Kungl. Maj.ts proposition nr 236
Proposition 1952:236
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
1
Nr 236.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående åtgärder i
prisreglerande syfte på jordbrukets område; given
Stockholms slott den 25 april 1952.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
dels antaga härvid fogade förslag till:
1) förordning om ändring i förordningen den 10 juli 1947 (nr 378) om
viss avgift å mjölk, grädde och ost;
2) förordning angående reglering av utförseln av vissa levande djur och
jordbruksprodukter m. m.; samt
3) förordning om ändring i förordningen den 8 juni 1951 (nr 379) angående
reglering av införseln av vissa levande djur och jordbruksprodukter
m. m.;
dels bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF.
Sam. B. Norup.
Propositionens huvudsakliga innehåll.
Sedan överenskommelse träffats mellan statens jordbruksnämnd, å ena,
samt en av Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet Landsbygdens
folk utsedd förhandlingsdelegation, å andra sidan, angående grunderna för
prissättningen å jordbrukets produkter under regleringsåret den 1 september
1952—den 31 augusti 1953, har Kungl. Maj:t den 25 april 1952 meddelat
beslut i prisfrågan.
Enligt överenskommelsen skall jordbruket under regleringsåret 1952/53
tillföras inkomstökningar av tillhopa 171 miljoner kronor. Detta skall uppnås
dels genom prishöjningar på vissa produkter, dels genom statliga pristillägg
för mjölk. Det allmänna mjölkpristillägget, det extra injölkpristillägget
i norra Sverige och leveranstillägget för mjölk skola utgå efter samma
grunder som under tiden mars—augusti 1952.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 236.
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
I propositionen framlägges vidare förslag om ändrade grunder för producentbidraget
till vissa innehavare av mindre jordbruk.
Medelsbehovet för prisreglerande åtgärder på jordbrukets område under
regleringsåret 1952/53 har beräknats till cirka 230 miljoner kronor, därav
omkring 222 miljoner kronor för mjölkpristillägg, 2,5 miljoner kronor för
stöd åt 1952 års odling av lin och hampa samt 5 miljoner kronor för diverse
kostnader i samband med jordbruksregleringen. Någon reservation av
tidigare anvisade medel beräknas icke föreligga vid regleringsårets ingång.
Under förutsättning av bifall till i propositionen framlagt förslag att 47 miljoner
kronor ur jordbruksnämndens clearingkassa för fettråvaror skola tagas
i anspråk för ändamålet, stanna anslagsäskandena vid ett belopp av 183
miljoner kronor. Vidare begäres ett reservationsanslag å 45 miljoner kronor
till kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet
och ett förslagsanslag å 7 miljoner kronor till omkostnader för statlig lagerhållning
av vissa jordbruksprodukter. Sistnämnda anslag avses skola få användas
även för att täcka kostnaderna för viss beredskapslagring. Slutligen
begäras 58 miljoner kronor till producentbidrag till vissa innehavare av
mindre jordbruk.
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
3
Förslag
till
förordning om ändring i förordningen den 10 juli 1947 (nr 378)
om viss avgift å mjölk, grädde och ost.
Härigenom förordnas, att 1, 2, 3 och 6 §§ förordningen den 10 juli 1947
om viss avgift å mjölk, grädde och ost1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt
nedan angives.
1 §•
Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, statens jordbruksnämnd
må, i den mån så prövas erforderligt för att åstadkomma en utjämning
av intäkterna från olika grenar av mejerirörelse, förordna att särskild
avgift (utjämningsavgift) skall upptagas för mjölk och grädde, som från
mejeri levereras till annan än mejeri eller av mejeri användes för tillverkning
av andra varor än smör, grädde och ost, ävensom för ost, som tillverkas
vid mejeri eller levereras från mejeri till annan än mejeri.
Med mejeri--- 1936 (nr 174).
2 §.
I den utsträckning Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande,
jordbruksnämnden förordnar skall utjämningsavgift upptagas jämväl
a) för margarinost, som tillverkas av annan än mejeri eller säljes av sådan
tillverkare; samt
b) för mjölk----än mejeri.
3 §.
Utjämningsavgift skall utgå med högst ett belopp, som motsvarar 40 öre
för 100 gram av det mjölkfett varan innehåller, eller beträffande margarinost
med högst 50 öre per kilogram.
6 §•
Avgiftsmedlen och deras avkastning skola, sedan därav gäldats kostnaderna
för uppbörden och kontrollen av denna, användas för utbetalande av
utjämningsbidrag för mjölk eller mejeriprodukter i enlighet med bestämmelser,
som Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Majrts bemyndigande, jordbruksnämnden
meddelar.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1952.
1 Senaste lydelse av 1 och 2 §§ se SFS 1948: 428.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
Förslag
till
förordning angående reglering av utförseln av vissa levande djur
och jordbruksprodukter m. m.
Härigenom förordnas som följer.
1 §•
Levande djur och andra varor av de slag som angivas i bilaga till denna
förordning få icke utföras ur riket utan särskilt tillstånd.
Vid meddelande av dylikt tillstånd må uppställas sådana villkor för dess
tillgodonjutande som prövas vara erforderliga.
2 §.
Utförseltillstånd beviljas, såvitt ej Kungl. Maj:t annat föreskrivit, av statens
jordbruksnämnd.
Ansökan om utförseltillstånd skall avfattas enligt formulär, som fastställes
av vederbörande tillståndsmyndighet.
3 §•
När utförseltillstånd meddelas, skall därom utfärdas skriftligt bevis, angivande
den myckenhet som får utföras, den tid under vilken utförseln får
äga rum och de villkor i övrigt som må hava föreskrivits för tillgodonjutande
av tillståndet.
Vid utförsel skall tillståndsbeviset företes för tullmyndigheten, som har
att på beviset göra anteckning om dagen för utförseln, den myckenhet som
utföres och det land till vilket utförseln äger rum.
Åt förening eller annan sammanslutning, som erhållit Kungl. Maj :ts bemyndigande
att handhava utförsel av visst eller vissa slags varor, ävensom
åt medlem av sådan sammanslutning må utförseltillstånd utan begränsning
till viss angiven myckenhet meddelas för viss tid eller tillsvidare. I fråga
om utförsel på grund av dylikt tillstånd skall vad i andra stycket stadgats
icke äga tillämpning.
4 §•
Utan hinder av stadgandet i 1 § första stycket må gods utföras:
a) därest i fråga om dess införande till riket 7 eller 8 § tulltaxeförordningen
är tillämplig eller, beträffande tullfritt gods, skulle hava varit tilllämplig,
om varan varit tullbelagd;
b) med fartyg eller luftfartyg, som medförande godset på resa mellan
utrikes orter anlöper svensk hamn;
c) under järnvägs eller postverkets kontroll under sådana förhållanden,
att enligt 117 § tullstadgan förpassning därå icke erfordras;
d) såsom skeppsproviant eller i och för restaurangrörelse å järnvägståg,
färja eller luftfartyg, såvida godset prövas icke överstiga för ändamålet
erforderlig myckenhet;
e) av resande eller å transportmedel anställda personer, såvida godset
utgöres av förnödenheter som prövas icke överstiga behovet under resan;
f) då godset enligt föreskrifter, meddelade av generaltullstyrelsen, för -
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
5
sändes landvägen antingen över riket från en till annan utrikes ort eller
över utlandet från en till annan ort inom riket.
Vederbörande tillståndsmyndighet äger meddela allmänna bestämmelser
om ytterligare undantag från stadgandet i 1 § första stycket.
5 §.
För i 1 § omförmäld vara som utföres ur riket skall, i den mån Kungl.
Maj:t i prisreglerande syfte så förordnar, erläggas avgift (ulförselavgift).
Avgiftens storlek bestämmes av Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts
bemyndigande, av statens jordbruksnämnd eller sådan sammanslutning som
avses i ,3 § tredje stycket.
* , 6 . v V
Vad i 5 § stadgas skall icke äga tillämpning å vara, vilken landvägen
annorledes än å järnväg utföres för gränsbefolkningens räkning eller vilken
utföres under sådana förhållanden som avses i 4 § första stycket.
7 §•
Uppbörd och redovisning av utförselavgifter verkställas av jordbruksnämnden
eller den nämnden därtill bemyndigar. Utförsel av vara för vilken
utförselavgift skall utgå må ej ske utan att för tullmyndigheten företes
bevis att avgiften erlagts. , :
Medel som inflyta genom upptagande av utforselaygift skola enligt Kungl.
Maj :ts bestämmande användas för prisreglerande åtgärder på jordbrukets
område.
8 §.
Om särskilda förhållanden föranleda därtill, må jordbruksnämnden meddela
befrielse, helt eller delvis, från skyldighet att erlägga utförselavgift
så ock medgiva återbäring av sådan avgift.''
9 §.
Närmare föreskrifter rörande tillämpningen av denna förordning meddelas
av Kungl. Maj:t eller, efter Kungl, Maj :ts bemyndigande, av vederbörande
tillståndsmyndighet.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1952.
Utan hinder av bestämmelserna i denna förordning må utföras vara, för
vilken exportlicens lämnats jämlikt kungörelsen den 9 juni 1950 (nr 324)
angående allmänt exportförbud.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
Bilaga.
Förteckning
över varor, vilka enligt förordningen den 1952 angående
reglering av utförseln av vissa levande djur och jordbruksproprodukter
m. m. icke få utföras ur riket utan särskilt tillstånd.
Statistiskt nr
1—3: 2
4—9
15—20
ur 23
24—26
64—67
68: 1—2
69, 70
71, ur 72
ur 97
106—108
122
123
157
170—171, 173—181
182—186
187—190
191—193
ur 194
196—200
201
207
211
212
213
214
245
248—250
251—252: 2
255
261
ur 262—262: 2,
ur 268: 3
Varuslag
Hästar
Nötkreatur, får och svin
Kött av får, häst och nötkreatur
Ätbara, ej särskilt nämnda delar av får, häst och nötkreatur
Fläsk
Mjölk och grädde
Smör, naturligt
Ost
Ägg; ävensom äggula, ej uteslutande avsedd för beredning
av läder, samt flytande äggvita
Luzernmjöl (hömjöl)
Potatis
Hö
Halm
Senap, omalen
Spannmål, omalen, med undantag av ris, oskalat eller
blott befriat från ytterskalet
Mjöl av spannmål; ävensom mjöl av andra vegetabilier,
ej hänförligt till annat nummer
Gryn av spannmål
Havre-, råg- och vetekli
Annat kli, ej särskilt nämnt, utom mandelkli
Potatismjöl och annan stärkelse
Gryn av andra vegetabilier än spannmål
Raps- och andra oljeväxtfrön
Timotejfrö
Rödklöverfrö
Alsikeklöverfrö
Vitklöverfrö
Ister och flott
Talg
Tran
Härdat animaliskt fett
Rov- och rapsoljor, även blåsta, samt andra liknande
blåsta oljor; ävensom rov- och rapsoljesyror
Senapsolja
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
7
Statistiskt nr | Varuslag |
ur 262, 272 | Härdat vegetabiliskt fett |
283—287 | Socker |
288 | Sirap |
289 | Melass |
303 | Makaroner och vermiceller |
307 | Bröd, dock ej dessertkäx, pepparkakor och andra slag |
314 | Konserver av kött av nötboskap eller får |
ur 321: 2 | Konserver av bönor med fläsk |
ur 321: 3 | Konserver av varor, innehållande fläsk eller kött av häst, |
359—370, 372 | Fodermedel, med undantag av s. k. benprecipitat och |
ur 533 | Äggalbumin (torkad hönsäggvita) |
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
Förslag
till
förordning om ändring i förordningen den 8 juni 1951 (nr 379)
angående reglering av införseln av vissa levande djur och
jordbruksprodukter m. m.
Härigenom förordnas, att 3, 4 och 6 §§ förordningen den 8 juni 1951 angående
reglering av införseln av vissa levande djur och jordbruksprodukter
in. m. ävensom den vid förordningen fogade bilagan skola erhålla ändrad
lydelse på sätt nedan angives.
3 §.
När införseltillstånd---av tillståndet.
Vid införsel---- äger rum.
Åt förening eller annan sammanslutning, som erhållit Kungl. Maj:ts bemyndigande
att handhava införsel av visst eller vissa slags varor, ävensom
åt medlem av sådan sammanslutning må införseltillstånd utan begränsning
till viss angiven myckenhet meddelas för viss tid eller tillsvidare. I fråga
om införsel på grund av dylikt tillstånd skall vad i andra stycket stadgats
icke äga tillämpning.
4 §•
Stadgandet i--- föreskriven ordning.
Ej heller skall stadgandet hava avseende å
a) vara som införes i egentlig gränstrafik eller under sådana förhållanden
att tullfrihet för densamma åtnjutes enligt annan bestämmelse i 5 §
tulltaxeförordningen än den under s) upptagna eller enligt 6, 7 eller 8 §
samma förordning eller, i fråga om icke tullpliktig vara, skulle hava åtnjutits
enligt något av dessa stadganden, om varan varit tullbelagd; eller
b) vara som---inom riket.
Vederbörande tillståndsmyndighet---första stycket.
6 §•
Bestämmelserna i---—- eller utrustning.
Beträffande vara, som införes under sådana förhållanden att tullfrihet
för densamma åtnjutes enligt 5, 6, 7 eller 8 § tulltaxeförordningen eller, i
fråga om icke tullpliktig vara, skulle hava åtnjutits enligt något av dessa
stadganden, om den varit tullbelagd, skall skyldighet att erlägga införselavgift
föreligga allenast såvitt fråga är om återinförsel av vara, vid vars
utförande erhållits återbäring av förut erlagd införselavgift.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1952.
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
9
Bilaga.
Förteckning
över varor, vilka enligt förordningen den 8 juni 1951 angående
reglering av införseln av vissa levande djur och jordbruksprodukter
m. m. icke få införas till riket utan särskilt tillstånd.
Statistiskt nr
1—3: 2
4—9
ur 14
15—20
ur 23
24—26
64—67
68: 1—2
69, 70
71, ur 72
ur 97
102
106—108
170—171, 173—181
182—186
187, 189—190
191—193
ur 194
196—200
201
ur 281
288
289
290
291
303
307
314
ur 321: 2
ur 321: 3
Varuslag
Hästar
Nötkreatur, får och svin
Kött av tamfågel
Kött av får, häst och nötkreatur
Ätbara, ej särskilt nämnda delar av får, häst och nötkreatur
Fläsk
Mjölk och grädde
Smör, naturligt
Ost
Ägg; ävensom äggula, ej uteslutande avsedd för beredning
av läder, samt flytande äggvita
Luzernmjöl (hömjöl)
Manioka- och arrowrot
Potatis
Spannmål, omalen, med undantag av ris, oskalat eller
blott befriat från ytterskalet
Mjöl av spannmål; ävensom mjöl av andra vegetabilier,
ej hänförligt till annat nummer
Gryn av spannmål med undantag av risgryn
Havre-, råg- och vetekli
Annat kli, ej särskilt nämnt, utom mandelkli
Potatismjöl och annan stärkelse
Gryn av andra vegetabilier än spannmål
Korv och andra annorledes än genom kokning, saltning,
torkning och rökning till förtäring beredda, ej särskilt
nämnda varor av djurs kött eller andra djurdelar
Sirap
Melass
Druv- och stärkelsesocker samt stärkelsesirap
Frukt- och mjölksocker
Makaroner och vermiceller
Bröd, dock ej dessertkäx, pepparkakor och andra slag av
finare bakverk och ej heller hundbröd
Konserver av kött av nötboskap eller får
Konserver av bönor med fläsk
Konserver av varor, innehållande fläsk eller kött av häst,
nötboskap eller får eller delar av häst, nötboskap, får
eller svin
10 | Kungl. Maj. ts proposition nr 236. |
Statistiskt nr 359—370, 372 | Varuslag Fodermedel med undantag av s. k. benprecipitat och |
ur 533 620 | Albumin (torkad hönsäggvita) Dextrin och stärkelseklister; ävensom appreturmedel, inne-hållande dextrin, stärkelse, glykos, växtslem o. dyl. |
11
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
11
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
25 april 1952.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,
Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson,
Lindell, Nordenstam.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen
för jordbruksdepartementet, statsrådet Norup, fråga om åtgärder i prisreglerande
syfte på jordbrukets område samt anför därvid.
I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t under nionde huvudtiteln
på min hemställan föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, för budgetåret 1952/53 beräkna dels (p. 107) till Prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område ett reservationsanslag av 90 000 000
kronor, dels (p. 109) till Kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets
verksamhet ett reservationsanslag av 75 000 000 kronor, dels (p.
110) till Statlig lagerhållning: Omkostnader för statlig inköps- och försäljningsverksamhet
ett förslagsanslag av 9 000 000 kronor.
I skrivelse den 22 april 1952 har statens jordbruksnämnd framlagt förslag
angående prissättningen på jordbrukets produkter och vissa jordbruksförnödenheter
för regleringsåret 1952/53. Förslaget grundas på en den 1
april 1952 mellan jordbruksnämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation
träffad överenskommelse i ämnet. Vid jordbruksnämndens skrivelse
hade fogats, bland annat, särskilda skrivelser från Svenska spannmålsaktiebolaget
och statens priskontrollnämnd, dagtecknade den 28 februari respektive
den 21 april 1952. I anledning av jordbruksnämndens framställning har
Kungl. Maj :t förut denna dag meddelat beslut i prisfrågan.
Jag torde nu få underställa riksdagen frågan om utformningen i övrigt av
de prisreglerande åtgärderna på jordbrukets område för regleringsåret 1952/
53 och därmed sammanhängande spörsmål.
Jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 december 1949 tillkallade dåvarande
chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sträng, särskilda sakkunniga
för att utreda frågan om behovet av ändringar i gällande regler beträffande
producent- och kontantbidraget. De sakkunniga, vilka antagit benämningen
producentbidragsutredningen, ha den 18 juni 1951 överlämnat
betänkande angående producent- och kontantbidrag till vissa innehavare av
mindre jordbruk (SOU 1951: 39).
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t under nionde huvudtiteln
på min hemställan föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, för budgetåret 1952/53 beräkna (p. 108) till Producent- och kontantbidrag
till vissa innehavare av mindre jordbruk ett förslagsanslag av
69 000 000 kronor. Jag torde nu jämväl få underställa riksdagen frågan om
producent- och kontantbidragets fortsatta utformning.
Prissättningen på jordbrukets produkter för regleringsåret 1951/52.
I sin förut nämnda skrivelse den 22 april 1952 har statens jordbruksnämnd
till en början redogjort för det system för prissättningen på jordbrukets
produkter och förnödenheter, som tillämpats under innevarande regleringsår.
Därvid har nämnden i huvudsak anfört följande.
I början av år 1951 hade kalkylsakkunniga på sedvanligt sätt upprättat en
förkalkyl över jordbrukets inkomster och kostnader under produktionsåret
1951/52. Enligt denna kalkyl kunde jordbrukets sammanlagda inkomster
år 1951/52 beräknas uppgå till 3 375,6 miljoner kronor. I förhållande till det
för basåret 1938/39 beräknade inkomstbeloppet innebar denna summa en
ökning med 146,i procent. Jordbrukets kostnader beräknades komma att
uPP§å till 3 820,5 miljoner kronor, vilket innebar en kostnadsökning i förhållande
till basåret med 161,4 procent. Beräkningarna ledde till ett kalkylmässigt
underskott av 209,o miljoner kronor.
Efter förhandlingar mellan nämnden, å ena, samt en av Sveriges lantbruksförbund
och Riksförbundet Landsbygdens folk utsedd förhandlingsdelegation,
å andra sidan, träffades en överenskommelse om prissättningen.
Denna överenskommelse, vilken godkändes av jordbrukets förhandlingsdelegerade
den 20 april 1951, har av nämnden sammanfattats på följande sätt.
Enighet hade nåtts om att en viss omläggning av jordbruksproduktionen
var påkallad, dels på grund av den försämring i avsättningsmöjligheterna
för mejeriprodukter och ägg, som uppkommit genom Västtysklands betalningssvårigheter,
dels till följd av den utomordentligt starka prisstegringen
på importfodermedel. För att åstadkomma denna omläggning måste i första
hand brödsädsodlingen givas en god lönsamhet. För att begränsa användningen
av utländskt kraftfoder borde vidare priserna på detta höjas i den
utsträckning, som var möjligt utan att utfodring av brödsäd riskerades. Med
hänsyn till den förefintliga bristen på kött och fläsk inom landet borde köttoch
fläskproduktionen beredas full kompensation för kraftfoderfördyringen
i form av ökade försäljningspriser.
Den relativa förskjutning av jordbrukspriserna, som påkallades av marknadsförhållandena,
beräknades komma att medföra, att de bättre jordbruksbygderna
med goda förutsättningar för spannmålsodling skulle gynnas i
förhållande till övriga bygder. För att delvis utjämna verkningarna härav
och därjämte påskynda produktionsomläggningen ansågs det önskvärt, att
en clearing av vissa inkomster komme till stånd mellan olika områden.
I anslutning till dessa allmänna synpunkter nåddes enighet om följande
riktlinjer för den statliga prissättningen på jordbrukets produkter och förnödenheter
från och med den 1 september 1951.
Kungl. Maj. ts proposition nr 236.
13
Till ledning för den statliga prissättningen skulle med vissa angivna
justeringar läggas den av kalkylsakkunniga i mars 1951 framlagda inkomstoch
kostnadsprognosen för regleringsåret 1951/52. Garantipriserna på vete
och råg höjdes med 10 kronor per deciton, däri inräknat en av Kungl. Maj :t
den 9 februari 1951 beslutad höjning, och odlarpriscrna för oljeväxtfröer
vid 18 procent vattenhalt med 4 öre per kilogram för vårraps och vårrybs,
med 9 öre per kilogram för vitsenap och med 10 öre per kilogram för oljelin.
Priset på fabrikspotatis höjdes med 7 öre per hektoliter och stärkelseprocent,
motsvarande 1 krona 75 öre per deciton potatis. Baspriserna i det
mellan nämnden och Sveriges slakteriförbund träffade prisavtalet höjdes
med i genomsnitt 25 öre per kilogram för nötkött, kalvkött och hästkött och
med 40 öre per kilogram för fläsk, räknat med utgångspunkt från de i jordbrukskalkylen
upptagna priserna. Priset på tunn grädde höjdes med 10 öre
per liter och på tjock grädde med 25 öre per liter. Priset på helfet ost höjdes
med i genomsnitt 20 öre per kilogram och på halvfet ost med i genomsnitt
15 öre per kilogram.
I den mån Kungl. Maj :t eller nämnden komme att föreskriva utjämningsavgift
vid export av mejeriprodukter skulle dessa avgifter, såvitt de avsågo
export efter den 1 september 1951, överföras till Svenska mejeriernas riksförening.
Avgifterna jämte vad som erhölles genom prishöjningarna på
grädde och ost skulle av riksföreningen fördelas på den mängd mjölkfett,
som invägdes inom områden med relativt små möjligheter att utnyttja prisförbättringarna
enligt överenskommelsen.
Priserna på importerade kraftfodermedel skulle enligt överenskommelsen
höjas i den utsträckning så kunde ske utan att utfodring av brödsäd
riskerades. Priserna på konstgödselmedel och på elektrisk kraft under regleringsåret
1951/52 väntades bli högre än man förutsatt i jordbrukskalkylen.
Jordbruket skulle därför äga rätt att efter den 1 januari 1952 erhålla
kompensation för sådana prisstegringar. Formen för kompensationen skulle
diskuteras först på hösten 1951.
Jordbrukets organisationer skulle på allt sätt verka för att den önskade
produktionsomläggningen åstadkommes, medan de statliga myndigheterna
å sin sida skulle verka för att den produktion av mejeriprodukter, som
väntades äga rum under produktionsåret, skulle vinna avsättning. Vinst,
som uppstode vid export av svenska oljeväxtfröer eller därav beredda
oljor, skulle i den mån den icke åtginge för att täcka clearingkassans löpande
utgifter få användas för afl täcka förluster på export av mejeriprodukter.
överenskommelsen skulle gälla till den 1 januari 1952. Justering av priserna
med tillämpning av den s. k. 4-procentregeln skulle icke äga rum.
Såsom nämnden framhållit i skrivelse till Kungl. Maj :t den 21 april 1951
skulle till de nämnda prisförbättringarna läggas prishöjningar på produkter
med fri prisbildning, nämligen på korn, havre, matärter, matpotatis
och ägg. De prishöjningar, som vid förhandlingarna beräknats för dessa
produkter, hade godtagits av jordbrukets förhandlingsdelegation. Delegationen
hade dock räknat med möjligheten att en något högre inkomst än
den av nämnden förutsatta skulle kunna uppnås i fråga om ägg. Eftersom
justering av priserna under överenskommelsens giltighetstid icke skulle
ske med tillämpning av den s. k. 4-procentregeln, bleve eu omräkning av
kalkylen aktuell först i samband med de förhandlingar, som förutsattes
komma alt äga rum beträffande prissättningen för tiden efter den 31 december
1951. Nämnden borde emellertid liksom tidigare varit fallet ha möjlighet
att vidtaga justeringar av priserna, då så påkallades av försörjningslägct
eller marknadsförhållandena.
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
Kungl. Maj :t meddelade därefter den 27 april 1951, på framställning av
nämnden, beslut rörande prissättningen på jordbruksprodukter under år
1951/52. Kungl. Maj :t godtog därvid nämnda prisöverenskommelse.
Kungl. Maj :ts beslut i prissättningsfrågan underställdes riksdagens prövning
i proposition nr 207/1951. I propositionen uttalade föredragande departementschefen,
bland annat, att överenskommelsen icke borde utgöra
hinder för det centrala regleringsorganet att vidtaga sådana prisjusteringar,
som kunde bli påkallade ur försörjningssynpunkt. Dylika prisjusteringar
borde emellertid om möjligt avvägas så, att relationen mellan inkomst -och kostnadssumman i kalkylen icke påverkades. Det borde också eftersträvas,
att justeringarna komme att medföra minsta möjliga inkomstförskjutning
mellan olika grupper av jordbrukare. Innan beslut fattades om dylika
justeringar, borde överläggningar på lämpligt sätt äga rum med jordbrukets
organisationer. I den mån priserna på sådana jordbruksprodukter,
som icke vore föremål för statlig prissättning, sänktes utan ingripande
från myndigheternas sida borde statsmakterna däremot, i överensstämmelse
med vad som dittills gällt, icke ha skyldighet att kompensera prissänkningarna
genom prishöjningar på andra produkter.
Kungl. Maj :ts proposition i ämnet godkändes sedermera av riksdagen
(jordbr.utsk. uti. nr 42, r. skr. nr 335).
Nämnden har vidare i skrivelsen den 22 april 1952 erinrat om att den
under våren 1951 upprättade jordbrukskalkylen omräknats i slutet av samma
år. Den omräknade kalkylen, i vilken intagits de prisförbättringar, som
beslutats på våren, hade visat ett underskott för år 1951/52 på i runt tal
118 miljoner kronor. Vid omräkningen hade konstaterats, att arbetskraftskostnaderna
för år 1951/52 borde vara cirka 165 miljoner kronor lägre än
vad man kommit till i normkalkylen våren 1951. Med utgångspunkt från
den sålunda omräknade jordbrukskalkylen träffades den 10 januari 1952
mellan nämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation en preliminär prisöverenskommelse
för tiden den 1 januari—den 31 augusti 1952. Överenskommelsen
innebar i huvudsak följande.
Till grund för prissättningen skulle ligga den omräknade kalkylen över
jordbrukets inkomster och kostnader. Det framhölls, att vid kalkylens uppgörande
hänsyn icke kunnat tagas till sådana kostnadsökningar, som kunde
inträffa under avtalsperioden som följd av höjda lantarbetarlöner och lönehöjningar
i övrigt. Uppskattning av dessa kostnadsökningar skulle sedermera
göras.
Priserna på hrödsäd, oljeväxter, sockerbetor in. m. av 1951 års skörd
ändrades icke, eftersom dessa produkter i största utsträckning redan levererats
från jordbruket. Förhandlingar om prissättning på ifrågavarande
produkter av 1952 års skörd skulle emellertid upptagas redan i januari
1952.
Vissa justeringar av priserna på animaliska produkter vidtogos däremot.
Priset på konsumtionsmjölk höjdes sålunda med 3 öre per liter, varav jordbruket
erhöll 2 öre och detaljhandeln 1 öre per liter. Ostpriset höjdes med
cirka 25 öre per kilogram, varav jordbruket erhöll 10 å 15 öre och återstoden
utgjorde marginalförbättring till handeln. Priset på sterilgrädde
höjdes med 10 öre per liter. Baspriserna i avtalet mellan nämnden och
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
15
Sveriges slakteriförbund höjdes med 20 öre per kilogram för nötkött och
35 öre per kilogram för fläsk.
överenskommelsen godkändes av Kungl. Maj:t den 11 januari 1952. Nämnden
har i fortsättningen anfört, att under februari och mars 1952 överläggningar
ånyo ägde rum mellan nämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation.
överläggningar upptogos sedermera direkt mellan regeringen och
delegationen.
Jag torde här få erinra om att nyssnämnda överläggningar mellan regeringen
och jordbrukets förhandlingsdelegation den 15 mars 1952 ledde till
en överenskommelse om prissättningen på jordbrukets produkter under
tiden den 1 januari—den 31 augusti 1952. Överenskommelsen godkändes
samma dag av Kungl. Maj :t.
Prisöverenskommelserna den 10 januari och 15 mars 1952 ha sedermera
underställts riksdagens prövning (prop. nr 176/1952). Beträffande innebörden
av den sistnämnda överenskommelsen torde jag få hänvisa till
nämnda proposition (s. 24 ff).
Jordbruksnämnden har i en särskild promemoria lämnat en mera detaljerad
redogörelse för hittills vidtagna regleringsåtgärder på jordbrukets område.
Promemorian torde såsom bilaga få fogas till detta protokoll (bilaga
1). Vidare har nämnden överlämnat en översikt över produktionsutvecklingen
på jordbrukets område, en redogörelse för nu gällande priser på
jordbruksprodukter och på vissa förnödenheter för jordbrukets behov samt
eu promemoria angående jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter
år 1950. Även dessa promemorior torde såsom bilagor få fogas till detta
protokoll (bilagor 2—4).
Förkalkylen rörande jordbrukets inkomster och kostnader
V under produktionsåret 1952/53.
För att erhålla ett underlag för behandlingen av frågan om prissättningen
på jordbrukets produkter under år 1952/53 har jordbruksnämnden uppdragit
åt kalkylsakkunniga1 att utarbeta eu för kalkyl över jordbrukets inkomster
och kostnader under nyssnämnda produktionsår. Denna kalkyl har
granskats och godkänts av nämndens råd vid sammanträden den 17 och
19 mars 1952. Kalkylen torde som bilaga få fogas till detta protokoll (bilaga
5). Nämnden har i sin skrivelse den 22 april 1952 lämnat en sammanfattande
redogörelse för innebörden och resultatet av den nu upprättade jordbrukskalkylen.
1 Ledamöter av kalkylsakkunniga äro generaldirektören Olof Söderström, ordförande, byråchefen
Erland Carbell, agr. lic. Sven Holmström, byråchefen Lars Juréen, avdelningschefen Carl
Lindskog, agronomen Clas-Erik Odhner, direktören A. H. Stensgård och fil. lic. Halvdan Åstrand.
Alla sakkunniga ha deltagit vid upprättandet av den nu föreliggande kalkylen.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
Därvid har nämnden till en början anfört, att kakylsakkunniga i samband
med kalkylens upprättande till prövning ånyo upptagit frågan om övergång
till nytt basår. Nämnden har erinrat om att denna fråga behandlades
redan våren 1951. Skälen för en övergång till nytt basår samt de i samband
därmed önskvärda förändringarna i beräkningsmetodiken ha redovisats i
en särskild promemoria, vilken såsom bilaga 7 intagits i Kungl. Maj :ts proposition
nr 207/1951. Nämnden har anfört, att de sakkunniga nu, liksom
för ett år sedan, funnit att åren 1948/49—1950/51 ur olika synpunkter kunde
betraktas som någorlunda normala och därför lämpliga som eventuella
basår. Av skäl, som närmare redovisats i kalkylpromemorian, ha de sakkunniga
förordat produktionsåret 1950/51 som nytt basår. Detta år visar
bland annat den minsta förskjutningen mellan inkomster och kostnader
sedan år 1938/39, nämligen ett kalkylmässigt överskott av endast 8,4 miljoner
kronor. De sakkunniga ha framhållit, att detta belopp ligger långt inom
felmarginalerna för kalkylen och att de därför icke kunnat taga ställning
till frågan, huruvida överskott eller underskott i realiteten förelegat år 1950/
51 jämfört med det gamla basåret. För valet av år 1950/51 som basår ha de
sakkunniga vidare anfört, att folkräkningen, fastighetstaxeringen och jordbruksräkningen
infallit under eller i omedelbar anslutning till nämnda år.
Övergången till nytt basår har föranlett vissa ändringar i redovisningen.
Nämnden har i fortsättningen framhållit, att kalkylen för år 1952/53 i
övrigt i metodiskt hänseende ansluter sig till de under en följd av år utförda
inkomst- och kostnadsberäkningar, som legat till grund för prissättningen
på jordbruksprodukter. Kalkylen har karaktären av en normkalkyl
såtillvida, att den avser att belysa inkomst- och kostnadsläget under det
kommande produktionsåret under förutsättning av normala väderleksförhållanden,
oförändrade löner och räntesatser samt oförändrade priser på
produkter och förnödenheter utom i de fall, där vid kalkylens upprättande
förändringar i priser med hänsyn till marknadsläget kunnat förutses med
en viss grad av säkerhet.
Därefter har nämnden övergått till att redogöra för beräkningarna av
jordbrukets in 1c omst er och behandlar därvid först beräkningarna
av skörden. Nämnden har anfört härom.
Till grund för inkomstkalkylen har som vanligt lagts en beräkning av
skörden, verkställd med utgångspunkt från vissa antaganden rörande arealerna
av olika grödor samt hektaravkastningen.
De för år 1952 angivna arealerna ha i fråga om höstvete och höstråg beräknats
med ledning av arealinventeringen i oktober 1951, varvid från de
enligt denna inventering besådda arealerna gjorts ett avdrag för »normal
utvintring». De för år 1952 (höstsådden 1951) gjorda avdragen för normal
utvintring, vilka ha varit föremål för förnyade undersökningar, utgöra liksom
i tidigare kalkyler för vete 8 procent och för råg 4 procent av de höstsådda
arealerna.
I tabell 1 i kalkylpromemorian (s. 54*) finnas angivna de arealer av olika
växtslag, med vilka räknats i kalkylen för år 1952. Såsom jämförelse ha
medtagits de skördade arealerna vissa tidigare år. I förhållande till närmast
föregående år räknas med en ökning av brödsädsarealen med cirka 19 000
17
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
hektar, nämligen från 426 000 hektar år 1951 (skördad areal) till 445 000
hektar år 1952 samt med en ökning av fodersädsarealen med cirka 26 000
hektar från 938 000 till 964 000 hektar. Ökningen av brödsädsarealen från år
1951 beror på den uppgång i odlingen av höstråg, som kunde konstateras
vid arealinventeringen i oktober 1951. I fråga om vårvete ha de sakkunniga
antagit en i jämförelse med år 1951 oförändrad areal. Höstvetearealen
minskar något enligt arealinventeringen i höstas. Arealerna potatis och spånadsväxter
beräknas däremot öka något. Oljeväxtarealen antages minska
med 29 000 hektar till 161 000 hektar. I fråga om trindsäd, sockerbetor, betesvall,
köksväxter och »andra växtslag» ha upptagits avrundat 1951 års
arealer. Beträffande vall till slåtter, säd till grönfoder och foderrotfrukter
antages en viss nedgång. Den totala skördade arealen har antagits bli praktiskt
taget oförändrad från år 1951.
Uppskattningen av det kommande årets hektarskördar har liksom tidigare
verkställts på grundval av särskilda undersökningar. Härvid ha de observerade
hektarskördarna med tillhjälp av de s. k. allmänna skördeomdömena
omräknats till normerade hektarskördar. De normerade hektarskördarna äro
i stort sett befriade från de årliga skördefluktuationerna till följd av växlingarna
i väderleksförhållandena, varför de på ett mera tillförlitligt sätt än
de observerade återgiva sekulära förändringar i avkastningen, exempelvis
till följd av växtodlingehs landvinningar, förbättrad gödsling etc. De sakkunniga
ha ansett skäl föreligga att räkna med samma normskördar för år
1952, som man i fjol antog för år 1951. Normskördarna för år 1952 samt
vissa uppgifter belysande hektarskördeutvecklingen sedan år 1921 ha sammanställts
i tabell 2 i kalkylpromemorian (s. 55*).
Efter denna översikt av areal- och skördeförhållanden har nämnden behandlat
inkomstberäkningarna för olika vegetabiliska produkter och därvid
till en början anfört, att produktionen år 1952/53 av vegetabiliska slutprodukter
beräknats på grundval av de i tabellerna 1 och 2 anförda uppgifterna
rörande arealer och antagna normskördar per hektar. Den erhållna totalskörden
av brödsäd har på vanligt sätt reducerats för lagringsförluster, avrens
och utfodring samt utsäde. Av korn ha utöver husbehovsförmalningen
endast medtagits de kvantiteter, som beräknats komma att åtgå vid grynkvarnar,
bryggerier och bräjperier. På motsvarande sätt har av havre medtagits
endast den beräknade förbrukningen vid grynkvarnar, exporten samt
arméns inköp. Posterna hö och halm samt den beräknade förbrukningen av
havre vid skogskörslor och i åkerier ha med hänsyn till osäkerheten i beräkningarna
helt uteslulits.
Beträffande de olika vegetabilieposterna har nämnden i övrigt anfört i huvudsak
följande.
Priserna på brödsäd av 1952 års skörd ha beräknats med beaktande av
ett av nämnden i februari 1952 framlagt förslag om höjning av de för 1951
gällande priserna med 1 0 kronor per deciton. Jordbrukets sammanlagda inkomster
av brödsäd beräknas år 1952/53 stiga till 356,i miljoner kronor mot
210,4 miljoner kronor innevarande år. ökningen beror dels på höjda priser,
dels på förutsatt normalt skördeutfall. Vid uppskattningen av priserna på
korn och havre under prognosåret har hänsyn tagits till höjningen av brödsädspriserna.
Priset på kokärter har antagits stiga i takt med spannmålspriserna
i övrigt. Inkomsterna av övrig spannmål, innefattande nu nämnda
2 Bihang till riksdagens protokoll 19!>2. 1 samt. Nr 236.
18 Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
växtslag, väntas öka från 43,o miljoner kronor år 1951/52 till 62,6 miljoner
kronor prognosåret.
Förbrukningen av inhemsk matpotatis har liksom för föregående år upptagits
till 825 miljoner kilogram. Någon export av potatis av större betydelse
har icke ägt rum under de senaste åren och beräknas för närvarande ej heller
för år 1952/53. För år 1952/53 ha de sakkunniga räknat med ett pris på
matpotatis av 25 kronor per deciton, vilket skulle resultera i en inkomsthöjning
jämfört med år 1951/52 från 177,4 till 206,2 miljoner kronor.
Förbrukningen av fabrikspotatis under år 1952/53 har beräknats till 240
miljoner kilogram. Beräkningen utgår från normal skörd av potatis samt
normal stärkelsehalt. Efter särskilda undersökningar har det befunnits befogat
att räkna med en normal stärkelsehalt av 17,25 procent mot tidigare
17,5 procent. Genomsnittspriset per hektoliter och stärkelseprocent år 1952/
53 har, enligt en i mars år 1952 träffad överenskommelse mellan nämnden
och producentföreningarna på potatisområdet, upptagits till 50 öre. Detta
innebär att priset vid angiven stärkelsehalt kommer att utgöra 12,32 kronor
per deciton. Jordbrukets inkomster av fabrikspotatis ökas härigenom med
9,6 miljoner kronor i jämförelse med inkomsterna under år 1951/52 och uppgå
till 29,6 miljoner kronor.
För all potatis utgör inkomstsumman i den föreliggande kalkylen 235,8
miljoner kronor år 1952/53 mot 197,4 miljoner kronor innevarande år.
På grundval av uppgifterna rörande areal och normskörd per hektar har
skörden av sockerbetor år 1952 beräknats till 1 952 miljoner kilogram mot
1 732 miljoner kilogram år 1951. Priset för år 1952/53 har upptagits i enlighet
med en i mars år 1952 träffad överenskommelse mellan jordbruksnämnden
och betodlarnas centralförening. Grundpriset för betor med 16 procent
sockerhalt blir enligt överenskommelsen 7 kronor 35 öre per deciton,
varav 30 öre utgöra ett särskilt för året utgående stimulanstillägg. De faktiska
genomsnittspriserna, beräknade med hänsyn till sockerhalt och inkluderande
olika ersättningar och tillägg, utgöra i kalkylen 7,17 kronor per
deciton för år 1951/52 och 8,18 kronor per deciton för år 1952/53. Sockerbetsodlingen
beräknas komma att medföra en ökning av jordbrukets inkomster
av sockerbetor från 124,2 miljoner kronor år 1951/52 till 159,7 miljoner
kronor år 1952/53.
Totalskörden av oljeväxtfröer beräknas på grund av den förut omtalade
arealminskningen komma att sjunka från 274,7 miljoner kilogram innevarande
år till 225,c miljoner kilogram år 1952/5.3. Priserna på oljeväxter ha
upptagits i enlighet med nämndens förslag till priser för 1952 års skörd. På
grund av de därvid förutsatta högre priserna beräknas en viss inkomstökning
komma att ske. För år 1952/53 upptagas sålunda i kalkylen 209,4 miljoner
kronor mot 199,6 miljoner kronor för år 1951/52.
Jordbrukets inkomster av spånadsväxter upptagas i den föreliggande kalkylen
till 6,o miljoner kronor mot 6,1 miljoner kronor innevarande år.
Den fältmässiga odlingen av köksväxter har för år 1951/52 beräknats
tillföra jordbruket en inkomst av 53,3 miljoner kronor. De sakkunniga ha
ansett sig för år 1952/53 böra räkna med en höjning med cirka 13 procent
av nyss angivna belopp och ha för prognosåret insatt ett belopp av 60,o miljoner
kronor i kalkylen.
Jordbrukets inkomster av tobaksodling utgöra l,i miljoner kronor för
såväl år 1952/53 som år 1951/52.
Jordbrukets totala inkomster av vegetabilier utgöra enligt föreliggande
beräkningar 835,i miljoner kronor år 1951/52. För prognosåret 1952/53 utgör
motsvarande belopp 1 090,7 miljoner kronor, d. v. s. en summa som lig
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
19
ger 255,6 miljoner kronor högre än årets. Ökningen beror dels på den för
flertalet viktiga produkter förutsatta höjningen av prisnivån, dels på en
förutsatt ökning i skörden av brödsäd och sockerbetor.
Härefter har nämnden redogjort för jordbrukets inkomster av animaliska
produkter och därvid först behandlat mjölk och mejeriprodukterna. Nämnden
har anfört härom.
Medelantalet mjölkkor år 1951/52 har av kalkylsakkunniga upptagits
till 1 602 000 djur och motsvarande antal år 1952/53 till 1 542 000 djur. Den
förutsatta minskningen utgör 3,7 procent. Vid normal tillgång på foder för
korna ha de sakkunniga ansett sig ha anledning räkna med att mjölkavkastningen
per ko, som år 1951/52 väntas sjunka jämfört med år 1950/51, åter
skall visa en stegring u^nder år 1952/53. De sakkunniga ha förutsatt en produktion
per ko av 2 870 kilogram år 1951/52 och 2 900 kilogram år 1952/53.
Sistnämnda produktionssiffra ligger något under 1950/51 års, som var 2 904
kilogram. Ökningen från år 1951/52 motsvarar l,o procent. Med utgång från
nämnda data rörande koantal och avkastning per ko har totalproduktionen
av mjölk beräknats till 4 597 miljoner kilogram år 1951/52 och 4 472 miljoner
kilogram år 1952/53, vilket innebär en minskning med 2,7 procent. Den
sålunda beräknade produktionen ligger 5,i procent under 1938/39 års produktion.
I detta sammanhang kan förtjäna omnämnas, att mjölkinvägningen
vid mejerier under perioden 1938/39—1949/50 ökade från 3 129 till 3 923
miljoner kilogram eller med 25,4 procent, för att sedan successivt sjunka till
3 535 miljoner kilogram år 1952/53. Mejerimjölkens andel av mjölkproduktionen,
som år 1938/39 utgjorde 66,4 procent, beräknas år 1952/53 komma
att uppgå till 79,o procent.
Beräkningarna av jordbrukets inkomster av den vid mejerier invägda
mjölken ha utförts enligt samma metod som tillämpats i vårkalkylen 1951
(se prop. nr 207/1951, s. 168 ff). Tillvägagångssättet är i huvudsak följande.
För var och en av de viktigaste produkterna utföres en inkomst- och kostnadsberäkning
(jämväl för prognosåret), vilken ger en schematisk uppfattning
om det värde inklusive statliga bidrag, som mejerierna kunna betala
leverantörerna med hänsyn till föreliggande pris- och kostnadsläge. Denna
beräkning infångar den allra största delen av mejeriernas mjölklikvider;
vissa extra inkomster komma emellertid ej med vid ifrågavarande beräkning
(merinkomster av mesvaror, kapsylmjölk, vitaminerad mjölk etc.). Den del
av mjölklikviderna, som härrör från dylika extra inkomster, beräknas för
ett antal år som skillnaden mellan de faktiskt utbetalda likviderna och de
på nyss antytt sätt beräknade nettoinkomsterna. De framkomna skillnadsposterna
tjäna som ledning vid beräkningen av inkomsterna för de följande
år, för vilka uppgifter om mejeriernas mjölklikvider ännu icke föreligga.
Det kan tilläggas, att såväl för åren 1950/51 och 1951/52 som i prognosen
för år 1952/53 hänsyn tagits till väntade förluster vid export av smör. Exportförlusten
för år 1952/53 beräknas uppgå till 80 öre/kg eller till sammanlagt
7,2 miljoner kronor. Mjölkpristillägg har beräknats även för den
del av mjölken, som går till exportsmör.
De på antytt sätt beräknade inkomsterna av mejerimjölk utgöra 1 291,s
miljoner kronor år 1951/52 och 1 139,3 miljoner kronor år 1952/53. Medellikviden
utgör 35,49 respektive 32,23 öre per kilogram, varav 6,21 respektive
2,23 öre per kilogram motsvara statligt bidrag.
Jordbrukets inkomster av den utanför mejeri försålda konsumtionsmjölken,
den hemmaförbrukade konsumtionsmjölken samt lantsmöret ha i huvudsak
beräknats på liknande sätt som tidigare. Tillhopa visa de tre inkomst
-
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
posterna en ökning från 255,i miljoner kronor år 1951/52 till 260,9 miljoner
kronor år 1952/53.
Det sammanlagda beloppet för producent- och kontantbidragen har för
såväl år 1951/52 som år 1952/53 upptagits till 70,o miljoner kronor.
Den för jordbruket kalkylerade totalinkomsten av mjölk och mejeriprodukter
(inklusive producent- och kontantbidragen) utgör för prognosåret
1952/53 1 470,2 miljoner kronor mot 1 617,o miljoner kronor innevarande år.
Införskaffade upplysningar jämte statistik över partihandelns ägginköp
ha föranlett de sakkunniga att i kalkylen räkna med en produktion av ägg
av 80 miljoner kilogram för såväl år 1951/52 som år 1952/53. Äggpriset
(svensk äggnotering med partihandelns månadsinköp som vägningstal) har
för innevarande år uppskattats till 300 öre per kilogram. För år 1952/53 ha
de sakkunniga räknat med ett pris av 330 öre per kildgram. Det totala värdet
av äggproduktionen beräknas till 240,o miljoner kronor år 1951/52 och 264,o
miljoner kronor år 1952/53. Därav utgör jordbrukets andel 192,o respektive
211,2 miljoner kronor. Värdet av fjäderfäslakten för jordbruket har beräknats
till 18,o miljoner kronor år 1951/52 och 20,o miljoner kronor år 1952/
53. Jordbrukets totalinkomster av ägg och slaktfjäderfä (vad som produceras
utanför jordbruket frånräknat) utgör sålunda i den föreliggande kalkylen
210,o respektive 231,2 miljoner kronor.
Beräkningarna av jordbrukets inkomster av slåktdjur visa i fråga om
såväl nötkreatur som i fråga om får och häst viss minskning från innevarande
år till år 1952/53. Det sammanlagda värdet av slakten av dessa djurslag
(inklusive på grund av mul- och klövsjukan nedslaktade djur) beräknas
minska från 488,7 miljoner kronor år 1951/52 till 448,5 miljoner kronor år
1952/53.
Producentpriserna år 1952/53 på slaktdjur av nötkreatur, häst och svin
ha beräknats på samma sätt som priserna för år 1951/52. Man har därvid
utgått från de i slutet av februari 1952 gällande baspriserna på kött och
fläsk i partihandelsledet ävensom de vid samma tid gällande priserna på hudar
samt organ, inälvor och slakterifett. Hänsyn har även tagits till de kostnadsökningar
för slakterierna, som ha uppkommit genom höjda löner och
frakter. I fråga om får kött har priset antagits bli 10 öre per kilogram högre
än under år 1951/52 eller 425 öre per kilogram.
Svinslakten under år 1952/53 beräknas bland annat med hänsyn till att de
höjda priserna på fläsk komma att öka med 5 procent jämfört med år 1951/
52 och medföra en inkomst för jordbruket a1^ 687,2 miljoner kronor det
kommande året mot 579,4 miljoner kronor innevarande år. Producentpriserna
ha som ovan nämnts beräknats enligt samma grunder som för nötkreatur
och hästar. De sakkunniga ha förutsatt, att baspriset på fläsk i partihandelsledet
år 1952/53 kommer att ligga 34 öre per kilogram över basprisnivån
före den 17 mars 1952. Denna höjning svarar mot pristillägget på fläsk under
år 1951/52 (30 kronor per gris), vilket förutsatts bli avvecklat under
hösten 1952.
Beräkningarna visa en obetydlig ökning av de totala inkomsterna av
slaktdjur under år 1952/53 i jämförelse med år 1951/52, nämligen 1 135,7
miljoner kronor mot 1 135,i miljoner kronor.
Försäljningen av militärhästar beräknas tillföra jordbruket 1,2 miljoner
kronor under år 1952/53 och 1,5 miljoner kronor år 1951/52. Värdet av exporten
av levande djur har för år 1951/52 upptagits till 0,1 miljon kronor.
Med hänsyn till bland annat mul- och klövsjukan och dess följdverkningar
har man icke kunnat räkna med någon export av nötkreatur eller svin under
återstoden av år 1951/52 och ej heller under år 1952/53. Någon nämnvärd
export av hästar torde icke vara att räkna med under åren 1951/52 och
1952/53.
21
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
Vid kalkyltillfället rådande priser på ull, vilka gälla sedan september 1951,
ha antagits skola bestå under resten av år 1951/52 och under hela år 1952/
53. Jordbrukets inkomster av ull beräknas bli 2,7 miljoner kronor under år
1952/53 mot 2,9 miljoner kronor under år 1951/52.
Vid beräkningarna av kreaturskapitalet ha i den nu föreliggande kalkylen
insatts priser, som anknyta till det aktuella prisläget men vilka liksom tidigare
äro försiktigt uppskattade. Husdjursbeståndets värde beräknas sjunka
avsevärt under både år 1951/52 och år 1952/53. Å andra sidan har man
emellertid att räkna med ett ökat pålägg av svin. Härigenom åstadkommes
en ökad fläskproduktion, som representerar ett ökat värde, vilket emellertid
icke kommer till synes i nuvarande kalkyl utan först senare. Nedgången i
kreaturskapitalet under åren 1951/52 och 1952/53 har uppskattats till 96,o
respektive 59,9 miljone^ kronor.
Jordbrukets totala inkomster av animalier (utan beaktande av förändringarna
i kreaturskapitalet) utgöra enligt de nu utförda beräkningarna
2 966,c miljoner kronor år 1951/52 och 2 841,o miljoner kronor prognosåret
1952/53. Nedgången från år 1951/52 till år 1952/53 beror på minskade inkomster
av mjölk och mejeriprodukter.
Jordbrukets sammanlagda inkomster (med beaktande av förändringarna
i kreaturskapitalet) för år 1951/52 utgöra enligt de nu föreliggande beräkningarna
3 705,7 miljoner kronor. För prognosåret 1952/53 är motsvarande
inkomsttal 3 871,8 miljoner kronor. Inkomstökningen — 166,i miljoner kronor
— beror, såsom framgår av det föregående, huvudsakligen på ökade
vegetabilieinkomster. Index för jordbrukets inkomster vid basår sbeloppet
3 286,4 miljoner kronor år 1950/51 utgör 117,8 för år 1952/53.
Vad härefter angår jordbrukets kostnader har nämnden till
en början anfört, att dessa i den nu framlagda kalkylen i stort sett beräknats
enligt liknande principer som vid tidigare kalkyltillfällen. Arbetskostnadsberäkningarna
grunda sig emellertid i den nya kalkylen på avtalslöner
i stället för tidigare på löner enligt den officiella lönestatistiken. I fråga om
handelsgödsel beräknar man i den nya kalkylen — för att erhålla bättre
korrespondens mellan kostnader och intäkter — kostnaderna under ett visst
produktionsår med utgång »från förbrukade kvantiteter och priser under närmast
föregående år. I fråga om metodiken för beräkningen av räntesatserna
har också ändring gjorts. Fastighetskapitalet har vidare beräknats under
hänsynstagande till preliminära resultat från 1952 års fastighetstaxering
(avseende år 1951). Posterna utsäde, siloanläggningar och allmänna omkostnader
ha uteslutits ur kalkylen. Å andra sidan har man i posten underhållskostnader
för maskiner och redskap inräknat även kostnaderna vid
brukningsdelar under 2 hektar. Vidare har man infört en ny kostnadsberäkning
för rengörings- och desinfektionsmedel i samband med övergången
till nytt basår.
Av de olika i kalkylen ingående kostnadsposterna har nämnden först redogjort
för arbetskostnaderna och anfört härom.
Liksom under tidigare år ha arbetskostnaderna erhållits såsom en produkt
av arbetsvolymen uttryckt i miljoner arbetstimmar och eu kalkylerad timlön.
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
Den bearbetning av grundmaterialet till den jordbruksekonomiska undersökningen,
som ägde rum i samband med kalkylomräkningen hösten 1951
och som resulterade i en omräkning av arbetskraftsvolymen för åren 1946/
47—1951/52, kommenterades utförligt i en särskild promemoria till nämnda
höstkalkyl. Till den nu företagna omräkningen har något nytt material för
belysande av arbetsvolymens utveckling icke förelegat. Beräkningarna i samband
med höstkalkylen resulterade i minskning av arbetsvolymen från och
med år 1946/47 av 2,94 procent per år mot tidigare 1,5 procent.
Med den procentuella årliga minskning av arbetsvolymen, som sålunda
tillämpades i höstkalkylen år 1951, erhölls för produktionsåret 1951/52
943,90 miljoner arbetstimmar, räknat som fullgoda manstimmar. För år 1952/
53 blir motsvarande tal 916,15 miljoner timmar. Med hänsyn till den förskjutning
i relationen mellan löner till män och kvinnor, som ägt rum i 1951
års lantarbetaravtal, har ett tillägg på 0,76 procent gjorts för båda åren. Med
detta tillägg inberäknat blir den totala arbetsvolymen 951,07 miljoner timmar
för år 1951/52 och 923,n miljoner timmar för år 1952/53.
För att om möjligt förenkla arbetskostnadsberäkningen och undvika de
relativt besvärliga korrigeringarna i efterhand verkställde de sakkunniga i
samband med vårkalkylen år 1951 en närmare undersökning angående relationerna
mellan observerade timförtjänster och avtalslöner. Ifrågavarande
undersökning resulterade i ett förslag från de sakkunniga, att arbetskostnadsberäkningarna
i samband med övergång till nytt basår från och med
det nya basåret skulle grundas på avtalslöner. Förslaget, som behandlats i
propositionen nr 207/1951 (s. 183—189), innebar bland annat, att semesterersättning
och övertidsersättning skulle läggas till avtalslönen för ordinarie
tid.
I föreliggande kalkyl har beaktats lönehöjningen till lantarbetarna enligt
avtal i mars 1952 för tiden januari—december samma år. Nämnda avtal
innebär, att lantarbetarnas löner i genomsnitt ökats med 50,5i öre per
timme för ordinarie tid.
Löneutvecklingen enligt de senaste årens avtal framgår av följande översikt,
som avser vägd timlön för manliga arbetare, som fyllt 20 år, under ordinarie
tid enligt avtal.
Avtalsperiod Timlön, öre
1/n—31/i2 1949 ...................... 17M9
i/i _28/ä 195o...................... 173-19
Vs -31/i2 1950 .................v-.... 177-17
1/i —sl/i2 1951 ...................... 202-17
Vi 1952—.......................... 252-68
Det nya löneavtalet innebär vissa i olika riktning verkande förändringar
i fråga om extra ersättaretjänstgöring, ersättning för vissa speciella arbetsuppgifter,
ackordslöner etc., vilkas effekt svårligen kan beräknas. De sakkunniga
ha ansett rimligt att mot varandra kvitta verkningarna av de olika
faktorerna.
Avtalet innehåller emellertid även nya bestämmelser i fråga om tid för
arbetets igångsättande m. in. De sakkunniga ha på grund av dessa bestämmelser
med ledning av utförda överslagsberäkningar och i avvaktan på närmare
utredning gjort ett avdrag på kostnadssumman med 20 miljoner kronor
för helt år.
Den kalkylerade timlönen — avtalslön för ordinarie tid, inklusive övertidsersättning
utslagen på all arbetad tid samt semesterersättning men exklusive
nyssnämnda korrigering för bestämmelserna om arbetets igångsättande
23
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
— beräknas av de sakkunniga bli 253,79 öre per timme år 1951/52 och 271,96
öre per timme år 1952/53.
De totala arbetskostnaderna, beräknade med utgångspunkt från avtalslön
inklusive tillägg, utgöra enligt de nu utförda beräkningarna 2 413,7 miljoner
kronor år 1951/52 samt 2 510,5 miljoner kronor år 1952/53. I dessa summor
är den omnämnda korrigeringen för ändrade förhållanden i fråga om
arbetstidens början icke utförd. Efter avdrag med 13,3 respektive 20,o miljoner
kronor för åren 1951/52 och 1952/53 erhållas 2 400,4 respektive 2 490,5
miljoner kronor.
Under samlingsrubriken kapitalkostnader behandlas i kalkylen kostnaderna
för avskrivning och underhåll av markanläggningar (grundförbättringar),
ekonomibyggnader samt maskiner och redskap ävensom kostnaderna
för elektricitet samt räntekostnaderna. Beträffande dessa poster har
nämnden anfört.
Posten grundförbättringar (täckdikningskostnader, underhåll av större
öppna diken) visar en mindre ökning mellan åren 1951/52 och 1952/53,
nämligen från 23,8 till 25,i miljoner kronor.
I föreliggande kalkyl har beträffande kostnaderna för avskrivning och underhåll
av ekonomibyggnader liksom i höstkalkylen 1951 gjorts ett tillfälligt
avsteg från tidigare beräkningsmetodik. Beräkningarna ha sålunda utförts
enligt två alternativ. Det ena av dessa ansluter sig helt till den sedan
år 1948 använda metodiken, som innebär en framräkning av en år 1946 fastslagen
kostnadssumma för avskrivning och underhåll av ekonomibyggnader.
Beräkningarna enligt det andra av de sakkunniga förordade alternativet avvika
i så måtto från den under närmast föregående år tillämpade metoden,
att priserna på trävaror fått följa prisutvecklingen för andra material än
trävaror. Motiven för deiina beräkningsmetodik ha redovisats i texten till
höstkalkylen 1951. Enligt den nya beräkningsmetodiken bli avskrivningsoch
underhållskostnaderna för ekonomibyggnader 191,o miljoner kronor år
1952/53 och 183,6 miljoner kronor år 1951/52. Kostnadsstegringen sammanhänger
med såväl ökade materialkostnader som stegrade löner.^ Delposten
siloanläggningar har icke tillfredsställande kunnat klarläggas. Då den dessutom
är av ringa betydelse ha de sakkunniga uteslutit densamma i avvaktan
på besked om silovolymen i 1951 års jordbruksräkning.
Kostnaderna för maskiner och redskap äro fördelade på avskrivnings- och
underhållskostnader. De förra fastställas med utgång från beräkningar av
maskinbeståndets volym — grundade på ett omfattande material från tillverkare
och importörer — under förutsättning av en 15-årig avskrivningstid.
De senare upptagas i enlighet med resultaten från statistiska centralbyråns
(förut jordbruksnämndens och livsmedelskommissionens) deklarationsundersökning.
Jordbrukets kostnader för maskiner och redskap stiga
enligt den föreliggande kalkylen från 332,4 miljoner kronor år 1951/52 till
359,5 miljoner kronor år 1952/53.
Kostnadsposten elektricitet upptages i enlighet med deklarationsundersökningarna
och med ledning av dessa gjord framskrivning. Efter upprättandet
av vårkalkylen 1951 ha inträffat två förändringar, som verka höjande på
elkostnaderna och som icke kunna förutsättas vara inkluderade i (lön redovisade
lramskrivningen, nämligen höjning av energi- och grundavgifterna
samt den 10-procentiga clskatten under tiden 1 juli 1951—30 juni 1952. De
totala kostnaderna för elektricitet efter justering med hänsyn till nämnda
faktorer beräknas till 59,5 itiiljoner kronor år 1951/52 och 59,o miljoner
kronor år 1952/53.
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
Såsom redan nämnts ha i föreliggande kalkyl gjorts vissa ändringar i metodiken
i fråga om beräkningen av räntekostnaderna inom jordbruket. Nämnden
har erinrat om att man tidigare år vid dessa beräkningar uppdelat lantbrukskapitalet
på eget kapital och lånat kapital, varvid det sistnämnda hållits
vid oförändrad storlek år från år. För de olika kapitaldelarna ha tilllämpats
skilda räntesatser. De sakkunniga ha emellertid redan tidigare funnit
metoden otillfredsställande och ha vid övergång till ny basperiod ansett
det lämpligt att tillämpa en ny metod, vilken de ansett bäst ägnad att återspegla
utvecklingen av räntor på lantbrukskapitalet, nämligen att dela upp
lantbrukskapitalet i tre lika delar. På den första av dessa tillämpas den effektiva
hvpoteksräntan, på den andra samma ränta med tillägg av 0,5 procentenheter
samt på den tredje räntan på borgens- och väiellån.
Nämnden har vidare anfört följande.
Beräkningarna av jordbrukets räntebärande lantbrukskapital ha skett under
beaktande av bland annat den kostnadsstegring, som är en följd av ökningen.
av kapitalvolymens värde. I de senaste kalkylerna har beräkningen
av fastighetskapitalet grundats på ett medeltal av taxeringsvärdena vid 1938
och 1945 års fastighetstaxeringar, varvid en reduktion gjorts för de i nämnda
värden ingående bostadsvärdena. Det på detta sätt beräknade fastighetskapitalet
har uppgått till 3 168 miljoner kronor.
De sakkunniga ha från riksskattenämnden erhållit de förslag från beredningsnämnderna
beträffande 1952 års fastighetstaxering, som hittills insänts
från länsstyrelserna. Enligt dessa ha taxeringsvärdena i förhållande
till 1945 års fastighetstaxering höjts med i genomsnitt 55 procent.
Medeltalet för jordbruksfastigheternas taxeringsvärde (exkl. slcogsvärde)
enligt 1945 års fastighetstaxering och motsvarande beräknade värde "för 1952
ars taxering är 6 798 miljoner kronor. Detta medeltal har reducerats för bostadsvärdet
med 35,3 procent. Det fastighetskapital, som nu upptagits i kalkylen,
uppgår sålunda till 4 398 miljoner kronor mot förut 3 168 miljoner
kronor. Med den räntesats, som tidigare tillämpats för ej belånat fastighetskapital
för ar 1950/51 •— 3,54 procent — erhålles en kostnadsstegring med
43,6 miljoner kronor. Tillämpas i stället den vid övergång till nytt basår förordade
högre räntesatsen — 3,76 procent — blir kostnadsstegringen 46,2 miljoner
kronor.
Nämnden har härefter anfört, att de sakkunniga beträffande tillämpningen
av det med hänsyn till 1952 års fastighetstaxering (avseende år 1951)
framräknade fastighetskapitalet ansett sig böra redovisa två olika alternativ.
I alternativ I har det nya fastighetskapitalet insatts i det nya basåret
1950/51. I förhållande till det gamla basåret 1938/39 kommer det nya basåret
då att uppvisa ett kalkylmässigt underskott av 32,7 miljoner kronor.
Det kalkylmässiga underskottet för 1952/53 blir enligt detta alternativ 173,i
miljoner kronor. I alternativ II har det gamla fastighetskapitalet insatts i det
nya basåret 1950/51. Det nya fastighetskapitalet tillämpas för år 1952/53.
Da år 1950/51 visar ett kalkylmässigt överskott på 8,4 miljoner kronor i förhållande
till år 1938/39, avföres detta belopp från den för 1950/51 såsom
basår beräknade inkomstsumman. Det kalkylmässiga underskottet för år
1952/53 blir enligt detta alternativ 216,8 miljoner kronor.
25
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
De sakkunniga ha framhållit, att skillnaden mellan alternativen I och II
i huvudsak beror på att kalkylen för 1950/51 visar ett underskott enligt alternativ
I jämfört med den gamla basen 1938/39, medan det överskott, som
ursprungligen förelegat, avförts enligt alternativ II i del nya basåret. De sakkunniga
ha till belysning härav även velat redovisa resultatet för alternativ I,
när underskottet vid övergången till nytt basår elimineras. I alternativ I
göres därvid ett tillägg till inkomstsumman med 32,7 miljoner kronor i den
nya basen. Underskottet i det sålunda modifierade alternativet I blir 213,5
miljoner kronor mot 216,8 miljoner kronor enligt alternativ II. Den obetydliga
skillnaden mellan dessa resultat beror på att tillägget till alternativ I
beräknats med användning av den tidigare tillämpade räntesatsen för ej belånat
fastighetskapital (förenämnda 3,54 procent). Vid lika räntesatser ge
alternativen I och II exakt samma resultat.
De sakkunniga ha icke tagit ställning till frågan om i vilken utsträckning
de företagsmässigt kalkylerade kostnadsökningarna till följd av fastighetskapitalets
stegring skola beaktas vid prissättningen 1952/53.
Räntekostnaderna enligt de båda alternativen framgå av följande sammanställning.
|
| 1950/51 | 1951/52 | 1952/53 |
Milj. kr | | Alt. I..... | ... 345-0 | 373-5 | 392-8 |
1 Alt. II .. . | . . . 298-8 | 326-2 | 392-8 | |
Index | | Alt. I..... | . .. 100-0 | 108-3 | 113-9 |
I Alt. II ... | ... 100-0 | 109-2 | 131-5 |
Nämnden har till slut anfört, att herrar Juréen, Carbell, Lindskog och
Odhner i ett gemensamt yttrande förordat alternativ I, medan herrar Stensgård,
Holmström och Åstrand i ett annat yttrande förordat alternativ II. De
sakkunnigas ordförande har ej tagit ställning i denna fråga.
Härefter har nämnden övergått till en redogörelse för jordbrukets kostnader
för olika slag av förnödenheter. De viktigaste hithörande posterna i
jordbrukskalkylen äro driv- och smörjmedel, handelsgödsel och kalk samt
köpfodermedel. Övriga slag av förnödenheter, vilka äro av mindre betydelse,
äro i kalkylen sammanförda under rubriken »diverse förnödenheter». Beträffande
de nu nämnda kostnadsposterna har nämnden anfört.
Vad angår jordbrukets kostnader för driv- och smörjmedel må framhållas,
att den starka utökning av traktordriften inom jordbruket, som ägt rum under
senare år, alltjämt fortsätter. En undersökning över anskaffningen av
nya traktorer under år 1951 visar, att traktorinköpen nämnda år varit de
största hittills. Föreliggande beräkningar äro i vad gäller förbrukningen av
drivmedel per traktor huvudsakligen grundade på arméförvaltningens undersökning
år 1950, vilken avsåg förbrukningen av drivmedel under år 1949.
I fråga om förbrukningen av bensin till bensindrivna traktorer har viss
kontroll kunnat erhållas genom en undersökning utförd inom nämnden,
grundad på restitutionsansökningarna under år 1950. Denna undersökning är
emellertid icke direkt jämförbar med arméförvaltningens, enär den endast
avser bensindrivna traktorer vid gårdar, där blott eu traktor finnes.
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
Liksom tidigare har det varit möjligt att följa utvecklingen av driv- och
smörj medelskostnaderna enligt deklarationsunder sökningen. Även oljebolagens
uppgifter över försäljningen av motorfotogen och motorbrännolja under
år 1951 ha kunnat jämföras med de beräknade totalkvantiteterna av
nämnda drivmedelsslag.
Det i den nu framlagda kalkylen förutsatta antalet egentliga traktorer utgör
74 800 år 1951/52 och 82 400 år 1952/53. Härtill komma 8 500 dragbilar
för båda åren samt drygt ett halvt tusental jeepar. Driv- och smörj medelskostnaderna
för denna maskinpark ha beräknats till 79,o miljoner kronor
år 1951/52 och 85,2 miljoner kronor år 1952/53. Kostnadsstegringen beror
främst på den ökade traktordriften men också på höjda drivmedelspriser.
Tidigare ha kostnaderna för handelsgödsel för ett visst produktionsår beräknats
med ledning av uppgifter om förbrukade kvantiteter och priser under
samma år, ehuru dessa produktionsmedel i realiteten kommit den i kalkylen
för påföljande år ingående skörden till godo och givit upphov till intäkter
under sistnämnda år. I samband med övergången till nytt basår för
kalkylen har emellertid en omläggning av handelsgödselberäkningen ägt
rum. Kostnaderna för handelsgödsel under ett visst produktionsår beräknas
sålunda nu med utgång från förbrukade kvantiteter och priser under närmast
föregående år, varigenom bättre korrespondens erhålles mellan kostnader
och intäkter.
Kostnaderna för jordbrukskalk ha beräknats på samma sätt som i förra
årets vårkalkyl. Närmare redogörelse för principerna finnes intagen i propositionen
nr 212/1949.
Jordbrukets sammanlagda kostnader för handelsgödsel och kalk visa en
stegring från 206,6 miljoner kronor innevarande år till 250,3 miljoner kronor
prognosåret. Uppgången sammanhänger med ökade kvantiteter kvävegödsel
samt höjda priser på samtliga gödselslag utom kalisalt.
I fråga om förbrukningen av viktigare köpfodermedel har räknats med en
viss ökning från år 1951/52 till år 1952/53 för kli och oljekraftfoder, medan
förbrukningen av importerad fodersäd och av melass väntas sjunka. Priserna
på olika slag av importerad fodersäd och kli väntas stiga med anledning
av höjningen av brödsädspriserna, medan priserna på oljekraftfoder och
biprodukter vid sockerframställning upptagits oförändrade från år 1951/52.
De beräknade kostnaderna för köpfodermedel utgöra 251,6 miljoner kronor
år 1951/52 och 275,5 miljoner kronor år 1952/53. Avdrag har som vanligt
gjorts för de köpfodermedel, som förutsättas falla på äggproduktionen utanför
jordbruket.
Beträffande samlingsposten »diverse förnödenheter» kan anföras, att de
sakkunniga med hänsyn till svårigheterna att beräkna kostnaderna för utsäde
ansett lämpligt att i samband med övergången till nytt basår utesluta
dessa kostnader.
Delposten rengörings- och desinfektionsmedel, som uteslöts ur vårkalkylen
1951, har däremot åter medtagits i den nu framlagda kalkylen. De kända
kostnaderna för rengörings- och desinfektionsmedel uppgå till 3,o miljoner
kronor år 1950/51. För år 1951/52 och 1952/53 ha insatts samma belopp.
Samlingsposten »diverse förnödenheter» svarar i den föreliggande kalkylen
för en summa av 55,o miljoner kronor år 1951/52 och 56,6 miljoner kronor
år 1952/53.
Jordbrukets sammanlagda kostnader för förnödenheter utgöra 592,2 miljoner
kronor år 1951/52 och 667,6 miljoner kronor prognosåret 1952/53.
ökningen utgör 75,4 miljoner kronor.
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
27
Under samlingsrubriken frakter m. m. ha i kalkylen förts några kostnadsposter,
som varken äro att hänföra till kapital- eller till förnödenhetskostnader.
Beträffande dessa poster har nämnden anfört följande.
Jordbrukets kostnader för frakter visa enligt de nu utförda beräkningarna
en ökning från 93,8 miljoner kronor år 1951/52 till 97,3 miljoner kronor år
1952/53. För mjölkkontroll och seminkostnader utgöra motsvarande tal 6,7
(båda åren) respektive 7,o och 8,i miljoner kronor. De sakkunniga ha på
grund av osäkerheten i nuvarande beräkningsgrunder ansett lämpligt utesluta
posten allmänna omkostnader i samband med övergången till nytt
basår. De ha ansett det lämpligt att i stället så långt möjligt separat söka
klarlägga kostnadsutvecklingen för de mera betydande delposter, som tidigare
ingått under rubriken allmänna omkostnader.
Jordbrukets sammanlagda kostnader för år 1951/52 utgöra enligt de nu
föreliggande beräkningarna 4 072,9 miljoner kronor enligt alternativ I för
räntekostnaderna och 4 025,6 miljoner kronor enligt alternativ II. För prognosåret
1952/53 är motsvarande kostnadstal 4 297,6 miljoner kronor enligt
båda alternativen. Kostnadsökningen utgör 224,7 respektive 272,o miljoner
kronor. Index för jordbrukets kostnader vid basårsbeloppet 3 491,8 miljoner
kronor (alternativ I) utgör 123,08 för år 1952/53. Vid basårsbeloppet
3 445,6 miljoner kronor (alternativ II) är det 124,73.
Resultatet av beräkningarna rörande jordbrukets inkomster och kostnader
har av nämnden sammanfattats i följande tablå.
| 1950/51 | 1951/52 | 1952/53 |
| (prognos) | (prognos) | |
Alternativ I. Kostnader, milj. kr ...................... Kostnadsindex............................ Inkomster, milj. kr ...................... | 3 491-8 3 286-4 | 4 072-9 3 705-7 | 4 297-6 |
Basinkomst, framskriven medelst kostnads- | |||
index, milj. kr.......................... | 3 286-4 | 3 833-3 | 4 044-9 |
Kalkylmässigt underskott, milj. kr.......... | — | 127-6 | 1731 |
Alternativ 11. |
|
|
|
Kostnader, milj. kr ...................... Kostnadsindex............................ Inkomster, milj. kr ...................... | 3 445-6 3 286-4 | 4 025-6 3 705-7 | 4 297-6 |
Avgår överskott år 1950/51 enligt kalkyl med | |||
1938/39 som basår...................... Basinkomst, framskriven medelst kostnadsin- | 8-4 | — | — |
dex, milj. kr............................ | 3 278-0 | 3 829-7 | 4 088-6 |
Kalkylmässigt underskott, milj. kr.......... | — | 124-0 | 216-8 |
Nämnden har i anslutning till tablån erinrat om att alternativen skilja
sig i fråga om beräkningen av räntekostnaderna för fastighetskapitalet. I
alternativ I har det nya (högre) fastighetskapitalet använts från och med
det nya basåret 1950/51, medan i alternativ II det gamla fastighetskapitalet
insatts i det nya basåret 1950/51 och det nya fastighetskapitalet tillämpats
från och med 1952/53. Dessutom har i sistnämnda alternativ införts en ut
-
28
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
jämningspost, utgörande överskott för 1950/51 jämfört med 1938/39 enligt
tidigare tillämpade beräkningsprinciper. I den förut lämnade kalkylredogörelsen
har nämnts, att vissa av de sakkunniga förordat alternativ I, medan
andra förordat alternativ II, ävensom att de sakkunnigas ordförande ej tagit
ställning i denna fråga.
Nämnden har slutligen anmärkt, att det i fråga om mejerimjölk gjorts
försök att beräkna de faktiska inkomsterna under 1952/53. En beräknad
förlust av 7,2 miljoner kronor på export av mejerismör har sålunda avdragits.
I kalkylen har räknats med mjölkpristillägg för all invägd mjölk. På
den beräknade kvantiteten för exportsmör uppgår mjölkpristillägget (enligt
de före den 17 mars 1952 gällande grunderna) till 3,2 miljoner kronor.
Såsom förut nämnts har jordbrukskalkylen granskats av jordbruksnämndens
råd vid sammanträden den 17 och den 19 mars 1952. Vid det förra sammanträdet
behandlade rådet kalkylens inkomstsida, varvid bland annat förekom
diskussion rörande priset på matpotatis. Kostnadssidan granskades
vid det senare sammanträdet. Härvid framkom, att delade meningar rådde
i fråga om valet mellan de båda i kalkylen upptagna alternativen för beräkning
av räntekostnaderna inom jordbruket. Några av rådets ledamöter uttalade,
att det här vore fråga om en förhandlingssak, som komme att upptagas
vid prisöverläggningarna. Rådet tog ej heller ställning i spörsmålet. Vid
sammanträdet godkände rådet enhälligt den nu upprättade jordbrukskalkylen
såsom underlag för prissättningen på jordbrukets produkter under regleringsåret
1952/53.
I sin skrivelse den 21 april 1952 till jordbruksnämnden har priskontrollnämnden
bland annat yttrat sig om den föreliggande jordbrukskalkylen. Beträffande
härvid gjorda uttalanden torde få hänvisas till en nedan intagen
redogörelse för innehållet i sagda skrivelse.
Överläggningar mellan jordbrukets organisationer
om prissättningen.
Jordbruksnämnden har i sin skrivelse anfört, att i anslutning till behandlingen
av jordbrukskalkylen i nämndens råd överläggningar om prissättningen
för regleringsåret 1952/53 ägt rum mellan nämnden och en av Sveriges
lantbruksförbund och Riksförbundet Landsbygdens folk utsedd förhandlingsdelegation.
Dessa överläggningar resulterade den 1 april 1952 i en
prisöverenskommelse av följande lydelse.
»Vid förhandlingar, som ägt rum mellan statens jordbruksnämnd och
jordbrukets förhandlingsdelegation, har träffats följande överenskommelse
om prisregleringarna på jordbruksprodukter för regleringsåret 1952/53.
1. Till grund för prissättningen skall ligga den kalkyl över jordbrukets
inkomster och kostnader, som slutgiltigt granskats på sammanträde med
jordbruksnämndens råd den 19 mars och som med hänsynstagande till
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
29
räntekostnader för ökat fastighetskapital visar ett underskott på cirka
215 miljoner kronor (alt. II). I det nämnda underskottet beräknas cirka
55 miljoner kronor hänföra sig till ökade räntekostnader på grund av
höjning av jordvärdena för jordbruksfastigheter enligt 1952 års fastighetstaxering
ävensom ökade värden å kreaturs- och förrådskapital. Av
denna räntekostnadsökning skall 1/3 eller 11 miljoner kronor beaktas vid
prissättningen för 1952/53, medan återstående del eller 44 miljoner kronor
successivt intäckes med V4 under vart och ett av de följande 4 åren.
Underskottet för 1952/53 skall sålunda anses vara täckt, om jordbruket
tillföres inkomstökningar med tillhopa 171 miljoner kronor.
2. Jordbruket tillföres täckning motsvarande nyssnämnda belopp genom följande
åtgärder:
a) Priset å vete av 1952 års skörd ökas med 3 öre per kilogram
utöver det pris, som upptagits i jordbrukskalkylen,
vilket beräknas ge en inkomstökning med............ 16 milj. kr
b) Genom att ostpriserna bli fria under regleringsåret
1952/53 beräknas jordbruket komma att tillföras en inkomstökning
av................................... 15 » »
c) För att undvika sänkning under innevarande kalenderår
av nuvarande avräkningspriser på kött och fläsk, däri
inräknade statliga pristillägg för fläsk, höjas baspriserna
i avtalet mellan statens jordbruksnämnd och Sveriges
slakteriförbund med belopp, som för perioden 1/9—
31/12 1952 motsvara ................................ 10 » »
d) I statliga pristillägg för mjölk tillföres jordbruket ett
belopp av......................................... 130 » »
Summa 171 » »
3. Vid överenskommelsen har man utgått ifrån, att allmänt pristillägg å
mjölk, extra mjölkpristillägg i norra Sverige och leveranstillägg vid i jordbrukskalkylen
beräknad volym skola utgå med i genomsnitt samma belopp
per kg och enligt samma grunder i övrigt, som i prisöverenskommelsen
den 15 mars 1952 fastställts för tiden mars—augusti 1952, vilket
för produktionsåret 1952/53 beräknas medföra en kostnad av sammanlagt
169 miljoner kronor utöver de belopp, som i kalkylen upptagits som
mjölkpristillägg. Detta skall möjliggöras dels genom ovanstående belopp
å 130 miljoner kronor, dels genom att prishöjningen å ost uttages genom
avgift å ost, dels genom att jordbruket av medel, som enligt nu gällande
bestämmelser skulle utgått till producentbidrag, tillföres ett nettobelopp
av 12 miljoner kronor, utgörande beräknad besparing vid producentbidragets
omläggning till kontantbidrag, dels genom att pristillägget på fläsk
successivt avvecklas, varigenom vissa medel inbesparas och överföras till
regleringsåret 1952/53, dels slutligen genom att vissa hos Svenska mejeriernas
riksförening innestående medel tagas i anspråk.
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
Därest en omläggning av producentbidraget till kontantbidrag befinnes
även böra medföra en ändring av grunderna för utbetalningen av leveranstillägg,
skola särskilda överläggningar upptagas härom, varvid får
överenskommas på vad sätt ytterligare belopp, som kan komma att inbesparas
å producent- och kontantbidragen, skola tillföras vissa kategorier
jordbrukare.
4. Förluster å export av smör och andra mejeriprodukter utöver det belopp
å 7,2 miljoner kronor, som upptagits i jordbrukskalkylen, skola täckas
med vinst, som uppstått eller kommer att uppstå vid export av svenska
oljeväxtfröer och därav beredda oljor i den mån den icke åtgår för att
täcka clearingkassans löpande utgifter. Ett villkor härför är dock att förlusten
icke är förorsakad av ökning av smörproduktionen.
5. Jordbruksnämnden är beredd att som hittills till prövning upptaga önskemål
om justering av priserna på vissa slaktdjurs- och mejeriprodukter i
den mån så erfordras för att täcka inkomstbortfall på grund av att förutsatta
priser icke helt kunna uttagas.
6. Överenskommelsen gäller hela regleringsåret 1952/53 och förutsätter, att
den s. k. 4-procentregeln skall äga tillämpning. Omräkning av kalkylen
skall på grund härav ske under hösten 1952, dock endast för såvitt sådan
omräkning begäres av jordbruksnämnden eller jordbrukets förhandlingsdelegation.
7. Därest till följd av lönehöjningar på grund av nya kollektivavtal för
lantarbetare eller andra arbetargrupper jordbrukets kostnader ökas, skall
jordbruket, oavsett 4-procentregeln, äga rätt att erhålla kompensation
härför genom prishöjningar på jordbrukets produkter. Överläggningar
skola i sådant fall upptagas härom mellan statens jordbruksnämnd och
jordbrukets förhandlingsdelegation.»
Till överenskommelsen har fogats följande protokollsanteckning.
»Från jordbrukets förhandlingsdelegation har uttalats önskan om utökning
av antalet prisorter.»
Nämnden har upplyst, att överenskommelsen godkänts av dess råd vid
sammanträde den 16 april 1952, varvid dock anförts erinringar mot vissa
punkter i densamma. Sålunda uttalade sig herrar Allan Andersson, Carlborn
och Falk mot den ytterligare höjningen av vetepriset. Dessutom fann herr
Andersson det icke riktigt, att kompensation automatiskt lämnades för höjda
lönekostnader, medan herr Falk ansåg, att vetepriset borde bibehållas
oförändrat samt fläskpriset sänkas. Den därigenom uppkomna besparingen
borde överföras på mjölken.
överenskommelsen innebär alltså, har nämnden framhållit, att jordbruket
under år 1952/53 skall av statliga medel tillföras 142 miljoner kronor,
varav 12 miljoner kronor skola överföras från det nu utgående producentbidraget.
I prishöjningar skall jordbruket erhålla 41 miljoner kronor. Nämnden
har i en sammanställning, som här införts på s. 31, redovisat prishöjningarna
på jordbruksprodukter under åren 1951/52 och 1952/53. I sam
-
31
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
manställningen upptagas, förutom nu överenskomna prishöjningar, jämväl
de höjningar, som föranletts av uppgörelserna i januari och mars i år för
regleringsåret 1951/52.
Prishöjningar, öre/kg
Produkter, på vilka staten fastställer priser
Vete......................................
Råg.......................................
Fabrikspotatis.............................
Sockerbetor...............................
Socker....................................
Höstraps och -rybs........................
Vårraps och -rybs .........................
Vitsenap..................................
Oljelin....................................
Standardiserad mjölk, lit....................
Ost ......................................
Smör.....................................
Margarin..................................
Nötkött....................................
Övrigt kött................................
Fläsk.............i.......................
1951/52 | 1952/53 |
_ | 13 |
— | 10 |
— | 2 |
— | 1-2 |
- (10)7 | — |
— | 102 |
— | 13 |
— | 5 |
— | 23 |
2 (3)1 3 | — |
42 (ca 70;1 | ca 304 |
30 (40) | — |
- (40) | — |
205 | _5 |
_5 | _5 |
35ä | 34 5 |
Vissa produkter med fria priser (väntade prishöjningar)
Korn.......................................... 6
Havre ........................................ 6
Matärter...................................... —
Trädgårdsprodukter............................ 7
Matpotatis..................................... —
Ägg........................................... 10
8
6
15
7
3 5
30
Prishöjningar, milj. kr.
| 1951/52 | 1952/53 |
Brödsäd .......................... | ............... . | 86-7 |
Övrig spannmål................... | ............... 10 | 10-9 |
Matpotatis........................ |
| 28-8 |
Fabrikspotatis..................... |
| 4-7 |
Sockerbetor....................... | ............... . | 23-4 |
Oljeväxter........................ |
| 28-9 |
Köksväxter....................... | ............... 30 | 6 7 |
Mjölk och mejeriprodukter........ | ............... 539 | 150 |
Ägg.............................. | ............... 4-3 | 19-2 |
Slaktdjur......................... | ............... 73-8 | 70-9 |
| Summa 136''0 | 295 2 |
1 Tal inom parentes ange höjningar av detaljhandelspriserna.
2 Höjning utöver den sommaren 1951 beslutade höjningen med 10 öre/kg.
3 Dessutom 1 öres höjning av priset på flaskmjölk i andra delar av iandet än Stockholm och
Göteborg.
4 Priserna på ost ha förutsatts bii fria och beräknas därvid stiga med angivet belopp.
6 Härutöver icke specificerade prishöjningar på kött och fläsk till ett sammanlagt värde av
för år 1951/59 15 milj. kr och för år 1952/53 10 milj. kr.
6 Prishöjningar på korn och havre beräknade till ett sammanlagt belopp av 1 milj. kr.
7 Prishöjningarna beräknade till ett belopp av 3 milj. kr år 1951/52 och 6''7 milj. kr år 1952/58.
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
Subventioner, milj. kr.
Arealbidrag för vete..............................
Statliga pristillägg på fläsk........................
Nya allmänna och särskilda mjölkpristillägg samt leveranstillägg
för mjölk............................
1951/52 1952/53
48-0 —
52-01 —
145-01 2 142-03
Av sammanställningen framgår, att prishöjningarna — inklusive prisstegringar
på vissa fria produkter -—- beräknas utgöra 136 miljoner kronor
år 1951/52 och ytterligare cirka 295 miljoner kronor år 1952/53.
I detta sammanhang har nämnden erinrat om att det utöver de i sammanställningen
upptagna subventionerna, enligt de före mars i år gällande grunderna,
utgår allmänna och särskilda mjölkpristillägg till ett belopp av 81,i
miljoner kronor år 1951/52 och 79,7 miljoner kronor år 1952/53. Producentoch
kontantbidragen för mjölk kunna beräknas till 70 respektive (70 —12 =)
58 miljoner kronor. Härtill komma Svenska spannmålsaktiebolagets förluster
för brödsäd och fodermedel; dessa beräknas för år 1951/52 till cirka 155
miljoner kronor och för år 1952/53 till cirka 45 miljoner kronor.
Nämnden har till slut understrukit, att den del av subventionsbeloppet för
1952/53, som skall användas för utbetalande av allmänt mjölkpristillägg,
bör anses ha tillfällig karaktär. Denna subvention bör enligt nämndens mening
i vart fall avvecklas så snart möjlighet uppkommer att ersätta densamma
med däremot svarande prishöjningar i konsumentledet.
Nämnden har härefter redogjort för inverkan på levnadskostnadsindex av
beslutade eller föreslagna prishöjningar och därvid anfört i huvudsak följande.
De båda uppgörelserna för år 1951/52 kunna beräknas ha medfört en
höjning av socialstyrelsens levnadskostnadsindex med omkring 1,7 respektive
1,3 eller sammanlagt 3,o enheter. Det kan i detta sammanhang erinras
om att socialstyrelsens index sedan december 1951 stigit med i runt tal 3 enheter,
nämligen från 204,36 till 207,40. I sistnämnda höjning ingår emellertid
icke effekten av de prishöjningar på ost, smör och margarin, som ägde rum
den 17 mars 1952. Dessa prishöjningar komma att föranleda en höjning av
index med omkring 1 enhet.
Den nu träffade uppgörelsen för år 1952/53 kommer att medföra en höjning
av levnadskostnadsindex med ytterligare inemot 3 (närmare bestämt
2,858) enheter. Det må dock beaktas, att alla sannolika marginalökningar
icke medtagits i beräkningarna (bl. a. icke för mjöl och bröd). Med hänsyn
härtill torde man få räkna med att uppgörelsen för 1952/53 samt de tidigare
beslutade prishöjningarna på ost, smör och margarin i och för sig komma
att medföra en höjning av socialstyrelsens index i mars 1952 (nyssnämnda
207,40) med cirka (3 + 1 —) 4 enheter. Indexeffekten för olika
varuslag specificeras i följande sammanställning.
1 Viss del härav beräknas komma att överföras till pristillägg på fläsk hösten 1952 och viss
del till pristillägg på mjölk år 1952/53.
2 Häri ingår ett belopp, som ställts till Svenska mejeriernas riksförenings förfogande för
regleringsändamål och som delvis beräknas komma att tagas i anspråk för mjölkpristillägg under
år 1952/53.
3 Häri ingå 12 milj. kr, vilka utgöra beräknad besparing vid omläggningen av producentoch
kontantbidraget för mjölk till kontantbidrag.
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
33
Vissa prishöjningars inverkan på socialstyrelsens levnads kost nadsindex
med 1935 som basår (dec. 1951)
|
|
| Datum för prisöverenskommelse 1951/52 1952/53 | |||
| 10/i | 1952 | 16/s | 1952 | V» 1 | 952 |
öre/kg Vete, råg1 (mjöl, | enheter | öre/kg | enheter | öre/kg | enheter | |
bröd) ......... | — | — | — | — | 13—10 | 0 940 |
Socker........... | — | — | — | — | 102 | 0-2402 |
Stand. mjölk..... | 3 | 0-537 | — | — | — | — |
Ost............. | 25 | 0-128 | 45 | 0-230 | 30 | 0-153 |
Smör............ | — | — | 40 | 0-372 | — | — |
Margarin ........ | — | — | 40 | 0-396 | — | — |
Nötkött.......... | 20 | 0-243 | — | — | — | — |
Fläsk............ | 35 | 0-726 | — | — | 34 | 0-640 |
Kött och fläsk.... | — | — | 15 milj. kr | 0-170 | — | — |
Summa | — | 1-634 | — | 1-168 | — | 1-973 (4-775) |
Korn............ | — | — | — | — | 8 | — |
Havre1 (havregryn) | — | — | — | — | 6 | 0-059 |
Matärter1........ | — | — | — | — | 15 | 0-050 |
Trädgårdsprodukt. | — | — | 3 milj. kr | 0-129 | 6-7 milj. kr | 0 241 |
Matpotatis1 ...... | — | — | — | — | 3-5 | 0-259 |
Ägg1 ............ | 10 | 0-086 | — | — | 30 | 0-258 |
Hönskött........ | — | — | — | — | 45 | 0-018 |
Summa | — | 0-086 | — | 0-129 | — | 0-885 (1-100) |
Totalt | — | 1-720 | — | 1-297 | — | 2-858 (5-875) |
I efterföljande tablå redovisas prishöj ningsbelopp i producentledet och
däremot svarande levnadskostnadsstegring i indexenheter dels för produkter,
som prissättas av staten, dels för vissa produkter med fria priser. Partiprishöjningen
på margarin med 30 öre per kilogram har dock medtagits i
prishöj ningsbeloppen. Som nyss nämnts ha emellertid eventuella marginalhöjningar
icke kunnat till fullo beaktas.
| 10A | 1952 | 15jz | i 1952 | 7* | 1953 |
| Antal |
| Antal | Antal | ||
| Milj. kr | enheter i | Milj. kr | enheter i | Milj. kr | enheter i |
|
| index |
| index | index | |
Produkter, på vilka sta-ten fastställer priser. | 109-4 | 1-634 | 84-8 | 1-168 | 186-0 | 1-973 |
priser (väntade pris-förhöjningar) ....... | 6-4 | 0-086 | 4-5 | 0-129 | 65-6 | 0-885 |
Summa | 1158 | 1-720 | 893 | 1-297 | 251-6 | 2-858 |
1 Exkl. ev. höjningar av handelsmarginaler.
4 Prishöjningen genomförd den 17 mars 1952.
Anm. Index 1 dec. 1951 20436
> > mars 1952 207-40 (exkl. prlshöjn. på ost, smör och margarin m. in.).
3 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 236.
34
Kuntjl. Maj.ts proposition nr 236.
Till belysande av den indexeffekt, som erhålles genom att inkomstförbättringen
till jordbruket delvis utgå i form av statliga subventioner, har
nämnden anfört, att om ett mjölkpristillägg med 3 öre per kilogram ersättes
med prishöjningar, indexeffekten härav blir cirka 1,25 enheter. Såsom
framgår av uppgörelsen för 1952/53 skall emellertid det nya mjölkpristilllägget
icke i sin helhet täckas med statliga subventioner. Mot subventionsbeloppet
svarar en indexeffekt av cirka 0,9 enheter. Medräknas även tidigare
utgående statligt allmänt mjölkpristillägg blir indexeffekten omkring
1,6 enheter. Härtill komma de höjningar av handelsmarginalerna, som torde
bli ofrånkomliga, därest det allmänna mjölkpristillägget framdeles avvecklas
och ersättes med prishöjningar.
Nämnden har beträffande prisöverenskommelsen för år 1952/53 vidare
framhållit, att den skall gälla hela regleringsåret, och förutsätter att den s. k.
4-procentregeln skall äga tillämpning. Omräkning av kalkylen under hösten
1952 skall endast ske, för så vitt sådan omräkning begäres av nämnden
eller av jordbrukets förhandlingsdelegation. Fördelen med nu nämnda bestämmelser
har nämnden angivit främst vara, att man undgår de mycket
tidsödande omräkningarna av kalkylen under löpande regleringsår såvida
icke skörderesultatet mera väsentligt avviker från normalskörd. I praktiken
torde det nämligen icke innebära större svårigheter för kalkylsakkunniga
att utan fullständig omräkning av kalkylen avgöra, huruvida avvikelser i
skördeutfallet från normalskörd medföra överskott eller underskott större
än fyra procent av den totala intäktsumman. Därest man vid en summarisk
granskning inom kalkylsakkunniga uppnår enighet om att variationerna
sannolikt hålla sig inom 4-procentmarginalen synes någon omräkning av
kalkylen icke böra påfordras.
Nämnden har anfört, att om jordbrukets kostnader till följd av höjda arbetslöner
ökas jordbruket skall, som framgår av överenskommelsen, erhålla
kompensation härför genom prishöjningar på sina produkter. Det bereder
enligt nämnden icke några större svårigheter ur beräkningsteknisk synpunkt
att fastställa det mot lönehöjningarna svarande koinpensationsbeloppet; det
förutsättes nämligen att en fullständig omräkning av kalkylen icke heller i
dylikt fall skall verkställas.
Nämnden har till slut framhållit, att den liksom tidigare varit fallet bör
ha möjlighet att vidtaga justeringar av priserna, då så påkallas av försörjningsläget
eller marknadsförhållandena. Dylika prisjusteringar böra emellertid
ske på sådant sätt, att relationen mellan inkomst- och kostnadssumman
i kalkylen icke påverkas. Innan någon justering vidtages, bör vidare
samråd ske med jordbrukets organisationer. Gäller det endast smärre ändringar,
bör kontakt tagas med ledningen i den ekonomiska organisation,
som närmast beröres av ändringen. I andra fall torde ordföranden i jordbrukets
förhandlingsdelegation böra kontaktas. Det bör sedan ankomma på
denna att avgöra, huruvida i anledning av den planerade justeringen överläggning
bör ske även med andra representanter för jordbruket.
Kungl. Mcij.ts proposition nr 236.
35
Jordbruksnämndens förslag angående jordbruksregleringen
under regleringsåret 1952 53.
Allmänna riktlinjer.
Jordbruksnämnden har i sin skrivelse den 22 april 1952 såsom bakgrund
till sina förslag angående prissättningen och regleringsåtgärder under regleringsåret
1952/53 lämnat en översikt över det allmänna livsmedelsläget och
dess återverkningar på planeringen av den svenska jordbruksproduktionen.
Nämnden har därvid inledningsvis framhållit, att världsproduktionen av
livsmedel nu ligger cirka 10 procent högre än före kriget. Samtidigt har
emellertid världsbefolkningen ökat något mera, varför livsmedelstillgångarna
per person genomsnittligt sett alltjämt äro något lägre än före kriget. Det
bör även ihågkommas, att produktionen under senare år har ökat särskilt
i de områden, där den redan tidigare låg över förkrigsnivån, medan utvecklingen
har varit mindre gynnsam i åtskilliga underskottsområden, framför
allt i de indiska länderna samt i Kina och Japan. Den aktuella konsumtionsstandarden
är i dessa senare områden i många fall avsevärt lägre än före
kriget. Marknadsmässigt begränsar dock den bristande köpkraften inflytandet
på världsmarknaden av dessa länders efterfrågan. Å andra sidan bör beaktas
den prisstödjande effekt, som varit och är en följd av de hjälpaktioner
av olika slag, som igångsatts efter kriget. På det hela taget får dock den
ekonomiska utvecklingen i de europeiska importländerna alltjämt anses avgörande
för efterfrågestrukturen.
Till närmare belysning av produktionsutvecklingen i utlandet för olika
varugrupper har nämnden upprättat en särskild promemoria, vilken torde
såsom bilaga få fogas till detta protokoll (bilaga 8). I promemorian har
nämnden i huvudsak begränsat framställningen till förhållanden, som äro
av intresse ur svensk synpunkt.
Beträffande prisutvecklingen utomlands och i Sverige bar nämnden uppgivit
följande.
Den utpräglade tendens till ökade priser på flertalet viktiga jordbruksprodukter,
som blev märkbar tämligen omedelbart efter koreakrisens utbrott,
har först under senare tid mattats av. Priserna på flertalet jordbruksprodukte
fortsatte sålunda att stiga ännu under sommaren och hösten 1951. Sedan
i fjol ha emellertid priserna på vegetabiliska fetter och oljor ävensom valolja
successivt sjunkit. Trots att prisfallet varit myckel starkt kunna priserna
på fettråvaror dock icke sägas ha kommit ned på en onormalt låg nivå.
Så ligger till exempel priset på kopra alltjämt 3 å 4 gånger högre än före kriget.
Även priserna på socker ha visat en klart nedåtgående tendens under senare
tid.
I fråga om brödsäd, fodersäd och oljekakor ha priserna varit jämförelsevis
stabila och detsamma gäller i stort sett även för flertalet animaliska produkter.
Under den senaste månaden har dock en fallande tendens varit märkbar
även för vissa av nu nämnda varor. Fobpriserna på brödsäd ha emellertid
icke sjunkit nämnvärt. Anledningen till att vår import härav förbilligats
bär främst varit, att fraktsatserna nedgått starkt på senare tid. Den interna
-
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
tionella marknaden för animalier har präglats av ökad produktion i de
europeiska importländerna. Avsättningsmöjligheterna för svensk överskottsproduktion
av animalier ha därigenom begränsats. Exportpriserna ha varit
genomgående lägre än under 1950/51.
Samtidigt med att priserna på världsmarknaden ha sjunkit ha de inhemska
priserna höjts, och detta har medfört, att hemmamarknadspriserna för
flertalet jordbruksprodukter numera ligga högre än priserna utomlands. Det
viktigaste undantaget är spannmål, som alltjämt betingar ett lägre pris än
på världsmarknaden. Vid de priser inom och utom landet, som rådde för ett
år sedan, kunde man beräkna att konsumenterna här i landet erhöllo sina
livsmedel omkring 200 miljoner kronor billigare per år räknat än om världsmarknadspriserna
hade tillåtits helt slå igenom på hemmamarknaden.
Främst till följd av höjningen av den inhemska prisnivån för jordbruksprodukter
och prisfallet på fettvaror utomlands har denna »vinst» förbytts till
en belastning ur konsumentsynpunkt med cirka 200 miljoner kronor. Inräknar
man även de ytterligare prishöjningar, som väntas till hösten, ökar
belastningen till omkring 300 miljoner kronor.
I fortsättningen har nämnden redogjort för den inhemska produktionsutvecklingen
och därvid i fråga om innevarande regleringsår uppgivit följande.
I Sverige väntas volymen för jordbrukets slutprodukter (räknad i konstant
penningvärde) under innevarande regleringsår bli cirka 6 procent lägre
än år 1950/51. Orsaken till denna kraftiga reduktion är främst de katastrofala
svartrostskadorna på vetet. Brödsädsskörden har till följd härav minskat
med över 40 procent och hela vegetabilieproduktionen för avsalu med
14 procent. Även animälieproduktionen har emellertid företett en vikande
tendens. Produktionen av mjölk och mejeriprodukter år 1951/52 väntas sålunda
bli cirka 5 procent lägre än år 1950/51. Produktionen av ägg och
slaktdjur har likaledes minskat, ehuru nedgången här är tämligen obetydlig.
I fråga om jordbruksproduktionen under det kommande regleringsåret
har nämnden anfört, att volymen under detta år på grundval av jordbrukskalkylen
kan beräknas bli tre procent lägre än under 1950/51. Man har vid
denna beräkning utgått från normala väderleksförhållanden samt fullt tillräcklig
försörjning med förnödenheter av olika slag. Att produktionen det
oaktat väntas bli lägre än under 1950/51 sammanhänger i någon mån med
att skördeutfallet under sistnämnda år på det hela taget kan anses ha varit
ovanligt gynnsamt. I främsta rummet beror dock minskningen på den i prisöverenskommelsen
våren 1951 förordade och nu pågående omläggningen av
jordbruksproduktionen från mjölk och ägg till spannmål, kött och fläsk.
Beträffande denna produktionsomläggning och därmed sammanhängande
förhållanden har nämnden anfört följande.
Omläggningen har hittills i huvudsak endast resulterat i en minskning
av kostammen och mjölkproduktionen; denna utveckling väntas fortsätta
under 1952/53. Någon ökning av spannmål och fläsk har däremot icke
kommit till stånd. I fråga om kött beror ökningen under innevarande år
mera på ökad utslaktning än på ökat pålägg av ungdjur för slakt. För spannmålens
del beror minskningen givetvis främst på svartrostskadorna. Det bör
emellertid framhållas, att den hittillsvarande prissättningen för brödsäd icke
stimulerat till en ökning av odlingens omfattning. Arealerna år 1951 av bröd
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
37
säd uppgingo sålunda totalt till 426 000 hektar mot 466 000 hektar året dessförinnan
och 496 000 hektar före kriget. Sådden av brödsäd hösten 1951
uppgick till 278 000 hektar mot 272 000 hektar året dessförinnan, en ökning
alltså med endast 2,3 procent. Att märka är därvidlag, att 1950 års höstsådda
areal var onormalt låg. En ganska obetydlig ökning av 1952 års totala
brödsädsarealer i förhållande till år 1951 synes sannolik. I fråga om fodersäd
väntas också en ökning, särskilt för korn i södra Sverige. Om skörden
per hektar, blir normal, kan man vänta en brödsädsskörd, som icke fullt täcker
det inhemska behovet, medan fodersädsskörden torde göra det möjligt
att minska användningen av importerat kraftfoder.
I fråga om fläsk ha ett flertal omständigheter — förutom en viss omställningströghet
—- hittills hindrat en expansion. Det synes sålunda som
om de stegrade foderinedelspriserna på våren 1951 verkat avskräckande
trots den kompensation härför, som lämnats genom successiva höjningar av
fläskpriset. Härtill kommer, att läget på fodersädsmarknaden till följd av
bland annat viss tidigare knapphet på importfoder icke förrän under den
gångna vintern synes ha inbjudit till en ökning av svinstammen. De efter
årsskiftet ytterligare höjda priserna på fläsk och det lättare läget på fodersädsmarknaden
under senare tid ha dock medfört ett ökat intresse för
fläskproduktionen. Ett på senare tid väsentligt ökat antal suggbetäckningar
samt ökad efterfrågan på smågrisar ger belägg härför. Den ökning av svinstammen,
som nu av allt att döma pågår, resulterar emellertid icke i slutprodukter
förrän nästa vår. Fram till denna tidpunkt sker visserligen en betydande
ökning av svinkapitalet, men denna har icke beaktats i de angivna
indextalen. Endast en del av ökningen av fläskproduktionen väntas med
andra ord tillföra jordbruket kontanta inkomster under 1952/53.
Sammanfattningsvis har nämnden anfört, att volymen för vegetabiliska
slutprodukter under år 1952/53 kan väntas bli ungefär lika stor som under
1950/51, medan animalieproduktionen kan beräknas bli fyra procent lägre.
Minskningen i volymen har givetvis stor ekonomisk betydelse. Till belysning
härav har nämnden uppgivit, att om produktionen år 1952/53, i stället
för att minska med förut nämnda tre procent jämfört med 1950/51, hade
ökat med exempelvis två procent, d. v. s. motsvarande två års normal produktionsökning,
hade produktionens värde stigit med närmare 200 miljoner
kronor. Även med beaktande av att en sådan större produktion kräver högre
kostnader än de som faktiskt beräknas för 1952/53 ge dessa överslagsberäkningar
vid handen, att volymminskningen medfört ett nettoinkomstbortfall
för jordbruket, som ungefär svarar mot underskottet i jordbrukskalkylen
för 1952/53.
Nämnden har härefter framhållit, att den visserligen är medveten om att
omställningen av produktionsriktningen tar tid men att den dock funnit
nedgången i jordbrukets produktionsvolym inge vissa betänkligheter. Nämnden
har bland annat ansett att nedgången i mjölkproduktionen försiggått
något snabbare än som varit önskvärt och att det är angeläget att minskningstakten
i fortsättningen bromsas upp. Nämnden har med hänsyn härtill
funnit sig böra medgiva att avräkningspriserna på mjölk under 1952/53 skola
höjas i sådan utsträckning, att mjölkproduktionens lönsamhet icke försämras
ulan snarare något förbättras.
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
Den snabba nedgången i mjölkproduktionen har enligt nämnden till väsentlig
del förorsakats av ökad utslagning. Härigenom har tillgången på
kött temporärt ökats. På något längre sikt skulle emellertid en fortsatt utslagning
i samma utsträckning försvåra möjligheterna att hålla uppe köttproduktionen
på en önskvärd nivå. Den ökning av produktionen av ungdjur
för slakt, som åsyftades genom prisöverenskommelsen våren 1951, synes
endast i obetydlig utsträckning ha kommit till stånd. Med hänsyn härtill
har nämnden ansett, att priserna på kött böra avvägas så, att någon sänkning
av avräkningspriserna under den nivå, som fastställdes i jordbruksuppgörelsen
i mars 1952, i vart fall icke kommer att inträffa.
Nämnden har till slut behandlat konsumtionsutvecklingen och därom i
huvudsak anfört.
Tydliga tecken på ett visst köpmotstånd ha gjort sig gällande under år
1951. Konsumtionen av de dyrare animaliska livsmedlen — framför allt
smör — har minskat, medan förbrukningen av de billigare vegetabilierna —
framför allt mjöl och bröd — har ökat. Denna utveckling har betingats av
att någon reallöneförbättring icke inträffade under 1951 trots de mycket
betydande nominella lönehöjningar, som företogos vid årets början. Även
i år ha de nominella lönerna höjts väsentligt. Man torde böra räkna med
en genomsnittlig lyftning av lönenivån med minst 15 procent. Man hyser
förhoppning att åtminstone någon del av dessa nya lönestegringar skola
medföra en reell höjning av lönerna och därmed en ökning av köpkraften,
vilket i viss mån torde komma efterfrågan på de animaliska livsmedlen
till godo. De prishöjningar i konsumentledet för animaliska produkter,
vilka föranledas av prisöverenskommelsen för år 1952/53, torde därför
icke medföra någon större risk för fortsatt konsumtionsminskning.
Förslag till vissa författningsändringar.
Jordbruksnämnden har i sin skrivelse framlagt förslag om ändringar i
gällande författningar rörande fodermedels- och mjölkregleringarna samt
i fråga om exporten och importen av olika produkter på jordbrukets område.
Innebörden av nämndens förslag framgår av efterföljande redogörelse
för detsamma.
1. Fodermedelsregleringen.
Nämnden har på denna punkt till en början erinrat om att den i skrivelse
till Kungl. Maj :t den 21 april 1951 rörande regleringsåtgärder på jordbrukets
område hemställt, bland annat, om tullfrihet tills vidare för varor,
som importeras under statistiskt nummer 181, d. v. s. »andra ej särskilt
nämnda slag av omalen spannmål», samt för korn och malt. Genom kungörelse
den 15 juni 1951 (nr 451) förordnade Kungl. Maj :t om tullfrihet
tills vidare för omalen spannmål, hänförlig till statistiskt nummer 181.
Samma dag förordnade Kungl. Maj :t genom kungörelse nr 452 om tullfrihet
tills vidare till och med den 30 september 1952 för korn, omalet (statistiskt
nummer 178) samt malt, även krossat (statistiskt nummer 195). Nämnden
har anfört, att det är sannolikt att, liksom innevarande regleringsår, viss
39
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
import av korn måste företagas även under 1952/53 som ersättning för
majs. Då världsmarknadspriserna fortfarande ligga avsevärt över de priser,
som man räknar med för sistnämnda regleringsår inom landet, har
nämnden ansett, att tullfriheten för korn och malt bör utsträckas att gälla
tills vidare även under tiden den 1 oktober 1952—den 30 augusti 1953.
2. Mjölkregleringen.
Nämnden har framhållit, att den i skrivelse den 29 december 1950 hemställt,
bland annat, att Kungl. Maj:t måtte i huvudsaklig överensstämmelse
med ett till skrivelsen fogat förslag utfärda förordning om ändrad lydelse
av förordningen den 10 juli 1947 (nr 378) om viss avgift å mjölk, grädde
och ost. Skrivelsen är i hithörande delar av följande lydelse.
Enligt Kungl. förordningen den 10 juli 1947 (nr 378) om viss avgift ä
mjölk, grädde och ost kan särskild avgift (utjämningsavgift) upptagas för
mjölk, grädde och ost, som från mejeri levereras till annan än mejeri eller
av mejeri användes för tillverkning av andra varor än smör, grädde och ost.
Uppbörden av utjämningsavgifter omhänderhaves av Svenska mejeriernas
riksförening och avgiftsmedlen och deras avkastning skola återgå till mejerierna
i form av utjämningsbidrag för mjölk. Genom förordning den 2 juni
1950 (nr 474) har förordningen om utjämningsavgift förlängts att fr. o. in.
den 1 september 1950 gälla tills vidare. Enligt förordningen kan avgift sålunda
uttagas endast vid leverans av vara.
Den rikliga mjölktillförseln under 1949 ledde till en avsevärt ökad ostproduktion,
vilken medförde stora avsättningssvårigheter. I anledning härav
anhöll Svenska mejeriernas riksförening i en framställning den 26 november
1949, att statens livsmedelskommission ville medverka till upptagande av
en avgift på all vid mejeri från och med den 1 december 1949 tillverkad
ost. Genom att avgiften lades på tillverkningen i stället för på leveransen
skulle man vinna två önskvärda syften, nämligen dels att genom en snabb
åtgärd bemästra den svåra situation, som uppkommit genom osedvanligt
hög tillverkning och lagerhållning av ost, dels att motverka att avgiften på
ost träffade mejeriföretagen olika med hänsyn till deras lagringsmöjligheter.
Livsmedelskommissionen fann riksföreningens förslag välbetänkt.
Emellertid gav som nyss nämnts förordningen om utjämningsavgift icke
möjlighet att uttaga avgift på tillverkningen. Då snabb åtgärd syntes nödvändig,
var det icke möjligt att avvakta en ändring av sagda förordning,
enär härtill fordrades beslut av riksdagen. Livsmedelskommissionen fann
det därför nödvändigt att formellt uttaga avgiften med stöd av Kungl. kungörelsen
den 26 augusti 1948 angående pristillägg för mjölk m. in., oaktat
meningen var att avgiftsmedlen skulle komma riksföreningen och mejerierna
till godo.
Tillverkningsavgift på ost uttages icke efter den 31 augusti 1950. Emellertid
kunna fortfarande i samband med jordbruksregleringen situationer uppkomma,
då snabba ingripanden fordras för att åstadkomma en lämplig
avvägning av produktionen av olika mejeriprodukter. Möjlighet att uttaga
tillverkningsavgift på ost bör därför alltjämt finnas. Från svenska mejeriernas
riksförenings sida har även uttalats, att det av redovisningstekniska
skäl kan visa sig lämpligare att beträffande ost lägga utjämningsavgiften
på tillverkningen än på försäljningen. Det formella stödet för en bestäminelse
härom bör emellertid erhållas genom ändring av förordningen om
40
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
utjämningsavgift. En ändring i förordningens 6 § bör vidtagas så att utjämningsavgift
skall kunna uttagas, på sätt nu sker, beträffande mjölk och
grädde på levererad vara och beträffande ost, på antingen tillverkad eller
levererad vara. Den föreslagna ändringen betingas av att utjämningsbidrag
bör kunna lämnas även för mejeriprodukter.»
Efter att ha erinrat om att ifrågavarande framställning hittills icke föranlett
någon Kungl. Maj :ts åtgärd har nämnden anfört, att de skäl, som
åberopats till stöd för densamma, enligt nämndens mening alltjämt äga
giltighet. Nämnden har emellertid ansett, att nämnda förordning borde ändras
på ytterligare en punkt. Härom har nämnden anfört följande.
Enligt 3 § i förordningen skall för grädde utjämningsavgift utgå med
högst 50 öre per kilogram. Vid tidpunkten för förordningens tillkomst var
tillverkningen och försäljningen av grädde på grund av då gällande bestämmelser
begränsad till sådan med en fetthalt av högst 15 procent (tunn
grädde). Det i förordningen angivna högsta avgiftsbeloppet bestämdes med
hänsyn till den då gällande fetthaltsbegränsningen. Bestämmelserna om
sagda begränsning äro numera upphävda genom kungörelsen den 8 juli
1949, nr 441. Då avgiftens maximibelopp som ovan nämnts avser tunn
grädde torde enligt grunderna för stadgandet hinder visserligen icke möta
att för grädde med avsevärt högre fetthalt uttaga en i proportion till fetthaltshöjningen
ökad avgift. Ur formell synpunkt torde det emellertid vara
lämpligt, att detta utsäges i förordningen.
Vid övervägande av förslag till ändring av förordningen i denna del har
nämnden efter samråd med Svenska mejeriernas riksförening funnit lämpligt,
att det högsta belopp, som enligt förordningen må uttagas i utjämningsavgift
för mjölk, grädde och ost, skall bestämmas med hänsyn till
mjölkfettsinnehållet i varan. Det högsta belopp, vartill avgiften må fastställas,
synes kunna bestämmas till 40 öre per 100 gram mjölkfett, som
innehålles i varan. Nämnden förutsätter givetvis, att en så avfattad bestämmelse
icke skall utgöra hinder för nämnden att, såsom för närvarande sker,
bestämma avgiften till visst belopp för vara med viss lägsta fetthalt.
Nämnden har sålunda ansett, att jämväl 3 § i förordningen bör ändras.
Nämnden har till skrivelsen fogat ett författningsutkast med de av nämnden
föreslagna ändringarna.
3. Exportregleringen.
På denna punkt har nämnden till en början erinrat om att i 1947 års
riksdagsbeslut angående riktlinjerna för den framtida jordbrukspolitiken
m. m. förutsatts, att Kungl. Maj :t eller det centrala regleringsorganet skall
äga befogenhet att genom reglering av exporten vidtaga de begränsningar
i denna, som kunna anses erforderliga för att hindra den inhemska producentprisnivån
att stiga över importgränsen (prop. nr 75/1947, s. 390). Med
importgränsen avses den inhemska producentprisnivå, som statsmakterna
stödja för att bereda jordbruket full lönsamhet. I fråga om exportregleringen
har nämnden i övrigt hänvisat till följande uttalanden i propositionen
nr 75/1947.
Jordbrukskommittén har uttalat (s. 62).
»Några begränsningar i fråga om rätten att exportera jordbruksprodukter
böra i allmänhet ej förekomma, utan jordbruket bör, som nyss nämnts, ha
41
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
frihet att avgöra om det vill sälja sina produkter inom landet eller till export.
Exportmöjligheterna böra dock ej få användas för att åstadkomma en
höjning av den inhemska producentprisnivån över importgränsen. Om så
skulle bliva fallet, bör det allmänna ha rätt att begränsa exporten. Sådan
begränsning bör för övrigt kunna vidtagas ej blott om den inhemska producentprisnivån
i det ögonblick, då exporten skall ske, ligger på eller över
importgränsen utan även om den inhemska producentprisnivån i sagda,
ögonblick ligger ett stycke under importgränsen men det redan då framstår
som sannolikt, att den inhemska producentprisnivån, om exporten tillätes,
längre fram under en mera betydande del av regleringsåret kommer att
ligga över den fastställda importgränsen. Därest åtgärder måste vidtagas
för att begränsa exporten, böra dessa åtgärder få formen av en licensiering
av densamma.»
Departementschefen har i denna del yttrat, bland annat, (s. 390).
»Därest utlandspriserna ligga över importgränsen eller import ej kan
ske, saknas den möjlighet att bromsa en prisstegring å den inhemska marknaden,
som ett lättande av importrestriktionerna eljest utgör. På sätt kommittén
framhållit kan det emellertid ej anses rimligt om jordbruket, förutom
att detsamma normalt åtnjuter ett importskydd för att den däri arbetande
befolkningen skall kunna uppnå en inkomstnivå, som är likvärdig
med andra befolkningsgruppers, jämväl skulle äga vid tillfällen, då prisnivån
å världsmarknaden mera tillfälligt ligger över den inhemska producentprisnivå,
som erfordras för att bereda jordbruket en dylik lönsamhet,
begagna sig av denna stegring av världsmarknadens prisnivå för att uppnå
högre priser på den inhemska marknaden. I fråga om sådana produkter,
där risk för en dylik prisstegring kan tänkas komma att föreligga, torde
därför böra finnas möjlighet att begränsa exporten i den mån så behövs för
att hindra att den inhemska producentprisnivån skall stiga över importgränsen.
I de regleringsfullmakter, som böra tillkomma Kungl. Maj :t eller
det centrala regleringsorganet, torde därför böra ingå befogenhet att genom
reglering av exporten vidtaga de begränsningar av denna, som kunna anses
erforderliga för sagda ändamål.»
Nämnden har vidare erinrat om att föredragande departementschefen i
proposition nr 245/1950 (s. 70) uttalat, att Kungl. Maj :t redan från och
med regleringsåret 1951/52 borde äga att, i den mån så visade sig erforderligt,
förordna om uttagande av sådana export- och importavgifter å jordbruksprodukter,
som enligt 1947 års riksdags principbeslut angående riktlinjerna
för jordbrukspolitiken skola kunna användas såsom medel i prisregleringsverksamheten.
I fråga om regleringen av införseln av jordbruksprodukter
har i förordning den 8 juni 1951 (nr 379) givits generella bestämmelser,
genom vilka Kungl. Maj :t bemyndigats att uttaga införselavgifter.
Några liknande generella bestämmelser rörande utförselavgifter finnas däremot
icke.
De författningsbestämmelser, enligt vilka exportreglering nu kan ske inom
nämndens område, har nämnden redovisat i särskilda punkter, vilkas innehåll
återges i det följande.
A. Kungörelsen den !) juni 1950 (nr 325) angående allmänt exportförbud.
Enligt denna kungörelse får utförsel av varor tills vidare icke äga rum med
mindre tillstånd därtill (exportlicens) meddelats av central myndighet. I
42
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
fråga om vissa varuslag ha generella undantagsbestämmelser givits. Nämnden
är licensmyndighet i fråga om de varor, som ha betydelse för jordbruksregleringen.
Kungörelsen innehåller inga bestämmelser om att exportavgift
skall kunna uttagas. Kungörelsen är av krisnatur, medan exportreglering
på jordbrukets område enligt förenämnda riksdagsbeslut skall kunna äga
rum även under normala tider.
B. Kungl. brev till statskontoret den 28 juni 1935 angående fortsatta stödåtgärder
på äggmarknadens område. I detta brev ha meddelats bestämmelser
som möjliggöra en utjämning av inhemska priser och priserna i utlandet.
I den mån så prövas erforderligt för vinnande av önskvärd avlastning
av den svenska marknaden för hönsägg eller till förhindrande av alltför
starka växlingar i utförseln av nämnda varor äger nämnden sålunda till den,
som erhållit tillstånd till utförsel av viss kvantitet ägg, utbetala ett med hänsyn
till prisläget å exportmarknaden jämfört med prisläget å den inhemska
marknaden av nämnden bestämt pristillägg. Beloppet av pristillägget per
kilogram ägg skall fastställas särskilt för varje exportmarknad och varje
gång för viss tidsperiod. Pristillägg har i stor utsträckning utgått under
1930-talet och senast under år 1949.
Å andra sidan kan i vissa fall avgift uttagas vid exporten. Härom stadgas
i brevet följande. Den som erhåller utförseltillstånd är skyldig att, därest
för någon vecka ett av jordbruksnämnden beräknat medelnettoexportpris
för ägg överstiger ett av nämnden beräknat medelpartipris för ägg i Sverige,
för vart kilogram under veckan exporterade ägg inom 14 dagar efter veckans
utgång å statsverkets checkräkning för statskontorets räkning till riksbanken
inbetala ett av nämnden fastställt belopp, motsvarande skillnaden mellan,
å ena sidan, medelnettoexportpriset efter avdrag av exportkostnader och
skälig handelsvinst samt, å andra sidan, medelpartipriset.
De i nämnda brev upptagna bestämmelserna grunda sig på beslut av 1934
års riksdag (prop. nr 257/1934).
Exportavgift enligt dessa bestämmelser har i stor utsträckning uttagits
under senare år. Sedan Sveriges export- och importförening för ägg, förening
u. p. a., bildats såsom centralt organ för utrikeshandeln med ägg, har
nämnden med stöd av beslut av Kungl. Maj :t den 10 november 1950 bemyndigat
denna förening att enligt givna direktiv handha frågorna om avgifter
och bidrag vid export av ägg.
C. Kungörelsen den 31 mars 1950 (nr 156) angående utjämningsavgift vid
utförsel av vissa varor. Enligt denna kungörelse uttagas utjämningsavgifter
vid utförsel av vissa till nämndens verksamhetsområde hörande varor. Avgifterna
upptagas för att utjämna de bidrag, som enligt beslut av Kungl.
Maj :t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, av nämnden utgå av allmänna
medel vid försäljning av varorna inom landet. Avgift utgår högst
med belopp, motsvarande de bidrag av allmänna medel, som beräknas ha
utgått för det för utförsel avsedda varupartiet, eller, i fall då bidrag lämnas
vid import av varor av samma eller likvärdigt slag, skillnaden mellan det
beräknade återanskaffningspriset och det vid exportillfället gällande priset
på den inhemska marknaden.
De varor, för vilka utjämningsavgift enligt denna kungörelse kan uttagas,
finnas angivna i bilaga till nämndens cirkulär nr 118/1951.
Nämnden har i skrivelse till Kungl. Maj :t den 21 april 1951 lämnat en
redogörelse för motiven till och tillämpningen av denna kungörelse.
Även om exporlförbudskungörelsen icke kan väntas bli upphävd inom
den närmaste tiden, har det synts nämnden lämpligt att som grund för den
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
43
av 1947 års riksdagsbeslut avsedda exportregleringen antages en särskild
författning, avsedd att gälla även under normala tider. Frågan härom är enligt
nämndens mening nu särskilt aktuell på grund av att statens handelsoch
industrikommission och nämnden beslutat föreslå ytterligare importfrilistning
av ett stort antal varor. Vidare överväges såväl inom kommissionen
som nämnden ytterligare frilistning även på exportsidan. I samband
härmed ha nämnden och kommissionen enats om att de varor, som äga
samband med den statliga regleringen på jordbrukets område och icke nu
ansetts kunna frilistas, böra överföras till speciella import- och exportförfattningar
avseende jordbruksregleringsvarorna. Nämnden har ansett det
lämpligt att på detta sätt avskilja sådana varor, för vilka export- och importreglering
enligt 1947 års riksdagsbeslut blir aktuell även när den krisbetonade
regleringen på utrikeshandelns område helt upphör. På grund härav
har nämnden ansett, att en särskild förordning angående regleringen av
utförseln av vissa levande djur och jordbruksprodukter m. m. borde antagas.
I denna författning borde bestämmelser givas om skyldighet att söka
licens vid export av sådana varor som beröras av jordbruksregleringen.
Härvid borde emellertid tillståndsmyndigheten bemyndigas att medgiva såväl
generella som mera speciella undantag från licensskyldigheten. Vidare
syntes det lämpligt att i förordningen generella bestämmelser gåves om rätt
för Kungl. Maj:t att förordna om uttagande av utförselavgifter i den mån
sådana ansåges nödvändiga för genomförandet av jordbruksregleringen. Avgifter
vid utförsel kunde nu i viss utsträckning uttagas enligt nyssnämnda
kungörelse om utjämningsavgifter. Nämnden har emellertid erinrat om att
denna kungörelse är tillämplig endast i fall, då subvention i en eller annan
form lämnas för varan eller en vara av likvärdigt slag. Det har dock synts
nämnden lämpligt, att exportavgifter skola kunna uttagas även om förutsättningarna
härför enligt kungörelsen om utjämningsavgift icke äro förhanden.
Sålunda kan det enligt nämnden vara önskvärt att i vissa fall åstadkomma
exportbegränsning genom avgiftsbeläggning i stället för genom
kvantitativ exportreglering.
I fortsättningen har nämnden hänvisat till ett till dess skrivelse fogat utkast
till förordning angående reglering av utförseln av vissa levande djur
och jordbruksprodukter in. m. Nämnden har framhållit, att de föreslagna
bestämmelserna i utkastet så nära som möjligt anslutits till de bestämmelser,
som i fråga om införsel gälla enligt förordningen den 8 juni 1951 (nr
379) angående reglering av införseln av vissa levande djur och jordbruksprodukter
in. in.
Nämnden har vidare anfört, att om den föreslagna förordningen utfärdas,
det tidigare omnämnda Kungl. brevet i vad det avser exportavgifter å hönsägg
torde böra upphävas. Om nämnden skulle finna behov föreligga av att
uttaga utförselavgift för hönsägg eller andra i bilagan till förordningen angivna
varor, borde det få ankomma på nämnden att hos Kungl. Maj :t göra
framställning härom. Kungörelsen angående utjämningsavgift vid utförsel
borde tills vidare bibehållas.
44
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
Vid tillämpningen av den föreslagna förordningen borde enligt nämnden
i största möjliga utsträckning generella utförseltillstånd böra givas exempelvis
till sådana import- och exportföreningar, som med statsmakternas
godkännande bildats för att handha import och export av vissa jordbruksprodukter.
I den mån exportreglering, på grund av det utländska prisläget
eller av andra skäl, ej komme att behövas för viss vara, borde vidare undantag
från förordningen medgivas.
I en särskild till författningen hörande förteckning har upptagits de djur
och produkter, för vilka enligt nämndens uppfattning exportreglering kan
bli erforderlig även under normala tider. Det må anmärkas, att linfrö och
linolja icke medlagits i förteckningen. Detta sammanhänger med att i ett
samtidigt härmed framlagt förslag till regleringsanordningar på fettvaruområdet
förutsatts, att den inhemska linodlingen icke skall bli föremål för
det stöd, som avses skola lämnas för annan oljeväxtodling inom landet.
Skulle emellertid Kungl. Maj :t i detta avseende vara av annan mening,
borde givetvis förteckningen utökas att även omfatta linfrö och linolja.
4. Införselregleringen.
Nämnden har framhållit, att som bilaga till förordningen den 8 juni 1951
(nr 379) angående reglering av införseln av vissa levande djur och jordbruksprodukter
in. m. i en förteckning upptagits de djur och varor, förordningen
skall gälla. Av skäl som nämnden under avsnittet rörande exportreglering
anfört har den ansett att även denna förordning borde omfatta
samtliga icke frilistade djur och jordbruksprodukter, som äro av betydelse
för den statliga regleringsverksamheten på jordbrukets område. I anledning
härav borde den vid förordningen fogade förteckningen utökas med ett
antal varuslag. Nämnden har påpekat, att linolja och linfrö icke medtagits
i bilagan, av samma anledning som förut angivits vid behandlingen av
exportregleringen. Nämnden har vidare påpekat, att vissa vallväxtfröer upptagits
i den till den föreslagna utförselförordningen hörande förteckningen,
medan samma fröer icke återfinnas i motsvarande förteckning vid införselförordningen.
Anledningen härtill är enligt nämnden att lantbruksstyrelsen
är tillståndsmyndighet i vad avser införsel av dessa varor medan nämnden
är sådan myndighet i fråga om utförseln.
Vidare har nämnden anfört, att från tullverkets sida föreslagits viss
redaktionell ändring till förtydligande av 4 § andra stycket a) och 6 § andra
stycket i förordningen. De ifrågasatta ändringarna i dessa stadganden och
förteckningen ha av nämnden införts i ett till skrivelsen fogat författningsutkast.
Enligt nyssnämnda förslag av fettråvarukommittén skall införseln av
fettämnen regleras genom en förordning angående reglering av införseln av
fettråvaror och fettvaror m. m. Nämnden har framhållit, att kommitténs
utkast till sådan förordning innefattar möjlighet att uttaga införselavgift.
Kungl. Maj:ts proposition nr 236. 45
Nämnden har till slut sammanfattat sitt förslag till författningsändringar
på följande sätt.
Förslaget innebär:
att kungörelsen den 15 juni 1951 (nr 452) angående tullfrihet under viss
tid för korn och malt erhåller fortsatt giltighet tills vidare till och med den
30 augusti 1953;
att förordningen den 10 juli 1947 (nr 378) om viss avgift å mjölk, grädde
och ost ändras i huvudsaklig överensstämmelse med nämndens utkast;
att förordning angående reglering av utförseln av vissa levande djur och
jordbruksprodukter in. in. utfärdas i huvudsaklig överensstämmelse med
nämndens utkast;
att 6 § i kungörelsen den 31 mars 1950 (nr 156) angående utjämningsavgift
vid utförsel av vissa varor ändras så till vida att första stycket utgår
och i andra stycket orden »även i fall som ej avses i första stycket» borttagas;
samt
att förordningen den 8 juni 1951 (nr 379) angående reglering av
införseln av vissa levande djur och jordbruksprodukter m. in. ändras på
sätt framgår av nämndens författningsutkast.
