Kungl. Maj.ts proposition nr 211 (Proposition 1946:211)

Kungl. Maj.ts proposition nr 211.

Nr 211.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående allmän beredskapsstat
för budgetåret 1946/47; given Stockholms
slott den 5 april 1946.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5 april

1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Erlander, Danielson, Vougt, Myrdal,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen
för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, förslag till allmän beredskapsstat
för budgetåret 1946/47 och anför därvid följande.

Inledning.

Efter förslag av Kungl. Majit i proposition nr 281 godkände 1944 års riksdag
(skrivelse nr 432) allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45. Beredskapsstaten
var uppdelad på tre delstater, betecknade allmän beredskapsstat
I, II och III och bundna vid olika dispositionsförutsättningar.

Bihang till riksdagens protokoll 19''40. 1 sami. Nr 211.

Kungl. Maj.ts proposition nr 211.

Allmän beredskapsstat I avsåg vissa kostnader av krisnatur, vilka beräknades
erforderliga under budgetåret 1944/45. Staten blev jämlikt riksdagens
bemyndigande genom beslut den 15 juli 1944 fastställd av Kungl. Majit, varvid
de å staten uppförda anslagen ställdes till statskontorets förfogande.
Från staten bestridda utgifter ha sedermera jämlikt särskilda riksdagsbeslut
täckts genom anslag å tilläggsstat.

På allmän beredskapsstat II och allmän beredskapsstat III sammanfördes
anslag för olika investeringsändamål, vilkas tillgodoseende gjordes beroende
av läget på arbetsmarknaden. Till allmän beredskapsstat II hänfördes utgifter
av mer angelägen karaktär, och i anledning härav erhöll Kungl. Majit
riksdagens bemyndigande att fastställa nämnda delstat att lända till efterrättelse.
Så skedde genom Kungl. Majits förenämnda beslut den 15 juli 1944.
Kungl. Majit erhöll vidare riksdagens bemyndigande dels att ställa anslagen
å beredskapsstat II till vederbörande myndigheters förfogande för förberedande
planeringsåtgärder dels ock att, om och i den mån försörjnings- eller
arbetsmarknadsläget det medgåve, respektive örn och i den mån en försämring
av arbetsmarknadsläget det påkallade, beträffande vissa anslag eller
viss grupp av anslag förklara, att de finge disponeras för därmed avsedda
ändamål. Från anslagen ha i överensstämmelse härmed bestritts vissa planerings-
och förberedelsekostnader, däribland för förvärv av mark till vissa
med anslagen avsedda anläggningar. Därjämte har Kungl. Majit i ett mindre
antal fall disponerat över anslag å allmän beredskapsstat II för genomförande
av investeringsföretag. De härav föranledda utgifterna ha sedermera täckts
genom särskilda anslag å tilläggsstat.

På allmän beredskapsstat III slutligen samlades de investeringsobjekt av
något lägre angelägenhetsgrad, vilka avsågos skola utföras därest arbetsmarknadsläget
det påkallade. Denna stat kunde av Kungl. Majit fastställas
först efter riksdagens hörande eller, örn riksdagen icke vore samlad, under
förutsättning att Konungen låtit riksdagskallelse utgå eller riksdagen ändå
skulle inom tjugo dagar sammanträda. Allmän beredskapsstat III har icke
blivit fastställd.

Med bifall lill Kungl. Majits i proposition nr 264 framlagda förslag bemyndigade
1944 års riksdag (skrivelse nr 435) Kungl. Majit att i huvudsaklig
överensstämmelse med vissa i propositionen uppdragna riktlinjer för
budgetåret 1944/45 fastställa grunder för utlämnande av statsunderstöd vid
arbetslöshet till vissa förbättringsarbeten på jordbrukets och skogsbrukets
områden. Härigenom erhöll Kungl. Majit befogenhet, att, där så erfordrades
för att erforderliga arbeten skulle igångsättas i arbetslöshetsbekämpande
syfte, tillämpa gynnsammare bidragsgrunder, medge bidrag till kategorier,
vilka eljest icke komme i åtnjutande av statsbidrag, o. d. I propositionen,
vilken utarbetats på grundval av förslag från 1942 års jordbrukskommitté
och skogsstyrelsen, angavs en allmän ram, inom vilken bidrag skulle kunna
utlämnas till dylika arbeten.

1 1945 års statsverksproposition upptogs under rubriken Inkomsterna å
driftbudgeten (s. 6) till behandling frågan om riksstatens avvägning i förhål -

Kungl. Mcij.ts proposition nr 211.

lande till beredskapsstatema. Därvid framhölls, att den allmänna beredskapsstat
vid sidan örn riksstaten, varav behov ansåges föreligga, borde göras
helt enhetlig och begränsas till att omfatta anslag till arbeten, avsedda att utföras
i sysselsättningspolitiskt syfte, med tillägg av dels ett anslag till planering
av dylika arbeten, dels ett anslag för kostnader för överflyttning av arbetskraft.
Sistnämnda båda anslag skulle Kungl. Majit äga disponera i viss
utsträckning utan riksdagens vidare hörande. Därjämte skulle Kungl. Majit
erhålla rätt att utan förnyad riksdagsprövning disponera å staten uppförda
anslag intill ett visst sammanlagt belopp. I övrigt skulle staten icke få sättas
i kraft utan riksdagens hörande. Angående den närmare innebörden av de
föreslagna ändringarna torde i övrigt få hänvisas till vad i propositionen anförts
härom.

Sedan investeringsutredningen framlagt betänkande (SOU 1945: 12 och 13)
med förslag till investeringsreserv för budgetåret 1945/46, anmäldes i proposition
nr 265 till 1945 års riksdag frågan örn anslag till arbetslöshetsbekämpande
åtgärder. I anslutning till förenämnda uttalande i 1945 års statsverksproposition
förutsattes jämväl i proposition nr 265, att beredskapsstaten
skulle vara helt enhetlig. Med hänsyn till den sena tidpunkten under riksdagen
och då läget på arbetsmarknaden icke gav anledning till större farhågor
ansågs med fastställande av allmän beredskapsstat för budgetåret 1945/46
böra anstå till 1945 års riksdags höstsession. Emellertid ansågs lämpligt att
medel ställdes till Kungl. Majits förfogande för mötande av en under mellantiden
eventuellt uppkommande arbetslöshetssituation. Kungl. Majit hemställde
därför om riksdagens bemyndigande att, intill dess allmän beredskapsstat
för budgetåret 1945/46 av riksdagen fastställts, därest arbetsmarknadsläget
så påfordrade, inom ramen av ett belopp av 150 miljoner kronor meddela
beslut om utförande av arbeten, för vilka anslag uppförts å allmän beredskapsstat
II och allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45. Härvid förutsattes
att, för den händelse fullmakten foges i anspråk för förbättringsarbeten
på jordbrukets och skogsbrukets områden, de förmånligare bidragsgrunder
skulle tillämpas, som Kungl. Majit erhållit 1944 års riksdags bemyndigande
att fastställa. För kostnader för överflyttning av arbetskraft anvisades
anslag på riksstaten för budgetåret 1945/46. Planeringskostnader förutsattes
få bestridas förskottsvis i avvaktan på att ny stat fastställdes. Propositionen
bifölls av riksdagen (skrivelse nr 450). Det av riksdagen sålunda lämnade bemyndigandet
alt igångsätta arbeten har icke tagits i anspråk.

Frågan om allmän beredskapsstat för innevarande budgetår anmäldes för
fjolårets riksdag även under dess höstsession. Härvid befanns utvecklingen på
arbetsmarknaden möjliggöra ett ytterligare uppskov med fastställandet av allmän
beredskapsstat, varför Kungl. Majit i proposition nr 365 hemställde, att
riksdagen måtte förlänga giltigheten av förenämnda fullmakt intill dess ny
allmän beredskapsstat fastställts av riksdagen. Propositionen bifölls av riksdagen
(skrivelse nr 584).

Jämlikt förslag av Kungl. Majit i proposition nr 334 har 1945 års riks -

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

dag å tilläggsstat I till riksstaten för löpande budgetår anvisat anslag under
de olika huvudtitlarna för planeringskostnadernas bestridande. Till bestridande
av kostnaderna för fortsatta planeringsarbeten ha anslag för budgetåret
1946/47 äskats i årets statsverksproposition.

Genom beslut den 24 november 1944 har Kungl. Majit upprättat ett investeringsråd
för överläggningar rörande riktlinjerna för konjunkturpolitiken så
vitt angår investeringsverksamheten. Rådets överläggningar ledas av en av
Kungl. Majit utsedd ordförande. I rådet ingå i övrigt två ledamöter representerande
statens arbetsmarknadskommission och statens byggnadslånebyrå,
varjämte tillfälle beretts fullmäktige i Sveriges riksbank att utse en ledamot.
Vidare ingå i rådet elva ledamöter utsedda på förslag av följande näringsorganisationer,
nämligen Sveriges industriförbund två ledamöter, den
ena representerande exportindustrien och den andra hemmamarknadsindustrien,
landsorganisationen i Sverige två ledamöter samt envar av följande
organisationer en ledamot, nämligen Sveriges lantbruksförbund, riksförbundet
landsbygdens folk, svenska arbetsgivareföreningen, svenska bankföreningen,
tjänstemännens centralorganisation, kooperativa förbundet ävensom
Sveriges köpmannaförbund och Sveriges grossistförbund gemensamt en ledamot.
Slutligen äger professorn och ledaren för konjunkturinstitutets undersökningar
att såsom sakkunnig deltaga i rådets överläggningar.

Genom beslut den 1 februari 1946 har Kungl. Maj :t efter framställning från
investeringsutredningen uppdragit åt statens arbetsmarknadskommission att
i samråd med statssekreterarna i vederbörande statsdepartement årligen upprätta
och till Kungl. Majit ingiva förslag till reserv av statliga, kommunala
och statsunderstödda investeringsobjekt inom de verksamhetsområden, beträffande
vilka icke planeringen uppdragits åt annat organ, samt att till
Kungl. Maj :t inkomma med de förslag och i övrigt vidtaga de åtgärder, som
må erfordras för att vederbörlig detaljplanering av arbeten, avsedda att intagas
i investeringsreserven, skall komma till stånd. Vidare har Kungl. Majit
uppdragit åt statens byggnadslånebyrå, lantbruksstyrelsen, egnahemsstyrelsen
och skogsstyrelsen, envar för sitt verksamhetsområde, att årligen upprätta
och till Kungl. Majit ingiva förslag till reserv av statliga, kommunala och
statsunderstödda investeringsobjekt samt att föranstalta örn detaljplanering
av arbeten, avsedda att intagas i investeringsreserven. Slutligen har Kungl.
Majit bemyndigat statens arbetsmarknadskommission att från statliga organ
inhämta erforderliga uppgifter för förande av ett centralt register över tillgängliga
investeringsobjekt samt för upprättande av förslag till investeringsreserv.

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

Arbetsmarknadskommissionens förslag till investeringsreserv
för budgetåret 1946/47.

Med skrivelse den 21 februari 1946 har statens arbetsmarknadskommission
överlämnat betänkande med förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/
47 (SOU 1946: 27 och 28). Betänkandet jämte bilagor torde få såsom bihang
fogas vid protokollet i detta ärende (Bihang B och C).

Utredningsarbetets bedrivande (se betänkandet s. 3—7). Vid utarbetandet
av förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 har arbetsmarknadskommissionen
tagit som utgångspunkt investeringsutredningens förslag
för innevarande budgetår. Kommissionen har jämväl haft tillgång till utredningens
material, vilket utredningen efter avgivande av nyssnämnda förslag
överlämnat till kommissionen. Då de i förslaget till investeringsreserv för innevarande
budgetår upptagna arbetena i betydande utsträckning kunna beräknas
komma till utförande inom den normala investeringens ram eller av skilda
anledningar redan utförts eller påbörjats, har reserven måst kompletteras.
Vad beträffar kommunala och enskilda företag har kommissionen för detta
ändamål kunnat anlita länsarbetsnämnderna såsom lokalorgan. Beträffande
statliga företag har arbetet till övervägande del åvilat de centrala förvaltningsmyndigheterna
och dem underställda organ.

Vid investeringsreservens komplettering har urvalsunderlaget utgjorts dels
av vid tidigare inventeringar anmälda investeringsobjekt, vilka av olika skäl
icke medtagits i förslaget till reserv för innevarande budgetår, dels ock av
investeringsobjekt, som anmälts till kommissionen i samband med en under
år 1945 verkställd kompletterande inventering. Urvalsunderlaget har efter
hand ökats därigenom att inventeringen kommit att omfatta nya områden
eller grupper av företag och genom att inom vissa områden investeringsbehoven
blivit mera fullständigt utredda.

Kommissionen har i betänkandet framhållit, att den grundläggande urvalsprincipen,
nämligen att i investeringsreserven endast medtagas företag av
hög angelägenhetsgrad, medfört en relativt stark omsättning av de i reserven
ingående företagen. I anslutning härtill har kommissionen understrukit vikten
av att investeringsreserven, så.länge statsmakterna finna att denna form av
arbetsmarknadsberedskap bör upprätthållas, successivt förnyas allteftersom
i reserven ingående företag tagas i anspråk i normal ordning eller av annan
anledning icke längre äro aktuella. I anslutning därtill har kommissionen
vidare framhållit, att investeringsplaneringen alltsedan sin tillkomst blivit av
stor betydelse för utväljandet av beredskapsarbeten för motverkande av den
begränsade arbetslöshet, som rått under senare år.

Med avseende å de med planeringsarbetet förenade kostnaderna har kommissionen
anfört följande.

Då investeringsreserverna skola bestå av förelag som normalt beräknats
komma till utförande under de 2 å 3 närmaste åren även om arbetslöshet
icke skulle motivera deras igångsättande, utgör detta planeringsarbete endast

Kungl. Maj.ts proposition nr 211.

ett tidigareläggande av planeringen för den normala verksamheten. Om planeringsverksamheten
hålles inom rimliga gränser och inskränker sig till angelägna
arbeten medför den sålunda på längre sikt ingen större extra kostnad.
Vissa ränteförluster uppstå givetvis genom att planeringen i den mån företagen
icke komma att utnyttjas i arbetsmarknadsreglerande syfte utföres tidigare
än erforderligt. Vidare kan i sådana fall, då på grund av ändrade förhållanden
det utförda planeringsarbetet behöver revideras, en kostnadsökning för
planeringen uppstå. Å andra sidan medför förtidsplaneringen, att man får
längre tid och större möjligheter i övrigt att överväga det lämpligaste sättet
för arbetenas genomförande, varigenom avsevärda besparingar och fördelar
av annat slag böra kunna vinnas. Både i fråga örn statliga och kommunala
investeringar har arbetsmarknadskommissionen funnit, att det normala planeringsarbetet
ofta ej bedinves så snabbt att förslag hinna framläggas för de
beslutande organen i tillräckligt god tid för att medge en tillfredsställande
prövning med beaktande i erforderlig utsträckning även av alternativa lösningar.

Kommissionen har emellertid även påpekat, att förtidsplaneringen syntes
ha en tendens att stimulera till förtidsinvestering, vilket ur monetära synpunkter
samt arbetsmarknads- och materialsynpunkter under vissa förhållanden
kunde vara en betydande nackdel.

Investeringsreservcns omfattning och sammansättning (se betänkandet
s. 8—15 samt 375 o. f.). Enligt hittills tillämpade principer har investeringsreserven
ansetts höra omfatta sådana statliga, kommunala och statsunderstödda
anläggningsarbeten, vilka med hänsyn till sin art och angelägenhetsgrad
äro lämpliga att taga i anspråk för att vid en arbetsmarknadskris
öka sysselsättningsmöjligheterna. De företag, bland vilka urvalet sker,
lia enligt samma principer begränsats till sådana, som av vederbörande förvaltningar
ansetts böra komma till utförande under de närmaste två eller
tre åren under förutsättning av normal angelägenhets- och produktivitetsbedömning.
Vad beträffar investeringsreservens storlek har målet varit att
nå fram till en reserv, som ungefärligen motsvarar två års normala investeringsbehov.

Dessa principer lia enligt vad i arbetsmarknadskommissionens betänkande
anföres även varit vägledande vid uppgörandet av det nya förslaget till
investeringsreserv. Beträffande de allmänna synpunkter, som i övrigt ligga
till grund för förslaget, torde få hänvisas till betänkandet. Här skall endast
lämnas en sammanfattning av däri anförda huvudsynpunkter på hithörande
spörsmål.

I betänkandet framhålles, att den ovisshet, som måste råda örn arten och
omfattningen av en eventuell arbetsmarknadskris, medförde att investeringsreserven
måste planläggas på sådant sätt, att den så långt möjligt medgåve
genomförande av alternativa sysselsättningsprogram. Såväl ur nationalekonomisk
som social synpunkt framstode det som önskvärt att arbetskraften
vid en tillfällig arbetslöshet i största utsträckning kvarstannade inom
sitt egentliga yrkesområde. De sysselsättningsbefrämjande åtgärderna borde
därför i första hand taga sikte på att stimulera sysselsättningen inom det
primära depressionsområdet. Det kunde emellertid visa sig svårt att åstad -

Kungl. Maj.ts proposition nr 211.

komma en tillräcklig reserv av arbeten, för vilka den ledigblivna arbetsstyrkans
yrkeskunnighet kunde tagas i anspråk. Man borde då — förutom
omskolningsåtgärder — främst tillgripa en reserv av arbeten, som kunde
utföras av för arbetena oskolad arbetskraft. Härvid koinme i första hand
grovarbeten i fråga. Även med hänsyn till osäkerheten i materialförsörjningen
vore det önskvärt, alt grovarbeten såsom mindre materialkrävande i
största möjliga utsträckning medtoges i investeringsreserven. För mötande
av en arbetslöshetssituation i vilken sysselsättningsmöjligheter måste beredas
huvudsakligen genom grovarbeten erfordrades en större reserv av dylika
arbeten än tillgången på företag av högsta angelägenhetsgrad medgåve.
Utöver den tidigare omnämnda, olika slag av arbeten omfattande reserven
— den allmänna investeringsreserven — erfordrades därför en extra reserv
av sådana företag av en något lägre angelägenhetsgrad, vilka varken vore i
högre grad materialkrävande eller i avsevärd grad förutsatte yrkesskicklighet
hos arbetskraften, i betänkandet benämnd den särskilda grovarbetsreserven.

Vid utväljandet av arbetsobjekt för investeringsreserven hade, anföres i
betänkandet vidare, i enlighet med förut anförda principer investeringsobjektens
angelägenhetsgrad varit grundläggande. I den utsträckning detta
varit möjligt hade vid utväljandet av investeringsobjekt beaktats de allmänna
riktlinjerna för den ekonomiska och sociala politiken. Det läge dock
i sakens natur, att svårighet måste möta att redan på utredningsstadiet verkställa
en så noggrann avvägning av de olika föreliggande arbetsobjektens
angelägenhet, att denna avvägning utan vidare kunde läggas till grund vid
investeringsreservens ianspråktagande. Även sådana synpunkter som arbetslöshetens
art och omfattning, tillgången på material och specialarbetare
m. m. måste dessutom spela in vid det slutliga urvalet av sysselsättningsobjekt.
Det framlagda förslaget till investeringsreserv finge därför icke betraktas
som ett arbetsprogram, som under alla förhållanden borde komma
till utförande vid en arbetsmarknadskris och vars antagande skulle binda
statsmakterna, när det gällde det framtida valet av arbetsobjekt.

Redan vid det förberedande urval av arbetsobjekt, som verkställdes vid
upprättandet av förslag till investeringsreserver, måste hänsyn tagas även
till andra omständigheter än de föreliggande investeringsbehovens angelägenhet
i och för sig. Såväl när det gällt husbyggnader som övriga materialkrävande
företag hade viss hänsyn måst tagas till materialförsörjningen.
Överhuvud taget hade bland annat på grund av den ännu kvarstående
knappheten på vissa materialier investeringsreservens tyngdpunkt ansetts
böra förläggas till mindre materialkrävande arbeten.

Även ur arbetsmarknadssynpunkt hade det ansetts lämpligt att endast i
begränsad utsträckning medtaga husbyggnadsföretag i investeringsreserverna.
Då bostadsproduktionen, i den mån materialförsörjningen kunde ordnas
genom olika åtgärder från samhällets sida, kunde väntas komma att upprätthållas
på en hög och stabil nivå, syntes behovet av sysselsättningsbeirämjande
åtgärder inom detta område främst hänföra sig till de relativt konjunkturkänsliga
investeringarna i industribyggnader o. d. lin ansvällning
av de offentliga investeringarna i husbyggnader utöver vad som krävdes
för att kompensera en nedgång i själva husbyggnadsverksamheten
framstode däremot som mindre lämplig med hänsyn till svårigheterna att,
därest byggnndsarbetarkåren tillfälligt överdimensionerades, åstadkomma erforderlig
återgång av arbetskraften lill andra sysselsättningar, sedan behovet
av extra arbetskraft för husbyggnadsarbeten upphört. lill stort behov av
byggnader för offentliga ändamål uppstode emellertid som en följd av den

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

omfattande bostadsproduktionen och därmed sammanhängande folkomflyttningar.
Det hade bland annat med hänsyn härtill befunnits lämpligt att i
investeringsreserven inrymma ett relativt stort antal sådana offentliga byggnader
som byggnader för skolor, administration, post, telegraf och sociala
ändamål av skilda slag.

Genom att en förhållandevis stor investeringsreserv erfordrades i de särskilt
konjunkturkänsliga orterna samtidigt som man i fråga om dessa orter
i mångå fall måste räkna med en relativt liten tillgång på angelägna investeringsobjekt
på grund av forcerad investeringsverksamhet under tidigare arbetslöshetsperioder,
hade i viss utsträckning för sådana orter arbeten av lägre
angelägenhetsgrad ansetts böra medtagas i den allmänna investeringsreserven.
Med hänsyn icke minst till det stora investeringsbehovet i landet hade
det dock ansetts olämpligt att i någon större utsträckning frångå den allmänna
angelägenhetsnormen. Då vid en större arbetsmarknadskris relativt
omfattande förflyttningar av arbetskraften sålunda kunde bliva nödvändiga,
måste det läggas vikt vid att förflyttningen ordnades rationellt. I syfte att
belysa härmed sammanhängande frågor hade vissa utredningar företagits
inom kommissionen.

Med avseende å arbetsobjektens lämplighet för ökande av sysselsättningsmöjligheterna
vid en arbetsmarknadskris måste de direkta arbetslönernas
andel av anläggningskostnaderna, lönekvoten, tillmätas betydelse. Lönekvoten
för olika slag av arbeten belystes i bilaga 1 till betänkandet.

Den överdimensionering av de offentliga arbetena, som ett ianspråktagande
av investeringsreserven skulle innebära, kunde i många fall beräknas
medföra en på längre sikt ogynnsam snedbelastning av produktionssystemet.
Det måste därför anses viktigt, att arbetskraften icke kvarhölles vid ifrågavarande
arbeten längre än som vore nödvändigt med hänsyn till arbetsmarknadsläget.
Då ett avbrytande av ett arbete innan detta färdigställts ofta måste
ställa sig ekonomiskt ofördelaktigt, syntes arbeten av mindre eller medelstor
omfattning, som kunde färdigställas relativt snabbt, vara att föredraga. Å
andra sidan medförde de stora företagen bättre möjligheter att variera arbetsstyrkans
storlek efter sysselsättningsbehovet och att vid större arbetsmarknadskriser
bereda lämpliga förläggningar åt arbetsstyrkor utanför hemorten.
Såsom särskilt fördelaktiga framstode sådana arbeten, som utan större
olägenheter kunde bedrivas i etapper, framför allt om de efter ett avbrytande
kunde tagas i bruk och göra tjänst i fullbordade delar, såsom fallet bland
annat ofta vore med större vägomläggningsföretag.

En annan synpunkt som måste beaktas vore möjligheten att bedriva arbetena
oavsett årstiden. Särskild uppmärksamhet hade därför ägnats åt objektens
lämplighet såsom vinterarbeten. Då särskilt vad beträffar norra Sverige
svårigheterna att finna arbetsobjekt, som kunde utföras vintertid, vore relativt
stora, ville kommissionen framhålla vikten av att dylika arbeten om
möjligt icke tillgrepes under den varma årstiden.

Såsom närmare framgår av den vid arbetsmarknadskommissionens betänkande
fogade bilagan 31 upptar investeringsreserven företag för ett sammanlagt
belopp av omkring 1 061 miljoner kronor. Härav belöpa på den allmänna
investeringsreserven i runt tal 840 miljoner kronor och på den särskilda
grovarbetsreserven omkring 221 miljoner kronor. Den allmänna investeringsreserven
innehaller företag för en sammanlagd kostnad av omkring 425 miljoner
kronor, vilka till väsentliga delar utgöras av grovarbeten. Därest materialknapphet
skulle begränsa eller omöjliggöra utnyttjandet av materialkrävande
företag, kunna alltså ur de föreslagna reserverna tillgripas företag

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

av utpräglad grovarbetskaraktär för en sammanlagd kostnad av (425 + 221
=) 646 miljoner kronor. Härtill komma företag av grovarbetskaraktär beträffande
vilka beslut redan fattats om företagens utförande till ett sammanlagt
belopp av omkring 50 miljoner kronor. För nästa budgetår står sålunda till
förfogande en sammanlagd reserv av företag av grovarbetskaraktär för en
kostnad av omkring 696 miljoner kronor.

Den av kommissionen föreslagna allmänna investeringsreserven har uppskattats
innefatta totalt omkring 22,8 miljoner dagsverken, varav 17,3 miljoner
dagsverken för grovarbetare och 4,5 miljoner för yrkesarbetare i egentlig
anläggningsverksamhet samt 1,0 miljon industridagsverken. Dessa antal
dagsverken kunna beräknas motsvara omkring 91 000 årsarbetare, varav
69 000 grovarbetare, 18 000 yrkeskunniga byggnads- och anläggningsarbetare
och 3 700 industriarbetare. Sagda arbetsstyrkor äro schematiskt beräknade
under antagande av för grovarbetare och yrkesarbetare i egentlig anläggningsverksamhet
250 effektiva arbetsdagar per årsarbetare samt för industriarbetare
270 effektiva arbetsdagar per årsarbetare. Det angivna antalet industridagsverken
hänför sig endast till företag, som helt och hållet eller till väsentlig
del utgöras av direkta industribeställningar, t. ex. beställningar av
telefonapparatur, rullande jämvägsmateriel, maskinaggregat för kraftverk
etc.

Den särskilda grovarbetsreserven beräknas innefatta sammanlagt omkring
6,7 miljoner dagsverken, varav för grovarbetare 6,1 miljoner och yrkeskunniga
anläggningsarbetare 0,6 miljon dagsverken, motsvarande omkring
24 400 respektive 2 400 årsarbetare eller tillhopa 26 800 årsarbetare.

Det maximala grovarbetsprogrammet, omfattande arbeten för omkring 696
miljoner kronor, beräknas innefatta omkring 22,0 miljoner dagsverken, varav
för grovarbetare 20,0 miljoner och för yrkeskunniga anläggningsarbetare
2,0 miljoner dagsverken, motsvarande omkring 80 000 respektive 8 000 årsarbetare
eller tillhopa 88 000 årsarbetare.

Tekniska förutsättningar för investeringsreservens utnyttjande. Med skrivelse
den 2 januari 1946 har investeringsutredningen överlämnat betänkande
med utredning rörande personal- och materielresurser m. m. för genomförande
av ett arbetsprogram enligt av utredningen tidigare framlagt förslag (SOU
1946: 13). I betänkandet upptar utredningen till diskussion tillgången inom
landet på dels arbetsledande personal och yrkesarbetare, dels byggnadsmaskiner,
transportmedel, verktyg och redskap ävensom möjligheterna till förläggning
av arbetsstyrkor under utförande av beredskapsarbeten. Utredningens
redogörelse baseras på verkställda inventeringar beträffande de ifrågavarande
personella och materiella resurserna. Därjämte framlägger utredningen
beräkningar rörande behovet av sådana resurser för genomförande av normal
årlig investering samt rörande den ytterligare ökning som erfordras, därest
vid sidan av normal investering jämväl i investeringsreserven ingående
arbeten skola utföras. Sammanfattningsvis konstaterar utredningen beträffande
högre ledningspersonol, att tillgången i händelse av beredskapsstatens

Kungl. Maj.ts proposition nr 211.

ikraftträdande måste beräknas bliva knapp, men att med hänsyn till den
långa utbildningstiden en utökning av den årliga utbildningskvoten icke vöre
en lämplig utväg. Utredningen förordar i stället en effektivisering i utnyttjandet
av befintliga personaltillgångar därigenom att högre ledningspersonal
reserveras uteslutande för sådana arbetsuppgifter, som kräva mot denna personals
utbildning svarande kvalifikationer, under det att mera rutinmässiga
arbetsuppgifter i större utsträckning än normalt sker anförtros åt personal
med lägre kompetens. För att tillgodose det härigenom ökade behovet av
lägre ledningspersonal ha enligt vad i betänkandet meddelas, redan anordnats
vissa utbildningskurser, varjämte förberedelser vidtagits för en intensifiering
av verksamheten i händelse av hotande arbetslöshetskris. Jämväl för utbildning
av yrkesarbetare lia dylika förberedelser vidtagits enligt vad utredningen
upplyser.

Vad beträffar bgggnadsmaskiner, transportmedel, redskap och verktyg har
utredningen icke ansett sig böra förorda en generell beredskapslagring, utan
förordat, att sådan upplagring verkställes endast när sysselsättningen inom de
industrier, som producera dylika hjälpmedel, lämnar utrymme för en ökad
produktion för lagringsändamål. Det åsyftade beredskapslagret skulle begränsas
till en storlek som möjliggjorde att bemästra en första ansvällning av
arbetsvolymen vid inträffande arbetslöshet samt att säkerställa tillgången på
sådana maskiner, redskap och verktyg beträffande vilka den inhemska industriens
tillverkningskapacitet vore otillräcklig för att möta den ökade efterfrågan
vid en arbetsmarknadskris. Från dessa utgångspunkter har utredningen
ansett ändamålsenligt att en komplettering i viss omfattning av maskinförråden
hos statens arbetsmarknadskommission samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
kommer till stånd. Beträffande redskap och verktyg har utredningen
icke funnit någon ökning av nämnda myndigheters förråd vara erforderlig.
Ifråga om transportmedel har utredningen ansett att en tillfredsställande
försörjning av landets normala behov av lastbilar skulle täcka även
behoven i händelse av en arbetsmarknadskris, varför några särskilda åtgärder
icke vore erforderliga. Slutligen har utredningen framhållit rådande brist
på decauvillemateriel men funnit möjligheterna att åstadkomma någon ökning
av dessa tillgångar mycket begränsade. I anledning härav har utredningen
understrukit lämpligheten av att i största utsträckning utnyttja möjligheterna
att anpassa den relativa användningen av olika transportmedel
efter befintliga tillgångar.

I fråga om förläggningsutrymmena har verkställts en inventering av barackbeståndet,
varvid med hänsyn till träindustriens stora produktionskapacitet
särskilda åtgärder i beredskapssyfte icke ansetts vara erforderliga.

Investeringsreservernas finansiering (se betänkandet s. 16—17 och 372—
373). Arbetsmarknadskommissionen har föreslagit att för de statsutgifter,
som betingas av i investeringsreserv ingående arbeten, upptagas särskilda
anslag å en allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47. Vad beträffar helt

Kungl. Maj.ts proposition nr 211.

statliga arbeten har anslagsrubriceringen så långt kommissionen funnit möjligt
anpassats efter de för riksstatens uppställning gällande reglerna. Jämväl
för finansieringen av sådana enskilda och kommunala arbeten, till vilka
statsbidrag regelmässigt utgå från anslag pa riksstaten, har anslagsrubriceringen
anslutits till den för riksstaten gällande. Förutom dessa särskilda anslag,
hänförliga till den allmänna investeringsreserven, har beräknats ett allmänt
anslag till åtgärder för arbetsmai-knadens reglering m. m. Sistnämnda
anslag avses dels för arbeten vilka medtagits i förslaget till allmän investeringsreserv
men för vilka speciellt anslag icke upptagits, dels för sådana företag
för vilka anslag finnas uppförda å riksstaten eller föreslagits å allmän
beredskapsstat men för vilka en ökning av arbetena utöver de särskilda anslagens
ram kan befinnas motiverad, dels till täckande av merkostnader till
följd av ett företags utförande som arbetslöshetsarbete i de fall då sådana
merkostnader icke lämpligen böra bestridas av medel från andra anslag, dels
ock till grovarbeten vilka på grund av mindre utpräglad angelägenhet icke
medtagits i den allmänna reserven utan hänförts till den särskilda grovarbetsreserven.

Vad angår statsbidragsgrunderna för kommunala och enskilda arbeten har
arbetsmarknadskommissionen åberopat investeringsutredningens uttalande
att en generell bidragshöjning icke vore nödvändig för att öka kommunernas
och de enskildas beredvillighet att öka sin investeringsverksamhet under
en arbetslöshetsperiod och icke heller lämplig med hänsyn till de ökade
krav som en höjning skulle komma alt ställa på statsverket och till den
stimulans som därigenom skulle givas ål tendensen att på staten överflytta
allt större delar av kostnaderna för statsunderstödda företag. I likhet med
investeringsutredningen har dock kommissionen funnit skäligt, att gällande
statsbidragsbestämmelser uppmjukas där så erfordras för att möjliggöra hänsvnstagande
till uppkommande merkostnader i särskilda fall, t. ex. vid forcering
av investeringsverksamheten, arbetenas utförande vid olämplig årstid
eller med anlitande av ovan arbetskraft.

