Kungl. Maj.ts proposition nr 216
Proposition 1949:216 - höst
Kungl. Maj.ts proposition nr 216
1
Nr 21<).
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående åtgärder i prisreglerande
syfte på jordbrukets område; given Drottningholms
slott den 21 oktober 1949.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
G. E. Sträng.
Propositionens huvudsakliga innehåll.
I propositionen föreslås, att slutlig ställning nu skall tagas till frågan om
prissättningen på jordbrukets område för regleringsåret 1949/50. I anslutning
till de överläggningar om fortsättandet av den allmänna ekonomiska
stabiliseringspolitiken m. in., som förts mellan regeringen samt representanter
för jordbruket och andra samhällsgrupper, föreslås en definitiv
prisavvägning av innebörd att jordbruket för detta regleringsår skall tillföras
en prisförbättring av 66 miljoner kronor. Prisförbättringen avses skola
genomföras utan höjning av konsumentpriserna.
För prisreglerande åtgärder på jordbrukets område äskas å tilläggsstat
ett reservationsanslag av 66 miljoner kronor.
1 Bihang till riksdagens protokoll 19i9. 1 samt. Nr 216.
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 216.
Utdrag ur protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Drottningholms slott
den 21 oktober 1949.
Närvarande:
Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Yougt,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om åtgärder i
prisreglerande syfte på jordbrukets område samt anför därvid.
De beslut, som Kungl. Maj :t och riksdagen våren 1949 fattade angående
åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område under regleringsåret
1949/50, inneburo bland annat, att det definitiva ståndpunkttagandet till
utformningen av dessa åtgärder uppsköts till hösten. Jag torde nu få upptaga
denna fråga. Därvid torde jag först något få uppehålla mig vid frågans
tidigare behandling.
Behandlingen av prisregleringsfrågan våren 1949.
För att läggas till grund för prisavvägningen å jordbrukets produkter under
regleringsåret 1949/50 upprättades våren 1949 i sedvanlig ordning av
den s. k. LK-delegationen en prognos angående jordbrukets inkomster och
utgifter under sagda regleringsår, vilken prognos därefter granskades av
livsmedelskommissionen och dess råd. Prognosen avsåg att belysa inkomstoch
kostnadsläget under det kommande produktionsåret under förutsättning
av normala väderleksförhållanden, oförändrade löner och räntesatser
samt oförändrade priser på jordbrukets produkter och förnödenheter utom
i de fall, där vid kalkylens upprättande prisförändringar med hänsyn till
marknadsläget kunnat förutses med en viss grad av säkerhet.
Enligt denna prognos förelåg — om man antog att de för regleringsåret
1948/49 beräknade pristilläggen skulle bibehållas — ett inkomstunderskott
av 47,4 miljoner kronor, därest räntekostnadsposten beräknades helt enligt
dittills tillämpade grunder, samt 114,6 — alternativt 116,4 — miljoner kronor,
därest räntekostnadsposten beräknades med hänsynstagande till den
fördyring, som inträtt efter basåret 1938/39.
Beräkningarna i prognosen accepterades i huvudsak vid nyssnämnda
granskning. Representanter för jordbruket anmärkte dock, att två betydande
poster å inkomstsidan, nämligen producent- och kontantbidrag även
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 216.
3
som inkomst av oljeväxtodling, borde upptagas med reducerade belopp.
Som skäl därför anfördes beträffande den förra posten att nämnda bidrag
hade social karaktär och icke borde i sin helhet medräknas vid regleringen
av priserna på jordbrukets produkter samt i fråga om den senare posten
att den del av inkomsten av oljeväxtodlingen, som finge anses utgöra ett
särskilt stimulanstillägg, borde utgå ur kalkylen i likhet med vad som skett
under vissa föregående år. Jordbrukets representanter hävdade även att
räntekostnadsposten borde beräknas med hänsynstagande till den fördyring,
som inträtt efter basåret.
Med utgångspunkt från den sålunda upprättade prognosen upptogos i
början av april 1949 överläggningar mellan å ena sidan representanter för
regeringen samt å andra sidan delegerade från styrelserna för Sveriges
lantbruksförbund och Riksförbundet landsbygdens folk. Därvid uttalades
från regeringens sida den uppfattningen att man, med hänsyn till prisfrågans
nära samband med hela den ekonomiska stabiliseringspolitiken, tills
vidare borde inskränka sig till att meddela beslut angående prissättningen
på andra varor än mjölk och mejeriprodukter ävensom uppskjuta det definitiva
avgörandet av frågan i dess helhet till hösten. Jordbrukets delegerade
förklarade emellertid under överläggningarna, att enligt deras uppfattning
systemet med vårprissättning borde tillämpas för samtliga grenar
av jordbruksproduktionen. Under överläggningarna yrkades vidare från
jordbrukets sida, att vid vårprissättningen skulle täckas ett kalkylmässigt
inkomstunderskott av omkring 249 eller, om för regleringsåret 1948/49 beräknade
pristillägg antoges komma att utgå även under regleringsåret
1949/50, 129 miljoner kronor. Sistnämnda belopp översteg alltså med omkring
82 miljoner kronor det inkomstunderskott, som erhölls därest prognosen
upprättades helt enligt dittills tillämpade beräkningsgrunder. Av
skillnaden hänförde sig 7 miljoner kronor till krav på ersättning för räntekostnader,
förorsakade av nyinvestering efter regleringsåret 1948/49, samt
39 respektive 35 miljoner kronor till kravet, att vid prisregleringen hänsyn
ej skulle tagas till viss del av producent- och kontantbidragen för mjölk
eller till den del av inkomsterna för oljeväxtodlingen, som kunde anses utgöra
särskilt stimulanstillägg.
Kungl. Maj :t meddelade den 22 april 1949 beslut i prisavvägningsfrågan.
Kungl. Maj :t förklarade Sig däri till en början vilja senare, sedan statens
livsmedelskommission efter anmaning av Kungl. Maj.-t avgivit förslag därom,
meddela beslut angående prissättningen å mjölk och mejeriprodukter
för regleringsåret 1949/50. I avbidan därpå förutsattes, att dittills gällande
grunder för den statliga prisregleringen å mjölk och mejeriprodukter
tills vidare skulle tillämpas i stort sett oförändrade och att pristillägg skulle
utgå enligt i huvudsak dittills gällande grunder. Vad angår övriga jordbruksprodukter
innebar beslutet, att genomsnittspriserna å brödsäd skulle
vara desamma som de, vilka gällt under regleringsåret 1948/49, ävensom
all jämväl priset å fabrikspotatis skulle vara oförändrat. I fråga om äggpriset
godkände Kungl. Maj :t ett förslag av livsmedelskommissionen, att
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 216.
producentpriset borde få fritt svänga mellan ett bottenpris av två kronor
per kilogram och ett högsta pris av tre kronor per kilogram. Beträffande
priserna å kött och fläsk ifrågasattes någon ändring i den dittillsvarande
genomsnittliga prisnivån ej för det dåvarande. Pristillägg för slaktprodukter
avsågs skola utgå med ungefärligen samma belopp som de, vilka beräknats
för sagda ändamål för regleringsåret 1948/49.
Samma dag avlät Kungl. Maj:t till riksdagen proposition (nr.212) angående
åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område för regleringsåret
1949/50. I propositionen föreslog Kungl. Maj :t på min hemställan
bland annat, att riksdagen skulle dels medgiva Kungl. Maj :t att vidtaga
erforderliga åtgärder för reglering under nästkommande regleringsår
av produktions- och avsättningsförhållandena på jordbrukets område i huvudsaklig
överensstämmelse med de riktlinjer, som angivits i propositionen,
dels å riksstaten för budgetåret 1949/50 under nionde huvudtiteln anvisa
till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område ett reservationsanslag
av 103 miljoner kronor samt till kostnader i samband med Svenska
spannmålsaktiebolagets verksamhet ett reservationsanslag av 20 miljoner
kronor.
I propositionen redovisade jag närmare de skäl, som talade för att frågan
om inkomstnivån för jordbruksbefolkningen ej borde behandlas fristående
från motsvarande frågor rörande andra befolkningsgrupper och från
det ekonomiska stabiliseringsprogrammet i dess helhet. Jag uttalade vidare,
att definitivt beslut i jordbrukets prisregleringsfrågor för regleringsåret
1949/50 icke torde kunna meddelas, förrän skörderesultatet vore åtminstone
i huvudsak känt. Kalkylen borde därför omräknas i augusti eller senare, så
snart skörderesultatet kunde överblickas, och resultatet av denna omräkning
borde läggas till grund för det definitiva beslutet. Det förutsattes att
jordbruket genom sina organisationer skulle beredas tillfälle till överläggningar
i prisfrågan. Vidare förutsattes, att frågan därefter komme att underställas
riksdagen så snart ske kunde. I anslutning till vad som gällt under
senare år och med hänsyn till ovissheten rörande det framtida försörjningsläget
förordade jag även, att Kungl. Maj :t liksom dittills skulle erhålla
befogenhet att, inom den anslagsram som kunde komma att anvisas,
handhava jordbruksregleringen och vidtaga av omständigheterna påkallade
ändringar i densamma. Skulle det befinnas erforderligt att taga i anspråk
statsmedel utöver vad som av riksdagen ställts till förfogande, borde frågan
givetvis underställas riksdagen. Likaså borde, såsom nyss nämnts, det definitiva
beslutet angående grunderna för prisregleringen underställas riksdagen.
Propositionen godkändes av riksdagen (riksdagens skrivelse nr 372).
Kungi. Maj:ts proposition nr 216.
5
Omräkningen av kalkylen.
Den våren 1949 upprättade prognosen över jordbrukets inkomster och
kostnader har numera omräknats av LK-delegationen. I detta delegationens
arbete ha deltagit livsmedelskommissionens ordförande, hovrättsrådet O.
Söderström, organisationschefen i Kooperativa förbundet, fil. lic. M. Bonow,
byråchefen i statens priskontrollnämnd E. Carbell, direktören i Sveriges
lantbruksförbund A. H. Stensgård samt överdirektören i lantbrulcsstyrelsen
G. R. Ytterborn. Den omräknade kalkylen har på sedvanligt sätt granskats
inom livsmedelskommissionen och dess råd. Med skrivelse den 30 augusti
1949 har kommissionen därefter redovisat resultatet av denna omräkning och
granskning. Samtidigt har kommissionen framhållit att den, i avvaktan på
de direktiv rörande grunderna för prissättningen på bland annat mjölk och
mejeriprodukter under regleringsåret 1949/50, vilka förutskickats i Kungl.
Maj :ts förut omförmälda beslut den 22 april 1949, icke i skrivelsen framlade
några förslag rörande prissättningen på jordbruksprodukter under sagda
regleringsår. Den omräknade kalkylen torde få fogas vid detta protokoll såsom
bilaga.
Kommissionen bär i sin skrivelse först till behandling upptagit kalk y1
e n s inkomstsida. Härvid har kommissionen framhållit att de nu
verkställda inkomstberäkningarna, i likhet med vad som skett i motsvarande
kalkyler under tidigare år, i främsta rummet grundade sig på de preliminära
resultaten från arealinventeringen i början av juni 1949 samt de beräkningar
rörande årets skördeutfall, som kommissionens statistiska byrå
företagit på grundval av statistiska centralbyråns sammanställning av årsväxt-
och skörderapporterna per den 15 juli 1949. Vid beräkningen av den
animaliska produktionen hade delegationen haft ledning av bl. a. husdjursräkningen
den 1 juni 1949. Delegationen hade vid omräkningen vidare haft
att utgå från Kungl. Maj:ts förutnämnda beslut den 22 april 1949 angående
prissättningen på vissa jordbrukets produkter under regleringsåret 1949/50.
I skrivelsen har påpekats att den nu föreliggande kalkylen visade vissa
anmärkningsvärda arealförskjutningar i jämförelse med förkalkylen. Sålunda
redovisades för fodersäd en arealökning från 865 000 till 905 200
hektar (ökning med 4,6 procent), medan arealen för säd till bete och grönfoder
endast uppgått till 110 200 mot beräknade 125 000 hektar (minskning
med 11,8 procent). För oljeväxter förelåge en uppgång från 100 000
till 141 300 hektar (ökning med 41 procent), ökningen hade skett på bekostnad
av arealerna för potatis, rotfrukter och vallväxter. De väntade hektarskördarna
avveke förhållandevis obetydligt från de i föregående kalkyl insatta
normskördarna. Beträffande skörden av sockerbetor hade på sedvanligt
sätt en av Svenska sockerfabriksaktiebolaget i början av augusti företagen
beräkning kommit till användning. Den av bolaget uppskattade bektarskörden
låge omkring 2 procent lägre än den, som beräknats på grundval
av skördeomdömena per den 15 juli.
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 216.
Kommissionen har härefter anfört, att en jämförelse mellan vårkalkylen
och den nu verkställda omräkningen för de olika inkomstposterna beträffande
vegetabilieproduktionen utvisade i huvudsak följande.
Jordbrukets inkomster av brödsäd (vete och råg) år 1949/50 beräknas i
den nu föreliggande kalkylen till 216,4 milj. kr. mot 206,7 milj. kr. i normkalkylen,
alltså en ökning med 9,7 milj. kr. För övrig spannmål noteras en
obetydlig ökning från 54,i till 54,6 milj. kr.
Inkomsterna av stråfoder beräknas, oförändrat i jämförelse med normkalkylen,
till 9,4 milj. kr.
Med hänsyn till den förbättring av det allmänna försörjningsläget, som
inträtt och som kan väntas fortsätta under det kommande året, har det ansetts
befogat att sänka den kalkylerade förbrukningen inom landet av matpotatis
från normalkalkylens 900 till 875 milj. kg. Till följd av denna justering
nedgår inkomstsumman för matpotatis från 108,6 till 105,o milj. kr.
Även för fabrikspotatis har företagits en justering nedåt, nämligen från 23,o
till 20,2 milj. kr.
En ökning i jämförelse med vårkalkylen visa däremot inkomsterna av
sockerbetor, vilka nu satts till 101,9 milj. kr. mot 94,9 milj. kr.
Såsom förut nämnts väntas de år 1949 skördade arealerna oljeväxter med
ej mindre än drygt 40 procent överstiga normkalkylens arealer för dessa
växtslag. Den nu kalkylerade inkomstsumman utgör 165,4 milj. kr. mot
113,2 milj. kr. i normkalkylen. Ökningen utgör 52,2 milj. kr.
I fråga om spånadsväxter noteras en mindre justering nämligen från 5,2
till 5,i milj. kr.
Inkomstsumman för köksväxter har sänkts från 47,9 till 44,6 milj kr.
Jordbrukets sammanlagda inkomster av vegetabiliska produkter utgöra
enligt den reviderade kalkylen 722,6 mot 663,o milj. kr. enligt normkalkylen.
Av ökningsbeloppet 59,6 milj. kr. kommer, som framgått av det föregående,
den övervägande delen på oljeväxternas konto.
Beträffande inkomsterna av animaliska produkter har kommissionen anfört
följande.
Även jordbrukets inkomster av animaliska produkter visa enligt den nu
föreliggande kalkylen en ökning i jämförelse med normkalkylen. Enligt den
senare beräknades jordbrukets hithörande inkomster till inalles 2 071,5 milj.
kr., mot vilket belopp svarar en summa av 2 183,8 milj. kr. enligt de reviderade
beräkningarna. Ökningen, vilken utgör 112,3 milj. kr., är dock skenbar,
eftersom man i augustikalkylen inräknat värdet av de prisförbättringar
å mjölk och fläsk, varom beslut fattats av statsmakterna efter normkalkylens
upprättande och som alltså icke medräknats i den senare. De sammanlagda
förbättringarna beräknas till 125,9 milj. kr. varav, vid den i kalkylen förutsatta
produktionen av smör, 37,o milj. kr. komma att tillföras jordbruket genom
den höjning av riksnoteringen för smör med 40 öre, som ägde rum den
25 mars 1949 och återstoden genom kontanta pristillägg. Bortses från prisförbättringarna
å mjölk och fläsk visar alltså den nu föreliggande kalkylen
beträffande animaliska produkter en inkomstminskning i jämförelse med
normkalkylen av 13,6 milj. kr.
Jordbrukets inkomster av mjölk och mejeriprodukter utgöra enligt den
omräknade kalkylen 1 306,8 milj. kr. mot 1 191,4 milj. kr. i normkalkylen.
Av angivna belopp komma 1 021,2 respektive 902,6 milj. kr. på mejerimjölken,
medan resterande 285,6 respektive 288,8 milj. kr. innefatta övriga inkomstposter
för mjölk (konsumtionsmjölk försåld utanför mejeri samt till hemmaförbrukning,
producent- och kontantbidrag samt lantsmörsmjölk). För
7
Kangl. Maj:ts proposition nr 216.
mejerimjölkens del föreligger alltså en ökning med 118,6 milj. kr. Sistnämnda
stegring beror till större delen på att man nu, såsom förut antytts, i kalkylen
inlagt mjölkpristillägg enligt samma grunder som för 1948/49. Mjölkpristillägget
beräknas tillföra jordbruket 92,9 milj. kr. under år 1949/50.
Den på mejerimjölken i övrigt kommande stegringen, 25,7 milj. kr., beror
i första hand på en i jämförelse med vårkalkylen beräknad höjning av
mjölkproduktionen och därmed följande invägningsökning. Ifrågavarande
produktionsökning, som sammanhänger med en ökad avkastning per ko, medför
en inkomstökning av 17,2 milj. kr. Återstående ökning med 8,5 milj. kr
sammanhänger med dels en beräknad obetydlig ökning av mjölkens fetthalt
(med 0,oi procent), dels beräknade merinkomster från den nu åter tillåtna
framställningen av tjock grädde och helfet ost, dels vissa mindre förändringar
i de beräknade mejerikostnaderna. Producent- och kontantbidraget
för mjölk är i den reviderade kalkylen upptaget till 70 milj. kr. mot 7o milj.
kr. i normkalkylen.
Vid tidigare augustiomräkningar av jordbrukskalkylen har delegationen
vad beträffar antalet höns och produktionen av ägg haft ledning av dels
de speciella hönsräkningarna vid mitten av april, dels uppgifter om antalet
höns enligt de allmänna husdjursräkningarna i början av juni. I april 1949
företogs ej någon räkning. Husdjursräkningen i juni 1949 redovisar en nedgång
av antalet vuxna höns med 10 procent sedan föregående juniräkning.
Med hänsyn till förhållandena på äggmarknaden, där bland annat uppstått
betydande överskott av ägg, har delegationen ansett resultatet från de båda
räkningarna icke riktigt avspegla den utveckling som ägt rum under det
senaste året. Delegationen har icke ändrat på i vårkalkylen 1949 utförda
produktionsberäkningar för år 1948/49 och har för 1949/50 endast företagit
en justering nedåt av påläggets storlek. På grund härav samt till följd av
en beräknad sänkning av äggpriset (från 250 i normkalkylen till 230 öre/kg)
och av priserna på slaktfjäderfä sjunka jordbrukets inkomster av ägg och
slaktfjäderfä från 195,6 milj. kr. i normkalkylen till 173,9 milj. kr. enligt den
nu föreliggande kalkylen, alltså en nedgång med 21,7 milj. kr.
Jordbrukets inkomster av slaktdjur visa en ökning från 680,2 milj. kr. enligt
normkalkylen till 699,o milj. kr. enligt den nu föreliggande kalkylen
Fråndrages det statliga pristillägget på kött och fläsk (vilket icke var upptaget
i normkalkylen), 33,o milj. kr., erhålles i stället 666,o milj. kr., alltså
en nedgång i jämförelse med normkalkylen med 14,2 milj. kr. Det ändrade
resultatet beror huvudsakligen på en minskning av den beräknade fläskproduktionen.
Beräkningen av värdet av 1949/50 års produktion av kött av nötkreatur
och fläsk har verkställts med utgång från de i normkalkylen (på grundval
av avräkningspriserna för tiden febr. 1948—jan. 1949) beräknade priserna
med justering för de ändringar av baspriserna i partihandelsledet, vilka ägt
rum sedan normkalkylen upprättades (justeringen har sålunda skett oberoende
av utvecklingen i de säsongpåverkade avräkningspriserna). De i jämförelse
med normkalkylen vidtagna förändringarna innebära en höjning av
priserna på kött av nötkreatur och en sänkning av priserna på fläsk. Prisförändringarna
äro sä avvägda, att den genomsnittliga prisnivån för salufört
kött av nötkreatur och fläsk icke undergått någon förändring i förhållande
till normkalkylen (exklusive statliga pristillägg). Priserna på får- och
hästkött ha beräknats med hänsyn till bland annat den hittillsvarande och
den sannolika framtida prisutvecklingen.
Vid beräkningarna av värdet av kött- och fläskproduktionen har uppmärksammats
att vissa höjningar och sänkningar av priserna på biprodukter
vid slakten sannolikt komma alt ske. Dessa förändringar beräknas med
-
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 216.
föra sänkta avräkningspriser under 1949/50, såvida priserna på hela, halva
och fjärdedels kroppar bli oförändrade. Delegationen har utgått ifrån, att
om priserna på biprodukter nedgå så, att avräkningspriserna i anledning
härav måste sänkas, jordbruket skall vara berättigat "att inom den fria prisbildningens
ram höja priserna på andra köttvaror så, att man kommer upp
till den nivå, som upptagits i jordbrukskalkylen. Storleksordningen av inkomstminskningen
till följd av sannolika prisförändringar på biprodukter
har angetts till cirka 10 milj. kr.
Övriga förut ej nämnda inkomstposter (militärhästar, ull och export av
levande djur) svarade i vårkalkylen för ett belopp av 4,3 milj. kr., vilket nu
sjunkit till 4,i milj. kr.
De beräkningar, som nu verkställts rörande kreaturskapitalets förändringar,
ha gett som resultat en nedgång under 1949/50 med 2,2 milj. kr. I
normkalkylen räknades med cn ökning på 4,2 milj. kr.
Den sammanlagda inkomstsumman för jordbruket under år 1949/50 (inklusive
förändringar i kreatur skapitalet) beräknas enligt den nu föreliggande
kalkylen till 2 904,2 miljoner kr. mot 2 738,7 miljoner kr. i förkalkylen,
vilket innebär en ökning med 165,5 miljoner kr. Avdrages det belopp av
125,9 miljoner kronor, till vilket de efter upprättandet av förkalkylen beslutade
prisförbättringarna i form av höjning av riksnoteringen för smör samt
utbetalande av pristillägg å mjölk och köttvaror uppgå, erhålles i stället inkomstsumman
2 778,3 miljoner kr. Ökningen i jämförelse med normkalkylen
stannar vid 39,6 miljoner kronor eller 1,4 procent. Den mest betydande
förändringen på kalkylens inkomstsida utgör den kraftiga ökningen av oljeväxtinkomsterna.
Kommissionen har härefter behandlat kalkylens utgiftssida. Beträffande
de där upptagna posterna med undantag av arbetskostnads- och
räntekostnadsposterna har kommissionen anfört följande.
I motsats till vad som varit fallet i fråga om kalkylens inkomstsida har
på dess kostnadssida vid den nu verkställda omräkningen gjorts vissa justeringar
i basårstalen. Förändringarna, vilka avse kostnaderna för smörjoch
drivmedel samt kostnaderna för ekonomibyggnader, komma att beröras
i den följande redogörelsen för jordbrukets kostnader år 1949/50 enligt den
nu föreliggande kalkylen i jämförelse med den våren 1949 upprättade normkalkylen.
Jordbrukets kostnader för handelsgödselmedel och kalk beräknas nu till
160,5 milj. kr. mot 152,i milj. kr. i normkalkylen. De viktigaste förändringarna
beröra chilesalpeter och superfosfat. Beträffande chilesalpeter räknas
nu med att 45 000 ton skola kunna ställas till jordbrukets disposition mot
20 000 ton enligt normkalkylen. I motsats till tidigare under en följd av
år förutsättes, att även andra än sockerbetsodlare få tillgång till nämnda
gödselslag. I fråga om superfosfat kalkyleras nu med en förbrukning av
425 000 ton mot 400 000 ton enligt tidigare uppskattningar.
Jordbrukets kostnader för inköpt utsäde (= de merkostnader, som jordbruket
får vidkännas vid inköp av utsäde i form av handelskostnader in. in.)
upptages oförändrat till 6,5 milj. kr.
Jordbrukets kostnader för köpfodermedel beräknas nu till 164,8 milj. kr.
mot 149,5 milj. kr. enligt normkalkylen. Ökningen beror väsentligen på att
man nu räknar med att av oljekraftfoder ca 200 000 ton skola kunna ställas
till förfogande mot 175 000 enligt den föregående kalkylen. Förbrukningen
Kungl. Maj:ts proposition nr 216. 9
av oljekraftfoder har beräknats under förutsättning att ransoneringen på
varan slopas.
Kostnadsposten maskiner och redskap utgör enligt den föreliggande kalkylen
216,8 milj. kr. mot 213,2 milj. kr. i normkalkylen. Förändringen berör
endast underhållskostnaderna, medan kostnaderna för avskrivning icke omräknats.
Såsom förut nämnts har i fråga om posten driv- och smörj medelskostnader
nu företagits en justering även av basårssumman. På grund av den
osäkerhet, som vidlådit de för basåret förut utförda beräkningarna samt
svårigheterna att i efterhand kunna kontrollera dessa beräkningar, har i
stället för den förut använda basårssumman införts ett belopp, erhållet ur
livsmedelskommissionens deklarationsundersökning för kalenderåret 1938.
Basårsbeloppet har härigenom ändrats från 10,9 till 13,i milj. kr. Samtidigt
ha vidtagits justeringar på olika punkter av kostnadsberäkningarna för
1949/50, varvid erhållits en nedgång för detta år från 66,o till 62,7 milj. kr.
Innebörden av de företagna justeringarna belyses därav, att enligt normkalkylens
beräkningar driv- och smörj medelskostnaderna indexmässigt stigit
till 605 enheter 1949/50, medan motsvarande indextal enligt de nu föreliggande
beräkningarna utgör 478 enheter (allt i förhållande till basåret
1938/39).
Beträffande sainlingsposten diverse kostnader föreligger nu en justering
från 189,o till 190,3 milj. kr.
Med anledning av att beräkningarna av jordbrukets kostnader för ekonomibyggnader
numera inkludera elektriska installationer, har fr. o. in. denna
gång skett en övergång till SFL:s byggnadskostnadsindex inklusive installationsarbeten.
Härigenom har basårsbeloppet ändrats från 75,3 till 76,4 milj.
kr. De reviderade beräkningarna för 1949/50 ha gett som resultat 143,s milj.
kr. mot 140,6 milj. kr. i vårkalkylen.
I fråga om kostnaderna för grundförbättringar innebära de reviderade beräkningarna
en ökning från 16,8 till 17,4 milj. kr.
Kommissionen har härefter ingått på arbetskostnadsposten och har härom
anfört.
I den föreliggande kalkylen ingår en omräkning jämväl av arbetskostnaderna.
Anledningen härtill är, att lönestatistiska uppgifter redan nu finnas
tillgängliga för ytterligare ett avtalsår, nämligen 1947/48.
Vid tiden för upprättandet av normkalkylen för år 1949/50 funnos lönestatistiska
uppgifter tillgängliga endast t. o. in. avtalsåret 1946/47. I samband
med beräkningarna av arbetskostnaderna under prognosåret uttalades
såväl inom delegationen som vid rådets granskning av kalkylen tveksamhet
om riktigheten av att framskriva arbetslönerna på sätt som skett för de
senare avtalsåren. LK-delegationen yttrade härom:
Såsom särskilt vanskligt vid elt skiftande läge på arbetsmarknaden må
framhållas den framskrivning av de betalda lönerna med hjälp av avtalslönerna,
som man på grund av eftersläpningen i lönestatistiken tvingas företaga
för senare år. Dessa vanskligheter ha ingående diskuterats i utredningen
utan att någon ny metod i förhållande till den tidigare använda procentuella
framskrivningen nu kunnat förordas. Ifrågavarande metod har tidigare
vissa år inneburit en sannolik undervärdering av lönekostnadsökningen,
men den kan vid ett ändrat läge på arbetsmarknaden likaledes tänkas
komma att ge ett alltför starkt utslag för löneförändringarna.
Det ändrade läget på arbetsmarknaden berör förändringarna mellan åren
1946/47 och 1947/48. Enligt vad som nu konstaterats betalades sålunda un
-
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 216.
der år 1946/47 relativt betydande överpriser på de avtalsenliga lönerna.
Dessa överpriser torde emellertid till stor del ha bortfallit i samband med
de höjningar av avtalslönerna, som sedermera företagits. LK-delegationen
lät vid upprättandet av normkalkylen för år 1949/50 genom särskilda sakkunniga
verkställa en specialutredning för att söka klarlägga storleken av
de betalda överpriserna, men denna utredning gav då icke något sådant resultat,
att man därpå kunde grunda ett förslag till ändrade beräkningsmetoder.
Det har emellertid sedermera visat sig, att ett fel förelupit vid
denna utredning och att den rätt utförd kunnat ge viss vägledning i fråga
om överpriserna.
Förändringen av de faktiskt betalda lönerna mellan avtalsåren 1946/47
och 1947/48 har av nyss anförda skäl blivit avsevärt svagare än vad man
tidigare kunnat antaga på grund av den samtidiga utvecklingen av de avtalsenliga
lönerna. Resultatet av de nu utförda justerade beräkningarna av
jordbrukets arbetskostnader ge för 1949/50 ett belopp av 1 905,8 milj. kr.
mot 1 974,3 milj. kr. i normkalkylen. Nedgången utgör 68,s milj. kr.
Beträffande räntekostnadsposten har kommissionen anfört.
I och med att frågan om prissättningen på jordbrukets produkter icke
definitivt avgjordes under loppet av våren 1949, ställdes bl. a. spörsmålet
om beräkningsmetod i fråga om räntekostnaderna på framtiden. LK-delegationen
har därför, i likhet med vad som skedde i normkalkylen, i den nu
föreliggande justerade jordbrukskalkylen för 1949/50 beräknat jordbrukets
räntekostnader enligt såväl förut tillämpad metod som enligt den metodik
som föreslagits av de sakkunniga för utredning rörande frågan om rationaliseringens
inverkan på jordbrukets arbetskostnader. Resultatet av beräkningarna
redovisas i efterföljande tablå (milj. kr).
1949/50
1938/39 1918/49 vårkal- aug. kal -
kylen kylen
Alternativ A................. 208-0 279-8 283-9 285-5
Alternativ B................. 21L9 290-0 294-2 295-7
Alternativ C................. 202 3 199 9 199 6 199-3
Alternativen A och B ha räntekostnaderna beräknade enligt av nyssnämnda
sakkunniga tillämpad beräkningsmetod (majoritets- respektive minoritetsalternativet),
medan alternativ C är eu beräkning utförd enligt hittills
tillämpad metod.
Totalsumman av jordbrukets kostnader år 1949/50 enligt den nu föreliggande
kalkylen i jämförelse med vårkalkylen framgår av följande tablå
(beloppen avse miljoner kr.).
1938/39 1949/50
vårkal- aug. kal. vårkal- aug. kalkylen
kylen kylen kylen
Alternativ A........... 1 462-6 1 465-9 3 191-9 3 154-1
Alternativ B........... 1 466-5 1 469-8 3 202-2 3 164-3
Alternativ C........... 1 456-9 1 460-2 3 107-6 3 067-9
Kommissionen har anfört, att augustikalkylens och vårkalkylens värdetal
ej vore fullt jämförbara, eftersom beräkningarna för basåret reviderats
i vissa hänseenden. Toges icke hänsyn till detta förhållande, utgjorde kostnadsminskningen
enligt de olika alternativen respektive 37,8, 37,9 och 39,7
Kungl. Maj:ts proposition nr 216.