Brödsädsregleringen.
Om försörjningsläget beträffande brödsäd har jordbruksnämnden till en
början framhållit, att övergångslagren inom landet den 1 september 1952
kunna beräknas uppgå till omkring 300 000 ton kvarnduglig vara, varav
150 000 ton höstvete eller utländskt vete, 100 000 ton svenskt vårvete och
50 000 ton råg. Häri innefattas kvarnarnas lager av brödsäd av gammal
skörd ävensom cirka 30 000 ton utländskt vete, som Svenska spannmålsaktiebolaget
torde komma att inköpa för leverans före den 1 september
1952. Storleken av 1952 års brödsädsskörd har på basis av beräkningarna
i jordbrukskalkylen uppskattats till en kvantitet, som vid normalskörd
skulle med omkring 25 000 ton understiga försörjningsbehovet. Nämnden
har emellertid framhållit, att denna uppskattning bygger på mycket osäkra
förutsättningar i fråga om övervintring och skördeutbyte ävensom om vårveteodlingens
areal. Såvida inga svartrostangrepp inträffa innevarande år,
anser sig nämnden dock icke böra räkna med att bristen blir större än
75 000 ton.
Någon större risk för en omfattande utfodring av brödsäd torde enligt
nämndens uppfattning icke föreligga, eftersom man räknar med en ökad
fodersädsodling.
I en till jordbruksnämnden ingiven, den 28 februari 1952 dagtecknad skrivelse
har Svenska spannmålsaktiebolaget redogjort för sina synpunkter på
bland annat brödsädsregleringen under nästa produktionsår. Skrivelse torde
som bilaga få fogas till detta protokoll (bilaga 7). I skrivelsen har bolaget
erinrat om att regleringsåtgärderna på de områden, som beröra bolagets
verksamhet, varit utformade på i stort sett oförändrat sätt alltsedan konsumtionsåret
1950/51. I fråga om brödsäden innebär detta, att spannmålshandlare
och kvarnar genom avtal med bolaget förbundit sig att till jordbrukarna
erlägga vissa under konsumtionsåret successivt stigande garanti
-
46
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
priser, vilka priser äro hänförliga till ett visst mindre antal prisorter. Bolaget
å sin sida har genom nämnda avtal åtagit sig att den 1 juni 1952 inlösa
all till bolaget från handeln och industrien hembjuden brödsäd. Dessutom
skall bolaget till priser, som med 1 krona 50 öre per deciton överstiga garantipriserna
till jordbrukarna, vid behov samt i mån av tillgång tillhandahålla
kvarnindustrien brödsäd. Dessa priser gälla emellertid i regel i vissa
importhamnar, från vilka industrien alltså i allmänhet har att bära fraktkostnaderna.
På grund av den svaga kvaliteten hos 1951 års brödsädsskörd
blev det nödvändigt att i väsentliga stycken uppmjuka de vanligen gällande
kvalitetsbestämmelserna och prisregleringsskalorna. Dessutom måste bolaget
med hänsyn till den inom landet osedvanligt ojämna tillgången på
svenskodlad brödsäd av kvarnduglig kvalitet lätta något på de bestämmelser,
som principiellt skolat tillämpas vid bolagets försäljning till kvarnindustrien
av sådan brödsäd.
Trots vad sålunda och i övrigt anförts har bolaget ansett sig kunna konstatera,
att regleringsåtgärderna i stort sett utfallit väl. Några i princip
ändrade regleringsbestämmelser äro därför enligt dess mening icke erforderliga
eller ur dess synpunkt önskvärda. Därvid har bolaget dock utgått
ifrån att vid någorlunda normala skördeförhållanden inom landet de för
1951 års skörd tillämpade särskilda kvalitets- och prisregleringsskalorna
skola slopas samt en återgång ske till i dessa avseenden tidigare gällande
bestämmelser.
I detta sammanhang har bolaget redogjort för vissa från kvarnindustriens
sida framförda önskemål. Härvid har bolaget anfört följande.
Från kvarnindustriens sida har det framhållits, att de generella bestämmelser,
vilka innebära, att bolagets försäljningar av såväl svensk som importerad
brödsäd skola kostnadsberäknas som vore de företagna från vissa
bestämda importhamnar, för inlandskvarnarna utgöra en icke rättvis belastning,
samtidigt som inlandsspannmålen i allmänhet icke belastat bolaget
med häremot svarande kostnader. Det har ock framhållits, att det förhållandet,
att vissa prisorter, vilka onekligen äro hamnplatser, icke av bolaget
betraktas som importhamnar för brödsäd, emellanåt åstadkommit vissa egendomliga
konsekvenser, vilka äro särskilt påtagliga i Skåne och Halland. Sålunda
äro exempelvis Hälsingborg och Halmstad prisorter och kvarnarna
därstädes äro därför enligt sin åtaganden mot bolaget skyldiga att för
svenskodlad brödsäd erlägga de fastställda garantipriserna, samtidigt som
de för från bolaget inköpt brödsäd, antingen denna är svensk eller importerad,
äro skyldiga betala de för bolagets försäljning i importhamn fastställda
priserna ökade med fraktkostnaden från närmaste importhamn, som
i nämnda fall är Malmö.
Enligt bolagets mening äro båda de från kvarnindustriens sida framförda
synpunkterna beaktansvärda. Redan vid ett normalt skördeutfall inom landet
är det nämligen med hänsyn till de för närvarande ringa höstsädsarealerna
möjligt, att inlandskvarnarna i vissa fall kunna bliva missgynnade.
Emellertid synes den närmare behandlingen av denna fråga kunna
anstå intill dess skördeutfallet kan närmare överblickas. Av principiell betydelse
är däremot det andra spörsmålet, nämligen det om importhamnarna
Kungl. Maj. ts proposition nr 236.
47
och prisorterna. För sitt vidkommande anser bolaget, att antalet prisorler
i Skåne och även i Halland blivit för stort för att regleringsapparaten skall
fungera tillfredsställande. Inom övriga delar av landet äro samtliga prisorter
samtidigt importhamnar. Då det vidare torde medföra mycket obetydligt
ökade kostnader för bolaget, om Landskrona, Hälsingborg och Halmstad
medtagas som importhamnar för brödsäd, vill bolaget förorda en utvidgning
av antalet importhamnar att omfatta även dessa prisorter.
I sin skrivelse har bolaget även upptagit frågan om en utökning av antalet
prisorter för brödsäd. Efter att ha erinrat om att yrkande om dylik utökning
bland annat framställts i motionerna I: 232 och II: 306 till årets
riksdag har bolaget framhållit som sin mening, att en utökning i hög grad
skulle försvåra bibehållandet av de nu tillämpade regleringsanordningarna.
Bolaget har anfört härom.
Sålunda skulle bolaget vid en utökning av antalet prisorter icke kunna tilllämpa
de nuvarande reglerna för försäljning av bolaget tillhörig brödsäd, som
by§§a Pa den förutsättningen, att inlandskvarnarna som regel erhållit sin
svenskodlade brödsäd till lägre priser än kustkvarnarna. Prisorter inne i
landet skulle nämligen innebära, att priserna å den inhemska brödsäden
inne i landet lyftas upp till samma nivå som vid kusten, där all mer betydande
kvarnindustri är belägen. I stället torde bolaget då få övergå till
det tidigare tillämpade systemet att bära praktiskt taget alla fraktkostnader
för till industrien från såväl bolaget som handeln försåld brödsäd. I ovan
berörda motioner föreslås bl. a., att Visby skall göras till prisort. Ur de
synpunkter bolaget nyss anfört, spelar det måhända icke någon annan större
praktisk roll, om Gotland får en prisort, än att bolaget får betala transporterna
till fastlandet av Gotlandsspannmålen. Ur principiell och jordbrukspolitisk
synpunkt synes det dock svårt att enbart förklara Visby som prisort,
ty Visby torde ur här ifrågavarande synpunkt icke ha något företräde
framför vissa orter i de av motionärerna nämnda länen, beträffande vilka
bolagets betänkligheter gälla i full utsträckning.
Bolaget har vidare anfört, att frågan om ett större antal prisorter aktualiserar
en omläggning av nuvarande system med fasta, successivt stigande
garantipriser till ett inlösningsförfarande, som skulle innebära, att bolaget
först i slutet av ett konsumtionsår efter hembud inköper kvarliggande brödsädspartier.
Emellertid har bolaget funnit det mest ändamålsenligt att bibehålla
de nuvarande regleringsanordningarna.
Slutligen har bolaget framhållit, att de berörda spörsmålen äro av sådan
art, att de knappast kunna avgöras, förrän de inhemska skördeförhållandena
kunna börja överblickas. Likaså är det av betydelse, huru möjligheterna
till fortsatt spannmålsimport komma att gestalta sig.
Till spannmål sbolagets skrivelse den 28 februari 1952 hade fogats ett särskilt
yttrande av herr Näsgård, som ansett att — under förutsättning av en
någorlunda god skörd — en anordning med inlösningsförfarande och stödköp
i första hand borde komma i fråga vid utformningen av regleringssystemet
för brödsäd, varjämte han uttalat sig för en ökning av antalet prisorter.
Jordbruksnämnden har anslutit sig till bolagets uppfattning, att regle -
48
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
ringsbestämmelserna i stort sett böra utformas på samma sätt som under
innevarande regleringsår. Det synes nämnden därvid lämpligt att genomföra
den av bolaget föreslagna anordningen, att samtliga prisorter skola betraktas
som importhamnar. Skulle utsikterna för 1952 års skörd komma att avsevärt
förbättras, torde dock Kungl. Maj :t böra ha riksdagens bemyndigande
att övergå till ett sådant inlösningsförfarande, som berörts i bolagets skrivelse.
Den närmare utformningen av förfarandet bör enligt nämnden anstå
till en senare tidpunkt, då bättre kännedom erhållits rörande skördeutsikterna.
Beträffande frågan om utökningen av antalet prisorter har nämnden
framhållit, att denna i skilda sammanhang diskuterats alltsedan prisorterna
för regleringsåret 1950/51 begränsades till ett antal kustorter; önskemål
om en utökning hade även framförts från jordbrukarnas sida i samband
med överläggningarna om prissättningen på brödsäd av 1952 års skörd. I
detta sammanhang har nämnden vidare anmält en framställning den 1 april
1952 av Ölands ortsförbund av Riksförbundet Landsbygdens folk om införandet
av en prisort på Öland. Efter att ha erinrat om att jordbruket vid
omläggningen 1950/51 genom en höjning av grundpriserna erhöll kompensation
för den genomsnittliga inkomstminskning, som beräknades bli en följd
därav, har nämnden bestämt avstyrkt, att antalet prisorter utökas. Därvid
har nämnden anfört bland annat följande.
Såväl från nämndens som från bolagets sida har tidigare många gånger
framhållits, att en utökning av antalet prisorter måste komma att medföra
en stor regleringsapparat, enär ersättningar för fraktkostnader skulle bli
nödvändiga i betydligt större utsträckning än vad som nu är fallet. Kostnaderna
för administration och för ökade fraktersättningar skulle icke stå i
rimlig proportion till den eventuella fördelen för de jordbrukare, som skulle
ha något att vinna på en utökning av antalet prisorter. Såsom bolaget i sitt
yttrande påpekat skulle en eventuell omläggning av systemet medföra konsekvenser
även i fråga om bolagets försäljning till kvarnarna. Förenämnda
kostnadsökningar begränsas sålunda icke till de brödsädskvantiteter, som
jordbrukarna inom berörda områden saluföra. Vidare må påpekas, att om
en ort, dit brödsäd icke naturligt skall dragas, blir prisort, medför detta
utan tvivel att transporter verkställas på ett mindre rationellt sätt, vilket i
sista hand för konsumenterna måste medföra kostnadsfördyringar.
Med de priser som av nämnden föreslås för brödsäd av 1952 års skörd
synes dessutom fördelen för jordbrukarna i inlandet av ett större antal
prisorter komma att bliva förhållandevis obetydlig. Även om vinsten på sina
håll skulle uppgå till omkring 1 krona per deciton utgör detta endast 2 procent
av priset. Vinsten måste också ses mot bakgrunden av den prishöjning
av 20—23 kronor per deciton, som ägt rum under loppet av två år. Det må
i detta sammanhang nämnas, att skillnaden i odlarpris för fodersäd mellan
överskotts- och underskottsområden innevarande regleringsår uppgått till
cirka 10 procent. Brödsädsodlingen kan sålunda inom de berörda områdena
även med nuvarande system anses starkt gynnad i förhållande till fodersäd,
för vilken prisbildningen är fri.
Vidare må framhållas, att anledningen till att ett system med ett flertal
prisorter även i inlandet tidigare ansågs motiverat var att man då hade
leveranstvång för brödsäd, innebärande förbud mot utfodring även för od
-
49
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
laren själv. När leveranstvånget hävdes var det naturligt att slopa även
inlandsprisorterna, vilka voro av ren kriskaratkär.
Med hänsyn till vad sålunda förekommit har nämnden bestämt avvisat
förslaget om utökning av antalet prisorter, särskilt såvitt avser prisorter i
inlandet. Att övergå till ett inlösningssystem anser nämnden ej heller för
närvarande tillrådligt, eftersom utsikterna för 1952 års brödsädsskörd snarast
äro sådana att densamma ej kan antagas komma att täcka behovet.
I fråga om förslaget att införa en prisort på Gotland har nämnden — under
förutsättning att det gäller endast särbestämmelser för Gotlands del
utan konsekvenser för andra i viss mån lika avlägsna områden på fastlandet
— förklarat sig kunna intaga en välvilligare ställning. Nämnden har
anfört härom.
I sin skrivelse påpekar bolaget, att olägenheterna av ett utvidgat prisortssystem
icke äro så betydande om frågan kan begränsas till att införa eu
prisort på Gotland. Kvarnindustrien på denna ö är nämligen av så ringa
omfattning, att några komplikationer i fråga om bolagets försäljningar icke
skulle ifrågakomma. Från jordbrukets förhandlingsdelegation har särskilt
starkt framhållits önskemålet om att i någon form möjliggöra en för odlarna
fördelaktigare avräkningsmetod för den gotländska brödsäden än vad
som är möjligt med nuvarande system. Därvid har påtalats öns isolerade,
läge, vilket gör att praktiskt taget all på ön producerad brödsäd måste bli''
föremål dels för transport till hamn, dels transport från gotlandshamn till
fastlandet, vartill kommer omlastningskostnader i samband med lastningen
till fartyg. I samband därmed har även påpekats att de gotländska jordbrukarna
få vidkännas höga transportkostnader för gödningsämnen och fodervaror.
Enligt den uppgörelse som träffats mellan Sveriges segelfartygsförening
och Betraktarnas intresseförening uppgives transportkostnaden från gotlandshanmar
till närmaste prisort på fastlandet, Norrköping, utgöra 1 krona
15 öre per deciton. Till Stockholm är fraktkostnaden obetydligt dyrare
(skillnaden torde endast uppgå till 2 å 3 öre per deciton). I transportkostnaden
bör även inräknas assurans och risk för resesvinn, vilket, räknat
efter ett spannmålspris på 50 å 55 kronor per deciton, kan uppskattas till
15 å 20 öre. Omlastningskostuaderna i samband med lastningen i fartyg
kan beräknas utgöra 30 å 40 öre per deciton. Sammanlagt bli dessa kostnader
alltså 1 krona 60 öre å 1 krona 75 öre per deciton. Härav kan det synas
skäligt att lämna ersättning dels för omlastningskostnaderna, vilka såsom
framhållits icke kunna undvikas, dels för en del av fraktkostnaderna, förslagsvis
en tredjedel av dessa eller avrundat 35 öre per deciton, varigenom
det sammanlagda bidraget skulle komma att utgöra 75 öre per deciton. Det
förutsättes då, att spannmålsbolaget för all brödsäd som transporteras från
Gotland lämnar transportbidrag med 75 öre per deciton och att den gotländska
spannmålshandeln förbinder sig att vid avräkning med jordbrukarna
icke tillämpa högre prisortsavdrag än verkliga fraktkostnaderna till
närmaste prisort med avdrag av sagda bidrag. Det totala saluöverskottet av
brödsäd på Gotland brukar uppgå till i runt tal 10 000 ton, vilket skulle
innebära att den sammanlagda utgiften för bolaget för dessa transportbidrag
kan beräknas uppgå till omkring 75 000 kronor. Administrationen
av utbetalningarna blir ej heller särskilt betungande.
Såsom ovan anförts bar från Ölands ortsförbund av Riksförbundet Landsbygdens
folk gjorts eu framställning, att nämnden även i fråga om Öland
1 Ilihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 236.
50
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
skulle medverka till ett lägre prisortsavdrag. Öland är ju i viss mån isolerat
på samma sätt som Gotland. Härvid är dock enligt nämnden att märka, att
fraktkostnaderna från Öland till närmaste prisort och kvarnplats, Kalmar,
är betydligt lägre än motsvarande kostnader från Gotland. De prisortsavdrag,
som tillämpats innevarande år, ha sålunda varit i Färjestaden 65 öre
och i Borgholm, Mörbylånga och Stora Rör 75 öre per deciton. Även om en
särbestämmelse om transportbidrag för Gotland med 75 öre per deciton
genomföres, komma sålunda odlarna på Gotland att snarast erhålla lägre
pris för brödsäden än ölänningarna. Med hänsyn härtill har nämnden ansett
sig icke kunna tillstyrka att ersättning lämnas för transport av brödsäd
från Öland.
Slutligen har nämnden förklarat, att därest riksdagen, mot nämndens och
bolagets bestämda avstyrkan, skulle besluta att införa prisorter även i inlandet,
nämnden för sin del vill biträda bolagets förslag om att oberoende
av skördeutfallet övergå till ett system med successivt stigande minimipriser
samt ett inlösningsförfarande vid lämplig tidpunkt på sommaren 1953. Brödsädshandeln
kan då ostört fortgå fram till inlösendagen.
Vad härefter angår priserna på brödsäd av 1952 års skörd har nämnden
i skrivelse till Kungl. Maj :t den 26 februari 1952 föreslagit, att dessa skulle
höjas med 10 kronor per deciton utöver motsvarande priser för 1951 års
skörd. Nämnden hade därvid förutsatt, att de kvalitetsbestämmelser och
prisregleringsskalor, som tidigare gällt för 1950 års skörd men som tillfälligt
ändrats innevarande regleringsår, skulle återinföras. Vidare hade
förutsatts, att handeln och kvarnarna skulle åläggas inbetala prisstegringsavgift
för lager av gammal skörd i samband med prishöjningen.
Beträffande de överväganden, som legat till grund för detta förslag, torde
jag få hänvisa till följande sammanfattning ur skrivelsen den 26 februari
1952.
Om Sveriges brödsädsförsörjning regleringsåret 1952/53, under förutsättning
av normala förhållanden i fråga om övervintring och skördeutfall,
skall kunna tryggas utan avsevärd import från utlandet, är det med hänsyn
till den låga höstvetearealen nödvändigt, att vårvete odlas i samma utsträckning
som år 1951.
Det synes uppenbart, att beslutade eller blivande prishöjningar på fläsk
komma att påverka foderpriserna. I varje fall komma jordbrukarna vid
planeringen av sin spannmålsodling att räkna med ett pris på fodersäd,
motsvarande förädlingsvärdet vid fläskproduktion. Vetepriset måste fastställas
med beaktande härav samt med hänsynstagande till det främst på
grund av rostskadorna otillfredsställande utfallet av 1951 års vårveteskörd.
Odlarna böra därför garanteras ett överpris på vårvete i förhållande till
andra vårsådda grödor. För att en oförändrad odlingsareal skall kunna
ernås, erfordras enligt nämndens mening en höjning av vårvetepriset med
åtminstone 10 kronor per deciton.
En höjning av vårvetepriset föranleder vissa konsekvenser beträffande
prissättningen på det höstvete, som redan såtts. Av olika skäl bör en höjning
av vårvetepriset med 10 kronor per deciton medföra en lika stor höjning
för höstvete. Jordbrukets förhandlingsdelegation har biträtt nämndens förslag
om angiven höjning av vetepriset.
Öl
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
En höjning av vetepriset anser nämnden även böra medföra en justering
uppåt av rågpriset. Enligt nämndens uppfattning finnas emellertid skäl för
att prishöjningen göres något mindre för råg än för vete. Förhandlingsdelegationen
har anfört, att prissättningen på råg ej kan inverka på odlingen
under innevarande regleringsår, eftersom vårråg odlas i mycket begränsad
omfattning. Med hänsyn härtill har delegationen föreslagit, att även
priset på råg nu skall höjas med 10 kronor per deciton. Delegationen har
samtidigt förklarat sig beredd att senare diskutera prisskillnaden mellan vete
och råg av 1953 års skörd. Under sådana omständigheter vill nämnden ej
motsätta sig, att priset på råg av 1952 års skörd höjes med samma belopp
som priset på vete. Nämnden förutsätter därvid, att frågan om ändring av
prisrelationerna mellan höstvete och råg av 1953 års skörd upptages till behandling
i god tid före 1952 års höstsådd.
I sin skrivelse den 22 april 1952 har nämnden i fortsättningen erinrat
om att vetepriset, enligt överenskommelsen den 1 april 1952, med hänsyn till
bristen i jordbrukskalkylen och behovet under nuvarande förhållanden av
en särskilt stark stimulans för vårveteodlingen, skall höjas med 3 kronor
per deciton utöver den tidigare föreslagna höjningen med 10 kronor per
deciton. Skillnaden i grundpris mellan höstvete och råg ökas därigenom
från 1 krona 50 öre till 4 kronor 50 öre per deciton, medan prisskillnaden
mellan höstvete och vårvete bibehålies oförändrad vid 2 kronor per deciton.
Nämnden har anfört, att lämpligheten av denna ytterligare höjning i
och för sig kan diskuteras, men har framhållit, att det inhemska vetepriset
efter höjningen alltjämt kommer att ligga mer än 10 kronor per deciton
lägre än det pris, utländskt vete för dagen betingar i EPU-valuta vid inköp
utanför internationella veteavtalet, samt att man, om överskott skulle uppstå,
icke behöver riskera någon förlust på veteodlingen, eftersom stor efterfrågan
föreligger även på vete utanför veteavtalet. Vidare kan enligt nämnden
det nya vetepriset icke anses ligga för högt i förhållande till det förädlingsvärde
på korn och annan foderspannmål, vilket uppnås vid det fläskpris,
som enligt prisuppgörelserna kan väntas hösten 1952.
Nämndens förslag till garantipriser för brödsäd av 1952 års skörd vid leverans
till prisort från och med den 1 september nämnda år redovisas i efterföljande
sammanställning. Förslaget förutsätter bibehållandet av innevarande
års regleringssystem samt oförändrad ersättning för ränte- och lagringskostnader
i form av successiv prishöjning. Som en jämförelse ha även
medtagits garantipriserna för 1951 års skörd. Priserna avse kronor per
deciton.
Vårvete Höstvete Råg
1951/52 1952/53 1951/52 1952/53 1951/52 1952/53
1—10 sept........... 42:10 55:10 40: 10 53: 10 38: 60 48: 60
11-20 » .......... 42:20 55:20 40: 20 53: 20 38:70 48:70
21—30 » .......... 42:30 55:30 40: 30 53:30 38:80 48:80
1—10 okt........... 42: 40 55: 40 40: 40 53: 40 38: 90 48: 90
52
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
och så vidare med 10 öres stegring den 1, 11 och 21 i varje månad och med
sista prisstegringen den 21 maj, då priserna sålunda bli för vårvete 57: 70,
för höstvete 55: 70 och för råg 51:20, allt i kronor per deciton.
Nämnden har framhållit, att det kan tänkas, att den successiva prisstegringen
med hänsyn till den ökning av ränte- och lagringskostnader, som
blir en följd av de höjda grundpriserna och de ökade arbetskostnaderna,
måste justeras. Till denna fråga har nämnden uppgivit sig ämna senare
återkomma, men har redan nu framhållit, att eu större successiv prisstegring
kommer att medföra en sänkning av de i ovanstående tabell angivna
begynnelsepriserna.
Vidare har nämnden anfört, att den förutsätter att Kungl. Maj :t erhåller
bemyndigande att föreskriva att handelskvarnar och andra företag, som bedriva
yrkesmässig handel med spannmål, skall till spannmålsbolaget inbetala
prishöjningsavgift för lager av brödsäd av gammal skörd med belopp motsvarande
prishöjningen den 1 september 1952.
Nämnden har slutligen anmält, att ledamöterna herrar Bengtsson och von
Horn i ett särskilt yttrande anslutit sig till den i protokollsanteckning till
prisöverenskommelsen den 1 april 1952 uttalade uppfattningen i fråga om
en utökning av antalet prisorter för brödsäd.
Regleringen av fodersäd och andra fodermedel.
Rörande försörjningsläget i fråga om fodersäd har jordbruksnämnden anfört,
att tillgången på såväl inhemsk som importerad fodersäd under innevarande
regleringsår varit tillfredsställande. Priserna på inhemsk vara ha
anpassat sig efter de priser, som fastställts för spannmålsbolagets försäljning
av importvara. Dessa försäljningspriser ha avvägts så, att de icke inbjudit
till utfodring av kvarnduglig brödsäd. Särskilt under de senaste månaderna
ha odlarnoteringarna i de mellansvenska överskottsområdena varit
förhållandevis låga, beroende på att efterfrågan på fodersäd i Sydsverige till
största delen tillgodosetts med majs och sorghum. I slutet av mars var sålunda
den mellansvenska noteringen för foderkorn 34 kronor, för blandsäd
och vithavre 32 kronor 50 öre till 33 kronor och för svarthavre 32 kronor,
allt per deciton, samtidigt som garantipriserna voro för höstvete 42
kronor och för råg 40 kronor 50 öre. Priset för majs till förbrukare i importhamn
har sedan slutet av februari månad varit 38 kronor 50 öre per deciton.
Nämnden har i fortsättningen erinrat om att i jordbrukskalkylen räknats
med en höjning av fodersädsarealen med närmare 30 000 hektar, motsvarande
en ökning av fodersädsskörden med cirka 60 000 ton i förhållande till
föregående års skörd, ökningen torde enligt nämnden komma att uppvägas
av minskad utfodring av brödsäd. Importbehovet har nämnden uppskattat
till omkring 150 000 ton fodersäd och cirka 90 000 ton kli. En del
av fodersädskvantiteten uppges vara inköpt. Någon svårighet att verkställa
inköp av återstående kvantiteter anses icke föreligga, såvida icke förhållandena
på världsmarknaden avsevärt förändras.
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
53
Spannmålsbolaget har i sin förutnämnda skrivelse uttalat, att några ändrade
regleringsbestämmelser i fråga om fodersäd och fodermedel knappast
äro nödvändiga. Bolaget har dock, i likhet med föregående år, ifrågasatt om
icke bestämmelserna om förbrukarpriser lämpligen borde slopas, eftersom det
visat sig, att bestämmelserna om såväl partihandels- som förbrukarpriser
haft benägenhet att fastlåsa handelsmarginalerna på ett för köparna mindre
önskvärt sätt. Med anledning härav har nämnden redan beslutat, att bolaget
från den 1 april 1952 endast skall tillämpa fasta försäljningspriser till partihandlare.
Vidare har bolaget ifrågasatt, huruvida icke något högre priser borde tilllämpas
i vissa hamnar av mindre betydelse än i de egentliga importhamnarna.
Nämnden har anfört, att den kommer att upptaga denna fråga till
behandling, sedan bolaget närmare preciserat sina önskemål.
I fortsättningen har nämnden erinrat om att fraktbidrag för närvarande
utgår för transporter av såväl fodersäd som andra fodermedel till Norrland.
Bidraget, som är maximerat till 2 kronor 50 öre per deciton, utgöres av
verkliga transportkostnader för hel järnvägsvagn med avdrag av 1 krona 25
öre per deciton. Nämnden har ansett att, oaktat de nu inträdda fraktfördyringarna,
fraktbidraget under regleringsåret 1952/53 bör utgå efter samma
grunder som för närvarande.
Potatisregleringen.
Jordbruksnämnden har meddelat att den, efter bemyndigande av Kungl.
Maj:t den 12 oktober 1951, träffat överenskommelse med Sveriges stärkelseproducenters
förening u. p. a. angående föreningens inköp och försäljning
av potatisstärkelse under tiden den 1 oktober 1951—den 30 september 1952.
Avtalet innebär, bland annat, att föreningen skall inköpa den mängd potatisstärkelse,
som framställes enligt meddelade tillverkningslicenser å högst
300 000 deciton. Enligt 7 § i avtalet åtager sig nämnden — under förutsättning
av statsmakternas godkännande och därest avtalet ej skulle förnyas
för tillverkningsåret 1952/53 — att vidtaga eller föranstalta om åtgärder
från statens sida, vilka skola bereda föreningen möjlighet att erhålla dels
minst 81 kronor per deciton för den 1 oktober 1952 inneliggande lager av
potatisstärkelse, dock med avdrag av 30 000 deciton, dels ersättning för
ränte- och lagringskostnader enligt i avtalet angivna grunder för inneliggande
lager av potatisstärkelse med undantag av 30 000 deciton under tre
månader, räknat från och med den 1 oktober 1952. Vidare skall enligt 9 §
i avtalet av den föreningen tillerkända handelsmarginalen, sammanlagt tre
öre per kilogram potatisstärkelse, ett belopp motsvarande ett öre per kilogram
under tillverkningsåret försåld potatisstärkelse, avsättas till eu särskild
fond, benämnd rationaliseringsfonden. Medel ur denna fond skola användas
till främjande av rationaliseringsåtgärder inom stärkelseindustrien
och må ej disponeras utan medgivande av nämnden eller annan statlig myndighet.
54
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
Vid lämnandet av bemyndigande till nämnden att ingå nämnda avtal har
Kungl. Maj :t gjort förbehåll för att den i 7 § av avtalet gjorda utfästelsen
vinner riksdagens godkännande och förklarat sig vilja göra framställning
härom till riksdagen. Nämnden har hemställt, att sådant godkännande måtte
inhämtas.
Nämnden har anfört, att föregående års potatisskörd kvantitativt sett var
något lägre än vad man brukar räkna med som normalskörd samt att densamma
inom vissa delar av Mellansverige och nedre Norrland blev avsevärt
lägre än riksmedeltalet. Då vidare potatisskörden inom vissa delar av riket
ej blev kvalitativt fullgod och därjämte mindre lagringsduglig, uppkom redan
under hösten en livlig efterfrågan på den bättre matpotatisen. Som en
följd härav inträdde en kraftig stegring av priset på matpotatis under tiden
till omkring årsskiftet. Därefter har matpotatispriset hållit sig i stort sett
konstant, vilket enligt nämnden torde bero på dels att tillgången på inhemsk
matpotatis visade sig vara något bättre än vad man under hösten räknade
med, dels att det förekom en viss import av matpotatis från Danmark.
Nämnden har uppgivit, att den meddelat licenser för import av sammanlagt
11 000 ton matpotatis från Danmark. Huruvida hela den licenserade kvantiteten
kommer att importeras, är ännu ovisst. I förhållande till den sammanlagda
konsumtionen av potatis rör sig importen av dansk potatis om
en ytterst obetydlig kvantitet. Den har föranletts främst av svårigheterna
att få fram tillräckliga kvantiteter inhemsk matpotatis av fullgod kvalitet
men även av angelägenheten av att få den sämre inhemska matpotatisen
överförd till stärkelsefabrikerna. Potatisleveranserna till stärkelsefabrikerna
ha nämligen varit otillräckliga för att tillgodose den inhemska efterfrågan
på potatisstärkelse.
Beträffande tillverkningen av potatisstärkelse har nämnden i övrigt anfört
i huvudsak följande.
För tillverkning av potatisstärkelse har nämnden för tillverkningsåret
1951/52 utlämnat licenser om sammanlagt cirka 270 000 deciton. På grund
av den svaga potatisskörden och den på grund därav ökade efterfrågan på
potatis för konsumtionsändamål ha leveranserna av stärkelsepotatis blivit
avsevärt lägre än vad nämnden från början haft anledning att räkna med.
Såvitt hittills kan bedömas torde årets stärkelsetillverkning komma att stanna
vid endast obetydligt mer än 200 000 deciton. På grund härav och då inneliggande
lager av potatisstärkelse vid tillverkningsårets början var onormalt
lågt, har stärkelseföreningen i samråd med nämnden sett sig nödsakad
att från och med den 1 januari 1952 begränsa försäljningen av potatisstärkelse
till kvantiteter, som motsvara 5 procent av de normala inköpen av föreningens
kunder.
I fråga om framställningen av potatissprit har nämnden anfört.
Även beträffande tillverkningen av polatissprit får man utgå från en lägre
tillverkning än vad från början räknats med. Enligt hittills ingångna rapporter
torde tillverkningen av potatissprit komma att uppgå till endast cirka
17 miljoner liter råsprit av normalstyrka, vilken kvantitet motsvarar omkring
hälften av vad Aktiebolaget Vin- & spritcentralen varit berett inköpa
under innevarande tillverkningsår.
55
Knngl. Maj.ts proposition nr 236.
Potatisskörden har under de tre senaste åren icke varit tillräcklig för att
tillgodose såväl konsumtionsbehovet som den behövliga tillverkningen av potatisstärkelse
och potatissprit. Detta har enligt nämnden främst berott på
att potatisen under nämnda år till följd av otjänlig väderlek icke lämnat
full skörd men även på nedgången av potatisarealen, som de två sistförflutna
åren stannat vid cirka 130 000 hektar. Denna areal torde nämligen även vid
en normal skörd icke vara fullt tillräcklig för att få fram den kvantitet potatis,
som erfordras för att tillgodose såväl konsumtionsbehovet som efterfrågan
på stärkelse och potatisbrännvin. Nämnden har därför ansett det angeläget
vidtaga åtgärder för att stimulera till en ökad odling av potatis, bland
annat vid prissättningen på fabrikspotatis av 1952 års skörd.
Beträffande nyssnämnda prissättning har nämnden till en början erinrat,
att ingångspriset på sådan potatis för närvarande utgör 41 öre per stärkelseprocent
och hektoliter (genomsnittspriset utgör cirka 42 öre per stärkelseprocent
och hektoliter). Vid förhandlingar med odlarorganisationerna för
potatis ha dessa begärt en höjning av priset på grund av de ökade odlingskostnaderna,
vilka med hänsyn till att potatisen är en i hög grad arbetskrävande
odling komma att starkt påverkas av de höjda arbetslönerna inom
jordbruket. På grund härav samt med hänsyn till önskvärdheten att i år
erhålla en större odling av fabrikspotatis än de senaste åren ha nämnden
och odlarorganisationerna enats om att ingångspriset på fabrikspotatis under
det kommande tillverkningsåret skall utgöra 49 öre per stärkelseprocent
och hektoliter med sedvanliga säsongtillägg (genomsnittspriset blir cirka
50 öre per stärkelseprocent och hektoliter). Överenskommelsen har biträtts
av jordbrukets förhandlingsdelegation. Under hänvisning härtill har nämnden
hemställt, att priset på fabrikspotatis för nästa regleringsår skall höjas
med åtta öre per stärkelseprocent och hektoliter.
Oljeväxtregleringen.
Beträffande oljeväxtregleringen har jordbruksnämnden hänvisat till sin
skrivelse till Kungl. Maj :t den 26 februari 1952 med förslag rörande bland
annat prissättningen på brödsäd och oljeväxter av 1952 års skörd. Jag torde
därför i detta sammanhang få redogöra för det huvudsakliga innehållet i
nämnda skrivelse i vad denna berör oljeväxtregleringen.
Nämnden har i skrivelsen inledningsvis erinrat om att Kungl. Maj :t genom
beslut den 6 juli 1951 förklarat sig ämna i fråga om höstraps och höstrybs
av 1952 års skörd med en renhet av 96 procent och en vattenhalt av 18 procent
fastställa ett odlarpris av 80 öre per kilogram. Beslutet innebar vidare,
att Kungl. Maj :t framdeles skulle meddela beslut om ändring av detta pris,
därest så i anslutning till de allmänna förhandlingarna rörande jordbrukets
prisfrågor skulle befinnas påkallat med hänsyn till kostnadsutvecklingen.
I anslutning till sagda beslut träffade nämnden avtal med Sveriges oljcväxtodlares
centralförening u. p. a., innebärande att en höjning av höstvetepriset
skulle medföra en dubbelt så stor höjning för höstsådda oljeväxter,
vilket — med hänsyn till att nämnden föreslagit en höjning av vetepriset
med 10 öre per kilogram — skulle innebära en höjning för höstsådda olje
-
56
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
växter med 20 öre per kilogram. Skulle priset på vårraps på motsvarande
sätt höjas, borde priset ej bli lägre än omkring 90 öre per kilogram.
Nämnden har emellertid uttalat som sin uppfattning, att en dylik prissättning
skulle medföra, att en av nämnden föreslagen höjning av priset på
vårvete med 10 kronor per deciton icke skulle få önskad effekt. Vid en så
stor höjning av priset på vårraps vore det nämligen troligt, att många jordbrukare
skulle finna det fördelaktigt att odla vårraps i stället för Vårvete.
I detta sammanhang borde beaktas, att redan årets areal av höstoljeväxter
beräknades lämna en skörd överstigande landets behov. Med hänsyn till
att man vid överproduktion kunde räkna med en ganska betydande vinst
vid export av veteöverskott, medan man icke finge utesluta risken för förlust
vid försäljning av rapsöverskott, borde man eftersträva en minskad odling
av vårraps och vårrybs. Härför talade också, alt dessa växtslag kunde
ha en skadlig inverkan ur växtskyddssynpunkt.
Sedan nämnden framfört dessa synpunkter, medgav centralföreningen
en ändring av förut nämnda avtal, innebärande att priset för höstraps och
höstryps får sättas till 90 öre per kilogram, oavsett vilket pris som fastställes
för höstvete. Oljeväxtodlarnas representanter ha dessutom föreslagit,
att jämväl priset på vårraps och vårrybs skulle fastställas till 90 öre per
kilogram, men icke ställt sig avvisande till en jämkning nedåt av detta pris.
Som skäl härför har åberopats, att vissa odlingsdistrikt — särskilt i Mellansverige
— lämpa sig bättre för våroljeväxter än för höstoljeväxter ävensom
att den eftersträvade minskningen av odlingen av våroljeväxter säkerligen
kommer till stånd, om garantipriset sättes till samma belopp som för höstraps.
Ehuru med hänsyn till oljehalten och utvecklingen på världsmarknaden
priset på vårraps och vårrybs enligt nämndens mening icke bör sättas
högre än 81 öre per kilogram, har nämnden på de av odlarrepresentanterna
anförda skälen ansett sig böra föreslå, att priset fastställes till 83 öre per
kilogram.
Nämnden har vidare anfört, att den med hänsyn till för sörj ningsläget anser
det önskvärt med en betydligt ökad odling av oljelin. Priset på linfrö
bör enligt nämndens mening sättas till en krona per kilogram. Då anledning
att för linfrö bibehålla en från andra oljeväxter avvikande reglering icke
längre föreligger, har nämnden tillkännagivit sin avsikt att genomföra en
ändring av bestämmelserna om kvalitetsreglering för linfrö, innebärande
att normaltalet för renhet höjes från nuvarande 94 till 96 procent, d. v. s.
till samma procenttal som för övriga oljeväxter. Justeringen motsvarar i
pris något över två öre per kilogram. Kompensation härför bör enligt nämndens
åsikt lämnas genom en motsvarande prishöjning, avrundad till 1 krona
3 öre per kilogram. Nämnden har upplyst, att oljeväxtodlarnas representanter
ansett, att priset på linfrö borde fastställas till 1 krona 10 öre per
kilogram.
I fråga om vitsenap anser nämnden, att det i dagens läge icke är av intresse
med större odling än som motsvarar vad som kan avsättas inom landet,
d. v. s. omfattande högst 5 000 hektar. Priset bör enligt nämnden fastställas
till 80 öre för kilogram. Häremot ha oljeväxtodlarna icke haft något att
erinra.
Vad angår oljedådra har nämnden icke funnit garantipris vara erforderligt,
då odlarna icke visat något intresse för denna växt.
Från odlarrepresentanternas sida har uttalats, att oljeväxtodlarnas centralförening
lojalt kommer att åtaga sig kontraktsteckning, även om de av
nämnden föreslagna men av odlarna icke förordade priserna fastställas.
Nämnden har vidare upplyst, att jordbrukets förhandlingsdelegation förklarat
sig icke ha anledning göra något uttalande rörande förslaget till prissättning
på oljeväxter.
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
57
Enligt nämndens förslag skola sålunda följande grundpriser vid 18 procent
vattenhalt och 96 procent renhet gälla för oljefrö av 1952 års skörd vid
leverans från odlare, nämligen för
öre per kg
höstraps och höstrybs.................... 90
vårraps och vårrybs...................... 83
oljelin.................................. 103
vitsenap ................................ 80
Slutligen har nämnden erinrat om att det internationella marknadsläget
för vegetabiliska oljor och fetter ytterligare försvagats, sedan skrivelsen den
26 februari 1952 avläts.
Stödet åt odlingen av lin och hampa.
Beträffande riktlinjerna för det statliga stödet åt den inhemska odlingen
av lin och hampa torde jag få erinra om att 1951 års riksdag (prop. nr 192,
jordbr.utsk. uti. nr 47, r. skr. nr 379) fattat beslut om de grunder, efter
vilka detta stöd i fortsättningen skall utgå. I anslutning till riksdagsbeslutet,
om vars innebörd jag torde få hänvisa till angivna proposition och utskottsutlåtande,
uppdrog Kungl. Maj:t den 11 januari 1952 åt jordbruksnämnden
att till Kungl. Maj :t avgiva förslag rörande de kvantiteter lin och hampa
av 1952 års skörd, för vilka stöd borde utgå, samt det pris odlarna ansågs
böra erhålla per kilogram halm av denna skörd.
I sin förut nämnda skrivelse den 22 april 1952 har nämnden framlagt förslag
om åtgärder till stöd åt odlingen av lin och hampa under år 1952.
Nämnden har därvid till en början erinrat om att ovannämnda riksdagsbeslut
innebar, bland annat, att vid bestämmndet av riktpriserna på linhalm
och hamphalm hänsyn skall tagas både till priserna på andra grödor och
till önskvärdheten av att den avsedda odlingen erhålles. Riktpriserna skola
bland annat användas vid upprättandet av de driftskalkyler för beredningsverken,
som äro avsedda att läggas till grund för det statliga pristillägget på
den beredda fibern.
Vad först beträffar linodlingen har nämnden framhållit, att Kungl. Maj :t
i propositionen nr 192/1951 föreslagit, att statens stöd under de närmaste
fem åren borde avse en årlig produktion av omkring 1 500 ton fiber av
spinnbar kvalitet. Härvid förutsattes, att — förutom beredningsverket i
Kristinehamn — även beredningsverket i Mellansel skulle nedläggas, det
senare efter det att 1951 års skörd av linhalm blivit upparbetad. Riksdagen
anslöt sig till förslaget, att stödet skulle avse en produktion av 1 500 ton fiber
till linneindustrien. Emellertid uttalade sig riksdagen samtidigt för att båda
de norrländska beredningsverken tills vidare skulle bibehållas. I verkligheten
innebar alltså riksdagsbeslutet, att sagda kvantitet av 1 500 ton skulle
slås ut på fem beredningsverk i stället för, såsom Kungl. Maj :t föreslagit,
på fyra verk. I enlighet med förslag i propositionen förklarade sig riksda
-
58
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
gen vidare icke ha något att erinra mot att beredningsverket i Laholm byggdes
ut i sådan utsträckning, att dess kapacitet ökades med omkring 300 ton
stödberättigad fiber per år. Riksdagsbeslutet i denna del torde enligt nämndens
uppfattning få tolkas så, att — för den händelse en utbyggnad av Laholmsverket
kommer att äga rum — statens stöd åt linodlingen skall utvidgas
till att avse omkring 1 800 ton per år. Beslutet innebar vidare, att
det allmänna pristillägget till linberedningsverken skulle grundas på driftkostnaderna
vid Laholmsverket, medan verken i Växjö och Gimo därutöver
skulle erhålla särskilt stöd med 15 öre per kilogram stödberättigad fiber
och de båda norrlandsverken skulle få sådant särskilt stöd med 55 öre per
kilogram. I denna del överensstämde riksdagens beslut med Kungl. Maj :ts
förslag.
Beredningsverket i Hybo ödelädes den 4 februari 1952 genom eldsvåda. Enligt
vad som uppgivits för nämnden torde man kunna förutsätta, att verksamheten
åtminstone tills vidare icke återupptages. För att beredningsverken
skulle kunna planera årets odling av spånadslin, lät nämnden i slutet
av februari detta år meddela verken, att stöd i fråga om 1952 års odling
kunde påräknas för sammanlagt högst 1 600 ton stödberättigad fiber, fördelade
med 550 ton för Laholm, 500 ton för Växjö och 275 ton för vartdera
av Gimo och Mellansel. Därest en utbyggnad av Laholmsverket komme till
stånd, skulle Laholms kvantitet ökas med 300 ton. Det förutsattes, att Hybo^
verket icke skulle återuppbyggas.
Beträffande hampodlingen innebar riksdagsbeslutet, att båda beredningsverken,
Visby och Värmbol, tills vidare skulle bibehållas. Frågan om hampodlingens
storlek och beredningens lokalisering skulle bli föremål för slutligt
avgörande först sedan ytterligare erfarenheter vunnits rörande odlingens
och beredningens lönsamhet. Båda hampberedningsverken skulle tills vidare
erhålla statligt stöd för en produktion av i huvudsak samma storlek som under
de senaste åren. Eftersom odlingen dessa år varit inriktad på en produktion,
motsvarande verkens kapacitet eller omkring 1 440 ton fiber per
år vid 90-procentigt utnyttjande, har nämnden utgått ifrån att stödet skall
högst omfatta denna kvantitet. För 1952 torde man alltså enligt nämnden
böra räkna med en odling, som lämnar sammanlagt 1 440 ton fiber.
Beträffande de under senare år fastställda priserna på lin och hampa har
nämnden erinrat om att riktpriserna för 1951 års skörd voro för linhalm 27
öre och för hamphalm 15 öre per kilogram samt att motsvarande priser för
1950 års skörd — med stödet utgående enligt det tidigare tillämpade systemet
— utgjorde i genomsnitt 20,7 öre för linhalm och 14,2 öre för hamphalm.
I fråga om lin innebar detta att priset år 1951 höjdes med 30 procent. Nämnden
har framhållit, att under förutsättning av att statsmakterna godkänna
de av nämnden förut framlagda förslagen rörande prissättningen på brödsäd
och oljeväxter av 1952 års skörd, prishöjningen i förhållande till 1950
års skörd skulle bli för höstraps 20, för linfrö nära 43, för vete cirka 70 och
för råg 65 procent. Härvid bör dock beaktas, att den starka prishöjningen
Kungi. Maj.ts proposition nr 236.
59
för brödsäd tillkommit för att stimulera en ökad odling. Nämnden har ansett,
att endast inemot halva prishöjningen är direkt motiverad av kostnadsstegringar.
Vidare borde enligt nämnden bemärkas, att en stor del av
inkomsterna av spånadslinodlingen erhålles genom försäljning av frö. För
spånadslinet syntes man därför böra räkna med att en prishöjning med omkring
30 procent i förhållande till priserna för 1950 års skörd är ur kostnadssynpunkt
tillräcklig. Detta skulle innebära, att någon höjning av halmpriset
jämfört med 1951 års skörd icke nu skulle ske.
I fråga om hamphalm har nämnden icke ansett det möjligt att göra någon
direkt jämförelse med priset för 1950 års skörd. Detta beror på att samkönad
hampa numera i viss utsträckning kommer till användning, under det
att endast skildkönad hampa odlades 1950. I sitt betänkande angav 1949 års
lin- och hamputredning, att en övergång till odling av samkönad hampa
skulle motivera en prissänkning på halmen från 14,2 till 10 öre per kilogram.
Man torde emellertid enligt nämnden kunna räkna med att under innevarande
år endast omkring 350 hektar komma att besås med samkönad hampa,
medan skildkönad hampa kommer att odlas på resterande 1 700 hektar.
Detta motsvarar proportionerna för 1951 års odling. Med en kostnadsökning
sedan 1950 på 30 procent borde priset på halm av samkönad hampa
vara 13 öre och på skildkönad hampa 18,5 per kilogram. Nämnden har anfört,
att för hampfrö icke gäller något av Kungl. Maj :t fastställt pris men
att vid försäljning som regel synes erhållas ungefär samma pris som för
linfrö. Man torde därför kunna räkna med en väsentlig höjning av priset
på hampfrö av 1952 års skörd. I detta sammanhang har nämnden meddelat,
att — därest beredningsverken skola ha kostnadstäckning — det av riksdagen
beslutade maximistödet på 50 öre per kilogram hampfiber kommer
att överskridas även om halmpriset bibehålies oförändrat. Härvid har då räknats
med att fiberpriserna under nästa regleringsår komma att bli oförändrade.
Vid bedömandet av prisfrågorna kan man enligt nämnden icke underlåta
att även taga hänsyn till svårigheterna att finna avsättning för större
fiberkvantiteter än som avtalats mellan Riksförbundet Lin och Hampa samt
spinneriindustrien. Linneindustriens avsättningsgaranti avser 1 425 ton
spinnbar fiber. Enligt vad som framgår av jordbruksutskottets utlåtande
nr 47/1951 ha hampspinnerierna förklarat sig beredda inköpa tillhopa 1 250
ton hampfiber per år. Risk föreligger enligt nämndens uppfattning att -—
om produktionen överstiger nämnda kvantiteter — upplagring av överskottet
måste ske. Någon allvarlig olägenhet härav behöver visserligen icke uppkomma,
om överskottsproduktionen inskränker sig till ett år, men om den
blir av längre varaktighet, kan en avsättningskris uppstå.
Under åberopande av anförda synpunkter har nämnden föreslagit att för
1952 års skörd skola fastställas oförändrade riktpriser för linhalm och
hamphalm, nämligen för linhalm 27 öre per kilogram och för hamphalm 15
öre per kilogram. Riksförbundet har icke haft något att erinra mot detta
förslag.
60
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
Nämnden hav i fortsättningen erinrat om att den i sina hösten 1951 gjorda
anslagsäskanden för budgetåret 1952/53 (IX ht p. 107) tills vidare beräknat
medelsbehovet för stödet åt 1952 års odling av lin och hampa till
ett avrundat belopp av 1 600 000 kronor. Därav avsågos omkring 950 000
kronor för linodlingen och omkring 620 000 kronor för hampodlingen. Beräkningen
förutsatte en fortsatt drift vid samtliga verk utom Kristinehamn.
Den grundades vidare på då kända förhållanden rörande beredningskostnader,
halmpriser och fiberpriser.
Enligt vad nämnden anfört ha de förutsättningar, som förelågo vid nyssnämnda
kostnadsberäkningar, numera i olika avseenden ändrats. I samråd
med riksförbundet har nämnden därför omarbetat kalkylen under hänsynstagande
till nu kända förhållanden. Nämnden har härom anfört i huvudsak
följande.
Vad beträffar spånadslin har förutsatts följande, nämligen
att riktpriset per kilogram repad linhalm blir oförändrat 27 öre;
att Laholmsverkets kostnader för beredning bli oförändrade i förhållande
till anslaget. (Dessa kostnader ha av lantbruksförbundets revisionsbyrå beräknats
till 42,52 öre per kilogram repad halm);
att verken kunna drivas med utnyttjande av 90 procent utav kapaciteten;
att 80 procent av verkens produktion av rötad fiber blir av anslagsberättigad
kvalitet;
att i huvudsak samma procentuella fördelning på olika kvalitetsklasser,
som förekommit i medeltal under åren 1948/49—1950/51 vid Laholmsverket,
erhålles även av 1952 års skörd, samt
att nu gällande fiberpriser komma att gälla under hela år 1953.
Beredningskostnaden i Laholm för en fiberproduktion, vilken fördelar
sig på olika kvalitetsklasser på sätt förut antagits, blir enligt här i övrigt
angivna förutsättningar 3 kronor 66 öre per kilogram och stödbehovet 83
öre per kilogram fiber av anslagsberättigad kvalitet.
Om de olika beredningsverkens anslagsberättigade produktion förutsättes
bli sådan som tidigare angivits, skulle bidragskostnaden för de olika
verken bli följande.
Beredningsverk | Anslagsbe- rättigad kvantitet, kg | Erforderligt | Totalt statsbidrag, kr |
Laholm...... | 550000 | 0-83 | 456 500 |
Växjö ....... | 500 000 | 0-83 + 0-15 | 490000 |
Gimo........ | 275000 | 0-83 + 0-15 | 269 500 |
Mellan sel..... | 275000 | 0-83 + 0-55 | 379500 |
Summa kronor 1 595 500
Om Laholmsverket utbygges med ytterligare en turbin, ökas kvantiteten
stödberättigad fiber med 300 ton och anslagsbehovet ökas med 249 000 kronor
till 1 844 500 kronor.
I fråga om hampa har vid uppgörande av kalkylen förutsatts följande,
nämligen
att de båda beredningsverken vid utnyttjande av kapaciteten till 90 procent
kunna röta och bereda vartdera 4 500 ton frörepad halm;
att riktpriset per kilogram repad halm fastställes till oförändrat 15 öre;
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
61
att beredningskostnaderna komma att öka med 15 procent i förhållande
till föregående års kalkyl samt
att fiberpriset förblir oförändrat 2 kronor 12 öre per kilogram samtagen
hampa.
Med 16 procent fiberutbyte erhålles vid vartdera verket 720 000 kilogram
fiber. För täckande av produktionskostnaderna erfordras enligt nyss angivna
förutsättningar ett pris av 2 kronor 68 öre per kilogram samtagna
blånor. Med oförändrat försäljningspris uppstår sålunda ett stödbehov av
56 öre per kilogram fiber, det vill säga för båda verken sammanlagt 806 400
kronor. Enligt riksdagens beslut skall emellertid stödet icke få överstiga 50
öre per kilogram fiber. Med denna begränsning skulle stödet uppgå till
720 000 kronor.
I fortsättningen har nämnden framhållit, att det enligt dess mening kan
ifrågasättas, om icke den av riksdagen beslutade begränsningen av stödet
bör bliva föremål för någon jämkning med hänsyn till att beslutet torde
ha grundats på förhållandena vid en tidpunkt, då penningvärdet var ett
annat än nu (förslag till denna begränsning gjordes enligt vad nämnden
erinrat i början av 1951 utav 1949 års lin- och hamputredning). Nämnden
har därför föreslagit, att det maximala stödet till hampodlingen ändras
till 60 öre per kilogram fiber. Om denna höjning medgives finnes utrymme
att tillgodose hela det beräknade stödbehovet om 806 400 kronor.
Det totala anslagsbehovet till stödjande av lin- och hampodlingen under
budgetåret 1952/53 skulle enligt nämndens beräkningar uppgå till avrundat
2 650 000 kronor, varav för linodlingen 1 850 000 kronor och för hampodlingen
800 000 kronor.
Regleringen av kött och fläsk m. m.
Jordbruksnämnden har i sin skrivelse i avsnittet om regleringen av kött
och fläsk till en början redogjort för försörjningsläget beträffande dessa produkter.
Nämnden har därvid anfört, att köttproduktionen under innevarande
regleringsår, främst till följd av en kraftig utslagning av storboskap
hösten 1951, beräknas ligga cirka 12 000 ton eller 10 procent över föregående
års produktion. Fläskproduktionen beräknas däremot bli av i stort sett
samma omfattning som föregående år. Den kraftiga utslaktningen av storboskap
jämte en under hösten 1951 för första gången sedan köttransoneringens
upphävande inträdd tillbakagång i köttkonsumtionen har medfört, att de
inhemska tillgångarna under regleringsårets första månader motsvarat eller
till och med överstigit förbrukningen. Under hösten 1951 kunde sålunda rätt
betydande lager nötkött läggas upp, trots att importen av kött från det viktigaste
importlandet, Danmark, till en början begränsades och slutligen
från och med december 1951 helt stoppades på grund av mul- och klövsjukeepizootien.
Importen av kött och fläsk under år 1951 samt under tiden september
1951—mars 1952 framgår av nedanstående tablå i nämndens skrivelse.
62
Kungi. Maj.ts proposition nr 236.
1951 Sept. 1951—mars 1952
Nötkött ................. 14 400 ton 1 300 ton
Fläsk.................... 3 300 » 600 »
Annat kött............... 1400 » —
Såsom nämnden särskilt framhållit, har importen varit av ganska liten
omfattning under den hittills gångna delen av innevarande regleringsår. Inlagringen
av svenskt kött har emellertid upphört sedan slutet av januari
1952. Under mars och april har i stället en viss förbrukning av nötköttslagren
ägt rum. De nyligen ökade penninginkomsterna för löntagargrupperna
torde därjämte möjliggöra en återhämtning i köttkonsumtionen. Denna omständighet
har givit nämnden anledning att räkna med en ökning av importbehovet.
För regleringsåret 1952/53, då produktionen av kött beräknas komma
att gå ned till i stort sett samma nivå som år 1950/51, torde sålunda en
relativt stor köttimport behövas. I fråga om fläsk väntas däremot full behovstäckning,
möjligen med undantag för regleringsårets första månader.
I detta sammanhang har nämnden anfört, att den begränsade import av
kött och fläsk, som hittills förekommit under innevarande regleringsår, liksom
tidigare ombesörjts av Sveriges slaktvaruimportförening. Skillnaden
mellan importpris och inhemskt partipris har på sedvanligt sätt utjämnats
via clearingkassan för kolonialvaror. Den obetydliga importen har varit en
av anledningarna till att den nybildade föreningen, Svensk kötthandel, förening
u. p. a., ännu icke av nämnden erhållit ensamrätt till export och import
av köttvaror. I samband med att importen inom kort kan förväntas bli återupptagen
har nämnden emellertid för avsikt att utfärda direktiv för föreningens
verksamhet innebärande, bland annat, att föreningen erhåller nämnda
ensamrätt.
I likhet med vad som varit fallet under innevarande regleringsår finner
nämnden det vid nuvarande prisnivå vara möjligt att inom den närmaste
framtiden importera kött till priser, som understiga motsvarande inhemska
priser, medan förluster alltjämt torde uppkomma vid import av fläsk. När
fläskpriserna på hösten 1952 uppnått den nivå, som förutsatts i den senaste
jordbruksuppgörelsen, torde man dock icke behöva räkna med någon förlust
på en eventuell fläskimport. Export av fläsk torde däremot bli förlustbringande.
Nämnden har därför föreslagit att, i likhet med vad 1951 års
riksdag beslutat skola gälla för innevarande år, föreningen Svensk kötthandel
för täckande av förluster i sin verksamhet skall få tillgodogöra sig eventuella
vinster vid import av köttvaror. Därest vinsterna skulle visa sig otillräckliga,
bör föreningen efter ansökan hos nämnden kunna få underskottet
täckt via clearingkassan för kolonialvaror. Skulle å andra sidan överskott
under regleringsåret uppstå för verksamheten i dess helhet, böra dessa
vinstmedel få kvarstå hos föreningen för framtida behov. Medlen böra dock
alltjämt ha karaktär av statsmedel och alltså icke få användas av föreningen
annorledes än i enlighet med av nämnden givna direktiv.
Beträffande systemet för prissättning å köttvaror under innevarande år
har nämnden anfört i huvudsak följande.
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
63
Prisregleringen för köttvaror har under innevarande regleringsår varit utformad
på samma sätt som under det föregående. Den 1 september 1951 höjdes
baspriserna för nötkött och fläsk med 30 öre, för kalvkött med 20 öre
och för hästkött med 10 öre per kilogram. Prissättningen har närmare reglerats
genom ett avtal mellan nämnden och Sveriges slakteriförbund av i stort
sett samma innehåll som gällt under år 1950/51. Prissystemet innebär, att
förbundet skall avpassa sin prissättning så, att prisläget för helt år räknat
icke överstiger det av Kungl. Maj :t och riksdagen förutsatta med mer än
högst en procent. Sedermera ha baspriserna ytterligare höjts från och med
den 1 januari 1952 med 20 öre per kilogram för nötkött och 35 öre per kilogram
för fläsk. I samband med den prisöverenskommelse, som den 15 mars
1952 träffades mellan regeringen och jordbrukets organisationer, har förutsatts
en ytterligare höjning av baspriserna motsvarande ett belopp av 15 miljoner
kronor för tiden januari—augusti 1952.
Jordbruksnämnden har härefter närmare behandlat marknadsutsikterna
i fråga om fläsk och anfört, att basprishöjningarna under innevarande regleringsår
bland annat möjliggjort en kraftig höjning av fläskpriset i olika
omgångar. Under loppet av det sista året har sålunda partipriset på fläsk
höjts med cirka 80 öre per kilogram. Trots detta har fläskproduktionen icke
fått den omfattning, som är önskvärd.
En ytterligare stimulans för fläskproduktionen torde enligt nämnden kunna
ernås genom de statliga pristillägg för fläsk, som enligt uppgörelsen
den 15 mars 1952 skola utbetalas för grisar med en viss minsta slaktvikt.
Meningen är emellertid, att detta pristillägg skall avvecklas. Ursprungligen
avsågs, att detta skulle ske på en gång vid det nya regleringsårets ingång.
Nämnden har framhållit, att det dock skulle ha varit mycket svårt
att utan sänkt avräkningsnotering till jordbrukarna avveckla pristillägget
på en gång.
I överenskommelsen om jordbrukspriserna för regleringsåret 1952/53 har
angivits, att pristillägget för fläsk skall avvecklas successivt med början
redan under innevarande regleringsår. De medel, som på detta sätt inbesparas,
avses skola användas för att dels utsträcka subventioneringen efter
den 1 september 1952, dels bestrida vissa utgifter för mjölkregleringen. Det
blir alltså här, framhåller nämnden, närmast fråga om en överföring av inkomster,
som avsetts skola tillföras jordbruket under innevarande regleringsår,
till nästföljande regleringsår. För att avvecklingen av pristillägget
icke skall behöva föranleda någon sänkning i utgående avräkningsnoteringar
för kött och fläsk har därjämte förutsatts, att baspriserna på kött
och fläsk den 1 september 1952 skola få höjas med ett inkomstbelopp motsvarande
10 miljoner kronor för tiden intill den 1 januari 1953.
Nämnden bar vidare anfört beträffande fläskproduktionen.
De starkt förbättrade betingelser, som uppkommit genom prisuppgörelserna,
ha redan givit utslag i en avsevärt ökad efterfrågan på smågrisar med
stegrade smågrispriser som följd. Av allt att döma utgöra de nya priserna
eu betydande stimulans för uppfödningen och denna kan förväntas ge utslag
i tillförseln av gödsvin under senare hälften av regleringsåret 1952/53.
Vissa temporära överskott kunna då framkomma. Enligt nämndens mening
böra dessa överskott inlagras. Eftersom export av fläsk såvitt man nu kan be
-
64
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
döma icke kan ske utan förlust, bör enligt nämndens uppfattning tillses, att
överskotten ej bli av stor omfattning. Särskilt stor risk för att så skall bli
fallet har nämnden icke ansett föreligga, enär fodersädspriserna torde komma
att stiga, allteftersom produktionen ökar. Detta kommer att utgöra en
broms för produktionen, i varje fall för den del därav, som bedrives med
inköpta fodermedel. Skulle emellertid produktionen tendera att bli större
än som är önskvärt, har nämnden möjlighet att bromsa upp densamma
genom en restriktiv försälj ningspolitik i fråga om importerade fodermedel,
främst majs. Nämnden har framhållit, att den självfallet kommer att begagna
sig av denna möjlighet i den mån så erfordras. Skulle det uppstå
överskott, som måste exporteras, bör enligt nämndens mening eventuell förlust
härpå i första hand täckas genom vinstmedel, som influtit vid import
av kött.
I det följande har nämnden erinrat om att den under innevarande kalenderår
erhållit Kungl. Maj :ts bemyndigande att stödja ett pris på smågrisar
av lägst 2 kronor 50 öre per kilogram. Då stödet för smågrismarknaden
bidragit till att utjämna fluktuationer i smågrisproduktionen, har
nämnden funnit det angeläget att möjligheter lämnas till sådant stöd
även under närmast kommande regleringsår. Stödgränsen bör emellertid
enligt nämnden från och med den 1 januari 1953 höjas till 3 kronor per
kilogram. I övrigt bör stödet utformas på samma sätt som för närvarande.
Mot bakgrunden av att det fortfarande torde bli nödvändigt med import
av relativt stora kvantiteter kött, har nämnden funnit det vara angeläget,
att den inhemska köttproduktionen stimuleras. I detta syfte avser nämnden
att inom den närmaste framtiden omarbeta klassificeringsreglerna på kött
så, att särskilt högklassigt ungdjurskött skall kunna utmärkas med en
särskild kvalitetsstämpel. För på detta sätt kvalitetsmärkt kött kommer
prisbildningen i detaljhandelsledet att bli helt fri. Härigenom torde det
enligt nämnden bli möjligt att uttaga ett något högre pris för sådant kött,
ett pris som bör slå igenom i avräkningspriserna till uppfödarna och i
sin tur stimulera uppfödningen av slaktboskap.
Beträffande fårkött har nämnden anfört, att priset härpå bör liksom
hittills vara helt fritt.
Prisregleringen för övriga köttvaror föreslås skola utformas på i stort
sett samma sätt som under innevarande regleringsår.
Nämnden har till slut även behandlat frågan om lagring av kött och fläsk
med statligt stöd. Nämnden har härom anfört följande.
Lagring med statligt stöd bör få äga rum av sådant importerat kött
och fläsk, som icke omedelbart vinner avsättning. Likaledes bör statlig
lagring medgivas för inhemskt kött och fläsk vid sådana tillfällen, då det
aktuella partipriset för ifrågavarande varugrupp ligger mer än 10 procent
under basprisnivån. Denna gräns bör dock icke vara ovillkorlig, utan nämnden
bör äga befogenhet att även vid andra tillfällen kunna medgiva visst
lagringsstöd, om så befinnes lämpligt. Sålunda böra rörelsemedel i den mån
sådana finnas tillgängliga kunna lämnas för inlagring av kött och fläsk
även vid andra tillfällen. Härvid bör dock nämnden lämpligen betinga sig
en räntegottgörelse, som torde böra fastställas till det av riksbanken fastställda
diskontot jämte ett tillägg av 0,5 procentenheter. På detta sätt influtna
medel böra användas till täckande av kostnaderna för den statliga lagringsverksamheten
på animalieområdet.
Kungl. Maj. ts proposition, nr 236. 65
Regleringen av handeln med mjölk och mejeriprodukter.
Under detta avsnitt har nämnden först behandlat produktionen och konsumtionen
av mjölk samt därmed sammanhängande frågor.
Nämnden har uppgivit, att mjölkinvägningen vid mejerierna under år
1951 uppgått till omkring 3 806 000 ton, innebärande en minskning i förhållande
till föregående år med 2,7 procent. Såvitt angår innevarande regleringsår
har under tiden till och med februari 1952 mjölkinvägningen visat
en nedgång med 5,5 procent mot samma tid 1950/51. För återstående del
av regleringsåret 1951/52 ha kalkylsakkunniga räknat med en minskning
av mjölkinvägningen jämfört med 1950/51 av närmare 6 procent, varvid
dock antagits att nedgången under betesperioden 1952 skall bliva något
mindre än under den nuvarande stallfodringsperioden. Med utgångspunkt
härifrån har den totala mjölkinvägningen för år 1951/52 beräknats till
3 640 000 ton. För regleringsåret 1952/53 ha kalkylsakkunniga under antagande
av bland annat en mindre nedgång i koantalet än under år 1951/52
och en något ökad oljekraftfoderanvändning samt i övrigt normal tillgång
på foder till mjölkkorna beräknat, att mjölkinvägningen vid mejerierna skall
uppgå till 3 535 000 ton, innebärande en ytterligare nedgång med 2,9 procent
jämfört med år 1951/52.
I fråga om konsumtionsmjölkens fetthalt har nämnden erinrat om att härvidlag
alltjämt gälla bestämmelserna om standardisering till 3 procent.
Nämnden har dock numera enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande medgivit
försäljning av mjölk, som vid mejeri standardiserats till en fetthalt av 3,5
procent och som försäljes i kapsylförsedd glasflaska. Då försäljningen av
den 3,5-procentiga mjölken får anses som en försöksanordning, har nämnden
ansett, att prövningen av frågan om medgivande av en allmän höjning av
fetthalten i konsumtionsmjölken bör anstå tills erfarenhet kunnat vinnas
angående omfattningen av försäljningen av den 3,5-procentiga mjölken.
Beträffande försörj ningsläget i fråga om smör har nämnden anfört följande.
Produktionen av mejerismör har under år 1951 uppgått till 106 000 ton.
Såvitt angår innevarande regleringsår har smörproduktionen under tiden
till och med januari 1952 uppgått till 43 800 ton mot omkring 47 000 ton
motsvarande tid föregående år. För hela regleringsåret 1951/52 beräknas
smörproduktionen bliva 98 000 ton. Enligt kalkylsakkunniga beräknas smörproduktionen
under 1952/53 komma att uppgå till 94 000 ton. Smörkonsumtionen
uppgick under regleringsåret 1950/51 till 85 000 ton och beräknas
för innevarande regleringsår bli av samma storleksordning, överskottsproduktionen
av smör kan för samma år beräknas till omkring 13 000 ton. Härtill
kommer lagret av smör vid rcgleringsårets ingång den 1 september 1951,
omkring 16 000 ton, varför tillhopa 29 000 ton beräknas icke kunna vinna
avsättning på den inhemska marknaden. Härav ha emellertid från regleringsårets
början exporterats cirka 17 000 ton, huvudsakligen till Finland,
Schweiz, Östtyskland, Västtyskland, Tjeckoslovakien och Canada. Härigenom
ha lagren av mejerismör kunnat nedbringas så att de för närvarande
uppgå till omkring 1 800 ton mot cirka 7 000 ton motsvarande tid
förra året. Hur stor exporten kommer att bli under den återstående delen
5 llihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 230.
66
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
av produktionsåret är givetvis svårt att nu bedöma, men försäljningsavtal
ha träffats eller beräknas inom kort komma till stånd för ytterligare 5 000
ton smör. Under dessa förutsättningar skulle lagret vid ingången av regleringsåret
1952/53 uppgå till 7 000 ton. Det är emellertid troligt, att även
en del av denna kvantitet kan avsättas under innevarande regleringsår, enär
utrymmen finnas i ett flertal handelsavtal för större exportkvantiteter än
som nyss angivits. Genom att lagret av smör nu är så lågt, omfattar exporten
för närvarande huvudsakligen olagrat smör. Det lägre pris, som
enligt av vad som framgår av det följande betalas för det svenska smöret
på den svenska exportmarknaden i förhållande till hemmamarknadspriset,
har alltså icke sin grund i en med hänsyn till lång lagring sämre kvalitet.
Med utgångspunkt ifrån en smörproduktion av 94 000 ton under 1952/53
och en inhemsk konsumtion av samma storleksordning som under innevarande
regleringsår samt ett övergångslager av 7 000 ton kan för nästa regleringsår
beräknas uppkomma ett exportöverskott av 9 000 ton.
Nämnden har härefter anfört, att vinst, som uppstår vid export av svenska
oljeväxtfrön eller oljor, beredda ur dylika frön, enligt statsmakternas beslut
om riktlinjerna för jordbruksregleringen under innevarande regleringsår
skall få användas för att täcka förluster på export av mejeriprodukter
efter den 31 augusti 1951, i den mån den icke åtgår för att täcka löpande
utgifter för clearingkassan för fettråvaror. Beträffande de på exporten av
mejeriprodukter belöpande förlusterna och täckningen av dessa förluster har
nämnden anfört.
Förlusten på exporten av smör och andra mejeriprodukter under regleringsåret
1951/52 har beräknats till omkring 27 miljoner kronor. Enligt
Kungl. Maj :ts av riksdagen godkända proposition nr 207/1951 skall på sätt
och i den utsträckning, som angivits i propositionen, förlusten på exporten
av smör och andra mejeriprodukter under tiden den 9 mars—den 31 augusti
1951 ävenledes täckas av vinster, som uppkommit vid export av svenska
oljeväxtprodukter. Förlusterna på smörexporten under sistnämnda period
uppgå till 3 miljoner kronor. Det sammanlagda behovet av medel för att täcka
exportförluster på smör och andra mejeriprodukter under regleringsåren
1951/52 och 1952/53 uppgår sålunda till cirka 30 miljoner kronor. Vinsten
på exporten av oljeväxtprodukter av 1950 års skörd uppgick till 12,3 miljoner
kronor. Vinstresultatet på exporten av oljeväxtprodukter av 1951 års
skörd har hittills angivits till 25 miljoner kronor. Om icke ytterligare vinst
uppstår på denna export, skulle alltså förlusterna på smörexporten under
regleringsåret 1951/52 icke kunna täckas enbart av vinstmedel från 1951
års skörd. Å andra sidan ha som ovan angivits endast 3 miljoner kronor
behövt tagas i anspråk av 12,3 miljoner kronor, som utgöra vinst å exporten
av oljeväxtprodukter av 1950 års skörd.
Under hänvisning till nu anförda omständigheter har nämnden hemställt
om bemyndigande att, om så skulle erfordras, få taga i anspråk de vinstmedel,
som hänföra sig till exporten av 1950 års skörd av oljeväxtprodukter
för att täcka förlusten på smörexport, uppkommen under regleringsåret
1951/52.
Nämnden har beträffande förlusterna på smörexporten slutligen anfört
följande.
Vid beräkningen av förlusterna på smörexporten har tillämpats det pris,
som utvunnits respektive beräknas komma att utvinnas på utlandsmarkna
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
67
den efter avdrag för exportkostnaden jämte den utjämningsavgift av 35 öre
per kilogram, som under innevarande regleringsår utgår vid export av smör.
Efter den senaste höjningen av smörpriset på hemmamarknaden torde exportförlusten
på smör, med inräknande av nyssnämnda avgift komma att
bli omkring 1 krona 10 öre per kilogram. För nästa regleringsår har förlusten
beräknats till 80 öre per kilogram eller till sammanlagt 7,2 miljoner kronor.
Härvid har emellertid förutsatts, att utjämningsavgift ej skall utgå vid
ifrågavarande export.
Vid beräkningen enligt jordbrukskalkylen av mejeriernas intäkter under
1952/53 för olika produktslag har nämnda exportförlust om 7,2 miljoner
kronor beaktats. I jordbruksöverenskommelsen för nästa regleringsår har
som ovan nämnts förutsatts att förlusterna vid export av smör och andra
mejeriprodukter skola, i den mån de under regleringsåret överstiga nämnda
belopp å 7,2 miljoner kronor, få täckas på samma sätt som för närvarande,
dock att för ändamålet må användas icke endast de vinster på exporten av
oljeväxtprodukter, som kunna uppkomma under det nya regleringsåret,
utan även i clearingkassan kvarstående vinster från tidigare sådan export.
Såsom villkor för anlitande av clearingkassan skall dock gälla, att förlusterna
icke äro förorsakade av en ökning av smörproduktionen.
Beträffande produktionen av och priserna på ost har nämnden anfört.
Under regleringsåret 1950/51 uppgick ostproduktionen till 53 800 ton,
motsvarande 50 700 ton salufärdig ost. Under innevarande regleringsår beräknas
enligt jordbrukskalkylen ostproduktionen komma att stiga något,
nämligen till omkring 56 000 ton, motsvarande 53 000 ton salufärdig ost.
Ostexporten uppgick under regleringsåret 1950/51 till 1 905 ton. För innevarande
regleringsår beräknas ostexporten bli ungefär lika stor. Ostimporten
utgjorde under regleringsåret 1950/51 1 750 ton. För innevarande regleringsår
kan importen beräknas komma att uppgå till omkring 2 000 ton.
Under innevarande år har osttillgången varit knapp, vilket haft till följd
att mejerierna icke kunnat helt tillgodose efterfrågan på lagrad ost. Lättheten
att sälja osten synes också, jämte den bundna prissättningen, ha lett
till att mejeriernas intresse att tillverka höga kvaliteter delvis slappnat.
Nämnden har med hänsyn härtill funnit det angeläget, alt ostproduktionen
stimuleras så att handelns och konsumenternas önskemål bättre kunna tillgodoses.
I detta syfte ha normalpriserna redan höjts. Dessutom har överenskommits,
att priserna på ost skola vara fria under regleringsåret 1952/53,
vilket väntas medföra ett ökat intresse för kvalitetsproduktion över huvud
taget och särskilt för en höjning av ostens kvalitet genom längre lagringstid
än som nu är fallet. Såsom ett första led i avvecklingen av normalpriserna
på ost har nämnden förordnat, att systemet med lagringsersättning
för ost och skyldigheten för mejeri att till nämndens clcaringkassa
för ost inbetala avgift för försåld ost slopas från och med den 1 juni
1952. Efter upphävandet av normalpriserna på ost, vilket beräknas komma
att ske senast från och med den 1 september 1952, få lagringskostnaderna
för ost täckas genom uttagande av ett högre pris för ost med längre lagringstid.
Produktionen av torrmjölk har, enligt vad nämnden uppgivit, under
regleringsåret 1950/51 uppgått till 9 100 ton, medan exporten under samma
tid utgjort 4 800 ton. Torrmjölkstillverkningen kan under innevarande rcgleringsår
med hänsyn till minskad invägning av mejerimjölk samt ökade
återtåg av skummjölk till svinfoder under innevarande regleringsår beräknas
bli av något mindre omfattning än under nästföregående regleringsår.
68 Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
Nämnden har härefter behandlat de olika mj Öl k pristilläggen
och härvid anfört.
Under innevarande regleringsår har mjölkpristillägg utgått för all vid
mejeri invägd mjölk. Dessa mjölkpristillägg äro av två slag, nämligen dels
allmänt mjölkpristillägg, som utgått i hela landet, dels extra mjölkpristillägg,
som utgått endast inom vissa delar av landet, främst Norrland. Det
allmänna mjölkpristillägget har från och med den 1 januari 1951 utgått
med 42,4 öre per kilogram mjölkfett i den vid mejeri från producenter invägda
mjölken och grädden. De allmänna och extra mjölkpristilläggen enligt
de före den 1 mars 1952 gällande grunderna beräknas för innevarande regleringsår
uppgå till ett belopp av tillhopa 81 ,i miljoner kronor.
I syfte att åstadkomma en utjämning i fråga om lönsamheten olika
mjölkprodukter emellan ha upptagits utjämningsavgifter vid försäljning av
andra mejeriprodukter än smör. Dessa avgifter ha återgått till mejerinäringen
i form av utjämningsbidrag till all vid mejeri invägd mjölk.
Den uppgörelse om jordbrukspriserna för regleringsåret 1951/52, som
träffades våren 1951, fick i första hand sin prägel av de svårigheter, som då
förefunnos att avsätta överskottsproduktionen av mejeriprodukter, främst
smör. Man sökte därför genom prissättningen få till stånd en produktionsomläggning
inom det svenska jordbruket i riktning mot minskad mjölkproduktion.
För att uppnå den önskade omläggningen höjdes priserna på kött,
fläsk och brödsäd, medan mjölkpriset i stort sett fick förbli oförändrat. Det
ansågs dock att inom vissa områden — även i södra Sverige — möjligheterna
voro mycket små eller nästan obefintliga att utnyttja prishöjningarna
på särskilt spannmål. För att utjämna inkomsterna mellan de olika områdena
infördes därför efter rent geografiska principer s. k. clearingtillägg
på mjölk, vilka skulle bestridas genom att vissa från och med den 1 september
1951 genomförda prishöjningar på grädde och ost överfördes till Svenska
mejeriernas riksförening. Härjämte skulle prisstegringsvinsten på ost samt
under året utgående utjämningsavgifter vid export av mjölkprodukter användas
till detta ändamål.
Beträffande produktionsomläggningens verkan på mjölkproduktionen
och därmed sammanhängande förhållanden har nämnden vidare anfört.
Den förutsatta produktionsomläggningen har fått märkbar effekt i fråga
om mjölkproduktionen. Invägningen av mjölk har kraftigt sjunkit, vilket
främst tagit sig uttryck i en minskad smörproduktion. Avsättningsmöjligheterna
för smöret bedömas också för tillfället vara betydligt gynnsammare
än för ett år sedan.
En viss överskottsproduktion, som måste avsättas till lägre pris än hemmamarknadspriserna,
förekommer visserligen fortfarande. Då smöröverskottet
numera emellertid är av relativt liten omfattning i förhållande till
hela smörproduktionen, kan det enligt nämndens mening väl försvaras att
för denna marginalproduktion något lägre priser utvinnas. En ytterligare
sänkning av mjölkproduktionen kan därför icke anses nödvändig. I varje
fall bör en eventuellt fortsatt minskning ske i betydligt långsammare takt
än som varit fallet under senaste året. Mjölkproduktionen har därför vid
de senaste prisöverenskommelserna tillerkänts vissa prisförbättringar. Sålunda
höjdes konsumtionsmjölken från och med den 14 januari 1952 med
två öre per kilogram i mejeriledet. De under innevarande kalenderår genomförda
partiprishöjningarna på smör av 30 öre per kilogram och på ost av
sammanlagt cirka 40 öre per kilogram beräknas, om hänsyn icke tages till
ökade mejerikostnader, möjliggöra en höjning av avräkningspriset på mjölk
Kangl. Maj.ts proposition nr 236.
69
med i genomsnitt drygt ett öre per kilogram. Höjningen av konsumtionsmjölken
har helt fått behållas av konsumtionsmjölksmejerierna, som haft
och beräknas få de största kostnadshöjningarna. Prishöjningen på konsumtionsmjölken
har emellertid efter förbättringen av smörpriset inte ansetts
tillräcklig för att hålla intresset uppe för konsumtionsmjölksproduktionen.
I den omräkning av de interna utjämningsavgifterna, som företagits från
och med april 1952, har därför utjämningsavgiften på konsuintionsmjölken
helt borttagits, varjämte avgifterna för grädde sänkts. Avgifterna för ost ha
därjämte avpassats så, att de skola medföra samma lönsamhet för ostproduktionen
som för konsumtionsmjölken.
I fortsättningen har nämnden erinrat om att vissa förbättringar även kommit
mjölkproduktionen till godo genom höjning och omläggning av mjölkbidragen.
Dessa förändringar ha i korthet inneburit, att det allmänna mjölkpristillägget
från och med den 1 mars 1952 höjts från 42,4 till 123 öre per
kilogram mjölkfett. Höjningen motsvarar cirka tre öre per kilogram mjölk.
Samtidigt ha även de extra mjölkpristilläggen inom Norrland samt vissa delar
av Göta- och Svealand höjts. Å andra sidan ha de s. k. clearingtilläggen
från och med den 1 mars 1952 upphört att utgå. Anledningen härtill är i
främsta rummet, att det visat sig svårt att efter geografiska principer göra
en rättvis fördelning av dessa medel så att det ursprungliga syftet kunde
uppnås. Clearingtilläggen ersättas nu med s. k. leveranstillägg, som utbetalas
med fem öre per kilogram för all vid mejeri invägd mjölk på den del av leveransen
under tiden den 1 mars—den 31 augusti 1952, som motsvarar en
årskvantitet av 4 000—10 000 kilogram. Beträffande omläggningen av mjölkbidragen
har nämnden i övrigt hänvisat till bilaga 4 till propositionen nr
176/1952.
Nämnden har härefter framhållit, att man i prisöverenskommelsen för år
1952/53 utgått från att mjölkpriset icke skall sänkas. Det har därför överenskommits,
att de från och med den 1 mars 1952 införda mjölkbidragen
skola utgå efter oförändrade grunder, vilket för regleringsåret 1952/53 har
beräknats medföra en kostnad av tillhopa 169 miljoner kronor. Såsom framgår
av överenskommelsen har sagda kostnad förutsatts komma att täckas
dels genom anvisande av ett anslag av statsmedel å 130 miljoner kronor,
dels genom att den beräknade prishöjningen å ost från och med den 1 september
1952 uttages genom en avgift å de kvantiteter ost, som försäljas från
mejeri, dels genom att jordbruket av statsmedel, som enligt nu gällande bestämmelser
skulle utgått till producentbidrag, tillföres ett nettobelopp av
12 miljoner kronor, utgörande en beräknad besparing vid omläggning av
producent- och kontantbidragen till kontantbidrag, dels genom att pristillägget
på fläsk successivt avvecklas, varigenom vissa medel inhesparas och
överföras till regleringsåret 1952/53 och dels genom att vissa hos Svenska
mejeriernas riksförening innestående medel tagas i anspråk.
Nämnden har vidare anfört, att till de nyss berörda statliga subventionerna
å tillhopa (130 + 12 =) 142 miljoner kronor komma de enligt före den
1 mars 1952 gällande grunderna utgående allmänna och extra mjölkpristilläggen,
som vid i jordbrukskalkylcn beräknad volym uppskattas till ett belopp
70
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
av 80 miljoner kronor för regleringsåret 1952/53. Behovet av statsmedel till
de allmänna och extra mjölkpristilläggen samt leveranstilläggen kunna
alltså för regleringsåret 1952/53 beräknas uppgå till sammanlagt omkring
222 miljoner kronor, varav 12 miljoner kronor utgör beräknad besparing
vid omläggningen av systemet med producent- och kontantbidrag.
Nämnden har till slut anfört, att det i prisöverenskommelsen för år 1952/
53 antytts, att den ifrågasatta omläggningen av grunderna för producentbidraget
till kontantbidrag kunde komma att medföra vissa ändringar även
av nu gällande grunder för leveranstilläggen. Samtidigt har man utgått från
att av statsmedel skola för båda dessa ändamål disponeras vad som motsvarar
kostnaden för dels leveranstilläggen i deras nuvarande utformning, 53
miljoner kronor per år, dels nu utgående producent- och kontantbidrag med
avdrag av 12 miljoner kronor. Hur dessa statsmedel slutligen skola komma
att fördelas på leveranstilläggen och de nya kontantbidragen blir, har nämnden
framhållit, beroende på den definitiva utformningen av dessa bidrag.
Regleringen av fettråvaror.
Jordbruksnämnden har i detta avsnitt inledningsvis redogjort för prisutvecklingen
för olika fettråvaror. Nämnden har härom anfört följande.
Under år 1951 växlade fettråvarupriserna på den internationella marknaden
i allmänhet både starkt och snabbt. Så till exempel steg priset på rå
kokosolja i bulk från 2 kronor 30 öre per kilogram eif vid årsskiftet 1950/51
till 2 kronor 90 öre per kilogram eif i mitten av mars för att sedan med
blott smärre avbrott stadigt sjunka till fram på eftersommaren, då oljan
betingade ett pris av 1 krona 90 öre per kilogram eif. Den återhämtning
som härefter ägde rum fortsatte, dock ej kontinuerligt, till slutet av oktober,
då varan noterades till 2 kronor 20 öre per kilogram eif. I senare hälften av
oktober började på nytt ett prisfall. Vid ingången av januari 1952 hade
priset åter fallit till 1 krona 90 öre per kilogram eif och understeg alltså
priset vid närmast föregående årsskifte med 40 öre per kilogram eller med
cirka 18 procent. Under de första månaderna år 1952 sjönk priset ytterligare
och i stegrat tempo. Den senast tillgängliga rapporten för april 1952
uppvisar ett pris av 1 krona 30 öre per kilogram eif. Det torde få betraktas
som ovisst om bottenläget för denna gång ännu nåtts, även om det finnes
tecken, som tyda på att så skulle vara förhållandet. Priserna på kopra ha
i stort sett följt samma utvecklingslinje som priserna på kokosolja.
Den för världens försörjning med margarin likaledes viktiga råvaran
sojaolja har i prishänseende förmått att hävda sig bättre än kokosoljan,
även om prisfluktuationerna på denna flytande olja, som är närmast att
jämföra med vår inhemska rapsolja, under loppet av år 1951 varit betydande.
Prisfallet på sojaolja på hösten 1951 blev ej större än att prisnoteringen
vid årets slut blott obetydligt kom att ligga under noteringen vid
årets början. Priset på sojabönor har icke heller under 1951 i nämnvärd
grad påverkats av den oro, som kännetecknat marknaden för andra viktiga
fettråvaror, utan legat tämligen stilla under hela året. Däremot har även
beträffande denna olja kunnat inregistreras ett markant prisfall under innevarande
år.
Förändringarna i priserna på linolja och linfrö hänföra sig, såvitt angår
år 1951, huvudsakligen till senare delen av året, då priserna sköto kraftigt
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
71
i höjden. Från att i början av året ha kostat 2 kronor 20 öre per kilogram
steg sålunda linoljan i slutet av 1951 till inemot 3 kronor. Denna starka
stegring har under den tilländalupna delen av år 1952 följts av ett markerat
prisfall. För närvarande torde linolja kunna köpas till ett pris av cirka
1 krona 90 öre per kilogram.
Enligt vad nämnden anfört ha priserna vid export av inhemska fettvaror
rönt inverkan av prisfluktuationerna på världsmarknaden. Det förhållandet,
att det under året rått brist på högvärdiga flytande matnyttiga oljor,
vilket bland annat kommit till uttryck i att priset på sojaolja under hela
året hållit sig relativt väl uppe, har emellertid haft gynnsamma verkningar
för den svenska exporten av rapsodlingens produkter. Kvalitativt sett torde
den ur svenskt rapsfrö framvunna flytande oljan med framgång kunna
konkurrera på världsmarknaden.
I fortsättningen har nämnden lämnat följande redogörelse för de prisändringar,
som i hemlandet företagits i fråga om fettråvaror.
På grund av den stegring av världsmarknadspriserna på fettråvaror, som
inträdde i början av 1951, beslöt nämnden att från och med den 11 februari
1951 höja clearingpriserna på vegetabiliska oljor samt härdat animaliskt
och vegetabiliskt fett med 36 öre per kilogram. För att denna höjning icke
skulle återverka på margarinpriset förordnade Kungl. Maj :t efter framställning
av nämnden, att den vid årsskiftet återinförda accisen på margarin
icke längre skulle utgå för leveranser efter den 10 februari 1951.
Med hänsyn till den fortsatta världsmarknadsutvecklingen tvingades man
emellertid att i maj månad åter höja clearingpriserna för de grundläggande
margarinråvarorna. Höjningen skedde med 9 öre per kilogram på den
oraffinerade varan. Samtidigt höjdes clearingavgiften på margarinet från 4,7
till 5,133 öre. Inkluderande en vid samma tillfälle medgiven marginalhöjning
kom priset på hushållsmargarin att stiga med 15 öre per kilogram. Konsumentpriset
på margarin blev härigenom 3 kronor 60 öre per kilogram.
Clearingpriserna höllos därefter oförändrade till i mars månad 1952. För
att clearingpriserna i maj 1951 skulle ha bragts i full överensstämmelse
med världsmarknadsprisnivån hade krävts en höjning med 34 öre i stället
för 9 öre per kilogram.
I enlighet med den överenskommelse rörande prissättningen på jordbrukets
produkter för tiden den 1 januari—den 31 augusti 1952, som träffades
den 15 mars 1952, höjdes priserna på smör och margarin i tillverkningsledet
med 30 öre per kilogram. I överenskommelsen ingick, att margarinprishöjningen
skulle ske genom höjning av priserna på de clearingprissatta
fettråvarorna. Med anledning härav höjdes clearingpriserna på margarinråvarorna
med 36 öre per kilogram. Av den inkomstökning, som clearingkassan
härigenom erhåller, skola högst 10 miljoner kronor användas till
bestridandet av kostnaderna för vissa i samma uppgörelse överenskomna
statliga pristillägg till jordbruket. Utöver ovan angivna höjning av smöroch
margarinpriserna medgav nämnden efter överenskommelse med handeln
en marginalhöjning vid försäljning av smör och margarin med 10 öre
per kilogram. Samtidigt sänktes clearingavgiften på margarinet till 4,53 öre
per kilogram. Margarinpriset vid försäljning till konsument blev sålunda
härefter 4 kronor per kilogram.
Nämnden har härefter redogjort för försörjningsläget i fråga om fettråvaror.
Redogörelsen är av följande innehåll.
72
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
Under år 1951 importerades, exklusive reexport, kopra och kokosolja till
en kvantitet motsvarande tillhopa 39 600 ton olja. Importen av valolja och
s. k. sjödjursolja uppgick under 1951 till 19 100 ton. Härav importerades
huvuddelen från Norge och en mindre post på 2 000 ton från Australien.
Av 1951 års import av valolja avses viss kvantitet skola disponeras för
beredskapsändamål. För år 1952 ha hittills avslut träffats om import av
23 000 ton valolja och sjödjursolja. Tillgångarna på världsmarknaden beträffande
fettvaror bedömas som mycket goda.
Margarinkonsumtionen har fortsatt att öka. Försäljningen av margarin
uppgick sålunda under år 1951 till nära 85 000 ton mot nära 80 000 ton
året före. Förbrukningen av fettråvaror för margarinframställning uppgick
under år 1951 till 26 500 ton kokosolja, 17 500 ton valolja, 23 100 ton
rapsolja och 3 400 ton slakterifett.
Den inhemska oljeväxtodlingen ökade ytterligare under år 1951, då skörden,
exklusive oljelinet, blev cirka 208 000 ton frö i nedtorkad vara och
därigenom större än något tidigare år.
Huvuddelen av skörden eller cirka 196 000 ton utgjordes av raps- och
rybsfrö. För den inhemska konsumtionen torde komma att erfordras mellan
80 000 och 90 000 ton av denna vara. Av återstående kvantitet, cirka
115 000 ton, ha avtal om försäljning på export träffats rörande 67 230 ton
i form av frö och 12 852 ton i form av olja, eller omräknat i frö sammanlagt
cirka 100 000 ton.
Beträffande den svenska exporten av fettråvaror har nämnden vidare anfört
följande.
De kvantiteter frö och olja, varom exportavtal träffats, fördela sig på
köpareländer sålunda.
Kvantitet ton
| Frö | Olja |
Tyskland........... | ..... 50 400 | 4 000 |
Storbritannien....... | ..... 8 580 | 3 532 |
Österrike........... | ..... 7 750 | _ |
U. S. S. R.......... | _ | 1 000 |
Övriga ............. | ..... 500 | 4 320 |
| 67 230 | 12 852 |
På de avtalade försäljningarna har genomsnittspriset vid leverans i bulk
i fråga om frö varit drygt 1 krona 16 öre per kilogram fob, inklusive kvalitetstillägg,
och beträffande olja 2 kronor 37 öre per kilogram fob. Fobvärdet
av den del av exporten, som sålts i form av frö, uppgår till cirka 78 miljoner
kronor. Fobvärdet för oljeexporten belöper sig till cirka 30 miljoner
kronor. För att värdet på oljan skall kunna jämföras med värdet av fröexporten,
har man dock att till beloppet lägga värdet av det fodermjöl, som
framvunnits vid tillverkning av exportoljan. I detta fall skulle det härvid
komma att röra sig om ett tillägg av cirka 7 miljoner kronor. Den kvantitet
frö som exporterats i form av olja har, om man därtill lägger värdet av det
vid tillverkningen erhållna rapsmjölet, inbringat 1 krona 13 öre per kilogram.
Då priset på nedtorkat frö för 1951 års skörd är 84 öre per kilogram,
har såväl frö- som oljeexporten givit en i förhållande till produktionskostnaderna
icke oväsentlig vinst. Den sammanlagda vinsten för clearingkassan
av den hittillsvarande exporten av 1951 års skörd beräknas komma att uppgå
till cirka 25 miljoner kronor.
Av det för export avsedda partiet rapsfrö av 1951 års skörd återstår f. n.
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
73
en kvantitet av cirka 15 001) ton odisponerad. Då man, såsom priserna på senaste
tiden utvecklat sig, har att räkna med sämre priser på exportmarknaden
lör rapsfrö i fortsättningen, torde vinsten på dessa 15 000 ton i dagens
läge bli obetydlig och bör ej uppskattas till högre belopp än cirka 2 miljoner
kronor. Med utgångspunkt från ovan relaterade förhållande skulle exporten
av rapsfrö (rapsolja) från 1951 års skörd resultera i en vinst av cirka 27
miljoner kronor.
Vad beträffar linolja har nämnden anfört, att för självförsörjning med
denna olja skulle krävas en fröskörd, som lämnar 17 000 å 18 000 ton olja.
Den inhemska skörden år 1951 har ännu icke slutlevererats men beräknas
komma att uppgå till omkring 24 000 ton, vilket ungefär motsvarar 8 400
ton olja.
I fortsättningen har nämnden erinrat om att Kungl. Maj :t den 8 juni 1951
bemyndigat nämnden att disponera vinst, som under regleringsåren 1950/51
och 1951/52 uppkommit eller kunde uppkomma vid export av svenska oljeväxtfröer
eller därav beredda oljor, för att täcka förluster på export av mejeriprodukter
dels under tiden den 9 mars—den 31 augusti 1951 på det sätt
och i den utsträckning, som angivits i proposition nr 207/1951, dels för tiden
efter den 31 augusti 1951, i den mån vinsten icke åtgår för att täcka löpande
utgifter för clearingkassan för fettvaror. Till understödjande av smörexporten
har med stöd av dessa beslut från clearingkassan hittills utbetalats 14,6
miljoner kronor. För täckande av förluster på smörexport fram till månadsskiftet
augusti/september 1952 torde man enligt nämnden böra räkna med
en ytterligare utgift för clearingkassan av cirka 16 miljoner kronor. Förluster,
som efter den 31 augusti 1952 uppkomma på export av mejeriprodukter
skola, som redan tidigare nämnts, bäras av mjölkproducenterna upp till 7,2
miljoner kronor. Förutsättning för att bidrag skall lämnas vid högre förlust
är, att smörproduktionen icke ökar.
Rörande det ekonomiska resultatet av regleringsverksamheten på fettvaruområdet
har nämnden i likhet med föregående år upprättat en särskild
redogörelse, vilken som bilaga torde få fogas till protokollet (bilaga 6). Av
redogörelsen framgår, att man räknar med en behållning av 58,6 miljoner
kronor i clearingkassan den 30 juni 1952, varav 11,7 miljoner kronor utgöras
av kvarstående vinst från export av oljeväxtprodukter (av sistnämnda
belopp komma cirka 10 miljoner kronor att efter budgetårets utgång utbetalas
till Svenska mejeriernas riksförening till täckning av förluster på
smörexport fram till den 1 september 1952; efter den 30 juni 1952 beräknas
å andra sidan cirka 7 miljoner kronor komma att inflyta till kassan såsom
vinst på export av produkter av 1951 års oljeväxtskörd). Prognosen för
budgetåret 1952/53, vilken nämnden betecknat som ytterst oviss med hänsyn
bland annat till att en omläggning av regleringssystemet föreslås skola
äga rum, upptager vid budgetårets slut en behållning på verksamheten under
budgetåret av 77 miljoner kronor. Det beräknade överskottet vid utgången
av budgetåret 1951/52, 58,6 miljoner kronor, bör enligt nämnden sedan
därifrån avdragits kvarstående vinst på exporten av oljeväxtprodukter å
11,7 miljoner kronor, lämpligen tagas i anspråk för att nedbringa det eljest
74
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
erforderliga anslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område
med motsvarande belopp eller 46,9 miljoner kronor. Nämnden har förslagit,
att riksdagens medgivande härtill inhämtas.
I avseende på den fortsatta fettvaruregleringen har nämnden anfört, att
Kungl. Maj :t genom beslut den 2 februari 1951 — i anledning av en av
kontrollstyrelsen och statens livsmedelskommission den 20 april 1950 i ämnet
gjord framställning — uppdragit åt styrelsen och nämnden att verkställa
utredning rörande anordnandet av accisförfarandet för margarin och
andra fettvaror samt angående utformningen av det tekniska system, som i
fortsättningen bör tillämpas för att stödja avsättningen av den inhemska
smörproduktionen och oljeväxtodlingen. Denna utredning har nu slutförts
och förslag till omläggning av fettvaruregleringen framlagts med gemensam
skrivelse från styrelsen och nämnden till Kungl. Maj :t. På vissa punkter har
styrelsen anmält avvikande mening i fråga om det framlagda förslaget. Förslaget
innebär i korthet att nuvarande system med acciser och clearingpriser
skall slopas. Vidare skall den nuvarande importregleringen på detta område
upphävas. Åt en ekonomisk förening, bildad av de industriella fettkonsumenterna,
skall anförtros importen av fettråvaror och fettvaror. I stället för
acciser och clearingavgifter skall utgå en regleringsavgift på de importerade
fettråvarorna. Priserna på vegetabiliska oljor av inhemskt ursprung skola
liksom hittills fastställas av nämnden. Förslaget innebär vidare, att restitution
av regleringsavgift skall kunna lämnas för täckande av vid raffination
av importerade fettvaror uppkommande förlust på fettsyror samt svinn ävensom,
i den utsträckning Kungl. Maj :t bestämmer, då varan kommer till användning
för annat än matnyttigt ändamål. Efter samma grunder skall regleringsbidrag
kunna lämnas, då inhemska fettvaror kommit till användning
för annat än matnyttigt ändamål. Sådant regleringsbidrag skall även efter
Kungl. Maj :ts förordnande kunna utgå då importerad eller inhemsk vara
disponeras för export. Inkomster av regleringsavgifterna samt av försäljningen
av vegetabiliska oljor av inhemskt ursprung skola tillföras en särskild
regleringskassa. Kassan skall belastas med utgifter för restitutioner
och regleringsbidrag. Enligt förslaget skall nämnden i sin årligen återkommande
skrivelse till Kungl. Maj :t med förslag angående prisregleringsåtgärder
på jordbrukets område lämna dels redovisning angående kassans inkomster
efter avdrag för restitutioner och regleringsbidrag för den gångna
delen av löpande budgetår samt en beräkning av dessa inkomster under återstående
delen av budgetåret, dels ock en uppskattning av det ekonomiska resultatet
av det närmast kommande budgetårets verksamhet på området. I
den mån så befinnes önskvärt av budgettekniska skäl, skall redan på hösten
varje år lämnas en preliminär beräkning såväl för löpande som för närmast
kommande budgetårs verksamhet. Statsmakterna torde varje år få
besluta rörande användningen av kassans behållning.
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
75
Äggregleringen.
Jordbruksnämnden har erinrat om att prisbildningen på ägg under innevarande
regleringsår är förhållandevis fri. I de av riksdagen fastställda direktiven
för prissättningen har dock föreskrivits, att då producentpriset tenderar
att överstiga 3 kronor 75 öre per kilogram import bör företagas, om så
är möjligt, samt exporten stoppas. Någon fixerad undre gräns för producentpriset
har ej angivits. Det har dock förutsatts, att om priset skulle gå
ned till en oskäligt låg nivå detsamma bör stödjas genom Sveriges exportoch
importförening för ägg. Direktiven innebära vidare, att om produktionen
skulle visa överskott samtidigt som skillnader föreligga mellan priset på
importfoder och de inhemska foderpriserna en utjämningsavgift vid export
av ägg skulle kunna uttagas. Nämnden har meddelat, att någon utjämningsavgift
icke utgått under den gångna delen av regleringsåret. Den har i stället
förskrivit, att utjämningsavgift icke skall uttagas, så länge producentnoteringen
icke överskrider 3 kronor 50 öre per kilogram och föreningen samtidigt
vid export uttager en frivillig avgift av cirka 25 öre. Under vissa förhållanden
äger föreningen reducera eller slopa avgiften. Det högsta producentpris,
som hittills noterats, är 3 kronor 45 öre per kilogram.
Härefter har nämnden redogjort för produktions- och prisutvecklingen och
därvid anfört.
Äggproduktionen har under den hittills gångna delen av regleringsåret legat
på i stort sett samma nivå som föregående år, vilket är lägre än under
regleringsåret 1950/51, då exportöverskotten voro mycket stora. Alltjämt
föreligga dock exportöverskott, vilka hittills kunnat avsättas till skäliga priser,
i stort sett svarande mot den svenska prisnivån och under hösten 1951
till och med något högre. Genom att tullen på ägg i huvudexportlandet Västtyskland
höjts till 15 procent under viss del av året, har emellertid svårigheter
uppstått att utvinna samma priser som tidigare. Nämnden har upplyst
om att den nuvarande producentnoteringen, 2 kronor 70 öre per kilogram,
sedan ett flertal veckor legat högre än exportprisnivån, varför föreningen
utbetalat bidrag vid export med 20 öre per kilogram.
Beträffande prisregleringens utformning under nästkommande regleringsår
har nämnden till en början uppgivit, att producentpriset under sagda år beräknats
till i genomsnitt 3 kronor 30 öre per kilogram. Nämnden har ansett,
att direktiven för den prisreglerande verksamheten böra avpassas så, att
möjligheter skola finnas att uppnå detta pris, vilket är 30 öre högre än det
beräknade medelpriset innevarande år. I vad mån utjämningsavgift kommer
att bli aktuell under nästa regleringsår beror enligt nämnden på hur fodermedelspriserna
utveckla sig. Nämnden har beräknat, att skillnaden mellan
dessa priser inom och utom landet kommer att nedgå som en följd av höjningen
av de inhemska spannmålspriserna. I detta sammanhang har nämnden
även pekat på en begynnande tendens till lägre världsmarknadspriser på
fodermedel. Även om prisutvecklingen skulle motivera en utjämningsavgift
bör enligt nämndens uppfattning sådan ej utgå, om därigenom förhindras att
den beräknade medelprisnivån på ägg uppnås. Nämnden uttalar vidare, att
76
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
det icke bör föreskrivas någon undre gräns, som statsmakterna skola skydda.
Den övre prisgränsen bör höjas till 4 kronor 25 öre per kilogram. Då producentnoteringen
tenderar att nå denna nivå, bör det åligga föreningen att importera
ägg, om så är möjligt utan förlust. Vidare bör vid denna gräns export
äga rum endast i undantagsfall, t. ex. för att fullfölja redan ingångna
avtal eller för att, då så är önskvärt, i viss utsträckning uppehålla kontakten
med de reguljära importörerna. Föreningen bör vidare i direktiven erhålla
möjlighet att genom exportbidrag uppnå den beräknade medelprisnivån.
Stödet åt ullproduktionen.
Vad angår det statliga stöd, som under senare år lämnats ullproduktionen,
har nämnden anfört följande.
Bidrag till stödjande av ullproduktionen har liksom under de tre närmast
föregående regleringsåren utgått även under år 1951/52. Avsikten med stödåtgärderna
har varit, att i enlighet med de riktlinjer, som uppdrogos i proposition
nr 275/1948, söka uppehålla en fårstam av lämplig storlek ur beredskapssynpunkt.
Bidraget utgick under åren 1948/49 och 1949/50 med 50 öre och under år
1950/51 med en krona per kilogram otvättad klassificerad ull. Under innevarande
regleringsår utgår bidraget med en krona per kilogram ull.
Priset på otvättad svensk ull uppgick under mars 1951 till 12 kronor 26
öre per kilogram, vilket måste betecknas som onormalt högt. Den 1 september
samma år hade det sjunkit till 6 kronor 32 öre per kilogram och den
17 mars till 5 kronor per kilogram. Det senare priset motsvaras för tvättad
vara av cirka 8 kronor 30 öre per kilogram. För motsvarande kvalitet lågo de
internationella priserna i mitten av april vid 6 å 7 kronor per kilogram tvättad
ull. En ytterligare sänkning av de svenska ullpriserna kan därför väntas
inträda.
Husdjursräkningen den 1 juni 1951 visar en fortsatt minskning av fårstammen.
I jämförelse med husdj ursräkningen 1950 har den sålunda minskat
med cirka 7 procent. I jämförelse med husdj ursräkningen 1947 uppgår
minskningen till 38 procent.
Beträffande den successiva minskningen av fårstammen har nämnden
anfört, att den ur beredskapssynpunkt måste ses med en viss oro. Nämnden
anser därför, att alla lämpliga åtgärder böra vidtagas för att hålla stammen
uppe. Även om bidraget till ullproduktionen endast i mindre utsträckning
kan tjäna detta syfte anser nämnden dock, att stöd bör utgå även under nästa
år. Nämnden har upplyst, att från Kontrollhudar, andelsslakteriernas förening
u. p. a., jämväl anförts, att erfarenheterna av ullstödet äro sådana, att
det bör bibehållas. Från Sveriges fåravelsförening har likaledes framhållits,
att prisstödet bör bibehållas, varjämte anförts att bidragsbeloppet med hänsyn
till de starkt vikande ullpriserna bör höjas. Nämnden har därför föreslagit,
att bidragsbeloppet för nästa regleringsår skall höjas från en krona
till 1 krona 50 öre per kilogram.
Vad slutligen angår anslagsfrågan anför nämnden, att för regleringsåren
1948/49, 1949/50 och 1950/51 anvisats sammanlagt 500 000 kronor till
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
77
främjandet av ullproduktionen. Med hänsyn till att vissa belopp återstå av
dessa anslag, torde ytterligare medel icke behöva anvisas för regleringsåret
1952/53. Härvid förutsätter nämnden emellertid, att de belopp, som återstå
av de till ifrågavarande ändamål för föregående regleringsår anvisade medlen,
få av nämnden disponeras för ändamålet i fråga under nästkommande
regleringsår.
Konstgödselregleringen.
Den överenskommelse mellan jordbruksnämnden och priskontrollnämnden,
å ena, samt tillverkare och importörer av konstgödselmedel, å andra
sidan, som gällde under 1950/51 beträffande prissättningen, upphörde att
gälla den 1 juli 1951. Från och med sagda dag har priskontroll i vanlig ordning
gällt beträffande de inom landet tillverkade konstgödselmedlen superfosfat,
tomasfosfat, kalkkväve, kalkammonsalpeter och ammoniumsulfat.
För importerade gödselmedel har prisbildningen däremot varit i princip fri.
För vissa gödselmedel, vilka såväl tillverkas inom landet som importeras,
ha förslag till genomsnittspriser underställts jordbruksnämnden för godkännande.
Jordbruksnämnden har anfört, att man för nästa gödselår — i likhet med
vad fallet varit under innevarande år — måste räkna med vissa prishöjningar,
vilka få förutsättas drabba samtliga gödselmedel. Då tillgångarna beräknas
ytterligare komma att öka, har nämnden räknat med en ökad förbrukning.
Prissättningen på brödsäd och oljeväxter av 1953 års skörd.
Beträffande priserna på brödsäd och oljeväxter av 1953 års skörd har
jordbruksnämnden framhållit att, med hänsyn till önskvärdheten av att
dessa fastställas i god tid före höstsådden, Kungl. Maj :t borde erhålla riksdagens
bemyndigande att senare på förslag av nämnden fastställa dessa
priser. Ehuru nämnden icke är beredd att nu framlägga sådant förslag utan
avser att senare återkomma till denna fråga, har nämnden dock som sin
mening velat framhålla, att ytterligare höjning, såvitt nu kan bedömas, icke
bör äga rum i fråga om brödsädespriserna.
Svenska spannmålsaktiebolagets kostnader.
I sin förut omnämnda skrivelse till jordbruksnämnden den 28 februari
1952 har Svenska spannmålsaktiebolaget redogjort för en beräkning av kostnaderna
i samband med dess verksamhet under regleringsåren 1951/52 och
1952/53. Vad beträffar kostnaderna för förstnämnda år har nämnden erinrat
om att den i skrivelse till Kungl. Maj :t den 18 mars 1952 begärt ett tillläggsanslag
av 75 miljoner kronor ävensom att förslag härom framlagts i
proposition nr 176 till årets riksdag.
78
Kungl. Maj:Is proposition nr 236.
I fråga om regleringsåret 1952/53 har bolaget vid sin uppskattning av
kostnaderna utgått ifrån att regleringen av handeln med spannmål och fodermedel
skall äga rum enligt samma principer som under innevarande år
samt att bolagets beredskapslagring skall omfatta 300 000 ton brödsäd. Vidare
har bolaget räknat med import av 75 000 ton vete, 100 000 ton majs och
100 000 ton vetekli samt inköp av sammanlagt 125 000 ton svenskt och utländskt
oljekraftfoder. Beträffande inköpspriserna har bolaget utgått ifrån
nu gällande världsmarknadspriser. I fråga om vete har det förutsatts, att
inköp ske inom ramen av internationella veteavtalet. Försäljningspriserna
ha i fråga om brödsäd baserats på nämndens tidigare avgivna framställning
om prishöjning med 10 kronor per deciton och i fråga om fodervarorna med
de i jordbrukskalkylen angivna priserna. Med denna beräkningsgrund uppskattar
bolaget kostnaderna till sammanlagt 55 miljoner kronor enligt följande
tablå, där värdetalen avse miljoner kronor.
A. Kostnader för ett beredskapslager av 300 000 ton brödsäd .... 6,o
Avgår prishöjningsvinst .................................. 6,o
B. Kostnader och förlust vid import och försäljning av 75 000 ton vete. .
C. Kostnader och förlust vid import och försäljning av 100 000 ton majs
D. Kostnader och förlust vid import och försäljning av 100 000 ton
vetekli .....................................................
E. Kostnader och förlust vid inköp och försäljning av 125 000 ton oljekraftfoder
..................................................
F. Fraktbidrag för fodermedel till Norrland........................
G. Räntor .....................................................
H. Allmänna kostnader..........................................
I. Oförutsedda kostnader........................................
0,o
3.0
20.0
10.0
10,o
2.0
6.0
1,2
2,8
Summa kostnader 55,o
Nämnden har framhållit, att kostnadssumman, med hänsyn till det förut
anförda förslaget om en ytterligare prishöjning på vete med 3 kronor per
deciton, torde kunna minskas med 10 miljoner kronor till 45 miljoner kronor.
Vidare har nämnden anfört, att bolaget i en skrivelse, dagtecknad den 17
april 1952, framhållit att de kreditrestriktioner, som numera äro genomförda,
kunna medföra, att bolaget under hösten kommer i det läget, att dess
rörelsemedel icke förslå. På grund av nämnda restriktioner samt de till hösten
väsentligt höjda spannmålspriserna torde nämligen handeln och kvarnindustrien
få svårigheter att uppbringa kapital i den utsträckning, som kan
komma att erfordras för att övertaga all av jordbrukarna salubjuden spannmål.
Detta blir förhållandet särskilt om skördeutfallet skulle bli någorlunda
gott. I så fall komma dessutom handelns och industriens lagerlokaler att
icke bli fullt utnyttjade, vilket i det ansträngda läget i fråga om tillgången
på lagerlokaler för spannmål kan komma att medföra svårigheter.
Kungl. Maj. ts proposition nr 236.
79
Skulle utvecklingen komma att gå i av bolaget antydd riktning, torde enligt
nämnden någon annan tillfredsställande lösning icke kunna komma
i fråga än att bolaget relativt tidigt får företaga vissa inköp av brödsäd från
handeln samt lagra denna brödsäd i tillgängliga lokaler, intill dess den kan
komma att avyttras. För dylik verksamhet anser sig emellertid bolaget sakna
rörelsekapital. Förutom aktiekapitalet, vilket utgör 5 miljoner kronor,
kan bolaget numera disponera krediter upp till 200 miljoner kronor. Härav
utgöra 80 miljoner kronor lån i Sveriges riksbank mot säkerhet i statsobligationer,
50 miljoner kronor lån hos riksgäldskontoret under fonden för
låneunderstöd samt 70 miljoner kronor en rörlig kredit likaledes hos riksgäldskontoret.
En av bolaget företagen överslagsberäkning har givit vid handen, att värdet
av bolagets lager den 31 augusti 1952 icke torde komma att understiga
160 miljoner kronor. För att fullgöra sin vanliga inköpsverksamhet m. m.
behöver bolaget därutöver cirka 50 miljoner kronor. Bolaget har därför under
åberopande av nyssnämnda kreditrestriktioner hos nämnden hemställt
om åtgärder för att bereda bolaget möjlighet att öka sin rörliga kredit hos
riksgäldskontoret från nyssnämnda belopp av 70 miljoner kronor till 125
miljoner kronor.
För sin del har nämnden tillstyrkt, att bolagets kredit ökas på sätt bolaget
föreslagit. Som särskilt skäl härför har nämnden åberopat att den starka
prishöjningen på brödsäd uppenbarligen kräver ett ökat kapital.
Kostnader för lagring i samband med statlig inköps- och försäljningsverk
samhet.
Beträffande medelsbehovet för den med statligt stöd bedrivna lagringsverksamheten
har jordbruksnämnden anfört, att i årets statsverksproposition,
i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Statlig lagerhållning:
Omkostnader för statlig inköps- och försäljningsverksamliet för budgetåret
1952/53 beräknats ett förslagsanslag av 9 miljoner kronor. Nämnden
har vidare erinrat om att för innevarande budgetår för den med anslaget
avsedda verksamheten anvisats 12 miljoner kronor, varav 3 miljoner kronor
avsetts att täcka kostnader för beredskapslagring av vissa importerade
livsmedel. Enligt nämndens beräkningar komma kostnaderna för utjämningslagring
av animalier emellertid att uppgå till endast omkring 7 miljoner
kronor, varav 5,5 miljoner kronor på lagring av smör och 1,5 miljoner
kronor på lagring av slaktvaror.
Vad härefter angår lagringsverksamheten under budgetåret 1952/53 har
nämnden till en början anfört, att det för närvarande är mycket svårt att
bedöma utjämningslagringens omfattning. Med ledning av tillgängliga uppgifter
om export- och avsättningsmöjligheterna för smör har nämnden ansett
sig böra räkna med att lagringen av smör kommer att bli av mindre
omfattning än genomsnittligt under innevarande budgetår men att lagringen
av slaktvaror, som torde komma att avse såväl inhemskt som importe
-
80
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
rat kött och fläsk, torde bli av större omfattning än under budgetåret 1951/52.
Nämnden har erinrat om att den ej ansett sig böra räkna med några kostnader
för lagring av ägg under nästa budgetår. Kostnaderna för ifrågavarande
lagringsverksamhet under sagda budgetår ha uppskattats till inalles
6,5 miljoner kronor, varav 4 miljoner kronor anses komma att belöpa på
lagring av smör och 2,5 miljoner kronor på lagring av slaktvaror.
I fråga om beredskapslagringen har nämnden erinrat om att Kungl. Maj :t
den 25 januari 1952 — efter att tidigare ha bemyndigat nämnden att företaga
beredskapslagring av kopra och risgryn — medgivit, att ett mindre beredskapslager
av kaffe finge uppläggas. Enligt här åsyftade beslut har nämnden
bemyndigats att dels i erforderlig utsträckning för förskottering av rörelsemedel
anlita det reservationsanslag å 88 250 000 kronor på kapitalbudgeten,
som ställts till förfogande för lagring av jordbruksprodukter, dels
för täckande av uppkommande kostnader taga i anspråk det för budgetåret
1951/52 anvisade förslagsanslaget till Statlig lagerhållning: Omkostnader
för statlig inköps- och försäljningsverksamhet. Nämnden har framhållit, att
det torde erfordras särskilt bemyndigande för nämnden för att medel ur
motsvarande anslag för 1952/53 skola kunna tagas i anspråk för täckande
av kostnader under sistnämnda budgetår i samband med beredskapslagring.
Om sådan lagring av några andra än här ovan nämnda varor skulle anses
erforderlig under budgetåret, borde enligt nämnden jämväl kostnaderna därför
täckas av förevarande anslag.
Nämnden har härefter behandlat frågan om viss utökning av antalet
varuslag, som äro föremål för beredskapslagring. Härom har nämnden anfört
följande.
Nämnden anser en mindre ökning av sockerlagringen vara lämplig i syfte
att få en ändamålsenlig lokal fördelning av lagren. Då denna beredskapslagring
icke belastas med kostnader, för vilka här ifrågavarande anslag äro
avsedda, anser sig nämnden nu endast böra begära bemyndigande att i den
mån så ur ovan angivna synpunkt anses erforderligt verkställa lämplig
ökning av lagerhållningen.
Vidare torde böra övervägas viss ytterligare beredskapslagring av fettråvaror.
Utöver den beredskapslagring av kopra (kokosolja), som sker enligt
Kungl. Maj :ts bemyndigande, bör enligt nämndens uppfattning i viss
utsträckning sådan lagring ske även av valolja. Den ifrågasatta beredskapslagringen
torde lämpligen böra handhavas av Svenska fettindustriernas
råvaru- och importförening u. p. a. Därest Kungl. Maj :t skulle anse den
sålunda föreslagna utvidgningen av beredskapslagringen böra komma till
stånd, torde nämnden böra bemyndigas att med nyssnämnda förening träffa
avtal om lagringen av valoljan samt, i den mån så erfordras, att förskottera
rörelsemedel med anlitande av anslaget för lagring av jordbruksprodukter
in. m. Kostnaderna för den ifrågasatta lagringen torde kunna beräknas
till 40 000 kronor per år.
Nämnden har härefter uppgivit, att den beräknat samtliga kostnader för
beredskapslagring under budgetåret 1952/53 till högst 500 000 kronor.
De sammanlagda kostnaderna under budgetåret 1952/53 för lagring i
samband med statlig inköps- och försäljningsverksamhet har nämnden be
-
81
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
räknat till 7,o miljoner kronor, varav för utjämningslagring 6,5 och för
beredskapslagring 0,5 miljoner kronor. Det i årets statsverksproposition
beräknade beloppet — 9 miljoner kronor — bör sålunda minskas med 2
miljoner kronor.
Anslagsäskanden.
Nämnden har, med erinran om att den tidigare i skrivelsen redovisat kostnadsberäkningarna
för Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet och för
statlig lagerhållning, gjort följande anslagsberäkning av kostnaderna under
budgetåret 1952/53 för de prisreglerande åtgärderna i övrigt på jordbrukets
område.
Enligt de före den 15 mars i år tillämpade grunderna för statliga mjölkpristillägg
beräknas 56 miljoner kronor åtgå till allmänt mjölkpristillägg och
24 miljoner kronor till mjölkpristillägg för vissa delar av landet (i huvudsak
till Norrland). Härutöver kommer enligt den tidigare refererade uppgörelsen
för 1952/53 ett belopp om tillhopa (130 + 12 =) 142 miljoner kronor
till ytterligare allmänt mjölkpristillägg samt ytterligare tillägg till vissa delar
av landet, ävensom till leveranstillägg. Det sammanlagda anslagsbehovet
för mjölk och mejeriprodukter uppgår sålunda till (56 -}- 24 + 142 =) 222
miljoner kronor.
Statligt stöd till odlingen av lin och hampa beräknas fordra avrundat 3
miljoner kronor.
I följande sammanställning har nämnden angivit hur de äskade medlen
fördela sig på olika regleringsåtgärder.
Miljoner
kronor
Allmänt mjölkpristillägg, extra mjölkpristillägg till vissa delar av lan -
det samt leveranstillägg...................................... 222
Stöd åt odlingen av lin och hampa.............................. 3
Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet...................... 45
Statlig lagerhållning .......................................... 7
Summa 277
Nämnden har ansett, att utöver nämnda belopp av 277 miljoner kronor
i likhet med tidigare år medel bör anvisas för bestridande av diverse kostnader
i samband med jordbruksregleringen. Av dessa medel skola bland
annat bestridas ersättning till Svenska mejeriernas riksförening för handhavande
av vissa med reglering av mjölk och mejeriprodukter sammanhängande
uppgifter samt ersättning av förluster i samband med lagring och annat
omhändertagande av animaliska produkter. Nämnden har föreslagit, att
för ifrågavarande ändamål skall anvisas ett belopp av 5 miljoner kronor,
vilket belopp överensstämmer med det anslag, som står till förfogande för
diverse utgifter under innevarande regleringsår.
Till slut har nämnden erinrat om att den förutsatt att av överskottet i clearingkassan
för fettråvaror ett belopp av i runt tal 47 miljoner kronor skall
tagas i anspråk för att nedbringa det eljest erforderliga anslaget till pris(!
Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 236.
82
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
reglerande åtgärder på jordbrukets område. Med beaktande härav nedbringas
medelsbehovet för detta anslag till (222 + 3 + 5 — 47 =) 183 miljoner
kronor.
Statens priskontrollnämnds yttrande.
Statens priskontrollnämnd har, sedan den tagit del utav den av kalkylsakkunniga
upprättade förkalkylen angående jordbrukets inkomster och
kostnader under produktionsåret 1952/53 samt den mellan jordbruksnämnden
och jordbrukets förhandlingsdelegation den 1 april 1952 träffade prisöverenskommelsen,
i skrivelse till jordbruksnämnden den 21 april 1952
framfört några synpunkter på jordbrukskalkylen och dess användning som
underlag för prissättningen på jordbruksprodukter.
Priskontrollnämnden har till en början behandlat frågan om övergång
till ett nytt kalkylbasår och därvid anfört i huvudsak följande.
Priskontrollnämnden finner det tillfredsställande, att en ny, mera näraliggande
basperiod kommer till användning i jordbrukskalkylen och har
intet att invända mot att produktionsåret 1950/51 därvid kommer till användning
såsom nytt basår. Av naturliga skäl kommer det nya basåret givetvis
alltid att visa en avvikelse från det gamla basåret vid samma beräkningsprinciper.
Det överskott som 1950/51 föreligger jämfört med 1938/39 synes
ligga inom felmarginalerna för kalkylen. Priskontrollnämnden vill i detta
sammanhang understryka det allmänna önskemålet om att en omprövning
av prissättningsnormerna på jordbruksprodukter kommer till stånd och anser
under sådana förhållanden, att det nya basåret får betraktas som ett
provisorium. Vid en sådan undersökning är det uppenbart att man bör hålla
möjligheten öppen att gå tillbaka i tiden över det nya basåret därest undersökningen
skulle giva anledning därtill. Med hänsyn till att en omprövning
av prissättningsnormerna sålunda enligt nämndens mening bör komma till
stånd, vill nämnden föreslå, att det nu icke träffas avgöranden, som äro
bindande för prissättningen för följande produktionsår.
Beträffande arbetskostnadsberäkningarna är priskontrollnämndens skrivelse
av följande innehåll.
I kalkylen ha de sakkunniga nu grundat arbetskostnadsberäkningarna på
avtalsenliga löner i stället för tidigare på löner enligt den officiella lönestatistiken.
Priskontrollnämnden vill härtill framhålla, att det synes tveksamt
om detta sätt att beräkna lönekostnaderna är helt tillfredsställande med
hänsyn till att ett relativt stort antal av lantarbetarna icke äro organiserade
och följaktligen ej heller formellt äro tillförsäkrade lön enligt kollektivavtalet.
Önskvärdheten av ett säkrare underlag för beräkningen i detta avseende
förstärkes, därest tillgången på arbetskraft inom jordbruket under
vissa perioder icke överensstämmer med efterfrågan på sådan arbetskraft.
Ur dessa synpunkter synes det betänkligt att ändra metoden för lönekostnadsberäkningen
just vid en tidpunkt, då man kan skönja en viss omsvängning
på arbetsmarknaden.
Priskontrollnämnden har härefter behandlat beräkningarna av jordbrukets
räntekostnader i kalkylen och därvid anfört följande.
Enligt de regler, som gälla enligt Kungl. Maj :ts beslut den 29 december
1949 angående lönsamhetsberäkningar i prisärenden, utgår man vid kapital
-
83
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
beräkningar för handel och industri från taxeringsvärden i fråga om fastigheter
och beträffande inventarier från dagsaktuella värden. Hittills ha
dessa regler tillämpats så, att för fastigheterna som regel använts 1945 års
taxering, dock med justering för värdestegring föranledd av nybyggnader.
Priskontrollnämnden har ännu icke tagit ställning till vilken hänsyn som
kan tagas till 1952 års taxeringsvärden. Även om man skulle finna det lämpligt
att ur beräkningsteknisk synpunkt tillämpa de nya taxeringsvärdena,
innebär detta icke att vid prissättningen hänsyn utan vidare kommer att
tagas till den kostnadsökning, som föranledes av kapitalets stegring. Nämnden
vill framhålla, att lönsamhetsundersökningarna användas vid bedömningen
av frågan huruvida inträffade kostnadsstegringar skäligen kunna
bäras inom befintliga marginaler. Härvid finnes alltid utrymme för en bedömning
i varje särskilt fall, eftersom fasta grunder för vad som skall anses
som skälig och generellt normgivande förräntning på investerat kapital icke
kunna angivas. I detta sammanhang vill priskontrollnämnden erinra om
det uttalande, som delegationen för översyn av direktiven för den priskontrollerande
verksamheten avgav i anslutning till lönsamhetsberäkningarnas
utformning och som innebar, att de nya principerna för ifrågavarande beräkning
icke utan samtidigt påvisbar kostnadsökning finge föranleda krav
på prisförhöjningar för att förbättra räntabiliteten hos vederbörande företag
eller bransch.
Enligt sina direktiv skall priskontrollen vidare taga till utgångspunkt prisoch
kostnadsläget hos rationellt arbetande företag inom vederbörande
bransch. Det framgår av alla dessa omständigheter att även ett beaktande
av vid senaste taxeringen fastställda fastighetsvärden i priskontrollnämndens
lönsamhetsberäkningar icke i och för sig innebär en garanti för företagen
beträffande förräntningen av dessa värden.
För jordbruket däremot innebär införandet i jordbrukskalkylen av stegrade
fastighetsvärden — även om det sker på det sätt som förutsatts i kalkylsakkunnigas
alternativ II eller den träffade överenskommelsen — automatiskt
anspråk på en mot förräntningen av dessa svarande inkomstförbättring.
Den kraftiga stegringen av jordbruksfastigheternas värde, som den senaste
taxeringen har redovisat, torde till stor del utgöra en återspegling av
den räntabilitetsförbättring, som jordbruket kommit i åtnjutande av under
det senaste årtiondet. Ett sådant hänsynstagande medför, att man i priskalkylen
inför ett automatiskt inflationsdrivande moment vilket synes priskontrollnämnden
ytterst betänkligt. Riktigast är enligt priskontrollnämndens
uppfattning, alt man i den kalkyl, som skall ligga till grund för prissättningen,
på kostnadssidan endast räknar med förräntning av sådan värdestegring,
som beror på sedan basåret faktiskt nedlagda kostnader. I fråga
om räntekostnadsposten i de sakkunnigas beräkningar vill priskontrollnämnden
av här anförda skäl för sin del förorda alternativ I.
Priskontrollnämnden har i fortsättningen framhållit önskvärdheten av att
även kapitalökningen inom jordbrukets organisationer genom bildandet av
reserver blir föremål för granskning i samband med undersökningen om nya
prissättningsnormer i fråga om jordbruksprodukter. Enligt priskontrollnämndens
uppfattning bör nämligen storleksordningen av denna kapitalförändring
beaktas, för att eu säker uppfattning skall erhållas om jordbrukets
84
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
totala inkomster. Beträffande kalkylberäkningarna har priskontrollnämnden
i övrigt understrukit osäkerheten i fråga om vissa inkomst- och kostnadsposter.
Beträffande prisöverenskommelsen för regleringsåret 1952/53 har priskontrollnämnden
anfört följande.
Till vad som utsäges i överenskommelsen mellan jordbruksnämnden och
jordbrukets förhandlingsdelegation om prisregleringen på jordbrukets produkter
för regleringsåret 1952/53 vill priskontrollnämnden anföra, att det
synes önskvärt att priserna på såväl svensk som importerad ost bleve helt
fria från prisreglerande åtgärder. Därest det emellertid även i fortsättningen
tillämpas ett system med avgifter på importerad ost, anser nämnden det
nödvändigt att sådana avgifter avvägas på sådant sätt, att importen ej helt
avstänges. Import av ost är önskvärd för att tillfredsställa konsumenternas
berättigade anspråk på att olika smakriktningar tillgodoses som även för att
åstadkomma ett modererande inflytande på ostpriserna. I detta sammanhang
vill priskontrollnämnden framhålla, att det i princip synes riktigast
att importavgifter av sådant slag, som t. ex. tillämpas i fråga om ost och
bruna bönor, jämställas med indirekt beskattning och följaktligen på vanligt
sätt redovisas i budgeten.
