Kungl. Maj.ts proposition nr 242 (Proposition 1939:242)

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

Nr 242.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till allmän
beredskapsstat för budgetåret 1939/40; given Stockholms
slott den 10 mars 1939.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
angående allmän beredskapsstat för budgetåret 1939/40, föreslå
riksdagen att godkänna i protokollet berörda förslag.

Under Hans Majits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 10 mars 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,
Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler förslag till
allmän beredskapsstat för budgetåret 1939/40 och anför därvid följande:

Fjolårets riksdag ställde genom en särskild finansfullmakt medel till
Kungl. Maj:ts förfogande för finansiering av vissa företag m. m., lämpade
att utföra i händelse av en väsentlig försämring av konjunkturläget inom
landet eller inom vissa näringsområden. Fullmakten utformades såsom en
beredskapsstat, genom vilken riksstaten kompletterades med vissa villkorliga
medelsanvisningar, till vilkas finansiering riksdagen förbehöll sig att i efterItiliang
till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 242.

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

hand taga ställning och vilka därför kunde redovisas utanför budgetbalansen.
Om finansfullmakten ifråga helt eller delvis utnyttjades, skulle detta
ske genom fastställande av förskottsstat. Vidtagna dispositioner och frågan
örn sättet för finansiering av verkställda utgifter skulle underställas riksdagen
genom framläggande av tilläggsstat.

Det ekonomiska läget synes motivera, att medel även för nästföljande
budgetår ställas till Kungl. Maj:ts förfogande i händelse av en konjunkturförsämring.
Fullmakten torde lämpligen böra lämnas i samma ordning som
för innevarande budgetår, alltså genom fastställande av en beredskapsstat
i enlighet med av fjolårets riksdag prövade principer (jfr propositionen
1938:275). Sedan en ny inventering av föreliggande investeringsbehov
m. m. verkställts genom vederbörande departements försorg, har nu förslag
till beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upprättats inom finansdepartementet.

Med hänsyn till att för årets riksdag torde komma att framläggas proposition
örn en särskild beredskapsstat för försvarsväsendet föreslår jag, att nu
ifrågavarande beredskapsstat betecknas såsom allmän.

Det förslag till allmän beredskapsstat, som nu föreligger och vars olika
anslag närmare motiveras av cheferna för av förslaget berörda departement
(bil. 2—15), omfattar liksom den av fjolårets riksdag fastställda beredskapsstaten
till övervägande delen anslag till arbeten, vilka ansetts under alla förhållanden
böra komma till stånd och som kunna men — vid bibehållet
konjunkturläge — ej behöva utföras under det budgetår staten avser. Därjämte
ha emellertid liksom i fjol å beredskapsstaten upptagits krispolitiska
anslag med skiftande ändamål. Förskottsanslagen å driftbudgeten uppgå -—-exklusive de mot investeringsanslag svarande avskrivningsanslagen — till
ett sammanlagt belopp av 170.2 miljoner kronor, varav 60.9 miljoner kronor
under femte huvudtiteln och 91.2 miljoner kronor under sjätte huvudtiteln.
Anslagen å kapitalbudgeten uppgå till sammanlagt 116.6 miljoner
kronor, varav 44.1 miljoner kronor hänföra sig till affärsverksfonderna.
Häremot svara avskrivningsanslag å sammanlagt 40.6 miljoner kronor.

Med åberopande av det anförda och av de förslag till riksdagen, varom,
enligt vad som framgår av statsrådsprotokollet för denna dag, vederbörande
departementschefer hemställt i avseende å anslag å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1939/40, föredrager chefen för finansdepartementet förslag till
sådan stat, uppsatt i överensstämmelse med Kungl. Majrts enligt samma protokoll
fattade beslut. Förslaget bifogas protokollet i detta ärende såsom
bilaga 1.

Departementschefen hemställer härefter, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen att

dels godkänna det sålunda föredragna förslaget till allmän
beredskapsstat för budgetåret 1939/40,

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t att, om så till följd av en
väsentlig försämring av konjunkturläget inom landet eller
inom vissa näringsområden prövas erforderligt, fastställa beredskapsstaten
eller viss del därav att lända till efterrättelse
såsom förskottsstat samt att ställa å förskottsstaten upp
tagna anslag till vederbörande myndigheters förfogande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten, att proposition av den lydelse,
bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
R. Wcerneman.

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

Bilaga 1.

Allmän beredskapsstat för budgetåret 1939/40.

Driftbudgeten.

Egentliga statsutgifter:

II. Justitiedepartementet..................... 68,000

IV. Försvarsdepartementet.................... 3,373,000

V. Socialdepartementet....................... 60,935,200

VI. Kommunikationsdepartementet............ 91,225,000

VII. Finansdepartementet....................... 80,000

VIII. Ecklesiastikdepartementet................. 46,000

IX. Jordbruksdepartementet................... 13,461,300

X. Handelsdepartementet..................... 1,050,000

Utgifter för statens kapitalfonder:
lil. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar...............

Summa

Kronor

170,238,500

40,596,700

210,835,200

Kapitalbudgeten.

	Kronor
Kapitalinvestering:
I. Statens affärsverksfonder.............................	44,056,500
II. Luftfartsfonden......................................	5,000,000
III. Statens allmänna fastighetsfond.......................	10,551,200
IV. Statens utlåningsfonder..............................	17,000,000
V. Fonden för låneunderstöd............................	34,000,000
VI. Fonden för förlag till statsverket.....................	6,000,000
Summa	116,607,700

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

Egentliga statsutgifter.

II. Justitiedepartementet.

Kronor

F. Uppfostringsanstalter för minderåriga
förbrytare.

Statens uppfostringsanstalt å Bona:

Uppförande av ny ladugårdsbyggnad..............

68,000

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

Egentliga statsutgifter.

IV. Försvarsdepartementet.

		Kronor	Kronor
	r>'''' t>:r D. Lantförsvaret.
	Byggnader m. m.:
a	Ombyggnad av manskapsbaracken vid Svea ingenjör-
	kårs förläggning på Laxön......................	35,000
b	Iståndsättande av vissa elektriska anläggningar.....	320,000
C	Exercishus för tekniska övningar vid Bodens ingenjör-
	kår...........................................	96.000 95.000
d	Verkstadsbyggnad för Skånska trängkåren.........
e	Kokinrättnings- och expeditionsbyggnader å Revinge-
		155.000 180.000
f	Ordnande av förläggningen å Grytans skjutfält......
g	Nytt exercishus vid Dalregementet. ...............	150,000
h	Tillbyggnad till Norrlands dragonregementes kasern..	100,000
i	Skolskjutningsbana för Gotlands infanteriregemente ..	72,000
j	Modernisering av tjänstebostäder...................	1,300,000	2,503,000
	E. Sjöförsvaret.
	Flytande materiel och byggnader:
a	Brännoljecisterner för flottan.....................	600,000
b	Restaurering av Amiralitetskyrkan i Karlskrona ....	135,000
C	Sjöfrontsbatterier i Karlskrona fästning.............	55,000	790,000
	. F. Flygvapnet.
	Byggnader, flygfält m. m.:’
a	Flygfältarbeten vid Bodens flygfält................		80,000
	Summa	\| 3,373,000

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

Egentliga statsutgifter.

V. Socialdepartementet.

		Kronor	Kronor
a	B. Sociala verk och inrättningar. Bekämpande av arbetslösheten: Statliga och kommunala beredskapsarbeten........	40,000,000 5,000,000
b	Avsättning till fond för lån och subventioner till främ-jande av enskild företagsamhet..................	45,000,000
C	Förbättrande av bostadsförhållandena: Bidrag till främjande av bostadsbyggande på lands-bygden .......................................	10,000,000 5,000,000
d	Bidrag till inrättande av pensionärshem............	15,000,000
	Säger	\| 60,000,000
	C. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.
a b	Sjukvdrdsanstalterna. Sinnessjukvårdsanstalter: Statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor: Uppförande av byggnad för arbetshem............ övriga egentliga sjukvårdsanstalter: Bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulos-sjukvårdsanstalter.............................	242,500 280,800	260,000
c	Bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna ....	523,300
d	V anf öreanstalter: Vissa byggnadsarbeten vid vanföreanstalten i Stock-holm .......................................		151,900
	Säger	1 1	935,200
	Summa		60,935,200

Q* o

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

Egentliga statsutgifter.

VI. Kommunikationsdepartementet.

	Kronor	Kronor
B. Väg- och vattenbyggnads väsendet. Vägbyggnader och vägunderhåll: Bidrag till vägarbeten........................... Bidrag till byggande av broar.................... Stensättning av vägar............................	65,600,000 9.800.000 8.100.000	\| 83,500,000
Hamnar och farleder: Hamn- och farledsarbeten........................		6,930,000
Säger		90,430,000
D. Byggnadsväsende!. Sprängningsarbeten m. m. vid statens historiska museum		160,000
Restaureringsarbeten vid Nyköpingshus............... Restaureringsarbeten vid Vadstena slott..............		100,000 450,000 85,000

Säger		795,000
Summa	\| 91,225,000

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

Egentliga statsutgifter.

VII. Finansdepartementet.

		Kronor	Kronor
	C. Skatte- och kontrollväsen.
	Tullverket:
a	Vissa byggnadsarbeten............................		80,000

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

Egentliga statsutgifter.

VIII. Ecklesiastikdepartementet.

Kronor

E. Universiteten, den medicinska undervis-ningen m. m.

Uni ver sitetss j ukhus:

Serafimerlasarettet:

Byggnadsarbeten..............................

46,000

cr »

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

Egentliga statsutgifter.

IX. Jordbruksdepartementet.

Undervisningsanstalter för jordbruk och
lantmannanäringar m. m.

Kronor	Kronor

Lantbrukshögskolan:
Byggnadsarbeten och vissa andra engångskostnader.	412,900
Byggnadsarbeten m. m. för försöksverksamhet.....	696,400	1,109,300
Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp:
Byggnadsarbeten m. m...........................		102,000
Säger		1,211,300

G. Lanthushållning i allmänhet.

Bidrag till gödselvårdsanläggningar............... Bidrag till ladugårdsförbättringar.................		500,000 5,000,000
Säger		5,500,000
H. Egnahemsbildning, kolonisation och grundför-bättringar m. m. Grundförbättringar: Bidrag till täckdikningar.....................		1,000,000
I. Fiskeriväsendet. Understöd åt fiskare.....................		150,000
J. Skogsväsendet. Skogsvård m. m.: Statens skogsodlingsanslag................... Vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar Väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo ... Åtgärder för ökad användning av inhemskt motorbränsle m. m........................	100,000 5,000,000 300,000	5,400,000 ?nn nnn
Säger	\|	5,600,000
Summa \|	\|	13,461,300

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

Egentliga statsutgifter.

X. Handelsdepartementet.

		Kronor	Kronor
	D. Sjöfart och handel.
	Lotsverket:
a	Säkerhetsanstalter för sjöfarten...................		1,050,000

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

Utgifter för statens kapitalfonder.

lil. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

		Kronor	Kronor
	A. Statens affärsverksfonder.
	Kommunikationsdepartementet:
a	Förbättring av landsbygdens telefonförhållanden (I:
	B: o).........................................	10,000,000
b	Terrassering för utvidgning av spårsystemet i Boilen
	(I: C: d)......................................	150,000
C	Fortsatt anläggning av dubbelspår (I: C: e).........	1,000,000
d	Ny tunnel mellan Tomteboda och Hagalund (I: C: f)	750,000
e	Förberedande arbeten för kurvrätningar (I: C: g) ...	1,000,000
f	Försvarsberedskap vid statens järnvägar (I: C: 1) ..	4,750,000
g	Anskaffande av isbrytare för Trollhätte kanalverk (I: D: bl	600,000	18,250,000
	B. Luftfartsfonden.
a	Byggande och förbättring av flygplatser (II: a).......		5,000,000
	C. Statens allm änna^fastighetsfond.
	Socialdepartementet:
a	Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus (III:		i
	a)..........................................		750,000
	Kommunikationsdepartementet:
b	Nybyggnad för riksförsäkringsanstalten (III: b)......	250,000
C	Nybyggnad för pensionsstyrelsen (III: c) ..........	250,000
d	Nybyggnad för lantmäterikontoret i Nyköping (III: d)	63,800
e	Tillbyggnad till landsstatshuset i Malmö (III: e)....	116,300
f	Nybyggnad för länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus
	län (III: f)....................................	75,000
g	Nybyggnad för lantmäterikontoret i Vänersborg m. m.
	(lil: g).......................................	45,000	800.100
	Ecklesiastikdepartementet:
h	Till- och ombyggnad av landsarkivet i Göteborg (III: h)	63,000
i	Nybyggnad för landsarkiv i Linköping (III: i)......	82,500
j	Örn- och nybyggnadsarbeten för Nationalmuseum
	(lil: i).......................................	65,000
k	Uppförande av en magasinsbyggnad för statens etno-
	grafiska museum (lil: k).......................	8,000

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

		Kronor	Kronor
1	Uppförande av byggnad för medicinsk-kemiska och
	farmakologiska institutionerna vid universitetet i
	Uppsala (III: 1)...............................	162,500
m	Fullföljande av universitetsbibliotekets i Uppsala om-
	och tillbyggnad m. m. (III: m).................	31,300
n	Ändrings- och moderniseringsarbeten i universitets-
	huset i Uppsala (III: n) .......................	135,000
0	Uppförande av byggnad för meteorologiska institutio-
	nen vid universitetet i Uppsala (III: o)..........	33,500
p	Ombyggnads- och installationsarbeten i byggnaden för
	kemiska institutionen vid universitetet i Uppsala
	(III: p).......................................	91,000
q	Nybyggnad för de teoretiska institutionerna m. m. vid
	karolinska mediko-kirurgiska institutet (III: q) ...	450,000
r	Nybyggnad för laboratorier för gjuteriteknik m. m. vid
	tekniska högskolan i Stockholm (lil: r) .........	460,000
s	Nybyggnad för laboratorium för brobyggnad och kom-
	inunikationsteknik vid tekniska högskolan i Stock-
	holm (III: s)..................................	79,300
t	Nybyggnad för byggnadsakustiskt laboratorium vid
	tekniska högskolan i Stockholm (III: t).........	45,300
u	Om- och påbyggnad av bergsskolans lokaler vid tek-
	niska högskolan i Stockholm (III: u)............	79,500
V	Ändringsarbeten i ugnsrummet i tekniska högskolans i
	Stockholm kemibyggnad (III: v) ...............	41,500
X	Uppförande av byggnad för fackavdelningen för väg-
	och vattenbyggnad vid Chalmers tekniska högskola
	m. m. (III: x) ...............................	250,000
y	Ny- och tillbyggnadsarbeten vid vissa folk- och små-
	skoleseminarier (III: y) ........................	35,500
Z	Ändringsarbeten m. m. vid vissa folk- och småskole-
	seminarier (III: z).............................	96,200	2,209,100
	Jordbruksdepartementet:
aa	Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan (III: aa) ...		197,500
	Säger		3,956,700
	D. Statens utlåningsfonder.
	Socialdepartementet:
a	Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre berned-
	lade, barnrika familjer (IV: a)..................		1.750,000
	E. Fonden för låneunderstöd.
	Socialdepartementet:
a	Lån för uppförande och förbättring av iantarbetarbo-
	städer (V: b)..................................	2,160,000
b	Lån för bostadsförbättringsverksamhet (V: c).......	6,480,000	8,640,000

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

		Kronor	Kronor
	F. Fonden för förlag till statsverket.
a	Handelsdepartementet: Sprängningsarbeten m. m. för oljelagring (VI: a).....		3,000,000
	Summa \|	40,596,700

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

Kapitalinvestering.

I. Statens affärsverksfonder.

		Kronor	Kronor
	A. Postverket.
a	Verkstads- och förrådsbyggnader för postverkets räkning
	i Ulvsunda i Stockholm...........................		2,670,000
b	Postdiligenser.....................................		150,000
	Säger		2,820,000
	B. Telegrafverket.
a	Telefonstationsbyggnad i Storängen..................		143,000
b	Telefonstationsbyggnad i Gustavsberg................		115,000
C	Telefonstationsbyggnad i Tierp......................		233,000
d	Förråds- och garagebyggnad för telegrafverkets räkning
	å i Norrköping....................................		420,000
e	Telefonstationsbyggnad i Huskvarna.................		274,500
f	Telefonstationsbyggnad i Sölvesborg.................		273,000
g	Förråds- och garagebyggnad för telegrafverkets räkning
	i Ystad.........................................		50,000
h	Påbyggnad av telegrafverkets verkstadsbyggnad i Göte-
	f borg............................................		100,000
i	Tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden i Alingsås .. .		74,000
j	Tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden i Skövde ....		90,000
k	Telefonstationsbyggnad i Hagfors....................		174,000
1	Telefonstationsbyggnad i Borlänge...................		360,000
m	Tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden i Gävle......		540,000
n	Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafvä-
	sende ...........................................		6,500,000
0	Förbättring av landsbygdens telefonförhållanden......		10,000,000
	Säger		19,346,500
	C. Statens järnvägar.
	Nya byggnader och anläggningar vid statens trafikerade
	järnvägar:
	Bangårdar:
a	Utvidgning av spårsystemet vid Kristine-
	hamn.............................. 70,000
b	Utvidgning av bangården i Tranås...... 70,000
C	Terrassering för utvidgning av spårsyste-
	met i Hallsberg.................... 100,000
d	Terrassering för utvidgning av spårsyste-
	met i Boden....................... 150,000	390,000

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 242. 2

Kungl. Maj:ts proposition nr 242■

e f g h i j k 1 m n 0	''	Kronor	Kronor
Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar: Fortsatt anläggning av dubbelspår...... 4,500,000 Ny tunnel mellan Tomteboda och Haga-lund ............................... 750,000 Förberedande arbeten för kurvrätningar . 1,000,000 Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden: Rälsutbyten m. m.............................. Husbyggnader: Nybyggnad å tomten nr 3 i kvarteret Pennfäktaren i Stockholm........... 500,000 Förvaringshall för järnvägsmuseets loko-motiv och vagnar................... 230,000 Telefonkabel vid malmbanan..................... Försvarsberedskap vid statens järnvägar........... Dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten Rullande materiel: Person- och resgodsvagnar........................ Godsvagnar .....................................	6.250.000 1.500.000 730.000 1.350.000 4.750.000 350.000 4,000,000 1.200.000	15,320,000 l 5,200,000
	Säger		20,520,000
	D. Statens vattenfallsverk.
	Kraftverken:
a	Civiltekniska luftskyddsåtgärder vid statens kraft-
	verksanläggningar..............................		770,000
	Kanalverken:
	Trollhätte kanalverk:
b	Anskaffande av isbrytare för Trollhätte kanalverk .		600,000
	Säger		1,370,000
	Summa		44,066,500

Kungl. Majlis proposition nr 242.

Kapitalinvestering.

II. Luftfartsfonden.

	Kronor	Kronor
a ! Byggande och förbättring av flygplatser .............		5,000,000

CL O

Kungl. Maj:ts proposition nr 242-

Kapitalinvestering.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

	Kronor	Kronor
Socialdepartementet:
Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus . . .		1,500,000
Kommunikationsdepartementet:
Nybyggnad för riksförsäkringsanstalten.............	1,000,000
Nybyggnad för pensionsstyrelsen...................	1,000,000
Nybyggnad för lantmäterikontoret i Nyköping......	255,000
Tillbyggnad till landsstatshuset i Malmö............	465,000
Nybyggnad för länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län	300,000
Nybyggnad för lantmäterikontoret i Vänersborg m. m.	200,000	3,220,000
Ecklesiastikdepartementet: * -T f-ffl -£i
Till- och ombyggnad av landsarkivet i Göteborg . . .	63,000
Nybyggnad för landsarkiv i Linköping..............	330,000
Om- och nybyggnadsarbeten för nationalmuseum ....	260,000
Uppförande av en magasinsbyggnad för statens etno-
grafiska museum...............................	32,000
Uppförande av byggnad för medicinsk-kemiska och
farmakologiska institutionerna vid universitetet i
Uppsala......................................	400,000

Fullföljande av universitetsbibliotekets i Uppsala om-
och tillbyggnad m. m..........................	185,000
Ändrings- och moderniseringsarbeten i universitets-
huset i Uppsala...............................	540,000
Uppförande av byggnad för meteorologiska institutio-
nen vid universitetet i Uppsala.................	74,000
Ombyggnads- och installationsarbeten i byggnaden för
kemiska institutionen vid universitetet i Uppsala .	91,000
Nybyggnad för de teoretiska institutionerna m. m. vid
karolinska mediko-kirurgiska institutet...........	900,000
Nybyggnad för laboratorier för gjuteriteknik m. m. vid
tekniska högskolan i Stockholm.................	920,000
Nybyggnad för laboratorium för brobyggnad och kom-
munikationsteknik vid tekniska högskolan i Stock-
holm.........................................	166,500
Nybyggnad för byggnadsakustiskt laboratorium vid
tekniska högskolan i Stockholm.................	94,000
Om- och påbyggnad av bergsskolans lokaler vid tek-
niska högskolan i Stockholm...................	167,000
Ändringsarbeten i ugnsrummet i tekniska högskolans i
Stockholm kemibyggnad ........................	41,500

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

		Kronor	Kronor
X	Uppförande av byggnad för fackavdelningen för väg-
	och vattenbyggnad vid Chalmers tekniska högskola
		500,000
y	Ny- och tillbyggnadsarbeten vid vissa folk- och små-
	skoleseminarier................................	181,000
Z	Ändringsarbeten m. m. vid vissa folk- och småskole-
	seminarier.....................................	96,200	5,041,200
	Jordbruksdepartementet:
aa	Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan...........		790,000
	Summa	10,551,200

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

Kapitalinvestering.

IV. Statens utlåningsfonder.

		Kronor	Kronor
	Socialdepartementet:
a	Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre berned-
	lade, barnrika familjer.........................	10,000,000
b	Lånefonden för bostadsbyggande i städer och stads-
	liknande samhällen............................	5,000,000
C	Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på
	landsbygden ...................................	2,000,000	17,000,000

Kapitalinvestering.

V. Fonden för låneunderstöd.

Socialdepartementet:

Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet.....

Kronor

2,000,000

Kronor

Lån för uppförande och förbättring av lantarbetarbo-städer ........................................

8,000,000

Lån för bostadsförbättringsverksamhet.............

24,000,000

34,000,000

Kapitalinvestering.

VI. Fonden för förlag till statsverket.

		Kronor	Kronor
	Handelsdepartementet:
a	Sprängningsarbeten m. m. för oljHägring..........	3,000,000
b	Cisternanläggningar för oljelagring.................	3,000,000	6,000,000

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

Bilaga 2.

Egentliga statsutgifter.

Andra huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsår enden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 10 mars 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman,^Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,
Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Westman, anmäler härefter
under justitiedepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga
statsutgifter å beredskapsstaten för budgetåret 1939/40 samt anför därvid
följande.

F. Uppfostringsanstalter för minderåriga förbrytare.

[1.] a. Statens uppfostringsanstalt å Bona: Uppförande av ny ladugårdsbyggnad.
Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag i propositionen nr 275 med
förslag till beredskapsstat för budgetåret 1938/39 (bilaga 2, punkt 1) upptog
1938 års riksdag, under rubrik Statens uppfostringsanstalt å Bona: Uppförande
av ny ladugårdsbyggnad, å beredskapsstat för sagda budgetår ett
förskottsanslag av 68,000 kronor (jfr riksdagens skrivelse nr 419).

Som det planerade byggnadsföretaget ansetts icke med nödvändighet behöva
komma till utförande under nästa budgetår, har något motsvarande anslag
icke upptagits i riksstatsförslaget för budgetåret 1939/40. Medel för
ifrågavarande ändamål torde emellertid böra äskas å beredskapsstaten för
sistnämnda budgetår. Rörande behovet av den nya ladugården samt kostnaderna
för dess uppförande torde få hänvisas till redogörelse i 1938 ars
proposition (s. 31 ff.).

På grund av det anförda hemställer jag, alt Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

att till Statens uppfostringsanstalt å Bona: Uppförande av
ny ladugårdsbyggnad å beredskapsstat för budgetåret 1939/
40 upptaga ett förskottsanslag av ..........kronor 68,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
bifalla.

Ur protokollet:
Ragnar Kihlgren.

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

Bilaga 3.

Egentliga statsutgifter.

Fjärde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 10 mars 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,
Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter under
försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga
statsutgifter å beredskapsstaten för budgetåret 1939/40 samt anför därvid följande.

D. Lantförsvaret.

Byggnader m. m.

[1.] a. Ombyggnad av manskapsbaracken vid Svea ingenjörkårs förläggning
på Laxön. På förslag av Kungl. Majit anvisade 1937 års riksdag
för budgetåret 1937/38 ett reservationsanslag av 45,000 kronor till vissa nybyggnadsarbeten
m. m. vid Svea ingenjörkårs förläggning på Laxön.

För samma ändamål upptog 1938 års riksdag, likaledes på förslag av
Kungl. Majit, å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 ett förskottsanslag av

80,000 kronor, för vilket nybyggnader för kokinrättning och marketenteri
samt mathallar voro avsedda att komma till utförande.

Då det ansetts vara synnerligen önskvärt, att nyssnämnda byggnader snarast
möjligt komma till utförande, har i 1939 års statsverksproposition (fjärde
huvudtiteln, p. 68) föreslagits, att för ändamålet måtte i riksstaten för
budgetåret 1939/40 upptagas ett reservationsanslag av 80,000 kronor.

Såsom av statsverkspropositionen framgår har arméförvaltningen i sin
skrivelse den 8 september 1938 rörande lantförsvarets medelsbehov för budgetåret
1939/40 anfört, att för fullföljande av ett av ämbetsverket tidigare
angivet byggnadsprogram för förläggningen återstode utförandet av påbyggnad
av manskapsbaracken, mot vilken anmärkning framställts särskilt rö -

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

rande den trånga förläggningen på övre våningen, som erhölle dagsljus endast
från en del smärre fönstergluggar. Dessa olägenheter kunde avhjälpas
genom påbyggnad av väggarna och höjning av taket, för vilka arbeten arméförvaltningens
fortifikationsstyrelse beräknat kostnaderna till 35,000 kronor.

Departements- För erhållande av tillfredsställande förläggningsförhållanden på Laxön sychefen.
nes en ombyggnad av manskapsbaracken därstädes på sätt arméförvaltningen
föreslagit vara av behovet påkallad. Jag tillstyrker därför, att en dylik
ombyggnad må komma till stånd. Emot de av arméförvaltningen för ändamålet
beräknade kostnaderna, 35,000 kronor, har jag icke något att erinra.

Ifrågavarande byggnadsföretag synes vara av den natur, att medel för bestridande
av kostnaderna för detsamma lämpligen böra upptagas å beredskapsstaten
för nästkommande budgetår.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Ombyggnad av manskapsbaracken vid Svea ingenjörkärs
förläggning på Laxön å beredskapsstat för budgetåret
1939/40 upptaga ett förskottsanslag av .. kronor 35,000.

[2.] b. Iståndsättande av vissa elektriska anläggningar. På av Kungl.
Majit i propositionen nr 275 år 1938 gjord hemställan upptogs å beredskapsstat
för budgetåret 1938/39 ett förskottsanslag av 420,000 kronor till iståndsättande
av de elektriska anläggningarna i andra arméfördelningen tillhörande
etablissement och byggnader i Östersund och Sollefteå.

Då det med hänsyn till de elektriska anläggningarnas tillstånd i de etablissement
och byggnader, som här äro i fråga, ansetts vara synnerligen angeläget,
att de avsedda iståndsättningsarbetena icke bleve uppskjutna på obestämd
tid, har fråga om anvisande å riksstaten av medel till arbetena upptagits
i innevarande års statsverksproposition (IV huvudtiteln, p. 71). Därvid
har Kungl. Majit, under framhållande att det för dessa arbeten beräknade
kostnadsbeloppet, 420,000 kronor, syntes kunna fördelas på fyra budgetår,
föreslagit riksdagen att till arbetena för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 100,000 kronor.

Det för dessa arbeten ytterligare erforderliga beloppet, 320,000 kronor, synes
lämpligen böra uppföras å beredskapsstaten för nästkommande budgetår.
}''

Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Iståndsättande av vissa elektriska anläggningar å be redskapsstat

för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsan slag

av ................................ kronor 320,000.

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

[3.] c. Exercishus för tekniska övningar vid Bodens ingenjörkår. Efter
hemställan i ämnet av arméförvaltningen föreslog Kungl. Maj :t i propositionen
nr 275 år 1938 riksdagen att till exercishus för tekniska övningar vid
Bodens ingenjörkår å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag
av 96,000 kronor.

Detta förslag blev av riksdagen bifallet.

Behovet av ett exercishus vid Bodens ingenjörkår motiverades i nyssnämnda
proposition i främsta rummet med det i Boden rådande hårda klimatet,
vilket under en stor del av vintern i det närmaste omöjliggör bedrivandet av
vissa övningar utomhus. Då behovet alltjämt föreligger, synas medel för
byggnaden böra upptagas jämväl å beredskapsstaten för nästkommande budgetår.

Jag hemställer därför, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Exercishus för tekniska övningar vid Bodens ingenjörkår
å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett
förskotlsanslag av........................kronor 96,000.

[4.] d. Verkstadsbyggnad för Skånska trängkåren. I propositionen
nr 275 år 1938 föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att till verkstadsbyggnad
för Skånska trängkåren å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett
förskottsanslag av 95,000 kronor.

I propositionen lämnades en redogörelse för behovet av den nya verkstadsbyggnaden.
Därvid framhölls, att möjlighet att inrymma kårens intendenturverkstäder
i andra kåren tillhörande lokaler ej förefunnes och att den nuvarande
anordningen med förhyrande av vissa verkstadsutrymmen inom
enskild fastighet måste anses såsom allenast ett provisorium.

Förslaget i fråga blev av riksdagen bifallet.

De skäl, som föranledde upptagandet av medel för en verkstadsbyggnad vid
Skånska trängkåren å beredskapsstaten för budgetåret 1938/39, föreligga alltjämt.
Med hänsyn härtill synas medel för nämnda ändamål böra upptagas
jämväl å beredskapsstaten för nästkommande budgetår.

Jag hemställer därför, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Verkstadsbyggnad för Skånska trängkåren å beredskapsstat
för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag
av......................................kronor 95,000.

[5.] c. Kokinrättnings- och expeditionsbyggnader å Rcvingclied. I sin

skrivelse den 8 september 1938 rörande lantförsvarets medelsbehov för budgetåret
1939/40 har arméförvaltningen gjort framställning om anvisande av
medel för uppförande av en ny kokinrättningsbyggnad och en ny expeditionsbyggnad
vid Södra skånska infanteriregementets förläggningsplats å Revingehed
samt därvid anfört följande:

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

Departements chefen.

Förläggningsförhållandena å Revingehed hava sedan flera år i olika avseenden
icke befunnit sig i del tillstånd, som varit önskvärt. Detta har varit
föremål för uppmärksamhet vid inspektioner av fortifikationsstyrelsen,
vid kasernvårds- och hälsovårdsinspektioner o. d. I den mån anslagstillgången
det medgivit, hava dock åtgärder, särskilt under de senaste åren, av
styrelsen blivit vidtagna för att råda bot på föreliggande missförhållanden.

Riksdagens militieombudsman har jämväl framställt anmärkningar mot
denna förläggning. I skrivelse till fortifikationsstyrelsen den 14 oktober
1937 fäster han framför allt uppmärksamheten på de å Revingehed varande
byggnaderna för tillredande av manskapets mat och för expeditionstjänst,
vilka han finner vara alltför underhaltiga och otillräckliga även vid en förläggning
av den korta varaktighet, som det i regel här är fråga om.

Arméfördelningschefen har i yttrande över militieombudsmannens iakttagelser
i dessa hänseenden framhållit, att bristerna i nuvarande förhållanden
i avseende på matlagning med denna förlagd till fyra små, från matsalsbyggnaderna
fristående kokhus samt de därmed förenade olägenheterna äro allt
för uppenbara för att behöva närmare beröras, och att nybyggnad av kokinrättning,
som beräknats draga en kostnad av 125,000 kronor, är synnerligen
av behovet påkallad.

Vidare bestyrker arméfördelningschefen, att nuvarande expeditionsbyggnad
visat sig vara alltför trång, för att expeditionstjänsten skall fungera på
ett tillfredsställande sätt, och framhåller, att ett lokalbehov örn ytterligare
11 runi med biutrymmen är behövligt, varjämte han för fyllandet av detta
behov föreslår uppförande av ett monteringsfärdigt trähus. Ett sådant torde
draga en kostnad av 30,000 kronor.

Arméförvaltningen, som funnit det vara av vikt, att nyssnämnda byggnadsarbeten
snarast komme till utförande, har hemställt, att ett belopp av tillhopa
155,000 kronor måtte för ändamålet ställas till förfogande för nästkommande
budgetår.

Av utredningen i ärendet synes framgå, att de av arméförvaltningen föreslagna
byggnadsarbetena äro av behovet påkallade för avhjälpande av de
påtalade bristerna vid förläggningen å Revingehed, dit Södra skånska infanteriregementet
har sina övningar förlagda under vissa delar av året. Med
hänsyn härtill och då jag icke har något att erinra mot de för ändamålet beräknade
kostnaderna, tillhopa 155,000 kronor, tillstyrker jag, att dessa byggnadsarbeten
komma till utförande.

Medel för arbetena i fråga synas lämpligen böra upptagas å beredskapsstaten
för nästkommande budgetår.

Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Kokinrättnings- och expeditionsbyggnader å Revingehed
å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga
ett förskottsanslcig av....................kronor 155,000.

[6.] f. Ordnande av förläggningen å Grytans skjutfält. Arméförvaltningen
har i sin skrivelse den 8 september 1938 rörande lantförsvarets medelsbehov
för budgetåret 1939/40 gjort framställning om anvisande av medel

Kungl, niaj.ts proposition nr 242.

för ordnande av Norrlands artilleriregementes förläggning å Grytans skjutfält
invid Östersund och därvid anfört följande:

Grytans skjutfält invid Östersund har under de senaste åren alltmera tagits
i bruk för bedrivande av vinterutbildning. Därvid har förläggningen
visat sig otillfredsställande och förenad med allvarliga risker för truppens
hälsotillstånd. Sålunda kan truppen i sin helhet icke förläggas under tak,
utan måste även förläggning i tält tillgripas. Utspisningen sker i en öppen
mathall, och kokinrättningen medgiver på grund av otillräcklig storlek icke
all matlagning inomhus. Därjämte saknas disk- och serveringsrum.

För avhjälpande av dessa mycket betydande olägenheter har arméförvaltningen
upprepade gånger ingivit underdånig framställning om anvisning av
härför erforderliga medel. Dessa framställningar hava icke föranlett någon
Kungl. Maj:ts åtgärd.

Enär efter genomförandet av 1936 års försvarsordning en utökning av förläggningsmöjligheterna
blir erforderlig i högre grad än förut, och enär fordringarna
på vinterutbildning allt mer trätt i förgrunden och förläggning till
skjutfältet vintertid därför förekommer allt oftare, har arméförvaltningen
velat bringa ärendet under Kungl. Maj:ts förnyade prövning.

Riksdagens militieombudsman har i rapport angående inspektion av Grytans
skjutfält över förhållandena här anmärkt, bland annat, följande: Rökhuset
hade endast utrymme för ångpannan, kokapparaterna och stekspisen.
En del arbeten för matens tillredande och utportionerande måste utföras
utanför kokhuset. All diskning försigginge i trälioar i ett litet trångt skjul
ett stycke från kokhuset, och vatten måste bäras dit. Mathällen vore helt
öppen utan golv och väggar och vore icke sammanbyggd med kokhuset, vilket
vid regnväder vållade besvär vid matens hämtning. För manskapets inkvartering
funnes tre baracker, vardera rymmande 70 man. På grund av
regementets utökning till följd av 1936 års försvarsorganisation beräknades
ytterligare två manskapsbarac.ker erforderliga.

Det av militieombudsmannen uppställda programmet för förbättrandet av
förläggningen på skjutfältet är det, som arméförvaltningen senast i sitt anslagsäskande
för budgetåret 1937/38 underställde Kungl. Maj:ts prövning och
vars genomförande av fortifikationsdepartementet beräknades draga en kostnad
av 93,000 kronor.

Regementschefen har emellertid i skrivelse till fortifikationsstyrelsen den
22 sistlidne augusti framhållit, att det vore fördelaktigare för regementet, om
en vinterbonad förläggningslokal för 100 man bomme till utförande, att en
sådan därjämte skulle fylla ett trängande behov av reservutrymme för förläggning
vid större epidemier, samt att modernisering av kokhus och mathall
borde för att möjliggöra vinterförläggning även omfatta dessa byggnaders
förseende med centraluppvärmning. Genomförandet av det av regementschefen
föreslagna byggnadsprogrammet, som tillstyrkts av arméfördelningschefen,
finner arméförvaltningen vara den ändamålsenligaste lösningen av
denna för regementet betydelsefulla förläggningsfråga.

Fortifikationsstyrelsen har beräknat kostnaderna för de föreslagna arbetenas
utförande till 180,000 kronor.

I anslutning till vad sålunda anförts har arméförvaltningen hemställt, att
för nästkommande budgetår ett belopp av 180,000 kronor måtte anvisas för
ordnande av förläggningen å Grytans skjutfält.

Kungl. Majlis proposition nr 242.

Departements chefen.

Av vad arméförvaltningen anfört angående de nu rådande förhållandena vid
Norrlands artilleriregementes förläggning å Grytans skjutfält lärer framgå,
att en förbättring av denna förläggning är av behovet synnerligen påkallad.
Vid frågans lösande torde det av chefen för regementet föreslagna byggnadsprogrammet
i huvudsak böra följas. I enlighet härmed bör å skjutfältet
uppföras en vinterbonad förläggningslokal för cirka 100 man, varjämte befintliga
kokhus- och mathallsbyggnader böra ombyggas och förses med
centraluppvärmning. Emot de för ändamålet beräknade kostnaderna, 180,000
kronor, synes icke något vara att erinra.

Förevarande arbeten torde böra uppföras å beredskapsstaten för nästkommande
budgetår.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Ordnande av förläggningen å Grytans skjutfält å
beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag
av..............................kronor 180,000.

[7.] g. Nytt exercishus vid Dalregementet. Arméförvaltningen har i
sin förenämnda skrivelse den 8 september 1938 gjort framställning om anvisande
av medel för uppförande av ett nytt exercishus vid Dalregementet och
därvid anfört följande:

År 1916 nedbrann Dalregementets med gymnastikattiralj inredda exercishus.
Nytt sådant uppfördes ej. I stället inmonterades gymnastikredskap i
regementets andra exercishus. Detta uppvärmes med kokskaminer, och temperaturen
kan vid sträng kyla endast med svårighet uppdrivas till omkring
+ 8 grader. Alla hygieniska anordningar saknas, vadan byggnaden vid användande
såsom gymnastiklokal icke tillnärmelsevis fyller nutida krav.

Regementet har efter genomförandet av 1936 års härordning icke heller
tillräckligt exercishusutrymme. Nackdelarna härav framträda särskilt vid
de höstinryckande värnpliktigas utbildning, som härigenom försvåras i hög
grad. Ett återuppförande av det nedbrunna exercishuset får fördenskull
anses vara behövligt. Detsamma bör inredas med gymnastikredskap. Det
nuvarande exercishuset kunde vid sådant fall under vintern användas endast
såsom exercishus, under det att sommartid tillgång till tvenne gymnastiklokaler
komme att finnas, vilket allt i hög grad skulle gynna utbildningen.

Kostnaden för uppförande av nytt exercishus med gymnastikinredning
har av fortifikationsstyrelsen beräknats till 150,000 kronor.

Såsom av arméförvaltningens skrivelse framgår har Dalregementet tidigare
haft två exercishus, varav det ena huvudsakligen avsetts för gymnastikändamål
och det andra för exercisövningar under den kalla årstiden. Sedan
det med gymnastikattiralj inredda huset nedbrunnit, hava såväl gymnastiksom
exercisövningarna måst förläggas till det återstående exercishuset, vilket
emellertid saknar hygieniska anordningar och därför icke fyller nutida
krav på en gymnastiklokal. Härtill kommer, att utrymmet i detta exercishus
numera, sedan manskapsstyrkan vid regementet efter genomförandet av

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

1936 års härorganisation ökats, icke är tillräckligt för bedrivande av såväl
gymnastik- som exercisövningar i erforderlig utsträckning. Ett nytt exercishus
synes därför vara behövligt, och jag anser mig böra biträda förslaget
om uppförande av ett sådant. Medel för ändamålet torde böra upptagas å
beredskapsstaten för nästkommande budgetår.

Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Nytt exercishus vid Dalregementet å beredskapsstat
för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag
av .............................. kronor 150,000.

[8.] h. Tillbyggnad till Norrlands dragonregementes kasern. I sin fö renämnda

skrivelse den 8 september 1938 har arméförvaltningen anfört följande: I

kasernbyggnaden vid Norrlands dragonregemente finnas ej dagrum och
torkrum. Ej heller medgiver utrymmet inom byggnaden, att dylika inredas.

Visserligen har för att ersätta bristen på dagrum i varje korridor avskärmats
ett utrymme, vari bord och bänkar placerats, men dessa anordningar måste
betraktas som ett provisorium. Likaledes hava putsrummen genom provisorisk
inredning även fått göra tjänst som torkrum, en anordning, som ur
hygienisk synpunkt ej är tillfredsställande.

Efter att ytterligare hava framhållit, att såväl riksdagens militieombudsman
som chefen för övre Norrlands trupper i skrivelser till arméförvaltningens
fortifikationsstyrelse påtalat de brister, som vidlåda de nuvarande manskapsförläggningarna
vid Norrlands dragonregemente, har ämbetsverket anfört:

Den enda framkomliga vägen för undanröjande av ovan påtalade brister
synes arméförvaltningen vara uppförandet av en tillbyggnad till kasernens
mittparti. Härigenom skulle var och en av de fyra skvadronförläggningarna
kunna förses med toalettrum med W. C.-anläggning m. m., torkrum samt
dagrum, varjämte samlingssal och filmlokal skulle erhållas. För arbetets
utförande är enligt av fortifikationsstyrelsen utförd beräkning ett belopp av

100,000 kronor erforderligt.

Då de av arméförvaltningen föreslagna tillbyggnadsarbetena synas vara Departementsav
behovet påkallade för undanröjande av de påtagliga brister, som i olika Zeferi.
avseenden vidlåda de nuvarande manskapsförläggningarna vid Norrlands
dragonregemente, tillstyrker jag, alt desamma komma till stånd. Emot de
för ändamålet beräknade kostnaderna, 100,000 kronor, har jag icke något att
erinra.

De för arbetena erforderliga medlen böra upptagas å beredskapsstaten för
nästkommande budgetår.

Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att för Tillbyggnad till Norrlands dragonregementes kasern

å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskotts anslag

av .............................. kronor 100,000.

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

Departements chefen.

[9.] i. Skolskjutningsbana för Gotlands infanteriregemente. I sin fö renämnda

skrivelse den 8 september 1938 har arméförvaltningen, under åberopande
av en utav militärbefälhavaren på Gotland gjord framställning i ämnet,
hemställt om anvisande av medel för anläggande av en skolskjutningsbana
för Gotlands infanteriregemente och därvid anfört följande:

Regementet i fråga förfogar för närvarande över en korthållsbana, två skolskjutningsbanor,
här nedan kallade östra och västra banan, örn vardera 12
tavlor för gevärs- och kulsprutegevärsskjutning samt en kulspruteskjutbana.

Såsom skäl för behovet av nyanläggning av skolskjutningsbana har militärbefälhavaren
framhållit, att å den invid Östersjöns strand belägna västra
banan, som även disponeras av Gotlands artillerikår för all skolskjutning
med karbin, måste ofta långa uppehåll i skjutningarna göras för sjöfartens
skull, att det visat sig alltmer erforderligt att taga ifrågavarande bana i bruk
för kulspruteskjutning, varigenom densamma endast i mycket ringa utsträckning
kunnat begagnas för skolskjutning med gevär och kulsprutegevär, samt
att de stora svårigheter, som härigenom uppstått för medhinnande av föreskrivna^
skjutövningar med sistnämnda vapen, torde ökas i synnerligen hög
grad på grund av värnpliktskontingentens ökning enligt 1936 års försvarsordning.

Vid av fortifikationsstyrelsens skjutbaneofficer å platsen företagna undersökningar
har behovet av en ny skolskjutningsbana konstaterats vara synnerligen
trängande, emedan utförandet av skolskjutning med gevär och kulsprutegevär
icke torde vid regementet kunna utföras enligt gällande bestämmelser,
därest blott den östra banan står till disposition.

Den av militärbefälhavaren föreslagna platsen för den nya skjutbanans
anläggande invid östra banan har ur såväl byggnadsteknisk som säkerhetssynpunkt
befunnits för ändamålet lämplig. Ändamålsenligheten av för nyanläggningen
föreslagna åtgärder har även konstaterats.

Med anledning av vad ovan anförts och med särskilt framhållande av att
Gotlands infanteriregemente, på grund av att artillerikåren i mycket stor
utsträckning begagnar västra banan, har lägre sammanlagt tavelantal och
mindre areal till förfogande å sina skjutbanor än övriga infanteriregementen,
finner arméförvaltningen anläggandet av ytterligare en skolskjutningsbana
för Gotlands infanteriregemente erforderligt.

Kostnaderna hava beräknats till 72,000 kronor.

Av utredningen i ärendet synes framgå, att ytterligare en skolskjutningsbana
är behövlig vid Gotlands infanteriregemente, för att skjututbildningen
vid regementet skall kunna bedrivas på ett fullt tillfredsställande sätt. Med
hänsyn härtill anser jag mig böra biträda arméförvaltningens förslag om anläggande
av en ny dylik bana. Det för ändamålet beräknade kostnadsbeloppet,
72,000 kronor, torde böra upptagas å beredskapsstaten för nästkommande
budgetår.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Skolskjutningsbana för Gotlands infanteriregemente

å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskotts anslag

av .............................. kronor 72,000.

Kungl. Majlis proposition nr 242.

[10.] j. Modernisering av tjänstebostäder. I sin skrivelse den 10 september
1937 angående lantförsvarets medelsbehov för budgetåret 1938/39
gjorde arméförvaltningen framställning om anvisande av medel för påbörjande
av arbetet med anordnande av badrum i de lägenheter, som kronan tillhandahåller
såsom tjänstebostäder för de militära beställningshavarna. Det
antal badrum, som erfordrades, uppskattades i skrivelsen till cirka 560 stycken.
Då kostnaden för varje badrum beräknades till 2,400 kronor, skulle den
sammanlagda kostnaden för ifrågavarande ändamål uppgå till omkring

1.340.000 kronor*. Medelsanvisningen borde emellertid fördelas på ett antal
år.

Vid anmälan av nämnda ärende inför Kungl. Maj:t i statsrådet den 31 mars
1938 framhöll min företrädare i ämbetet bland annat, att det syntes vara av
fullgoda skäl påkallat, att en modernisering av kronans ifrågavarande tjänstebostäder
igångsattes, därest kravet på skyldighet för den militära personalen
att bebo desamma rimligen skulle kunna upprätthållas. De för ändamålet
behövliga byggnadsarbetena syntes emellertid åtminstone till en del
vara av natur att böra upptagas å beredskapsstaten för budgetåret 1938/39.
Det belopp, som borde i nämnda ordning beräknas, syntes lämpligen kunna
sättas till 500,000 kronor.

I enlighet härmed föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att till anordnande av
badrum i tjänstebostäder å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga
ett förskottsanslag av 500,000 kronor. Detta förslag blev av riksdagen bifallet.

I sin skrivelse den 8 september 1938 rörande lantförsvarets medelsbehov
för budgetåret 1939/40 har arméförvaltningen gjort framställning örn att medel
för anordnande av badrum i tjänstebostäder måtte upptagas å riksstaten
för sistnämnda budgetår. Samtidigt har arméförvaltningen framhållit, att
det ur byggnadstekniska. ekonomiska och praktiska synpunkter syntes vara
fördelaktigt att i samband med anordnandet av badrum utföra tidsenliga
centralvärme- och varmvattenanläggningar i tjänstebostäderna. Kostnaderna
för dylika anläggningar i de tjänstebostäder, vilka med anlitande av förenämnda
å beredskapsstaten upptagna förskottsanslag av 500,000 kronor
skulle förses med badrumsinredning, har arméförvaltningen beräknat till

800.000 kronor.

I likhet med arméförvaltningen anser jag det vara praktiskt och ur ekonomisk
synpunkt ändamålsenligt att i samband med anordnandet av badrum i
tjänstebostäderna jämväl anläggningar för centralvärme med varmvatten
komma till utförande i de bostäder, vilka icke redan äro försedda med dylika
anläggningar. Emot de härför beräknade kostnaderna, 800,000 kronor, har
jag icke något att erinra.

Jämte de för anordnande av badrum erforderliga byggnadsarbetena synas
förevarande centralvärme- och varmvattenanläggningar böra upptagas å beredskapsstaten
för nästkommande budgetår, där alltså för modernisering av

Bihang lill riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 242. 3

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

tjänstebostäder torde böra upptagas ett belopp av tillhopa (500,000 +

800,000 =) 1,300,000 kronor.

Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Modernisering av tjänstebostäder å beredskapsstat
för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag
av........................kronor 1,300,000.

E. Sjöförsvaret.

Flytande materiel och byggnader.

[11.] a. Brännoljecisterner för flottan. I propositionen nr 275 år 1938
föreslog Kungl. Majit riksdagen att till brännoljecisterner för flottan å beredskapsstat
för budgetåret 1938/39 upptaga ett förskottsanslag av 1,300,000
kronor, motsvarande den beräknade kostnaden för den närmast erforderliga
utbyggnaden av cisternutrymmena för flottans oljelagring. Detta förslag blev
av riksdagen bifallet.

I sin skrivelse den 14 september 1938 rörande sjöförsvarets medelsbehov
för nästa budgetår hemställde marinförvaltningen, att, därest medel härför
icke kunde ställas till förfogande från beredskapsstaten för innevarande budgetår,
för uppförande av ifrågavarande brännoljecisterner måtte för budgetåret
1939/40 anvisas ett reservationsanslag av 700,000 kronor. Då det syntes
osäkert, huruvida ifrågavarande anläggningar kunde komma till utförande
såsom beredskapsarbeten under den närmaste framtiden, men desamma finge
anses vara av brådskande natur, fann jag mig vid anmälan inför Kungl.
Majit i statsrådet den 4 januari 1939 av frågan om reglerandet av utgifterna
under riksstalens fjärde huvudtitel böra tillstyrka, att å riksstaten för nästkommande
budgetår till brännoljecisterner för flottan anvisades ett reservationsanslag
å nämnda belopp, 700,000 kronor.

Det belopp, som härutöver erfordras för den planerade närmaste utbyggnaden,
600,000 kronor, torde böra upptagas å beredskapsstaten för nästkommande
budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Brännoljecisterner för flottan å beredskapsstat för

budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsan slag

av ................................ kronor 600,000.

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

[12.] b. Restaurering av Ainiralitetskyrkan i Karlskrona. I propositionen
nr 275 år 1938 föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att till restaurering av
Amiralitetskyrkan i Karlskrona å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga
ett förskottsanslag av 135,000 kronor.

Detta förslag blev av riksdagen bifallet.

De skäl, som åberopats för upptagande av medel för ifrågavarande restaurering
å beredskapsstat, bestå alltjämt. Medel för ändamålet torde därför
böra upptagas jämväl å beredskapsstaten för nästkommande budgetår.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Restaurering av Amiralitetskyrkan i Karlskrona å
beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag
av .............................. kronor 135,000.

[13.] c. Sjöfrontsbatterier i Karlskrona fästning. I sin skrivelse den
14 september 1938 rörande sjöförsvarets medelsbehov för budgetåret 1939/40
har marinförvaltningen — under åberopande av skäl, som ämbetsverket i
särskild skrivelse samma dag anfört — hemställt, att ett belopp av 55,000
kronor måtte anvisas för uppställande av sjöfrontsbatterier i Karlskrona fästning.

Ifrågavarande framställning anser jag böra på det sätt bifallas, att medel
för ändamålet upptagas å beredskapsstaten för nästkommande budgetår.

Anslagsfrågan är av sådan natur, att det icke synes mig lämpligt att till
statsrådsprotokollet närmare redogöra för ärendets innebörd. Riksdagens
vederbörande utskott torde därom erhålla upplysningar genom de handlingar,
som tillhandahållas utskottet.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

alt till Sjöfrontsbatterier i Karlskrona fästning å beredskapsstat
för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag
av......................................kronor 55,000.

Kungl. Majlis proposition nr 242.

F. Flygvapnet.

Byggnader, flygfält m. m.

[14.] a. Flygfältarbeten vid Bodens flygfält. I skrivelse den 31 augusti
1937 rörande flygvapnets medelsbehov för budgetåret 1938/39 hemställde
flygförvaltningen, att medel måtte ställas till förfogande för utvidgning av
flygfältet i Boden. Såsom motivering härför anförde ämbetsverket, bland
annat, att det till Boden för sjuktransporter stationerade flygplanet under
vissa delar av året i och för start och landning vore hänvisat till landflygfältet,
som hade en areal av omkring 500 X 500 meter, men att det med hänsyn
till de sjukas och den flygande personalens säkerhet vore önskvärt,
att flygfältet kunde givas en sådan utsträckning, att rullningsbanor om
700 meter kunde anordnas. Härför erforderlig mark kunde erhållas dels
genom överföring till flygvapnet av viss lantförsvaret tillhörig mark, dels
ock genom förvärv av därutöver behövligt område, varför erfordrades ett
till 80,000 kronor beräknat belopp. Erforderliga flygfältsarbeten i samband
med den föreslagna utvidgningen beräknades därutöver, enligt ett av
flygförvaltningen uppgjort förslag, draga en kostnad av likaledes 80,000
kronor.

Förenämnda framställning föranledde icke någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Sedermera har Kungl. Majit, på särskild framställning av flygförvaltningen,
genom brev den 6 maj 1938 förordnat, att förenämnda, lantförsvaret
tillhöriga markområde i förvaltningshänseende skulle från och med den 1
juli 1938 överflyttas från arméförvaltningens fortifikationsstyrelse till flygförvaltningen
för att tilläggas Bodens flygfält.

Under framhållande av nödvändigheten att å landflygfältet i Boden snarast
gåves ett sådant omfång, att såväl ambulansflygningen i Boden som
övrig flygning därstädes kunde bedrivas utan att flygpersonal och flygmateriel
äventyrades, samt under erinran att redan för budgetåret 1938/39 medel
ställts till flygförvaltningens förfogande för ordnande av flygplatsbelysning
för landflygfältet, men att anordningarna härför i sin helhet icke lämpligen
kunde komma till utförande förrän all för flygfältet erforderlig mark
förvärvats, anmälde flygförvaltningen i skrivelse den 31 augusti 1938 ett
medelsbehov för omförmälda ändamål av 160,000 kronor, därav 80,000 kronor
för markförvärv och 80,000 kronor för flygfältsarbeten.

Med föranledande av nyssberörda hemställan har i årets statsverksproposition
å kapitalbudgeten (bil. 2, punkten 11) under fonden för förlag till
statsverket till markförvärv för utvidgning av Bodens flygfält äskats ett
anslagsbelopp av 80,000 kronor; frågan om anvisande av erforderliga medel

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

för flygfältsarbeten ansåg jag mig däremot icke i då förevarande sammanhang
böra föreslå till upptagande.

Av vad sålunda anförts framgår, att, för den händelse riksdagen finner Departement
skäl bifalla förslaget örn medelsanvisning till markförvärv för utvidgning chefenav
Bodens flygfält, ett belopp av ytterligare 80,000 kronor erfordras för
iordningställande av förvärvade markområden. Jag finner mig böra förorda,
att ett förskottsanslag för sistnämnda ändamål uppföres å beredskapsstat för
nästkommande budgetår

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att till Flygfältarbeten vid Bodens flygfält å beredskapsstat
för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag
av .............................. kronor 80,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:
Lars Wikland.

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

Bilaga 4.

Egentliga statsutgifter.

Femte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet d
Stockholms slott den 10 mars 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,
Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Forslund, anmäler härefter under
socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga
statsutgifter å beredskapsstaten för budgetåret 1939/40 samt anför därvid
följande.

B. Sociala verk och inrättningar.

[1.] a. Statliga och kommunala beredskapsarbeten. I proposition den
3 mars 1939, nr 178, har Kungl. Majit på min hemställan föreslagit riksdagen
att för budgetåret 1939/40 till statliga och kommunala beredskapsarbeten
anvisa ett reservationsanslag av 10,000,000 kronor. Berörda anslagsberäkning
grundar sig å för närvarande rådande förhållanden under vilka
en mera betydande arbetslöshet förekommer allenast i Norrland och vissa
andra arbetslöshetstyngda områden. Jag har vid nämnda anslagsberäkning
vågat räkna med en viss förbättring av skogsdistriktens sysselsättningsmöjligheter.
Skulle denna utebliva eller skulle en mera påtaglig försämring av
det ekonomiska läget för landet i dess helhet inträda, kommer uppenbarligen
anslagsbehovet att avsevärt stegras. Med hänsyn därtill anser jag det nödvändigt,
att å beredskapsstat för nästa budgetår upptages ett särskilt anslag
till statliga och kommunala beredskapsarbeten.

I nyssnämnda proposition har jag lämnat en redogörelse för de åtgärder,
som vidtagits för underlättande av ett snabbt igångsättande av beredskapsarbeten
av olika slag i händelse av en inträdande kris.

Det anslag, som för bär ifrågavarande ändamål bör upptagas å beredskapsstat,
synes mig böra bestämmas till 40,000,000 kronor. I fråga örn an -

Kungl. Maj:ts provosition nr 242.

slagets disposition torde böra gälla enahanda regler, som i omförmälda pro
position förordats beträffande det där behandlade anslaget.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Hajd måtte föreslå
riksdagen

att till Statliga och kommunala beredskapsarbeten å beredskapsstat
för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag
av .......................... kronor 40,000,000.

[2.] b. Avsättning till fond för lån och subventioner till främjande av
enskild företagsamhet. Genom beslut av 1933 års riksdag anvisades för
budgetåret 1933/34 till lån till främjande av enskild företagsamhet ett anslag
av 10,000,000 kronor. Likaledes anvisades till subventioner till främjande
av enskild företagsamhet för samma budgetår ett anslag av 3,500,000 kronor.
För förstnämnda ändamål anvisades ytterligare för budgetåret 1934/35
ett reservationsanslag av 3,000,000 kronor, varjämte riksdagen medgav, att
det för budgetåret 1933/34 till subventioner anvisade anslaget finge disponeras
jämväl för lån. Från och med budgetåret 1934/35 har alltså gällt,
att båda de ifrågavarande anslagen kunnat tagas i anspråk för låneverksamheten.
Med hänsyn till gällande regler för dispositionen av reservationsanslag
föreslog Kungl. Majit i proposition till 1937 års riksdag, att riksdagen
ville medgiva, att kvarstående reservationer å nyssnämnda båda anslag måtte
av Kungl. Majit få disponeras jämväl under budgetåret 1937/38, därvid tilllika
förordades viss jämkning i de för dispositionen av anslagen gällande
grunderna. Riksdagen biföll Kungl. Majits ifrågavarande förslag. I främsta
rummet avsåg sagda jämkning, att medel av Kungl. Majit skulle få disponeras
för grundande av nya och utvidgning av redan bestående företag,
främst inom de av arbetslöshet svårast hemsökta delarna av landet. I överensstämmelse
med beslut vid 1938 års riksdag hava återstående medel av
dessa anslag från och med budgetåret 1938/39 bokförts under en särskild
fond, benämnd fonden för lån och subventioner till främjande av enskild
företagsamhet. Det belopp av fonden, som ännu kvarstår outnyttjat, uppgår
för närvarande till omkring 250,000 kronor.

På grund av de erfarenheter, som föreligga rörande den hittills med anlitande
av nämnda anslag bedrivna verksamheten, synes det mig uppenbart,
att för den händelse ett försvårat arbetslöshetsläge under loppet av nästkommande
budgetår skulle inträda, det vore av stor betydelse att kunna fullfölja
stödverksamheten, i syfte att dels förekomma nedläggandet av företag, dels
möjliggöra grundandet inom de svårast hemsökta landsdelarna av nya företag.
Med hänsyn till det obetydliga belopp, som kvarstår under nyssnämnda
fond, synes det mig nödvändigt att ytterligare medel ställas till Kungl.
Majits disposition i händelse av en konjunkturförsämring. Jag finner mig
därför böra föi''orda, att å beredskapsstat upptages ett anslag för avsättning
till fonden. Anslagsbeloppet torde kunna bestämmas till 5,000,000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

att till Ansättning till fond för lein och subventioner till
främjande av enskild företagsamhet å beredskapsstat för
budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag
av .......................... kronor 5,000,000.

[3.] c. Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden. För

ifrågavarande ändamål anvisade 1938 års riksdag under femte huvudtiteln
för budgetåret 1938/39 ett reservationsanslag av 2,500,000 kronor. 1939 års
riksdag har för enahanda ändamål under samma huvudtitel å tilläggsstat till
riksstaten för budgetåret 1938/39 anvisat ett reservationsanslag av 1,500,000
kronor. Gällande bestämmelser i ämnet äro meddelade i kungörelsen den
30 juni 1937 (nr 654) angående förbättringsbidrag och nybyggnadslån med
däri genom kungörelse den 27 maj 1938 (nr 245) gjorda ändringar.

I skrivelse den 20 september 1938 beräknade statens egnahemsstyrelse preliminärt,
att för tillgodoseende av tillstyrkta och vilande ansökningar örn förbättringsbidrag
krävdes 10,000,000 kronor utöver tidigare anvisade belopp.

I proposition den 3 mars 1939, nr 188, har Kungl. Majit på min hemställan
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1939/40 för ifrågavarande bidragsverksamhet
anvisa ett reservationsanslag av 3,250,000 kronor. Samtidigt
har föreslagits, att grunderna för erhållande av bidrag skulle i flera
hänseenden ändras. Förslaget innebär så till vida en skärpning av bestämmelserna,
som bidrag hädanefter skulle utgå efter en mera sträng behovsprövning
än tidigare. Samtidigt föreslogs emellertid, att för personer, som
icke kunde betecknas som medellösa, en helt ny låneform skulle skapas för
bostadsförbättringsverksamheten på landsbygden, enligt vilken lån med 10
års räntefrihet skulle kunna utlämnas. Beträffande bidragens storlek skulle
det absoluta maximibidraget höjas från 1,200 kronor till 2,000 kronor och
det relativa maximibidraget från 50 °/o till 80 °/o. Vidare bör enligt propositionen
nytt ansökningsförfarande äga rum. Av anslaget skulle slutligen
en mindre del användas för viss premieverksamhet till sådana lantarbetarbostäder,
som förses med vatten- och avloppsledning samt central uppvärmningsanordning
eller vilka omfatta minst 3 rum och kök.

Med utgångspunkt från egnahemsstyrelsens omförmälda beräkningar skulle
det återstående medelsbehovet å här förevarande område för redan inneliggande
ansökningar kunna enligt för närvarande gällande bidragsgrunder uppskattas
till (10,000,000 — 1,500,000 — 3,250,000=) 5,250,000 kronor. Att
ett ännu större behov av medel till bostadsförbättringsverksamheten föreligger,
framgår bland annat av den undersökning rörande bostadsförhållandena
i Västernorrlands län, som verkställts av den s. k. Västernorrlandsutredningen,
för vilken undersökning jag lämnat en redogörelse i nyssnämnda
proposition. Med hänsyn till de föreslagna ändringarna i bidragsgrunderna
och då nytt ansökningsförfarande är avsett alt tiga rum, synes mig lör nästa
budgetår böra till förbättringsverksamheten å beredskapsstaten upptagas
ett reservationsanslag av 10,000,000 kronor. Jag utgår härvid från alt beträffande
anslagets användning skola gälla samma bestämmelser, som förordats
i nyssnämnda, proposition.

Kungl. Maj:ts proposition nr 242

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden
å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett
förskottsanslag av .................... kronor 10,000,000.

[4.] d. Bidrag till inrättande av pensionärshem. I proposition den
3 mars 1939, nr 177, har Kungl. Majit framlagt förslag rörande bidrag
av statsmedel för ifrågavarande ändamål att utgå från och med den
1 juli 1939. För budgetåret 1939/40 har för ändamålet äskats ett reservationsanslag
av 1,000,000 kronor.

Under förutsättning att berörda förslag vinner riksdagens bifall, torde för
ändamålet böra för nästa budgetår anvisas anslag jämväl å beredskapsstaten.
Någon närmare erfarenhet rörande anslagsbehovet föreligger givetvis icke,
men anslaget synes ej lämpligen böra upptagas till lägre belopp än 5,000,000
kronor.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Bidrag till inrättande av pensionärshem å beredskapsstat
för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag
av .............................. kronor 5,000,000.

C. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

[5.] a. Statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor: Uppförande
av byggnad för arbetshem. I skrivelse den 6 april 1936 anmälde styrelsen
för statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor i Vänersborg, att behov
förelåge av ett arbetshem för äldre elever vid anstalten, samt hemställde, att
Kungl. Majit måtte vidtaga åtgärder för vidare utredning i ämnet.

Styrelsen åberopade därvid en av dåvarande inspektören för sinnesslövården
i riket A. Petrén avgiven berättelse över en den 26 mars 1936 verkställd
inspektion, vari denna anfört bland annat följande.

En stor del av anstaltens 36 platser hade vid tillfället upptagits av överåriga
elever. Av de intagna hade sålunda endast 16 varit skolelever, medan
de övriga varit födda under åren 1910—1918.

Tidigare hade det ej mött något hinder att behålla överåriga elever, som
ej varit i behov av vård i sluten anstalt, då några exspektanter ej funnits.
Vid ifrågavarande tillfälle hade emellertid icke mindre än 7 flickor varit anmälda
för intagning å anstalten, av vilka några väntat på inträde sedan
våren och sommaren 1935. I anledning därav hade inspektören tagit närmare
kännedom om de överåriga eleverna för att kunna giva råd angående
deras förflyttning. Han hade därvid funnit, att två av dem lämpligen kunde
omhändertagas å ett vanligt arbetshem för sinnesslöa flickor, varför han
hänvisat att söka för dem till Talleröds arbetshem vid Strömsfors. För

Kungl. Majlis proposition nr 242.

en överårig elev hade redan plats tingats å Brotorps arbetshem i Närke,
vilket samarbetade med Västra Marks sjukhus och vore avsett för sådana
erotiskt betonade sinnesslöa flickor, som å ett vanligt arbetshem för sinnesslöa
flickor skulle vara till skada för de där intagna men ej med nödvändighet
behövde omhändertagas å sluten anstalt. Tvenne hade anmälts
till Västra Marks sjukhus, enär de hade orosperioder, varunder de måste
hållas isolerade. Då dessa flickor emellertid vida längre tider vore lugna
och icke på något som helst sätt störande för de andra, hade inspektören tillrått,
att ansökan även för dem gjordes till Brotorps arbetshem, så att de
skulle kunna intagas där i avvaktan på ny orosperiod och sedan endast
under sådana perioder vårdas å Västra Marks sjukhus. Beträffande det
återstående klientelet hade inspektören funnit, att fem elever lämpligen borde
anmälas till Västra Marks sjukhus.

Då erfarenheten visat, att långt ifrån alla sinnesslöa flickor, som på
grund av vanart eller indisciplineral uppträdande blivit intagna å ifrågavarande
uppfostringsanstalt, behövde efter uppnådd vuxen ålder överflyttas
till en sluten anstalt av Västra Marks sjukhus karaktär, utan att åtskilliga
av dem kunde omhändertagas å ett mindre arbetshem för sinnesslöa flickor,
syntes det inspektören synnerligen önskvärt, att det anordnades
ett sådant i anslutning till anstalten i Vänersborg genom uppförande av en
nybyggnad för ändamålet. Det funnes så mycket större skäl att här följa
den vanliga regeln inom sinnesslövården att anordna ett arbetshem såsom
annex till skolhem som eleverna vid Vänersborgsanstalten i allmänhet
trivdes väl och det vore all anledning att ordna så, att de ej behövde byta
uppfostrarinna, då gott resultat av uppfostran erhållits.

I fråga om den vid en sådan utvidgning erforderliga personalen, hade föreståndarinnan
givit uttryck åt den uppfattningen, att vävlärarinnan kunde
flytta över till arbetshemmet och endast handarbetslärarinnan kvarstanna å
skolhemmet för undervisning i handslöjd. Däremot måste en särskild lärarinna
för teoretisk undervisning anställas, då den dittillsvarande ordningen,
att denna undervisning helt åvilade föreståndarinnan, med det ökade antalet
skolelever icke kunde fortsätta.

Vid styrelsens framställning var även fogad en av anstaltens föreståndarinna
upprättad promemoria, vari föreståndarinnan betonat svårigheten att
tillsammans fostra och undervisa elever i så varierande ålder som 11—26
år ävensom att placera de från den egentliga skolan utgångna eleverna å
andra lämpliga anstalter. Flertalet hade ej behov av vård å Västra Marks
sjukhus, och de privata arbetshemmen mottoge ej gärna elever med odisciplinerat
uppträdande eller annan vanart. Möjligheterna för placering i kontrollerad
familjevård av flickor från anstalten vöre också mycket små.
Föreståndarinnan framhöll tillika, att genom anordnande av ett arbetshem
kunde bättre utnyttjas de stora kunskaper i olika bandslöjd, som eleverna
genom speciellt lagd undervisning iillägnat sig under den tid de vistades
å anstaltens skolhem. Genom fortsatt utbildning i den arbetsart, de visat
anlag för, kunde de åtminstone i någon mån bidraga lill sin försörjning.

Efter hörande av den pedagogiske inspektören för sinnesslöundervisningen
förklarade sig skolöverstyrelsen i utlåtande den 24 april 1936 icke hava
något att erinra emot anstaltsstyrelsens framställning.

Behovet av ett arbetshem i anslutning till anstalten i Vänersborg under -

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

ströks ånyo av sinnesslövårdsinspektören i en berättelse, som denne avgav
över en den 28 juli 1937 verkställd inspektion av anstalten. Däri anfördes
sålunda bland annat:

Sedan förra inspektionen, vid vilken 7 exspektanter funnits, hade sammanlagt
11 elever intagits. Detta hade kunnat ske endast därigenom, att
ett motsvarande antal utskrivningar ägt rum. Frånsett utskrivning av en
elev, som visat sig obildbar, och en elev, som var psykopat men ej vanartad
i egentlig mening, hade de övriga utskrivningarna gällt sådana, vilkas
skolutbildning varit avslutad. Av dessa hade 2 utskrivits till Talleröds arbetshem,
1 till Brotorps arbetshem och 6 till statens anstalt för asociala
imbecilla av kvinnokön (Västra Marks sjukhus). Ytterligare en elev, vilken
hade blivit överflyttad från skyddshem i maj 1932, ilade anmälts till
Västra Marks sjukhus, enär hon under vissa perioder vore bråkig och störande.

