits
bolaget senast den 15 mars 1943.

Clearing. Utöver vad som i propositionen nr 319/1942 meddelats rörande
clearing, kan nämnas, att livsmedelskommissionen genom Kungl. Majits
brev den 6 november 1942 erhållit bemyndigande att från clearingkassan för
fettvaror täcka förlust å den inhemska odlingen av oljeväxtfrö under år 1942.

I brev den 7 augusti 1942 har Kungl. Majit förordnat, att inom livsmedelskommissionen
skall inrättas en särskild clearingkassa för reglering av marknadspriserna
å ost. Denna kassa har hittills endast tagits i anspråk för utbetalningar
av vissa lagringsersättningar för ost. Kostnaderna härför täckas genom
en clearingavgift på försåld ost, vilken avgift infördes samtidigt med
att ostpriset höjdes i motsvarande grad.

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

Produktionsutvecklingen på jordbrukets område.

Livsmedelskommissionen har vid sin skrivelse den 15 mars 1943 fogat
vissa tabellsammanställningar rörande produktionsutvecklingen under 1941
och 1942 samt januari 1943. Dessa sammanställningar torde såsom särskild
tabellbilaga få fogas vid statsrådsprotokollet. Följande uppgifter rörande
produktionsutvecklingen äro i huvudsak hämtade från kommissionens skrivelse.

Marknaden för mjölk och mejeriprodukter. (Jfr tah. 2—5.) Mjölkinvägningen
vid mejerierna uppgick under år 1942 till 2,520,000 ton mot 2,660,000
ton året förut. Detta innebär en nedgång med 5.3 procent. År 1939 nådde
mjölkinvägningen 3,210,000 ton. Jämfört härmed låg 1942 års invägning 21.5
procent lägre. Vid denna jämförelse har ingen hänsyn tagits till ökningen i
antalet mejerileverantörer, vilken från 1939 till 1942 varit avsevärd. En korrigering
härvidlag skulle ge vid handen, att nedgången i mjölkproduktionen
varit ej oväsentligt större än vad ovannämnda relativtal utvisa.

Av invägningen under år 1942 kommer 1,740,000 ton på produktmjölken,
vilket innebär en minskning från föregående år med 10.3 procent. Däremot
visar mjölkförsäljningen från mejerierna en mycket kraftig ökning, nämligen
från 610,000 till 860,000 ton eller 40.1 procent. Härvid är emellertid att märka,
att försäljningen under 1942 avsett standardiserad mjölk men under 1941
huvudsakligen mjölk av medelfetthalt, d. v. s. omkring 3.6 procent. Omräknas
den standardiserade mjölken till mjölk av medelfetthalt, stannar ökningen i
försäljningen från 1941 till 1942 vid 19.8 procent. En viss del av ökningen i
mejeriernas mjölkförsäljning måste vidare tillskrivas de i samband med
mjölkstandardiseringen hösten 1941 införda försäljningsföreskriftema ifråga
örn konsumtionsmjölk, vilka inneburit en begränsning av producenternas
direktförsäljning till konsumenterna, och utgör alltså icke en reell konsumtionsstegring.

Smörproduktionen uppgick under år 1942 till drygt 71.900 ton mot 77,700
ton året förut. Detta innebär en nedgång med 7.4 procent. Att nedgången i
smörproduktionen stannat i 7.4 procent, medan kvantiteten produktmjölk
nedgått med 10.3 procent förklaras av de åtgärder, begränsning av ostens
fetthalt, ransonering av grädde samt mjölkstandardisering, vilka vidtagits
för att hålla smörproduktionen uppe.

Ostproduklionen stannade år 1942 i 15.000 ton mot 22,400 ton året förut
och 43,700 ton år 1939. Detta innebär för år 1942 en nedgång med 33.0 procent
jämfört med året förut och med 65.7 i jämförelse med år 1939.

Margarintillverkningen, som under åren närmast före krigsutbrottet uppgått
lill i det närmaste 60,000 ton årligen, minskades år 1940 till 38.700 ton
och är 1941 lill 26,200 ton för att år 1942 åter ökas till 40.800 ton.

Slaktdjursniarknaden. (Jfr tab. 6 och 7.) Antalet besiktigade svinkroppar,
som år 1939 uppgick till 1,600.000. hade år 1941 sjunkit till 1.000.000. Un -

Kungl. Majlis proposition nr 246.

der år 1942 fortsatte denna nedgång och för sistnämnda år redovisas en besiktigad
svinslakt av endast 600,000 djur. Jämfört med 1939 års besiktigade
svinslakt innebär detta för 1942 en nedgång med icke mindre än 63 procent,
medan nedgången år 1941 stannade i 35 procent.

Med ledning av statistiken över antalet betäckta suggor i Svealand och
Götaland kan man göra sig en viss föreställning örn hur den totala tillgången
på fläsk kommer att gestalta sig under återstoden av år 1943.

I medeltal per år under 5-årsperioden 1934/38 uppgick antalet suggbetäckningar
till 267.200. År 1941 hade detta antal nedgått till 192,400 eller
med 28 procent och år 1942 till 167,500 eller med 37 procent. Då i medeltal
mellan betäckning och slakt förflyta cirka 12 månader, innebär detta, att
man för hela år 1943 Ilar att räkna med ett antal slaktsvin, som med 37
procent understiger motsvarande antal under 5-årsperioden 1935/39 och som
ligger 13 procent lägre än under 1942. Då man torde kunna utgå ifrån, att
den s. k. hemslakten under år 1943 kommer att bli av minst samma storlek
som under år 1942, torde alltså den saluförda kvantiteten fläsk under år
1943 sammanlagt komma att bli något mindre än under år 1942.

Till följd av 1940 och 1941 års svaga foderskördar skedde under senare
delen av nämnda år en betydande utslaktning av nötkreatur. Sedan nötkreaturstammen
till följd härav omkring årsskiftet 1941/42 till synes nedbringats
till en i förhållande till fodertillgångarna lämplig storlek, har slakten av storboskap
från och med februari 1942 visat en kraftig tillbakagång. Till denna
nedgång har givetvis även det jämfört med åren 1940 och 1941 förhållandevis
goda skördeutfallet år 1942 bidragit. Under hela år 1942 besiktigades
sålunda endast 235,600 storboskap mot 397,000 år 1939 och mellan 540,000
och 550,000 åren 1940 och 1941. Jämfört med 1939 innebär 1942 års slakt
av storboskap en nedgång med icke mindre än nära 41 procent.

Slakten av större kalv, som under år 1941 låg betydligt lägre än året förut,
visade under år 1942 en fortsatt och ännu kraftigare nedgång än under 1941.
Sistnämnda år besiktigades sålunda endast 212,000 större kalvar mot 401,000
år 1941 och 506,000 år 1940.

Slakten av mindre kalv, som under åren 1940 och 1941 hållit sig väl uppe
med ett besiktigat antal av respektive 516.000 och 507,000, sjönk under 1942
till 425,000 djur.

Importen av kött och köttkonserver har under år 1942 sammanlagt uppgått
till endast 195 ton. Däremot har fläskimporten under nämnda år uppgått
till 4,500 ton, vilket är den högsta siffran sedan år 1925, då importen
uppgick till 5,000 ton. Någon export av nötkreaturskött eller fläsk har ej
ägt rum under år 1942. Däremot ha sammanlagt 646 ton annat kött än
nötkreaturskött exporterats, därav 344 ton häst- och renkött till Norge i utbyte
mot fisk.

Äggmarknaden. Den normala äggproduktionen har för åren närmast före
krigsutbrottet uppskattats till 50,000 ton. Denna uppskattning torde ligga i
underkant. För produktionsåret 1942/43 har beräknats en produktion av

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

30,000 ton eller samma som för produktionsåret 1941/42. Under det sistnämnda
produktionsåret redovisades en försäljning av ägg mot inköpskuponger
och inköpslicenser, uppgående till 15,800 ton. Till belysning av produktionsutvecklingen
sedan äggransoneringens början meddelas i den här nedan intagna
sammanställningen uppgifter örn de auktoriserade partihandlamas
inköp av ägg.

- ■■■ ■■ ■■ ......... 1 Period	Auktoriserade partihandlares inköp av ägg från
Auktoriserade ägguppköpare, ton	Äggproducenter, ton	Summa ton
1941 4:e kvartalet.....................	1,844	313	2,157
1942 lia > .....................	1,496	218	1,714
2:a > .....................	4,624	350	4,974
3:e > .....................	2,501	208	2.709
4:e > .....................	1,016	149	1,165
1943 l:a > .....................	2,945	222	3,167
1943 3/i—Sl/i..........................	673	66	739
V«—”/ s..........................	617	58	675
‘/s- V»..........................	222	16	238
e/s— v*..........................	1,607	101	1.708

Fodermedelsmarknaden. (Jfr tab. 8.) Den inhemska förbrukningen av
oljekraftfoder, som för produktionsåret 1938/39 beräknats till 240,000 ton,
minskades under år 1941/42 till 125,000 ton. Under år 1942/43 beräknas
cirka 100,000 ton kunna tilldelas producenterna.

Förbrukningen av kli beräknas under året närmast före krigsutbrottet ha
uppgått till drygt 195,000 ton. Under produktionsåret 1941/42 minskades
denna kvantitet till 151.000 ton och för år 1942/43 beräknas en ytterligare
nedgång till något över 115,000 ton.

Beträffande den inhemska foderskörden kan följande tablå vara av intresse.
Uppgifterna lia hämtats ur statistiska centralbyråns officiella skördestatistik.
Uppgifterna för 1942 äro preliminära.

År	... Korn	A Havre	real i h Blandsäd	e k t a r a Summa fodersäd	v Foderrot- frukter	Hö
1930 ........	132,163	660,235	267,784	1,060,182	103,731	1,865,212
1931........	125,691	642,799	268,525	1,037,015	100,633	1,871,345
1932 ........	110,523	673,057	233,573	1,017,153	82,928	1,810,017
1933 ........	105,358	651,319	235,394	992,071	72,441	1,807,284
1934 ........	100,394	659,793	238,807	998,994	74,572	1,804,654
1935 ........	105,062	670,884	251,165	1,027,111	75,301	1,798,132
1936 ........	104,036	670,675	258,385	1,033,096	73,631	1,795,574
1937 ........	95,078	657,255	251,444	1,003,777	72,557	1,736,713
1938 ........	101,518	660,839	252,838	1,015,195	70,985	1,726,755
1939 ........	104.240	660,030	252,037	1,016,307	67,600	1,711,918
1940 ........	106,847	635,045	284.259	1,026,151	63,645	1,694,101
1941........	99,184	629,266	290,627	1,019,077	67,695	1,652,068
1942 ........	111.846	598.191	278.993	989.030	67.832	1,606.091

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

År			Skörd i	ton av
Korn	Havre	Blandsäd	Summa fodersäd	Foderrot- frukter	Hö
1930 ........	240,202	1,120,723	529,488	1,890,413	3,788,813	1 5,647,969 1
1931........	222,903	987,850	500,073	1,710,826	3,185,551	5,769,198
1932 ........	222,770	1,251,092	517,782	1,991,644	3,350,647	5,824,555
1933 ........	199,554	1,098,634	474,653	1.772,841	2,589,238	4,896,259
1934 ........	214,460	1,229,171	540,869	1,984,500	2,968,748	4,988,264
1935 ........	222,302	1,239,286	564,188	2,025,776	2,803,986	5,501,349
1936 ........	200,251	1,202,541	525,676	1,928,468	2,762,034	5,443,779
1937 ........	188,908	1,240,661	538,660	1.968,229	2,883,488	5,883,121
1938 ........	240,140	1,374,885	627,802	2,242,827	2,820,846	5,924,707
1939 ........	231.723	1,271,083	591,373	2,094,179	2.547,143	5,072,968
1940 ........	189,281	937,128	478,136	1,604,545	2,346,244	3,387,970
1941........	157,697	775,733	420,966	1.354,396	2,256,312	2,424,970
1942 ........	221,659	928,485	540,780	1,690,924	2,422.176	4,102,776

Som av tablån framgår visar skörderesultatet för år 1942 en betydande
förbättring jämfört med år 1941, i fråga örn hö även i förhållande till år
1949. Jämför man med åren närmast före krigsutbrottet företer dock även
1942 betydligt lägre siffror såväl i fråga örn fodersäd som foderrotfrukter
och hö.

Vid den arealinventering, omfattande Svealand och Götaland samt Gävleborgs
län, som företogs i oktober 1942, infordrades även uppgifter rörande
de arealer av bland annat fodersäd och potatis, som odlarna ämnade beså
våren 1943. I följande tablå redovisas dessa arealer jämte skördade arealer
av samma växtslag dels år 1942, dels i genomsnitt åren 1938/39, för området
Svealand och Götaland samt Gävleborgs län, uttryckt i hektar.

Korn

Havre

Blandsäd

Summa

fodersäd

Potatis

Areal, avsedd att besås 1943....

Skördad areal 1942.............

» » 1938/39..........

74,563

75,466

69,224

620,725

586,806

648,369

293,102

269,702

245,718

988,390

931,974

963,311

122,904

127.299

123,220

En jämförelse mellan den avsedda odlingen våren 1943 och medelarealerna
1938/39 visar en betydande ökning av blandsädsarealen, en mindre ökning
ifråga om korn samt någon minskning av havrearealen. Arealen avpotatis
är i det närmaste oförändrad. En motsvarande jämförelse med 1942
års skördade arealer visar nästan oförändrad kornareal, en avsevärd ökning
av havrearealen samt en icke obetydlig ökning av blandsädsarealen.
Däremot visar potatisarealen nedgång. Den sammanlagda fodersädsarealen
skulle enligt denna redovisning år 1943 bli 6.1 procent större än under 1942
och 2.6 procent större än i genomsnitt under 1938/39.

Brödsädsmarknaden. (Jfr tab. 2.) Beträffande de under senare år skördade
brödsädsarealerna i Sverige hänvisas till följande sammanställning ur
den officiella statistiken. Uppgifterna äro uttryckta i hektar.

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

År	Höstvete	Vårvete	Summa vete	Höstråg	Vårråg	Summa råg	Summa brödsäd
1930	214,365	47,205	261,570	235,203	6,193	241,396	502,966
1931	215,191	61,135	276,326	200,411	6,835	207,246	483,572
1932	213,849	64,444	278,293	204,876	6,792	211,668	489,961
1933	220,567	82,187	302,754	218,751	7,284	226,035	528,789
1934	224.444	66,002	290,446	229,006	6,794	235,800	526,246
1935	214,813	57,937	272,750	218,525	8,629	227,154	499,904
1936	211,788	69,263	281,051	202,220	12,741	214,961	496,012
1937	233,961	65,308	299,269	189,795	7,307	197,102	496,371
1938	240,460	68,014	308,474	181,569	6,558	188,127	496,601
1939	253,507	83,639	337,146	168,646	6,296	174,942	512,088
1940	216,770	91,998	308,768	163,735	7,196	170,931	479,699
1941	177,039	109,371	286,410	198,477	8,171	206,648	493,058
1942»	164,018	114,559	278,577	241,150	8.249	249,399	527,976

Den nedgång i höstvetearealen, som kan konstateras för åren 1940 och
1941, har fortsatt under år 1942. Däremot redovisas för vårvete under år
1942 större areal än något tidigare år. Denna ökning är dock mindre än nedgången
i höstvetearealen, varför den totala vetearealen under år 1942 visar
fortsatt minskning. Arealen av höstråg, som under år 1941 visat en icke obetydlig
ökning, har under år 1942 företett en fortsatt och kraftig uppgång samt
är större än under något av de övriga redovisade åren. Detta gäller även örn
den sammanlagda arealen av höst- och vårråg, ökningen i rågarealen är så
avsevärd, att den totala brödsädsarealen, trots nedgången i vetearealen, visar
en ökning jämfört med år 1941 med 7.1 procent samt är större än under
något av de övriga redovisade åren med undantag för år 1933.

Från och nied år 1940 ha arealinventeringar företagits såväl på sommaren
som på hösten. Vid sommarinventeringarna ha uppgifter lämnats rörande
skördad areal, varemot vid höstinventeringarna uppgifter lämnats om den
areal, som vid inventeringstillfället besåtts med höstsäd ävensom rörande de
arealer som under påföljande vår avsåges komma att besås med olika angivna
sädesslag. Resultatet av dessa inventeringar i vad beträffar brödsäd
redovisas i nedanstående tablå för Svealand och Götaland.

—	Enl. invent.	Enl. invent.	Enl. invent.	Enl. invent.	Enl. invent.
Brödsäd	i okt. 1942,	1 juni 1942,	i okt. 1941.	3 juni 1941,	16 okt. 1940,
	hektar	hektar	hektar	hektar	hektar
Höstvete.................	156,651	163,412	189,701	176,386	230,216
V årvete..................	109,265	113,109	94,084	108,401
Summa vete	265,916	276,521	283,785	284,787	323,796
Höstråg..................	220,978	240.0«4	250,332	196,567	203,404
Vårråg...................	7,554	7,768	7,650	7,712	7,686
Summa råg	228,532	247,832	257,982	204,279	211,090
Summa brödsäd	491,448	524,858	541,767	489,066	534,886

Preliminära uppgifter.

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

Då man genom de dubbla inventeringarna erhåller uppgifter rörande såväl
besådd som skördad areal, kan man erhålla en uppfattning om hur höstsäden
övervintrat de olika åren. Som av ovanstående tablå framgår, ägde en
mycket stor utvintring av höstvete rum under vintern 1940/41. Av hösten
1940 besådda 230,216 hektar skördades år 1941 endast 176,386 hektar,
vilket innebär en utvintring av 53,830 hektar eller 23.4 procent av den besådda
arealen.

Även under vintern 1941/42 skedde en betydlig utvintring av höstvete. Av
hösten 1941 besådda 189.701 hektar skördades år 1942 163,412 hektar, innebärande
en minskning med 26,289 hektar eller 13.9 procent av den besådda
arealen. Denna utvintring ägde huvudsakligen rum i Halland samt i västra
och nordvästra Skåne.

Av de under vintern 1941/42 utvintrade höstvetearealerna omsåddes en betydande
del med vårvete. Av tablån framgår nämligen, att man vid inventeringen
hösten 1941 hade för avsikt att våren 1942 beså 94,084 hektar med
vårvete. År 1942 skördades emellertid — enligt sommarinventeringen samma
år 113,109 hektar vårvete, vilket innebär en ökning jämfört med förstnämnda
siffra med 19,025 hektar. Denna ökning torde till allra största delen
härröra sig från höstvetefält, vilka omsåtts med vårvete.

Liksom under närmast föregående år visade sig under vintern 1941/42 höstrågen
övervintra betydligt bättre än höstvetet. Av besådda 250,332 hektar
utvintrade sålunda endast 10,268 hektar eller 4.1 procent.

Enligt inventeringen i oktober 1942 besåddes sagda höst 156,651 hektar
med höstvete och 220,978 hektar med höstråg. Detta innebär en betydande
minskning jämfört med den besådda arealen året förut, nämligen 33,050
hektar eller 17.4 procent för höstvete och 29,354 hektar eller 11.7 procent för
höstråg.

Enligt samma inventering har redovisats en areal av vårvete, avsedd att
besås våren 1943, som är mindre än den år 1942 skördade arealen av detta
sädesslag. Den sammanlagda brödsädsarealen för skörd år 1943 skulle härigenom
enligt inventeringsuppgiftema komma att bli 29,905 hektar, d. v. s.
5.7 procent, lägre än den år 1942 med brödsäd skördade arealen.

Den avsevärda minskning, som hösten 1942 inträtt i fråga örn med höstsäd
besådd areal, torde närmast förklaras av att 1942 års skörd var mycket
sen och att höstbruket dels på grund därav och dels på grund av otjänlig
väderlek på många håll måste uppskjutas till långt fram på hösten. I fråga
örn höstvete torde dessutom den svåra utvintring av detta sädesslag, som
ägt rum under de tre senaste vintrarna, i viss mån ha avskräckt från odling
härav.

Beträffande de brödsädesskördar, som erhållits under en följd av år, kunna
följande siffror, hämtade ur statistiska centralbyråns officiella skördestatistik.
vara av intresse. Uppgifterna för år 1942 äro preliminära. Kvantiteterna
äro uttryckta i ton.

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

År	Höstvete	Vårvete	Summa vete	Höstråg	V årråg	Summa råg	Summa brödsäd
1930	489,767	76,833	566,600	428,753	7,695	436,448	1,003,048
1931	367,558	96,015	463,573	275,485	7,641	283,126	746,699
1932	528,944	126,279	655,223	423,530	9,215	432,745	1,087,968
1933	566,970	149,826	716,796	452,361	10,326	462,687	1.179,483
1934	632,182	124,601	756,783	507,443	9,504	516,947	1,273,730
1935	533,586	108,976	642,562	417,735	11,609	429,344	1,071,906
1936	467,481	121,342	588,823	334,326	17,184	351,510	940,333
1937	571,129	118,386	689,515	364,609	9,589	374,198	1,063,713
1938	667,532	136,600	804,132	365,231	9,422	374,653	1,178,785
1939	704,978	155,880	860,858	344,401	9,169	353,570	1,214,428
1940	270,669	150,060	420,729	257,290	8,603	265,893	686,622
1941 1	189,929	141,128	331,057	271,848	7,395	279,243	610,300
1942 1	280,143	178.940	459,083	428,031	9,092	437,123	896,206

Ovanstående tabell ger uttryck för den kraftiga nedgång i brödsädesskörden,
som inträffade åren 1940 och 1941. Särskilt höstvetet visar en mycket
kraftig minskning, delvis beroende på den tidigare omnämnda utvintringen
av nämnda sädesslag, och delvis även på synnerligen låga hektarskördar. Jämfört
med 1939 års brödsädesskörd visa 1940 och 1941 års totala brödsädesskördar
en nedgång med respektive 43 och 50 procent. För höstvetet enbart
blir nedgången icke mindre än respektive 62 och 74 procent.

1942 års brödsädesskörd företer en avgjord förbättring jämfört med de
närmast föregående två åren. Jämfört med år 1941 visar 1942 års skörd en
ökning med 47.5 procent för höstvete och med 57.5 procent för höstråg. Den
totala brödsädesskörden 1942 är 46.8 procent större än 1941. En jämförelse
med år 1939 visar för 1942 års skörd en avsevärd nedgång för höstvete samt
en viss ökning för vårvete och en rätt betydande sådan för höstråg. Nedgången
för höstvete är dock så stor, att den sammanlagda brödsädesskörden
år 1942 är 318,222 ton eller 26.2 procent lägre än år 1939.

Potatismarknaden. (Jfr tab. 2.) Den inhemska skörden av potatis år 1942
jämte skörden linder de närmast föregående åren redovisas (för 1942 preliminära
tal) i nedanstående tablå. Därjämte redovisas de med potatis besådda
arealerna under motsvarande år i hektar jämte skörden per hektar i kilogram.

Ar	Skörd, ton	Areal, hektar	Skörd per hektar, kg
1935/39......	...... 1,813,408	131,711	13,760
1940 ......	...... 2,294,417	134,810	17,020
1941 ......	...... 2,071,080	137,375	15,080
1912 ......	...... 1,913,515	141,988	13.480

Av tablån framgår, att 1942 års potatisskörd varit större än skörden i genomsnitt
under 5-årsperioden 1935/39, närmare bestämt 5.5 procent större,
men mindre jin skördarna linder 1940 och 1941. vilka år utbytet per hektar

1 Preliminära uppgifter.

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

blev betydligt bättre än under den redovisade 5-årsperioden liksom även
jämfört med 1942.

Enligt den arealinventering, som företogs under oktober 1942, varvid uppgifter
inhämtades bland annat rörande de arealer, som odlarna avsåge att
beså med potatis våren 1943, skulle en mindre nedgång i potatisarealen vara
att vänta. Inventeringen, som omfattade Svealand och Götaland samt Gävleborgs
län, redovisade för nämnda område en areal, avsedd att besås med potatis
våren 1943, om 122,904 hektar. År 1942 skördades inom samma område
en areal av 127,299 hektar eller 3.6 procent mer.

Beträffande konsumtionen av matpotatis föreligger ingen statistisk redovisning.
Med ledning av socialstyrelsens konsumtionsundersökningar kan man
emellertid verkställa vissa uppskattningar rörande storleken av denna konsumtion.
Dessa uppskattningar redovisas nedan i ton för olika konsumtionsår.

1938/39......... 755,000 1941/42 ........ 975,000

1939/40......... 755,000 1942/431 ........ 1,050,000

1940/41......... 810,000

De anförda siffrorna innebära som synes en avsevärd ökning av konsumtionen
av matpotatis, närmare bestämt med icke mindre än 39 procent från
1938/39 till 1942/43.

Förbrukningen av fabrikspotatis, som under konsumtionsåret 1938/39 uppgick
till 260,000 ton, har till följd av den ökade förbrukningen av matpotatis
måst avsevärt inskränkas. Sålunda stannade denna förbrukning år 1941/42
vid 202,000 ton samt har för år 1942/43 beräknats komma att uppgå till endast
150,000 ton. Denna minskning bär framför allt drabbat användningen
av potatis till spritframställning.

Inkomst- och kostnadsutvecklingen inom jordbruket under de

senaste åren.

Till belysning av förändringarna i jordbrukets ekonomiska läge bär livsmedelskommissionen
under de senaste åren genom en särskild delegation
låtit undersöka utvecklingen av jordbrukets inkomster och kostnader fr. o. m.
produktionsåret 1938/39. Sistlidna år lät kommissionen vidare, efter bemyndigande
av Kungl. Maj:t, genom sin statistiska byrå företaga en på självdeklarationer
grundad representativ undersökning rörande jordbrukarnas
kontanta inkomster och utgifter under åren 1938 och 1940. Sistnämnda undersökning
anslöt sig beträffande såväl material som metod till en av 1938
års jordbruksutredning för åren 1932, 1935 och 1937 utförd undersökning.

I enlighet med de för 1942 års jordbrukskommitté givna direktiven har
kommittén genom en särskild delegation låtit pröva grunderna för förstnämnda
inkomst- och kostnadsberäkningar. I den rapport, som denna de -

1 Prognos, verkställd på hösten 1948.

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

legation avlämnat och som i allt väsentligt godkänts av kommittén, uttalades,
att det vöre önskvärt att ett mera direkt mått på jordbrukets läge under olika
år kunde erhållas, så att det bleve möjligt att bedöma icke endast förändringarna
i relationen mellan inkomster och kostnader utan även dessas absoluta
storlek. Samtidigt framhölls emellertid, att någon möjlighet att erhålla
ett dylikt mått på jordbrukets räntabilitet, som kunde utgöra ett tillförlitligt
underlag för prissättningen på jordbruksprodukter, åtminstone tills vidare
icke förelåge. Däremot företogos vissa ändringar i fråga örn beräkningarna
av särskilda inkomst- och kostnadsposter ävensom vissa kompletterande undersökningar.

Jordbrukskommittén har nu avlämnat en P. M. rörande jordbrukets inkomster
och kostnader 1938/39—1942/43, i vilken ovan nämnda ändringar
och kompletteringar av beräkningarna vidtagits, så långt hittills medhunna
utredningar medgivit. Denna promemoria torde såsom bilaga 1 böra fogas till
detta protokoll.

Den nu föreliggande undersökningen rörande jordbrukets inkomster och
kostnader 1938/39—1942/43 ansluter sig tämligen nära till tidigare motsvarande
undersökningar. Densamma avser sålunda att belysa de procentuella
förskjutningarna i å ena sidan inkomsterna och å andra sidan kostnaderna
för jordbruksnäringen som helhet i jämförelse med produktionsåret 1938/39.
Endast inkomster och kostnader för den egentliga jordbruksdriften äro, såvitt
möjligt, medtagna. Jordbrukets inkomster av skogsbruk och köksväxtodling
samt av körslor utanför jordbruket falla sålunda utanför inkomstberäkningen.
Likaså äro sådana kostnader, som icke avse den egentliga jordbruksdriften,
i möjligaste mån uteslutna. Helt har detta dock icke kunnat ske.
Kostnaderna för hästarna ingå sålunda i beräkningarna, även i den mån desamma
användas för skogskörsler eller annat arbete utanför den egentliga
jordbruksdriften. Likaså ingå arbetskostnaderna för av jordbrukarna bedriven
köksväxtodling. Då kostnaderna sålunda äro fullständigare redovisade
än inkomsterna, kan någon jämförelse icke göras mellan inkomst- och kostnadssumma
för vart och ett av de undersökta åren. Följaktligen kan icke
heller något omdöme örn jordbrukets lönsamhet, absolut taget, fällas med
utgångspunkt från de i denna undersökning redovisade inkomst- och kostnadssummorna.
Då den ojämförligt största delen av såväl inkomsterna som
kostnaderna ingå i beräkningarna, synes man däremot berättigad att antaga,
att desamma på ett i stort sett tillförlitligt sätt belysa de relativa förändringarna
i jordbrukets inkomster å ena och kostnader å andra sidan.

Beträffande grunderna för beräkningarna bör ytterligare nämnas den
förändrade metod, som vid detta beräkningstillfälle införts beträffande
redovisningen av slakten av storboskap, samt införandet i beräkningarna
av förändringarna i jordbrukets kreaturskapital och varuförråd. Vid
tidigare motsvarande undersökningar har den utslaklning av storboskap, sorn
ägt inlin utöver antalet slaktade djur 1938/39, betraktats som kapitalrealisation
och följaktligen icke medräknats bland jordbrukets inkomster. Emellertid
har under tiden t. o. m. 1941/42 inträffat en betydande nedgång i djurantalet

Kungl. Maj:ts proposition nr 240.

även på grund av minskad uppfödning. Dessutom torde under samma tid
jordbrukarnas reserver av fodermedel lia tämligen fullständigt förbrukats.
Då dessa sistnämnda förändringar icke kommit till uttryck vid de tidigare
utförda beräkningarna, ha de senare tydligen givit en alltför gynnsam bild
av jordbrukets ekonomiska läge under nämnda år. Å andra sidan torde man
numera under förutsättning av normala väderleksbetingelser kunna räkna
med såväl en återhämtning av kreatursantalet som ett återuppbyggande i viss
utsträckning av jordbrukarnas lager av fodermedel (hö och halm). Den förbättring
i jordbrukets läge, som härigenom kommer till stånd, tar sig emellertid
omedelbart endast delvis uttryck i stegrade försäljningsinkomster. Vid
en fortsatt tillämpning av den tidigare begagnade metoden för beräkningarna
skulle dessa till följd härav komma att undervärdera den inträdda inkomstökningen.
Kommittén har därför funnit, att en mera rättvisande bild av förändringarna
i jordbrukets ekonomi under krigsåren erhålles, då å ena sidan
slakten av storboskap för samtliga undersökta år införes till sitt verkliga
värde och å andra sidan förskjutningarna i fråga örn jordbrukets kreaturskapital
och varuförråd upptagas såsom en särskild post.

På uppdrag av jordbrukskommittén har direktör A. H. Stensgård företagit
en undersökning rörande jordbrukets totala arbetskostnader samt förändringarna
i arbetskraftsåtgången. I sistnämnda hänseende synes denna undersökning
närmast stödja det vid tidigare beräkningstillfällen gjorda antagandet
örn en genomsnittlig årlig minskning av arbetareantalet med 1 procent,
varför kommittén — dock utan att ännu ha kunnat taga definitiv ståndpunkt
i denna fråga — i de nu framlagda beräkningarna ävenledes utgått från detsamma.
Beträffande den totala arbetskostnaden inom jordbruket synes den
anförda utredningen ge vid handen, att densamma skulle vara väsentligt
större än tidigare beräknats. Kommittén har emellertid ännu icke varit i tillfälle
att mera ingående behandla denna del av utredningsmaterialet, men har
för avsikt att upptaga detta spörsmål i samband med resultaten av pågående
utredningar rörande jordbrukets inkomster av dels skogskörsler, dels köksväxtodlingar.
Det bör framhållas, att det för den indexmässiga stegringen
av jordbrukets kostnader är av förhållandevis ringa betydelse, örn man utgår
från den tidigare begagnade eller den genom ovannämnda utredning framkomna
högre siffran för arbetskostnaderna.

Jordbrukskommittén har vidare beslutat godkänna dels att vid uppskattning
av kostnaderna för jordbrukets byggnader den alternativa kalkyl skulle
användas, som av livsmedelskommissionen tillämpats vid dess förslag till prissättning
på jordbruksprodukterna för år 1942/43 och dels att någon ändring
beträffande hittills tillämpade avskrivningsprinciper i fråga örn jordbrukets
maskinbestånd icke skulle företagas.

Resultaten av den framlagda inkomst- och kostnadsberäkningen kan sammanfattas
på följande sätt:

Kungl. Maj.ts proposition nr 246. 29

1	1938/39	1939/40	1940/41	1941/42	1942/43
Försäljningsinkomster, milj. kronor............ Förändringar i kreaturskapital och varuförråd,	1,320.4	1,556.1	1,709.7	1,726.3	1,744.8
milj. kronor................................	+ 30.0	-52.0	- 119.2	- 47.3	+ 73.7
Summa inkomster, milj. kronor	1,350.4	1,504.1	1,590.5	1,679.0	1,818.5
> » , index Jordbrukets kostnader, milj. kronor	100.0	111.4	117.8	124.3	134.7
1,	1,585.8	1,699.3	1,864.5	1,906.0
» » , index	100.0	109.8	117.7	129.1	132.0

För år 1942/43 beräknas sålunda jordbrukets inkomster komma att med
34.7 procent överstiga det för produktionsåret 1938/39 angivna inkomstbeloppet,
under det att kostnaderna samtidigt beräknas stiga med 32.0 procent.
Inkomststegringen beräknas med andra ord bliva något starkare än som
skulle erfordras för att bevara en i jämförelse med basåret oförändrad relation
mellan inkomster och kostnader. Det enligt beräkningen uppkommande

. , „ 1.350.4 x 132.0

»inkomstoverskottet» uppgår till 1,818.5—---------------== 36 milj. kronor.

I den nu anförda beräkningen äro samtliga redovisade inkomstposter medtagna
till sitt fulla belopp. Jordbrukskommittén har emellertid beslutat uttala
sig för att stimulanspriser, avsedda att befrämja i förhållande till förkrigstiden
nya specialodlingar eller extraordinär produktionsinriktning, icke
i sin helhet skola inräknas i inkomstkalkylen, utan att beträffande dessa avdrag
skola göras för den ökning av nettoinkomsten som beräknas uppkomma,
utöver vad eljest ifrågavarande grödor skulle giva, samt att odlingspremier
under samma förutsättningar skola behandlas på ett i princip likartat sätt.
Livsmedelskommissionen har i enlighet härmed ansett sig böra från inkomstsumman
för 1942/43 göra avdrag med 3.5 milj. kronor för merinkomst av
olje- och spånadsväxter samt med 7 milj. kronor för de på våren 1942 beslutade
odlingspremierna för vårvete och korn. Härigenom reduceras det
beräknade »inkomstöverskottet» för 1942/43 til! 25.5 milj. kronor.

Vid bedömandet av detta »inkomstöverskott» bör beaktas, att av det redovisade
totala inkomstbeloppet för år 1942/43 utgöras icke mindre än 73.7
milj. kronor av en beräknad ökning i jordbrukets kreaturskapital och varuförråd.
Sistnämnda belopp är i det närmaste dubbelt så stort som det för
1942/43 beräknade »inkomstöverskottet».

För samtliga de år beräkningarna omfatta kan innebörden av de erhållna
resultaten sammanfattas på följande sätt:

	1938/39	1939/40	1940/41	1941,42	1942/43
Belopp som erfordras för att bevara relationen		1,482.7 1,504.1 + 21 4	1,589 4	1,743.4 1,679.0 - 64.4	1.782.5 1.818.5 + 36.0
		1,590.5 + 1.1
Över- resp. underskott .......................	—

För åren 1939/40 och 1940/41 har stegringen av jordbrukets fönsäljningsinkomster
varit tillräcklig för att motsvara såväl den uppkomna kostnads -

Kungl. Majlis proposition nr 246.

ökningen som den under dessa år inträffade betydande minskningen i jordbrukets
kreaturskapital och varuförråd. För det förstnämnda året har även
ett visst överskott uppkommit. Däremot redovisas för år 1941/42 ett inkomstunderskott,
som är något större än den för samma år beräknade minskningen
i kreaturskapitalets och varuförrådens värde.

De nu anförda beräkningarna avse, såsom redan framhållits, jordbruksnäringen
såsom en helhet och äro dessutom i stort sett — beträffande inkomsterna
helt — begränsade till den egentliga jordbruksdriften. Bl. a. med
hänsyn till önskvärdheten av att få olikheterna i utvecklingen mellan jordbruk
inom olika områden och olika storleksgrupper belysta lät livsmedelskommissionen
sistlidna år företaga en på självdeklarationer grundad representativ
undersökning av jordbrukarnas kontanta inkomster och kostnader
under åren 1938 och 1940. Livsmedelskommissionen har nu genom sin statistiska
byrå låtit utföra en motsvarande undersökning rörande 1941 års inkomster
och utgifter. Denna undersökning föreligger i en särskild promemoria,
vilken torde såsom bilaga 2 böra bifogas detta protokoll.

Utvecklingen av produktionskostnaderna för olika grödor.

Livsmedelskommissionen har i sin skrivelse den 15 mars 1943 upptagit
vissa uppgifter rörande produktionskostnadernas utveckling enligt vissa genom
1942 års jordbrukskommitté verkställda undersökningar. Produktionskostnadernas
relativa utveckling enligt dessa undersökningar beträffande
samtliga grödor med undantag för oljeväxter och sockerbetor framgår av
följande sammanställning.

	1938.1939	1939/1940	1940/1941	1941/1942	1942/1943
Inklusive utsäde. Höstvete.................	100	110.1	126.9	133.8	138.0
Höstråg..................	100	110.9	128.0	135.2	139.5
Vårvete..................	100	113.0	129.2	135.8	140.2
Korn....................	100	113.3	129.3	135.7	140.7
Havre...................	100	114.7	131.0	136.7	141.0
Matärter.................	100	122.6	139.6	146.3	148.4
Potatis...................	100	121.7	128.0	152.2	147.4
Foderrotfrukter..........	100	113.3	i 27.9	136.4	144.7
Säd till grönfoder........	100	115.9	133.2	138.6	143.6
Exklusive utsäde.
Höstvete.................	100	109.5	124.2	131.6	137.5
Höstråg..................	100	110.2	125.2	las.o	139.1
Vårvete..................	100	112.7	125.9	132.1	139.8
Korn....................	100	112.6	125.8	132.2	139.5
Havre...................	100	112.7	126.3	133.2	140.2
Matärter.................	100	112.9	125.3	132.1	137.8
Potatis ..................	1CX)	114.2	125.9	134.3	140.7
Slättervall...............	ion	114.2	122.9	128.2	137.3
Betesvall.................	100	lio.o	123.7	127.6	140.7
Slåtteräng................	100	114.*	123.4	127.3	137.9
Betesäng.................	100	115.0	121.1	122.1	137.1

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

Såsom av tabellen framgår föreligga mellan de olika sädesgrödorna och
potatis inga större skiljaktigheter i kostnadsutvecklingen, örn man bortser
från utsädet.

Med utgångspunkt från de anförda relativtalen för kostnaderna har genom
jordbrukskommittén gjorts en beräkning av de priser, som för olika år skulle
erhållas, därest förkrigsprisema uppräknades med produktionskostnadsindex.
Härvid har företagits två alternativa kalkyler. I den ena har prisläget
1938/39 ansetts representera förkrigsnivån, i den andra har såsom »förkrigspriser»
begagnats medelpriserna för 1937/38—1939/40. Orsaken härtill har
varit, att prisläget år 1938/39 till följd av 1938 års stora skörd synes ha varit
alltför lågt för att ge ett fullt rättvist uttryck för det »normala» prisläget
under åren närmast före krigsutbrottet. Å andra sidan ha medelpriserna för
åren 1937/38—1939/40 givetvis påverkats av de prishöjningar, som ägt rum
under året närmast efter krigsutbrottet. Resultatet av dessa beräkningar
framgår av följande sammanställning. I

Förkrigsårens priser uppräknade med produktionskostnadsindex.

! A. Om 1938139 års priser j representera förkrigsnivån. i Höstvete.................	1938/1939	1939/1940	1940/1941	1941/1942	1942/1943
17.21	18.84	21.37	22.65	23.66
\| Höstråg..................	16.25	17.91	20.35	21.61	22.60
i Vårvete..................	19.11	21.54	24.06	25.24	26.62
i Korn....................	14.02	15.79	17.64	18.53	19.66
Havre...................	11.57	13.04	14.61	15.41	16.22
! Matärter.................	19.14	21.61	23.98	25.28	26.37
Matpotatis...............	5.72	6.53	7.20	7.68	8.05
B. Om medelpriserna 1937/ i 38—1939140 representera förkrigsnivån. Höstvete.................	Medelpris 1937/38- 1939/40 19.23	21.06	23.88	25.31	26.44
Höstråg..................	18.16	20.01	22.74	24.15	25.26
Vårvete..................	19.76	22.27	24.88	26.10	27.53
Korn....................	16.59	18.68	20.87	21.93	23.14
Havre...................	14.44	16.27	18.24	19.23	20.24
Matärter.................	26.07	29.43	32.67	34.44	35.92 1
Matpotatis...............	7.26	8.29	9.14	9.75	10.21

I anslutning till sammanställningen har livsmedelskommissionen anfört.

Anmärkas bör att priserna för år 1938/39 avse 1938 års skörd. I totalkalkylen
tillämpas beträffande vegetabilieproduktionen den principen, att kostnaderna
under ett visst produktionsår, vilka i stor utsträckning gälla den
kommande skörden, skola erhålla täckning av inkomsterna från skörden
under de kalenderår, då produktionsåret börjat. I produktionskostnadskalkylen
avse diiremot kostnaderna under ett visst produktionsår den kommande
skörden. De beräknade kostnaderna för år 1942/43 äro sålunda att betrakta
som kostnader för 1943 års skörd.

Sammanställningarna visa att för brödsäden relativt små avvikelser föreligga
mellan prisstegring och kostnadsstegring. Däremot är kostnadsstegringen
för havre enligt de anförda siffrorna icke obetydligt större än prisstegringen,
vilket dock till en del är att tillskriva den omständigheten, att

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

två av de i treårsmaterialet ingående jämförelseåren, nämligen 1937/38 och
1939/40, hade att uppvisa i förhållande till andra grödor höga havrepriser.
Beträffande matärter och potatis är prisstegringen avsevärt större än kostnadsökningen.

De absoluta produktionskostnaderna per deciton sockerbetor ha beräknats
till följande belopp per deciton, varvid beträffande vissa viktiga kostnadsposter
(bl. a. arbetskostnaderna) uppgifter från odlarna legat till grund.

Kostnad per deciton vid normalskörd

1938/1939

1939/1940

1940/1941

1941/1942

1942/1943

2.80

100.0

3.12

111.4

3.44

122.9

3.82

136.4

4.17

148.9

Index..............................

Även för sockerbetor har det varit möjligt att använda de framräknade
relativtalen för kostnadsutvecklingen. I följande av livsmedelskommissionen
återgivna tablå har dels grundpriset, dels priset inklusive tillägg för högre
sockerhalt för år 1938/39 (här = priset för 1939 års skörd) uppräknats med
nyss anförda kostnadsindex. Till jämförelse må i tablån meddelas de faktiska
priser med och utan tillägg för högre sockerhalt, som varit rådande
under åren 1938/39—1941/42 (d. v. s. priserna på sockerbetor av 1939—1942
års skördar).

	1938/1939	1939/1940	1940/1941	1941/1942	1942/1943
Kostnadsindex tillämpad på grund-
priset 1938/39....................	2.70	3.01	3.32	3.68	4.02
Kostnadsindex tillämpad på grund-
: priset inklusive tillägg för högre
sockerhalt 1938/39................	3.09	3.44	3.80	4.21	4.60
Faktiskt grundpris.................	2.70	3.10	4.10	4.50
Faktiskt grundpris inklusive tillägg
för högre sockerhalt..............	309	3.58	4.63	4.75

Beträffande oljeväxter har framkommit följande absoluta kostnader.

	1940/1941	1941/1942	1942/1943
Vinterraps, kostnad pr dt vid normalskörd (1,500 kg).....	59.66	64.44	67.44
Vitsenap, » > » > » (1,200 kg).....	62.17	66.04	70.29
Vallmo, > » > » > (800 kg).....	84.92	90.76	97.65
Oljelin, > > > > > (1,000 kg).....	60.82	67.77	68.70

Kommissionen har i anslutning härtill yttrat.

De för produktionsåret 1941/42 beräknade kostnaderna avse oljeväxter av
1942 års skörd. Till jämförelse kan nämnas, att följande inlösningspriser
detta år tillämpats för oljeväxtfrö av normalkvalitet:

raps.......................... 100: — kr/dt

vitsenap....................... 85: — »

vallmo........................ 125: — »

oljelin ........................ 100: — »

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

Av hittills tillgängliga uppgifter att döma synas odlarna till följd av kvalitetsreglering
ej ha helt uppnått de fastställda priserna för raps och vitsenap,
under det att desamma för vallmo och oljelin synas ha något överskridits.

Till belysning av frågan, i vad mån priset på oljeväxter innefattar ett sådant
stimulanstillägg, för vilket avdrag bör göras, har kommissionen upptagit
följande sammanställning.

		Pro duk-	Inkomst vid
	Skörd		pris mot-	Fastställt
			svarande pro-	pris vid	Inkomst
		kr/dt	duktions-	normalkval.
		kostnad
Raps....................	3,000	64.44	1.9	100.—	8.0
Vitsenap ................	19,500	66.04	12.9	85.—	16.6
''Vallmo..................	550	90.76	0.5	125.—	0.7
Oljelin ..................	2,000	67.77	1.4	100.—	2.0
			16.7		22.3

Härefter har kommissionen anfört.

Det inkomstbelopp, som skulle erhållits vid ett pris motsvarande den beräknade
produktionskostnaden, utgör 75 procent av det belopp som hade
erhållits örn de för oljeväxter av normalkvalitet fastställda priserna varit gällande.
I enlighet härmed bör det för oljeväxtodlingen redovisade inkomstbeloppet
sänkas till 16,700,000 kronor. Göres samma procentuella reduktion för
spånadsväxterna erhålles för dessa 2,300,000 kronor. För olje- och spånadsväxter
sammanlagt räknas sålunda med ett inkomstbelopp av 19,000,000
kronor.

Redogörelse för nu gällande priser på jordbruksprodukter samt
på vissa förnödenheter för jordbrukets behov.

I anslutning till en av livsmedelskommissionen i dess skrivelse den 15 mars
1943 intagen redogörelse må följande uppgifter angående nu gällande priser
på jordbruksprodukter samt vissa förnödenheter för jordbrukets behov anföras.

Mjölk och mejeriprodukter. Riksnoteringen på runmärkt smör, vilken är
grundläggande för prisregleringen på mjölk och mejeriprodukter, har under
innevarande regleringsår utgjort 4 kronor 5 öre per kilogram. Härutöver utgår
till mejerierna mjölkpristillägg med visst av livsmedelskommissionen
bestämt belopp för varje kilogram av den myckenhet fett, som innehålles
i den vid mejerierna invägda mjölken. För tiden intill den 31 augusti 1943
har Kungl. Majit bemyndigat livsmedelskommissionen att till svenska mejeriernas
riksförening utanordna ett belopp av intill 3,500,000 kronor att användas
för utbetalande av vissa differenlieringstillägg inom Norrland och
delar av mellersta Sverige. För s. k. lantsmör utbetalas av statsmedel ett
Bihang till riksdagens protokoll 19i3. 7 sami. Nr 240. 3

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

bidrag av 30 öre per kilogram smör inom södra och mellersta Sverige. Inom
de norrländska länen utom Gästrikland är bidraget 55 öre per kilogram.

För ost gälla normalpriser, som ligga i paritet med smörpriset.

Priset på konsumtionsmjölk är reglerat genom normalprissättning. Medelpriset
på konsumtionsmjölk vid försäljning till förbrukare utgör för närvarande
29 öre per liter. Till mejerierna i vissa städer utgår därjämte viss ersättning
för utebliven prishöjning å konsumtionsmjölken.

Till täckande av de av produktionsminskningen föranledda extra kostnaderna
för mjölktillförseln till mejerierna och till de större konsumtionsorterna
utgå för närvarande vissa bidrag, nämligen dels de s. k. merfraktsbidragen,
dels s. k. regleringskostnadstillägg, dels viss ersättning för behandling
av konsumtionsmjölk vid några mejerier, dels ock bidrag till uppehållande
av mejeriernas körlinjer.

Slutligen utgår till samtliga mejerileverantörer producentbidrag.

Kött och fläsk. I avseende på kött och fläsk utfärdade statens livsmedelskommission
prisbestämmelser att gälla från och med den 5 maj 1941 vid
försäljning från slakteritillståndsinnehavare av hela, halva och fjärdedels
kroppar av storboskap och svin. Sedermera utvidgades dessa prisbestämmelser
till att omfatta även kroppar av större kalv och häst.

Genom beslut den 24 april 1942 bemyndigade Kungl. Majit livsmedelskommissionen
att i samråd med statens priskontrollnämnd fastställa normalpriser
å sådana varor, som omfattas av gällande reglering av handeln med
köttvaror. Med stöd av detta bemyndigande fastställdes normalpriser på hela,
halva och fjärdedels kroppar av storboskap, större kalv, häst och svin att
gälla från och med den 19 maj 1942. De därvid fastställda priserna överensstämde
i huvudsak med de priser, som kommissionen tidigare utfärdat att
gälla vid försäljning från slakteritillståndsinnehavare.

Normalprisbestämmelserna vid försäljning av hela, halva och fjärdedels
kroppar utvidgades att omfatta spädkalv från och med den 29 juni 1942
samt får och lamm från och med den 15 februari 1943.

Efter utfärdandet av berörda normalpriser ha några prisändringar icke
företagits annat än för fläsk. För att stimulera till uppfödning av svin med
högre slaktvikt beslöt livsmedelskommissionen att från och med den 27 juli
1942 höja normalpriset på fläsk med 5 öre per kilogram för svin med en
slaktvikt av minst 80 kilogram och med ytterligare 5 öre per kilogram för
svin med en slaktvikt av minst 90 kilogram.

Från och med den 1 februari 1943 höjdes normalpriserna på fläsk med 8
öre per kilogram för svin, vägande minst 70 men mindre än 80 kilogram,
och med 13 öre per kilogram för svin, vägande minst 80 kilogram.

Från och med den 27 april 1943 har vidtagits en ytterligare höjning av
normalpriserna på gödsvin med en vikt av minst 70 kilogram.

Av följande uppställning framgå de normalpriser, som för närvarande
gälla vid försäljning av hela och halva kroppar av nötkreatur, får, lamm,

Kunni. Maj:ts proposition nr 246.

häst, unghäst, föl och svin. Priserna avse vissa representativa klasser inom
första prisområdet, vilket omfattar Malmöhus och Kristianstads län.

Inom övriga prisområden få uttagas priser, som med 1—12 öre per kilogram,
beroende på avståndet från Skåne, överstiga priserna i första prisområdet.

| 1 Normalpriser & hela och halva kroppar^av nötkreatur, får och lamm,''häst,
unghäst, föl och svin Inom första prisområdet (öre per ikilogram).

Klass

Ko,

oxe

Kviga,

stut,

ungtjur

Tjur

Gräs-

kalv

Göd-

kalv

Späd-

kalv

Får

Lamm

Häst

I........

173

183

173

165

245

145

285

345

123

lil........

149

154

150

165

135

235

250

113

Klass

Unghäst

Föl

Fläsk med huvud och fotter, då hela kroppens vikt

understiger
70 kg

är minst 70
men mindre
än 80 kg

är minst 80
men mindre
än 90 kg

är minst

90 kg

Prima.....

155

165

200

214

233

241

Klass	Suggfläsk icke renskuret
1..........	185

Ägg. Normalpriser på ägg gälla från och med den 24 september 1941.
Vid 1942 års början utgjorde producentpriset 2 kronor 50 öre per kilogram
inom första prisområdet, omfattande Kronobergs län, Kalmar läns södra
kristidsstyrelseområde av Kalmar län, Gotlands, Blekinge, Kristianstads,
Malmöhus, Hallands och Skaraborgs län ävensom Göteborgs och Bohus län
samt Älvsborgs län med undantag av Göteborg med omnejd. I enlighet med
av Kungl. Maj:t enligt brev den 9 oktober 1942 lämnat bemyndigande för
livsmedelskommissionen höjdes förenämnda pris säsongmässigt till 3 kronor
per kilogram från och med den 15 samma månad. I samma brev föreskrev
Kungl. Majit att livsmedelskommissionen vid prisavvägningen för hela konsumtionsåret
skulle utgå ifrån samma årsmedelpris, som var rådande under
1941/42. För att sagda årsmedelpris under produktionsåret 1942/43 skall kunna
hållas eller i varje fall icke nämnvärt överskridas, är det nödvändigt att
äggpriset under någon del av återstoden av produktionsåret sättes lägre än
årsmedelpriset. Från och med den 27 april 1943 lia normalpriserna på ägg
undergått en allmän säsongmässig sänkning med 50 öre per kilogram.

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

Spannmål. Vid försäljning av spannmål från odlare gälla följande normalpriser
per deciton, nämligen för vårvete 27 kronor, för höstvete 26 kronor,
för råg 25 kronor, för korn 23 kronor, för stråblandsäd 20 kronor 50
öre, för vithavre 19 kronor, för svarthavre 18 kronor 50 öre, för vicker och
foderärter 38 kronor, för gula matärter 45 kronor, för gröna matärter 50
kronor och för matbönor 100 kronor. De angivna priserna avse vara av normalkvalitet.
För vara av annan kvalitet än normalkvalitet verkställes prisreglering
enligt vissa regler. För den händelse spannmålen säljes till användning
såsom utsäde, gälla icke de angivna priserna utan prisbildningen
är fri.

Stråfoder. Vid försäljning av stråfoder äger jordbrukare betinga sig följande
priser per deciton, nämligen för hö av vallväxter 12 kronor, för grönfoderhö
10 kronor, för råg- och vetehalm 4 kronor, för korn- och blandsädshalm
5 kronor, för havrehalm 6 kronor, för trindsädshalm 7 kronor och
för fröhalm av vallväxter 7 kronor. Priserna avse med järntråd bunden pressad
vara av fullgod beskaffenhet. För opressad vara är priset minst 1 krona
lägre.

Kraftfodermedel. För nedan angivna slag av kraftfodermedel gälla följande
priser per deciton vid försäljning till förbrukare, nämligen för oljekraftfoder
(innehållande 45 procent råprotein och fett) 33 kronor, för råg- och
vetekli 18 kronor, för havre- och kornkli 12 kronor, för oriven fodercellulosa
12 kronor, för cellfor S 15 kronor, för cellfor MM 15 kronor 25 öre, för vanlig
standardiserad hönsfoderblandning 30 kronor, för vitaminiserad hönsfoderblandning
31 kronor 50 öre, för vanlig standardiserad kycklingfoderblandning
31 kronor, för vitaminiserad kycklingfoderblandning 32 kronor 50
öre, för blodmjöl 45 kronor, för dikalciumfosfat 67 kronor, för foderbenmjöl
i prisklass I 27 kronor och i prisklass II 25 kronor, för köttfodermjöl
och valmjöl i prisklass I 40 kronor, i prisklass II 35 kronor och i prisklass
III 30 kronor, för luzernmjöl (vanlig handelsvara) 25 kronor, för luzernmjöl
med garanti för proteinhalt 27 kronor, för luzernmjöl av spannmålsbolagets
särskilt vitaminrika kvalitet 34 kronor 50 öre, för fälttorkat hömjöl
16 kronor, för maltgroddar 19 kronor, för fodersirap (klass III) 23 kronor,
för melass 16 kronor, för sockersnitsel och torkad betmassa 30 kronor, för
våt betmassa 1 krona, för ensilerad betmassa 2 kronor, för majs 25 kronor,
för majseftermjöl 22 kronor och för vetefodermjöl 22 kronor. Till samtliga
nu angivna priser, vilka avse leverans å viss angiven plats (tariffhamn, kvarnplats
etc.), komma tillägg för transport av varan från leveransorten till den
ort, där varan avhämtas av köparen.

Konstgödsel. Priserna på konstgödselmedel vid försäljning till förbrukare
framgå av följande uppställning.

Kungl. Majlis proposition nr 246.

	Kronor per deciton	Priset avser leve-
Varuslag	2:a tllldelnings-perioden	3:e tilldelnings-perioden	rans banfritt å följande plats
Kalksalpeter.................... Chilesalpeter.................... Kalkkväve, 18 % ................ Kalkkväve, 20 % ................ Ammoniumsulfat................ Ljungasalpeter..................	24: — kontant 24: — > 25: 25 23:50 > 22:50 »	24:75 kontant 24:75 > 24: 75 26: — 24:10 > 23: 10	tariffhamn » Svartvik-A lby > Ljungaverk >
Kali, 50 % ......................	24: 50 per V» 1943 25:— > V» 1943	25:40 per Ve 1943 26:05 > */■< 1943	tariffhamn
Kali, 40 * ......................	19:50 » ‘/a 1943 19:90 > */« 1943	20:25 > Ve 1943 20:80 > Vu 1943	>
Kainit (12—14 %)................	6:25 > Vs 1943 6:40 > Ve 1943	6:50 • Ve 1943 6:70 > Vu 1943	>
Superfosfat (15 %)................	15:— > Vs 1943 15:30 i V« 1943	15:55 » Ve 1943 15:95 > V« 1943	fabrikshamn
Thomasfosfat (17—18 %)..........	13:— » Vs 1943 13:30 > Ve 1943	13:45 » »/• 1943 13:80 » Vn 1943	Domnarvet

Potatis. Den 10 oktober 1942 fastställde livsmedelskommissionen enligt
bemyndigande av Kungl. Majit normalpris å potatis. Normalpriset är differentierat
för olika prisområden och utgjorde till den 1 februari 1943 11 öre
per kilogram i första prisområdet, omfattande Malmöhus, Kristianstads,
Blekinge och Hallands län, vid försäljning från odlare till auktoriserad handlande
fritt järnvägsvagn odlarens närmaste järnvägsstation eller fritt ombord
å fartyg odlarens närmaste hamn. Nämnda pris avser potatis av fullgod beskaffenhet
och innefattar ersättning för emballage i form av vävd papperssäck,
vilken ersättning vid normalprisets fastställande beräknats till 1.5 öre
per kilogram. Från och med den 1 februari är normalpriset höjt med 1 öre
per kilogram.

Jämlikt bemyndiganden av Kungl. Majit har kommissionen uppdragit åt
svenska spannmålsaktiebolaget att till vissa garantipriser under april 1943
inköpa all från odlare före den 15 mars 1943 hembjuden potatis, som uppfyller
vissa kvalitetsfordringar. Garantipriset utgör i Skåne och Blekinge 11
öre per kilogram för såväl matpotatis som fabriks- och foderpotatis. I övriga
delar av landet varierar garantipriset mellan 12 och 15 öre per kilogram matpotatis,
medan priset på fabriks- och foderpotatis är 12 öre per kilogram.
Priset gäller inklusive emballage fritt av spannmålsbolaget anvisat uppsamlingsställe.

Kungl. Majit har för tillverkningsåret 1942/43 fastställt de priser, som tillverkare
av potatisstärkelse eller brännvin har att vid inköp av potatis av för
fabriksändamål normal kvalitet erlägga till leverantören, till under tiden
från kampanjens början till och med den 31 oktober 1942 28 öre, under tiden
1 november—31 december 1942 29 öre, under tiden 1—31 januari 1943 30
öre och under tiden 1 februari 1943 till kampanjens slut 31 öre, allt räknat
per stärkelseprocent och hektoliter fritt fabrik.

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

Utlåtande av 1942 års jordbrukskommitté rörande grunderna för
prissättningen under 1943/44.

I livsmedelskommissionens skrivelse den 15 mars 1943 har lämnats följande
redogörelse för ett av 1942 års jordbrukskommitté avgivet utlåtande
angående grunderna för prissättningen under 1943/44.

Till ledning för jordbrukskommitténs behandling av frågan, vilken metod
för prissättning på jordbruksprodukter, som borde förordas för produktionsåret
1943/44, har legat en på uppdrag av kommitténs arbetsutskott upprättad
promemoria. I denna promemoria har framhållits, att förutsättningarna
för fastställande av absoluta priser redan på våren torde vara betydligt
gynnsammare nu än tidigare under kriget. Sedan prisstopp proklamerats bör
man numera kunna utgå ifrån, att jordbrukets kostnader under nästa regleringsår
icke skola behöva undergå några större ändringar. Det förut rådande
hindret för en vårprissättning, att kostnaderna befunnit sig i en ständig
stegring, föreligger därför icke längre. Vidare synes en viss stabilisering
i de under kriget rådande produktionsbetingelserna lia inträtt. I promemorian
framhålles vidare, att det ur jordbrukets synpunkt synes vara en fördel,
att priserna fastställas redan på våren. I den mån så sker, kan jordbrukaren
nämligen redan vid planläggningen av sin odling beräkna den absoluta
inkomst, som varje särskild gröda kommer att lämna honom vid en
viss antagen hektarskörd. Man torde vidare lia rätt att förvänta, att jordbrukarna
i gemen vid en vårprissättning skola bliva särskilt intresserade av att
nå ett så högt produktionsresultat som möjligt, eftersom vårprissättningen
måste innebära, att sådana förbättringar i produktionsresultaten, som kunna
åstadkommas genom jordbrukarnas egna ansträngningar, icke skola föranleda
någon sänkning av priserna. Ur vissa synpunkter skulle det enligt
promemorian kunna tänkas vara till fördel att vid en vårprissättning någon
prisjustering ej heller skulle äga rum, därest skörden på grund av goda eller
dåliga väderleksförhållanden bleve särskilt god eller särskilt dålig. En dålig
skörd det ena året skulle i detta fall få utjämnas av en god skörd ett annat
år. Med hänsyn bl. a. till att jordbrukarnas möjligheter att själva bidraga till
en utjämning av produktionsresultatet till följd av kriget äro mycket mindre
nu än under normala år, förordades emellertid i promemorian, att på våren
satta priser borde avse en på förhand beräknad normproduktion och att variationer
i produktionsresultatet, vilka icke med mer än 4 procent över- eller
understege normproduktionen, icke skulle föranleda rubbning av prissättningen,
medan justering skulle företagas, om avvikelsen bleve större än 4
procent. I sistnämnda fall borde justering vidare ske endast för det procenttal,
varmed avvikelsen överstege 4 procent. Innebörden av denna regel (nedan
benämnd 4 %-regeln) skulle bliva, att jordbruket under alla förhållanden
skulle få bära en viss på förhand begränsad risk, respektiv^ få taga en
viss likaledes på förhand begränsad chans, medan den del av produktionsvolymen
i förhållande till normproduktionen, som läge utanför gränserna,
skulle föranleda justering av priserna.

Jordbrukskommittén har enhälligt beslutat förorda, att priserna på jordbrukets
produkter under 1943/44, i den utsträckning så är möjligt med hänsyn
till försörjningsläget, skola fastställas redan i vår och att därvid skola
tillämpas de principer, som angivits i berörda promemoria, däri inbegripet
den i promemorian förordade s. k. 4 %-regeln. Vad beträffar den produktionsvolym,
som bör läggas till grund för prissättningen, har kommittén

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

enats om ett förslag, enligt vilket prissättningen skall avse den produktionsvolym,
som för år 1942/43 nu framräknats av kommittén. Jämväl beträffande
kostnaderna har man enats örn att utgå från den nu framlagda inkomstoch
kostnadskalkylen. Innebörden härav är att man för 1943/44 i stort sett
räknar med samma produktionsvolym och samma kostnadsvolym som under
1942/43. Till stöd härför har inom kommittén anförts, att det är en ganska
utbredd uppfattning bland jordbrukarna, att 1942 års skörd var god och att
det ej är sannolikt att 1943 års skörd skall bliva så mycket bättre. Det bär
vidare förulsatts, att hänsyn icke skall tagas till att inkomst- och kostnadskalkylen
för 1942/43 visar ett mindre överskott (med överskott resp. underskott
förstås här det belopp, som skall avdragas resp. tilläggas å kalkylens
inkomstsida för att index för inkomsterna skall överensstämma med index
för kostnaderna). Ifrågavarande överskott skulle, därest man på koslnadssidan
för hela produktionsåret räknat med nu gällande arbetslöner och priser
på förnödenheter av olika slag, i huvudsak bortfalla. I detta sammanhang
torde liven böra anmärkas att av de i kalkylen upptagna inkomsterna
nära 74 miljoner kronor motsvara ökning av kreaturskapital och varuförråd.

Jordbrukskommittén har förutsatt, att omprövning av vårpriserna, i syfte
att avgöra om 4 °/o-regeln skall träda i tillämpning, skall äga rum, så snart
statistiskt material föreligger för en beräkning av skörderesultatet, d. v. s. i
augusti 1943. Avsikten är att på samma sätt som föregående år en prognos
vid denna tidpunkt skall uppgöras rörande jordbrukets inkomster och kostnader
under 1943/44. Vid uppgörandet av denna prognos bör på inkomstsidan
ingå de skördekvantiteter resp. den animaliska produktion, som kan
beräknas på grundval av skördeuppskattningen i juli och husdjursinventeringen
i början av juni. Kostnaderna böra på sedvanligt sätt beräknas med
utgångspunkt från de. priser på tjänster och förnödenheter, som fastställts
att gälla för 1943/44 eller, där sådant fastställande icke ägt rum, som tillämpas
vid tiden för prognosens uppgörande.

Såsom förut nämnts redovisas i den av jordbrukskommittén för 1942:43
framlagda inkomst- och kostnadskalkylen på inkomstsidan ett sammanlagt
inkomstbelopp av i runt tal 1,800,000,000 kronor. Därest kommitténs förslag
beträffande vårprissättningen godtages. skulle de på våren satta priserna
kvarstå i stort sett oförändrade under produktionsåret, såvida ej den
i augusti uppgjorda prognosen för inkomster och kostnader visar ett överskott
eller underskott motsvarande 4 procent av jordbrukets inkomster enligt
normkalkylen, d. v. s. i runt tal 70,000,000 kronor. Vid en större marginal
än nu sagts skulle däremot justering äga ruin på sådant sätt, att marginalen
nedbringas till 70,000,000 kronor. I princip bör denna justering i
första hand gå ut över de grenar av produktionen, som verksammast bidragit
till överskottet eller underskottet. För bedömande av i vilken utsträckning
detta varit fallet bör 4 %>-regeln kunna komma till användning. Vid en tillämpning
av denna regel för särskilda grödor bör man enligt kommittén för
värjo gröda lämpligen kunna utgå från en normheklarskörd, motsvarande
90 procent av den genomsnittliga hektarskörden åren 1931—40. För mjölkproduktionen
bör normproduktionen anses motsvara den av jordbrukskommittén
nu beräknade mjölkproduktionen under 1942/43.

Såsom utgångspunkt för vårprissättningen bör gälla, att jordbruket som
helhet betraktat skall vid de antagna produktions- och kostnadsvolymerna
erhålla full täckning för inträdda kostnadsstegringar sedan krigsutskottet.
Eftersom inkomst- och kostnadskalkylen för 1942/43, vilken valts såsom normkalkyl,
visar endast obetydligt överskott, från vilket man av förut anförda
skäl i detta sammanhang bör bortse, bör enligt jordbrukskommitténs förslag

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

den i vår fastställda prisnivån för 1943/44 års produktion uppenbarligen i
stort sett överensstämma med den nu rådande produktprisnivån. Därest det i
vår befinnes önskvärt att i någon riktning vidtaga ändring av vissa av de nu
gällande priserna, förutsätter förslaget att ändring i motsatt riktning skall ske
beträffande andra priser, så att kalkylens totalsumma bibehålies oförändrad.
En höjning av priset på en produkt bör i dylikt fall alltså kompenseras genom
sänkning av priset på en eller flera andra produkter. Härvid bör man utgå från
de produktionsvolymer, som finnas angivna i 1942/43 års kalkyl. Likaledes bör
man vid prissättningen i vår utgå från i stort sett oförändrade priser på sådana
förnödenheter, som äro föremål för statlig prissättning. För den händelse det
skulle befinnas erforderligt eller lämpligt att nu föreslå höjda priser exempelvis
på konstgödsel för nästa produktionsår, torde därför, i enlighet med
förut omförmälda principer, denna prishöjning böra kompenseras genom en
sänkning av priset på någon annan förnödenhet eller genom motsvarande höjning
av inkomsterna. En ändring av den i kostnadskalkylen upptagna volymen
för förnödenheterna bör däremot ej vid oförändrat prisläge föranleda
särskild kompensation. Man måste nämligen förutsätta, att exempelvis en
ökad användning av konstgödsel eller oljekakor skall medföra minst lika stor
ökning av inkomsterna (genom ökad produktion).

Som förut nämnts har jordbrukskommittén utgått ifrån att de i vår fastställda
priserna icke skola bli föremål för justering, med mindre den i augusti
uppgjorda prognosen för 1943 44 års produktion ger till resultat ett inkomstöverskott
eller inkomstunderskott av i runt tal 70,000,000 kronor. Från denna
regel torde emellertid vissa avvikelser få göras. Det kan ju nämligen av försörjningspolitiska
eller andra skäl bli erforderligt att vidtaga vissa smärre
justeringar av priserna, även om över- eller underskottet är mindre än

70,000,000 kronor. Vid verkställandet av dylika justeringar, utan att förutsättning
för 4 %-regelns tillämpning föreligger, bör man, oberoende av vid
vilken tidpunkt justeringarna äga rum, utgå ifrån den såsom norm valda
inkomst- och kostnadskalkylen för 1942/43, och justeringarna böra avvägas
så, att relationen mellan utgifter och inkomster i nämnda kalkyl förbli oförändrade.

Vad beträffar den justering av priserna, som skall äga rum, därest den i
augusti uppgjorda prognosen skulle visa ett överskott eller underskott av

70,000,000 kronor, har i den av jordbrukskommittén behandlade promemorian
uttalats, att ifrågavarande justering givetvis ej bör ske efter rent mekaniska
grunder, utan att hänsyn bör tagas jämväl tili försörjningssynpunkter m. m.
På grund av mjölkproduktionens dominerande betydelse kail det befinnas
lämpligt att, då prissänkning skall äga ruin, låta denna i mindre utsträckning
gå ut över mjölkpriset. På samma sätt kan man, då prishöjning skall ske, låta
mjölken få något större andel av det totalbelopp, varmed kalkylen skall förbättras.

Eftersom det är svårt att i augusti med någon större grad av säkerhet bedöma
inkomst- och kostnadsutvecklingen, har det inom kommittén ifrågasatts,
att kalkylen skulle kunna bli föremål för efter justering längre fram på
året- Därest detta skulle befinnas önskvärt, har såsom lämpliga tidpunkter för
en ny omräkning av kalkylen angivits tiden omkring den 1 januari och tiden
omkring den 1 maj. Självfallet kunna dessa senare omräkningar icke leda till
ändring av spannmålspriserna, men möjlighet finnes att med ledning av desamma
ändra animaliepriserna.