I övrigt har priskontrollnämnden i det nuvarande läget icke ansett sig ha
anledning att närmare ingå på den avvägning, som i den träffade uppgörelsen
skett mellan prishöjningarna för olika produkter eller mellan prishöjningar
och subventioner.
Priskontrollnämnden har till slut meddelat, att prissättningsfrågan behandlats
vid sammanträde med nämndens råd, varvid detta anslutit sig till
vad som anförts i nyssnämnda skrivelse. En av rådsledamöterna, fröken
Karin Collin, har dock förordat, att alternativ II i räntekostnadsberäkningarna
skall komma till användning, ävensom att vad i skrivelsen anförts om
ostpriserna skall utgå. Rådet har vidare uttalat som önskemål, att priskontrollnämnden
skall komma att bli representerad i utredningen om normerna
för prissättningen på jordbruksprodukter.
Kungl. Maj:ts beslut i prisfrågorna.
Kungl. Maj :t har, såsom inledningsvis nämnts, förut denna dag meddelat
beslut rörande grunderna för prissättningen på jordbruksprodukter under
regleringsåret den 1 september 1952—den 31 augusti 1953. Kungl. Maj :t
har därvid godtagit den överenskommelse, som ingåtts mellan statens jordbruksnämnd,
å ena, och den av jordbrukets riksorganisationer utsedda förhandlingsdelegationen,
å andra sidan.
Beslutet innebär alltså, bland annat, att garantipriserna på brödsäd av
1952 års skörd höjas för vete med 13 och för råg med 10 kronor per deciton
jämfört med motsvarande priser år 1951. Garantipriserna på oljeväxter
höjas med följande belopp per kilogram, nämligen 20 öre för höstraps och
höstrybs, 13 öre för vårraps och vårrybs, 23 öre för oljelin och 5 öre för
vitsenap. För oljedådra har i motsats till närmast föregående år ej fast
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
85
ställts något garantipris. Priset på fabrikspotatis höjes med 8 öre per hektoliter
och stärkelseprocent. Beträffande mjölkregleringen innebär beslutet,
att de mjölkbidrag, som infördes från och med den 1 mars 1952, skola utgå
efter oförändrade grunder. Priserna på ost bli fria från det nya regleringsårets
början. Prissättningen på ägg skall liksom hittills vara i det närmaste
fri. Den 1 januari 1953 höjes stödpriset på smågrisar från 2 kronor 50 öre
till tre kronor per kilogram.
Till övriga i jordbruksnämndens skrivelse berörda frågor angående prissättningen
och därmed sammanhängande förhållanden har Kungl. Maj :t
förklarat Sig vilja senare taga ställning.
Producentbidragsutredningens betänkan de.
Inledning.
Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 2 december 1949 och den
17 februari 1950 tillkallade min företrädare i ämbetet såsom sakkunniga
för att utreda frågan om behovet av ändringar i gällande regler beträffande
producent- och kontantbidraget generaldirektören N. Malmfors, tillika ordförande,
ledamoten av riksdagens första kammare, hemmansägaren Jon N.
Jonsson, Fjäle, ledamöterna av riksdagens andra kammare hemmansägaren
K. A. M. Andersson, Löbbo, rektorn E. E. Hseggblom, Kåremo, hemmansägaren
N. Jönsson, Rossbol, och agronomen W. Svensson, Ljungskile, samt
byråchefen K. H. Olsson. Sedan Malmfors avsagt sig utredningsuppdraget,
tillkallades den 14 juni 1950 landshövdingen B. A. Fallenius att i stället för
Malmfors vara de sakkunnigas ordförande.
De sakkunniga, vilka antagit benämningen producentbidragsutredningen,
ha den 18 juni 1951 avgivit betänkande angående producent- och kontantbidrag
till vissa innehavare av mindre jordbruk (SOU 1951:39). Vid betänkandet
ha fogats särskilda yttranden av Hseggblom, Jönsson och Svensson.
Betänkandets huvudsakliga innehåll.
I betänkandets första kapitel redogöres för utredningsdirektiven. Andra
kapitlet innehåller en redogörelse för producentbidragets utveckling och
nuvarande utformning. Därjämte lämnas i detta kapitel även uppgifter om
antalet bidragstagare i olika län med fördelning på storleksgrupper efter
arealen och efter taxerad nettoinkomst in. m. I tredje kapitlet redovisas
lantbruksnämndernas och mejeristyrelsernas yttranden i anledning av särskilda
frågeformulär, vilka utredningen tillställt nämnderna och styrelserna
i syfte att få del av erfarenheterna rörande tillämpningen av nuvarande
bidragsbestämmelser. I samma kapitel återges även det huvudsakliga
innehållet i vissa vid 1949 års riksdag väckta motioner rörande producent
-
Antalet producent- och kontantbidrag vid årsskiftet 1949/50 med fördelning på storleksgrupper
efter arealen jordbruksjord. oo
Lantbruksnämnds- område | Producent bidrag | Kontantbidrag | Summa prod.- o. kont.bidrag | ||||||||||||
—2 | 2-5 | 5-10 | 10- | Samt- liga | —2 | 2-5 | 5-10 | 10- | Samt- liga | - 2 | 2-5 | 5-10 | 10— | Samt- { | |
Stockholms stad och län | 151 | 560 | 997 | 139 | 1847 | 70 | 198 | 123 | 12 | 403 | 221 | 758 | 1120 | 151 | 2 250 |
Uppsala län............ | 226 | 404 | 667 | 84 | 1381 | 53 | 69 | 54 | 5 | 181 | 279 | 473 | 721 | 89 | 1562 |
Södermanlands län...... | in | 415 | 1406 | 73 | 2 005 | 24 | 106 | 115 | 3 | 248 | 135 | 521 | 1521 | 76 | 2 253 |
Östergötlands län........ | 492 | 1299 | 2 077 | 103 | 3 971 | 97 | 284 | 186 | 6 | 573 | 589 | 1583 | 2 263 | 109 | 4 544 |
Jönköpings län.......... | 436 | 3 963 | 6 201 | — | 10 600 | 22 | 505 | 314 | 4 | 845 | 458 | 4 468 | 6 515 | 4 | 11445 |
Kronobergs län.......... | 630 | 3 469 | 5 445 | 386 | 9 930 | 331 | 533 | 122 | 1 | 987 | 961 | 4 002 | 5 567 | 387 | 10 917 |
Kalmar läns n:a........ | 101 | 473 | 1193 | 191 | 1958 | 36 | 153 | 84 | 4 | 277 | 137 | 626 | 1277 | 195 | 2 235 |
Kalmar läns s:a ........ | 240 | 950 | 2 520 | 144 | 3 854 | 31 | 197 | 107 | 1 | 836 | 271 | 1147 | 2 627 | 145 | 4190 |
Gotlands län............ | 424 | 989 | 1364 | 6 | 2 783 |
|
|
| — | noö | (453) | (1 045) | (1384) | 6 | 2 888 |
Blekinge län............ | 251 | 1005 | 1577 | 65 | 2 898 | 170 | 471 | 138 | 2 | 781 | 421 | 1 476 | 1 715 | 67 | 3 679 |
Kristianstads län........ | 1430 | 2 961 | 4 418 | 378 | 9 187 | 54 | 208 | 94 | 15 | 371 | 1484 | 3169 | 4 512 | 393 | 9 558 |
Malmöhus län .......... | 1257 | 2 142 | 3.578 | 2 | 6 979 | 2 | 3 | 9 | — | 14 | 1259 | 2145 | 3 587 | 2 | 6 993 |
Hallands län............ | 862 | 2 155 | 3 512 | 153 | 6 682 | 26 | 105 | 35 | 3 | 169 | 888 | 2 260 | 3 547 | 156 | 6 851 |
Göteborgs och Bohus län | 690 | 2 246 | 3 462 | 275 | 6 673 | 268 | 494 | 177 | 10 | 949 | 958 | 2 740 | 3 639 | 285 | 7 622 |
Älvsborgs läns n:a ...... | 207 | 1 921 | 3 222 | 211 | 5 561 | 126 | 668 | 300 | 11 | 1105 | 333 | 2 589 | 3 522 | 222 | G 666 |
Älvsborgs läns s:a ...... | 870 | 3 691 | 3 221 | 181 | 7 963 | 389 | 832 | 131 | — | 1352 | 1259 | 4 523 | 3 352 | 181 | 9 315 |
Skaraborgs län.......... | 1079 | 3 010 | 5 233 | 251 | 9 573 | 88 | 280 | 186 | 6 | 560 | 1167 | 3 290 | 5419 | 257 | 10 133 |
Värmlands län.......... | 992 | 3 328 | 4 349 | 122 | 8 791 | 2 098 | 2 428 | 705 | 21 | 5 252 | 3 090 | 5 756 | 5 054 | 143 | 14 043 |
Örebro län.............. | 501 | 1374 | 2 142 | 15 | 4 032 | 196 | 549 | 836 | 6 | 1587 | 697 | 1923 | 2 978 | 21 | 5 619 |
Västmanlands län ...... | 176 | 374 | 744 | 43 | 1337 | 55 | 98 | 107 | 6 | 266 | 231 | 472 | 851 | 49 | 1603 |
Kopparbergs län........ | 447 | 2012 | 2 352 | 27 | 4 838 | 1436 | 2 610 | 712 | 8 | 4 766 | 1883 | 4 622 | 3 064 | 35 | 9 604 |
Gävleborgs län.......... | 569 | 2 988 | 3 429 | 191 | 7 177 | 286 | 769 | 400 | 27 | 1482 | 855 | 3 757 | 3 829 | 218 | 8 659 |
Västernorrlands län...... | 1596 | 5 657 | 5 400 | 284 | 12 937 | 803 | 1436 | 339 | 5 | 2 583 | 2 399 | 7 093 | 5 739 | 289 | 15 520 |
Jämtlands län.......... | 1732 | ,3 950 | 3 019 | 191 | 8 892 | 505 | 752 | 177 | 6 | 1440 | 2 237 | 4 702 | 3196 | 197 | 10 332 |
Västerbottens län........ | 1477 | 6 497 | 6 942 | 235 | 15151 | 710 | 1436 | 242 | 5 | 2 393 | 2187 | 7 933 | 7 184 | 240 | 17 544 |
Norrbottens län ........ | 1573 | 4 292 | 3 498 | 220 | 9 583 | 1127 | 2154 | 402 | 4 | 3 687 | 2 700 | 6 446 | 3 900 | 224 | 13 270 |
Hela riket | 18520 | 62 125 | 81968 | 8970 | 166 583 | 9 032 | 17 394 | 6115 | 171 | 32 712 | 27 552 | 79 519 | 88083 | 4141 | 199 295 |
D:o, rel. tal ............ | 11-1 | 37-3 | 49-2 | 2-4 | lOO-o | 27-6 | 53-2 | 18-7 | 0-5 | 100-o | 13-8 | 39-9 | 44-2 | 2''1 | 100-0 |
1 Uppgifter om fördelningen på storleksgrupper ej lämnade. En approximativ uppdelning med ledning av den för riket i övrigt gällande
fördelningen har emellertid företagits av tabelltekniska skäl.
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
87
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
bidraget samt i en av Riksförbundet Landsbygdens folk hösten 1949 gjord
framställning i ämnet. Slutligen lämnas i kapitlet en översikt över besvärsärenden
rörande producentbidraget. Beträffande det närmare innehållet i
nu omförmälda tre kapitel torde emellertid få hänvisas till s. 7—60 i betänkandet.
Här torde dock få återges en å s. 31 i betänkandet intagen tabell angående
antalet producent- och kontantbidrag vid årsskiftet 1949/50 med fördelning
på storleksgrupper efter arealen jordbruksjord.
Tabellen grundar sig på uppgifter, som utredningen inhämtat från lantbruksnämnderna.
Av tabellen framgår, att av det totala antalet bidragstagare
drygt 4 100 eller 2 procent inneha brukningsdelar med över 10 hektar
jordbruksjord. Motsvarande antal för brukningsdelar med mindre än 2 hektar
utgör cirka 27 500 brukningsdelar eller 14 procent.
Vidare torde här få intagas sammanställningen å s. 35 i betänkandet angående
den procentuella fördelningen av bidragen mellan bidragstagare
med jordbruk som huvudsaklig förvärvskälla och sådana med annan huvudsaklig
förvärvskälla.
Storleksgrupp; hektar
| —2 | 2-5 | 5—10 | över 10 | Samtliga |
Jordbruket huvudsaklig förvärvskälla | 33 | 67 | 89 | 94 | 74 |
Annan huvudsaklig förvärvskälla.. .. | 67 | 33 | 11 | 6 | 26 |
Samtliga jordbruk ................ | 100 | 100 | 100 | 100 | 100 |
Även denna sammanställning grundar sig på vissa uppgifter från lantbruksnämnderna.
Den visar bland annat, att av bidragstagarna drygt fjärdedelen
har annat än jordbruk som sin huvudsakliga inkomstkälla. Vid
brukningsdelar under 2 hektar är det endast en tredjedel, som bär jordbruket
till förnämsta inkomstkälla.
Utredningen övergår härefter till att i det fjärde kapitlet behandla de
allmänna villkoren för bidragsrätten. Utredningen överväger härvid möjligheterna
att i den ena eller andra formen åtminstone i huvudsak begränsa
bidragsrätten till dem, för vilka den ursprungligen varit avsedd. Det främsta
syftet med en sådan begränsning av bidragsrätten har utredningen ansett
vara att gallra bort den kategori bidragstagare, vars inkomst- och förmögenhetsförhållanden
äro sådana, att ett socialt stöd av producentbidragets
karaktär under inga förhållanden kan anses vara befogat. Utredningen
har däremot funnit det mindre stötande, om småbrukare med en inkomst
något över lantarbetarlön erhålla bidrag även i det fall inkomsten till viss
del icke härrör från jordbruket utan från andra förvärvskällor. Mot bakgrunden
av denna principiella inställning behandlar utredningen olika former
av begränsning av bidragsrätten och diskuterar därvid lämpligheten att
utforma bestämmelserna om arealgräns med hänsyn icke blott till åker och
äng utan även till skogen samt att draga en gräns efter taxerad inkomst eller
förmögenhet.
88
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
Utredningen anser emellertid, att såväl principiella som praktiska skäl
tala mot att arealgränsen fastställes med beaktande av brukningsdelarnas
skog. Med hänsyn till de praktiska svårigheter och olägenheter, som utredningen
funnit vara förbundna med en gränsdragning efter taxerad inkomst,
anser den sig icke heller vilja förorda en generell sådan. Utredningen uttalar
dock, att lantbruksnämnderna böra få möjlighet att vägra bidrag, när
detta med hänsyn till inkomstförhållandena skulle komma att stå i uppenbar
strid mot bidragets syfte. Denna möjlighet skulle dock endast kunna
tillgripas under särskilda närmare angivna förutsättningar. Enligt utredningen
skulle därigenom en utgallring kunna ske av vissa direkt stötande
bidragsfall. Däremot förordar utredningen en generell gränsdragning efter
förmögenhet, enär på så sätt i viss mån skulle kunna uppnås samma syfte
som med en gränsdragning för inkomst. Utredningen uttalar vidare, att den
praktiska tillämpningen av en förmögenhetsgräns skulle erbjuda vissa fördelar
i jämförelse med en inkomstprövning. Med hänsyn till att vid beskattning
av förmögenhet strecket går vid 30 000 kronor ifrågasättes, om icke
gränsen bör dragas vid lägst detta belopp. Utredningen anser det dock riktigast,
att det får anstå med det slutliga fastställandet av gränsen, tills resultaten
av 1952 års fastighetstaxering föreligga klara. Utredningen föreslår
dessutom, att lantbruksnämnderna skola äga företaga en jämkning i
vissa ömmande fall, såsom då brukaren på grund av sjukdom eller ålderdom
har låga inkomster.
Med hänsyn till direktiven har utredningen ansett sig icke kunna upptaga
till prövning frågan om en generell höjning av den nuvarande arealgränsen
å 10 hektar. I anslutning till gällande bestämmelser förordar emellertid
utredningen, att större hänsyn än hittills skall tagas till skiftande
förhållanden med avseende på arrondering och därmed förknippade avståndskostnader,
jordens beskaffenhet och andra omständigheter av betydelse
för bedömning av brukningsdels bärkraft. Utredningen anser vidare,
att det bör ges möjlighet att för sammanhängande enhetliga områden med
förhållandevis låg areell avkastning generellt tillämpa en högre arealgräns
än 10 hektar. Detta föreslås i så fall skola få ske endast med lantbruksstyrelsens
medgivande. Slutligen diskuterar utredningen i förevarande kapitel
även frågan om att införa en undre arealgräns. Den anser sig dock icke
böra föreslå någon sådan.
I femte kapitlet behandlar utredningen frågan om bidragsbeloppen och
bidragsskalan. Utredningen anser många skäl tala för en ändring av bidragsskalan
så, att bidragsskalans topp förskjutes till högre kvantiteter än
för närvarande samt att det nuvarande högsta beloppet per kilogram sänkes.
För en sådan ändring talar enligt utredningen främst, att bidraget därigenom
skulle i större utsträckning än nu komma dem till godo, för vilka det
egentligen är avsett. Utredningen föreslår följande ändringar av bidragsskalan.
Bidraget per kilogram för till mejeri levererad mjölk före uppnådd
undre gräns för maximibeloppet bör sänkas från 12 till 8 öre per kilogram.
Maximalt bidragsbelopp, 480 kronor, bör utgå vid mjölkleveranser av 6 000
Kungl. Maj.ts proposition nr 236. 89
—11 000 kilogram mot nu 4 000—7 000 kilogram. Bidraget bör efter uppnådd
övre gräns för maximibeloppet minska med 4 mot nu 3 öre per kilogram.
Bidrag upphör därmed att utgå vid 23 000 kilogram, d. v. s. vid samma
kvantitet som för närvarande. De föreslagna ändringarna av bidragsskalan
komma enligt utredningen att medföra en förbättrad inbördes relation
mellan producent- och kontantbidraget.
I sjätte kapitlet upptager utredningen några särskilda spörsmål rörande
bidragsrätten. Den behandlar först frågan, huruvida bidrag bör kunna lämnas
till nytillträdande brukare, där brukningsdelen visserligen betraktas som
ej bärkraftig men yttre rationalisering icke kan komma till stånd eller i varje
fall icke kan genomföras inom överskådlig framtid. Utredningen anser, att
bidrag i dylika fall bör vägras endast där det står fullständigt klart, att
yttre rationalisering icke kan komma till stånd. Vad utredningen sålunda
föreslagit innebär viss uppmjukning av för närvarande gällande regler. Utredningen
föreslår vadare, att bidrag till nytillträdande brukare skall kunna
beviljas även där rationalisering kan komma till stånd men ägaren motsätter
sig den bidragssökande arrendatorns önskemål om rationalisering, eller
i liknande fall.
I samma kapitel prövas också frågan, huruvida i vissa fall producenteller
kontantbidrag bör utgå. Bland annat överväges, om icke gödkalvsuppfödning
och en förhållandevis stor hemmaförbrukning av mjölk, i likhet
med vad nu är fallet med lokal mjölkförsäljning, bör kunna godtagas som
hinder för leverans av mjölk till mejeri och kontantbidrag alltså kunna beviljas
brukaren, fastän avståndsförhållandena icke lägga hinder i vägen för
dylika leveranser. Utredningen anser en viss uppmjukning av nuvarande
bestämmelser böra ske och föreslår, att undantag från avståndsregeln skall
kunna göras icke blott när lokal mjölkförsäljning äger rum utan även när
det föreligger omständigheter av annat slag, till vilka hänsyn skäligen bör
kunna tagas.
Utredningen berör i förevarande kapitel även frågan, huruvida kontantbidraget
bör ändras när koantalet undergår förändringar. Den föreslår för
sin del, att lantbruksnämnderna skola äga anpassa bidraget efter de nya förhållandena,
när för bidragstagare skett en väsentlig och bestående ändring
av koantalet.
Slutligen behandlas vissa till utredningen framförda förslag om att deltagande
i bekämpningen av de smittsamma husdjurssjukdomarna skall
ställas som villkor för bidragsrätt samt om att getmjölk skall jämställas
med komjölk i bidragshänseende. Utredningen finner övervägande skäl tala
mot att dessa förslag skola förverkligas.
I detta sammanhang torde få återges ett av ledamoten herr Svensson avgivet
särskilt yttrande. Han erinrar därvid om alt han då frågan om producentbidragets
utformning avgjordes vid 1947 års riksdag biträdde eu
reservation, däri vissa principiella synpunkter anfördes på frågan.
I reservationen framhölls sålunda bland annat, att det ej vore nödvändigt
att göra ett visst stöd åt det mindre jordbruket till ett individuellt påtryck
-
-90
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
ningsmedel för en fortsatt yttre rationalisering. I den män ett allmänt stöd
åt mindre jordbrukare hölles inom sådana gränser, att ett stort antal innehavare
av de svagare brukningsdelarna förbleve minusvarianter i inkomstavseende
— och något annat hade icke från något håll satts i fråga — så
förelåge från den enskildes synpunkt ett mycket starkt motiv för omdaning
av dessa mindre brukningsdelar, som ej kunde giva sina brukare nöjaktig inkomst.
Då den yttre rationaliseringen i första hand borde inriktas på en
omdaning av de svagaste brukningsdelarna, kunde ett för varje tid lämpligt
avvägt stöd av allmän karaktär åt det mindre jordbruket på ett friare och
mera harmoniskt sätt bringas att samverka med statsmakternas verksamhet
för främjandet av yttre rationalisering än ett temporärt stöd, som i vissa
situationer finge karaktären av personligt påtryckningsmedel. Lagarna om
förköpsrätt och expropriation samt möjligheten att giva eller vägra bidrag
för inre rationalisering borde i förening med en allmän upplysningsverksamhet
och de ekonomiska förhållandenas tryck driva fram en yttre rationalisering
i all den utsträckning, som vore önskvärd.
Vidare anfördes i reservationen, att då mera än hälften av den svenska
jordbruksbefolkningen vore knuten till brukningsdelar med mindre än 10
hektar åker och då äganderätten till jorden visat sig vara den starkast återhållande
faktorn, när det gällde jordbruksbygdernas avfolkning, man borde
nkta sig för åtgärder, som kunde öka denna stora folkgrupps känsla av
osäkerhet såväl i ekonomiskt som psykologiskt avseende. Ett stöd åt det
mindre jordbruket, som helt stämplades som social hjälp, som principiellt
förklarades vara av tillfällig karaktär och som sattes in som ett påtryckningsmedel
för ökad sammanslagning av jordbruk, kunde befaras komma
att skärpa den katastrofala folkvandring från landsbygden, som nu påginge.
Stödet åt det mindre jordbruket borde därför givas samma motivering
och samma allmänna karaktär som prisstödet för jordbruksnäringen i övrigt.
Det borde vara en integrerande del i jordbrukspolitiken, lika nödvändig
som dess övriga delar för att komma tillrätta med de landsbygdsproblem,
som i hela folkets intresse måste lösas. Småbrukarhjälpens bestånd och
dess utformning och omfattning borde som jordbruksstödet i övrigt vid
olika tidpunkter underkastas den omprövning, som den ekonomiska utvecklingen
motiverade.
Herr Svensson förklarar nu, att han vidhåller den uppfattning, som sålunda
uttryckts i berörda reservation. Han framhåller vidare, att man under
de gångna fyra åren icke lyckats genomföra en prissättning, som i första
hand anpassats efter bas jordbrukens ekonomiska förhållanden och att det
även i bästa fall synes dröja länge innan så kan ske. I stället ha de inbördes
prisrelationerna på jordbrukets produkter blivit sådana, att icke
bara det egentliga småbruket utan även basjordbruken missgynnas särskilt
i förhållande till de större jordbruken på slättbygderna. I detta läge finnes
det enligt herr Svenssons mening ännu större anledning än för fyra år sedan
att principiellt frikoppla producentbidraget från rationaliseringsverksamheten.
I stället bör en prisdifferentiering på mjölk användas för att skapa
Kungl. Maj:Is proposition nr 236.
91
ökad rättvisa i inkomstfördelningen emellan det mindre jordbruket i allmänhet
— d. v. s. både egentliga småbruk och basjordbruk — och de större
jordbruken, som kunna utnyttja både de höga priserna på vegetabilieprodukterna
och de större möjligheter till förbilligad produktion som den maskinella
driften ger.
Trots sin sålunda principiellt avvikande mening har herr Svensson dock
ansett sig oförhindrad att söka medverka till de förbättringar, som kunna
genomföras inom ramen för de givna direktiven. Han har emellertid samtidigt
understrukit, att detta icke innebär, att han fördenskull känner sig
bunden av sådana uttalanden i motiveringen, som stå i strid med hans principiella
uppfattning.
Utredningens förslag.
Jag torde härefter få övergå till en något utförligare redogörelse för utredningens
förslag och motiveringarna därför.
De allmänna villkoren för bidragsråtten. Utredningen framhåller till en
början, att man måste gå fram med en viss försiktighet, när fråga blir att
fråntaga nuvarande bidragstagare rätten till bidrag. Utredningen behandlar
därefter följande olika sätt att begränsa bidragsråtten i förhållande till vad
som nu gäller, nämligen
1. arealgränsen fastställes med hänsynstagande till skogen och icke såsom
nu blott med hänsyn till åker och äng;
2. inkomst- eller förinögenhetsgräns fastställes på grundval av taxeringarna
;
3. hänsyn tages till i vad mån brukaren är beroende av arbetsinkomsten
från den egna brukningsdelen, i anslutning till vissa regler, som gälla vid
beviljandet av statsbidrag från skogsförbättringsanslaget och skogslånefonden.
Innan utredningen behandlar den förstnämnda möjligheten upptager den
emellertid från vissa håll framförda förslag om att höja arealgränsen
från nuvarande 10 till exempelvis 15 hektar. Beträffande dessa förslag
erinrar utredningen om att den enligt direktiven icke ägt att föreslå
sådana ändringar i bidragsråtten, som skulle innebära ett frångående av
de grundläggande principerna för bidraget. Som en av dessa principer har
statsmakterna fastslagit, att bidraget icke skall utgå till bärkraftiga jordbruk.
Så komme emellertid att bli fallet, om bidragsråtten utsträckes till
brukningsdelar med 10—15 hektar åker.
Om utredningen sålunda med hänsyn till direktiven funnit sig icke kunna
upptaga frågan om en generell höjning av den vid 10 hektar dragna arealgränsen
till prövning, har den dock ansett sig oförhindrad att ingå på ett
därmed nära sammanhängande spörsmål. Bakom förslagen till höjning av
arealgränsen ligger bland annat den i och för sig riktiga iakttagelsen, att
bland brukningsdelarna med 10—15 hektar finnas sådana, som på grund
92
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
av dålig ägoanordning, mindre god jordmån eller av andra skäl icke kunna
betraktas som fullt bärkraftiga och som därför i bidragshänseende skäligen
böra jämställas med nu bidragsberättigade brukningsdelar. På grund härav
utgör den föreskrivna arealgränsen enligt utredningens mening icke alltid
en riktig skiljelinje mellan brukningsdelar över respektive under viss ekonomisk
bärkraft. En brukningsdel med 5 hektar på skånska slättbygden kan
vara värdefullare för sin innehavare än en brukningsdel med 10 hektar på
småländska höglandet eller i annat jämförbart område.
Utredningen är av den uppfattningen, att bedömningen av brukningsdels
areella bärkraft vid prövningen av bidragsfrågan i stor utsträckning måste
ske efter schematiska linjer för att det administrativa förfarandet icke skall
bli alltför betungande. Lantbruksnämnderna ha dock redan nu rätt att taga
bland annat jordens beskaffenhet i betraktande, ehuru de endast i ganska
ringa utsträckning begagnat sig av denna möjlighet. Enligt gällande bidragskungörelse
må nämligen bidrag beviljas även för brukningsdel med
större areal än 10 hektar, om avkastningsförmågan på grund av dålig ägoanordning
eller dålig beskaffenhet hos åkerjorden är så låg, att den motsvarar
avkastningsförmågan hos en genomsnittlig fastighet i orten med en
åkerareal av högst 10 hektar och utan annan naturtillgång. Såsom ytterligare
villkor för bidrag gäller dock i detta fall, att behov av dylikt anses
föreligga. Utredningen uttalar, att större hänsyn än vad som hittills varit
fallet bör tagas till skiftande förhållanden med avseende på arrondering
och därmed förknippade avståndskostnader samt jordens beskaffenhet och
andra omständigheter av betydelse för bedömning av brukningsdels bärkraft.
Den mera individuella prövning, som utredningen sålunda förordar,
skulle visserligen medföra ett ökat arbete för lantbruksnämnderna, men
utredningen finner dock billigheten kräva, att prövningen lägges efter dessa
linjer. Lantbruksnämnderna böra sålunda för sammanhängande enhetliga
områden med väsentligt lägre areell avkastning än vad som gäller
i genomsnitt för län eller länsdel kunna tillämpa en högre arealgräns än
10 hektar. Detta bör emellertid få ske endast med lantbruksstyrelsens medgivande.
Ledamoten herr Jönsson har emellertid i ett särskilt yttrande anfört, att
han icke kan dela utredningsmajoritetens uppfattning, att frågan om en
justering av jämväl arealgränsen skulle ligga utanför utredningens uppdrag.
För sin del föreslår han, att ifrågavarande gräns skall höjas till 14
hektar. Till stöd härför anföres i huvudsak, att det enligt de gällande eller
av utredningen föreslagna normerna näppeligen torde inträffa, att bidrag
utgår till jordbruk över 10 hektar med goda driftsekonomiska betingelser
och en normal djurhållning. Den föreslagna höjningen skulle emellertid
möjliggöra, att de i driftsekonomiskt hänseende sämre lottade jordbruken
kunde få ett visst bidrag. Därigenom skulle det av utredningen gjorda uttalandet
att större hänsyn än vad hittills varit fallet borde tagas till skiftande
förhållanden med avseende på arronderingen och därmed förknip
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
93
pade avståndskostnader, jordens beskaffenhet o. s. v., automatiskt förverkligas
utan en dyrbar och besvärlig administrativ prövning. Vidare framliålles,
att de faktiska kostnaderna för dessa bidrag knappast bli nämnvärt
större genom att gränsen 10 hektar ändras till 14 hektar.
Utredningen behandlar i detta sammanhang även frågan om införandet
av en undre arealgräns. En sådan gräns föreslogs i 1942 års jordbrukskommittés
betänkande. Förslaget upptogs dock icke i propositionen nr
75/1947. Från olika håll har emellertid ånyo ifrågasatts, om icke en dylik
gräns bör införas. Härmed skulle uppnås, att innehavare av stödjordbruk,
vilka enligt grunderna för småbruksstödet icke böra ha bidrag, ej heller erhålla
sådant.
Utredningen förklarar sig emellertid hysa starka betänkligheter mot att
generellt utesluta innehavare av stödjordbruk från rätt till producentbidrag
genom att införa en undre arealgräns. En viss jämkning kan dock här
åstadkommas genom ändring av bidragsskalan. Utredningen återkommer
till sistnämnda fråga längre fram.
Vad härefter angår frågan om att fastställa arealgränsen m edhänsyn
även till skogen framhåller utredningen, att kombinerade jordbruksfastigheter,
d. v. s. brukningsdelar, som förutom åker och äng även innehålla
skogsmark, förekomma talrikt över hela Sverige bortsett från slättbygderna
i landets södra och mellersta delar (se tab. å s. 65 ff i betänkandet;.
Bärkraften hos dessa brukningsdelar beror givetvis i hög grad på
förekomsten av skog. Under sådana omständigheter finner utredningen det
icke förvånande, att det ganska allmänt framförts som ett rättvisekrav, att
vid prövning av bidragsrätten hänsyn bör tagas jämväl till skogsinnehavet.
Utredningen erinrar härefter om att vid prövning av producentbidragsansökningar
den sammanlagda arealen jordbruksjord regelmässigt fastställes
med viss ledning av de vid 1944 års jordbruksräkning för omräkning
av äng till reducerad åker använda relationstalen, vilka grundats på
förhållandet mellan ägoslagens taxeringsvärden. Det ligger under sådana
förhållanden nära till hands att förfara på samma eller liknande sätt i fråga
om skogen. Även om skogen i ekonomiskt hänseende spelar en betydligt
större roll för det svenska jordbruket än ängen, föreligger dock enligt utredningen
den principiella skiljaktigheten mellan de båda ägoslagen, att
medan ängen är jordbruksjord samt ekonomiskt och marknadsmässigt ansluter
sig till jordbruket i egentlig mening, så icke är fallet med skogen.
Vidare framhålles, att prisbildningen på skogsprodukter på ett helt annat
sätt än jordbrulcsalster i egentlig mening är beroende av konjunkturerna.
Hänsyn härtill bör enligt utredningens mening tagas vid bedömningen av
frågan, huruvida skogen bör jämställas med åkern och ängen vid fastställandet
av arealgränsen för producentbidraget.
Efter att i det följande ha redogjort för några olika inom utredningen
diskuterade sätt att tekniskt lösa de problem, som sammanhänga med ett
beaktande av skogen vid arealgränsens fastställande, kommer emellertid
94
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
utredningen till den slutsatsen, att såväl principiella som praktiska skäl
tala mot att hänsyn skall tagas till skogen vid gränsdragningen. Härom anföres
följande.
Vid bedömningen av frågan, huruvida fastställandet av arealgräns för
producentbidraget lämpligen skulle kunna ske med beaktande av brukningsdelarnas
skog och skogsmark, har utredningen mot varandra vägt å
ena sidan den ökade hänsyn till brukningsdelarnas faktiska bärkraft, som
härmed skulle kunna uppnås, och å andra sidan de olägenheter av principiell
och praktisk art detta skulle medföra. Utredningen anser att det skulle
vara till fördel ur rättvisesynpunkt, om vid bedömningen av brukningsdelarnas
bärkraft toges hänsyn till skogen på liknande sätt som för närvarande
sker i fråga om åker och äng. I det föregående har utredningen
framfört vissa betänkligheter av principiell art mot ett dylikt förfarande,
nämligen att skogen i motsats till ängen icke vore att hänföra till jordbruks]
orden. Tillika må erinras om att prisbildningen på skogsprodukter
på ett helt annat sätt än vad som gäller för jordbruksalster i egentlig mening
är beroende av konjunkturerna. Vidare må framhållas, att frågan om
hänsynstagande till skogen är av helt annan räckvidd än motsvarande
problem i fråga om ängen. Från nu anförda omständigheter skulle man
dock enligt utredningens mening i viss mån kunna bortse, om det ifrågasatta
systemet dels medförde en någorlunda rättvis reglering av bidragsrätten,
dels att detsamma rent tekniskt vore lätt att genomföra. Utredningen
har emellertid kommit till den uppfattningen, att ett beaktande av skogsinnehavet
även efter diskuterade schematiska linjer i betraktande av bland
annat näraliggande brukningsdelars ofta stora olikheter i fråga om skogens
bonitet och skogstillgången skulle verka mycket ojämnt och därigenom
medföra orättvisor och åstadkomma stor irritation. Vidare har utredningen
ansett, att en prövning av bidragsrätten efter diskuterade linjer ur teknisk
synpunkt bereder stora svårigheter och skulle medföra en alltför stor
arbetsbörda för lantbruksnämnderna. Utredningen har funnit såväl principiella
som praktiska skäl tala mot att arealgränsen fastställes med beaktande
av brukningsdelarnas skog.
Om bidragsrätten sålunda regleras utan hänsyn till skogens inverkan
på brukningsdelarnas bärkraft, förstärkas skälen för att en inkomsteller
förmögenhetsgräns skall fastställas på grundvalav
taxeringarna. Enligt utredningens mening bör därvid beaktas,
att det icke är förenligt med producentbidragets syfte, att sådant tilldelas
personer med förhållandevis höga inkomster och stor förmögenhet.
Det främsta ändamålet med en gränsdragning bör vara att gallra bort den
kategori av brukare, vilkas inkomst- och förmögenhetsförhållanden äro
sådana, att ett socialt stöd av producentbidragets karaktär under inga förhållanden
kan anses vara befogat. Utredningen finner det däremot mindre
stötande, om småbrukare med en inkomst något över lantarbetarlön erhålla
bidrag, även om deras inkomster till viss del icke härröra från jordbruket
utan från andra förvärvskällor.
Utredningen erinrar härefter om att särskilda utskottet vid 1947 års riksdag
på sin tid gjorde starka erinringar mot en behovsprövning efter taxerad
inkomst och fann dessa erinringar avgörande för sitt ställningstagande.
Utskottet ansåg sålunda, att det visserligen vore i och för sig principiellt
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
95.
motiverat, att bidragsrälten förknippades med en inkomstprövning på så
sätt, att bidrag skulle få utgå endast till brukare, vilkas inkomst under vissa
jämförelseår legat under en bestämd nivå. Emellertid erbjöde tillämpningen
av en sådan inkomstgräns stora svårigheter. Just beträffande jordbrukare
av avsedda kategorier vore, enligt vad utskottet uttalade, taxeringsresultaten
i betydande utsträckning påverkade av faktorer, som gjorde att resultaten
ej gåve ett tillförlitligt uttryck för brukarens faktiska genomsnittliga inkomstnivå.
Utredningen har för sin del övervägt, huruvida vid en eventuell prövning,
efter taxerad nettoinkomst hänsyn skulle kunna tagas ej blott till brukarens
sammanlagda inkomst utan även till inkomstens fördelning på intäkter av
jordbruk och intäkter från andra förvärvskällor. I anslutning till vissa vid
1949 års riksdag väckta motioner har framförts den tanken, huruvida icke
den som hade lägst viss inkomst av annat än jordbruk — exempelvis en:
inkomst motsvarande lantarbetarlön — borde utestängas från bidragsrätt.
Mot en prövning efter denna linje kunna dock göras vissa invändningar.
För det första är det ofta mycket svårt att konstatera, hur stor del av inkomsten,
som härrör från jordbruk respektive från andra näringsgrenar.
Inkomster av skogskörslor, för att taga ett exempel, taxeras än som intäkt
av jordbruk, än som intäkt av arbete. För det andra skulle det, om man
alltså droge en gräns vid en inkomst utgörande summan av lantarbetarlön
och inkomsten från jordbruket, kunna göras anmärkning mot att denna
kombination medförde rätt till bidrag men att den som enbart uppbure
lantarbetarlön icke komme i åtnjutande av bidrag. För det tredje torde en
dylik gränsdragning även kunna avhålla folk från att skaffa sig inkomster
vid sidan av jordbruket. Av nu anförda skäl finner utredningen, att eit
gränsdragning på sätt nu antytts icke skulle bli tillfredsställande.
En svårighet, som uppkommer vid varje gränsdragning efter inkomst eller
förmögenhet, är att gränsen måste ändras med vissa års mellanrum. Inkomst-
eller förmögenhetsförhållandena måste prövas varje gång en nytillträdande
brukare söker bidrag. Vidare måste ske en periodisk omprövning
av bidragsrätten över hela linjen. Sker en bedömning efter förmögenhet behöver
ändring emellertid göras mindre ofta än om den sker efter inkomst.
Förmögenhetsförhållanden och framför allt redovisningen av förmögenhet
vid taxering äro nämligen av mer konstant natur än inkomster och inkomstredovisning.
Med hänsyn till de praktiska svårigheter och olägenheter, som utredningen
sålunda funnit vara förbundna med en gränsdragning efter taxerad inkomst,
anser den sig icke vilja förorda en generell sådan. Utredningen finner
dock, att lantbruksnämnderna böra ha möjlighet att vägra bidrag, när
detta med hänsyn till inkomstförhållandena skulle komma att stå i uppenbar
strid med bidragets syfte. Denna möjlighet bör dock enligt utredningens
mening endast tillgripas, när det är fråga om brukare, som icke är mantalsskriven
å fastigheten och uppenbarligen besitter densamma av annan
anledning än att bereda sig sin huvudsakliga utkomst av jordbruket, eller
96
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
i fall av liknande slag. Det förutsattes, att den föreslagna möjligheten att
vägra bidrag begagnas endast där det står fullkomligt klart, att syftet med
fastighetsinnehavet är ett annat än att bereda innehavaren hans huvudsakliga
inkomst.
Genom införandet av nu föreslagna bestämmelser skulle enligt utredningen
en utgallring kunna ske av flertalet direkt stötande bidragsfall. Den anser
sig emellertid böra gå ännu längre i fråga om en begränsning av bidragsrätten
och förordar en generell gränsdragning efter förmögenhet. Därigenom
skulle i viss mån kunna uppnås samma syfte som med en gränsdragning efter
inkomst, då man vanligen kan förutsätta, att den som har förmögenhet
av någorlunda storlek också har förhållandevis goda inkomster. Vidare är
att beakta, att värdet av skogen ingår i brukarens förmögenhet. Med hänsyn
till att vid beskattning av förmögenhet gränsen går vid 30 000 kronor ifrågasätter
utredningen, om icke gränsen bör dragas vid lägst detta belopp. På
grund av förändringarna i penningvärdet under senare år är det emellertid
svårt att bilda sig en säker uppfattning om hur en sådan gräns skulle kunna
komma att verka. Räknat på basis av 1945 års förmögenhetsförhållanden
skulle ett förmögenhetsstreck vid 30 000 kronor ha medfört en utgallring
av nära 10 procent av bidragstagarna. Det torde kunna förutsättas, att motsvarande
procenttal för närvarande ligger väsentligt högre.
Emellertid anser utredningen det riktigast, att det får anstå med det slutliga
fastställandet av gränsen, tills resultaten av 1952 års fastighetstaxering
föreligga klara under nästa år. Det torde först då bli möjligt att taga slutlig
ställning till frågan, huruvida gränsen med hänsyn till de ändrade förmögenhetsförhållandena
— betingade bland annat av penningvärdets fall —
bör justeras uppåt till högre belopp än 30 000 kronor. Utredningen anser, att
frågan om ändring av förmögenhetsgränsen bör prövas i samband med varje
allmän fastighetstaxering.
Utredningen har i förevarande sammanhang vidare övervägt, huruvida
lantbruksnämnderna böra äga göra undantag från den valda förmögenhetsgränsen
med hänsyn till att brukaren har stor familj eller att andra omständigheter
av ömmande natur föreligga. Mot ett dylikt jämkningsförfarande
kan invändas, att det skulle bli administrativt betungande. Utredningen är
dock av den uppfattningen, att jämkning bör kunna ske i vissa ömmande
fall. Till dessa fall bör dock icke utan vidare räknas förekomsten av ett stort
barnantal i brukarens familj, då producentbidraget i så fall skulle komma
att utgöra ett extra barnbidrag. Hänsyn bör däremot enligt utredningens mening
kunna tagas till sådana förhållanden som att brukaren på grund av
sjukdom eller ålderdom har låga inkomster ävensom till andra liknande
omständigheter.
Utredningen framhåller slutligen, att även efter införandet av en gränsdragning
efter förmögenhet bidrag fortfarande kommer att kunna utgå till
personer, vilkas huvudsakliga inkomstkälla är förlagd utanför jordbruket,
alltså till innehavare av stödjordbruk. Genom den av utredningen förut föreslagna
bestämmelsen om att personer utan närmare anknytning till jord
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
97
bruket under vissa förutsättningar skulle kunna ställas utanför bidragsrätten
torde emellertid enligt utredningen komma att ske en utgallring i de
fall, där utgåendet av bidrag skulle kunna anses stötande med hänsyn till
bidragets syfte.
Mot utredningens förslag i fråga om möjlighet för lantbruksnämnd att
under vissa förutsättningar vägra bidrag har ledamoten herr Hseggblom anfört
reservation. Enligt hans mening böra personer, som ha sin fulla försörjning
av förvärvskälla utanför jordbruket, generellt uteslutas från att erhålla
producent- eller kontantbidrag. Han anför härom vidare följande.
Vilken inkomstgräns, som skall anses trygga full försörjning, kan naturligtvis
diskuteras och vara svår att fastställa, och den måste naturligtvis ändras
efter lönenivåns förskjutning. För närvarande torde lantarbetarlönen
motivera en gräns vid 6 000 kronors inkomst från förvärvskälla utanför
jordbruket. Då därtill kommer den inkomst mjölkproduktionen eventuellt
kan ge i varje fall i form av någon arbetsersättning, drabbar en sådan gränsdragning
näppeligen personer, som ha något behov av att åtnjuta subventioner,
även om de i tre år blivit vanda vid sådana. Genom en sådan regel
skulle lantbruksnämnderna kunna förhindra, att personer med goda inkomster
från andra yrken dra fördel av en hjälp som är avsedd för jordbrukare,
som bedriva sitt yrke under så dåliga betingelser att allmänna rationaliserings-
och prisregleringsåtgärder icke ansetts vara tillfyllest.
Uteslutande av bär föreslagen grupp inkomsttagare bör dock i varje fall
ske efter individuell prövning, varvid också bör förefinnas möjlighet för
undantag från regeln. Sådant undantag bör t. ex. göras, om vederbörandes
mjölkproduktion är av betydelse för att tillgodose ett lokalt behov av mjölk
på avsides liggande platser. Ett sådant förhållande kan motivera bibehållande
av kontantbidrag eller utbetalande av producentbidrag för det överskott
av mjölk, som kan behöva levereras till mejeri.
Naturligtvis vållar här föreslagen gränsdragning vissa besvär genom behovet
av omprövningar. Mejeristyrelserna torde dock utan svårighet kunna
lämna uppgifter på vilka personer, som över huvud taget böra bli föremål
för prövning. Det kan förutsättas att dessa fall, även om de väcka stor uppmärksamhet,
icke bli alltför överväldigande många. Då det gäller ett socialt
stöd, torde lantbruksnämnderna ha rätt av vederbörande fordra att de själva
styrka sin behörighet att erhålla stödet i fråga, och sedan lantbruksnämnderna
gjort en första gallring, torde de blott ha anledning hålla uppsikt med
de fall, där inkomsten legat "så nära gränsen att ett borttagande i framtiden
kan vara påkallat. Personer som icke erhållit bidrag på grund av denna
gränsdragning torde vid försämrat inkomstläge icke underlåta att själva
påkalla omprövning.
Här föreslagen behovsprövning för personer med sin huvudsakliga inkomst
från förvärvskällor utanför jordbruket torde i varje fall icke medföra
på långa vägar så stora besvär som den allmänna inkomstprövning, som ansågs
möjlig att genomföra såväl av 1942 års jordbrukskommitté som i propositionen
nr 75/1947.
Vidare har ledamoten herr Svensson anmält reservation mot förslaget att
införa eu förmögenhetsgräns såsom villkor för producentbidrag. Såsom motivering
härför anföres följande.
Kommittén har, med all rätt, avstått från en verklig behovsprövning. När
så är fallet blir emellertid en gränsdragning av det slag som i detta fall ifråga
7
11 i han g till riksdagens protokoll 1952. 1 sand. AV 236.
98
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
sättes tämligen godtycklig. De verkliga värden, som finnas bakom eu taxerad
förmögenhet av viss storlek, äro mycket varierande beroende på förmögenhetens
sammansättning. Den ekonomiska bärkraft, som förmögenheten
ger, växlar emellertid inte bara med dess reella värde utan även med hänsyn
till familjens storlek, åldersfördelning och inkomstförhållanden in. m. Vidare
kan en familjs förmögenhet i vissa fall vara delad på flera av dess
medlemmar. Högsta producentbidrag 480 kronor motsvarar, om det kapitaliseras
efter 3 procent, ett belopp av 16 000 kronor. Om detta skall falla bort
vid en formellt bestämd, men i realiteten slumpartad gräns, skapas både ett
tröskelproblem och andra orättvisor, som måste väcka berättigat missnöje.
Härtill kommer, att det säkerligen blir stora svårigheter att tillämpa förslaget.
Då längden över taxerad förmögenhet jämlikt lag om inskränkning i
rätten att utbekomma allmänna handlingar åtnjuter sekretesskydd måste antingen
alla deklarera sin förmögenhet eller också måste Kungl. Maj :t medgiva
lantbruksnämnderna generell tillåtelse att taga del av dessa längder.
Om jämkning såsom utredningen föreslår skall ske i ömmande fall så räcker
det dessutom icke med att lantbruksnämnderna få kännedom om huruvida
vederbörande har beskattningsbar förmögenhet utan en realprövning krävs
såväl av dennas storlek och sammansättning som av familjens övriga ekonomiska
förhållanden. Det kan icke vara rimligt att lantbruksnämndernas
verksamhet kopplas in på dylika arbetsuppgifter i större grad än som redan
skett. Resultatet blir icke bara att nämndernas arbetskraft bindes vid uppgifter
som ej avsetts utan även att de psykologiska förutsättningarna för ett
gott samarbete med jordbrukarna försvagas.
Såsom förut nämnts har inom utredningen även diskuterats att i anslutning
till vissa regler, som gälla vid beviljande av bidrag ur skogsförbättringsanslaget
och skogslånefonden, vid prövningen av bidragsrätten b ea
k t a i vad mån brukaren är beroende av arbetsinkomsten
från den egna brukningsdelen. Beträffande tankegången
bakom nämnda regler hänvisar utredningen till 1936 års skogsutrednings
betänkande nr 2 (SOU 1938: 58, s. 206). Ett referat av skogsutredningens uttalanden
på anförda ställe lämnas i förevarande betänkande å s. 85.
De av skogsstyrelsen meddelade tillämpningsföreskrifterna beträffande
skogsförbättringsanslaget och skogslånefonden anknyta till skogsutredningens
berörda uttalanden. Enligt anvisningarna bör sålunda storleken av de
bidrag, varom här är fråga, bestämmas med hänsyn till behovet i varje särskilt
fall. Den skogsägare anses vara behövande, som för sin eller sin familjs
bärgning är beroende av arbetsinkomster från skogen, ävensom annan
skogsägare, som själv brukar sin fastighet, under förutsättning dock att
skogsinnehavet mindre är att anse som en kapitalplacering än som cn möjlighet
att bereda arbete för gårdens folk (stöd för jordbruket). Endast i de
fall sådan kategoriklyvning anses icke tillräckligt belysa skogsägarens bidragsbehov,
erfordras ytterligare uppgifter angående skogsägarens ekonomiska
ställning. — Motsvarande regler gälla även beträffande statsbidrag till
skogsvägar. Enligt vad som uppgivits av skogsstyrelsen har tillämpningen av
ifrågavarande regler icke berett några administrativa svårigheter.
Producentbidragsutredningen är för sin del av den uppfattningen, att de
positiva erfarenheterna från handläggningen av bidragsärenden av nyss an
-
KungI. Maj. ts proposition nr 236.
99
givet slag icke utan vidare kunna tagas som intäkt för att metoden skulle
kunna tillämpas med samma lyckliga resultat, när det gäller producent- och
kontantbidragen. Det är nämligen att observera, att prövningen av ansökningar
om skogsbidragen sker individuellt, vilket om möjligt bör undvikas
beträffande producent- och kontantbidragen. Dessa senare bidrag utgå vidare
till en betydligt större krets av jordbrukare än vad som är fallet med de
berörda skogsbidragen. Utredningen anser därför, att en prövning av rätten
till producentbidrag efter samma linjer som i fråga om skogsbidragen icke
utgör en lämplig form av gränsdragning.
Bidragsbeloppen och bidragsskalan. Utredningen anför här till en början,
att såväl lantbruksnämnder som mejeristyrelser ganska allmänt ansett sig
kunna konstatera, att mjölkleveranserna till mejeri i viss utsträckning anpassats
efter bidragsskalan. Sålunda uppges bland annat att antalet mejerileverantörer
från mindre jordbruk ökat samtidigt som det förmärkts en tendens
till anpassning av leveranserna såväl uppåt från jordbrukare, vilkas
årsleveranser tidigare understigit 4 000 kilogram, som nedåt från brukare,
vilka förut levererat mer än 7 000 kilogram. Anpassningen nedåt synes dock
icke ha skett i någon större omfattning.
På grund av vad sålunda framkommit i yttrandena från lantbruksnämnder
och mejeristyrelser anser utredningen det klarlagt, att producentbidraget
haft viss inverkan på produktionsutvecklingen för mjölk under senare
år. I yttrandena beröras visserligen närmast mejerileveranserna av mjölk,
men utredningen finner det högst sannolikt, att den ökning av dessa leveranser
från mindre jordbruk, som förmärkts, åtminstone till en del avspeglar
en bakomliggande produktionsökning. I detta sammanhang bör emellertid
enligt utredningen icke bortses från att under de senaste åren skett en allmän
stegring av mjölkproduktionen ifrån det bottenläge, som nåddes efter 1947
års dåliga skörd. Denna omständighet manar till en viss försiktighet vid bedömningen
av frågan om bidragets produktionsökande effekt. Vidare bör beaktas,
att den allmänna ökning av mjölkproduktionen, som sålunda skett
och som på sista tiden lett till vissa avsättningssvårigheter i fråga om mjölkprodukter,
föranlett viss kritik av bidragssystemet på grund av dess produktionsstimulerande
verkan.
Utredningen uppger härefter all av de lantbruksnämnder, som ha haft erinringar
att göra mot nuvarande bestämmelser om bidragets storlek, flera
ha ansett alt maximibeloppet för producentbidraget utgår vid för låg mjölkmängd
och därigenom missgynnar de egentliga jordbrukarna men gynnar
personer med annan huvudförvärvskälla än lantbruk, främst den stora
gruppen stödjordbrukare. För rättelse av denna felavvägning har av flera
nämnder föreslagits, att bidragsskalans topp skulle förskjutas till högre
kvantiteter än för närvarande. Den kostnadsfördyring, som en dylik ändring
skulle medföra, har förutsatts skola motverkas genom främst en sänkning
av det nuvarande högsta beloppet per kilogram från 12 öre till lägre belopp.
Även från annat håll än från lantbruksnämnder har framförts förslag av
samma innebörd.
100
Kunr/l. Maj.ts proposition nr 236.
Utredningen anser för sin del många skäl tala för en ändring av b idragsbeloppen
och bidragsskalan i den riktning, som sålunda
förordats av bland andra ett flertal lantbruksnämnder. Härom anför utredningen
följande.
Utredningen har förut bland annat diskuterat införandet av en undre
arealgräns, genom vilken åtgärd skulle åstadkommas viss begränsning av bidragsrätten
för stödjordbrukare. Utredningen ansåg sig dock icke vilja tillstyrka,
att en dylik gräns infördes, utan uttalade, att en begränsning av bidragsrätten
av åsyftat slag syntes böra åstadkommas medelst en ändring av
bidragsskalan. En förskjutning av bidragsskalans tyngdpunkt till större
kvantiteter medför en nedskärning av de till stödjordbrukare utgående bidragen
samtidigt som bidraget i större utsträckning än vad som f. n. är
fallet kommer den kategori brukare till del, för vilken det främst är avsett.
Vad nu sagts betraktar utredningen som det huvudsakliga syftet med en omläggning
av bidragsbestämmelserna i den diskuterade riktningen.
Men även ur andra synpunkter anser utredningen en dylik omläggning
vara motiverad. Det förhållandevis höga bidraget per kilogram, maximalt
12 öre, medför en ganska stark spänning mellan det mjölkpris, som utfås av
bidragstagare, och det pris som andra producenter erhålla. Att detta i och för
sig utgör ett irritationsmoment har framgått av lantbruksnämndernas och
mejeristyrelsernas yttranden. I det föregående har också framhållits, att det
höga bidragsbeloppet per kilogram verkat stimulerande på mjölkproduktionen
vid mindre brukningsdelar. Den ökning av mjölkproduktionen, som på
denna grund skett, Dör åtminstone till en del ha skett på bekostnad av annan
produktframställning samtidigt som den medfört ökad användning av köpfoder.
Producenlhidraget skulle alltså ha medfört en ytterligare accentuering
av den ensidiga inriktningen på produktion av mjölk inom småbruket.
Att en dylik ensidighet i produktionsinriktningen åtminstone på längre sikt
kan bli till nackdel för småbruket svnes troligt. För dagen föreligger det förhållandet,
att en ytterligare ökning av mjölkproduktionen icke anses önskvärd
på grund av de avsättningssvårigheter i fråga om mjölkprodukter, som
föreligga. De omständigheter, som nu nämnts, utgöra enligt utredningens
mening i och för sig skäl för en sänkning av bidraget per kilogram från 12
öre till ett lägre örestal, oavsett att en dylik ändring såsom förut framhållits
blir erforderlig på grund av den ifrågasatta förskjutningen av bidragsskalans
tyngdpunkt.
På grund av det anförda bär utredningen av Svenska mejeriernas riksförening
begärt och erhållit vissa beräkningar av kostnaderna för producentbidraget
vid åtta alternativa utformningar av bidragsskalan. Beräkningarna
ha sammanförts i en på s. 101 återgiven tabell.
I anslutning till tabellen anför utredningen följande.
Beräkningarna bygga på följande förutsättningar, nämligen dels att bidrag,
liksom hittills, som regel skall utgå för mjölkleveranser från brukningsdelar
med högst 10 hektar åker, dels att bidraget skall utgöra högst
480 kronor per mjölkleverantör och år. Beräkningarna ha verkställts på
grundval av den representativa undersökningen i juni 1950 av mjölkproduktionen
i landet år 1949 samt leveransstatistiken för mejerier samma år.
Av de olika alternativen utgör nr 1 den nu gällande bidragsskalan. Bidraget
per kilogram enligt detta utgör 12 öre. I alternativ nr 2 har räknats med
10, i nr 3—7 med 8 och i nr 8 med 6 öre per kilogram. Eftersom maximibeloppet
såsom förut framhållits enligt direktiven skall kvarstå oförändrat
Kungl. Maj:ts proposition nr 236. 101
Producentbidragets storlek vid olika årsleveranser av mjölk till mejeri.
| Alt. 1 | Alt. 2 | Alt. 3 | Alt. 4 | Alt. 5 | Alt. 6 | Alt. 7 | Alt. 8 |
Bidrag per kilogram intill |
|
|
|
|
|
|
|
|
undre gränsen, öre....... | 12 | 10 | 8 | 8 | 8 | 8 | 8 | 6 |
Maximibeloppets |
|
|
|
|
|
|
|
|
undre gräns, kg.......... | 4 000 | 4 800 | 6 000 | 6 000 | 6 000 | 6 000 | 6 000 | 8000 |
övre gräns, kg............ | 7 000 | 7 800 | 9 000 | 10 000 | 9 000 | 10 000 | 11000 | 11 000 |
Minskning per kilogram efter |
|
|
|
|
|
|
|
|
övre gränsen, öre ........ | 3 | 3 | 3 | 3 | 4 | 4 | 4 | 3 |
Kvantitet för bidragets upp- |
|
|
|
|
|
|
|
|
hörande, kg.............. | 23 000 | 23 800 | 25 000 | 26 000 | 21 000 | 22 000 | 23 000 | 27 000 |
Årsleverans av mjölk, kg | Bidragsbelopp per år, kr | |||||||
1000 .................... | 120 | 100 | 80 | 80 | 80 | 80 | 80 | 60 |
2 000 .................... | 240 | 200 | 160 | 160 | 160 | 160 | 160 | 120 |
3 000 .................... | 360 | 300 | 240 | 240 | 240 | 240 | 240 | 180 |
4 000 .................... | 480 | 400 | 320 | 320 | 320 | 320 | 320 | 240 |
5 000 .................... | 480 | 480 | 400 | 400 | 400 | 400 | 400 | 300 |
6 000 .................... | 480 | 480 | 480 | 480 | 480 | 480 | 480 | 360 |
7 000 .................... | 480 | 480 | 480 | 480 | 480 | 480 | 480 | 420 |
8 000 .................... | 450 | 474 | 480 | 480 | 480 | 480 | 480 | 480 |
9 000 .................... | 420 | 444 | 480 | 480 | 480 | 480 | 480 | 480 |
10 000 .................... | 390 | 414 | 450 | 480 | 440 | 480 | 480 | 480 |
11000 .................... | 360 | 384 | 420 | 450 | 400 | 440 | 480 | 480 |
12 000 .................... | 330 | 354 | 390 | 420 | 360 | 400 | 440 | 450 |
13 000 .................... | 300 | 324 | 360 | 390 | 320 | 360 | 400 | 420 |
14 000 .................... | 270 | 294 | 330 | 360 | 280 | 320 | 360 | 390 |
15 000 .................... | 240 | 264 | 300 | 330 | 240 | 280 | 320 | 360 |
16 000 .................... | 210 | 234 | 270 | 300 | 200 | 240 | 280 | 330 |
17 000 .................... | 180 | 204 | 240 | 270 | 160 | 200 | 240 | 300 |
18 000 .................... | 150 | 174 | 210 | 240 | 120 | 160 | 200 | 270 |
19 000 .................... | 120 | 144 | 180 | 210 | 80 | 120 | 160 | 240 |
20 000 .................... | 90 | •114 | 150 | 180 | 40 | 80 | 120 | 210 |
21000 .................... | 60 | 84 | 120 | 150 | — | 40 | 80 | 180 |
22000 .................... | 30 | 54 | 90 | 120 | — | — | 40 | 150 |
23 000 .................... | — | 24 | 60 | 90 | — | — | — | 120 |
Kostnad, milj. kr | 62-3 | 63i | 63-3 | 65''4 | 60''0 | 62 7 | 65-0 | 61-4 |
vid 480 kronor, uppnås maximum senare ju lägre bidrag per kilogram som
väljes. Utgår bidraget såsom nu är fallet med 12 öre per kilogram, erhålles
maximibeloppet vid en mejerileverans (undre gräns) av 4 000 kilogram
mjölk. För ett bidrag av 10 öre är motsvarande kvantitet 4 800 kilogram,
för 8 öre 6 000 kilogram och för 6 öre 8 000 kilogram.
Enligt nu gällande regler utgår maximibeloppet vid en mejerileverans av
lägst 4 000 (undre gränsen) och högst 7 000 kilogram (övre gränsen). Intervallet
mellan den undre och den övre gränsen, toppbredden, utgör alltså
3 000 kilogram. Med samma bredd har räknats i alternativen nr 2, 3, 5 och
8, medan i de övriga kalkylerats med en bredd av 4 000 kilogram (nr 4 och
6) samt 5 000 kilogram (nr 7). Den övre gränsen för maximibeloppet, alltså
den kvantitet, efter vilken bidraget minskar, är direkt beroende av den
102
Kunfjl. Maj ris proposition nr 236.
undre gränsens belägenhet och toppbredden. Den övre gränsen ligger nu vid
7 000 kilogram, men enligt de övriga alternativen högre, vid nr 7 och 8 så
högt som vid 11 000 kilogram.
Vid mejerileveranser, vilka överstiga den övre gränsen, reduceras bidragsbeloppet
för närvarande med 3 öre per kilogram. Med samma minskningsbelopp
räknas även i alternativen nr 2—4 och 8, medan i nr 5—7 kalkyleras
med 4 öre per kilogram.
Producentbidrag upphör enligt gällande regler att utgå vid en mjölkleverans
av 23 000 kilogram per är. Vid samma kvantitet upphör även bidraget
att utgå enligt alternativ nr 7. Kvantiteten varierar i övrigt från 21 000 till
27 000 kilogram.
Såsom förut framhållits måste av utredningen framförda förslag i kostnadshänseende
hålla sig inom nuvarande kostnadsram. Med gällande bidragsskala
utgöra de beräknade kostnaderna för producentbidraget (från
kontantbidraget bortses här) 62,3 miljoner kronor. Motsvarande kostnadssumma
för alternativen 2—8 växlar från 60,o till 65,4 miljoner kronor.
Enligt utredningens uppfattning falla även de kostsammaste alternativen
inom den föreskrivna kostnadsramen. Utredningen har därför ansett sig
oförhindrad att diskutera de olika alternativen utan att behöva taga hänsyn
till skiljaktiga kostnader.
Vid prövningen av vilket alternativ som bör föredragas stannar utredningen
för det med nr 7 betecknade. Såsom skäl härför anföres följande.
Utredningen har förut framhållit, att en sänkning av bidraget per kilogram
från 12 öre enligt dess mening av olika skäl vore motiverad. Under
övervägande inom utredningen har varit en reduktion av bidraget till 10, 8
eller 6 öre per kilogram. Att sänka bidragsbeloppet till 10 öre, alltså med
endast 2 öre, har utredningen å ena sidan funnit innebära en för liten justering
med hänsyn till den kritik, som riktats mot det nuvarande bidragets
höjd. Att begränsa bidraget till 6 öre, alltså till hälften av nuvarande belopp,
har utredningen å andra sidan ansett utgöra en för radikal ändring.
Utredningen har kommit till den uppfattningen, att en reduktion av bidraget
från 12 till 8 öre skulle medföra en lämplig avvägning av bidraget per
kilogram.
Intervallet mellan den undre och den övre gränsen för maximibeloppet,
toppbredden, utgör nu 3 000 kilogram. Utredningen har även övervägt en
ändring av bidragsskalan på denna punkt och stannat för en ökning till
5 000 kilogram.
Efter uppnådd övre gräns för maximibeloppet sjunker bidraget för närvarande
med 3 öre per kilogram ytterligare levererad mjölk. Med bibehållande
av detta avdragsbelopp skulle vid de förslag till ändringar av bidragsskalan,
som utredningen i det föregående framlagt, producentbidrag upphöra
att utgå först vid en leverans av 28 000 kilogram mot nu 23 000 kilogram.
Utredningen är av den uppfattningen, att sistnämnda gräns med hänsyn
till bidragets syfte är väl avvägd och i varje fall icke bör nämnvärt ändras.
För att de av utredningen i övriga hänseenden föreslagna ändringarna
i bidragsskalan icke på denna punkt skola få en verkan av icke önskvärt
slag, anser utredningen, att bidragsskalan bör givas en brantare lutning
nedåt än vad som nu är fallet. En förhållandevis snabb avveckling finner
utredningen önskvärd även ur den synpunkten, att tröskelproblemet vid
arealgränsen blir mindre framträdande än eljest. Om avdraget per kilogram
mjölk efter uppnådd övre gräns för maximibeloppet ökas från 3 till 4 öre
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
103
per kilogram, skulle bidraget komma att upphöra vid 23 000 kilogram. Bidragsrätten
(antalet bidragstagare) beröres alltså icke av det diskuterade
alternativet.
Sammanfattningsvis framhåller utredningen, att den nya bidragsskalan
skiljer sig från den nu gällande i följande hänseenden.
1. Bidraget per kilogram till mejeri levererad mjölk före uppnådd undre
gräns för maximibeloppet sänkes från 12 till 8 öre per kilogram.
2. Maximalt bidragsbelopp, 480 kronor, utgår vid mjölkleveranser av
6 000—11 000 kilogram mot för närvarande 4 000—7 000 kilogram.
3. Bidraget minskar efter uppnådd övre gräns för maximibeloppet med
4 mot nu 3 öre per kilogram. Bidrag upphör därmed att utgå vid 23 000
kilogram (ingen förändring).
Utredningen ingår härefter på frågan om det inbördes förhållandet
mellan producent- och kontantbidraget. Beträffande
denna relation ha flera lantbruksnämnder haft vissa erinringar
att göra. Den främsta av dessa har varit, att producentbidragstagarna i mellangruppen
nu hade något sämre ställning än kontantbidragstagarna i samma
grupp. Medelavkastningen per ko vore nämligen högre än vad man kalkylerat
med vid bestämmelsernas utformning. Vid ett koantal av 4—8 djur
vore det fördelaktigare med kontant- än producentbidrag. En riktigare relation
erhölles, har det uttalats, om maximibeloppet för producentbidraget
finge utgå för större mejerileveranser än vad som nu vore fallet.
Den kritik, som sålunda anförts mot det inbördes förhållandet mellan
producent- och kontantbidraget, finner utredningen vara i stort sett berättigad.
Utredningen lämnar å s. 94—95 i betänkandet vissa uppgifter till belysning
härav.
Det förslag till ändring av bidragsskalan för producentbidrag, som utredningen
nu framlagt, kan emellertid väntas medföra en bättre inbördes avvägning
av producent- och kontantbidraget än nuvarande bidragsskala. Fullständig
överensstämmelse, d. v. s. likartade villkor för erhållande av maximibidrag
mellan de båda bidragsformerna om hänsyn tages till den faktiska
medelavkastningen per ko, uppnås dock ej med utredningens förslag, men
utredningen anser att full överensstämmelse i här avsedd mening ej heller
bör eftersträvas. Hänsyn bör nämligen enligt utredningens mening tagas till
att ett förhållandevis stort antal bidragstagare finnes i de delar av landet,
där avkastningen per ko ligger under de genomsnittliga rikssiffrorna.
Utredningen berör slutligen i förevarande sammanhang frågan om huruvida
producentbidraget i fortsättningen bör utgå
med fast belopp. Härigenom skulle bidraget ej längre få någon inverkan
på produktionsutvecklingen samtidigt som det administrativa förfarandet
skulle förenklas. För de tre år, under vilka bidrag nu utgått, skulle
ske en uträkning av hur stor mejerileveransen för varje brukare genomsnittligt
varit. Medeltalet skulle bli avgörande för det bidrag, brukarna skul
-
104
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
le ha för framtiden. Utredningen anser, att förslag i angiven riktning på
grund av direktiven falla utanför utredningens ram. Vidare erinras om den
starka kritik, som på sin tid restes mot jordbrukskommitténs förslag om att
småbrukarstödet skulle utgå såsom kontantbidrag utan motprestation.
Beträffande utredningens förslag i fråga om bidragsbeloppen och bidragsskalan
har reservation anmälts på vissa punkter av ledamoten herr Haeggblom.
Han anser, att de nu utgående årligen varierande produeentbidragen
böra ersättas av fasta bidragsbelopp. Till stöd härför anföres i huvudsak
löljande.
Det synes som om utredningen icke tillräckligt beaktat direktivens understrykande
av att bidragsbestämmelserna borde utformas så, att de icke
åstadkomma en ej önskvärd snedvridning av produktionen. Föreslaget införande
av ett förmögenhetstreck torde icke ha nämnvärd förbättring i detta
hänseende med sig, och skulle en sådan snedvridning motverkas genom bidragsskalans
ändring, behövde ändringen göras på ett mycket radikalare
sätt med ett betydligt lägre maximum än de 8 ören utredningen föreslagit.
Men då skulle bidraget icke i tillräcklig grad komma de jordbrukare främst
till godo, för vilka det är avsett.
En annan utväg står emellertid öppen för att hindra producentbidraget
från att motverka den nu av statsmakterna förordade och av jordbrukets
organisationer accepterade omläggningen av jordbrukets produktion. Närmast
till hands torde ligga att avkoppla producentbidragen från de årliga leveranserna
av mjölk och i stället beräkna dem på tidigare erhållna leveransmedeltal.
Produeentbidragen ha den 30 juni 1951 utbetalats under tre år. För varje
bidragstagare kan därför lätt uträknas medeltalet för de tre sista årens
mjölkleveranser. Utan större svårighet än vad uträknande av ett års producentbidrag
annars kräver, kan uträknas ett bidrag baserat på detta medeltal
med tillämpande av de ändrade regler i fråga om bidragsskala, förmögenhetsgräns
och inkomstgräns, som föreslagits av utredningens majoritet eller
nu föreslås. Om sedan dessa på tre års medeltal beräknade bidrag finge gälla
som det för framtiden utgående stödet till varje övergångsjordbruk enligt i
övrigt oförändrade grunder, där ej omprövning på grund av förändrade förmögenhets-
eller inkomstförhållanden påkalla ändring, skulle två betydande
fördelar vinnas. Dels skulle producentbidraget upphöra att inrikta produktionen
mot ökade eller oförändrade mjölkleveranser till mejeri oavsett
önskvärdheten av annan produktion. Dels skulle lantbruksnämndernas besvär
med uträkning och kontroll av årligen varierande bidragsbelopp bortfalla.
En sådan ändring torde icke innebära någon förändring i de principiella
grunderna, som år 1947 antogos för stödet åt innehavare av mindre jordbruk.
Inga innehavare av mindre jordbruk, som nu erhålla producentbidrag,
komma att genom denna anordning uteslutas. Skillnaden i bidragsbeloppen
torde icke heller bli av nämnvärd storlek eller för bidragstagaren vara av
praktisk betydelse. Då bidragens storlek blir beroende av under tre år fullgjorda
mjölkleveranser under den tid, då mjölkproduktionens uppehållande
var önskvärd, äro bidragen icke att betrakta som »fattighjälp». Jämfört med
1942 års jordbrukskommittés förslag om bidragsbelopp på antingen 500
eller 250 kronor, bli vidare bidragen enligt här föreslagna grunder betydligt
mera differentierade, vilket enbart torde kunna räknas som fördelaktigt.
Kungl. Maj.ts proposition nr 23ti.
105
Herr Haeggblom uttalar härefter, att producentbidragen i den nu föreslagna
formen ha det gemensamt med det av 1942 års jordbrukskommitté
föreslagna stödet, att beloppen bli lika år för år. Mot att bidragsbeloppen
vore fixerade vände sig icke den mot kommitténs förslag riktade kritiken.
Då riksdagen i fråga om kontantbidragen accepterat deras oberoende av koantalets
förändring, sedan de en gång fastställts, kan förslaget icke heller
anses innebära någon principiell förändring av grunderna för stödet åt det
mindre jordbruket, blott en nödvändig anpassning till ett förändrat tidsläge.
Utan hänsynstagande till det förändrade läge, som nu inträtt har emellertid
utredningen i fråga om kontantbidraget föreslagit, att det skall anpassas
efter väsentliga och bestående förändringar i koantalet. Enligt herr Haeggblom
medför delta förslag att den, som lyder statsmakternas och jordbruksorganisationernas
förslag, kommer att straffas, därest han uppbär kontantbidrag.
Med hänsyn till vad som anförts rörande producentbidragens fastställande
till belopp oberoende av mejerileveransernas variationer anser sig
därför herr Haeggblom icke kunna ansluta sig till utredningens förslag i
fråga om anpassning av kontantbidragen.
Herr Haeggblom uttalar slutligen, att om hans förslag genomföres den
missvisande benämningen producentbidrag bör ändras till bidrag till mindre,
ofullständiga jordbruk och omfatta såväl nuvarande kontant- som producentbidrag.
Särskilda frågor rörande bidragsrätten. Utredningen upptager här först
frågan om producentbidrag till nytillträda n de bruk
a r e.
Enligt kungörelsen nr 323/1948, 4 § 2 inom. a) och b) gälla följande förutsättningar
för nytillträdande brukare att erhålla producentbidrag.
a) Den föregående innehavaren av brukningsdelen har varit berättigad
till bidrag, varjämte den nye innehavaren antingen övertagit brukningsdelen
efter make eller eljest på grund av släktskap eller annat förhållande stått
den föregående innehavaren nära och redan före den 1 juli 1948 helt eller
huvudsakligen skött jordbruket å brukningsdelen.
b) Brukningsdelen — vars föregående innehavare uppburit bidrag — är
1 behov av yttre rationalisering och brukaren kan beräknas ha möjlighet att
först sedan sådan rationalisering kommit till stånd uppnå en tillfredsställande
bärgning, varjämte med hänsyn härtill och till omständigheterna i övrigt
ett särskilt stöd till brukaren kan anses befogat.
Enligt vad utredningen uppger utgöra nu återgivna föreskrifter om förutsättningarna
för nytillträdande brukare att erhålla bidrag en av de främsta
missnöjesanledningarna beträffande producentbidraget. Av lantbruksnämndernas
yttranden ävensom av de utav utredningen genomgångna besvärsärendena
framgår dessutom, att tillämpningen av kungörelsens 4 §
2 mom. berett lantbruksnämnderna vissa svårigheter.
Det ganska utbredda missnöje, som sålunda förekommit beträffande föreskrifterna
om bidragsrätten för nytillträdande brukare, bottnar enligt ut
-
106
Kangl. Maj:ts proposition nr 236.
redningens uppfattning till stor del i bristande kännedom om producentbidragets
tillkomsthistoria och syftet med detta bidrag. Till den del kritiken
tar sikte på de allmänna principerna för bidragsrätten finner utredningen
sig emellertid med hänsyn till direktiven sakna anledning att ingå
på densamma. Däremot anser den sig böra upptaga till prövning vissa med
bidragsrätten för nytillträdande brukare sammanhängande frågor, vilka
icke kunna anses beröra de grundläggande principerna för producentbidraget.
Utredningen anför härutinnan följande.
Missnöjet med bestämmelserna i kungörelsens 4 § 2 mom. avser främst
de under b) meddelade reglerna. Det har emellertid från vissa håll ifrågasatts,
huruvida icke bestämmelserna under a) efter en viss övergångstid
borde slopas. Om bedömningen genomgående företoges med utgångspunkt
från behovet av yttre x-ationalisering, alltså enligt bestämmelserna under
b), skulle ernås större rättvisa.
Utredningen har övervägt, huruvida en ändring av bestämmelserna i den
riktning, som sålunda ifrågasatts, lämpligen borde företagas. För en sådan
ändring talar otvivelaktigt vissa rättvisesynpunkter. Utredningen anser
emellertid, att de skäl, som motivera ett bibehållande av nuvarande bestämmelser,
böra tillmätas större vikt. Den vill i detta hänseende fästa
uppmärksamheten på att det som villkor för den kritiserade »automatiska»
överflyttningen av bidragsrätten uppställts ej endast krav på att den frånträdande
och tillträdande brukaren på grund av släktskap eller annat förhållande
skola ha stått varandra nära utan även krav på att den nytillträdande
redan före den 1 juli 1948 helt eller huvudsakligen skall ha skött
jordbruket å brukningsdelen. Övergången av brukningsdel på ny innehavare
i fall av ifrågavarande slag utgör därför enligt utredningens mening
snarare en formell än en reell förändring av brukarförhållandena. Under
sådana omständigheter finner utredningen tillräckliga skäl icke föreligga
att ändra ifrågavarande bestämmelser.
Att fastslå de förhållanden, som enligt 4 § 2 mom. a) utgöra förutsättning
för nytillträdande brukares bidragsrätt synes i allmänhet icke ha berett
lantbruksnämnderna några större svårigheter. Det gäller i dessa fall
oftast att fastställa, huruvida den i förhållande till den föregående brukaren
närstående, vilken sökt bidrag, »helt eller huvudsakligen» skött jordbruket
före den 1 juli 1948, alltså att fastslå vissa faktiska förhållanden.
Annorlunda ligger saken till, när det gäller att avgöra, huruvida förutsättningar
för bidrag enligt b) äro för handen. Härvid skall nämligen en bedömning
ske, huruvida brukningsdelen är i behov aA7 yttre rationalisering
och brukaren först sedan sådan rationalisering kommit till stånd kan beräknas
hava möjlighet att uppnå en tillfredsställande bärgning. Såsom tidigare
omtalats ha flertalet lantbruksnämnder funnit bedömningen på denna
punkt bereda särskilda svårigheter.
Man kan här lämpligen skilja mellan tA''å olika fall. I det förra fallet
kan den önskvärda rationaliseringen a\'' den ej bärkraftiga fastigheten icke
komma till stånd eller i ATarje fall icke genomföras inom överskådlig framtid.
I det senare fallet skulle den icke bärkraftiga brukningsdelen visserligen
kunna förstärkas, men innehavaren har icke för aA^sikt att Aidtaga
en dylik åtgärd.
Vad det förra slaget av bidragsfrågor angår anser utredningen, att bidrag
bör vägras endast där det står fullständigt klart, att yttre rationalisering
för den berörda fastigheten icke kan komma till stånd. Det förekommer
ofta, att två eller flera ofullständiga brukningsdelar, Arilka alla anses
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
107
behöva bli föremål för yttre rationalisering, gränsa till varandra. Det torde
i dylika fall ofta vara svårt att avgöra, vilka som skola bestå för framtiden
och vilka som skola uppdelas och uppgå i de andra. Föreligger ovisshet på
denna punkt, bör bidrag enligt utredningens mening beviljas. Det får förutsättas,
att bidrag i dylika ifall lämnas tills vidare samt att bidragsfrågan
upptages till förnyad prövning så snart förhållandena det aktualisera.
Vad det senare slaget av bidragsfrågor beträffar anser utredningen, att
skäl här i allmänhet icke föreligga att bevilja bidrag. Undantag härifrån
synes dock enligt utredningens mening kunna ifrågasättas i visisa speciella
fall. Från norrländskt håll har framhållits, att bolagsarrendatorerna intoge
en missgynnad ställning vid tillträde av brukningsdel efter den 1 juli 1948.
Även om möjlighet till yttre rationalisering funnes, kunde den oftast icke
utnyttjas, enär bolagen, med hänsyn till behovet av arbetskraft, icke vore
villiga därtill. Utredningen anser, att i fall av angivet eller liknande slag
bidrag skall kunna beviljas.
Utredningen behandlar i det följande frågan, huruvida gällande bestämmelser
om godtagbart le v erans hinder kunna anses tillfredsställande
eller om de, såsom ifrågasatts, böra utsträckas att även omfatta andra
fall av hinder för mejerileverans.
Vad först beträffar huvudregeln i nu gällande bestämmelser om rätten
till kontantbidrag anser utredningen, i anslutning till vad som uttalats i propositionen
nr 75/1947, att avgörande vikt bör fästas vid brukningsdelens
läge i förhållande till mejeris körlinje. Även i fortsättningen bör enligt utredningens
mening som huvudregel gälla, att kontantbidrag bör beviljas
endast om mjölkleveranser till mejeri med hänsyn till avståndet till körlinje
av praktiska skäl få anses uteslutna. Utredningen finner icke anledning
till erinran beträffande avståndsregelns praktiska tillämpning.
Undantag från avståndsregeln kan enligt nuvarande bestämmelser endast
göras i det fall, att det föreligger ett rent lokalt behov av mjölk, vilket ej
kan täckas genom leverans från annan brukningsdel eller från mejeri. Enligt
vad utredningen uppger har emellertid i ett flertal av de yttranden, som
avgivits av lantbruksnämnder och mejeristyrelser, framhållits att man funnit
nuvarande bestämmelser för restriktiva och därför ville ifrågasätta vissa
uppmjukningar. Det har sålunda föreslagits, att som godtagbart leveranshinder
skulle upptagas dels gödkalvsuppfödning, dels en förhållandevis stor
konsumtion av mjölk i producenthushållet.
Vad angår gödkalvsuppfödning framhåller utredningen, att ganska starka
skäl kunna anföras som motiv för ett godkännande av ett sådant leveranshinder.
Det har i flera yttranden framhållits, att nuvarande bestämmelser
särskilt i dagens försörjningsläge icke kunde betraktas som lyckliga. Man
har hävdat, att jordbrukares gödkalvsuppfödning bör anses som lika värdefull
för försörjningen som produktionen av mjölk. Ytterligare kan göras
gällande rättvisesynpunkten. Den enskilde jordbrukaren bör icke bli lidande
på att han inriktar sin produktion med hänsyn till marknadens krav. Utredningen
förklarar sig vara medveten om att det i dagens försörj ningsläge
kan synas mindre rationellt att tillämpa ett bidragssystem, som är ägnat
att motverka eu ur marknadssynpunkt önskvärd produktionsomläggning.
108
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
Den framhåller emellertid samtidigt, att försörjningsläget ånyo kan förändras.
Av denna anledning skulle det kunna betecknas som mindre välbetänkt
att på det sätt som ifrågasatts låta det vid tidpunkten för bestämmelsernas
fastställande rådande läget vara avgörande för utformningen av desamma.
Tages nu hänsyn till det aktuella försörjningsläget, bör nämligen så också
ske framdeles med kanske ofta återkommande ändringar i bestämmelserna
som följd.
Beträffande det andra ifrågasatta leveranshindret erinrar utredningen
till en början om att bidrag principiellt icke ansetts böra utgå för hushållsmjölk.
Detta är anledningen till att kontantbidrag icke beviljas brukare
med endast en ko. Det har nämligen förutsatts, att mjölken från en ko i allmänhet
endast förslår för producentens hushåll, varför det i dessa fall icke
skulle bli fråga om mejerileveranser eller i varje fall blott små sådana. Utredningen
förklarar sig vara fullt medveten om att förbrukningen av mjölk
hos producenterna kan växla beroende på hushållets storlek och hushållsvanorna.
Enligt utredningen förefaller det emellertid som om de extrema
fall, som förekomma, tillagts en något för stor betydelse. I det alldeles
övervägande antalet fall torde nämligen de variationer i leveransförmågan,
som bero på växlingar i hemmaförbrukningen av mjölk, vara ganska små.
Utredningen erinrar i anslutning härtill även om att det allmänna tager
hänsyn till familjestorleken genom barnbidragen.
Vid bedömningen av spörsmålet om en uppmjukning av nuvarande regler
för erhållande av kontantbidrag anser utredningen viss hänsyn böra tagas
till följande omständigheter. Nuvarande regler om beviljande av kontantbidrag
ha tillkommit i ett försörj ningsläge, då det ansågs önskvärt, att
mjölken i största möjliga utsträckning inlevererades till mejeri. Det allmänna
försörjningsläget har numera stabiliserat sig, även om förändringar
beträffande olika produktslag snabbt kunna ske. Den försörjningsmässiga
hänsynen torde numera icke böra tillmätas samma betydelse som tidigare,
ett förhållande som enligt utredningens mening utgör skäl för en ändring
eller uppmjukning av nuvarande bestämmelser. Utredningen anser därför,
att undantag från avståndsregeln bör kunna göras icke blott när lokal
mjölkförsäljning sker utan även när det föreligger omständigheter av annat
slag, till vilka hänsyn skäligen bör kunna tagas.
En tänkbar utväg att komma ifrån de ojämnheter i bidragssystemet, som
förut behandlats, skulle enligt utredningen vara att låta de bidragsberättigade
själva välja, om de föredraga producentbidrag eller kontantbidrag. Utredningen
anser sig dock icke kunna föreslå en sådan valfrihet och anför
till stöd härför.
En ändring av bidragsbestäinmelserna i denna riktning kan måhända synas
lösa vissa problem sammanhängande med nuvarande bidragssystem.
Utredningen är dock av den uppfattningen, att en valfrihet skulle få olämpliga
följder. Av betydelse i detta sammanhang synes vara, att en valfrihet
skulle försvåra möjligheterna att i många fall upprätthålla eller starta en
mjölktransportlinje, om nämligen en del producenter på viss ort skulle
vilja ha kontantbidrag och därför bröte sig ur och minskade den grupp
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
109
brukare, som utgjorde underlaget för körlinjens upprätthållande. En valfrihet
torde därjämte såvitt utredningen kan se medföra en ur många synpunkter
betänklig obeständighet och löslighet i bidragsförhållandena med
åtföljande betydande administrativ belastning för lantbruksnämnderna. Med
hänsyn till den kritik och det missnöje med nuvarande bestämmelser, som
framförts till lantbruksnämnderna, hade det legat nära till hands att förslag
i anförd riktning framförts från detta håll. Så är emellertid icke fallet.
Av angivna skäl anser utredningen sig icke kunna förorda en valfrihet mellan
de båda bidragsformerna för bidragstagarna.
Utredningen behandlar härefter frågan, huruvida och efter vilka normer
kon tantbidrag bör utgå i det fall bidragstagaren reducerat
eller helt avvecklat sitt kobestånd.
Enligt nuvarande regler utgår kontantbidraget efter antalet kor 1944—
1946, oavsett om någon förändring av koantalet sedan dess förekommit
eller ej. Ett flertal lantbruksnämnder ha förordat, att kontantbidrag skulle
få utgå på grundval av det aktuella antalet djur, varvid brukare, som övergått
till kreaturslöst jordbruk, skulle gå förlustig bidragsrätten.
Beträffande de båda bidragsformerna föreligger enligt utredningen med
gällande regler den betydelsefulla skillnaden, att medan producentbidraget
varierar med leveranserna av mjölk till mejeri, kontantbidraget kvarstår
oförändrat även om koantalet förändrats sedan basperioden. Den inkonsekvens,
som ligger häri, har som nyss nämnts påtalats från lantbruksnämnders
sida. Även från andra håll ha anmärkningar framförts på ifrågavarande
punkt. Kritiken avser framför allt det förhållandet, att innehavare
av kreaturslösa jordbruk uppbära kontantbidrag. Utredningen är också av
den uppfattningen, att det är principiellt oriktigt att kontantbidraget ej
påverkas om förändringar ske i koantalet. Om man ser till bestämmelserna
om producentbidrag fordrar konsekvensen, att hänsyn tages till förändringar
av detta slag. Enligt utredningens mening bör emellertid en ändring
av bestämmelserna icke göras så, att producenterna bli benägna att ändra
koantalet för att komma i åtnjutande av maximalt bidrag. Utredningen anser
för sin del att bidragstagare bör åläggas skyldighet att anmäla förändringar
i koantalet till lantbruksnämnden. Kommer det härigenom eller på
annat sätt till nämndens kännedom, att för bidragstagare skett en väsentlig
och bestående ändring av koantalet, bör nämnden äga anpassa bidraget efter
de nya förhållandena.
Här torde få erinras om att, såsom framgår av den tidigare redogörelsen,
ledamoten herr Hcegghlom icke ansett sig kunna biträda utredningens förslag
på förevarande punkt.
Med anledning av att en skrivelse från veterinärstyrelsen den 22 april
1950 angående frågan om deltagande i kampen mot smitts
a in m a husdjurssjukdomar såsom villkor för prod ucentbidrag
remitterats till utredningen för yttrande upptager utredningen
även detta spörsmål till behandling.
no
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
I sin skrivelse har veterinärstyrelsen bland annat framhållit, att enligt
verkställda beräkningar den 1 januari 1950 över 96 % av landets besättningar
vore att anse som fria från tuberkulos och föga mer än 1 % konstaterade
kastsjukesmittade. Även om antalet tuberkulos- och kastsjukesmittade
besättningar sålunda vore mycket ringa i jämförelse med totalantalet,
utgjorde emellertid sådana enstaka besättningar en betydande fara icke endast
för närbelägna besättningar utan även för ett betydande antal gårdar i
övrigt genom risken för smitta via mejeri. Producent- och kontantbidragen
skulle enligt styrelsens mening kunna bli ett verksamt medel för att påskynda
saneringen, om såsom villkor för erhållande av bidrag föreskreves
skyldighet för bidragstagare att ansluta sin nötkreatursbesättning till förekommande
former av statsunderstött sjukdomsbekämpande.
I anslutning till vad veterinärs tyr elsen såiunda föreslagit upplyser utredningen,
att vissa mejeristyrelser i sina yttranden till utredningen varit inne
på samma tankelinje.
För egen del anser utredningen, att bekämpningen av de smittsamma
husdjurssjukdomarna såsom tuberkulos och kastning är en angelägenhet
av stor vikt för uppehållande av den svenska nötkreatursskötseln och produktionen
av mjölk. Det är därför beklagligt, om tillkomsten av producentbidraget
på sina håll medfört minskat intresse för deltagande i bekämpningen
av dessa sjukdomar.
Emellertid förklarar sig utredningen hysa starka betänkligheter mot det
framförda förslaget. För det första förefaller det utredningen mindre tilltalande,
att staten såsom villkor för rätten till ett bidrag av producentbidragets
karaktär ställer krav på deltagande i en eljest frivillig verksamhet,
låt vara att denna verksamhet i och för isig är av angelägen art. Finna statsmakterna
skäl föreligga att göra bekämpandet av de smittsamma sjukdomarna
obligatoriskt bör detta enligt utredningens mening ske i annan ordning
än den nu ifrågasatta. För det andra skulle förslaget innebära, att
man skulle ställa särskilda krav på en viss kategori jordbrukare, nämligen
dem med rätt till producent- eller kontantbidrag. Att på dylikt sätt särskilja
en viss grupp jordbrukare skulle icke blott till stor del förtaga den åsyftade
verkan av den ifrågasatta åtgärden utan även medföra en del svårigheter
av administrativ art.
På grund av det anförda finner utredningen övervägande skäl tala mot
att nu ifrågavarande förslag skall genomföras. Samtidigt påpekar utredningen,
att ett förverkligande av dess förslag om reducering av producentbidraget
från 12 till 8 öre per kilogram i viss mån torde kunna komma
att minska den berörda olägenheten med bidraget.
Utredningen behandlar till sist frågan, huruvida producentbidrag
bör utgå jämväl för getmjölk som levereras till mejeri.
Frågan bär väckts av Jämtlands läns mejeriförening i en skrivelse av den
27 januari 1950, vilken remitterats till utredningen.
I sin skrivelse framhåller nämnda mejeriförening, att leverans av get -
in
Kungl. Maj. ts proposition nr 236.
mjölk skedde från en del mycket små jordbruk i fjälltrakterna. Innehavarna
av dessa vore enligt föreningens uppfattning i mycket stort behov av
att få ut det mesta möjliga för den mjölk de producerade.
Svenska mejeriernas riksförening har i ett yttrande i ämnet framhållit,
bland annat, att en inom riksföreningen företagen undersökning givit vid
handen, att inom de båda län, där nämnvärd produktion av getmjölk försigginge,
nämligen Värmlands och Jämtlands län, till mejerierna under år
1948 levererats 90 000 resp. 60 000 kilogram dylik mjölk. Den totala kvantiteten
getmjölk, som för närvarande levererades till mejerierna, kunde
uppskattas till högst 200 000 kilogram, alltså en jämförelsevis obetydlig
mängd. Riksföreningen har vidare uttalat, att det beträffande den statliga
mjölkprisregleringen icke gjordes någon skillnad mellan ko- och getmjölk,
en omständighet som talade för att bidrag borde få utgå även å sistnämnda
slag av mjölk. En företagen utredning rörande förhållandena inom Jämtlands
län hade emellertid visat, att för de enskilda jordbrukare, som levererade
getmjölk, införande av producentbidrag för sådan mjölk i vissa
fall skulle medföra en ökning av producentbidraget men i andra fall en
minskning eller helt bortfall av detsamma på grund av att mjölkmängden
genom tillägget av getmjölken komme upp till en ofördelaktigare punkt på
bidragsskalan. Totalt bleve fördelen med att producentbidraget utginge å
getmjölken ganska ringa, eftersom det sammanlagda beloppet producentbidrag
till sådana jordbrukare, som levererade både ko- och getmjölk, år
1949 utgjorde 39 904 kronor, en summa som skulle stiga till 41 026 kronor
om bidraget finge utgå jämväl för getmjölk. Förhållandena vore enligt riksföreningen
likartade inom övriga områden av landet, där getmjölk producerades.
För egen del finner utredningen förevarande spörsmål vara av ringa betydelse.
Den totala produktionen av getmjölk i landet torde sålunda för
närvarande uppgå till cirka 4 miljoner kilogram, varav 0,2 miljoner kilogram
eller 5 % såsom förut nämnts inlevereras till mejeri. Redan med hänsyn
till frågans ringa vikt och då konsekvensen därtill skulle fordra, alt
även kontantbidrag skall få utgå med åtföljande avsevärda administrativa
svårigheter, anser sig utredningen icke vilja tillstyrka, att getmjölk skall
jämställas med komjölk i bidragshänseende.
Departementschefen,
Världsproduktionen av livsmedel beräknas nu ligga omkring 10 procent
högre än före kriget. På grund av att världens befolkning ökat något mera,
äro emellertid livsmedelstillgångarna per individ genomsnittligt alltjämt
något lägre än före kriget. Förhållandena äro emellertid olika inom skilda
områden och länder. Vad Europa beträffar kan produktionsutvecklingen under
senare tid betraktas som förhållandevis gynnsam.
Utbrottet av Koreakriget för snart två år sedan medförde eu stegrad spänning
på den internationella livsmedelsmarknaden med ökade lagringsköp
112
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
och stigande priser på flera viktiga jordbruksprodukter, främst spannmål
och fettråvaror. På den senaste tiden har emellertid ett omslag inträffat
härvidlag. Särskilt markant är detta i fråga om fettråvaror, på vilka priserna
sjunkit avsevärt. Beträffande brödsäd har utbudet på världsmarknaden
emellertid begränsats på grund av dåligt skördeutfall i vissa viktiga exportländer.
Prisläget för brödsäd har på grund därav i stort sett icke undergått
någon förändring. Däremot ha priserna på fodersäd, vilka hittills legat högt,
på senare lid visat en sjunkande tendens. Även på oljekakor ha priserna
sjunkit. För Sveriges del är det vidare icke utan betydelse, att fraktsatserna
på senare tid sänkts.
Vad den internationella marknaden för animalier beträffar är det ur
svensk synpunkt av särskilt intresse, att möjligheterna att vinna lönande
avsättning för svenska exportprodukter begränsats, emedan produktionen
inom de europeiska importländerna av animaliska livsmedel fortfarande
präglas av återhämtningen från den låga förkrigsnivån. Priserna ha också
varit genomgående lägre än under det gångna produktionsåret.
Medan den internationella marknaden för livsmedel sålunda kännetecknats
av sjunkande priser, har prisutvecklingen här hemma på grund av
löneutvecklingen gått i motsatt riktning. Detta har medfört, att för vissa
jordbruksprodukter — bland annat utgör spannmålen här ett undantag —
hemmamarknadspriserna numera ligga högre än motsvarande priser utomlands.
I propositionen nr 176 till årets riksdag angående åtgärder i prisreglerande
syfte på jordbrukets område under senare delen av regleringsåret 1951/52
hänvisade jag till vissa i propositionen nr 207/1951 gjorda uttalanden rörande
försörjningsprogrammet för innevarande regleringsår. Enligt dessa borde
försörjningsprogrammet liksom under de senaste åren utformas med utgångspunkt
från att livsmedelsbehovet i största möjliga utsträckning borde
täckas genom inhemsk produktion. Därjämte borde man emellertid, med
hänsyn bland annat till den ur vår synpunkt ogynnsamma utveckling av
pris- och avsättningsförhållandena på världsmarknaden, som ägt rum under
senare tid, eftersträva en viss förskjutning av produktionsinriktningen. Därvid
borde man söka öka självförsörjningsgraden på de områden, där underskott
förelåge, främst fodermedel samt socker, kött och fläsk. Å andra sidan
borde man söka reducera överskotten av sådana produkter, beträffande vilka
svårigheter förelåge att vinna avsättning utomlands till tillfredsställande
priser. Det framhölls även, att man genom en dylik förskjutning, vilken i
förhållande till den totala jordbruksproduktionen endast behövde bli av
relativt ringa omfattning, kunde vinna dels en ur ekonomiska synpunkter
mera ändamålsenlig inriktning av produktionen, dels en ökning av självförsörjningsgraden
och en minskning av jordbrukets beroende av en i nuvarande
läge mycket oviss exportmarknad.
Under det senaste året har icke skett någon mera väsentlig förändring i de
faktorer, som lågo till grund för denna bedömning. Utvecklingen på den
internationella livsmedelsmarknaden understryker enligt min mening betydelsen
av att samma riktlinjer följas även i fortsättningen. Det försörjnings
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
113
program, som angavs våren 1951, torde sålunda i sina huvuddrag böra vara
vägledande även under det kommande regleringsåret.
I nyssnämnda proposition nr 176/1952 konstaterade jag, att utbytet av
1951 års odling i flera avseenden blivit sämre än vad man hoppats. Härvidlag
erinrade jag, bland annat, om det betydande underskott som uppstått i
vår brödsädsiförsörjning till följd av svartrostangreppen å vete samt om de
mindre tillfredsställande skördarna av fodersäd och sockerbetor. Mjölkproduktionens
nedgång hade jag däremot icke något att erinra mot i den mån
nedgången utgjorde ett led i den önskade produktionsomläggningen.
Volymen av jordbrukets slutprodukter — räknad i konstant penningvärde
-— under innevarande regleringsår beräknas av jordbruksnämnden
bli omkring sex procent lägre än samma volym år 1950/51. Produktionsvolymen
år 1952/53 kan enligt beräkningar, verkställda på grundval av den
nyligen upprättade jordbrukskalkylen för samma år, under förutsättningav
bland annat normala väderleksförhållanden samt full förnödenhetsförsörjning,
komma att ligga tre procent över årets men fortfarande tre procent
under 1950/51 års volym. Att jordbruksproduktionen under nästkommande
år väntas icke uppnå nivån från år 1950/51 är i främsta rummet att tillskriva
den pågående omläggningen av produktionen från mjölk och ägg till
spannmål, kött och t läsk. Som jag redan uttalat torde denna omläggningböra
ingå i försörjningsprogrammet även för det kommande regleringsåret.
Med utgångspunkt från de nu berörda synpunkterna kommer jag att i det
följande mera allmänt beröra den önskvärda utvecklingen för olika produktionsgrenar.
Vad först beträffar brödsädsodlingen är den år 1951 med höstsäd besådda
arealen något större än den skördade arealen närmast föregående år, främst
beroende på en ökning av rågodlingen. Förkrigstidens arealer av höstsäd
ha dock icke uppnåtts. Beträffande odlingen av vårvete har jordbruksnämnden
räknat med samma arealer i år som år 1951. Oaktat man sålunda
för år 1952 synes kunna förutse en något vidgad brödsädsodling, torde densamma
vid normala skördeförhållanden icke komma att räcka till för täckning
av det inhemska förmalningsbehovet. Med hänsyn till såväl det inhemska
försörjningsläget som prisförhållandena på världsmarknaden synes
det angeläget med en ytterligare utvidgning av brödsädsodlingen.
Sockerbetsodlingen är trots en något vidgad omfattning alltjämt icke tillräcklig
för att kunna täcka det inhemska behovet.
I fråga om oljeväxtodlingen väntas en nedgång i förhållande till år 1951.
I jordbrukskalkylen har sålunda för år 1952 räknats med en odling av omkring
160 000 hektar, vilket innebär en nedgång med cirka 30 000 hektar i
förhållande till föregående år. Med hänsyn till den omsvängning, som numera
skett beträffande priserna på fettråvaror på den internationella marknaden,
synes en begränsning av den inhemska oljeväxtodlingen vara önskvärd.
S Iiihang till riksdagens protokoll 1952. i samt. Xr 236.
114
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
Beträffande produktionen av mjölk och smör ha kalkylsakkunniga, under
antagande av hland annat en viss nedgång i koantalet samt i stort sett
normal tillgång på foder, räknat med en fortsatt nedgång av produktionen
av mjölk och därmed även av mejeriprodukter. Ur försörjningssynpunkt
torde en sådan nedgång icke giva anledning till oro. Det synes dessutom
ur marknadssynpunkt vara lämpligt med en viss återhållsamhet i fråga om
mjölkproduktionen, eftersom svårigheter föreligga att utomlands vinna lönande
avsättning för ett större smöröverskott.
Minskningen av antalet kor har kommit till uttryck i en temporär ökning
av tillgången på nötkött. På något längre sikt har man emellertid att
räkna med en minskad slakt, såvida icke göddjursuppfödningen ökar. En
utvidgning av denna uppfödning är därför önskvärd. I fråga om fläskproduktionen
ger betäckningsstatistiken anledning antaga, att vi nästa år
komma att bli självförsörjande.
I fråga om ägg föreligger fortfarande ett produktionsöverskott, även
om det minskat i förhållande till föregående år. För nästkommande år
synes man kunna räkna med en ungefär oförändrad produktion, varför ett
fortsatt exportöverskott torde komma att föreligga.
I överensstämmelse med vad som varit brukligt under en följd av år
har även innevarande år upprättats en särskild prognos angående jordbrukets
inkomster och kostnader för 1952/53. Prognosen har utarbetats
av kalkylsakkunniga och granskats av jordbruksnämndens råd.
Under senare år har i olika sammanhang och från skilda håll framförts
önskemål om att frågan om övergång till ett nytt mera näraliggande basår
för kalkylen än året 1938/39 skulle upptagas till prövning. Den osäkerhet,
som kännetecknar beräkningsmetoderna i fråga om vissa kalkylposter, har
ansetts i hög grad bero på att förhållandena under och närmast efter basåret
icke på ett fullt tillfredsställande sätt kunnat klarläggas. Jag torde i
detta sammanhang få erinra om att kalkylsakkunniga i samband med kalkylarbetet
våren 1951 framlade förslag om övergång till nytt basår vid
kalkylberäkningarna. Min företrädare i ämbetet uttalade i propositionen
nr 207 till 1951 års riksdag, att han funnit det önskvärt att man i fortsättningen
skulle begagna sig av ett nytt basår, som låge närmare det aktuella
dagsläget än det hittills använda. Han vore dock ej beredd att för det dåvarande
taga ställning till frågan om valet av ny basperiod eller till de spörsmål,
som uppkonnne vid övergången till en sådan. Vid propositionens behandling
i riksdagen anförde jordbruksutskottet (uti. nr 42), efter att ha
understrukit önskvärdheten av att en skyndsam översyn av de mera kontroversiella
avsnitten av jordbrukskalkylen komme till stånd, att i anslutning
till denna översyn även de med övergången till ett nytt basår sammanhängande
spörsmålen borde övervägas.
I detta sammanhang torde jag få erinra om att jag i propositionen nr 176
till årets riksdag uttalat, att jag ansåge det nuvarande kalkylsystemet icke
vara i allo tillfredsställande. Efter att ha påtalat olägenheterna i olika av
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
115
seenden av det på jordbrukskalkylen i dess nuvarande utformning grundade
prissättningsförfarandet, anförde jag, att goda skäl enligt min uppfattning
förelåge för att man skulle finna en form för prisregleringen, som
innebure att denna skedde efter schematiska regler och dessutom i högre
grad än det nuvarande systemet medgåve en smidig anpassning till förändringar
i produktions- och avsättningsförhållandena ävensom i den allmänna
löne- och kostnadsutvecklingen. Jag tillkännagav i detta sammanhang min
avsikt att hos Kungl. Maj :t hemställa om bemyndigande att tillkalla sakkunniga
för att verkställa eu utredning rörande denna fråga.
I avvaktan på denna utredning torde jordbrukskalkylen på sätt hittills
skett böra läggas till grund för prissättningen på jordbruksprodukter. Såsom
framgår av det föregående ha emellertid kalkylsakkunniga funnit lämpligt
att nu övergå till nytt basår och ha därvid på anförda skäl valt produktionsåret
1950/51. Häremot har icke rests någon invändning. Ej heller jag
har något att erinra mot denna övergång.
Med hänsynstagande till räntekostnaderna beräknade på grundval av en
ökning i fastighetskapitalet visar den föreliggande jordbrukskalkylen för
år 1952/53 ett underskott på cirka 215 miljoner kronor (alternativ II). Av
detta underskott beräknas 55 miljoner kronor hänföra sig till ökade räntekostnader
på grund av höjning av jordvärdena för jordbruksfastigheter enligt
1952 års fastighetstaxering ävensom av värdena å kreaturs- och förrådskapitalet.
I den av Kungl. Maj :t denna dag godkända, mellan jordbruksnämnden
och jordbrukets förhandlingsdelegation den 1 april 1952
träffade överenskommelsen om prissättningen för regleringsåret 1952/53
skall 1/5 eller 11 miljoner kronor beaktas vid prissättningen för nämnda
år samt återstående del eller 44 miljoner kronor successivt med 1/4 under
ett vart av de följande fyra åren. Underskottet för år 1952/53 i jordbrukskalkylen
skall sålunda anses vara täckt, om jordbruket tillföres inkomstökningar
med tillhopa 171 miljoner kronor.
Prisöverenskommelsen synes i denna del liksom i övrigt utgöra en godtagbar
lösning av de föreliggande frågorna och torde därför böra godkännas.
Överenskommelsen innebär vidare, bland annat, att den s. k. 4-procentregeln
skall äga tillämpning under det kommande regleringsåret. Omräkning
av kalkylen skall på grund härav ske under hösten 1952, dock endast
för såvitt sådan begäres av jordbruksnämnden eller jordbrukets förhandlingsdelegation.
Skulle jordbruket ställas inför krav på nya kostnadsökningar
till följd av lönehöjningar på grund av nya kollektivavtal för lantarbetare
eller andra grupper, förutsätter jag att jordbruksnämnden och jordbrukets
organisationer i vanlig ordning upptaga förhandlingar om kompensation
härför.
Det har vid flera tidigare tillfällen — i samband med alt överenskommelser
träffats angående grunderna för prisregleringen — framhållits att överenskommelserna
ej böra utgöra hinder för det centrala regleringsorganet
att vidtaga sådana prisjusteringar, som äro påkallade ur försörjningssynpunkt.
Detsamma bör självfallet gälla även för den tid, som nu är i fråga.
116
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
Liksom tidigare böra emellertid dylika pris justeringar om möjligt avvägas
så att relationen mellan inkomst- och kostnadssumman i kalkylen icke påverkas.
Det bör också eftersträvas, att justeringarna skola medföra minsta
möjliga inkomstförskjutning mellan olika grupper av jordbrukare. Innan
beslut fattas om dylika justeringar böra överläggningar på lämpligt sätt
äga rum med jordbrukets organisationer.
I den mån priserna på sådana jordbruksprodukter, som icke äro föremål
för statlig prissättning, sänkas utan ingripande från myndigheternas sida
böra statsmakterna däremot, i överensstämmelse med vad som hittills gällt,
icke ha skyldighet att kompensera prissänkningarna genom prishöjningar
på andra produkter.
I anslutning till vad som gällt under senare år och med hänsyn till ovissheten
om den blivande ekonomiska utvecklingen och det framtida försörjningsläget
torde Kungl. Maj :t liksom hittills böra äga befogenhet att inom
den anslagsram, som kan komma att anvisas, handhava jordbruksregleringen
och vidtaga av omständigheterna påkallade ändringar i densamma. Skulle
det befinnas erforderligt att taga i anspråk statsmedel utöver vad riksdagen
ställt till förfogande, bör frågan självfallet underställas riksdagen. Kungl.
Maj :ts nu nämnda befogenhet torde böra gälla hela det kommande regleringsåret.
Jag vill i detta sammanhang erinra att de grundläggande av riksdagen antagna
regleringsförfattningarna gälla tills vidare. Övriga av riksdagen lämnade
bemyndiganden, vilkas giltighet utgår i slutet av innevarande regleringsår,
torde där ej annat särskilt angives böra förlängas för ytterligare ett år.
Beträffande det nu utgående statliga stödet vid säsongmässig lagring av
animaliska produkter må erinras om att detsamma avser kött och fläsk samt
smör. Så länge möjligheter icke föreligga att övergå till fri prisbildning beträffande
dessa produkter, torde lagringsstödet icke böra slopas. Kungl.
Maj :t bör emellertid, i likhet med vad som är fallet under innevarande regleringsår,
beträffande nämnda varugrupper äga befogenhet att begränsa eller
slopa stödet.
Beträffande lagringsstödets omfattning vill jag understryka, att stödet
icke bör omfatta annat än bestridande av lagringskostnader samt tillhandahållande
av rörelsemedel i den utsträckning, som kan befinnas lämplig. Lagringsstödet
bör sålunda ej innefatta någon avsättningsgaranti. En sådan
garanti skulle för övrigt, i den mån de lagrade kvantiteterna äro avsedda för
export, strida mot den av riksdagen fastslagna ståndpunkten, att statsmakterna
ej böra lämna någon garanti för avsättningen av eventuella exportöverskott.
Ej heller bör stödet innefatta garanti mot försämring av varan under
lagringstiden.
Efter denna redogörelse för min allmänna inställning till de föreliggande
spörsmålen torde jag få övergå till att behandla de grunder, som i fortsättningen
synas böra tillämpas beträffande jordbruksregleringen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
117
Brödsäösregleringen.
I sitt förslag till utformningen av regleringsåtgärder i fråga om brödsäd
och fodermedel har jordbruksnämnden utgått från att Svenska spannmålsaktiebolaget
också under nästa regleringsår skall ha hand om importen av
dessa varor. Även enligt min uppfattning torde det med hänsyn till den utländska
prisnivån och det handelspolitiska läget i allmänhet icke böra göras
någon ändring härvidlag.
Beträffande den inhemska regleringen synes någon större risk icke föreligga
för en omfattande utfodring av brödsäd, eftersom man torde kunna
räkna med en ökad fodersädsodling. De nu gällande inskränkningarna beträffande
handelns rätt att förfoga över inneliggande lager av brödsäd i syfte
att hindra försäljning av sådan säd för utfodringsändamål torde dock böra
bibehållas tills vidare.
Vad angår prissättningen på brödsäd får jag erinra om att Kungl. Maj :t
denna dag fattat beslut om en höjning av garantipriserna med för vete 13
kronor för deciton och för råg 10 kronor för deciton.
I fråga om den närmare utformningen av prisregleringen har nämnden
diskuterat två olika möjligheter. Den ena är att med vissa justeringar bibehålla
det nuvarande systemet med fasta successivt stigande garantipriser.
Det andra avser ett inlösningsförfarande, av innebörd att bolaget skall först
i slutet av konsumtionsåret företaga inköp och därvid låta inlösningspriserna
bli desamma å ett antal prisorter. Nämnden har på anförda skäl förordat,
att regleringsbestämmelserna skola utformas på i huvudsak samma sätt som
för innevarande regleringsår. Härvid har dock förutsatts, att de kvalitetsbestännnelser
och prisregleringsskalor, som tidigare gällt för 1950 års skörd
men tillfälligtvis ändrats innevarande regleringsår, skola återinföras. Vidare
har ansetts fördelaktigt att genomföra den av spannmålsbolaget föreslagna
anordningen, att samtliga prisorter även skola betraktas som importhamnar.
Skulle skördeutsikterna avsevärt förbättras, är det dock enligt nämndens
mening lämpligt att möjlighet finnes att övergå till ett inlösningsförfarande.
Vad nämnden sålunda förordat kan jag biträda. Det torde få ankomma på
Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bedömande, nämnden att fatta beslut
om övergång till ett inlösningsförfarande. Med den närmare utformningen
av detta torde kunna anstå till en senare tidpunkt, då bättre kännedom
om skördeutsikterna erhållits.
Vad nämnden anfört om möjligheten att vid bibehållande av innevarande
års regleringssystem företaga jämkningar i prisskalan med hänsyn till ökning
av ränte- och lagringskostnaderna föranleder ej heller någon erinran
från min sida.
I sin skrivelse har nämnden vidare upptagit frågan om utökning av antalet
prisorter. Nämnden har därvid erinrat om alt önskemål i sådan riktning
framförts från olika håll, bland andra från jordbrukarnas sida i samband
med överläggningarna om prissättningen på brödsäd av 1952 års skörd.
Enligt nämndens bestämda mening böra emellertid inga ytterligare prisorter
118
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
tillkomma, därest det nuvarande prisregleringssystemet bibehålies. Nämnden
har dock ställt sig välvillig till att vissa särbestämmelser införas för
Gotlands del, under förutsättning dock att en sådan åtgärd icke får konsekvenser
för lika avlägsna områden på fastlandet.
Vad denna fråga angår får jag erinra om att dåvarande departementschefen
vid behandlingen av enahanda spörsmål våren 1950 framhöll, att
den avsedda effekten av den omläggning av regleringssystemet, som då
förordades, minskades om prisorterna ökades utöver vad livsmedelskommissionen
i första hand förordat. Härjämte må anmärkas, att jordbruket
i samband med den vidtagna begränsningen av antalet prisorter erhöll kompensation
för den genomsnittliga inkomstminskning, som beräknades bli
en följd av omläggningen. Jag finner mig därför icke böra motsätta mig att
prisorterna bibehållas vid nuvarande antal. I likhet med nämnden kan jag
emellertid å andra sidan förorda att särbestämmelser i form av transportbidrag
införas i fråga om Gotland. Jag biträder sålunda förslaget, att bidrag
skall lämnas för all brödsäd, som transporteras från ön till fastlandet.
Såsom nämnden anfört bör bidraget omfatta dels hela omlastningskostnaden,
uppgående till 30 å 40 öre för deciton, dels ock förslagsvis en tredjedel
av fraktkostnaderna, som inklusive assurans och risk för resesvinn beräknas
till 1 krona 30 öre å 1 krona 35 öre för deciton, eller sålunda tillhopa
i runt tal 75 öre för deciton. För att sådant bidrag skall utgå förutsättes,
att den gotländska spannmålshandeln förbinder sig att vid avräkning
med jordbrukarna icke tillämpa högre prisortsavdrag än de verkliga
fraktkostnaderna till närmaste prisort med avdrag för sagda bidrag. Den
sammanlagda utgiften för spannmålsbolaget för dessa bidrag kan beräknas
uppgå till omkring 75 000 kronor för år.
På sätt nämnden föreslagit torde liksom för innevarande år Kungl. Maj :t
böra erhålla riksdagens bemyndigande att föreskriva, att handelskvarnar
och andra företag, som bedriva yrkesmässig handel med spannmål, skola
till spannmålsbolaget inbetala prishöj ningsavgift för lager av brödsäd av
gammal skörd med belopp, som motsvarar prishöjningen den 1 september
1952.
Med hänsyn till önskvärdheten av att priserna på brödsäd, som skall skördas
1953, bli fastställda i god tid före höstsådden, torde Kungl. Maj :t vidare
liksom föregående år erhålla riksdagens bemyndigande att senare på förslag
av nämnden fastställa dessa priser.
Regleringen av fodersäd och andra fodermedel.
Handeln ined fodermedel är numera i stort sett fri liksom även prisbildningen.
Vad fodersäden beträffar ha under senare år icke förekommit några
andra prisreglerande åtgärder än att priser fastställts i vissa importhamnar
för av spannmålsbolaget tillhandahållen fodersäd, huvudsakligen importvara.
I stort sett samma system tillämpas i fråga om bolagets försäljningar
av oljekraftfoder och kli.
119
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
Några ändrade regleringsbestämmelser synas icke vara påkallade. Jordbruksnämnden
har emellertid anmält, att nämnden på föranledande av bolaget
beslutat, att bolaget från den 1 april 1952 skall tillämpa fasta försäljningspriser
endast till partihandlare. Vidare har nämnden med anledning
av att bolaget ifrågasatt tillämpningen av högre priser i vissa hamnar av
mindre betydelse än i de egentliga importhamnarna förklarat, att nämnden
senare kommer att upptaga denna fråga till behandling. Vad sålunda förekommit
föranleder icke någon erinran från min sida.
Nu utgående fraktbidrag vid transport av fodermedel till Norrland torde,
såsom nämnden föreslagit, böra bibehållas oförändrade under nästa regleringsår.
Jag biträder även nämndens åsikt, att den tullfrihet, som nu är medgiven
för korn och malt tills vidare till och med den 30 september 1952, skall utsträckas
att gälla tills vidare intill utgången av nästa regleringsår.
Potatisregleringen.
I fråga om fabrikspotatis innebär Kungl. Maj :ts beslut i prisfrågan enligt
vad förut nämnts, att odlarpriset för nästa regleringsår höjes med 8 öre
för hektoliter och stärkelseprocent.
Jag torde få erinra om att Kungl. Maj :t den 12 oktober 1951 bemyndigat
jordbruksnämnden att med Sveriges stärkelseproducenters förening u. p. a.
träffa överenkommelse om föreningens inköp och försäljning av potatisstärkelse
under tiden den 1 oktober 1951—den 30 september 1952 i huvudsaklig
överensstämmelse med ett upprättat förslag till avtal. Sådan överenskommelse
har sedermera träffats. Kungl. Maj :t har emellertid i bemyndigandet
gjort förbehåll om att den i överenskommelsens 7 § av nämnden
gjorda utfästelsen skall vinna riksdagens godkännande.
överenskommelsen innebär, bland annat, att föreningen skall inköpa den
mängd potatisstärkelse, som framställes enligt meddelade tillverkningslicenser
å högst 300 000 deciton, med undantag av vad som erfordras till
husbehov för tillverkaren och dennes potatisleverantörer. Enligt 7 § i överenskommelsen
har nämnden åtagit sig att — under förutsättning av statsmakternas
godkännande och om överenskommelsen icke skulle konnna att
förnyas för tillverkningsåret 1952/53 — vidtaga eller föranstalta om åtgärder
från statens sida, vilka bereda föreningen möjlighet att erhålla dels
minst 81 kronor för deciton för den 1 oktober 1952 inneliggande lager av
potatisstärkelse, dock med avdrag av 30 000 deciton, dels ock ersättning för
ränte- och lagringskostnader enligt i överenskommelsen angivna grunder för
inneliggande lager av potatisstärkelse med undantag av 30 000 deciton under
tre månader, räknat från och med den 1 oktober 1952.
De av nämnden gjorda åtagandena torde nu böra underställas riksdagen.
Vad nämnden i övrigt anfört angående potatisregleringen föranleder icke
någon erinran från min sida. I det följande kommer jag emellertid att
biträda nämndens förslag att, bland annat, potatis skall falla under bestämmelserna
i förordningen den 8 juni 1951 (nr 379) angående reglering
120
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
av införseln av vissa levande djur och jordbruksprodukter in. in. Med hänsyn
härtill finner jag mig redan nu böra framhålla, att jag icke vill motsätta
mig en viss import av potatis vid normal skörd, därest potatispriset
på grund av knapp tillgång stiger över den nivå, som legat till grund för
inkomstberäkningen enligt kalkylen.
Oljeväxtregleringen.
Sedan jordbruksnämnden i februari 1952 framlagt förslag rörande oljeväxtregleringen,
ha världsmarknadspriserna på vegetabiliska fetter och oljor
ytterligare sjunkit. Särskilt starkt har prisfallet varit i fråga om linfrö och
linolja. Priset å dessa produkter har därigenom kommit att ligga ej oväsentligt
under det inhemska. Det är givetvis icke möjligt att förutsäga om den
nuvarande prisnivån på området kommer att bestå, i synnerhet som världsmarknadspriserna
växlat starkt under de senaste åren. Jag har därför icke
funnit tillräcklig anledning att frångå nämndens förslag i denna del. Ej
heller har nämnden för egen del i sin skrivelse den 22 april 1952 påkallat
någon ändring i sitt förslag.
Odlarpriset per kilogram levererat frö med 18 procent vattenhalt torde
sålunda i enlighet med vad nämnden föreslagit böra fastställas för vårraps
och vårrybs till 83 öre per kilogram, för vitsenap till 80 öre per kilogram
samt för oljelin till en krona 3 öre per kilogram. Något garantipris i fråga
om oljedådra torde icke erfordras i år, då odlarna icke visat något intresse
för denna oljeväxt. I förhållande till de för 1951 års skörd fastställda odlarpriserna
innebära de nu föreslagna priserna en höjning, som är störst beträffande
oljelin. Priserna böra för samtliga nu ifrågavarande oljeväxter avse
frö med en renhetsgrad av 96 procent. Den skillnad, som härvidlag gällde
förra året mellan oljelin, å ena, samt övriga oljeväxter, å andra sidan, i det
att renhetsgraden för oljelin endast behövde vara 94 procent, bör alltså av
skäl som nämnden anfört icke längre upprätthållas. De definitiva garantipriserna
å frö av 1952 års skörd, vilka priser avse till oljefabrikerna leveerat
frö med 9 procent vattenhalt, torde Kungl. Maj :t senare få fastställa.
För att eventuellt uppkommande över skottspartier av frö av Fiskeby senap,
vallmofrö, hampfrö och olj edådra skola kunna tillgodogöras för oljeutvinning,
bör nämnden vidare äga befogenhet att föranstalta om inlösen
av dessa fröslag till priser, som avvägas med hänsyn till oljehalten. Enahanda
befogenhet bör tillkomma nämnden även beträffande andra oljehaltiga
fröslag, till exempel solros, soja, crambe med flera. I fråga om icke
kontraktsodlade fröpartier bör emellertid hinder icke möta mot att inlösningspriserna
fastställas till lägre belopp än de priser, som skola utgå till
kontraktsodlare.
För att prissättningen på höstsådda oljeväxter skall kunna ske i god tid
före sådden erhöll Kungl. Maj :t våren 1951 bemyndigande att fastställa
odlarpriset för höstraps och höstrybs av 1952 års skörd. Motsvarande bemyndigande
torde nu böra lämnas beträffande höstraps och höstrybs av
1953 års skörd.
Kungl. Maj. ts proposition nr 236.
121
Stödet åt lin- och hampodlingen.
I fråga om stödet åt lin- och hampodlingen får jag till en början erinra
om att dåvarande departementschefen i propositionen nr 192 till 1951 års
riksdag i syfte att erhålla eu ur driftsekonomisk synpunkt mera tillfredsställande
sysselsättningsgrad föreslog, att linberedningsverken i Kristinehamn
och Mellansel ävensom hampberedningsverket i Värmbol skulle nedläggas.
Riksdagen beslöt emellertid, att endast linberedningsverket i Kristinehamn
skulle avvecklas. Sedermera har linberedningsverket i Hybo förstörts
genom eldsvåda och verksamheten där har ännu icke återupptagits.
Nämndens förslag till stöd åt lin- och hampodlingen är utformat i enlighet
med det av riksdagen sålunda fattade beslutet. Vad nämnden därvid anfört
rörande de kvantiteter lin och hampa av 1952 års skörd, för vilka stöd bör
utgå, föranleder ingen erinran från min sida. Beträffande linodlingen torde
sålunda kvantiteten stödberättigad fiber böra beräknas till sammanlagt
högst 1 600 ton, fördelade med 550 ton för Laholm, 500 ton för Växjö och
275 ton för vartdera av Gimo och Mellansel. Enligt vad jag inhämtat, har
byggnadstillstånd ännu icke meddelats beträffande utbyggnaden av Laholmsverket,
varför någon ytterligare kvantitet icke torde komma i fråga
för detta verk. Kommer utbyggnaden till stånd, torde i enlighet med riksdagsbeslutet
en utökning av kvantiteten böra äga rum med 300 ton. Vad
åter angår hampodlingen torde man i enlighet med nämndens förslag böra
räkna med en odling, som lämnar sammanlagt 1 440 ton fiber.
Såsom framgår av det föregående uppgingo de av Kungl. Maj :t fastställda
riktpriserna för 1951 års skörd av lin- och hamphalm till 27 öre respektive
15 öre per kilogram. Nämndens framställning innebär, att dessa priser skola
fastställas oförändrade för 1952 års skörd. Mot detta förslag har jag icke
något att invända.
Anslagsberäkningarna för stödet åt lin- och hampodlingen under nästa år
innefatta en stark ökning. Med hänsyn till innebörden av riksdagens beslut
finner jag mig emellertid böra ansluta mig till nämndens förslag. Bidragskostnaderna
för spånadslin torde sålunda — med utgångspunkt från den
i det föregående förutsatta produktionen och det av nämnden uppgivna
stödbehovet av 83 öre per kilogram fiber vid Laholmsverket — kunna beräknas
till sammanlagt i runt tal 1 595 000 kronor. Vidare synes även enligt
min mening motiverat, att det förra året beslutade maximala stödet till
hampodlingen höjes från 50 till 60 öre per kilogram fiber. Jag tillstyrker
därför nämndens förslag om en sådan höjning. Bidragskostnadcrna för
hampodlingen torde i anslutning härtill såsom nämnden föreslagit böra beräknas
till sammanlagt 806 400 kronor. Det totala anslagsbehovet till stödjande
av lin- och hampodlingen under budgetåret 1952/53 skulle sålunda
uppgå till i runt tal (1 595 000 + 806 400 =) 2 400 000 kronor.
I detta sammanhang torde jag dessutom få anmäla två framställningar
av nämnden den 6 november 1951 och den 26 februari 1952, vari nämnden
hemställt, bland annat, att en reservation av 127 504 kronor 49 öre å det å
riksstaten för budgetåret 1951/52 uppförda anslaget till Befrämjande av
122
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
fröodlingen in. in.: Bidrag till stödjande av priset å hamphalm och linhalm
måtte få användas till pristillägg för hamp- och linfiber, framställd av 1951
års skörd. Mot denna hemställan har jag intet att erinra.
Äggregleringen.
Vad äggproduktionen angår innebär Kungl. Maj :ts beslut i prisfrågan, att
äggpriset även under nästa regleringsår skall vara i huvudsak fritt. I fråga
om den närmare utformningen av äggregleringen har jordbruksnämnden
föreslagit, att det icke skall lämnas garanti för något bottenpris samt att
priserna skola få vara fria intill en viss övre gräns. Med utgångspunkt från
att medelproducentpriset för nästa år beräknats till 3 kronor 30 öre för
kilogram har såsom lämplig sådan gräns angivits ett producentpris av 4 kronor
25 öre för kilogram. Därvid förutsättes, att liksom för närvarande
Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, nämnden skall äga
rätt att uttaga utjämningsavgift vid export av ägg.
Vad nämnden sålunda föreslagit synes böra godtagas. Ej heller har jag
något att erinra mot vad nämnden anfört angående riktlinjerna i övrigt
i fråga om äggregleringen.
Köttvaruregleringen m. m.
Av jordbruksnämndens tidigare berörda redogörelse framgår, att anledning
finnes att räkna med ett underskott på kött under regleringsåret 1952/
53, medan tillgången på fläsk torde till fullo täcka behovet, möjligen med
undantag för de första månaderna. En relativt betydande import av kött
synes därför bli nödvändig.
Bland annat med hänsyn till den bristande jämvikten mellan tillgång
och efterfrågan på köttvaror torde i enlighet med nämndens förslag prisregleringen
på sådana varor tillsvidare bibehållas och utformas i huvudsak
på samma sätt som under innevarande regleringsår. Under sådana förhållanden
torde jämväl lagring med statligt stöd få äga rum av importerat kött
och fläsk, som icke vinner avsättning omedelbart. Därjämte bör lagringsstöd
få utgå vid sådana tillfällen, då det aktuella partipriset för varugruppen
i fråga understiger medelprisnivån med mer än 10 procent. Nämnden
bör dock få befogenhet att även vid andra tillfällen medgiva visst lagringsstöd,
om så befinnes lämpligt. I enlighet med nämndens förslag bör därvid
betingas en räntegottgörelse, som med 0,5 procentenheter överstiger det av
riksbanken fastställda diskontot. Sålunda inflytande medel skola användas
för att täcka kostnaderna för lagringsverksamheten på animalieområdet.
I detta sammanhang har nämnden förklarat sig ha för avsikt att nu utfärda
direktiv för den förening, som enligt vad som anfördes i propositionen
nr 207/1951 bildats för att omhänderhava importen och exporten av köttvaror.
Då exporten av fläsk torde bli förlustbringande, synes föreningen för
att täcka förlusten i sin verksamhet få tillgodogöra sig eventuella vinster
vid import av köttvaror och — om dessa visa sig otillräckliga — få under
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
123
skottet täckt ur clearingkassan för kolonialvaror. Skulle däremot under
regleringsåret uppstå överskott för verksamheten i dess helhet, böra vinstmedlen
få kvarstå hos föreningen och frågan om dispositionen avgöras
senare.
Med hänsyn till den fortsatta minskningen av fårstammen synes en ökning
av stödet till ullproduktionen vara motiverad. Jag har intet att erinra
mot att subventionen ökas till en krona 50 öre för kilogram. Då avsevärda
reservationer finnas å de under budgetåren 1948/49—1950/51 för ändamålet
anvisade medlen, torde ytterligare medelsanvisning icke erfordras utan
anslagen böra få användas även under nästa budgetår.
Regleringen av handeln med mjölk och mejeriprodukter, m. m.
Bortsett från de statliga mjölkpristilläggen av skilda slag avse de statliga
regleringsåtgärderna på här ifrågavarande område främst att reglera fetthalten
i mjölk och vissa andra mejeriprodukter. Jordbruksnämnden har numera
enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande medgivit försäljning av mjölk,
som vid mejeri standardiserats till en fetthalt av 3,5 procent. Med hänsyn till
att detta är att anse som en försöksanordning, torde såsom nämnden framhållit
prövningen av frågan om medgivande av en allmän höjning av fetthalten
böra anstå, tills ytterligare erfarenhet vunnits. Liksom under innevarande
regleringsår bör det emellertid få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta
om de ändringar i de nuvarande regleringsåtgärderna, som kunna anses påkallade.