Sedan förra inspektionen hade jämväl en lärarinna för den teoretiska undervisningen
anställts, vilket möjliggjort en uppdelning av skoleleverna på
två klasser. Emellertid funnes endast ett klassrum, så att den teoretiska
undervisningen för de två klasserna måste ske på olika tider av dagen. Denna
olägenhet skulle bli avhjälpt, därest förslaget om uppförande av en nybyggnad
för arbetshemselever realiserades. Efter tillkomsten av ett särskilt
arbetshem kunde nämligen en av de två arbetssalar, som nu funnes i skolhemmet,
apteras till klassrum, och all vävning överflyttas till arbetshemmet.

Frånsett fördelarna för denna anstalt att få ett särskilt arbetshem — varigenom
vunnes, att eleverna efter slutad skolutbildning ej behövde byta
uppfostrarinna, där ej på grund av det psykiska tillståndet skäl av överflyttning
till en anstalt med större resurser förefunnes — vore det i hög grad önskvärt,
att det planerade arbetshemmet utan ytterligare dröjsmål bomme till
stånd, enär stort behov av ökat antal platser för asociala imbecilla av kvinnokön
numera förelåge. Antalet exspektanter vid Västra Marks sjukhus
uppginge nämligen till över 70-talet, och även om ett stort antal överflyttningar
från detta sjukhus till kvinnopaviljongen vid Vipeholms sjukhus
verkställdes, när denna öppnades hösten 1937, torde de därigenom lediga
platserna komma att bliva upptagna av straffriförklarade. Skulle skolhemmet
även i fortsättningen kunna mottaga alla, för vilka ansökan ingåves från
de statsunderstödda sinnesslöskolorna — vilka enligt gällande författning
borde befrias från elever, som vöre skadliga för samlivet — bleve det nödvändigt,
att det begärda arbetshemmet komme till stånd.

Byggnadsstyrelsen hade ock uti en år 1936 till Kungl. Majit ingiven femårsplan
för statens byggnadsverksamhet anfört, att behovet av ifrågavarande
arbetshem syntes vara väl motiverat och att styrelsen därför låtit uppgöra
preliminära skisser till en dylik byggnad. Av dessa framginge, att byggnaden
kunde beräknas draga en kostnad av omkring 225,000 kronor.

Inspektören tilläde, att det syntes honom självklart, att i och med den vidgade
uppgiften från att vara en enbart pedagogisk anstalt till att bli en anstalt
med jämväl socialt syfte, vilket följde med tillkomsten av ett arbetshem,
borde anstaltens ställning i administrativt hänseende förändras därhän,
att den framdeles sorterade under medicinalstyrelsen i stället för skolöverstyrelsen.

Under hänvisning till denna inspektionsberättelse hemställde sinnesslövårdsinspektören
i skrivelse till dåvarande chefen för socialdepartementet

Kungl. Maj:ts proposition nr 242. 45

den 23 augusti 1937, att proposition i ämnet måtte föreläggas följande års
riksdag.

Med anledning av vad sålunda förekommit uppdrog Kungl. Majit den 29
oktober 1937 åt byggnadsstyrelsen att efter samråd med styrelsen för Vänersborgsanstalten
utarbeta ritningar för ett arbetshem vid anstalten ävensom
verkställa kostnadsberäkningar rörande hemmets uppförande. Till åtlydnad
härav har byggnadsstyrelsen med skrivelse den 1 november 1938
överlämnat utredning och förslag i ämnet, vilket med vissa smärre justeringar
godkänts av anstaltsstyrelsen den 31 oktober 1938.

Kostnaden för byggnaden, som avsetts för 24 elever, har av byggnadsstyrelsen
uppskattats till 260,000 kronor enligt följande sammanställning:

Byggnadsarbeten .................................... kronor 185,000

Värme, vatten och sanitetstekniska installationer ........ » 41,000

Elektriska belysnings- och svagströmsledningar.......... » 9,500

Ritningar, kontroll och administration samt oförutsedda
utgifter ..................................... » 24,500

Summa kronor 260,000.

I anslutning härtill har byggnadsstyrelsen anfört följande.

Som framginge av en till förslaget hörande situationsplan vore byggnaden
avsedd att förläggas inom stadsägan nr 194 på ett område, som för närvarande
ägdes av Vänersborgs stad. I den av Kungl. Majit den 17 januari
1936 fastställda stadsplanen för ifrågavarande del av staden inginge kvarteret
Skolhemmet, bestående av delar av stadsägan nr 193, som ägdes av anstalten
i fråga, samt delar av andra stadsägor. Innan någon bebyggelse på
detta område kunde äga rum, måste i kvarteret ingående olika markområden
sammanföras i en ägares hand. Sedan byggnadsstyrelsen fäst vederbörandes
uppmärksamhet därpå, hade mätningsmannen Sven Ador i detta
avseende gjort en utredning, som vore åskådliggjord å en i september 1938
uppgjord, utredningen bilagd karta. Vidare hade styrelsen vid sin skrivelse
fogat utdrag av stadsfullmäktiges i Vänersborg protokoll den 13 september
1938, utvisande att fullmäktige bifallit ett av drätselkammaren i staden
framlagt förslag rörande för ändamålet erforderliga markbyten m. m., ävensom
en till styrelsens ordförande ankommen skrivelse den 29 januari 1938,
däri förutvarande cliefen för vattenfallsstyrelsen uttalat sig om ifrågasatt
förvärv för anstaltens räkning av visst statens vattenfallsverk tillhörigt område.
Därav syntes framgå, att bildandet av det nya kvarteret Skolhemmet
enligt den gällande stadsplanen icke komme att möta svårigheter samt att
därmed förbundna markförvärv och markförsäljningar icke heller komme
att medföra kostnader för anstalten.

Under åberopande härav har byggnadsstyrelsen, som förutsatt, att det
tillkomme vederbörande
me till stånd i huvudsak enligt det nu framlagda förslaget, träffa erforderliga
avtal rörande den ifrågasatta regleringen av anstaltens tomtområde,
hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå 1939 års riksdag att till uppförande
av ett arbetshem vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor i huvudsaklig
överensstämmelse med berörda förslag för budgetåret 1939/40 anvisa
ett reservationsanslag av 260,000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 242-

Departementschef
en.

I utlåtande den 11 februari 1939 har medicinalstyrelsen tillstyrkt den föreslagna
förändringen beträffande anstaltens administrativa ställning, helst
som denna icke kunde komma att påverka anstaltens pedagogiska verksamhet.
Inseendet över denna verksamhet skulle nämligen allt fortfarande komma
att åvila den pedagogiske inspektören för sinnesslöundervisningen. Därest
ifrågavarande förändring genomfördes, komme anstalten att erhålla en
organisation, som i sina huvudprinciper överensstämde med den för Vilhelmsro
anstalt för fallandesjuka i 1939 års statsverksproposition föreslagna.

Vid överläggning, som medicinalstyrelsen i ärendet haft med skolöverstyrelsen,
har skolöverstyrelsen förklarat sig icke heller hava något att erinra
mot den föreslagna förändringen i anstaltens administrativa ställning.

Behovet och lämpligheten av ett arbetshem vid Vänersborgsanstalten synes
mig styrkt genom vad vid utredningen framkommit. Jag kan tillägga,
att enligt upplysningar, som under hand inhämtats från medicinalstyrelsen,
antalet exspektanter vid Västra Marks sjukhus vid utgången av år
1938 utgjorde ett 50-tal och att någon mera avsevärd minskning i exspektansen
knappast är att förvänta under den närmaste framtiden. Jag anser mig
under sådana förhållanden böra förorda, att medel för anordnande av ett
arbetshem vid ifrågavarande anstalt upptagas å beredskapsstaten för nästa
budgetår.

Mot det av byggnadsstyrelsen upprättade förslaget till arbetshem och de
för ändamålet beräknade kostnaderna har jag intet att erinra. I händelse
av bifall till förevarande framställning förutsätter jag, att vederbörande anstaltsstyrelse
bemyndigas vidtaga erforderliga åtgärder för reglering av anstaltens
tomtområde i enlighet med det förslag, som framlagts i ämnet och
godkänts av stadsfullmäktige i Vänersborg.

Till frågan om anstaltens administrativa ställning torde jag få återkomma
i annat sammanhang.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor:
Uppförande av byggnad för arbetshem å beredskapsstat för
budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag
av .............................. kronor 260,000.

[6.] b. Bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter.
Åren 1930—1935 har Apelvikens kustsanatorium
undergått en modernisering i huvudsaklig överensstämmelse med en av 1930
års riksdag godkänd plan (prop. 203, Rd. skr. nr 215). Härjämte ha under
senaste åren uppförts ett nytt bostadshus för gift personal och en underläkarbostad.
I årets statsverksproposition ha dessutom beräknats medel
för ombyggnad av paviljong VI vid ifrågavarande sanatorium.

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

I skrivelse den 5 och den 29 september 1938 har föreningen kustsanatoriet
Apelviken gjort framställning om statsbidrag till dels uppförande av ett
bostadshus för sjuksköterskor vid sanatoriet samt anskaffande av inventarier
därtill, dels ock inköp och installering av ny ångpanna och varmvattenberedare
för sanatoriets räkning.

Rörande behovet av nytt bostadshus för sköterskepersonalén
hänvisar föreningen inledningsvis till en av sanatoriets överläkare
lämnad redogörelse i ämnet, varur inhämtas bland annat följande.

Redan nu förefunnes brist på personalrum. Vid den inspektion av kustsanatoriet,
som verkställts den 5 september 1936 av generaldirektören J. A.
Höjer, medicinalrådet E. Edén samt medicine doktor G. Neander, hade 4
dubbelrum i paviljong III:s bottenvåning utdömts som bostäder på grund av
deras brist på ljus. I paviljong Ilis mansardvåning vore inrymda 12 bostadsrum,
vart och ett avsett för två. Vid nämnda inspektion hade generaldirektören
Höjer och medicinalrådet Edén ansett, att dessa rum vore så små, att de
ej borde bebos av mer än en. Vidare hade för genomförande av den av medicinalstyrelsen
föreskrivna ledigheten för sköterskor två nya sköterskor måst
anställas. För en av dem saknades bostad. Det behövdes således ytterligare
minst 17 bostadsrum för kvinnlig personal redan på grund av vad nu
nämnts. Skulle 48 timmars arbetsvecka införas, erfordrades inom några år
60 nya personalrum. Ett genomförande av de förändringsarbeten å paviljongerna
III och VI, som tidigare föreslagits, skulle visserligen medföra
någon minskning i det sålunda till 60 rum beräknade bostadsbehovet,
men tillgången på bostäder för kvinnlig personal måste likväl bliva alltför
knapp.

Med avseende på sättet att tillgodose ett bostadsbehov såsom det förevarande
hade i den allmänna diskussionen under de senaste åren stundom
ifrågasatts, om det ej skulle bli billigare och lämpligare att hyra rum åt
personalen i det samhälle, där sjukvårdsanstalten vöre belägen, än att vid
anstalten bygga bostadsrum. Vad Apelviken beträffade, talade flera skäl
emot att hyra rum. Kustsanatoriet läge nämligen 2.5 km. utanför närmaste
stad, Varberg, varför resorna till och från anstalten skulle bli betungande.
Då Varberg vore en badorlsstad, kunde även hyrorna beräknas ställa sig
relativt höga. Därjämte borde hänsyn tagas till den ökade risken för införande
till kustsanatoriet av smittsamma sjukdomar från staden.

Föreningen erinrar vidare, att föreningen i skrivelse den 1 oktober 1937
framlagt en plan för erforderliga ny- och ombyggnader vid sanatoriet under
den närmaste framtiden och därvid i bostadsfrågan anfört bland annat:

För närvarande vöre all vid sanatoriet anställd kvinnlig personal tilldelad
bostad därstädes. Ehuru detta icke vöre ur tjänstens synpunkt oundgängligen
nödvändigt, vore det dock fördelaktigt, och därjämte syntes vissa där
rådande förhållanden tala för att samma princip så vitt möjligt vidhölles
även framdeles. Russförbindelserna mellan sanatoriet och Varberg vore icke
och kunde knappast heller förväntas bliva så täta, att de alltid anslöte sig
till arbetstidens början och slut för envar anställd. Alt vid ledighet under
dagens lopp kunna hinna till och från hemmet skulle ofta visa sig omöjligt.
Befattningshavarna hade i regel icke sina hem i Varberg, varför de flesta
måste hyra särskild bostad, och det kunde lätt tänkas, att denna bleve sämre
än som vore önskligt. Därest bostäder icke kunde tillhandahållas vid sanatoriet,
måste bostadsersättning och eventuellt reseersättning utgå, vilket

Kungl. Maj:ts proposition nr 242-

skulle medföra en avsevärd merutgift för sanatoriets avlöningsanslag. Av
dessa skäl hade föreningen ansett sig böra utgå ifrån alt den motsedda
personalökningen i anledning av arbetstidens reglering icke kunde genomföras
utan en motsvarande utökning av bostadstillgången vid sanatoriet.
Därför talade även den omständigheten, att en dylik ökning i allt fall vore av
behovet påkallad.

Föreningen tillägger, att den alltjämt vore av den uppfattningen, att åtminstone
huvuddelen av de kvinnliga anställda borde kunna tilldelas bostad
inom sanatoriet. Röx-ande lämpligaste sättet att tillgodose detta önskemål
yttrar föreningen härefter:

Avdelningssköterskorna och övriga sjuksköterskor vid sanatoriet hade för
närvarande till största delen sina bostadsrum i de övre våningarna till operationsavdelningen
och paviljong I. Endast sköterskorna vid avdelningarna
V och VII a hade sina rum i anslutning till vederbörande sjukavdelning.
Sköterskornas bostäder bestode av enkelrum med tvättalkov. I de sjukhusbyggnader,
som uppförts under senare år, hade, enligt vad föreningen erfarit,
sjuksystrarnas bostäder i regel inretts såsom rum med sovalkov och
toalettavdelning, ofta även med ett mindre tékök eller dylikt.

Då det kunde antagas, att en dylik bostadsstandard bomme att i framtiden
bliva den vanliga för ifrågavarande personalkategori, syntes det ur rekryterings-
och rättvisesynpunkt angeläget, att den bleve rådande även för
sanatoriets dithörande befattningshavare. Då vidare de av dem nu bebodda
rummen i och för sig vore fullt godtagliga och i regel kunde avses vartdera
för två elever, syntes den mest ändamålsenliga lösningen av denna fråga
vara, att ett nytt bostadshus uppfördes för de ordinarie 18 sjuksköterskorna
samt att de därigenom ledigblivna rummen disponerades för förläggning av
elever och undersköterskor. För närvarande vore 16 undersköterskor anställda
vid sanatoriet. Trots att flera av dem varit anställda i många år,
måste de fortfarande bo två i varje rum. Platserna vore svåra att rekrytera,
vilket delvis berodde på nu antydda förhållande. Om den sålunda skisserade
planen bleve genomförd, skulle å ena sidan den mera fasta delen av
de anställda sköterskorna erhålla ett tidsenligt och trivsamt hem och å
andra sidan ytterligare 16 rum bli tillgängliga, så att undersköterskorna
kunde få ett eget rum. Därmed skulle den mest överhängande bostadsbristen
vid nuvarande arbetstid bliva avhjälpt.

Med utgångspunkt härifrån har föreningen i samråd med arkitekten G.
Birch-Lindgren låtit uppgöra alternativa förslag till en byggnad, inrymmande
omkring 20 bostadsrarm och en samlingssal. Byggnaden avses uppförd
på sanatoriet tillhörig mark väster örn och omedelbart utanför det egentliga
sjukhusområdet. Föreningen har enats örn att föreslå genomförandet av
det ur kostnadssynpunkt billigaste förslaget, vilket betecknats med alt. 3.
Kostnaderna för detta hava beräknats enligt följande sammanställning.

Byggnadskostnader, inklusive målning, linoleummattor och
planering m. m., enligt beräkning av byggnadsfirman

Bröderna Bengtsson, Falkenberg .................... kronor 156,500

Värmetekniska och sanitära installationer enligt beräkning

av Hugo Theorells ingenjörsbyrå, Stockholm .......... » 35,700

Elektriska installationer enligt beräkning av ingenjör K. G.

Eliasson, Göteborg ................................ » 16,600

Oförutsedda utgifter, ritningar, kontroll m. m. .......... »__11,200

Summa kronor 220,000.

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

Kostnadssumman uppgives motsvara ett pris av c:a 54: 50 kronor per kubikmeter.
Under förutsättning av ett likartat, enkelt utförande beräknas
totalkostnaden kunna nedbringas med 5,000 kronor till 215,000 kronor vid
de å platsen gällande priserna. Därest skyddsrum anordnas i källaren, tillkommer
4,000 kronor, varigenom totalkostnaden alltså skulle stiga till

219,000 kronor.

Härutöver har föreningen beräknat ett belopp av 26,500 kronor för anskaffande
av inventarier till bostadshuset.

I fråga om behovet av ny ångpanna och varmvattenberedare
framhåller föreningen bland annat:

Det hade visat sig vara svårt, att under den kallare årstiden uppehålla
lämplig temperatur inom sjukhusets sjukavdelningar och bostadsrum. Vidare
vore tillgången till varmvatten så liten, att den ej försloge till varma
bad åt personalen i dess helhet. Föreningen hade därför låtit ingenjörsfirman
Hugo Theorell i Stockholm verkställa en utredning örn lämpligaste sättet
att avhjälpa dessa missförhållanden. Denna undersökning hade närmast
föranletts av nödvändigheten att skaffa värme och varmvatten till det planerade
nya bostadshuset för sköterskor.

Av den i ärendet verkställda utredningen framginge, att lämpligaste sättet
att avhjälpa förenämnda brister beträffande sanatoriets värme- och varmvattensystem
vöre, att en ny magasinsångpanna för kronor 13,500 och dessutom
en ny varmvattenberedare för kronor 10,000 installerades. Såväl den
nya magasinsångpannan som den nya varmvattenberedaren hade beräknats
räcka även för det nya bostadshuset för sköterskor.

Under åberopande av det anförda har föreningen hemställt, att till föreningens
förfogande måtte under nästa budgetår ställas dels 215,000, alternativt
219,000 kronor, för uppförande av bostadshus åt sköterskepersonalen,
dels 26,500 kronor för anskaffande av vissa inventarier till detta bostadshus,
dels ock 23,500 kronor för inköp och installering av ny magasinsångpanna
och varmvattenberedare i enlighet med föreliggande förslag.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 11 oktober 1938 meddelat, att ämbetsverket
icke har något att erinra mot de till ärendet hörande ritningarna
och kostnadsberäkningarna i fråga örn vare sig bostadshuset jämte inventarier
eller förenämnda magasinsångpanna och varmvattenberedare.

Medicinalstyrelsen har i utlåtande den 21 oktober 1938 anfört följande.

Medicinalstyrelsen funne, alt behov av ytterligare bostäder för sjukvårdspersonalen
vid Apelvikens kustsanatorium förelåge, men ansåge, att en
grundligare utredning bort förebringas rörande möjligheten att i Varbergs
stad för dylikt ändamål förhyra lämpliga bostäder. Viss tveksamhet kunde
därför föreligga rörande nödvändigheten av att vid kustsanatoriet omedelbart
uppföra ifrågavarande bostadshus. I likhet med byggnadsstyrelsen hade
medicinalstyrelsen emellertid icke något att erinra mot de föreliggande ritningarna
till nämnda bostadshus. Med hänsyn bland annat till det relativt
långa avståndet mellan kustsanatoriet och staden ansåge styrelsen sig
därför, trots det anförda, icke böra avstyrka bifall till ansökningen. Styrelsen
funne önskvärt alt, diirest bostadshuset komme till utförande, i dess
källare anordnades gas- och bombskyddsrum. Eventuellt beviljat statsbi tiihang

till riksdagens protokoll 1039. 1 sami. Nr 242.

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

drag syntes böra utgå med styrkta verkliga kostnaden för bostadshusets
uppförande, dock högst 219,000 kronor.

Därest statsbidrag komme att beviljas för uppförande av nämnda bostadshus,
ansåge styrelsen vidare, att anslag även borde beviljas för utförande
enligt det föreliggande förslaget av ny magasinsångpanna och varmvattenberedare
vid kustsanatoriet. Styrelsen tillstyrkte därjämte, att statsbidrag
intill ett belopp av 26,500 kronor finge utgå för anskaffande av inventarier
i samband med bostadshusets färdigställande. Det vore visserligen omöjligt
att för närvarande avgöra, om ifrågavarande inventarier komme att
erfordras före den 1 juli 1940, men försiktigheten syntes bjuda, att anslag
för dylikt ändamål beviljades samtidigt med anslag till bostadshusets uppförande.

Med hänsyn till kustsanatoriets ekonomiskt svaga ställning syntes, i likhet
med vad vid upprepade tillfällen tidigare ägt rum, eventuellt beviljat
statsbidrag böra utbetalas successivt i mån av arbetenas utförande.

Departements■ Den i ärendet förebragta utredningen synes mig ådagalägga, att behov
chefen. av ytterligare bostäder för sköterskepersonalen föreligger. Det förslag, föreningen
framlagt i syfte att tillgodose detta behov, förefaller mig även välbetänkt
och ägnat att medföra en tillfredsställande lösning av de spörsmål,
som böra beaktas i detta sammanhang. I likhet med medicinalstyrelsen
finner jag ändamålsenligt, att ny magasinsångpanna och varmvattenberedare
anskaffas och installeras. Beträffande frågan örn inrättande av gas- och
bombskyddsrum vill jag hänvisa till vad chefen för kommunikationsdepartementet
därom anför vid anmälan av förslag örn förskottsanslag till nybyggnad
för riksförsäkringsanstalten.

Medel för dessa ändamål torde lämpligen böra upptagas å beredskapsstaten
för nästa budgetår. Då de beräknade kostnaderna icke giva anledning
till erinran, skulle för ifrågavarande arbeten erfordras ett anslag av
(215,000 + 4,000 + 23,500) 242,500 kronor. Anslaget torde, i likhet med
motsvarande anslag å riksstaten, böra rubriceras »Bidrag till uppförande eller
inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter».

Med prövningen av frågan om anskaffande av inventarier till det nya
bostadshuset lärer utan olägenhet kunna anstå.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstedter
å beredskapsstat för budgetåret 1939/
40 upptaga ett förskottsanslag av ........ kronor 242,500.

[7.] c. Bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna. I 1938 års
statsverksproposition framlades under femte huvudtiteln, punkten 124, förslag
till modernisering i olika hänseenden av de under Konung Oscar II :s
jubileumsfonds förvaltning stående sanatorierna. Den totala kostnaden för
dithörande arbeten beräknades till 680,850 kronor. Av detta belopp anvisade
1938 års riksdag såsom reservationsanslag 200,000 kronor. Vidare har
Kungl. Majit föreslagit riksdagen att å riksstaten för nästa budgetår såsom

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

reservationsanslag anvisa ytterligare 200,000 kronor. Återstående belopp, avrundat
till 280,800 kronor, torde lämpligen böra uppföras å beredskapsstaten
för samma budgetår.

Under åberopande härav hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna å
beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag
av .............................. kronor 280,800.

[8.] d. Vissa byggnadsarbeten vid vanföreanstalten i Stockholm. I

skrivelse den 17 augusti 1938 har föreningen för bistånd åt lytta och vanföra
i Stockholm gjort framställning om statsbidrag lill anordnande vid föreningens
anstalt å Norrbacka av dels en ny permanent sjukavdelning örn 30
vårdplatser, dels ock lokaler för en 7:e klass av den av föreningen bedrivna
folkskolan.

Rörande behovet av den föreslagna sjukavdelningen anför föreningen
väsentligen följande.

A den inom anstalten upprättade sjukavdelningen funnes numera, jämlikt
medicinalstyrelsens beslut den 9 augusti 1937, en normal tillgång av 135
platser. Då den stora barnförlamningsepidemien i Sverige år 1936 medfört,
att befintliga sjukhusplatser för den första ortopediska efterbehandlingen
av barnförlamningspatienter befunnits otillräckliga och att nya sådana
därför hastigt måste anskaffas, hade styrelsen erbjudit sig att inom
anstalten vidtaga provisoriska anordningar i syfte att bidraga till avhjälpande
av det sålunda uppkomna behovet av vårdplatser.

Genom beslut den 27 november 1936 hade Kungl. Majit medgivit inrättande
inom anstalten av en provisorisk avdelning för barnförlamningsfall.
Platsantalet hade till en början utgjort 75 men för tiden den 1 juli 1937—
den 30 juni 1938 nedbringats till 65 samt under juli och augusti månader
1938 till endast 25. Den 1 september 1938 hade den provisoriska avdelningen
stängts.

Den provisoriska sjukavdelningen hade varit förlagd lill västra delen av
anstaltens vindsvåning, vilken redan när anstalten byggdes hade erhållit
en sådan planläggning, att där skulle kunna inredas en sjukavdelning i fall
av behov. Inredningen av den provisoriska sjukavdelningen hösten 1936
hade under trycket av då rådande behov av vårdplatser måst ske mycket
snabbt och kunde redan på grund därav endast bliva sådan, att den kunde
tillfredsställa ett tillfälligt behov. Denna avdelning kunde därför närmast
jämföras med ett fältlasarett. Den hade emellertid varit i oavbrutet bruk
under nära två år till stor nytta för patienterna, men den kunde icke längre,
även om en ny barnförlamningsepidemi skulle uppträda, utan genomgripande
omändrings- och förbättringsarbeten användas för sjukvårdsändamål.

Samtidigt förelåge enligt föreningens uppfattning ett behov av ökat antal
fasta vårdplatser. Detta behov vore visserligen mycket svårt att styrka rent
siffermässigt, framför allt med hänsyn till den korta tid, under vilken den
nya anstalten varit i drift. Föreningen hade emellertid för att i möjligaste
män belysa behovet låtit upprätta en statistik för tiden den 1 januari 1936
—den 30 juni 1938 över dels antalet inskrivna patienter å sjukavdelningen,
dels ock antalet där företagna ortopediska ingrepp (operationer, korrige -

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

ringar, gipsbandage och avgjutningar). Denna statistik hade till vinnande
av större överskådlighet utförts så, att siffran för första halvåret 1938 fördubblats
och såsom sådan antagits motsvara förhållandena för hela året
1938. Enligt denna statistik hade antalet inskrivna patienter å anstaltens
sjukavdelning utgjort

för år 1936 — 1,052, därav barnförlamningsfall 116,

för år 1937 = 1,207, därav barnförlamningsfall 323,

för år 1938 = 1,354, därav barnförlamningsfall 308,

under det att antalet ortopediska ingrepp uppgått till 3,365 för år 1936,
3,801 för år 1937 samt 4,020 för år 1938.

Med barnförlamningsfall avsåges i denna statistik endast sådana patienter,
som vårdats å den provisoriska sjukavdelningen, ehuru barnförlamningsfall
omhändertagits även å andra sjukavdelningar.

Enär vårdbehovet indirekt belystes av frekvensen å anstaltens poliklinik,
hade en statistik över antalet poliklinikbesök å anstalten och antalet nyinskrivna
patienter å anstaltens poliklinik under förenämnda år jämväl upprättats.
Denna utvisade följande antal besök å

den stora polikliniken fotpolikliniken

år 1936 = 9,102 ....... 3,622

år 1937 = 10,088 ........................ 4,049

år 1938 = 12,144 ........................ 3,520.

Antal nyinskrivna patienter utgjorde samtidigt å

den stora polikliniken fotpolikliniken

år 1936 = 3,747 .......................... 3,025

år 1937 = 4,269 .......................... 3,001

år 1938 = 4,586 ..........................>2,388.

Även bandagefabrikationen utvisade en stark stegring. Då bandagen ordinerades
och kontrollerades av anstaltens läkare, måste även det ökade
arbetet inom bandageverkstaden utgöra ett stöd för den förut påvisade
stegringen av arbetet inom sjukavdelning och poliklinik.

Den ökning i anstaltens sjukvårdsverksamhet, som således otvivelaktigt
inträtt under de senaste åren, vore visserligen i väsentlig mån beroende av
den barnförlamningsepidemi, som under samma tid pågått inom landet.
Även om denna epidemi gått tillbaka, vore det dock omöjligt att förutsäga
eller beräkna, om eller när en ny epidemi kunde framtvinga ett kanske
plötsligt och hastigt växande behov av nya vårdplatser. Styrelsen funne
det därför vara av största vikt, att landet stöde rustat för att möta elt dylikt
behov. Men även normalt måste ett ökat behov av vårdplatser å sjukavdeiningen
anses föreligga. Det vore för närvarande ofta på grund av
platsbrist å sjukavdelningen nödvändigt att behandla sådana patienter, som
borde intagas, polikliniskt, och patienter, som måste intagas å sjukavdelningen,
finge ej sällan vänta på intagning 6—8 veckor, vilket givetvis vore
synnerligen beklagligt.

Rörande sättet för vårdplatsbehovets tillgodoseende yttrar styrelsen härefter: Styrelsen

hade vid nu angivna förhållanden gått i författning om att undersöka,
huruvida icke en ny, permanent sjukavdelning skulle kunna anord 1

Deri taff re siffran för år 193H är beroende på en viss begränsning av antalet patienter å
fotpolikliniken per varje poliklinikdag. som vidtagits i slutet av år 1937

Kunni. Maj.ts proposition nr 242.

nas inom anstalten i de lokaler, som disponerats för den provisoriska sjukavdelningen.
Denna nya avdelning skulle inrättas så, att 30 patienter normalt
kunde intagas, men att, om en svår barnförlamningsepidemi åter skulle
uppträda, patientantalet skulle kunna ökas till G0. Styrelsen hade uppdragit
åt inspektören E. Helsing att utarbeta förslag till en sådan permanent
sjukavdelning. Sedan denna i december 1937 avlämnat förslag i ämnet,
hade medicinalstyrelsen, efter därom av föreningsstyrelsen gjord framställning,
den 17 mars 1938 godkänt detta förslag. Kostnaden därför beräknades
till 94,000 kronor.

Styrelsen ville emellertid förutskicka, att redan tidigare framlagts förslag
om anordnande i vanföreanstaltens fjärde våning av lokaler för en tilltänkt
folkskolans sjunde årsklass m. m. Då båda förslagen innefattade
inredande av lokaler i denna våning, hade styrelsen anmodat inspektören
Helsing att jämväl granska nyssberörda förslag och i samband därmed överarbeta
sitt förut omförmälda förslag till ny sjukavdelning med bibehållande
av de 30 sjukplatserna. Resultatet av denna överarbetning hade för
sjukavdelningen blivit, att de beräknade kostnaderna kunnat nedbringas
med 7,500 kronor till 86,500 kronor. Styrelsen återkomme i det följande
till de andra ombyggnadsarbetena, men hade redan i detta sammanhang
velat erinra därom, enär det synts styrelsen vara av vikt, att samtliga ombyggnadsarbeten
utfördes i ett sammanhang.

Därest den nu ifrågasatta nya sjukavdelningen komme till stånd, skulle
den normala platstillgången inom anstaltens klinik komma att höjas till 165.
Styrelsen förutsatte, att den kunde påräkna medicinalstyrelsens godkännande
av denna platssiffra såsom motsvarande normal beläggning och att förty
statsbidrag, sedan den nya sjukavdelningen börjat tagas i bruk, komme
att utgå i förhållande därtill. Merkostnaden därför kunde efter nuvarande
grunder beräknas till ungefär 55,000 kronor för år.

I fråga örn behovet av lokaler för en sjunde årsklass i föreningens
skola erinrar föreningen, att den i skrivelse den 10 september 1937 gjort
framställning om anslag för anordnande av sådana i huvudsaklig överensstämmelse
med vissa av arkitekten John Åkerlund upprättade ritningar fölen
kostnad av 20,000 kronor. Rörande denna framställning anför föreningen
huvudsakligen följande.

Föreningen, vilken ägde och dreve en sexklassig folkskola i Lidingö för
vanföra barn, hade beslutat vidtaga åtgärder för inrättandet snarast möjligt
av en sjunde årsklass enligt nu gällande folkskolestadga. Denna sjunde årsklass
borde enligt föreningens uppfattning förläggas, icke till skolhemmet
i Lidingö, utan till föreningens vanföreanstalt å Norrbackaområdet. 1 den
nya klassen skulle mottagas omkring 30 elever, ungefär hälften av vartdera
könet. Till undervisningslokaler skulle användas vissa i anstaltens tornbyggnad
belägna rum, som samtidigt skulle utnyttjas för anstaltens aftonskola.
Till bostäder för gossarna skulle inredas 6 rum i östra delen av den odisponerade
fjärde våningen ovanför de manliga yrkesskoleelevernas bostäder.
Det till de kvinnliga yrkesskoleelevernas bostäder i tredje våningen gränsande
s. k. gästhemmet om 6 rum skulle disponeras till bostäder åt sjunde årsklassens
flickor, och ett nytt gästhem skulle i stället inredas i fjärde våningen.

Byggnadsstyrelsen hade i ett den 5 oktober 1937 avgivet yttrande förklarat
sig för sin del icke hava något att erinra beträffande berörda förslag till
ändringsarbeten eller därför beräknade kostnader.

I utlåtande den 14 i samma månad hade medicinalstyrelsen tillstyrkt

Kungl. Moj:ts proposition nr 242.

statsbidrag med 20,000 kronor för ändamålet, därvid dock styrelsen framhållit,
att den icke kunde yttra sig om, huruvida anslag för ändamålet borde
äskas av 1938 års riksdag eller ett uppskov tillsvidare med arbetenas utförande
kunde ifrågakomma. Styrelsen hade vidare riktat uppmärksamheten
på att för beredande av ett sjunde läsår åt eleverna vid anstaltens nuvarande
skolhem erfordrades allenast omkring 8 platser, medan överskjutande 22
av de ifrågasatta 30 platserna vore avsedda för sådana sökande till anstaltens
yrkesskolor, som i vanlig folkskola genomgått allenast 6 klasser. I anslutning
härtill hade styrelsen betonat, att det undandroge sig styrelsens bedömande,
huruvida tillräckliga skäl förelåge att på anstalten bereda dessa
sökande ett sjunde läsår.

Sedan föreningen tillika omnämnt, att framställning i ämnet till 1938 års
riksdag icke gjorts, fortsätter föreningen:

Då enligt föreningens förmenande ett ytterligare uppskov med inrättandet
av den planerade sjunde årsklassen skulle vara till synnerligt men, hade föreningen
ansett sig böra förnya sin framställning örn anslag för ändamålet.
Det hade ock befunnits lämpligt att kombinera denna framställning med
frågan om anordnande av en ny sjukavdelning vid anstalten. För båda dessa
åtgärder erfordrades det nämligen åtskilliga byggnadsarbeten i anstaltens
fjärde våning, och det måste uppenbarligen vara i flera hänseenden ändamålsenligt
att utföra dessa arbeten i ett sammanhang.

Beträffande det av medicinalstyrelsen ifrågasatta uppskovet vore föreningen
väl medveten örn att det för inrättandet av en sjunde klass vid rikets folkskolor
medgivits respittid till läsåret 1948/49. Anledningen därtill syntes
närmast vara den, att man icke velat alltför brådstörtat framtvinga en med
ej obetydliga kostnader förenad utvidgning av skollokaler och vad därmed
sammanhänger. En till stor del med statsbidrag bedriven folkskola som
vanföreanstaltens syntes emellertid böra föregå med gott exempel, då det
gällde inrättandet av en sjunde klass. Därtill komme, att den vanföre hade
vida svårare än den icke vanföre att beredas sysselsättning omedelbart efter
slutad skolgång. För den senare mötte detta i allmänhet inga svårigheter.
När den vanföre genomgått folkskolans sjätte klass —- vanligen vid 13 å 14
års ålder — vore han ofta för ung för att börja en yrkesutbildning, vilken
i regel icke lämpligen kunde taga sin början förrän vid fyllda 16 år. Under
de mellanliggande åren kunde han vanligen ej erhålla någon sysselsättning,
utan finge gå sysslolös, vilket lätt inverkade menligt på honom. Därför
vore det alldeles särskilt för den vanföre av vikt att få åtminstone en
del av denna mellantid utfylld med skolarbete under ett eller annat år.

Vad nu sagts kunde även gälla som motiv för att i den sjunde klassen vid
anstalten intaga även ett jämförelsvis stort antal vanföra ungdomar, som
icke genomgått föreningens skolhem i Lidingö och som i sin hemort endast
varit i tillfälle att genomgå sex klasser i folkskola. På detta sätt bereddes
även dessa vanföra möjlighet att, i avvaktan på inträde i vanföreanstaltens
yrkesskolor, få en del av mellantiden utfylld med skolarbete, som säkerligen
komme att bliva deni till stor nytta för deras framtida verksamhet.

Föreningen erinrar vidare, att de av arkitekten Åkerlund uppgjorda
ritningarna med kostnadsförslag för anordnande av en folkskolans sjunde
årsklass granskats av inspektören Helsing i samband med utarbetandet av
förslag till inrättandet av den nya sjukavdelningen vid anstalten. I detta
granskningsarbete bade även ingenjören Gustaf Öhman deltagit. Därvid

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

hade kostnaderna för samtliga ifrågasatta arbeten beräknats till sammanlagt
151,900 kronor, varav 65,400 kronor belöpte på lokaler för den sjunde årsklassen
och vissa i samband därmed vidtagna anordningar. Med hänsyn
till att sistnämnda kostnadsbclopp avsevärt överstege den kostnad, som beräknats
för arkitekten Åkerlunds förslag, anför föreningen följande.

Vad till en början anginge det manliga skolelevhemmet, hade i det ursprungliga
förslaget icke räknats med några förrådsutrymmen och ej heller
med särskilt läs- och samlingsrum. Sådana anordningar torde med nuvarande
fordringar icke kunna undvaras och vore därför upptagna i det nya
förslaget. Genom denna utvidgning hade den ursprungligen beräknade arealen
för det manliga skolelevhemmet ökats med omkring 50 procent, något
som givetvis medfört en betydande kostnadsökning. Vidare hade intill elevhemmet
3 för assistentsköterskor avsedda rum anordnats. Motsvarande lokaler
hade icke upptagits i det förra förslaget. Behovet av dylika rum hade
emellertid gjort sig starkt gällande och, ehuru de ej hörde samman med
anskaffande av lokaler till en sjunde folkskoleklass, hade det ansetts ändamålsenligt
och praktiskt att på föreslaget sätt utnyttja befintligt utrymme
i samband med övriga inredningsarbeten i anstaltens fjärde våning.

I det ursprungliga förslaget hade det till fjärde våningen förlagda gästhemmet
närmast anordnats som ett provisorium; bland annat hade man
räknat med att placera 10 manliga patienter i samma sal. För ett permanent
gästhem såsom det nu föreslagna torde en sådan anordning icke böra
ifrågakomma. Det nu föreliggande förslaget avsåge därför, att endast två
personer skulle förläggas i varje rum. Dessa ruin — 5 till antalet — skulle
dessutom förses med garderober och en synnerligen god mekanisk ventilation
med uppvärmd friskluft. En sådan ventilation hade ansetts vara
ofrånkomlig, icke blott i gästhemmet utan även i den nya sjukavdelningen,
för att kompensera nackdelarna av den låga takhöjden därstädes.

Av det anförda franninge, att de båda kostnadsberäkningarna avsåge
förslag, som i flera avseenden skilde sig från varandra. I det ursprungliga
förslaget syntes dessutom, på sätt frånninge av en av inspektören Helsing
och ingenjören Öhman upprättad och skrivelsen bilagd promemoria, kostnaderna
i allmänhet hava beräknats för lågt. Bland annat hade där upptagits
varken arkitekt- och byggnadskontrollantarvoden eller medel för
oförutsedda utgifter. Då därtill komme, att sedan detta förslag uppgjorts,
nytt byggnadsavtal trätt i kraft, vilket medfört en förhöjning av entreprenadanbuden
med omkring 20 procent, vore det uppenbart, att den verkliga
kostnaden för nu föreslagna anordningar måste komma att väsentligt överstiga
den ursprungligen beräknade.

Föreningen har tillika beräknat, att statens bidrag till driften av den
sjunde årsklassen skulle efter nuvarande grunder uppgå till omkring 26,600
kronor för år, ävensom erinrat, att Kungl. Majit den 21 januari 1938 medgivit,
att vid anstaltens folkskola finge — under förutsättning alt skolan
förändrades till sjuårig — inrättas ytterligare en folkskollärartjänst.

Under åberopande av vad sålunda anförts har föreningen hemställt, att
Kungl. Majit ville föreslå riksdagen alt lill bestridande av kostnaderna för
vissa byggnadsarbeten m. m. för anordnande vid vanföreanstalten å Norrbackaområdet
av såväl en ny sjukavdelning som en folkskolans sjunde
årsklass i huvudsaklig överensstämmelse med av inspektören E. Helsing

Departements chefen.

°6 Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

upprättade förslag för budgetåret 1939/40 bevilja föreningen ett anslag av
151,900 kronor.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 4 oktober 1938 förklarat sig icke
hava något att erinra mot det nu föreliggande förslaget eller kostnaderna
för dess genomförande.

Medicinalstyrelsen har i utlåtande den 13 oktober 1938 likaledes tillstyrkt
förslaget. Styrelsen yttrar sålunda:

Medicinalstyrelsen hade visserligen tidigare tillstyrkt en ansökning örn
statsbidrag med 20,000 kronor för utförande vid Stockholms vanföreansialt
av vissa byggnadsarbeten i och för anordnande därstädes av en sjunde årsklass,
men då det nu föreliggande förslaget därtill, enligt medicinalstyrelsens
mening, syntes vara det förstnämnda överlägset, finge styrelsen tillstyrka,
att det nya förslaget måtte få komma till utförande och statsbidrag
därtill beviljas.

Styrelsen hade icke heller något att erinra mot det föreliggande förslaget
om anordnande av en ny sjukavdelning om 30 vårdplatser, då de nuvarande
vårdplatserna därstädes plägade vara fullt belagda och inga platser funnes
disponibla för beredande av vård åt personer, som vid en eventuellt
uppträdande större ny barnförlamningsepidemi kunde bliva i behov av
skyndsam vård. Styrelsen tillstyrkte därför, att statsbidrag måtte beviljas
jämväl för sistberörda arbetens utförande.

Då, såvitt medicinalstyrelsen har sig bekant, ifrågavarande förening icke
disponerade några medel, vilka kunde användas för verkställande av nu
omförmälda arbeten, syntes staten vara nödsakad gälda samtliga därför
beräknade kostnader. Sedan ifrågavarande byggnadsarbeten avslutats och
efter verkställd avsyning godkänts av medicinalstyrelsen, torde statsbidrag
böra efter rekvisition utbetalas till föreningens styrelse för vad densamma
enligt vederbörligen styrkta räkenskaper visade sig hava utgivit för dessa arbetens
utförande, dock högst 151,900 kronor. Medel för ändamålet torde
böra begäras av 1939 års riksdag, därvid styrelsen ifrågasatte, huruvida
icke för ändamålet erforderligt anslag borde uppföras såsom reservationsanslag.

Under de senaste tio åren har antalet ordinarie klinikplatser vid vanföreanstalterna
undergått en väsentlig utökning. Det oaktat har platstillgången
varit otillräcklig för att tillgodose det vårdbehov, som uppstått i anledning
av den senast inträffade barnförlamningsepidemien. Man har därför nödgats
tillgripa provisoriska anordningar, som ur medicinsk synpunkt varit
mindre tillfredsställande. Det nu föreliggande förslaget till ny sjukavdelning
vid Stockholmsanstalten, vilket innebär, att den provisoriska
avdelningen därstädes skulle för en kostnad av allenast 2,880 kronor per
plats ersättas med en permanent avdelning om 30 vårdplatser med möjlighet
till ytterligare utökad beläggning, synes mig vid sådant förhållande välbetänkt.
Jag förutsätter givetvis då, att vid inträffade epidemier barnförlamningspatienter
äga företräde framför andra till intagning å avdelningens
samtliga platser. Under detta villkor är jag för egen del beredd tillstyrka,
att statsmedel anvisas för ändamålet.

Goda skäl synas mig även hava anförts för anordnande av en 7 : e årsklass
vid vanföreanstaltens folkskola. Visserligen har för inrättande av

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

en sjunde klass vid rikets folkskolor i allmänhet medgivits en respittid intill
läsåret 1948/49, men med hänsyn till arten och omfattningen av de arbeten,
som erfordras för anordnande av en dylik klass vid ifrågavarande anstalt,
torde det vara fördelaktigt, att desamma utföras i samband med den nya
sjukavdelningens iordningställande. Jag förordar därför, att medel beräknas
jämväl för detta ändamål.

Mot de uppgjorda ritningarna och beräknade kostnaderna har jag intet
att erinra. Båda de här avsedda arbetena synas mig vara av den beskaffenhet,
att erforderligt anslag för desamma lämpligen kan äskas å beredskapsstaten
för nästkommande budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten vid vanföreanstalten i Stockholm
å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett
för skottsanslag av ...................... kronor 151,900.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:
Anders Lundstedt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

Bilaga 5.

Egentliga statsutgifter.

Sjätte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över kommunikationsårenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 10 mars 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,
Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Strindlund, anmäler
härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärenden
angående egentliga statsutgifter å beredskapsstaten för budgetåret 1939/
40 samt anför därvid följande.

B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

Med skrivelse den 15 november 1938 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
inkommit med uppgifter över arbeten, vilka lämpligen kunna utföras under
en eventuellt inträffande ekonomisk depression.

Innan jag ingår på styrelsens framställning i ämnet torde jag få erinra om
följande.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition, nr 275, därom framlagda förslag
upptog 1938 års riksdag å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 förskottsanslag
till bidrag till vägarbeten av 65.2 miljoner kronor, till bidrag till byggande
av broar av 9.5 miljoner kronor, till stensättning av vägar av 8.3 miljoner
kronor och till hamn- och farledsarbeten av 6.7 miljoner kronor.

Genom beslut den 15 juli 1938 uppdrog Kungl. Majit åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
att vidtaga nödiga åtgärder för möjliggörande av ett
snabbt igångsättande av de arbetsföretag inom väg- och vattenbyggnadsväsendet,
som kunde ifrågakomma till utförande med anlitande av medel från
beredskapsstaten för budgetåret 1938/39, och förklarade Kungl. Majit, att
styrelsen därvid hade att iakttaga de närmare direktiv, som meddelades av

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

chefen för kommunikationsdepartementet. Tillika ställde Kungl. Majit till
väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förfogande för ifrågavarande ändamål ett
belopp av högst 45,000 kronor, att utgå av reservationsanslaget under femte
huvudtiteln till reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet m. m.

I anslutning härtill meddelade chefen för kommunikationsdepartementet i
skrivelse den 22 juli 1938 närmare direktiv beträffande åtgärder för möjliggörande
av ett snabbt igångsättande såsom beredskapsarbeten av arbeten
inom väg- och vattenbyggnadsväsendet. Därvid föreskrevs, bland annat, att
nämnda åtgärder skulle omedelbart vidtagas beträffande de företag, avseende
byggande av vägar och broar, stensättning av vägar samt hamn- och farledsarbeten,
vilka väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i skrivelse till kommunikationsdepartementet
den 12 februari 1938 uppgivit lämpligen kunna igångsättas
i ändamål att bereda arbetstillfällen, dock att de av nämnda företag,
vilka i annan ordning komme att igångsättas före den 1 januari 1939, icke
i detta sammanhang borde bliva föremål för åtgärder. Däremot skulle det
förhållandet, att ett för ifrågavarande ändamål lämpligt företag icke tidigare
uppgivits av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, icke utgöra hinder, att utredning
beträffande detsamma genomfördes.

[1.] a. Bidrag till vägarbeten, b. Bidrag till byggande av broar. e.
Stensättning av vägar. De väg-, bro- och stensättningsarbeten, som vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen ifrågasatt lämpligen skola komma till utförande,
finnas sammanfattade länsvis å särskilda förteckningar, till vilka jag torde
få hänvisa. Enligt vad styrelsen meddelar, äro förteckningarna uppgjorda
på grundval av den-— jämlikt förenämnda Kungl. Maj:ts beslut den 15 juli
1938 och chefens för kommunikationsdepartementet i anslutning därtill meddelade
direktiv den 22 juli 1938 — upprättade beredskapsplanen för väg-,
bro- och stensättningsarbeten samt med ledning av från länsstyrelserna infordrade
uppgifter angående dels de i beredskapsplanen ingående väg- och
broföretag, som kunna förväntas komma till utförande i vanlig ordning under
budgetåret 1938/39 och på den grund böra utgå ur beredskapsplanen före
nästa budgetårs början, dels sådana nya företag, som äro lämpade att intagas
i beredskapsplanen såsom ersättning för avgående företag. Styrelsen anför
härefter:

Av de i förteckningarna upptagna företagen äro, liksom i de till grund för
beredskapsstaten för innevarande budgetår lagda förteckningarna, en del företag
upptagna i upprättade flerårspianer för här ifrågavarande budgetår.
För sådana företag förutsättes, att, därest anslag för arbetenas utförande såsom
beredskapsarbeten skulle utgå, jämkning i flerårsplanerna vidtages, liksom
även att, i de fall arbetena komma till utförande i vanlig ordning, desamma
utgå ur beredskapsplanen och ersättas med andra.

I förteckningarna hava för varje företag angivits littera i beredskapsplanen,
å vad slags väg företaget är beläget, väglängd, beräknad kostnad —
uppdelad på egentligt vägarbete, beläggningsarbete, bro- och konstarbete samt
marklösen -— största kostnad, som kan nedläggas under budgetåret 1939/40,
exklusive marklösen, häremot svarande statsbidrag samt erforderlig tid för

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

arbetets igångsättande. För de i beredskapsplanen upptagna företagen är
tidsuppgiften i förteckningarna satt lika med den uppgift härutinnan, som
för närvarande finnes angiven i beredskapsplanen och som angiver den
minsta tid, som, därest intet oförutsett inträffar, kan beräknas i vanliga fall
vara erforderlig efter det att Kungl. Maj:ts beslut om arbetenas igångsättande
meddelats, för att arbetet skall kunna komma i gång. För de nytillkommande
företagen har tidsuppgiften lämnats på grundval av från vederbörande
vägingengör för varje särskilt företag erhållen uppgift angående minsta
erforderliga tid för — vid nuvarande tidpunkt återstående — förberedande
åtgärder för arbetets igångsättande. De lämnade tidsuppgifterna komma
med hänsyn härtill att ändras i den mån förberedande åtgärder efter hand
bliva vidtagna och återstående förberedande åtgärder därigenom nedgå till
antal, varigenom även den uppgifterna vidlådande osäkerheten kommer att
minskas.

Vägarbeten.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelar, att vägföretagen i allmänhet
vid forcering kunna slutföras under ett år. I vissa fall äro emellertid, upplyser
styrelsen vidare, företagen av den storleksordning, att endast en del
lämpligen kan komma till utförande på ett år. Flera av dessa företag skulle
dock kunna uppdelas i delföretag.

Styrelsen har i sin skrivelse intagit en sammanställning rörande kostnaderna
länsvis för nu ifrågavarande vägarbeten. Enligt denna sammanställning
skulle under nästa budgetår kunna utföras arbeten för tillhopa
76,259,517 kronor. Statsbidragsbeloppen å dessa kostnader ha beräknats
uppgå till sammanlagt 65,583,400 kronor.

Broarbeten.

Vad beträffar företagens storlek gäller, enligt vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
meddelar, detsamma som anförts i fråga om vägarbetena. De
broföretag, som icke hinna slutföras under ett år, kunna emellertid, anför
styrelsen, i allmänhet icke uppdelas i delföretag.

Vid bedömande av tiden för broarbetenas igångsättande har, meddelar
styrelsen, tiden för programhandlingars upprättande samt anbuds infordrande
och prövning förutsatts vara lika med den tid, som beräknas erforderlig
därför, därest upphandlingen skall ske genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
försorg.

Kostnadsuppgifter för broföretagen hava jämväl sammanställts länsvis i
en i styrelsens skrivelse intagen tablå. Enligt denna skulle under nästa budgetår
kunna utföras broarbeten för en sammanlagd kostnad av 11,669,795
kronor. Det häremot svarande statsbidraget har beräknats till 9,782,700
kronor.

Stensättningsarbeten.

Vidkommande företagens storlek gäller, anför styrelsen, detsamma som angivits
beträffande vägarbetena. Såsom förutsättning för att arbetena skola
kunna genomföras på ett år angives dock, att de måste igångsättas tillräck -

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

Departements chefen.

ligt tidigt på året, enär stensättningsföretag huvudsakligen måste utföras
under sommartiden. I de fall, då företagen äro av sådan storlek, att endast
en del därav kan utföras på ett år som ett arbetsföretag, kunna företagen
enligt styrelsen lämpligen uppdelas i delföretag. I fråga örn bedömandet av
tiden för stensättningsarbetenas igångsättande gäller detsamma som anförts
beträffande broarbetena.

Kostnadsuppgifter för stensättningsföretagen hava sammanställts länsvis
i en i styrelsens skrivelse intagen tablå. Enligt denna skulle under nästa
budgetår kunna utföras stensättningsarbeten för ett sammanlagt belopp av

8,165,000 kronor. Mot detta belopp skulle svara ett statsbidragsbelopp av
tillhopa 8,144,000 kronor.

Efter omnämnande, att vid sammanställandet av förslaget till stensättningsarbeten
först och främst medtagits sådana vägföretag, för vilka de förberedande
åtgärderna redan vore vidtagna, anför styrelsen:

För övriga företag förutsättas erforderliga grundförstärkningsarbeten i
största möjliga utsträckning vara genomförda i god tid före stensättningsarbetenas
påbörjande genom vederbörande vägdistrikts eller städers försorg
och med anlitande av andra medel än dem, som kunna tänkas bliva ställda
till förfogande för stensättningsarbetenas utförande. För vissa i förslaget
till stensättningsarbeten upptagna företag, där större omläggningar och justeringsarbeten
erfordras, hava dessa sistnämnda arbeten upptagits i förslaget
till vägarbeten och återfinnas därstädes. De i förslaget upptagna kostnaderna
för stensättningsarbetena hänföra sig sålunda tili kostnader för utförande
av själva stensättningen med härför ofrånkomliga mindre förarbeten
(smärre justeringar). I dessa uppskattade kostnader ingå jämväl kostnaderna
för transport av erforderlig gatsten från statens förråd till respektive arbetsplatser.

Vid bedömande av antalet av de i förslaget rörande stensättningsarbeten
ingående företagen har enligt styrelsen tillgången å erforderlig gatsten (huvudsakligen
smågatsten) från statens förråd legat till grund. Härutinnan
har styrelsen framhållit följande:

Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 14 februari och den 6 november 1936
samt den 5 november 1937 och den 6 oktober 1938 hava 3, 2, 4 respektive
4 miljoner kronor eller tillhopa 13 miljoner kronor anvisats för tillverkning
av gatsten för statens räkning. Den 1 september 1938 hade tillverkats
sammanlagt cirka 1,800,000 kvadratmeter sten, för vilken tillverkning tagits
i anspråk en summa av cirka 7.6 miljoner kronor. För återstående 5.5 miljoner
kronor torde kunna tillverkas tillhopa cirka 1,300,000 kvadratmeter
smågatsten. Med anlitande av till förfogande ställda 13 miljoner kronor kan
alltså tillverkas sammanlagt 3,100.000 kvadratmeter smågatsten.

Av ovannämnda kvantitet sten har förbrukats efter utgången av budgetåren
1937/38 och 1938/39 en stenmängd av sammanlagt 920,000 kvadratmeter
genom byggandet av företag, ingående i 1937, 1938 respektive del av
1939 års program för statliga stensättningar. För beredskapsarbetena disponibel
sten motsvarar alltså en yta av 2,180,000 kvadratmeter.

Väg-, bro- och stensättningsarbeten hava visat sig särskilt lämpade att bereda
sysselsättning åt arbetskraft, som under en depression entledigas inom

Kungl. Maj:ts proposition nr 242-

övriga delar av näringslivet. Härtill kommer att särskilt vad väg- och broarbetena
angår behovet av deras utförande gör sig starkt gällande. På grund
av den föreliggande utredningen tillstyrker jag, att å beredskapsstaten upptagas
belopp motsvarande statsbidrag till de arbeten av nu ifrågavarande
slag, som kunna utföras under nästa budgetår, eller i avrundade tal till vägarbeten
65.6 miljoner kronor, till broarbeten 9.8 miljoner kronor och till stensättningsarbeten
8.1 miljoner kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Majit
att bestämma om användningen av nämnda belopp. Jag förutsätter, att arbetena
i regel skola utföras i vanlig ordning med statsbidrag av den storlek,
som med hänsyn till omständigheterna kan finnas påkallad.

Vad beträffar väg- och vattenbyggnadsstyrelsens kostnader för de förberedande
åtgärderna för ett snabbt igångsättande av såväl nu ifrågavarande
arbeten som de hamn- och farledsarbeten, vilka jag upptager till behandling
under följande punkt, förutsätter jag, att, i likhet med vad som skett under
innevarande budgetår, erforderliga medel för de förberedande åtgärderna må
ställas till styrelsens förfogande från reservationsanslaget under femte huvudtiteln
till reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet m. m.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga följan -

de förskottsanslag, nämligen

till Bidrag till vägarbeten .......... kronor 65,600,000;

till Bidrag till byggande av broar .... kronor 9,800,000;
till Stensättning av vägar .......... kronor 8,100,000.

[2.] d. Hamn- och farledsarbeten. Med förenämnda skrivelse har
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen överlämnat en förteckning över sådana
hamn- och farledsarbeten, vilka lämpligen kunna utföras under en eventuellt
inträffande ekonomisk depression. I fråga om dylika arbeten har styrelsen
anfört:

Någon till sin omfattning fastställd plan för de hamn- och farledsarbeten,
vilka i normal ordning under en viss följd av år skola utföras i statlig regi
eller i övrigt med bidrag av statsmedel, föreligger ej. En dylik plan kan nämligen
fastställas allenast för ett budgetår i sänder samt först sedan för dylika
arbeten avsedda anslagsmedel av riksdagen anvisats för ifrågavarande budgetår.
En differentiering på förhand av de planerade arbetsföretagen med
avseende å tidpunkten för deras utförande är därför ej möjlig. De anslag,
som av riksdagen i normal ordning anvisats till hamn- och farledsarbeten,
hava endast räckt att tillgodose en mindre del av föreliggande bidragsbehov.
Utförandet av ett betydande antal planerade företag har därför måst ställas
på framtiden, ehuru ett uppskov därmed i många fall måste anses medföra
väsentliga olägenheter.

Den förenämnda förteckningen över hamn- och farledsföretagen omfattar
ett urval av de företag, vartill ansökningar örn statsbidrag ingivits till vägnell
vattenbyggnadsstyrelsen. Urvalet har verkställts med hänsyn till företagens
lämplighet såsom arbetsobjekt för lindrande av arbetslöshet.

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

Förteckningen, beträffande vars närmare detaljer jag torde få hänvisa till
handlingarna, upptager 93 företag (fiske- och motorbåtshamnar samt farleder)
, avsedda att utföras i statlig regi genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
försorg, samt 21 företag (handelshamnar) att utföras i annan ordning.
Av den sammanlagda kostnaden för de förra, som uppgår till omkring 12.7
miljoner kronor, ifrågasättas omkring 11.7 miljoner kronor skola bestridas
med statsmedel. Motsvarande kostnad för den senare kategorien av företag
uppgår till omkring 6.2 miljoner kronor, varav omkring 3.6 miljoner kronor
skulle utgå av statsmedel.

Styrelsen anför i anslutning härtill:

Vissa av förenämnda företag äro av beskaffenhet, att deras utförande i sin
helhet kräver längre tid än ett år. Beträffande dylika företag förutsättes därför,
att endast vissa delai; därav medtagas i en 1-års plan. I vad avser arbeten
att utföras i statlig regi genom styrelsens försorg är vidare att beakta,
att de arbetsorgan, varöver styrelsen för närvarande disponerar för dylika
ändamål, ej utan en avsevärd utvidgning medgiva utförandet under loppet av
ett år av alla de företag, som i förteckningen upptagits under denna kategori.
Med hänsyn härtill förutsättes även, att endast en del av sistnämnda företag
medtagas i en definitiv l-års plan. Ett slutgiltigt urval i berörda avseende
redan nu har av flera skäl ej befunnits lämpligt.

Med här angiven begränsning beräknas den sammanlagda kostnaden och
förslagsvis däremot svarande statsbidrag för de arbeten, som kunna utföras
under budgetåret 1939/40, uppgå för arbeten i statlig regi till 3.5 resp. 3 miljoner
kronor och för övriga arbeten till 6.2 resp. 3.6 miljoner kronor.

Styrelsen anför härefter:

Beträffande det stora flertalet av omförmälda företag föreligga arbetsplaner
med kostnadsberäkningar samt i allmänhet sådan utredning i övrigt, som
erfordras för beviljandet av statsbidrag. I den mån detta ej är fallet, kommer
vad som ännu återstår i berörda avseende att successivt kompletteras. Med
hänsyn till att nya ansökningar om statsbidrag till företag av här berörda
slag äro att förvänta under tiden intill den 1 juli 1939 bör en komplettering
av förevarande förteckning göras framdeles.

Såsom framhållits i P. M. av den 12 februari 1938 rörande förslag till företag
att uppföras å beredskapsstaten för budgetåret 1938/39 är den tid, som
kan erfordras för respektive företags igångsättande efter det beslut föreligger
om deras utförande, ofta beroende av faktorer, som göra en tidsbestämning
på förhand osäker. För närvarande vidtagas dock förberedande åtgärder
i syfte att i varje särskilt fäll i möjligaste mån begränsa nämnda tid.
Från en till tre månader får anses såsom en normal tidsgräns i berörda avseende.

Utöver omförmälda arbetsföretag upptager förteckningen även beställningar
av vissa för hamn- och farledsarbeten erforderliga arbetsmaskiner, avsedda
till en behövlig förstärkning av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens maskinpark.
Den beräknade kostnaden härför utgör 330,000 kronor. Beställningarna
kunna, enligt vad styrelsen meddelar, placeras hos svenska företagare.

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

Enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens föreliggande förslag skulle å be- Departements.
redskapsstaten kunna upptagas dels 3 miljoner kronor för utförande i stat- chefenlig
regi av fiske- och motorbåtshamnar samt farleder för en beräknad kostnad
av 3.5 miljoner kronor, dels 3.6 miljoner kronor för bidrag till byggande
i annan ordning av handelshamnar till en sammanlagd kostnad av 6.2
miljoner kronor, dels ock 0.33 miljon kronor för erforderlig förstärkning av
styrelsens för hamn- och farledsarbeten avsedda maskinpark. Sammanlagt
skulle alltså å staten upptagas 6.93 miljoner kronor.

Utan att i förevarande sammanhang taga slutlig ståndpunkt till frågan örn
vilka hamn- och farledsarbeten, som böra komma till utförande med anlitande
av å beredskapsstaten upptagna medel, vill jag föreslå, att för ändamålet
å nämnda stat för nästa budgetår upptages ett anslag av 6.93 miljoner
kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Hamn- och farledsarbeten å beredskapsstat för budgetåret
1939/40 upptaga ett för skott sanslag
av .............................. kronor 6,930,000.

D. Byggnadsväsende^

I skrivelse den 12 november 1938 har byggnadsstyrelsen framlagt förslag
angående arbeten, vilka lämpligen kunna komma till utförande under nästa
budgetår, därest med hänsyn till läget å arbetsmarknaden så skulle befinnas
angeläget.

[3.] a. Sprängningsarbetcn lii. in. vid statens historiska museum i
Stockholm. I sin förenämnda skrivelse har byggnadsstyrelsen bland nu
ifrågavarande arbeten upptagit fortsatta sprängningsarbeten m. m. vid statens
historiska museum i Stockholm.

Byggnadsstyrelsen har härom till en början anfört:

Sedan Kungl. Majit den 28 februari 1934 fastställt ritningar till örn- och
tillbyggnad av förutvarande positionsartilleriets kasernetablissement för statens
historiska museum m. m. att lända till efterrättelse vid byggnadsarbetets
utförande samt uppdragit åt byggnadsstyrelsen att ombesörja arbetet, har
detta numera fortskridit så långt, att ämbetsbyggnaden (f. d. kasernen) och
konserveringsflygeln färdigställts och tagits i bruk saint byggnadsstommen
för museibyggnaden och dess anslutningar till ämbetsbyggnaden uppförts,
byggnadsföretaget beräknas vara fullbordat under senare hälften av år 1939.

Beträffande tidigare företagna sprängningsarbeten i samband med förenämnda
byggnadsföretag har byggnadsstyrelsen härefter anfört:

I skrivelse till Kungl. Majit den 24 september 1936 erinrade byggnadsstyrelsen
örn att enligt det fastställda förslaget för byggnadsföretaget räknats

Bihang till riksdagens protokoll 19S9. 1 sami. Nr 242. 5

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

Departements chefen.

med att endast omkring 2 meter av det väster om museibyggnaden belägna
bergpartiet skulle borttagas i samband med bergsprängningen för nämnda
byggnad. Styrelsen anförde, att det ur flera synpunkter vöre synnerligen
önskvärt, att detta bergparti kunde i samband med nämnda arbeten borttagas
till större omfattning än som tidigare beräknats. Om bergpartiet komme
att kvarstå så nära byggnaden, erhölle nämligen de i bottenvåningen
i denna del av byggnaden belägna lokalerna mindre god belysning, varjämte
det ur estetisk synpunkt bleve mindre tilltalande med det höga bergpartiet
kvarstående alldeles inpå byggnaden. Även ur kostnadssynpunkt bleve det
betydligt fördelaktigare att i samband med förenämnda sprängningsarbeten
bortspränga de delar av bergpartiet, vilka med all sannolikhet måste borttagas
inom en nära framtid, än att, sedan museibyggnaden blivit uppförd,
utföra sprängningsarbeten i omedelbar närhet av densamma, varvid dessa
arbeten måste utföras med mycket stor försiktighet och omfattande skyddsåtgärder
vidtagas, för att byggnaden icke skulle taga skada. Styrelsen föreslog
därför, att bergpartiet skulle avsprängas till ett avstånd av 20 meter
från byggnaden för en beräknad kostnad av 80,000 kronor, och att härför
erforderliga medel skulle ställas till styrelsens förfogande.

Genom beslut den 9 april 1937 ställde Kungl. Maj:t till byggnadsstyrelsens
förfogande högst 80,000 kronor för ändamålet att utgå av reservationsanslaget
till statliga och kommunala beredskapsarbeten.

Dessa sprängningsarbeten äro numera i huvudsak avslutade, och har för
ändamålet disponerats det anvisade anslaget.

De av byggnadsstyrelsen nu föreslagna arbetena skulle omfatta den väster
om museianläggningen belägna delen av kvarteret Krubban, vilken å en vid
styrelsens förevarande skrivelse fogad ritning utmärkts med grön begränsningslinje.
Styrelsen har anfört, att vilken framtida användning nämnda
kvartersdel än finge, måste den planeras genom plansprängning ned till gatuplanen
och i erforderlig mån under dessa, beroende på sättet för planeringsarbetenas
slutliga utformning, samt de äldre byggnaderna på tomtområdet
successivt nedrivas. Nu berörda sprängnings-, schaktnings- och rivningsarbeten,
vilka enligt av styrelsen gjorda beräkningar skulle draga en kostnad
av 160,000 kronor, måste, fortsätter styrelsen, fullbordas, innan området kan
för statens räkning nyttiggöras.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer styrelsen, att ett belopp
av 160,000 kronor till nu föreslagna arbeten måtte upptagas å beredskapsstaten
för nästkommande budgetår.

Då enligt vad byggnadsstyrelsen anfört ifrågavarande arbeten äro erforderliga,
för att den berörda delen av kvarteret Krubban skall kunna för statens
räkning nyttiggöras och då arbetena äro lämpliga att komma till utförande
under tider av minskad arbetstillgång, vill jag förorda, att för ändamålet
å beredskapsstaten upptages ett förskottsanslag av 160,000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

• att till Sprängningsarbeten m. m. vid statens historiska mu seum

i Stockholm å beredskapsstat för budgetåret 1939/40
upptaga ett förskottsanslag av............kronor 160,000.

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

[4.] b. Restaureringsarbeten vid Nyköpingshus. I sin förevarande skrivelse
har byggnadsstyrelsen anfört, att under en inträffande ekonomisk depression
behövliga och önskvärda arbeten med fördel kunde igångsättas vid
Nyköpingshus, såsom uppschaktning av vallgravar, iståndsättande av igenstörtade
kasematter m. m. Arbetena kunde, örn så erfordrades, avgränsas
i etapper. Styrelsen har förordat, att å beredskapsstaten för år 1939/40 för
ifrågavarande ändamål upptages ett anslag av 100,000 kronor.

Ifrågavarande restaureringsarbetens utförande synes mig i och för sigDepartemenisönskvärt,
då Nyköpingshus måste anses äga ett betydande kulturhistoriskt cMenvärde.
Då arbetena äro lämpliga att komma till utförande under tider av
minskad arbetstillgång, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

till Restaureringsarbeten vid Nyköpingshus å beredskapsstat
för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag
av .................................... kronor 100,000.

[5.] c. Restaureringsarbeten vid Vadstena slott. I sin förevarande skrivelse
har byggnadsstyrelsen föreslagit, att till restaureringsarbeten vid Vadstena
slott måtte å beredskapsstaten upptagas ett förskottsanslag av 450,000
kronor. Härom har styrelsen till en början anfört:

Byggnadsstyrelsen finner det särdeles önskvärt, att detta märkliga byggnadsminnesmärke
blir föremål för en ingående restaurering på sätt som skett
beträffande Gripsholms, Kalmar och Läckö slott. På styrelsens uppdrag
har arkitekten E. Fant uppgjort ett program för en sådan restaurering, och
styrelsen har för avsikt att efter närmare undersökning och utredning av
hithörande spörsmål framdeles till Kungl. Majit inkomma med förslag till
beviljande av medel för ändamålet.

I restaureringsplanen inginge emellertid, fortsätter styrelsen, även att ersätta
den numera raserade vallanläggningen. Frågan därom kunde anses vara
tekniskt och kulturhistoriskt tillräckligt utredd. Enligt planen skulle den
gamla vallanläggningen i lämplig utsträckning markeras genom byggande
av betongrum, vilka skulle övertäckas med jord. De härvid erhållna utrymmena
skulle särdeles väl lämpa sig såsom förvaringsrum för värdefullare
arkivalier, museiföremål m. m., vilka även från andra orter behövde
bringas i säkerhet i händelse av krig.

Ett antal av arkitekten Fant uppgjorda ritningar, vilka åskådliggöra det
av byggnadsstyrelsen framförda förslaget, finnas bifogade styrelsens förenämnda
skrivelse.

Byggnadsstyrelsen anför slutligen, att kostnaderna för de nu föreslagna
arbetena beräknades lill i runt tal 450,000 kronor, samt att nämnda belopp
lämpligen borde upptagas å förevarande beredskapsstat.