Det totala anslagsbehovet för de i investeringsreserven upptagna arbetena
har beräknats till sammanlagt omkring 829 miljoner kronor, varav 609 miljoner
kronor belöpa på den allmänna investeringsreserven och 220 miljoner
kronor på den särskilda grovarbetsreserven. Kommissionen har i anslutning
härtill understrukit, att de sammanlagda anslagssummornas belopp icke gåve
en riktig bild av investeringsreservernas verkliga anslagsbehov. Grovarbetsreserven
vore sålunda avsedd att tillgripas endast som ett alternativ under
speciella förhållanden, i första hand då brist på material för de i den allmänna
reserven medtagna företagen omöjliggjorde genomförandet av ett
differentierat arbetsprogram. Vidare kunde olika arbetslöshetssituationer
ställa skilda krav på ett utnyttjande av de å beredskapsstaten upptagna anslagen.
För att möjliggöra ingripande i de mest olika arbetslöshetssituationer
hade anslagsbehovet för varje företag eller varje grupp av företag beräknats
under förutsättning all ett totalt utnyttjande av ifrågavarande anslag kunde

^ Kungl. Maj.ts proposition nr 211.

bliva en nödvändighet. Härigenom hade en viss överdimensionering av beredskapsstaten
blivit nödvändig.

Beträffande den i det föregående omnämnda fullmakten för Kungl. Majit
att inom ramen av visst belopp meddela beslut om utförande av arbeten upptagna
å beredskapsstaten har arbetsmarknadskommissionen funnit storleken
av det av riksdagen för innevarande budgetår medgivna beloppet, 150 miljoner
kronor, lämpligt avvägt med hänsyn till önskvärdheten av att kunna
begränsa arbetslöshetsanslagen pa riksstaten till vad som endast motsvarar
medelsbehovet vid en mera normal utveckling på arbetsmarknaden men ändock
möjliggöra ett snabbt och effektivt ingripande vid en eventuellt inträdande
försämring i arbetsmarknadsläget. Då vidare någon mera betydande
förändring i arbetsmarknadsutsiktema icke inträffat, sedan riksdagen senast
prövade finansfullmaktens storlek, har kommissionen icke funnit skäl föreligga
att nu ifrågasätta ändring av denna. Kommissionen har därför föreslagit
att Kungl. Majit inhämtar riksdagens bemyndigande att därest arbetsmarknadsläget
så påfordrar, inom ramen av ett belopp av 150 miljoner kronor
meddela beslut om utförande av arbeten, för vilka anslag uppförts å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1946/47.

Särskilda framställningar.

I särskilda skrivelser ha statens byggnadslånebyrå, lantbruksstyrelsen,
egnahemsstyrelsen och skogsstyrelsen, envar för sitt verksamhetsområde, ingivit
förslag till reserv av statliga, kommunala och statsunderstödda investeringsobjekt
samt hemställt om uppförande av anslag för ändamålens tillgodoseende
på allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47. Över framställningarna
har statens arbetsmarknadskommission, efter remiss, avgivit
utlåtanden. De för dessa myndigheters verksamhetsområden föreslagna investeringsreservema
med de jämkningar, som vidtagits vid framställningarnas
departementsbehandling och som redovisas i annat sammanhang, innebära
i huvudsak följande.

Beträffande byggnadslånebyråns verksamhetsområde föreslås anslag på beredskapsstat
till ett sammanlagt belopp av 82 miljoner kronor avseende husbyggnadsföretag
med statlig subvention, huvudsakligen i tätorter. Det häremot
svarande totala anläggningsvärdet kan uppskattas till i runt tal 265
miljoner kronor, vilket beräknas motsvara i runt tal 4 miljoner dagsverken.

För lantbruksstyrelsens verksamhetsområde föreslås — utöver anslag till
torrläggningsarbeten och byggnadsarbeten för lantbruksundervisningsanstalter,
vilka frågor upptagits av arbetsmarknadskommissionen — en investeringsreserv
omfattande anläggningsarbeten för en uppskattad total kostnad
av i Tunt tal 180 miljoner kronor. Motsvarande antal dagsverken kan uppskattas
till i lamt tal 6 miljoner. För genomförande av dessa investeringar
äskas 50 miljoner kronor under anslaget till bidrag lill vissa förbättringsarbeten
på jordbrukets område, under vilket anslag jämväl äskas i runt tal
10 miljoner kronor för förenämnda torrläggningsföretag, samt 11,5 miljoner
kronor till vissa lånefonder.

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

För skogsstyrelsens verksamhetsområde har framlagts en arbetsreserv omfattande
4,8 miljoner dagsverken, motsvarande en total anläggningskostnad
av omkring 55 miljoner kronor. Motsvarande statsbidrag beräknas uppgå bil
35 ä 40 miljoner kronor. På beredskapsstat föreslås ett anslag å 10 miljoner
kronor till bidrag till skogliga beredskapsarbeten, utgörande den del av förenämnda
bidrag, som i händelse av inträffande arbetslöshet kan beräknas
bliva erforderlig. Motsvarande sysselsättningsreserv kan uppskattas till 1,2
miljoner dagsverken.

För egnahemsstyrelsens verksamhetsområde föreslås — utöver anslag till bidrag
till uppförande av gemensamma tvättinrättningar på landsbygden, vilken
anslagsfråga upptagits i arbetsmarknadskommissionens betänkande —
anslag med 0,9 miljon kronor för bidrag till byggande av odlingsvägar samt
med 2 miljoner kronor för investering i egnahemslånefonden. Vidare föreslås
35 miljoner kronor till bidrag till främjande av bostadsbyggande på
landsbygden samt sammanlagt 35 miljoner kronor såsom investering i olika
lånefonder för samma ändamål. Anslagen avse en total anläggningskostnad
av i runt tal 90 miljoner kronor, motsvarande närmare 2 miljoner dagsverken.

Departementschefen.

När riksdagen i fjol beslöt uppskjuta fastställandet av ny allmän beredskapsstat,
skedde detta med hänsyn främst till utvecklingen på arbetsmarknaden.
Det ansågs nämligen då osannolikt, att allmänna arbeten skulle under
den närmaste framtiden behöva tillgripas i sysselsättningssyfte i vidare
mån än den Kungl. Maj:t lämnade fullmakten att disponera anslag på 1944/
45 års beredskapsstat kunde möjliggöra. Fullmakten har hittills icke behövt
tagas i anspråk. Den fortsatta utvecklingen på arbetsmarknaden är emellertid
i olika hänseenden oviss, och örn än något omedelbart behov av förstärkt
beredskap på detta område för närvarande icke föreligger, kan likväl möjligheten
av en försämring av läget icke lämnas ur räkningen. Det torde därför
vara påkallat, att den form av arbetsmarknadsberedskap, som en successivt
förnyad och av statsmakterna prövad investeringsreserv utgör, alltjämt
upprätthålles.

För investeringsreservens vidmakthållande erfordras ett fortgående planeringsarbete.
Medel till bestridande av kostnaderna för sådant arbete äro
numera anvisade å riksstaten. Såsom kommissionen framhållit behöver förtidsplaneringen
på längre sikt icke innebära någon större belastning utöver
de utgifter, som ändock skulle ifrågakomma för planering inom normal investeringsverksamhet.
Emellertid bör i anslutning till vad i betänkandet därom
yttrats understrykas vikten av att en efter förhållandena lämpad avvägning
mellan förtidsplaneringens omfattning och behovet av arbetsmarknadsberedskap
upprätthålles samt att uppmärksamheten hålles riktad på den tendens
att stimulera till förtidsinvesteringar, som förtidsplaneringen i och för sig
innebär.

1 anslutning till det anförda och i överensstämmelse jämväl med vad som
förutsattes vid behandlingen under 1945 års riksdags höstsession av frågan
örn arhetsmarknadsberedskapen har ett på aktuellt material grundat förslag

Kungl. Maj.ts proposition nr 211.

lill allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 ansetts nu böra föreläggas
riksdagen. Den nya beredskapsstaten bör göras fullt enhetlig och omfatta
endast förslag till arbeten avsedda att utnyttjas vid en försämring av läget
på arbetsmarknaden. Anslagen böra utan riksdagens hörande få utnyttjas
blott inom ramen av visst högsta belopp. För statens ikraftträdande bör således
krävas särskilt beslut av riksdagen. Genom att Kungl. Maj:t bemyndigas
att i viss utsträckning utnyttja beredskapsstaten redan innan särskilt
beslut meddelats, möjliggöres en begränsning av arbetslöshetsanslagen på
riksstaten till vad som erfordras under normala förhållanden på arbetsmarknaden.

Det förslag till allmän beredskapsstat, sorn nu föreligger, har utarbetats
efter granskning inom de olika departementen av de investeringsplaner, som
framlagts dels av arbetsmarknadskommissionen, dels för vissa specialområden
av statens byggnadslånebyrå, lantbruksstyrelsen, egnahemsstyrelsen och
skogsstyrelsen. De allmänna riktlinjer för avvägandet av investeringsreservens
omfattning och för urvalet av investeringsobjekt, vilka uppdragits i
arbetsmarknadskommissionens betänkande, ha berörts i det föregående. Vad
arbetsmarknadskommissionen sålunda föreslagit bär vid departementsbehandlingen
funnits böra godtagas som en i nuvarande läge lämplig grundval
för investeringsreservens förnyelse. Förslaget till beredskapsstat är således
i huvudsak grundat på det av arbetsmarknadskommissionen framlagda
materialet, kompletterat med ledning företrädesvis av de utredningar,
som framlagts av övriga nyssnämnda myndigheter.

Det ligger emellertid i sakens natur, att principerna för det fortlöpande
planeringsarbetet icke äro att betrakta som definitiva utan kunna behöva
tid efter annan revideras i följd av förskjutningar i det allmänna läget och
i anslutning till fortsatta svsselsättningspoliliska undersökningar och överväganden
under planeringsorganens medverkan. Dylik medverkan från såväl
de egentliga planeringsorganen som investeringsrådet torde även böra
förutsättas vid beredningen av frågor, som bli förknippade med ett realiserande
av irnesteringsreserven i händelse av en försämring i arbetsmarknadsläget.

Såsom närmare framgår av redogörelsen i det föregående har det ansetts
önskvärt att i den allmänna investeringsreserven — som innefattar arbeten
utvalda främst på grund av sin angelägenhetsgrad — bereda så stort utrymme
som möjligt för arbeten lämpliga för sysselsättning av oskolad arbetskraft.
Vid sidan härav har emellertid för mötandet av en skärpt arbetslöshetssituation
med ansträngt materialförsörjningsläge i förslaget inrymts en
särskild grovarbetsreserv upptagande arbeten som visserligen äro av något
lägre angelägenhetsgrad men som särskilt väl lämpa sig för sysselsättning
av oskolad arbetskraft och därtill äro mindre materialkrävande.

Den sysselsättningsreserv, som sålunda nu är avsedd alt underställas riksdagens
prövning, beräknas sammanlagt omfatta i runt tal 43 miljoner dagsverken,
motsvarande ett antal årsarbetare, som kan uppskattas till cirka
170 000. I anslutning till vad arbetsmarknadskommissionen yttrat vill jag

Kungl. Majlis proposition nr 211.

emellertid understryka, att investeringsreserven icke är upplagd med tanke
på att den skall kunna realiseras i sin angivna totala omfattning utan är
konstruerad att inrymma alternativa sysselsättningsprogram.

Genomförandet av extra investeringsarbeten i den omfattning, varom här
kan bliva fråga, är förknippat med åtskilliga tekniska spörsmål. Den inventering
av de personella och materiella resurserna, som investeringsutredningen
företagit, har såsom av den föregående redogörelsen framgår visat, att
resurserna väl få anses relativt tillfredsställande men att vissa svårigheter
vid genomförande av ett mera omfattande extra investeringsprogram dock
icke kunna undvikas. Jag förutsätter, att arbetsmarknadskommissionen i fortsättningen
beaktar dessa frågor och vidtager på kommissionen ankommande
åtgärder för den komplettering av resurserna, som kan visa sig möjlig och
lämplig.

Vidare bör i detta sammanhang uppmärksammas frågan örn grunderna
för bidrag till kommuner och enskilda vid utförande av arbeten tillhörande
investeringsreserven. Arbetsmarknadskommissionen har för sitt verksamhetsområde
utgått ifrån att en generell bidragshöjning icke vore erforderlig eller
lämplig såsom medel att stimulera till ökad kommunal och enskild investeringsverksamhet.
Kommissionen har emellertid framhållit, att en jämkning
i de vanliga statsbidragsgrunderna bör kunna ske i särskilda fall där så erfordras
med hänsyn till de särskilda förhållanden, under vilka investeringsföretagen
komma att utföras. I det av kommissionen föreslagna anslaget till
åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. ha medel för möjliggörande
av vissa sådana jämkningar beräknats. Vad kommissionen sålunda anfört
och föreslagit har icke givit anledning till erinran. För lantbruksstyrelsens
och skogsstyrelsens verksamhetsområden bör Kungl. Maj:t, i enlighet med
vad chefen för jordbruksdepartementet i annat sammanhang denna dag
anfört, äga meddela beslut om sådana förmånligare bidragsgrunder, som avses
i propositionen nr 264 till 1944 års riksdag.

För förvärv av mark, som erfordras för igångsättande av beredskapsarbeten,
stå för närvarande endast i vissa fall medel till Kungl. Maj:ts förfogande.
I den mån det befunnits nödvändigt med särskilda åtgärder för att
tillgodose anspråken på en tillfredsställande beredskap, ha dessa frågor anmälts
av vederbörande föredragande statsråd.

Såsom bihang (Bihang A) till detta protokoll torde få fogas förslag till allmän
beredskapsstat för budgetåret 1946/47, upprättat i enlighet med vad jag
här förordat och innefattande en specifikation av de förslag örn särskilda
anslag på staten, vilka tidigare denna dag framlagts av vederbörande föredragande
(Bil. 1—15). Förslaget upptager på driftbudgeten en anslagssumma
av 676 miljoner kronor och på kapitalbudgeten en anslagssumma av 375 miljoner
kronor. I förstnämnda summa ingår det under femte huvudtiteln upptagna
anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. av 245 miljoner
kronor, varav 220 miljoner kronor belöpa på den särskilda grovarbets -

reserven.

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

Det i det föregående omförmälda bemyndigandet för Kungl. Majit att utan
riksdagens hörande meddela beslut örn utförande av arbeten, för vilka anslag
uppförts på beredskapsstaten, torde böra avse samma belopp som för
närvarande eller 150 miljoner kronor. Även vid tillämpning av detta bemyndigande
torde i det föregående berörda jämkningar i statsbidragsgrundema
få medgivas, därest så visar sig erforderligt.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

dels godkänna det vid detta protokoll fogade förslaget till
allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47,

dels ock bemyndiga Kungl. Majit att, därest arbetsmarknadsläget
så påfordrar, inom ramen av ett belopp av 150
miljoner kronor meddela beslut örn utförande av arbeten, för
vilka anslag uppförts å allmänna beredskapsstaten.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att
proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Gustaf Bjured.

Kungl. Mcij:ts proposition nr 211.

Bihang A.

Förslag

till

allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47.

Driftbudgeten.

IV. Försvarsdepartementet...............................

V. Socialdepartementet.................................

VI. Kommunikationsdepartementet .......................

VIII. Ecklesiastikdepartementet.............................

IX. Jordbruksdepartementet..............................

X. Handelsdepartementet................................

Summa

Kronor

	180	000
300	029	000
285	200	000
2	713	000
79	600	000
7	990	000
675	712	000

Kapitalbudgeten.

I. Statens affärsverksfonder.............................	Kronor
194 280 000 9 250 000 18 503 000 32 900 000 50 500 000 67 020 000 2 300 000
III. Statens allmänna fastighetsfond........................



Summa
374 753 000

Bihang till riksdagens protokoll 19i6. 1 sami. Nr 211.

Kungl. Maj.ts proposition nr 211.

Specifikation till driftbudgeten.

IV. Försvarsdepartementet.

	Kronor	Kronor
D. Vissa för försvaret gemensamma ändamål.
Sjökarteverket:
Nybyggnad av sjömätningsfartyg .............		180 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

lö

V. Socialdepartementet.

	Kronor	Kronor
B. Sociala verk och inrättningar.
Bekämpande av arbetslösheten:
Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.		245 000 000
Förbättrande av bostadsförhållandena m. m.:
Bidrag till främjande av bostadsbyggande på
landsbygden ..............................	35 000 000
Bidrag till inrättande av pensionärshem.......	15 000 000	50 000 000
Folkpensionering:
Åtgärder till förebyggande och hävande av in-
validitet..................................		275 000
Blindvård:
Bidrag till uppförande av hem för blinda barn
i förskolåldern............................		117 000
Tvångsarbetsanstalten alkoholistanstalter m. m.:
Statens alkoholistanstalt å Venngarn:
Vissa byggnadsarbeten.....................		255 000
Fattigvård och barnavård:
Statens skolor tillhörande harna- och ungdoms-
vården:
Byggnadsarbeten m. m.....................		692 000
		296 339 OOO
C. Medicinalstaten samt hälso* och sjukvården.
Sjukvårdsanstalterna.
övriga egentliga sjukvårdsanstalter:
Bidrag till uppförande eller inrättande av tuber-
kulossjukvårdsanstalter....................	1 000 000
Bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna	190 000
Bidrag till uppförande,inrättande eller inlösen av
epidemisjukhus............................	700 000
Bidrag till uppförande m. m. av hem för kroniskt
sjuka....................................	1 000 000	2 890 000
Förlossningsanstalter:
Bidrag till uppförande eller inrättande av förloss-
ningsanstalter............................		800 000
		3 690 OOO
Summa		300 029 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

VL Kommunikationsdepartementet.

	Kronor	r Kronor
B. Väg- och vattenbyggnads väsendet. Vägunderhåll och vägbyggnader. Väghållningen på landet samt i städer och stads-liknande samhällen, där kronan är väghållare:
Barmarksunderhållet......................	40 500 000
Nyanläggning av bygdevägar..............	23 000 000
Nyanläggning av ödebygdsvägar...........	6 500 000
Byggande av huvudvägar ..................	64 800 000
Ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar	29 500 000
Förstärkning och förbättring av vägar......	1 000 000
Vägbeläggningar..........................	10 000 000	175 300 000
Väghållningen i städer och stadsliknande sam-hällen, som äro väghållare:
Bidrag till byggande av vägar och gator.. ..		55 000 000
Enskild väghållning:
Bidrag till byggande av enskilda vägar.......		4 500 000
Diverse ändamål:
Stensättning av vägar.....................	7 500 000
Byggande av broar .........................	2 900 000	10 400 000
Hamnar och farleder.		245 200 000
Bidrag till handelshamnar och farleder.........		10 000 000
Utvidgning och förbättring av statens fiskehamnar
och farleder....................		1 800 000
Bidrag till byggande och underhåll av statsunder-
stödda fiskehamnar......................		5 700 000
Vatten- och avloppsledningar.		17 500 000
Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och
avlopp.............................		20 000 000 282 700 000
G. Brandväsendet. Bidrag till kommuner för anläggande av brand-
dammar.....................		2 100 000
Bidrag till kommuner för uppförande av brand-
stationer......................		400 000 2 500 000
Summa	\|	285 200 000

Kungl. Majlis proposition nr 211.

VIII. Ecklesiastikdepartementet.

	Kronor	Kronor
B. Arkiv, bibliotek och museer. Bidrag till omläggning av värme-, vatten- och ventilationssystemet inom nordiska museet....		745 000
C. Kyrkliga ändamål. Domkapitlen och stiftsnämnderna: Uppförande av domkapitelshus i Växjö.......	120 000
Iordningställande av vissa lokaler för domka-pitlet i Skara m. m.......................	27 000	147 000
D. Akademier m. m. Akademien för de fria konsterna med konsthög-skolan: Bidrag till vissa reparationsarbeten m. m......		147 000 21 000
I. Folkundervisningen. Folkskoleväsendet. Folkskolor m. m.: Bidrag till underhåll av skollokaler..........		1 800 000
Summa		2 713 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

IX. Jordbruksdepartementet.

	Kronor	Kronor
D. Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar m. m.
Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag till byggnadsarbeten vid vissa lantbruks-undervisningsanstalter.....................		5 300 000
G. Lanthushållning i allmänhet.
Bidrag till vissa förbättringsåtgärder på jordbru-kets område............................... Befrämjande av landsbygdens elektrifiering.....		60 000 000 3 000 000
H. Egnahemsbildning, kolonisation och grundförbättringar m. m.		63 000 000 i
Egnahemsbildning: Byggande av odlingsvägar................... Bidrag för anläggande av gemensamma tvättin-rättningar på landsbygden ...................		900 000 400 000
J. Skogsväsendet.		1 300 000
Bidrag till vissa skogsvårdsåtgärder m. m.......		10 000 000
Summa		79 600 000

X. Handelsdepartementet.

	Kronor	Kronor
C. Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.
Sveriges geologiska undersökning: Undersöknings- och förberedande gruvarbeten .		740 000
D. Sjöfart och handel.
Lotsverket: Säkerhetsanstalter för sjöfarten..............		750 000
F. Diverse.
Avsättning till fonden för idrottens främjande . . Avsättning till fonden för friluftslivets främjande		4 500 000 2 000 000
		6 500 000
Summa	7 990 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

Specifikation till kapitalbudgeten.

I. Statens affärsverksfonder.

	Kronor	Kronor
A. Postverket.
Posthusbyggnad inom Gärdesstaden i Stockholm.		1 500 000
Posthusbyggnad i Uppsala....................		1 500 000
Posthusbyggnad och garage i Katrineholm......		1 100 000
Posthusbyggnad i Eskilstuna..................		1 600 000
Posthusbyggnad i Arvika......................		1 000 000
Posthusbyggnad i Västerås....................		1 260 000
Posthusbyggnad i Skellefteå...................		875 000
Posthusbyggnad och garage i Vilhelmina.......		500 000
Anskaffning av motorfordon...................		500 000
		9 835 000
B. Telegrafverket.
Telegrafverkets fastigheter.
Telefonstationsbyggnader m. m.:
Telefonstationsbyggnad inom Högalidsområdet i
Stockholm ...............................	800 000
Telefonstationsbyggnad i Gustavsberg........	270 000
Nybyggnad för post- och telegrafverken i Nynäs-
hamn ....................................	375 000
Telefonstationsbyggnad i Nyköping...........	400 000
Telefonstationsbyggnad i Strängnäs...........	225 000
Telefonstationsbyggnad i Valdemarsvik.......	225 000
Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Jon-
köping ...................................	625 000
Telefonstationsbyggnad i Nässjö.............	500 000	\|
Telefonstationsbyggnad i Vetlanda...........	300 000
Telefonstationsbyggnad i Ljungby............	300 000
Telefonstationsbyggnad i Vimmerby..........	275 000
Telefonstationsbyggnad i Hultsfred...........	250 000
Telefonstationsbyggnad i Visby..............	425 000
Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Karls-
hamn ....................................	100 000
Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Sim-
rishamn.................................	250 000
Telefonstationsbyggnad i Ängelholm..........	300 000
Telefonstationsbyggnad i Hässleholm.........	400 000	1
Telefonstationsbyggnad i Klippan............	475 000
Telefonstationsbyggnad i Höganäs............	250 000
Nybyggnad för post- och telegrafverken i Käv-
linge ....................................	400 000
Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Halm-
stad.....................................	600 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

	Kronor	Kronor
Telefonstationsbyggnad i Kungälv............	250 000
Telefonstationsbyggnad i Ulricehamn.........	250 000
Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Karl-
stad.....................................	600 000
Telefonstationsbvggnad i Arvika.............	300 000
Telefonstationsbyggnad i Sunne..............	300 000
Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i öre-
bro ......................................	600 000
Telefonstationsbyggnad i Nora...............	275 000
Telefonstationsbyggnad i Sala................	300 000
Telefonstationsbyggnad i Köping.............	750 000
Telefonstationsbyggnad i Arboga.............	400 000
Telefonstationsbyggnad i Norberg............	250 000
Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Falun	450 000
Telefonstationsbyggnad i Mora...............	300 000
Ändringsarbeten i telefonstationsbyggnaden i
Gävle ...................................	600 000
Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Ljus-
dal ...................................	100 000
Telefonstationsbyggnad i Kramfors...........	300 000
Telefonstationsbyggnad i Arvidsjaur..........	175 000	13 945 000
Förrådsbyggnader m. m.:
Förråds-, garage- och verkstadsbyggnad i Norr-
köping ...................................	525 000
Förrådsbyggnader m. m. i Slätte............	370 000
Förrådsbyggnad i örebro....................	200 000
Förråds-, garage- och verkstadsbyggnad i Gävle	525 000	1 620 000
Telefon- och telegrafanläggningar.		15 565 000
Riks- och landskablar m. m...................		500 000
Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka
mellanortsledningar.........................		6 000 000
Radioanläggningar.		6 500 000
Rundradioanläggningar:
Ny rundradiostation i Stockholm.............	3 200 000
Rundradiosändare för kortvåg i Hörby........	5 270 000	8 470 000
Telegrafverkets dispositionsanslag.
Telegrafverkets dispositionsanslag..............		500 000 [ 31 035 000
C. Statens järnvägar. Byggnader och anläggningar. Bangårdar:		i
Bangårdsombyggnader m. m.................	8 765 000	1
Gångbroar och gångtunnlar ..................	1 700 000
Diverse bangårdsanordningar................	1 895 000
Tegelbackens reglering......................	1 000 000	13 360 000 1

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

	Kronor	Kronor
Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar:
Fortsatt anläggning av dubbelspår...........	40 050 000
Linjeomläggningar..........................	5 660 000
Diverse linjearbeten......................... Ombyggnad till normalspår av linjen Har-	710 000
månger—Bergsjö......................... Ombyggnad till normalspår av linjerna Karls-krona—Kristianstad, Karlshamn—Vislanda	700 000
och Bredåkra—Växjö..................... Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden:	8 000 000	55 120 000
Diverse åtgärder för spårförstärkning.........		1 000 000
Skenfria vägkorsningar m. m................... Husbyggnader:		200 000
Stationshus................................	5 200 000
Godsmagasin...............................	400 000
Personallokaler.............................	1 155 000
Bostadshus.................................	1 800 000
Diverse byggnader ..........................	705 000	9 260 000
Telefonanläggningar m. m.....................		5 340 000
Anläggningar för elektrisk tågdrift.............		5 735 000
Elektrifiering.................................		25 000 000
Lokstations- och driftverkstadsanläggningar ....		390 000
Anläggningar vid huvudverkstäder............ Rullande materiel.		875 000 116 280 000
Rullande materiel........................... •		25 000 000
Biltrafik.
Garagebyggnader m. m........................		430 000
Statens järnvägars dispositionsanslag.
Statens järnvägars dispositionsanslag...........		500 000 142 210 000
D. Statens vattenfallsverk.
Kraftstation i Norrland.......................		2 000 000
Kraftstation vid Hammarby................... Ett tredje maskinaggregat vid Stadsforsens kraft-		2 000 000
station....................................		2 000 000
Utbyte av två turbiner vid Lilla Edets kraftstation Distributionsanläggningar och därmed samman-		700 000
hängande arbeten vid statens kraftverk......		3 000 000
Statens vattenfallsverks dispositionsanslag.......		1 500 000 11 200 OOO
Summa		194 280 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 211.

II. Luftfartsfonden.

	Kronor	Kronor
Kommunikationsdepartementet:
Byggande och förbättring av flygplatser......		9 250 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

lil. Statens allmänna fastighetsfond.

	Kronor	Kronor
Justitiedepartementet: Bostadshus vid sinnessjukavdelningen å Håga . \|	120 000
Gymnastik- och skolbyggnad vid ungdomsår stalten å Skenäs.........................	120 000
Verkstadslokal vid ungdomsanstalten i Ystad ..	32 000
Fångvårdsanstalt invid Jönköping............	1 000 000
Fångvårdsanstalt invid örebro...............	1 000 000
Gymnastikbyggnader vid ungdomsanstalterna i Uppsala, Ystad och Nyköping...........	240 000	2 512 000
Socialdepartementet: Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjuk-hus m. .................................		1 500 000
Kommunikationsdepartementet: Vissa byggnadsarbeten å Gripsholms slott.....	99 000
Uppförande av grovlaboratorium vid statens väg-institut..................................	60 000
Nybyggnad för statens geotekniska institut .. .	1 700 000
Ökade lokaler för hovrätten över Skåne och Blekinge.................................	600 000
Ökade lokaler för hovrätten för Övre Norrland	400 000
Tillbyggnad av landsstatshuset i Halmstad....	850 000	3 709 000
Finansdepartementet: Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets gräns-bevakning...............................		1 000 000
Ecklesiastikdepartementet: Magasinsbyggnad vid statens etnografiska mu-seum....................................	300 000
Iordningställande av undervisnings- och kon-serveringslokaler i vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens ämbetsbyggnad......	32 000
Iståndsättande av muren omkring botaniska trädgården i Uppsala.....................	35 000
Ändrings- och reparationsarbeten i byggnaden för kemiska institutionen vid Chalmers tek-niska högskola...........................	63 000
Simhallsanläggning vid gymnastiska central-	594 000	1 024 000 1
Jordbruksdepartementet: Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan......	2 069 000
Byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, me-jeri- och trädgårdsinstitut.................	485 000
Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan......	50 000	1

Kungl. Maj.ts proposition nr 211.

	Kronor	Kronor
Byggnadsarbeten vid statens veterinärmedicin-ska anstalt...........................	55 000
Byggnadsarbeten vid statens skogsforskningsin-stitut............................	24 000	2 683 000
Handelsdepartementet: Ökade lokaler för Sveriges geologiska undersök-ning .....................................	1 000 000
Nybyggnad för elektriskt fysikaliska avdelningen vid statens provningsanstalt...............	925 000
Nybyggnad för laboratorium för byggnadstek-niska avdelningen vid statens provningsanstalt	700 000
Ökade lokaler för statens hantverksinstitut ...	300 000
Nybyggnader vid ingenjörsvetenskapsakade-miens försöksstation.................	2 300 000
Säkerhetsanstalter för sjöfarten..............	850 000	6 075 000
Summa		18 503 000

IV. Försvarets fonder.

	Kronor	Kronor
Försvarets fastighetsfond.
Arméns delfond:
Vissa investeringsarbeten för armén...........		12 400 000
Marinens delfond:
Vissa investeringsarbeten för marinen..........		4 500 000
Flygvapnets delfond:
Vissa investeringsarbeten för flygvapnet.......		16 000 000
Summa	32 900 000 \|

Kungl. Maj.ts proposition nr 211.

V. Statens utlåningsfonder.

	Kronor	Kronor
Socialdepartementet: Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre be-medlade, barnrika familjer.................	15 000 000
Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden...........................	22 000 000	37 000 000
Jordbruksdepartementet: Gödselvårdslånefonden......................	10 000 000
Egnahemslånefonden.........................	2 000 000
Täckdikningslånefonden......................	1 500 000	13 500 000
Summa		50 500 000

VI. Fonden för låneunderstöd.

	Kronor	Kronor
Socialdepartementet:
Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet .	50 000 000
Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet.	2 000 000
Lån till uppförande och förbättring av lantarbe-tarbostäder ...............................	5 000 000
Lån till bostadsförbättringsverksamhet.........	8 000 000
Lån till anordnande av allmänna samlingslokaler	2 000 000	67 000 000
Ecklesiastikdepartementet: Lån till August Abrahamsons stiftelse för slöjd-lärarutbildning för vissa ombyggnadsarbeten..		20 000
Summa		67 020 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

VIII. Diverse kapitalfonder.

	Kronor	Kronor
Kommunikationsdepartementet: Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond: Smärre byggnadsarbeten, tillbyggnader m. m.	755 000
Garage i vägmästareområde nr 4, Uppsala län	190 000
Garage i vägmästareområde nr 3, Söderman-lands län...............................	145 000
Garage i vägmästareområde nr 4, Jönköpings län.............................	145 000
Garage i vägmästareområde nr 5, Älvsborgs län............................	■ 175 000
Garage i vägmästareområde nr 10, Värmlands län........................	175 000
Garage i vägmästareområde nr 5, Örebro län.	165 000
Garage i vägmästareområde nr 5, Kopparbergs län.........................	125 000
Garage i vägmästareområde nr 10, Västernorr-lands län.............................	170 000
Garage i vägmästareområde nr 18, Västerbot-tens län.......................	120 000
Garage i vägmästareområde nr 18, Norrbottens län..........................	135 000	2 300 000
Summa		2 300 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 211.

Bilaga 1.

Egentliga statsutgifter.

Fjärde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5
april 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Erlander, Danielson, Vougt, Myrdal,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vougt, anmäler under försvarsdepartementets
handläggning hörande ärende angående egentliga statsutgifter
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 samt anför därvid följande.

D. Vissa för försvaret gemensamma ändamål.

[1.] Sjökarteverket: Nybyggnad av sjömätningsfartyg. Arbetsmarknadskommissionen
har i detta avseende i förslaget till allmän investeringsreserv
för nästa budgetår upptagit medel för ett sjömätningsfartyg (se kommissionens
betänkande s. 172).

Då jag icke har något att erinra mot kommissionens förslag, får jag hemställa,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Sjökarteverket: Nybyggnad av sjömätningsfartyg å
allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra ett anslag
av ................................ kronor 180 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Anders Broberg.

Kungl. Maj.ts proposition nr 211.

Bilaga 2.

Egentliga statsutgifter.

Femte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5 april
1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Erlander, Danielson, Vougt, Myrdal,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, och statsrådet Danielson
anmäla härefter under socialdepartementets handläggning hörande ärenden
angående egentliga statsutgifter å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/
47, statsrådet Möller beträffande punkterna 2, 3, 4, 5, 8 och 9, samt statsrådet
Danielson beträffande punkterna 1, 6 och 7. Föredragandena anföra
härvid följande.

B. Sociala verk och inrättningar.

Bekämpande av arbetslösheten.

[1.] Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. Arbetsmarknadskommissionen
föreslår i sitt betänkande, att å allmän beredskapsstat för budgetåret
1946/47 till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. uppföres ett
anslag av 245 000 000 kronor.

Rörande den närmare motiveringen för och beräkningen av anslaget torde
få hänvisas till betänkandet (s. 367—371).