11
miljoner kronor. Beaktades omräkningen av basårssummorna, stege det enligt
alternativ C angivna beloppet till 46,7 miljoner kr., vilket på kalkylens
inkomstsida motsvarade 43,6 miljoner kr. Den kostnadsminskning, som den
nu föreliggande kalkylen utvisade i jämförelse med normkalkylen, berodde
på justeringen av arbetskostnaderna, vilken endast till en mindre del uppvägdes
av kostnadsökningarna på andra punkter.
Livsmedelskommissionen har sammanfattat resultatet av augustikalkylen
rörande jordbrukets inkomster och kostnader i följande tablå.
| 1938/39 | 1948/49 | 1949/50 |
Inkomster, milj. kr....................... | 1 362-7 | 2 857-3 | 2 904-2 |
Kostnadsindex: Alt. A..................... | ioo-oo | 213-03 | 215-K |
Alt. B..................... | ioo-oo | 213-16 | 215-21 |
Alt. C..................... | 100-00 | 208-39 | 210-1C |
Basinkomst framskriven medelst kostnads- | |||
index, milj. kr Alt. A.. | 1 362-7 | 2 903-0 | 2 932-0 |
Alt. B.. | 1 362-7 | 2 904-7 | 2 933-8 |
Alt. G.. | 1 362-7 | 2 839-7 | 2 863-0 |
Kalkylmässigt inkomstöverskott (+) eller | |||
-underskott ( —) milj. kr Alt. A.. | — | — 45-7 | — 27-8 |
Alt. B.. | — | — 47-4 | — 29-6 |
Alt. C.. | — | + 17-6 | + 41-2 |
I samband härmed har kommissionen framhållit, att någon särskild beräkning
av stimulansinkomster för oljeväxter icke företagits utan att hela
inkomstsumman för oljeväxtodlingen upptagits i den föreliggande kalkylen.
Likaså hade producent- och kontantbidragen för mjölk upptagits i kalkylen
utan någon reduktion. Livsmedelskommissionen hade ansett sig icke böra
taga ställning till frågan, hur nämnda inkomster skulle tagas i beaktande,
därest kalkylen lades till grund för prissättningen på jordbrukets produkter.
Den omräknade kalkylen har granskats av livsmedelskommissionens råd
vid sammanträden den 19 och 25 augusti 1949. Vid det första sammanträdet
framförde rådet önskemål om att vissa poster i kalkylen skulle tagas
under omprövning av LK-delegationen. Denna omprövning ledde till att delegationen
ansåg sig böra föreslå, att å kostnadssidan skulle upptagas ett
belopp av drygt 1 miljon kronor, avseende merkostnader för inköp av oljeväxtfrö.
Å andra sidan ansågs en av priskontrollnämnden från och med den
27 augusti 1949 beslutad sänkning av priset på motorfotogen och motorbrännolja
böra medföra en sänkning av posten för driv- och smörjmedel
med 0,9 milj. kronor. Med dessa justeringar, vilka icke påverka kalkylens
slutresultat, godtog rådet den omräknade kalkylen, bortsett från arbetskostnadsposten.
Beträffande denna post anförde nämligen flertalet jordbrukarerepresentanler
i rådet att man icke borde införa de justerade arbetskostnadsberäkningarna
i den nu föreliggande kalkylen utan att arbetskostnadspostcn
i denna borde upptagas till samma belopp som i vårkalkylen.
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 216.
Härjämte anmärkte samma jordbrukarerepresentanter, att man vid upprättandet
av förkalkylen beträffande jordbrukets inkomster och kostnader under
regleringsåret 1950/51 borde verkställa löneberäkningarna med hänsynstagande
uteslutande till kontantlönerna. Skälen för dessa yrkanden ha
redovisats i ett av rådsledamoten herr G. Liedberg med instämmande av flertalet
jordbrukarerepresentanter avgivet särskilt yttrande av följande lydelse.
Arbetsomkostnadsposten har varit föremål för omräkning, grundad på av
socialstyrelsen insamlat nytt material, varvid den tidigare, på grundval av
det statistiska underlaget för året 1946/47 beräknade relationen mellan timlönen
i genomsnitt inom jordbruket och kollektivavtalslönenivån ansetts
förändrad. Den tidigare överbetalningen skulle sålunda på grundval av de
statistiska uppgifterna för året 1947/48 hava minskats eller försvunnit. Huru
härmed än må förhålla sig, anser jag att ett eventuellt ändrat resultat
av dessa statistiska undersökningar icke skall påverka den s. k. augustikalkylen.
Denna avser ju att klargöra, huruvida så stora förändringar i inkomsterna
grundade på grödans bättre kända storlek och utgifterna grundade
på bättre dåtida kännedom om kvantiteter i fråga om förnödenheter in. m.
— allt jämfört med prognosen från tiden omkring januari—februari samma
år — skett, att 4-procentregeln skolat sättas i funktion.
Att i dessa vårkalkylsberäkningar införa nya uppgifter, som icke heller
dessa hänföra sig till verklig kännedom om vare sig det rådande eller det
kommande läget, skulle innebära, att den betydande posten arbetsomkostnader
varje år -—• vid vårkalkylens uppgörande — skulle vara svävande, för
att eventuellt justeras med större eller mindre belopp i augusti, varigenom
alla på vårkalkylen under våren grundade och eventuellt fastställda jordbrukspriser
skulle, i stället för att som hittills i regel vara definitiva, Idiva
beroende av senare framkommet statistiskt material avseende ett helt annat
år, ett material som dessutom icke kan bevisa något för det år det här rör
sig om utan blott kan tjäna till underlag för ett annat antagande, än vid
vårkalkylens uppgörande. Med statistikens eftersläpningar kan det definitiva
statistiska resultatet för år 1949/50 uppenbarligen — på grund av
återigen eventuellt ändrad trend — bliva ett helt annat.
Jag anser följaktligen, att den i vårkalkylen insatta arbetskostnadssumman
bör i augustiomräkningen lämnas orubbad.
Vidare anser jag, att de för år 1947/48 använda statistiska beräkningarnas
metodik kan sättas under debatt, oberoende av vilket års kalkyl de
skola hänföras till. Vid beräknande av det verkliga löneläget omräknat i
kontantlön, har — därom torde alla vara ense — naturaförmånernas värde
varit mest svårbedömt och bristfälligast redovisade i primäruppgifterna.
Från året 1946/47 till 1947/48 har en radikalt genomgripande förändring
i kollektivavtalet genomförts, innebärande att naturaförmånerna i princip
avlösts av ren kontantersättning. Från att de kombinerade natura-kontantlönerna
tidigare varit dominerande på lönemarknaden, ha de rena kontantersättningarna
kommit att för närvarande med redan minst "av samtliga
löneanställda dominera.
Tidpunkten synes mig därför vara inne att i stället för hittillsvarande
metoder vid primärmaterialets bearbetning bortse från uppgifterna angående
arbetare med naturaförmåner och endast räkna med de" helt kontantavlönade.
Härjämte kan anmärkas att rådsledamoten herr Falk beträffande jordbrukets
kostnader för driv- och smörjmedel ifrågasatt, huruvida icke denna
post borde sänkas ännu mer än delegationen föreslagit.
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 216.
Med anledning av vad som vid rådets granskning av kalkylen anförts beträffande
arbetskostnadsposten har livsmedelskommissionen i sin skrivelse
erinrat om att kommissionen innevarande år icke haft att avgiva förslag
till utjämning av kalkylen genom prissättningen samt om att förhandlingar
om jordbrukspriserna påginge vid tiden för avlåtandet av skrivelsen.
Med hänsyn till dessa förhållanden hade kommissionen icke ansett sig böra
taga ställning till frågan, vilken hänsyn som borde tagas till omräkningen
av arbetskostnadsposten när kalkylen skulle användas som underlag för
prissättningen. Beträffande den av jordbrukarerepresentanterna ifrågasatta
övergången till uteslutande kontantlöner ansåge kommissionen, att med
denna fråga borde anstå till dess ett nytt i tiden mera näraliggande basår
kunde väljas för jordbrukskalkylen. Då kontantlönerna under det nu använda
basåret 1938/39 utgjorde en betydligt mindre vanlig löneform än för
närvarande, skulle nämligen en övergång från och med visst år till kontantlöner
medföra att den kalkylmässiga löneutvecklingen efter förkrigstiden
bleve missvisande.
Med anledning av vad rådsledamoten herr Falk anfört angående jordbrukets
kostnader för driv- och smörjmedel har kommissionen slutligen
uppgivit, att Falk efter rådssammanträdet den 25 augusti 1949 i en skrivelse
till kommissionen närmare redogjort för sina synpunkter på frågan.
Skrivelsen hade vidarebefordrats till LK-delegationen, som torde komma att
beakta densamma, då nya beräkningar angående driv- och smörjmedelskostnaderna
skulle framläggas till vårkalkylen 1950.
Överläggningarna mellan representanter iör regeringen och
delegerade för jordbrukets riksorganisationer.
Redan i slutet av juli 1949, d. v. s. innan omräkningen av kalkylen slutförts,
påbörjades överläggningar mellan å ena sidan representanter för regeringen
samt å andra sidan delegerade från styrelserna för Sveriges lantbruksförbund
och Riksförbundet landsbygdens folk. Dessa överläggningar
hade i främsta rummet karaktären av förberedande diskussioner rörande
den definitiva prisavvägningen för jordbrukets produkter för regleringsåret
1949/50. Under desamma upptogs emellertid även frågan om prissättningen
å oljeväxtfrö av 1950 års skörd, vartill livsmedelskommissionen framlagt
förslag i skrivelse den 2 augusti 1949. Vid dessa överläggningar förklarade
sig jordbrukets representanter kunna godtaga de av kommissionen föreslagna
priserna å oljeväxtfrö, vilka inneburo en betydande sänkning i förhållande
till dem, som gälla för frö av 1949 års skörd, förutsatt att jordbruket
redan för innevarande regleringsår tillgodofördes viss kompensation för den
inkomstminskning, som denna sänkning komme att medföra. Regeringsrepresentanterna
funno det med hänsyn bland annat till den ännu vid behandlingen
av vårkalkylen oförutsedda omfattning, som oljeväxtodlingen
fått, skäligt alt sådan kompensation skulle lämnas, och enighet nåddes
14
Kungi. Maj:ts proposition nr 216.
jämväl om att densamma borde uppgå till i runt tal 20 miljoner kronor.
Kungl. Maj:t fastställde därefter genom beslut den 4 augusti 1949 grundpriser
för oljeväxtfrö av 1950 års skörd, vilka priser inneburo en sänkning
i förhållande till innevarande års priser med 15 öre per kilogram för höstraps
och höstrybs, med 10 öre per kilogram för vårraps samt med 12 öre
per kilogram för oljelin.
De fortsatta överläggningarna mellan regeringens och jordbrukets representanter
ledde i början av september till enighet om att vårkalkylen borde
läggas till grund för prissättningen. Med denna utgångspunkt men med beaktande
jämväl av resultatet av augustiomräkningen framför allt i fråga om
arbetskostnaderna enades parterna om att jordbruket borde tillföras en prisförbättring,
motsvarande ett belopp av 40 miljoner kronor. Härtill skulle
komma dels det belopp av 20 miljoner kronor, varom överenskommelse
träffats i samband med fastställandet av priserna på oljeväxtfrö av 1950
års skörd, och dels 6 miljoner kronor såsom särskilt stöd åt mjölkproduktionen
i vissa delar av norra Sverige, där jordbruket drabbats av skördenedsättning
på grund av torka och frost.
Vid gemensamma överläggningar den 8 september 1949 mellan regeringen
samt delegationer från jordbrukets förenämnda riksorganisationer
ävensom från Landsorganisationen i Sverige och Tjänstemännens centralorganisation
enades delegationerna om att rekommendera sina huvudmän
ett fortsättande av den ekonomiska stabiliseringspolitiken under år 1950
enligt samma grunder som under innevarande år. Man enades vidare bland
annat om att i stabiliseringen inrymma den nyss berörda överenskommelsen
mellan regeringen samt de delegerade för jordbrukets riksorganisationer.
I samband härmed uttalades från regeringens sida att avsikten vore,
att sistnämnda överenskommelse icke skulle medföra höjda konsumentpriser.
Den vid överläggningarna träffade preliminära överenskommelsen angående
jordbrukspriserna under regleringsåret 1949/50 har sedermera godkänts
av Riksförbundet landsbygdens folk vid extra förbundsstämma den
14 september 1949 samt av Sveriges lantbruksförbunds fullmäktigeförsamling
vid sammanträde den 15 september 1949, under villkor att även övriga
grupper i samhället komme att godtaga den i överenskommelsen förutsatta
pris- och lönestabiliseringen.
I detta sammanhang torde jag även få erinra om att Kungl. Maj :t genom
beslut den 9 september 1949 uppdragit åt livsmedelskommissionen att i samråd
med statens priskontrollnämnd och efter hörande av jordbrukets ekonomiska
och fackliga organisationer till Kungl. Maj :t inkomma med förslag
beträffande det sätt, på vilket jordbruket borde tillgodoföras det förut omförmälda
beloppet av 66 miljoner kronor.
Kungl. Maj.ts proposition nr 216.
15
Departementschefen.
Då frågan om den definitiva prissättningen på jordbrukets produkter
för regleringsåret 1949/50 nu upptages, sker detta under förhållanden,
vilka i åtskilliga avseenden avvika från dem, som förelågo, då frågan behandlades
av riksdagen våren 1949. Främst måste givetvis i detta sammanhang
beaktas dels den enighet, som nåtts mellan regeringen och jordbrukets
riksorganisationer ävensom representanter för andra organisationer inom
näringslivet om ett fortsättande av den ekonomiska stabiliseringspolitiken
samt om ett inrymmande i denna stabiliseringspolitilc av eu viss prisförbättring
för jordbruket, dels de inverkningar på möjligheterna att fullfölja denna
politik, som den nyligen genomförda devalveringen av den svenska kronan
och ett flertal andra länders valutor kan komma att utöva. Innan jag behandlar
prisavvägningsfrågan torde jag emellertid först få uppehålla mig
något vid det nuvarande försörj ningsläget och utsikterna beträffande detta.
I propositionen nr 212 anförde jag om försörj ningsläget i fråga om livsmedel
under regleringsåret 1949/50 sammanfattningsvis att man, förutsatt
att skörden bleve normal och att importmöjligheter stode till buds i ungefärligen
samma omfattning som under regleringsåret 1948/49, borde kunna
räkna med att de dittills genomförda lättnaderna skulle kunna bibehållas
samt att det ej vore uteslutet, att ytterligare lättnader skulle kunna genomföras.
Tiden efter det detta uttalande gjordes har, såvitt livsmedelsförsörjningen
angår, främst karakteriserats av en snabb avveckling av de kvarvarande
regleringarna. Sålunda ha såväl matfettsransoneringen som ransoneringarna
av köttvaror och socker upphävts. Av konsumtionsregleringarna
på livsmedelsområdet återstår därefter endast kafferansoneringen. Vidare
ha begränsningarna i fråga om ostens och gräddens fetthalt slopats. Slutligen
ha praktiskt taget samtliga regleringar i fråga om försörjningen med
fodermedel och konstgödselmedel upphävts.
Skördeutfallet innevarande år måste på det hela taget betraktas som tillfredsställande.
Såvitt nu kan bedömas synes det ej heller finnas anledning
befara, att importen av livsmedel och jordbruksförnödenheter av valutamässiga
eller andra skäl skall behöva begränsas i sådan mån, att de nu upphävda
ransoneringarna måste återinföras eller att svårighet skall uppstå
att täcka jordbrukets behov av fodermedel och konstgödselmedel.
Då frågan om prissättningen på jordbrukets produkter för regleringsåret
1949/50 behandlades våren 1949, var situationen den, att man från jordbrukarhåll
krävde att jordbruket skulle tillföras en betydande summa utöver
det belopp å omkring 47 miljoner kronor, som behövdes för att täcka
det inkomstunderskott eu enligt dittillsvarande grunder upprättad prognos
utvisade. Från jordbrukets sida hävdades, att de framställda kraven rymdes
inom stabiliseringspolitikens ram och att ett uppfyllande av desamma
icke innebure att jordbrukarna erhölle en inkomstförbättring utan endast
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 216-
att man undveke en faktisk inkomstminskning för det stora flertalet jordbrukare.
Stora löntagargrupper gjorde åter gällande, att ett bifall helt eller
i huvudsak till jordbrukets krav skulle innebära en inkomstförbättring för
jordbruket, vilken icke överensstämde med stabiliseringspolitiken, och komme
att medföra anspråk på motsvarande inkomstförbättring från löntagarnas
sida.
I propositionen nr 212 underströk jag, att det syntes vara av utomordentlig
vikt, att den under år 1949 förda stabiliseringspolitiken skulle fortsättas
till dess en naturlig balans i det ekonomiska läget uppnåtts. Detta kunde
emellertid icke tänkas bliva möjligt, med mindre samma återhållsamhet visades
av alla berörda samhällsgrupper. Utsikterna att vinna anslutning till
en dylik politik från löntagarnas sida måste vidare i väsentlig mån bliva
beroende av om levnadskostnaderna kunde hållas nere så att en sänkning av
reallönen kunde undvikas. Med hänsyn till nu berörda förhållanden fann
jag det nödvändigt, att jordbrukets anspråk på prisförbättringar skulle prövas
först vid en tidpunkt, då man bättre än vad som var möjligt vid tiden
för framläggandet av propositionen kunde samordna dem med den ekonomiska
stabiliseringspolitiken i dess helhet och överblicka deras inverkan på
denna politik. I anslutning härtill uttalade jag vidare bland annat att det,
med vidhållande av det principiellt önskvärda i systemet med vårprissättning,
i det föreliggande extraordinära läget syntes befogat, att man skulle
göra ett tillfälligt avsteg från detta system.
De överläggningar om jordbrukets prisfrågor samt om den ekonomiska
stabiliseringspolitiken i dess helhet, som förutsattes komma att hållas hösten
1949, ha numera ägt rum och givit till resultat att det synes bliva möjligt
att nå enighet såväl om ett fortsättande av denna politik som ock om den
utsträckning, i vilken jordbruket inom ramen för densamma bör tillföras
prisförbättringar för regleringsåret 1949/50. Detta måste enligt min mening
hälsas med stor tillfredsställelse.
Beträffande det närmare innehållet av den med jordbruket träffade uppgörelsen
torde jag få hänvisa till den förut lämnade redogörelsen. Här må
endast framhållas, att någon meningsskiljaktighet icke rått mellan regeringens
och jordbrukets representanter angående det i och för sig befogade
i att den i våras upprättade kalkylen skulle läggas till grund för prisavvägningen.
Å andra sidan har det bland annat med hänsyn till frågans samband
med stabiliseringspolitiken i dess helhet icke ansetts möjligt att helt
bortse från senare inhämtade uppgifter av betydelse för beräkningen av
jordbrukets inkomster och utgifter. Summan av de prisförbättringar för
jordbruket, som förordats från regeringens sida, får därför ej betraktas såsom
erhållen enbart genom en kalkylmässig beräkning utan utgör snarare
ett uttryck för vad det, med utgångspunkt från principen om vårprissättning,
ansetts möjligt att tillgodoföra jordbruket inom stabiliseringens ram.
Effekten av den devalvering av den svenska valutan, som måst företagas
kort tid efter det förenämnda överläggningar höllos, måste givetvis beaktas
Kungl. Maj.ts proposition nr 216-
17
även då det gäller att taga ställning till jordbrukets prisfrågor. Såsom
framgår av den proposition angående bemyndigande att till clearingkassa
för kaffe överföra tull, tilläggstull och skatt å kaffe m. in., vilken Kungl.
Maj :t förut denna dag på hemställan av chefen för finansdepartementet beslutat
förelägga riksdagen, äro dock de prisstegringar å importvaror, som
devalveringen kan komma att medföra, såvitt nu kan bedömas icke av större
omfattning än att det bör vara möjligt att effektivt neutralisera dem med anlitande
av subventionering. Med hänsyn härtill och till att livsmedelsltonsumtionen
här i landet endast till en ringa del täckes genom direkt import
av livsmedel synes devalveringen sålunda ej behöva befaras få någon
inverkan på konsumentprisnivån. För importen av fodermedel och andra
förnödenheter för jordbrukets behov torde man däremot böra räkna med
en viss fördyring. Även här bör det dock vara möjligt att genom åtgärder
från det allmännas sida hindra, att någon egentlig kostnadsökning skall inträda.
Livsmedelskommissionen har i skrivelse den 2 september 1949 redovisat
vissa preliminära beräkningar rörande medelsbehovet för prisreglerande åtgärder
på jordbrukets område under innevarande och nästa regleringsår. Enligt
dessa beräkningar — vilka alltså verkställts före såväl devalveringen
som slutförandet av överläggningarna mellan regeringen och jordbrukets
representanter — skulle någon reservation å hittills beviljade anslag till
prisreglerande åtgärder icke med säkerhet vara att påräkna vid utgången
av regleringsåret 1949/50. Kommissionen har vid framläggandet av beräkningarna
utgått från hittills gällande grunder för mjölkpristilläggen. Vid
överläggningarna angående fortsättandet av den ekonomiska stabiliserings•politiken
uttalades emellertid, såsom förut nämnts, från regeringens sida,
att den avsedda prisförbättringen för jordbruket borde genomföras på ett
sådant sätt, att den icke ledde till höjda konsumentpriser. De medel, som
hittills ställts till förfogande för prisreglerande åtgärder, kunna under sådana
förhållanden icke beräknas förslå för ändamålet utan en ytterligare
medelsanvisning erfordras.
För närvarande pågå, bland annat inom Svenska mejeriernas riksförening,
vissa förberedande utredningar och överväganden rörande det sätt, på vilket
jordbruket bör tillföras den avsedda prisförbättringen. Dessa torde komma
att taga ytterligare någon tid. Det kan därför ej redan nu med bestämdhet
förutses, när livsmedelskommissionen kan slutföra det uppdrag, som lämnats
kommissionen genom Kungl. Maj :ts förut omförmälda beslut den 9
september 1949. Det är emellertid angeläget, att ståndpunkttagandet i jordbrukets
prisfrågor snarast möjligt skall underställas riksdagen. Det synes
ej heller för detta ändamål erforderligt att avvakta framläggandet av livsmedelskommissionens
förslag beträffande detaljutformningen av de prisreglcrandc
åtgärderna, utan riksdagens godkännande av detta ståndpunkttagande
torde redan nu böra inhämtas. Sedan sådant godkännande erhållits, torde
det få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela närmare beslut om det sätt,
på vilket den avsedda prisförbättringen bör genomföras.
2 Bihang till riksdagens protokoll 19i9. 1 sand. Nr 21G.
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 216-
Så länge beslut ej fattats rörande sättet för prisförbättringen kan självfallet
ej heller någon exakt beräkning göras angående det ytterligare medelsbehovet
för prisreglerande åtgärder. Det kan emellertid redan från början
förutses, att i vart fall den ojämförligt största delen av förbättringen
kommer att tillföras jordbruket i form av statliga pristillägg på mjölk. I
detta sammanhang är vidare att märka att det, såsom förut antytts, i viss
utsträckning torde bliva nödvändigt att tillgripa prisutjämningsåtgärder för
att motverka den fördyring av importen av vissa jordbruksprodukter och
jordbruksförnödenheter, som devalveringen kan medföra. Detta innebär i
och för sig endast ett fortsättande av den verksamhet, som sedan åtskillig
tid bedrivits dels genom livsmedelskommissionens clearingkassor, främst
clearingkassorna för konstgödsel m. m., fettvaror och kolonialvaror, dels,
såvitt angår spannmål och fodermedel, genom Svenska spannmålsaktiebolaget.
Den erforderliga prisutjämningsverksamheten beträffande jordbruksförnödenheter
torde även i fortsättningen böra bedrivas på samma sätt som
hittills. Devalveringen kommer emellertid att öka medelsbehovet för densamma.
Beträffande det sätt, på vilket detta medelsbehov bör tillgodoses, må
framhållas att den genom clearingkassan för konstgödsel m. in. bedrivna
verksamheten är fullt likartad med den verksamhet, som bedrives med
anlitande av anslagen till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område.
Det synes därför rimligt, att nämnda anslag även skola i mån av tillgång få
tagas i anspråk för täckande av förluster å ifrågavarande clearingverksamhet.
Jag torde här få erinra om att 1947 års riksdag, efter hemställan av dåvarande
chefen för jordbruksdepartementet, medgav att, därest tillskott till
clearingkassan för konstgödselmedel skulle befinnas erforderligt under regJ
leringsåret 1947/48, medel för ändamålet skulle få disponeras ur den post å
5 miljoner kronor för diverse kostnader, som ingick i det av riksdagen för
sagda regleringsår beviljade anslaget till prisreglerande åtgärder. Med hänsyn
till osäkerheten rörande storleken av den belastning, som nu nämnda kassa
kan komma att få vidkännas, och då den post å 5 miljoner kronor för
diverse kostnader, som innefattas i det våren 1949 beviljade anslaget till
prisreglerande åtgärder, torde komma att helt åtgå för de ändamål, för vilka
den i första hand beräknats, synes det lämpligt, att ett medgivande att av
anslaget för prisregleringsändamål disponera medel för tillskott till clearingkassan
för konstgödsel m. m. denna gång ej skall begränsas till viss post.
Därest vad jag nu anfört angående möjligheten att lämna tillskott till
clearingkassan för konstgödsel m. in. godkännes, torde det sammanlagda
ytterligare medelsbehovet för prisreglerande åtgärder på jordbrukets område
för innevarande regleringsår kunna skattas till lägst den summa, som
enligt den träffade överenskommelsen bör tillföras jordbruket i prisförbättring,
eller 66 miljoner kronor. Ett ytterligare anslag å detta belopp torde
därför nu böra äskas.
Man måste vidare räkna med att tillskott kunna visa sig behövliga även
för livsmedelskommissionens övriga nu befintliga clearingkassor, därest
Kungl. Maj.ts proposition nr 216.
19
strävandena att undvika höjning av konsumentprisnivån skola fullföljas.
Särskilt bör här uppmärksammas det medelsbehov, som kan uppstå till
följd av import av köttvaror och socker från icke devalverande länder. Frågan
om anvisande av medel till dessa kassor kommer senare denna dag att
anmälas av t. f. chefen för folkhushållningsdepartementet. I den förut omförmälda
propositionen angående bemyndigande att till clearingkassa för
kaffe överföra tull, tilläggsstull och skatt å kaffe m. m. har vidare jämväl
behandlats frågan om överförande av margarinaccismedel till clearingkassan
för fettråvaror.
Vad till slut angår Svenska spannmålsaktiebolaget torde de medel, som
redan anvisats för täckande av kostnaderna för bolagets verksamhet, i vart
fall tills vidare vara tillräckliga för att bestrida även den utgiftsökning, som
kan föranledas av devalveringen. Någon ytterligare medelsanvisning till
bolaget torde därför ej för närvarande vara erforderlig.
Hemställan.
Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att
dels godkänna de riktlinjer för prisreglerande åtgärder på
jordbrukets område under regleringsåret 1949/50, som angivits
i det föregående,
dels å tilläggsstat I för budgetåret 1949/50 under nionde
huvudtiteln till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område
anvisa ett reservationsanslag av 66 000 000 kronor.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen bifall samt
förordnar att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Olof Särnmark.
Kungi. Maj:ts proposition nr 216.
21
Bilaga.
PM
rörande jordbrukets inkomster och kostnader under
produktionsåret 1949/50.
Till grund för behandlingen av frågan om prissättningen på jordbrukets
produkter under produktionsåret 1949/50 utarbetades på våren 1949 en förkalkyl
över den vid normala väderleksförhållanden samt under angivna förutsättningar
beträffande priser, löner och räntor förväntade utvecklingen av
jordbrukets inkomster och kostnader under nämnda produktionsår (Kungl.
Maj:ts prop. 212/1949, bilaga 1). Enligt Kungl. Maj :ts av riksdagen sedermera
godkända beslut rörande prissättningen den 22 april 1949 skulle en
ny kalkyl över jordbrukets inkomster och kostnader upprättas i augusti
månad 1949 eller därefter, så snart skörderesultatet kunde överblickas. I enlighet
med detta beslut framlägges härmed en reviderad beräkning av jordbrukets
inkomster och kostnader under produktionsåret 1949/50. Rörande
uppläggningen och innebörden av denna kalkyl får delegationen anföra
följande.
I metodiskt hänseende ansluta sig de här framlagda beräkningarna i huvudsak
till motsvarande undersökningar i den våren 1949 upprättade normkalkylen.
Desamma avse sålunda att belysa de procentuella förändringar i
jordbrukets inkomster respektive kostnader i jämförelse med produktionsåret
1938/39, som kunna förväntas inträffa under år 1949/50. Beräkningarna
äro på samma sätt som i normkalkylen begränsade till att avse enbart
den egentliga jordbruksdriften. Liksom beträffande tidigare jordbrukskalkyler
gäller vidare, att de absoluta talen för inkomster och kostnader icke
äro direkt jämförbara med varandra, varför en jämförelse måste grundas
på de indextal, som framräknats med året 1938/39 såsom basår.
Beräkningen av jordbrukets inkomster år 1949/50 grundar sig i vad avser
den vegetabiliska produktionen i främsta rummet på de preliminära resultaten
av arealinventeringen den 1 juni 1949 samt de beräkningar rörande
skördeutfallet år 1949, som livsmedelskommissionens statistiska byrå företagit
på grundval av statistiska centralbyråns sammanställning av årsväxtoch
skörderapporterna per den 15 juli 1949. Den animaliska produktionen
har uppskattats med ledning av de preliminära resultaten av husdjursräkningen
den 1 juni 1949 samt en beräkning av fodertillgångarna, varjämte
beträffande fläskproduktionen även statistiken över antalet betäckta suggor
kommit till användning. Vid beräkningarna har delegationen i övrigt bland
annat haft att utgå från Kungl. Maj :ts av riksdagen sedermera godkända
beslut av den 22 april 1949 angående prissättningen på vissa jordbrukets
produkter under regleringsåret 1949/50.
I samband med revideringen av förkalkylen för år 1949/50 har även en
översyn av inkomst- och kostnadskalkylen för år 1948/49 företagits. Härvid
ha i allmänhet statistiska uppgifter förelegat för tiden t. o. in. juni månad,
under det att uppskattningar måst företagas för de båda återstående
månaderna av produktionsåret.
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 216.
1949 års skörd.
Sedan resultatet av arealinventeringen den 1 juni 1949 föreligger klart är
det möjligt att jämföra de arealer för olika grödor, varmed räknades i vårkalkylen,
med de faktiskt använda arealerna. En dylik jämförelse sker i nedanstående
tabell över åkerjordens användning.
Den för brödsädsodling använda arealen uppgår, som framgår av tabellen,
till ca 443 100 ha eller ca 5 100 ha mera än vad man räknade med i vårkal
-
Tabell 1. Åkerjordens användning nedanstående år.