Vid den prissättning på jordbrukets produkter, som ägde rum våren 1951,
sökte man, som jag förut nämnt, stimulera till en produktionsomläggning i
riktning mot ökad produktion av spannmål samt kött och fläsk. Efter denna
tid har eu markant nedgång i mjölkproduktionen kunnat konstateras och kalkylsakkunniga
ha räknat med en fortsatt sådan nedgång under regleringsåret
1952/53. Även om den angivna produktionsomläggningen fortfarande är aktuell,
torde det dock såsom framhållits i propositionen nr 176/1952 vara nödvändigt
att prisavvägningen sker så, att även mjölkproduktionen erhåller en
viss kompensation för de ökade omkostnaderna.
Såsom framgår av sistnämnda proposition träffades en överenskommelse
den 15 mars 1952, enligt vilken ett belopp av 145 miljoner kronor skall ställas
till förfogande såsom pristillägg för mjölkproduktionen. Härav ha 112,5 miljoner
kronor beräknats för utbetalande av ett allmänt mjölkpristillägg med 3
öre för kilogram för all mjölk, som levererats eller levereras till mejeri under
innevarande regleringsår. Vidare har avsetts, att ett beräknat belopp av 20
miljoner kronor skall disponeras för att tillsammans med de medel, som nu
användas för utbetalande av clcaringtillägg, genomföra en ökad differentiering
av mjölkpriset till de mindre jordbrukens förmån i form av ett s. k.
leveranstillägg, utformat på så sätt att gottgörelse skall utgå med 5 öre för
kilogram mjölk för den del av varje enskild jordbrukares mejerileverans,
som ligger mellan 4 000 och 10 000 kilogram för år. Leveranstillägget skall
124
Kungl. Maj:ts proposition nv 236.
utgå för leveranser under tiden den 1 mars—den 31 augusti 1952 och beräknas
draga en kostnad av omkring 27 miljoner kronor, motsvarande cirka 53
miljoner kronor för år. Återstoden av de medel, som nu användas för utbetalande
av clearingtillägg, förutsättes skola komma att gå åt för höjning av de
extra mjölkpristilläggen i norra Sverige. Den del av beloppet å 145 miljoner
kronor, som ej disponerats för allmänt mjölktillägg och leveranstillägg, skall
ställas till Svenska mejeriernas riksförenings förfogande för regleringsändamål.
Vid prisöverenskommelsen för 1952/53 har man utgått ifrån att någon
sänkning av mjölkpriset icke bör ske; allmänt pristillägg, extra pristillägg i
norra Sverige och leveranstillägg skola sålunda utgå enligt samma grunder,
som avtalats för tiden mars—augusti 1952. För produktionsåret 1952/53 beräknas
detta draga en kostnad av tillhopa 169 miljoner kronor, vilken summa
till ett belopp av 142 miljoner kronor skall täckas genom statliga subventioner
utöver de enligt före den 1 mars 1952 gällande grunderna utgående
allmänna och extra mjölkpristilläggen, som vid i jordbruk skalkylen beräknad
volym uppskattas till ett belopp av 80 miljoner kronor under samma
produktionsår. Behovet av statsmedel till de allmänna och extra mjölkpristilläggen
samt leveranstilläggen beräknas sålunda för regleringsåret
1952/53 uppgå till sammanlagt omkring 222 miljoner kronor. I prisöverenskommelsen
förutsättes, att nyssnämnda belopp å 142 miljoner kronor
till ett belopp av 12 miljoner kronor skola täckas av medel, som beräknas
komma att besparas vid omläggning av producent- och kontantbidraget,
samt till återstående 130 miljoner kronor genom särskilt anslag av statsmedel.
Därvid har uttalats att, därest omläggningen av producentbidraget
befinnes även böra medföra en ändring av grunderna för utbetalning av
leveranstillägg, särskilda överläggningar skola upptagas därom, varvid får
överenskommas på vad sätt ytterligare belopp, som kan komma att inbesparas
å producentbidraget, skall tillföras vissa kategorier jordbrukare.
Till förfogande för producentbidrag och leveranstillägg stå således dels de
medel, som för närvarande utgå i producentbidrag, i årets statsverksproposition
upptagna med ett beräknat belopp av 69 miljoner kronor, med avdrag
av 12 miljoner kronor, dels ock vad som beräknats för leveranstilläggen i
deras nuvarande utformning eller 53 miljoner kronor. Huru dessa medel
slutligen skola fördelas på leveranstilläggen och de nya producentbidragen
beror på huru bidragen komma att utformas. Jag får därför upptaga denna
fråga till behandling i förevarande sammanhang.
Beslutet av 1947 års riksdag om riktlinjerna för den framtida jordbrukspolitiken
omfattade även frågan om särskilt stöd åt innehavare av mindre
jordbruk. Härvidlag innebar beslutet avsevärda ändringar i de dittills gällande
reglerna om producentbidrag för mjölk.
Vad till en början angår förutsättningarna för att erhålla bidrag fastslogs,
att sådant i princip endast borde utgå till de brukningsdelar, där det med
hänsyn till brukningsdelens beskaffenhet och försörjningsmöjligheterna
utanför densamma kunde anses erforderligt att lämna brukarna ett sär
-
125
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
skilt stöd intill dess erforderlig rationalisering av respektive brukningsdel
kunnat genomföras. Av olika skäl ansågs det dock icke lämpligt att beträffande
den nuvarande brukaregenerationen pröva bidragsbehovet i vidare
mån än som följde av att bidrag icke skulle utgå till den, vars brukningsdel
översteg 10 hektar åker och till ålcer omräknad ängsmark. Däremot borde
frågan om bidragsrättens bestånd prövas, då brukningsdel bytte ägare.
De nya reglerna för producentbidrag inneburo även en ändring av bidragsbeloppen.
Sålunda höjdes bidragets maximibelopp från 320 till 480 kronor
om året, varjämte bidragsskalan ändrades så afl bidragsbeloppet för kilo*
gram mjölk räknat ökades avsevärt vid relativt små mjölkleveranser. För
en till mejeri levererad kvantitet av upp till 4 000 kilogram mjölk eller
till mjölk omräknad grädde för år räknat skulle enligt den nya skalan
utgå bidrag med 12 öre för kilogram, och bidraget skulle bli oförändrat
för leveranser upp till 7 000 kilogram. För leveranser därutöver skulle
bidraget minskas med 3 öre för varje kilogram. Därjämte infördes en ny bidragsform,
nämligen kontantbidrag till sådana producenter, som ej kunde
leverera mjölk till mejeri. Sistnämnda slag av bidrag skulle utgå efter det
genomsnittliga antalet kor å brukningsdelen åren 1944—1946 med 160 kronor
för år för 2 kor, 320 kronor för 3 kor, 480 kronor för 4 och 5 kor, 360
kronor för 6 kor, 240 kronor för 7 kor och 120 kronor för 8 kor. Om antalet
kor understeg 2 eller översteg 8, skulle intet bidrag utgå.
Den utformning, som producent- och kontantbidragen sålunda erhöllo
vid 1947 års riksdag, har i åtskilliga avseenden utsatts för kritik. Såsom en
allvarlig brist framstår bland annat det förhållandet, att bidrag i ett icke
ringa antal fall utgår till personer, vilka icke med hänsyn till beskaffenheten
av deras brukningsdelar eller till deras inkomstställning kunna anses vara i
behov av det tillskott till förbättring av brukningsdelens lönsamhet, som
ifrågavarande stöd är avsett att ge. Vidare har anmärkts, att de nuvarande
bidragsbcstämmelserna äro ägnade att åstadkomma en snedvridning av produktionen
på så sätt, att de i vissa fall skulle leda till i och för sig omotiverade
minskningar eller ökningar av mjölkproduktionen.
Enligt de direktiv, som utfärdades för producentbidragsutredningen, skulle
utredningen icke verkställa någon omprövning av de principiella grunderna
för det stöd, som innefattas i producent- och kontantbidragen. Bland
annat borde sålunda icke ifrågasättas att ändra stödets karaktär av en övergångsanordning
i avbidan på genomförandet av den erforderliga rationaliseringen.
Resultatet av utredningen bestyrker otvivelaktigt, att vissa brister finnas
i det nuvarande bidragssystemet. Åtskilliga lantbruksnämnder och mejeristyrelser,
som på utredningens anmodan lämnat uppgifter rörande det nuvarande
systemets verkningar, ha sålunda framfört anmärkningar i skilda
hänseenden. Även utredningen har för sin del funnit, att de nu gällande bidragsreglerna
behöva ändras på vissa punkter och har nu framlagt förslag
till de ändringar, som den funnit påkallade. Förslaget är icke av mera genomgripande
art. Den väsentligaste ändringen, som föreslås, går ut på eu
omläggning av den nuvarande bidragsskalan.
126 Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
Jag torde härefter få övergå till en närmare behandling av utredningens
förslag.
Vad först angår de allmänna villkoren för bidragsrätten har utredningen
prövat olika möjligheter att begränsa bidragsrätten så, att den
kommer att gälla endast dem, som man ursprungligen avsett skulle komma
i åtnjutande av ifrågavarande stöd. Med utgångspunkt från att en begränsning
bör syfta till att i första hand gallra bort den kategori bidragstagare,
vilkas inkomst- och förmögenhetsförhållanden äro sådana, att ett stöd av
producentbidragets karaktär under inga förhållanden kan anses befogat, har
utredningen bland annat undersökt huruvida man bör införa en inkomsteller
förmögenhetsgräns för rätten till bidrag. Utredningen har därvid avvisat
tanken på en inkomstgräns men har stannat för att föreslå en förmögenhetsgräns,
som förslagsvis bör dragas lägst så, att den sammanfaller
med den gräns, som gäller för beskattning av förmögenhet, d. v. s. enligt
numera framlagt förslag 50 000 kronor.
I detta sammanhang får jag erinra om att Kungl. Maj :ts förslag till 1947
års riksdag byggde på en behovsprövning, varvid inkomstgränsen satts till
3 100 kronor »sammanräknad nettoinkomst» enligt taxeringarna för åren
1944—1946. Särskilda utskottet vid samma riksdag hade emellertid åtskilliga
erinringar att anföra mot införandet av en inkomstgräns. Utskottet fann
det, bland annat, ofrånkomligt att en sådan gräns i ett ej ringa antal fall
skulle leda till ojämnheter, som svårligen skulle kunna undgå att framkalla
ett i viss mån berättigat missnöje. Med hänsyn därtill fann utskottet övervägande
skäl tala för att den föreslagna inkomstgränsen skulle slopas och
bidrag utgå utan behovsprövning.
Liknande betänkligheter, som framförts mot fastställandet av en inkomstgräns,
kunna även anföras mot en behovsprövning efter förmögenhet. Även
om en förmögenhetsgräns onekligen erbjuder vissa fördelar i jämförelse
med en inkomstprövning, skulle — såsom framhållits av en utav utredningens
ledamöter — även en sådan gränsdragning bli tämligen godtycklig, eftersom
de värden, som finnas bakom en taxerad förmögenhet av viss storlek,
äro mycket varierande beroende på förmögenhetens sammansättning.
Otvivlaktigt skulle också praktiska svårigheter uppkomma vid tillämpningen
av en dylik bestämmelse. Jag anser därför, att icke heller någon generell
förmögenhetsgräns bör komma i fråga.
Såsom redan förut framhållits är det förhållandet, att bidrag utgår till
personer, som icke kunna anses vara i behov av det med bidraget avsedda
tillskottet till förbättrande av brukningsdelens lönsamhet, en allvarlig brist
i den nuvarande utformningen av bidragssystemet. Ehuru jag nyss avvisat
tanken på införandet av en generell inkomst- eller förmögenhetsgräns, synes
det mig onekligen i hög grad önskvärt att likväl i någon form hålla en möjlighet
öppen att gallra ut direkt stötande bidragsfall.
Härvidlag har utredningen för sin del föreslagit, att lantbruksnämnderna
skola få möjlighet att vägra bidrag i sådana fall, då det med hänsyn till vederbörandes
inkomstförhållanden skulle stå i uppenbar strid mot bidragets
syfte att bevilja sådant. Denna möjlighet skulle dock tillgripas endast när
Kungl. Maj.ts proposition nr 236,
127
fråga är om brukare, som icke är mantalsskriven å fastigheten och uppenbarligen
besitter denna av annan anledning än att bereda sig sin huvudsakliga
utkomst av jordbruket eller i fall av liknande slag. Utredningen har därvid
förutsatt, att bidrag icke kommer att beviljas endast i de fall, då det.
står fullkomligt klart, att syftet med fastighetsinnehavet är ett annat än
att bereda innehavaren hans huvudsakliga inkomst.
I likhet med utredningen hyser jag den uppfattningen, att viss försiktighet
måste iakttagas, då fråga är att utestänga brukare från bidrag. Att i
analogi med stadgandet i 2 kap. 49 § nya jordabalken begränsa utestängningsmöjligheten
till sådana brukare, som icke äro mantalsskrivna å fastigheterna
i fråga, synes mig dock icke lämpligt. Borttages denna begränsning,
torde emellertid den föreslagna bestämmelsen bli för vid, i det att
den skulle komma att avse varje brukare, som icke har sin huvudsakliga
inkomst av jordbruket. Eftersom syftet emellertid är att gallra ut endast
sådana fall, som äro direkt stötande, synes möjligheten att vägra bidrag
böra begränsas till att avse brukare, beträffande vilken det med hänsyn
till hans inkomst- och förmögenhetsförhållanden är uppenbart, att han
icke är beroende av jordbruket för sin utkomst.
Beträffande arealgränsen har utredningen erinrat om att en av de grundläggande
principerna enligt 1947 års riksdagsbeslut är, att bidrag icke skall
utgå till bärkraftiga jordbruk. Under hänvisning till sina direktiv har utansett
sig oförhindrad att upptaga frågan och har för sin del föreslagit en
generell höjning av denna gräns. En av utredningens ledamöter har dock
ansett sig oförhindrad att upptaga frågan och har för sin del föreslagit en
höjning av gränsen till 14 hektar. Även från åtskilliga andra håll ha uttalats
önskemål om en höjning, varvid man i allmänhet diskuterat en uppflyttning
av gränsen till 15 hektar. Enligt min mening föreligga emellertid
icke tillräckliga skäl att nu ändra gällande bestämmelser i förevarande hänseende.
Arealgränsen torde sålunda böra bibehållas vid 10 hektar. I likhet
med utredningen kan jag ej heller förorda, att arealgränsen fastställes med
beaktande av brukningsdelarnas tillgång till skog.
Vad utredningen anfört beträffande frågan om en undre arealgräns kan
jag även ansluta mig till. Någon sådan gräns torde alltså enligt min mening
icke böra införas.
Ehuru utredningen sålunda utgått från ett bibehållande av den nuvarande
arealgränsen, har den uttalat att större hänsyn än vad hittills varit fallet
bör tagas till skiftande förhållanden med avseende på arrondering och därmed
förknippade avståndskostnader samt jordens beskaffenhet och andra
omständigheter av betydelse för bedömandet av brukningsdels bärkraft.
Möjlighet föreslås även skola finnas för lantbruksnämnd att med lantbruksstyrelsens
medgivande tillämpa högre arealgräns än 10 hektar för sammanhängande
enhetliga områden med väsentligt lägre areell avkastning än vad
som gäller i genomsnitt för län eller länsdel.
Jag finner mig kunna biträda vad utredningen sålunda föreslagit, dock
att det bör ankomma på Kungl. Maj :t att på förslag av lantbruksnämnd
eller lantbruksstyrclsen medgiva den generella tillämpningen av en högre
128
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
arealgräns inom visst område. Möjligheten till en utvidgning av7 arealgränsen
torde komma att medföra blott en obetydlig kostnadsökning. Mjölkleveranserna
från så relativt stora brukningsdelar, som det här skulle bli
fråga om, torde nämligen i allmänhet uppgå till så betydande kvantiteter,
att bidrag skulle komma att utgå med endast obetydligt belopp.
Innan jag härefter övergår till utredningens förslag rörande bidragsbeloppen
och bidragsskalan, torde jag få upptaga frågan huruvida bidraget bör
bestämmas på samma sätt som hittills eller det bör omändras till att utgå
med ett fast belopp, beräknat efter den genomsnittliga mjölkleveransen
under viss tid. Detta spörsmål har berörts av7 utredningen, som emellertid
på grund av sina direktiv ansett sig icke kunna framlägga något förslag
härom. En av utredningens ledamöter har emellertid funnit sig oförhindrad
att upptaga frågan, till behandling. I likhet med denne har jag
kommit till den uppfattningen, att stora fördelar skulle vara att vinna genom
en omläggning av bidraget på sätt nyss angivits. Härigenom skulle nämligen
den olägenhet elimineras, som enligt vad från många håll påpekats
ligger däri, att bidragsbestämmelserna äro ägnade att åstadkomma en snedvridning
av produktionen på så sätt, att de i vissa fall leda till omotiverade
minskningar respektive ökningar av mjölkproduktionen. Vidare skulle systemet
med fasta belopp avsevärt förenkla förfarandet vid beräknandet och
utbetalningen av bidragen.
Med hänsyn till de fördelar, som sålunda stå att vinna, förordar jag att
bidraget i fortsättningen omlägges så, att det kommer att utgå med fast belopp.
Detta torde böra beräknas på grundval av den genomsnittliga mjölkleveransen
under en längre tid, förslagsvis under fyraårsperioden den 1
juli 1948—den SO juni 1952.
Även vid den ifrågasatta omläggningen av producentbidraget torde kontantbidraget
böra bibehållas och utgå efter enahanda principer som för närvarande.
Liksom i fråga om producentbidraget torde dock möjlighet böra
finnas att gallra ut stötande fall.
Vad härefter angår utredningens förslag rörande omläggning av b idragsskalan
kan jag helt ansluta mig till den motivering, som utredningen
anfört härför. Jag kan också i princip biträda de ändringar i skalan,
som utredningen ansett sig böra stanna för att föreslå. Emellertid torde jag
här få erinra om att jordbruksuppgörelsen våren 1952 bland annat innebär,
att cirka 12 miljoner kronor skola inbesparas på det nuvarande bidraget.
Detta gör en justering nedåt nödvändig av den av utredningen förordade
skalan. För att härvid nå en lämplig avvägning synes justeringen böra göras
så, att bidraget skall utgå med 8 öre för kilogram vid leverans upp till
4 000 kilogram mjölk årligen. Mellan 4 000 och 6 000 kilogram bör bidraget
fastställas till 3 öre för kilogram, varefter ett fast bidrag å 380 kronor bör
utgå vid leverans av 6 000—10 000 kilogram, överstiger leveransen 10 000
kilogram för år, skall avdrag göras med 3 öre för varje överskjutande kilo
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 236. 129
gram. Bidraget kommer härigenom att upphöra att utgå vid en årsleverans
av 22 700 kilogram.
Genom den sålunda föreslagna justeringen beräknas en besparing göras
i förhållande till det för närvarande utgående bidraget med cirka 11,5 miljoner
kronor.
I anslutning till de ändringar i bidragsskalan för producentbidraget, vilka
angivits i det föregående, böra givetvis motsvarande justeringar vidtagas i
skalan för kontantbidraget. En lämplig avvägning synes därvid uppnås, om
det högsta kontantbidraget, vilket utgår vid ett antal av 4 och 5 kor, sänkes
från 480 kronor till 380 kronor. Vidare böra bidragsbeloppen vid ett koantal
av 3, 6, 7 och 8 sänkas från respektive 320, 360, 240 och 120 kronor till
respektive 300, 300, 200 och 100 kronor. Någon fullständig överensstämmelse
mellan de båda bidragsformerna om hänsyn tages till den faktiska medelavkastningen
per ko uppnås emellertid ej utan kontantbidragen torde få
anses något förmånligare. Överensstämmelse föreligger emellertid ej heller
vid de nu gällande bidragsskalorna och torde såsom utredningen anmärkt
knappast böra eftersträvas, eftersom ett förhållandevis stort antal bidragstagare
finnas i de delar av landet, där avkastningen per ko ligger under de
genomsnittliga rikssiffrorna. Besparingen å kontantbidragen genom justeringen
beräknas komma att uppgå till närmare 1 miljon kronor.
Utredningen har vidare till diskussion upptagit vissa frågor, som sammanhänga
med bidragsrätten för nytillträdande brukare. Därvid har utredningen
till en början framhållit, att det ganska utbredda missnöje, som förekommer
beträffande den nuvarande utformningen av denna bidragsrätt,
till stor del torde bottna i bristande kännedom om bidragets tillkomst och
om syftet med bidraget.
Med anledning härav får jag erinra om att 1947 års riksdagsbeslut innebar
en sammankoppling av den prisreglerande verksamheten och rationaliseringsarbetet
på jordbrukets område. Frågan om ett särskilt stöd åt det
mindre jordbruket blev därför såsom utredningen framhållit närmast ett
spörsmål om vilka åtgärder som av sociala skäl borde vidtagas för att bereda
innehavare av mindre jordbruk skälig hjälp under den tid, som måste förflyta,
tills den planerade rationaliseringen hunnit genomföras. I princip räknade
man därvid med att rationaliseringen skulle kunna genomföras i samband
med generationsväxlingen å de enskilda brukningsdelarna. Med hänsyn
härtill och till angelägenheten av att stödåtgärderna ej i alltför hög grad
skulle verka hämmande på rationaliseringsarbctet, ansågs bidraget böra -—
med vissa undantag — begränsas till de nuvarande innehavarna av dylika
brukningsdelar.
Ehuru det är väl förståeligt, att missnöje kan uppstå, då bidraget bortfaller
i samband med överlåtelse av fastigheten, oaktat denna icke undergått
någon förändring, får man dock icke bortse från att bidragsbestämmelsernas
utformning i nu förevarande hänseende är intimt förknippad med
de år 1947 fastställda riktlinjerna för jordbrukspolitiken. Det låter sig där!)
Diliang till riksdagens protokoll t952. 1 samt. Nr 236.
130
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
för knappast göra att vidtaga någon mera principiell ändring därutinnan
utan att samtidigt ompröva dessa riktlinjer. Då jag icke är beredd att föreslå
något sådant, torde de nu gällande bestämmelserna om bidragsrätten
för nytillträdande brukare böra bibehållas.
Vad utredningen i detta sammanhang uttalat om möjligheten av bidrag
till nytillträdande brukare, då fastigheten icke kan rationaliseras eller i vart
fall icke kan rationaliseras inom överskådlig framtid ävensom då fastigheten
visserligen kan förstärkas men brukaren ej har för avsikt att vidtaga
någon åtgärd i sådant syfte, kan jag i huvudsak ansluta mig till. Likaså
delar jag utredningens åsikt, att övervägande skäl tala mot ett förverkligande
av de till utredningen framförda förslagen om att deltagande i bekämpningen
av de smittsamma husdjurssjukdomarna skall uppställas som
villkor för bidragsrätt ävensom att getmjölk skall jämställas med komjölk
i förevarande hänseende.
Vad härefter angår det förut omförmälda leveranstillägget utgår detta för
närvarande med 5 öre för kilogram mjölk för den del av varje jordbrukares
mejerileverans under tiden den 1 mars—den 31 augusti 1952, som ligger
mellan 4 000 och 10 000 kilogram för år räknat. Såsom man förutsatt i
prisöverenskommelsen den 1 april 1952 torde leveranstillägget böra utgå
efter oförändrade grunder under nästa regleringsår.
Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit, kommer producentbidraget och
leveranstillägget att utgå i enlighet med uppställningen å s. 131.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att vidtaga de författningsändringar,
som bli erforderliga vid bifall till vad jag i det föregående förordat. Ändringarna
torde träda i kraft den 1 januari 1953.
Genom beslut av 1951 års riksdag skola vinster, som uppkommit vid export
av svenska oljeväxtfröer eller oljor under regleringsåret, få användas
för att täcka förluster på export av mejeriprodukter från och med den 9
mars 1951. Dessa förluster torde uppgå till sammanlagt cirka 30 miljoner
kronor. Vinsten på export av oljeväxtprodukter av 1950 års skörd uppgår
till 12,3 miljoner kronor, varav endast 3 miljoner kronor tagits i anspråk,
och av 1951 års skörd till cirka 25 miljoner kronor. Då sistnämnda belopp
icke förslår till att täcka den uppkomna förlusten, torde nämnden böra få
bemyndigande att taga i anspråk vinstmedel, hänförande sig till exporten av
1950 års oljeväxtskörd för att täcka förlust på smörexport, uppkommen under
regleringsåret 1951/52.
För nästa regleringsår beräknas uppkomma en exportförlust å smör om
7,2 miljoner kronor. I prisöverenskommelsen har förutsatts, att förlusterna
vid export av smör och andra mejeriprodukter, i den mån de under regleringsåret
överstiga nämnda belopp, skola få täckas på samma sätt som för
närvarande, dock att för ändamålet skola användas icke blott de vinster,
som kunna uppkomma under året på export av oljeväxtprodukter utan även
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
131
Årsleverans av | I 1/1—31/8 1952 | II 1/91952—31/8 1953 | Genomsnitti. | |||||
prod. bidrag | leverans- tillägg | summa | prod. bidrag | leverans- tillägg | summa | I | II | |
1000 .......... | 120 | _ | 120 | 80 | _ | 80 | 12-00 | 8-00 |
2 000 .......... | 240 | — | 240 | 160 | — | 160 | 12-00 | 8-oo |
3 000 .......... | 360 | — | 360 | 240 | i _ t | 240 | 12-00 | 8-oo |
4 000 .......... | 480 | — | 480 | 320 | — | 320 | 12-00 | 8-oo |
5 000 .......... | 480 | 50 | 530 | 350 | 50 | 400 | 10-60 | 8-oo |
6 000 .......... | 480 | 100 | 580 | 380 | 100 | 480 | 9-67 | 8-oo |
7 000 .......... | 480 | 150 | 630 | 380 | 150 | 530 | 9-00 | 7-57 |
8 000 ......... | 450 | 200 | 650 | 380 | 200 | 580 | 8-13 | 7-26 |
9 000 .......... | 420 | 250 | 670 | 380 | 250 | 630 | 7-45 | 7-oo |
10 000 .......... | 390 | 300 | 690 | 380 | 300 | 680 | 6-90 | 6-80 |
11000 .......... | 360 | 300 | 660 | 350 | 300 | 650 | 6-00 | 5-91 |
12 000 .......... | 330 | 300 | 630 | 320 | 300 | 620 | 525 | 5-17 |
13000 .......... | 300 | 300 | 600 | 290 | 300 | 590 | 4-62 | 4-54 |
14 000 .......... | 270 | 300 | 570 | 260 | 300 | 560 | 4-07 | 4-00 |
15 000 .......... | 240 | 300 | 540 | 230 | 300 | 530 | 3-60 | 3-53 |
16 000 .......... | 210 | 300 | 510 | 200 | 300 | 500 | 3-18 | 3-13 |
17 000 .......... | 180 | 300 | 480 | 170 | 300 | 470 | 2-82 | 2-76 |
18 000 .......... | 150 | 300 | 450 | 140 | 300 | 440 | 2''50 | 2-44 |
19 000 .......... | 120 | 300 | 420 | 110 | 300 | 410 | 2-21 | 2-16 |
20 000 .......... | 90 | 300 | 390 | 80 | 300 | 380 | 1-95 | 1-90 |
21000 .......... | 60 | 300 | 360 | 50 | 300 | 350 | 1-71 | 1-67 |
22 000 .......... | 30 | 300 | 330 | '' 20 | 300 | 320 | 1-49 | 1-45 |
23 000 .......... | — | 300 | 300 | — | 300 | 300 | 1-30 | 1-30 |
24 000 .......... | — | 300 | 300 | — | 300 | 300 | 1-25 | 1-25 |
25 000 .......... | — | 300 | 300 | — | 300 | 300 | 1-20 | 1-20 |
30 000 .......... | — | 300 | 300 | — | 300 | 300 | 1-00 | l-oo |
j clearingkassan kvarstående vinster från tidigare sådan export. Härvid
skall dock gälla, att förlusterna icke få vara orsakade av någon ökning utav
smörproduktion. Jag förordar även detta förslag.
Vad nämnden anfört om avveckling av normalpriserna på ost regleringsåret
1952/53 kan jag godtaga. I
I detta sammanhang torde jag få upptaga frågan om ändrad lydelse av
förordningen den 10 juli 1947 (nr 378) om viss avgift å mjölk, grädde och
ost. Såsom nämnden framhållit är enligt förordningens nuvarande lydelse
den utjämningsavgift, som kan uttagas för ost, knuten till leveransen av sådan
vara. Genom att lägga avgiften på tillverkningen alternativt med leveransen
skulle man emellertid vinna betydelsefulla fördelar. En dylik omläggning
medför, att man får större möjligheter att snabbt bemästra en sådan
situation, som exempelvis uppstod under år 1949, då den rikliga mjölk
-
132
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
tillförseln ledde till en avsevärt ökad ostproduktion, vilken medförde stora
avsättningssvårigheter. Vidare motverkar den, att en avgift på ost träffar
mejeriföretagen olika med hänsyn till deras varierande lagringsmöjligheter.
Även om tillverkningsavgift på ost icke uttages för närvarande, synes det
mig likväl lämpligt att den föreslagna ändringen vidtages redan nu.
Samma förordning torde samtidigt böra ändras jämväl i ett annat hänseende.
Stadgandet i 3 § av förordningen att utjämningsavgiften i fråga
skall utgå med högst 50 öre för kilogram, tillkom vid en tidpunkt, då fetthalten
hos grädde icke fick överstiga 15 procent, och avgiften avvägdes
med hänsyn därtill. Sedan denna begränsning upphävts och grädde med
avsevärt högre fetthalt kan förekomma, torde avgiften lämpligen böra
direkt ställas i relation till mängden mjölkfett. Den avgift, nämnden därvidlag
föreslagit — 40 öre för 100 gram mjölkfett — synes vara väl avvägd.
För margarinost bör dock den nuvarande formen för avgiften bibehållas.
Förslag av nu angivet innehåll till förordning om ändring i förordningen
den 10 juli 1947 (nr 378) om viss avgift å mjölk, grädde och ost torde få
föreläggas riksdagen till antagande.
Konstgödselregleringen.
Vad jordbruksnämnden anfört i fråga om konstgödselregleringen föranleder
ingen erinran från min sida.
Regleringen av handeln med vegetabiliska oljor och vissa andra fettvaror.
Såsom framgår av det föregående ha jordbruksnämnden och kontrollstyrelsen
gemensamt framlagt förslag till omläggning av fettvaruregleringen.
Behandlingen av detta förslag har emellertid ännu icke hunnit slutföras
inom jordbruksdepartementet. Med hänsyn härtill är jag icke beredd att
redan i detta sammanhang taga ställning till den i förslaget förordade omläggningen
av nämnda reglering. De hittills gällande grunderna för fettvaruregleringen
torde sålunda få tillämpas tills vidare under nästa regleringsår.
Nämnden har föreslagit, att riksdagens medgivande skall inhämtas att
taga i anspråk det till 46,9 miljoner kronor beräknade överskottet i clearingkassan
den 30 juni 1952 för att nedbringa det eljest erforderliga anslaget
till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. Mot detta förslag har
jag icke något att invända.
Vid bifall till vad jag nu föreslagit torde Kungl. Maj :t alltjämt böra äga
bemyndigande dels att uttaga accis och tilläggsaccis å sådana varor, som
avses i förordningen den 7 juni 1935 (nr 259) om accis å margarin och
vissa andra fettvaror, dels att upptaga en rörlig clearingavgift vid import
av fettämnen, motsvarande i varje särskilt fall skillnaden mellan normalpriset
och den faktiska anskaffningskostnaden för varan i fråga.
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
133
Kostnader för Svenska spannmålsaktiebolaget.
I årets statsverksproposition har till kostnader för spannmålsbolagets
verksamhet för budgetåret 1952/53 upptagits ett beräknat belopp av 75
miljoner kronor. Bolaget har i sin förut nämnda skrivelse uppskattat kostnaderna
för verksamhetsåret 1952/53 till 55 miljoner kronor. Därvid ha
emellertid försäljningspriserna i fråga om brödsäd baserats på en prishöjning
av 10 kronor för deciton och i fråga om fodervaror på de i jordbrukskalkylen
angivna priserna. Med hänsyn bland annat till att priset på vete
denna dag höjts med ytterligare tre kronor för deciton torde emellertid
i enlighet med jordbruksnämndens beräkningar kostnadssumman minskas
med 10 miljoner kronor, d. v. s. till 45 miljoner kronor.
Såsom bolaget framhållit, torde dess behov av rörelsemedel stegras avsevärt
under nästa höst. Med utgångspunkt från att värdet av bolagets lager
den 31 augusti 1952 beräknas komma att uppgå till minst 160 miljoner kronor,
synes det påkallat att ytterligare rörelsemedel ställas till dess förfogande.
Jag finner mig därför böra biträda framställningen att möjlighet
beredes bolaget att öka sin rörliga kredit hos riksgäldskontoret från 70
miljoner kronor till 125 miljoner kronor. Jag förutsätter därvid, att den
ökade krediten icke kommer att utnyttjas i vidare mån än som är oundgängligen
erforderligt för att bolaget skall kunna fullgöra sin vanliga inköpsverksamhet.
Omkostnader för statlig inköps- och försäljningsverksamhet.
Redan förut har jag angivit, att enligt min mening statsmakterna även
under nästa år böra i viss utsträckning lämna stöd åt säsongmässig lagring
av jordbruksprodukter. Jordbruksnämnden har beräknat omkostnaderna
härför till 6,5 miljoner kronor eller 2,5 miljoner kronor mindre än det belopp,
som i statsverkspropositionen preliminärt upptagits för ändamålet. Mot
denna beräkning har jag intet att erinra.
Vad angår beredskapslagringen har Kungl. Maj :t genom särskilda beslut
den 29 december 1950 och den 25 januari 1952 bemyndigat nämnden
att föranstalta om beredskapslagring av vissa importerade livsmedel. Jag
biträder nämndens förslag om utökning av sådan lagring.
I detta sammanhang torde jag vidare få erinra om att nämnden genom
samma beslut bemyndigats att för förskottering av rörelsemedel i samband
med lagringen anlita det reservationsanslag å 88 250 000 kronor, som riksdagen
beviljat för lagring av jordbruksprodukter m. m., ävensom att för
täckande av uppkommande kostnader taga i anspråk det för budgetåret 1951/
52 anvisade förslagsanslaget till Statlig lagerhållning: Omkostnader för statlig
inköps- och försäljningsverksamhet. Det synes lämpligt, att kostnaderna
under nästa budgetår i samband med beredskapslagring skola bestridas från
samma anslag. För ändamålet torde böra beräknas ett belopp av 500 000
kronor.
134
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
Med hänsyn till vad sålunda anförts torde anslaget för nästa budgetår böra
uppföras med sammanlagt 7 miljoner kronor.
Förordningarna angående reglering av utförsel respektive införsel av vissa
levande djur och jordbruksprodukter m. m.
I propositionen nr 245/1950 uttalade dåvarande chefen för jordbruksdepartementet
bland annat, att Kungl. Maj :t redan från och med regleringsåret
1950/51 borde äga att, i den mån så visade sig erforderligt, förordna om
uttagande av sådana export- och importavgifter å jordbruksprodukter, som
enligt 1947 års riksdagsbeslut angående riktlinjerna för jordbrukspolitiken
skulle kunna användas såsom medel i prisregleringsverksamheten. Vidare
anförde departementschefen, att det borde få ankomma på Kungl. Maj :t att
meddela de bestämmelser, som kunde erfordras i fråga om redovisningen
och användningen av dylika avgifter. Någon erinran däremot gjordes ej av
riksdagen.
I förordningen den 8 juni 1951 (nr 379) angående reglering av införseln
av vissa levande djur och jordbruksprodukter m. m. sammanfördes sedermera
de särskilda författningar, som utfärdats beträffande importregleringar
av varor inom jordbruksnämndens verksamhetsområde, varvid meddelades
generella bestämmelser om bemyndigande för Kungl. Maj :t att uttaga
införselavgifter. Motsvarande bestämmelser rörande utförselavgifter finnas
däremot icke. Ehuru kungörelsen den 9 juni 1950 (nr 324) angående
allmänt exportförbud alltjämt äger giltighet, har nämnden nu ansett
det lämpligt att en särskild författning utfärdas även beträffande den exportreglering,
som är knuten till nämnden. Som särskilt skäl härför har
anförts, att nämnden samt statens handels- och industrikommission beslutat
föreslå importfrilistning av ytterligare ett stort antal varor liksom även
viss ytterligare exportfrilistning. I samband därmed avses sådana varor,
som äga samband med den statliga regleringen på jordbrukets område och
icke nu kunna frilistas, skola överföras till dessa speciella export- och importförfattningar.
Vad nämnden sålunda föreslagit finner jag mig i huvudsak kunna biträda.
På grund härav har inom jordbruksdepartementet, med utgångspunkt
från ett vid nämndens skrivelse fogat författningsutkast, upprättats
ett förslag till förordning angående reglering av utförsel av vissa levande
djur och jordbruksprodukter m. m. Förslaget torde få föreläggas riksdagen
till antagande.
Beträffande innehållet i förslaget torde jag i övrigt få anföra följande.
I författningen meddelas bestämmelser om skyldighet att söka licens vid
export av sådana varor, som beröras av jordbruksregleringen. Avgifter vid
utförsel kunna redan nu i viss utsträckning uttagas enligt kungörelsen den
31 mars 1950 (nr 156) angående utjämningsavgift vid utförsel av vissa
varor. Denna avser emellertid endast sådana fall, då subvention i någon
form lämnas för varan eller för vara av likvärdigt slag. I förevarande för
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
135
ordning ha däremot intagits generella bestämmelser om rätt för Kungl. Maj :t
att uttaga utförselavgifter, därest sådana anses nödvändiga för genomförandet
av jordbruksregleringen. Därigenom beredes möjlighet att — såsom
stundom kan vara önskvärt — åstadkomma exportbegränsning genom avgiftsbeläggning
i stället för kvantitativ exportreglering.
I övrigt torde här böra omnämnas, att förordningen utformats i så nära
anslutning som möjligt till vad som enligt tidigare uttalanden bör gälla för
införseln. Sålunda böra generella utförseltillstånd i största möjliga utsträckning
lämnas sådana import- och exportföreningar, som med statsmakternas
godkännande bildats för att handhava import och export av vissa jordbruksprodukter.
I den mån exportreglering på grund av det utländska prisläget
eller av andra skäl ej behövs för viss vara, bör vidare undantag från
förordningen kunna medgivas.
I den vid författningsförslaget fogade bilagan ha upptagits de djur och
produkter, beträffande vilka nämnden ansett exportreglering kunna bli erforderlig
även under normala tider. Eftersom i enlighet med det förut anmärkta
förslaget till regleringsanordningar på fettvaruområdet förutsatts, att
den inhemska linodlingen icke skall erhålla sådant stöd, som avses skola
lämnas annan oljeväxtodling, har nämnden icke medtagit linfrö och linolja
i bilagan. I
I anslutning till vad som anförts rörande exportregleringen har nämnden
uttalat som sin uppfattning, att även införselförordningen bör omfatta samtliga
icke frilistade djur och jordbruksprodukter, som äro av betydelse för
den statliga regleringsverksamheten på jordbrukets område. Med anledning
därav har nämnden hemställt, att den vid förordningen fogade bilagan skall
utökas med ett antal varuslag. Viktigast av de varor, som därvid komma att
medtagas torde vara potatis och potatismjöl. Linolja och linfrö ha däremot
utelämnats även här. Med hänsyn till att endast sådana varuslag medtagits,
beträffande vilka nämnden är tillståndsmyndighet, saknas vidare vissa vallväxtfröer,
som finnas intagna i bilagan till utförselförordningen. I övrigt
föreslås vissa ändringar, i huvudsak av redaktionell art.
Vad nämnden sålunda anfört finner jag mig kunna biträda. Jag vill i
samband därmed erinra om att möjlighet finnes att, i den mån importregleringen
på grund av det utländska prisläget eller av andra skäl ej behövs
för viss vara, medgiva undantag från förordningen.
I enlighet med det anförda torde förslag till förordning om ändring i förordningen
den 8 juni 1951 (nr 379) angående reglering av införseln av vissa
levande djur och jordbruksprodukter m. m. få föreläggas riksdagen till godkännande.
136
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
Anslagsäskanden m. m.
Vid bifall till de förslag, som jag framlagt i det föregående, skulle kostnaderna
för prisreglerande åtgärder uppgå till i avrundat tal 230 miljoner
kronor, varav 142 miljoner kronor på grund av prisuppgörelsen i april 1952.
Av förstnämnda belopp belöpa cirka 222 miljoner kronor på allmänt mjölkpristillägg,
extra mjölkpristillägg till vissa delar av landet samt leveranstilllägg,
2,5 miljoner kronor på stöd åt odlingen av lin och hampa samt 5 miljoner
kromor på diverse kostnader i samband med jordbruksregleringen. Enligt
vad jordbruksnämnden framhållit är sistnämnda belopp bland annat avsett
att användas till ersättning åt Svenska mejeriernas riksförening för handhavandet
av vissa med regleringen av mjölk och mejeriprodukter sammanhängande
uppgifter samt för förluster i samband med lagring och annat
omhändertagande av animaliska produkter. Såsom framgår av det föregående
har jag emellertid tillstyrkt nämndens förslag att av överskottet i
clearingkassan för fettråvaror ett belopp av i runt tal 47 miljoner kronor
skall användas för att nedbringa den eljest erforderliga medelsanvisningen
under prisregleringsanslaget. Ifrågavarande anslag skulle därför kunna begränsas
till ett belopp av (230 — 47 =) 183 miljoner kronor. Det torde i
detta sammanhang böra nämnas, att någon reservation å tidigare anvisade
medel under anslaget icke torde kunna påräknas vid utgången av innevarande
budgetår.
Till Producentbidrag till vissa innehavare av mindre jordbruk torde vidare
erfordras 58 miljoner kronor.
Förutom nu omförmälda anslag bör i enlighet med vad förut förordats
äskas dels till Kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets
verksamhet ett reservationsanslag av 45 miljoner kronor, dels till Statlig lagerhållning:
Omkostnader för statlig inköps- och för säljningsverksamhet ett
förslagsanslag av 7 miljoner kronor.
Slutligen torde riksdagens medgivande böra inhämtas till att nyssnämnda
bolags rörliga kredit hos riksgäldskontoret skall ökas från 70 till 125 miljoner
kronor.
Hemställan.
Under åberopande av det anförda hemställer jag
1) att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
dels medgiva Kungl. Maj :t att vidtaga erforderliga åtgärder
för reglering under nästkommande regleringsår av produktions-
och avsättningsförhållandena på jordbrukets område
i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer jag
angivit i det föregående;
dels bemyndiga Kungl. Maj :t att fastställa priser på brödsäd
och oljeväxter av 1953 års skörd i huvudsaklig överensstämmelse
med vad som förut angivits;
Kungl. Maj:ts proposition nr 236. 137
dels å riksstaten för budgetåret 1952/53 under nionde huvudtiteln
anvisa
a) till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område ett
reservationsanslag av 183 000 000 kronor;
b) till Producentbidrag till vissa innehavare av mindre
jordbruk ett förslagsanslag av 58 000 000 kronor;
c) att Kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets
verksamhet ett reservationsanslag av 45 000 000
kronor;
d) till Statlig lagerhållning: Omkostnader för statlig inköps-
och försäljningsverksamhet ett förslagsanslag av
7 000 000 kronor;
dels bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att för att
bereda Svenska spannmålsaktiebolaget rörelsekapital, tillhandahålla
bolaget en rörlig kredit av ytterligare 55 miljoner
kronor eller sålunda tillhopa 125 miljoner kronor;
2) att förslagen till följande förordningar måtte genom
proposition föreläggas riksdagen till antagande:
a) om ändring i förordningen den 10 juli 1947 (nr 378)
om viss avgift å mjölk, grädde och ost;
b) angående reglering av utförseln av vissa levande djur
och jordbruksprodukter m. m.;
c) om ändring i förordningen den 8 juni 1951 (nr 379)
angående reglering av införseln av vissa levande djur och
jordbruksprodukter m. m.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen sitt bifall
samt förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Greta Luzcll
10 Dihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 236.
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
1*
Bilaga 1.
PM
med översikt över hittills vidtagna regleringsåtgärder
på jordbrukets område.
Beträffande de regleringsåtgärder, som från statsmakternas sida företagits
till och med första kvartalet 1951, hänvisas, utöver vad i det följande anföres,
till Kungl. Maj :ts proposition nr 207/1951, bilaga 1.
Spannmålsregleringen. Med undantag av nedannämnda begränsningar i
fråga om rätten till yrkesmässig överlåtelse samt i fråga om förmalning av
brödsäd finnas inga inskränkningar i rätten att förfoga över inhemsk spannmål.
Enligt kungl. kungörelsen den 2 mars 1951 (nr 87) med vissa bestämmelser
om handeln med vete och råg får den som bedriver kvarnrörelse eller
yrkesmässig handel med spannmål icke utan särskilt tillstånd av jordbruksnämnden
eller, efter nämndens bemyndigande, av spannmålsbolaget yrkesmässigt
försälja vete och råg till annan än spannmålsbolaget, kvarn eller
sådan partihandlare, som gentemot spannmålsbolaget förbundit sig att följa
de föreskrifter, som jordbruksnämnden eller bolaget meddelar såsom villkor
för rätt att från bolaget inköpa fodersäd och fodermedel. Med stöd av
bemyndigande i kungörelsen har jordbruksnämnden den 28 augusti 1951
emellertid medgivit, att utan hinder av ovannämnda bestämmelse brödsäd
tills vidare får fritt försäljas i norra Sverige. Med hänsyn bl. a. till svartrostens
härjningar på 1951 års veteskörd medgav jordbruksnämnden vidare
den 11 september 1951, att brödsäd av viss lägre kvalitet fick fritt försäljas
(jordbruksnämndens cirkulär nr 80/1951). Sistnämnda medgivande gällde
till och med den 29 februari 1952 (cirkulär nr 14/1952).
Enligt kungl. kungörelsen den 22 juni 1950 (nr 397) med vissa bestämmelser
om förmalning av vete och råg, in. in. äger jordbruksnämnden fortfarande
föreskriva, att i brödsäd, som användes vid handelsförmalning,
skola ingå vissa myckenheter av olika slag av råg och vete. Någon föreskrift
härom har icke utfärdats av nämnden. Enligt andra bestämmelser i denna
kungörelse föreligger skyldighet för den som bedriver handelsförmalning av
råg och vete att fullgöra viss anmälnings- och rapportskyldighet till nämnden.
Rapportskyldighet föreligger även för spannmålshandlare (cirkulär nr
3/1950).
Enligt kungl. kungörelsen den 27 augusti 1951 (nr 608) om skyldighet
att lämna uppgifter angående s. k. löneförmalning av vete och råg samt
nämndens cirkulär nr 69/1951 har skyldighet föreskrivits att årligen lämna
uppgift om förmalning mot lön eller tull under tiden 1 september—31 augusti.
Enligt kungl. kungörelsen den 11 maj 1951 (nr 223) om tillfällig inskränkning
i rätten att förmala vete och råg förordnades, att under tiden maj—
augusti 1951 utan tillstånd av statens jordbruksnämnd vid kvarn icke finge
användas större kvantiteter vete och råg för handelsförmalning än som motsvarade
110 procent av handelsförmalningen av dessa sädesslag vid kvarnen
under samma tidsperiod år 1950. Närmare bestämmelser utfärdades i nämndens
cirkulär nr 41/51. Förmalningen har under tiden september 1951—-februari 1952 varit fri. Genom kungörelse den 14 mars 1952 (nr 82) och
nämndens cirkulär nr 18/52 har för tiden mars—augusti 1952 införts en
1* Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 236.
2*
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
kvotering efter samma grunder som gällde för tiden maj—augusti 1951.
Förmalningskvoten har dock höjts; den motsvarar 115 % av handelsförmalningen
under tiden mars—augusti 1950.
Efter den 1 september 1950 gälla inga normalpriser på brödsäd. I stället
tillämpas enligt beslut av 1950 års riksdag ett system med garantipriser till
odlarna. Systemet innebär, att spannmålsbolaget samt, enligt avtal med bolaget,
vissa kvarnar och spannmålshandlare förbundit sig att vid inköp från
odlare av fullgod brödsäd av normalkvalitet och med en vattenhalt av 16,5
procent betala vissa lägsta priser vid leverans till vissa prisorter. Genom beslut
den 9 februari 1951 har Kungl. Maj :t förklarat sig ämna fastställa priser
för brödsäd av 1951 års skörd, som överstego genomsnittspriserna för
1950 års skörd med 5 kronor för höstvete, 4 kronor för vårvete samt 4 kronor
50 öre för råg, allt per deciton. Priserna skulle tillämpas redan från
och med den 1 juni 1951 (cikulär nr 47/1951). Den överenskommelse rörande
prissättningen på jordbrukets produkter under tiden den 1 september—den
31 december 1951, som våren 1951 träffades mellan statsmakterna
och jordbrukets organisationer, innebar bl. a. att garantipriserna på vete och
råg skulle höjas med ytterligare 5 kronor per deciton (cirkulär nr 69/1951).
Garantipriserna utgjorde vid leverans till prisort per den 1 september 1951
för vårvete 42 kronor 10 öre, för höstvete 40 kronor 10 öre och för råg 38
kronor 60 öre, allt per deciton. (Motsvarande priser per den 1 september
1950 voro för vårvete 33 kronor 20 öre, för höstvete 30 kronor 20 öre och för
råg 29 kronor 20 öre.) Under tiden 1 juni—31 augusti 1951 utgjorde den
successiva prisstegringen 10 öre per deciton och halvmånad och för tiden
efter den 1 september 1951 10 öre per deciton var tionde dag. Den 1 september
1951 upphörde Örebro att vara prisort.
Vid leveranser från spannmålshandlare till kvarnar eller till andra handlande
ha några bestämda priser icke varit fastställda. Prisbildningen har
emellertid påverkats av att spannmålsbolaget garanterat kvarnindustrien att
i mån av tillgång försälja brödsäd till priser, som med visst av jordbruksnämnden
godkänt belopp överstiga garantipriserna till odlare. Dessa priser
baseras på leverans i vissa importhamnar och fraktkostnaderna från närmaste
importhamn belasta kvarnarna, oavsett varifrån leverans sker. Systemet
har medfört en viss begränsad rörelsefrihet i prisbildningen. Därigenom
ha fraktbidrag från spannmålsbolagets sida behövt lämnas i betydligt mindre
utsträckning än tidigare vid leverans från spannmålshandlare till kvarnar.
I samband med prishöjningarna på brödsäd den 1 juni och den 1 september
1951 föreskrev Kungl. Maj :t i kungörelser den 25 maj och den 27 augusti
1951 (nr 260 och 604) skyldighet för den, som bedreve handelsförmalning
av vete eller råg eller yrkesmässig handel med spannmål, att till spannmålsholaget
erlägga prishöjningsavgift för det lager av vete och råg av 1950 års
eller äldre skörd, som han innehade den 31 maj respektive den 31 augusti
1951. Prishöjningsavgiften utgjorde per deciton för inneliggande lager den
31 maj 1 krona 60 öre för vårvete, 2 kronor 60 för höstvete och 2 kronor
10 öre för råg, samt för inneliggande lager den 31 augusti 4 kronor 90 öre
för såväl vete som råg.
För att 1951 års brödsädsskörd trots dess nedsatta kvalitet i största möjliga
utsträckning skulle komma till användning för förmalning av mjöl till
människoföda, har jordbruksnämnden efter underhandlingar med bl. a. jordbrukets
organisationer och kvarnarna genomfört vissa ändringar i bestämmelserna
om kvalitetsfordringar och prisregleringsskalor för spannmål. Ändringarna
ha i huvudsak medfört, att fordringarna för att vete skall anses såsom
fullgott sänkts med avseende på rymdvikt och proteinhalt. De ändrade
bestämmelserna gälla leveranser fr. o. in. den 1 september 1951 samt i fråga
3*
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
om 1951 års skörd även tidigare leveranser. Avsikten är att för 1952 års
skörd återinföra de bestämmelser, som tidigare gällt (cirkulär nr 78/1951).
Prisbildningen på inhemsk fodersäd är i princip fri. De av jordbruksnämnden
fastställda priserna för spannmålsbolagets försäljning av importerad
fodersäd — huvudsakligen majs men även korn och havre samt vissa
sorghumarter — ha dock, liksom brödsädspriserna, i viss mån inverkat på
utvecklingen av de svenska fodersädspriserna. Den i förhållande till utbuden
på inhemsk vara och tillgången på importvara osedvanligt stora efterfrågan
på fodersäd under första hältten av år 1951 medförde, att priserna på svensk
fodersäd stego kraftigt och under vissa tider till och med överstego garantipriserna
för brödsäd.
Även spannmålsbolagets utförsäljningspriser på importerad fodersäd ha
höjts vid ett flertal tillfällen. Den i förhållande till nästföregående år något
större fodersädsskörden år 1951 samt tillgången på svartrostskadat vete för
foderändamål har, i förening med att importen särskilt av majs under vintern
1951/52 varit relativt stor, emellertid medfört att priserna på inhemsk
fodersäd från och med hösten 1951 stabiliserats på en i förhållande till
priserna på brödsäd mera lämplig nivå.
Genom spannmålsbolagets försorg utbetalas alltjämt fraktbidrag för fodersäd,
som fraktas per järnväg eller fartyg från södra och mellersta Sverige
till norra Sverige (cirkulär nr 69/1951).
Fodermedelsregleringen. Handeln med fodermedel är numera i stort sett
fri. Tillverkningen av och handeln med vissa fodermedel regleras av kungl.
kungörelsen den 29 september 1950 (nr 521), som trädde i "kraft den 1 december
1950. Kungörelsen äger tillämpning på yrkesmässig tillverkning av
och handel med alla slags foderblandningar, som äro avsedda för nötkreatur,
hästar, tår, getter, svin, pälsdjur eller fjäderfän och icke bestå uteslutande
av spannmål, samt på viktigare fodervaror i oblandat skick. Foderblandning
eller oblandat vitaminfodermedel (varmed i kungörelsen förstås fodermedel,
vars bruksvärde helt eller huvudsakligen bestämmes av dess halt av vitaminer),
får icke tillverkas för avsalu utan att skriftlig anmälan därom gjorts
till jordbruksnämnden. 1 den mån så finnes påkallat med hänsyn till tillgången
på sådant fodermedel, som avses med kungörelsen, äger jordbruksnämnden
föreskriva, att detta fodermedel icke alls eller endast till viss
myckenhet får ingå i foderblandning, som tillverkas för avsalu.
Jordbruksnämnden bar att öva tillsyn över kungörelsens efterlevnad och
meddela erforderliga tillämpningsföreskrifter. Sådana föreskrifter återfinnas
i nämndens cirkulär nr 42/1950 med senare i cirkulären nr 23 och 92 för
år 1951 samt nr 8/1952 vidtagna ändringar och tillägg. Bland annat har föreskrivits
begränsning av den myckenhet av vissa fodermedel (huvudsakligen
oljekraffloder) som få ingå i olika foderblandningar samt skyldighet för
tillverkare eller importör att förse förpackning, som innehåller i författningen
avsedd fodervara, med vissa uppgifter, som ange varans kvalitet. Därjämte
föreligger viss rapporteringsskyldighet rörande tillverkningen.
Prisbildningen för fodermedel är numera fri med endast den begränsningen,
att bestämmelserna om allmänt prisstopp för foderjäst och natriumfosfat
alltjämt gälla.
Vid försäljning av oljekraftfoder samt importerat vetekli och importerat
fiskmjöl håller spannmålsbolaget vissa av jordbruksnämnden fastställda
högsta priser. Dessa ha höjts vid flera tillfällen. Den sammanlagda prisstegringen
sedan den 1 april 1951 har varit avsevärd (jämför bilaga 3).
Vid transport från södra och mellersta Sverige till norra Sverige av vetekli,
rågkli, vetefodermjöl, oljekraftfoder samt foderblandningar för fjäderfän
och pälsdjur utgår fraktbidrag efter samma grunder som för fodersäd (cirkulär
nr 69/1951 ).
4*
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
Oljeväxtregleringen. Genom beslut den 28 juli 1950 och den 27 april 1951
fastställde Kungl. Maj :t priser för frö av oljeväxter av 1951 års skörd. I förhållande
till priserna på 1950 års skörd innebar beslutet en sänkning för
raps och rybs med 5 öre samt en höjning för oljelin med 10 öre och för vitsenap
med 14 öre, allt per kilogram. I motsats till tidigare år har för 1951
års skörd pris fastställts även för frö av oljedådra. (Priserna framgå av
bilaga 3.)
Organisationen av oljeväxtodlingen har liksom tidigare uppdragits åt Sveriges
oljeväxtodlares centralförening u. p. a., som därvid tillämpat kontraktsteckning
med odlarna på samma sätt som hittills.
I proposition nr 207 till 1951 års riksdag föreslog Kungl. Maj :t efter framställning
av statens jordbruksnämnd, att ett nytt centralorgan skulle inrättas
för omhändertagande av den inhemska skörden av oljeväxter. Organet
skulle utgöras av en ekonomisk förening. Ordförande i föreningens styrelse
skulle utses av jordbruksnämnden. Sedan riksdagen godkänt förslaget
bildades det nya organet den 13 juni 1951 under namn av »Sveriges oljeväxtintressenter,
förening u. p. a.».
Föreningen har till ändamål att, med beaktande av allmänna intressen,
direkt eller indirekt handha inköp och försäljning av oljeväxtfrö, ävensom
andra uppgifter, som stå i samband därmed, såsom lagring och torkning
m. m.
Aktiva medlemmar i föreningen äro AB Karlshamns oljefabriker, Linoljeslageriernas
försäljnings aktiebolag, Margarinaktiebolaget Svea, Sveriges oljeväxtodlares
centralförening u. p. a., Sveriges lantbruksförbund och Svenska
spannmålsaktiebolaget.
Den nybildade föreningen har i avtal med jordbruksnämnden åtagit sig
att uppköpa allt svenskodlat oljeväxtfrö. Föreningen skall vidare ombesörja
nedtorkning av mottaget frö samt enligt nämndens direktiv och till av nämnden
fastställda priser verkställa försäljning av den torkade varan. Överskott
från intressentföreningens rörelse skall inlevereras till den av Sveriges oljeväxtodlares
centralförening förvaltade clearingfonden, som även skall täcka
eventuellt uppkommet underskott.
Tidigare har under ett flertal år omhändertagandet av oljeväxtskörden
ombesörjts av Oljeväxtcentralen, en särskild avdelning av Svenska lantmännens
riksförbund.
Genom beslut av Kungl. Maj :t den 8 juni 1951 bemyndigades jordbruksnämnden
bland annat att disponera vinst, som under regleringsåret 1951/52
kunde uppkomma vid export av svenska oljeväxtfröer eller därav beredda
oljor, för att täcka förlust vid export av mejeriprodukter efter den 31 augusti
1951, i den mån vinsten icke åtginge till löpande utgifter för nämndens
clearingkassa för fettvaror.
Potatisregleringen. I likhet med vad tidigare tillämpats har jordbruksnämnden
för tillverkningsåret 1951/52 träffat ett av Kungl. Maj :t den 12
oktober 1951 godkänt avtal med Sveriges stärkelseproducenters förening
u. p. a. angående föreningens inköp och försäljning av potatisstärkelse. I
avtalet har jordbruksnämnden under förutsättning av statsmakternas godkännande
åtagit sig att bereda föreningen möjlighet att erhålla minst ett
visst i avtalet angivet pris per deciton för vid tillverkningsårets slut inneliggande
lager av potatismjöl med avdrag av viss kvantitet ävensom ersättning
för ränte- och lagringskostnader i avseende på inneliggande lager.
Denna del av avtalet har av Kungl. Maj :t förelagts riksdagen för godkännande.
I likhet med vad som tillämpats under tillverkningsåret 1950/51 har
i innevarande års avtal i syfte att främja rationaliseringssträvandena inom
potatisstärkelseindustrin föreskrivits, att av den föreningen tillerkända han
-
5*
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
delsmarginalen ett belopp motsvarande 1 öre per kilogram under tillverkningsåret
försåld stärkelse skall avsättas till eu särskild fond, benämnd
rationaliseringsfonden. Medel ur denna fond må icke disponeras utan medgivande
av jordbruksnämnden eller annan statlig myndighet. Av denna fond
har hittills disponerats sammanlagt 358 000 kronor.
Då tillverkningen av potatismjöl under föregående tillverkningsår på
grund av minskade potatisleveranser till stärkelsefabrikerna blev lägre än
normalt samt efterfrågan på stärkelse under samma år undergick en rätt
avsevärd stegring, nödgades stärkelseföreningen under viss del av året kvotera
försäljningen av stärkelse till partihandeln och direktköpare inom industrin.
Nu antydda förhållanden medförde, att vid ingången av tillverkningsåret
1951/52 förefanns ett övergångslager av potatisstärkelse på endast cirka
20 000 deciton (mot cirka 70 000 deciton 1950/51). I syfte att få till stånd
största möjliga tillverkning under innevarande år utställde jordbruksnämnden
våren 1951 preliminära tillverkningslicenser på cirka 270 000 deciton
potatisstärkelse. Den knappa tillgången på potatis med därav föranledd ökad
efterfrågan på matpotatis inom farikspotatisdistrikten har medfört att även
årets tillverkning av potatisstärkelse synes bli lägre än normalt. Såvitt nu
kan bedömas kommer den totala tillverkningen att stanna vid 215 000—
220 000 deciton potatisstärkelse. Det har därför blivit nödvändigt att även
detta år kvotera stärkelseföreningens försäljning av potatisstärkelse.
Beträffande tillverkningen av potatisbrännvin kan nämnas att den från
början planerade tillverkningen av 25 milj. liter råbrännvin av normalstyrka
till följd av det svaga skördeutfallet redan från början reducerades till 20
milj. liter. Såvitt nu kan bedömas synes den totala tillverkningen av potatisbrännvin
komma att stanna vid cirka 17 milj. liter.
Sockerregleringen. Då sockerregleringen detta år liksom tidigare behandlas
i särskild proposition, hänvisas beträffande vidtagna regleringsåtgärder
på detta område till ifrågavarande proposition.
Mjölk- och matfettsregleringen. Sammanfattande bestämmelser rörande
mejeriprodukter ha upptagits i livsmedelskommissionens cirkulär nr 3370,
som utkom den 11 april 1950. Alltjämt gällande tillägg till och ändringar i
detta cirkulär återfinnas i jordbruksnämndens cirkulär nr 14, 47 och 55 för
år 1950, i nr 9, 26, 62, 68, 103 och 113 för år 1951 samt i nr 1 och 12 för
år 1952.
Den redogörelse, som i propositionen nr 280/1947 lämnats beträffande
förordningen den 28 juni 1941 (nr 488) angående mjölkavgift samt beträffande
denna författnings tillämpning, äger alltjämt giltighet. Något förordnande
om uttagande av mjölkavgift har alltså fortfarande icke meddelats.
Accis har icke utgått på margarin, som levererats efter den 10 februari
1951.
Producent- och kontantbidrag till vissa innehavare av mindre jordbruk
ha utgått enligt oförändrade bestämmelser. Härom hänvisas till den redogörelse,
som lämnats i propositionen nr 212/1949.
Mjölkpristillägg till mejeri utgår enligt oförändrade grunder. En redogörelse
härför har lämnats i propositionen nr 245/1950. Det allmänna mjölkpristillägget,
vilket lämnas lika över hela landet med visst belopp per kilogram
mjölkfett i den vid mejeriet från producenter invägda mjölken och
grädden, utgår sedan den 1 januari 1951 med 42,4 öre per kilogram (cirkulär
nr 55/1950). Extra mjölkpristillägg utgår fortfarande för Norrland och vissa
delar av Svealand och Götaland. Beloppet varierar sedan den 1 september
1950 (cirkulär nr 14/1950) mellan 134 öre (Norrbottens län, Västerbottens
läns lappmark samt vissa delar av Västernorrlands län) och 25 öre per kilogram
mjölkfett (Gästrikland samt vissa delar av Kopparbergs, Västmanlands,
Värmlands, Örebro och Älvsborgs län).
6*
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
I propositionerna nr 275/1948 och 212/1949 har redogjorts för syftet med
och innebörden av förordningen den 10 juli 1947 (nr 378) om viss avgift å
mjölk, grädde och ost (utjämningsavgift). Bestämmelserna ha genom förordning
den 2 juni 1950 (nr 474) erhållit fortsatt giltighet tillsvidare. Med
stöd av vederbörligt bemyndigande har jordbruksnämnden beslutat, att utjämningsavgift
jämlikt nämnda förordning tillsvidare icke skall utgå för
mjölk eller mejeriprodukt, som exporteras från och med den 21 mars 1951
(cirkulär nr 20/19511.
Utjämningsbidrag utgår enligt oförändrade grunder. Genom utbetalande
av utjämningsbidrag fördelas de medel, som inflyta genom upptagande av
utjämningsavgift på mjölk, grädde och ost.
Den överenskommelse rörande prissättningen på jordbrukets produkter
under tiden den 1 september—-den 31 december 1951, som träffades mellan
statsmakterna och jordbrukets organisationer, innebar bland annat, att priserna
på tunn och tjock grädde samt ost skulle höjas med vissa belopp och
att, i den mån Kungl. Maj :t eller jordbruksnämnden med stöd av kungörelsen
den 31 mars 1950 (nr 156) angående utjämningsavgift vid utförsel av
vissa varor föreskrev utjämningsavgift vid utförsel av mejeriprodukter, dessa
avgifter skulle, såvitt de avsågo export efter den 1 september 1951, överföras
till Svenska mejeriernas riksförening. Avgifterna jämte vad som erhölls
genom prishöjningarna på grädde och ost skulle av riksföreningen
användas till prisförbättring på mjölk inom områden med relativt små möjligheter
att utnyttja övriga prisförbättringar enligt överenskommelsen. Vidare
skulle de prisstegringsavgifter på ost, som enligt vad nedan angives
uttagas på grund av lagervärdeökningen den 31 augusti 1951 överföras till
riksföreningen för att användas för nyssnämnda clearing mellan olika områden.
Beträffande mjölkstandardiseringen gäller alltjämt Kungl. Maj :ts kungörelse
den 6 mars 1942 (nr 91) med vissa bestämmelser angående handeln
med mjölk. Enligt kungörelsen må utan medgivande av statens livsmedelskommission
eller, efter dess bemyndigande, av lokal kristidsmyndighet icke
saluhållas, försäljas eller annorledes överlåtas eller förvärvas annan mjölk
än sådan, som enligt av livsmedelskommissionen meddelade föreskrifter vid
mejeri standardiserats till en fetthalt av 3 procent. Med stöd av särskilt bemyndigande
av Kungl. Maj :t den 12 oktober 1951 har jordbruksnämnden
den 13 november 1951 beslutat medgiva försäljning av mjölk, som vid mejeri
standardiserats till en fetthalt av lägst 3,5 procent. Försäljning av sådan
mjölk får emellertid endast ske under vissa villkor (cirkulär nr 103/1951).
Normalpriser gälla fortfarande vid försäljning av mjölk, tunn grädde och
steriliserad grädde till förbrukare, vid försäljning av skummjölk, kärnmjölk
och smör till förbrukare och handlande ävensom vid all försäljning av tjock
grädde (cirkulär nr 55/1950, nr 9, 62, 68 och 103/1951 samt nr 1 och
19/1952).
Normalpriser gälla vidare alltjämt för såväl svensk som importerad ost
med undantag av margarinost, lantost, renost, mesost och smältost samt
importerad emmenthalerost. Som en följd av de höjningar av ostpriserna i
alla handelsled, som trädde i kraft den 1 september 1951 samt den 14 januari
och 17 mars 1952, ökade värdet på inneliggande ostlager. På grund härav
ha mejerier och partihandlare, som äro berättigade till statlig lagringsersättning
för ost, ålagts att inbetala avgifter motsvarande respektive prisstegring
(livsmedelskommissionens cirkulär nr 3376, bilaga 2, och jordbruksnämndens
cirkulär nr 47, 55 och 68/1951 samt nr 1, 12 och 19/1952).
Bestämmelser om beslag å och handelsreglering av fettråvaror gälla alltjämt
för vissa feta oljor och andra fettämnen, som äro av särskild betydelse
Kungl. Maj.ts proposition nr 23(>.
7*
för tillverkningen av margarin samt tvätt- och rengöringsmedel (livsmedelskommissionens
cirkulär nr 3347).
Äggregleringen. De bestämmelser angående märkning av kylhuslagrade
och konserverade ägg, som angivits i propositionen nr 303/1945, äro alltjämt
i kraft.
Såsom angivits i propositionen nr 207/1951 har jordbruksnämnden med
stöd av ett av Kungl. Maj :t den 10 november 1950 givet bemyndigande beslutat
att till Sveriges export- och importförening för ägg, förening u. p. a.
och dess medlemmar i viss omfattning och på vissa villkor överlåta ensamrätt
till export och import av ägg och äggprodukter. Föreningen äger av
exportörerna utlaga en avgift för export av ägg motsvarande den beräknade
skillnaden mellan å ena sidan exportprisnivån och å andra sidan den inhemska
prisnivån. Den äger även under vissa förhållanden lämna bidrag
vid export av ägg. Jordbruksnämndens bestämmelser, som återfinnas i cirkulär
nr 14/1951, gälla från och med den 19 februari 1951.
Jordbruksnämnden har vidare meddelat närmare föreskrifter för föreningens
verksamhet, vilka ansluta sig till de allmänna direktiv, som Kungl.
Maj :t och riksdagen meddelat beträffande äggregleringen under regleringsåret
1951/52. I enlighet med dessa direktiv upptog jordbruksnämnden på
hösten 1951 till prövning frågan om utjämningsavgift (enligt kungl. kungörelsen
den 31 mars 1950 (nr 156) angående utjämningsavgift vid utförsel
av vissa varor) borde uttagas vid export av ägg. Nämnden beslöt, att dylik
avgift tills vidare ej skulle utgå så länge producentpriset för ägg icke översteg
3 kronor 50 öre och föreningen samtidigt uttog en avgift vid export av
ägg av cirka 25 öre per kilogram. Under vissa villkor äger föreningen rätt
att reducera avgiftens storlek eller underlåta att uttaga densamma.
Slaktdjur sregleringen. Den redogörelse, som i propositionen nr 267/1946
lämnats angående s. k. slaktdjursavgift, äger alltjämt giltighet. Sådan avgift
har alltså ej utgått under det senaste året.
Det normalprissystem i fråga om hela, halva och fjärdedels kroppar av
nötkreatur, häst och svin, för vilket redogörelse lämnats i propositionen nr
207/1951, tillämpas alltjämt. Normalpriser på styckade varor och charkuterivaror
ha gällt i fråga om sidfläsk och köttfärs samt från och med den 11
oktober 1951 även för benfritt bogfläsk (cirkulär nr 87/1951). Den 4 februari
1952 upphävdes normalpriserna på samtliga dessa varor varefter detaljpriserna
reglerats genom en marginalöverenskommelse mellan myndigheterna
och handelns organisationer (cirkulär nr 7/1952).
Fr. o. in. den 26 november 1951 har jordbruksnämnden, med ändring av
tidigare gällande bestämmelser om bindemedelshalt i charkuterivaror, beslutat
medgiva, att vissa charkuterivaror få hålla högre halt av mjölkpulver
än eljest är föreskrivet, under förutsättning att arten och halten av varje i
varan ingående bindemedel med undantag för blodplasma deklareras (cirkulär
nr 106/1951).
Statsbidrag till ullproduktionen. Den i propositionen nr 212/1949 lämnade
redogörelsen för bestämmelserna om statsbidrag till ullproduktionen äger
alltjämt giltighet, dock med den ändringen, att bidragsbeloppet från och
med den 1 september 1950 höjts från 50 öre till 1 krona per kilogram (cirkulär
nr 13/1950).
Utjämningsavgifter vid export upptagas fortfarande med stöd av kungl.
kungörelsen den 31 mars 1950 (nr 156) angående utjämningsavgift vid utförsel
av vissa till livsmedelskommissionens verksamhetsområde hörande
varor. För innebörden av denna kungörelse har redogjorts i proposition
207/1951. Utjämningsavgift utgår nu vid export av vissa köttvaror, mejeriprodukter,
spannmål och spannmålsprodukter, socker och sockcrhaltiga
8*
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
varor ävensom vissa andra varor såsom linfrö, oljeväxter och senap. Fram
till den 15 januari 1952 utgick utjämningsavgift även vid export av vissa
fetter och oljor av animaliskt eller vegetabiliskt ursprung. Utjämningsavgifterna
tillföras de clearingkassor eller anslag, ur vilka bidrag direkt eller
indirekt utgått (cirkulär nr 118/1951).
I nedanstående tabell lämnas uppgifter om de utjämningsavgifter, som
den 18 mars 1952 utgingo på de viktigaste varuslagen.
Vara
Skinka (beräknat efter benfri vikt).....
Annat fläsk (beräknat efter benfri vikt)
Smör................................
Hårdost 45 + eller högre fetthalt......
Havre...............................
Råg.................................
Korn................................
Vete................................
Socker ..............................
Oljeväxtfröer........................
Öre per
kilogram
140
100
35
13
18
25
20
28
15
25
Införselavgifter. Enligt kungl. förordningen den 8 juni 1951 (nr 379)
angående reglering av införseln av vissa levande djur och jordbruksprodukter
m. m. må de varor, som upptagas i en vid förordningen fogad bilaga i
regel icke införas till riket utan särskilt tillstånd. Införseltillstånd beviljas,
såvitt ej Kungl. Maj :t annat föreskriver, av jordbruksnämnden. Enligt förordningen
skall vidare, i den mån Kungl. Maj :t i prisreglerande syfte så
föreskriver, vid införsel av något av ifrågavarande varuslag erläggas införselavgift.
Avgiftens storlek bestämmes av Kungl. Maj :t eller, efter Kungl.
Maj :ts bemyndigande, av jordbruksnämnden. Med stöd av ovan nämnt bemyndigande
i förordningen har Kungl. Maj :t i kungörelse den 14 september
1951 (nr 611) förordnat, att från och med den 17 september 1951 införselavgift
skall erläggas för bruna bönor. Nämnden äger bestämma avgiftens
belopp, dock högst till 30 öre per kilogram. Avgiften har tills vidare fastställts
till 15 öre per kilogram (cirkulär nr 81/1951). På grundval av samma
bemyndigande skall vidare enligt kungl. kungörelse den 8 februari 1952
(nr 29) från och med den 18 februari 1952 införselavgift erläggas vid införsel
av ost. Med stöd av bemyndigande i sistnämnda kungörelse har jordbruksnämnden
beslutat, att avgift endast skall utgå för hård löpeost. Avgiften,
som får sättas till högst en krona per kilogram, utgör tills vidare
30 öre per kilogram (cirkulär nr 27/1952).
Före ikraftträdandet av förordningen nr 379/1951 hade Kungl. Maj :t med
stöd av kungörelsen den 30 juni 1937 (nr 648) angående reglering av införseln
av slaktdjur samt kött och fläsk genom kungörelse den 2 februari
1951 (nr 48) förordnat, att införselavgift från och med den 1 mars 1951
skulle erläggas för salt hästkött (cirkulär nr 59, 81 och 110 för år 1951).
Enligt övergångsstadgande i förordningen nr 379/1951 skola dess allmänna
bestämmelser om införselavgift gälla även avgiften för salt hästkött. Av jordbruksnämnden
meddelade allmänna föreskrifter om införselavgifter återfinnas
i nämndens cirkulär nr 59 och 81 för år 1951.
Enligt förordningen nr 379/1951 skola medel, som inflyta genom upptagande
av införselavgift, enligt Kungl. Maj :ts bestämmande användas för
prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. I enlighet härmed har Kungl.
Maj :t beslutat, att införselavgifterna för salt hästkött skola tillföras jord
-
Kungl. Maj. ts proposition nr 236.
9*
bruksnämndens clearingkassa för kolonialvaror samt att avgifterna för bruna
bönor skola användas för täckande av spannmålsbolagets kostnader till den
del dessa ha samband med den statliga prisgarantien för bruna bönor. Influtna
avgifter för ost tillföras tills vidare anslaget för prisreglerande åtgärder
på jordbrukets område.
10*
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
Bilaga 2.
PM
med uppgifter angående produktionsutvecklingen på
jordbrukets område.
Allmän översikt. Under senare hälften av 1930-talet gynnades Sverige av
en rad goda skördeår, vilka medgåvo en som det sedermera skulle visa sig
mycket värdefull beredskapslagring av såväl brödspannmål som vissa fodermedel.
Mot bakgrunden av denna i produktionshänseende ovanligt gynnsamma
period har skördeutfallet krigsåren 1940 och 1941 allmänt karakteriserats
med ordet missväxt. De felslagna skördarna de båda nämnda åren
hade som följd en kraftig nedskärning av landets husdjursstam.
Den efterföljande perioden fram till och med år 1950 har, om man bortser
från år 1947, i stort sett inneburit en återhämtning för det svenska jordbruket,
vilket bland annat kommit till synes däri, att den till följd av svaga skördar
och otillräcklig fodermedelsimport starkt reducerade animalieproduktionen
så småningom utökats. Det dåliga skördeutfallet år 1947 medförde ett
tillfälligt avbrott i denna utveckling. Under efterföljande år återtog jordbruksproduktionen,
som skall framgå av nedanstående översikt, sin uppåtgående
trend. Under år 1951 har dock produktionsvolymen gått tillbaka, till
större delen beroende på 1951 års svaga brödsädsskörd men även på en nedgång
i mjölkproduktionen. Vid en bedömning av försörjningsläget och dess
förändringar sedan slutet av 1930-talet bör man hålla i minnet, att Sveriges
folkmängd visat en oavbruten stegring och nu är ca 13 procent större än år
1939. Jämväl bör vid eu dylik bedömning tagas i beaktande de betydande förskjutningar
i vår utrikeshandel med jordbruksprodukter och jordbruksförnödenheter,
som ägt rum sedan krigsutbrottet.
Brödsädsmarknaden. (Jfr tabellerna 3 och 4.) Beträffande de från och
med år 1938 skördade brödsädsarealerna hänvisas till följande sammanställning,
som hämtats ur den officiella jordbruksstatistiken. Uppgifterna för
1951 äro preliminära.
I förhållande till 1947 års låga brödsädsareal, som var den lägsta som redovisats
på mycket länge, medförde 1948 en arealökning med 17 procent.
För år 1949 noterades en arealminskning sedan 1948 med 7 procent. År 1950
ökades arealen åter, nämligen med 5 procent i förhållande till 1949 års areal,
medan 1951 års areal, vilken med 9 procent understeg föregående års, var
den lägsta sedan 1947 och den näst lägsta under den redovisade perioden.
Som synes hänför sig nedgången jämfört med såväl sistlidna år som tidigare
till råg och höstvete, medan arealen vårvete ökat starkt.
Bestämmande för storleken av skördade arealer höstsådda grödor äro förutom
såddens omfattning utvintringen under året. Storleken av denna senare
kan direkt angivas. Från och med år 1940 ha nämligen arealinventeringar
företagits såväl på sommaren som på hösten. Vid höstinventeringarna
ha uppgifter bland annat lämnats om de arealer, som vid inventeringstillfället
besåtts med brödsäd. Vid sommarinventeringarna ha uppgifter erhållits
om skördad areal av olika växtslag. En jämförelse mellan en höstinventering
och påföljande sommarinventering visar alltså den omfattning, i vil
-
Kungl. Maj. ts proposition nr 236.
11*
|
|
| Area | 1 i hektar |
|
| |
År | Höstvete | Vårvete | Summa vete | Höstråg | Vårråg | Summa råg | Summa brödsäd |
1938 ............ | 240 460 | 68 014 | 308 474 | 181 569 | 6 558 | 188 127 | 496 601 |
1939 ............ | 253 507 | 83 639 | 337 146 | 168 646 | 6 296 | 174 942 | 512 088 |
1940 ............ | 216 770 | 91 998 | 308 768 | 163 735 | 7 196 | 170 931 | 479 699 |
1941............ | 177 039 | 109 371 | 286 410 | 198 477 | 8 171 | 206 648 | 493 058 |
1942 ............ | 164 009 | 114 535 | 278 544 | 241 236 | 8 263 | 249 499 | 528 043 |
1943 ............ | 153 342 | 115 223 | 268 565 | 212 247 | 7 690 | 219 937 | 488 502 |
1944 ............ | 190 296 | 83 137 | 273 433 | 195 383 | 6 006 | 201 389 | 474 822 |
1945 ............ | 203 891 | 87 105 | 290 996 | 162 824 | 5 358 | 168 182 | 459 178 |
1946 ........... | 212 323 | 90 477 | 302 800 | 152 595 | 4 143 | 156 738 | 459 538 |
1947 ............ | 140 862 | 151 633 | 292 495 | 110 394 | 4 771 | 115 165 | 407 660 |
1948 ............ | 172 792 | 142 859 | 315 651 | 155561 | 4 279 | 159 840 | 475 491 |
1949 ............ | 167 736 | 139 464 | 307 200 | 130 956 | 3 912 | 134 868 | 442 068 |
1950 ............ | 178 219 | 160940 | 339159 | 126 697 | 126 697 | 465 856 | |
1951 ........... | 148 128 | 179 918 | 328 046 | 97 759 | 97 759 | 425 805 |
ken utvintring förekommit. I en nedan införd tabell har en sådan jämförelse
gjorts i fråga om höstvete'' och höstråg inom Svea- och Götaland, varjämte
uppgifter även lämnas från den senaste höstens arealinventering.
De svåra vintrarna 1940/41 och 1941/42 orsakade som synes en betydande
utvintring av höstvete (23 respektive 14 procent), medan höstrågen
klarade sig relativt bra (3 procent under båda åren). Under åren 1942/43—
1945/46 var utvintringen ej särskilt betydande och varierade för höstvete
mellan 1 och 3 procent och för höstråg mellan 3 och 5 procent av den besådda
arealen. De svåra väderleksförhållandena vintern 1946/47 medförde
däremot, att ej mindre än 22 procent av höstvetearealen och 14 procent av
höstrågarealen måste plöjas upp och sås om. Utvintringen 1947/48 utgjorde
i fråga om höstvete 14 procent och i fråga om höstråg 6 procent av de besådda
arealerna. För vintern 1948/49 noteras ganska låga procenttal, nämligen
3 procent för såväl vete som råg, medan procenttalen 1949/50 uppgingo
till 3 och 5 för respektive vete och råg. Motsvarande procentsiffror för 1950/
51 voro 10 och 12, vilka med undantag för höstveteutvintring 1947/48 vore
de högsta för respektive sädesslag sedan 1946/47. -— Såsom framgår av tabellen
nedgick den hösten 1950 besådda arealen höstvete och höstråg starkt
|
| Höstvete |
|
| Höstråg |
| Höstvete och höstråg | |||||
Skörde- | Besådd areal ha | Skördad areal ha | Differens | Besådd areal ha | Skördad areal ha | Differens | Besådd areal ha | Skördad areal ha | Differens | |||
ar | ha | i % av be-sådd | ha | i % av be-sådd | 1 i # . av be-i sådd l | |||||||
1941... | 230 216 | 176 386 | 53 830 | 23-4 | 203 404 | 197 416 | 5 988 | 2-9 | 433 620 | 373 802 | 59 818 | 1 13-8 |
1942... | 189 701 163 402 | 26 299 | 13-9 | 1250 332 | 243 151 | 7 181 | 2-9 | 440 033 | 406 553 | 33 480 | 7-C | |
1943... | 157 0281 152 706 | 4 322 | 2-8 | 1221 625 | 210 857 | 10 768 | 4''9 | 378 653 | 363 563 | 15 090 | 4-0 | |
1944... | 194 288 | 191247 | 3 041 | l-o | 202 988 | 195 847 | 7 141 | 3-5 | 397 276 | 337 094 | 10182 | 2-6 ■ |
1945... | 207 802 | 207 180 | 622 | 0''3 | 173 772 | 165 230 | 8 542 | 4-9 | 381 574 | 372 410 | 9 164 | 2-4 |
1946... | 217 307| 211844 | 5 463 | 2-5 | 157 107 | 152 104 | 5 003 | 32 | 374 414 | 363 948 | 10 466 | 2-8 | |
11947... | 180 298 140 308 | 39 990 | 22-2 | 127 465 | 109 832 | 17 6:43 | 13-8 | 307 763 | 250 140 | 57 623 | 18-7 | |
1948... | 201 224 | 172 685 | 28 539 | 14-2 | 164 130 | 154 556 | 9 574 | 5-8 | 365 354 | 327 241 | 38113 | 104 |
I 1949... | 173116 | 167174 | 5 942 | 3-4 | 134 918 | 130 436 | 4 482 | 3-3 | 308 034 | 297 610 | 10424 | 3-4 |
1 1950... | 183 574 | 177 785 | 5 789 | 3-2 | '' 128 352 | 122 365 | 5 987 | 4-7 | 311 926 | 300150 | 11 776 | 3-8 |
1951.. . 1952.. . | 163 318 | 147 716 | 15 632 | 9-6 | 107 571 | 94 811 | 12 760 | 11-9 | 270 919 | 242 527 | 28 392 | 10-5 |
12*
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
i jämförelse med närmast föregående år. Nedgången berodde huvudsakligen
på den ovanligt starka nederbörden under höstmånaderna, vilken särskilt i
västra delarna av landet praktiskt taget omöjliggjorde sådden av höstvete,
och endast i mindre grad på ökad odling av oljeväxter. Beträffande höstvete
fortsatte arealminskningen hösten 1951, vilket torde få sättas i samband
med svartrostangreppen på 1951 års veteskörd. Enligt 1951 års höstinventering
ökade däremot rågarealen ganska avsevärt, varför den sammanlagda
arealen höstvete och höstråg kom att öka något i jämförelse med den 1950
höstsådda arealen. Den är dock, med undantag för föregående års areal, betydligt
mindre än den varit något av de tidigare år, som redovisats i tabellen.
Beträffande skördeutbytet av brödsäd per hektar hänvisas till uppgifter i
nedanstående tablå ur statistiska centralbyråns skördestatistik (talen för
år 1951 äro preliminära).
År | Skörd i kilogram per hektar | |||
Höstvete | Vårvete | Höstråg | Vårråg | |
1938 ......... | 2 740 | 2 010 | 2 010 | 1 440 |
1939 ......... | 2 780 | 1 860 | 2 040 | 1 460 |
1940 ......... | 1 250 | 1 630 | 1 570 | 1 200 |
1941......... | 1 070 | 1 290 | 1 370 | 910 |
1942 ......... | 1 780 | 1 580 | 1 820 | 1 120 |
1943 ......... | 2 330 | 1 450 | 1 870 | 1060 |
1944 ......... | 2 180 | 1 480 | 1 780 | 1 100 |
1945 ......... | 2 230 | 1 540 | 1 660 | 1 no |
1946 ......... | 2 470 | 1 740 | 1 860 | 1 190 |
1947 ......... | 1 250 | 1 470 | 1 250 | 940 |
1948 ......... | 2 480 | 1920 | 2 040 | 1 140 |
1949 ......... | 2 540 | 1950 | 2 080 | 1210 |
1950 ......... | 2 440 | 1890 | 1950 | 1180 |
1951......... | 1720 | 1 280 | 1810 | 1200 |
För såväl 1948 som 1949 redovisas förhållandevis höga hektarskördar och
utbytet per arealenhet ligger för båda åren genomsnittligt högre än något
tidigare år under 1940-talet. Till de sista förkrigsårens höga hektarskördar
hade man dock enligt dessa siffror ännu icke kommit. Hektarskördarna år
1950 voro genomgående något lägre än 1949 års skördar. De låga veteskördarna
år 1951 bero, som tidigare antytts, huvudsakligen på svartrostangreppen
ifrågavarande år. I fråga om höstvete redovisas lägre skördar endast
Å r | Skörd i ton | ||||||
Höst- vete | Vår- vete | Summa vete | Höstråg | Vårråg | Summa råg | Summa brödsäd | |
1938 ......... | 667 532 | 136 600 | 804 132 | 365 231 | 9 422 | 374 653 | 1 178 785 |
1939 ......... | 704 978 | 155 880 | 860 858 | 344 401 | 9 169 | 353 570 | 1 214 428 |
1940 ......... | 270 669 | 150 060 | 420 729 | 257 290 | 8 603 | 265 893 | 686 622 |
1941......... | 189 929 | 141 128 | 331 057 | 271 848 | 7 395 | 279 243 | 610 300 |
1942 ......... | 291 486 | 180 545 | 472 031 | 438 841 | 9 248 | 448 089 | 920 120 |
1943 ......... | 356 956 | 167 259 | 524 215 | 396 640 | 8 113 | 404 753 | 928 968 |
1944 ......... | 418 512 | 124 202 | 542 714 | 350 108 | 6 674 | 356 782 | 899 496 |
1945 ......... | 454 452 | 133 811 | 588 263 | 270 326 | 5 946 | 276 272 | 864 535 |
1946 ......... | 523 695 | 157 157 | 680 852 | 284 222 | 4 949 | 289 171 | 970 023 |
1947 ......... | 176 247 | 222 783 | 399 030 | 138 098 | 4 502 | 142 600 | 541 630 |
1948 ......... | 427 976 | 274 361 | 702 337 | 317 062 | 4 878 | 321 940 | 1024 277 |
1949 ......... | 426 565 | 271 829 | 698 394 | 271 951 | 4 725 | 276 676 | 975 070 |
1950 ......... | 434 610 | 304 260 | 738 870 | 243 670 | 243 670 | 982 540 | |
1951 ......... | 254 460 | 230 100 | 484 560 | 175 540 | 175 540 | 660 100 |
13*
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
under åren 1940, 1941 och 1947. Hektaravkastningen för vårvete var den
lägsta under de senaste 27 åren.
I sammanställningen på föregående sida redovisas den officiella skördestatistikens
uppgifter rörande skördeutbytet av brödsäd från och med 1938.
Uppgifterna för 1951 äro preliminära.
Den totala brödsädsskörden 1951 var avsevärt mindre än 1950 års skörd.
Detta gällde icke endast veteskörden, som var 34 procent lägre än 1950 års
skörd, utan även rågskörden, som var 28 procent lägre än motsvarande
skörd föregående år. Med undantag för 1947 var 1951 års brödsädsskörd
den lägsta, som erhållits sedan missväxtåret 1941.
Fodermedelsmarknaden. Beträffande den inhemska foderskörden kunna
nedanstående sammanställningar vara av intresse. Uppgifterna ha hämtats
ur den officiella skördestatistiken samt äro preliminära för år 1951.
Å r |
|
| Areal i | hektar |
|
|
Korn | Havre | Blandsäd | Summa fodersäd | Foderrot- frukter | Vall till | |
1938........ | 101 518 | 660 839 | 252 838 | 1 015 195 | 70 985 | 1 390 569 |
1939........ | 104 240 | 660 030 | 252 037 | 1 016 307 | 67 600 | 1 375 732 |
1940........ | 106 847 | 635 045 | 284 259 | 1 026 151 | 63 645 | 1 357 915 |
1941........ | 99 184 | 629 266 | 290 627 | 1 019 077 | 67 695 | 1 315 882 |
1942........ | 111777 | 597 230 | 278 387 | 987 394 | 67 982 | 1 320 475 |
1943........ | 113162 | 574 834 | 276 804 | 964 800 | 64 566 | 1 329 394 |
1944........ | 95 950 | 550 634 | 277 502 | 924 086 | 65 968 | 1 317 675 |
1945........ | 93 286 | 542 727 | 277 378 | 913 391 | 65 582 | 1 342 671 |
1946........ | 89 556 | 531215 | 277 040 | 897 811 | 65 372 | 1 347 826 |
1947........ | 100 033 | 529 156 | 287 610 | 916 799 | 60 933 | 1 352 230 |
1948........ | 87 806 | 489 648 | 281 600 | 859 054 | 60 807 | 1318 524 |
1949........ | 86 084 | 501 794 | 300 377 | 897 255 | 53 959 | 1 297 499 |
1950........ | 93 952 | 502 334 | 318 089 | 914 375 | 49 718 | 1 274 610 |
1951........ | 110 455 | 501 537 | 325 635 | 937 627 | 46 443 | 1 260 990 |
År | Skörd i kilogram per hektar | |||||
Korn | Havre | Blandsäd | Foderrot- frukter | Hö från | Hö frän | |
1938 ....... | 2 370 | 2 080 | 2 480 | 39 740 | 3 950 | 1 290 |
1939 ....... | 2 220 | 1 930 | 2 350 | 37 680 | 3 360 | 1 330 |
1940 ....... | 1 770 | 1 480 | 1 680 | 36 860 | 2 250 | 980 |
1941....... | 1 590 | 1 230 | 1 450 | 33 330 | 1 610 | 910 |
1942 ....... | 1 970 | 1 550 | 1 900 | 33 760 | 3 000 | 1 100 |
1943 ....... | 2 060 | 1 480 | 1 790 | 35 120 | 2 930 | 1 130 |
1944 ....... | 1 840 | 1 310 | 1 690 | 29 660 | 3 770 | 1 270 |
1945 ....... | 1 810 | 1 390 | 1 670 | 32 140 | 3 880 | 1 400 |
1946 ....... | 2 040 | 1 470 | 1 860 | 32 550 | 4 000 | 1 380 |
1947 ....... | 1 760 | 1 280 | 1 500 | 27 820 | 2 490 | 1 180 |
1948 ....... | 2 200 | 1620 | 2 030 | 34 210 | 3 260 | 1 200 |
1949 ....... | 2 070 | 1670 | 2 090 | 35 160 | 3 670 | 1 290 |
1950 ....... | 2 230 | 1 610 | 2 060 | 35 350 | 3 630 | 1 320 |
1951 ....... | 2 260 | 1630 | 2 120 | 32 870 | 3 360 | 1310 |
1 Arealen slåtteräng utgjorde enligt 1937 års jordbruksräkning 336 186 hektar och enligt 1944
års jordbruksräkning 939 052 hektar.
14*
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
i År |
|
| Skörd | i ton |
|
|
Korn | Havre | Blandsäd | Summa fodersäd | Foderrot- frukter | Hö | |
1938 ....... | 240 140 | 1 374 885 | 627 802 | 2 242 827 | 2 820 846 | 5 924 707 |
1939 ....... | 231 723 | 1 271 083 | 591 373 | 2 094 179 | 2 547 143 | 5 072 968 |
1940 ....... | 189 281 | 937 128 | 478 136 | 1 604 545 | 2 346 244 | 3 387 970 |
1941....... | 157 697 | 775 733 | 420 966 | 1 354 396 | 2 256 312 | 2 424 970 |
1942 ....... | 220 103 | 926 039 | 528 415 | 1 674 557 | 2 295 302 | 4 331 312 |
1943 ....... | 232 621 | 850 306 | 494 682 | 1 577 609 | 2 267 356 | 4 272 643 |
i 1944 ....... | 175 294 | 730 037 | 470 469 | 1 375 800 | 1 960 190 | 5 485 249 |
i 1945 ....... | 168 750 | 754 895 | 462 660 | 1 386 305 | 2 107 809 | 5 537 352 |
1946 ....... | 182 770 | 782 750 | 515 051 | 1 480 571 | 2 127 674 | 5 715 087 |
! 1947 ....... | 175 967 | 678 181 | 432 069 | 1 286 217 | 1 695 293 | 3 644 045 |
1948 ....... | 192 885 | 792 536 | 572 356 | 1 557 777 | 2 080 249 | 4 583 697 |
1949 ....... | 177 900 | 840 216 | 647 981 | 1 666 097 | 1 897 428 | 5 067 750 |
1950 ....... | 209 530 | 806 980 | 653 630 | 1 670 140 | 1 757 610 | 4 944 160 |
1951 ....... | 250 030 | 819 980 | 688 920 | 1 758 930 | 1 526 390 | 4 546 800 |
Medan fodersädsskörden år 1951 utgjorde den största som redovisats seden
förkrigstiden, var skörden av foderrotfrukter den minsta, som noterats
under samma tid. Höskörden det gångna året låg lägre än 1948—1950 års
skördar och kom icke heller upp till 1944—1946 års skördetal.
Den inom 1942 års jordbrukskommitté och kalkylsakkunniga beräknade
inhemska förbrukningen av oljekraftfoder och kli av såväl inhemskt som utländskt
ursprung (jfr tabell 5) redovisas i följande tablå produktionsårsvis.
Produktionsår | Förbrukning i ton | |
Oljekraftfoder | Kli | |
1938/39 ...................... | 241 000 | 196 000 |
1939/40 ...................... | 205 000 | 203 000 |
1940/41 ...................... | 158000 | 174 000 |
1941/42 ...................... | 125000 | 151000 |
1942/43 ...................... | 90 000 | 126 000 |
1943/44 ...................... | 105 000 | 158 000 |
1944/45 ...................... | 179 000 | 168 000 |
1945/46 ...................... | 175 000 | 199000 |
1946/47 ...................... | 156 000 | 272 000 |
1947/48 ...................... | 183 000 | 247000 |
1948/49 ...................... | 180 000 | 261000 |
1949/50 ...................... | 216 300 | 263 050 |
1950/51 ...................... | 195 500 | 248 700 |
1951/52 (prognos)............. | 140 000 | 232 600 |
Den från år till år växlande tillgången på oljekraftfoder och kli under
1940-talet beror för flertalet år främst på fluktuationer i importen. Nedgången
i oljekraftfoderförbrukningen under senare år sammanhänger med
minskningen av kostammen och de starkt stegrade priserna på oljekraftfoder.
Potatismarknaden. Den inhemska skörden av potatis redovisas i följande
sammanställning, som hämtats ur den officiella skördestatistiken. Uppgifterna
för år 1951 äro preliminära.
Av tablån framgår, att 1951 års potatisskörd var något större än skördarna
de båda närmast föregående åren men lägre än 1946—1948 års
skördar.
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
15*
Å r | Areal, hektar | Skörd per | Skörd, ton |
1938 ............... | 133 142 | 13 950 | 1 857 554 |
1939 ............... | 131 967 | 13 710 | 1 809 264 |
1940 .............. | 134 816 | 17 020 | 2 294 417 |
1941.............. | 137 375 | 15 080 | 2 071 086 |
1942 .............. | 142 096 | 12 950 | 1 840 136 |
1943 .............. | 147 307 | 14 740 | 2 171 118 |
1944 .............. | 138 174 | 10 340 | 1 434 574 |
1945 .............. | 145 252 | 11 420 | 1 658 874 |
1946 ............... | 143 297 | 13 550 | 1 941 019 |
1947 ............... | 142 292 | 12 360 | 1 758 251 |
1948 ............... | 147 875 | 15 390 | 2 276 511 |
1949 .............. | 134 566 | 12 780 | 1 719 744 |
1950 ............... | 130 492 | 13 290 | 1 734 170 |
i 1951 ............... | 130 794 | 13 390 | 1 750 970 |
Beträffande konsumtionen av matpotatis föreligger icke några direkta
statistiska uppgifter. Med ledning av bland annat socialstyrelsens konsumtionsundersökningar
ha dock inom 1942 års jordbrukskommitté och kalkylsakkunniga
verkställts följande beräkningar rörande storleken av denna
konsumtion.
1938/39 .............. 755 000 ton
1939/40 .............. 755 000 »
1940/41 .............. 810 000 »
1941/42 .............. 975 000 »
1942/43 .............. 1 000 000 »
1943/44 .............. 950 000 »
1944/45 .............. 900 000 »
1945/46.............. 900 000 ton
1946/47.............. 900 000 »
1947/48.............. 900 000 »
1948/49 .............. 875 000 »
1949/50.............. 825 000 »
1950/51.............. 825 000 »
1951/52 (prel.)........ 825 000 »
Fram till och med 1942/43 redovisas en betydande konsumtionsökning
främst orsakad av bristen på andra livsmedel. Därefter beräknas förbrukningen
av matpotatis åter ha gått tillbaka och antages för närvarande per
capita räknat ligga något under förkrigsnivån.
Förbrukningen av fabrikspotatis har från och med konsumtionsåret 1938/
39 uppgått till följande kvantiteter.
1938/39 ........ | ...... 273 000 | ton | 1945/46 .......... 1946/47 .......... | .. .. 177 000 | ton |
1939/40 ........ | ...... 267 000 | » |
| » | |
1940/41 ........ | ...... 255 000 | » | 1947/48 .......... | .. .. 169 000 | > |
1941/42 ........ | ...... 202 000 | > | 1948/49 .......... |
| » |
1942/43 ........ | ...... 230 000 | » | 1949/50 .......... | . ... 198 000 | » |
1943/44 ........ | ...... 270 000 | » , | 1950/51 .......... | .. . . 197 000 | » |
1944/45 ........ | ...... 60 000 |
| 1951/52 (prel.) .... | . . .. 193 000 | » |
Sockerbetsodlingen. (Jfr tabell 5.) Rörande areal, hektarskörd och totalskörd
av sockerbetor samt råsockertiliverkning från och med kampanjåret
1936/37 kunna följande uppgifter meddelas.
Den odlade arealen sockerbetor har som framgår av tabellen under perioden
1938/39—1946/47 varierat mellan 50 000 och 55 000 hektar. Under perioden
1947/48—1949/50 var den lägre än 50 000 hektar för att kampanjåret
1950/51 d. v. s. skördeåret 1950 åter avsevärt ökas. Betarealen uppgick
nämnda år till 54 427 hektar, vilket innebar en ökning med 10 procent från
16*
Kungl. Maj. ts proposition nr 236.
Kampanjår | Betareal | Skörderesultat Betskörd, inköpt vikt | Sockerhalt, % | Tillverkat råsocker, ton | |
Hela riket, | Deciton per | ||||
1938/39 .................. | 50 760 | 1 834 081 | 361 | 17-58 | 292 359 |
1939/40 .................. | 50 750 | 1 902 212 | 375 | 17-69 | 308 411 |
1940/41 .................. | 54 439 | 1 859 635 | 341 | 17-82 | 300 263 |
1941/42 .................. | 53 403 | 1 843 680 | 345 | 18-07 | 308162 |
1942/43 .................. | 53 255 | 1733 660 | 325 | 16-89 | 263 983 |
1943/44 .................. | 50 335 | 1 868 260 | 371 | 1710 | 290 907 |
1944/45 .................. | 54 979 | 1 803 350 | 328 | 17-04 | 278 668 |
1945/43 .................. | 54 586 | 1814 414 | 332 | 17-51 | 294 405 |
1946/47 .................. | 54 664 | 1 777 062 | 325 | 17-50 | 289 130 |
1947/48 .................. | 48 203 | 1 493 143 | 310 | 17-80 | 242 706 |
1948/49 .................. | 47 544 | 1 808 162 | 380 | 17-47 | 291136 |
1949/50 .................. | 49 287 | 1 770 050 | 359 | 17-69 | 290 154 |
1950/51 .................. | 54 427 | 1 978 404 | 364 | 16-92 | 304 100 |
1951/52 (prel.) ............ | 54 080 | 1 732 241 | 320 | 18-01 | 286 300 |
föregående år. Skördeåret 1951 var arealen enligt preliminära uppgifter
obetydligt mindre än år 1950.
De ovanligt låga hektarskördarna 1947 i förening med den begränsade
betarealen resulterade i en utomordentligt låg totalskörd, den lägsta under
den i tabellen redovisade perioden. Skördarna under 1948 och 1949 voro av
mera normal storleksordning, medan däremot 1950 års skörd endast överträffas
av skörden 1937. Betskörden år 1951 blev emellertid ovanligt låg och
med undantag för år 1947 den lägsta under de senaste 15 åren. Sockerhalten
i 1951 års skörd var osedvanligt hög. Trots den stora betarealen i förening
med den höga sockerhalten uppvisar dock år 1951 med undantag för år
1947, den lägsta råsockertillverkningen sedan kampanjåret 1944/45.
Oljeväxtodlingen. Nedanstående tablåer utvisa utvecklingen på oljeväxtodlingens
område.
Skördade arealer, hektar. 1
Å r | Höst- raps | Höst- rybs | Vårraps | Vårrybs | Vitsenap | Oljelin | Övriga | Summa |
1941 ...... | 931 |
|
|
| 5119 | 926 | 1003 | 7 979 |
1942 ...... | 1377 | — | 205 | 13 985 | 1733 | 799 | 18 099 | |
1943 ...... | 4 844 | — | 7 065 | 12 995 | 2 656 | 1941 | 29 501 | |
1944 ...... | 11946 | _ | 8 | 655 | 7 709 | 13 258 | 2 783 | 44 351 |
1945 ...... | 7 230 | 390 | 7 962 | 4 549 | 15 468 | 2 120 | 37 719 | |
1946 ...... | 5 393 | 429 | 6 906 | 5 240 | 8 729 | 299 | 26 996 | |
1947 ...... | 2 577 | 409 | 9 935 | 13 666 | 15 964 | in | 42 662 | |
1948 ...... | 14 310 | 1020 | 23 592 | 18 019 | 21 669 | 119 | 78 729 | |
1949 ...... | 36 466 | 3 326 | 39 391 | 1417 | 14 613 | 46 960 | — | 142 173 |
1950 ...... | 61400 | 5 900 | 51 940 | 7 260 | 6 700 | 35 600 | — | 168 800 |
1951 (prel.) | 88 750 | 15 200 | 36 750 | 12 150 | 12 475 | 23 475 | 1200 | 190 000 |
1952 ...... | ‘72 247 | l22 905 |
|
|
|
|
|
|
1 Besådd areal enligt arealinventeringen i oktober 1951. Normalt kan förutsättas en utvintring
av ca 10 procent.
Kungl. Maj.ts proposition nr 236. 17*
Skörd per hektar av oljeväxtfrö, exklusive utsäde, 18 % vattenhalt, kilogram.
År | Höstraps | Höstrybs | Yårraps | Vårrybs | Vitsenap | Oljelin |
1941 .................... | 215 |
| _ | _ | 1080 | . |
1949 .................... | 1820 | — | 1395 | — | 1315 | • |
1943 .................... | 2 375 | — | 1315 | — | 1145 |
|
1944 .................... | 1 490 | — | 1005 | — | 915 | 1040 |
1945 .................... | 1430 | 770 | 1070 | — | 870 | 1210 |
1946 .................... | 1725 | 775 | 975 | — | 955 | 760 |
1947 .................... | 1035 | 805 | 1305 | — | 1175 | 1040 |
1948 .................... | 2100 | 995 | 1 160 | — | 1140 | 1190 |
1949 .................... | 2 025 | 1085 | 1 250 | 835 | 1060 | 1 230 |
1950 .................... | 1800 | 1075 | 1310 | 880 | 955 | •1305 |
1951 (prel.).............. | 1830 | 1 165 | 1165 | 720 | 1275 | 1 no |
Medeltal 1942/51 ........ | 1765 | ■955 | 1195 | — | 1080 | 21110 |
> 1948/51 ........ | 1940 | 1080 | 1220 | 3810 | 1110 | 1210 |
Skörd av oljeväxtfrö exklusive utsäde, 9 % vattenhalt, ton.
Å r | Höst- raps | Höst- rybs | Vår- raps | Vår- rybs | Vit- senap | Summa matnyttiga1 * 3 4 5 | Olje- och | Total- summa |
1941........ |
| 5181 |
| 4 969 | 5 570 | 1022 | 6 592 | |
1942........ |
| 52 518 |
| 16 552 | 19 567 | 1725 | 21292 | |
1943........ |
| 518 743 |
| 13 423 | 33 286 | 5 3«0 | 38 666 | |
1944........ | 16 029 |
| 7 822 | 6 370 | 32 030 | 13 597 | 45 627 | |
1945........ | 9 305 | 271 | 7 678 | 3 556 | 21734 | 18 294 | 40 028 | |
1946........ | 8 379 | 300 | 6 055 | 4 515 | 19 261 | 6 883 | 26 144 | |
1947........ | 2 408 | 297 | 11680 | 14 458 | 28 860 | 16 523 | 45 383 | |
1948........ | 27 095 | 916 | 24 636 | 18 470 | 71 185 | 24 701 | 95 886 | |
1949........ | 65 297 | 3 201 | 44 282 | 1066 | 13 665 | 127 511 | 50 791 | 178 302 |
1950........ | 99 554 | 5 722 | 61268 | 5 757 | 5 760 | 178 061 | 43 768 | 221 829 |
1951 (prel.) | 146 438 | 15 960 | 38 588 | 7 898 | 14 346 | 223 230 | 24 435 | 6247 665 |
Med undantag för åren 1945 och 1946 har som synes oljeväxtarealen kontinuerligt
ökats i utomordentligt hastig takt. Arealen år 1951 var 13 procent
större än 1950 års areal, som i sin tur var 19 procent större än 1949 års.
Arealen år 1949 var 81 procent större än 1948 års areal.
Hektar skördarna av de olika redovisade oljeväxtslagen visa ingen utpräglad
tendens. Variationerna synas vara i huvudsak betingade av tillfälliga
orsaker.
Den totala skörden av oljeväxtfrö har under senare år ökats avsevärt. Den
för år 1951 preliminärt beräknade skörden var omkring 6 gånger så stor
som under de sista krigsåren.
Marknaden för mjölk och mejeriprodukter. (Jfr tabellerna 7—10.) Inom
kalkylsakkunniga utförda beräkningar rörande mjölkproduktionen ha sammanställts
i efterföljande tablå.
1 Medeltal för 1945—51.
! > » 1944-51.
3 , , 1949—51.
4 Inklusive vissa här ej specificerade fröer.
5 Specificerade uppgifter föreligga ej för åren 1941—1943.
0 Inklusive 960 ton oljedådra.
2* Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 236.
18* | Kungl. Maj.ts proposition nr 236. |
|
| |
1938/39 ...... | ....... 4 714 000 ton | 1945/46 ........... | .. 4 656 000 | ton |
1939/10 ...... | ....... 4 628 000 » | 1946/47 ........... | . . 4 636 000 | » |
1940/41 ...... | ....... 4 151 000 » | 1947/48 ........... | .. 4 367 000 | » |
1941/42 ...... | ....... 3 668 000 » | 1948/49 ........... | . . 4 546 000 |
|
1942/43 ...... | ........ 3 834 000 » | 1949/50 ........... | .. 4 908 000 |
|
1943/44 ...... | ....... 4 229 000 » | 1950/51 ........... | . . 4 833 000 |
|
1944/45 ...... | ....... 4 385 000 » | 1951/52 (prognos) .. | .. 4 597 000 | » |
Mjölkproduktionen, som med undantag för åren 1946/47 och 1947/48
oavbrutet stigit under perioden 1941/42—1949/50 har under de båda senaste
åren åter visat sjunkande tendens. Medan 1949/50 års produktion —- den
högsta som redovisats sedan förkrigstiden ■— var 4 procent högre än produktionen
under år 1938/89, beräknas produktionen under år 1951/52 bli
2 procent lägre. Medelkoanlalet år 1951/52 uppskattas till omkring 1 602 000
djur mot 1 920 000 år 1938/39. Detta innebär att kostammen minskat med
en sjättedel sedan förkrigstiden. Samtidigt som kostammen sålunda sjunkit
avsevärt har produktionen per ko sedan förkrigsåret 1938/39 beräknats öka
ungefär lika mycket.
Under kalenderåret 1951 har mjölkinvägningen vid mejerierna uppgått
till 3 806 milj. kg mot 3 913 milj. kg år 1950. Minskningen utgör 2,7 procent
av 1950 års invägning. I förhållande till 1939 föreligger en uppgång med
19 procent, vilket främst beror på att antalet mejerileverantörer betydligt
ökat (jfr tabell 8). Invägningen år 1950, som var den högsta hittills redovisade,
låg 22 procent över 1939 års. Jämsides med ökningen av mjölkinvägningen
vid mejerierna har försäljningen av mjölk från px-oducent direkt till
förbrukare successivt minskat liksom tillverkningen och försäljningen av
lantsmör.
Av följande uppställning framgår den vid mejerierna invägda mjölkens
relativa andel av den totala mjölkproduktionen.
År | Invägning i % | År | Invägning i % |
avtotalproduk- | av totalproduk- | ||
| tionen |
| tionen |
1938/39 ......... | ........... 66-1 | 1945/46 ............. |
|
1939/40 ......... | ........... 67-2 | 1946 47 ............. | ....... 76-0 |
1910/41......... |
| 1947/48 ............. |
|
1911/42 ......... | ........... 68-S | 1918/49............. | ....... 77-9 |
1942/43 ......... | ........... 70-9 | 1919/50............. | ...... 79''9 |
1943/44 ......... | ........... 725 | 1950/51 ............. | ....... 79-8 |
1944/45 ......... |
| 1951/52 (prognos)..... | ...... . 79''2 |
Den vid mejerierna invägda mjölkens användning redovisas i följande
två tablåer.
Av tablåerna framgår, att användningen av mjölk för produktberedning
absolut sett nådde ett minimum år 1942; i förhållande till invägningen nåddes
minimum under 1943, varefter i stort sett skett en successiv ökning.
År 1951 var kvantiteten produktmjölk 2 797 milj. kg eller 17 procent högre
än motsvarande tal år 1939. Ser man på utvecklingen för försåld konsumtionsmjölk
finner man, att denna tidigare visat en mycket kraftig stegring
fram till år 1943, då ett maximum nåddes. Under de följande åren höll sig
försäljningen vid ca 940 milj. kg för att år 1947 stiga till 954 milj. kg. År
1948 nåddes den hittills högsta siffran, 979 milj. kg, medan försäljningen
därefter successivt sjunkit för att 1951 utgöra 932 milj. kg. Det bör anmärkas,
att den sedan november 1941 från mejerier försålda mjölken har varit
standardiserad och hållit en fetthalt av ca 3 mot tidigare omkring 3,5 pro
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
19*
Å r | Invägd mjölk ton | Därav | ||
använd för | försåld såsom konsum-tionsmjölk 1 | försåld grädde | ||
1939 .................. | 3 205 688 | 2 395 153 | 494 367 | 316 168 |
1940 .................. | 2 988 933 | 2 202 644 | 519 500 | 266 789 |
1941.................. | 2 659 251 | 1 940 169 | 610 512 | 122 850 |
1942 .................. | 2 517 931 | 1 740 033 | 855 273 | 63 421 |
1943 .................. | 2 852 031 | 1 963 235 | 963 192 | 72 381 |
1944 .................. | 3 107 561 | 2 183 544 | 940 625 | 138 213 |
1945 ................... | 3 375 019 | 2 421 439 | 939 628 | 170 025 |
1946 ................... | 3 520 348 | 2 564 015 | 939 908 | 183 730 |
i 1947 ................... | 3 422 935 | 2 449 500 | 954 365 | 189 848 |
!1948 ................... | 3 361 485 | 2 359 026 | 978 588 | 195 247 |
i 1949 .................. | 3 679 434 | 2 662 618 | 965 229 | 226 477 |
1950 ................... | 3 912 727 | 2 860 730 | 943 277 | 290 653 |
1 1951 ................... | 3 805 941 | 2 197 369 | 931 709 | 261 971 |
År | Produk Imjölk | Konsumtionsmjölk2 | Grädde (i mjölk) | Summa k-mjölk | ||||
1939 = | i % av | 1939 = | i % av | 1939 -100 | i % av | 1939 = | i % av | |
1939 ......... | 100-O | 74-7 | lOO-o | 15-4 | lOO-o | 9-9 | lOO-o | 25-3 |
1940 ......... | 92-0 | 73-7 | 105-1 | 17-4 | 84-4 | 8-9 | 97-0 | 26-3 |
1941......... | 81-0 | 73-0 | 120-6 | 22-4 | 38-9 | 4*6 | 88-7 | 27-0 |
1942 ......... | 72-6 | 69-1 | 144-5 | 28-4 | 20-1 | 2-5 | 96-0 | 30-9 |
1943 ......... | 82-0 | 68-S | 165-1 | 28-6 | 22-9 | 2-5 | 109-7 | 312 |
1944 ......... | 91-2 | 70-3 | 159-0 | 25-3 | 43-7 | 4-4 | 114-0 | 29 7 |
1945 ......... | 101-1 | 71-7 | 158-5 | 23-2 | 53-8 | 5-1 | 117-6 | 28-3 |
1946 ......... | 107-1 | 72-8 | 156-3 | 21-9 | 58-1 | 5-2 | 118-0 | 27-2 |
1947 ......... | 102-3 | 71-6 | 158-5 | 22-9 | 60-0 | 5-5 | 120-1 | 28-4 |
1948 ......... | 98-5 | 70-2 | 163 3 | 24-0 | 61-8 | 5-8 | 123 7 | 29''8 |
1949 ......... | 111-2 | 72-4 | 159-9 | 21-5 | 71-0 | 6-2 | 125-4 | 27-6 . |
1950 ......... | 119-4 | 73 l | 154-0 | 19-5 | 91-9 | 7-4 | 129-8 | 26-9 |
1951......... | 116-8 | 73-5 | 151-0 | 19-6 | 82-9 | 6-9 | 124-4 | 26-5 ! |
cent. Sedan, november 1951 är på vissa villkor försäljning av mjölk som
standardiserats till minst 3,5 procents fetthalt tillåten. Försäljningen av
sådan mjölk har påbörjats i slutet av januari 1952. Den ökning av försäljningen
av konsumtionsmjölk, som förekommit, motsvaras endast delvis av
en verklig konsumtionsstegring, enär som förut påpekats samtidigt ägt rum
en nedgång i försäljningen av mjölk från producent direkt till konsument.
Av betydelse är vidare att jordbruksbefolkningens konsumtion har avtagit
i samband med befolkningsomflyttningen. Med stöd av kalkylsakkunnigas
uppskattningar kan sålunda den totala förbrukningen av konsumtionsmjölk
i riket beräknas ha ökat med omkring 2ti procent sedan 1939. Per invånare
räknat stannar ökningen vid i genomsnitt nära 12 procent.
Den i november 1940 genomförda sänkningen av konsumtionsgräddens
fetthalt (liksom den under tiden 20/n 1941—31/t 1944 gällande ransoneringen
av grädde) medförde, att för gräddförsäljning togs i anspråk en
Fr. o. in. november 1941 standardiserad mjölk.
Mjölk av verklig medelfetthalt.
20*
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
betydligt mindre kvantitet helmjölk än före kriget. Detta tillika med mjölkstandardiseringen
har medfört att den sammanlagda mjölk- och gräddförsäljningen
räknad i oskummad mjölk kommit att ligga lägre än den eljest
skulle ha gjort. Sedan försäljning av tjock grädde från den 12 juli 1949
åter medgavs, inträdde under åren 1949 och 1950 en ökning av mjölkanvändningen
för produktion av konsumtionsgrädde. ökningen var något
större än den förut påvisade minskningen av konsumtionsmjölksförsäljningen.
År 1951 sjönk åter mjölkanvändningen för gräddframställning. Den
överträffade dock fortfarande 1949 års siffra. Mejeriernas totala försäljning
av mjölk och grädde, räknad i oskummad mjölk, ökade med ca 35 000
ton mellan åren 1949 och 1950. Från år 1950 till år 1951 inträffade emellertid
en nedgång med ca 43 000 ton.
Mejeriernas produktion av smör och ost framgår av följande sammanställning.
Å r | Produktion, ton | |
Smör | Ost | |
1939 .......... | 83 735 | 43 653 |
1940 .......... | 80 760 | 35 328 |
1941.......... | 77 687 | 22 383 |
1942 .......... | 71 926 | 14 991 |
1943 .......... | 79 263 | 21 296 |
1944 .......... | 87 304 | 29 924 |
1945 .......... | 94 058 | 38 102 |
1946 ......... | 99 622 | 44 412 |
1947 .......... | 94 954 | 47 690 |
1948 .......... | 89 687 | 51 695 |
1949 .......... | 98 051 | 65 515 |
1950 .......... | 108 571 | 51 517 |
1951.......... | 106 288 | 54 435 |
Smörproduktionen år 1951, som med undantag för föregående års produktion
var den högsta, som redovisats sedan förkrigstiden, översteg 1939
års produktion med 22 600 ton. Lantsmörsproduktionen beräknas emellertid
samtidigt ha sjunkit från 16 200 till 2 300 ton, varför totalproduktionen
av smör blott visar en uppgång med 8 700 ton. Det bör här anmärkas, att
år 1939 förekom en smörexport av i runt tal 26 200 ton mot 26 500 ton år
1951 och ca 14 000 ton år 1950. Den starka exportökningen sammanhänger
med att smör konsumtionen inom landet efter den betydande prishöjning på
smör och margarin, som företogs från och med den 1 januari 1951, bär
minskat rätt väsentligt. Smörkonsumtionen per capita år 1951 låg sålunda
endast ca 6 procent över förkrigsnivån, medan motsvarande tal för 1950
var 23 procent.
År 1949 uppnåddes den största ostproduktion, som hittills förekommit.
Samtidigt stego ostlagren avsevärt. Genom olika regleringsåtgärder och export
sökte man under år 1950 ernå bättre balans på ostmarknaden och
vinna avsättning för de onormalt stora lagren. En ökning av ostkonsumtionen
och -exporten kom också till stånd, samtidigt som produktionen reducerades
till endast 79 procent av 1949 års produktion. Härigenom nedbringades
lagren till lämplig storlek. År 1951 ökade produktionen åter och antog
en med hänsyn till det inhemska konsumtionsutrymmet mera normal omfattning.
Margarinet är vid sidan av smöret det viktigaste matfettet i folkhushållet.
I följande tabell lämnas några uppgifter om produktionen härav.
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
21*
Å r | Hushålls- margarin ton | Bageri- margarin ton | Summa ton |
1939 .............. | 51 390 | 8 609 | 59 999 |
1940 .............. | 29 174 | 9 548 | 38 722 |
1941.............. | 18 263 | 7 947 | 26 210 |
1942 .............. | 35 444 | 5 391 | 40 835 |
1943 .............. | 31 578 | 5 424 | 37 002 |
1944 .............. | 30 582 | 8 378 | 38 960 |
1945 .............. | 36 580 | 12 343 | 48 923 |
1946 .............. | 14 703 | 9 556 | 24 259 |
1947 ............... | 22 708 | 9 983 | 32 691 |
1948 ............... | 38 004 | 12 730 | 50 734 |
1949 ............... | 48 591 | 22 355 | 70 946 |
1950 ............... | 56 132 | 24 747 | 80 879 |
1951............... | 66 954 | 20 865 | 87 819 |
Som synes har margarintillverkningen (av såväl importerad som inhemsk
råvara) år 1951 varit i det närmaste 7 000 ton högre än år 1950.
Slaktdjursmarknaden. (Jfr tabellerna 11 och 12.) I nedanstående tablå
har sammanställts uppgifter om den totala slakten (såväl marknadsförd
slakt som hemslakt) av nötkreatur, svin, får och getter samt häst enligt
inom livsmedelskommissionen respektive jordbruksnämnden utförda beräkningar.
Slakten av nötkreatur år 1951/52 väntas som synes öka i förhållande
till år 1950/51, medan svinslakten samtidigt beräknas bli i stort sett
oförändrad. Totala slakten år 1951/52 väntas bli 12,o miljoner kilogram
större än år 1950/51, vilket innebär en ökning från sistnämnda år med 3,9
procent.
Importen av kött och fläsk — räknad i vara med ben — har under 1951
uppgått till 19 600 ton, vilket är 9 400 ton mindre än 1950. Någon nämnvärd
export av kött och fläsk har ej förekommit under de båda senaste åren.
Åren 1937—1939 hade landet ett exportöverskott av kött och fläsk av i medeltal
8 900 ton. I de senaste årens import har nötkött dominerat men icke
obetydliga kvantiteter fläsk har också importerats. Förkrigsexporten omfattade
till huvudsaklig del fläsk.
Total slakt, milj. kg
Å r | Stor- boskap | Större kalv | Mindre kalv | Summa nöt- kreatur | Svin | Summa | Får och | Häst [Samtliga | |
1937/39 .. | 89-7 | 33-0 | 12-9 | 135-6 | 151-2 | 286-8 | 3-1 | 11-0 | 300-9 |
1941/42 .. | 77-2 | 15-8 | 120 | 105-0 | 99-1 | 204-1 | 2-0 | 11-2 | 217-3 ! |
1942/43 .. | 47-8 | 11-0 | 14-1 | 72-9 | *101-3 | 174-2 | 2-0 | 6-3 | 182-5 |
1943/44 .. | 67-P | 13-7 | 16-8 | 98-4 | *143-7 | 242-1 | 4-0 | 9-1 | 255''2 |
1944/45 .. | 68-C | 14-0 | 14-3 | 96-9 | ‘131-5 | 228-4 | 3-8 | 9-6 | 241-8 ! |
1945/46 .. | 74-7 | 18-4 | 13-6 | 106-7 | *130-2 | 236-9 | 4-0 | 11-3 | 252''2 |
1946/47 .. | 85-2 | 19-2 | 14-2 | 118-6 | ‘124-5 | 243-1 | 3’9 | 15-9 | 262-9 ! |
1947/48 .. | 88-0 | 16-7 | 14-7 | 119-4 | ‘138-4 | 257-8 | 3-8 | 13-2 | 274-8 |
1948/49 .. | 75-4 | 19-1 | 16-4 | 110-9 | *158-9 | 269-8 | 2-8 | 12-8 | 285-4 |
1949/50 .. | 78-7 | 21-9 | 13-0 | 113-6 | *169-5 | 283-1 | 2-7 | 13-4 | 299-2 | |
1950/51 .. | 88-7 | 23-4 | 13-4 | 125-5 | ‘169-8 | 295-3 | 2*3 | 11-8 | 309-4 ! |
(prognos) | 2 100-5 | 24-0 | 12-5 | 137-0 | * 1 2169-9 | 306-9 | 2-1 | 12-4 | 321-4 |
1 Den i angivna kvantiteter ingående hemslakten av svin beräknad med utgång från an^
talet behållna icke besiktade hemslaktade svin och en medclslaktvikt av 90 kg/st.
2 Exklusive de i anledning av mai- och klövsjukan ncdslaktade och nedgrävda djuren.
22*
Kungl. Maj. ts proposition nr 236.
Äggmarknaden. De inom 1942 års jordbrukskommitté och kalkylsakkunniga
verkställda beräkningarna rörande äggproduktionen redovisas i följ ande
tablå. |
|
|
|
År | Äggproduktion | År | Äggproduktion |
ton | ton | ||
1938/39........ | .......... 60 860 | 1945/46............. | ..... 59 640 |
1939/40........ | .......... 60 026 | 1946/47............. | ..... 62 000 |
1940/41 ........ | .......... 51910 | 1947/48............. | ..... 65 500 |
1941/42 ........ |
| 1948/49............. | ..... 75 000 |
1942/43 ........ |
| 1949/50............. | ..... 83 000 |
1943/44 ........ | .......... 43 943 | 1950/51............. | ..... 83 000 |
1944/45........ | .......... 50 220 | 1951/52 (prognos) ... | ..... 80 000 |
Produktionen av ägg steg som synes efter nedgången i krigets början
snabbt under åren 1943/44—1949/50 men beräknas bli något lägre år 1951/
52 än föregående år. Den beräknade produktionen under innevarande år är
emellertid 31 procent högre än under sista förkrigsåret. Vad utrikeshandeln
beträffar redovisades för åren 1938 och 1939 en nettoexport av 5 300 respektive
4 700 ton ägg, medan åren 1947 och 1948 uppnåddes en nettoimport av
1 700 respektive 1 900 ton. Den inhemska marknaden har alltså på senare
år absorberat en betydligt större kvantitet ägg än före kriget. Sedan hösten
1948 har emellertid den inhemska efterfrågan ökat obetydligt eller icke alls,
varför överskott uppkommit. Dessa ha kunnat avsättas på utlandsmarknaden.
År 1949 medförde sålunda en nettoexport av 5 400 ton ägg, medan exporten
1950 uppgick till 12 400 ton och år 1951 till 9 000 ton.
Till belysande av ägghandelns utveckling meddelas i följande tablå uppgifter
om partihandelns invägning av ägg under åren 1938—1950.
År | Invägning | År | Invägning | ||
absoluta tal | index 1938 = 100 | absoluta tal | index | ||
1938........ | 27 570 | 100-0 | 1945........ | 22 397 | 81-2 |
1939........ | 28 025 | 101-7 | 1946........ | 27 440 | 99-5 |
1940........ | 26 658 | 96-7 | 1947........ | 26 875 | 97-5 |
1941........ | 18 960 | 68-8 | 1948........ | 31176 | 113 1 |
1942........ | 10 538 | 38-2 | 1949........ | 37 679 | 136-7 |
1943........ | 11767 | 42-7 | 1950..... | 42 845 | 155*4 |
1944........ | 17 205 j | 62-4 | 1951........ | 38826 | 1408 |
Av sammanställningen framgår, att partihandelns invägning av ägg under
1951 visat en nedgång med 9 procent sedan föregående år. Partihandelns
inköp under år 1951 äro dock, med undantag för år 1950, de största som
förekommit under den period, som redovisas i tabellen.
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
23*
Bilaga 3.
PM
med redogörelse för priser på jordbruksprodukter samt på
vissa förnödenheter för jordbrukets behov.
Efterföljande redogörelse för priser på jordbruksprodukter samt på vissa
förnödenheter för jordbrukets behov begränsas beträffande en del varuslag
till innevarande regleringsår men avser i övrigt i huvudsak den tid, som
förflutit sedan inom jordbruksnämnden våren 1951 upprättades motsvarande
sammanställning.1 De tabeller, till vilka hänvisning i det följande
sker, finnas intagna i en särskild tabellbilaga.1 2
Brödsäd. (Jfr tabell 2.) Liksom föregående regleringsår gäller under regleringsåret
1951/52 garantipriser vid försäljning av brödsäd från förbrukare.
Den successiva prisstegringen är större än föregående år och är så genomförd,
att den ökar med 10 öre den 1, 11 och 21 i varje månad. Vid leverans
till prisort äro garantipriserna de nedan angivna. Vid leverans till annan
ort än prisort minskas garantipriset med kostnaderna för transport från
mottagningsorten till närmaste prisort.
|
| Priser i kronor | per 100 kg för | vara av |
Leveranstid |
| normalkvalitet | med 16 ö % vattenhalt | |
|
| Vårvete | Höstvete | Råg |
—31 augusti | 1951..... | ..... 42:00 | 40: 00 | 38: 50 |
1 10 september 1951 ..... | ..... 42: 10 | 40: 10 | 38: 60 | |
11—20 » | 1951 ..... | ..... 42:20 | 40: 20 | 38: 70 |
11—20 maj | 1952 ..... | ..... 44:60 | 42: 60 | 41:10 |
fr. o. m. 21 maj | 1952 ..... | ..... 44:70 | 42:70 | 41: 20 |
Örebro är, som i annat sammanhang nämnts, icke längre prisort. Samtliga
angivna priser avse fullgod vara av normalkvalitet. För fullgod vara av
annan kvalitet verkställes prisreglering enligt vissa regler. Hinder möter icke
att överskrida de fastställda garantipriserna.
På grund av den kvalitetsförsämring, som kunnat konstateras på 1951
års skörd till följd av svartrostangreppen inom vissa delar av landet, har
jordbruksnämnden genomfört vissa tillfälliga ändringar i bestämmelserna
för kvalitets- och prisregleringsskalorna för brödsäd av 1951 års skörd.
Fodermedel. (Jfr tabell 2.) Prisbildningen på fodersäd är fri, ehuru vid
försäljning från Svenska spannmålsaktiebolaget gälla vissa av jordbruksnämnden
fastställda priser. Försäljningarna från spannmålsbolaget avse
numera uteslutande importerad vara. Denna utgöres huvudsakligen av majs,
men under 1951 och tills vidare importeras och saluföras även betydande
kvantiteter sorghum samt dessutom smärre mängder importerad havre och
1 Se Kungl. Maj:ts prop. nr 207/1951, s. 125 ff.
2 Införd sist i propositionen.
24*
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
korn. Medelpriserna på vithavre och korn till producenter enligt gällande
noteringar fr. o. in. mars 1951 framgå av efterföljande sammanställning.