De arbetslöshetsarbeten, som bedrivits under senare år, ha finansierats med
bidrag av ett på riksstaten uppfört anslag till åtgärder för arbetsmarknadens
reglering m. m. Detta anslag har beräknats för en arbetslöshet av mycket
begränsad omfattning. För budgetåret 1945/46 har anslaget uppförts med
47 500 000 kronor. I innevarande års statsverksproposition har anslaget upptagits
med ett preliminärt beräknat belopp av 22 000 000 kronor. Det slutgiltiga
bedömandet av medelsbehovet för budgetåret 1946/47 har —- för att de
förhållanden, vilka böra ligga till grund för beräkningen, skola kunna bättre

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 211.

Föredraganden
■

34 Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

överblickas — ansetts böra anstå till så sen tidpunkt som möjligt före budgetårets
ingång.

Den av arbetsmarknadskommissionen angivna investeringsreserven är avsedd
att utnyttjas vid en mera omfattande arbetslöshetskris. Föreslagna arbeten
skola härvid i stort sett finansieras från specificerade anslag. Av olika skäl
har emellertid icke befunnits lämpligt att läcka medelsbehovet uteslutande genom
anvisande av sådana anslag. I överensstämmelse med det förfarande,
som tillämpats vid upprättande av den allmänna beredskapsstaten för budgetåret
1944/45, har därför arbetsmarknadskommissionen föreslagit, att å beredskapsstaten
för budgetåret 1946/47 uppföres ett allmänt anslag till åtgärder
för arbetsmarknadens reglering m. m. Rörande den närmare motiveringen
för denna anordning tillåter jag mig hänvisa till propositionen nr 281/1944
(s. 55—56) jämte arbetsmarknadskommissionens betänkande.

Från det å beredskapsstaten upptagna allmänna anslaget till åtgärder för
arbetsmarknadens reglering äro avsedda att bestridas dels kostnader för utvidgning
av arbeten, för vilka särskilda anslag anvisats å riksstaten eller å
allmän beredskapsstat, dels merkostnader, som direkt orsakas av att ett företag
utföres såsom arbetslöshetsarbete, dels kostnader för vissa angivna arbeten,
för vilka specificerade anslag icke föreslagits, dels ock utgifter för en
särskild grovarbetsreserv omfattande grovarbeten av mindre utpräglad angelägenhet.

Vid anmälan i annat sammanhang denna dag (bil. 9) av frågan om anslag
på allmän beredskapsstat för investering i försvarets fonder har föredragande
statsrådet förordat en minskning med 3,5 miljoner kronor av de i
grovarbetsreserven ingående arbetena för arméns räkning. Då emellertid vid
förefallande behov denna minskning av grovarbeten för arméns räkning
torde kunna ersättas av andra arbeten av motsvarande karaktär, synes någon
jämkning av det av arbetsmarknadskommissionen föreslagna beloppet icke
erforderlig. Då jag vidare delar arbetsmarknadskommissionens uppfattning
örn lämpligheten att även i den allmänna beredskapsstaten för budgetåret
1946/47 hava tillgång till ett allmänt sysselsättningsanslag, hemställer jag, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. å
allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra ett anslag
av ............................ kronor 245 000 000.

Förbättrande av bostadsförhållandena m. m.

[2.] Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden. I skrivelse
den 29 mars 1946 har egnahemsstyrelsen hemställt om uppförande å
allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 av vissa anslag till bostadsförbättringsverksamhet
på landsbygden.

Styrelsen erinrar härvid till en början om att å den för budgetåret 1944/45
fastställda beredskapsstaten under femte huvudtiteln upptagits anslag för
ändamålet enligt följande förteckning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

A. Å driftbudgeten:

Bidrag till främjande av bostadsbyggande på
landsbygden ............................

B. Å kapitalbudgeten under statens utlåningsfon der: Lånefonden

för främjande av bostadsbyggande
på landsbygden (nybyggnadslån) ..........

C. Å kapitalbudgeten under fonden för låneunder -

Bcredskapsstat Beredskapsstat

II III

Belopp kronor

15 000 000 20 000 000

8 000 000 10 000 000

stöd:

Lån till uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder
.......................... 2 000 000 3 000 000

Lån till bostadsförbättringsverksamhet (förbättringslån)
.............................. 5 000 000 7 000 000

Styrelsen finner, att motsvarande anslag böra upptagas även å beredskapsstaten
för nästa budgetår och med i huvudsak oförändrade belopp. Den ökade
efterfrågan på nybyggnadslån syntes emellertid böra föranleda viss förskjutning
i relationen mellan nybyggnadslån och förbättringslån till de förras förmån.
Styrelsen föreslår därför, att å allmän beredskapsstat för budgetåret
1946/47 uppföras följande anslag, nämligen till

Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden 35 000 000 kronor
Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på lands -

bygden ........................................ 22 000 000 »

Lån till uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder 5 000 000 »

Lån till bostadsförbättringsverksamhet................ 8 000 000 »

Slutligen anför styrelsen följande.

För att stimulera till igångsättande vid önskad tidpunkt av bostadsförbättringsföretag,
som här avses, synes böra skapas möjligheter att medgiva mera
liberala normer vid bedömningen av bidragsansökningarna ävensom att höja
bidragsbeloppen utöver vad eljest gäller. I överensstämmelse härmed torde
dels böra lämnas medgivande att bidrag av statsmedel må utgå för utförande
av ny bostad, även då den ej ersätter en gammal byggnad, dels ock Kungl.
Majit böra bemyndigas att med beaktande av arbetslöshetsläget utfärda direktiv
rörande normer för bedömningen av bidragsansökningarna och meddela
bestämmelser om höjning av bidragsbeloppen.

Statens arbetsmarknadskommission har i infordrat utlåtande förklarat sig
tillstyrka egnahemsstyrelsens förslag till anslagsberäkning.

Egnahemsstyrelsens förslag, att anslag till bostadsförbättringsverksamhet Departementspå
landsbygden skola med av styrelsen angivna belopp uppföras å allmän chel™-beredskapsstat för nästa budgetår, finner jag mig böra biträda. I överensstämmelse
med vad som medgavs beträffande motsvarande anslag å allmänna beredskapsstaten
för budgetåret 1944/45 torde Kungl. Majit äga vidtaga de
jämkningar av normerna för bidragsgivningen, som betingas av det aktuella
arbetsmarknadsläget när beredskapsstaten sättes i kraft.

Kungl. Majlis proposition nr 211.

Vad angår anslagen å kapitalbudgeten gör jag senare hemställan. Här hemställer
jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra
ett anslag av......................kronor 35 000 000.

[3.] Bidrag till inrättande av pensionärshem. I skrivelse den 16 februari
1946 har statens byggnadslånebyrå framlagt förslag till anslag å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1946/47, såvitt angår byggnadslånebyråns verksamhetsområde.

Härvid erinrar byggnadslånebyrån till en början örn vissa i byråns skrivelse
den 31 augusti 1945 med förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1946/
47 gjorda uttalanden av i huvudsak följande innehåll.

Inför budgetåret 1945/46 hade byggnadslånebyrån beräknat bostadsproduktionen
under år 1946 till minst 45 000 lägenheter. Den av handelsavspärrningen
närmast före och efter vapenstilleståndet föranledda skärpningen av materialläget,
eftersläpningen av vedavverkningen och verkstadskonflikten hade
emellertid rubbat förutsättningarna för berörda beräkning. Huruvida dessa
förutsättningar skulle kunna återställas genom import av fossila bränslen
och genom forcering av driften inom verkstadsindustrien, vore det icke möjligt
att då med säkerhet avgöra. Med hänsyn till den av äktenskapsfrekvens,
omflyttning och hushållssprängning betingade efterfrågan på lägenheter ävensom
reduceringen av lägenhetsbeståndet på grund av rivning torde emellertid,
även med en bostadsproduktion under år 1946 av 45 000 lägenheter, det till
50 000 lägenheter uppskattade bostadsunderskottet kunna under nästa år nedbringas
med endast 10 %>. Under angivna förhållanden borde enligt byråns
mening bostadsproduktionen från och med år 1947 inriktas på att avveckla
bostadsbristen så snabbt som detta utan vådor av arbetsmarknadspolitisk art
vöre möjligt. I enlighet därmed borde målsättningen för bostadsproduktionen
för år 1947 vara 50 000 lägenheter. Byrån vore emellertid fullt medveten
om att materialsvårigheter kunde förhindra genomförandet av ett sådant
program.

Beträffande utvecklingen på materialmarknaden anför byggnadslånebyrån,
att den eftersläpning av byggnadsproduktionen som främst på grund av
verkstadskonflikten inträtt under år 1945 — cirka 37 000 färdigställda lägenheter
mot 47 000, för vilka byggnadstillstånd beviljats — torde komma att
icke obetydligt minskas under år 1946. Byrån finner icke osannolikt, att lägenhetstillskottet
under år 1946 kommer att uppgå till inemot 50 000. En
sannolik successiv förbättring av materialförsörjningsläget borde enligt byggnadslånebyråns
mening under år 1947 tillåta en bostadsproduktion av ungefär
samma omfattning som under år 1946.

Vad angår möjligheterna ur arbetskraftssynpunkt att under år 1947 genomföra
en bostadsproduktion av antydd omfattning anför byggnadslånebyrån
följande.

Svårigheterna att utföra mera exakta beräkningar i detta avseende äro

stora. Det för en viss bostadsproduktion erforderliga antalet byggnadsarbetare

Kungl. Majda proposition nr 211.

är beroende av produktionens fördelning under året. Tillgången på dylik
arbetskraft påverkas bland annat av omfattningen av annan byggnadsproduklion.
Byrån har visserligen med stöd av erfarenheter från de senaste åren
rörande arbetsmarknadsförhållandena icke ansett sig kunna räkna med ett
högre lägenhetstillskott i tätorterna än 50 000 per år men det kan — med
hänsyn till svårigheterna att tillförlitligt uppskatta tillgång och efterfrågan
på arbetskraft för bostadsbyggnadsproduktionen — icke anses uteslutet att
under särskilda förhållanden tillfälligt ytterligare något utbygga produktionen.
En sådan utbyggnad kan till och med i ett läge, karakteriserat av risk
för allmän arbetslöshet, komma att framstå såsom synnerligen önskvärd.

Under hänvisning till det anförda finner byggnadslånebyrån välbetänkt att
för budgetåret 1946/47 å allmän beredskapsstat anvisas medel avsedda att
tågås i anspråk vid en arbetslöshetskris för finansiering av en tillfällig utvidgning
av bostadsproduktionen. Enligt byråns mening äro strävandena att
förbättra åldringarnas bostadsförhållanden särskilt beaktansvärda och därför
finner byrån det önskvärt, att en avsevärd del av nämnda produktionsutvidgning
kommer dessa strävanden till godo. Med hänsyn härtill föreslår
byrån, att för bidrag till inrättande av pensionärshem ett
belopp av 15 miljoner kronor uppföres å allmän beredskapsstat för nämnda
budgetår.

Då enligt byråns erfarenheter verksamheten för bostadsförsörjning
för mindre bemedlade, barnrika familjer, i vad den gäller
landsbygden, icke nått önskvärd omfattning, föreslår byrån vidare, att ett belopp
av likaledes 15 miljoner kronor för bostadsanskaffningslån anvisas å
allmän beredskapsstat för nästkommande budgetår. I nära anslutning till
hittillsvarande erfarenheter angående behovet av tilläggslån, knutna
till bostadsanskaffningslån, anser byrån, att ett belopp av 2 miljoner
kronor skall visa sig vara tillräckligt för sådana tilläggslån.

Däremot finner byrån sig icke böra föreslå, att medel å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1946/47 anvisas för finansiering medelst tertiärlån
och tilläggslån av viss bostadsbyggnadsverksamhet.

I yttrande över byggnadslånebyråns förslag anför statens arbetsmarknadskommission
följande.

Enligt kommissionens uppfattning måste bostadsproduktionen ur arbetsmarknadssynpunkt
ses i sammanhang med övrig byggnads- och anläggningsverksamhet.
En nedgång i den mycket konjunkturkänsliga industriella investeringsverksamheten
kan t. ex. motverkas av ökad produktion av bostäder,
offentliga byggnader o. d.

I arbetsmarknadskommissionens förslag till investeringsreserv för budgetåret
1946/47 har medtagits husbyggnader för en sammanlagd kostnad av cirka
230 miljoner kronor. Denna reserv utgöres till huvudsaklig del av byggnader
för offentliga ändamål och innefattar med undantag för ett begränsat
program avseende bostäder för viss förvaltningspersonal icke bostadsproduktion.

Då en forcering av bostadsbyggandet i den mån arbetslöshet uppstår bland
byggnadsarbetare torde vara åtminstone lika angelägen som den husbyggnadsverksamhet,
vilken innefattas i kommissionens förslag till investeringsreserv
för offentliga byggnader, synes med hänsyn till det anförda å beredskapsstat
för budgetåret 1946/47 även böra uppföras eli lämpligt anslag
till finansiering medelst lån av viss bostadsbyggnadsverksamhet.

Departementschefen.

3° Kungl. Maj.ts proposition nr 211.

Beträffande byggnadslånebyråns förslag i övrigt har kommissionen intet
att erinra.

Byggn;! dslånebvrån synes utgå från att det bostadsbyggnadsprogram som
enligt byråns förslag skall genomföras under år 1947 är så omfattande, att
inom programmets ram sysselsättning kan beredas mindre grupper byggnadsarbetare,
vilka av någon anledning friställas. Skulle emellertid en krissituation
uppkomma på byggnadsmarknaden, synes uppenbart, att så länge
mera påtaglig bostadsbrist föreligger den ledigblivna arbetskraften bör inriktas
— utom på uppförande av offentliga byggnader — även på bostadsproduktion.
Jag förordar därför, att å beredskapsstat för budgetåret 1946/47
för kapitalinvestering i form av tertiärlån uppföres ett anslag av 50 miljoner
kronor. Dispositionsbestämmelserna för anslagsmedlen torde få anpassas
efter de grunder, som av riksdagen må komma att beslutas för det ordinarie
anslaget till förevarande ändamål för nästa budgetår.

Under hand har från byggnadslånebyrån upplysts, att med hänsyn till
förefintliga reservationer någon anvisning å beredskapsstat av medel för beviljande
av tilläggslån, knutna till tertiärlån, icke är erforderlig.

Byggnadslånebyråns förslag, att å beredskapsstat skola anvisas å driftbudgeten
ett anslag av 15 miljoner kronor till bidrag till inrättande av pensionärshem
samt å kapitalbudgeten ett anslag av 15 miljoner kronor till lån
för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, bamrika familjer och ett anslag
av 2 miljoner kronor till tilläggslån, knutna till sistnämnda lånegivning,
biträdas av mig.

I enlighet med det anförda tillstyrker jag, att å allmän beredskapsstat för

budgetåret 1946/47 måtte uppföras följande anslag:

Kronor

A. Å driftbudgeten under femte huvudtiteln:

Bidrag till inrättande av pensionärshem .................. 15 000 000

B. Å kapitalbudgeten under statens utlåningsfonder:

Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade,

barnrika familjer .................................... 15 000 000

C. Å kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd:

Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet ............ 50 000 000

Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet............ 2 000 000

Vad angår anslagen å kapitalbudgeten gör jag senare hemställan. Här
hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till inrättande av pensionärshem å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra ett anslag
av.................................. kronor 15 000 000.

Folkpensionering.

[4.] Åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet. Arbetsmarknadskommissionen
föreslår, att för detta ändamål å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1946/47 uppföres ett anslag av 275 000 kronor. Anslaget är

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

avsett såsom bidrag till mindre badanläggningar å landsbygden m. m. Rörande
motiveringen för förslaget och grunderna för medelsberäkningen torde
få hänvisas till betänkandet (s. 342—344).

Ifrågavarande byggnadsarbeten synas mig utgöra lämpliga sysselsättnings- Departementsobjekt
vid en arbetsmarknadskris. Det föreslagna beloppet synes mig lämp- c efen‘
ligt avvägt.

På grund härav får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

till Åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra
ett anslag av .......................... kronor 275 000.

Blindvård.

[5.] Bidrag till uppförande av hem för blinda barn i förskolåldern. Arbetsmarknadskommissionen
föreslår ett anslag för detta ändamål å 117 000
kronor (se betänkandet s. 257—258).

Kommissionen erinrar, att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45
till uppförande av hem för blinda i förskolåldem anvisats ett anslag av
72 000 kronor (prop. 281/1944, s. 69—70). Kostnaderna för hemmet beräknades
då uppgå till 130 000 kronor, varav 58 000 kronor kunde bestridas av
för institutet och förskolan för blinda å Tomteboda tillgängliga fondmedel.

Anslaget uppfördes därför med 72 000 kronor. Numera har byggnadsstyrelsen
efter detaljplanering uppskattat kostnaderna till 175 000 kronor. Anslaget
behöver alltså uppföras med (175 000 — 58 000) 117 000 kronor.

Medel för ifrågavarande ändamål torde böra avses även för budgetåret Departements1946/47.
Jag hemställer därför, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen c e,en''

att till Bidrag till uppförande av hem för blinda barn i
förskolåldem å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/

47 uppföra ett anslag av ................ kronor 117 000.

Tvångsarbetsanstalter, alkoholistanstalter m. m.

[6.] Statens alkoholistanstalt å Venngarn: Vissa byggnadsarbeten. I årets
statsverksproposition (V ht p. 72) har — i avbidan pa särskild proposition
i ämnet — beräknats ett reservationsanslag av 95 000 kronor för vissa byggnadsarbeten
vid Venngarn. Arbetsmarknadskommissionen föreslår (betänkandet
s. 258—260), att i investeringsreserven för nästa budgetår medtagas
bvggnadsarbeten för en sammanlagd kostnadssumma av 295 000 kronor med
avdrag av det belopp, som beräknats å riksstaten. Medelsanvisningen å beredskapsstaten
skulle alltså uppgå lill 200 000 kronor. De företag, som skulle
utföras, avse ombyggnad av den s. k. gula flygeln för inredande av personalbostäder
(50 000 kronor), uppförande av centraltvättstuga (45 000 kronor),

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

Före draganden.

uppförande av personalbostäder (150 000 kronor) och inredning av gymnastikbyggnadens
vind till bostadsrum (50 000 kronor).

Mot arbetsmarknadskommissionens förslag torde i och för sig intet vara
att invända. I proposition den 29 mars 1946 angående anslag till statens
tvångsarbets- och alkoholistanstalter har emellertid för nästa budgetår till
byggnadsarbeten vid Venngam äskats ett anslag av endast 40 000 kronor, avseende
ett personalbostadshus vid anstalten. Med hänsyn härtill bör det å
allmän beredskapsstat för nästa budgetår för byggnadsarbeten å anstalten
avsedda beloppet höjas till (295 000—40 000) 255 000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Statens alkoholistanstalt å Venngam: Vissa byggnadsarbeten
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47
uppföra ett anslag av .................. kronor 255 000.

Fattigvård och barnavård.

[7.] Statens skolor tillhörande harna- och ungdomsvården: Byggnadsarbeten
m. m. I årets statsverksproposition (V ht p. 104) har Kungl. Majit föreslagit
riksdagen att i avbidan på särskild proposition i ämnet till Statens skyddshem:
Byggnadsarbeten m. m. för budgetåret 1946/47 beräkna ett reservationsanslag
av 503 800 kronor. Den föreslagna medelsanvisningen avser av
socialstyrelsen i anslagsframställning beträffande nästa budgetår angivna
byggnadsföretag. Arbetsmarknadskommissionen föreslår (betänkandet s. 260
—263), att härutöver utföras vissa byggnadsarbeten för en sammanlagd kostnad
av 473 000 kronor. Rörande förslagets närmare innehåll och motiveringen
för detsamma torde få hänvisas till betänkandet.

För utförande av byggnadsarbeten vid här avsedda anstalter har Kungl.
Majit i proposition den 8 mars 1946, nr 187, föreslagit riksdagen att under
ett anslag med rubriken Statens skolor tillhörande hama- och ungdomsvården-.
Byggnadsarbeten m. m. å riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett
reservationsanslag av 300 500 kronor, mot i statsverksproposition beräknade
503 800 kronor. Genom denna minskning på anslaget å riksstaten hava
följande företag, vilka i arbetsmarknadskommissionens förslag medtagits
som ordinarie arbeten i investeringsplanen, icke kommit att ingå vare sig
som ordinarie arbete eller som reserv, nämligen:

Beräknad

kostnad

kronor

Ombyggnad och renovering av flygelbyggnad vid Lövsta ........ 36 300

Uppförande av lärarbostad vid Gräskärr ...................... 42 000

Uppförande av svinhus vid Forsane........................... 16 000

Uppförande av rektorsbostad och två bostadshus vid Johannisberg. . 124 500

Summa kronor 218 800.

Kungl Maj:ts proposition nr 211.

Medel för nyssnämnda byggnadsarbeten, tillhopa kostnadsberäknade till i
runt tal 219 000 kronor, torde jämväl böra beräknas å allmän beredskapsstat.
Då den förebragta utredningen övertygat mig örn behovet av de föreslagna
arbetena och intet synes vara att erinra mot de gjorda beräkningarna,
torde anslaget å beredskapsstaten böra upptagas till (473 000 + 219 000)
692 000 kronor.

På grund av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit matte föreslå
riksdagen

att till Statens skolor tillhörande borna- och ungdomsvården:
Byggnadsarbeten m. ni. å allmän beredskapsstat för
budgetåret 1946/47 uppföra ett anslag av kronor 692 000.

C. Medicinalstaten saint hälso- och sjukvården.

Övriga egentliga sjukvårdsanstalter.

[8.] Bidrag till uppförande av vissa sjukvårdsinrättningar. Arbetsmarknadskommissionen
har i sitt betänkande behandlat fragan om upptagande pa
allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 av vissa under femte huvudtiteln
hänförliga anslag till bidrag för uppförande m. m. av olika sjukvårdsinrättningar.
Kommissionen har därvid föreslagit, att för nästa budgetår skulle
upptagas följande anslag, nämligen

Bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjuk vårdsanstalter

.................................... kronor 1 000 000

Bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatoriema ...... » 190 °°0

Bidrag till uppförande eller inrättande av epidemisjukhus » 700 000

Bidrag till uppförande m. m. av hem för kroniskt sjuka. . » 1 000 000

I fråga om den närmare motiveringen för kommissionens förslag ber jag få
hänvisa till betänkandet (s. 331—336 och 364—366).

I likhet med arbetsmarknadskommissionen anser jag lämpligt, att å allmän Departementsberedskapsstat
för nästa budgetår upptagas medel för bidrag till uppförande diefen.

m. m. av förenämnda slag av sjukvårdsanstalter. Mot de av kommissionen
föreslagna anslagsbeloppen har jag intet att erinra.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra

följande anslag, nämligen

Bidrag till uppförande eller inrättande av

tuberkulossjukvårdsanstalter ........ kronor 1 000 000

Bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna
............................ » 190 000

Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen
av epidemisjukhus.............. 5 700 000

Bidrag till uppförande m. m. av hem för

kroniskt sjuka ...................... » 1 000 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 211.

Förlossningsanstalter.

[9.] Bidrag till uppförande eller inrättande av förlossningsanstalter. Såsom
av årets statsverksproposition (punkt 167) framgår, har medicinalstyrelsen
i skrivelser den 31 augusti och den 22 oktober 1945 gjort framställning
örn anvisande av medel till förevarande ändamål under budgetåret 1946/47
och därvid — med utgångspunkt från gällande bidragsgrunder — beräknat
anslagsbehovet till 1 000 000 kronor. I avbidan på slutligt ställningstagande
till vissa av 1941 års befolkningsutredning i betänkande om förlossningsvården
framlagda förslag, innebärande bl. a. att statsbidragsgrundema skulle
ändras, upptogs anslaget i statsverkspropositionen med allenast ett preliminärt
beräknat belopp av 400 000 kronor.

I sedermera till riksdagen avlåten proposition, nr 89, erinrade jag, att någon
rätt till statsbidrag för ifrågavarande ändamål icke förelåge utan att
Kungl. Majit i varje särskilt fall prövade, huruvida bidrag finge utgå. Under
tiden efter gällande statsbidragsbestämmelsers införande år 1937 hade utbildat
sig den praxis, att landsting, vars utdebitering per skattekrona understege
medeltalet för riket, icke ansåges böra komma i åtnjutande av statsbidrag, såvida
icke särskilda skäl förelåge. I statsverkspropositionen till 1944 års riksdag
hade jag emellertid föreslagit en sådan jämkning av denna praxis, att även
landsting, vars landstingsskatt något understege det belopp, som dittills ansetts
böra i bidragshänseende utgöra minimigräns, skulle kunna komma i åtnjutande
av bidrag. Detta förslag, för vilket som motivering anfördes då
föreliggande behov av ytterligare vårdmöjligheter för förlossningsfall samt
landstingens ökade kostnader för förlossningsvården, gav riksdagen ej anledning
till erinran.

Jag anförde härefter, att enligt min mening nämnda motiv i dagens situation
kunde göras gällande för ytterligare utvidgning av kretsen av huvudmän,
som finge komma i åtnjutande av byggnadsbidrag. Jag förutsatte därför,
att Kungl. Majit i fortsättningen vid prövning av inkommande ansökningar
om bidrag till inrättande av förlossningsanstalter skulle äga att, i den mån
så befunnes befogat, medgiva byggnadsbidrag jämväl för förlossningsanstalter
inom sjukvårdsområden, som enligt dittillsvarande gränsdragning varit
undantagna från förmånen av dylikt bidrag.

Beträffande anslagsbehovet framhöll jag, att till medicinalstyrelsens förfogande
stöde en anslagsreservation å 837 412 kronor. Hos Kungl. Majit och
styrelsen förelåge ansökningar till ett sammanlagt belopp av 121 500 kronor.
Med hänsyn till storleken av reservationen och då man syntes få räkna med
att en del av de tillämnade byggnadsföretag, för vilka ansökningar om byggnadsbidrag
förväntades skola ingivas, representerande ett sammanlagt bidragsbelopp
av 1 712 500 kronor, på grund av brist på byggnadsmateriel eller
av andra anledningar icke kunde komma till utförande under nästa budgetår,
ansåg jag — även örn den av mig förordade ytterligare jämkningen i ludragspraxis
beaktades — anslaget för nästa budgetår kunna bestämmas till samma
belopp, som för innevarande budgetår, eller 400 000 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 211.

Arbetsmarknadskommissionen föreslår, att medel till uppförande och inrättande
av förlossningsanstalter medtagas i investeringsreserven för nästa
budgetår. Beträffande medelsanvisningens storlek anför kommissionen, att
denna komme att till väsentlig del bestämmas av statsmakternas slutliga
ställningstagande till medicinalstyrelsens äskanden och befolkningsutredningens
förslag. I avvaktan härpå hade kommissionen räknat med ett anslagsbehov
motsvarande skillnaden mellan det av medicinalstyrelsen äskade beloppet
och det av Kungl. Maj :t preliminärt föreslagna eller 600 000 kronor (se
betänkandet s. 336).

Jag tillstyrker, att anslag å beredskapsstaten uppföres för ifrågavarande än- Departementsdamål.
Med avseende å anslagets storlek torde med hänsyn till den av mig chefen.
förordade uppmjukningen av bidragsreglerna en viss höjning av det av arbetsmarknadskommissionen
föreslagna beloppet vara motiverad. På grund av
bl. a. de begränsningar av användningsmöjligheterna såsom sysselsättningsobjekt,
vilka överhuvud taget äro utmärkande för husbyggnadsarbeten, lärer
dock någon större höjning icke böra ifrågakomma. Jag anser anslaget lämpligen
böra bestämmas till 800 000 kronor.

I enlighet med det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Bidrag till uppförande eller inrättande av förlossningsanstalter
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47
uppföra ett anslag av.................... kronor 800 000.

Vad föredragandena sålunda, med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans
Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet!
Nils Hedfors.

w /i:

// u-.> r ii'';

v * •

*, , - i;.. : ■ t:

.7-»

, , .''v.. .*

i'',''

J i J''

Kungl. Maj.ts proposition nr 211.

Bilaga 3.

Egentliga statsutgifter.

Sjätte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över kommunikationsårenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 5 april 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Erlander, Danielson, Vougt, Myrdal,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson, anmäler
härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärenden
angående egentliga statsutgifter å allmän beredskapsstat för budgetåret
1946/47 samt anför därvid följande.

B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

[1.] Vägunderhåll och vägbyggnader. Statens arbetsmarknadskommission
har i sitt betänkande med förslag till investeringsreserv för budgetåret
1946/47 av statliga, kommunala och statsunderstödda anläggningsarbeten
(SOU 1946: 27) å s. 173—192 och 198 (jfr bil. 11—18) framlagt förslag till
investeringsplan för statliga och statsunderstödda vägar och gator m. m.
samt hemställt, att anslag för genomförande av de till investeringsreserven
hörande anläggningsarbetena måtte uppföras å allmän beredskapsstat. Kommissionen
har därvid utgått från att Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda äskanden örn anslag å riksstaten till motsvarande ändamål skulle av
riksdagen bifallas.

Statsutskottet har i utlåtande nr 6 föreslagit följande ändringar beträffande
anslagen å riksstaten för budgetåret 1946/47 till nu ifrågavarande ändamål,
nämligen höjning av anslagen till Nyanläggning av bygdevägar med
1 000 000 kronor och till Stensättning av vägar med 800 000 kronor samt

Kungl. Maj.ts proposition nr 211.

sänkning av anslagen till Förstärkning och förbättring av vägar med 1 000 000
kronor och till Byggande av huvudvägar med 800 000 kronor.

Då jag icke funnit anledning frångå kommissionens förslag beträffande
investeringsplanens omfattning i nu förevarande avseenden, synes, därest
utskottets förslag antages av riksdagen, investeringsreserven och de av kommissionen
beräknade anslagen å beredskapsstaten böra i motsvarande mån
minskas respektive ökas.

Under hänvisning till vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 upp -

föra följande anslag, nämligen

Barmarksunderhållet ................ kronor 40 500 000

Nyanläggning av bygdevägar.......... » 23 000 000

Nyanläggning av ödebygdsvägar ...... » 6 500 000

Byggande av huvudvägar ............ » 64 800 000

Ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar
............................ » 29 500 000

Förstärkning och förbättring av vägar.. » 1000 000

Vägbeläggningar .................... » 10 000 000

Bidrag till byggande av vägar och gator » 55 000 000

Bidrag till byggande av enskilda vägar. . » 4 500 000

Stensättning av vägar ................ » 7 500 000

Byggande av broar .................. » 2 900 000.

[2.] Hamnar och farleder. Arbetsmarknadskommissionen har (s. 208—
216 i betänkandet, jfr bil. 21 och 22) föreslagit, att å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1946/47 måtte uppföras anslag till Bidrag till handelshamnar
och farleder med 10 000 000 kronor, till Utvidgning och förbättring av statens
fiskehamnar och farleder med 2 300 000 kronor samt till Bidrag till
byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar med 5 700 000
kronor.

Statsutskottet har i sitt utlåtande nr 6 föreslagit, att å riksstaten för budgetåret
1946/47 måtte till Utvidgning och förbättring av statens fiskehamnar
och farleder anvisas ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor, vilket innebär
en ökning med 500 000 kronor i jämförelse med Kungl. Majits förslag.

Då jag icke funnit anledning frångå kommissionens förslag beträffande
omfattningen av investeringsplanen, i vad densamma avser statens fiskehamnar,
synes, därest utskottets förslag vinner riksdagens bifall, investeringsreserven
för sådana hamnar böra i motsvarande mån minskas och
ifrågavarande anslag å beredskapsstaten uppföras med 1 800 000 kronor.
Mot kommissionens förslag i fråga om handelshamnar och farleder samt
statsunderstödda fiskehamnar har jag icke funnit anledning till erinran.

Kungl. Maj.ts proposition nr 211.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra
följande anslag, nämligen

Bidrag till handelshamnar och farleder. . kronor 10 000 000

Utvidgning och förbättring av statens

fiskehamnar och farleder .......... » 1 800 000

Bidrag till byggande och underhåll av
statsunderstödda fiskehamnar........ » 5 700 000.

[3.] Vatten- och avloppsledningar. Arbetsmarknadskommissionen har i sitt
betänkande (s. 321—324) beräknat totalkostnaderna för de vatten- och avloppsanläggningar,
som förutsättas kunna med statsbidrag utföras under budgetåret
1946/47, till ca 48 000 000 kronor. Uppskattades statsbidraget till i
medeltal 50 % av anläggningskostnaden, uppginge det sammanlagda bidragsbehovet
till 24 000 000 kronor samt anslagsbehovet med hänsynstagande till
av Kungl. Maj :t för samma ändamål å riksstaten för budgetåret 1946/47 äskat
belopp till 22 000 000 kronor.

I sitt utlåtande nr 6 har statsutskottet föreslagit, att å riksstaten för budgetåret
1946/47 måtte till Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och
avlopp anvisas 4 000 000 kronor eller 2 000 000 kronor mera än Kungl. Maj :t
i statsverkspropositionen äskat.

Då jag icke funnit anledning frångå kommissionens förslag beträffande
investeringsplanens omfattning, synes, därest utskottets förslag antages av
riksdagen, investeringsreserven böra i motsvarande mån minskas och anslaget
å beredskapsstaten uppföras med 20 000 000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och
avlopp å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra
ett anslag av .................... kronor 20 000 000.

G. Brandväsendet.

[4.] Branddammar oell brandstationer. Arbetsmarknadskommissionen
har i sitt betänkande (s. 336—338) föreslagit, att investeringsplanen för anläggande
av branddammar m. m. för budgetåret 1946/47 skulle omfatta företag
för en totalkostnad av 5 000 000 kronor. Örn högsta bidragsprocenten
tillämpades, skulle av statsmedel erfordras ett belopp av 2 500 000 kronor
för planens genomförande, därav 100 000 kronor å riksstaten och 2 400 000
kronor å beredskapsstat.