Mot byggnadsstyrelsens nu framlagda förslag att ersätta de gamla vall arna Departementsvid
Vadstena slott genom byggande av betongrum och övertäckande av dessa chefen■

Kungl. Maj:ts proposition nr 242-

med jord har jag icke funnit något att erinra. Nämnda utrymmen torde, såsom
byggnadsstyrelsen framhållit, ur säkerhetssynpunkt bliva väl lämpade för
förvaring vid krigstillfälle av värdefulla arkivalier och museiföremål m. m.

Då ifrågavarande arbeten synas lämpliga att komma till utförande vid
minskad arbetstillgång, torde härför äskat belopp böra upptagas å beredskapsstaten.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Restaureringsarbeten vid Vadstena slott å beredskapsstat
för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag
av .................................... kronor 450,000.

[6.] d. Restaurering av Gustaf III:s paviljong i Haga. 1 Kungl. Maj:ts
proposition den 24 februari 1939, nr 123, angående restaurering av Gustaf
lilis paviljong i Haga har förutsatts, att å beredskapsstaten upptages ett
belopp av 85,000 kronor till nämnda restaurering. Under åberopande av vad
jag i berörda sammanhang anfört hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Restaurering av Gustaf III:s paviljong i Haga å beredskapsstat
för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag
av .............................. kronor 85,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:
Fredric Hawerman.

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

Bilaga 6.

Egentliga statsutgifter.

Sjunde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 10 mars 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,
Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter under
finansdepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga
statsutgifter å beredskapsstaten för budgetåret 1939/40 samt anför därvid
följande.

C. Skatte- och kontrollväsen.

[1.] a. Tullverket: Vissa byggnadsarbeten. I årets statsverksproposition
(sjunde huvudtiteln, p. 25) har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till
tullverket: vissa byggnadsarbeten för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 80,000 kronor. Anslaget är avsett för uppförande av nybyggnader
vid gränsposteringarna Aareavaara och Mitandersfors. I sin i ärendet
gjorda framställning hade generaltullstyrelsen äskat medel jämväl till nybyggnader
vid gränsposteringen Svanstein och kustposteringen Hättan med

40,000 kronor för vardera posteringen samt till reparation och modernisering
av tullverkets byggnader i Sandhamn med likaledes 40,000 kronor. Beträffande
kustposteringen Hättan finnes, enligt vad som senare inhämtats,
anledning att i avvaktan på viss utredning vänta med en prövning av byggnadsfrågan.
Vad åter beträffar de ifrågasatta byggnadsarbetena i Svanstein
och Sandhamn får jag, under åberopande av vad i förenämnda sammanhang
därom anförts, förorda, att för dessa byggnadsarbeten å beredskapsstaten
för nästa budgetår upptages ett belopp av 80,000 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 242-

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Tullverket: Vissa byggnadsarbeten å beredskapsstat
för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag
av .............................. kronor 80,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:
R. Wcerneman.

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

Bilaga 7.

Egentliga statsutgifter.

Åttonde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 10 mars 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,
Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Engberg, anmäler härefter
under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående
egentliga statsutgifter å beredskapsstaten för budgetåret 1939/40 samt anför
därvid följande.

E. Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.

[1.] a. Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Byggnadsarbeten. Direktionen
för karolinska sjukhuset hemställde i sina anslagsäskanden för
budgetåret 1938 39, att ett anslag å 50,000 kronor måtte för nämnda budgetår
anvisas till ersättningsbyggnad för djurstall m. m. vid serafimerlasarettet i
Stockholm. 1938 års riksdag upptog å beredskapsstat för innevarande budgetår
till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Byggnadsarbeten ett förskottsanslag
av 46,000 kronor, avsett för berörda ändamål. Härförutom anvisades
till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Byggnadsarbeten å riksstaten
under åttonde huvudtiteln ett reservationsanslag av 7,000 kronor, varav
ett belopp å 4,000 kronor avsågs till uppgörande av byggnadsplaner m. m. för
nämnda å beredskapsstat upptagna byggnadsarbeten. Beträffande den i
ämnet verkställda utredningen hänvisas till propositionen nr 275/1938, sid.
103 f. Anmärkas må, att riksdagen — i anledning av ett uttalande i ämnet i
nyssberörda proposition — i sin skrivelse nr 423/1938 förutsatte, att byggnadsföretaget
icke igångsattes, innan uppgörelse träffats med Stockholms

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

stad och Stockholms läns landsting rörande de bidrag till kostnaderna för
arbetet, som staden och landstinget funnes böra lämna.

Med skrivelse den 26 oktober 1938 har direktionen för karolinska sjukhuset
framlagt förslag till anslagsäskanden för karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet
för budgetåret 1939/40. Härvid har direktionen bland annat
hemställt, att medel måtte anvisas för nästa budgetår till omförmälda ersättningsbyggnad.

Sedan Kungl. Maj:t på förekommen anledning anbefallt direktionen att
inkomma med förslag till viss reduktion av de till karolinska sjukhuset och
serafimerlasarettet äskade anslagen, har direktionen i skrivelse den 6 februari
1939 anfört, att med uppförande av ersättningsbyggnad för djurstall vid
serafimerlasarettet syntes för ernående av besparing i sjukhusens stater för
nästa budgetår kunna anstå ytterligare ett år.

DeJcW%.Ht*'' Ifrågavarande byggnadsarbeten synas böra fortfarande upptagas å beredskapsstat.
Enligt vad från direktionen för karolinska sjukhuset under hand
meddelats, äro de förhandlingar med staden och landstinget, som föranledas
av riksdagens berörda uttalande, ännu icke avslutade. För ändamålet torde
böra såsom förskottsanslag anvisas samma belopp som för innevarande budgetår.
Jag förutsätter emellertid, att byggnadsarbetena icke igångsättas, innan
uppgörelse träffats med staden och landstinget om bidrag till kostnaderna
för arbetet. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Byggnadsarbeten
å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett
förskottsanslag av........................kronor 46,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
bifalla.

Ur protokollet:
Lars Tunberg.

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

Bilaga 8.

Egentliga statsutgifter.

Nionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 10 mars 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,
Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anmäler
härefter under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden
angående egentliga statsutgifter å beredskapsstaten för budgetåret 1939/
40 samt anför därvid följande.

D. Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar
m. m.

[1.] a. Lantbruksliögskolan: Byggnadsarbeten och vissa andra engångskostnader.
I skrivelse den 15 september 1938, varöver byggnadsstyrelsen
den 5 november 1938 avgivit infordrat utlåtande, har styrelsen för lantbrukshögskolan
hemställt om anslag för vissa byggnadsarbeten m. m. vid högskolan.
Styrelsen har härvid anfört bland annat följande.

För budgetåret 1937/38 har för inredning av assistentbostäder i de båda
flygelbyggnaderna vid administrationsbyggnaden anvisats ett belopp av

15,000 kronor. Till merkostnad för uppförande av sagda assistentbostäder
har i beredskapsstaten för innevarande budgetår upptagits 27,000 kronor.
Den östra av ifrågavarande flygelbyggnader blir tillgänglig för omändringsarbeten
redan innevarande höst. Den västra flygelbyggnaden däremot disponeras
en tid framåt av städerskor vid högskolan och av förmannen vid högskolans
försöksfält.

Enligt utförda beräkningar utgör kostnaden för ombyggnad av den östra
flygeln jämte utökning av värmeledningsanläggning i restaurangbyggnaden
m. m. (33,000 + 4,300 =) 37,300 kronor. Då det torde få förutsättas, att

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

tidigare för ombyggnad av båda flygelbyggnaderna anvisat belopp av 15,000
kronor får tagas i anspråk för nu föreslagna ombyggnad av östra flygeln
jämte värmeledningsanläggning, skulle alltså för nästa budgetär erfordras
ett belopp av (37,300 — 15,000 =) 22,300 kronor.

Det nuvarande häststallet vid Kungsängen är byggt i slutet av 1880-talet
av trä under tak av tegel. Det är uppfört omedelbart intill den nuvarande
ladugården, vilken kommer att nedrivas, så snart den nya försöksladugården
kan tagas i bruk. Stallet befinner sig i ett mycket dåligt skick, i det
att väggmaterialet är ruttet. En reparation av byggnaden kan ej anses tillrådlig.
Förslag till ny stallbyggnad har uppgjorts och kostnadsberäknats till

40,000 kronor. Styrelsen hemställer att sistnämnda belopp anvisas för angivet
ändamål.

Byggnadsstyrelsen har ej haft något att erinra mot den beräknade kostnaden,
37,000 kronor, för ombyggnaden av östra flygelbyggnaden till assistentbostäder.
Vad angår det av högskolans styrelse framlagda förslaget till
nybyggnad av häststall å Kungsängen har detta föranlett erinran från byggnadsstyrelsens
sida allenast beträffande de upptagna kostnaderna för byggnaden.
Dessa Ira nämligen befunnits vara för lågt upptagna med avseende
å vissa poster, varför styrelsen ansett försiktigheten bjuda, att kostnadsberäkningen
för byggnaden höjdes till 47,000 kronor.

Vidare har högskolestyrelsen i skrivelse den 1 oktober 1938 hemställt om
anslag dels med 685,000 kronor för uppförande av en institutionsbyggnad
för maskin- och redskapslära, fysik och meteorologi samt husbyggnadslära,
dels ock med 34,300 kronor för uppförande av växthus samt lagringsrum
för potatis. Till stöd för sin hemställan har styrelsen åberopat ett av ingenjören
Nils Berglund, Ultuna, utarbetat förslag till nya lokaler för den
maskintekniska institutionen m. m. ävensom vid skrivelsen fogade ritningar,
arbetsbeskrivningar och kostnadsberäkningar.

I berörda förslag bär anförts bland annat följande.

Den starkt ökade maskinanvändningen i jordbruket under de senaste två
årtiondena har kommit alt ställa allt större krav på undervisningen i maskinlära.
Redan under Ultuna lantbruksinstituts senare år gjorde sig behovet
av övningslokaler för nämnda undervisning starkt gällande. Det oaktat
vidtogs under 1920-talet, i avvaktan på förslag till den högre lantbruksundervisningens
omorganisation, icke annan åtgärd än att en provisorisk
föreläsningslokal inreddes i museibyggnaden.

När förslaget till byggnader för den planerade lantbrukshögskolan senare
framlades, upptog detta förslag endast ett provisoriskt iordningställande av
museibyggnaden, huvudsakligen bestående i att ett av rummen omändrades
till kombinerad verkstad och maskinlaboratorium. Därefter ha, under de
år som lantbrukshögskolan varit i verksamhet, några avbalkningar och andra
smärre ändringar vidtagits, men i stort sett har byggnaden förblivit oförändrad.

Det är framför allt i två avseenden, som museibyggnaden är synnerligen
otjänlig för maskinundervisning. För det första saknar större delen av
byggnaden uppvärmningsmöjlighet, för det andra är byggnadssättet sådant,
att utrymmet icke kan ordentligt nyttiggöras.

En grundlig omändring av museibyggnaden, så att den bättre tjänar sitt
ändamål som institution för maskinundervisningen, innebär bland annat att

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

mellanbottnen sänkes, att väggar och tak värmeisoleras samt beLonggolv inläggas
i hela nedre våningen i stället för det provisoriska, delvis ruttna
trägolvet.

Med hänsyn till den brandrisk, som den av torrt trä bestående museibyggnaden
utgör för högskolans stora nya institutionsbyggnad, som ligger endast
några meter från museibyggnaden, har brandchefen i Uppsala i sin utredning
av år 1936 över brandskyddets ordnande på Ultuna framhållit såsom
oundgängligen nödvändigt, att museibyggnadens väggar göras brandhärdiga,
att branddörrar insättas m. m.

Emellertid har byggnadsstyrelsen i sitt yttrande år 1932 över förslaget till
den nya högskolebyggnaden framhållit, att platsen för nybyggnaden kan godkännas
endast under förutsättning att museibyggnaden inom en nära framtid
nedrives.

En förläggning av ny maskinteknisk institution på en friare plats närmare
fälten, förslagsvis väster om spårvägens södra hållplats, skulle vara fördelaktigare
än nuvarande plats, även därför att maskinerna under transport
till och från fälten då icke behövde befara de för skadegörelse genom lijulbroddar
ömtåliga vägarna på det egentliga tomtområdet. Dessutom funnes
där uppe på fältet utvidgningsmöjlighet för den händelse en utbyggnad av
institutionen i framtiden skulle visa sig erforderlig.

Det är också två andra omständigheter som starkt tala för en flyttning
av institutionen. Den ena av dessa är att för närvarande har institutionen
för husbyggnadslära endast en för tillfälligt bruk iordningställd ritsal och
ett likaledes provisoriskt inrett litet, kallt lärarrum. I övrigt saknar denna
institution även de allra mest nödvändiga lokaler för undervisningens bedrivande,
såsom rum för undervisningsmateriel och arbetsrum för läraren. Vid
förflyttning av den maskintekniska institutionen möjliggöres uppförandet av
större och mera tjänliga lokaler för ämnet husbyggnadslära.

Den andra omständigheten är att institutionen för fysik och meteorologi
likaledes är praktiskt taget i avsaknad av egna undervisningslokaler. Fysikundervisningen
bedrives för närvarande i ett provisoriskt iordningställt rum
i den hydrotekniska institutionens källarvåning. Detta rum har emellertid
den hydrotekniska institutionen behov av för sin egen verksamhet. Skall
ny byggnad uppföras för den maskintekniska och den byggnadstekniska
institutionen synes det därför ur kostnadssynpunkt lämpligt att det i den
nya byggnaden inredes lokaler jämväl för den fysiska institutionen. Detta
vore motiverat även av den anledningen, att fysiska institutionen är — liksom
den byggnadstekniska — maskintekniska institutionen närstående vad
verksamheten beträffar. Dessutom vunnes den fördelen, att vissa lokaler
kunde användas av alla tre, t. ex. föreläsningssal och seminarierum, varjämte
verkstäderna i maskintekniska institutionen kunde vid behov begagnas
också av de båda andra institutionernas personal.

Med utgångspunkt från här nämnda synpunkter lia arkitekten G. Holmdahl
och ingenjören Berglund i samråd med lantbrukshögskolans rektor
utarbetat ett förslag till ny byggnad, som skulle innehålla lokaler för dea
maskintekniska institutionen, institutionen för husbyggnadslära samt institutionen
för fysik och meteorologi. I förslagets utarbetande lia dessutom
deltagit experter på elektriska installationer samt på installationer för värme,
vatten och avlopp.

Enligt en av arkitekten Holmdahl verkställd kostnadsberäkning fördela sig
kostnaderna för den föreslagna institutionsbyggnaden på följande sätt:

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

De pariements
chefen.

Byggnadsarbeten .................................... kronor

Inredningsarbeten .................................... »

Ledningsarbeten:

Värmeledning och ventilation............ kronor 76,000

Vatten- och avloppsledningar............ » 34,000

Schaktning för utvändiga ledningar...... » 8,500 »

Elektriska ledningar för kraft och belysning

inklusive transformatorer .............. kronor 38,810

Schaktning och täckning av ledningar...... » 4,000 »

Planerings- och terrasseringsarbeten jämte inhägnad

(14,000 + 6,000)....................................

Administration, oförutsett, ritningar och kontroll c:a 12 °/o. . »

356,000

75,000

118,500

42,810

20,000

72,690

Summa kronor 685,000.

Byggnadsstyrelsen har i remissutlåtande den 15 november 1938 förklarat
sig kunna i huvudsak godtaga ritningarna till de föreslagna byggnadsarbetena.
Styrelsen har emellertid funnit de till sammanlagt 719,300 kronor angivna
kostnaderna för genomförandet av ifrågavarande arbeten alltför lågt
beräknade och föreslagit en höjning av kostnaderna till 800,000 kronor. Av
sistnämnda belopp skulle 755,000 kronor avse institutionsbyggnaden och

45,000 kronor växthus m. m.

I övrigt torde jag beträffande förevarande byggnadsfrågor få hänvisa till
handlingarna i ärendet.

Jag torde härjämte få erinra om att å beredskapsstat för budgetåret 1938/
39 upptogs ett belopp av 16,300 kronor till bestridande av kostnaderna för
uppförande av varmväxthus för institutionen för växtodlingslära.

Jämväl för budgetåret 1939/40 torde å beredskapsstat böra upptagas medel
för inredande av assistentbostäder i administrationsbyggnadens östra flygel
samt för uppförande av varmväxthus för institutionen för växtodlingslära.
Det för dessa arbeten erforderliga beloppet synes böra bestämmas till
(22,300 + 16,300 —) 38,600 kronor. Vidare tillstyrker jag, att å beredskapsstaten
för nästa budgetår upptages det av högskolestyrelsen beräknade beloppet,
(40,000 + 34,300 =) 74,300 kronor, för uppförande av nytt häststall
vid Kungsängen samt av växthus och lagringsrum för potatis. Jag förutsätter,
att vid utförandet av nu angivna byggnadsarbeten vidtagas de besparingar,
som kunna visa sig möjliga.

Vidkommande förslaget om uppförande av en institutionsbyggnad för maskin-
och redskapslära m. m. framhöll jag i årets statsverksproposition vid
behandlingen av högskolans byggnadsanslag att förevarande byggnadsföretag
syntes böra anstå tills vidare. Emellertid framgår av handlingarna i
ärendet, att de lokaler som för närvarande stå till förfogande för undervisningen
i maskin- och redskapslära, fysik och meteorologi samt husbyggnadslära
äro otillräckliga eller i andra avseenden mindre tillfredsställande. Jag

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

vill med hänsyn härtill förorda, att åtgärder vidtagas i syfte att lösa föreliggande
byggnadsfråga. Härvid synes mig det framlagda förslaget till institutionsbyggnad
i huvudsak kunna godtagas. Vad beträffar kostnaderna
för byggnadsföretaget ha dessa av högskolestyrelsen beräknats lill 685,000
kronor, vilket belopp emellertid av byggnadsstyrelsen ansetts böra höjas till

755,000 kronor. Utan eftersättande av rimliga anspråk på arbetenas utförande
torde dock kostnaderna, enligt vad jag inhämtat, kunna hållas inom
en ram av 610,000 kronor. På grund av arbetenas natur synas medel till
byggnadsföretaget lämpligen böra upptagas å beredskapsstaten. För nästa
budgetår torde ett belopp av 300,000 kronor vara tillräckligt för ändamålet.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat bör å beredskapsstaten för budgetåret
1939/40 uppföras ett anslag å (38,600 + 74,300 + 300,000 =) 412,900
kronor till byggnadsarbeten och vissa andra engångskostnader vid lantbrukshögskolan.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Lantbrukshögskolan: Byggnadsarbeten och vissa
andra engångskostnader å beredskapsstat för budgetåret
1939/40 upptaga ett förskottsanslag av .... kronor 412,900.

[2.] b. Lantbrukshögskolan: Byggnadsarbeten m. m. för försöksverksamhet.
I proposition nr 167 till 1936 års riksdag angående försöksverksamhet
på jordbrukets område m. m. beräknades kostnaderna för byggnader, avseende
jordbruks- och husdjursförsöken samt lantbruksliögskolans centrala
administration, bibliotek m. m. till 1,336,900 kronor. Motsvarande kostnader
för inventarier och utrustning beräknades utgöra 132,500 kronor. Samtliga
nu nämnda kostnader —- tillhopa 1,469,400 kronor — föreslogos skola fördelas
på tre budgetår räknat från och med budgetåret 1936/37. Plan för så
dan fördelning fanns intagen i propositionen. Enligt planen skulle kostnaderna
för byggnader och fasta anläggningar fördelas å budgetåren 1936/37.
1937/38 och 1938/39 med respektive 300,000, 600,000 och 436,900 kronor samt
kostnaderna för inredning och inventarier å budgetåren 1937/38 och 1938/39
nied respektive 75,000 och 57,500 kronor.

Propositionen nr 167 bifölls i huvudsak av 1936 års riksdag (jordbr, utsk.
uti. nr 83; R. skr. nr 320), som för budgetåret 1936/37 under nionde huvudtiteln
anvisade ett reservationsanslag av 300,000 kronor till byggnadsarbeten
m. m. för försöksverksamhet vid lantbrukshögskolan.

Vid behandlingen i 1937 års statsverksproposition (IX. H. T. p. 34) av frågan
örn fortsatt medelsanvisning för ifrågavarande byggnadsarbeten framhöll
jag, att det under rådande konjunkturer på arbetsmarknaden syntes
lämpligt, alt den statliga byggnadsverksamheten begränsades till arlreten.
som icke utan åsidosättande av viktiga intressen kunde uppskjutas. Efter
övervägande av olika synpunkter ansåg jag mig böra förorda, att medelsanvisningen
till byggnader och fasta anläggningar för försöksverksamheten vid
högskolan för budgetåret 1937/38 begränsades till 400,000 kronor, varvid nå -

Kungl. May.ts proposition nr 242.

got anslag till inredning och inventarier ej skulle bliva erforderligt för sagda
budgetår. Riksdagen beslöt i enlighet härmed.

På förslag av Kungl. Maj:t anvisade 1938 års riksdag (prop. nr 8; R. skr.
nr 21) å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1937/38 ett reservationsanslag
av 80,700 kronor. Detta anslag var avsett för bestridande av uppkomna
merkostnader å respektive 58,000, 7,700 och 15,000 kronor för uppförande
av försöksladugård vid Kungsängen, assistentbostad därstädes samt svinhus
vid Bäcklösa.

Hittills har således riksdagen för ifrågavarande byggnadsverksamhet anvisat
tillhopa 780,700 kronor.

Jag torde vidare få erinra om att å beredskapsstat för budgetåret 1938/39
upptagits ett förskottsanslag å 852,600 kronor till byggnadsarbeten m. m. för
försöksverksamhet vid lantbrukshögskolan. I nämnda belopp lia icke inräknats
medel för uppförande av biblioteksbyggnad och omändring av administrationsbyggnad.
Kostnaden för sistberörda arbeten är i 1936 års byggnadsplan
upplagen till ett sammanlagt belopp av 167,000 kronor.

I skrivelse den 15 september 1938 har styrelsen för lantbrukshögskolan
gjort framställning om anslag till byggnadsarbeten m. m. för försöksverksamhet
med 879,700 kronor. Därvid har styrelsen anfört bland annat följande.

Styrelsen finner det angeläget både att personalbostäder och biblioteksbyggnad
bliva med det snaraste uppförda. Då emellertid biblioteksbyggnaden
är avsedd att uppföras på den plats, där gamla mejeribyggnaden nu ligger,
är det nödvändigt att personalbostäderna uppföras före biblioteket. I
anledning härav torde det bliva nödvändigt att uppskjuta biblioteksbyggnaden
till budgetåret efter det, då personalbostäderna färdigställts. Planerade
ändringsarbeten i administrationsbyggnaden kunna ej utföras så länge de till
ändring föreslagna utrymmena i denna byggnad, såsom nu är fallet, användas
till bibliotek. Även med iordningställande av berörda utrymmen i administrationsbyggnaden
måste med hänsyn härtill anstå i avbidan på den
nya biblioteksbyggnadens tillkomst.

Med hänvisning till det sålunda anförda hemställer högskolestyrelsen, att
ännu ej anvisade medel för byggnader och fasta anläggningar samt inredning
och inventarier avseende försöksverksamheten måtte göras disponibla för
fullbordande av planerade nybyggnader och ändringsarbeten med undantag
beträffande biblioteksbyggnad samt ändringsarbeten i administrationsbyggnaden.
Kostnaderna ha upptagits till samma belopp som de i högskolestyrelsens
senaste anslagsäskanden efter då inträffade kostnadsökningar angivna,
med undantag blott beträffande den i byggnadsplan^! ingående anläggningen
av vegetationsgård. Det har nämligen befunnits att med tidigare
planläggning av vegetationsgården dennas drift bleve alltför kostsam. Genom
ändrat system lia driftkostnaderna ansetts kunna väsentligt nedbringas,
men det har icke kunnat undvikas att därigenom engångskostnaden ökats
med ett belopp av 12,000 kronor.

Summan av de för byggnadsarbeten m. m. avseende försöksverksamheten
erforderliga kostnaderna utgör 879,700 kronor. Styrelsen förutsätter att de
medel, som bli anvisade för inredning och inventarier, må i erforderlig utsträckning
tagas i anspråk för anskaffande av möbler till försöksanstalterna
redan under deras förläggning vid Experimentalfältet. De nya utrymmen,

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

som med hänsyn till den ökade personalen måste tagas i anspråk av anstalterna
i befintliga byggnader å Experimentalfältet, äro nämligen icke försedda
med möbler.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 5 november 1938 icke haft något
att erinra mot lantbrukshögskolans förslag till medelsberäkning.

Vid anmälan i årets statsverksproposition, nionde huvudtiteln, punkt 25,
av omförmälda anslagsframställning anförde jag:

»Jag vill förorda att för nästa budgetår beräknas medel för uppförande avtvå
bostadshus för fem vaktmästare, trädgårdsmästare och kusk med 165,000
kronor samt för bostadsbyggnad vid Bäcklösa för assistenter och arbetspersonal
med 49,000 kronor. För utvändiga ledningsarbeten torde böra beräknas
13,000 kronor. Härutöver synas även vissa andra byggnadsarbeten för
försöksverksamheten böra igångsättas, varvid emellertid kostnaderna för
dessa byggnadsföretag torde kunna fördelas på de två närmaste budgetåren.

För nästa budgetår torde sålunda för institutionsbyggnad för försöksverksamheten
böra beräknas 250,000 kronor, för lada med loge 15,000 kronor,
för bostadsbyggnad vid Ultuna för assistenter och arbetspersonal 30,000
kronor, för bostadsbyggnad vid Ultuna för vaktmästare 20,000 kronor,
samt för brunnar, planering och elektrifiering 15,000 kronor. Slutligen
torde för inredning och inventarier böra beräknas 50,000 kronor. Medelsbehovet
för nästa budgetår torde sålunda beräknas till (165,000 + 49,000 +

13,000+250,000+15,000+30,000+20,000+15,000+50,000=)^ 607,000 kro nor.

Då den disponibla reservationen å tidigare för ändamålet anvisade anslag
uppgår till 423,700 kronor, torde för nästa budgetår böra anvisas ett anslag
å (607,000 — 423,700=) 183,300 kronor.»

På förslag av Kungl. Majit har riksdagen numera för budgetåret 1939/40
anvisat ett reservationsanslag av 183,300 kronor till Lanlbrukshögskolan:
Byggnadsarbeten m. m. för försöksverksamhet.

Vidare har årets riksdag på framställning av Kungl. Majit å tilläggsstat till
riksstaten för budgetåret 1938/39 anvisat ett belopp av 46,500 kronor till
täckande av ytterligare merkostnader för uppförande av försöksladugården
vid Kungsängen.

För att medel för ifrågavarande byggnadsföretag skola finnas tillgängliga Departement».
i tillräcklig omfattning under budgetåret 1939/40, därest försämrade kon- chefen.
junkturer skulle inträffa, vill jag förorda, att å beredskapsstat för sagda
budgetår uppföres ett anslag av (879,700 — 183,300=) 696,400 kronor. Jag
hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Lanlbrukshögskolan: Byggnadsarbeten m. m. för
försöksverksamhet å beredskapsstat för budgetåret 1939/40
upptaga ett förskott sanslag av .......... kronor 696,400.

[3.] c. Lantbruks-, mejeri- oell trädgårdsinstitutet vid Alnarp: Byggnadsarbeten
m. ni. I .skrivelse den 23 september 1939, varöver byggnadsstyrelsen
den 17 oktober 1938 avgivit infordrat utlåtande, har styrelsen för Alnarps
lantbruks-, mejeri- och trädgdrdsinstitut anhållit, att ett anslag av

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

202,000 kronor måtte ställas till styrelsens förfogande för utförandet av vissa
förbättringsarbeten i slottsbyggnaden vid Alnarp. Vid framställningen ha
fogats av arkitekten G. Beijer uppgjorda ritningar och kostnadsberäkningar.
Av handlingarna i ärendet inhämtas, att de ifrågasatta arbetena avse att
åstadkomma förbättrade bostadsförhållanden för institutets elever, en lämpligare
placering av vaktmästarbostaden samt en såsom behövlig ansedd utökning
av biblioteksutrymmena. De för byggnadsprojektet beräknade kostnaderna
fördela sig med 75,000 kronor till byggnadsarbeten, 15,000 kronor
till möbler och elektrisk armatur, 48,000 kronor till värmeledning, 24,000
kronor till sanitära installationer m. m., 18,000 kronor till målning, 5,000
kronor till elektriska installationer samt 17,000 kronor till diverse och oförutsett.

Byggnadsstyrelsen har anfört i huvudsak följande.

Beträffande det föreslagna utförandet av ifrågavarande förbättringsarbeten
har byggnadsstyrelsen i huvudsak intet att erinra men förutsätter, att,
därest arbetena skola utföras genom byggnadsstyrelsens försorg, styrelsen
lämnas befogenhet att låta vidtaga de mindre jämkningar i förslaget, vilka
kunna visa sig ändamålsenliga.

Såsom framgår av framställningen bilagda ritningar m. m., omfatta förbättringsarbetena
väsentliga ingrepp i bvggnadsstomlmen och dess inredning.
Byggnadsstyrelsen kan icke till alla delar godtaga kostnadsberäkningarna
för arbetena i fråga. Sålunda torde den beräknade kostnaden för byggnadsarbetena
vara för låg. Styrelsens erfarenhet av dylika ombyggnadsarbeten
giver vid handen, att kostnaderna icke få beräknas för snävt, enär åtskilliga
oberäkneliga arbeten och krav på moderniseringar i regel uppstå. I det la
fall förekomma förutom ingreppen i byggnadsstommen m. m. därjämte omläggning
av huvudtrappan i väsentliga delar, inläggning av ekgolv i samtliga
elevrum, nya dörrar med karmar och foder till elevrummen, nya fönster och
iönsterbänkar i hela byggnaden m. m. Därutöver måste omfattande liåltagnings-
och efterlagningsarbeten verkställas för ledningar av olika slag,
enär hela värmeledningen och de sanitära installationerna avses att omläggas.
Enligt styrelsens mening böra därför de beräknade kostnaderna för
byggnadsarbetena höjas från 75,000 till 117,000 kronor.

Kostnaderna för målningsarbetena torde böra upptagas med dubbla beloppet
mot det av institutsstyrelsen angivna eller med 36,000 kronor. Målningsarbeten
kunna vid ett moderniseringsarbete av detta slag icke begränsas
till målning av nya väggar samt nödtorftiga reparationer och kompletteringar
av äldre delar utan måste i flertalet fall omfatta fullständig ommålning
av äldre tak och väggar, å vilka ingrepp av något slag förekommit vid
byggnads- och ledningsarbetenas utförande.

Försiktigheten bjuder även, att kostnaderna för den delvis nya och delvis
kompletterade elektriska installationen upptagas med dubbla beloppet eller
således med 10,000 kronor. Då kostnadsposten »diverse och oförutsett»
skall jämväl innesluta kostnaden för ritningar och andra utgifter för byggets
administration, bör densamma ökas från 17,000 till 22,000 kronor.

Den totala kostnaden för ifrågavarande förbättringsarbeten bör sålunda
upptagas till 272,000 kronor.

Enligt byggnadsstyrelsens mening är byggnadsföretaget av sådan art oell
omfattning, att detsamma bör utföras genom byggnadsstyrelsens försorg
och för företaget beviljat anslag ställas till byggnadsstyrelsens förfogande.
Skulle Kungl. Majit emellertid finna, att institutsstyrelsen bör beredas till -

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

fälle att söka verkställa förevarande förbättringsarbeten till den av densamma
angivna kostnaden, bör föreskrift meddelas om byggnadsteknisk
kontroll av därtill fullt kompetenta personer för övervakande av att arbetena
bliva utförda på tillfredsställande sätt.

Vid anmälan i årets statsverksproposition av förevarande anslagsärende
framhöll jag, att jag, med hänsyn till önskvärdheten av att åtgärder snarast
möjligt vidtoges för ett iståndsättande av slottsbyggnaden vid Alnarp, ansåge
mig böra biträda institutsstyrelsens framställning om anvisande av medel
för vissa förbättringsarbeten i nämnda byggnad. Jag yttrade vidare, att
kostnaderna syntes böra hållas inom den av institutsstyrelsen angivna kostnadsramen
eller 202,000 kronor samt att medelsanvisningen för arbetena i
fråga lämpligen borde fördelas på två budgetår. För budgetåret 1939/40
förordade jag en medelsanvisning av 100,000 kronor för ändamålet. På förslag
av Kungl. Maj:t har riksdagen numera till byggnadsarbeten m. m. vid
Alnarpsinstitutet för nästa budgetår anvisat ett reservationsanslag av 230,800
kronor, vari inräknats ett belopp av 100,000 kronor till förbättringsarbeten i
slottsbyggnaden.

Medel för utförande av den del av ifrågavarande byggnadsföretag, som av- Departement».
setts skola anstå till ett följande budgetår, synas lämpligen böra upptagas å c efen''
beredskapsstaten för nästa budgetår. Å sagda stat torde sålunda böra uppföras
ett anslag av 102,000 kronor för ändamålet.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Lantbruks-, mejeri- och trådgårdsinstitutet vid Alnarp:
Byggnadsarbeten m. m. å beredskapsstat för budgetåret
1939,40 upptaga ett förskottsanslag av kronor 102,000.

G. Lanthushållning i allmänhet.

[4.] a. Bidrag till gödselvårdsanläggningar. Såsom bidrag till gödselvårdsanläggningar
har riksdagen anvisat för vartdera av budgetåren 1933/
34 och 1934/35 under utgifter för kapitalökning, fonden för förlag till statsverket,
ett reservationsanslag av 700,000 kronor samt för ett vart av budgetåren
1935/36—1938/39 under nionde huvudtiteln reservationsanslag å
respektive 350,000, 350,000, 200,000 och 200,000 kronor. Härjämte har å
beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptagits ett förskottsanslag av

500,000 kronor. Anslagsanvisningarna ha gjorts med hänsyn såväl till den
betydelse ur jordbrukssynpunkt, som förekomsten av tidsenliga och ändamålsenliga
gödselvårdsanläggningar äger, som ock till det arbetstillskott,
vilket genom anordnandet därav tillskapas.

Närmare föreskrifter rörande ifrågavarande bidragsverksamhet hd meddelats
i kungörelsen den 30 juni 1933 (nr 435) angående statsbidrag till gödBihang
till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 242. 6

Departements chefen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2-12.

selvårdsanläggningar med däri sedermera vidtagna ändringar (se IX H.T.
1937 sid. 226).

I skrivelse den 31 augusti 1938 Ilar lantbruksstyrelsen hemställt, att till
bidrag till gödselvårdsanläggningar måtte för budgetåret 1939/40 anvisas ett
reservationsanslag av 200,000 kronor. Styrelsen anför bland annat följande.

Efter hand inträdda gynnsammare förhållanden på arbetsmarknaden lia
föranlett den successiva minskningen från och med budgetåret 1935/36 av
ifrågavarande anslag. Behovet av understöd utav förevarande art för förbättrande
av° gödselvården vid mindre jordbruk synes emellertid ännu vara
stort. Hushållningssällskapen ha sålunda uti inkomna ansökningar i anslagets
syfte anhållit om bidrag för budgetåret 1938/39 med i runt tal 1,170,000
kronor. Lantbruksstyrelsen anser, att jämväl under budgetåret 1939/40
medel för ifrågavarande ändamål böra stå till förfogande. Någon reservation
å anslaget torde icke vara att påräkna.

På förslag av Kungl. Majit har årets riksdag för ändamålet anvisat dels å
tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39 ett reservationsanslag av

300,000 kronor dels ock för budgetåret 1939/40 ett reservationsanslag av likaledes
300,000 kronor.

Då behovet av bidrag till förbättringsarbeten på förevarande område fortfarande
är stort och då genom igångsättandet av sådana arbeten skapas nya
försörjningsmöjligheter för vissa kategorier av landsbygdens befolkning, vill
jag förorda, att å beredskapsstaten för nästa budgetår uppföres anslag med
samma belopp som för innevarande budgetår eller 500,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till gödselvårdsanläggningar å beredskapsstat
för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag
av ........................ kronor 500,000.

[5.] b. Bidrag till ladugårdsförbättringar. För budgetåret 1936/37 anvisades
till bidrag till ladugårdsförbättringar ett reservationsanslag av 100,000
kronor. För vartdera av budgetåren 1937/38 och 1938/39 har riksdagen för
ifrågavarande ändamål anvisat ett reservationsanslag av 250,000 kronor.
Kungl. Majit har den 30 september, den 14 och den 21 oktober 1938 samt den
12 januari 1939 av det för innevarande budgetår anvisade anslaget tilldelat
följande hushållningssällskap statsbidrag, nämligen Kronobergs läns, Kalmar
läns norra, Kalmar läns södra, Kristianstads läns, Älvsborgs läns norra,
Älvsborgs läns södra, Skaraborgs läns samt Gävleborgs läns hushållningssällskap
vartdera 5,000 kronor, Hallands, Värmlands, Kopparbergs och Västernorrlands
läns hushållningssällskap vartdera 10,000 kronor, Göteborgs och
Bohus läns hushållningssällskap 15,000 kronor samt Västerbottens och Norrbottens
läns hushållningssällskap vartdera 60,000 kronor, att av sällskapens
förvaltningsutskott användas till bidrag till ladugårdsförbättringar inom så -

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

dan del av sällskapens område, där behovet av dylika förbättringar är särskilt
trängande samt bidrag till deras utförande finnes påkallat med hänsyn
till rådande arbetslöshet eller till bristande tillgång på lämpligt virke, långa
avstånd och dåliga kommunikationer. I samband härmed ha jämväl meddelats
särskilda föreskrifter beträffande användningen av statsbidraget.

För ifrågavarande ändamål bar vidare å beredskapsstat för budgetåret
1938/39 upptagits ett förskottsanslag av 5,000,000 kronor.

Lantbruksstyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1938 hemställt, att å riksstaten
för nästa budgetår måtte anvisas anslag med oförändrat belopp 250,000
kronor. Styrelsen har därvid anfört i huvudsak följande.

Under förutsättning att förhållandena på arbetsmarknaden icke utvecklas
i ogynnsam riktning, torde ifrågavarande anslag för närvarande icke ha någon
nämnvärd betydelse såsom led i arbetslöshetens bekämpande. Enligt
vad lantbruksstyrelsen erfarit torde däremot ett utbrett behov av statsbidrag
till förbättrande av jordbrukets ladugårdsbestånd fortfarande föreligga. Med
hänsyn härtill synas medel böra anvisas för ändamålet jämväl för nästkommande
budgetår. Då medelsbehovet härvid torde kunna beräknas till lägst
samma belopp, som för ändamålet anvisats för innevarande budgetår, och
då ingen reservation å anslaget torde vara att påräkna, synes i anslagets
syfte böra anvisas ett belopp av 250,000 kronor.

I årets statsverksproposition, nionde huvudtiteln, punkt 126, har för ändamålet
äskats ett reservationsanslag å 300,000 kronor. Anslaget har numera
beviljats av riksdagen.

Statens medverkan till åtgärder för upprustning av lantbrukets ekonomi- Departementsbyggnader
har varit förestavad dels av angelägenheten att vidtaga förbätt- cfiefenringar
å ladugårdsbeståndet inom sådana delar av landet, där behovet av
dylika förbättringar visat sig vara mer än eljest trängande, och -dels av intresset
att i praktiken få närmare klarlagd ifrågavarande arbetens betydelse
för motverkande eller minskande av arbetslösheten. I sistnämnda hänseende
kan den hittills bedrivna bidragsverksamheten på området sägas ha givit
vid handen, att förbättringsarbeten å ladugårdar äro väl lämpade att
igångsättas under tider av större arbetslöshet. Genom sagda verksamhet, vilken
närmast haft karaktären av försök, ha också vunnits erfarenheter, som
säkerligen komma att bli av stort värde, därest det skulle befinnas nödvändigt
att igångsätta en förbättringsverksamhet av större omfattning. Av vikt
är härvidlag även, att såsom en följd av statens understödsverksamhet under
de senare åren på hithörande område hos de olika hushållningssällskapen
samlats ett avsevärt antal bidragsansökningar, som ej kunnat behandlas av
brist på medel.

Jag torde i detta sammanhang få erinra örn att jag den 14 januari 1938
jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallat tre sakkunniga för att inom
jordbruksdepartementet biträda med uppgörande av förslag till förbättringsarbeten
för ladugårdsbyggnader. Därest ett igångsättande av dylika arbeten
i större skala skulle visa sig önskvärt, torde de sakkunniga i mån av behov
kunna avlämna erforderliga förslag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

Med hänsyn till det nu anförda vill jag förorda, att å beredskapsstat för
budgetåret 1939/40 uppföres ett anslag å 5,000,000 kronor, eller samma belopp
som det å beredskapsstaten för innevarande budgetår upptagna, för bidrag
till förbättringsverksamhet avseende ladugårdsbyggnader, däri inbegripet
erforderliga vattenledningar.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till ladugårdsförbättringar å beredskapsstat
för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag
av........................ kronor 5,000,000.

H. Egnahemsbildning, kolonisation och grundförbättringar
m. m.

[6 ] Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag. För understödjande
medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet av sådana torrläggningsföretag,
vilka avse höjande av alstringsförmågan hos mark med hänsyn till
dess utnyttjande såsom åker eller ständig slåtter- eller betesvall, ha sedan
åtskilliga år tillbaka medel upptagits å riksstaten under titeln statens avdikningsanslag.
Bestämmelser angående villkoren för erhållande av statsbidrag
från anslaget äro meddelade i kungörelsen den 11 juni 1926 (nr 257) med
däri sedermera gjorda ändringar.

Riksdagen plägar årligen dels bestämma det belopp, intill vilket statsbidrag
ur anslaget må av Kungl. Majit för det nästkommande budgetåret beviljas,
dels ock anvisa visst anslagsbelopp för finansieringen av erforderliga
utbetalningar av bidrag. Av följande tabell framgå för ett vart av budgetåren
1930/31—1938/39 den bestämda bidragssumman och de anvisade anslagsbeloppen: -

Budgetår

Av riksdagen
bestämd bidragssumma

kronor

Anvisat

anslag

kronor

1930/31 4,000,000 3,800,000

1931/32 3,300,000 3,800,000

1932/33 3,000,000 3,000,000

1933/34 2,500,000 2,500,000

1934/35 2,200,000 3,000,000

1935/36 5,400,000 3,700,000

1936/37 3,300,000 3,700,000

1937/38 3,800,000 4,000,000

1938/39 1,200,000 2,700,000.

Härjämte har 1938 års riksdag medgivit, att Kungl. Majit må, under för
beredskapsstaten gällande förutsättningar, under budgetåret 1938/39 bevilja

Kungl Maj-.ts proposition nr 242.

statsbidrag från statens avdikningsanslag å högst 3,800,000 kronor utöver i
statsverkspropositionen angivet belopp av 1,200,000 kronor.

I skrivelse den 31 augusti 1938 har lantbruksstyrelsen gjort framställning
om beredande av medel för budgetåret 1939/40 för utlämnande av statsbidrag
från statens avdikningsanslag samt därvid anfört väsentligen följande.

Under budgetåret 1937/38 har bidrag beviljats fran ifrågavarande anslag
till 922 företag med tillhopa 3,799,930 kronor. Därutöver har Kungl. Majit
under sagda budgetår efter riksdagens särskilda medgivande beviljat bidrag
från anslaget till 5 företag med tillhopa 92,292 kronor 31 öre, vilket belopp
emellertid icke skall inräknas i det belopp, som Kungl. Majit enligt riksdagens
medgivande äger för budgetåret bevilja jämlikt gällande bestämmelser
för avdikningsanslagets användning.

Vid ingången av budgetåret 1938/39 funnos hos lantbruksstyrelsen inneliggande
ansökningar om statsbidrag till 282 torrläggningsföretag, representerande
ett bidragsbelopp av omkring 1,800,000 kronor. Utöver nämnda ansökningar
torde under budgetåret nya ansökningar kunna förväntas inkomma
i ungefärligen samma omfattning som under det sist förflutna budgetåret
eller till ett sammanlagt belopp av omkring 3,800,000 kronor.

För tillgodoseende under löpande budgetår av samtliga såväl föreliggande
sorn under året motsedda ansökningar skulle salunda erfordras en bidragstilldelning
av (1,800,000 + 3,800,000 =) 5,600,000 kronor. För ändamålet
finnes tillgängligt bidrag från statens avdikningsanslag med 1,200,000 kronor.
Av för budgetåret 1938/39 föreliggande och påräknade ansökningar om statsbidrag
beräknas sålunda ansökningar å ett belopp av (5,600,000 — 1,200,000
—) 4,400,000 kronor bliva överförda till budgetåret 1939/40. Jämväl under
sistnämnda budgetår torde nya ansökningar om statsbidrag kunna förväntas
inkomma till ett belopp av omkring 3,800,000 kronor. För tillgodoseende under
budgetåret 1939/40 av ansökningar örn statsbidrag skulle sålunda erfordras
i runt tal (4,400,000 + 3,800,000 =) 8,200,000 kronor.

I detta sammanhang synes böra erinras, att 1936 års utredning angående
beredskapsarbeten i till chefen för socialdepartementet den 27 juli 1937 avgivet
betänkande i fråga om den statsunderstödda avdikningsverksamheten
framhållit, bland annat, att utredningen funnit skäl tala för att ifrågavarande
verksamhet under nuvarande förhållanden med obetydlig arbetslöshet väsentligt
inskränktes. I häröver den 18 december 1937 till chefen för socialdepartementet
avgivet yttrande har lantbruksstyrelsen anfört, bland annat,
att utredningens uppfattning i hithörande frågor måste karakteriseras som
verklighetsfrämmande och ägnad att giva en ensidig bild av förhållandena.
Det torde nämligen kunna anses såsom högst tvivelaktigt, huruvida jordbrukarna,
sedan de fått vidkännas mången gång dryga och för dem betungande
kostnader för upprättande av arbetsplaner, ville finna sig i att ligga med
dylika arbeten i reserv i väntan på att en krisperiod någon gång i en oviss
framtid skulle bryta in.

Såsom ytterligare skäl mot den av utredningen föreslagna upplagringen hos
lantbruksstyrelsen av arbetsplaner till ej bidragstilldelade företag torde framhållas
den omständigheten, att under väntetiden frågan om arbetenas utförande
jämlikt 7 kap. 58 § vattenlagen kunde komma alt förfalla, därvid av
intressenterna erlagda kostnader för arbetsplaners upprättande helt eller delvis
kunde bliva tillspillogivna.

Lantbruksstyrelsen bar tidigare vid upprepade tillfällen framhållit olägenheterna
av en sådan utveckling, att hos styrelsen år efter år anhopas arbetsplaner
till högst betydande antal, upp lill tusentalet och däröver, rörande torr -

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

läggningsföretag, vilka till följd av anslagets otillräcklighet icke kunna erhålla
statsbidrag och komma till utförande. Denna utveckling belyses bland
annat därav, att den för budgetåret 1936/37 vidtagna nedsättningen av ifrågavarande
anslag till 3,300,000 kronor medfört en ökning av balansen från
138 företag med ett bidragsbelopp av 670,000 kronor till nära det dubbla eller
242 företag och ett bidragsbelopp av 1,220,000 kronor. Balansen hade under
budgetåret 1937/38, trots den för sagda budgetår vidtagna ökningen av bidragstilldelningen
till 3,800,000 kronor, ytterligare stegrats till 282 företag oell
ett bidragsbelopp av 1,800,000 kronor. Att innevarande budgetår, varunder
bidragstilldelningen nedskurits till en obetydlighet av vad tidigare funnits
disponibelt eller till allenast 1,200,000 kronor, kommer att medföra en
synnerligen stark stegring av ifrågavarande balans, ligger i öppen dag. Lantbruksstyrelsen
har i det föregående uppskattat denna balans till ett bidragsbelopp
av 4,400,000 kronor. Det kan förväntas, att denna siffra kommer att
under budgetåret 1939/40 ökas med ytterligare minst 2,000,000 kronor, därest
icke bidragstilldelningen under sagda budgetår återföres till ett belopp, som
bättre än vad fallet är beträffande det innevarande budgetårets bidrag svarar
mot torrläggningsverksamhetens normala omfattning.

Med hänsyn till vad i berörda avseende här framhållits, synes bidragstilldelningen
från anslaget under budgetåret 1939/40 icke böra sättas lägre än
till 5,000,000 kronor.

Under budgetåret 1939/40 torde utbetalningarna från anslaget böra beräknas
till i runt tal 3,500,000 kronor.

Jag får vidare anmäla, att torrläggningskommittén i skrivelse den 21 november
1938 framlagt en förteckning över vissa — såväl nya som äldre —
torrläggningsföretag, vilka enligt kommitténs uppfattning lämpade sig som
reservarbeten vid arbetslöshet, sedan arbetsplaner för företagen upprättats
eller komplettering av tidigare uppgjorda planer verkställts. Förteckningen,
beträffande vars närmare detaljer jag torde få hänvisa till skrivelsen, upptager
40 företag, därav 1 inom Kalmar, 3 inom Blekinge, 3 inom Göteborgs oell
Bohus, 11 inom Västernorrlands samt 22 inom Norrbottens län.

Sedermera har torrläggningskommittén i en den 22 februari 1939 dagtecknad
skrivelse hemställt örn utverkande av medgivande för Kungl. Maj:t att,
under för beredskapsstaten gällande förutsättningar, under budgetåret 1939/
40 bevilja statsbidrag från statens avdikningsanslag av 6,000,000 kronor utöver
i statsverkspropositionen äskat belopp, därvid Kungl. Maj:t skulle äga
bestämma de förutsättningar och villkor, varunder dylika bidrag kunde utgå.

I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning i propositionen nr 2 med förslag
till tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39 bar årets riksdag
medgivit, att Kungl. Maj:t må under sagda budgetår bevilja statsbidrag från
statens avdikningsanslag å ytterligare tillhopa högst 1,200,000 kronor.

I årets statsverksproposition, nionde huvudtiteln, punkt 143, har Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att dels medgiva, att Kungl. Majit må under budgetåret
1939/40 bevilja statsbidrag från statens avdikningsanslag å tillhopa högst

3,800,000 kronor, dels ock anvisa ett förslagsanslag för ändamålet å 3,000,000
kronor. Förslaget har numera bifallits av riksdagen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 242-

Med hänsyn till att arbeten av ifrågavarande slag visat sig vara mycket Departement*
lämpliga för sysselsättning av arbetslösa vill jag förorda, att en väsentligt chefenökad
bidragstilldelning från avdikningsanslaget möjliggöres, därest försämrade
konjunkturer skulle inträffa under nästa budgetår. Vad angår storleken
av denna ökade bidragstilldelning synes densamma lämpligen böra bestämmas
till högst 5,000,000 kronor. Härvid har då tagits hänsyn till att statsbidrag
skola kunna beviljas dels till sådana företag, beträffande vilka arbetsplaner
redan föreligga hos lantbruksstyrelsen men som ej kunna tillgodoses
med statsbidrag inom av riksdagen medgiven ram för bidragstilldelningen,
dels ock till sådana av torrläggningskommittén förordade företag, beträffande
vilka arbetsplaner skäligen kunna hinna upprättas eller kompletteras
inom den närmaste tiden. Kungl. Majit torde äga bestämma de närmare villkoren
för bidragens beviljande. Bidragsbeloppen torde få avföras å riksstatsanslaget.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, alt Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen medgiva,

att Kungl. Majit må, under för beredskapsstaten gällande
förutsättningar, under budgetåret 1939/40 bevilja statsbidrag
från statens avdikningsanslag å högst 5,000,000 kronor utöver
det av riksdagen för sagda budgetår medgivna beloppet.

[7.] Grundförbättringar: Bidrag till förstärkning av ofullständiga jordbruk
m. in. Från och med 1927 har riksdagen varje år anvisat anslag till
nyodling och betesförbättring å ofullständiga jordbruk. Sedan 1931 har anslaget
fått tagas i anspråk jämväl för stenröjning och sedan 1935 har även
bidrag till jordkörning kunnat utgå från anslaget.

Anslaget, som förut varit av reservationsanslags natur, betecknas från och
med budgetåret 1934/35 såsom förslagsanslag. För vartdera av budgetåren
1935/36 och 1936/37 har anslaget uppförts med 1,500,000 kronor, för budgetåret
1937/38 med 1,950,000 kronor samt för innevarande budgetår med

2,000,000 kronor.

För 1939 bar riksdagen medgivit, att Kungl. Majit må för ifrågavarande
ändamål bevilja statsanslag intill 2,000,000 kronor, varav beräknats förslagsvis
850,000 kronor till nyodling, 600,000 kronor till betesförbättring, 450,000
kronor till stenröjning och 100,000 kronor till jordkörning.

Med bifall till i propositionen nr 275 framställt förslag medgav 1938 års
riksdag bärjämte, att Kungl. Majit finge, under för beredskapsstaten gällande
förutsättningar, under 1939 bevilja statsanslag intill 1,500,000 kronor
utöver det av riksdagen för nämnda år medgivna beloppet för utlämnande
av statsbidrag till nyodling, betesförbättring, stenröjning och jordkörning å
ofullständiga jordbruk.

Gällande bestämmelser angående villkoren för erhållande av ifrågavarande

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

Departements chefen.

statsbidrag äro meddelade i kungörelsen den 12 oktober 1934 (nr 498) angående
statsbidrag till jordförbättring å ofullständiga jordbruk med däri genom
kungörelsen den 30 juni 1937 (nr 571) gjord ändring.

I skrivelse den 31 augusti 1938 har lantbruksstyrelsen förordat, att bidragstilldelningen
för ifrågavarande ändamål måtte även för år 1940 få uppgå
till 2,000,000 kronor, till vilket belopp förslagsanslaget borde beräknas för
budgetåret 1939/40.

1936 års egnahemsutredning har i sitt den 20 oktober 1938 avgivna betänkande
rörande den statliga egnahemsverksamheten (stat. off. utr. 1938: 34)
föreslagit vissa ändringar i grunderna för beräkningen av dessa bidrag samt
i anslutning härtill förordat, att anslaget för ändamålet måtte för budgetåret
1939/40 höjas till 3,000,000 kronor.

I årets statsverksproposition har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i
avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd,
till bidrag till nyodling, betesförbättring, stenröjning och jordkörning å ofullständiga
jordbruk för budgetåret 1939/40 beräkna ett förslagsanslag av

1,250,000 kronor. Vid anmälan i statsverkspropositionen av detta ärende
framhöll jag, att även om bidragsverksamheten, i enlighet med vad som
föreslagits av egnahemsutredningen, under år 1940 komme att erhålla vidgad
omfattning, anslaget likväl med hänsyn till att bidragen utbetalades successivt
torde kunna beräknas lägre än för innevarande budgetår. Med en anslagsanvisning
av 1,250,000 kronor torde sålunda bidragstilldelningen kunna
höjas från nuvarande belopp av 2,000,000 kronor till 2,500,000 kronor.

Med hänsyn till ifrågavarande förbättringsarbetens betydelse för utökandet
av försörjningsmöjligheterna inom det mindre jordbruket torde det vara motiverat
med en ökad bidragstilldelning för ändamålet, för den händelse försämrade
konjunkturer skulle inträffa under nästa budgetår. I en dylik situation
är det uppenbarligen mycket viktigt, att möjligheter stå till buds att ytterligare
utvidga förevarande verksamhet, även om denna under så att säga
normala förhållanden erhåller en betydande omfattning. Behandlingen av
egnahemsutredningens förslag och däröver avgivna yttranden torde komma
att slutföras inom den närmaste tiden. Det förhållandet, att proposition med
äskande av anslag för hithörande bidragsverksamhet ej hunnit avlåtas till
riksdagen, synes emellertid ej böra utgöra hinder för Kungl. Majit att redan
nu göra framställning hos riksdagen om medgivande att under för beredskapsstaten
gällande förutsättningar under år 1940 bevilja statsanslag intill
visst belopp utöver det belopp riksdagen kan komma att för nämnda år
medgiva för utlämnande av statsbidrag till förstärkning av ofullständiga
jordbruk m. m.

Den ytterligare bidragstilldelning, som jag sålunda under nyssnämnda förutsättning
anser vara önskvärd för år 1940, synes lämpligen kunna bestämmas
till samma belopp som för innevarande år eller 1,500,000 kronor. Bidragsbeloppen
torde få avföras å riksstatsanslaget. Dettas benämning synes böra

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

ändras till Grundförbättringar: Bidrag till förstärkning av ofullständiga

jordbruk m. m.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen medgiva,

att Kungl. Majit må, under för beredskapsstaten gällande
förutsättningar, under år 1940 bevilja statsanslag intill

1,500,000 kronor utöver det belopp riksdagen kan komma att
för nämnda år medgiva för utlämnande av statsbidrag till
förstärkning av ofullständiga jordbruk m. m.

[8.] a. Grundförbättringar: Bidrag till täckdikningar. I enlighet med
vad särskilda utskottet i sina utlåtanden nr 17 och nr 22 föreslagit anvisade
1933 års riksdag, under utgifter för kapitalökning, fonden för förlag till statsverket,
till bidrag till täckdikningar för budgetåret 1933/34 ett reservationsanslag
av 1,000,000 kronor. Avsikten med anslagets anvisande var, bland
annat, att, i den mån så lämpligen kunde ske, genom utförande av täckdikningsarbeten
söka lindra eller motverka arbetslösheten. Anslag för ifrågavarande
ändamål ha jämväl anvisats följande budgetår. Anslaget, som för
budgetåret 1934/35 upptagits under utgifter för kapitalökning samt därefter
under nionde huvudtiteln, utgör för innevarande budgetår 400,000 kronor.
Härjämte har å beredskapsstat för sistnämnda budgetår upptagits ett förskottsanslag
av 1,000,000 kronor.

Kungl. Majit har den 30 juni 1933 utfärdat kungörelse (nr 434) angående
statsbidrag till täckdikning, däri ändring vidtagits genom kungörelsen nr
572/1937.

I skrivelse den 31 augusti 1938 har lantbruksstyrelsen föreslagit, att ifrågavarande
anslag för nästa budgetår måtte uppföras med oförändrat belopp,

400,000 kronor. Styrelsen har anfört i huvudsak följande.

Storleken av de för respektive kalenderår till förfogande ställda medlen
och av hushållningssällskapen sökta bidragsbelopp framgår av följande
tabell.

	Av riksdagen	Av hus-hållnings-
Ar	anvisade	sällskapen
anslag	sökta bidrags-
	kronor	belopp kronor
1933 ...........	........... 1,000,000	1,500,000
1934 ...........	........... 1,500,000	1,903,000
1935 ...........	........... 1,500,000	2,022,000
1936 ...........	........... 1,000,000	2,557,000
1937 ...........	........... 500,000	1,827,000
1938 ...........	........... 400,000	1,569,259.

Från anslaget för 1938 har lantbruksstyrelsen hittills hos Kungl. Majit
tillstyrkt bidrag åt hushållningssällskapen med sammanlagt 380,000 kronor.
Återstoden av anslaget, 20,000 kronor, har ansetts böra reserveras till

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

bestridande av sällskapens kostnader för anställande under året av extra
arbetskraft.

Enbart ur synpunkten av täckdikningsföretagens betydelse för lindrande
eller motverkande av rådande arbetslöshet torde ej finnas anledning att anvisa
statsmedel i särskild ordning till igångsättande av arbeten av detta
slag. Emellertid har lantbruksstyrelsen, med hänsyn till täckdikningens
stora betydelse, icke minst för de små och medelstora jordbruken, velat framhålla
önskvärdheten av att ifrågavarande grundförbättringsarbeten tills vidare
måtte jämväl i fortsättningen verksamt befrämjas från statens sida. I
den mån så anses böra ske medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet,
torde jordbruk med åkerareal understigande viss areal, förslagsvis 75 hektar,
böra äga företrädesrätt till bidrag.

På förslag av Kungl. Majit har årets riksdag för ifrågavarande ändamål
anvisat dels å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39 ett reservationsanslag
av 200,000 kronor, dels ock å riksstaten för budgetåret 1939/
40 ett reservationsanslag av 500,000 kronor.

*>eichtf™TUS Förevarande bidragsverksamhet, vilken tillkommit såsom led i åtgärderna
för arbetslöshetens bekämpande, synes lämpligen böra givas större omfattning,
därest försämrade konjunkturer skulle inträffa under nästa budgetår.
På grund härav vill jag förorda, att å beredskapsstaten för budgetåret
1939/40 upptages ett anslag för ändamålet av 1,000,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Grundförbättringar: Bidrag till iäckdikningar å
beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag
av ............................ kronor 1,000,000.

I. Fiskeriväsendet.

[9.] a. Understöd åt fiskare. 1934 års riksdag (prop. nr 262; R. skr.
nr 342) anvisade för budgetåret 1934/35 ett reservationsanslag å 750,000
kronor till understöd åt fiskare. I anledning av inom riksdagen väckta
motioner (I: 116 och II: 225) uppförde härefter 1938 års riksdag (skr. nr 198)
å riksstaten för budgetåret 1938/39 ett reservationsanslag av 42,000 kronor
för ändamålet. Vidare upptogs för samma ändamål å beredskapsstat för
sistnämnda budgetår ett förskottsanslag av 150,000 kronor.

På förslag av Kungl. Majit har årets riksdag å tilläggsstat till riksstaten
för budgetåret 1938/39 anvisat ett reservationsanslag av 50,000 kronor till
understöd åt fiskare. I årets statsverksproposition, nionde huvudtiteln, punkt
163, har Kungl. Majit härjämte föreslagit riksdagen att för budgetåret 1939,
40 anvisa ett reservationsanslag av 50,000 kronor för ändamålet. Även sistnämnda
förslag har numera bifallits av riksdagen.

Bestämmelser angående användningen av ifrågavarande anslag lia med -

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

delats i kungörelsen den 15 juni 1934 (nr 281) angående anslag av statsmedel
för beredande av tillfälligt understöd åt fiskare.

Såsom jag erinrade i samband med framläggande för fjolårets riksdag Departemenuav
förslag örn upptagande å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 av anslag chefentill
understöd åt fiskare, avsåg medelsanvisningen år 1934 att avhjälpa de
svårigheter, vari vissa fiskare råkat genom den lågkonjunktur, som då
rådde. Ehuru även under nuvarande relativt gynnsamma konjunkturläge
behov av ifrågavarande understödsverksamhet visat sig förefinnas inom
vissa delar av landet, är det i främsta rummet önskvärt att vid en mera allvarsam
konjunkturförsämring kunna bispringa sådana grupper bland fiskarbefolkningen,
som av de försämrade konjunkturerna beredas svårigheter att
skaffa sig utkomst av yrket. Jag förordar, att å beredskapsstat för nästa
budgetår upptages ett anslag till understöd åt fiskare av 150,000 kronor eller
samma belopp som fanns upptaget å beredskapsstaten för innevarande budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Understöd åt fiskare å beredskapsstat för budgetåret
1939/40 upptaga ett förskottsanslag
av ................................... kronor 150,000.

J. Skogsväsendet.

[10.] Skogsvård m. lii.: Statens skogsutdikningsanslag. Till understödjande
medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet av torrläggningsföretag,
vilka avse höjande av alstringsförmågan hos mark med hänsyn till dess
utnyttjande för skogsbörd, bar riksdagen (se 1927: prop. nr 156; R. skr. nr
235) under benämning statens skogsutdikningsanslag anvisat reservationsanslag
från och med budgetåret 1927/28. För innevarande budgetår är för ändamålet
å riksstaten anvisat ett reservationsanslag å 200,000 kronor, varav
må användas 80,000 kronor för besiktning av vissa äldre dikningsföretag.
Härjämte har för ändamålet i fråga å beredskapsstat för budgetåret 1938/39
upptagits ett förskottsanslag av 600,000 kronor.

För bidrag från ifrågavarande anslag gälla bestämmelserna i kungörelsen
den 27 juni 1927 (nr 270) angående villkoren för statsbidrag från statens
skogsutdikningsanslag med däri sedermera gjorda ändringar. Vidare har
Kungl. Maj:t nämnda dag utfärdat cirkulär (nr 273) till samtliga skogsvårdsstyrelser
och skogssällskapet med vissa föreskrifter rörande tillämpningen av
förstberörda kungörelse, vilket cirkulär sedermera ändrats i vissa delar.

Vidkommande den med ifrågavarande anslag under 1937 bedrivna verksamheten
torde jag få hänvisa till årets statsverksproposition (IX. II. T.
p. 184).

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

I skrivelse den 17 augusti 1938 bär centralrådet för skogsvårdsstgrelsernas
förbund gjort framställning om anslag för nästkommande budgetår för ändamålet
med 600,000 kronor. Av skrivelsen inhämtas beträffande medelsbehovet
i huvudsak följande.

Centralrådet, som till utrönande av skogsvårdsstyrelsernas och skogssällskapets
medelsbehov för ifrågavarande verksamhet under budgetåret 1939/40
från sagda myndigheter inhämtat vissa uppgifter, har med ledning härav beräknat,
att före den 1 juli 1939 kommer att äskas statsbidrag till 2,818 företag
å ett sammanlagt belopp, inklusive 18 procent förvaltningsbidrag, av

845.000 kronor.

Då av det för budgetåret 1938/39 anvisade anslaget å 200,000 kronor 80,000
kronor avsetts till bestridande av kostnader för besiktning av redan utförda
dikningsföretag, står, förutom en reservation beräknad till 475,000 kronor
ett belopp av 120,000 kronor eller tillhopa (475,000 + 120,000 =) 595,000
kronor till förfogande för ändamålet, eller ett belopp, som med cirka 250,000
kronor understiger det beräknade medelsbehovet för innevarande budgetår.

För tillgodoseende av bidragsansökningar som antingen inkommit eller
förväntas inkomma under 1938, men vilka ansökningar ej beräknas kunna
beredas i och för bidragsframställning före den 1 juli 1939 har centralrådet
beräknat bidragsbehovet, inklusive förvaltningsbidrag å 18 procent, till sammanlagt
750,000 kronor. Då besiktningskostnaderna för 1940 beräknats till

60.000 kronor uppgår det sammanlagda medelsbehovet för budgetåret 1939/40
enligt centralrådets beräkning till (250,000 + 750,000 -f- 60,000 —) 1,060,000
kronor.

Centralrådet har vidare beträffande anslagsbehovet för nästa budgetår anfört
följande.

Centralrådet har vid beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår förutsatt,
att samtliga nu föreliggande och t. o. m. år 1939 inkommande ansökningar
om bidrag, vilka kunna förutsättas vara berättigade erhålla dylikt,
skola bliva tillgodosedda. Under nuvarande förhållanden med riklig arbetsdräng
synes detta ej vara av behovet påkallat. Fastmera synes lämpligt
att i viss utsträckning balansera inkommande bidragsansökningar och, så
långt skogsvårdsstyrelsernas ekonomiska resurser det medger, även planlagda
dikningsföretag för att lia dessa att tillgå vid sådan förändring av konjunkturläget,
att det blir angeläget att tillskapa nya arbetstillfällen. Med hänsyn
härtill synes statens skogsutdikningsanslag för budgetåret 1939/40 kunna
uppföras med ett belopp, understigande det ovan härledda medelsbehovet.
Då det emellertid svårligen låter sig göra att med större säkerhet bedöma
konjunkturutvecklingen längre tid i förväg, kan det måhända vara lämpligt
att icke begränsa anslaget till alltför ringa belopp. Centralrådet vill för sin
del föreslå, att statens skogsutdikningsanslag i riksstaten för budgetåret 1939/
40 uppföres med ett belopp av 600,000 kronor, varav 60,000 kronor må disponeras
för bestridande av kostnader för besiktning av redan utförda dikningsföretag.

På förslag av Kungl. Majit har riksdagen å tilläggsstat till riksstaten för
budgetåret 1938/39 anvisat ett reservationsanslag av 400,000 kronor för ifrågavarande
ändamål.

Kungl. Majit har härjämte i årets statsverksproposition, nionde huvudtiteln,
punkt 184, föreslagit riksdagen att dels medgiva, att Kungl. Majit må
under budgetåret 1939/40 bevilja statsanslag intill 600,000 kronor för utlära -

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

nantie av statsbidrag till skogsutdikningsföretag, dels ock till Skogsvård
m. m.: Statens skogsutdikningsanslag för budgetåret 1939/40 anvisa ett förslagsanslag
av 500,000 kronor. Vid anmälan i statsverkspropositionen av
denna anslagsfråga anförde jag följande.

»Centralrådets beräkning av behovet av bidrag för ifrågavarande ändamål
under nästa budgetår giver mig icke anledning till erinran. Med hänsyn till
det ogynnsamma konjunkturläget å trävarumarknaden synes det vara av
vikt att bereda ökad sysselsättning åt skogsarbetare och ägare av mindre
skogar i Norrland samt i Kopparbergs och Värmlands läns skogsbygder. Då
förhållandena i dessa trakter på skogsproduktionens område dessutom torde
göra ett effektivare bidrag från det allmännas sida önskvärt, vill jag förorda
sådan ändring av gällande bestämmelser i ämnet, att bidrag till företag i nyssnämnda
landsändar i vissa fall må kunna utgå med högst 60 procent mot 40
procent för närvarande.

I anslutning till vad chefen för finansdepartementet anfört vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor torde förevarande anslag för
nästa budgetår böra upptagas såsom förslagsanslag, maximerat genom att
riksdagen fastställer bidragstilldelningens storlek under budgetåret.

Med en bidragstilldelning av 600,000 kronor, vari inräknats förvaltningsbidrag
för bestridande av skogsvårdsstyrelsernas kostnader för handhavandet
av ifrågavarande verksamhet, torde utbetalningarna under nästa budgetår
kunna beräknas lill omkring 500,000 kronor. Anslag för ändamålet bör sålunda
upptagas till detta belopp.»

Numera har även det i statsverkspropositionen framlagda förslaget angående
ifrågavarande anslag bifallits av riksdagen.

Ehuru genom riksdagens beslut om anslag för skogsutdikningsändamål DeparUmentaunder
nästa budgetår möjliggjorts en avsevärt höjd bidragstilldelning, torde chefendet,
med hänsyn till skogsutdikningsarbetenas betydelse för beredandet av
ökad sysselsättning åt befolkningen inom de delar av landet, som äro särskilt
beroende av skogsbruket, vara önskvärt, att medel i ännu större omfattning
kunna göras tillgängliga för ifrågavarande verksamhet, därest ytterligare
försämring i konjunkturläget å trävarumarknaden skulle inträffa.

Kungl. Maj:t torde därför bemyndigas att under angivna förutsättning bevilja
statsanslag å högst 300,000 kronor utöver det belopp, som riksdagen redan
medgivit för nästa budgetår. Bidragsbeloppen torde få avföras från
riksstatsanslaget, som är av förslagsanslags natur.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen medgiva,

att Kungl. Majit må, under för beredskapsstaten gällande
förutsättningar, under budgetåret 1939/40 bevilja statsanslag
intill 300,000 kronor utöver det av riksdagen för nämnda budgetår
medgivna beloppet för utlämnande av statsbidrag till
skogsutdikningsföretag.

Kunut. Maj.ts proposition nr 242.