Av psykologiska skäl torde en sänkning av det i augusti satta mjölkpriset
ej lämpligen böra ske under vintern. Därest kalkylen räknemässigt skulle
motivera en sänkning av mjölkpriset, bör denna därför om möjligt icke vidtagas
förrän längre fram på våren, då mjölkproduktionen mera påtagligt

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

börjar stiga. Vid denna tidpunkt blir sänkningen ej heller så märkbar, eftersom
jordbrukarnas totalinkomster av mjölken då äro i stigande. Visar kalkylen
däremot ett underskott, synes det riktigt att låta detta redan på vintern
taga sig uttryck i ett högre mjölkpris. I sistnämnda fall gäller, att höjningen
per kilogram mjölk kan göras större, då den företages på vintern än då den
sker på våren.

Livsmedelskommissionens förslag rörande grunderna för

prissättningen.

Livsmedelskommissionen har i skrivelsen den 15 mars 1943 uppgivit att
vid sammanträde med livsmedelskommissionens råd den 12 mars 1943 rådet
enhälligt beslutat förorda en vårprissättning med tillämpning av de utav
jordbrukskommittén förordade grunderna. Godsägaren Gösta Liedberg i
sin egenskap av ordförande i styrelsen för Sveriges lanlbruksförbund och
landstingsmannen Bernh. Ekström i sin egenskap av ordförande i styrelsen
för riksförbundet landsbygdens folk hade inför rådet meddelat, att lantbruksförbundets
styrelse och riksförbundets förtroenderåd jämväl enhälligt beslutat
giva sin anslutning till jordbrukskommitténs principförslag. I fråga om
detaljerna hade godsägare Liedberg, med instämmande av flera jordbruksrepresentanter,
dock understrukit de olägenheter, som skulle följa, därest
vid en eventuell efterjustering av priserna i januari eller maj ett konstaterat
överskott inom vegetabilieproduktionen skulle få taga sig uttryck i sänkta
priser på mjölken. Landstingsman Ekström hade i anslutning till jordbrukskommitténs
behandling av prisfrågorna framhållit, att en förutsättning för
nyssnämnda förtroenderåds anslutning till förslaget varit att inom den godkända
kalkylen utrymme bereddes för en i viss mån förbättrad ställning
för de sämst ställda producentgrupperna.

Livsmedelskommissionen har i detta sammanhang anmärkt, att jordbrukskommittén
hos livsmedelskommissionen hemställt, att inom kommissionen
måtte verkställas en undersökning rörande möjligheten att företaga en sådan
omläggning av producentbidragsanordningen, att de svagaste jordbruken
erhölle största möjliga hjälp. Därmed hade i första rummet åsyftats
en omläggning för att möjliggöra en differentiering av mjölkpriset icke endast
med hänsyn till brukningsdelarnas storlek utan även med hänsyn till
de skiftande produktionsförutsättningarna i olika landsdelar. Kommissionen
har vidare anfört, att en undersökning därom för närvarande påginge
inom kommissionen och samråd ägde därvid rum med svenska mejeriernas
riksförening. Kommissionen hade för avsikt att underställa Kungl. Maj :t
resultatet av undersökningen i samband med avgivande av förslag rörande
det tekniska regleringssystemets utformande under nästa regleringsår. Jämväl
livsmedelskommissionen hade, enligt vad i skrivelsen anförts, anslutit sig
till uppfattningen, att de priser å jordbrukets produkter, som skulle tilllämpas
under regleringsåret 1943/44, borde fastställas snarast möjligt. I fråga
örn grunderna för prissättningen biträdde kommissionen vad kommittén för -

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

ordat. I enlighet därmed borde de priser, som skulle fastställas, i stort
sett överensstämma med den rådande produktprisnivån samt avse en produktionsvolym
av ungefär samma storlek som den, vilken av kommittén
framräknats för 1942/43. I augusti 1943 borde vidare en prognos uppgöras
för inkomsterna och kostnaderna under 1943/44. Därest denna prognos resulterade
i ett inkomstöverskott eller inkomstunderskott, som vore större än
cirka 70,000,000 kronor, borde de fastställda priserna undergå justering med
tillämpning av 4 %-regeln. En omräkning av inkomst- och kostnadskalkylen
torde vidare böra ske omkring den 1 januari 1944 och omkring den 1
maj 1944, därest ej särskilda förhållanden ansåges föranleda bindning av priserna
redan i augusti. Visade någon av dessa omräkningar över- eller underskott
av nyss angiven storlek, borde justering av priserna äga rum enligt
de grunder, som angivits av kommittén. Givetvis borde dock därvid beaktas
de olägenheter, som ur produktions- och andra synpunkter kunde vara förenade
med en sådan justering. Kommissionen har vidare förklarat sig dela
den av jordbrukets representanter inom livsmedelskommissionens råd uttalade
uppfattningen, att man i största möjliga utsträckning borde tillse, att
vid en eventuell justering av priserna ett konstaterat överskott inom vegetabilieproduktionen
icke komme att taga sig uttryck i sänkta priser på mjölken.
Det bästa sättet att undvika sådan olägenheter, som här antytts, vore
enligt kommissionens mening att, därest prognosen i augusti gåve vid handen,
att 4 %-regeln skulle eller vid en senare justering kunde väntas komma
träda i tillämpning, vegetabiliepriserna underkastades en sådan justering,
att en eventuell underskattning av skördens storlek icke komme att inverka
på mjölkpriset. Givetvis borde i dylikt fall den säkerhetsmarginal, som härigenom
framkomme, icke omedelbart konsumeras genom höjning av andra
priser. Därest omräkningen av kalkylen i januari skulle visa, att säkerhetsmarginalen
ej eller endast delvis varit erforderlig, borde emellertid tydligen
marginalen utjämnas genom en prishöjning på andra produkter.

Livsmedelskommissionen har meddelat, att enligt överenskommelse mellan
livsmedelskommissionen och statens priskontrollnämnd hade förevarande
ärende behandlats i samråd med nämnden, som haft tillfälle att undan för
undan följa dess handläggning och deltaga i kommissionens förberedande
överläggningar. Priskontrollnämndens råd hade i anslutning härtill haft att
yttra sig över samma promemoria, som i ärendet förelagts livsmedelskommissionens
råd. Vid sammanträde den 15 mars 1943 hade priskontrollnämndens
råd i princip givit sin anslutning till en vårprissättning i enlighet med
de grunder, som förordats av 1942 års jordbrukskommitté.

Priskontrollnämnden har sedermera avgivit utlåtande i frågan i överensstämmelse
med den inom rådet uttalade uppfattningen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

Livsmedelskommissionens förslag och Kungl. Maj:ts beslut i fråga
om priser på jordbrukets produkter under regleringsåret

1943/44 m. m.

Livsmedelskommissionen har i sin förenämnda skrivelse den 15 mars 1943
framlagt förslag rörande prissättningen. Beträffande de allmänna utgångspunkterna
för prissättningen har kommissionen i anslutning
till vad tidigare uttalats anfört, att de absoluta produktpriserna
borde avvägas så, att jordbrukets inkomster vid den i normkalkylen angivna
produktionsvolymen och oförändrade priser på sådana förnödenheter, som
vore föremål för statlig prisreglering, komme att överensstämma med kalkylens
totala inkomstsumma. Därest det befunnes önskvärt att i någon riktning
ändra vissa av de gällande produktpriserna, borde därför, enär de gällande
priserna inginge i normkalkylen, ändringar i motsatt riktning vidtagas
beträffande andra priser, så att kalkylens totalsumma bibehölles oförändrad.
På samma sätt borde en eventuell prisändring på någon av de förnödenheter,
som ovan omförmälts, kompenseras genom en prisändring i motsatt riktning
på någon annan sådan förnödenhet eller genom en prisändring i samma riktning
beträffande en eller flera på inkomstsidan upptagna produkter. I fråga
örn vissa produkter gällde garantipriser, innebärande att staten förbunde
sig att inlösa produkterna till de fastställda priserna. De produkter,
som därvid avsåges, vore ärter, bönor, oljeväxter, spånadsväxter, matpotatis
samt fabriks- och foderpotatis. För vissa av dessa produkter, nämligen
ärter, bönor och potatis, hade normalpriser fastställts, vilka läge högre än
garantipriserna. Vid prissättningen våren 1943 syntes man i nyssnämnda fall
böra inskränka sig till att fastställa garantipriser. Normalprissättningen torde
däremot böra anstå till hösten, då skörderesultatet kunde överblickas. Det
borde emellertid omnämnas, att normalpriserna inginge i kalkylen och att
följaktligen,om normalpriserna skulle sänkas hösten 1943, möjlighet borde
finnas att i gengäld höja priset på någon annan produkt. Detta gällde dock
endast under förutsättning att sänkningen ej toges i anspråk för att motväga
ett eventuellt inkomstöverskott, som läge utanför ramen för 4 %-regeln.
Upplysningsvis kunde meddelas, att skillnaden mellan normal- och garantipriset
motsvarade ett inkomstbelopp av i fråga örn ärter 1,350,000 kronor
och i fråga om malpotatis minst 10,500,000 kronor.

Rörande priserna för vegetabilier har kommissionen yttrat.

På våren 1942 fastställde Kungl. Maj:t till ledning för jordbrukarnas planering
en relationsskala för de viktigaste grödorna. Ifrågavarande skala återfinnes
här nedan.

Svarthavre, grundpris ................ = s öre/kg

Vithavre............................. = s + 0.6

Blandsäd............................ = s 4- 2

Korn................................ = s + 5

Råg................................. = s -f 8

Höstvete............................ =s + 8

Vårvete............................. =s + 9

Hö.................................. =0.7 s

Kungl. Alaj:ts proposition nr 246.

I vårvetepriset ingår vårvetetillägg med 1 öre för kilogram. Utöver de i
skalan angivna priserna för vårvete och korn utbetalades en odlingspremie
av för vårvete 40 kronor för hektar och för korn 50 kronor för hektar.

De gällande priserna avvika från prisskalan i följande hänseenden. Priset
på havre ligger 0.5 öre för kilogram högre än det skulle ha gjort enligt skalan.
Rågen har satts 1 öre för kilogram lägre i pris än höstvetet. Höpriset är slutligen
lägre än det skulle ha varit enligt skalan.

Uti en inom livsmedelskommissionens kansli upprättad promemoria, vilken
förelagts livsmedelskommissionens och priskonlrollnämndens råd, har
förordats, att fastställandet av absoluta priser på vegetabiliska produkter i
vår borde äga rum med utgångspunkt från en prisskaia av följande utseende.

Svarthavre, grundpris

Vithavre............

Blandsäd...........

Korn...............

Råg................

Höstvete............

Vårvete............

Hö.................

I vårvetepriset ingår vårvetetillägg med 2 öre för kilogram. 1 öre av detta
tillägg har betraktats såsom extra stimulans. Enligt denna skala skulle priserna
på blandsäd och havre sänkas med 0.5 öre för kilogram, vilket innebure
en återgång till de fodersädspriser, som enligt den av 1942 års riksdag
fastställda relationsskalan skulle ha tillämpats i år. Vidare skulle hö- och
halmpriserna sänkas, de förra med 2 öre för kilogram och de senare med
1 öre för kilogram. Prissänkningen på fodersäd motiverades med att det vore
önskvärt att dels få fram en tillräcklig vårvete- och havreodling, dels erhålla
gynnsammare relation mellan fodersädspriset, å ena, samt fläsk- och äggpriserna
å andra sidan.

Den hösten 1942 genomförda prisskillnaden mellan höstvete och höstråg
skulle enligt skalan bibehållas. Som skäl därför anfördes i promemorian, att
höstvetet på lämpliga jordar ger större avkastning än rågen och att det med
hänsyn därtill syntes önskvärt att i någon mån stimulera höstveteodlingen,
särskilt som denna odling till följd av de föregående missväxtåren gått tillbaka.

Till motivering av prissänkningen på hö åberopades, att relationsprjset för
hö i den gamla skalan var alltför gynnsamt och att jordbrukarna i många
fall ej kunnat få ut det i år gällande höpriset.

Beträffande den aktuella frågan örn en särskild stimulans för vårvete- och
kornodlingen föreslogs i promemorian, att odlingspremier i år icke skulle
utgå vare sig för vårvete eller för korn. Vårveteodlingen borde i stället stimuleras
genom den i skalan vidtagna höjningen av vårvetetillägget från 1 öre
för kilogram till 2 öre för kilogram. Det framhölls i promemorian, att anledningen
till att man föregående år valde att lämna stimulansen till vårveteodlingen
i form av odlingspremie närmast var, att man då på grund av det
mycket bekymmersamma läget med avseende på brödsäd önskade få vårveteodlingen
i viss omfattning utsträckt även till sådana jordar, å vilka vårvete
vanligen ej brukar förekomma. Eftersom försörjningsläget i år är väsentligt
bättre, kunde en sådan utsträckning av odlingen nu knappast anses önskvärd.
Snarare borde man våren 1943 odla de spannmålsgrödor, som på
respektive jordar lämnade den största avkastningen. Från vissa ledamöter
inom jordbrukskommittén hade visserligen sympatier uttalats för att man

= s öre/kg

= s + 0.5 »

- S -f- 2 y>

= s 4- 5 »

= s + 7 »

= s + 8 »

= s + 10 »

= 0.5 s d

Kunni. Maj-.ts proposition nr 246.

även i år borde bestämma sig för odlingspremier, enär dessa vore till fördel
för de mindre brukningsdelarna, vilka i regel lia sämre jord och därmed även
lägre hektaravkastning än de större brukningsdelarna. Denna synpunkt syntes
emellertid icke böra få vara avgörande.

För kornodlingen syntes enligt promemorian någon extra stimulans icke
erforderlig utöver den, som läge däri att fodersädspriserna enligt den föreslagna
skalan skulle sänkas till överensstämmelse med de för fodersäd i 1942
års relationsskala upptagna relationspriserna.

Det förutsattes vidare i promemorian, att garantipriserna för matpotatis
skulle förbliva oförändrade. I fråga om fabriks- och foderpotatis syntes den
jämkningen böra vidtagas, att garantipriset på dessa produkter komme att
helt motsvara de priser, som odlare innevarande år erhållit vid leverans till
stärkelsefabrik. Vidare borde sistnämnda garantipris göras enhetligt för hela
landet.

Inom livsmedelskommissionens råd gjordes endast ett fåtal erinringar mot
de konkreta prisförslag, som framlagts i ovannämnda promemoria. Den enda
punkt beträffande vilken någon egentlig meningsskiljaktighet förelåg, var frågan
örn havreprisets sänkning. Jordbrukarerepresentanterna uttalade starka
betänkligheter mot en sänkning av det nuvarande havrepriset. Som skäl härför
åberopades, att havreodlingen i stor utsträckning förekomme å mossoch
sandjordar i mellersta Sverige, vilka icke lämpade sig för odling av någon
annan gröda. En sänkning av havrepriset kunde därför enligt jordbrukarerepresentanternas
mening icke utöva någon större effekt på produktionsinriktningen.
Däremot finge sänkningen till resultat, att vissa områden inom
mellersta Sverige, vilka redan nu vore missgynnade i inkomsthänseende, erhölle
relativt ännu lägre inkomster än förut. Mot vad från jordbrukarnas
sida sålunda anförts invändes av andra ledamöter i rådet, att statistiken
syntes utvisa, att havre- och blandsädsodlingen under senare år ökat på bekostnad
av brödsädsodlingen.

Livsmedelskommissionen har för sin del anslutit sig till den prisavvägning,
som i förut omförmälda promemoria framlagts för livsmedelskommissionens
råd. Beträffande priset på havre har kommissionen dock med hänsyn
till vad inom rådet anförts icke ansett sig böra föreslå någon sänkning av det
nu gällande priset. Den i promemorian föreslagna sänkningen av blandsädspriset
bör däremot enligt kommissionens mening genomföras.

I anslutning till vad nyss anförts anser emellertid kommissionen att i händelse
av en mycket god spannmålsskörd anledning kan finnas att på en
eller annan punkt överväga nedsättning av spannmålspriserna, också om förutsättningarna
för 4 %-regelns tillämpning icke helt föreligga. Givetvis bör
i en sådan fråga samråd äga rum med jordbrukets organisationer.

Priskontrollnämnden och dess råd har i sin helhet tillstyrkt de i promemorian
framlagda förslagen.

Beträffande prisregleringen på spannmål har svenska spannmålsaktiebolaget
i skrivelse den 26 februari 1943 bland annat anfort följande synpunkter.

De för spannmålsmarknadsregleringen under verksamhetsåret 1942/43 tilllämpade
anordningarna lia under rådande förhållanden varit i stort sett ändamålsenliga,
dock att den i fråga örn regleringen av transportkostnaderna Ulllämpade
anordningen i åtskilliga avseenden visat sig vara trögarbetad såväl
för bolagets som för handelns del. Därest det icke befunnes möjligt att övergå
till friare regleringsystem, ville bolaget frångå bibehållandet av nu gällande
regleringsanordningar för det kommande verksamhetsaret, dock med
vissa ändringar. Med stöd av erfarenheterna under nu löpande verksamhetsår
ville bolaget sålunda understryka det ur marknads- och handelssynpunkt
lämpliga i, att i fråga om brödsäd prissättningen baserades på ett viii avvägt

Kungl. Majlis proposition nr 246.

prisortssystem, innebärande Iliand annai att prisorterna fastställdes före
regleringsårets ingång samt att antalet prisorter icke senare utökades annat
än om alldeles särskilda omständigheter förelåge. Beträffande den sedan hösten
1940 tillämpade prissättningen med ett fast under hela regleringsåret
lika pris ville bolaget framhålla, att vid sådan tillgång på spannmål, att beräknad
skörd jämte tillgängligt reservlager väl syntes täcka behovet, den
anordningen borde kunna tillämpas i avseende å brödsäden — däri inräknat
korn — att det fastställda priset under regleringsåret tillätes stiga med belopp
ungefärligen svarande mot ränte- och lagringskostnader. Bolaget ville
föreslå en stegring i priset från den 1 september till den 31 maj med ett
belopp av 1/2 öre för 100 kg och dag. Vid överläggningen inom bolagets styrelse
hade dock från vissa håll föreslagits ett något högre belopp, enär det ifrågasatts
om nyssnämnda belopp vore tillräckligt för sitt ändamål. Den tidigare
tillämpade anordningen med ett för hela regleringsåret lika högt pris vöre
dikterad av nödvändigheten att vid låg spannmålsskörd snarast möjligt bringa
denna under effektiv kontroll och att således prissättningen anordnades så att
odlarna icke hade anledning att av ekonomiska skäl dröja med försäljningen.
Vid mera normal spannmålstillgång förlorade dessa synpunkter sin betydelse,
vartill komme lämpligheten av sådant prissystem att regleringsorganet
ej nödgades tidigt omhändertaga skörden med åtföljande lagringssvårigheter
och därmed förbundna kostnader. Därest det befunnes möjligt att
— såsom önskvärt vore — uppmjuka regleringsbestämmelserna torde den
lämpligaste anordningen vara, att odlarna och andra innehavare av spannmål
tillförsäkrades visst garantipris för sitt brödsäds- och fodersädsinnehav
i den ordningen att bolaget till fastställt pris inlöste all till spannmålsbolaget
vid viss tidpunkt t. ex. den 31 maj 1944 hembjuden spannmål. För marknadsregleringen
hade bolaget att företaga stödköp eller försäljning. Inlösenpriset
skulle för såväl brödsäd och fodersäd gälla fritt vissa särskilt angivna prisorter.
För nödig kontroll över spannmålshandeln skulle dock alltjämt beslag
och handelsreglering ävensom utfodringsförbud för brödsäd — inbegripet
korn — gälla.

Statens livsmedelskommission ville i stort sett ansluta sig till de av spannmålsbolaget
framförda synpunkterna. Sålunda är det uppenbart, att det under
innevarande konsumtionsår tillämpade systemet beträffande brödsäden
vållat såväl spannmålsbolaget som handeln mycket extra arbete och i
onormal grad medfört belastning av statsmedel genom utbetalande av spannmålsfrakter.
Kommissionen vill därför förorda en återgång till ett prisortssystem
beträffande brödsäden. Härvid förutsätter kommissionen, att man från och
med nästkommade konsumtionsår tillsvidare i södra och mellersta Sverige
likställer kom med vete och råg. Spannmålsbolaget har uttalat, att prisortssystemet
måste vara viii avvägt. Enligt kommissionens mening innebär detta
alt antalet prisorter icke får göras för stort eller att prisorter införas å ur
spannmålsdistribuiionssynpunkt olämpliga platser. Iakttager man icke i detta
hänseende stor återhållsamhet, vinner man nämligen icke mycket på prisortssvstemets
införande. Såsom prisorter böra ur berörda synpunkter utväljas de
större kvarnplatserna såsom de mest betydelsefulla konsumtionsorterna. Vidare
böra såsom prisorter uttagas ett begränsat antal större utförselorter för
brödsäd så belägna, att de äro lämpliga såsom utlastningsplatser för vidare
transport. Däremot böra icke ur nu berörda synpunkter mindre betydelsefulla
orter göras till prisorter även örn å desamma finnas spannmålshandlare
eller föreningar med tor lagring lämpliga utrymmen. Såvitt man av inom
spannmålsbolaget inhämtade uppgifter kan döma, skulle ett införande av ett
på detta sätt restriktivt antaget prisortssystem medföra att jordbrukarna genomsnittligt
finge bära ungefär 50 öre för deciton i fraktkostnader, som

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

spannmålsbolaget enligt nuvarande anordningar fått bära. Det är under sådana
omständigheter rimligt, att priset till jordbrukarna i samband med ett
införande av prisortssystem höjes med nämnda belopp. Kommissionen delar
vidare bolagets uppfattning om att man i händelse av en tillfredsställande
skörd bör införa under konsumtionsåret successivt stigande priser. En sådan
stigande prisskala bör emellertid under samma förutsättning tillämpas
icke endast å brödsäd inklusive korn, utan även å fodersäd. Kommissionen
anser vidare, att priserna böra successivt stiga från och med oktober månad
1943 lill och med april månad 1944 och att denna prisstegring bör omfatta
20 öre per månad, varvid dock månaden bör uppdelas på ett lämpligt antal
perioder, exempelvis fyra perioder, med en stegring av 5 öre för deciton och
period. Genom en dylik anordning kommer det genomsnittliga priset till jordbrukarna
att bliva ungefär 50 öre högre än det ingångspris, som skulle tilllämpas
under september månad. Detta belopp är beträffande brödsäd och
korn lika stort som det nyssnämnda tillägget i samband med införande av
ett prisortssystem. Man kan sålunda beträffande brödsäd och korn såsom ingångspris
tillämpa de nuvarande spannmålspriserna. Beträffande fodersäd
böra emellertid ingångspriserna sänkas med 50 öre för deciton i förhållande
till de genomsnittspriser, som jordbruket eljest skulle erhålla.

Såsom bolaget framhållit, är det i hög grad angeläget, att de prisorter för
brödsäd och korn, som man eventuellt kommer att införa, fastställas i god
tid före det nya konsumtionsårets början. Kommissionen har också för avsikt
att i samband med att medel äskas för spannmålsbolagets verksamhet under
budgetåret 1943/44 lämna ett detaljerat förslag över de prisorter, som lämpligen
böra ifrågakomma.

I fråga örn spannmålsbolagets uttalande rörande införande av friare regleringsformer
å spannmålsmarknaden har kommissionen för avsikt att återkomma
i samband med avgivande av förslag rörande det tekniska regleringssystemet
på jordbrukets område.

I anslutning till vad ovan anförts förordar kommissionen, att med de förbehåll,
som förut angivits, vid ingången av konsumtionsåret 1943/44 följande
priser skola gälla vid försäljning från odlare av nedan angivna slag av
spannmål, nämligen

Kronor per I

deciton

Vårvete .............................. 28: —

Höstvete.............................. 26: —

Råg.................................. 25: —

Korn ................................ 23: —

Stråblandsäd.......................... 19: 50

Vithavre.............................. 18: 50

Svarthavre............................ 18: —

I enlighet med jordbrukskommitténs förslag torde av vårvetepriset 1 öre
per kilogram betraktas som extra stimulans och icke inräknas i inkomstkalkylen.

Samtliga priser böra från och med den 1 oktober 1943 successivt stiga, så
att de den 1 maj 1944 komma att ligga 1 krona 40 öre högre än ingångsprisct.

Priserna avse spannmål av normalkvalitet. Beträffande brödsäd och korn
böra priserna gälla fritt vid av köparen anvisat magasin å närmaste prisort.

För hö och hahn böra vidare under regleringsåret 1943/44 gälla priser, som
med 2 respektive 1 öre per kilogram understiga de för innevarande regleringsår
fastställda priserna å samma produkter.

De för 1942 års odling fastställda garantipriserna för matpotatis böra gälla

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

jämväl under produktionsåret 1943/44. Likaså torde priset på stärkelse- och
bränneripotatis vid leverans till stärkelsefabrik för tillverkningsåret 1943/44
böra fastställas till samma belopp som för tillverkningsåret 1942/43. För
fabriks- och foderpotatis torde därjämte böra fastställas ett garantipris att
tillämpas vid spannmålsbolagets inlösen av sådan potatis. Sistnämnda pris
föreslås till 10 öre per kilogram, vilket belopp i stöld sett svarar mot de priser,
som odlare av stärkelse- och bränneripotatis skulle komma att erhålla
vid leverans till stärkelsefabrik.

Beträffande ärter och bönor har kommissionen i en tidigare ingiven framställning
föreslagit oförändrade garantipriser.

De föreslagna garantipriserna å ärter, bönor och potatis ligga lägre än nu
gällande normalpriser. Huruvida förhållandet bör vara detsamma under nästa
regleringsår, torde i anslutning till vad ovan anförts böra avgöras först på
hösten 1943, då produktionsresultatet kan överblickas. För den händelse en
sänkning av normalpriserna finnes kunna vidtagas, bör denna lämpligen gå
i kompensation mot höjningar på ägg och fläsk.

I fråga om priserna å mjölk- och mejeriprodukter har kommissionen
anfört.

I anslutning till de av kommissionen angivna grunderna för prissättningen
förutsätter kommissionen, att i stort sett oförändrade priser på mjölk och
mejeriprodukter skola gälla under nästa regleringsår. Detta innebär bland
annat, att smörpriset och konsumtionsmjölkpriset skola förbli oförändrade,
att mjölkbidragen skola utgå med i huvudsak oförändrade belopp, och att det
särskilda anslaget å 3,500,000 kronor till Norrland och vissa andra landsdelar
skall återkomma även för 1943/44.

Beträffande övriga animalier uttalades i den promemoria, som behandlades
inom livsmedelskommissionens och priskontrollnämndens råd, att det ur
försörjningssynpunkt syntes önskvärt, att äggproduktionens och fläskproduktionens
lönsamhet i någon mån kunde förbättras. På grund härav förordades
en höjning av genomsnittspriset på ägg med 15 öre per kilogram och
en viss höjning av priset på fläsk.

Inom livsmedelskommissionens råd undeströko jordbrukets representanter
önskvärdheten av att priserna på ägg och fläsk något höjdes. Därvid uttalades
även, att en dylik prishöjning borde ske omedelbart. Enighet var emellertid
rådande därom, att eventuella prishöjningar för dessa produkter under
nästa konsumtionsår skulle kompenseras genom sänkningar på andra produkter.
Med avgörande av frågan, vilka produkter, som härvidlag borde göras
till föremål för sänkning i kompensationssyfte, ansågs kunna anstå till
hösten, då möjligheter förefunnes att överblicka produktionsresultatet. Såsom
lämpliga kompensationsobjekt ansågos — förutom hö och halm — matpotatis,
ärter och hästkött kunna ifrågakomma.

Priskontrollnämnden och dess råd har förklarat sig icke ha något att erinra
mot en mindre prishöjning till hösten för ägg och fläsk, därest detta vid
nämnda tidpunkt bedömes lämpligt ur försör jningssynpunkt och prishöjningen
sker inom den fastställda ramen för den totala kalkylen över jordbrukets
inkomster och kostnader och kompenseras genom mot densamma svarande
prissänkningar på andra jordbruksprodukter av direkt betydelse för konsumenterna.

Livsmedelskommissionen finner för sin del önskvärt, att producentpriset
på ägg höjes med i genomsnitt för år 15 öre per kilogram, därest kompensation
mot prissänkningar för andra varor finnes lämpligen kunna ske. Sagda
höjning motsvarar i inkomstkalkylen ett inkomstbelopp av 4,500,000 kro -

Kungl. Maj:ts proposition nr 24G.

nor. Detta belopp uppväges delvis av de föreslagna inkomstsänkningarna för
hö och halm, vilka sammanlagt motsvara 2,500,000 kronor. En del av det
återstående beloppet eller 700,000 kronor synes lämpligen kunna erhållas genom
en sänkning av priset på hästkött med 10 öre per kilogram. Därest skörden
av matärter blir av tillfredsställande storlek, synes vidare kunna övervägas
att i kompensationssyfte sänka normalpriset på ärter ned till garantiprisnivån,
i vilket fall inkomsterna av ärter skulle komma att nedgå med

1,350,000 kronor.

Kommissionen finner det vidare angeläget, att fläskpriset under nästa konsumtionsår
kommer att ligga cirka 15 öre per kilogram högre än för närvarande.
Med anledning av en framställning från Sveriges slakteriförbund
pågå för närvarande vissa undersökningar rörande möjligheterna att redan
nu höja fläskpriset till producenterna utan att därigenom levnadskostnadsindex
nämnvärt påverkas. Därest dessa undersökningar leda till ett högre
fläskpris, torde man kunna utgå ifrån att detta högre pris skall komma att
kvarstå jämväl under nästa produktionsår, såvida ej foderskörden blir osedvanligt
dålig, i vilket fall man förmodligen ej bär råd att utöka svinuppfödningen.
Det torde vara för tidigt att nu uttala sig om på vad sätt den inkomstökning,
som genom prishöjningen uppkommer för jordbruket, skall kompenseras.
Här må endast erinras om att som nyss sagts man vid en god skörd
av potatis torde kunna sänka priset på potatis något, dock givetvis ej längre
ned än till garantiprisnivån.

Beträffande priserna å kraftfoder och konstgödsel har
kommissionen yttrat följande.

Kommissionen förutsätter, att nu gällande priser på konstgödsel och kraftfoder
under regleringsåret 1943/44 skola bibehållas oförändrade. Eftersom
anskaffningskostnaderna för sagda förnödenheter, såvitt nu kan bedömas,
komma att för nämnda regleringsår ställa sig högre än motsvarande kostnader
under innevarande år, innebär nämnda förutsättning en höjning av
den nu utgående statssubventionen för konstgödsel och kraftfoder. En sänkning
av priset på superfosfat har varit föremål för diskussion inom kommissionen,
vilken diskussion emellertid lett till att kommissionen icke ansett sig
böra avgiva något förslag härom. Den närmaste anledningen till denna ståndpunkt
är att en sänkning av superfosfatpriset dels medför en ytterligare stegring
av statssubventionen och dels, enligt förut omförmälda principer, måste
kompenseras genom en höjning av priset på andra av staten prissatta förnödenheter
eller genom motsvarande prissänkning på jordbrukets produkter.

Livsmedelskommissionen har därefter hemställt örn Kungl. Maj:ts beslut
i enlighet med vad kommissionen sålunda anfört och förordat.

Genom beslut den 19 mars 1943 har Kungl. Majit bemyndigat kommissionen
dels att vid reglering av priserna på jordbrukets produkter samt på
konstgödsel och kraftfodermedel under regleringsåret 1943/44 utgå från de
av kommissionen i skrivelsen den 15 mars 1943 föreslagna grunder, dels
alt uppdraga åt svenska spannmålsaktiebolaget att inom samma tider och
på samma villkor, sorn av Kungl. Majit angivits för inlösen av potatis av
1942 års skörd, under regleringsåret 1943/44 inköpa potatis av 1943 års skörd,
dock att inköpspriset å fabriks- och foderpotatis av fullgod beskaffenhet inom
hela riket bör utgöra 10 kronor för decilon, dels ock att för tillverkningsåret
1943/44 fastställa det pris, sorn tillverkare av potatisstärkelse eller brännvin
skall erlägga till leverantören vid inköp av potatis av för fabriksändamål

liihang lill riksdagens protokoll 194.3. 1 sami. Nr 216.

50 Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

normal kvalitet, till samma belopp, som varit gällande för tillverkningsåret
1942/43.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 21 april 1943 har livsmedelskommissionen
bemyndigats att vidtaga åtgärder för höjning av fläskpriset, därvid normalpriserna
å gödsvin finge höjas med 6 öre för kilogram för svinkroppar i
viktsklassen 70—80 kilogram, med 15 öre för kilogram i viktsklassen 80—90
kilogram samt med 18 öre för kilogram beträffande svinkroppar med en vikt
av minst 90 kilogram.

Jag torde i detta sammanhang även få erinra om dels Kungl. Maj:ts beslut
den 12 mars 1943, enligt vilket Kungl. Maj:t bemyndigat livsmedelskommissionen
att uppdraga åt svenska spannmålsaktiebolaget att under april
månad 1944 inlösa alla till bolaget före den 1 april samma år hembjudna
partier vitkålfrö och morotfrö av 1943 års inhemska produktion och därvid
betala för vitkålfrö 18 kronor för kilogram och för morotfrö 5 kronor för
kilogram, dels ock Kungl. Maj:ts beslut den 19 mars 1943, enligt vilket Kungl.
Maj:t bemyndigat statens reservförrådsnämnd att utan ersättning utdela 1942
års inhemska skörd av nikotinoljetobak till odlare för användning av däri
innehållen nikotin till bekämpande av skadedjur å växter, ävensom ej mindre
anbefallt livsmedelskommissionen att utbetala högst 108,000 kronor till reservförrådsnämnden,
som ägde använda beloppet för bestridande av nämndens
i samband med den inhemska odlingen av nikotinoljetobak under år
1942 uppkomna kostnader, än även bemyndigat kommissionen att uppdraga
åt spanmålsaktiebolaget att inköpa all av aktiebolaget svenska tobaksmonopolet
under år 1943 inom landet i försökssyfte odlad nikotinoljetobak.

Livsmedelskommissionens förslag till övriga regleringsåtgärder

för regleringsåret 1943/44.

Såsom förut nämnts innefattar statens livsmedelskommissions förenämnda
skrivelse den 3 april 1943, vilken skrivelse även underställts kommissionens
råd, förslag till fortsatta regleringsåtgärder på jordbrukets område utöver
de i skrivelsen den 15 mars 1943 behandlade. I samband med utarbetande av
sina förslag har kommissionen haft till övervägande ett flertal framställningar
avseende ifrågavarande område. Bland dessa må nämnas en från
svenska spannmålsaktiebolaget den 26 februari 1943, vilken framställning,
torde såsom bilaga 3 få fogas vid detta protokoll.

Allmänna riktlinjer.

Livsmedelskommissionen har inledningsvis framhållit att man torde böra
räkna med nödvändigheten av att nu gällande handels- och förbrukningsreglering
i stort sett borde bibehålies. Kommissionen har förutsatt, att dylika åtgärder
under nästa regleringsår komme att bliva erforderliga i ungefär samma
omfattning som för närvarande.

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

Efter att ha erinrat om innehållet i vissa delar av kommissionens skrivelse
den 15 mars 1943 har kommissionen rörande frågan om stödjande av det svagare
jordbruket anfört följande.

Såsom anförts i livsmedelskommissionens förenämnda skrivelse den 15
mars 1943 har 1942 års jordbrukskommitté haft under behandling frågan
örn möjligheterna att på ett mera effektivt sätt än för närvarande stödja det
svagare jordbruket. Kommittén har också enats örn den uppfattningen, att
förslag snarast borde framläggas örn en sådan omläggning av producentbidragen
på mjölk, som möjliggör ett bättre stöd åt de svagare jordbruken. I
detta sammanhang torde böra nämnas, att de åtgärder i nämnda syfte, som
av kommissionen kunna finnas motiverade och lämpliga, skola rymmas inom
ramen för omförmälda normkalkyl. Detta innebär i stort sett, att en förbättring
av de svagare jordbrukens ställning icke kan ske på annat sätt än
genom en inkomstminskning för andra grupper av jordbrukare. Förutom
nyssnämnda omläggning av producentbidraget på mjölk har i enahanda
syfte ifrågasatts införandet av producentbidrag jämväl å fläsk, eventuellt i
förening med slaktavgift, samt upptagande av en allmän mjölkavgift. Med
hänsyn till de olägenheter, som visat sig följa med ett producentbidrag på
fläsk respektive upptagande av en allmän mjölkavgift, förordas i det följande,
att den önskvärda utjämningen mellan svagare och bättre jordbruk i huvudsak
skall äga rum genom en viss omläggning av producentbidraget på
mjölk.

Kommissionen har föreslagit att med hänsyn till det rådande läget och svårigheten
att bedöma den kommande utvecklingen Kungl. Maj:t även för
nästa regleringsår borde erhålla vidsträckta befogenheter med avseende å
jordbruksregleringen. Nu gällande regleringsfullmakt gällde beträffande
spannmålsregleringen tiden intill den 1 september 1943 och i fråga örn potatisregleringen
tiden intill den 1 oktober 1943 samt i övrigt tiden intill den
1 juli 1943. Eftersom inkomst- och kostnadskalkylen avsåge tiden från och
med den 1 september 1943 till och med den 31 augusti 1944, har det synts
kommissionen lämpligt, att Kungl. Maj:ts regleringsfullmakt finge omfatta
samma tid. I överensstämmelse härmed har kommissionen föreslagit att
Kungl. Maj:t borde äga att utan hinder av meddelade beslut eller gjorda uttalanden
handha jordbruksregleringen under nämnda tid samt vidtaga av
omständigheterna påkallade ändringar i densamma. Det torde emellertid i
enlighet med riksdagens uttalande böra förutsättas, att Kungl. Maj:t icke i
vidare mån än för närvarande borde äga utan riksdagens hörande frångå
de nu beslutade grunderna för prissättningen eller vidtaga ändringar i regleringsåtgärderna,
då sådant hörande utan olägenhet kunde ske.

Ehuru flertalet av de regleringsförfattningar, som gällde vid krigets utbrott,
icke varit i praktisk tillämpning under de senaste åren, har kommissionen
ansett lämpligt att bibehålla desamma även under nästa regleringsår.
Av nämnda författningar hade förordningen den 28 juni 1941 angående
mjölkavgift samt förordningen den 7 juni 1935 angående slaktdjursavgift
förlänats fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1943, medan
förordningen den 11 juni 1937 angående utförselbevis för råg och vete samt
reglcringsförfaltningarna på potatismarknadens område gällde till och med

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

den 31 augusti respektive den 30 september 1943. Kommissionen har förordat,
att samtliga nämnda författningar ävensom andra av riksdagen lämnade
speciella bemyndiganden på jordbruksregleringens område, i den mån
deras giltighet utginge under innevarande år, förlängdes att gälla tills vidare.

Jag torde härefter få övergå till att redogöra för kommissionens ställning
till vissa speciella frågor, berörande de olika områdena av jordbruksregleringen.

Mjölk- och matfettsrcgleringen. Kommissionen har ansett att de statliga
regleringsåtgärderna beträffande matfett, mjölk och ost m. m., vilka avsåge
att reglera handeln med och förbrukningen av nämnda varor, tills vidare
borde bibehållas i stort sett oförändrade. Det borde ankomma på Kungl.
Maj:t att med hänsyn till utvecklingen av försörjningsläget avgöra om deras
fortsatta bestånd eller eventuella omläggningar av desamma. I detta sammanhang
har kommissionen framhållit, att, örn man för återstoden av krisen
icke skulle ha att räkna med andra utländska fettråvaror än som för
närvarande funnes inom landet, man syntes få överväga vissa speciella åtgärder
för utdrygning av vår försörjning med matfett, därest man ville vara
beredd på att krisen kunde fortsätta under vintern 1944/45. Härvid hade bland
annat diskuterats att i utdrygningssyfte höja vattenhalten i smör och margarin,
framför allt bagerimargarin. För att så skulle kunna ske erfordrades
vissa ändringar i nu gällande förordning den 30 juni 1932 angående kontroll
av tillverkningen av samt handeln med margarin, margarinost, fettemulsion
samt konstister m. m. Kommissionen har ansett, att Kungl. Majit med hänsyn
härtill ur beredskapssynpunkt borde erhålla bemyndigande av riksdagen
att vidtaga av försörjningsläget betingade ändringar i nämnda förordning.
Såsom ett annat alternativ har framhållits, att det under samma förutsättning
kunde bliva aktuellt att ytterligare i någon mån sänka konsumtionsmjölkens
fetthalt. Härför erfordrades emellertid icke särskilt bemyndigande
av riksdagen.

Såsom förut nämnts har övervägts viss omläggning av det nuvarande bidragssystemet
på mjölkregleringens område i syfte att bereda det svagare
jordbruket ett ytterligare stöd.

Kommissionen har framhållit, att det icke torde kunna bestridas att produktionsbetingelserna
vid framställning av mjölk vore mycket olikartade inom
olika delar av landet. Enligt kommissionen berodde detta delvis på att
brukningsdelarna inom vissa områden av landet vöre mycket små och icke
medgåve en fullt rationell produktion och delvis på den omständigheten att
jordmån och klimatiska förutsättningar starkt varierade mellan olika landsdelar.
Det vore för att utjämna dessa olikheter i fråga om produktionsbetingelser
som de s. k. Norrlandstilläggen och producentbidragen kommit till. Anledningen
till att man, då de sistnämnda bidragen infördes, hade beslutat sig
för att utbetala bidragen till samtliga mejerileverantörer hade närmast varit
svårigheten att på ett tillfredsställande sätt lösa de gränsproblem, som all -

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

tid måste uppstå, då man sökte inskränka ett mjölkbidrag endast till leverantörer
av en viss storleksordning.

Livsmedelskommissionen har i anslutning till jordbrukskommitténs förut
anförda önskemål i samråd med svenska mejeriernas riksförening verkställt
vissa undersökningar rörande möjligheten av en sådan omläggning av producentbidragen,
att dels de minsta jordbruken kunde erhålla en något bättre
inkomst av mjölkproduktionen än för närvarande och dels från bidragens
totalsumma, vilken i inkomst- och kostnadskalkylen för 1942/43 upptagits
till 44 miljoner kronor, skulle kunna frigöras ett visst belopp för att användas
till ytterligare lokal differentiering av mjölkpriserna. Resultatet av dessa
undersökningar föreligger i form av ett förslag, till vilket såväl riksföreningen
som livsmedelskommissionen och dess råd enhälligt anslutit sig. Förslaget innebär
att en höjning av bidragen till de minsta leverantörerna och en successiv
sänkning av bidragen till de större leverantörerna skulle ske. Leverantörer
med en viss större mejeriinvägning per år borde helt uteslutas från delaktighet
i bidragsanordningen. Enligt förslaget skulle bidraget för en grundkvantitet
invägd mjölk av 200 kilogram per månad utgöra 4 öre per kilogram. För
en tillskottskvantitet av 300 kilogram per månad skulle bidraget utgöra 3 öre,
för en därpå följande tillskottskvantitet av 300 kilogram per månad 2 öre och
för en därpå följande tillskottskvantitet av 300 kilogram per månad 1 öre,
allt räknat per kilogram invägd mjölk. Levererade producenten ytterligare
300 kilogram mjölk per månad, bortfölle sistnämnda bidrag å 1 öre per kilogram,
vid en ytterligare leverans av 300 kilogram per månad 2-öresbidraget
och vid en ytterligare leverans av 300 kilogram per månad 3-öresbidraget.
Vid en ytterligare leverans av 300 kilogram per månad sänktes bidraget för
grundkvantiteten till 3 öre per kilogram, vid en ytterligare leverans av 300
kilogram sänktes sistnämnda bidrag till 2 öre per kilogram, vid en ytterligare
leverans av 300 kilogram per månad sänktes samma bidrag till 1 öre
per kilogram och vid en ytterligare leverans av 300 kilogram per månad bortfölle
det helt. Enligt förslaget skulle samtliga mejerileverantörer med en invägning
av högst 1,525 kilogram per månad genom omläggningen erhålla en
förbättring, som för de minsta leverantörerna motsvarade 1 öre per kilogram
invägd mjölk och som sjönk med stigande invägning. Leverantörer med en
invägning av mer än 1,525 kilogram mjölk per månad finge en försämring,
högst utgörande 0.61 öre per kilogram invägd mjölk. Enligt nu gällande bestämmelser
för producentbidraget ha de mindre leverantörerna rätt att erhålla
s. k. efterreglering vid kalenderårets utgång. Denna reglering har införts
för alt bereda de mindre leverantörerna möjlighet att för utfyllnad av
de lägre leveranserna under vintern tillgodoräkna sig de högre leveranserna
under sommaren. Enligt det nu framlagda förslaget skulle ifrågavarande
efterreglering bli till större delen obehövlig. Kommissionen har nämligen
framhållit, att vid detta förslag en viss reglering skedde automatiskt, i det att
bidraget bleve större ju mindre invägningen vore. På grund härav och då en
efterreglering vore mycket svår att tekniskt genomföra vid en differentiering
av producentbidraget, har kommissionen ansett, att nuvarande efterregle -

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

ring borde slopas i samband med ett eventuellt genomförande av förslaget.
Det vore vidare lämpligt att i samband med omläggningen införa en arealspärr
för producentbidraget. Denna spärr, vilken lämpligen syntes kunna
sättas vid en åkerareal av 40 hektar, skulle avse att förhindra att mejerileverantörer,
vilka hade en mycket stor konsumtionsmjölkförsäljning eller vilkas
jordbruk vore inriktat enbart eller huvudsakligen på vegetabilisk produktion,
skulle få del av bidraget. Därest förslaget genomfördes, borde till ledning
för mejeriernas uträkning av producentbidraget i enskilda fall uppgöras en
särskild tabell, angivande bidragets storlek vid olika invägningskvantiteter.

Till belysande av sitt förslag bar kommissionen vid sin skrivelse fogat tre
tablåer, vilka såsom bilaga 4 torde få fogas vid detta protokoll.

Rörande de ekonomiska konsekvenserna av förslaget har kommissionen
anfört.

Enligt verkställda beräkningar inbesparas genom nämnda omläggning av
producentbidraget 12,300,000 kronor per år, och kostnaderna för bidragsanordningen
i dess nya utformning kunna därför beräknas till 31,700,000 kronor
per år. Ett belopp, motsvarande besparingen eller 12,300,000 kronor,
torde böra anvisas till lokal differentiering under nästa budgetår, dock att på
sätt i det följande föreslås viss mindre del av detta belopp synes böra få tagas
i anspråk för utbetalande av differentieringsbidrag i Norrland för mjölk, som
inväges under juni månad 1943.

Såsom förutsatts i kommissionens skrivelse den 15 mars 1943 torde det på
hösten 1942 anvisade anslaget å 3,500,000 kronor för lokal differentiering av
mjölkpriset i vissa landsdelar böra utgå jämväl under nästa budgetår. Sammanlägges
detta anslag med förenämnda belopp av 12,300,000 kronor, skulle
därefter 15,800,000 kronor stå till förfogande för lokal differentiering.

Vad angår fördelningen av sistnämnda belopp synes i första hand området
för de nuvarande extra mjölkpristilläggen böra utökas till att omfatta jämväl
Gästrikland, Gävleortens mejeriförenings område i Uppsala och Västmanlands
län, Dalarnas mejeriförenings mejeriområde, Värmlands län, örebro läns
bergslag samt Tossbo och Vedbo härader och Åmåls stad inom Älvsborgs län.
Inom den utökade delen av området torde böra utgå ett extra mjölkpristillägg
å all invägd mjölk av 20 öre per kilogram mjölkfett, motsvarande 0.72 öre per
kilogram mjölk. Extra mjölkpristillägg skulle härefter komma att utgå i
Norrbotten och Västerbotten med 60 öre per kilogram mjölkfett, i Norrland i
övrigt med 40 öre per kilogram mjölkfett och i det nya området med 20 öre
per kilogram mjölkfett. Förenämnda utvidgning av området för det extra
mjölkpristillägget kan beräknas draga en kostnad av 1,450,000 kronor per år.

Vid förhandlingar, som på hösten 1942 fördes mellan olika organisationer
på jordbrukets område i samband med fördelningen av det för innevarande
regieringsår anvisade anslaget av 3,500,000 kronor, ställdes i utsikt, att mjölkproduktionen
i Norrland även under sommarmånaderna skulle få bibehålla
de differentieringsbidrag, som för närvarande utgå från samma anslag.
Som skäl härför åberopades bland annat, att mjölkinvägningen i Norrland vore
lika låg på sommaren som på vintern och inom vissa områden till och med
lägre. Då emellertid anslaget icke förslog för utbetalande av bidrag för tiden
efter maj månads utgång, tänkte man sig ursprungligen att upptaga en frivillig
mjölkavgift för bestridande av kostnaderna för ett fortsatt bidrag i
Norrland under månaderna juni—augusti. Vid de överläggningar, som kommissionen
i samband med förberedandet av nu förevarande framställning haft
med svenska mejeriernas riksförening, har sedermera det förslaget väckts,

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

att berörda kostnader skulle täckas av medel, som frigöras genom omläggningen
av producentbidraget. Det har förutsatts, att producentbidragsanordningen
i dylikt fall skulle omläggas redan från och med den 1 juli 1943. Genom
denna ordning för kostnadernas täckande vinnes, bland annat, att man nu
slipper göra ändring på mer än en bidragsanordning och dessutom undviker
den irritation bland producenterna, som en sänkning av det allmänna mjölkpristillägget
otvivelaktigt skulle medföra. Kommissionen har för sin del kunnat
ansluta sig till nämnda förslag, och då jordbruksrepresentanterna inom kommissionens
råd jämväl förklarat sig tillstyrka förslaget, förordar kommissionen
att detsamma genomföres. Kostnaden för utbetalandet av här avsedda
differentieringsbidrag i Norrland för månaderna juni—augusti 1943 belöper
sig på sammanlagt 1,200,000 kronor.

Det extra mjölkpristillägget inom Gästrikland—Värmland—Dalarna m. m.
å 20 öre per kilogram matfett torde böra utgå från och med den 1 juli 1943. Sedan
kostnaderna för detta mjölkpristillägg under budgetåret 1943/44 samt för
differentieringsbidragen inom Norrland under juni—augusti 1943 blivit täckta,
återstår av det här förut nämnda beloppet på 15,800,000 kronor 13,200,000
kronor. I anslutning till vad förut anförts bör denna återstod komma till användning
för utbetalande av lokala differentieringsbidrag under regleringsåret
1943/44. Det synes av flera skäl icke lämpligt att redan nu fastlägga
grunderna för utanordnandet av sistnämnda bidrag, utan prövningen härav
synes böra anstå till i höst, då man har större möjlighet att överblicka produktionen
och produktionsförhållandena inom de olika landsdelarna. Det torde
emellertid böra förutsättas, att under hela 1943/44 inom Norrland skola utgå
differentieringsbidrag av ungefär samma storleksordning som för närvarande.
Kostnaderna för dessa norrländska bidrag ha beräknats till 4,570,000 kronor
per år. För lokal differentiering inom landet i övrigt skulle således för tiden
intill budgetårets utgång stå till förfogande omkring 8,600,000 kronor. Det
torde böra ankomma på livsmedelskommissionen alt efter förslag av svenska
mejeriernas riksförening besluta om användningen av här avsedda medel.

I anslutning till det anförda har kommissionen föreslagit att anslaget till
producentbidrag under nästa budgetår skulle upptagas till 31,700,000 kronor.
Kostnaderna för utbetalande av mjölkpristillägg kunde beräknas till samma
belopp som för ändamålet anvisats för innevarande budgetår eller 34,000,000
kronor. De extra mjölkpristilläggen torde efter förut föreslagna utvidgning
av bidragsområdet komma att draga en kostnad av 6,000,000 kronor. För
lokal differentiering i övrigt borde slutligen anvisas runt 14,500,000 (15,800,000
—1,450,000) kronor.

Under de senaste åren ha för täckande av de av produktionsminskningen
föranledda ökade kostnaderna för mjölktillförseln till de större konsumtionsorterna
utbetalats dels s. k. merfraktsbidrag, dels s. k. regleringskostnadstilllägg
till vissa mjölkorganisationer i Stockholm och Göteborg, dels viss ersättning
för behandling av konsumtionsmjölk vid några mejerier, som leverera
mjölk till Stockholm, dels ock bidrag till uppehållande av mejeriernas körlinjer
inom de områden, där på grund av den minskade mjölkproduktionen
transportkostnaderna per kilogram mjölk äro särskilt höga. För innevarande
regleringsår har för berörda ändamål anvisats ett anslag av 6,000,000 kronor.
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande utgå vidare till mejeriorganisationerna
på vissa orter bidrag såsom ersättning för utebliven prishöjning på

Kungl. Majlis proposition nr 246.

konsumtionsmjölk. Under innevarande regleringsår torde i sådana bidrag
komma att utbetalas sammanlagt 1,200,000 kronor.

Samtliga nu nämnda bidrag och tillägg har kommissionen ansett böra bibehållas.
Bidraget till upprätthållande av mejeriernas körlinjer har föreslagits
skola utgå i Norrland under hela året och i övriga delar av landet under liden
obtober—maj. Med hänsyn till svårigheten att på förhand beräkna medelsåtgången
för varje särskilt ändamål har kommissionen ansett, att bidragen,
i likhet med vad som skett för innevarande budgetår, böra sammanslås till
ett anslag. Kommissionen har uppgivit, att enligt en preliminär, inom svenska
mejeriernas riksförening gjord uppskattning kostnaderna förde olika ändamålen
skulle komma att uppgå till följande belopp, nämligen 3,500,000 kronor
för merfrakter, 1,000,000 kronor för regleringskostnadstillägg, 1,000,000 kronor
för behandling av konsumtionsmjölk, 2,200,000 kronor för körlinjebidrag
och 1,200,000 kronor för kompensation för utebliven prishöjning. Storleken
av nyssnämnda anslag borde med ledning härav bestämmas till 9,000,000
kronor. Liksom hittills borde enligt kommissionens mening Kungl. Majit äga
befogenhet förordna, att anslaget finge användas även för tillgodoseende av
annat ändamål än förut nämnts, som vore av särskild betydelse för mjölkförsörjningens
ordnande under rådande kristid.

Gällande bestämmelser rörande pristillägg för lantsmör har kommissionen
föreslagit skola gälla även under nästa regleringsår. Statsverkets kostnader
för dessa pristillägg och för omhändertagandet av lantsmör har kommissionen
— med hänsyn till hittills under innevarande budgetår för ifrågavarande
ändamål gjorda utbetalningar — beräknat till 1,000,000 kronor.

Reglering av andra animaliska produkter än mjölk. Kommissionen har
förordat, att det nuvarande regleringssystemet beträffande kött och fläsk skulle
bibehållas i huvudsak oförändrat under nästa regleringsår. Enligt kommissionens
mening hade man under nämnda år, under förutsättning av en normal
foderskörd, att emotse en fortsatt undernormal nedslaktning av storboskap
och som följd härav alltjämt en knapphet på kött. Kommissionen hade därför
ansett en utökning av fläskproduktionen önskvärd, i den mån fodersituationen
det medgåve. För åstadkommande av en dylik ökning hade kommissionen
under nämnda förutsättning och under förutsättning av motsvarande prissänkning
på andra produkter förordat en höjning av priset på fläsk, så att det
under nästa konsumtionsår komme att ligga omkring 15 öre per kilogram
högre än för närvarande. Denna kommissionens uppfattning hade godkänts
av Kungl. Majit.

På grund av vikten att stimulera de mindre brukningsdelarna till största
möjliga leveranser av fläsk har inom kommissionen övervägts införande av ett
system med producentbidrag för fläsk. Dylikt bidrag skulle utgå med visst belopp
per kilogram fläsk för en viss årsleverans. Kommissionen har emellertid
under hänvisning till verkställd utredning framhållit, att ett producentbidrag
skulle komma att omfatta en så betydande del av fläskproduktionen, att det
ur stimulanssynpunkt måste anses lämpligare med en allmän höjning av

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

lläskpriset. Samtliga jordbrukarrepresentanter i kommissionens råd ha, enligt
vad kommissionen upplyst, bestämt avstyrkt en sådan anordning. På grund
härav har kommissionen ansett något producentbidragssystem för fläsk för
närvarande icke böra genomföras.

Rörande äggregleringen har kommissionen i nu förevarande skrivelse anfört
följande.

Den utomordentligt klena foderskörden under år 1941 gjorde det nödvändigt
att vidtaga åtgärder i syfte att åstadkomma en mycket kraftig begränsning
av användningen av fodersäd och annat kraftfoder inom hönsskötseln.
Följden härav blev en reduktion av hönsstammen. Medan antalet äldre höns
inom riket enligt husdjursräkningen den 3 juni 1941 uppgick till cirka

8,200,000, var motsvarande tal enligt räkningen den 1 juni efterföljande år
cirka 5,800,000. Minskningen utgör 29.4 procent. Nedgången i antalet kycklingar
och unghöns var emellertid ännu mera framträdande; från omkring

2,500,000 i juni 1941 till omkring 1,150,000 vid samma tid följande år, d. v. s.
en minskning med ej mindre än 53.6 procent.

Under sommaren 1942 sammankallade livsmedelskommissionen representanter
från av ägghandelsregleringen berörda näringsorganisationer till diskussion
angående nämnda reglering. Därvid behandlades bland annat frågan,
huruvida ägghandelsregleringen borde kvarstå eller om förutsättningar förelåge
för dess upphävande. Från intet håll framlades förslag örn slopande av
regleringen. Ej heller tillstyrktes, att man skulle gå en medelväg, d. v. s. upphäva
själva handelsregleringen men låta normalprisbestämmelserna kvarstå.
Vid ifrågavarande tillfälle diskuterades de ändringar, som borde vidtagas i
det då rådande regleringssystemet. Huvudpunkten härvidlag utgjorde kontrollen
över äggproducenternas äggförsäljning. Det framhölls därvid, att den
effektivaste åtgärden för att befrämja den legala handeln vöre, att fodertilldelningen,
som lämnas i förhållande till de i den legala handeln saluförda
myckenheterna ägg, hölles så stor som möjligt. Andra frågor, som behandlades
vid detta tillfälle, voro bland annat kontrollen över de auktoriserade ägguppköparna,
ägguppköparnas och partihandlarnas leveransskyldighet samt
ransoneringssystemet i egentlig mening.

Med ledning av vad som framkommit vid ifrågavarande diskussion ha genomförts
bestämmelser i huvudsaklig överensstämmelse med de därvid framlagda
förslagen. Sålunda ha bland annat producenterna närmare knutits till
de ägguppköpande handlandena, varigenom bättre möjligheter erhållits att
kontrollera att äggen säljas inom regleringens ram. Vidare erhålla numera endast
sådana personer, som icke inneha höns, äggkort i motsats till vad tidigare
varit förhållandet.

På grund av det förhållandevis goda skördeutfallet under sommaren 1942
lia förutsättningarna för upprätthållandet av äggproduktionen undergått en
väsentlig förbättring. Fodertilldelningen har sålunda från och med hösten
1942 kunnat avsevärt ökas i jämförelse med tidigare.

På grund av den förut omtalade nedskärningen av hönsstammen har äggproduktionen
under den gångna delen av regleringsåret 1942/43 givetvis dock
icke kunnat hålla sig vid samma nivå som under närmast föregående regleringsår.
En nedgång i produktionen föreligger sålunda beträffande sista kvartalet
1942 i jämförelse med samma kvartal året dessförinnan. Vissa gynnsamma
omständigheter, däribland det förhållandevis höga producentpriset samt
den rikliga fodertilldelningen, lia bidragit till att nedgången i handelns tillförsel
av ägg varit mindre än som kunnat förväntas med hänsyn till den förut
omtalade minskningen av hönsantalet. Under första kvartalet innevarande

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

år har tillförseln till handeln t. o. m. varit avsevärt större än samma tid år
1942. Härtill har dock i väsentlig mån bidragit de hittills under innevarande
år för äggproduktionen gynnsamma väderleksförhållandena.

Det är möjligt att på grundval av gjorda redovisningar angiva handelns totala
omsättning av ägg under första regleringsåret. Denna omsättning har
uppgått till sammanlagt omkring 16,000 ton, varav cirka 75 procent gått genom
partihandeln.

För närvarande undersökas inom livsmedelskommissionen förutsättningarna
för att genom en skärpt kontroll kunna vid rådande produktion öka tillförseln
av ägg till handeln.

Reglering av potatis m. m. Sedan Kungl. Majit genom kungörelse den 30
juni 1942 (nr 564) förordnat om överflyttande å livsmedelskommissionen av
de uppgifter, som tillkomma statens potatismjölsnämnd, ankommer numera
på livsmedelskommissionen att handhava ledningen av den under rådande
utomordentliga förhållanden erforderliga regleringen av försörjningen med
potatis och potatisprodukter. Kommissionen har uttalat, att det icke kunde
avgöras i vilken omfattning det under nästa regleringsår kunde bli erforderligt
att bibehålla nu nämnda regleringsåtgärder förrän kännedom vunnits
om storleken av 1943 års potatisskörd.

Genom förordning den 26 juni 1933 (nr 389) har tillverkningen av potatismjöl
blivit föremål för en fullständig statlig reglering. Enligt sagda författning,
vilken trätt i kraft den 1 september 1933 och efter förlängning
senast genom kungörelsen den 21 mars 1940 (nr 165) gäller t. o. m. den
30 september 1943, må tillverkning av potatisstärkelse (potatismjöl) annorledes
än till förbrukning i eget hushåll icke äga rum utan tillstånd av
Kungl. Majit eller den, åt vilken rätten att meddela dylikt tillstånd av Kungl.
Majit överlåtes. Närmare föreskrifter angående de villkor, under vilka tillstånd
må åtnjutas, meddelas av Kungl. Majit ävensom, enligt Kungl. Majits
bemyndigande och i samband med tillståndets lämnande, av den, åt vilken
rätten att lämna tillstånd må hava överlåtits. Tillsyn över efterlevnaden av
denna förordning utövas numera av livsmedelskommissionen. Ifrågavarande
reglering har kommissionen föreslagit i sin nuvarande form böra bibehållas
tills vidare. I anslutning härtill har kommissionen framhållit, att ny förordning
om tillverkning av potatismjöl, vilken avsåge att ersätta förordningen av
den 26 juni 1933 borde antagas av riksdagen.

Efter framställning av livsmedelskommissionen har Kungl. Majit den 25
september 1942 godkänt ett mellan kommissionen och Sveriges stärkelseproducenters
förening u. p. a. den 9 september 1942 upprättat avtal, avseende
inköp och försäljning av potatisstärkelse under innevarande tillverkningsår.
Avtalet, som godkänts av Kungl. Majit under förbehåll, bland annat, att i 9 §
av kommissionen gjord utfästelse vinner riksdagens godkännande, innebär,
att föreningen inköper den mängd potatisstärkelse, som framställes enligt
meddelade tillverkningslicenser å högst 400,000 deciton, med undantag av
vad som må användas till husbehov för tillverkaren och dennes potatisleverantörer.
Enligt 9 § i avtalet åtager sig kommissionen under förutsättning av

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

statsmakternas godkännande och om avtalet icke skulle komma att förnyas
för tillverkningsåret 1943/44 att vidtaga eller föranstalta örn åtgärder från
statens sida, vilka bereda föreningen möjlighet att erhålla minst 58 kronor
per deciton för den 1 oktober 1943 inneliggande lager av potatisstärkelse,
dock med avdrag av 30,000 deciton. Dessutom åtager sig kommissionen under
angivna förutsättning och om avtalet icke skulle förnyas att vidtaga eller
föranstalta om åtgärder från statens sida, vilka bereda föreningen möjlighet
att erhålla ersättning för ränte- och lagringskostnader enligt i avtalet angivna
grunder i avseende å inneliggande lager av potatisstärkelse, utom 30,000 deciton,
under tre månader, räknat från och med den 1 oktober 1943. Vid godkännandet
av ifrågavarande avtal har Kungl. Maj:t förklarat sig vilja göra
framställning hos riksdagen om godkännande av den i avtalets § 9 av kommissionen
gjorda utfästelsen. Kommissionen hemställer nu, att dylikt godkännande
inhämtas.

I samband med förslaget om förlängning av bestämmelserna i förordningen
angående tillverkning av potatismjöl har kommissionen erinrat därom att
enligt förordning den 2 mars 1934 (nr 34), som ändrats senast genom kungörelse
den 25 maj 1941 (nr 262) samt efter förlängning senast genom kungörelsen
den 20 september 1940 (nr 832) gällde t. o. m. den 30 september 1943,
föreskrivits, att vid införsel av bland annat dextrin och stärkelseklister skulle,
utöver enligt tulltaxan utgående tull, utgå tilläggstull med 5 kronor för 100
kilogram. Kommissionen har framhållit att den genom förordningarna den 2
mars 1934 (nr 34) och den 25 maj 1941 (nr 262) pålagda tilläggstullen borde
erhålla förlängd giltighet tillsvidare.

Brödsädsregleringen. Livsmedelskommissionen har uttalat att det under
de förhållanden, med vilka man nu hade att räkna, bleve erforderligt att i
princip bibehålla anordningarna för reglering av handeln med brödsäd jämväl
under nästkommande konsumtionsår. Vissa jämkningar har kommissionen
emellertid ansett böra företagas i de nu gällande regleringsbestämmelserna.
I detta sammanhang har kommissionen erinrat om att enligt Kungl.
Maj:ts beslut den 19 mars 1943 skall i händelse av en tillfredsställande skörd
för all spannmål tillämpas en anordning med under regleringsåret successivt
stigande priser. Från och med oktober månad 1943 till och med april månad
1944 skola sålunda priserna stiga med 20 öre per deciton och månad, varvid
varje månad uppdelas på fyra perioder med en stegring av 5 öre per deciton
och period. Detta medför, att såsom ingångspris måste bestämmas ett pris,
som med 50 öre per deciton understiger det medelpris för konsumtionsåret,
som man avser att uppehålla.

Kommissionen har föreslagit, att, för den händelse skörden bleve av sådan
storleksordning att den måste anses såsom god, normalpriser å brödsäd och
kom icke fastställdes utan att i stället odlare och andra innehavare därav tillförsäkrades
visst garantipris för sitt brödsädsinnehav i den ordning, att
svenska spannmålsbolaget till fastställt pris inlöste all till bolaget vid viss
tidpunkt, t. ex. den 31 maj 1944, liembjuden spannmål. Skulle skörden icke

Kungl. Maj.ts proposition nr 246-

bliva särlan att den kunde anses såsom god, borde enligt kommissionens uppfattning
däremot den nuvarande anordningen med normalpriser bibehållas.
Såsom stöd för förslaget har kommissionen anfört.

Det kan icke förnekas, att tillämpningen av normalprisbestämmelserna
på spannmål visat sig vara förenad med vissa olägenheter. Sålunda har hos
spannmålsbolaget erfordrats en vidlyftig kontrollorganisation, som kommit
att draga betydande kostnader. Vidare har handeln betungats med delvis
ganska invecklade föreskrifter örn kvalitetstillägg och kvalitetsavdrag vid inköp
från jordbrukare, frakttillägg o. s. v. Ett system med ett inlösningsförfarande
vid slutet av regleringsåret synes ändamålsenligt för avhjälpande av
de nu nämnda olägenheterna. Därtill kommer, att odlarna vid tillämpning av
nämnda system i vissa fall kunna, utan att detta medför någon höjning av
mjölpriserna eller någon ökad kostnad för statsverket, till följd av konkurrensen
olika avnämare emellan, erhålla något högre priser för sin spannmål
än vid det nu gällande systemet. Skulle emellertid spannmålspriset tendera
att, med mer än visst belopp, överstiga den normalprisnivå som eljest
skulle gälla, torde åtgärder böra vidtagas för att förhindra fortsatt stegring.
I dylikt syfte kan spannmålsbolaget verkställa försäljning till kvarnarna från
statens lager. Det kan även befinnas lämpligt att i ett dylikt läge återinföra
normalpriserna.

Mot garantiprissystemet har å andra sidan invänts, att det kan medföra den
konsekvensen, att odlarna i förhoppning om att framdeles kunna erhålla ett
högre pris hålla inne sin spannmål alltför länge. Denna invändning synes,
vad angår brödsäd och korn, bärkraftig endast i händelse av en medelmåttig
eller dålig skörd. I sådant fall är det nämligen erforderligt, att så mycket
som möjligt av skörden snarast bringas under statlig kontroll. Skulle skörden
däremot bliva verkligt god, gör sig sistnämnda krav ej gällande med samma
styrka.

Kommissionen anser sig på grund av det anförda kunna förorda en omläggning
av det nuvarande systemet beträffande brödsäd och korn för den händelse
skörden blir av sådan storleksordning, att den måste anses såsom god.
Skulle detta icke bliva fallet, bör den nuvarande anordningen med normalpriser
bibehållas. Därest berörda omläggning finnes böra äga rum, torde det
böra ankomma på Kungl. Maj:t att på förslag av kommissionen utfärda närmare
bestämmelser härom.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut skall från och med den 1 september 1943 inom
södra och mellersta Sverige en återgång ske till det förut praktiserade prisortssystemet
i fråga om brödsäd. Ett av spannmålsbolaget avgivet förslag till
prisorter vore enligt vad kommissionen uppger för närvarande föremål för
granskning och översyn inom kommissionen. Kommissionen har uttalat att
den ämnade vid denna granskning följa den principen, att såsom prisorter borde
fastställas dels de större kvarnplatserna dels ock orter, varå fullgoda mottagnings-
och lagringsmöjligheter för spannmål funnes och vilka vore så belägna,
att spannmål i större omfattning under nämnda förhållanden brukat
och i fortsättningen kunde beräknas komma att utlastas från desamma för
vidare befordran till konsumtion. Beträffande andra orter än kvarnplatser
toges hänsyn jämväl därtill, att dessa orter icke finge vara så belägna, att de
förhindrade ur distributionssynpunkt ändamålsenliga spannmålstransporter.
Å andra sidan finge givetvis tillses, att producenterna inom avlägset belägna

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

trakter kunde vinna avsättning för sin brödsäd utan att behöva belastas
med orimligt höga transportkostnader. Därvid kunde enligt kommissionens
mening exempelvis under vissa förutsättningar ifrågakomma att efter ansökan
undantaga dylika producenter från den allmänna leveransplikten för brödspannmål,
varigenom de skulle kunna, med vederbörlig licens, avyttra sin
spannmål på det ekonomiskt mest fördelaktiga sättet. En tillämpning av dessa
principer för granskningen torde komma att leda till att de av bolaget föreslagna
prisorterna utökades med ytterligare ett mindre antal sådana orter.
Kommissionen har anmält sin avsikt att sedan granskningen slutförts till
Kungl. Maj:t ingiva ett definitivt förslag angående prisorter.

I anslutning till livsmedelskommissionens uttalande angående prisorterna
ha ledamöterna av kommissionens råd godsägaren C. G. Liedberg och direktören
K. J. O. Lindström avgivit särskilda yttranden. Godsägaren Liedberg har
uttalat, att antalet prisorter borde bestämmas med hänsyn till att maximalfrakterna
icke skulle bliva betungande för vissa producenter och att antalet sålunda
borde utökas till avsevärt flera än vad livsmedelskommissionen avsett.
Enligt direktören Lindströms mening vöre det ett rättfärdighetskrav, att jordbrukarna
så långt möjligt finge likartade frakter. Vid bestämmandet av prisorternas
antal måste därför hänsyn tagas såväl till de av kommissionen framförda
synpunkterna om kvarnplatser och orter med fullgoda lagringsmöjligheter,
där spannmål vanligen funne avsättning och som vore välbelägna ur
distributionssynpunkt, som ävenledes till avstånden och därav följande fraktkostnader
som drabbade jordbrukarna.