Kommissionen har vidare (s. 340 och 341 i betänkandet) föreslagit, att å
allmän beredskapsstat för nästa budgetår måtte till Bidrag till kommuner
för uppförande av brandstationer uppföras ett anslag av 400 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

I sitt utlåtande nr 6 har statsutskottet föreslagit, att å riksstaten för budgetåret
1946/47 måtte till Bidrag till kommuner för anläggande av branddammar
anvisas 400 000 kronor eller 300 000 kronor mera än Kungl. Majit

1 statsverkspropositionen äskat. Då jag icke funnit anledning frångå kommissionens
förslag beträffande omfattningen av investeringsplanen för branddammar,
torde, därest utskottets förslag antages av riksdagen, investeringsreserven
böra i motsvarande mån minskas och anslaget till bidrag till kommuner
för anläggande av branddammar å beredskapsstaten uppföras med

2 100 000 kronor. Mot kommissionens förslag rörande brandstationer synes
intet vara att erinra.

dag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra
följande anslag, nämligen

Bidrag till kommuner för anläggande av

branddammar ...................... kronor 2 100 000

Bidrag till kommuner för uppförande av

brandstationer ...................... » 400 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Fredric Hawerman.

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

Bilaga 4.

Egentliga statsutgifter.

Åttonde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5
april 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Erlander, Danielson, Vougt, Myrdal,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Erlander, och statsrådet
Quensel anmäla härefter under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande
ärenden angående egentliga statsutgifter å allmän beredskapsstat för
budgetåret 1946/47, statsrådet Erlander beträffande punkten 1 och punkterna
4—7 samt statsrådet Quensel beträffande punkterna 2 och 3. Föredragandena
yttra härvid följande.

B. Arkiv, bibliotek och museer.

[1.] Bidrag till omläggning av värme-, vatten- och ventilationssystemet
inom nordiska museet. I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har nordiska
museets nämnd gjort framställning om anvisande av ett anslag av
372 400 kronor till påbörjande av omläggning av värme-, vatten- och ventilationssystemet
inom nordiska museets under åren 1888—1907 uppförda
byggnad vid Lejonslätten. Beträffande behovet av de föreslagna arbetena
har nämnden anfört bland annat följande.

Den nuvarande värmeledningen, som arbetar med ångvärme, har sex pannor,
uppställda i två block med tre pannor i varje. Pannorna i norra blocket
äro monterade år 1900, i det södra blocket år 1903. Då värmeledningen installerades,
voro pannorna nya och ha sedan dess ständigt varit i funktion.
Efter inspektion av pannorna den 3 april 1945 har mellersta och norra Sveriges
ångpanneförening framhållit, att samtliga pannor i ena blocket till följd
av läckage hade igenproppade tuber, varför deras effektivitet vore betydligt
nedsatt. Den mellersta av dessa vore dessutom läck i bakgaveln. Med hänsyn
till ålder och driftstillstånd i övrigt borde den ej repareras utan kasseras.

Bihang till riksdagens protokoll IDAG. 1 sami. Nr 211. 4

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

Pannornas tillstånd vore jämväl i övrigt enligt ångpanneföreningens uttalande
sådant, att ett utbyte torde vara nödvändigt inom en snar framtid.

Emellertid är i själva verket hela värmeanläggningen så försliten, att alla
ledningar måste utbytas. I annat fall riskerar man skador i största omfattning
genom att rör brista eller att värmeledningen för längre tid bringas ur
funktion. Särskilt stora äro dessa risker under den kallaste årstiden, då pannornas
kapacitet pressas. En katastrof av nu antytt slag skulle innebära, att
museet tvingades stänga sina lokaler för allmänheten och att de oersättliga
kulturvärden, som museets egna och livrustkammarens deponerade samlingar
utgöra, skulle löpa risk för allvarliga skador.

Ångtrycksvärmen i museet måste i och för sig anses olämplig med hänsyn
till den starka rostbildningen i rören samt på grund av elementens höga
temperatur, varigenom dammet förbrännes och avsätter sig i form av sot
på rummens väggar, vilket inom ett museum helt naturligt medför mycket
betydande olägenheter. Den nuvarande anläggningens höga ålder förklarar,
att den icke heller har den ur modem synpunkt lämpligaste utformningen.
Särskilt gäller detta elementens placering vid innerväggarna eller på andra
ogynnsamma platser i stället för vid fönstren. Systemet är också oekonomiskt
på så vis, att uppvärmning av bostads- och tjänsterum samt av arbetslokaler,
i vilka vanlig rumstemperatur är nödvändig, icke kan ske utan att samtidigt
uppvärma byggnadens huvuddel, där avsevärt lägre temperatur är önskvärd.

Av ovan angivna skäl har det ansetts lämpligt, att i stället för en omfattande
reparation av det gamla systemet, som i praktiken även den skulle
betyda en nyanläggning, övergå till ett helt nytt system. Därvid skulle cirkulerande
varmvatten komma till användning och elementens form och placering
anpassas efter de olika rummens behov. Framför allt är det av vikt,
att bostads- och tjänsterummen få från de egentliga museilokalerna skilda
ledningar och pannor.

I samband med dessa arbeten torde även en omläggning av ventilationssystemet
bli nödvändig för att museets lokaler på ett fullt tillfredsställande
sätt skola kunna utnyttjas. Ytterst önskvärt vore emellertid att med hänsyn
till museiföremålens vård en anordning för artificiell luftkonditionering i
museet bleve installerad. Luftens ringa fuktighetshalt i stora delar av museet
gör, att föremål av trä lätt bli uttorkade med åtföljande risk för sprickbildning.
Olikheterna i luftens fuktighetsgrad på olika håll i lokalerna, sannolikt
i sin tur beroende på de likaledes kraftigt växlande temperaturförhållandena,
äro överhuvud icke gynnsamma för de museala föremålens fortbestånd.

Slutligen blir det även nödvändigt att utbyta den nuvarande vattenledningen,
som är anlagd samtidigt med värmeledningen, mot en ny, alldenstund
även vattenledningsrören befinna sig i mycket dåligt skick. De äro så igenrostade,
att vattentrycket i de övre våningarna är ytterligt nedsatt och riskerna
för allvarlig skadegörelse vid bristning mycket stora.

Kostnaderna för de föreslagna arbetena ha beräknats sålunda:

Omläggning av värme 1 edningsan 1 äggningen ............ kronor 245 000

Omläggning av ventilationsanläggningen ................ » 110 000

Konstruktionsritningar för nämnda ändamål ............ » 15 800

Omläggning av vatten- och avloppsledningar ............ » 66 000

Byggnads-, isolerings- och ändringsarbeten i samband med

omläggningen av värmesystemet m. m............... » 350 000

Summa kronor 786 800.

Nämnden framhåller, att avsevärda besparingar å driftkostnaderna komme

att göras, sedan de planerade arbetena utförts. Framför allt komme de ofant -

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

liga värmeförluster, som nu uppstode i den synnerligen bristfälligt isolerade
byggnaden att avsevärt nedbringas genom i samband med den planerade
omläggningen utförda isoleringsarbeten. Genom skilda system å ena sidan för
bostads- och tjänsterum samt arbetslokaler, å andra sidan för byggnadens
huvuddel, där avsevärt lägre temperatur vore önskvärd, borde vidare i framtiden,
särskilt under vår- och höstmånaderna en icke oväsentlig kostnadsminskning
kunna uppstå.

Beträffande finansieringen av byggnadsföretaget har nämnden anfört
följande.

För museet är det givetvis fullkomligt otänkbart att nu eller under överskådlig
tid av egna medel kunna täcka utgifter av denna storleksordning.
Uppförandet av museibyggnaden skedde med hjälp av betydande anslag
från de i samband härmed startade penninglotterierna. Underhållet av byggnaden
bekostades ursprungligen helt av institutionens egna tillgängliga medel.
Då detta emellertid blev alltför betungande beviljade Kungl. Maj:t enligt
nådigt brev den 21 november 1930 en andel i en dragning i penninglotteriet,
uppgående till 200 000 kronor, avsedda att bilda en fond för byggnadens
framtida underhåll. Avkastningen, som i genomsnitt uppgått till 4
procent, har sedermera varje år använts till löpande underhållsarbeten. Dessutom
har vid ett tidigare tillfälle riksdagen beviljat museet särskilt anslag för
sådant ändamål, nämligen 1924, då 26 000 kronor anvisades för åtgärder till
stärkande av brandsäkerheten inom museibyggnaden, vilka arbeten utfördes
av byggnadsstyrelsen.

Enligt testamentariskt förordnande av makarna Hans och Augusta Wersén
erhöll museet dessutom 1941 en penningsumma, som avsatts till en fond,
benämnd nordiska museets nya byggnadsfond. Kapitalbehållningen utgjorde
den 31 december 1944 42 090 kronor 73 öre, och avkastningen skall enligt
gällande bestämmelser tills vidare läggas till kapitalet. Fondens ändamål är
att bidraga till kostnaderna för tillbyggnad till eller ombyggnad av den nuvarande
museibyggnaden vid Lejonslätten, däri inbegripet förbättringar å
densamma. Denna fond kan tagas i bruk för nu ifrågavarande ändamål. Därutöver
har museet emellertid inga medel tillgängliga för dessa oundgängligen
nödvändiga arbeten.

Då här berörda arbeten äro av en sådan storleksordning, att deras utförande
torde komma att erfordra längre tid än ett år, synes det nämnden
lämpligt att fördela kostnaderna på de tvenne budgetåren 1946/47 och 1947/
48. Nämnden nödgas sålunda nu hemställa, att halva det beräknade beloppet
eller 1I2 (786 800 — 42 000=) 372 400 kronor anvisas för att möjliggöra påbörjande
av byggnadsarbetena.

Byggnadsstyrelsen har funnit de föreslagna arbetena önskvärda och behövliga
men ifrågasatt, örn icke utförande av desamma med hänsyn till
knappheten på materiel och arbetskraft borde uppskjutas någon tid. Mot
de beräknade kostnaderna har byggnadsstyrelsen icke haft något att erinra.

Statskontoret har ansett lämpligast, att arbetena i fråga helt eller delvis
upptagas i investeringsreserven av statsunderstödda anläggningsarbeten för
nästa budgetår. Beträffande finansieringen av arbetena har ämbetsverket
anfört följande.

Enligt vad nordiska museets nämnd framhållit komma arbetena alt leda
till avsevärda besparingar i driftkostnader, för vilka statsbidrag ej utgår.

Kungl. Maj.ts proposition nr 211.

Arbetskostnaderna torde böra stanna å institutionen med minst ett belopp,
som svarar mot de årliga besparingarnas kapitalvärde. För detta ändamål
lärer institutionen böra erhålla ett amorteringslån på fördelaktiga villkor av
statsmedel. Det förtjänar därvid tagas under övervägande, huruvida icke
medgivande bör Jämnäs att i första hand taga den i framställningen omnämnda
fonden å 200 000 kronor för museibyggnadens framtida underhåll
i anspråk i stället för lånemedel. Det sålunda angivna sättet för finansieringen
av kostnaderna förutsätter, att en närmare uppskattning av besparingarna
kommer till stånd.

DePa^fmrUS De av nordiska museets nämnd föreslagna arbetena inom museibyggnaden
vid Lejonslätten finner jag i likhet med byggnadsstyrelsen behövliga. Kostnaderna
för arbetenas utförande ha beräknats till 786 800 kronor. Mot kostnadsberäkningen
har jag icke funnit anledning till erinran. Till bestridande
av kostnaderna stå vissa fondmedel å i runt tal 42 000 kronor till förfogande.
Då museet icke har möjlighet att av egna medel bestrida återstoden av de
beräknade kostnaderna eller 744 800 kronor, anser jag mig böra förorda, att
staten här träder hjälpande emellan. Enligt vad nämnden framhållit skulle
genom arbetenas utförande väsentliga besparingar uppstå i driftkostnader,
för vilka statsbidrag ej utgår. Med hänsyn härtill kan, såsom statskontoret
föreslagit, en viss reducering av det begärda statsbidraget vara motiverad. Jag
finner det emellertid lämpligare, att hänsyn tages till driftkostnadsminskningen,
när sådan inträtt, vid avvägningen av det anslag, som årligen utgår till
museets verksamhet. Jag förordar därför, att bidrag av statsmedel lämnas till
ifrågavarande byggnadsarbeten med det belopp, som utöver nyssnämnda belopp
av 42 000 kronor erfordras för arbetenas utförande, dock med högst
745 000 kronor. Därest arbetena komma till utförande i arbetslöshetsbekämpande
syfte synes det lämpligt, att hela företaget kan utföras i ett sammanhang,
varför på beredskapsstat för nästa budgetår bör upptagas ett till 745 000
kronor avrundat belopp för ändamålet.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Bidrag till omläggning av värme-, vatten- och ventilationssystemet
inom nordiska museet å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1946/47 uppföra ett anslag
av ................................ kronor 745 000.

C. Kyrkliga ändamål.

[2.] Domkapitlen och stiftsnämnderna: Uppförande av domkapitelshus i
Växjö. Till detta ändamål har anslag senast uppförts å allmän beredskapsstat
III för budgetåret 1944/45 med 120 000 kronor. En utförlig redogörelse
för denna byggnadsfråga har lämnats i propositionen 1944: 281 (s. 107 ff.)
till vilken redogörelse torde få hänvisas.

I skrivelse den 17 oktober 1945 har domkapitlet i Växjö — under fram -

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

hållande av angelägenheten av ifrågavarande byggnadsföretag — hemställt
om vidtagande av åtgärder för byggnadsföretagets utförande.

Arbetsmarknadskommissionen har i sitt betänkande (s. 288) hemställt,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat för
budgetåret 1946/47 uppföra anslag för ändamålet med oförändrat belopp,
120 000 kronor.

Med biträdande av arbetsmarknadskommissionens förslag hemställer jag,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Domkapitlen och stiftsnämnderna: Uppförande av
domkapitelshus i Växjö å allmän beredskapsstat för budgetåret
1946/47 uppföra ett anslag av........kronor 120 000.

[3.] Domkapitlen och stiftsnämnderna: Iordningställande av vissa lokaler
för domkapitlet i Skara m. m. I skrivelse den 13 mars 1945 har domkapitlet i
Skara hos Kungl. Majit gjort framställning örn anvisande — eventuellt å beredskapsstat
-—- av ett anslag å 60 750 kronor för iordningställande av arkivlokaler,
sessionssal och panncentral m. m. i konsistoriehuset i Skara, över
nämnda framställning har byggnadsstyrelsen, som hort riksantikvarieämbetet,
den 13 december 1945 avgivit utlåtande.

Arbetsmarknadskommissionen, som tagit del av handlingarna i ärendet, har
i sitt betänkande (s. 288) hemställt, att anslag för ifrågavarande ändamål
måtte uppföras å allmän beredskapsstat för nästa budgetår med 54 000 kronor.

Beträffande den närmare motiveringen för och beräkningen av anslaget
torde jag få hänvisa till kommissionens betänkande (s. 280 ff.).

Jag finner i likhet med arbetsmarknadskommissionen lämpligt, att de av
domkapitlet i Skara föreslagna byggnadsarbetena beträffande konsistoriehuset
medtagas i förslaget till investeringsreserv för nästa budgetår. Kostnaderna
för byggnadsarbetena ha beräknats till 58 610 kronor, varav 54 200
kronor ansetts belöpa å sådana lokaler, som disponeras av domkapitlet och
stiftsnämnden, och återstoden eller 4 410 kronor å övriga lokaler. Mot kostnadsberäkningen
och kostnadsfördelningen har jag icke funnit anledning till
erinran. Sistnämnda kostnad torde, såsom domkapitlet förutsatt, böra bestridas
av domkyrkan i Skara, som äger konsistoriehuset. Då domkyrkan enligt
vad domkapitlet framhållit saknar medel att bestrida byggnadskostnaderna
i övrigt, föreslår jag, att dessa såsom tidigare skett i liknande
fall (jfr 1939 års åttonde huvudtitel, punkten 39) lika fördelas mellan
staten och kyrkofonden. Statens bidrag för ändamålet torde böra anvisas från
ett särskilt å allmän beredskapsstat för nästa budgetår uppfört anslag under
åttonde huvudtiteln, vilket anslag torde böra bestämmas till 27 000 kronor.
Då enahanda belopp enligt vad jag föreslagit skulle utgå ur kyrkofonden,
bör riksdagens medgivande härtill inhämtas.

Före draganden -

Kungl. Maj.ts preposition nr 211.

Departements chefen.

Domkapitlets framställning, i vad densamma avser medelsanvisning för
anskaffande av möbler m. m. till sessionssalen, torde icke i detta sammanhang
böra upptagas till prövning.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen att

dels till Domkapitlen och stiftsnämnderna: Iordningställande
av vissa lokaler för domkapitlet i Skara m. m. å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra ett anslag
av ................................ kronor 27 000;

dels ock medgiva att av kyrkofonden må, under för beredskapsstaten
gällande förutsättningar, till iordningställande av
vissa lokaler för domkapitlet i Skara m. m. utgå ett belopp
av 27 000 kronor.

D. Akademier m. m.

[4.] Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Bidrag till
vissa reparationsarbeten m. m. Till ifrågavarande ändamål har riksdagen
efter förslag av Kungl. Majit i propositionen 1944: 281 (s. 110) å allmän beredskapsstat
III för budgetåret 1944/45 uppfört ett anslag av 21 000 kronor.

Anslag till utförande av ifrågavarande byggnadsföretag, vilket upptagits
på den av arbetsmarknadskommissionen framlagda investeringsplanen för
vissa kommunala och enskilda arbeten (se betänkandet s. 365—366), bör
upptagas å allmän beredskapsstat för nästa budgetår med oförändrat belopp.
Jag hemställer därför, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen,

att till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:
Bidrag till vissa reparationsarbeten m. m. å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1946/47 uppföra
ett anslag av ............................ kronor 21 000.

I. Folkundervisningen.

[5.] Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa byggnadsarbeten. Arbetsmarknadskommissionen
har i sitt betänkande (s. 329) hemställt, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen att till nämnda ändamål å allmän beredskapsstat för
nästa budgetår uppföra ett anslag av 17 000 000 kronor.

Rörande den närmare motiveringen för och beräkningen av anslaget torde
jag få hänvisa till kommissionens betänkande (s. 324 ff.).

Kungl. Maj.ts proposition nr 211.

Till Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa byggnadsarbeten har riksdagen för Departementsbudgetåret
1946/47 beviljat ett förslagsanslag av 8 000 000 kronor. Då me- cJlelendelsbehovet
för detta ändamål vid genomförande av den av arbetsmarknadskommissionen
för samma budgetår föreslagna investeringsplanen för folkskolebyggnader
enligt kommissionens beräkningar med 17 000 000 kronor
överstiger det redan beviljade anslagets belopp, har kommissionen ansett sig
böra föreslå, att anslag för ändamålet jämväl skall uppföras å allmän beredskapsstat
för nästa budgetår med sistnämnda belopp. Vid ett utnyttjande av
investeringsreserven på detta område torde emellertid de byggnadsbidrag, som
komma att utbetalas under nästa budgetår, böra bestridas från det av riksdagen
för samma budgetår redan anvisade anslaget till bidrag till vissa byggnadsarbeten
för folkskoleväsendet, vilket anslag har förslagsanslags natur.

Särskilt anslag för ändamålet torde sålunda icke böra uppföras å beredskapsstat.
Med hänsyn till det väsentliga anslagsöverskridande, som ett mera avsevärt
utnyttjande av ifrågavarande investeringsreserv skulle medföra, synes
det emellertid lämpligt, att kommissionens förevarande förslag i detta sammanhang
bringas till riksdagens kännedom.

[6.] Folkskolor m. m.: Bidrag till underhåll av skollokaler. Arbetsmarknadskommissionen
har i sitt betänkande (s. 331) hemställt, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat för nästa budgetår för
nämnda ändamål uppföra ett anslag av l 800 000 kronor.

Rörande den närmare motiveringen för och beräkningen av anslaget torde
jag få hänvisa till kommissionens betänkande (s. 329 ff.).

Enligt arbetsmarknadskommissionens förslag, vilket jag anser mig böra Departementsbiträda,
skall bidrag ur nu ifrågavarande anslag utgå för underhållsarbeten chelenå
skolhusbyggnader, därest behovet av de ifrågasatta arbetena konstaterats
av vederbörande folkskolinspektör, med 50 kronor per lokal och skolenhet,
dock högst med kostnaden för arbetena. Bidraget bör, såsom kommissionen
synes ha avsett, utgå utöver det underhålls- och materielbidrag, som skoldistriktet
enligt nu gällande bestämmelser äger uppbära. Vid bidragets bestämmande
torde, såsom kommissionen av anslagsberäkningen att döma förutsatt,
endast sådana lokaler böra medräknas, för vilka underhålls- och materielbidrag
utgår, d. v. s. klassrum, specialrum, gymnastikrum, slöjdsalar
och rum för undervisning i hushållsgöromål.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

till Folkskolor m. m.: Bidrag till underhåll av skollokaler
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra
ett anslag av ..........................kronor 1 800 000.

Kungl. Matts proposition nr 211.

Departements chefen.

J. Yrkesundervisningen.

[7.] Yrkesutbildning vid en arbetslöshetskris. Efter förslag av Kungl.
Majit i propositionen 1944:281 (s. 112 ff.) uppfördes dels å allmän beredskapsstat
I för budgetåret 1944/45 ett anslag av förslagsvis 4 000 000 kronor
till Yrkesutbildning i beredskapskurser m. m., dels ock å allmän beredskapsstat
III för samma budgetår ett anslag av 20 000 000 kronor till Yrkesutbildning
i kurser för arbetslösa. Under förstnämnda anslag beräknades ett belopp
av 1 500 000 kronor till förberedande åtgärder för och igångsättande vid
behov av yrkesutbildningskurser för arbetslösa. Från och med innevarande
budgetår har det å allmän beredskapsstat I för budgetåret 1944/45 uppförda
anslaget överflyttats till riksstaten. I årets åttonde huvudtitel har för nästa
budgetår äskats ett förslagsanslag av 1 800 000 kronor till Yrkesutbildningskurser
för arbetslösa m. m. Av detta anslag ha förslagsvis 1 500 000 kronor
beräknats skola disponeras till anordnande i begränsad omfattning av yrkesutbildningskurser
för arbetslösa.

Med stöd av 1944 års riksdags beslut (skrivelsen nr 431, p. 4) har Kungl.
Maj:t den 29 juni 1945 utfärdat kungörelse (nr 445) angående yrkesutbildningskurser
för arbetslösa. Bestämmelserna i nämnda kungörelse taga sikte
på såväl en mera lokalt betonad arbetslöshetssituation som en riksomfattande
arbetsmarknadskris.

Under det av riksdagen numera för budgetåret 1946/47 under riksstatens
åttonde huvudtitel beviljade förslagsanslaget å 1 800 000 kronor till Yrkesutbildningskurser
för arbetslösa m. m. ha medel beräknats till anordnande
i begränsad omfattning av kurser för meddelande av yrkesutbildning åt arbetslösa.
Några säkra hållpunkter för beräkningen av det verkliga medelsbehovet
för dylik utbildningsverksamhet under nästa budgetår föreligga givetvis
icke. Därest det skulle visa sig lämpligt och erforderligt att med stöd
av nämnda kungörelse anordna yrkesutbildningskurser för arbetslösa i större
omfattning, torde statens utgifter för ändamålet komma att avsevärt överstiga
det medelsbehov, varmed räknats vid avvägningen av nyssnämnda anslag.
Det synes mig ur budgetteknisk synpunkt lämpligt, att statens utgifter
även för dylik händelse bestridas från sagda anslag, som har förslagsanslags
natur. Därest riksdagen icke finner anledning till erinran mot vad jag
sålunda förordat, torde därför särskilt anslag för ändamålet icke böra uppföras
å allmän beredskapsstat för nästa budgetår.

Vad föredragandena sålunda, med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans
Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Lars Ekströmer

Kungl. Maj.ts proposition nr 211.

Bilaga 5.

Egentliga statsutgifter.

Nionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5
april 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Erlander, Danielson, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter under
jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga
statsutgifter å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 samt anför
därvid följande.

[1.] Grunder för utlämnande av statsunderstöd till vissa förbättringsarbeten
på jordbrukets och skogsbrukets områden. Med bifall till Kungl.

Maj:ts proposition nr 264 bemyndigade 1944 års riksdag (skrivelse nr 435)
Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med vissa av min företrädare
uppdragna riktlinjer för budgetåret 1944/45 fastställa grunder för utlämnande
av statsunderstöd i händelse av mera omfattande arbetslöshet till
vissa förbättringsarbeten på jordbrukets och skogsbrukets områden. I propositionen
angavs såsom den allmänna ram, inom vilken bidrag skulle kunna
utlämnas till dylika arbeten, vissa av lantbruksstyrelsen och skogsstyrelsen
angivna procentsatser. I fråga om lån till dessa arbeten skulle gälla i huvudsak
vissa av 1942 års jordbrukskommitté angivna grunder. Det förutsattes,
att Kungl. Maj :t skulle äga att i samband med fastställandet av bidragsgrunderna
meddela närmare bestämmelser rörande låneverksamheten. Beträffande
innehållet i propositionen i övrigt tillåter jag mig hänvisa till densamma.

I särskilda skrivelser den 9 och 10 mars 1945 ha lantbruksstgrelsen och
skogsstyrelsen hemställt, att berörda grunder måtte givas fortsatt tillämpning
vid medelsanvisning för ändamålet under budgetåret 1945/46. I anslutning
härtill har emellertid skogsstyrelsen, under åberopande av en av stiftsjägmästaren
i Uppsala, Hemming Gadd till styrelsen ingiven framställning, ifrå -

Kungl. Maj.ts proposition nr 211.

gasatt utvidgning av möjligheten att lämna statsbidrag för skogliga beredskapsarbeten
till att i vissa fall avse även skogar av ecklesiastik natur, vilka
enligt nu gällande bestämmelser icke omfattas av bidragsgivningen. Rörande
skälen härtill inhämtas av styrelsens promemoria och stiftsjägmästaren Gadds
framställning väsentligen följande.

Det övervägande flertalet pastorat äro för finansieringen av sina prästlönekostnader
beroende av att, utöver egna prästlönetillgångar, erhålla tillskott
från kyrkofonden. Vid bestämmandet av detta tillskott tages ej den
verkliga boställsavkastningen i betraktande utan till grund för beräkningen
av pastoratets egna prästlönetillgångar lägges en efter vissa grunder för 10
år framåt beräknad s. k. normalavkastning. Härvid upptages för löneboställes
skogsdel såsom inkomst det bedömda rotvärdet av hushållningsplanens
avverkningsbelopp och på utgiftssidan samtliga kostnader för skogens förvaltning
och skötsel. Vid normaluppskattningsförrättningen bestämmes sålunda
med stöd av detaljuppgifter i bushållningsplanen, vilka arbeten av olika
slag, som skola komma till utförande inom de närmaste 10 åren samt anvisas
erforderliga medel härför. Kostnaden för dessa arbeten kommer härigenom
att åvila kyrkofonden. Då dennas storlek regleras genom den s. k.
allmänna kyrkoavgiften, som uttages av samtliga skattebetalare i riket, innebär
arbetenas upptagande i normaluppskattningen, att de bekostas av’ allmänna
medel. Man torde kunna utgå ifrån att så gott som samtliga kulturoch
avdikningsarbeten som böra utföras å ecklesiastika skogar ingått i normaluppskattningama.
En förutsättning för alt vid normaluppskattning avdrag
medgivits för vägbyggnad har varit, att fullständig utredning förelegat
angående kostnaderna för företaget. Vanligen synas frågor angående löneboställes
anslutning till vägföretag ha avgjorts efter hand, i den mån de anmält
sig och sålunda utan samband med normaluppskattning. Av vad sålunda
anförts torde framgå, att, medan kulturer och dikningar å de ecklesiastika
skogarna genom att intagas i normaluppskattningarna, i de flesta fall kunna
anses vara i förväg bekostade av allmänna medel, någon motsvarande generell
regel icke torde gälla beträffande skogsvägar. Då anläggandet av skogsbilvägar
drager relativt stora kostnader, skulle möjligheten att bevilja statsbidrag
för ändamålet underlätta ett snabbt och effektivt genomförande av
planläggningen av dylika företag å de ecklesiastika skogarna. I delta sammanhang
må erinras örn att statsbidrag för anläggning av enskilda vägar
även utgår till företag å ecklesiastika skogar (kungörelsen nr 800/1943). Likaså
kunna statsbidrag utgå från statens avdikningsanslag för torrläggningsföretag
å marker tillhörande ecklesiastika fastigheter (kungörelsen nr 431/
1939).

I anslutning till vad sålunda anförts och under framhållande av önskvärdheten
av att få till stånd skogliga beredskapsarbeten även å ecklesiastika fastigheter
har skogsstyrelsen föreslagit, att tillämpningsområdet för bidragsgivningen
vidgas till att gälla jämväl skogar av ecklesiastik natur i sådana
fall då avdrag för kostnaderna ej medgivits vid enligt kyrkofondlagen företagen
uppskattning av löneboställes normalavkastning. Styrelsen har förklarat
sig förutsätta att å skogar, som stå under stiftsnämnds inseende och
vård, förvaltning och redovisning av anvisade medel samt övriga uppgifter
i samband med verksamheten handhavas av vederbörande stiftsnämnd. Då
ecklesiastika skogar som regel läge insprängda bland enskildas marker, torde
det ofta inträffa, särskilt beträffande skogsvägar, att endast mindre delar
av företagen berörde de ecklesiastika skogarna. Med hänsyn härtill torde det
i dylika fall vara ändamålsenligt, att vederbörande stiftsnämnd träffade överenskommelse
med skogsvårdsstvrelsen, att denna åtoge sig alla uppgifter,
som stöde i samband med företaget.

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

Lantbruksstyrelsen och skogsstyrelsen lia i särskilda skrivelser den 21 respektive
den 28 februari 1946 framlagt förslag till anslagsäskanden å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1946/47 avseende bland annat anslag till vissa
förbättringsarbeten å jordbrukets och skogsbrukets områden. Ämbetsverken
ha vid sina anslagsberäkningar utgått ifrån att de av dem föreslagna bidragsgrunderna
skulle få tillämpas även under nästa budgetår.

I det följande har jag för avsikt att förorda anvisande av anslag å allmän DepartemtnUberedskapsstat
för budgetåret 1946/47 till förbättringsarbeten inom jordbrukets
och skogsbrukets områden. Av samma skäl som åberopades i propositionen
nr 264 till 1944 års riksdag torde Kungl. Majit böra bemyndigas att
för nästa budgetår, i huvudsaklig överensstämmelse med i nämnda proposition
angivna riktlinjer, fastställa grunder för utlämnande av statsunderstöd
till förenämnda förbättringsarbeten. Med anledning av vad skogsstyrelsen anfört
synes emellertid Kungl. Majit böra erhålla möjlighet att, där sa befinnes
lämpligt, bevilja bidrag jämväl för vissa skogliga arbeten å fastighet av
ecklesiastik natur.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Majit att, i huvudsaklig överensstämmelse
med av mig angivna riktlinjer, för budgetåret 1946/47
fastställa grunder för utlämnande från anslag å allmän beredskapsstat
av statsunderstöd till vissa förbättringsarbeten
på jordbrukets och skogsbrukets områden.

D. Undervisningsanstalter för Jordbruk och lantmanna näringar

m. m.

[2.] Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag till byggnadsarbeten vid
vissa lantbruksundervisningsanstalter. För detta ändamål har å riksstaten
för budgetåret 1946/47 anvisats ett reservationsanslag av 2 600 000 kronor.
Kungl. Majit har den 22 december 1939 utfärdat kungörelse (nr 910) angående
statsbidrag till nybyggnader m. m. vid vissa anstalter för lantbruksundervisning,
ändrad genom kungörelserna nr 120/1945 och 622/1945.

I sitt den 21 februari 1946 avgivna betänkande med förslag till investeringsreserv
av statliga, kommunala och statsunderstödda anläggningsarbeten för
budgetåret 1946/47 (SOU 1946:27), har statens arbetsmarknadskommission
hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1946/47 upptaga ett anslag å 5 300 000 kronor till
byggnadsarbeten vid vissa iantbruksundervisningsanstalter. Beträffande motiveringen
för kommissionens förslag torde jag få hänvisa till betänkandet
s. 328.

Kungl. Maj.ts proposition nr 211.

Departements chefen.

I detta sammanhang torde jag få anmäla att lantbruksstyrelsen i sin förenämnda
skrivelse den 21 februari 1946 föreslagit anslagsäskande till förevarande
ändamål med 4 500 000 kronor. Styrelsen har härvid anfört i huvudsak
följande.

Behovet av statsmedel för genomförande av samtliga de byggnadsarbeten,
beträffande vilka ansökningar om bidrag äro beroende av Kungl. Maj :ts prövning
eller inkommit till lantbruksstyrelsen, uppgår till 11 428 300 kronor.
Av de för ifrågavarande ändamål å riksstaten till och med innevarande budgetår
anvisade medlen återstå 1 343 600 kronor. Skulle samtliga dessa byggnadsarbeten
komma till utförande under budgetåret 1946/47, skulle vid bifall
till Kungl. Maj :ts förslag om anvisande under förenämnda anslagstitel
av ett anslag av 2 600 000 kronor å riksstaten för nästa budgetår erfordras
en medelsanvisning av (11 428 300 — 1 343 600 — 2 600 000 =) 7 484 700
kronor å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47. Det torde emellertid
enligt^ lantbruksstyrelsens mening icke vara möjligt att under nästa budgetår
igångsätta samtliga nu omförmälda byggnadsarbeten, varför medelsbehovet
kan beräknas bliva något lägre än sistnämnda belopp. Styrelsen beräknar
sålunda, att de byggnadsarbeten vid vissa lantbruksundervisningsanstalter,
vilka redan äro i det närmaste färdigställda eller påbörjade samt de
byggnadsarbeten, vilka lämpligen kunna påbörjas under budgetåret 1946/
47 påfordra ett statsbidragsbelopp av sammanlagt i runt tal 8 271 700 kronor.
Under förutsättning att riksdagen anvisar det av Kungl. Maj:t för budgetåret
1946/47 å riksstaten äskade reservationsanslaget å 2 600 000 kronor
och med hänsyn tagen till den förutnämnda reservationen av 1 343 600 kronor
å ifrågavarande anslag, skulle sålunda å allmän beredskapsstat för budgetåret
1946/47 för ändamålet böra anvisas ett reservationsanslag av i runt
tal 4 328 100 kronor.