[11.] a. Skogsvård m. ni.: Statens skogsodlingsanslag. Till understödjande
medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet av företag, avseende
skogsodling eller annan åtgärd för vinnande av ändamålsenlig skogsproduktion
å vissa marker med otillfredsställande skogsbestånd, har riksdagen (se
1930: prop. nr 134; R. skr. nr 324) från och med budgetåret 1930/31 under
benämning statens skogsodlingsanslag anvisat anslag. För budgetåret 1938/
39 är för ändamålet å riksstaten uppfört ett reservationsanslag å 60,000 kronor.
Härjämte har å beredskapsstat för sagda budgetår upptagits ett förskottsanslag
av 100,000 kronor för ifrågavarande ändamål.

Bestämmelser om anslagets användning lia meddelats i kungörelsen den
27 juni 1930 (nr 270) angående villkoren för statsbidrag från statens skogsodlingsanslag
med däri sedermera gjorda ändringar. Vidare har Kungl. Maj :t
nämnda dag utfärdat cirkulär (nr 271) till samtliga skogsvårdsstyrelser och
skogssällskapet med vissa föreskrifter rörande tillämpningen av sagda kungörelse,
vilket cirkulär ändrats i viss del genom cirkulär den 30 april 1931
(nr 78).

Rörande den med anslaget under 1937 bedrivna verksamheten torde få hänvisas
till årets statsverksproposition, nionde huvudtiteln, punkt 185.

I skrivelse den 17 augusti 1938 har centralrådet för skogsvärdsstyrelsernas
förbund hemställt om anvisande av ett anslag å 100,000 kronor för ifrågavarande
verksamhet under budgetåret 1939/40 och därvid överlämnat från
skogsvårdsstyrelserna och skogssällskapet infordrade uppgifter rörande medelsbehovet
för budgetåret. Centralrådet har beträffande behovet av statsbidrag
anfört i huvudsak följande.

Skogsvårdsstyrelserna och skogssällskapet lia beräknat, att de före den 1
juli 1939 sannolikt komme att äska statsbidrag med ett belopp av 362,850
kronor, häri inräknat 18 procent förvaltningsbidrag.

Då riksdagen för innevarande budgetår anvisat ett reservationsanslag å

60,000 kronor samt då reservationen å anslaget den 1 juli 1938 uppgått till
426,920 kronor, kan beräknas, att behållningen å anslaget vid ingången av
budgetåret 1939/40 kommer att uppgå till (60,000 + 426,920—-362,850=)
i avrundat tal 120,000 kronor.

Medelsbehovet för nästa budgetår beräknar centralrådet med ledning av
skogsvärdsstyrelsernas och skogssällskapets uppgifter till i runt tal 280,000
kronor. För att tillgodose detta medelsbehov skulle sålunda erfordras ett anslag
å (280,000 — 120,000 =) 160,000 kronor.

Centralrådet har beträffande anslaget för nästa budgetår anfört i huvudsak
följande.

Centralrådet har vid sin beräkning av medelsbehovet förutsatt, att samtliga
nu föreliggande och t. o. m. år 1939 inkommande ansökningar örn bidrag, vilka
kunna förutsättas vara berättigade erhålla dylikt, skola bliva tillgodosedda.
Under nuvarande förhållanden med riklig arbetstillgång synes detta ej vara
av behovet påkallat. Fastmera synes lämpligt att i viss utsträckning balansera
inkommande bidragsansökningar och, så långt skogsvärdsstyrelsernas,
ekonomiska resurser det medge, även planlagda skogsodlingsföretag för att lia
dessa att tillgå vid sådan förändring av konjunkturläget, att det blir angeläget
att tillskapa nya arbetstillfällen. Med hänsyn härtill synes statens skogs -

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

odlingsanslag för budgetåret 1939/40 kunna uppföras med ett belopp, understigande
medelsbehovet. Då det emellertid svårligen låter sig göra att med
större säkerhet bedöma konjunkturutvecklingen längre tid i förväg, kan det
måhända vara lämpligt att icke begränsa anslaget till alltför ringa belopp.
Centralrådet vill för sin del föreslå, att statens skogsodlingsanslag i riksstaten
för budgetåret 1939/40 uppföres med ett belopp av 100,000 kronor.

På förslag av Kungl. Maj:t har årets riksdag för ifrågavarande ändamål
anvisat dels å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1938/39 ett reservationsanslag
av 100,000 kronor, dels ock för budgetåret 1939/40 ett reservationsanslag
av likaledes 100,000 kronor.

Ifrågavarande arbeten äga sådan betydelse för åstadkommande av en ökad Departement»-virkesproduktion samt för skapande av bättre försörjningsmöjligheter för chefen.
skogsarbetare och ägare av mindre skogsbruk, att det torde vara önskvärt att
medel för utförande av dylika arbeten även för nästa budgetår upptagas å beredskapsstat.
För ändamålet torde böra uppföras ett anslag av 100,000 kronor.
Liksom föregående år vill jag förorda, att bidragsprocenten vid utlämnande
av statsbidrag till företag i Norrland samt Kopparbergs och Värmlands
läns skogsbygder måtte höjas från 50 till 60.

Jag hemställer alitsa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Skogsvård m. m.: Statens skogsodlingsanslag å beredskapsstat
för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag
av ................................ kronor 100,000.

[12.] b. Skogsvård m. m.: Vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas
skogar. För utlämnande av statsbidrag för vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder
å enskildas skogar har riksdagen anvisat för budgetåret 1932/
33 under nionde huvudtiteln ett extra reservationsanslag av 2,000,000 kronor
(se prop. nr 29; R. skr. nr 30) och för budgetåren 1933/34 och 1934/35 under
utgifter för kapitalökning, londén för förlag till statsverket, reservationsanslag
av respektive 5,000,000 och 3,500,000 kronor. Med hänsyn bland
annat tdl förefintlig reservation har för budgetåren 1935/36—1938/39 ej anvisats
anslag för ändamålet. Emellertid har å beredskapsstat för sistnämnda
budgetår för ändamålet upptagits ett förskottsanslag av 1,000,000 kronor.

Förevaiande anslag har avsetts skola samtidigt tjäna två syften, nämligen
beredande av ökade arbetstillfällen inom skogsbruket och främjande av
skogsvården. Senaste bestämmelser örn anslagets användning återfinnas i
kungörelsen den 30 juni 1933 (nr 437) angående statsbidrag till understödjande
av vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar med däri
genom kungörelserna nr 548/1933 och 198/1934 vidtagna ändringar.

En redogörelse för innebörden av gällande bestämmelser örn anslagets användning
återfinnes i propositionen nr 275 till 1938 års riksdag med förslag
till beredskapsstat för budgetåret 1938/39 (sid. 127).

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

Jag torde i detta sammanhang få anmäla, att de sakkunniga för utredning
rörande Västernorrlands läns försörjningsmöjligheter i skrivelse den 27 februari
1939 hemställt, att Kungl. Majit måtte hos riksdagen göra framställning
om ett anslag å förslagsvis 1,000,000 kronor att ställas till förfogande för
skogsvårdsstyrelsen i Västernorrlands län för utförande av skogsvårdsåtgärder
å enskildas — även i bolagens hand varande — marker i huvudsak enligt
de grunder, som gällt för liknande tidigare beviljade extra anslag. De sakkunniga
ha anfört bland annat följande.

Från skogssakkunnigt håll har inhämtats, att vid god skogsvård skogens
avkastning inom de vattenområden, som tillhöra de flottleder, vilka utmynna
i länet, skulle kunna höjas med 40 å 50 procent.

Försörjningsmöjligheterna för skogsbygdens folk äro för närvarande mindre
gynnsamma. Den alltmer begränsade tiden för skogsavverkningarna har
efter hand pressat de betingelser, under vilka denna befolkning lever. På
många håll ha även vissa arbetsförtjänster helt eller till betydande del försvunnit.
Detta gäller exempelvis flottningsarbetena, beträffande vilka gjort
sig gällande en strävan att alltmer få dem verkställda på kortast möjliga
tid. Men även andra viktiga förvärvskällor ha gått förlorade. Detta sammanhänger
direkt med arbetsbristen i industridistrikten. Förr kunde folk
från skogsbygden sommartiden erhålla arbeten vid skogsindustrierna. Dessa
arbetstillfällen förefinnas icke längre. Vad allt detta betyder ur försörjningssynpunkt
tarvar ingen närmare förklaring.

Försämringen på skogsarbetsmarknaden beror ej minst på att skogsbeståndet
alltför hårt skattats i gången tid utan att åtgärder i nöjaktig omfattning
vidtagits för återväxten.

Då det är av vikt att i blivande riksstat få inrymt anslag för hjälparbeten
av skogsvårdande eller därmed jämförlig art, lia de sakkunniga från länets
skogsägande bolag låtit infordra uppgifter å dylika arbeten, som kunna utföras
å deras marker. Dylika uppgifter ha även inkommit från de flesta
större skogsbolagen med angivande av belägenheten av de skogsmarker, varå
skogsvårdande åtgärder äro befogade, områdenas areal, arbetenas karaktär
och beräknat antal dagsverken för deras utförande. Det sålunda hopbragta
materialet får anses representera i runt tal fyra tiondelar av länets sammanlagda
skogsareal. Det sammanlagda dagsverksantalet uppgår till 644,921.
Under förutsättning att skogarnas tillstånd vore likartat skulle detta för hela
länet betyda att av skogsvårdande arbeten skulle kunna utvinnas omkring
1.5 miljoner dagsverken under den närmaste tiden. Den sannolika tillgången
på dylika arbeten torde emellertid ligga mellan 1.5—2 miljoner dagsverken
beroende på att skogsägare, vilka icke lämnat uppgifter, torde representera
större tillgångar på arbetstillfällen.

Det är uppenbart att här föreligger ett vidsträckt fält för de strävanden,
som avse att icke allenast vidmakthålla skogsbeståndet utan ock öka detsamma,
vilket blivit hart när ett livsvillkor för länets skogsbruk i och med
cellulosaindustriens mäktiga frammarsch. För länets vidkommande måste
därför ur såväl försörjnings- som sysselsättningssynpunkt sägas vara av synnerlig
vikt att skogsbruket kraftigt främjas. De sakkunniga hålla före, att
en statlig bidragsverksamhet, anordnad på samma sätt, som gällt tidigare
anslag till vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskilda skogar, skulle visa
sig ägnad att i hög grad tillgodose dessa syften.

I övrigt torde jag beträffande ifrågavarande framställning få hänvisa till
handlingarna i ärendet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

På förslag av Kungl. Maj:t har årets riksdag å tilläggsstat till riksstaten
för budgetåret 1938/39 anvisat ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor till
vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar.

Vid anmälan för Kungl. Majit av frågan om anvisande av medel å tilläggs-Departementsstat
för ifrågavarande ändamål anförde jag såsom skäl för en anslagsanvisning
önskvärdheten av att lämpliga arbetsobjekt för skogsvårdsåtgärder tillskapades
under rådande konjunkturer å skogsskötselns område. I syfte att
vid en kris med omfattande arbetslöshet kunna få till stånd en snabb utvidgning
av den med förevarande anslag avsedda verksamheten vill jag förorda,
att å beredskapsstat för nästa budgetår beräknas medel för ändamålet.

Då såsom bland annat framgår av framställningen rörande Västernorrlands
län behovet av åtgärder av ifrågavarande slag är mycket stort, synes ett
anslag av minst 5,000,000 kronor vara erforderligt.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Skogsvård m. m.: Vissa tillfälliga skogsvdrdsåtgärder
d enskildas skogar å beredskapsstat för budgetåret 1939/
40 upptaga ett förskottsanslag av ...... kronor 5,000,000.

[13.] c. Skogsvård m. m.: Väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild
ägo. 1933 års riksdag anvisade för budgetåret 1933/34 under utgifter
för kapitalökning, fonden för förlag till statsverket, ett reservationsanslag
av 500,000 kronor att utgå såsom statsbidrag till vissa väg- och flottledsbyggnader
å skogar i enskild ägo. För budgetåret 1934/35 anvisades
för ändamålet ett reservationsanslag av enahanda storlek. Härefter har för
budgetåret 1938/39 anvisats ett reservationsanslag för ändamålet å 50,000
kronor, varjämte å beredskapsstat för samma budgetår upptagits ett förskottsanslag
av 150,000 kronor.

De med ifrågavarande anslag avsedda arbetena ha ingått som ett led i
åtgärderna till arbetslöshetens motverkande. För anslagets användning har
Kungl. Majit meddelat bestämmelser i kungörelsen den 16 september 1933
(nr 549), däri vidtagits viss ändring genom kungörelsen nr 349/1938, samt i
cirkulär nämnda dag (nr 550).

I skrivelse den 17 augusti 1938 har centralrådet för skogsvdrdsstyrelsernas
förbund gjort framställning om anslag med 100,000 kronor för ifrågavarande
ändamål under budgetåret 1939/40 och därvid anfört bland annat följande.

Enligt inhämtade uppgifter uppgå skogsvårdsstyrelsemas och skogssällskapets
medelsbehov för nästa budgetår till 441,000 kronor.

För ett tillgodoseende i skälig omfattning av skogsbrukets behov av ett
förbättrat och utvecklat vägsystem vore förvisso anvisandet för ändamålet
av ett anslag av dylik storlek synnerligen önskvärt. Med hänsyn till de
omständigheter, varunder statsmakternas beslut örn anslag till väg- och flottledsbyggnader
för löpande budgetår fattades, lärer emellertid under nuva Bihang

till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 242. 7

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

Departements chefen.

rande förhållanden skogsvårdssynpunkterna ej få tillmätas större betydelse
vid bestämmande av anslagets storlek. Avgörande härför torde i stället bliva,
hur förhållandena på arbetsmarknaden väntas komma att gestalta sig.

För centralrådet är emellertid i närvarande stund omöjligt att bedöma,
bur dessa förhållanden komma att till nästa budgetår utveckla sig. Centralrådet
finner sig därför böra utgå ifrån, att några nämnvärda förändringar
härutinnan icke skola inträda och med dylik förutsättning allenast
påyrka, att anslaget i fråga för budgetåret 1939/40 upptages till sådan storlek.
att det fyller sin uppgift i beredskapssyfte.

Närmast för tillgodoseende av detta ändamål blev det i årets statsverksproposition
upptagna anslaget om 50,000 kronor av riksdagen beviljat. Enligt
centralrådets mening är emellertid ett belopp av dylik storlek för litet,
även om vid dettas tillmätande hänsyn uteslutande tages till beredskapssynpunkter.
Ett tillgodoseende av beredskapssyftet torde nämligen böra
medföra möjligheter för flertalet skogsvårdsstyrelser att bedriva en viss om
än begränsad verksamhet på området. Med ett anslag örn 50,000 kronor
låter sig emellertid detta ej göra, då med en någorlunda jämn fördelning
av denna summa på styrelserna verksamheten för varje styrelse skulle bliva
av så ringa omfattning, att administrationskostnaderna bleve oskäligt höga.
Beträffande utnyttjandet av årets anslag har centralrådet därför icke ansett
lämpligt att med skogsvårdsstyrelserna överenskomma örn viss ungefärlig
förhandsfördelning av detta, utan torde anslaget få ianspråktagas i den ordning,
ansökningar örn bidrag från detsamma inkomma. Ur beredskapssynpunkt
vore det emellertid enligt centralrådets mening mera ändamålsenligt,
örn sådan reglering av anslagets fördelning kunde ske, att ett så stort antal
skogsvårdsstyrelser som möjligt kunde bedriva viss verksamhet på området.
Centralrådet har sökt bedöma till vilket lägsta belopp anslaget i fråga bör
upptagas för att en sådan förhandsreglering av utnyttjandet må kunna
praktiskt genomföras. Resultatet av denna centralrådets prövning har blivit,
att under angivna förutsättningar anslaget icke bör understiga 100,000
kronor.

Under antagande, att förvaltningsbidraget kommer att utgå med 15 procent
av statsbidragen, skulle ett anslag av dylik storlek möjliggöra vägarbeten
till en kostnad av cirka 350,000 kronor. Under förutsättning jämväl
att tjugu skogsvårdsstyrelser komma att bedriva ifrågavarande bidragsverksamhet,
skulle med jämn fördelning å dessa på en var komma att belöpa
vägarbeten till en kostnad av cirka 17,500 kronor, vilket synes möjliggöra
en skälig omfattning av arbetet.

På förslag av Kungl. Majit har årets riksdag till ^g- och flottledsbyggnader
å skogar i enskild ägo anvisat dels å tilläggsstat till riksstaten för
budgetåret 1938/39 ett reservationsanslag av 300,000 kronor, dels ock för
budgetåret 1939/40 ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

. Då det synes önskvärt, att medel för bidragsverksamhetens bedrivande
i ökad omfattning finnas tillgängliga, därest försämrade konjunkturer skulle
inträffa under nästa budgetår, vill jag förorda, att å beredskapsstat för budgetåret
upptages ett anslag för ändamålet av 300,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Skogsvård m. m.: Väg- och flottledsbyggncider å
skogar i enskild ägo å beredskapsstat för budgetåret 1939/40
upptaga ett förskottsanslag av............ kronor 300,000.

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

[14.] d. Åtgärder för ökad användning av inhemskt motorbränsle

m. m. Under titeln vissa åtgärder på skogshushållningens område m. m.
har för ett vart av budgetåren 1935/36 och 1936/37 anvisats ett reservationsanslag
av 300,000 kronor samt för budgetåret 1937/38 ett reservationsanslag
av 100,000 kronor, avsett till pannbyten m. m. Med hänsyn till förefintlig
reservation lia medel för ändamålet ej anvisats för innevarande budgetår.

Enligt beslut av 1938 års riksdag (IX. H. T. 1938, sid. 335; R. skr. nr 9)
står av behållningen efter den 1 juli 1938 å förenämnda för budgetåret 1937/

38 anvisade anslag ett belopp av förslagsvis 50,000 kronor till Kungl. Maj:ts
förfogande för understödjande av anläggning av fabriker för brikettering
av träkol samt för diverse åtgärder på skogshushållningens område. Vidare
har Kungl. Majit den 22 september 1938, jämlikt medgivande av riksdagen,
föreskrivit att av sagda behållning ett belopp av högst 10,000 kronor må användas
för bestridande av kostnader för anordningar vid eller omändringar
av statliga stationära värmeanläggningar.

I skrivelse den 30 augusti 1938 har byggnadsstyrelsen meddelat, att för
nästa budgetår icke torde erfordras någon medelsanvisning till pannbyten
m. m. eller till bestridande av kostnader för anordningar vid eller omändringar
av statliga stationära värmeanläggningar.

I årets statsverksproposition, nionde huvudtiteln, punkt 190, har Kungl.

Majit föreslagit riksdagen att till åtgärder för ökad användning av
inhemskt motorbränsle m. m. för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 100,000 kronor. Vid anmälan för Kungl. Majit av denna anslagsfråga
anförde jag bland annat:

»Det belopp å 50,000 kronor, som ställts till Kungl. Majits förfogande för
understödjande av anläggning av fabriker för brikettering av träkol samt
för diverse åtgärder på skogshushållningens område, torde helt komma att
tagas i anspråk under innevarande budgetår. Då det torde vara önskvärt,
att medel finnas tillgängliga för ändamålet även under nästa budgetår, vill
jag förorda, att ett belopp av 100,000 kronor upptages å riksstatsförslaget.

Medel för ändamålet torde böra anvisas under ett särskilt reservationsanslag
benämnt Åtgärder för ökad användning av inhemskt motorbränsle m. m.»

Omförmälda anslag å 100,000 kronor har numera anvisats av riksdagen.

Med hänsyn till vikten av att i en inträffande krissituation för ifrågava-Departementsrande
ändamål äga tillgång till medel i tillräcklig omfattning vill jag föror- chefenda,
alt å beredskapsstaten för nästa budgetår upptages ett anslag av 200,000
kronor för ändamålet.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå rikdagen

att till Åtgärder för ökad användning av inhemskt motorbränsle
m. m. å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga
ett förskottsanslag av .............. kronor 200,000.

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:
Richard Jobson.

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

101

Bilaga 9.

Egentliga statsutgifter.

Tionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 10 mars 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,
Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Möller, anmäler härefter under
handelsdepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga
statsutgifter å beredskapsstaten för budgetåret 1939/40 samt anför därvid följande.

D. Sjöfart och handel.

[1.] a. Lotsverket: Säkerhetsanstalter för sjöfarten. För ifrågavarande
ändamål är å beredskapsstat för innevarande budgetår upptaget ett förskottsanslag
å 1,030,000 kronor. Av nämnda belopp avses 650,000 kronor för
anskaffande av ett nytt tjänstefartyg för nedre norra lotsdistriktet och 380,000
kronor — hela kostnaden beräknad till 780,000 kronor — för förbättring av
fyrbelysningen i Kalmarsunds djupränna.

I skrivelse den 30 augusti 1938 angående anslag till lotsverket för budgetåret
1939/40 har lotsstyrelsen hemställt, bland annat, dels att, om medel från
beredskapsstaten icke kunde påräknas under löpande budgetår för anskaffning
av förenämnda tjänstefartyg samt omförmälda förbättringsarbeten i
Kalmarsund, anslag för dessa ändamål måtte upptagas å riksstaten för budgetåret
1939/40, dels ock att å nämnda riksstat måtte anvisas ytterligare ej
mindre 650,000 kronor för anskaffande av ett nytt tjänstefartyg för södra
lotsdistriktet än även resterande 400,000 kronor för förbättringsarbetena i
Kalmarsund.

Till motivering av förslaget om anslag för ett nytt tjänstefartyg för södra
lotsdistriktet har styrelsen anfört följande:

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

I skrivelse den 27 augusti 1937 angående anslag till lotsverket för budgetåret
1938/39 hade lotsstyrelsen anfört, att styrelsen funnit tjänstefartyget Malmö
icke besitta erforderlig sjövärdighet för att i befintligt skick lämpa sig
såsom tjänstefartyg i ett distrikt med öppen kust. Ytterligare undersökningar
borde därför företagas för utrönande av huruvida genom ombyggnad fartyget
kunde givas fullt tillfredsställande stabilitet utan eftersättande av andra krav,
som borde ställas på fartygets sjövärdighet.

Såsom resultat av den av styrelsen företagna utredningen hade styrelsen
funnit det icke vara för statsverket gagneligt att nedlägga kostnader på en
ombyggnad av tjänstefartyget Malmö. Då lotsverket ej heller förfogade
över annat, för södra lotsdistriktet lämpligt tjänstefartyg, borde tjänstefartyget
Malmö, så snart sig göra läte, ersättas med ett nytt fartyg. Det nuvarande
tjänstefartyget borde med iakttagande av tillbörlig försiktighet tillsvidare
användas i distriktet, till dess nytt fartyg blivit distriktet tilldelat.

Enär styrelsen sålunda kommit till den uppfattningen, att lösandet av frågan
om ersättande av södra lotsdistriktets tjänstefartyg icke kunde ske på
annat sätt än genom nybyggnad av ett fartyg av i huvudsak samma typ som
det för nedre norra lotsdistriktet avsedda fartyg, för vilket medel beräknats
i den av 1938 års riksdag godkända beredskapsstaten för budgetåret 1938/
39, finge styrelsen hemställa, att Kungl. Maj:t måtte av riksdagen äska medel,
650,000 kronor, till byggande av ett nytt tjänstefartyg jämväl för södra
lotsdistriktet.

Under punkt 48 av tionde huvudtiteln i årets statsverksproposition har
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till säkerhetsanstalter för sjöfarten för
nästkommande budgetår anvisa ett reservationsanslag av 1,660,200 kronor.
Härav avses 870,000 kronor till bestridande av vissa kostnader för anskaffande
av ett nytt tjänstefartyg för nedre norra lotsdistriktet och förbättring
av fyrbelysningen i Kalmarsunds djupränna.

Beträffande medelsbehovet härutinnan samt den i lotsstyrelsens förenämnda
framställning väckta frågan om anvisande av medel för anskaffande av
ett nytt tjänstefartyg för södra lotsdistriktet anförde jag vid ärendets föredragning
den 4 januari 1939, på sätt framgår av det vid statsverkspropositionen
fogade statsrådsprotokollet över liandelsärenden, följande:

Med hänsyn till angelägenheten för lotsverket av att inom en nära framtid
hava tillgång till det tjänstefartyg för nedre norra lotsdistriktet, för vars färdigställande
medel upptagits i beredskapsstaten för budgetåret 1938/39, tillstyrktes,
att anslag för ändamålet anvisades att utgå å nästa budgetårs riksstat.
Enligt tillämpad praxis borde betalas en fjärdedel av kostnaden vid
kontrakterandet av båten, två fjärdedelar under byggnadstiden och återstående
en fjärdedel sedan båten blivit färdigställd och godkänd. På grund härav
och i betraktande av den tid, som torde åtgå för bygget, syntes av det totala
kostnadsbeloppet för båten, 650,000 kronor, erfordras under nästa budgetår
tre fjärdedelar eller således i runt tal 490,000 kronor. Sistnämnda belopp
borde alltså nu beviljas, medan återstoden, 160,000 kronor, finge anstå
till ett senare budgetår. Vad anginge framställningen örn anvisande av medel
för byggande av ett nytt tjänstefartyg jämväl för södra lotsdistriktet torde
visserligen behov föreligga även av detta fartyg. Emellertid förordades
att — i likhet med vad år 1938 skedde beträffande det först omförmälda fartyget
— medel icke ställdes omedelbart till förfogande för ändamålet utan
tills vidare upptoges å den nya beredskapsstat, som skulle föreläggas 1939

103

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

års riksdag. Mot medelsberäkningen, 650,000 kronor, vore ej något att
erinra.

Beträffande det likaledes å beredskapsstaten för budgetåret 1938/39 under
säkerhetsanstalter för sjöfarten beräknade beloppet för förbättring av
fyrbelysningen i Kalmarsunds djupränna syntes detta arbete vara av beskaffenhet
att böra igångsättas under nästkommande budgetår. För ändamålet
borde å riksstaten anvisas ett belopp av samma storlek som det nu
å beredskapsstaten upptagna, eller 380,000 kronor. Återstående del av den
på statsverket ankommande kostnaden för arbetet, 400,000 kronor, syntes
böra upptagas å ny beredskapsstat.

Enligt vad jag sålunda vid föredragningen den 4 januari 1939 anfört skulle-Deparfementeå
beredskapsstat för nästkommande budgetår beräknas medel dels för byg- •''en‘
gande av ett nytt tjänstefartyg för södra lotsdistriktet med 650,000 kronor,
dels ock för slutförande av förbättringsarbetena avseende fyrbelysningen i
Kalmarsunds djupränna med 400,000 kronor. Tillhopa skulle följaktligen
för ifrågavarande säkerhetsanstalter avses ett belopp av 1,050,000 kronor.

Under åberopande härav hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Lotsverket: Säkerhetsanstalter för sjöfarten å beredskapsstat
för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag
av .............................. kronor 1,050,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:
Knut von Horn.

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

105

Bilaga 10.

Utgifter för statens kapitalfonder.

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

Utdrag av protokollet över finansårenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet d
Stockholms slott den 10 mars 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,
Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler förslag om
anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar å beredskapsstaten för
budgetåret 1930/40 samt anför därvid:

Huvudtitelns omfattning. Av skäl, som jag utvecklar vid anmälan av
förslag till beredskapsstat för budgetåret 1939/40, böra å en sådan stat uppföras
jämväl förskottsanslag för avskrivning av nya kapitalinvesteringar. I
det följande angivas för varje kapitalfond eller grupp av kapitalfonder de
huvudsakliga grunder, vilka böra tillämpas vid beräknande av dessa avskrivningsanslag.
I nedan intagna tablå meddelas en översikt över de föreslagna
avskrivningarnas fördelning å departement och fondgrupper.

	Statens affärs- verks- fonder	Luft- farts- londen	Statens allmänna fastighets- lond	Statens utlå- nings- fonder	Fonden för låne-under-stöd	Fonden för förlag till stats-verket	Summa
V. Socialdepartementet VI. Kommunikationsde-	—	—	750,000	1,750,000	8,640,000	—	11,140,000
partementet...... VIII. Ecklesiastikdeparte-	18,250,000	5,000,000	800,100	—	—	—	24,050,100
mentet.......... IX. Jordbruksdeparte-	—	—	2,209,100	—	—	—	2,209,100
mentet.......... X. Handelsdepartemen-	—	—	197,500	—	—	—	197,500
tet..............	—	—	—	—	—	3,000.000	3,000,000
Summa	18,250,000	5,000,000	3,956,7001,750,000	8,640,000	3,000,000	40,596.700

Statens affärsverksfonder. På föredragning av chefen för kommunikationsdepartementet
upptages å kapitalbudgeten i förslaget till beredskapsstat
ett anslag å 10,000,000 kronor till förbättring av landsbygdens telefonförhållanden.
Detta anslag torde böra i sin helhet avskrivas. Det torde böra fram -

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

hållas, att anslaget ej bör belastas, i den mån däremot svarande investeringsanslag
användes för ersättning av utrangerade kapitalobjekt.

För statens järnvägar upptagas å kapitalbudgeten förskottsanslag till terrassering
för utvidgning av spårsystemet i Boden, till ny tunnel mellan Tomteboda
och Hagalund, till förberedande arbeten för kurvrätningar samt till
försvarsberedskap vid statens järnvägar, vilka anslag torde böra i sin helhet
avskrivas. Vidare upptages ett anslag å 4,500,000 kronor till fortsatt anläggning
av dubbelspår. Detta anslag torde endast till viss del böra föranleda en
ökning av fondens förräntningspliktiga behållning. Jag föreslår, efter samråd
med chefen för kommunikationsdepartementet, att avskrivning verkställes
med 1,000,000 kronor.

För statens vattenfallsverk upptages å kapitalbudgeten ett förskottsanslag
å 770,000 kronor till civiltekniska luftskyddsåtgärder vid statens kraftanläggningar.
För närvarande torde särskilt avskrivningsanslag för denna investering
icke böra upptagas å beredskapsstaten. Ovisshet råder nämligen om
den fördelning av anslagsmedlen mellan fasta anläggningar, ingående i det
förräntningspliktiga kapitalet, och lösa inventarier, som kan komma att befinnas
lämplig. Avskrivningen regleras under dessa förhållanden bäst i samband
med framläggandet av förslag till tilläggsstat. Vidare upptages ett anslag
å 600,000 kronor till anskaffande av isbrytare för Trollhätte kanalverk.
Efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet föreslår jag,
att detta anslag i sin helhet avskrives.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte, under förutsättning att motsvarande anslag upptages å beredskapsstatens
kapitalbudgetsdel, föreslå riksdagen att

till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i statens affärsverksfonder
å bercdskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga

följande förskottsanslag, nämligen

Förbättring av landsbygdens telefonförhållanden
........................ kronor 10,000,000

Terrassering för utvidgning av sparsystemet
i Boden ....................... » 150,000

Fortsatt anläggning av dubbelspår...... » 1,000,000

Ny tunnel mellan Tomteboda och Hagalund
............................ » 750,000

Förberedande arbeten för kurvrätningar » 1,000,000

Försvarsberedskap vid statens järnvägar » 4,750,000

Anskaffande av isbrytare för Trollhätte

kanalverk ........................ » 600,000.

Luftfartsfonden. Å kapitalbudgetsdelen i beredskapsstaten upptages, enligt
vad chefen för kommunikationsdepartementet föreslår, ett förskottsanslag
under denna fond till byggande och förbättring av flygplatser med 5,000,000

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

107

kronor. Denna investering är av beskaffenhet att böra omedelbart och till
hela sitt belopp avskrivas.

Jag får sålunda hemställa, att Kungl. Maj:t måtte, under förutsättning att
motsvarande anslag upptages å beredskapsstatens kapitalbudgetsdel, föreslå
riksdagen att

till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i luftfartsfonden
å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga följande
förskottsanslag, nämligen

Byggande och förbättring av flygplatser. . kronor 5,000,000.

Statens allmänna fastighetsfond. Beräkningen av erforderliga avskrivningsanslag
för de investeringar i statens allmänna fastighetsfond, vilka av
cheferna för social-, kommunikations-, ecklesiastik- och jordbruksdepartementen
föreslagits skola upptagas å beredskapsstatens kapitalbudgetsdel, har
verkställts enligt de grunder, vilka innefattas i propositionen nr 199 till 1938
års riksdag. Dessa grunder, som av riksdagen godkänts, innebära i huvudsak,
att avskrivningen å fondens byggnadsvärden avpassas så, att avskrivningstiden
skall utgöra 60 år i normalfall men 40 år för byggnader, beträffande
vilka ett extraordinärt avskrivningsbehov anses föreligga (fängelser,
sjukhus och forskningsinstitutioner). Grundavskrivning skall ske i det förra
fallet med 25 procent, i det senare med 50 procent; avskrivningen skall i båda
fallen fullföljas genom en årlig avsättning till värdeminskningskonto, beräknad
till 1.25 procent. Dessa regler avse i första hand nybyggnader. I
fråga om anslag till ombyggnader eller till större reparationsarbeten bedömes
avskrivningsbehovet med hänsyn till arbetets beskaffenhet och kostnadernas
storlek i förhållande till byggnadsvärdet. Anslag till smärre ändringsarbeten
vilka icke medföra någon rubbning av fastighetsvärdet anses böra omedelbart
avskrivas. Mellan de olika anslagstyperna finnas givetvis alltid
gränsfall.

Under åberopande härav får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte, under
förutsättning att motsvarande anslag upptages å beredskapsstatens kapitalbudgetsdel,
föreslå riksdagen att

till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i statens allmänna
fastighetsfond å beredskapsstat för budgetåret 1939/40
upptaga följande förskottsanslag, nämligen

Socialdepartementet:

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus
...... kronor 750,000.

Kommunikationsdepartementet:

Nybyggnad för riksförsäkringsanstalten kronor 250,000

Nybyggnad för pensionsstgrelsen...... » 250,000

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

Nybyggnad för lantmäterikontoret i Nyköping
.......................... kronor 63,800

Tillbyggnad till landsstatshuset i Malmö » 116,300

Nybyggnad för länsstyrelsen i Göteborgs

och Bohus län.................... » 75,000

Nybyggnad för lantmäterikontoret i Vänersborg
m. m................... » 45,000.

Ecklesiastikdepartementet:

Till- och ombyggnad av landsarkivet i

Göteborg ........................ kronor 63,000

Nybyggnad för landsarkiv i Linköping » 82,500

Örn- och nybyggnadsarbeten för nationalmuseum
...................... » 65,000

Uppförande av en magasinsbyggnad för

statens etnografiska museum ...... » 8,000

Uppförande av byggnad för medicinskkemiska
och farmakologiska institutionerna
vid universitetet i Uppsala . . » 162,500

Fullföljande av universitetsbibliotekets

i Uppsala örn- och tillbyggnad m. m. » 31,300

Ändrings- och moderniseringsarbeten i

universitetshuset i Uppsala ........ j> 135,000

Uppförande av byggnad för meteorologiska
institutionen vid universitetet i

Uppsala ........................ » 33,500

Ombyggnads- och installationsarbeten i
byggnaden för kemiska institutionen

vid universitetet i Uppsala ........ » 91,000

Nybyggnad för de teoretiska institutionerna
m. m. vid karolinska mediko kirurgiska

institutet .............. » 450,000

Nybyggnad för laboratorier för gjuteriteknik
m. m. vid tekniska högskolan

i Stockholm...................... » 460,000

Nybyggnad för laboratorium för brobyggnad
och kommunikationsteknik
vid tekniska högskolan i Stockholm. . » 79,300

Nybyggnad för byggnadsakustiskt laboratorium
vid tekniska högskolan i

Stockholm ...................... » 45,300

Örn- och påbyggnad av bergsskolans lokaler
vid tekniska högskolan i Stockholm
............................ » 79,500

Kungl. Maj:ts proposition nr 242. 109

Ändringsarbeten i ugnsrummet i tekniska
högskolans i Stockholm kemibyggnad
........................ kronor 41,500

Uppförande av byggnad för fackavdelningen
för väg- och vattenbyggnad vid
Chalmers tekniska högskola m. m. . . » 250,000

Ny- och tillbyggnadsarbeten vid vissa

folk- och småskoleseminarier...... » 35,500

Ändringsarbeten m. m. vid vissa folkoch
småskoleseminarier .......... » 96,200.

J or dbruksdepar tementet:

Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan kronor 197,500.

Statens utlåningsfonder. Chefen för socialdepartementet föreslår, att å ka
pitalbudgetsdelen av beredskapsstaten skall upptagas ett anslag å 10,000,000
kronor till lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika
familjer. I enlighet med vedertagna grunder verkställd beräkning har givit
vid handen, att beträffande detta investeringsanslag bör tillämpas en avskrivningskvot
av 17.5 procent, i följd varav under huvudtiteln för avskrivning
av nya kapitalinvesteringar bör upptagas ett anslag å 1,750,000 kronor
för avskrivning å ifrågavarande investering.

Jag får sålunda hemställa, att Kungl. Majit måtte, under förutsättning att
motsvarande anslag upptages å beredskapsstatens kapitalbudgetsdel, föreslå
riksdagen att

till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i statens utlåningsfonder
å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga
följande förskottsanslag, nämligen

Lånefonden för bostadsförsörjning för

mindre bemedlade, barnrika familjer., kronor 1,750,000.

Fonden för låneunderstöd. Chefen för socialdepartementet föreslår, att
under denna rubrik skall å beredskapsstatens kapitalbudgetsdel upptagas
ett förskottsanslag å 8,000,000 kronor till lån för uppförande och förbättring
av lantarbetarbostäder. Ändamålet med detta anslag är detsamma som avses
med ett i årets statsverksproposition äskat, likabenämnt anslag. Såsom jag
utvecklat vid anmälan av huvudtiteln för avskrivning av nya kapitalinvesteringar
för budgetåret 1939/40 bör sistnämnda i fonden för låneunderstöd
gjorda investering avskrivas med 27 procent. Efter enahanda beräkning
skulle å beredskapsstaten behöva upptagas ett avskrivningsanslag för nu
ifrågavarande investering med 2,160,000 kronor.

Ilo

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

Under fonden för låneunderstöd skall, enligt vad chefen för socialdepartementet
föreslår, upptagas även ett förskottsanslag å 24,000,000 kronor till
lån för bostadsförbättringsverksamhet. Utlåningsprinciperna avses bliva sådana,
att avskrivning bör verkställas på samma sätt som i föregående fall.
För avskrivning bör sålunda beräknas ett belopp av 6,480,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl, Maj:t
måtte, under förutsättning att motsvarande anslag upptages å beredskapsstatens
kapitalbudgetsdel, föreslå riksdagen att

till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i fonden för
låneunderstöd å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga
följande förskottsanslag, nämligen

Lån för uppförande och förbättring av

lantarbetarbostäder ................ kronor 2,160,000

Lån för bostadsförbättringsverksamhet .. » 6,480,000.

Fonden för förlag till statsverket. Under denna rubrik föreslår chefen
för handelsdepartementet, att å beredskapsstatens kapitalbudgetsdel skall
upptagas ett förskottsanslag å 3,000,000 kronor till sprängningsarbeten m. m.
för oljelagring. Denna investering är av beskaffenhet att böra omedelbart
och till hela sitt belopp avskrivas.

Under åberopande härav får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte, under
förutsättning att motsvarande anslag upptages å beredskapsstatens kapitalbudgetsdel,
föreslå riksdagen att

till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i fonden för
förlag till statsverket å beredskapsstat för budgetåret 1939/40
upptaga följande förskottsanslag, nämligen

Sprängningsarbeten m. m. för oljelagring kronor 3,000,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla -

Ur protokollet:
R. Wcerneman.

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

lil

Bilaga 11.

Kapitalinvesteringar.

Socialdepartementet.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 10 mars 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,
Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Forslund, anmäler härefter under
socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar
å beredskapsstaten för budgetåret 1939/40 samt anför därvid
följande.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

Ll.] a. Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus. Beträffande
statens sinnessjukhus föreligga åtskilliga förslag avseende olika renoveringsoch
tillbyggnadsarbeten. Jag har ansett det väl motiverat att vid beräknandet
av medel å beredskapsstat beakta några av dessa byggnadsföretag.

Psykiatrisk klinik vid akademiska sjukhuset i Uppsala.

För detta byggnadsföretag hava av riksdagarna åren 1935, 1936 och 1937
anvisats sammanlagt 775,000 kronor, varjämte å beredskapsstat för innevarande
budgetår upptagits ett belopp av 500,000 kronor. Totalkostnaderna för byggnadsföretag
beräknades i 1936 års proposition till 1,597,000 kronor, däri inberäknad
kostnaden för klinikens anslutning till akademiska sjukhusets ekonomicentraler.
Nämnda totalkostnad har emellertid sedermera på grund av inträffade
prisstegringar måst höjas till 2,034,000 kronor. Då till företaget tidigare
anvisats sammanlagt 775,000 kronor, skulle sålunda återstå att anvisa ett
belopp av (2,034,000 — 775,000 =) 1,259,000 kronor.

Vid sin anmälan av frågan om medelsanvisning för innevarande budgetår Departementstill
förevarande byggnadsföretag uttalade min företrädare i ämbetet, att han che>enmed
hänsyn till dåvarande höga byggnadskostnader icke ansåge sig böra på -

112

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

kalla åtgärder för företagets igångsättande. Han betonade emellertid samtidigt,
att företaget vore av beskaffenhet att utan olägenhet kunna forceras,
därest ett krisläge skulle inträffa, och föreslog därför, att å beredskapsstaten
skulle uppföras 500,000 kronor för ändamålet.

Då jag delar denna min företrädares uppfattning och förhållandena i nu
angivna hänseenden icke kunna sägas hava undergått någon mera avsevärd
förändring, föreslår jag, att för uppförandet av ifrågavarande klinik å beredskapsstat
för nästa budgetår beräknas ett oförändrat belopp av 500,000
kronor.

Renovering och tillbyggnad av Mariebergs sjukhus vid Kristinehamn.

Den 30 juni 1936 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att låta i
huvudsaklig överensstämmelse med av föredragande departementschefen i
propositionen nr 68 till 1936 års riksdag förordat förslag vid Mariebergs sjukhus
i Kristinehamn utföra dels vissa vattenledningsarbeten för en beräknad
kostnad av högst 126,000 kronor, dels ock vissa avloppsledningsarbeten för
en beräknad kostnad av högst 393,000 kronor.

För ändamålet har Kungl. Maj:t ställt till byggnadsstyrelsens förfogande
sammanlagt högst 519,000 kronor eller sålunda hela det belopp, vartill ifrågavarande
arbeten kostnadsberäknats. Arbetena äro numera i det närmaste
slutförda.

I skrivelse den 25 februari 1938 har medicinalstyrelsen gjort framställning
om anvisande av medel för en genomgripande renovering och tillbyggnad
av sjukhuset.

Rörande behovet av dessa arbeten yttrar styrelsen inledningsvis följande.

Mariebergs sjukhus vid Kristinehamn, förutvarande Kristinehamns hospital,
hade i sitt ursprungliga skick uppförts under åren 1884—1886 och hade
från början haft plats för 290 patienter. Efter smärre ombyggnadsarbeten
år 1891, uppförandet efter mitten av 1890-talet av en mindre paviljong för
landstingets räkning, numera inlöst av staten, samt en betydande tillbyggnad
åren 1904—1907 hade sjukhuset numera 800 vårdplatser. På grund av
sjukhusets ålder och tidens berättigade krav på fullgod sanitär utrustning
och mera hygieniska arbetsförhållanden för personalen hade frågan om en
genomgående renovering av sjukhuset sedan flera år varit aktuell, och hade
renoveringen i viss mån även påbörjats genom utförande av vissa vattenlednings-
och avloppsledningsarbeten. Dessa arbeten, som nu i huvudsak
slutförts genom byggnadsstyrelsens försorg, avsåge bland annat att genom
anslutning till Kristinehamns stads vattenledning säkerställa sjukhusets förseende
med ett fullgott vatten i tillräcklig mängd samt lösande av sjukhusets
avloppsfråga, bland annat genom inrättande av ett reningsverk. Innan denna
fråga vunnit sin lösning kunde nämligen sjukhuset icke förses med vattenklosetter,
som nu i stort sett saknades.

Sjukhuset krävde emellertid förändringar och förbättringar även i flera
andra avseenden. Av sjukhusets 25 vårdavdelningar hade icke mindre
än 7 sina lokaler förlagda till 3 våningsplan och 6 till 2 våningsplan. Av -

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

113

delningarna bleve därigenom i hög grad svårskötta och föga ändamålsenliga
ur övervakningssynpunkt. Avdelningarnas nuvarande förläggning medförde
en besvärande brist på övervakningsplatser genom att endast cirka 56 °/o
av vårdplatserna kunde utnyttjas för permanent övervakning. Ett sådant
missförhållande bleve för varje år allt mera kännbart, i det beläggningen å
de statliga sinnessjukhusen genom tillkomsten av sekundärsjukhus och kommunala
vårdhem kommit att omfatta mera akuta och i regel också oroligare
falk En annan nackdel, som nu vidlådde Mariebergs sjukhus, vore att det
utrustats med allt för få enkelrum.

Vidare vöre sjukhusets apoteks-, laboratorie- och undersökningslokaliteter
alldeles för små. Röntgen- och tandvårdslokaler saknades. Endast ett expeditionsrum
hade kunnat beredas de tre underordnade läkarna för gemensamt
bruk. Härjämte rådde underskott på bostadsutrymmen för läkare,
vilka understundom måste hänvisas till bostad inom sjukavdelningarna.

Slutligen befunne sig sjukhusets ångpanneanläggning i sådant tillstånd,
att vederbörande ångpanneförenings godkännande för ett par av pannorna
icke utan särskilda förhandlingar kunde förväntas bliva förlängt efter utgången
av år 1938. Den elektriska installationen vore likaledes oundgängligen
i behov av förnyelse liksom delvis även invändiga vatten- och avloppsledningar.

I fortsättningen erinrar styrelsen, att sedan 1936 års riksdag anvisat medel
för ordnandet av sjukhusets utvändiga avloppsledningar, anläggande av
reningsverk m. m., ett preliminärt förslag utarbetats för införande av w. c.
Vid förnyat övervägande hade emellertid styrelsen — med hänsyn till här
relaterade bristfälligheter i sjukhusets allmänna utrustning — funnit en fullständig
renovering av sjukhuset vara ofrånkomlig och böra komma till utförande
samtidigt med w.c.-anläggningen. Genom beslut den 5 februari
1937 hade styrelsen därför uppdragit åt sina experter, arkitekten Hakon
Ahlberg, ingenjören J. Bergström, Elektriska Prövningsanstalten och Hugo
Theorells ingenjörsbyrå, att i samråd med styrelsens sinnessjukvårdsbyrå
och sjukhusförvaltningen uppgöra ett fullständigt förslag till sjukhusets
renovering och att verkställa kostnadsberäkning av de arbeten, som kunde
komma att visa sig erforderliga. Därvid hadd det visat sig, att ett rationellt
ordnande av avdelningarna endast vore möjligt genom påbyggnad tili
full höjd av de paviljonger, vilkas flygelpartier vore högre än centralt därom
belägna delar. Därigenom vunnes en avsevärd och önskvärd utökning
av antalet vårdplatser, i det att det officiella antalet vårdplatser skulle
ökas med 232 till 1,032. Detta medförde ej blott att den nuvarande överbeläggningen,
utgörande cirka 20 %, komme att bortfalla, utan även att 80
nya platser tillfördes sjukhuset. Styrelsen tillägger, att ett sådant tillskott
till de statliga sinnessjukvårdsplatserna komme att utgöra viss ersättning för
den minskning, som föranleddes av det förestående nedläggandet av Psykiatriska
sjukhuset i Stockholm. Styrelsen ville särskilt understryka, att
nedläggandet av Psykiatriska sjukhuset med dess i allt 255 vårdplatser icke
kunde kompenseras genom ökad beläggning av de nu befintliga sjukhusen,
en åtgärd, som ej vore försvarlig och ej heller möjlig.

Rörande den närmare innebörden av nu föreliggande för Bihang

till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 242.

114

Kungl. Maj-.ts proposition nr 242.

slag till renoverings- och tillbyggnadsarbeten hänvisar
styrelsen till en av arkitekten Ahlberg den 3 februari 1938 avgiven promemoria,
varav framgår huvudsakligen följande.

För ernående av större övervaknings- och behandlingsmöjligheter samt
bättre förhållanden i hygieniskt hänseende hade övervägande antalet sjukpaviljonger
måst göras till föremål för omändringar, påbyggnader och moderniseringar,
varigenom nya utrymmen tillskapats för inrättande av fullständiga
och planmässiga vårdavdelningar. Vidare hade i flera paviljonger
trapporna flyttats för att möjliggöra bättre förbindelser mellan avdelningar
och promenadgårdar, samtidigt som de sanitära anordningarna förbättrats.
Tillika hade bibliotek, föreläsningssal samt sjukavdelning för personal inrättats.

Köksbyggnaden hade helt moderniserats, varvid hela bottenvåningen tagits
i anspråk för kökslokaler, med undantag av ett par mindre matsalar.
I källaren hade inretts moderna kylrum och förrådslokaler för kökets behov.

Tvätt- och bageribyggnaden hade tillbyggts så, att lokalerna blivit större
och tidsenligare och samtliga till tvätten hörande lokaler förlagts till ett
våningsplan.

Då administrationslokalerna vore otillräckliga och otidsenliga, hade en
ny administrationsbyggnad föreslagits uppförd. Den nya administrationsbyggnaden
innehölle förutom expeditionslokaler för läkare och hjälpverksamhet,
apotek, laboratorier, tandklinik, röntgen m. m. även i källaren rymliga
förrådslokaler samt badavdelningar för manlig och kvinnlig personal.

För erforderlig utvidgning av lokaler för ångpannor, maskiner m. m. samt
verkstäder hade vid företagen utredning det visat sig lämpligare att uppföra
helt nytt ångpannehus i stället för att om- och tillbygga det befintliga ångpannehuset.
Det nya ångpannehuset föresloges utfört av armerad betong.

För erhållande av erforderligt antal läkarbostäder föresloges uppförande
av ett nytt bostadshus för två läkare. Härutöver erfordrades med hänsyn
till det ökade patientantalet flera bostäder för såväl gift som ogift personal;
ävenså behövde en stor del av befintliga bostäder renoveras. Dessa arbeten
hade dock nu ej upptagits, utan komme förslag därå att senare uppgöras;
dock innebure det föreliggande förslaget, att w. c. och värmeledning samt,
där så varit möjligt, även badrum införts i flertalet befintliga bostadshus
för gift personal.

Kostnaderna för förslagets genomförande hava av arkitekten Ahlberg
beräknats till sammanlagt 5,445,000 kronor, varav 2,000,000 kronor utgöra
kostnad för tekniska anläggningar för sjukhusets uppvärmning med tillhörande
maskinutrustning, nya ledningar för vatten och avlopp jämte w. c. och
övrig sanitär anläggning samt nya elektriska ledningar. Enligt dessa beräkningar
skulle kostnaderna närmare fördela sig på sätt som följande uppställning
utvisar:

Byggnadsarbeten enligt kostnadsberäkning av ingenjör D.

Johanson jämte arvoden .......................... kronor 3,255,600

Värme och ventilation enligt kostnadsberäkning av in ^

genjör H. Theorell .................... » 905,200

Kulvertledningar enligt kostnadsberäkning av ingenjör

t H. Theorell ...................................... » 57,200

Vatten- och avloppsledningar enligt kostnadsberäkning av

ingenjör J. Bergström.............................. » 567.000

Kungl. Maj.ts proposition nr 242. H5

Utvändiga ledningar enligt kostnadsberäkning av ingenjör

J. Bergström...................................... kronor 105,000

Elektriska anläggningar enligt kostnadsberäkning av

Elektriska Prövningsanstalten ...................... »_555,000

Summa kronor 5,445,000.

En fördelning av totalkostnaden på sjukhusets hela antal vårdplatser
efter renoveringen giver enligt Ählbergs beräkningar vid handen, att kostnaden
per vårdplats skulle uppgå till 5,280 kronor, vilket motsvarade omkring
hälften av kostnaden för nyanläggning med de vid tidpunkten för beräkningarnas
verkställande gällande byggnadspriser. Därest allenast kostnaderna
för sjukvårdsbyggnadernas renovering fördelas på antalet vårdplatser,
blir kostnaden per vårdplats omkring 3,200 kronor. Om de nytillkomna 232
vårdplatserna värderas efter kostnaden för en nyanläggning, skulle de med
nyssnämnda priser betinga ett värde av omkring 2,320,000 kronor. Den
egentliga byggnadskostnaden för renoveringen av befintliga vårdavdelningar
inrymmande 800 vårdplatser jämte köks- och tvättbyggnader, ny administration,
vissa bostäder etc. uppskattas till omkring 825,000 kronor.

över det sålunda upprättade förslaget har medicinalstyrelsen inhämtat
yttranden från direktionen för Mariebergs sjukhus och byggnadsstyrelsen.
Rörande innehållet i dessa har medicinalstyrelsen anfört följande.

Sjukhnsdirektionen hade i sitt yttrande den 7 februari 1938 förklarat sig
icke hava något att erinra mot förslaget men ansett sig böra framhålla, att
vissa av sjukhusets maskinmästare föreslagna ändringar avseende bland
annat placeringen av desinfektionsugnen och maskinhusets verkstadslokal
borde vinna beaktande. Ifrågavarande ändringar berördes närmare i en av
maskinmästaren upprättad, direktionens yttrande bifogad promemoria. Däri
framförda önskemål ansåge styrelsen kunna inom den angivna kostnadsramen
tillgodoses vid utarbetande av definitiva ritningar. Däremot kunde styrelsen
icke biträda ett av direktionen framfört önskemål om verkstadslokalernas
förläggning åt icke-soligt väderstreck.

Byggnadsstyrelsen hade i sitt den 22 februari 1938 dagtecknade yttrande
anfört i huvudsak följande.

Förslaget innebure en fullständig ombyggnad av de olika vårdpaviljongerna
med frångående av korridorsystemet och med anlitande av det numera
tillämpade öppna systemet. Vid denna modernisering hade emellertid det
gamla systemets anordning med salarna mot nordligt väderstreck i ett flertal
paviljonger i allmänhet icke kunnat omläggas, vilket måste innebära
en nackdel för anläggningen i dess moderniserade skick. I paviljong 7 borde
dock i den ena flygelns tre våningar en omläggning av lokalerna kunna
genomföras, så att salarna komme mot sydligt väderstreck. I paviljongerna
13, 14, 15, 16 och 18 läge även salarna tili stor del mot norr. Vid förslagets
vidare utarbetande torde böra undersökas, i vad mån även i dessa paviljonger
förbättringar i detta hänseende kunde ernås.

Rivningar och flyttningar av väggar förekomme i stor utsträckning. Vid
utarbetandet borde även uppmärksamhet ägnas åt möiliga inskränkningar i
sådana arbeten. Mot föreliggande förslag lill vissa nybyggnader vore i princip
intet att erinra.

116

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

Departements chefen.

I förslaget hade även upptagits modernisering av ekonomibyggnader samt
påbyggnad av en del bostadshus. I vissa fall kunde den föreslagna påbyggnaden
ingiva tveksamhet med hänsyn till byggnadens plan.^

Då besiktning av byggnaderna icke kunnat företagas på grund av den
korta tid, som stått till styrelsens förfogande för yttrandet, kunde styrelsen
icke bestämt uttala sig huruvida de föreslagna ombyggnadsarbetena i alla
avseenden vore lämpliga.

Det hade icke heller varit styrelsen möjligt att ingående granska de omfattande
kostnadsberäkningarna. Styrelsen holle emellertid före, att de egentliga
byggnadskostnaderna borde höjas från 3,225,600 kronor till 3,330,600
kronor samt kostnaderna för värme- och sanitära installationer höjas från
1,634,400 kronor till 1,644,400 kronor, varigenom alltså den totala kostnaden
skulle ökas från 5,445,000 kronor till 5,530,000 kronor.

Medicinalstyrelsen tillägger, att enligt dess åsikt borde de av byggnadsstyrelsen
framställda erinringarna icke utgöra hinder för statsmakterna att
fatta ståndpunkt till förslaget. Vid utarbetandet av definitiva ritningar komme
självfallet all hänsyn att tagas till de av byggnadsstyrelsen framförda
synpunkterna. Mot byggnadsstyrelsens uppskattning av byggnadskostnaderna
hade medicinalstyrelsen intet att erinra.

Med stöd av vad sålunda anförts och den i övrigt förebragta utredningen
hemställer medicinalstyrelsen, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att
dels medgiva att vid sjukhuset finge komma till utförande renoverings- och
nybyggnadsarbeten i angiven omfattning för en beräknad kostnad av 5,530,000
kronor, dels ock för det budgetår, under vilket ifrågavarande arbeten kunde
komma att påbörjas, anvisa ett belopp av 1,000,000 kronor.

Av det anförda synes mig klart framgå, att ifrågavarande sjukhus är i behov
av en genomgripande renovering. Det förslag, som medicinalstyrelsen framlagt,
synes mig ock kunna i stort sett godtagas. Jag förutsätter dock, att
vid de definitiva ritningarnas utarbetande byggnadsstyrelsens erinringar beaktas
samt att eventuella möjligheter till besparingar undersökas och tillvaratagas.

Emellertid är jag icke beredd att vid nuvarande läge på arbetsmarknaden
förorda omedelbart genomförande av ett så omfattande förslag som det föreliggande.
Till denna min ståndpunkt bidrager även det förhållandet, att
fråga numera uppkommit om anordnande av ett nytt sinnessjukhus i Västerås,
en fråga, vars lösning medicinalstyrelsen funnit synnerligen angelägen ur
sinnessjukvårdens synpunkt. Däremot synes hinder icke möta att beräkna
medel för renoveringen av Mariebergs sjukhus å beredskapsstaten för nästa
budgetår. Jag förordar därvid, att för ändamålet avses ett belopp av 1,000,000
kronor. Vid ett igångsättande av byggnadsföretaget bör givetvis tillses, att
de för sjukvården mest angelägna arbetena komma till utförande i första
hand.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat skulle för byggnadsarbeten vid
statens sinnessjukhus å beredskapsstaten för budgetåret 1939/40 upptagas
sammanlagt (500,000 + 1,000,000) 1,500,000 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 242. 117

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen att

dels besluta, att, under för beredskapsstaten gällande förutsättningar,
må i huvudsaklig överensstämmelse med föi’eliggande
förslag verkställas renovering och tillbyggnad av Mariebergs
sjukhus vid Kristinehamn för en beräknad kostnad av
högst 5,530,000 kronor,

dels ock till Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus
å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag
av ...................... kronor 1,500,000.

IV. Statens utlåningstonder.

[2.] a. Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika
familjer. Verksamheten till främjande av bostadsförsörjning för
mindre bemedlade, barnrika familjer understödjes av staten dels i form
av lån, dels i form av bidrag. Verksamheten avser numera såväl beredande
av hyresbostäder som beredande av egnahem.

Bestämmelser i ämnet äro meddelade i kungörelsen den 4 september 1935
(nr 512) örn lån och bidrag av statsmedel till främjande av bostadsförsörjning
för mindre bemedlade, barnrika familjer med däri genom kungörelsen
den 27 maj 1938 (nr 246) gjorda ändringar ävensom i kungörelsen den 27
maj 1938 (nr 247) örn lån och bidrag av statsmedel för beredande av bostäder
i egnahem åt dylika familjer.

För låneverksamheten har under statens utlåningsfonder inrättats en särskild
lånefond, benämnd lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade,
barnrika familjer. De anslag, som hittills anvisats till lånefonden,
uppgå sammanlagt till 30,000,000 kronor.

I skrivelse den 12 september 1938 hemställde statens byggnadslånebyrå,
att såsom kapitalökning för fonden måtte å riksstaten för budgetåret 1939/40
anvisas ett reservationsanslag av 11,000,000 kronor.

Vid anmälan av denna anslagsfråga i 1939 års statsverkproposition, femte
huvudtiteln, punkten 23, anförde jag, att det ville förefalla mig som örn
halva det äskade beloppet borde kunna vara tillfyllest för att jämte vid innevarande
budgetårs utgång reserverade medel uppehålla verksamheten i erforderlig
omfattning under nästa budgetår. I överensstämmelse med min
uppfattning hemställdes i statsverkspropositionen, att ifrågavarande anslag
måtte för nämnda budgetår upptagas till 5,500,000 kronor.

Det sålunda äskade, i förhållande till byggnadslånebyråns yrkande starkt
reducerade beloppet blir uppenbarligen icke tillräckligt, för den händelse en
mera avsevärd försämring skulle inträda å arbetsmarknaden. Jag anser
därför nödvändigt, att å beredskapsstaten för nästa budgetår till förevarande

118

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

ändamål upptages ett jämförelsevis stort belopp, och får i sådant hänseende
förorda ett anslag av 10,000,000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade,
barnrika familjer å beredskapsstat för budgetåret
1939/40 upptaga ett förskottsanslag av .. kronor 10,000,000.

[3.] b. Lånefonden för bostadsbyggande i städer och stadsliknande
samhällen. Verksamheten för bostadsbyggande i städer och stadsliknande
samhällen understödjes av staten genom lån. Bestämmelser rörande låneverksamheten
äro meddelade i kungörelserna den 29 maj 1936 (nr 215), den
18 juni 1937 (nr 604) och den 27 maj 1938 (nr 219). Lån utgår för främjande
av sådant byggnadsföretag, som avser ombyggnad i städer och stadsliknande
samhällen av byggnader huvudsakligen avsedda för bostäder. För
verksamheten har inrättats en särskild lånefond för bostadsbyggande i städer
och stadsliknande samhällen.

1 1939 års statsverksproposition har å kapitalbudgeten under statens utlåningsfonder
för budgetåret 1939/40 äskats ett reservationsanslag av

1,500,000 kronor till denna fond.

Jämväl under beredskapsstaten för nästa budgetår torde för ifrågavarande
ändamål böra upptagas ett anslag, vilket synes mig kunna bestämmas till

5,000,000 kronor. Jag hemställer därför, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Lånefonden för bostadsbyggande i städer och stadsliknande
samhällen å beredskapsstat för budgetåret 1939/40
upptaga ett förskottsanslag av......... kronor 5,000,000.

[4.] c. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden.

För innevarande budgetår har 1938 års riksdag till ifrågavarande fond anvisat
ett reservationsanslag av 3,000,000 kronor. Gällande bestämmelser i
ämnet äro meddelade i kungörelse den 27 maj 1938 (nr 245) angående förbättringsbidrag
och nybyggnadslån för bostadsbyggnadsföretag på landsbygden.

I skrivelse den 25 november 1938 har statens egnahemsstyrelse framlagt
förslag till ändrade bestämmelser rörande lån till främjande av bostadsbyggande
på landsbygden. I skrivelsen har egnahemsstyrelsen beräknat, att den
årliga lånefrekvensen efter genomförande av de nya bestämmelserna skulle
komma att omfatta omkring 8,000 lägenheter och all det behövliga årliga
kapitaltillskottet skulle utgöra 24,000,000 kronor.

I proposition den 3 mars 1939, nr 188, har Kungl. Majit i anledning av
egnahemsstyrelsens förslag hemställt, att riksdagen måtte för nästa budgetår

Kungl. May.ts proposition nr 242.

119

anvisa dels under Statens utlåningsfonder till lånefonden för främjande
av bostadsbyggande på landsbygden ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor,
dels ock under Fonden för låneunderstöd till lån för bostadsförbättringsverksamhet
ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor. Från det förra anslaget
skulle enligt delvis ändrade grunder liksom hittills beviljas nybyggnadslån,
vilka icke skulle vara räntefria, medan det senare anslaget skulle användas
till i viss utsträckning räntefria lån för förbättring av bostäder på landsbygden
i sådana fall, där ej äi fråga örn lantarbetarbostäder.

Anslag för här avsedda ändamål torde böra anvisas också å nästa års beredskapsstat.
Därvid torde anslaget till lånefonden för främjande av bostadsbyggande
på landsbygden böra uppskattas till 2,000,000 kronor. Anslaget
till lån för bostadsförbättringsverksamhet beräknar jag med ledning av
egnahemsstyrelsens omförmälda kalkyler till 24,000,000 kronor. Rörande
sistnämnda anslag gör jag hemställan under en följande punkt.

Här hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på
landsbygden å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga
ett förskottsanslag av . •............kronor 2,000,000.

V. Fonden för låneunderstöd.

[5.] a. Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet. För budgetåret
1937/38 anvisade 1937 års riksdag, med bifall till Kungl. Majits förslag i
ämnet, såsom kapitalökning för fonden för låneunderstöd till tertiärlån till
viss bostadsbyggnadsverksamhet ett reservationsanslag av 500,000 kronor.
För samma ändamål har för budgetåret 1938/39 anvisats ett reservationsanslag
av likaledes 500,000 kronor.

Bestämmelser rörande sagda lån hava meddelats i kungörelsen den 30 juni
1937 (nr 658) angående tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet samt
kungörelsen den 27 maj 1938 (nr 218) angående ändrade villkor för nämnda
lån.

I 1939 års statsverksproposition har Kungl. Majit hemställt, att för budgetåret
1939/40 måtte för ifrågavarande ändamål anvisas ett reservationsanslag
av 750,000 kronor.

Till förevarande bostadsbyggnadsverksamhet torde för sistnämnda budgetår
medel böra upptagas även under beredskapsstaten. För ändamålet torde
därvid böra beräknas ett anslag av 2,000,000 kronor.

På grund härav hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet å

beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskotts anslag

av ............................ kronor 2,000,000.

120

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

[6.] b. Lån för uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder.

Vid 1935 års riksdag beslöts i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag att inrätta
en fond för lån till ägare och brukare av jordbruksfastighet för uppförande
av nya lantarbetarbostäder å fastigheten. Lån ur denna fond, som erhållit
benämningen lånefonden för lantarbetarbostäder och som upptogs bland statens
utlåningsfonder, kunna även beviljas för ombyggnad och annat mera
omfattande förbättringsarbete beträffande dylika bostäder. Bestämmelser
rörande lån från fonden äro meddelade i kungörelsen den 28 juni 1935 (nr
439) med däri genom kungörelserna den 18 juni 1937 (nr 629) och den
27 maj 1938 (nr 248) gjorda ändringar.

I anslutning till ett av bostadssociala utredningen den 9 november 1938
framlagt betänkande har Kungl. Maj:t i proposition den 3 mars 1939, nr 188,
föreslagit vissa ändringar i villkoren beträffande lån för ifrågavarande ändamål.
I samband därmed har föreslagits, att de nya lånen skulle redovisas
under fonden för låneunderstöd och icke under den bland statens utlåningsfonder
ingående lånefonden för lantarbetarbostäder. I propositionen har
hemställts, att riksdagen måtte under fonden för låneunderstöd till lån för
uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder för budgetåret 1939/40 anvisa
ett reservationsanslag av 3,000,000 kronor.

Anslag för berörda ändamål torde böra för nästa budgetår upptagas jämväl
under beredskapsstaten. Därvid torde anslaget lämpligen böra bestämmas
till 8,000,000 kronor, vilket belopp kan beräknas ungefär motsvara
en normal årsförbrukning. Jag förutsätter, att beträffande anslagets användning
skola gälla samma bestämmelser, som förordats i nyssnämnda proposition.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Lån för uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder
å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga
ett för skott sanslag av ..................kronor 8,000,000.

[7.] c. Lån för bostadsförbättringsverksamhet. Under hänvisning till
vad jag förut anfört under punkt 4 får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Lån för bostadsförbättringsverksamhet å beredskapsstat
för budgetåret 1939/40 upplaga ett förskottsanslag
av ................................... kronor 24,000,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:

Anders Lundstedt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

121

Bilaga 12.

Kapitalinvesteringar.

Bomm ani kati onsdepa rtementet.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 10 mars 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,
Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Strindlund, anmäler
härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärenden
angående kapitalinvesteringar å beredskapsstaten för budgetåret 1939/40
samt anför därvid följande.

I. Statens affärsverksfonder.

A. Postverket.

[l.j a. Verkstads- och förrådsbyggnader för postverkets räkning i Ulvsunda
i Stockholm. Med bifall till Kungl. Maj:ts i årets statsverksproposition
(kapitalbudgeten, bil. 4, punkten 6) framlagda förslag har riksdagen anvisat
ett reservationsanslag av 260,000 kronor till inköp för postverkets räkning
av ett tomtområde i Ulvsunda i Stockholm.

I skrivelse den 14 februari 1939 har generalpoststyrelsen hemställt, att till
uppförande av verkstads- och förrådsbyggnader för postverkets räkning å
nämnda tomtområde å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 måtte upptagas
ett anslag av 2,670,000 kronor.

Beträffande behovet av ifrågavarande byggnader får jag, under hänvisning
i övrigt till framställningen under förenämnda punkt i årets statsverksproposition
erinra örn följande:

122

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

För att bereda ökade utrymmen inom centralposthuset för generalpoststyrelsen
och postkontoret Stockholm 1 behöver postverkets tryckeri (blankettryckeriet
och därmed förenat bokbinderi) förflyttas från posthuset.
Vidare erfordras nya lokaler för postverkets mekaniska verkstad, som nu
är inrymd i en postverket tillhörig fastighet å Södermalm i Stockholm,
vilken är ur olika synpunkter olämplig att användas som verkstadsbyggnad.
För dessa ändamål är det avsett att å tomtområdet i Ulvsunda uppföra en
särskild verkstadsbyggnad, dit tryckeriet och den mekaniska verkstaden
skulle förläggas. Från centralposthuset till den nya byggnaden skulle därjämte
förflyttas postverkets garageverkstad, tryckeriets lager samt blankettoch
persedelförråden för postverket.

Generalpoststyrelsen har nu till en början framhållit, att lösandet av de
frågor, som vöre beroende av ifrågavarande byggnadsföretag, icke kunde
undanskjutas under längre tid. Om byggnadsarbetena på grund av rådande
konjunkturer på arbetsmarknaden icke komme att igångsättas före utgången
av juni månad 1940, borde enligt styrelsens mening byggnadsföretaget ej vidare
reserveras för beredskapsarbeten utan upptagas bland de arbeten, för
vilka medel komme att äskas å kapitalbudgeten för budgetåret 1940 41.

På uppdrag av generalpoststyrelsen har professorn E. Lallerstedt utarbetat
ritningar till nu ifrågavarande verkstads- och förrådsbyggnader å omförmälda
tomtområde. Ritningarna finnas bifogade styrelsens förevarande skrivelse.
Beträffande dessa ritningar anför styrelsen:

Såsom av ritningarna framgår är det avsett att å tomten uppföra två huvudbyggnader,
nämligen en större verkstadsbyggnad, huvudsakligen avsedd
för den mekaniska verkstaden, tryckeriet och bokbinderiet, samt en mindre
förrådsbyggnad, inrymmande persedelförrådet och centralupphandlingslagret
samt dessutom garageverkstaden. Den tidigare preliminärt planerade bebyggelsen
av tomten med allenast en byggnad har sålunda övergivits, enär det
vid det definitiva utarbetandet av byggnadsplanerna visat sig i flera hänseenden
fördelaktigare att fördela de erforderliga verkstads- och förrådslokalerna
på två byggnader. Härigenom hava bl. a. de viktiga frågorna angående
de olika arbetsplatsernas belysning och inbördes läge kunnat erhålla en
mera ändamålsenlig lösning än som är möjlig, därest allenast en byggnad
uppföres. Uppförandet av två byggnader i stället för en beräknas icke medföra
någon kostnadsökning.