Enligt för närvarande gällande bestämmelser må kom användas för utfodring
i norra Sverige. Till norra Sverige hänföras därvid, förutom hela
Norrland, socknarna Ore, Orsa, Våmhus, Mora, Älvdalen, Venjan, Särna,
Idre, Transtrand, Lima, Malung, Äppelbo, Järna och Säfsnäs i Kopparbergs
län samt Nyskoga, Norra Finnskoga, Södra Finnskoga, Norra Ny, Dalby,
Fryksände, Lekvattnet, Östmark och Vitsand i Värmlands län. Kommissionen
har förordat, att motsvarande bestämmelser tillämpas jämväl under regleringsåret
1943/44. De delar av landet, där utfodringsförbud av korn ej skulle
gälla, borde emellertid utökas med Nås socken i Kopparbergs län.

Vid försäljning av vete, råg och korn från auktoriserad spannmålshandlare,
auktoriserad utsädeshandlare eller spannmålsbolaget till kvarnindustrien har
under det nu löpande konsumtionsåret tillämpats det vid försäljning från
odlare fastställda normalpriset med ett tillägg av 50 öre per deciton. Detta
tillägg är till en del avsett att utgöra gottgörelse för en viss lids lagring. Utöver
delta tillägg har spannmålsbolaget till partihandlare utbetalat en extra
ersättning av 35 öre per deciton för spannmål, som från annan spannmålshandlare
levererats till partihandlaren och intagits på dennes magasin samt
därifrån vidareförsänts till kvarn.

Kommissionen har framhållit, att därest anordningen med successivt stigande
priser komme till stånd, spannmålshandeln genom de stigande priserna
erhölle gottgörelse för lagringskostnaderna. Man kunde därför enligt kommissionens
mening ifrågasätta att något sänka förenämnda tillägg örn 50

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

öre per deciton. Kommissionen har emellertid förordat, att tillägget jämväl
under nästkommande regleringsår bibehölles vid sitt nuvarande belopp, detta
bland annat på den grund, att tillägget inom vissa delar av landet hittills
ansetts snarast vara något för lågt tilltaget. Ett ytterligare skäl att bibehålla
tillägget oförändrat läge däruti, att kommissionen sett sig föranlåten att undersöka
möjligheterna för ett slopande av förut omförmälda tillägg om 35 öre
per deciton till partihandlare, som intoge spannmål på magasin. Av nämnda
belopp utgjorde omkring 20 öre lagringsersättning. Erfarenheten hade vidare
visat, att det praktiskt taget varit omöjligt att effektivt kontrollera, huruvida
spannmål, som vidareförsänts till kvarn, varit intagen på den säljande partihandlarens
magasin. Kommissionen har under sådana omständigheter ansett
att ersättningen i fråga borde om möjligt bortfalla.

Kommissionen har vidare framlagt vissa förslag avseende att förhindra
onödig omgång vid spannmålshandeln. Kommissionen har härom anfört följande.

Vid kvarns inköp av spannmål direkt från odlare har kvarnen hittills haft
att erlägga samma grundpris till odlaren som spannmålshandlaren vid dess
inköp från odlare. Enär skyldighet förefunnits för såväl kvarnarna som
spannmålshandeln att inlösa från odlare liembjuden spannmål efter det fastställda
grundpriset, har det för odlaren varit likgiltigt, om försäljningen skett
till kvarn eller spannmålshandlare. Detta har i sin tur haft till följd, att en
del spannmål, som egentligen bort gå direkt till kvarn, i stället först passerat
en eller två spannmålshandlare, varigenom ej endast en onödig fördyring
av spannmålen uppstått utan även transportväsendet belastats i onödigt
stor omfattning. Det måste givetvis framstå såsom ett önskemål, att
spannmål, som skall förmalas, i största möjliga utsträckning söker sig vägen
direkt till kvarn utan fördyrande mellanled. Det synes fördenskull önskvärt,
att vid sidan av prisortssystemet även andra anordningar vidtagas för
ernående av en dylik utveckling. Ett system, varigenom kvarnarna och
spannmålshandeln beredas möjlighet till en viss konkurrens om spannmålen
från odlarna, torde härvidlag kunna övervägas. Skulle en anordning med
ett inlösningsförfarande per den 31 maj 1944 komma till stånd, löser sig
givetvis ifrågavarande problem av sig självt, enär detta system förutsätter
en dylik fri konkurrens. I motsatt fall vill kommissionen förorda, att möjlighet
till konkurrens skapas genom ett medgivande, att normalpriserna
vid inköp direkt från odlare få överskridas, dock högst med ett belopp, motsvarande
det tillägg, som kvarnindustrien har att betala vid sina inköp från
spannmålshandeln, eller 50 öre per deciton. Ett sådant system skulle säkerligen
medföra en ökad direkt försäljning till kvarnarna. A andra sidan
torde, med hänsyn till kvarnarnas begränsade lagringsutrymmen, det icke
behöva befaras, att några avsevärda kvantiteter komma att undandragas
spannmålshandeln. I de fall, där den handeln tillerkända marginalen örn
50 öre på grund av de lokala förhållandena är mer än tillräcklig, torde vidare,
såsom tidigare antytts, konkurrensen komma att medföra, att denna
marginal minskas till förmån för odlarna.

Livsmedelskommissionen har härefter till behandling upptagit fragan om
förmätningen och förmalningsersättningen under det kommande konsumtionsåret.
I detta hänseende har kommissionen anfört följande.

Förmalningen vid kvarnarna måste på grund av de under konsumtionsåret
1941/42 mycket knappa spannmålstillgångarna undergå en betydande om -

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

läggning under nämnda konsumtionsår. Sålunda förbjöds förmälning av
rågsikt och dessutom bestämdes, att av vetemjöl finge framställas endast ett
hushålls- och ett bagerimjöl. I såväl råg- och vetemjöl påbjöds inblandning
av potatismjöl och potatisflingor samt viss inmalning av korn och majs,
varjämte föreskrifter meddelades örn inmalning av råg i vetemjölet. Vidare
fann sig kommissionen nödsakad såväl att minska mjöl- och brödransonerna
som att genom skärpta ransoneringsbestämmelser öka användningen av
sammalet rågmjöl för att spara vetemjöl. Det förhållandevis goda skördeutfallet
år 1942 öppnade emellertid möjlighet att något lätta på de tidigare
inskränkningarna. Under innevarande konsumtionsår har man därför kunnat
utöka brödransonerna dels generellt genom särskilda tilldelningar av
havregryn m. m., vilka varor tidigare måst inköpas på de för inköp av
mjöl och bröd gällande kupongerna, dels för vissa befolkningskategorier
nämligen en del barn och personer med tungt kroppsarbete. Dessutom har
allmänheten kunnat tillhandahållas ett siktat rågmjöl, benämnt samsikt,
som visserligen icke är av samma höga kvalitet som den tidigare förekommande
rågsikten men vars förekomst likväl innebär en betydande lättnad för
busmödrarna vid bakningen i hemmen. I avsikt att hushålla med tillgångarna
av vete och råg inblandas emellertid alltjämt korn till i genomsnitt 13 procent
i de olika mjölerna, varjämte i vetemjölet inblandas 10 procent rågmjöl.

Den jämförelsevis rikliga spannmålsskörden år 1942 möjliggjorde vid
avvägningen mellan jordbrukets inkomster och kostnader en sänkning av
spannmålspriserna. Därvid sänktes priset å höstvete från 27 till 26 kronor,
priset å vårvete från 29 till 27 kronor, priset å råg från 27 till 25 kronor
samt priset å korn från 26 till 23 kronor, allt per deciton. I juni månad
1942 anhöll livsmedelskommissionen hos statens priskontrollnämnd, att mallönen
inom kvarnindustrien måtte göras till föremål för en mer ingående
undersökning, detta i avsikt bl. a. att få utrönt, huru förmalningsersättningen
skäligen borde avvägas. Sedan denna undersökning under hösten 1942
fullgjorts, blev det möjligt att slutgiltigt fastställa förmalningsersättningen
ej endast för det nya konsumtionsåret, som börjat den 1 september 1942,
utan även för tiden 1 april—31 augusti 1942. I avvaktan på slutgiltigt besked
i denna angelägenhet hade kommissionen förskottsvis låtit utbetala förmalningsersättning
för tiden 1 april—31 augusti 1942 med 7 kronor 25 öre per
deciton och för tiden 1 september—30 november 1942 med 5 kronor för deciton.
I enlighet med Kungl. Maj:ts beslut den 18 december 1942 bestämdes,
att för tiden 1 april—31 augusti 1942 den förskottsvis utbetalade förmalningsersättningen
om 7 kronor 25 öre per deciton skulle anses såsom definitiv.
Därjämte skulle under samma tid enligt Kungl. Maj:ts beslut den 29
maj 1942 för vårvete av 1941 års eller äldre skörd utgå ersättning med 1
krona 25 öre per deciton. För tiden 1 september—15 oktober 1942 skulle förmalningsersättningen
för spannmål av 1941 års eller äldre skörd fortfarande
utgå med 7 kronor 25 öre per deciton och för spannmål av 1942 års
skörd med 5 kronor 55 öre per deciton. Den 16 oktober 1942 företogs en
reglering av priserna å spannmål av 1941 års eller äldre skörd, varför förmalningsersättningen
för tiden 16 oktober—31 december 1942 kunde fastställas
till ett enhetligt belopp örn 5 kronor 25 öre per deciton. Från och
med den 1 januari 1943 sänktes utförsäljningspriserna från kvarnarna på
olika slag av mjöl, vilka prissänkningar ansågos böra komma detaljhandeln
lill godo. Slutligen fastställdes förmalningsersättningen för tiden 1 januari—
31 augusti 1943 till 5 kronor 80 öre per deciton. Fönnalningsersättning vid
löneförmalning har under hela konsumtionsåret utgått nied 2 kronor per
deciton. Sammanlagt beräknas förmalningsersättningen under det nu löpande
konsumtionsåret komma att utbetalas med cirka 34,000,000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

Även om 1943 års brödsädsskörd skulle bliva lika stor som skörden år
1942, är det enligt kommissionens uppfattning uppenbart, att nian fortfarande
måste räkna nied en restriktiv hushållning med brödsädstillgångarna
och då i synnerhet nied vetetillgångarna. På grund av att de hösten 1942 besådda
höstsädesarealerna voro avsevärt mindre än normalt, är det emellertid
snarast att befara, att årets skörd av vete och råg icke skall nå upp till
samma storlek som motsvarande skörd år 1942. På grund härav anser kommissionen,
att man under konsumtionsåret 1943/44 måste bibehålla ungefär
motsvarande inblandnings- och utmalningsbestämmelser och att nian alltså
icke vågar räkna med några förbättrade mjölkvaliteter. Å andra sidan torde
man med hänsyn till befintliga ingångslager vara berättigad att nu utgå
ifrån, att under konsumtionsåret 1943/44 skall, även vid en svag skörd, för
handelsförmalning kunna disponeras lika mycket spannmål som under nu
löpande konsumtionsår eller cirka 550,000 ton. Vid beräknande av det belopp,
som för konsumtionsåret 1943/44 kan erfordras för utbetalande av
förmalningsersättning, har kommissionen därför utgått från nämnda kvantitet
och ungefär oförändrade förmalningsförhållanden i avseende å inblandning
och utmatning. Kommissionen har vidare räknat nied de spannmålspriser,
som på grund av Kungl. Maj:ts ovannämnda beslut den 19 mars
1943 torde komma att fastställas av kommissionen. Dessa innebära en höjning
av vårvetepriset med 1 krona per deciton men överensstämma i övrigt
i princip nied nu gällande priser. Odlarna skola emellertid erhålla kompensation
för prisortssystemets införande med 50 öre per deciton brödspannmål.
Till följd av nämnda omständigheter får kvarnindustrien erlägga ett
med motsvarande belopp förhöjt pris för den inköpta brödsäden. Härtill
kommer, att man bör räkna med en höjning av vårvetepriset i förhållande
till det under innevarande år gällande priset på grund av pristillägg för
proteinhalt. Vårvetet av 1942 års skörd hade nämligen osedvanligt låg proteinhalt.
Slutligen må även anföras, att den nu utgående förmalningsersättningen,
5 kronor 80 öre per deciton, redan vid oförändrade spannmålspriser
med sannolikhet måste justeras uppåt från och med den 1 september 1943
för att en höjning av mjölpriserna skall kunna undvikas.

Av det anförda framgår, att kvarnindustriens kostnader för brödspannmålen
komma att öka under instundande regleringsår. Det torde kunna förutsättas,
att dessa ökade kostnader med hänsyn till den fastslagna prispolitiken icke
få taga sig uttryck i förhöjda mjölpriser. I stället måste då den nu utgående
förmalningsersättningen höjas. De medel, som erfordras för utbetalning av en
sålunda förhöjd förmalningsersättning, ha vid en handelsförmalning av 55,000
ton beräknats uppgå till omkring 40,000,000 kronor. Skulle mjölpriserna tilllåtas
stiga och förmalningsersättningen alltså bibehållas oförändrad, stannar
medelsbehovet vid omkring 34,000,000 kronor.

Fodersädsregleringen. Livsmedelskommisionen har till en början uttalat,
att den frågan väckts, huruvida man icke till nästkommande år kunde genomföra
vissa lättnader i regleringsanordningarna i fråga örn fodersäd, framför
allt då det gällde handeln med denna jordbrukare emellan. Avgörandet av
denna fråga kunde emellertid enligt kommissionens mening först ske sedan
storleken av 1943 års fodersädsskörd med någon säkerhet kunde bedömas.
Kommissionen har dock ansett, att, därest årets fodersädsskörd bleve mycket
god, kommissionen ville förorda, att man upptoge till övervägande att väsentligt
lätta på de handelsreglerande anordningarna och om möjligt endast bibehålla
bestämmelserna om fodersädsavstående och normalprisbestämmelserna.

Kungl. Maj.ts proposition nr 246. 65

I händelse av en knapp fodersädssituation bortfölle givetvis de nu antydda
möjligheterna.

Vad beträffar fodersädsavståendet har kommissionen framhållit att detta
under innevarande regleringsår varit förenat nied åtskilliga besvärligheter.
En av de främsta anledningarna härtill hade enligt kommissionens uppfattning
varit svårigheten att på ett tillfredsställande sätt kunna erhålla fullt tillförlitliga
uppgifter angående skördeutfallet. Framför allt hade den i augusti
månad anordnade individuella skördeuppskattningen på brukningsdelar med
en åkerareal av 10 hektar och däröver icke givit det utbyte, varmed man
räknat. I anledning härav har kommissionen ansett, att man finge söka sig
fram på delvis nya vägar, varvid man bl. a. borde överväga en viss komplettering
av den officiella skördestatistiken. Livsmedelskommissionen hade för avsikt
att inom den närmaste tiden inkomma med särskild framställning i
denna del.

Komissionen har vidare uttalat, att, då kornet under nästkommande konsumtionsår
borde hänföras till brödsäd, det egentliga fodersädsavståendet
borde omfatta endast havre och blandsäd. Till undvikande av en del svårigheter,
som visat sig uppkomma under innevarande år, borde till fodersäd
även hänföras matärter, som odlats tillsammans med vårstråsäd''. I detta sammanhang
har kommissionen framhållit, att odlare, som på grund av gällande
bestämmelser komme att få avstå sitt korn, givetvis skulle äga möjlighet att
inköpa annan fodersäd till sina husdjur.

Beträffande kvantiteterna fodersäd som böra avstås har kommissionen anfört
följande.

Vid fastställandet av de kvantiteter fodersäd, som skola avstås till det allmänna,
bör man -— med hänsyn till önskvärdheten av att stödja animalieproduktionen
och därvid främst fläsk- och mjölkproduktionen — framgå
med största möjliga försiktighet. Vid en god fodersädsskörd torde man kunna
beräkna, att för tillgodoseende av de behov, som skola täckas genom fodersädsavståendet,
erfordras en totalkvantitet av omkring 300,000 ton. Av nämnda
kvantitet utgör 75,000 ton havre till havregrynskvarnarna, 70,000 ton fodersäd
till armén och skogs- och åkerhästar, 100,000 ton fodersäd till det mindre
jordbrukets behov av tilldelning av fodersäd samt 50,000 ton utsäde, vilka
båda sistnämnda kvantiteter sålunda gå tillbaka till jordbruket. Avståendet av
ifrågavarande totalkvantitet torde vid en god fodersädsskörd kunna ordnas
ganska enkelt. Den önskade myckenheten kan nämligen sannolikt erhållas
genom att från kristidsnämnderna införskaffas uppgifter om de kvantiteter,
sorn — sedan jämförelsevis rikliga mängder reserverats för utfodring och
utsäde — kunna avstås inom nämndsområdena. Tänkbart är härvid, att de
sålunda erbjudna kvantiteterna ej helt och hållet behöva tågås i anspråk.
Skulle emellertid skördeutfallet bliva mera svagt, torde man däremot få tillgripa
den under de senaste regleringsåren tillämpade metoden, nämligen att
först inom relativt knappa gränser fastställa de myckenheter, som envar
jordbrukare skall äga behålla, och därefter kräva avstående av hela den återstående
kvantiteten.

Uppenbart är, att jordbrukarna så snart som möjligt höra få kännedom örn
de kvantiteter fodersäd, som skola avstås. Under gynnsamma förhållanden
bör avståendet kunna fastställas på grundval av skörderapporterna per den
31 augusti, d. v. s. under senare delen av september månad, och uppgifter örn

Bihang lill riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 246. f>

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

detsamma vara jordbrukarna tillhanda under loppet av oktober månad. I en
ogynnsam situation kan det emellertid bliva nödvändigt att uppskjuta beskeden
angående leveranserna till dess att skördeutfallet i slutet av oktober
månad kan mera tillfredsställande överblickas.

Under innevarande konsumtionsår lia de förbrukare, som erhållit tillstånd
att från spannmålshandlare inköpa fodersäd, haft att erlägga ett högre pris
för säden än det pris, som handlanden erlagt vid sitt inköp från odlare. Prisskillnaden
per deciton har därvid varit 1 krona i södra och mellersta Sverige
samt 2 kronor 25 öre i norra Sverige. Denna skillnad har utgjort handelns
marginal. Erforderliga transportkostnader ha däremot burits av svenska
spannmålsaktiebolaget. Kommissionen har förordat, att ifrågavarande anordningar
bibehölles under det kommande regleringsåret, bland annat av den
anledningen att inköp och försäljningar jordbrukare emellan därigenom uppmuntrades.

Fodercellulosa. Kommissionen har ansett, att för nästa regleringsår icke
borde anskaffas fodercellulosa, då tillgången härå för närvarande syntes tillräcklig
för att täcka behovet under kommande år, även örn foderutfallet
skulle bliva svagt.

Kommissionen har härom anfört följande.

På grund av 1941 års svaga skördeutfall kom under konsumtionsåret 1941/
42 fodercellulosa till användning såsom ersättningsfoder i mycket stor utsträckning.
Enligt uppgifter från svenska spannmålsaktiebolaget torde sålunda
under sagda konsumtionsår jordbruket lia tillförts icke mindre än cirka

437,000 ton fodercellulosa, säkerligen ett ovärderligt tillskott under dåvarande
förhållanden. Med hänsyn härtill och med tanke på de svårigheter, som under
nämnda konsumtionsår yppade sig beträffande framför allt rivningen men
även i fråga om distributionen, upptogos tidigt på våren 1942 överläggningar
rörande leveranserna från cellulosafabrikerna av fodercellulosa under tiden
1 juli 1942—30 juni 1943. Därvid utgick man från att för nämnda tid behövde
tillverkas en grundkvantitet fodercellulosa om 550,000 ton. Denna kvantitet
skulle, beroende på skördeutfallet, kunna ökas eller minskas. 1942 års skörd
blev emellertid som redan anförts jämförelsevis god beträffande såväl fodersäd
som stråfoder. Med anledning härav träffades med cellulosafabrikerna
avtal om reducering av ovannämnda grundkvantitet till cirka 340,000 ton,
därav en avsevärd del av beskaffenhet att jämväl kunna finna avsättning för
papperstillverkning. Av fodercellulosa, inköpt på grund av tidigare avtal,
återstod den 1 juli 1942 omkring 70,000 ton.

Försäljning av fodercellulosa sedan juli månad 1942 till och med utgången
av februari månad 1943 har icke uppgått till mer än 69,000 ton. Kommissionen
beräknar, att under nu löpande stallfodringsperiod icke mer än ytterligare
cirka 10,000 ton fodercellulosa komma att försäljas. Av de tillgängliga
kvantiteterna ha tidigare exporterats 30,000 ton och förhandlingar pågå för
närvarande om export av ytterligare 20,000 ton. För den inhemska konsumtionen
kan alltså av redan kontrakterade kvantiteter före ingången av nästkommande
konsumtionsår beräknas återstå cirka 280,000 ton. Under dessa
omständigheter anser kommissionen, att man icke för närvarande har någon
anledning att vidtaga anstalter för tillverkning och inköp av ytterligare myckenheter.
Även om skördeutfallet år 1943 skulle bliva svagt, torde jordbruket
likväl icke komma att efterfråga fodercellulosa i samma utsträckning som

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

under konsumtionsåret 1941/42, delvis beroende på att jordbruket under innevarande
regleringsår kunnat upplägga en del foderreserver. Skulle efterfrågan
bliva livligare än väntat, finns givetvis möjlighet att till konsumtion under
årets senare del få till stånd en betydande nytillverkning.

Beträffande utförsäljningspriset på fodercellulosa bar kommissionen ansett,
att detta såsom jämförelsevis väl avpassat efter fodervärdet borde bibehållas
oförändrat, oaktat detta innebure, att staten alltjämt finge taga på sig
betydande kostnader i mellanavgift. Kommissionen har dock ifrågasatt örn
icke särskilda anstalter borde vidtagas för att befrämja en ökad användning
av fodercellulosa. Härutinnan har kommissionen emellertid icke ansett sig
böra avgiva något förslag, förrän utfallet av årets skörd kunde överblickas.

Oljekraftfoder och kli. Kommissionen har rörande tillgången på oljekraftfoder
uppgivit följande.

Under konsumtionsåret 1941/42 tillfördes jordbruket i runt tal 125,000 ton
oljekraftfoder, d. v. s. en kvantitet, som uppgick till nära hälften av den årliga
förbrukningen åren närmast före krigsutbrottet. Under nu löpande konsumtionsår
uppgår den sammanlagda tilldelningen av oljekraftfoder till inemot
100,000 ton, vilket visserligen är alltför litet men dock mera än man för
ett år sedan vågade räkna med. Sistnämnda kvantitet oljekraftfoder har i
övervägande grad kommit till användning för direkt stödjande av mjölkproduktionen.
Det oljekraftfoder, som utdelats i form av tillskottsfoder till fodercellulosa,
har nämligen på grund av den ringa försäljningen av fodercellulosa,
icke uppgått till några större kvantiteter. Extra tilldelning av oljekraftfoder
har kunnat verkställas för att underlätta de supplementära mjölkleveranserna.

Såvitt man nu kan bedöma, måste man räkna med att tillgången på oljekraftfoder
under konsumtionsåret 1943/44 på grund av de försvårade importmöjligheterna
blir ännu sämre än tidigare.

Kommissionen har under hänvisning till den knappa tillgången på kraftfoder
framhållit angelägenheten av att det oljekraftfoder, som kunde tilldelas
jordbruket, användes för upprätthållande av mjölkproduktionen på mest ändamålsenliga
sätt. Härvid borde givetvis tagas hänsyn till tillgången inom
olika delar av landet på eget ur ägg vitesynpunkt tillfredsställande foder. Hittills
hade visserligen oljekraftfoder åtminstone i mindre mängder kunnat tillföras
samtliga delar av riket. Mångenstädes hade dock därvid tilldelningen
av oljekraftfoder, i den mån den räknats per ko, blivit så ringa, att den ur
produktionssynpunkt varit nästan värdelös. Kommissionen har därför ansett,
att i nuvarande situation det bleve nödvändigt att från tilldelning av oljekraftfoder
utesluta sådana delar av landet, där tillgången på hö vore jämförelsevis
riklig. Även i andra landsdelar kunde det befinnas lägligt att begränsa
tilldelningen till de mest högmjölkande besättningarna. Utförsäljningspriserna
på oljekraftfoder har kommissionen i anslutning till vad kommissionen
anfört i sin skrivelse den 15 mars 1943 trots väsentligt ökade importkostnader
ansett böra bibehållas oförändrade.

Beträffande handeln med kli Ilar kommissionen erinrat örn att havre- och
kornkli under senare delen av innevarande regleringsår fått försäljas fritt.

Kungl. Mcij:ts proposition nr 246.

Ifråga om vete- och rågkli har kommissionen ansett sig för närvarande kunna
räkna med en årsproduktion vid handelskvarnarna av tillhopa 70,000 till

75,000 ton. Under konsumtionsåret 1941/42 hade kvarnarna endast framvunnit
obetydliga mängder rågkli, vilket i stor utsträckning inblandats i vetekliet.
Sedan man numera börjat tillverka samsikt, hade de framvunna kvantiteterna
rågkli blivit större. Det hade emellertid, bland annat på grund av
att råg- och vetekli åsatts samma pris, 18 kronor per deciton, yppat sig vissa
svårigheter att avsätta rågkliet. Kommissionen har därför ansett, att man
borde överväga att under det kommande konsumtionsåret differentiera priserna
på råg- och vetekli. Kommissionen har föreslagit att vetekliet därvid
borde betinga ett pris av 18 kronor 25 öre per deciton och rågkliet ett pris av
av 17 kronor 50 öre per deciton. Såsom komplement till denna åtgärd har
kommissionen ansett böra tagas under omprövning en jämkning i tilldelningsbestämmelserna
av innebörd, att förbrukarna mot inköpsbevisen erhölle en
förhållandevis större tilldelning av rågkli än av vetekli eller att förbrukarna
förklarades skyldiga att uttaga viss del av sin tilldelning i form av rågkli.

Vid försäljning av råg- och vetekli till förbrukare utbetalar spannmålsaktiebolaget
viss fraktgottgörelse, beroende på att klitillgångarna inom riket äro
ojämnt fördelade i förhållande till de områden, inom vilka huvudmängden
av kliet förbrukas. Dessutom har spannmålsaktiebolaget tid efter annan,
då överskott av kli framkommit, måst avlasta kvarnindustrien dessa överskott.
Kommissionen har förklarat sig för närvarande överväga, huruvida
icke en ändring i bestämmelserna om utbetalning av fraktgottgörelse
borde kunna komma till stånd utan större nackdel för jordbruket. Därest
några framkomliga vägar i berörda hänseende icke funnes, vilket för närvarande
undersöktes av kommissionen, borde enligt kommissionens mening
den nuvarande anordningen bliva bestående.

Konstgödselregleringen. Handeln med konstgödselmedel är underkastad
beslag och handelsreglering. Kommissionen har icke ansett, att någon ändring
i fråga om handelsregleringen och beslaget å konstgödselmedel borde ske.
För reglering av priserna på de olika konstgödselmedlen hade träffats särskilda
clearingavtal mellan livsmedelskommissionen, å ena, samt fabrikerna
och importörerna, å andra sidan, vilka avtal gällde intill utgången av juni
månad 1944. Kommissionen har i anslutning till sin skrivelse den 15 mars
1943 uttalat, att nu gällande priser på konstgödsel under regleringsåret 1943/44
borde bibehållas oförändrade, även om detta skulle medföra ökade anspråk
på statssubvention.

Försörjningen med konstgödselmedel har kommissionen, såvitt nu kunde
bedömas, ansett kunna upprätthållas i minst samma omfattning som för närvarande,
därest importen av kali- och kvävegödselmedel kunde fortgå oförhindrat.
Beträffande superfosfat förelåge för närvarande möjligheter till en
avsevärt förbättrad försörjning i förhållande till den nuvarande. Tillverknings-
och importkostnaderna komme emellertid beträffande flera konstgödselmedel
att stiga. Till belysande av dels storleken av de kvantiteter kommis -

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

sionen beräknade att under nästkommande gödselår kunna ställa till jordbrukets
förfogande dels ock det medelsbehov, som uppstode för clearingkassan,
därest de nu gällande utförsäljningspriserna skulle bibehållas vid sin nuvarande
nivå, har kommissionen upprättat följande sammanställning.

'' Konstgödselslag i	Kvantitet ton	Tillverkn. resp. imp. pris kr/dt	Utför-sälj n. pris kr/dt	Inkomst till	Utgift från
clearingkassan miljoner kronor
Kalksalpeter............................	100,000	24: 20	24: —		0:20
Kalkkväve, svenskt .....................	65,000	26:75	24:-	—	1:79
» , import......................	10,000	31:10	27: 75	—	0: 34
Ammoniumsulfat, svenskt................	9,000	20: 50	23:50	0: 27	—
t , import................	6,000	24: 40	26: —	0:10	—
Ljungasalpeter..........................	30,000	23:91	22:50	—	0: 42
Superfosfat (18 %).......................	240,000	19: —	15: —	—	9:60
Thomasfosfat ...........................	10,000	7:15	13: —	0: 59	—
Kali 50 % ..............................	20,000	20:50	24: 50	0: 80	—
> 40 % ..............................	55,000	17: 50	19: 50	1:10	—
14 % Kainit.............................	25,000	8: 55	6: 25	—	0: 58
	570,000			2: 86	12: 93
-1- Fraktgottgörelse för kalkkväve........					0: 60
+ Merkostnad för elkraft till Fosfatbolaget					0:60 !
				2: 86	14:13 !

Kommissionen har sålunda beräknat, att utgifterna från clearingkassan
för konstgödselmedel komme att överstiga inkomsterna till kassan med

11,270,000 kronor. Clearingkassan borde därför under de angivna förutsättningarna
tillföras ett belopp av i runt tal 12,000,000 kronor.

Kostnaderna för svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet. Kommissionen
har beräknat dessa kostnader till i runt tal 72,000,000 kronor. Rörande
dessa kostnader har kommissionen under hänvisning till förenämnda skrivelse
i ämnet från spannmålsaktiebolaget den 26 februari 1943 (bilaga 1) anfört
följande.

Livsmedelskommissionen har, tillsammans med spannmålsaktiebolagets
ledning, verkställt en närmare granskning av en av bolaget i skrivelse den 26
februari 1943 gjord beräkning av bolagets kostnader. Nämnda granskning
bar föranlett följande erinringar. Under nästkommande regleringsår bör icke
utgå någon särskild ersättning till spannmålshandeln i de fall, då spannmål
inköpes av partihandlare från annan spannmålshandlare och intages på den
köpande partihandlarens magasin. Med hänsyn till att korn i fortsättningen
skall behandlas i samma ordning som brödsäd torde de kostnader, som komma
att drabba bolaget för omflyttning av brödsäd och korn mellan olika
delar av landet, böra beräknas efter en myckenhet av 450,000 ton till ett
sammanlagt belopp av 5,625,000 kronor. De sammanlagda kostnaderna för
omsättning av brödsäd (och korn) komma i anslutning till det sagda att uppgå
till nämnda belopp, 5,625,000 kronor.

Av kommissionens förslag rörande fodersädsavståendet följer, att den
myckenhet fodersäd, som av spannmålshandeln kommer att inköpas från odlare,
icke bör beräknas till mer än 300,000 ton. Av denna myckenhet torde

Kungl. Maj.ts proposition nr 246-

en kvantitet av omkring 125,000 ton komma att omsättas i den ordning, att
den inköpes av partihandlare från icke-partihandlare och intages på partihandlarens
magasin. I motsats till motsvarande förhållande beträffande brödsäd
bör då fråga är örn fodersäd en särskild ersättning utgå för partihandlarens
besvär och omkostnader i samband med omhändertagandet av sådan
fodersäd. Ersättningen torde emellertid icke behöva bestämmas till högre
belopp än 25 öre per deciton, varav följer, att det sammanlagda beloppet av
dessa ersättningar kommer att utgöra 312,500 kronor. Den myckenhet fodersäd,
som måste överflyttas från överskotlsområden till underskottsområden,
bör vidare icke upptagas till mer än 50,000 ton. Den för bolaget uppkomna
kostnaden för utbetalande av ersättning till den, som verkställer försäljningen
till förbrukaren, kommer alltså att uppgå till omkring 250,000 kronor. De
transportkostnader, som komma att uppstå i samband med partihandlares
inköp från odlare och från icke-parlihandlare, böra enligt av bolaget angiven
grund beräknas efter en myckenhet av 200,000 ton eller alltså till sammanlagt
1,000,000 kronor. Omflyttning av fodersäd inom södra och mellersta
Sverige kan beräknas ske av en sammanlagd myckenhet om 50,000 ton
med en kostnad av 1 krona 50 öre per deciton eller med tillhopa 750,000
kronor. Motsvarande kostnader för överföring av fodersäd till Norrland bör
beräknas efter en myckenhet av 30,000 ton eller till 900,000 kronor. Några
transportkostnader för bolaget i samband med spannmålshandlarnas försäljning
av korn lill kvarn beräknas icke komma att uppstå. De sammanlagda
kostnaderna för omsättning av fodersäd kunna förty uppskattas till 4,337,500
kronor.

Vid beräkningen av kostnaderna i samband med försäljning av fodercellulosa
har bolaget utgått från sammanlagd kvantitet cellfoder av 300.000 ton.
Såsom nämnts torde emellertid av denna kvantitet komma att exporteras

20.000 ton. Exporten torde reducera bolagets medelsbehov med 500,000 kronor.

Vad angår kostnaderna för spannmåisbolagets lagringsverksamhet torde
bolagets beräkningar kunna godtagas med allenast den jämkningen, att bolagets
egna inköp av fodersäd med hänsyn till det minskade fodersädsavståendet
icke böra uppskattas till mer än 25.000 ton. De totala kostnaderna för
lagring bliva vid sådant förhållande reducerade till 7,227,500 kronor.

Det av spannmålsbolaget för kostnader och prisskillnad vid försäljning av
diverse varor angivna beloppet torde av försiktighetsskäl böra höjas till

7.500.000 kronor. Nämnda belopp avser att täcka, bland annat, bolagets kostnader
i samband med inlösen av olika varor såsom köksväxter m. m.

Med de av livsmedelskommissionen nu förutsatta jämkningarna komma
de beräknade kostnaderna för spannmåisbolagets verksamhet under regleringsåret
1943/44 att uppgå till ett sammanlagt belopp av 71,890,000 kronor,
eller i runt tal 72,000,000 kronor.

Jag torde i detta sammanhang få anmäla att svenska spannmåls aktiebolaget
i skrivelse den 28 oktober 1942 hemställt örn restitution av vissa tullavgifter
med tillhopa 492,877 kronor 95 öre. Bolaget har i skrivelsen anfört följande.

Enligt erhållna direktiv har svenska spannmålsaktiebolaget medverkat till
visst utbyte mellan Sverige och Finland på så sätt, att finska statens folkförsörjningsministerium
genom finska legationens inköpsbyrå enligt avtal den
10 februari 1942 och den 16 mars 1942 till svenska spannmålsaktiebolaget
levererat vissa kvantiteter råg i utbyte mot häremot svarande kvantiteter råg
och rågmjöl. För de kvantiteter råg, som svenska spannmålsaktiebolaget en -

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

ligt nyssnämnda avtal infört till landet, sammanlagt 11,278,248 kilogram, har
bolaget i tullavgifter erlagt tillhopa 417,295 kronor 20 öre.

Vidare har svenska spannmålsaktiebolaget enligt erhållna direktiv medverkat
till visst utbyte av råg mellan Sverige och Norge på så sätt, att statens
kornforretning i Oslo enligt avtal den 15 april 1942 till bolaget levererat
2,042,732 kilogram råg i utbyte mot häremot svarande kvantiteter rågmjöl,
nämligen 2,001,850 kilogram rågmjöl. För ovannämnda till svenska spannmålsaktiebolaget
levererade rågparti har bolaget i tullavgifter erlagt tillhopa
75,582 kronor 75 öre.

Då ifrågavarande tullavgifter, tillhopa 492,877 kronor 95 öre, rätteligen
icke böra åvila spannmålsbolaget, som endast handlat enligt av myndigheterna
givna order, får bolaget hemställa, att sålunda utlagda belopp genom
tullmyndigheternas försorg måtte till bolaget återbetalas.

Generaltullstyrelsen har i utlåtande den 15 december 1942 avstyrkt framställningen,
då i ärendet upplysta omständigheter uppenbarligen icke vore
sådana att tullrestitution eller tullfrihet kunde ifrågakomma med stöd av de
av Kungl. Maj:t med riksdagen utfärdade tullrestitutions- eller tulltaxeförordningarna.

Anslagsäskanden m. m. Enligt de beräkningar, som livsmedelskommissionen
framlagt rörande kostnaderna för de av kommissionen föreslagna åtgärderna,
uppgå dessa kostnader sammanlagt till i runt tal 221,000,000 kronor.
Kommissionen har upprättat följande sammanställning angående fördelning -

en av detta belopp på olika regleringsåtgärder.

Producentbidrag ................................ kronor 31,700,000

Mjölkpristillägg .................................. » 34,000,000

Extra mjölkpristillägg ............................ * 6,000,000

Differentieringsbidrag för mjölk .................... » 14,500,000

Särskilda mjölkbidrag (merfraktsbidrag m. m.) ...... » 9,000,000

Pristillägg för lantsmör m. m....................... » 1,000,000

Förmalningsersättning ............................ * 40,000,000

Prisclearing för konstgödselmedel .................. » 12,000,000

Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet ........ » 72,000,000

Kronor 220,200,000.

Utöver nämnda belopp om i runt tal 221,000,000 kronor har kommissionen
ansett, liksom föregående år, böra anvisas ett belopp av 2,000,000 kronor för
bestridande av diverse kostnader. Enligt vad kommissionen uppgivit vöre
ifrågavarande belopp bland annat avsett att täcka utgående ersättning till
svenska mejeriernas riksförening för handhavandet av vissa med mjölk- och
matfettsregleringen sammanhängande uppgifter.

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

Förslag till särskilda åtgärder till stöd för jordbruket

i Norrland m. m.

För åstadkommande av mera varaktig förbättring av jordbrukets lönsamhet
i det nordliga delarna av riket har av jordbrukets prisregleringsfond för
budgetåren 1937/38—1939/40 anvisats, bland annat, respektive 500,000,

600.000 och 900,000 kronor till produktionsbefrämjande åtgärder på jordbrukets
område i Norrland samt de delar av Kopparbergs och Värmlands
län, där jordbrukets ställning är i stort sett likartad med den i Norrland.
För vartdera av budgetåren 1940/41—1942/43 har medgivits att ett belopp av

900.000 kronor för ändamålet finge utgå av anslaget till Prisreglerande åtgärder
på jordbrukets område. Medlen ha av Kungl. Maj:t fördelats mellan
hushållningssällskapen i nyssnämnda landsdelar.

I skrivelse den 31 augusti 1942 har lantbruksstyrelsen hemställt, att för
budgetåret 1943/44 måtte till bidrag till produktionsbefrämjande åtgärder på
jordbrukets område i Norrland och vissa andra delar av landet beräknas
samma belopp som under löpande budgetår eller 900,000 kronor. Styrelsen
har utgått från att beloppet komme att inräknas i anslaget till prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område.

Vid lantbruksstyrelsens skrivelse fanns fogad en framställning den 23 augusti
1942 från styrelsen för svenska vall- och mosskulturföreningen, däri
hemställts om ett statsanslag av 33,000 kronor från nyssberörda medel att användas
till fortsättande av föreningens studiegårdsverksamhet i landets fyra
nordligaste län. Lantbruksstyrelsen har i anledning av framställningen — under
erinran att från ifrågavarande medel tidigare anvisats vissa belopp — uttalat,
att även under nästa budgetår erforderliga medel torde få tilldelas valloch
mosskulturföreningen för dess studiegårdsverksamhet i Norrland. Styrelsen
har förklarat sig ha för avsikt att sedermera till Kungl. Maj :t inkomma
med förslag i ämnet. I

I skrivelse den 17 november 1942 har statens livsmedelskommission hemställt
att Kungl. Maj:t måtte ej mindre föreslå riksdagen, att för möjliggörande
av försäljning till ett pris av 650 kronor per styck av 200 ogrässprutor,
lämpade jämväl för besprutning mot potatisbladmögel, bevilja ett
anslag av 80,000 kronor, än även uppdraga åt svenska spannmålsaktiebolaget
att i enlighet med i skrivelsen upptaget förslag och enligt närmare anvisningar
av kommissionen inköpa och försälja dels nämnda sprutor, dels ock snarast
möjligt intill 1,200 ton kopparsulfat.

Till stöd för framställningen har kommissionen anfört i huvudsak följande.

För bekämpande av bladmögel på potatis ha olika bekämpningsmedel använts
med växlande framgång. Särskilt besprutning av potatisplantorna med
kopparhaltiga preparat har visat sig effektiv. Livsmedelskommissionen anser
det därför vara av vikt, att denna metod i största möjliga utsträckning kommer
till användning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

Förutsättningen för en mera allmänt genomförd besprutning av detta slag
är, att tillgång finnes på såväl lämpliga sprutor som besprutningsmedel. På
förslag av livsmedelskommissionen uppdrog Kungl. Maj:t genom beslut den
24 juli 1942 åt svenska spannmålsaktiebolaget att dels inköpa 100 ogrässprutor,
lämpade jämväl för besprutning mot potatisbladmögel, för försäljning
enligt anvisningar av livsmedelskommissionen till priser som högst finge understiga
bolagets självkostnader med 30 procent, dels ock under tiden intill
den 1 september 1942 inköpa högst 500 ton kopparsulfat för en sammlagd
kostnad av högst 325,000 kronor för försäljning till självkostnadspris efter
anvisningar av livsmedelskommissionen. Dessa sprutor ha under 1942 försålts
genom förmedling av hushållningssällskapen.

Livsmedelskommissionen har hos hushållningssällskapen inhämtat uppgifter
om erfarenheterna av förenämnda sprutor och örn intresset för ytterligare
inköp av körsprutor under år 1943. Av de inkomna svaren framgår, att
köparna av dessa sprutor varit mycket belåtna med resultatet av^besprubringen
mot bladmögel, enär densamma haft en gynnsam inverkan på potatisskördens
storlek innevarande höst. Av rapporterna framgår även, att intresse förefinnes
för inköp under våren 11)43 av ytterligare ett visst antal körsprutor,
örn försäljningen sker på i huvudsak samma villkor som under år 1942.

Med hänsyn till den stora betydelsen av att bladmögel på potatisen kan bekämpas
i så stor omfattning som möjligt, anser livsmedelskommissionen önskvärt,
att inköp verkställes under år 1943 av 200 körsprutor, och alt dessa
försäljas till nedsatt pris. Även örn ett så stort antal sprutor som 200 icke
skulle kunna försäljas på ett år, är det önskvärt, att detta antal finnes disponibelt,
örn svårare angrepp av bladmögel skulle uppstå under år 1943. Livsmedelskommissionen
skulle därigenom få möjlighet att sända sprutor till
vissa områden för att bidraga till att skydda potatisskörden. Eventuellt överblivna
sprutor kunna sannolikt försäljas följande år, ty ju mer odlarna komma
underfund med betydelsen av rationell besprutning av potatisodlingarna,
desto större blir intresset för anskaffande av dylika sprutor. Örn inköpspriset
å sprutorna jämte spannmålsbolagels omkostnader beräknas till sammanlagt

1.000 kronor per styck, skulle erfordras en nedsättning med 35 procent av
inköpspriset för möjliggörande av försäljning utav desamma till samma pris
som år 1942 eller 650 kronor per styck. För försäljning av 200 sprutor till
detta pris skulle alltså erfordras ett anslag av 70,000 kronor. Då emellertid
någon bindande offert ännu icke erhållits från tillverkaren av sprutorna och
eventuellt vissa erforderliga förbättringar å desamma kunna komma att medföra
något ökat inköpspris, synes för ändamålet böra beräknas ett anslag av
högst 80,000 kronor.

Som förut nämnts erfordras även speciella besprutningsmedel. För närvarande
undersökas möjligheterna att importera Kopparkalk Bayer från Tyskland.
Detta preparat har nämligen visat sig mest lämpligt för ändamålet.
Skulle import därav icke komma till stånd, anser statens växtskyddsanstalt
sig icke kunna förorda andra svenska bekämpningsmedel än bordeauxvätska.
För framställning härav åtgår bl. a. kopparsulfat.

örn en hästdriven spruta antages kunna användas för besprutning av högst
100 hektar potatis per säsong, .skulle alltså 200 .sprutor kunna användas till

20.000 hektar. Då 100 dylika sprutor försålts under år 1942 och antalet därutöver
förefintliga sprutor kan uppskattas lill cirka 100, skulle sammanlagt
högst 400 sprutor kunna antagas komma lill användning för ändamålet år
1943 och en totalareal av 40,000 hektar kunna besprutas. Häri kan inräknas
jämväl den potatisareal, som kommer att besprutas med ryggsprutor o. d.
Till besprutning av nämnda areal åtgå 1,200 lon koppar.sid fat, motsvarande
300 ton ren koppar. Kopparsulfat tillverkas för nävarande endast av Stora
Kopparbergs Bergslags aktiebolag, som anser sig kunna tillverka hela den er -

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

forderliga kvantiteten, under förutsättning att bolaget garanteras avsättning
för de tillverkade mängderna. Då ifrågavarande produktion måste igångsättas
snarast möjligt, för att förenämnda myckenheter skola hinna tillverkas i
god tid före bekiimpningssäsongens början, synes svenska spannmålsaktiebolaget
böra erhålla i uppdrag att jämväl inköpa högst 1,200 ton kopparsulfat
att försäljas till självkostnadspris, liksom fallet varit under innevarande år.
Kostnaderna härför kunna beräknas till sammanlagt 780,000 kronor och torde
kunna bestridas av till spannmålsbolagets förfogande stående medel. Skulle
möjligheter senare yppa sig för import av Kopparkalk Bayer, torde vissa
myckenheter kopparsulfat lämpligen kunna lagras till följande år.

I enlighet med riksdagens medgivande ställde Kungl. Maj:t den 31 juli 1942
från det för budgetåret 1942/43 till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets
område anvisade anslaget ett belopp av 16,500 kronor till förfogande för forsknings-
och försöksverksamhet i fråga om bekämpande av ogräs. Detta belopp
fördelades sedermera så att till försök av föreståndaren för tekniska högskolans
institution för jordbrukslära dokt. phil. A. Åslander skulle utgå ett belopp
av 4,500 kronor, till försök av professorn i växlodlingslära vid lantbrukshögskolan
Hugo Osvald ett belopp av 7,500 kronor och till försök av föreståndaren
för joixlbruksförsöksanstalten professorn Gustav Sundelin ett belopp
av 4,500 kronor. I skrivelse den 25 november 1942 har doktor Åslander
hemställt om ett anslag av 9,700 kronor för fortsatta praktiskt-vetenskapliga
undersökningar rörande ogräsets bekämpande. Över framställningen ha yttranden
avgivits av lantbrukshögskolans försöksnämnd och styrelse samt av
statens livsmedelskommission. I sitt yttrande har lantbrukshögskolans styrelse
anmält, att till styrelsen ingivits två ansökningar om statsbidrag för
forsknings- och försöksverksamhet i fråga om bekämpande av ogräs, nämligen
dels en ansökning av professorn Osvald, däri anhålles att styrelsen
måtte göra framställning hos Kungl. Majit örn ett anslag för budgetåret
1943/44 å 12,600 kronor för fortsättande av de vid högskolans institution
för växtodlingslära bedrivna forskningarna rörande kampen mot ogräsen,
dels ock en ansökning av professorn Sundelin, däri liemställes att styrelsen
måtte ingå till Kungl. Majit med begäran om att för jordbruksförsöksanstaltens
räkning 6,000 kronor måtte ställas till förfogande under samma budgetår
till fullföljande av anstaltens verksamhet för ogräsens bekämpande. Högskolans
styrelse har tillstyrkt, att för ifrågavarande ändamål måtte ställas
till förfogande från anslaget till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område
för professor Osvalds försök 7,800 kronor och för professor Sundelins
försök 4,500 kronor eller således tillhopa 12,300 kronor. Med hänsyn särskilt
till att något samarbete hittills icke kunnat åvägabringas mellan doktor
Åslander, å ena, samt professorerna Osvald och Sundelin, å andra sidan, har
styrelsen hemställt, att Åslanders framställning icke måtte föranleda någon
Kungl. Maj:ts åtgärd. Statens livsmedelskommission har biträtt lantbrukshögskolans
styrelses framställning örn anslag av sammanlagt 12,300 kronor
samt därutöver förordat statsbidrag till doktor Åslanders försök med 4,500
kronor. Sistnämnda bidrag skulle emellertid enligt livsmedelskommissionens
uttalande endast utbetalas under förutsättning att lantbrukshögskolan godkände
plan för berörda verksamhet.

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

Styrelsen för statens centrala frökontrollanstalt har i skrivelse den 28 januari
1943 hemställt, att anstalten för planerad kontroll över utsädespotatis
finge överskrida sina anslag med 50,000 kronor fördelade å budgetåren 1942/
43 och 1943/44. I skrivelsen har frökontrollanstalten erinrat, att statens livsmedelskommission
med skrivelse den 12 januari 1943 överlämnat ett av
en inom kommissionen tillsatt kommitté utarbetat förslag till utvidgad kontroll
över utsädespotatis. Som skäl för åtgärder i berört syfte torde enligt vad
frökontrollanstalten anfört kunna angivas den minskning i hektarskördarna
å potatis, som orsakades av vissa växtsjukdomar. Med hänsyn därtill vore
det av största vikt att åstadkomma god tillgång på sjukdomsfritt potatisutsäde.
Enligt förslag framlagt genom livsmedelskommissionen skulle, vid
sidan av den redan befintliga, av frökontrollanstalten utförda statsplomberingen
med kontrollodlingsbevis, införas en lägre kontrollform för utsädespotatis.
Denna kontrollform skulle åtminstone under innevarande år endast
bestå i fältbesiktning utan någon officiell plombering. För genomförande av
den enklare kontrollen borde landet indelas i 32 distrikt och inom varje distrikt
anställas en besiktningsman (exempelvis lantbruks- eller lantmannaskolelärare).
Besiktningsmännen skulle först genomgå en cirka åtta dagars
kurs, fördelad på två perioder, vid frökontrollanstalten och statens växtskyddsanstalt.
Arbetet genom besiktningsmännen torde i viss utsträckning
böra kontrolleras genom frökontrollanstalten. Besiktningsmännen skulle åtnjuta
resekostnads- och traktamentsersättning enligt klass III E samt dessutom
dagarvode örn 20 kronor. Kostnaderna för verksamheten skulle enligt
livsmedelskommissionen kunna beräknas sålunda.

Annonskostnader ...................................... kronor

Kostnader för kurs:

Resekostnader för besiktningsmän 2 X 32 resor
å c:a 40 kronor.................. kronor 2,600

Traktamente för 32 besiktningsmän under

10 dagar (inkl. resedagar) å 16 kronor » 5,120

Dagarvode under 8 kursdagar å 20 kronor » 5,120

Diverse kostnader...................... » 625 »

Fältbesiktningsverksamheten:

Tryckningskostnader (anmälningssedlar, be siktningsbevis,

märksedlar m. m.) ...... kronor 2,870

Resekostnader i medeltal 10 kronor per odling
................................ » 10,000

Dagarvoden för 340 arbetsdagar å 20 kronor
................................ * 6,800

Helt traktamente för 170 arbetsdagar å 16

kronor .............................. » 2,720

Endast traktamente för 170 arbetsdagar å 10

kronor .............................. » 1,700

Rese- och traktamentsersättning till centrala
frökontrollanstaltens tjänstemän för övervakning
av besiktningsmännens arbete . . »_2,000 »

1,000

13,465

26,090

Summa kronor 40,555.

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

Då emellertid den odlare, som anmälde sig till deltagande i föreliggande
kontroll, skulle i förhållande till odlingens storlek betala en viss avgift, som
i genomsnitt beräknats till 15 kronor per odling, skulle efter ett beräknat
antal av 1,000 odlingar avgå ett belopp av 15,000 kronor, varför det erforderliga
beloppet enligt kommitténs beräkningar skulle uppgå till cirka 25,000
kronor.

Frökontrollanstaltens styrelse har i anslutning till kostnadsberäkningen anfört
följande.

Styrelsen har ej någon annan erinran att göra mot anförda utgiftsberäkning
än att det till besiktningsmännen beräknade dagarvodet synes väl högt,
men man måste dock beakta, att det gäller att erhålla för sitt uppdrag väl
kvalificerade personer. Hela kostnadskalkylen är emellertid baserad på 1,000
anmälda odlingar, men huruvida detta antal i verkligheten kommer att uppnås
är naturligtvis omöjligt att på förhand avgöra.

Förutom förut anförda kostnader måste nödvändigtvis också frökontrollanstalten
vidkännas vissa ökade utgifter. Den framlagda verksamhetsplanens
genomförande kommer närmast att påvila anstaltens fältkontrollavdelning
men dennas mera kvalificerade personal är redan förut så fåtalig, att
densamma med den ökning i dess ordinarie arbetsuppgifter, som alltjämt
äger rum, icke kan åtaga sig de arbetsuppgifter, som den planerade potatiskontrollen
i olika avseenden måste komma att medföra, såvida ej dess personal
ökas med tvenne assistenter samt minst ett kontorsbiträde. Under första
året torde kostnaden för dessa assistenter kunna beräknas efter 450 kronor
per månad till 10,800 kronor och för kontorsbiträdet till cirka 2,500 kronor
eller tillsammans 13,300 kronor.

Enligt 1941 års riksdags beslut (prop. nr 316; r. skr. nr 415) anvisades under
nionde huvudtiteln å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 till
Lantbrukshögskolan: Undersökning rörande sambandet mellan mineralgödsling
och vitaminproduktion hos växterna ett reservationsanslag av 12,400
kronor.

I skrivelse den 29 januari 1943 ha föreståndaren för lantbrukshögskolans
växtfgsiologiska institution och föreståndaren för tekniska högskolans institution
för jäsningslära hemställt om ett ytterligare anslag å 6,000 kronor för genomförande
av berörda försök. Beloppet avser huvudsakligen ersättningar
till tillfälliga arbetskrafter. Styrelsen för lantbrukshögskolan har i yttrande
den 25 februari 1943 förklarat sig icke ha något att erinra mot bifall till framställningen.
I

I skrivelse den 26 mars 1943 har föreståndaren för jordbruksförsöksanstalten
hemställt örn ett anslag av 2,000 kronor för möjliggörande vid anstalten
av en fortsatt försöksverksamhet med sötlupin under år 1943. Av beloppet
är 1,500 kronor avsett att användas för inköp av utsäde och återstoden för
kostnader för analyser av skördeprodukterna. Livsmedelskommissionen har
i yttrande den 30 mars 1943 tillstyrkt, att ett anslag av 1,500 kronor för inköp
av utsäde anvisades. Återstående belopp har kommissionen ansett böra bestridas
av anstaltens egna medel. Lantbrukshögskolans lärarråd har i yttrande
den 7 april 1943 tillstyrkt bifall till föreståndarens framställning, under

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

det att styrelsen för lantbruk shög skolan i utlåtande samma dag intagit samma
ståndpunkt som livsmedelskommissionen.

Det försörjningspolitiska utgångsläget vid början av nästa regleringsår synes
komma att bliva bättre än vid motsvarande tidpunkt föregående år. Emellertid
är det med hänsyn till försörjningssituationen uppenbarligen alltjämt
angeläget att jordbruksproduktionen i möjligaste mån upprätthålles och utvidgas.

Enighet torde råda därom att i första hand största möjliga brödsädsproduktion
bör eftersträvas. Härvid kommer produktionen av vete och
råg i främsta rummet. På grund av den minskade höstsädsarealen är en ökning
av vårveteodlingen önskvärd. Å vissa jordar, särskilt lämpade för odling
av korn, torde ur försörjnjngssynpunkt kornet främst böra komma i fråga.
Vid en normal foderskörd under nästa produktionsår torde böra eftersträvas
att få till stånd icke blott en ökad kreatursstam utan även en utvidgad fläskoch
äggproduktion. Särskilt torde en ökad fläskproduktion böra komma till
stånd med hänsyn till att man torde få räkna med en fortsatt undernormal
nötboskapsslakt till följd av den pågående återhämtningen av kreatursstammen.

Under de senaste åren har från jordbrukarhåll framställts krav på att
priserna på jordbrukets produkter skulle bestämmas på våren innan sådden
verkställdes. Särskilt har framhållits önskvärdheten av att jordbrukarna
redan vid planläggningen av sin odling kunna beräkna den inkomst som
varje särskild gröda kommer att lämna vid en viss antagen hektarskörd.
Av flera skäl, framför allt på grund av svårigheterna att kunna överblicka
utvecklingen av det allmänna ekonomiska läget har en dylik prissättning under
tidigare år icke kommit till stånd utan man har i stället nöjt sig med att
uppgöra en prisskala för de viktigaste grödorna utvisande prisrelationerna
mellan dessa. Emellertid ha förutsättningarna i år varit betydligt gynnsammare
för fastställande redan under våren av absoluta priser på jordbruksprodukterna.
Sedan prisstopp beslutats, torde man kunna utgå från, att jordbrukets
kostnader under nästa produktionsår icke skola undergå några större förskjutningar.
Såsom livsmedelskommissionen framhållit föreligger därför icke
längre det förut rådande hindret för en prissättning under våren, nämligen
att kostnaderna befunnit sig i ständig stegring. Produktionsbetingelserna synas
även numera ha erhållit en viss stabilitet. Med hänsyn härtill har Kungl. Maj :t
funnit sig kunna meddela beslut rörande prissättningen på jordbrukets produkter
under nästa regleringsår, vilket såsom framgår av vad förut anförts
skett den 19 mars 1943 Till grund för prissättningen ligger en genom 1942
års jordbrukskommitté upprättad kalkyl rörande jordbrukets kostnader och
inkomster under regleringsåret 1942/43. Man har härvid utgått från att
till grund för prissättningen skall läggas den produktionsvolym som enligt
kalkylen framräknats för sistnämnda regleringsår. Även i fråga örn kostnaderna
har man utgått från nämnda inkomst- och kostnadskalkyl. Detta
innebär, att man för regleringsåret 1943/44 i stort sett räknar med samma

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

produktionsvolym och samma kostnadsvolym som under löpande regleringsår.
Anledningen härtill är att det bland landets jordbrukare synes förefinnas
en utbredd uppfattning att 1942 års skörd var god och att det ej är
sannolikt att årets skörd blir mycket bättre. Prisbeslutet innebär att de
nu rådande priserna för jordbrukets produkter i stort sett skola bibehållas
oförändrade, såvida ej produktions- och kostnadsbetingelserna skulle utveckla
sig på ett sådant sätt att för jordbruket i dess helhet kommer att enligt
de fastslagna grunderna för beräkningssättet uppstå ett kalkylmässigt
överskott eller underskott motsvarande mer än 4 procent av jordbrukets samlade
inkomster enligt den uppgjorda inkomst- och kostnadskalkylen. Med
en beräknad inkomst för jordbruket av i runt tal 1,800 miljoner kronor kan
alltså en variation av omkring 70,000,000 kronor äga rum utan att förändring
i prisläget skall komma till stånd. Vid en större förändring än nu sagts skall
däremot justering äga rum på sådant sätt att marginalen nedbringas till

70,000,000 kronor. I princip bör denna justering i första hand gå ut över de
grenar av produktionen, som mest föranlett överskottet eller underskottet.
Den förenämnda regeln, 4-procentregeln, medför att jordbruket under alla
förhållanden måste bära en viss på förhand begränsad risk, respektive
får taga en viss likaledes på förhand begränsad vinstmöjlighet. Såsom 1942
års jordbrukskommitté i sitt utlåtande framhållit torde kunna förväntas,
att jordbrukarna genom tillämpningen av dessa grunder för prissättningen
skola bliva särskilt intresserade av att nå ett så högt produktionsresultat
som möjligt, eftersom sådana förbättringar av produktionsresultaten, som
kunna åstadkommas genom jordbrukarnas egna ansträngningar, icke gärna
kunna komma att föranleda någon sänkning av priserna.

För att utröna huruvida anledning finnes att tillämpa 4-procentregeln har
förutsatts att omprövning av vårpriserna skall äga rum så snart statistiskt
material föreligger för beräkning av skörderesultatet, d. v. s. i augusti 1943.
Till ledning härför skall vid denna tidpunkt uppgöras en prognos beträffande
såväl inkomsterna som kostnaderna under regleringsåret 1943/44. Därest
av denna prognos skulle framgå, att justeringar böra komma till stånd, böra
dessa givetvis ej ske efter rent mekaniska grunder, utan hänsyn bör tagas
jämväl till försörjningssynpunkter m. m. På grund av mjölkproduktionens
dominerande betydelse kan det befinnas lämpligt att, örn prissänkning skall
äga rum, låta denna endast i mindre utsträckning gå ut över mjölkpriset.
På samma sätt torde man, då prishöjning kan ifrågakomma, böra låta mjölken
få något större andel av det totalbelopp, varmed kalkylen bör förbättras.
Om det i augusti 1943 ej befinnes lämpligt att binda priserna för hela
året, vilket torde bli beroende av med vilken säkerhet man anser sig kunna
bedöma skördens storlek, bör en omräkning av den i augusti gjorda inkomstoch
kostnadskalkylen äga rum omkring den 1 januari 1944 och omkring den
1 maj 1944. Visar någon av dessa omräkningar över- eller underskott av
mer än 70,000,000 kronor bör justering av priserna äga rum med tillämpning
av 4-procentregeln. Emellertid bör i största möjliga utsträckning tillses, att
vid en eventuell efterjustering ett konstaterat överskott inom vegetabiliepro -

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

duktionen icke kommer att taga sig uttryck i sänkta priser på mjölken. Det
bästa sättet att undvika detta torde vara att, om prognosen i augusti giver
vid handen att 4-procentregeln skall eller vid en senare justering kan väntas
komma att träda i tillämpning, vegetabiliepriserna vid en god spannmålsskörd
underkastas en sådan jämkning, att en eventuell underskattning i augusti av
spannmålsskördens blivande storlek icke kommer att inverka på mjölkpriset.
Givetvis bör i sådant fall den säkerhetsmarginal, som härigenom uppkommer,
icke redan vid samma tidpunkt konsumeras genom höjning av andra priser.
Därest det sedan vid omräkningen av kalkylen i januari eller maj 1944 skulle
visa sig, att säkerhetsmarginalen ej eller endast delvis varit erforderlig, bör
emellertid såsom kommissionen framhållit uppenbarligen marginalen utjämnas
genom en prishöjning på andra produkter.

Såsom framgår av vad förut anförts har man utgått från att de nu fastställda
priserna icke skola bli föremål för justering, med mindre den i augusti
uppgjorda prognosen för 1943/44 års produktion giver till resultat ett inkomstöverskott
eller inkomstunderskott överstigande i runt tal 70,000,000
kronor. Från denna regel torde emellertid vissa avvikelser få göras. Det kan
nämligen av försörjningspolitiska eller andra skäl bli erforderligt att vidtaga
vissa smärre justeringar av priserna, även örn över- eller underskottet är
mindre än 70,000,000 kronor. Vid verkställandet av dylika justeringar, utan
att förutsättning för 4-procentregelns tillämpning föreligger, bör man, oberoende
av vid vilken tidpunkt justeringarna äga rum, utgå från den såsom
norm valda inkomst- och kostnadskalkylen för 1942/43, och justeringarna
böra avvägas så att relationen mellan utgifter och inkomster i nämnda kalkyl
förblir oförändrad.

Beträffande avvägningen av priserna för de olika produkterna innebär
Kungl. Maj:ts förenämnda beslut att, med de förbehåll beträffande justering
som förut angivits, nu gällande priser å såväl vegetabiliska som animaliska
produkter skola kvarstå jämväl under nästa regleringsår med följande ändringar.

Priset på blandsäd sänkes med 50 öre per deciton. För vårvete skall utöver
det nu gällande grundpriset utgå ett tillägg av 2 kronor per deciton, därav
1 krona per deciton utgör extra stimulans för en ökad vårveteodling och
icke skall inräknas i inkomstkalkylen. Några odlingspremier eller arealbidrag
komma icke att utgå.

I anslutning till ett förslag av svenska spannmålsaktiebolaget avses att
från och med nästa konsumtionsår det tidigare gällande systemet med prisorter
skall i södra och mellersta Sverige återinföras för spannmålsbolagets
inköp av råg, vete och kom. Under förutsättning att spannmålsskörden blir
av tillfredsställande storlek skola vidare samtliga spannmålspriser från och
med oktober 1943 till och med april 1944 successivt stiga med ett sammanlagt
belopp av 1 krona 40 öre per deciton, vilket belopp ungefärligen svarar
mot ränta och lagringskostnader. Priserna vid regleringsårets början bli under
nämnda förutsättning för stråblandsäd 19 kronor 50 öre per deciton, för
vithavre 18 kronor 50 öre per deciton och för svarthavre 18 kronor per deci -

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

ton. Slutpriserna bli som förut nämnts 1 krona 40 öre högre. För brödsäd
och kom bli i södra och mellersta Sverige ingångspriserna däremot lika med
de nu gällande priserna, vilket sammanhänger med att jordbrukarna genom
prisortssystemets återinförande i dessa landsdelar själva få betala vissa frakter,
som under innevarande konsumtionsår erlagts av spannmålsbolaget. I
norra Sverige, där prisortssystemet ej skall gälla, bli ingångspriserna 50 öre
lägre per deciton.

För hö och halm skola under det nya regleringsåret gälla priser, som med
2 kronor respektive 1 krona per deciton understiga de för samma produkter
nu fastställda priserna.

De för 1942 års odling av matpotatis fastställda garantipriserna komma
att gälla jämväl under regleringsåret 1943/44. Likaså komma priserna
på stärkelse- och bränneripotatis vid leverans till stärkelsefabrik
att bibehållas oförändrade. För fabriks- och foderpotatis skall ett garantipris
av 10 kronor per deciton tillämpas vid spannmålsbolagets inlösen
av sådan potatis. Sistnämnda garantipris svarar i stort sett mot de priser,
som odlare av stärkelse- och bränneripotatis erhålla vid leverans till stärkelsefabrik.

Priset på ägg till producenterna förutsättes böra höjas med i genomsnitt
för år 15 öre per kilogram i förhållande till det medelpris varmed räknats
i inkomst- och utgiftskalkylen för 1942/43, därest kompensation mot prissänkningar
för andra varor finnes lämpligen kunna ske. Jämväl beträffande
fläsk förutsättes en prishöjning av omkring 15 öre per kilogram från prisläget
i mars 1943, såvida ej foderskörden skulle bli osedvanligt dålig. Såsom
framgår av vad förut anförts har enligt Kungl. Maj:ts beslut den 21 april
1943 en höjning av fläskpriset kommit till stånd.

Vad angår fastställandet av riktlinjerna för jordbruksregleringen i övrigt
under nästa regleringsår torde man såsom livsmedelskommissionen anfört
böra räkna med nödvändigheten av att gällande handels- och förbrukningsregleringar
i stort sett bibehållas.

Under utarbetandet inom livsmedelskommissionen av förslaget rörande
prissättningen å jordbrukets produkter har från skilda håll uttalats önskemålet,
att ett mera effektivt stöd än för närvarande lämnas det svagare jordbruket.
Även jag finner detta önskvärt. Det lämpligaste sättet att nå detta
syfte torde vara en omläggning av producentbidraget på mjölk. Livsmedelskommissionen
har framlagt förslag härtill. I det följande torde jag närmare
få återkomma till detta spörsmål.

I anslutning till vad som gällt under den tid, som förflutit sedan krigets
utbrott, förordar jag även nu, att Kungl. Maj :t erhåller befogenhet att handhava
jordbruksregleringen samt vidtaga av omständigheterna påkallade ändringar
i densamma. Skulle härvid finnas påkallat att vidtaga mera genomgripande
ändringar i regleringsåtgärderna, förutsätter jag emellertid, att riksdagen
höres, då detta utan olägenhet kan ske. Med hänsyn till att den förut
berörda inkomst- och kostnadskalkylen avser tiden från och med den 1 september
1943 till och med den 31 augusti 1944, torde på sätt livsmedelskom -

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

missionen föreslagit Kungl. Maj:ts nyssnämnda befogenheter böra gälla lill
och med sistnämnda dag.

Då några som helst möjligheter att bedöma det nuvarande kristillståndets
varaktighet icke förefinnas, anser jag lämpligast, att liksom hittills skett nu
gällande regleringsanordningar på ifrågavarande område bibehållas, även om
en del av dem icke kan tillämpas under den tid kriget pågår. Jag förordar
därför, att de grundläggande av riksdagen antagna regleringsförfattningarna,
vilkas giltighet utgår med imievarande regleringsår, förlängas. Hittills har
denna förlängning varje år skett endast för följande regleringsår. På sätt
kommissionen föreslagit torde det vara lämpligast att författningarna förlängas
att gälla tills vidare. Övriga av riksdagen lämnade bemyndiganden,
vilkas giltighet utgår med innevarande regleringsår, torde däremot liksom
hittills, där ej annat särskilt angives, böra förlängas endast för ytterligare ett
regleringsår.

Efter denna redogörelse för min allmänna inställning till de föreliggande
regleringsspörsmålen torde jag få övergå till att angiva de grunder, som i
fortsättningen böra tillämpas beträffande jordbruksregleringen. I fråga om
de åtgärder, som i prisrabatterande syfte kunna finnas påkallade, framlägger
chefen för folkhushållningsdepartementet denna dag förslag för Kungl. Majit.

Mjölk- och matfettsregleringen.

De mest betydelsefulla regleringsåtgärderna äro de som beröra mjölk och
mejeriprodukter. I fråga örn bestämmelserna örn mjölkregleringen har livsmedelskommissionen
icke föreslagit några mera genomgripande förändringar.

Livsmedelskommissionen har i sin skrivelse berört frågan örn vilka åtgärder,
som böra vidtagas för den händelse under återstoden av krisen andra
utländska fettråvaror än de som för närvarande finnas inom landet icke
skulle bliva tillgängliga. Inom kommissionen har härvid diskuterats olika
möjligheter. Att i nuvarande läge taga ståndpunkt till denna fråga synes
icke erforderligt. Emellertid torde i beredskapssyfte på sätt kommissionen
föreslagit riksdagens bemyndigande böra inhämtas att vidtaga behövliga
jämkningar i förordningen den 30 juni 1932 (nr 355) angående kontroll av
tillverkningen av samt handeln med margarin, margarinost, fettemulsion
samt konstister m. m. i syfte att, örn så blir nödvändigt, möjliggöra en viss
höjning av vattenhalten i margarin, framför allt bagerimargarin.

Det av livsmedelskommissionen framlagda förslaget rörande ändrade grunder
för producenlbidraget avser att bättre tillgodose syftet nied detta bidrag
såsom ett stöd åt det mindre jordbruket. Ehuru jag ansett det önskvärt, att
någon ytterligare förbättring kunnat lämnas även de grupper av jordbruk,
som innefatta de verkliga familjejordbruken, kan jag likväl godkänna kommissionens
förslag, då någon utväg icke kunnat utfinnas som tillgodoser båda
nu berörda syftemål, samtidigt som de besparingar genomföras, vilka
äro behövliga för att erhålla medel för stödjande av det svagare jordbruket,
däri inbegripet även svagare familjejordbruk. För närvarande utgår produ Bihamj

till riksdagens protokoll 1943. t sami. Nr 240.