Då^ emellertid de verkställda kostnadsberäkningarna beträffande åtminstone
några av de planerade byggnadsarbetena äro utförda vid en tidpunkt då
prisnivån var avsevärt lägre än vad för närvarande är fallet, torde det behövliga
beloppet böra beräknas till 4 500 000 kronor. För tillgodoseende av
föreliggande bidragsbehov skulle sålunda å allmän beredskapsstat för budgetåret
1946/47 erfordras anslagsanvisning med 4 500 000 kronor.

Lantbruksstyrelsen har vid sina beräkningar av behovet av anslag å allmän
beredskapsstat för nästa budgetår för utlämnande av statsbidrag till
byggnadsarbeten vid vissa lantbruksundervisningsanstalter ansett sig böra
utgå från nu gällande bidragsgrunder.

Statens arbetsmarknadskommission har i remissutlåtande den 21 mars
1946 förklarat, att anledningen till att kommissionens beräkning av anslagsbehovet
blivit högre än lantbruksstyrelsens vore, att kommissionen vid uppgörande
av ifrågavarande förslag tagit hänsyn jämväl till ansökningar, som
vid tidpunkten för investeringsplanens upprättande ännu icke ingivits till
lantbruksstyrelsen.

Då statens arbetsmarknadskommissions förslag örn medelsanvisning grundas
pa en mera omfattande inventering av arbetsobjekt av förevarande slag,
synes anslag böra äskas med det av kommissionen föreslagna beloppet.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

att till Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag till
byggnadsarbeten vid vissa lantbruksundervisningsanstalter å
allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra ett
anslag av ............................kronor 5 300 000.

G. Lanthushållning i allmänhet.

[3.] Bidrag till vissa förbättringsåtgärder på jordbrukets område. Å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1944/45 anvisades till förevarande ändamål
dels å beredskapsstat II 6 000 000 kronor dels ock å beredskapsstat III
18 000 000 kronor. Från anslagen, som icke togos i anspråk, avsågos kunna
utlämnas bidrag bland annat till förbättring av ekonomibyggnader, gödselvårdsanläggningar,
avdikningsföretag, täckdikningsföretag, betesförbättringar,
nyodlingar, stenröjningar, jordkömingar och avloppsförbättringar ävensom
till uppförande av siloanläggningar. Beträffande de närmare bestämmelserna
för anslagens användning torde jag få hänvisa till propositionerna
nr 281/1944 s. 137 f. samt 264/1944 s. 5 f., 17 f. och 39 f.

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom i statsverkspropositionen framlagda
förslag har riksdagen å riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisat

1) till Bidrag till gödselvårdsanläggningar ett reservationsanslag av
250 000 kronor;

2) till Bidrag till ladugårdsförbättringar ett reservationsanslag av 400 000
kronor;

3) till Bidrag till uppförande av siloanläggningar ett reservationsanslag av
100 000 kronor;

4) till Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag ett förslagsanslag av
3 600 000 kronor;

5) till Grundförbättringar: Bidrag till förstärkning av ofullständiga jordbruk
m. m. ett förslagsanslag av 3 000 000 kronor;

6) till Grundförbättringar: Bidrag till täckdikningar ett reservationsanslag
av 400 000 kronor.

I fråga örn de för anslagen gällande bestämmelserna torde jag få hänvisa
till statsverkspropositionen punkterna 107, 126, 128 och 154—156.

I sin skrivelse den 21 februari 1946 har lantbruksstyrelsen hemställt, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat för budget -

året 1946/47 anvisa följande anslag, nämligen

till Bidrag till gödselvårdsanläggningar.................... kronor 5 500 000

» » » ladugårdsförbättringar .................... » 45 000 000

» » » uppförande av siloanläggningar ............ » 100 000

» Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag.......... » 4 000 000

* » Bidrag till förstärkning av ofullständiga
jordbruk m. m............. » 17 000 000

» » Bidrag till täckdikningar .......... » 9 200 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

Vidare har lantbruksstyrelsen i anslutning till förslagen rörande medelsanvisning
till statens avdikningsanslag och till bidrag till förstärkning av
ofullständiga jordbruk m. m. hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
medgiva, såvitt angår det förra anslaget, att under budgetåret 1946/47
statsbidrag till utförande av såsom beredskapsarbeten planerade torrläggningsföretag
måtte få beviljas från statens avdikningsanslag med tillhopa
högst 6 000 000 kronor ävensom att Kungl. Maj :t finge under nämnda budgetår
från anslaget anvisa erforderliga medel till anställande hos lantbruksstyrelsen
av för granskning av ansökningarna om bidrag till torrläggningsföretag
m. m. erforderlig arbetskraft samt, såvitt angår det senare anslaget,
att Kungl. Majit finge för budgetåret 1946/47 bevilja statsanslag intill anslagets
belopp för utlämnande av statsbidrag till förstärkning av ofullständiga
jordbruk m. m.

Av innehållet i lantbruksstyrelsens omförmälda skrivelse må ytterligare
återgivas följande.

Gödselvårdsanlåggningar. Inom hushållningssällskapen bedrives för närvarande
en omfattande verksamhet med planläggning av sådana förbättringsföretag,
vilka äro avsedda att bereda sysselsättning inom jordbrukets
område vid omfattande arbetslöshet efter krigets slut. I fråga örn gödselvårdsanläggningar
synes ifrågavarande planläggningsarbete höra giva anledning
till att å beredskapsstaten för budgetåret 1946/47 medel anvisas i sådan
utsträckning, att vid behov bidrag skall kunna utlämnas till i runt tal 8 000
gödselvårdsanläggningar, av vilka ungefär 6 500 kunna beräknas förefinnas
å brukningsdelar, som omfatta mindre än 20 hektar åker. Därest de i propositionen
264/1944 förordade grunderna för bidragstilldelningen skulle komma
att tillämpas, torde medelsbehovet böra beräknas till 5 500 000 kronor. Lantbruksstyrelsen
har förutsatt, att de gödselvårdsanläggningar, till vilkas utförande
statsbidrag kan komma att utgå, bliva utförda inom loppet av högst
ett år från den tidpunkt, då bidrag till vederbörande företag beviljas.

Ladugårdsförbättringar. Planläggningen av beredskapsarbeten inom jordbruket
omfattar bland annat i runt tal 12 000 ladugårdsförbättringsföretag.
Planläggningen av ifrågavarande arbetsobjekt torde dock icke kunna beräknas
slutföras så tidigt att samtliga nyssnämnda företag kunna komma till utförande
under nästkommande budgetår, men å beredskapsstaten för budgetåret
1946/47 torde dock medel böra anvisas för att tillgodose behovet av bidrag
utav statsmedel för utförande av omkring 10 000 ladugårdsförbättringsföretag,
varav omkring 9 000 vid brukningsdelar med högst 20 hektar åker.
Därest de i propositionen nr 264/1944 förordade grunderna för beviljandet
av statsbidrag till ifrågavarande slag av ladugårdsförbättringar skulle komma
att bliva gällande, torde ifrågavarande medelsbehov, under förutsättning
att de förbättringsföretag, till vilkas utförande statsbidrag avses skola utgå,
utföras inom högst ett år från den tidpunkt, då bidrag till vederbörande företag
beviljas, böra beräknas till 45 000 000 kronor.

Statens avdikningsanslag. Den uppkomna balansen av i lantbruksstyrelsen
inneliggande ansökningar har efter hand ökats och kan beräknas komma att
vid utgången av budgetåret 1945/46 representera ett bidragsbelopp av omkring
9 300 000 kronor. Då det torde kunna förväntas, att under budgetåret
1946/47 ansökningar om bidrag från anslaget inkomma till ett belopp av
omkring 4 000 000 kronor, skulle för tillgodoseende under sistnämnda budgetår
av samtliga föreliggande ansökningar erfordras ett belopp av omkring

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

13 300 000 kronor. Enär det emellertid kan förutses, att beträffande till ansökningarna
hörande arbetsplaner och utredningar viss komplettering blir
erforderlig, ävensom att ansökningarna i stor utsträckning inkomma så sent,
att erforderlig granskning av förslagen icke medhinnes före budgetårets utgång,
torde bidragsbeloppet under budgetåret kunna beräknas till 10 000 000
kronor. Under förutsättning att riksdagen i enlighet med Kungl. Maj:ts i
statsverkspropositionen framlagda förslag medgiver att för budgetåret 1946/47
bidrag från statens avdikningsanslag må beviljas å tillhopa 4 000 000 kronor,
skulle således för tillgodoseende av hela det beräknade bidragsbehovet för
samma budgetår erfordras motsvarande medgivande för ytterligare
(10 000 000 — 4 000 000 =) 6 000 000 kronor.

För utbetalning av medel från anslaget under budgetåret 1946/47 torde vid
medgivande av en till 10 000 000 kronor ökad bidragstilldelning erfordras en
ökad medelsanvisning av 4 000 000 kronor.

Bidrag till förstärkning av ofullständiga jordbruk m. m. Den inom hushållningssällskapen
pågående beredskapsplanläggningen av förbättringsföretag
avseende nyodling, stenröjning, jordkörning, betesförbättring och avloppsförbättring
synes böra giva anledning till att å beredskapsstat för budgetåret
1946/47 medel anvisas för beviljande av bidrag till utförande av i
runt tal 25 000 företag av vilka ungefär 23 000 kunna beräknas avse brukningsdelar
om mindre än 20 hektar. Därest i propositionen nr 264/1944 föreslagna
grunder för hidragstilldelningen skulle komma att tillämpas, torde
medelsbehovet böra uppskattas till 17 000 000 kronor.

Bidrag till tåckdikningar. Den av hushållningssällskapen bedrivna planläggningen
av beredskapsföretag inom jordbruket omfattar, bland annat, omkring
11 000 täckdikningsföretag. Planläggningen av dessa företag har numera
framskridit så långt, att å beredskapsstat för budgetåret 1946/47 medel
böra beräknas för beviljande av bidrag till utförande av nämnda antal företag.
För utlämnande av bidrag till desamma enligt de i propositionen nr
264/1944 föreslagna grunderna för hidragstilldelningen, torde erfordras ett
belopp av 9 200 000 kronor.

Vidare får jag anmäla, att statens arbetsmarknadskommission i sitt betänkande
hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att i anslag till
Bidrag till vissa förbättringsåtgärder på jordbrukets område å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1946/47 inräkna ett belopp av 9 400 000 kronor avseende
torrläggningsföretag.

Beträffande motiveringen till utredningens förslag torde jag få hänvisa till
betänkandet s. 352—355.

I infordrat utlåtande den 21 mars 1946 över lantbruksstyrelsens anslagsäskande
har statens arbetsmarknadskommission anfört bland annat följande.

Lantbruksstyrelsens förslag till medelsanvisning till här förevarande ändamål
innebär en avsevärd anslagsökning utöver såväl vad beräknats i 1942
års jordbrukskommittés den 22 september 1943 avgivna promemoria (se
prop. nr 264/1944) som vad upptagits å allmän beredskapsstat för budgetåret
1944/45.

Arbetsmarknadskommissionen har vid uppgörandet av förslag till investeringsplaner
haft att följa de för investeringsutredningen gällande direktiven.
Enligt dessa direktiv (se kommissionens betänkande med förslag till investeringsreserv
för budgetåret 1946/47, s. 3) borde företagen i reserven begränsas
till sådana, som av vederbörande förvaltningar ansåges böra komma till

Kungl. Maj.ts proposition nr 211.

Departements chefen.

utförande under de närmaste två å tre åren under förutsättning av normal
angelägenhets- och produktivitetsbedömning. — Vad här ifrågavarande område
beträffar, är uppskattningen av normalinvesterings storlek beroende av
de riktlinjer, som statsmakterna kunna komma att fastställa för statliga åtgärder
till befrämjande av jordbruket. Med hänsyn härtill anser sig kommissionen
icke kunna taga ställning till frågan om den lämpliga avvägningen av
investeringsreserven för jordbruksförbättrande åtgärder.

Med hänsyn till de svårigheter, som alltid föreligga att som arbetslöshetsarbeten
igångsätta enskilda företag, och för vilka närmare redogöres i förutnämnda
betänkande s. 311—313, har kommissionen i sitt förslag till investeringsreserv
beräknat den effektiva svsselsättningsreserven av sådana företag
avsevärt lägre än summan av tillgängliga företag. De av lantbruksstyrelsen
föreslagna investeringsplanerna för gödselvårdsanläggningar, ladugårdsförbättringar,
förbättring av ofullständiga jordbruk och täckdikningar synas
emellertid huvudsakligen ha baserats på tillgången på färdigplanerade företag.
Vid beräkningen av erforderliga statsmedel för reservens ianspråktagande
synes hänsyn härtill böra tagas.

Under förutsättning att statsanslag till här ifrågavarande investeringar anvisas
i form av ett gemensamt samlingsanslag torde ytterligare någon reduktion
av anslagsbehovet kunna beräknas. Såsom investeringsutredningen och
arbetsmarknadskommissionen framhållit måste nämligen investeringsplanerna
betraktas som en vid ram inom sig rymmande olika alternativa handlingsprogram
allt efter arten av den arbetslöshetssituation, som påkallar reservernas
utnyttjande. På grund av den större handlingsfrihet, som ett samlingsanslag
medför i förhållande till specificerade anslag, är det möjligt, att
med ett mindre anslagsbelopp än som motsvarar summan av kostnaderna
för alla de delvis som alternativ tänkta arbetena säkerställa medelsbehovet
för alla antagliga eventualiteter.

I fråga om torrläggningsföretag hänvisar kommissionen till det förslag till
investeringsplan (betänkandet s. 352—354) som kommissionen uppgjort i
samråd med lantbruksstyrelsen. Genom att kommissionen vid uppgörandet
av ifrågavarande förslag tagit hänsyn jämväl till ansökningar, som vid tidpunkten
för investeringsplanens upprättande ännu icke ingivits till lantbruksstyrelsen
har kommissionens beräkning av anslagsbehovet blivit högre än
lantbruksstyrelsens.

Vad beträffar värdet ur arbetsmarknadssynpunkt av de framlagda förslagen
till investeringsreserver erinrar kommissionen örn att dessa till övervägande
delen bestå av förhållandevis små arbetsobjekt, som mindre väl lämpa
sig för att mottaga hänvisad arbetskraft från annan ort och annan näringsgren,
men som kunna bliva av betydelse för att sysselsätta friställd arbetskraft
inom orten och för att i en depression kvarhålla arbetskraft i orten. I

I anslutning till vad som anfördes vid anmälan av motsvarande punkt i
propositionen nr 281 till 1944 års riksdag förordar jag, att jämväl för nästkommande
budgetår medel beräknas å allmän beredskapsstat för bidrag till
vissa förbättringsåtgärder på jordbrukets område. För ändamålet torde med
beaktande av de av arbetsmarknadskommissionen anförda synpunkterna böra
beräknas ett belopp av 60 000 000 kronor.

För bidragstilldelningen torde de grunder få tillämpas, vilka jag förordat
under punkten 1. Hinder torde icke böra möta mot att förevarande anslagsmedel
även disponeras för anställande av erforderlig arbetskraft för granskning
av bidragsansökningar rörande torrläggningsföretag m. m.

Kungl. Maj:ts proposition nr 211. 65

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Bidrag till vissa förbättringsåtgärder på jordbrukets
område å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra
ett anslag av.................... kronor 60 000 000.

[4.] Befrämjande av landsbygdens elektrifiering. Under åberopande av
vad statens arbetsmarknadskommission (s. 355 o. 356) anfört rörande frågan
örn upptagandet å allmän beredskapsstat för nästa budgetår av anslag till
befrämjande av landsbygdens elektrifiering hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Befrämjande av landsbygdens elektrifiering å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra ett anslag av
kronor ..................................... 3 000 000.

H. Egnahemsbildning, kolonisation och grundförbättringar m. m.

[5.] Egnahemsbildning: Byggande av odlingsvägar. Till förevarande ändamål
har å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 anvisats ett anslag
av 900 000 kronor. Årets riksdag har medgivit, att för budgetåret 1946/47 må
beviljas statsbidrag intill 125 000 kronor för byggande av odlingsvägar (i
Norrland och Dalarna), ävensom för detta ändamål anvisat ett förslagsanslag
av 50 000 kronor. Beträffande bestämmelserna för ifrågavarande bidragsverksamhet
hänvisas till statsliggaren s. 800.

I skrivelse den 4 mars 1946 har egnahemsstyrelsen hemställt, att å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1946/47 måtte uppföras ett anslag av 900 000
kronor till byggande av odlingsvägar. Styrelsen har framhållit, att viss mer
eller mindre slutgiltig planläggning förefunnes beträffande arbeten, varom
här vore fråga, för omkring 2 000 000 kronor. Därest sådant läge kommer
att inträffa, att sålunda planerade arbeten skulle befinnas böra igångsättas
och utföras under budgetåret 1946/47, skulle behovet av statsbidrag —
vilket författningsenligt kunde utgå med högst 50 procent av den beräknade
kostnaden — utgöra bortåt 1 000 000 kronor.

Statens arbetsmarknadskommission har i remissutlåtande den 21 mars 1946
tillstyrkt egnahemsstyrelsens förevarande anslagsäskande. I

I anslutning till vad som anfördes vid anmälan av motsvarande punkt i Departementspropositionen
nr 281 till 1944 års riksdag hemställer jag, att Kungl. Majit cAe/cnmåtte
föreslå riksdagen

att till Egnahemsbildning: Byggande av odlingsvägar å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra ett anslag
av .................................... kronor 900 000.

Billang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 211.

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

Departementschefen.

[6.] Bidrag för anläggande av gemensamma tvättinrättningar på landsbygden.
För detta ändamål har Kungl. Maj:t i proposition nr 47 till årets
riksdag äskat ett reservationsanslag av 250 000 kronor för budgetåret 1946 ''47.
Kungl. Majit har den 22 december 1939 utfärdat kungörelse (nr 911) angående
statsbidrag till gemensamma tvättinrättningar på landsbygden.

Statens arbetsmarknadskommission har i sitt betänkande hemställt, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat för budgetåret
1946/47 uppföra ett anslag å 400 000 kronor till bidrag för anläggande
av gemensamma tvättinrättningar på landsbygden. Beträffande motiveringen
för kommissionens förslag torde jag få hänvisa till betänkandet s. 342—344.

I detta sammanhang torde jag få anmäla, att egnahemsstyrelsen i skrivelse
den 4 mars 1946 hemställt, att å allmän beredskapsstat måtte för budgetåret
1946/47 uppföras ett anslag av 1 100 000 kronor till bidrag för anläggande av
gemensamma tvättinrättningar på landsbygden. Vid en sådan ökning av anslagsanvisningen,
att bidragen kunde höjas upp lill det författningsenliga
maximum, skulle, enligt vad styrelsen anfört, antalet företag, som kunde igångsättas
med hjälp av statsbidrag, sannolikt komma att ganska väsentligt ökas.
Med utgångspunkt från en byggnadsverksamhet under nästa budgetår på förevarande
område, representerande en anläggningskostnad av 5 000 000 kronor,
har styrelsen räknat med ett sammanlagt bidragsbehov — utöver av
redan äskade 250 000 kronor — av omkring 1 100 000 kronor.

I infordrat utlåtande den 21 mars 1946 har statens arbetsmarknadskommission
förordat, att förevarande anslag skulle uppföras med 400 000 kronor.
Kommissionen har härvid anfört följande.

I sitt betänkande (s. 311 och 313) har kommissionen framhållit, att sammanlagda
kostnaden för de kommunala och enskilda företag, som kunna
bliva utförda under nästa budgetår, beräknas bliva lägre än totalkostnaderna
för tillgängliga företag av samma kategori. Detta sammanhänger bl. a. med
att enligt hittillsvarande erfarenhet särskilt stora svårigheter ofta visat sig
föreligga att med kort tidsfrist igångsätta kommunala och enskilda företag,
vilka ju mer än statliga arbeten äro beroende av samverkan mellan centrala
och lokala myndigheter och intressenter. Med hänsyn bl. a. härtill har den
tillgängliga, effektiva investeringsreserven av kommunala och enskilda arbeten
beräknats avsevärt lägre än totalkostnaderna för tillgängliga företag.
Kommissionen vill förorda, att enahanda reduktion göres för den av egnahemsstyrelsen
angivna tillgängliga mängden arbeten avseende tvättinrättningar
på landsbygden för nästa budgetår, varvid erforderligt anslagsbehov
skulle uppgå till i runt tal 400 000 kronor.

Då den statliga bidragsverksamheten för anläggandet av gemensamma tvättinrättningar
på landsbygden synes vara av beskaffenhet att lämpligen kunna
utökas vid inträffande arbetslöshet, vill jag förorda, att medel för ändamålet
beräknas å beredskapsstaten för nästa budgetår. I fråga om medelsanvisningens
storlek ansluter jag mig till arbetsmarknadskommissionens förslag om
upptagande av ett anslag av 400 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

Kungl. Majlis proposition nr 211.

att till Bidrag för anläggande av gemensamma tvättinrätt
ningar på landsbygden å allmän beredskapsstat för budget
året 1946/47 uppföra ett anslag av........ kronor 400 000

J. Skogsväsendet.

[7.] Bidrag till vissa skogsvårdsåtgärder m. m. Å riksstaten för budgetåret
1946/47 lia anvisats

1) till Skogsvård m. m.: Statens skogsutdikningsanslag ett förslagsanslag
av 200 000 kronor;

2) till Skogsvård m. m.: Väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo
ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor.

I proposition nr 126 till årets riksdag har Kungl. Majit vidare föreslagit
att till Skogsvård m. m.: Statens skogsodlingsanslag måtte för budgetåret
1946/47 anvisas ett reservationsanslag av 175 000 kronor.

Beträffande bestämmelserna för anslagens användning torde få hänvisas
till den redogörelse härför som lämnats i propositionen nr 264/1944 angående
grunder för utlämnande av statsunderstöd till vissa förbättringsarbeten på
jordbrukets och skogsbrukets områden vid arbetslöshet (s. 26 ff.).

För budgetåret 1944/45 ha å allmän beredskapsstat II och III till vissa
skogsvårdsåtgärder m. m. — omfattande torrläggningsåtgärder, skogsodling
och röjning samt skogsväg- och flottledsbyggnader — ävensom till viss kursverksamhet
uppförts anslag av tillhopa 7 000 000 kronor. Härjämte har å
allmän beredskapsstat III för samma budgetår till bidrag till byggande av
cykelstigar uppförts ett anslag av 1 000 000 kronor.

I skrivelse den 28 februari 1946 har skogsstyrelsen framlagt förslag i fråga
örn anslagsbehovet å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47. Styrelsen
bär ansett, att som bidrag till skogliga beredskapsarbeten under budgetåret
1946/47 borde beräknas ett belopp av 10 000 000 kronor. Styrelsen har därvid
förutsatt, att bidrag skulle lämnas i enlighet med de grunder som skogsstyrelsen
tidigare föreslagit och som angivits i proposition nr 264/1944. Styrelsen
har vidare utgått ifrån att anslaget skulle få anlitas för utlämnande av bidrag
i vissa fall till beredskapsarbeten jämväl å ecklesiastika skogar samt att från
anslaget även måtte få utgå bidrag till byggande av cykelstigar och till vissa
kurser i skogsbruk.

Till motivering för sin framställning har skogsstyrelsen anfört bland annat
följande.

Behovet av medel för understödjande av skogliga beredskapsarbeten under
budgetåret 1946/47 är främst beroende på arbetsmarknadens utveckling. Det
nuvarande läget synes ej ge anledning till antagandet, att beredskapsarbeten
skulle behöva igångsättas för den normala arbetarekåren inom skogsbruket
under början av budgetåret. Under nästkommande vinter torde man även
kunna räkna med avverkningsarbeten i normal omfattning. Utvecklingen kan
dock icke bedömas med någon större säkerhet, framförallt under budgetårets
senare del, varför försiktigheten bjuder, att medel finnas tillgängliga
i viss omfattning för understödjandet av beredskapsarbeten under näström -

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

mande budgetår. Det ställer sig givetvis svårare för skogsstyrelsen att kunna
bedöma arbetstillgången inom andra näringsgrenar. Då en del av de skogliga
beredskapsarbetena lämpligen kunna utföras av annan arbetskraft än skogsarbetarna
anser skogsstyrelsen, att statsbidrag till skogliga beredskapsarbeten
även kunna erfordras under nästkommande budgetår för att lindra arbetslöshet
bland andra arbetarekategorier.

För utförande av planlagda arbeten inom det enskilda skogsbruket ha beräknats
åtgå omkring 4 800 000 dagsverken. Anläggningskostnaderna beräknas
uppgå till i runt tal 55 000 000 kronor. Enligt de grunder för statsbidrag
som föreslagits av skogsstyrelsen skulle för utlämnande av bidrag erfordras
35 000 000 å 40 000 000 kronor. Såvitt nu kan bedömas synes emellertid i
händelse av inträdande arbetslöshet endast omkring en fjärdedel av det totala
bidragsbeloppet kunna bliva erforderligt under budgetåret 1946/47.

I remissutlåtande den 14 mars 1946 har statens arbetsmarknadskommission
tillstyrkt, att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 under förevarande
anslagsrubrik anvisades 10 000 000 kronor.

I detta sammanhang, torde jag vidare få anmäla fråga om anskaffande
av skogsodlingsmaterial i beredskapssyfte. Sagda fråga har redan
tidigare i viss mån beaktats, och jag ber härutinnan få erinra örn att 1945 års
riksdag med bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 3 i bilaga 6 till propositionen
nr 163/1945 framlagda förslag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1944/45 anvisat ett anslag å 100 000 kronor till Skogsvård m. m.: Kostnader
för anskaffande av skogsfrö. Under nyssangivna punkt framhöll min
företrädare bland annat önskvärdheten av att skogsodlingsarbeten ingående
i det planerade skogliga beredskapsprogrammet komme till utförande. I anslutning
till det sålunda anförda torde jag få anmäla, att skogsstyrelsen underställt
Kungl. Majit frågan örn avslutande av ett avtal mellan skogsstyrelsen
och skogsvårdsstyrelsen i Gävleborgs län rörande en beredskapsplantskola.
Enligt avtalet skall skogsvårdsstyrelsen förplikta sig bland annat att,
sedan skogsvårdsstyrelsens normala behov av skogsfrö till den egna plantskolan
täckts, utså frö i sådan mängd att skogsvårdsstyrelsen vid varje tidpunkt
under avtalstiden kan beräknas tillhandahålla omkring 3 000 000 plantor.
Skogsvårdsstyrelsen skall vidare vara skyldig att omhänderhava försäljningen
av plantorna, därvid emellertid köpare som anvisas av skogsstyrelsen
skall äga företrädesrätt till inköp. Priset för plantorna fastställes av
skogsstyrelsen efter skogsvårdsstyrelsens hörande. Skogsstyrelsen å sin sida
skall enligt avtalet vara förpliktad bland annat att i händelse förlust uppstår
å plantskoleverksamheten ersätta skogsvårdsstyrelsen med 75 procent av
förlusten, där ej skogsstyrelsen med hänsyn till omständigheterna finner
skäligt gottgöra skogsvårdsstyrelsen för hela förlusten. Eventuell vinst å
verksamheten tillfaller skogsvårdsstyrelsen. Avtalet avses gälla under tiden
1 april 1945—1 oktober 1950 med rätt för parterna att efter den 1 januari
1946 uppsäga avtalet till upphörande tre månader från uppsägningen.

I en den 1 februari 1945 dagtecknad promemoria har skogsstyrelsen uppgivit
bland annat att ifrågavarande plantskola skulle anordnas å en av skogsvårdsstyrelsen
i Gävleborgs län nyligen inköpt egendom, Kratte Masugn i

Kungl. Maj:ts proposition nr 211. 69

Torsåkers kommun inom länet. Ytterligare anföres i promemorian såvitt nu
är i fråga.

Under sommaren 1944 Ira förberedande arbeten utförts i de nya plantskolorna
på Knatte Masugn, så att man på våren 1945 skulle kunna sätta i
gång den mycket omfattande verksamhet, som är nödvändig för att tillgodose
det starkt ökade behovet av skogsodlingsmaterial. Förutom den för länets
normala behov erforderliga verksamheten har skogsvårdsstyrelsen åtagit sig
att upprätta och vidmakthålla en s. k. beredskapsplantskola på cirka 3 000 000
plantor. Dessa plantor skulle, därest mera omfattande skogskulturer måste
igångsättas i arbetslöshetshindrande syfte, utnyttjas för sådana kulturer ej
blott inom Gävleborgs utan även inom angränsande län. Därjämte skall vid
Kratten uppföras ett växthus med ympningscentral, vilket utgör första ledet
i en planerad verksamhet att med utnyttjande av de senaste rönen på skogsträdförädlingens
område skapa fröplantager, som avses skola lämna ett förstklassigt
föryngringsmaterial.

Enligt vad jag inhämtat från skogsstyrelsen har verksamheten vid plantskolorna
på Krahe Masugn planenligt igångsatts.

Vid framläggandet av förut nämnda proposition nr 264/1944 framhölls Departementsatt
inom skogsbruket i betydande omfattning finnas arbetsobjekt, som äro chefenlämpade
för sysselsättning av arbetslösa. Såsom dylika arbetsobjekt angåvos
därvid förbättringsarbeten avseende torrläggningsåtgärder, skogsodlingar och
röjningar ävensom skogsväg- och flottledsbyggnader. Vid uppgörande av
allmän beredskapsstat för nästkommande budgetår synas därför böra beräknas
medel för utlämnande av bidrag till förbättringsarbeten av nyssnämnda
slag. Mot skogsstyrelsens förslag att för ändamålet avses ett anslag av
10 000 000 kronor har jag intet att erinra. I enlighet med vad styrelsen ifrågasatt
torde från anslaget även få beviljas bidrag till byggande av cykelstigar
samt till anordnande av vissa kurser i skogsbruk. Hinder torde heller icke böra
möta att anslaget anlitas för utlämnande av bidrag till vissa förbättringsarbeten
jämväl å ecklesiastika skogar i enlighet med vad jag i annat sammanhang
denna dag förordat.

Vad angår de särskilda grunder, som böra tillämpas vid utlämnande av
bidrag från förevarande anslag, torde jag få hänvisa till vad jag därom under
punkten 1 anfört.

Beträffande den bidragsgivning för byggande av cykelstigar, som må komma
att ske under nästa budgetår, torde anledning saknas frångå de av 1944
års riksdag för dylik bidragsgivning antagna grunderna.

Såsom skogsstyrelsen framhållit torde det vara erforderligt att vidtaga ytterligare
åtgärder i syfte att tillgodose det starkt ökade behovet av skogsodlingsmaterial.
Med hänsyn härtill och då den av skogsstyrelsen föreslagna åtgärden
synes innebära en godtagbar utväg för att förbättra frötillgången,
anser jag mig böra förorda att avtal träffas i huvudsaklig överensstämmelse
med det framlagda förslaget. Därest riksdagen icke har något att erinra mot
detta förslag, torde jag sedermera ånyo få anmäla frågan härom för Kungl.

Majit.

70 Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Bidrag till vissa skogsvårdsåtgärder m. m. å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra ett anslag
av ................................. kronor 10 000 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
C. M. Elgenstierna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

Bilaga 6.

Egentliga statsutgifter.

Tionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5 april
1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Erlander, Danielson, Vougt, Myrdal,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Myrdal, anmäler under handelsdepartementets
handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 samt anför därvid
följande.

C. Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.

[1.] Sveriges geologiska undersökning: Undersöknings- och förberedande
gruvarbeten. För detta ändamål har å riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisats
ett reservationsanslag av 500 000 kronor.

Under hänvisning till vad statens arbetsmarknadskommission (SOU 1946:
27 s. 217 ff.) anfört och föreslagit rörande investeringsplan för och anslag
till undersöknings- och förberedande gruvarbeten får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Sveriges geologiska undersökning: Under sökning soch
förberedande gruvarbeten å allmän beredskapsstat för
budgetåret 1946/47 uppföra ett anslag av .. kronor 740 000.

D. Sjöfart och handel.

[2.] Lotsverket: Säkerhetsanstaltcr för sjöfarten. Till ifrågavarande ändamål
äro anvisade å riksstaten för budgetåret 1946/47 dels under tionde huvudtiteln
ett reservationsanslag av 1 015 000 kronor dels ock å kapitalbudgeten
under statens allmänna fastiglietsfond ett investeringsanslag av 625 000
kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 211.

I sitt betänkande har statens arbetsmarknadskommission (s. 220 ff.) föreslagit,
att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 måtte till säkerhetsanstalter
för sjöfarten upptagas anslag å tillhopa 1 600 000 kronor, därav
å driftbudgeten 750 000 kronor och å kapitalbudgeten 850 000 kronor.
Beträffande den närmare motiveringen torde jag få hänvisa till betänkandet.

Mot kommissionens förslag har jag icke något att erinra. Rörande delbeloppet
å 850 000 kronor ämnar jag göra hemställan under kapitalbudgeten.
Vad angår anslag å driftbudgeten får jag nu hemställa, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen

att till Lotsverket: Säkerlietsanstalter för sjöfarten å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra ett anslag
av ................................ kronor 750 000.

F. Diverse.

[3.] Avsättning till fonderna för idrottens och friluftslivets främjande.

För dessa ändamål har å riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisats anslag
av 2 250 000 kronor respektive 1 500 000 kronor.

Under hänvisning till vad statens arbetsmarknadskommission (s. 346 ff.)
anfört och föreslagit beträffande investeringsplan för och anslag till fritidsanläggningar
får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra
följande anslag, nämligen

Avsättning till fonden för idrottens främjande
.............................. kronor 4 500 000

Avsättning till fonden för friluftslivets främjande
.............................. » 2 000 000

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Lennart Kihlstrand.