Växtslag | År 1936/40 hektar | År 1945 | År 1946 | År 1947 | År 1948 | År Prognos våren 1949 hektar | 1949 Prel. Ve 1949 hektar |
Höstvete................... | 231 297 | 203 891 | 212 323 | 140 862 | 172 792 | 160 000 | 168144 |
Vårvete.................... | 75 644 | 87 105 | 90 477 | 151 633 | 142 859 | 145 000 | 139 750 |
Höstråg.................... | 181193 | 162 824 | 152 595 | 110 394 | 155 561 | 129 000 | 131 290 |
Vårråg.................... | 8 020 | 5 358 | 4143 | 4 771 | 4 279 | 4 000 | 3 932 |
Summa brödsäd | 496154 | 459 178 | 459 538 | 407660 | 475491 | 438000 | 443116 |
Korn...................... | 102 344 | 93 286 | 89 556 | 100 033 | 87 806 | 90 C00 | 90 458 |
Havre..................... | 656 769 | 542 727 | 531 215 | 529 156 | 489 648 | 490 000 | 504 153 |
Blandsäd.................. | 259 793 | 277 378 | 277 040 | 287 610 | 281600 | 285 000 | 310 561 |
Summa fodersäd | 1018 906 | 913391 | 897811 | 916 799 | 859 054 | 865000 | 905 172 |
Matärter................... |
| 20055 | 17 232 | 15 650 | 14 638 | 15 000 | 14 307 |
Foderärter................. |
| 5 736 | 5 527 | 5 886 | 6 562 | 6 700 | 8 634 |
Häst- och bondbönor....... | 819 | 345 | 376 | 286 | 243 | 300 | 1 |
Vicker..................... | 4 777 | 4 735 | 4 282 | 4 544 | 3 521 | 4 000 | 5 238 |
Summa trindsäd | 25323 | 30 871 | 27417 | 26366 | 24964 | 26000 | 28179 |
Summa säd | 1 640 383 | 1 403 440 | 1384 766 | 1 350 825 | 1 359 609 | 1 829 000 | 1 376 467 |
Potatis.................... | 132 847 | 145 252 | 143 297 | 142 292 | 147 875 | 145 000 | 135191 |
Sockerbetor ................ | 52 514 | 54 633 | 54 787 | 48 240 | 47 551 | 48 000 | 49 228 |
Foderrotfrukter............ | 69 684 | 65 582 | 65 372 | 60 933 | 60 807 | 60 000 | 54 242 |
Summa potatis och rotfrukter | 255 045 | 265 467 | 263 456 | 251466 | 256 233 | 253 000 | 238 661 |
Säd till grönfoder.......... | 98 752 | 117 776 | 121 377 | 122 498 | 134126 | 125 000 | no 211 |
Vall till slåtter............. |
| 1 342 671 | 1 347 826 | 1 352 230 | 1318 524 | 1330 000 | 1 294 956 |
Vall till fröskörd........... |
| 33128 | 39 200 | 42 053 | 37 466 | 40 000 | 40 145 |
Vall till bete och grönfoder. | 231191 | 282 853 | 306 342 | 330 180 | 333166 | 335 000 | 316 861 |
Summa foderväxter | 1 709 387 | 1 776 428 | 1 814 745 | 1 846 961 | 1 823 282 | 1 830 000 | 1 762 173 |
Oljeväxter................. | | | 39 676 | 29 698 | 44 209 | 78 731 | 100 000 | 141 349 |
Spånadsväxter............. | \ Q AQ9 | 6 831 | 6 076 | 5 612 | 5 743 | 6 000 | 6 495 |
Köksväxter................ |
| 9 899 | 7 954 | 7 562 | 8 727 | 8 500 | 9 556 |
Andra växtslag............ | 1 | 6 326 | 7 603 | 7 567 | 10 443 | 10 500 | 12 058 |
Summa specialodlingar | 9 492 | 62 732 | 51 331 | 64 950 | 103 644 | 125 000 | 169 458 |
Summa skördad areal | 3 514807 | 3 508 067 | 3 514 298 | 3 514201 | 3 542668 | 3 537 000 546 759 | |
Träda och obrukad åkerjord | 233 040 | 209112 | 205 433 | 208 005 | 181 830 | 185 000 | 177 739 |
Summa åkerjordj | 3 737 347 | 3 717 179 3 719 731 | 3 722 206 | 3 724 498 | 3 722 000 3 724 498 |
1 Ingår i »andra växtslag»-
Kungl. Maj.ts proposition nr 216.
23
kylen. Ökningen faller helt på höstvete och höstråg och sammanhänger med
att utvintringen av dessa grödor blivit mindre än normalt. I förhållande till
år 1948 företer brödsädsarealen i år en minskning med ca 32 400 ha. Minskningen,
som berört samtliga brödsädsslag, är störst för höstråg. I fråga om
fodersäden föreligger emellertid en ökning i förhållande till både år 1948
och normkalkylen för 1949, i det att den inventerade arealen utgör ca 905 200
ha mot 859 100 ha förra året och 865 000 ha i normkalkylen. Anmärkningsvärt
stor ökning föreligger här för blandsäd. Den sammanlagda arealen säd
är i år till följd av fodersädsodlingens ökning något större än under förra
året. Oljeväxtodlingen har i år nått en ny rekordareal eller ca 141 300 ha
mot under förra året 78 700 ha.
Ökningen av spanmåls- och oljeväxtarealerna har skett på bekostnad av
arealerna för potatis, rotfrukter och foderväxter, vilka minskat. Särskilt
anmärkningsvärd är nedgången i arealen för vall till bete och grönfoder,
vilken tidigare under många år företett en successiv ökning.
Härmed äro de viktigaste arealförskjutningarna berörda. I övrigt hänvisas
till tabellen.
På grundval av arealuppgifterna och de förut omnämnda årsväxt- och
skörderapporterna per den 15 juli 1949 har livsmedelskommissionen statistiska
byrå på sedvanligt sätt verkställt en kvantitativ beräkning av 1949
års skörd. Beräkningarna tillgå så, att för varje växtslag de definitiva
hektarskördarna under närmast föregående 10-årsperiod, d. v. s. åren 1939
—1948, satts i relation till respektive års skördeomdöme för september
(oktober) månad. Ur de erhållna kvoterna ha enkla medelvärden framräknats.
Dessa koefficienter uttrycka sålunda den genomsnittliga skörden per
enhet i skördeomdömet för ifrågavarande period och växtslag. Den för år
1949 beräknade skörden har erhållits genom att multiplicera nämnda medeltal
med skördeomdömet för den 15 juli 1949. Denna metod överensstämmer
helt med den, som föregående år använts vid beräkningarna, då under
benämningen metod I.
Resultaten av beräkningarna ha sammanfattats i nedanstående tabell, i
vilken till jämförelse medtagits även de av statistiska centralbyrån beräknade
definitiva skördeuppgifterna för dels åren 1946—1948, dels perioderna
1931/40 och 1941/45.
Skörd per hektar, kg.
| 1931/40 | 1941/45 | 1946 | 1947 | 1948 | 1949 |
Höstvete ............... | ..... 2 350 | 1 920 | 2 470 | 1250 | 2 480 | 2 350 |
Vårvete................. | ..... 1820 | 1 470 | 1 740 | 1 470 | 1 920 | 1700 |
Höstråg................. | ..... 1 880 | 1 700 | 1860 | 1 250 | 2 040 | 1 950 |
Vårråg ................. | ..... 1340 | 1 060 | 1 190 | 940 | 1 140 | 1210 |
Korn................... | ..... 2 020 | 1 850 | 2 040 | 1760 | 2 200 | 1 950 |
Havre.................. | ..... 1800 | 1 390 | 1 470 | 1 280 | 1 620 | 1550 |
Blandsäd............... | ..... 2130 | 1 700 | 1 860 | 1 500 | 2 030 | 1 960 |
Ärter................... | ..... 1510 | 1 280 | 1 400 | 1 170 | 1 650 | 1 460 |
Vicker.................. | ..... 1570 | 1 290 | 1 400 | 1 130 | 1 550 | 1 440 |
Potatis ................. | ..... 14 300 | 12 900 | 13 550 | 12 360 | 15 390 | 13 180 |
Sockerbetor............. | ..... 35 300 | 34 000 | 32 420 | 30 950 | 38 030 | 35 770 |
Foderrotfrukter......... | ..... 37 700 | 32 800 | 32 550 | 27 820 | 34 210 | 33 450 |
Hö från odlad jord..... | ..... 3 480 | 3 040 | 4 000 | 2 490 | 3 260 | 3 280 |
Ilo för naturlig äng..... | ..... 1 210 | 1 160 | 1 380 | 1 180 | 1 200 | 1 240 |
24
Kungl. Maj.ts proposition nr 216.
Totalskörd, milj. kg.
1931/40 1941/45 1946 1947 1948 1949
Höstvete.................. 5311 342-3 523 7 176-2 428-0 394-8
Vårvete .................. 128-8 149-4 157-2 222-8 274-4 238-1
Summa vete 659-9 491-7 680-9 399 0 702‘4 632-9
Höstråg.................. 374-3 345-5 284-2 138-1 317-1 256-3
Vårråg................... 10-2 7-5 4''9 4-5 4-9 4-8
Summa råg 384-5 353-0 289‘1 142-6 322-0 261-1
Summa brödsäd 1044-4 844-7 970-0 5416 1 024-4 894-0
Korn .................... 213-2 1909 182’8 176''0 192''9 176''7
Havre.................... 1 183-3 807-4 782-8 678-2 792’5 779-7
Blandsäd ................ 535-9 475-4 515-0 432 1 572 4 610‘1
Summa fodersäd 1 932-4 1 473‘7 1 480''6 1 286‘3 1 557-8. 1566-5
Ärter .................... 30‘3 37 0 3P9 25-1 35''0 33 4
Vicker .................. 7‘0 7"2 6"0 5"1 5-5 7''5
Potatis .................. 1 897-7 1 835-2 1 941 0 1 758‘3 2 276’5 1 782 0
Sockerbetor.............. 1 746-6 1 812 6 1 776 4 1493-1 1808''2 1 760-8
Foderrotfrukter .......... 2 825''8 2 177 4 2127''7 1695-3 2 080’2 1814''2
Hö från odlad jord...... 4790’2 4047''5 5386''4 3 362-3 4298‘0 4 24P5
Hö från naturlig äng .... 479"0 362"8 328''7 281"8 285"7 297"3
Som framgår av tabellen beräknas hektarskördarna för samtliga redovisade
växtslag utom vårråg, vallhö och ängshö i år bli lägre än under förra
året. Totalskörden av brödsäd beräknas nedgå med 130 milj. kg till 894
milj. kg jämfört med år 1948, medan totalskörden av foder säd beräknas
öka med 9 milj. kg till 1 566 milj. kg. Skörden av sockerbetor, rotfrukter och
särskilt potatis beräknas bli lägre än förra året. Åven för hö från odlad jord
väntas en minskad skörd till följd av arealnedgången.
Beträffande sockerbetor har på sedvanligt sätt en av Svenska sockerfabriksaktiebolaget
i början av augusti företagen beräkning kommit till användning.
Enligt denna kan skörden av sockerbetor beräknas till 35 000 kg
per hektar och totalskörden till 1 725 milj. kg.
Växtslag | Medelskörd 1931—48 | Antagen normskörd | Skördeuppskattning | ||
observerad | normerad | våren | kg/ha | i % av | |
Höstvete................ | ...... 2180 | 2 310 | 1949 2 250 | normskörden 2 350 104 | |
Vårvete ................ | ...... 1700 | 1750 | 1750 | 1700 | 97 |
Höstråg ................ | ...... 1800 | 1 850 | 1 850 | 1950 | 105 |
Vårråg ................ | ...... 1220 | 1 320 | 1200 | 1210 | 101 |
Korn .................. | ...... 1970 | 2 000 | 2 000 | 1 950 | 98 |
Havre.................. | ...... 1630 | 1730 | 1650 | 1550 | 94 |
Blandsäd .............. | ...... 1950 | 2 040 | 1900 | 1960 | 103 |
Ärter .................. | ...... 1420 | 1530 | 1450 | 1460 | 101 |
Potatis ................ | ...... 13 800 | 14 000 | 14 000 | 13 180 | 94 |
Sockerbetor ............ | ...... 34 700 | 33 900 | 33 500 | 35 000 | 104 |
Foderrotfrukter ........ | ...... 35 300 | 36 200 | 34 000 | 33 450 | 98 |
Hö från odlad jord .... | ...... 3 310 | 3 480 | 3 410 | 3 280 | 96 |
Kungl. Maj.ts proposition nr 216.
25
Det torde i detta sammanhang även vara av intresse att jämföra de på
nu angivet sätt beräknade hektarskördarna med de uppskattade skördesiffror,
som voro intagna i vårkalkylen 1949. En dylik jämförelse lämnas
även i föregående sammanställning, i vilken även intagits hektarskördarna
för 1931/48.
De nu beräknade hektarskördarna ligga i fråga om brödsäd utom vårvete
högre än de antagna normskördarna. För korn och särskilt havre beräknas
skörden något under normskördarna, men detta uppväges delvis av
gynnsammare tal för blandsäden. Potatis och foderrotfrukter ligga under
normskörden. Den beräknade hektarskörden av sockerbetor ligger 4 procent
högre än normskörden. Vallhöets hektaravkastning slutligen beräknas bli
något lägre än normskörden.
Fodertillgångarna år 1949/50.
På grundval av de ovan meddelade beräkningarna av 1949 års skörd samt
vissa andra uppgifter ha sammanställningar utarbetats över dels foderskörden
och därav framställda produkter, dels övriga fodertillgångar. Den beräknade
totala produktionen av olika grödor har därvid reducerats för lagringsförluster,
varefter återstående kvantiteter fördelats på direktkonsumtion,
industriell förbrukning, utsäde och foder. De för utfodring tillgängliga
kvantiteterna ha uttryckts i foderenheter, varjämte kvantiteten smältbar
äggvita och torrsubstans beräknats. Med ledning av de längre fram i promemorian
återgivna beräkningarna av kreatursantalet ha vidare de disponibla
fodermedelstillgångarna fördelats på olika grenar av den animaliska produktionen.
Beträffande det i bilagorna anförda statistiska materialet må följande
framhållas. För vete och råg har räknats med 8 respektive 10 procent avrens
och slösäd, som förutsatts komma till användning såsom foder. Av kornskörden
har 76 milj. kg beräknats åtgå för direkt konsumtion och industriell
förbrukning. Av inhemsk havre beräknas åtgå 50 milj. kg för framställning
av gryn. Skörden av ärter har fördelats på matärter och foderärter
med ledning av arealuppgifterna. Vid beräkningen av fodertillgångarna har
utom foderärterna upptagits även den beräknade kvantiteten avrens av matärter.
Uppgifterna rörande förbrukningen av kli ha erhållits från livsmedelskommissionens
avdelning för vegetabiliska produkter.
I fråga om halm har räknats med samma procentuella förändring i skörden
per hektar som den för år 1949 preliminärt uppskattade kärnskörden
utvisar i förhållande till genomsnittskörden åren 1931—40. Utfodringen av
halm beräknas liksom normalt uppgå till 60, 85 och 90 procent av halmskörden
av respektive höstsäd, vårstråsäd och baljväxter. Av potatis har
räknats med en förbrukning inklusive export av 875 milj. kg matpotatis
och 225 milj. kg fabrikspotatis. Kvantiteterna saftigt fabriksavfall ha beräknats
inom livsmedelskommissionen. Kvantiteten sockerbetsblast har beräknats
motsvara halva betskörden. Kvantiteten blast av foderrotfrukter har
antagits motsvara 20 procent av den redovisade rotfruktsskörden.
Beträffande de inhemska fodertillgångarnas komplettering med importerade
fodermedel har räknats med att större kvantiteter oljekraftfoder men
mindre kvantiteter importkli skola ställas till förfogande under det kommande
produktionsåret i jämförelse med den förbrukning som preliminärt
beräknas för år 1948/49. Av oljekraftfoder har sålunda för år 1949/50 räknats
med eu kvantitet av 200 milj. kg mot 177 milj. kg under innevarande
produktionsår. Av importkli beräknas 59 milj. kg mot 95 milj. kg i år och
av majs 80 milj. kg mot 102 milj. kg. Dessutom räknas med alt 37 milj. kg importkorn
och 5 milj. kg importhavre skola ställas lill jordbrukets förfogande.
26
Kungl. Maj.ts proposition nr 216.
I följande tablå ha sammanställts huvudresultaten av de verkställda beräkningarna
rörande tillgången på vegetabiliskt foder i foderenheter räknat
under stallfodringsperioderna åren 1948/49 och 1949/50.
Inhemsk foderskörd och produkter därav .. | 1948/49 .. 4 577 | 1949/50 4 462 387 | Förändring — 2‘5 - 0''5 |
Summa .......................... |
| 4 849 | - 2-4 |
Därav: Kraftfoder ................. |
| 1668 | + 2-2 |
Stråfoder.................... |
| 2 744 | - IT |
Saftfoder...................... | .. 560 | 437 | - 22-0 |
Som framgår av tablån kan tillgången på vegetabiliskt foder under stallfodringsperioden
1949/50 beräknas bli omkring 2 procent lägre än under
år 1948/49. Nedgången sammanhänger främst med en minskning av de
inhemska tillgångarna. I fråga om fodertillgångarnas sammansättning lägger
man märke till en stark minskning av saftfodertillgången, främst beroende
på den lägre skörden av potatis och foderrotfrukter, medan kraftfodertillgångarna
beräknas öka, beroende på en ökning av tillgången på blandsäd
och inhemskt kli. Till följd av nämnda förskjutningar beräknas fodertillgångarnas
halt av smältbar äggvita under år 1949/50 bli något högre än
under år 1948/49. Koncentrationsgraden beräknas bli i stort sett oförändrad.
I jämförelse med normkalkylen våren 1949 utvisa de preliminära uppgifterna
för 1949 också en något lägre fodertillgång. Tillgången på strå- och
saftfoder beräknas sålunda bli knappare än normalt, medan tillgången på
kraftfoder beräknas öka.
Det bör tilläggas, att den nu beräknade fodertillgången för år 1949/50
överstiger den förra året på grundval av 15 julirapporten rörande 1948 års
skörd beräknade fodertillgången med omkring 6 procent. Därest de definitiva
skördeuppgifterna även i år skulle bli högre än de preliminära —
skäl av bl. a. beräkningsteknisk natur tala härför — kommer givetvis försörj
ningsläget i fråga om fodermedel att uppvisa en mera gynnsam bild än
i ovanstående tablå.
I fråga om beräkningarna rörande foderförbrukningen, som nu liksom
vid tidigare beräkningstillfällen utgjort underlag vid bedömningen av animalieproduktionens
utveckling, må följande erinras.
Beräkningarna rörande förbrukningen av foder under slallfodringsperioden
för varje särskilt djurslag ha baserats på vissa utfodringsnormer samt
uppskattningar rörande stallfodringsperiodens längd. Vad utfodringsnormerna
beträffar ha i utfodringsläran använda normer tjänat till ledning.
Uppdelningen av foderåret på stallfodrings- och betesperiod bygger delvis
på direkta undersökningar och delvis på erfarenhetsmässiga uppskattningar.
I fråga om de för normala år tillämpade utfodringsnormerna samt stallfodringsperiodens
längd kan nämnas, att desamma nära överensstämma med
tal, som använts vid beräkningar inom 1942 års jordbrukskommitté rörande
foderförbrukningen under 1930-talet.
Kungl. Maj:ts proposition nr 216.
27
Jordbrukets inkomster.
Vegetabilier.
Brödsäd.
År 1948/49. Saluöverskottet av brödsäd (exkl. försäljningen till utsädeshandeln)
av 1948 års skörd har t. o. in. juni 1949 uppgått till följande kvantiteter.
Försålt till
spannmåls- de större handelshandeln
kvarnarna
milj. kg milj. kg
Höstvete............ 328 7
Vårvete............ 188 7
Råg................ 215 5
Summa
saluöverskott
milj. kg
335
195
220
Då enligt gällande bestämmelser slutleverans av brödsäd skall ha skett
senast den 1 april, torde ovan angivna* siffror i stort sett representera saluöverskottet
av 1948 års skörd. Vissa mindre leveranser äga regelmässigt rum
även under juli och augusti, av vilken anledning siffrorna för råg höjts till
221 milj. kg.
Även beträffande löneförmalningen1 föreligga uppgifter t. o. in. juni månad.
Enligt desamma har löneförmalningen uppgått till 55,7 milj. kg vete
och 27,7 milj. kg råg. Under förutsättning av samma säsongmässiga fördelning
som under år 1947/48 kan löneförmalningen för hela produktionsåret
1948/49 uppskattas till 64 milj. kg vete och 32 milj. kg råg. Löneförmalningen
av vete antages fördela sig på höst- och vårvete i samma proportioner
som saluöverskottet. Sammanställas uppgifterna om saluöverskott och löneförmalning
erhållas följande kvantiteter försåld och för eget behov förmald
brödsäd år 1948/49. | Salu- överskott | Löne- förmalning | Summa |
| milj. kg | milj. kg | milj. kg |
Höstvete............ | 335 | 40 | 375 |
Vårvete............ | 195 | 24 | 219 |
Råg................ | 221 | 32 | 253 |
Summa brödsäd | 751 | 96 | 847 |
Det kan i detta sammanhang nämnas, att de sålunda redovisade kvantiterna
brödsäd överstiga de kvantiteter, som enligt statistiska centralbyråns
definitiva beräkningar rörande 1948 års skörd skulle kunnat förväntas.
Reduceras de av statistiska centralbyrån beräknade skördekvantiteterna för
lagringsförluster, avrens och utsäde enligt de normer, som bruka tillämpas
i jordbrukskalkylen, erhållas resultat, som i följande tablå jämföras med
de statistiskt redovisade kvantiteterna brödsäd till försäljning och löncförmalning
av 1948 års skörd.
Vete .... | Beräknat saluöverskott .................... 562 .................... 256 | Redovisade leveranser 594 253 | Överskott 32 |
| Summa brödsäd 818 | 847 | 29 |
1 Egentligen förmalningen vid andra kvarnar än större handelskvarnar.
28
Kungi. Maj.ts proposition nr 216.
Det kan i detta sammanhang erinras om att leveranserna av brödsäd även
under åren 1941/42—1943/44 och 1947/48 överstego de på grundval av skördestatistiken
beräknade kvantiteterna. Vissa underskott förelågo emellertid
under åren 1944/45—1946/47. Dessa förhållanden belysas närmare av följande
sammanställning.
1941/42 1942/43 1943/44 1944/45 1945/46 1946/47 1947/48 1948/49
Miljoner kilogram
Höst- och vårvete
a) Redovisad kvan -
titet............ b) Enligt skördesta- | 266 | 384 | 436 | 423 | 430 | 520 | 308 | 594 |
tistiken ........ | 234 | 368 | 413 | 426 | 464 | 539 | 283 | 562 |
c) a i procent av b | 113-8 | 104-5 | 105-5 | 993 | 92-7 | 96-5 | 108-8 | 105-7 |
Räg
a) Redovisad kvan -
titet............ | 193 | 364 | 317 | 262 | 173 | 189 | in | 253 |
b) Enligt skördesta- |
|
|
|
|
|
|
|
|
tistiken ........ | 194 | 348 | 314 | 278 | 210 | 228 | 92 | 256 |
c) a i procent av b | 99-6 | 104-5 | 100-8 | 94-2 | 82-3 | 82-9 | 120-7 | 98-8 |
För brödsäd av normalkvalitet gälla under år 1948/49 genomsnittspriserna
29,25 kr/dt för höstvete och råg, samt 34,so kr/dt för vårvete. Dessa priser
skola regleras med hänsyn till spannmålens kvalitet. Med användning av de
av kvarnarna erlagda priserna för mottagna kvantiteter och jordbrukarnas
faktiska försäljningar varje månad enligt Svenska spannmålsaktiebolagets
leveransstatistik ha genomsnittspriserna för höstvete, vårvete och råg efter
avdrag från kvarnpriserna för handelsmarginal och frakter om sammanlagt
80 öre/dt samt efter justering för kvalitet (jfr Kungl. Maj :ts prop. 212/
1949 s. 103—104), beräknats till respektive 28,6i, 34,63 och 29,oi kr/dt.
År 1949/50. De till försäljning och löneförmalning disponibla kvantiteterna
brödsäd av 1949 års skörd ha beräknats på grundval av den tidigare
anförda skördeuppskattningen. Skörden har därvid på sedvanligt sätt reducerats
för lagringsförluster (2 procent), avrens (8 procent för vete och
10 procent för råg) samt utsäde. Vid beräkningen av utsädet har för höstvete
och höstråg räknats med de hösten 1948 besådda arealerna och för vårvete
och vårråg med de våren 1949 besådda arealerna samt med en utsädeskvantitet
per hektar av 220 kg för höstvete, 225 kg för vårvete och 200 kg för
råg. Beräkningen av den till försäljning och löneförmalning disponibla kvantiteten
brödsäd redovisas i följande sammanställning.
| Höstvete | Vårvete | Summa vete | Råg | Summa brödsäd |
| milj. kg | milj. kg | milj. kg | milj. kg | milj. kg |
Skörd................... | 394-8 | 238-1 | 632 9 | 261-1 | 894-0 |
Avgår: lagringsförlust .... | 7-9 | 4-8 | 12-7 | 5*2 | 17-9 |
avrens ........... | 31-6 | 19-0 | 50-6 | 26-1 | 76-7 |
utsäde........... | 38-2 | 31-4 | 69-6 | 27-8 | 97-4 |
Kvarstår till försäljning och |
|
|
|
|
|
löneförmalning........ | 317-1 | 182-9 | 500-0 | 202-0 | 702-0 |
Som i tidigare kalkyler framhållits har det vid den slutliga redovisningen
av saluöverskottet visat sig, att en förskjutning från vårvete till höstvete
äger rum i förhållande till den på skördesiffrorna grundade förkalkylen.
Kungl. Maj-.ts proposition nr 216.
29
Den viktigaste anledningen härtill synes vara, att vissa kvantiteter vårvete
försålts och betalats som höstvete. Liksom tidigare har därför viss del av
den beräknade vårvetekvantiteten (5 procent) förts som höstvete. Härigenom
ökas höstvetekvantiteten till 326 milj. kg, medan vårvetekvantiteten minskas
till 174 milj. kg.
För brödsäd av normalkvalitet ha under år 1948/49 gällt genomsnittspriserna
29,25 kr/dt för höstvete och råg samt 34,50 kr/dt för vårvete. Enligt
Kungl. Maj :ts beslut den 22 april 1949 skola samma priser gälla även år
1949/50. Dessa priser skola liksom tidigare justeras för »normal» avvikelse
i fråga om kvaliteten enligt år 1948/49 gällande bestämmelser (jfr Kungl.
Maj :ts prop. 212/1949 s. 104). De på detta sätt beräknade priserna återfinnas
i tredje raden i nedanstående tablå.
För att i görligaste mån förmå jordbrukarna att hålla sina utbud tillbaka
under den mest bråda tiden under hösten har den successiva prisstegringen
på brödsäd under oktober och november månader i år fastställts till
25 öre per deciton och halvmånad mot tidigare 10 öre per deciton och
halvmånad, vilket beräknas medföra en genomsnittlig höjning av odlarpriserna
på brödsäd år 1949/50 med 23 öre/dt. Till följd av de ändrade kvalitetsbestämmelserna
för brödsäd beräknas samtidigt en minskning av odlarpriserna
med i genomsnitt 72 öre/dt, varav 62 öre/dt beror på en ändring
av prisregleringsskalorna och 10 öre/dt på ändringar i bestämmelserna om
torkningsersättning. Nettominskningen i odlarpriserna utgör till följd av
de ändrade pris- och kvalitetsbestämmelserna (72 — 23 =) 49 öre/dt. För
att kompensera denna sänkning ha grundpriserna på höstvete, vårvete och
råg år 1949/50 höjts med avrundat 50 öre/dt.
Den beräknade sänkningen av odlarpriserna till följd av de ändrade kvalitetsbestämmelserna
utgör, enligt vad ovan sagts, 62 öre/dt i genomsnitt
för all brödsäd. Sänkningen har emellertid icke varit lika stor för de ohka
slagen av brödsäd. Då kompensationen genom höjningen av grundpriserna
lämnas likformigt, uppkommer en viss förändring av relationerna mellan
de olika brödsädsslagen. Den beräknade sänkningen av priserna till följd
av de ändrade kvalitetsbestämmelserna uppgår sålunda till 26, 125 och 48
öre/dt för respektive höstvete, vårvete och råg. Då höjningen av grundpriserna
medför en kompensation av i genomsnitt 62 öre/dt (för enbart
ändrade kvalitetsbestämmelser) komma priserna på höstyete och råg att
stiga med respektive (62 — 26 =) 36 och (62 — 48 =) 14 öre/dt, samtidigt
som priset på vårvete kommer att sjunka med (125 — 62 =) 63 öre/dt.
Sistnämnda förändringar av priserna medföra icke någon ändring av jordbrukets
sammanlagda inkomstsumma för brödsäd i förhållande till de pa
grundval av tidigare gällande kvalitetsbestämmelser beräknade inkomsterna.
Det bör här anmärkas, att vid beräkningen av brödsädspriserna hänsyn icke
nu (liksom ej heller tidigare) kunnat tagas till den del av torkningskostnaderna,
som jordbrukarna själva få bära.
Beräkningarna och de i kalkylen upptagna priserna framga av loljande
tablå.
Höstvete Vårvete Råg
Pris för normalkvalitet år 1948/49 ............ 29 25 34''50 29 25
Justering för »normal» kvalitctsavvikelse...... + (M0_____+ 0 60 - Q 2.j
Kalkylpris enligt år 1948/49 gällende kvalitets
bestämmelser
............................ 29-35 35T0
Justerinf! för nya kvalitetsbestämmelser ...... + 0-36_ — 0(>3_4- 0 14
Pris att upptagas i kalkylen för år 1949/50.... 29 71 3447 29 14
30
Kungi. Maj:ts proposition nr 216.
Till närmare belysning av de här verkställda kalkylerna meddelas följande
sammanställningar av skördar samt saluöverskott inklusive löneförmalning
under år 1938/39 samt åren 1946/47—1949/50.
Skörd av brödsäd, milj. kg.
1938 1946 1947 1948 1949
Höstvete ...................... 668 524 176 428 395
Vårvete........................ 137 157 223 274 238
Höstråg ...................... 365 284 138 317 256
Vårråg........................ 9 5 5 5 5
Summa brödsäd 1 179 970 542 1 024 894
Saluöverskott och löneförmalning, milj. kg.
| 1938/39 | 1946/47 | 1947/48 | 1948/49 | 1949/50 |
Vete ............ | 664 | 520 | 308 | 594 | 500 |
Råg............. | 247 | 189 | in | 253 | 202 |
Summa brödsäd | 911 | 709 | 419 | 847 | 702 |
Ersättning för av Jordbrukarna tidigare burna fraktkostnader.
Åren 1948/49 och 1949/50. Den ökning av antalet prisorter för brödsäd,
som ägt rum i jämförelse med år 1938/39, har i tidigare kalkyler, på grundval
av vissa inom dåvarande spannmålssektionen inom livsmedelskommissionen
utförda beräkningar, antagits medföra en sänkning av fraktkostnaderna
för saluöverskottet av brödsäd med i genomsnitt 10 öre/dt. Med utgång
från detta värde och saluöverskotten ha de inbesparade fraktkostnaderna
för brödsäd beräknats till följande belopp. Saluöverskottet år 1949/50
har härvid beräknats under antagande av att löneförmalningen detta år blir
av samma omfattning som år 1948/49.
x Saluöverskott Fraktersättning
Ar milj. kg milj. kr
1948/49 ............... 751 0-8
1949/50 ............... 606 0-6
Korn.