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

centbidraget med 3 öre för kilogram mjölk för högst 650 kilogram per månad
eller 7,800 kilogram per år och tillkommer alla mjölkproducenter oberoende
av invägningarnas storlek. Enligt det av mig nu tillstyrkta förslaget
skall å ena sidan en höjning av bidragen till de minsta leverantörerna komma
till stånd samt å andra sidan en sänkning av bidragen till de större leverantörerna
äga rum. Sålunda skall enligt förslaget bidraget för en grundkvantitet
invägd mjölk av 200 kilogram per månad utgöra 4 öre för kilogram.
För en tillskottskvantitet av 300 kilogram per månad skall bidraget
utgöra 3 öre, för en därpå följande tillskottskvantitet av 300 kilogram per
månad 2 öre och för en ytterligare följande tillskottskvantitet av 300 kilogram
per månad 1 öre, allt räknat per kilogram invägd mjölk. För den händelse
producenten levererar ytterligare 300 kilogram mjölk per månad, bortfaller
sistnämnda bidrag å 1 öre för kilogram, vid en leverans därutöver
av 300 kilogram per månad bortfaller 2-öresbidraget och vid en leverans
därutöver av 300 kilogram per månad 3-öresbidraget. Vid en ytterligare leverans
av 300 kilogram per månad avses bidraget för grundkvantiteten skola
sänkas till 3 öre för kilogram, vid en ytterligare leverans av 300 kilogram
sänkes sistnämnda bidrag till 2 öre för kilogram och vid en ytterligare leverans
av 300 kilogram per månad sänkes samma bidrag till 1 öre för kilogram,
för att slutligen vid en ytterligare leverans av 300 kilogram per månad
helt bortfalla. Ett genomförande av förslaget medför att samtliga mejerileverantörer
med en invägning av högst 1,525 kilogram per månad erhålla
en förbättring, som för de minsta leverantörerna motsvarar 1 öre för kilogram
invägd mjölk och som sjunker med stigande invägning. Leverantörer med en
invägning av mer än 1,525 kilogram mjölk per månad få däremot någon
försämring. Såsom livsmedelskommissionen framhållit bör det nya systemet
i fråga om producentbidragets beräknande kunna medföra att den s. k.
efterregleringen vid kalenderårets utgång icke vidare behöver bibehållas. En
viss arealspärr för producentbidraget synes, såsom kommissionen även föreslagit,
böra komma till stånd. Dylikt bidrag bör sålunda icke utgå till mjölkproducenter
med en åkerareal av över 40 hektar.

Genom den nu föreslagna anordningen av producentbidraget beräknas en
besparing av 12,300,000 kronor kunna ske. Tillsammans med det belopp av

3,500,000 kronor, som, i anslutning till vad kommissionen anfört, även under
nästa regleringsår torde böra anvisas för lokal differentiering av mjölkpriset
i vissa landsdelar, står alltså till förfogande för stödjande av det svagare
jordbruket ett belopp av 15,800,000 kronor. Såsom kommissionen uttalat
synes vid fördelning av detta belopp i första hand området för de nuvarande
extra mjölkpristilläggen böra utökas att omfatta jämväl Gästrikland, Gävleortens
mejeriförenings område i Uppsala och Västmanlands län, Dalarnas
mejeriförenings mejeriområde, Värmlands län, Örebro läns bergslag samt
Tossbo och Vedbo härader och Åmåls stad inom Älvsborgs län. Inom den utökade
delen av området torde böra från och med den 1 juli 1943 utgå ett
extra mjölkpristillägg å all invägd mjölk av 20 öre för kilogram mjölkfett
motsvarande 0.72 öre för kilogram mjölk. Extra mjölkpristillägg skall alltså

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

härefter komma att utgå i Norrbotten och Västerbotten med 60 öre för kilogram
mjölkfett, i Norrland i övrigt med 40 öre för kilogram mjölkfett och i
det nya området med 20 öre för kilogram mjölkfett. Livsmedelskommissionen
har beräknat kostnaderna för förenämnda utvidgning till 1,450,000 kronor.

Vad angår kommissionens förslag att täcka ett fortsatt utbetalande av det
för närvarande utgående differentieringsbidraget i Norrland under tiden juni
—augusti, vartill det anvisade beloppet om 3,500,000 kronor icke torde räcka,
med medel, som erhållas genom omläggning av mjölkproducentbidraget, har
jag intet att erinra. I så fall torde omläggningen av producentbidraget böra
ske från och med den 1 juli 1943. Såsom kommissionen framhållit vinnes härigenom
den fördelen, att ändring ej behöver göras på mer än en bidragsanordning.
Kostnaderna för detta förslags genomförande ha av kommissionen
upptagits till 1,200,000 kronor.

Såsom framgår av vad jag förut anfört bör återstående belopp av i runt tal

13,200,000 kronor användas för utbetalande av lokala differentieringsbidrag
under regleringsåret 1943/44. I likhet med livsmedelskommissionen anser jag
icke lämpligt att redan nu fastställa grunderna för utanordnandet av dessa
bidrag utan frågan härom torde böra få anstå till i höst, då större möjligheter
finnas att överblicka produktionen och produktionsförhållandena i de
olika landsdelarna. Emellertid är jag enig med livsmedelskommissionen även
därutinnan att under hela regleringsåret 1943/44 inom Norrland bör utgå
differentieringsbidrag av ungefär samma storlek som för närvarande. Med
utgångspunkt från den av livsmedelskommissionen gjorda beräkningen att
de norrländska bidragen föranleda en kostnad av 4,570,000 kronor återstå
för lokala differentieringsbidrag i övrigt för tiden intill regleringsårets utgång
i runt tal 8,600,000 kronor.

I överensstämmelse med det anförda torde medelsbehovet till producentbidrag
under nästa budgetår böra beräknas till 31,700,000 kronor. Kostnaderna
för mjölkpristillägg synas böra upptagas med oförändrat belopp eller
34,000,000 kronor. De extra mjölkpristilläggen torde under hänsynstagande
till den förut förordade utvidgningen av bidragsområdet komma att
uppgå till omkring 6,000,000 kronor. För lokala differentieringsbidrag i övrigt
torde vidare böra beräknas (15,800,000 — 1,450,000 =) omkring 14,500,000
kronor.

Liksom hittills torde även under nästa regleringsår böra utgå dels s. k. merfraktbidrag,
dels s. k. regleringskostnadstillägg till vissa mjölkorganisationer i
Stockholm och Göteborg, dels viss ersättning för behandling av konsumtionsmjölk
vid vissa mejerier, som leverera mjölk till Stockholm, dels ock bidrag
till uppehållande av mejeriernas körlinjcr inom områden, där på grund av
den minskade mjölkproduktionen transportkostnaderna för kilogram mjölk
äro särskilt höga. Ytterligare bör liksom för närvarande beräknas medel
för bidrag lill mejeriorganisationerna å vissa orter såsom ersättning för utebliven
prishöjning. Med hänsyn till svårigheterna att bedöma medelsbehovet
för de olika ändamålen torde bidragen, på sätt skett under löpande budgetår,

Kungl. Majlis proposition nr 246.

böra sammanföras till ett anslagsbelopp. Detta anslagsbelopp torde på sätt
kommissionen beräknat böra upptagas till 9,000,000 kronor. Kungl. Maj:t
torde böra äga möjligheter att disponera ifrågavarande anslag även för tillgodoseende
av annat ändamål än förut berörts, som är av särskild betydelse
för mjölkförsörjningens ordnande under rådande kristid. Motsvarande befogenhet
tillkommer för närvarande Kungl. Majit.

Nu gällande bestämmelser rörande pristillägg för lantsmör torde böra äga
tillämpning även under nästa regleringsår. Kostnaderna för dessa pristillägg
och för omhändertagandet av lantsmör böra i enlighet med livsmedelskommissionens
beräkning upptagas till 1,000,000 kronor.

Reglering av andra animaliska produkter än mjölk.

Livsmedelskommissionen har i fråga om fläsk- och köttregleringen icke
framfört några nya förslag. Inom kommissionen bär visserligen övervägts införande
av producentbidrag för fläsk i syfte att stimulera fläskproduktionen å
de mindre brukningsdelarna, men av olika anledningar har en dylik anordning
ansetts olämplig.

Icke heller i fråga om äggregleringen har kommissionen föreslagit några
nya åtgärder. Kommissionen har emellertid framhållit, att förutsättningarna
för upprätthållande av äggproduktionen undergått en väsentlig förbättring på
grund av det förhållandevis goda skördeutfallet under år 1942. Fodertilldelningen
har till följd härav successivt kunnat avsevärt ökas från och med hösten
1942.

Jag biträder i dessa delar kommissionens uppfattning.

Potatisregleringen.

Enligt beslut förra året övertogos de uppgifter, som tidigare åvilat statens
potatismjölsnämnd, från och med den 1 juli 1942 av livsmedelskommissionen.
Kommissionen föreslår nu icke några mera betydande ändringar i de hittills
tillämpade regleringsåtgärderna på detta område. I överensstämmelse med
vad kommissionen förordat synes den nu gällande förordningen den 26 juni
1933 (nr 389) örn tillverkning av potatismjöl, varigenom tillverkningen av potatismjöl
blivit föremål för fullständig statlig reglering, böra huvudsakligen
ur formell synpunkt underkastas omarbetning. Inom jordbruksdepartementet
har upprättats förslag till ny förordning i ämnet, vilket förslag torde böra
underställas riksdagen för antagande.

Jag torde här få erinra därom, att Kungl. Majit den 25 september 1942 godkänt
ett mellan kommissionen och Sveriges stärkelseproducenters förening
u. p. a. den 9 september 1942 upprättat avtal, avseende inköp och försäljning
av potatisstärkelse under innevarande tillverkningsår. Avtalet som godkänts
av Kungl. Majit under förbehåll, bland annat, att i 9 § av kommissionen gjord
utfästelse vinner riksdagens godkännande, innebär, att föreningen inköper den

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

mängd potatisstärkelse, som framställes enligt meddelade tillverkningslicenser
å högst 400,000 deciton, med undantag av vad som må användas till husbehov
för tillverkaren och dennes potatisleverantörer. Enligt 9 § i avtalet åtager
sig kommissionen under förutsättning av statsmakternas godkännande
och örn avtalet icke skulle komma att förnyas för tillverkningsåret 1943/44 att
vidtaga eller föranstalta om åtgärder från statens sida, vilka bereda föreningen
möjlighet att erhålla minst 58 kronor per deciton för den 1 oktober 1943 inneliggande
lager av potatisstärkelse, dock med avdrag av 30,000 deciton. Dessutom
åtager sig kommissionen under angivna förutsättning och örn avtalet
icke skulle förnyas att vidtaga eller föranstalta örn åtgärder från statens sida,
vilka bereda föreningen möjlighet att erhålla ersättning för ränte- och lagringskostnader
enligt i avtalet angivna grunder i avseende å inneliggande lager
av potatisstärkelse, utom 30,000 deciton, under tre månader, räknat från
och med den 1 oktober 1943. De enligt 9 § av kommissionen gjorda åtagandena
torde nu böra underställas riksdagen.

Brödsäds- och fodermedelsregleringen.

Även under nästa regleringsår är det nödvändigt att i princip bibehålla den
nuvarande regleringen av handeln med brödsäd. Emellertid synas såsom livsmedelskommissionen
framhållit vissa jämkningar böra företagas i gällande
regleringsbestämmelser.

Livsmedelskommissionen har upptagit till övervägande frågan om en övergång
från det nuvarande systemet med normalpriser på spannmål till ett
system med inlösen av spannmålen till fastställda garantipriser. Såsom kommissionen
påpekat torde vissa olägenheter otvivelaktigt vara förknippade med
den nuvarande anordningen med normalpriser. För dess genomförande fordras
sålunda en kontrollorganisation som drager icke obetydliga kostnader. För
handeln medför anordningen besvär genom de ganska invecklade föreskrifter
örn kvalitetstillägg och kvalitetsavdrag vid inköp från jordbrukare samt
frakttillägg, som måst utfärdas. Därest skörden blir medelmåttig eller dålig
medför emellertid, såsom kommissionen jämväl framhållit, även garantiprissystemet
vissa olägenheter. Vid övervägande av förevarande spörsmål har jag
funnit mig böra biträda kommissionens förslag, att en omläggning av det nuvarande
systemet bör ske beträffande råg, vete och korn för det fall att skörden
blir sådan att den måste anses såsom god. Därest detta icke skulle bliva
förhållandet, torde den nuvarande anordningen med normalpriser böra bibehållas.
Det torde få ankomma på Kungl. Majit att, därest omläggningen finnes
böra ske, utfärda närmare bestämmelser i ämnet.

I detta sammanhang torde jag något få beröra den av kommissionen behandlade
frågan om prisorterna. Såsom framgår av vad förut anförts, har genom
Kungl. Majlis beslut den 19 mars 1943 föreskrivits, att från och med
den 1 september 1943 inom södra och mellersta Sverige en återgång skall ske
till det förut tillämpade prisortssystemet i fråga örn brödsäd. I anledning av

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

kommissionens uttalande rörande de principer som böra gälla vid bestämmandet
av prisorterna vill jag understryka vikten av att systemet genomföres
på sådant sätt att producenterna inom avlägset belägna trakter kunna vinna
avsättning för sin brödsäd utan att behöva belastas med allt för höga transportkostnader.

Det av kommissionen framförda förslaget att även inom Nås socken i Kopparbergs
län korn må användas för utfodring föranleder icke någon erinran
från min sida.

Likaså kan jag biträda kommissionens förslag om bibehållande under nästa
regleringsår av det tillägg av 50 öre för deciton, som för närvarande utgår
såsom en viss lagringsersättning utöver normalpriset vid försäljning av vete,
råg och korn från auktoriserad spannmålshandlare, auktoriserad utsädeshandlare
eller spannmålsaktiebolaget till kvarnindustrien. Däremot torde, såsom
kommissionen jämväl ifrågasatt, det tillägg å 35 öre för deciton, som
spannmålsaktiebolaget under vissa förhållanden utbetalat till partihandlare,
örn möjligt böra bortfalla.

Kommissionens förslag att, i syfte att förhindra onödig omgång vid spannmålshandeln,
normalpriset för spannmål skulle få överskridas med ett belopp,
motsvarande det tillägg som kvamindustrien nu har att betala vid
sina inköp från spannmålshandeln, eller 50 öre för deciton, finner jag kunna
godtagas. Därest såsom ifrågasatts ett inlösningsförfarande kommer att tilllämpas,
erfordras givetvis icke en dylik anordning.

Vad angår fodersädsregleringen synes, på sätt livsmedelskommissionen förordat,
för den händelse årets fodersädsskörd skulle bliva mycket god, väsentliga
lättnader i regleringen kunna genomföras. Under sådana förhållanden
torde böra övervägas att såvitt så låter sig göra endast bibehålla bestämmelserna
om fodersädsavstående och normalpris. Givet är att vid en svag foderskörd
en dylik förändring av regleringen icke kan ifrågakomma. Då kornet
under nästa regleringsår avses skola hänföras till brödsäd, kommer det egentliga
fodersädsavståendet att omfatta endast havre och blandsäd. Emellertid
torde, i enlighet med vad kommissionen förordat, för undvikande av vissa svårigheter
till fodersäd även böra hänföras matärter, som odlats tillsammans
med vårstråsäd. Odlare, som på grund av gällande bestämmelser måste avstå
sitt korn, skall givetvis äga möjlighet att inköpa annan fodersäd till sina djur,
då avstående av korn är att jämställa med avstående av fodersäd.

Det är av vikt, att man vid fastställandet av de kvantiteter fodersäd, som
skola avstås till det allmänna, framgår med största möjliga försiktighet. Vad
livsmedelskommissionen härutinnan anfört kan jag biträda. Vid fastställandet
av de kvantiteter, som skola avstås, bör man, därest skörderesultatet så
medgiver, undvika att uttaga fodersäd på orter, där försäljning av fodersäd i
vanliga fall ej förekommer. Jag vill även understryka betydelsen av att
jordbrukarna så snart som möjligt få kännedom om de kvantiteter fodersäd,
som de skola avstå. Såsom kommissionen framhållit bör under gynnsamma
förhållanden avståendet kunna fastställas på grundval av skörderap -

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

portema per den 31 augusti, d. v. s. under senare delen av september månad,
och uppgifterna örn leveranserna vara jordbrukarna till handa under loppet
av oktober månad. Vid en ogynnsam situation lärer det dock måhända bliva
nödvändigt att uppskjuta beskeden om leveranserna till dess skördeutfallet
i slutet av oktober säkrare kan överblickas.

I enlighet med vad kommissionen föreslagit synes den marginal, som för
närvarande upprätthålles vid inköp av fodersäd från spannmålshandlare,
även under nästa regleringsår böra bibehållas. Härigenom uppmuntras inköp
och försäljningar av fodersäd jordbrukare emellan.

Av den av kommissionen lämnade redogörelsen för tillgången på fodercellulosa
framgår, att för den inhemska konsumtionen torde före ingången av
nästa konsumtionsår av redan kontrakterade kvantiteter finnas tillgängliga
cirka 280,000 ton. Under sådana förhållanden finner jag i likhet med kommissionen
anledning för närvarande saknas att vidtaga särskilda åtgärder
för tillverkning och inköp av ytterligare mängder cellulosa. Även med ett
svagt skördeutfall under innevarande år torde jordbruket icke komma att ha
behov av fodercellulosa i samma omfattning som under konsumtionsåret
1941/42 med hänsyn till att vissa foderreserver under innevarande regleringsår
kunnat uppläggas. Möjligheter finnas alltid att, för den händelse större
efterfrågan å cellulosa än väntat skulle uppkomma, igångsätta ny tillverkning.
Skulle å andra sidan skördeutfallet bliva så gott, att hela förenämnda kvantitet
icke behöver tagas i anspråk för foderändamål, finnes möjlighet att försälja
återstoden såsom pappersmassa.

Vad angår utförsäljningspriset å fodercellulosa torde detta i enlighet med
vad kommissionen föreslagit böra bibehållas oförändrat, oaktat staten härigenom
alltjämt ikläder sig betydande kostnader för täckande av skillnaden
mellan statens försäljningspris och dess inköpspris.

Det torde, i varje fall för närvarande, vara ofrånkomligt att under nästa
regleringsår räkna med att tillgången på oljekraftfoder på grund av de försvårade
importmöjligheterna blir ännu sämre än tidigare. Det är därför av
allra största betydelse att de för jordbruket tillgängliga kvantiteterna oljekraftfoder
användas på det mest ändamålsenliga sätt för mjölkproduktionens
upprätthållande. Såsom kommissionen framhållit måste härvid hänsyn tagas
till tillgången inom olika delar av landet på eget ur äggvitesynpunkt tillfredsställande
foder. Man torde sålunda bliva nödsakad att på sätt kommissionen
föreslagit från tilldelning av oljekraftfoder utesluta sådana delar av landet,
där tillgången på annat mjölkdrivande foder är jämförelsevis god.

I anslutning till vad som anförts i kommissionens skrivelse den 15 mars
1943 synes utförsäljningspriset på kraftfoder böra bibehållas oförändrat. I

I fråga örn handeln med kli anser jag i likhet med kommissionen det böra
övervägas huruvida icke en differentiering av priserna på råg- och vetekli under
nästa regleringsår bör åvägabringas för alt därigenom underlätta avsättningen
av rågkli. Velekliet synes därvid böra åsättas ett pris av 18 kronor 25

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

öre för deciton och rågkliet ett pris av 17 kronor 50 öre för deciton. Även
en jämkning av tilldelningsbestämmelserna torde kunna komma i fråga för
vinnande av nyssberörda syfte. Vad kommissionen anfört beträffande vissa
fraktersättningar till förbrukare av råg- och vetekli föranleder icke någon erinran
från min sida.

Konstgödselregleringen.

Icke heller beträffande konstgödselregleringen har kommissionen föreslagit
några förändringar. Gällande priser på konstgödsel torde såsom kommissionen
anfört böra under regleringsåret 1943/44 bibehållas oförändrade, även
om detta skulle föranleda ökade anspråk på statsbidrag. Enligt kommissionens
beräkningar torde clearingkassan för täckande av förluster på konstgödselförsäljningen
böra tillföras i runt tal 12,000,000 kronor.

Kostnaderna för svenska spannmålsaktiebolaget.

Livsmedelskommissionen har beräknat kostnaderna för svenska spannmålsaktiebolagets
verksamhet till i runt tal 72,000,000 kronor. Av detta belopp
utgöra 28,000,000 kronor kostnader för regleringen av handeln med oljekraftfoder
och 2,500,000 kronor kostnader i samband med försäljningen av
cellulosa samt återstoden bolagets övriga kostnader.

Av det förut anförda framgår, att spannmålsaktiebolaget anhållit om restitution
av erlagda tullavgifter med tillhopa 492,877 kronor 95 öre. Såsom generaltullstyrelsen
anfört torde någon restitution enligt gällande bestämmelser
icke kunna ske. Under sådana förhållanden torde beloppet få täckas från
anslaget till Kostnader i samband med svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet.

Förslag till särskilda åtgärder till stöd för jordbruket i

Norrland m. m.

Under de senaste budgetåren ha vissa belopp ställts till förfogande för produktionsfrämjande
åtgärder på jordbrukets område i Norrland samt de delar
av Kopparbergs och Värmlands län, där jordbrukets ställning är i stort
sett likartad med den i Norrland. För ett vart av de tre senaste budgetåren
medgavs, att ett belopp av 900,000 kronor finge för berörda syfte utgå av anslaget
till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. I likhet med lantbruksstyrelsen
anser jag, att även för nästa budgetår bör från nämnda anslag
få disponeras samma belopp.

Under de senaste två budgetåren ha från de medel som avsetts för produktionsfrämjande
åtgärder i Norrland anvisats vissa belopp till den av svenska
vall- och mosskulturföreningen bedrivna studiegårdsverksamheten i Norr -

Kungl. Maj.ts proposition nr 246. 89

land. Även för nästa budgetår synas medel för detta ändamål böra ställas till
förfogande.

För vissa arbeten avseende bekämpandet av ogräs ha under de senaste två
budgetåren olika belopp utanordnats från de medel som av livsmedelskommissionen
avsetts till diverse kostnader. För fortsättande av dessa arbeten lia
ytterligare medel begärts för nästa budgetår. I enlighet med vad livsmedelskommissionen
tillstyrkt torde ett belopp av 16,800 kronor av de till diverse
utgifter avsedda medlen böra få användas för ifrågavarande ändamål. För de
av livsmedelskommissionen föreslagna åtgärderna för bekämpande av potatisbladmögel
torde erforderligt belopp få disponeras av de medel, som ställas
till spannmålsaktiebolagets förfogande. Från medel, som ställas till livsmedelskommissionens
förfogande för prisreglerande åtgärder på jordbrukets
område, synas böra bestridas kostnaderna för inköp av utsäde för verkställande
av de i det föregående omförmälda försöken med sötlupin, vilka kostnader
beräknats till 1,500 kronor, ävensom kostnaderna för slutförandet av förberörda
vitaminundersökningar, vilka kostnader uppskattats till 6,000 kronor.

Det av styrelsen för statens centrala frökontrollanstalt framförda förslaget
örn utvidgad kontroll över produktionen av utsädespotatis finner jag böra genomföras
med hänsyn till vikten av att i nuvarande läge få fram sjukdomsfritt
potatisutsäde. För ändamålet synes ett belopp av högst 40,000 kronor
under nästa budgetår vara erforderligt. Hinder torde icke böra möta att
även ifrågavarande belopp gäldas från de medel som ställas till förfogande
för prisreglerande åtgärder på jordbrukets område.

Anslagsäskanden m. m.

Kostnaderna för genomförandet av de av livsmedelskommissionen framförda
förslagen uppgå till sammanlagt 223,000,000 kronor. Av denna summa
belöpa 31,700,000 kronor på producentbidrag, 34,000,000 kronor på mjölkpristillägg,
6,000,000 kronor på extra mjölkpristillägg, 14,500,000 kronor på
differentieringsbidrag för mjölk, 9,000,000 kronor på särskilda mjölkbidrag
såsom merfraktsbidrag m. m., 1,000,000 kronor på pristillägg för lantsmör
m. m., 40,000,000 kronor på förmalningsersättning, 12,000,000 kronor på
prisclearing för konstgödselmedel och 72,000,000 kronor på svenska spannmålsaktiebolagets
verksamhet samt 2,000,000 kronor på diverse kostnader.
Sistnämnda belopp är enligt vad livsmedelskommissionen upplyst i första
hand avsett att användas för ersättning till svenska mejeriernas riksförening
för handhavandet av vissa med mjölk- och matfettsregleringen sammanhängande
uppgifter. Dessa medel torde även i fortsättningen få anlitas för täckande
av kostnaderna för 1942 års jordbrukskommitté. Beträffande medel
som erfordras till förmalningsersättningar kommer chefen för folkhushållningsdepartementet
att framlägga förslag. Jag torde få erinra därom, att
spannmålsbolagets kostnader för anskaffande av oljekraftfoder och fodercellulosa
ävensom kostnaderna för prisclearing för konstgödselmedel hittills
finansierats från förskottsstaten för försvarsväsendet. Av berörda 72,000,000

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

kronor till bolaget utgöra 28,000,000 kronor kostnader, som beräknats för
anskaffande av oljekraftfoder, samt 2,500,000 kronor kostnader i samband
med försäljningen av fodercellulosa. För bolaget synes alltså nu böra äskas
ett reservationsanslag av 41,500,000 kronor. Beträffande övriga kostnader
med undantag av kostnaderna för förmalningsersättningar har jag icke anledning
att för närvarande frångå de av livsmedelskommissionen gjorda beräkningarna.
Till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område torde alltså
i anslutning härtill böra anvisas ett reservationsanslag av tillhopa 99,000,000
kronor.

På sätt jag förut anfört böra hittills gällande bestämmelser rörande jordbruksregleringen
hållas vid makt, även örn de i viss utsträckning icke för närvarande
komma att tillämpas. Giltigheten av vissa av dessa bestämmelser
utgår den 1 juli eller den 1 september 1943. I anslutning härtill har inom
jordbruksdepartementet uppgjorts förslag till dels förordning Gm tillverkning
av potatismjöl, dels förordning örn fortsatt giltighet av förordningen den 28
juni 1941 (nr 488) angående mjölkavgift, dels förordning örn fortsatt giltighet
av förordningen den 7 juni 1935 (nr 279) angående slaktdjursavgift,
dels ock förordning örn fortsatt giltighet av förordningen den 11 juni 1937
(nr 369) angående utförselbevis för råg och vete, vilka förslag torde böra underställas
riksdagen för antagande. Chefen för finansdepartementet kommer
att anmäla förslag örn ytterligare utsträckning av Kungl. Maj:ts befogenhet
att fastställa accis å margarin och vissa andra fettvaror att gälla tills vidare,
övriga bestämmelser på ifrågavarande område, vilkas giltighet utlöper under
nästkommande regleringsår, torde Kungl. Majit äga att på administrativ väg
giva fortsatt tillämpning. Sedan riksdagen fattat ståndpunkt till nu framlagda
förslag, torde jag ånyo få upptaga frågan härom för Kungl. Maj :ts övervägande.

Hemställan.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen att

dels antaga nyssnämnda fyra författningsförslag,

dels ock

1) medgiva Kungl. Majit att vidtaga erforderliga åtgärder
för reglering för nästkommande regleringsår av produktionsoch
avsättningsförhållandena på jordbrukets område i huvudsaklig
överensstämmelse med av mig i det föregående angivna
riktlinjer; samt

2) för budgetåret 1943/44 å driftbudgeten under nionde
huvudtiteln anvisa

a) till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område ett

reservationsanslag av..................kronor 99,000,000;

b) till Kostnader i samband med svenska spannmålsaktie bolagets

verksamhet ett reservationsanslag
av.............................. kronor 41,500,000.

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt förordnar,
att proposition av den lydelse, bilaga till detta
protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Sune Wisén.

BILAGOR

>'' i ■

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

Bilaga 1.

P. M.

rörande jordbrukets inkomster och kostnader
1938/39—1942/43.

De beräkningar rörande jordbrukets inkomster och kostnader under produktionsåren
1938/39—1942/43, som härmed framläggas, avse i likhet med
motsvarande tidigare undersökningar att giva ett mått på den procentuella
förändring, som inkomsterna resp. kostnaderna undergått sedan produktionsåret
1938/39. Liksom tidigare avser undersökningen endast inkomsterna av
och kostnaderna för den egentliga jordbruksdriften. Jordbrukets inkomster
av skogsbruk och köksväxtodling samt av körslor utanför jordbruket falla
sålunda utanför inkomstberäkningen. Likaså ha sådana kostnader, som icke
beröra den egentliga jordbruksdriften, så långt möjligt frånskilts. Denna regel
har dock icke kunnat fullföljas beträffande kostnaderna för hästarna, i
det att dessa ingå i beräkningarna, även i den mån hästarna användas för
skogskörsler eller annat arbete utanför det egentliga jordbruket. Likaså ingå
arbetskostnaderna för av jordbrukarna bedriven köksväxtodling. Då kostnaderna
sålunda äro fullständigare redovisade än inkomsterna, kan någon direkt
jämförelse mellan inkomst- resp. kostnadssumma under de undersökta
åren icke göras. Kompletterande material kommer emellertid att inom den
närmaste tiden erhållas genom de undersökningar rörande jordbrukets inkomster
av köksväxtodling samt av skogskörsler, som för närvarande på
jordbrukskommitténs uppdrag företagas, den förstnämnda genom livsmedelskommissionens
statistiska byrå, den sistnämnda genom särskilda sakkunniga.

Vid tidigare beräkningstillfällen har hänsyn tagits endast till förändringarna
av jordbrukets inkomster av försålda produkter, däri inräknat även värdet
av jordbrukarnas egen konsumtion av hemmaproducerade livsmedel.
Förändringarna av jordbrukets kapitaltillgångar ha beaktats endast i så
måtto, att den utslaktning av storboskap, som ägt rum utöver 1938/39
års slakt, betraktats såsom kapitalrealisation och sålunda icke medräknats
bland inkomsterna. Redan vid tidigare undersökningstillfällen har emellertid
framhållits, att de förändringar, som under krigsåren ägt rum ifråga om jordbrukets
varuförråd och nyrekryteringen av kreatursbeståndet, borde tagas
i beaktande vid ett bedömande av förändringarna i jordbrukets ekonomiska
läge. I anslutning till den granskning av metoderna för inkomst- och kostnadsberäkningarna,
som sommaren 1942 företogs av lia delegationen inom
1942 års jordbrukskommitté, uttalade kommitténs arbetsutskott, att en
kompletterande beräkning rörande slakten av storboskap skulle företagas, i
vilken hänsyn toges även till kreaturskapitalets förändringar. Likaså uttalades
önskvärdheten av en sådan komplettering av beräkningarna, att ev. förändringar
i jordbrukets lagerhållning av egna produkter och inköpta jordbruksförnödenheter
bleve beaktade. Sedan i överensstämmelse härmed undersökningar
verkställts rörande förändringarna i jordbrukets kreaturskapital
och varuförråd, har 1942 års jordbrukskommitté på förslag av kommitténs l:a

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

delegation och arbetsutskott beslutat att fr. o. m. detta beräkningstillfälle i
inkomst- och kostnadskalkylerna införa även nämnda kapitalförändringar.

Vid utförandet av inkomstberäkningarna för år 1942/43 ha statistiska uppgifter
rörande försålda kvantiteter stått till buds endast för tiden t. o. m. december
1942 eller januari 1943. För beräkningen av den totala försäljningen
och hemmaförbrukningen under året ha olika metoder fått användas för
olika produkter. Kvantiteten vegetabiliska produkter har beräknats med utgångspunkt
från skördestatistiken och livsmedelskommissionens försörjningsplaner.
För den animaliska produktionen ha prognoser utarbetats med
ledning av den t. o. m. december resp. januari redovisade försäljningen samt
tillgängliga uppgifter om djurantalet.

Beräkningarna av kostnaderna grunda sig på motsvarande sätt på prismaterial,
som omfattar tiden t. o. m. januari 1943. Kostnadsberäkningen för
1942/43 ger sålunda närmast uttryck för kostnaderna vid det prisläge, som
varit rådande under första hälften av produktionsåret. Detta innebär, att
eventuella prisförändringar på olika produktionsmedel under den återstående
delen av året komma att medföra motsvarande förändringar i den beräknade
kostnadssumman.

Vid beräkningarna ha de av jordbrukskommitténs arbetsutskott med anledning
av den förut nämnda granskningen beslutade ändringarna beaktats,
så långt erforderliga utredningar hunnit verkställas. Innebörden av desamma
framgår av den följande redogörelsen för de olika inkomst- och kostnadsposterna.

Jordbrukets inkomster.

Brödsäd.

Enligt uppgifter från spannmålsbolaget rörande inköpen av brödspannmål
samt rapporterna rörande löneförmalningen ha saluöverskott och löneförmalning
av brödsäd under produktionsåret 1941/42 uppgått till följande

kvantiteter:	Inköp genom lager-hus, aukt. spann-målshandlare m. fl. ton	Kvarnarnas inköp ton	Löne- förmalning ton''	''Summa ton
höstvete ......	130,900	12,000	43,800	186,700
vårvete........	73,100	6,600	—	79,700
råg............	146,500	9,800	36,800	193,100

Beträffande kvarnarnas inköp av vete har antagits, att desamma fördelat
sig på höst- och vårvete i samma proportioner som odlarnas försäljning till
övriga köpare. Löneförmalningen av vete har antagits i sin helhet bestå av
höstvete.

Inköpen av brödsäd från odlare under tiden september—december 1942
ha enligt uppgifter från spannmålsbolaget uppgått till följande kvantiteter:

Inköp genom lagerhus,
aukt. spannmålshandlare
m. fl.
ton

Kvarnarnas

inköp

ton

höstvete.................... 146,000 14,000

vårvete.................... 57,000 —

råg........................ 203,000 17,000

Kungl. Maj:ts proposition nr 2i6. 97

Löneförmalningen har under samma tid uppgått till 17,600 ton vete och
14,600 ton råg. Om kvarnarnas inköp av vete antages fördela sig på höstoch
vårvete på samma sätt som försäljningarna från odlare till övriga köpare,
och om vidare löneförmalningen antages i sin helhet bestå av höstvete,
skulle den sammanlagda försäljningen och löneförmalningen under dessa
månader ha uppgått till följande kvantiteter:

höstvete ........................ 174,000 ton

vårvete .......................... 61,000 »

råg ............................ 235,000 >

Dessa siffror redovisa emellertid endast försäljning från odlare samt löneförmalning
t. o. m. december 1942. Vid ingången av år 1943 kvarlågo förhållandevis
betydande kvantiteter spannmål hos odlarna, vilka på grund av
den knappa tillgången på lagringsutrymmen erhålla viss ersättning för lagring
av spannmålen.

Med hänsyn härtill måste en beräkning av jordbrukets inkomster av brödsäd
tills vidare grundas på en uppskattning av skördeutfallet. Enligt statistiska
centralbyråns preliminära skördeuppskattning (redovisad i Årsväxten

år 1942) erhållas följande kvantiteter:	Höstvete ton	Vårvete ton	Råg ton
Skörd ................................	280,000	179,000	437,000
Avgår: lagringsförlust 2 %..............	6,000	4,000	9,000
avrens, 8 % för vete, 10 / för råg utsäde till 157,000 har höstvete, 110,000 har vårvete och 230,000	22,000	14,000	43,000
har råg (222,000 + 8,000)...... Återstår: saluöverskott och löneförmal-	33,000	23,000	46,000
ning ........................	219,000	138,000	339,000

Skörden av brödsäd skulle enligt den nu anförda beräkningen uppgå till
sammanlagt 896,000 ton och summan av saluöverskott och löneförmalning
till 696,000 ton. Den skördeuppskattning, som tjänat såsom utgångspunkt för
kalkylen, bygger på uppgifter örn hektarskördamas storlek. Det är emellertid
känt, att dessa f. n. underskatta skördens storlek. En beräkning av skördeutfallet
på grundval av de samtidigt (den 15 oktober) meddelade s. k. konditionstalen
ger ett väsentligt högre resultat, nämligen

höstvete ........................ 288,000 ton

vårvete ......................... 195,000 »

råg ...............„....... 482,000__»

summa brödsäd 965,000 »

Möjligen är dock denna beräkning väl hög. Såvitt nu kan bedömas synes
skörden närmast kunna uppskattas till en kvantitet, som ungefär motsvarar
genomsnittet av de båda beräkningarna. I samråd med livsmedelskommissionens
spannmålssektion bar den totala skörden av brödsäd år 1942 därför beräknats
till 930,000 ton, enligt följande fördelning:

höstvete ........................ 280,000 ton

vårvete .......................... 190,000 »

råg ............................. 460,000 »

Bihang till riksdagens protokoll 19i3. 1 sami. Nr 246. 7

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

Med utgångspunkt från dessa skördekvantiteter kan summan av saluöverskott
och löneförmalning beräknas på följande sätt:

Skörd ................................

Avgår: lagringsförlust 2 %..............

avrens 8 % för vete, 10 % för råg

utsäde ........................

Återstår: saluöverskott och löneförmalning
........................

Höstvete	Vårvete	Råg
ton	ton	ton
280,000	190,000	460,000
6,000	4,000	9,000
22,000	15,000	46,000
33,000	23,000	46,000
219,000	148,000	359,000

Denna beräkning får stöd av det förhållandet, att odlarnas försäljningar
av spannmål under höstmånaderna trots den sena tröskningen varit förhållandevis
stora såsom närmare belyses av följande sammanställning av
spannmålsbolagets uppgifter örn inköpen september—december 1941 resp.
1942.

	1941	1942
	ton	ton
höstvete.............	........... 96,000	146,000
vårvete .............	........... 46,000	57,000
råg.................	........... 108,000	203,000

Mot en försäljning från odlare (exkl. kvarnarnas inköp) av 250,000 ton
brödsäd september—december 1941 svarar en kvantitet av 406,000 ton under
samma tid 1942. Dessa kvantiteter motsvara 54 resp. 56 procent av den beräknade
summan av saluöverskott och löneförmalning under resp. år. Kalkylen
innebär sålunda, att trots den förhållandevis sena tröskningen i år en
ungefär lika stor del av totalförsäljningen ägt rum under höstmånaderna som
fallet var 1941/42.

Saluöverskott och löneförmalning av vete och råg under hela den undersökta
perioden framgå av följande sammanställning:

1938/39 .
1939/40 .
1940/41 .
1941 42 .
1942/43 .

Vete, 1,000 ton
Beräknat Löneför.

saluöverskott -

målning

Summa

Därav:

Höst.vete Vårvete

Råg, 1,000 ton
Beräknat
saluöverskott -

Löneför malning -

Summa

590	74	664	556
540	74	614	493
289	58	347	228
223	44	267	187
		367	219

108	172	75	247
121	139	75	214
119	126	42	168
80	156	37	193
148			359

Enligt meddelande från Svenska kvarnföreningen ha kvarnarna under
den gångna delen av produktionsåret erlagt i genomsnitt följande priser för
brödsäden: för höstvete 26.68 kr/dt, för vårvete 28.22 kr/dt samt för råg 25.26
kr/dt. Härifrån bör emellertid dragas dels förmedlingsavgiften till handeln,
dels av kvarnarna burna fraktkostnader, av kvarnföreningen beräknade till
sammanlagt 0.70 kr/dt. Priser till odlare för brödsäden har sålunda varit för
höstvete 25.98 kr/dt, för vårvete 27.52 kr/dt samt för råg 24.56 kr/dt.

I detta sammanhang må nämnas, att avskaffandet av prisortsystemet medfört
vissa ekonomiska fördelar för jordbruket år 1942/43 i jämförelse med
föregående år. Då det hittills ej varit möjligt att erhålla uppgifter, som äro
fullt jämförbara för hela undersökningsperioden, har emellertid något belopp
härför ej upptagits.

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

Vid beräkningen av inkomsterna av brödsäd under basåret ha de förut
begagnade, på noteringarna grundade prisuppgifterna ersatts med de uppgifter,
som erhållits vid en av jordbrukskommitténs första delegation företagen
specialundersökning.

Korn.

För år 1941/42 uppgingo de av spannmålsbolaget och kvarnarna redovisade
inköpen av korn för förmalnings- och bryggeriändamål till 68,000 ton.
Härtill kom husbehovsförmalningen av korn i Norrland, vilken uppskattats
till 25,000 ton. Den i inkomstkalkylen för detta år upptagna kvantiteten
korn uppgår sålunda till 93,000 ton.

År 1942 uppgick skörden av kom enligt Årsväxten år 1942 till 222,000
ton, därav 154,000 ton inom Svea- och Götaland samt 68,000 ton i Norrland.
(Enligt konditionstalen skulle skörden stiga till 228,000 ton.) Till direkt
förbrukning och industriella ändamål beräknas för konsumtionsåret
1942/43 följande kvantiteter komma att erhållas:

till framställning av kornmjöl och korngryn ................ 25,000 ton

inblandning i mjöl (inkl. reserv) .......................... 75,000 >

bryggeriändamål ........................................ 20,000 »

Summa 120,000 ton.

Denna kvantitet motsvarar vad som återstår av kornskörden i Svea- och
Götaland, sedan från densamma dragits utsäde (c:a 16,000 ton) samt slösäd,
avrens och lagringsförluster, uppskattade till sammanlagt c:a 12 procent av
skörden eller 18,000 ton.

Till den angivna kvantiteten för saluöverskottet av korn i Svea- och Götaland
bör läggas husbehovsförmalningen av korn i Norrland, vilken liksom
tidigare torde kunna uppskattas till 25,000 ton. Den sammanlagda i inkomstkalkylen
för år 1942/43 redovisade kvantiteten uppgår sålunda till

145,000 ton.

För hela den tid inkomstberäkningarna omfatta redovisas följande kvantiteter
:

1938— 1939- 1940— 1941 - 1942 —

1939 1940 1941 1942 1943

„... c .... . 1, 0 0 0 ton

lillframställning av kornmjöl och korngryn

(inkl. husbehovsförmalning i Norrland).. 45 45 40 37 50

Till inblandning i brödsäd (inkl. reserv).. — — — 45 75

Till bryggerier och brännerier .......... 51 45 34 11 20

Summa 96 90 74 93 145

, Livsmedelskommissionen Ilar för 1942/43 fastställt ett pris av 23 kr/dt.
Enligt en inom Svenska kvarnföreningen utförd undersökning synas emellertid
jordbrukarna på grund av spannmålens vattenhalt ej ha utfått ett
högre genomsnittspris än 22.83 kr/dt.

Arealtillägg.

Under år 1941/42 har arealtillägg utgått med 60 kr/hektar för höstvete
och 45 kr/hektar för höstråg, dock med sammanlagt högst 800 kronor per
brukningsdel. I prop. 319/1942, bilaga 2, beräknades arealtilläggen komma
att uppgå till 21.5 milj. kronor. Det utdelade beloppet har emellertid stannat
vid 19.9 milj. kronor.

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

Till de för år 1942/43 fastställda priserna på vårvete och korn ha kommit
de odlingspremier, som enligt beslut av Kungl. Majit utgått för dessa
grödor. Odlingspremierna ha utgått för korn med 50 kr/hektar inom de
områden, där utfodringsförbud å korn stadgats, och för vårvete med 40
kr/hektar. Summan av dessa odlingspremier kan nu beräknas till 7.0 milj.
kronor.

Havre, hö och halm.

I enlighet med principen att beräkningarna skola avse inkomsterna för
jordbruket betraktat som ett enhetligt företag, varav följer att den inre omsättningen
inom näringsgrenen icke medtages i beräkningarna, upptagas av
havre, hö och halm endast de kvantiteter, som beräknats bliva försålda till
köpare utanför jordbruket. Beräkningarna under denna rubrik avse sålunda
havre till grynförmalning samt havre, hö och halm till armén, åkerier och
skogskörsler. Sistnämnda post införes i avvaktan på resultatet av den utredning
rörande jordbrukarnas samtliga inkomster av skogskörsler, som på
jordbrukskommitténs uppdrag utföres av särskilda sakkunniga. Under innevarande
år beräknas vidare en viss upplagring av havre komma att äga
rum hos spannmålsbolaget. Värdet av densamma uppföres bland jordbrukets
inkomster. I den mån denna havre framdeles kommer att försäljas
till jordbrukarna, får den härvid uppkommande kostnaden införas i beräkningarna.

Enligt meddelande från livsmedelskommissionens spannmålssektion kommer
under år 1942/43 75,000 ton havre att disponeras för framställning av
havregryn.

Rörande försäljningen av havre, hö och hahn till armén och åkerier samt
åtgången av dessa fodermedel vid skogskörsler ha uppgifter lämnats av livsmedelskommissionens
spannmålssektion. Vid dessa beräkningar har hänsyn
även tagits till förbrukningen av fodercellulosa. Kvantiteterna redovisas i
följande sammanställning:

1938/39 1939/40 1940/41 1941/42 1942/43

Havre, ton:

Förmälning.......... 40,000 43,000 25,000 45,000 75,000

Armén ...".......... 25,000 45,000 40,000 30,000 30,000

Åkerier.............. 15,000 20,000 10,000 10,000 15,000

Skogskörslor ........ 50,000 50,000 35,000 25,000 30,000

Upplagring hos spannmålsbolaget
........ — — — — 30,000

Summa 130,000 158,000 110,000 110,000 180,000

Hö, ton:

Armén.............. 10,000 60,000 45,000 20,000 20,000

Åkerier.............. 20,000 20,000 15,000 10,000 15,000

Skogskörslor ........ 40,000 50,000 45,000 30,000 60,000

Summa 70,000 130,000 105,000 60,000 95,000

Halm, ton:

Armén.............. 10,000 100,000 85,000 15,000 30,000

Åkerier.............. 10,000 10,000 10,000 5,000 10,000

Skogskörslor ........ 20,000 30,000 20,000 15,000 20,000

Summa 40,000 140,000 115,000 35,000 60,000

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

101

Priset på havre har av livsmedelskommissionen fastställts till 19 kr/dt för
vithavre och 18.50 kr/dt för svarthavre. I beräkningarna har ett enkelt medeltal
av dessa priser — 18.75 kr/dt ■—- använts.

Priset på hö har av livsmedelskommissionen fastställts till 12 kr/dt för
vallhö och 10 kr/dt för grönfoderhö. Härvid avses med järntråd bunden,
pressad vara av fullgod beskaffenhet. För opressad eller löspressad vara
skall priset vara minst en krona lägre per deciton, varjämte prisavdrag skall
verkställas för hö, som är sent skördat eller mindre väl bärgat. Med hänsyn
till höets fördelning på olika kvalitetsklasser har priset i samråd med
livsmedelskommissionens spannmålssektion beräknats till 10.50 kr/dt.

För halm lia följande priser gällt:

råg- och vetehalm ........................ 4 kr/dt

korn- och hlandsädshalm ................ 5 »

havrehalm .............................. 6 »

trindsädshalm .......................... 7 »

fröhalm av vallväxter ....................7 »

Även dessa priser avse med järntråd bunden, pressad vara. För opressad
eller löspressad vara skall priset var minst en krona lägre per deciton, varjämte
prisavdrag skall verkställas för mindre väl bärgad vara. Med hänsyn
härtill har priset i samråd med livsmedelskommissionens spannmålssektion
beräknats till 3.75 kr/dt.

Leveranspremie för fodersäd.

Under 1941/42 utgick för sådan spannmål av korn, havre ocbJ blandsäd
av 1941 års skörd, som före den 15 december 1941 levererades till Svenska
spannmålsbolaget, auktoriserad spannmålshandlare eller utsädeshandlare eller
till kvarn, en leveranspremie av 1 kr/dt. Det för delta ändamål utbetalade
beloppet uppgår till 2.4 milj. kronor.

Ärter.

Vid beräkningen av kvantiteten matärter har man tidigare utgått från det
antagandet, att av den totala ärtskörden två tredjedelar utgjorts av matärter
och en tredjedel av foderärter. Denna fördelning grundade sig på resultatet
av beslagsinventeringen på hösten 1939. Numera föreligga emellertid för såväl
1941 som 1942 särskilda uppgifter rörande arealen av dels matärter,
dels foderärter, genom vilka för dessa år en direkt beräkning av kvantiteten
matärter möjliggjorts. Kalkylerna framgå av följande sammanställning:

rÅr 1941/42

Areal matärter.......................... 20,587 hektar

Skörd per hektar........................ 1,170 kg

Totalskörd.............................. 24,100 ton

Avgår: lagringsförlust.................... 240 »

10 % avrens...................... 2,400 »

Kvarstår .............................. 21,460 »

Utsäde t. 24,800 hektar med 225 kg/har .. 5,580 »

Återstår till konsumtion.................. 15,880 » I

År 1942/48
24,800 hektar
1,490 kg
36,950 ton
370 »

3,700 »

32,880 »

5,580 »

27,300 »

I inkomstberäkningarna avrundas kvantiteterna till 16,000 resp. 27,000
ton.

Till jämförelse må nämnas, att de av Svenska spannmålsbolaget redovisade
inköpen av ärter från odlare under tiden x/7 1941—31/„ 1942 uppgingo
till en kvantitet av 11,300 ton, vilken så gott som helt torde vara ali hänföra

102

Kungl. \laj:ts proposition nr 246.

till produktionsåret 1941/42. För tiden september 1942—januari 1943 redovisas
inköp av c:a 23,000 ton. Hela saluöverskottet av matärter 1942/43 beräknas
av livsmedelskommissionens spannmålssektion komma att uppgå
till 25,000 ton.

Vid bedömandet av de anförda kvantiteterna bör beaktas, att matärter
och matbönor få till en myckenhet av högst 10 kilogram per hushållsmedlem
användas för tillgodoseendet av husbehovet hos odlare eller den som av
honom åtnjuter kost, födoråd eller liknande förmån. Likaså få inom ramen
av gällande anställningsavtal ärter och bönor tillhandahållas statare eller
därmed jämförliga, hos odlaren anställda personer till en kvantitet av 10
kilogram per hushållsmedlem eller den högre kvantitet, vartill mottagaren
enligt gällande kollektivavtal kan vara berättigad.

Priset har av livsmedelskommissionen fastställts till 45 kr/dt för gula och
50 kr/dt för gröna matärter. I samråd med livsmedelskommissionens spannmålssektion
har medelpriset beräknats till 46 kr/dt.

Oljeväxter.

Svenska spannmålsbolaget har meddelat dels en beräkning över av bolaget

mottagna kvantiteter oljeväxtfrö av 1941 års	skörd, dels	en preliminär upp-
skattning av 1942 års skörd av oljeväxtfrö.
	!Skörd	Värde
1941 års skörd:	ton	milj. kronor
Rapsfrö..........................	1,375	1.520
Vitsenapsfrö......................	6,244	6.484
Vallmofrö........................	469	0.566
Linfrö ..........................	904	0.888
Hampfrö ........................	20	0.028
Sojabönor och solrosfrö ..........	29	0.045
	9,041	9.531
1942 års skörd:
Rapsfrö..........................	3,000	2.950
Vitsenapsfrö......................	19,500	14.965
Vallmofrö........................	550	0.714
Linfrö ..........................	2,000	2.081
Solrosfrö ........................	30	0.032
Sojabönor........................	20	0.031
	25,100	20.773

P''rån de sålunda beräknade inkomstbeloppen avgå kostnader för utsäde
med 0.350 resp. 1.126 milj. kronor. I sammandragstabellen införes sålunda
denna inkomstpost med 9.2 milj. kronor för år 1941/42 och 19.6 milj. kronor
för år 1942/43.

Spånadsväxter.

Från lin- och hampodlareföreningarna samt AB Svensk hampberedning
ha uppgifter erhållits rörande det beräknade utbytet av lin- och hampodlingarna.
Siffrorna äro med nödvändighet osäkra, enär leveranserna av spånadsväxterna
till beredningsverken vid undersökningens utförande ännu voro
långt ifrån avslutade. Med ledning av uppgifter rörande areal, beräknad avkastning
per hektar av halm och frö samt priserna har inkomsten av spånadsväxter
beräknats till 2.9 milj. kronor, därav 2.4 milj. kronor för lin och 0.5
milj. kronor för hampa.

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

103

Matpotatis.

I bilaga 2 till prop. 319/1942 beräknades förbrukningen av matpotatis under
åren 1938/39—1941/42 till följande kvantiteter:

1938/39 750,000 ton

1939/40 750,000 »

1940/41 800,000 »

1941/42 925,000 »

Härvid bortsågs från den del av potatisförbrukningen, som tillgodoses genom
odlingar utanför jordbruket, vilken för basåret uppskattades till en
kvantitet av 30,000 ton. — Med hänsyn till att potatisförbrukningen inom
landsbygdshushåll enligt socialstyrelsens konsumtionsundersökningar visade
sig ha stigit mera än tidigare antagits höjdes kvantiteten för år 1941/42 i samband
med utarbetandet av förkalkylen för år 1942/43 till 975,000 ton, varjämte
därutöver tillädes 30,000 ton till bagerier, charkuterifabriker m. m. För
sistnämnda ändamål räknades samtidigt med en förbrukning av 5,000 ton
åren 1938/39 och 1939/40 samt 10,000 ton år 1940/41.

För en beräkning av potatiskonsumtionens förändringar under krigsåren
ge socialstyrelsens fortlöpande undersökningar av förbrukningen av vissa
livsmedel inom dels konsumenthushåll, dels småbrukare- och lantarbetarehushåll
vissa utgångspunkter. För tiden september 1941 till augusti 1942 erhållas
följande kvantiteter (kg per person och 14-dagarsperiod)1:

Konsument- Småbrukar- Lantarbetar hushåll

hushåll hushåll

4.88 5.88 7.10

Emellertid omfattar gruppen »konsumenthushåll» blott bushåll i städer och
industriorter. Siffran kan därför icke utan vidare användas för potatisförbrukningen
i konsumenthushåll på den egentliga landsbygden. Socialstyrelsens levnadskostnadsundersökning
för år 1933 har visat att potatiskonsumtionen är
större i de mindre orterna. Än större kan konsumtionen antagas vara på den
egentliga landsbygden, där även den egna potatisproduktionen torde ha långt
större omfattning än i städerna. I själva verket kan man förmoda, att större
delen av de 30,000 ton, som enligt tidigare beräkningar antogos odlade utanför
jordbruket under basåret, produceras av landsbygdshushållen. Det har
därför antagits, att icke-producenternas potatisförbrukning på landsbygden
ligger mitt emellan tätorts- och jordbrukarehushållens förbrukningssiffror
(5.35 kg per person och 14-dagarsperiod). Årsförbrukningen blir med utgångspunkt
från dessa antaganden följande (kg):

Konsumenthushåll

I städer och
industriorter

126.9

På landsbygden 139.

Småbrukar hushåll 152.

Lantarbelar hushåll 184.

Antalet konsumenter i dessa kategorier kan uppskattas med ledning av

folkräkningens uppgifter.

År 1930

Jordbruksbefolkningen ............................ 2,346,000 personer

därav: jordbruks- och trädgårdsarbetare ............ 325,000 »

Befolkningen utanför jordbruket .................. 3,796,000 »

Summa 6,142,000 personer.

Enkla medeltal av kvartalsuppgifterna.

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

Totalbefolkningen bär till år 1941 stigit till 6,405,000 personer. Det kan antagas,
att hela stegringen kommit den icke-jordbrukande befolkningen till
del samt att befolkningen inom jordbruket sedan folkräkningstillfället nedgått
till 2.1 milj. personer. Nedgången antages ha fördelat sig jämnt för jordbruksarbetare
och den övriga jordbruksbefolkningen.

En uppdelning av konsumenthushållen på städer och övriga tätorter å ena
sidan samt den egentliga landsbygden å andra sidan kan erhållas ur 1940
års folkräkning. Antalet personer inom olika kategorier skulle sålunda fördela
sig på följande sätt:

1. Städer och övriga tätorter .................................... 3.6 milj.

2. Icke jordbrukande befolkning utanför tätorter.................. 0.7 »

3. Befolkning i jordbruk med binäringar utom lantarbetare........ 1.8 »

4. Lantarbetare ................................................ 0.3 »

Summa 6.4 milj.

En multiplikation med den ovan kalkylerade per capita-konsumtionen av
potatis ger följande resultat:

Grupp 1.................................. 456,800 ton

» 2.................................. 97,400 »

* 3.................................. 275,200 »

» 4.................................. 55,400 »

Totalt 884,800 ton

Den sammanlagda husliållsförbrukningen av potatis skulle enligt denna beräkning
uppgå till 885,000 ton. Härtill bör läggas det svinn, som uppkommer
inom handeln och i hushållen. Beräknas detta till 5 procent av den ursprungliga
kvantiteten, erhålles 45,000 ton. Potatisförbrukningen inom bagerier,
charkuterifabriker m. m. under produktionsåret 1941/42 har uppskattats
till 30,000 ton. Den totala potatiskonsumtionen under nämnda år kan sålunda
beräknas till 960,000 ton. Härifrån bör avdrag göras för den kvantitet, som
härrör från odlingar utanför jordbruket. För år 1938/39 har denna uppskattats
till 30,000 ton och år 1941/42 torde densamma ha stigit något, uppskattningsvis
till 40,000 ton. Saluöverskottet och hemmaförbrukningen av
inom jordbruket odlad potatis skulle enligt dessa beräkningar år 1941/42 lia
uppgått till 920,000 ton. Sannolikt är dock denna siffra väl låg i jämförelse
med den för basåret beräknade kvantiteten. För de tre första kvartalen 1942
redovisa konsumtionsundersökningama en ökning av potatisförbrukningen
med i genomsnitt c:a 40 procent, jämfört med samma tid 1940. Accepteras
siffran 920,000 ton för 1941/42 skulle däremot stegringen från 1938/39 stanna
vid 23 procent. Med hänsyn härtill framstår en förbrukning av 975,000 ton
under år 1941/42 såsom sannolikare i förhållande till den för basåret beräknade
kvantiteten.

Under år 1942/43 torde en fortsatt stegring av potatisförbrukningen komma
att äga rum. För fjärde kvartalet 1942 redovisas i socialstyrelsens konsumtionsundersökning
för städer och industriorter en förbrukning, som med
nära 14 procent överstiger förbrukningen samma kvartal 1941. Jämföres däremot
den för fjärde kvartalet 1942 redovisade konsumtionen med konsumtionen
under andra och tredje kvartalen samma år, framträder en viss minskning,
såsom framgår av följande sammanställning:

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

105

		lia kvart.	2:a kvart.	3:e kvart.	4:e kvart.
1940	Kilogram per person.....	..... 3.56	3.45	3.44	3.72
	Index ...............	..... 100	100	100	100
1941	Kilogram per person.....	..... 3.74	3.89	3.87	4.31
	Index ...............	..... 105	113	113	116
1942	Kilogram per person......	..... 4.56	5.33	4.91	4.90
	Index ...............	..... 128	154	143	132

Tages hänsyn härtill torde stegringen av potatisförbrukningen under år
1942/43 i jämförelse med 1941/42 ej kunna beräknas högre än till 10 procent.
Odlingarna på under året tillkomna kolonilotter torde kunna beräknas till
c:a 20,000 ton. Utifrån dessa överväganden synes kvantiteten 1,050,000 ton
vara mest sannolik.

I syfte att erhålla en noggrannare beräkning av det genomsnittliga priset
på potatis under de undersökta åren har livsmedelskommissionens statistiska
byrå på jordbrukskommitténs anmodan företagit en representativ undersökning
av potatisförsäljningens fördelning på olika månader under åren
1940/41 och 1941/42. Resultatet av denna undersökning, till vilken uppgifter
erhållits från c:a 12,000 jordbrukare, framgår av följande sammanställning:

Procentuell fördelning ov kvantiteten försåld matpotatis.

September—december .

Januari—mars.........

April —juni ...........

1940/41

............................. 35.6

............................. 24.3

............................. 31.5

1941/42,

34.4

24.3

33.7

Juli—augusti...........

............................. 8.6

7.6

Summa för produktionsåret 100.0

100.0

Sammanvägas de av Lantbruksförbundet beräknade producentpriserna å
matpotatis (Stockholmsnoteringen med avdrag för mellanhandsmarginal samt
kostnader för frakter och säckar) med de anförda uppgifterna om försäljningens
fördelning på olika delar av året, erhållas följande medelpriser
(öre/kg):

1938/39 1939/40 1940/41 1941/42

5.72 10.08 8.62 16.12

Den beräknade procentuella fördelningen av 1940/41 års potatisförsäljning
har härvid begagnats även för åren 1938/39—1940/41.

För år 1942/43 har priset med utgångspunkt från Stockholmsnoteringen
beräknats till i genomsnitt 11.75 öre/kg.

Fabrikspotatis.

Förbrukningen under år 1941/42, som i bilaga 2 till prop. 319/1942 beräknades
lill 206,000 ton, har stannat vid 202,000 ton.

Enligt meddelande från livsmedelskommissionens produktionsavdelning
torde under 1942/43 150,000 ton potatis komma att tagas i anspråk för industriella
ändamål. Hittills ha licenser utfärdats för följande kvantiteter:

22,500 ton stärkelse, motsvarande 126,000 ton potatis,
samt 4,500 ton flingor, motsvarande 21,600 ton potatis.

Härtill kunna komma ytlerligare vissa mindre kvantiteter, varför totalkvantiteten
avrundats till 150,000 ton.

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

Priset beräknas enligt följande:

		Öre per stärkelse-procent och hektoliter	Stärkelse- lialt procent	Kronor per hektoliter	Kronor per dt
	—31/l0 ..........	............ 28	18	5.04	7.20
Vu	-S1/l2 ..........	............ 29	18	5.22	7.46
Vi	—81/l ..........	............ 30	17.5	5.25	7.50
V* ■		............ 31	17	5.27	7.53

Enligt meddelande från produktionsavdelningen har avverkningen av
fabrikspotatis t. o. m. december månad haft följande omfattning:

—al/io
l/u—S°/ll
1/l2-31/l2

577,345 hektoliter = 40,414 ton
552,248 » = 38,657 »

396,664 » = 27,766 »

Av återstående licenser beräknas den större delen ha utnyttjats under
januari månad. Med ledning av dessa uppgifter (obetydligt avrundade) har
inkomstberäkningen företagits på följande sätt:

	1,000 ton	kr/dt	1,000 kronor
—31/io ..........	.......... 40	7.20	2,880
Vit—S1''/l3 ..........	.......... 65	7.46	4,849
X/l — S1/l ..........	.......... 30	7.50	2,250
V* — .......... Sockerbetor.	.......... 15	7.53	1,130 11,109

Skörden av sockerbetor år 1942 uppgick enligt meddelande från Svenska
Sockerfabriks AB till 1,734,649 ton. Den genomsnittliga sockerhalten beräknas
till 16.89 procent.

Priset på sockerbetor har varit 4.50 kr. per deciton för betor med 16 procent
sockerhalt och med ett tillägg av 1/i60 av grundpriset eller 2.8125 öre för varje
tiondels procent ökning i sockerhalten. Med den nyss angivna medelsocker -halten kommer priset att uppgå till 4.75 kr. per deciton. Jordbrukets inkomster
av sockerbetor blir följaktligen 82.4 milj. kr.

Mjölk.

Genom SMR:s statistik över invägningen vid mejerierna, försäljningen av
konsumtionsmjölk och grädde (omräknad till oskummad mjölk) samt användningen
av mjölk till produktberedning är den del av mjölkproduktionen,
som omsättes genom mejerierna, väl känd. Sedan försäljningen av lantsmör
lagts under mejerierna, föreligger statistik även över denna. Användningen
av mjölk inom producenthushållen, tillverkningen av lantsmör och lantost
för egen förbrukning samt försäljningen av mjölk direkt från producenter
till konsumenter och till mjölkhandel ha däremot måst uppskattas. Till ledning
för dessa uppskattningar ha tjänat dels statistiken över antalet mejerileverantörer
och av SMR utförda undersökningar rörande de nytillkomna
mejerileverantörernas mjölkleveranser, dels vissa undersökningar rörande
den totala mjölkproduktionens omfattning och mjölkens fördelning på olika
användningssätt. Resultaten av en dylik undersökning, avseende år 1937/38,
vilken utförts inom 1938 års jordbruksutredning, har lagts till grund för beräkningen
av direktförsäljningen och hemmaförbrukningen av konsumtions -

Kungl. Maj:ts proposition nr 246. 107

mjölk samt mjölkåtgången för lantsmör och lantost under basåret. Av en motsvarande
undersökning för år 1941/42, som på uppdrag av 1942 års jordbrukskommitté
företagits av livsmedelskommissionens statistiska byrå, föreligga
hittills endast vissa preliminära resultat, vilka emellertid i viss utsträckning
kunnat tjäna till ledning för de i det följande framlagda beräkningarna.

Omsättningen av mjölk vid mejerierna har under åren 1938/39—1941/42
varit av följande omfattning:

•

1938/39

1,000 ton

1939/40
1,000 ton

1940/41
1,000 ton

1941/42
1,000 ton

Konsumtionsmjölk (inklusive
mjölk omräknad grädde) .. .
Produktmjölk ...............

till

... 794

... 2,335

815

2,297

716

2,030

757

1,767

Summa 3,129

3,112

2,746

2,524

Vid bedömande av dessa siffror har man att taga hänsyn till den ökning
av antalet mejerileverantörer, som ägt rum. Månadsuppgifter rörande antalet
mejerileverantörer föreligga först fr. o. m. juli 1939. För tidigare år föreligga
endast uppgifter örn det totala antal leverantörer, som vid något tillfälle
under året levererat mjölk till mejeri. Sistnämnda antal utgör för år
1938 195,923 och för år 1940 208,734. Månadssiffrorna fr. o. m. konsumtionsåret
1939/40 återgivas i tabellen här nedan. Den ökning av antalet leverantörer,
som framgår av dessa siffror, måste i och för sig ha medfört en
icke obetydlig nedgång i kvantiteten utanför mejeri försåld k-mjölk och tillverkningen
av lantsmör och lantost. Likaså har uppenbarligen kvantiteten
fodermjölk minskat, enär uppfödningen av gödkalv till mycket stor del sker
hos producenter, som icke leverera mjölk till mejeri. Däremot torde det icke
finnas anledning att antaga, att producenternas hushållsförbrukning av konsumtionsmjölk
nämnvärt påverkats av anslutningen till mejeri.

Antal mjölkleverantörer.

Månad	1939/40	1940/41	Ökning från föreg, år	1941/42	Ökning från föreg, år	1942/43	Ökning från föreg, år
! September ....	207,859	214,106	6.247	226,759	12,653	234,753	7,994
Oktober......	207,406	213,616	6,210	226,664	13.048	233,183	6,519
i November ....	206.065	210,927	4,862	223,543	12,616	230,620	7,077
; December.....	201,607	209,552	4,945	223,058	13,506	227,691	4,633
Januari ......	204,544	210,156	5,612	223,526	13.370
Februari ......	203,629	210,294	6,665	221.665	11,371
Mars ........	205,269	214,038	8,769	222,914	8,876
April ........	205,294	214.546	9,252	223,295	8,749
Maj..........	207,233	218,374	11,141	226,916	8,542
Juni..........	211,557	223,801	12.244	232,069	8,268
Juli..........	212,589	225.029	12,440	233,562	8,533
Augusti ......	213,211	225,272	12,061	234,283	9,011

I tidigare inkomstundersökningar (se prop. 319/1942, bilaga 2) beräknades

nyssnämnda poster på följande sätt:	1933/39 1,009 ton	1939/40 1,000 lon	1940/41 1,000 ton	1941/42 1,000 ton
Hemmaförbrukning av k-mjölk......	.. 510	505	500	495
K-mjölk försåld utanför mejeri......	. . 260	240	205	135
Lantsmörmjölk ....................	. . 412	372	325	268
Fodermjölk........................	. . 374	350	305	245

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

Bortsett från beräkningen av fodermjölken, som grundade sig på uppgifter
örn djurantalet och en uppskattning av åtgången av oskummad mjölk
per djur (kalvar och smågrisar), användes härvid som utgångspunkt följande
preliminära resultat från jordbruksutredningens förut nämnda undersökning
rörande mjölkproduktionens omfattning och mjölkens fördelning år
1937/38.

Hemmaförbrukning av k-mjölk .......... 515,000 ton

K-mjölk försåld utanför mejeri .......... 280,000 »

Lantsmörmjölk ........................ 460,000 »

Den nämnda kvantiteten utanför mejeri försåld k-mjölk utgjordes av

145,000 ton, som enligt SMR:s statistik försålts inom mjölkregleringen men
utanför mejeri, samt en beräknad kvantitet av 135,000 ton, som försålts
utanför mjölkregleringen. Kvantiteten lantsmörmjölk motsvaras av en beräknad
kvantitet lantsmör av 18,400 ton.

Enligt nu föreliggande definitiva resultat av den nämnda undersökningen,
vilken grundade sig på uppgifter från c:a 17,700 jordbruk inom olika storleksklasser
och olika delar av landet, har emellertid mjölkproduktionen under
tiden x/7 1937—30/6 1938 fördelat sig på följande sätt:

1,000 ton

Levererat till mejeri .......................................... 3,021

Sålt till mjölkhandel och konsumenter .......................... 251

förbrukat i hushållet och utlämnat till födoråd och stat .......... 544

Utfodra t ..................................................... 304

Använt till smör och ostberedning .......................... 477

Summa oskummad mjölk 4,597.

Av dessa siffror kan uppgiften örn leveranserna till mejeri kontrolleras.
Enligt SMR:s statistik uppgingo dessa under .ifrågavarande tid till 2,973,000
ton. Den av jordbruksutredningen beräknade siffran överstiger sålunda den
verkliga med 1,6 procent, vilket torde få anses vara en god överensstämmelse.
En viss övervärdering av mejerileveranserna var i själva verket att
vänta, dels på grund av att mejerileverantörerna vörö något överrepresenterade
i materialet, dels emedan detta i stort sett torde representera något
gynnsammare produktionsförhållanden än genomsnittsjordbruket. Med hänsyn
till att den beträffande mejerileveranserna konstaterade avvikelsen från
den verkliga siffran är så pass obetydlig, har något försök till en —- under
alla förhållanden osäker — justering av övriga siffror ej ansetts påkallat.
De följande beräkningarna utgå sålunda från jordbruksutredningens nyss
nämnda resultat för 1937/38.

Vid tidigare inkomstberäkningar (prop. 319/1942, bilaga 2) beräknades
kvantiteten utanför mejerier försåld konsumtionsmjölk på grund av ökningen
i antalet mejerileverantörer sjunka med c:a 20,000 ton per år under 1938/
39 och 1939/40. Med hänsyn till den fortsatta stegringen i leverantörsantalet
under år 1940/41 samt till den samtidiga nedgången i den totala mjölkproduktionen
räknade man för nämnda år med en nedgång av 35,000 ton. För
1941/42 antogs preliminärt en minskning av 70,000 ton. Hemmaförbrukningen
av konsumtionsmjölk per individ antogs vara konstant, och totalkvantiteten
reducerades sålunda med c:a 1 procent om året, motsvarande
den beräknade minskningen av folkmängden inom jordbruk med binäringar.
Förändringarna i lantsmörsproduktionen uppskattades med ledning av den

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

109

fr. o. m. 1941 kända försäljningen av lantsmör samt uppgifter om jordbrukarnas
återtagning av mejerismör och en uppskattning av deras förbrukning
av margarin. De vid dessa kalkyler med utgångspunkt i de förut anförda
preliminära uppgifterna för år 1937/38 erhållna resultaten kunna
sammanfattas på följande sätt (jfr prop. 319/1942):

Hemmaförbrukning av k-mjölk
K-mjölk försåld utanför mejeri
Lantsmörmjölk ..............