Såsom framgår av ritningarna år det avsett att å tomten uppföra, förutom
de båda nämnda huvudbyggnaderna, en mindre byggnad, inrymmande portvaktsbostad
och vissa förrådsutrymmen samt ett upplagsskjul, vilket senare
är angivet allenast å situationsplanen.

Utrymmena i byggnaderna skulle, fortsätter styrelsen, disponeras på i huvudsak
följande sätt:

Den större huvudbyggnaden.

I källarvåningen: utrymmen för tryckeriets pappers- och blankettlager
samt virkeslager och vissa andra lokaler för mekaniska verkstaden, pannrum
med bränslerum samt maskinrum för hissarna ävensom 6 gassäkra
skyddsrum.

I bottenvåningen: verkstads- och kontorslokaler för mekaniska verkstaden.

123

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

I våningen 1 trappa: lokaler för postverkets tryckeri samt för postverkets
blankettförråd.

I våningen 2 trappor: lokaler för bokbinderiets behov samt för hand- och
maskinsätteri m. m. ävensom för tryckeriexpeditionen.

I våningen 3 trappor: lunchrum med tillhörande kökslokaler och terrass,
reservrum för bokbinderiet samt lokaler för girotryckeriet.

Den mindre huvudbyggnaden.

I källarvåningen: lokaler för persedelförrådet och förrådsutrymme för garageverkstaden
ävensom maskinrum för hissen.

I bottenvåningen: förråds-, verkstads- och kontorslokaler för postverkets
garageverkstad, sammanträdesrum samt undervisningsrum för chaufförselever.

I våningen 1 trappa: lokaler för postverkets persedelförråd och centralupphandlingens
lager av papper och kuvert m. m.

I våningen 2 trappor: lokaler för postverkets persedelförråd.

I portvaktshuset inrymmes bostad för portvakten. Hit torde även komma
att förläggas ett sjukrum.

Upplagsskjulet är avsett bl. a. till förvaring av motorfordon, som inkomma
till garageverkstaden för reparation.

Genom den sålunda planerade dispositionen av verkstads- och förrådsbyggnaderna
erhölle, framhåller styrelsen, de däri inrymda industrierna och förråden
lämpliga och under normal utveckling för lång tid framåt tillräckliga
lokaler, vilka i samtliga fall vore betydligt större än de för samma ändamål
nu disponerade. Möjlighet funnes dessutom att genom tillbyggnad å tomten
möta uppkommande ytterligare lokalbehov för ifrågavarande eller nya
ändamål. Storleken av de nuvarande och de planerade nya lokalerna framginge
av efterföljande sammanställning:

De nuvarande
lokalernas
golvyta
m2

De föreslagna
lokalernas
golvyta
m2

Postverkets tryckeri med bokbinderi.......... 2,295 4,165

Tryckeriets papper slager .................... 905 1,295

Postverkets verkstad........................ 1,850 2,320

» garageverkstad .................. 755 1,270

» blankettförråd .................. 585 720

» persedelförråd .................. 2,390 3,270

Centralupphandlingens papperslager . ........... 280 460

Summa 9,060 13,500

Enligt en av professorn Lallerstedt uppgjord kostnadsberäkning, vilken bifogats
styrelsens förevarande skrivelse, skulle kostnaderna för tomtens bebyggande
i enlighet med ritningarna belöpa sig till 2,670,000 kronor, motsvarande
ungefär 44 kronor per kubikmeter av det sammanlagda utrymmet.

Styrelsen anför vidare:

Till ledning för bedömande ur ekonomisk synpunkt av generalpoststyrelsens
förslag till inköp av tomten och dess bebyggande har styrelsen låtit verkställa
vissa beräkningar angående hyreskostnaden för postverkets ifrågavarande
industriers och förråds nuvarande och föreslagna nya lokaler. Den

124

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

Departements

chefen.

med ledning av priserna på hyresmarknaden för motsvarande lokaler beräknade
medelhyran för de nuvarande lokalerna utgör 18 kronor 52 öre per
nr. Motsvarande hyreskostnad för de nya lokalerna har beräknats till 13 kronor
89 öre per m2, vilket motsvarar en förräntning efter 6,4 procent
av det enligt köpekontraktet rörande tomten och kostnadsberäkningen
för byggnaderna i tomt och byggnader nedlagda kapitalet, (260,000 +
2,670,000) 2,930,000 kronor.

Styrelsen bär med sin förevarande framställning överlämnat utdrag av
protokoll, hållet vid Stockholms stadsfullmäktiges sammanträde den 31 oktober
1938, utvisande att stadsfullmäktige godkänt det av styrelsen och stadens
fastighetsnämnd den 5 och den 13 september 1938 upprättade preliminära
köpekontraktet angående försäljning till postverket av förevarande
tomtområde, omfattande tomten nr 8 och del av tomten nr 7 i kvarteret Induktorn
i Ulvsunda i Stockholm. Styrelsen har därjämte meddelat, att stadsfullmäktiges
ifrågavarande beslut vunnit laga kraft och att området numera
betecknas såsom tomten nr 25 i kvarteret Induktorn.

Under åberopande av det anförda hemställer generalpoststyrelsen, att för
uppförande av byggnader i huvudsaklig överensstämmelse med i det föregående
omnämnda ritningar å tomten nr 25 i kvarteret Induktorn i Ulvsunda
i Stockholm å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 måtte upptagas ett
anslag av 2,670,000 kronor.

Med särskild skrivelse den 3 mars 1939 har generalpoststyrelsen överlämnat
yttranden från byggnadsstyrelsen och Stockholms stads byggnadsnämnd,
i vilka yttranden det förevarande byggnadsförslaget lämnats utan erinran.

Av den redogörelse, som i årets statsverksproposition lämnats i samband
med äskande av anslag till inköp av tomtmark för nu ifrågavarande verkstadsbyggnader,
torde framgå, att desamma äro behövliga för postverket.

Enligt de av professorn Lallerstedt uppgjorda ritningarna skulle å tomten
nr 25 i kvarteret Induktorn i Ulvsunda i Stockholm förutom en mindre portvaktsbyggnad
och ett upplagsskjul uppföras två huvudbyggnader, nämligen
en större verkstadsbyggnad och en mindre förrådsbyggnad. Tidigare hade
planerats endast en byggnad, i vilken såväl verkstäder som förråd skulle inrymmas.
Det nu föreliggande förslaget anser generalpoststyrelsen vara att
föredraga med hänsyn till, bland annat, att detsammas genomförande innebure
en mera tillfredsställande lösning av frågorna angående de olika arbetsplatsernas
belysning och inbördes läge. Då den föreslagna ändringen icke innebär
någon stegring av byggnadskostnaderna, synes icke något vara att erinra
mot densamma. Kostnaderna för tomtens bebyggande i enlighet med ritningsförslaget
äro beräknade till 2,670,000 kronor. Då kostnaderna för tomtförvärvet
uppgå till 260,000 kronor, skulle alltså anläggningen draga en sammanlagd
kostnad av (260,000 + 2,670,000 =) 2,930,000 kronor.

Ritningarna och kostnadsberäkningen, som granskats av byggnadsstyrelsen
utan anmärkning, hava icke givit mig anledning till erinran.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

Kungl. Maj.ts proposition nr 242-

125

att till Verkstads- och förrådsbyggnader för postverkets
räkning i Ulvsunda i Stockholm å beredskapsstat för budgetåret
1939/40 upptaga ett för skottsanslag av kronor 2,670,000.

[2.] b. Postdiligenser. Med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition, nr
275, därom framställda förslag upptog 1938 års riksdag å beredskapsstat för
innevarande budgetår för postdiligenser ett förskottsanslag av 250,000 kronor.

I skrivelse den 11 november 1938 har generalpoststyrelsen framlagt förslag
om anskaffning av fyra postvagnar för enskilda järnvägar samt fem postdiligenser.
Styrelsen har anfört, att tillverkning av postvagnar och diligenser
medförde beställningar huvudsakligen hos svenska företagare. De fyra postvagnarna
hade enligt tidigare uppgjord plan avsetts skola byggas under åren
1940 och 1941 för en beräknad sammanlagd kostnad av 230,000 kronor.
Postdiligenserna hade planerats skola anskaffas under budgetåret 1940/41.

Kostnaden för desamma beräknades till 30,000 kronor per diligens eller tillhopa
150,000 kronor. Tillverkningen av postdiligenserna kunde igångsättas,
så snart erforderliga medel ställts till förfogande och vederbörliga anbud å
arbetena hunnit införskaffas. Av postvagnarna kunde tillverkningen av två
stycken för en sammanlagd kostnad av 130,000 kronor igångsättas omedelbart
under samma förutsättningar som beträffande postdiligenserna. Arbetet
å de övriga postvagnarna beräknades kunna igångsättas senast tre månader
efter det beslut om anskaffningen fattats.

Då tillverkning av postvagnar och postdiligenser bereder arbete huvud- Departementitsakligen
åt svenska företagare och då, enligt vad generalpoststyrelsen med- chefen.
delat, anskaffningen av dem kan ske något tidigare än som förut varit avsett,
synes det mig lämpligt, att den kommer till stånd redan under nästa budgetår,
därest utvecklingen å arbetsmarknaden därtill skulle giva anledning. I anslutning
till hittills tillämpad praxis i fråga örn medel för anskaffning av
postvagnar för enskilda järnvägar torde kostnaderna, 230,000 kronor, för
anskaffning av nu ifrågavarande fyra postvagnar böra bestridas av postmedel.
För bestridande av kostnaderna för de fem postdiligenserna torde däremot
å beredskapsstaten böra upptagas ett anslag av 150,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Postdiligenser å beredskapsstat för budgetåret 1939/

40 upptaga ett förskottsanslag av........ kronor 150,000.

126

Kungl. Maj.ts proposition nr 242-

B. Telegrafverket.

[3.] a. Telefonstationsbyggnad i Storängen. Jämlikt medgivande av
Kungl. Maj:t den 17 juni 1938 har telegrafverket förvärvat ett markområde
om 2,336 kvadratmeter, benämnt Järla nr 721, i Nacka socken för en köpeskilling
av 15,417 kronor. Området är avsett för en telefonstationsbyggnad.

I skrivelse den 12 november 1938 med förslag till arbeten, lämpliga att
upptagas å beredskapsstat för nästa budgetår, har telegrafstyrelsen hemställt,
att till uppförande av nämnda stationsbyggnad måtte å beredskapsstaten
upptagas ett förskottsanslag av 143,000 kronor. Styrelsen har inledningsvis
erinrat om följande uttalanden i styrelsens framställning rörande
fastighetsförvärvet:

Telefonstationernas i Storängen, Saltsjö-Duvnäs och Ektorp samt delar av
stationernas i Nacka och Skuru abonnentområden vore avsedda att sammanläggas
och betjänas från en gemensam automatisk telefonstation, förlagd
till Storängen. Stationerna i Storängen, Nacka och Skuru vore för närvarande
inrymda i förhyrda lokaler. I Ektorp vore stationen förlagd till en
telegrafverket tillhörig mindre byggnad, som ingått i köpet av Stockholmstelefons
nät år 1918. I denna vore även stationen för Saltsjö-Duvnäs inrymd.
Den nya stationen i Storängen kunde icke anordnas inom stationsbyggnaden
i Ektorp, och denna byggnad hade för övrigt icke det läge,
som krävdes för den nya stationen på grund av abonnentområdets utsträckning.
I likhet med övriga automatiska telefonstationer av betydenhet borde
Storängens automatstation, som beräknats att till en början inrättas för mottagande
av omkring 2,500 abonnenter, icke inrymmas i förhyrd lokal, utan
borde för densamma en telegrafverkets egen byggnad uppföras, förlagd centralt
inom det område, stationen skulle betjäna. På förfrågan hos generalpoststyrelsen
hade nämnda styrelse meddelat, att postverket icke hade behov
av lokal i den planerade automatstationsbyggnaden i Storängen, vars
belägenhet icke lämpade sig för postlokal.

Beträffande utvecklingen av telefonrörelsen under den senaste 10-årsperioden
vid stationerna i Storängen, Saltsjö-Duvnäs, Ektorp, Nacka och Skuru
hänvisar telegrafstyrelsen till efterföljande tablå: I

Vid ingången av år 1929.........	Antal lokal-ledningar ...... 970	Antal huvud- abonnemang 951	Antal telefon- apparater 1,034
1932.........	..... 1,125	1,102	1,189
1935.........	..... 1,275	1,255	1,354
1936.........	..... 1,348	1,328	1,434
1937.........	..... 1,421	1,401	1,517
1938.........	..... 1,532	1,510	1,633.

I anslutning härtill anför telegrafstyrelsen, att inom storängsstationens
abonnentområde en alltjämt stegrad bebyggelse fortginge och att det vore
synnerligen angeläget, att traktens telefonnät snarast finge ordnas under den

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

127

förutsättningen, att de befintliga stationerna skulle ersättas med en gemensam
station i Storängen.

Styrelsen fortsätter härefter:

Arkitekten Carl Åkerblad i Stockholm har på styrelsens uppdrag uppgjort
ritningar till en automatstationsbyggnad å den av telegrafstyrelsen inköpta
tomten i Storängen. Dessa avse en byggnad av tegel i två våningar jämte
källarvåning. Den sistnämnda innehåller garage, förråd, batterirum och kabelkällare,
pannrum och rum för bränsle till husets centralvärmeledning
samt tvättstuga. Bottenvåningen tages i anspråk för korskoppling, samtalsräknare
och förråd samt utrymme för eventuellt blivande expedition för
allmänhetens betjänande. Den återstående delen av bottenvåningen inrymmer
en lägenhet örn två rum och kök, avsedd för en stationsreparatör. Våningen
en trappa upp disponeras i sin helhet för apparatsal och provrum.

Byggnaden har kostnadsberäknats till 143,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har, meddelar telegrafstyrelsen, förklarat sig icke hava
något att erinra mot vare sig ritningarna eller de beräknade byggnadskostnaderna.

Enligt den för automatiseringen av telefonnätet inom Stockholms förorter Departements chefen uppgjorda

planen skall en ny telefonstation inrättas i Storängen. Telefonstationerna
i Storängen, Saltsjö-Duvnäs och Ektorp samt delar av de till
stationerna i Nacka och Skuru hörande abonnentområdena skola sålunda
sammanläggas och betjänas från den nu föreslagna automatstationen. För
ändamålet erforderlig tomtmark inköptes nästlidet år.

Det uppgjorda byggnadsförslaget, som kostnadsberäknats till 143,000 kronor,
har icke givit mig anledning till erinran.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Telefonstationsbyggnad i Storängen å beredskapsstat
för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag
av ........................ kronor 143,000.

[4.] b. Telefonstationsbyggnad i Gustavsberg. Med bifall till av telegrafstyrelsen
gjord framställning bemyndigade Kungl. Majit den 27 november
1936 styrelsen att för inköp av ett från hemmanet Ösby l1 i Gustavsbergs
socken avstyckat markområde Ösby l4 örn 1,705 kvadratmeter taga i anspråk
högst 4,262 kronor av det av riksdagen för budgetåret 1935/36 anvisade
reservationsanslaget å 300,000 kronor till inköp och bebyggande för telegrafverkets
räkning av fastigheter.

I sin skrivelse den 12 november 1938 har telegrafstyrelsen hemställt, att
för uppförande å den sålunda inköpta tomten av en lelefonstationsbyggnad
måtte å beredskapsstaten upptagas ett förskottsanslag av 115,000 kronor.
Styrelsen har till stöd härför anfört:

Automatisering av telefonnätet å Värmdön är planerad att genomföras under
de närmaste åren. Härvid skall stationen i Gustavsberg anordnas såsom
nätgruppsstalion. Då erforderlig telefonkabel mellan Stockholm och Gus -

128

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

Departements chefen.

tavsberg finnes framdragen, är det lämpligt att vid automatiseringen av
Gustavsbergs nätgrupp börja med stationen i Gustavsberg. Den blivande
automatiska stationen i Gustavsberg bör lämpligen förläggas i en telefonstationsbyggnad
å den av telegrafstyrelsen inköpta tomtmarken, å vilken
jämväl skulle anordnas ett mindre hus för postverkets räkning.

Arkitekten Carl Åkerblad bär, meddelar telegrafstyrelsen vidare, uppgjort
skisser till det planerade byggnadsföretaget, vilket kostnadsberäknats till

115,000 kronor.

Automatisering av telefonnätet å Värmdön ingår i den uppgjorda planen
för automatisering av telefonnätet i Stockholms förorter. Med hänsyn till
att erforderlig telefonkabel finnes framdragen mellan Stockholm och Gustavsberg,
anser telegrafstyrelsen det lämpligt att vid automatiseringen av
Gustavsbergs nätgrupp börja med stationen i Gustavsberg. En för den nya
telefonstationen lämplig tomt har av telegrafstyrelsen inköpts enligt bemyndigande
av Kungl. Maj:t. Enligt gjorda beräkningar skulle kostnaderna för
byggnadsföretaget uppgå till 115,000 kronor.

Då telegrafstyrelsens förslag icke givit mig anledning till erinran, hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Telefonstationsbyggnad i Gustavsberg å beredskapsstat
för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag
av ........................ kronor 115,000.

[5.] c. Telefonstationsbyggnad i Tierp. Jämlikt medgivande av Kungl.
Maj:t den 17 juni 1938 har telegrafverket förvärvat tomten nr 5 i kvarteret
Gästis i Tierps köping för en köpeskilling av 5,197 kronor 50 öre, bestämd efter
ett pris av 4 kronor 50 öre per kvadratmeter. Med detta tomtförvärv avsågs
att bereda plats för uppförande av en telefonstationsbyggnad, innehållande
lokaler även för postkontoret i orten.

I skrivelse den 30 september 1938 har telegrafstyrelsen gjort framställning
örn anslag å riksstaten för budgetåret 1939/40 till uppförande av nämnda
stationsbyggnad. Styrelsen har därvid inledningsvis erinrat om följande
uttalanden i styrelsens framställning rörande nyssnämnda tomtförvärv:

För telegrafverkets station i Tierp förhyrdes lokal enligt hyreskontrakt,
som gällde till den 1 oktober 1942. Telegrafverkets hyresutgift för lokalen
utgjorde 1,100 kronor per år. Då stationen framdeles behövde ombyggas,
planerades densamma att inrättas för automatisk koppling. Den borde därvid
förläggas till en för ändamålet uppförd byggnad tillhörig telegrafverket.

För anskaffande av behövlig byggnadstomt hade styrelsen rådgjort med
generalpoststyrelsen, emedan postverket vore i behov av ny lokal för postkontoret
på platsen. Enligt vad generalpoststyrelsen meddelat, förhyrdes
för postkontoret i Tierp lokal med en sammanlagd golvyta av 130 kvadratmeter.
Hyreskontraktet gällde till och med den 30 september 1940 med ett
års uppsägningstid. Postkontorslokalen, som utan utvidgning disponerats
alltsedan den 1 januari 1921, vore numera mindre tillfredsställande. På
grund av stegring av trafiken vid postkontoret -— antalet från postkontoret

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

129

avgångna försändelser hade sedan år 1921 ökats med över 40 °/o — började
särskilt utrymmet i kassaexpeditionen bliva väl knappt. Disklängden vore
endast omkring 4.5 meter, och längre disk kunde icke erhållas inom den nuvarande
lokalen. Anordnande av ytterligare en kassaplats för allmänhetens
betjänande, vilket bleve behövligt vid fortsatt stegring av trafiken, kunde på
grund härav icke ske. Även i övrigt vore nu ifrågavarande expedition, där
jämväl kartering av avgående och öppnande av ankommande poster ägde
rum, otillräcklig. Till vad sålunda anförts komme, att lokalen vore illa ombonad,
varför ett i hög grad besvärande drag förekomme från golv, dörrar
och fönster. Centralvärmeledning saknades, och uppvärmningen skedde genom
eldning i kakelugnar och kaminer. Med hyresvärden förda underhandlingar
angående utvidgning av postlokalen och installerande av centralvärmeledning
i densamma hade icke lett till resultat. Åtgärder måste därför
vidtagas för beredande efter hyrestidens slut av rymligare och mera tidsenliga
lokaler för postkontoret i Tierp inom annan fastighet. Enligt generalpoststyrelsens
åsikt skulle en lämplig lösning av postverkets lokalfråga på
platsen kunna vinnas, därest både postkontoret och telegrafverkets station
kunde inrymmas i en byggnad å den till inköp föreslagna tomten, vilken hade
ett ur postal synpunkt lämpligt läge.

I anslutning härtill anför telegrafstyrelsen i sin nu förevarande skrivelse:

Ny lokal för postkontoret i Tierp är såsom ovan sagts erforderlig till den
1 oktober 1940, då hyreskontraktet rörande den nuvarande lokalen utgår.
Generalpoststyrelsen har därför påyrkat, att förslag till nybyggnad i Tierp
för post- och telegrafverken framlägges för Kungl. Maj:t med hemställan om
byggnadsanslag under budgetåret 1939/40.

Telegrafstyrelsen har på grund härav uppdragit åt länsarkitektkontoret i
Gävle att upprätta ritningar till den planerade byggnaden. Enligt dessa ritningar
uppföres byggnaden av tegel i två våningar jämte vindsvåning och
källare. Dessutom anordnas särskild garagebyggnad å gården. I huvudbyggnadens
källare beredas förrådsutrymmen för de båda verken samt förmansrum
och reparatörsrum för telegrafverkets räkning. Källarutrymmena i övrigt
upptagas av bränslerum, pannrum, kabelrum och matkällare för två bostadslägenheter.
Till bottenvåningen förlägges postkontorslokalen, och hela
våningen en trappa upp disponeras för telegrafverkets station. På vinden inredas
två bostadslägenheter, vardera örn 2 rum och kök. Tvättstuga och
vindskontor upptaga det återstående vindsutrymmet.

Mot de uppgjorda ritningarna, i vad de avse postkontorslokalen, har generalpoststyrelsen
förklarat sig icke hava något att erinra.

Länsarkitektkontoret har beräknat byggnadskostnaderna till 233,000 kronor,
i vilken summa kostnaden för garagets uppförande ingår med 13,000
kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer telegrafstyrelsen, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att för uppförande av telefonstationsbyggnad
i Tierp för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av

233,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har i skrivelse till telegrafstyrelsen förklarat sig icke
hava något att erinra emot vare sig ritningarna eller de beräknade byggnadskostnaderna.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att de för postkontoret i Tierp för-Departement.,.
hyrda lokalerna äro otillräckliga oell även i övrigt olämpliga för sitt ända- CÄe/««-

Biliana till riksdagens protokoll 19,3!). 1 sami. Nr 242.

130

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

mål. För telegrafverkets del erfordras därjämte en ny telefonstation i Tierp
i samband med en planerad automatisering av driften därstädes. Med hänsyn
till sålunda anförda förhållanden torde åtgärder böra vidtagas i syfte
att bereda nya lokaler för postkontoret och telefonstationen.

Enligt det nu föreliggande förslaget skulle en för telefonstationen och
postkontoret gemensam byggnad uppföras å den nästlidet år av telegrafverket
inköpta tomten i Tierp. Byggnaden skulle uppföras i två våningar jämte
vinds- och källarvåningar. Kostnaden har beräknats till 233,000 kronor,
vari ingår ett belopp av 13,000 kronor för en garagebyggnad. I likhet med
byggnadsstyrelsen har jag icke funnit anledning till erinran mot detta förslag,
varför jag tillstyrker, att detsamma lägges till grund för byggnadsföretaget.
Då jag av generalpoststyrelsen under hand inhämtat, att postkontoret
i Tierp kan ytterligare någon tid kvarstanna i sina nuvarande lokaler, har
jag emellertid funnit mig böra förorda, att medel till byggnadsföretaget icke
anvisas å riksstaten utan upptagas å beredskapsstat för nästa budgetår.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Telefonstationsbyggnad i Tierp å beredskapsstat för
budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag
av .............................. kronor 233,000.

[6.] d. Förråds- och garagebyggnad för telegrafverkets räkning i Norrköping.
Med bifall till Kungl. Majits i 1938 års statsverksproposition (kapitalbudgeten,
bil. 5, punkten 7) framlagda förslag anvisade riksdagen ett
reservationsanslag av 42,000 kronor till inköp för telegrafverkets räkning av
ett tomtområde i Norrköping. Området är avsett för en förråds- och garagebyggnad.
Å beredskapsstat för innevarande budgetår upptog riksdagen
i enlighet med Kungl. Majits i proposition, nr 275, därom framställda
förslag till uppförande av nämnda byggnad ett förskottsanslag av 420,000
kronor.

I sin skrivelse den 30 september 1938 har telegrafstyrelsen hemställt, att
för byggnadsföretaget erforderligt belopp måtte anvisas för nästa budgetår.

Då företagets utförande torde kunna utan allt för stora olägenheter anstå
ännu någon tid, synes något anslag för ändamålet icke böra beviljas å riksstaten
för nästa budgetår utan i stället ett förskottsanslag böra upptagas å
beredskapsstaten.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Förråds- och garagebyggnad för telegrafverkets räkning
i Norrköping å beredskapsstat för budgetåret 1939/40
upptaga ett förskottsanslag av............kronor 420,000.

[7.] e. Telefonstationsbyggnad i Huskvarna. Med bifall till Kungl.
Majits i statsverkspropositionen år 1938 (kapitalbudgeten, bil. 5, punkten
8) gjorda framställning anvisade riksdagen för innevarande budgetår ett

Kungl. Majlis proposition nr 242.

131

reservationsanslag av 13,500 kronor till inköp för telegrafverkets räkning av
tomt i Huskvarna. Å beredskapsstat för innevarande budgetår upptogs i
enlighet med Kungl. Maj:ts i proposition, nr 275, framställda förslag ett
förskottsanslag av 274,500 kronor till telefonstationsbyggnad i Huskvarna.

1 sin skrivelse den 30 september 1938 har telegrafstyrelsen hemställt, att
det erforderliga byggnadsanslaget måtte anvisas å riksstaten för nästa budgetår.

Då enligt vad jag inhämtat byggnadsföretaget kan anstå ännu någon tid,
torde anslaget jämväl för nästa budgetår böra upptagas å beredskapsstat.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Telefonstationsbyggnad i Huskvarna å beredskapsstat
för budgetåret 1939/40 upptaga ett
förskottsanslag av ...................... kronor 274,500.

[8.] f. Telefonstationsbyggnad i Sölvesborg. Jämlikt medgivande av
Kungl. Majit den 17 juni 1938 har telegrafverket förvärvat tomten nr 1 i
kvarteret Norsén i Sölvesborg för en köpeskilling av 60,000 kronor. Med
detta tomtförvärv avsågs att erhålla mark för uppförande av en telefonstationsbyggnad,
innehållande lokaler även för postkontoret i staden.

I sin skrivelse den 30 september 1938 har telegrafstyrelsen hemställt, att
till uppförande av nämnda stationsbyggnad måtte anvisas ett reservationsanslag
av 273,000 kronor. Styrelsen har inledningsvis ur framställningen
rörande förenämnda tomtförvärv återgivit följande:

För telefonstationen i Sölvesborg förhyrdes av privat hyresvärd en lokal,
bestående av nio rum och kök, mot en årshyra av 2,500 kronor. Att kvarbliva
i denna lokal någon längre tid vore icke möjligt. Stationen vore gammal
och försliten och måste därför snart ersättas. En ny station med automatisk
utrustning kunde icke anordnas i de förhyrda lokalerna. Telegrafstyrelsen
hade beräknat att kunna bibehålla den nuvarande stationslokalen
längst till den 1 oktober 1941, och styrelsen hade lyckats träffa avtal örn
hyreskontraktets förlängning till denna tidpunkt. För att en ny station
skulle kunna vara färdig att tagas i bruk senast den 1 oktober 1941 erfordrades,
att lokaler för densamma funnes tillgängliga omkring ett år tidigare.
Att förhyra dylika lokaler ansåge styrelsen icke lämpligt, utan för den nya
stationen borde en telegrafverkets egen byggnad uppföras.

För postkontoret i Sölvesborg förhyrdes likaledes lokal av privat hyresvärd.
Lokalen upptoge en golvyta av cirka 150 kvadratmeter. Till densamma
hörde vinds- och källarutrymmen samt utrymme för postverkets
åkdon. Den sammanlagda årshyran uppginge till 4,500 kronor, exklusive
värme. Hyreskontraktet utginge den 1 oktober 1941 och löpte därefter per
år med ett års uppsägningstid. Vid nämnda tidpunkt torde de förhyrda lokalerna
vara otillräckliga för postkontorets behov.

Beträffande utvecklingen av telefonrörelsen i Sölvesborg under de senaste
tio åren har styrelsen lämnat följande sammanställning.

132

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

Vid ingången av år 1929 .......	Antal lokal- ledningar ..... 342	Antal huvud- abonnemang 333	Antal telefon- apparater 441
1932 .......	..... 383	373	493
1935 .......	..... 420	409	507
1936 .......	..... 435	423	523
1937 .......	..... 473	461	571
1938 .......	..... 503	490	598.

Telegrafstyrelsen har härefter framhållit, att därest en ny station skulle
hinna färdigställas till den 1 oktober 1941 erfordrades, att arbetet med ny
telefonstationsbyggnad igångsattes under år 1939. Även för postverkets del
vore det lämpligt, att nya postkontorslokaler stöde disponibla, då hyreskontraktet
för de nuvarande lokalerna utginge. Generalpoststyrelsen hade i
skrivelse till telegrafstyrelsen den 4 augusti 1938 framhållit önskvärdheten
av att ifrågavarande byggnadsföretag komme till utförande inom sådan
tid, att postverket kunde taga de nya lokalerna i bruk senast den 1 oktober
1941.

Ritningar till det planerade post- och telegrafhuset hava på uppdrag av
telegrafstyrelsen uppgjorts av arkitekten Carl Åkerblad. Enligt dessa ritningar
uppföres byggnaden av tegel i två våningar samt källarvåning. Sistnämnda
våning upptages av förrådslokaler för telegraf- och postverken,
maskinrum, batterirum och kabelkällare för telegrafverkets station, hushålls-
och förrådskällare för bostadslägenheter samt pannrum och rum för
bränsle. Till bottenvåningen äro postkontorslokalerna förlagda, och i det
övriga utrymmet i denna våning äro två bostadslägenheter, vardera om två
rum och kök, inredda. Våningen en trappa upp tages helt i anspråk av
lokaler för telegrafverkets station. Byggnaden har kostnadsberäknats till

270,000 kronor.

Generalpoststyrelsen har, enligt vad telegrafstyrelsen meddelar, godkänt
ritningarna i vad de avse postverkets blivande lokaler.

Byggnadsstyrelsen, som granskat förslaget, har i huvudsak icke haft något
att erinra beträffande de föreliggande ritningarna men dock, med hänsyn
till den avsedda byggnadens framträdande läge vid torget och Västra
Storgatan, funnit vissa av byggnadsnämnden i staden framställda erinringar
böra vid ritningarnas vidare utarbetande beaktas, nämligen att byggnaden
borde uppföras i fogat fasadtegel, att fönstren längs hela fasaden mot
Västra Storgatan borde i stället för att vara spridda anordnas i mindre antal
större grupper samt att huvudentrén borde utföras enligt gällande bestämmelser.
De till 270,000 kronor beräknade byggnadskostnaderna har
byggnadsstyrelsen funnit skäliga. Därest fasaderna komme att utföras i
fogat fasadtegel, torde dock, enligt vad byggnadsstyrelsen uppgivit, tillkomma
en extra kostnad av 3,000 kronor.

Telegrafstyrelsen bär förklarat sig beredd att vidtaga de ändringar i bygg -

Kungl. Maj:ts proposition nr 242-

133

nadsförslaget, som byggnadsnämnden i Sölvesborg och byggnadsstyrelsen
funnit önskvärda, men har erinrat, att beträffande fönsterindelningen endast
sådana ändringar kunde vidtagas, som icke hindrade byggnadens utnyttjande
för de speciella ändamål, för vilka den uppfördes.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, äro telefonstationen och Departementspostkontoret
i Sölvesborg var för sig inrymda i förhyrda lokaler, vilka icke chefenlängre
äro för sitt ändamål lämpliga. Telefonstationen, som är gammal och
försliten, måste snart ersättas av en ny station för automatisk drift. Denna
bör lämpligen förläggas till en telegrafverkets egen fastighet. De av
postkontoret förhyrda lokalerna beräknas i en nära framtid bliva otillräckliga.

Telegrafstyrelsens efter samråd med generalpoststyrelsen nu framlagda
förslag att till en gemensam byggnad, som skulle uppföras å den av telegrafverket
nästlidet år inköpta tomten, förlägga telefonstationen och postkontoret
finner jag lämpligt. Då de för byggnadsföretaget upprättade ritningarna
icke givit mig anledning till erinran, synas desamma böra läggas till grund
för byggnadsarbetena. Jag förutsätter emellertid därvid, att de smärre ändringsförslag,
som byggnadsnämnden förordat, iakttagas i den mån de icke
hindra byggnadens utnyttjande för de speciella ändamål, för vilka den uppföres.
Kostnaderna för byggnadsföretaget torde böra beräknas till 273,000
kronor.

Telegrafstyrelsen har i skrivelse den 1 december 1938 meddelat, att styrelsen
numera träffat överenskommelse om förlängning av det för telegrafverkets
stationslokal i Sölvesborg gällande hyreskontraktet, vilket eljest skolat
utgå den 1 oktober 1941. Med hänsyn härtill och då jämväl postkontoret
i Sölvesborg torde utan alltför stora olägenheter kunna ytterligare någon
tid kvarbliva i de nuvarande lokalerna, har byggnadsföretaget synts mig
böra uppskjutas, varför anslag därtill icke upptagits i årets statsverksproposition.
Däremot torde ett förskottsanslag i stället böra upptagas å beredskapsstaten
för nästa budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Telefonstationsbyggnad i Sölvesborg å beredskapsstat
för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag
av ........................ kronor 273,000.

[9.] g. Förråds- och garagebyggnad för telegrafverkets räkning i Ystad.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i årets statsverksproposition (kapitalbudgeten,
bil. 4, punkten 24) framställda förslag har riksdagen till inköp för telegrafverkets
räkning av tomt i Ystad anvisat ett reservationsanslag av 12,300
kronor.

I sin skrivelse den 12 november 1938 har telegrafstyrelsen föreslagit, att å

134

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

beredskapsstat för nästa budgetår upptages ett förskottsanslag av 50,000
kronor för uppförande å förenämnda tomt av en förråds- och garagebyggnad.
Då en närmare redogörelse för denna byggnadsfråga lämnats i årets
statsverksproposition i samband med äskande av anslag för inköp av tomten,
torde här kunna hänvisas till nämnda redogörelse.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Förråds- och garagebyggnad för telegrafverkets
räkning i Ystad å beredskapsstat för budgetåret 1939/40
upptaga ett förskottsanslag av ............ kronor 50,000.

[10.] h. Påbyggnad av telegrafverkets verkstadsbyggnad i Göteborg. I

skrivelse den 9 december 1938 har telegrafstyrelsen hemställt, att till påbyggnad
av telegrafverkets verkstadsbyggnad i Göteborg måtte för nästa budgetår
anvisas ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

Styrelsen meddelar inledningsvis, att en vid telegrafverkets distriktsförråd
i Göteborg belägen tvåvåningsbyggnad, den s. k. verkstadsbyggnaden,
för närvarande inrymde en verkstad för reparation av telefonapparater och
växlar ävensom en monterings verkstad för förarbeten till automatstationer.
Utrymmena upptoges dessutom, anför styrelsen, av erforderliga varmförråd
för den materiel, som skulle repareras, reservdelar till denna samt materiel,
färdig att uppsättas i nätet, ävensom av mat- och omklädningsrum för personalen.

Styrelsen anför vidare, att arbetet på de båda verkstäderna successivt
ökat och numera nått sådan omfattning, att plats ej längre kunde beredas
i verkstadsbyggnaden för den härigenom erforderliga utökningen av personalen.
Även lagerlokalerna hade blivit otillräckliga dels på grund av den
allmänna ökningen i arbetet, dels genom att telegrafverket numera för att
minska väntetiden för abonnenterna vid höstflyttningen tillämpade inmontering
i förväg av apparat i den lokal, som abonnenten komme att disponera
efter den 1 oktober, ett system, som självfallet förutsatte större lager
av färdiga apparater och även ökade antalet apparatreparationer. Lagringsmöjligheterna
vore nu så överbelastade, att förhyrning av tillfälliga lokaler
fått tillgripas.

Beträffande frågan huru det sålunda föreliggande lokalbehovet skulle bäst
tillgodoses anför styrelsen:

Behovet av utvidgade lokaliteter för ifrågavarande ändamål synes styrelsen
bäst kunna tillgodoses genom att den nuvarande byggnaden påbygges
med ytterligare en våning, varigenom utrymmena bleve utökade med c:a
485 kvadratmeter. I den nya våningen skulle inrymmas förutom själva reparationsverkstaden
och monteringsverkstaden, nied särskilda rum för massakokning
och bensintvätt, även verkstadskontor och toaletter. Våningen
två trappor skulle disponeras för den till reparationsverkstaden hörande
snickeriverkstaden samt upplag av ny materiel och reservdelar, varjämte
skulle inredas matrum och kapprum för personalen, vilken sistnämnda de -

Kungl. Maj:ts proposition nr 242-

135

lalj på grund av lokalknappheten hittills ej kunnat lösas på tillfredsställande
sätt. Till bottenvåningen skulle förläggas förrådet av färdigreparerad
materiel och av beklädnadsmateriel, varjämte hit skulle flyttas distriktsförrådets
kontor, vilket för närvarande är inrymt i en lokal, som erfordras
för annat ändamål. Källarvåningen slutligen skulle liksom hittills användas
som lagerplats för nedtagen reparabel materiel.

Ritningar för tillbyggnaden hava uppgjorts av arkitekten C. Åkerblad.

Kostnaden är beräknad till 100,000 kronor. Då gällande stadsplanebestämmelser
för 17:e kvarteret Gesundaberget i Göteborg, där ifrågavarande byggnad
är belägen, för närvarande ej tillåta den föreslagna höjningen av byggnaden,
eftersom den gränsar intill grannfastighet, har styrelsen gjort framställning
hos byggnadsnämnden i Göteborg om erforderlig ändring av desamma.

Byggnadsstyrelsen har i skrivelse till telegrafstyrelsen meddelat, att byggnadsstyrelsen
icke hade något att erinra beträffande vare sig ritningarna
eller de beräknade kostnaderna för påbyggnaden, men framhållit, att utförandet
av byggnadsföretaget förutsatte ändring av stadsplanebestämmelsema.

Av den lämnade redogörelsen torde framgå, att utrymmet inom de vid te-Departements ctlf

T P,Yl

legrafverkets distriktsförråd i Göteborg befintliga två verkstäderna, nämligen
verkstaden för reparationer av telefonapparater och växlar samt monteringsverkstaden
för förarbeten till automatstationer, numera börjar bliva otillräckligt.
Åtgärder torde böra vidtagas för att avhjälpa de svårigheter i
arbetet, som de knappa lokalutrymmena medföra. Telegrafstyrelsens förslag,
att verkstadsbyggnaden skulle påbyggas med en tredje våning, varigenom
ökade utrymmen med omkring 485 kvadratmeter erhölles, synes
mig utgöra en godtagbar lösning av lokalfrågan. Enligt gjorda beräkningar
skulle kostnaderna för byggnadsföretaget uppgå till 100,000 kronor.

Då jag icke funnit något att invända mot kostnadsberäkningen, vilken
granskats av byggnadsstyrelsen utan erinran, vill jag tillstyrka, att det nu
föreliggande förslaget kommer till utförande, därvid jag dock förutsätter,
att för påbyggnaden erforderlig ändring av stadsplanen för det kvarter,
vari verkstadsbyggnaden är belägen, kan komma till stånd.

Då arbetsföretagets utförande torde kunna utan alltför allvarliga olägenheter
något anstå, synas emellertid medel för detsamma icke böra nu anvisas
å riksstaten utan upptagas å beredskapsstaten för nästa budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Påbyggnad av telegrafverkets verkstadsbyggnad i
Göteborg å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga
ett förskottsanslag av .................. kronor 100,000.

136

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

[11.] i. Tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden i Alingsås. Med bifall
till Kungl. Maj:ts i proposition, nr 275, därom framställda förslag upptog
1938 års riksdag å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 för tillbyggnad
till telefonstationsbyggnaden i Alingsås ett förskottsanslag av 74,000 kronor.

I sin skrivelse den 30 september 1938 har telegrafstyrelsen hemställt, att
för byggnadsföretaget erforderligt belopp måtte anvisas å riksstaten för nästa
budgetår.

Då med ifrågavarande byggnadsföretags utförande torde kunna utan alltför
stora olägenheter anstå ytterligare någon tid, synes arbetsföretaget alltjämt
böra upptagas å beredskapsstat.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för Tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden i Alingsås
å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag
av .............................. kronor 74,000.

[12.] j. Tillbyggnad till telcfonstationsbyggnaden i Skövde. Telegrafverkets
telefonstationsbyggnad i Skövde, till vilken även stadens postkontor
är förlagt, uppfördes under åren 1929 och 1930, sedan å riksstaterna för budgetåren
1929/30 och 1930/31 anvisats sammanlagt 276,000 kronor till inköp
av tomt och uppförande av nämnda telefonstationsbyggnad.

De för postverkets räkning anordnade lokalerna i nämnda byggnad äro
numera otillräckliga på grund av den stegring i postverkets rörelse i Skövde,
som inträtt, sedan postlokalerna togos i bruk.

Med anledning härav har telegrafstyrelsen i sin skrivelse den 30 september
1938 angående anslag att äskas för nästa budgetår framlagt förslag om
utförande av en tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden.

Generalpoststyrelsen har i skrivelse till telegrafstyrelsen anfört följande
örn behovet av ökade lokaler för postkontoret:

Postkontoret i Skövde är sedan den 1 mars 1931 inrymt i telegrafverkets
fastighet på platsen. Postkontorslokalen, som upptager — förutom ett förrådsrum
i källaren — en golvyta av 232 kvadratmeter, är planerad med ledning
av trafikens omfattning vid postkontoret under år 1927. Under åren
1927—1937 har postkontorets rörelse avsevärt stegrats, vilket torde belysas
bland annat därav, att antalet inlämnade försändelser, postabonnerade tidningar
däri ej inräknade, ökats med 38.7 % eller från 1,001,860 till 1,389,573
stycken och antalet vid postkontoret tjänstgörande funktionärer från 16 till
24 personer. Som en följd av trafikstegringen har också postkontoret från
och med den 1 juli 1936 höjts från klass 2 till klass 1 B.

Uppgången i rörelsen har medfört, att postkontorslokalen ej längre är tillräcklig
för sitt ändamål. I all synnerhet är kassaexpeditionen — såväl allmänhetens
avdelning som det innanför disken befintliga utrymmet för allmänhetens
direkta betjänande — numera alltför trång. En kraftigt bidragande
orsak härtill är den betydande stegring av antalet besökande vid postkontoret,
som föranletts av postsparbanksrörelsens utveckling och folkpensionsutbetalningarnas
ökning. Sålunda besöktes postkontoret år 1927 av

Kungl. May.ts proposition nr 242.

137

5,630 personer i postsparbanksärenden och av 2,878 personer för avhämtande
av folkpensioner, medan motsvarande antal år 1937 utgjorde ej mindre
än 23,439 respektive 7,603. På grund av utrymmesbristen är det icke möjligt
att så som sig bör anordna extra kassaplatser vid tillfällen av stark besöksfrekvens,
och fråga är, om skatteuppbörden instundande höst kan ombesörjas
av postkontoret, utan att provisorisk lokal anskaffas för detta ändamål.

Vidare är det för behandlingen av ankommande och avgående poster avsedda
rummet otillräckligt, och dessutom saknas inom den nuvarande lokalen
utrymme för redogörare.

Det förtjänar i detta sammanhang framhållas, att medelstorleken av lokaler
för postkontor av klass I B för närvarande utgör 505 kvadratmeter eller
mera än dubbelt så stor golvyta som den, varöver postkontoret i Skövde
nu förfogar.

Såsom av det anförda framgår, är det nödvändigt, att lokalökning så snart
ske kan beredes postkontoret. Förda förhandlingar mellan generalpoststyrelsen
och telegrafstyrelsen i förevarande lokalfråga hava givit till resultat,
att den sålunda erforderliga lokalutvidgningen lämpligen kan erhållas genom
företagande av vissa omdispositioner inom nuvarande telegrafbyggnaden och
uppförande av en tillbyggnad till telegrafhuset. Enligt av arkitekten G. Åkerblad
i samråd med generalpoststyrelsen uppgjorda ritningar till den utökade
postkontorslokalen skulle i bottenvåningen 150 kvadratmeter och i källaren
125 kvadratmeter tillföras postkontorets nuvarande lokal. Härigenom skulle
postkontorets lokalbehov komma att bliva tillgodosett för avsevärd tid framåt.

Med åberopande av vad sålunda anförts har generalpoststyrelsen hemställt,
att telegrafstyrelsen ville hos Kungl. Majit göra framställning om äskande
av erforderliga medel för budgetåret 1939/40 till utförande av tillbyggnad
till telegrafhuset i Skövde.

I anslutning härtill anför telegrafstyrelsen, att nyssnämnda, av arkitekten
Åkerblad på telegrafstyrelsens uppdrag utarbetade ritningar avse en tillbyggnad
till det befintliga telegrafhuset i en våning jämte källare. I källarvåningen
skulle inredas för postverkets räkning erforderliga frukostrum och
kapprum samt förråd och i bottenvåningen anordnas lokal för ankommande
och avgående post samt en sal för brevbärare. Ritningarna äro godkända
av generalpoststyrelsen. Byggnadskostnaden för tillbyggnaden har beräknats
till 90,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har i skrivelse till telegrafstyrelsen anfört, att styrelsen
i likhet med byggnadsnämnden i Skövde ansåge, att tillbyggnadens fasad mot
Kurbrogatan vid förslagets vidare utarbetande borde utformas i närmare
överensstämmelse med huvudbyggnaden. I övrigt hade byggnadsstyrelsen
icke något att erinra beträffande vare sig de föreliggande ritningarna eller
byggnadskostnaden.

Med hänvisning till det anförda och under uttalande att vad byggnadsstyrelsen
anfört kommer att iakttagas vid förslagets fortsatta utarbetande
hemställer telegrafstyrelsen, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att för
tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden i Skövde för budgetåret 1939/40 anvisa
ett reservationsanslag av 90,000 kronor.

138

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

Av den lämnade redogörelsen torde framgå, att postkontoret i Skövde är i
behov av ökade lokaler, för att poströrelsen skall kunna tillfredsställande avvecklas.
Det ökade lokalbehovet torde kunna lämpligen tillgodoses genom
en tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden, i vilken postkontoret är inrymt.

Enligt det föreliggande, av arkitekten C. Åkerblad utarbetade förslaget
skulle tillbyggnaden utföras i en våning jämte källare och draga en kostnad
av 90,000 kronor. Till vad byggnadsstyrelsen anfört beträffande utformandet
av fasaden mot Kurbrogatan har telegrafstyrelsen givit sin anslutning.
Då förslaget vid beaktande av byggnadsstyrelsens påpekande samt
kostnadsberäkningen icke synas giva anledning till erinran, vill jag tillstyrka,
att förslaget lägges till grund för byggnadsarbetet. Med hänsyn till att
enligt vad jag under hand inhämtat poströrelsen ännu någon tid skulle kunna
försiggå inom det nuvarande lokalutrymmet, har anslag för nu ifrågavarande
byggnadsföretag icke synts behöva anvisas å riksstaten för nästa budgetår.
Jag förordar, att ett förskottsanslag upptages för ändamålet å beredskapsstaten.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att för Tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden i Skövde
å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag
av ........................ kronor 90,000.

[13.] k. Telefonstationsbyggnad i Hagfors. Med bifall till Kungl. Majits
i proposition, nr 275, därom framställda förslag upptog 1938 års riksdag å
beredskapsstat för innevarande budgetår till telefonstationsbyggnad i Hagfors
ett förskottsanslag av 174,000 kronor.

I sin skrivelse den 30 september 1938 angående anslag att äskas av 1939
års riksdag har telegrafstyrelsen hemställt, att å riksstaten för nästa budgetår
måtte anvisas det för telefonstationsbyggnaden erforderliga anslagsbeloppet.

Då enligt vad jag inhämtat byggnadsföretaget torde kunna anstå ännu någon
tid, har anslag för ändamålet icke upptagits i förslaget till nästa budgetårs
riksstat. Det äskade beloppet torde jämväl för nästa budgetår böra upptagas
å beredskapsstaten.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Telefonstationsbyggnad i Hagfors å beredskapsstat
för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag
av ....................... kronor 174,000.

[14.] 1. Telefonstationsbyggnad i Borlänge. Med bifall till Kungl.

Majits i statsverkspropositionen (kapitalbudgeten, bil. 5, punkt 15) gjorda
framställning anvisade 1938 års riksdag för innevarande budgetår ett reservationsanslag
av 56,300 kronor till inköp för telegrafverkets räkning av tomter
i Borlänge. Ifrågavarande tomter, nr 3 och 5 i kvarteret Fritiof, erford -

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

139

rades för en planerad ny telefonstationsbyggnad. Såsom av statsverkspropositionen
framgår är telegrafverkets station i Borlänge inrymd i förhyrd
lokal, och utgår hyreskontraktet rörande lokalen den 1 oktober 1942. Årshyran
utgör 3,300 kronor, vari ingår ersättning för lokalens uppvärmning
medelst centralvärme.

Av nästlidet års statsverksproposition framgår även, att för postkontoret
i Borlänge erfordras nya lokaler och att dylika lokaler äro avsedda att
anordnas i den planerade telefonstationsbyggnaden.

Beträffande utvecklingen av rörelsen vid telefonstationen och postkontoret
i Borlänge jämte övriga omständigheter, som föranlett behovet av ifrågavarande
telefonstationsbyggnad, torde jag få hänvisa till vad därutinnan anfördes
i förra årets statsverksproposition.

I sin skrivelse den 30 september 1938 angående anslag att äskas för nästa
budgetår har telegrafstyrelsen hemställt, att anslag till ifrågavarande telefonstationsbyggnad
måtte anvisas å riksstaten för budgetåret 1939/40. Efter
att hava erinrat om vad styrelsen tidigare i samband med sitt förslag om inköp
av förenämnda tomter uttalat beträffande behovet av telefonstationsbyggnaden
anför styrelsen:

Någon ändring i telegrafstyrelsens beräkning, att Borlänge station är i
behov av utbyte vid 1942 års ingång, har icke inträtt. Styrelsen måste därför
gå i författning om att en ny station finnes tillgänglig vid nämnda tid. Lokaler
för densamma äro på grund härav erforderliga för den nya stationens
montering senast vid årsskiftet 1940/41, vilket medför, att arbetet med nybyggnaden
måste påbörjas under år 1939 och medel till byggnadens uppförande
anvisas för budgetåret 1939/40.

Telegrafstyrelsen har uppdragit åt arkitekten Y. Ahlbom i Stockholm att
uppgöra ritningar till den planerade telefonstationsbyggnaden i Borlänge
samt garagebyggnad. Enligt ritningarna uppföres byggnaden av tegel i två
våningar jämte källarvåning. Den sistnämnda inrymmer förrådslokal, förmansrum,
reparatörsrum, batterirum samt maskinrum för telegrafverket,
postarkiv, skyddsrum, pannrum och bränslerum samt slutligen källarutrymmen
för två bostadslägenheter. Bottenvåningen upptages i sin helhet av lokal
för postkontoret, och våningen en trappa upp disponeras för telefonstationen,
varjämte två bostadslägenheter om vardera två rum och kök inredas
här. Kostnaden för byggnadsföretagets genomförande bär beräknats till

384,000 kronor, vari kostnaden för garagebyggnaden ingår med 18,000
kronor.

Generalpoststyrelsen har enligt vad telegrafstyrelsen meddelar godkänt ritningarna,
i vad de beröra postverkets lokaler.

Byggnadsstyrelsen, som för sin del i huvudsak icke funnit anledning till
erinran beträffande ritningarna, bär anfört, att de till 384,000 kronor angivna
kostnaderna för byggnadsföretagets genomförande vore något högt beräknade
och att de borde kunna sänkas lill 300,000 kronor.

Telegrafstyrelsen har hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för uppförande av telefonstationsbyggnad i Borlänge för budgetåret 1939/
40 anvisa ett reservationsanslag av 300,000 kronor.

140

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

Departement- Såsom dåvarande departementschefen förra året framhöll, erfordras nya
chefen. i0kaier j Borlänge för såväl telegrafverket som postverket. Behovet härav
sammanhänger bland annat med utvecklingen inom Domnarvets med Borlänge
köping sammanbyggda municipalsamhälle.

De nu föreliggande, av arkitekten Y. Ahlbom utarbetade ritningarna synas
innebära en lämplig lösning av förevarande lokalfrågor. Förslaget innefattar
jämväl en garagebyggnad. Mot kostnadsberäkningen, vilken enligt byggnadsstyrelsen
bör sluta å ett belopp av 360,000 kronor, synes icke heller något
vara att erinra. Med hänsyn härtill vill jag tillstyrka, att ifrågavarande telefonstationsbyggnad
jämte garage uppföres i huvudsaklig överensstämmelse
med det föreliggande förslaget. Då, enligt vad jag inhämtat, byggnadsföretaget
kan anstå ännu någon tid, har emellertid anslag för ändamålet icke
upptagits i nästa budgetårs riksstatsförslag. Ett förskottsanslag torde i stället
böra upptagas å beredskapsstaten.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Telefonstationsbyggnad i Borlänge å beredskapsstat
för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag
av ............................ kronor 360,000.

[15.] m. Tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden i Gävle. I sin skrivelse
den 12 november 1938 har telegrafstyrelsen framlagt förslag om uppförande
av en tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden i Gävle. Denna uppfördes
under åren 1910—1912, sedan Kungl. Majit genom brev den 20 november
1909 bemyndigat telegrafstyrelsen att låta uppföra byggnaden för
en kostnad av högst 400,000 kronor.

Beträffande de nuvarande lokalförhållandena i telefonstationsbyggnaden
har telegrafstyrelsen anfört:

Byggnaden inrymde till en början ganska betydande reservlokaler, vilka
uthyrdes till utomstående. Dessa utrymmen hava dock sedermera tagits i
bruk för telegrafverkets räkning och då på grund härav utvidgningsmöjligheter
saknas i byggnaden, inköpte telegrafstyrelsen jämlikt Kungl.
Maj:ts bemyndigande den 4 mars 1932 ännu en fastighet i samma kvarter,
nämligen fastigheten nr 2 i kvarteret Räven.

De olika våningarna i stationsfastigheten disponeras för närvarande för
följande ändamål:

Källaren är tagen i anspråk för stationens batterier och maskiner, förråd
för dagliga arbeten inom staden, verkstad, linjeförmanskontor samt förråd
för postverket. Bottenvåningen inrymmer linjedistriktsbyråns kassa och
förrådsavdelning, linjemästarkontor samt postkontor. Våningen 1 trappa
upp innehåller lokaler för trafikdistriktsbyrå, telegrafstation och stationens
kansliavdelning samt för reparatörer. Våningen 2 trappor upp disponeras
för linjedistriktsbyrån, överdragsstation samt korskoppling och relästativ
för telefonstationen. Våningen 3 trappor upp upptages av telefonstation
jämte kapp- och frukostrum, linjedistriktsbyråns ritsal och avdelning
för underhåll av distriktets automatstationer samt slutligen arkiv.

Såsom av det anförda framgår äro linjedistriktsbyråns lokaler uppdelade
på tre våningar, och kommuniKationsmöjligheterna dem emellan äro syn -

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

141

nerligen otillfredsställande. Lokalerna äro dessutom fullständigt otillräckliga,
varför redan år 1934 fråga var före att genom tillbyggnad av stationshuset
tillgodose det trängande behovet av utökning.

Trafikdistriktsbyrån inflyttade i fastigheten år 1922. Genom omdisposition
av dess lokalutrymmen lia byråns lokaler kunnat något utökas, men
utrymmet är detta oaktat för litet.

Telefonstationens kansliavdelnings lokalutrymme var redan år 1931 genomgående
otillräckligt och lokalerna olämpligt placerade i förhållande till
varandra. I en del rum med cirka 20 kvm golvyta äro normalt 2 till 4 personer
placerade, men under kvartalsmånaderna måste rummen ge plats åt
5 till 6 personer. I själva kassarummet, där i allmänhet 6 personer äro
sysselsatta, finnes icke möjlighet att anordna ytterligare expeditionsplatser
vid disken, då så erfordras.

Överdragsstationens lokaler hava sedan år 1928 utvidgats med ett rum,
och den tidpunkt beräknas icke vara avlägsen, då ytterligare utrymme för
stationen blir erforderligt. Denna trångboddhet har aktualiserat frågan om
uppförande av en tillbyggnad å den år 1932 inköpta fastigheten.

Styrelsen meddelar härefter, att förberedande skisser till en sådan tillbyggnad
upprättats av arkitekten Carl Åkerblad. Enligt dessa skisser skulle den
nya byggnaden i huvudsak inrymma lokaler för linjedistriktsbyrån, telegrafstationen
och stationens kansliavdelning ävensom för linjeexpeditionen i
Gävle, varjämte postkontoret skulle utvidgas med en del av nybyggnadens
bottenvåning, vari tills vidare även skulle inredas en butikslokal. I källaren
skulle skyddsrum anordnas.

De utrymmen i den äldre byggnaden, vilka vid tillkomsten av den projekterade
tillbyggnaden bliva disponibla, äro, upplyser styrelsen, avsedda att
användas för utvidgning av postkontorslokalerna, överdragsstationen och den
lokala telefonstationen, varjämte de kunna tagas i anspråk för en blivande
ny automatstation.

Tillbyggnaden har beräknats draga en kostnad av 540,000 kronor.

Under förmälan, att styrelsen haft för avsikt att hemställa om medel till
uppförande av tillbyggnaden att utgå under budgetåret 1939/40, anför
styrelsen:

Med hänsyn till att styrelsens behov av anslag till nya husbyggnader under
nämnda budgetår uppgår till betydande belopp, har styrelsen emellertid
ansett nödvändigt att undersöka, huruvida utförandet av berörda tillbyggnad
skulle kunna något anstå. I detta sammanhang har telegrafstyrelsen
övervägt att för telegrafverkets räkning använda Uppsala—Gävle järnvägs
f. d. förvaltningsbyggnad, vilken byggnad numera övergått i statens
järnvägars ägo. Lokalerna i den ifrågavarande byggnaden äro emellertid
bundna, en del till den 1 oktober 1947 och en del till den 1 oktober 1943.
Senast till sistnämnda tidpunkt behöva emellertid utvidgade lokaler vara
färdigställda ej endast för linje- och trafikdistriktsbyråerna utan även för
telefon- och telegrafstationen samt för postkontoret, varför i alla fall en
nybyggnad i anslutning till nuvarande stationsbyggnaden till denna tidpunkt
måste vara utförd. Vid sådant förhållande är det alltså icke möjligt
att lösa lokalfrågan enbart genom inköp eller förhyrning av den statens
järnvägar tillhöriga byggnaden. Styrelsen måste dessutom understryka
fördelen av att planera telegrafverkets lokaler så, att verkets samtliga
avdelningar så vitt möjligt bliva samlade på ett och samma ställe.

142

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

Departements•
chefen.

Den för ögonblicket mest brännande lokalfrågan — att skaffa linje- och
trafikdistriktsbyråerna ökade utrymmen — hade, anför styrelsen, avsetts
skola provisoriskt ordnas så, att vissa i telegrafverkets bostadshus vid Engelbrektsgatan
befintliga lokaler, vilka kunde lediggöras till den 1 oktober
1939, toges i anspråk för verkets räkning genom att dit flyttades en del expeditionslokaler.
Härigenom skulle tidpunkten för den ifrågasatta nybyggnaden
kunna något uppskjutas, varigenom möjlighet också öppnades att
tills vidare upptaga den såsom beredskapsarbete. Innan definitivt beslut om
byggnadens uppförande fattades, måste emellertid nu föreliggande byggnadsplats
ytterligare genomarbetas, varvid möjligen vissa ändringar i desamma
kunde komma att företagas.

Styrelsen har sålunda hemställt, att för uppförande av tillbyggnad till stationsbyggnaden
i Gävle å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptages ett
förskottsanslag av 540,000 kronor.

. Den nuvarande telefonstationsbyggnaden i Gävle, som tillika inrymmer
postkontor, togs i bruk år 1912. De reservutrymmen, som då förefunnos,
hava sedermera successivt tagits i anspråk för telefonrörelsen. I syfte att
säkra möjligheten till utvidgning av lokalerna inköptes för telegrafverkets
räkning år 1932 en fastighet, belägen i samma kvarter som telefonstationsbyggnaden.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår äro lokalutrymmena sedan
flera år knappa och i övrigt mindre ändamålsenliga. Behovet av utökade
och bättre lokaler gör sig gällande för flertalet avdelningar inom telefonstationen
men särskilt för linje- och trafikdistriktsbyråerna. Med hänsyn
härtill har frågan aktualiserats om ianspråktagande av den år 1932 inköpta
fastigheten för en tillbyggnad lill telefonsiationsbyggnaden. Enligt förberedande
skisser skulle en tillbyggnad, som skulle tillgodose såväl telefonstationens
som postkontorets lokalbehov, draga en kostnad av 540,000 kronor.
Telegrafstyrelsen har emellertid undersökt, huruvida icke med utförandet
av tillbyggnaden skulle kunna något anstå genom vidtagande av vissa
provisoriska åtgärder. Sålunda har styrelsen övervägt att för telefonstationens
räkning taga i anspråk Uppsala—Gävle järnvägs f. d. förvaltningsbyggnad,
som nu äges av statens järnvägar. Då avsevärda nackdelar synts
vara därmed förenade, har emellertid telegrafstyrelsen ansett sig böra avstå
från denna möjlighet. Styrelsen har i stället stannat för ett förslag, som
innebär, att en del av telefonstationens expeditionslokaler skulle provisoriskt
överflyttas till en av telegrafverket i staden ägd bostadsfastighet. Härigenom
skulle anslag icke behöva äskas för nästa budgetår för uppförande
av tillbyggnaden. Styrelsen föreslår emellertid, att ett förskottsanslag för
ändamålet i stället upptages å beredskapsstaten för samma budgetår.

Då telegrafstyrelsens förslag till lösning av lokalfrågan genom en tillbyggnad
till telefonstationsbyggnaden synes ändamålsenligt och arbetet är lämpligt
att komma till utförande vid minskad arbetstillgång, vill jag tillstyrka

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

143

telegrafstyrelsens förslag, att erforderligt förskottsanslag uppföres å beredskapsstaten
för nästa budgetår.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att för Tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden i Gävle å
beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag
av ..............................kronor 540,000.

[16.] n. Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende.

I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 4, punkten 27) har Kungl.
Majit föreslagit riksdagen att till fortsatt utveckling av statens telefon- och
telegrafväsende för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av

32,200,000 kronor. Å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår har
riksdagen i enlighet med Kungl. Majits i proposition, nr 2, (bil. 13, punkten
2) framlagda förslag till samma ändamål anvisat 9,200,000 kronor.

I sin skrivelse den 12 november 1938 har telegrafstyrelsen hemställt, att
till fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende å beredskapsstat
för nästa budgetår måtte upptagas ett förskottsanslag av 6,500,000 kronor.
Telegrafstyrelsen har till stöd för sitt förslag till en början anfört:

Till följd av de senaste årens våldsamma abonnenttillströmning hava visserligen
de ordinarie arbetsplanerna undan för undan ökat i omfattning, men
det har detta oaktat icke kunnat undvikas att en mängd önskvärda arbeten
av olika orsaker måst eftersättas inför nödvändigheten att tillgodose de mest
trängande behoven. Sålunda har det exempelvis icke varit möjligt att i
samma utsträckning som tidigare varit praxis ersätta ibruktagna ledningsreserver
inom lokalnäten, att företaga linjebesiktningar, förkabling av servisledningar
eller utflyttning av stolplinjer från vägar, framdragning av telefon
till avskilda platser på längre avstånd från det nuvarande rikstelefonnätet,
med flera arbeten. En snabbare utbyggnad av frikretsarna är också på sina
håll önskvärd. Även nya riks- och landsledningar behöva anläggas i relativt
betydande omfattning. Dessa arbeten kunna i regel igångsättas efter kort
varsel.

Om de sålunda angivna arbetena, vilka huvudsakligen skulle innebära en
rationalisering av näten med speciell tanke på att skapa större möjligheter
att utan för stor arbetsanhopning möta en ny högkonjunktur, gäller, att de,
vart för sig, äro jämförelsevis små men att de äro av stort antal. De kunna
icke lämpligen i detalj planeras förrän omedelbart före utförandet. Kostnaderna
hava approximativt beräknats till cirka 5,000,000 kronor, vilket belopp
föreslås att utgå för budgetåret 1939/40. Anslaget bör upptagas som anslag
för kapitalinvestering, och 2,500.000 kronor därefter upptagas under »Avskrivning
av nya kapitalinvesteringar».

Telegrafstyrelsen meddelar härefter, att styrelsen jämväl haft under övervägande,
huruvida icke någon rikskabel skulle kunna upptagas som beredskapsarbete
för budgetåret 1939/40. Som den föreslagna kabeln efter västkusten,
lill vilken anslag begärts i samband med anslag för kapitalinvestering,
gåve full! arbete såväl för kabelfabrikanterna som för telegrafverket,

Departements chefen.

144 Kungl. Maj.ts proposition nr 242-

hade en sådan ökning av programmet icke varit möjlig. Den syntes ej heller
vara nödvändig, enär kabelbyggnadsprogrammet för de närmaste åren redan
nu kunde väntas bliva ganska stort.

Med hänsyn till önskvärdheten att inom skilda delar av landet förbättra
möjligheterna för rundradiomottagning föreslår styrelsen vidare, att å beredskapsstat
för nästa budgetår upptages ett belopp av 1,500,000 kronor att
utgå såsom kapitalinvestering för en ny stor rundradiostation, avsedd att
uppföras antingen på västkusten eller i sundsvallstrakten. Detaljerade förslag
i denna fråga avser styrelsen senare att förelägga Kungl. Maj :t.

De här ifrågasatta arbetena avse till stor del sådana arbeten å linjenätet
för detsammas rationalisering, vilka, ehuru önskvärda, måst eftersättas eller
tills vidare uppskjutas på grund av bland annat nödvändigheten att i första
hand tillgodose de mera trängande behoven, vilka uppstått till följd av den
under de senare åren mycket kraftiga stegringen i telefon- och telegraftrafiken.
Ett utförande av dylika arbeten under tider av allmän lågkonjunktur
synes lämpligt ur, bland annat, den synpunkten, att telegrafverket därigenom
blir bättre rustat att möta en senare följande högkonjunktur med dess stora
krav på telefon- och telegrafväsendet. Telegrafstyrelsens förslag att å beredskapsstat
för nästa budgetår för ändamålet uppföra ett förskottsanslag av

5,000,000 kronor har därför icke givit mig anledning till erinran. Då jämväl
arbeten å en ny rundradiostation lämpligen böra komma till utförande
under en lågkonjunktur, torde förskottsanslaget till fortsatt utveckling av statens
telefon- och telegrafväsende i enlighet med styrelsens hemställan böra
upptagas å beredskapsstaten med 6,500,000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende
å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett
förskottsanslag av .................... kronor 6,500,000.

[17.] o. Förbättring av landsbygdens telefonförhållanden. Med bifall
till Kungl. Maj:ts i proposition, nr 275, därom framställda förslag upptog
1938 års riksdag å beredskapsstat för innevarande budgetår till förbättring
av landsbygdens telefonförhållanden ett förskottsanslag av 5,000,000 kronor.
Med anslaget avsågs att bestrida kostnaderna för ett hastigare fullföljande
av en tidigare planlagd och påbörjad förbättring av landsbygdens telefonförhållanden.
Telegrafstyrelsens förslag gick i huvudsak ut på att genom
successivt införande av helt fria ledningar, genom automatisering av telefonstationerna
på landsbygden och genom ökad öppethållning av stationerna —
med eller utan automatisering — göra landsbygdens telefonförhållanden
mera likvärdiga med städernas.

I sin skrivelse den 12 november 1938 har telegrafstyrelsen hemställt, att å

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

145

beredskapsstaten jämväl för nästa budgetår måtte upptagas ett förskottsanslag
för ändamålet. Beträffande ifrågavarande arbeten anför styrelsen, att
de vore av den natur, att de icke kunde i detalj planeras förrän omedelbart
före utförandet. De vore nämligen fördelade över hela landet och vart för
sig av jämförelsevis litet omfång. Antalet arbeten vore däremot mycket betydande.
Med tanke på det stora antal förfrågningar och ansökningar om
förbättring av landsbygdens telefonförhållanden, som inkommit, föreslår styrelsen,
att det för sådana ändamål avsedda anslaget utökas med 5,000,000
kronor och att sålunda 10,000,000 kronor upptagas å beredskapsstaten för
budgetåret 1939/40. Motsvarande belopp skulle upptagas å driftbudgeten
för avskrivning av kapitalinvesteringen.

Under åberopande av vad min företrädare i ämbetet anförde till det vid
förenämnda proposition nr 275 fogade statsrådsprotokollet vill jag förorda,
att jämväl å nästa budgetårs beredskapsstat upptages ett förskottsanslag till
förbättring av landsbygdens telefonförhållanden. Med hänsyn till vad telegrafstyrelsen
anfört rörande behovet av åtgärder i nu angivet syfte har jag
icke något att erinra mot att anslaget upptages å beredskapsstaten med det
av styrelsen föreslagna beloppet, 10,000,000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Förbättring av landsbygdens telefonförhållanden å
beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag
av............................kronor 10,000,000.

C. Statens järnvägar.

I skrivelse den 15 november 1938 har järnvägsstyrelsen framlagt förslag
om arbeten, vilka lämpligen kunna komma till utförande under nästa budgetår,
därest med hänsyn till läget å arbetsmarknaden så skulle befinnas
angeläget.

Nya byggnader och anläggningar vid statens trafikerade

järnvägar.

[18.] a. Utvidgning av sparsystemet vid Kristinehamn. Med bifall till
Kungl. Maj:ts i proposition, nr 275, därom framställda förslag upptog 1938
års riksdag till utvidgning av spårsystemet vid Kristinehamn å beredskapsstat
för innevarande budgetär ett förskottsanslag av 70,000 kronor. 1 sin
skrivelse har järnvägsstyrelsen hemställt, att för samma ändamål måtte ä
beredskapsstat för nästa budgetår upptagas ett förskottsanslag av 70,000
kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 242. 10

Departements chefen.