Kunni. Maj:ts proposition nr 211.

Bilaga 7.

Statens fastighetsfonder.

Utdrag av protokollet över finansårenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5 april

1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Erlander, Danielson, Vougt, Myrdal,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler fråga örn bemyndigande
för Kungl. Maj:t att under de för allmän beredskapsstat gällande
förutsättningarna överskrida de på staterna för statens fastighetsfonder
uppförda posterna till reparations- och underhållskostnader m. m.
samt anför därvid följande.

[1.] Anslagsposter till reparations- och underhållskostnader m. m. under
statens allmänna fastighetsfond och försvarets fastighetsfond. Under åberopande
av vad statens arbetsmarknadskommission (s. 304—309) anfört rörande
anslag till reparations- och underhållsarbeten å byggnader och anläggningar
tillhörande statens allmänna fastighetsfond och försvarets fastighetsfond
får jag efter samråd med chefen för försvarsdepartementet hemställa,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att under de för allmän beredskapsstat gällande förutsättningar
medgiva, att de å följande delfonder av statens allmänna
fastighetsfond respektive försvarets fastighetsfond
för budgetåret 1946/47 upptagna anslagsposterna till reparations-
och underhållskostnader m. m. må överskridas med
följande belopp.

Statens allmänna fastighetsfond:

Slottsbyggnadernas delfond .............. kronor 700 000

Fångvårdsstyrelsens » » 90 000

Medicinalstyrelsens » » 500 000

Byggnadsstyrelsens » » 500 000

Uppsala universitets » » ISO 000

Lunds » » » 100 000

Lotsstyrclsens » » 85 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

Försvarets

Arméns delfond......

Marinens » ......

Flygvapnets » ......

fastighetsfond:

kronor 1 000 000
» 500 000

» 100 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Gustaf Bjured.

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

Bilaga 8.

Kapitalinvesteringar.

Justitiedepartementet.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 5 april 19i6.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Erlander, Danielson, Vougt, Myrdal,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler härefter
under justitiedepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 och anför därvid
följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] Byggnadsarbeten vid fångvården. Å kapitalbudgeten för budgetåret
1946/47 har i statsverkspropositionen äskats byggnadsanslag för fångvårdsändamål
å tillhopa 327 000 kronor (kapitalbudgeten bil. 1). Ytterligare investeringsanslag
för fångvårdens räkning å 117 000 kronor har äskats i proposition
den 29 mars 1946. Framdeles avser jag att framlägga förslag örn anslag
till ny fångvårdsanstalt vid Gävle.

Statens arbetsmarknadskommission har i sitt betänkande med förslag till
investeringsreserv för samma budgetår (s. 254—257) föreslagit, att å allmän
beredskapsstat för budgetåret uppföras ytterligare byggnadsföretag, kostnadsberäknade
till sammanlagt 2 512 000 kronor.

Med biträdande av kommissionens förslag får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra
följande anslag, nämligen
Bostadshus vid sinnessjukavdelningen å

Håga .............................kronor 120 000

Gymnastik- och skolbyggnad vid ungdomsanstalten
å Skenäs..................

120 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

Verkstadslokal vid ungdomsanstalten i

Ystad .............................. kronor 32 000

Fångvårdsanstalt invid Jönköping ...... » 1 000 000

Fdngvårdsanstalt invid örebro .......... » 1 000 000

Gymnastikbyggnader vid ungdomsanstal terna

i Uppsala, Ystad och Nyköping.. » 240 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt,
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Bertil Crona.

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

Bilaga 9.

Kapitalinvesteringar.

Försvarsdepartementet.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
5 april 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Erlander, Danielson, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson.

I egenskap av särskilt förordnad föredragande anmäler statsrådet Sköld
under försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 samt anför
därvid följande.

I samband med 1942 års försvarsbeslut beräknades kostnaderna för byggnadsarbeten
inom försvarsväsendet under femårsperioden 1942/47 till ett
belopp av 333 miljoner kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, fördelande
sig med 140 000 000 kronor på armén, 48 000 000 kronor på marinen och
145 000 000 kronor på flygvapnet. Det sistnämnda beloppet har sedermera
efter beslut av 1943 års riksdag jämkats till 152 945 000 kronor, vilket belopp
jämlikt förslag i 1945 års statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2 s. 90
och 91) med hänsyn till uppsättandet av Södertörns flygflottilj har höjts
till 166 270 000 kronor. Huvuddelen av de sammanlagda kostnaderna belöper
på arbeten, som föranledas av genomförandet av försvarsbeslutet eller
stå i omedelbart samband därmed. För vissa andra arbeten ha i de angivna
kostnadssummorna reserverats jämförelsevis betydande belopp.

Vid framläggandet av förslag för 1944 års riksdag (proposition 1944:281,
s. 161 ff.) rörande inom försvarsdepartementets verksamhetsområde fallande
lämpliga investeringsobjekt framhöll jag, bland annat, att den för femårsperioden
1942/47 för försvarets byggnadsarbeten beräknade kostnadsramen
var helt utnyttjad så när som på vissa mindre marginaler, varför inom
ramen utrymme icke kunde beredas för investeringar av den storleksordning,
som investeringsutredningens då föreliggande förslag innebar. Bifall till utredningens
förslag måste därför — framhöll jag — medföra ett överskridande
av den del av femårsplanens kostnadsram, som avsåg kapitalinveste -

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

ringar. Med hänsyn till det ändamål, som investeringsutredningens förslag
avsåg att tjäna, syntes ett sådant överskridande i och för sig icke behöva
framkalla betänkligheter.

Riksdagen (skrivelse 1944: 457) fann icke anledning till erinran mot vad
sålunda anförts.

Beträffande belastningen för närvarande å femårsplanens kostnadsram torde
få hänvisas till de sammanställningar härutinnan, som fogats vid den till
årets riksdag avlåtna propositionen nr 121 angående vissa byggnadsarbeten
m. m. för försvaret. Av sammanställningarna framgår, att vid bifall till de i
propositionen framlagda förslagen försvarsbeslutets kostnadsram för arméns
Byggnadsarbeten kommer att överskridas med omkring 11 000 000 kronor,
medan för marinens och flygvapnets vidkommande relativt obetydliga marginaler
komma att kvarstå. I princip bör, såsom i propositionen 1944:281 förutsatts,
angivna marginaler belastas med så stor del av kostnaderna för de i
investeringsreserven ingående arbetena, som kunna bestridas inom kostnadsramen
utan att andra angelägna, till femårsplanens genomförande hänförliga
arbeten skjutas åt sidan. Jag förutsätter dock, att dessa marginaler i första
hand tagas i anspråk för bestridande av merkostnader — beräknade på
grundval av prisläget den 1 juli 1941 — för beslutade byggnadsföretag.

Arbetsmarknadskommissionens förslag till investeringsplan för försvarsväsendet
för budgetåret 1946/47 innefattar ordinarie arbeten för sammanlagt
69 420 000 kronor, en allmän investeringsreserv om sammanlagt 37 550 000
kronor samt en särskild grovarbetsreserv om sammanlagt 55 746 000 kronor.
Vid beräknandet av anslagen för ordinarie arbeten ha medtagits dels de
äskanden, som framlagts i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag,
dels ock de tidigare anvisade medel, som enligt uppgifter av de centrala
förvaltningsmyndigheterna stå till förfogande för byggnadsarbeten m. m. för
nästa budgetår. Hänsyn har sålunda icke tagits till de äskanden, som framlagts
i nyssnämnda proposition nr 121. Vid bifall till de i denna proposition
framlagda förslagen ökas de av arbetsmarknadskommissionen angivna anslagen
till ordinarie arbeten för nästa budgetår med i runda tal 15 500 000
kronor för armén, 600 000 kronor för marinen och 8 800 000 kronor för
flygvapnet. Till de av bifall till propositionen nr 121 föranledda ändringarna
i fråga om de till den allmänna investeringsreserven hänförliga anslagen återkommer
jag i det följande i samband med äskande av anslag under försvarsgrenarnas
delfonder av försvarets fastighetsfond.

Vad beträffar de till grovarbetsreserven hänförda arbetena skola kostnaderna
härför bestridas från det ospecificerade anslaget under femte huvudtiteln
till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. Särskilda anslag för
dylika arbeten skola sålunda icke äskas i detta sammanhang. Med hänsyn
till de förslag som framläggas i propositionen nr 121 under avsnitten Anordnande
av vissa förråd för armén och Vissa flygfältsarbeten skulle grovarbetsreserven
kunna minskas med för arméns del 3 500 000 kronor och för flygvapnets
del 1 475 000 kronor. Från flygförvaltningen har emellertid framhållits,
att ett flertal flygfält, för vilka medel icke beräknats i nämnda pro -

Kungl. Majlis proposition nr 211.

position eller i arbetsmarknadskommissionens förslag, äro i stort behov av
utvidgningar med hänsyn till de ökade kraven på landnings- och startbanornas
längd. Dessa ntvidgningsbehov ha upptagits i en under hand överlämnad
promemoria, i vilken de totala kostnaderna beräknats till omkring 5 500 000
kronor. Då ifrågavarande arbeten äro värdefulla ur sysselsättningssynpunkt,
finner jag mig böra tillstyrka, att medel för dem beräknas å beredskapsstat.
Till grovarbetsreserven synes av nämnda belopp böra hänföras arbeten för
sammanlagt 1 475 000 kronor, varför någon reducering av flygvapnets del
av nämnda reserv icke bör ske. Däremot synes arméns del av grovarbetsreserven
kunna minskas med nämnda belopp av 3 500 000 kronor.

Jag övergår härefter till arbetsmarknadskommissionens förslag i fråga om
arbeten, som böra hänföras till den allmänna investeringsreserven.

Försvarets fastighetsfond.

Arméns delfond.

Arbetsmarknadskommissionens förslag till investeringsreserv för armén,
som innefattar arbeten till ett belopp av 14 190 000 kronor, har i stort sett
icke givit mig anledning till erinran. Med hänsyn till i propositionen nr 121
framlagda förslag rörande förråd för armén beräknar jag dock här inga medel
för centralförråd för sjukvårdsmateriel och för tyg- och intendenturmateriel
samt för fasta drivmedelsförråd liksom ej heller för kompletteringsarbeten
vid visst förråd. Ehuru medel äskats å ordinarie stat i nämnda proposition
för om- och nybyggnad av fyra av de sjukhus, beträffande vilka
arméns fortifikationsförvaltning hos arbetsmarknadskommissionen anmält
behov av ombyggnad och modernisering och som av kommissionen upptagits

1 ifrågavarande investeringsreserv, anser jag mig dock icke böra förorda begränsning
av det av kommissionen för ändamålet beräknade beloppet av

2 000 000 kronor; kostnaderna för örn- och nybyggnad av övriga av kommissionen
upptagna sjukhus ha beräknats till 3 000 000 kronor, vilket ger
vid handen, att medelsbehovet på detta område är stort. Jag upptager vidare —
utöver arbetsmarknadskommissionens förslag -— i den allmänna investeringsreserven
för nästa budgetår ett belopp av 2 300 000 kronor för exercisbyggnader
vid tolv truppförband. Detta belopp upptogs i investeringsutredningens
förslag till investeringsreserv för innevarande budgetår och de byggnader,
som därvid avsågos, ha enligt vad jag under hand erfarit från arméns fortifikationsförvaltning
gjorts till föremål för detaljplanering.

I anslutning till det anförda torde för arbeten, hänförliga till arméns delfond
av försvarets fastighetsfond, medel böra beräknas under den allmänna
investeringsreserven enligt följande sammanställning (jfr betänkandet s.

123—144).

Företag

Örn- och tillbyggnad av matinrättningar .............. kronor 4 029 000

Gymnastikbyggnader .............................. » 2 376 000

Exercisbyggnader ................................. » 2 300 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

Truppförbandssjukhus .............................. kronor 2 000 000

Garagebyggnader .................................. » 756 000

Badhus med simhall och fäktsal vid krigsskolan på Karlberg
........................................... » 447 000

Sanitära anläggningar vid krigsskolan på Karlberg...... » 192 000

Brandstation vid Karlsborgs luftvämsregemente........ » 80 000

Rotfruktskällare samt lastkaj med spår vid Smålands artilleriregemente
.................................. » 34 000

Skjutbanor ....................................... » 164 000

Summa kronor 12 378 000.

Beloppen avse nuprisläge och innefatta administrationskostnader, beräknade
till omkring 6 °/o av byggnadskostnaderna. Anslagssumman torde kunna
avrundas till 12 400 000 kronor.

Enär medel för i grovarbetsreserven ingående arbeten, enligt vad inledningsvis
anförts, avses skola utgå i särskild ordning, får jag hemställa, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa investeringsarbeten för armén k allmän beredskapsstat
för budgetåret 1946/47 uppföra
ett anslag av .................... kronor 12 400 000.

Marinens delfond.

Mot arbetsmarknadskommissionens förslag till allmän investeringsreserv
för marinen, som innefattar arbeten till ett belopp av 5 102 000 kronor, har
jag ingen erinran. Då i propositionen nr 121 medel ha äskats å ordinarie
stat för förråd för ekoradiomateriel och för bostäder för regionala uppbördsman
samt i propositionen nr 144 föreslagits, att vissa tillgängliga medel skola
disponeras för kompletterings- och förbättringsarbeten i vissa oljecisternanläggningar,
torde dessa medelsbehov böra här utgå. Arbetsmarknadskommissionens
förslag torde vidare böra reduceras med vissa mindre byggnadsarbeten,
vilka äro relativt värdelösa ur sysselsättningssynpunkt och vid prövningen
av marinförvaltningens anslagsäskanden å riksstat för nästa budgetår
befunnits icke böra komma till utförande.

Under marinens delfond av försvarets fastighetsfond torde sålunda i den
allmänna investeringsreserven böra beräknas medel enligt följande samman -

ställning (jfr betänkandet s. 144—156).

Företag

Ombyggnad av matinrättningar ...................... kronor 480 000

Gymnastikbyggnader ............................... » 1 446 000

Skjutbanor ....................................... » 78 000

Frontreparationsverkstäder .......................... » 274 000

Fullträffsäkra sjukvårds- och avgasningslokaler........ » 58 000

Kungl. Maj-.ts proposition nr 211. 81

Varmboning av pjäsexercishallen vid sjökrigsskolan vid

Näsby .......................................... kronor 64 000

Sjukhus vid marinens underofficersskola vid Berga .... » 262 000

Idrottsplats vid marinens underofficersskola vid Berga. . » 144 000

Krigscentral för chefen för kustflottan ................ » 370 000

Ombyggnad av värmecentralen vid Stockholms örlogsvarv » 240 000

Ekonomiser i norra värmecentralen på Galärvarvet .... » 24 000

Omläggning och utökning av delar av vattenlednings- och
brandpostnätet m. m. vid Oscar-Fredriksborg samt på

Vaxön och östra delen av Rindön .................. » 63 000

Skolbyggnad i Fårösund............................. » 60 000

Ytterligare en kasern vid Gotlands kustartilleriförsvar

och Gotlands kustartillerikår ...................... » 431000

Broförbindelse till Lindholmen i Karlskrona........... » 300 000

Båtbrygga på Kålsholmen............................ » 89 000

Proviantförråd .................................... » 25 000

Ytterligare förtöjningsplatser för fartyg vid Göteborgs örlogsvarv
och örlogsstation ......................... » 69 000

Summa kronor 4 477 000

Beloppen avse nuprisläge och innefatta jämväl administrationskostnader.
Anslagssumman torde kunna avrundas till 4 500 000 kronor.

Åberopande det anförda och enär medel för i grovarbetsreserven ingående
arbeten, enligt vad inledningsvis anförts, avses skola utgå i särskild ordning,
får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa investeringsarbeten för marinen å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1946/47 uppföra ett anslag
av .................................. kronor 4 500 000.

Flygvapnets delfond.

För flygvapnet har arbetsmarknadskommissionen föreslagit, att å allmän
beredskapsstat för nästa budgetår måtte uppföras dels ett anslag av 500 000
kronor till Markförvärv för flygfält och dels eif anslag av 17 500 000 kronor
för Vissa byggnadsarbeten m. m. för flygvapnet.

Medel till markförvärv för flygfält torde erfordras redan innan den allmänna
beredskapsstaten sättes i kraft. Denna fråga behandlas vid anmälan
av särskild proposition denna dag.

I förslaget till investeringsreserv i övrigt böra icke medtagas de arbetsobjekt,
för vilka medel äskats å ordinarie stat i propositionen nr 121. Sålunda
torde de av arbetsmarknadskommissionen föreslagna anslagsbeloppen till permanentbeläggning
av rullbanor och till fältutvidgningar böra minskas med
2 654 000 respektive 1 312 000 kronor. A andra sidan synes det av flygförvalt B

i hang till riksdagens protokoll IDAG. 1 sami. Nr 211.

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

ningen under hand i förutnämnda promemoria anmälda ytterligare behovet
av flygfältsutvidgningar böra tillgodoses. Då av de för ändamålet beräknade
kostnaderna — omkring 5 500 000 kronor — ett belopp av 1 475 000 kronor
upptagits i grovarbetsreserven, torde återstående belopp (5 500 000
1 475 000 =) 4 025 000 böra upptagas i investeringsreserven. I propositionen
nr 121 ha vidare medel beräknats för tjänstebostäder vid Södertörns flygflottilj
och för administrationsbyggnad vid centralförrådet för flyg- och vapenmateriel
i Arboga. Dessa arbetsobjekt synas därför kunna utgå ur arbetsmarknadskommissionens
förslag till investeringsreserv. I nämnda förslag ha vidare
medtagits vissa arbeten, vilka upptagits i flygförvaltningens medelsäskanden
å riksstat för nästa budgetår men vilka vid prövningen av nämnda äskanden
funnits icke böra komma till utförande. Då jag anser, att medelsbehovet för
dessa arbeten, vilka icke äro särskilt betydelsefulla ur sysselsättningssynpunkt,
icke lämpligen bör nu tillgodoses över beredskapsstat, torde dessa
arbeten icke böra här medtagas.

För arbeten hänförliga till flygvapnets delfond av försvarets fastighetsfond
torde i enlighet med det anförda medel böra beräknas å beredskapsstat för
nästa budgetår enligt följande sammanställning (jfr betänkandet s. 156—172).

Företag

Musikbyggnader ...................................kronor

Gymnastikbyggnader ..............................

Tygverkstäder .................................... *

Garage för snöröjningsmateriel ......................

Vissa flygfältsarbeten:

Permanentbeläggning av rullbanor .................

Fältutvidgningar ................................

Fältförbättringsarbeten ..........................

Vägarbeten .......................................

Inomhusskjutbanor vid Jämtlands och Hälsinge flygflottiljer
...........................................

Ny kommandocentral vid Västmanlands flygflottilj ....

Ändring av gamla gymnastikbyggnaden vid Svea flygflottilj
till fritidsbyggnad ............................

Värmepannor och yttre värmeledningar m. m. vid Göta

flygflottilj ...................................... *

Sjukstuga och officersbarack vid flygvapnets övningsplats

i Kiruna ........................................ *

Summa kronor

196 000
2 796 000
485 000
51 000

4 400 000
7 170 000
138 000
43 000

82 000
61 000

58 000

480 000

50 000
16 010 000.

Beloppen avse nuprisläge och inkludera administrationskostnader. Anslagssumman
torde kunna avrundas till 16 000 000 kronor.

Enär enligt vad inledningsvis anförts medel för i grovarbetsreserven ingående
arbeten avses skola utgå i särskild ordning, får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

Kungl. Maj.ts proposition nr 211.

att till»Vissa investeringsarbeten för flygvapnet å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra ett anslag
av .................................. kronor 16 000 000.

Vad föredraganden sålunda, med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans
Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Anders Broberg.

Kungl. Maj.ts proposition nr 211.

Bilaga 10.

Kapitalinvesteringar.

Socialdepartementet.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5 april
1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Erlander, Danielson, Vougt, Myrdal,,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, anmäler härefter under
socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 samt anför därvid
följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus. På grundval av
framställningar från medicinalstyrelsen och byggnadsstyrelsen har arbetsmarknadskommissionen
i föreliggande betänkande framlagt en preliminär
investeringsplan för budgetåret 1946/47 rörande byggnadsarbeten vid statens
sinnessjukhus. Enligt denna plan skulle sådana arbeten utföras för en sammanlagd
kostnadssumma av 9 626 400 kronor. Då i årets statsverksproposition
preliminärt beräknats ett anslag av 5 800 000 kronor för byggnadsarbeten
vid statens sinnessjukhus, skulle alltså investeringsreserven av ifrågavarande
byggnadsarbeten omfatta arbeten motsvarande en kostnadssumma av
3 826 400 kronor eller, i avrundat tal, 3 800 000 kronor. Arbetsmarknadskommissionen
föreslår, att sistnämnda belopp uppföres å beredskapsstaten. Beträffande
förslagets närmare innehåll och motiveringen för detsamma ber jag
få hänvisa till betänkandet (s. 263—273).

Jag har i propositionen nr 177 till årets riksdag tagit ställning till en av nepartementamedicinalstyrelsen
utarbetad tioårsplan för den statliga sinnessjukvårdens chefen.
och sinnesslövårdens utbyggande. Av skäl, som i propositionen angivits, har
jag beträffande framförda förslag örn utbyggande av de statliga sinnessjuk -

Kungl. Maj.ts proposition nr 211.

husen och av anstaltsväsendet för asociala imbecilla ansett mig böra i stort
sett intaga en avvaktande hållning i avbidan på ytterligare utredning rörande
vissa spörsmål av mera principiell betydelse. Av de byggnadsföretag, som ingingo
i medicinalstyrelsens tioårsplan, återfinnas fyra i den av arbetsmarknadskommissionen
föreslagna investeringsplanen för budgetåret 1946/47.
Dessa företag — avseende uppförande av vårdpaviljonger vid Mariebergs,
Frösö och Furunäsets sjukhus samt ändring av flyktinglägret Olofsfors till
sinnesslöanstalt -— hava beräknats draga en sammanlagd kostnad av 2 225 000
kronor. Jag anser detta belopp icke böra tagas i betraktande vid upprättande
av beredskapsstaten för budgetåret 1946/47. I investeringsreserven skulle
vidare ingå uppförande — för en kostnad av 108 000 kronor — av nya ekonomibyggnader
å arrendegården Hunnerup under S:t Lars sjukhus i Lund.
Förslag örn anvisande av medel för detta byggnadsföretag torde komma att
framläggas i särskild proposition till årets riksdag. Även detta företag bör
alltså utgå ur investeringsreserven. I propositionen nr 177/1946 har jag för
till arbetsmarknadskommissionens investeringsplan hörande byggnadsarbeten
beräknat ett belopp av cirka 5 800 000 kronor. Med utgångspunkt från
arbetsmarknadskommissionens förslag skulle alltså för upptagande å beredskapsstaten
återstå arbeten motsvarande en kostnadssumma av (9 626 400 —
2 225 000 — 108 000 — 5 800 000) 1 493 400 kronor, eller, i avrundat tal
1 500 000 kronor. Då jag, frånsett nyss förordade jämkningar i kommissionens
förslag, i övrigt icke har något att erinra mot detsamma, tillstyrker jag
att å beredskapsstaten ett belopp av 1 500 000 kronor beräknas för ifrågavarande
ändamål.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus
m. m. å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra
ett anslag av...................... kronor 1 500 000.

Statens utlåningsfonder.

[2.] Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika
familjer. Under åberopande av vad jag denna dag anfört i samband med äskande
av anslag å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 till bidrag
till inrättande av pensionärshem får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade,
barnrika familjer å allmän beredskapsstat för budgetåret
1946/47 uppföra ett anslag av .... kronor 15 000 000.

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

[3.] Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden. Under
åberopande av vad jag denna dag anfört i samband med äskande av anslag
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 till bidrag till främjande
av bostadsbyggande på landsbygden får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att till Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på
landsbygden å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47
uppföra ett anslag av ................ kronor 22 000 000.

Fonden för låneunderstöd.

[4.] Tertiärlån och tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet. Under
åberopande av vad jag denna dag anfört i samband med äskande av anslag
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 till bidrag till inrättande
av pensionärshem får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra
följande anslag, nämligen

Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet
.......................... kronor 50 000 000

Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet
.......................... * 2 000

Lån till lantarbetarbostäder och till bostadsförbättringsverksamhet.

Under åberopande av vad jag denna dag anfört i samband med äskande av
anslag å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 till bidrag till främjande
av bostadsbyggande på landsbygden får jag hemställa, att Kungl. Maj .t
måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra
följande anslag, nämligen

Lån till uppförande och förbättring av
lantarbetarbostäder .................. kronor 5 000 000

Lån till bostadsförbättringsverksam.
..................................... kronor 8 000 000.

[6.] Lån till anordnande av allmänna samlingslokaler. Arbetsmarknadskommissionen
föreslår för detta ändamål anvisande a beredskapsstaten av
ett belopp av 2 000 000 kronor. För kännedom örn motiveringen härtill ber
jag få hänvisa till betänkandet (s. 338—340).

Jag tillstyrker kommissionens förslag och hemställer alltså, att Kungl. Departement»-Majit måtte föreslå riksdagen

Kungl. Maj. ts proposition nr 211.

att till Lån till anordnande av allmänna samlingslokaler å
allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra ett anslag
av .............................. kronor 2 000 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Nils Hedfors.

Kungl. Maj.ts proposition nr 211.

Bilaga 11.

Kapitalinvesteringar.

Kommunikationsdepartementet.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet d Stockholms slott
den 5 april 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Erlander, Danielson, Vougt, Myrdal,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson,

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson, anmäler härefter
under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärenden
angående kapitalinvesteringar å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/
47 samt anför därvid följande.

Statens affärsverksfonder.

Postverket.

[1.] Posthusbyggnader m. m. Statens arbetsmarknadskommission har i
sitt betänkande med förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 av
statliga, kommunala och statsunderstödda anläggningsarbeten (SOU 1946:
27) å s. 18—32 (jfr bil. 4) behandlat frågan om investeringsplan för postverket
samt därvid hemställt om upptagande å allmän beredskapsstat av
anslag till anskaffning av motorfordon och uppförande av posthusbyggnader
till ett sammanlagt belopp av 9 835 000 kronor.

Tomter hava redan förvärvats för samtliga byggnader utom för en posthusbyggnad
inom Gärdesstaden i Stockholm. Den för sistnämnda byggnadsföretag
avsedda tomtmarken står för närvarande under Djurgårdskommissionens
förvaltning. Jag förutsätter att det skall få ankomma på Kungl. Majit

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

att, därest för byggnadsföretaget avsett anslag tages i anspråk, vidtaga erforderliga
åtgärder för överförande på postverket av dispositionsrätten till
denna tomtmark. Då kommissionens förslag ej i övrigt föranleder något uttalande
från min sida, hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen -

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra
följande anslag, nämligen

Posthusbyggnad inom Gärdesstaden i

Stockholm .........................

Posthusbyggnad i Uppsala ........

Posthusbyggnad och garage i Katrineholm
............................

Posthusbyggnad i Eskilstuna ..........

Posthusbyggnad i Arvika ..............

Posthusbyggnad i Västerås ............

Posthusbyggnad i Skellefteå............

Posthusbyggnad och garage i Vilhelmina
Anskaffning av motorfordon............

kronor 1 500 000

» 1 500 000

» 1 100 000

» 1 600 000

» 1 000 000

» 1 260 000

» 875 000

» 500 000

» 500 000.

Telegrafverket.

[2.] Telefonstationsbyggnader m. m. Beträffande investeringsreserven för
telegrafverket för nästa budgetår bär arbetsmarknadskommissionen i sitt betänkande
å s. 33—74 (jfr bil. 5) upptagit arbeten till en sammanlagd kostnad
av 30 535 000 kronor. Jag finner icke anledning ifrågasätta någon ändring
i kommissionens nu förevarande förslag.

Enligt förslaget skola å allmän beredskapsstat för nästa budgetår uppföras
anslag till telefonstationsbyggnader bland annat inom Högalidsområdet i
Stockholm samt i Nyköping, Valdemarsvik, Vetlanda, Hultsfred, Visby, Höganäs,
Ulricehamn, Norberg och Arvidsjaur. Byggnadstomter för dessa stationsbyggnader
ha ännu icke anskaffats, men underhandlingar härom ha i
de flesta fall redan inletts. För genomförande av tomtförvärven erforderliga
medel lära i viss utsträckning ha inräknats i det å riksstaten uppförda anslaget
till Inköp av fastigheter. Därest arbetsmarknadsläget skulle påkalla
igångsättande av byggnadsföretag, för vilka tomtkostnaden icke tagits i beaktande
vid beräknande av sistnämnda anslag, torde medel för tomtförvärv
böra stå till förfogande å ett särskilt å beredskapsstaten uppfört dispositionsanslag.
Detta anslag synes även böra få användas för andra ändamål,
vilka äro avsedda att tillgodoses i den ordning som gäller för de å riksstaten
uppförda dispositionsanslagen. Anslaget i fråga synes lämpligen böra uppföras
med 500 000 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 211.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra
följande anslag, nämligen

Telegrafverkets fastigheter.

Telefonstationsbyggnad inom Högalidsom rådet

i Stockholm .................. kronor 800 000

Telefonstationsbyggnad i Gustavsberg .... » 270 000

Nybyggnad för post- och telegrafverken

i Nynäshamn ...................... * 375 000

Telefonstationsbyggnad i Nyköping .... » 400 000

Telefonstationsbyggnad i Strängnäs ---- » 225 000

Telefonstationsbyggnad i Valdemarsvik . . » 225 000

Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden

i Jönköping ...................... * 325 000

Telefonstationsbyggnad i Nässjö ........ » 500 000

Telefonstationsbyggnad i Vetlanda .... » 300 000

Telefonstationsbyggnad i Ljungby ...... » 300 000

Telefonstationsbyggnad i Vimmerby .... » 275 000

Telefonstationsbyggnad i Hultsfred .... » 250 000

Telefonstationsbyggnad i Visby ........ » 425 000

Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i

Karlshamn ........................ » 100 000

Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i

Simrishamn ...................... » 250 000

Telefonstationsbyggnad i Ängelholm .... » 300 000

Telefonstationsbyggnad i Hässleholm . . » 400 000

Telefonstationsbyggnad i Klippan ...... » 475 000

Telefonstationsbyggnad i Höganäs ...... » 250 000

Nybyggnad för post- och telegrafverken i

Kävlinge .......................... » 400 000

Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i

Halmstad .........................» 600 000

Telefonstationsbyggnad i Kungälv ...... » 250 000

Telefonstationsbyggnad i Ulricehamn . . » 250 000

Tillbyggnad av tclefonstationsbyggnaden i

Karlstad .......................... 5 600 000

Telefonstationsbyggnad i Arvika ........ » 300 000

Telefonstationsbyggnad i Sunne ........ » 300 000

Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i

Örebro ............................ » 600 000

Telefonstationsbyggnad i Nora ........ » 275 000

Telefonstationsbyggnad i Sala .......... » 300 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

Telefonstationsbyggnad i Köping .......kronor 750 000

Telefonstationsbyggnad i Arboga ...... » 400 000

Telefonstationsbyggnad i Norberg ...... » 250 000

Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i

Falun ............................ > 450 000

Telefonstationsbyggnad i Mora ........ » 300 000

Ändringsarbeten i telefonstationsbyggnaden
i Gävle ........................ » 600 000

Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i

Ljusdal .......................... » 100 000

Telefonstationsbyggnad i Kramfors .... » 300 000

Telefonstationsbyggnad i Arvidsjaur .... » 175 000

Förråds-, garage- och verkstadsbyggnad i

Norrköping ........................ > 525 000

Förrådsbyggnader m. m. i Slätte ...... » 370 000

Förrådsbyggnad i Örebro .............. » 200 000

Förråds-, garage- och verkstadsbyggnad i

Gävle ............................. » ''525 000

Telefon- och telegrafanläggningar.

Riks- och landskablar m. m.............kronor 500 000

Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och

blanka mellanortsledningar .......... » 6 000 000

Radioanläggningar.

Ny rundradiostation i Stockholm........ kronor 3 200 000

Rundradiosändare för kortvåg i Hörby . . » 5 270 000

Telegrafverkets dispositionsanslag.

Telegrafverkets dispositionsanslag ...... kronor 500 000

Statens järnvägar.

[3.] Investeringar för statens järnvägar. Arbetsmarknadskommissionen
har i sitt betänkande å s. 75—105 framlagt förslag till investeringsplan för
statens järnvägar för budgetåret 1946/47, innefattande bland annat en allmän
investeringsreserv örn 134 210 000 kronor, att bestridas av medel å kapitalbudgeten.
I den allmänna investeringsreserven ingående arbeten ha specificerats
i bilagan 6 till betänkandet. Kommissionen bär därjämte föreslagit,
att investeringsreserven skall omfatta vissa företag, avsedda att bestridas av
driftmedel till ett belopp av 6 145 000 kronor och av rörelsemedel till ett
belopp av 230 000 kronor, varför den föreslagna investeringsreserven i sin
helhet omfattar arbeten och anskaffningar för ett sammanlagt belopp av
140 585 000 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 211.

Beträffande disposition av drift- och rörelsemedel för sålunda ifrågasatta
ändamål torde det böra ankomma på Kungl. Majit att i förekommande fall
meddela beslut.

Jag biträder arbetsmarknadskommissionens förslag om upptagande å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1946/47 av anslag för kapitalinvesteringar
i statens järnvägars fond med av kommissionen angivna belopp. Dessutom
bör av skäl, som av mig utvecklats i annat sammanhang denna dag, å beredskapsstaten
upptagas ett anslag av 8 000 000 kronor för vissa arbeten med
ombyggnad till normalspår av linjerna Karlskrona—Kristianstad, Karlshamn
—Vislanda och Bredåkra—Växjö, i samband varmed det av kommissionen
föreslagna anslaget å 700 000 kronor till Smalspårsombyggnader bör erhålla
beteckningen Ombyggnad till normalspår av linjen Harmånger—Bergsjö.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra
följande anslag, nämligen

Byggnader och anläggningar.