Uppgifterna avse kronor per deciton.
1951
1952
Vithavre Korn
Mars ........................ 31:59 33:27
April......................... 33: 15 35: 14
Maj.......................... -— -—
Juni.......................... — —
Juli.......................... — —
Augusti....................... — —
September.................... 32:63 34:46
Oktober...................... 32; 83 34:37
November .................... 33:48 34:76
December..................... 33:77 34:89
Januari....................... 33:65 34:89
Februari...................... 33:38 34:84
Mars......................... 33: 13 34:92
Förbrukarpriset på majs, som den 1 september 1950 var 29 kronor 50 öre
per deciton, har höjts vid upprepade tillfällen och utgjorde t. ex. den 1 april
och den 1 juli 1951 respektive 32 kronor 50 öre och 36 kronor 50 öre. Alltsedan
den 19 februari 1952 och tills vidare gäller priset 38 kronor 50 öre.
För sorghum har förbrukarpriset vid varje tillfälle varit en krona lägre än
priset på majs ända till den 21 november 1951. Från nämnda dag fastställdes
förbrukarpriset på varorna i fråga till respektive 37 kronor 50 öre och
34 kronor 50 öre per deciton, och skillnaden, som alltjämt är oförändrad,
kom således att utgöra 3 kronor. Även priserna på annan av spannmålsbolaget
importerad fodersäd (korn och havre) ha undergått successiva höjningar.
För foderjäst och dinatriumfosfat gälla allt fortfarande prisstoppsbestämmelser.
Liksom i fråga om fodersäd gälla vid försäljning från spannmålsbolaget
av oljekraftfoder, utländskt kli och fiskfodermjöl av jordbruksnämnden
fastställda priser. För andra fodermedel är prisbildningen fri.
Vid försäljning av oljekraftfoderblandning till förbrukare gäller sedan
den 22 april 1951 ett pris av 50 kronor per deciton. Motsvarande pris utgjorde
den 1 september 1950 40 kronor. Fri försäljning är numera medgiven
även för linfröfodermedel, extraherat rapsmjöl samt kokoskakor. För de
båda förstnämnda har förbrukarpriset sedan den 22 april 1951 utgjort respektive
55 och 42 kronor per deciton. Priset på kokoskakor, av vilka den
fria försäljningen börjat i januari 1952, överensstämmer med priset på oljekraftfoderblandningen.
Förbrukarpriset på utländskt vetekli, som den 1 september
1950 utgjorde 25 kronor 50 öre per deciton, har ävenledes höjts vid
upprepade tillfällen. Det utgjorde den 1 september 1951 32 kronor 50 öre.
En höjning till 33 kronor genomfördes den 21 november samma år. Sedan
den 19 februari 1952 utgör priset 33 kronor 50 öre per deciton.
Priserna på svenskt kli av vete och råg ha undergått höjningar i samband
med prishöjningarna på importerat kli. Priserna under hösten och vintern
1951/52 ha härigenom blivit högre än motsvarande priser ett år tidigare.
Även priset på havrekli har legat högre än under förra året men har under
senaste tiden sjunkit under fjolårsnivån. De av lantbruksförbundet sedan
mars 1951 noterade priserna framgå av följande sammanställning. Uppgifterna
avse medelpriser i kronor per deciton vid kvarnar.
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
25*
| Svenskt | Svenskt | Svenskt |
| vetekli | rågkli | havrekli |
Mars.................. | .......... 31:65 | 30: 49 | 23: 72 |
April................... | .......... 33:35 | 32: 35 | 24: 50 |
Maj ................... | .......... 33:65 | 32: 65 | 24: 26 |
Juni................... | .......... 33:71 | 32:71 | 24:13 |
Juli.................... | .......... 33:75 | 32: 75 | 24: 13 |
Augusti................ | .......... 33:70 | 32:74 | 24: 13 |
September.............. | .......... 33:65 | 32: 70 | 24:13 |
Oktober .............. | .......... 33:60 | 32: 60 | 24: 00 |
November.............. | .......... 33:60 | 32: 61 | |
December.............. | .......... 33:79 | 32: 79 | 21:67 |
Januari................ | .......... 33:96 | 32: 84 | 21:67 |
Februari .............. | .......... 34:30 | 32:92 | 21:33 |
Mars.................. | .......... 34:48 | 32: 96 | 21:17 |
Sedan mars 1951 utvisa priserna på hö och halm enligt lantbruksförbundets
noteringar följande utveckling. Uppgifterna avse medelpriser i kronor
per deciton på pressad vara till producent på station i Mellansverige.
1951 Mars......
April.....
Maj......
Juni......
Juli......
Augusti...
September
Oktober ..
November.
December
1952 Januari ...
Februari..
Mars.....
Vallhö Höslsädslialm
11:22 4:41
12: 23 4: 65
14: 75 5: 75
15: 75 5: 95
15: 85 5: 75
15: 92 5: 79
16:18 5:95
16: 28 6: 00
16:22 5:88
Potatis. Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande har jordbruksnämnden
för tillverkningsåret 1951/52 fastställt de priser, som tillverkare av potatisstärkelse
eller potatisbrännvin ha att vid inköp av potatis av normalkvalitet
för fabriksändamål erlägga till leverantören. Priserna ha varit följande:
under tiden från kampanjens början t. o. m. den 31 oktober 1951 41 öre,
1 november—31 december 1951 42 öre, 1—31 januari 1952 43 öre samt
fr. o. m. den 1 februari till kampanjens slut 44 öre, allt räknat per hektoliter
och stärkelseprocent fritt fabrik.
Sockerbetor. (Jfr tabell 2.) För sockerbetor av 1951 års skörd ha odlare
erhållit ett grundpris av 6 kronor 25 öre per deciton vid 16 procents sockerhalt.
Härav var 23 öre att anse såsom ett för året utgående stimulanstillägg,
som skulle inräknas i jordbrukskalkylen. Detta tillägg skulle utgå endast,
om sockerbetsodlingen omfattade minst 50 000 hektar. Då 1951 års sockerbetsodling
uppgick till 54 100 hektar uppfylldes nämnda villkor. För varje
tiondels procent, varmed sockerhalten överstigit 16 procent, har som vanligt
utgått ett tillägg med 1/1(10 av grundpriset. Därjämte skulle i ytterligare stimulerande
syfte utgå ett tillägg, vilket gjordes beroende av den odlade
totalarealen på så sätt, att för varje helt 200-tal hektar, varmed odlingen
26*
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
överstege 54 000 hektar, en höjning av grundpriset skulle ske med 1 öre.
Då arealen, som nämnts, nådde endast 54 100 ha, utgick emellertid icke
ifrågavarande pristillägg. Det för 1950 års skörd utbetalda genomsnittspriset
blev med här angivna och vissa andra tillägg och ersättningar 7 kronor
17 öre per deciton.
Oljeväxter. För oljeväxtfröer av 1951 års skörd erhålla odlare vid leverans
av vara med en vattenhalt av 18 procent och en renhetsgrad av för olje1
infrö 94 procent och för övriga fröslag 96 procent följande grundpriser.
Höstraps, höstrybs, vårraps, vårrybs......... 70 öre per kilogram
Vitsenap................................... 75 » » »
Oljelin................................... 80 » » »
Oljedådra.................................. 65 » » »
För oljeväxtfröer med annan vattenhalt och renhetsgrad verkställes prisreglering
enligt särskilda regler. Producent, som ej tecknat odlingslcontrakt,
erhåller ett grundpris, som ligger 4 öre lägre än de angivna priserna.
Mjölk och mejeriprodukter m. in. (Jfr tabellerna 1 och 2.) Enligt kalkylsakkunnigas
beräkningar utgjorde den genomsnittliga likviden för mejerimjölk
30,15 öre per kilogram år 1950/51, varav 2,66 öre statliga bidrag. För
år 1951/52 har preliminärt upptagits 35,49 öre per kilogram, varav 6,21 öre i
bidrag.
Det allmänna mjölkpristillägget, som utgår för all vid mejeri invägd
mjölk, utgick under sista kvartalet 1950 med 82,5 öre per kilogram mjölkfett.
Den 1 januari 1951 sänktes det allmänna mjölkpristillägget till 42,4 öre
i samband med att priset på smör höjdes. Tillägget har därefter utgått med
oförändrat belopp. Jämte det allmänna mjölkpristillägget utgå fortfarande
s. k. extra mjölkpristillägg med varierande belopp inom Norrland och vissa
delar av Svealand och Götaland.
Riksnoteringen på runmärkt smör, som sedan mars 1949 stått oförändrad
i 4 kronor 95 öre, höjdes fr. o. in. den 1 januari 1951 till 5 kronor 70 öre per
kilogram. Samtidigt höjdes normalpriset på mejerismör och lantsmör vid
försäljning till förbrukare med 85 öre per kilogram från 5 kronor 60 öre
per kilogram till 6 kronor 45 öre per kilogram och normalpriset vid försäljning
till detaljhandlare med 75 öre per kilogram från 5 kronor 10 öre till
5 kronor 85 öre per kilogam. Fr. o. in. den 17 mars 1952 har riksnoteringen
på runmärkt smör höjts med 30 öre per kilogram till 6 kronor per kilogram.
Normalpriserna på mejerismör och lantsmör vid försäljning till detaljhandlare
ha höjts med 30 öre per kilogram till 6 kronor 15 öre per kilogram och
normalpriserna vid försäljning till förbrukare med 40 öre per kilogram till
6 kronor 85 öre per kilogram. Priserna på osaltat smör ligga 10 öre över nyss
angivna priser.
Partipriserna (priset från mejeri) på runmärkt ost av sveciatyp höjdes
fr. o. in. den 1 januari 1951 i samband med den allmänna justeringen av
jordbrukspriserna med 50 öre per kilogram till 305 och 230 öre per kilogram
helfet respektive halvfet vara. Konsumentpriserna höjdes samtidigt med 65
öre per kilogram till 410 respektive 330 öre per kilogram.
Av partiprishöjningen med 50 öre per kilogram på helfet och halvfet ost
kom endast 17,3 respektive 7,4 öre producenterna till godo. Återstående prishöjning
upp till 50 öre per kilogram erfordrades för att täcka mejeriernas
inkomstbortfall till följd av de samtidigt avvecklade återstående s. k. devalveringssubventionerna
och sänkningen av det allmänna mjölkpristillägget.
27*
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
Nyss angivna priser på ost bibchöllos fram till den 1 september 1951, då
enligt jordbruksöverenskommelsen för tiden den 1 september—den 31 december
1951 parti- och detaljpriserna på helfet ost höjdes med i genomsnitt
20 öre per kilogram och priserna på halvfet ost med i genomsnitt 15 öre per
kilogram. Fr. o. in. den 14 januari 1952 höjdes ostpriserna enligt jordbruksöverenskommelsen
för tiden den 1 januari—den 31 augusti 1952 med i genomsnitt
25 öre per kilogram.
Fr. o. in. den 17 mars 1952 höjdes ostpriserna i partiledet med ytterligare
30 öre per kilogram och i detalj ledet med 40—50 öre per kilogram. De här
nämnda prishöjningarna ha medfört, att partipriset på runmärkt helfet ost
av sveciatyp fr. o. in. den 17 mars 1952 utgör 366 öre och partipriset på halvfet
ost av samma osttj^p 295 öre per kilogram. Konsumentpriserna bestämdes
samtidigt till 500 respektive 420 öre per kilogram.
Priset på konsumtionsmjölk blev fr. o. in. den 1 januari 1951 föremål för
höjning med i allmänhet 4 öre per liter. Fr. o. in. den 1 februari 1951 genomfördes
vissa s. k. lokala justeringar av normalpriserna på i huvudsak
standardiserad mjölk. Fr. o. in. den 14 januari 1952 höjdes priset på all konsumtionsmjölk
med ytterligare 3 öre per liter. För konsumtionsmjölk, som
vid mejeri standardiserats till en fetthalt av lägst 3,5 procent och som försäljes
i tillsluten glasflaska, har normalpriset enligt jordbruksnämndens
beslut den 13 november 1951 bestämts till 5 öre per liter utöver det för
3-procentig mjölk gällande priset.
Normalpriserna på tunn färsk grädde och tjock grädde höjdes fr. o. in.
den 1 januari 1951 med 20 respektive 40 öre per liter. Fr. o. in. den 1 september
1951 höjdes nu nämnda normalpriser med ytterligare 10 respektive
30 öre per liter. Konsumentpriset på tunn grädde utgör fr. o. in. den 1 september
1951 flerstädes i riket 250 öre per liter och priset på tjock grädde 580
öre (i Stockholm 6 kronor och i Göteborg 5 kronor 90 öre).
Kött och fläsk. (Jfr tabell 2.) Den normalprissättning, som inför avvecklingen
av kött- och fläskransoneringen infördes för hela, halva och fjärdedels
kroppar av nötkreatur och svin fr. o. in. den 13 juni 1949 och som
fr. o. m. den 17 juli 1950 bestämts att avse även hela, halva och fjärdedels
kroppar av häst, gäller alltjämt. Bestämmelserna innebära, att Sveriges slakteriförbund
enligt med jordbruksnämnden efter hand träffade överenskommelser
skall äga rätt att inom vissa gränser tillämpa rörliga partipriser. De
priser, som av förbundet tillämpas i Stockholm (12:e prisområdet), skola
med vissa avdrag och tillägg i öre per kilogram för skilda delar av landet
gälla såsom normalpriser.
1 anslutning till överenskommelsen den 20 april 1951 angående jordbrukspriserna
träffades överenskommelse med Sveriges slakteriförbund om partiprissättning
på köttvaror under tiden den 1 september—den 31 december
1951. För resten av regleringsåret 1951/52 gälla de nya överenskommelser
om priserna på jordbruksprodukter, som träffats i januari och mars 1952.
Vid prissättningen skall tillses, att under regleringsåret den genomsnittliga
prisnivån för slaktdjursprodukter, som avsetts i ovannämnda överenskommelser,
icke överskrides. I enlighet härmed ha vissa baspriser framräknats,
som ansluta sig till denna genomsnittliga prisnivå. Fr. o. in. den 1 februari
1952 vidtogos vissa mindre förändringar i prisområdesindelningen för köttvaror
och i de prisskillnader, som gälla mellan olika prisområden.
De baspriser, som den 1 mars 1952 gälla för 12 :e prisområdet, återges
här nedan (putsad vara i öre per kilogram).
Fr. o. in. den 4 februari 1952 slopades återstående normalpriser på styckade
köttvaror vid försäljning till förbrukare.
28*
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
Klass | Ko, oxe | Kviga, stut, ungtjur | Tjur | Cff- Gödkalv SpM- kalv kalv | Häst | |
I..... | . 302 | 317 | 299 | 320 | 420 280 | 192 |
III..... | 272 | 277 | 277 | 295 | 345 260 | 182 |
|
|
|
| Hel eller halv | Hel eller halv |
|
Klass |
| Galtfläsk |
| kropp av gödsvin | kropp av gödsvin |
|
|
|
|
| och fötter | och fötter |
|
Prima. ., |
| 284 |
| 350 | 360 |
|
Klass |
|
| Suggfläsk | Suggfläsk renskuret |
| |
I..... |
|
|
| 289 | 304 |
|
Ägg. (Jfr tabell 2.) Prisbildningen på ägg är sedan april 1948 fri inom
ramen för de av statsmakterna fastställda riktlinjerna. För regleringsåret
1951/52 innebära dessa bl. a., att något bottenpris på ägg icke längre garanteras
samt att äggpriset skall få vara fritt intill en övre prisgräns, som fastställts
till 3 kronor 75 öre per kilogram till producenter i södra Sverige. Vid
denna gräns gäller, att Sveriges export- och importförening för ägg, förening
u. p. a. skall vara skyldig att importera i den mån så är möjligt utan förlust
och att export icke får ske utan särskilt tillstånd av jordbruksnämnden.
Svensk äggnotering (= producentpris i öre per kilogram på ägg i de viktigaste
produktionsområdena i Götaland) har fr. o. m. april 1951 utvecklats
på följande sätt.
1951 April............. | ........ 268 | 1951 Oktober.......... | ....... 345 |
Maj.............. | ........ 291 | November........ |
|
Juni............. | ....... 250 | December........ | ....... 338 |
Juli.............. | ....... 267 | 1952 Januari........... | ....... 290 |
Augusti .......... | ....... 302 | Februari ......... | ....... 263 |
September........ | ....... 345 | Mars............. | ....... 270 |
Handelsgödsel. De förbrukarpriser på handelsgödsel under år 1951/52,
om vilka överenskommelse träffats mellan myndigheterna å ena sidan och
tillverkarna och importörerna å den andra, framgå av följande sammanställning.
Varuslag | Kronor per deciton vid leverans under tiden | Priset avser | ||
V»—*0/» 1951 | V io 1951—31/i 1952 | Va -30/e 1952 3:e perioden | ||
Chilesalpeter 16 %...... | _ | 42:10 | 42:70 | importhamn |
Kalksalpeter, 15''5 %____ | 24: 20 | 24:80 | 25: 65 | tariffhamn |
Kalkkväve, 18 % ...... | 28: 90 | 31: 55 | 32: 25 | Svartvik |
Ammoniumsulfat 208 % | — | 33: 35 | 33:80 | Ljungaverk |
Kalkammonsalpeter, 20-5 % .............. | 28: 40 | 29: 30 | 30: 05 | fabrik |
I Kali, 40 %............ | 16: 85 | 17:45 | 18: 05 | tariffhamn |
j Superfosfat, pulvr., 19''5 % | 15: 70 | 16: 20 | 16: 70 | fabrikshanm |
> kornat, 19''5 % | 16: 60 | 17: 10 | 17: 60 | > |
| Thomasfosfat 17 % .... | 14:05 | 14:55 | 15:05 | Domnarvet |
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
29*
Bilaga 4.
PM
angående jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter år 1950.
I Kungl. Maj :ts proposition 319/1942 lämnades en redogörelse för jordbrukarnas
kontanta inkomster och utgifter under dels åren 1932, 1935 och
1937, dels åren 1938 och 1940, grundad på bearbetningar av självdeklarationer,
vilka beträffande de förstnämnda åren verkställts av 1938 års jordbruksutredning
och beträffande åren 1938 och 1940 av statens livsmedelskommission.
Denna redogörelse har sedermera i Kungl. Maj :ts propositioner
246/1943, 253/1944, 303/1945, 267/1946, 280/1947, 275/1948, 212/1949,
245/1950 och 207/1951 kompletterats med liknande undersökningar för
åren 1941—49, verkställda av statens livsmedelskommission och statens jordbruksnämnd.
Genom Kungl. Maj :ts beslut den 31 mars 1951 har bl. a. denna
arbetsuppgift överflyttats från jordbruksnämnden till statistiska centralbyrån.
Efter särskilt bemyndigande den 31 augusti 1951 har centralbyrån
nu utfört en motsvarande bearbetning av självdeklarationer, avseende inkomståret
1950, och framlägges i det följande en sammanfattande redogörelse
för de härvid erhållna resultaten.
Material och metod.
Såsom framgår av tabell 1 har för undersökningen av jordbrukarnas kontanta
inkomster och utgifter år 1950 kunnat utnyttjas sammanlagt 8 747
av jordbrukare avgivna självdeklarationer för av ägaren själv brukade gårdar.
Samtliga dessa härröra, liksom fallet varit vid föregående deklarationsundersökningar,
från brukningsdelar, som deltogo i den av 1938 års jordbruksutredning
verkställa undersökningen av jordbrukets driftsförhållanden.
Sedan föregående år har antalet undersökta gårdar minskats med
338, vilka fördela sig på olika områden och inom dessa på flertalet storleksgrupper.
Minskningen har orsakats dels av att länsstyrelserna av olika
skäl ej kunnat avstå vissa deklarationer, dels av alt gårdar bytt ägare
eller utlämnats på arrende, på grund varav brukningsdelarna måst uteslutas
vid denna bearbetning. Det skulle kräva omfattande undersökningar
för att nu i detalj bedöma verkningarna av dessa förändringar i
primärmaterialets omfattning; de synas dock icke nämnvärt inverka på
jämförbarheten med föregående års resultat. Deklarationsmaterialets fördelning
på olika storleksgrupper inom vart och ett av de tre huvudområdena
har, såsom framgår av tabell 2, endast obetydligt förändrats sedan föregående
år.
I detta sammanhang vill centralbyrån meddela, att det är ämbetsverkets
avsikt, att med hjälp av primärmaterialet till 1951 års allmänna jordbruksräkning
göra ett aktuellt, på modem samplingmetodik grundat urval av
jordbruk, vilket i fortsättningen skall ligga till grund för undersökningar
av detta slag. I samband härmed ämnar centralbyrån även i övrigt ompröva
metoden för dessa undersökningar. Här föreliggande undersökning för år
30* Kungl. Majits proposition nr 236.
Tab. 1. Antal 1 deklaralionsundersöknlngarna ingående brukningsdelar.
|
| Storleksgrupper, hektar åker |
| Samt- 1 | ||||
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
| Över 100 | |
Livsmedelskommissionens undersök- | 2—5 | 5—10 | 10—20 | 20-30 | 30-50 | 50-100 | liga 1 | |
|
|
|
|
|
|
|
| |
ning för år 1946. |
|
|
|
|
|
|
|
|
Södra och mellersta Sveriges slätt- |
|
|
|
|
|
|
|
|
bygder........................ Södra och mellersta Sveriges skogs- | 199 | 605 | 1207 | 607 | 490 | 244 | 104 | 3 456 |
och dalbygder................. | 874 | 1683 | 1086 | 213 | 124 | 48 | 14 | 4 042 |
Norra Sverige................... | 1111 | 1 143 | 368 | 27 | — |
| — | 2 649 |
Hela riket | 2184 | 3 431 | 2 661 | 847 | 614 | 292 | 118 | 10147 |
Livsmedelskommissionens undersök- |
|
|
|
|
|
|
|
|
ning för år 1948. |
|
|
|
|
|
|
|
|
Södra och mellersta Sveriges slätt-bygder ........................ Södra och mellersta Sveriges skogs- | 186 | 554 | 1122 | 552 | 435 | 234 | 98 | 3181 | |
och dalbygder................. | 839 | 1596 | 1007 | 205 | 100 | 44 | 11 | 3 802 |
Norra Sverige................... | 948 | 1061 | 326 | 26 | — | — | — | 2 361 |
Hela riket | 1973 | 3 211 | 2 455 | 783 | 535 | 278 | 109 | 9 344 |
Jordbruksnämndens undersökning |
|
|
|
|
|
|
|
|
för år 1949. |
|
|
|
|
|
|
|
|
Södra och mellersta Sveriges slätt- |
|
|
|
|
|
|
|
|
bygder........................ Södra och mellersta Sveriges skogs- | 173 | 539 | 1067 | 527 | 427 | 228 | 92 | 3 053 |
och dalbygder................. | 838 | 1541 | 957 | 197 | 94 | 43 | 12 | 3682 |
Norra Sverige................... | 952 | 1039 | 329 | 30 | — | — | — | 2 350 |
Hela riket | 1968 | 3119 | 2 353 | 754 | 521 | 271 | 104 | 9 085 |
Statistiska centralbyråns undersök- |
|
|
|
|
|
|
|
|
ning för år 1950. |
|
|
|
|
|
|
|
|
Södra och mellersta Sveriges slätt-bygder ........................ Södra och mellersta Sveriges skogs- | 174 | 513 | 1061 | 523 | 417 | 230 | 97 | 3 015 |
och dalbygder................. | 785 | 1469 | 940 | 199 | 95 | 44 | 12 | 3 544 |
Norra Sverige................... | 890 | 969 | 303 | 26 | — | — | , - | 2188 |
Hela riket | 1819 | 2 951 | ! 2 304 | 748 | 512 | 274 | 109 | 8 747 |
1950 torde därför vara den sista, som oförändrat utföres enligt hittills använd
metod.
Beträffande sättet för materialets bearbetning ha utförliga redogörelser
lämnats i de ovan nämnda sammanfattningarna av de föregående dekiarationsundersökningarna.
Såsom däri framhållits ha de ur självdeklarationernas
A-bilaga erhållna uppgifterna rörande jordbrukarnas kontanta inkomster
och utgifter omräknats dels till totalsiffror för riket, dels till siffror
per hektar jordbruksjord. Vid beräkningen av arealen jordbruksjord har
arealen ängsmark omräknats till åker med ledning av den officiella statistikens
uppgifter om avkastningen på åker och äng. Beräkningen av totalsiffrorna
för riket grundar sig på en för varje särskild storleksgrupp och
varje produktionsområde enligt den officiella jordbruksstatistikens indelning
verkställd uppräkning av självdeklarationernas uppgifter. Härvid har
förhållandet mellan den totala åkerarealen enligt 1944 års jordbruksräkning
vid samtliga brukningsdelar inom resp. storleksgrupp och område å ena
samt åkerarealen vid de undersökta brukningsdelarna inom samma storleksgrupp
och område å andra sidan tagits till utgångspunkt för omräkningen.
Kungl. Maf:ts proposition nr 236. 31*
Tab. 2. Procentuell fördelning av antalet brukningsdelar på olika storleksgrupper.
|
| Storleksgrupper, hektar | åker |
|
| |||
|
|
|
|
|
|
|
| Samt- |
|
|
|
|
|
|
| över 100 | |
Samtliga brukningsdelar med över 2 hektar åker enligt 19ii års jord- | 2-5 | 5—10 | 10-20 | 20-30 | 30-50 | 50-100 | liga | |
| ||||||||
|
|
|
|
|
|
|
| |
bruksräkning. |
|
|
|
|
|
|
|
|
Södra och mellersta Sveriges slätt-bygder ........................ Södra och mellersta Sveriges skogs- | 19 | 25 | 30 | 12 | 8 | 4 | 2 | 100 |
och dalbygder................. | 40 | 37 | 17 | 3 | 2 | 1 | 0 | 100 |
Norra Sverige................... | 57 | 34 | 8 | 1 | 0 | 0 | 0 | 100 |
De i livsmedelskommissionens dekla-rationsundersökning för år 1916 in- |
|
|
|
|
|
|
|
|
gående brukningsdelarna. |
|
|
|
|
|
|
|
|
Södra och mellersta Sveriges slätt-bygder ........................ Södra och mellersta Sveriges skogs- | 6 | 17 | 35 | 18 | 14 | 7 | 3 | 100 |
och dalbygder................. | 22 | 42 | 27 | 5 | 3 | 1 | 0 | 100 |
Norra Sverige................... | 42 | 43 | 14 | 1 | — | — |
| 100 |
De i livsmedelskommissionens dekla-rationsundersökning för år 1918 in- |
|
|
|
|
|
|
|
|
gående brukningsdelarna. |
|
|
|
|
|
|
|
|
Södra och mellersta Sveriges slätt-bygder ........................ Södra och mellersta Sveriges skogs- | 6 | 18 | 35 | 17 | 14 | 7 | 3 | 100 |
och dalbygder................ | 22 | 42 | 27 | 5 | 3 | 1 | 0 | 100 |
| 40 | 45 | 14 |
|
|
|
| 100 |
De i jordbruksnämndens deklarations-undersökning för år 1919 ingående |
|
|
|
| ||||
|
|
|
| |||||
brukningsdelarna. |
|
|
|
|
|
|
|
|
Södra och mellersta Sveriges slätt-bygder ........................ Södra och mellersta Sveriges skogs- | 6 | 18 | 35 | 17 | 14 | 7 | 3 | 100 |
och dalbygder................. | 23 41 | 42 44 | 26 14 | 5 1 | 3 | 1 | 0 | 100 100 |
De i statistiska centralbyråns deklara-tionsundersökning för år 1950 ingå- |
|
|
| |||||
|
|
|
|
| ||||
ende brukningsdelarna. |
|
|
|
|
|
|
|
|
Södra och mellersta Sveriges slätt- |
|
|
|
|
|
|
|
|
| 6 | 17 | 35 | 17 | 14 | 8 | 3 | 100 j |
Södra och mellersta Sveriges skogs- |
|
| ||||||
och dalbygder.................. | 22 | 41 | 27 | 6 | 3 | i | 0 | 100 ! |
Norra Sverige..................... | 41 | 44 | 14 | 1 | — | — | — | 100 ; |
Vid bedömningen av undersökningens resultat i vad avser kontanta inkomster
och kostnader tar beaktas, att den icke med säkerhet klargör den
ekonomiska utvecklingen inom jordbruket, om man företager en jämförelse
över en längre tidsperiod. Nu anfört förhållande beror på vissa inom jordbruket
under senare tid försiggångna strukturella förändringar. För det
första märkes här, att försäljningsinkomsternas andel av totalinkomsterna
successivt ökats i samband med övergången från natura- till penninghushållning.
Samtidigt har deklarationen av försäljningsinkomster blivit fullständigare.
Denna utveckling har varit särskilt markant i norra Sverige.
I samband med utflyttningen av arbetskraft från jordbruket har vidare kontantlönernas
andel av de totala arbetskostnaderna (om i dessa senare även
inräknas lön till brukarna själva) undergått en minskning. Så har framför
allt varit fallet inom det större och medelstora jordbruket. Ifrågavarande
32*
Kungl. Maj. ts proposition nr 236.
förhållanden medföra, att sedan förkrigstiden dels skett en raskare stegring
av jordbrukets kontanta inkomster än av dess totala inkomster, dels skett
en långsammare uppgång av kontantlönerna i jordbruket än av de totala
arbetskostnaderna. Undersökningsresultaten ge på grund härav icke en
riktig bild av den totala inkomst- och kostnadsutvecklingen inom jordbruket
på längre sikt. Deklarationsundersökningarnas brister i berörda hänseenden
hindra emellertid icke, att resultat av desamma komma till användning
för många ändamål, såsom specialundersökningar av olika slag
för jordbrukskalkylen, nämligen i fråga om vissa kostnadsposter, vilka äro
av den natur, att de icke i nämnvärd grad influeras av förutnämnda strukturella
förändringar inom jordbruket. Vid studium av resultaten från dessa
undersökningar bör man vidare observera, att deklarationsundersökningarna
avse kalenderår och att skogsbruket ingår däri, under det att den s. k.
totalkalkylen för jordbruket avser produktionsår och ej tar hänsyn till skogsbruket.
Ytterligare bör vid bedömningen av undersökningsresultaten beaktas, att
de i undersökningen ingående egendomarna genomsnittligt taget torde representera
en något högre produktionsförmåga och mera rationella driftsförhållanden
än genomsnittsj ordbruket. Till följd härav torde de vid undersökningen
erhållna totalbeloppen för såväl inkomster som utgifter vara
något för höga. Deras huvudsakliga uppgift är emellertid att avspegla de
från år till år inträffade förändringarna i jordbrukarnas kontanta inkomster
och utgifter och icke att ange dessa posters absoluta storlek.
Det bör ytterligare beaktas, att brukningsdelar med mindre än 2 hektar
åker icke ingå i det bearbetade materialet. Likaså bör framhållas, att vid
upprättande av självdeklaration inom jordbruket den s. k. kontantprincipen
tillämpas. Då hänsyn sålunda icke tages till eventuella lagerbehållningar
vid beskattningsårets början och slut, kan nettointäkten av jordbruksfastighet
enligt deklarationsuppgifterna växla mera från år till år än vad som
eljest skulle varit förhållandet.
I tidigare års redogörelser har 1938 använts som basår. De ovan nämnda
strukturella förändringarna ha emellertid nödvändiggjort valet av ett senare
jämförelseår. I avvaktan på att nytt basår fastställes för jordbrukskalkylen,
har det vid föregående och detta års undersökningar ansetts lämpligt, att år
1946 tills vidare i tabellerna användes som utgångspunkt för jämförelserna.
I samband med planerad omläggning av dessa undersökningar kommer troligen
år 1950 att i fortsättningen bli basår. Tabellerna lämna uppgifter för
åren 1946, och 1948—1950. Textframställningen behandlar emellertid i det
stora hela endast utvecklingen mellan åren 1949 och 1950.
Jordbrukets kontanta inkomster.
Resultaten av den beräkning av jordbrukarnas sammanlagda kontanta
inkomster under år 1950, som verkställts på grundval av de på självdeklarationernas
A-bilaga lämnade uppgifterna, redovisas i tabellerna 3 och 4. I
tabell 3 återgivas för hela riket och de tre stora huvudområdena — södra
och mellersta Sveriges slättbygder samt skogs- och dalbygder och norra
Sverige -— de till totalsiffror uppräknade inkomstbeloppen, och i tabell 4
ha dessa omräknats till indextal med 1946 och 1949 som basår. I anslutning
till A-bilagans uppställning ha inkomsterna fördelats på följande poster:
spannmål och frövaror; sockerbetor; potatis jämte rotfrukter; grönsaker
och trädgård sprodukter; hö jämte halm och grönfoder; hästar och nötkreatur;
svin och grisar; fjäderfä och ägg; mjölk och produkter därav, dels
Kungl. Maj:ts proposition nr 236. 33*
Tab. 3. Jordbrukets kontanta inkomster åren 1946 och 1948—1950, miljoner kronor.
| 1946 | 1948 | 1949 | 1950 |
Södra och mellersta Sveriges slättbygder. Inkomster av försålda produkter | 304-3 | 403-1 105-8 73-2 14-8 596-9 | 483-2 110-9 68-7 7-0 669-8 | 504-9 121-2 66-8 5-9 698-s |
sockerbetor...................... | ||||
potatis m. m.................... | y4*i | |||
hö, halm och grönfoder.......... |
| |||
Summa vegetabiliska produkter | 479-6 | |||
hästar och nötkreatur............ |
|
| 206-2 238-6 70-5 561-3 21-0 1 097-6 | 240-3 261-3 79-1 600-4 20-3 1201-4 |
svin och grisar................. |
| 208-7 69-9 615-4 20-8 1 009-7 | ||
fjäderfä och ägg................. |
| |||
mjölk till mejeri................ | 469-3 | |||
mjölk till enskilda............... | ||||
Summa animaliska produkter | 892-3 | |||
diverse produkter................ |
|
| 11-8 1779 2 | 9-7 1909-9 |
Summa inkomster av försålda produkter | 1882-0 | 11*7 1618-3 | ||
Diverse inkomster........................ |
|
| 29-7 14-1 81-2 21-8 1911-9 | 32-7 13-7 80-o 21-6 2044 2 |
därav för körslor...................... |
|
| ||
Inkomster av skogsbruk.................. |
|
| ||
Arrenden och avgälder................... | 19-0 1617-0 |
| ||
Samtliga kontanta inkomster | 1760-0 | |||
Södra och mellersta Sveriges skogs- och Inkomster av försålda produkter | 45-1 1-8 |
| 68-9 1-9 41-0 3-2 115-0 | 71-9 2- 5 42-2 3- 7 1203 |
sockerbetor...................... |
| |||
potatis m. m.................... |
| |||
hö, halm och grönfoder.......... Summa vegetabiliska produkter hästar och nötkreatur............ | 4-5 82-3 126-6 87-9 30-6 292-7 16-3 553-1 | 6-1 111-8 | ||
| 173-2 131-1 48-1 412-3 17-8 782-5 | |||
svin och grisar.................. |
| 14o*6 120-0 43-3 | ||
fjäderfä och ägg................. |
| |||
mjölk till mejeri................. |
| |||
mjölk till enskilda............... | 18-9 612-3 | öol*3 | ||
Summa animaliska produkter | iy-4 712-6 | |||
diverse produkter................ | 5-3 640 7 | 5-2 729-3 |
| 4-2 907-0 |
Summa inkomster av försålda produkter | 832-4 | |||
Diverse inkomster ....................... | 36-9 30-5 260-8 9-1 9475 |
|
| 30-1 |
därav för körslor..................... | 23-0 233-6 10-4 1003-7 |
| ||
Inkomster av skogsbruk............ | 215-8 | JU*9 | ||
Arrenden och avgälder............... |
| |||
Samtliga kontanta inkomster | 1091-1 | 1177 5 | ||
Norra Sverige. Inkomster av försålda produkter därav spannmål och frövaror........... sockerbetor.................... | 1-2 | 2-4 | 3-0 | 3-5 |
potatis m. m.................. | 5i | 6-2 8-2 16-8 | 5-8 7-1 15-9 |
|
hö, halm och grönfoder.......... Summa vegetabiliska produkter | 6-7 12-0 | D*o 4-9 15-2 |
8* Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 236.
34*
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
Tab. 3 (forts.). Jordbrukets kontanta Inkomster åren 1946 och 1948—1950,
miljoner kronor.
hästar och nötkreatur............
svin och grisar..................
fjäderfä och ägg.................
mjölk till mejeri.................
mjölk till enskilda...............
Summa animaliska produkter
diverse produkter................
Summa inkomster av försålda produkter
Diverse inkomster.......................
därav för körslor.....................
Inkomster av skogsbruk.................
Arrenden och avgälder..................
Samtliga kontanta inkomster
Hela riket.
Inkomster av försålda produkter
därav spannmål och frövaror ..........
sockerbetor .....................
potatis m. m....................
hö, halm och grönfoder..........
Summa vegetabiliska produkter
hästar och nötkreatur............
svin och grisar.................
fjäderfä och ägg.................
mjölk till mejeri................
mjölk till enskilda ..............
Summa animaliska produkter
diverse produkter...............
Summa inkomster av försålda produkter
Diverse inkomster.......................
därav för körslor.....................
Inkomster av skogsbruk.................
Arrenden och avgälder..................
Samtliga kontanta inkomster
1946 | 1948 | 1949 | 1950 |
36-6 | 40-4 | 45-3 | 45-6 |
9-2 | 10-8 | 14-5 | 16-2 |
1-8 | 3-6 | 4-7 | 5-8 |
135-3 | 155-9 | 182-0 | 204-1 |
9-6 | 10-5 | 10-5 | 11-0 |
192-6 | 221-2 | 257-0 | 282-7 |
3-9 | 4-1 | 3-3 | 2-7 |
208-4 | 2421 | 276-2 | 300-6 |
67-7 | 49-6 | 53-8 | 41-3 |
63-9 | 45-8 | 49-8 | 36-5 |
236-3 | 190-8 | 185-1 | 167-7 |
5-2 | 5-0 | 6-5 | 5-7 |
517-6 | 487-5 | 520-6 | 516-3 |
350-6 | 464-4 | 555-1 | 680-3 |
95-9 | 108-0 | 112-8 | 123-7 |
104-6 | 124-0 | 115-5 | 115-8 |
22-8 | 29-1 | 17-3 | 14-5 |
573-9 | 725-6 | 800-7 | 834-3 |
353-5 | 359-0 | 400-1 | 459-1 |
259-5 | 319-9 | 373-1 | 408-6 |
82-8 | 115-4 | 118-5 | 133-0 |
897-3 | 998-7 | 1124-6 | 1216-8 |
44-8 | 50-2 | 50-9 | 49-1 |
1 637-9 | 1 843-2 | 2 067-2 | 2 266-e |
19-3 | 21-0 | 19-9 | 16-6 |
2231-1 | 2 589 7 | 2 887-8 | 3117 5 |
130-6 | 108-4 | 115-4 | 104-1 |
109-9 | 83-7 | 87-3 | 71-1 |
587-1 | 517-3 | 482-1 | 475-8 |
33-3 | 35-8 | 38-3 | 39-6 |
2982-1 | 3 251-2 | 3523 6 | 3 737-0 |
vid leverans till mejeri, dels vid annan försäljning; diverse produkter (får
och getter, fisk och vilt, lin, ull, hudar och skinn m. m.); inkomster av
skogsbruk; arrenden och avgälder; diverse inkomster (körslor, uthyrning
av maskiner och dragare; försäljning av döda yttre inventarier samt av
sten, grus, torv m. m., ersättning för vägunderhåll och andra ej annorstädes
upptagna inkomstposter).
Såsom framgår av tabell 3 ha jordbrukarnas sammanlagda kontanta inkomster
år 1950 beräknats till 3 737,o milj. kr. Inkomstsumman för år 1949
uppskattades till 3 523,6 milj. kr. I jämförelse med år 1949 föreligger sålunda
en ökning av inkomstsumman med 213,4 milj. kr eller med 6,i procent.
Av den sammanlagda inkomstsumman härrör över hälften eller 2 266,6
milj. kr (60,7 procent) från försäljning av animaliska produkter, medan
inkomsterna av försålda vegetabiliska produkter stanna vid 834,3 milj. kr
Kungl. Maj. ts proposition nr 236. 35*
Tab. 4. Jordbrukets kontanta Inkomster åren 1946 och 1948—1950. Indextal.
| År 1946 = 100 | År 1949 | ||
Södra och mellersta Sveriges slättbygder. | 1948 | 1949 | 1960 | 1950 |
|
|
|
| |
Vegetabiliska produkter................ | 124-5 | 139-7 | 145-7 | 104-3 |
Animaliska produkter................ | 113-1 | 123-0 | 134-6 | 109-* |
Samtliga jordbruksprodukter............ | 117-1 | 128-7 | 138-2 | 107-4 |
Diverse inkomster.................. | 108-8 | 113-9 | 125-5 | 110-2 |
Skogsbruk.......................... | 103-2 | 90-2 | 88-8 | 98-5 |
Samtliga kontanta inkomster | 1160 | 126-0 | 1348 | 1069 |
Södra och mellersta Sveriges skogs- och |
|
|
|
|
Vegetabiliska produkter................ | 135-9 | 139-8 | 146-3 | 104-6 |
Animaliska produkter.................. | 110-7 | 128-9 | 141-5 | 109-8 |
Samtliga jordbruksprodukter............ | 113-8 | 129-9 | 141-6 | 109-0 |
Diverse inkomster...................... | 82-3 | 86-5 | 81-6 | 94-3 |
Skogsbruk.......................... | 89-6 | 82-8 | 87-5 | 105-7 |
Samtliga kontanta inkomster | 105-9 | 1152 | 1243 | 107-9 |
Norra Sverige. |
|
|
|
|
Vegetabiliska produkter................ | 140-1 | 132-6 | 126-4 | 95-3 |
Animaliska produkter.................. | 114-9 | 133-5 | 146-8 | 110-0 |
Samtliga jordbruksprodukter............ | 116-2 | 132-5 | 144-2 | 108-8 |
Diverse inkomster...................... | 73-3 | 79-5 | 61-0 | 76-8 |
Skogsbruk............................. | 80-7 | 78-4 | 71-0 | 90-6 |
Samtliga kontanta inkomster | 94-2 | 1006 | 99-6 | 99-0 |
Hela riket. |
|
|
|
|
Vegetabiliska produkter................ | 126-4 | 139-5 | 145-4 | 104-2 |
Animaliska produkter.................. | 112-5 | 126-2 | 138-4 | 109-6 |
Samtliga jordbruksprodukter............ | 116-1 | 129-4 | 139-7 | 108-0 |
Diverse inkomster...................... | 82-9 | 88-3 | 79-7 | 90-2 |
Skogsbruk............................. | 88-1 | 82-1 | 81-0 | 98-7 |
Samtliga kontanta inkomster | 109-0 | 118-2 | 1253 | 106-1 |
(22,3 procent). Inkomsterna av skogsbruk ha för år 1950 beräknats till
475,8 milj. kr (12,7 procent). Dessa tre grupper av inkomster omfattade
nära 96 procent av samtliga inkomster.
I förhållande till år 1949 ökade inkomsterna av försålda jordbruksprodukter
med 229,7 milj. kr eller 8,o procent. Härav kommo på animaliska
produkter 199,4 milj. kr (ökning 9,6 procent) och på vegetabiliska produkter
33,6 milj. kr (4,2 procent). Skogsinkomsterna ha under år 1950 sjunkit med
6,3 milj. kr (motsvarande 1,3 procent).
ökningen mellan åren 1949 och 1950 i försäljningen av animaliska produkter,
199,4 milj. kr, fördelar sig med 59,o milj. kr på posten hästar och
nötkreatur, 35,5 milj. kr på posten svin och grisar, 14,5 milj. kr på posten
fjäderfä och ägg samt 90,4 milj. kr på posten mjölk. Relativt sett innebära
dessa tal en ökning i fråga om samtliga animaliska produkter med som
förut nämnts 9,6 procent, samt i fråga om hästar och nötkreatur 14,7 procent,
svin och grisar 9,5 procent, fjäderfä och ägg 12,2 procent samt mjölk
7,7 procent.
ökningarna under år 1950 i inkomsterna av animalier äro ett resultat av
produktionsökning och i vissa fall även prishöjning. Slakten av storboskap,
36*
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
Tab. 5. Jordbrukets kontanta inkomster av vegetabiliska respektive animaliska
produkter i procent av inkomster av samtliga försålda produkter inom olika storleksgrupper
och områden åren 1946 och 1948—1950.
Södra och mellersta Sveriges
slättbygder.
Vegetabiliska produkter.....
Animaliska produkter
Södra och mellersta Sveriges
skogs- och dalbygder.
Vegetabiliska produkter.....
Animaliska produkter
Norra Sverige.
Vegetabiliska produkter.
Animaliska produkter
Storleksgrupper, hektar åker
År | 2—5 | 5-10 | 10—20 | 20—30 | 30—50 | 50-100 | över 100 | liga |
1946 | 12-6 | 17-4 | 25-5 | 34-3 | 40-9 | 46-2 | 50-2 | 34-7 |
1948 | 15-1 | 19-4 | 27-6 | 36-0 | 42-2 | 50-1 | 52-8 | 36-9 |
1949 | 12-0 | 18-9 | 27-2 | 37-3 | 44.4 | 51-8 | 55-8 | 37-6 |
1950 | 10-7 | 181 | 26-6 | 35-7 | 42-8 | 62-0 | 54-2 | 36-6 |
1946 | 86-6 | 81-3 | 73-8 | 65-1 | 58-4 | 53-1 | 49-2 | 64-6 |
1948 | 83-8 | 79-5 | 71-8 | 63-2 | 57-0 | 49-5 | 46-6 | 62-4 |
1949 | 87-4 | 80-5 | 72-2 | 61-8 | 54-9 | 47-8 | 43-6 | 61-7 |
1950 | 88-8 | 81-3 | 731 | 63-7 | 56-5 | 47-6 | 45-2 | 62-9 |
1946 | 4-8 | 7-4 | 12-2 | 16-6 | 22-6 | 34-7 | 47-0 | 12-8 |
1948 | 8-1 | 8-7 | 14-7 | 17-7 | 28-3 | 36-8 | 47-3 | 15-3 |
1949 | 7-0 | 7-6 | 12-7 | 18-2 | 24-1 | 31-0 | 48-7 | 13-8 |
1950 | 5-4 | 6-9 | 12-1 | 17-7 | 25-1 | 331 | 49-6 | 13-3 |
1946 | 94-3 | 91-8 | 87-2 | 82-4 | 76-4 | 62-9 | 52-7 | 86-3 |
1948 | 91-3 | 90-4 | 84-8 | 81-7 | 70-4 | 62-4 | 52-3 | 84-0 |
1949 | 92-5 | 91-8 | 86-9 | 81-2 | 75-1 | 68-3 | 50-4 | 85-6 |
1950 | 94-2 | 92-6 | 87-6 | 81-4 | 74-1 | 66-4 | 50-o | 86-3 |
1946 | 3-6 | 4-9 | 8-9 | 17-4 |
|
|
| 5-8 |
1948 | 4-5 | 6-5 | 9-7 | 19-6 |
|
|
| 6-9 |
1949 | 3-6 | 5-0 | 8-6 | 20-8 |
|
|
| 5*8 |
1950 | 2-9 | 4-6 | 7-9 | 17-9 |
|
|
| 5*0 |
1946 | 94-4 | 93-6 | 88-9 | 79-5 |
|
|
| 92-4 |
1948 | 93-7 | 92-2 | 88-4 | 77-0 |
|
|
| 91-4 |
1949 | 95-3 | 941 | 89-9 | 75-9 |
|
|
| 93-0 |
1950 | 96-6 | 94-5 | 90-5 | 79-1 |
|
|
| 94-0 |
större kalv och särskilt svin var större än år 1949. Även i fråga om fjäderfä
och ägg synes en produktionsökning ha förekommit, återspeglad i ökad
partihandelsinvägning av ägg. Till sist bör framhållas, att mjölkinvägningen
vid mejerierna under år 1950 steg till sin dittills största omfattning.
Stegringen av inkomsterna från försålda vegetabiliska produkter hänför
sig främst till försäljningen av spannmål och frövaror, som stigit med 25,2
milj. kr (4,5 procent) samt av sockerbetor, som ökat med 10,9 milj. kr (9,7
procent). En endast obetydlig ökning föreligger i fråga om försäljningen
av potatis in. in., 0,3 milj. kr (0,3 procent), medan en minskning redovisas
från försäljningen av hö, halm och grönfoder med 2,8 milj. kr (16,2 procent).
Inkomstökningen av sockerbetor sammanhänger med den under år 1950
starkt utökade arealen för detta växtslag, över 5 000 hektar, och därmed
följande skördeökning jämte en viss höjning av betpriset.
Inkomsterna av skogsbruk ha efter år 1946 årligen undergått viss minskning.
Såsom i föregående års redogörelser framhållits, kännetecknades detta
år av ett toppläge i fråga om skogsinkomster, orsakat av prisstoppets
upphävande den 1 juli 1946 och i samband därmed ökning av avverkningarna;
omläggningen av taxeringsförfarandet torde även ha medverkat. Nedgången
från 1947 till 1948 berodde främst på en minskning av de avverkade
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
37*
kvantiteterna, föranledd av avverkningspliktens upphävande sommaren
1948. Den fortsatta minskningen under 1949 och 1950 torde i första hand
sammanhänga med de prissänkningar på massaved, som förekommo under
år 1949 och som blevo bestående under större delen av år 1950.
De nu anförda siffrorna avse riket i dess helhet. Mellan de olika områdena
föreligga vissa olikheter. I jämförelse med år 1949 ha skogs- och dalbygderna
i södra och mellersta Sverige den största ökningen av jordbrukets
samtliga kontanta inkomster, nämligen 7,9 procent, under det att inkomstökningen
för slättbygderna är 6,9 procent. För norra Sverige däremot konstateras
en minskning med l,o procent. Enligt tabell 4 förklaras den för
norra Sverige mindre gynnsamma utvecklingen av att inkomsterna av skogsbruk
samt »diverse inkomster» (körslor, avverkningar m. in.) starkt minskat.
Vidare ha inkomsterna av försålda vegetabiliska produkter gått ner i
norra Sverige men stigit i södra och mellersta Sverige. Inkomsterna av animaliska
produkter ha däremot ökat ungefär likartat i hela landet.
Förskjutningarna i de viktigaste inkomstposternas inbördes betydelse belysas
närmare av följande sammanställning av deras procentuella andel av
jordbrukets sammanlagda kontanta inkomster enligt självdeklarationerna:
| 1946 | 1948 | 1949 | 1950 |
Vegetabiliska produkter......... | ....... 193 | 22-3 | 227 | 22 3 |
Animaliska produkter........... | ....... 54-9 | 56-7 | 587 | 607 |
Skogsbruk ..................... | ....... 19-7 | 15 9 | 137 | 12-7 |
Diverse inkomster.............. | ....... 61 | 51 | 4-9 | 4-3 |
Samtliga kontanta inkomster 100 0 | 100 0 | 100-0 | 1000 |
I tablån lägger man märke till att de vegetabiliska produkternas andel av
inkomstsumman efter att ha stigit under år 1948 hållit sig nära konstant
under de sista tre åren, medan de animaliska produkternas andel stigit från
år till år. För skogsbruk och diverse inkomster noteras oavbruten nedgång.
De vegetabiliska respektive animaliska produkternas andel storleksgruppsvis
i inkomsterna av samtliga försålda jordbruksprodukter belyses
i tabell 5. I denna framträder tydligt det kända förhållandet, att de vegetabiliska
produkternas relativa betydelse ökar starkt med stigande egendomsstorlek
samt att den genomgående är vida större inom slättbygderna i södra
och mellersta Sverige än i skogs- och dalbygderna och i norra Sverige.
Göres en uppdelning av samtliga kontanta inkomster och av försäljningsinkomsterna
på tre huvudområden erhålles följande procentuella fördelning:
-
Samtliga kontanta inkomster Södra och mellersta Sveriges slättbygder dalbygder ......................... Norra Sverige ...................... | 1946 50-9 31-8 17-3 | 1948 54-1 30-9 15 0 | 1949 54-2 310 148 | 1950 l54''7 31-5 13-8 |
Hela riket | 100-0 | 1000 | 100-0 | 1000 |
Inkomster av försålda jordbruksprodukter Södra och mellersta Sveriges slättbygder 62 0 | 62-5 | 61-6 | 61-3 | |
Södra och mellersta Sveriges skogs- och | 28''7 | 28-2 | 28-8 | 291 |
Norra Sverige ....................... | 9-3 | 9-3 | 9-6 | 9-6 |
Ilela riket | 1000 | 1000 | 1000 | 100-0 |
38*
Kungl. Maj. ts proposition nr 236.
Tablån visar, att andelen av jordbrukets samtliga kontanta inkomster
år 1950 ökat något för södra och mellersta Sverige men minskat för norra
Sverige. Nedgången för detta område beror främst på minskade inkomster
av skogsbruket. Beträffande inkomsterna av försålda jordbruksprodukter
har fördelningen på de olika områdena ej undergått nämnvärda förändringar
under de två senast undersökta åren.
Jordbrukets kontanta utgifter.
De på självdeklarationernas A-bilaga redovisade kontanta utgifterna ha
vid bearbetningen sammanförts i följande grupper: arrenden och kontanta
undantagsförmåner; arbetslöner; inköp av spannmål och frövaror; kraftfoder
och betmassa; potatis och rotfrukter; hö, halm m. fl. fodermedel;
gödselmedel och torvströ; inköp av levande inventarier med fördelning på
hästar och nötkreatur, svin och grisar samt får, getter och fjäderfä; inköp
av döda inventarier; underhåll av dels inventarier, dels byggnader; diverse
drittskostnader (bl. a. elektrisk kraft samt bränn- och smörjolja) jämte
räntor. Dessutom ha även uppgifterna rörande kostnaderna för nyuppsättning
av yttre inventarier samt för ny-, till- eller ombyggnad bearbetats.
Beträffande dessa sistnämnda uppgifter bör emellertid nämnas, att dessa
kostnader icke berättiga till avdrag vid taxeringen, varför de kunna antagas
vara mindre fullständigt redovisade i deklarationerna. Av de vid bearbetningen
av dessa poster erhållna resultaten torde därför icke alltför bestämda
slutsatser böra dragas.
Resultaten av beräkningarna redovisas i tabellerna 6 och 7.
För hela riket beräknas jordbrukarnas kontanta utgifter år 1950 ha uppgått
till sammanlagt 2 605,7 milj. kr, vartill komma ytterligare 69,8 milj. kr
för nyuppsättning av inventarier och 79,6 milj. kr för ny-, till- och ombyggnader.
Motsvarande utgifter år 1949 utgjorde respektive 2 468,2, 60,2 och 79,9
milj. kr. I jämförelse med år 1949 ökade således samtliga kontanta utgifter
år 1950 med 137,5 milj. kr eller 5,6 procent. Såsom framgår av tabell 7 ha
de relativa utgiftsökningarna varit av ungefär samma storleksordning för
posterna »inköp av förnödenheter», »inköp av levande och döda inventarier»
samt »diverse driftskostnader», som stigit med 8,6—10,4 procent. För posterna
»underhåll av inventarier och byggnader» samt »räntor» har ökningen stannat
vid 5,o respektive 4,3 procent. Trots att lantarbetarnas timlöner något
höjts under år 1950, ha utgifterna för arbetslöner minskat detta år (0,9 procent).
Detta förklaras av den under året fortsatta mekaniseringen av jordbruket;
ökat antal traktorer och ökade drivmedelskostnader ge bl. a. bevis
därför.
Om man närmare undersöker kostnadsutvecklingen av de i tabell 6 angivna
delposterna, framträder stark stegring för två av de under rubriken
»inköp av förnödenheter» ingående varugrupperna, nämligen gödselmedel
och torvströ samt kraftfoder och betmassa, som stigit med 12,9 respektive
11,3 procent. Obetydlig ökning eller någon minskning känneteckna delposterna
spannmål och frövaror, potatis och rotfrukter samt hö, halm in. fl.
fodermedel.
De hittills anförda siffrorna för utgifter avse riket i dess helhet. Av tabell
7 framgår den procentuella kostnadsförändringen beträffande huvudposterna
inom de 3 huvudområdena i förhållande till åren 1946 och 1949. Vissa
regionala olikheter föreligga. Samtliga kontanta utgifter ha i södra och
mellersta Sveriges slättbygder samt skogs- och dalbygder ökat med 6,3 respektive
7,3 procent men minskat i norra Sverige med 1,7 procent. Liksom i
fråga om utvecklingen av de totala kontanta inkomsterna har alltså ökning
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 236. 39*
Tali. 6. Jordbrukets kontanta utgifter åren 1946 och 1948—1950, miljoner kronor.
Södra och mellersta Sveriges slättbygder.
Arrenden och kontanta undantagsförmåner
Arbetslöner.............................
Inköp av förnödenheter
därav spannmål och frövaror..........
kraftfoder och betmassa.........
potatis och rotfrukter...........
hö, halm m. fl. fodermedel......
gödselmedel och torvströ........
Inköp av levande inventarier............
Inköp av döda inventarier...............
Underhåll av inventarier................
Underhåll av byggnader.................
Diverse driftskostnader..................
Räntor.................................
Samtliga kontanta utgifter
Nyuppsättning av inventarier............
Ny-, till- eller ombyggnad...............
Södra och mellersta Sveriges skogs- och
dalbygder.
Arrenden och kontanta undantagsförmåner
Arbetslöner.............................
Inköp av förnödenheter
därav spannmål och frövaror..........
kraftfoder och betmassa.........
potatis och rotfrukter...........
hö, halm m. fl. fodermedel......
gödselmedel och torvströ........
Inköp av levande inventarier............
Inköp av döda inventarier...............
Underhåll av inventarier................
Underhåll av byggnader.................
Diverse driftskostnader..................
Räntor.................................
Samtliga kontanta utgifter
Nyuppsättning av inventarier............
Ny-, till- eller ombyggnad...............
Norra Sverige.
Arrenden och kontanta undantagsförmåner
Arbetslöner.............................
Inköp av förnödenheter
därav spannmål och frövaror..........
kraftfoder och betmassa.........
potatis och rotfrukter...........
hö, halm m. fl. fodermedel......
gödselmedel och torvströ........
Inköp av levande inventarier............
Inköp av döda inventarier...............
Underhåll av inventarier................
Underhåll av byggnader.................
Diverse driftskostnader..................
Räntor.................................
Samtliga kontanta utgifter
Nyuppsättning av inventarier............
Ny-, till- eller ombyggnad...............
1946 | 1948 | 1949 | 1950 |
10-6 | 12-1 | 13-4 | 14-3 |
356-7 | 394-6 | 401-9 | 405-0 |
51-5 | 66-5 | 70-9 | 71-4 |
91-4 | 115-6 | 128-9 | 142-5 |
6-4 | 6-8 | 7-3 | 6-7 |
23-6 | 34-4 | 32-7 | 34-5 |
96-8 | 111-9 | 126-8 | 148-3 |
82-1 | 89-2 | 94-8 | 106-1 |
41-5 | 71-6 | 86-2 | 90-3 |
66-5 | 70-2 | 75-6 | 77-2 |
78-3 | 104-7 | 112-9 | 120-2 |
145-7 | 184-4 | 208-1 | 229-7 |
54-4 | 57-8 | 59-2 | 61-4 |
1095 5 | 1819 8 | 1418-7 | 1507-7 |
15-6 | 39-1 | 36-2 | 46-3 |
32-3 | 37-6 | 39-2 | 39-1 |
4-7 | 5-3 | 5-7 | 6-2 |
173-5 | 190-4 | 193-2 | 194-2 |
28-8 | 33-3 | 34-1 | 34-2 |
48-4 | 60-3 | 73-4 | 82-0 |
3-7 | 2-8 | 3-9 | 3-9 |
12-6 | 18-5 | 16-2 | 17-2 |
53-5 | 61-6 | 66-7 | 72-5 |
59-7 | 63-0 | 70-5 | 79-7 |
26-4 | 34-6 | 38-1 | 41-0 |
26-7 | 30-8 | 34-0 | 35-8 |
51-3 | 68-4 | 76-3 | 86-0 |
71-2 | 88-9 | 98-3 | 110-1 |
23-0 | 24-6 | 25-5 | 27-0 |
583-5 | 682-5 | 735-9 | 789-8 |
9-4 | 22-8 | 19-6 | 18-9 |
26-8 | 27-1 | 24-7 | 28-7 |
2-2 | 2-2 | 2-4 | 2-5 |
103-4 | 89-8 | 92-8 | 82-5 |
10-7 | 11-9 | 12-5 | 13-2 |
15-2 | 16-8 | 20-2 | 23-1 |
1-0 | 0-7 | 1-1 | 1-0 |
13-7 | 17-9 | 20-2 | 19-7 |
15-8 | 18-5 | 20-9 | 21-3 |
26-3 | 26-2 | 25-7 | 26-0 |
12-3 | 17-1 | 16-0 | 16-8 |
7-8 | 9-7 | 10-3 | 10-0 |
22-3 | 33-0 | 37-8 | 34-9 |
33-4 | 41-9 | 45-3 | 48-5 |
8-4 | 8-1 | 8-4 | 8-7 |
272-5 | 293-8 | 3136 | 308-2 |
3-6 | 7-o | 4-4 | 4-7 |
9-7 | 11-8 | 16-0 | 11-9 |
40*
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
Tab. 6 (forts.). Jordbrukets kontanta utgifter åren 1946 och 1948—1950,
miljoner kronor.
Hela riket.
Arrenden och kontanta undantagsförmåner
Arbetslöner.............................
Inköp av förnödenheter
därav spannmål och frövaror..........
kraftfoder och betmassa.........
potatis och rotfrukter...........
hö, halm m. fl. fodermedel......
gödselmedel och torvströ........
Inköp av levande inventarier............
Inköp av döda inventarier...............
Underhåll av inventarier................
Underhåll av byggnader.................
Diverse driftskostnader..................
Räntor.................................
Samtliga kontanta utgifter
Nyuppsättning av inventarier............
Ny-, till- eller ombyggnad...............
1946 | 1948 | 1949 | 1950 |
17-5 | 19-6 | 21-5 | 23-0 |
633-6 | 674-8 | 687-9 | 681-7 |
91-0 | 111-7 | 117-5 | 118-8 |
165-0 | 192-7 | 222-5 | 247-7 |
11-1 | 10-3 | 12-3 | 11-6 |
49-9 | 70-8 | 69-1 | 71-4 |
166-1 | 192-0 | 214-4 | 242-1 |
168-1 | 178-4 | 191-0 | 211-8 |
80-2 | 123-3 | 140-3 | 148-1 |
91-0 | 110-7 | 119-9 | 123-0 |
151-9 | 206-1 | 227-0 | 241-1 |
250-3 | 315-2 | 351-7 | 388-3 |
85-8 | 90-5 | 93-1 | 97-1 |
19515 | 2 296 l | 2468-2 | 2 605 7 |
28-6 | 68-9 | 60-2 | 69-8 |
68-8 | 76-5 | 79-9 | 79-6 |
en varit störst i södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder. Kostnaderna
för arbetslöner ha i södra och mellersta Sverige undergått endast
obetydlig ökning (0,8 respektive 0,5 procent), medan de i norra Sverige
minskat med It procent. Denna nedgång sammanhänger med den minskade
omfattningen av skogsbruket, vilket för denna del av landet har större relativ
betydelse än i de båda övriga områdena; bidragande orsak torde ha varit, att
en allt större del av arbetet i såväl jordbruket som skogsbruket utföres av
jordbrukarna själva och deras familjemedlemmar i stället för av lejd arbetskraft.
Vidare föreligger en betydande regional olikhet i fråga om kostnaderna
för underhåll av inventarier och byggnader, som ökat med 4,8 respektive
10,4 procent i södra och mellersta delarna av landet men minskat med
6,7 procent i norra Sverige. Sistnämnda nedgång torde i första hand bero av
minskat underhåll av byggnadsbeståndet. Även i övrigt föreligga vissa regionala
olikheter i fråga om delposterna för olika slag av förnödenheter och
inventarier (jfr tab. 6).
Av följande sammanställning framgår de viktigaste utgiftsposternas procentuella
andel av jordbrukets totala kontanta utgifter under åren 1946 och
1948—1950:
| 1946 | 1948 | 1949 | 1950 |
Arbetslöner............................. | 32-5 | 294 | 27-9 | 26-2 |
Inköp av förnödenheter................. | 24-2 | 25-2 | 25-8 | 26-5 |
Inköp av levande och döda inventarier.. . | 12-7 | 13-1 | 13-4 | 13-8 |
Underhåll av inventarier och byggnader .. | 12-5 | 13-8 | 14-0 | 14-0 |
Diverse driftskostnader.................. | 137 | 14-6 | 15-1 | 15-8 |
Räntor................................. | 4-4 | 3-9 | 3-8 | 3-7 |
Samtliga kontanta utgifter | 100-0 | 100-0 | 100-0 | 100-0 |
Tablån visar en fortgående minskning i arbetslönernas och räntornas
andel av de samlade kontanta utgifterna samt motsvarande ökning beträffande
kostnaderna för inköp av förnödenheter och inventarier av olika slag
samt diverse driftskostnader. Underhållskostnadernas andel har de senaste
åren stått oförändrad. Uppgifter om arbetslönernas och ränteutgifternas betydelse
vid olika egendomsstorlek finnas angivna i tabell 8.
Kungl. Maj:ts proposition nr 236. 41*
Tab. 7. Jordbrukets kontanta utgifter åren 1946 och 1948—1950. Indextal.
| År 1946 = 100 | År 1949 | ||
| 1948 | 1949 | 1950 | 1950 |
Södra och mellersta Sveriges slättbygder. Arbetslöner............................. | 110-6 | 112-7 | 113-5 | 100-8 |
Inköp av förnödenheter................. | 124-3 | 136-0 | 149-6 | llO-o |
Inköp av levande och döda inventarier ... | 130-1 | 146-4 | 158-9 | 108-5 |
Underhåll av inventarier och byggnader . . | 129-7 | 139-7 | 146-4 | 104-8 |
Diverse driftskostnader................... | 126-6 | 142-9 | 157-7 | 110-4 |
Räntor................................. | 106-2 | 108-8 | 112-9 | 103-7 |
Samtliga kontanta utgifter | 1205 | 1295 | 1876 | 106-3 |
Södra och mellersta Sveriges skogs- och dal- |
|
|
|
|
bygder. |
|
|
|
|
Arbetslöner............................. | 109-7 | 111-4 | 111-9 | 100-5 |
Inköp av förnödenheter................. | 120-0 | 132-0 | 142-7 | 108-1 |
Inköp av levande och döda inventarier ... | 113-4 | 126-2 | 140-3 | lll-i |
Underhåll av inventarier och byggnader . . | 127-2 | 141-6 | 156-3 | 110-4 |
Diverse driftskostnader.................. | 124-9 | 138-0 | 154-6 | 112-0 |
Räntor................................. | 107-0 | 111-2 | 117-2 | 105-4 |
Samtliga kontanta utgifter | 117-0 | 1261 | 1354 | 107-3 |
Norra Sverige. |
|
|
|
|
Arbetslöner............................. | 86-8 | 89-7 | 79-8 | 89-0 |
Inköp av förnödenheter................. | 117-1 | 133-1 | 139-0 | 104-4 |
Inköp av levande och döda inventarier ... | 112-0 | 108-0 | 110-7 | 102-5 |
Underhåll av inventarier och byggnader . . | 141-5 | 159-4 | 148-7 | 93-3 |
Diverse driftskostnader.................. | 125-5 | 135-6 | 145-3 | 107-2 |
Räntor................................. | 95-4 | 99-1 | 103-6 | 104-5 |
Samtliga kontanta utgifter | 1078 | 115-1 | 1131 | 98-3 |
Hela riket. |
|
|
|
|
Arbetslöner............................. | 106-5 | 108-6 | 107-6 | 99-1 |
Inköp av förnödenheter................. | 122-1 | 134-4 | 146-2 | 108-8 |
Inköp av levande och döda inventarier ... | 121-5 | 133-4 | 144-9 | 108-6 |
Underhåll av inventarier och byggnader .. | 130-4 | 142-8 | 149-9 | 105-0 |
Diverse driftskostnader.................. | 125-9 | 140-5 | 155-1 | 110-4 |
Räntor................................. | 105-4 | 108-5 | 113-1 | 104-3 |
Samtliga kontanta utgifter | 1177 | 1265 | 1335 | 1056 |
Inkomster och utgifter per hektar jordbruksjord. Inkomst och utgiftsutvecklingen
inom olika storleksgrupper av jordbruk.
Olikheterna mellan olika storleksgrupper belysas genom den beräkning
av de kontanta inkomsterna och utgifterna per hektar jordbruksjord, vars
resultat återgivas i tabell 9. Genom detta material erhålles också en ytterligare
belysning av förskjutningarna från år till år liksom nya möjligheter
till jämförelser mellan de tre huvudområdena.
Det framgår av indextalen i tabell 10, att de kontanta inkomsterna per
hektar jordbruksjord mellan åren 1949 och 1950 relativt sett ökat i ungefär
lika omfattning inom flertalet storleksgrupper av de båda områdena i södra
och mellersta Sverige. För norra Sverige föreligger i den högsta storleksgruppen,
20—30 hektar, en ökning av ungefär samma storleksordning som
i södra och mellersta Sverige; i storleksgruppen 10—20 hektar konstateras
42*
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
Tab. 8. Arbetslönernas och ränteutgifternas procentuella andel av Jordbrukets
kontanta utgifter inom olika storleksgrupper och områden åren 1946 och 1948—1930.
| År | Storleksgrupper, hektar åker | Samt- | ||||||
| 2-5 | 5-10 | 10-20 | 20-30 | 30—50 | 50-100 | över 100 | liga | |
Södra och mellersta Sveriges |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
slättbygder. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Arbetslöner................ | 1946 | 12-2 | 16-1 | 25-1 | 30-8 | 35-6 | 40-7 | 46-2 | 32-6 |
| 1948 | 10-2 | 14-8 | 21-6 | 27-8 | 34-1 | 38-8 | 42-2 | 29-9 |
| 1949 | 9-3 | 13-9 | 20-7 | 26-5 | 32-3 | 36-4 | 40-9 | 28-3 |
| 1950 | 8-3 | 131 | 19-6 | 24-8 | 30-5 | 34-9 | 39-4 | 26-9 |
Räntor.................... | 1946 | 3-9 | 5-2 | 4-5 | 4-9 | 5-1 | 6-3 | 5-2 | 5-0 |
| 1948 | 3-3 | 4-3 | 4-0 | 4-3 | 4-4 | 4-7 | 6-0 | 4-4 |
| 1949 | 30 | 4-0 | 3-8 | 3-9 | 4-3 | 4-7 | 4-7 | 4-2 |
| 1950 | 2-6 | 3-8 | 3-6 | 3-9 | 4-4 | 4-5 | 4-6 | 4-1 |
Södra och mellersta Sveriges |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
skogs- och dalbygder. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Arbetslöner................ | 1946 | 20-2 | 25-5 | 31-8 | 34-5 | 39-5 | 44-5 | 43-5 | 29-7 |
| 1948 | 17-8 | 22-9 | 29-3 | 33-5 | 39-6 | 42-7 | 45-6 | 27-9 |
| 1949 | 17-3 | 21-6 | 26-8 | 311 | 38-3 | 40-8 | 41-7 | 26-3 |
| 1950 | 16o | 20-3 | 25-3 | 29-7 | 36-0 | 37-5 | 38-8 | 24-6 |
Räntor.................... | 1946 | 3o | 3-3 | 40 | 4-5 | 4-8 | 6-4 | 6-0 | 3-9 |
| 1948 | 2-7 | 3-1 | 3-5 | 4-0 | 4-1 | 6-9 | 6-3 | 3-6 |
| 1949 | 2-5 | 3-0 | 3-5 | 4-0 | 4-2 | 6-1 | 4-4 | 3-5 |
| 1950 | 2-5 | 2-9 | 3-6 | 3-8 | 4-4 | 6-0 | 4-5 | 3-4 |
Norra Sverige. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Arbetslöner................ | 1946 | 35-4 | 36-5 | 42-5 | 55-2 |
|
|
| 37-9 |
| 1948 | 26-3 | 29-4 | 36-9 | 48-9 |
|
|
| 30-5 |
| 1949 | 25-0 | 28-8 | 37-3 | 46-4 |
|
|
| 29-6 |
| 1950 | 22-0 | 26-5 | 34-5 | 41-0 |
|
|
| 26-8 |
Räntor.................... | 1946 | 3-0 | 3-2 | 3-1 | 2-4 |
|
|
| 3-1 |
| 1948 | 2-8 | 2-8 | 2-9 | 1-5 |
|
|
| 2-7 |
| 1949 | 2-7 | 2-8 | 2-8 | 1-6 |
|
|
| 2-7 |
| 1950 | 2-9 | 2-8 | 3-0 | 1-7 | • |
|
| 2-8 |
Hela riket. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Arbetslöner................ | 1946 | 25-2 | 25-9 | 29-2 | 32-5 | 36-5 | 41-5 | 45-9 | 32-5 |
| 1948 | 19-7 | 22-3 | 25-7 | 29-7 | 35-3 | 39-5 | 42-6 | 29-4 |
| 1949 | 18-7 | 21-2 | 24-4 | 28-0 | 33-5 | 37-2 | 41-1 | 27-9 |
| 1950 | 16-7 | 19-6 | 22-9 | 26-3 | 31-6 | 35-4 | 39-3 | 26-2 |
Räntor.................... | 1946 | 3-2 | 3-8 | 4-2 | 4-8 | 5-0 | 5-5 | 6-3 | 4-4 |
| 1948 | 2-9 | 3-3 | 3-7 | 41 | 4-3 | 4-8 | 6-1 | 3-9 |
| 1949 | 2-7 | 3-2 | 3-6 | 3-9 | 4-2 | 4-9 | 4-6 | 3-8 |
| 1950 | 2-7 | 3-1 | 3-6 | 3-8 | 4-3 | 4-7 | 4-6 | 3-7 |
en obetydlig ökning, i de övriga grupperna en mindre minskning. Beträffande
utgifterna per arealenhet föreligger liksom för inkomsterna ökning av
ungefär samma storlek för slättbygderna samt skogs- och dalbygderna. För
norra Sverige däremot har en nedgång under år 1950 ägt rum inom samtliga
storleksgrupper utom den högsta (20—30 hektar).
De kontanta inkomsterna per hektar jordbruksjord ha tidigare i allmänhet
varit högre i norra än i södra och mellersta Sverige. Detta förhållande
har framför allt berott därpå, att i regel jämförelsevis stora skogsarealer
ingå i brukningsdelarna i norra Sverige, medan den till desamma hörande
åkerarealen är förhållandevis liten. Det har således varit inkomsterna av
43*
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
Tab. 9. Kontanta inkomster och utgifter i kronor per hektar jordbruksjord vid
Jordbruksfastighet inom olika storleksgrupper och områden åren 1946 och
1948—1950.
| År |
| Storleksgrupper, hektar | åker |
| Samt- | |||
| 2—5 | 5—10 | 10—20 | 20—30 | 30—50 | 50-100 | Över 100 | liga | |
Samtliga kontanta inkomster. | 1946 | 828 | 744 | 718 | 699 | 709 | 704 | 693 | 714 |
slättbygder | 1948 | 996 | 860 | 831 | 831 | 821 | 811 | 792 | 829 |
| 1949 | 1122 | 947 | 904 | 904 | 897 | 869 | 842 | 900 |
| 1950 | 1196 | 1022 | 972 | 967 | 959 | 917 | 902 | 963 |
Södra och mellersta Sveriges | 1946 | 995 | 897 | 775 | 679 | 675 | 606 | 594 | 816 |
skogs- och dalbygder | 1948 | 1029 | 928 | 836 | 720 | 757 | 664 | 728 | 866 |
| 1949 | 1137 | 1007 | 891 | 808 | 793 | 681 | 907 | 943 |
| 1950 | 1219 | 1084 | 973 | 866 | 846 | 792 | 921 | 1018 |
Norra Sverige | 1946 | 1190 | 1016 | 909 | 987 |
|
|
| 1056 |
| 1948 | 1128 | 973 | 828 | 1034 |
| a |
| 1004 |
| 1949 | 1208 | 1033 | 902 | 1017 |
|
|
| 1070 |
| 1950 | 1203 | 1003 | 918 | 1098 | . | . | . | 1063 |
Samtliga kontanta utgifter. | 1946 | 579 | 478 | 469 | 487 | 524 | 553 | 578 | 516 |
slättbygder | 1948 | 718 | 569 | 562 | 595 | 632 | 666 | 696 | 622 |
| 1949 | 784 | 627 | 610 | 654 | 675 | 708 | 722 | 668 |
| 1950 | 833 | 677 | 657 | 692 | 717 | 727 | 775 | 710 |
Södra och mellersta Sveriges | 1946 | 571 | 502 | 471 | 455 | 499 | 508 | 521 | 502 |
skogs- och dalbygder | 1948 | 659 | 582 | 561 | 526 | 605 | 583 | 637 | 589 |
| 1949 | 702 | 630 | 601 | 572 | 620 | 586 | 822 | 636 |
| 1950 | 754 | 681 | 647 | 613 | 657 | 671 | 804 | 683 |
Norra Sverige | 1946 | 655 | 502 | 485 | 574 |
|
|
| 556 |
| 1948 | 696 | 550 | 521 | 741 |
|
|
| 605 |
| 1949 | 731 | 598 | 580 | 663 |
|
|
| 645 |
| 1950 | 726 | 578 | 575 | 699 | . | . | . | 636 |
skogsbruket, som verkat höjande på dessa siffror. Under de senaste åren har
emellertid en tendens till utjämning tydligt framträtt. Då skogsinkomsterna
under år 1950 varit särskilt låga i norra Sverige, ha även de kontanta inkomsterna
per hektar jordbruksjord blivit lägre. Det är endast storleksgruppen
20—30 hektar, som detta år tydligt framträder med högre inkomster.
De viktigaste inkomstposternas ekonomiska betydelse vid brukningsdelar
av olika storlek och inom olika områden belyses närmare av tabell It, i vilken
inkomsterna i kronor per hektar jordbruksjord av vegetabiliska och
animaliska produkter samt av skogsbruk redovisas. På motsvarande sätt
redovisas i tabell 12 jordbrukarnas kontanta utgifter, likaledes beräknade
per hektar jordbruksjord, för arbetskraft, kraftfoder och betmassa, gödselmedel
och torvströ samt för räntor.
Beträffande den relativa betydelsen av jordbrukarnas olika inkomstkällor
föreligga markanta olikheter såväl mellan olika områden som mellan olika
storleksgrupper. De vegetabiliska produkternas betydelse stiger med växande
egendomsstorlek; den är störst inom slättbygderna samt avsevärt mindre
inom skogs- och dalbygderna och i norra Sverige. De animaliska produkternas
ekonomiska betydelse avtager däremot med stigande areal; den visar
obetydlig avvikelse mellan de båda områdena i södra och mellersta delen
av landet och inom varje storleksgrupp av dessa områden är den större än
i norra Sverige. Endast vid egendomar med mer än 50 hektar åker inom
slättbygderna är betydelsen av vegetabiliska produkter större än av animaliska;
i alla övriga grupper dominera animalierna. Inkomsterna av skogsbruk
44*
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
Tab. 10. Kontanta inkomster och utgifter per hektar Jordbruksjord vid Jordbruksfastighet
inom olika storleksgrupper och områden åren 1946 och 1948—1950.
Indextal: 1946= 100.
| År |
| Storleksgrupper, hektar åker |
| Samt- | ||||
| 2—5 | 5-10 | 10—20 | 20-30 | 30—50 | 50-100 | över 100 | liga | |
Samtliga kontanta inkomster. | 1948 | 120-3 | 115-6 | 115-9 | 118-9 | 115-7 | 115-3 | 114-4 | 116-1 |
slättbygder | 1949 | 135-5 | 127-3 | 126-0 | 129-3 | 126-5 | 123-5 | 121-5 | 126-1 |
1950 | 144-4 | 137-3 | 135-5 | 138-2 | 135-2 | 130-3 | 130-2 | 134-9 | |
Södra och mellersta Sveriges | 1948 | 103-3 | 103-5 | 107-9 | 106-0 | 112-2 | 109-5 | 122-6 | 106-2 |
skogs- och dalbygder | 1949 | 114-2 | 112-2 | 115-0 | 119-0 | 117-5 | 112-2 | 152-8 | 115-6 |
1950 | 122-4 | 120-8 | 125-5 | 127-7 | 125-5 | 130-6 | 155-1 | 124-8 | |
Norra Sverige | 1948 | 94-8 | 95-8 | 91-1 | 104-8 |
| # |
| 95-1 |
| 1949 | 101-5 | 101-6 | 99-2 | 103-1 |
| . |
| 101-3 |
| 1950 | 101-1 | 98-7 | 101-0 | 111-3 | . | . |
| 100-6 |
Samtliga kontanta algifter. | 1948 | 124-0 | 118-9 | 119-9 | 122-1 | 120-7 | 120-4 | 120-3 | 120-6 |
slättbygder | 1949 | 135-4 | 131-1 | 130-1 | 134-2 | 128-9 | 128-0 | 124-8 | 129-6 |
| 1950 | 143-8 | 141-6 | 140-1 | 142-0 | 136-9 | 131-4 | 134-0 | 137-7 |
Södra och mellersta Sveriges | 1948 | 115-2 | 116-0 | 119-2 | 115-7 | 121-2 | 114-9 | 122-3 | 117-2 |
skogs- och dalbygder | 1949 | 122-8 | 125-6 | 127-7 | 125-9 | 124-2 | 115-4 | 157-9 | 126-6 |
| 1950 | 132-0 | 135-8 | 137-4 | 134-8 | 131-6 | 132-2 | 154-4 | 135-9 |
Norra Sverige | 1948 | 106-3 | 109-5 | 107-5 | 129-1 |
|
| # | 108-8 |
| 1949 | 111-6 | 119-1 | 119-5 | 115-5 | . |
| , | 115-9 |
| 1950 | 110-9 | 115-2 | 118-6 | 121-8 |
| . |
| 114-3 |
äro givetvis störst i norra Sverige och minst inom slättbygderna i södra och
mellersta Sverige.
I jämförelse med år 1949 ha arbetskostnaderna per hektar jordbruksjord
i regel icke undergått några större förändringar år 1950 i de södra och mellersta
delarna av landet. I norra Sverige däremot ha arbetskostnaderna sjunkit
inom samtliga storleksgrupper; såsom förut nämnts sammanhänger
detta med de under året minskade inkomsterna från skogsbruk och »diverse
inkomster» (körslor i skogen in. m.). Beträffande brukningsdelar med upp
till 30 hektar åker framträder en betydande skillnad i arbetskostnader
mellan norra Sverige å ena sidan och södra och mellersta Sverige å andra
sidan. De avsevärt större kontanta arbetskostnaderna per hektar jordbruksjord
i norra Sverige förklaras av skogsbrukets stora betydelse för brukningsdelar
av olika storlekar i denna del av landet. Ett närmare studium av
tabellmaterialet visar även en viss sainvariation mellan å ena sidan inkomsterna
av skogsbruk och å andra sidan löneutgifterna. Det bör emellertid
härvid observeras, att löneutgifterna ej i sin helhet höra samman med jordbrukarnas
försäljning och avverkning av egen skog. En del av arbetskostnaderna
äro avlöningar till skogsarbetare, som jordbrukarna anställa vid
avverkningar åt skogsbolagen.
Jordbrukarnas taxerade nettointäkter och jordbrukarefamiljens
arbetsinkomster.
Den i det föregående lämnade redogörelsen för utvecklingen av jordbrukarnas
kontanta inkomster och utgifter grundar sig på en bearbetning av
motsvarande uppgifter i den s. k. A-bilagan till självdeklarationerna. Här
-
Kungl. Maj. ts proposition nr 236.
45*
Tab. 11. Kontanta Inkomster 1 kronor per hektar jordbruksjord vid Jordbruksfastighet
inom olika storleksgrupper och områden åren 1946 och 1648—1950.
| År |
| Storleksgrupper, hektar | åker |
| Samt- | |||
| 2-5 | 5-10 | 10-20 | 20—30 | 30-50 | 50-100 | över 100 | liga | |
Inkomster ao försålda vegeta- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
biliska produkter. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Södra och mellersta Sveriges | 1946 | 94 | 118 | 168 | 221 | 270 | 293 | 307 | 226 |
slättbygder | 1948 | 134 | 153 | 214 | 277 | 325 | 372 | 372 | 281 |
1949 | 123 | 167 | 232 | 319 | 378 | 415 | 417 | 315 | |
| 1950 | 121 | 172 | 245 | 326 | 387 | 439 | 444 | 329 |
Södra och mellersta Sveriges | 1946 | 30 | 43 | 66 | 81 | in | 159 | 225 | 71 |
skogs- och dalbygder | 1948 | 55 | 57 | 92 | 99 | 167 | 196 | 281 | 96. |
1949 | 56 | 57 | 87 | 118 | 154 | 177 | 374 | 99 | |
| 1950 | 47 | 57 | 93 | 123 | 174 | 212 | 394 | 104 |
Norra Sverige | 1946 | 15 | 22 | 38 | 69 |
|
|
| 25 |
1948 | 23 | 33 | 46 | 92 |
|
|
| 35 | |
| 1949 | 22 | 29 | 44 | 103 |
|
|
| 33 |
| 1950 | 20 | 28 | 43 | 95 | . | . |
| 31 |
Inkomster av försålda anima- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
liska produkter. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Södra och mellersta Sveriges | 1946 | 647 | 548 | 488 | 420 | 385 | 336 | 301 | 420 |
slättbygder | 1948 | 741 | 626 | 557 | 487 | 438 | 367 | 328 | 476 |
| 1949 | 893 | 710 | 616 | 529 | 466 | 383 | 326 | 517 |
| 1950 | 1004 | 772 | 671 | 582 | 511 | 402 | 371 | 566 |
Södra och mellersta Sveriges | 1946 | 576 | 539 | 473 | 404 | 374 | 287 | 253 | 476 |
skogs- och dalbygder | 1948 | 618 | 596 | 529 | 458 | 415 | 333 | 311 | 528 |
| 1949 | 750 | 693 | 597 | 527 | 480 | 389 | 387 | 616 |
| 1950 | 830 | 758 | 669 | 565 | 513 | 425 | 397 | 676 |
Norra Sverige | 1946 | 387 | 413 | 379 | 317 |
|
|
| 393 |
1948 | 471 | 472 | 415 | 363 |
|
|
| 456 | |
| 1949 | 567 | 543 | 460 | 376 |
|
|
| 528 |
| 1950 | 661 | 579 | 487 | 419 | • | • | • | 583 |
Inkomster av skogsbruk. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Södra och mellersta Sveriges | 1946 | 46 | 50 | 43 | 41 | 34 | 44 | 45 | 42 |
slättbygder | 1948 | 64 | 55 | 40 | 47 | 32 | 41 | 49 | 44 |
| 1949 | 49 | 42 | 36 | 32 | 25 | 39 | 56 | 38 |
| 1950 | 24 | 48 | 36 | 34 | 29 | 43 | 45 | 38 |
Södra och mellersta Sveriges | 1946 | 328 | 268 | 202 | 162 | 143 | 112 | 78 | 225 |
skogs- och dalbygder | 1948 | 300 | 235 | 183 | 134 | 132 | 97 | 97 | 202 |
| 1949 | 273 | 214 | 175 | 130 | 120 | 78 | 99 | 187 |
| 1950 | 292 | 230 | 178 | 145 | 118 | 118 | 70 | 197 |
Norra Sverige | 1946 | 532 | 467 | 413 | 512 |
|
|
| 482 |
| 1948 | 447 | 376 | 298 | 504 |
|
|
| 393 |
| 1949 | 420 | 358 | 332 | 473 |
| . |
| 381 |
| 1950 | 367 | 318 | 323 | 511 | . | • |
| 346 |
utöver ha även deklarationernas uppgifter rörande jordbrukarnas taxerade
nettointäkter statistiskt bearbetats, varvid desamma dels uppräknats till totalsiffror
för hela riket och tre huvudområden, dels beräknats per hektar
jordbruksjord och per brukningsdel. Huvudresultaten av denna del av undersökningen
redovisas i tabell 13. Det bör observeras, att vad förut anförts
om deklarationsundersökningarnas brister vid jämförelser över längre tidsperioder
icke gäller i fråga om de taxerade nettointäkterna.
De taxerade nettointäkterna av jordbruksfastighet ha i genomsnitt för
riket stigit med 5,8 procent i jämförelse med år 1949. I överensstämmelse
46*
Iiungl. Maj. ts proposition nr 236.
Tab. 12. Kontanta utgifter i kronor per hektar Jordbruksjord vid Jordbruksfastig
het
inom olika storieksgrupper och områden åren 1946 och 1948—1950.
| År | Storieksgrupper, hektar åker | Samt- | ||||||
| 2-5 | 5-10 | 10—20 | 20-30 | 30-50 | 50-100 | Över 100 | liga | |
Arbetslöner. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Södra och mellersta Sveriges | 1946 | 71 | 77 | 118 | 150 | 186 | 225 | 267 | 168 |
slättbygder | 1948 | 73 | 84 | 121 | 165 | 216 | 258 | 293 | 186 |
| 1949 | 73 | 87 | 126 | 173 | 218 | 258 | 295 | 189 |
| 1950 | 69 | 89 | 129 | 171 | 219 | 253 | 305 | 191 |
Södra och mellersta Sveriges | 1946 | 116 | 128 | 150 | 157 | 197 | 226 | 226 | 149 |
skogs- och dalbygder | 1948 | 117 | 133 | 164 | 176 | 240 | 249 | 290 | 164 |
| 1949 | 122 | 136 | 161 | 178 | 238 | 239 | 343 | 167 |
| 1950 | 121 | 138 | 164 | 182 | 237 | 252 | 312 | 168 |
Norra Sverige | 1946 | 232 | 183 | 206 | 317 |
|
|
| 211 |
| 1948 | 183 | 162 | 192 | 362 |
|
|
| 185 |
| 1949 | 182 | 172 | 216 | 308 |
|
|
| 191 |
| 1950 | 160 | 153 | 198 | 287 | . | . | . | 170 |
Inköp av krajtjoder och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
betmassa. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Södra och mellersta Sveriges | 1946 | 74 | 57 | 47 | 42 | 39 | 36 | 33 | 43 |
slättbygder | 1948 | 96 | 71 | 62 | 55 | 51 | 43 | 38 | 55 |
| 1949 | 113 | 84 | 69 | 62 | 53 | 47 | 41 | 61 |
| 1950 | 157 | 98 | 76 | 67 | 54 | 48 | 45 | 67 |
Södra och mellersta Sveriges | 1946 | 57 | 45 | 40 | 32 | 31 | 28 | 28 | 42 |
skogs- och dalbygder | 1948 | 66 | 57 | 52 | 41 | 38 | 36 | 35 | 52 |
1949 | 83 | 68 | 62 | 49 | 46 | 36 | 59 | 63 | |
| 1950 | 95 | 77 | 71 | 55 | 49 | 40 | 45 | 71 |
Norra Sverige | 1946 | 38 | 28 | 25 | 22 |
|
|
| 31 |
1948 | 43 | 32 | 27 | 29 |
|
| , | 35 | |
| 1949 | 52 | 39 | 31 | 26 |
|
|
| 42 |
| 1950 | 61 | 45 | 35 | 28 | . | . | . | 48 |
Inköp av gödselmedel och |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
torvströ. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Södra och mellersta Sveriges | 1946 | 48 | 44 | 45 | 46 | 46 | 46 | 46 | 46 |
slättbygder | 1948 | 59 | 50 | 52 | 54 | 53 | 53 | 53 | 53 |
1949 | 65 | 56 | 56 | 61 | 61 | 64 | 61 | 60 | |
| 1950 | 67 | 62 | 65 | 71 | 74 | 77 | 72 | 70 |
Södra och mellersta Sveriges | 1946 | 55 | 48 | 44 | 43 | 41 | 39 | 40 | 46 |
skogs- och dalbygder | 1948 | 62 | 56 | 50 | 47 | 48 | 47 | 49 | 53 |
1949 | 67 | 59 | 54 | 53 | 47 | 45 | 79 | 58 | |
| 1950 | 69 | 64 | 58 | 57 | 61 | 57 | 76 | 63 |
Norra Sverige | 1946 | 39 | 30 | 25 | 26 |
|
|
| 32 |
1948 | 46 | 36 | 30 | 30 |
|
|
| 38 | |
| 1949 | Öl | 41 | 34 | 34 |
|
|
| 43 |
| 1950 | 54 | 41 | 34 | 35 | • | • | • | 44 |
Räntor. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Södra och mellersta Sveriges | 1946 | 23 | 25 | 21 | 24 | 27 | 30 | 30 | 26 |
slättbygder | 1948 | 24 | 24 | 22 | 26 | 28 | 31 | 35 | 27 |
| 1949 | 23 | 25 | 23 | 26 | 29 | 34 | 34 | 28 |
| 1950 | 22 | 26 | 24 | 27 | 31 | 33 | 36 | 29 |
Södra och mellersta Sveriges | 1946 | 17 | 17 | 19 | 20 | 24 | 32 | 31 | 20 |
skogs- och dalbygder | 1948 | 18 | 18 | 20 | 21 | 25 | 35 | 40 | 21 |
| 1949 | 18 | 19 | 21 | 23 | 26 | 35 | 36 | 22 |
| 1950 | 19 | 20 | 23 | 23 | 29 | 40 | 36 | 23 |
Norra Sverige | 1946 | 20 | 16 | 15 | 14 |
|
|
| 17 |
| 1948 | 20 | 15 | 15 | 11 |
|
|
| 17 |
| 1949 | 20 | 16 | 16 | 11 |
|
|
| 17 |
| 1950 | 21 | 16 | 17 | 12 | . | . | . | 18 |
Kungl. Maj. ts proposition nr 236.
47*
Ta b. 13. Jordbrukets taxerade nettointäkter Inom olika områden
åren 1946 och 1948—1950.
|
| Nettointäkter av |
| |||
| År | jordbruks- fastighet | tjänst och | kapital | övriga förvärvs- källor | Samtliga netto- intäkter |
Absoluta tal, milj. kronor. |
|
| verksamhet |
|
| |
1946 | 508-0 | 39-8 | 23-4 | 12-8 | 584-0 | |
Södra och mellersta Sveriges | ||||||
slättbygder | 1948 | 551-9 | 58-2 | 25-6 | 9-3 | 645-0 |
| 1949 | 605-0 | 61-4 | 25-6 | 8-3 | 700-3 |
| 1950 | 648-6 | 59-0 | 26-4 | 6-2 | 740-2 |
Södra och mellersta Sveriges | 1946 | 475-9 | 43-3 | 18-0 | 15-0 | 552-2 |
skogs- och dalbygder | 1948 | 456-7 | 65-5 | 20-8 | 15-5 | 558-5 |
| 1949 | 489-8 | 66-4 | 21-6 | 11-7 | 589-5 |
| 1950 | 527-3 | 67-6 | 21-9 | 17-4 | 634-2 |
Norra Sverige | 1946 | 321-7 | 55-8 | 8-1 | 10-8 | 396-4 |
| 1948 | 283-5 | 66-2 | 9-6 | 11-2 | 370-5 |
| 1949 | 295-9 | 66-9 | 10-o | 11-0 | 383-8 |
| 1950 | 296-1 | 67-1 | 10-3 | 8-9 | 382-4 |
Hela riket | 1946 | 1305-6 | 138-9 | 49-5 | 38-6 | 1 532-6 |
| 1948 | 1 292-1 | 189-9 | 56-0 | 36-0 | 1574-0 |
| 1949 | 1390-7 | 194-7 | 57-2 | 31-0 | 1 673-6 |
Indextal. År 1946 = 100. | 1950 | 1 472-0 | 193-7 | 58-6 | 32-5 | 1 756-8 |
Södra och mellersta Sveriges'' | 1948 | 108-6 | 146-1 | 109-5 | 72-2 | 110-4 |
slättbygder | 1949 | 119-1 | 154-0 | 109-6 | 64-6 | 119-9 |
1950 | 127-7 | 148-0 | 113-0 | 48-4 | 126-7 | |
Södra och mellersta Sveriges | 1948 | 96-0 | 151-3 | 115-0 | 104-0 | 10M |
skogs- och dalbygder | 1949 | 102-9 | 153-5 | 119-5 | 78-1 | 106-7 |
1950 | 110-8 | 156-2 | 121-6 | 116-2 | 114-8 | |
Norra Sverige | 1948 | 88-1 | 118-6 | 119-1 | 103-7 | 93-5 |
1949 | 92-0 | 119-8 | 123-3 | 102-1 | 96-8 | |
| 1950 | 92-0 | 120-2 | 126-8 | 83-1 | 96-5 |
Hela riket | 1948 | 99-0 | 136-7 | 113-1 | 93-3 | 102-7 |
| 1949 | 106-5 | 140-1 | 115-4 | 80-3 | 109-2 |
Indextal. Å.r 1949 = 100. | 1950 | 112-7 | 139-4 | 118-4 | 84-4 | 114-6 |
Södra och mellersta Sveriges |
|
|
|
|
| 105-7 |
slättbygder.............. Södra och mellersta Sveriges | 1950 | 107-2 | 96-1 | 103-1 | 74-9 148-8 | |
107-6 | ||||||
skogs- och dalbygder..... | 1950 | 107-6 | 101-8 | 101-7 | ||
Norra Sverige............. | 1950 | 100-1 | 100-3 | 102-8 | 81-4 | 99-6 |
Hela riket................. | 1950 | 105-8 | 99-5 | 102-5 | 105-1 | 105-0 |
med förändringarna i förhållandet mellan kontanta inkomster och kontanta
utgifter visa även nettointäkterna, att år 1950 varit något gynnsammare för
skogs- och dalbygderna än för slättbygderna i södra och mellersta Sverige.
Nettointäkterna av jordbruksfastighet ha nämligen ökat med 7,6 procent i
det förra och 7,2 procent i det senare fallet. Norra Sverige däremot har oförändrade
nettointäkter av jordbruksfastighet. Beträffande övriga slag av
nettointäkter märkas särskilt följande förskjutningar i förhållande till år
1949. Nettointäkterna av tjänst och tillfällig förvärvsverksamhet ha sjunkit
i södra och mellersta Sveriges slättbygder; nettointäkterna av övriga förvärvskällor
ha undergått en betydande reducering i södra och mellersta Sveriges
slättbygder samt i norra Sverige men starkt ökat i skogs- och dalbygderna.
48* Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
Tab. 14. Familjens arbetsinkomst i kronor per brukningsdel åren 1946 och 1948—1950.
Områden | År | Storleksgrupper, hektar åker | ||||||
2-5 | 5—10 | 10-20 | 20—30 | 30—50 | 50—100 | över 100 | ||
Södra och mellersta Sveriges | 1946 | 1653 | 2 746 | 3 907 | 5 001 | 6327 | 8 516 | 14 831 |
slättbygder | 1948 | 2 014 | 3143 | 4 457 | 5 752 | 6 810 | 8 512 | 11718 |
| 1949 | 2187 | 3 377 | 4 823 | 6184 | 8 083 | 10110 | 14 805 |
| 1950 | 2 275 | 3 630 | 5164 | 6 779 | 8 842 | 11260 | 17 095 |
Södra och mellersta Sveriges | 1946 | 2 455 | 3 664 | 4 564 | 5 345 | 6 049 | 4 979 |
|
skogs- och dalbygder | 1948 | 2 385 | 3 451 | 4192 | 4 551 | 5 284 | 4 531 |
|
| 1949 | 2 617 | 3 701 | 4 485 | 5 457 | 5 896 | 5 776 |
|
| 1950 | 2 773 | 3 961 | 5 094 | 5 972 | 6949 | 7199 |
|
Norra Sverige | 1946 | 2 953 | 4 660 | 6149 | 10275 |
| . |
|
| 1948 | 2 692 | 4 060 | 4 710 | 7 238 | . | . |
|
| 1949 | 2 868 | 4179 | 4 941 | 8 221 | . | . |
|
1 | 1950 | 2 823 | 4134 | 5 291 | 9 915 | . | • |
|
För att ytterligare belysa jordbrukarnas ekonomiska förhållanden ha även
beräkningar utförts rörande storleken av den arbetsinkomst, som enligt
självdeklarationerna kommit jordbrukarefamiljerna till godo. Dessa beräkningar
ha verkställts på så sätt, att till nettointäkterna av jordbruksfastighet
lagts skuldräntorna, varefter den därvid erhållna summan minskats med
ett belopp, som ansetts motsvara »normala ränteanspråk». Detta sistnämnda
belopp utgör förräntningen av det i självdeklarationen såsom tillgång redovisade
värdet av jordbruksfastigheten, av levande och döda inventarier samt
av inneliggande lager. Vid beräkningen av detsamma har man vid de fem
senast utförda undersökningarna utgått från en räntefot av 3 procent för
fastighetsvärdet och 4 procent för värdet av inventarier och lager. Resultaten
av denna beräkning redovisas i tabell 14.
Mellan åren 1949 och 1950 framträder en markerad ökning av arbetsinkomsten
för alla storleksgrupper inom de två områdena av södra och
mellersta Sverige. I norra Sverige konstateras en motsvarande ökning endast
i storleksgrupperna med 10—20 och 20—30 hektar åker; i de lägre grupperna
har arbetsinkomsten undergått en mindre minskning.
Vid bedömandet av dessa tal bör beaktas, att det här är fråga om en uppskattande
beräkning av den samlade arbetsinkomsten för hela jordbrukarefamiljen.
Till denna inkomst kommer — åtminstone vid de större egendomarna
— icke obetydliga belopp i form av ränta å det egna lantbrukskapitalet.
Stockholm den 1 april 1952.
Kungl. statistiska centralbyrån
KARIN KOCK.
Otto Zetterberg.
Tage Zander.
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
49*
Bilaga 5.
PM
med beräkningar rörande jordbrukets inkomster och kostnader
under produktionsåren 1950 51 och 1951/52 jämte en förkalkyl
för produktionsåret 1952 53.1
Övergång till nytt basår.
Jordbrukskalkylen har alltsedan 1940 avsett att belysa intäkts- och kostnadsutvecklingen
sedan basåret 1938/39. Det har emellertid under senare
år framstått som allt mera önskvärt att söka gå över till en ny, mera näraliggande
basperiod för jordbrukskalkylen. Kalkylsakkunniga togo upp denna
fråga till behandling i samband med upprättandet av normkalkylen för
1951/52 våren 1951. Skälen för en övergång till nytt basår samt de i samband
härmed önskvärda förändringarna i beräkningsmetodiken behandlades
härvid i en särskild »PM angående frågan om övergång till nytt basår för
jordbrukskalkylen» (tryckt som bil. 7 till Kungl. Maj :ts prop. 207/1951).
Någon övergång till nytt basår ägde dock ej rum vid detta tillfälle. Vid de
prisförhandlingar, som våren 1951 fördes mellan jordbruksnämnden och
jordbrukets förhandlingsdelegation nåddes emellertid i princip enighet om
att nytt basår skulle tillämpas i de jordbrukskalkyler, som upprättades för
kommande regleringsår (fr. o. m. 1952/53). I det samma vår av statsmakterna
fattade beslutet om prissättningen framhölls också såsom önskvärt
att man i fortsättningen använde en basperiod, som låge närmare dagsläget
än vad det hittills använda basåret 1938/39 gör.
Kalkylsakkunniga ha nu ånyo tagit upp frågan om ett nytt basår och ha
härvid — liksom våren 1951 — funnit att åren 1948/49—1950/51 ur olika
synpunkter kunna betraktas som någorlunda »normala» och därför lämpliga
som eventuella basår. Med hänsyn till att det är önskvärt, att den nya
basen väljes så, att den, jämfört med den gamla, icke visar någon mera
väsentlig förskjutning i relationen mellan inkomster och kostnader ha de
sakkunniga stannat för att förorda produktionsåret 1950/51 som nytt basår.
Som framgår av tabellerna A—D visar nämligen —- av de år, som ansetts
kunna komma i fråga — 1950/51 den minsta förskjutningen i relationen
mellan inkomster och kostnader sedan 1938/39. Under detta år föreligger
sålunda ett kalkylmässigt överskott av 8,4 milj. kr. De sakkunniga vilja
framhålla, att detta överskott ligger långt inom felmarginalerna för kalkylen,
och att de därför icke ha kunnat taga ställning till om överskott eller
underskott i realiteten föreligger i förhållande till 1938/39. Några andra
tillförlitliga undersökningar, vilka kunna ge upplysning, huruvida någon
förbättring eller försämring av den företagsmässiga lönsamheten inom jordbruket
ägt rum sedan 1938/39, föreligga tyvärr icke. Även om det sålunda
icke är möjligt att ur kalkylen eller annat material med säkerhet avläsa
1 Föreliggande inkomst- och kostnadskalkyl justerades av kalkylsakkunniga den 22 mars 1952.
4* Iiihang till riksdagens protokoll 4952. 1 samt. Nr 236.
50*
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
förändringar i jordbrukets lönsamhet sedan 1938/39, torde dock de i tabellerna
A—D anförda beräkningarna för 1950/51 ge vid handen, att förskjutningarna
jämfört med 1938/39 icke ha varit betydande. Som ytterligare skäl
för valet av 1950/51 som basår kan anföras, att folkräkningen, fastighetstaxeringen
och jordbruksräkningen infalla under eller i omedelbar anslutning
till nämnda år.
De i tabellerna A—I) redovisade inkomst- och kostnadsberäkningarna ha
utförts enligt samma metoder, som senast tillämpades i novemberkalkylen
1951. 1 samband med övergången till nytt basår ha kalkylsakkunniga, som
i allmänhet framgår av de olika avsnitten i promemorian, gjort vissa ändringar
i redovisningen. Sålunda ha med hänsyn till osäkerheten i beräkningarna
på inkomstsidan posterna hö och halm helt uteslutits. Av samma
skäl ha kvantiteterna havre till åkerier och skogskörslor borttagits. Om
denna förändring gjordes i de äldre beräkningarna, skulle överskottet 1950/
51 ökas med 9,6 milj. kr. På kostnadssidan grundar man i den nya kalkylen
arbetskostnadsberäkningarna på avtalslöner i stället för tidigare på löner
enligt den officiella lönestatistiken. Den nu tillämpade beräkningen ger
en kostnadssumma, som för 1950/51 är 19,2 milj. kr lägre än enligt lönestatistiken.
Skillnaden har emellertid för de nu aktuella åren ingen inverkan
på den indexmässiga löneutvecklingen, enär avtalslöner i båda fallen
är avgörande för denna. I fråga om handelsgödsel beräknar man i den nya
kalkylen — för att erhålla bättre korrespondens mellan kostnader och intäkter
— kostnaderna under ett visst produktionsår med utgång från förbrukade
kvantiteter och priser under närmast föregående år. Om denna förändring
genomfördes i de äldre beräkningarna, skulle överskottet 1950/51
öka med 10,4 milj. kr. I fråga om beräkningen av räntesatserna har också
en ändring gjorts, vilken i de äldre beräkningarna skulle medföra en reduktion
av överskottet för 1950/51 med 3,3 milj. kr. Posten utsäde bland diverse
förnödenhetskostnader har av skäl, som anföras i texten, borttagits
i de nya beräkningarna. Uteslutningen innebär i de äldre beräkningarna en
minskning av överskottet för 1950/51 med 2,i milj. kr. Härutöver ha posterna
siloanläggningar och allmänna omkostnader uteslutits. Borttagandet
härav skulle medföra en minskning av kalkylöverskottet för 1950/51 i den
äldre beräkningen med 2,6 milj. kr.
Om samtliga nu nämnda ändringar infördes i den äldre beräkningen
skulle överskottet 1950/51 öka med ca 16 milj. kr till ca 25 milj. kr.
Härutöver må nämnas, att man i samband med övergången till nytt basår
i underhållskostnaderna för maskiner och redskap inräknat även kostnaderna
vid brukningsdelar under 2 ha enligt deklarationsundersökningen. Vidare
har man också infört en ny kostnadsberäkning för rengörings- och desinfektionsmedel.
Grunderna för den för produktionsåret 1952/53 upprättade förkalkylen.
De beräkningar av jordbrukets inkomster och kostnader, som kalkylsakkunniga
framlägga i denna promemoria avser att ge ett mått på den procentuella
förändring, som jordbrukets sammanlagda inkomster och kostnader
undergått sedan produktionsåret 1950/51.
Beräkningarna äro begränsade till att avse enbart den egentliga jordbruksdriften.
Jordbrukarnas inkomster av och kostnader för skogsbruk falla sålunda
utanför kalkylen. Ej heller ha jordbrukarnas inkomster av körslor
utanför jordbruket medtagits. Sådana kostnader, som icke beröra den
Kungl. Maj.ts proposition nr 236. 51*
Tabell A. översikt över Jordbrukets inkomster åren 1938/39, 1948/49—1950/51.
|
| 1938/39 |
| 1948/49 |
| 1949/50 |
| 1950/51 | ||||
Varuslag m. m. | Kvantitet, milj. kg | Pris, öre/kg | Värde, milj. kr | Kvantitet, milj. kg | Pris, öre/kg | Värde, milj. kr | Kvantitet. milj. kg | Pris, öre/kg | Värde, milj. kr | Kvantitet, milj. kg | Pris, öre/kg | Värde, |
Höstvete ........ | 556 | 16-95 | 94-2 | 377 | 28-50 | 107-4 | 386 | 29-52 | 1139 | 322 | 30 00 | 96-6 |
Vårvete ........ | 108 | 18-80 | 20-3 | 220 | 34-50 | 75-9 | 224 | 35-19 | 78-8 | 215 | 33-16 | 71-3 |
Råg ............ | 247 | 15-96 | 394 | 254 | 28-94 | 73-5 | 232 | 29-70 | 68-9 | 159 | 28-70 | 45-6 |
Kom............ | 96 | 14-02 | 13-6 | 95 | 27-50 | 26-1 | 67 | 25-60 | 17-1 | 72 | 29-53 | 2P3 |
Fraktersättning .. | _ | — | — | — | — | 0-8 | — | — | 0-8 | — | — | — |
Havre .......... | 132 | 11-30 | 14-9 | 112 | 21-75 | 24-4 | 108 | 22-08 | 23-8 | 88 | 27-12 | 23-9 |
Matärter......... | 15-0 | 19-14 | 2-9 | 18-8 | 44-44 | 8-4 | 15-8 | 45-08 | 7-1 | 140 | 47-78 | 6-7 |
Potatis, mat- .... | 755 | 5''72 | 43-2 | 875 | 10-23 | 89-5 | 825 | 16-65 | 137-4 | 825 | 18-47 | 152-4 |
> , fabriks- . | 273 | 4-50 | 12-3 | 319 | 8-69 | 27-7 | 198 | 8-74 | 17-3 | 197 | 8-25 | 16-3 |
Sockerbetor...... | 1834 | 2-99 | 54-8 | 1808 | 5-90 | 106-7 | 1770 | 5''97 | 105-7 | 1978 | 6-02 | 119-1 |
Oljeväxter ...... |
| — | — | — | — | 957 | — | — | 173-9 | — | — | 188-2 |
Spånadsväxter . . |
| — | — | — | — | 5-1 | — | — | 4''9 | — | „ _ | 5-0 |
Hö.............. | 88 | 5-64 | 5-0 | 70 | 12-90 | 9-0 | 71 | 12-00 | 8-5 | 59 | 9-70 | 5-7 |
Halm .......... | 42 | 2J9 | 09 | 40 | 2-50 | l-o | 39 | 2-40 | 0-9 | 35 | 2-80 | l-o |
Köksväxter...... | _ | _ | 13-9 | — | — | 44-5 | — | — | 47-2 | — | — | 42-1 |
Tobak .......... | 0-4 | 116 | 0-4 | 0-4 | 297 | 1-3 | 0-4 | 286 | 1-2 | 0-3 | 295 | l-o |
Mejerimjölk...... | 3129 | 13’6ö | 424-4 | 3 541 | 27-89 | 987-5 | 3 923 | 28-93 | 1134-9! 3 858 | 30-15 | 1163-1 | |
K-mjölk utanför | 240 | 22-58 | 54-1 | 153 | 33-20 | 50-8 | 153 | 34-66 | 530 | 153 | 36-60 | 56-0 |
K-mjölk till hem-maförbrukning | 537 | 13-86 | 74-4 | 532 | 30-83 | 164-0 | 522 | 30-83 | 160-9 | 512 | 33-42 | 1711 |
Lantsmörmjölk . . | 420 | 10-77 | 45-2 | 105 | 18-52 | 19-4 | 65 | 19-20 | 12-5 | 60 | 21-15 | 12-7 |
Producent- och |
|
| 3-5 |
|
| 69-9 |
|
| 72-4 |
|
| 70-4 |
Ägg ............ | 53 8 | 141 | 75-1 | 60-0 | 265 | 159-0 | 66-4 | 253 | 168-0 | 65''4 | 272 | 180-6 |
Slakt av fjäderfä | — | — | 5-9 | — | — | 15-5 | — | — | 14-7 | — | 286 | 16-9 |
Storboskap...... | 89-0 | 105 | 9o‘6 | 75-4 | 232 | 174-9 | 78-7 | 272 | 214-1 | 88-7 | 253-7 | |
Kalv, större ____ | 34-3 | 151 | 51-8 | 19-1 | 326 | 62-3 | 21-9 | 337 | 73*8 | 23-4 | 371 | 86-8 |
> , mindre.... | 13''1 | 98 | 12-8 | 16-4 | 236 | 38-7 | 13-0 | 255 | 33-2 | 13-4 | 295 | 39-5 |
Får ............ | 3''4 | 174 | 5-9 | 2-8 | 438 | 12-3 | 2-7 | 324 | 8-7 | 2-3 | 336 | 7-7 |
Häst............ | 11-8 | 44 | 5-2 | 12-8 | 166 | 21"2 | 13-4 | 147 250 | 197 | 11-8 | 151 | 17-8 |
Svin............ | 145-6 | 135 | 196-6 | 158-9 | 255 | 405’2 | 169-5 | 423-8 | 1698 | 281 | 477-1 | |
Mihtärhästar .... | — | — | 0-5 | — | — | 1-4 | — | — | 0-6 | — | — | 1-3 |
Ull.............. | 0-7 | 185 | 1-3 | 0 6 | 485 | 30 | 0-5 | 480 | 2 6 | 0-5 | 940 | 4''6 |
Export av levande | _ | _ | 5-6 | — |
| 7-5 | — | — | 0-2 | — | — | 1-8 |
Summa inkomster | — | — | 13716 |
|
| 2 889-6 | — | — | 3 200-5 | — | — | 3 8o7‘3 |
Index | — | — | 100-0 | — | — | 210-7 | — | — | 233-4 | — | — | 244-8 |
Förändringar i | _ | _ | — | — | — | - 81-9 | — | — | - 18-5 | — | — | - 42-4 |
Summa | — | — | 1371-5 | — | — | 2 807 7 | — |
| 31S20 | — | — | 3 314 9 |
Index | — | — | 100-0 | — | — | 204-7 | — |
| 232-0 | — | — | 241-7 |
egentliga jordbruksdriften, ha så långt möjligt frånskilts. Helt har dock
en dylik uppdelning icke kunnat genomföras, exempelvis i fråga om kostnaderna
för jordbrukets hästar och traktorer.
Inkomsterna och kostnaderna äro i övrigt ej fullständigt redovisade, och
åtskilliga poster äro dessutom omgivna av betydande felmarginaler. De absoluta
talen för inkomster och kostnader kunna därför icke direkt jämföras
med varandra. En jämförelse mellan inkomster och kostnader måste i stället
grunda sig på indextal för inkomster respektive kostnader. Enär de
52*
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
Tabell B. Sammandrag av Jordbrukets Inkomster åren 1938/39, 1948/49—1950/51,
milj. kr.
| 1938/39 | 1948/49 | 1919 50 | 1950/51 |
Brödsäd............................. | 153*9 | 257''6 | 262-4 | 213-5 |
övrig spannmål...................... | 31-3 | 58-9 | 48-0 | 51-9 |
Potatis och sockerbetor............... | 110-3 | 223-9 | 260-4 | 287-8 1 |
Olje- och spånadsväxter.............. | — | 100-8 | 178-8 | 193-2 |
Stråfoder ............................ | 5*9 | 100 | 9-4 | 6''7 |
Köksväxter och tobak................ | 14-3 | 45''8 | 48-4 | 43-1 |
Summa vegetabiliska produkter | 3157 | 697-0 | 807-4 | 796-2 1 |
Index | 100-0 | 220-8 | 255-7 | 252-2 |
Mjölk och mejeriprodukter............ | 601-6 | 1291-6 | 1 433-7 | 1 473-3 |
Ägg och slaktfjäderfä................. | 81-0 | 174-5 | 182’ < | 197’ö |
Slaktdjur............................ | 365-8 | 714-c | 773-3 | 882-6 |
övrigt............................... | 7-4 | 11-9 | 3-4 | 7-7 |
Summa animaliska produkter | 10558 | 2192-6 | 2393 i | 2 561-1 ! |
Index | 100-0 | 207-7 | 226-7 | 242-6 |
Samtliga inkomster | 13715 | 2 889-6 | 3 200-5 | 3 357 3 |
Index | 100-0 | 210-7 | 233-4 | 244-8 |
Förändringar i kreaturskapitalet | — | -81-9 | -18-5 | -42-4 |
Summa | 1 871-5 | 2S07-7 | 3 182-0 | 3314-9 j |
Index) 100-0 | 204-7 | 2320 | 1 241-7 |
Tabell C. Jordbrukets kostnader åren 1938/39 och 1948 49—1950,51, milj. kr.
| 1938/39 | 1948/49 | 1949/50 | 1950/51 |
Arbetskostnader ...................... | 833 4 | 1 871-7 | 1 888 5 | 2 005-8 |
Index | lOOo | 224-6 | 226-6 | 240-7 |
Kapitalkostnader: | 7-5 | 16-8 | 16-6 | 19-1 |
Grundförbättringar .... ] avskrivning | ||||
Ekonomibyggnader ____> o. under- | 7 | 140-0 | 141-3 | 161-1 |
Maskiner och redskap .. | håll | 78-0 | 2151 | 235''8 | 276''7 |
Elektricitet........................ | 17-5 | 37-7 | 41-2 | 47-4 |
Räntekostnader ................... | 206-7 | 274-8 | 279-9 | 296-5 |
Summa kapitalkostnader | 386 1 | 684-4 | 714-8 | 800 8 |
Index | 100-0 | 177-3 | 185-1 | 207-3 |
Kostnader för förnödenheter: | 131 | 40-1 | 55-2 | 68-9 |
Driv- och smörjmedel.............. | ||||
Handelsgödselmedel och kalk........ | 66-7 | 140-7 | 188-4 | 206-4 |
Köpfodermedel .................... | 98-2 | 1700 | 192-4 | 249-4 |
Diverse förnödenheter ............. | 17-5 | 45"2 | 47-2 | 56’8 |
Summa förnödenheter | 195-5 | 396 0 | 488-2 | 681-5 |
Index | 100-0 | 202-6 | 247-2 | 297-4 |
Frakter m. m.: |
|
| 84-9 | 86-3 |
Frakter............................ | 27-8 | 80-2 | ||
Mjölkkontroll ...................... | 1-9 | 5-5 | 5-5 | 6-2 |
Seminkostnader.................... | — | 3-6 | 4*7 | 5*9 |
Allmänna omkostnader............. | 17-1 | 38-1 | 37-8 | 37-8 |
Summa frakter m. m. | 46-8 | 127-4 | 1329 | 136-2 |
Index | 100-0 | 272-2 | 284-0 | 291-0 |
Summa kostnader | 14618 | 3 079 5 | 3 219 4 | 3 524 3 |
Index | 100-00 | 210-66 | 220-24 | 241-09 |
53*
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
Tabell D. Relation mellan inkomster och kostnader 1948/49—1950/51
jämfört med 1938/39.
| 193&/39 | 1948/49 | 1949/50 | 1950/51 |
Kostnader, milj. kr .................. | 1461-8 | 3 079-5 | 3 219-4 | 3 524-3 |
Kostnadsindex....................... | 100oo | 210-66 | 220-24 | 241-09 |
Inkomster, milj. kr................... | 1 371-5 | 2 807-7 | 3 182-0 | 3 314-9 |
Basinkomst, framskriven medelst kost-nadsindex, milj. kr................. | 1 371-5 | 2 889-2 | 3 0206 | 3 306-5 |
Kalkylmässigt överskott ( + ) eller under-skott (—), milj. kr................. | — | - 81-5 | + 161-4 | + 8-4 |
ojämförligt största inkomst- och kostnadsposterna inom den egentliga jordbruksdriften
ingå i beräkningarna, torde sådana indextal giva en tämligen
god uppfattning om de verkliga förändringarna från år till år i de sammanlagda
inkomst- och kostnadssummorna.
Den nu framlagda förkalkylen för 1952/53 har karaktären av en normkalkyl
såtillvida, att den avser att belysa inkomst- och kostnadsläget under
det kommande produktionsåret under förutsättning av normala väderleksförhållanden,
oförändrade löner och räntesatser samt oförändrade priser på
jordbrukets produkter och förnödenheter utom i de fall, där vid kalkylens
upprättande prisförändringar med hänsyn till marknadsläget eller andra
omständigheter kunnat förutses med en viss grad av säkerhet.
Jordbrukets inkomster.
Skörden.
Till grund för inkomstkalkylen har som vanligt lagts en beräkning av
skörden, verkställd med utgångspunkt från vissa antaganden rörande arealerna
av olika grödor samt hektaravkastningen.
I tabell 1 ha sammanställts uppgifter om åkerjordens användning åren
1936—40 (medeltal), 1947—51 samt prognos för år 1952. Uppgifterna avse
t. o. m. år 1951 de enligt jordbruksstatistiken skördade arealerna. De för år
1952 angivna arealerna ha i fråga om höstvete och höstråg beräknats med
ledning av arealinventeringen i oktober 1951, varvid från de enligt denna
inventering besådda arealerna gjorts ett avdrag för »normal utvintring».
De för år 1952 (höstsådden 1951) gjorda avdragen för normal utvintring,
vilka ha varit föremål för förnyade undersökningar, utgöra liksom i tidigare
kalkyler för vete 8 procent och för råg 4 procent av de höstsådda arealerna.
Beträffande arealerna av de olika växtslagen år 1952 må i övrigt följande
framhållas. I förhållande till närmast föregående år räknar de sakkunniga
som synes med en ökning av brödsädsarealen med ca 19 000 hektar, nämligen
från 426 000 hektar år 1951 (skördad areal) till 445 000 hektar 1952
samt med en ökning av fodersädsarealen med ca 26 000 hektar till 964 000
hektar, ökningen av brödsädsarealen från år 1951 beror på den uppgång i
odlingen av höstråg, som kunde konstateras vid arealinventeringen i oktober
1951. I fråga om vårvete finnas skäl som tala för både en ökning och
en minskning av arealen jämfört med 1951. Prishöjningen kan sålunda verka
stimulerande, medan förra årets svartrostskador kunna verka avskräckande.
Med hänsyn till osäkerheten om styrkan i de i olika riktning ver
-
54*
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
Tabell 1. Åkerjordens användning nedanstående år.
| År 1936/40 | År 1947 | År 1948 | År 1949 | År 1950 | År 1951 (Prel.) | År 1952 (Prognos) |
| hektar | hektar | hektar | hektar | hektar | hektar | hektar |
| 231 297 | 140 862 | 172 792 | 167 736 | 178 219 | 148 100 | 144 000 |
| 75 614 | 151 633 | 142 859 | 139 464 | 160 940 | 179 900 | 180 000 |
| 181193 | 110 394 | 155 561 | 130 956 | J. 126 697 | 97 800 | 117 000 |
| 8 020 | 4 771 | 4 279 | 3 912 | 4 000 | ||
Summa brödsäd | 496154 | 407660 | 475 491 | 442068 | 465 856 | 425800 | 445 000 |
| 102 344 | 100 033 | 87 806 | 86 084 | 93 952 | 110 500 | 120 000 |
| 656 769 | 529 156 | 489 648 | 501 794 | 502 334 | 501 500 | 505 000 |
| 259 793 | 287 610 | 281600 | 309 377 | 318 089 | 325 600 | 339 000 |
Summa fodersäd | 1 018 906 | 916 799 | 859 054 | S97255 | 914 375 | 937600 | 964 000 |
| l 19 727 | 15 650 | 14 638 | 14 279 | 12 051 | 12 300 | 12 000 |
| 5 886 | 6 562 | 8 521 | | 11032 | 12 200 | 12 000 | |
| 4 777 | 4 544 | 3 521 | 5 280 | |||
Summa trindsäd | 24 504 | 26 OSO | 24 721 | 28080 | 23083 | 24 500 | 24 000 |
Summa säd | 1 S39 564 | 1 350 539 | 1 359 266 | 1 367 403 | 1 403 314 | 1 387 900 | 1 433 000 |
_ | 132 847 | 142 292 | 147 875 | 134 566 | 130 492 | 130 800 | 135 000 |
| 52 514 | 48 240 | 49 287 | 54 428 | 54 100 | 55 000 | |
| 69 684 | 60 933 | 60 807 | 53 959 | 49 718 | 46 500 | 42 000 |
Summa potatis och rotfrukter | 255 045 | 251 465 | 256 233 | 237 812 | 234 638 | 231 400 | 232 000 |
Grönfoder av säd o. baljväxter | 98 752 i | 122 498 | 134 126 | 118 654 | 105 680 | 101 600 | 95 000 |
Vall till grönfoder och avbet- | | 231191 | 144 676 | 134 200 | 135 000 | |||
| i 330 180 | 333 166 | 316 560 | ||||
Summa foderväxter | 1 709 387 | 1 846 961 | 1 823 282 | 1 772 757 | 1 723 434 | 1 717 500 | 1 699 000 |
|
| 44 209 65 236 | 78 731 | 141 836 | 168 808 | 190 000 | 161000 |
| i 10 311 | 5 743 | 6 499 | 6 788 | 5 500 | 6 500 | |
| 8 727 | 10 090 | 9 834 | 9 700 | 10 000 | ||
|
| 10 686 | 12 946 | 9 464 | 9000 | 10 000 | |
Summa | 10311 | 103 887 | 171 371 | 194 894 | 214 200 | 187 600 | |
Summa skördad areal | 3 514307 | 3 514201 | 3 542 668 | 3 549 343 | 3 5562S0 | 3 551000 | 3 551500 |
Träda och obrukad åkerjord | 223 040 | 208 005 | 181 830 | 177 405 | 172 172 | 177 500 | 177 000 |
Summa åkerjord | 3 737 347[3 722 206 | 3 724 498 | 3 726 74S | 3 728 452 | 3 728500 | 3 728500 |
kände faktorerna ha de sakkunniga antagit en jämfört med 1951 oförändrad
vårveteareal. Höstvetearealen minskas något enligt arealinventeringen
i höstas. -— Arealerna potatis och spånadsväxter beräknas öka något.
Oljeväxtarealen antages minska med 29 000 hektar till 161 000 hektar. I
fråga om trindsäd, sockerbetor, betesvall, köksväxter och »andra» växtslag
ha upptagits avrundat 1951 års arealer. Beträffande vall till slåtter, säd till
grönfoder och foderrotfrukter antages en viss nedgång. Den totala skördade
arealen har antagits bli praktiskt taget oförändrad från år 1951.
Uppskattningen av det kommande årets hektarskördar har liksom tidi -
Tabell 2. Observerade och normerade skördar 1 kilogram per hektar 1921—1951 samt antagna normskördar 1950 1952.
Växtslag | Observerade hektarskördar | Normerade hektarskördar1 | Antagna normskördar | |||||||||||||
1921/ 30 | 1931/ 40 | 1941/ 45 | 1948 | 1949 | 1950 | *1951 | 1921/ 30 | 1931/ 40 | 1941/ 45 | 1948 | 1949 | 1950 | 1951 | 1950 | 1951 1952 | |
Höst vete.................. | 2190 | 2 350 | 1920 | 2 480 | 2 540 | 2 440 | 1720 | 2180 | 2 360 | 2 220 | 2 320 | 2 380 | 2 440 | 2 460 | 2 450 | 2 500 |
Vårvete.................. | 1480 | 1820 | 1470 | 1920 | 1950 | 1890 | 1280 | 1430 | 1750 | 1680 | 1920 | 1950 | 2100 | 2 02b | 1950 | 1 950 |
Höstråg .................. | 1640 | 1880 | 1700 | 2 040 | 2 080 | 1950 | 1810 | 1620 | 1820 | 1850 | 1970 | 2010 | 2 090 | 2170 | 2 000 | 2 030 |
Vårråg................... | 1 140 | 1340 | 1060 | 1 140 | 1210 | 1180 | 1200 | 1100 | 1320 | 1300 | 1320 | 1340 | 1360 | 1380 | 1350 | 1350 |
Korn..................... | 1 760 | 2 020 | 1850 | 2 200 | 2 070 | 2 230 | 2 260 | 1 760 | 2 010 | 1970 | 2 060 | 2140 | 2160 | 2190 | 2 150 | 2 200 |
Havre.................... | 1590 | 1800 | 1390 | 1 620 | 1670 | 1610 | 1630 | 1580 | 1790 | 1630 | 1680 | 1730 | 1790 | 1750 | 1750 | 1750 |
Blandsäd................. | 1940 | 2 130 | 1700 | 2 030 | 2 090 | 2 060 | 2120 | 1910 | 2140 | 1880 | 1960 | 2 020 | 2 130 | 2120 | 2 050 | 2 075 |
Ärter..................... | 1420 | 1510 | 1280 | 1 650 | 1420 | 1570 | 81 480 | 1430 | 1530 | 1520 | 1650 | 1700 | 1680 |
| 1650 | 1650 |
Potatis................... | 11400 | 14 300 | 12 900 | 15 390 | 12 780 | 13 290 | s13390 | 12 200 | 13 900 | 14 200 | 14 430 | 14 740 | 14 770 |
| 14 500 | 14 500 |
Sockerbetor ............... | 28 000 | 35 30n | 34000 | 38 030 | 35 910 | 36 350 | 32 000 | 28 900 | 33 900 | 34 100 | 32 600 | 35 910 | 34 080 | 34 290 | 35 000 | 35 500 |
Foderrotfrukter........... | 32 200 | 37 700 | 32 800 | 34 210 | 35160 | 35 350 | 332 870 | 33 400 | 37 100 | 35 500 | 33 100 | 36 370 | 35 350 |
| 34 000 | 34 000 |
Hö från odlad jord........ | 3 520 | 3 480 | 3 040 | 3 260 | 3 670 | 3 630 | 3 360 i 3310 | 3 610 | 3 220 | 3 620 | 3 670 | 3 630 | 3 600 | 1 3 600 | 3 625 |
1 För åren 1941—1951 ha de observerade skördarna omräknats etter skördesiffran 3''0. Under åren 1921—1940 har omräkningen skett efter
de genomsnittliga skördesiffrorna för perioden 1913—1940, vilka obetydligt avvika från värdet 3 0.
* Preliminära uppgifter enligt statistiska centralbyråns publikation Årsväxten 1951.
3 För ärter, potatis och foderrotfrukter föreligga ännu ej direkta uppgifter om hektarskördarnas storlek. Skörden av nämnda växtslag
beräknas av statistiska centralbyrån under förutsättning att i tioårsmedeltalet 1941/50 för hektarskördarna i varje län motsvaras av skördesiffran
3-0. Om skördeutsikterna år 1951 inom ett visst län och för en viss gröda är 2''6, erhålles den beräknade skörden genom multiplika
2-5
tion
av tioårsmedeltalet med ^ o. s. v.