146

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

Under hänvisning till redogörelsen rörande ifrågavarande arbete i förenämnda
proposition nr 275 får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Utvidgning av sparsystemet vid Kristinehamn å beredskapsstat
för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag
av .............................. kronor 70,000.

[19.] b. Utvidgning av bangården i Tranås. Med bifall till Kungl.
Majits i proposition, nr 275, därom framställda förslag upptog 1938 års riksdag
å beredskapsstat för innevarande budgetår till utvidgning av bangården
i Tranås ett förskottsanslag av 70,000 kronor. I sin .skrivelse har järnvägsstyrelsen
hemställt, att för samma ändamål måtte å beredskapsstat för nästa
budgetår upptagas ett förskottsanslag av 70,000 kronor.

Under hänvisning till redogörelsen rörande ifrågavarande arbete i förenämnda
proposition nr 275 får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Utvidgning av bangården i Tranås å beredskapsstat
för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag
av .......................... kronor 70,000.

[20.] c. Terrassering för utvidgning av spårsystemet i Hallsberg. Med

100,000 kronor. I sin skrivelse har järnvägsstyrelsen hemställt, att för samma
ändamål måtte å beredskapsstat för nästa budgetår upptagas ett förskottsanslag
av 100,000 kronor.

Under hänvisning till redogörelsen rörande ifrågavarande arbete i förenämnda
proposition nr 275 får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Terrassering för utvidgning av sparsystemet i Hallsberg
å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett
förskottsanslag av ...................... kronor 100,000.

[21.] d. Terrassering för utvidgning av spårsystemet i Boden. Med

bifall till Kungl. Majits i proposition, nr 275, därom framställda förslag upptog
1938 års riksdag å beredskapsstat för innevarande budgetår till terrassering
för utvidgning av spårsystemet i Boden ett förskottsanslag av 150,000
kronor. I sin skrivelse har järnvägsstyrelsen hemställt, att för samma ändamål
måtte å beredskapsstat för nästa budgetår upptagas ett förskottsanslag
av 150,000 kronor.

Kungl. Majas proposition nr 242.

147

Under hänvisning till redogörelsen rörande ifrågavarande arbete i förer
nämnda proposition nr 275 får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte före*
slå riksdagen

att till Terrassering för utvidgning av spårsystemet i Boden
å beredskapsstat för budgetåret 1939,40 upptaga ett
förskottsanslag av ...................... kronor 150,000.

[22.] e. Fortsatt anläggning av dubbelspår. Med bifall till Kungl.
Maj:ts i årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 4, punkten 32)
gjorda framställning har riksdagen till fortsatt anläggning av dubbelspår för
nästa budgetår anvisat ett reservationsanslag av 2.5 miljoner kronor. I sin
nu förevarande skrivelse har järnvägsstyrelsen hemställt, att å beredskapsstat
för nästa budgetår måtte för samma ändamål upptagas ett förskottsanslag
av 4 miljoner kronor. Järnvägsstyrelsen har därvid erinrat örn att
styrelsen i sin skrivelse den 29 september 1938 med förslag till anslag å
riksstaten för nästa budgetår framlagt en plan för utbyggande under de
båda närmaste decennierna av de stora huvudlinjerna till dubbelspåriga och
därvid angivit, att årskostnaden härför kunde uppskattas till 6 å 7 miljoner
kronor i genomsnitt. Då detta arbete i huvudsak vore avsett att bedrivas
under tider, då konjunkturförhållandena ansåges kräva särskilda
statliga åtgärder för ökning av arbetstillgången, borde emellertid, hade styrelsen
framhållit, medelsanvisningarna vara störst under tider av lågkonjunktur
och vice versa. Med hänsyn härtill och under antagande för nästa
budgetår av ungefär oförändrat konjunkturläge hade styrelsen inskränkt sig
till att för ifrågavarande ändamål föreslå ett anslag av 3 miljoner kronor,
att användas dels till de pågående arbetena å sträckan Järna—Katrineholm,
dels ock till förberedande arbeten m. m. å sträckan Hallsberg—Gårdsjö.

Styrelsen anför i anslutning härtill, att för mötande av en eventuell försämring
i konjunkturläget under nästa budgetår borde för dubbelspårsarbetena
å beredskapsstaten upptagas minst så stort belopp, att det beräknade
medelårsbehovet för arbetena, 6 å 7 miljoner kronor, komme att stå till
järnvägsstyrelsens förfogande. Styrelsen föreslår därför, att å beredskapsstaten
4 miljoner kronor upptagas för ändamålet.

Styrelsen säger sig slutligen förutsätta, att detta anslag anvisas av medel,
avsedda att avskrivas.

Under hänvisning i övrigt till vad jag anfört i årets statsverksproposition
beträffande arbeten för fortsatt anläggning av dubbelspår vill jag bär
endast framhålla, att dylika arbeten utgöra eli verksamt medel för anpassning
av statens järnvägar till de ändrade tidsförhållandena med deras ökade
krav på tågtjänsten. Med hänsyn härtill och då dubbelspårsarbeten äro
väl lämpade att komma till utförande under tider med minskad arbetstillgång,
vill jag tillstyrka, att å beredskapsstaten för nästa budgetår upptages
ett förskottsanslag för ändamålet. Då för nästa budgetår anvisats ett reserv

Departements chefen,

148

Kungl. Maj:ts proposition nr 242-

vationsanslag å 2.5 miljoner kronor för nu ifrågavarande arbeten eller 0.5
miljoner kronor mindre än vad järnvägsstyrelsen begärde, torde förskottsanslaget
å beredskapsstaten lämpligen böra i motsvarande mån uppräknas.
Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå rikdagen

att till Fortsatt anläggning av dubbelspår å beredskapsstat
för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag
av ...................... kronor 4,500,000.

[23.] f. Ny tunnel mellan Tomteboda och Hagalund. Med bifall till

Kungl. Majits i proposition, nr 275, därom framställda förslag upptog 1938
års riksdag till ny tunnel mellan Tomteboda och Hagalund å beredskapsstat
för innevarande budgetår ett förskottsanslag av 750,000 kronor. I sin
nu förevarande skrivelse har järnvägsstyrelsen hemställt, att för samma
ändamål måtte å beredskapsstat för nästa budgetår upptagas ett förskottsanslag
av 750,000 kronor.

Under hänvisning till redogörelsen rörande nu ifrågavarande arbete i förenämnda
proposition nr 275 får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Ny tunnel mellan Tomteboda och Hagalund å beredskapsstat
för budgetåret 193940 upptaga ett förskottsanslag
av .............................. kronor 750,000.

[24.] g. Förberedande arbeten för kurvrätningar. Med bifall till
Kungl. Majits i proposition, nr 275, därom framställda förslag upptog 1938
års riksdag å beredskapsstat för innevarande budgetår till förberedande arbeten
för kurvrätningar ett förskottsanslag av 500,000 kronor. Vidare torde
få erinras örn att riksdagen på därom av Kungl. Majit i årets statsverksproposition
(kapitalbudgeten, bil. 4, punkten 34) framställt förslag till diverse
åtgärder för spårförstärkning för nästa budgetår anvisat ett reservationsanslag
av 500,000 kronor. Såsom framgår av redogörelsen i statsverkspropositionen
har järnvägsstyrelsen framlagt ett program för dylika arbeten,
vilka sammanlagt skulle betinga en kostnad av närmare 24,000,000 kronor.
Bland de olika arbetena ingå även kurvrätningar å linjerna Stockholm
—Göteborg och Katrineholm—Malmö, varigenom en ökad tåghastighet å
linjerna skulle kunna medgivas.

Järnvägsstyrelsen har i s«n nu förevarande skrivelse hemställt, att å beredskapsstat
för nästa budgetår måtte upplagas ett förskottsanslag av

1,000,000 kronor för uträtning av vissa kurvor jämväl å övriga linjer. Styrelsen
har framhållit, att dylika arbeten vore synnerligen önskvärda, även
om kostnaderna för desamma icke kunde påvisas bliva räntabla genom
minskade driftutgifter, samt att arbetena vore synnerligen lämpliga såsom
beredskapsarbeten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

149

Dessa terrasseringsarbeten kunna, meddelar styrelsen, igångsättas 1 ä 2
månader efter beslut örn utförandet.

Med hänsyn till att nu ifrågavarande arbeten äro väl lämpade för ut .Departement».

cfisfcn

förande under tider, då särskilda åtgärder äro påkallade till motverkande
av arbetslöshet, vill jag tillstyrka järnvägsstyrelsens förslag.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Förberedande arbeten för kurvrätningar å beredskapsstat
för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag
av ............................ kronor 1,000,000.

[25.] h. Kälsutbyten m. m. Med bifall till Kungl. Majits i proposition,
nr 275, därom framställda förslag upptog 1938 års riksdag till fortlöpande
förstärkning av spåröverbyggnaden å beredskapsstat för innevarande budgetår
ett förskottsanslag av 1,500,000 kronor. Arbetena avsågo inläggning
av nya Täler och underläggsplattor. För samma ändamål har riksdagen på
därom av Kungl. Majit i årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 4,
punkten 33) framställt förslag under rubrik rälsutbyten m. m. för nästa
budgetår anvisat ett reservationsanslag av 4,200,000 kronor. I sin nu förevarande
skrivelse har järnvägsstyrelsen hemställt, att för ifrågavarande ändamål
måtte å beredskapsstat för nästa budgetår upptagas ett förskottsan-*
slag av 1,500,000 kronor.

Då järnvägsstyrelsens framställning icke givit mig anledning till erinran,
hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Rälsutbyten m. m. å beredskapsstat för budgetåret
1939/40 upptaga ett förskottsanslag av .. kronor 1,500,000.

[26.] i. Nybyggnad å tomten nr 3 i kvarteret Pennfäktaren i Stockholm.
Med bifall till Kungl. Majits i proposition, nr 275, därom framställda
förslag upptog 1938 års riksdag å beredskapsstat för innevarande
budgetår till nybyggnad å tomten nr 3 i kvarteret Pennfäktaren i Stockholm
ett förskottsanslag av 500,000 kronor. I sin skrivelse har järnvägsstyrelsen
hemställt, att för samma ändamål måtte å beredskapsstat för nästa
budgetår upptagas ett förskottsanslag av 500,000 kronor.

Under hänvisning till framställningen beträffande ifrågavarande bygg
nadsföretag i förenämnda proposition nr 275 får jag hemställa, alt Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att till Nybyggnad d tomten nr 3 i kvarteret Pennfäktaren

i Stockholm å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upp taga

ett förskottsanslag av ..............kronor 500,000.

150

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

Departements chefen.

[27.] j. Förvaringshall för järnvägsmuseets lokomotiv och vagnar. I

sin nu förevarande skrivelse har järnvägsstyrelsen hemställt, att till förvaringshall
för järnvägsmuseets lokomotiv och vagnar måtte å beredskapsstat
för nästa budgetår upptagas ett förskottsanslag av 230,000 kronor.

Styrelsen meddelar till en början, att under den tid järnvägsmuseet ägt
bestånd dess samlingar år från år ökats, så att antalet katalogiserade föremål
nu uppginge till över 6,000. I denna samling funnes även ett avsevärt
antal äldre lokomotiv och vagnar — såsom 14 lok, 2 ångvagnar, 27 personvagnar
och 10 godsvagnar — samt en del mindre fordon såsom dressiner
m. fl., av vilka åtskilliga vore magasinerade i Tomteboda medan andra
förvarades i lokstallar och verkstäder på olika platser i landet. I anslutning
härtill anför styrelsen:

Många av nämnda lok och vagnar äro unika och böra, om de skola för
framtiden bevaras, ägnas omsorgsfull och pietetsfull tillsyn och vård. Detta
försvåras emellertid i hög grad genom det sätt, på vilket de nu äro magasinerade,
och fara föreligger, att deras värde såsom kulturhistoriska föremål,
ägnade att belysa de svenska järnvägarnas verksamhet, på detta sätt
kommer att avsevärt minskas. Det har därför länge varit ett önskemål att
kunna få samtliga lok och vagnar förvarade i Stockholm och uppställda så,
att de kunna ägnas behörig omvårdnad och därjämte kunna visas för allmänheten.

Lämplig plats för uppförande av en förvaringshall för dessa lok och vagnar
finnes i närheten av vagnverkstaden vid Tomteboda. Preliminärt upprättat
kostnadsförslag för en därstädes uppförd byggnad slutar på en summa
av omkring 230,000 kronor.

Då ifrågavarande arbete icke är för statens järnvägars egentliga verksamhet
oundgängligen erforderligt och någon ekonomisk eller driftteknisk fördel
av detsamma icke kan ställas i utsikt i vidare mån än att vissa nu disponerade
förvaringsutrymmen på detta sätt kunna göras disponibla för andra,
driften mera närstående ändamål, har styrelsen förklarat sig icke nu
vilja förorda arbetets utförande i vanlig ordning och med förräntningspliktiga
medel. Däremot anser styrelsen detsamma lämpat att komma till stånd
i konjunkturutjämnande syfte.

Med hänsyn till det kulturhistoriska värde, som ifrågavarande lok och vagnar
m. m. få anses representera, synes det motiverat, att sådana åtgärder
beträffande deras förvaring och uppställning vidtagas, att de kunna erhålla
behörig vård och därjämte visas för allmänheten. Järnvägsstyrelsens förslag
att för mateidelens förvaring uppföra en särskild byggnad i närheten av
vagnverkstäderna vid Tomteboda synes icke giva anledning till erinran liksom
ej heller den därför beräknade kostnaden av omkring 230,000 kronor.
Genom att sammanföra ifrågavarande lok och vagnar, vilka för närvarande
äro magasinerade på olika platser i landet, skulle de för dem disponerade
förvaringsutrymmena kunna göras disponibla för andra, järnvägsdriften mera
närstående ändamål.

Då byggnadsföretaget är av beskaffenhet att lämpligen böra komma till

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

151

utförande under tider av ökad arbetslöshet inom landet, synes arbetet tills
vidare böra göras beroende av utvecklingen å arbetsmarknaden. Anslag för
ändamålet synes böra upptagas å nästa budgetårs beredskapsstat.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Förvaringshall för järnvägsmuseets lokomotiv och
vagnar å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett
förskotts,anslag av ...................... kronor 230,000.

[28.] k. Telefonkabel vid malmbanan. Med bifall till Kungl. Maj:ts
i proposition, nr 275, därom framställda förslag upptog 1938 års riksdag till
telefonkabel vid malmbanan å beredskapsstat för innevarande budgetår ett
förskottsanslag av 1,350,000 kronor. I sin nu förevarande skrivelse har järnvägsstyrelsen
hemställt, att för samma ändamål måtte å beredskapsstat för
nästa budgetår upptagas ett förskottsanslag av 1,350,000 kronor.

Under hänvisning till redogörelsen rörande ifrågavarande telefonkabel i
förenämnda proposition nr 275 får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Telefonkabel vid malmbanan å beredskapsstat för
budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag
av ............................ kronor 1,350,000.

[29.] 1. Försvarsberedskap vid statens järnvägar. Med bifall till

Kungl. Maj:ts i proposition, nr 54, till 1938 års riksdag framlagda förslag
anvisade riksdagen för budgetåret 1938/39 å kapitalbudgeten ett reservationsanslag
av 2,000,000 kronor till försvarsberedskap vid statens järnvägar. Å
tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår har riksdagen därjämte
för samma ändamål anvisat ytterligare 1,700,000 kronor. Vidare har riksdagen
på därom av Kungl. Majit i årets statsverksproposition (kapitalbudgeten,
bil. 4, punkten 43) gjord framställning till försvarsberedskap vid statens
järnvägar för nästa budgetår anvisat ett reservationsanslag av 1,000,000
kronor. Under hänvisning i övrigt till framställningen i förenämnda proposition
nr 54 torde jag här få erinra örn att det enligt en för ifrågavarande
försvarsberedskap upprättad plan är avsett att vidtaga särskilda åtgärder
och anskaffa viss materiel m. m. för att säkerställa möjligheterna att dels
genom snabb reparation eller genom ersättning av materiel och maskiner
åter sätta skadade anläggningar i funktionsdugligt skick, dels ock överflytta
transporterna från skadade elektrifierade linjer till ångdrivna linjer. Engångskostnaderna
för försvarsberedskapen enligt den år 1938 framlagda planen
hava beräknats till 9,950,000 kronor.

I sin nu förevarande skrivelse har järnvägsstyrelsen till en början hemställt,
att å beredskapsstat för nästa budgetår måtte upptagas ett förskottsanslag
av 2,500,000 kronor. Styrelsen har därvid förutsatt, alt de å riksstaten

152

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

anvisade belopp, som för ändamålet skulle stå till förfogande under budgetåren
1938/39 och 1939/40, sammanlagt skulle uppgå till 5,950,000 kronor.

Styrelsen har vidare hemställt, att utöver nämnda 2,500,000 kronor måtte
å beredskapsstaten upptagas ytterligare ett belopp av 1,000,000 kronor till
anordnande av luftskyddsrum. Härom anför styrelsen:

Jämlikt luftskyddskungörelsen (S. F. 307/1938), 28 §, åligger det numera
järnvägsstyrelsen vid förberedandet av luftskydd att, där ej annat bestämmes
och i den mån sådant skydd lämpligen anses kunna komma till utförande,
jämväl planlägga skydd för trafikanter och andra till verket ej hörande
personer, som kunna beräknas uppehålla sig inom dess lokaler eller område.
Det är uppenbart, att sådant skydd icke kan beredas inom nu befintliga
byggnader. I den mån nybyggnad sker, kommer styrelsen att i varje
särskilt fall taga ställning till frågan, huruvida behovet av skyddsrum skall
tillgodoses i samband därmed. Lagstiftning på detta område torde för övrigt
vara att förvänta inom en snar framtid. Vid vissa större stationer •—- exempelvis
Stockholm C, Malmö C m. fl. — där en nybyggnad icke är aktuell
inom överskådlig framtid och skyddsrummen därjämte måste bliva av avsevärd
omfattning, synas under alla förhållanden fristående skyddsrum böra
anläggas. Då arbeten av denna art lämpa sig väl att komma till utförande
i konjunkturutjämnande syfte, synas medel för här berört ändamål
böra anvisas å beredskapsstaten för nästkommande budgetår. På grund av
att erforderliga anvisningar från luftskyddsinspektionen angående skyddsrum
ännu icke kommit styrelsen tillhanda hava några detaljerade kostnadsberäkningar
icke kunnat verkställas, men torde i varje fall å beredskapsstaten
böra upptagas ett belopp av 1,000,000 kronor för ändamålet.

Järnvägsstyrelsen föreslår sålunda, att till försvarsberedskap vid statens
järnvägar å nästa budgetårs beredskapsstat upptages ett belopp av sammanlagt
3,500,000 kronor, vilket styrelsen förutsätter skola i likhet med hittills
beviljade anslag för samma ändamål anvisas av medel, avsedda att omedelbart
avskrivas.

Departements chefen.

Då de arbeten och anskaffningar, som ingå i den för försvarsberedskapen
vid statens järnvägar upprättade planen, i stort sett äro väl lämpade att äga
rum under tider med minskade arbetstillfällen, torde ett lämpligt avvägt belopp
böra för ändamålet upptagas å beredskapsstaten för nästa budgetår.
Järnvägsstyrelsen har föreslagit, att beloppet bestämmes till 2,500.000 kronor.
Styrelsen har emellertid därvid utgått från att för budgetåren 1938/39
och 1939/40 skulle för ändamålet stå till förfogande ett sammanlagt belopp
av omkring 5,950,000 kronor. Då de av 1938 och 1939 års riksdagar för
ändamålet anvisade reservationsanslagen sammanlagt uppgå till endast

4.700.000 kronor, synes det belopp, som järnvägsstyrelsen föreslagit till upptagande
å beredskapsstaten, lämpligen böra ökas med 1.250,000 kronor till

3.750.000 kronor.

Vad järnvägsstyrelsen föreslagit i fråga om anordnande av iuftskvddsrum
för trafikanter och andra till statens järnvägar ej hörande personer, som
kunna beräknas uppehålla sig inom verkets lokaler eller område har ej givit
mig anledning till erinran. För ändamålet torde böra å beredskapsstaten upp -

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

153

tagas det av järnvägsstyrelsen föreslagna beloppet av 1,000,000 kronor. Det
synes lämpligt, att beloppet upptages under samma rubrik som det förut angivna
beloppet å 3,750,000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Försvarsberedskap vid statens järnvägar å beredskapsstat
för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag
av .................................. kronor 4,750,000.

[30.] m. Dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten. Med

bifall till Kungl. Maj:ts i proposition, nr 275, därom framställda förslag upptog
1938 års riksdag å beredskapsstat för innevarande budgetår såsom dispositionsanslag
för oförutsedda och mindre arbeten ett förskottsanslag av

350,000 kronor. Vidare har riksdagen på därom av Kungl. Majit i årets
statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 4, punkten 44) framställt förslag
för nästa budgetår till ifrågavarande ändamål anvisat ett reservationsanslag
av 1,000,000 kronor. I sin nu förevarande skrivelse har järnvägsstyrelsen
hemställt, att jämväl å nästa budgetårs beredskapsstat måtte för ändamålet
upptagas ett förskottsanslag av 350,000 kronor.

Då vad järnvägsstyrelsen föreslagit icke givit mig anledning lill erinran,
hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

alt såsom Dispositionsanslag för oförutsedda och mindre
arbeten å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett
förskottsanslag av ...................... kronor 350,000.

Rullande materiel.

[31.] n. Person- och resgodsvagnar. Med bifall till Kungl. Majlis i
proposition, nr 275, därom framställda förslag har 1938 års riksdag å beredskapsstat
för innevarande budgetår till person- och resgodsvagnar upptagit
ett förskottsanslag av 4,000,000 kronor. I sin nu förevarande skrivelse har
järnvägsstyrelsen hemställt, att å beredskapsstat för nästa budgetår måtte för
samma ändamål upptagas ett förskottsanslag av 4,000,000 kronor.

Under hänvisning till redogörelsen rörande ifrågavarande anskaffning i
förenämnda proposition nr 275 får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Person- och resgodsvagnar å beredskapsstat för budgetåret
1939/40 upptaga ett förskottsanslag
av ........... ...................... kronor 4,000,000.

[32.] o. Godsvagnar. Med bifall till Kungl. Majits i proposition, nr
275, därom framställda förslag upptog 1938 års riksdag å beredskapsstat för
budgetåret 1938/39 till godsvagnar ett förskottsanslag av 5,000,000 kronor.

154

Kungl. Majis proposition nr 242.

Vidare har riksdagen å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår til!
samma ändamål anvisat ett reservationsanslag av 3,800,000 kronor. Sistnämnda
medelsanvisning sammanhänger med dels den starka utveckling, som
statens järnvägars godstrafik under senare år undergått, dels ock önskvärdheten
av att bereda arbetstillfällen inom vissa med godsvagnfabrikation sysselsatta
företag.

Järnvägsstyrelsen har i sin nu förevarande skrivelse hemställt, att å beredskapsstat
för nästa budgetår måtte upptagas ett förskottsanslag av 1,200,000
kronor.

Då vad järnvägsstyrelsen föreslagit icke givit mig anledning till erinran,
hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Godsvagnar å beredskapsstat för budgetåret 1939/40
upptaga ett förskottsanslag av ..........kronor 1,200,000.

D. Statens vattenfallsverk.

I skrivelse den 15 november 1938 har vattenfallssstyrelsen avgivit förslag
till sådana arbeten, för vilka medel lämpligen kunna upptagas å beredskapsstaten.

Vattenfallsstyrelsen har till en början erinrat örn att styrelsen med hänsyn
till den hårt ansträngda kraftbalansen i sina anslagsäskanden för budgetåret
1939/40 upptagit nybyggnadsarbeten för icke mindre än omkring 30
miljoner kronor, medan styrelsens motsvarande utgifter under budgetåren
1935/36—1937/38 i genomsnitt utgjorde cirka 15 miljoner kronor per år Redan
med denna omfattning av styrelsens arbeten vöre det, anför styrelsen,
svårt att få lämplig befäls- och underbefälspersonal i erforderlig utsträckning.
En ytterligare ökning av nybyggnadsarbetena skulle medföra en mycket
kännbar stegring av dessa svårigheter.

Örn en utpräglad arbetsbrist skulle inträda, fortsätter styrelsen, medförande
behov av beredskapsarbeten, åtföljdes den säkerligen av en mindre
kraftförbrukning än den nu beräknade, och styrelsens nybyggnadsprogram
och anslagsäskanden bleve då något väl rikliga i förhållande till behovet. I
fall det framlagda arbetsprogrammet även i händelse av lågkonjunktur fullföljdes,
komme en del av styrelsens arbeten att fylla den uppgift, som avsetts
med beredskapsarbetena. Styrelsen anmärker, att om den fortsatta ökningen
i kraftkonsumtionen utebleve men någon särskild arbetsbrist icke uppstode,
komme styrelsen att noggrant överväga, i vad mån planerade stora
maskinbeställningar borde något uppskjutas i avvaktan på knappare arbetstillgång
inom industrien och därav följande gynnsammare prisläge.

Med nu angivna utgångspunkter har styrelsen föreslagit, att å beredskaps -

Kungl. Maj:ts proposition nr 242-

155

stat för nästa budgetår endast upptagas medel för civiltekniska luftskyddsåtgärder
vid kraftverken och för anskaffning av en isbrytare för Trollhätte kanalverk.

Kraftverken.

[33.] a. Civiltekniska luftskyddsåtgärder vid statens kraftverksanläggningar.
I det till Kungl. Maj:ts proposition den 24 februari 1939, nr 127,
angående civiltekniska luftskyddsåtgärder vid statens kraftverksanläggningar
hörande statsrådsprotokollet har jag meddelat min avsikt att föreslå, att å
beredskapsstaten till dylika åtgärder upptages ett belopp av 770,000 kronor.
Under åberopande av vad jag till nämnda protokoll anfört hemställer jag, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Civiltekniska luftskyddsåtgärder vid statens kraftverksanläggningar
å beredskapsstat för budgetåret 1939/40
upptaga ett för skottsanslag av............kronor 770,000.

Kanalverken.

[34.] b. Anskaffande av isbrytare för Trollhätte kanalverk. I gemensam
skrivelse till Kungl. Majit den 7 och 9 september 1938 hava handelskamrarna
i Karlstad, örebro och Borås gjort framställning örn utredning
angående anskaffande genom statens försorg av en isbrytare för Trollhätte
kanal och Vänern.

Till stöd härför hava handelskamrarna bland annat framhållit, att trafikanter
å Vänern och representanter för den däromkring belägna industrien
uttalat önskemål, att trafiken å Vänern och i kanalen måtte kunna med en
viss säkerhet upprätthållas under en tid av 10 å 11 månader av året.

Över denna framställning har kommerskollegium avgivit utlåtande. Kollegium,
som inhämtat yttranden av, bland andra, vattenfallsstyrelsen, har till
en början erinrat örn vad kollegium anförde i utlåtande den 11 maj 1918
över en då föreliggande framställning av vattenfallsstyrelsen om förslag till
1918 års riksdag, att en isbrytare för Vänern skulle anskaffas för en beräknad
kostnad av högst en miljon kronor och att för bestridande av utgifterna
härför, utöver då från enskilt håll tecknade bidrag av omkring

200,000 kronor, ett anslag finge uppföras å 1919 års stat. Kollegium uttalade
bland annat, att sedan genom ombyggnaden av Trollhätte kanal Vänern
blivit öppnad för den större sjöfarten och stora utvecklingsmöjligheter
härigenom bereus, kraftiga skäl syntes tala för att åtgärder vidtoges för
att det sålunda öppnade nya sjötrafikområdet kunde hållas tillgängligt för
sjöfart under så stor del av året som möjligt. Härigenom skulle en mångfald
företag inom de betydande industrier, som hade sitt säte i trakterna
kring Vänern och därtill hörande uppland, erhålla förbättrade kommunika -

156

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

tionsmöjligheter under vintermånaderna. De kostnader, som anskaffande
av en isbrytare för öppethållande av trafiken medförde, ansåg kollegium
väl motiverade även ur synpunkten av statens intresse av att erhålla största
möjliga vederlag för de avsevärda ekonomiska uppoffringar staten haft att
vidkännas för Trollhättefarledens ombyggande. Isbrytaren skulle sålunda
enligt kollegii mening såväl bliva till direkt gagn för näringslivet i här avsedda
trakter som indirekt för staten medföra fördel. Kollegium fann sig
därför böra biträda vattenfallsstyrelsens hemställan.

I sitt nu avgivna utlåtande anför kollegium, att vattenfallsstyrelsens framställning
icke synes hava föranlett särskild åtgärd från Kungl. Maj:ts sida.
I anledning härav torde i stället, fortsätter kollegium, år 1920 hava vidtagits
vissa ombyggnadsarbeten å den kanalverket tillhöriga bogserbåten »Trollhätte
kanal» för att göra denna mera lämpad även för isbrytning. Åren närmast
därefter bade trafiken förefallit nöjaktigt kunna uppehållas med hjälp
av detta fartyg. Under vintern 1928—1929 hade emellertid sådana förhållanden
inträtt, att ytterligare isbrytarhjälp erfordrats. För ändamålet hade
från rederiaktiebolaget Transatlantic förhyrts det bolaget då tillhöriga isbrytande
bogserfartyget »Mjörn». Även påföljande vinter hade förhållandena
gjort det nödvändigt att förhyra nämnda fartyg. Angående förhållandena
efter denna tid har kollegium lämnat följande upplysningar:

På grund av upprepade framställningar från trafikanterna örn kortare avstängningstid
och för att få erfarenheter rörande möjligheten att upprätthålla
trafik under tid, då svåra isförhållanden äro rådande, gjordes nästföljande
vinter 1930—1931 ett försök att med hjälp av bogserfartyget »Mjörn»
begränsa avstängningstiden genom att öppna tidigt på våren, redan den 2
mars. På grund av den svåra isen och stärka frosten under hela månaden
gåvo dessa försök negativt resultat. Sedan överbyggnaden å »Trollhätte kanal»
år 1929 ändrats och de i vattengången varande avvisarna borttagits,
blev ångarens kapacitet ytterligare förbättrad. De följande åren voro isförhållandena
ej värre än att man redde sig med ångaren ensam fram till
sistförfluten vinter, då förhållandena hastigt blevo så svåra, att hjälp måste
påkallas från Göteborg. Sålunda förhyrdes Röda Bolagets »Balder» örn
300 hkr och bärgningsångaren »Harald» örn 600—700 hkr.

Mot de fartyg, som sålunda förhyrningsvägen stått till förfogande, hade,
meddelar kollegium, riktats vissa erfarenhetsmässigt grundade anmärkningar
i olika avseenden beträffande deras kapacitet såsom isbrytare. Kollegium
uttalar, att vad sålunda och i övrigt enligt utredningen förekommit
sedan tidpunkten för kollegii förenämnda yttrande givit ytterligare stöd för
kollegii då uttalade uppfattning om lämpligheten av anskaffning genom statens
försorg av en särskild isbrytare för den ifrågavarande trafiken.

Vattenfallsstyrelsen har i sitt förenämnda yttrande till kommerskollegium
beträffande möjligheten alt under vinterperioden upprätthålla trafiken å
ifrågavarande kanal framhållit, att de svårigheter, som uppstode för trafiken
på grund av ishinder, vore under olika år mycket varierande. Under
den normalt strängaste vinterperioden från omkring 1 februari till omkring
1 april kunde man, fortsätter styrelsen, av flera skäl icke beräkna, att tra -

Kungl. Maj.ts proposition nr 242

157

lik å Trollhätte kanal skulle kunna fortgå. Härtill skulle även krävas isbry
ture för konvojering över Vänern och för vintertrafik särskilt byggda fartyg.
Dessutom vore det nödvändigt att en viss tid årligen se över kanalanläggningen
och vidtaga en del oundgängliga reparationer, som icke kunde äga
rum under pågående trafik. Det av handelskamrarna framförda önskemålet
att säkra trafiken under cirka tio månader per år vore ett både naturligt och
rimligt anspråk från trafikanternas, enkannerligen industriföretagens sida.
För att detta önskemål skulle kunna tillgodoses, fordrades emellertid, att
man i Göta älv och vid inloppet till Vänersborg kunde vid vissa tillfällen
förfoga över en ganska kraftig isbrytare, som på grund av de förhållandevis
begränsade utrymmena i vissa delar av farleden borde vara relativt liten
men ändock utrustad med stor maskineffekt. Någon fullt lämplig sådan
isbrytare kunde Trollhätte kanalverk icke genom förhyrning försäkra sig
om. De smärre isbrytare, som kunde stå till buds, hade icke visat sig besitta
erforderlig styrka vid de verkligt kritiska tillfällen, då det gällde att bekämpa
svåra packisband i farleden.

I skrivelse den 15 november 1938 bär därefter vattenfallsstyrelsen framlagt
förslag om anskaffande av en isbrytare för Trollhätte kanalverk. Beträffande
ifrågavarande kanals betydelse för den allmänna samfärdseln har
vattenfallsstyrelsen anfört följande:

Genom den år 1916 fullbordade ombyggnaden av Trollhätte kanal till 4
meters farled blevo Göta älv och Vänern tillgängliga för sjöfart med så stora
fartyg, att gods kunde direkt försändas därifrån till utlandet. Efter de under
de senaste åren vidtagna åtgärderna kan man i kanalen framföra fartyg
av intill c:a 4.5 meters djupgående. Den direkta trafiken mellan nämnda
inlandshamnar samt hamnar vid Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen
har hastigt tillvuxit. 1 vissa fall försändes med fördel gods från Vänerns
hamnar utan omlastning ända till de nordamerikanska stora sjöarnas
hamnar. De avsevärda fördelar i form av lägre frakter, som härigenom vunnits,
erkännas från de industriföretag, som använda farleden, och lia väsentligt
bidragit till dessa företags gynnsamma utveckling.

Styrelsen framhåller härefter, alt det förhållandet, att sjöfarten på grund
av ishinder under längre eller kortare tid under vinterperioden måste upphöra,
emellertid utgjorde en allvarlig olägenhet för kanaldriften. För att begränsa
avstängningstiden hade, anför vattenfallsstyrelsen vidare, måst vidtagas
olika åtgärder såsom utläggning av islänsor på kritiska punkter och insättande
av såväl styrelsens egen som förhyrd isbrytare. Emellertid vöre
det icke alltid möjligt att med de hjälpmedel, som stöde till förfogande, under
stränga vintrar upprätthålla sjöfarten under den tid av tio månader
av året, som från trafikanthåll vore starkt eftersträvad.

Styrelsen meddelar härefter, att en på styrelsens uppdrag av doktor Hugo
Hammar verkställd utredning givit vid handen, att för de ändamål, som
här vore i fråga, en isbrytare med en maskinstyrka av 800 å 1,000 hkr borde
väljas. Anskaffningskostnaden vöre, anför styrelsen, i hög grad beroende
av under vilka konjunkturer beställningen gjordes. Enligt utredningen
skulle kostnaden uppgå till omkring 600,000 kronor.

158

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

Departements chefen.

Vad härefter angår finansieringen av det för anskaffning av den ifrågavarande
isbrytaren erforderliga beloppet samt de för isbrytarens drift uppkommande
kostnaderna, anför styrelsen:

Förräntningen av det i Trollhätte kanal nedlagda kapitalet är låg. Den
uppgick för år 1936 till 2.42 procent, för år 1937 till 1.86 procent och torde för
år 1938 sannolikt ej komma att överstiga sistnämnda procenttal. Att genom
höjning av kanalavgifterna eller uttagande av särskilda isbrytaravgifter förränta
och amortera det i en ny isbrytare erforderliga kapitalet är icke möjligt,
då varje väsentlig ökning av nuvarande avgifter för kanaltrafiken torde
stöta på ett starkt motstånd både hos trafikanterna och de myndigheter, som
ha att uttala sig örn avgifterna. Däremot bör man kunna räkna med att ungefär
hälften av de direkta driftkostnaderna för isbrytaren skola täckas av
en tilläggsavgift för sådana fartyg, som normalt kunna draga fördel av isbrytaren.
Resten av driftutgifterna torde kunna påläggas kanalverket med
hänsyn till det gagn, kanalverket kommer att få av isbrytaren.

Under nu anförda omständigheter anser sig styrelsen icke böra ifrågasätta,
att medel till isbrytaren beviljas på ordinarie stat av vare sig låne- eller
skattemedel, men finner lämpligt, att anslag upptages på beredskapsslat
bland egentliga statsutgifter och sålunda på sådant sätt, att kapitalet icke
betraktas som kapitalinvestering i vattepfallsverkets rörelse.

De från vänernhamnarna utgående sjötransporterna hava under de senaste
decennierna ökat i omfattning till följd av, bland annat, den gynnsamma
utveckling, som åtskilliga av de omkring Vänern belägna industrierna undergått.
Till trafikens utveckling torde också hava bidragit den av vattenfallsstyrelsen
år 1916 fullbordade ombyggnaden av Trollhätte kanal, som
möjliggjort sänkning av transportkostnaderna genom direkt trafik på utlandet
med relativt djupgående fartyg.

Som av den lämnade redogörelsen framgår omöjliggöra emellertid isförhållandena
i Trollhätte kanal och Vänern trafikens upprätthållande under
en vanligen relativt lång tid av året. För att i viss utsträckning eliminera
issvårigheterna har vattenfallsstyrelsen vidtagit vissa åtgärder. Sålunda hava
fångstlänsor utlagts på en del ställen i farleden och den Trollhätte kanalverk
tillhöriga isbrytande bogserbåten »Trollhätte kanal» har undergått
vissa ombyggnader åsyftande att förbättra fartygets isbrytande egenskaper.
Under mera ogynnsamma väderleksförhållanden har emellertid »Trollhätte
kanal» inte ensam förmått fylla sin uppgift utan hava större och kraftigare
isbrytare måst förhyras. På grund av att isbrytarna icke varit för nu ifrågavarande
ändamål fullt lämpliga, har likväl under stränga vintrar önskemålet
örn upprätthållande av sjöfarten under en tid av omkring tio månader av
året icke kunnat tillgodoses.

De hittills gjorda erfarenheterna av isbrytningsverksamheten å Trollhätte
kanal hava givit vid handen, att en för kanalen lämpad isbrytare bör vara
ett lättmanövrerat, med kraftigt maskineri försett fartyg utrustat med förpropeller
samt barlast- och trimningstankar. Med en isbrytare av nu angiven
beskaffenhet torde man kunna räkna med att trafiken å Trollhätte

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

159

kanal skulle kunna upprätthållas under minst 10 månader av året. Att ytterligare
begränsa avstängningstiden torde icke böra ifrågakomma med hänsyn
till nödvändigheten att under någon del av året stoppa trafiken för utförande
av underhållsarbeten. En sådan ytterligare begränsning skulle bland annat
förutsätta en dubblering av slussarna, något som med hänsyn till de avsevärda
kostnader, som detta skulle medföra, under nuvarande förhållanden
icke torde kunna tagas under övervägande. Vad beträffar en utsträckning
till tiden av vintertrafiken å Vänern torde under förutsättning, att en isbrytare
av förut angiven typ kommer till utförande, hinder däremot icke möta.

Det synes uppenbart, att en förkortning av kanalens avstängningstid skulle
bereda de omkring Vänern belägna industriföretagen fördelar bland annat
i form av besparing av fraktkostnader, bättre anpassning efter marknadsläget
och minskning av risken för leveransförseningar.

Nu anförda förhållanden synas tala för att staten såsom ägare av Trollhätte
kanal genom anskaffning av en för ändamålet lämpad isbrytare bereder
möjlighet att under längre tid av året än vad nu i allmänhet är fallet
upprätthålla sjöfarten å kanalen och i Vänern. De för en dylik isbrytare beräknade
kostnaderna, 600,000 kronor, hava icke givit mig anledning till erinran.
Tidpunkten för anskaffningen bör emellertid bero på utvecklingen å
arbetsmarknaden. Vid dylikt förhållande synes anslag för ändamålet icke
böra anvisas å riksstaten utan ett förskottsanslag i stället upptagas å beredskapsstaten.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Anskaffande av isbrytare för Trollhätte kanalverk
å beredskapsslat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag
av ........................ kronor 600,000.

II. Luftfartsfonden.

[35.] a. Byggande och förbättring av flygplatser. Med bifall till Kungl.
Maj:ts i årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 4, punkten 63)
framlagda förslag har riksdagen till byggande och förbättring av flygplatser
för nästa budgetår anvisat ett reservationsanslag av 500,000 kronor. Å tillläggsstat
till riksstaten för innevarande budgetår bar riksdagen därjämte i enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag för samma ändamål anvisat ett reservationsanslag
av 500,000 kronor.

Med skrivelse den 15 november 1938 bar väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
inkommit med en förteckning över de arbeten med byggande och förbättring
av flygplatser, som ansetts böra upptagas å beredskapsstaten för nästa budgetår.
Styrelsen meddelar, att vid förteckningens uppgörande förutsatts, att

160

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

Departements chefen.

därest några av de däri upptagna arbetena skulle komma till utförande i
annan ordning, desamma skulle utgå ur beredskapsplanen och ersättas med
andra.

Förteckningen, beträffande vars närmare detaljer jag torde få hänvisa till
handlingarna, upptager planlagda arbeten för en beräknad kostnad av

13,185,000 kronor. Styrelsen har uppskattat den på staten skäligen belöpande
andelen i kostnaderna för de arbeten, som lämpligen skulle kunna
utföras under nästa budgetår, till 3,065,000 kronor. Härtill komma under
planläggning varande arbeten till icke närmare angiven slutlig kostnad.
Statsbidrag skulle för nästa budgetår kunna ifrågasättas att utgå till dessa
arbeten med 1,935,000 kronor. Sammanlagt skulle alltså anslaget å beredskapsstaten
upptagas med 5,000,000 kronor.

De i förteckningen såsom planlagda upptagna arbetena kunde, anför styrelsen,
igångsättas inom en tid av en till tre månader efter beslutet örn deras
utförande. Då företagen i en del fall vore av sådan storlek, att de icke kunde
komma till utförande under ett år, hade anslagsfördelningen beräknats efter
den kostnad, som kunde nedläggas under nästa budgetår. Härvid hade förutsatts,
att kostnaderna för anläggningarna i vissa fall helt måste täckas av
statsmedel, medan i andra fall staten skulle lämna bidrag till vederbörande
kommun.

De under planläggning varande arbetena erfordrade, fortsätter styrelsen,
ytterligare undersökningar för att kunna anses vara så förberedda, att de
kunde komma till utförande. Några kostnadsuppgifter eller tidsuppgifter
för arbetenas igångsättande kunde med anledning därav icke lämnas.

Ett behov av nya och förbättrade flygplatser gör sig gällande på grund
av såväl den ökade flygtrafiken som den hastiga utveckling, som för närvarande
försiggår beträffande flygplanens prestationer och storlek. Enär
vidare arbeten av nu ifrågavarande slag liksom vägarbeten äro särskilt väl
lämpade att utföras såsom beredskapsarbeten, vill jag tillstyrka, att, i likhet
med vad som skedde nästlidet år, å beredskapsstaten för ändamålet upptages
ett förskottsanslag med det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna
beloppet, 5,000,000 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att bestämma
örn användningen av nämnda belopp.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Byggande och förbättring av flygplatser å beredskapsstat
för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag
av .................................. kronor 5,000,000.

Kungl. Majlis proposition nr 242.

161

lil. Statens allmänna fastighetsfond.

[36.] a. Nybyggnad för riksförsäkringsanstalten. Genom beslut den

16 september 1938 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen att i samråd
med riksförsäkringsanstalten verkställa och därefter till Kungl. Majit inkomma
med utredning rörande frågan örn ökade lokaler för anstalten jämte yrkesinspektionen.
Sedan den sålunda anbefallda utredningen numera slutförts,
har byggnadsstyrelsen i skrivelse den 25 februari 1939 framlagt resultatet
av densamma.

Byggnadsstyrelsen anför till en början beträffande riksförsäkringsanstaltens
nuvarande lokaler och dess behov av ökat utrymme:

Riksförsäkringsanstalten disponerar för närvarande 172 rum inom den för
anstalten uppförda, år 1932 färdigställda ämbetsbyggnaden Adolf Fredriks
kyrkogata nr 8. Härjämte äro för anstalten förhyrda dels 7 rum i fastigheten
med adressnummer 5 vid Wallingatan, 14 rum i Fenix-palatset samt 16
rum i fastigheten Drottninggatan nr 71 c. Härtill komma fyra rum i fastigheten
Olofsgatan nr 10, som förhyrts för yrkesinspektrisen, samt 5 rum i fastigheten
Kungsgatan nr 55, vilka förhyrts för skogs- och flottledsinspektören.
Den sammanlagda golvytan inom de sålunda angivna lokalerna uppgår till
omkring 5,000 kvadratmeter. Slutligen förhyras för yrkesinspektionen i
första och andra distriktet sammanlagt 13 rum med en golvyta av cirka
280 kvadratmeter i fastigheten Kungsgatan nr 66.

Sedan byggnadsstyrelsen i skrivelse till riksförsäkringsanstalten den 5
april 1938 anhållit, att anstalten måtte inkomma med vissa uppgifter, som
vore erforderliga för en inom styrelsen pågående utredning rörande statens
lokalfrågor inom huvudstaden och därmed sammanhängande spörsmål, har
anstalten i skrivelse den 31 maj 1938 förklarat sig vara i behov av ytterligare
omkring 20 rum, vilket behov måste tillgodoses snarast möjligt. Emellertid
skulle enligt anstaltens beräkningar inom de närmaste åren ytterligare omkring
40 rum bliva erforderliga. Härvid hade anstalten räknat med en viss
sannolik utveckling av anstaltens verksamhet inom ramen av nuvarande
arbetsuppgifter. Skulle nya arbetsuppgifter komma att åläggas anstalten,
kunde detta givetvis medföra väsentligt större behov av ökning i lokalhänseende.
I detta sammanhang kunde förtjäna framhållas, att utredningar redan
påginge, som kunde resultera i avsevärt ökade arbetsuppgifter för anstalten.
Sålunda vore under utredning dels frågan örn utsträckning av den
frivilliga försäkringen enligt olycksfallsförsäkringslagen att omfatta självständiga
företagare och mindre arbetsgivare, dels ock en allmän revision av
olycksfallsförsäkringslagen. Under sådana förhållanden synes det anstalten
nödvändigt att räkna med ytterligare ett avsevärt antal rum såsom allmän
reserv för kommande behov. Med tanke på de stora olägenheter för
anstalten och kostnader för staten, som uppkommit genom att inom anstaltens
nuvarande ämbetsbyggnad icke kunnat tillgodoses det behov av ökat
lokalutrymme, som uppstått genom den starka utvecklingen av anstaltens
verksamhet på senare år, funne anstalten angeläget framhålla önskvärdheten
av att vad ovan anförts angående den lokalutvidgning, som nu kunde förutses
bliva erforderlig, måtte vinna beaktande, därest nybyggnad för anstaltens
räkning skulle komma till stånd.

Av vad sålunda anförts framgår att riksförsäkringsanstalten omedelbart är
i trängande behov av omkring tjugo rum, varjämte behov av ytterligare lo Bi/t

anry till riksdagens protokoll 19.’S0. 1 sami. Nr 242. 11

162 Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

kaler väntas uppkomma inom de närmaste åren. Med hänsyn härtill och då
det givetvis varken ur praktisk eller ekonomisk synpunkt kan anses lämpligt
att alltjämt i fortsättningen tillgodose riksförsäkringsanstaltens ökade lokalbehov
genom förhyrningar, har byggnadsstyrelsen, i likhet med riksförsäkringsanstalten,
funnit det påkallat, att en ny ämbetsbyggnad uppföres för anstalten.

Vad beträffar förläggningen av en sådan nybyggnad anför byggnadsstyrelsen,
att styrelsen till en början tänkt sig, att det s. k. Kasernberget å Ladugårdsgärdet
skulle kunna tagas i anspråk för ändamålet. Då det emellertid
visat sig, att erforderliga utvecklingsmöjligheter icke förefunnes inom det
här tillgängliga området, hade styrelsen i samråd med riksförsäkringsanstalten
undersökt andra förläggningsmöjligheter och därvid funnit den lämpligaste
platsen vara det norr om Valhallavägen mellan Värtavägen och den
föreslagna nybyggnaden för marinens myndigheter befintliga området.

Byggnadsstyrelsen har i samråd med riksförsäkringsanstalten och i anslutning
till ett från anstalten erhållet lokalprogram låtit genom arkitekten
Sigurd Lewerentz uppgöra skrivelsen bilagda ritningar jämte beskrivning
å en till sistnämnda område förlagd nybyggnad för anstalten. Genom påteckning
å ritningarna har riksförsäkringsanstalten förklarat sig i princip
godkänna förslaget. Byggnadsstyrelsen, som beträffande den närmare dispositionen
av lokalerna inom den föreslagna byggnaden hänvisar till beskrivningen,
anför, att byggnaden skulle uppföras i fyra våningar med två
källarvåningar samt utformas såsom ett lamellhus med mittelaxeln förlagd
parallellt med Valhallavägen. Byggnaden skulle innehålla 275 rum med en
sammanlagd golvyta av omkring 6,500 kvadratmeter, vartill komme reservutrymmen
med en golvyta av omkring 400 kvadratmeter. Inom byggnaden
skulle plats även beredas för yrkesinspektrisen samt skogs- och flottledsinspektören,
vilka med hänsyn till sin verksamhet helst borde hava sina
lokaler förlagda i närheten av anstalten. Däremot hade yrkesinspektionen i
första och andra distrikten icke bereus plats inom nybyggnaden, då denna
organisation borde hava en mera central förläggning, i vilket avseende dess
nuvarande lokal vore lämplig.

Kostnaderna för nybyggnaden fördela sig enligt en av arkitekten Lewerentz
gjord beräkning på följande sätt:

Byggnadsarbeten ...................................kronor 2,510,000

Undergrund av betongkonstruktion.................... » 130,000

Luftskyddsrum .................................... » 120,000

Yttre arbeten, stödmurar och planering................ » 150,000

Värme- och ventilationsanläggning samt vatten och sani tetstekniska

installationer .......................... » 366,000

Elektriska ledningar för kraft, belysning och svagström

m. m............................................ » 217,000

Elektriska hissar .................................. » 123,000

Bitningar, kontroll och administration samt oförutsedda

utgifter .......................................... » 284,000

Summa kronor 3,900,000.

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

163

I anslutning härtill anför byggnadsstyrelsen, att till de sålunda angivna
kostnaderna torde böra läggas ett belopp för konstnärlig utsmyckning, beräknat
till 75,000 kronor, varför sammanlagda kostnaderna för företaget skulle
uppgå till 3,975,000 kronor. Styrelsen meddelar, att styrelsen hade för avsikt
att under den fortsatta närmare detaljutredning, som kunde komma
till stånd, söka nedbringa kostnaderna genom vissa beskärningar i byggnadsprogrammet.
1 detta sammanhang framhåller styrelsen, att genom uppförande
av ifrågavarande nybyggnad lokalförhyrningar, betingande en sammanlagd
årshyra av 34,700 kronor, skulle kunna avvecklas.

De för byggnadsföretagets genomförande erforderliga medlen synas byggnadsstyrelsen
lämpligen böra fördelas på två år, varvid för det första budgetåret
torde böra beräknas 1,000,000 kronor, därav för uppgörande av entreprenadhandlingar
m. m. 60,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts har byggnadsstyrelsen hemställt,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för uppförande av en nybyggnad
för riksförsäkringsanstalten i huvudsaklig överensstämmelse med nämnda
förslag för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000
kronor.

Byggnadsstyrelsen anför slutligen, att styrelsen skall, sedan riksförsäkringsanstalten
avflyttat från sin nuvarande byggnad, inkomma med förslag
om dennas användning.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att den för riksförsäkringsanstalten-öeparJmeM/sår
1932 färdigställda byggnaden vid Adolf Fredriks kyrkogata redan är otili- ^Skräcklig
för tillgodoseende av ämbetsverkets lokalbehov. Sålunda hava utrymmen
i stor utsträckning måst förhyras för anstaltens verksamhet. Ämbetsverket
har anmält sig omedelbart behöva tjugo rum utöver dem, som för
tillfället disponeras. Ytterligare fyrtio rum hava beräknats erforderliga för
anstalten inom de närmaste åren, därvid endast räknats med en viss sannolik
utveckling av anstaltens verksamhet inom ramen av nuvarande arbetsuppgifter.
Skulle nya arbetsuppgifter tilldelas anstalten, varom utredningar
pågå, kan detta medföra ännu större behov av ökade lokaler. Med hänsyn
härtill och då det torde få anses mindre lämpligt att genom förhyrningar
tillgodose ämbetsverkets ökade lokalbehov, synes mig ämbetsverkets lokalfråga
böra lösas genom att en nybyggnad uppföres, till vilken ämbetsverket
i sin helhet förlägges.

Enligt byggnadsstyrelsens nu föreliggande, av riksförsäkringsanstalten i
princip godkända förslag skulle å staten tillhörig tomtmark, belägen norr örn
Valhallavägen mellan Värtavägen och den i annat sammanhang föreslagna
nybyggnaden för marinens myndigheter, uppföras en byggnad i fyra våningar
med två källarvåningar och inrymmande 275 rum. Inom byggnaden
skulle lokaler beredas åt yrkesinspektrisen samt skogs- och flottledsinspektören.
På grund av det under kommande år väntade stegrade behovet
av lokaler upptager förslaget reservutrymmen med en golvyta av omkring
400 kvadratmeter.

164

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

Den sammanlagda kostnaden för ifrågavarande byggnadsföretag har byggnadsstyrelsen
beräknat till 3,975,000 kronor, däri inräknade 120,000 kronor
för luftskyddsrum och 75,000 kronor för konstnärlig utsmyckning av byggnaden.
Byggnadsstyrelsen har föreslagit, att det erforderliga anslaget skulle
fördelas på två budgetår, och hemställt, att 1,000,000 kronor måtte anvisas
för nästkommande budgetår.

Då en nybyggnad för riksförsäkringsanstalten i enlighet med byggnadsstyrelsens
nu framlagda förslag synes på ett ändamålsenligt sätt kunna tillgodose
anstaltens lokalbehov för en längre tid framåt och de i anslutning till förslaget
uppgjorda ritningarna i stort sett icke givit mig anledning till erinran lika
litet som kostnadsberäkningen för företaget, vill jag tillstyrka, att förslaget
kommer till utförande. Emellertid vill jag beträffande frågan örn anordnande
av luftskyddsrum meddela, att jag med hänsyn till det stora behov av
skyddsrum, som förefinnes i olika delar av landet, och vars tillgodoseende
skulle draga stora kostnader, har för avsikt att låta verkställa utredning rörande
omfattningen av detta behov samt om de olika behovens angelägenhetsgrad
inbördes. Först då denna utredning föreligger, torde ställning böra
tagas till frågan om anordnande av skyddsrum i nu ifrågavarande byggnadsföretag.
I anslaget till detsamma torde emellertid böra inräknas det av byggnadsstyrelsen
beräknade beloppet för skyddsrum. Vad jag här anfört äger
tillämpning jämväl å de byggnadsföretag, vilka jag i det följande kommer
att föreslå till utförande och vilka förutsatts skola förses med luftskyddsrum.

Sedan den nu ifrågavarande byggnaden uppförts och tagits i anspråk Milden
av anstalten nu disponerade fastigheten ledig för andra ändamål, varigenom
staten skulle i motsvarande mån kunna nedbringa sin förhyrning av
lokaler. I detta hänseende skall byggnadsstyrelsen senare inkomma med
förslag.

Då det synes önskvärt att till tider med minskad arbetstillgång uppskjuta
arbetsföretag, där så utan allt för stora olägenheter kan ske, torde beslut örn
tidpunkten för utförande av förevarande byggnadsföretag icke nu böra fattas
utan torde därmed böra anstå i avvaktan på utvecklingen å arbetsmarknaden.
För att arbetet skall kunna igångsättas under budgetåret 1939/40,
om så skulle befinnas lämpligt, torde emellertid det av byggnadsstyrelsen
för nämnda budgetår äskade beloppet å 1,000,000 kronor böra upptagas såsom
förskottsanslag å beredskapsstaten för samma budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Nybyggnad för riksförsäkringsanstalten å beredskapsstat
för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag
av .................................. kronor 1,000,000.

[37.] b. Nybyggnad för pensionsstyrelsen. I skrivelse den 25 februari
1939 har byggnadsstyrelsen hemställt örn anvisande av ett begynnelseanslag
å 1,000,000 kronor för uppförande av en nybyggnad för pensionsstyrelsen.
Innan jag ingår på byggnadsstyrelsens framställning, torde jag få erinra

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

165

om att Kungl. Majit genom beslut den 30 juli 1937 uppdrog åt styrelsen att
i samråd med pensionsstyrelsen verkställa utredning rörande de åtgärder,
som borde vidtagas för tillgodoseende av det ökade lokalbehov för pensionsstyrelsen,
som uppkommit genom överflyttandet jämlikt 1937 års riksdagsbeslut
av socialstyrelsens sjukkassebyrå till pensionsstyrelsen samt genom en av vissa
författningsändringar föranledd ökning av arbetsuppgifterna för pensionsstyrelsen.

Byggnadsstyrelsen, som i sin skrivelse meddelar, att den anbefallda utredningen
nu slutförts, lämnar till en början beträffande pensionsstyrelsens nuvarande
lokaler följande upplysningar:

Huvuddelen av pensionsstyrelsens lokaler är för närvarande förlagd till
ämbetsverkets fastigheter Engelbrektsgatan 5—7, där styrelsen förfogar över
nyttiga golvytor (korridorer, trappor, källare och vindar oräknade) om ungefär
4,300 kvadratmeter. Härutöver förhyras dels i huset Biblioteksgatan 9
jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 30 september 1937 och den 15 juli 1938 tillhopa
34 rum med omkring 800 kvadratmeters yta för en sammanlagd årshyra
av 28,200 kronor, dels ock i huset Rimbogatan 8 jämlikt beslut den 31
mars 1938 tillhopa 18 rum m. m. med en yta av 430 kvadratmeter för en
årshyra av 14,500 kronor.

Pensionsstyrelsen disponerar således för närvarande över en sammanlagd
golvyta av omkring 5,530 kvadratmeter, varav för egentliga arbetslokaler
4,100 kvadratmeter och för arkiv, plenisal, valv, vänt- och kapprum m. m.
1,430 kvadratmeter. Den sammanlagda årshyran för de förhyrda lokalerna
uppgår till 42,700 kronor.

Byggnadsstyrelsen meddelar härefter, att pensionsstyrelsen i skrivelse till
byggnadsstyrelsen den 4 juni 1938 rörande lokalfrågan anfört bland annat
följande:

Den nuvarande splittringen av styrelsens arbetslokaler utgjorde ett avsevärt
hinder för ett rationellt handhavande och ordnande av styrelsens verksamhet
med dess olika verksamhetsgrenar. Därtill komme, att icke heller
utrymmena inom de olika lokalerna kunde anses tillräckliga, i det att i viss
utsträckning korridorer och hallar — tidvis även plenisalen — måst tagas
i anspråk samt alltför många biträden inom vissa avdelningar måst placeras
i samma ruin. Arbetsförhållandena vore sålunda för närvarande inom vissa
byråer långt ifrån tillfredsställande. För styrelsen förelåge därför ett oavvisligt,
trängande behov av nya och rationellt ordnade lokaler snarast möjligt,
vilket icke syntes kunna tillgodoses utan nybyggnad för styrelsens räkning.
Som ytterligare skäl för nybyggnad kunde anföras den utvidgning av
socialvården och därmed även av styrelsens verksamhet, som vore att förutse.

På byggnadsstyrelsens uppdrag har arkitekten hos styrelsen Peder Clason
i .samråd med pensionsstyrelsen utarbetat förslag till nybyggnad i fem våningar
jämte markvåning för sistnämnda ämbetsverk, vilket förslag åskådliggjorts
å byggnadsstyrelsens skrivelse bilagda ritningar jämte perspektiv
och beskrivning. Enligt påskrift å ritningarna har förslaget godkänts av pensionsslyrelsen
den 24 februari 1939.

Byggnadsstyrelsen har under hänvisning i övrigt till den styrelsens skrivelse
bilagda beskrivningen rörande den föreslagna byggnaden anfört, att
pensionsstyrelsen skulle i byggnaden erhålla en sammanlagd golvyta av

166

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

8,150 kvadratmeter, varav 5,200 kvadratmeter utgjorde egentliga arbetslokaler
och 450 kvadratmeter reservrum. Övriga lokaler såsom arkivutrymmen,
rum för arbetsmaskiner och kortregister, toaletter och kapprum (korridorer
oräknade) upptoge således 2,500 kvadratmeter. Den betydande ökningen
av arbetslokalernas golvyta borde ses i samband med den nuvarande trångboddheten.
Reservrummens areal utgjorde 5.5 procent av totalarealen. Inom
gruppen »övriga lokaler» vore ökningen förhållandevis störst, beroende på
arkivens väntade tillväxt och därpå att tidsenliga lunchrum och toalettavdelningar
skulle anordnas. I förslaget vore lokalerna placerade kring en sluten
gård. För att ernå tillfredsställande belysning i arbetslokalerna vore arkivlokalerna
i största möjliga utsträckning förlagda till de nedre våningarna.

Rörande platsen för uppförandet av den ifrågasatta byggnaden anför
byggnadsstyrelsen:

Enligt det föreliggande förslaget skulle byggnaden förläggas till det statsverket
tillhöriga, för offentlig byggnad reserverade kvarteret Kasernberget
vid Valhallavägens norra sida (ungefär mitt emot patent- och registreringsverket).
En del av tomtmarken är genom Djurgårdskommissionens försorg
till den 1 oktober 1941 uthyrd såsom bensinstation. Mellan kommissionen
och hyresgästen pågå emellertid underhandlingar om upplåtelse av annan
tomtmark.

Byggnadsstyrelsen har emellertid under utredning även möjligheten att
alternativt förlägga nybyggnaden till ett annat område vid Valhallavägen,
nämligen intill den av byggnadsstyrelsen i skrivelse till Kungl. Maj:t den 14
februari 1939 föreslagna nybyggnaden för de militära högskolorna. En dylik
förläggning av pensionsstyrelsens nybyggnad skulle nämligen innebära ett
mera ekonomiskt utnyttjande av den i denna trakt befintliga tomtmarken.
För den händelse utredningen skulle giva vid handen, att detta alternativ
är möjligt att genomföra, tillåter sig styrelsen att i förläggningsfrågan
återkomma till Kungl. Maj:t.

Kostnaderna för den föreslagna nybyggnaden hava, oavsett till vilket av de
båda nyss angivna områdena förläggningen sker, av byggnadsstyrelsen beräknats
på följande sätt:

Byggnadsarbeten.................... kronor 2,290,000

Sprängningsarbeten ................ » 70,000

Undergrund och betongkonstruktion . . » 80,000

Luftskyddsrum .................... » 120,000

Yttre arbeten å tomten.............. » 90,000 kronor 2,650,000

Värme och ventilation samt vatten och sanitetsteknisk installation
........................................ » 360,000

Elektriska ledningar för kraft, lyse, svagström m. m..... » 170,000

Elektriska hissar.................................... » 70,000

Ritningar, kontroll, administration och oförutsedda utgifter » 275,000

Summa kronor 3,525,000.

Byggnadsstyrelsen meddelar, att till sistnämnda summa borde läggas ett
belopp av 75,000 kronor för byggnadens konstnärliga utsmyckning samt
att i kostnadsberäkningen icke inginge utgifter för möbler och andra inventarier.

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

167

Av den för byggnadsföretaget beräknade totalsumman 3,600,000 kronor
torde lämpligen, anför styrelsen vidare, 1,000,000 kronor, varav för upprättande
av entreprenadhandlingar m. m. 55,000 kronor, böra anvisas för
budgetåret 1939/40 och återstoden för budgetåret 1940/41.

På grund av vad sålunda anförts hemställer byggnadsstyrelsen, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå 1939 års riksdag att för uppförande av nybyggnad för
pensionsstyrelsen i huvudsaklig överensstämmelse med det framlagda förslaget
för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000
kronor.

Byggnadsstyrelsen anför slutligen, att därest nybyggnad för pensionsstyrelsen
skulle av statsmakterna beslutas, byggnadsstyrelsen i sinom tid
skall till Kungl. Majit inkomma med förslag till användning av ämbetsverkets
nuvarande fastigheter vid Engelbrektsgatan.

Enligt beslut av statsmakterna år 1937 har socialstyrelsens sjukkassebyråDeparfcmeat*-numera överflyttats till pensionsstyrelsen, varjämte ökade arbetsuppgifter chefenäven
i vissa andra hänseenden pålagts styrelsen. På grund härav och då
styrelsens lokaler redan tidigare varit knappa och därjämte genom såväl
sin förläggning till olika byggnader som sin omoderna beskaffenhet äro
mindre ändamålsenliga, föreligger för närvarande ett påtagligt behov av
ökade och rationellt ordnade lokaler för pensionsstyrelsen. I likhet med
byggnadsstyrelsen och pensionsstyrelsen finner jag den föreliggande lokalfrågan
lämpligen böra lösas genom en nybyggnad.

Enligt byggnadsstyrelsens nu föreliggande förslag skulle för pensionsstyrelsen
uppföras en nybyggnad i fem våningar jämte markvåning. I byggnaden
skulle styrelsen erhålla en sammanlagd golvyta av 8,150 kvadratmeter.
Ämbetsverket disponerar för närvarande lokaler med en total golvyta
av omkring 5,530 kvadratmeter. Den betydande utrymmesökningen
torde böra ses i samband med verkets nuvarande trångboddhet, det ständigt
växande behovet av arkivutrymmen samt kravet på tidsenliga lunchrum
och toalettavdelningar. Frågan om platsen för den tillämnade byggnadens
förläggning är under utredning hos byggnadsstyrelsen. Preliminärt
har förutsatts, att byggnaden skulle uppföras i det kronan tillhöriga kvarteret
Kasernberget vid Valhallavägen. Byggnadsstyrelsen har emellertid under
utredning jämväl ett alternativ, enligt vilket byggnaden skulle förläggas
till ett annat område vid samma gata.

Den sammanlagda kostnadssumman för nybyggnaden, oberoende av på
vilken av de två ifrågasatta platserna den uppföres, har byggnadsstyrelsen
beräknat till 3,600,000 kronor, däri inräknade 75,000 kronor för byggnadens
konstnärliga utsmyckning. Då varken de för byggnadsföretaget uppgjorda
ritningsförslagen, vilka godkänts av pensionsstyrelsen, eller de i anslutning
därtill uppgjorda kostnadsberäkningarna givit mig anledning till erinran,
anser jag mig böra tillstyrka, att förevarande förslag kommer till utförande.
Beträffande tomtfrågan torde det få ankomma på Kungl. Majit att besluta,

168

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

sedan byggnadsstyrelsen slutfört den nu pågående utredningen och till Kungl.
Majit inkommit med slutligt förslag i ämnet.

Rörande användningen av den av pensionsstyrelsen nu disponerade fastigheten
skall byggnadsstyrelsen, därest den ifrågasatta nybyggnaden beslutas,
senare inkomma med förslag.

På grund av önskvärdheten att i konjunkturutjämnande syfte uppskjuta
arbetsföretag, som utan alltför stora olägenheter kunna anstå till tider med
minskad arbetstillgång, synes beslut örn tidpunkten för ifrågavarande byggnadsföretags
utförande icke nu böra fattas utan torde därmed böra anstå i
avvaktan på utvecklingen å arbetsmarknaden. För att arbetet skall kunna
påbörjas under nästkommande budgetår, örn så skulle befinnas påkallat,
torde det av byggnadsstyrelsen för nämnda budgetår äskade beloppet å

1,000,000 kronor emellertid böra upptagas såsom förskottsanslag å beredskapsstaten
för samma budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Nybyggnad för pensionsstyrelsen å beredskapsstat
för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag
av........................ kronor 1,000,000.

[38.] c. Nybyggnad för lantmäterikontoret i Nyköping. I skrivelse den
23 augusti 1938 har byggnadsstyrelsen anhållit om anvisande av medel för
uppförande av en nybyggnad för lantmäterikontoret i Nyköping i enlighet
med ett av länsarkitekten Arvid Stille upprättat förslag.

Under förmälan, att för lantmäterikontoret förhyrdes lokaler mot en årshyra
av 3,200 kronor, har byggnadsstyrelsen till en början erinrat om att
styrelsen i en den 10 september 1937 överlämnad plan för statens byggnadsverksamhet
under femårsperioden den 1 juli 1937—den 1 juli 1942 behandlade
lantmäterikontorets lokalfråga. Därvid anförde styrelsen i huvudsak,
att de förhyrda lokalerna visserligen till omfattningen vore sådana, att trängande
behov av utvidgning icke kunde förväntas uppkomma under den närmaste
femårsperioden, men att lokalerna vore föga ändamålsenliga och icke
brandsäkra. Med hänsyn härtill borde kontorets lokalfråga slutligt ordnas
genom uppförande av en nybyggnad. Plats för sådan nybyggnad kunde
beredas antingen å residens tomten eller å en för statlig nybyggnad reserverad
del av den s. k. Gripsholmstomten.

I sin nu förevarande skrivelse har byggnadsstyrelsen därefter meddelat, att
styrelsen funnit residenstomten vara den för berörda ändamål lämpligaste
av de två ifrågasatta tomterna.

Enligt förslaget tänkes nybyggnaden förlagd inom residensets område
utmed den öster därom gående Hospitalsgatan. Byggnaden är avsedd att
uppföras i två våningar. Till bottenvåningen äro förlagda expeditions- och
arbetslokaler, medan våningen 1 trappa upp inrymmer endast arkivlokaler.
Tjänstelokalerna i bottenvåningen äro grupperade kring en mittkorridor,

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

169

till vars södra ände entrén är förlagd. Mot gatan ligga vakt- och väntrum,
ritsal, visningssal och lunchrum samt åt residensträdgården överlantmätarens
rum, expedition och assistentens rum. För att bereda ersättning för
det förvaringsrum för trädgårdsmöbler, redskap, cyklar m. m., som för
närvarande står till landshövdingens förfogande i en uthuslänga, som nu
måste slopas, samt för att ordna placeringen av kanslilokalernas pappersöda
soptunnor ävensom för anordnande av nytt cykelstall för länsstyrelsens
tjänstemän föreslås en särskild utbyggnad vid lantmäterikontorets nordvästra
hörn.