År 1948/49. Vid gryn- och mjölkvarnarna beräknas åtgå 36 milj. kg. Bryggeriernas
och mälteriernas förbrukning beräknas till 34 milj. kg, varav dock
7 milj. kg redan lämnats som förskott av 1947 års kornskörd. I kalkylen
upptages sålunda för år 1948/49 endast 27 milj. kg. Vid brännerierna beräknas
förbrukningen till 3 milj. kg. Exporten av korn har under året uppgått
till närmare 2 milj. kg. Husbehovsförmalningen i Norrland har i enlighet
med tidigare uppskattning antagits uppgå till 25 milj. kg. I kalkylen upptages
sålunda en sammanlagd kvantitet korn av (36 + 27 + 3 + 2 + 25=)
93 milj. kg. Genomsnittspriset på korn är fastställt till 27,so kr/dt.
År 1949/50. Förbrukningen av korn vid grynkvarnar beräknas till 6 milj.
kg. Någon förbrukning vid mjölkvarnar upptages icke, enär inblandningen
av korn upphört. I fråga om bryggerierna och mälterierna räknas med en
förbrukning av 41 milj. kg och i fråga om brännerierna 4 milj. kg. Härtill
kommer husbehovsförmalningen i Norrland, vilken liksom tidigare antagits
uppgå till 25 milj. kg.
Kungl. Maj.ts proposition nr 216.
31
Den sammanlagda kvantiteten korn att upptagas i inkomstkalkylen blir
sålunda (6 41 -f- 4 + 25 =) 76 milj. kg.
Delegationen har i fråga om korn liksom i fråga om havre förutsatt fri
prisbildning under år 1949/50. Ett slopande av normalpriserna kommer sannolikt
att medföra en prishöjning. Denna torde dock kunna hållas inom rimliga
gränser med tanke på de möjligheter att styra prisutvecklingen som
försäljningar av foder säd ur Svenska spannmålsaktiebolagets förhållandevis
stora lager böra erbjuda. Delegationen har med hänsyn härtill ansett sig
kunna utgå från att prishöjningen icke kommer att överstiga 1 kr/dt. Priset
på korn, som i normkalkylen upptogs till 25,so kr/dt, har sålunda nu
upptagits till 26,50 kr/dt.
Havre, hö och halm.
Åren 1948/49 och 1949/50. Försäljningen av havre, hö och halm har i
samråd med livsmedelskommissionens avdelning för vegetabiliska produkter
och sektion för utrikes- och licensärenden samt arméförvallningen beräknats
på följande sätt.
Havre, milj. kg.
| 1938/39 | 1948/49 | 1949/50 |
Grvnkvarnarna .. | .......... 40 | 40 | 50 |
Armén.......... | ........... 25 | 11 | 11 |
Åkerier......... | ........... 15 | 10 | 10 |
Skogskörslor ..., | ........... 50 | 50 | 50 |
Export.......... | .......... 2 | 8 | — |
| Summa 132 | 119 | 121 |
| Hö, milj. kg. |
|
|
| 1938/39 | 1948/49 | 1949/50 |
Armén.......... | .......... 10 | 15 | 15 |
Åkerier......... | ........... 20 | 15 | 15 |
Skogskörslor .... | .......... 40 | 40 | 40 |
Export.......... | .......... 18 | 0 | — |
| Summa 88 | 70 | 70 |
| Halm, milj. kg. |
|
|
| 1938/39 | 1948/49 | 1949/50 |
Armén.......... | .......... 10 | 11 | 10 |
Åkerier......... | ........... 10 | 7 | 7 |
Skogskörslor .... | ........... 20 | 20 | 20 |
Industriell förbrukning..... — | 2 | 2 | |
Export......... | .......... 2 | 0 | — |
| Summa 42 | 40 | 39 |
Priset på havre (enkelt medeltal av priserna på vithavre och svarthavre)
har under år 1948/49 uppgått till 21,75 kr/dt.
Priset på havre år 1949/50 har under förutsättning av fri prisbildning
upptagits 1 kr/dt högre än år 1948/49 eller till 22,75 kr/dt (jfr under rubriken
Korn ovan).
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 216.
Noteringen på hö har under år 1948/49 uppgått till 13,51 kr/dt. Efter
avdrag för presshyra, tråd och extrafrakter om sammanlagt 0,6o kr/dt kan
det pris, som bör upptagas i inkomstkalkylen, anges till 12,90 kr/dt för år
1948/49. För år 1949/50 har priset beräknats till 12 kr/dt.
Priset på halm har på grundval av föreliggande noteringar för höstsädshalm
och efter avdrag för presshyra, tråd och extra frakter om sammanlagt
0,60 kr/dt beräknats till 2,so kr/dt för år 1948/49. Sistnämnda pris upptages
även för år 1949/50.
Matärter.
Åren 1948/49 och 1949/50. Skörden av ärter uppgick år 1948 till 35,o milj.
kg och beräknas för år 1949 till 33,4 milj. kg. Med ledning av arealuppgifterna
kan skördarna av matärter beräknas utgöra 24,i respektive 20,8 milj.
kg. Med tillämpning av tidigare använda beräkningsmetoder ha de till försäljning
och hemmaförbrukning disponibla kvantiteterna matärter åren
1948/49 och 1949/50 beräknats på följande sätt.
1948/49 1949/50
milj. kg milj. kg
Skörd............................ 24-1 20-8
Avgår: lagringsförlust, 1/.......... 0-2 0-2
avrens, 7 % ................ 1’7 1‘5
utsäde..................... 34 34
Kvarstår.......................... 18-8 15''7
Genomsnittspriset för matärter år 1948/49 har på grundval av lantbruksförbundets
noteringar beräknats till 44,44 kr/dt. För år 1949/50 antages priset
oförändrat från år 1948/49, d. v. s. 44,44 kr/dt. Härvid förutsättes att liksom
under år 1948/49 uppkommande överskott får exporteras.
Matpotatis.
Åren 1948/49 och 1949/50. Liksom tidigare räknas för år 1948/49 med
en inhemsk förbrukning av 900 milj. kg matpotatis. Härtill kommer en export
av 2,2 milj. kg. Den sammanlagda matpotatiskvantiteten upptages för
år 1948/49 till i runt tal 900 milj. kg.
Med hänsyn till den förbättring av det allmänna försörjningsläget, som
inträtt under innevarande år och som kan väntas fortsätta under det kommande
året, synes det befogat att räkna med en minskning av matpotatiskonsumtionen
år 1949/50. I kalkylen för detta år räknas nu med en kvantitet
av 875 milj. kg mot i normkalkylen 900 milj. kg. Den nu upptagna
kvantiteten motsvarar en nära 4 procent högre percapitakonsumtion än år
1938/39. Huruvida någon export av potatis kan komma till stånd under år
1949/50 kan f. n. icke bedömas med någon större grad av säkerhet. I förevarande
kalkyl har därför icke upptagits någon exportkvantitet.
Priset på matpotatis har för år 1948/49 preliminärt beräknats till 11,io
kr/dt. Beräkningen grundar sig på stockholmsnoteringen reducerad för
mellanhandsmarginal samt kostnaderna för frakter och säckar. Sammanvägningen
av månadsnoteringarna till årsmedeltal ha liksom tidigare skett
med ledning av de uppgifter rörande potatisförsäljningens fördelning på
olika delar av året, som erhållits vid en av 1942 års jordbrukskommitté verkställd
specialundersökning (jfr Kungl. Maj :ts prop. 246/1943 s. 105).
För år 1949/50 synes genomsnittspriset under förutsättning av bl. a. normala
väderleksförhållanden under vintern och våren för närvarande kunna
beräknas till 12 kr/dt.
Kungl. Maj.ts proposition nr 216.
33
Fabrikspotatis.
År 1948/49. Enligt uppgifter från livsmedelskommissionens byrå för ärenden
rörande potatis in. in. beräknas för år 1948/49 en förbrukning av 315
milj. kg fabrikspotatis, varav 220 milj. kg för tillverkning av potatismjöl
och 95 milj. kg för brännvinstillverkning. Priset på fabrikspotatis beräknas
till i genomsnitt 36 öre per hektoliter och stärkelseprocent. Då stärkelsehalten
preliminärt beräknas till 16,9 procent, erhålles ett pris per deciton av
8,69 kronor. Tillverkningen av potatisstärkelse och potatisbrännvin beräknas
till respektive 39 milj. kg och 24 milj. normalliter.
År 1949/50. Enligt uppgifter från livsmedelskommissionens byrå för potatis
in. m. beräknas vid nu uppskattad skörd 225 milj. kg potatis komma
att användas för industriella ändamål. Då till följd av den stora tillverkningen
av potatisstärkelse år 1948/49 betydande lager uppkommit, har livsmedelskommissionen
ansett en överflyttning av fabrikspotatis från stärkelsetill
brännvinstillverkning böra komma i fråga. För stärkelsetillverkning har
därför endast upptagits 85 milj. kg, medan för brännvinstillverkning upptagits
140 milj. kg. Stärkelsehalten beräknas normalt uppgå till 17,5 procent.
Priset beräknas till i genomsnitt 36 öre per hektoliter och stärkelseprocent.
Härvid erhålles ett pris per deciton av 9,oo kronor. Tillverkningen av potatisstärkelse
och potatisbrännvin beräknas till respektive 15 milj. kg och 35
milj. normalliter.
Sockerbetor.
År 1948/49. Skörden av sockerbetor år 1948 uppgick till 1 808 milj. kg
med en genomsnittlig sockerhalt av 17,5 procent. Den härur erhållna råsockermängden
uppgick till 292 milj. kg. Grundpriset för betor av en sockerhalt
av 16 procent uppgick till 5,30 kr/dt. För varje tiondels procent,
varmed sockerhalten översteg 16 procent, utgick tillägg med V*» av grundpriset.
Vid den angivna sockerhalten erhölls ett genomsnittspris av 5,79 kr/dt.
Lägges härtill arealtillägg samt täckningskostnadsersättning erhålles ett pris
av 5,90 kr/dt att upptagas i inkomstkalkylen.
År 1949/50. Enligt uppgifter från Svenska sockerfabriksaktiebolaget i början
av augusti beräknas skörden per hektar av sockerbetor till 35 000 kg och
totalskörden till 1 725 milj. kg. Sockerhalten kan anges till 17,5 procent. Råsockermängden
beräknas till 275 milj. kg. Grundpriset för betor med en
sockerhalt av 16 procent utgör 5,30 kr/dt. Vid anförda sockerhalt erhålles
ett genomsnittspris av 5,so kr/dt. Lägges härtill arealtillägg och täckningskostnadsersättning
om sammanlagt 0,n kr/dt erhålles ett pris av 5,91 kr/dt
att upptagas i inkomstkalkylen.
Oljeväxter.
År 1948/49. Från Oljeväxtcentralen ha uppgifter erhållits om dess sammanlagda
inköp från odlare av oljeväxtfrö av 1948 års skörd samt däremot
svarande betalningsbelopp (exkl. utsäde). Livsmedelskommissionens byrå
för prisclearing m. in. har lämnat preliminära uppgifter om utvinningen av
olja och foder ur 1948 års skörd av oljeväxtfrö.
IS flihanij till riksdagens protokoll 1949. 1 samt. Nr 216.
34
Kungi. Maj:ts proposition nr 216.
Fröslag Höstraps ........... Höstrybs .......... Vårraps och -rvbs .. Vitsenap........... Fiskebvsenap ....... Vallmo ............ | Frökvantitet, ton .......... 28 253 .......... 1011 .......... 28 077 .......... 21027 .......... 73 .......... 10 | 1 000-tal 28 645 1 | Utvinning av ton ton j- 21200 29 600 | 5 000 12 900 | |
| Summa 78 451 | . 71217 | 26 200 | 42 500 |
Oljelin............. | .......... 25 692 | 24 424 | 8 600 | 15 600 |
Diverse............. | ......... 65 | 57 | — | — |
| Totalt 104 208 | 95 698 | 34 800 | 58 100 |
År 19^9/50. Beträffande 1949 års skörd av oljeväxter ha uppgifter om
tecknade arealer och uppskattningar av hektarskördar samt utvinning av
olja och foder erhållits från Oljeväxtcentralen. Uppgifterna ha sammanställts
i följande tabell.
Fröslag | Areal, ha | Skörd, V | Skörd, 1 | Pris, | Värde, milj. kr | Utvinning av | |
olja, ton | foder, ton | ||||||
Höstraps....... | 35 814 | 1775 | 63 600 | 90 | 57-2 | 25 200 | 30 950 |
| Höstrybs...... | 3 272 | 1330 | 4 350 | 90 | 3''9 | 1575 | 2 275 |
1 Vårraps....... | 40 904 | 1220 | 49 900 | 85 | 424 | 17 100 | 27 000 |
Vårrybs....... | 1 617 | 1000 | 1600 | 85 | 1''4 | 500 | 900 |
Vitsenap ...... | 14146 | 1110 | 15 700 | 70 | ll-o | 3 825 | 10 050 |
Summa | 95 753 | — | 135 150 | — | 115-9 | 48 200 | 71175 | |
Oljelin......... | 48 488 | 1330 | 64 500 | 82 | 52-9 | 20 375 | 36 675 |
Totalt | 144 241 | — | 199 650 | — | 168-8 | 68 575 | 107 850! |
Med hänsyn till att arealen oljeväxter enligt inventeringen den 1 juni i
år med 2,o procent understiger den av Oljeväxtcentralen uppgivna tecknade
arealen (141 349 ha mot 144 241 ha) har, för undvikande av dubbelräkning,
ovan angivna inkomstsumma för oljeväxter reducerats med 2,o procent
till 165,4 milj. kr.
Spånadsväxter.
År 1948/49. Med ledning av uppgifter från Riksförbundet Lin och hampa
ha jordbrukets inkomster av spånadsväxter (efter avdrag för utsädeskostnader)
beräknats till 5,i milj. kr. Inkomsterna fördela sig med 2,6 milj. kr
på linhalm, 1,3 milj. kr på linfrö, l,i milj. kr på hamphalm och 0,i milj. kr
på hampfrö.
År 1949/50. Värdet av 1949 års odling av spånadsväxter har beräknats
med ledning av preliminära uppgifter från Riksförbundet Lin och hampa.
Värdet av linhalm beräknas till 2,7 milj. kr, av linfrö till l,i milj. kr, av 1 2
1 Exkl. utsäde.
2 Uppgifterna omräknade från vara med 9 % vattenhalt.
Kungl. Maj:ts proposition nr 216.
35
hamphalm till 1,2 milj. kr och av hampfrö till 0,i milj. kr. (Värdet av linoch
hampfrö räknat exklusive kostnader för utsäde.) Det sammanlagda
värdet av 1949 års spånadsväxtodling upptages sålunda till 5,i milj. kr.
Fältmässigt odlade köksväxter.
Åren 1948/49 och 1949/50. Jordbrukets inkomster av fältmässigt odlade
köksväxter år 1948/49 ha nu, sedan slutgiltiga uppgifter om skörden per
hektar och i det närmaste fullständiga uppgifter rörande priserna inkommit,
justerats. Till följd av att priserna i allmänhet blivit lägre än vad som
antogs i våras, har inkomstsumman för år 1948/49 blivit lägre än i normkalkylen.
För år 1949/50 har liksom i normkalkylen insatts samma inkomstsumma
som för år 1948/49.
Inkomsterna av fältmässigt odlade köksväxter åren 1938/39, 1948/49 och
1949/50 framgå av följande sammanställning.
Milf Index 1938/39
1938/39 .............. 13-9 100''0
1948/49 .............. 44-6 320''9
1949/50.............. 44 6 320 9
Animalier.
Mjölk.
År 1948/49. Mjölkinvägningen vid mejerierna har under tiden september
1948—juni 1949 uppgått till 2 835 milj. kg, vilken kvantitet med 6,i procent
överstiger invägningen under samma period föregående år. Utvecklingen
belyses närmare av följande sammanställning.
1948/49
| 1938/39 | 1947/48 | 1948/49 | 1938/39 = | 1947 48= |
|
| milj. kg |
| 1U0 | 100 |
September .. . | ............. 260 | 277 | 292 | 112-1 | 105''6 |
Oktober...... | ............. 235 | 241 | 255 | 108-5 | 105-8 |
November .. . | ............. 212 | 221 | 227 | 107-4 | 102-9 |
December . . . . | ............. 220 | 240 | 249 | 113-4 | 103 9 |
Januari ..... | ............. 235 | 251 | 263 | 111-9 | 104-7 |
Februari..... | ............. 222 | 239 | 244 | 109-9 | 105-5 |
Mars ....... | ............. 252 | 261 | 279 | 110-7 | 106-8 |
April ........ | ............ 263 | 279 | 302 | 114-8 | 108-2 |
Mai.......... | ............. 295 | 322 | 349 | 1182 | 108-1 |
Juni.......... | ............. 314 | 341 | 375 | 119-3 | 1100 |
Juli.......... | ............ 306 | 320 |
|
|
|
Augusti ...... | ............. 315 | 324 |
|
|
|
| Hela året 3129 | 3 316 |
|
|
|
Invägningen under juli synes av preliminära veckouppgifter att döma
komma att överstiga invägningen under juli förra året med mellan 9 och 10
procent. Invägningen under augusti antages förete säsongnormal stegring
och kommer härmed att överstiga augustiinvägningen förra året med mellan
9 och 10 procent. Under nyssnämnda förutsättningar kommer invägningen
under juli och augusti att bli sammanlagt 705 milj. kg och invägningen
under hela 1948/49 sammanlagt 3 540 milj. kg.
36
Kungl. Maj.ts proposition nr 216.
Försäljningen av konsuintionsmjölk utanför mejeri, hemmaförbrukning
av konsuintionsmjölk samt användningen av mjölk för beredning av lantsmör
upptogs i de våren 1949 verkställda beräkningarna till respektive 170,
457 och 140 milj. kg. Anledning synes icke föreligga att nu revidera dessa
siffror.
Kvantiteten fodermjölk upptogs i vårens beräkningar till 265 milj. kg.
På grundval av det beräknade kreatursantalet erhålles även nu en fodermjölkskvantitet
av 265 milj. kg.
Den totala mjölkproduktionen under år 1948/49 kan enligt vad nu sagts
redovisas på följande sätt.
Milj. kg
Invägning vid mejerierna .............................. 3 540
Försäljning av konsuintionsmjölk utanför mejeri ........ 170
Hemmaförbrukning av konsuintionsmjölk .............. 457
Mjölk till lantsmör.................................... 140
Fodermjölk .......................................... 265
Total mjölkproduktion 4 572
År 1949/50. De ovan utförda beräkningarna av mjölkproduktionens storlek
under år 1948/49 ge till resultat en större total mjölkproduktion än
uppskattningen våren 1949 gav vid handen (ökning med 70 milj. kg eller
1,6 procent). Koantalet har däremot gått tillbaka starkare än man förutsatte
vid senaste beräkningstillfället (nedgång med ytterligare omkring 1,5
procent). Denna ökning av totalproduktionen jämsides med minskningen
av kreatursantalet innebär, att man rent räknemässigt erhållit en stark
ökning av mjölkproduktionen per ko. Detta skulle innebära, att under det
senaste året en icke obetydlig återhämtning ägt ruin i den eftersläpning i
utvecklingen av mjölkproduktionen per ko, som förelegat under krisåren.
För en sådan återhämtning talar bl. a. att den starka utslaktningen under
år 1947/48 sannolikt träffade de minst produktionskraftiga djuren samt
att en förhållandevis riklig och i stort sett fri fodertillgång förefunnits under
år 1948/49. Mjölkproduktionen per ko år 1948/49 beräknas ha varit
7,4 procent högre än under år 1938/39, vilket innebär en stegringstakt av
0,7 procent per år. Som jämförelse kan nämnas, att enligt beräkningar inom
1942 års jordbrukskommitté stegringen under tiden efter 1880 utgjort drygt
1 procent per år och under mellankrigstiden omkring 1,5 procent per år.
Delegationen vill emellertid i detta sammanhang framhålla att den mycket
starka ökning i produktionen per ko, som nu beräknas för innevarande
år, till någon del kan vara skenbar. Det är sålunda icke uteslutet att slopandet
av fodersädsavståendet in. fl. orsaker kan ha medfört att resultaten
från de två senaste husdjur sräkningarna icke äro fullt jämförbara. Såväl
antalet kor som framför allt antalet höns visar enligt räkningarna en nedgång,
som är svårförklarlig mot bakgrunden av den faktiska försäljningen
av slutprodukter. I fråga om mjölken har som framgått av föregående avsnitt
totalproduktionen för 1948/49 beräknats med utgång från invägningen,
hemmaförbrukningen etc. En eventuellt överskattad nedgång i koantalet
mellan 1947/48 och 1948/49 påverkar därför icke denna beräkning. Däremot
kommer ökningen i mjölkproduktionen per ko att bli i motsvarande
mån överskattad.
För den kommande stallfodringsperioden torde fodertillgångarna — beräknade
med ledning av de preliminära skörderapporterna per den 15 juli
i år — möjliggöra tillfredsställande utfodring av den reducerade kostammen,
vilken beräknas utgöra i genomsnitt 1 722 000 djur under år 1949/50
Kungi. Maj.ts proposition nr 216.
37
(en redogörelse för koantalets förändringar följer längre fram i promemorian).
Det lägre medelkoantalet, som för år 1949/50 skulle förefinnas i förhållande
till normkalkylens uppskattning (minskning med 48 000 djur eller
2,7 procent), skulle motverkas av att den genomsnittliga avkastningen per
ko snabbare kommer upp i den i förhållande till långtidsutvecklingen normala
nivån.
Det bör understrykas, att ovannämnda uppgifter framkommit genom en
framskrivning av resultaten från kreatursräkningen den 1 juni 1949. Emellertid
finnes, som förut nämnts, anledning antaga, att denna räkning underskattar
kreatursantalet i förhållande till föregående räkningar. Med hänsyn
härtill har den totala mjölkproduktionen framräknats oberoende av
kreatursräkningen, varvid man kommit fram till en produktion av 4 664
milj. kg eller 71 milj. kg mera än i vårkalkylen. Ökningen är av ungefär
samma storlek som den ännu preliminära siffran för innevarande år visar
i förhållande till vårkalkylen för samma år.
Beräkningarna rörande mjölkproduktionen under åren 1938/39 samt
1946/47—1949/50 sammanfattas i följande tablå, vilken även belyser mjölkinvägningen
vid mejerierna.
| 1938/39 | 1946/47 | 1947/48 | 1948/49 | 1949/50 |
Medelkoantal, 1 000-tal............ Procentuell förändring sedan före- | 1920 | 1 858 | 1 795 | 1734 | 1 722 |
gående år .................... | — | - 0-7 | - 3-4 | — 3''4 | -f 0-7 |
Produktion per ko, kg........... Procentuell förändring sedan före- | 2 455 | 2 481 | 2 430 | 2 637 | 2 708 |
gående år ............ ......... | — | -f 0-4 | - 2-1 | + 8’5 | + 2-7 |
Total mjölkproduktion, milj. kg .. | 4 714 | 4 610 | 4 361 | 4 572 | 4 664 |
gående år ..................... | — | - 0-4 | - 5-4 | + 4''8 | + 2-0 |
Invägning vid mejerier, milj. kg .. | 3 129 | 3 522 | 3 316 | 3 540 | 3 615 |
gående år..................... | .+ 3-6 | + 0-2 | - 5-8 | + 6-8 | + 2-1 |
Kvantiteten fodermjölk beräknas på grundval av kreatursantalet för år
1949/50 till 290 milj. kg. Beträffande försäljningen av konsumtionsmjölk
utanför mejeri, hemmaförbrukningen av konsumtionsmjölk samt användningen
av mjölk för beredning av laritsmör synes för närvarande inga skäl
föreligga att frångå de beräkningar, som anfördes i normkalkylen i våras.
Beräkningarna rörande mjölkproduktionens fördelning under år 1949/50
sammanfattas i följande tablå, i vilken även medtagits beräkningarna i
normkalkylen våren 1949.
År 1949/50, milj. kg
normkalkylen enligt föreliggande
våren 1949 beräkningar
Invägning vid mejerierna..................... 3 554 3 615
därav konsumtionsmjölk (inkl. svinn)...... 1 031 1 073
produktmjölk...................... 2 523 2 542
Konsumtionsmjölk utanför mejeri........... 170 170
Konsumtionsmjölk till hemmaförbrukning.... 449 449
Mjölk till lantsmör......................... 140 140
Fodermjölk................................ 280 290
4 664
Total mjölkproduktion 4 593
38
Kungl. Maj.ts proposition nr 216.
Nedan lämnas vidare för de senaste åren en sammanställning över mejeriernas
försäljning och produkttillverkning. För 1947/48 är den baserad
på föreliggande statistik liksom också i huvudsak för 1948/49, medan för
det sista året kvantiteterna äro uppskattade, allt i milj. kg.
| 1947/48 | 1948/49 | 1949/50 |
Standardiserad mjölk.................. | 969''9 | 9830 | 1 002-0 |
Grädde, tunn......................... | 48-1 | 47-8 | 40-0 |
» , tjock......................... | — | 13 | 9 0 |
Mjölk till osttillverkning............... | 241-0 | 303-0 | 379-0 |
» » smörtillverkning............. | .. 2 021-6 | 2 148-0 | 2 084-0 |
» » andra prodxdvter ............ | 56-0 | 79-0 | 79-0 |
Tillverkning av salufärdig ost, helfet.... | 3 2 | 6-6 | 320 |
» » » » , annan.. . | 42 8 | 48-2 | 22-0 |
» » smör.................. | 88-4 | 95-1 | 92-5 |
Det måste sägas, att uppskattningarna för 1949/50 i fråga om vissa produkter
äro mycket osäkra, beroende på att man för närvarande icke har
material, som tillåta en säker bedömning av konsumtionsulvecklingen för
grädde efter frisläppandet av den tjocka grädden i juli månad samt av produktions-
och konsumtionsutvecklingen för ost, sedan även tillverkning av
helfet ost blivit tillåten. Vid andra förskjutningar i dessa avseenden än de
i tablån angivna förändras även smörtillverkningens storlek.
Jordbrukets inkomster av den vid mejerier invägda mjölken ha beräknats
enligt samma principer som i vårkalkylen, till vilken hänvisas (se
Kungl. Maj :ts prop. 212/1949, s. 113—116).
Resultaten av beräkningarna redovisas i tabell 2.
Dessa resultat innebära, att de totala inkomsterna beräknas stiga gentemot
de i vårkalkylen beräknade för år 1948/49 från 968,7 milj. kr till 993,5
eller med 24,8 milj. kr och för 1949/50 från 902,6 till 1 021,2 eller med 118,6
milj. kr. Sistnämnda stegring beror till största delen på att även för 1949/
50 i följd av Kungl. Maj :ts beslut i våras inlagts mjölkpristillägg enligt
samma grunder som 1948/49, vilket medfört en höjning med 92,9 milj. kr.
Stegringen i övrigt utgör sålunda för 1949/50 25,7 milj. kr. Inkomststegringen
(exklusive mjölkpristilläggen) i jämförelse med vårkalkylens resultat är i
första hand föranledd av den ökade mjölkproduktionen, som beräknas medföra
en invägningsökning å 70 resp. 61 milj. kg. Därjämte tillkommer den
ökade användningen av mjölk till grädde och osttillverkning, vilka inbringa
högre nettopriser. Å andra sidan motverkas den härav beroende inkomstökningen
genom att oskummad mjölk kommer till användning för osttillverkning
i minskad omfattning och i motsvarande grad utgår ur kalkylen
såsom inkomstobjekt i detta sammanhang. (Den återkommer i stället genom
fläsk- och köttproduktionen.) För 1949/50 har nämnda omständighet medfört
en sänkning utav merinkomsten av ost.
Ovissheten beträffande kvantitetsfördelningen på olika produkter medför
även osäkerhet i beräkningen av inkomsterna, något som särskilt gäller
grädde och ost. Vid annan kvantitetsfördelning kan uppstå ej oväsentliga
ändringar av den totala inkomstsumman.
Vad den helfeta osten beträffar ha några priser tills vidare icke fixerats.
Vid beräkningen har förutsatts, att priserna skola komma att så avvägas,
att tillverkningen av helfet ost ger samma nettoinkomst per kg oskummad
mjölk som halvfet ost nu lämnar, samt att nuvarande utjämningsavgift (30
öre per kg ost) skall utgå även under 1949/50.
Med avseende på de vid beräkningarna tillämpade mejerikostnaderna ha
Kungl. Maj.ts proposition nr 216.
Tabell 2. Jordbrukets inkomster av mejerimjölk (milj. kr).
39
| 1938/39 1945/46 1946/47 | 1947 | O ce | 1947/48 1948/49 | 1949/50 | |||
Beräknade inkomster. K-mjölk (1938/39 k-mjölk o. | 136-5 | 191-5 | 211-1 | 216-4 | 218-5 | 217-4 | 219-0 | 223-1 |
Grädde1.................... | — | 545 | 63-2 | 63 c | 66-4 | 65''4 | 71-9 | 86''7 |
Merinkomst av grädde...... | 7-0 | — | — | — | — | — | — | — |
P-mjölk1 2 * 4 .................. | 247-7 | 421-9 | 460-6 | 459-5 | 436-2 | 429-9 | 472-6 | 476-4 |
Merinkomst av ost......... | 15-8 | 27-8 | 30-1 | 27-2 | 29-7 | 28-1 | 33-1 | 31-0 |
Mjölkpristillägg............. | — | 65-7 | 36-7 | 17-5 | 44 6 | 17-3 | 109-4 | 113-4 |
Differentieringsbidrag....... | — | 3-8 | — | 11-9 | 15-6 | 27-4 | — | — |
Allmänt missväxtbidrag .... | — | — | — | 15-0 | 34-3 | 49-2 | — | — |
Utjämningsbidrag s.......... | 17-4 | — | — | 19-3 | 53-6 | 56-7 | 52-5 | 55-3 |
Merfrakttillägg............. | — | 0-6 | 0-5 | 0-4 | 0-4 | 0-4 | 0-4 | 0-4 |
Kompensation för utebliven | _ | 1-2 | 0-4 | _ | _ | _ | _ | _ |
Körlinjebidrag.............. | — | 3-4 | 3-4 | 3-1 | 4-7 | 4-4 | 6-6 | 6-9 |
Prishöjningar å skummjölk.. | — | — | — | — | 0-6 | 0-2 | ro | ro |
Summa beräknade inkomster | 424 4 | 770-4 | 806-0 | 833-9 | 904-6 | 896-4 | 966-5 | 994-2 |
Mejeriernas mjölklikviderd |
| 798-5 | 839 7 | 859-7 | 926-1 | 9090 |
|
|
Skillnad mellan mjölklikvider |
| 28-1 | 33-7 | 25-8 | 21-5 | 12-6 |
|
|
Tillägg i prognosberäkningen | — | — | — | — | — | — | 27-0 | 27-0 |
Prognosens summa | — | — | — | — | — | — | 993-5 | 1021 2 |
endast två mindre ändringar företagits. Den ena innebär att vissa efter 1947
inträffade, ehuru ej förut beaktade höjningar av kostnaderna vid osttillverkning
tagits i betraktande. Justering på denna punkt har gjorts även för
produktionsåret 1947/48 samt kalenderåret 1948. Den andra ändringen sammanhänger
med att den minskade mjölkinvägningen, som inträffade under
1947/48 och i årets vårkalkyl väntats få verkningar även på 1948/49 års
invägning, medförde en ökning av mejerikostnaderna per kg mjölk. Denna
hade i vårkalkylen beaktats på så sätt, att tillägget för icke närmare redovisade
mejeriinkomster 1948/49 upptagits till 26 milj. kr i stället för det medeltal
på 27 milj. kr, som framkommit vid jämförelse med mejerilikviderna
för några tidigare år. Sedan mjölkinvägningen nu åter ökat till samma nivå
som före missväxtåret 1947, finnes ingen anledning att längre göra en dylik
reduktion, varför tillägget nu upptagits med 27 milj. kr.