1938 39	1939 40	1940/41	1941/42
1,000 ton	1,000 ton	1,000 ton	1,000 ton
. 510	505	500	495
. 260	240	205	135
. 412	372	325	268

Som tidigare nämnts har nu livsmedelskommissionens statistiska byrå på
uppdrag av 1942 års jordbrukskommitté företagit en undersökning av mjölkproduktionens
omfattning och mjölkens fördelning på olika användningssätt
under tiden V* 1941—30/6 1942. Till densamma ha uppgifter infordrats från
samma jordbrukare, som lämnade uppgifter till 1938 års jordbruksutrednings
förut refererade undersökning. För den preliminära bearbetning av materialet,
som hittills föreligger, ha emellertid endast uppgifter från 11,619 jordbrukare
stått till förfogande. De vid denna bearbetning erhållna resultaten
framgå av följande sammanställning:

Levererat till mejeri ..........................

Sålt till mjölkhandel och konsumenter..........

Förbrukat i hushållet och utlämnat till födoråd

och stat....................................

Utfodrat......................................

Använt till smör- och ostberedning..............

,000 toli	Minskning sedan 1937/38 i procent
2,779	- 8.0
208	- 17.1
516	- 5.1
183	- 39.8
143	— 70.0

Redan den mindre tillslutningen till denna undersökning ger anledning
att förmoda, att densamma är mindre representativ än den motsvarande tidigare
undersökningen. Den erhållna siffran för leveranserna till mejeri visar
också otvetydigt, att resultatet vid denna undersökning blivit mindre rättvisande.
Densamma överstiger nämligen med icke mindre än 10.6 procent den
verkliga mjölkinvägningen vid mejerierna under undersökningsperioden.
Sammanställes den vid nu ifrågavarande undersökning beräknade mjölkinvägningen
med motsvarande siffra enligt undersökningen för 1937/38, erhålles
en nedgång i invägningarna med endast 8.0 procent, under det att densamma
i verkligheten uppgått till 15.5 procent, d. v. s. nära det dubbla. Orsaken
till denna missvisning torde vara, att vid den skedda sammankrympningen
av materialet mejerileverantörerna kommit att bli i betydande grad överrepresenterade.
Vad en dylik förskjutning i verkligheten betytt kan endast
belysas genom en fortsatt bearbetning i samband med en uppdelning av de
inkomna uppgifterna på mejerileverantörer och övriga, vilken ännu icke
medhunnits.

Av de övriga posterna synes den redovisade nedgången i direktförsäljningen
av konsumtionsmjölk vara alltför liten med hänsyn till den överflyttning av
denna försäljning till mejerierna, som ägt rum bl. a. i samband med standardiseringen.
Ä andra sidan torde överrepresenlationen av mejerileverantörer
medföra, att kvantiteterna fodermjölk och mjölk lill smör- och ostberedning
lia blivit för lågt beräknade.

Ilo

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

Med hänsyn till vad som nu anförts ha de vid undersökningen erhållna
resultaten icke ansetts kunna direkt läggas till grund för en beräkning av
mjölkproduktionen. Sannolikt tyda de dock på att direktförsäljningen av
konsumtionsmjölk år 1941/42 i tidigare inkomstundersökningar varit för
lågt beräknad, under det att motsatsen gäller beträffande kvantiteten lantsmörmjölk.

Beträffande åren 1938/39—1940/41 har minskningen i direktförsäljningen
av konsumtionsmjölk samt lantsmörmjölken tidigare beräknats på följande
sätt (prop. 319/1942, bilaga 2):

	Utanför mejeri försåld k-mjölk	Lantsmör- mjölk	Summa 1,000 ton
	1,000 ton	1,000 ton
1937/38—1938/39 ..........	............ 20	48	68
1938/39—1939/40 ..........	............ 20	40	60
1939 40—1940 41 ..........	............ 35	47	82

Sedan dessa kalkyler utfördes torde icke något nytt material ha framkommit,
som ger anledning att ändra beräkningen av den sammanlagda nedgången
i dessa båda poster. Såsom tidigare framhållits, synes däremot nedgången
i direktförsäljningen ha något överskattats, medan motsatsen gäller beträffande
lantsmörmjölken.

För år 1941/42 har tidigare direktförsäljningen av konsumtionsmjölk beräknats
till 135,000 och kvantiteten lantsmörmjölk till 268,000 ton, vilket
innebär en nedgång i förhållande till de för 1940/41 beräknade kvantiteterna
med sammanlagt 127,000 ton. Härvid har räknats dels med att nytillkomna
mejerileverantörer under 1941/42 skulle tillföra mejerierna 70,000 ton mjölk,
dels med nedgången i den totala mjölkproduktionen. Senare undersökningar
göra det emellertid sannolikt, att nedgången i verkligheten varit något
mindre.

De nytillkomna mejerileverantörernas leveranser ha av SMR undersökts
för månaderna januari, maj och juli 1942. Resultatet av dessa undersökningar
framgår av följande sammanställning:

	1. Medelinväg-ning för samtliga leverantörer	2. In vägning per nyan-sluten leve-rantör	3. Kol. 2 i % av kol. 1	Nyanslutna leverantörers andel i den totala inväg-ningen, %
Januari .......	....... 839	494	58.8	2.6
Maj ...........	....... 976	529	54.2	2.5
Juli ...........	....... 1,113	621	55.7	2.5

Samtidigt med mjölkstandardiseringens ikraftträdande den 21 november
1941 infördes förbud mot försäljning av oskummad mjölk till konsument,
där standardiserad mjölk finnes att tillgå inom ett avstånd av c:a 1,000 meter.
I samband härmed har tydligen skett en nyanslutning till mejerierna av
relativt stora leverantörer, varigenom leveransen per nyansluten leverantör
stigit. Med utgångspunkt härifrån torde följande arbetshypotes kunna uppställas
beträffande de nyanslutna leverantörernas andel i de totala mjölkleveranserna
1941/42:

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

lil

1941, september..........

oktober............

november..........

december ..........

1942, januari ............

februari............

mars ..............

april ..............

maj................

juni................

juli................

augusti ............

Summa

Antal ny-tillkomna leverantörer	Medelinväg-ning för samtliga leverantörer kg	Invägning per nytill-kommen leverantör i % av medelin-vägningen	Leverans per nytill-kommen leverantör kg	Total leverans från nytillkomna leverantörer ton
12,653	1,026	(50)	513	6,491
13,048	910	(50)	455	5,937
12,616	759	(55)	417	5,261
13,506	827	(59)	488	6,591
13,370	839	58.8	493	6,591
11,371	762	(58)	442	5,026
8,876	823	(56)	461	4,092
8,749	876	(55)	482	4,217
8,542	976	54.2	529	4,519
8,268	1,112	(55)	612	5,060
8,533	1,113	1 55.7	620	5,290
9,011	1,090	(55)	600	5,407
			64,482

Enligt denna kalkyl skulle mjölkinvägningen från nytillkomna leverantörer
år 1941/42 ha uppgått till c:a 65,000 ton. Minskas den totala invägningen
— 2,524,000 ton — med denna kvantitet återstår 2,459,000 ton. År 1940/41
uppgick mjölkinvägningen till 2,746,000 ton. Frånräknas leveranserna från
de under 1941/42 nytillkomna leverantörerna, uppgår sålunda minskningen i
invägningen sistnämnda år till 287,000 ton eller 10.5 procent. Under förutsättning
att de icke mejerianslutna producenterna fått vidkännas en lika stor
procentuell minskning i kvantiteten mjölk till avsalu och lantsmörtillverkning
som nedgången i de äldre leverantörernas invägning kan följande kalkyl
göras:

1940/41

K-mjölk försåld utanför mejerier samt lantsmörmjölk........ 518,000 ton

1941/42

Nedgång på grund av produktionsminskning................ 54,000 »

Överfört till mejeri .......................................65,000 »

Summa 119,000 ton

Återstår ................................................ 399,000 »

Beträffande fördelningen av den utanför mejerier försålda eller till smöroch
ostberedning använda mjölken på konsumtionsmjölk och lantsmörmjölk
föreligga — utom de förut nämnda representativa undersökningarna — uppgifter
endast om försäljningen av lantsmör. Denna visar under senare år en
betydande sammankrympning, såsom framgår av följande sammanställning:

1937/38 .................. 8,800 ton

1938/39 .................. 7,500 »

1939/40 .................. 6,300 »

1940/41 .................. 5,000 »

1941/42 .................. 2,300 »

Några alltför bestämda slutsatser beträffande förändringarna i den totala
kvantiteten lantsmör kunna dock icke dragas ur dessa siffror. Någon säker
grund för ett bedömande av kvantiteten hemmaförbrukat lantsmör finnes
knappast. Att en betydande nedgång ägt rum framgår av ökningen i antalet

112

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

mejerileverantörer och bestyrkes även av den förut nämnda undersökningen
rörande mjölkproduktionens fördelning.

Enligt denna undersökning skulle, såsom framgått av det föregående, kvantiteten
utanför mejeri försåld konsumtionsmjölk år 1941/42 ha uppgått till

208.000 ton och den till lantsmör- och lantostberedning använda mjölkmängden
till 143,000 ton. Såsom även tidigare framhållits är den förstnämnda
siffran säkerligen något för hög, under det att den sistnämnda synes innebära
en betydande underskattning. Kvantiteten utanför mejerier försåld konsumtionsmjölk
har därför ansetts böra upptagas till 180,000 ton för år 1941/42,
varvid samtidigt utvecklingen i denna försäljning sedan år 1937/38 beräknats
på följande sätt:

1937/38 1938/39 1939/40 1940/41 1941/42

1.000 ton............ 251 240 225 210 180

För den till beredning av lantsmör och lantost använda kvantiteten erhålles
då med utgångspunkt från vad som tidigare anförts följande siffror:

1937/38 1938/39 1939/40 1940/41 1941/42

1,000 ton............ 477 420 375 308 219

Hemmaförbrukningen av konsumtionsmjölk beräknades av 1938 års jordbruksutredning
för år 1937/38 till 544,000 ton. Av livsmedelskommissionens
statistiska byrå har densamma för år 1941/42 beräknats till 516,000 ton, vilken
siffra använts för inkomstberäkningen. Nedgången har antagits äga rum
kontinuerligt med 7,000 ton om året.

Åtgången av oskummad mjölk till utfodring har inom Lantbruksförbundet
beräknats på följande sätt:

	1938/39	1939/40	1940/41	1941/42
	Antal	För-	Antal	För-	Antal	För-	Antal	För-
	djur	bruk-	djur	bruk-	djur	bruk-	djur	bruk-
	1,000 st.	ning	1,000 st.	ning	1,000 st.	ning	1,000 st.	ning
Kalvar för rekrytering, 250
kg/djur..................	449	112.3	398	99.5	359	89.8	387	96.8
Gödkalvar, 400 kg''djur 1____	634	253.6	588	231.5	501	187.7	306	104.0
Spädkalvar, 30 kg/djur......	592	17.8	627	18.8	620	18.6	598	17.9
Smågrisar, 2 kg/djur........	—	4.4	—	4.2	—	3.3	—	2.8
Summa	—	388.1	—	3ö4.o	—	299.4	—	221.5

De verkställda beräkningarna kunna sammanfattas i följande tabell.

	1938/39	1939/40	1940/41	1941/42
	1,000 ton	1,000 ton	1,000 ton	1,000 ton
K-mjölk vid mejeri ............	794	815	716	757
» utanför mejeri ........	240	225	210	180
» till hemmaförbrukning ..	537	530	523	516
P-mjölk vid mejeri ............	2,335	2,297	2,030	1,767
Lantsmörmjölk ................	420	375	308	219
Fodermjölk....................	388	354	299	222
Summa	4,714	4,596	4,086	3,661

1 Denna kvantitet avser endast basåret. För de följande åren har med hänsyn till den knappa
tillgången på mjölk och de kända förändringarna i slaktvikterna räknats med mindre kvantiteter.

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

113

För år 1942/43 föreligga uppgifter rörande mjölkinvägningen t. o. m. januari
månad. Jämfört med samma tid 1941/42 har densamma uppgått till
följande kvantiteter:

Index:

1941/42 1942/43 motsvarande

ton ton månad 1941 =

100

September.................... 232,600 234,600 101

Oktober...................... 206,300 198,200 96

November .................... 169,700 171,600 101

December .................... 184,400 182,800 99

Januari ...................... 187,700 191,800 102

Summa 980,700 979,000 100

Invägningen har sålunda under september och november månader överstigit
invägningen under samma tid föregående år med 1 procent och under
januari med 2 procent men under oktober och december understigit densamma
med 4 resp. 1 procent. För hela 5-månadersperioden är invägningen
i det allra närmaste lika stor som under samma tid 1941/42.

Vid ett försök att av dessa siffror draga några slutsatser rörande mjölkproduktionens
omfattning 1942/43 är det nödvändigt att beakta de förändringar
i koantalet, som kunna beräknas äga rum under året. Vid de längre
fram i denna promemoria återgivna, av direktör A. H. Stensgård utförda
undersökningarna rörande kreaturskapitalets förändringar har koantalet be -

räknats på följande sätt:

15/s> 1941 ................ 1,750,000

15/a 1942 ................ 1,698,000

15/9 1943 ................ 1,771,000

Medelkoantal 1941/42 ................ 1,672,000

» 1942/43 1,735,000

Härvid har räknats med en slakt av 250,000 storboskap under 1942/43.
Enligt Stensgårds beräkningar har koantalet under hösten t. o. m. oktober
månad varit lägre än motsvarande tid 1941. Från och med december beräknas
det överstiga antalet under motsvarande månader ett år tidigare samt
från och med februari ligga 6 å 7 procent högre.

På grundval av beräkningarna över koantalet och den totala mjölkproduktionen
erhålles följande mjölkmängd per ko under åren 1938/39—1941/42:

Medel- Mjölk- Mjölkkoantal
produktion produktion Index

1,000 st. 1,000 ton per ko i kg

1938/39 .................. 1,920 4,714 2,455 100.0

1939/40 .................. 1,894 4,596 2,427 99

1940/41 .................. 1,809 4,086 2,259 92

1941/42 .................. 1,672 3,661 2,190 89

Beträffande mjölkproduktionens utveckling år 1942/43 må följande framhållas.
Under september månad 1942 synes mjölkproduktionen per ko av
invägningen alt döma lia varit högre än i september 1941. I oktober sjönk
densamma däremot ned på en nivå som låg något lägre än samma tid föregående
år. Orsaken härtill torde bl. a. vara att betesförhållandena vid slutet
av betesperioden 1941 voro ovanligt gynnsamma, under det att motsatsen
var fallet 1942. Den säsongmässiga nedgången i mjölkproduktionen i samBihang
till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 246. 8

114

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

band med inställningen av djuren kom därför år 1942 tidigare och blev
även starkare och långvarigare än vanligt. Vid en jämförelse mellan hosten
1941 och hösten 1942 bör även beaktas, att under det förstnämnda året på
grund av utslaktningen antalet sinlagda kor torde ha varit förhållandevis
lågt, varför de mjölkande korna utgjort en ovanligt stor del av hela kobeståndet.
Till den långsamhet, med vilken återhämtningen av mjölkproduktionen
skett, har tydligen knappheten på oljekraftfoder bidragit. Även för den återstående
delen av stallfodringsperioden kommer säkerligen denna att utgöra
en begränsande faktor för mjölkproduktionen. Med hänsyn till att foderknappheten
föregående år torde ha varit mycket utpräglad under vårmånaderna,
under det att fodertillgången i år, bortsett från kraftfodret, blir riklig,
förefaller det å andra sidan rimligt att räkna med att kornas kondition blir
bättre på våren och försommaren i år än vad fallet var 1942. Med hänsyn
härtill torde det också vara berättigat att för tiden mars—juni räkna med något
högre produktion per ko än föregående år. Däremot är det icke troligt
att produktionen per ko under juli och augusti månader i år kan bli större
än förra året, då betesförhållandena voro gynnsamma.

Med utgångspunkt från ovan anförda överväganden har mjölkinvägningen
vid mejerierna beräknats på följande sätt:

	1941/42	1942/43	index motsvarande månad
	1,000 ton	1,000 ton	1941/42 = 100
september ...	........... 233	235 def. siffra	101
oktober .....	........... 206	198 » »	96
november ...	........... 170	172 » »	101
december	........... 184	183 » »	99
januari .....	........... 188	192 » »	102
februari .....	........... 169	177 prognos	105
mars.........	........... 183	198 »	108
april.........	........... 196	216 »	110
maj .........	........... 222	244 »	110
juni .........	........... 258	279 »	108
juli .........	........... 260	276 »	106
augusti.......	........... 255	268 »	105
	Summa 2,524	2,638

Enligt denna beräkning skulle mjölkinvägningen under 1942/43 uppgå till

2,638,000 ton.

Under tiden sept. 1942—jan. 1943 har försäljningen av k-mjölk fran mejeri
uppgått till 310,000 ton oskummad mjölk. Med hänsyn till att en viss ehuru
begränsad fortsatt stegring i försäljningen synes sannolik räknas för
februari—augusti med en försäljning, som ligger c:a 10 procent högre än försäljningen
av konsumtionsmjölk samma tid 1942. Härvid erhålles för dessa
månader 460,000 ton oskummad mjölk. Tillsammans med den redovisade
försäljningen för september 1942—december 1943 ger detta 770,000 ton konsumtionsmjölk.

Försäljningen av grädde, omräknad till mjölk, har under september 1942
—januari 1943 uppgått till 25,000 ton. För hela året antages densamma av
SMR beräknats komma att uppgå till 54,000 ton. Den sammanlagda kvantiteten
konsumtionsmjölk och till mjölk omräknad grädde blir sålunda 824,000
ton.

Till produktberedning återstår enligt dessa beräkningar 1,855,000 ton.

Hemmaförbrukningen av konsumtionsmjölk har såsom förut nämnts beräknats
till 539,000 ton 1937/38 och 516,000 ton 1941/42. För år 1942/43 har

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

115

densamma med hänsyn till den fortsatta knappheten på vissa andra livsmedel
och den stigande tillgången på mjölk antagits förbli oförändrad.

Närmare kännedom om förändringarna i försäljningen av konsumtionsmjölk
utanför mejeri och i tillverkningen av lantsmör och lantost saknas.
Olika tendenser verka i motsatt riktning. Å ena sidan har antalet mejerileverantörer
fortsatt att stiga, ehuru väsentligt mindre än år 1941/42. Å andra
sidan torde man få räkna med en viss ökning av koantalet även hos ickemejerileverantörer.
Vidare får man räkna med att den fortsatta knappheten
på olika livsmedel medför en ökad efterfrågan på mjölk även inom sådana
områden, där mejeri icke finnes att tillgå. Möjligheten av en viss ökning
av hemmaförbrukningen av lantsmör och lantost kan icke heller i och för
sig uteslutas. Med hänsyn till de synpunkter, som här anförts, har det ansetts
riktigast att beträffande såväl försäljning av konsumtionsmjölk utanför
mejeri som användningen av mjölk till smör- och ostberedning för år 1942/
43 räkna med samma kvantiteter som för 1941/42.

Användningen av mjölk till utfodring år 1942/43 har av Lantbruksförbundet
beräknats på följande sätt:

Djurslag och mjölkåtgång

Kalvar till rekrytering, 300 kg/djur

Gödkalvar, 400 kg/djur .........

Spädkalvar, 30 kg/djur...........

Smågrisar, 2 kg/djur.............

Antal djur Förbrukning
1,000 st. 1,000 ton

. 393 117.9

. 250 100.0

. 850 25.5

— _276

246.0

Den totala mjölkproduktionen år 1942/43 har sålunda beräknats på föl -

jande sätt:

Konsumtionsmjölk vid mejeri .............................. 824,000 ton

» försåld utanför mejeri.................... 180,000 »

» till hemmaförbrukning.................... 516,000 »

Produktmjölk vid mejeri .................................. 1,814,000 »

Mjölk till hemmaproduktion av smör och ost................ 219,000 »

Fodermjölk................................................ 246,000 »

Summa 3,799,000 ton.

Med ett medelkoantal under året av 1,735,000 innebär detta en genomsnittlig
mjölkproduktion per ko av 2,190 kg, d. v. s. en praktiskt taget oförändrad
kvantitet mjölk per ko i jämförelse med år 1941/42.

Beträffande priserna på mjölk ha följande beräkningar utförts inom Sveriges
lantbruksförbund.

1. Frän mejerier saluförd oskummad konsumtionsmjölk.

Minutpris per liter enligt SMR:s statistik
Avgår detaljhandelsmarginal...........

Återstår..............................

» efter korrigering för svinn

Avgår mejerikostnader ................

» extrafrakter ....................

Producentpris i öre per liter ..........

Omräknat till kg......................

Tillkommer mjölkpristillägg ...........

Producentpris, öre per kg............

1941/42 *7n-“/. . . 29.44 3.62	1942/43 29.64 3.61
. . 25.82	26.03
. . 25.31	25.52
5.18	5.44
0.59	0.59
. . 19.54	19.49
. . 18.97	18.92
1.67	1.70
. . 20.64	20.62

116

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

11. Från mejerier saluförd standardiserad mjölk.

1941/42 1942/43

/II /■

Minutpris per liter enligt SMR:s statistik............ 28.44 28.64

Avgår detaljhandelsmarginal........................ 3.62 3.61

Återstår.................. ;...................... 24.82 25.03

» efter korrigering för svinn ................ 24.33 24.54

Avgår mejerikostnader inkl. standardiseringskostnader 5.33 5.59

Avgår extrafrakter................................ 0.59 0.59

Producentpris i öre per liter ...................... 18.41 18.36

Omräknat till kg.................................. 17.87 17.83

Tillkommer mjölkpristillägg omräknat till standardiserad
mjölk...................................... 1.39 1.42

Producentpris i öre per kg standardiserad mjölk .... 19.26 19.25

III. Utanför mejerier försåld konsumtionsmjölk.

På grund av osäkerhet rörande försäljningspriset efter standardiseringens
genomförande har någon beräkning för 1941/42 och 1942/43 ej verkställts.
Det har ansetts riktigast att hålla producentpriset oförändrat sedan 1940/41.

IV. Produktmjölk vid mejerier.

Kvot mellan smörpris och använd mjölkmängd per

kg smör........................................

Tillkommer nettoprisutjämningsbidrag resp. mjölkpristillägg
..........................................

Allmänt tillägg (mejerikostnadsbidrag) ..............

Avgår mejerikostnader ............................

Producentpris per kg..............................

V. Hemmaförbrukad k-mjölk.

P-mjölkspris.....

Skummjölksvärde

1941/42	1942/43
17.49	17.49
1.50	1.20
0.04	—
1.35	1.44
17.68	17.25

1941/42	1942/43
17.68	17.25
3.71	4.05

Pris å hemmaförbrukad k-mjölk

21.39 21.30

Jordbrukets inkomster av vid mejeri försåld konsumtionsmjölk ha med
ledning av det föregående beräknats på följande sätt:

1941/42

Oskummad mjölk och till mjölk omräknad

grädde V9—20/u 1941 ..................

Till oskummad mjölk omräknad grädde
2i/n_3i/8 1942 ........................

Standardiserad mjölk 21/u 1941—31/s 1942..

Kvantitet	Pris	Värde
1,000 ton	öre/kg	milj. kron
169	20.79	35.1
53	20.64	10.9
638	19.26	122.9

168.9

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

117

Den redovisade kvantiteten 638,000 ton standardiserad mjölk motsvarar
enligt statistiken 535,000 ton oskummad mjölk. Den totala kvantiteten vid
mejeri försåld konsumtionsmjölk, räknad såsom oskummad mjölk, kommer
sålunda att uppgå till 169,000 + 53,000 + 535,000 == 757,000 ton och medelpriset
per kilogram till 22.31 öre.

1942/43	Kvantitet	Pris	Värde
1,000 ton	öre/kg	milj. kronor
Till mjölk omräknad grädde..	............ 54	20.62	11.1
Standardiserad mjölk........	............ 922	19.25	177.5
			188.6
För tiden september 1942-	-januari 1943 redovisas	i SMR:s	statistik en

försäljning av 377,000 ton standardiserad mjölk, motsvarande 310,000 ton
oskummad mjölk. För tiden februari—augusti 1943 har, såsom ovan anförts,
antagits en försäljning av 460,000 ton oskummad mjölk, d. v. s. 545,000 ton
standardiserad mjölk (relationen mellan oskummad och standardiserad mjölk
har antagits bli densamma som under motsvarande månader föregående år).
Totalt erhålles sålunda för 1942/43 en försäljning av 922,000 ton standardiserad
mjölk, vilken kvantitet enligt anförda beräkningsgrund motsvarar

770,000 ton oskummad mjölk. Genomsnittspriset på all genom mejeri försåld
konsumtionsmjölk och grädde, räknade i oskummad mjölk, blir då
22.89 öre/kg.

Beträffande beräkningen av inkomsterna av utanför mejerier försåld konsumtionsmjölk,
konsumtionsmjölk till hemmaförbrukning samt produktmjölk
vid mejeri torde inga ytterligare kommentarer erfordras.

För lantsmör har under 1941/42 betalats följande priser i öre per kilogram:

‘/,-*7i. 1941

Norrland Övriga Sverige

Klass I .......................... 425 400

Klass II .......................... 415 390

22 10 1941—»''/, 1942

Klass I .......................... 450 425

Klass II .......................... 440 415

Ett enkelt medeltal av priserna på klass I och klass II har begagnats. En
undersökning av den geografiska fördelningen av lantsmörsförsäljningen har
visat, att 28 procent av densamma har kommit på Norrland och återstående
72 procent på övriga Sverige. Sammanvägas de nämnda medelpriserna enligt
denna proportion och tages hänsyn till den tid, under vilken de nämnda
priserna varit gällande, erhålles ett medelpris på lantsmör för år 1941/42 av
423.5 öre/kg. Genom att dividera detta smörpris med 25 erhåller man ett
medelpris av 16.94 öre/kg för lantsmörmjölken.

Under år 1942/43 ha priserna varit oförändrade. Priset på lantsmörmjölken
blir för detta år 17.08 öre/kg.

Merinkomst av gräddförsäljning.

Från SMR har erhållits följande beräkning.

1941/42. Den försålda grädden uppgick till 14,396,355 kg, varav 14,080,274
kg tunn och 316,081 kg tjock, motsvarande en försåld k-mjölkmängd av
78,244,757 kg (79,841,589 7. 2 procent).

118

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

Inkomsten av gräddförsälj ningen

14,080,274 kg x 145.3 öre/kg

316,081 kg x 259.7 öre/kg
vilket motsvarar ett utvunnet pris på mjölken av
21,279,500: 48

= 21,279,500: 48 kronor

78,244,757

= 27.20 öre/kg = 28.02 öre/lit.

1942/43. Den försålda grädden beräknas uppgå till c:a 10,500,000 kg (de
faktiska siffrorna för de fyra första månaderna ökade med 8 ggr medelförsäljningen
under samma månader) varav 10,400,000 kg tunn och 100,000 kg
tjock, motsvarande en försåld k-mjölkmängd av c:a 53,500,000 kg.

Inkomsten av gräddförsäljningen

10,400,000 kg x 145.7 öre/kg

100,000 kg x 259.7 öre/kg
vilket motsvarar ett utvunnet pris på mjölken av

= 15,412,500 kronor

15,412,500: —
53,500,00(T

= 28.81 öre/kg = 29.67 öre/lit.

Merinkomsten av gräddförsäljning beräknas på följande sätt:

	1938/39	1939/40	1940/41	1941/42	1942/43
Utvunnet pris per liter mjölk vid K gräddförsäljning.............	21.28	22.87	30.82	28.02	29.67
Partipris å mjölken............	19.35	20.41	25.01	26.36	26,37
Utvunnet överpris	1.93	2.46	5.81	1.66	2.94
Merinkomst genom gräddförsälj-
ningen (milj. kronor).........	5.9	7.2	8.8	1.3	1.6

Skummjölk till ost.

Under år 1941/42 tillverkades 16,850 ton ost. Kvantiteten skummjölk har
beräknats på följande sätt. 100 kg ystmjölk ger 7.53 kg ost med en fetthalt
av 27 + och är sammansatt av 63.8 kg skummjölk och 36.2 kg 3.6 procentig
mjölk. För varje kg ost åtgår sålunda 8.47 kg skummjölk. 16,850 ton ost
motsvarar enligt denna beräkning 143,000 kg skummjölk.

För år 1942/43 har provisoriskt antagits en tillverkning av 12,000 ton ost,
under månaderna september—december har tillverkningen stannat vid 3,300
ton. Med stigande mjölkproduktion förefaller emellertid en viss ökning sannolik.
Den antagna kvantiteten innebär en förbrukning av 102,000 ton skummjölk.

Priset på den till ost använda skummjölken har av SMR för 1941/42 beräknats
till 5.12 öre/kg. Samma pris har tillsvidare begagnats för 1942/43.

Producentbidrag.

Producentbidrag har under år 1941/42 utbetalats med 40.8 milj. kronor.
För år 1942/43 beräknas detsamma av SMR komma att uppgå till 44.0 milj.
kronor.

Kungl. May.ts proposition nr 246.

119

Diverse mjölkbidrag.

Följande mjölkbidrag, om vilka uppgift erhållits från SMR, ingå icke i
mjölkpriserna:

1941/42 1942/43

Differentieringstillägg........................... 20.0 —

Regleringskostnadstillägg........................ 0.5 1.0

Merfrakttillägg................................. 1-9 3.5

Kompensation för utebliven prishöjning......... 1.2 1.2

Särskilda bidrag till norra Sverige.............. JhO_«b5

24.6 9.2

Som bidrag till uppehållande av vissa körlinjer har för 1941/1942 beräknats
975,000 kronor och för 1942/43 1.3 milj. kronor.

Ägg.

Möjligheterna att nöjaktigt bestämma äggproduktionens omfattning äro
alltjämt synnerligen begränsade. Sedan oktober 1941 redovisas dock utgående
leveranser av ägg till detaljhandlare, baserade på omsättningsrapporterna
för ransonerade varor. För produktionsåret 1941/42 ge dessa siffror en
totalförsäljnnig av 15,800 ton. Jordbrukarnas egen konsumtion av ägg är
svår att uppskatta. Utgår man ifrån det antagandet, att densamma under
basåret svarat emot jordbrukarebefolkningens andel av totalbefolkningen,
samt att densamma under åren därefter hållit sig oförändrad, erhåller man
en kvantitet av 16,700 ton. Med hänsyn till att sistnämnda siffra torde vara
väl högt beräknad kan summan av den redovisade försäljningen och hemmaförbrukningen
av ägg år 1941/42 uppskattas till 30,000 ton.

Någon försäljning av ägg utanför regleringen har i brist på godtagbart material
icke redovisats. Den underskattning av den totala kvantiteten, som
härigenom torde ha ägt rum, uppväges emellertid därav, att även den för
basåret angivna kvantiteten ägg med säkerhet är väl lågt uppskattad.

Ett visst stöd för ovanstående kalkyl erhålles, då man utgår ifrån hönsantalet
och den antagna äggproduktionen per höna. Hönsantalet i september
1939 har uppskattats till 8.2 milj. och i september 1942 till 5.6 milj. djur.
Antalet vid dessa tidpunkter har antagits representera det genomsnittliga antalet
värphöns under närmast föregående produktionsår. Under förutsättning
att produktionen per djur varit av samma storlek som under sista fredsåret
erhålles för 1941/42 en äggproduktion av 34,000 ton. Denna siffra torde
emellertid vara för hög, ty dels rådde foderbrist under vissa delar av produktionsåret,
dels lia vissa undersökningar tydligt givit vid handen, att äggproduktionen
nedgått avsevärt under de exceptionellt kalla vintermånaderna
1942. En produktion av 30,000 ton förefaller sålunda även enligt denna alternativa
beräkningsmetod vara den mest sannolika.

1942/43. Äggproduktionens storlek under innevarande produktionsår kan
blott uppskattas med ledning av det sannolika hönsantalet under året. Dir.
Stensgård uppskattar antalet äldre höns den 1 september 1942 till 5.6 milj.
djur samt antager med hänsyn till det ringa antalet kycklingar en nedgång
under året med 600,000 djur. Under förutsättning att äggproduktionen per
djur är av samma storlek som under sista förkrigsåret skulle den totala äggproduktionen
uppgå till drygt 30,000 ton. Inga avdrag lia för år 1942/43
gjorts för minskad fodertillgång eller ogynnsamma väderleksbetingelser.

År 1941/42 har priset på ägg uppgått till 2.49 kr/kg. För år 1942/43 har
räknats nied ett genomsnittspris av 2.60 kr/kg.

120

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

Slaktdjur.

Produktionsåret 1941/42.

Uppgifter rörande den besiktigade slaktens omfattning redovisas för hela
produktionsåret månadsvis i »Jordbruksekonomiska uppgifter». Den hos
stämplingskontrollanter stämplade slakten har erhållits ur den veckostatistik,
som sammanställes av livsmedelskommissionens konsumtionsavdelning. Även
medelslaktvikten för de olika djurslagen har framräknats ur den sistnämnda
statistiken. Hemslakten under produktionsåret har beräknats med utgångspunkt
från antalet redovisade slaktlicenser. För år 1942 redovisas för hemslakten
såväl djurantalet som den totala slaktvikten. Medelslaktvikten för
hela produktionsåret har beträffande hemslakten antagits vara densamma
som under perioden januari—augusti 1942.

Storboskap.	Antalet djur	Medelslaktvikt (kg)	Totala slakt-vikten (ton)
Besiktigad slakt	................. 415,794	177.8	73,928
Stämplad slakt.	.................. 26,305	134.7	3,544
	Summa avsaluslakt 442,099	175.2	77,472
Hemslakt......	.................. 3,701	131.1	485
	Totala slakten 445,800		77,957

Större kalv.

I fråga örn större kalv har i de tidigare beräkningarna antagits, att ingen
hemslakt ägt rum. Den hemslakt av kalv, som ägt rum under tidigare år och
för vilken sedan april 1941 slaktlicenser redovisas, har förutsatts bestå helt
av mindre kalv. Genom en ändring av redovisningsmetoden för hemslakten
under år 1942 — efter viktgrupper i stället för olika djurslag — har det
emellertid framkommit, att en icke obetydlig slakt förekommit jämväl i
gruppen 31—99 kg slaktvikt, d. v. s. av större kalv. En dylik slakt redovisas
under kalenderåret 1942 till ett antal av 10,500 djur med en sammanlagd
slaktvikt av 480 ton. Det kan förmodas, att hemslakt av större kalv förekommit
även under tidigare år samt att densamma minskat under krisåren.
I brist på uppgifter för de föregående åren har denna slakt uppskattats till
500 ton årligen. Motsvarande korrigering har genomförts för åren 1938/39
—1940/41.

Besiktigad slakt Stämplad slakt.	Antalet djur .................. 277,570 .................. 18,169	Medelslaktvikt (kg) 51.2 54.7	Totala slakt-vikten (ton) 14,212 993
	Summa avsaluslakt 295,739	51.4	15,205
Hemslakt......	.................. 10,500	45.7	480
	306,239		15,685

Mindre kalv.

Hemslakten av mindre kalv samt av får och getter redovisas år 1941 under
rubrikerna kalv resp. annat djur. År 1942 däremot torde båda dessa djurslag
ingå i gruppen »djur med en slaktvikt av 30 kg och därunder». Svårigheten
har sålunda varit, att för månaderna januari—augusti särskilja hemslakten
av de båda djurslagen. I detta syfte har för månaderna april—dec.
1941 framräknats den del av totala slakten av kalv, får och getter, som kalv -

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

121

slakten utgjort, samt med ledning härav uppskattats motsvarande proportioner
för månaderna januari—mars. Dessa proportioner ha tillämpats på de för
år 1942 redovisade slaktlicenserna, varefter djurantalet multiplicerats med
medelslaktvikten för den besiktigade slakten. Den felkälla som ligger i tilllämpningen
av den besiktigade slaktens medelvikter på husbehovsslakten har
med tillgängligt statistiskt material icke kunnat elimineras.

	Antalet djur	Medelslaktvikt (kg)	Totala slakt-vikten (ton)
Besiktigad slakt	.................. 445,442	20.2	8,998
Stämplad slakt.	.................. 37,821	19.9	754
	Summa avsaluslakt 483,263	20.2	9,752
Hemslakt......	.................. 114,466	20.2	2,312
	Totala slakten 597,729		12,064

Får och getter.

Hemslakten för får och getter har erhållits som en restkvantitet enligt licensstatistiken,
sedan antalet mindre kalvar kalkylerats fram på sätt som
ovan redovisats.

Antalet djur

Besiktigad slakt................... 103,109

Stämplad slakt.................... 4,736

Medelslaktvikt

(kg)

16.2

14.8

Totala slaktvikten
(ton)
1,670
70

Summa avsaluslakt 107,845 16.1

1,740

Hemslakt

14,638 16.1 236

122,483 1,976

Häst. Antalet djur

Besiktigad slakt.................. 38,119

Stämplad slakt................... 2,419

Medelslaktvikt

(kg)

276.0

252.2

Totala slaktvikten
(ton)

10,521

610

40,538 274.6

11,131

Ingen hemslakt av häst antages ha förekommit. Under produktionsåret
1941/42 ha sålunda följande slaktkvantiteter redovisats (till jämförelse medtagas
även de siffror som anförts i prop. 319/1942):

1, 0 0 0 ton

	Prop. 319/1942	Definitiva siffror
Storboskap ............	............. 90.9l	78.0
Större kalv............	............. 17.3	15.7
Mindre kalv...........	............. 14.3	12,1
Får och lamm.........	............. 2.5	2.0
Häst..................	............. 12.1	11.1

Produktionsåret 1942/43.

Uppgifter rörande den besiktigade slaktens omfattning under produktionsåret
1942/43 föreligga hittills blott för månaderna september—december
1942. Detsamma gäller beträffande statistiken för utlämnade slaktlicenser,
d. v. s. den s. k. hemslakten. Det möter dock betydande svårigheter att med
ledning av dessa siffror företaga några uppskattningar av slakten under återstoden
av produktionsåret. En jämförelse med höstmånaderna 1941 blir i
hög grad missvisande till följd av den av foderbristen betingade exceptionellt
höga utslaktningen under denna tid, varefter följde en snabb och lika exceptionell
nedgång under vår- och sommarmånaderna nästföljande år. Men icke

1 Jfr prop. 319/42, sid. 128.

122

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

heller en normal fördelning av slakten över årets olika delar — t. ex. med ledning
av slaktkvantiteterna under basåret 1938/39 — torde kunna tagas som
utgångspunkt för en uppskattning av slakten år 1942/43. Vid god fodertillgång
har man anledning att räkna med en avsevärd nyrekrytering av djurbeståndet,
varigenom slakten hålles på en lägre nivå än under mera normala
år.

Det har därför ansetts riktigare att basera uppskattningen av slakten under
produktionsåret i huvudsak på de beräkningar om djurantalet vid årets början
och slut, som framlagts av direktör Stensgård i en särskild promemoria.
Härvid har det givetvis icke kunnat undvikas, att siffrorna i vissa fall blivit
tämligen osäkra. Tillvägagångssättet ger dock med all sannolikhet resultat,
som överensstämma bättre med den verkliga utvecklingen av slakten än beräkningar,
som grundas på den hittills redovisade slakten.

Vissa antaganden ha även måst göras beträffande medelslaktvikten. Denna
har kunnat exakt fastställas blott för perioden september—december 1942.
Emellertid finnes anledning att räkna med en variation av medelslaktvikten
under produktionsårets olika avsnitt. En närmare undersökning av medelslaktvikten
enligt Slakteriförbundets kvartalsstatistik under åren 1938/41 ger
vid handen, att slaktvikterna äro påtagligt säsongvariabla för storboskap,
större kalvar, får och lamm samt hästar, medan dylika variationer icke
kunna påvisas för mindre kalvar och svin. Å följande tabell äro uppgifterna
sammanställda i indexform.

Medelslaktvikten för olika djurslag enligt Slakteriförbundets
kvartalsstatistik.

Index: 4:e levart. = 100.

Kvartal	1938/39	1939/40	1940/41	1942/43 (uppskattning)
Storboskap. 4:e...................	100.0	lOO.o	100.0	lOO.o
lia...................	106.4	107.8	104.0	107.0
2:a...................	107.0	109.5	105.4	108.0
3:e...................	104.3	96.9	95.6	100.0
Större kalv. 4:e...................	100.0	100.0	100.0	lOO.o
lia...................	96.3	97.4	95.7	97.0
2:a...................	91.0	90.4	88.4	91.0
3:e...................	95.9	94.7	94.8	95.0
Får och lamm. 4:e...................	100.0	100.0	100.0	100.0
lia...................	121.2	115.3	115.1	115.0
2:a...................	104.2	117.2	123.0	115.0
3:e...................	85.5	87.7	98.7	90.0
Hästar.	100.0	lOO.o	lOO.o	100.0
lia...................	105.4	102.8	105.2	105.0
2:a...................	101.9	100.4	104.5	102.0
3:e...................	101.5	98.1	107.4	100.0

Siffrorna torde vara användbara blott fram till andra kvartalet år 1940.
Vid denna tidpunkt började den dåliga foderskörden få verkningar på medelslaktvikten
som för flera djurslag sjönk kraftigare än säsongmässigt. Me -

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

123

delslaktviklerna under de följande åren äro i hög grad påverkade av förändringarna
i fodertillgången, men säsongvariationerna äro icke desto mindre
fullt tydliga. Uppskattningarna för slaktviktens variationer under innevarande
produktionsår (sista kolumnen i omstående tabell) ha nära anslutits
till variationerna under sista fredsåret. Härvid har förutsatts:

a) att Slakteriförbundets siffror äro representativa för den totala besiktigade
slakten; och

b) att inga sådana förändringar av fodertillgången komma att inträffa under
produktionsåret, som medföra rubbningar av slaktviktens normala säsongvariationer.

Som ovan visats har slakten för vissa djurslag under produktionsåret 1938/
39 fördelat sig något ojämnt över olika delar av produktionsåret, med en viss
anhopning av slakten under kalenderårets senare hälft. De enligt omstående
variationskoefficienter erhållna medelslaktvikterna borde följaktligen rätteligen
sammanvägas med de slaktkvantiteter, som normalt kunna förväntas
under olika delar av produktionsåret. Av nedanstående sammanställning
framgår emellertid, att den på angivet sätt företagna vägningen ger resultat,
som blott högst obetydligt avvika från ett aritmetiskt genomsnitt.

Medelslaktvikt per djur (kg).

Storboskap ..
Större kalv ..
Mindre kalv..
Får och lamm

Häst ........

Svin ........

Redovisad vikt	Beräknad vikt under år 1942/43
under perioden	Enkelt	Vägt
31/»-21/n 1942	medeltal	medeltal
183.1	190.0	189.7
51.3	49.3	49.2
19.9
16.0	16.8	16.3
276.8	281.6	281.4
83.2

Inga motsvarande beräkningar ha utförts för den stämplade slakten, emedan
några uppgifter för medelslaktviktens förskjutningar under tidigare år
icke äro tillgängliga. Icke heller beträffande hemslakten ha några beräkningar
av detta slag utförts. Eftersom det i fråga om den icke besiktigade slakten
rör sig om antingen jämförelsevis obetydliga kvantiteter eller om relativt små
skillnader mellan slaktvikterna, har på nuvarande stadium samma slaktvikt
tillämpats på den totala uppskattade slakten.

Storboskap.

Uppskattningarna av nötkreatursbeståndets utveckling under produktionsåret
1942/43 bygga på antagandet, att slakten av storboskap under året kommer
att uppgå till omkring 250,000 djur. Denna siffra överensstämmer väl med
den slakt som hittills redovisats under produktionsåret. Under månaderna
september—december 1942 redovisas 80,700 besiktigade och 6,400 stämplingskontrollerade
djur samt en obetydlig hemslakt av storboskap. Denna
produktion skulle motsvara en månatlig slakt av omkring 22,000 djur och en
årsslakt av inemot 265,000 djur. Emellertid är slakten ju störst under
höstmånaderna — normalt slaktas 36 procent av årsslakten av storboskap
under tiden september—december — och slakten under produktionsåret
torde följaktligen icke komma att överstiga 250,000 djur. Slaktvikten
bär med ledning av den hittills under året redovisade slakten uppskaltats
till 190 kg per djur. Den totala slaktkvantiteten av storboskap för år
1942/43 har sålunda antagits uppgå lill 47,500 ton.

124

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

Större och mindre kalv.

För uppskattningen av kalvslakten har den s. k. kalvningsproeenten, d. v. s.
antalet under året födda kalvar per 100 kor, lagts till grund.

Vid skilda tillfällen har från jordbrukarhåll uttalats, att den dåliga fodertillgången
under senare år medfört en försämring av kornas dräktighet. Jordbrukskommittén
har därför uppdragit åt statskonsulent H. Ryde att införskaffa
närmare uppgifter härom. Statskonsulent Ryde har i detta syfte tillskrivit
samtliga husdjurskonsulenter och överkontrollassistenter i riket. Professor
Nils Lagerlöf har vidare vänt sig till samtliga distriktsveterinärer och
anmodat dessa att avge yttranden om kornas dräktighetsförhållanden under
de två senaste foderåren, jämfört med förkrigsåret 1938/39. Enkäterna synas
ge vid handen, att steriliteten icke nämnvärt ökat i södra Sveriges bästa jordbruksdistrikt
samt i Norrland, medan däremot en viss ökning i sterilitetsfrekvensen
kunnat påvisas i de delar av mellersta och södra Sverige, där jordmånen
är mindre god. Med hänsyn härtill har kalvningsproeenten för år
1942/43 antagits sjunka från 87 procent till 85 procent. Tillämpas denna
kalvningsprocent, kan antalet under produktionsåret födda kalvar uppskattas
till i runt tal 1.5 milj. Efter avdrag för livkalvar erhålles för kalvslakten
siffran 1.1 miljon. Det har antagits, att denna slakt fördelar sig med 250,000
på större kalvar och 850,000 på mindre kalvar. Tillämpas viktsiffrorna 49
resp. 20 kg, kan slakten av större kalv under år 1942/43 uppskattas till 12,250
ton och av mindre kalv till 17,000 ton.

Får och getter.

Beträffande^ får och getter föreligga inga uppskattningar av förändringarna
i djurbeståndet. Eftersom den alldeles övervägande delen av slakten av
får brukar äga rum under höstmånaderna ge siffrorna för den under tiden
september—december 1942 redovisade slakten en viss fingervisning rörande
totala slakten under produktionsåret. Under de nämnda månaderna redovisas
en besiktigad slakt av 69,000 djur och en stämplingsslakt av 3,000
djur. Därjämte torde en icke obetydlig hemslakt av får ha förekommit, som
med ledning av licensstatistiken kan uppskattas till drygt 11,000 djur. Förutsatt
att slakten under återstoden av produktionsåret blir av samma omfattning
som under närmast föregående år — 32,000 djur — kan slakten
av får och getter förgår 1942/43 uppskattas till 115,000 djur. Den totala
slaktkvantiteten av får har sålunda i inkomstkalkylen upptagits med
1,840 ton.

Häst.

Även beträffande hästslakten ligger en mycket betydande del av totala
årsslakten normalt i början av produktionsåret. För innevarande produktionsårs
första fyra månader redovisas en besiktigad slakt av i det närmaste

10,000 hästar och en stämplingsslakt av 650 hästar. Örn slakten under resten
av året får samma storlek som år 1941/42, skulle den totala slakten av häst
år 1942/43 uppgå till 25,000 djur. Antages en medelvikt av 281 kg, kan slaktkvantiteten
uppskattas till 7,000 ton.

Svin.

1941142. Avsaluslakten av svin kan beräknas med ledning av uppgifterna
över den redovisade slakten. Tillvägagångssättet har varit detsamma som vid
uppskattningen av de övriga slaktkvantiteterna, d. v. s. kvantiteterna lia beräknats
enligt månadsstatistiken och medelslaktvikten med utgångspunkt

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

125

från veckostatistiken. Ifråga örn medelslaktvikten har det dock varit nödvändigt
att företaga en korrigering för spädgrisslakten. Enligt uppgift från
Slakteriförbundet har under höstmånaderna 1941 en spädgrisslakt av omkring
40,000 djur ägt rum, som icke medtagits i besiktningsstatistiken. För
att erhålla en slaktvikt, som svarar mot det redovisade antalet besiktigade
svin, har smågrisslakten dragits ifrån de i veckorapporterna redovisade
slaktsiffrorna. Det har härvid antagits, att smågrisarnas medelslaktvikt uppgått
till 10.5 kg. För hemslakten föreligga uppgifter örn antalet under produktionsåret
beviljade slaktlicenser. Dylika utlämnades under produktionsåret
till ett antal av 475,800. Inga säkra uppgifter äro tillgängliga örn hushållsgrisarnas
slaktvikt. För basåret har man räknat med en slaktvikt för saluförda
slaktsvin av 70.5 kg och för hemslaktade svin av 83 kg per djur. Om
samma proportion varit rådande år 1941/42, skulle medelslaktvikten för hushållsgrisar
legat vid 88 kg per djur. En i februari 1943 bland ett stort antal
slaktgodemän genomförd enkät har emellertid givit en jämförelsevis låg
slaktvikt för hushållsgrisar, nämligen 88 kg medan medelslaktvikten för
den besiktigade slakten vid samma tidpunkt torde kunna beräknas till 83
kg. En betydande utjämning av viktskillnaderna mellan avsalu- och hushållsgrisar
synes sålunda ha ägt rum under senare år. För år 1941/42 har anta -

gits, att medelslaktvikten för hushållsgrisar legat drygt 10 procent den redovisade slaktvikten för saluförda grisar eller vid 82 kg.	högre än
Fläskproduktionen 1DA1/A2.		Antalet djur	Medel- slaktvikt	Totala slaktvikten
		(kg)	(ton)
Besiktigad slakt...............		733,912	74.3	54,530
Stämplingskontrollerad slakt.. .		25,083	77.7	1,949
Summa	avsaluslakt	758.995	74.4	56,479
Hemslakt ...................		475,811	82.0	39,017
	Total slakt	1,234,806		95,496

Avdrag bör dock göras för svinslakten utanför jordbruket, som uppskattats
till 4,000 ton, samt för dubbelräknad slakt av hushållsgriser inom jordbruket
med 1,000 ton. Den fläskkvantitet som kommit till användning i inkomstkalkylen
har sålunda antagits uppgå till 90,000 ton.

Under produktionsåret ägde som ovan nämnts viss slakt av spädgrisar
rum. som bör upptagas i inkomstkalkylen. Enligt uppgift från slakteriförbundet
uppgick denna slakt till 40,000 djur, varav 36,000 under höstmånaderna
1941 och resten på våren 1942. Uppköpen skedde till statligt fastställda
garantipriser, nämligen 150 öre per kg levande vikt vid kontrollslaklerier
i Götaland under hösten 1941 och 225 öre per kg levande vikt vid
konirollslakterierna i Svea- o''ch Götaland under april/juni 1942. Omräknas
priserna till att gälla slaktvikt, erhålles resp. 250 och 375 öre per kg. Medelslaktvikten
har av slakteriförbundet uppgivits till 10.5 kg per djur. Inkomsten
från smågrisslakten under produktionsåret kan sålunda beräknas till 4.1 milj.
kronor.

Det avdrag som ovan gjorts för slakten av hushållsgrisar utanför jordbruket
har sin motsvarighet i försäljningen av smågrisar till icke-jordbrukare.
Emellertid inköpas dessa smågrisar i regel på våren under det produktionsår
som föregår slaktårct. 1941/42 års smågrisförsäljningar böra sålunda
beräknas med ledning av slakten hos icke-jordbrukare under det följande

126

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

produktionsåret. Denna slakt kan uppskattas till 6,000 ton. Tillämpas slaktvikten
88 kg, erhålles siffran 68,000 djur för smågrisförsäljningen år 1941/
42. Priset per kg levande vikt har enligt uppgifter från Lantbruksförbundet
uppgått till 2.90 kr. Medelvikten för till uppfödningsändamål försålda smågrisar
antages uppgå till 17 kg. Jordbrukarnas inkomster från smågrisförsäljningen
kunna sålunda under produktionsåret beräknas till 3.4 milj. kronor.
Motsvarande belopp ha beräknats även för tidigare år.

1942/43. För en uppskattning av fläskproduktionen under produktionsåret
1942/43 kan blott betäckningsstatistiken komma till användning, eftersom
slakten under tiden september—december 1942 ger föga ledning för ett
bedömande av produktionsutvecklingen under återstoden av produktionsåret.

En enkät bland husdjurskonsulenterna rörande deras uppfattning örn den
genomsnittliga slaktåldern har givit till resultat, att intervallet mellan betäckning
och slakt i genomsnitt för hela riket i februari 1943 låg vid 12 1/2
månader. Det har antagits, att slaktåldem vid produktionsårets början varit
12 1/2 månader samt att den under årets lopp kommer att stiga till 13 månader.

Antalet betäckta suggor i Svea- och Götaland under tiden 15

aug. 1941—31 juli 1942 .................................. 166,953

Uppskattat antal slaktsvin i hela landet, sept. 1942—aug. 1943 .. . 1,255,487.

Slaktvikten har enligt veckostatistiken för tiden 31/s—21/i2 1942 beräknats
till 83 kg. Eftersom inga entydiga säsongvariationer för medelslaktvikten
kunnat observeras under föregående år har denna vikt ansetts representativ
för hela produktionsåret. För hushållsgrisarna har en i februari
1943 bland slaktgodemännen företagen enkät givit en medeLslaktvikt av
88 kg. I den följande kalkylen har vikten för hushållsgrisar antagits vara 88
kg per djur. Det har vidare antagits, att slakten under år 1942/43 kommer
att bestå av ungefärligen hälften marknadsförd och hushållsslakt. Medelslaktvikten
för den totala slakten har därför beräknats som medelvärde av
dessa vikter eller 85.5. Den totala fläskproduktionen under år 1942/43 kan
därför uppskattas till 107,000 ton. Härifrån ha avdragits slakt av hushållsgrisar
utanför jordbruket 6,000 ton. Sålunda kvarstå 101,000 ton. I inkomstkalkylen
för år 1942/43 har fläskproduktionen upptagits med 101,000 ton.

I likhet med vad som skett under föregående år böra jordbrukarnas försäljningar
av smågrisar till icke-jordbrukare upptagas som inkomst. Någon
ytterligare ökning av svinuppfödningen hos icke-jordbrukare under innevarande
produktionsår förefaller icke sannolik. Priset har av Lantbruksförbundet
uppgivits vara oförändrat 2.90 kr. per kg levande vikt. På inkomstsidan
har sålunda för år 1942/43 uppförts samma belopp för jordbrukarnas
inkomster från försäljningen av smågrisar till uppfödningsändamål eller
3.4 milj. kr. Någon spädgrisslakt torde man däremot icke behöva räkna med
under innevarande produktionsår.

Lantbruksförbundet har lämnat följande prisuppgifter (öre/kg):

1938/39 1939/40 1940/41 1941/42 1942/43^

Storboskap ................ 105 122 146 179 187

Större kalv ................ 151 163 205 233 231

Mindre kalv................ 98 105 137 160 160

Får........................ 174 196 241 303 340

Häst ...................... 44 61 76 108 134

Svin ................... 135 146 187 204 '' 216

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

127

Samtliga priser äro nu liksom vid tidigare undersökningar vägda med
hänsyn till slaktens fördelning på olika månader. Dessutom lia emellertid
numera priserna på storboskap, större kalv och häst vägts även med hänsyn
till fördelningen på olika kvalitetsklasser. Härigenom komma desamma
för åren 1938/39—1940/41 att avvika från de i tidigare undersökningar lämnade
uppgifterna.

Jordbrukets inkomster av slakten.

Vid beräkningen av jordbrukets inkomster av storboskap har i tidigare
inkomstkalkyler räknats med »normal» slakt av storboskap. Härvid har
antalet slaktade djur år 1938/39 betraktats såsom normal slakt, medan den
utslagning, som därutöver ägt rum, betraktats såsom kapitalrealisation och
följaktligen icke medräknats bland jordbrukets inkomster. Beloppet av denna
kapitalrealisation framgår av följande sammanställning:

	Övernormal slakt Antal djur	Slaktvikt kg/djur	Kvantitet ton	Pris öre/kg	Värde milj. kronor
1939/40 ...	........... 38,486	190	7,300	122	8.9
1940/41 .. .	........... 116,281	183	21,300	146	31.1
1941/42 ...	........... 3,517	175	600	179	1.1
	Summa 158.284				41.1

I den P. M. rörande jordbrukets inkomster och kostnader under produktionsåren
1938/39—1942/43, som utarbetades i augusti 1942, upptogs såsom
inkomst av slakt av storboskap år 1942/43 ett belopp av 152.0 milj. kronor.
Detta belopp motsvarade värdet av den s. k. normala slakten eller 438,600
djur. Såsom i nämnda promemoria framhölls uppskattades emellertid den
verkliga slakten av storboskap under året till endast 250,000 djur eller en
kvantitet av 48,500 ton. Med det då beräknade priset motsvarade denna slakt
ett värde av 85.8 milj. kronor. Någon beräkning av den under de föregående
åren företagna kapitalrealisationens omfattning förelåg icke i detta sammanhang.

Vid behandlingen inom livsmedelskommissionens råd av frågan örn prissättningen
på jordbrukets produkter för året 1942/1943 framhölls, att återhämtningen
av kreaturskapitalet enligt nyss anförda beräkningar belastade
kalkylen för 1942/43 med ett belopp av c:a 60 milj. kronor, och att under
förutsättning av oförändrad slakt samma storlek skulle komma att belasta
även kalkylen för 1943/44. Denna beräkning grundade sig på antagandet
att den övernormala slakten under de föregående åren uppgått till sammanlagt
c:a 300,000 djur. Med hänsyn till att återhämtningen av kreaturskapitalet
ej kunde väntas äga rum på två år utan torde komma att ske under
en 3-årsperiod borde, framhölls det, det vid nyssnämnda beräkning framkomna
beloppet av 120 milj. kronor ävenledes fördelas på en 3-årsperiod.
I inkomstkalkylen för år 1942/43 borde sålunda det utöver värdet av den
verkliga slakten ingående beloppet minskas från i runt tal 60 till 40 milj.
kronor. Å andra sidan förklarade sig jordbrukets representanter i rådet villiga
att, örn så skedde, godkänna, att ett lika stort belopp, d. v. s. 40 milj.
kronor, skulle på inkomstsidan införas såsom värdet av den fortgående återhämtningen
av kreaturskapitalet. Eftersom detta åtagande, framhölls det, i
själva verket innebure en »skuldförbindelse från jordbruket till vederbörande
prisreglerande institution», vore det berättigat att medräkna detsamma
i förevarande sammanhang. I rådets enhälliga beslut rörande förslaget
till prissättning på jordbruksprodukter för 1942/43 upptogs även detta förslag.

128

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

Såsom framgår av vad tidigare anförts stannar emellertid den s. 1c. kapitalrealisationen,
för vilken avdrag gjorts vid tidigare inkomstberäkningar,
vid c:a 158,300 djur med ett värde av 41.1 milj. kronor. Anledningen till ''
den betydande skillnaden mellan denna beräkning å ena och den vid ovannämnda
rådssammanträde skisserade kalkylen å andra sidan torde vara att
söka i det förhållandet, att antalet storboskap under åren efter krigsutbrottet
minskats icke blott genom en övernormal utslagning utan även genom
minskad uppfödning. Antalet oxar, tjurar och kor beräknas sålunda ha sjunkit
med 225,000 från den 15/g 1939 till den 15/s 1942. Härtill kommer ytterligare
under samma tid en beräknad minskning i antalet ungnöt med 93,000.
Totalt föreligger sålunda en nedgång i antalet storboskap med 318,000.

Vid ett beaktande av dessa förändringar i samband med frågan om prissättningen
på jordbruksprodukter torde emellertid en bestämd skillnad böra
göras mellan å ena sidan de beräkningsgrunder, som tillämpats vid tidigare
inkomstkalkyler för jordbruket, och å andra sidan en kalkyl, i vilken de
totala förändringarna i jordbrukets kreaturskapital införas. I förstnämnda
fall bör, sedan slakten av storboskap sjunkit under den såsom normal angivna
kvantiteten, utöver den verkliga slakten upptagas det antal djur, som
förut avdragits såsom kapitalrealisation. I sistnämnda fall åter bör för samtliga
de år beräkningarna omfatta bland inkomsterna upptagas värdet av
den slakt, som verkligen ägt rum, och något avdrag för övernormal slakt
sålunda icke företagas. Samtidigt bör emellertid i kalkylen även införas de
värdeförändringar, som jordbrukets kreaturskapital undergått. Härvid kommer
sålunda hela den under de föregående åren genom dels utslaktning, dels
minskad uppfödning inträdda minskningen av kreaturskapitalet att avdragas
från jordbrukets inkomstsumma, under det att den numera inträffade
ökningen av djurkapitalet får läggas till inkomstsumman. I sin Rapport
rörande beräkningar av och prognoser för jordbrukets inkomster och kostnader
föreslog jordbrukskommitténs första delegation, att en alternativ beräkning
av denna innebörd skulle företagas. En sådan har numera på kommitténs
uppdrag verkställts av dir. A. H. Stensgård, och en preliminär redogörelse
för resultatet föreligger. I anslutning till densamma har inom jordbrukskommittén
till prövning upptagits frågan, vilken av de båda beräkningsgrunderna,
som i fortsättningen bör tillämpas vid dessa kalkyler. Kommittén
har härvid på förslag äv l:a delegationen och arbetsutskottet beslutat,
att fr. o. m. detta beräkningstillfälle tillämpa den metod, enligt vilken
även förändringarna i jordbrukets kreaturskapital och varuförråd komma
till uttryck i beräkningarna. Det bör måhända i detta sammanhang erinras
örn att LK-delegationen vid överlämnandet till livsmedelskommissionen av
sin P. M. rörande jordbrukets inkomster och kostnader 1941/42 framhöll,
att vissa förändringar i jordbrukets ekonomiska läge kunde ha inträffat,
som ej varit tillgängliga för statistisk analys, varvid man bl. a. framhöll
minskningen av ungdjursbeståndet. Sådana omständigheter syntes enligt delegationen
ej kunna lämnas ur räkningen vid ett bedömande av förändringarna
i jordbrukets ekonomiska situation.

Med tillämpning av den förut begagnade metoden för inkomstberäkningen
erhålles följande resultat beträffande storboskap:

Kvantitet Pris Värde

1,000 ton öre/kg milj. kronor

1938 39.............. 89.0 105 93.5

1939/40.............. 84.1 122 102.6

1940/41.............. 81.1 146 118.4

1941/42.............. 77.3 179 138.4

1942 43.............. • • 129.9

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

129

Såsom inkomst för år 1942/43 har härvid upptagits dels värdet av den
beräknade verkliga slakten under året, d. v. s. 47,500 ton och 88.8 milj.
kronor, dels värdet av det antal djur, som tidigare avräknats såsom kapitalrealisation.
Sagda antal uppgår, som tidigare nämnts, till 158,300 djur,
vilka vid realisationstillfällena värderas till 41.1 milj. kronor. Härigenom
erhålles det i ovanstående sammanställning upptagna beloppet 129.9 milj.
kronor.

Med tillämpning av den av kommittén godtagna metoden att å ena sidan
för varje år såsom inkomst redovisa hela den slakt, som ägt rum, och å
andra sidan såsom en särskild post upptaga förändringarna i jordbrukets
kreaturskapital, erhållas följande värden för inkomsterna av storboskap:

Kvantitet Pris Värde

1,000 ton öre/kg milj. kronor

1938/39.............. 89.0 105 93.5

1939/40.............. 91.4 122 111.5

1940/41.............. 102.3 146 149.4

1941/42.............. 78.0 179 139.6

1042/43.............. 47.5 187 88.8

Förändringarna i fråga om jordbrukets kreaturskapital redovisas i ett
särskilt avsnitt längre fram i denna promemoria.

Beträffande inkomsterna av slakten av övriga djurslag än storboskap hänvisas
till sammandragstabellen.

Inkomster för försäljning av hästar till militärt ändamål.

1, 000 kronor

Remonter.........

övriga hästar.....

1938/39

..... 625

1939/40

739

26,600

1940/41

794

3,000

1941/42

843

1942/43

900

625

27,339

3,794

843

900

Ull.

Kvantiteten ull har i tidigare beräkningar för samtliga år angivits till 700
ton. Med stöd av uppgifterna i husdjursräkningen den V* 1942 rörande antalet
får har kvantiteten bibehållits oförändrad t. o. m. år 1941/42 men för
år 1942/43 höjts till 800 ton.

Priset är 5 kr/kg.

Export av levande djur.

Enligt uppgifter från lantbruksstyrelsen har värdet av exporterade hästar
uppgått till 11.5 milj. kronor år 1941/42 och 2.8 milj. kronor 1942/43.

Förändringar i jordbrukets kreaturskapital och varuförråd.

I anslutning till första delegationens rapport rörande beräkningar av och
prognoser för jordbrukets inkomster och kostnader beslöt jordbrukskommitténs
arbetsutskott att låta utföra en »kompletterande beräkning rörande
slakten av storboskap med fråndrag av kapitalrealisation». I enlighet härmed
har, såsom redan i annat sammanhang omnämnts, framlagts en av direktör
A. H. Stensgård verkställd beräkning av jordbrukets inkomster och
kostnader, i vilken å ena sidan slakten av storboskap för samtliga år redoBihang
till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 246. y

130 Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

Kreatursantalet den 15 sept. nedanstående år.

	1939	1940	1941	1942	1943
Hästar. 3 år och däröver efter avdrag av mili-tärhästar ........................ Unghästar ........................ Föl................................	502,000 78.000 48.000	464,500 82,000 43,000	463,000 77.000 40.000	451,000 71.000 35.000	460,000 65.000 40.000
Summa unghästar och föl	126,000	125,000	117,000	106,000	105,000
Summa hästar	628,000	589,500	580,000	557,000	565,500
Nötkreatur.
Oxar..............................	7,000	6,000	5,000	4,000	4,000
Tjurar 2 år och däröver ............	31,000	33,000	33,000	31,000	32,000
Kor ..............................	1,920,000	1,868,000	1,750,000	1,698,000	1,771,000
Summa oxar, tjurar och kor	1,958,000	1,907,000	1,788,000	1,733,000	1,807,000
Ungnöt............................	564,000	564,000	475,000	i 471,000	510,000
Kalvar under 1 år..................	467,000	419,000	420,000	420,000	450,000
Summa nötkreatur	2,989,000	2.890,000	2,683,000	2,624,000	2,767,000
Svin.
Fargaltar, 9 mån. och däröver......	5,000	4,600	4,000	3,600	3,600
Fargaltar, 3—9 mån...............
Modersuggor ......................	156,000	125,000	116,000	100,000	100,000
Gödsvin1 Färd Höns.
Äldre höns ........................	8,200,000	8,165,000	8,000,000	5,600,000	5,000,000
Unghöns och kycklingar............	3,000,000	3,000,000	2,000,000	1,000,000	2,000,000
Summa höns	11,200,000	11,165,000	10,000,000	6,600,000	7,000,000

visas till sin verkliga storlek och å andra sidan förändringarna i jordbrukets
kreaturskapital och varuförråd medtagits i beräkningarna.

Värdet av djurkapitalet 15 sept. varje år (det datum, då kreatursräkningar
i vanliga fall pläga företagas), har beräknats till förkrigspriser, vilka
tillämpats även för alla krigsåren. Därvid konstaterad värdeminskning från
ett år till nästa har avdragits från inkomsterna. Realisationsvinster uppkomna
genom prisstegring å försålda djur komma sålunda att helt ingå i
inkomsterna, medan å realisationerna influtna belopp, i den mån de endast
motsvara förkrigspriserna, fråndraga. Större delen av minskningen av kreatursbeståndet
beror på att uppfödningen av djur under krigsåren haft mindre
omfattning än normalt och mindre än den försäljning, som ägt rum, även
örn den senare endast varit av normal omfattning eller ännu mindre. Metoden
innebär att inkomster av försålda djur, i den mån försäljningen överstigit
uppfödningen (produktionen) under respektive år, inräknas endast med de belopp,
varmed uppnådda priser överstiga förkrigspriserna. På motsvarande
sätt inräknas ökning av kreaturskapitalet (under 1942/43) på grund av större 1 2

1 Ej möjligt att beräkna med större grad av säkerhet, men avsevärd minskning av antalet
föreligger sedan 1939.

2 Räkningar finnas endast för vissa år. Dessa visa en viss ökning under senare år, men
den na är utan nämnvärd betydelse med hänsyn till kapitalförändringarna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 246. 131

Värdet av förestående kreatursantal beräknat efter 1938/39 års priser.

	Pris		Värde	i milj. kronor
	kronor

	pr st.	1939	1940	1941	1942	1943
Hästar.
	675	338.9	313.5	312.5	304.4	310.8
	750	58.5	61.5	57.8	53.3	48.8
För..................................	300	14.4	12.9	12.0	10.5	12.0

Summa		411.8	387.9	382.3	368.2	371.6
Nötkreatur.
Kor, tjurar och oxar...............	370	724.5	705.6	661.6	641.2	668.6
Ungnöt ............................ .	325	183.8	183.3	154.4	153.1	165.8
Kalvar ..............................	100	46.7	41.9	42.0	42.0	45.0
Summa		954.6	930.8	858.0	836.3	879.4
Sdi/i.
Fargaltar .........................	225	1.1	1.0	0.9	0.8	0.8
Modersuggor..........................	135	21.1	16.9	15.7	13.5	13.5
Summa		22.2	17.9	16.6	14.3	14.3
Höns.
	3	24.6	24.5	24.0	16.8	15.0
Kycklingar............................	2	6.0	6.0	4.0	2.0	4.0
Summa		30.6	30.5	28.0	18.8	19.0
Totalsumma		1,419.1	1,367.1	1,284.9	1,237.6	1,284.3
Värdeförändring från föregående år ( + 1—)			-52.0	-82.2	- 47.3	+ 46.7
Summa värdeminskning 1939—1942		181.5	—

uppfödning än försäljningen såsom inkomst till belopp, motsvarande förkrigspriserna.

Motsvarande justeringar ha företagits för ändring av jordbrukets lager av
fodermedel, i den mån sådana beräkningar kunnat verkställas.

Det bör dock observeras, att avdrag på sätt ovan sagts icke gjorts för
minskning av gödsvinsbeståndet, ehuru denna minskning varit mycket betydande.
Å andra sidan har tillägg ej gjorts för ökning av fårstocken, vilken
dock varit av tämligen ringa omfattning.