Kostnaderna för nybyggnaden hava enligt en förslaget bifogad utredning
beräknats till 210,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen meddelar härefter, att byggnadskostnaderna skulle komma
att ökas med 45,000 kronor, därest skyddsrum skulle anordnas i den
ifrågasatta nybyggnaden. Härom hade länsstyrelsen i skrivelse till bygghadsstyrelsen
den 18 juni 1938 gjort framställning och därvid anfört bland
annat:

I pågående planläggning av luftskyddet inom länet inginge även åtgärder
för beredande av skydd för i länsresidenset boende och tjänstgörande personal
ävensom för vissa särskilt betydelsefulla handlingar. Jämlikt 16 § luftskyddskungörelsen
ankomme det å den myndighet, under vars förvaltning
viss anläggning eller byggnad stöde, att under samverkan med vederbörande
luftskyddschef förbereda erforderligt byggnadstekniskt luftskydd. Då residenset
saknade källare, lämplig att anordna såsom skyddsrum, och då
inom residensets närmaste omgivningar inga lokaler funnes, som kunde tjäna
såsom lämpligt skydd, lörelåge ett starkt behov av inrättandet av särskilda
skyddsrum. Av förslaget till nybyggnad för lantmäterikontoret framginge
emellertid, att skyddsrum lämpligen kunde anordnas under denna
byggnad. Då länsstyrelsen inhämtat, att de ifrågasatta skyddsrummen kunde
anordnas utan större merkostnad för nybyggnaden och då ett verkligt
behov förelåge att kunna bereda skydd i residensets omedelbara närhet
i händelse av luftanfall, hemställdes, att byggnadsstyrelsen ville beakta dessa
synpunkter i samband med uppförandet av nybyggnaden.

Byggnadsstyrelsen upplyser härefter, att byggnadsförslaget uppgjorts
i samråd med överlantmätaren och att lantmäteristyrelsen icke haft något
att erinra emot detsamma. Boställshavaren, landshövdingen Hammarskjöld,
hade icke heller haft något att invända mot att nybyggnaden förlädes inom
det till landshövdingebostället hörande området.

Byggnadsstyrelsen framhåller slutligen, att förhyrningar i privatbyggnader
för statsverkets institutioner borde i möjligaste mån ersättas med anordnande
av erforderliga tjänstelokaler i kronans egna fastigheter. Då dessutom
de för lantmäterikontorets räkning förhyrda lokalerna icke kunde anses
brandsäkra och icke i övrigt vore fullt ändamålsenliga, föresloge styrelsen,
att kontorets lokalfråga löstes genom en nybyggnad i huvudsaklig överensstämmelse
med det uppgjorda förslaget ävensom att skyddsrum anordnades
i nybyggnaden.

Under åberopande av vad sålunda anförts har byggnadsstyrelsen hem -

170

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

Departements chefen.

ställt, att för uppförande av ifrågavarande nybyggnad för budgetåret 1939/40
måtte anvisas ett reservationsanslag av 255,000 kronor.

Från byggnadsnämndens i Nyköping sida hava vissa erinringar framställts
mot byggnadsförslaget, huvudsakligen avseende byggnadens höjd.
Länsarkitekten har i särskild skrivelse i ärendet bemött byggnadsnämndens
erinringar och byggnadsstyrelsen har beträffande dessa hänvisat till länsarkitektens
skrivelse.

Med hänsyn till vad byggnadsstyrelsen anfört rörande lantmäterikontorets
i Nyköping nuvarande lokalförhållanden synes lantmäterikontoret
böra erhålla lokaler i en för ändamålet uppförd nybyggnad. Denna synes på
sätt byggnadsstyrelsen föreslagit böra förläggas till residenstomten. Kostnaderna
för det ifrågasatta byggnadsföretaget hava beräknats till 255,000 kronor,
däri inräknade 45,000 kronor för anordnande av skyddsrum men däremot
icke kostnaderna för inredning av arkiv. Då varken kostnadsberäkningen
eller de i samråd med överlantmätaren uppgjorda ritningarna, vilka
godkänts av lantmäteristyrelsen, givit mig anledning till erinran, synas mig
desamma böra läggas till grund för byggnadsföretaget.

Med hänsyn till önskvärdheten av att till tider med minskad arbetstillgång
uppskjuta arbetsföretag, där så utan alltför stora olägenheter kan ske,
synes tidpunkten för ifrågavarande byggnadsföretag ej nu böra bestämmas
utan tillsvidare böra bero av utvecklingen å arbetsmarknaden. För byggnadsföretaget
erforderliga medel torde emellertid böra upptagas å beredskapsstaten
för nästa budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Nybyggnad för lantmäterikontoret i Nyköping å
beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag
av..............................kronor 255,000.

[39.] d. Tillbyggnad till landsstatshuset i Malmö. I skrivelse den 6
september 1938 har byggnadsstyrelsen framlagt förslag om uppförande aven
flygelbyggnad till landsstatshuset i Malmö för tillgodoseende av länsstyrelsens
behov av ökade lokaler samt för anskaffande av nya lokaler för
lantmäterikontoret i Malmö.

Innan jag ingår på byggnadsstyrelsens skrivelse, torde jag få erinra örn
följande.

I proposition nr 183 till 1929 års riksdag framlades förslag till lösning
av länsstyrelsens i Malmöhus län lokalfråga genom förläggning av länsstyrelsens
tjänstelokaler till en av 1928 års riksdag beslutad telefonstationsbyggnad
i kvarteret Sparven i Malmö, vilken byggnad för detta ändamål
skulle tilltagas större än som beräknats erforderligt för telegrafverkets
behov.

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

171

I enlighet med hemställan av statsutskottet, som (utlåtande nr 101) fann
länsstyrelsens byggnadsfråga böra lösas fristående från telegrafverkets, beslöt
emellertid riksdagen (skrivelse nr 231), att till nybyggnad för länsstyrelsen
inom kvarteret Karin i Malmö för budgetåret 1929/30 anvisa ett extra
reservationsanslag av 200,000 kronor.

Härefter anvisade 1930 och 1931 års riksdagar till ifrågavarande ändamål
efter därom av Kungl. Majit i nämnda års statsverkspropositioner
(sjätte huvudtiteln, punkterna 48 och 55) gjorda framställningar ytterligare
anslag till ett sammanlagt belopp av 350,000 kronor.

I skrivelse till Kungl. Majit den 15 mars 1938 hemställde byggnadsstyrelsen,
i anledning av framställningar från länsstyrelsen i Malmöhus län
och lantmäteristyrelsen, om bemyndigande att verkställa utredning och uppgöra
förslag till åtgärder för tillgodoseende av nämnda myndigheters behov
av lokaler.

Länsstyrelsen i Malmöhus län anförde i sin nämnda framställning bland
annat följande:

Vid planläggningen av det nuvarande landsstatshuset i kvarteret Karin
räknades med att i nämnda byggnad skulle beredas lokaler för länsstyrelsen,
landsfogden, länsarkitekten och vägingenjören. Sedan de sparsamt
tilltagna reservutrymmen, som därvid anordnades, helt tagits i anspråk,
hava förhållanden" inträtt, som påkalla åtgärder för tillgodoseende av uppkommet
behov av utvidgade lokaler. Detta behov grundar sig dels på att
ytterligare personal anställts och dels därpå, att till följd av omläggning
av arbetet, delvis föranledd av organisationsändringar, en annan disposition
av tillgängliga lokaler måst vidtagas. Två rum, vilka tidigare kunnat
användas för länsstyrelsens eget behov, hava numera tagits i anspråk, det
ena av landsfogdeassistenten och det andra av försvarsassistenten. För
landskansliets skrivcentral, supplikavdelning, körkortsavdelning, fattigvårdsavdelning
och vägavdelning föreligger behov av ökat utrymme. Fyra
av juristerna å landskansliet nödgas för närvarande dela två rum, vilket medför
olägenheter för deras arbete. Inom de nuvarande lokalerna kan icke anvisas
något utrymme, som lämpar sig som väntrum för besökande hos landshövdingen,
vilket medför att de väntande nödgas uppehålla sig^ i korridoren.
Härtill kommer att om raul- och klövsjuka skulle inträffa, något utrymme
för den avdelning, som skall handhava därav föranledda uppgifter, icke finnes.
Vad angår landskontoret gör sig behov av ökat utrymme särskilt gällande
under den tid det koncentrerade prövningsnämndsarbetet pågår. För
detta ändamål hade ursprungligen lämpliga lokaler reserverats å 4:e våningen,
vilka emellertid snart nog fått avstås för att bereda ökat utrymme åt
länsarkitektkontoret. För ovan angivna arbetes utförande har därefter måst
tagas i anspråk det mindre av de båda sammanträdesrummcn. En sådan anordning
har emellertid, med hänsyn bland annat till den omständigheten, att
detta rum givetvis allt som oftast måste disponeras för sitt egentliga ändamål,
visat sig mindre lämplig. Slutligen kan framhållas, att för närvarande icke
heller finnes någon möjlighet alt tillgodose personalens behov av skydd vid
luftanfall.

I sin skrivelse till byggnadsstyrelsen angående lokalbehovet för lantmäterikontoret
i Malmö anförde lantmäteristyrelsen jämte annat:

172

Kungl. Maj.ts proposition nr 242-

Alltsedan den 1 oktober 1926 är lantmäterikontoret i Malmöhus län inrymt
i posthuset i Malmö. Sedan generalpoststyrelsen uti skrivelse till byggnadsstyrelsen
den 4 oktober 1937 på grund av postkontorets i Malmö behov avökade
lokaler uppsagt gällande hyresavtal att upphöra vid hyrestidens utgång
den 1 oktober 1940, lärer lantmäterikontorets lokalfråga böra upptagas
till slutlig lösning. Då några möjligheter att bereda erforderliga utrymmen
för lantmäterikontoret i något statens hus i Malmö icke torde föreligga, utgår
lantmäteristyrelsen ifrån att nybyggnad måste komma till stånd för kontoret.
Det är därvid, såsom styrelsen vid tidigare tillfällen framhållit, avbetydelse,
att lantmäterikontoret förlägges någorlunda fritt, varigenom eldsäkerheten
bättre tillgodoses samt framtida utvidgningar av kontoret möjliggöras,
ävensom att med hänsyn till den besökande allmänheten till en nybyggnad
för kontoret anvisas en någorlunda centralt belägen plats. Enligt
vad lantmäteristyrelsen tror sig veta, skulle möjlighet finnas för en nybyggnad
å länsstyrelsens tomt, och en dylik förläggning av lantmäterikontoret
synes styrelsen vara lämplig och ändamålsenlig.

I anledning av byggnadsstyrelsens nyssnämnda skrivelse den 15 mars 1938
uppdrog Kungl. Maj:t den 22 april 1938 åt styrelsen att i samråd med länsstyrelsen
i Malmöhus län och lantmäteristyrelsen verkställa och därefter till
Kungl. Majit inkomma med utredning rörande tillgodoseende av omförmälda
lokalbehov.

Med sin nu förevarande skrivelse den 6 september 1938 har byggnadsstyrelsen
framlagt två av länsarkitektkontoret i Malmö upprättade alternativa förslag
till anordnande av lokaler för lantmäterikontoret samt för länsarkitekten,
vägingenjören, landsfogden och försvarsassistenten. Förslagen äro åskådliggjorda
å ett antal ritningar, vilka finnas bifogade byggnadsstyrelsens förevarande
framställning.

Det ena alternativet, A, innebär, att en flygelbyggnad i 3 våningar till det
nuvarande landsstatshuset skulle uppföras. I bottenvåningen och 1 trappa
upp skulle inrymmas lokaler för lantmäterikontoret och i våningen 2 trappor
upp de övriga behövliga lokalerna. I landsstatshuset skulle i samband härmed
vidtagas vissa smärre ändringar.

Enligt alternativ B skulle lantmäterikontorets lokaler förläggas till våningarna
1 och 2 trappor upp i det gamla landsstatshuset vid Adelsgatan, varvid
den översta våningen i huset skulle ombyggas och vissa ändringsarbeten utföras
i våningen 1 trappa upp. Länsstyrelsens behov av lokaler skulle däremot
tillgodoses genom påbyggnad av det nuvarande landsstatshuset med en våning.

I en byggnadsstyrelsens skrivelse bilagd, den 8 juli 1938 dagtecknad promemoria
har länsstyrelsen tagit ställning till förevarande två förslag. Alternativförslaget
B innebure, anför länsstyrelsen, icke en antagbar lösning av länsstyrelsens
nu föreliggande lokalbehov, och då förslaget därtill syntes erbjuda
mycket små möjligheter att kunna sammankopplas med en fortsatt utveckling,
kunde länsstyrelsen icke förorda detsamma till utförande. Vad gällde
alternativ A beredde detta icke länsstyrelsen det ökade utrymme, som varit

Kungl. Majlis proposition nr 242.

173

önskvärt, men finge dock betecknas som i stort sett tillfredsställande icke
minst ur den synpunkten, att det erbjöde goda utvidgningsmöjligheter. Emellertid
ville länsstyrelsen påpeka, att det nu tillstyrkta förslaget icke innehölle
några som helst reservutrymmen och att hänsyn ej heller tagits till de utrymmen,
som skulle bliva erforderliga vid eventuell omläggning av mantalsskrivnings-
och uppbördsväsendet. Länsstyrelsen ifrågasatte på grund härav,
örn icke den planerade flygelbyggnaden borde uppföras i 4 våningar.

Lantmäteristyrelsen har i skrivelse till byggnadsstyrelsen den 25 augusti
1938 förklarat sig icke kunna biträda alternativförslaget B på grund av, bland
annat, de mindre gynnsamma belysningsförhållandena i det gamla landsstatshuset.
Alternativförslaget A syntes däremot lantmäteristyrelsen innebära
en god lösning av lantmäterikontorets lokalfråga, varför styrelsen ansåge sig
kunna godkänna detsamma.

Byggnadsstyrelsen har av de båda byggnadsförslagen förordat alternativförslaget
A. Styrelsen anför:

Alternativ A synes vara att föredraga, enär lämpliga lokaler för lantmäterikontoret
erhållas genom nybyggnad och kontoret kommer i omedelbar närhet
till länsstyrelsens och länsarkitektkontorets lokaler.

Det gamla landsstatshuset är genom sina stora våningshöjder och det stora
avståndet mellan fönstren icke lämpat till kontorslokaler. Inredande av lokaler
för lantmäterikontoret skulle innebära mycket omfattande byggnadsarbeten
för beredande av lämplig lokaldisposition. Då bjälklagen äro av trä,
kan betryggande brandsäkerhet icke erhållas utan högst betydande kostnader,
varför byggnadsstyrelsen icke anser den nuvarande byggnaden lämpad
för en sådan användning. Styrelsen anser det följaktligen lämpligast, att
byggnaden fortfarande uthyres i avvaktan på uppkommande behov för statsverket
av tomten för nybyggnad.

Med anledning slutligen av vad länsstyrelsen anfört örn eventuella behov
av ytterligare utrymmen, får styrelsen framhålla, att enligt alternativ A möjlighet
finnes till utvidgningar genom påbyggnad av en våning på huvudbyggnaden
samt genom uppförande av ytterligare en flygel.

Enligt en inom byggnadsstyrelsen uppgjord kostnadsberäkning, vilken bilagts
styrelsens nu ifrågavarande skrivelse, skulle kostnaden för byggnadsförslaget
enligt alternativ A uppgå till 465,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts har byggnadsstyrelsen hemställt,
att Kungl. Majit måtte föreslå 1939 års riksdag att för uppförande av en
flygelbyggnad till landsstatshuset i Malmö för budgetåret 1939/40 anvisa ett
reservationsanslag av 465,000 kronor.

Länsstyrelsen i Malmöhus län disponerar en för länsstyrelsen under åren Departem
1930 och 1931 uppförd byggnad. Ehuru de nya lokalerna sålunda varit i
bruk endast en relativt kort tid, bar av skäl, som i det föregående angivits,
behov av utökade lokaler uppstått. Lantmäterikontoret i Malmö förhyr
lokaler av postverket. Dessa behöver emellertid postverket numera disponera
för egen räkning.

174

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

Sedan Kungl. Majit med anledning av nu berörda förhållanden uppdragit
åt byggnadsstyrelsen att verkställa utredning rörande tillgodoseende av de
föreliggande lokalbehoven, har byggnadsstyrelsen framlagt två alternativa
förslag till lösning av lokalfrågorna. Enligt det ena förslaget, alternativ A,
skulle till det nuvarande landsstatshuset uppföras en flygelbyggnad, i vilken
skulle inrymmas lokaler för lantmäterikontoret, länsarkitekten, vägingenjören,
landsfogden och försvarsassistenten. Det andra förslaget, alternativ B,
avser att förlägga lantmäterikontorets lokaler till det gamla landsstatshuset
vid Adelsgatan, och länsstyrelsens ökade lokalbehov skulle tillgodoses genom
påbyggnad med en våning av det nuvarande landsstatshuset.

Byggnadsstyrelsen liksom länsstyrelsen och lantmäteristyrelsen har funnit
alternativ A äga avgjorda företräden framför alternativ B och därför tillstyrkt,
att det förra kommer till utförande. Även jag finner övervägande skäl tala
för att lokalfrågorna erhålla sin lösning enligt alternativ A. Härigenom skulle
lantmäterikontoret komma att inrymmas i samma byggnad som länsstyrelsen,
vilket på grund av det samarbete i åtskilliga ärenden, som äger rum mellan
de båda myndigheterna, skulle medföra vissa fördelar. Alternativ A erbjuder
även större möjligheter att anordna ur såväl arbets- som brandskyddssynpunkt
ändamålsenliga lokaler för lantmäterikontoret. Goda möjligheter föreligga
att, därest sedermera ytterligare behov av ökade lokaler skulle uppstå,
påbygga huvudbyggnaden med en fjärde våning ävensom uppföra ytterligare
en flygel. För byggnadsföretaget uppgjorda ritningar och kostnadsberäkningar,
vilka senare sluta å 465,000 kronor, hava icke givit mig anledning
till erinran.

Generalpoststyrelsen har uppsagt lantmäterikontoret till avflyttning till
den 1 oktober 1940. Enligt vad jag under hand inhämtat skulle emellertid
— ehuru därmed vissa olägenheter skulle vara förknippade — lantmäterikontoret
kunna få förhyra sina nu disponerade lokaler ytterligare ett år
eller till den 1 oktober 1941. Med hänsyn härtill synes nu ifrågavarande
byggnadsföretag kunna uppskjutas ett år. Medel till detsamma torde emellertid
böra upptagas å beredskapsstaten för nästa budgetår, för att arbetet
då skall kunna komma till utförande, därest förhållandena på arbetsmarknaden
därtill skulle giva anledning.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att för Tillbyggnad, till landsstatshuset i Malmö å beredskapsstat
för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag
av .................................... kronor 465,000.

[40.] e. Nybyggnad för länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. Med
bifall till Kungl. Majits i 1938 års statsverksproposition (kapitalbudgeten
bil. 5, punkt 53) gjorda framställning anvisade riksdagen för innevarande
budgetår till inköp för länsresidenset i Göteborg av fastigheten nr 8 i 53 :e
kvarteret Residenset, Inom Vallgraven, i Göteborg ett reservationsanslag av
230,000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

175

I skrivelse den 17 januari 1939 har byggnadsstyrelsen framlagt förslag om
uppförande å nämnda tomt av en nybyggnad för länsstyrelsen i Göteborgs
och Bohus län samt örn anvisande av härför erforderliga medel.

Innan jag närmare ingår på byggnadsstyrelsens framställning, torde jag
under hänvisning i övrigt till framställningen under förenämnda punkt i
1938 års statsverksproposition få erinra örn att lokalfrågan för länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län hittills kunnat provisoriskt lösas endast genom att
särskilda lokaler utom landsstatsbyggnaden, belägna i omedelbar närhet av
denna, förhyras för vägingenjörskontoret, länsarkitektkontoret och landsfogdeexpeditionen.
De av länsstyrelsen för egen del disponerade lokalerna
motsvara det oaktat icke behovet, vilket i särskild grad gäller länsstyrelsens
automobilavdelning. Små förutsättningar föreligga att i samband med nya
arbetsuppgifter, som kunna påläggas länsstyrelsen, anskaffa ytterligare lokaler
inom landsstatshuset. De av vägingenjören och länsarkitekten disponerade
lokalerna äro jämväl i behov av utvidgning, men möjligheter lära icke
finnas att förhyra för ändamålet lämpliga, i omedelbar anslutning till de
nuvarande kontoren belägna lokaler.

Någon möjlighet att genom en till- eller påbyggnad av landsstatshuset tillgodose
behovet av ökade lokaler för länsstyrelsen torde under nuvarande
förhållanden icke föreligga med hänsyn till residenstomtens storlek och den
omgivande bebyggelsen. Byggnadsstyrelsen har visserligen framhållit att
genom viss omgruppering och förändring av lokalerna och deras disposition
ett ökat utrymme för tjänstelokalerna möjligen skulle kunna erhållas. Genom
ett dylikt förfarande torde emellertid en lösning av länsstyrelsens lokalfråga
på längre sikt icke kunna åstadkommas. Ej heller torde härigenom
lokaler inom samma byggnad kunna beredas för samtliga de till länsstyrelsen
anknutna befattningshavarna, vilket ur olika synpunkter torde vara
önskvärt.

Vidare torde jag få erinra örn att Kungl. Majit genom beslut den 6 maj
1938 uppdrog åt byggnadsstyrelsen att i samråd med länsstyrelsen i Göteborgs
och Bohus län verkställa och till Kungl. Maj :t inkomma med utredning
rörande uppförande å ifrågavarande fastighet i Göteborg av en nybyggnad
för länsstyrelsen.

Det av byggnadsstyrelsen nu framlagda förslaget innefattas i ett antal av
länsarkitektkontoret i Göteborg uppgjorda, styrelsens skrivelse bilagda ritningar,
vartill kommer ett av stadsplanechefen U. Åhrén i Göteborg den 22
november 1938 upprättat förslag till erforderliga ändringar av den för kvarleret
Besidenset gällande stadsplanen.

Byggnadsstyrelsen anför till en början:

Förslaget till nybyggnaden ansluter sig i huvudsak till det i styrelsens utlåtande
den 26 oktober 1937 angående förvärv av fastigheten nr 8 i 53 :e kvarteret
Residenset i Göteborg omförmälda skissförslaget. Enligt det nu föreliggande
förslaget skall på ifrågavarande tomt, sedan den där befintliga byggnaden
rivits, uppföras en nybyggnad, som genom att en del av tomten enligt
stadsplaneförslaget den 22 november 1938 utlägges såsom förgårdsmark kommer
att ligga förhållandevis fritt och därför kan uppföras till fem våningars

176

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

höjd i förhållande till Skräddaregatan. Denna nybyggnad förbindes med
det nuvarande landsstatshuset genom en inom tomten nr 1 (den gamla residenstomten)
i ifrågavarande kvarter uppförd tvåvånings tillbyggnad till landsstatshusets
östra flygel.

Den sålunda föreslagna nybyggnaden har å situationsplanen betecknats såsom
ett första utbyggnadsstadium, och bär såsom ett andra utbyggnadsstadium
angivits en tillbyggnad till nybyggnaden, varigenom denna skulle kunna
komma att nå fram till Stora Badhusgatan. För att säkerställa möjligheterna
för en dylik tillbyggnad har länsstyrelsen enligt uppgift för avsikt
att söka förvärva den å situationsplanen med grön begränsningslinje angivna
marken inom kvarteret.

Inom de nu föreslagna ny- och tillbyggnaderna skulle, fortsätter byggnadsstyrelsen,
i första hand erhållas ökade lokaler för länsstyrelsen och landsfogden
ävensom nya lokaler för militärassistenten samt lantmäterikontoret,
länsarkitektkontoret och vägingenjörskontoret i länet, för vilka för närvarande
förhyrdes lokaler för en sammanlagd kostnad av 21,100 kronor, i vissa
fall inberäknat ersättning för värme. Vad gällde lantmäterikontoret hade
byggnadsstyrelsen i sitt utlåtande den 26 oktober 1937 framhållit, att det icke
syntes kunna ifrågakomma att förlägga lantmäterikontoret till här avsedda
byggnad, då kontoret vore inrymt i för dess räkning iordningställda lokaler
inom posthuset, vilka lokaler vore för kontoret tillfredsställande. Emellertid
hade länsstyrelsen i skrivelse till byggnadsstyrelsen den 13 nästlidna januari
framhållit önskvärdheten av att lantmäterikontoret inrymdes i samma byggnad
som länsstyrelsen på grund av det samarbete, som vid vissa ärenden måste
äga rum mellan dessa båda myndigheter, varvid länsstyrelsen närmast
avsett de frågor om samhällsbildning i länet, som förutsatte samarbete mellan
länsstyrelsen, länsarkitekten och lantmäterikontoret.

Byggnadsstyrelsen funne visserligen icke de av länsstyrelsen sålunda framhållna
skälen för en förflyttning av lantmäterikontoret tillräckligt vägande.
Emellertid hade, anför byggnadsstyrelsen vidare, såsom framginge av lantmäteristyrelsens
skrivelse till länsstyrelsen den 30 maj 1938, frågan numera
kommit i ett nytt läge. Generalpoststyrelsen hade nämligen under hand
meddelat, att lantmäterikontoret icke kunde räkna med att någon längre tid
få kvarstanna i de i posthuset förhyrda lokalerna, då dessa komme att
behövas för postverkets egen räkning. Lantmäteristyrelsen hade vid sådant
förhållande ansett, att de möjligheter borde tillvaratagas, som nu syntes
föreligga för beredande av erforderliga lokaler åt lantmäterikontoret i landsstatshusets
blivande tillbyggnad. Lantmäteristyrelsen hade ansett sig så
mycket hellre böra ansluta sig härtill, som kontorets nuvarande lokaler visserligen
för det närvarande vore tillräckliga, men i allt fall inom närmaste
tiden tarvade utvidgning.

Med hänsyn till vad från länsstyrelsens och lantmäteristyrelsens sida sålunda
framhållits, har byggnadsstyrelsen för sin del förklarat sig icke vilja
motsätta sig, att jämväl lantmäterikontoret bereddes utrymme inom nu föreslagna
ny- och tillbyggnader.

Angående utrymmena i nämnda byggnader, som enligt förslaget skulle er -

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

177

hålla en konstruktion (skelettkonstruktion) och fönsterindelning, som möjliggjorde
förändringar beträffande dispositionen av utrymmena, har byggnadsstyrelsen
anfört:

I första våningsplanet förläggas diarierum, arkiv och skyddsrum för länsstyrelsen,
i andra våningsplanet lokaler för landskontorets uppbördsavdelning
och landskansliet, i tredje våningsplanet lunchrum, vaktmästarebostad
och reservrum, avsedda att till en början uthyras, i fjärde våningsplanet reservrum,
avsedda att till en början uthyras, samt arkiv för lantmäterikontoret,
i femte våningsplanet lokaler för lantmäterikontoret, i sjätte våningsplanet
lokaler för länsarkitektkontoret och reservutrymmen, avsedda att till en
början uthyras, samt i sjunde våningsplanet lokaler för vägingenjörskontoret
och landsfogden.

De reservlokaler, som skulle till en början uthyras, äro avsedda att upplåtas
närmast åt länsstyrelsen närstående institutioner såsom landstinget och
hushållningssällskapet. Vidare kunna här ifrågakomma lotsverkets distriktsorganisation,
fartygsinspektionen och yrkesinspektionen, för vilka för närvarande
förhyras lokaler för ett sammanlagt belopp av 10,450 kronor för år

Enligt en inom byggnadsstyrelsen verkställd beräkning fördela sig kostnaderna
för uppförande av de nu föreslagna ny- och tillbyggnaderna på föl -

jande sätt:

Byggnadsarbeten .................................... kronor 550,000

Värme-, ventilations- och sanitärteknisk anläggning ...... » 75,000

Elektriska kraft-, belysnings- och svagströmsledningar .... » 20,000

Elektrisk hiss........................................ » 12,000

Arkivhyllor .......................................... » 20,000

Konstnärlig utsmyckning.............................. » 10,000

Terrasseringsarbeten, stödmurar och utvändiga trappor .... » 40,000

Ritningar, kontroll och oförutsett ............... »___63,000

Summa kronor 790,000.

Den sammanlagda kostnadssumman, fortsätter byggnadsstyrelsen, överstege
med 190,000 kronor den i byggnadsstyrelsens utlåtande den 26 oktober
1937 approximativt angivna byggnadskostnad^! å 600,000 kronor. Denna
kostnadsökning hänförde sig till dels anordnandet av bomb- och gasskyddsrum,
som numera av länsstyrelsen ansetts böra medtagas i förslaget, dels ock
vissa sprängnings- och terrasseringsarbeten nied stödmurar och utvändiga
trappor, vilkas omfattning tidigare icke kunnat närmare bedömas. Det för
byggnadsföretaget erforderliga beloppet syntes lämpligen böra fördelas på
Iva budgetår med 300.000 respektive 490,000 kronor.

Länsstyrelsen har genom påskrift på beskrivningen till byggnadsförslag^
tillstyrkt detsamma, och i skrivelse den 23 december 1938 har lantmäteristvrelsen
i huvudsak godkänt förslaget, i vad detsamma berör lantmäterikontorets
lokaler. Vissa av lantmäteristyrelsen i nämnda skrivelse framställda
smärre erinringar torde enligt byggnadsstyrelsens förmenande utan
svårighet kunna beaktas vid förslagets genomförande.

Byggnadsstyrelsen har slutligen anfört, att byggnadsföretaget borde med
hänsyn till länsstyrelsens behov av ökade lokaler igångsättas under budget Pihanq

til! riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 242. 12

178

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

Departements chefen.

året 1939/40 samt att byggnadsstyrelsen därvid förutsatte, att den av byggnadsförslaget
betingade stadsplaneändringen skulle kunna genomföras.

Under åberopande av vad sålunda anförts har byggnadsstyrelsen hemställt,
att Kungl. Majit måtte föreslå 1939 års riksdag att till nybyggnad för
länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 300,000 kronor.

Av vad min företrädare i ämbetet anförde till statsrådsprotokollet i samband
med äskande nästlidet år av anslag för inköp av fastigheten nr 8 i
53:e kvarteret Residenset i Göteborg torde framgå, att länsstyrelsen i Göteborgs
och Bohus län är i behov av ökat utrymme. Fråga Ilar emellertid numera
uppstått att inom den planerade nybyggnaden för länsstyrelsen bereda
lokaler jämväl för lantmäterikontoret i Göteborg. För detta förhyras för närvarande
lokaler inom posthuset. Lantmäterikontoret är emellertid inom den
närmaste tiden i behov av ökade utrymmen, vartill kommer, att postverket i
en snar framtid behöver disponera lokalerna för egen del. Med hänsyn till
fördelarna av att inom samma byggnad inrymma lokaler för länsstyrelsen
och lantmäterikontoret synas de föreliggande lokalfrågorna, därest så lämpligen
kan ske, böra lösas i ett sammanhang.

Enligt byggnadsstyrelsens nu föreliggande, av länsstyrelsen och lantmäteristyrelsen
godkända förslag skulle å den föregående år inköpta tomten,
sedan den där befintliga byggnaden rivits, uppföras en nybyggnad i fem våningars
höjd i förhållande till Skräddaregatan. Nybyggnaden skulle förbindas
med det nuvarande landsstatshuset genom att å den gamla residenstomten
(tomten nr 1 i nämnda kvarter) uppfördes en tillbyggnad i två våningar
till landsstatshusets östra flygel. I de sålunda föreslagna nybyggnaderna
skulle beredas ökat utrymme åt länsstyrelsen, varjämte landsfogden, länsarkitekten
och vägingenjören, som nu förhyra lokaler, skulle erhålla sådana
inom landsstatshuset. Vidare skulle i de nu föreslagna byggnaderna inredas
lokaler för lantmäterikontoret. Vissa reservutrymmen, som skulle erhållas,
avses skola uthyras till statliga eller länsstyrelsen närstående institutioner.

Den sammanlagda kostnadssumman för ifrågavarande byggnadsföretag
har byggnadsstyrelsen beräknat till 790,000 kronor eller 190,000 kronor mera
än vad som nästlidet budgetår beräknades. Kostnadsökningen sammanhänger
med, bland annat, att bomb- och gasskyddsrum ansetts böra anordnas i
byggnaden, varjämte vissa sprängningsarbeten visat sig bliva mera omfattande
än tidigare beräknats. Det erforderliga anslagsbeloppet har byggnadsstyrelsen
föreslagit skola fördelas på två budgetår med 300,000 respektive

490,000 kronor.

Då det av byggnadsstyrelsen nu framlagda förslaget synes på ett ändamålsenligt
sätt lösa de förevarande lokalfrågorna för en längre tid framåt och de
i anslutning därtill uppgjorda ritningarna icke givit mig anledning till erinran
liksom ej heller kostnadsberäkningen för företaget, vill jag tillstyrka,
att ifrågavarande förslag kommer till utförande.

Med hänsyn till önskvärdheten att till tider med minskad arbetstillgång

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

179

uppskjuta arbetsföretag, där så utan allt för stora olägenheter kan ske, synes
med beslut om tidpunkten för här förevarande byggnadsföretags utförande
böra anstå i avvaktan på utvecklingen å arbetsmarknaden. För att
arbetet skall kunna igångsättas under nästkommande budgetår, därest så
skulle befinnas lämpligt, torde det av byggnadsstyrelsen äskade beloppet å

300,000 kronor emellertid böra upptagas såsom förskottsanslag å beredskapsstaten
för nämnda budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:l måtte föreslå riksdagen

att till Nybyggnad för länsstyrelsen i Göteborgs och Bolms
län å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag
av..........................kronor 300.000.

[41.] f. Nybyggnad för lantinälerikontoret i Vänersborg ni. m. I skrivelse
den 23 augusti 1938 har byggnadsstyrelsen hemställt örn anvisande för
budgetåret 1939/40 av ett reservationsanslag å 200,000 kronor för påbörjande
av en nybyggnad för lantmäterikontoret i Vänersborg m. m.

Byggnadsstyrelsen har i sin skrivelse till en början meddelat, att för närvarande
förhyrdes i Vänersborg för lantmäterikontoret sju rum och kök,
för landsfogden två rum, för länsarkitektkontoret fem ruin och för vägingenjörskontoret
tre rum mot årliga hyresbelopp av respektive 9,600, 900,
1,700 och 1,800 kronor.

Härefter har byggnadsstyrelsen anfört:

1 en med skrivelse den 10 september 1936 till chefen för kommunikationsdepartementet
överlämnad plan för statens byggnadsverksamhet under femårsperioden
den 1 juli 1937—1 juli 1942 framhöll styrelsen, att den för
lantmäterikontoret i Vänersborg förhyrda lokalen vore otillräcklig beträffande
såväl arbetsrum som arkiv. Ett snart ordnande av kontorets lokalfråga
måste anses ofrånkomligt, och en nybyggnad för kontoret borde enligt
byggnadsstyrelsens mening uppföras inom de närmaste åren. Beträffande
förläggningen av en dylik nybyggnad framhöll styrelsen, att tomten nr 4 i
kvarteret Pilen i Vänersborg, vilken tomt staden torde vara villig att kostnadsfritt
tillhandahålla, vore synnerligen lämplig för ändamålet. Å denna
tomt skulle för en kostnad av omkring 255,000 kronor kunna uppföras en
byggnad, som inrymde tillräckliga lokaler för lantmäterikontoret samt dessutom
lokaler för landsfogden, länsarkitektkontoret och vägingenjörskontoret,
för vilka senare utrymme icke kunde beredas inom landsstatshuset. Då
byggnaden snarast möjligt borde komma till utförande, fann byggnadsstyrelsen
det lämpligt, att det för ändamålet erforderliga beloppet anvisades
under budgetåren 1938/39 och 1939/40.

För införskaffande av ytterligare utredning angående lämplig tomt för den
tilltänkta nybyggnaden hade byggnadsstyrelsen anhållit örn länsstyrelsens i
Älvsborgs län yttrande i frågan. Länsstyrelsen hade i anledning härav anfört
:

Ett tidigare ifrågasatt område i kvarteret Lönnen vore lämpligt beträffande
såväl läge som areal, men då området icke vore disponibelt förrän längre
fram, syntes detta område böra få lämnas ur räkningen. I .stället för två

180

Kungl. Maj:ts proposition nr 242-

tidigare erbjudna tomtområden i kvarteren Pilen och Krassen hade drätselkammaren,
under förutsättning av stadsfullmäktiges gillande, erbjudit dels
norra delen av kvarteret Enen och dels norra delen av kvarteret Palmen,
sistnämnda område dock mot en ersättning av 20,000 kronor för kostnader
för bortflyttning och återuppförande av på platsen befintliga förrådsbyggnader
m. m. Båda dessa områden ansåge länsstyrelsen lämpliga. Den blivande
byggnaden kunde på båda platserna få ett fristående läge. En byggnad
av här avsedd storlek komme att i kvarteret Palmen passa synnerligen
väl in i omgivningen, vilket emellertid knappast vore fallet, örn byggnaden
placerades i kvarteret Enen. Kvarteret Palmen läge vidare närmare länsresidenset
samt post- och järnvägsstation än kvarteret Enen, varför länsstyrelsen
icke tvekade att förorda förvärv av det i kvarteret Palmen erbjudna
området. Länsstyrelsen ansåge det nyssnämnda, av staden begärda vederlaget
av 20,000 kronor icke vara obilligt. Slutligen framförde länsstyrelsen
i berörda skrivelse önskemål om beredande av arkivutrymmen för
länsstyrelsens räkning i den ifrågasatta nybyggnaden.

Byggnadsstyrelsen hade därefter låtit upprätta ett preliminärt skissförslag
till den ifrågasatta nybyggnaden, avseende byggnadens alternativa placering
inom kvarteret Enen respektive kvarteret Palmen, vilket förslag för yttrande
överlämnats till lantmäteristyrelsen och länsstyrelsen.

Lantmäteristyrelsen hade, meddelar byggnadsstyrelsen, i sitt i anledning
härav avgivna yttrande framställt vissa smärre erinringar beträffande skiss
förslaget. I fråga om byggnadens placering hade lantmäteristyrelsen framhållit,
att de lokala bebyggelse- och trafikförhållandena avgjort syntes tala
för att byggnaden förlädes till kvarteret Palmen, men att, enär därmed skulle
följa vissa direkta utlägg för tomtförvärvet i motsats till vad fallet bleve vid
byggnadens förläggande till kvarteret Enen, styrelsen icke velat motsätta sig,
att frågan löstes enligt sistnämnda alternativ.

Länsstyrelsen hade, meddelar vidare byggnadsstyrelsen, likaledes i sitt yttrande
över skissförslaget framställt vissa erinringar beträffande detsamma.
Samtidigt hade länsstyrelsen överlämnat en av drätselkammaren i Vänersborg
verkställd utredning angående grundförhållandena inom de föreslagna
tomtområdena i kvarteren Enen och Palmen. Härom hade länsstyrelsen anfört: Av

den verkställda utredningen framginge, att kostnaderna för schaktning
och sprängning för en byggnad förlagd till kvarteret Enen skulle belöpa sig
till 10,000 kronor, medan motsvarande kostnader beträffande tomtdelen i
kvarteret Palmen skulle uppgå till endast 5,800 kronor. Den verkliga merutgiften
vid byggnadens uppförande i kvarteret Palmen skulle sålunda stanna
vid 15,800 kronor. Denna utgift vöre enligt länsstyrelsens mening så
ringa i förhållande till totalkostnaden för byggnaden, att den gentemot de
fördelar, som området i kvarteret Palmen erbjöde, icke syntes böra tillmätas
avgörande betydelse för tomtvalet.

Byggnadsstyrelsen bär härefter anfört, att styrelsen med anledning av
vad sålunda förekommit och efter det vederbörande hos styrelsen avlagt
besök å platsen ansett sig böra förorda byggnadens uppförande i kvarteret
Palmen. På grund av de av länsstyrelsen och lantmäteristyrelsen framförda
erinringarna mot det uppgjorda skissförslaget hade, meddelar styrelsen,
ett nytt förslag upprättats, vilket för yttrande överlämnats till länsstyrelsen.

Kanyl. Maj.ts proposition nr 242.

181

I skrivelse till byggnadsstyrelsen den 25 juli 1938 bär länsstyrelsen avgivit
yttrande över sistnämnda förslag och därvid överlämnat från överlantmätaren,
länsarkitekten, vägingenjören och landsfogden i länet infordrade
yttranden. Länsstyrelsen har därvid anfört bland annat:

Av de avgivna yttrandena framginge, att överlantmätaren och landsfogden
icke hade några erinringar att framställa mot förslaget, att vägingenjören
hemställt örn inrättande av ett förvaringsrum för avvägningsinstrument m.
m. samt att länsarkitekten framhållit behovet av en balkong för ljuskopiering,
utrymme för materialprover, kapprum och toalettrum m. m. Vidare
hade på grund av otillräckligheten av länsstyrelsens — särskilt landskansliets
— arbetslokaler undersökning verkställts rörande möjligheten att i
den ifrågasatta nybyggnaden bereda lokaler för någon del av landskansliets
personal. Därvid hade emellertid befunnits, att endast försvarsassistenten
utan olägenhet kunde placeras i den nya byggnaden. Länsstyrelsen hade
därför uppdragit åt länsarkitekten att utarbeta .särskilda skisser till nybyggnaden,
upptagande såväl de av länsarkitekten och vägingenjören föreslagna
anordningarna som särskild lokal för försvarsassistenten. Med överlämnande
av dessa skisser jämte tillhörande promemoria finge länsstyrelsen
förorda hänsynstagande till de av länsarkitekten och vägingenjören framställda
önskemålen samt framhålla, att garderober och toalettutrymmen borde
beredas inom vart och ett av de olika kontoren inom nybyggnaden, ävensom
hemställa, att i nybyggnaden måtte, på sätt länsarkitekten skisserat,
beredas lokal för försvarsassistenten.

De i länsstyrelsens skrivelse omnämnda skisserna med den därtill hörande
promemorian finnas fogade vid byggnadsstyrelsens ifrågavarande framställning.

I skrivelse till byggnadsstyrelsen den 17 augusti 1938 har lantmäterlstyrelsen
förklarat sig i huvudsak biträda det av länsstyrelsen framlagda förslaget.

Byggnadsstyrelsen anför, att styrelsen för sin del icke hade något att
erinra mot det på länsstyrelsens uppdrag sålunda uppgjorda byggnadsförslaget,
vilket enligt byggnadsstyrelsens åsikt syntes lösa förevarande lokalfråga
på ett tillfredsställande sätt.

Örn förslagets innebörd anför byggnadsstyrelsen:

Förslaget ansluter sig i huvudsak till av styrelsen tidigare upprättade skissförslag,
dock alt byggnaden enligt det nu föreliggande förslaget, med hänsyn
till de framställda ökade kraven på lokalutrymmen, gjorts något större än
vad styrelsen avsett. Byggnaden skulle enligt förslaget uppföras i tomtlinjen
mot Norra gatan och upptaga kvarteret Palmens hela bredd mellan Residensgatan
och Hamngatan samt omfatta två våningar jämte inredd källarvåning.
Till källarvåningen skulle förläggas arkivutrymmen för länsstyrelsen och lantmäterikontoret
ävensom pannrum m. m. Lantmäterikontoret skulle i övrigt
förläggas till bottenvåningen, där även rum för försvarsassistenten skulle anordnas.
I våningen 1 trappa upp skulle beredas lokaler för landsfogden, länsarkitektkonföret
samt vägingenjörskontoret, varjämte en vaktmästarebostad
här skulle inredas.

Kostnaderna för det nu förordade byggnadsföretaget skulle enligt en av
byggnadsstyrelsen verkställd beräkning belöpa sig till 415,000 kronor och
således med 160,000 kronor överstiga de tidigare beräknade kostnaderna, ökningen
av kostnaderna hänför sig, enligt vad byggnadsstyrelsen meddelar, till

182

Kunql. Maj.ts proposition nr 242.

inträffad prisstegring och till den ökning av byggnadens volym, som framställda
krav på större utrymme medfört.

''kill nämnda kostnadssumma a 415,000 kronor, i vilken icke inginge kostnader
för hyllinredning i arkivlokalerna, borde, anför styrelsen, läggas det
belopp å 20,000 kronor, som staden enligt vad förut meddelats begärde i ersättning
för kostnader för bortflyttning och återuppförande av på ifrågavarande
tomtområde inom kvarteret Palmen befintliga förrådsbyggnader m. m.
De sammanlagda kostnaderna för den föreslagna byggnaden skulle alltså
uppgå till 435,000 kronor. Av det sålunda erforderliga beloppet syntes lämpligen
200,000 kronor böra anvisas för budgetåret 1939/40 samt återstoden eller

235,000 kronor för budgetåret 1940/41.

Under åberopande av vad sålunda anförts har byggnadsstyrelsen hemställt,
alt Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att till förvärv av förenämnda tomtområde
i kvarteret Palmen i Vänersborg samt till uppförande därå av en nybyggnad
för lantmäterikontoret i Älvsborgs län m. m. för budgetåret 1939/40
anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

Med skrivelse den 8 november 1938 har byggnadsstyrelsen överlämnat en
angående norra delen av tomten nr 1 i kvarteret Palmen av drätselkammaren
i Vänersborg upprättad överlåtelsehandling. Enligt densamma överlåtes
tomtdelen till kronan på villkor, bland andra, att kronan åtager sig att å tomten
låta uppföra en förvaltningsbyggnad och att kronan till staden vid tillträdet
av tomten erlägger 20,000 kronor. Staden har förbehållit sig återköpsrätt
till tomten, därest kronan skulle vilja avyttra tomtdelen. Den del av tomten,
som icke överlåtes till kronan, har staden förbundit sig att reservera för kronans
räkning för en framtida tillbyggnad till förvaltningsbyggnaden eller en
nybyggnad, därvid tomtdelen skall av kronan förvärvas mot en köpeskilling
ej understigande 25,000 kronor och på villkor i övrigt, varom överenskommelse
kan träffas mellan kronan och staden. För detta ändamål har staden
förbundit sig att under 5 år från den dag, då kontraktet underskrivits å kronans
vägnar, icke avyttra området till annan än kronan. Efter förloppet av
nämnda 5 år äger staden icke avyttra området utan att först hembjuda detsamma
till kronan, som därefter skall lämna staden besked, huruvida kronan
vill inköpa tomtdelen. Kontraktet gäller under förutsättning, att det godkännes
av Kungl. Majit före 1941 års utgång.

Nu ifrågavarande kontrakt har av stadsfullmäktige i Vänersborg godkänts
den 13 september 1938.

Deparumnnu- Av den lämnade redogörelsen synes framgå, att lantmäterikontoret i Väehefen.
lidsborg, för vilket förhyras sju rum och kök mot en årshyra av 9,600 kronor,
är i behov av ökade lokaler. Detta lokalbehov har byggnadsstyrelsen ansett
lämpligen böra tillfredsställas genom uppförande för kontoret av en nybyggnad.
I denna skulle utrymme jämväl beredas åt landsfogdeexpeditionen
samt länsarkitekt- och vägingenjörskontoren, vilka liksom lantmäterikontoret
äro inrymda i förhyrda lokaler, för vilka erlägges en sammanlagd årlig hyra
av 4,400 kronor. Sedan frågan örn lämplig tomt för nybyggnaden samt olika
skissförslag rörande densammas utformande varit föremål för överläggningar

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

183

mellan byggnadsstyrelsen, länsstyrelsen oell lantmäteristyrelsen, hava dessa
myndigheter nu enats om att nybyggnaden borde uppföras å norra delen av
den Vänersborgs stad tillhöriga tomten nr 1 i kvarteret Palmen, vilken tomtdel
staden förklarat sig villig att för ifrågavarande ändamål överlåta till kronan.
Såsom förutsättning för denna överlåtelse har staden uppställt bland
annat, att till staden erläggas 20,000 kronor såsom bidrag till de kostnader,
staden får vidkännas för flyttning av på tomtmarken befintliga förrådsbyggnader
m. m.

Nybyggnaden skulle enligt det nu framlagda förslaget förläggas i tomtlinjen
mot Norra gatan och upptaga kvarteret Palmens hela bredd mellan Residensoch
Hamngatorna samt uppföras i två våningar jämte källarvåning. Byggnaden
skulle innehålla förutom arkivutrymmen och vaktmästarebostad lokaler för,
i bottenvåningen lantmäterikontoret och försvarsassistenten samt i våningen
en trappa upp landsfogden, länsarkitektkontoret och vägingenjörskonloret.

Kostnaderna för det ifrågasatta byggnadsföretaget har byggnadsstyrelsen beräknat
till 435,000 kronor, däri inräknade de 20,000 kronor som skulle erläggas
till staden i samband med tomtöverlåtelsen. Då varken nämnda kostnadssumma
eller de för byggnadsföretaget uppgjorda skissförslagen, vilka godkänts
av de därav berörda myndigheterna, givit mig anledning till erinran,
anser jag mig böra biträda det av byggnadsstyrelsen nu framlagda förslaget
till nybyggnad för lantmäterikontoret m. m.

Byggnadsstyrelsen har föreslagit, att av det erforderliga beloppet, 435,000
kronor, 200,000 kronor anvisas för nästkommande budgetår och 235,000 kronor
för budgetåret 1940/41. Då förevarande arbete utan allt för stora olägenheter
torde kunna anstå ännu någon tid, synas medel icke böra för ändamålet
anvisas å riksstaten för nästkommande budgetår utan ett förskottsanslag
böra upptagas å beredskapsstaten för nämnda budgetår. Samtidigt torde böra
av riksdagen utverkas bemyndigande för Kungl. Majit att, därest byggnadsarbetet
anses böra igångsättas under nästa budgetår, godkänna den i det
föregående omnämnda överlåtelsehandlingen.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels till Nybyggnad för lantmäterikontoret i Vänersborg
m. m. å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett

förskottsanslag av ...................... kronor 200,000;

dels ock bemyndiga Kungl. Majit att i samband med att
nämnda anslag tages i anspråk godkänna den i det föregående
omförmälda överlåtelsehandlingen rörande den för nybyggnaden
avsedda tomtmarken.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:

Fredric, lunner man.

lil.

if.li, ''ih- • ;

å ,

u . s { ;* i

lii.»

.i lii; ;n.

■ ; :

.-i -ij: >j

• '' • filif! . : • , ■ i■ '' I. /

i ) i ■ it: ''!) i • '' lif * * f, ; ^ • ''• ''

; ii ii J. i.(jfJS. Jitu:tiri ''lii] **;;£Tj;”irmvtti-j.i m ;<•. .v!

i ■ lif:-;irfbo., .lili a i • : Mi.>\i,„ M ai-, h-wuk

■ ’■ 1!.I i . alf; .

lif <: : M . . ti4f.; w n; ; - '' j .. / M-. . ■ -Mi ‘..ia /i

Tt*.

!’i-V : Åi''t

. Ma -

VaM

Mri i ifej 5 1,''M “t*. i
!

••lii!!.

Kungl. Majis proposition nr 242■

185

Bilaga 13.

Kapitalinvesteringar.

Ecklesiastikdepartementet.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet d
Stockholms slott den 10 mars 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,
Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Engberg, anmäler härefter
under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående
kapitalinvesteringar å beredskapsstaten för budgetåret 1939/40 samt anför
därvid följande.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] a. Till- och ombyggnad av landsarkivet i Göteborg. Till detta ändamål
upptog 1938 års riksdag å beredskapsstat för innevarande budgetår ett
förskottsanslag av 63,000 kronor. Härjämte anvisades å riksstaten under kapitalbudgeten
ett reservationsanslag å 3,000 kronor för uppgörande av byggnadsritningar,
entreprenadhandlingar och dylikt för ifrågavarande byggnadsföretag.
Beträffande den i ämnet verkställda utredningen hänvisas till
propositionen nr 275/1938, sid. 245 ff.

Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 22 augusti 1938 anfört bland annat
följande:

Byggnadsplaner m. m. vore för närvarande under utarbetande av länsarkitektkontoret
i Göteborg.

I skrivelse till byggnadsstyrelsen hade landsarkivarien i Göteborg G. Clemensson
erinrat, att han tidigare framhållit den trängande nödvändigheten
av att de föreslagna byggnadsarbetena snarast möjligt utfördes. Vidare hade
Clemensson, då en förnyad prövning av till- och ombyggnadsförslaget givit

186

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

vid handen, att ett realiserande av detta alltjämt skulle på bästa möjliga sätt
giva landsarkivet behövligt utrymme för expedition och administration, hemställt,
att byggnadsstyrelsen ville söka utverka proposition till 1939 års riksdag
örn erforderligt anslag för byggnadsarbetets utförande.

Jämväl byggnadsstyrelsen funne det av förhållandena påkallat, att ifrågavarande
till- och ombyggnadsarbeten med det snaraste komme till utförande.

Under åberopande härav har byggnadsstyrelsen hemställt, att Kungl. Majit
mätte föreslå 1939 års riksdag att å riksstaten för budgetåret 1939/40 överföra
det å innevarande budgetårs beredskapsstat för ifrågavarande byggnadsföretag
upptagna förskottsanslaget å 63,000 kronor.

Departements- Jag bär icke ansett mig kunna tillstyrka, att anslag till ifrågavarande

CJl

byggnadsföretag anvisas å riksstaten för budgetåret 1939/40. Däremot torde
anslag för ändamålet fortfarande böra upptagas å beredskapsstat. Jag hemställer
alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Till- och ombyggnad av landsarkivet i Göteborg
å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag
av .............................. kronor 63,000.

[2.] b. Nybyggnad för landsarkiv i Linköping. Frågan örn landsarki
vets i Vadstena förflyttning till Linköping samt uppförande därstädes av en
byggnad för ändamålet har länge stått på dagordningen. I särskilda skrivelser
till Kungl. Majit den 14 maj 1914 och den 4 juni 1915 förklarade
sig sålunda stadsfullmäktige i Linköping villiga att, därest nämnda landsarkiv
förflyttades till Linköping, till staten med full äganderätt kostnadsfritt upplåta
inom staden belägen tomt för en blivande landsarkivbyggnad ävensom
lämna visst kontant bidrag till byggnadens uppförande. Jämlikt beslut den
31 december 1918 föranledde emellertid dessa erbjudanden icke någon Kungl.
Majits åtgärd. Beslutet innebar dock icke ett principiellt avvisande av tanken
på landsarkivets förflyttning till Linköping, utan torde närmast hava
grundats därpå att med hänsyn till då rådande kristidsförhållanden tidigare
för byggnaden uppgjorda kostnadsförslag icke längre ansågos tillämpliga.

I skrivelse till Kungl. Majit den 28 november 1919 hemställde riksarkivarien
dels örn bemyndigande att återupptaga frågan om landsarkivets i Vadstena
förflyttning till Linköping och att för detta ändamål träda i förbindelse
med stadsfullmäktige i Linköping närmast för att utverka, att stadens ovannämnda
anbud förnyades, dels ock örn uppdrag för byggnadsstyrelsen att
verkställa ny kostnadsberäkning för uppförande i Linköping av landsarkivbyggnad
för Östergötland och Småland. I skrivelsen anfördes bland annat
följande:

Landsarkivet i Vadstena hade allt sedan sin tillkomst visat sig föga lyckligt
beläget. Av en skrivelsen bifogad tabell över besöksfrekvensen vid samtliga
landsarkiv franninge, att landsarkivet i Vadstena vore, ehuru såsom

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

187

öppnat redan ISSI''.) det äldsta av landsarkiven, det ojämförligt minst besökta.
Dess forskarfrekvens uppginge sålunda icke ens till hälften av den
vid det först under 1911 öppnade landsarkivet i Göteborg, och den stannade
under en tredjedel av forskarfrekvensen vid landsarkiven i Uppsala och
Lund. Därvid borde ock uppmärksammas, att besöken i Vadstena till mycket
stor del verkställts av en eller två i Vadstena boende personer. Arkivet på
sin nuvarande plats tjänade sålunda såsom forskningsanstalt företrädesvis
endast denna relativt lilla ort, och den bygdeforskning rörande kulturella
och andra förhållanden inom samtliga de län, vilkas arkivalier det insamlade,
som det skulle vara arkivets uppgift att uppamma och främja, hade i mycken
liten grad kunnat utnyttja detsamma. Anledningar härtill vore både
ortens relativa ringhet och långsamma kommunikationer. Kretsen av på platsen
boende forskare bleve nödvändigtvis begränsad. Avsaknaden av varje
större bibliotek verkade jämväl hinderlig! på forskningsarbetet, och svårigheter
uppstode likaledes för arkivpersonalens rekrytering. Därtill komme,
alt järnvägsförbindelserna vore skäligen obekväma. Landsarkivets samlingar
komme under sådana förhållanden att ligga tämligen outnyttjade, ehuru de
för arkivområdets historia i olika hänseenden vore av samma vikt som de
övriga landsarkivens samlingar för deras arkivområden.

Känslan av Vadstenas olämplighet såsom plats för landsarkiv hade också
upprepade gånger tagit sig uttryck. Att orten från början valts, hade berott
på befintligheten därstädes av det gamla slottet, som i det dåvarande mellersta
landsarkivdistriktet — Östergötland, Västergötland, Bohuslän, Värmland,
Närke och Södermanland — hade ansetts hava ett centralt läge. Men redan
inom kort och särskilt då det blev fråga om att ditföra arkivalier från landskapen
väster örn Vättern hade inom dessa landskap starka invändningar
framträtt mot transporterande av deras arkivmaterial till en ort med så
obekväma förbindelser som Vadstena; och dessa strävanden hade som bekant
omsider vunnit framgång genom upprättande för västra Sverige av landsarkivet
i Göteborg. Efter i samband härmed verkställd omreglering av landsarkivdistrikten
omfattade Vadstena landsarkivområde numera Östergötlands,
Jönköpings, Kronobergs och Kalmar län, ett område, inom vilket Vadstena
icke- ens innehade det relativt centrala läge, som det kunde sägas äga inom
det tidigare mellersta arkivdistriktet.

En förflyttning av arkivet till Linköping skulle ur nu berörda synpunkter
för de intressen, som med detsamma vore förknippade, självfallet medföra
synnerliga fördelar. Redan läget bleve inom arkivdistriktet vida centralare
och bekvämare. Vad dess Östgötadel beträffade behövde detta ej närmare
utvecklas. Linköping vore beläget i landskapets centrum och stöde med flera
olika järnvägar, däribland östra stambanan, i goda förbindelser med alla
dess delar. Men även arkivdistriktets smålandsdelar ägde kortare, snabbare
och bekvämare förbindelser med Linköping än med Vadstena. Möjligheterna
att från olika delar av distriktet verkställa forskningsbesök vid arkivet
skulle alltså väsentligt underlättas.

Därtill komme Linköpings egen ställning såsom forskningsort. Av ålder ett
kulturellt centrum i Östergötland ägde staden av högre bildningsanstalter
både högre allmänt läroverk och folkskoleseminarium, inom vilkas lärarpersonal
och högre elevkårer forskningsintressen kunde förefinnas och uppammas.
Där funnes vidare det betydande stifts- och läroverksbiblioteket,
sorn jämväl innchölle en dyrbar och intressant handskriftssamling och vars
tillvaro på orten .skulle väsentligt utfylla den i Vadstena rådande bristen på
bokligt forskningsmaterial till hjälp och komplettering vid arkivstudierna.
Där funnes ytterligare domkapitlets stora och värdefulla arkiv, som för forskningar
rörande de olika församlingarna inom stiftet med deras kyrko- oell

188

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

skolväsen bildade ett nödvändigt komplement till de i landsarkivet befintliga
församlingsarkiven och som eventuellt för äldre delar kunde deponeras
i landsarkivet på samma sätt som skett med domkapitelsarkiven i Uppsala,
Lund och Göteborg. Där funnes länsstyrelsen, som skulle hava gagn av närmare
tillgång till länets äldre arkivalier. Överhuvud vore orten ett naturligt
centrum för forskningsintressen i Östergötland och kunde självfallet uppvisa
en långt större krets av forskningsintresserade än Vadstena, likasom den
också tätare än Vadstena besöktes av sådana från andra orter. Ett landsarkivs
ändamål att tjäna och främja forskningen skulle ett landsarkiv i Linköping
därför i långt högre grad kunna fylla än Vadstenaarkivet nu kunde
det

Härtill komme även den viktiga omständigheten, att landsarkivet i Vadstena
för närvarande vore så fullt, att dess lokaler praktiskt taget icke rymde
några ytterligare accessioner.

Ovanberörda framställning tiilstyrktes av byggnadsstyrelsen i utlåtande
den 11 mars 1920. Något beslut i ärendet fattades emellertid icke av Kungl.
Maj:t, enär frågan i viss mån kom i annat läge genom dess sammanförande
med den jämväl aktuella frågan örn nya lokaler för lantmäterikontoret i Östergötlands
län.

I utlåtande lill Kungl. Majit den 1 november 1920 över ett av lantmäteristyrelsen
framlagt förslag örn uppförande av nybyggnad för nämnda lantmäterikontor
framhöll byggnadsstyrelsen, att förevarande båda byggnadsfrågor
syntes vara till sin art så besläktade och rent tekniskt sett fordrande
så likartade lösningar, att ett sammanförande av dem vore synnerligen önskvärt.
Styrelsen anhöll örn uppdrag att verkställa nödig utredning rörande
uppförande i Linköping av en byggnad, avsedd att inrymma lokaler för såväl
landsarkiv som lantmäterikontoret i Östergötlands län. Riksarkivet tillstyrkte
i utlåtande den 3 januari 1922 byggnadsstyrelsens berörda förslag.
Sedan byggnadsstyrelsen i skrivelse den 27 september 1923 upprepat sin
hemställan, anbefallde Kungl. Maj.t genom beslut den 3 oktober 1924 byggnadsstyrelsen
att i samråd med riksarkivet och lantmäteristyrelsen verkställa
utredning rörande det för statsverket förmånligaste sättet för beredande
av tillfredsställande lokaler i Linköping för landsarkiv samt ovannämnda
lantmäterikontor ävensom att till Kungl. Majit inkomma med det eller de
förslag, vartill utredningen kunde giva anledning. Något dylikt förslag avlämnades
emellertid icke, emedan frågan örn anordnande av landsarkiv i
Linköping för det dåvarande icke ansågs aktuell. Lantmäterikontorets lokalfråga
ordnades tills vidare provisoriskt.

I skrivelse till Kungl. Majit den 17 januari 1935 anhöll byggnadsstyrelsen
efter hemställan av riksarkivet om anvisande av medel för verkställande av
förnyad utredning rörande gemensam nybyggnad i Linköping för landsarkivet
i Vadstena och lantmäterikontoret i Östergötlands län. Genom beslut den
8 februari 1935 bemyndigade Kungl. Majit byggnadsstyrelsen att för verkställande
av ifrågavarande utredning taga i anspråk ett belopp av högst

2,000 kronor från sjätte huvudtitelns extra reservationsanslag till utredningar
rörande tillämnade byggnadsföretag.

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

189

1 .skrivelse till Kungl. Majit den 11 januari 1939 anmälde byggnadsstyrelsen,
att förslag uppgjorts till två friliggande byggnader, den ena för landsarkivet
och den andra för lantmäterikontoret, avsedda att förläggas till ett område
norr om Konsistoriegatan inom samma kvarter som en av Linköpings stad
uppförd ny museibyggnad. Samtidigt meddelade styrelsen, att under hand
framförts tanken att förlägga det nya lantmäterikontoret till området närmast
sydväst örn Linköpings slott samt där skapa möjligheter för tillgodoseende
även av länsstyrelsens under tiden ökade lokalbehov. Vidare meddelade
styrelsen, att riksarkivet i skrivelse den 13 juli 1937 framhållit, att landsarkivet
vore mest betjänt av att ensamt få disponera hela det för lantmäterikontoret
och landsarkivet enligt ovannämnda preliminära förslag avsedda
området, ävensom att styrelsen under närmaste tiden komme att framlägga
förslag till nybyggnad för landsarkivet inom berörda kvarter.

I nyssnämnda skrivelse till byggnadsstyrelsen den 13 juli 1937 anförde
riksarkivet bland annat följande:

Riksarkivet konstaterade i första rummet, att tanken på en gemensam
byggnad för ett nytt landsarkiv i Linköping och lantmäterikontoret därstädes
uppenbarligen icke läte sig realisera. Riksarkivet betonade för sin del,
att en dylik lokal gemenskap, hur tilltalande den än ur vissa synpunkter
kunde te sig, dock skulle ha sin tydliga begränsning i fråga örn praktiskt
värde. Det lokala sambandet skulle blott gälla lantmäterikontoret i Linköping.
Det lika värderika och sannolikt till den sammanlagda kvantiteten
vida mer omfattande arkivmaterial, som förvarades vid de övriga lantmäterikontoren
inom ifrågavarande landsarkivdistrikt, skulle ju alltjämt förvaras
vid dessa kontor och sålunda helt falla utanför berörda lokala samband.
Sedan det nu befunnits, att en för det blivande landsarkivet och lantmäterikontoret
i Östergötlands län gemensam byggnad ej borde ifrågakomma, hade
landsarkivet knappast något mera uppfordrande intresse av att ligga i ett slags
geografisk närhet till detta lantmäterikontor.

1 skrivelse den 7 februari 1939 har byggnadsstyrelsen framlagt förslag rörande
nybyggnad för landsarkiv i Linköping. Vid skrivelsen äro fogade
dels situationsplan, utvisande den föreslagna byggnadens läge, dels ock nio
av arkitekterna Ahrbom och Lindahl uppgjorda, av riksarkivarien godkända
ritningar. I skrivelsen har byggnadsstyrelsen anfört följande:

Enligt det uppgjorda förslaget skulle landsarkivets nybyggnad förläggas i
hörnet av Östgöta- och Konsistoriegatorna i enlighet med ovanberörda situationsplan.
Det för landsarkivet avsedda markområdet hade stadsfullmäktige
enligt beslut den 31 januari 1939 förklarat sig villiga att kostnadsfritt upplåta
till staten för uppförande av landsarkivbyggnad. Stadsfullmäktige hade
vidare förklarat sig villiga att till staten såsom bidrag till kostnaderna
för byggnadens uppförande överlämna ett kontant belopp av 75,000 kronor,
varvid stadsfullmäktige dock såsom ett önskemål uttalat, att inom landsarkivet
måtte utan kostnad för staden för all framtid upplåtas lokaler för stations
egna arkivalier.

Enligt vad Linköpings stads sekreterare och ombudsman under hand meddelat
innebure stadsfullmäktiges ovannämnda beslut i tomtfrågan, att staden
.skulle med äganderätt till staten överlåta ifrågavarande område. Det torde

190

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

få ankomma på byggnadsstyrelsen att efter uppdrag av Kungl. Majit träffa
avtal med staden om överlåtelse av området.

Byggnaden vore uppdelad i två flyglar, av vilka den, som skulle förläggas
utefter Östgötagatan, inrymde arkivlokaler i fem våningar samt källare och
den andra flygeln arbetslokaler och en bostad i två våningar samt källare.

Arkivplanerna vore genomgående lika och innehölle en arkivsal samt ett
mindre arbetsrum. Våningarna stöde i förbindelse med varandra medelst
såväl trappa som hiss. Förutom arkivlokaler inrymdes i byggnaden följande
lokaler, nämligen i källaren: pannrum, förråd, tvättstuga och torkrum;
i bottenvåningen: vaktmästarbostad örn två rum och kök, lokaler för upppackning,
emballage, cyklar, desinfektionsrum, mörkrum, materialrum.
torkrum, bokbinderi, fotoateljé och lunchrum samt i övre våningen av den
lägre flygeln: expeditioner, skrivrum, vaktrum, forskarsal, bibliotek, kartrum,
tre rum för amanuenser, rum för arkivarie och lunchrum.

Utöver vad som av ritningarna framginge vore avsikten att i källaren inreda
gasskyddsrum.

Kostnaderna för ifrågavarande byggnad hade inom styrelsen beräknats
på följande sätt:

Byggnadsarbeten:

Arkivbyggnaden...................... kronor 270,000

Tjäns telokaler ...................... » 165,000

Gasskyddsrum för personal (förslagsvis) » 20,000

Arkivinredning ...................... » 60,000

Konstnärlig utsmyckning.............. >>___5,000 kronor 520,000

Värme, vatten och sanitetstekniska installationer ........ » 70,000

Elektriska ledningar för kraft-, belysnings- och svagström . . » 27,000

Elektrisk hiss ...................................... » 12,000

Yttre arbeten å tomtområdet .......................... » 3,500

Ritningar, kontroll och administration samt oförutsedda utgifter
............................................ » 62,500

Summa kronor 695.000.

Med hänsyn till alt stadsfullmäktige förklarat sig villiga att för byggnadens
uppförande till staten överlämna 75,000 kronor, skulle således av statsmedel
erfordras (695,000 — 75,000 =) 620,000 kronor.

Då landsarkivets nuvarande hyllbestånd vore i det närmaste utnyttjat och
då landsarkivet under år 1941 hade att mottaga nya tioårsleveranser av arkivalier,
vöre behovet av nya lokaler trängande.

På grund av vad sålunda anförts har byggnadsstyrelsen hemställt, att
Kungl. Majit måtte föreslå 1939 års riksdag att till nytt landsarkiv i Linköping
för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 620,000 kronor.

Departements- De av landsarkivet i Vadstena disponerade lokalerna i Vadstena slott äro,
chefen. s^som jag yjj besök å platsen kunnat konstatera, mindre tillfredsställande
ur olika synpunkter. Sålunda kan framhållas, att landsarkivets hyllinredning
utgöres av tjocka trähyllor, vilka vila på golv av trä, lagda på de gamla
träbjälkarna. Hela takresningen såväl över arkivlokalerna som slottet i övrigt
utgöres av en kraftig trästomme. Det behöver knappast påpekas, hur

Kungl. Maj:ls proposition nr 242.

191

olämplig en dylik träinredning i ett arkiv är i brandskyddsavseende. Lokalerna
äro jämväl i övrigt otidsenliga samt otillräckliga för sitt ändamål.

Enligt min mening är det så gott som uteslutet att bereda landsarkivet utvidgade
och förbättrade lokaler inom Vadstena slott. En ombyggnad av
slottet för att göra detsamma fullt användbart såsom arkivlokal skulle kunna
förvanska slottets ursprungliga stil och inredning, vilket ur kultursynpunkt
vore beklagligt. Dessutom torde en dylik omändring och modernisering
av byggnaden draga mycket stora kostnader. Under sådana förhållanden
och då enligt vad i det föregående framhållits Vadstena icke
torde vara någon lämplig förläggningsplats för ett landsarkiv, synes mig
en förflyttning av landsarkivet till annan ort utgöra den bästa lösningen av
dess lokalfråga. En dylik förflyttning har också varit ifrågasatt sedan
flera år tillbaka, varvid man närmast tänkt sig en förflyttning till Linköping.
I omförmälda skrivelse den 28 november 1919 utvecklade dåvarande
riksarkivarie!! närmare de skäl, som enligt hans mening talade fölen
förflyttning av landsarkivet till sistnämnda stad. De sålunda anförda
skälen synas mig fortfarande äga giltighet. Härtill kommer, att genom
Linköpings stads erbjudande att dels kostnadsfritt upplåta tomt för den
nya landsarkivbyggnaden, dels ock lämna ett kontant bidrag av 75,000 kronor
till byggnadens uppförande statens kostnader för ordnandet av landsarkivets
lokalfråga kunna avsevärt nedbringas.

Enligt det av byggnadsstyrelsen framlagda förslaget skulle nybyggnaden
för landsarkivet uppföras å ett i hörnet av Östgöta- och Konsistoriegatorna
i Linköping beläget tomtområde. Den i det föregående omnämnda tanken
på en gemensam byggnad för landsarkivet och lantmäterikontoret i Östergötlands
län har övergivits, enär en dylik lösning under utredningens gång
visat sig mindre lämplig. 1 detta avseende har jag samrått med chefen för
jordbruksdepartementet.