Bangårdsombyggnader m. m.........kronor 8 765 000

Gångbroar och gångtunnlar ........ » 1 700 000

Diverse bangårdsanordningar ...... » 1 895 000

Tegelbackens reglering ............ » 1 000 000

Fortsatt anläggning av dubbelspår .... » 40 050 000

Linjeomläggningar ................ » 5 660 000

Diverse linjearbeten ................ » 710 000

Ombyggnad till normalspår av linjen

Harmånger—Bergsjö ............ » 700 000

Ombyggnad till normalspår av linjerna
Karlskrona—Kristianstad, Karlshamn—Vislanda
och Bredåkra—

Växjö .......................... Ä 8 000 000

Diverse åtgärder för spårförstärkning » 1 000 000

Skenfria vägkorsningar m. m......... » 200 000

Stationshus ....................... » 5 200 000

Godsmagasin ...................... * 400 000

Personallokaler .................... » 1 155 000

Bostadshus ...................... » 1 800 000

Diverse byggnader.................. » 705 000

Telefonanläggningar m. m........... » 5 340 000

Anläggningar för elektrisk tågdrift .... » 5 735 000

Elektrifiering ...................... * 25 000 000

Lokstations- och driftverkstadsanlägg ningar

.......................... * 390 000

Anläggningar vid huvudverkstäder .... » 875 000

Kungl. Majda proposition nr 211.

Rullande materiel.

Rullande materiel .................. kronor 25 000 000

Biltrafik.

Garagebyggnader m. m.............kronor 430 000

Statens järnvägars dispositionsanslag.
Statens järnvägars dispositionsanslag . . kronor 500 000.

Statens vattenfallsverk.

[4.] Kraftstationer m. m. I enlighet med arbetsmarknadskommissionens
i dess betänkande (s. 106—119, jfr bil. 9) framlagda förslag till allmän investeringsreserv
för statens vattenfallsverk för budgetåret 1946/47, upptagande
anslag örn sammanlagt 11 200 000 kronor, samt under erinran örn att
enligt vad kommissionen förutsatt det för kraftstation vid Harsprånget avsedda
anslaget bör efter Kungl. Majits prövning kunna användas även till
annan kraftstation i Norrland, vilket bör föranleda jämkning av anslagets
rubricering, hemställer jag, att Kungl Majit måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra

följande anslag, nämligen

Kraftstation i Norrland ................ kronor 2 000 000

Kraftstation vid Hammarby ............ » 2 000 000

Ett tredje maskinaggregat vid Stadsforsens

kraftstation ........................ » 2 000 000

Utbyte av två turbiner vid Lilla Edets

kraftstation ........................ » 700 000

Distributionsanläggningar och därmed
sammanhängande arbeten vid statens

kraftverk .......................... » 3 000 000

Statens vattenfallsverks dispositionsanslag » 1 500 000.

Luftfartsfonden.

[5.] Byggande och förbättring av flygplatser. Jag tillstyrker arbetsmarknadskommissionens
i dess betänkande (s. 200—207, jfr bil. 20) framlagda
förslag i fråga om investeringar i statliga och statsunderstödda flygplatser
samt hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Byggande och förbättring av flygplatser å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra ett anslag
av .................................. kronor 9 250 000.

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

Statens allmänna fastighetsfond.

[6.] Statliga byggnadsföretag. Med biträdande av arbetsmarknadskommissionens
förslag (s. 273—279, jfr bil. 25) örn uppförande av anslag under
statens allmänna fastighetsfond till i det följande angivna byggnadsföretag
hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra
följande anslag, nämligen

Vissa byggnadsarbeten å Gripsholms slott kronor 99 000
Uppförande av grovlaboratorium vid statens
väginstitut .................... » 60 000

Nybyggnad för statens geotekniska institut » 1 700 000

ökade lokaler för hovrätten över Skåne

och Blekinge ...................... * 600 000

ökade lokaler för hovrätten för övre Norrland
.............................. 5 400 000

Tillbyggnad av landsstatshuset i Halmstad » 850 000.

Diverse kapitalfonder.

Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond.

[7.] Förrådsbyggnader m. m. Med tillstyrkande av arbetsmarknadskommissionens
förslag (s. 192—195, 198 och 199, jfr bil. 19) hemställer jag, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra
följande anslag, nämligen

Smärre byggnadsarbeten, tillbyggnader m. m. kronor 755 000
Garage i vägmåstareområde nr i, Uppsala

län ................ » 190 000

Garage i vägmåstareområde nr 3, Södermanlands
län ............................

Garage i vägmåstareområde nr 4, Jönköpings

län ................................

Garage i vägmåstareområde nr 5, Älvsborgs

län ................................

Garage i vägmåstareområde nr 10, Värmlands
län ............................

Garage i vägmåstareområde nr 5, örebro
län..................................

145 000
145 000
175 000
175 000
165 000

Garage i vägmåstareområde nr 5, Kopparbergs
län ............................

125 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

Garage i vägmästareområde nr 10, Västernorrlands
län ........................ kronor 170 000

Garage i vägmästareområde nr 18, Västerbottens
län .......................... » 120 000

Garage i vägmästareområde nr 18, Norrbottens
län ............................ » 135 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Fredric Hawerman.

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

Bilaga 12.

Kapitalinvesteringar.

Finansdepartementet.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5 april
1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Erlander, Danielson, Vougt, Myrdal,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter under
finansdepartementets handläggning hörande ärende angående kapitalinvesteringar
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 samt anför därvid
följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets gränsbevakning. Till förevarande
ändamål har i årets statsverksproposition äskats ett belopp av 500 000
kronor för budgetåret 1946/47.

Statens arbetsmarknadskommission har i sitt betänkande med förslag till
investeringsreserv förbudgetåret 1946/47 (SOU 1946:27 s. 279—280) föreslagit
att å allmän beredskapsstat för nämnda budgetår uppföres ett anslag
för ändamålet av 1 000 000 kronor.

Jag biträder arbetsmarknadskommissionens förslag. Vid byggnadernas
detaljplanering bör självfallet tillses i vad mån medelsbehovet kan begränsas
genom besparingsåtgärder. I enlighet med det anförda hemställer jag, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets gränsbevakning
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra
ett anslag av ........................ kronor 1 000 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Gustaf Bjured.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 211.

Kungl. Maj.ts proposition nr 211.

Bilaga 13.

Kapitalinvesteringar.

Ecklesiastikdepartementet.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
5 april 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Erlander, Danielson, Vougt, Myrdal,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Erlander, anmäler under
ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar
på allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 och yttrar
därvid följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] Magasinsbyggnad vid statens etnografiska museum. Arbetsmarknadskommissionen
har i sitt betänkande (s. 288, jfr.s. 282 f.) föreslagit, att förenämnda
byggnadsföretag, vilket kostnadsberäknats till 300 000 kronor, skall
upptagas å allmän beredskapsstat för nästa budgetår.

Jag biträder kommissionens förslag och hemställer, att Kungl. Maj:t måtte Departementsföreslå
riksdagen chefen.

att till Magasinsbyggnad vid statens etnografiska museum
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra ett
anslag av ..............................kronor 300 000.

[2.] Iordningställande av undervisnings- oell konservcringslokalcr i vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademiens ämbetsbyggnad. Arbetsmarknadskommissionen
har i sitt betänkande (s. 288, jfr s. 283) föreslagit, att anslag
till nämnda ändamål skall upptagas å allmän beredskapsstat för nästa
budgetår. Kostnaderna för de föreslagna arbetena ha beräknats till 32 000
kronor.

100

Kungl. Maj.ts proposition nr 211.

Departements chefen.

Med biträdande av kommissionens förslag hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att till Iordningställande av undervisnings- och konserveringslokaler
i vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens
åmbetsbgggnad å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/
47 uppföra ett anslag av..................kronor 32 000.

[3.] Iståndsättande av muren omkring botaniska trädgården i Uppsala. I

skrivelse den 23 februari 1945 har drätselnämnden vid universitetet i Uppsala
hos Kungl. Majit gjort framställning om anslag till iståndsättande av muren
omkring botaniska trädgården i Uppsala. Drätselnämnden har därvid åberopat
ett den 28 december 1944 av länsarkitekten i Uppsala och landsantikvarien
N. Sundquist gemensamt avgivet yttrande, vari anförts bland aimat följande.

Vid besiktning av ifrågavarande mur konstaterades, att densamma befinner
sig i fallfärdigt skick och att omedelbar restaurering mäste anses synnerligen
angelägen. Speciellt gäller detta muren mot Thunbergsvägen, då ett ras kan
föranleda svårartad olyckshändelse. Denna del av trädgårdsmuren lutar nämligen
mot gatan.

Muren mot Wahlenbergsvägen befinner sig i minst samma byggnadstekniskt
dåliga skick, men denna murdel lutar in mot trädgården, varför
olyckshändelse torde kunna förekommas genom förstärkning av den provisoriska
uppstöttningen. Det synes oss emellertid angeläget, att även denna
mursträcka med det snaraste restaureras.

Beträffande båda mur delarna erfordras grundförstärkning genom undergjutning
med betong och neddragande av betongplintar till frostfritt djup.

Kostnaderna för murens iståndsättande i enlighet med ett av länsarkitekten
och landsantikvarien i samråd med byggnadsfirman Anders Dios upprättat
restaureringsförslag ha i kostnadskalkyl av den 20 december 1944 beräknats
till 33 387 kronor. Detta förslag avser endast en partiell restaurering av muren.
Däri ingår icke anordnande av trappförbindelse m. m. vid gamla entrén
mot Wahlenbergsvägen. En fullständig restaurering har beräknats draga en
kostnad av cirka 50 000 kronor.

Drätselnämnden har erinrat, att ifrågavarande mur jämlikt Kungl. Majits
beslut den 25 januari 1935 vore att anse såsom byggnadsmiimesmärke. Nämnden
har vidare framhållit, att till universitetets förfogande för reparationsoch
underhållskostnader stående anslagsmedel icke försloge till bestridande
av kostnaderna för erforderlig restaurering av muren.

Det större konsistoriet vid universitetet i Uppsala och universitetskanslern
ha tillstyrkt drätselnämndens framställning.

Byggnadsstyrelsen och riksantikvarieämbetet ha tillstyrkt, att medel anvisas
till restaurering av muren i enlighet med förenämnda, till 33 387 kronor
kostnadsberäknade restaureringsförslag. Myndigheterna ha därvid framhållit,
att rivning och återuppbyggnad av murpartier borde undvikas, örn det
visade sig vara tekniskt möjligt att utan rivning verkställa erforderlig uppritning
och förstärkning, samt att arbetena borde ställas under kulturhistorisk
kontroll av landsantikvarien Sundqvist. Frågan örn mera fullständig

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

101

restaurering av muren har ansetts böra uppskjutas i avvaktan på uppgörandet
av en plan till iordningställande av slottsområdet och terrasserna väster
om slottet, vilka direkt ansluta sig till botaniska trädgården.

Behovet av den av byggnadsstyrelsen och riksantikvarieämbetet förordade Departementsrestaureringen
av muren omkring botaniska trädgården i Uppsala är påtag- cflelenligt.
Då till universitetets förfogande stående medel till underhåll och reparationer
icke torde lämna tillgång till bestridande av de i december 1944 till
33 387 kronor beräknade kostnaderna för murens iståndsättande, förordar
jag, att anslag för ändamålet uppföres å allmän beredskapsstat för nästa
budgetår. Anslaget torde böra uppföras med ett uppåt avrundat belopp av
35 000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

till Iståndsättande av muren omkring botaniska trädgården
i Uppsala å allmän beredskapsstat för budgetåret
1946/47 uppföra ett anslag av ............ kronor 35 000.

[4.] Ändrings- och reparationsarbeten i byggnaden för kemiska institutionen
vid Chalmers tekniska högskola. Till detta ändamål har riksdagen
efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1944: 281 (s. 275 f.) å allmän
beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppfört ett anslag av 63 000 kronor
(jfr arbetsmarknadskommissionens betänkande s. 287—288).

Anslag till utförande av ifrågavarande byggnadsföretag, vilket upptagits Departementspå
den av arbetsmarknadskommissionen framlagda investeringsplanen för CÄe/*"-statliga husbyggnadsföretag för verk och myndigheter m. m., bör upptagas
å allmän beredskapsstat för nästa budgetår. Jag hemställer därför, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Ändrings- och reparationsarbeten i byggnaden för
kemiska institutionen vid Chalmers tekniska högskola å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra ett anslag
av ................................ kronor 63 000.

[5.] Simhallsanläggning vid gymnastiska centralinstitutet. Till uppförande
av nybyggnader för gymnastiska centralinstitutet ha för budgetåren
1941/45 anvisats statsanslag av tillhopa 2 535 000 kronor. En utförlig redogörelse
för denna byggnadsfråga har lämnats i propositionen 1941:223 och
i 1942 års statsverksproposition (kapitalbudgeten, bilaga 6, s. 11 ff.). Såsom
av denna redogörelse framgår har utförandet av den simhallsanläggning,
som planerats skola ingå i den nu uppförda byggnaden för värmecentral
m. m., ansetts böra tills vidare uppskjutas.

Arbetsmarknadskommissionen har nu i sitt betänkande (s. 288, jfr s. 287)
föreslagit, att anslag till utförande av simhallsanläggningen skall uppföras
å allmän beredskapsstat för nästa budgetår. Kostnaderna för anläggningen
lia beräknats till 594 000 kronor.

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

Departements chefen.

Jag biträder kommissionens förslag och förordar alltså, att anslag till
ifrågavarande ändamål uppföres å allmän beredskapsstat för budgetåret
1946/47.

I detta sammanhang torde jag få anmäla, att arbetsmarknadskommissionen
i sitt betänkande (s. 288) föreslagit, att anslag skola uppföras å beredskapsstaten
för nästa budgetår under statens allmänna fastighetsfond jämväl
till vissa andra byggnadsföretag än de av mig i det föregående behandlade.
Vissa av dessa byggnadsföretag har jag funnit vara av sådan angelägenhetsgrad,
att anslag för desamma böra uppföras å riksstaten för nästa
budgetår, och jag har för avsikt att framdeles framlägga förslag härom.
På grund härav har jag icke nu ansett mig böra förorda, att anslag för
dessa byggnadsföretag uppföras å beredskapsstaten. Med hänsyn till bvggnadsfrågans
samband med spörsmål av organisatorisk art eller av andra
skäl har jag ej heller ansett mig böra föreslå, att anslag till övriga nu ifrågavarande
byggnadsföretag upptagas å beredskapsstaten.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Simhallsanlåggning vid gymnastiska centralinstitutet
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra
ett anslag av ...................... kronor 594 000.

Fonden för låneunderstöd.

[6.] Lån till August Ahrahamsons stiftelse för slöjdläraruthildning för
vissa ombyggnadsarbeten. Till detta ändamål har riksdagen med bifall till
ett av Kungl. Majit i propositionen 1944:281 (s. 277 f.) framlagt förslag, å
allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45 uppfört ett anslag av
20 000 kronor (jfr arbetsmarknadskommissionens betänkande s. 365—366).

Anslag till lån för utförande av ifrågavarande byggnadsarbeten, vilka upptagits
på den av arbetsmarknadskommissionen framlagda investeringsplanen
för vissa kommunala och enskilda arbeten, bör upptagas å allmän beredskapsstat
för nästa budgetår med oförändrat belopp.

Jag hemställer därför, att Kungl. Majit måtte föreslå riskdagen

att till Lån till August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning
för vissa ombyggnadsarbeten å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1946/47 uppföra ett anslag
av .................................... kronor 20 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övrigt ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Lars Ekströmer.

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

103

Bilaga 14.

Kapitalinvesteringar.

Jordbruksdepartementet.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet d Stockholms slott den
5 april 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Erlander, Danielson, Vougt, Myrdal,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter
under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden angående
kapitalinvesteringar å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan. I sitt den 21 februari 1946
avgivna betänkande med förslag till investeringsreserv av statliga, kommunala
och statsunderstödda anläggningsarbeten för budgetåret 1946/47 (SOU
1946:27, s. 289—294 o. 297) har statens arbetsmarknadskommission hemställt,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1946/47 till byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan upptaga
ett anslag av 2 069 000 kronor. Anslaget skulle fördelas enligt följande
sammanställning.

Kärlförsöksgård för institutionerna för allmän jordbruks -

on och växtodlingslära .......................... kronor 175 000

Varmväxthus och lagringsrum för potatis ............ » 50 000

Institutionsbyggnad m. m. vid botanisk-genetiska trädgården
.......................................... » 674 000

Nybyggnad för restaurang m. m. vid Ultuna .......... » 700 000

Bostäder för assistenter ............................ » 105 000

Uppförande av vaktmästarbostad vid husdjursförsöksanstalten
........................................ » 23 000

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

Departements chefen.

Utbyggnad av husdjursförsöksanstaltens lokaler för fjä -

derfäförsök vid Bäcklösa.......................... kronor 50 000

Häststall vid Kungsängen .......................... » 85 000

Ombyggnad av ladugården vid Kungsängen............ » 32 000

Djurstallar m. m. vid öjebyns försöksgård .......... » 175 000

Summa kronor 2 069 000.

Beträffande motiveringen till arbetsmarknadskommissionens förslag torde
jag få hänvisa till betänkandet s. 289—294.

Under åberopande av vad statens arbetsmarknadskommission anfört hemställer
jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra ett anslag
av .................................. kronor 2 069 000.

[2.] Byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinsti tut.

I sitt betänkande har statens arbetsmarknadskommission hemställt, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat för budgetåret
1946/47 upptaga ett anslag å 485 000 kronor till i följande sammanställning
upptagna byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och träd -

gårdsinstitut (se betänkandet s. 294).

Uppförande av elevbostäder .......................... kronor 295 000

Uppförande av lärarbostad .......................... » 35 000

Lagerkällare ........................................ » 60 000

Växthus och värmeanläggningar (första etappen) ........ » 95 000

Summa kronor 485 000.

Redogörelser för förenämnda arbeten ha lämnats i propositionen angående
beredskapsstat för budgetåret 1944/45 nr 281/1944 (s. 131—134) samt i fråga
örn elevbostädema och växthusanläggningen jämväl årets statsverksproposition
(kapitalbudgeten, bil. 8 s. 11 och 12), till vilka propositioner jag torde
få hänvisa.

I enlighet med arbetsmarknadskommissionens förslag hemställer jag, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruksmejerioch
trädgårdsinstitut å allmän beredskapsstat för budgetåret
1946/47 uppföra ett anslag av .......... kronor 485 000.

[3.] Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan. I sitt betänkande har statens
arbetsmarknadskommission hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 upptaga ett

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

105

anslag å 50 000 kronor till uppförande av ett kombinerat luftskyddsrum och
garage vid veterinärhögskolan.

Beträffande motiveringen till arbetsmarknadskommissionens förslag torde
jag få hänvisa till betänkandet s. 294 o. 295.

Mot arbetsmarknadskommissionens förslag har jag icke funnit anledning Departement*
till erinran. Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen chefen.

att till Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra ett anslag
av .................................... kronor 50 000.

[4.] Byggnadsarbeten vid statens veterinärmedicinska anstalt. Statens arbetsmarknadskommission
har hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 till här förevarande
ändamål upptaga ett anslag av 145 000 kronor, avseende uppförande av två
personalbostäder för 55 000 kronor samt uppförande av två laboratorbostäder
för 90 000 kronor.

Beträffande motiveringen till arbetsmarknadskommissionens förslag torde
jag få hänvisa till betänkandet s. 296 o. 297.

Arbetsmarknadskommissionens förslag att beräkna medel för uppförandeDepartemenieav
två personalbostäder, vilka avse bostadslägenheter för en smådjursskötare c ''en''
och en befattningshavare vid serumstallarna, föranleder ingen erinran från
min sida. Däremot är jag icke beredd tillstyrka att medel upptages till de
föreslagna laboratorbostäderna. På grund härav synes förevarande anslag
böra uppföras med 55 000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Byggnadsarbeten vid statens veterinärmedicinska
anstalt å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra
eif anslag av ...................... kronor 55 000.

[5.] Byggnadsarbeten vid statens skogsforskningsinstitut. I sitt betänkande
har statens arbetsmarknadskommission hemställt, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen alt å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47
uppföra ett anslag av 24 000 kronor till uppförande av ett växthus och insektarium
vid statens skogsforskningsinstitut.

Beträffande motiveringen till arbetsmarknadskommissionens förslag torde
jag få hänvisa till betänkandet s. 295.

“1$

Mot arbetsmarknadskommissionens förslag har jag icke något att erinra .DepartementsJag
hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen chefen.

att till Byggnadsarbeten vid statens skogsforskningsinstitut
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra ett
anslag av................................kronor 24 000.

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

Statens utlåningsfonder.

[6.] Gödselvårdslånefonden. Såsom kapital till gödselvårdslånefonden lia
från och med år 1919 anvisats tillhopa 4 500 000 kronor, varav dock ett belopp
av 500 000 kronor icke tagits i anspråk utan såsom besparing återlevererats
till riksgäldsfonden. Härjämte har 1933 års riksdag (r. skr. nr 356)
för budgetåret 1933/34 såsom särskilt reservationsanslag anvisat 500 000
kronor att, i den mån gödselvårdslånefondens medel icke därtill försloge,
disponeras för beviljande av lån för ifrågavarande ändamål och under de
villkor, som stadgas för lån ur nämnda fond. Sistberörda villkor äro intagna
i kungörelsen den 11 juli 1918 (nr 576) med däri genom kungörelserna
nr 186/1925, 241/1927, 132/1931 och 632/1937 gjorda ändringar. I kungörelsen
den 13 december 1918 (nr 972) lia meddelats bestämmelser angående
liden för ingivande av ansökningar från hushållningssällskapen om statslån
ur gödselvårdslånefonden.

1944 års riksdag (r. skr. nr 436) har å allmän beredskapsstat II och III
för budgetåret 1944/45 till ifrågavarande fond uppfört anslag av tillhopa
5 000 000 kronor, vilka anslag avsetts för utlämnande av lån till dels gödselvårdsanläggningar,
dels ock ladugårdsförbättringar.

I skrivelse den 21 februari 1946 har lantbruksstyrelsen hemställt, att å
allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 måtte till gödselvårdslånefonden
anvisas ett anslag av 15 000 000 kronor, varav 3 000 000 kronor för utlämnande
av lån till gödselvårdsanläggningar och 12 000 000 kronor till ladugårdsförbättringar.
Ur styrelsens förevarande skrivelse må här återgivas följande.

Gödselvårdslån. Lantbruksstyrelsen har framhållit, att åtgärder för en förbättrad
gödselvård syntes utgöra i hög grad lämpliga arbetsobjekt, då det
gällde att bereda sysselsättning inom jordbrukets område vid omfattande
arbetslöshet. Enligt styrelsens mening syntes den pågående planläggningen
av gödselvårdsanläggningar böra giva anledning till att å beredskapsstat för
budgetåret 1946/47 medel borde anvisas i sådan utsträckning att vid behov
statsbidrag och lån skulle kunna utlämnas till i runt tal 8 000 gödselvårdsanläggningar,
av vilka ungefär 6 500 kunde beräknas förefinnas å brukningsdelar,
omfattande mindre än 20 hektar åker. Efterfrågan å dylika lån har
av styrelsen förväntats bliva särskilt stor, därest nu gällande grunder komme
att oförändrade tillämpas beträffande tilldelningen av gödselvårdsbidrag. I
sådant fall skulle enligt styrelsens beräkning under budgetåret 1946/47 ett
belopp av i runt tal 8 000 000 kronor bliva erforderligt för utlämnande av
lån till nyssnämnda anläggningar. För den händelse andra, förmånligare bidragsvillkor
komme att bliva gällande, har styrelsen räknat med en ej oväsentligt
mindre efterfrågan å lån av här ifrågavarande slag. Styrelsen har sålunda
utgått från att vid tillämpning av de bidragsgrunder, som föreslagits
i propositionen nr 264/1944, ett belopp av 3 000 000 kronor skulle bliva tillfyllest
för att tillgodose uppkommande lånebehov för ifrågavarande ändamål.

Lån till ladugårdsförbättringar. Lantbruksstyrelsen har erinrat, att för när varande

några särskilda bestämmelser för utlämnande av lån till ladugårds förbättringar

icke funnes. I likhet med föregående år har emellertid styrel -

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

107

sen ansett sig böra föreslå att gödselvårdslånefonden finge anlitas för utlämnande
av lån till ladugårdsförbättringar av beredskapskaraktär samt att med
anledning härav ytterligare medel utöver nyssnämnda belopp tillfördes fonden
å beredskapsstat för budgetåret 1946/47. Härvid har styrelsen utgått från
att omkring 10 000 ladugårdsförbättringsföretag av beredskapskaraktär, varav
ungefär 9 000 vid brukningsdelar med högst 20 hektar åker, skulle kunna
komma till utförande under budgetåret 1946/47. Styrelsen har räknat med att
därest nu gällande villkor för utlämnande av lån från gödselvårdslånefonden
skulle komma att i huvudsak tillämpas jämväl å ifrågavarande företag,
ett ökat behov av lån från fonden å 8 000 000 kronor skulle uppstå. Under
förutsättning att de i förenämnda proposition nr 264/1944 föreslagna grunderna
för understöd till ifrågavarande ändamål skulle komma att bliva gällande,
har styrelsen beräknat, att motsvarande belopp i stället skulle komma
att uppgå till 30 000 000 kronor. Med hänsyn till att vid tillämpning av sistnämnda
grunder den verkliga efterfrågan å lån kunde förväntas bliva ej obetydligt
mindre, har styrelsen ansett ett belopp av 12 000 000 kronor komma
att bliva till fyllest för ändamålet.

Lantbruksstyrelsen har slutligen meddelat, att den för utlåning disponibla
kapitaltillgången å fonden den 1 juli 1946 kunde beräknas komma att uppgå
till i runt tal 1 500 000 kronor. Därjämte beräknades inflyta amorteringar under
budgetåret 1946/47 med omkring 400 000 kronor.

Av samma skäl som anfördes vid behandlingen av motsvarande anslags-Departemenlafråga
i propositionen angående allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 chefen‘
(prop. nr 281, bil. 15, p. 2), torde jämväl å allmän beredskapsstat för nästkommande
budgetår böra uppföras medel till utlämnande av lån från gödselvårdslånefonden
till såväl gödselvårds- som ladugårdsförbättringsföretag.

I fråga om storleken av det kapitaltillskott till fonden, som med anledning
härav torde bliva erforderligt för nästa budgetår, anser jag ett belopp av
10 000 000 kronor vara till fyllest. Härvid har jag förutsatt, att i enlighet med
vad jag i annat sammanhang denna dag förordat det torde få ankomma på
Kungl. Majit att meddela bestämmelser rörande villkoren för låneverksamheten
på förevarande områden.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Gödselvårdslånefonden å allmän beredskapsstat för
budgetåret 1946/47 uppföra ett anslag av . . kronor 10 000 000.

[7.] Egnahemslånefonden. Enligt gällande bestämmelser för egnahemslånefonden,
vilka äro intagna i kungörelsen den 7 juni 1940 (nr 589) angående
den statliga egnahemsverksamheten, ändrad genom kungörelsen nr 578/1942,
må från fonden utlämnas jordbrukslån, skogslån, bostadslån, lån till förstärkning
av ofullständiga jordbruk ävensom egnahemsstatslån till låneförmedlare.
I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 8, p. 24) har
Kungl. Majit föreslagit riksdagen att dels besluta att i nämnda kungörelse
angivna maximivärden vid egnahemsbelåning av jordbruksfastighet skola
från och med den 1 juli 1946 böjas från 30 000 lill 35 000 kronor, med rätt

108

Kungl. Maj.ts proposition nr 211.

för egnahemsstyrelsen att för särskilt fall medgiva att lån må utgå till förvärv
av dylik fastighet med värde av högst 45 000 kronor mot nu 35 000
kronor, samt vid belåning av bostadsfastighet från 15 000 till 18 000 kronor,
dels till egnahemslånefonden för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag
av 3 000 000 kronor, dels ock medgiva, att för sagda budgetår
må beviljas lån från fonden intill ett belopp av 32 000 000 kronor, därav
20 000 000 kronor för jordbruksfastigheter och 12 000 000 kronor för bostadsfastigheter,
med rätt dock för Kungl. Majit att, därest förhållandena skulle
giva anledning därtill, medgiva jämkning i sagda fördelning mellan jordbruks-
och bostadsfastigheter.

1944 års riksdag bar å allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45
uppfört ett anslag av 2 000 000 kronor till egnahemslånefonden ävensom medgivit,
att lån för bostadsfastigheter må, under de för sagda beredskapsstat
gällande förutsättningarna, under nämnda budgetår beviljas från egnahemslånefonden
intill ett belopp av 2 000 000 kronor utöver i 1944 års statsverksproposition
för ändamålet föreslaget högsta utlåningsbelopp.

I skrivelse den 4 mars 1946 har egnahemsstyrelsen hemställt, att å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1946/47 måtte anvisas ett kapitaltillskott å
2 000 000 kronor till egnahemslånefonden. Härjämte har styrelsen föreslagit
att Kungl. Majit måtte utverka medgivande av riksdagen, att för nästa budgetår
må beviljas lån från egnahemslånefonden intill ett belopp av 34 000 000
kronor, därav 20 000 000 kronor för jordbruksfastigheter och 14 000 000 kronor
för bostadsfastigheter, med rätt dock för Kungl. Majit att, därest förhållandena
skulle giva anledning därtill, medgiva jämkning i sagda fördelning
mellan jordbruks- och bostadsfastigheter. Egnahemsstyrelsen har
härvid utgått från att de förmånligare grunder för bidragstilldelningen
vid uppförande av nya bostäder skulle komma att tillämpas, vilka föreslagits
av styrelsen i dess remissutlåtande den 28 februari 1944 över den
av 1942 års jordbrukskommitté avgivna promemorian angående beredande
av sysselsättning inom jordbrukets område vid omfattande arbetslöshet
efter krigets slut. Enligt styrelsens mening torde nämligen ett tillämpande
av angivna grunder kunna antagas föranleda en sådan ökning av verksamheten
på förevarande område, att utbetalningen från egnahemslånefonden
under budgetåret 1946/47 kunde approximativt beräknas öka med omkring
2 000 000 kronor.

I omförmälda remissutlåtande den 28 februari 1944 har egnahemsstyrelsen,
i samband med framläggandet av förslag till böjning av nu utgående
bostadsförbättringsbidrag, ifrågasatt, att bidrag av statsmedel borde kunna
beviljas till uppförande av ny bostad jämväl i de fall, då bostaden icke ersatte
en gammal. Styrelsen har härom yttrat i huvudsak följande.

Därest vad av egnahemsstyrelsen föreslagits rörande höjning av bostadsförbättringsbidragen,
bland annat för åstadkommande av ett ökat antal arbetsobjekt
för beredande av sysselsättning vid eventuellt inträffad arbetslöshet,
skulle vinna bifall, kommer ställningen för dem, som nödgas anskaffa
bostad med hjälp av bostadslån och tilläggslån att bliva ännu ogynnsammare
i jämförelse med dem, som kunna få bostadsförbättringsbidrag. I den

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

109

mån som nybyggnad av bostäder på landsbygden är erforderlig för fyllande
av bostadsbehovet, torde en dylik nybyggnadsverksamhet ur det allmännas
synpunkt och med hänsyn till önskemålet att bereda sysselsättning för arbetslösa
ha samma värde som bostadsförbättringsverksamheten. Egnahemsstyrelsen
anser det därför ofrånkomligt att i förevarande sammanhang och i
avvaktan på förslag från bostadssociala utredningen örn enhetligande av understödsverksamheten
på bostadsområdet framlägga förslag därom, att bidrag
av statsmedel bör utgå till uppförande av ny bostad även i de fall, då
den icke ersätter en gammal. Med hänsyn till att tilläggslån i sådana fall
kan utgå torde bidraget böra begränsas till högst 3 000 kronor jämte tillägg
för vatten och avlopp. I intet fall bör summan av bidrag och tilläggslån få
överstiga 4 000 kronor jämte tillägg för vatten och avlopp. Behovsprövningen
bör verkställas efter enahanda grunder, som föreslagits i fråga om bostadsförbättringsbidrag.
Medel för ändamålet torde kunna anvisas under samma
anslagstitel som medlen för bostadsförbättringsbidrag.

Statens arbetsmarknadskommission har i remissutlåtande den 21 mars 1946
tillstyrkt egnahemsstyrelsens förslag i fråga örn långivningen ur egnahemslånefonden.

Då företag avseende tillskapande av bostadsegnahem på landsbygden tor - Departementsde
utgöra arbetsobjekt, som lämpligen kunna komma till utförande för be- Mejeri.
redande av sysselsättning vid en omfattande arbetslöshet, anser jag mig böra
biträda egnahemsstyrelsens förslag, att å allmän beredskapsstat för nästa
budgetår beräknas medel för att möjliggöra en utvidgning av den med anlitande
av egnahemslånefonden bedrivna låneverksamheten. Chefen för socialdepartementet
förordar i annat sammanhang denna dag, att Kungl. Maj:t
skall äga vidtaga de jämkningar av normerna för bidragsgivningen till bostadsförbättringsföretag,
som betingas av det aktuella arbetsmarknadsläget
när beredskapsstaten sättes i kraft. Med hänsyn härtill torde lånetilldelningen
från egnahemslånefonden för budgetåret 1946/47 i anslutning till vad
egnahemsstyrelsen anfört böra utökas från 32 000 000 till 34 000 000 kronor,
eller alltså med 2 000 000 kronor för utlämnande under för allmän
beredskapsstat gällande förutsättningar av lån för bostadsfastigheter. Härjämte
synes såsom styrelsen förordat böra å beredskapsstaten upptagas ett
kapitalinvesteringsanslag till egnahemslånefonden av 2 000 000 kronor. För
den utökade långivningen torde böra gälla samma bestämmelser som hittills
tillämpats för ifrågavarande låneverksamhet.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att 1

1) medgiva, att lån för bostadsfastigheter må, under de för
allmän beredskapsstat gällande förutsättningarna, under budgetåret
1946/47 beviljas från egnahemslånefonden intill ett
belopp av 2 000 000 kronor utöver i årets statsverksproposition
för ändamålet föreslaget högsta utlåningsbelopp;

2) till Egnahemslånefonden å allmän beredskapsstat för
budgetåret 1946/47 uppföra ett anslag

kronor 2 000 000.