För ytterligare belysning av sammansättningen av jordbrukets inkomster
av mejerimjölk har i följande sammanställning för de senaste åren anförts
huru stor del av likviden, räknad i öre per kilogram invägd mjölk, som är
beroende av de genom försäljningen utvunna produktpriserna respektive
olika former av bidrag.
1 Exkl. prishöjningarna den 10 juni 1947 samt de 6B öre å tjock grädde, som från 11 juli
1949 gå till prisutjämning.
2 Exkl. utjämningsavgift å ost, torr- och kondensmjölk samt prishöjningen å smör den 25
mars 1949. Den senare ingår i posten >mjölkpristillägg>.
8 Motsvaras för åren från 1947 av prishöjningarna den 10 juni 1947 på konsumtionsmjölk,
grädde och ost samt senare införda utjämningsavgifter å torr- och kondensmjölk samt tjock
grädde. Värdet av prishöjningarna 10 juni —31 aug. 1947 ingår under regleringsåret 1947/48 samt
kalenderåret 1948. Kvarstående saldo fråndraget.
4 Enligt mejeriernas avräkningspriser jämte efterlikvid, fritt mejeri, vid årets medelfetthalt,
exkl. värdet av återlevererad skummjölk. Producentbidrag ej medräknade.
40
Kungl. Maj.ts proposition nr 216.
Likvider i öre per kilogram mejerimjölk 1946/47—1949/50.1
Likvid exkl. nedanstående
bidrag................
Mjölkpristillägg..........
Allmänt missväxtbidrag ..
Differentierade bidrag ...
Utjämningsbidrag ......
1946/47 | 1947 | 1948 |
22-80 | 23''26 | 23-15 |
P04 | 0-51 | 1-33 |
— | 0-44 | 1-02 |
— | 0-35 | 0-46 |
— | 056 | 1''59 |
1947/48 | 1948/49 | 1949/50 |
22-87 | 23-49 | 23-58 |
0-52 | 3''09 | 3-14 |
P48 | — | — |
0-83 | — | — |
1-71 | P48 | 1-53 |
27-41 | 28-06 | 28-25 |
Total likvid 23''84 25" 12 27''55
Det skall omnämnas, att det s. k. mjölkpristillägget i de lämnade sammanställningarna
omfatta icke blott det faktiskt utgående pristillägget utan
även värdet av den prishöjning å smör med 40 öre per kg, som genomfördes
den 25 mars 1949. Höjningen av utjämningsbidrag^ per kg mjölk är huvudsakligen
föranledd av utjämningsavgiften för den nu tillkomna tjocka
grädden.
Priset på den utanför mejerier försålda konsumtionsmjölken har beräk -
nats på följande sätt. | 1938/39 | 1918/49 | 1949/50 |
Minutpris enligt SMR:s statistik, öre/l....... | .. 24-79 | 33-55 | 33"55 |
Avgår försäljningskostnader, netto, öre/l . . .. | 3‘42 | 2’50 | 2-50 |
Avgår mjölkavgift, öre/l................... | 1-55 | — | — |
Återstår, öre/l............................. | 19-82 | 31-05 | 31-05 |
Återstår efter korr. för svinn, öre/l......... | . . 19 43 | 30-44 | 30-44 |
Producentpris, öre/kg..................... | 18-87 | 29-56 | 29-56 |
Priset på den hemmaförbrukade konsumtionsmjölken har liksom tidigare
beräknats på grundval av gällande normalpris på konsumtionsmjölk vid
utminutering för varje län (»länet i övrigt») och uppgifter om jordbruksbefolkningens
storlek i olika län enligt 1940 års folkräkning. De beräknade
priserna på hemmaförbrukad konsumtionsmjölk framgå av följande
sammanställning (öre/kg).
1938/39 1943/49 1949/50
13-86 30-82 30 82
Priset på mjölk till lantsmör har tidigare beräknats på grundval av ett
enkelt medeltal av de fastställda producentpriserna på lantsmör av klass I
och II samt en mjölkåtgång av 25 kg per kilogram lantsmör. I samband med
matfettsransoneringens slopande i mars i år hävdes de tidigare gällande garantipriserna
på lantsmör. Då numera inga noteringar sättas, saknas fortlöpande
uppgifter om priser på lantsmör. En mycket ringa del av lantsmörsproduktionen
(ca 4 procent år 1948) saluföres emellertid. Med hänsyn härtill
har delegationen ansett det riktigast att värdera lantsmöret med användning,
efter viss reduktion, av riksnoteringen för mejerismör. Då priset
på lantsmör före kriget var 3 procent lägre än riksnoteringen, vilket nu motsvarar
ca 15 öre/kg, har det till grund för beräkningen av värdet av lantsmörsmjölken
liggande smörpriset ansetts vara 15 öre/kg lägre än gällande
riksnotering på mejerismör. De beräknade priserna framgå av följande sammanställning
(öre/kg).
1938/39 1948/49 1949/50
10-77 18-52 19-20
1 Enligt mejeriernas avräkningspriser jämte efterlikvid, fritt mejeri, vid årets medelfetthalt
exkl. värdet av återlevererad skummjölk. Producentbidrag ej medräknade.
Kungl. Maj:ts proposition nr 216.
41
Producent- och kontantbidrag för mjölk.
Enligt uppgift från Svenska mejeriernas riksförening har riksföreningen
på anmaning av lantbruksnämnderna t. o. in. den 4 augusti i år för utbetalning
av producent- och kontantbidrag avseende 2:a halvåret 1948 utlämnat
34,7 milj. kr, varav 30,2 milj. kr för producentbidrag och 4,5 milj. kr för
kontantbidrag. Med hänsyn till ytterligare eftersläpning beräknas totalbeloppet
stiga till ca 35 milj. kr. Med ledning av dessa uppgifter ha producent-
och kontantbidragen för åren 1948/49 och 1949/50 beräknats till
i runt tal 70 milj. kr.
Ägg och fjäderfä.
Åren 1948/49 —1949/50. Vid tidigare augustiomräkningar av jordbrukskalkylen
har delegationen vad beträffar antalet höns och produktionen av
ägg haft ledning av dels de speciella hönsräkningarna vid mitten av april,
dels uppgifter om antalet höns enligt de allmänna husdjursräkningarna i
början av juni månad.
Som bekant företogs icke någon hönsräkning i april innevarande år. Enligt
husdj ursräkningen i juni 1949 skulle antalet vuxna höns ha sjunkit med
omkring 10 procent sedan föregående år. Med hänsyn till förhållandena på
äggmarknaden anser delegationen, att resultatet från de båda räkningarna
icke riktigt avspeglar den utveckling, som ägt rum under det senaste året.
Delegationen vill erinra om att partihandelns inköp av svenska ägg under
innevarande produktionsår beräknas stiga till 34,8 milj. kg (prel.) mot
28,6 milj. kg år 1947/48, alltså en ökning med 6,2 milj. kg eller 22 procent.
Under året har också, trots en väsentlig nedgång av priset (producentpriset
utgjorde 317 öre/kg 1947/48 och beräknas för 1948/49 prel. till 265 öre/kg)
som måste ha medfört en ej oväsentlig konsumtionsökning inom landet,
uppstått ett överskott på hemmamarknaden av ungefär samma storlek som
det angivna absoluta ökningstalet. Detta överskott hänför sig till tiden
fr. o. in. december 1948, då det nya pålägget av höns uppnått värpåldern.
Av tillgängliga uppgifter att döma har slakten av fjäderfän ej heller varit
av den storleksordning, som en minskning av hönsstammen skulle förutsätta.
Allt detta tyder enligt delegationer uppfattning på att hönsstammen
undergått en icke oväsentlig ökning sedan föregående år.
I vårkalkylen 1949 upptogs den vuxna hönsstammen 1948/49 till 12 920 000
djur, varav 12 275 000 värphöns och resten (5 procent) tuppar mot 11 200 000
djur år 1947/48 (ökning 15 procent). Delegationen har icke nu funnit anledning
ändra på det sålunda kalkylerade antalet höns produktionsåret
1948/49.
Antalet vuxna höns 1949/50 beräknades i vårkalkylen till 13 475 000 äldre
djur, varav 12 800 000 värphöns. Vid beräkningen av detta antal hade förutsatts
ett pålägg av 5,5 milj. djur. Med hänsyn till det förhållandevis låga pris
på ägg som rått under de senaste månaderna har delegationen ansett det
motiverat att nu nedsätta påläggets storlek till 5,o milj. djur. Den vuxna
djurstammen 1949/50 kommer härigenom upp till 13 000 000, (varav
12 350 000 värphöns), vilket innebär en ökning från 1948/49 med 0,6 procent.
Äggproduktionen per höna upptages oförändrad från vårkalkylen till
116 st. 1948/49 och 118 st. 1949/50. Om man jämför dessa tal med förkrigssiffran
— 112 st. ägg per höna och år — föreligger eu mycket blygsam ökning
mot bakgrunden av den normala produktionsökningen per höna under
förkrigstiden. Det bör å andra sidan erinras om att del antal värphöns, med
vilket delegationen räknat, överstiger motsvarande antal enligt den senaste
husdjursräkningen. På grund av att delegationen vid de nu företagna pro
-
42
Kungl. Maj:ts proposition nr 216.
duktionsberäkningarna ändock, med hänsyn till den inhemska produktionens
ökning som i verkligheten ägt rum, utgått från samma hönsantal som
i vårkalkylen för 1948/49, har den ansett sig icke böra rubba på de angivna
talen för produktionen per höna. I detta sammanhang må nämnas, att delegationen
vidtagit förberedelser för en representativ undersökning av produktionen
per höna.
I fråga om jordbrukets andel av äggproduktion och fjäderfäslakt har delegationen
ansett sig böra insätta det i vårkalkylen använda talet 78,s procent.
ħ§Priset (svensk äggnotering med partihandelns månadsinköp som vägningstal)
kan för 1948/49 preliminärt beräknas till 265 öre/kg (280 i vårkalkylen).
För år 1949/50 har delegationen nu — med hänsyn till att priset
under de senaste månaderna stått i 250 öre/kg samt med beaktande av att
det av statsmakterna stödda priset under året skall utgöra 200 öre/kg —
kalkylerat med ett pris av 230 öre/kg mot 250 öre/kg i vårkalkylen. Även
priserna på slaktfjäderfä ha justerats, vilket som vanligt skett med ledning
av uppgifter från Svenska ägghandelsförbundet.
Beräkningarna rörande äggproduktion och fjäderfäslakt sammanfattas i
följande tablå.
Ägg produktionens storlek och värde.
Värp- Ägg per höna
År höns, och år,
| 1 000 st. | st. | kg |
1938/39.. | .. 9 210 | 112 | 6-61 |
1948/49.., | .. 12 275 | 116 | 6-84 |
1949/50.., | .. 12 350 | 118 | 6-96 |
Äggproduktion, Värde, milj. kr
milj. | kg | Pris, |
| Jord- bruket |
Totalt | Jord- bruket | öre/kg | Totalt | |
60-9 | 53-3 | 141 | 85-8 | 75-1 |
84-0 | 65-9 | 265 | 222''6 | 174-6 |
86-0 | 67-5 | 230 | 197-8 | 155-2 |
Utgallringshönsens antal och värde.
År
1938/39
1948/49
1949/50
Antal till | Pris per st., | Värde, | milj. kr |
kr | Totalt | Jordbruket | |
1-61 | 1-50 | 2-4 | 2-1 |
3-16 | 3-60 | 11-4 | 8-9 |
3-63 | 3-30 | 12-0 | 9-4 |
Antal och värde av utgallrade kycklingar och ungtuppar.
År | Antal till | Ung- tuppar | Pris per st. Kyck- lingar | kr M:tal (Vj | Värde, milj. kr Totalt KJ°1rdt bruket | |
1938/39 ...... | ...... 2-95 | 1-50 | 1-00 | 1-13 | 3-3 | 2-9 |
1948/49 ...... | ...... 5-50 | 3-55 | 1-65 | 2-12 | 11-7 | 9-2 |
1949/50 ...... | ...... 5-40 | 3-25 | 1-65 | 2-05 | 11-1 | 8-7 |
Storlek och värde av kycklingproduktionen för slakt.
År
1938/39
1948/49
1949/50
Antal till | Pris per st., kr | Värde, Totalt | milj. kr |
1-00 | 1-00 | l-o | 0-9 |
0-50 | 1-65 | 0-8 | 0-6 |
0-50 | 1-65 | 0-8 | 0-6 |
Kungl. Maj.ts proposition nr 216.
43
Sammanfattning av fjäderfäslaktens värde för jordbruket (milj. kr).
Utgallringshöns..........
Kycklingar och ungtuppar
1938/39 | 1948/49 | 1949/50 |
......... 2-1 | 8-9 | 9-4 |
........ 3-8 | 9-8 | 9-3 |
Summa 5-9 | 18-7 | 18-7 |
Köttproduktionen.
År 1948/49. För storboskap, större och mindre kalv samt häst föreligga
nu fullständiga uppgifter om den marknadsförda slakten och hemslakten
t. o. m. april i år. Uppgifter föreligga dessutom för maj och juni i år om den
besiktigade slakten och för juli om slakten vid de till Sveriges slakteriförbund
hörande slakteriföreningarna. Dessa uppgifter ha uppräknats till totalsiffror
för den marknadsförda slakten under månaderna maj—juli. Den
marknadsförda slakten under augusti månad har beräknats med ledning av
bl. a. normala säsongvariationer. Hemslakten under maj—augusti slutligen
har antagits vara av ungefär samma storlek som under samma tid förra
året.
För får, i fråga om vilket djurslag endast uppgifter om antalet besiktigade
djur föreligga, ha beräkningarna verkställts med utgång från totalantalet
slaktdjur enligt livsmedelskommissionens statistik under senast helt
redovisade år samt de relativa förändringarna i antalet besiktigade djur
enligt veterinärstyrelsens statistik. Uppgifter om den besiktigade slakten
av får föreligga t. o. in. juni månad. För juli och augusti månader har slakten
av får beräknats på samma sätt som slakten av nötkreatur.
Medelslaktvikterna för storboskap, större och mindre kalv samt häst ha
beräknats med utgång från livsmedelskommissionens t. o. m. april tillgängliga
statistik, varvid hänsyn tagits till säsongvariationerna i medelslaktvikterna.
Medelslaktvikterna för får ha beräknats med ledning av slaktvikterna enligt
livsmedelskommissionens statistik för senast kända år och förändringarna
i slaktvikterna därefter enligt Sveriges slakteriförbunds statistik över
medelvikterna inom slakteriföreningarna.
Resultaten av beräkningarna framgå av tabell 3.
På grundval av dessa kvantitetsberäkningar och de på vanligt sätt beräknade
slaktdjurspriserna (inklusive statliga pristillägg på nötkreatur och
häst) kunna inkomsterna från den redovisade slakten av nötkreatur, får och
häst angivas på följande sätt.
Djurslag milj. kg öre/kg milj. kr
Storboskap.................... 70-4 231 162-6
Större kalv.................... 17-1 326 55-7
Mindre kalv................... 14-7 236 34-7
Får 2-8 439 12-3
Häst.......................... 12-3 165 20-3
Summa 117-3 285-6
Fn jämförelse mellan å ena sidan den i ovanstående tabell redovisade
slakten (inkl. exporten) av nötkreatur och å andra sidan det antal slaktdjur,
som kan beräknas med ledning av storleken av och förändringarna i nötkreatursantalet
från 1948/49 års början till dess slut, ger vid handen, att
den totala slakten av nötkreatur under år 1948/49 — liksom under de när
-
44 Kungl. Mcij.ts proposition nr 216.
Tabell 3. Köttproduktionen 1948/49.
Djurslag | Antal djur | Medel-slakt-vikt, kg | Total slaktvikt, ton | ||
Redovisad slakt | Uppskattad | Summa | |||
Storboskap. |
|
|
|
|
|
Marknadsförd slakt...... | 240 422 | 112 600 | 353 000 | 1990 | 70 247 |
Hemslakt............... | 1 196 | 100 | 1300 | 97''0 | 126 |
Summa |
|
| 351300 | 1986 | 70 373 |
Större kalv. |
|
|
|
|
|
Marknadsförd slakt...... | 196 519 V, | 147 700 | 344 200 | 48''7 | 16 763 |
Hemslakt............... | 8195 | 1000 | 9 200 | 41-0 | 377 |
Summa |
|
| 353100 | 48-5 | 17 140 |
Mindre kalv. |
|
|
|
|
|
Marknadsförd slakt...... | 453 561 | 201100 | 654 700 | 200 | 13 094 |
Hemslakt............... | 71 255 | 25 000 | 96 300 | 17-0 | 1637 |
Summa |
|
| 751000 | 196 | 11 731 |
För och getter.1 |
|
|
|
|
|
Marknadsförd slakt...... | 118 800 | 30 200 | 149 000 | 16-3 | 2 429 |
Hemslakt............... | 30 000 | 6 400 | 36 400 | 11-1 | 404 |
Summa |
|
| 185100 | 15''3 | 2 833 |
Häst. |
|
|
|
|
|
Marknadsförd slakt...... | 27 947 | 8 550 | 36 500 | 338-0 | 12 337 |
mast föregående åren — bör ha avsevärt överstigit den i slaktstatistiken redovisade.
Differensen mellan den enligt nu nämnda metod beräknade och
den redovisade slakten kan sålunda anges till omkring 124 000 djur. Under
år 1947/48 uppgick motsvarande differens till omkring 153 000 djur.
Av en jämförelse på samma sätt som i tidigare kalkyler mellan å ena sidan
det i slaktstatistiken redovisade antalet nötkreatur och å andra sidan antalet
till garverierna levererade inhemska hudar och skinn under tiden oktober
1948—mars 1949, för vilken tid nu fullständig statistik föreligger,
framgår, att en differens föreligger mellan de båda materialen även under år
1948/49. Beräkningarna enligt båda de här angivna metoderna ge sålunda
vid handen, att en viss illegal slakt har ägt rum även under det senaste
året. Liksom tidigare torde ett tillägg för denna slakt böra göras. Tillägget
har liksom tidigare gjorts i enlighet med resultaten från den först gjorda
jämförelsen. Den utanför ransoneringen verkställda slakten av nötkreatur
har sålunda upptagits till 124 000 djur. En bedömning av bland annat avgången
ur och rekryteringen av storboskapsklassen ger vid handen, att ca 21 000
storboskap under år 1948/49 icke torde ha redovisats i slaktstatistiken.
Återstoden, 103 000 djur, har fördelats på större och mindre kalv efter samma
proportioner som den redovisade kalvslakten.
Vid beräkningen av kvantiteterna oredovisat kött av nötkreatur samt värdet
av denna oredovisade slakt ha använts samma medelslaktvikter och priser
som vid beräkningen av den statistiskt redovisade slakten. Den kvanti
-
1 Enligt särskilda beräkningar; se härom i texten.
Kunql. Maj:ts proposition nr 216.
45
tets- och värdemässiga uppskattningen av den oredovisade slakten av nötkreatur
under år 1948/49 framgår av följande sammanställning.
Djurslag Storboskap ...... Större kalv...... Mindre kalv..... | Antal djur ........ 21000 ........ 33 000 ........ 70 000 | Kvantitet, re P4 | Värde, |
| Summa 124 000 | 7-2 | 18-2 |
År 19^9/50. Antalet nötkreatur till slakt beräknades i normkalkylen
med utgång dels från överväganden rörande nötkreatursstammens storlek
vid början och slutet av år 1949/50 och förutsatta förändringar under året i
stammens ålderssammansättning samt dels från en viss kalvprocent (89 %
av medelkoantalet). Med ledning av de preliminära resultaten av husdjur
sräkningen den 1 juni 1949, den för tiden 1 juni—15 september beräknade
slakten av storboskap samt en under månaderna 1 juni—15 september
1949 antagen rekrytering kan koantalet beräknas bli 1 712 000 djur vid
början av år 1949/50 eller 53 000 djur lägre än vad som antogs i normkalkylen.
Uppgifterna från kreatursräkningen samt utvecklingen av slakten under
sommaren och hösten 1949 föranleda vissa justeringar av de i normkalkylen
gjorda uppskattningarna för år 1949/50.
Rekryteringen av ungnötsgruppen under år 1949/50 har bedömts komma
att uppgå till 400 000 djur. Med utgång från rekryteringen och avgången
under åren 1947/48 och 1948/49 har vidare koantalet beräknats stiga med
21 000 djur under år 1949/50 och vid årets slut uppgå till 1 733 000 djur.
Antalet ungdjur har beräknats bli praktiskt taget detsamma som vid slutet
av år 1948/49. Slakten av storboskap har bedömts komma att uppgå till
380 000 djur. Kalvantalet i september 1950 antages öka med 7 000 djur i
jämförelse med september 1949 eller till 420 000 djur. Antalet under år 1949/
50 födda kalvar beräknas med ledning av medelkoantalet och kalvprocenten
(89 %) till 1 533 000 djur. Härav beräknas 1 126 000 kalvar till slakt. Slakten
av större kalv antages år 1949/50 bli något större än under år 1948/49.
Till följd av nedgången i det totala antalet slaktkalvar kommer antalet
mindre kalvar till slakt att minska jämfört med år 1948/49.
Avgången ur häststammen har under åren 1946/47—1948/49 varit mycket
stor, samtidigt som rekryteringen har varit avsevärt mindre än normalt.
Avgången ur häststammen (exkl. dödlighet) under år 1949/50 kan likväl
väntas bli omkring 30 000 djur. Denna avgång betraktas i kalkylen helt som
slakt. Någon särskild inkomst av hästexport har sålunda ej upptagits.
Slakten av får synes under förutsättning av en under året oförändrad fårstam
kunna upptagas till 150 000 djur.
Vid beräkningen av köttproduktionens storlek under år 1949/50 ha använts
samma medelslaktvikter som tidigare redovisats för år 1948/49.
Beräkningen av värdet av 1949/50 års produktion av kött av nötkreatur
har verkställts med utgång från de i normkalkylen beräknade priserna med
justering för de ändringar av baspriserna i partihandelsledet, som ägt rum
dels den 28 mars, dels den 13 juni i år. I fråga om får- och hästkött ha priserna
under år 1949/50 med hänsyn till bl. a. den hittillsvarande och den
sannolika framtida prisutvecklingen antagits bli respektive 350 och 180
öre/kg. Priserna innebära i jämförelse med år 1948/49 en betydande sänkning
för fårkött men en höjning för hästkött.
Köttproduktionens storlek och värde under år 1949/50 har på grundval
av de i det föregående verkställda uppskattningarna beräknats på följande
sätt.
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 216.
Djurslag | Antal slaktdjur | Medelslakt-vikt, kg | Köttpro-duktion, | Pris, öre/kg | Värde, |
Storboskap....... | ..... 380 000 | 198-6 | 75-5 | 242 | 182-7 |
Större kalv...... | ..... 405 000 | 48-5 | 19-6 | 311 | 61-0 |
Mindre kalv..... | ..... 721 000 | 19-6 | 14-1 | 212 | 29-9 |
Får............. | ..... 150 000 | 15-3 | 2-3 | 350 | 8-0 |
Häst............ | ..... 30 000 | 338-0 | 10-1 | 180 | 18-2 |
|
| Summa | 121-6 |
| 299-8 |
Delegationen har vid ovan angivna beräkning av värdet av köttproduktionen
icke tagit hänsyn till att vissa höjningar och sänkningar av priserna på
biprodukter vid slakten skett och sannolikt kommer att ske. Dessa höjningar
och sänkningar, vilka hittills i stort sett tagit ut varandra, torde sannolikt
under det kommande året medföra sänkta avräkningspriser, såvida priserna
på hela, halva och fjärdedels kroppar bli oförändrade. Vid angivandet av avräkningspriserna
i ovanstående tablå har delegationen emellertid utgått från
att om priserna på biprodukter nedgå så, att avräkningspriserna i anledning
härav måste sänkas, jordbruket skall vara berättigat att inom den fria prisbildningens
ram höja priserna på andra köttvaror, så att man kommer upp
i den nivå, som upptagits i jordbrukskalkylen. Storleksordningen av inkomstminskningen
till följd av sannolika prisförändringar på biprodukter
kan anges till cirka 10 milj. kr eller knappt 2 % av de totala inkomsterna av
slaktdjur.
Fläskproduktionen.
År 1948/49. Fullständiga statistiska uppgifter rörande svinslakten år
1948/49 föreligga t. o. in. april i år. För återstående månader ha verkställts
beräkningar på samma sätt som för nötkreatur (jfr ovan). Medelslaktvikten
för avsalusvinen har beräknats med ledning av livsmedelskommissionens
statistik över den totala avsaluslakten t. o. in. april i år och därefter med
ledning av uppgifter från slakteriföreningar. Medelslaktvikten för hemslaktade
svin har liksom tidigare antagits vara 90,o kilogram. Beräkningarna
framgå av följande sammanställning.
Antal djur
Redovisad Uppskattad
slakt sept. slakt för Summa
1948-april maj—april
c . 1949 1949
Svin.
Marknadsförd slakt. 827 758 490 200 1 318 000 88-1 116116
Hemslakt.......... 360 955 42 000 403 000 90-0_36 270
Summa 1 721 000 88-5 152 386
Liksom i fråga om nötkreatur torde i fråga om svin den före kött- och
fläskransoneringens slopande redovisade slakten även under innevarande
år icke helt ha motsvarat den slakt, som faktiskt ägt rum. Delegationen har
antagit, att den icke redovisade slakten av svin under den del av 1948/49,
varunder ransonering gällt, varit av samma storleksordning, som kan beräknas
för motsvarande tid år 1947/48 eller ca 50 000 djur. I likhet med beräkningssättet
vid tidigare kalkyltillfällen har delegationen vid fastställandet
av fläskproduktionens storlek och värde utgått från den sammanlagda
redovisade och beräknade icke redovisade slakten av svin. Delegatio
-
Medelslaktvikt,
kg
Total slaktvikt,
ton
47
Kungl. Maj:ts proposition nr 216.
nen har räknat med samma medelslaktvikt för svin utanför ransoneringens
ram som för den redovisade slakten. Vid angivandet av svinslaktens värde
har delegationen räknat med samma pris för olika delar av slakten.
År 1949/50. Kvoten mellan totalantalet producerade svin år 1948/49 (antalet
slaktsvin samt ökningen av antalet avelssvin under året) och det häremot
svarande antalet suggbetäckningar utgör 8,94. Denna kvot är, som även
i tidigare kalkyler framhållits, till följd av en viss ofullständighet i betäckmngsstatistiken
icke ett korrekt mått på det faktiska antalet slaktsvin per
betäckning. Under antagande av bl. a. oförändrad representativitet i betäckningsstatistiken
kan emellertid nämnda kvot användas för beräkning av
slaktsvin under år 1949/50. Till följd av att särskilt gynnsamma produktionsbetingelser,
såsom mild väderlek och fri tillgång till fodersäd, förelegat
under år 1948/49 är det emellertid antagligt dels att antalet slaktsvin detta år
blivit större än under normala förhållanden, dels att svinens tillväxt per dag
ökat under årets lopp, något som ej kunnat beaktas vid beräkningen av ovannämnda
produktionskvot. Med hänsyn till nu nämnda förhållanden har kvoten
justerats från 8,94 till 8,so. (Den till följd av gynnsamma produktionsbetingelser
ökade fläskproduktionen har härvid bedömts ha uppgått till ca 2
procent av den totala fläskproduktionen.)
Antages intervallet mellan betäckning och slakt bli detsamma vid 1949/50
års slut som vid dess början, kan totalproduktionen av svin på grundval av
antalet-suggbetäckningar år 1948/49 och sistnämnda utbytestal (8,so) beräknas
till 1 918 000 st. I detta antal ingår en antagen ökning av avelssvinen
under året med omkring 6 000 st. Totalproduktionen av slaktsvin under år
1949/50 kan sålunda beräknas till 1 912 000 st. Den genomsnittliga slaktvikten,
vilken beräknas till 84 kilogram vid början av år 1949/50, bär i enlighet
med antagandet om ett från årets början till dess slut oförändrat intervall
mellan betäckning och slakt, upptagits till 84 kg. (Det bör anmärkas, att
därest en nedgång i medelslaktvikten sker under år 1949/50 och blir bestående,
erliålles en viss ökning av antalet slaktsvin. Totalproduktionen av
fläsk skulle i dylikt fall icke nämnvärt påverkas.)
Medelpriset för år 1948/49 har beräknats på vanligt sätt och inkluderar
statliga pristillägg. För år 1949/50 har priset beräknats med utgång från det
i normkalkylen upptagna priset med justering för de ändringar i baspriserna
i partihandelsledet, som ägt rum i år (jfr nötkreatur ovan). Det statliga
pristillägget för svin bar sålunda icke inräknats i priset.
Beräkningarna av svinslaktens storlek under åren 1948/49 och 1949/50
ha sammanställts i följande tablå.
År slaktsvin Medelslakt- Kvantitet, Pris, Värde,
1000 st.’ vikt> k§ milj- kg öre/kg milj. kr
1948/491................. 1 771 88-5 156 7 255 399-6
1949/50 ................. 1 912 84-0 160-6 2281 2 366-22
Statliga pristillägg på kött och (läsk.
År 1949/50. Enligt Kungl. Maj :ts beslut rörande prissättningen på vissa
jordbruksprodukter den 22 april 1949 skola statliga pristillägg för slaktprodukter
utgå med ungefärligen samma belopp som de, vilka beräknats
för samma ändamål år 1948/49, eller ca 33 milj. kr. Härav beräknas 1,5
milj. kr komma att disponeras redan under år 1948/49. Enligt prisbeslutet
1 Härav i slaktstatistiken icke redovisade svin till ett antal av 50 000 st. eller 4'',''i mili. kg till
ett värde av Ilo milj. kr.
2 Exkl. statliga pristillägg.
48
Kungi. Maj.ts proposition nr 216.
skall emellertid vid kalkylens begagnande som underlag för prissättningen
hela beloppet — 33 milj. kr — påföras år 1949/50, vilket även skett i översikts-
och sammandragstabellerna. Samtidigt har nyssnämnda belopp om
1,5 milj. kr avdragits från 1948/49 års inkomstsumma, enär inkomsterna
av kött och fläsk detta år beräknats på grundval av avräkningspriser inklusive
statliga pristillägg.
Försäljning av militärhästar.
Åren 1948/49—1949/50. I samband med beräkningarna rörande husdjursantalets
förändringar ha uppgifter inhämtats från militärmyndigheterna
rörande beräknade försäljningar och inköp av militärhästar. Resultatet
av beräkningarna, vilka utförts på samma sätt som tidigare (se Kungl.