Öl
Öl
*
Kungl. Maj. ts proposition nr 236.
56*
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
gare verkställts på grundval av särskilda undersökningar. Härvid ha de
observerade hektarskördarna med tillhjälp av de s. k. allmänna skördeomdömena
omräknats till normerade hektarskördar. De normerade hektarskördarna
äro i stort sett befriade från de årliga skördefluktuationerna till
följd av växlingarna i väderleksförhållandena, varför de på ett mera tillförlitligt
sätt än de observerade återge sekulära förändringar i avkastningen,
exempelvis till följd av växtodlingens landvinningar, förbättrad gödsling
etc. En framskrivning till 1952 av de medelst minsta kvadratmetoden utjämnade
värdena för de normerade hektarskördarna fr. o. in. 1921 enligt
olika alternativ har företagits. De för 1952 erhållna värdena ha härvid visat
sig nära sammanfalla med de för 1951 i förra årets vår kalkyl antagna normskördarna
(d. v. s. de hektarskördar, som under förutsättning av normala
väderleksförhållanden kunna förväntas det år prognosen avser). Enär de
aktuella förutsättningarna i övrigt för vegetabilieproduktionen, såsom gödseltillgången
och arealfördelningen, synas vara normala, ha de sakkunniga
ansett sig böra räkna nied samma normskördar för 1952 som man i fjol
antog för 1951.
Normskördarna för 1952 samt vissa uppgifter belysande hektarskördeutvecklingen
sedan 1921 ha sammanställts i tabell 2.
Yegetabilier.
Brödsäd.
År 1951/52. Under tiden t. o. m. december 1951 ha följande kvantiteter
brödsäd av 1951 års skörd levererats till spannmålshandeln (inklusive utsädeshandeln)
och kvarnarna: höstvete 169 milj. kg, vårvete 136 milj. kg
och råg 89 milj. kg, sammanlagt 394 milj. kg.
Med ledning av brödsädsleveransernas fördelning på olika delar av året
under tidigare år samt efter avdrag för beräknade leveranser till utsädeshandeln
och beräknade kvantiteter icke kvarnduglig vara till utfodring kan
det sammanlagda saluöverskottet av kvarnduglig brödsäd under 1951/52 beräknas
till 333 milj. kg, fördelat på 146 milj. kg höstvete, 101 milj. kg vårvete
och 86 milj. kg råg.
I fråga om löneförmalningen föreligga numera inga löpande uppgifter.
Löneförmalningen under 1951/52 har emellertid antagits bli av samma omfattning
som under 1950/51. Sammanställas uppgifterna om saluöverskott
och löneförmalning erhållas följande kvantiteter brödsäd att upptagas i kalkylen.
| Salu- överskott, | Löne- förmalning, | Summa, |
| milj. kg | milj. kg | milj. kg |
Höstvete............ | 146 | 31 | 177 |
Vårvete............ | 101 | 21 | 122 |
Råg................ | 86 | 23 | 109 |
Summa brödsäd | 333 | 75 | 408 |
Genomsnittspriserna på brödsäd av normalkvalitet (månadsmedeltal av
de fastställda garantipriserna vägda med fördelningen av brödsädsleveranserna
på olika månader) utgöra 1951/52 för höstvete 40,35 kr/dt, för vårvete
42,60 kr/dt och för råg 38,85 kr/dt. Med användning av de av kvarnarna
erlagda priserna för mottagna kvantiteter under september och december
1951 (justerade för handelsmarginal, frakter och kvalitet) samt med hänsyn
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
57*
till den under året stigande prisskalan ha priserna på höstvete, vårvete och
råg preliminärt beräknats till respektive 39,50, 41,60 och 38,25.
År 1952/53. På grundval av de i tabellerna 1 och 2 anförda uppgifterna
rörande arealer och antagna normskördar per hektar har skörden av brödsäd
beräknats till 954 milj. kg, varav 360 milj. kg höstvete, 351 milj. kg
vårvete och 243 milj. kg råg.
Den erhållna totalskörden har på vanligt sätt reducerats för lagringsförluster
(2 procent), avrens och utfodring samt utsäde. Avrens och utfodring
har antagits utgöra för vete 12 procent och för råg 18 procent av skörden.
Vid beräkningen av utsädet (för sådden 1952/53) har räknats med samma
besådda areaier som för 1952 års skörd samt med en utsädeskvantitet per
hektar av 220 kg för höstvete, 225 kg för vårvete och 200 kg för råg (utsädeskvantiteterna
per hektar enligt statistiska centralbyråns undersökning
av utsädesmängderna 1946). Beräkningen av den till försäljning och löneförmalning
disponibla kvantiteten brödsäd redovisas i följande sammanställning.
| Höstvete, | Vårvete, | Summa vete, | Råg, | Summa brödsäd, |
| milj. kg | milj. kg | milj. kg | milj. kg | milj. kg |
Skörd................... | 360-0 | 35PO | 7110 | 242-9 | 953-9 |
Avgår: lagringsförlust---- | 7-2 | 7-0 | 14-2 | 4-9 | 19-1 |
avrens 0. utfodring | 43-2 | 42-1 | 85-3 | 43-7 | 129-0 |
utsäde........... | 34-4 | 40-5 | 74-9 | 251 | ioo-o |
Kvarstår till försäljning och |
|
|
|
|
|
löneförmalning........ | 275-2 | 261-4 | 536-6 | 169-2 | 705-8 |
De genomsnittliga grundpriserna för brödsäd av 1952 års skörd skola enligt
förslag av jordbruksnämnden höjas med 10 kr/dt jämfört med grundpriserna
för 1951 års skörd. Med utgång från de vägda genomsnittspriserna
på brödsäd av normalkvalitet 1951/52 erhållas följande genomsnittspriser
1952/53 för brödsäd av normalkvalitet: höstvete 50,35 kr/dt, vårvete 52,60
kr/dt och råg 48,85 kr/dt. Efter justering för »normal» kvalitetsavvikelse
(jfr Kungl. Maj :ts prop. 76/1951, s. 45 och 207/1951, s. 158) kunna följande
priser insättas i kalkylen: höstvete 50,20 kr/dt, vårvete 52,20 kr/dt
och råg 48,io kr/dt.
Till närmare belysning av de här verkställda kalkylerna meddelas följande
sammanställningar av skördar samt saluöverskott inklusive löneförmalning
under 1948/49—1952/53.
| Skörd av brödsäd, milj. | kg. |
|
| |
| 194S | 1949 | 1950 | 1951 (prel.) | 1952 (prognos) |
Höstvete . | .................... 428 | 426 | 435 | 254 | 360 |
Vårvete... | .................... 274 | 272 | 304 | 230 | 351 |
Råg...... | .................. 322 | 277 | 244 | 176 | 243 |
| Summa brödsäd 1 024 | 975 | 983 | 660 | 954 |
| Saluöverskott och löneförmalning, milj. | kg. |
| ||
| 1948/49 | 1949/50 | 1950/51 | 1951/53 (prel.) | 1952/53 (prognos) |
Höstvete . | ................. 377 | 386 | 322 | 177 | 275 |
Vårvete .. | ................. 220 | 224 | 215 | 122 | 262 |
Råg...... | ................. 254 | 232 | 159 | 109 | 169 |
| Summa brödsäd 851 | 842 | 690 | 408 | 700 |
58*
Kungl. Maj. ts proposition nr 236.
Arealbidrag för vete.
År 1951/52. För varje hektar av den areal, varå vete odlats under 1951,
utgår ett arealbidrag med 150 kr. Totalbeloppet har beräknats tilll 48
milj. kr.
Korn.
Åren 1950/51—1952/53. Förbrukningen av korn (för andra ändamål än
utfodring), vilken beräknats efter samråd med jordbruksnämndens vegetabiliebyrå,
framgår av följande tablå. Husbehovsförmalningen i Norrland har
i avvaktan på närmare undersökning, liksom tidigare, upptagits till oförändrat
25 milj. kg per år. (Kvantiteterna i tablån i milj. kg.)
Grynkvarnar........................ | 1950/51 4 | 1951/52 (prel.) 4 | 1952/53 (prognos) 4 |
Bryggerier och mälterier ............ | 39 | 38 | 38 |
Brännerier......................... | 3 | 2 | 3 |
Export ............................ | 1 | 1 | 1 |
Husbehovsförmalning i Norrland .... | 25 | 25 | 25 |
Summa korn | 72 | 70 | 71 |
Genomsnittspriset på korn —- ett vägt medeltal av priserna på malt- och
foderkorn, enligt lantbruksförbundets noteringar (vikterna: 2 för maltkorn
och 1 för foderkorn) — utgjorde under 1950/51 29,67 kr/dt. Priset för 1951/
52 har med utgång från föreliggande noteringar beräknats till 37,35 kr/dt.
För 1952/53 upptages priset till 45,oo kr/dt. Härvid har hänsyn tagits till
höjningen av brödsädspxåserna.
Havre.
Åren 1950/51—1952/53. Försäljningen av havre har efter samråd med
jordbruksnämndens vegetabiliebyrå samt arméförvaltningen beräknats på
följande sätt (milj. kg). | 1950/51 | 1951/52 (prel.) | 1952/53 (prognos) |
Grynkvarnar | .............. 18 | 20 | 40 |
Armén...... | .............. 9 | 6 | 6 |
Export...... | .............. 4 | 1 | 3 |
| Summa havre 31 | 27 | 49 |
Priset på havre -—• priset på vithavre enligt lantbruksförbundets noteringar
— utgjorde under 1950/51 27,38 kr/dt. Priset för 1951/52 har med
utgång från föreliggande noteringar beräknats till 33,60 kr/dt. För 1952/53
upptages priset till 40,oo kr/dt. Härvid har hänsyn tagits till höjningen av
priserna på brödsäd.
Kokärter.
Åren 1950/51—1952/53. De till försäljning och hemmaförbrukning disponibla
kvantiteterna kokärter ha beräknats med tillämpning av tidigare använda
metoder. Skörden 1952/53 har erhållits på grundval av de i tabellerna
1 och 2 anförda uppgifterna om areal och antagen normskörd per hektar.
Beräkningen framgår av följande tablå (milj. kg).
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
59*
1950/51
Skörd....................................... 184
Avgår: lagringsförlust, 1 f..................... 0-2
avrens, 7 %........................... 1''3
utsäde ............................... 2 9
Kvarstår till försäljning och hemmaförbrukning 14''0
1951/52
(prel.)
18-1
0-2
1-3
2 9
13-7
1952/53
(prognos)
19-8
0 2
1- 4
2- 9
153
Genomsnittspriserna på kokärter 1950/51 och 1951/52 ha på grundval av
lantbruksförbundets noteringar beräknats till 47,78 respektive 56,58 kr/dt.
I slutet av försäljningssäsongen 1951/52 låg priset i 58 kr/dt. Vid export
ha under året väsentligt högre priser kunnat uppnås. Priset för år 1952/53
upptages till 72 kr/dt.
Matpotatis.
Åren 1950/51—1952/53. Förbrukningen av inhemsk matpotatis upptages
— i avvaktan på närmare undersökning -— för alla tre åren till oförändrat
825 milj. kg. Någon export av potatis av någon större betydelse har icke ägt
rum under de senaste åren och beräknas för närvarande ej heller för
1952/53.
Priset på matpotatis har för år 1950/51 beräknats till 18,47 kr/dt. Beräkningen
grundar sig på stockholmsnoteringen reducerad för mellanhandsmarginal
samt kostnaderna för frakter och säckar. Sammanvägningen av
månadsnoteringarna till årsmedeltal ha liksom tidigare skett med ledning
av de uppgifter rörande potatisförsäljningens fördelning på olika delar av
året, som erhållits vid en av 1942 års jordbrukskommitté verkställd specialundersökning
(jfr Kungl. Maj :ts prop. 246/1943, s. 105). — I samband
med undersökningar av utvecklingen av mellanhandsmarginaler samt kostnader
för frakter och säckar vid upprättandet av novemberkalkylen 1951
företogos vissa korrigeringar av de tidigare beräknade producentpriserna på
matpotatis för 1948/49 och 1949/50. Priserna utgöra för dessa år efter korrigeringen
10,23 respektive 16,65 kr/dt.
För 1951/52 och 1952/53 ha de sakkunniga räknat med ett pris på matpotatis
av 21,50 respektive 25,oo kr/dt.
Kalkylsakkunniga ha vid diskussionen om priserna på matpotatis tagit
upp frågan om tillförlitligheten i stockholmsnoteringen och de beräkningsmetoder,
som användas för att erhålla producentpriset. Man har härvid bl. a.
framhållit, att det kan vara osäkert om stockholmsnoteringen verkligen
återger det faktiska prisläget för prima välsorterad matpotatis (exkl. specialsorter
och specialkvaliteter). Å ena sidan har nämligen detaljhandeln i
Stockholm hävdat, att det ofta är svårt att erhålla priina potatis till de noterade
priserna, medan å andra sidan producenterna i överskottsområdena
ofta framhållit, att de ej kunna erhålla de med utgång från noteringen beräknade
producentpriserna. Kalkylsakkunniga ha med hänsyn härtill hemställt
hos jordbruksnämnden om en utredning dels av frågan om principerna
för noteringen av engros- eller partipriserna, dels på vilket sätt man skall
komma fram till en bättre metod för beräkning av producentpriset på matpotatis.
Fahrikspotatis.
Åren 1919/50—1952/53. Förbrukningen av fabrikspotatis har beräknats
efter samråd med jordbruksnämndens vegetabiliebyrå, vilken även införskaffat
uppgifter om stärkelsehalten. Beräkningen för 1952/53 utgår från
60*
Kungl. Hlaj:ts proposition nr 236.
normal skörd av potatis samt normal stärkelsehalt. Särskilda undersökningar
av stärkelsehaltens utveckling under de senaste 25 ären ha företagits.
Det har härvid befunnits befogat att räkna med en normal stärkelsehalt
av 17,25 procent mot tidigare 17,5 procent. Priset per hl och stärkelseprocent
1952/53 har upptagits enligt nyligen träffad överenskommelse mellan
jordbruksnämnden och producentföreningarna på potatisområdet. —
Kvantitets- och prisberäkningarna sammanfattas i följande tablå.
| 1949/50 | 1950/51 | 1951/52 (prel.) | 1952/53 (prognos) |
Potatisstärkelse, milj. kg.................. | . 14-8 | 20-4 | 21-8 | 25-0 |
Potatisbrännvin, milj. normalliter......... | . 27-1 | 17-9 | 16-6 | 25-0 |
Stärkelsepotatis, milj. kg.................. | . 81 | 116 | 122 | 130 |
Bränneripotatis, milj. kg.................. | . 117 | 81 | 71 | no |
Summa fabrikspotatis, milj. kg............ | . 198 | 197 | 193 | 240 |
Stärkelsehalt, %........................... | . 17 0 | 16-5 | 17-3 | 17-25 |
Pris per hl och stärkelseprocent, öre...... | . 36 | 35 | 42 | 50 |
Pris per dt, vid angiven stärkelsehalt, kr. . | 8-74 | 8 25 | 10-38 | 12-32 |
Sockerbetor.
Ärcn 1950/51—1952/53. Uppgifter om skörd, sockerhalt, råsockerproduktion
och priser för 1950/51 och 1951/52 ha erhållits från Svenska sockerfabriksaktiebolaget.
Skörden av sockerbetor 1952/53 har beräknats på
grundval av de i tabellerna 1 och 2 anförda uppgifterna om areal och antagen
normskörd per hektar. Sockerhaltens utveckling under de senaste 20
åren har varit föremål för särskild undersökning och har liksom tidigare i
prognoser beräknats till 17,5 procent. Priset för 1952/53 har upptagits i enlighet
med en nyligen träffad preliminär överenskommelse mellan jordbruksnämnden
och betodlarnas centralförening. Beräkningarna framgå av
följande tablå.
1950/51
Sockerbetsskörd, milj. kg................... 1 978
Sockerhalt, %.............................. 16 92
Råsockerproduktion, milj. kg................ 304
Grundpris, kr/dt............................ 5 55
Genomsnittligt tilläggspris för sockerhalt över
16 f, kr/dt............................ 032
Arealtillägg, utslaget på hela betskörden, kr/dt 0 01
Täckningskostnader, utslagna på hela betskörden,
kr/dt........................... 0 13
Tillägg för 63-dagarsregeln, kr/dt.......... 0 01
1951/52 1952/53
(prel.) (prognos)
1 732 1 952
18-01 17-5
286 317
6-25 7-35
0-78 0-69
0-01 0-01
0-12 0T2
0-01 0-01
Summa betpris, kr/dt 6 02
7-17
8-18
Oljeväxter.
År 1950/51. Från Oljeväxtcentrålen ha uppgifter erhållits om de till odlare
utbetalda beloppen för oljeväxtfrö av 1950 års skörd. Beloppen — efter
avdrag för kostnaderna för försålt utsäde — återfinnas i följande tablå, vilken
även upptager uppgifter om de kvantiteter oljeväxtfrö av 1950 års skörd,
som levererats till fabrik eller exporterats (räknade i 18 % vattenhalt).
Kungi. Maj:ts proposition nr 236.
Frökvantitet,
(18 % vattenhalt)
milj. kg
....... 110-5
....... 6-3
....... 68-0
....... 6-4
....... 64
Summa 1976
Oljedådra........................ 0-0
Oljelin........................... 1 48-6
Totalt 246-2
Fröslag
Höstraps
Höstrybs ...
Vårraps ....
Vårrybs.....
Vitsenap ....
Värde,
milj. kr
86-7
5-6
52-0
4-9
4-1
1533
0-1
34-8
188-2
61*
År 1951/52. I följande tablå ha sammanställts uppgifter om oljeväxtskörden
1951/52 (exkl. utsäde). Totalarealen är densamma som i tabell 1 och
har fördelats på olika fröslag med ledning av uppgifter från Oljeväxtintressentföreningen,
vilken även lämnat uppgifter om hektarskördar.
Fröslag |
| Areal, ha | Skörd,1 2 ka/ha totalt’ Kg/na milj. kg | Pris,2 öre/kg | Värde, | |
Höstraps____ |
| 88 750 | 1830 | 162-4 | 70 | 113-7 |
Höstrybs.... |
| 15 200 | 1165 | 17-7 | 70 | 124 |
Vårraps..... Vårrybs .... |
| 36 750 | 1165 | 42-8 | 70 | 30-0 |
| 12150 | 720 | 8-7 | 70 | 6-1 | |
Vitsenap.... |
| 12 475 | 1275 | 15-9 | 75 | 11-9 |
| Summa | 165 325 |
| 247-5 |
| 1741 |
Oljedådra .. |
| 1 200 | 890 | 1-1 | 65 | 0-7 |
Oljelin..... |
| 23 475 | 1 no | 26-1 | 80 | 20-9 |
| Totalt | 190000 |
| 274-7 |
| 195-7 |
Renhetsgraden i de från odlarna levererade oljeväxtfröerna har regelmässigt
visat sig överstiga den renhetsgrad, på vilken grundpriset baserats.
Med hänsyn härtill samt till att i basåret upptagits faktiskt utbetalda belopp
(inkluderande även ersättning för högre renhetsgrad) ha de sakkunniga
gjort ett tillägg till ovan anförda inkomstbelopp. Tillägget utgör 2 procent
eller 3,9 milj. kr och baserar sig på en jämförelse mellan den faktiska
renhetsgraden och den för erhållande av grundpriset fastställda renhetsgraden
(96 procent). Medeltalen 1948/49—1950/51 för den faktiska renhetsgraden
har utgjort för raps- och rybsfrö 98,o procent, för senapsfrö 98,4 procent
och för linfrö 98,3 procent. —- Det totala inkomstbeloppet för oljeväxter
att upptagas i kalkylen blir sålunda 199,6 milj. kr.
År 1952/53. Beträffande arealen oljeväxter av 1952 års skörd föreligga
uppgifter om höstraps och höstrybs, av vilka vid den i oktober 1951 företagna
arealinventeringen redovisades 72 247 respektive 22 905 hektar. Dessa
arealer ha före beräkningen av skörden och värdet av denna reducerats för
utvintring med i runt tal 10 procent. (Utvintringsprocenttalen ha varit föremål
för förnyad undersökning.) Arealerna vårsådda oljeväxter ha uppskattats
i anslutning till den av jordbruksnämnden föreslagna prissättningen.
Avkastningen per hektar har beräknats efter samma grunder som i den på
1 Inkl. 2''1 milj. kg spånadslinfrö.
2 Avser vara med 18 % vattenhalt; kvantiteter exkl. utsäde.
62*
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
våren 1951 upprättade normkalkylen för 1951/52. Med hänsyn till vårrybsodlingens
utbredning har man emellertid nu beräknat skörden härav särskilt.
Normskörden för vårrybs har härvid med ledning av resultaten för
1949—1951 upptagits till 800 kg/ha.
Priserna för 1952 års skörd äro de av jordbruksnämnden föreslagna.
Fröslag | Areal, ha | kg/ha | Skörd,1 totalt, | Pris,1 öre/kg | Värde, |
Höstraps.. . | .......... 65 000 | 1 800 | 117-0 | 90 | 105-3 |
Höstrvbs .. . | .......... 21 000 | 1 100 | 23l | 90 | 20-8 |
.......... 25 000 | 1 200 | 300 | 83 | 24 9 | |
.......... 10 000 | 800 | 8-0 | 83 | 66 | |
Vitsenap. ... | .......... 5 000 | 1 100 | 55 | 80 | 4-4 |
| Summa 126 000 |
| 1836 |
| 162 0 |
Oljelin..... | .......... 35 000 | 1 200 | 42 0 | 103 | 43 3 |
| Totalt 161000 |
| 225 6 |
| 2053 |
Liksom för 1951/52 har för 1952/53 med hänsyn till den normala renhetsgraden
gjorts ett tillägg av 2 procent eller 4,i milj. kr till ovan beräknade
värde. Jordbrukets totala inkomster av oljeväxter beräknas sålunda
till 209,4 milj. kr.
Det beräknade olje- och foderinnehållet i 1950—1952 års olje- och spånadsväxtskördar
framgår av följande tablå (milj. kg).
1950/51 1951/52 1952/53
Olja.............. 89 5 99 6 81 5
Foder............ 125 6 140 9 115 8
Spånadsväxter.
Åren 1950/51—1952/53. Jordbrukets inkomster av spånadsväxter (efter
avdrag för utsädeskostnader) ha för 1950/51 och 1951/52 beräknats med
ledning av uppgifter från Riksförbundet Lin och hampa.
Arealerna lin och hampa beräknas 1952 komma att uppgå till 4 000
respektive 2 000 hektar. Avkastningen per hektar har beräknats efter samma
grunder som i den på våren 1951 upprättade normkalkylen för 1951/52.
Beräkningen av inkomsterna från spånadsväxtodlingen framgår av följande
sammanställning.
De använda priserna äro för lin- och hamphalm samt linfrö de av jordbruksnämnden
föreslagna priserna och i fråga om hampfrö priset för 1951
års odling ökat med 15 öre/kg.
Areal, Hektarskörd, Kvantitet, Pris, Värde,
ha kg milj. kg öre/kg milj. kr
Lin Halm.......... 4 000 3 000 12 0 27 3-2
Frö........... 4 000 350 1-4 103 1 4
Hampa Halm.......... 2 000 4 000 8 0 15 1-2
Frö........... 2 000 75 0-2 100 0 2
Summa 6 0
Uppgifterna om jordbrukets beräknade inkomster av spånadsväxter under
1950/51—1952/53 ha sammanställts i följande tablå (milj. kr).
1 Avser vara med 18 % vattenhalt; kvantiteter exkl. utsäde.
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
63*
| 1950/51 | 1951/52 (prel.) | 1952/53 (prognos) |
Lin Halm ... | ........ 2-5 | 3-5 | 3-2 |
Frö1 ... | ......... 1-7 | 1-5 | 1-4 |
| Summa 4''2 | 50 | 46 |
Hampa Halm ... | ........ 07 | 0-9 | 1-2 |
Frö1 ... | ......... Öl | 0-2 | 0-2 |
| Summa 08 | 11 | 14 |
Summa spånadsväxter 5''0 | 6-1 | 60 |
Fältmässigt odlade köksväxter.
Arealer. Vid upprättandet av vårkalkylen 1951 var arealen känd enligt
arealinventeringen 1950. Denna areal, som tillämpades för produktionsåret
1950/51, var 9 834 ha. Vid nu utförd beräkning har funnits uppgifter från
arealinventeringen 1951. Arealen uppgick detta år till 9 700 ha, som nu
tillämpats för produktionsåret 1951/52.
Eventuella förskjutningar i fråga om totalarealens fördelning på olika slag
av köksväxter är o i stort sett okända. Dock har i 1951 års arealinventering
areaien av bruna bönor redovisats separat. Den uppgick till 2 200 ha, under
det att arealen enligt tidigare tillgängliga uppgifter beräknats till endast omkring
1 600 ha. Den nu kända ökningen av arealen bruna bönor har beaktats,
och övriga arealer ha i motsvarande grad minskats. Härvid ha övriga
arealer reducerats procentuellt sett lika.
Hektarskördar. Uppgifter för bedömning av hektarskördarnas storlek ha
som vanligt inhämtats från konservfabrikerna (om skörden per hektar på
kontraktsodlade arealer) samt från trädgårdskonsulenterna i de län, inom
vilka fältmässig köksväxtodling bedrives i större omfattning. Därjämte har
nu liksom till vårkalkylen 1951 inhämtats uppgifter över hektarskördarnas
storlek för olika köksväxter hos ett 60-tal odlare i Malmöhus län. Därigenom
torde ha erhållits tillförlitligare uppgifter än tidigare för det län, som är av
störst betydelse på detta område. Vidare må omnämnas, att skörden per
hektar av konservärter, som upptager ca 15 procent av den totala arealen
av fältmässigt odlade köksväxter, är i det närmaste exakt känd. I övrigt äro
uppgifterna om hektarskördarnas storlek relativt osäkra.
Beträffande 1951 har det inkomna materialet visat, att skörderesultatet
varit växlande. Den relativt gynnsamma fördelningen av nederbörden under
sommaren har medfört god skörd av vissa köksväxter, under det att
växtslag med stora krav på värme gett sämre resultat. Som exempel må
nämnas, att skörden av rotsaker synes ha varit något lägre under 1951 än
1950. Skörden av gröna gurkor och blomkål var avsevärt lägre 1951 än 1950,
medan lökskörden under 1951 varit mycket god. Även för ärter och spenat
var skörden större per hektar än under 1950.
Priser. De i kalkylen använda priserna bygga som vanligt på uppgifter
från fyra olika grupper av uppgiftslämnare, nämligen Stockholms stads
slakthus- och saluhallsstyrelse (noteringar sammanvägda enligt månadskvantiteter
från Konsum i Stockholm och reducerade till producentpriser),
konservfabrikerna (pris till producent vid fabrik), Konsums Grönsakscentral
i Stockholm (vägda inköpspriser reducerade till producentpriser) samt
Skånecentralen i Kristianstad (vägt producentpris).
Priserna för hela 1950/51 voro kända redan vid upprättandet av höstkal -
irKxkl. utsädeskostnader.
64*
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
kylen 1951. För 1951/52 äro priserna från vissa uppgiftslämnare kända
t. o. in. februari 1952 samt för andra t. o. in. december 1951. För Skånecentralen
äro priserna för 1951 års skörd över huvud taget ännu icke kända.
Priserna för 1951 års skörd ha, så långt dessa äro kända, jämförts med
priserna för 1950 års skörd under motsvarande tid. Med tillämpning av härvid
erhållna relationstal ha priser för år 1951/52 preliminärt framräknats.
Härvid erhållna priser äro i regel avsevärt högre än för 1950 års skörd.
Beräknade inkomstsummor. År 1950/51. I vårkalkylen 1951 beräknades
inkomsten av fältmässigt odlade köksväxter till 42,3 milj. kr för 1950/51.
Omräkningen i samband med höstkalkylen 1951, då slutgiltiga priser voro
kända, gav till resultat 42,i milj. kr, d. v. s. praktiskt taget samma belopp.
År 1951/52. I vårkalkylen 1951 upptogs för 1951/52 en inkomstsumma av
48,6 milj. kr, vilket motsvarade en ökning med 15 procent av den för 1950/51
samtidigt preliminärt beräknade summan. I höstkalkylen 1951 räknades i
stället med 20 procent högre inkomster än under 1950/51 på grund av de
kraftiga prisstegringarna under höstmånaderna 1951. Den beräknade inkomstsumman
för 1951/52 uppgick efter denna justering till 50,5 milj. kr.
I nu utförd beräkning, till vilken funnits dels uppgifter beträffande skörden
per hektar 1951, dels prisuppgifter för en stor del av 1951/52, har inkomstsumman
beräknats till 53,3 milj. kr. Denna summa överstiger med
4,7 milj. kr det i vårkalkylen 1951 upptagna inkomstbeloppet för ifrågavarande
produktionsår.
År 1952/53. Vid bedömningen av inkomstsummans sannolika storlek under
prognosåret har beaktats dels den allmänna prisutvecklingen, dels det
förhållandet, att den senaste kända skörden i genomsnitt närmast torde
vara att anse som normalskörd. De sakkunniga ha ansett sig böra räkna
med en ökning av inkomstsumman för år 1951/52 till 60 milj. kr, vilket
motsvarar ca 13 procent. Den så erhållna prognossumman ligger 17,9 milj.
kr högre än den för 1950/51 definitivt beräknade inkomstsumman. Inkomstbeloppen
redovisas i följande tablå.
Index
År | Milj. kr | 1938/39 | 1950/51 |
1938/39......... | ..... 139 | ioo-o |
|
1948/49......... | ..... 44-5 | 320-1 |
|
1949/50......... | ..... 47 2 | 339 6 |
|
1950/51 ......... | ..... 42-1 | 302-9 | 100-0 |
1951/52......... | ..... 533 | 383-5 | 126 6 |
1952/53......... | ..... 60-0 | 431-7 | 142-5 |
Tobak.
Åren 1950/51—1952/53. Jordbrukets inkomster av tobaksodling ha liksom
tidigare beräknats med ledning av uppgifter från Tobaksinonopolet.
Jordbrukets inkomster av tobaksodling 1950/51—1952/53 framgå av följande
tablå.
År | Antal | Areal, | Av tobaks-monopolet in- | Pris, öre/kg | Värde, |
odlare | ha | köpt kvantitet | milj. kr | ||
1950/51 ............ | 804 | 186 | tobaksblad, ton 343 | 295 | l-o |
1951/52 (prel.)...... | 762 | 170 | 326 | 343 | 1-1 |
1952/53 (prognos)... |
| 170 | 300 | 365 | 1-1 |
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
65*
Animalier.
Mjölk.
År 1951/52. För en bedömning av mjölkproduktionens utveckling under
1951/52 föreligga uppgifter om mjölkinvägningen vid mejerierna t. o. m.
januari 1952. Under tiden september 1951—januari 1952 har mjölkinvägningen
uppgått till 1 363 milj. kg mot 1442 milj. kg samma tid 1950/51,
vilket innebär en nedgång med 5,4 procent. För återstående del av 1951/52
ha de sakkunniga räknat med en minskning av mjölkinvägningen jämfört
med 1950/51 av närmare 6 procent. Man har härvid antagit att nedgången
under betesperioden 1952 skall bli något mindre än under den nuvarande
stallfodringsperioden. Med utgång från dessa överväganden har den totala
mjölkinvägningen under 1951/52 beräknats till 3 640 milj. kg. ■— Kvantiteterna
mjölk för andra ändamål än mejerileverans under 1951/52 ha upptagits
oförändrade från novemberkalkylen 1951.
Den totala mjölkproduktionen under 1951/52 blir under angivna förutsättningar
4 597 milj. kg. Räknat per ko erhålles en mjölkproduktion av
2 870 kg, vilket är 1,2 procent mindre än under 1950/51. Nedgången i avkastningen
per ko får ses mot bakgrunden av bl. a. den starka reduktion av
kostammen, som synes ha ägt rum i områden och vid gåx-dar med relativt
högt avkastande kor, samt den minskning av oljekraftfoderanvändningen,
som skett.
År 1952/53. Av beräkningarna rörande slakten och kreatursantalet (se
under rubriken Köttproduktionen) framgår att de sakkunniga räknat med
en betydligt mindre nedgång i koantalet under 1952/53 än under 1951/52.
Bl. a. med hänsyn härtill synes den av regionala eller andra olikheter beroende
nedgången i avkastningen per ko kunna bedömas få relativt ringa inflytande
under 1952/53. Minskningen av oljekraftfoderanvändningen, vilken
sannolikt har verkat sänkande på produktionen per ko under 1951/52,
har bedömts komma att upphöra under 1952/53. De sakkunniga ha sålunda
nu räknat med en jämfört med 1951/52 något ökad oljekraftfoderanvändning
under 1952/53. Förutsättningen för kalkylen för sistnämnda år
är i övrigt normal tillgång på foder till mjölkkorna. Med hänsyn till nu
nämnda faktorer ha de sakkunniga funnit det rimligt att antaga att den på
längre sikt fortgående ökningen av avkastningen per ko (till följd av förbättrat
djurmaterial in. m.) i viss utsträckning åter skall komma till synes
i riksgenomsnittet för produktionen per ko. Avkastningsökningen från
1951/52 har uppskattats till 1 procent. (Som jämförelse kan nämnas, att
den genomsnittliga stegringstakten under mellankrigstiden beräknats till 1,5
procent per år.)
Beräkningarna rörande mjölkproduktionen sammanfattas i följande tablå,
vilken även belyser mjölkinvägningen vid mejerierna.
| 1938/39 | 1948/49 | 1949/50 | 1950/51 | 1951/52 | 1952/53 |
Medelkoantal, 1 000-tal .... | 1 920 | 1 726 | 1 690 | 1 664 | 1602 | 1 542 |
dan föregående år .... | — | - 3''8 | - 2-1 | - 1-5 | - 3-7 | - 3-7 |
Produktion per ko, kg ... | 2 455 | 2 634 | 2 904 | 2 901 | 2 870 | 2 900 |
dan föregående år..... Total mjölkproduktion, | — | + 8''3 | + 10-3 | + O-o | 1-2 | + 1-0 |
milj. kg............... Procentuell förändring se- | 4 714 | 4 516 | 4 908 | 4 833 | 4 597 | 4 472 |
dan föregående år..... | — | + 4T | + 8''0 | 1-5 | 4''9 | - 2-7 |
.j* Itihang till riksdagens protokoll 1952. / sand. Xr 230.
66*
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
Invägning vid mejerier,
milj. kg .............
Procentuell förändring sedan
föregående år.....
1938/39 | 1948/49 | 1949/50 | 1950/51 | 1951/52 | 1952,53 |
3 129 | 3 541 | 3 923 | 3 858 | 3 640 | 3 535 |
+ 3-6 | + 6-8 | + 10-8 | - 1-7 | -5-7 | - 2-9 |
Användningen av mjölk till lantsmör och försäljningen av konsumtionsmjölk
utanför mejeri under 1952/53 har antagits bli vardera 5 milj. kg lägre
än under 1951/52. Hemmaförbrukningen av konsumtionsmjölk beräknas
liksom tidigare minska med 2 procent per år. Förbrukningen av fodermjölk
har liksom tidigare beräknats med utgång från antalet liv-, göd- och spädkalvar
och en helmjölksgiva per kalv och år av respektive 200, 360 och 10
kg samt en uppskattad mindre kvantitet helmjölk till smågrisar.
Beräkningarna rörande mjölkproduktionens användning sammanfattas i
följande tablå (milj. kg).
1938/39 1948/49 1949/50 1950/51 1951/52 1952/53
Invägning vid mejerierna...... 3 129 3 541 3 923 3858 3 640 3 535
Konsumtionsmjölk utanför mejeri.
...................... 240 153 153 153 150 145
Konsumtionsmjölk för hemmaförbrukning
................ 537 532 522 512 502 492
Mjölk till lantsmör........... 420 105 65 60 55 50
Fodermjölk................. 388 215 245 250 250 250
Total mjölkproduktion 4 714 4 546 4 908 4 833 4 597 4 472
Inkomsterna av mejerimjölk.
Beräkningen av jordbrukets inkomster av vid mejerierna invägd mjölk
har utförts enligt samma metod som tillämpats i vårkalkylen 1951. Närmare
redogörelse för principerna finnes intagen i Kungl. Maj :ts prop. 245/1950,
s. 130—132.
Vid beräkning av försäljningsinkomsterna har en fördelning av mejerimjölkens
användning på olika tillverkningar måst företagas. För åren
t. o. m. 1950/51 har denna fördelning kunnat baseras på föreliggande mejeristatistik,
medan för 1951/52 och 1952/53 en prognos har upprättats.
Den gjorda fördelningen redovisas i följande tablå (milj. kg).
Fetthalt. procent......... | 1949/50 3‘69 | 1950/51 3-72 | 1951/52 3-73 | 1952/53 3-75 |
Helmjölk till: Stand. mjölk........... | 771 | 747 | 748 | 744 |
Grädde ................ | 270 | 258 | 239 | 237 |
Ost................... | 423 | 397 | 415 | 415 |
Torrmjölk m. m........ | 45 | 48 | 50 | 50 |
Smör.................. | 2 400 | 2 394 | 2175 | 2 076 |
Svinn................. | 14 | 14 | 13 | 13 |
Summa | 3 923 | 3 858 | 3 640 | 3 535 |
Med utgångspunkt från ovanstående mjölkmängder och fetthalter samt
uppgift om mjölkåtgång för respektive produktslag har tillverkningen avolika
mejeriprodukter kunnat beräknas.
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
67*
Vid beräkning av mejeriernas intäkter för olika produktslag ha för åren
t. o. in. 1950/51 använts försålda kvantiteter för mjölk och grädde respektive
tillverkade kvantiteter för smör och ost (ostkvantiteten med avdrag för
lagringsförlust). För 1951/52 och 1952/53 ha använts på ovan beskrivet sätt
beräknade kvantiteter. I fråga om priserna ha t. o. in. 1950/51 använts föreliggande
minut- eller partipriser med avdrag för handelsmarginaler. Vid beräkning
av medelpriserna för 1951/52 och 1952/53 ha för tiden efter den
17 mars 1952 tillämpats då gällande priser. Prishöjningen på smör med 30
öre/kg fr. o. in. den 17 mars 1952 har i enlighet med Kungl. Maj :ts beslut
beräknats tillföra jordbruket 12 milj. kr under återstoden av 1951/52. För
beräknad kvantitet exportsmör under 1952/53 har tillämpats det pris, som
beräknas kunna utvinnas på utlandsmarknaden efter avdrag för exportkostnad.
Exportförlusten beräknas för nämnda år uppgå till 80 öre/kg eller
till sammanlagt 7,2 milj. kr.
I likhet med vad som tillämpats fr. o. m. 1950 ha utjämningsavgifterna ej
avdragits från produktpriserna och redovisas sålunda ej separat utan ingå
i försäljningsinkomsterna för respektive produktslag.
Från mejeriernas beräknade intäkter för de olika produkterna ha mejerikostnaderna
avdragits. Beräkningen av dessa grundar sig på en undersökning
över 1946 års kostnader per kilogram mjölk för olika produktslag, vilka
kostnader för senare år framräknats med ledning av Svenska mejeriernas
riksförenings mejerikostnadsindex. I jämförelse med tiden för vårkalkylen
1951 ha mejerikostnaderna stigit med 14,6 procent. Avtalsförhandlingarna
för de mejerianställda äro ännu ej avslutade. Beräkningen av mejerikostnaderna
har emellertid gjorts under antagande av en 15-procentig
lönehöjning för samtliga mejerianställda.
Vad beträffar den planerade försäljningen av 3,5-procentig konsumtionsinjölk
har i föreliggande beräkning ingen hänsyn tagits härtill, då det för
närvarande ej går att förutsäga, vilken omfattning denna försäljning kommer
att få.
I fråga om de statliga bidragen ha införts de utbetalade beloppen för åren
t. o. m. 1950/51. För år 1951/52 ha bidragsbeloppen beräknats enligt av
Kungl. Maj :t fastställda grunder. Enär beslutet gäller endast intill utgången
av nuvarande regleringsår, har för 1952/53 endast upptagits statliga bidrag
enligt de före mars 1952 gällande grunderna. Allmänt mjölkpristillägg har
sålunda beräknats till 42,4 öre per kilogram invägt mjölkfett för produktionsåret
1952/53. Pristillägg har upptagits även för exportsmör.
Till de på ovan angivet sätt beräknade mejeriinkomsterna har gjorts ett
tillägg, vilket skall utgöra en korrektion för skillnaden mellan faktiskt utbetalda
och teoretiskt beräknade mjölklikvider. Tillägget har beräknats med
ledning av skillnaden mellan utbetalda och beräknade likvider under perioden
1946/47—1950/51. Då efterlikviderna för 1950 års mjölkleveranser nu
äro kända, har likvidsumman för 1949/50 kunnat korrigeras. Skillnaden
mellan utbetalda och beräknade likvider uppgår efter denna korrektion till
i medeltal 15,i milj. kr för perioden 1946/47—1950/51, vilken summa tillagts
de beräknade inkomsterna för 1951/52 och 1952/53.
I tabell 3 har jordbrukets inkomster av mejerimjölk sammanställts. Som
framgår av tabellen beräknas dessa uppgå till 1 291,9 milj. kr för 1951/52
och 1 139,3 milj. kr för 1952/53.
68*
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
Tabell 3. Jordbrukets inkomster av mejerimjölk, milj. kr.
| 1949/50 | 1950/51 | 1951/52 | 1952/53 1 |
Beräknade inkomster |
|
|
|
|
Försäljningsi nkomster |
|
|
|
|
K-mjölk .................................. | 229-7 | 234-8 | 246-1 | 251-8 |
Grädde.................................... | 111-3 | 108-5 | 105-2 | 104-6 1 |
Ost........................................ | 123-7 | 125-1 | 154''2 | 155-5 |
Torrmjölk m. m........................... | 11-4 | 13-2 | 14-5 | 14-9 |
Smör...................................... | 493-4 | 546-5 | 530-7 | 517-7 |
Utjämningsavgifter (balansposter)............ | + 0-1 | — | — | - | |
Summa | 969 6 | 1 028 1 | 1 060-7 | 1 044 5 |
Statliga bidrag |
|
|
|
|
Allmänt mjölkpristillägg och leveranstillägg.. | 118-3 | 78-6 | 1202-6 | 56-2 i |
Extra tillägg i norra Sverige .............. | 21-1 | 235 | 23-6 | 235 |
Lokala missväxtbidrag..................... | bo | — | — | — |
Körlinjebidrag ............................ | 6-3 | 1-6 | — | — |
Merfrakttillägg ............................ | 0 2 | Öl | — | — |
Restit. av allmänt mjölkpristillägg.......... | — | - 1-8 | — | — |
Summa | 151 9 | 1025 | 226 1 | 79 7 |
Summa beräknade inkomster .............. | 1121-5 | 1130 6 | 1276-8 | 1124 2 |
Mejeriernas mjölklikvider2 .................... | 1134 9 | 11631 |
|
|
Skillnaden mellan mjölklikvider och beräknade |
|
|
|
|
inkomster................................ | 13-4 | 32-5 | — |
|
Tillägg i prognosberäkningen .............. |
|
| 15-1 | 15-1 |
Prognosens summa |
|
| 12019 | 1139 3 |
För ytterligare belysning av sammansättningen av jordbrukets inkomster
av mejerimjölk har i följande sammanställning anförts hur likviden, räknad
i öre per kilogram invägd mjölk fördelar sig på produktpriser respektive
statliga bidrag.
Likvider i öre per kilogram mjölk 1946/47—1952/53.
1946/47 | 1947/48 | 1948/49 | 1949/50 | 1950/51 | 1951/52 | 1952/53 |
Försäljningsinkomstcr . 22-68 | 24 40 | 25-14 | 25-06 | 27-49 | 29-28 | 29-98 |
Statliga bidrag........ 1-16 | 2-98 | 2 75 | 3-87 | 2-66 | 1 6-21 | 2 25 |
Summa 23 84 | 27-38 | 27-89 | 28-93 | 3015 | 35-49 | 32 23 |
Priset på den utanför mejeri försålda konsumtionsmjölken har liksom
tidigare beräknats med utgång från de priser på ostandardiserad mjölk vid
försäljning direkt till konsument, som jordbruksnämnden efter särskild ansökan
fastställt. Genomsnittspriset för riket har erhållits genom att väga
genomsnittspriserna i varje län med den i länen försålda kvantiteten enligt
den representativa undersökningen av mjölkproduktionen och dess användning
1949. Hänsyn har tagits till den höjning med 3 öre/l, som ägde rum i
januari 1952.
De beräknade priserna på den utanför mejeri försålda konsumtionsmjölken
framgå av följande sammanställning (öre/kg).
1 Häri ingår ett ännu ej fixerat belopp, som ställts till SMR:s förfogande för regleringsändamål.
* Enligt mejeriernas avräkningspriser jämte efterlikvid, fritt mejeri, vid årets medelfetthalt,
exkl. värdet av återlevererad skummjölk. Producentbidrag ej medräknade.
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
69*
1950/51 1951/52 1952/53
36-60 39-40 40-50
Priset på den hemmaförbrukade konsumtionsmjölken (förbrukad i hushållet
in. in. samt försäljning till arbetare och övriga anställda) har liksom
tidigare beräknats på grundval av gällande normalpris på konsumtionsmjölk
vid utminutering för varje län (»länet i övrigt»). Enligt lantarbetaravtalet
skall detta pris uttagas vid försäljning av mjölk till lantarbetare.
Vid medeltalsberäkningen ha som vikter använts uppgifter om jordbruksbefolkningens
storlek i olika län enligt 1945 års folkräkning. Hänsyn har
tagits till den höjning med 3 öre/l, som ägde rum i januari 1952.
De beräknade priserna på hemmaförbrukad konsumtionsmjölk framgå av
följande sammanställning (öre/kg).
1950/51 1951/52 1952/53
33-42 36 55 38 75
Priset på mjölk till lantsmör har liksom tidigare beräknats med utgång
från riksnoteringen på mejerismör. Det vid beräkningen av värdet av lantsmörmjölken
använda smörpriset har emellertid ansetts vara ca 3 procent
(f. n. 17 öre/kg) lägre än gällande riksnotering. Till grund för denna reduktion
har legat förhållandet mellan riksnoteringen och lantsmörpriset
före kriget.
De beräknade priserna på lantsmörmjölk framgå av följande sammanställning
(öre/kg).
1950/51 1951/52 1952/53
21-15 22-65 23-30
Producent- och kontantbidrag för mjölk.
Åren 7950/51—1952/53. Enligt uppgift från Svenska mejeriernas riksförening
ha producent- och kontantbidragen under 1950/51 utgått med 61,i
respektive 9,3 milj. kr eller sammanlagt 70,4 milj. kr. För 1951/52 och
1952/53 beräknas det sammanlagda beloppet till 70 milj. kr per år.
Ägg och slaktfjäderfä.
Åren 1950/51—1952/53. För en bedömning av äggproduktionens utveckling
föreligger bl. a. dels resultaten av hönsräkningen i Svea- och Götaland
den 23 april 1951, dels uppgifter om partihandelns inköp av ägg t. o. m.
januari månad 1952. I sylte att erhålla ett underlag för bedömning av den
aktuella utvecklingen ha de sakkunniga liksom tidigare från hushållningssällskap
och äggcentraler genom en cirkulärskrivelse införskaffat uppgifter
om troliga förändringar under senare år i olika landsdelar av antalet värphöns
och påläggets storlek in. in. De erhållna upplysningarna jämte statistiken
över partihandelns ägginköp ha icke givit anledning att ändra den
tidigare gjorda uppskattningen av produktionen för 1950/51 och 1951/52.
För dessa år ha de sakkunniga sålunda räknat med en produktion av 83
respektive 80 milj. kg. För år 1952/53 har i kalkylen upptagits samma äggproduktion
som för är 1951/52 eller 80 milj. kg.
Äggpriset (svensk äggnotering med partihandelns månadsinköp som vägningstal)
utgjorde 272 öre/kg år 1950/51. För år 1951/52 har priset med
ledning av hittillsvarande noteringar och eu bedömning av den sannolika
utvecklingen under återstoden av året uppskattats till 300 öre/kg. För år
1952/53 ha de sakkunniga räknat med ett pris av 330 öre/kg.
70*
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
Värdet av fjäderfäslakten har liksom i höstkalkylen 1951 beräknats med
utgång från värdet år 1949/50 samt prisutvecklingen för slakthöns enligt
Svenska ägghandelsförbundets noteringar. För åren 1951/52 och 1952/53
ha de sakkunniga räknat med en viss prishöjning sammanhängande med
hl. a. de höjda priserna på kött.
Jordbrukets andel av äggproduktion och fjäderfäslakt har, liksom i den
i höstas utförda kalkylen, ansetts utgöra 80 procent.
Beräkningarna av äggproduktionen och fjäderfäslakten sammanfattas i
följande tablå.
. , Fjäderfäslak
Aggproduktion,
pris, Värde, milj. kr tens värde för
A r „ . milJ- kg , * öre/kg Totalt Jordbruket jordbruket,
Totalt Jordbruket 1 s rnilj_ kr
1950/51 ........ 83-0 66-4 272 225-8 180-6 16-9
1951/52 ........ 80-0 64-0 300 240-0 192-0 18''0
1952/53 ........ 80-0 64-0 330 264*0 211-2 20 0
Köttproduktionen.
År 1951/52. Med ledning av resultaten av den representativa husdjursräkningen
den 1 juni 1951, den för tiden 1 juni—15 september 1951 beräknade
slakten av kor samt en under samma tid antagen rekrytering har koantalet
beräknats till 1 643 000 djur vid början av år 1951/52. Det totala antalet
storboskap (oxar, tjurar, kor och ungnöt) har beräknats till 2 170 000 djur.
Rekryteringen av ungnötsgruppen under 1951/52 har beräknats till
392 000 djur. Slakten av storboskap har bedömts komma att uppgå till
480 000 djur (inkl. ca 5 700 storboskap, som i anledning av mul- och klövsjukan
slaktats och nedgrävts). Antalet storboskap vid 1951/52 års slut beräknas
sålunda sjunka med 88 000 djur till 2 082 000 djur. Härav beräknas
1 560 000 st utgöra kor.
Kalvantalet i september 1952 antages bli detsamma som i september 1951
eller 485 000 djur. Antalet under 1951/52 födda kalvar beräknas med ledning
av medelkoantalet och kalvprocenten (91 procent)1 till 1 458 000 st.
Härav beräknas 1 066 000 st komma att slaktas. Relationen mellan större
och mindre kalv antages med ledning av förhållandena och utvecklingen
under 1951 bli 43: 57 mot 40,5: 59,5 under 1950/51.
Slakten av får har uppskattats till 131 000 djur. Fårstammen minskar
härvid ytterligare. Antalet slaktade hästar beräknas till 35 000 under
1951/52.
Vid beräkningen av köttproduktionens storlek under 1951/52 ha använts
samma medelslaktvikter som för 1950/51.
Vid beräkningen av producentpriserna på slaktdjur av nötkreatur, häst
och svin 1951/52 har man utgått från de för 1950/51 erhållna avräkningspriserna.
Till dessa priser ha lagts de höjningar av baspriserna på kött och
fläsk i partihandelsledet, som ägt rum mellan 1950/51 och 1951/52. Dessutom
ha förändringarna mellan 1950/51 och 1951/52 i priserna på hudar
samt organ, inälvor och slakterifett beaktats. De i slutet av februari 1952
gällande priserna på dessa produkter ha antagits gälla under återstoden av
1951/52. Hänsyn har även tagits till de förändringar i genomsnittspriserna
jämfört med 1950/51, som blivit en följd av ändrad prisområdesindelning
i början av 1951. Priserna ha vidare minskats med anledning av den kostnadsökning
för slakterierna, som har uppkommit under loppet av 1950/51
1 Procenttalet 91 har framkommit genom jämförelse mellan antalet kalvar, som kommit till
nyttig användning, och medelkoantalet under år 1950/51.
71*
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
genom höjda löner och järnvägsfrakter och i början av 1952 genom ytterligare
höjda löner och järnvägsfrakter samt ökade bilfrakter. De efter anförda
tillägg och avdrag erhållna priserna för nötkreatur, häst och svin ha
upptagits i kalkylen för 1951/52.
I fråga om fårkött har priset under 1951/52 med hänsyn till den hittillsvarande
och sannolika framtida prisutvecklingen antagits bli 415 öre/kg,
vilket i jämförelse med år 1950/51 innebär en ökning med 79 öre/kg.
Den storboskap, som i anledning av mul- och klövsjukan nedslaktats (nedslaktningen
av kalv och får har varit relativt obetydlig), har vid inkomstberäkningen
behandlats särskilt. Anledningen härtill är att jordbrukarna för
dessa icke fått slaktdjurspriser utan erhållit ersättning av statsmedel till
aktuella livdjurspriser. Med hänsyn härtill ha de i kalkylen upptagits till
samma värde som i beräkningarna över kreaturskapitalets förändringar.
Resultaten av kvantitets- och värdeberäkningarna för tillvaratagna slaktdjur,
värderade till slaktdjurspriser, ha sammanställts i följande tablå.
Djurslag | Antal | Medel slakt- | Köttproduktion, | Pris, | Värde, |
slaktdjur | vikt, kg | milj. kg | öre/kg | milj. kr | |
Storboskap 1...... | 474 000 | 212-0 | 100-5 | 318 | 3196 |
Större kalv....... | 458 000 | 52-5 | 24 0 | 394 | 94-6 |
Mindre kalv...... | 608 000 | 20-5 | 12-5 | 318 | 39-8 |
Får.............. | 131 000 | 164 | 2-1 | 415 | 8-7 |
Häst............. | 35 000 | 354-6 | 12-4 | 170 | 21 1 |
Summa |
|
| 151 5 |
| 483-8 |
Av den i tablån redovisade storboskapsslakten utgöres ca 6 000 st av djur,
som nedslaktats i anledning av mul- och klövsjukan och tillvaratagits. Skillnaden
mellan livdjursvärde enligt kreaturskapitalberäkningen och slaktvärde
för storboskap utgör 75 kr/st eller totalt 0,4 milj. kr. Antalet i anledning
av mul- och klövsjukan nedslaktade och nedgrävda djur beräknas till ca
G 000 st. Livdjursvärdet enligt kreaturskapitalberäkningen utgör 750 kr/st
eller totalt 4,5 milj. kr. Dessa belopp (0,4 resp. 4,5 milj. kr) ha i samraandragstabellen
inräknats i värdet av storboskapsslakten.
År 1952/53. Slakten av storboskap under 1952/53 har uppskattats till
430 000 djur. Rekryteringen av ungnötsgruppen har bedömts komma att
uppgå till 390 000 djur, varvid storboskapsantalet minskar med 40 000 djur
till 2 042 000 st vid 1952/53 års slut. Större delen av nedgången har beräknats
komma på koantalet, som nedgår med 36 000 djur till 1 524 000 st.
Ungdjursgruppen har däremot antagits minska obetydligt med hänsyn till
den väntade uppgången i uppfödningen av ungdjur för slakt.
Kalvantalet i september 1953 antages oförändrat från september 19o2
eller 485 000 djur. Antalet under 1952/53 födda kalvar beräknas med ledning
av medelkoantalet och kalvprocenten (91 procent) till 1 403 000 st.
Härav beräknas 1 013 000 st till slakt. Relationen mellan större och mindre
kalv antages 1952/53 bli densamma som 1951/52 eller 43:57.
Slakten av får har uppskattats till 115 000 djur. Antalet slaktade hästar
uppskattas till 35 000 djur.
Vid beräkningen av köttproduktionens storlek under 1952/53 ha använts
samma medelslaktvikter, som tidigare angivits för 1951/52.
Producentpriserna 1952/53 på slaktdjur av nötkreatur, häst och svin ha
beräknats på samma sätt som priserna för 1951/52. Man har därvid utgått
från de i slutet av februari 1952 gällande baspriserna på kött och fläsk i
Tillvaratagna slaktdjur, värderade till slaktdjurspriser.
72*
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
partihandelsledet samt de vid samma tid gällande priserna på hudar samt
organ, inälvor och slakterifett.
I fråga om fårkött har priset antagits bli 10 öre/kg högre än under 1951/52
eller 425 öre/kg.
Resultaten av kvantitets- och värdeberäkningarna ha sammanställts i följande
tablå.
Djurslag | Antal | Medelslakt- | Köttproduktion, | Pris, | Värde, |
slaktdjur | vikt, kg | milj. kg | öre-kg | milj. kr | |
Storboskap ....... | 430 000 | 2120 | 91-2 | 321 | 292-8 |
Större kalv....... | 436 000 | 52 5 | 22 9 | 394 | 90-2 |
Mindre kalv...... | 577 000 | 20-5 | 11-8 | 315 | 37-2 |
Får.............. | 115 000 | 16 4 | 1-9 | 425 | 8 1 |
Häst............. | 35 000 | 354-6 | 12 4 | 163 | 20-2 |
Summa |
|
| 140-2 |
| 448-5 |
Fläskproduktionen.
Åren 1951/52 och 1952/53. Svinslakten 1951/52 beräknades i novemberkalkylen
1951 med ledning av antalet betäckta suggor under 1950/51 och
kvoten mellan totalantalet producerade svin 1950/51 och motsvarande antal
suggbetäckningar. Härvid erhölls ett antal slaktsvin för 1951/52 av
2 015 000 st med en total slaktvikt av 163,2 milj. kg. Antalet och totala
slaktvikten var 5,1 respektive 3,9 procent lägre än under 1950/51. Förutsättningen
för beräkningen var att representativiteten i suggbetäckningsstatistiken
icke förändrats sedan 1949/50. Denna förutsättning synes emellertid
icke längre föreligga. Sedan novemberkalkylen upprättades ha nämligen
resultaten av svinräkningen i oktober 1951 blivit tillgängliga. En jämförelse
mellan antalet grisar under 3 månader enligt svinräkningarna och
häremot svarande antal betäckta suggor antyder att suggbetäckningsstatistiken
under 1951 blivit ofullständigare än tidigare. Att så skulle vara
fallet förefaller ej heller osannolikt med tanke på att statistiska centralbyrån
under 1951 ej verkställde någon kontroll av betäckningsstatistiken i
samband med granskningen av arealinventeringen och kreatursräkningen
för 1950, vilket eljest skett under en följd av år.
Med hänsyn till vad som nu anförts ha sakkunniga ansett sig delvis böra
utgå från annat material än vid beräkningen i novemberkalkylen.
Den marknadsförda slakten av svin har —- enligt preliminära beräkningar
— under tiden september 1951 — februari 1952 i antal räknat varit
nära 4 procent mindre än under motsvarande tid ett år tidigare. Till följd
av en ökning i medelslaktvikten har emellertid samtidigt den marknadsförda
fläskproduktionen varit praktiskt taget lika stor de båda åren. Enligt
suggbetäckningsstatistiken skulle nedgången i antal ha utgjort ca 6,5
procent. För återstoden av 1951/52 (mars—augusti) antyder betäckningsstatistiken
en minskning av ca 9,5 procent. Med hänsyn" till betäckningsstatistikens
av allt att döma ökade ofullständighet har minskningen beräknats
bli mindre.
Enligt svinräkningarna var antalet hushållssvin i oktober 1951 7,5 procent
större än ett år tidigare, vilket antyder en ökning av hemslakten under
1951/52.
Den sammanlagda slakten av svin under 1951/52 kan enligt ovan anförda
beräkningar anges till 2 055 000 djur. Tillämpas för den marknadsförda
slakten en medelslaktvikt, som med 3 kg/st överstiger 1950/51 års (vilket,
så långt tillgängliga uppgifter visa, varit fallet i år) och för hemslakten en
medelvikt av 90 kg/st, erhålles en total fläskproduktion 1951/52 av 169,9
milj. kg eller praktiskt taget samma produktion som under 1950/51.
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
73*
Svinslakten under 1952/53 ha de sakkunniga med hänsyn till bl. a. de
höjda priserna på fläsk bedömt komma att öka med 5 procent jämfört med
1951/52. Därest denna ökning icke i sin helhet kommer till stånd under
prognosåret får man räkna med att de kvantiteter köpkraftfoder som upptagits
på kostnadssidan icke komma att helt förbrukas. Den ökning av svinkapitalet,
som kan väntas under loppet av 1952/53 har som framgår av
vad längre fram anföres i fråga om förändringarna i kreaturskapitalet av
beräkningstekniska skäl icke kunnat upptagas som en inkomst för jordbruket.
Producentpriserna på svin under 1951/52 och 1952/53 ha beräknats i
samband med priserna på nötkreatur och häst (jfr ovan). De sakkunniga
ha härvid förutsatt att baspriset på fläsk i partihandelsledet 1952/53 kommer
att ligga 34 öre/kg över basprisnivån före 17 mars 1952. Denna höjning
svarar mot pristillägget på fläsk under 1951/52 (30 kr per gris), vilket
förutsatts bli snarast avvecklat under hösten 1952.
Uppskattningarna av svinslaktens storlek under 1950/51—1952/53 ha
sammanställts i följande tablå.
Antal
Å r slaktsvin,
1000 st
1950/51 ....... 2124
1951/52 ................. 2 055
1952/53 ................. 2 158
I den för 1951/52 beräknade sb
tats i anledning av mul- och klö
Medelslakt- | Kvantitet, | Pris, | Värde, |
vikt, kg | milj. kg | öre/kg | milj. kr |
79-9 | 169-8 | 281 | 477-1 |
82-7 | 169-9 | 341 | 579-4 |
82-7 | 178-5 | 385 | 687-2 |
ingår ca 15 000 svin, vilka nedslak -
Statliga pristillägg på fläsk.
Jämlikt Kungl. Maj :ts beslut 15 mars 1952 skall under 1951/52 enligt
särskilda grunder utgå ett pristillägg av 30 kr per gris. Enligt beslutet beräknas
jordbruket härigenom erhålla ett belopp av 52 milj. kr, vilket upptages
som en särskild post i sammandragstabellen.
Särskild prishöjning på kött och fläsk.
Enligt Kungl. Maj :ts beslut 15 mars 1952 skola baspriserna på kött och
fläsk höjas med 10 öre/kg. Härigenom tillföres jordbruket 15 milj. kr, vilket
belopp upptages som en särskild post i sammandragstabellen.
Försäljning av militärhästar.
Åren 1950/51—1952/53. I samband med beräkningarna rörande husdjursantalets
förändringar ha uppgifter inhämtats från militärmyndigheterna
rörande beräknad försäljning och inköp av militärhästar. Resultatet av beräkningarna,
vilka utförts på samma sätt som tidigare (se Kungl. Maj :ts
prop. 267/1946, s. 116), framgår av följande sammanställning.
1950/51 1951/52 1952/53
Militärens inköp | Antal | Milj. kr | Antal | Milj. | kr | Antal | Milj. kr |
Remonter................ | 600 | 1-3 | 500 | 1-0 |
| 500 | 1-1 |
Övriga hästar............ A vgår | 790 | 1-2 2-5 | 729 | 1-2 | 2-2 | 418 | 0-7 1-8 |
Slakt av militärhästar..... | 1420 | 0 7 | 645 | 0-5 |
| 550 | 04 |
Försäljning till jordbrukare Nettoinkomst för jordbruket | 470 | 0-5 1-2 1-3 | 215 | 0-2 | 0- 7 1- 5 | 180 | 0-2 0 ti 1-2 |
74* Kungl. Maj.is proposition nr 236.
Tabell 5. Husdjursantalet den 15 september åren 1950—53, 1000-tal djur.
| 1950 | 1951 | 1952 | 1953 | |
Hästar |
|
|
|
|
3 år och däröver.................. | 383 | 360 | 335 | 310 |
Unghästar........................ | 23 14 | 22 11 | 19 11 | 16 11 |
Summa unghästar och föl | 37 | 33 | 30 | 27 |
Summa hästar exkl. militärhästar | 420 | 303 | 365 | 337 |
Militärhästar | 15 | 14 | 14 | 14 |
Nötkreatur |
|
|
|
|
| 1 | 1 | 1 | 1 |
Tjurar, 2 år och däröver.......... | 17 1684 | 17 1643 | 17 1560 | 17 1524 |
Summa oxar, tjurar och kor | 1702 | 1661 | 1578 | 1542 |
| 493 | 509 | 504 | 500 |
| 483 | 485 | 485 | 485 |
Summa nötkreatur | 2678 | 2655 | 2 567 | 2 527 |
j Svin |
|
|
|
|
| 4 | 4 | 4 | 5 |
| 131 | 131 | 136 | 140 |
Summa | 135 | 135 | 140 | 145 |
Tabell 6. Husdjursbest&ndets värde den 15 september åren 1950—53.
| Pris, |
| Värde i milj. kronor |
| |
| kronor | 1950 | 1951 | 1952 | 1953 |
Hästar'' 3 år och däröver .......... | 1 150 | 440''4 | 414-0 | 385-2 | 356-6 |
Unghästar.................. | 1150 | 26-4 | 25-8 | 21-8 | 18-4 |
Föl ........................ | 500 | 70 | 5-5 | 5-5 | 5''5 |
Summa |
| 4738 | 444 8 | 4125 | 380-4 |
Nötkreatur |
|
|
|
|
|
Kor, tjurar och oxar ....... | 750 | 1 276-5 | 1 245-8 | 1183-5 | 1156-5 |
Ungnöt .................... | 650 | 320-4 | 330-8 | 327-6 | 325''0 |
Kalvar..................... | 200 | 96-6 | 970 | 97-0 | 97-0 |
Summa |
| 1693 5 | 1673 g | 1608-1 | 1578-5 |
Svin |
|
|
|
|
|
Fargaltar och modersuggor... | 350 | 47-2 | 47-2 | 49-0 | 508 |
Totalsumma |
| 2 214 5 | 2 165 G | 2069-6 | 2 009-7 |
Värdeförändringar från närmast |
|
| - 48-9 | - 96-0 | -59-9 |
1 Exkl. inilitärhästar.
Kungl. Maj.ts proposition nr 236. 75*
Tabell 7. Översikt över jordbrukets inkomster åren 1930/51—1952 53.
n | 1950/51 |
| 1951,52 |
| 1952/53 |
| |||
Varuslag m. m. | Kvant. Pris j Värde j Kvant, | Pris öre/kg | i i Värde Kvant.! Pris | Värde [ | |||||
Höstvete .............. | 322 | 30-00 | 96-6 | 177 | 39-50 | 69-9 | 275 | 50-20 | 138-0 ! |
Vårvete............... | 215 | 33*15 | 71-3 | 122 | 41-60 | 50-8 | 262 | 52-20 | 136-8 j |
Båg................... | 159 | 28-70 | 45-6 | 109 | 38-25 | 41-7 | 169 | 48-10 | 81-3 |
j Arealbidrag för vete.... | — | — | — | — | — | 48-0 | — | — | — |
Korn.................. | 72 | 29-67 | 21-4 | 70 | 37-35 | 26-1 | 71 | 45-00 | 320 |
Havre ................ | 31 | 27-88 | 8-5 | 27 | 33-60 | 9-1 | 49 | 40-00 | 19-6 |
Matärter............... | 14-0 | 47-78 | 6-7 | 13-7 | 56-58 | 7-8 | 15-3 | 72-00 | ilo |
Potatis, mat-.......... | 825 | 18-47 | 152-4 | 825 | 21-50 | 177-4 | 825 | 25-00 | 206-2 |
Potatis, fabriks-........ | 197 | 8*25 | 16-3 | 193 | 10-38 | 20-0 | 240 | 12-32 | 29-6 |
Sockerbetor............ | 1978 | 602 | 119-1 | 1732 | 7-17 | 124-2 | 1952 | 8-18 | 159-7 |
Oljeväxter............. | — | — | 188-2 | — | — | 199-6 | — | — | 209-4 |
Spånadsväxter......... | — | — | 5*0 | — | — | 6l | - • | — | 6-0 |
Köksväxter............ | — | — | 42-1 | - . | — | 53-3 | — |
| 60''0 |
Tobak................. | 0''8 | 295 | 10 | 03 | 343 | 1-1 | 0-3 | 365 | 11 |
Mejerimjölk............ | 3 858 | 30-15 | 1 1631 | 3 640 | 35-48 | 1 291-9 | 3 535 | 32-23 | 1139-3 |
K-mjölk utanför mejeri. | 153 | 36-60 | 56''0 | 150 | 3940 | 59*1 | 145 | 40-50 | 58-7 |
brukning............ | 512 | 33-42 | 1711 | 502 | 36-55 | 183-5 | 492 | 38*75 | 190 6 |
Lantsmörmjölk......... Producent- och kontant- | 60 | 21-15 | 12-7 | 55 | 22-65 | 12-5 | 50 | 23-30 | 11-6 |
bidrag för mjölk..... | — | — | 70-4 | — | — | 70-0 | — | — | 70-0 |
Ägg................... | 66-4 | 272 | 180-6 | 640 | 300 | 1920 | 640 | 330 | 211-2 |
Slakt av fjäderfä....... | — | — | 16-9 | — | — | 18-0 | — | — | 20-0 |
Storboskap............. | 88-7 | 286 | 253-7 | 100-5 | 318 | >324-5 | 91-2 | 321 | 292-8 |
Kalv, större............ | 23-4 | 371 | 86-8 | 24-0 | 394 | 94-6 | 22-9 | 394 | 90-2 |
Kalv, mindre.......... | 13-4 | 295 | 39-5 | 12-5 | 318 | 39-8 | 11-8 | 315 | 37-2 |
Får................... | 2-3 | 334 | 7-7 | 2-1 | 415 | 8-7 | 1-9 | 425 | 8-1 |
Häst.................. | 11-8 | 151 | 17-8 | 12-4 | 170 | 21-1 | 12-4 | 163 | 20-2 |
1 Svin .................. ! Statliga pristillägg på | 1698 | 281 | 477-1 | 169-9 | 341 | 579-4 | 178-5 | 385 | 687-2 |
1 fläsk................ i Särskild prishöjning på |
|
|
|
|
| 52''0 |
|
|
|
kött och fläsk........ |
| — | — | — | — | 15-0 | — | — | — |
Militärhästar .......... | — | — | 1-3 | — | — | 1-5 | — | — | 1-2 |
Ull ................... | 0-5 | 940 | 4-6 | 0-5 | 630 | 2-9 | 04 | 630 | 2-7 |
Export av levande djur | — | — | 1-8 | — | — | 0-1 | — | — | — |
Summa inkomster | — | — | 3 33o*3 | — | — | 3 801-7 | — | — | 39317 |
Index Förändringar i kreaturs- | — | — | 100-0 | — | — | 114-0 | — | — | 117-9 |
kapitalet............. | — | — | -48-9 | — | — | -960 | — | — | -59-9 |
Summa | — | — | 3 286-4 | — | — | 3 705-7 | — | — | 3 871-8 |
Index | — | — | 100-0 | — | — | 112-8 | — | — | 117-8 |
Export av levande djur.
År 1950/51. Exporten av levande djur omfattade under 1950/51 1 205
nötkreatur och 8 svin till ett sammanlagt värde för jordbruket av 1,8 milj. kr.
Åren 1951/52—1952/53. Enligt vad som upplysts från lantbruksförbundet
synes man med hänsyn till bl. a. mul- och klövsjukan och dess följdverkningar
icke kunna räkna med någon export av nötkreatur eller svin
1 Inkl. värdet av de i anledning av mul- och klövsjukan ncdslaktade djuren (4 9 milj. kr).
76*
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
under återstoden av 1951/52 och ej heller under 1952/53. Före mul- och
klövsjukans utbrott hösten 1951, då exporten inställdes, utfördes 64 nötkreatur
till ett värde för jordbruket av 0,i milj. kr. Någon nämnvärd export
av hästar torde icke vara att räkna med under 1951/52 och 1952/53.
Ull.
Åren 1950/51—1952/53. Kvantiteterna ull ha liksom tidigare beräknats
med ledning av antalet tackor. Medelpriset på ull inklusive statligt pristillägg
(100 öre/kg) har med utgång från föreliggande noteringar för
1950/51 beräknats till 940 öre/kg. För 1951/52 och 1952/53 har räknats
med ett medelpris av 630 öre/kg. Vid kalkyltillfället rådande priser, vilka
gällt sedan september 1951, har härvid antagits bestå under resten av
1951/52 och under hela 1952/53.
Förändringar i kreaturskapitalet.
Åren 1950/51—1952/53. Antalet djur vid slutet av år 1950/51 har beräknats
med utgång från resultaten av den representativa husdjursräkningen
den 1 juni 1951 samt de sedvanliga korrigeringar, som erfordras för
att erhålla antalet djur vid produktionsårets slut.
Hästantalets förändringar har som vanligt beräknats med ledning av betäckningsstatistik
och antagen avgång ävensom beräknade försäljningar
och inköp av militärhästar. I beräkningen har även antalet självdöda djur
beaktats.
Förändringarna i nötkreatursantalet ha beträffande kor, ungnöt och kalvar
behandlats i samband med beräkningarna rörande köttproduktionen.
Antalet oxar och tjurar i september 1952 och 1953 har bibehållits oförändrat
i förhållande till antalet i september 1951.
Antalet fargaltar och modersuggor i september 1952 och 1953 antages
successivt öka i jämförelse med september 1951.
Tabell 8. Sammandrag av jordbrukets inkomster åren 1950/51—
1952 53, milj. kr.
| 1950,51 | 1951/52 | 1952/53 |
Brödsäd........................... | 213-5 | 210-4 | 356 1 |
övrig spannmål.................... | 36-6 | 430 | 62-6 |
Potatis och sockerbetor............. | 287-8 | 3210 | 395-5 |
Olje- och spånadsväxter............ | 193-2 | 205-7 | 215-4 |
Köksväxter och tobak.............. | 431 | 54-4 | 61-1 |
Summa vegetabiliska produkter | 774-2 | 835 l | 1090 7 |
Index | 100-0 | 107-9 | 140-9 |
Mjölk och mejeriprodukter.......... | 1 473-3 | 1617-0 | 1 470-2 |
Ägg och slaktfjäderfä............... | 197-5 | 210-0 | 231-2 |
Slaktdjur.......................... | 882-6 | 11351 | 1135-7 |
övrigt............................. | 7-7 | 4-5 | 3-9 |
Summa animaliska produkter | 2 5611 | 2966 6 | 2 8410 |
Index | 1000 | 115-8 | 110-9 |
Samtliga inkomster | 3 335 3 | 3 SOI 7 | 3 9317 |
Index | 1000 | 114-0 | 117-9 |
Förändringar i kreaturskapitalet..... | —48-9 | -96-0 | -59-9 |
, Summa | 3 286-4 | 3 705 7 | 38718 |
Index | 100-0 | 112-8 | 117-8 1 |
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
77*
Sedan våren 1950 har vid beräkningen av förändringarna i kreaturskapilalet
räknats med djurpriser, vilka äro hänförliga till 1949 års prisförhållanden.
I den nu föreliggande kalkylen ha kalkylsakkunniga insatt priser,
som anknyta till det aktuella prisläget men som äro, liksom tidigare, försiktigt
uppskattade.
Som framgår av tabell 6 beräknas husdjursbeståndets värde sjunka avsevärt
under både 1951/52 och 1952/53. Å andra sidan har man emellertid att
räkna med ett ökat pålägg av svin. Härigenom åstadkommes en ökad fläskproduktion,
som representerar ett ökat värde, som icke kommer till synes i
nuvarande kalkyl utan först senare.
Jordbrukets kostnader.
Arbetskostnader.
Lönestatistik och avtal. Vid upprättandet av vårkalkylen 1951 för bl. a.
produktionsåren 1950/51 och 1951/52 funnos definitiva lönestatistiska uppgifter
t. o. in. löneåret 1948/49. Framskrivningen av timförtjänsterna enligt
nämnda lönestatistik kunde verkställas med beaktande av det nya löneavtal
för lantarbetarna, vilket träffades i december 1950 och innebar en
generell lönehöjning för samtliga lantarbetare med 25 öre per timme för
ordinarie tid. Vidare beaktades i nämnda vårkalkyl verkningarna av den
nya lagen om tre veckors semester. Inverkan härav på jordbrukets beräknade
arbetskostnader medtogs i kalkylen fr. o. in. början av produktionsåret
1951/52.
Till höstkalkylen 1951 funnos lönestatistiska uppgifter även för löneåret
1949/50. Dessa gåvo till resultat en genomsnittlig beräknad timförtjänst,
som med 3,66 öre översteg den i vårkalkylen 1951 genom framskrivning
beräknade timförtjänsten för samma löneår.
I föreliggande kalkyl har beaktats lönehöjningen till lantarbetarna enligt
avtal i mars 1952 för tiden januari—december samma år. Nämnda avtal
innebär, att lantarbetarnas löner i genomsnitt ökats med ca 50 öre. Lönehöjningen
är något olika för olika grupper av arbetare, men en vägning
med de vägningstal, som tillämpas i jordbrukskalkylen ger till resultat en
genomsnittlig höjning med 50,si öre per timme för ordinarie tid.
Löneutvecklingen enligt de senaste årens avtal framgår av följande översikt.
Lön för ordinarie tid enligt avtal; vägd timlön för manliga arbetare,
som fyllt 20 år.
Avtalsperiod
Vn —81/u 1949
Vx —*■/. 1950
Va —31/12 1950
Yl—31/i« 1951
Vi— 1952
Timlön, öre
171 19
17319
17717
202-17
252 68
Avtalet innehåller ändringar i fråga om extra ersättartjänstgöring, ersättning
för vissa speciella arbetsuppgifter, ackordslöner etc., vilka icke helt
överensstämma med den procentuella timlönestegringen för ordinarie tid.
Avvikelserna gå i olika riktning. Vidare förekomma principiella förändringar,
som i någon mån påverka de kostnadsmässiga konsekvenserna av avtalet.
Här åsyftade omständigheter kommenteras närmare i det följande.
78*
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
Höjningarna av ackordslönerna äro genomsnittligt procentuellt sett lägre
än höjningen av timlönen. Däremot räknar man med, att arbetsförtjänsten
per timme vid ackord absolut sett kommer att öka lika mycket som timlönen.
Som exempel kan nämnas, att ackordslönen för hässjning stiger med
ca 20 procent samt för krakning och skylning av säd med ca 18 procent.
De extra ersättningarna för förberedelse- och avslutningsarbeten stiga
starkare än timlönen eller med i runt tal 27 procent. Även lönen vid ersättartjänstgöring
samt extra ersättning vid övertidsarbete stiger något starkare
procentuellt sett än timlönerna. I fråga om extra ersättning vid övertid
blir dock höjningen direkt beaktad vid nu tillämpad löneberäkning.
Vidare må omnämnas, att manliga arbetare mellan 18 och 20 år erhålla
5 öre lägre höjning av timlönen än de äldre manliga arbetarna, vilket
icke direkt beaktas, då denna arbetarkategori icke ingår i hopvägningen av
lönerna. I samma riktning verkar det förhållandet, att extra ersättning (60
öre per dag), som tidigare utgått, då »egentlig lantarbetare» tillfälligt kört
traktor, borttagits i det nya avtalet. Båda dessa förändringar verka något
sänkande på effekten av lönehöjningen. I motsatt riktning verkar det förhållandet,
att man ur avtalet borttagit bestämmelsen om 7 timmar och 40
minuters arbetstid samt därmed sammanhängande fridagsbestämmelser.
Härigenom beräknas antalet fridagar för omkring 25 procent av djurskötarna
fr. o. in. juni 1952 öka från 39 till 52 per år, vilket medför ökade
kostnader för ersättartjänstgöring.
Det nya löneavtalet innebär alltså vissa i olika riktning verkande förändringar,
vars effekt svårligen kan beräknas. De kalkylsakkunniga ha ansett
rimligt att mot varandra kvitta verkningarna av dessa.
Avtalet innehåller emellertid även nya bestämmelser i fråga om tid för
arbetets igångsättande in. in. (arbetstiden räknas enligt det nya avtalet i
vissa fall från den tid, då det egentliga arbetet igångsättes — d. v. s. arbetaren
förflyttar sig vid vissa arbeten på egen tid till arbetsplatsen), vilka
visserligen icke direkt påverka den betalda arbetstiden till enskilda anställda,
men som minska arbetsvolymen, sådan denna framkommer i kalkylen.
Exakta beräkningar över de ekonomiska verkningarna av nämnda förändring
kunna icke åstadkommas. Vissa överslagsberäkningar ha utförts,
vilka dock givit skilda resultat. Då de sakkunniga emellertid ansett, att förändringen
bör beaktas, har med ledning av de utförda överslagsberäkningarna
i avvaktan på närmare utredning gjorts ett avdrag på kostnadssumman
med 20 milj. kr för helt år, vilket för år 1951/52 motsvarar 13,3
milj. kr.
Arbetsvolymen. Den bearbetning av grundmaterialet till den jordbruksekonomiska
undersökningen, som ägde rum i samband med kalkylomräkningen
hösten 1951 och som resulterade i en omräkning av arbetskraftsvolymen
för 1946/47—1951/52, kommenteras utförligt i en särskild promemoria
till nämnda höstkalkyl. Till den nu företagna omräkningen har
något nytt material för belysande av arbetsvolymens utveckling icke förelegat.
Uppgifterna om arbetsförbrukningen till den jordbruksekonomiska
undersökningen kunde vid upprättandet av höstkalkylen 1951 delvis beaktas
för bokföringsåret 1950/51. Fullständig bearbetning för detta år har
ännu icke kunnat åstadkommas.
Beräkningarna i samband med höstkalkylen 1951 resulterade i att minskningen
av arbetsvolymen fr. o. m. 1946/47 räknades till 2,94 procent per år
mot tidigare 1,5 procent.
Med den procentuella årliga minskning av arbetsvolymen, som sålunda
tillämpades i höstkalkylen 1951, erhölls för produktionsåret 1951/52 943,90
milj. arbetstimmar, räknat som fullgoda manstimmar. Emellertid gjordes
Kuiujl. Maj. ts proposition nr 236.
79*
ett tillägg med 0,76 procent på arbetsvolymen under det nämnda produktionsåret
med hänsyn till den förskjutning i relationen mellan löner till
män och kvinnor, som ägt rum i 1951 års lantarbetaravtal. Efter detta tilllägg
erhölls en arbetsvolym för 1951/52 av sammanlagt 951,07 milj. timmar.
Då inget nytt material föreligger räknas för prognosåret alltjämt med samma
minskningstakt som i höstkalkylen 1951. Nedskrivningen av arbetsvolymen
med procenttalet 2,94 har gjorts med utgångspunkt från den arbetsvolym
(943,90 milj. timmar), som erhölls före tillägget med hänsyn till den förändrade
lönerelationen. Härvid erhålles för produktionsåret 1952/53 en sammanlagd
arbetsvolym av 916,15 milj. timmar. Eftersom den i höstkalkylen
1951 beaktade förändringen i relationen mellan löner till män och kvinnor
alltjämt är bestående har ett tillägg med 0,76 procent på arbetsvolymen
gjorts även för produktionsåret 1952/53. Den totala arbetsvolymen för
nämnda år blir efter denna korrigering 923,n milj. timmar.
Timlöner. Arbetskostnaderna ha hittills framräknats som en produkt av
antal manstimmar och genomsnittliga timförtjänster till manliga lantarbetare
enligt socialstyrelsens lönestatistik. På grund av att lönestatistiken
framkommer först i efterhand, har i prognosberäkningarna gjorts en framskrivning
av timförtjänsterna enligt socialstyrelsens lönestatistik med hänsyn
till avtalslönens utveckling. Vid de senaste kalkyltillfällena har dock eu
viss omläggning företagits, i det att avtalslönerna för de aktuella kalkylåren
helt enkelt uppräknats med en faktor, den s. k. »överbetalningsfaktorn»,
vilken uttrycker förhållandet mellan observerade timförtjänster enligt
lönestatistiken och avtalslöner för ordinarie tid under en följd av år.
Den senaste kända »överbetalningsfaktorn», som tillämpades vid framräkningen
i höstkalkylen 1951, var 1,064 i genomsnitt för 1945/46—1949/50.
För att om möjligt förenkla arbetskostnadsberäkningen och undvika de
relativt besvärliga korrigeringarna i efterhand, verkställde de sakkunniga
i samband med vårkalkylen 1951 en närmare undersökning angående relationerna
mellan observerade timförtjänster och avtalslöner. Ifrågavarande
undersökning resulterade i ett förslag från de kalkylsakkunniga, att arbetskostnadsberäkningarna
i samband med övergång till nytt basår fr. o. in.
det nya basåret skulle grundas på avtalslöner.
De sakkunnigas förslag, som behandlas i Ivungl. Maj :ts prop. 207/1951
(s. 183—189) innebar, att semesterersättning och vissa andra avtalsstipulerade
extraförtjänster skulle läggas till avtalslönen för ordinarie tid.
Det ansågs emellertid lämpligt att härvid endast räkna med de avtalsstipulerade
tillägg, vilkas effekt med tillräcklig säkerhet kunde beräknas. I den
jämförelse mellan timförtjänster enligt lönestatistiken och avtalslöner för
ordinarie tid, som redovisas i vårkalkylen 1951, gjordes därför endast tilllägg
till avtalslönen med hänsyn till semesterersättning och övertidsersättningar.
Semesterersättningens inverkan beräknades i form av ett tillägg
med 4,2 procent av avtalslönen för samtliga arbetare t. o. in. 1950/51 samt
för 1951/52 med 6,4 procent. Tillägget gjordes på den genomsnittliga lönen
efter hopvägningen.
Beräkningen av övertidsersättningen (tillägget utöver ordinarie lön vid
övertidsarbete) gjordes med utgångspunkt från uppgifter om övertid i procent
av arbetad tid för arbetare med kollektivavtal enligt socialstyrelsens
lönestatistik. Övcrtidsprocenten beräknades på grundval av uppgifter för
eif antal år till 2,7. Den genomsnittliga övertidsersättningen per timme beräknades
genom sammanvägning av avtalsmässig extra ersättning i öre per
timme vid övertidsarbete under å ena sidan vardagar samt å andra sidan lördagar
och helgdagsaftnar samt vid nattarbete. Härvid gavs viktstalet 1 åt
den sistnämnda gruppen av övertidsarbete, medan övertidsersättningen un
-
BO*
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
der vardagar gavs viktstalet 6. Beräkningen har nu fullföljts på grundval
av övertidsprocenten enligt lönestatistiken för år 1950. övertidsprocenten
har under de senaste åren varit:
1948 .......................... 2-4
1949 .......................... 3 0
1950 .......................... 4 1
Medeltal....................... 3 2
Övertidsersättningen i öre per timme har varit:
Lördagar och helgdagsaftnar
samt vid Vardagar
nattarbete
1948 ............... 90 60
1949 ............... 90 60
1950 ............... 90 60
1951 ............... 110 70
1952 ............... 140 90
Med utgångspunkt från övertiden i procent av arbetad tid och extra
ersättning per timme beräknas övertidsersättningen nu liksom i vårkalkylen
1951 utslagen på all arbetad tid. Den i vårkalkylen 1951 redovisade
beräkningen införes i följande tablå jämte komplettering för produktionsåret
1952/53.
Sammanställning rörande arbetsförtjänst per timme för lantarbetare 1948/
49—1952/53 enligt avtalslön inkl. vissa avtalsstipulerade tillägg.
Samtliga vården i öre/tim.
övertidsers.
| Avtalslön | Övertids- procent | Övertidsers. öre/över- tidstim. | utslagen på | Semester- ersättning | Summa |
|
|
|
| 1U0 |
| a t d + e |
| a | b | C | d | e | f |
1948/49 .... | .. . 170-72 | 2-7 | 64-3 | 1-74 | 717 | 179-63 |
1949/50 .... | . . . 174-52 | 2-7 | 64-3 | 1-74 | 7-33 | 183-59 |
1950/51 .... | . . . 193-84 | 3-2 | 71-9 | 2-30 | 8-14 | 204 28 |
1951/52 .... | ... 235-82 | 3-2 | 900 | 2-88 | 15-09 | 253-79 |
1952/53 .... | ... 252-68 | 3-2 | 97 1 | 3-11 | 1617 | 271-96 |
Kostnadssummor. I tabell 9 redovisas beräkningen av jordbrukets arbetskostnader.
.1 tabellen redovisas även beräkningen enligt höstkalkylen 1951.
Kostnaderna för produktionsåret 1950/51 ha beräknats till 2 005,8 milj.
kr med utgångspunkt från timförtjänst enligt lönestatistiken. Beräkningen
på grundval av avtalslönerna inklusive tillägg för semester- och övertidsersättningar
ger till resultat en kostnadssumma av 1 986,6 milj. kr. För produktionsåren
1951/52 och 1952/53 har beräkning enligt den tidigare tilllämpade
principen icke utförts. Med utgångspunkt från avtalslön inklusive
tillägg erhålles 2 413,7 milj. kr för år 1951/52 samt 2 510,5 milj. kr för år
1952/53. I hittills anförda summor är den inledningsvis omnämnda korrigeringen
för ändrade förhållanden i fråga om arbetstidens början icke utförd.
Efter avdrag med 13,3 respektive 20,o milj. kr för åren 1951/52 och 1952/53
erhålles:
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
81*
1951/52............ 2 400''4 milj. kr
1952/53............ 2 490-5 » »
Den nu tillämpade beräkningen ger alltså absolut sett en kostnadssumina,
som för år 1950/51 är 19,2 milj. kr lägre än enligt lönestatistiken. Skillnaden
har emellertid ingen inverkan på den indexmässiga utvecklingen av
arbetskostnaderna för åren efter det nya basåret, enär avtalslönen i båda
fallen är avgörande för denna.
Tabell 9. Beräkning av Jordbrukets arbetskostnader.
Å r | Arbetsvolym | Beräknad timförtjänst, öre | Kalkylbelopp | |
milj. kr | Index | |||
Höstkalkylen 1951 (enligt lönestatistiken) |
|
|
|
|
1948/49........................... | 1 032-29 | 181-32 | 1871-7 | 224-6 |
1949/50 ........................... | 1 001-94 | 188-48 | 1888-5 | 226-6 |
1950/51 ........................... | 972-49 | 206-25 | 2 005-8 | 240-7 |
Å r | Arbetsvolym | Avtalslön | Kalkyl belopp | |
milj. kr | Index | |||
Vdrkalkylen 1952 (enligt avtalslöner) |
|
|
|
|
1948/49........................... | 1032-29 | 179-63 | 1 854-3 |
|
1949 50 ........................... | 1001-94 | 183-59 | 1839-5 |
|
1950/51........................... | 972-49 | 204-28 | 1 986-6 | 100-0 |
1951/52 ........................... | 951-07 | 253-79 | 1 2 413-7 | 121-5 |
1952/53 ........................... | 923-11 | 271-96 | 1 2 510-5 | 126-4 |
Kapitalkostnader.
Grundlörbättrlngar, avskrivning och underhåll.
Kostnaderna för grundförbättringar ha alltsedan vårkalkylen 1947 redovisats
enligt grunder, som angivits av de sakkunniga för utredning om
rationaliseringens inverkan på jordbrukets arbetskostnader m. m. Senaste
vårkalkyl har nu justerats med hänsyn till lönehöjning till lantarbetarna
fr. o. m. januari 1952, prisutvecklingen för tegelrör samt förändringen i de
från staten utbetalade bidragen.
Löneutvecklingens inverkan på kostnaderna för grundförbättringar har
tidigare beaktats på grundval av observerade timförtjänster enligt socialstyrelsens
lönestatistik. Då emellertid i samband med övergången till nytt
basår beräkningen av jordbrukets arbetskostnader i föreliggande kalkyl
baserats på avtalslöner, har det ansetts lämpligt att samtidigt övergå till
avtalslöner som beräkningsunderlag även i fråga om kostnaderna för grundförbättringar.
Eftersom beräkningen av grundförbättringskostnaderna göres
genom framskrivning med index av en viss arbets- respektive material- 1
1 Avdrag har här icke gjorts med hänsyn till ändrad tid för arbetets början.
6* Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 236.
82*
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
kostnad per ha, påverkas icke resultatet genom omläggningen. Denna innebär
blott en förenkling av beräkningsmetodiken.
Då sannolikt en betydande del av grävningsarbetet vid täckdikning numera
utföres maskinellt, kan på grund därav den verkliga kostnadsutvecklingen
avvika från den här under förutsättning av handgrävning beräknade. De
sakkunniga ha för avsikt att närmare undersöka detta förhållande.
Täckdikningskostnader. Mellan vårkalkylen och höstkalkylen 1951 inträffade
en del prisstegringar på tegelrör, medan priserna sedan höstkalkylen
varit oförändrade. Kostnaderna för underhåll och avskrivning av
täckdiken, som för 1951/52 i vårkalkylen uppgingo till 10,59 milj. kr, beräknas
n,u för nämnda år till 13,85 milj. kr. För prognosåret beräknas en
kostnad av 14,34 milj. kr.
Som omnämndes i höstkalkylen 1951 uppgingo de under 1950/51 utbetalda
statliga bidragen för täckdikning till 0,58 milj. kr. I nämnda kalkyl
påvisades även det dåliga samband, som råder mellan bidragsbeviljade och
utförda arbeten. Då någon ledning för bedömandet av täckdikningsverksamhetens
kommande omfattning knappast kan fås genom de av lantbruksstyrelsen
beviljade bidragsbeloppen, ha de sakkunniga tillämpat den konstaterade
summan för utbetalda statliga bidrag under 1950/51 även för
1951/52 och 1952/53.
Kostnader för underhåll av större öppna diken. Längden av underhållskrävande
öppna avloppsdiken har liksom i vårkalkylen 1950 och 1951 hållits
oförändrad. Orsaken härtill diskuteras närmare i Kungl. Maj:ts prop.
207/1951 (s. 190).
Sammandrag över jordbrukets kostnader för grundförbättringar redovisas
i tabell 10, där även avdrag gjorts för de statliga bidragen.
Tabell 10. Jordbrukets kostnader lör grundförbfittringar. Värdetal i milj. kr.
År | Täck- diknings- kostnader | Kostnader för | Avgår statsbidrag | Nettosumma | Index | |
1938/39 | 1950/51 | |||||
1938/39 .............. |
|
|
| 7-54 | 100-0 |
|
1950/51 .............. | 11-24 | 8-46 | 0-58 | 19-12 | 253-6 | 100-0 |
1951/52 .............. | 13-85 | 10-54 | 0-58 | 23-81 | 315-8 | 124-5 |
1952/53 .............. | 14-34 | 11-33 | 068 | 25-09 | 332-8 | 131-2 |
Ekonomibyggnader, avskrivning och underhåll.
Kostnaderna för avskrivning och underhåll av ekonomibyggnader ha
fr. o. m. vårkalkylen 1948 beräknats i enlighet med anvisningar efter särskild
undersökning av de sakkunniga för utredning om rationaliseringens
inverkan på jordbrukets arbetskostnader m. m. Beräkningsmetodiken innebär
framräkning av en i den speciella utredningen fastslagen kostnadssumma
av 123,5 milj. kr för avskrivning och underhåll av jordbrukets ekonomibyggnader
1946. Framräkningen verkställes så långt möjligt enligt utvecklingen
av ett riksindex för ekonomibyggnadskostnader utarbetat inom Statens
forskningsanstalt för lantmannabyggnader (SFL). Beräkningen behandlas
relativt utförligt i vårkalkylen 1948 (Kungl. Maj :ts prop. nr 275/
1948).
I föreliggande kalkyl har dock liksom i höstkalkylen 1951 gjorts ett tillfälligt
avsteg från tidigare beräkningsmetodik, och beräkningarna ha utförts
enligt två alternativ. Det ena av dessa ansluter sig helt till den sedan
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
83*
1948 använda metodiken, medan det andra innebär ett avsteg från denna. I
detta andra alternativ ha nämligen priserna på trävaror fått följa prisutvecklingen
för andra materialier än trävaror. Angående motiven till denna
nya beräkningsmetodik hänvisas till en närmare diskussion i texten till
höstkalkylen 1951, som alltjämt får anses vara aktuell. Sålunda håller
sig priset på trävaror fortfarande på samma höga nivå som under hösten
1951, vilket framgår av följande tablå över indextal för trävaror, vilka omräknats
med januari 1950 som bas.
Index för trävaror, januari 1950 = 100
1950 Januari.... 100 0 1951 Januari.... 174-6 1952 Januari.... 226-7
Februari... | 100-0 | Februari... | 1746 |
Mars...... | 116-6 | Mars...... | 214-4 |
April...... | 123-4 | April...... | 214-4 |
Maj....... | 123-8 | Maj....... | 220-4 |
Juni....... | 123-8 | Juni....... | 226-7 |
Juli....... | 123-8 | Juli....... | 226-7 |
Augusti____ | 123-8 | Augusti .... | 226-7 |
September . | 138-0 | September . | 226-7 |
Oktober ... | 138-0 | Oktober ... | 226-7 |
November . | 138-0 | November . | 226-7 |
December.. | 138-0 | December.. | 226-7 |
I följande översikt visas lantbruksförbundets (SL:s) prisindex med 1946
som bas, dels för trävaror, dels för allt byggnadsmaterial enligt de båda beräkningsmetoder,
som omnämnts i det föregående.
SL:s prisindex för byggnadsmaterial.
År Trävaror
1946 .............. 100 0
1947 .............. 109-4
1948 .............. 124-0
1949 .............. 128-9
1950 .............. 159-8
1951 .............. 277-8
1952 .............. 292-3
1953 .............. 292 3
Allt byggnadsmaterial med samma pris- | |
med full inverkan | utveckling för |
av prisstegringen | trävaror som för |
på trävaror | övrigt material |
(I) | (II) |
1000 | 1000 |
104-2 | 1042 |
113 2 | 113-2 |
117-2 | 117-2 |
134-2 | 118-8 |
207-6 | 146-0 |
219-7 | 156-5 |
219-7 | 156-5 |
Vid framskrivningen av SL:s index för byggnadskostnader för produktionsåren
1951/52 och 1952/53 har förutsatts en lönehöjning från 1 april
1952 med 8 procent av förut utgående lön till byggnadsarbetare. Vidare har
lönehöjningen till lantarbetarna från den 1 januari 1952 beaktats.
Den gängse framskrivningen av SFL:s index enligt utvecklingen av lantbruksförbundets
månadsindex för byggnadskostnader har utförts enligt de
båda alternativen.
84*
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
Framskrivning av SFL:s index med SL:s index.
År
SFL:s index
1935/37 = 100
SL:s index
1951 = 100 1949 = 100
I II
SFL:s index framskriven
med SL:s index
I II
1938 .......... 109-9
1939 .......... 113-7
1946 .......... 181-6
1947 .......... 193-7
1948 .......... 205-1
1949 ...... | ..... 204-7 |
| 100-0 |
| 204-7 |
1950 ...... | ..... 2189 |
| 101-5 |
| 207-8 |
1951 ...... | ..... 316-8 | 1000 | 1222 | 316-8 | 250 1 |
1952 ...... |
| 109-9 | 136-7 | 348-2 | 279-8 |
1953 ...... |
| 110-3 | 137-4 | 349 4 | 281-3 |
Framskrivning av kostnaderna. Med tillämpande av de båda olika alternativen
har på vanligt sätt verkställts framskrivning av den kostnadssumma,
som genom inventering och särskilda beräkningar fastställts för år
1946.
Tabell 11. Framskrivning av 1946 års kostnadssumma med SFL:s index.
| SFL:s | index | Kalenderår | Produk- |
| In( | iex |
| ||
| 1946 | = 100 | milj. kr | milj. kr | 1938/39 | 1950/51 | ||||
| I | II1 | I | II1 | i | II1 | I | ip | I | II1 |
1938 ................. | 60-5 |
| 74-7 |
|
|
|
|
|
|
|
1939 (1938/39)......... | 62-e |
| 77-3 |
| 76-4 |
| 100-0 |
|
|
|
1946 (1945/46)......... | lOO-o |
| 1235 |
| 120-3 |
| 157-5 |
|
|
|
1947 (1946/47)......... | 106-7 |
| 131-8 |
| 129-0 |
| 168-2 |
|
|
|
1948 (1947/48)......... | 112-9 |
| 139-4 |
| 136-9 |
| 179-2 |
|
|
|
1949 (1948/49)......... | 112-7 | 112-7 | 139-2 | 139-2 | 139-3 |
| 182-3 |
|
|
|
1950 (1949/50)......... | 120-5 | 114-4 | 148-8 | 141-3 | 145-6 | 140-6 | 190-6 | 184-0 |
|
|
1951 (1950 51)......... | 174-4 | 137-7 | 215-4 | 170-1 | 193-2 | 160-5 | 252''9 | 210-1 | 100-0 | 100-0 |
1952 (1951/52)......... | 191-7 | 154-1 | 236-7 | 190-3 | 229-6 | 183-6 | 300-6 | 240-3 | 118-8 | 114-4 |
1953 (1952/53)......... | 192-4 | 154-9 | 237-6 | 191-3 | 237-3 | 191-0 | 310-6 | 250-0 | 122-8 | 1190 |
Vid beräkningsmetod I, d. v. s. då priserna på trävaror tillåtas att i sin
helhet slå igenom i beräkningarna, erhålles nu en kostnadsstegring av 46,7
milj. kr för 1951/52 jämfört med vårkalkylen 1951. För prognosåret är
kostnaden enligt samma beräkningsmetod 7,7 milj. kr högre än för 1951/52.
I alternativ II, där prisstegringen på trävaror fr. o. m. januari 1950 endast
tillåtits slå igenom i samma mån som övriga materialprisstegringar,
erhålles en kostnadssumma för prognosåret, som överstiger 1951/52 års
kostnad enligt samma beräkningsmetod med 7,4 milj. kr.
Kostnaderna enligt alternativ II understiga motsvarande kostnader enligt
alternativ I med för 1951/52 46,o milj. kr och för 1952/53 46,3 milj. kr.
De sakkunniga vilja med hänsyn till i höstkalkylen 1951 anförda överväganden
förorda att i den nu aktuella kalkylen liksom i höstkalkylen 1951
för ekonomibyggnader inräknas kostnadssummor enligt alternativ II.
1 Prisutvecklingen för trävaror har i alternativ II fr. o. m. 1 januari 1950 fått följa prisutvecklingen
för övriga materialier.
Knngl. Maj.ts proposition nr 236.
85*
Siloanläggningar. Tidigare har under rubriken »Ekonomibyggnader» redovisats
en särskild post för siloanläggningar. Utvecklingen av silovolymen
bar emellertid icke kunnat tillfredsställande klarläggas, och vid de senaste
kalkyltillfällena har volymen hållits konstant. Eu undersökning, som nu
företagits angående silokostnaderna, ger vid handen, att den årliga kostnadssurainan
torde ligga i närheten av 2 milj. kr. Det har dock icke varit möjligt
att med tillräcklig säkerhet fastställa volymen. Då dessutom kostnadsposten
i fråga icke är av nämnvärd betydelse för totalkostnadernas utveckling ha
de sakkunniga uteslutit densamma i avvaktan på besked om silovolymen i
1951 års jordbruksräkning.
Maskiner och redskap, avskrivning och underhåll.
Åren 1948/4-9—1952/53. Beräkningarna av kostnaderna för avskrivning
och underhåll av maskiner och redskap ha fr. o. m. vårkalkylen 1948 utförts
enligt de principer, som utarbetats av de sakkunniga för utredning rörande
frågan om rationaliseringens inverkan på jordbrukets arbetskostnader in. in.
Detta innebär, att avskrivningskostnaderna beräknas med utgångspunkt
från kända årliga inköpskostnader enligt en 15-årig avskrivningsplan samt
med tillämpning av återanskaffningsvärdeprincipen. Vad underhållskostnaderna
beträffar innebär de sakkunnigas metod kostnadsberäkning genom
framskrivning av senaste kända kostnadssumma enligt deklarationsundersökningen.
Avskrivningskostnader. Vid upprättandet av vårkalkylen 1951 tillämpades
för avskrivningsberäkningen resultaten av undersökningar över jordbrukets
inköp av nya maskiner och redskap under år 1950. Dessa undersökningar
voro i fråga om traktorerna definitiva men för övriga maskiner och
redskap preliminära. Undersökningen över jordbrukets anskaffning av andra
maskiner och redskap än traktorer under 1950 har emellertid sedermera
slutförts, och definitiva siffror kunde tillämpas i höstkalkylen 1951. Till
nämnda kalkyl gjordes även en preliminär undersökning angående inköpen
av traktorer under 1951. På grundval av denna räknades i höstkalkylen
1951 med att jordbrukets inköp av nya traktorer under 1951 uppgick till
13 000. Den nu tillgängliga definitiva undersökningen visar, att traktoranskaffningen
under nämnda år var större.
Till de nu utförda beräkningarna av avskrivningssummornas storlek hn
företagits undersökningar rörande dels jordbrukarnas inköp av traktorer
under 1951, som i det föregående omnämnts, dels inköpen av övriga i avskrivningsberäkningen
medtagna grupper av maskiner och redskap under samma
år. Dessa undersökningar ha utförts enligt samma principer som under
de närmast föregående åren. Uppgifter ha sålunda inhämtats från kända
tillverkare och importörer av lantbruksmaskiner och redskap om värdet (beräknat
i det pris jordbrukarna betalat) av försäljningen år 1951. Undersökningen
över traktorinköpens storlek har kunnat definitivt slutföras, under
det att inköpen av övriga maskiner och redskap ännu endast preliminärt
kunnat fastställas.
Liksom vid tidigare undersökningar har nu konstaterats ett antal nya tillverkare
och importörer, vilka påbörjat sin verksamhet under 1950 och 1951.
I de undersökningar om jordbrukets inköpskostnader för maskiner och
redskap, som här omnämnts, ingår icke värdet av mjölktransportkärl. Inköpskostnaderna
för dessa undersökas separat, varvid uppgifter inhämtas
från tillverkare och importörer, varefter borträknas den del av inköpskostnaderna,
som bestritts av andra än jordbruket (främst mejeriföreningarna).
Denna inventering har för 1951 liksom tidigare utförts i samarbete med
Svenska mejeriernas riksförening.
86*
Kungl. Maj. ts proposition nr 236.
Beträffande de utförda undersökningarna om maskininköpen skall i det
följande lämnas vissa uppgifter.
Undersökningen angående inköpen av traktorer har under tidigare år
endast avsett de traktorer, som försålts till jordbrukare. I den nu utförda
undersökningen för 1951 ha uppgifter inhämtats över traktorförsäljningen
till å ena sidan jordbrukare samt å andra sidan armén, industrier, väg- och
gatuförvaltningar, rena skogsbruk m. in. Beträffande de mindre traktorerna,
vilka delvis användas i trädgårdsbruk, har begärts och erhållits särskild
redovisning över försäljningar till jordbrukare respektive trädgårdsodlare.
Denna utökade redovisning har begärts för att med säkerhet undvika, att
avskrivningsberäkningen belastas med traktorer försålda för andra ändamål
än jordbruk.
Jordbrukets inköp av traktorer har under 1951 nått sin hittills största
omfattning vad beträffar såväl antal som inköpssummomas storlek. Totalt
har enligt ingångna uppgifter under 1951 försålts 13 858 traktorer till jordbrukare,
däri icke inräknat ett antal mindre s. k. trädgårdstraktorer (ca
100 st), vilka försålts till jordbrukare. I följande tablå redovisas jordbrukarnas
inköp av traktorer under de sex senaste åren.
1946 ....... | ...... 3 891 |
1947 ....... | ...... 7 332 |
1948 ....... | ...... 11309 |
1949 ....... | ...... 11173 |
1950 ....... | ...... 12 490 |
1951....... | ....... 13 858 |
Jordbrukarnas inköpskostnader för traktorer, som 1950 utgjorde 120,s
milj. kr (exkl. dragbilar) stego under 1951 till 141,7 milj. kr. I detta belopp
inkluderas även det hundratal småtraktorer, som försålts till jordbrukare,
men som icke ingå i ovanstående tablå. Någon anskaffning av dragbilar har
icke räknats med under 1951.
För prognosberäkningen har som vanligt måst göras en uppskattning av
traktorinköpen under ett år, i detta fall kalenderåret 1952. Det har räknats
med att antalet nyinköpta traktorer under detta år skall stanna vid 10 000,
vilket skulle innebära en minskning med omkring 3 900 jämfört med 1951.
Beträffande övriga maskiner och redskap har i det föregående omnämnts,
att undersökningen av inköpens storlek 1951 ännu icke slutförts. Uppgifter
ha emellertid hittills ingått från företag, som 1950 representerade 92,i procent
av den totala inköpssumman till jordbruket. I avskrivningsberäkningen
har nu upptagits jordbrukets inköpskostnader för maskiner och redskap
enligt aktuella uppgifter så långt dylika föreligga samt för de återstående
firmorna samma belopp, som dessa redovisade 1950. Inköpssummorna äro
följande.
Enligt hittills ingångna uppgifter för 1951 .................... 142-5 milj. kr
Försäljning under 1950 från företag, som hittills icke lämnat
uppgifter för 1951........................................ 10 9 » »
Preliminär summa för 1951 153''4 » »
Den totala redovisade inköpssumman för maskiner och redskap exklusive
traktorer under 1950 var 138,7 milj. kr. Redan de hittills ingångna uppgifterna
för 1951 överstiga sålunda denna summa.
För 1952 har räknats med inköp av andra maskiner och redskap än traktorer
till samma volym, som nu preliminärt beräknats för 1951.
Kungl. Maj. ts proposition nr 236. 87*
Inköpskostnaderna för mjölktransportkärl under 1951 äro avsevärt lägre
än under 1950.
I följande tablå anges de i det föregående diskuterade resultaten av olika
undersökningar av jordbrukets inköpskostnader för traktorer, andra maskiner
och redskap samt mjölktransportkärl. Liksom i de tidigare årens undersökningar
saknas uppgifter i fråga om jordbrukets inköp av vagnar, kälkar
och seldon, pumpar och hydroforer, elektriska motorer, äggkläckningsmaskiner
och andra utrustningsdetaljer till hönshus in. m. Här nämnda
inventarier ha hittills icke kunnat redovisas i enkätundersökningarna och
ligga för samtliga år utanför avskrivningsberäkningarna.
| I enkät- | Mjölktrans- |
| Trakto- | Total- |
|
| undersök- | portflaskor | S:a redo- | rer enl. | summa |
|
År | ningen med- | enl. särskild | visat exkl. | särsk. un- | inkl. | ioaa _ ioo |
| tagna | undersök- | traktorer | dersök- | trak- |
|
| grupper | ning |
| ning | torer |
|
| 1000 kr | 1000 kr | 1000 kr | 1000 kr | 1000 kr |
|
1938 .... | .. 40 406 | 1503 | 41 909 | 20 971 | 62 880 | 100-0 |
1946 .... | ... 91 759 | 2 563 | 94 322 | 29 787 | 124 109 | 197-4 |
1947 .... | ,.. 101 640 | 2 387 | 104 027 | 53 965 | 157 992 | 251-3 |
1948 .... | .. 119 939 | 2 418 | 122 357 | 90192 | 212 549 | 338-0 |
1949 .... | ... 125 904 | 3 213 | 129 117 | 102 156 | 231 273 | 367-8 |
1950 .... | .. 138 659 | 4 362 | 143 021 | ^ 120 874 | 263 895 | 419-7 |
1951 .... | ,.. 1153 400 | 3 255 | 156 655 | 141 698 | 298 353 | 474-5 |
Ehuru inköpssummorna för andra maskiner och Tedskap än traktorer
under 1951 äro större än 1950, är inköpsvolymen under 1951 lägre, ökningen
av det nominella beloppet står alltså helt i samband med prisstegringar.
I följande tablå anges inköpssummorna under de fem senaste åren, reducerade
till 1938 års prisläge, i jämförelse med de redovisade inköpssummorna
för 1938. (Värdetal i tusental kronor.)
Övriga maskiner
År | Traktorer | och redskap | Summa | Index |
|
| portkärl |
|
|
1938 ............ | ......... 20 971 | 41 909 | 62 880 | ioo-o |
1947 ........... | ......... 32 509 | 78 216 | 110 725 | 176-1 |
1948 ............ | ........ 52 437 | 88 472 | 140 909 | 224-1 |
1949 ........... | ......... 58 043 | 89 169 | 147 212 | 234-1 |
1950 ............ | ......... 69 080 | 98 364 | 167 444 | 266-3 |
1951 ........... | ......... 71601 | 93 862 | 165 463 | 263 1 |
Volymökningen för traktorerna är lägre än den, som erhålles vid jämförelse
mellan antalet nyanskaffade traktorer under 1950 respektive 1951.
Detta torde stå i samband med, att de under 1951 anskaffade traktorerna
genomsnittligt varit mindre eller av annan standard än de, som anskaffades
1950. Efter sammanslagning av inköpssummorna i 1938 års prisläge för
traktorer resp. övriga maskiner och redskap m. m. erhålles en volymindex
ay 203,i för 1951 (1938 = 100). Motsvarande tal 1950 var 266,3. Det förefaller
alltså, som om inköpsvolymen totalt sett skulle ha nått sin kulmen
under 1950.
På grundval av de nu tillgängliga, delvis preliminära uppgifterna om
maskininköpens storlek under 1951 samt med hänsyn till omnämnda upp
-
1 Preliminärt — 5 Exkl. dragbilar, som betingat 5 75 milj. kr.
88*
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
skattningar av inköpen under 1952 har avskrivningsberäkningen justerats
och framförts t. o. in. 1952/53. Avskrivningskostnaderna redovisas för vissa
år i följande tablå.
Avskrivningskostnader i 1 000-tal kr beräknade
å återanskaffningsvärde för
År | traktorer | Övriga redo-visade ma-skiner och | samtliga |
| Relativa tal |
|
|
| redskap | redskap |
|
|
|
|
| m. m. | m. m. |
|
|
|
| A | B | C | A | B | c |
1938/39 | .... 4 927 | 29 830 | 34 757 | 100-0 | 100-0 | ioo-o |
1947/48 | .... 18 059 | 64 448 | 82 507 | 366-5 | 216-1 | 237-4 |
1948/49 | .... 24 385 | 73 948 | 98 333 | 494-9 | 247-9 | 282-9 |
1949/50 | .... 31 822 | 81 287 | 113 109 | 645-9 | 272-5 | 325-4 |
1950/51 | .... 42 376 | 95 953 | 138 329 | 860-1 | 321-7 | 398-0 |
1951/52 | .... 52 936 | 111 641 | 164 577 | 1 074-4 | 374-3 | 473-5 |
1952/53 | .... 58 087 | 119 914 | 178 001 | 1 179-0 | 402-0 | 5121 |
För produktionsåret 1951/52 uppgå de nu beräknade avskrivningskostnaderna
till 164,6 milj. kr mot 139,i milj. kr enligt vårkalkylen 1951. För
produktionsåret 1952/53 uppgår avskrivningskostnaderna till 178,o milj. kr.
Underhållskostnader. Kostnaderna för underhåll av maskiner och redskap
beräknas genom framskrivning med utgångspunkt från storleken av dessa
kostnader för hela jordbruket enligt deklarationsundersökningen. Beräkningen
på grundval av deklarationsundersökningen har tidigare endast
avsett gårdar med mera än 2 ha åkerjord. I samband med övergången till
nytt basår har emellertid nu (liksom redan förut för elkostnaderna) inkluderats
beräknade underhållskostnader vid brukningsdelar under 2 ha. Härvid
har liksom för elkostnaderna räknats med samma kostnad per ha för
de minsta brukningsdelarna som vid gårdar inom storleksgruppen 2—5 ha.
Vid upprättandet av vårkalkylen 1951 funnos uppgifter enligt deklarationsundersökningen
t. o. in. 1949. Uppgifterna för nämnda år voro emellertid
preliminära.
I samband med nu utförd beräkning har funnits tillgängliga dels definitiva
siffror enligt bearbetningen av deklarationsmaterialet för 1949, dels
preliminära siffror för 1950.
Framskrivning av kostnadssummorna enligt deklarationsundersökningen
för de aktuella kalkylåren har tidigare gjorts med hänsyn till utvecklingen
av reservdelspriserna samt timförtjänster till arbetare vid reparationsverkstäder.
Till höstkalkylen 1951 erhöllos emellertid uppgifter från priskontrollnämnden
över verkstadstaxornas utveckling fr. o. in. 1948. Index över
utvecklingen av timförtjänsterna vid reparationsverkstäder ersattes därför i
nämnda kalkyl med index över verkstadstaxornas utveckling. (Uppgifterna
över verkstadstaxorna avse den vid reparationsarbeten debiterade ersättningen
per manstimme för olika dyrorter.) Speciell hänsyn togs till det förhållandet,
att samtliga verkstäder nu anses tillgodogöra sig de tillåtna högsta
taxorna, under det att en viss del av verkstäderna tidigare icke tillfullo utnyttjade
maximitaxorna.
Den senast beslutade höjningen av verkstadstaxorna medgavs att gälla
fr. o. in. 1 februari 1951. De då beslutade taxorna ligga i medeltal 20,8 procent
högre än medeltalet för år 1948. Ansökningar om medgivanden av taxehöjningar
vid verkstäderna ligga f. n. inne hos statens priskontrollnämnd.
Den främsta motiveringen för dessa ansökningar är det nya löneavtalet
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
89*
för verkstadsarbetarna. I föreliggande beräkning av underhållskostnaderna
för maskiner och redskap har verkställts framskrivning av index för verkstadstaxorna
enligt anvisningar från priskontrollnämnden. Enligt beräkningar
inom priskontrollnämnden har till den tillämpade procentuella stegringen
av verkstadstaxorna lagts två enheter med hänsyn till de i det föregående
omnämnda förhållandena i fråga om verkstädernas utnyttjande av
de fastställda maximitaxorna.
Priserna på reservdelar ha sedan 1950 stigit med 24,2 procent. I följande
tablå visas utvecklingen av vägd index för reservdelar och verkstadstaxor
(0,60 X index för verkstadstaxor -j- 0,4o X prisindex för reservdelar).
1950 ............ | ........... 1000 |
1951............ | ........... 113-2 |
1952 ............ | ........... 128-0 |
1953 ............ | ........... 129-5 |
I samband med att i höstkalkylen 1951 en annan index tillämpades än
tidigare för framskrivningen av kostnadssumman enligt deklarationsundersökningen
beaktades även, att detta påverkar den faktor, som användes för
beräknandet av inverkan på underhållskostnaderna genom den alltjämt fortgående
ökningen av maskinparkens volym. Framskrivningen av kostnadssumman
för 1950 i enlighet med vad i det föregående anförts samt med
hjälp av de i föregående tablå angivna indextalen för reservdelspriser och
verkstadstaxor redovisas i följande översikt, där de framräknade kostnadssummorna
för kalenderår även omräknats till produktionsår (värdetal i
milj. kr).
År
1948
1949 (1948/49)
1960 (1949/50)
1961 (1960/61)
1962 (1951/52)
1953 (1952/53)
Underhålls-kostnader | Kostnadssum-mor efter upp-räkning med (volymökning) | Vägd index | Kostnadssum-morna fr. o. m. t,„ B framräkna- P . “i”’5'' Uons-mdex år | Index, 1938/ 1950/ 39= 51 = 100 100 | |
A | B | C | D E | F | G |
.. 114-7 | — | — | — 121-0 | 280-1 |
|
.. 128-7 | — | 100-0 | — 127-2 | 294-4 |
|
— | 133-2 | 1132 | 150 8 143-4 | 331-9 | 1000 |
— | 137-7 | 128-0 | 176-3 167-8 | 388-4 | 117-0 |
. . - | 142-2 | 129-5 | 184-1 181-5 | 420-1 | 126-6 |
Sammandrag. Totalkostnaderna för avskrivning och underhåll av maskiner
och redskap redovisas i tabell 12.
Tabell 12. Sammandrag av avskrivnings- och underhållskostnader ISr maskiner
oeh redskap, milj. kr.
|
| Avskriv- | Underhålls- kostnader |
| Index |
| År | ningskost- nader | Summa | 1938/39 | 1950/51 |
1938/39 ................. | 34-8 | 43-2 | 78-0 | 100-0 |
|
1948/49 ................. | 98-3 | 121-0 | 219-8 | 281-2 |
|
1949/50 ................. | 113-1 | 127-2 | 240-3 | 308-1 |
|
1950/61 ................. | 138-8 | 143-4 | 281-7 | 361-2 | 100-0 |
1951/52 ................. | 164-6 | 167-8 | 832-4 | 426-2 | 118-0 |
1952/53 ................. | 178-0 | 181-6 | 359-5 | 460-9 | 127-6 |
90*
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
De totala kostnaderna för maskiner och redskap uppgå enligt beräkningarna
till 332,4 milj. kr 1951/52 samt 359,5 milj. kr 1952/53. Kostnadssumman
för prognosåret är alltså 27,i milj. kr högre än den nu beräknade kostnaden
för 1951/52.
Elektricitet.
Åren 1949/50—1952/53. Beräkningen av jordbrukets kostnader för elektricitet
utföres genom framskrivning av senaste kända kostnadssumma enligt
deklarationsundersökningen med hjälp av en faktor, som representerar den
genomsnittliga procentuella stegringen av dessa kostnader under de tre senaste
år, för vilka uppgifter finnas tillgängliga. I vårkalkylen 1951 räknades
med den stegring, som erhölls i medeltal för 1947—1949.
I samband med nu upprättad kalkyl ha definitiva uppgifter enligt deklarationsundersökningen
kunnat erhållas för 1949 samt preliminära uppgifter
enligt samma undersökning för 1950. Den definitiva uppgiften för 1949
avviker obetydligt från den tidigare angivna preliminära. För 1950 visar deklarationsundersökningen
en ökning av elektricitetskostnaderna med 3,5 milj.
kr. Kostnaderna för de aktuella produktionsåren visa därför en viss stegring,
då framräkning nu verkställes med utgångspunkt från de kända kostnaderna
1950. Beräkningsresultaten enligt i det föregående diskuterad framskrivning
redovisas i följande sammanställning.
Kostnadssumma enligt deklarationsundersökningen
med framräkning för senare är,
År milj. kr
| Kalenderår | Produktionsår |
1938 ........ | ...... 16-70 | — |
1939 (1938/39) ........ |
| 117-51 |
1949 (1948/49) ........ |
| 37-71 |
1950 (1949/50) ........ |
| 41-23 |
1951 (1950/51) ........ |
| 44-47 |
1952 (1951/52) ........ |
| 47-77 |
1953 (1952/53) ........ | ...... 52-51 | 51-30 |
Efter upprättandet av vårkalkylen 1951 ha inträffat tvenne förändringar,
som verka höjande på elkostnaderna och som icke kan förutsättas vara inkluderade
i den redovisade framskrivningen, nämligen höjning av energioch
grundavgifterna samt införandet av 10 procent elskatt under budgetåret
1951/52.
Inverkan av höjda energi- och grundavgifter. Under början av 1951 medgav
priskontrollnämnden höjning av avgifterna för elektrisk energi. Denna
avsågs kunna träda i kraft den 1 april samma år. Den medgivna höjningen
verkade olika vid olika taxor. En närmare redogörelse härom finnes intagen
i text till höstkalkylen 1951.
Eftersom denna höjning i huvudsak gäller endast energiavgiften, kan procenttalet
icke direkt tillämpas för beräkning av stegringen i jordbrukets elkostnader.
Inom priskontrollnämnden har emellertid beräknats, att den genomsnittliga
höjningen av eltaxorna per den 1 april för jordbrukets del uppgår
till 9 procent räknat på de totala kostnaderna (grundavgift + energiavgift).
I föreliggande kalkyl har räknats med denna höjning fr. o. m. den 1
april 1951.
Senare medgavs emellertid en höjning även i fråga om grundavgifterna.
Denna beräknas ha trätt i kraft den 1 juli 1951. Tillsammans beräknas de 1
1 Medeltal av kostnadssummorna för åren 1938 och 1940.
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
91*
båda höjningarna medföra en ökning av jordbrukets elkostnader med 15
procent. I kalkylen har sålunda räknats med en höjning av 9 procent fr. o. m.
den 1 april 1951 samt med ytterligare 5 procent höjning fr. o. in. 1 juli samma
år.
Inverkan av elskatt. Med anledning av riksdagens beslut om skatt på
elektrisk kraft fr. o. in. den 20 juni 1951 har i den föreliggande beräkningen
liksom i höstkalkylen 1951 beaktats även den kostnadsstegring, som föranledes
härav. Elskatten utgår med exakt 10 procent av erlagda kraftavgifter
för högspänd ström, som dock huvudsakligen förbrukas inom storindustrien
och till järnvägsdrift, samt med 1 öre per kilowattimme för lågspänd
ström till andra ändamål — däribland jordbruket. Den sistnämnda skattesatsen
motsvarar emellertid omkring 10 procent av det genomsnittliga priset
på lågspänd ström, vilket även förutsatts i kalkylsakkunnigas beräkning. Då
föreliggande beslut om elskatt endast avser budgetåret 1951/52, har merkostnad
på grund härav endast räknats för denna tid.
De totala elektricitetskostnaderna efter justering med hänsyn till taxehöjningar
och elskatt redovisas i tabell 13.
Tabell 13. Jordbrukets kostnader lör elektricitet Inkl. elskatt och höjda
energiav gifter.
Å r | Elkostnader | Kostnadsökning | Summa elkost- nader milj. kr | Index | ||
höjda energitaxor | | elskatt | 1938/39 | 1950/51 | |||
1938/39............. | 17-51 |
| I | 17-51 | lOO-o |
|
1948/49 ............. | 37-71 | — |
| 37-71 | 215-4 |
|
1949/50 ............. | 41-28 | — | — | 41-23 | 235-5 |
|
1950/51............. | 44-47 | 2-ll | 0-85 | 47-43 | 270-9 | lOO-o |
1951/52............. | 47-77 | 7-17 | 4''58 | 59-52 | 339-9 | 125-5 |
1952/53............. | 51-80 | 7-70 | — | 59-00 | 337 0 | 124-4 |
Räntekostnader.
Åren 1950/51—1952/53. De sakkunniga för utredning av rationaliseringens
inverkan på jordbrukets arbetskostnader in. in. behandlade i sitt betänkande
(SOU 1950: 29, s. 92 ff och 290 ff) frågan om en omläggning av den
som ett led i de tidigare beräkningarna ingående fördelningen av lantbrukskapitalet
på eget kapital och lånekapital och det därmed sammanhängande
spörsmålet om lämpliga räntesatser. Kommitténs förslag i nu berörda frågor
anknöt i stort sett till förut tillämpat beräkningssätt. Vissa skäl syntes
emellertid tala för att man vid en övergång till nytt basår borde pröva frågan
om en enhetlig räntesats för lantbrukskapitalet i dess helhet.
Kalkylsakkunniga dryftade frågan i samband med upprättandet av normkalkylen
våren 1951 samt diskussionen av övergång till nytt basår (Kungl.
Maj :ts prop. 207/1951, s. 200 ff). Kalkylsakkunniga ansågo det, på grundval
av härvid redovisade överväganden, lämpligt att vid övergång till en
ny basperiod använda följande metod såsom mest ägnad att återspegla
utvecklingen av räntan på lantbrukskapitalet. Lantbrukskapitalet fördelas
på tre lika delar. På den första av dessa tillämpas den effektiva hypoteksräntan,
på den andra delen samma ränta med tillägg av 0,5 procentenheter
samt på den tredje delen räntan på borgens- och växellån. Kalkylsakkunniga
ha i de förevarande beräkningarna använt denna metod.
92*
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
Beräkningarna av jordbrukets räntebärande lantbrukskapital ha skett
med tillämpning av den metod, som på sin tid föreslogs av de sakkunniga
för utredning av frågan om rationaliseringens inverkan på jordbrukets arbetskostnader
m. in. (Se redogörelse härför i Kungl. Maj:ts prop. 212/1949,
s. 164 ff.) Metoden innebär bl. a. ett beaktande av den kostnadsstegring, som
är en följd av ökningen av kapitalvolymens värde.
I de senaste kalkylerna bär beräkningen av fastighetskapitalet grundats
på ett medeltal för taxeringsvärdena vid 1938 och 1945 års fastighetstaxeringar,
varvid eu reduktion gjorts för de i nämnda värden ingående bostadsvärdena.
Det på detta sätt beräknade fastighetskapitalet har uppgått till
3 168 milj. kr.
Under hösten 1951 ha beredningsnämnderna avgett förslag till taxeringarna
vid 1952 års fastighetstaxering. Kalkylsakkunniga ha från Riksskattenämnden
erhållit de förslag, som hittills från länsstyrelserna insänts till
nämnden och vilka utgöra ungefär 91 procent av hela materialet. En bearbetning
av beredningsnänmdernas förslag för jämförbara kommuner har
visat, att taxeringsvärdena i förhållande till 1945 års fastighetstaxering höjts
med i genomsnitt 55 procent. Vid 1945 års fastighetstaxering uppgick jordbruksfastigheternas
taxeringsvärde texkl. skogsvärde) till 5 332 milj. kr.
Tillämpas den ovan erhållna procentuella höjningen, kan motsvarande värde
vid 1952 års fastighetstaxering preliminärt beräknas uppgå till 8 265 milj.
kr. I detta belopp ingår även värdet av bostäder, vilket icke skall upptagas
i jordbrukskalkylen.
Reduktionen för bostadsvärdet har vid beräkningen av det hittills i kalkylen
tillämpade fastighetskapitalet gjorts med utgångspunkt från vissa undersökningar
av bl. a. byggnadernas nuvärden, som år 1946 utfördes av statens
forskningskommitté för lantmannabyggnader, samt kommitténs byggnadskostnadsindex.
En närmare redogörelse för beräkningarna återfinnas
i »Betänkande angående arbets- och kapitalkostnaderna i jordbrukskalkylen»
(SOU 1950: 29). Enligt forskningskommitténs undersökningar uppgick
nuvärdet för bostäderna år 1946 till 2 817 milj. kr. Kalkylsakkunniga ha
ansett, att samma förfaringssätt, som de sakkunniga använt xäd beräkningen
av avskrivnings- och underhållskostnaderna för ekonomibyggnader, lämpligen
bör användas även vid framskrivningen av bostadsvärdet. (Härvid tages
ej full hänsyn till de sedan januari 1950 inträffade prishöjningarna på
trävaror.) Den på s. 55 i tabell 11 under alternativ II redovisade indexserien
har ansetts kunna användas i detta sammanhang. För 1951 utgör nämnda
index 137,7 (1946 = 100,o). Framskrives det tidigare angivna bostadsvärdet
med detta index, erhålles för 1951 ett bostadsvärde av 3 879 milj. kr.
Det med utgångspunkt från statistiska centralbyråns överprisstatistik för
första halvåret 1951 framräknade totala saluvärdet för jordbruksfastigheterna
utgör samtidigt 10 984 milj. kr. Bostädernas värde i procent av jordbruksfastigheternas
saluvärde är sålunda enligt redovisade beräkningar 35,3.
Motsvarande procenttal var år 1945, enligt beräkningarna i det tidigare
nämnda betänkandet 35.4.
Medeltalet för jordbruksfastigheternas taxeringsvärde (exkl. skogsvärde)
enligt 1945 års fastighetstaxering och motsvarande beräknade värde för
1952 års taxering är 6 798 milj. kr. Detta medeltal har reducerats för bostadsvärdet
med 35,3 procent, och det fastighetskapital, som nu har upptagits i
kalkylen uppgår sålunda till 4 398 milj. kr mot tidigare 3 168 milj. kr. Med
den räntesats, som tidigare tillämpats för ej belånat fastighetskapital för år
1950/51 — 3,54 procent — erhålles en kostnadsstegring med 43,6 milj. kr.
Tillämpas i stället den vid övergång till nytt basår förordade högre räntesatsen
— 3,76 procent — blir kostnadsstegringen 46,2 milj. kr.
93*
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
Beträffande tillämpningen av det med hänsyn till 1952 års fastighetstaxering
(avseende år 1951) framräknade fastighetskapitalet, ha de sakkunniga
ansett sig böra redovisa olika alternativ.