Kostnaderna för det ifrågasätta byggnadsföretaget hava beräknats lill

695.000 kronor, varav för konstnärlig utsmyckning 5,000 kronor. Då Linköpings
stad enligt vad nyss nämnts erbjudit sig att bidraga med 75,000 kronor,
skulle alltså erfordras ett anslag av statsmedel å 620,000 kronor. Då
varken nämnda kostnadssumma eller de för byggnadsföretaget uppgjorda
ritningarna, vilka godkänts av riksarkivet, givit mig anledning till erinran,
anser jag mig böra biträda det framlagda förslaget örn uppförande av en
särskild nybyggnad för landsarkiv i Linköping.

Det synes mig lämpligt, att för ifrågavarande byggnad ett belopp av

330.000 kronor uppföres å beredskapsstaten för budgetåret 1939/40. Medel
till konstnärlig utsmyckning torde icke behöva nu upptagas.

Vad beträffar upplåtelsen av tomt för ifrågavarande nybyggnad, torde del
lä ankomma på Kungl. Majit att å kronans vägnar besluta örn de närmare
villkoren för mottagande av den av Linköpings stad erbjudna tomten, varvid
det torde få uppdragas åt byggnadsstyrelsen att efter samråd nied riksarkivet
föra de för ändamålet erforderliga förhandlingarna med stadens vederbörande
myndigheter. Jag har intet alt erinra emot att i enlighet med del

192

Kungl. Majlis proposition nr 242.

av Linköpings stad uttalade önskemålet lokaler för stadens egna arkivalier
upplåtas inom nybyggnaden utan kostnad för staden. Dock förutsätter jag
härvid, att så skall ske endast i den mån landsarkivet härigenom ej åsamkas
utrymmessvårigheter.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen att

dels besluta, att nybyggnad för landsarkiv må i huvudsaklig
överensstämmelse med det av mig förordade förslaget
uppföras i Linköping, dock allenast under de för beredskapsslaten
gällande förutsättningarna samt under villkor
tillika, att för ändamålet lämplig tomt av staden utan förbehåll
och utan kostnad för statsverket överlåtes till kronan
ävensom att staden lämnar ett bidrag av 75,000 kronor till
byggnadens uppförande;

dels ock till Nybyggnad för landsarkiv i Linköping å beredskapsstat
för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag
av .............................. kronor 330,000.

[3.] c. Om- och nybyggnadsarbeten för nationalmuseum. Genom beslut
den 15 november 1935 förordnade Kungl. Majit om utredning genom
byggnadsstyrelsens försorg av de spörsmål, som kunde uppkomma i samband
med att statens historiska museums lokaler i nationalmuseibyggnaden
bleve disponibla för annat ändamål.

I skrivelse den 13 december 1938 har byggnadsstyrelsen hemställt om anvisande
för budgetåret 1939/40 av ett anslag å 400,000 kronor för byggnadsoch
ändringsarbeten inom nationalmuseibyggnaden. Vid skrivelsen äro fogade
dels fem av arkitekten Ture Ryberg upprättade, med alternativ 2 betecknade
ritningar, dels ock ett å 700,000 kronor slutande kostnadsförslag beträffande
ifrågavarande byggnadsarbeten. Styrelsen anför:

Sedan förenämnda utredning, som på byggnadsstyrelsens uppdrag verkställts
av arkitekten Ture Ryberg, numera slutförts, finge byggnadsstyrelsen,
med förmälan att historiska museet kunde väntas utrymma sina nuvarande,
lill nationalmuseibyggnaden förlagda lokaler i deras helhet under loppet av
budgetåret 1939/40, framlägga resultatet av berörda utredning.

Vid denna utredning hade uppgiften varit att söka i möjligaste mån bereda
nationalmuseum utvidgade och förbättrade lokaler inom museibyggnaden.
Sedan Ryberg i samråd med chefen för nationalmuseum upprättat alternativa
utredningsförslag till ändrad disposition av vissa delar av byggnaden
samt därav betingade ändrings- och tillbyggnadsarbeten, hade Ryberg till
styrelsen inkommit med å nämnda ritningar framställt förslag i frågan.
Detta förslag avsåge ett tillgodoseende av följande för museet särskilt trängande
lokalbehov, nämligen utvidgade lokaler för avdelningen för konsthantverk
och avdelningen för östasiatisk konst, utvidgade lokaler för studiesamlingar,
bibliotek och bildarkiv, lokal för den ryska ikonsamlingen samt yt -

Kungl. Majlis proposition nr 242.

193

terligare tjänsterum. Härjämte skulle enligt förslaget genom överbyggnad
av byggnadens båda gårdar erliållas en föreläsningssal, en sal för tillfälliga
utställningar samt erforderliga förråds- och uppackningslokaler.

Till bottenvåningens entréhall skulle förläggas biljettförsäljning och fotografiförsäljning.
Mittpartiet av historiska museets nuvarande utställningslokaler
skulle i huvudsak disponeras såsom en central hall med tillhörande
garderobs- och toalettutrymmen. Denna hall, vars golv skulle något höjas,
stöde i förbindelse dels med föreläsningssalen, som skulle anordnas inom det
östra gårdsutrymmet, och dels med salen för tillfälliga utställningar, förlagd
till det västra gårdsutrymmet. Invid och under sistnämnda sal ävensom under
viss del av föreläsningssalen skulle anordnas förråds- och uppackningslokaler.
Den västra och norra delen av bottenvåningen upptoges av dels lokaler
för gravyrsamlingen, vilken för närvarande vore inrymd i våningen 1
trappa upp, dels lokal för den ryska ikonsamlingen, dels lokaler för studiesamlingen
av målningar, dels ock en vaktmästarbostad. I den södra och
östra delen av bottenvåningen skulle anordnas nya bibliotekslokaler med
entresolering samt lokaler för bildarkiv och porträttarkiv jämte studiesal.
Härjämte skulle där erhållas en del tjänsterum. En hiss skulle från den
centrala hallen anordnas till de övre våningarna.

I våningen 1 trappa upp skulle avdelningen för konsthantverk enligt förslaget
disponera, förutom sina nuvarande lokaler, en del av de lokaler, som
för närvarande disponerades av avdelningen för östasiatisk konst och av gravyrsamlingen.
Återstående del av gravyrsamlingens nuvarande lokal samt
lokalen för tillfälliga utställningar skulle disponeras av avdelningen för östasiatisk
konst. I denna våning skulle i stor utsträckning nya monteranordningar
komma till utförande.

Inom våningen 2 trappor upp skulle inga ändringar vidtagas.

Enligt det sålunda föreliggande förslaget skulle nationalmusei aktuella lokalbehov
bliva tillgodosedda, utan att en framdeles eventuellt önskvärd uppdelning
eller utbrytning av någon eller några avdelningar inom museet skulle
föregripas. Förslaget innebure jämväl en ur arkitektoniska och byggnadstekniska
synpunkter lämplig lösning av föreliggande fråga. Chefen för nationalmuseum
hade tillstyrkt förslaget med viss detaljändring med avseende
å dispositionen av det utrymme i bottenvåningen, som enligt förslaget skulle
tagas i anspråk för studiesamlingen av målningar. Vidare hade riksantikvarieämbetet
i infordrat yttrande förklarat sig icke hava något att ur antikvarisk
synpunkt erinra beträffande förslaget.

Enligt kostnadsberäkningen skulle kostnaderna för genomförandet av de
i det föreliggande förslaget avsedda byggnads- och inredningsarbetena uppgå
till sammanlagt 700,000 kronor, av vilket belopp 400,000 kronor lämpligen
syntes böra vara tillgängliga under budgetåret 1939/40.

Med skrivelse den 24 januari 1939 bar byggnadsstyrelsen till Kungl. Majit
överlämnat ett å ritning åskådliggjort förslag rörande anordnande inom nationalmuseibyggnaden
av luftskyddsrum för vid museet anställd personal
samt för särskilt värdefulla konstverk. Kostnaderna för dessa arbeten hava
av styrelsen beräknats till 60,000 kronor.

Över sistberörda förslag bar chefen för nationalmuseum den 6 februari
1939 avgivit utlåtande och därvid anfört bland annat följande:

Inom nationalmuseet hade under heisten 1938 verkställts en klassificering
av museets bestånd av konstföremål i tre olika grupper, varvid till den första

Bihang lill riksdagens protokoll 1930. I sami. Nr 242. 11

194

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

Departements chefen.

gruppen hänförts de föremål, av synnerligen högt värde, som kunde betecknas
som omistliga och åt vilka man vid krig eller krigsfara i första hand borde
bereda skydd.

Den andra gruppen innehölle föremål som, utan att kunna betecknas som
omistliga, likväl med hänsyn till sin konstnärliga och konsthistoriska betydelse
måste räknas till museets centrala bestånd. Den tredje gruppen slutligen
omfattade alla de konstverk av mindre unik karaktär, som hjälpte till
att utfylla och berika bilden av den konstnärliga utvecklingen, i första hand
vad vårt eget land beträffade, på ett sätt som man ej kunde studera den på
något annat håll.

Det av byggnadsstyrelsen framlagda förslaget innebure en mycket väsentlig
föi del för museet, ity att realiserandet av förslaget skulle bereda museet
skyddsutrymmen inom själva museibyggnaden. Det såsom fullträffsäkert
skyddsrum angivna utrymmet vore till arealen beräknat så, att därstädes
kunde beredas rum för samtliga de till den första gruppen hänförliga museilöremålen.
I det nästintill liggande utrymmet, vilket visserligen icke vore
fullt bombsäkert men dock gåve ett tämligen gott skydd, skulle den andra
gruppen av föremål kunna förvaras, därest tiden icke kunde medgiva denna
grupps överförande till någon lämplig plats utanför huvudstaden. Tacknämligt
vore givetvis, örn även detta utrymme kunde utföras så, att det bleve fullt
bombsäkert, vilket dock givetvis måste medföra viss kostnadsökning.

Den tredje gruppen av föremål vöre avsedd att nedpackas och på lämpligt
sätt skyddas i museets källare och andra lokaliteter.

Enligt vad museichefen under hand inhämtat från byggnadsstyrelsen, hade
styrelsen vid sin beräkning av kostnaderna för ifrågavarande ändamål räknat
med att arbetet skulle utföras i samband med planerade ombyggnadsarbeten
i övrigt vid museet. Såsom framginge av bilagd skrivelse från byggnadsstyrelsen,
skulle kostnaderna, därest arbetet med skyddsrummen utfördes
separat, ökas nied 25,000 kronor till 85,000 kronor.

Museichefen ville understryka det trängande behovet av att de ifrågasatta
arbetena komme till utförande snarast möjligt och tillstyrkte därför på det
livligaste, att medel för ändamålet ställdes till förfogande.

Nationalmuseet har under flera år lidit av utrymmessvårigheter, vilka inverkat
menligt på museets arbetsförhållanden. Genom att statens historiska
museum, som nu är inrymt i nationalmuseibyggnaden, under nästa budgetår
kan överflyttas till de nya lokalerna å f. d. positionsartilleriets kasernområde
i Stockholm, bliva utrymmen i nationalmuseibyggnaden disponibla för nationalmuseets
räkning. Det av byggnadsstyrelsen framlagda förslaget till härav
påkallade om- och nybyggnadsarbeten för nationalmuseet synes på ett tillfredsställande
sätt tillgodose museets behov av utökade och förbättrade lokaler.
Byggnadsprogrammet synes vara utformat så, att därigenom icke föregripes
ett ställningstagande till frågan om upprättande av ett arkeologiskt
museum för medelhavsländerna och främre Orienten, vilket museum avsetts
skola inrymma jämväl vissa samlingar, som för närvarande förvaras i nationalmuseet.

Enligt vad av punkt 53 i årets åttonde huvudtitel framgår, kan överflyttningen
av statens historiska museum till de nya lokalerna påbörjas först den
1 juli 1939 och kommer att kräva ganska lång tid. Jag har emellertid in -

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

195

hämtat, att denna omständighet icke utgör hinder för ett påbörjande av byggnadsarbetena
redan under budgetåret 1939/40.

Mot de verkställda kostnadsberäkningarna har jag intet att erinra. För
byggnadsarbetenas igångsättande anser jag ett belopp av 200,000 kronor vara
tillräckligt.

Ifrågavarande byggnadsarbeten böra upptagas å beredskapsstaten för budgetåret
1939/40.

Jag har vidare funnit mig böra förorda jämväl anslag till inredande av
bombsäkra skyddsrum för nationalmuseet. Från byggnadsstyrelsen har meddelats,
att styrelsen vid beräknandet av kostnaderna för sagda arbeten utgått
från att dessa skulle utföras i samband med övriga här omförmälda byggnadsarbeten.
Därest skyddsrummen anordnas vid en senare tidpunkt, skulle
kostnaderna härför ökas med 25,000 kronor. Med hänsyn till de avsevärda
merkostnader, som uppstå, om ifrågavarande skyddsrum anordnas
utan samband med byggnadsarbetena i övrigt, anser jag mig icke kunna tillstyrka,
att skyddsrummen utföras som fristående byggnadsföretag, utan förordar,
att medel för ändamålet beräknas i detta sammanhang.

Å beredskapsstaten för nästkommande budgetår skulle alltså för här ifrågavarande
ändamål upptagas ett anslag av (200,000 + 60,000 ==) 260,000
kronor.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Örn- och nybyggnadsarbeten för nationalmuseum
å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag
av ........................ kronor 260,000.

[4.] d. Uppförande av en magasinsbyggnad för statens etnografiska
museum. Till förevarande ändamål anvisade 1937 års riksdag för budgetåret
1937/38 under rubriken statens allmänna fastighetsfond ett reservationsanslag
av 160,000 kronor. Anslaget var avsett att täcka samtliga kostnader
för byggnadsföretaget. Då emellertid till följd av sedermera inträffade prisstegringar
å material och arbete dessa kostnader beräknades komma att uppgå
till ett med 32,000 kronor förhöjt belopp, ansågs det icke lämpligt att
igångsätta byggnadsföretaget, förrän riksdagen fått tillfälle att pröva de
ändrade anslagskalkylerna. Sedan Kungl. Majit i propositionen nr 275/1938,
sid. 248, framlagt förslag i ämnet, upptog 1938 års riksdag å beredskapsstat
för innevarande budgetår ett förskottsanslag av 32,000 kronor till uppförande
av byggnaden.

Genom beslut den 30 juni 1938 medgav Kungl. Majit, att omförmälda reservationsanslag
å 160,000 kronor finge tagas i anspråk för bestridande av kostnader
för uppgörande av byggnadsritningar, entreprenadhandlingar och dylikt.
Härvid föreskrevs emellertid, att byggnadsstyrelsen icke finge påbörja
arbetena med uppförande av byggnaden, förrän Kungl. Majit därtill lämnat
tillstånd.

196

Kungl. Maj:ts proposition nr 242-

Departements chefen.

Återstoden av de för ifrågavarande byggnadsföretag erforderliga anslagsmedlen
lärer böra fortfarande upptagas å beredskapsstat. Jag hemställer
alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Uppförande av en magasinsbyggnad för statens etnografiska
museum å beredskapsstat för budgetåret 1939/40
upptaga ett förskottsanslag av ............ kronor 32,000.

[5.] e. Uppförande av byggnad för medicinsk-kemiska och farmakologiska
institutionerna vid universitetet i Uppsala. 1938 års riksdag upptog
å beredskapsstat för innevarande budgetår till förevarande ändamål ett förskottsanslag
av 125,000 kronor. Härförutom uppfördes å riksstaten under
kapitalbudgeten ett reservationsanslag å 75,000 kronor för uppgörande av
byggnadsplaner och entreprenadhandlingar m. m. beträffande ifrågavarande
å beredskapsstat uppförda byggnadsföretag. En utförlig redogörelse för utredningen
i byggnadsfrågan har lämnats i propositionen nr 275/1938, sid.
248 ff. Av nämnda utredning framgår, att de sammanlagda kostnaderna
för nybyggnaden beräknats till 1,975,000 kronor, inklusive 25,000 kronor till
konstnärlig utsmyckning.

Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 30 augusti 1938 anfört bland annat
följande:

Arbetet med upprättande av huvudritningar till ifrågavarande byggnad påginge
för närvarande.

De sammanlagda kostnaderna för byggnadsföretaget hade beräknats till

1.975.000 kronor. Med avdrag av det belopp å 75,000 kronor, som å riksstaten
för innevarande budgetår anvisats för ändamålet, ävensom det å beredskapsstat
upptagna beloppet å 125,000 kronor, skulle alltså för byggnadsföretagets
genomförande krävas ytterligare en summa av 1,775,000 kronor.

För den händelse fråga skulle uppstå att igångsätta nämnda byggnadsföretag
med, förslagsvis, ingången av nästa budgetår, erfordrades för arbetenas
bedrivande under budgetåret en summa av 1,125,000 kronor, och hemställde
byggnadsstyrelsen med hänsyn härtill, att Kungl. Majit måtte föreslå 1939
års riksdag att å beredskapsstat för ändamålet upptaga ett ytterligare belopp
av 1,000,000 kronor.

I anledning av en av större akademiska konsistoriet i Uppsala gjord framställning
örn igångsättande av byggnadsföretaget har kanslern för rikets universitet
i skrivelse den 14 oktober 1938 förklarat, att förevarande byggnadsanslag
syntes kanslern vara av beskaffenhet att böra så snart som möjligt
upptagas i riksstatens kapitalbudget. Kanslern har dock funnit vissa andra
byggnadsanslag böra tillerkännas företrädesrätt.

Anslag till ifrågavarande byggnadsföretag torde böra upptagas å beredskapsstaten
för budgetåret 1939 40. Jag finner dock icke erforderligt att uppföra
hela det av byggnadsstyrelsen föreslagna beloppet. Ett belopp av

400.000 kronor torde vara tillräckligt för ändamålet. Jag hemställer sålunda,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

Kungl. Maj:ts proposition nr 242-

197

att till Uppförande av byggnad för medicinsk-kemiska och
farmakologiska institutionerna vid universitetet i Uppsala å
beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag
av .............................. kronor 400,000.

[6.] f. Fullföljande av universitetsbibliotekets i Uppsala om- och tillbyggnad
m. m. Till detta ändamål upptog 1938 års riksdag å beredskapsstat
för innevarande budgetår ett förskottsanslag av 185,000 kronor. Därjämte
anvisades å riksstaten under kapitalbudgeten ett reservationsanslag av

20.000 kronor för uppgörande av byggnadsplan^ entreprenadhandlingar och
dylikt för ifrågavarande byggnadsföretag. Dessa anslag äro avsedda för påbörjande
av den tredje och sista etappen av de sedan år 1933 pågående omoch
tillbyggnadsarbetena vid universitetsbiblioteket i Uppsala, vilken etapp
har till syfte att bereda bättre lokaler för låneexpeditionen och det inre
tjänstearbetet. I propositionen nr 275/1938, sid. 255 ff., har lämnats en redogörelse
för den i ärendet förebragta utredningen, varav framgår, att kostnaderna
beräknats till sammanlagt 410,000 kronor.

I skrivelse den 22 augusti 1938 har byggnadsstyrelsen anfört bland annat:

Arbetet med uppgörandet av byggnadsritningar, entreprenadhandlingar och
dylikt för ifrågavarande byggnadsföretag påginge. Då det av flera skäl
måste anses angeläget, att nämnda byggnadsarbeten snarast bleve utförda, så
att universitetsbibliotekets om- och tillbyggnadsföretag kunde fullbordas enligt
tidigare uppgjord plan, torde för byggnadsarbetenas genomförande icke
anvisade eller upptagna medel, utgörande (410,000 — 20,000 — 185,000 =)

205.000 kronor, böra anvisas för budgetåret 1939/40.

På grund härav hemställde styrelsen, att Kungl. Majit måtte föreslå 1939
års riksdag att för fullföljandet av arbetena å den tredje ombyggnadsetappen
för budgetåret 1939/40 anvisa 205,000 kronor.

Sedan större akademiska konsistoriet i Uppsala hos kanslern för rikets
universitet betonat vikten av att byggnadsarbetena igångsattes, har kanslern
i skrivelse den 14 oktober 1938 yttrat, att förevarande anslag syntes vara av
beskaffenhet att böra så snart som möjligt upptagas i riksstatens kapitalbudget.

Enligt vad jag från byggnadsstyrelsen under hand inhämtat, avser styrel- Departement*.
sen med sin framställning, att ett belopp av (205,000 + 185,000 =) 390,000 cAe/enkronor
skulle anvisas för nästkommande budgetår, för att byggnadsföretaget
skall kunna slutföras under sagda budgetår. Jag finner mig för närvarande
icke kunna tillstyrka, att anslag för ändamålet uppföres å riksstaten. Däremot
förordar jag, att anslag med 185,000 kronor fortfarande upptages å beredskapsstaten.

Vid anmälan av motsvarande anslagsfråga i propositionen nr 275/1938 yttrade
jag att, örn situationen skulle bliva sådan, alt byggnadsarbetena borde
påbörjas under budgetåret 1938/39, Kungl. Majit syntes kunna, därest riks -

198

Kungl. Maj.ts proposition nr 242-

dagen icke framställde någon erinran däremot, taga förslagsanslaget till oförutsedda
utgifter i anspråk för bestridande av vissa kostnader för provisoriska
anordningar m. m. Jag förutsätter, att samma anordning skall, om
behov därav befinnes föreligga, kunna vidtagas, ifall byggnadsarbetena igångsättas
under budgetåret 1939/40.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen,

att till Fullföljande av universitetsbibliotekets i Uppsala
om- och tillbyggnad m. m. å beredskapsstat för budgetåret
1939/40 upptaga ett för skottsanslag av ... . kronor 185,000.

[7.] g. Ändrings- och moderniseringsarbeten i universitetshuset i Uppsala.
1938 års riksdag upptog å beredskapsstat för budgetåret 1938/39
till förevarande ändamål ett förskottsanslag av 155,000 kronor. Härjämte
anvisades å riksstaten under kapitalbudgeten till ändrings- och moderniseringsarbeten
i universitetshuset i Uppsala ett reservationsanslag av 325,000
kronor, varav 60,000 kronor avsågos för utarbetande av byggnadsritningar
m. m. för nämnda å beredskapsstat uppförda byggnadsföretag och återstoden
för omläggning av värme- och ventilationssystemet i universitetshuset
och i närmare samband därmed stående arbeten. Beträffande den i ämnet
verkställda utredningen hänvisas till propositionen nr 275/1938, sid. 260 ff.
och riksdagens skrivelse nr 423, sid. 7 f. Av utredningen framgår bland annat,
att de kostnader för ifrågavarande arbeten, som ansetts böra täckas genom
anslag å kapitalbudgeten, uppskattats till 1,250,000 kronor.

Av nämnda proposition inhämtas, att Kungl. Majit föreslagit, att å riksstaten
för budgetåret 1938/39 skulle anvisas allenast omförmälda belopp å

60.000 kronor till utredningsarbeten och att å beredskapsstat skulle upptagas
ett förskottsanslag å 420,000 kronor. Riksdagen fann emellertid omläggningen
av värme- och ventilationssystemet och i närmare samband därmed
stående arbeten vara av så brådskande art, att riksdagen icke ansåg redligt
att upptaga medel härför å beredskapsstat utan fann lämpligt att överflytta
det belopp å i runt tal 265,000 kronor, som erfordrades för utförandet
av ifrågavarande arbeten, från beredskapsstaten till riksstaten. På grund
härav bestämde riksdagen berörda riksstatsanslag till (60,000 + 265,000 =)

325.000 kronor och förskottsanslaget till (420,000 — 265,000 =) 155,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 22 augusti 1938 gjort framställning
om anslag till ifrågavarande ändrings- och moderniseringsarbeten för budgetåret
1939/40. Styrelsen har därvid anfört:

Arbetet med uppgörande av ritningar m. m. vore igångsatt.

Beträffande omläggningen av värmelednings- och ventilationssystemet
inom byggnaden ämnade styrelsen så förfara, att för arbetena i fråga erforderliga
ytterligare utredningar samt alla för desamma behövliga ritningar
och handlingar fullbordades i så god tid, att arbetena på platsen kunde på -

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

199

börjas under våren 1939 och i allt väsentligt genomföras under sommaren
1939 i uppehållet mellan eldningsperioderna.

Detta betydde, att omfattande arbeten komme att bedrivas inom byggnaden
från och med våren 1939. Starka skäl talade för att de i övrigt planerade
ändrings- och moderniseringsarbetena för byggnaden successivt fullföljdes
i anslutning till nyssnämnda lednings- och med dessa samhörande
byggnadsarbeten. Styrelsen ansåge sig härvidlag böra åberopa universitetets
drätselnämnds uttalande i dess till Kungl. Maj:t på sin tid överlämnade
skrivelse till större akademiska konsistoriet den 8 oktober 1937 om
önskvärdheten av att ombyggnaden bleve slutförd inom så kort tid som möjligt,
enär arbetena, medan de påginge, naturligen måste komma att verka
störande på arbetet inom universitetshuset. Härtill komme, att avbrott i
byggnadstiden eller ett uttänjande av densamma medförde väsentliga merkostnader
för arbetenas utförande.

Styrelsen ansåge sålunda, att förutom de lednings- och därmed samhörande
byggnadsarbeten, rörande vilka beslut om verkställighet redan lämnats,
borde ändrings- och moderniseringsarbetena igångsättas omkring den 1 juni
1939, så att samma års uppehåll i undervisningen kunde utnyttjas, och arbetet
i sin helhet bedrivas under budgetåren 1939/41 för att enligt plan slutföras
under sommaren 1941.

Hittills icke anvisade medel för byggnadsföretaget syntes lämpligen böra
fördelas med lika stort belopp på de båda budgetåren. ^

Ifrågavarande belopp syntes böra upptagas å riksstaten, varjämte det å
beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptagna förskottsanslaget av 155,000
kronor syntes böra uppföras å riksstaten för budgetåret 1939/40.

Byggnadsstyrelsen hemställde sålunda att Kungl. Majit måtte föreslå 1939
års riksdag att dels å riksstaten för budgetåret 1939/40 överföra det å innevarande
budgetårs beredskapsstat upptagna förskottsanslaget av 155,000 kronor
för ändrings- och moderniseringsarbeten inom universitetshuset i
Uppsala, dels ock för budgetåret 1939/40 för samma ändamål anvisa ett
reservationsanslag av 385,000 kronor.

Större akademiska konsistoriet i Uppsala har i skrivelse till kanslern för
rikets universitet framhållit vikten av att byggnadsarbetena utfördes. Kanslern
har i skrivelse den 14 oktober 1938 yttrat, att ifrågavarande anslag syntes
vara av beskaffenhet att böra så snart som möjligt upptagas i riksstatens
kapitalbudget.

Jag har icke funnit mig kunna tillstyrka byggnadsstyrelsens förslag omDepartemtnu.
anvisande av medel till ifrågavarande byggnadsföretag å riksstaten för nästkommande
budgetår. Jag föreslår, att anslag för ändamålet upptages å beredskapsstatcn
för budgetåret 1939/40, och har icke något att erinra mot att
detta anslag bestämmes till (385,000 + 155,000 =) 540,000 kronor.

Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Ändrings- och moderniseringsarbeten i universitetshuset
i Uppsala å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga
ett förskottsanslag av................kronor 540,000.

200

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

[8.] h. Uppförande av byggnad för meteorologiska institutionen vid
universitetet i Uppsala. 1938 års riksdag upptog å beredskapsstat för innevarande
budgetår till uppförande av byggnad för meteorologiska institutionen
vid universitetet i Uppsala ett förskoltsanslag av 74,000 kronor. Härförutom
anvisades å riksstaten under kapitalbudgeten ett reservationsanslag å

7,000 kronor för uppgörande av entreprenadhandlingar och dylikt för nämnda
å beredskapsstaten uppförda byggnadsföretag. Anslagen äro avsedda att
täcka kostnaderna för uppförande å en universitetet tillhörig tomt utanför
Uppsala av ett nytt meteorologiskt observatorium i stället för det nuvarande,
som av olika skäl ansetts otillfredsställande. En utförlig redogörelse för meteorologiska
institutionens byggnadsfrågor har lämnats i propositionen nr
275/1938, sid. 266 ff. Av denna redogörelse framgår bland annat, att byggnadsarbetena
uppdelats i två etapper. Den första byggnadsetappen skulle
omfatta förenämnda nybyggnad. Till den andra byggnadsetappen har hänförts
om- och tillbyggnad av själva institutionsbyggnaden.

Sedan större akademiska konsistoriet i Uppsala hos kanslern för rikets
universitet hemställt om utverkande av proposition till 1939 års riksdag i
syfte att omförmälda anslag å 74,000 kronor måtte bliva omedelbart tillgängligt
för därmed avsett ändamål, har kanslern i skrivelse den 14 oktober 1938
förklarat, att nämnda anslag syntes vara av beskaffenhet att böra så snart
som möjligt upptagas i riksstatens kapitalbudget.

I skrivelse den 14 oktober 1938 har kanslern, i anledning av en av större
konsistoriet i ämnet gjord framställning, hemställt jämväl om anslag till omoch
tillbyggnad av institutionsbyggnaden.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 14 februari 1939 anfört bland annat
följande:

De i förevarande framställning avsedda örn- och tillbyggnadsarbetena hade
av konsistoriet beräknats draga en kostnad av 172,000 kronor. Enligt en
inom byggnadsstyrelsen nu verkställd kostnadsberäkning syntes denna kostnadssumma
med hänsyn till vissa inträdda prisstegringar böra höjas till
175,600 kronor.

I den av byggnadsstyrelsen med skrivelse den 24 maj 1938 framlagda byggnadsplan
för Uppsala universitet hade styrelsen även berört meteorologiska
institutionens lokalfråga och därvid framhållit, att styrelsen visserligen
tidigare tillstyrkt föreliggande förslag till örn- och tillbyggnad av de nuvarande
institutionslokalerna, men att styrelsen dock ville ifrågasätta, örn det
icke vore mer framsynt, att i stället en helt ny institutionsbyggnad uppfördes
på det område, som styrelsen i byggnadsplanen föreslagit såsom reserverat
för universitetets naturvetenskapliga institutioner, nämligen det av universitetet
för närvarande icke utnyttjade området söder om botaniska trädgården
mellan Stockholmsvägen och Villagatan.

Byggnadsstyrelsen hade låtit verkställa en överslagsberäkning av kostnaderna
för en ny institutionsbyggnad med samma lokalutrymme som den
nuvarande institutionsbyggnaden skulle omfatta efter den föreslagna örn- och
tillbyggnaden, och hade det därvid visat sig, att en dylik nybyggnad skulle
draga en kostnad av omkring 192,000 kronor eller endast omkring 16,000
kronor mer än den föreslagna om- och tillbyggnaden. Därest hänsyn jämväl

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

201

toges till det värde den nuvarande institutionsbyggnaden hade i befintligt
skick samt kostnaderna för förhyrning av lokaler för institutionen under den
tid om- och tillbyggnadsarbetena skulle pågå, syntes det ställa sig ekonomiskt
fördelaktigare att på annan plats uppföra en ny institutionsbyggnad.

Under sådana förhållanden syntes det böra övervägas, huruvida icke den
meteorologiska institutionens lokalfråga lämpligen borde lösas genom en nybyggnad,
inom vilken givetvis institutionens lokalbehov skulle kunna tillgodoses
på ett långt mera rationellt sätt än genom om- och tillbyggnad av den
nuvarande institutionsbyggnaden.

Med hänsyn till vad sålunda anförts men utan att vilja, innan en närmare
utredning i nybyggnadsfrågan verkställts, taga någon definitiv ställning till
denna fråga, ansåge sig byggnadsstyrelsen böra föreslå, att å beredskapsstat
för budgetåret 1939/40 upptoges ett belopp av 192,000 kronor för byggnadsarbeten
för meteorologiska institutionen vid Uppsala universitet.

Jag anser mig för närvarande icke kunna tillstyrka, att medel till föreva-Departementsrande
nybyggnad för ett meteorologiskt observatorium anvisas å riksstaten, chefen.
men förordar, att anslag för ändamålet med oförändrat belopp upptages å beredskapsstaten
för nästa budgetår.

Vad det framlagda förslaget angående örn- och tillbyggnad av institutionsbyggnaden
beträffar, synes det mig icke lämpligt att igångsätta dessa till
andra byggnadsetappen hänförda byggnadsarbeten, så länge de i första byggnadsetappen
ingående arbetena ännu icke påbörjats. Jag finner mig därför
icke böra nu tillstyrka, att medel beräknas jämväl för nu angivna om- och
tillbyggnadsarbeten. I likhet med byggnadsstyrelsen anser jag det dessutom
kunna ifrågasättas, huruvida icke ett uppförande av en ny institutionsbyggnad
skulle innebära en bättre lösning av meteorologiska institutionens lokalfråga
än en om- och tillbyggnad av de nuvarande lokalerna.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Uppförande av byggnad för meteorologiska institutionen
vid universitetet i Uppsala å beredskapsstat för budgetåret
1939/40 upptaga ett förskottsanslag
av .................................... kronor 74,000.

[9.] i. Ombyggnads- och installationsarbeten i byggnaden för kemiska
institutionen vid universitetet i Uppsala. Till detta ändamål upptog

1938 års riksdag å beredskapsstat för innevarande budgetår ett förskottsanslag
av 91,000 kronor samt anvisade härjämte å riksstaten under kapitalbudgeten
ett reservationsanslag av 4,000 kronor för uppgörande av byggnadsritningar,
entreprenadhandlingar m. m. för ifrågavarande byggnadsföretag.
Beträffande den i ämnet verkställda utredningen hänvisas till propositionen
nr 275/1938, sid. 272 ff.

I skrivelse till kanslern för rikets universitet den 10 september 1938 har
större akademiska konsistoriet hemställt örn utverkande av proposition till

1939 års riksdag i syfte att omförmälda anslag å 91,000 kronor måtte bliva
omedelbart tillgängligt för därmed avsett ändamål. Kanslern har enligt skri -

202

Kungl. Majlis proposition nr 242.

Departementschefen.

veise den 14 oktober 1938 funnit nämnda anslag vara av beskaffenhet att
böra så snart som möjligt upptagas i riksstatens kapitalbudget.

Jag anser mig för närvarande icke kunna tillstyrka, att anslag till förevarande
arbeten anvisas å riksstaten, men förordar, att anslag för ändamålet
fortfarande upptages å beredskapsstat.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Ombyggnads- och installationsarbeten i byggnaden
för kemiska institutionen vid universitetet i Uppsala å beredskapsstat
för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag
av ..............................kronor 91,000.

[10.] j. Nybyggnad för de teoretiska institutionerna m. m. vid karolinska
mediko-kirurgiska institutet. Till detta ändamål anvisade 1937 års
riksdag för budgetåret 1937/38 under Utgifter för kapitalökning, Statens allmänna
fastighetsfond, ett reservationsanslag av 100,000 kronor. Anslaget
avsåg att bereda medel till byggnadsarbetenas påbörjande. Kostnaderna för
byggnadsföretaget hava, på sätt närmare framgår av årets statsverksproposition
(kapitalbudgeten bilaga 6, sid. 2 ff.) beräknats till 8,000,000 kronor,
varav 75,000 kronor till konstnärlig utsmyckning. 1938 års riksdag har för
budgetåret 1938/39 dels under kapitalbudgeten, statens allmänna fastighetsfond,
till uppgörande av entreprenadhandlingar m. m. anvisat ett reservationsanslag
av 140,000 kronor, dels ock till nybyggnad för de teoretiska institutionerna
m. m. vid karolinska mediko-kirurgiska institutet å beredskapsstaten
upptagit ett förskottsanslag av 1,360,000 kronor.

Kanslern för rikets universitet har, med anledning av en av karolinska
mediko-kirurgiska institutets lärarkollegium i ämnet gjord framställning, i
skrivelse den 28 oktober 1938 hemställt, att berörda å beredskapsstat uppförda
anslag å 1,360,000 kronor måtte snarast möjligt upptagas å riksstatens
kapitalbudget.

I skrivelse den 29 augusti 1938 har byggnadsstyrelsen anfört bland annat
följande:

Styrelsen beräknade att så kunna bedriva arbetet med uppgörande av ritningar
m. m., att detsamma, åtminstone i huvudsakliga delar, kunde fullbordas
till omkring den 1 februari 1939.

Därest Kungl. Majit skulle besluta om byggnadsföretagets igångsättande
omedelbart därefter, syntes byggnadsföretaget kunna påbörjas omkring den
1 april 1939. Ett byggnadsföretag av denna omfattning torde, som ock styrelsen
tidigare framhållit, böra beräknas komma att kräva en byggnadstid
av tre år, varför under nämnda förutsättning företaget skulle kunna fullbordas
under våren 1942. De ännu icke anvisade anslagsmedlen skulle sålunda
fördelas på budgetåren 1939/42.

Byggnadskostnaderna uppginge till 8,000,000 kronor. Härav hade anvisats
(100,000 + 140,000 + 1,360,000 =) 1,600,000 kronor. Ytterligare er -

Kungl. Maj.ts proposition nr 242. 203

fordrades sålunda (8,000,000 — 1,600,000 =) 6,400,000 kronor, vilket belopp
syntes lämpligen böra fördelas sålunda:

för budgetåret 1939,40 .............................. kronor 1,900,000

» » 1940/41 .............................. » 2,700,000

» » 1941/42 .............................. » 1,800,000

Summa kronor 6,400,000.

För budgetåret 1939/40 skulle följaktligen för byggnadsföretaget erfordras
ett belopp av 1,900,000 kronor.

På grund av vad styrelsen sålunda anfört hemställde styrelsen, att Kungl.

Majit måtte föreslå 1939 års riksdag att för budgetåret 1939/40 till nybyggnad
för de teoretiska institutionerna m. m. vid karolinska mediko-kirurgiska
institutet anvisa 1,900,000 kronor.

Såsom framgår av årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bilaga 6, Departementspunkt
3), har jag på det sätt biträtt universitetsmyndigheternas berörda framställning,
att jag föreslagit, att medel anvisas till vissa i förevarande byggnadsprogram
ingående arbeten, vilka ansetts böra komma till utförande i
samband med byggnadsarbetena för statens institut för folkhälsan. 1 anledning
härav har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till nybyggnad för
de teoretiska institutionerna m. m. vid karolinska mediko-kirurgiska institutet
för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 500,000 kronor.

Anslag för ändamålet synes emellertid böra härutöver upptagas å beredskapsstat
för sistnämnda budgetår. Det torde vara tillräckligt, om detta anslag
bestämmes till 900,000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Nybyggnad för de teoretiska institutionerna m. m.
vid karolinska mediko-kirurgiska institutet å beredskapsstat
för budgetåret 1939/40 upptaga ett för skottsanslag
av ..............................kronor 900,000.

[11.] k. Nybyggnad för laboratorier för gjuteriteknik m. m. vid tekniska
högskolan i Stockholm. Till ifrågavarande nybyggnad anvisade 1937
års riksdag för budgetåret 1937/38 under rubriken Statens allmänna fastighetsfond
ett reservationsanslag av 200,000 kronor. Anslaget avsåg att bereda
medel till byggnadsarbetenas igångsättande. Totalkostnaderna för
byggnadsföretaget — frånsett teknisk och annan utrustning samt konstnärlig
utsmyckning, för vilket sistnämnda ändamål beräknats 10,000 kronor
— hava enligt senast föreliggande kalkyler uppskattats till 1,120,000
kronor. I propositionen nr 275/1938 föreslog Kungl. Majit, att det belopp,
som enligt nämnda kalkyler åtcrstode att anvisa för byggnadsföretaget,
eller 920,000 kronor, skulle jämte medel till konstnärlig utsmyckning
uppföras å beredskapsstat för budgetåret 1938/39. I anledning härav upp -

204

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

Departementet

chefen.

tog 1938 års riksdag å beredskapsstat för innevarande budgetår dels ett förskottsanslag
av 920,000 kronor till uppförande av ifrågavarande nybyggnad,
dels ock ett förskottsanslag av 10,000 kronor till konstnärlig utsmyckning
av byggnaden.

Anslag till ifrågavarande byggnadsföretag torde fortfarande böra upptagas
å beredskapsstat. Medel torde ej i detta sammanhang behöva beräknas för
konstnärlig utsmyckning. Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen att

till Nybyggnad för laboratorier för gjuteriteknik m. m. vid
tekniska högskolan i Stockholm å beredskapsstat för budgetåret
1939/40 upptaga ett förskottsanslag
av ................................... kronor 920,000.

[12.] 1. Nybyggnad för laboratorium för brobyggnad och kommunika tionsteknik

vid tekniska högskolan i Stockholm, m. Nybyggnad för byggnadsakustiskt
laboratorium vid tekniska högskolan i Stockholm, n. Omoch
påbyggnad av bergsskolans lokaler vid tekniska högskolan i Stockholm.
o. Ändringsarbeten i ugnsrummet i tekniska högskolans i Stockholm
kemibyggnad. 1938 års riksdag upptog å beredskapsstat för innevarande
budgetår dels ett förskottsanslag av 166,500 kronor till nybyggnad för laboratorium
för brobyggnad och kommunikationsteknik vid tekniska högskolan
i Stockholm, dels ett förskottsanslag av 5,000 kronor till konstnärlig utsmyckning
av denna nybyggnad, dels ett förskottsanslag av 94,000 kronor
till nybyggnad för byggnadsakustiskt laboratorium vid högskolan, dels
ett förskottsanslag av 2,000 kronor till konstnärlig utsmyckning av samma
nybyggnad, dels ett förskottsanslag av 167,000 kronor till örn- och påbyggnad
av bergsskolans lokaler vid högskolan, dels ock ett förskottsanslag av
41,500 kronor till ändringsarbeten i ugnsrummet i högskolans kemibyggnad.
Härförutom anvisades å riksstaten under kapitalbudgeten reservationsanslag
för uppgörande av entreprenadhandlingar m. m. för nämnda å beredskapsstat
uppförda byggnadsföretag med respektive 8,000 kronor, 3,500 kronor,

8,000 kronor och 2,500 kronor. Beträffande den i ämnet verkställda utredningen
hänvisas till propositionen nr 275/1938, sid. 283 ff.

I skrivelse den 4 oktober 1938 har styrelsen för tekniska högskolan överlämnat
av lärarkollegiet vid högskolan gjord framställning om anslag med
7,300 kronor för budgetåret 1939/40 till inredningsarbeten för institutionen
för teknisk elektrokemi i kemibyggnaden, vilket skulle medföra motsvarande
minskning av förutnämnda förskottsanslag å 41,500 kronor.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 13 december 1938 förklarat sig icke
hava något att erinra mot de till 7,300 kronor beräknade kostnaderna för
nämnda inredning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

205

Jac anser mig icke kunna tillstyrka, att medel anvisas å riksstaten till Departements c

ha fen

berörda inredningsarbeten. Anslag till förevarande byggnadsföretag torde
fortfarande böra upptagas å beredskapsstat samt uppföras med samma belopp
som för innevarande budgetår.

I sina anslagsäskanden för innevarande budgetår hava högskolans myndigheter
framställt förslag jämväl örn anvisande av medel till ombyggnad av
vissa vindsutrymmen inom byggnaden för fackavdelningen för elektroteknik
m. m., vilka byggnadsarbeten enligt byggnadsstyrelsens beräkningar
skulle draga en kostnad av sammanlagt 300,000 kronor, och
till uppförande av en nybyggnad för laboratorium för högspänning m. m.
för en kostnad av sammanlagt 1,288,500 kronor. Till angivna kostnader
skulle komma avsevärda utgifter för möbler, utrustning och dylikt. Då
de byggnadsföretag, för vilka under denna och nästföregående punkt medel
äskas å beredskapsstat, kännbart torde påverka arbetsförhållandena vid
högskolan, synes det icke lämpligt att dessutom igångsätta de nu angivna
omfattande byggnadsarbetena. Jag anser mig därför icke böra nu ifrågasätta,
att medel beräknas jämväl för dessa ändamål.

Vad särskilt angår byggnaden för högspänningslaboratorium m. m., må för
övrigt framhållas, att byggnadsstyrelsen redan i utlåtande den 7 december
1937 framställt vissa enligt min mening befogade erinringar mot den föreslagna
förläggningen av denna byggnad, vilket icke av högskolans myndigheter
beaktats i den nu föreliggande framställningen. Innan det kan avgöras, huruvida
ifrågavarande byggnadsföretag bör komma till utförande, torde spörsmålet
om den nya byggnadens placering böra närmare utredas. Jag finner
det också önskvärt, att högskolans myndigheter mer ingående än hittills
skett överväga möjligheterna av ett samarbete med det redan befintliga högspänningsinstitutet
i Uppsala och att denna fråga klarlägges i den förnyade
framställning i ämnet, som från högskolans sida kan komma att ingivas.

Medel torde ej i detta sammanhang böra beräknas för konstnärlig utsmyckning.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga
dels till Nybyggnad för laboratorium för brobyggnad och
kommunikationsteknik vid tekniska högskolan i Stockholm

ett förskottsanslag av....................kronor 166,500;

dels till Nybyggnad för byggnadsakustiskt laboratorium
vid tekniska högskolan i Stockholm ett förskottsanslag

av .................................... kronor 94,000:

dels till Örn- och påbyggnad av bergsskolans lokaler vid
tekniska högskolan i Stockholm ett förskottsanslag
av ........................kronor 167,000;

dels ock till Ändringsarbeten i ugnsrummet i tekniska högskolans
i Stockholm kemibyggnad ett förskottsanslag
av..........................kronor 41,500.

206

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

Departements chefen.

[13.] p. Uppförande av byggnad för fackavdelningen för väg- och vattenbyggnad
vid Chalmers tekniska högskola m. m. Till detta ändamål anvisade
1937 års riksdag för budgetåret 1937/38 ett reservationsanslag av

300,000 kronor. Anslaget avsåg att bereda medel för byggnadsföretagets
igångsättande. 1938 års riksdag upptog å beredskapsstat för innevarande
budgetår ett förskottsanslag av 500,000 kronor till uppförande av ifrågavarande
byggnad. Beträffande den i ärendet verkställda utredningen torde få
hänvisas till propositionen nr 275/1938, sid. 290 ff.

I skrivelse den 30 augusti 1938 har styrelsen för Chalmers tekniska högskola
anfört bland annat följande:

Totalkostnaden beräknades i augusti 1937 till omkring 1,600,000 kronor.

Därest tillstånd till byggnadsarbetets påbörjande erhölles under loppet av
budgetåret 1938/39, beräknades byggnaden kunna vara färdigställd till läsårets
början hösten 1940. I så fall skulle större delen av återstående anslaget
erfordras under budgetåret 1939/40. Styrelsen hemställde därför att
för sistnämnda budgetår upptoges ett anslag för detta ändamål av ytterligare
500,000 kronor.

Styrelsen ville i detta sammanhang framhålla den stora betydelsen av
att detta byggnadsarbete ej uppskötes. De flesta tekniska högskolor hade
sedan länge laboratorier för vattenbyggnad, byggnadsstatik, byggnadsteknik
och vägbyggnad. Vid Chalmers tekniska högskola saknades för närvarande
laboratorier inom samtliga dessa för byggnadstekniken viktiga områden.
Den nya byggnaden vore avsedd att innehålla bland annat just dessa
laboratorier. Styrelsen hade med beklagande sett, att detta byggnadsärende
blivit uppfört å beredskapsstaten och ansetts lika litet brådskande som ett
stort antal förslag till byggnader, vilkas uppförande utan större olägenheter
kunde uppskjutas. Styrelsen ansåge det vara sin plikt att påpeka, vilken
betydelse ur beredskapssynpunkt på längre sikt ett snabbt fullföljande av
högskolans byggnadsprogram hade för landet.

Jag anser mig för närvarande icke kunna tillstyrka, att anslag till förevarande
byggnad anvisas å riksstaten, men förordar, att anslag för ändamålet
med oförändrat belopp upptages å beredskapsstaten. Jag hemställer alltså,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Uppförande av byggnad för fackavdelningen för
väg- och vattenbyggnad vid Chalmers tekniska högskola
m. m. å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga ett
förskottsanslag av ...................... kronor 500,000.

[14.] q. Ny- och tillbyggnadsarbeten vid vissa folk- och småskoleseminarier.
r. Ändringsarbeten m. m. vid vissa folk- och småskoleseminarier.

1938 års riksdag upptog å beredskapsstat för innevarande budgetår till nyoch
tillbyggnadsarbeten vid vissa folk- och småskoleseminarier ett förskottsanslag
av 181,000 kronor. Härförutom anvisades till ny- och tillbyggnadsarbeten
vid vissa folk- och småskoleseminarier å riksstaten under kapitalbudgeten
ett reservationsanslag å 431,000 kronor, varav 13,000 kronor av -

207

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

sågos för uppgörande av byggnadsplan! m. m. för nämnda å beredskapsstat
upptagna byggnadsarbeten. Av beloppet å 181,000 kronor avsågo 151,000
kronor tillbyggnad för ny gymnastiksal vid folkskoleseminariet i Lund.

Till ändringsarbeten m. m. vid vissa småskoleseminarier upptogs å beredskapsstat
för innevarande budgetår ett förskottsanslag av 77,700 kronor
och till ändringsarbeten m. m. vid vissa folk- och småskoleseminarier å riksstatens
kapitalbudget för sagda budgetår ett reservationsanslag å 66,500
kronor. Av beloppet å 66,500 kronor avsågs ett belopp av 4,000 kronor till
utarbetande av byggnadsplaner m. m. för ifrågavarande å beredskapsstat
upptagna arbeten. I beloppen å 77,700 kronor och 4,000 kronor ingingo en
post å 18,500 kronor för inredande av vaktmästarbostad vid småskoleseminariet
i Skara och en post å 8,500 kronor till vissa anordningar vid småskoleseminariet
i Växjö.

Beträffande den i ämnet verkställda utredningen hänvisas till 1938 års
statsverksproposition (kapitalbudgeten, bilaga 7, punkterna 26 och 27) samt
propositionen nr 275/1938, sid. 298 ff.

I skrivelse den 31 augusti 1938 har byggnadsstyrelsen hemställt, att Kungl.
Majit måtte föreslå 1939 års riksdag att till ändringsarbeten inom folkskoleseminariets
i Stockholm byggnad för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av 44,000 kronor. Vid skrivelsen äro fogade dels fem av arkitekten
C. O. Hallström upprättade plankopior, dels ock en inom byggnadsstyrelsen
uppgjord kostnadsutredning, slutande å 44,000 kronor. Enligt vad
styrelsen omförmäler hade seminariets rektor i skrivelse den 21 maj 1938
anfört i huvudsak följande.

Seminariets lokaler företedde åtskilliga brister, särskilt beträffande vaktpersonalens
bostäder. Då en tidigare anordning med förening av vaktmästarebefattningen
och portvaktssysslan visat sig olämplig, hade ett rum
avdelats till portvakten, vilket utgjorde såväl kök som sovrum och vaktrum.
Aven vissa undervisningslokaler vore otillfredsställande. Den kemiska institutionen
hade endast takbelysning och saknade hörsal. Biblioteket hade
för^ små utrymmen. Övningsskolans naturkunnighetsrum saknade egen
ingång. Sysalen, som vore gemensam för de vuxna eleverna och barnen i
övningsskolan, hade endast takbelysning. Lokalen för träslöjd hade ett ur
flera synpunkter olämpligt läge. överspelningsrum saknades, och övningsskolans
bibliotek hade måst inrymmas i ett klassrum. Rektor hemställde
slutligen, att styrelsen måtte låta utreda, på vad sätt en bättre disposition av
seminariets lokaler lämpligast kunde komma till stånd.

Byggnadsstyrelsen anför vidare:

Sedan byggnadsstyrelsen anhållit örn skolöverstyrelsens yttrande i anledning
av vad sålunda förekommit, hade överstyrelsen till byggnadsstyrelsen
överlämnat en av rektor uppgjord plan för disposition av lokalerna. Skolöverstyrelsen
hade därvid förordat rektors förslag, närmare åskådliggjort å
ovanberörda fem plankopior, utom i vad avsåge en föreslagen utökning av
portvaktsbostaden och rektorsexpeditionens förflyttning, vilka arbeten ansåges
kunna anstå.

Beträffande de ifrågasatta arbetena hänvisade byggnadsstyrelsen till förenämnda
kostnadsutredning.

Departements chefen.

208 Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

Mot det sålunda föreliggande förslaget till ändringsarbeten inom seminariebyggnaden,
sådant detta förordats av överstyrelsen, hade byggnadsstyrelsen
för sin del icke något att erinra, och syntes alltså dessa arbeten, med
hänsyn till vad från överstyrelsens och rektors sida anförts beträffande de
med seminariets nuvarande lokaldispositioner förenade olägenheterna, böra
komma till utförande.

Styrelsen ville nämna, att realiserandet av föreliggande ändringsförslag
komme att nödvändiggöra förhyrning av en slöjdlokal och ett klassrum.

Av kostnadsutredningen framgår, att berörda belopp å 44,000 kronor icke
innesluter kostnader för biblioteksinredning och elektrisk armatur.

I skrivelse den 5 november 1938 har byggnadsstyrelsen i anledning av en
utav skolöverstyrelsen hos byggnadsstyrelsen gjord framställning hemställt,
att Kungl. Majit måtte föreslå 1939 års riksdag, att för uppförande av ny
gymnastiksal vid folkskoleseminariet i Lund måtte från beredskapsstaten för
budgetåret 1938/39 till riksstaten för budgetåret 1939/40 överföras omförmälda
belopp å 151,000 kronor.

Av den föreliggande utredningen synes framgå, att folkskoleseminariet i
Stockholm är i behov av utökade och förbättrade lokaler. Det av byggnadsstyrelsen
framlagda förslaget till ändringsarbeten i seminariets byggnad synes
mig innebära en godtagbar lösning av frågan. Mot kostnadsberäkningarna
torde ej heller något vara att erinra. För ifrågavarande ändringsarbeten
torde medel lämpligen böra upptagas å beredskapsstaten för nästkommande
budgetår.

Jag finner mig icke kunna biträda byggnadsstyrelsens förslag örn överförande
till riksstaten av förenämnda å beredskapsstaten upptagna belopp å

151,000 kronor. Sistnämnda belopp ävensom övriga å beredskapsstaten för
innevarande budgetår till ifrågavarande ny- och tillbyggnadsarbeten vid vissa
folk- och småskoleseminarier uppförda anslagsmedel torde fortfarande böra
upptagas å beredskapsstat.

I statsverkspropositionen har Kungl. Majit under kapitalbudgeten (bilaga
6, punkterna 9 och 12) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1939/40
anvisa dels till ändringsarbeten m. m. vid småskoleseminariet i Växjö ett reservationsanslag
av 13,000 kronor, dels ock till vaktmästarbostad vid småskoleseminariet
i Skara ett reservationsanslag av 17,500 kronor. Av beloppet
å 13,000 äro 8,000 kronor avsedda till förutberörda anordningar vid
småskoleseminariet i Växjö. Nämnda belopp å 17,500 kronor och 8,000 kronor
ingå i det å beredskapsstat för innevarande budgetår uppförda anslaget
å 77,700 kronor till ändringsarbeten m. m. vid vissa småskoleseminarier.

Å beredskapsstaten för nästkommande budgetår böra således upptagas
dels ett anslag å 181,000 kronor till ny- och tillbyggnadsarbeten vid vissa
folk- och småskoleseminarier, dels ock ett anslag å (77,700 17,500 —

_8,000 + 44,000 =) 96,200 kronor till ändringsarbeten m. m. vid vissa folk och

småskoleseminarier.

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

209

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga
dels till Ny- och tillbyggnadsarbeten vid vissa folk- och
småskoleseminarier ett förskottsanslag av .. kronor 181,000;

dels ock till Ändringsarbeten m. m. vid vissa folk- och småskoleseminarier
ett förskottsanslag av...... kronor 96,200.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
bifalla.

Ur protokollet:
Lars Tunberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 242.

• i > i

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

211

Bilaga 14.

Kapitalinvesteringar.

J ordbruksdepartementet.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 10 mars 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engherg, Sköld,
Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anmäler
härefter under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden
angående kapitalinvesteringar å beredskap sstaten för budgetåret 1939/
40 samt anför därvid följande.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] a. Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan. I skrivelser den 14
september 1937 och den 18 januari 1938 framlade byggnadsstyrelsen förslag
rörande vissa ny- och ombyggnadsarbeten vid veterinärhögskolan, kostnads -

beräknade på följande sätt:

Nybyggnad för bujatrisk-obstetriska institutionen ...... kronor 1,720,000

Ombyggnad av medicinska hundkliniken.............. » 64,000

Ombyggnad av patologisk-anatomiska institutionen .... » 175,000

Utvidgning av högskolans bibliotekslokaler ............ » 111,000

Inrättande av bombsäkra valv i nybyggnaden för bujatrisk-obstetriska
institutionen........................ » 14,200

Summa kronor 2,084,200.

I samband med framläggande av nyssnämnda förslag hemställde byggnadsstyrelsen,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen dels besluta, att nybyggnaden
för den bujatrisk-obstetriska institutionen skulle i huvudsaklig
överensstämmelse med styrelsens förslag uppföras å lägenheten Katrineberg

212

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

eller Kräftriket å Norra Djurgården i Stockholm, dels för ifrågavarande nybyggnad
för budgetåret 1938/39 anvisa ett reservationsanslag å 350,000 kronor,
dels ock för utförande av ändringar, om- och tillbyggnader i hundkliniken,
huvudbyggnaden och patologisk-anatomiska institutionen i huvud
saklig överensstämmelse med framlagt förslag för budgetåret 1938/39 anvisa
ett reservationsanslag av 350,000 kronor.

På förslag av Kungl. Majit i propositionen nr 275 beslöt 1938 års riksdag
(skr. nr 442) att å beredskapsstat för budgetåret 1938/39 upptaga ett
förskottsanslag av 700,000 kronor till byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan.

Beträffande det närmare innehållet i byggnadsstyrelsens omförmälda förslag
torde jag få hänvisa till framställningen i propositionen nr 275 (sid.
301 ff.).

I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bilaga 7, punkt 5) har
Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan
för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av 355,000 kronor.
Anslaget är till ett belopp av 350,000 kronor avsett att användas för
utförande av de i det föregående omförmälda ombyggnadsarbetena avseende
medicinska hundkliniken, patologisk-anatomiska institutionen samt högskolans
bibliotekslokaler.

Jag får vidare anmäla, att byggnadsstyrelsen i skrivelse den 6 december
1938 gjort framställning örn anslag för nästa budgetår å tillhopa 290,000
kronor till vissa ytterligare byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan.

Innan jag redogör för innehållet i nämnda skrivelse, torde jag få erinra
om att Kungl. Majit den 16 juli 1937 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att i
samråd med veterinärhögskolan verkställa utredning och avgiva förslag rörande
anordnande av bostad för prosektorn vid anatomiska institutionen,
inredande av bostäder åt laboratorn vid institutionen för födoämneshygien
och bakteriolog! samt åt vaktmästaren vid den hygieniska institutionen, omändring
och utvidgning av husdjursavdelningens och försöksladugårdens nuvarande
lokaler m. m. samt viss utvidgning av avdelningens för hovbeslag
lokalutrymmen.

I skrivelsen den 6 december 1938 har byggnadsstyrelsen framlagt den sålunda
anbefallda utredningen samt tillika avgivit infordrat utlåtande rörande
en av högskolestyrelsen den 18 juni 1938 hos Kungl. Majit gjord framställning.
I denna har framhållits behovet av ny bostadslägenhet för laboratorn
på kirurgiska kliniken, omändring av den nuvarande laboratorsbostaden
till bostäder åt de båda assistenterna på samma klinik samt inrättande
av den nuvarande assistentbostaden till rum för jourhavande på kliniken
ävensom utökning av lokalerna för rektors- och sysslomannaexpeditionerna
och för telefonväxeln.

Byggnadsstyrelsen, som vid sin skrivelse fogat ritningar jämte situationsplan
— enligt påteckning godkända av veterinärhögskolans styrelse — har
anfört huvudsakligen följande.

Kungl. May.ts proposition nr 242.

213

Bostäderna för prosektorn vid anatomiska institutionen, laboratorn vid
hygieniska institutionen och laboratorn vid kirurgiska kliniken lia enligt ritning
den 28 november 1938 förlagts i nybyggnad i form av radhus med tre
lägenheter om tre rum och kök samt källare. Såsom framgår av situationsplanen
har detta radhus förlagts till västra gränsen av det av byggnadsstyrelsen
i skrivelse den 31 oktober 1938 föreslagna utvidgade området och
kan byggnaden tillbyggas vid behov av ytterligare bostäder.

Kostnaderna för dessa bostäder belöpa sig till 82,000 kronor enligt följan -

de beräkning:

Byggnadsarbeten ...................................... kronor 58,500

Ledningsarbeten ...................................... » 16,000

Ritningar, kontroll, administration och oförutsedda utgifter__»____7,500

Summa kronor 82,000.

Bostaden för vaktmästaren vid hygieniska institutionen är avsedd att inrymmas
i den nuvarande vaktmästarbostaden i statens veterinärbakteriologiska
anstalt, då denna avflyttar till planerad nybyggnad. Någon kostnad
för denna bostad behöver alltså ej beräknas i detta sammanhang.

Omändring och utvidgning av husdjursavdelningens lokaler inom institutionsbyggnaden
har åskådliggjorts på ritning, datex-ad den 8 februari 1937.
Inom det nuvarande museet för husdjursskötsel, som består av en större
och en mindre sal i våningen 1 trappa upp, föreslås den större salen delad
i två rum för ett ärftlighetslaboratorium och ett hygieniskt laboratorium.
Den mindre salen inredes till laboratorium för fodermedel.

Dessa ändrings- och inredningsarbeten beräknas kosta 35,000 kronor en -

ligt följande specifikation:

Byggnadsarbeten .................................... kronor 6,000

Inredningsarbeten .................................... » 12,000

Ledningsarbeten ...................................... » 13,500

Ritningar, kontroll, administration och oförutsedda utgifter » 3,500

Summa kronor 35,000.

Omändringen och utvidgningen av försöksladugården är åskådliggjord å
två ritningar, daterade den 28 april och 28 november 1938. Utvidgningen
omfattar tillbyggnad på norra gaveln i en våning med källare. Tillbyggnaden
innehåller en avdelning för smådjur, foderrum och kokrum samt en avdelning
för försöksdjur med därtill hörande rum för avelsdjur, vågrum,
förråd och diskrum. I källaren äro inrymda pannrum, kölrum, pumprum
samt utrymme för luftkonditionering. I den nuvarande ladugården inredas
två klädrum med toiletter samt utföras vissa ändringar i den befintliga inredningen.
Norr om denna tillbyggnad har förlagts ett hönshus med tre
dagrum, kläckningsrum och rum för kycklingsbatterier samt arbetsrum.
Hönshuset uppvärmes och luftkonditioneras från tillbyggixaden medelst ledningar
i kulvert. Vid sidan av hönshuset är ett mindre kaninhus förlagt.

Kostnaden för ladugården belöper sig till 92,000 kronor, för hönshuset till

25,000 kronor och för kaninhuset till 3,000 kronor, fördelade sålunda:

Ladugården

Byggnadsarbeten, tillbyggnaden .......... kronor 41,000

Byggnadsarbeten, ändringar ............ » 12,000

Ledningsarbeten, inberäknat luftkonditionerings-
och ledningskulvert till hönshuset » 29,500

Ritningar, kontroll och administration

samt oförutsedda utgifter ............ » 9.500 kronor 92,000

214

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

Departements chefen.

Hönshuset

Byggnadsarbeten .......... kronor 16,000

Ledningsarbeten inkl. luftkond........... » 6,500

Ritningar, kontroll och administration samt

oförutsedda utgifter .................. > 2,500 kronor 25,000

Kaninhuset

Byggnadsarbeten .................................. » 3,000

Husdjursavdelningens museum, som omändras till ovan nämnda laboratorier,
beräknas flyttas till ambulatoriska klinikens lokaler, då dessa bliva
lediga vid avflyttningen till den planerade nybyggnaden. Ändringsarbetena
i dessa lokaler belöpa sig till 6,000 kronor.

Utvidgningen av avdelningen för hovbeslag kan icke företagas, förrän ambulatoriska
kliniken avflyttat. Då denna tidpunkt ännu är oviss och dispositionen
av lokalerna till dess kunna ändras, anser byggnadsstyrelsen utredningen
för denna avdelning böra anstå.

_ I samband med den beslutade ombyggnaden av hundkliniken tages kirurgiska
klinikens jourrum i anspråk. Detta jourrum skulle ersättas med assistentrummet
på kirurgiska kliniken. För att bereda bostad åt denna assistent
och en ny assistent skulle laboratorsbostadens tre rum och kök delas och ny
bostad beredas laboratorn i ovannämnda nya bostadsbyggnad.

Kostnaden för ändring av nuvarande laboratorsbostaden och nuvarande
assistentbostaden belöper sig till 3,000 kronor.

Utökningen av lokalerna för rektors- och sysslomannaexpeditionen samt
telefonväxeln har åstadkommits medelst tillbyggnad av dessa expeditioner
på södra gaveln av portvaktshuset och åskådliggöres å ritning, daterad den
28 november 1938. ^ Förslaget inrymmer nya mottagningsrum för rektor och
intendent i bottenvåningen samt i den för övrigt oinredda vindsvåningen utrymmen
för den automatiska telefonväxeln. Vindsvåningen har trappförbindelse
utifrån. Tillbyggnaden saknar källare.

Kostnaden för denna tillbyggnad belöper sig till 35,000 kronor enligt följande
uppställning:

Byggnadsarbeten ........................ kronor 21,000

Ledningsarbeten .......................... » 9,500

Ritningar, kontroll, administration samt oförutsedda
utgifter ........................ 4,500 kronor 35,000.

Gemensamt för samtliga om- och tillbyggnader tillkomma för väg- och planeringsarbeten
samt yttre ledningar 9,000 kronor.

Sammanlagda kostnaderna för förut omförmälda arbeten belöpa sig sålunda
till (82,000 + 35,000 + 92,000 + 25,000 + 3,000 + 6,000 + 3,000 -f

35,000 + 9,000 =) 290,000 kronor.

Sedermera har styrelsen för veterinärhögskolan i skrivelse den 24 februari
1939 hemställt, att å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 måtte upptagas anslag
såväl till uppförande av nybyggnad för bujatrisk-obstetriska institutionen
som till verkställande av de i byggnadsstyrelsens skrivelse den 6 december
1938 föreslagna byggnadsarbetena.

Vad först angår frågan om uppförande av nybyggnad för bujatrisk-obstetriska
institutionen vid veterinärhögskolan framhöll jag vid anmälan i propositionen
nr 275 till 1938 års riksdag av frågan örn förenämnda förskotts -

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

215

anslag av 700,000 kronor, att högskolans lokalutrymmen för bland annat
nämnda institution icke syntes vara tillfyllest samt att det vore angeläget att
förefintliga missförhållanden avhjälptes. Jag förklarade vidare, att det framlagda
förslaget om nybyggnad för bujatrisk-obstetriska institutionen jämte
inrättande av bombsäkra valv, vilka jämväl skulle bereda skydd mot inträngande
stridsgaser, syntes innebära en tillfredsställande lösning samt att jag
ej hade något att erinra mot kostnadsberäkningen, som slutade å ett belopp
av (1,720,000 + 14,200=) 1,734,200 kronor. I likhet med vad som skedde
för innevarande budgetår torde även för nästa budgetår böra upptagas medel
å beredskapsstat till ifrågavarande byggnadsarbeten. Jag förordar, att medelsanvisningen
för ändamålet bestämmes till 500,000 kronor. Beträffande
frågan om inrättande av gasskyddsrum vill jag hänvisa till vad chefen för
kommunikationsdepartementet därom anför vid anmälan av förslag örn förskottsanslag
till nybyggnad för riksförsäkringsanstalten.

Vidkommande härefter byggnadsstyrelsens framställning den 6 december
1938 om anvisande av anslag för ytterligare byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan
har jag med hänsyn till vad i ärendet upplysts ansett mig böra förorda,
att de med framställningen avsedda arbetena komma till utförande i
huvudsaklig överensstämmelse med de uppgjorda ritningarna och kostnadsberäkningarna.
I betraktande av byggnadsföretagets art torde det för ändamålet
erforderliga beloppet, 290,000 kronor, lämpligen böra upptagas å beredskapsstaten.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat skulle å beredskapsstaten för nästa
budgetår böra uppföras ett anslag å (500,000 + 290,000 =) 790,000 kronor
till byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majrt måtte föreslå riksdagen

att till Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan å beredskapsstat
för budgetåret 1939/40 upptaga ett förskottsanslag
av .................................. kronor 790,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:
Richard Jobson.

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

217

Bilaga 15.

Kapitalinvesteringar.

Handelsdepartementet.

Utdrag av protokollet över handelsårenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 10 mars 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Sköld,
Quensel, Forslund, Eriksson, Strindlund.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Möller, anmäler härefter under
handelsdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar
å beredskapsstaten för budgetåret 1939/40 samt anför därvid
följande.

VI. Fonden för förlag till statsverket.

[1.] a. Sprängningsarbeten m. m. för oljelagring. b. Cisternanläggningar
för oljelagring. I årets statsverksproposition har Kungl Maj:t på
min föredragning föreslagit riksdagen att för budgetåret 1939/40 under kapitalbudgeten,
fonden för förlag till statsverket, anvisa två reservationsanslag,
vartdera å 2,000,000 kronor, det ena till sprängningsarbeten m. m. för oljelagring
och det andra till cisternanläggningar för oljelagring. Vid anmälan
av ärendet framhöll jag, att det vore tydligt att ytterligare anslag
i fortsättningen komme att bliva erforderliga för ändamålet. Jag anförde,
att minimibehovet av nya lagringsutrymmen för flytande bränslen
enligt verkställd utredning beräknats till 200,000 kbm, och att nyssnämnda
anslag å sammanlagt 4,000,000 kronor kunde antagas förslå till iordningställande
av sådana utrymmen med en kapacitet icke oväsentligt överstigande

40,000 kbm. Under erinran vidare, att belopp, motsvarande de nu å riksstaten
äskade anslagen, vore uppförda å beredskapsstat för innevarande budgetår,
förordade jag, att anslag för ändamålet upptoges jämväl å beredskapsstat
för budgetåret 1939/40, förslagsvis med enahanda belopp som de nuvarande.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 242. 15

218

Kungl. Majlis proposition nr 242.

Vederbörlig hemställan i sistberörda hänseende torde nu böra göras till
riksdagen. Jag förordar — med ändring i viss mån av vad vid ärendets tidigare
föredragning beräknats — att för anordnande av lagringsutrymmen för
flytande bränslen å nästkommande budgetårs beredskapsstat upptagas sammanlagt
6,000,000 kronor, därav torde böra avses hälften för sprängningsarbeten
m. m. och hälften för cisternanläggningar.

Under åberopande härav hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att å beredskapsstat för budgetåret 1939/40 upptaga
dels till Sprängningsarbeten m. m. för oljelagring ett förskott
sanslag av ...................... kronor 3,000,000;

dels ock till Cisternanläggningar för oljelagring ett förskottsanslag
av........................kronor 3,000,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:
Knut von Horn.

897187. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1939.