Maj :ts prop. 267/1946, s. 116), framgår av följande sammanställning.
1918/49 1949/f.O
| Antal | Milj. kr. | Antal | Milj. kr. |
Militärens inköp |
|
|
|
|
Remonter......................... | ...... 500 | 11 | 500 | 1-0 |
Övriga hästar...................... | ...... 1000 | l''6 26 | 850 | 1''3 2-3 |
Avgår |
|
|
|
|
Slakt av militärhästar .............. | ...... 1 300 | 0''7 | 950 | 0-5 |
Försäljning till jordbrukare....... | ...... 400 | 0-3 l-o | 300 | 0 3 0-8 |
Nettoinkomst för jordbruket....... |
| 1-6 |
| 1-5 |
Export av levande djur.
År 1948/49. Den export av levande djur, som förekommit sedan vårkalkylen
upprättades, har varit av mycket blygsam omfattning. På grundval
av uppgifter lämnade av Statens hästexportberedning kan hästexporten under
innevarande år sättas till 5 580 djur med ett försäljningsvärde för jordbruket
av 6 896 000 kr. Enligt av Sveriges lanthruksförbund lämnade upplysningar
kunna jordbrukarnas inkomster för exporterade nötkreatur (ca
200 djur) och svin (ca 825 djur) angivas till 221 000 respektive 388 000 kr.
Det sammanlagda värdet för jordbruket av exporten av levande djur kan
sålunda beräknas till 7,5 milj. kr.
År 1949/50. Beträffande exporten av levande djur under det kommande
året är det nu liksom i våras svårt att göra några bestämda prognoser. Såväl
från lantbruksförbundets som hästexportberedningens sida förutses en
viss mindre export av levande djur under det kommande året. Exportutsikterna
äro emellertid så osäkra, att delegationen ej heller nu ansett sig böra
insätta värdet av någon dylik export i kalkylberäkningarna för år 1949/50.
Ull.
Åren 1948/49—1949/50. Kvantiteterna ull ha liksom tidigare beräknats
med ledning av antalet tackor. Medelpriset på ull för år 1948/49 inklusive
statligt pristillägg har beräknats till 485 öre/kg. Samma pris har upptagits
för 1949/50.
Kreatursantalet.
Åren 1948/49—1949/50. Antalet djur vid slutet av år 1948/49 har beräknats
med utgång från de preliminära resultaten av husdjursräkningen
den 1 juni 1949 samt de sedvanliga korrigeringar, som erfordras, för att
erhålla antalet djur vid produktionsårets slut.
Kungl. Maj:ts proposition nr 216.
49
Tabell 4. Husdjursantalet den 15 september år 1939 samt åren 1947—1950,
1000-tal djur.
| 1939 | 1947 | 1948 | 1949 | 1950 |
Hästar. |
|
|
|
|
|
3 år och däröver............ | 502 | 461 | 430 | 409 | 391 |
Unghästar.................. | 78 | 48 | 35 | 24 | 23 |
Föl ........................ | 48 | 18 | 14 | 16 | 19 |
Summa unghästar och föl | 126 | 66 | 49 | 40 | 42 |
Summa hästar exkl. militärhästar | 628 | 527 | 479 | 449 | 433 |
Militärhästar | 7 | 18 | 17 | 16 | 16 |
Nötkreatur. |
|
|
|
|
|
Oxar ...................... | 7 | 2 | 2 | 1 | 1 |
Tjurar, 2 år och däröver---- | 31 | 29 | 25 | 24 | 24 |
Kor........................ | 1920 | 1836 | 1755 | 1712 | 1733 |
Summa oxar, tjurar och kor | 1958 | 1867 | 1782 | 1737 | 1758 |
Ungnöt .................... | 564 | 558 | 500 | 486 | 485 |
Kalvar under 1 år.......... | 467 | 399 | 393 | 413 | 420 |
Summa nötkreatur | 2 989 | 2 824 | 2 675 | 2636 | 2 663 |
Svin. |
|
|
|
|
|
Fargaltar .................. | 5 | 4 | 4 | 4 | 5 |
Modersuggor................ | 156 | 137 | 128 | 140 | 145 |
Höns. |
|
|
|
|
|
Äldre höns.................. | 8 770 | 9 324 | 10 080 | 11628 | 11700 |
Unghöns och kycklingar .... | 2 950 | 5 250 | 6 000 | 5 000 | 5 400 |
Summa höns | 11 720 | 14 574 | 16080 | 16 628 | 17 100 |
Därav inom jordbruket. |
|
|
|
|
|
Äldre höns ............... | 7 675 | 7 250 | 7 915 | 9128 | 9185 |
Unghöns och kycklingar... | 2 580 | 4 080 | 4 710 | 3 925 | 4 240 |
Summa höns | 10255 | 11830 | 12625 | 13 053 | 13 425 |
Hästantalet vid 1949/50 års slut har beräknats med utgång från hästantalet
vid samma års början samt antagen avgång ävensom beräknade
försäljningar och inköp av militärhästar. I beräkningen har även antalet
självdöda djur beaktats.
Förändringarna i nötkreatursantalet ha beträffande kor, ungnöt och kalvar
behandlats i samband med beräkningarna rörande köttproduktionen.
Antalet oxar och tjurar i september 1950 har bibehållits oförändrat i förhållande
till antalet i september 1949.
Antalet fargaltar och modersuggor antages visa en fortsatt ökning under
år 1949/50.
Förändringarna i medelantalet äldre höns (antalet i april respektive år)
och uppfödningen av unghöns och kycklingar samt jordbrukets andel i
hönsstammen ha behandlats i samband med beräkningarna rörande äggproduktionen.
Antalet äldre höns i september respektive år beräknas liksom
i tidigare kalkyler vara 10 procent lägre än antalet i april. 4
4 Iiihang till riksdagens protokoll 1949. 1 samt. Nr 216.
50
Kungl. Maj.ts proposition nr 216.
Tabell 5. Husdjursantalet den 15 september år 1939 samt åren 1947—1950,
värderat i 1938/39 års priser.
| Pris |
| Kreaturskapital i milj. kronor |
| ||
| kronor |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
| pr st. | 1939 | 1947 | 1948 | 1949 | 1950 |
Hästar. |
|
|
|
|
|
|
3 år och däröver1 .......... | 675 | 338-9 | 311-2 | 290-2 | 276-1 | 263-9 |
Unghästar.................. | 750 | 58-5 | 36-0 | 26-2 | 18-0 | 17-2 |
Föl ........................ | 300 | 14-4 | 5-4 | 4-2 | 4-8 | 5-7 |
Summa |
| 411-8 | 3526 | 320-6 | 298-9 | 286-8 |
Nötkreatur. |
|
|
|
|
|
|
Kor, tjurar och oxar........ | 370 | 724-5 | 690-8 | 659-3 | 642-7 | 650-5 |
Ungnöt .................... | 325 | 183-3 | 181-4 | 162-5 | 158-0 | 157-6 |
Kalvar..................... | 100 | 46-7 | 39-9 | 39-s | 41-3 | 420 |
Summa |
| 954-5 | 9121 | 8611 | 842-0 | 850-1 |
Svin. |
|
|
|
|
|
|
Fargaltar .................. | 225 | 1-1 | 0-9 | 0-9 | 0-9 | 11 |
Modersuggor................ | 135 | 21-1 | 18-5 | 17-3 | 18-9 | 19-6 |
Summa |
| 22-2 | 194 | 18-2 | 19-8 | 207 |
Höns.1 2 |
|
|
|
|
|
|
Äldre höns.................. | 3 | 23-0 | 21-8 | 23-7 | 27-4 | 27-6 |
Unghöns och kycklingar...... | 2 | 5-2 | 8-2 | 9-4 | 7-8 | 8-5 |
Summa |
| 28-2 | 30-0 | 331 | 35 2 | 36-1 |
Totalsumma |
| 1 416-7 | 1314 1 | 1233 3 | 1195-9 | 1193 7 |
Värdeförändring från närmast |
|
|
|
|
|
|
föregående år............... |
| — | - 45-2 | -81-i | - 37-1 | + 2-2 |
Jordbrukets kostnader.
1. Handelsgödsel och kalk.
Handelsgödsel.
Åren 1948/49 och 1949/50. Preliminära uppgifter rörande förbrukningen
av handelsgödsel under gödselåret 1948/49 ha erhållits från livsmedelskommissionens
avdelning för vegetabiliska produkter. Avdelningen har även
lämnat uppgifter om den beräknade förbrukningen av handelsgödsel under
gödselåret 1949/50. Priserna på handelsgödsel avse liksom tidigare stockholmsområdet
och äro beräknade som ovägda medeltal av månadspriserna.
Kvantiteter, priser och värdesummor återfinnas i tabell 8.
Förbrukningen av flertalet gödselslag under år 1949/50 beräknas nu bli
av samma storlek som man antog i normkalkylen. Förbrukningen av
chilesalpeter väntas dock öka, då importen beräknas bli större än vad man
tidigare antagit. Även förbrukningen av superfosfat antages nu bli större
— 425 milj. kg mot 400 milj. kg i normkalkylen. Förbrukningen beräknas
nämligen redan under innevarande år ha nått en kvantitet av 424 milj. kg.
Endast i fråga om kalkkväve upptages nu en lägre kvantitet än i norm
-
1 Exkl. militärhästar.
2 Exkl. höns utanför jordbruket.
Kungi. \laj:ts proposition nr 216.
51
Tabell 6. översikt över Jordbrukets inkomster åren 1938/39, 1948/49—1949/50.
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1949/50 |
|
| |
Varuslag m. m. |
| 1938/39 |
| 1948/49 | Vårkalkylen | Reviderade beräkningar | ||||||
Kvantitet milj. kg | Pris öre/kg | Värde milj. kr | Kvantitet milj. kg | Pris öre/kg | Värde milj. kr | Kvantitet milj. kg | Pris öre/kg | Värde | Kvantitet | Pris öre/kg | Värde | |
Höstvete.......... | 556 | 16-95 | 94-2 | 375 | 28-61 | 107-3 | 296 | 29-35 | 86-9 | 326 | 29-71 | 96-» |
Vårvete.......... | 108 | |18-80 | 20-3 | 219 | 34-63 | 75-8 | 186 | 35-10 | 65-3 | 174 | 34-47 | 60-0 |
Råg.............. | 247 | 15-96 | 394 | 253 | 29-01 | 73-4 | 186 | 29-00 | 53-9 | 202 | 29-14 | 58-9 |
Korn............. | 96 | 14*02 | 13-5 | 93 | 27-50 | 25-6 | 76 | 25-50 | 19-4 | 76 | 26-50 | 20-1 |
Fraktersättning ... | — | — | — | — | — | 0-8 | — |
| 0-6 | — | — | 0-6 |
Havre............ | 132 | 11-57 | 15-3 | 119 | 21-75 | 25-9 | 126 | 21-75 | 27-4 | 121 | 22-75 | 27-5 |
Matärter ........ | 15-0 | 19-14 | 2-9 | 18-8 | 44-44 | 8-4 | 16-5 | 44-44 | 7-3 | 15-7 | 44-44 | 7-0 |
Oljeväxter........ | — | — | — | — | — | 95-7 | — | — | 113-2 | — | — | 165-4 |
Spånadsväxter .... | — | — | — | — | — | 5-1 | — | — | 5-2 | — | — | 5-1 |
Potatis, mat-...... | 755 | 5-72 | 43-2 | 900 | 1110 | 99-9 | 905 | 12-00 | 108-6 | 875 | 12-00 | 105-0 |
> , fabriks- .. | 273 | 4-50 | 12-3 | 315 | 8-69 | 27-4 | 255 | 9-00 | 23-0 | 225 | 9-00 | 20-2 |
Sockerbetor ...... | 1834 | 2''99 | 54-8 | 1808 | 5-90 | 106-7 | 1608 | 5-90 | 94-9 | 1725 | 5-91 | 101-9 |
Hö............... | 88 | 5-64 | 50 | 70 | 12-90 | 9-0 | 70 | 12-00 | 8-4 | 70 | 12-00 | 8-4 |
Halm ............ | 42 | 2-19 | 0 9 | 40 | 2-60 | 1-0 | 40 | 2-56 | 1-0 | 39 | 2-60 | 1-0 |
Köksväxter ...... | — | — | 13-9 | — | — | 44-6 | — | — | 47-9 | — | — | 44-6 |
Mejerimjölk ...... K-mjölk utanför | 3129 | I3''5ö | 424-4 | 3 540 | 28-06 | 993-5 | 3 654 | 25-40 | 902-6 | 3 615 | 28-26 | 1021-2 |
mejeri.......... K-mjölk till hem- | 240 | 18-87 | 45-3 | 170 | 2966 | 50-8 | 170 | 29-54 | 50-2 | 170 | 29-56 | 50-3 |
maförbrukning.. | 537 | 13-86 | 74-4 | 457 | 30-82 | 140-8 | 449 | 30-82 | 138-4 | 449 | 30-82 | 138-4 |
Lantsmörmjölk.... | 420 | 10-77 | 45*2 | 147 | 18-52 | 25-9 | 140 | 18-00 | 25-2 | 140 | 19-20 | 26-9 |
mjölk.......... | — | — | 3-5 | — | — | 70-0 | — | — | 75-0 | — | — | 70-0 |
Ägg.............. | 53-8 | 141 | 75-1 | 659 | 265 | 174-6 | 69-9 | 250 | 174-8 | 67-5 | 230 | 155-2 |
Slakt av fjäderfä .. | — | — | 5-9 | — | — | 18-7 | — | — | 20-8 | — | — | 18-7 |
Storboskap1 ...... | 89-0 | 105 | 93''5 | 74-6 | 231 | 172-3 | 74-5 | 194 | 144-6 | 75-5 | 242 | 182-7 |
Kalv, större1 ..... | 34-3 | 151 | 51-8 | 18-7 | 326 | 60-9 | 17-5 | 281 | 49-2 | 19-6 | 311 | 61-0 |
> , mindre1 ... . | 13-1 | 98 | 12-8 | 16-1 | 236 | 38-0 | 15-9 | 192 | 30-6 | 14-1 | 212 | 29-9 |
Får1 ............. | 3-4 | 174 | 5-9 | 2-8 | 439 | 12-3 | 2-4 | 460 | 11-0 | 2-3 | 350 | 8-0 |
Häst1 ............ | 11-8 | 44 | 5-2 | 12-3 | 165 | 20-3 | 9-9 | 145 | 14-4 | 10-1 | 180 | 18-2 |
Svin1 ............ Statligt pristillägg | 145-6 | 135 | 196-6 | 156-7 | 255 | 399-6 | 166-9 | 258 | 430-6 | 160-6 | 228 | 366*2 |
på kött och fläsk | — | — | — | — | — | — 1-6 | — | — |
| — | _ | 33-0 |
Militärhästar...... | — | — | 0-5 | — | — | 1-6 | _ | — | 1-5 | _ | _ | 1-5 |
Ull .............. Export av levande | 0-7 | 185 | 1-3 | 0-6 | 485 | 30 | 0-6 | 485 | 2-8 | 06 | 485 | 2-6 |
djur............ | — | — | 5-6 | — | — | 7-5 |
| —* | — | — | — | — |
Summa inkomster | — | — | 1 362 7 | — | — | 2 894-4 | — | — | 2 734 6 | — | _ | 2 906 4 |
Index Förändringar i krea- | — | — | 100-0 | — | — | 212-4 | — | — | 200-7 | — | — | 213-8 |
turskapitalet ... | — | — | — | — | — | - 37-1 | — | — | + 4-2 | — | — | - 2-2 |
Summa | — | — | 1362-7 | — | — | 2 857-3 | — | — | 2 738-7 | — | — | 2 904 2 |
Index | — | — | 1000 | — | — | 209-7 | — | — | 201-0 | — | — | 213-1 |
1 Siffrorna avse den totala slakten. I fråga om år 1948/49 har den utanför ransoneringens ram
verkställda slakten av nötkreatur och svin beräknats till följande kvantiteter och belopp: för
storboskap 4''2 milj. kg (9''7 milj. kr), för större kalv 16 (15''2), för mindre kalv 1-4 (3 8) samt
för svin 4-8 (1T0).
52 Kungl. Maj:ts proposition nr 216.
Tabell 7. Sammandrag av jordbrukets Inkomster åren 1938/39, 1948/49 och 1949/50.
|
|
| 1949/50 | |
| 1938/39 | 1948/49 | Vårkalkvlen | Reviderade |
|
|
| 1949 | beräkningar |
Brödsäd........................... | 153-9 | 257-3 | 206-7 | 216-4 |
Övrig spannmål.................... | 31-7 | 59-9 | 54-1 | 54-6 |
Potatis och sockerbetor............. | 110-3 | 234-0 | 226-5 | 227-1 |
Stråfoder.......................... | 5-9 | 10-0 | 9-4 | 9-4 |
Olje- och spånadsväxter............ | — | 100-8 | 118-4 | 170-5 |
Köksväxter........................ | 13-9 | 44-6 | 47-9 | 44-6 |
Summa vegetabiliska produkter | 315 7 | 706-6 | 663 0 | 722-6 |
Index | 100-0 | 223-8 | 210-0 | 228-9 |
Mjölk och mejeriprodukter.......... | 599-8 | 1 280-5 | 1191-4 | 1 306-8 |
Ägg och slaktfjäderfä............... | 81-0 | 193-3 | 195''6 | 173-9 |
Slaktdjur.......................... | 365-8 | 701-9 | 680-2 | 699-0 |
Övrigt............................. | 7-4 | 12-1 | 4-3 | 4-1 |
Summa animaliska produkter | 1 047 0 | 2187-8 | 2 071-5 | 2183-8 |
Index | 100-0 | 209-0 | 197-9 | 208-6 |
Samtliga inkomster | 1862 7 | 2 894-4 | 2 734 5 | 2 906-4 |
Index | 100-0 | 212-4 | 200-7 | 213-3 |
Förändringar i kreaturskapitalet | — | -37-1 | + 4-2 | -2-2 |
Summa | 1 362 7 | 2857-3 | 2 748-7 | 2 904-2 |
Index | 100-0 | 209-7 | 201-0 | 213-1 |
kalkylen. Anledningen härtill är att den inhemska produktionskapaciteten
icke vuxit i den takt, man räknat med.
Priset på svavelsyrad ammoniak år 1949/50 beräknas bli oförändrat från
år 1948/49. Även priset på den del av chilesalpetern, som väntas bli försåld
till sockerbetsodlare, har upptagits oförändrat. Återstoden av chilesalpetern
beräknas komma att säljas till ett pris som med 3 kr/dt överstiger kalksalpeterpriset.
Sistnämnda pris kommer att nedgå efter utgången av år
1948/49 till följd av sänkta importpriser. Även priset på kalkkväve har
undergått en sänkning, medan priset på kalkammonsalpeter höjts något
till följd av ökat frakttillägg. Priserna på kali, superfosfat och thomasfosfat
bli något sänkta under år 1949/50, vilket sammanhänger med en sänkning
av kredittilläggen i samband med en viss avkortning av kreditperioden''
för nämnda gödselslag. I fråga om superfosfat har vid detta kalkyltillfälle
hänsyn tagits till det högre priset på kornad superfosfat. Då omkring hälften
av superfosfatförbrukningen numera utgöres av sådan vara, har ett enkelt
medeltal av priserna för kornad och icke kornad vara använts (prisskillnaden
utgör 0,80 kr/dt år 1949/50).
Till belysning av försörjningen med handelsgödsel har i följande tablå
sammanställts vissa uppgifter. Som framgår av denna är den för år 1949/
50 beräknade förbrukningen av samtliga gödselslag betydligt större än under
såväl förkrigstiden som krisåren. Endast i fråga om kali har, som synes,
under ett år (1947/48) förbrukningen varit av ungefär samma storlek
som den för år 1949/50 beräknade förbrukningen.
Översikt över försörjningen med handelsgödselmedel, milj. kg.
Gödselslag 1920/29 | 1930/39 | 1938/39 | 1939/40// 1944/45 | 1946/47 | 1947/48 | 1948/49 | 1949/50 | |
Kvävehaltiga (15-5%) | 70 | 150 | 179 | 225 | 268 | 243 | 253 | 315 |
Fosfat (20 %)..... | 170 | 250 | 305 | 200 | 335 | 368 | 424 | 427 |
Kali (40/.)........ | 60 | 75 | 88 | 90 | no | 133 | 100 | 130 |
Kungl. Maj.ts proposition nr 216. 53
Tabell 8. Kostnadsberäkning för handelsgödsel och jordbrukskalk.1
| 1938/39 | 1948/49 | 1949/50 | |||||
för- brukn. ton, (kr/dt) | milj. kr | för- brukn. ton, (kr/dt) | milj. kr | enl. vårkalkylen | reviderade siffror | |||
för- brukn. ton, (kr/dt) | milj. kr | för- brukn. ton, (kr/dt) | milj. kr | |||||
Chilesalpeter:........ | 47 000 | 8-17 | 22 000 | 5-06 | 20 000 | 4-60 | 25 000 | 5-75 |
betodlare......... | (17''38) |
| (23--) |
| (23--) |
| (23--) |
|
övriga jordbrukare |
|
|
|
|
|
| 20000 |
|
|
|
|
|
|
|
| (24-80) | 4-96 |
Kalksalpeter........ | 66 000 | 11-01 | 93 000 | 20-96 | 120 000 | 27-05 | 120 000 | 26-16 |
(16-68) |
| (22-54) |
| (22-54) |
| (21-80) |
| |
Kalkkväve.......... | 29 000 | 4-98 | 48000 | 12-09 | 60 000 | 15-11 | 55 000 | 1344 |
| (17-18) |
| (25-19) |
| (25-19) |
| (24-44) |
|
Svavelsyrad amm. .. | 21 000 | 3-36 | 10 000 | 2-72 | 11000 | 2-99 | 11000 | 2-99 |
(16--) |
| (27-20) |
| (27-20) |
| (27-20) |
| |
Kalkammonsalpeter . | 4 200 | 0-67 | 68 000 | 13-39 | 70 000 | 13-78 | 70 000 | 13-85 |
(15-85) |
| (19-69) |
| (19-69) |
| (19-79) |
| |
Kalisalt 40 %........ | 88 400 | 10-94 | 100 000 | 20-67 | 130 000 | 26-87 | 130 000 | 26-82 |
| (12-37) |
| (20-67) |
| (20-67) |
| (20-63 |
|
Superfosfat 19—20 % | 281 000 | 20-37 | 424 000 | 56-19 | 400 000 | 51-12 | 425 000 | 55-72 |
(7-25) |
| (13-23) |
| (12-78) |
| (13-11) |
| |
Benmjöl............ | 2 700 | 0-29 | — | — | — | — | — | — |
| (10-80) |
|
|
|
|
|
|
|
Thomasfosfat....... | 22 000 | 1-53 | 12 000 | 1-61 | 14 000 | 1-88 | 14 000 | 1-87 |
| (6-95) |
| (13-40) |
| (13-40) |
| (13-35) |
|
Summa |
| 6132 |
| 132-60 |
| 143-40 |
| 151-56 |
Index ...... |
| lOOo |
| 216-2 |
| 233-9 |
| 247-2 |
Jordbrukskalk...... | 306 700 | 5''40 | 332 800 | 8-83 | 332 800 | 8-66 | 332 800 | 8-90 |
| (1-760) |
| (2-653) |
| (2-604) |
| (2-674) |
|
Summa |
| 06*72 |
| 14143 |
| 152-06 |
| 160-46 |
Index ...... |
| 100-0 |
| 212-0 |
| 227-9 |
| 40-6 |
Kalk.
Åren 1948/49 och 1949/50. Någon justering av de i normkalkylen upptagna
kvantiteterna har icke kunnat verkställas, enär nya kvantitetsuppgifter
erhållas först i början av år 1950. Priserna på kalk ha beräknats efter
samma principer som i normkalkylen.
Kvantiteter, priser och värdesummor återfinnas i tabell 8.
2. Kostnad för inköpt utsäde.
Åren 1948/49 och 1949/50. Denna kostnadspost avser liksom i tidigare
beräkningar de merkostnader (kostnader för rensning, handelskostnader
in. in.), som jordbruket får vidkännas vid inköp av utsäde. Kostnaderna
avse liksom tidigare endast spannmålsutsädet.
Kostnaderna för 1947/48 ha av livsmedelskommissionens avdelning för
vegetabiliska produkter beräknats till 6,5 milj. kr. Enär inga nämnvärda
förändringar inträtt i de till grund för beräkningen liggande uppgifterna,
har denna summa tillämpats även för åren 1948/49 och 1949/50. 1
1 friserna på handelsgödselmedel, vilka iiro ovägda medeltal av månadspriserna inom stock"
holinsområdet, avse liksom kvantiteterna gödselår.
54
Kungi. Maj:ts proposition nr 216.
3. Köpfodermedel.
Åren 1948/49 och 1949/50. Beträffande produktionsåret 1948/49 ha preliminära
uppgifter erhållits. I fråga om produktionsåret 1949/50 har en
förnyad prognos verkställts med ledning av nu kända uppgifter rörande
produktion, import, övergångslager, slaktens omfattning, förmalningsplaner
in. in. Härjämte har hänsyn tagits till de prisändringar, som ägt rum
sedan det senaste kalkyltillfället eller som väntas komma att äga rum. Vidare
ha beräkningarna av kostnaderna för foder till äggproduktionen utanför
jordbruket reviderats i anslutning till prognosen rörande äggproduktionen
samt med hänsyn till förändringar i priserna på olika fodermedel.
Beräkningarna rörande kostnaderna för köpfodermedel redovisas i tabellerna
9 och 10. I det följande lämnas några kortfattade kommentarer till
de i tabellerna lämnade uppgifterna.
Kraftfoder. Prognosen rörande kraftfoder har verkställts i samråd med
livsmedelskommissionens foderbyrå samt Svenska spannmålsaktiebolaget.
Då viss försäljning av importerat korn och havre ägt rum under senare
delen av 1948/49 och väntas ske även under år 1949/50, ha särskilda kostnadsposter
införts för dessa varuslag. Kornet har under år 1948/49 försålts
till förbrukare med tillämpande av samma pris som för majs. För havre
har i beräkningarna för år 1948/49 använts förbrukarpriset för vithavre.
Förbrukningen av majs, korn och havre år 1949/50 har sammanlagt antagits
bli något större än under år 1948/49. Priserna på dessa tre kraftfoderslag
har delegationen beräknat i samråd med Svenska spannmålsaktiebolaget.
Förbrukningen av oljekraftfoder år 1949/50 har beräknats under förutsättning
att ransoneringen på varan slopas. Någon separat försäljning av
raps- och senapsmjöl har icke antagits komma att äga rum under år 1949/
50. För vete-, råg- och kornkli lämnas i följande tablå vissa detaljer ur beräkningarna
av förbrukningen. Det må nämnas, att den beräknade förbrukningen
av inhemskt vete- och rågkli utgår från bl. a. att förmalningen
av vete och råg under år 1949/50 blir något större än under innevarande
år samt att nuvarande utmalningsbestämmelser slopas, vilket beräknas
medföra en höjning av kliprocenten. Totalförbrukningen av vete- och rågkli
under år 1949/50 antages bli densamma som under år 1948/49. Priserna
på korn- och havrekli år 1949/50 ha, då de tidigare använda normalpriserna
numera slopats, beräknats med ledning av uppgifter från kvarnar. (Kvantiteterna
i tablån äro angivna i ton.)
Vetekli | Från handelskvarnar............ » övriga kvarnar ........... Import och lagerförbrukning .... | 1948/49 ......... 95 000 ......... 11400 ......... 95 000 | 1949/50 no 000 11 400 |
|
| Summa 201 400 | 180 000 |
Rågkli | Från handelskvarnar............ » övriga kvarnar............ | ......... 12 500 ......... 2 200 | 34 300 |
|
| Summa 14 700 | 36 500 |
Kornkli | Från handelskvarnar............ Husbehovsförmalning i Norrland . | ......... 1 300 ......... 6 250 | 1 300 |
|
| Summa 7 550 | 7 550 |
Under rubriken »Övrigt» har införts den beräknade förbrukningen av
riskli, vilket användes vid framställning av hönsfoderblandningar. Riskliet
betalas efter gällande förbrukarpris för blandsäd, vilket även använts i beräkningarna.
Kungl. Maj.ts proposition nr 216.
55
De i kalkylen för år 1949/50 använda priserna för kraftfoder avse i enlighet
med de nya bestämmelserna om handeln med fodermedel priser till
förbrukare i vissa större importhamnar. Det nya systemet innebär, att fraktkostnaderna
från importorten till förbrukningsorten, vilka under krisåren
bestritts av statsmedel, nu skola belasta förbrukarna. I förhållande till krisåren
uppstår sålunda en ökad kostnad för jordbruket. I jämförelse med kalkylens
basår medför emellertid den nya prisbasbestämningen en återgång
till de före kriget rådande förhållandena. De i kalkylen för år 1938/39 använda
priserna äro nämligen beräknade basis vissa större importhamnar.
De under krisåren av staten lämnade fraktbidragen, vilka i förhållande till
basåret inneburit en minskning av jordbrukets kostnader för kraftfoder
(i basen huvudsakligen oljekraftfoder, kli och majs), ha ej beaktats i kalkylen.
Det bör i detta sammanhang tilläggas att systemet med fraktbidrag
för inköpt kraftfoder under krisåren var en nödvändig följd av att kompensation
i form av fraktersättningar lämnades jordbrukarna för deras extra
kostnader och besvär med fodersädsavståendet och fodermedelsregleringen
över huvud taget.
Under senare år ha utgått särskilda regleringsavgifter på foderblandningen
för fjäderfän. Dessa avgifter, vilka av partihandlare inbetalats till Svenska
spannmålsaktiebolaget, ha utgjort en extra kostnad för äggproduktionen
utöver de råvarupriser på olika fodermedel, som redovisas i kostnadskalkylen,
och borde rätteligen ha ingått i denna, vilket dock ej varit fallet. Med
hänsyn till att nämnda regleringsavgifter komma att slopas vid ingången
av år 1949/50, ha desamma ej heller medtagits i förevarande kalkyl.
Fabriksavfall. I fråga om melass, betmassa och betfor ha uppgifter om
den beräknade förbrukningen erhållits från Svenska sockerfabriksaktiebolaget.
Förbrukningen av drank har som vanligt beräknats under förutsättning
att varje hektoliter potatis vid brännvinstillverkning ger 1 hektoliter
drank och att potatisens hektolitervikt är 70 kg. Förbrukningen av drav
har även som vanligt beräknats under förutsättning att 1 ton korn ger
9,3 hektoliter drav.
Animaliskt foder m. m. Uppgifter om kvantiteter och priser ha lämnats
av livsmedelskomissionens foderbyrå. I förhållande till normkalkylen räknar
byrån nu för år 1949/50 med lägre förbrukning av köttfoder- och blodmjöl
samt fiskensilage men högre förbrukning av dinatriumfosfat och blandade
mineralfoder. Förändringarna stå i huvudsak i samband med en förändrad
bedömning av den inhemska produktionens omfattning av ifrågavarande
varuslag. Priserna ha icke förändrats i jämförelse med normkalkylen
utom i fråga om fodertran. Priset på denna vara väntas med hänsyn
till sänkta importpriser komma att sjunka.