Alternativ I. Det nya fastighetskapitalet insättcs i det nya basåret 1950/51.
I förhållande till det gamla basåret 1938/39 kommer det nya basåret då att
uppvisa ett kalkylmässigt underskott av 32,7 milj. kr. (Enligt detta alternativ
uppgå nämligen kostnaderna för 1950/51 till 3 567,9 milj. kr och kostnadsindex
till 244,08 enheter. Den medelst kostnadsindex framskrivna basinkomsten
uppgår till 3 347,6 milj. kr mot ett beräknat inkomstbelopp på
3 314,9 milj. kr.) För 1952/53 äro kostnaderna enligt detta beräkningssätt
4 297,6 milj. kr, och kostnadsindex i förhållande till basåret 1950/51 uppgår
till 123,08 enheter. Den framskrivna basinkomsten blir då 4 044,9 milj. kr mot
ett beräknat inkomstbelopp på 3 869,i milj. kr. Det kalkylmässiga underskottet
för 1952/53 blir sålunda 173,i milj. kr.
Alternativ II. Det gamla fastighetskapitalet insättes i det nya basåret
1950/51. Det nya fastighetskapitalet tillämpas för 1952/53. Kostnadsindex
för 1952/53 kommer därvid att uppgå till 124,73 enheter. Då 1950/51 enligt
tabell D. visar ett kalkylmässigt överskott på 8,4 milj. kr i förhållande till
1938/39, avföres detta belopp från den för 1950/51 såsom basår beräknade
inkomstsumman. Basinkomsten blir då 3 278 milj. kr och den med kostnadsindex
framskrivna basinkomsten blir för 1952/53 4 088,6 milj. kr mot ett beräknat
inkomstbelopp av 3 871,8 milj. kr. Det kalkylmässiga underskottet
för 1952/53 blir sålunda 216,8 milj. kr.
De sakkunniga vilja framhålla, att skillnaden mellan alternativen I och II
i huvudsak beror på att kalkylen för 1950/51 visar ett underskott enligt alternativ
I jämfört med den gamla basen 1938/39, medan det överskott, som
ursprungligen förelegat, avförts enligt alternativ II i det nya basåret. De
sakkunniga ha till belysning härav även velat redovisa resultatet för alternativ
I, när underskottet vid övergången till nytt basår elimineras. I alternativ
I göres därvid ett tilllägg till inkomstsumman med 32,7 milj. kr i den nya
basen. Underskottet i det sålunda modifierade alternativet I blir 213,5 milj. kr
mot 216,8 .milj. kr enligt alternativ II. Den obetydliga skillnaden mellan
dessa resultat beror på att tillägget till alternativ I beräknats med användning
av den tidigare tillämpade räntesatsen för ej belånat fastighetskapital
(förenämnda 3,54 %). Vid lika räntesatser ge alternativen I och II exakt
samma resultat.
De sakkunniga ha icke tagit ställning till frågan om i vilken utsträckning
de företagsmässigt kalkylerade kostnadsökningarna till följd av fastighetskapitalets
stegring skola beaktas vid prissättningen för 1952/53.
I särskilda yttranden ha herrar Juréen, Carbell, Lindskog och Odhner förordat
alternativ I, herrar Stensgård, Holmström och Åstrand förordat alternativ
II. De sakkunnigas ordförande har ej tagit ställning i denna fråga.
Kostnader för förnödenheter.
Driv- och smörjmedelskostnader.
Den starka utökning av traktordriften inom jordbruket, som ägt rum under
de senare åren, fortsätter alltjämt i oförminskad takt. En undersökning
över anskaffningen av nya traktorer under 1951 visar, att traktorinköpen
under nämnda år varit de största hittills. I de närmast föregående kalkylerna
ha påvisats de svårigheter, som äro förenade med beräkningarna av
driv- och smörjmedelskostnader under en period med en dylik starkt utveckling
av Iraktoriseringen. Den stora anskaffningen av traktorer till mind
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
94*
Tabell 14. Beräkning av Jordbrukets räntekostnader. Lantbrukskapitalet med
fördelning på fastighets- och driftskapital, milj. kr.
| 1950/51 | 1951/52 | 1952/53 |
Fastighetskapital ........................... alt. I | 4 398 | 4 398 | 4 398 |
alt. II | 3 168 | 3 168 | 4 398 |
Driftskapital |
|
|
|
Kreaturskapital................................. | 2 559 | 2 757 | 2 822 |
Maskin- och redskapskapital..................... | 1029 | 1200 | 1333 |
Förrådskap ital.................................. | 729 | 839 | 1 108 |
Fältinventariekapital............................ | 461 | 532 | 568 |
Därav: |
|
|
|
Arbete...................................... | 241 | 291 | 302 |
Utsäde..................................... | 155 | 170 | 185 |
Konstgödsel................................. | 65 | 71 | 81 |
Summa | 4 778 | 6 328 | 5 831 |
Summa lantbrukskapital.................... alt. I | 9176 | 9 726 | 10 229 |
alt. II | 7 946 | S496 | 10 229 |
Index...................................... alt. I | 1000 | 106-0 | 111-5 |
alt. II | 100-0 | 106-9 | 128-7 |
Vid beräkningarna tillämpade räntesatser. |
|
|
|
Hypoteksränta.................................... | 3-22 | 3-24 | 3-24 |
Hypoteksränta plus 0’5 procentenheter.............. | 3-72 | 374 | 3-74 |
Ränta å borgenslån m. m.......................... | 4-35 | 453 | 4-53 |
Medelränta | 376 | 3-84 | 3-84 |
Räntekostnader. |
|
|
|
Milj. kr.................................... alt. I | 346 0 | 373 5 | S928 |
alt. II | 298 8 | 3262 | 392 8 |
Index...................................... alt. I | 100-o | 108-3 | 113-9 |
alt. II | 100-0 | 109-2 | 1315 |
re brukningsdelar torde medföra, att de nya traktorerna delvis få relativt
kort årlig användningstid. Samtidigt torde det emellertid få räknas med,
att en del av dessa traktorer användas vid andra än traktorägarens jordbruk
mot ersättning eller vid arbetsbyte. Vidare må omnämnas, att de traktorer,
som anskaffas till maskinstationerna — i den mån en utökning här
äger rum — kunna bidraga till att öka användningstiden i genomsnitt. Viktigast
bland de faktorer, vilka motväga minskningen i den årliga användningstiden
på grund av småbrukens traktorisering, är dock den allmänna
utökning av traktorernas användning vid förut traktoriserade jordbruk,
som alltjämt äger rum. Då man söker bedöma den sannolika utvecklingen
av drivmedelsförbrukningen per traktor och år, kunna alltså anföras faktorer,
som verka i olika riktning.
För att få ett säkert grepp om den faktiska utvecklingen av driv- och
smörjmedelsförbrukningen skulle under en period som den nuvarande med
kraftiga förändringar av antalet traktorer behövas årliga undersökningar
över den genomsnittliga förbrukningen av drivmedel per traktor eller av
totalförbrukningen. Då senaste nu tillgängliga större undersökning avser kalenderåret
1949, ha kalkylsakkunniga planerat en ny undersökning i samband
med 1952 års arealinventering. Undersökningen skulle i första hand
avse förbrukningen av olika driv- och smörjmedel per traktor under 1951.
I samband med höstkalkylen 1951 upptogo de sakkunniga en principdiskussion
om gränsdragningen mellan jordbruk och skogsbruk såvitt angår
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
95*
traktorkostnaderna. Det konstaterades härvid, att några möjligheter att särskilja
kostnaderna för dragkraftsförbrukning till jordbruk och skogsbruk
f. n. icke föreligga. De sakkunniga hänvisa i fråga om nämnda diskussion
till text i höstkalkylen 1951.
Föreliggande beräkningar äro i vad gäller förbrukningen av drivmedel per
traktor huvudsakligen grundade på arméförvaltningens undersökning 1950,
vilken avsåg förbrukningen av drivmedel under 1949. I fråga om förbrukningen
av bensin till bensindrivna traktorer har viss kontroll kunnat erhållas
genom en undersökning utförd inom Statens Jordbruksnämnd (administrativa
byrån) grundad på restitutionsansökningarna under 1950. Nämnda
undersökning är emellertid icke direkt jämförbar med arméförvaltningens,
enär den endast avser bensindrivna traktorer vid gårdar, där endast en
traktor finnes.
Liksom tidigare har det varit möjligt att följa utvecklingen av driv- och
smörjmedelskostnader enligt deklarationsundersökningen. Även oljebolagens
uppgifter över försäljningen av motorfotogen och motorbrännolja under
1951 har kunnat jämföras med de beräknade totalkvantiteterna av nämnda
drivmedelsslag.
Antalet traktorer, dragbilar och jeepar i drift.
Liksom i de två närmast föregående kalkylerna har man vid beräkningen
av antalet traktorer och dragbilar i drift utgått från antalet enligt arméförvaltningens
undersökning hösten 1950. Enligt nämnda undersökning fanns
i september—oktober 1950 sammanlagt 59 750 egentliga jordbrukstraktorer
inom landet. Som vanligt har en framskrivning av antalet ägt rum med hänsyn
till jordbrukets nyanskaffning av traktorer efter räkningen samt vidare
med hänsyn till uppskattad nedskrotning av äldre traktorer. Beräkningarna
diskuteras närmare i det följande.
Jordbrukets anskaffning av nga traktorer under 1951.
Till höstkalkylen 1951 gjordes en preliminär undersökning om jordbrukets
traktoranskaffning under nämnda år. På grundval av denna beräknades
i höstkalkylen 1951 traktoranskaffningen under samma år till 13 000 st.
En definitiv undersökning över traktorimportörernas och tillverkarnas försäljning
av traktorer till olika köparkategorier under 1951 har nu avslutats.
Till jordbrukare försåldes under 1951 sammanlagt 13 858 egentliga traktorer.
Dessutom inköptes av jordbrukare ca 100 s. k. trädgårdstraktorer, vilka
dock icke medtagits i beräkningarna över antalet traktorer i drift.
För beräkningen av antalet traktorer i drift under produktionsåren
1951/52 och 1952/53 erfordras en uppskattning av inköpens storlek under
kalenderåren 1952 och 1953. I vårkalkylen 1951 räknades med att anskaffningen
under 1952 skulle uppgå till 9 000 traktorer. Med hänsyn till den
ihållande tendensen i fråga om utökningen av jordbrukets traktorbestånd
samt det förhållandet, att utmönstringen av äldre traktorer under de kommande
åren måste bli relativt betydande, har nu liksom i höstkalkylen 1951
räknats med 10 000 nya traktorer under 1952. Samma inköp har förutsatts
för 1953.
De redovisade inköpen av traktorer 1947—1951 jämte uppskattad anskaffning
under 1952 och 1953 återfinnas i följande tablå. I tablån ha inköpssiffrorna
även omräknats till produktionsår.
96*
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
Antal till jordbruket inköpta traktorer .. » > » » » | Kalender- år ... 1947 | 7 332 | Produktions- år 1947/48 | 9 983 | ||
» > | > |
| ... 1949 | 11173 | 1948/49 | 11218 |
» 2> | > |
| ... 1950 | 12 490 | 1949/50 | 12 051 |
Tf | 3> |
| ... 1951 | 13 858 | 1950/51 | 13 402 |
Uppskattat | antal ... |
| ... 1952 | 10 000 | 1951/52 | 11286 |
1 | » . . . |
| . .. 1953 | 10000 | 1952/53 | 10 000 |
Framskrivning av antalet traktorer, dragbilar och jeepar.
Vid beräkningen av antalet traktorer under produktionsåren 1950/51—
1952/53 har som vanligt tagits hänsyn till nedskrotning av äldre traktorer.
Resultaten av 1950 års traktorräkning tyda på, att den nedskrotning av
traktorer, som under de senaste åren räknats med i jordbrukskalkylen, varit
för hög. Vid bedömningen av denna fråga i samband med framskrivningen
av antalet traktorer för de kommande åren bör dock beaktas, att en betydande
del av det antal, som anskaffades för 15 å 20 år sedan, nu måste
vara av sådan beskaffenhet, att vid den fortsatta betydande tillförsel av nya
traktorer, som räknats med i kalkylen, nedskrotningen måste bliva omfattande.
De sakkunniga ha nu räknat med en nedskrotning av 2 500 traktorer
under produktionsåret 1950/51 samt 3 000 under vartdera av åren 1951/52
och 1952/53.
Med anförda anskaffnings- och avgångssiffror erhålles följande beräkning
över antalet i drift varande traktorer under produktionsåren 1950/51—
1952/53.
År
1950/51
1951/52
1952/53
Vid prod.- | Inköpt under året | Uppskattad avgång | Vid prod.- | Beräknat genomsnitt- | D:o av- |
årets | (skrotning) | slut | ligt antal i | rundat | |
början | under året | drift |
| ||
59 750 | 13 402 | 2 500 | 70652 | 65201 | 65 200 |
70 652 | 11286 | 3 000 | 78938 | 74795 | 74 800 |
78 938 | 10000 | 3000 | 85 938 | 82438 | 82 400 |
Eftersom antalet dragbilar endast kan bedömas genom särskilda undersökningar
finnes nu inget nytt material för belysande av denna fråga. I beräkningarna
har alltså förutsatts 8 500 dragbilar i jordbruket enligt räkningen
i september—oktober 1950.
Från importören har nu erhållits uppgifter över försäljningen av jeepar
till jordbrukare t. o. m. 1951. Med hänsyn härtill har antalet jeepar i drift
beräknats enligt följande.
1949/50 ............ 475
1950/51 ............ 510
1951/52 ............ 540
1952/53 ............ 570
Fördelning med hänsyn till olika drivmedel.
Traktorer. I texten till vårkalkylen 1951 redogöres för den uppdelning av
traktorerna med hänsyn till olika drivmedel, som med hjälp av verkställd
inventering då kunde genomföras. Någon ny undersökning i fråga om traktorernas
fördelning med hänsyn till användning av olika drivmedel föreligger
icke. Däremot har liksom i de två närmast föregående kalkylerna för
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
97*
delning av den förutsatta ökningen av traktorbeståndet verkställts med ledning
av motsvarande fördelning för de traktorer, som inköpts under kalenderåren
1950 och 1951. Minskat antal försålda bensintraktorer under 1951
ger anledning att räkna med ett avsevärt mindre antal bensindrivna traktorer
i drift under 1951/52 (5 650 st) än vad som räknades med i vårkalkylen
1951 (6 100 St). ,
Dragbilar. Dragbilarna fördelades i vårkalkylen 1951 enligt resultaten av
den förut omnämnda inventeringen under hösten 1950. Något nytt material
föreligger icke.
Fördelningen av traktorer och dragbilar med hänsyn till drivmedelsslag
redovisas i tabell 15 för åren 1949/50—1952/53 enligt den föregående
diskussionen.
Tabell 15. Jordbrukstraktorer, dragbilar och jeepar fördelade med
hänsyn till drivmedelsslag.
| 1949/50 | 1950/51 | 1951/52 | 1952/53 |
Hjultraktorer. |
|
| '' |
|
Bensindrivna .................... | 4 100 | 5 050 | 5 650 | 6 200 |
Brännoljedrivna med startbensin .. | 2 400 | 2 700 | 2 750 | 2 800 |
> utan » | 6 900 | 8 600 | 10150 | 11350 |
Motorfotogendrivna.............. | 40 150 | 48 400 | 55 800 | 61 600 |
Summa | 53 550 | 64 750 | 74 350 | 81 950 |
Bandtraktorer. |
|
|
| : . , . ''] |
Bensindrivna .................... | 50 | 50 | 50 | 50 |
Brännoljedrivna med startbensin .. | 70 | 70 | 70 | 70 |
> utan i | 80 | 80 | 80 | 80 |
Motorfotogendrivna .............. | 250 | 250 | 250 | 250 |
Summa | 450 | 450 | 450 | 450 |
Totalsumma traktorer | 54 000 | 65 200 | 74 800 | 82 400 |
ökning sedan föreg. år |
| 11 200 | 9 600 | 7 600 |
Dragbilar. |
|
|
|
|
Bensindrivna .................... | 3 900 | 3 900 | 3 900 | 3 900 |
Motorfotogendrivna.............. | 4 600 | 4 600 | 4 600 | 4 600 |
Summa | 8 500 | 8 500 | 8 500 | 8 500 |
Jeepar............................. | 475 | 510 | 540 | 570 |
Förbrukningen av drivmedel samt antalet driftstimmar per traktor och år.
Traktorer. Inledningsvis har omnämnts, att beräkningarna i vårkalkylen
1951 baserades på uppgifter om drivmedelsförbrukningen per traktor enligt
undersökning i samband med traktorinventeringen hösten 1950.
Vid behandlingen av denna fråga ha de sakkunniga liksom i höstkalkylen
1951 med hänsyn till att den starka utökningen av traktorbeståndet till övervägande
del torde gälla relativt små brukningsdelar, där den årliga driftstiden
per traktor är lägre än den genomsnittliga, gjort en justering av beräkningarna
i vårkalkylen 1951 för åren fr. o. in. l''950/51. Man har härvid
utgått ifrån, att de traktorer, varmed traktorbeståndet beräknas öka under
de tre senaste åren, ha samma genomsnittliga årliga driftstid som traktorer
vid jordbruk i storleksgruppen 20—30 ha enligt undersökningen 1950. Den
nämnda undersökningen avser, som förut nämnts, drivmedelsförbrukninsen
1949. b
7* Bihang till riksdagens protokoll 1052. 1 sand. Nr 236.
98*
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
I följande översikt redovisas i
kol. 1. i vårkalkylen 1951 för alla åren tillämpad drivmedelsförbrukning i
genomsnitt för olika grupper av traktorer (med denna förbrukning
räknas fortfarande för det antal traktorer, som beräknades finnas i
drift under 1949/50);
kol. 2. nu tillämpad drivmedelsförbrukning för de traktorer, som enligt beräkningarna
tillkommit under produktionsåren 1950/51—1952/53
(28 400 st);
kol. 3. nu erhållen genomsnittlig
1950/51;
kol. 4. nu erhållen genomsnittlig
1951/52;
kol. 5. nu erhållen genomsnittlig
1952/53.
Hjullraktorer:
Bensindrivna....................
Brännoljedrivna med startbensin..
» utan »
Fotogendrivna..................
Bandtraktorer:
Bensindrivna....................
Brännoljedrivna med startbensin..
» utan »
Fotogendrivna..................
Dragbilar:
Bensindrivna....................
Fotogendrivna..................
Jeepar............................
drivmedelsförbrukning per traktor
drivmedelsförbrukning per traktor
drivmedelsförbrukning per traktor
1 | 2 | 3 | 4 | 5 |
1500 | 1400 | 1480 | 1470 | 1 470 |
3 650 | 1800 | 3 440 | 3 410 | 3 390 |
3 650 | 1800 | 3 280 | 3 060 | 2 920 |
2 850 | 2 150 | 2 730 | 2 650 | 2 610 |
1050
9 350
9 350
4 000
520
850
3 300
Dragbilar. Beräkningarna i vårkalkylen äro oförändrade.
Antalet driftstimmar per traktor och år. För beräkningen av förbrukningen
av smörjmedel har nu liksom tidigare tillämpats ett mot drivmedelsförbrukningen
svarande genomsnittligt antal driftstimmar per traktor.
Härvid har för förbrukningen per timme tillämpats samma normer som
vid de närmast föregående kalkylerna (liter/tim).
Hjultraktorer:
Bensindrivna.................................. 35
Brännoljedrivna med startbensin................ 7-0
» utan » 7-0
Fotogendrivna ................................ 6’5
Bandtraktorer:
Bensindrivna.................................. 50
Brännoljedrivna med startbensin................ 7-0
» utan » 7*0
Fotogendrivna ................................ 6-5
Dragbilar:
Bensindrivna.................................. 50
Fotogendrivna ................................ 5 0
Jeepar.......................................... 55
De nyinköpta traktorernas genomsnittliga storlek kan vara av visst intresse
i samband med bedömningen av drivmedelsförbrukningen per timme.
Under de senare åren har genomsnittsstorleken varit relativt konstant.
99*
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
Dock voro de under 1950 anskaffade traktorerna något större (28,8 hkr på
remskivan) än de, som anskaffades under de närmast föregående åren
(27,2 hkr 1949 och 25,9 hkr 1948). För 1951 har bearbetningen i fråga om
storleksfördelningen för de nyanskaffade traktorerna ännu icke verkställts.
Med tillämpande av förut angivna normer för drivmedelsförbrukning per
timme samt drivmedelsförbrukning per maskin och år erhålles följande
antal driftstimmar per maskin och år i genomsnitt:
Hjultraktorer: | 1949/50 | 1950/51 | 1951/52 | 1952/53 |
Bensindrivna..................... |
| 420 | 420 | 420 |
Brännoljedrivna med startbensin .. | .. 520 | 490 | 490 | 480 |
» utan » | .. 520 | 470 | 440 | 420 |
Fotogendrivna................... | .. 440 | 420 | 410 | 400 |
Bandtraktorer: 1949/50—1952/53
Bensindrivna .............................. 210
Brännolj edrivna med startbensin............ 1 340
> utan » ............ 1340
Fotogendrivna............................. 610
Dragbilar:
Bensindrivna............................... 100
Fotogendrivna............................. 170
Jeepar....................................... 600
Förbrukning av startbensin per traktor.
I vårkalkylen 1951 baserades beräkningarna över förbrukningen av startbensin
på de resultat, som erhållits i den förut omnämnda undersökningen
hösten 1950 över bl. a. drivmedelsförbrukningen. I nu verkställd kalkyl
har förbrukningen av startbensin till traktorer under 1950/51—1952/53
justerats med hänsyn till förut redovisad beräkning av förbrukningen av
motorfotogen och motorbrännolja.
Hjultraktorer: | Slartbensin, liter per traktor och år 1949/50 1950/51 1951/52 1952/53 | |||
Brännoljedrivna med startbensin . | . 290 | 270 | 270 | 270 |
Fotogendrivna................... Bandtraktorer: Brännoljedrivna med startbensin .. Fotogendrivna .................. Dragbilar: Fotogendrivna .................. | . 150 | 140 1949/50-1952/53 .... 220 .... 135 | 140 | 140 |
Totala antalet traktortimmar.
Med utgångspunkt från förut angivna beräkningar dels över antalet traktorer,
dragbilar och jeepar under de olika nu aktuella produktionsåren, dels
över antalet driftstimmar per maskin och år erhålles följande totala antal
driftstimmar för olika produktionsår (milj. tim.).
År Traktorer 1938/391*100 Dragbilar Jeepar
1938/39 ...................... 80 100-0 0-9 —
1948/49 ...................... 19-6 245-0 1-2 0-27
1949/50 ...................... 24-6 307-5 1-2 0-29
1950/51 ...................... 28-2 352-5 1-2 0-31
1951/52 ...................... 31-4 392-5 1-2 0-32
1952/53 ...................... 33-7 421 2 1*2 0 34
100* Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
Förbrukning av smörjolja per timme.
Liksom i vår kalkylen har räknats med följande smörj oljeförbrukning per
timme.
Till fotogen- och brännoljedrivna hjultraktorer och samtliga
bandtraktorer ............................................ 0-25 kg/tim.
Till bensindrivna hjultraktorer .............................. 0T5 »
Till samtliga dragbilar ...................................... 0T5 »
Till jeepar.................................................. O-14 »
Översikt beträffande prisutvecklingen för drivmedel.
Priserna på motorfotogen och motorbrännolja ökade med 1 respektive
0,5 öre i april månad 1951. I juli samma år inträffade en sänkning, som
återställde priserna till samma nivå som före höjningen i april. I mitten
av oktober inträffade åter en mindre prisstegring samt i januari 1952 åter
en sänkning av priset på motorbrännolja. Bensinpriset har visat en liknande
utveckling och är f. n. 2 öre högre än vid tiden för vårkalkylen 1951.
Som omnämnes i höstkalkylen 1951 tillämpas numera fatpris för bensin
liksom för andra drivmedel. Liksom vid tidigare beräkningar har förutsatts,
att förbrukningen av driv- och smörjmedel är jämnt fördelad under
produktionsåret. Under denna förutsättning erhålles följande årsmedelpriser,
öre/lit. för drivmedel samt öre/kg för smörjolja.
Motorfotogen Motorbrännolja Bensin Smörjolja
1948/49 ............... 20’13 19‘29 69''22 160''00
1949 50 ... 2267 20‘79 72''89 169’00
1950/51 ’ 25-68 23''85 62‘33 186''63
1951/52 .... 26-75 2488 56 75 200-00
1952/53 ’ 26-75 24-75 56-75 2OO-00
Kostnadsberäkningar.
Med utgångspunkt från i det föregående redovisade beräkningar över
kvantiteter och priser ha kalkylsakkunniga beräknat kostnaderna för drivoch
smörjmedel enligt följande översikt.
1949/50 1950/51
Kvantitet, | Milj. kr | Kvantitet, | Milj. kr | |
Motorfotogen, m3............. | 119 338 | 27-05 | 137 042 | 35-19 |
Motorbrännolja, in3........... | 35 348 | 735 | 38 899 | 9-28 |
Bensin, m3................... | 17 212 | 12-55 | 19 437 | 12-12 |
Summa drivmedel | 171898 | 46-95 | 195 378 | 56-59 |
Smörjolja, ton................ | 6197 | 10 47 | 7 053 | 13-16 |
Totalsumma |
| 57-42 |
| 69-75 |
| 1951/52 | 1952/53 | ||
Motorfotogen, m3 ............ | 152 780 | 40-78 | 165 686 | 44-32 |
Motorbrännolja, m3 .......... | 41 840 | 10-41 | 44 037 | 10-90 |
Bensin, m3 .................. | 21 418 | 12-15 | 23 150 | 1314 |
Summa drivmedel | 216 038 | 63-34 | 232 873 | 68-36 |
Smörjolja, ton .............. | 7 843 | 15-69 | 8 395 | 16-79 |
Totalsumma |
| 79-03 |
| 85-15 |
Kungl. Maj.ts proposition nr 236. 101*
Avdrag från drivmedelskostnaderna för restitution av bensinskatt m. m.
Beräkningarna av restituerad bensinskatt äro utförda enligt samma principer
som i vårkalkylen (Kungl. Maj :ts prop. nr 207/1951, s. 211—212)
och framgå av följande översikt. Rcstitutionen upphörde fr. o. m. 1 januari
1951. |
|
|
|
|
| Beräknad förbrukning av | driv- | Beräknad | |
År |
| bensin, in9 |
| restituerad |
Trak- | Drag- | Summa | summa. milj. kr | |
| torer | bilar | (.270 kr/m3) | |
1948/49............ | .......... 4 100 | 2 030 | 6 130 | 1''66 |
1949 50............ | .......... 6 200 | 2 030 | 8 230 | 2‘22 |
1950/51............ | .......... 7 530 | 2 030 | 9 560 |
|
Beräkningarnas slutresultat.
I tabell 16 lämnas ett sammandrag av kostnaderna för driv- och smörjmedel
för produktionsåren 1949/50—1952/53. Enligt beräkningen för 1951/
52 skulle kostnaderna för detta år uppgå till 79,03 milj. kr, vilket är 10,ii
milj. kr mera än vad nu beräknats för 1950/51. För 1952/53 har kostnaden
beräknats till 85,is milj. kr, vilket är 6,12 milj. kr mera än för 1951/52.
Tabell 16. Jordbrukets kostnader för driv- och smörjmedel 1 sammandrag,
milj. kr.
År | Motor- fotogen, motor- brännolja, bensin | Drivmedel Avgår | Netto-summa | Smörj- medel | Total- summa | Index |
1949/50 ........... | 46-95 | 2-22 | 44-73 | 10-47 | 55-20 |
|
1950/51 ........... | 56-59 | 0-86 | 55-73 | 13-16 | 68-89 | 100-0 |
! 1951/52........... | 63-34 | — | 63-34 | 15 69 | 79-08 | 114-7 |
1952/53........... | 68-36 | — | 68-36 | 16-79 | 85-16 | 123-6 |
Jämförelse med uppgifter om drivmedelsförbrukningen från
oljebolagen m. m.
I vårkalkylen 1951 infördes en tablå med jämförande siffror över beräknad
drivmedelsförbrukning enligt de senaste kalkylerna. Nämnda tablå har
här kompletterats med siffror enligt den nu föreliggande beräkningen.
Drivmedelskvantiteter, milj. liter Därav motorÅr
Vårkalkyl Höstkalkyl Vårkalkyl brännolja och
1951 1951 1952 motorfotogen
1948/49 ........... 140 2 139-3 1393 125-6
1949 50 ........... 172-8 171-9 171-9 154-7
1950 51 ........... 203 5 194 7 195 4 175-9
1951/52 ........... 226-5 214-6 216-0 194 6
1952/53 ........... 232-9 209-7
De ungefärliga uppgifter över försäljningen av motorfotogen och motorbrännolja
till jordbrukstraktorer, som lämnats av oljebolagen, ha gett följan- 1
1 Därav andel, för vilken restitution beräknas utgå, Va x 9 560 = 3 190 m3. Rest.-summa:
270 x 3 190 = 0-86 milj. kr.
102*
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
de totalsummor. För år 1950 ha dragits bort vissa kvantiteter för lagringsinköp,
vilka sedan tillagts den uppskattade försäljningen under år 1951.
Motorbrännolja, Motorfotogen, Summa,
milj. liter milj. liter milj. liter
1949 .............. 37-0 125-9 162-9
1950 .............. 448 149-6 194 4
1951 .............. 49-4 164 1 213 5
1949/50 ............ 42-2 141-7 183-9
1950/51 ............ 47-9 159-3 207-2
Handelsgödsel och kalk.
Handelsgödsel. Tidigare ha kostnaderna för handelsgödsel för ett visst produktionsår
beräknats med ledning av uppgifter om förbrukade kvantiteter
och priser under samma år, ehuru dessa produktionsmedel i realiteten kommit
den i kalkylen för påföljande år ingående skörden till godo och givit upphov
till intäkter under sistnämnda år. I samband med övergången till nytt
basår för kalkylen har emellertid en omläggning av handelsgödselberäkningen
ägt rum. Kostnaderna för handelsgödsel under ett visst produktionsår
beräknas sålunda nu med utgång från förbrukade kvantiteter och priser
under närmast föregående år, varigenom bättre korrespondens erhålles
mellan kostnader och intäkter.
Åren 1950/51—1952/53. Kostnaderna för 1950/51, 1951/52 och 1952/53 ha
beräknats med utgång från förbrukade kvantiteter och priser för åren 1949/
50, 1950/51 respektive 1951/52. För de båda första åren äro såväl kvantiteter
som priser definitiva. (Kvantitetsuppgifterna för kalisalt ha i anledning
av fullständigare statistik justerats jämfört med uppgifterna i tidigare
kalkyler.) För 1952/53 (gödselåret 1951/52) har en förnyad prognos över
förbrukningen verkställts med ledning av nu tillgängliga uppgifter om produktion,
import och förväntad efterfrågan. Priserna för sistnämnda år, vilka
liksom tidigare avse stockholmsområdet och äro beräknade som ovägda
medeltal av månadspriserna, äro definitiva.
Som framgår av tabell 17 räknar man för gödselåret 1951/52 med minskad
förbrukning av chilesalpeter. Sänkningen motiveras av det starkt höjda
priset. Också för kalkkväve och kalkammonsalpeter räknas med en minskad
förbrukning. Nedgången beror på minskad inhemsk produktion till följd
av knapphet på elektrisk energi. Minskningen för chilesalpeter, kalkkväve
och kalkammonsalpeter kompenseras emellertid mer än väl av ökad tillgång
på kalksalpeter, varav förbrukningen beräknas öka avsevärt. Den sammanlagda
förbrukningen av kvävegödsel (räknad i 15,5 %-ig vara) beräknas
till följd härav under gödselåret 1951/52 bli ca 6 procent större än under
gödselåret 1950/51. I fråga om superfosfat beräknas de under gödselåret
1951/52 tillgängliga kvantiteterna icke räcka till för någon ökad förbrukning.
Förbrukningen av kaligödsel under 1951/52 beräknas bli ungefär lika
stor som under 1950/51, ehuru tillgången medger en större förbrukning.
Den samlade förbrukningen av de olika gödselslagen belyses som vanligt
av följande tablå (milj. kg).
Gödselslag
Kvävehaltiga (15 5 /)
Fosfat (20 %) ......
Kalisalt (40 /) .....
1951/
1920/ | 1930/ | 1938/ | 1948/ | 1949/ | 1950/ | 52 |
29 | 39 | 39 | 49 | 50 | 51 | (pro- gnos) |
70 | 150 | 179 | 262 | 385 | 439 | 464 |
170 | 250 | 305 | 405 | 494 | 527 | 525 |
60 | 75 | 88 | 99 | 138 | 136 | 135 |
103*
Kungl. Maj. ts proposition nr 236.
Jordbrukskalk. Kostnaderna för jordbrukskalk ha beräknats på samma
sätt som i förra årets vårkalkyl. Närmare redogörelse för principerna finnes
intagen i Kungl. Maj :ts prop. nr 212/1949. Nu utförda beräkningar äro baserade
på preliminära uppgifter över tillverkad jordbrukskalk 1950 enligt
kommerskollegii statistik. De för 1950 kända totala kvantiteterna ha liksom
vid förra kalkylen framräknats i enlighet med utvecklingen av försäljningen
under 1951 i jämförelse med närmast föregående år vid 11 av de största försäljningsenheterna.
Dessa representerade 1950 ca 82 procent av all levererad
jordbrukskalk. Den på så sätt för 1951 beräknade kvantiteten har i likhet med
tidigare tillämpade principer i beräkningarna fått gälla för kalenderåren 1952
och 1953.
Den beräknade tillverkningen av jordbrukskalk för år 1951 understiger
tillverkningen för 1950 med 16 procent.
Beträffande prisunderlaget må erinras om, att årsmedelpriser införskaffas
från de 4 största försäljningsenheterna i landet, varefter sammanvägning
göres till årsmedelpris för bränd kalk respektive kalkstensmjöl. Uppgifterna
avse pris vid fabrik. Under senare tid har inträffat vissa prishöjningar på
kalk. Kvantitets-, pris- och kostnadsutvecklingen belyses av följande tablå.
Kvantitet, Pris, Kostnad, Index,
milj. kg kr/ton milj. kr 1950/51 = 100
1950/51 .......... 300 0 28 18 8 45 100 0
1951/52 .......... 285-6 3034 8-66 102''5
1952/53 .......... 270-7 32-60 8-82 1044
Tabell 17. Kostnadsberäkning för handelsgödsel och Jordbrukskalk.
| 1950/51 1 | 1951/52 '' | 1952/531 | (prognos) | ||
| Förbrukn. |
| Förbrukn. |
| Förbrukn. |
|
| ton | Milj. kr | ton | Milj. kr | ton | Milj. kr |
| (kr, dt) | (kr, dt) |
| (kr/dt) |
| |
| 53 000 | 13-12 | 28000 | 913 | 22 000 | 9-33 |
| (24-76) | (32-61) |
| (42-43) | 81-50 | |
Kalksalpeter............ | 166 000 | 3609 | 236 000 | 51-16 | 326 000 | |
(21-74) |
| (21-68) |
| (25-00) | 11-21 | |
Kalkkväve.............. | 58 000 | 14-18 | 73 000 | 18-15 | 33 000 | |
(24-44) |
| (24-86) |
| (33-98) | 6-95 | |
Svavelsyrad amm........ | 14 000 | 3-78 | 15000 | 4-13 | 19 000 | |
(27-00) |
| (27-56) |
| (36-60) | 12-18 | |
Kalkammonsalpeter...... | 4 78 000 | 15-38 | 2 70 000 | 14-09 | 3 39 000 | |
(19-72) |
| (20-13) |
| (31-24) | 2416 | |
Kalisalt 40 %............ | 138 000 | 28-47 | 136 000 | 26-70 | 135000 | |
| (20-63) |
| (19-63) |
| (17-90) | 92-46 |
Superfosfat 19—20 %..... | 494 000 | 67 09 | 523 000 | 71-96 | 520 000 | |
(13-58) |
| (13-76) 20000 |
| (17-78) | 3-66 | |
Thomasfosfat........... | 14 000 | 1-87 | 2-G7 | 21 000 | ||
| (13-35) |
| (13-37) |
| (17-43) |
|
Summa |
| 179-98 |
| 107-99 |
| 241-45 |
index |
| 100-0 |
| 110-0 |
| 134-2 |
Jordbrukskalk........... |
| 8-45 |
| 8-66 |
| 8-82 |
Summa |
| 188-43 |
| 200-65 |
| 250-27 |
Index |
| 100-0 |
| 109-7 |
| 132-8 |
1 För handelsgödsel avser tabellen förbrukade kvantiteter och priser ett år tidigare.
2 15''B %-ig vara.
3 20 5 Ä-ig vara.
104*
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
Köpfodermedel.
Åren 1950/51—1952/53. För produktionsårel 1950/51 ha definitiva uppgifter
kunnat erhållas om såväl kvantiteter som priser, varigenom kostnadsberäkningarna
för köpfoder kunnat slutjusteras. För produktionsåret 1951/
52 har en förnyad prognos verkställts med ledning av nu kända uppgifter
om försäljning, produktion och import in. in. Härjämte har hänsyn tagits
till prisändringar sedan senaste kalkyltillfället. Vidare har beräkningen av
kostnaderna för foder till äggproduktionen utanför jordbruket reviderats.
Hänsyn har härvid tagits dels till den under olika år växlande sammansättningen
av fodret, dels till prognosen över äggproduktionen och förändringarna
i priserna på olika fodermedel.
Förbrukningen av köpfodermedel under 1952/53 har beräknats med ledning
av liknande överväganden, som ligga till grund för prognosen för 1951/
52. Man har härvid givetvis även beaktat storleken av den inhemska normproduktionen
av fodermedel samt husdjursantalets och animalieproduktionens
förändringar.
Beräkningarna av kostnaderna för köpfodermedel redovisas i tabellerna
18 och 19. I det följande lämnas några kortfattade kommentarer till de för
1951/52 och 1952/53 lämnade uppgifterna.
Kraftfoder. I fråga om importerad fodersäd räknas för innevarande år med
en något större kvantitet än för 1950/51. Samtidigt beräknas emellertid förbrukningen
av importkli minska. För-1952/53 antages förbrukningen av importkli
åter öka, medan förbrukningen av importerad fodersäd beräknas
minska. Förbrukningen av oljekraftfoder har sjunkit mycket starkt under
innevarande år. För 1952/53 räknar man emellertid med en viss återhämtning.
Den beräknade användningen av vegetabiliskt kraftfoder belyses närmare
av följande tablå.
|
| 1950/51 | 1951/52 | 1952/53 |
Vetekli | Inhemskt, erhållet vid handelsförmal- | milj. kg | milj. kg | milj. kg |
| ning............................ Inhemskt, erhållet vid löneförmal- | 995 | 105 0 | 100-0 |
| ning............................ | 11-7 | 11 7 | 117 |
| Importerat......................... | 100 2 | 750 | 900 |
| Summa | 211-4 | 1917 | 201-7 |
Rågkli | Erhållet vid handelsförmalning...... | 117 | 15-0 | 12 0 |
| » » löneförmalning......... | 1-7 | 1-7 | 1-7 |
| Summa | 134 | 16-7 | 13-7 |
Havrekli | Erhållet vid handelsförmalning...... | 16 7 | 17-0 | 17-0 |
Kornkli | Erhållet vid handelsförmalning...... | 10 | l-o | 1-0 |
| » i- husbehovsförmalning i Norrland........................ | 6 2 | 6-2 | 6 2 |
| Summa | 7-2 | 7-2 | 7-2 |
| Summa kli | 248-7 | 232-6 | 239 6 |
Oljekraftfoder, totalt.......................... | 1955 | 140 0 | 1650 | |
Importerad fodersäd, totalt.................. | 169 9 | 173 2 | 1500 |
Vid kostnadsberäkningen har man liksom tidigare utgått från förbrukarpriser
fritt fordon i importhamn. Enär prisutvecklingen för återstoden av
Kungl. Maj. ts proposition nr 236.
Tabell 18. Kostnadsberäkning för fodermedel,
105*
| 1950/51 | 1951/52 | 1952/53 | |||
| Förbrukn. |
| Förbrukn. |
| Förbrukn. |
|
| ton | Milj. kr | ton | Milj. kr | ton | Milj. kr |
| (kr/dt) |
| (kr/dt) |
| (kr/dt) |
|
A. Kraftfoder. |
|
|
|
|
|
|
Majs................... | 106 500 | 34-39 | no ooo | 41-58 | 150 000 | 69-00 |
| (32-29) |
| (37-80) |
| (46-00) |
|
Sorghum................ | 41350 | 13-17 | 35 000 | 12-34 | — | — |
| (31-85) |
| (35-25) |
|
|
|
Korn (importerat) ...... | 21800 | 592 | 20 000 | 7-49 | — | . |
| (27-14) |
| (37-46) |
|
|
|
Havre (importerad)..... | 250 | 0-06 | 2 200 | 0-79 | — | — |
| (26-00) |
| (36 00) |
|
|
|
Fodervete (importerat)... | — | — | 6 000 | 2-19 | — | — |
|
|
| (36*50) |
|
|
|
Kli av vete: inhemskt... | 111 200 | 33*55 | 116 700 | 39*79 | 111700 | 43-56 |
| (30-17) |
| (34-10) |
| (39-00) |
|
importerat . | 100 230 | 28-68 | 75 000 | 24-86 | 90 000 | 34-20 1 |
| (28-61) |
| (33-15) |
| (38-00) |
|
Kli av råg.............. | 13 400 | 388 | 16 700 | 5-49 | 13 700 | 5-21 |
| (28-99) |
| (32-85) |
| (38-00) |
|
| 1 fi 700 | 3-36 | 17 000 | 357 | 17 000 | 3-40 |
| (20-12) | (21-00) | (20-00) | |||
» > korn ............ | 7 250 | 1*75 | 7 250 | 1-98 | 7 250 | 218 |
| (24-20) |
| (27-25) |
| (30-00) |
|
»Övrigt»................ | 1 7 640 | 2-54 | 2 1800 | 0-64 | — | - | |
Linkakmjöt och linfröka- | 10 940 | 5*40 | 5 000 | 2-80 | 6 000 | 3-36 |
kor expeller........... | (49-35) |
| (56-00) |
| (56-00) |
|
Sojamjöl, jordnötsmjöl och | 10310 | 5-59 | 8 000 | 504 | 8 000 | 5-04 ! |
-kakor................ | (54-26) |
| (63-00) |
| (63-00) |
|
Raps- och senapsmjöl.... | 1980 | 073 | 7 000 | 2-94 | 10 000 | 4-20 |
| (36-83) |
| (42-00) |
| (42-00) |
|
Övrigt oljekraftfoder .... | 172 230 | 76-37 | 120 000 | 6000 | 141 000 | 70-50 |
| (44-34) |
| (50''00) |
| (50-00) |
|
Summa |
| 215-39 |
| 211-50 |
| 240-65 |
B. Fabriksavfall. |
|
|
|
|
|
|
Melass: |
|
|
|
|
|
|
betodlare............. | 23100 | 1-46 | 23 900 | 1-51 | 23 900 | 1-51 i |
| (6-30) |
| (6-30) |
| (6-30) |
|
övr. jordbrukare...... | 38 175 | 9-54 | 31-500 | 10-40 | 27 000 | 8-91 |
| (25-00) |
| (3300) |
| (33-00) |
|
Importerad melasserad | — | — | 5 200 | 1-73 | — | - 1 |
trockensnitzel....... |
|
| (33-25) |
|
|
|
Betmassa: |
|
|
|
|
|
|
betodlare............. | 795 720 | 2-35 | 692 150 | 2-08 | 782 000 | 2-35 |
| (0-296) |
| (0-800) |
| (0-300) |
|
övr. jordbrukare...... | 61 310 | 0-62 | 67 100 | 1-11 | 76 000 | 1-26 ! |
| (1-013) |
| (1-654) |
| (1-654) |
|
Betfor: |
|
|
|
|
|
|
betodlare............. | 9 600 | 1-68 | 8 190 | 2-17 | 8 200 | 2-17 |
| (17-50) |
| (26-50) |
| (26-60) |
|
övr. jordbrukare...... | 17 300 | 437 | 20 000 | 7-45 | 20 000 | 7-45 |
| (25-26) |
| (37-25) |
| (37-25) |
|
Drank, hl .............. | 1 150 000 | 0-46 | 1 014 000 | 0-51 | 1 571 000 | 0-79 |
| (0-40) |
| (0-50) |
| (0-50) |
|
Drav, hl................ | 358 000 | 0-72 | 353 000 | 1-18 | 353 000 | 1*41 |
| (2-00) |
| (3-86) |
| (4 00) |
|
Summa |
| 21-20 |
| 28-14 |
| 25-85 |
1 Tapioka- och maniokamjöl, risfodermjöl, majsglutenfoder och mclasserat kli.
2 Tapioka- och maniokamjöl samt risfodermjöl.
106*
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
Tabell 18 (forts.). Kostnadsberäkning för fodermedel.
| 1950/51 | 1951/52 | 1952/53 | |||
| Förbrukn. ton | Milj. kr | Förbrukn. ton | Milj. kr | Förbrukn. ton | Milj. kr |
| (kr/dt) | (kr/dt) |
| (kr/dt) |
| |
C. Animaliskt foder m. m. |
|
|
|
|
|
|
Köttfodermjöl........... | 6110 | 2-23 | 6 400 | 2-77 | 6 400 | 2-82 |
Blodmjöl............... | (36-44) 119 | 007 | (43-25) 100 | 0-06 | (44-00) 100 | 006 |
Foderbenmjöl........... | (55-00) 5060 | 1-49 | (58-00) 5 700 | 2-25 | (60-00) 5 650 | 2-23 |
Dikalciumfosfat......... | (29-60) 3 850 | 1-91 | (39-50) 3 850 | 2-16 | (39-60) 4100 | 2-19 |
Dinatriumfosfat......... | (49-65) 877 | 0-43 | (56-10) 1400 | 0-78 | (53-50) 1300 | 0-72 |
Blandat mineralfoder.... | (48-70) | 9-25 | (55-50) | 9-98 | (55-50) | 11-12 |
Fiskmjöl................ | (50-80) 8 785 | 6-19 | (57-00) | 7-93 | (57-00) | 8-25 |
Fiskensilage ............ | (70-42) 1800 | 0-31 | (75-50) 2100 | 0-43 | (78-60) 2100 | 0''43 |
Fodertran............... | (17-00) 3 000 | 9-30 | (20-50) 3 000 | 9-00 | (20-50) 3100 | 914 |
Vitaminfodermedel...... | (31000) 6 596 | 9-64 | (300-00) 6 000 | 9-33 | (295-00) 6 700 | 1038 |
Foderjäst............... | (146-15) 450 | 0-45 | (155-50) 225 | 0-25 | (155''00) 225 | 0-25 |
Summa | (100-00) | 4127 | (111-00) | 44-94 | (111-00) | 47-59 |
1951/52 nu ej närmare kunnat bedömas, ha de sakkunniga för denna tid
räknat med de i slutet av februari gällande priserna. För 1952/53 ha priserna
på olika slag av importerad fodersäd och kli beräknats stiga med anledning
av höjningen av brödsädspriserna. Vid avvägningen av priserna har
hänsyn tagits till bl. a. de olika fodersäds- och klislagens fodervärde. Priserna
på oljekraftfoder ha för 1952/53 upptagits oförändrade från 1951/52.
De nuvarande priserna äro genomsnittligt obetydligt lägre än motsvarande
importpriser på oljekraftfoder.
Fabriksavfall. I fråga om melass, betmassa och betfor ha uppgifter om
den beräknade förbrukningen och betalda priser 1950/51 och 1951/52 erhållits
från Svenska sockerfabriksaktiebolaget. Förbrukningen av melass och
betmassa under 1952/53 har beräknats med utgång från den antagna sockerbetsskörden
och det normala utbytet av dessa foderslag. Förbrukningen av
betfor liksom annan förbrukning av melass än för foderändamål har antagits
i stort sett oförändrad från 1951/52. Enär man icke räknat med någon
import av melass 1952/53, är förbrukningen av melass detta år lägre än
1951/52. Priserna på biprodukter vid sockerframställning 1952/53 ha upptagits
oförändrade från 1951/52.
Förbrukningen av drank har som vanligt beräknats under förutsättning
att varje hektoliter potatis vid brännvinstillverkning ger 1 hektoliter drank
och att potatisens hektolitervikt är 70 kg. Förbrukningen av drav har även
som vanligt beräknats under förutsättning att 1 ton korn ger 9,3 hl drav.
Förbrukarpriserna på drank och drav 1950/51 och 1951/52 ha erhållits från
Sveriges bränneriidkarförening och Aktiebolaget Stockholms bryggerier. För
1952/53 har samma pris begagnats som för 1951/52.
107*
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
Animaliskt foder m. m. I fråga om de olika posterna under denna rubrik
må följande framhållas.
Försäljningen av blandat mineralfoder, vilken under 1951/52 visat viss
tillbakagång, väntas åter öka något under 1952/53. Även försäljningen av dikalciumfosfat
i oblandat skick beräknas öka, medan försäljningen av foderbenmjöl
och dinatriumfosfat antages gå obetydligt tillbaka.
Förbrukningen av köttfodermjöl, fiskmjöl och fiskensilage beräknas under
1951/52 och 1952/53 bli större än under 1950/51 i anledning av ökade
tillgångar.
Försäljningen av vitaminfodermedel visar för 1951/52 en minskning men
väntas åter öka under 1952/53. Försäljningen av foderjäst i oblandat skick
under både 1951/52 och 1952/53 väntas bli lägre än under 1950/51, enär
större kvantiteter numera ingå i vitaminfoderblandningar.
För 1952/53 ha i regel insatts de priser, som gällde vid årsskiftet 1951/52.
Kostnader för foder till äggproduktionen utanför jordbruket. Beräkningsmetoderna
ha varit föremål för förnyad granskning. Prövningen har medfört
endast smärre justeringar i den beräknade foderåtgångens sammansättning
(om beräkningsmetoderna se Kungl. Maj :ts prop. 280/1947 s. 134—136).
Hänsyn har som redan nämnts dessutom tagits till förändringar i kvantiteter
och priser.
Tabell 19. Sammandrag av kostnader för köpfoder, mil], kr.
| 1950/51 | 1951/52 | 1952/53 |
Kraftfoder.................................. | 215-39 | 211-50 | 240-65 |
Fabriksavfall................................ | 21-20 | 28-14 | 25-85 |
Animaliskt foder m. m....................... | 41-27 | 44-94 | 47-59 |
Summa | 277-86 | 284-68 | 314-09 |
Index | 1000 | 102-4 | 113-0 |
Avgår kostnader för foder till äggproduktionen | 28-47 | 33-02 | 38-60 |
Nettosumma | 249-39 | 251-56 | 275-49 |
Index | 100-0 | 100-9 | 110-5 |
Diverse förnödenheter.
Skördegarn. Behovet av skördegarn på den svenska marknaden täckes
alltjämt uteslutande med pappersgarn.
Uppgitter om tillverkningen av pappersgarn lämnas av de svenska fabrikanterna.
Då vårkalkylen 1951 upprättades, var tillverkningen känd t. o. in.
kalenderåret 1950. Den hade då nedgått till 6 500 ton, men den i kalkylen
ett år tidigare insatta kvantiteten (7 000 ton) bibehölls alltjämt, eftersom
tillverkningen under 1949 hade varit betydligt högre (8 000 ton). Uppgifter
föreligga nu även om tillverkningen under 1951, som uppgick till 6 700 ton.
Då tillverkningen alltså nu under två år varit lägre än den kvantitet, som
fr. o. m. vårkalkylen 1950 räknas med i kalkylen, hade sakkunniga ansett
befogat att fr. o. m. produktionsåret 1950/51 sänka kvantiteten till 6 700
ton per år. Den utveckling mot lägre förbrukning av skördegarn, som synes
föreligga, torde vara en följd av skördetröskningens ökade omfattning.
I höstkalkylen 1951 räknades med ett pris av 2,40 kr/kg för 1950/51 såväl
som för 1951/52. Enligt nu tillgängliga uppgifter har för 1951/52 räknats
med ett genomsnittligt pris till jordbrukarna av 2,55 kr/kg. Detta pris har
108*
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
även tillämpats för prognosåret. Nu tillämpade kvantiteter och priser samt
beräknade kostnader framgå av följande tablå.
i Kvantiteter, Pris, Kostnad,
Ar ton kr/kg milj. kr
1950/51 .......... 6 700 2-40 16-08
1951/52 .......... 6 700 2-55 17-09
1952/53 .......... 6 700 2''55 17-09
Hösalt. Kostnaderna för hösalt beräknas på grund av en mindre prisstegring
till något högre belopp än i såväl vårkalkylen som höstkalkylen;
i951.
AlV-sijra och andra foderkonserveringsmedel. För produktionsåret 1950/
51 föreligga nu definitiva uppgifter om förbrukningen av AlV-syra, myrsyra,
ensilan samt biologiska konserveringsmedel. För produktionsåret
1951/52 finnas uppgifter beträffande AlV-syraförbrukningen t. o. m. januari
1952 samt för övriga konserveringsmedel t. o. m. december 1951. För
andra konserveringsmedel än AlV-syra har genomgående förutsatts samma
förbrukning för följande år som under kalenderåret 1951. Kostnaderna för
melass till foderkonservering upptagas som vanligt under kostnadsgruppen
»Fabriksavfall» i foderkostnadsberäkningen. Kvantiteter och kostnader
framgå av följande tablå.
t „ |
| AlV-syra |
| Övriga foderkon-serveringsmedel | Summa kostn., | |
A r | Kvant., | Pris, | Kostn., | Kvant., | Kostn., | milj. kr |
| ton | kr/ton | milj. kr | ton | milj. kr | |
1938/39 . | ... 1 051 | 127-50 | 0-13 | — | — | 0-13 |
1949/50 . | ... 3 600 | 139-00 | 0-50 | 300-2 | 0-51 | 1-01 |
1950/51 . | ... 2 400 | 158-00 | 0 38 | 320-9 | 0 63 | 1-01 |
1951/52 . | ... 2 400 | 178-00 | 0-43 | 320-9 | 0-63 | 1-06 |
1952/53 . | ... 2 400 | 180-00 | 0-43 | 320-9 | 0-63 | 1-06 |
Hästskor och hästskosöm. I höstkalkylen 1951 korrigerades kvantiteterna
med hänsyn till minskningen av antalet hästar. För 1938/39 räknades med
3 575 ton hästskor samt 900 ton söm och hakar. Nu har liksom i höstkalkylen
1951 räknats med 2 680 ton hästskor samt 680 ton söm och hakar.
Dessa kvantiteter ha tillämpats fr. o. m. 1949/50. Mindre prisstegringar
ha inträffat för såväl hästskor som söm och hakar.
Silfilter. Kostnaderna äro liksom tidigare beräknade på fast kvantitet. I
vårkalkylen 1951 beaktades prisstegringen på bomull i december 1950 (ca
70 procent). Efter nämnda vårkalkyl inträffade en ytterligare prishöjning
i april 1951. Denna såväl som en mindre del av prishöjningen i december
1950 har emellertid senare eliminerats genom prissänkningar. Nu beräknad
kostnadssumma för 1951/52 är därför något lägre än enligt vårkalkylen
1951. För 1952/53 har räknats med samma kostnader som för 1951/52.
Torvströ. I fråga om torvströ förelåg en mindre prisstegring redan i höstkalkylen
1951. Sedan dess äro priserna oförändrade. Även kvantiteterna äro
oförändrade, dvs. 1,8 milj. balar. Denna kvantitet har kvarstått oförändrad
fr. o. m. produktionsåret 1947/48.
Utsäde. Tidigare har i kalkylen ingått en kostnadspost avseende de merkostnader
(kostnader för rensning, handelskostnader in. in.), som jordbruket
får vidkännas vid inköp av utsäde. De i kalkylen upptagna kostnaderna
ha avsett spannmåls- och oljeväxtutsäde.
Denna kostnadspost infördes under krigsåren, då jordbrukarnas inköp av
utsäde under vissa år voro ovanligt stora, varvid klarläggandet av handels
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
109*
Tabell 20. Kostnader för diverse förnödenheter i sammandrag, milj. kr.
| 1938/39 | 1949/50 | 1950/51 | 1951/52 | 1952/53 |
Skördegarn.................................. | 2''87 | 9-59 | 16-08 | 17-09 | 17-09 |
Hösalt...................................... | 0-48 | 1-28 | 1-35 | 1-62 | 1-66 |
Foderkonserveringsmedel..................... | 0-18 | 1-01 | l-oi | 1-06 | 1-06 |
Växtskydds- och ogräsbekämpningsmedel m. m. | 1-39 | 1415 | 13-40 | 15-10 | 16*60 |
Hästskor.................................... | ^•9 1 | 2''73 | 3-27 | 3-89 | 3-91 |
Hästskosöm................................. | 1-90 | 1-53 | 1-77 | 2-24 | 2''24 |
Silfilter..................................... | 0-97 | 1-62 | 2-66 | 259 | 2-59 1 |
Torvströ.................................... | 4-32 | 6‘46 | 7-42 | 8-42 | 8-42 ; |
Rengörings- och desinfektionsmedel........... |
| 2-65 | 3-oo | 3-00 | 3-00 ( |
Summa |
| 41-02 | 411-96 | ao''01 | 56-57 |
Index (1950/51 — 100) |
|
| 100-0 | HOT | 113-2 |
marginalerna var av större betydelse än nu. Under krigsåren var det dessutom
lättare än nu att erhålla statistiskt underlag för beräkningen av kostnadsutvecklingen
för denna post.
Som framgår av det föregående, har kostnadsposten icke varit fullständig,
enär handelsmarginalerna för rotfrukts- och vallfröer icke kunnat klarläggas.
Dessutom ha kostnaderna för importerade fröer icke kunnat beräknas
—- vilket även gäller för de inkomster jordbrukarna haft genom export
av frövaror. Exporten har under senare år varit större än importen.
Då sålunda de i kalkylen hittills redovisade kostnaderna för handelsmarginaler
m. m. på utsäde för det första numera knappast kunna beräknas
tillförlitligt och då det dessutom icke är möjligt att f. n. i sin helhet klarlägga
vare sig intäkter av eller kostnader för frövaror, ha de sakkunniga ansett
lämpligt att i samband med övergången till nytt basår utesluta posten
utsädeskostnader.
Växtskydds- och ogräsbekämpningsmedel m. m. Jordbrukets kostnader för
växtskydd- och ogräsbekämpningsmedel m. m. infördes i vårkalkylen 1951
efter särskild utredning. Denna baserades på uppgifter från samtliga kända
tillverkare och importörer över deras leveranser av hithörande varuslag under
olika år — slutgiltiga uppgifter för 1938—1949 samt preliminärt för
1950. I kostnadsredovisningen i kalkylen inkluderades även bakteriekulturer.
Undersökningen över försäljningen av växtskydds- och ogräsbekämpningsmedel
m. m. har i januari 1951 kompletterats med slutgiltiga uppgifter
om försäljningen under kalenderåren 1950 och 1951. I enlighet med den
princip, som tillämpades i vårkalkylen 1951, har den för kalenderåret 1951
redovisade kostnadssumman ansetts motsvara produktionsåret 1950/51. Den
uppgår till 13,40 milj. kr.
För produktionsåren 1951/52 och 1952/53 har med hänsyn till utvecklingen
under tidigare år upptagits 15,i respektive 16,6 milj. kr.
Rengörings- och desinfektionsmedel. I vårkalkylen 1951 omnämndes, att
kostnaderna för rengörings- och desinfektionsmedel hade varit föremål för
undersökning samtidigt med kostnaderna för växtskydds- och ogräsbekämpningsmedel.
Undersökningen visade, att utvecklingen av kostnaderna
för rengörings- och desinfektionsmedel starkt hade avvikit från vad som
framkommit i jordbruk skalkylen, där kostnadsberäkningen skett genom
framskrivning på fast kvantitet med hänsyn till prisutvecklingen. På grund
av svårigheten att bedöma den nya undersökningens säkerhet med avseende
på det avlägset liggande basåret 1938/39 medtogos i vårkalkylen 1951
icke resultaten av undersökningen. Det ansågs emellertid heller icke lämp
-
no*
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
ligt att en uppenbart missvisande kostnadspost kvarstod i kalkylen, varför
kostnadsgruppen i vårkalkylen 1951 uteslöts. Då nytt basår nu införts, föreligger
dock icke längre anledning att utesluta kostnadsposten.
De kända kostnaderna för rengörings- och desinfektionsmedel uppgå till
3,o milj. kr 1950/51. För 1951/52 och 1952/53 har insatts samma belopp.
Sammandrag av jordbrukets kostnader för diverse förnödenheter återfinnas
i tabell 20.
Kostnader för frakter m. m.
Frakter.
Mjölkfrakter. Beräkningarna av kostnaderna för mjölkfrakter äro som
vanligt baserade på uppgifter från Svenska Mejeriernas Riksförening beträffande
för det första kostnaderna för infrakter per ton mjölk, för det
andra den procentuella andel, för vilken mejerierna betala frakt, samt för
det tredje förändringarna i invägd mjölkkvantitet. Beträffande fraktkostnaderna
per ton finnas uppgifter t. o. m. november månad 1951.
Vid upprättandet av vårkalkylen 1951 förelågo pris- och löneförändringar,
som kunde förutsättas verka i olika riktningar, nämligen sänkning av bensinpriset
fr. o. in. 1 januari 1951 (bortfallet av den extra bensinskatten)
samt höjning av chaufförlönerna. Det var dock redan vid kalkyltillfället
känt, att lastbilstaxorna icke nämnvärt hade påverkats av förändringarna.
På grund därav gjordes i nämnda vårkalkyl icke några särskilda beräkningar
vare sig med hänsyn till sänkt bensinpris eller höjda löner.
I nu föreliggande kalkyl ha fraktkostnaderna per ton för 1950/51 definitivt
beräknats till 16,58 kr i genomsnitt mot 16,69 kr i vårkalkylen 1951 — alltså en
mindre sänkning. För produktionsåret 1951/52 äro fraktkostnaderna per ton
mjölk kända endast för månaderna september—november 1951. Medelfraktkostnaden
per ton mjölk är för dessa månader 18,20 kr mot 17,13 kr för motsvarande
månader ett år tidigare, vilket innebär en höjning med 6,2 procent. Denna
procentuella höjning har förutsatts bli gällande för hela 1951/52. Den konstaterade
höjningen under höstmånaderna 1951 får anses vara ett resultat av
den allmänna prisstegringen. För hela regleringsåret 1951/52 väntas nedgången
i invägningen vid mejerierna bli starkare än under detta års första
tre månader och därför kan det icke förväntas, att en minskning av fraktkostnaderna
per ton skall inträffa på grund av mindre nedgång i invägningen
vid mejerierna under månaderna december 1951—augusti 1952.
Härtill kommer en av Statens biltrafiknämnd beviljad höjning av lastbilstaxorna
fr. o. m. mars 1952. Timtaxan höjes med 12,5 procent, under det att
taxehöjningen per 100 kg höjes med olika procenttal vid olika långa körsträckor.
Från Svenska lasttrafikbilägareförbundet uppges, att transporterna
åt jordbruket i medeltal torde vara av sådan längd, att procentsiffran 12,5
bör tillämpas vid beräknandet av kostnadshöjningen för jordbruket (taxorna
för de kortaste transporterna, 1—25 km, höjas med 14 procent).
Jordbrukets mjölktransporter betalas i regel enligt avtal på längre sikt. I
kontrakten med mejerierna finnes emellertid numera intaget en överenskommelse
om att fraktersättningen per 100 kg mjölk justeras i enlighet med
de ändringar av frakttaxorna, som medgivas av myndigheterna. Det kan
dock knappast förutsättas, att samtliga avtal bli justerade redan från början
av taxehöjningen. De sakkunniga ha räknat med, att taxehöjningen för
mjölkfrakterna slår igenom fr. o. in. 1 april 1952.
De sålunda beräknade fraktkostnaderna per ton mjölk såväl som beräknade
kvantiteter mjölk med betald frakt och totala kostnader framgå av
följande tablå.
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
in*
Fraktkostnader
per ton, kr
Beräknad mjölkkvantitet
med
betald frakt,
Fraktkostnader
för mjölk,
milj. kr
1950/51
1951/52
1952/53
16-58
18- 52
19- 81
1 000 ton
3 824
3 609
3 505
63-40
66-84
69-44
Bilfrakter. I vårkalkylen 1951 räknades med oförändrade kostnader för
bilfrakter på grund av vad som tidigare anförts beträffande då gjorda överväganden
om pris- och lönerörelsernas sannolika inverkan på transporttaxorna.
Enligt nu tillgängliga uppgifter ha lastbilstaxorna stigit avsevärt sedan
tiden för vårkalkylen 1951. Under tiden januari 1951—januari 1952 var ökningen
18,7 procent. I februari 1952 inträffade en viss ytterligare stegring.
Som förut omnämnts, har av Statens biltrafiknämnd medgivits taxehöjningar
fr. o. m. mars 1952, vilka ha räknats komma att uppgå till i medeltal
12,5 procent för de av jordbruket bekostade lastbilstransporterna. De
sakkunniga ha nu räknat med denna procentuella stegring av lastbilsfrakterna
— dock med utgångspunkt från taxorna i januari 1952. De nu beräknade
kostnaderna för produktionsåret 1951/52 (18,5 milj. kr) äro 18,«
procent högre än beräknade kostnader för 1950/51 (15,6 milj. kr). För produktionsåret
1952/53 har räknats med de taxor, vilka erhållits med hänsyn
till taxehöjningen den 1 mars 1952. Den på så sätt beräknade kostnaden för
1952/53 uppgår till 19,5 milj. kr.
Järnvågsfrakter. I vårkalkylen 1951 beaktades då beslutade höjningar av
järnvägarnas frakttaxor. Nämnda höjning beräknades uppgå till 25 procent
och trädde i kraft den 1 maj 1951. Ytterligare höjning av järnvägarnas
frakttaxor ha diskuterats, men då något beslut ännu icke föreligger ha de
sakkunniga räknat med samma kostnader för järnvågsfrakter som i våroch
höstkalkylerna 1951.
Den i vårkalkylen 1951 beräknade höjningen av kostnaderna för järnvägsfrakter
kommenteras i Kungl. Maj :ts prop. 207/1951, s. 223—224.
Som exempel på inverkan av eventuell ytterligare höjning av järnvägarnas
frakttaxor må omnämnas, att varje fem procents höjning för produktionsåret
1952/53 medför en ökning av kostnaderna i kalkylen med 0,45
milj. kr.
MJölkkontroll.
Antalet kontrollassistenter under kontrollåret 1950/51 uppskattades i vårkalkylen
1951 till 1 000. Det verkliga antalet, som nu är känt, uppgick till
1 087.
För kontrollåret 1951/52 har med ledning av uppgifter från lantbruksstyrelsen
och på grund av i förra vårkalkylen diskuterad omläggning av kontrollperioderna
räknats med endast 1 000 assistenter. Detta antal har tillämpats
även för 1952/53.
Liksom i tidigare kalkyler ha assistentlönerna för kontrollår (Vn—31/io)
tillämpats för produktionsår utan omräkning. De genomsnittliga lönerna
för kontrollåret 1950/51 äro nu i stort sett kända på grundval av statistik, insamlad
av Svenska lantarbetsgivareföreningen. För kontrollåret 1951/52 har
räknats med höjning av lönerna enligt rådande avtalsläge. Den för år 1951/
52 förutsatta lönen tillämpas även för prognosåret.
Liksom tidigare har verkställts framräkning av de beräknade kostnaderna
för mat och logi till assistenterna med hänsyn till prisutvecklingen. Här
-
112*
Kangl. Maj:ts proposition nr 236.
efter är den beräknade årskostnaden per assistent för mat och logi 1 351 kr.
Från lantbruksstyrelsen har inhämtats uppgifter om utbetalningen av
statliga bidrag till kontrollverksamheten (den del av statsbidragen, soin avser
att bestrida del av avkastningskontrollen ute vid gårdarna). För kontrollåret
1951/52 har räknats med beviljat anslag och för prognosåret enligt
statsverkspropositionen.
Kostnadssummorna bli bl. a. på grund av lönehöjningarna högre än enligt
vårkalkylen 1951.
| Antal verk- | Beräknad | Total | Avgår | Kostnad |
Produktions- | årskostnad | kost- | statliga | för jord- | |
år | assistenter | per assistent, | nåd, | bidrag, | bruket, |
1950/51 .... | .. 1 087 | 5 993 | 6-51 | 0-31 | 6-20 |
1951/52 .... | .. 1 000 | 6 993 | 699 | 0-29 | 6''70 |
1952/53 .... | .. 1 000 | 6 993 | 6-99 | 032 | 667 |
Seminkostnader.
Kostnaderna för seminverksamheten medtogos för första gången i jordbrukskalkylen
våren 1951. Beräkningarna baserades på en särskild utredning.
En närmare redogörelse härom finnes i texten till vårkalkylen 1951 (Kungl.
Maj :ts prop. 207/1951, s. 224—226).
Beräkningarna i förra vårkalkylen voro baserade på uppgifter över de
totala seininkostnaderna t. o. m. 1949. För de följande åren verkställdes
framskrivning med hänsyn till förväntad ökning av seminverksamheten.
Till höstkalkylen 1951 inhämtades uppgifter från seminföreningarna över
kostnaderna för år 1950. Dessa uppgifter föranledde emellertid praktiskt
taget ingen förändring av de för aktuella produktionsår genom framskrivning
beräknade kostnaderna. Seminföreningarna ha ännu icke kunnat lämna
uppgifter för 1951. T. o. m. 1951/52 ha därför införts samma belopp som
i höstkalkylen 1951. För 1952/53 har förutsatts en fortsatt stegring, dock
svagare än förut.
Kostnaderna redovisas i följande tablå med fördelning på kostnader för
tjurhållning respektive övriga kostnader (milj. kr).
| Total semin- kostn. | Avgår | Övriga seminkostnader, medtagna i kalkylen | |||
Kalender- | tjur- | Kalender- år |
|
| Stegring sedan | |
år | kost- nader | Produktionsar | närmast föreg. år | |||
1945....... | . .. 0‘72 | 0-21 | 0 51 | 1945/46 | 0-91 | — |
1946 ....... | . .. 1-42 | 031 | in | 1946/47 | 1-43 | 58 |
1947 ....... | . .. 2-08 | 0-48 | 1-60 | 1947/48 | 2-35 | 63 |
1948 ....... | . .. 3-42 | 069 | 2-73 | 1948/49 | 3-63 | 54 |
1949 ....... | . . . 4-88 | 0-79 | 4-09 | 1949/50 1950/51 1951/52 1952/53 | 4-69 | 29 |
1950 ....... | . .. 5-87 | 0''88 | 4-99 | 5-86 7- 03 8- 08 | (25) (20) (15) |
Allmänna omkostnader.
Tidigare har i jordbrukskalkylen ingått en kostnadspost benämnd allmänna
omkostnader, uppgående till 17,i milj. kr för det tidigare tillämpade
basåret samt 37,8 milj. kr för produktionsåret 1951/52. Nämnda kostnadspost
har avsett att täcka ett flertal olika kostnader, vilka i jordbruksbokföringen
sammanföras på kontot allmänna omkostnader och som svårligen
kunna fördelas på speciella omkostnadskonton. Kostnadsposten har tidigare
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
113*
i jordbrukskalkylen framskrivits med hänsyn till utvecklingen av motsvarande
kostnader enligt redovisningen i den jordbruksekonomiska undersökningen.
Oklarhet har dock rått i fråga om vilka poster, som i den jordbruksekonomiska
undersökningen redovisats bland allmänna omkostnader.
En undersökning härom har verkställts inom Jordbrukets Utredningsinsti
Tabell.
21. Kostnader för frakter m. in. i sammandrag, milj. kr.
| 1938/39 | 1950/51 | 1951/52 | 1952/53 |
Mjölkfrakten......................... | 15-70 | 63*40 | 66-84 | 69-44 |
Övriga frakter: |
|
|
|
|
Bilfrakter.......................... | 7-13 | 15-57 | 18-47 | 19-46 |
Järnvägstransporter ................ | 5-00 | 7-30 | 8-43 | 8-43 |
Summa frakter | 27-83 | 86-27 | 93-74 | 97-33 |
Mjölkkontroll........................ | 1-91 | 6-20 | 6''70 | 6''67 |
Seminkostnader...................... | — | 5-80 | 7-03 | 8-08 |
Summa | 29-74 | 98-33 | 107-47 | 112-08 |
Index (1938/39 = 100) | 100-0 | 330-6 | 361-4 | 376-9 |
» (1950/51 = 100) |
| 100-0 | 109-3 | 114-0 |
Tabell 22. Jordbrukets kostnader åren 1950/51—1952/53, mil], kr.
| 1950/51 | 1951/52 | 1952/53 |
Arbetskostnader.................................... | 1 988'' L | 2 400-4 | 2 490-5 |
Index | 1000 | 1210 | 125-6 |
Kapitalkostnader. | 19 l |
|
|
Grundförbättringar.................(Avskrivning Ekonomibyggnader................. underhåll Maskiner o. redskap................J | 23-8 | 251 | |
160-5 | 183-6 | 1910 | |
281-7 | 332-4 | 359-5 | |
Elektricitet..................................... | 47-4 | 59-5 | 590 |
Räntekostnader.......................... alt. I | 3450 | 373-5 | 392-8 |
alt. II | 298-8 | 326-2 | 392-8 |
Summa kapitalkostnader.................. alt. I | 853 7 | 972-8 | 1027 4 |
alt. II | 807 5 | 925 5 | 1 027 4 |
Index.................................... alt. I | 100- 0 | 114-0 | 120-3 |
alt. II | 100-0 | 114-6 | 127-2 |
Kostnader för förnödenheter. |
|
|
|
Driv- och smörjmedel........................... | 68-9 | 790 | 85-2 |
Handelsgödselmedel och kalk.................... | 188-4 | 206-6 | 250-3 |
Köpfodermedel.................................. | 249-4 | 251-6 | 275-5 |
Diverse förnödenheter........................... | 500 | 55-0 | 560 |
Summa förnödenheter | 656-7 | 592 2 | 667-6 |
Index | lOOo | 106-4 | 119-9 |
Frakter m. m. |
|
|
|
Frakter......................................... | 86-8 | 93-8 | 97-3 |
Mjölkkonlroll................................... | 6-2 | 6*7 | 6-7 |
Seminkostnader................................. | 5-8 | 7-0 | 8-1 |
Summa frakter m. m. | 98-3 | 107-5 | 112 i |
Index | 100 <) | 109-4 | 114-0 |
Summa kostnader........................ alt. I | 8 491-8 | 4 072 9 | 4 297-6 |
alt. II | 8 445-6 | 4 025 6 | 4 297-6 |
Index.................................... alt. I | 100 oo | 116-64 | 12308 |
alt. 11 | lOO-oo | 11683 | 12473 |
8* Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Kr 236. |
|
|
114*
Kungl. Maj. ts proposition nr 236.
tut genom analys av ifrågavarande konto i boksluten vid räkenskapsgårdarna
för bokföringsåret 1949/50. Undersökningen har visat, att principerna
för konteringen icke äro enhetliga. Vidare ingå vissa kostnader, som redovisas
i annat sammanhang. En förändring i principerna för redovisningen kan
lätt medföra förändringar i utvecklingen av kostnaderna, som icke äga motsvarighet
i verkligheten. En fortlöpande beräkning av denna post på grundval
av nuvarande redovisning i den jordbruksekonomiska undersökningen
synes knappast kunna ge en tillförlitlig bild av utvecklingen. De sakkunniga
har därför i samband med övergången till nytt basår ansett lämpligt att utesluta
posten allmänna omkostnader i jordbrukskalkylen och i stället så
långt möjligt separat söka klarlägga kostnadsutvecklingen för de mera betydande
delposter, som tidigare ingått under allmänna omkostnader.
De olika delposterna under rubriken »Frakter m. m.» | återfinnas i | tabell 21. | |
Sammanfattning av inkomst- och kostnadsberäkningarna. Resultatet av beräkningarna rörande jordbrukets inkomster och kostnader | |||
har sammanfattats i följande tablåer. Alternativ 1 | 1950/51 | 1951/52 | 1952/53 |
Kostnader, milj. kr......................... | 3 49U8 | 4 072-9 | 4 297-6 |
Kostnadsindex.............................. | 100-00 | 116 64 | 123-08 |
Inkomster, milj. kr......................... | 3 286-4 | 3 705-7 | 3 871-8 |
Rasinkomst, framskriven medelst kostnadsindex, | 3 286 4 | 3 833-3 | 4 044-9 |
Kalkylmässigt underskott, milj. kr............ | — | 127-6 | 173-1 |
Alternativ 11 Kostnader, milj. kr......................... | 3 445-6 | 4 025 6 | 4 297-6 |
Kostnadsindex.............................. | 100 00 | 116-83 | 124-73 |
Inkomster, milj. kr......................... | 3 286-4 | 3 705-7 | 3 871-8 |
Avgår överskott år 1950/51 enligt kalkyl med | 8-4 |
| _ |
Basinkomst, framskriven medelst kostnadsindex, | 3 278 0 | 3 829-7 | 4 088 6 |
Kalkvlmässigt underskott, milj. kr............ | — | 124-0 | 216-8 |
Alternativen skilja sig i fråga om beräkningen av räntekostnaderna för
fastighetskapitalet. I alternativ I har det nya (högre) fastighetskapitalet använts
fr. o. m. det nya basåret 1950/51, medan i alternativ II det gamla
fastighetskapitalet insatts i det nya basåret 1950/51 och de nya fastighetskapitalet
tillämpas fr. o. m. 1952/53. Dessutom har i detta alternativ införts
en utjämningspost, utgörande överskott för 1950/51 jämfört med 1938/
39 enligt tidigare tillämpade beräkningsprinciper. Såsom framgår av texten
till Räntekostnader ha vissa av de sakkunniga förordat alternativ I, medan
andra förordat alternativ II. Ordföranden har ej tagit ställning i denna
fråga.
I fråga om mejerimjölk har man sökt beräkna de faktiska inkomsterna
under 1952/53. En beräknad förlust av 7,2 milj. kr på export av mejerismör
har sålunda avdragits. I kalkylen har man räknat med mjölkpristillägg för
all invägd mjölk. På den beräknade kvantiteten för exportsmör uppgår
mjölkpristillägget (enligt de före den 17 mars 1952 gällande grunderna) till
3,2 milj. kr.
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
115*
Särskilt uttalande av herrar Juréen, Carbell, Lindskog och Odhner i fråga
om ränt ekos t nadsbe räkningen.
Kalkylsakkunniga ha lagt fram två alterativ till belysning av hur ett beaktande
av det ökade fastighetskapitalet enligt 1952 års fastighetstaxering
(avseende förhållandena år 1951) påverkar räntekostnaderna. Beräkningstekniskt
sett äro de båda alternativen likvärda. Detta framgår av att de ge
exakt samma resultat, om man vid övergången till nytt basår utgår från en
fullständigt utjämnad kalkyl jämfört med den gamla basen. De formella
olikheter, som uppkomma i beräkningarna sakna därvid betydelse.
Det avgörande är enligt vår mening att de sakkunniga äro eniga om att
man på kalkylstadiet icke bör ta ställning till i vilken utsträckning kostnadsökningar
till följd av fastighetskapitalets stegring skola beaktas vid
prissättningen. Vi kunna därför icke ansluta oss till alternativ II, enligt vilket
kalkylmässigt lämnas automatisk kompensation för kostnadsstegringen.
Vi vilja framhålla att denna automatism möjliggöres genom att man i det
nya basåret 1950/51, som för övrigt så långt möjligt utgår från aktuella
uppgifter, insatt en ränteberäkning, vilken bygger på de nu inaktuella fastighetstaxeringarna
år 1938 och 1945. Vidare har i detta alternativ införts en
avdragspost på 8,4 milj. kr, utgörande överskott för 1950/51 jämfört med
1938/39 enligt tidigare tillämpade beräkningsprinciper. De sakkunniga ha
dock framhållit (se kalkylpromemorian) att detta överskott ligger långt
inom felmarginalerna för kalkylen och att de därför icke ha kunnat ta ställning
till om överskott eller underskott i realiteten förelegat i förhållande till
1938/39. Tillämpas de från och med det nya basåret använda beräkningsprinciperna
genomgående, stiger för övrigt överskottet till ca 25 milj. kr
(större delen av överskottets ökning beror på att man nu gått över till en
principiellt riktigare redovisning av kostnaderna för konstgödsel; jämför
promemorian).
I alternativ I införes den nya räntekostnadsberäkningen i kalkylen fr. o. m.
det nya basåret 1950/51. Därvid förbytas överskotten på 8,4 respektive ca
25 milj. kr till underskott på 32,7 respektive ca 16 milj. kr. Det nämnda
över- och underskotten ligga alla inom kalkylens felmarginaler.
Frågan om hur verkningarna av den nya fastighetstaxeringen skola beaktas
vid prissättningen lämnas helt öppen i alternativ I. Vi vilja därför
förorda detta alternativ.
Särskilt uttalande av herrar Stensgård, Holmström och Åstrand beträffande
den sammanfattande redovisningen av det kalkylmässiga resultatet.
För vår del förorda vi alternativ II, då endast detta alternativ enligt vår
mening ger en klar redovisning av det kalkylmässiga resultatet.
Resultatet i alternativ I influeras av flera faktorer, vilkas verkningar nu
icke framträda men som borde friläggas i kalkylen. A ena sidan ingår i basinkomsten
ett belopp på 8,4 milj. kr, som utgör ett kalkylmässigt överskott
för 1950/51 och som nu framskrives och förstoras med kostnadsindex. Å
andra sidan ingår i basårets kostnader räntor för en kapitalökning, som
tidigare icke beaktats i kalkylerna och som aktualiserats först genom 1952
års fastighetstaxering. Denna räntekostnadsökning kommer i alternativ I
icke att få någon inverkan på kostnadsutvecklingen i kalkylen, vilket dock
synes böra vara fallet. Kalkylen har hittills endast registrerat förändringarna
fram till och med 1944 års fastighetstaxering. Även i alternativ I kan
visserligen framräknas ett inkomstbelopp, som inkluderar ersättning för nu
ifrågavarande kapitalökning, men detta förutsätter, att basårets inkomst
-
116*
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
summa ökas med 35,5 milj. kr, och att den så erhållna basinkomsten, 3 321,9
milj. kr, framskrives med kostnadsindex för 1952/53 och därefter följande
år men däremot ej för 1951/52. Ett dylikt förfaringssätt synes dock mindre
lämpligt.
Då vi sålunda av redovisningstekniska skäl förorda alternativ II, ha vi
därmed icke tagit ställning till frågan i vad mån de av fastighetskapitalets
ökning föranledda kostnadshöjningarna nu skola beaktas vid prissättningen.
Kungl. Maj. ts proposition nr 236.
117*
Bilaga 6.
PM
angående prisclearingen av fettvaror.
I eu vid jordbruksnämndens regleringsskrivelse den 21 april 1951 fogad
bilaga (bil. 10 till Kungl. Maj :ts proposition nr 207/1951) lämnas en redogörelse
för det ekonomiska resultatet av den prisclearing på fettvaruområdet,
som ägt rum under åren 1941—1949. Den visade ett underskott på inhemsk
odling av oljeväxtfrö under perioden om ca 61 milj. kr. För samma tid uppgick
överskottet på de importerade råvarorna till ca 89 milj. kr. Vad gäller
tiden efter 1949 kunde definitiva resultatsiffror endast presenteras för de
importerade fettråvarorna och för kalenderåret 1950. Härför redovisades
ett överskott om ca 13 milj. kr. För det svenska oljeväxtfröets del upptog
redogörelsen en preliminär beräkning av resultatet utom 1950 års odling,
slutande på ett överskott av ca 22 milj. kr. Slutliga avräkningar angående
resultatet av nämnda års odling föreligga nu och visa ett överskott på ca
31 milj. kr. I den preliminära siffran, 22 milj. kr, hade inräknats en exportvinst
på 9 milj. kr. Denna kom emellertid att uppgå till 12,3 milj. kr.
Detta sammanhänger kanske främst med att det svenska oljeväxtfröet av
1950 års skörd visade sig vara av bättre kvalitet än man med utgångspunkt
från tidigare erfarenheter haft anledning räkna med och att man därför
kunnat erhålla större kvalitetstillägg än vad som med försiktig beräkning
kunnat förutses. Vid den preliminära beräkningen av resultatet av 1950
års odling hade vidare förutsatts oförändrade clearingpriser på den svenska
marknaden. I maj 1951 höjdes emellertid clearingpriserna, vilket utgör förklaring
till att även den del av skörden, som förbrukats inom landet, värderats
för lågt.
Som en fortsättning av den siffermässiga sammanställning utvisande clearingkassans
beräknade inkomster och utgifter under budgetåret 1950/51,
som lämnades våren 1951, ha nu uppgjorts nedanstående tvenne tablåer,
varav den första dels visar clearingkassans verksamhet under tiden juli
1951—mars 1952, dels utgör resultatet av en beräkning av kassans verksamhet
under tiden april—juni 1952. I den andra tablån har ett försök gjorts
till uppskattning av kassans blivande inkomster och utgifter under budgetåret
1952/53. För tiden fr. o. in. den 1 januari 1953 har prognosen givits helt
summarisk karaktär. Detta beror på att fettregleringen för närvarande är
föremål för utredning, som kan komma att leda till viss omläggning under
nästa budgetår av verksamheten på detta område.
Liksom fallet var vid samma tid i fjol kan definitivt resultat av avräkningarna
under sistförflutna året endast lämnas beträffande importerade
fettråvaror. Importen av fettråvaror gav sålunda för 1951 ett överskott av
ca 19 milj. kr.
Resultatet av den inhemska oljeväxtodlingen under år 1951 är ännu endast
preliminärt. Icke förrän tidigast på hösten 1952 kunna definitiva siffror
härför lämnas. Utgår man emellertid ifrån de gjorda beräkningarna,
som basera sig på en oförändrad konsumtion och på att någon ytterligare
förändring av clearingpriserna på de matnyttiga inom landet producerade
oljorna icke kommer att inträda, innan 1951 års skörd disponerats, skulle en
118*
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
vinst om ca 15 milj. kr uppkomma på försäljningen inom landet av svenskt
oljeväxtfrö av 1951 års skörd, exklusive linfrö. Ifrågavarande skörd var
större än något tidigare års och lämnade med sina ca 208 000 ton även utrymme
för en betydande export. Huvudparten av skörden eller ca 196 000
ton utgjordes av raps- och rybsfrö. För den inhemska konsumtionen erfordras
mellan 80 000 och 90 000 ton av denna vara. Av återstående kvantitet,
ca 115 000 ton ha tills dato avtal om försäljning på export träffats rörande
67 230 ton i form av frö och 12 852 ton i form av olja, eller omräknat
i frö sammanlagt ca 100 000 ton. Den sammanlagda vinsten för clearingkassan
av den hittillsvarande exporten av 1951 års skörd beräknas komma att
uppgå till ca 25 milj. kr.
Av det för export avsedda rapsfröet av 1951 års skörd återstår f. n. en
kvantitet av ca 15 000 ton odisponerad. Då man, såsom priserna på senaste
tiden utvecklat sig, har att räkna med sämre priser på exportmarknaden för
rapsfrö i fortsättningen, torde vinsten på dessa 15 000 ton i dagens läge bliva
obetydlig och bör ej uppskattas till högre belopp än ca 2 milj. kr. Med utgångspunkt
från ovan relaterade förhållanden skulle exporten av rapsfrö
(rapsolja) från 1951 års skörd resultera i en vinst om ca 27 milj. kr.
Cleai-ingkassan för fettvaror.
Summa kr.
Innestående medel den i/t 1951.............. |
| 2 138 599: 29 | |
A. Importerade fettvaror 1) Matnyttigt fett | Inkomster kr | Utgifter kr |
|
Clearingavgifter ............ Clearingbidrag vid export | 17 630 349: 84 |
|
|
ningsavgifter vid export .. | — | 575 412:21 |
|
finering m. m.)............ 2) Linolja |
| 602 094: 68 |
|
Clearingavgifter ............ | 168 200: 42 | — |
|
B. Svenska oljeväxtprodukter | 17 798 550: 26 | 1 177 506 :89 | 16 621 043: 37 |
av oljeväxtfrö............ Utjämningsavgifter vid export | 19 213 751:25 | 163 388: 05 |
|
getåret erlagda avgifter.... | 64 712:69 | 106 887: 54 |
|
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
119*
Förskott till inlösen av oljeväxtfrö,
utom linfrö (Härav enl.
ovan kronor 18 978 423: 81
Vinst på export av oljeväxtfrö
Exportkostnader............
Linolja....................
Förskott till inlösen av linfrö
Inkomster Utgifter
kr kr
— 30 000 000: —
15 866 394: 80
475 377:13
12 294 949: 44 247 084: 39
— 10 504 010: 85
47 439 808:18 41 496 747: 96
Summa kr
5 943 060: 22
C. Margarin.
Clearingavgifter......................................... 3 611 232:53
D. Diverse inkomster och utgifter.
Stearin...................... 4 216:70 46:40
Tvätt- och rengöringsmedel .. 142 015:19 —
Ränta å rörelsemedel........ 109 950:88 —
Ränta å bankmedel.......... 41 645:88 —
297 828:65 46:~4Ö 297 782:25
Total inkomst, netto inkl. innestående medel den */7 1951.. 28 611 717:66
E. Smör
Ersättning för förlust vid export .......................... 14 622 515:11
Innestående medel den 3l/s 1952 .......................... 13 989 202: 55
Beräknade inkomster och utgifter under tiden den Vi—30/e 1952.
A. Importerade fettvaror
Matnyttigt fett.
Clearingavgifter ............
Diverse utgifter (svinn vid raffinering
m. m.) ..........
B. Svenska oljeväxtprodukter.
Vinst på export av oljeväxtfrö
Linolja av 1950 års skörd ..
Linolja av 1951 års skörd ..
Förskott till inlösen av oljeväxtfrö
..................
Återbetalning av förskott till
inlösen av oljeväxtfrö ....
Inkomster kr | Utgifter kr | Summa kr |
14 000 000: — | — |
|
— | 300 000: — |
|
14 000 000: — | 300 000: — | 13 700 000: - |
4 000 000: -9 600 000: — | 200 000: — |
|
— | 9 600 000: - |
|
4 000 000: — | — |
|
17 600 000: — | 9 800 000: — | 7 800 000: - |
C. Margarin.
Clearingavgifter
1 000 000: —
120*
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
D. Diverse inkomster.
Tvätt- och rengöringsmedel................ —
Total inkomst, netto......................
E. Smör.
Ersättning för förlust vid export .......... 6 000 000: —
F. Pristillägg.
Vissa pristillägg till jordbruket enl. uppgörelsen
den 15 mars 1952 .................. 7 500 000: —
Beräknade inkomster, netto................
Sammanfattning.
Innestående medel den sl/3 1952 enligt ovan..............
Beräknad nettoinkomst under tiden den V4—30/6 1952 enligt
ovan................................................
Förskotterade medel för inlösen av svenskt oljeväxtfrö av
1951 års skörd ......................................
Kassans totala tillgångar per den S0/6 1952 beräknas till....
Beräknade inkomster och utgifter under tiden den ’/7—31
Beräknade tillgångar per den | 1/t 1952 enligt | ovan ........ |
A. Importerade fettvaror. | Inkomster | Utgifter |
kr | kr | |
Clearingavgifter............. Clearingbidrag vid export och | 20 000 000: — | “ |
avgifter vid export........ Diverse utgifter (svinn vid raf- | — | 600 000: — |
finering m. in )........... | — | 500 000: — |
B. Svenska oljeväxtprodukter. | 20 000 000: - | 1 100 000: — |
sumtion, utom linolja..... Export av svensk olja av 1951 | 15 000 000: — |
|
års skörd ................ Ytterligare export av oljeväxt-frö eller olja av 1951 års | 5 000 000: — |
|
skörd ..................... | 2 000 000: _ |
|
Linolja av 1951 års skörd... | 7 000 000: — |
|
av 1951 års skörd ........ | — | 100 000: — |
av 1952 års skörd......... | — | 350 000: — |
50 000: —
22 550 00ÖT—
13 500 000: —
9 050 000: —
Kr
14 000 000: —
9 000 000: —
23 000 000: —
35 600 000: —
58 600 000: —
1952.
Kr
58 600 000: —
18 900 000: —
29 000 000: -
450 000: — 28 550 000: —
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
121*
Kr
C. Margarin.
Clearingavgifter ............................................ 2 000 000: —
D. Diverse inkomster.
Tvätt- och rengöringsmedel................................ 50 000: —
Total inkomst, netto,inkl. beräknade tillgångar per den S1/i21952 108 100 000: —
E. Smör.
Ersättning för förlust vid export
under regleringsåret
1951/52 ................... — 10 000 000: —
F. Pristillägg.
Vissa pristillägg till jordbruket
enligt uppgörelsen den 15
mars 1952 ................ —_2 500 000:— 12 500 000; —
Beräknade tillgångar, den 31/ia
1952 ...................... 95 600 000:
För tiden den 7*— 30/6 1953 beräknas regleringen komma att
lämna nettobehållning av omkring 40 milj. kr. Denna
beräkning är självfallet mycket svår att göra med hänsyn
till ovissheten beträffande dels världsmarknadsutvecklingen
på detta område och dels statsmakternas beslut
i fråga om det nya regleringssystemet.................... 40 000 000: —
Kassans totala tillgångar per den 30 e 1953 beräknas till.. 135 600 000: —
För självförsörjning i fråga om linolja skulle krävas en fröskörd, som
lämnade 17 000 å 18 000 ton olja. 1951 års inhemska skörd av linfrö är ännu
icke slutlevererad men beräknas komma att uppgå till omkring 24 000 ton,
vilket ungefärligen motsvarar 8 400 ton i olja. Vid nuvarande clearingpris
skulle överskottet på denna kvantitet komma att bli ca 7 milj. kr.
Enligt ovanstående beräkningar skulle den totala vinsten på 1951 års inhemska
odling av oljeväxtfrö komma att uppgå till ca 49 milj. kr. Om man
till detta belopp lägger den ovan med 31 milj. kr redovisade vinsten på 1950
års odling erhålles sålunda ett sammanlagt vinstbelopp av 80 milj. kr, vilket
med 19 milj. kr överstiger för odlingarna under 1941—1949 tidigare redovisade
förluster om sammanlagt 61 milj. kr. Det bör dock i sammanhanget
understrykas, att man i viss utsträckning under året hållit clearingpriser på
den svenska marknaden, som legat högre än världsmarknadsprisnivån.
Genom beslut den 8 juni 1951 bemyndigade Kungl. Maj :t jordbruksnämnden
att »disponera vinst, som under regleringsåret 1951/52 kan uppkomma
vid export av svenska oljeväxtfröer eller därav beredda oljor, för att täcka
förluster på export av mejeriprodukter efter den 31 augusti 1951, i den mån
vinsten icke åtgår för att täcka löpande utgifter för clearingkassan för fettvaror».
Till understödjande av smörexporten har med stöd av detta beslut
från clearingkassan hittills utbetalats 14,6 milj. kr. För täckande av förluster
på smörexport fram till månadsskiftet augusti/september 1952 torde
man böra räkna med en ytterligare utgift för clearingkassan om ca 16 milj.
kr. Förluster, som efter de 31 augusti 1952 uppkomma på export av mejeriprodukter
skola bäras av producenterna upp till 7,2 milj. kr. Förutsättning
122* Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
för att bidrag skall lämnas vid högre förlust är, att smörproduktionen icke
ökar.
Vidare torde här böra antecknas, att i den av Kungl. Maj :t den 15 mars
1952 godkända jordbruksuppgörelsen ingår, att 10 milj. kr av clearingkassans
intäkter skola användas vid bestridande av vissa pristillägg till jordbruket
Vi—31/g 1952. Detta belopp har med 7,5 milj. kr upptagits som utgiftspost
under budgetåret 1951/52 och med resterande 2,5 milj. kr under
budgetåret 1952/53.
Stockholm den 18 april 1952.
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
123*
Bilaga 7.
Till Statens jordbruksnämnd, Stockholm.
I likhet med vad tidigare skett får Svenska spannmålsaktiebolaget härmed
till Statens jordbruksnämnd inkomma med förslag till de prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område avseende konsumtionsåret 1952/53, som
beröra bolagets verksamhet. I samband härmed har bolaget företagit beräkningar
över bolagets kostnader under nämnda konsumtionsår liksom ock
framlagt en förnyad kalkyl över dessa kostnader under nu löpande konsumtionsår,
varjämte bolaget nu är i tillfälle att genom bokslut redovisa
resultatet av verksamheten under konsumtionsåret 1950/51. Till bolaget
för yttrande äro överlämnade följande tvenne motioner väckta vid årets
riksdag, nämligen
a) I: 120, II: 152 angående organisation av exporten av jordbruksprodukter,
bj I: 232, II: 306 om utökning av antalet prisorter för brödsäd.
Bolaget kommer här nedan att i samband med sina förslaget till regleringsåtgärder
uttala sin mening rörande de i dessa motioner behandlade
spörsmålen.
Inledning.
Alltsedan konsumtionsåret 1950/51 hava regleringsåtgärderna å de områden,
som beröra spannmålsbolagets verksamhet, varit utformade på ä
huvudsak oförändrat sätt. 1 fråga om brödsäden innebär detta, att spannmålshandlare
och kvarnar genom avtal med bolaget förbundit sig att till
jordbrukarna erlägga vissa under konsumtionsåret successivt stigande garantipriser,
vilka priser äro hänförliga till ett visst mindre antal prisorter.
Bolaget å sin sida har genom nämnda avtal åtagit sig att den 1 juni 1952
inlösa all till bolaget från handeln och industrien hembjuden brödsäd. Dessutom
skall bolaget till priser, som med 1 krona 50 öre per deciton överstiga
garantipriserna till jordbrukarna, vid behov samt i mån av tillgång tillhandahålla
kvarnindustrien brödsäd. Dessa priser gälla emellertid i regel i vissa
importhamnar, från vilka industrien alltså i allmänhet har att bära fraktkostnaderna.
Vad fodersäden beträffar, hava under senare år hittills icke förekommit
några andra prisreglerande åtgärder, än att priser fastställts i vissa importhamnar
för av bolaget tillhandahållen fodersäd, huvudsakligen importvara.
J stort sett samma system tillämpas beträffande bolagets försäljningar av
oljekraftfoder och kli.
Vid sidan av dessa mer omfattande arbetsuppgifter har bolaget omhänderhaft
import av fiskmjöl samt haft att företaga inlösning av svenskodlade
bruna bönor. Slutligen håller bolaget ett visst reservlager av gula ärter.
Då bolaget föregående år avgav sina förslag till regleringsåtgärder, hade
bolaget på grund av såväl skördeutsikterna inom landet som de utländska
marknadsförhållandena anledning befara, att förhållandena å spannmåls
-
124*
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
och fodermedelsmarknaden inom landet kunde komina att bliva rätt besvärliga.
Dessa farhågor hava besannats. Ä de utländska marknader, där vårt
land huvudsakligen varit hänvisat att företaga inköp av spannmål och
fodermedel, hava tillgångarna varit begränsade, varför betydande prisstegringar
ägt rum. Tidtals har exempelvis majs knappast kunnat erhållas utom
mot hårdvaluta, framför allt dollar. Under vissa perioder har bolaget därför
alltsedan vintern 1950/51 icke kunnat tillhandahålla fodersäd och kli i den
omfattning dessa varor efterfrågats. Av ur regleringssynpunkt ännu mer
allvarlig beskaffenhet blev emellertid det förhållandet, att 1951 års inhemska
brödsädsskörd på grund av skilda olyckliga omständigheter blev mycket
knapp, varför omfattande inköp av brödsäd måst företagas utifrån, ofta till
mycket höga priser. Vidare befanns det nödvändigt på grund av den svaga
kvaliteten hos 1951 års brödsädsskörd att i väsentliga stycken uppmjuka de
vanligen gällande kvalitetsbestämmelserna och prisregleringsskalorna. Dessutom
måste bolaget med hänsyn till den inom landet osedvanligt ojämna
tillgången på svenskodlad brödsäd av kvarnduglig kvalitet lätta något på de
bestämmelser, som principiellt skolat tillämpas vid spannmålsaktiebolagets
försäljning till kvarnindustrien av svenskodlad brödsäd.
Trots vad nu anförts anser sig bolaget likväl kunna konstatera, att regleringsåtgärderna
i stort sett utfallit väl. Bolaget vill emellertid framhålla
såsom i fortsättningen önskvärt, att prisförhöjningar i fråga om brödsäden
icke företagas under löpande konsumtionsår. Även om handel och industri
åläggas att i samband med dylika prisförhöjningar erlägga prisutjämningsavgifter
komma prisförhöjningarna likväl att oroa marknaden och giva anledning
till icke önskvärda spekulationer. I allmänhet torde det för övrigt ur
det allmännas och ur ekonomisk synpunkt icke spela någon större roll, om
brödsädspriserna under senare delen av ett konsumtionsår temporärt skulle
komma att ligga väl nära fodersädspriserna. Det torde nämligen under nuvarande
förhållanden icke vara förenat med större kostnader och svårigheter
att genom import täcka behovet av brödsäd än vad fallet är beträffande
fodersäd. Däremot kunna de olägenheter, som med hänsyn till kvarnförmalningen
äro förenade med större justeringar av brödsädspriserna,
icke annat än delvis undvikas.
1 det följande kommer bolaget närmast att lämna en kortfattad marknadsöversikt
för att därefter övergå till de förslag rörande regleringsåtgärderna,
som bolaget ansett sig höra framlägga. 1 denna fråga har bolaget på
sedvanligt sätt haft överläggningar med representanter för handel och industri.
Även om man alltjämt måste betrakta de utländska marknadsförhållandena
såsom osäkra — de kunna till och med alltjämt giva anledning till eu
^ss oro — och även om man för närvarande icke har sig något bekant om
hur årets inhemska skörd kan komma att gestalta sig, så var likväl den allmänna
uppfattningen vid ifrågavarande överläggningar den, att de nuvarande
regleringsanordningarna beträffande spannmål och fodermedel borde
bibehållas i stort sett oförändrade, bl. a. därför att det ansågs önskvärt att
icke onödigtvis oroa marknaden med nya bestämmelser. Likväl framfördes
vissa önskemål rörande smärre justeringar av de nuvarande anordningarna,
för vilka närmare redogörelse kommer att lämnas här nedan.
Slutligen vill bolaget i detta sammanhang upptaga till behandling de för
yttrande överlämnade motionerna I: 120 och II: 152 rörande överflyttning
till ett särskilt organ av exporten av oljefrö och andra vegetabiher. Den
regelmässiga export av spannmål, såväl stråsäd som trindsäd, som förekommit
under de senaste årtiondena, har — bortsett från under krigsåren
_ omhänderhafts av spannmålshandelns olika organ, delvis under statlig
kontroll i ett eller annat avseende. Härvid har det i första hand varit fråga
125*
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
om utsädesspannmål och om ärter. Ehuru holaget vid vissa tillfällen haft
anledning anse, att ifrågavarande export icke fungerat fullt tillfredsställande,
finner sig bolaget likväl icke kunna förorda den av motionärerna föreslagna
utvägen, bl. a. på grund av utsädeshandelns alldeles speciella karaktär.
Vad vidare angår den export, tidtals i samband med import, av kvarnspannmål,
som i växlande omfattning ägt rum alltsedan spannmålsregleringen
infördes år 1950, har denna export omhänderhafts av vederbörande
regleringsorgan, spannmålsföreningen samt senare spannmålsbolaget. Att
härutinnan företaga någon ändring finner bolaget icke påkallat. I fråga om
den hittills tillämpade anordningen, att jordbruksnämnden i praktiken omhänderhaft
exportförsäljningen av oljefrö och vegetabiliska oljor, är bolaget
av den meningen, att den måste betraktas som ett provisorium. Emellertid
finner bolaget det icke nödvändigt att för dessa exportaffärer tillskapa något
särskilt organ. Även om det kanske icke är lämpligt att för ändamålet använda
föreningen Sveriges Oljeväxtintressenter, så finnas likväl andra ur
kommersiell och praktisk synpunkt lämpliga organ, som kunna omhänderhava
dessa affärer. Sålunda torde det ligga nära till hands, att oljefabrikerna
med deras mångåriga erfarenhet av och kontakt med marknadsförhållandena
— givetvis i samarbete med och under kontroll av jordbruksnämnden
-— i varje fall beträffande den färdigställda oljan genomföra exportaffärerna.
Även fröexporten torde som sagt kunna omhänderhavas av redan befintliga
organ. Då denna export dessutom icke med säkerhet torde komma att bliva
en reguljär företeelse, är det så mycket mindre påkallat att överföra densamma
till något nybildat organ.
Marknadsöversikt.
Det politiska osäkerhetstillståndet, de på sina håll ogynnsamma skördeförhållandena
och bristen på dollar sätta alltjämt sin prägel på världshandeln
med spannmål och fodermedel. Den internationella inflationskonjunktur,
som började efter devalveringarna i september 1949 och som fick ytterligare
fart efter Korea-krisen sommaren 1950, visar ännu ingen tendens till
att avtaga i styrka.
Tillgångarna på vete hos de stora veteexporterande länderna hava totalt
sett icke undergått någon minskning i jämförelse med närmast föregående
säsong, men beträffande de samlade tillgångarnas fördelning hava stora förändringar
inträtt. Dessutom är på grund av ogynnsamma skördeförhållanden
kvaliteten på en stor del av 1951 års veteskörd mindre god.
Kanada erhöll en skörd på 15,3 milj. ton (medelskörd 1949/1950 11,3
milj. ton), som, även med hänsyn till lidna skördeskador på grund av att
vintern inföll tidigt, framstår som en bland dess allra bästa. För USA är
skörderesultatet på 26,8 milj. ton att anse som medelmåttigt. Även här åstadkonnnos
skador på grund av frost och insekter.
1 Australien uppgick veteskörden till 4,5 milj. ton, vilket innebär en minskning
för tredje året i följd, och Argentinas skörd på ca 3 milj. ton är en av
de tre sämsta under detta århundrade. I båda de sist nämnda länderna beror
det dåliga skörderesultatet förutom på ogynnsamma väderleksförhållanden
även på minskning av vetearealen.
För Sovjetunionen, Jugoslavien in. fl. osteuropeiska länder beräknas skörden
uppgå till 12,8 milj. ton vete mot 10 milj. ton 1950.
Enligt uppgift i »Corn Trade News» uppskattas importländernas totala
efterfrågan på vete under innevarande säsong till 23 milj. ton. 1 nedanstående
tabell är intagen en fördelning av denna kvantitet på olika exportlän
-
126*
Kungl. Maj. ts proposition nr 236.
der och till jämförelse uppgifter om fördelningen av de närmast föregående
årens leveranser. | 1951/52 | 1950/51 | 1949/50 |
U. S. A.............. |
| Miljoner ton 10''7 | 7-8 |
Kanada ............. | ........ 7-9 | 66 | 6-3 |
Argentina ........... | ........ 0-8 | 2-8 | 3-0 |
Australien........... | ........ 2-2 | 3-6 | 2-5 |
Sovjetunionen m. fl. | ........ 1-2 | 1-6 | 1-1 |
| Summa 23 0 | 25''3 | 207 |
Av dessa siffror framgår, att de väntade utbuden äro starkt koncentrerade
till »dollar»-området. För vårt lands vidkommande torde man icke kunna
påräkna leverans från annat håll än från U. S. A., Kanada, Sovjetunionen
och eventuellt någon eller några av övriga öststater. Anmärkningsvärt nog
har dessutom Turkiet uppträtt som säljare av vete.
Priset å sådant vete, som under 1951 sålts enligt det internationella veteavtalet
(IWA) har baserats på maximipriset, d. v. s. 1: 80 dollar per bushel
för »No. 1 Manitoba Northern Wheat» i lager Fort William samt fr. o. m.
den 1 augusti 1951 med tillägg för lagringskostnader av 6 cents per bushel.
För Kanada-vete av låg kvalitet, som såldes på 1WA-villkor, accepterades
en rabatt på upp till 15 cents.
I fråga om s. k. »fritt» vete, d. v. s. vete, som försäljes utanför IWA, har
icke utbildats något enhetligt marknadspris, enär den fria prisbildningen har
satts ur funktion på grund av förhållanden av handelspolitisk och valutamässig
art.
För belysande av prissituationen återgivas här nedan prisnoteringar å
skilda marknader under år 1951.
Priser å fritt vete. kronor per 100 kg fob
|
|
| No. 2 Hard | No. 2 North. Manitoba, | La Plata | Australien |
1951 | 1 | januari. . .. | ..... 50:70 | 40: 25 | _ | 41:20 |
| 1 | april...... | ..... 51: — | 46: 35 | 55: — | 41: 20 |
| 1 | juli....... | ..... 48:70 | 47: — | — | — |
| 1 | oktober ... | ..... 49:95 | 47: 85 | — | — |
1952 | 1 | januari... . | ..... 53:42 | 50: 57 | — | — |
Föregående år medförde stora svårigheter för länder med importbehov av
majs och andra fodervaror. Med anledning av den svaga skörden i Argentina
blev majsexporten starkt begränsad och importländerna blevo i stor utsträckning
tvungna att företaga sina inköp i Förenta Staterna, där priserna
successivt stego till en mycket hög nivå. Sålunda var priset för »No. 2 Yellow
American Maize» fob atlanthamn i december 1951 kr 44: 25 mot kr 40: —
i december 1950 och kr 30: 45 i december 1949, allt per 100 kg. Bristen på
dollar medförde, att importländerna måste söka komplettera sina förråd
även på andra marknader. Särskilt stor var efterfrågan på irakiskt korn
och foderhavre från Australien, trots att priserna på dessa varor stigit till en
ännu högre nivå än priset på US A-majs. För nämnda foderhavre var sålunda
cif-priset i engelsk hamn den 31 december 1951, 1950 och 1949 respektive kr
57: 45, kr 38: 80 och kr 30: 10, allt per 100 kg. Priset på irakiskt korn var
Kungl. Maj:ts proposition nr 236. 127*
vid samma tidpunkter cf engelsk hamn kr 66:—, kr 42:— och kr 34:—,
allt per 100 kg.
På den argentinska marknaden hava priserna stigit ännu kraftigare. Såsom
framgår av följande tabell, hava de för nedannämnda varuslag räknat
från september 1949 mer än fördubblats.
Priser i kronor per 100 kg fob argentinsk hamn
September Februari Oktober Januari
1949 1951 1951 1959
Majs............. 38:50 — 62:20 74:60
Sorghum.......... 15:40 40:40 43:50 57: —
Vetekli............ 13:40 29:20 31:— 45:_
Solroskakor....... 25: — — 57:50 60:60
Den starka prisstegringen synes åtminstone temporärt hava avstannat och
för vissa varuslag blivit förbytt i en prissänkning. Detta gäller särskilt oljekakor,
som för närvarande röna mycket liten efterfrågan. Prisnoteringen
|
| 1950 | 1951 | 1952 | ||||
|
| okt.— | jan.— | april— | juli— | okt.— |
|
|
|
| dec. | mars | juni | sept. | dec. | jan. | mars3 |
Vete........ | .... U. S. A.......... | -42 | '' 48 | 1 48 | 1 50 | 1 49 | 1 50 | •46 |
|
| 3 45 | 3 61 | • 61 | 3 61 | 3 60 | 3 63 | 359 |
| Argentina........ | 49 | 57 | 75 | _ | _ | _ |
|
| Australien....... | 47 | 1 49 | 1 48 | 1 46 | _ | _ . . |
|
|
|
| 3 54 | 2 54 | 2 50 |
|
|
|
Båg........ |
| — | 55 | 57 | 50 | 53 | 61 | 52 |
| Argentina........ | 45 | 59 | 73 | 66 | 73 | 75 |
|
| Australien....... | — | — | — | — | 61 | 69 | — |
Havre...... |
| 35 | 55 | 56 | 50 | 59 | _ |
|
| Australien....... | 36 | 45 | Öl | 49 | 52 | 58 | 50 |
| Nordafrika....... | 37 | 46 | _ | _ | _ | 52 |
|
| U. S. A......... | — |
| — | — | — |
| 46 |
Korn....... |
| _ | _ | _ | _ | 48 | 49 | 46 |
| Argentina........ | — | 62 | 62 | 57 | 64 |
|
|
| Irak ............ | 39 | 50 | 53 | 49 | 59 | _ | 54 |
| Canada .......... | — | — |
| — | — | — | 44 |
Majs....... | .... U. S. A.......... | 41 | 49 | 50 | 50 | 52 | 53 | 49 |
| Argentina........ | — | 65 | 64 | 63 | 70 | 83 |
|
| Australien....... | 41 | — | — | — | — | 65 | _ |
Oljekakor ... |
|
|
|
|
|
|
|
|
| Jordnötskakor . | 51 | 58 | — | _ | 74 | _ |
|
| Bomullsfrökakor | 46 | 60 | 64 | 61 | 68 | 71 | 62 |
| Solroskakor .... | 43 | 56 | 63 | 61 | 68 | 71 | 58 |
| Andra länder: |
|
|
|
|
|
|
|
| Jordnötskakor. . | 46 | 58 | 61 | 58 | 61 | 66 | 52 |
| Bomullsfrökakor | 43 | 51 | 55 | 51 | 55 | 56 | 46 |
| Solroskakor .... | 42 | 49 | 54 | 50 | 55 | 55 | 45 |
Vetekli....... |
| 34 | 42 | 44 | 40 | 42 | 57 | 44 |
| Nordafrika....... | 30 | 40 | 42 | 38 | 43 | 45 | 40 |
| Turkiet.......... | — |
| — | — |
|
| 40 |
Sorghum..... | ... U. S. A.......... | — | 43 | 43 | 43 | 44 | 47 | 42 '' |
| Argentina........ | — | — | 48 | 48 | 53 |
|
|
| Australien....... | 35 I | 46 | 50 | 49 | 51 | — | _ |
1 Inom IWA.
2 Utom IWA.
3 Komplettering i april 1959.
128*
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
för i ovanstående tabell angivna slag av solroskakor var sålunda den 8 februari
1952 kr 49: 20 per 100 kg fob argentinsk hamn. Beträffande majs råder
för närvarande ingen utpräglad pristendens och intet torde bliva klart
beträffande det statliga exportorganets IAPI:s prispolitik förrän skörderesultatet
närmare kan överblickas. För att ytterligare belysa den prisutveckling,
för vilken redogörelse här lämnats, återgivas (se föregående sida) av
bolaget sammanställda uppgifter om priser å spannmål och fodermedel i
kronor per 100 kg eif svensk hamn.
I ovanstående priser äro inräknade fraktkostnader svarande mot fluktuationerna
på fraktmarknaden. Av nedanstående sammanställning framgår,
att fraktkostnaderna räknat från september 1950 undergingo en mycket
stark stegring, medförande en fördubbling inom några få månader. Fr. o. m.
januari i951 har emellertid ej kunnat konstateras någon entydig tendens,
utan fraktsatserna hava varierat inom ganska trånga gränser. För närvarande,
då efterfrågan på tonnage är ringa på grund av den avvaktande hållningen
på världsmarknaden för spannmål och fodermedel, är tendensen på
fraktmarknaden vikande.
Fraktkostnader vid leverans till svensk hamn.
| Kronor per Från Argentina | deciton. Kli | Från Australien | Från U. S. A. | |
September . . . | spannmål . . . 5 | kakor 6 | spannmål 6 | spannmål 5 | |
Oktober..... | 5 | 6 | 7 | 7 | 6 |
November . .. | 5 | 6 | 8 | 8 | 7 |
December . .. | 6 | 7 | 9 | 8 | 10 |
Januari..... | .. . 10 | 14 | 16 | 11 | 11 |
Februari . . .. | .. . 11 | 15 | 17 | 12 | 13 |
Mars........ | .. . 12 | 14 | 17 | 13 | 12 |
April........ | ... 11 | 12 | 15 | — | — |
Maj......... | ... 11 | 12 | 15 | 13 | 11 |
Juni......... | ... 10 | 11 | 14 | — | 11 |
Juli......... | .. . 8 | 9 | 13 | 11 | 9 |
Augusti...... | 6 | 8 | 9 | 10 | 11 |
September. .. | 6 | 8 | 9 | 9 | 9 |
Oktober..... | ... 8 | — | — | 9 | 10 |
November ... | ... 8 | — | — | 9 | 10 |
December . . | .... 9 | — | — | 9 | 11 |
Januari...... | ... 8 | — | — | 12 | 10 |
Inledningsvis framhölls, att prisutvecklingen från september 1949 starkt
påverkats av det osäkra politiska läget, dollarbristen och ogynnsamma skördeförhållanden.
Visserligen har under det gångna året en avsevärd förbättring
inträtt i fråga om dollar-balansen, och man har under den senaste tiden
kunnat konstatera en uppbromsning i prisstegringarna som en följd av ett
allmänt köpmotstånd. Upprustnings- och försörj ningsförhållandena stå
emellertid alltjämt i förgrunden som drivkrafter i prisstegringsprocessen,
och några tecken, som tyda på att vi kommit till en vändpunkt, existera
icke. Mycket beror på de framtida skördeförhållandena i de stora exportländerna.
Det må dessutom i detta sammanhang erinras om minskningarna i de
besådda arealerna, vilket gör, att möjligheter att erhålla en förbättring i
världens försörjningsläge te sig än mer ovissa.
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
129*
Brödsädsregleringen.
I anslutning till vad redan inledningsvis uttalats anser bolaget, att några
i princip ändrade regleringsbestämmelser i fråga om brödsäden icke äro
erforderliga eller ur de synpunkter bolaget har att bevaka önskvärda. Bolaget
utgår dock därifrån, att om skördeförhållandena inom landet i år bliva
någorlunda normala, skola de för 1951 års skörd tillämpade särskilda kvalitets-
och prisregleringsskalorna slopas och en återgång ske till i dessa
avseenden tidigare gällande bestämmelser. Bolaget anser ock, att de uppmjukningar
i de generella bestämmelserna, som jämväl på grund av det
ogynnsamma och ojämna utfallet i fjol vidtagits vid bolagets försäljningar
till kvarnindustrien, om möjligt skola upphävas. Från kvarnindustriens sida
har det emellertid framhållits, att dessa generella bestämmelser, vilka innebära,
att bolagets försäljningar av såväl svensk som importerad brödsäd
skola kostnadsberäknas som vore de företagna från vissa bestämda importhamnar,
för inlandskvarnarna utgöra en icke rättvis belastning, samtidigt som
inlandsspannmålen i allmänhet icke belastat bolaget med häremot svarande
kostnader. Det har ock framhållits, att det förhållandet, att vissa prisorter,
vilka onekligen äro hamnplatser, icke av bolaget betraktas som importhamnar
för brödsäd, emellanåt åstadkommit vissa egendomliga konsekvenser,
vilka äro särskilt påtagliga i Skåne och Halland. Sålunda äro exempelvis
Hälsingborg och Halmstad prisorter och kvarnarna därstädes äro därför
enligt sina åtaganden mot bolaget skyldiga att för svenskodlad brödsäd erlägga
de fastställda garantipriserna, samtidigt som de för från bolaget inköpt
brödsäd, antingen denna är svensk eller importerad, äro skyldiga
betala de för bolagets försäljning i importhamn fastställda priserna ökade
med fraktkostnaden från närmaste importhamn, som i nämnda fall är
Malmö.
Båda dessa från industriens sida framförda synpunkter finner bolaget
beaktansvärda. Redan vid ett normalt skördeutfall inom landet är det nämligen
med hänsyn till de för närvarande ringa höstsädsarealerna möjligt, att
inlandskvarnarna i vissa fall kunna bliva missgynnade. Emellertid synes
den närmare behandlingen av denna fråga kunna anstå intill dess skördeutfallet
kan närmare överblickas. Av principiell betydelse är däremot det
andra spörsmålet, nämligen det om importhamnarna och prisorterna. För
sitt vidkommande anser" bolaget, att antalet prisorter i Skåne och även i
Halland blivit för stort för att regleringsapparaten skall fungera tillfredsställande.
Inom övriga delar av landet äro samtliga prisorter samtidigt
importhamnar. Då det vidare torde medföra mycket obetydligt ökade kostnader
för bolaget, om Landskrona, Hälsingborg och Halmstad medtagas
som importhamnar för brödsäd, vill bolaget förorda en utvidgning av
antalet importhamnar att omfatta även dessa prisorter.
Som tidigare framhållits, innebära de i kraft varande regleringsanordningarna
för brödsäd, att odlarna å ett begränsat antal prisorter tillförsäkras
''vissa successivt stigande priser samt å andra orter häremot med hänsyn
till fraktkostnaderna svarande priser. Vidare har bolaget åtagit sig att den
1 juni 1952 inköpa till bolaget från handel och industri hembjuden brödsäd
Nå "ra marginaler för handeln äro icke fastställda, men dessa regleras
i första^hand därigenom att bolaget är skyldigt att i mån av behov samt
tillgån" till industrien försälja brödsäd till priser, som med 1 krona 50 oro
per deciton överstiga de till odlarna garanterade priserna, varvid bolagets
priser skola gälla i vissa importhamnar. Vidare har handeln under nu
löpande konsumtionsår förbundit sig att till bolaget eller till av bolaget
!)* Dihang till riksdagens protokoll 1952. t samt. Nr 236.
130*
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
anvisade företag försälja innehavd brödsäd till priser, som med 1 krona
20 öre överstiga å vederbörande handlares ort gällande garantipriser till
odlare. Slutligen gäller, att bolagets inlösningspriser med 90 öre per deciton
överstiga garantipriserna till jordbrukarna. Även under nu löpande regleringsår
har bolaget kunnat iakttaga, att de möjligheter, som genom bolagets
högre försäljningspriser förelegat för handeln att i vissa fall erbjuda jordbrukarna
något högre priser än garantipriserna, icke haft avsedd effekt.
Tvärtom synes handeln för såväl höstvete som råg som regel hava uttagit
så höga marginaler som möjligt, utan att detta medfört någon höjning av
de priser, som erlagts till jordbrukarna. För vårvete torde marginalen
däremot som regel icke medgivit någon tilläggsbetalning till producenterna.
Det har därför övervägts att förorda en sänkning av bolagets försäljningspriser
i förhållande till garantipriserna till jordbrukarna. Emellertid torde
det sålunda iakttagna förhållandet, att handeln i vissa fall kunnat uttaga
högre marginaler än som avsetts, få ses i samband med de mycket svaga
saluöverskotten av höstvete och råg. Det torde därför vara lämpligast att
alltjämt pröva de i kraft varande anordningarna.
Én för brödsädsreglcringen aktuell fråga är ju den, som väckts i motionerna
I: 232 och 11:306 om utökning av antalet prisorter för brödsäd. Även
i annat sammanhang hava nämligen krav härå framkommit. Enligt bolagets
mening skulle emellertid en utökning av antalet prisorter i hög grad
försvåra bibehållandet av de nu tillämpade regleringsanordningarna för
brödsäd. Sålunda skulle bolaget för sådant fall icke kunna tillämpa de nuvarande
reglerna för försäljning av bolaget tillhörig brödsäd, som bygga
på den förutsättningen, att inlandskvarnarna som regel erhållit sin svenskodlade
brödsäd till lägre priser än kustkvarnarna. Prisorter inne i landet
skulle nämligen innebära, att priserna å den inhemska brödsäden inne i
landet lyftas upp till samma nivå som vid kusten, där all mer betydande
kvarnindustri är belägen. I stället torde bolaget då få övergå till det tidigare
tillämpade systemet ätt bära praktiskt taget alla fraktkostnader för till industrien
från såväl bolaget som handeln försåld brödsäd. I ovan berörda
motioner föreslås bl. a., att Visby skall göras till prisort. Ur de synpunkter
bolaget nyss anfört, spelar det måhända icke någon annan större praktisk
roll'', om Gotland får eu prisort, än att bolaget får betala transporterna
till fastlandet av Gotlandsspannmålen. Ur principiell och jordbrukspolitik
synpunkt svnes det dock svårt att enbart förklara Visby som prisort, ty
Visby torde ur här ifrågavarande synpunkt icke ha något företräde framför
vissa orter i de av motionärerna nämnda länen, beträffande vilka bolagets
betänkligheter gälla i full utsträckning. Bolaget måste därför avstyrka
bifall till motionerna i fråga.
Bolaget vill i detta sammanhang erinra om bolagets vid tidigare tillfällen
framförda förslag att slopa den nuvarande anordningen med fasta, successivt
stigande priser och ersätta den med en sådan form för inlösning som
bolaget i olika sammanhang diskuterat och som skulle innebära, att bolaget
först i slutet av ett konsumtionsår företoge inköp och därvid läte inlösningspriserna
bliva desamma å ett antal prisorter. I dylikt fall kunde givetvis
utan alltför stora praktiska konsekvenser antalet prisorter utökas utöver
det nuvarande. Under större delen av säsongen komma desamma nämligen
icke att verka störande i samma grad som då priserna under hela
regeringsåret äro fixerade. Med hänsyn till att jämförelsevis litet höstsäd
såddes i'' fjol, torde man emellertid knappast kunna räkna med att skörden
innevarande år — även om den utfaller jämförelsevis väl och även om
vårvetearealen blir lika stor som tidigare — skall kunna täcka det inhemska
behovet utan att detsamma måste kompletteras med importspannmål. I
131*
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
ett dylikt läge har det ansetts, att ett inlösningsförfarande, som nyss antytts,
icke lämpligen skulle kunna tillgripas. Med hänsyn till de rätt avsevärda
reserver av brödsäd, som spannmålsbolaget torde komma att innehava,
torde en dylik anordning dock kunna fungera tillfredsställande. I
detta fall måste emellertid avståndet mellan de eventuella inlösningspriserna
våren 1953 och de vid samma tidpunkt gällande utförsäljningspriserna
från bolaget vara tillräckligt stort för att handeln skall kunna fungera utan
medverkan från bolagets sida. Vid ett inlösningsförfarande förutsättes vidare,
att bolagets av jordbruksnämnden fastställda utförsäljningspriser så
regleras, att desamma, samtidigt som de böra stiga under konsumtionsåret,
bidraga till att på ett ändamålsenligt sätt reglera den inhemska brödsädsmarknaden.
Bolaget finner det emellertid mest ändamålsenligt att bibehålla
de nuvarande regleringsanordningarna. En nödvändig förutsättning härför
är dock, att överenskommelser kunna träffas mellan spannmålsbolaget och
näringslivet, ungefärligen av den innebörd som de avtal, som för närvarande
gälla mellan å ena sidan bolaget samt å andra sidan kvarnar och spannmålshandlare.
Bolaget förutsätter också för sådant fall, att de nuvarande
bestämmelserna, innebärande förbud för handeln att försälja brödsäd till
annan än partihandlare, kvarnar eller spannmålsbolaget, bibehållas.
Enligt vad bolaget har sig bekant, föreligger förslag till höjning av priserna
å brödsäd av 1952 års skörd. I samband med en dylik höjning måste
det meddelas övergångsföreskrifter, bl. a. innebärande reglering av priserna
å i industriens och handelns ägo befintlig brödsäd. Dessutom torde det bliva
nödvändigt att i god tid reglera förmalningen vid kvarnarna, så att icke de
olägenheter i samband med en prisjustering, bolaget ovan berört, bliva
alltför stora. Vidare kan det enligt bolagets mening bliva nödvändigt att
genom särskilda bestämmelser reglera användningen av vårvete inom industrien.
Dels torde nämligen höstveteskörden bliva rätt knapp, och dels torde
en stor del av den importerade spannmålen, även om den icke är att hänföra
till vårvete, vara av så god kvalitet, att behovet av vårveteinblandning
kan bliva ganska ringa. En utväg ur sistnämnda svårighet vore givetvis att
låta utländskt vete av högre kvalitet betinga ett något bättre pris än priset
å svenskodlat höstvete.
Samtliga i detta sammanhang berörda spörsmål, liksom ock frågan om
brödsädsregleringens slutliga utformande, äro av sådan art, att de näppeligen
kunna avgöras, förrän de inhemska skördeförhållandcna kunna börja
överblickas. Av betydelse är givetvis också, huru möjligheterna till fortsatt
spannmålsimport kunna komma att gestalta sig.
Fodersäds- och fodermedelsregleringen.
Beträffande fodersäds- och fodermedelsreglcringen anser bolaget icke, att
några ändrade bestämmelser äro nödvändiga. Bolaget vill emellertid ånyo
ifrågasätta, huruvida icke förbrukarpriserna i importhamnarna lämpligen
borde slopas och att sålunda de enda priser, som skulle vara fastställda, vore
spannmålsbolagets utförsäljningspriser till partihandlare i importhamnar.
Det förefaller nämligen, som om de nuvarande bestämmelserna med såväl
partihandlarepriser som förbrukarpriser skulle ha en benägenhet att fastlåsa
handelsmarginalerna. Det bar vidare ifrågasatts, huruvida det icke vore
riktigt att i importhamnar av mindre betydelse tillämpa något högre utförsäljningspriser
från bolaget än i de stora importhamnarna. Saken är
nämligen den, att under mer normala förhållanden måste priserna å importvarorna
i sådana hamnar som regel bliva högre än i de större hamnarna,
132*
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
och bolagets kostnader att i dessa hamnar tillhandahålla importvaror äro
också jämförelsevis höga. De nu tillämpade reglerna för bolagets försäljningar
av fodersäd och andra fodermedel rubba sålunda i viss mån de under
mer normala förhållanden rådande konkurrensförhållandena inom handeln.
I anslutning till vad ovan ifrågasatts föreslår bolaget slutligen, att det
mellan staten och bolaget gällande avtalet, som senast förlängts att gälla
innevarande regleringsår, förlänges att gälla jämväl konsumtionsåret 1952/53.
Spannmålsbolagets kostnader.
I skrivelse till Statens jordbruksnämnd den 23 februari 1951 beräknade
bolaget kostnaderna för verksamhetsåret 1/9 1950—31/« 1951 till 75 miljoner
kronor samt kostnaderna för verksamhetsåret 1/9 1951—31/a 1952 till 100
milj. kr. Det sistnämnda beloppet har i anslagsäskande till 1951 års riksdag
med anledning av höjningar å spannmålsbolagets försäljningspriser reducerats
till 75 milj. kr.
I förutnämnda spannmålsbolagets skrivelse till jordbruksnämnden framhöll
bolaget, att till täckande av kostnaderna för verksamhetsåret 1950/51
återstod av tidigare anvisade medel 48 195 157 kr 3 öre. Härutöver har riksdagen
för täckande av kostnaderna för 1950/51 och 1951/52 beviljat ett
reservationsanslag på 105 milj. kr. Sammanlagt disponeras sålunda för täckande
av kostnaderna för verksamhetsåren 1950/51 och 1951/52 153 195 157
kr 3 öre. För verksamhetsåret 1950/51 föreligger nu godkänt bokslut. Underskottet
enligt detta uppgår till 70 404 790 kr 10 öre.
Sedan kostnaderna för verksamhetsåret 1950/51 blivit täckta, återstå sålunda
av äldre anslag 82 790 366 kr 93 öre, varav 27 790 366 kr 93 öre utgör
rest å uppburet förskott under verksamhetsåret 1950/51 och 55 milj. kr
utbetalats i förskott under verksamhetsåret 1951/52.