Försäljningsvärdet av slaktat fjäderfä borde ha inräknats som inkomst,
men erforderlig undersökning härom har icke medhunnits. Dess värde är
dock förhållandevis lågt och understiger säkerligen betydligt de värdeminskningar,
som uppkommit för jordbruket i andra avseenden såsom i form av
ej beaktade lagerrealisationer och minskning av näringsförrådet i jorden genom
försämrad gödsling.

Resultaten av beräkningarna rörande kreaturskapitalets förändringar framgå
av tabellerna å sid. 130 och 131

Någon värdeförändring å kreaturskapitalet har ej beräknats för året 1938/
39, enär djurbeståndet under åren närmast före krigsutbrottet var mycket
stabilt. Mindre nedgång beträffande hästar uppväges av uppgång för andra
djurslag såsom svin. En beräkning över värdeförändringarna under år 1938/
39 torde därför vara betydelselös.

132

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

Preliminärt sammandrag av jord -

Varuslag m. m.	1938/39	1939/40
Kvanti-tet 1,000 ton	Pris öre/kg	Värde milj.; kronor	.Kvanti-tet 1,000 ton	Pris öre/kg	Värde milj. kronor
Höstvete............................	556	17.21	95.7	493	20.44	100.8
Vårvete ............................	108	19.11	20.6	121	20.94	25.3
Råg................................	247	16.26	40.1	214	19.85	42.5
Korn ..............................	96	14.02	13.5	90	17.34	15.6
Arealtillägg ........................	—	—	—	—	—	—
Havre..............................	130	11.57	15.0	158	16.72	26.4
Premie å fodersäd ..................	—	—	—	—	—	—
Ärter...............................	15	19.14	2.9	8	38.86	3.1
Oljeväxter..........................	—	—	—	—	—	—
Spånadsväxter......................	—	—	—	—	—	—
Potatis, mat-........................	755	5.72	43.2	755	10.08	76.1
Potatis, fabriks-.....................	260	4.93	12.8	271	4.95	13.4
Sockerbetor.........................	1,834	3.05	55.9	1,900	3.09	58.7
Hö.................................	70	5.69	4.0	130	8.34	10.8
Halm ..............................	40	2.59	1.0	140	3.63	5.1
K-mjölk vid mejeri..................	794	14.99	119.0	815	15.44	125.8
K-mjölk försåld utanför mejeri.......	240	18.79	45.1	225	19.81	44.6
K-mjölk till hemmaförbrukning......	537	13.81	74.2	530	15.81	83.8
P-mjölk vid mejeri..................	2,335	11,81	275.8	2,297	13.61	312.6
Lantsmörmjölk......................	420	10.77	45.2	375	11.83	44.4
Skummjölk till ost..................	98	2.90	2.8	92	3.10	2.9
Merinkomst av gräddförsäljning......	—	—	5.9	—	—	7.2
Producentbidrag ....................	—	—	3.5	—	—	25.0
Diverse mjölkbidrag ................	—	—	—	—	—	—
Bidrag till uppehållande av vissa kör-
linjer.............................	—	—	—	—	—	—
Ägg................................	50	142	71.0	50	159	79.5
Storboskap ..........................	89.0	105	93.5	91.4	122	111.5
Kalv, större.........................	34.3	151	51.8	31.3	163	51.0
Kalv, mindre.......................	13.1	98	12.8	13.9	105	14.6
Får ................................	3.4	174	5.9	2.7	196	5.3
Häst ...............................	11.8	44	5.2	10.6	61	6.6
Svin................................	145.6	135	196.6	156.0	146	227.8
Förs. av smågrisar..................	—	—	—	—	—	0.7
Förs. av militärhästar...............	—	—	0.6	—	—	27.3
Ull.................................	0.7	175	1.2	0.7	278	1.9
Export av levande djur.............	—	—	5.6	—	—	5.9
Summa försäljningsinkomster			1,320.4			1,556.1
D:o index			100. o			117.9
Förändringar i kreaturskapital och varu-
förråd, milj. kronor...............			+ 30.0			- 52.0
Summa milj. kronor			1,350.4			1.504.1
Index			100.0			111.4

Förändringarna i värdet av jordbrukets varuförråd.

Före kriget hade vid jordbruket samlats betydande lager av olika produktionsmedel,
främst fodermedel men även motorbränsle och gödselmedel
m. m., varjämte även brödsäd plägade i viss utsträckning lagras från ett år
till ett annat. Dessa förråd ha under kriget uttömts. Utnyttjandet av motorbränslet
har beaktats vid de förut verkställda beräkningarna och är sålunda
upptaget som kostnad på resp. år, i den mån tillgången på dylika bränsle -

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

133

brukets inkomster 1938/39—1942/43.

1940/41	1941/42	1942/43
Kvanti-	Pris öre/kg	Värde	Kvanti-	Pris öre/kg	Värde	Kvanti-	Pris öre/kg	Värde
tet 1,000 ton	milj. kronor	tet 1,000 ton	milj. kronor	tet 1,000 ton	milj. kronor
228	28.—	63.8	187	28.38	53.1	219	25.98	56.9
119	29.60	35.1	80	31.32	25.1	148	27.62	40.7
168	27.-	45.4	193	27.22	52.6	359	24.66	88.2
74	25.—	18.5	93	26.—	24.2	145	22.83	33.1
—	—	—	—	—	19.9	—	—	7.0
110	23.-	25.3	110	22.—	24.2 2.4 8.2	180	18.75	33.8
17	49.66	8.4	16	51.00	27	46.-	12.4
—	—	—	—	—	9.2	—	—	19.6
—	—	0.2	—	—	1.0	—	—	2.9
810	8.62	69.8	975	16.12	157.2	1,050	11.75	123.4
259	5.96	15.4	202	5.96	12.0	150	7.41	11.1
1,859	3.58	66.6	1,844	4.63	85.4	1,735	4.75	82.4
105	22.46	23.6	60	16.60	9.9	95	10.50	10.0
115	6.91	7.9	35	6.25	2.2	60	3.75	2.8
716	20.12	144.1	757	22.31	168.9	824	22.89	188.6
210	24.27	51.0	180	24.27	43.7	180	24.27	43.7
523	19.71	103.1	516	21.39	110.4	516	21.80	109.9
2,030	17.01	345.3	1,767	17.68	312.4	1,814	17.25	312.9
308	16.16	49.8	219	16.94	37.1	219	17.08	37.4
186	5.10	9.5	143	5.12	7.3	102	5.12	5.2
—	—	8.8	—	—	1.3	—	—	1.6
—	—	35.6	—	—	40.8	—	—	44.0
—	—	—	—	—	24.6	—	—	9.2
_	_	_	_	_	1.0	_	_	1.3
40	211	84.4	30.0	249	74.7	30.0	260	78.0
102.3	146	149.4	78.0	179	139.6	47.5	187	88.8
25.2	205	51.7	15.7	233	36.6	12.3	231	28.4
13.8	137	18.9	12.1	160	19.4	17.0	160	27.2
2.3	241	5.6	2.0	303	6.1	1.8	340	6.1
13.4	76	10.2	11.1	108	12.0	7.0	134	9.4
132.3	187	247.4	90.0	204	183.6	101.0	216	218.2
—	—	2.2	—	—	4.5	—	—	3.4
—	—	3.8	—	—	0.8	—	—	0.9
0.7	457	3.2	0.7	500	3.5	0.8	500	4.0
—	—	5.8	—		11.6	—	—	2.8
		1,709.7			1,726.8			1,744.8
		129.6			130.7			132.1
		- 119.2			- 47.3	•		+ 73.7
		1,590.5			1,679.0			1.818.5
		117.8			124.3			134.7

förråd kunnat uppskattas. Någon undersökning om brödsädsförrådens och
gödselmedelsförrådens storlek har icke kunnat verkställas, varför det icke
kan närmare bedömas i vad mån försäljningen resp. utnyttjandet av desamma
inverkat på de under krigsåren erhållna inkomsterna. Otvivelaktigt
är dock, att realiserandet av dylika förråd bidragit att höja de redovisade
inkomsterna under de första krigsåren.

Realiserandet av fodermedelsreserverna, som representera de största värde -

134

Kungl. Majlis proposition nr 246.

na, har icke förut beaktats vid beräkningarna. De ur dem genom husdjursskötseln
erhållna slutprodukterna ingå sålunda bland inkomsterna till krigsårens
försäljningspris, medan något avdrag icke gjorts för minskning av lagervärdet.
Nedan göres en försiktig beräkning av förändringarna i dessa lagervärden
beräknade efter förkrigspriser. Då beräkningarna över inkomsterna avse
en jämförelse mellan 1938/39 och de följande åren, är det nödvändigt att
vid dessa beräkningar även taga i betraktande förändringar, som kunna ha
inträffat under 1938/39, eftersom dessa inverka på inkomstberäkningen för
detta år. Som året 1938 gav en osedvanligt god skörd (betydligt över normal)
är det otvivelaktigt, att en betydande uppläggning av foderförråd ägde rum
detta år. Den rikliga skörden föranledde sänkta priser för många produkter,
ett hänsynstagande till lagerökningen höjer emellertid den inkomstsumma,
som beräknats på grundval av försäljningen. De från 1938 års skörd
reserverade foderförråden togos säkerligen i anspråk för utfodring såväl under
år 1939/40, enär 1939 års skörd var betydligt sämre, som under 1940/41,
då på grund av missväxten 1940 återstående förråd helt borde ha tagits i
anspråk. Man känner icke närmare huru stora foderförråd, som sålunda upplagrats
under 1938/39 och ej heller huru stora förråd som i sin helhet tagits
i anspråk de följande åren. Den enda direkta vägledning, man i detta hänseende
äger, äro uppgifter som hösten 1941 insamlades genom livsmedelskommissionen
från hushållningssällskapen. Med ledning av dessa uppgifter
verkställdes en grov beräkning, enligt vilken den hösten 1940 befintliga
foderreserven skulle uppgå till följande storlek och värde enligt 1938/39 års
priser.

Foderreserv, befintlig hösten 1940 och tagen i anspråk år 1940/41.

Kv ant

ton

Hö .................. 264,000

Halm ................ 642,600

Fodersäd ............ 69,500

Oljekaksfoder ........ 27,300

Kli .................. 7,300

Summa

Avrundat

			Värde efter
! t milj. fe.	1938/39	förkrigspris milj. kr.
120	9	öre/fe 1	10.8
140	9	öre/fe 1	12.6
60	11	öre kg	7.65
26	20.5	öre/kg	5.6
6	12	öre/kg	0.9
352			37.55
			37.00

Som nämnts har säkerligen också under 1939/40 äldre lagerbehållningar
tagits i anspråk, men då inga uppgifter föreligga rörande omfattningen härav,
upptages i dessa beräkningar tills vidare inget avdrag för lagerminskning
detta år, ehuru så rätteligen borde ha skett. Såsom inkomst 1938/39
för lagerökning torde minst få uppföras värdet av de lager av hö, halm och
fodersäd, som realiserades 1940/41, sålunda i runt tal 30 milj. kronor. Av
oljekaksfoder och kli torde normalt ha funnits vissa lager vid jordbruket
från år till år (genomgångslager), varför man icke kan säga, att det anförda
uppkommit just 1938/39 eller något annat år. Något tillägg å 1938/39
års inkomster för lagerökning av dessa fodermedel torde därför icke vara
motiverat. Däremot bör avdrag för realisationen givetvis göras det år, då
lagret realiserades.

Ar 1941/42 kan någon lagerförändnng av betydelse icke ha ägt rum. Däremot
har 1942 års skörd beräknats komma att medföra en lagerreserv av

1 Uppnått realisationspris i ladugårdsskötsel enligt räkenskapsresultaten för svenska jordbruk.

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

135

hö och halm på c:a 300 milj. fe, vilket efter förutnämnda förkrigspris (9
öre pr fe) ger ett värde av 27 milj. kronor. Priskontrollnämnden har ansett
att denna lagerökning bör upptagas såsom inkomst, vilket givetvis också
är en logisk konsekvens av föregående. Följande värdeförändringar i lantbrukarnas
foderlager beräknas sålunda hava uppkommit:

1938/39 ökning med 30 milj. kronor.

1939/40 minskning med okänt belopp.

1940/41 minskning med 37 milj. kronor.

1941/42 ingen ändring.

1942/43 ökning med 27 milj. kronor.

Jordbrukets kostnader.

1. Köpgödsel och jordbrukskalk.

Förbrukningen av konstgödselmedel liksom priser och värdesummor för
inköpta gödselmedel framgå av sammanställningen å nästa sida. Däri anförda
uppgifter om förbrukningen grunda sig på livsmedelskommissionens beräkningar,
medan priserna basera sig på uppgifter örn de vid försäljning till
jordbrukare allmänt tillämpade priserna i det s. k. standarddistriktet.

Vad jordbrukskalk beträffar, grunda sig kvantitetsuppgifterna på en inom
lantbruksförbundet verkställd undersökning för åren 1938/41. De anförda
kvantiteterna avse försäljningen av olika kalkslag, omräknade till ren kalk
(CaO). Priserna utgöra ett genomsnitt per deciton ren kalk.

2. Kostnad för inköpt utsäde.

Våren 1941 omsåddes 16,000 och våren 1942 21,000 ha utvintrad höstsäd
med vårvete. Den för detta ändamål använda utsädesmängden, som betraktas
såsom återköpt av i inkomstkalkylen upptagna kvantiteter, uppgår till
33,600 respektive 44,100 dt. Priset per dt har under 1941 utgjort 38 kronor
och 1942 37 kronor, vilket medfört en totalkostnad av:

1940/41 1941/42

Milj. kronor ...................... 1.28 1.63

Härtill komma ytterligare förädlingskostnaderna och handelsmarginalen
för det utsäde, som jordbruket inköpt från handeln. Denna kostnadspost
kan enligt uppgifter från livsmedelskommissionens spannmålssektion beräknas
på följande sätt:

	Kvantitet, 1,000 ton
1938/39............	.......... 40,000
1939/40............	.......... 40,000
1940/41............	.......... 70,000
1941/42............	.......... 60,000
1942/43............	........... 60,000

Förädlings-kostnad och han dels-marginal, kr/ton	Värde, milj. kr.	Totalkostnad för utsäde, milj. kr.
80	3.20	3.20
80	3.20	3.20
80	5.60	6.88
80	4.80	6.43
70	4.20	4.20

Kostnadsberäkning för köpgödsel och jordbrukskalk.

Chilesalpeter......

Kalksalpeter......

Kalkkväve........

Svavels, ammoniak
Ljungasalpeter ....

Källsalt, 40 %......

Superfosfat.......

Benmjöl..........

Thomasfosfat......

Jordbrukskalk

Summa

Summa milj. kronor

1938/39	1939/40	1940/41	1941/42	1942/43
förbrukn. ton (kr/dt)	värde milj. kr.	förbrukn. ton (kr/dt)	värde milj. kr.	förbrukn. ton (kr/dt)	värde milj. kr.	förbrukn. ton (kr/dt)	värde milj. kr.	förbrukn. ton (kr/dt)	värde milj. kr.
45,000 (17.81)	7.79	33,000 (18.41)	6.08	22,000 (20.29)	4.46	17,000 (20.94)	3.66	11,000 (23.19)	2.65
65,000 (16.61)	10.80	105,000 (16.95)	17.80	135,000 (20.29)	27.39	145,000 (20.81)	30.17	77,000 (23.85)	18.36
28,000 (17.13)	4.80	27,000 (19.66)	5.81	34,800 (22.55)	7.85	55,000 (23.48)	12.91	74,500 (25.87)	19.27
20,000 (16.00)	3.20	17,000 (16.86)	2.78	21,200 (20.20)	4.28	19,000 (22.23)	4.22	14,000 (24.68)	3.46
5,000 (15.88)	0.79	2,500 (16.48)	0.41	—		4,000 (21.67)	0.87	14,500 (23.71)	3.44
80,000 (12.87)	9.90	77,000 (15.41)	11.87	95,100 (15.78)	15.01	105,000 (16.87)	17.71	81,500 (20.24)	16.50
280,000 (7.25)	20.30	247,500 (9.68)	23.96	197,500 (10.85)	21.43	191,000 (11.88)	22.69	133,000 (16.14)	21.47
5,000 (10.80)	0.54	4,000 (12.67)	0.51	2,300 (13.70)	0.82	—	—	—	—
17,000 (6.95)	1.18	14,000 (7.80)	1.09	18,000 (9.87)	1.69	14,000 (10.68)	1.50	10,000 (15.65)	1.57
	59.80		69.81		82.48		93.68		86.62
187,000 (2.76)	5.16	154,000 (3.01)	4.64	167,000 (3.86)	5.01	182,000 (3.95)	7.19	182,000 (4.79)	8.72
	64.46		74.45		88.04		100.82		95.34
	100. o		115,5		136.5		156.4		147.9

Index

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

137

3. Köpfodermedel.

Produktion, nettoimport och förbrukning av kli.

	1938/39	1939/40	1940/41	1941/42	1942/43
	ton	ton	ton	ton	ton
Vete, handelskvarnar ..............	97,150	107,200	114,550	1 78,000
tullkvarnar ..................	16,100	16,100	13,350	212,000
utländskt kli (nettoimport) ....	20,500	12,000	19,100	15,000
Summa	133,750	135,300	147,000	105,000	2 70,000
Ingående lager ................	_	_	__	+ 32,000
Utgående lager................		—	- 32,000	- 15,000
Förbrukning	133,750	135,300	115,000	122,000	—
Råg, handelskvarnar................	19,300	22,300	18,600	_	_
tullkvarnar ..................	7,500	7,500	4,200	_	_
utländskt kli (nettoimport) ....	1,100	—	—	—	—
Summa	27,900	29,800	22,800	—	—
Havre..............................	20,850	24,400	23,900	18,800	35,000
Korn..............................	13,500	13,500	12,000	10,500	10,500
Övrigt (majs- och riskli).............	4,000	1,500	—	—	—
Summa kliförbrukning	200,000	204,600	173,700	151,300	116,600

Siffrorna för de tre första åren ha framräknats med ledning av handelsstatistiken
samt industristatistikens uppgifter om kliutbytet vid förmälning.
Uppgifterna för 1941/42—1942/43 grunda sig på livsmedelskommissionens
beräkningar.

Förbrukning av fodercellulosa.

Förbrukningen av fodercellulosa under 1940/41 och 1941/42 liksom beräknad
förbrukning under 1942/43 uppgår till nedanstående kvantiteter enligt
uppgifter från svenska spannmålsaktiebolaget och livsmedelskommissionen.

	1940/41	1941/42	1942/43
	ton	kr/dt	ton	kr/dt	ton	kr/dt
Total förbrukning:
cellfor, cellfor M och cellfor S......	85,700		180,000
cellfor MM ........................	14,300		297,000
Summa	100,000		477,000		8 75,000
Därav i jordbruk och vid skogskörsler:
cellfor, cellfor M och cellfor S......	70,700	16.63	165,000	12.00	12,500	14.96
cellfor MM ........................	11,800	12.00	277,000	12.26	51,000	15.11
Summa	82,500		442,000		63,500
Förbrukning för skogskörsler enl. nedan	11,100		30,700		23,900
Kvarstår förbrukning i jordbruket	71,400		411,300		39,600
Vägt medelpris ......................		15.88		12.10		15.08

1 Vete, råg- och kornkli.

8 Vete- och rågkli.

8 Härav beräknas gå till armé- och åkerihästar år 1940/41 17,500 ton, 1941/42 35,000 ton och
1942/43 11,500 ton.

138

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

Kvantitetsuppgifterna för åren 1940/41 och 1941/42 basera sig på försäljningsuppgifter
från spannmålsaktiebolaget. 1942/43 års siffror äro beräknade
av livsmedelskommissionen.

Beräkning av fodercellulosaåtgången vid skogskörsler.

För att fastställa hur mycket fodercellulosa, som använts i jordbruket, har
en beräkning gjorts rörande åtgången till skogskörsler enligt nedanstående.
Med de framräknade kvantiteterna åren 1940/41, 1941/42 och 1942/43 ha sedan
de i ovanstående tabell erhållna summorna minskats.

Förbrukning av	kg/fe	1938/39	1939/40	1940/41	1941/42	1942/43
1,000 ton	milj. fe	1,000 ton	milj. fe	1,000 ton	milj. fe	1,000 ton	milj. fe	1,000 ton	milj. fe
Havre ........	1.2	50	41.7	50	41.7	35	29.2	30	25	25	20.8
Hö............	2.1	40	16.7	50	20.8	45	18.8	30	12.5	60	25.0
Halm ........	4.5	20	4.4	30	6.7	20	4.1	15	3.3	20	4.4
Summa fe			62.8		69.2		52.4		40.8		50.2
Index ........			lOO.o		110.2		83.4		65.0		79.9
Virkesuttag ur
skogen milj. fm*			43.5		47.7		42.2		44,6		(47.5)
Index ........			100.0		109.7		97.0		102.5		109.2

Det antages att åtgången av foder för skogskörsler utvecklats på samma
sätt som virkesuttaget ur skogen. Ovan beräknade fodermängder av havre,
hö och halm skulle under sådana förhållanden behöva kompletteras med

följande mängder fodercellulosa.
1938/39 1939/40	1940/41	1941/42	1942/43
Milj. fe........................ — —	8.5	23.6	18.4
Vilket motsvarar 1,000 ton...... — —	11.1	30.7	23.9

Fabriksavfall.

Kvantiteterna fabriksavfall från socker-, stärkelse- och potatisindustrien i
efterföljande kostnadstablå äro upptagna efter bruttobeloppen. Det tämligen
stora svinn, som plägar räknas å dessa fodermedel, torde nämligen uppstå
hos förbrukarna. Kvantiteterna melass grunda sig för åren 1938/39—1941/42
på sockerbolagens försäljningar med avdrag av användning till annat industriellt
ändamål (jästtillverkning) och för inblandning i fodercellulosa.
Beträffande sockersnilsel och betmassa grunda sig uppgifterna för åren
1938/39—1942/43 på verkliga försäljningar. För år 1942/43 äro kvantiteterna
fabriksavfall beräknade på grundval av de uppgifter om skörd, industriell
produktion och därur erhållet avfall, som sammanställts såsom underlag för
beräkningen av den animaliska produktionens storlek. För åren 1941/42
-—1942/43 ingår sockersnitsel under rubriken betmassa. Priserna på fabriksavfall
ha erhållits från företrädare för resp. industrier för åren 1938/39—
1942/43. Bland fabriksavfallet ingår även pulpa, men denna har ej medtagits
i kalkylen, ehuru den under de sista produktionsåren torde ha betingat ett
pris av 20 å 25 öre per hl. Den extrainkomst, som fabrikerna därigenom erhållit,
torde nämligen i huvudsak återföras till jordbrukare, som äro delägare
i fabrikerna. Då denna inkomst ej redovisats i inkomstkalkylen, kan ej
heller motsvarande utgift upptagas i kostnadskalkylen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

139

Foder av animaliskt ursprung.

I anslutning till sin granskning av inkomst- och kostnadsberäkningarna har
jordbrukskommitténs första delegation uttalat, att vid beräkningen av kostnaderna
för animaliskt foder hänsyn skulle tagas till kvantitetsförändringarna
beträffande ifrågavarande fodermedel, i den mån dessa vore kända. Jordbrukskommittén
beslöt sedan i enlighet härmed.

Livsmedelskommissionen har sammanställt efterföljande tillverkningssiffror.
Huruvida dessa grunda sig på lika fullständig statistik som industri- och
handelsstatistiken, på vilken de tidigare årens förbrukningssiffror grunda sig,
är tills vidare obekant.

Vid kostnadsberäkningen användas första periodens siffror såsom gällande
för produktionsåret 1941/42. Därvid har en sammanslagning skett av vissa
poster i de nu erhållna uppgifterna. Sålunda redovisas fisk- och sillmjöl som
»fiskmjöl». Fiskavfall, köttfoderkakor, köttmjöl, benblodmjöl, blodmjöl och
blodfoder redovisas under rubriken köttmjöl m. m. Fiskensilage har icke medtagits
i beräkningen utan förutsättes finna användning framförallt vid rävuppfödning.

Tillverkning av animaliskt foder och m »h 1941— 8<,/e 1942	ineralfoder i */j 1942— “/« 1942	ton. V» 1942-S1/i2 1942
Fiskmjöl....................	....... 2,240	158	266
Sillmjöl.....................	....... 241	20	74
Fiskhömjöl.................	....... —	—	6
Fiskavfall, torrt.............	....... 17	—	—
Fiskensilage.................	....... 980	243	258
Köttmjöl....................	....... 4,742	584	914
Köttfoderkakor, omalda......	....... 30	5	6
Foderbenmjöl...............	....... 5,378	380	925
Bengrvn (foder) .............	....... 51	—	—
Benblodmjöl................	....... 2	—	—
Blodmjöl...................	....... 247	8	2
Blodfoder...................	....... 1	—	—
Mineralfoder................	....... 2,748	675	921
Foderman...................	....... 343	225	225

Mineralfodertillverkningen 1941/42 har helt åtgått till inblandning i fodercellulosa
och upptages därför icke särskilt i följande kostnadsberäkning.

För år 1942/43 ha vissa uppskattningar över tillverkningen verkställts
inom livsmedelskommissionen. Sedan de kvantiteter avdragits, som beräknats
bliva inblandade i cellulosa och kraftfoderblandningar, kvarstå vissa kvantiteter,
vilka upptagas särskilt i den efterföljande kostnadsberäkningen.

Priserna på fiskmjöl, köttmjöl, foderbenmjöl och tran ha erhållits från
olika firmor fram till den 5 juni 1942. Därefter gälla av staten fastställda
priser.

Beträffande fodermedel, som tidigare redovisats under rubriken »andra ej
spec.» och som huvudsakligen bestå av diverse vegetabiliska fodermedel,
hönsfodermjöl, snäckskal m. m., ha några uppgifter örn kvantiteter och värden
ej kunnat erhållas efter år 1940/41, varför denna post helt uteslutits ur
beräkningarna.

Återinköpt fodersäd.

Livsmedelskommissionen beräknar att under 1942/43 c:a 150,000 ton av den
fodersäd, som jordbrukarna komma att avstå, skall återförsäljas till andra

Kostnadsberäkning för fodermedel.

	1938/39	1939/40	1940/41	1941/42	1942/43
	förbruka		förbrukn.		förbrukn.		förbrukn.		förbrukn.
	i ton	milj. kr.	i ton	milj. kr.	i ton	milj. kr.	i ton	milj. kr.	i ton	milj. kr.
	(kr/dt)		(kr/dt)		(kr/dt)		(kr/dt)		(kr/dt)
Kraftfoder.
Majs ...........................	95,300	16.98	73,500	14.05	6,930	1.28	_	__	_	__
	(17.76)		(19.11)		(18.60)
Kli av vete.....................	133,750	17.08	135,300	22.23	115,000	18.98	122,000	20.13	70,000	12.45
Kli av råg......................	(12.77) 27,900	3.14	(16.43) 29 800	4.61	(16.60) 22 800	3.63	(16.60)		(17.78)
	(11.24)	(15.46)	(15.50)
Kli av havre...................	20,850	1.86	24,400	2.79	23,900	2.76	18,800	3.01	35,000	4.41
	(8.90)		(11.46)		(11.55)		(16.00)		(12.60)
Kli av korn....................	13,500	1.62	13,500	2.09	12,000	1.86	10,500	1.68	10,500	1.32
	(11.24)		(15.46)		(15.50)		(16.00)		(12.60)
»övrigt»........................	4,000	0.45	1,500	0.23	—-	—	—	—	_	_
	(11.24)		(15.46)
Linkakor och -mjöl.............	21,000	4.52	20,800	4.87	5,320	1.28	—	_	_	_
	(21.62)		(23.41)		(24.00)
övriga oljekaksfoder.............	220,000	45.08	184,200	44.06	152,546	35.86	125,000	36.59	100,000	33.00
	(20.47)		(23.92)		(23.50)		(29.27)		(33.00)
Summa		90.53		94.93		60.54		61.41		51.18
Fodercellulosa......................	_	_	_	__	71,400	11.34	411,300	50.01	39,600	5.97
					(15.88)		(12.16)		(15.08)
Fabriksavfall.
Melass..........................	53,260	3.71	55,700	4.86	53.830	4.85	21,000	2.29	35,000	3.95
	(6.96)		(8.72)		(9.00)		(10.92)		(11.28)
Sockersnitsel....................	7,900	0.67	7,330	0.64	6,520	0.48	—	—	_	_
	(7.28)		(7.83)		(7.33)
Betmassa.......................	1,007,000	2.52	892.700	2.23	905,000	2.44	895,800	2.51	787,400	2.28
	(0.26)		(0.25)		(0.27)		(0.28)		(Ö.29)
Drank, hl.................	1,681,000	0.42	1,956,300	0.48	1,432,000	0.43	580,000	0.17	—	—
	(0.26)		(0.26)		(0.80)		(Ö.30)
Drav, hl........................	425,900	0.45	434,400	0.46	348,000	0.63	117,000	0.23	174,000	0.86
	(1.05)		(1.06)		(t.80)		(2.00)		(2.00)
Summa		7.70		8.57		8.88		5.20		6.68

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

Kostnadsberäkning för fodermedel (forts.).

	1938	1939	1940/41	1941/42	1942/43
						förbrukn.		förbrukn.
		milj. kr.		milj. kr.	milj. kr.	i ton	milj. kr.	i ton	milj. kr.
						(kr/dt)		(kr/dt)
Animaliskt foder.
Fiskmjöl........................	4,185	0.87	5,952	1.86	1.96	2,481	1.12	_	_
						(45.-)
Köttmjöl m. m..................	789	0.13	2,591	0.49	0.80	5,009	1.30	3,400	1.09
						(26.-)		(32.-)
Foderbenmjöl...................	1,379	0.25	1,905	0.35	0.40	5,378	1.45	1,500	0.41
						(27.-)		(27.-)
Mineralfoder....................	5,567	1.64	6,070	1.76	1.48	_	_	2,000	1.34
								(67.-)
Tran...........................	991	0.65	1,484	1.14	1 0.80	343	1.44	225	0.95
						(420.—)		(420.-)
Summa		3.54		5.10	5.44		5.31		3.79
	1938/39	1939/40
Milj. kronor	1 4.58	•5.10

1 Fyra mån. 1938 och 8 mån. 1939. — 2 1939 års värde.

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

142

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.
Sammandrag för allt köpfoder, milj. kronor.

1938/39 1939/40 1940/41 1941/42 1942/43

Kraftfoder.............. 90.53 94.93 65.54 61.41 51.18

Fodercellulosa .......... — — 11.34 50.01 5.97

Fabriksavfall............ 7.67 8.57 8.83 5.20 6.58

Animaliskt foder ........ 4.58 5.10 5.44 5.31 3.79

Återinköpt fodersäd...... — —_—_—_1-50

Summa 102.78 108.60 91.15 121.93 69.02

Avgår fodermedelsrabatter —_—_6.78_—_—

Summa milj. kronor 102.78 108.60 84.37 121.93 69.02

Index 100.0 105.6 82.1 118.6 67.1

jordbrukare. Till skillnad från föregående år uttages därvid ett pris, som med
1 krona per dt överstiger det pris, lantbrukarna erhållit vid försäljningen.
Härför uppkommer sålunda en kostnad av 1.5 milj. kronor.

4. Maskiner och redskap.

Kostnaderna för maskiner och redskap ha hittills beräknats under antagande
av en årlig inköpsvolym, motsvarande genomsnittsinköpen under åren
1935—37. Kostnadssumman för denna inköpsvolym har beräknats med användande
av de under respektive år gällande priserna och betraktats såsom
erforderlig för att vidmakthålla det under 1938/39 befintliga maskinbeståndet.
Härtill har lagts kostnaden för underhåll genom reparationer. Metoden
överensstämmer med det vid taxering av inkomst av jordbruk tillämpade
förfaringssättet, att ersättningsinköp av maskiner upptagas som utgift för
respektive år. Jordbrukskommitténs första delegation har i samband med
sin granskning av beräkningsgrunderna hänvisat till att industriföretag vid
den nuvarande priskontrollen icke få räkna med en höjning av avskrivningarna,
som svarar mot prisstegringen, samt ansett, att de för andra näringsgrenar
tillämpade avskrivningsprinciperna böra följas även vid beräkningen
av jordbrukets kostnader. Delegationen har mellertid icke för närvarande
ansett sig kunna taga ställning till vilken beräkningsmetod, som därvid bör
förordas, utan beslutat att tills vidare godtaga den hittills tillämpade.

Till belysande av metodfrågan anföres i det följande en sammanställning
av resultaten enligt olika beräkningsgrunder, nämligen dels uppgifter ur den
av livsmedelskommissionen verkställda undersökningen av jordbrukets kontanta
inkomster och utgifter på basis av självdeklarationer (bil. 3 till Kungl.
Maj:ts proposition nr 319/1942), dels resultaten av inom lantbruksförbundet
på basis av handels- och industristatistiken (import, export samt inhemsk
tillverkning) gjorda beräkningar över jordbrukets kostnader för inköp av
maskiner och redskap jämte underhållskostnader, dels resultaten av de hittillsvarande
beräkningarna och dels slutligen en beräkning, vari avskrivningskostnadema
för varaktigare maskinslag beräknats med tillämpande
av 10-årig avskrivningsperiod.

Den förstnämnda undersökningens resultat är ej direkt jämförbart med
de övriga, enär däri ingå kostnaderna för vissa maskinslag, främst traktorer,
vilka icke äro medtagna i de övriga beräkningarna; särskild beräkning har
nämligen företagits beträffande avskrivnings- och underhållskostnaderna
för traktorer. Vidare bör från kostnadssumman avdragas inkomst av jordbrukarnas
egen försäljning av maskiner och redskap. Även örn dessa juste -

Kostnader för maskiner och redskap.

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

143

00 CO

CO CO

O 0*

CM (M

<x» co

»O OS CO »O CO o

CO CM

''COCOC^CMHH

CO CD CD CO CO CD CO

CO T-t

js ’ss

CO Q-CO ro ro ro

■3 fjM

X- V- rr>

144

Kungl. Majlis proposition nr 246.

ringar vidtagas, vilket här icke kunnat ske, torde kostnaderna enligt deklara
tionsundersökningen likväl komma att ligga högre än enligt de övriga beräkningarna.
Deklarationsundersökningen visar även den starkaste relativa stegringen,
om genomsnittsinköpen under åren 1935 och 1937 tagas till utgångspunkt
för en jämförelse (se indextalen). Den på industri- och handelsstatistiken
grundade beräkningen (B) ger ej värden, som för de olika åren motsvara
jordbrukarnas inköp, enär man icke känner fabrikanternas och försäljarnas
lagerhållningar. Beräkningen av kostnaderna med 10-årig avskrivning
å inköpta maskiner ger de lägsta kostnadsbeloppen under den tid undersökningen
omfattar. Detta beror dels på att tillgänglig statistik icke medgivit
medtagande av alla maskinslag i denna beräkning, varför beloppen i sin
helhet äro för låga, dels på att maskininköpen under depressionsåren i början
av 1930-talet voro synnerligen låga. Den 10-åriga avskrivningsmetoden
medför en stark eftersläpning, och kostnadsstegringen på grund av de ökade
maskininköpen under de senaste åren kommer vid denna beräkningsmetod
icke fullt till synes, förrän stegringen av inköpen upphört eller förbytts i
nedgång.

En jämförelse mellan den sistnämnda beräkningsmetoden och den hittills
vid kostnadsberäkningarna tillämpade visar sålunda från 1938/39 en mindre
kostnadsstegring under åren fram t. o. m. 1942/43. Det är emellertid tydligt,
att den hittills använda beräkningsmetoden, grundad på fast genomsnittlig
inköpsvolym, icke tager nöjaktig hänsyn till den fortgående ökningen av
maskininköpen eller med andra ord till jordbrukets fortskridande mekanisering.
På längre sikt torde därför en omläggning av beräkningarna vara
erforderlig, så att kostnadsstegringama genom ökade inköp bliva beaktade.
Detta blir så mycket mera påkallat, om minskningen av arbetsåtgången genom
rationalisering skall noggrant beaktas. Då emellertid en dylik omläggning
kräver ytterligare komplettering av statistiken och övervägande av metoden
samt då kostnadsstegringen för år 1942/43 enligt hittills gjorda undersökningar
blir i stort sett densamma vid tillämpande av avskrivningsmetoden
som vid den hittills tillämpade metoden, har den tidigare beräkningsgrunden
här bibehållits. Enligt denna erhålles följande resultat:

1938/39 1939/40 1940/41 1941/42 1942/43

milj. kronor........... 72.81 83.20 94.32 101.09 105.56

index................. 100.0 114.3 129.5 138.8 145.0

5. Traktorkostnader.

Traktorbeståndet 1940/41 och 1941/42 har beräknats på grundval av traktorinventeringarna
åren 1937 och 1940 samt uppgifter om årliga försäljningar
till jordbruket av nya traktorer och utrangering av gamla. För året
1942/43 har en försiktig uppskattning skett. En ny traktorräkning har företagits
1942, vilken visat väsentligt större traktorbestånd än tidigare räkningar
och större än det nedan anförda, nämligen omkring 27,000 traktorer. Då nu
nämnda räkningsresultat icke anses vara jämförligt med de tidigare räkningarna
(traktorbeståndet kan icke ha undergått sådan ökning sedan 1940),
ha vi emellertid funnit oss tillsvidare icke kunna använda den senaste räkningens
resultat för våra beräkningar.

1940/41 1941/42 1942/43

Antal traktorer......... 20,240 19,840 20,000

» dragbilar........ 4,500 3,500_3,500

24,740 23,340 23,500

Kungl. Maj.ts proposition nr 246. 145

Traktorerna beräknas liksom tidigare vara till hälften av lätt och till hälften
av tung typ.

Vid 1942 års utgång vörö c:a 12,000 traktorer avstängda från tilldelning
av brännoljor. Denna avstängning drabbar i främsta rummet tunga traktorer.
Därför räknas i det följande med att brännolja tilldelas endast lätta traktorer.
Enligt uppgifter, som inhämtats från statens industrikommission över antalet
till lantbrukstraktorer levererade gengasaggregat, skulle samtliga de från
brännoljetilldelning avstängda traktorerna nu ha försetts med gengasaggregat.
Detta framgår av följande sammanställning över antalet till lantbrukstraktorer
försålda aggregat.

Under år 1940............................. 2,674 st.

» » 1941 ............................. 3,287 »

» första halvåret 1942.................. 2,569 > g,530 st. till 1/t 1942.

» tredje kvartalet 1942 ......................... 2,409 >

» fjärde kvartalet 1942 ......................... 1,160 >

Summa försålda aggregat fr. o. m. 1940 t. o. m. 1942 12,099 st.

I dessa summor ingå icke aggregat som tillverkats vid mindre fabriker, ej
heller hemtillverkade aggregat.

Med ledning av dessa uppgifter angående påmonterade aggregat har det
genomsnittliga antalet gengasdrivna traktorer i lantbruket under produktionsåren
1940/41 och 1941/42 beräknats. Ett obetydligt tillägg har gjorts
för hemtillverkade aggregat. Hänsyn har tagits till den tidpunkt på året, vid
vilken aggregaten påmonterats. 3/6 av en traktors årliga användning har beräknats
äga rum under vår- och sommararbete samt 2/o i höstarbelet. De
traktorer, som försetts med gengasaggregat på vintern, ha därför räknats
som 3/5 gengastraktor o. s. v. En viss fortsatt övergång till gengasdrift under
första kvartalet 1943 har förutsatts. Genom detta förfaringssätt lia följande
siffror erhållits.

Antal gengastraktorer i lantbruket 1941—42 ......................... 7,600

» » 1942—43 ......................... 12,800

Till vår- och sommararbetet 1943 beräknas 13,400 lantbrukstraktorer vara
försedda med gengasaggregat. Av dessa beräknas 10,000 vara av tung och
3,400 av lätt typ. Antalet dragbilar förutsättes oförändrat eller 3,500 st. Även
totala antalet traktorer antages bli oförändrat.

Traktoranvändningen 1941/42 och 1942/43 skulle sålunda ha följande omfattning: 1941/42

1942/43

Oljedrivna tunga traktorer i bruk....... 1,735 —

» lätta » , > 9,920 7,200

Gengasdrivna tunga » » » 7,600 10,000

» lätta » » » — 2,800

Dragbilar................................ 3,500 3,500

Oljedrivna traktorer ej i bruk (tunga)...... 585 —

23,340 23,500

Tilldelningen 1941/42 utgjorde förutom startbensin sammanlagt 17,400 m3
traktorfotogen och brännolja. Dessutom antages, att jordbrukarna förbrukat
c:a 1,000 m3 ur egna lager. Tillsammans räcker detta till 300 timmars körning
per traktor och 160 timmar per dragbil. 1942/43 beräknas tilldelningen

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 246. 10

146

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

komma att utgöra c:a 12,000 m3 motyl, svarande mot c:a 8,000 m3 motorfotogen,
samt 3,100 m3 brännolja. Kvantiteten beräknas räcka för en körning
av 250 timmar per traktor och 180 timmar per dragbil.

För gengasdrivna traktorer räknas med en användningstid av 700 timmar
per år under 1941/42 samt med endast 600 timmar per traktor och år under
1942/43. Montering av gengasaggregat torde i början lia skett i huvudsak på
större traktorer, tillhörande stora gårdar, där traktorerna kunnat utnyttjas
intensivt. Numera monteras gengasaggregat i allt större utsträckning även
på mindre traktorer, vilka ofta tillhöra små gårdar, där man ej kan utnyttja
traktorerna under lika stort antal timmar som vid storbruken. En sänkning
av antalet beräknade körtimmar per år från 700 till 600 kan därför

anses motiverad.

Antalet driftstimmar per år blir enligt det föregående

olj edrivna tunga traktc
» lätta »

gengasdrivna tunga »

» lätta »

1941/42	1942/43
1,000-tal tim.	1.000-tal tim.
.. 520.5	—
.. 2,976.0	1,800.0
.. 5,320.0	6,000.0
—	1,680.0
.. 560.0	630.0
9,376.5	10,110.0

Kostnaderna för traktordriften bestå i avskrivnings- och underhållskostnader
samt kostnader för driv- och smörjmedel.

De i det följande använda normerna för beräknande av kostnaderna för
avskrivning och underhåll ha uppgjorts efter samråd med jordbrukstekniska
föreningen.

1. Avskrivningskostnader.

1941/42

1942/43

--------- ~ 1 ----o

Gengasdrivna traktorer, lätta

avskrivn. procent	vägd års-avskrivn. kronor	avskrivn. procent	vägd årsav-skrivn. kronor
. 7.5	373	—	—
k 4.0	199	4.0	—
. 8.33	240	8.33	242
. 15.4	766	15.4	773
—	—	16.0	465
. 20.0	160	20.0	160

För oljedrivna i bruk varande traktorer har använts den avskrivningsprocent,
som gäller vid »normal» användningstid, d. v. s. c:a 450 timmar per
år. En viss ehuru låg avskrivning har räknats även för traktorer, som ej äro
i bruk. Någon förslitning av dessa sker givetvis ej, men det måste tagas hänsyn
till att en traktors värde nedgår ej enbart på grund av förslitning utan
även därigenom, att den blir gammal och omodern. För gengasdrivna traktorer
har räknats med en större avskrivning, dels emedan användningstiden
per år är hög, dels därför att förslitningen av motorn är avsevärt större
vid drift med gengas än med oljebränsle. Dessutom tillkommer avskrivning
på aggregaten, vilka med den användningstid per år, det här är fråga om,
måste avskrivas på 3 år. Denna kostnad behandlas i nästa punkt av beräkningarna.

2. Underhållskostnad.

Underhållskostnaden beräknas uppgå till följande belopp i kronor per
driftstimme:

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

147

Vid olj edrift

tung traktor...........

lätt traktor och dragbil
Gengasdriven traktor____

1941/42 1942/43

res-del.	rep.	res-del.	rep.
0.19	0.17	0.20	0.19
0.13	0.11	0.13	0.12
0.24	0.21	0.25	0.23

För gengasdrivna traktorer blir den sammanlagda kostnaden för amortering
och ränta på aggregat samt underhåll och skötsel av detsamma i genomsnitt
805 kronor för de traktorer, som voro i bruk under 1941/42. För år
1942/43 beräknas motsvarande kostnad till 808 kronor.

3. Driv- och smörjmedelskostnad.

1941/42 ,,Sufma

'' milj. kronor

Av livsmedelskommissionen beräknad kostnad för tilldelad motorfotogen,
brännolja och bensin................................... 10.60

Jordbrukarnas eget lager 1,000 m3 å 0.617 kr/liter.................. 0.62

Årskostnad för gengasved, 462 hl. å 1.80 kr = 832 kr/traktor........ 6.32

Smörjolja, 0.30 liter/traktortimme å 1.70 kr/liter.................... 4.78

Summa kronor 22.32.

1942/43

11,000 m3 »motyl 85> å 0.78 kr/liter................................ 8.58

1,000 m3 »motyl 50» å 0.89 kr/liter................................ 0.89

3,100 m3 brännolja å 1.23 kr/liter................................ 3.81

Årskostnad för gengasved, 396 hl/traktor å 3.10 kr/hl............... 15.71

Smörjolja, 0.22 liter/traktortimme å 2.35 kr/liter.................... 5.23

34.22.

Sammandrag av kostnader för traktorer.

1941/42 1942/43

milj. kronor milj. kronor

Avskrivning:

lätta traktorer i bruk, oljedrivna................ 2.38 1.74

tunga, oljedrivna traktorer i bruk .............. 0.65 —

tunga oanvända traktorer...................... 0.12 —

gengastraktorer, tunga.......................... 5.82 7.73

» , lätta .......................... — 1.30

dragbilar...................................... 0.56 0.56

Underhållskostnad:

oljedrivna lätta traktorer och dragbilar.......... 0.85 0.61

oljedrivna tunga traktorer...................... 0.19 —

gengastraktorer................................ 2.39 3.69

kostnader för gengasverk ...................... 6.12 10.34

Driv- och smörjmedelskostnad .................. 22.32 34.22

Summa milj. kronor 41.40 60.19

Index (1938/39: 18.07 milj. kronor = 100) 229.1 333.1

6. Diverse kostnader.

Beräkningsgrunderna för vissa av de i detta avsnitt redovisade kostnadsposterna
ändrades hösten 1942. Sålunda har kostnaden för mjölkfrakter varit
föremål för en speciell utredning. Ändrade beräkningsgrunder ha även till -

148

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

lämpats beträffande posterna AlV-syra, elkraft, torvströ, allmänna omkostnader
och mjölkkontroll.

AB Syrafoder har lämnat uppgifter örn kvantiteter av och priser på försåld
AlV-syra under respektive år.

För elkraft har gjorts en specialundersökning, varvid som ledning tjänat
uppgifter örn elektrifieringens omfattning och utveckling, administrationskostnader
och kraftkostnader. De härvid framräknade kostnaderna för elkraften
äro genomgående väsentligt högre än enligt tidigare beräkningar,
vilket bland annat beror på att i beräkningen nu även medtagits kostnaderna
för gårdsnäten samt installationskostnaderna för lyse och motorer. Härigenom
har en brist i de hittillsvarande beräkningarna nu avhjälpts. Även i
övrigt är den nu verkställda beräkningen mera fullständig. I prognosen
för 1942/43 har man utgått från att nyanläggningarna bliva av samma
omfattning som år 1941/42. Detta bestyrkes av elektrifieringsberedningen,
som beräknar, att nyanläggningarna 1942/43 på grund av de nu genomförda
lättnaderna i koppartilldelningen skola uppgå till sådan omfattning,
att kostnaderna för desamma bliva i stort sett oförändrade jämfört med kostnaderna
1941/42.

Tidigare ingick under rubriken »kraft och lyse» såväl elkraft som bränsle
till stationära motorer samt fotogen för belysningsändamål. Under benämningen
»elkraft» ingår nu endast kostnaderna för elektrisk energi. För de
båda övriga posterna ha beräkningar påbörjats, men på grund av svårighet
att insamla ett tillförlitligt material ej hunnit slutföras. Dessa poster ha
därför helt utelämnats ur beräkningarna.

Uppgifter om torvströförbrukningen respektive år ha erhållits från livsmedelskommissionens
planlägéningsavdelning. För tidigare framlagda beräkningar
har en fast kvantitet legat till grund. För posterna »allmänna omkostnader»
och »mjölkkontroll» har någon utredning ej hunnit verkställas
utan här har i enlighet med beslut av jordbrukskommittén räknats med vissa
procentuella höjningar, nämligen för 1939/40 med 5 procent, för 1940/41
med 10 procent samt för 1941/42 och 1942/43 med 15 procent stegring.

De erhållna resultaten beträffande diverse kostnader redovisas i följande

	1938/39	1939/40	1940/41	1941/42	1942/43
	milj. kr.	milj. kr.	milj. kr.	milj. kr.	milj. kr.
Mjölkfrakter...............	15.70	18.85	23.06	27.83	36.39
Övriga frakter: Biltransporter............	7.13	9.83	11.97	13.16	13,46
Järnvägstransporter......	5.00	5.09	5.50	5.50	5.50
Skördegarn ..............	2.55	3.89	4.61	5.64	8.11
Hösalt..................	0.48	0.65	0.92	0.95	1.03
AlV-svra................	0.13	0.23	0.35	0.56	0.56
Betningsmedel...........	1.10	1.08	1.10	1.09	1.09
El. kraft................	31.16	33.89	40.83	47.28	52.69
Hästskor................	2.21	2.98	3.30	3.30	3.36
Hästskosöm.............	1.46	1.90	1.99	2.03	2.03
Silfilter..................	0.97	1.15	1.59	1.71	1.71
Rengöringsmedel.........	3.11	5.22	5.75	6.21	6.21
Torvströ................	4.32	4,83	7.05	5.52	5.00
Allmänna omkostnader ...	17.09	17.94	18.80	19.65	19.65
Mjölkkontroll............	1.81	1.90	1.99	2.08	2.08
Summa	94.22	109.43	128.81	142.51	158,87
Index	100.0	116.1	136.7	151.3	168.6

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

149

7. Ekonomibyggnader.

a) Vanliga byggnader.

Jordbrukskommitténs första delegation föreslog år 1942 i anslutning till
sin granskning av beräkningarna, att kostnaderna för underhåll av ekonomibyggnader
skulle omräknas, så att den verkliga kostnadsstegringen bättre
redovisades, vilket förslag också biträddes av jordbrukskommittén. Härvid
åsyftades bl. a., att den ökade förekomsten av ackordsarbeten på landsbygden
skulle beaktas vid beräkningarna.

Såsom framgått av andra utredningar medför tillämpandet av ackordspriser
vid byggnadsarbete inom lantbruket högre kostnader än tillämpandet av
timlöner. Uppenbarligen skulle därför ett hänsynstagande till den successiva
övergången till ackordsprissystemet medföra en starkare stegring av byggnadskostnaderna
än som framkommit vid hittillsvarande beräkningar. Det
har emellertid icke för närvarande visat sig vara möjligt att erhålla ett något
så när riktigt mått på den kostnadsökning, som blivit följden av denna
övergång, enär erforderligt material saknas rörande den omfattning, i vilken
ackordspriser resp. timlöner kommit till tillämpning under olika år. En omläggning
av beräkningarna enligt de anförda grunderna torde därför få anstå,
till dess härför erforderligt material kan framskaffas.

Vid behandlingen av denna fråga har emellertid övervägts en omläggning
av beräkningarna på annat sätt, varigenom byggnadskostnaderna torde komma
till uttryck på ett riktigare sätt än hittills varit fallet. Omläggningen
består i att en större del av de totala kostnaderna för byggnader beräknas
såsom underhåll och sålunda göres rörlig, medan en mindre del beräknas
såsom avskrivning och hålles vid oförändrad nivå. En dylik omläggning är
i och för sig motiverad av att underhållet i verkligheten utgör en större del
av de sammanlagda kostnaderna för byggnaderna än som förutsatts i de
tidigare beräkningarna. Den torde emellertid också i viss mån kunna eliminera
den påtalade bristen, att ackordslönekostnaderna ej kunnat beaktas i
beräkningarna. Till frågans belysande skall följande anföras.

Hittillsvarande kostnadsberäkningar grunda sig på en undersökning om
de genomsnittliga kostnaderna för nybyggnad och underhåll av ekonomibyggnader
under åren före kriget. Den sammanlagda kostnadssumma, som
härvid erhölls, fördelades på nybyggnadskostnad (avskrivning) med ett belopp,
som motsvarade den enligt beräkningen erforderliga ny- och ombyggnadsvolymen
i genomsnitt per år eller, annorlunda uttryckt, avskrivningskostnaden
på det erforderliga byggnadsbeståndet, beräknat efter nyvärde. Återstoden
av kostnadssumman upptogs som underhållskostnad. Denna kom härvid
att motsvara endast 0.56 procent av det totala nybyggnadsvärdet. Tilllämpandet
av en så låg underhållsprocent ansågs försvarlig, dels enär kostnaderna
för mera genomgripande omändringar av byggnader inkluderades i
nybyggnadskostnaderna (avskrivningarna), dels enär underhållsarbeten till
icke ringa del ansågos kunna utföras av jordbrukets egen arbetskraft. Större
delen eller nära ''6U av de totala, särskilt betalda byggnadskostnaderna kom
härigenom att hänföras till avskrivning, medan en mindre del hänfördes
till underhåll (år 1938/39 62.21 resp. 22.44 milj. kronor). Fördelningen är
av mindre betydelse, så länge såväl avskrivningskostnaderna som underhållskostnaderna
behandlas såsom rörliga. Då någon höjning av avskrivningskostnaderna
nu emellertid av kända skäl icke får beräknas, torde det vara
av vikt, att underhållskostnaderna upptagas till belopp, som bättre motsvara
de faktiska förhållandena. De hittills tillämpade grunderna äro mera
tillämpliga, ela fråga är om ett relativt ungt byggnadsbestånd och då
förnyelse skor i förutsatt omfattning. Jordbrukets byggnadsbestånd är emel -

150

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

lertid genomsnittligt tämligen gammalt och förnyelsen torde under senaste
årtionde icke haft en omfattning som motsvarat behoven. Underhållet blir
därför i stället mera omfattande och kostsamt. Följande uppgifter om byggnadsunderhåll
och nybyggnad, hämtade från de av livsmedelskommissionen
med hjälp av självdeklarationerna företagna undersökningarna, giva i detta
hänseende viss vägledning.

Jordbrukets utgifter för byggnader, milj. kronor.

1932 1935 1937 1938 1940

Underhåll av byggnader ........ 33.9 45.9 60.6 70.0 69.6

Ny-, till- och ombyggnad........ 15.1 28.3 30.1__39^1_ 18.0

Summa 49.0 74.2 90.7 109.1 87.6

Vid bedömandet av ovanstående utgifter får beaktas, att desamma omfatta
även bostadsbyggnader somt att kostnaderna för ny-, till- och ombyggnad
torde vara ofullständigt redovisade, enär de icke få avdragas vid inkomsttaxeringen.
Tydligt är emellertid, att underhållskostnaderna i verkligheten äro
större än de i kalkylerna över jordbrukets inkomster och kostnader förut
upptagna. Enligt uppgifter från fackmän bör man icke räkna med lägre underhållskostnad
än 1 procent av nybyggnadskostnaden.

Med stöd av ovanstående har utarbetats en kalkyl, i vilken underhållskostnaden
för 1938/39 beräknats efter 1 procent av nybyggnadskostnaden samma
år och för de följande åren höjts med stegringen av timlöner och materialpriser.
Samtidigt har avskrivningskostnaden för 1938/39 sänkts med motsvarande
belopp. Det kunde möjligen anses riktigast att bibehålla den senare delen
av kostnaden oförändrad, även om underhållskostnaden höjes. Då emellertid
den hittillsvarande beräkningen hänför sig till ett modernt byggnadsbestånd,
medan det förefintliga beståndet i verkligheten är ganska gammalt,
synes för närvarande kunna räknas med avskrivningskostnader, som hänföra
sig härtill. I detta sammanhang må påpekas att de vid jordbrukets beskattning
tillämpade värdeminskningsavdragen för byggnader (inklusive bostadsbyggnader)
i regel utgöra 1 procent av taxeringsvärdet, minskat med skogsmarkens
värde. Detta motsvarar för hela jordbruket icke mera än c:a 45 milj.
kronor per år. Å andra sidan får beaktas, att detta belopp, som med all sannolikhet
väsentligt understiger kostnaderna för normal förnyelse av byggnadsbeståndet,
näppeligen kan läggas till grund för dessa beräkningar.

Enligt den vid tidigare beräkningar tillämpade fördelningen av byggnadskostnaderna
på avskrivningar och underhållskostnader skulle följande resulto.
t erhallas *

1938/39 1939/40 1940 41 1941/42 1942/43

Avskrivning, milj. kronor.. 62.21 62.21 62.21 62.21 62.21

Underhåll, » » .. 22.44 25.93 28.28 31.56 34.41

Summa 84.65 88.14 90.49 93.77 96.62

Index 100.0 104.1 106.9 110.8 114.1

Med utgångspunkt från den i det föregående motiverade omläggningen ha

byggnadskostnaderna beräknats på följande sätt:

Avskrivning, milj. kronor..
Underhåll, » >

1938/39

44.35

40.30

1939/40

44.35

46.57

1940/41

44.35

50.79

1941/42

44.35

56.68

1942/43

44.35

61.79

Summa, milj.

kronor 84.65

Index 100.0

90.92

107.4

95.14

112.4

101.03

119.4

106.14

125.4

Kungl. Maj:ts proposition nr 246-

151

Mot denna beräkning kan erinras, att byggnadsunderhållet för närvarande
torde eftersättas och att de faktiska utgifterna av detta skäl icke stegrats i
den grad, som beräkningen utvisar. Denna erinran har givetvis betydelse i
den mån det kan förutsättas, att det för tillfället uppskjutna underhållet senare
kan utföras till lägre kostnad. Å andra sidan får ihågkommas, att hänsyn
icke tagits till ackordsprissystemets fördyrande inverkan och icke heller
till kostnadsstegringen för nybyggnader.

b) Silosanläggningar m. m.

Jordbrukskommitténs första delegation hade även föreslagit, att kostnaderna
för AlV-silos, gödselstäder, gödselvattenbrunnar och vattenledningar såvitt
möjligt skulle beräknas. En sådan beräkning framlägges nedan beträffande
silosanläggningar. Rörande övriga ovannämnda anläggningar har någon
motsvarande beräkning tills vidare icke kunnat verkställas för de olika
åren.

Antalet i bruk befintliga silos av viss beskaffenhet och storlek (gropsilos)
har för olika år beräknats med hjälp av uppgifter om försäljningen av AIVsyra.
Därigenom har också antalet under olika år nyuppförda silos kunnat
approximativt beräknas. Sedan anläggningskostnaden för dessa beräknats, har
årskostnaden erhållits genom att utgå ifrån en 7-årig avskrivningsperiod, vilken
anses motsvara livslängden. Någon särskild underhållskostnad har icke
ansetts böra upptagas.

De beräknade avskrivningskostnadema för silosanläggningar äro följande:

1938/39	1939/40	1940/41	1941/42	1942/43
milj. kronor.............. 0.03	0.04	0.08	0.14	0.25
De sammanlagda kostnaderna för vanliga ekonomibyggnader silosanläggningar ha sålunda beräknats till följande belopp:	samt för
1938/39	1939/40	1940/41	1941/42	1942/43
Byggnader, milj. kronor .... 84.65 Silosanläggningar, milj. kronor 0.03	90.92 0.04	95.14 0.08	101.03 0.14	106.14 0.25
Summa milj. kronor 84.68	90.96	95.22	101.17	106.39
Index 100.0	107.4	112.4	119.5	125.6

8. Grundförbättringar.

Kostnaderna för grundförbättringar ha uppdelats på underhåll och avskrivning,
varvid avskrivningskostnadema hållits oförändrade sedan 1938/
39. Avskrivningen avser uteslutande täckdiken, för vilka däremot inget underhåll
beräknats. Denna senare kostnadspost hänför sig till öppna diken.
Följande årliga kostnader lia erhållits:

	1938/39	1939/40	1940/41	1941/42	1942/43
Avskrivning, milj. kronor....	3.72	3.72	3.72	3.72	3.72
Underhåll, » » ....	3.82	4.09	4.68	5.34	5.89
Summa milj. kronor	7.54	7.81	8.40	9.06	9.61
Index	ioo.o	103.6	111.4	120.2	127.5

9. Arbetskostnader.

I de på våren 1942 framlagda inkomst- och kostnadsberäkningarna redovisades
två alternativ beträffande arbetskostnaderna. Enligt det ena avräknades
hela den arbetslcraftsbesparing, som beräknats uppkomma på grund av

152

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

minskad skörd, på resp. skördeår (1940 och 1941). Enligt det andra fördelades
denna arbetskraftsbesparing med lika belopp på detta och följande år.
I här föreliggande beräkningar har det sistnämnda förfaringssättet tillämpats.

Inom jordbrukskommittén ha principerna för arbetskostnadsberäkningarna
prövats bl. a. i anslutning till en rapport rörande de hittills tillämpade
metoderna för inkomst- och kostnadsberäkningarna, som avgivits av kommitténs
första delegation. Härvid ha vissa ändringar i beräkningssättet företagits.
I naturalönen inräknas sålunda potatis med en kvantitet av 900 kg
mot 1,000 kg vid föregående kalkyler. Denna reduktion har företagits, enär
det ansetts befogat att bättre anpassa kvantiteten till familjens verkliga konsumtion.
Vedkvantiteten har höjts från 12 till 20 m3. Värdet av bostadsförmån
har tills vidare upptagits med oförändrat belopp för samtliga undersökta
år (175 kronor).

I anslutning till vissa undersökningar rörande förändringarna i jordbrukets
arbetskraftsvolym infördes i den i augusti 1942 utarbetade preliminära kostnadskalkylen
för 1942/43 två alternativa beräkningar av arbetskostnaderna.
Dessa skilde sig från varandra på så sätt, att den genomsnittliga nedgången
i arbetarantalet i den ena beräknades till 1 procent och enligt den andra till 1.5
procent örn året. Då nu tillgängligt material emellertid ger ett svagare stöd åt
det sistnämnda antagandet än de vid nämnda tillfälle föreliggande undersökningarna,
har kommittén — utan att ännu ha kunnat taga definitiv ståndpunkt
till frågan — ansett sig böra utesluta detsamma ur de här framlagda
kalkylerna.

Den individuella löneutvecklingen belyses av följande uppgifter örn kontant-
och naturalönen respektive år.

	1938/39	1939/40	1940/41	1941/42	1942/43
Kontantlöner: Manliga:
a) årslöner: arbetare i kost, kördräng..........	755.24	807.00	893.33	942.00	1,075.00
statare, kördräng.................	882.69	942.25	1,046.33	1,101.33	1,230.67
statare, kreatursskötare ...........	1,049.93	1,114.37	1,215.67	1,265.00	1,401.67
b) timlöner: daglönare, utan naturaförmåner...	0.647	0.693	0.792	0.904	0.997
Kvinnliga:
a) årslöner: landsjungfru......................	486.67	521.66	559.34	579.00	693.00
b) timlöner: dagsverkare utan naturaförmåner	0.430	0.456	0.515	0.568	0.669
Index för kontantlön.........................	100.0	106.7	118.1	125.7	142.0
Index för naturalön..........................	100.0	122.3	141.6	155.6	147.4

Vid beräkningen av totala lönekostnaden ha följande resultat erhållits, varvid
räknats med 1 procent årlig minskning av arbetskraftsvolymen:

		1938/39	1939/40	1940/41	1941/42	1942/43
Kontantlön, milj.	kronor	513.28	542.23	593.93	625.94	699.92
Naturalön, »	»	280.30	339.31	388.88	423.07	396.59
Summa milj.	kronor	793.58	881.54	982.81	1.049.01	1,096.51

Efter justering för den arbetskraftsbesparing, som antagits inträda under
åren 1940 och 1941 på grund av det låga skördeutfallet dessa år, erhålles:

	1938.39	1939/40	1940/41	1941/42	1942/43
Milj. kronor.. .	. 793.58	869.19	952.61	1,031.16	1,096.51
Index.........	. 100.0	109.5	120.0	129.9	138.2

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

153

På uppdrag av kommittén har direktör A. H. Stensgård utarbetat en särskild
promemoria rörande arbetskraftsvolymen och arbetskostnaderna inom
jordbruket samt deras förändringar. Enligt där gjorda beräkningar, som gälla
året 1940/41, erhålles en något större arbetsvolym än den, som utgjort underlag
för hittillsvarande arbetskostnadsberäkningar. Med tillämpande av
nämnda undersökningsresultat skulle också erhållas en något starkare procentuell
stegring av jordbrukets samtliga kostnader än den som erhållits vid
den hittills vid beräkningarna använda arbetsvolymen. Ifrågavarande undersökningsresultat
ha emellertid angivits vara preliminära. Kommittén, som
ännu icke heller ansett sig kunna taga ställning till resultaten av denna undersökning,
har för avsikt att upptaga densamma till en mera ingående behandling
i samband med de undersökningar rörande jordbrukets inkomster
av skogskörslor och köksväxtodlingar, som f. n. på kommitténs uppdrag
utföras.

Kommittén har även beslutat att låta undersöka förskjutningarna i numerären
av olika arbetarkategorier i och för ev. omräkning av löneindex. Dessa
undersökningar ha emellertid ännu icke avslutats.

10. Kapitalkostnader.

Enligt kommitténs undersökning bör vid beräknandet av jordbrukets räntekostnader
hänsyn tagas till de förskjutningar i kapitalets storlek, som ägt
rum, särskilt beträffande djurkapital och maskinkapital. Utredningar ha
igångsatts för att klarlägga dessa frågor, men beräkningarna ha ännu icke
kunnat slutföras. Sannolikt medför ett hänsynstagande till uppkomna förändringar
i kapitalets storlek dock icke större justeringar av den beräknade
kapitalkostnaden. Räntekostnaderna för det i jordbruket investerade kapitalet
har därför nu liksom tidigare beräknats på ett sedan 1938/39 oförändrat kapitalbelopp,
varvid följande resultat erhållits:

1938/39 1939/40 1940/41 1941/42 1942/13

Milj. kronor____ 202.30 213.48 218.64 208.88 200.27

Index.......... 100.0 105.5 108.1 103.3 99.0

Jordbrukets kostnader i sammandrag.

	1938 39 milj. kronor	1939/40 milj. kronor	1940/41 milj. kronor	1941/42 milj. kronor	1942/43 milj. kronor
Köpgödsel ...............	64,46	74.45	88.04	100.82	95.34
Utsäde...................	3.20	3.20	6.88	6.43	4.20
Köpfodermedel...........	102.78	108.60	84.37	121.93	69.02
Maskiner och redskap ....	.72.81	83.20	94.32	101.09	105.56
Traktorkostnader.........	18.07	25.45	25.08	41.40	60.19
Diverse kostnader........	94.22	109.43	128.81	142.51	158.87
Ekonomibyggnader.......	84.68	90.96	95.22	101.17	106.89
Grundförbättringar.......	7.64	7.81	8.40	9.06	9.61
Arbetskostnader .........	793.58	869.19	952.61	1,031.16	1,096.51 200.27
Kapitalkostnader ........	202.30	213.48	218.64	208.88
Avgår utsädesrabatter ....	—	—	3.04	—	—
Summa milj. kronor	1,443.64	1,585.77	1,699.33	1,864.45	1,905.96
Index	100.0	109.8	117.7	129.1	132.0

154

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

Bilaga 2.

P. M.

rörande jordbrukets kontanta inkomster och utgifter 19S8—1941.

Inledning.

I syfte att närmare belysa jordbrukets produktionsbetingelser lät 1938 års
jordbruksutredning företaga en undersökning rörande jordbrukets driftsförhållanden,
vilken grundade sig på uppgifter från nära 18,000 brukningsdelar
med mera än 2 hektar åker. I anslutning härtill bearbetades även självdeklarationerna
för åren 1932, 1935 och 1937 från de jordbrukare, vilka lämnat
uppgifter till nämnda undersökning. Av olika anledningar kom emellertid
det bearbetade deklarationsmaterialet att begränsas till 7,951 av ägaren själv
brukade egendomar. Denna undersökning fullföljdes sedermera för åren 1938
och 1940 av statens livsmedelskommission, varvid självdeklarationer från
sammanlagt 10,513 på samma sätt utvalda egendomar bearbetades. En redogörelse
för de härvid erhållna resultaten ingår såsom Bilaga 3 i Kungl. Maj :ts
prop. 319 till 1942 års riksdag.

Efter bemyndigande av Kungl. Majit har livsmedelskommissionen nu genom
sin statistiska byrå låtit företaga en motsvarande undersökning för år

1941. För densamma ha från länsstyrelserna infordrats självdeklarationerna
för de brukningsdelar, som ingingo i 1938 års jordbruksutrednings driftsundersökning.
Liksom vid de båda föregående deklarationsundersökningarna
har det emellertid visat sig omöjligt att från länsstyrelserna erhålla deklarationerna
för samtliga dessa egendomar, varjämte även vid detta tillfälle ett
icke obetydligt antal måste utgallras på grund av ändringar i brukningsförhållandena
och andra omständigheter. Det bearbetade materialet omfattar
emellertid 11,691 av ägaren själv brukade gårdar eller ett något större antal
än vid tidigare undersökningar. Genom anknytningen till jordbruksutredningens
och livsmedelskommissionens tidigare undersökningar har ett i stort
sett enhetligt material kunnat bearbetas för en relativt lång period, varigenom
en säkrare grund erhållits för ett bedömande av utvecklingstendenserna
än fallet skulle varit vid en fristående undersökning för endast något eller
några år.

Då i detta sammanhang förändringarna under de senaste åren i jämförelse
med tiden närmast före kriget främst torde vara av intresse, har den följande
redogörelsen i stort sett begränsats till tiden 1938—1941. För utvecklingen under
de tidigare undersökta åren hänvisas till den förut nämnda bilagan till
prop. 319/1942.

I anslutning till redogörelsen för deklarationsundersökningen lämnas även
en kort sammanfattning av en undersökning rörande inkomstutvecklingen
inom olika kommuntyper, som företagits av statistiska centralbyrån på grundval
av taxeringarna till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt åren 1939—

1942. Likaså sammanställas de vid deklarationsundersökningen erhållna resultaten
på vissa punkter med de undersökningar rörande jordbrukets inkomster
och kostnader, som företagits av 1942 års jordbrukskommitté, samt
med lantbruksstyrelsens av professor L. Nanneson bearbetade fortlöpande
undersökning rörande jordbrukets lönsamhet (Räkenskapsresultat för svenska
jordbruk).

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

155

Material och metod.

Såsom redan nämnts har beräkningen av jordbrukets kontanta inkomster
och utgifter år 1941 kunnat grundas på en bearbetning av självdeklarationerna
från sammanlagt 11,691 av ägaren själv brukade egendomar med en
åkerareal av mer än 2 hektar. Vid den för åren 1938 och 1940 företagna undersökningen
omfattade materialet endast 10,513 brukningsdelar. Den utvidgning
som skett sammanhänger med att ett något större antal deklarationer
vid detta tillfälle kunnat erhållas från länsstyrelserna, varjämte den på
grund av ändringar i brukningsförhållandena och andra omständigheter
nödvändiga utgallringen vid den senaste undersökningen föranlett uteslutning
av ett mindre antal egendomar än tidigare. Trots den utökning av materialet,
som sålunda ägt rum, består detsamma till den ojämförligt största
delen av egendomar, som vid båda tillfällena deltagit i undersökningen, vilket
givetvis i hög grad ökar jämförbarheten mellan de för olika år erhållna
resultaten.