Kostnader för foder till äggproduktion utanför jordbruket. Några förändringar
i metoderna att beräkna denna kostnad ha icke skett (rörande
beräkningsmetoderna se Kungl. Maj :ts prop. 280/1947 s. 134—136). Hänsyn
har som redan tidigare nämnts endast tagits till förändringar i kvantiteter
och priser.
56
Kungl. Maj:ts proposition nr 216.
Tabell 9. Kostnadsberäkning för fodermedel.
| 1938/39 | 1948/49 | 1949/50 | |||||
|
|
|
|
| enl. vårkalkylen | reviderade | siffror | |
| förbrukn. | ... | förbrukn. | ... |
|
|
|
|
| ton |
| ton |
| förbrukn. |
| förbrukn. |
|
| (kr/dt) | kr | (kr/dt) | kr | ton | milj. | ton | milj. |
A. Kraft foder. |
|
|
|
| (kr/dt) |
| (kr/dt) |
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
Majs............... | 95 300 | 1693 | 102 000 | 27-50 | 85 000 | 22-92 | 80 000 | 21-20 |
| (17-76) |
| (26-96) |
| (26-96) |
| (26-50) |
|
Kom............... | — | — | 2 000 | 0-54 | — | — | 37 000 | 9-44 |
|
|
| (26-96) |
|
|
| (25-50) |
|
Havre.............. | — | — | 12 000 | 2-79 | — | — | 5 000 | 1''18 |
|
|
| (23-22) |
|
|
| (23-50) |
|
Kli av vete......... | 133 750 | 1708 | 201 400 | 44-61 | 211 400 | 46-83 | 180 000 | 39-87 |
| (12-77) |
| (22-15) |
| (22-15) |
| (22-15) |
|
> > råg ......... | 27 900 | 314 | 14 700 | 311 | 22 300 | 4-72 | 36 500 | 7-72 |
| (11-24) |
| (21-15) |
| (21-15) |
| (21-15) |
|
» > havre....... | 20 850 | 1-86 | 22 000 | 3''33 | 23 000 | 3-48 | 22 000 | 1-98 |
| (8-90) |
| (15-16) |
| (15-15) |
| (9-00) |
|
» » korn........ | 13 500 | 1-52 | 7 550 | 1-14 | 8 250 | 1-25 | 7 550 | 0-76 |
| (11-24) |
| (15-15) |
| (15-16) |
| (10-00) |
|
»Övrigt»............ | 4 000 | 0-45 | 1900 | 0-46 | — | — | 1700 | 0-41 |
| (11-24) |
| (24-22) |
|
|
| (24-22) |
|
Linkakor och -mjöl.. | 21000 | 452 | — | — | — | — | — | — |
| (21-52) |
|
|
|
|
|
|
|
Raps- och senapsmjöl | — | — | 3 200 | 1-09 | 7 000 | 2-38 | — | — |
|
|
| (34-00) |
| (34-00) |
|
|
|
Övrigt oljekraftfoder | 220 000 | 4503 | 174 000 | 62-90 | 168 000 | 60-73 | 200 000 | 72-30 |
| (20-47) |
| (36-15) |
| (36-15) |
| (36-15) |
|
Summa |
| 9053 |
| 147-47 |
| 142-31 |
| 154-86 |
B. Fabriksavfall. |
|
|
|
|
|
|
|
|
Melass: |
|
|
|
|
|
|
|
|
betodlare ........ | ) |
| ( 20 800 | 1-30 | 22 000 | 1-43 | 21000 | 1-40 |
| ( 53 260 | 3-7J | J (6-26) |
| (6-50) |
| (6-67) |
|
övriga jordbrukare | ( (6-96) |
| 1 23 800 | 4-76 | 16 200 | 324 | 20 400 | 4-08 |
| ) |
| ^ (20-00) |
| (2000) |
| (20-00) |
|
Sockersnitsel........ | 7 900 | 057 | — | — | _ | — | — | — |
| (7-28) |
|
|
|
|
|
|
|
Betmassa: |
|
|
|
|
|
|
|
|
betodlare ......... | ] |
| ( 809 500 | 2-63 | 721000 | 233 | 774 000 | 252 |
| U 007 000 | 2-59 | 1 (0-325) |
| (0-323) |
| (0-326) |
|
övriga jordbrukare | I (0-25) |
| ) 2 300 | 0*03 | 2 500 | 0''03 | 2 300 | 0*03 |
| J |
| l (1-204) |
| (1-170) |
| (1-204) |
|
Betfor: |
|
|
|
|
|
|
|
|
betfröodlare....... |
|
| 300 | 0-07 | 300 | 0-07 | 300 | 0''07 |
|
|
| (22-60) |
| (22-60) |
| (22-60) |
|
betodlare ......... | ’ |
| 100 | 001 | 5 500 | 0-96 | 100 | 001 |
|
|
| j (12-00) |
| (17-50) |
| (12-00) |
|
övriga jordbrukare |
|
| 12 400 | 2-60 | 12 500 | 2-62 | 12 400 | 2-60 |
|
|
| { (21-00) |
| (21-00) |
| (21-00) |
|
Drank, hl .......... | 1681000 | 0-42 | 1 357 000 | 0-54 | 1 429 000 | 0*57 | 2 000 000 | 0-80 |
| (0-25) |
| (0*40) |
| (0-40) |
| (0-40) |
|
Drav, hl............ | 425 900 | 0-45 | 316 000 | 0-63 | 326 000 | 0-65 | 381 000 | 0-76 |
| (1-05) |
| (2-00) |
| (2-00) |
| (2-00) |
|
Summa |
| 7-67 |
| 12-57 |
| 11-90 |
| 12-27 |
Kungl. Maj.ts proposition nr 216.
Tabell 9 (forts.).
57
| 1938/39 | 1948/49 |
| 1949/50 |
| |||
| förbrukn. ton (kr/dt) |
| förbrukn. ton (kr/dt) |
| enl. vårkalkylen | redovisade siffror | ||
C. Animaliskt foder | milj. kr | milj. kr | förbrukn. ton (kr/dt) | milj. kr | förbrukn. ton (kr/dt) | milj. kr | ||
m. m. Köttfodermjöl....... | 2 665 | 0-47 | 4 600 | 1-44 | 5 350 | 1-69 | 5100 | 161 |
Blodmjöl........... | (17-70) 122 | 0-04 | (31-40) 125 | 0-07 | (31-50) 200 | 0-11 | (31-50) 140 | 0-08 |
Foderbenmjöl....... | (31-50) 911 | 0’19 | (53-50) 5 800 | 1-64 | (55-00) 6 250 | 1-73 | (55-00) 6 250 | 1-77 |
Dikalciumfosfat..... | (20-50) 1052 | 0-22 | (28-30) 3 700 | 1-44 | (27-70) 4 000 | 1-56 | (28-30) 4 000 | 1-56 |
Dinatriumfosfat..... | (21-00) 609 | 0-12 | (39-00) 3 000 | 1-44 | (39-00) 1650 | 0-79 | (39-00) 3 200 | 1-54 |
Blandat mineralfoder | (20-00) 5 254 | 1-89 | (48-00) 11000 | 4-87 | (48-00) | 4-43 | (48-00) | 5-76 |
Fiskmjöl............ | (35-90) 5 461 | 1-26 | (44-30) 4 600 | 2-44 | (44-30) 5 000 | 2-60 | (44-30) 5 000 | 2-60 |
Fiskehsilage......... | (23-00) |
| (53-00) 2 300 | 038 | (52-00) 2 500 | 0-42 | (52-00) 1700 | 0-28 |
Fodertran.......... | 1550 | 2-06 | (16-6-0) 2 050 | 6-15 | (16-60) 2 050 | 6-15 | (16-60) 2 050 | 5-43 |
Vitaminfodermedel .. | (133-00) 44 | 0-07 | (300-00) 2 000 | 405 | (300-00) 2 400 | 486 | (265-00) 2 400 | 486 |
Foderjäst .......... | (152-00) |
| (202-60) 150 | 0-08 | (202-50) 150 | 0*08 | (202-50) 150 | 0-08 |
Summa |
| 6-32 | (55-00) | 24-00 | (55"0u) | 24-42 | (55-00) | 25" 5 7 |
Tabell 10. Sammandrag av kostnader för köpfoder, milj. kr.
|
|
| 1949/50 | |
| 1938/39 | 1948/49 | enl. vår- | reviderade |
|
|
| kalkylen | siffror |
Kraftfoder................ | 9053 | 147-47 | 142-31 | 154-86 |
Fabriksavfall.............. | 7-67 | 12-57 | 11-90 | 12-27 |
Animaliskt foder m. m..... | 6-32 | 24-00 | 24-42 | 25-57 |
Summa | 104 52 | 184-04 | 178-63 | 192-70 |
Index | ioo-o | 176-1 | 170-9 | 184-4 |
Avgår kostnader för foder |
|
|
|
|
till äggproduktionen utan- |
|
|
|
|
för jordbruket .......... | 6''27 | 27-40 | 29-09 | 27-88 |
Nettosumma | 98-25 | 150 64 | 149 54 | 164-82 |
Index | 100-0 | 159-4 | 152-2 | 167-8 |
58 Kungl. Maj ds proposition nr 216.
4. Maskiner och redskap (avskrivning och underhåll).
A vskrivnings kostnader. För beräknandet av jordbrukets avskrivningskostnader
för maskiner och redskap föreligga nu icke några andra primäruppgifter
än de, som funnos tillgängliga vid upprättandet av vårkalkylen 1949.
Någon justering av denna kostnadspost har sålunda icke kunnat göras.
Underhållskostnader. Vid upprättandet, av vårkalkylen 1949 funnos uppgifter
tillgängliga beträffande jordbrukets sammanlagda kostnader för reparationer
och underhåll av maskiner och redskap inklusive traktorer år 1947
enligt livsmedelskommissionens deklarationsundersökning. Några ytterligare
primäruppgifter från denna undersökning föreligga ännu icke. Däremot har
en justering kunnat verkställas beträffande framräkningen av kostnadssumman
enligt deklarationsundersökningen för år 1947. Justeringen står i samband
med såväl förändring i lönerna till arbetare vid reparationsverkstäder
som en mindre höjning av prisindexen för reservdelar.
Vid de närmast föregående kalkyltillfällena har beräknandet av index över
löneutvecklingen baserats på uppgifter över genomsnittliga timförtjänster
för arbetare vid mekaniska verkstäder, vilka uppgifter ställts till förfogande
genom Landsorganisationen. Då denna statistik icke längre kan fullföljas,
och då statistik nu finnes tillgänglig inom socialstyrelsen beträffande utvecklingen
av lönerna till arbetare vid reparationsverkstäder, har i föreliggande
beräkning sistnämnda statistik tillämpats. Någon svårighet att i detta fall
övergå till en ny indexserie föreligger icke, eftersom det endast gäller en
framräkning av en känd kostnadssumma för kalenderåret 1947. Man är
sålunda icke beroende av indextal för tidigare år. Det må vidare understrykas,
att nu tillämpad indexserie avser löner till arbetare vid reparationsverkstäder,
varför denna serie bättre än förut tillämpade indextal borde
kunna motsvara den löneutveckling, som här bör inregistreras.
Tabell 11. Löneutvecklingen lör verkstadsarbetare och prisutveckling
iör reservdelar.
Index för löne-utvecklingen | Prisindex för | Vägd index | |
0"60 x a | 1947 = 100 | ||
a | b | C | d |
100-0 | 100-0 | 100-0 |
|
180-7 | 169-4 | 176-2 | 100-0 |
192-7 | 182-1 | 188-5 | 107-0 |
(192-7) | (187-8) | (190-7) | 108-2 |
Värkalkylen.
1938........
1947 ........
1948 ........
1949 ........
Augustikalkylen.
1947 ...........
1948 ...........
1949 ...........
1950 ...........
Löner till arbetare
vid rep. -verkstäder,
index, 1947 = 100
100-0
106-9
(110-6)
(110-6)
Prisindex lör
reservdelar
1947 = 100
100-0
107-5
(113-6)
(114-1)
Vägd index
0"60 x a
0''40 x b
1947 = 100
100-0
107-1
(111-8)
(112-0)
Kungl. Maj:ts proposition nr 216. 59
Härefter har kostnaden för år 1947 framskrivits på nedanstående sätt.
| Index | Kostnadssummor | Index | ||
| 1947 = | Kalender- år | Omräknade för | 1938/39 | |
Vdrkalkylen. |
|
|
|
|
|
1947................... | 100-0 | 98-3 | 1947/48 | 102 9 | 238-2 |
1948................... | 107-0 | 105-2 | 1948/49 | 106-0 | 245-4 |
1949................... | 108-2 | 106-4 | 1949/50 | 106-4 | 246-3 |
Auguslikalkylen. |
|
|
|
|
|
1947................... | 100-0 | 98-3 | 1947/48 | 103-0 | 238-4 |
1948................... | 107-1 | 105''3 | 1948/49 | 108-4 | 250-9 |
1949 ................... 1950 ................... | 111-8 112-0 | 109- 9 110- 1 | 1949/50 | 110-0 | 254-6 |
Totalsiffrorna för avskrivnings- och underhållskostnader redovisas i följande
tabell.
Tabell 12. Sammandrag av avskrivnings- och underhållskostnader
iör maskiner och redskap.
| Avskri vnings-kostnader, | Underhålls-kostnader, | Summa, milj. kr | Index |
Vårkalkylen. |
|
|
|
|
1938/39 .......... | 34-8 | 43-2 | 78-0 | 100-0 |
1947/48 .......... | 82-4 | 102-9 | 185-3 | 237-6 |
1948/49 .......... | 96-6 | 106-0 | 202-6 | 259-7 |
1949/50 .......... | 106-8 | 106-4 | 213-2 | 273-3 |
Augustikalkylen. |
|
|
|
|
1938/39 .......... | 34-8 | 432 | 78-0 | 100-0 |
1947/48 .......... | 82-4 | 103-0 | 185-4 | 237-7 |
1948/49 .......... | 96-G | 108-4 | 205''0 | 262-8 |
1949/50 .......... | 106-8 | 110-0 | 216-8 | 277-9 |
5. Driv- och smörjmedelskostnader.
På grund av den relativt betydande övergången till bensindrivna traktorer
under senare år samt den år 1948 verkställda höjningen av bensinskatten
har frågan om fördelningen i jordbrukskalkylen av flytande traktordrivmedel
på å ena sidan bensin samt å andra sidan motorbrännolja och motorfotogen
kommit att få ökad betydelse. LK-delegationen har därför nu liksom
vid närmast föregående kalkyltillfälle ägnat särskild uppmärksamhet åt
hithörande frågor. Det har också varit möjligt att i någon mån frambringa
nytt material, som givit anledning till smärre justeringar.
Vidare må omnämnas, att livsmedelskommissionen igångsatt en inventering
av traktorbeståndet den 1 juli 1949. Denna undersökning avses komma
att hringa klarhet i, förutom antalet traktorer vid nämnda tidpunkt, även
dragbilarnas fördelning på olika drivmedel samt för de bensindrivna traktorerna
förbrukning av drivmedel för olika slags arbeten.
De justeringar, som nu verkställts i jämförelse med vårkalkylen 1949,
kunna sammanfattas enligt följande:
60
Kungi. Maj:ts proposition nr 216.
1) På grund av den osäkerhet, som vidlåder beräkningarna under basåret
samt svårigheterna att i efterhand kunna kontrollera dessa beräkningar,
har delegationen i stället för den tidigare tillämpade basårssumman infört
en kostnadssumma för driv- och smörjmedel, som erhållits ur livsmedelskommissionens
deklarationsundersökning för kalenderåret 1938.
2) Med anledning av en undersökning över bl. a. bensinförbrukningen
per timma till Fergusontraktorer har i kalkylen verkställts justering av bensinförbrukningen
till de bensindrivna traktorerna.
3) På grundval av tillgänglig statistik över totala antalet bensindrivna
traktorer plus dragbilar har det varit möjligt att verkställa en preliminär
uppdelning av dragbilarna med hänsyn till bensindrift respektive motorfotogen-
eller brännoljedrift. Denna fördelning torde ktinna justeras, så
snart resultaten av livsmedelskommissionens traktorinventering per den
1 juli 1949 blivit tillgängliga.
4) Beräkningen över förbrukningen av startbensin har kunnat justeras
efter verkställandet av approximativa beräkningar över antalet traktorer
med tändkule-, diesel- och Hesselmanmotorer, vilka kräva ringa eller ingen
startbensin.
5) Hänsyn har tagits till de prisförändringar, som inträtt efter tiden för
vårkalkylens upprättande (sänkning av priserna på motorfotogen och motorbrännolja
samt höjning av bensinpriset).
Antalet traktorer och dragbilar i drift.
Beträffande det totala antalet traktorer, dragbilar och jeepar i drift har nu
icke förelegat något material, som föranlett justering av de i vårkalkylen intagna
siffrorna. Dessa redovisas översiktligt härnedan:
n Summa Rel. tal
Traktorer ... =" traktorer och 1938/39 Jeepar
Uilal dragbilar = 100
1947/48 ............... 31 900 5 500 37 400 171''6 425
1948/49 ............... 40 300 5 500 45 800 210" 1 450
1949/50 ............... 48 000 5 500 53 500 245’4 450
Fördelningen av traktorbeståndet på bensin- respektive brännolje- och
fotogendrift. Beträffande antalet bensindrivna traktorer har icke förelegat
underlag för någon justering av vårkalkylens siffror. Däremot har kunnat
verkställas en fördelning av dragbilarna, såsom inledningsvis anförts under
punkt 3.
I arbetsmarknadsstyrelsens och livsmedelskommissionens traktorinventering
avseende traktorbeståndet i april 1948 anges antalet s. k. epatraktorer
eller dragbilar till 5 502. Samtidigt redovisas 4 059 bensindrivna traktorer
och dragbilar. Med ledning härav kan antalet dragbilar drivna med bensin
med viss approximation beräknas. Antalet egentliga bensindrivna traktorer
( Ferguson, Massey Harris Pony och Farmall Cub) bör enligt av lantbruksförbundet
inhämtade uppgifter över den årliga försäljningen av jordbrukstraktorer
vid nämnda tidpunkt ha uppgått till i runt tal 500 st. Antalet bensindrivna
dragbilar skulle i enlighet därmed ha uppgått till omkring 3 560,
och av det totala antalet dragbilar torde sålunda omkring 1 900 ha varit
drivna med annat bränsle än bensin.
Efter denna justering erhålles följande fördelning av traktorbeståndet
med hänsyn till drivmedel.
Kungi. Maj.ts proposition nr 216.
61
|
| 1947/48 | 1948/49 | 1949/50 |
Traktorer, | drivna med motorfotogen eller | 31 000 | 37 600 | 43 400 |
1 | bensindrivna................. | 900 | 2 700 | 4 600 |
Dragbilar, | drivna med motorfotogen eller | 1900 | 1 900 | 1900 |
» | bensindrivna................. | 3 600 | 3 600 | 3 600 |
| Summa | 37 400 | 45 800 | 53 500 |
Beräkning över antalet traktorer med ingen eller ringa förbrukning av
startbensin. Till traktorer med tändkulemotor (Munktell, Lanz, Marshall,
Fowler, HSCS och June) respektive dieselmotorer (Hanomag, Steyer och
Seter) fordras ingen startbensin. Traktorer med Hesselmanmotor (ex. Volvo
T 43) startas visserligen på bensin, men förbrukningen är ringa, emedan
motorn omedelbart efter starten övergår till brännolja. Det är därför knappast
möjligt att man till sistnämnda grupp av traktorer kan komma upp i
en årsförbrukning av 300 liter startbensin.
Med hjälp av till lantbruksförbundet inhämtade primäruppgifter över traktorförsäljningen
årsvis sedan 1929 har det varit möjligt att ungefärligen
beräkna det antal traktorer av här nämnda typer, som kan anses ha funnits
under de nu aktuella produktionsåren fr. o. in. 1947/48. I beräkningarna ha
även traktorerna med Hesselmanmotor medtagits bland dem, till vilka någon
startbensin icke åtgår. Det må här påpekas, att en justering av den
beräknade mängden startbensin icke innebär någon ändring i den totalt
beräknade kvantiteten flytande bränsle, enär startbensinen dragés från totalförbrukningen
av drivmedel till ifrågavarande grupper av traktorer.
För de nu aktuella produktionsåren har räknats med följande antal
traktorer med tändkule-, diesel- eller Hesselmanmotor:
1947/48........ 6 500 st.
1948/49........ 7 100 »
1949/50........ 8 700 »
Antalet driftstimmar per år.
Underlag för justering av de i vårkalkylen intagna siffrorna har icke förelegat.
Av AB Farming har verkställts en undersökning rörande den årliga
driftstiden för 242 st. Fergusontraktorer. Driftstiden varierar som väntat
högst väsentligt vid jordbruk av olika storlek. Siffrorna återges i följande
tablå.
Brukningsdelens
storlek
0— 10 ha....
10— 20 » ....
20— 30 » ....
30— 50 » ....
50—100 » ....
100 ba och över
Antal timmar per
traktor under
senaste 12-mån.
period
520-2 tim.
391-07 »
462-38 »
640-41 »
717-32 »
1 038-00 »
Bensinförbrukning
per
arbetstimme.
3-20 l/tim.
3-38 »
3-47 »
3-37 »
3-51 »
3-71 »
Genomsnitt 3-4 4 l/tim.
62
Kungl. Maj:ts proposition nr 216.
Materialet är självfallet för litet för att därav kunna draga några slutsatser
— detta även av det skälet, att användningstiden för den ifrågavarande
traktorn, som är av annan typ och vikt än de flesta andra traktorer,
kan väntas avvika från medeltalet för traktorer av annat slag. Den årliga
användningstiden per traktor hålles sålunda oförändrad.
Totala antalet driftstimmar blir alltså (oförändrat sedan vårkalkylen)
följande (i 1 000-tal timmar):
Egentliga Dragtraktorer
bilar
1947/48 ........... 19140-0 1 237’5
1948/49 ........... 24 180-0 1 237''5
1949/50 ........... 28 800-0 1 237''5
Förbrukningen av bränsle per timme.
Beträffande förbrukningen av bränsle till traktorer drivna med motorfotogen
och motorbrännolja har underlag för justering av siffrorna icke
kunnat åstadkommas.
Beträffande bensindrivna traktorer har i samband med förut omnämnd
undersökning, utförd av AB Farming, även inhämtats uppgifter rörande
bensinförbrukningen per timme. Resultatet av denna undersökning ingår i
en tidigare tablå. Bensinförbrukningen per timme, som tidigare enligt uppgifter
från jordbrukstekniska institutet uppskattats till 4 liter, har med
anledning av ifrågavarande material nu räknats till 3,5 liter.
Förbrukningen av smörjolja per timme.
Någon ändring av de i vårkalkylen införda siffrorna har icke företagits.
Förutsatt årlig totalförbrukning av drivmedel per traktor, dragbil eller
jeep.
Årsförbrukningen i genomsnitt har i enlighet med det föregående beräknats
på följande sätt:
Årligen per fotogen- eller brännoljedriven traktor ...... 7 x 600 = 4 200 1
» » bensindriven traktor ...................... 3 5 x 600 = 2 100 1
» » fotogen- eller brännoljedriven dragbil ...... 5 x 225 = 1 125 1
» » bensindriven dragbil ...................... 5 x 225 = 1 125 1
» » jeep ..................................... 5" 5 x 600 = 3 300 1
Traktorer och | Rel. tal | Jeepar |
20 377-5 | 228-7 | 255-0 |
25 417-5 | 285-3 | 270-0 |
30 037-5 | 337-1 | 270-0 |
Översikt beträffande prisutvecklingen för flytande traktordrivmedel.
Sedan vårkalkylen 1949 har prissänkning inträffat i fråga om motorfotogen
och motorbrännolja den "/, respektive ls/a 1949. Vidare inträffade
den Va 1 öres höjning av bensinpriset. Här berörda förändringar framgå av
följande översikt avseende pris i öre per liter inklusive genomsnittliga zontillägg
för fraktkostnader med 1,75 öre/liter.
ls/.—V6 8/e 1948— “/s—,s/e I3/e 1949
1948 ''Va 1949 1949 t. v.
Motorfotogen........... 20-25 20 25 20''25 19-75
Motorbrännolja......... 20 25 19-75 19-25 18-25
Bensin................. 70-75 69-75 70''75 70-75
63
Kungl. Maj:ts proposition nr 216.
Kostnadsberäkningar.
Med hänsynstagande till i det föregående omnämnda justeringar har delegationen
nu beräknat kostnaderna för olika drivmedel samt smörjmedel
enligt följande översikt:
| Kvantitet | Å-pris | Kostn. milj. kr | Kvantitet | Å-pris | | Kostn. I milj. |
| Enligt vårkalkylen | Enligt | aug.-kalkylen | |||
1947/48 |
|
|
|
|
|
|
Bensin......... | 19 100 (m3) | 52-57 (1) | 10-04 | 14 700 (m3) | 52-58 (1) | 7-73 |
Motorfotogen och |
|
|
|
|
|
|
motorbrännolja | 120 900 > | 19-41 » | 23-47 | 125000 » | 19-41 » | 24-27 |
S:a drivmedel | 140 000 » | 23-94 > | 33-51 | 139 700 > | 22-91 > | 32- |
Smörjolja ...... | 6 150 (ton) | 160-00 (kg) | 9-84 | 6150 (ton) | 160-oo (kg) | 9-84 |
S:a driv- och |
|
|
|
|
|
|
smörjmedel |
|
| 43-35 |
|
| 41-84 |
1948/49 |
|
|
|
|
|
|
Bensin ......... | 25 400 (m3) | 69-75 (1) | 17-72 | 20 400 (in3) | 70-22 (1) | 14-32 |
Motorfotogen och |
|
|
|
|
|
|
motorbrännolja | 146 700 » | 20-15 » | 29-56 | 150 900 > | 19-97 > | 30-13 |
S:a drivmedel | 172100 » | 27-47 » | 47-28 | 171300 > | 25-95 > | 44-45 |
Smörjolja ...... | 7 603 (ton) | 160-00 (kg) | 12-26 | 7 663 (ton) | 160-00 (kg) | 12-26 |
S:a driv- och |
|
|
|
|
|
|
smörjmedel |
|
| 59-54 |
|
| 56-71 |
1949/50 |
|
|
|
|
|
|
Bensin......... | 31 700 (ms) | 69-75 (1) | 22-11 | 25 600 (m3) | 70-75 (1) | 18-11 |
Motorfotogen och |
|
|
|
|
|
|
motorbrännolja | 169 300 » | 20-15 > | 34-11 | 174 000 > | 19 45 > | 33-84 |
S:a drivmedel | 201000 » | 27-97 > | 56-22 | 199 600 » | 26-03 > | 51-95 |
Smörjolja....... | 9 050 (ton) | 160-00 (kg) | 14-48 | 9050 (ton) | 160-00 (kg) | 14-48 |
S:a driv- och |
|
|
|
|
|
|
smörjmedel |
|
| 70-70 | 1 |
| 66-43 |
Avdrag från drivmedelskostnaderna för restitution av bensinskatt.
I enlighet med principer, som finnas redovisade i vårkalkylen (Kungl.
Maj :ts prop. nr 212/1949 s. 148—149) ha restitutionssummorna beräknats
enligt följande.
1947/48: Eftersom bensininköpen antagits fördela sig lika under produktionsårets
olika delar, erhålles den kvantitet, varå restitution bör beräknas
153
(tiden 1/i—81/s) ur: ,.,v. (1,890 + 4,oso) = 2,483 m3.
obb
Restitutionssumman blir 2 483 x 270 = 0''67 milj. kr.
1948/49: (5 670 + 4 050) x 270 = 2-62 milj. kr.
1949/50: (9 660 + 4 050) x 270 = 3-70 milj. kr.
Sammandrag.
I följande tabell lämnas ett sammandrag av kostnaderna för driv- och
smörjmedel 1938/39—1949/50 enligt de nu utförda reviderade beräkningarna.
64
Kungl. Maj:ts proposition nr 216.
Tabell 13. Sammandrag över jordbrukets kostnader för driv- och smörjmedel till
traktorer åren 1938/39—1949/50. Samtliga värden 1 milj. kr.
| Drivmedel | Smörj- medel | Total- summa | Index | |||
Bränn-olja och | Avgår restitu- tion | Gengas ved | S:a driv-medel | ||||
1938/39 ...... |
|
|
|
|
| 13-12 | 100-0 |
1939/40 ...... | — | — | — | — | — | 16-38 | 124-8 |
1940/41 ...... | 9-93 | — | 1-35 | 11-28 | 3-47 | 14-75 | 112-4 |
1941/42 ...... | 11-22 | — | 6-32 | 17-54 | 4-78 | 22-32 | 1701 |
1942/43 ...... | 13-28 | — | 1633 | 29-61 | 5-82 | 35-43 | 270-0 |
1943/44 ...... | 8-91 | — | 1854 | 27-45 | 6-28 | 33-73 | 257-1 |
1944/45 ...... | 9-80 | — | 19-16 | 28-96 | 7-89 | 36-85 | 280-9 |
1945/46 ...... | 11-65 | — | 14-37 | 26-02 | 6-32 | 32-34 | 246-5 |
1946/47 ...... | 19-86 | — | 2-38 | 22-24 | 7-96 | 30-20 | 230-2 |
1947/48 ...... | 1 32-00 | 0 67 | — | 2 31-33 | 9-84 | 41-17 | 313-8 |
1948/49 ...... | 1 44-45 | 2-62 | — | 2 41-83 | 12-26 | 54-09 | 412-3 |
1949/50 ...... | 1 51-95 | 3''70 | — | 2 48-25 | 14-48 | 62-73 | 478-1 |
Som jämförelse må anföras följande uppgifter om motsvarande kostnader
för 1938/39 samt för 1947/48—1949/50 enligt vårkalkylen 1949.
Samtliga värden i milj. kr.
| Drivmedel | Smörj- medel | Total- summa | Index | ||
| Bränn-olja och | Avgår restitu- tion | Summa driv- medel | 1938/39 | ||
1938/39.................... |
|
|
|
| 10-92 | 100-0 |
1947/48.................... | ‘33-51 | 0-94 | 2 32-57 | 9-84 | 42-41 | 388-4 |
1948/49 .................... | >47-28 | 3-42 | 2 43-86 | 12-26 | 56-12 | 513-9 |
1949/50 .................... | >56-22 | 4-65 | 2 51’57 | 14-48 | 66''05 | 604-9 |
6. Diverse kostnader.
Kostnaderna för mjölkfrakter ha nu beräknats till 59,21 milj. kr för år
1948/49 samt 60,53 milj. kr för år 1949/50. De nya kostnadssummorna innebära
en höjning i jämförelse med vårkalkylen 1949 av l,o respektive 0,86
milj. kr, som helt står i samband med ökade kvantiteter. Fraktkostnaderna
per ton äro praktiskt taget oförändrade (obetydlig sänkning). För år 1949/
50 har liksom i vårkalkylen tillämpats samma fraktsatser per ton som för
år 1948/49. För detta år äro kostnaderna per ton kända t. o. m. maj månad.
Biltransporter. Från Svenska lasttrafikbilägareförbundet har erhållits
uppgifter över taxorna för jordbrukstransporter. Enligt dessa uppgifter ha
kostnaderna ifråga icke undergått någon ändring sedan vårkalkylen 1949.
Kostnaderna för järnvägstransporter äro likaledes oförändrade seda/n
vårkalkylen.