I den beräkning, som låg till grund för anslagsäskandet till 1951 års riksdag
uppgingo som ovan sagts spannmålsbolagets kostnader för verksamhetsåret
1951/52 till 75 milj. kr. Dels på grund av den med anledning av
det svaga skördeutfallet nödvändiga importen av brödsäd och dels på grund
av de ytterligare ökade priserna å importerade fodervaror komma emellertid
kostnaderna icke att stanna vid detta belopp. Enligt en nu företagen
beräkning, varav en specifikation bifogas, uppskattas underskottet till cirka
160 milj. kr. Häri är dock inräknat ett belopp, som enligt bolagets beräkning
bör uppskattas till cirka 15 milj. kr, svarande mot de merpriser bolaget
betalat vid inköp enligt meddelade anvisningar av vissa varor i Argentina.
Exakt kan detta belopp, varom nämnden meddelat besked, att det skall
bokföras i särskild ordning, icke fastställas, förrän ifrågavarande importköp
hunnit helt avvecklas. För verksamhetsåret 1952/53 har bolaget i enlighet
med härvid fogad bilaga uppskattat kostnaderna till 55 miljoner
kronor, varvid bolaget utgått ifrån, att regleringen av handeln med spannmål
och fodermedel sker på det sätt bolaget här förordat samt att bolagets
inköp utifrån komma att få den omfattning, som framgår av bilagan. I beräkningen
har bolaget vidare utgått ifrån vissa förhöjda försäljningspriser
fr. o. m. den 1 september 1952. Då enligt vad som ovan sagts av redan anvisade
medel för bolagets verksamhet återstå närmare 83 milj. kr, torde för
regleringsåren 1951/52 och 1952/53 av riksdagen böra anvisas ytterligare
135 milj. kr. I årets statsverksproposition är under nionde huvudtiteln upptaget
ett reservationsanslag på 75 milj. kr till kostnader i samband med
Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet.
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
133*
Bolaget vill framhålla, att de här framlagda uppskattningarna och kostnaderna
grundas på faktorer, som äro svåra att överblicka. Av utslagsgivande
betydelse är den inhemska skörden, prisutvecklingen på den internationella
marknaden samt importmöjligheterna.
Med anledning av vad sålunda anförts får Svenska spannmålsaktiebolaget
hemställa, att Statens jordbruksnämnd vid avgivande av förslag till Kungl.
Maj :t rörande prisreglerande åtgärder å jordbrukets område under regleringsåret
1952/53 måtte föreslå, att regleringsanordningarna beträffande
spannmål och fodermedel utformas i huvudsaklig överensstämmelse med
vad bolaget förordat, samt att medel anvisas för täckande av bolagets kostnader
i enlighet med beräkningarna här ovan. I särskild skrivelse till nämnden
kommer bolaget vidare inom kort att göra framställning om att bliva
tillförsäkrat ytterligare kreditmöjligheter. Trots de anordningar i sådant
hänseende, som hittills träffats, kan bolaget nämligen, innan medlen för
täckande av bolagets kostnader blivit disponibla, sannolikt icke utan ytterligare
tillskott av rörelsemedel finansiera sin verksamhet.
Utdrag ur protokoll samt särskilt yttrande av herr Näsgård bifogas.
Stockholm den 28 februari 1952.
Svenska spannmålsaktiebolaget.
Å. HOVGÅRD. ERIK CARLSSON.
134*
Kungl. Maj. ts proposition nr 236.
Svenska spannmålsaktiebolagets kostnader för verksamhetsåret
1/9 1951—31/8 1952.
A. Kostnader för beredskapslagring av 300 000 ton
brödsäd ...................................... 6 000 000
Avgår: inbetalad prisskillnad.................... 5 500 000 500 000
B. Kostnader och förlust vid import och försäljning av
1) 277 000 ton vete............................ 56 000 000
2) 40 000 » råg ............................ 12 500 000 68 500 000
C. Kostnader och förlust vid import och försäljning av
1) 162 000 ton majs .......................... 53 000 000
2) 10 000 » sorghum........................ 2 000 000
3) 27 000 » korn .......................... 7 000 000
4) 22 000 > havre .......................... 4 000 000 66 000 000
D. Kostnader och förlust vid import och försäljning av 69 300
ton vetekli .............................................. 10 000 000
E. Kostnader och förlust vid inköp och försäljning av 125 000
ton oljekraftfoder........................................ 2 500 000
F. Fraktbidrag för fodermedel till Norrland.................. 2 000 000
G. Räntor.................................................. 6 000 000
H. Allmänna kostnader...................................... 1 000 000
Kronor 156 500 000
Svenska spannmålsaktiebolagets kostnader för verksamhetsåret
1/9 1952—31/8 1953.
A. Kostnader för beredskapslagring av 300 000 ton
brödsäd ...................................... 6 000 000
Avgår: prisskillnad ............................ 6 000 000
B. Kostnader och förlust vid import och försäljning av 75 000
ton vete ................................................ 3 000 000
C. Kostnader och förlust vid import och försäljning av 100 000
ton majs................................................ 20 000 000
D. Kostnader och förlust vid import och försäljning av 100 000
ton vetekli.............................................. 10 000 000
E. Kostnader vid inköp och försäljning av 125 000 ton oljekraftfoder:
Svenskproducerat
65 000 ton å 44: — ........ 28 600 000
Import 60 000 ton å 60:— .................. 36 000 000
Kostnader 6:—............................ 7 500 000
72 100 000
Försäljningspris .......................... 62 500 000 10 000 000
F. Fraktbidrag för fodermedel till Norrland.................. 2 000 000
G. Räntor.................................................. 6 000 000
H. Allmänna kostnader...................................... 1200 000
I. Oförutsedda kostnader .................................. 2 800 000
Kronor 55 000 000
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
135*
Särskilt yttrande av herr Näsgård:
Såsom Svenska spannmålsaktiebolaget tidigare framhållit, skulle det vara
önskvärt, att regleringsåtgärderna för brödsäd erhölle en sådan utformning,
att de i görligaste mån anslöte sig till de riktlinjer, som uppdrogos i 1947
års riksdagsbeslut. Det skulle innebära, att bolaget först i slutet av ett konsumtionsår
företoge inköp genom ett inlösningsförfarande för hembjuden
brödsäd och därvid läte inlösningspriserna bli desamma å ett visst fastställt
antal prisorter, varvid även ett begränsat antal orter inne i landet
skulle kunna göras till prisorter. Under förutsättning av en någorlunda god
brödsädsskörd innevarande år torde ett dylikt inlösningsförfarande, kombinerat
med stödköp i erforderlig utsträckning, kunna väntas fungera tillfredsställande.
En anordning med inlösningsförfarande och stödköp bör enligt
min mening i första hand komma i fråga vid utformningen av regleringssystemet
för brödsäd.
Vad beträffar det i motionerna 1:232 och II: 306 framställda önskemålet
om ett utökat antal prisorter, torde —■ om skördeutfallet möjliggör en regleringsanordning
av här antydd art — en viss utökning av antalet prisorter
utan större olägenhet kunna ske, så att även ett lämpligt antal orter inne
i landet bleve prisorter. Om det under den senaste tiden tillämpade regleringssystemet
måste bibehållas, synes frågan om ett utökat antal prisorter närmast
vara av sådan jordbrukspolitisk art, att bolaget icke bör taga ställning
till densamma. Ehuru det ur reglerings- och kostnadssynpunkt utan
tvivel är lämpligast, att endast importhamnarna äro prisorter, synes dock,
innan regleringsanordningarna fastställas, böra undersökas, huruvida icke
även under denna förutsättning någon mindre utökning av antalet prisorter
utan alltför stora praktiska svårigheter skulle kunna ske. I fråga om
Gotland t. ex. torde det huvudsakligen gälla en kostnadsfråga för statsverket.
Om Visby göres till prisort, skulle kostnaderna för transporterna till
fastlandet få betalas av spannmålsbolaget, men någon rubbning av handelsvägarna
skulle icke bli följden härav.
136*
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
Bilaga.
Protokoll, hållet vid sammanträde med styrelsen för
Svenska spannmålsaktiebolaget å bolagets lokal, Drottninggatan
25 i Stockholm, den 28 februari 1952.
Närvarande voro av styrelseledamöterna herrar Hovgård, Näsgård, Martin
Andersson, Janson, Abel Andersson, Christenson och Nordlander samt av
styrelsesuppleanterna herrar Frödin, Ericson, Forsman, Rehnby och Sandberg.
Närvarande voro dessutom verkställande direktören Erik Carlsson samt
revisorerna Gustaf Lindahl och J. A. Hermansson. Av bolagets tjänstemän
voro vidare närvarande herrar Almér, Ribe, Sandell och von Zweigbergk
ävensom vid protokollet undertecknad Bergqvist.
3 §.
Val av justeringsman.
Att jämte landshövding Hovgård justera dagens protokoll utsågs herr
Näsgård.
8 §.
Förslag till skrivelse till Statens jordbruksnämnd.
Verkställande direktören föredrog förslag till skrivelse från bolaget till
Statens jordbruksnämnd angående de prisreglerande åtgärder på jordbrukets
område avseende konsumtionsåret 1952/53, som beröra bolagets verksamhet.
Förslaget föranledde på vissa punkter diskussion, och styrelsen beslöt
under föredragningen vissa ändringar i förslaget. Styrelsen uppdrog åt
direktionen att med ledning av den förda diskussionen utarbeta nytt förslag,
vilket för yttrande skulle tillställas samtliga styrelseledamöter och
suppleanter. Skrivelsen i dess slutliga skick jämte eventuella reservationer
skulle såsom bilaga fogas vid detta protokoll.
Justeras:
Ä. Hovgård.
Bernhard Näsgård.
In fidem:
Georg Bergqvist.
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
137*
Bilaga 8.
PM
angående produktions- och prisutvecklingen för jordbruksprodukter
i utlandet.
Den internationella livsmedelsmarknaden har under senare tid karakteriserats
av en viss avspänning. Produktionsutvecklingen i Europa har varit
relativt gynnsam och de lagringsköp, som framkallades av Koreakriget och
det därigenom spända politiska läget, ha numera avtagit. Denna utveckling
har varit särskilt markant på fettmarknaden, där priserna på senare tid ha
sjunkit avsevärt. På spannmålsområdet ha tillgångarna på brödsäd begränsats
av det dåliga skördeutfallet i Argentina och Australien och fob-priserna
ha i stort sett varit oförändrade. Priserna på fodersäd, som hittills ha legat
på en hög nivå, ha däremot på senare tid uppvisat en sjunkande tendens. För
vår del har dessutom importen av såväl brödsäd som fodersäd förbilligats
genom de på senare tid sänkta fraktsatserna. Vidare ha priserna på oljekakor
på senare tid väsentligt reducerats.
Den internationella marknaden för animalier har präglats av den ökade
produktionen i europeiska importländer. Avsättningsmöjligheterna för
svensk överskottsproduktion ha därigenom begränsats och priserna ha varit
genomgående lägre än under det gångna produktionsåret. Prisreduktionerna
på den internationella livsmedelsmarknaden och de samtidigt höjda
inhemska priserna ha medfört, att de inhemska priserna för det stora flertalet
jordbruksprodukter numera ligga högre än på världsmarknaden. Det
betydelsefullaste undantaget gäller spannmål, som ännu betingar ett väsentligt
högre pris på världsmarknaden.
Världsproduktionen av livsmedel 1950/51 beräknas ha överstigit förkrigsnivån
med ungefär en tiondel. Samtidigt har dock världsbefolkningen ökat
med ungefär en åttondel och livsmedelstillgångarna per person räknat äro
således lägre äh före kriget. Produktionsutvecklingen uppvisar dessutom betydande
regionala skiljaktigheter. I många områden, där produktionen redan
tidigare låg över förkrigsnivån, har en ytterligare utvidgning ägt rum,
medan utvecklingen har varit mindre gynnsam i åtskilliga underskottsområden.
Redan före kriget var livsmedelskonsuintionen i stora delar av
Fjärran och Mellersta östern ur näringsfysiologisk synpunkt synnerligen
otillfredsställande. Enär produktionen i dessa områden ännu långt ifrån har
uppnått förkrigsnivån, är den aktuella konsumtionsstandarden i många fall
avsevärt lägre än före kriget. Marknadsmässigt begränsas dock inflytandet
av dessa länders efterfrågan av deras bristande köpkraft. Å andra sidan bör
man ej helt bortse från den prisstödjande effekt, som varit och är en följd
av de hjälpaktioner av olika slag, som igångsatts efter kriget. Utvecklingen
i de europeiska importländerna är emellertid alltjämt avgörande för efterfrågestrukturen.
I det följande redogöres för utvecklingen för olika varugrupper, varvid
särskilt de ur vår synpunkt viktigare förändringarna närmare komma att
belysas.
138*
Kungi. Maj:ts proposition nr 236.
Spannmål och fodermedel.
Världsproduktionen av spannmål (exkl. Sovjetunionen) har 1951 beräknats
till 398 milj. ton mot 389 milj. ton föregående år och 346 milj. ton i
medeltal före kriget. Dessa sammanfattande siffror ge dock naturligtvis
ingen uttömmande bild av den internationella spannmålssituationen. Under
1940-talet skedde en förskjutning av spannmålsproduktionen till västra
liemisfärens överskottsländer, vilka i ännu högre grad än tidigare kommo
att dominera den internationella spannmålshandeln. Detta belyses av att
brödsädsproduktionen i Europa i medeltal för åren 1947—49 uppgick till 49
milj. ton mot 61 milj. ton före kriget. För Nordamerika äro motsvarande
siffror 46 och 28 milj. ton. Efterfrågan i importländerna var under efterkrigsåren
betydande, samtidigt som importmöjligheterna begränsades av de
valutasvårigheter, som under denna period i så hög grad ha präglat det internationella
varuutbytet.
För att stabilisera den internationella vetehandeln träffades år 1949 mellan
de ledande export- och importländerna ett veteavtal, i vilket bestämda
export- respektive importkontingenter fastställdes för de deltagande länderna.
För de inom avtalets ram exporterade kvantiteterna fastställdes ett
fast maximipris uppgående till 180 cents per bushel fob, medan avtalets
minimipris, som för 1949/50 fastställdes till 150 cents per bushel fob, successivt
skulle minska med 10 cents per år. Efterfrågesituationen har medfört,
att försäljningarna under det internationella veteavtalet huvudsakligen
ha skett till maximipriset. Trots detta har avtalet varit fördelaktigt för importländerna,
då de utanför avtalet sålda kvantiteterna i regel ha betingat ett
ännu högre pris. Inget enhetligt pris har dock bildats för det fria vetet —
betalningsförhållandena och handelspolitiska hänsyn ha medfört betydande
variationer mellan de olika transaktionerna.
Koreakriget har naturligtvis ej lämnat den internationella spannmålsmarknaden
opåverkad. Strax före dess utbrott förelågo vissa tecken på en
marknadsmässig avspänning och vissa prisreduktioner voro att vänta. Reaktionen
efter Koreakrigets utbrott kom ej omedelbart utan gav sig till känna
först under hösten 1950, då beredskapsköpen medförde en betydande
skärpning av läget med väsentliga prisstegringar som följd. Ej minst av betydelse
i detta sammanhang ha varit de under 1951 mycket höga fraktsatserna,
vilket för vårt lands vidkommande ytterligare fördyrat spannmålsimporten.
Det gångna årets skördeutfall karakteriseras av relativt tillfredsställande
skördar i stora delar av Europa. Den europeiska brödsädsproduktionen beräknas
uppgå till 60,3 milj. ton mot 59,o milj. ton 1950. Svartrostens härjningar
ha medfört att utvecklingen i Sverige är en av de ogynnsammaste —
produktionen har dock även minskat i bl. a. Storbritannien och Frankrike.
Den europeiska fodermedelsskörden uppgick 1951 till 53 milj. ton mot
47 milj. ton föregående år.
I Nordamerika har Kanada kunnat bärga en rekordskörd av vete på 15,3
milj. ton, vilken med 2,7 milj. ton överstiger föregående års produktion. Den
amerikanska veteskörden har varit i stort sett oförändrad och den sammanlagda
nordamerikanska veteproduktionen uppgår till 43 milj. ton mot
41 milj. ton 1950. Majsproduktionen i Förenta Staterna utgjorde under det
sistlidna året 75 milj. ton och har därmed minskat med 4 % i förhållande
till 1950.
Rapporter, som göra en avspänning på den internationella brödsädsmarknaden
mindre sannolik, föreligga emellertid från Australien och Argentina.
I Australien har veteskörden minskat från 5,o milj. ton 1950 till 4,4 milj.
Kurigl. Maj:ts proposition nr 236.
139*
ton 1951, vilket huvudsakligen beror på en begränsning av vetearealen. En
betydande del av den tidigare vetearealen har tagits i anspråk för fåraveln,
då det senaste årets höga ullpriser ha förändrat prisrelationerna till vetets
nackdel. I Argentina äro motsvarande produktionssiffror 5,8 och 3,o milj.
ton. Denna mycket kraftiga reduktion sammanhänger delvis med de dåliga
väderleksförhållandena under såningsperioden men är även en följd av landets
inhemska prispolitik. Även den argentinska majsproduktionen har
minskat väsentligt.
År 1950/51 uppgick världsexporten av spannmål till 37,3 milj. ton. Av
denna kvantitet utgjordes 25,4 milj. ton av vete, vilket var 2,4 milj. ton mer
än året dessförinnan. Av 1950/51 års veteexport kom 40 % från Förenta
Staterna, 24 % från Kanada, 11 % från Argentina, 14 % från Australien
och 11 % från övriga länder. Bland importområdena dominerade Europa, dit
över hälften av veteexporten var destinerad. Den under internationella veteavtalet
exporterade vetekvantiteten uppgick till 14,5 milj. ton eller 57 % av
världsexporten av vete.
Även för fodersäd är Europa det viktigaste avsättningsområdet — av den
1950/51 till ll,o milj. ton uppgående fodersädsexporten mottog Europa 7,4
milj. ton.
Den svenska spannmålsimporten var under 1951 mycket betydande; den
utgjordes av sammanlagt 426 milj. kg, varav 229 milj. kg brödsäd och 197
milj. kg fodersäd. De viktigaste leverantörländerna voro Australien, Sovjetunionen,
Förenta Staterna och Argentina. Av den till 209 milj. kg uppgående
veteimporten infördes 75 milj. kg under det internationella veteavtalet,
vilket motsvarar vår avtalsmässiga importkvot.
Såsom tidigare nämnts ha priserna på spannmål stigit väsentligt sedan
hösten 1950, varvid importen ytterligare fördyrats genom de stegrade fraktkostnaderna.
Under de senaste månaderna har en omsvängning skett beträffande
fraktsatserna, vilket har medfört ett icke oväsentligt förbilligande av
den svenska spannmålsimporten. Fraktkostnaden för tung spannmål från
Argentina, som i mars 1951 uppgick till 12 kr/dt, utgjorde i december nämnda
år 9 kr/dt och har i mars 1952 sjunkit till 6 kr/dt. Motsvarande siffror
för tung spannmål från Förenta Staterna äro ca 12, 11 och 8 kr/dt. Cifpriset
för amerikanskt vete utgjorde i slutet av 1950 ca 42 kr/dt för avtalsvete
och 45 kr/dt för vetet utanför avtalets ram. Under 1951 voro motsvarande
priser 48—50 respektive 60—61 kr/dt. I april 1952 hade priserna reducerats
till respektive 46 och 59 kr/dt. Priset för amerikansk majs, som i
början av föregående år utgjorde 49 kr/dt eif, hade vid slutet av året stigit
till 52 kr/dt eif. I april 1952 hade nämnda pris nedgått till 47 kr/dt eif.
Motsvarande priser för australiensisk havre voro 45, 52 och 47 kr/dt eif och
för irakiskt korn 50, 59 och 53 kr/dt. Även eif-priserna för oljekakor ha
under de senaste månaderna reducerats -—■ argentinska solroskakor, som i
slutet av 1951 betingade ett pris av 68 kr/dt, ha i mars 1952 sjunkit till 58
kr/dt. Solroskakorna från andra länder noterades i april 1952 till 45 kr/dt
eif.
Det fortfarande labila läget på den internationella spannmålsmarknaden
gör det svårt att ställa en prognos för det kommande året. Det är dock mindre
sannolikt, att några större prissänkningar komma att intriiffa beträffande
vete, varav tillgången minskats på grund av det dåliga produktionsresultatet
i södra hemisfärens exportländer. Man får sålunda räkna med att
världsmarknadspriserna på spannmål i genomsnitt fortfarande komma att
ligga på eu hög nivå.
140*
Kungl. Mcij:ts proposition nr 236.
Socker.
Världsproduktionen av socker beräknas 1951/52 vara i stort sett oförändrad
i förhållande till produktionen under föregående år. Från Kuba rapporteras
visserligen en väsentlig utvidgning av produktionen; mot denna svarar
dock en minskning av produktionen i Förenta Staterna, Europa, Australien
och Sydafrikanska Unionen. Den europeiska produktionen av betsocker
beräknas bli ungefär 6 % lägre än under 1950/51, vilket huvudsakligen
beror på betornas lägre sockerhalt. Den danska produktionen är obetydligt
lägre än 1950/51; däremot beräknas en kraftigare produktionsminskning i
Östtyskland. Även i Polen och Tjeckoslovakien beräknas produktionen ha
blivit lägre än under det sistförflutna året.
Importen av socker till Sverige uppgick 1951 till 77 milj. kg, varav 22
milj. kg importerades från Danmark och 50 milj. kg från Tjeckoslovakien.
Det danska sockret betingade ett pris på ca 95 svenska öre/kg eif mot ca 80
öre/kg eif i medeltal 1950. För det tjeckiska sockret, vilket inköptes vid en
senare tidpunkt när de internationella sockernoteringarna fallit, betalades
ett lägre pris, nämligen i genomsnitt ca 87 öre/kg eif. På senare tid ha priserna
för östeuropeiskt socker varit sjunkande och ha legat vid omkring 80
öre/kg eif.
Fetter och oljor.
Den internationella prisnivån för fetter och oljor har under efterkrigstiden
legat på en hög nivå. Den minskade produktionen i de asiatiska exportländerna
liksom deras ökade inhemska förbrukning har även medfört en väsentlig
inskränkning av den internationella handeln med fetter och oljor.
År 1950 var sålunda exporten från de ledande exportländerna ännu ungefär
en fjärdedel lägre än före kriget.
Koreakriget medförde eu ytterligare åtstramning av den internationella
fettmarknaden. Beredskapslagringen i flertalet importländer förorsakade
en kraftig efterfrågestegring och priserna på fetter och oljor stego från försommaren
1950 till våren 1951 med ända upp till 80 %. Under senare delen
av 1951 har dock en omsvängning skett och priserna ha varit sjunkande.
Denna utveckling har medfört, att våra inhemska oljeväxtpriser numera
ligga betydligt över världsmarknadsnivån. Filippinsk kopra, som i januari
1951 betingade ett pris på ungefär 1 550 kr/ton eif (2,49 kr/kg råolja vid
fabrik), noterades sålunda i mars 1952 till 825 kr/ton eif (1,20 kr/kg), medan
motsvarande noteringar för portugisisk kopra voro 1 675 och 900 kr/ton
eif (2,69 respetive 1,32 kr/kg olja).
Förhållandevis goda priser ha emellertid uppnåtts 1951 vid export av
svenskt oljeväxtfrö och därav beredda oljor. Ca 67 milj. kg svenskt rapsfrö
har sålts till utlandet, varav 51 milj. kg till Västtyskland. Vid exporten till
Västtyskland erhölls för 6,4 milj. kg 1 230 kr/ton eif tysk östersjöhamn, medan
för den övriga exporten till Västtyskland har erhållits 1 055 kr/ton eif.
Till dessa priser komma dock tillägg med ungefär 10 % vid kvalitetsregleringen.
Av rapsolja under 1951 ha ca 13 milj. kg sålts till utlandet för ett
genomsnittspris av ca 2,35 kr/kg fob.
Mjölk och mejeriprodukter.
Den svenska exporten av mejeriprodukter har under de senaste åren varit
av rätt betydande omfattning. Särskilt under 1950 förelågo relativt goda
avsättningsmöjligheter och tillfredsställande priser kunde utvinnas vid ex
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
141*
port. Prisförhållandena ha dock försämrats under det sistförflutna året, och
våra exportpriser för smör ligga numera betydligt under hemmamarknadsnivån.
Särskilda svårigheter mötte den svenska smörexporten under våren
och försommaren 1951, då Västtyskland på grund av valutasvårigheter temporärt
införde importstopp. Trots nämnda svårigheter blev den svenska
smörexporten nästan dubbelt så stor som 1950; den ökade sålunda från 14
till nästan 27 milj. kg. Samtidigt som exporten till Västtyskland och Schweiz
blev lägre än 1950, kunde betydande kvantiteter avsättas i Tjeckoslovakien,
Östtyskland, Finland och Kanada. Exporten till de sistnämnda länderna
hade dock i stort sett tillfällighetskaraktär och som de viktigaste exportmarknaderna
för svenskt smör måste följaktligen fortfarande de västeuropeiska
länderna räknas. Under innevarande regleringsår har överskottsproduktionen
av smör beräknats till ca 12 milj. kg, vartill kommer ingångslagret
med 16 milj. kg. Av denna till sammanlagt 28 milj. kg uppgående
kvantitet har fram till februari 16 milj. kg exporterats och ytterligare 4 milj.
kg väntas bli exporterade före 1 september 1952. Man har därvid beräknat,
att exportförlusten per kg kommer att uppgå till 80 öre (statliga pristillägg
obeaktade).
Våra framtida exportmöjligheter bero naturligtvis på den inhemska produktionsutvecklingen
i våra avnämarländer liksom på utvecklingen i andra
exportländer. Nötkreatursbeståndet har under det gångna året uppvisat en
fortsatt ökning i såväl Öst- som Västeuropa. I 16 till OEEC anslutna länder
beräknas mjölkproduktionen 1951/52 uppgå till 82,7 milj. ton mot 80,5 milj.
ton föregående produktionsår. Därvid beräknas produktionen öka med 6 %
i Västtyskland och Frankrike samt med 4 % i Nederländerna, medan den i
Danmark väntas minska med 6 %. I Storbritannien och Schweiz väntas
mjölkproduktionen förbli i stort sett oförändrad.
Den sammanlagda smörproduktionen i ovannämnda länder uppgick
1950/51 till 1 177 milj. kg och väntas under innevarande produktionsår stiga
till 1 202 milj. kg. Redan 1950/51 minskade smörproduktionen i Storbritannien
och Nederländerna och produktionsminskningen i dessa länder beräknas
fortsätta även 1951/52. Den engelska smörproduklionen 1949/50 var sålunda
24 milj. kg, medan den 1950/51 uppgick till 18 milj. kg och 1951/52
beräknas uppgå till endast 15 milj. kg. Motsvarande siffror för Nederländerna
äro 92, 88 och 85 milj. kg. Under innevarande produktionsår beräknas
smörproduktionen dessutom minska i Sverige, Danmark och Irland. Å andra
sidan har den västtyska smörproduktionen ökat kraftigt och stigit från 256
milj. kg 1949/50 till 284 milj. kg 1950/51 och väntas 1951/52 uppgå till
302 milj. kg.
Ostproduktionen uppvisar en kraftig ökning i flera ledande produktionsländer.
I Nederländerna, där smörproduktionen har undergått en ej oväsentlig
reduktion, beräknas ostproduktionen 1951/52 stiga till 158 milj. kg mot
136 milj. kg 1950/51 och 126 milj. kg 1949/50. Motsvarande siffror för
Frankrike äro 290, 280 och 257 milj. kg och för Västtyskland 164, 153 och
148 milj. kg. I Danmark, Storbritannien och Schweiz beräknas däremot produktionen
under 1951/52 bli något lägre än under föregående år.
Beträffande smörkonsumtionen per capita föreligga betydande variationer
mellan olika västeuropeiska länder. De högsta konsumtionssiffrorna redovisas
för Irland, Sverige och Belgien, där konsumtionen uppgår till respektive
19, 12 och 11 kg. I Danmark uppgår per-capita-konsumtionen till
nästan 8 kg, medan den i Västtyskland, Frankrike och Schweiz ligger mellan
6—7 kg. I Storbritannien, Island, Norge och Österrike ligger konsumtionen
mellan 4 6 kg och i Nederländerna vid 2,5 kg. I Medelhavsländerna
understiger smörkonsumtionen 2 kg per capita och år.
142*
Kungl. Maj. ts proposition nr 236.
Exporten av smör från de ledande exportländerna har under det gångna
året uppvisat en viss minskning. Den australiensiska exporten har därvid
sjunkit avsevärt, medan samtidigt den nyzeeländska exporten ökat från 141
till 162 milj. kg. Av de ledande europeiska exportländerna redovisa såväl
Danmark som Nederländerna exportminskning. Den danska smörexporten
beräknas sålunda 1951/52 till 130 milj. kg mot 152 milj. kg 1950/51 och
151 milj. kg 1949/50. Den nederländska smörexporten, som 1949/50 utgjorde
57 milj. kg, ökade 1950/51 till 67 milj. kg men har under det gångna året
ånyo minskat och beräknas 1951/52 uppgå till 59 milj. kg. Den svenska
smörexporten har, såsom tidigare nämnts, ökat under det gångna året.
Under det kommande året väntas smörimporten till de västeuropeiska importländerna
minska något, varvid det är huvudsakligen de sekundära marknaderna
som beräknas inskränka sin import. Däremot väntas den engelska
importen bli i stort sett oförändrad, medan den västtyska införseln beräknas
bli något större än under det löpande året.
Det svenska exportpriset för smör år 1951 har enligt handelsstatistiken
i genomsnitt uppgått till 531 öre/kg fob mot 553 öre/kg fob föregående år.
Som jämförelse kan nämnas, att danskarna för sin smörexport till Storbritannien
1951/52 erhålla 449 svenska öre/kg fob. Under 1950/51 uppgick
priset till 417 öre/kg fob.
Ägg.
Vår äggexport uppgick 1951 till 9,o milj. kg och understeg därmed med
3,4 milj. kg föregående års exportsiffra. Såväl 1951 som 1950 har Västtyskland
varit det helt dominerande avsättningsområdet.
I Västeuropa har äggproduktionen under de senaste åren varit stigande.
De höga fodermedelspriserna på världsmarknaden ha dock verkat hämmande
på stegringstakten och produktionsökningen har ej varit av den omfattning,
som förutsades för ett par år sedan. 116 till OEEC anslutna länder har
äggproduktionen 1951/52 beräknats uppgå till 2 198 milj. kg mot 2 121 milj.
kg år 1950/51. Man kan därvid notera, att den västtyska produktionen beräknas
stiga från 257 till 285 milj. kg och att en relativt kraftig produktionsökning
även väntas bli fallet under det kommande produktionsåret. I
Nederländerna har produktionen stigit från 116 till 130 milj. kg och i Danmark
från 124 till 128 milj. kg. I båda dessa länder väntas en fortsatt produktionsökning
under 1952/53.
Konsumtionen per capita beräknas 1951/52 uppgå i Västtyskland till 7,6
kg, medan den överstiger 10 kg i Storbritannien, Irland, Belgien, Frankrike
och Sverige. Av intresse är, att konsumtionen i Nederländerna, som är en
av Europas viktigaste äggexportörer, endast uppgår till 5,o kg.
Omfattningen av äggexporten från europeiska länder har mellan 1950/51
och 1951/52 icke uppvisat några större förändringar. Utförseln från Nederländerna
beräknas 1951/52 till 74 milj. kg mot 71 milj. kg under föregående
år. Motsvarande siffror för Danmark äro 88 och 81 milj. kg. Samtidigt
har dock den svenska exporten minskat och även Irland har exporterat
mindre kvantiteter än under föregående år. Under 1952/53 väntas såväl
Nederländerna som Danmark kunna utvidga sin äggexport. Av importländerna
beräknas Västtyskland införa i stort sett oförändrade kvantiteter ägg,
medan den engelska importen kan väntas bli av något större omfattning.
Vid den svenska äggexporten har under det gångna året erhållits ett genomsnittspris
av ca 350 öre/kg fob. Det danska exportpriset till Storbritannien
har 1950/51 i genomsnitt uppgått till 251 svenska öre/kg fob, men har för
1951/52 höjts till ca 322 öre/kg fob.
Kött och fläsk.
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
143*
Produktionen av kött och fläsk i Västeuropa ökade 1950/51 med omkring
7 %, varvid ökningen huvudsakligen berodde på en utvidgad produktion av
nötkött. Den sammanlagda importen till västeuropeiska länder minskade
dock samtidigt, varför tillgångarna under nämnda produktionsår uppvisade
endast en begränsad ökning. Minskningen av den västeuropeiska införseln
av kött och fläsk hänför sig till importen från utomeuropeiska länder, medan
de ledande europeiska exportländerna samtidigt avsevärt ha kunnat
utvidga sin export. Under det löpande året har det viktiga exportlandet
Argentina berörts av en högst betydande produktionsminskning, vilket i
mycket hög grad har begränsat dess exportmöjligheter.
Fläskproduktionen i Västeuropa, som under produktionsåret 1950/51 i
stort sett har varit oförändrad, beräknas 1951/52 öka med omkring 10 %.
Produktionsökningen är därvid huvudsakligen koncentrerad till importländerna
och är särskilt markant i Storbritannien och Västtyskland, där
fläskproduktionen beräknas öka från 321 till 427 milj. kg respektive 1 078
till 1 308 milj. kg. Däremot beräknas fläskproduktionen bli lägre i såväl
Danmark som Nederländerna. Fläskimporten till västeuropeiska länder väntas
också bli väsentligt lägre under det löpande produktionsåret.
Den svenska importen av kött och fläsk har under 1951 uppgått till 20
milj. kg, varav 3 milj. kg utgjordes av fläsk. De viktigaste leverantörländerna
för kött voro Uruguay, Danmark och Argentina, medan fläskimporten
helt skedde från Danmark. Importpriserna för kött ha därvid något understigit
den inhemska prisnivån och ha vid importen från Uruguay och Argentina
legat vid ca 250 öre/kg eif. Det danska köttet har varit billigare och
betingat ett pris uppgående till ca 200 öre/kg eif. I motsats till" kött ha
importpriserna på fläsk överstigit de inhemska noteringarna och ha t. o. in.
hösten 1951 uppgått till 350—365 öre/kg eif, varefter de stigit till 460 öre/kg
eif. Enligt senaste uppgifter ha offertprisema på kött stigit något, medan
liäskpriserna äro oförändrade. I detta sammanhang kan nämnas, att danskarna
vid fläskexporten till Storbritannien 1951/52 erhålla 375 svenska
öre/kg fob för 110 milj. kg och 429 öre/kg fob för överskjutande kvantiteter.
TABELLBILAGA
10* Bihang till riksdagens protokoll 1952. i samt. Nr 236.
Kungl. Maj. ts proposition nr 236.
147*
Tab. 1. Vissa Jordbruksnäringen berörande prisindexial.
Socialsty- Prisförändringar sedan år 1935 på vissa I Kommerskollegii
relsens varor enligt socialstyrelsens prisstatistik j partiprisindex för
allmänna _____________________________i _
År och månad | konsum-tionspris-index för | Mjöl | Bröd | Potatis | Mjölk1 | Mejeri- smör | Nötkött, stek | Färskt * | Anim. livsmedel | Veget. livsmedel | Foder- medel J | Gödsel- medel |
1935 ............ | 100-O | 100 | 100 | 100 | 100 | 100 | 100 | 100 | 100 | 100 | 100 | 100 |
1936 ............ | 102-4 | 102 | 101 | 107 | 102 | 98 | 108 | no | 104 | 101 | 105 | 102 |
1937 ............ | 105-9 | no | 107 | in | 107 | in | 107 | in | 108 | 107 | 117 | 102 |
1938 ............ | 109-6 | 114 | 109 | 113 | 112 | 116 | no | 124 | 113 | 104 | 112 | 105 |
1939 ............ | 112-9 | 113 | 113 | 119 | 117 | 122 | 120 | 128 | 120 | 105 | 114 | 106 |
1940 ............ | 126-8 | 118 | 130 | 157 | 127 | 138 | 129 | 144 | 140 | 131 | 148 | 135 |
1941............ | 150-6 | 121 | 141 | 142 | 139 | 161 | 171 | 188 | 176 | 157 | 164 | 146 |
1942 ............ | 164-1 | 125 | 139 | 202 | 134 | 170 | 182 | 198 | 186 | 181 | 175 | 213 |
1943 ............ | 161-9 | 127 | 138 | 160 | 134 | 170 | 185 | 213 | 194 | 187 | 175 | 229 |
1944 ............ | 156-5 | 126 | 137 | 162 | 135 | 170 | 177 | 218 | 194 | 189 | 176 | 224 |
1945 ............. | 155-1 | 123 | 137 | 175 | 135 | 170 | 177 | 212 | 190 | 185 | 180 | 218 |
1946 ............. | 158-0 | 133 | 139 | 196 | 137 | 170 | 179 | 220 | 191 | 182 | 182 | 179 |
1947 ............. | 163-4 | 146 | 145 | 209 | 151 | 191 | 173 | 218 | 203 | 196 | 191 | 156 |
1948 ............. | 175-8 | 179 | 156 | 198 | 156 | 194 | 185 | 229 | 217 | 208 | 198 | 158 |
1949 ............. | 177-9 | 182 | 161 | 187 | 155 | 205 | 221 | 207 | 219 | 205 | 201 | 162 |
1950 ............. | 181-2 | 182 | 162 | 227 | 155 | 209 | 234 | 196 | 222 | 218 | 214 | 168 |
1951 ............. | 212-4 | 217 | 189 | 286 | 175 | 241 | 264 | 247 | 252 | 262 | 272 | 195 |
1950 januari..... | 178-5 |
| . | 198 | 155 | 209 | 229 | 194 | 221 | 209 | 201 | 166 |
februari..... | 179-6 |
|
| 207 | 155 | 209 | 229 | 194 | 220 | 214 | 202 | 170 |
mars........ | 179-1 | 184 | 162 | 208 | 155 | 209 | 230 | 194 | 218 | 215 | 203 | 170 |
april........ | 179-7 |
|
| 222 | 155 | 209 | 247 | 194 | 216 | 217 | 214 | 169 |
maj........ | 180-1 |
|
| 250 | 155 | 209 | 249 | 195 | 215 | 219 | 216 | 169 |
juni........ | 180-1 | 181 | 162 | 249 | 155 | 209 | 249 | 194 | 216 | 225 | 216 | 169 |
juli......... | 181-1 |
|
| 252 | 155 | 209 | 250 | 195 | 221 | 222 | 216 | 165 |
augusti..... | 181-6 |
|
| 272 | 155 | 209 | 250 | 195 | 226 | 213 | 216 | 165 |
september... | 182-3 | 181 | 162 | 225 | 155 | 209 | 223 | 195 | 228 | 215 | 215 | 165 |
oktober..... | 181-0 |
|
| 208 | 155 | 209 | 218 | 200 | 226, | 216 | 218 | 169 |
november ... | 183-0 |
|
| 214 | 155 | 209 | 214 | 201 | 227 | 223 | 221 | 169 |
december . .. | 188-5 | 182 | 162 | 220 | 155 | 209 | 219 | 201 | 232 | 227 | 226 | 170 |
1951 januari..... | 196-0 |
|
| 240 | 174 | 241 | 228 | 221 | 241 | 242 | 232 | 170 |
februari..... | 199-2 |
|
| 254 | 175 | 241 | 241 | 229 | 241 | 248 | 239 | 178 |
mars........ | 206-3 | 195 | 181 | 269 | 175 | 241 | 253 | 229 | 244 | 254 | 259 | 179 |
april........ | 209-3 |
|
| 298 | 175 | 241 | 258 | 234 | 246 | 260 | 269 | 180 |
inaj........ | 212-3 |
|
| 315 | 175 | 241 | 268 | 235 | 248 | 262 | 280 | 181 |
juni........ | 211-2 | 207 | 184 | 316 | 175 | 241 | 272 | 240 | 247 | 266 | 281 | 181 |
juli......... | 211-8 |
|
| 291 | 175 | 241 | 273 | 240 | 249 | 270 | 281 | 202 |
augusti..... | 214-1 |
|
| 356 | 175 | 241 | 278 | 245 | 252 | 265 | 281 | 206 |
september... | 219-4 | 234 | 195 | 280 | 175 | 241 | 277 | 257 | 260 | 267 | 279 | 208 |
oktober ..... | 221-6 |
|
| 266 | 175 | 241 | 274 | 273 | 264 | 269 | 284 | 214 |
november ... | 223-3 |
|
| 272 | 175 | 241 | 272 | 278 | 268 | 270 | 286 | 220 |
december . .. | 224-6 | 230 | 197 | 278 | 175 | 241 | 271 | 285 | 269 | 268 | 288 | 221 |
1952 januari...... | 226-0 |
|
| 287 | 189 | 241 | 274 | 285 | 270 | 270 | 288 | 222 |
februari..... | 227-8 |
| # | 298 | 189 | 241 | 280 | 302 | 274 | 273 | 288 | 226 |
1 Indextalen baseras fr. o. in. dec. 1941 på priset för standardiserad mjölk. — 2 Fr. o. m. mars 1943
följa indextalen priset för salt sidfläsk.
148* Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
Tab. 2. Priser i Sverige.
År och månad |
|
| Kronor | per | 100 kilogram |
|
| |||
Höst- vete* 1 | Vår- vete1 | Råg7 | Vete- mjöl2 | Råg- sikt2 | Mat- ärter, gula2 | Mat- potatis4 | Fabriks- potatis2 | Socker- betor2 | | Strö- socker7 | |
1934 ............. | 16-97 |
| 15-69 | 26-99 | 23-51 | 26-99 | 6-02 | 3-30 | 2-25 | 29-21 |
1935 ............. | 16-69 |
| 15-59 | 29-80 | 25-08 | 25-33 | 8-28 | 3*25 | 2-25 | 29-09 |
1936 ............. | 17-01 |
| 15-92 | 30-61 | 25-86 | 21-21 | 8-53 | 3-31 | 2-25 | 29-79 |
1937 ............. | 19-60 |
| 18-29 | 32-56 | 29-11 | 20-79 | 9-02 | 3-76 | 2-55 | 30-89 |
1938 ............ | 18-85 |
| 17-27 | 33-84 | 29-43 | 19-90 | 8-66 | 4-37 | 2-70 | 31-03 |
1939 ............ | 17-99 |
| 17-29 | 33-82 | 28-58 | 27-81 | 9-03 | 4-60 | 2-70 | 31-64 |
1940 ............ | 23-30 |
| 23-29 | 34-49 | 29-83 | 43-19 | 13-67 | 4-81 | 3-10 | 35-88 |
1941............ | 26-09 | « | 26-09 | 34-50 | 30-50 | 50-97 | 13-66 | 5-75 | 4-10 | 39-88 |
1942 ............ | 26-55 | 28-09 | 26-09 | 34-50 | 30-50 | 47-78 | 21-73 | 6-45 | 4-50 | 45-46 |
1943 ............ | 26-07 | 27-52 | 25-07 | 37-00 | 28-50 | 42-78 | 13-80 | 7-58 | 4-50 | 47-52 |
1944 ............ | 26-70 | 28-70 | 25-70 | 36-60 | 28-50 | 37-36 | 16-18 | 7-58 | 4-50 | 47-52 |
1945 ............ | 26-80 | 28-80 | 25-80 | 35-83 | 28-17 | 35-33 | 16-97 | 7-65 | 4-65 | 47-52 |
1946 ............ | 26-59 | 28-70 | 26-04 | 38-61 | 31-66 | 36-08 | 17-87 | 7-83 | 4-65 | 47-52 |
1947 ............ | 27-47 | 30-06 | 27-47 | 43-00 | 36-17 | 39-08 | 18-64 | 8-02 | 5-00 | 60-04 |
1948 ............ | 28-99 | 32-90 | 28-99 | 48-27 | 40-86 | 43-85 | 17-49 | 8-77 | 5-30 | 62-44 |
1949 ............ | 30-01 | 35-01 | 30-01 | 49-42 | 42-80 | 44-82 | 16-48 | 9-33 | 5-30 | 63-27 |
1950 ............. | 30-85 | 34-94 | 30-39 | 48-14 | 43-07 | 47-28 | 22-05 | 9-27 | 5-55 | 64-53 |
1951............. | 35-86 | 38-32 | 34-59 | 53-70 | 47-98 | 54-58 | 25-84 | 9-52 | 6-25 | 79-08 |
1950 januari..... | 30-85 | 35-85 | 30-85 | 48-75 | 44-00 | 45-50 | 18-oo | 9-25 | _ | 63-27 |
februari..... | 31-05 | 36-05 | 31-05 | 48-75 | 44-00 | — | 18-50 | 9-50 | — | 63-27 |
mars....... | 31-25 | 36-25 | 31-25 | 48-75 | 44-00 | —. | 18-93 | 9-50 | — | 63-27 |
april........ | 31-30 | 36-30 | 31-30 | 48-75 | 44-00 |
| 21-50 | 9-50 | — | 63-27 |
maj........ | 31-30 | 36-30 | 31-30 | 48-07 | 43-32 | — | 24-25 | 9-50 | — | 64-77 |
juni........ | 31-30 | 36-30 | 31-30 | 47-75 | 43-00 | — | 37-56 | 9-50 | — | 65-21 |
juli......... | 31-30 | 36-3° | 31-30 | 47-75 | 43-00 | — | 37-24 | 9-50 | — | 65-21 |
augusti..... | 30-05 | 33-05 | 29-05 | 47-75 | 43-00 | — | 19-72 | 9-50 | — | 65-21 |
september... | 30-25 | 33-25 | 29-25 | 47-75 | 42-23 | 47-19 | 16-73 | 9-50 | — | 65-21 |
oktober ..... | 30-45 | 33-45 | 29-45 | 47-75 | 42-00 | 47-70 | 15-79 | 8-50 | 5-55 | 65-21 |
november ... | 30-65 | 33-65 | 29-65 | 47-75 | 42-00 | 48-00 | 17-38 | 8-75 | 5-55 | 65-21 |
december . . . | 30-85 | 33-85 | 29-85 | 48-07 | 42-32 | 48-00 | 19-04 | 8-75 | 5-55 | 65-21 |
1951 januari..... | 31-05 | 34-05 | 30-05 | 48-25 | 42-50 | 48-00 | 20-88 | 9-00 |
| 65-21 |
februari..... | 31-25 | 34-25 | 30-25 | 49-05 | 43-30 | — | 21-00 | 9-25 | — | 71-79 |
mars........ | 31-45 | 34-45 | 30-45 | 50-75 | 45-00 | — | 23-59 | 9-25 | — | 76-28 |
april....... | 31-65 | 34-65 | 30-65 | 50-75 | 45-00 | — | 27-62 | 9-25 | — | 77-75 |
maj........ | 31-85 | 34-85 | 30-85 | 51-17 | 45-42 | — | 29-75 | 9-25 | — | 77-75 |
juni........ | 34-65 | 36-65 | 33-15 | 51-75 | 46-00 | — | 32-78 | 9-25 | — | 77-75 |
juli......... | 34’8 S | 36-85 | 33-3 5 | 51-75 | 46-00 | — | 40-08 | 9-25 | — | 82-39 |
augusti..... | 40-00 | 42-00 | 38-50 | 51-75 | 46-00 | — | 26-97 | 9-25 | -- | 84-00 |
september... | 40-20 | 42-20 | 38-70 | 60-25 | 54-50 | 55-oo | 20-60 | 9-25 | -- | 84-00 |
oktober..... | 40-50 | 42-50 | 39-00 | 60-25 | 54-50 | 55-oo | 20-86 | 10-25 | 6-25 | 84-00 |
november ... | 40-80 | 42-80 | 39-30 | 60-25 | 54-50 | 56-88 | 22-69 | 10-50 | 6-25 | 84-00 |
december . .. | 41-10 | 43-10 | 39-60 | 58-38 | 53-10 | 58-00 | 23-23 | 10-50 | 6-25 | 84-00 |
1952 januari..... | 41-40 | 43-40 | 39-90 |
|
| 58oo | 24-58 | 10-75 | __ | 84-00 |
februari..... | 41-70 | 43-70 | 40-20 |
|
| — | 25-00 | 11-00 | -- | 84-00 |
mars........ | 42-00 | 44-00 | 40-50 |
|
| — | 25-00 | ll-oo | — . | 88''84 |
Anm. Uppgifter med medieval stil avse priser under månader, då någon nämnvärd försäljning ej
ägt rum. Dessa priser ha ej medtagits vid beräkning av årsmedelpriser.
1 Medelpris till producent på kustorter t. o. m. 15 okt. 1940. Härefter av staten fastställda priser,
fr. o. m. aug. 1950 i form av garantipriser (på kustorter och en inlandsort). —2 Sv. kvarnföreningens
grundpris fritt kvarn Stockholm. Fr. o. m. okt. 1949 pris å patentvetemjöl resp. rågsikt 00. —
■ Medeltal av producentpriser i mell. Sverige. — 4 Engrospris i Stockholm på prima välsorterad vara. —
s Av staten fastställt producentpris vid 17.5 % stärkelsehalt och 70 kg hektolitervikt. — 6 Av staten
fastställt grundpris till producent vid 16 % sockerhalt. Tillägg för varje tiondels proc. högre sockerhalt
med 1/160 av grundpriset. — 7 Partipris i Skåne exkl. grosshandelsrabatt.
Kungl. Maj. ts proposition nr 236. 149*
Tab. 2 (forts.). Priser i Sverige.
År och månad |
|
| Kronor per 100 | kilogram |
|
| |||
Korn1 | Havre, vit1 | Vallhö3 | Höst- säds- halm1 | Majs* | Vete- kli* | Kraft-foder-bland-ning * | Linfrö- mjöl3 | Melass4 | |
1934 ............. | 12-71 | 11-83 | 7-47 | 2-50 | 13-oi | 11-76 | 15-10 | 17-31 | 8-25 |
1935 ............. | 13-13 | 12-15 | 7-22 | 2-35 | 15-51 | 12-85 | 17-33 | 17-90 | 8-67 |
1936 ............. | 13-75 | 12-77 | 6-27 | 2-42 | 15-93 | 13-70 | 18-23 | 18-03 | 9-40 |
1937 ............. | 18-22 | 15-58 | 6-37 | 3-40 | 16-33 | 14-38 | 19-11 | 19-24 | 9-61 |
1938 ............ | 15-81 | 13-62 | 5-97 | 3-04 | 16-83 | 13-90 | 19-45 | 20-43 | 10-00 |
1939 ............ | 14-55 | 13-03 | 6-43 | 2-81 | 18-61 | 13-39 | 21-41 | 22-32 | 10-27 |
1940 ............ | 22-71 | 20-41 | 14-57 | 5-12 | 18-50 | 16-89 | 23-50 | 24-00 | 11-38 |
1941............ | 24-90 | 22-40 | 20-90 | 6-70 | 23-71 | 16-50 | 25-13 | 24-00 | 12-94 |
1942 ............ | 24-50 | 20-75 | 15-30 | 5-48 | 25-33 | 16-78 | 30-92 |
| 16-00 |
1943 ............ | 23-08 | 18-83 | 11-60 | 3-55 | 25-00 | 18-08 | 32-84 | 34-00 | 16-00 |
1944 ............ | 23-24 | 19-03 | 10-88 | 3-00 | 25-00 | 18-50 | 32-87 | 34-00 | 15-67 |
1945 ............ | 22-63 | 19-03 | 9-35 | 3-01 | 25-oo | 19-00 | 33-82 | 34-00 | 14-00 |
1946 ............ | 22-63 | 19-03 | 8-54 | 2-83 | 25-00 | 19-00 | 35-04 | 34-17 | 14-00 |
1947 ............ | 24-68 | 20-03 | 14-83 | 3-20 | 25-12 | 19-67 | 36-00 | 36-00 | 14-oo |
1948 ............ | 27-00 | 21-52 | 15-81 | 4-03 | 26-30 | 21-41 | 36-05 | 36-05 | lön |
1949 ............ | 25-79 | 22-21 | 13-08 | 3-03 | 27-22 | 22-15 | 36-15 | 36-40 | 20-21 |
1950 ............. | 25-09 | 23-42 | 11-33 | 3-13 | 29-01 | 25-49 | 38-98 | 40-61 | 21-88 |
1951 ............. | 33-47 | 31-90 | 13-41 | 5-06 | 34-74 | 32-55 | 47-67 | 53-35 | 27-00 |
1950 januari..... | 23-98 | 22-48 | 13-00 | 3-03 | 27-50 | 23-31 | 36-15 | 37-15 | 21-oo |
februari..... | 24-22 | 22-65 | 12-69 | 3-00 | 27-50 | 23-71 | 36-15 | 37-15 | 21-00 |
mars....... | 24-68 | 23-00 | 12-13 | 3-00 | 28-50 | 24-25 | 36-15 | 37-15 | 21-00 |
april....... | 24-74 | 23-09 | 11-91 | 3-00 | 28-67 | 24-40 | 39-36 | 40-36 | 21-00 |
maj........ | 24-55 | 23-00 | 11-50 | 3oo | 29-50 | 26-00 | 40-00 | 41-00 | 21-00 |
juni........ | — | —. | — | — | 29-50 | 26-00 | 40-00 | 41-00 | 21-00 |
juli......... | — | — | — | —. | 29-50 | 26-00 | 40-00 | 41-00 | 21-00 |
augusti..... | — | — | — | — | 29-50 | 26-00 | 40-00 | 41-00 | 21-oo |
september... | 24-50 | 22-68 | 10-00 | 3-00 | 29-50 | 26-35 | 40-00 | 41-00 | 21-00 |
oktober ..... | 25-25 | 23-44 | 10-23 | 3-30 | 29-50 | 26-59 | 40-00 | 42-55 | 23-58 |
november . . . | 26-07 | 24-31 | 10-25 | 3-38 | 29-50 | 26-65 | 40-00 | 44-00 | 25-00 |
december ... | 27-80 | 26-13 | 10-28 | 3-44 | 29-50 | 26-58 | 40-00 | 44-00 | 25-00 |
1951 januari..... | 29-43 | 27-92 | 10-68 | 3-93 | 30-18 | 27-35 | 40-oo | 44-00 | 25-00 |
februari..... | 31-43 | 29-83 | 10-85 | 4-25 | 30-71 | 28-75 | 40-54 | 44-75 | 25-00 |
mars....... | 33-27 | 31-59 | 11-22 | 4-41 | 32-50 | 31-65 | 45-00 | 51-00 | 25-oo |
april........ | 35-14 | 33-15 | 12-23 | 4-65 | 32-50 | 33-35 | 46-50 | 52-50 | 25-00 |
maj........ | — | — | -- | — | 34-11 | 33-65 | 50-00 | 56-00 | 25-00 |
juni........ | — | — | — | -- | 36-50 | 33-71 | 50-00 | 56-00 | 25oo |
juli......... | — | — | — | -i | 36-50 | 33-75 | fO-oo | 56-00 | 25-00 |
augusti..... | — | — | — | — | 36-50 | 33-70 | 50-oo | 56-00 | 25-oo |
september... | 34-46 | 32-63 | 14-75 | 5-75 | 36-50 | 33-65 | 50-oo | 56-00 | 25-00 |
oktober ..... | 34-37 | 32-83 | 15-75 | 5-95 | 36-50 | 33-60 | 50-oo | 56-00 | 33-00 |
november ... | 34-70 | 33-48 | 15-85 | 5-75 | 36-83 | 33-60 | 50-00 | 56-00 | 33oo |
december . . . | 34-89 | 33-77 | 15-92 | 5-79 | 37-50 | 33-79 | 50-oo | 56-00 | 33-oo |
1952 januari..... | 34-89 | 33-65 | 16-18 | 5-95 | 37-50 | 33-96 | fO-oo | 56-00 | 33-00 |
februari..... | 34-84 | 33-38 | 16-28 | 6-00 | 37-88 | 34-30 | 50-oo | 56-00 | 33-oo |
mars ....... | 34-92 | 33-13 | 16-22 | 5-88 | 38-50 | 34-48 | 50-00 | 56-00 | 33oo |
Anm. Se anm. å föregående sida.
1 Medelpris till producent på flera orter för foderkorn och -havre. Under tiden 16 okt. 1940—
juli 1949 av staten fastställda priser. — 2 Pris till producent för pressad vara på stationer i mell.
Sverige. — 3 Pris till förbrukare på kustorter. — * Pris på vissa orter till annan förbrukare än
sockerbetsodlare. Fr. o. m. 17 okt. 1949 inkl. fathyra.
150*
Kiingl. Maj:ts proposition nr 236.
Tab. 2 (forts.). Priser i Sverige.
Öre per kilogram
År och månad | | Mejeri- ! | Kon-sum-tio ns-njtilk3 | Smör, svensk riks- note- ring | Marga- rin | Ost, svecia3 | | Ägg" | Avräkningspriser5 | Små- ■ | ||||||
Hel- fet | Halv- j | Stor-bo-skap" j | Större! kalv kl. I | Mindre | Svin | Får | Häst | | |||||||
1934 .......... |
| 21-0 | 230 | 141 | 125 | 86 | 99 |
|
|
| • - |
|
| 61 |
1935 .......... |
| 21-0 | 223 | 135 | 131 | 94 | 114 | 94 | 137 | 83 | no |
|
| 112 |
1936 .......... |
| 22-0 | 221 | 133 | 137 | 104 | 127 | 96 | 144 | 88 | 118 | 149 | 46 | 124 |
1937 ..........! |
| 23-0 | 257 | 148 | 124 | 87 | 138 | 96 | 160 | 93 | 122 | 159 | 44 | 114 |
1938 .......... |
| 24-0 | 269 | 160 | 131 | 89 | 136 | 97 | 160 | 92 | 135 | 162 | 44 | 144 |
1939 .......... |
| 25-0 | 288 | 165 | 152 | no | 138 | 114 | 178 | 101 | 135 | 192 | 52 | 127 |
1940 .......... | 16-5 | 27-2 | 325 | 224 | 168 | 127 | 163 | 127 | 203 | 109 | 158 | 224 | 69 | 132 |
1941.......... | 20-7 | 300 | 385 | 300 | 200 | 149 | 220 | 176 | 266 | 143 | 195 | 282 | 104 | 190 |
1942 .......... | 230 | 28-8 | 405 | 300 | — | 159 | 261 | 194 | 282 | 164 | 207 | 331 | 122 | 214 |
1943 .......... | 22-9 | 29-1 | 405 | 300 | — | 165 | 281 | 195 | 279 | 153 | 234 | 356 | 132 | 230 |
; 1944 .......... | 23-1 | 29-2 | 405 | 293 | — | 165 | 295 | 193 | 282 | 139 | 233 | 343 | 119 | 252 |
1945 .......... | 23-3 | 29-2 | 405 | 270 | — | 190 | 293 | 182 | 278 | 134 | 226 | 307 | 99 | 239 |
1946 .......... | 23-9 | 29-5 | 405 | 270 | -- | 189 | 295 | 181 | 315 | 165 | 240 | 306 | 109 | 245 |
1947 .......... | 25-7 | 32-6 | 455 | 286 | — | 212 | 311 | 185 | 321 | 169 | 247 | 346 | 142 | 276 |
1948 .......... | 28-1 | 336 | 455 | 300 | — | 229 | 320 | 213 | 364 | 222 | 257 | 413 | 141 | 289 |
1949 .......... | 28-5 | 33-6 | 486 | 269 | -- | 230 | 264 | 247 | 392 | 247 | 254 | 395 | 172 | 285 |
1950 .......... | 29-1 | 33-6 | 495 | 260 | 253 | 146 | 259 | 272 | 395 | 264 | 253 | 320 | 138 | 276 |
1951.......... | 30-6 | 37-8 | 570 | 354 | 312 | 235 | 292 | 294 | 452 | 304 | 306 | 410 | 188 | 303 |
1950 januari . . | 300 | 33-6 | 495 | 260 | _ | 185 | 227 | 260 | 432 | 269 | 258 | 337 | 155 | 255 |
februari. . | 29-9 | 33-6 | 495 | 260 | 235 | 170 | 248 | 266 | 430 | 269 | 248 | 357 | 159 | 260 |
mars .... | 29-8 | 33-6 | 495 | 260 | 249 | 127 | 235 | 267 | 408 | 265 | 244 | 365 | 156 | 280 |
april..... | 29-4 | 33-6 | 495 | 260 | 255 | no | 220 | 276 | 365 | 239 | 238 | 361 | 142 | 301 |
maj..... | 28-7 | 33-6 | 495 | 260 | 255 | no | 225 | 281 | 338 | 229 | 235 | 314 | 135 | 308 |
juni..... | 28-1 | 33-6 | 495 | 260 | 255 | no | 226 | 282 | 334 | 225 | 242 | 288 | 125 | 277 |
juli...... | 28-1 | 33-6 | 495 | 260 | 255 | no | 271 | 292 | 351 | 232 | 255 | 281 | 131 | 288 |
augusti . . | 28-1 | 33-6 | 495 | 260 | 255 | no | 295 | 285 | 372 | 250 | 263 | 294 | 139 | 307 |
september | 28-8 | 33-6 | 495 | 260 | 255 | 180 | 300 | 278 | 390 | 261 | 265 | 295 | 137 | 300 |
oktober .. | 29-9 | 33-6 | 495 | 260 | 255 | 180 | 300 | 253 | 409 | 278 | 261 | 303 | 128 | 260 |
november | 29-9 | 33-6 | 495 | 260 | 255 | iso | 293 | 253 | 429 | 303 | 262 | 308 | 119 | 240 |
december. | 29''6 | 330 | 495 | 260 | 255 | iso | 270 | 274 | 483 | 344 | 265 | 334 | 130 | 240 |
1951 januari . . | 30-7 | 37-6 | 570 | 345 | 305 | 230 | 260 | 288 | 488 | 331 | 266 | 368 | 137 | 210 |
februari . . | 30-8 | 37-8 | 570 | 345 | 305 | 230 | 237 | 293 | 467 | 296 | 271 | 410 | 154 | 235 |
mars..... | 30-8 | 37-8 | 570 | 345 | 305 | 230 | 255 | 294 | 463 | 269 | 280 | 458 | 174 | 230 |
april..... | 30-7 | 37-8 | 570 | 345 | 305 | 230 | 268 | 294 | 444 | 284 | 289 | 451 | 177 | 260 |
maj..... | 30-2 | 37-8 | 570 | 350 | 305 | 230 | 291 | 294 | 428 | 292 | 297 | 446 | 182 | 286 |
juni..... | 29-5 | 37-8 | 570 | 360 | 305 | 230 | 250 | 291 | 418 | 292 | 308 | 436 | 185 | 313 |
juli...... | 29-5 | 37-8 | 570 | 360 | 305 | 230 | 267 | 297 | 421 | 292 | 309 | 396 | 191 | 334 |
augusti . . | 29-6 | 37-8 | 570 | 360 | 305 | 230 | 302 | 302 | 447 | 292 | 313 | 386 | 204 | 337 |
september | 30-8 | 37-8 | 570 | 360 | 325 | 245 | 345 | 299 | 457 | 300 | 321 | 379 | 209 | 358 |
oktober . . | 31-7 | 37-8 | 570 | 360 | 325 | 245 | 345 | 295 | 457 | 318 | 329 | 377 | 215 | 359 |
november | 32-0 | 37-8 | 570 | 360 | 325 | 245 | 345 | 292 | 460 | 337 | 341 | 400 | 216 | 359 |
december. | 31-7 | 37-8 | 570 | 360 | 325 | 245 | 338 | 292 | 476 | 348 | 347 | 413 | 215 | 359 |
1952 januari . . | 31''8 | 40-8 | 570 | 360 | 331 | 257 | 290 | 300 | 476 | 339 | 347 | 425 | 215 | 359 |
februari .. |
| 40-8 | 570 | 360 | 335 | 265 | 263 | 312 | 501 | 328 | 348 | 447 | 221 | 359 |
mars..... |
| 40-8 | 585 | 379 | 350 | 280 | 270 | 320 | 506 | 340 | 350 | 480 | 231 | 395 |
1 Medelavräkningspris till producent för 3‘5 %-ig mjölk, fritt mejeri, vid ett skummjölks värde av
4-5 öre/kg (2''0 öre/kg juli 1939—dec. 1941). Inkl. tuberkulostillägg, exkl. efterlikvider och producentbidrag.
Efterlikvidema ha utgjort följande belopp i öre/kg: 0-31 år 1942, 0''40 år 1943, 0-41 år 1944,
0-55 åren 1945 och 1946, 0-63 år 1947, 059 år 1948, 0-82 år 1949 och 0''62 år 1950. För åren 1942 saknas
motsvarande uppgifter. — 2 Detaljpris i städer och tätorter. För mjölk öre/l. —2 Partipris. ■—‘Partipris
på mager (27 + ) ost 1941-^1944. — 5 Svensk äggnotering, pris till producent i södra Sverige. Åren
1941—1948 tidvis statliga normalpriser. — 6 Ovägda medeltal av avräkningspriser till producenter vid
större slakteriföreningar i Svea- och Götaland. Slaktad vikt. — 7 Ovägt medeltal av priser för kor kl. I
och II. — 8 O vägt medeltal av producentpriser enl. (numera) Sv. slakteriförbunds riksnotering för prima
griskullar i kl. I med medelvikt av 17 kg/st.
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
Tab. 2 (forts.). Priser i Sverige.
151*
Kronor per 100 kilogram
Handelsgödsel medel1
Öre per liter
År och månad | Chile- salpe- ter | Kalk- sal- peter | Kalk-cväve, | 1 Ammo- nium- sulfat 1 | Kalk- ammon- salpeter1 * 3 | Super-fosfat, | Thomas- fosfat | Kali- salt, 40% | Ben- sin | Motor- bränn- olja | Motor- fotogen |
1934 ........... |
|
|
|
|
|
|
|
| 26-5 | 9-5 | 9-8 |
1935 ........... | 17-75 | 16*50 | 17-25 | 16-00 | 15-75 | 7-64 | 7-40 | 11-04 | 27-0 | 9-5 | 9-8 |
1936 ........... | 17-35 | 16-35 | 17-21 | 16-00 | 15-75 | 7-25 | 7-25 | 13-13 | 26-1 | 10-3 | 9-8 |
1937 ........... | 17-13 | 16-20 | 16-88 | 16-oo | 15-25 | 7-20 | 7-20 | 12-73 | 25-2 | 11-2 | 11-7 |
1938 ........... | 17-58 | 16-88 | 16-98 | 16-00 | 15-75 | 7-38 | 6-95 | 12-64 | 26-0 | 11-2 | 12-2 |
1939 ........... | 17-39 | 16-61 | 16-89 | 16-03 | 15-95 | 7-48 | 6*95 | 13-25 | 28-4 | 11-7 | 12-7 |
1940 ........... | 19-16 | 17-30 | 20-48 | 16-87 | 16-75 | 10-69 | 8-40 | 15-69 | 51-6 | 18-1 | 20-6 |
1941........... | 20-75 | 20-69 | 22-11 | 21-57 | 21-50 | 10-99 | 9-80 | 16-02 | 91-2 | 45-1 | 46-0 |
1942 .......... | 21-00 | 21-53 | 23-53 | 22-97 | 22-31 | 13-47 | 12-32 | 17-96 | 106-5 | 85-0 | 85-0 |
1943 ........... | 21-00 | 24-42 | 25-06 | 25-08 | 24-08 | 15-98 | 14-88 | 20-05 | 111-0 | 111-0 | 111-0 |
1944 ........... | 21-00 | 24-28 | 25-06 | 25-08 | 24-08 | 15-56 | 14-76 | 20-00 | 102-0 | 102-0 | 102-0 |
1945 ........... | 23-00 | 23-73 | 24-60 | 24-78 | 23-78 | 14-85 | 15-18 | 19-80 | 96-5 | 78-6 | 89-0 |
1946 ........... | 19-00 | 22-63 | 22-45 | 23-38 | 20-39 | 13-48 | 14-27 | 19-86 | 40-9 | 14-5 | 15-5 |
1947 ........... | 23-00 | 22-36 | 22-03 | 24-03 | 18-28 | 12-42 | 13-52 | 19-88 | 37-4 | 14-8 | 16-1 |
1948 ........... | 23-00 | 22-61 | 24-23 | 26-50 | 19-28 | 12-37 | 13-39 | 20-27 | 61-3 | 17-9 | 18-3 |
1949 ........... | 23-47 | 22-27 | 24-82 | 27-03 | 19-72 | 12-92 | 13-39 | 20-65 | 69-4 | 17-4 | 18-6 |
1950 ........... | 27-38 | 21-74 | 24-44 | 27-00 | 19-72 | 13-18 | 13-35 | 20-13 | 72-8 | 19-8 | 22-0 |
1951............ | 35-89 | 23-18 | 29-35 | 30-76 | 25-80 | 15-50 | 15-42 | 18-77 | 55-6 | 23-1 | 24-7 |
1950 januari . . . | 24-40 | 21-35 | 24-25 | 26-75 | 19-60 | 13-25 | 13-20 | 20-50 | 72-0 | 20-0 | 21-0 |
februari ... | 25-05 | 22-05 | 24-95 | 27-20 | 20-15 | 13-70 | 13-80 | 21-15 | 72-0 | 19-8 | 21-4 |
mars..... | 25-05 | 22-05 | 24-95 | 27-20 | 20-15 | 13-70 | 13-80 | 21-15 | 72-0 | 19-5 | 22-0 |
april...... | 25-05 | 22-05 | 24-95 | 27-20 | 20-15 | 13-70 | 13-80 | 21-15 | 72-0 | 19-5 | 22-0 |
maj...... | 25-05 | 22-05 | 24-95 | 27-20 | 20-15 | 13-70 | 13-80 | 21-15 | 72-5 | 19-5 | 22-0 |
juni...... | 25-05 | 22-05 | 24-95 | 27-20 | 20-15 | 13-70 | 13-80 | 21-15 | 72-5 | 19-5 | 22-0 |
| _ | _ | 23-85 | _ | 19-15 | 12-50 | 12-80 | 18-95 | 72-5 | 19-5 | 22-0 |
augusti . .. | — | — | 23-85 | — | 19-15 | 12-50 | 12-80 | 18-95 | 72-5 | 19-5 | 22-0 |
september. | — | — | 23-85 | — | 19-15 | 12-50 | 12-80 | 18-95 | 73-6 | 19-9 | 22-4 |
oktober ... | 32-25 | 21-35 | 24-25 | 26-75 | 19-60 | 12-95 | 13-20 | 19-50 | 74-0 | 20-1 | 22-5 |
november . | 32-25 | 21-35 | 24-25 | 26-75 | 19-60 | 12-95 | 13-20 | 19-50 | 74-0 | 20-5 | 22-5 |
december. . | 32-25 | 21-35 | 24-25 | 26-75 | 19-60 | 12-95 | 13-20 | 19-50 | 74-0 | 20-5 | 22-5 |
1951 januari . . . | 32*25 | 21-35 | 24-25 | 26-75 | 19-60 | 12-95 | 13-20 | 19-50 | 54-0 | 22-0 | 23-5 |
februari ... | 32-90 | 21-95 | 25-95 | 28-20 | 21-15 | 14-20 | 13-85 | 20-15 | 54-0 | 22-4 | 23-9 |
mars..... | 32-90 | 21-95 | 25-95 | 28-20 | 21-15 | 14-20 | 13-85 | 20-15 | 54-0 | 23-0 | 24-5 |
april...... | 32-90 | 21-95 | 25-95 | 28-20 | 21-15 | 14-20 | 13-85 | 20-15 | 54-4 | 23-1 | 24-6 |
maj...... | 32-90 | 21-95 | 25-95 | 28-20 | 21-15 | 14-20 | 13-85 | 20-15 | 57-0 | 23-5 | 25-5 |
juni...... | 32-90 | 21-95 | 25-95 | 28-20 | 21-15 | 14-20 | 13-85 | 20-15 | 57-0 | 23-5 | 25-5 |
juli....... | — | 24-20 | 31-70 | —. | 3 30-25 | 16-75 | 16*85 | 17-20 | 56-2 | 23-1 | 24-7 |
augusti . . . | — | 24-20 | 31-70 | — | 30-25 | 16-75 | 16-85 | 17-20 | 56-0 | 23-0 | 24-5 |
september. | — | 24-20 | 31-70 | — | 30*25 | 16-75 | 16-85 | 17-20 | 56-0 | 23-0 | 24-5 |
oktober ... | 42-10 | 24-80 | 34-35 | 36-35 | 31-15 | 17-25 | 17-35 | 17-80 | 56-0 | 23-3 | 24-8 |
november . | 42-10 | 24-80 | 34-35 | 36-35 | 31-15 | 17-25 | 17-35 | 17-80 | 56-0 | 23-5 | 25-0 |
december. . | 42-10 | 24-80 | 34-35 | 36-35 | 31-15 | 17-25 | 17-35 | 17-80 | 56-0 | 23-5 | 25-0 |
1952 januari . . . | 42-10 | 24-80 | 34-35 | 36-35 | 31-15 | 17-25 | 17-35 | 17-80 | 56-0 | 23-3 | 25-0 |
februari ... | 42-70 | 25-65 | 35-05 | 36-80 | 31-85 | 17-75 | 17-85 | 18-40 | 56-0 | 23-0 | 25-0 |
mars...... | 42''70 | H25-65 | 3505 | 36''80 | 31-85 | 17-75 | 17-85 | 18-40 | 560 | 23-0 | 250 |
1 Brutto för netto, fritt tariffhamn i Stockholmsdistriktet. För chilesalpeter fritt importhamn
fr. o. m. juli 1949. För kvävegödsel kontantpris, för superfosfat, thomasfosfat och kalisalt kredit
pris.
— 2 Pris till förbrukare i O-zon (Stockholm och Göteborg med omnejder, Malmöhus län).
3 T. o. m. juni 1951 pris å 15-5 %-ig
superfosfat.
vara, därefter 20-5 %-ig vara.—4 Juli 1942—juni 194615 %-ig
152*
Kungl. Maj. ts proposition nr 236.
Tab. 3. Jordbrukarnas leveranser samt lager hos handelskvarnar och
Sv. Spannmåls AB m. fl. av vete och råg, i ton.
År och månad | Jordbrukarnas leveranser av1 | Lager av vete2 | Lager | av råg2 | |||
Höstvete | Vårvete | Råg | Handels- kvarnar3 | Sv. Spann-måls AB. | Handels- kvarnar3 | Sv. Spann-måls AB. | |
1934.............. |
| • |
| 86 771 | 143 361 | 42 239 | 47 328 |
1935.............. |
|
|
| 90 656 | 121 571 | 39 045 | 53 441 |
1936.............. |
|
|
| 89 373 | 75 143 | 45 926 | 6 287 |
1937.............. |
|
|
| 89 985 | 65 070 | 30167 | 18 743 |
1938.............. |
|
|
| 87 084 | 168 057 | 30 344 | 35 073 |
1939.............. |
|
|
| 116 085 | 248150 | 30 241 | 46 755 |
1940.............. |
| . |
| 82 570 | 172 261 | 42 466 | 45 789 |
1941.............. |
| . |
| 47 407 | ‘67 752 | 32 477 | 4 49 386 |
1942.............. |
|
|
| 117 442 | 111 988 | 52 000 | 137 161 |
1943.............. | 295 000 | 122 000 | 319300 | 100 273 | 221 636 | 52 345 | 200 350 |
1944.............. | 315 500 | 77 800 | 253 900 | 109 833 | 180 073 | 44 548 | 162 514 |
1945.............. | 351500 | 68 600 | 174 200 | 100 729 | 108 436 | 34 931 | 43 267 |
j 1946.............. | 421 238 | 94 513 | 176 626 | 121144 | 129 755 | 44 774 | 46 023 |
1947.............. | 173 382 | 154 527 | 106 301 | 95 554 | 77 241 | 34 991 | 48 025 |
194S.............. | 308 718 | 199 024 | 208 140 | 145 414 | 234 904 | 31175 | 120 563 |
1949.............. | 361 337 | 221 919 | 217 333 | 146 823 | 337 839 | 44 717 | 142 933 |
1950.............. | 343 203 | 240 041 | 171 595 | 139 035 | 305 542 | 38 811 | 100 004 |
1951............. | 187 686 | 166 908 | 100 858 | 150 896 | 262 887 | 35 868 | 50197 |
1950 januari...... |
|
|
| 136 293 |
| 42 596 |
|
februari..... | 42 214 | 32 603 | 22 502 | 120 645 |
| 36 427 |
|
mars........ |
|
|
| 106 483 | 243 120 | 33 839 | 142 015 |
april........ |
|
|
| 115 913 |
| 34 896 |
|
maj......... |
|
|
| 120 252 |
| 34 083 |
|
juni......... | 9498 | 11497 | 8 000 | 119 018 |
| 30 898 |
|
juli.......... |
|
|
| 119 461 |
| 27 323 |
|
augusti...... |
|
|
| 137 166 | 95 633 | 43 522 | 69 559 |
september ... | ‘225 862 | ‘ 87 433 | ‘112 470 | 155 603 | 292 384 | 46 181 | 129 005 |
oktober...... | 36 521 | 65198 | 13 726 | 149 866 | 336 012 | 43 636 | 121135 |
november.... | 15 746 | 24 027 | 8 085 | 143 537 | 323 973 | 40 725 | 111 605 |
december .... | 13 362 | 19 283 | 6 812 | 139 035 | 305 542 | 38 811 | 100 004 |
1951 januari...... | 13 287 | 15899 | 5 365 | 119513 | 295 643 | 34 188 | 93 746 |
februari..... | 5 833 | 8 294 | 2 903 | 106 070 | 266 120 | 30121 | 84 971 |
mars........ | 1137 | 2184 | 851 | 105 087 | 240 165 | 27 072 | 78 445 |
april........ | 468 | 1505 | 350 | 99 475 | 200 494 | 25 035 | 64 415 |
maj......... | 150 | 953 | 171 | 104 860 | 169 365 | 24 491 | 39 966 |
juni......... | 2 983 | 3175 | 1218 | 119 313 | 162 905 | 25 010 | 26 952 |
juli.......... | 816 | 828 | 434 | 114176 | 143 389 | 23 347 | 18 947 |
augusti...... | 242 | 185 | 285 | 83 355 | 118 558 | 25 969 | 13 031 |
september ... | ‘99 753 | ‘ 54(726 | ‘61 577 | 110 237 | 203 725 | 31980 | 37 492 |
oktober ..... | 44 822 | 50 722 | 16 537 | 130 005 | 228 259 | 31 567 | 50 626 |
november . .. | 10 407 | 16150 | 6 067 | 138 637 | 237 658 | 30326 | 52 298 |
december .... | 7 788 | 12 287 | 5100 | 150 896 | 262 887 | 35 868 | 50197 |
1952 januari...... | 12 481 | 12 770 | 4 593 | 145 276 | 273 471 | 32 048 | 55658 |
februari..... | 5 261 | 6138 | 4 412 | 128 360 | 267 196 I | 30150 | 58 657 |
1 Leveranser till handelskvarnar och spannmålshandlare. — 2 Lager av inhemsk och utländsk
spannmål. Sista dagen resp. år och månad. Lagersiffror 31 aug. inkludera leveranser av
ny skörd. —a Före sept. 1940 lager vid större kvarnar. — 4 Lager hos Sv. spannmåls AB t. o. m.
31 dec. 1940, därefter även lager hos spannmåls- och utsädeshandlare. — 5 Inkl. leveranser av
ny skörd under augusti.
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
153*
Tab. 4. Förmalning av vete, råg och havre samt import och export av vete
och råg, i ton.
År och månad | Förmalning av1 | Import av | Export av | ||||
Vete | Råg | Havre | Vete | Råg (stat. nr | Vete | Råg (stat. nr | |
1934.............. | 408 803 | 120547 | 39808 | 45 861 | 925 | 24 048 | 75 454 |
1935.............. | 411 795 | 125 675 | 41306 | 42 602 | 1152 | 122 346 | 31035 |
1936.............. | 415 268 | 128 798 | 40062 | 48 714 | 5 365 | 91 281 | 27 556 |
1937.............. | 424 214 | 134 516 | 46 653 | 50 349 | 2 728 | 29384 | 27 |
1938.............. | 419 956 | 129120 | 43 006 | 54 349 | 7 520 | 39 105 | 20 |
1939.............. | 429 986 | 141 421 | 48 522 | 39 130 | 2 633 | 9191 | 13 |
1940.............. | 495 286 | 141 904 | 54 480 | 34 095 | 60 246 | 123 | 2 465 |
1941.............. | 448 568 | 199 928 | 39993 | 40 | 368 | 26536 | 4 707 |
1942.............. | 251 917 | 178 481 | 57 775 | 86 044 | 13 330 | 45 | 3 007 |
1943.............. | 272 105 | 213 733 | 92 623 | 7 599 | 1407 | 4 610 | 401 |
1944.............. | 345 324 | 226 090 | 61 917 | 16 761 | 1 | 45 502 | 40 233 |
1945.............. | 504 038 | 166 294 | 50112 | 43 438 | 7 | 25 697 | 112 380 |
1946.............. | 462 749 | 145 997 | 47 711 | 36 399 | 987 | 4 336 | 6153 |
1947.............. | 435 551 | 113 624 | 70 420 | 81231 | 4 614 | 16 793 | 3 557 |
1948.............. | 369 771 | 157 207 | 61123 | 132 468 | 34 883 | 13 484 | 219 |
1949.............. | 437 832 | 174134 | 44 834 | 906 | 8 761 | 3197 | 104 |
1950.............. | 484 636 | 141 675 | 43 285 | 75 986 | 221 | 168 507 | 66 547 |
1951.............. | 522 355 | 139455 | 33 673 | 209 232 | 19892 | 19 832 | 17 693 |
1950 januari...... | 35 339 | 10530 | 2 943 | _, | 125 | 39 904 | _ |
februari..... | 42 272 | 11776 | 4 008 | 2 561 | — | 27 754 | — |
mars........ | 42 151 | 12 792 | 3 820 | 499 | 47 | 30 427 | — |
april ........ | 36 960 | 10 666 | 3188 | 18 758 | 30 | 12 627 | 600 |
maj......... | 32 023 | 11007 | 2 827 | 8 024 | 15 | 7 707 | 21466 |
juni......... | 34 698 | 11891 | 2 407 | 8 808 | — | 10 289 | 10 248 |
juli.......... | 28 484 | 10 653 | 1662 | 16 278 | — | 15 325 | 3 753 |
augusti...... | 33 392 | 11536 | 3 492 | 12 001 | 0 | 356 | 4 268 |
september.... | 49 831 | 14115 | 3 515 | 1 | 4 | 14 443 | 6 352 |
oktober...... | 50 712 | 12 867 | 4 923 | — | — | 1677 | 7 679 |
november.... | 51344 | 13 002 | 5 513 | 905 | — | 2 732 | 6 705 |
december .... | 47 430 | 10 840 | 4 987 | 8149 | — | 5 429 | 5 317 |
1951 januari...... | 47 902 | 12171 | 3 063 | 3 077 | _ | 1616 | 2 745 |
februari..... | 48 456 | 12185 | 2 608 | — | — | 1473 | — |
mars........ | 45 393 | 10 912 | 2150 | 6 224 | — | 1208 | — |
april........ | 54 973 | 13 133 | 2125 | 25 075 | — | 525 | 1264 |
maj......... | 55 317 | 15 088 | 1387 | 21300 | — | 16 | 4 824 |
juni......... | 26 816 | 8 948 | 2 882 | 40 564 | — | — | 4 908 |
juli.......... | 30 930 | 9 322 | 2 699 | 8 385 | — | 995 | 3 924 |
augusti...... | 45 854 | 11465 | 3 365 | 921 | — | 6 960 | — |
september.... | 44 404 | 12 377 | 3 607 | 14 458 | 328 | 4 722 | 28 |
oktober...... | 47 804 | 12 496 | 4198 | 24 590 | 4 924 | 1795 | — |
november.. .. | 42 579 | 12159 | 3 330 | 14 690 | 7 724 | 522 | — |
december .... | 31 927 | 9199 | 2 259 | 49 948 | 6 916 | 0 | — |
1952 januari...... | 36 095 | 12 033 | 3 444 | 22190 | 3 208 | 2 | _ |
februari..... | 48 249 | 12 099 | 3 258 | 21 697 | 8 702 | — | — 1 |
Anm. Import- och exportuppgifterna för 1950 och 1951 samt månadssiffrorna preliminära.
1 Förmalning av inhemsk och utländsk spannmål vid handelskvarnar. Före sept. 1940 handelsoch
löneförmalning vid större kvarnar. Denna understeg 1940/41 den totala handelsförmalningen
med 1-5 % för vete och 4 % för råg.
154*
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
Tab. 5. Försäljning och lager av socker och sirap, import av socker samt försäljning
av oljekraftfoder, kli och melass, i ton.
År och månad | Försäljning | Lager av | Import | Försäljning | |||
Socker | Sirap | Oljekraft- foder | Vete- och | | Melass’ | |||
1938.............. | 275 080 | 20 711 | 360 000 | 11392 | 1 |
|
|
1939.............. | 333 208 | 21 783 | 305 500 | 6 796 |
|
|
|
1940.............. | 275 159 | 24 494 | 291 900 | 5 656 |
|
|
|
1941.............. | 252 172 | 19 570 | 309 800 | 18 | 133 223 | 115 549 | 17 381 |
1942.............. | 262 637 | 23 380 | 262 900 | 757 | 110 864 | 93 860 | 4 505 |
1913.............. | 240 404 | 20 579 | 275 500 | 10 637 | 122 427 | 122 914 | 24 317 |
1944............. | 244 805 | 20 661 | 273 100 | 14 696 | 164 228 | 130 938 | 52 124 |
1945.............. | 267 508 | 22 736 | 260 600 | 2 634 | 173 090 | 129 020 | 40 092 |
1946.............. | 246 439 | 22 460 | 266 300 | 5 259 | 167 831 | 164 609 | 47 797 |
1947.............. | 239 829 | 23 016 | 247 529 | 16 828 | 182 331 | 248 244 | 36 459 |
1948.............. | 276 947 | 24 772 | 291 028 | 61132 | 176 337 | 174 380 | 43 372 |
1949.............. | 295 202 | 25 718 | 259 699 | 53 860 | 183 469 | 239 680 | 63 319 l |
1950.............. | 342 129 | 26 010 | 294 804 | 106 118 | 216 586 | 221 065 | 61 751 |
1951.............. | 300 359 | 24 523 | 309 328 | 66 281 | 145 336 | 216 218 | 76 554 |
| 1950 januari...... | 23 749 | 2 348 | 242 534 | 1730 | 26 775 | 22 226 | 6 054 |
februari..... | 25 895 | 2187 | 223 100 | 1198 | 24184 | 21 258 | 5 240 |
mars........ | 19 126 | 1591 | 210171 | 823 | 28 095 | 21 324 | 2 633 |
april........ | 26 799 | 2 314 | 194 658 | 1857 | 24 333 | 19 575 | 2136 |
maj......... | 20 745 | 1667 | 178 524 | 4125 | 9 272 | 19 370 | 162 |
juni......... | 20 582 | 1592 | 165 135 | 8 080 | 4116 | 13 442 | 2 830 |
juli.......... | 55 495 | 2 475 | 125 909 | 29 877 | 4 028 | 20 366 | 165 |
augusti...... | 26 402 | 2 092 | 99 301 | 34195 | 5 818 | 14 922 | 56 |
september.. .. | 44 285 | 2 397 | 44 220 | 1860 | 16 008 | 15 498 | 24 |
oktober...... | 32 605 | 2 964 | 123 411 | 9125 | 22 246 | 16 967 | 7 832 |
november.. . . | 24 502 | 2 633 | 233 222 | 6 503 | 25 747 | 18 559 | 22 127 |
december .. .. | 21944 | 1750 | 294 804 | 6 745 | 25 964 | 17 558 | 12 492 |
1951 januari...... | 27 936 | 2 410 | 279 881 | 6 523 | 20 761 | 29 040 | 6 938 |
februari..... | 34 466 | 2 433 | 267 534 | 8 918 | 26129 | 15 831 | 7156 |
mars........ | 30 484 | 2 402 | 234 392 | 4 303 | 14 249 | 10 609 | 6 778 |
april........ | 23 580 | 1798 | 204 813 | 4 523 | 24 933 | 17 837 | 5 695 |
maj ........ | 13 065 | 1083 | 193 595 | 4 932 | 8 045 | 35 302 | 1461 |
juni......... | 21 727 | 1793 | 171125 | 2175 | 4 322 | 10 108 | 1 127 |
juli.......... | 28 227 | 2108 | 147 294 | 4 956 | 2 840 | 17 852 | 396 |
augusti...... | 24 658 | 1827 | 119 236 | 13 494 | 6 731 | 19 236 | 214 |
september.... | 34 968 | 3 270 | 77 070 | 9 395 | 5 939 | 12 832 | 98 |
oktober...... | 27 937 | 1650 | 130 612 | 2 025 | 10 042 | 18 784 | 10 620 |
november.... | 18 656 | 2147 | 250 977 | 1585 | 11144 | 17 302 | 22 389 |
december .. .. | 14 655 | 1602 | 309 328 | 3 452 | 10 201 | 11485 | 13 682 |
1952 januari...... | 29 597 | 2 740 | 294 423 | 7 629 | 19 708 | 17 469 | 7 048 |
februari..... | 24 724 | 1826 | 272 405 | 4124 | 12 324 | 20 618 | 3 074 |
1 För foderändamål.
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
155*
Tab. 6. Inhemsk försäljning, import och export av vissa fodermedel, i ton.
År och månad | Inhemsk kraffloder | Import 359—365, | Import av | Export av | Import | Import |
1934 ................ | 52 869 | 190 128 | 8 234 | 51574 | 107 186 | 38158 |
1935 ................ | 59919 | 200 420 | 4 802 | 61 238 | 43 009 | 8 775 |
1936 ................ | 65 109 | 158 630 | 5 444 | 74 560 | 76 043 | 10199 |
1937 ................ | 77 287 | 223 060 | 8 508 | 65 362 | 185 239 | 48 607 |
1938 ................ | 73 999 | 251 559 | 7 495 | 69 702 | 172 088 | 49115 |
1939 ................ | 75 524 | 166 866 | 6150 | 42 575 | 42 369 | 12 936 |
1940 ................ | 91326 | 141 933 | 7162 | 2 349 | 49 065 | 14 025 |
1941................ | 23 782 | 94 700 | 7158 | 119 | 3 878 | 30 727 |
1 1942 ................ | 44 449 | 117 502 | 1856 | 198 | 13 335 | 6 303 |
1943 ................ | 43 032 | 88 988 | 2149 | 1687 | 9 940 | 50 |
1944 ................ | 55 351 | 137 016 | 628 | 5 226 | 5 887 | -. |
1945 ................ | 67 934 | 92 668 | 459 | 10 468 | 9 073 | — |
1946 ................. | 35 091 | 90 575 | 10187 | 10 890 | 85 557 | 90 941 |
1917................ | 36 316 | 149 860 | 9 749 | 16 | 40 505 | 149 672 |
1948 ................ | 51 404 | 155 713 | 8 208 | 5 037 | 67 972 | 113 463 |
1949 ............... | 81 703 | 87148 | 7 561 | 535 | 116 288 | 96 527 |
1950 ................. | 88 279 | 131 769 | 11 738 | 8 381 | 113 903 | 94 320 |
1951................. | 100 335 | 123 129 | 23 488 | 3187 | 89 256 | 127 441 |
1950 januari......... | 8 225 | 8 413 | 334 | 95 | 12 390 | 685 |
februari........ | 7 834 | 7 907 | 152 | 0 | 14 508 | 2 775 |
mars............ | 9 967 | 9 005 | 2 899 | 0 | 32 680 | 8 872 |
april........... | 6 297 | 7 712 | 1588 | 70 | 14162 | 8 591 |
maj............ | 3 789 | 7 210 | 521 | 2 322 | 9 476 | 13 999 |
juni............ | 5 000 | 23 588 | 361 | 1688 | 577 | 7 499 |
juli............ | 3 964 | 14 404 | in | 1619 | 3 781 | 8 952 |
augusti......... | 5174 | 7 569 | 989 | 1998 | 1239 | 12 983 |
september...... | 8 837 | 17 171 | 1814 | 351 | 11411 | 5 936 |
oktober ......... | 9 859 | 9358 | 1235 | 160 | 25 | 5 469 |
november....... | 10 420 | 13 750 | 1248 | 65 | 6 901 | 11213 |
december....... | 8 913 | 5 682 | 486 | 13 | 5 688 | 7 332 |
1951 januari......... | 7 426 | 12 482 | 398 | 151 | 5 932 | 9 984 |
februari......... | 6 944 | 9 962 | 1834 | 1 | 23 925 | 16 210 |
mars............ | 8 305 | 4 546 | 3 007 | 1 | 3 413 | 3 020 |
april............ | 11718 | 8 630 | 1311 | 26 | 283 | 2 905 |
maj............ | 7 042 | 18 697 | 2 682 | — | 7 739 | 13 645 |
juni............ | 8 276 | 17 636 | 2 597 | 0 | 1378 | 25 396 |
juli............ | 4112 | 21 192 | 1473 | — | 2 965 | 21864 |
augusti......... | 8 067 | 16 765 | 740 | 11 | 20 130 | 4 820 |
september...... | 9 073 | 5 754 | 4 217 | 5 | 1297 | 11367 |
oktober......... | 10 990 | 4 661 | 1822 | 264 | 12 063 | 2 667 |
november....... | 8 510 | 1229 | 2 897 | 354 | 10 129 | 8 908 |
december....... | 9 872 | 1575 | 510 | 2 374 | 2 | 6 655 |
1952 januari......... | 8 251 | 1 139 | 655 | 4 779 | 1 177 | 3 274 |
februari......... | 5 575 | 1613 | 945 | 6 517 | 14 979 | 3 679 |
Anm. Import- och exportuppgifterna för 1950 och 1951 samt månadssiffrorna preliminära.
156*
Knngl. Maj:ts proposition nr 236
Tab. 7. Invägning av mjölk samt försäljning av mjölk och grädde, i ton.
År och månad | Vid mejerier invägd mjölk | Mejeriproduktion av | ||||
Total kvantitet | Därav | Konsumtionsgrädde | ||||
Använd | Försåld | Försåld | Tjock | Tunn | ||
1934 ............ | 2 498378 | 1854 670 | 352 247 | 291 461 | 20130 | 10 523 |
1935 ............ | 2 550 916 | 1875 422 | 376 433 | 299 061 | 20 630 | 10 155 |
1936 ............ | 2 720 166 | 2 008 586 | 408 014 | 303 566 | 21 697 | 10 235 |
1937 ............ | 2 847 223 | 2115 010 | 434 246 | 297 967 | 22 000 | 10162 |
1938 ............ | 3 032 241 | 2 277 819 | 459 023 | 295 399 | 22 623 | 9 918 |
1939 ............ | 3 205 688 | 2 395153 | 494 367 | 316 168 | 23 524 | 9 990 |
1940 ............ | 2 988 933 | 2 202 644 | 519 500 | 266 789 | 18 801 | 11985 |
1941............ | 2 659 251 | 1 940169 | 610 512 | 122 850 | 776 | 25168 |
1942 ............ | 2 517 931 | 1 740 033 | 855 273 | 63 421 | 116 | 10 282 |
1943 ............ | 2 852 031 | 1963 235 | 963192 | 72 381 | 48 | 11397 |
1944 ............ | 3 107 561 | 2183 544 | 940 625 | 138 213 | — | 30141 |
1945 ............ | 3 375 019 | 2 421 439 | 939 628 | 170 025 | -- | 38 831 |
1946 ............. | 3 520 348 | 2 564 015 | 939 908 | 183 730 | -- | 45 589 |
1947 ............. | 3 422 935 | 2 449 500 | 954 365 | 189 848 | -- | 46 880 |
1948 ............. | 3 361485 | 2 359 026 | 978 588 | 195 247 | — | 48 379 |
1949 ............. | 3 679 434 | 2 662 618 | 965 229 | 226 477 | 5 021 | 43 335 |
1950 ............. | 3 912 727 | 2 860 730 | 943 277 | 290 653 | 14 336 | 32 748 |
1951.............. | 3 805 941 | 2 797 369 | 931 709 | 261 971 | 13 131 | 29 096 |
1950 januari..... | 297 337 | 209 796 | 76 993 | 25099 | 1256 | 2 766 |
februari..... | 275 599 | 190 308 | 74 486 | 23988 | 1196 | 2 565 |
mars........ | 315 771 | 219499 | 83 664 | 27 328 | 1411 | 2 760 |
april....... | 338 553 | 246 319 | 77 806 | 27 849 | 1441 | 2 780 |
maj........ | 383 883 | 291 417 | 81 556 | 25144 | 1207 | 2 808 |
juni........ | 399 366 | 312 064 | 79 321 | 23 355 | 1077 | 2 857 |
juli......... | 377 647 | 293 535 | 74 403 | 24 079 | 1152 | 2 838 |
augusti..... | 373 183 | 285 574 | 80894 | 21 918 | 969 | 2 738 |
september... | 329 334 | 244 671 | 79 821 | 21609 | 1008 | 2 698 |
oktober ..... | 287 250 | 204 145 | 79117 | 20 994 | 999 | 2 595 |
november ... | 258 063 | 175 320 | 78 221 | 21 510 | 1079 | 2 533 |
december.... | 276 741 | 188 082 | 76 995 | 27 780 | 1541 | 2 810 |
1951 januari..... | 290 535 | 208 471 | 75 550 | 21 226 | 1061 | 2 336 |
februari..... | 270 587 | 189328 | 73 080 | 21 574 | 1096 | 2 252 |
mars........ | 310 737 | 219 672 | 78 868 | 26 805 | 1470 | 2 539 |
april........ | 330 721 | 244 007 | 78 763 | 22 072 | 1046 | 2 518 |
maj........ | 366 725 | 278 384 | 79 297 | 22 846 | 1096 | 2 541 |
juni........ | 395 318 | 309 553 | 79 130 | 21 796 | 1046 | 2 524 |
juli......... | 384 552 | 305 500 | 72 258 | 21490 | 1053 | 2 487 |
augusti..... | 357 619 | 272 no | 79 534 | 21 891 | 995 | 2 757 |
september... | 321 651 | 241 862 | 77 872 | 18 365 | 874 | 2186 |
oktober..... | 282 767 | 199999 | 81 739 | 18 813 | 892 | 2 328 |
november ... | 240384 | 159 526 | 79379 | 19 458 | 996 | 2 265 |
december . .. | 254 345 | 168 957 | 76 239 | 25 635 | 1506 | 2 363 |
1952 januari..... | 265 087 | 180 968 | 77 264 | 21964 | 1124 | 2 374 |
februari..... | 253 777 | 170 037 | 75 807 | 22 401 | 1212 | 2179 |
> Fr. o. m. nov. 1941 standardiserad till 3 % fetthalt samt fr. o. m. jan. 1952 även 3''5 %
fetthalt.
Kungl. Maj. ts proposition nr 236.
157*
Tab. 8. Mejerimjölkens medelfetthalt, antal mjölkleverantörer, medelinvägning
per leverantör samt produktion av smör, ost och torrmjölk.
År och månad | Den in-vägda | Mejeri-leveran-törer, | Mjölk-invägningen | Mejeriproduktion av | Produktion | ||
Smör, ton | Ost, ton | Fet, ton | Mager, ton | ||||
1934.............. | 3-42 |
|
| 62 509 | 31105 |
|
|
i 1935.............. | 3-43 |
|
| 63 452 | 31 669 |
|
|
1936.............. | 3-45 |
| . | 67168 | 37 759 |
|
|
1937.............. | 3-50 |
|
| 73 247 | 35 443 |
|
|
1938.............. | 3-52 |
|
| 80 103 | 36 524 |
|
|
1939.............. | 3-53 |
|
| 83 735 | 43 653 |
|
|
1940.............. | 3-54 | 209 412 | 14 273 | 80 760 | 35 328 |
|
|
1941.............. | 3-55 | 220 283 | 12 072 | 77 687 | 22 383 |
|
|
i 1942.............. | 3-59 | 229 278 | 10 982 | 71 926 | 14 991 | 1 054 | 191 |
! 1943.............. | 3-56 | 236 860 | 12 041 | 79 263 | 21296 | 3 924 | 440 |
1944.............. | 3-58 | 245 910 | 12 637 | 87 304 | 29 924 | 3 485 | 546 |
1945.............. | 3-59 | 252 735 | 13 354 | 94 058 | 38102 | 7 083 | 756 |
1946.............. | 3-63 | 255 431 | 13 782 | 99 622 | 44 412 | 8 412 | 1587 |
1947.............. | 3-64 | 253 776 | 13 488 | 94 954 | 47 690 | 7 248 | 3 358 |
1948.............. | 3-62 | 249 683 | 13463 | 89 687 | 51695 | 7189 | 3 920 |
1949.............. | 3-65 | 251 999 | 14 601 | 98 051 | 65 515 | 10 999 | 3 980 |
1950.............. | 3-70 | 255 935 | 15 288 | 108 571 | 51517 | 5 476 | 3 546 |
1951.............. | 3-73 | 253 341 | 15 023 | 106 288 | 54 435 | 5 035 | 3 034 |
1950 januari...... | 3-69 | 253111 | 1174 | 7 631 | 4 810 | 166 | 544 |
februari...... | 3-64 | 252 534 | 1091 | 6 982 | 3 994 | 118 | 467 |
mars........ | 3-63 | 254 349 | 1241 | 8104 | 4 054 | 210 | 420 |
| 3-60 | 254 342 | 1331 | 8 814 | 4 956 | 273 | 317 |
inaj......... | 3-63 | 256 116 | 1498 | 10 617 | 5 410 | 441 | 378 |
juni......... | 3-70 | 258 332 | 1545 | 11806 | 5 781 | 351 | 497 |
juli.......... | 3-71 | 257 288 | 1467 | 11314 | 4 539 | 569 | 238 |
augusti...... | 3-68 | 257 674 | 1448 | 10 886 | 4 403 | 1054 | 146 |
september ... | 3-78 | 258 346 | 1274 | 9 700 | 4 037 | 779 | 125 |
oktober...... | 3-82 | 257 051 | 1117 | 8 367 | 2 904 | 421 | 197 |
november.... | 3-83 | 254 954 | 1012 | 7111 | 2 847 | 453 | 75 |
december____ | 3-78 | 253 774 | 1090 | 7 239 | 3 782 | 641 | 142 |
1951 januari...... | 3-72 | 253 301 | 1146 | 7 640 | 4 472 | 895 | 268 |
februari..... | 3-67 | 250 986 | 1078 | 6 878 | 4133 | 541 | 223 |
mars........ | 3-67 | 253391 | 1226 | 8117 | 4 749 | 321 | 333 |
april........ | 3-65 | 252 410 | 1310 | 8 971 | 5 094 | 156 | 423 |
maj......... | 3-64 | 254 414 | 1441 | 10 292 | 5165 | 399 | 441 |
juni......... | 3-71 | 255 683 | 1546 | 11566 | 6 026 | 695 | 235 |
juli.......... | 3-74 | 255 396 | 1505 | 11580 | 5 861 | 530 | 154 |
augusti...... | 3-73 | 254 486 | 1405 | 10 611 | 4 718 | 251 | 428 |
september ... | 3-78 | 254 408 | 1264 | 9 387 | 4 493 | 259 | 319 |
oktober...... | 3-82 | 253 353 | 1116 | 8 093 | 3 574 | 369 | 143 |
november.... | 3-88 | 249 646 | 962 | 6 596 | 2 620 | 242 | 29 |
december .... | 3-81 | 248 244 | 1024 | 6 557 | 3 530 | 377 | 38 |
1952 januari...... | 3-73 | 247 244 | 1072 | 6 737 | 3 831 | 586 | 134 |
februari..... | 3-71 | 245 265 | 1034 | 6 384 | 3 575 | 372 | 213 |
1 Årssiffrorna äro medeltal av månadssiffror, vägda med mjölkinvägningen per leverantör och
månad.
158*
Kungl. Maj. ts proposition nr 236.
Tab. 9. Försäljning av smör, margarin, konstister och kokosiett, matolja och ost
samt partihandelns Inköp av svenska ägg, i ton.
År och månad | Smör från mejeri | Margarin från | Konst-ister 0. | Bageri- och matolja1 | Ost2 | Parti-handelns | ||
Total kvan- titet | Därav av | Hus- hålls-, | Bage- ri-, | |||||
1 '' 1934 ............ | 39 430 |
| 52 831 | 2 085 |
| 31295 |
| |
1935 ............ | 43 681 | 7 937 | 55 201 | 2 915 |
| 33 395 | . | |
1936 ............ | 48153 | 9180 | 56 125 | 3 700 | 1232 | 35 864 | • | |
1937 ............ | 49 098 | 10198 | 58 815 | 4 731 | 1313 | 37 353 |
| |
1938 ............ | 51 534 | 11246 | 58 407 | 6 303 | 1523 | 39 423 | 27 570 | |
1939 ............ | 54 319 | 12 274 | 51 475 | 8 047 | 3 794 | 1901 | 42 866 | 28 025 |
1940 ............ | 74 002 | 13 580 | 29468 | 9 519 | 1064 | 1405 | 38 073 | 26 658 |
1941............ | 76184 | 10 859 | 17 531 | 7 987 | 9 | 1179 | 23 500 | 18 960 |
1942 ............ | 67 785 | 11519 | 35 228 | 5 374 | 0 | 1426 | 15 357 | 10 538 |
1943 ............ | 76 044 | 12 257 | 31 678 | 5 449 | — | 1306 | 19 788 | 11767 |
1944 ............ | 92 483 | 13 897 | 29 908 | 8125 | — | 1475 | 29 943 | 17 205 |
1945 ............ | 90 345 | 13 343 | 31 403 | 12 277 | — | 1541 | 33 681 | 22 397 |
1946 ............. | 101 076 | 13 028 | 14 363 | 9 650 | — | 1381 | 45100 | 27 440 |
1947 ............. | 98 723 | 14 023 | 21537 | 9 754 | — | 1577 | 49168 | 26 875 |
Il 948 ............. | 88 633 | 14 639 | 36 414 | 12 772 | — | 1684 | 54 321 | 31176 |
1949 ............. | 93 928 | 16 356 | 47 858 | 22164 | — | 2 238 | 56 520 | 37 679 |
1950 ............. | 95100 | 17 317 | 56 810 | 25 831 | — | 2 760 | 53 036 | 42 845 |
1951.............. | 80 811 | 16 672 | 65 265 | 20 519 | 500 | 2 719 | 53 030 | 38 826 |
1950 januari..... | 7 277 | 1258 | 4 040 | 1548 | _ | 176 | 3 359 | 4 315 |
februari..... | 7 034 | 1211 | 4113 | 1653 | — | 211 | 4 931 | 3 700 |
mars........ | 7 939 | 1378 | 4 943 | 1984 | — | 238 | 4 375 | 3 997, |
april....... | 7 322 | 1378 | 4 323 | 1671 | — | 214 | 4 500 | 3 497 |
maj........ | 8 015 | 1439 | 4 487 | 2114 | — | 255 | 4107 | 4 380 |
juni........ | 7 722 | 1494 | 4 265 | 2 079 | -- | 244 | 3 725 | 4242 |
juli......... | 8 027 | 1581 | 4 056 | 2123 | — | 222 | 4 206 | 3 591 |
augusti..... | 8 316 | 1573 | 4 481 | 2 511 | -- | 231 | 4 617 | 3 546 |
september... | 8151 | 1563 | 4 750 | 2 070 | — | 223 | 5 057 | 2 828 |
oktober..... | 7 936 | 1442 | 4 835 | 2 019 | — | 207 | 4 712 | 2138 |
november ... | 7 899 | 1381 | 5 231 | 2 228 | — | 253 | 4 511 | 2 578 |
december . .. | 9 462 | 1619 | 7 286 | 3 831 | — | 286 | 4 937 | 4 033 |
i 1951 januari..... | 4 955 | 1115 | 3 634 | 501 | _ | 186 | 3 592 | 4 322 |
februari...... | 5 794 | 1176 | 4 832 | 1136 | — | 237 | 3 442 | 3 513 |
mars........ | 6 987 | 1366 | 6 276 | 1817 | — | 257 | 4 447 | 3116 |
april........ | 6 256 | 1261 | 6 579 | 2 004 | — | 247 | 4 377 | 3119 |
maj........ | 6 802 | 1354 | 5174 | 2 005 | — | 269 | 4 219 | 4173 |
juni........ | 6 709 | 1425 | 4 734 | 1481 | -- | 255 | 4 750 | 3 907 |
juli......... | 7144 | 1644 | 4 947 | 1939 | 16 | 210 | 4 841 | 3 201 |
augusti..... | 7 481 | 1547 | 5 402 | 2118 | 18 | 214 | 5 907 | 2 914 |
september... | 7 035 | 1474 | 5 485 | 1969 | 26 | 187 | 3 807 | 2 450 |
oktober ..... | 7 368 | 1493 | 6115 | 2 042 | 41 | 201 | 4 830 | 2119 |
november .. . | 7 002 | 1378 | 6 023 | 1 1838 | 64 | 200 | 4 759 | 2 329 |
december . .. | 7 278 | 1439 | 6 064 | 1669 | 335 | 256 | 4 059 | 3 663 |
1952 januari..... | 6 832 | 1285 | 5 691 | 1618 | 414 | 233 | 4155 | 4 531 |
februari..... | i 6 556 | 1266 | 5 642 | I 1659 | 195 | 209 | 3 610 | 3 379 |
1 Inkl. import (stat. nr 262). —-2 Försäljning från mejeri med tillägg för import och avdrag för
export (stat. nr 69—70). — 3 För tiden 24 sept. 1941—31 dec. 1945 (ransoneringstiden) enligt
rapporter från auktoriserade partihandlare, för övrig tid enligt rapporter från flertalet större
partihandelsföretag. Inköp enligt sistnämnda rapporter uppräknade till totalsiffror i och för
jämförbarhet med ransoneringstidens siffror.
Kungl. Maj:ts proposition nr 236
159*
Tab. 10. Import och export av smör, margarin, ost, figg samt export av
torrmjölk, 1 ton.
År och månad | Smör (stat. nr 68:1 o. 2) | Margarin | Ost (stat. nr 69 o. 70) | Torrmjölk | Ägg (stat. nr 71) | ||||
Import | Export | Import | Export | Import | Export | Export | Import | Export | |
1934 .......... | 2 | 23 220 | 648 | 121 | 564 | 93 | 0 | 0 | 3128 |
1935 .......... | 608 | 20 262 | 11 | 181 | 1134 | 124 |
| 77 | 3 095 |
1936 .......... | 188 | 19 068 | 1 | 173 | 1600 | 234 | 0 | 987 | 2 606 |
1937 .......... | 0 | 23 535 | 2 | 146 | 1088 | 350 |
| 1187 | 4117 |
1938 .......... | 1 | 28 555 | 2 | 189 | 1223 | 616 | _ | 35 | 5 365 |
1939 .......... | 4 | 26172 | 55 | no | 1803 | 343 | 53 | 736 | 5 465 |
1940 .......... | 560 | 9 833 | 0 | 3 | 497 | 160 | 77 | 1261 | 2 721 |
1941.......... | — | 1836 | — | 461 | 449 | 1 | 91 | 2 336 | 0 |
1942 .......... | 0 | — | 0 | 0 | 305 | 0 | 0 | 499 |
|
1943 .......... | 1 | — | — | — | 269 | _ |
| 253 | 0 |
1944 .......... | 229 | — | — | — | 223 | 0 | 10 | 493 | 0 |
1945 ........... | 202 | 605 | — | 3 612 | 680 | 2 207 | 1957 | 730 | 0 |
1946 .......... | 416 | 2 | 0 | 357 | 1551 | 536 | 3110 | 4 397 | 161 |
1947 ........... | 1088 | i | 1 | 121 | 2 875 | 134 | 3 737 | 1741 | 1 |
1948 .......... | 3 | i | 0 | 1468 | 2 607 | 69 | 3113 | 1856 | 1 |
1949 ........... | 4 | 1618 | 0 | 38 | 3 528 | 2 828 | 5 216 | 0 | 5 413 |
1950 .......... | — | 14 368 | — | 2 | 1324 | 6 531 | 5 343 | 0 | 12 408 |
1951........... | 1 | 26 511 | — | 5 | 1824 | 2 009 | 4 054 | 0 | 8 981 |
1950 januari ... | — | 1177 | _ | 2 | 5 | 1659 | 143 |
| 2 399 |
februari ... | — | 739 | — | 0 | 0 | 899 | 33 | _ | 2 009 |
mars...... | — | 2 778 | — | 0 | 2 | 476 | 176 | 0 | 754 |
april...... | — | 607 | — | — | 5 | 200 | 788 | 0 | 591 |
maj...... | — | 247 | — | — | 1 | 768 | 362 | 0 | 610 |
juni...... | — | 739 | — |
| 0 | 1193 | 278 |
| 1097 |
juli...... | — | 1724 |
|
| 17 | 387 | 755 | _ | 836 |
augusti ... | — | 1489 | — | _ | 2 | 254 | 930 | 0 | 961 |
september. | — | 1489 | — | -- | 4 | 145 | 1152 |
| 507 |
oktober ... | — | 1282 | — | — | 63 | 242 | 324 | _ | 628 |
november . | — | 1186 | — | — | 268 | 215 | 147 | _. | 878 |
december . | — | 914 | — | 0 | 962 | 97 | 258 | — | 1141 |
1951 januari . .. | 1 | 1240 | _ | _ | 56 | 105 | 490 |
| 2 397 |
februari ... | — | 1951 | — | 5 | 3 | 121 | 505 | _ | 1727 |
mars...... | — | 570 | — | 0 | 341 | 101 | 314 | 0 | 372 |
april..... | — | 331 | — | 0 | 43 | 115 | 141 | 0 | 15 |
maj...... | — | 3 232 | — | — | 3 | 134 | 181 | 0 | 502 |
juni...... | — | 1956 | — | — | 1 | 202 | 509 | 0 | 576 |
juli...... | — | 1134 | — | — | 1 | 218 | 702 | — | 646 |
augusti ... | — | 1495 | — | — | 6 | 210 | 123 | —. | 210 |
september. | — | 2 950 | — | — | 190 | 215 | 204 | _ | 302 |
oktober ... | — | 3 824 | — | — | 244 | 210 | 225 | _ | 639 |
november . | — | 4143 | — | — | 497 | 172 | 319 | — | 487 |
december . | — | 3 685 | — | — | 439 | 206 | 341 | 0 | 1108 |
1952 januari ... | -- | 823 |
| 0 | 93 | 196 | 594 |
| 2 403 |
februari . . | — | 425 |
| — | 23 | 140 | 287 | — | 964 |
Anm. Import- och exportuppgifterna för 1950 och 1951 samt månadssiffrorna preliminära.
160*
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
Tab. 11. Vid slakthus, kontrollslakterier och köttbesiktningsbyr&er undersökta
slaktdjur m. m.
År och månad | Betäckta | Tjänst-bara | Antal besiktigade hela och till hela | |||
Stor- | Kalv | Svin | ||||
boskap | större | mindre | ||||
1934 .................. | 255 886 | 4 682 | 258 295 | 407jl82 | 253 759-5 | 1 424 688 |
1935 .................. | 264 271 | 4 240 | 274 675 | 414 141-5 | 287 700 | 1 270 852-5 |
1936 .................. | 284 044 | 4156 | 302 503 | 440 738 | 354 234 | 1 324 497 |
1937 .................. | 258 967 | 3 931 | 347 406 | 466 605 | 413 007 | 1 480 022 |
1938 .................. | 272 789 | 3 778 | 375 469-5 | 502 228-5 | 437 859 | 1 478 927 |
1939 .................. | 282 702 | 3 747 | 397 069 | 519 013 | 467 212 | 1 608 873-5 |
1940 .................. | 214 291 | 3 407 | 540 108 | 505 579-5 | 515 670 | 1 487 631 |
1941.................. | 192 403 | 2 876 | 550 661 | 401 003 | 506 747 | 1 049 460 |
1942 .................. | 167 453 | 2 525 | 234 453-5 | 212 355-5 | 424 966 | 596 673-5 |
1943 .................. | 190 672 | 2 511 | 283 994 | 221 920-5 | 588 012 | 719 183-5 |
1944 .................. | 182 368 | 2 504 | 348 600 | 255 852-5 | 640 198-5 | 1 064 267-5 |
1945.................. | 184 294 | 2 580 | 345 365 | 256 728 | 570 627-5 | 960 948 |
1946 ................... | 178 266 | 2 612 | 391 455-5 | 372 634 | 598 369 | 1 053 842 |
1947 ................... | 195 122 | 2 657 | 491 497 | 364 292-5 | 644 390-5 | 1 036 980 |
1948 .................. | 202 596 | 2 762 | 342 351-5 | 300 409 | 634 873 | 1158 104 |
1949 ................... | 224 595 | 3 060 | 353 190 | 341 328-5 | 630 006-5 | 1 535 682 |
1950 .................. | 225 908 | 3163 | 366 248 | 401 679 | 546 603 | 1 825 153-5 |
1951................... | 206 023 | 3 084 | 456 150 | 401 959-5 | 550 008-5 | 1 813 167 |
1950 januari........... | 20 864 | 3 256 | 27 771-5 | 22 438-5 | 48 592-5 | 140 171 |
februari........... | 17 636 | 3188 | 24 316 | 23 429-5 | 38 426 | 137 455-5 |
mars.............. | 18 613 | 3171 | 30 530-5 | 34 232-5 | 54 053 | 170 547-5 |
april.............. | 20 242 | 3196 | 25 519 | 35 814 | 55 461 | 162 718 |
maj.............. | 20176 | 3158 | 31674 | 47 729-5 | 52 560-5 | 171 646 |
juni.............. | 18 471 | 3143 | 27 087 | 45 794 | 46 109 | 143 729-5 |
juli.............. | 16 936 | 3108 | 25 950 | 39 084-5 | 38 553-5 | 133 668 |
augusti........... | 16166 | 3 083 | 33 000-5 | 38 083 | 38 159-5 | 145 773 |
september........ | 15 283 | 3116 | 34 610-5 | 33 338-5 | 35 372-5 | 143 342 |
oktober .......... | 17 847 | 3145 | 39 381 | 32 364-5 | 43 399-5 | 170 353-5 |
november......... | 21 702 | 3170 | 36 651 | 26371 | 50 571 | 157 959-5 |
december......... | 21972 | 3 225 | 29 757 | 22 999-5 | 45 345 | 147 790 |
1951 januari........... | 20 304 | 3 236 | 33 992 | 25 348-5 | 53 830 | 160 846-5 |
februari........... | 16 669 | 3 207 | 30 252 | 26 866 | 44 873 | 148 677-5 |
mars.............. | 15 742 | 3135 | 33 189-5 | 29 785 | 55 227 | 157 375-5 |
april............. | 17 268 | 3125 | 33 809-5 | 36 356-5 | 62 708-5 | 172 102-5 |
maj.............. | 17 881 | 3 094 | 34 927-5 | 42 533 | 55 351-5 | 157 717-5 |
juni.............. | 17 679 | 3 051 | 32 580-5 | 43 327-5 | 42 680 | 139 341-5 |
juli.............. | 15 931 | 3 051 | 27 158-5 | 41 072-5 | 37 916 | 147 368 |
augusti........... | 14 831 | 3 003 | 34 494 | 34 760 | 35 758-5 | 124 033-5 |
september........ | 13 373 | 2 983 | 42 297-5 | 35 914-5 | 31 256 | 134 616 |
oktober.......... | 16 076 | 2 994 | 55 630 | 35 499 | 42115 | 160 438 |
november......... | 20139 | 3 029 | 55 356-5 | 27 385-5 | 48197 | 152 767 |
december......... | 20130 | 3101 | 42 462-5 | 23111-5 | 40 096 | 157 883-5 |
1952 j anuari........... | 19104 | 3 047 | 44 063-5 | 26 764 | 55 214-5 | 155 469 |
februari.......... | 17 503 | 3 029 | 34 895 | 23 935 | 44 373 | 130 205-5 |
1 Årssummoma för 1950 och 1951 samt månadssummorna preliminära.
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
161*
Tab. 12. Besiktigade och icke besiktigade marknadsförda kvantiteter kött'' och
fläsk, i ton.
Tid | Storboskap | Större kalv | Mindre kalv | Svin | Får och | Häst | Samtliga |
1937/39 | 88 700 | 32 300 | 10 500 | 118 200 | 2 700 | 11000 | 263 400 |
1940 | 109 800 | 30 500 | 11500 | 114 200 | 1700 | 13 600 | 281 300 |
1941 | 102 900 | 22 600 | 11200 | 82 500 | 1800 | 13 500 | 234 500 |
1942 | 45 972 | 11249 | 9 205 | 45 337 | 1623 | 6 540 | 119 926 |
1943 | 56 708 | 11 780 | 12 592 | 65 498 | 2 920 | 7 630 | 157 128 |
1944 | 69 871 | 13 480 | 13 668 | 95 652 | 3 476 | 9 370 | 205 517 |
1945 | 69 535 | 13 368 | 11794 | 83 296 | 3 412 | 9 869 | 191 274 |
1946 | 79 379 | 19 592 | 12 598 | 91 325 | 3 352 | 12 777 | 219 023 |
1947 | 97 100 | 19 040 | 13 295 | 93 310 | 3 268 | 16 729 | 242 742 |
1948 | 69 355 | 15 461 | 13 068 | 101 056 | 2 533 | 11 011 | 212 484 |
1949 | 73 885 | 17 890 | 13 091 | 132 257 | 2 369 | 13 446 | 252 938 |
1950 | 80 553 | 22 265 | 11492 | 147 224 | 2132 | 12 565 | 276 231 |
1951 | 100 007 | 22 782 | 11766 | 147 278 | 1952 | 13163 | 296 948 |
1945 1 kv. | 17 972 | 2 841 | 3101 | 21347 | 338 | 2 476 | 48 075 |
2 » | 14 617 | 3 472 | 3 654 | 23 802 | 289 | 1662 | 47 496 |
3 » | 14 598 | 3 878 | 2 389 | 15 747 | 816 | 1430 | 38 858 |
4 > | 22 348 | 3177 | 2 650 | 22 400 | 1969 | 4 301 | 56 845 |
1946 1 kv. | 19 228 | 3 362 | 2 851 | 22 428 | 252 | 2 715 | 50 836 |
2 » | 16 936 | 5 535 | 3 804 | 26 294 | 353 | 2 549 | 55 471 |
3 » | 17 531 | 6 437 | 2 922 | 19 421 | 994 | 1892 | 49 197 |
4 > | 25 684 | 4 258 | 3 021 | 23 182 | 1753 | 5 621 | 63 519 |
1947 1 kv. | 21126 | 3 854 | 3 228 | 21124 | 231 | 4 063 | 53 626 |
2 » | 18 160 | 5 352 | 3 978 | 25 627 | 346 | 3 566 | 57 029 |
3 > | 24 153 | 5 904 | 2 983 | 19 954 | 1036 | 3 294 | 57 324 |
4 » | 33 661 | 3 930 | 3106 | 26 605 | 1655 | 5 806 | 74 763 |
1948 1 kv. | 19 120 | 2 946 | 3 379 | 26 474 | 208 | 3 062 | 55 189 |
2 » | 13 669 | 4195 | 3 970 | 27 733 | 298 | 1586 | 51 451 |
3 » | 17 998 | 4 891 | 2 592 | 20 883 | 844 | 1784 | 48 992 |
4 > | 18 568 | 3 429 | 3127 | 25 966 | 1183 | 4 579 | 56 852 |
1949 1 kv. | 16 719 | 3 284 | 3 596 | 28 784 | 195 | 3104 | 55 682 |
2 > | 15 559 | 4 840 | 3 836 | 35 038 | 302 | 2 491 | 62 066 |
3 » | 20 007 | 5 244 | 2 581 | 30 106 | 646 | 2 841 | 61 425 |
4 » | 21 600 | 4 522 | 3 078 | 38 329 | 1226 | 5 010 | 73 765 |
1950 1 kv. | 18 202 | 4 251 | 2 907 | 37112 | 240 | 3 670 | 66 382 |
2 » | 18 639 | 6 795 | 3 225 | 38 917 | 273 | 2 308 | 70 157 |
3 > | 20 851 | 6 238 | 2 396 | 33 385 | 546 | 2177 | 65 593 |
4 » | 22 861 | 4 981 | 2 964 | 37 810 | 1073 | 4 410 | 74 099 |
1951 1 kv. | 21567 | 4 308 | 3 232 | 36 947 | 197 | 2 835 | 69 086 |
2 » | 22 452 | 6 517 | 3 500 | 38 251 | 200 | 2 463 | 73 383 |
3 > | 22 950 | 6 541 | 2 245 | 33 118 | 519 | 2116 | 67 489 |
4 » | 33 038 | 5 416 | 2 789 | 38 962 | 1036 | 5 749 | 86 990 |
Anm. För åren 1937—1941 enligt beräkningar inom 1942 års jordbrukskommitté, för tiden
1942—juni 1949 i huvudsak enligt ransoneringsstatistiken, därefter enligt beräkningar med
ledning av bl. a. antalet besiktigade djur.
il* Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 saml. Nr 236.
162*
Kungl. Maj.ts proposition nr 236.
Tab. 13. Import och export av nötkött och (läsk samt import av lår- och
hästkött, i ton.
År och månad | Nötkött (stat. nr 19) | Fårkött (stat. nr | Hästkött | Fläsk (stat. nr 24—26) | ||
Import | Export | Import | Import | Import | Export | |
1934 .................. | 434 | 38 | 656 | 215 | 1523 | 19 097 |
1935 .................. | 1356 | 36 | 934 | 505 | 3 724 | 13 214 |
1936 .................. | 1553 | 48 | 673 | 964 | 3 098 | 12 704 |
1937 .................. | 1272 | 999 | 606 | 841 | 1717 | 13 609 |
1938 .................. | 1158 | 184 | 602 | 791 | 2198 | 13 295 |
1939 .................. | 1428 | 157 | 602 | 960 | 2 829 | 13 939 |
1940 .................. | 54 | 543 | 190 | 457 | 1239 | 4 386 |
1941.................. | 33 | 0 | -- | — | 3 886 | 960 |
1942 .................. | 6 | — | — | — | 4 736 | — |
1943 .................. | 4 | — | 0 | — | 4 566 | — |
1944 .................. | 2 023 | — | 0 | — | 6 465 | — |
1945 .................. | 6 521 | 0 | 1 | 648 | 3 004 | 44 |
1946 .................. | 8 679 | 0 | 43 | 1143 | 995 | 0 |
1947 ................... | 5 467 | 0 | 843 | 3 702 | 1076 | 0 |
1948 .................... | 5 628 | 0 | 503 | 1127 | 882 | 1 |
1949 ................... | 10 066 | 1 | 221 | 1814 | 2183 | 229 |
1950 .................. | 17 006 | 0 | 27 | 1447 | 5115 | 569 |
1951.................... | 11993 | 1692 | 0 | 1001 | 3 286 | 412 |
1950 januari........... | 910 | _ | 7 | 347 | 511 | 17 |
februari.......... | 2 794 | — | 1 | 271 | 424 | 63 |
mars.............. | 1808 | 0 | 1 | 89 | 71 | 41 |
april............. | 1529 | — | 6 | 89 | 1 | 31 |
maj.............. | 2 615 | 0 | 1 | 120 | — | 24 |
juni.............. | 1511 | 0 | — | 103 | — | 3 |
juli.............. | 503 | 0 | 9 | 125 | — | 6 |
augusti........... | 175 | 0 | 2 | 72 | 33 | 9 |
september........ | 298 | 0 | — | 134 | 1290 | 124 |
oktober .......... | 857 | 0 | — | 65 | 1611 | 65 |
november......... | 1922 | 0 | — | 32 | 950 | 99 |
december......... | 2 074 | 0 | — | 0 | 142 | 76 |
1951 januari........... | 2 006 | 0 | — | 29 | 9 | 43 |
februari............ | 618 | 0 | — | — | — | 20 |
mars.............. | 477 | 0 | — | — | 423 | 71 |
april .............. | 1516 | 0 | — | 116 | 583 | 67 |
maj.............. | 2 011 | 0 | — | 412 | 920 | 37 |
juni.............. | 2 707 | 0 | — | 144 | 366 | 27 |
juli.............. | 885 | 500 | — | 140 | 349 | 22 |
augusti........... | 291 | 0 | — | 160 | — | 39 |
september........ | 56 | 420 | — | — | — | 27 |
oktober.......... | 458 | 384 | 0 | — | 106 | 49 |
november......... | 310 | 0 | — | — | 274 | 5 |
december......... | 658 | 388 | — | — | 256 | 5 |
1952 januari........... | 160 | 102 | _ |
| -, | 25 |
februari........... | — | 10 | — | 0 | — | 11 |
Anm. Import- och exportuppgiftema lör 1950 och 1951 samt månadssiffroma preliminära.
Kungl. Maj:ts proposition nr 236. 163
Innehållsförteckning.
Propositionen...................................................... 1
Författningsförslag
Förordning om ändring i förordningen den 10 juli 1947 (nr 378) om viss
avgift d mjölk, grädde och ost .................................... 3
Förordning angående reglering av utförseln av vissa levande djur och jordbruksprodukter
m. m............................................. 4
Förordning om ändring i förordningen den 8 juni 1951 (nr 379) angående
reglering av införseln av vissa levande djur och jordbruksprodukter...... 8
Utdrag ur statsrådsprotokollet den 25 april 1952...................... 11
Prissättningen på jordbrukets produkter för regleringsåret 1951/52 12
Förkalkylen rörande jordbrukets inkomster och kostnader under produktionsåret
1952/53 .................................................... 15
Överläggningar med jordbrukets organisationer om prissättningen.......... 28
Jordbruksnämndens förslag angående jordbruksregleringen under regleringsåret
1952/53 ........................................................ 35
Allmänna riktlinjer................................................ 35
Förslag till vissa författningsändringar................................ 38
Brödsädsregleringen ................................................ 45
Regleringen av fodersäd och andra fodermedel ........................ 52
Potatisregleringen.................................................. 53
Oljeväxtregleringen ................................................ 55
Stödet åt odlingen av lin och hampa................................ 57
Regleringen av kött och fläsk m. m................................. 61
Regleringen av handeln med mjölk och mejeriprodukter................ 65
Regleringen av fettråvaror.......................................... 70
Äggregleringen .................................................... 75
Stödet åt ullproduktionen .......................................... 76
Konstgödselregleringen.............................................. 77
Prissättningen på brödsäd och oljeväxter av 1953 års skörd............. 77
Svenska spannmålsaktiebolagets kostnader............................. 77
Kostnader för lagring i samband med statlig inköps- och försäljningsverk
samhet
........................................................ 79
Anslagsäskanden .................................................. 81
Statens priskonlrollnämnds yttrande .................................. 82
Kungl. Maj:ls beslut i prisfrågorna ................................. 84
Producentbidragsulredningens betänkande .............................. 85
Inledning ........................................................ 85
164
Kungl. Maj:ts proposition nr 236.
Betänkandets huvudsakliga innehåll.................................. 85
Utredningens förslag................................................ 91
Departementschefen ................................................ 111
Hemställan......................................................... 136
Bilagor ............................................................ 1*
1. PM med översikt över hittills vidtagna regleringsåtgärder på jordbrukets
område.......................................................... 1*
2. PM med uppgifter angående produktionsutvecklingen på jordbrukets
område.......................................................... 10*
3. PM med redogörelse för priser på jordbruksprodukter samt på vissa
förnödenheter för jordbrukets behov................................ 28*
4. PM angående jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter år 1950.. 29*
5. PM med beräkningar rörande jordbrukets inkomster och kostnader under
produktionsåren 1950/51 och 1951/52 jämte en förkalkyl för produktionsåret
1952/53 ............................................... 49*
6. PM angående prisclearingen av fettvaror........................... 117*
7. Skrivelse från Svenska spannmålsaktiebolaget till jordbruksnämnden angående
regleringen av spannmål och fodermedel..................... 123*
8. PM angående produktions- och prisutvecklingen för jordbruksprodukter
i utlandet ..................................................... 137*
9. Tabellbilaga ................................................... 145*
527386. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag. 1952.