Fördelningen av det vid livsmedelskommissionens båda deklarationsundersökningar
bearbetade materialet på områden och storleksklasser framgår
av tabell 1.

Tab. 1. Antal i deklarationsundersökningarna ingående brukningsdelar.

		Storleksgrupper,	ha åker
Område	2-5	5-10	10—20	20—30	30-50	50-100	över 100	liga
Livsmedelskommissionens undersök-ning åren 1938 och 1940. Södra och mellersta Sveriges slätt-bygder..........................	186	671	1,276	632	483	247	109	3,604
Södra och mellersta Sveriges skogs-och dalbygder...................	933	1,925	1,194	239	126	56	15	4,488
Norra Sverige.....................	983	1,088	319	26	4	1	—	2,421
Hela riket	2,102	3,684	2,789	897	613	304	124	10,513
Livsmedelskommissionens undersök-ning dr 1941. Södra och mellersta Sveriges slätt-bygder..........................	217	732	1,396	747	565	281	126	4,064
Södra och mellersta Sveriges skogs-och dalbygder...................	999	2,010	1,271	253	145	67	16	4,761
Norra Sverige.....................	1,179	1,253	401	26	7	—	—	2,866
Hela riket	2,395	3,995	8,068	1,026	717	348	142	11,691

Av siffrorna framgår, att den utökning av materialet, som ägt rum vid
den senaste undersökningen, fördelar sig på praktiskt taget alla storleksgrupper
inom de tre huvudområdena. Inom södra och mellersta Sveriges
slättbygder torde för samtliga grupper antalet bearbetade uppgifter vid båda
undersökningarna vara fullt tillräckligt för att medge tämligen säkra slutsatser.
För södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder ingå däremot
i undersökningarna endast 15 resp. 16 egendomar med över 100 hektar åker.
För norra Sverige har beträffande 1938 och 1940 bearbetats självdeklarationer
för endast 4 och beträffande 1941 för 7 egendomar med en åkerareal
av 30—50 hektar, varjämte vid den första undersökningen även förelågo

156

Kungl. Majlis proposition nr 246.

uppgifter från en brukningsdel i gruppen 50—100 hektar. Detta material är
tydligen alldeles för litet för att ur detsamma några slutsatser skulle kunna
dragas beträffande utvecklingen inom vederbörande storleksgrupp. Beräkningen
av de totala inkomst- och utgiftsbeloppen för storleksgrupper med
över 30 hektar åker i norra Sverige har i stället skett med utgångspunkt från
materialet för egendomarna om 20—30 hektar åker.

I tabell 2 redovisas den procentuella fördelningen av antalet undersökta
brukningsdelar på olika storleksgrupper, varjämte till jämförelse medtagits
motsvarande uppgifter för samtliga brukningsdelar med över 2 hektar åker
enligt 1937 års jordbruksräkning.

Tab. 2. Procentuell fördelning av antalet brukningsdelar på olika storleksgrupper.

		Storleksgrupper, ha åker		Samt- liga
Område	2-5	5—10	10—20 20—30 \|	30-50	50-100	över 100
Samtliga brukningsdelar med över 2 ha åker enligt 1937 års jordbruks-räkning. Södra och mellersta Sveriges slätt-bygder..........................	22	27	30	11	6	3	1	100
Södra och mellersta Sveriges skogs-och dalbygder...................	41	37	17	3	1	1	0	100
Norra Sverige.....................	55	35	9	1	0	0	0	100
De i livsmedelskommissionens deklara-tionsundersökning åren 1938 och 1940 ingående brukningsdelarna. Södra och mellersta Sveriges slätt-bygder..........................	5	19	35	18	13	7	3	100
Södra och mellersta Sveriges skogs-och dalbygder...................	21	43	27	5	3	1	0	100
Norra Sverige.....................	41	45	13	1	0	0	—	100
De i livsmedelskommissionens deklara-tionsundersökning år 1941 ingående brukningsdelarna. Södra och mellersta Sveriges slätt-bygder..........................	5	18	34	19	14	7	3	100
Södra och mellersta Sveriges skogs-och dalbygder...................	21	43	27	5	3	1	0	100
Norra Sverige.....................	41	44	14	1	0	—	—	100

Det framgår av denna sammanställning, alt småbruken äro i hög grad
underrepresenterade vid båda de av livsmedelskommissionen företagna deklarationsundersökningarna,
medan å andra sidan de större brukningsdelarna
äro i motsvarande mån överrepresenterade. Såsom tidigare framhållits torde
emellertid även antalet undersökta brukningsdelar inom de lägsta storleksklassema
i och för sig vara fullt tillräckligt för en statistisk bearbetning. Den
ojämnhet i materialet, som belyses av tabell 2, kommer för övrigt icke att
förrycka resultatet av en uppräkning av deklarationsuppgifterna till totala
inkomst- och utgiftssummor, då denna såsom nedan närmare beröres ägt
rum särskilt för varje storleksgrupp och område.

De ur självdeklarationerna hämtade primäruppgifterna beträffande jordbrukets
inkomster och utgifter ha vid bearbetningen omräknats dels till siffror
per hektar jordbruksjord, varvid ängsmarken reducerats till åker med led -

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

157

ning av den officiella jordbruksstatistikens uppgifter om avkastningens storlek,
dels till totalsiffror för riket. Denna sistnämnda omräkning har skett på så
sätt, att uppgifterna i deklarationsmaterialet uppräknats i enlighet med förhållandet
mellan den totala åkerarealen vid samtliga brukningsdelar inom
respektive storleksgrupp och produktionsområde å ena sidan och den sammanlagda
åkerarealen vid de undersökta brukningsdelarna inom samma storleksgrupp
och område å andra sidan. De på detta sätt erhållna resultaten lia
därefter summerats på storleksgrupper och dessa uppgifter i sin tur lagts
samman till totalsiffror för landets tre stora naturliga huvudområden (södra
och mellersta Sveriges slättbygder, södra och mellersta Sveriges skogs- och
dalbygder samt norra Sverige).

För att en dylik uppräkning skall kunna ge ett rättvisande resultat erfordras
givetvis, att det insamlade materialet är till fullo representativt för jordbruket
i dess helhet. Örn så icke är fallet, komma de erhållna resultaten att
ge en felaktig bild av jordbrukets ekonomiska läge. Till belysning av de svårigheter,
som i detta hänseende föreligga, må i detta sammanhang följande
nämnas.

Som förut framhållits, äro de bearbetade självdeklarationerna hämtade
från de gårdar, från vilka uppgifter lämnats tili den av 1938 års jordbruksutredning
företagna driftsundersökningen. Vid insamlingen av materialet till
denna inskärptes starkt betydelsen av att uppgifter insamlades från såväl
bättre som sämre skötta egendomar samt att de mindre brukningsdelarna
bleve i tillräcklig omfattning representerade. Emellertid föreligga vid dylika
undersökningar alltid betydande svårigheter i dessa hänseenden. Det är i regel
lättare att erhålla uppgifter från bättre än från sämre egendomar och likaså
lättare att erhålla sådana från större än från mindre brukningsdelar. De jämförelser,
som kunnat göras mellan jordbruksutredningens driftsundersökning
å ena och annat tillgängligt material å andra sidan, ha också givit vid handen,
att de i nämnda undersökning ingående egendomarna representera en rationellare
drift och en något större produktionsförmåga än genomsnittsjordbruket.
Härtill kommer ytterligare att de självdeklarationer, som måst utgallras
såsom ofullständiga eller uppenbart felaktiga, till övervägande del
synas härröra från sämre skötta jordbruk. Härigenom har en ytterligare förskjutning
över genomsnittsjordbrukets nivå ägt rum inom det för här ifrågavarande
undersökning bearbetade materialet. Till följd härav kan man vänta,
att de på grundval av detsamma framräknade totalsiffrorna beträffande såväl
inkomster som utgifter för varje särskilt år äro något för höga. Då materialet
emellertid för hela den undersökta perioden är av enhetlig beskaffenhet, bör
detsamma däremot bättre avspegla de från år till år inträffade förändringarna
i jordbrukets inkomster å ena och utgifter å andra sidan. Detta sistnämnda
gäller dock endast under den förutsättningen, alt jordbruket i sin
helhet kunnat anpassa sig efter de ändrade produktionsbetingelserna på samma
sätt som de i undersökningen ingående brukningsdelarna. Man synes emellertid
icke kunna bortse från den möjligheten, att dessa egendomar, vilka
efter allt att döma äro förhållandevis väl skötta och, såsom redan förut sagts,
representera en något rationellare drift än genomsnittsjordbruket, kunna lia
haft större möjligheter att genomföra den anpassning och omläggning av
produktionen, som föranletts av krisförhållandena. Örn så är fallet, kommer
materialet alt även beträffande utvecklingen från år till år ge en något fördelaktigare
bild, än som svarar mot de verkliga förhållandena. Vi återkomma i
det följande lill en närmare diskussion av här berörda spörsmål.

Vid bedömandet av undersökningsresultatet bör ytterligare beaktas, att
brukningsdelar med mindre än 2 hektar åker icke ingå i det bearbetade materialet.
Likaså bör hänsyn tågås till att vid upprättande av självdeklaration

158

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

den s. k. kontantprincipen tillämpas. I deklarationen upptages sålunda jämte
värdet av naturaförmånerna allt som influtit eller utgivits kontant, vare sig
inkomsterna respektive utgifterna avse beskattningsårets verksamhet eller
icke. Det kan sålunda inträffa, att om ett års spannmålsskörd försäljes först
under nästkommande beskattningsår ingen inkomst för spannmål kommer att
deklareras för det första året, under det att följande år tvenne års skördar
försäljas och inkomsten därav upptages i deklarationen. Då hänsyn sålunda
icke tages till eventuella lagerbehållningar vid beskattningsårets början och
slut, kan nettointäkten av jordbruksfastighet enligt deklarationsuppgifterna
växla mera från år till år än vad som svarar mot de verkliga förändringarna
i egendomens ekonomiska ställning. Detta förhållande medför givetvis en
viss osäkerhet vid en undersökning, som grundas på självdeklarationer. Det
kan dock antagas, att olikheter av detta slag skola i stor utsträckning utjämnas,
då materialet är av så stor omfattning, som vid dessa undersökningar
varit fallet.

Produktions- och prisutveckling 1938—1941.

I syfte att något belysa bakgrunden till de förändringar i jordbrukets kontanta
inkomster och utgifter, som redovisas i det följande, meddelas i tabell 3
vissa indextal över areal, skörd och priser under åren 1940 och 1941 med år
1938 såsom bas. Att detta år valts till basår beror uteslutande på att detsamma
bildar utgångspunkten för de här redovisade inkomst- och utgiftsberäkningarna.
Ur andra synpunkter är detsamma mindre lämpligt såsom utgångspunkt
för en produktions- och prisindex. Å ena sidan var skörden år 1938
synnerligen god, å andra sidan lågo priserna på vissa produkter relativt lågt.
I detta sammanhang gäller det emellertid endast att belysa förändringarna
under de år undersökningen omfattar.

Såsom framgår av tabell 3 ha förändringarna i arealens fördelning på
olika odlingar varit av förhållandevis ringa omfattning. Ansträngningarna att
utvidga brödsädsarealen ha motverkats av den ogynnsamma väderleken, så
att en obetydlig arealminskning ägt rum i jämförelse med 1938. Å andra
sidan har arealen fodersäd (häri inräknat korn) ökats något. Potatis- och
sockerbetsodlingarna ha utvidgats, medan odlingen av foderrotfrukter gått
något tillbaka.

Tab. 3. Förändringarna i areal, skörd och priser åren 1938—1941.

Indextal 1938 = 100.

	1939	1940	1941
Areal! örhållanden.
Brödsäd................	103	97	99
Övrig spannmål.........	100	102	102
Potatis.................	99	101	103
Sockerbetor .............	100	107	105
Foderrotfrukter.........	95	90	95
Vall....................	100	100	99
Skörden, angiven i skörde-
enheter.
Spannmål...............	97	67	58
Rotfrukter..............	98	106	100
Hö.....................	84	56	39
Bete och grönfoder......	85	59	42
Ängsmarkens avkastning.	97	72	63
Summa skördeenheter....	92	68	57

	1939	1940	1941
Prisutvecklingen.
Svenskt vete............	95	124	138
Vit foderhavre..........	96	150	164
Konsumtionsmjölk.......	104	113	125
Produktmjölk...........	lil	137	169
Kor, klass I.............	114	124	164
Svin, > >.............	99	116	146
Ägg....................	101	120	162
Köpgödsel och jordbruks-			132
kalk..................	100	122
Köpfodermedel..........	107	118	123
Maskiner och redskap ...	95	lil	127
Traktorkostnader........	106	154	268
Ekonomibyggnader......	108	124	134
Arbetslöner.............	103	120	131

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

159

I indextalen över skörden, angiven i skördeenheter, framträder starkt den
betydande minskning av spannmåls- och höskördarna, som ägde rum 1940
och i ännu högre grad 1941. Totalskörden utgjorde, i skördeenheter räknat,
år 1940 68 procent och år 1941 57 procent av 1938 års skörd, vilken dock,
såsom redan antytts, var en osedvanligt god skörd.

Indextalen över priserna på vissa jordbruksprodukter grunda sig på uppgifter
från livsmedelskommissionens utredningsavdelning. Den starkaste prisstegringen
föreligger för produktmjölk, vit foderhavre, slaktdjur och ägg,
medan prisuppgången på svin, vete och konsumtionsmjölk varit förhållandevis
mindre betydande. De meddelade indextalen över vissa viktigare kostnadsposter
inom jordbruket ha erhållits genom en omräkning av lantbruksförbundets
index. Bland de medtagna posterna intaga traktorkostnaderna en särställning
med en stegring av icke mindre än 168 procent. För övriga grupper
är kostnadsökningen jämnare, lägst för köpfodermedel med 23 procent och
högst för ekonomibyggnader med 34 procent.

Jordbrukets kontanta inkomster.

Resultaten av den uppräkning, som verkställts i enlighet med de metoder,
för vilka redogjorts i det föregående, framgå beträffande jordbrukets inkomster
av tabellerna 4 och 5. I dessa redovisas för riket och de tre huvudområdena
de framräknade inkomsterna, i anslutning till A-bilagans uppställning
fördelade på följande poster: spannmål och frövaror, sockerbetor,
potatis jämte rotfrukter, grönsaker och trädgårdsprodukter, hö, halm och
grönfoder, hästar och nötkreatur, svin och grisar, fjäderfä och ägg, mjölk
och produkter därav, dels vid leverans till mejeri, dels vid försäljning till
enskilda personer, diverse produkter (får och getter, fisk och vilt, lin, ull,
hudar och skinn m. m.), inkomster av skogsbruk samt diverse inkomster
(körslor och uthyrning av maskiner, dragare eller annan arbetskraft, försäljning
av döda yttre inventarier samt av sten, grus, torv etc., ersättning för
vägunderhåll och andra ej annorstädes upptagna inkomstposter) samt arrenden,
hyror och avgälder.

Medan jordbrukets kontanta inkomster enligt självdeklarationerna kunna
beräknas till 1,506.7 milj. kronor år 1938, hade desamma år 1940 stigit till
1,717.8 milj. kronor och år 1941 till 2,011.5 milj. kronor, ökningen uppgick
till 14.0 procent från 1938 till 1940 och 17.1 procent från 1940 till 1941 eller
sammanlagt 33.5 procent från 1938 till 1941.

Såsom redan framhållits bör vid ett bedömande av siffrorna beaktas, att
det undersökta materialet i stort sett torde representera en rationellare och
intensivare drift än genomsnittsjordbruket, varför de absoluta inkomstbeloppen
torde vara något för höga.

De nyss anförda siffrorna avse jordbrukets sammanlagda kontanta inkomster,
sålunda inkomsterna icke endast av den egentliga jordbruksdriften
utan även av skogsbruk, körslor utanför jordbruket m. m. (»diverse inkomster»).
Båda dessa sistnämnda inkomstposter visa för 1940 en minskning
i förhållande till år 1938, skogsinkomsterna med 12.7 procent oell »diverse
inkomster» med 7.2 procent. Från 1940 till 1941 föreligger däremot en ökning
av inkomsterna från skogsbruk med 33.5 procent och av »diverse inkomster»
med 11.2 procent. Då dessa poster tillsammans svara för en förhållandevis
stor del av jordbrukets samtliga konlantinkomster (år 1938 c:a
22 procent och år 1941 c:a 19 procent), spelar deras utveckling en betydande
roll för den totala inkomstutvecklingen inom jordbruket.

160 Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

Tab. 4. Jordbrukets kontanta inkomster åren 1938—1941, milj. kronor.

	1938	1940	1941
Södra och mellersta Sveriges slättbygder.
Inkomster av försålda produkter
därav spannmål och frövaror....................	159.4	168.4	213.8
sockerbetor................................	58.5	61.4	80.4
potatis m. m..............................	29.7	38.8	42.7
hö, halm och grönfoder....................	5.0	8.2	14.0
Summa vegetabiliska produkter	252.6	276.8	350.9
hästar och nötkreatur......................	106.4	147.0	163.1
svin och grisar............................	100.5	111.5	109.0
fjäderfä och ägg..........................	23.1	24.6	23.1
mjölk till mejeri ..........................	246.9	302.6	340.8
mjölk till enskilda.........................	18.1	15.8	14.7
Summa animaliska produkter	495.0	601.5	650.7
Diverse produkter.........................	3.7	4.7	6.2
Summa inkomster av försålda produkter	751.3	883.0	1 007.8
Diverse inkomster.................................	16.0	17.0	18.3
därav för körslor................................	7.3	8.3	10.1
Inkomster av skogsbruk............................	40.0	50.0	62.5
Arrenden och avgälder.............................	8.3	8.7	9.4
Samtliga kontanta inkomster	815*	958.7	1098.0
Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder.
Inkomster av försålda produkter
därav spannmål och frövaror....................	24.1	27.8	39.9
sockerbetor................................	0.8	0.9	1.2
potatis m. m..............................	14.8	18.8	20.5
hö, halm och grönfoder....................	1.7	3.9	5.4
Summa vegetabiliska produkter	41.4	51.4	67.0
hästar och nötkreatur......................	66.4	95.4	109.8
svin och grisar......................., ...	62.3	67.6	70.2
fjäderfä och ägg............................	15.3	15.2	14.6
mjölk till mejeri..........................	124.8	162.6	194.6
mjölk till enskilda.........................	21.4	19.0	16.9
Summa animaliska produkter	290.2	359.8	406.1
Diverse produkter.........................	2.6	2.7	3.9
Summa inkomster av försålda produkter	334.2	413.9	477.0
Diverse inkomster.................................	17.7	16.5	19.6
därav för körslor................................	12.6	12.4	15.6
Inkomster av skogsbruk...........................	91.9	94.1	137.5
Arrenden och avgälder.............................	6.0	6.3	6.7
Samtliga kontanta inkomster	449.8	530.8	640.8
Norra Sverige.
Inkomster av försålda produkter
därav spannmål och frövaror....................	0.7	0.9	1.4
sockerbetor ...............................	—	_	_
potatis m. m..............................	1.6	2.5	2.7
hö, halm och grönfoder....................	1.9	4.9	9.9
Summa vegetabiliska produkter	4.2	8.3	14.0

Kungl. Maj:ts proposition nr 246. 161

Tab. 4 (forts.). Jordbrukets kontanta inkomster åren 1938—1941, mill. kronor.

	1938	1940	1941
hästar och nötkreatur.....................	14.3	22.0	27.8
svin och grisar............................	5.4	6.8	fri. 7
fjäderfä och ägg...........................	1.4	1.5	i.i
mjölk till mejeri ..........................	36.3	60.9	71.7
mjölk till enskilda.........................	12.7	10.6	10.8
Summa animaliska produkter	70.1	101.S	118.1
Diverse produkter.........................	1.3	1.2	1.6
Summa inkomster av försålda produkter	75.6	111.3	133.7
Diverse inkomster.................................	40.1	35.0	38.3
därav för körslor................................	34.2	29.3	33.2
Inkomster av skogsbruk...........................	122.6	78.1	96.7
Arrenden och avgälder.............................	3.0	3.9	4.0
Samtliga kontanta inkomster	241.3	228.3	272.7 I
Hela riket.
Inkomster av försålda produkter			j
därav spannmål och frövaror....................	184.2	197.1	255.1
sockerbetor................................	59.3	62.3	81.6
potatis m. m..............................	46.1	60.1	65.9
hö, halm och grönfoder....................	8.6	17.0	29.3
Summa vegetabiliska produkter	298.2	336.5	431.9
hästar och nötkreatur .....................	187.1	264.4	300.7
svin och grisar............................	168.2	185.9	185.9
fjäderfä och ägg...........................	39.8	41.3	38.8
mjölk till mejeri...........................	408.0	526.1	607.1
mjölk till enskilda.........................	52.2	45.4	42.4
Summa animaliska produkter	855.3	1,063.1	1,174.9
Diverse produkter.........................	7.6	8.6	11.7
Summa inkomster av försålda produkter	1,161.1	1,408.2	1,618.5
Diverse inkomster.................................	73.8	68.5	76.2
därav för körslor................................	54.1	50.0	58.9
Inkomster av skogsbruk...........................	254.5	222.2	296.7
Arrenden och avgälder.............................	17.3	18.9	20.1
Samtliga kontanta inkomster	1,506.7	1,717.8	2,011.5

Inkomsterna av försålda jordbruksprodukter, som enligt undersökningen
uppgingo till 1,161.1 milj. kronor år 1938, stego år 1940 till 1,408.2 milj. kronor
eller med 21.3 procent och år 1941 till 1,618.5 milj. kronor eller i förhållande
till år 1940 med ytterligare 14.9 procent. Den sammanlagda ökningen
av dessa inkomster från 1938 till 1941 enligt självdeklarationerna uppgår
för riket i dess helhet till 39.4 procent. Härvid föreligger emellertid en tydligt
framträdande skillnad mellan inkomsterna av vegetabiliska produkter å
ena och av animaliska produkter å andra sidan. Från 1938 till 1940 var inkomstökningen
ungefär dubbelt så stark för animaliska som för vegetabiliska
produkter (24.3 resp. 12.8 procent). Från 1940 till 1941 har utvecklingen
varit av rakt motsatt karaktär, i det att mellan dessa båda år redovisas
en inkomstökning av vegetabiliska produkter med 28.4 procent, medan

Bihang till riksdagens protokoll 1 sami. Nr 246. 11

162 Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

Tab. 5. Jordbrukets kontanta inkomster åren 1338—1941. Indextal.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder. Vegetabiliska produkter.......................... Animaliska » .......................... Samtliga jordbruksprodukter..................... Diverse inkomster...............................	År 1938	= 100	År 1940 = 100
1940	1941	1941
109.6 121.5 117.5 106.4 124.8	138.9 131.4 134.1 114.1 156.1	126.7 108.2 114.1 107.3 125.1
Samtliga kontanta inkomster	117.5	134.6	114.5
Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder.
Vegetabiliska produkter .........................	123.8	161.8	130.7
Animaliska > .........................	124.0	139.9	112.9
Samtliga jordbruksprodukter.....................	123.8	142.7	115.3
Diverse inkomster...............................	93.0	110.4	118.8
Skogsbruk ......................................	102.4	149.6	146.0
Samtliga kontanta inkomster	118.0	142.4	120.7
Norra Sverige.
Vegetabiliska produkter..........................	2013	337.5	167.7
Animaliska » ..........................	145.3	168.5	116.0
Samtliga jordbruksprodukter.....................	147.3	176.9	120.1
Diverse inkomster...............................	87.2	95.6	109.6
Skogsbruk ......................................	63.7	78.9	123.9
Samtliga kontanta inkomster	94.6	118.0	119.5
Hela riket.
Vegetabiliska produkter..........................	112.8	144.8	128.4
Animaliska » ..........................	124.3	137.4	110.6
1 Samtliga jordbruksprodukter.....................	121.3	139.4	114.9
! Diverse inkomster...............................	92.8	103.2	111.2
I Skogsbruk ......................................	87.3	116.6	133.5
Samtliga kontanta inkomster	114.0	133.5	117.1

inkomsterna av animalier stigit med endast 10.6 procent. För hela perioden
1938—1941 är denna olikhet i inkomstutvecklingen icke så stor men dock
fullt tydlig. För vegetabilier uppgår nämligen mellan dessa år inkomstökningen
till 44.8 procent, under det att densamma för animaliema stannar
vid 37.4 procent.

För de olika huvudområdena har utvecklingen gestaltat sig något olika.
Såväl 1940 som 1941 ha inkomsterna av försålda jordbruksprodukter stigit
procentuellt starkast i norra Sverige och minst inom södra och mellersta
Sveriges slättbygder, såsom framgår av följande sammanställning, i vilken
förändringarna anges genom indextal med närmast föregående undersökningsår
såsom bas:

1940 1941

1938 = 100 1940 = 100

Södra och mellersta Sveriges slättbygder............... 117.5 114.1

Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder...... 123.8 115.3

Norra Sverige........................................ 147.3 120.1

Hela riket........................................... 121.3 114.9

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

163

Talj. 6. Jordbrukets inkomster av vegetabiliska respektive animaliska produkter
i procent av Inkomster av samtliga försålda produkter åren
1932, 1938, 1940 och 1941.

			Storleksgrupper,	ha åker		Samt- liga
Område	År	2-5	5-10	10-20	20-30	30-50	50-100	Över 100
Södra och mellersta Sveriges
slättbygder.
Vegetabiliska produkter.......	1932	14.1	21.1	26.5	35.0	37.8	42.8	40.4	33.0
	1938	15.3	20.0	26.0	33.9	39.0	44.3	45.6	33.6
	1940	12.5	17.4	23.2	30.7	36.6	43.2	46.1	31.4
	1941	16.7	19.9	27.3	35.3	41.5	44.0	47.9	34.8
Animaliska produkter........	1932	83.8	77.8	72.8	64.1	61.6	56.2	59.3	66.2
	1938	82.0	79.3	73.5	65.7	60.7	55.6	54.1	65.9
	1940	85.0	82.0	76.3	68.8	63.2	56.5	53.5	68.1
	1941	80.6	79.3	72.2	64.1	58.1	55.6	51.6	64.6
Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder.
Vegetabiliska produkter.......	1932	4.9	8.1	11.6	17.3	22.2	24.8	32.9	12.5
	1938	5.3	7.7	11.6	16.3	21.5	30.7	36.4	12.4
	1940	5.1	7.8	11.1	15.8	22.2	29.4	41.6	12.4
	1941	5.7	8.8	14.8	20.2	23.4	28.7	43.2	14.0
Animaliska produkter........	1932	92.6	90.3	87.2	81.7	77.2	74.4	66.8	86.1
	1938	93.7	91.4	87.9	83.2	77.3	68.8	63.3	86.8
	1940	93.9	91.6	88.3	83.8	76.9	70.1	57.9	86.9
	1941	93.4	90.3	84.4	79.3	75.5	70.9	56.2	85.1
Norra Sverige.
Vegetabiliska produkter......	1932	6.3	6.3	11.0	13.4				8.2
	1938	4.5	4.0	8.0	10.9				5.5
	1940	4.9	5.7	11.6	18.8				7.5
	1941	6.5	8.8	14.6	28.8				10.5
Animaliska produkter........	1932	92.0	92.2	88.0	85 7				90.4
	1938	93.6	94.4	89.7	88.8				92.8
	1940	93.6	93.6	87.3	81.1				91.6
	1941	91.9	90.3	84.3	69.8				88.3

Skillnaderna äro särskilt stora år 1940, vilket torde sammanhänga med att
inkomstökningen detta år var betydligt starkare för animaliska än för vegetabiliska
produkter. Även från 1940 till 1941 då det motsatta förhållandet
var rådande, ökades emellertid inkomsterna av försålda jordbruksprodukter
något starkare i skogs- och dalbygderna samt i norra Sverige än inom slättbygdsområdet.
Slättbygdsområdets andel av det svenska jordbrukets sammanlagda
försäljningsinkomster har med andra ord minskat något örn än
obetydligt, medan en viss ökning inträffat för de båda övriga områdena, tydligast
för norra Sverige, såsom framgår av följande sammanställning över
den procentuella fördelningen på olika områden av jordbrukets kontanta inkomster
av försålda jordbruksprodukter:

1938 1940 1941

Södra och mellersta Sveriges slättbygder........... 64.7 62.7 62.3

Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder. 28.8 29.4 29.5

Norra Sverige................................... 6.5 7.9 8.2

Hela riket ...................................... 100.0 100.0 100.O

164

Kungl. Maj-.ts proposition nr 246.

Såsom framgår av de anförda siffrorna innebär den nämnda förskjutningen
likväl ingen mera betydande förändring i fråga om dessa inkomsters fördelning
på de olika områdena. Över tre femtedelar av den totala försäljningsinkomsten
kommer alltjämt på slättbygdsområdet, medan skogs- och
dalbygdernas andel stannar vid knappa tre tiondelar och norra Sverige vid
mindre än en tiondel.

För jordbrukarna i norra Sverige spela emellertid inkomsterna av skogsbruk
samt »diverse inkomster» (huvudsakligen av körslor utanför jordbruket)
en minst lika stor roll som inkomsterna av försålda jordbruksprodukter.
År 1938, som visserligen var ett ovanligt gott år för skogsbruket, uppgingo
sålunda skogsinkomsterna och »diverse inkomster» tilisammantagna
till ett mer än dubbelt så stort belopp som försäljningsinkomsterna av jordbruksprodukter
(162.7 resp. 75.6 milj. kronor). Under de följande åren ha
inkomsterna av försålda jordbruksprodukter stigit avsevärt inom detta område,
medan de båda andra inkomstposterna legat väsentligt lägre än 1938.
Likväl ha skogsinkomsterna och »diverse inkomster» såväl 1940 sorn 1941
uppgått till ungefär samma belopp som inkomsterna av försålda jordbruksprodukter.
Starkast ha växlingarna varit i fråga om skogsinkomsterna. Från
år 1938 till år 1940 sjönkö dessa i norra Sverige med c:a 45 milj. kronor eller
36.3 procent, tydligen sammanhängande med att de ökade vedavverkningarna
icke motsvarade den samtidiga starka minskningen i avverkningarna
av gagnvirke. Från år 1940 till 1941 redovisas däremot en inkomstökning
med 23.9 procent. Även sistnämnda år lågo dock jordbrukarnas skogsinkömster
i norra Sverige av självdeklarationerna att döma något mer än 20
procent lägre än 1938. Härvid är dock att märka, att såsom redan förut anförts
år 1938 var ett för skogsbruket osedvanligt gynnsamt år.

Inom de båda övriga områdena har däremot en betydande stegring av
skogsinkomsterna inträffat efter 1938. I slättbygdsområdet ha desamma sålunda
stigit från 40.0 milj. kronor år 1938 till 62.5 milj. kronor år 1941 eller
med 56.1 procent. Stegringen är icke mycket mindre inom skogs- och dalbygderna,
där denna inkomstpost år 1938 uppgick till 91.9 milj. kronor och
år 1941 till 137.5 milj. kronor, vilket innebär en ökning med 49.6 procent
Inom slättbygdsområdet fördelar sig denna inkomstökning tämligen jämnt på
1940 och 1941, under det att densamma inom skogs- och dalbygderna huvudsakligen
ägt rum under år 1941.

Jordbrukets kontanta utgifter.

Jordbrukets kontanta utgifter ha vid bearbetningen av deklarationsmaterialet
sammanförts i följande poster: arrenden och kontanta undantagsförmån^
arbetslöner, inköp av spannmål och frövaror, kraftfoder och betmassa,
potatis och rotfrukter, hö, halm m. fl. fodermedel samt gödselmedel
och torvströ, inköp av levande och av döda inventarier, underhåll av inventarier
och av byggnader, diverse driftkostnader (bl. a. elektrisk ström, brännolja
och gengasbränsle för driften) samt räntor. I anslutning till dessa poster
redovisas även utgifterna för nyuppsättning av inventarier samt för ny-,
till- och ombyggnad. Dessa sistnämnda utgifter torde dock j självdeklarationerna
vara ofullständigt upptagna, enär desamma ej äro avdragsgilla. Siffrorna
för dem torde därför få anses vara mindre säkra än övriga poster.

Resultatet av bearbetningen framgår för hela riket och de tre stora huvudområdena
av tabellerna 7 och 8.

Liksom om inkomsterna gäller om utgifterna, att desamma i vissa fall
torde vara väl högt beräknade på grund av att de undersökta brukningsde -

Kungl. Maj:ts proposition nr 246. 165

Tab. 7. Jordbrukets kontanta utgifter åren 1938—1941, milj. kronor.

	1938	1940	1941
Södra och mellersta Sveriges slättbygder.
Arrenden och kontanta undantagsförmåner.........	7.5	8.1	8.1
Arbetslöner.......................................	166.7	189.6	212.7
Inköp av förnödenheter
därav spannmål och frövaror....................	26.5	37.5	45.1
kraftfoder och betmassa...................	83.7	89.1	79.2
potatis och rotfrukter.....................	2.5	3.1	4.1
hö, halm m. fl. fodermedel................	12.9	19.2	32.0
gödselmedel och torvströ..................	50.6	60.9	75.4
Inköp av levande inventarier......................	47.0	51.7	66.5
> » döda » ......................	22.6	27.1	35.5
Underhåll av inventarier..........................	25.8	31.4	38.4
» > byggnader...........................	38.3	39.1	49.0
Diverse driftskostnader............................	80.4	92.4	96.1
Räntor............................................	55,t	59.0	61.1
Samtliga kontanta utgifter	619.6	708.1	803.2
Nyuppsättning av inventarier......................	13.3	8.8	6.1
Ny-, till- eller ombyggnad.........................	20.3	8.4	14.0
Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder.
Arrenden och kontanta undantagsförmåner.........	2.4	2.9	3.3
Arbetslöner.......................................	83.9	98.4	121.5
Inköp av förnödenheter
därav spannmål och frövaror....................	12.9	18.9	21.9
kraftfoder och betmassa ..................	39.1	44.7	38.9
potatis och rotfrukter ....................	0.9	1.7	1.8
hö, halm m. fl. fodermedel................	5.7	10.9	20.8
gödselmedel och torvströ..................	28.9	34.0	41.1
Inköp av levande inventarier......................	34.2	37.7	47.0
» > döda » ......................	11.8	13.5	18.3
Underhåll av inventarier..........................	11.9	14.8	18.0
> > byggnader ...........................	21.3	21.2	29.7
Diverse driftskostnader............................	37.0	41.4	46.0
Räntor...........................................	25.6	27.5	28.8
Samtliga kontanta utgifter	315.6	367.6	436.6
Nyuppsättning av inventarier......................	4.8	4.0	3.5
Ny-, till- eller ombyggnad.........................	12.6	6.4	9.8
Norra Sverige.
Arrenden och kontanta undantagsförmåner.........	1.2	1.5	1.6
Arbetslöner .......................................	63.4	59.4	69.1
Inköp av förnödenheter
därav spannmål och frövaror....................	5.3	6.3	8.2
kraftfoder och betmassa...................	7.2	8.1	8.6
potatis och rotfrukter.....................	0.5	0.7	0.5
hö, halm m. fl. fodermedel................ gödselmedel och torvströ..................	7.1	7.2	13.2
7.7	8.4	10.2
Inköp av levande inventarier......................	13.9	12.5	16.4
» » döda » ......................	6.1	6.0	8.4
Underhåll av inventarier...........................	4.0	4.4	4.9
» » byggnader ...........................	10.4	9.3	11.6
Diverse driftskostnader.............................	19.3	20.1	22.7
Räntor............................................	8.8	9.4	10.4
Samtliga kontanta utgifter	154.9	153.8	185.7
Nyuppsättning av inventarier......................	1.6	0.9	0.9
Ny-, till- eller ombyggnad.........................	6.6	3.2	4.6

166’ Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

Tab. 7 (forts.). Jordbrukets kontanta utgifter åren 1938—1941, mili. kronor.

Hela riket. Arrenden och kontanta undantagsförmåner......... Arbetslöner ....................................... Inköp av förnödenheter............................ därav spannmål och frövaror.................... kraftfoder och betmassa................... potatis och rotfrukter..................... hö, halm m. fl. fodermedel................ gödselmedel och torvströ.................. Inköp av levande inventarier......................	1938	1940	1911
11.1 314.0 44.7 130.0 3.9 25.7 87.2 95.1 40.5 41.7 70.0 136.7 89.4	12.6 347.3 62.7 141.9 5.5 37.3 103.3 101.9 46.6 50.6 69.6 153.9 95.9	12.9 403.8 75.2 126.7 6.4 65.5 126.7 129.9 62.2 61.8 90.3 184.8 100.8
Underhåll av inventarier .......................... > » byggnader ........................... Diverse driftskostnader ............................ Räntor............................................
Samtliga kontanta utgifter	1,090.0	1,229.0	1,425.5
I Nyuppsättning av inventarier......................	19.7	13.7	10.6
! Ny-, till- eller ombyggnad.........................	39.3	18.0	28.3

larna representera en i förhållande till genomsnittsjordbruket intensivare
drift. Å andra sidan får vid ett bedömande av siffrorna hänsyn tagas till
att brukningsdelar med mindre än 2 hektar åker icke ingå i undersökningen.
Dessa små brukningsdelar torde inköpa ej obetydliga kvantiteter fodermedel,
vilka sålunda icke ingå i de här redovisade utgiftsbeloppen.

För år 1938 beräknas jordbrukets kontanta utgifter ha uppgått till 1,090.0
milj. kronor. År 1940 hade desamma stigit till 1,229.0 milj. kronor och år
1941 till 1,425.5 milj. kronor. I förhållande till 1938 innebär detta en ökning
med 12.8 procent år 1940 och 30.8 procent år 1941.

Dessa siffror avse utgiftsutvecklingen för hela riket. Mellan de olika områdena
föreligga emellertid betydande skiljaktigheter. Stegringen har varit
starkast i södra och mellersta Sveriges skogsbygder och svagast i norra Sverige.
År 1940 redovisas för sistnämnda område t. o. m. en visserligen obetydlig
utgiftsminskning, under det att för skogs- och dalbygderna och slättbygderna
beräknas en ökning med 16.5 resp. 14.3 procent. Utgiftsminskningen
i norra Sverige beror på dels minskade löneutgifter, dels en minskning av
inköpen av inventarier samt av underhållet av inventarier och byggnader.
Att löneutgifterna reducerats torde sammanhänga med de minskade skogsavverkningarna.
Minskningen av inventarieinköpen och underhållet har sannolikt
sin förklaring i den inkomstminskning, som detta år redovisas för
norra Sverige och som tvingat till begränsning av dessa utgifter. Från 1940
till 1941 har däremot utgiftsökningen varit starkast i norra Sverige (jämfört
med 1938 är ökningen dock även 1941 betydligt mindre i norra Sverige än i
de övriga områdena).

Av de olika utgiftsposterna ha från 1938 till 1941 inköpen av inventarier
och förnödenheter samt underhållet av inventarier och byggnader stigit starkast.
För skogs- och dalbygdsområdet ha dock löneutgifterna stigit ännu
starkare än dessa poster, sannolikt beroende på den starkt ökade omfattningen
av vedavverkningarna. Den minsta stegringen uppvisa i södra och
mellersta Sverige ränteutgifterna och i norra Sverige arbetslönerna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

Tab. 8. Jordbrukets kontanta utgifter åren 1938—1941. Indextal.

167

Södra och mellersta Sveriges slättbygder. Arbetslöner....................................... Inköp av förnödenheter............................ > » levande och döda Inventarier............. Underhåll av inventarier och byggnader............ Diverse driftskostnader............................ Räntor............................................	År 1938 = 100	År 1940 = 100
1940	1941	1941
113.7 119.1 113.2 110.0 114.9 107.1	127.6 133.7 146.5 136.5 119.5 111.0	112.2 1 112.3 129.5 124.1 104.0 103.6
Samtliga kontanta utgifter	114.3	129.6	113.4
Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder.
Arbetslöner.......................................	117.8	144.8	123.5
Inköp av förnödenheter............................	125.8	141.8	112.7
» » levande och döda inventarier............	111.6	142.1	127.3
Underhåll av inventarier och byggnader............	108.1	143.2	132.4
Diverse driftskostnader ............................	111.9	124.3	111.0
Räntor............................................	108.1	113.1	104.7
Samtliga kontanta utgifter	116.5	138.4	118.8
Norra Sverige.
Arbetslöner .......................................	93.7	109.0	116.4
Inköp av förnödenheter............................	110.5	146.8	132.9
	92.5	123.9	134.0
Underhåll av inventarier och byggnader............	95.3	114.8	120.5
Diverse driftskostnader............................	104.3	117.6	112.7
Räntor............................................	106.9	117.6	110.0
Samtliga kontanta utgifter	99.0	119.9	121.1
Hela riket.
Arbetslöner.......................................	110.6	128.4	116.1
Inköp av förnödenheter............................	120.2	137.4	114.2
i > levande och döda inventarier.............	109.6	141.7	129.3
Underhåll av inventarier och byggnader ...........	107.6	135.7	126.2
Diverse driftskostnader............................	112.6	120.5	107.0
Räntor ...........................................	107.4	112.3	104.6
Samtliga kontanta utgifter	112.8	130.8	116.0

I tabell 7 redovisas även kostnaderna för nyuppsättning av inventarier
samt för ny-, till- och ombyggnader. Enligt dessa siffror skulle utgifterna
för nyuppsättning av inventarier ha sjunkit avsevärt såväl 1940 som 1941.
För nybyggnader etc. redovisas år 1940 en nedgång till ungefär hälften av
1938 års siffra, varefter en ökning emellertid sker till 1941, då denna post
likväl stannar vid 28.3 milj. kronor mot 39.3 milj. kronor år 1938. Såsom
redan framhållits äro likväl dessa siffror väsentligt osäkrare än övriga undersökningsresultat.
Sannolikt avspegla de dock i stora drag utvecklingstendensen
beträffande dessa utgiftsposter.

168

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

Tab. 9. Arbetslönernas och ränteutgifternas procentuella andel av Jordbrukets
samtliga kontanta utgifter åren 1932, 1938, 1940 och 1941.

			Storleksgrupper,	ha åker		Samt- liga
Område	År	2—5	5—10	10-20	20-30	''30-50	50-100	Över 100
Arbetslöner. Södra och mellersta Sveriges	1932	12.9	15.4	21.7	25.9	27.5	31.5	38.3	26.8
slättbygder	1938	13.2	17.1	21.3	25.6	28.4	32.2	38.6	26.9
1940	12.0	16.8	21.6	25.4	28.4	32.0	38.7	26.8
	1941	13.9	16.6	21.3	25.8	28.7	32.0	37.1	26.5
Södra och mellersta Sveriges	1932	18.9	23.8	27.5	30.2	33.5	34.5	37.9	26.5
skogs- och dalbygder	1938	19.9	23.6	27.3	29.4	32.6	36.8	41.1	26.6
1940	20.5	23.7	27.6	29.4	32.8	37.1	41.0	26.8
	1941	20.9	25.2	28.8	31.8	34.6	39.2	37.6	27.8
Norra Sverige	1932	25.7	31.7	37.6	46.2				30.7
1938	39.5	40.9	43.0	48.4	.			41.0
	1940	36.3	39.1	42.8	44.6				38.8
	1941	34.0	37.2	43.6	44.6				37.2
Hela riket	1932	19.7	22.7	25.0	27.4	28.6	32.1	38.3	27.1
	1938	26.9	26.2	25.4	27.2	29.4	33.2	39.0	28.8
	1940	24.5	25.1	25.5	26.8	29.4	33.1	39.1	28.3
	1941	24.5	25.6	26.0	27.6	29.9	33.6	37.2	28.3
Ränteutgifter.
Södra och mellersta Sveriges	1932	13.4	16.3	15.4	16.7	18.4	19.3	13.4	16.1
slättbygder	1938	8.2	8.5	8.5	9.3	10.2	10.4	7.3	8.9
	1940	7.6	8.0	7.8	8.8	9.7	9.7	6.8	8.3
	1941	6.6	7.1	7.0	7.9	8.3	8.7	7.3	7.6
Södra och mellersta Sveriges	1932	14.3	13.7	14.5	15.9	19.3	20.7	10.5	14.8
skogs- och dalbygder	1938	7.0	7.7	8.1	8.9	10.4	10.2	7.5	8.1
	1940	6.6	6.9	7.3	8.6	10.1	10.4	7.2	7.5
	1941	5.7	5.9	6.6	7.5	8.6	8.0	9.5	6.6
Norra Sverige	1932	13.2	13.6	13.6	5.8				13.2
	1938	5.5	6.0	6.4	3.7		.	.	5.7
	1940	6.2	6.5	6.0	4.0	.	.		6.2
	1941	5.6	5.7	5.4	5.4				5.6
Hela riket	1932	13.7	14.6	15.0	16.2	18.5	19.5	13.0	15.4
	1938	6.6	7.5	8.1	9.0	10.1	10.3	7.3	8.2
	1940	6.6	7.2	7.5	8.6	9.7	9.8	6.8	7.8
	1941	5.8	6.2	6.7	7.7	8.3	8.5	7.6	7.0

Inkomster och utgifter per hektar jordbruksjord. Inkomst- och kostnadsutvecklingen
inom olika storleksklasser av jordbruksjord. I

I tabell 10 meddelas en sammanställning av de kontanta inkomsterna och
utgifterna per hektar jordbruksjord inom olika storleksgrupper och områden.
På grundval av denna kunna jämförelser göras såväl mellan de olika storleksgrupperna
och områdena för varje särskilt år som mellan de olika år,
som undersökningen omfattar.

En jämförelse mellan inkomsterna inom olika områden visar följande. År
1938 voro inkomsterna per hektar jordbruksjord högst i norra Sverige för
samtliga storleksgrupper beträffande vilka uppgifter för detta område föreligga.
För småbruk med upp till 10 hektar åker redovisades även inom skogsoch
dalbygderna större inkomster per hektar än inom slättbygderna, under

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

169

Tab. 10. Inkomster och utgifter av Jordbruksfastighet Inom olika storleksgrupper

och områden åren 1938—1941. Kronor per ha JordbruksJord.

			Storleksgrupper, ha åker
Område	År	2—5	5-10	10-20	20—30	30—50	50-100	över 100
Samtliga kontanta inkomster.
Södra och mellersta Sveriges slätt-	1938	427	384	377	389	386	352	371
bygder	1940	524	457	446	448	441	415	427
1941	579	521	519	525	534	487	477
Södra och mellersta Sveriges skogs-	1938	429	395	368	353	337	309	341
och dalbygder	1940	497	468	439	407	388	354	385
1941	Ö27	563	527	483	476	441	413
Norra Sverige	1938	556	462	395	469
1940	512	442	409	440	.	.
	1941	589	540	502	503		*
Samtliga kontanta utgifter.
Södra och mellersta Sveriges slätt-	1938	337	282	270	285	291	278	321
bygder	1940	408	325	309	323	327	318	364
1941	425	368	356	374	393	378	394
Södra och mellersta Sveriges skogs-	1938	290	262	246	259	260	270	285
och dalbygder	1940	338	309	291	295	293	300	320
1941	410	362	349	341	359	377	339
Norra Sverige	1938	367	287	251	315
1940	356	287	267	306		•
	1941	424	352 Indel	328 tal är	352 1938 =	100.
Samtliga kontanta inkomster.
Södra och mellersta Sveriges slätt-	1940	122.7	119.0	118.3	115.2	114.2	117.9	115.1
bygder	1941	135.6	135.7	137.7	135.0	138.3	138.4	128.6
Södra och mellersta Sveriges skogs-	1940	115.9	118.5	119.3	115.3	115.1	114.6	112.9
och dalbygder	1941	146.2	142.6	143.2	136.8	141.2	142.7	121.1
Norra Sverige	1940	92.1	95.7	103.5	93.8
1941	105.9	116.9	127.1	107.2
Samtliga kontanta utgifter.
Södra och mellersta Sveriges slätt-	1940	121.1	115.2	114.4	113.8	112.4	114.4	113.4
bygder	1941	126.1	130.5	131.9	131.2	135.1	136.0	122.7
Södra och mellersta Sveriges skogs-	1940	116.6	117.9	118.8	113.9	112.7	111.1	112.3
och dalbygder	1941	141.4	138.2	141.9	131.7	138.1	139.6	118.9
Norra Sverige	1940	97.0	100.0	106.4	97.1			.
1941	115.5	122.6	130.7	111.7

det att motsatsen gällde beträffande medelstora och större egendomar. År
1940 voro däremot inkomsterna per hektar nästan genomgående högst inom
slättbygdsområdet. År 1941 voro inkomsterna per hektar vid de minsta brukningsdelarna
störst inom skogs- och dalbygderna och lägst i slättbygdsområdet,
under det desamma vid medelstora och större egendomar voro högst
inom sistnämnda område. Dessa förskjutningar sammanhänga främst med
växlingar i skogsinkomsternas storlek inom de olika områdena. Dessa förskjutningar
torde även avspegla sig i de olikheter mellan områdena, som kun -

170

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

Tab. 11. Inkomster av Jordbruksfastighet inom olika storleksgrupper och områden

åren 1938—1941. Kronor per ha jordbruksjord.

			Storleksgrupper,	lia åker
Område	År	2-5	5—10	10-20	20—30	30—öojöO-lOO	över 100
Inkomster av försålda vegetabiliska produkter.
Södra och mellersta Sveriges slätt-	1938	62	71	92	127	143	145	152
bygder	1940	63	73	97	132	154	165	175
1941	88	96	132	181	212	198	209
Södra och mellersta Sveriges skogs-	1938	14	21	32	46	57	76	78
och dalbygder	1940	17	27	38	54	70	88	110
1941	23	36	59	77	85	109	158
Norra Sverige	1938	6	6	14	26
1940	9	13	29	60			•
	1941	15	26	45	104
Inkomster av försålda animaliska produkter.
Södra och mellersta Sveriges slätt-	1938	319	278	259	238	220	181	175
bygder	1940	404	344	318	288	262	217	196
1941	421	371	344	310	286	248	220
Södra och mellersta Sveriges skogs-	1938	258	258	246	235	203	176	160
och dalbygder	1940	323	326	307	285	248	206	182
1941	396	371	339	305	278	246	187
Norra Sverige	1938	122	146	160	189
1940	183	218	221	238
	1941	212	264	254	220
Inkomster av skogsbruk.
! Södra och mellersta Sveriges slätt-	1938	22	18	16	13	13	16	27
bygder	1940	29	24	21	17	16	21	35
1941	32	33	29	24	23	29	30
i Södra och mellersta Sveriges skogs-	1938	121	93	74	53	58	37	87
och dal bygder i	1940	119	94	77	54	52	40	77
1941	164	130	110	85	92	69	54
j Norra Sverige	1938	282	241	183	233
1940	186	150	124	123	.	.
	1941	218	185	165	149

na iakttagas beträffande utgifternas storlek. År 1938 redovisas sålunda för
tre storleksgrupper av fyra den största utgiftssumman per hektar i norra
Sverige, under det att år 1940 utgifterna per hektar voro högst inom slättbygdsområdet.
Detsamma var fallet även 1941, då likväl olikheterna mellan
områdena i detta hänseende voro något mindre framträdande.

Av den anförda tabellen framgår även den förändring från år till år, som
inkomster resp. utgifter undergått, räknat i kronor per hektar jordbruksjord.
I södra och mellersta Sverige ha såväl inkomster som utgifter stigit,
inkomsterna dock icke obetydligt starkare än utgifterna. I norra Sverige inträdde
däremot från 1938 till 1940 en minskning av inkomsterna inom tre
och av utgifterna inom två av de fyra redovisade storleksgrupperna.

Från 1940 till 1941 föreligger även inom detta område en ökning av inkomsterna.
Från 1938 till 1941 räknat är emellertid utgiftsökningen något
starkare än inkomstökningen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

171

Tub. 11. Utgifter av Jordbruksfastighet Inom olika storleksgrupper och om råden

åren 1938—1941. Kronor per ha JordbruksJord.

Område	År		Storleksgrupper,	ha åker
2-5	5-10	10—20	20—30	30-50	50-100	Över 100
Arbetslöner.
Södra och mellersta Sveriges slätt-	1938	41	47	57	72	82	89	124
bygder	1940	45	53	66	81	92	102	141
	1941	56	60	75	96	113	120	146
Södra och mellersta Sveriges skogs-	1938	60	63	69	75	85	95	125
och dalbygder	1940	71	74	82	85	96	108	140
	1941	88	92	101	106	123	139	126
Norra Sverige	1938	144	117	108	151		.	•
	1940	129	lil	114	136			•
	1941	143	129	142	158		*	•
Inköp av kraftfoder.
\| Södra och mellersta Sveriges slätt-	1938	60	48	44	43	40	29	33
bygder	1940	70	52	49	45	40	31	33
	1941	58	47	41	39	36	31	30
Södra och mellersta Sveriges skogs-	1938	37	34	32	31	27	25	22
och dalbygder	1940	45	40	36	36	28	26	21
	1941	41	35	31	27	26	28	20
Norra Sverige	1938	18	13	12	18
	1940	19	15	14	19
	1941	21	17	14	9	*
Inköp av gödselmedel.
Södra och mellersta Sveriges slätt-	1938	27	25	25	27	25	21	22
bygder	1940	33	29	30	31	31	26	27
	1941	39	35	37	40	40	35	33
\| Södra och mellersta Sveriges skogs-	1938	28	25	23	24	20	20	18
och dalbygder	1940	32	30	27	28	23	23	23
	1941	39	36	33	34	30	31	35
! Norra Sverige	1938	18	15	12	14		•	•
	1910	19	16	14	18		•
	1941	23	20	18	18			*
Räntor.
Södra och mellersta Sveriges slätt-	1938	28	24	22	26	29	29	25
1 bygder	1940	32	26	24	28	31	31	26
	1941	28	25	24	29	33	33	29
1 Södra och mellersta Sveriges skogs-	1938	20	20	19	24	27	30	19
och dalbygder	1940	22	21	21	26	30	33	21
	1941	23	21	22	27	31	35	30
Norra Sverige	1938	21	17	16	11
	1940	22	19	16	12		•
j	1 1941	24	20	18	20	■		*

De viktigaste inkomstposternas ekonomiska betydelse för brukningsdelar
av olika storlek och inom olika områden belysas närmare i tabell 11, i vilken
inkomsterna av försålda vegetabiliska och animaliska produkter samt av
skogsbruk redovisas i kronor per hektar jordbruksjord. På samma sätt redo -

172

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

Tab. 13 a. Förändringarna i Jordbrukets kontanta inkomster och utgifter frän

år 1938 tili år 1941. Indextal.

		Storleksgrupper,	ha åker
								Samt-
	2—5	5—10	10-20	20-30	30-50	50-100	över 100	liga
Södra och mellersta Sveriges slättbygder. Inkomster av försålda produkter ....	136.2	133.2	136.7	134.5	135.9	135.7	127.1	134.1
Summa kontanta inkomster........	138.9	134.6	138.6	134.4	136.8	137.3	123.8	134.6
Summa kontanta utgifter...........	129.0	128.6	132.9	130.6	134.3	135.4	118.1	129.6
Södra och mellersta Sveriges skogs- och
dalbygder.
Inkomster av försålda produkter____	151.2	143.7	141.5	135.4	135.6	142.4	13^.4	142.7
Summa kontanta inkomster........	147.5	143.0	143.0	135.9	139.1	143.8	126.8	1424
Summa kontanta utgifter...........	142.3	138.1	140.6	131.8	136.1	145.9	120.7	138.4
Norra Sverige.
Inkomster av försålda produkter ....	176.3	186.2	169.5	147.7				176.9
Summa kontanta inkomster ........	104.7	117.1	128.3	106.1				113.0
Summa kontanta utgifter...........	114.6	122.4	131.7	111.7				119.9
Hela riket.
Inkomster av försålda produkter ....	151.7	145.7	140.1	134.9	135.9	136.8	127.8	139.4
Summa kontanta inkomster.........	127.2	133.2	139.0	133.7	136.7	138.0	124.0	133.5
Summa kontanta utgifter...........	128.1	131.0	135.8	130.0	134.3	137.2	118.4	130.8

Tab. 13 b. Förändringarna i Jordbrukets kontanta inkomster och utgifter från

år 1940 till år 1941. Indextal.

		Storleksgrupper,	ha åker
								Samt-
	2—5	5—10	10-20	20-30	30-50	50-100	över 100	liga
Södra och mellersta Sveriges slättbygder.
Inkomster av försålda produkter....	110.6	110.6	114.6	114.9	117.4	115.3	112.0	114.1
Summa kontanta inkomster.........	112.9	112.6	116.0	115.4	118.8	116.0	108.1	114.5
Summa kontanta utgifter...........	107.1	112.0	115.8	114.8	118.9	118.0	104.3	113.4
Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder.
Inkomster av försålda produkter ....	121.6	114.5	114.6	112.6	110.9	121.6	103.5	115.3
Summa kontanta inkomster.........	126.6	120.3	119.4	117.8	120.5	126.6	105.1	120.7
Summa kontanta utgifter...........	121.6	117.1	119.0	115.3	119.8	131.8	105.7	118.8
Norra Sverige.
Inkomster av försålda produkter ....	117.6	124.2	119.5	107.5				120.1
Summa kontanta inkomster.........	115.3	122.7	124.1	1133				119.5
Summa kontanta utgifter...........	119.3	122.9	123.7	115.6				121.1
Hela riket.
Inkomster av försålda produkter ....	117.6	114.7	114.9	114.3	116.3	116.2	110.9	114.9
Summa kontanta inkomster.........	119.6	118.5	117.9	115.8	119.0	117.8	107.7	117.1
Summa kontanta utgifter...........	117.6	116.8	117.6	115.0	119.0	120.5	104.6	116.0

Kungl. Majds proposition nr 246.

173

visas i tabell 12 arbetslöner, utgifterna för kraftfoder och gödselmedel saint
räntorna i kronor per hektar jordbruksjord (jfr i detta sammanhang även
tabellerna 6 och 9).

Inkomsterna av vegetabiliska produkter stiga genomgående med ökad egendomsstorlek.
Mest betyda de för de större egendomarna inom slättbygdsområdet
och minst för småbruken i norra Sverige. Även vid storbruken i slättbygdsområdet
äro dock inkomsterna av animaliska produkter, räknat i kronor
per hektar jordbruksjord, något större än inkomsterna av vegetabilier.
Vid de minsta brukningsdelarna inom skogs- och dalbygderna samt i norra
Sverige äro inkomsterna av animalier mer än 10 gånger så stora som inkomsterna
av vegetabilier.

Löneutgifterna per hektar jordbruksjord äro, borisett från de största
egendomarna, genomgående högst i norra Sverige och lägst inom slättbygdsområdet.
Förklaringen härtill torde främst ligga i det förhållandet, att arbetskostnaderna
för skogsbruket ingå i de redovisade beloppen. Sistnämnda
omständighet är också anledningen till den minskning av denna utgiftspost,
som i norra Sverige inträffade år 1940.

Utgifterna för kraftfoder äro genomgående störst i slättbygdsområdet. Beträffande
inköpen av konstgödsel äro skillnaderna mellan slättbygderna och
skogs- och dalbygderna varken särskilt betydande eller fullt enhetliga. Däremot
äro dessa utgifter i norra Sverige genomgående lägre än i södra och
mellersta Sverige.

I detta sammanhang skall även inkomst- och utgiftsutvecklingen från 1938
till 1940 och 1941 inom olika storleksgrupper och områden något beröras. I
tabell 13 a och b meddelas indextal över jordbrukets kontanta inkomster och
utgifter inom olika storleksgrupper och områden år 1941 med dels 1938, dels
1940 såsom bas. Det framgår av dessa uppgifter, att inom slättbygdsområdet
inkomsterna genomgående stigit starkare än utgifterna från 1938 till 1941.
Utvecklingen synes emellertid av självdeklarationerna att döma ha varit gynnsammast
vid de mindre brukningsdelarna och därnäst vid de största egendomarna.
För södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder visa siffrorna
för samtliga storleksgrupper med ett undantag en starkare ökning
av inkomsterna än av utgifterna. Differensen mellan inkomst- och utgiftsindex
är inom detta område störst vid de största egendomarna och därnäst
vid småbruken, under det att densamma här liksom i slättbygdsområdet är
minst vid de medelstora gårdarna — för gruppen 50—100 hektar redovisas
t. o. m. en starkare stegring av utgifter än av inkomster. I norra Sverige föreligger
för samtliga storleksgrupper en starkare ökning av utgifterna än av
inkomsterna, örn år 1938 tages till utgångspunkt för jämförelsen. Som redan
tidigare framhållits och såsom ytterligare belyses av här ifrågavarande tabeller
beror detta emellertid icke på att inkomstökningen av försålda jordbruksprodukter
här varit svagare än inom de övriga områdena. Dessa inkomster
ha från 1938 lill 1940 tvärtom stigit procentuellt starkast inom norra Sverige,
men denna stegring har varit otillräcklig för att uppväga den betydande nedgången
i andra inkomstposter. Det bör kanske dock i detta sammanhang
erinras örn att inkomsterna av skogsbruket år 1938 lågo ovanligt högt i norra
Sverige.

Av tabell 13 b framgår, att i södra och mellersta Sverige inkomsterna på det
hela taget stigit starkare än utgifterna även från 1940 till 1941. Undantag
utgöra dock härvidlag inom slättbygdsområdet egendomar med 30—100
hektar åker och i skogs- och dalbygderna egendomar med över 50 hektar
åker. I norra Sverige synas även mellan dessa år utgifterna i stort sett lia
stigit mer än inkomsterna.

174

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

Jämförelse mellan inkomst- och kostnadsutveckling. Jordbrukets nettointäkter
och jordbrukarefamiljernas arbetsinkomster.

Huvudresultatet av de i det föregående återgivna beräkningarna kunna
sammanfattas i följande indextal över jordbrukets kontanta inkomster resp.
utgifter åren 1940 och 1941 (1938 = 100): * i

Södra och mellersta Sveriges	Norra Sverige	Hela	riket
slättbygder	skogs- och dalbygder
1940	1941	1940	1941	1940	1941	1940	1941
117.5	134.6	118.0	142.4	94.6	113.0	114.0	133.5
114.3	129.6	116.5	138.4	99.0	119.9	112.8	130.8
102.8	103.9	101.3	102.9	95.6	94.2	101.1	102.1

Inkomstindex......................

Utgiftsindex........................

Relation mellan inkomst- och utgiftsindex
...........................

Inom de båda områdena i södra och mellersta Sverige ha inkomsterna från
1938 till 1940 stigit starkare än utgifterna och därefter har en ytterligare
förbättring av relationen mellan inkomsterna och utgifternas utveckling ägt
rum till 1941. I norra Sverige har förhållandet varit det motsatta, i det att
utgifterna där från 1938 till 1940 sjunkit mindre än inkomsterna. Därefter
har visserligen en inkomstökning inträffat år 1941 men utgiftsökningen har
varit betydligt starkare, varför relationen mellan inkomst- och utgiftsindex
ytterligare försämrats.

Förändringarna i jordbrukets ekonomiska läge under de undersökta åren
belysas ytterligare genom den beräkning av nettointäkterna, som framlägges

i tabell 14. Det framgår av densamma, att nettointäkterna av jordbruksfastighet
beräknats stiga från 587.7 milj. kronor år 1938 till 811.1 milj. kronor
1941 eller med 38.0 procent. Utvecklingen har emellertid varit ganska olikartad
för å ena sidan södra och mellersta Sverige och å andra sidan norra
Sverige. Starkast är stegringen inom slätlbygdsområdet, där den uppgår till

47.0 procent mot 43.3 procent i skogs- och dalbygderna samt endast 11.9 procent
i norra Sverige. För 1940 föreligger för norra Sverige en minskning i
förhållande till 1938 med 1.2 procent, under det att slättbygderna uppvisa
en ökning med 25.7 procent och skogs- och dalbygderna med 19.8 procent.

Jordbrukarnas ekonomiska förhållanden belysas ytterligare genom de beräkningar
av jordbrukarfamiljernas arbetsinkomster, som framläggas i tabell
15. Dessa ha verkställts på det sättet, att till nettointäkterna av jordbruksfastighet
ha lagts de utbetalade skuldräntorna, varefter den erhållna summan
minskats med de »normala ränteanspråken». Dessa utgöra förräntningen av
det bland tillgångarna redovisade värdet av jordbruksfastighet, levande och
döda inventarier samt inneliggande lager. Vid beräkningen av de normala
ränteanspråken ha två olika vägar följts. Vid den ena har förräntningen beräknats
å resp. års värde på tillgångarna och efter växlande räntesatser, nämligen
3.75 procent år 1938 samt 4.25 procent åren 1940 och 1941. I det andra
fallet har begagnats dels ett fast värde på jordbruksfastigheter, dels en oförändrad
räntefot, 4 procent. Samtliga framräknade belopp avse den genomsnittliga
arbetsinkomsten per brukningsdel.

Resultaten av de båda beräkningarna skilja sig mest från varandra för de
större egendomarna med deras stora kapital. Tendensen framträder emeller -

Kungl. Maj:ts proposition nr 246. 175

Tab. 14. Jordbrukets nettointäkter åren 1938—1941, mili. kronor.

		Nettointäkter av	Samtliga netto-intäkter 1
Område	År	Jordbruks- fastighet	Tjänst o. till-fällig förvärvs-verksamhet	Kapital
Södra och mellersta Sveriges	1938	254.4	25.9	20.6	310.9
slättbygder	1940	319.9	31.0	23.4	383.0
1941	374.0	36.7	22.8	443.0
Södra och mellersta Sveriges	1938	204.6	26.6	12.8	252.4
skogs- och dalbygder	1940	245.2	31.3	15.5	299.6
1941	293.2	38.0	15.4	354.1
Norra Sverige	1938	128.7	30.9	5.5	168.0
1940	127.2	34.2	6.4	170.9
	1941	143.9	38.3	5.9	193.0
Hela riket	1938	587.7	83.4	38.9	731.3
	1940	692.3	96.5	45.3	853.5
	1941	811.1	113.0	44.1	990.1
Indextal. Ar 1938 = 100.
Södra och mellersta Sveriges	1940	125.7	119.8	113.0	123.2
slättbygder	1941	147.0	141.9	110.2	142.5
Södra och mellersta Sveriges	1940	119.8	117.8	121.6	118.7
skogs- och dalbygder	1941	143.3	143.1	120.9	140.3
Norra Sverige	1940	98.8	110.6	116.3	101.8
1941	111.9	123.9	107.5	114.9
Hela riket	1940	117.8	115.7	116.3	116.7
1941	138.0	135.6	113.3	135.4
Indextal. År 1940 = 100.
Södra och mellersta Sveriges	1941	116.9	118.5	97.5	115.7
slättbygder
Södra och mellersta Sveriges	1941	119.6	121.5	99.4	118.2
skogs- och dalbygder
Norra Sverige	1941	113.2	112.1	92.4	112.9
Hela riket	1941	117.2	117.2	97.4	116.0

tid på samma sätt, vilket av de båda beräkningssätten som än användes. För
södra och mellersta Sverige föreligger inom samtliga storleksgrupper en stegring
av arbetsinkomsten såväl 1940 som 1941. I norra Sverige inträffade däremot
år 1940 en minskning av densamma i jämförelse med år 1938. För år
1941 redovisas även för detta område en ökning i förhållande till år 1940, men
i jämförelse med år 1938 är stegringen i de tre lägsta storleksgrupperna förhållandevis
liten och för egendomar med 20—30 hektar åker låg arbetsinkomsten
även 1941 lägre än 1938. I södra och mellersta Sverige har den
på förut angivet sätt beräknade arbetsinkomsten stigit betydligt starkare vid
de större egendomarna än vid småbruken.

1 Häri ingå förutom nettointäkter av jordbruksfastighet, tjänst och tillfällig förvärvsverksamhet
samt kapital även intäkter av övriga förvärvskällor. Särskild kolumn upptagande enbart
intäkter av övriga förvärvskällor har icke medtagits, enär intäkterna ifråga dels synas
variera starkare och mera oregelbundet från ett år till ett annat — även hos enstaka jordbrukare
— än övriga i bearbetningen ingående poster, dels äro så fåtaligt förekommande, att ett
angivande av de till totalsiffror uppräknade siffervärdena lätt skulle kunna föranleda felaktiga
slutsatser.

176 Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

Tab. 15. Familjens arbetsinkomst åren 1938—1941 per brukningsdel, 1 kronor.

Område	År	2-5	St 5-10	orleksg 10—20	rupper, 20—30	ha åk 30—50	;r 50-100	Över 100
Räntesatser: 1938 3.75 procent, 1940
och 1941 4.25 procent.
Södra och mellersta Sveriges slätt-	1938	710	1,122	1,540	2,041	2,627	3,353	2,642
bygder	1940	865	1,419	1,985	2,505	3,122	4,436	4,183
	1941	1,104	1,677	2,470	3,285	4,321	5,573	7,930
Södra och mellersta Sveriges skogs-	1938	945	1,215	1,572	1,647	2,027	1,402	-367
och dalbygder	1940	1,057	1,454	1,941	2,070	2,388	1,791	996
	1941	1,356	1,866	2,482	2,830	3,316	2,526	4,481
Norra Sverige	1938	1,176	1,525	1,704	2,993
	1940	1,101	1,422	1,669	2,033	•
	1941	1,232	1,766	2,218	2,325
Hela riket	1938	1,032	1,289	1,572	1,964	2,503	3,019	2,278
	1940	1,061	1,438	1,930	2,375	2,970	3,983	3,798
	1941	1,273	1,800	2,442	3,148	4,116	4,987	7,541
Räntesats 4 procent.
Södra och mellersta Sveriges slätt-	1938	715	1,139	1,518	1,987	2,586	3,229	-828
bygder	1910	917	1,515	2,101	2,683	3,443	4,905	2,728
	1941	1,158	1,771	2,589	3,489	4,702	6,059	5,719
Södra och mellersta Sveriges skogs-	1938	952	1,228	1,580	1,630	1,897	1,220	2,290
och dalbygder	1940	1,126	1,561	2,106	2,300	2,635	2,232	5,473
	1941	1,420	1,976	2,644	3,038	3,663	3,075	6,155
Norra Sverige	1938	1,176	1,525	1,651	3,046	.
	1940	1,155	1,513	1,771	2,316
	1941	1,263	1,851	2,332	2,455
Hela riket	1938	1,035	1,301	1,562	1,926	2,454	2,891	-310
	1940	1,120	1,540	2,068	2,574	3,286	4,453	3,171
!	1941	1,317	1,900	2,582	3,352	4,499	5,499	5,936

Andra undersökningar rörande jordbrukets ekonomiska läge.

Vid sidan av de representativa undersökningar av jordbrukarnas självdeklarationer,
för vilka en redogörelse lämnats i det föregående, ha under de
senaste åren vissa andra undersökningar utförts rörande förändringarna i
jordbrukets ekonomiska läge. På grund av olikheterna i uppläggning och
material är en direkt jämförelse mellan dessa å ena och deklarationsundersökningen
å andra sidan knappast möjlig. En sammanställning av huvudresultaten
torde dock vara av ett visst intresse.