Beträffande tillverkade och försålda kvantiteter av skördegarn har viss
korrigering av tidigare erhållna uppgifter för åren 1947 och 1948 erhållits,
vilket medför en obetydlig höjning av kostnaderna för skördegarn. Priserna
äro oförändrade. 1 2
1 Inkl. restitutionssumman.
2 Exkl. >
65
Kungi. Maj ds proposition nr 216.
Kostnaderna för hösalt äro oförändrade.
Beträffande förbrukningen av AlV-syra föreligga uppgifter t. o. in. juni
1949. För juli och augusti månader ha räknats med samma kvantiteter,
som försåldes under motsvarande månader 1948. Den så beräknade kvantiteten
förbrukad AlV-syra uppgår för produktionsåret 1948/49 till 7 100
ton mot 6 600 ton enligt vårkalkylen 1949. Samma kvantitet har förutsatts
bli förbrukad under produktionsåret 1949/50 (förbrukningen under produktionsåren
1946/47 och 1947/48 är lägre, vilket torde stå "i samband med
1947 års svaga skörd). Priserna äro oförändrade sedan vårkalkylen 1949.
De ökade kvantiteterna medföra en mindre kostnadsökning.
Kostnaderna för betningsmedel äro oförändrade sedan vårkalkylen.
Kostnaderna för el-kraft ha varit föremål för en obetydlig justering, beroende
på en mindre sänkning av index för krafttaxorna.
Kostnaderna för hästskor, hästskosöm, silfilter och rengöringsmedel äro
oförändrade sedan vårkalkylen.
Kostnaderna för torvströ visa en sänkning med 0,27 milj. kr för produktionsåret
1949/50 på grund av mindre prisfall. Kvantiteterna ha hållits
oförändrade jämfört med vårkalkylen 1949.
Kostnadsposten allmänna omkostnader har kunnat slutgiltigt justeras för
produktionsåret 1947/48, enär definitiva uppgifter för motsvarande bokföringsår
nu kunnat erhållas från jordbruksekonomiska undersökningen.
Justeringen medförde en höjning av allmänna omkostnader med 0,26 milj!
kr. De sålunda beräknade kostnaderna för år 1947/48 ha i likhet med tidigare
tillämpade principer hållits oförändrade för produktionsåren 1948/49
och 1949/50.
Kostnaderna för mjölkkontroll ha likaledes kunnat slutgiltigt justeras
för produktionsåret 1947/48, sedan definitiva uppgifter om assistentlönernas
storlek erhållits för motsvarande kontrollår. Slutjusteringen av kontrollkostnaderna
för nämnda produktionsår medför en ytterst obetydlm
justering för produktionsåren 1948/49 och 1949/50.
De olika delposterna under rubriken Diverse kostnader återfinnas i följande
tabell. Den mest betydande justeringen gäller som synes mjölkfrakterna.
Tabell 14. Diverse kostnader i sammandrag.
| 1938/39 | 1947/48 | 1948/49 | 1949/50 | ||
|
|
| vår-kalk. | aug.-kalk. | vår-kalk. | aug-kalk. |
Mjölkfrakter .............. Övriga frakier: | 15''70 | 49 96 | 58-21 | 59-21 | 59''67 | 60-63 |
Biltransporter............ | 7-13 | 14-57 | 14-67 | 14-67 | 14-57 | 14-*7 |
Järnvägstransporter ...... | 5-00 | 0-90 | 6-10 | 6-10 | 6’10 |
|
Skördegarn ................ | 2-87 | 8-98 | 9-41 | 10-09 | 9-75 | 10''09 |
Hösalt ................... | 0-48 | 1-24 | 1-24 | 1-24 | 1-24 | 1*24 |
AlV-syra .................. | 0-13 | 0’90 | 0-88 | 0''94 | 0’87 |
|
Betningsmedel ............ | l-io | 109 | 1-09 | 1-09 | 1-09 |
|
Elkraft.................... | 17-51 | 3459 | 34-81 | 34 79 | 34''85 | 34*81 |
Hästskor.................. | 2-21 | 3-41 | 3''62 | 362 | 3*62 |
|
Hästskosöm............... | 1-90 | 2-51 | 2-61 | 2''51 | 251 | 2-51 |
Silfilter.................. | 0-97 | 1-62 | 1-62 | 1''62 | 1''62 |
|
Bengöringsmedel .......... | 3-11 | 8-58 | 8-58 | 8''58 | 8''5 8 |
|
Torvströ .................. | 4-32 | (5-70 | 6-76 | 6-71 | 6''75 |
|
Allmänna omkostnader .... | 17-09 | 32-39 | 3213 | 32-89 | 32’13 |
|
Mjölkkontroll.............. | 1-91 | 512 | 5-53 | 556 | 5*6« | 5-68 |
Summa | 81-43 | 177-61 | 187-15 | 189 12 | 189-01 | 19025 |
Index | 1000 | 218-0 | 229-8 | 232-2 | 232-1 | 233-6 |
5 llihang till riksdagens protokoll 19t9. i samt. | Nr 216. |
|
|
|
66
Kungl. Maj:ts proposition nr 216.
7. Ekonomibyggnader.
Vid framräknandet av kostnadssumman för ekonomibyggnader med utgångspunkt
från SFL:s undersökning rörande underhålls- och avskrivningskostnader
för ekonomibyggnader år 1946 har tidigare tillämpats SFL:s kostnadsindex
för ekonomibyggnader exklusive installationer. Detta tillvagagångssätt
har inneburit ett fortsättande av tidigare tillämpad metodik, da
SFL:s byggnadskostnadsindex tillämpades för framräknandet av en på annat
sätt beräknad bassumma, i vilken icke inkluderades avskrivnings- och
underhållskostnader för elektriska installationer. Den av SFL beräknade
kostnadssumman för ekonomibyggnader år 1946 avses emellertid inkludera
kostnaderna för elektriska installationer, och följaktligen bor aven den index,
som tillämpas vid framräknandet av kostnadssumman ifråga, vara
baserad på kostnadsutvecklingen för ekonomibyggnader inklusive installationer.
Jordbrukets kostnader för avskrivning och underhåll av gårdsnat,
installation för belysning samt anslutning av elektriska motorer inräknades
tidigare i kostnadsposten »Elkostnader» under rubriken »Diverse kostnader».
Då nu dessa kostnader för elektriska installationer in. in. aro överflyttade
till byggnadskostnadsposten, bör den index, som tillämpas vid
framräknandet av kostnaderna, vara beräknad med hänsyn till denna förändring.
Med anledning av vad här anförts har framräknandet av byggnadskostnaderna
nu skett med hjälp av SFL:s index för ekonomibyggnader inklusive
installationer (totalindex för ekonomibyggnader). Förändringen innebar
även en justering av basårssumman.
Kostnadsberäkningen för ekonomibyggnader innebär även justering pa
grund av att SFL:s bvggnadskostnadsindex nu funnits tillgängligt i slutgiltigt
skick för år 1948 (i vårkalkylen 1949 tillämpades en preliminär
siffra för detta år) samt slutligen även på grund av ändrade indextal i
lantbruksförbundets månadsindex fr. o. in. januari 1949. Liksom vid tidigare
beräkningstillfällen har nämligen SFL:s index framräknats med hjälp
av månadstal ur lantbruksförbundets byggnadskostnadsindex.
Justeringarna resultera i en höjning av byggnadskostnaderna i jämförelse
med vårkalkylen 1949 med 2,9 milj. kr för produktionsåret 1948/49 samt
3,3 milj kr för produktionsåret 1949/50. Den totala kostnadsstegring, som
sålunda inregistrerats, beror till största delen på att definitivt indextal ui
SFL:s serie nu tillämpats för år 1948. Cirka 0,7 milj. kr av höjningen står
dock för år 1949/50 i samband med prishöjningar på byggnadsmaterial, som
inträffat efter den 1 januari 1949. Prishöjningar ha inträffat ifråga om följande
byggnadsmaterial: eternit (höjning fr. o. in. juli 1949 från 4,so till 5,oo
kr/m2), mellanprodukter av järn (Kommerskollegii index höjt fr. o. in. februari
1949 med en enhet) samt järnmanufaktur (Kommerskollegii index
höjt fr. o. in. april 1949 med tre enheter).
Prissänkningar ha inträffat ifråga om följande byggnadsmaterial: byggnadskalk
(fr. o. m. maj), zinkvitt (fr. o. in. mars) och linolja (fr. o. in.
februari).
På grund av vägningstalen (i synnerhet eterniten spelar stor roll) blir inverkan
av prishöjningarna starkare än inverkan av prissänkningarna.
På grund av att en ny indexserie enligt det föregående tillämpats för framräknandet
av byggnadskostnaderna har även basårssumman förändrats. Den
indexmässiga förändringen står därför icke i proportion till kostnadsökningen
i jämförelse med vårkalkylen.
Framräkningen av SFL:s index enligt det föregående redovisas i följande
översikt:
Kungl. Maj.ts proposition nr 216.
67
|
| SL:s index | SFL:s index |
Å r | med 1935/37 | omräknat med | framskrivet för |
|
| 1948 = 100 | med SL:s index |
1935 ......... | ......... 94-8 |
|
|
1936 ......... | ......... 972 |
|
|
1937 .......... | ......... 108-1 |
|
|
1938 .......... | ......... 109-9 |
|
|
1939 .......... | ......... 113-7 |
|
|
1940 .......... | ......... 131-9 |
|
|
1941 .......... | ........ 140-9 |
|
|
1942 .......... | ......... 158-1 |
|
|
1943 .......... | ......... 164-7 |
|
|
1944 .......... | ........ 163-1 |
|
|
1945 .......... | ........ 167-4 |
|
|
1946 .......... | ........ 181-6 |
|
|
1947 .......... | ........ 193-7 |
|
|
1948 .......... | ........ 205-1 | 100-0 | 205-1 |
1949 .......... |
| 102-3 | 209-8 |
1950 .......... |
| 102-7 | 210-6 |
Utvecklingen av kostnadssumman 123,5 milj. kr enligt index för kalenderoch
produktionsår redovisas nedan.
Å r 1938 .......... 1939 .......... | SFL:s index 1946 = 100 ........... 62-6 77-3 | Kostnadssumman 1938/39 | 76-4 | Index för 1938/39 = 100 100-0 | |
1940.......... | .......... 72-6 | 89-7 | 1939/40 | 85-6 | 1120 |
1941.......... | .......... 77-6 | 95-8 | 1940/41 | 93-8 | 122-8 |
1942 .......... | .......... 87-1 | 107-6 | 1941/42 | 103-7 | 135-7 |
1943.......... | .......... 90-7 | 1120 | 1942/43 | 110-5 | 144-6 |
1944.......... |
| 110-9 | 1943/44 | 111-3 | 145-7 |
1945 .......... | .......... 92-2 | 113-9 | 1944/45 | 112-9 | 147-8 |
1946.......... |
| 123-5 | 1945/46 | 120-3 | 157-5 |
1947 .......... |
| 131-8 | 1946/47 | 1290 | 168-8 |
1948.......... | .......... 112-9 | 139-4 | 1947/48 | 136-9 | 179 2 |
1949.......... | .......... 115-5 | 142-6 | 1948/49 | 141-5 | 185-2 |
1950.......... | .......... 116-0 | 143-3 | 1949/50 | 143-1 | 187-3 |
Beträffande kostnaderna för silo-anläggningar ha sedan vårkalkylen icke
inträffat några sådana prisändringar, att justering av beräkningarna ansetts
erforderlig.
I följande översikt ha kostnaderna för ekonomibyggnader och silo-anläggningar
sammanförts.
| 1938/39 | 1947/48 | 1948/49 | 1949/50 | |||
| var- | aug.- | aug.- | var- | aug.- | vår- | aug.- |
| kalk. | kalk. | kalk. | kalk. | kalk. | kalk. | kalk. |
Ekonomibyggnader | 75-30 | 76-40 | 136-90 | 138-80 | 141-50 | 139-90 | 143-10 |
Siloanläggningar .. | 0’03 | 0-03 | 0''61 | 0-67 | 0-67 | 0-65 | 0-65 |
Summa milj. kr | 75-33 | 76-43 | 137-51 | 139-47 | 142-17 | 140-55 | 143-75 |
Index, 1938/39 = 100 | 100-0 | 100-0 | 179-9 | 185-1 | 186-0 | 186-6 | 188-1 |
68
Kungl. Maj:ts proposition nr 216-
8. Grundförbättringar.
Kostnaderna för grundförbättringar ha justerats på grund av ökad dikeslängd
för större öppna diken, för vilka underhållskostnader ingå i kalkylen.
Täckdikningskostnaderna äro däremot oförändrade. Här omnämnd justering
innebär en kostnadsökning i jämförelse med vårkalkylen av 0,i8 milj.
kr för år 1948/49 och 0,26 milj. kr för år 1949/50. Den totala kostnadssumman
influeras dessutom av lägre statsbidrag till täckdikning än tidigare.
Resultaten av justeringarna framgå närmare av följande tablå.
1938/39 1947/48 1948/49 1949/50
Täckdikningskostnader ... | ■ | vår- kalk. 9-60 7-12 | aug- kalk. 9-60 7-20 | vår- kalk. 9-78 7-53 | aug- kalk. 978 7-71 | vår- kalk. 9-80 7-64 | aug.- kalk. 9-80 7-90 |
Summa | 7-54 | 16-72 | 16-80 | 17-31 | 17-49 | 17-44 | 17-70 |
Avgår statsbidrag till täck-dikning ............... |
| 0-64 | 0-64 | 064 | 0-16 | 0-64 | 0 33 |
Nettosumma | 7-54 | 16-08 | 16-16 | 16-67 | 1733 | 16-80 | 17 37 |
Index | 100-0 | 213-3 | 214-3 | 22U1 | 229-8 | 222-8 | 230-4 |
9. Arbetskostnader.
I de nu föreliggande beräkningarna ingår en omräkning jämväl av arbetskostnaderna.
Anledningen härtill är, att lönestatistiska uppgifter redan
nu finnas tillgängliga för ytterligare ett avtalsår, nämligen 1947/48.
Vid tiden för upprättandet av förkalkylen för produktionsåret 1949/50
funnos lönestatistiska uppgifter tillgängliga endast t. o. m. avtalsåret 1946/
47. I samband med beräkningarna av arbetskostnaderna under prognosåret
uttalades såväl inom delegationen som vid rådets granskning av kalkylen
tveksamhet om riktigheten att framskriva arbetslönerna på sätt som skett
för de senare avtalsåren. LK-delegationen yttrade härom:
»Såsom särskilt vanskligt vid ett skiftande läge på arbetsmarknaden må
framhållas den framskrivning av de betalda lönerna med hjälp av avtalslönerna,
som man på grund av eftersläpningen i lönestatistiken tvingas företaga
för senare år. Dessa vanskligheter ha ingående diskuterats i utredningen
utan att någon ny metod i förhållande till den tidigare använda
procentuella framskrivningen nu kunnat förordas. Ifrågavarande metod
har tidigare vissa år inneburit en sannolik undervärdering av lönekostnadsökningen,
men den kan vid ett ändrat läge på arbetsmarknaden likaledes
tänkas komma att ge ett alltför starkt utslag för löneförändringarna.»
Det ändrade läge på arbetsmarknaden, varom här är fråga, berör förändringarna
mellan åren 1946/47 och 1947/48. Enligt vad nu kunnat konstateras
betalades sålunda under år 1946/47 relativt betydande överpriser
på de avtalsenliga lönerna. Dessa överpriser torde till stor del ha bortfallit
vid de höjningar av avtalslönerna, som företogos dels fr. o. m. den 1 september
(informellt) och den 1 november 1947 samt dels i vissa avseenden
även fr. o. m. den 1 januari 1948 genom den omräkning av naturalön till
kontantlön, som då trädde i tillämpning. LK-delegationen lät vid upprättandet
av förkalkylen för år 1949/50 genom särskilda sakkunniga verkställa
en specialutredning för att söka klarlägga storleken av de betalda
överpriserna, men denna utredning gav då icke något sådant resultat, att
man därpå kunde grunda ett förslag till ändrade beräkningsmetoder. Det
69
Kungl. Maj:ts proposition nr 216.
har emellertid sedermera visat sig, att ett fel förelupit vid denna utredning
och att den rätt utförd kunnat ge viss vägledning i fråga om överpriserna.
Förändringen av de faktiskt betalda lönerna mellan avtalsaren 194Ö/47 och
1947/48 har av skäl, som ovan i korthet angivits, blivit avsevart svagare an
vad man tidigare kunnat anta på grund av den samtidiga utvecklingen utav
de avtalsenliga lönerna. Huruvida vad sålunda blivit statistiskt redovisat
fullt ut stämmer överens med den totala genomsnittliga löneutvecklingen,
kan lika litet nu som vid något tidigare tillfälle avgöras med full säkerhet.
Det kan t. ex. tänkas vara möjligt att naturalönen till de lcke-kollektivavtalsbundna
arbetarna icke blivit ersatt med kontantlön i samma utsträckning
som för de kollektivavtalsbundna arbetarna och att detta i sin tur begränsat
den lönestegring, som annars skulle ha blivit registrerad i lönestatistiken.
Därutöver kan man icke heller nu med säkerhet avgöra hur de betalda
lönerna (inkl. eventuella överpriser) utvecklats i förhållande till de
avtalsenliga lönerna efter år 1947/48, d. v. s. efter det senaste år, för vilket
lönestatistiska uppgifter hittills blivit sammanställda. Allmänt torde visserligen
kunna sägas, att arbetsmarknaden under det senaste aret visat en något
svagare tendens än tidigare men huruvida detta innebär, att överpriserna
år 1949/50 komma att bli större eller mindre än år 1947/48, kan som
sagt icke bedömas. , . , , , . , , ,
Om man i underlaget för beräkningarna av arbetskostnaderna inklude
rar
de nu kända lönestatistiska uppgifterna jämväl för avtalsåret 1947/48
samt i övrigt verkställer beräkningarna på samma sätt och enligt samma
principer, som tidigare tillämpats, erhålles följande resultat.
Regle- ringsår (V*-31/**) | Arbetsvo-lym, milj. | Arbetslön, öre/tim, | Kalkylbelopp | ||||
1946/47 | 1947/48 | 1946/47 | 1947/48 | ||||
1946/47 | 1947/48 | Milj. | kr | Rel. | tal | ||
1938/39____ | 1232-50 | 67-62 | 67-62 | 833*42 | 833-42 | lOO-oo | lOO-oo |
1946/47____ | 111204 | 145-01 | 145-01 | >1 600-77 | n 600-77 | 192-07 | 192-07 |
1947/48 ... | 1 095-36 | 176-81 | 170-70 | ‘1 930-81 | n 863-88 | 231-67 | 223*64 |
1948/49.... | 1 078-93 | 185-38 | 178-S 6 | 2 000-12 | 1 930-85 | 239-99 | 231-68 |
1949/50.... | 1 062-75 | 185-77 | 179-33 | 1 974-27 | 1 905-83 | 236-89 | 228*68 |
Resultatet innebär, att kalkylbeloppet för produktionsåret 1949/50, som
tidigare preliminärt uppskattats till 1 974,27 milj. kr, nu och likaledes preliminärt
blivit uppskattat till 1 905,83 milj. kr. Skillnaden utgör 68,4 milj kr.
10. Räntekostnader.
Aren 1948/49—19W/50. I den våren 1949 upprättade jordbrukskalkylen
beräknades jordbrukets räntekostnader alternativt dels efter förut tillämpad
metod och dels enligt en metod använd i en undersökning företagen av
de sakkunniga för utredning rörande frågan om rationaliseringens inverkan
på jordbrukets arbetskostnader in. m. Delegationen uttalade därvid, att den
visserligen ansåg det vara ur företagsekonomisk synpunkt riktigt att beräkna
jordbrukets räntekostnader på sätt gjorts i de sakkunnigas undersökning,
men att den icke ville taga ställning till frågan, huruvida jordbruket
i det rådande läget borde kompenseras för de höjda räntekostnader, som
uppnåddes med tillämpning av de sakkunnigas beräkningsmetod.
1 Korrektionsbelopp—11''8 milj. Ur 1946/47 och — 5 9 milj. kr 1946/48.
70
Kungi. Maj.ts proposition nr 216.
Tabell 15. Beräkning av jordbrukets räntekostnader.
Lantbrukskapitalet med
fördelning på fastighetsoch
driftskapital, milj. kr
Fastighetskapital ..
Driftskapital
Kreaturskapital ..
Maskin- och redskapskapital
....
Förrådskapital ...
Fältinventarieka
pital
...........
Därav:
Arbete..........
Utsäde.........
Konstgödsel.....
Summa
Summa lantbrukskapital:
Alt. A
Alt. B
Index: Alt. A .. ..
Alt. B ....
I hit-tills-varande | Enl. | nya beräk-ningar | |
1938/ 39 | 1948/ 49 | 1949/ 50 | |
3200 | 12866 | l3168 | *.3168 |
980 | 1419 | 2 475 | 2 538 |
455 | 301 | 740 | 841 |
430 | 400 | 557 | 554 |
150 | 214 | 448 | 451 |
100 | 100 | 232 | 229 |
30 | 84 | 162 | 162 |
20 | 30 | 54 | 60 |
2015 | 2334 | 4 220 | 4 384 |
| 5200 | 7388 | 7 552 |
o 2lo< | 5 296 | 7664 | 7 828 |
— | 100-0 | 142-1 | 145-2 |
— | 100-0 | 144-7 | 147-8 |
)*
Lånat kapital:
Inteckningslån ...
Övriga lån ......
Summa
Eget kapital:
Ej belånat fastighetskapital:
Alt. A
Alt. B
Ej belånat driftskapital
.........
Summa: Alt. A
Alt. B
Summa lantbrukskapital:
Alt. A
Alt. B
Lantbrukskapitalet med | |||
I hit-tills-varande | Enl. | nya beräk-ningar | |
1938/ 39 | 1948/ 49 | 1949/ 50 | |
1865 680 | 1280 635 | 1280 635 | 1280 635 |
2545 | 1915 | 1915 | 1915 |
j. 1335<| | 1586 1682 | 1888 | 1888 2164 |
1335 | 1699 | 3 585 | 3 749 |
| 267o| | 3285 3381 | 5 473 | 5637 5 913 |
| 5215-j | 5200 | 7 388 | 7 552 |
5 296 | 7 664 | 7 828 | |
Beräkningarnas slut-resultat, milj. kr. |
| Vid beräkningarna till- | ||
| lämpade räntesatser 1 2 3 | ||
| 1938/39 | 1948/49 | 1949/50 |
Lånat kapital: |
|
|
|
Inteckningslån ... | 3-25 | 3-21 | 3-21 |
Övriga lån....... | 3-98 | 3-96 | 3-96 |
Eget kapital: Ej belånat fastig-hetskapital ...... | 4-u | 3-70 | 3-69 |
Ej belånat drifts-kapital ......... | 4''ii | 4-00 | 3-99 |
I medeltal: Alt. A | 4-oo | 3-78 | 3-78 |
Alt. B | 4''oo | 3-78 | 3-78 |
Alt. C | 3''ss | 3-63 | 3'' 63 |
Alt. A: De sakkunnigas beräkningar, majoritetsalternativet.
Alt. B: De sakkunnigas beräkningar, minoritetsalternativet.
Alt. C: Hittillsvarande beräkningar.
| 1938/39 | 1948/49 | 1949/50 |
Lånat kapital: |
|
|
|
Inteckningslån .. . | 41-6 | 41-1 | 41-1 |
Övriga lån....... | 253 | 25-1 | 251 |
Eget kapital: |
|
|
|
Ej belånat fastig- |
|
|
|
hetskapital: |
|
|
|
Alt. A | 65-7 | 69-9 | 69-7 |
Alt. B | 69''fi | 80 1 | 79-9 |
Ej belånat drifts-kapital ......... | 75-4 | 143-4 | 149-6 |
Summa: AU. A | 208o | «279-s | 285s |
Alt. B | 211-s | 4290-0 | 295-7 |
Alt. C | 2023 | 3> 4199-9 | 3199-3 |
Index: Alt. A | 100-0 | 134-5 | 137-3 |
Alt. B | 100-0 | 136-9 | 139 5 |
Alt. C | 100-0 | 98-8 | 98-5 |
1 Enligt sakkunnigreservanternas förslag (alt. B) 2 962 milj. kr år 1938/39, 3 444 milj. kr
1948/49 och 1949/50.
2 Räntesatserna äro desamma vid de hittillsvarande och de nya beräkningarna av jordbrukets
räntekostnader. — Den genomsnittliga räntesatsen har erhållits genom att den totala räntesumman
dividerats med det sammanlagda lantbrukskapitalet. Före divisionen har kapitalrabatten
(se not 4) frånskilts. Medräknas denna erhålles för 1948/49 något högre medelränta än här
redovisas.
3 Inklusive provisoriskt tillägg på 10 milj. kr, motsvarande höjda räntekostnader (enligt
tidigare uppskattning) till följd av ökning av lantbrukskapitalets volym sedan år 1938/39.
71
Kungl. Maj:ts proposition nr 216.
I och med att frågan om prissättningen på jordbrukets produkter icke
definitivt avgjordes under loppet av våren 1949, ställdes bl. a. spörsmålet
om beräkningsmetod i fråga om räntekostnaderna på framtiden. LK-delegationen
har därför i likhet med vad som skedde i vårkalkylen i den nu
föreliggande justerade jordbrukskalkylen för 1949/50 beräknat jordbrukets
räntekostnader enligt såväl den förut tillämpade som den av de sakkunniga
använda metodiken.
Resultatet av beräkningarna redovisas i sammanställningen på föregående
sida.
Nedan redovisas jordbrukets kostnader i sammandrag.
Tabell 16. Jordbrukets kostnader 1 sammandrag.
| 1938/39 | 1947/48 | 1948/49 | 1949/50 | ||||
| milj. kr | milj. kr | milj. kr | milj. kr | ||||
| vår- | aug.- | vår- | aug.- | vår- | aug.- | vår- | aug.- |
| kalk. | kalk. | kalk. | kalk. | kalk. | kalk. | kalk. | kalk. |
Handelsgödselmedel........ | t | 6-7 | i; | IT | 133-7 | 141-4 | 152*1 | 1605 |
Utsäde..................... |
| 3-2 |
| 6''5 |
| 6*5 |
| 6-5 |
Köpfodermedel ........... | 98''2 | 151*1 | 154-2 | 156-6 | 149*5 | 164-8 | ||
Maskiner och redskap (avskr. |
|
|
|
|
|
|
|
|
o. underhåll) ............ | 78-0 | 185-3 | 185*4 | 202-6 | 205-0 | 213*2 | 216*8 | |
Kostnader för driv- och |
|
|
|
|
|
|
|
|
smörjmedel.............. | 10-9 | 13-1 | 42-4 | 41*2 | 56*1 | 54*1 | 66-0 | 62-7 |
Diverse kostnader.......... | 8 | 1*4 | 176-3 | 177-5 | 187-2 | 189-1 | 189*0 | 190-3 |
Ekonomibyggnader......... | 75-8 | 76-4 | 135-5 | 137*5 | 139-5 | 142-2 | 140*6 | 143-8 |
Grundförbättringar......... |
| 7-5 | 16-1 | 16*2 | 16-7 | 17-3 | 16-8 | 17*4 |
Arbetskostnader............ | 833-4 | 1 930-8 | 1 863*9 | 2 000*1 | 1 930*8 | 1 974-3 | 1905-8 | |
Räntekostnader: Alt. A..... | 208-0 | 2t | 5*7 | 279-7 | 279-8 | 283-9 | 285*5 | |
Alt. B..... | 211-9 | 276-0 | 290-0 | 294-2 | 295*7 | |||
Alt. C..... | 202-3 | 200*2 | 199-9 | 199-6 | 199*3 | |||
Summa Alt. A..... | 1 462-6 | 1465-9 | 3 040 8 | 2 976-1 | 3 176-3 | 3122-8 | 3191 9 | 3154-1 |
Alt. B..... | 1466 5 | 1 469 8 | 3 051 1 | 2986*4 | 3186 6 | 3133-0 | 3202 2 | 3164-3 |
Alt. C..... | 1456 9 | 1460 2 | 2975-3 | 2910 6 | 3 096-5 | 3 042*9 | 3107-6 | 3 067*9 |
Index: Alt. A..... | It | 0-0 | 207*9 | 203-0 | 217-2 | 213-0 | 218-2 | 215-2 |
Alt. B..... | 100-0 | 208-1 | 203*2 | 217*3 | 213-2 | 218-4 | 215*3 | |
Alt. C..... | 100-0 | 204-2 | 199-3 | 212*5 | 208*4 | 213*3 | 210*1 |
Alt. A: De sakkunnigas beräkningar av räntekostnaderna, majoritetsalternativet.
Alt. B: De sakkunnigas beräkningar av rän''ekostnaderna, minoritetsalternativet.
Alt. C: Hittillsvarande beräkningar av räntekostnaderna. 4
4 Inklusive räntekostnader i torm av kapitalrabatt. Denna rabatt bär tillämpats av hypoteksbankerna
fr. o. m. den 23 augusti 1947 vid utlämnandet av nya lån och utgår med 1 procent.
För år 1948/49 beräknas kapitalrabatten till 0''3 milj. kr. Kapitalrabatt förutsättes icke utgå år
1949/50.
72
Kungl. Maj:ts proposition nr 216.
Sammanfattning.
Resultatet av beräkningarna rörande jordbrukets inkomster och kostnader
ha sammanfattats i följande tablå.
| 1938/39 | 1948/49 | 1949/50 |
Inkomster, milj. kr ................... | ..... 1362-7 | 2 857-3 | 2 904-2 |
Kostnadsindex: Alt. A ................. | ..... 100-00 | 213-03 | 215-16 |
Alt. B ................. | ...... 100-00 | 213-16 | 21529 |
Alt. C ................. | ...... 10000 | 208-39 | 21010 |
Basinkomst, framskriven medelst |
|
|
|
kostnadsindex, milj. kr Alt. A........ | ..... 1 362-7 | 2 903-0 | 2 932-0 |
Alt. B........ | ...... 1 362-7 | 2 904-7 | 2 933-8 |
Alt. C........ | ...... 1 362-7 | 2 839-7 | 2 863 0 |
Kalkylmässigt inkomstöverskott |
|
|
|
(+) eller -underskott (-), |
|
|
|
milj. kr Alt. A...................... | ...... — | -45-7 | -27-8 |
Alt. B...................... | ...... . | -47-4 | -29-6 |
Alt. G ..................... | ..... — | + 17-6 | + 41-2 |
Anm. Alternativen åtskilja sig i fråga om räntekostnaderna, beträffande vilka beräkningar
utförts av de sakkunniga för utredning rörande frågan om rationaliseringens inverkan på jordbrukets
arbetskostnader m. m. Alt. A utgör majoritetsalternativet, alt. B minoritetsalternativet
samt alt. C hittillsvarande beräkningar (se vidare under rubriken Räntekostnader).
LK-delegationen vill slutligen framhålla, att den i likhet med i våras icke
företagit någon särskild beräkning av stimulansinkomster för oljeväxter
utan upptagit hela inkomstsumman för oljeväxtodlingen i den föreliggande
kalkylen. Likaså har delegationen på samma sätt som tidigare insatt de
utgående producent- och kontantbidragen för mjölk i kalkylen utan någon
reduktion. Delegationen har härmed icke tagit ställning till frågan, hur
ifrågavarande inkomster skola tagas i beaktande, när kalkylen lägges till
grund för prissättningen på jordbrukets produkter.
497922. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1949.