Närmast till hands ligger en jämförelse med en av statistiska centralbyrån
verkställd undersökning rörande taxeringsresultaten inom olika kommuntyper
under åren 1939—1942. Kommunerna ha därvid efter befolkningens
yrkeskaraktär indelats i följande grupper:

A = kommuner med minst 75 procent av befolkningen inom jordbruk
med binäringar,

B = kommuner med 50—75 procent av befolkningen inom denna huvudgrupp,

G = kommuner med mindre än 50 procent inom densamma,

D = kommuner med minst två tredjedelar agglomererad befolkning.

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

177

Huvudresultaten av undersökningen kunna sammanfattas i följande indextal
avseende det taxerade beloppet per invånare:

1939

1940

1941

1942

A-kommuner	B-kommuner	C- och D-kommuner	Samtliga
.. 100	100	100	100
	103	105	104
.. 112	112	108	lil
.. 134	131	122	128

Från 1940 till 1941 föreligger en ökning av det taxerade beloppet per invånare
inom A-kommunema med c:a 11 procent. Enligt deklarationsundersökningen
skulle jordbrukarnas samtliga nettointäkter inom riket i dess helhet
ha stigit med 16 procent mellan de nämnda åren. De båda siffrorna kunna
tydligen icke direkt jämföras med varandra, då förändringar kunna
ha inträffat i fråga om dels de s. k. allmänna avdragen, dels den behållna förmögenheten.
Dessutom kan det givetvis inverka, att även inom A-kommunerna
en större eller mindre del av det sammanlagda taxerade beloppet hänför
sig till andra än jordbrukare. De anförda uppgifterna tyda dock på, att deklarationsmaterialet
representerar en inkomstutveckling, som är något gynnsammare
än utvecklingen inom jordbruket som helhet.

I samma riktning synes en jämförelse mellan deklarationsundersökningen
och de av 1942 års jordbruksutredning företagna inkomst- och kostnadsberäkningarna
peka. I följande tablå sammanställas resultaten av de båda undersökningarna,
varvid de av jordbrukskommittén framräknade inkomsterna
anföras utan den korrigering för förändringar i kreaturskapital och varuförråd,
som kommittén företagit:

Deklarationsundersökningen.
Kontanta inkomster av försålda

jordbruksprodukter..........

Kontanta utgifter..............

1942 års jordbrukskommitté.
Försäljningsinkomster (inkl. värdet
av egen konsumtion).....

Kostnader ....................

1938	1940
100.0	121.3
100.0	112.8
1938/39	1939/40
100.0	117.5
100.0	109.8

1941
139.4 130.8
1940/41	1941/42
129.5	130.7
117.7	129.1

Fullständig överensstämmelse mellan de båda undersökningarna kan på
grund av olikheterna i deras uppläggning och innebörd icke väntas, överensstämmelsen
förefaller dock vara bättre för 1940 resp. 1939/40 och 1940/41
än för 1941 resp. 1940/41 och 1941/42. Särskilt den vid deklarationsundersökningen
för år 1941 beräknade inkomstökningen är betydligt starkare än den
av jordbrukskommittén för motsvarande produktionsår beräknade. Med all
reservation för vanskligheterna vid en dylik jämförelse torde densamma tyda
på att de i deklarationsundersökningen deltagande egendomarna representera
en gynnsammare inkomstutveckling än genomsnittsjordbruket. I detta
sammanhang bör erinras örn att skördeutfallet såväl 1940 som 1941 var
synnerligen ojämnt, vilket givetvis i hög grad bidrager till svårigheterna att
erhålla ett material, som är fullt representativt för den genomsnittliga inkomstulvecklingen
inom jordbruket.

Ytterligare jämförelsematerial föreligger i den av professor L. Nanneson
bearbetade serien Räkenskapsresultat för svenska jordbruk. Denna grundar
sig från och med 1939/40 på det utvidgade och mera representativa material,

Bihang till riksdagens protokoll 19A3. 1 sami. Nr 246. 12

178

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

som erhållits genom lantbruksstyrelsen jordbruksekonomiska undersökning.
Detta material har vid bearbetningen grupperats dels på storleksgrupper enligt
den officiella statistikens indelningsgrunder, dels på följande fem områden: 1.

Ssl-området= Skåne-Hallands slättbygder.

2. Smb-området = Sydsvenska mellanbygden.

3. Msl-området = mellersta Sveriges slättbygder omfattande Öland, Gotland,
Östgötaslätten, Vänerslätten samt Målar- och Hjälmarbygden.

4. Msk-området = södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder enligt
statistiska centralbyråns indelning.

5. N-området = norra Sverige, d. v. s. hela Norrland (utom Gästrikland)
samt mellanbygden och fjällbygden i Kopparbergs län.

För de tre år, som räkenskapsresultaten i sitt nuvarande skick omfatta,
redovisas följande ekonomiska resultat av lanthushållningen (siffrorna för
1941/42 äro preliminära):

	Ssl	Smb	Msl	Msk	N	Samtliga
Bruttoavkastning
kronor per ha 1939/40.............	728	630	450	508	525	518
1940/41..............	834	724	492	576	593	583
1941/42.............	898	785	498	611	624	610
Driftskostnader
kronor per ha 1939/40.............	578	539	374	488	554	483
1940/41 .............	625	581	417	540	601	510
1941/42.............	697	648	472	593	664	568
Nettoavkastning
kronor per ha 1939/40.............	150	91	76	20	- 29	55
1940/41..............	209	143	75	36	- 8	73
1941/42.............	201	137	26	18	- 40	42
Förräntningsprocent 1939/40..........	5.7	4.5	4.7	1.1	- 1.5	3.0
1940/41..........	7.8	7.0	4.6	2.0	- 0.4	3.9
1941/42..........	7.1	6.1	1.5	0.9	- 1.9	2.1

I den redovisade bruttoavkastningen ingå icke endast inkomster av försålda
produkter utan även värdet av den egna förbrukningen samt förändringar i
kreatursvärde och förråd under resp. år. Likaledes upptagas bland driftskostnaderna
ersättning för arbetet icke endast åt den lejda arbetskraften utan
även åt jordbrukarna själva och deras familjemedlemmar. De av professor
Nanneson redovisade resultaten torde därför närmast vara jämförbara med
jordbrukskommitténs beräkningar av inkomst- och kostnadsutvecklingen
inom jordbruket med hänsyn tagen till förändringarna i kreaturskapital och
varuförråd. Vid dessa ha följande resultat erhållits:

1938/39 1939/40 1940/41 1941/42

Inkomster, index....................... 100.0 111.4 117.8 124.3

Kostnader, index....................... 100.0 109.8 117.7 129.1

Från 1939/40 till 1940/41 har enligt denna undersökning en viss försämring
i relationen mellan inkomster och kostnader inträffat i förhållande till 1939/
40, under det att prof. Nannesons räkenskapsresulat år 1940/41 utvisa en något
högre förräntningsprocent än 1939/40. Från 1940/41 till 1941/42 visa däremot
såväl räkenskapsresultaten som jordbrukskommitténs beräkningar en
tydlig försämring av jordbrukets ekonomiska läge. Härvid är dock att märka,
att driftskostnadernas stegring mellan dessa år i ej obetydlig grad sammanhänger
med ökade arbetskostnader, vilket bl. a. innebär ökade arbetsin -

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

179

kemister för jordbrukarna själva och deras familjemedlemmar. Särskilt vid
småbruken, där den största delen av arbetet utföres av dessa, spelar detta
förhållande en betydande roll. Prof. Nanneson redovisar för de tre år, som undersökningarna
i sitt nuvarande skick omfatta, följande nettoinkomster i
kronor per familj och år:

	2—5 ha	5—10 ha	10-20 ha	20—30 ha	30—50 ha
1939/40.......	....... 2,712	3,479	4,509	5,547	6,790
1940/41.......	....... 2,968	3,880	5,728	6,933	8,487
1941/42.......	....... 3,589	4,460	5,567	7.673	7,957
Index
1939/40.......	....... 100	100	100	100	100
1940/41 .......	....... 109	112	127	125	125
1941/42.......	....... 132	128	123	138	117

Dessa siffror äro tydligen icke jämförbara med de på grundval av deklarationerna
framräknade arbetsinkomsterna, vilka redovisats i annat sammanhang
i denna promemoria. Överhuvud taget torde en jämförelse mellan räkenskapsresultaten
å ena och deklarationsundersökningen å andra sidan på
grund av undersökningarnas olika uppläggning knappast vara möjlig utan
en omfattande omräkning av materialet.

Stockholm den 15 mars 1943.

Statens livsmedelskommission
Statistiska byrån.

OTTO ZETTERBERG.

Helmer Olsson.

180

Kungl. Maj:ts proposition nr 240.

SVENSKA SPANNMÅLSAKTIEBOLAGET

Bilaga 3.

Till Statens livsmedelskommission, Stockholm.

Statens livsmedelskommission har i skrivelse den 29 januari 1943 anmodat
Svenska spannmålsaktiebolaget inkomma med yttrande i frågan, i vad mån
ändringar av sådan beskaffenhet, att de böra underställas den nu samlade
riksdagen, finnas påkallade i nu gällande regleringsanordningar inom spannmålsbolagets
verksamhetsområde.

Sedan ovannämnda fråga varit föremål för behandling inom bolagets styrelse,
vill bolaget meddela följande. Samtidigt översänder bolaget i bilaga till
denna skrivelse beräkning över bolagets kostnader för verksamhetsåret 1943/
44, slutande å ett belopp av i runt tal 72.5 miljoner kronor. Bolagets kapitalbehov
under samma tid synes bolaget täckt genom de lånemöjligheter om intill
180 miljoner kronor, som av Kungl. Maj:t föreslagits i propositionen nr
2/1943 till riksdagen, och under förutsättning att bolaget beredes möjlighet att
fortlöpande ur beviljade anslag erhålla täckning för upplupna kostnader.

I jämförelse med de förhållanden, som i fråga om av bolagets verksamhet
berörda varor rådde under regleringsåret 1941/42, har under regleringsåret
1942/43 en viss lättnad inträtt beträffande försörjningsläget. Sålunda beräknas
1942 års spannmålsskörd fylla behovet vid nuvarande ransoner och
därutöver lämna ett visst överskott. Stråfoderskörden torde i fråga om halm
för landet i dess helhet giva ett ansenligt överskott, under det att höskörden
ungefärligen täcker behovet. I fråga om importerade fodermedel gäller, att
bolaget kommer att vid ingången av regleringsåret 1943/44 disponera ett reservlager
av oljekakor. Slutligen må i detta sammanhang framhållas, att åtgången
av fodercellulosa under regleringsåret 1942/43 på grund av ovan anförda
relativt lyckliga skördeutfall blivit avsevärt lägre än beräknat. Bolaget
beräknar att den 1 september 1943 disponera en myckenhet fodercellulosa örn
c:a 300,000 ton. Ehuru det givetvis ej låter sig göra att redan nu bedöma
storleken av 1943 års skörd, har bolaget vid sina beräkningar utgått från den
hypotesen, att kärn- och stråfoderskörden hösten 1943 icke kommer att bliva
mera avsevärt lägre än skörden hösten 1942. Utsikterna för tillförsel utifrån
av importfodermedel under regleringsåret 1943/44 kunna för närvarande icke
överblickas.

Det ovan anförda skulle kunna giva vid handen, att av bolaget under regleringsåret
1942/43 tillämpade regleringsanordningar skulle kunna uppmjukas,
ett alternativ vartill bolaget återkommer här nedan.

Spannmålssektionens verksamhet.

Av den verksamhet, som bolagets spannmålssektion bedriver, beröres här
endast frågan om spannmålsmarknadens reglering. Övrig av spannmålssektionen
bedriven verksamhet är av ringa omfattning och torde icke behöva
upptagas till diskussion i detta sammanhang.

De av bolaget för spannmålsmarknadens reglering under verksamhetsåret
1942/43 tillämpade anordningarna lia under rådande förhållanden i stort sett
varit ändamålsenliga, dock att, såsom väntat, den i fråga om regleringen av

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

181

transportkostnaderna tillämpade anordningen i åtskilliga avseenden visat sig
vara tungarbetad såväl för bolagets som för handelns del.

Därest det icke befinnes möjligt att på sätt nedan sägs övergå till friare
regleringssystem, vill bolaget föreslå bibehållande av nu gällande regleringsanordningar
för det kommande verksamhetsåret, dock med följande ändringar.

I fråga om prissättningen på brödspannmål framhöll bolaget i sin skrivelse
till kommissionen den 4 maj 1942, att det under verksamhetsåren 1940/41 och
1941/42 tillämpade prisorlssystemet alltfort borde bibehållas. Bolaget vill,
med stöd av erfarenheterna under nu löpande verksamhetsår, än ytterligare
understryka det ur marknads- och handelssynpunkt lämpliga, att i fråga om
brödsäd prissättningen baseras på ett väl avvägt prisortssystem, innebärande
bl. a. att prisorterna fastställas före regleringsårets ingång samt att antalet
prisorter icke senare utökas annat än örn alldeles särskilda omständigheter
föreligga. Vad bolaget nu anfört innebär emellertid icke någon prövning av
frågan, huruvida det av andra skäl kan finnas önskvärt bibehålla det för innevarande
år tillämpade systemet, vilket bl. a. medför en stor och kostsam
kontrollapparat, men bolaget har ansett sig böra understryka fördelarna såväl
för bolaget såsom regleringsorgan som för handeln av en återgång till
prisortssystemet.

I fråga om prissättningen å fodersäd torde, därest en i viss mån med hänsyn
till transportkostnader differentierad prisbildning vid jordbrukarnas inköp
av fodersäd icke kan accepteras, den från hösten 1940 tillämpade anordningen
alltfort böra i huvudsak äga bestånd, innebärande bl. a. att det fastställda
priset gäller fritt vid av köparen anvisat magasin. Vid nuvarande anordning
gäller även å detta område, att de nu gällande bestämmelserna medföra
en betydande belastning å bolagets arbetsbörda och kostnader för staten.

Beträffande den likaledes sedan hösten 1940 tillämpade prissättningen med
ett fast under hela regleringsåret lika pris vill bolaget framhålla, att vid sådan
tillgång på spannmål, att beräknad skörd jämte tillgängligt reservlager
väl synes täcka behovet, den anordningen bör kunna tillämpas i avseende å
brödsäden (däri inräknat korn), att det fastställda priset under regleringsåret
tillåtes stiga med belopp ungefärligen svarande mot ränta och lagringskostnader.
Bolaget vill föreslå en stegring i priset från den 1 september till den 31
maj med ett belopp av 1j2 öre för 100 kg och dag. Vid överläggningen inom
bolagets styrelse bär dock från vissa håll föreslagits ett något högre belopp,
enär det ifrågasatts örn nyssnämnda belopp vöre tillräckligt för sitt ändamål.
Den tidigare tillämpade anordningen med elt för hela regleringsåret
lika högt pris var dikterad av nödvändigheten av att vid låg spannmålsskörd
snarast möjligt bringa denna under effektiv kontroll och att således prissättningen
anordnades så att odlarna icke hade anledning att av ekonomiska
skäl dröja med försäljningen. Vid mera normal spannmålstillgång förlora dessa
synpunkter sin betydelse vartill kommer lämpligheten av sådant prissystem
att regleringsorganet ej nödgas tidigt omhändertaga skörden med åtföljande
lagringssvårigheter och därmed förbundna kostnader.

Beträffande prissättningen med hänsyn till kvaliteten vill bolaget hemställa,
att i fråga örn korn förutom nu gällande bestämmelser beträffande
reglering för rymdvikt och vattenhalt, ävenledes införas bestämmelser angående
prisreglering för mältningsgrad och inblandning av främmande sädesslag,
därest korn alltfort skall finna användning för förmälning till människoföda.

Vad beträffar frågan örn försäljning av fodersäd till förbrukare i Norrland
för utfodringsändamål har bolaget innevarande år tillämpat den anordningen
att bolaget för från mellan-Sverige överförd fodersäd bestridit transporlkost -

182

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

naderna till envar ort där auktoriserad spannmålshandlare bedrivit rörelse,
oavsett om denna ort varit järnvägstrafikplats eller ej. Genom denna anordning,
som ej har motsvarighet på annat område, ha olika pris kommit att
tillämpas allteftersom varan köpes från auktoriserad handlande eller annan.
Hela denna anordning är därjämte synnerligen svårkontrollerbar. För att
åvägabringa en ur marknadssynpunkt nödvändig förbättring i detta icke tillfredsställande
förhållande vill bolaget föreslå, att bolaget under det kommande
regleringsåret icke i något fall bestrider transportkostnader för fodersäd,
som från mellan-Sverige överföres till Norrland, längre än till den järnvägstrafikplats
eller hamnplats, som ligger närmast den ort, där varan utlämnas
till förbrukaren.

Därest det befinnes möjligt att — såsom önskvärt är — uppmjuka regleringsbestämmelserna,
torde den lämpligaste anordningen vara, att odlarna
och andra innehavare av .spannmål tillförsäkras visst garantipris för sitt
brödsäds- och fodersädsinnehav i den ordningen att bolaget till fastställt
pris inlöser all till bolaget vid viss tidpunkt, t. ex. den 31 maj 1944, hembjuden
spannmål. För marknadens reglering har bolaget att företaga stödköp
eller försäljning. Inlösenpriset skulle för såväl brödsäd som fodersäd gälla
fritt vissa särskilt angivna prisorter. För nödig kontroll över spannmålshandeln
skulle dock alltjämt beslag och handelsreglering ävensom utfodringsförbud
för brödsäd (inbegripet korn) gälla; således skulle odlare icke vara
berättigade att försälja spannmål till annan än aukloriserad handlande eller
kvarn eller köpare, som innehade licens.

Beträffande fastställandet av det pris odlarna skola erhålla för spannmål
vill bolaget slutligen framhålla önskvärdheten av att de prisreglerings- och
kvalitetsbestämmelser, som skola tillämpas för det kommande regleringsåret,
kungöras i god tid innan spannmålen börjar marknadsföras, då i annat fall
avsevärda svårigheter uppstå för handeln, och i allt fall prisregleringsbestämmelserna
kungöras samtidigt med att priset fastställes.

Erfarenheterna under regleringsåret 1042/43 hava givit vid handen, att
för odlares försäljning särskilt pris bör fastställas för foderärter och vicker,
som äro dugliga till utsäde, och ett lägre pris, anpassat efter varans fodervärde,
för till utsädesändamål icke lämplig dylik vara.

Frågan om anskaffandet av lagringsutrymmen beröres närmare nedan.

Sektionens för stråfoder, utsäde och diverse varor verksamhet.

I fråga örn den verksamhet, sorn bedrives av denna sektion, vill bolaget
meddela följande.

Tillgången inom landet av halm synes bolaget så stor, att, därest halmskörden
instundande höst blir någorlunda normal, gällande anordning med
normalpris synes kunna upphävas och handeln lämnas fri. Därest så anses
erforderligt, torde beslaget dock böra fortbestå. Yrkesmässig handel med halm
skulle då endast få bedrivas av auktoriserad stråfoderhandlare. Beträffande
handeln med hö synes det bolaget lämpligt att de i detta hänseende regleringsåret
1942/43 gällande anordningarna äga fortbestånd.

De av bolaget innevarande regleringsår tillämpade anordningarna för reglering
av handeln med arter och bönor synes böra bibehållas regleringsäret
1943/44.

I fråga om regleringen av handeln med spannmålsutsäde och frö vill bolaget
framhålla, att de innevarande regleringsår tillämpade anordningarna torde
kunna bibehållas under regleringsåret 1943/44, dock synes hembudstiden
i fråga om den för frö tillämpade anordningen med garantipris böra fram -

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

183

flyttas till den 1 maj. Det har emellertid visat sig, att distribution av utsäde
från auktoriserade utsädeshandlare till förbrukarna är relativt dyrbar. Kostnaderna
för försäljning oell distribution äro i Norrland, Dalarna och Värmland,
där brukningsdelarna äro små och bebyggelsen gles, särskilt höga.
Detta gäller såväl när varorna försäljas genom agenter från utsädesfirmor
i södra Sverige direkt till odlare som genom handlande, centralföreningar och
lokalföreningar, vilka arbeta såsom mellanhänder. Med hänsyn till de sålunda
föreliggande stora variationerna i berörda kostnader kan ifrågasättas,
om det icke vore lämpligt att för iordningställd utsädesvara av spannmål
olika normalpriser fastställdes för olika delar av landet. I första hand bör
övervägas, om icke olika priser för utsäde kunna fastställas för å ena sidan
Norrland, Dalarna och Värmland samt å andra sidan övriga delar av landet.

Beträffande bolagets inlösen av färska köksväxter vill bolaget framhålla,
att det redan nu kan förutses, att fullgörandet av ifrågavarande inlösensskyldighet
kommer att vara förknippad med stora svårigheter. Huruvida den
innevarande regleringsår i detta hänsende tillämpade anordningen är den
lämpligaste respektive huruvida densamma skulle kunna utformas på annat
sätt, kan emellertid icke bedömas förrän någon tid efter inlösenstidens utgång
den 15 instundande mars.

Fodermcdelssektionens verksamhet.

I fråga om de anordningar, som gälla för verksamheten inom denna sektion,
vill bolaget framhålla, att det, så länge det icke blir möjligt att låta
importen av fodermedel ombesörjas av de inom branschen verksamma företagen
själva, de för närvarande gällande anordningarna alltjämt böra tilllämpas
i vad avser såväl lagringen som bearbetningen och distributionen
till förbrukare av de av bolaget importerade, och i vissa fall inom landet
framställda fodermedlen. Bolaget torde för nästa år höra äga befogenhet importera
vad som erfordras för landets försörjning med oljekraftfoder, i den
mån sådan import blir möjlig.

Beträffande frågan om avsättningen av bolaget tillhörig fodercellulosa, vid
utgången av regleringsåret 1942/43 beräknad till omkring 300,000 ton sammanlagt
för sulfit- och sulfatmassa, vill bolaget framhålla nödvändigheten
av att ställning tages till frågan, huruvida bolaget skall behålla denna vara
i lager eller huruvida genom lämplig prissättning eller eventuellt genom kombination
med försäljning av andra fodermedel avsättningen lill utfodringsändamål
inom landet skall påskyndas.

I fråga örn bolagets innehav av sulfatcellulosa, vid utgången av regleringsåret
1942/43 beräknad till omkring 120,000 ton, vill bolaget erinra örn
möjligheten att använda densamma för andra ändamål än utfodring, i vilket
fall varan torde kunna avsättas till inköpspriset. Bolaget vill för sin del föreslå,
att sulfitcellulosan säljes till utfodring i mån av efterfrågan och att sulfatcellulosan
i huvudsak bibehålies i lager såsom foderreserv lill dess storleken
av innevarande års skörd kan bedömas.

Lagringsutrynimesfrågnn.

Anskaffande av lagringsutrymmen för spannmål och fodermedel har under
innevarande verksamhetsår vållat åtskilliga svårigheter. Tillgången på
utrymmen inom landet är tämligen stor, men har fördelningen av desamma
icke helt sammanfallit med behovet därav innevarande verksamhetsår
inom olika delar av landet utan har i vissa delar utrymmena väl

184

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

Täckt till, under det att i andra delar av landet utrymmesbrist förelegat.
Den enligt ovan föreslagna åtgärden med ett för brödsäd och korn
under regleringsåret stigande pris torde komma att i viss mån minska behovet
av lagringsutrymmen för bolaget, då det torde kunna förutses, att
odlarna i viss utsträckning uppskjuta försäljningen för att erhålla det vid
senare leverans gällande högre priset. Å andra sidan kan vid en god skörd
ökat behov av lagringsutrymmen uppstå. Med hänsyn bl. a. till situationen
på arbets- och byggnadsmarknaden synes det bolaget, att nybyggnad av magasinsutrymmen
icke bör genom särskilda bolagets åtgärder stimuleras, utan
torde redan befintliga, för dylik lagring icke använda utrymmen, i den mån
de äro lämpliga därför, kunna tagas i anspråk.

Bestämmelser för auktoriserade handlandes verksamhet.

De för auktoriserade handlandes verksamhet givna reglerna hava i vissa
fall meddelats av Statens livsmedelskommission, varmed följer att overt! ädelse
av sålunda givna regler är straffbar. Ifråga om övriga för auktoriserade
handlande gällande regler och föreskrifter, vilka enbart meddelats av bolaget
gäller däremot, att bolaget icke har annan möjlighet att trygga efterlevnaden
av dem än hot om indragning av meddelad auktorisation. Detta förhållande
synes bolaget icke tillfredsställande med hänsyn dels till hårdheten för näringsidkaren
av åtgärden dels till allmänhetens behov av att tillgå viss handlande.
Bolaget vill därför föreslå den anordningen, att för auktoriserade handlandes
verksamhet gällande regler i större utsträckning än hittills varit fallet
meddelas med sådant stöd av livsmedelskommissionens beslut, att överträdelsen
blir straffbar.

Anordning vid ändring av normalpriser.

I vissa fall har under bolagets hittillsvarande verksamhet handeln beretts
ersättning för genom fastställandet av nya normalpriser uppkommande prisfall
å av bolagets verksamhet berörda varor. Bolaget vill ifrågasätta, om det
i dylika fall icke vore lämpligare och enklare att handeln beredes ersättning
beräknad med prisfallsbeloppet för den myckenhet av varan, som handeln
visar sig äga, än att ersättning gottgöres i den formen, att bolaget skall av
handeln först formligen inköpa ifrågakommande vara till det tidigare gällande
högre priset och därefter försälja varan till det efter prisändringen
gällande lägre priset. Den sistnämnda anordningen synes bolaget därjämte
förenad med vissa risker, som följa av att bolaget uppträder som köpare respektive
säljare av ifrågakommande varor.

Riktlinjer för bolagets verksamhet.

Slutligen vill bolaget beröra den frågan, i vad mån bolaget skall anses
ha rätt att för genomförande av åtgärd, som anbefallts av kommissionen,
vidtaga de anordningar och ådraga sig de därmed förbundna kostnader som
bolaget finner lämpliga och ändamålsenliga, utan att bolaget för varje särskilt
fall inhämtar kommissionens godkännande. Bolaget har härvid närmast
i åtanke åtgärder av sådant slag som överenskommelse med handeln
om ersättningar och villkor vid lagring av spannmål och fodermedel och
om ersättningar för omsättning av handelsreglerade varor Iler genomföran -

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

18B

det av inköp av fodermedel från utlandet, allt givetvis i den mån icke kommissionen
i samband med anbefallandet av viss åtgärd lämnar närmare direktiv
angående åtgärdens verkställande. I allt fall bör från Kungl. Maj:ts
eller kommissionens sida uttryckligen angivas de gränser, inom vilka bolaget
äger självständigt fatta beslut.

I slutbehandlingen av denna skrivelse ha deltagit samtliga styrelsens ordinarie
ledamöter och suppleanter med undantag av herr Rehnby.

Herrar Jansson och Forsman hava reserverat sig mot i stycket 9 under
»spannmålssektionens verksamhet» föreslagen anordning till uppmjukade
regleringsbestämmelser, då enligt deras mening en dylik anordning icke komme
att fungera tillfredsställande.

Stockholm den 26 februari 1943.

Svenska spannmålsaktiebolaget

CARL MANNERFELT G. KUYLENSTJERNA

Bilaga: Beräkning av bolagets kostnader för verksamhetsåret 1943/44.
Bilaga A och B.

186

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

SVENSKA SPANNMÅLSAKTIEBOLAGET

Bilaga A.

Beräkning av Svenska spannmålsaktiebolagets kostnader för
verksamhetsåret x/9 1943—31/s 1944.

A, Spannmälssektionen.

1) Kostnader för omsättning ao brödsäd:

600.000 ton

med en beräknad kostnad av................................ 4,450,000

2) Kostnader för omsättning ao fodersäd:

500.000 ton

med en beräknad kostnad av................................ 7,425,000

3) Kostnader för lagerhyror m. m................................ 7,867,500 19,742,500

B. Fodermedelssektionen.

1) Kostnader och prisskillnad vid försäljning av oljekraftfoder:

Omsättning av 100,000 ton oljekraftfoder.

Kostnader och prisskillnad enligt nedan...................... 28,000,000

Inköpspris..................... kr. 550: —/ton

Kostnader..................... » 60:—/ » = 610; —/ton

Försäljningspris................ kr. 330: —/ton

Förlust....................... » 280:—/ » = 610: —/ton

2) Kostnader i samband med försäljning av 300,000 ton cellfor:

Kostnadsökning gentemot under 1942/43 beräknade kostnader:

Kr. 10: —/ton............................................ 3,000,000

3) Kostnader och prisskillnad vid försäljning av diverse varor....... 5,000,000 36,000,000

C. Sektionen för stråfoder, utsäde och diverse varor.

Kostnader och prisskillnad vid försäljning av diverse varor................. 5,000,000

D. Allmänna omkostnader.

Personal, kontrollanter och kontor........................................ 2,500,000

E. Räntor:

Räntekostnad efter 3 % räknat å ett genomsnittligt kapitalbehov av
kr. 140,000,000: —..................................................... 4,200,000

F. Eventuella kostnader för särskild omflyttning av varor........................ 5,000,000

Kronor 72,442,500

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

187

Bilaga B.

Specifikation över beräkning av Svenska spannmålsaktiebolagets
kostnader för verksamhetsåret 1/9 1943—1n/s 1944.

A. Spannmålssektionen.

1. Kostnader för omsättning av brödsäd.................................... 4,450,000

Under denna rubrik ha medtagits sådana kostnader, som uppstå för bolaget
i samband med auktoriserade spannmålshandlares handel med brödsäd.

Desamma äro beräknade enligt följande:

a) Av den myckenhet om 600,000 ton brödsäd, som auktoriserade
spannmålshandlare beräknas komma att inköpa från odlare, räknar
bolaget med att */»> 200,000 ton, kommer att omsättas i den ordning,
att sistnämnda myckenhet inköpes av partihandlare från ickepartihandlare
och intages på partihandlarens magasin. För dylikt
inköp räknar bolaget med en ersättning till partihandlaren av

kr. 0: 35 för 100 kg, i allt.................................... 700,000

b) Av den totala myckenhet, som auktoriserade spannmålshandlare be räknas

komma att inköpa från odlare, räknar bolaget med att kostnader
för omflyttning mellan olika delar av landet komma att drabba
bolaget för halva myckenheten, 300,000 ton, med ett genomsnittligt
belopp av kr. 1: 25 för 100 kg, i allt...................... 3,750,000 4 450 000

Ovan angivna beräkning är gjord under förutsättning att prissättningen för
brödspannmål vid odlares försäljning baserar sig på ett prisortssystem av i stort
sett samma utformning som under regleringsåret 1941/42.

2. Kostnader för omsättning av fodersäd.................................... 7,425,000

Under denna rubrik ha medtagits sådana kostnader, som uppstå för bolaget
i samband med auktoriserade spannmålshandlares handel med fodersäd.

Desamma äro beräknade enligt följande:

a) Av den myckenhet om 500,000 ton fodersäd, som bolaget beräknar
att auktoriserade spannmålshandlare komma att inköpa från odlare,
räknar bolaget med att omkring 200,000 ton komma att omsättas i
den ordning att sistnämnda myckenhet inköpes av partihandlare från
icke-partihandlare och intagas på partihandlarens magasin. För
dylikt inköp räknar bolaget med en ersättning till partihandlaren

av kr. 0: 35 för 100 kg, i allt................................. 700,000

b) Bolaget räknar med att auktoriserade spannmålshandlare i mellersta

och södra Sverige komma att till förbrukare för utfodringsändamål
försälja omkring 200,000 ton fodersäd. Av denna myckenhet räknar
bolaget med att hälften, 100,000 ton, måste överflyttas från överskottsområden
till underskottsområden, varvid för bolagets del uppkommer
en kostnad i form av ersättning till den, som verkställer försäljningen
till förbrukare, med kr. 0: 50 för 100 kg, i allt....... 500,000

c) Bolaget räknar med att följande transportkostnader komma att uppstå
i samband med auktoriserade spannmålshandlares omsättning
av fodersäd:

1) I samband med partihandlares inköp av spannmål från
odlare och från icke-partihandlare räknar bolaget med
att transportkostnader komma att uppstå för en

188

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

myckenhet om 300,000 ton med ett genomsnittligt

belopp av kr. 0: 50 för 100 kg., i allt.............. 1,500,000

Vid beräkningen av denna kostnad har bolaget utgått
från att prissättningen för fodersäd vid odlares försäljning
kommer att utformas på samma sätt som under
de hittills gångna regleringsåren.

2) Under b) ovan angiven omflyttning av fodersäd inom
södra och mellersta Sverige, beräknad till en myckenhet
av 100,000 ton, beräknas medföra transportkostnader

för bolaget med ett belopp av kr. 1: 50 för 100 kg, i allt 1,500,000

3) Bolaget räknar med överföring av en myckenhet foder säd

till Norrland av 20,000 ton. Transportkostnaderna
härför beräknas komma att belöpa sig till i genomsnitt
kr. 3: — för 100 kg, i allt................... 600,000

4) Bolaget räknar med att transportkostnader komma att
uppstå för en myckenhet korn om 75,000 ton i samband
med spannmålshandlarnas försäljning därav till kvarn
med en beräknad genomsnittlig frakt av kr. 2: — för

100 kg, i allt.................................... 1,500,000

5) I samband med spannmålshandlamas försäljning till
kvarn av 75,000 ton havre beräknar bolaget att transportkostnader
uppstå med i genomsnitt kr. 1: 50 för

100 kg., i allt.................................... 1,125,000 6,225,000 7,425,000

3. Kostnader för lagerhyror m. m.......................................... 7,867,500

Bolaget räknar under verksamhetsåret med följande lagerrörelser i vad avser

av bolaget ägd spannmål och beräknar bolaget härför nedan angivna kostnader:

Brödsäd ton Fodersäd ton

Lager den >/, 1943

Inköp ...........

Försäljning.......

Lager S1/g 1944 . ..

185.000 40,000

195.000 65,000

75,000 25,000

>305,000 >80,000

a) Lagringskostnader:

1) för inköp. Engångsersättning med kr. 0: 25 för 100 kg,
kostnader för torkning med kr. 0: 70 för 100 kg. för
brödsäd och kr. 0: 85 för 100 kg för fodersäd, i allt .. 2,567,500

2) för försäljning. Utlastningsersättning med kr. 0: 35 för

100 kg, i allt................................... 350,000

3) för lagring. Av det genomsnittliga lagret av brödsäd,
uppgående till 245,000 ton räknar bolaget med att

100.000 ton komma att vara inlagrade å s. k. långtidsavtal,
vilka draga en fast lagerhyra av omkring kr.

1,000,000 för år.

Resterande del av det genomsnittliga brödsädslagret,

145.000 ton, räknar bolaget med att upplägga å korttidsavtal,
dragande en lagerhyra av omkring kr. 0: 75
för 100 kg och år. * *

> Denna myckenhet är beräknad med utgångspunkt från normalskörd och oförändrad tilldelning
till konsumenter.

* Därest, såsom möjligt är, försäljningen av fodersäd blir större än den angivna, blir det
utgående lagret av fodersäd givetvis mindre.

Kungl. Majlis proposition nr 246.

189

Det genomsnittliga fodersädslagret, 60,000 ton, räknar
bolaget med att lagra på korttidsavtal med en
lagerhyra av c:a kr. 1: — för 100 kg och år.

De totala kostnaderna för lagring (jmf dock b) nedan)
beräknas således till i allt........................ 2,678,500 5^05,000

b) Kostnader för anlitande av extrautrymmen:

Bolaget räknar med att kostnader för transport i samband
med lagring av spannmål i extrautrymmen uppstår
för en myckenhet av omkring 85,000 ton med ett belopp av

kr. 0: 60 för 100 kg, i allt.......................... 500,000

Bolaget räknar vidare med att sådana kostnader för
pappersemballage vilka icke kunna återfås i samband med
försäljningen, vid lagring i extrautrymmen uppstå för en
myckenhet om 35,000 ton med ett belopp av kr. 0: 75 för
100 kg, i allt...................................... 262,500 762,500

c) Transportkostnader:

För den myckenhet spannmål, som bolaget enligt ovan beräknar sälja,

100,000 ton, räknar bolaget med att transportkostnader uppstå med

ett belopp av kr. 1: 50 för 100 kg, i allt...................... 1,500,000

B. Fodermedelssektionen.

1. Kostnader och prisskillnad vid försäljning av olfekraftfoder.................

a) Inköp. Bolaget räknar med att av den beräknade inköpskvantiteten om 100,000
ton omkring hälften kan komma att erhållas från Balkan och omkring hälften
från Sydamerika. Inköpspriset för vara från Balkan räknar bolaget till kr.
850: — för ton eif svensk hamn, under det att inköpspriset för vara från Sydamerika
beräknas till kr. 250: — för ton eif svensk hamn: genomsnittligt inköps -

pris således kr. 550: — för ton.

b) Kostnader vid försäljning av olfekraftfoder, kr. 60: — per ton, beräknas enligt
följande:

Kr./ton

1) lossning i samband med uppläggning i magasin.............. 5: —

2) lagring................................................... 6: —

3) lagringsemballage m. m.................................... 2: 50

4) bearbetning av oljekaksblandning........................... 13: 50

5) försäljningsprovision....................................... 17: —

6) transportkostnader........................................ 16: —

Kr. 60: —

Beträffande beräkning av kostnaden för lagring enligt 2) ovan gäller, att
bolaget räknar med ett genomsnittligt lager av c:a 60,000 ton oljekraftfoder
med en beräknad kostnad av kr. 10: — för ton och år, för hela den beräknade
omsättningen örn 100 ton således en kostnad per ton och år av kr. 6: —.

Såsom försäljningspris har bolaget utgått från nu gällande normalpris vid
försäljning av oljekaksblandning till förbrukare, kr. 33: — för 100 kg.

2. Kostnader i samband med försäljning av 300,000 lon cellfor.................

Bolaget har vid beräkning av kostnaderna för verksamhetsåret 1942/43
medtagit samtliga kostnader för inköp, rivning och försäljning av hittills
kontrakterade myckenheter fodercellulosa. Försäljningspriset har i nämnda
kalkyl beräknats till kr. 15: 25 för 100 kg. cellfor MM.

Av de kontrakterade myckenheterna fodercellulosa beräknar bolaget att

300,000 ton komma att kvarligga i lager den 31/« 1943. Vid angivande av
kostnaderna för rivning, blandning, transportlagring och försälj ningsprovi -

7,867,500

28,000,000

3,000,000

190

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

sion har bolaget i kostnadsberäkningen för verksamhetsåret 1942/43 räknat
med ett belopp av i allt kr. 62: 60 per ton. Denna kostnad torde emellertid
böra höjas med ett belopp av kr. 10: — för ton enligt följande:

Kr./ton

rivning och blandning......................................... 32: 50

transportkostnader............................................ 22: 50

försäljningsprovision........................................... 11: —

lagringskostnader (genomsnittligt).............................. 6: 50

Kr. 72:50

För den myckenhet om 300,000 ton, som överbalanseras till verksamhetsåret
1943/44, uppkommer således en kostnadsökning, därest densamma
kommer att finna avsättning till utfodringsändamål till ovan angivna pris av

kr. 15: 25 för 100 kg, uppgående till i allt...............................

Av det ovan anförda framgår således, att bolagets beräknade lager av fodercellulosa
vid ingången av verksamhetsåret 1943/44, 300,000 ton, i bolagets
kostnadsberäkning åsatts ett värde av kr. 15: 25 för 100 kg och att kostnader
avsatts för nämnda myckenhets försäljning till utfodringsändamål.

I den mån t. ex. sulfatcellulosa kan finna avsättning för annat ändamål än
utfodring, uppkommer en vinst för bolaget bestående av
dels skillnaden mellan det verkliga försäljningspriset och bolagets kostnadspris
kr. 15: 25 för 100 kg,

dels ock inbesparad kostnad för rivning, blandning etc., kr. 7: 25 för 100

kg.

Kostnadsökning resp. kostnadsminskning för bolaget vid varans försäljning
till utfodringsändamål till annat än för närvarande gällande pris skall räknas
med utgångspunkt från bolagets kostnadspris vid denna försäljning, kr. 15: 25
för 100 kg.

F. Eventuella kostnader för särskild omflyttning av varor.

Därest det av särskilda skäl befinnes erforderligt företaga omflyttningar eller
undanforslingar av spannmål m. m., torde härför komma att erfordras ytterligare
belopp, vilket av bolagets direktion förslagsvis uppskattats till i runt tal 5 miljoner
kronor.

3,000,000

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

191

Bilaga 4.

Beräkningar angående producentbidraget.

Grundkvantitet		Tilläggskvantit	B t
200 kgx4	öre;
200 kgx4	öre;	300x3
200 kgx4	öre;	300x3	300x2
200 kgx4	öre;	300x3	300x2	300x1
200 kgx4	öre;	300x3	300x2	300x0		300 x 0;
200 kgx4	öre;	300x3	300x0	300x0		600x0;
200 kgx4	öre;	300x0	300x0	300x0		900x0;
200 kgx3	öre;	300x0	300x0	300x0		1,200x0;
200 kgx 2	öre;	300x0	300x0	300x0		1,500x0;
200 kgx 1	öre;	300x0	300x0	300x0		1,800x0.
		Nuvarande system jämfört med förslaget.
		Skinn, mot			Skinn, mot
Invagn./man.	Bidr. nuvarande Invägn./mån. Bidr.	nuvarande
		system			system
kg	kor	öre/kg öre/kg kg	kor öre/kg	öre/kg
200	1.0	4.00 +1.00 2,300 12.6 0.26	— 0.58
500	2.7	3.40 +0.40 2,600 14.2 0.15	-0.60
800	4.3	2.87 +0.44 2,900 15.8 0.06	—0.61
1,100	6.0	2.36 +0.59 3,200 17.5	_	—0.60
1,400	7.6	1.64 +0.25 3,500 19.1	—	—0.55
1,700	9.3	1.00 —	0.14 5,000 27.3	_	—0.39
2,000	10.9	0.40 —	0.57

Besparing 12.3 miljoner kronor.

In vägning per ko beräknas uppgå till 6 kg/dag eller 2,190 kg/år.

		Exempel nr 1				Exempel nr	2
Månad	Kvant.	Nuv. bidr.	Förslaget	Kvant.	Nuv. bidr.	Förslaget
	kg	kr.	kr.	kg	kr.	kr.
Januari ......	300	9: —	ii	—	900	19: 50	24	_
Februari......	275	8: 25	10	25	800	19: 50	23	j
Mars..........	350	10: 50	12	50	1,000	19: 50	25	_
April..........	400	12: —	14	—	1,300	19: 50	24	_
Maj ..........	500	15: —	17	—	1,500	19: 50	21	-
Juni..........	670	19: 50	20	40	1,700	19: 50	17	_
Juli ..........	800	19: 50	23	—	1,700	19: 50	17	_
Augusti........	900	19: 50	24	—	1,900	19: 50	11	_
September ....	800	19: 50	23	—	1,800	19: 50	14	_
Oktober ......	700	19: 50	21	—	1,500	19: 50	21	_
November ....	500	15: —	17	—	1,300	19: 50	24	_
December ....	550	16: 50	18	—	1,100	19: 50	26	—
Summa 6,745	183: 75	211	15	16,500	234: —	247
Regi.		18: 60				•—
		202: 35				234: —

TABELLBILAGA

Bihang till riksdagens protokoll 19i3. t sami. Nr 246.

’• r

Tab. 1. Vissa jordbruksnäringen berörande prisindextal.

År och månad	Socialstyns index för livsm.p. i hush.-budg. (1935=100)	Prisförändringar sedan år 1935 i vissa varor enligt socialstyrelsens prisstatistik (1935 = 100)	Kommerskollegii index för (1935 = 100)
Mjölk	Mejeri- smör	Mjöl	Bröd	Nötkött, stek	Färskt sidfläsk	Potatis	Anim. livs- medel	Veget. livs- medel	Foder- medel	Gödsel- medel
1935 ..........	100	100	100	100	100	100	100	100	100	100	100	100
11936 ..........	104	102	98	102	101	108	110	107	104	101	105	102
1937 ..........	108	107	lil	110	107	107	lil	lil	108	107	117	102
1938 ..........	lil	112	116	114	109	110	124	113	113	104	112	105
}1939 ..........	116	117	122	113	112	120	128	119	120	105	114	106
i 1940 ..........	132	127	138	118	130	129	144	157	140	131	148	135
1941..........	151	139	161	121	141	171	188	142	176	157	164	146
1942 ..........	162	134	170	125	139	182	198	202	186	181	175	213
1941 januari ...	148	139	168	120	139	147	179	132	167	145	161	144
februari ..	152	139	168	120	140	150	179	139	169	147	161	144
mars.....	153	139	168	120	140	158	180	139	175	151	161	143
april.....	155	139	168	120	142	171	185	139	177	152	161	141
maj......	154	139	164	120	142	175	189	134	173	156	161	141
juni......	149	139	149	120	142	177	189	130	174	158	160	146
juli ......	150	139	149	120	141	179	190	131	175	158	157	146
augusti ...	150	139	149	120	141	181	190	129	176	162	157	146
september	149	139	149	120	140	182	192	173	178	160	170	146
oktober ..	148	139	155	120	140	182	193	150	180	163	172	148
november	148	139	170	122	140	181	193	151	183	165	173	154
december.	156	1 134	170	124	140	175	194	152	184	167	172	154
1942 januari ...	159	134	170	124	140	173	194	160	183	172	171	197
februari ..	162	134	170	124	140	174	195	177	184	175	171	197
mars.....	161	134	170	124	140	174	196	197	183	177	171	197
april.....	161	134	170	124	140	174	196	214	183	182	171	197
maj......	161	134	170	124	140	174	196	225	183	183	171	197
juni......	163	134	170	124	141	182	198	249	183	188	184	197
juli ......	165	134	170	125	141	194	200	264	187	194	182	225
augusti . ..	166	134	170	124	138	196	200	276	187	183	182	225
september	163	134	170	125	138	197	201	198	189	176	174	225
oktober...	161	134	170	125	138	194	201	156	190	177	174	225
november	161	134	170	127	138	177	201	157	191	182	176	238
december.	161	2 134	2 170	127	138	177	201	158	191	182	176	238
1948 januari ...	162	134	170	127	138	177	201	160	192	187	176	238
februari ..	162	134	170	127	1H8	177	206	168	193	187	176	243
mars ....	162	134	170	127	138	177		169	193	188	176	243

1 Sänkningen sammanhänger med fetthaltsstandardiseringen. Tages hänsyn till mjölkens genom standardiseringen minskade kalorivärde, blir
indextalet 146. — 2 Minskas priset med livsmedelsrabatterna, som före höjningarna i december 1942 voro 10 öre per liter mjölk och l 50 kr.
per kg matfett, bli indextalen 88 för mjölk och 114 för smör. Efter höjningen till 15 öre per liter resp. 2 kr. per kg bli talen 65 resp. 95.
Då mjölkrabatten vanligen icke räcker till ett hushålls hela förbrukning, blir sänkningen i mjölkpriset i verkligheten mindre. För »indexhushållet»
beräknades sålunda rabatten sänka mjölkprisindex (134) till 118 vid 10 öres rabatt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

196 Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

Tab. 2. Priser i öre/kg å nedanstående varuslag.

År och månad	Avräkningspriser med mejerileve-rantörer å mjölk1	Konsum- tions- mjölk2	Produkt- mjölk, produ- cent- pris9	Slakteriernas avräknings-priser till jordbrukare å	Ägg*
exkl. prod.- bidr.	inkl. prod. bidr.	Storbo- skap	Större kalv	Svin
1935............			21	9.2	94	137	110	114
1936............			22	10.0	96	144	118	127
1937............			23	10.8	96	160	122	138
1938............			24	11.3	97	161	135	186
1939............			25	12.5	115	179	135	138
1940............	16.5	17.5	27	15.5	127	203	158	163
1941............	20.7	22.0	30	19.1	176	266	195	220
1942............	23.0	24.6	29	19.5	194	282	205	261
1941 januari ....	20.3	21.8	30	19.4	143	271	182	200
februari ...	20-6	22-2	30	19.2	151	245	182	218
mars......	20.9	22.1	30	18.6	168	255	184	230
april......	20.7	21.6	30	18.0	176	264	191	178
maj.......	20.6	21.5	30	17.6	180	260	198	185
juni.......	20.3	21.2	30	17.9	182	256	198	200
juli........	20.3	21.7	30	18.5	183	255	199	220
augusti____	20.4	21.8	30	18.7	184	262	201	225
september .	20.6	22.1	30	19.4	185	278	201	235
oktober....	20.9	22.6	30	20.9	185	281	201	6 225
november .	21.3	23.1	30	21.6	185	283	202	265
december ..	21.9	23.7	29	21.1	186	281	203	263
1942 januari ....	22.9	24.6	29	20.8	187	281	204	250
februari ...	23.8	25.6	29	20.8	189	282	205	250
mars......	23.8	25.5	29	20.5	190	285	205	250
april......	23.8	25.4	29	19.9	193	287	205	250
maj.......	23.7	25.2	29	19.4	195	287	206	250
juni.......	23.0	24.4	29	18.1	196	288	206	250
juli........	22.8	24.2	29	18.5	196	280	206	250
augusti ....	22.3	23.8	29	18.6	197	280	204	250
september .	22.3	23.8	29	19.1	197	280	204	250
oktober....	22.5	24.2	29	19.9	197	280	204	277
november..	22.8	24.6	29	20.1	196	279	204	300
december ..	23.0	24.7	29	19.8	196	280	204	300
1943 januari ....	23.0	24.7	29	18.3	196	279	204	300
februari ...			29	18.9	196	279	205	300
mars......			29		197	279	205	300

1 Pris till producent för 3''5 % 1 :a klass mjölk, fritt mejeri, inkl. tuberkulostillägg samt vid
ett skummjölksvärde av under tiden juli 1939—dec. 1941 2.0 öre/kg och därefter 4.5 öre/kg. —
a Socialstyrelsens detaljpris för 49 orter. — 9 Beräknat pris till producenter efter avdrag av
mejerikostnader samt tillägg av under respektive perioder utgående bidrag samt exkl. skummjölksvärde.
— 4 Svensk äggnotering. — 6 Fr. o. m. 24 september 1941 gälla av staten fastställda
priser. Se L. K. eirk. nr 446.

Kungl. Maj:ts proposition nr 246. 197

Tab. 2 (forts.). Priser (notering) i öre/kg å nedanstående varuslag.

År och månad	Potatis1	Vete	Råg	Korn, 2-rads	Havre	Vetekli	Majs	Kraftfo-derbl.48 %
1935............	8.28	16.69	15.59	13.13	12.15	12.85	15.51	17.33
1936............	8.68	17.01	15.92	13.75	12.77	13.70	15.93	18.23
1937............	9.02	19.60	18.29	18.22	15.58	14.38	16.33	19.11
1938............	8.66	18.85	17.27	15.81	13.62	13.90	16.83	19.45
1939............	9.03	17.99	17.29	14.55	13.03	13.39	18.61	21.41
1940............	13.67	23.30	23.29	22.71	20.41	16.89	18.60	23.50
1941............	13.66	26.00	26.00	24.60	22.30	16.50	23.71	25.13
1942............	21.87	26.60	26.20	24.80	21.10	16.78	25.83	*30.92
1941 januari ....	12.54	27.00	27.00	25.00	23.50	16.50	18.50	23.60
februari ..	12.96	*25.00	»25.00	25.00	23.50	16.50	18.60	23.50
mars......	11.37	25.00	25.00	•23.00	•21.60	16.50	18.60	23.50
april......	10.66	25.00	25.00	23.00	21.50	16.50	25.00	23.50
maj ......	9.60	25.00	25.00	23.00	21.50	16.50	25.00	23.50
juni ......	10.96	—	—	—	—	16.50	25.00	23.50
juli........	21.82	—	—	—	—	16.50	25.00	23.50
augusti ....	23.00	25.00	25.00	23.00	21.60	16.50	25.00	23.50
september .	12.79	•27.00	»27.00	»26.00	»22.50	16.50	25.00	23.50
oktober....	12.63	27.00	27.00	26.00	22.50	16.50	25.00	*28.00
november..	12.58	27.00	27.00	26.00	22.50	16.50	27.00	28.00
december • •	13.00	27.00	27.00	26.00	22.50	16.50	27.00	28.00
1942 januari ....	15.73	27.00	27.00	26.00	22.50	16.50	27.00	28.00
februari ..	18.98	27.00	27.00	26.00	22.50	16.50	27.00	28.00
mars......	20.83	27.00	27.00	26.00	22.60	16.50	25.00	28.00
april......	21.11	27.00	27.00	26.00	22.50	16.50	25.00	28.00
maj ......	23.05	27.00	27.00	26.00	22.50	16.50	25.00	28.00
juni ......	26.64	—	—	—	—■	16.50	25.00	33.00
juli........	56.07	—	—	—	—	16.60	25.00	33.00
augusti ....	19.57	27.00	27.00	26.00	22.50	16.50	25.00	33.00
september .	15.46	•26.00	•25.00	•23.00	•19.00	16.50	25.00	33.00
oktober____	715.12	26.00	25.00	23.00	19.oo	16.89	25.00	33.00
november..	14.75	26.00	25.00	23.00	19.00	18.00	25.00	33.00
december ..	15.19	26.00	25.00	23.00	19.00	18.00	25.00	33.00
1943 januari ....	15.25	26.00	25.00	23.00	19.00	18.00	25.00	33.00
februari ..	15.90	26.00	25.00	23.00	19.00	18.oo	25.00	33.00
mars......	14.7)	26.00	25.00	23.00	19.00	18.00	25.00	33.00

1 Partipris i Stockholm för lia välsorterad matpotatis. — * Fr. o. m. den 25 september 1941
pris å 45 % kraftfoderblandning. — 3 Inlösningspris fr. o. m. den 1 februari 1941. — • Inlösningspris
fr. o. m. 1 mars 1941. — 5 Inlösningspris före den 1 september 1942. — 8 Av Kungl.
Maj:t fastställda priser för 1942 års skörd. — 7 Fr. o. m. denna månad angives ett med ledning
av fr. o m. 12 oktober 1942 fastställda normalpriser inom lantbruksförbundet sammanställt
engrospris i Stockholm, jämförbart med tidigare noteringar.

198 Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

Tab. 3. Invikning av mjölk samt tillverkning av smör och ost, i ton.

År och månad	Vid mejerier invägd mjölk	Mejeriproduktion av
Total kvantitet	Därav
Använd för produkt- beredning	Försåld som kon-sumtions-mjölk	Försåld grädde (om-räknad till mjölk)	Smör	Ost
1934............	2,498,378	1,854,670	352,247	291,461	62,510	31,103
1935............	2,550,916	1,875,422	376,433	299,061	63,452	31,669
1936............	2,720,166	2,008,586	408,014	303,566	67,168	37,759
1937............	2,847,223	2,115,010	434,246	297,967	73,247	35,443
1938............	3,032,241	2,277,819	459,023	295,399	80,103	36,524
1939............	3,205,688	2,395,153	494,367	316,168	83,735	43,653
1940............	2,988,933	2,202,644	519,500	266,789	80,760	35,328
1941............	2,659,251	1,940,169	610,512	122,850	77,687	22,383
1942............	2,517,931	1,740,133	855,273	63,421	71,926	14,991
1941 januari____	209,214	155,183	43,591	10,440	6,255	1,862
februari ..	191,688	139,643	42,246	9,799	5,544	1,620
mars......	217,258	158,474	47,261	11,523	6,170	1,788
april......	226,311	168,430	46,877	11,004	6,526	2,160
	246,639	184,346	50,291	12,002	7,044	2,205
juni ......	270,078	210,494	48,320	11,264	8,139	3,223
juli........	258,590	191,933	55,207	11,450	7,527	2,418
augusti....	246,501	181,431	54,334	10,736	7,249	1,929
september..	232,574	169,856	52,833	9,885	6,986	1,883
oktober____	206,291	140,593	54,744	10,954	5,972	1,266
november..	169,659	110,572	153,487	8,722	4,830	734
december ..	184,448	129,214	61,321	5,071	5,445	1,295
1942 januari ....	187,695	131,948	61,996	4,817	5,472	1,381
februari ..	168,807	114,128	60,866	4,336	4,756	923
mars......	183,365	121,762	67,008	5,553	5,048	900
	195,562	130,467	68,844	5,960	5,256	1,122
maj ......	221,573	150,832	72,421	7,712	5,942	1,322
juni ......	258,166	192,991	72,133	5,408	7,729	2,596
juli........	260,122	190,077	76,566	5,788	7,680	1,902
augusti ....	255,424	184,554	77,715	5,635	7,490	1,529
september..	234,608	166,430	76,854	4,023	6,948	1,360
oktober....	198,171	132,274	74,862	4,590	5,808	646
november..	171,628	109,021	70,453	4,982	4,803	405
december ..	182,810	115,549	75,555	4,617	4,994	905
1943 januari ....	191,844	121,622	75,471	6,449	5,030	1,040
februari ..	181,032	111,391	74,243	5,404	4,559	928

1 Fr. o. m. standardiseringsbestämmelsernas ikraftträdande den 21 november 1941 redovisas i
denna kolumn kvantiteten försåld standardiserad mjölk. Av denna anledning blir summan av
produktmjölk, konsumtionsmjölk och grädde större än den redovisade kvantiteten invägd mjölk,
alldenstund den genomstandardi seringen erhållna grädden, omräknad till helmjölk, redovisas under
produktmjölk.

Kungl. Maj.ts proposition nr 246,

199

Tab. 4. Försäljning av smör, ost, margarin, konstlster och kokosfett, 1 ton.

År och månad	Smör från mejeri	Lant- smör från produ- cent	Ost från mejeri	Margarin från fabrik	Konst-ister o. kokosfett från fabrik	Matolja från parti- handlare
Total kvanti- tet	Därav av leverantö-rer åter-taget	Hus- hålls-,	Bageri-,
1934 ..........	39,431	6,097		30,824	52,831	2,085
1935 ..........	43,680	7,937		32,385	55,202	2,916	.
1936 ..........	48,152	9,180		34,498	56,126	3,699	1,232
1937 ..........	49,099	10,198		36,613	58,810	4,730	1,314
1938 ..........	51,534	11,246		38,816	58,401	6,103	1,523
1939 ..........	54,319	12,274		41,406	51,475	8,047	3,794	1,901
1940 ..........	74,002	13,580		37,736	29,468	9,519	1,063	1,405
1941 ..........	76,184	10,859	4,138	23,052	17,498	7,992	9	1,173
1942 ..........	67,785	11,519	1,786	15,052	35,228	5,374	0	1,441
1941 januari ..	4,462	777	474	1,832	2,513	714	8	58
februari ..	4,230	747	390	1,978	2,297	721	1	82
mars ____	5,916	901	390	2,116	2,295	686	0	80
april ____	5,516	901	364	2,306	3,096	837	0	68
maj......	5,573	939	412	2,365	1,853	857	0	98
juni......	6,677	900	382	3,054	18	856	—	89
juli ......	7,466	996	402	721	1	995	0	104
augusti ..	8,369	1,035	363	1,347	0	585	—	101
september	8,245	1,001	349	2,269	—	503	0	143
oktober ..	7,887	945	277	2,016	1,253	482	—	150
november	6,370	847	178	1,581	1,172	338	—	88
december	5,473	870	157	1,467	3,000	418	—	109
1942 januari ..	5,010	906	199	1,196	3,478	387	—	84
februari ..	4,627	838	171	1,224	3,051	347	0	88
mars ....	5,395	903	157	1,235	3,772	528	—	133
april......	5,025	891	164	949	2,904	420	—	151
maj......	5,284	957	161	1,088	2,396	435	—	100
juni......	5,542	945	176	1,215	2,850	472	—	91
juli ......	5,439	1,049	189	1,646	2,915	562	—	145
augusti ..	6,016	1,043	138	1,345	2,967	422	—	119
september	5,895	1,020	144	1,604	3,127	449	-	142
oktober ..	6,343	1,004	128	1,269	3,207	469	—	123
november	5,844	913	81	1,077	2,919	444	—	145
december	7,365	1,050	78	1,204	1,642	439	—	119
1943 januari ..	6,319	962	112	996	2,259	397	—	104
februari ..	5,450	909		962	2,816	398	—	107
mars.....					3,073	462

200

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

Tab. 5. Import av mjölk, grädde, smör och ost samt import och export av

margarin, i ton.

År och månad	Import av mjölk och grädde	Import av na-turligt smör	Import av ost	Margarin
konden- serad	torr- mjölk	andra slag	dessert- ost	annan ost	Import	export
mjölk	grädde
1929 ..................		224		36	11	182	459	2,381	133
1930 ..................	207	177	36	27	8	183	485	1,895	118
1931 ..................	165	172	21	16	18	216	551	1,407	163
1932 ..................	65	253	59	1	15	141	332	1,037	295
1933 ..................	26	175	191	0.4	33	158	303	934	241
1934 ..................	4	24	12	1	2	195	370	648	121
1935 ..................	6	59	16	4	608	216	917	11	181
1936 ..................	15	173	13	4	188	248	1,352	1	173
1937 ..................	26	219	• 19	4	0.4	311	778	2	146
1938 ..................	8	392	20	4	1	338	886	2	189
1939 ..................	5	659	25	4	4	419	1,384	55	110
1940 ..................	3	132	3	1	560	155	345	0	3
1941 ..................	1,037	5	—	—	0	13	436	—	461
1942 ..................	1,111	168	—	—	0	48	256	0	0
1941 januari ..........	—	—	—	—	0	6	33	—	174
februari..........	91	—	—	—	0	0	16	—	287
mars ............	95	—	—	—	0	0	14	—	0
april ............	75	—	—	—	0	1	98	—	—
maj..............	110		—	—	0	1 1	83	—
juni..............	178	0	—	—	—	4	49	—
juli ..............	76	—	—	—	—	1	1	—	—
augusti ..........	9	—	—	—	—	—	25	—	—
september ........	100	1	—	—	—	0	70	—	—
oktober ..........	28	0	—	—	0	0	7	—	—
november ........	155	4	—	—	0	0	9	—	—
december ........	120	—	—	—	—	0	31	—	—
1942 januari ..........	117	2	—	—	—	0	12	—	—
februari ..........	—	—	—	—	—	0	0	—	—
mars.............	102	30	—	—	—	0	1	—	—
april ............	49	—	—	—	—	10	21	—	—
maj..............	73	50	—	—	—	4	76		—
juni..............	208	—	—	—	—	10	16	0	—
juli ..............	61	1	—	—	—	5	8	—	—
augusti ..........	110	18	—	—	—	—	0	—	—
september ........	166	8	—	—	—	—	45	—	0
	140	39	_	—	0	10	15	—	0
	21		_		0	4	4	_	_
	64	20	_	_	0	5	58	_	_
	119	73			0	4	23	_	_
	0		_	_	0	6	0	__	_
mars............	23	13	—	—	—	1	5	—	—

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

201

Tab. 6. Import av tår-, häst- och nötkött samt fläsk, i ton.

År och månad	! Fårkött	Hästkött	Nötkött	Fläsk
Totalt	därav färskt	därav annat
1929....................	432	753	'' 177 350 410 349 234 434 1,356 1,553 1,272 1,158 1,428 58	2,578 2,263 1,386 995 1,611 1,523 3,724 3,098 1,717 2,198 2,829 1,248 3,886 4,452	164 83 124 180 115 250 2,026 1,219 68 258 727 36 2,614 0	2,414 2,180 1,262 815 1,496 1,273 1,698 1,879 1,649 1,940 2,102 1,212 1,272 4,452
i 1930.................... i 1931.................... 1932.................... ! 1933.................... 1934 .................... 1935 .................... 1936 ....................	687 833 603 650 656 934 673	1,058 932 353 163 215 505 964
1937....................	606	841
j 1938....................	602	791
! 1939....................	602	960
1940....................	190	457
1941....................			33
\| 1942....................	—	—	5
1941 januari............			33	271 383	182 380	89 3
februari...........	—	—
mars..............				52 474	52 305	0 169
april..............

maj...............				93 4	61 4	32 0 0
juni...............
juli................	—	—		181	181
augusti............		—	—	0	0	0
september.........		—	—	1,720	1,022	698
oktober ............			,	496 212	248 179	248 33
november .........	—	—	—
december..........	—	—	—	0	—	0
1942 januari............	—	—	—	0	_	0
februari ...........	—	—	—	0	—	0
mars..............				0 1,051	0	0 1,051
april..............	—	—	—
maj...............				1,067	0	1,067

juni...............			0	186 133 368	0	186 ; 133 368
juli................
augusti............	—	—	—	—
september..........	—	—	—	3	—	3
oktober ...........	—	—	—	323	—	323
november .........	—	—	—	351	—	351
december..........	—	—	5	970	—	970
1943 januari............	—	—	—	384	—	384
februari...........	-	—	—	838	—	838
mars..............	0	—	—	74	—	74

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 246. 14

202

Kungl. Maj:ts proposition nr 246.

Tab. 7. Vid slakthus, kontrolislakterier och köttbeslktningsbyråer undersökta

slaktdjur m. m.

År och månad	Antal bes Stor- boskap	ktigade hela och hab Kalv	/a kroppar1 Svin	Betäckta suggor	Tjänstbara i galtar j
större	mindre
1930 ......................	242,588	387,585.5	234,831	1,225,685
1931 ......................	227,433	394,276.5	225,831	1,424,539
1932 ......................	238,715.5	412,905	229,697.5	1,354,033
1933 ......................	250,644	420,721	239,615.6	1,342,908
1934 ......................	258,295	407,182	253,759.5	1,424,688	255,886	4,681
1935 ......................	274,675	414,141.5	287,700	1,270,852.5	264,271	4,240
1936 ......................	302,503	440,738	354,234	1,324,497	284,044	4,156
1937 ......................	347,406	466,605	413,007	1,480,022	258,967	3,931
1938 ......................	375,469.6	502,228.6	437,859	1,478,927	272,789	3,778
1939 ......................	397,069	519,013	467,212	1,608,873.6	282,702	3,747
1940 ......................	540,108	505,579.5	515,670	1,487,631	214,291	3,407
1941 ......................	550,661	401,003	506,747	J ,049,460	192,403	2,876
1942 ......................	235,647.5	212,249	425,172	596,783.6	167,453	2,525
1941 januari ..............	46,151	26,894	45,106.5	114,831.5	13,437	3,064
februari..............	37,086	26,123	36,224.5	101,140.5	12,478	2,966
mars ................	32,420	26,719	40,094.6	98,777	19,002	2,954
april ................	27,943.5	30,465	53,787	103,132.5	21,890	2,998
maj..................	29,430.5	35,159	51,979	100,687.5	21,623	2,990
juni..................	33,152.5	f 39,634.5	44,792.5	91,111	18,324	2,954
juli ..................	37,061.5	49,915.5	48,417.5	87,790	13,879	2,892
augusti ..............	46,163	39,074.5	34,673.5	61,046.5	10,735	2,809
september............	56,571	38,191	31,501	55,501	10,366	2,774
oktober ..............	81,122	38,418.5	39,498	73,837	10,108	2,704
november ............	77,229.5	27,940.5	40,584.5	73,572.5	17,414	2,704
december ............	46,565.5	21,012.5	40,373.6	88,929.5	23,147	2,699
; 1942 januari ..............	32,731	17,098.5	40,643	79,412	15,731	2,659
februari..............	26,829	16,864.5	36,677.5	74,719.5	11,509	2,570
mars ................	24,949	18,554.5	38,624	72,587.5	11,414	2,515
april ................	18,880.5	18,953	52,961	70,309.5	16,201	2,572
maj..................	14,730.5	18,637	40,861	50,635	17,869	2,561
	13,404.5	21,724	34,453	45,210.5	16,529	2,538
juli ..................	10,849	22,373.5	29,024.5	30,429.5	11,297	2,518
augusti ..............	12,546.5	18,598.5	20,796.5	18,738	8,172	2,501
september............	16,195.5	16,782.5	23,915	14,189	6,710	2,470
oktober ..............	22,620	17,105.5	32,549.5	26,759	10,497	2,440
november............	22,522	14,050	35,941.5	50,272.5	18,938	2,436
december ............	19,390	11,507.5	38,725.6	63,491.5	22,586	2,516
1943 januari ..............	16,227	10,921	38,522	52,994	17,203	2,550
februari..............	15,532.5	11,909	38,207	42,777	13,873	2,553
mars.................	20,132	15,240	52,799.5	56,925.5	15,450	2,580

1 Årssumman för 1942 samt alla månadssummorna preliminära tal.

Kungl. Maj.ts proposition nr 246.

203

Tab. 8. Inhemsk försäljning och import av vissa skattepliktiga fodermedel

m. m., i ton.

År och månad	Inhemsk försäljning av sv. olje-kaksfoder	j Import av oljekakor ! och olje-! kaksmjöl	Summa inhemsk försälj-ning och import	Import av annat krea-tursfoder (stat. nr 366 —68 och 371-72)	Import av majs	Import av kli
i 1929..................		183,093		9,421	76,668	40,257
1930..................	.	179,034	—	9,075	134.634	40,782
1931..................		234,263	—	8,825	353,055	80,906
1932..................		148,607	—	5,330	243,949	33,026
1933..................	.	150,859	—	8,184	265,350	62,278
1934..................	52,780	190,128	242,908	8,234	107,186	38,158
1935..................	59,919	200,420	260,339	4,803	43,009	8,775
1936..................	65,111	158,631	223,742	5,443	76,043	10,199
1937..................	76,367	223,059	299,426	8,508	185,239	48,607
1938..................	75,991	251,559	327,550	7,495	172,088	49,115
1939..................	75,524	166,866	242,390	6,150	42,369	12,936
1940..................	93,295	141,898	235,193	7,287	49.066	14,027
1941..................	23.781	94,016	117,797	7,825	3,878	30,901
1942..................	44,448	117,505	161,953	1,788	13,334	6,304
1941 januari..........	1,494	8,649	10,143	1,146	—	1,442
februari .........	1,205	1,381	2,586	0	—
mars............	1,932	1,931	. 3,863	364	—	446
april............	3,730	15,704	19,434	1,864	20	4,443
maj.............	1,873	12,130	14,003	630	3,858	5,109
juni.............	1,244	6,348	7,592	724	—	3,935
juli .............	2,915	2,803	5,718	1,451	—*	5,724
augusti..........	965	2,384	3,349	660	—	2,793
september.......	2,748	6,518	9,266	129	-	3,560 \|
oktober..........	1,369	10,465	11,834	545	-	1,673 i
november........	2,137	13,354	15,491	292	—	641
december........	2,169	12,349	14,518	20	—	1,135
1942 januari..........	3,504	13,724	17,228	2	—	1,283
februari.........	1,886	1,401	3,287	48	—	194
mars............	2,283	7,224	9,507	208	3,466	289
april............	4,727	2,489	7,216	287	—	3
maj.............	3,800	5,171	8,971	94	9,863	209
juni.............	4,310	10,769	15,079	106	5	1,143
juli .............	2,750	13,142	15,892	20	—	1,152
augusti..........	3,777	11,275	15,052	19	—	689
september.......	4,841	16,041	20,882	604	—	841
oktober..........	5,076	14,581	19,657	99	—	373
november........	4,058	9,933 \|	13,991 !	252	—	62
december........!	3,436	11,755	15,191	49	—	66
1943 januari..........!	2,002 1	10,475 \|	12,477	48	6,000 1	41
februari.........	4,771	1,028	5,799 !	3	3,940	9
mars............\|	3,283	3,288 1	6,571	80	— 1	—