Ilo

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

[8.] Statens avdikningslånefond. Gällande villkor för lån från statens avdikningslånefond
äro meddelade i kungörelsen den 30 juni 1939 (nr 432),
ändrad genom kungörelsen nr 348/1945. Jämlikt riksdagens beslut har det
högsta sammanlagda belopp, vartill lån ur fonden årligen kunnat beviljas för
vart och ett av budgetåren 1942/43—1944/45 utgjort 3 000 000 kronor och för
innevarande budgetår 3 500 000 kronor. I statsverkspropositionen har Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen, att under budgetåret 1946/47 finge beviljas lån
från fonden å tillhopa högst 3 300 000 kronor.

1944 års riksdag (r. skr. nr 436) har medgivit, att lån, under de för allmän
beredskapsstat II gällande förutsättningarna, under budgetåret 1944/45
finge beviljas från statens avdikningslånefond å högst 1 500 000 kronor utöver
det för nämnda budgetår medgivna högsta utlåningsbeloppet, 3 000 000
kronor.

I skrivelse den 21 februari 1946 har lantbruksstyrelsen hemställt, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen medgiva, att därest den planerade allmänna
beredskapsstaten för budgetåret 1946/47 sattes i kraft, en utökad långivning
från fonden för beredskapsändamål finge ske under samma budgetår. Styrelsen
bär föreslagit, att den sålunda ifrågasatta utökningen av lånetilldelningen
bestämdes till högst 3 200 000 kronor utöver det lånebelopp av 3 300 000
kronor, som av Kungl. Majit föreslagits för nämnda budgetår. Till motivering
av vad sålunda föreslagits har styrelsen anfört i huvudsak följande.

Till utförande av torrläggningsföretag sökes förutom bidrag från statens
avdikningsanslag i stor utsträckning jämväl lån från statens avdikningslånefond.
För den händelse medel anvisas å allmän beredskapsstat för budgetåret
1946/47 till statens avdikningsanslag, synes därför erforderligt att
för ifrågavarande ändamål en utökning jämväl sker av lånetilldelningen från
avdikningslånefonden.

Hos lantbruksstyrelsen vid utgången av budgetåret 1945 46 inneliggande
ansökningar örn statsunderstöd till torrläggningsföretag kunna beräknas representera
ett sammanlagt lånebelopp av omkring 5 700 000 kronor. Under
budgetåret 1946/47 kunna ytterligare ansökningar förväntas inkomma, representerande
ett sammanlagt lånebelopp av omkring 2 400 000 kronor. Under
sagda budgetår föreliggande ansökningar kunna sålunda beräknas motsvara
en hine summa av (5 700 000 + 2 400 000 =) 8 100 000 kronor. Då det kan
förutses, att till ansökningarna hörande arbetsplaner och utredningar i viss
utsträckning finnas vara i behov av komplettering i ett eller annat avseende,
ävensom att en ej oväsentlig del av ansökningarna inkomma så sent under
budgetåret att erforderlig granskning av förslagen icke medhinnes före budgetårets
utgång, torde det belopp, vartill lån må kunna under budgetåret beviljas,
kunna uppskattas till 6 500 000 kronor. Under förutsättning att riksdagen
för budgetåret 1946/47 medgiver beviljande av lån från statens avdikningslånefond
med tillhopa högst 3 300 000 kronor, skulle sålunda det lånebelopp,
vartill därutöver lån för beredskapsändamål synes böra för sagda
budgetår beräknas, uppgå till (6 500 000 — 3 300 000 =) 3 200 000 kronor.

För utbetalningar av lån från fonden torde ett belopp av 2 500 000 kronor
böra finnas för samma budgetår tillgängligt utöver vad som erfordras för utbetalningar
på grund av den normala lånetilldelningen, eller omkring
2 500 000 kronor. Sammanlagt torde sålunda utbetalningarna av lån under
budgetåret 1946/47 kunna beräknas komma att uppgå till 5 000 000 kronor.
Enligt från statskontoret inhämtad upplysning kan kapitaltillgången å fonden
väntas medgiva utbetalningar till sagda belopp utan nytt kapitaltillskott.

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

lil

I annat sammanhang denna dag förordas, att å allmän beredskapsstat för Departementsbudgetåret
1946/47 beräknas medel för utlämnande av statsbidrag till utfö- chelenrande
av torrläggningsföretag. Såsom lantbruksstyrelsen anfört torde det med
hänsyn härtill vara erforderligt, att en utökning jämväl sker av lånetilldelningen
från avdikningslånefonden. Mot styrelsens beräkning av det för beredskapsändamål
ökade lånebehovet har jag icke något att erinra. En utlåning
av den av lantbruksstyrelsen beräknade storleken synes, såsom framgår
av vad styrelsen uttalat, icke föranleda, att nytt kapital behöver tillföras statens
avdikningslånefond. För den i beredskapssyfle utvidgade lånerörelsen
synas böra gälla i huvudsak samma grunder, som kunna komma att tillämpas
för den ordinarie låneverksamheten under nästa budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att medgiva, att lån må, under de för allmän beredskapsstat
gällande förutsättningarna, under budgetåret 1946/47 beviljas
från statens avdikningslånefond å högst 3 200 000 kronor
utöver i statsverkspropositionen till årets riksdag föreslaget
högsta utlåningsbelopp.

[9.] Täckdikningslånefonden. Jämlikt beslut av 1920 års riksdag (r. skr.
nr 346) må ur täckdikningslånefonden beviljas lån med sammanlagt högst
2 000 000 kronor för kalenderår. Gällande villkor för lån ur fonden äro meddelade
i kungörelsen den 22 juni 1920 (nr 332) med däri genom kungörelserna
nr 358/1921, 239/1922, 84/1930, 306/1933, 636/1937, 434/1939 och 351/
1945 gjorda ändringar. Genom kungörelsen den 28 juli 1932 (nr 375) ha
meddelats bestämmelser örn viss amorteringsfrihet beträffande lån från fonden.

I skrivelse den 21 februari 1946 har lantbruksstyrelsen hemställt, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen dels medgiva, att, därest den planerade
allmänna beredskapsstaten för budgetåret 1946/47 sattes i kraft, under samma
budgetår lån från täckdikningslånefonden finge beviljas å tillhopa högst
4 000 000 kronor utöver det av riksdagen medgivna högsta lånebeloppet för
kalenderår, 2 000 000 kronor, dels ock å allmän beredskapsstat för budgetåret
1946/47 till täckdikningslånefonden upptaga ett investeringsanslag av
1 500 000 kronor. Styrelsen har härvid anfört huvudsakligen följande.

Erfarenheten under en följd av år har visat, att vid god tillgång på bidrag
utan återbetalningsskyldighet till täckdikning täckdikningslånefonden anlitas
i större utsträckning än vid mindre god dylik bidragstillgång. Då lantbruksstyrelsen
framlagt förslag örn anvisande å allmän beredskapsstat för budgetåret
1946/47 av anslag för bidrag till täckdikningar, finner styrelsen sig
sålunda böra räkna med att vid bifall till sagda förslag en utökning av det
belopp, som under samma budgetår må kunna utlämnas från täckdikningslånefonden,
blir erforderlig. För ändamålet synes medgivande erfordras till
beviljande av lån från fonden under nämnda budgetår till ett belopp av ytterligare
4 000 000 kronor.

112

Kungl. Majlis proposition nr 211.

Departements chefen.

Enligt från statskontoret inhämtad uppgift uppgingo å täckdikningslånefonden
disponibla kapitalmedel den 1 juli 1945 till i runt tal 3 300 000 kronor,
ansökningar örn lån från fonden för innevarande budgetår torde kunna beräknas
komma att avse en lånesumma av omkring 1 100 000 kronor . Efter
tillgodoseende av nämnda ansökningar skulle behållningen å fonden den 30
juni 1946 således uppgå till 2 200 000 kronor. Å andra sidan torde under tiden
till den 1 juli 1946 erlagda amorteringar kunna beräknas komma att uppgå
till omkring 1 200 000 kronor. Vid ingången av budgetåret 1946/47 tillgängligt
lånebelopp torde sålunda kunna uppskattas till omkring 3 400 000 kronor.
Beräknas under sistnämnda budgetår inflytande amorteringar till 1 100 000
kronor, skulle för utlämnande av lån under samma budgetår ett belopp av
omkring 4 500 000 kronor stå till förfogande.

Med hänsyn till den planerade ökningen av täckdikningsverksamheten vid
eventuellt inträdande arbetslöshet torde behovet av lån från täckdikningslånefonden
under budgetåret 1946/47 böra beräknas till 6 000 000 kronor. För
sagda budgetår skulle sålunda erfordras ett kapitaltillskott till fonden av
(6 000 000 — 4 500 000 =) 1 500 000 kronor.

I annat sammanhang denna dag föreslås, att medel för utlämnande av
statsbidrag till täckdikningsföretag upptagas å allmän beredskapsstat för
budgetåret 1946/47. Med hänsyn härtill synes såsom lantbruksstyrelsen förordat
en utökning jämväl bliva behövlig i fråga örn det belopp, som under
nämnda budgetår må kunna utlämnas från täckdikningslånefonden. Mot styrelsens
förslag, att lånetilldelningen från ifrågavarande fond för nästa budgetår
i beredskapssyfte utökas med 4 000 000 kronor utöver det av riksdagen
för kalenderår medgivna lånebeloppet å 2 000 000 kronor, bar jag intet att
erinra. Härjämte synes såsom styrelsen föreslagit böra å beredskapsstaten
uppföras ett kapitalinvesteringsanslag till täckdikningslånefonden av
1 500 000 kronor. Vid beräkningen av medelsbehovet för ifrågavarande ändamål
bar jag utgått från de grunder för utlämnande av statsunderstöd till vissa
förbättringsarbeten på jordbrukets och skogsbrukets områden, som i annat
sammanhang denna dag av mig förordats.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen att

1) medgiva, att lån må, under de för allmän beredskapsstat
gällande förutsättningarna, under budgetåret 1946/47 beviljas
från täckdikningslånefonden å högst 4 000 000 kronor utöver
av riksdagen medgivet högsta utlåningsbelopp för kalenderår; 2)

till Täckdikningslånefonden å allmän beredskapsstat för
budgetåret 1946/47 uppföra ett anslag av .. kronor 1 500 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

C. M. Elgenstierna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

113

Bilaga 15.

Kapitalinvesteringar.

Handelsdepartementet.

Utdrag av protokollet över händelse enden, hållet inför Hans Majit
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5 april
1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Erlander, Danielson, Vougt, Myrdal,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Myrdal, anmäler härefter under
handelsdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 samt anför därvid
följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] Ökade lokaler för Sveriges geologiska undersökning. Under hänvisning
till vad statens arbetsmarknadskommission (SOU 1946: 27 s. 298 f.
och 303) anfört och föreslagit rörande ökade lokaler för Sveriges geologiska
undersökning hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Ökade lokaler för Sveriges geologiska undersökning
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra ett
anslag av ............................ kronor 1 000 000.

[2.] Byggnadsarbeten vid statens provningsanstalt. I sitt betänkande den
28 februari 1945 angående investeringsreserv för budgetåret 1945/46 (SOU
1945: 12 s. 248 f. och 321) föreslog investeringsutredningen att till nybyggnad
för laboratorium för byggnadstekniska avdelningen vid statens provningsanstalt
måtte å allmän beredskapsstat för nämnda budgetår uppföras
ett anslag å 700 000 kronor.

Statens arbetsmarknadskommission har i sitt betänkande (s. 299 och 303)
föreslagit, att i investeringsreserven för nästa budgetår måtte upptagas nyBihang
till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 211■ 8

114

Departements chefen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 211.

byggnad för elektriskt-fysdkaliska avdelningen vid provningsanstalten. Byggnadsföretaget
har i betänkandet kostnadsberäknats till 1 200 000 kronor.

I skrivelse den 7 mars 1946 har därefter styrelsen för statens provningsanstalt
meddelat, att kostnaderna för nybyggnaden för elektriskt-fysikaliska
avdelningen numera beräknats till 925 000 kronor, samt hemställt, att anslag
å sistnämnda belopp måtte för ändamålet anvisas å riksstaten för nästa budgetår.

Utlåtanden över styrelsens framställning ha infordrats från byggnadsstyrelsen
och kommerskollegium. Remissvaren föreligga ännu icke.

Anslag till nybyggnad för elektriskt-fysikaliska avdelningen vid provningsanstalten
synes böra uppföras å allmän beredskapsstat för nästa budgetår.
Anslaget torde böra bestämmas till 925 000 kronor.

Nybyggnaden för den byggnadstekniska avdelningen är uppenbarligen av
något lägre angelägenhetsgrad. Jag finner mig likväl på grund av vad i investenngsutredningens
betänkande anförts kunna förorda att jämväl denna
nybyggnad uppföres a allmän beredskapsstat för nästa budgetår.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra
följande anslag, nämligen
Nybyggnad för elektriskt-fysikaliska avdelningen
vid statens provningsanstalt .... kronor 925 000
Nybyggnad för laboratorium för byggnadstekniska
avdelningen vid statens provningsanstalt
......................... » 700 000.

[3.] Ökade lokaler för statens hantverksinstitut. Under hänvisning till
vad statens arbetsmarknadskommission i sitt betänkande (s. 302 f.) anfört
och föreslagit beträffande ökade lokaler för statens hantverksinstitut får jag
hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till ökade lokaler för statens hantverksinstitut å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra ett anslag
av .................................... kronor 300 000.

[4 ] Nybyggnader vid ingenjörsvetenskapsakademiens försöksstation. Med
bifall till av Kungl. Majit därom gjorda framställningar ha 1941 och 1942
års riksdagar anvisat reservationsanslag å sammanlagt 800 000 kronor till
uppförande av byggnader för tekniskt-vetenskaplig forskning. Med anlitande
av anslagen har numera vid Drottning Kristinas väg i Stockholm uppförts
en försöksstation, som disponeras av ingenjörsvetenskapsakademien, närmast
för bränsleteknisk forskning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 211.

115

Statens arbetsmarknadskommission har nu i sitt betänkande (s. 300 ff.
och 303) hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra ett anslag av 2 300 000 kronor
till uppförande av ytterligare två laboratoriebyggnader för ingenjörsvetenskapsakademien.
Av dessa skulle den ena inrymma lokaler för bland annat
läder- och garveriforskning samt färg- och fernissforskning. För närmare
kännedom om kommissionens förslag torde få hänvisas till betänkandet.

I skrivelser till Kungl. Majit den 13 februari och den 30 november 1945
ha vidare representanter för garverinäringen respektive färg- och fernissindustrien
gjort framställningar örn anslag för uppförande av nyssnämnda
laboratoriebyggnad.

I likhet med statens arbetsmarknadskommission anser jag att anslag till Departementsifrågavarande
båda laboratoriebyggnader bör upptagas å allmän beredskaps- chefen’
stat för nästa budgetår. Mot kommissionens förslag till beräkning av anslaget
har jag icke något att erinra. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Nybyggnader vid ingenjörsvetenskapsakademiens
försöksstation å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47
uppföra ett anslag av..................kronor 2 300 000.

[5.] Säkerhetsanstalter för sjöfarten. I överensstämmelse med vad jag
förut i dag anfört vid anmälan av motsvarande anslag å driftbudgeten får
jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Säkerhetsanstalter för sjöfarten å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1946/47 uppföra ett
anslag av .............................. kronor 850 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Lennart Kihlstrand.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1946:27
FINANSDEPARTEMENTET

Bihang B.

BETÄNKANDE

MED FÖRSLAG TILL

INVESTERINGSRESERV

FÖR

RUDGETÅRET 1946/47

AV STATLIGA, KOMMUNALA OCH STATSUNDERSTÖDDA
ANLÄGGNINGSARRETEN
Utarbetat av

Statens arbetsmarknadskommission

STOCKHOLM 1940

ISAAC MARCUS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG
4G7172

Innehållsförteckning.

Sid.

Skrivelse till Konungen............................................... 1

1. Utredningsarbetets bedrivande..................................... 3

2. Allmänna synpunkter på investeringsreservens omfattning och sammansättning
m. m................................................. 8

3. Investeringsplanens finansiering.................................... 16

4. Investeringsplan för postverket..................................... 18

Posthusbyggnader i Gärdesstaden i Stockholm s. 20, Eskilstuna s. 22, Västerås
s. 23, Uppsala s. 23, Katrineholm s. 24, Vilhelmina s. 24, Skellefteå s. 27 och Arvika
s. 30.

Anslag till postverket s. 32.

5. Investeringsplan för telegrafverket.................................. 33

Telefonstationsbyggnader m. m. i Ängelholm s. 35, Klippan s. 36,
Hässleholm s. 37, Ljungby s. 38, Kävlinge s. 39, Halmstad s. 40, Höganäs s. 41,
Karlshamn s. 41, Simrishamn s. 42, Jönköping s. 43, Karlstad s. 44, Sunne s. 45,
Arvika s. 46, Kungälv s. 46, Ulricehamn s. 47, Vimmerby s. 48, Nässjö s. 49,
Arboga s. 50, Strängnäs s. 51, örebro s. 51, Hultsfred s. 52, Vetlanda s. 53, Nora
s. 53, Nyköping s. 54, Visby s. 55, Valdemarsvik s. 56, Stockholm s. 56, Gustavsberg
s. 57, Nynäshamn s. 58, Gävle s. 59, Ljusdal s. 59, Mora s. 59, Falun s. 60,
Norberg s. 61, Köping s. 62, Sala s. 63, Arvidsjaur s. 63 och Kramfors s. 64.
Förrådsbyggnader m. m. i Slätte s. 65, Örebro s. 66, Norrköping s. 66,

Gävle s. 67, Telefon- och telegrafanläggningar s. 68. Rundradioanläggningar
i Stockholm s. 69 och Hörby s. 70.

Anslag till telegrafverket s. 72.

6. Investeringsplan för statens järnvägar.............................. 75

Företag att bestridas med kapitalmedel............................. 77

A. Byggnader och anläggningar.................................... 77

I. Bangårdar s. 77. Ia. Tegelbackens reglering s. 81. II. Dubbelspårsbyggnader och
linjeomläggningar s. 81. III. Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden s.
87. IV. Skenfria vägkorsningar s. 87. V. Broar m. m. s. 87. VI. Husbyggnader s. 88.
VII. Växel- och signalsäkerhetsanläggningar s. 90. VIII. Telefonanläggningar
m. m. s. 91. IX. Elektriska belysningsanläggningar s. 91. X. Anläggningar för
elektrisk tågdrift s. 92. XI. Elektrifiering s. 94. XII. Lokstations- och driftverkstadsanläggningar
s. 97. XIII. Anläggningar vid huvudverkstäder s. 97. XIV.
Verkstadsmaskiner m. m. s. 99. XV. Anläggningar vid förrådsavdelningen s. 99.

XVI. Färjlägen s. 99.

B. Försvarsberedskap............................................. 99

C. Rullande materiel.............................................. 99

D. Biltrafik...................................................... 100

E. Inköp av fastigheter........................................... 101

Sid.

F. Nya statsbanor................................................ 101

G. Statens järnvägars dispositionsanslag ............................ 101

Företag att bestridas med driftmedel............................... 102

Företag att bestridas med rörelsemedel............................. 103

Särskild grovarbetsreserv av dubbelspårsbyggnader................... 103

Anslag till statens järnvägar....................................... 104

7. Investeringsplan för statens vattenfallsverk.......................... 106

Kraftstation vid Harsprånget s. 113. Kraftstation vid Hammarby s. 114. Ett tredje
maskinaggregat vid Stadsforsens kraftstation s. 115. Utbyte av två turbiner vid
Lilla Edets kraftstation s. 116. Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande
arbeten vid statens kraftverk s. 117. Statens vattenfallsverks dispositionsanslag
s. 117.

Anslag till statens vattenfallsverk s. 118.

8. Investeringsplan för försvarsväsendet............................... 120

a. Försvarsstabens verksamhetsområde............................. 122

b. Arméns fortifikationsförvaltnings ämbetsområde................... 123

Om- och tillbyggnad av matinrättningar s. 124. Gymnastikbyggnader s. 125. Truppförbandssjukhus
s. 126. Centralförråd för sjukvårdsmateriel s. 127. Centralförråd
för tyg- och intendenturmateriel s. 128. Garagebyggnader s. 129. Badhus med
simhall och fäktsal vid krigsskolan på Karlberg s. 129. Sanitära anläggningar vid
krigsskolan på Karlberg s. 130. Brandstation vid Karlsborgs luftvärnsregemente
s. 130. Rotfruktskällare samt lastkaj med spår vid Smålands artilleriregemente
s. 131. Skjutbanor s. 131. Dräneringsarbeten s. 138. Vatten- och avloppsarbeten
s. 139. Väg- och stensättningsarbeten s. 140. Idrottsplatser s. 142.

Anslag för arméns fortifikationsförvaltningsämbetsområde
s. 143.

c. Marinförvaltningens ämbetsområde .............................. 144

Ombyggnad av matinrättningar s. 145. Gymnastikbyggnader s. 146. Bostäder för

regionala uppbördsman s. 147. Skjutbanor s. 147. Varmboning av pjäsexercishallen
vid sjökrigsskolan vid Näsby s. 148. Sjukhus vid marinens underofficersskola vid
Berga s. 148. Idrottsplats vid marinens underofficersskola vid Berga s. 149.
Förlängning av Gustafsviks torrdocka s. 149. Ombyggnad av värmecentralen vid
Stockholms örlogsvarv s. 149. Ekonomiser i norra värmecentralen på Galärvarvet
s. 150. Omläggning och utökning av delar av vattenlednings- och brandpostnätet
m. m. vid Oscar-Fredriksborg samt på Vaxön och östra delen av Rindön s. 150.
Skolbyggnad i Fårösund s. 151. Ytterligare en kasern vid Gotlands kustartilleriförsvar
och Gotlands kustartillerikår s. 151. Broförbindelse till Lindholmen i
Karlskrona s. 152. Båtbrygga på Kålsholmen s. 152. Bortsprängning av grund
inom Karlskrona örlogsvarvs hamn s. 152. Förstärkning i vissa tunnlar inom
Karlskrona örlogsvarvs område s. 153. Musikövningslokal vid Göteborgs örlogsvarv
och örlogsstation s. 153. Ytterligare förtöjningsplatser för fartyg vid Göteborgs
örlogsvarv och örlogsstation s. 153. Båtskjul vid Göteborgs örlogsvarv och
örlogsstation s. 154. Idrottsplatser vid Göteborgs kustartilleriförsvar och Älvsborgs
kustartilleriregemente s. 154.

Anslag för marinförvaltningens ämbetsområde s. 154.

d. Flygförvaltningens ämbetsområde................................ 156

Musikbyggnader s. 158. Gymnastikbyggnader s. 158. Tygverkstäder s. 159. Garage

för snöröjningsmateriel s. 160. Vissa flygfältsarbeten s. 160. Vägarbeten s. 162.
Idrottsplatser s. 163. Inomhusskjutbanor vid Jämtlands och Hälsinge flygflot -

10.

11.

12.

13.

14.

Sid.

tiljer s. 163. Ny kommandocentral vid Västmanlands flygflottilj s. 164. Ändring
av gamla gymnastikbyggnaden vid Svea flygflottilj till fritidsbyggnad s. 165.
Utökning av reningsverk vid Svea flygflottilj s. 165. Värmepannor och yttre
värmeledningar m. m. vid Göta flygflottilj s. 166. Tjänstebostäder vid Södertörns
flygflottilj s. 166. Byggnad för linktrainer samt byggnad för arrester och
vaktmästarbostad vid Flygkadettskolan i Gamla Uppsala s. 167. Komplettering
av stängslet kring flygvapnets försökscentral å Malmen s. 167. Stängsel utmed
stranden vid Centrala flygverkstaden i Västerås s. 168. Motorverkstad vid Centrala
flygverkstaden i Västerås s. 168. Värmeisolering av yttertak till verkstadsbyggnader
vid Centrala flygverkstaden i Västerås s. 169. Administrationsbyggnad
vid centralförrådet för flyg- och vapenmateriel i Arboga s. 169. Sjukstuga
och officersbarack vid flygvapnets övningsplats i Kiruna s. 170.

Anslag för flygförvaltningens ämbetsområde s. 170.

Sjökarteverket................................................. 172

Investeringsplan för statliga och statsunderstödda vägar och gator m. m. 173

Barmarksunderhåll på landsbygden s. 175. Byggande av allmänna vägar på landsbygden
s. 176. Vägbeläggningar på landsbygden s. 180. Byggande av städernas
allmänna vägar och för biltrafiken viktiga gator s. 183. Byggande av enskilda
vägar s. 185. Stensättning av vägar och gator s. 188. Byggande av broar s. 190.
Byggande och förbättring av vissa för riksförsvaret betydelsefulla vägar s. 192.
Uppförande av garage- och förrådsbyggnader s. 192. Särskild grovarbetsreserv
för väg- och gatubyggnader s. 195.

Anslag till statliga och statsunderstödda vägar och
gator m. m. s. 198.

Investeringsplan för civila flygplatser.............................. 200

Visby flygplats s. 204. Jönköpings flygplats s. 204. Stockholm—Bromma flygplats
s. 204. Örebro flygplats s. 205. Skellefteå flygplats s. 205. Östersunds flygplats
s. 205.

Särskild grovarbetsreserv för civila flygplatsers. 206.
Kristianstads och Hälsingborgs flygplatser s. 206. Gällivare flygplats s. 207.
Ållebergs flygplats s. 207.

Anslag till civila flygplatser s. 207.

Investeringsplan för handelshamnar och farleder.................... 208

Investeringsplan för fiskehamnar.................................. 215

Investeringsplan för undersöknings- och förberedande gruvarbeten ... 217

Investeringsplan för lotsverket.................................... 220

Bojar s. 223.

Fyrar s. 223. Vinga s. 223. Bjuröklubb s. 223. Björn s. 224. Grepensgrund,
Örskär och Djursten s. 224. Slätö s. 227. Selaön s. 227. Bryggholmen s. 227.
Hoburg s. 228. Angöring av Oxelösund s. 228. Ölands södra udde s. 229. Ven s. 230.

Hållö s. 230.

Hamnar och vägar s. 231. Järnäs lotsplats 231. Rödkallens lotsuppassning
s. 232. Rönnskärs lotsplats s. 233. Skags lotsuppassning s. 233. Björns fyrplats
s. 234. Svartklubbens lotsplats s. 234. Furusunds lotsplats s. 235. Grönskärs
fyrplats s. 236. Dalarö lotsplats s. 236. Landsorts lotsplats s. 237. Östergarns fyrplats
s. 237. Ölands södra uddes fyrplats s. 238. Aspö lotsplats s. 239. Vens fyrplats
s. 240. Falkenbergs lotsplats s. 240.

Lotsuppassningshus s. 241. Rödkallens lotsuppassning s. 241. Rönnskärs
lotsplats s. 242. Söderarms lotsplats s. 242. Furusunds lotsplats s. 243. Ystads
lotsplats s. 243. Halmstads lotsplats s. 244.

Bostäder s. 244. Rönnskärs fyrplats s. 244. Stora Fjäderäggs fyrplats s. 244.

Agö fyrplats s. 245. Örskärs fyrplats s. 246. Häradskärs lotsplats s. 246. Häradskärs
fyrplats s. 247. Högby fyrplats s. 247. Dämmans fyrplats s. 248. Smygehuks
fyrplats s. 249. Kullens fyrplats s. 249. Väderöbods fyrplats s. 250.

Gasbehållare s. 251.

Anslag till lotsverket s. 251.

15. Investeringsplan för statliga husbyggnadsföretag för verk och myndig heter

m. m.................................................... 253

Justitiedepartementet s. 254. Bostadshus vid sinnessjukavdelningen
å Håga s. 255. Gymnastik- och skolbyggnad vid ungdomsanstalten å Skenäs s.

255. Verkstadslokal vid kronohäktet i Ystad s. 256. Fångvårdsanstalt invid Jönköping
s. 256. Fångvårdsanstalt invid Örebro s. 256. Gymnastikbyggnader vid
fångvårdsanstalterna i Uppsala, Ystad och Nyköping s. 256. Anslag s. 257.

Socialdepartementet s. 257. Uppförande av hem för blinda i förskolåldern
s. 257. Vissa byggnadsarbeten vid statens alkoholistanstalt å Venngarn
s. 258. Vissa byggnadsarbeten vid statens skyddshem s. 260. Vissa byggnadsarbeten
vid statens sinnessjukhus m. m. s. 263. Anslag s. 273.

Kommunikationsdepartementet s. 273. ökade lokaler för hovrätten
för övre Norrland s. 273. Ökade lokaler för hovrätten över Skåne och
Blekinge s. 275. Tillbyggnad av landsstatshuset i Halmstad s. 276. Uppförande
av grovlaboratorium vid statens väginstitut s. 277. Vissa byggnadsarbeten å
Gripsholms slott s. 277. Nybyggnad för statens geotekniska institut s. 277. Anslag
s. 279.

Finansdepartementet s. 279.

Ecklesiastikdepartementet s. 280. Iordningställande av arkivlokaler
m. m. för Skara domkapitel s. 280. Uppförande av domkapitelshus i
Växjö s. 282. Magasinsbyggnad vid statens etnografiska museum s. 282. Iordningställande
av undervisnings- och konserveringslokaler i vitterhets-, historieoch
antikvitetsakademiens ämbetsbyggnad s. 283. örn- och tillbyggnad för meteorologiska
institutionen vid universitetet i Uppsala s. 283. Nybyggnad för en reumatisk
och en ortopedisk avdelning vid akademiska sjukhuset i Uppsala s. 284.

Vissa byggnadsarbeten vid universitetet i Lund s. 285. Vissa byggnadsarbeten
vid Chalmers tekniska högskola s. 285. Simhallsanläggning vid gymnastiska
centralinstitutet s. 287. Anslag s. 288.

Jordbruksdepartementet s. 289. Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan
s. 289. Byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut
s. 294. Kombinerat luftskyddsrum och garage vid veterinärhögskolan
s. 294. Växthus m. m. vid statens skogsforskningsinstitut s. 295. Byggnadsarbeten
vid statens veterinärmedicinska anstalt s. 296. Anslag s. 297.

Handelsdepartementet s. 297. Ökade lokaler för Sveriges geologiska
undersökning s. 298. Nybyggnad vid statens provningsanstalt s. 299. Nybyggnader
vid ingenjörsvetenskapsakademiens försöksstation s. 300. Ökade lokaler för
statens hantverksinstitut s. 302. Anslag s. 303.

16. Investeringsplan för reparations- och underhållsarbeten å byggnader och

anläggningar tillhörande statens fastighetsfonder................. 304

Statens allmänna fastighetsfond s. 304. Försvarets fastighetsfond s. 308. Anslag
s. 308.

17. Investeringsplan för vissa kommunala och enskilda arbeten.......... 310

a. Investeringsobjekt för Stockholms stad]......................... 316

b. Anläggningar för vattenförsörjning och avlopp................... 321

VII

Sid.

c. Skolor ....................................................... 324

Uppförande av skolbyggnader s. 324. Allmänna läroverk s. 325.
Kommunala mellanskolor, kommunala flickskolor m. m. s. 325. Folkskolor s. 325.
Högre folkskolor och praktiska mellanskolor s. 327. Byggnader för folkhögskoleväsendet
s. 327. Byggnader för yrkesundervisning s. 327. Skolor för lantbruksundervisning
s. 328. Anslag till uppförande av skolbyggnader s. 329.

Underhåll av skolbyggnader s. 329.

d. Sjukhus...................................................... 331

Vårdhem för lättskötta sinnessjuka s. 332. Tuberkulossjukvårdsanstalter s. 333.

Epidemisjukhus s. 335. Hem för kroniskt sjuka s. 335. Förlossningsanstalter
s. 336. Anslag till uppförande av sjukhus s. 336.

e. Branddammar m. m........................................... 336

f. Diverse kommunala husbyggnader m. m........................ 338

Samlingslokaler s. 338. Brandstationer s. 340. Badhus och tvättstugor s. 342. Övriga

husbyggnader s. 344.

g. Diverse kommunala anläggningsarbeten......................... 345

h. Fritidsanläggningar............................................ 346

Idrottsplatser och anläggningar för inomhusidrott s. 346. Övriga fritidsanläggningar

s. 347.

. Skjutbanor................................................... 350

k. Torrläggningsföretag........................................... 352

l. Elektrifieringsarbeten.......................................... 355

m. Flottledsarbeten............................................... 356

n. Arbeten vid enskilda järnvägar................................ 360

o. Diverse enskilda arbeten...................................... 364

Byggnader för hushållningssällskapen s. 364. Byggnader för vissa statsunderstödda

institutioner s. 364. Anslag till diverse enskilda arbeten s. 366.

18. Anslag till arbetsmarknadens reglering m. m....................... 367

19. Förslag till finansfullmakt........................................ 372

20. Sammanfattning................................................. 374

Bilagor äro sammanförda i ett särskilt bihang till betänkandet
(SOU 1946:28).

Till KONUNGEN.

Genom beslut den 1 februari 1946 har Kungl. Majit uppdragit åt statens
arbetsmarknadskommission att i samråd med statssekreteraren i vederbörande
statsdepartement årligen upprätta och till Kungl. Majit ingiva förslag

till reserv av statliga, kommunala och statsunderstödda investeringsobjekt
inom de verksamhetsområden, beträffande vilka icke planeringen uppdragits
åt annat organ, samt att till Kungl. Maj :t inkomma med de förslag och i övrigt
vidtaga de åtgärder, som må erfordras för att vederbörlig detaljplanering
av arbeten, avsedda att intagas i investeringsreserven, skall komma till
stånd. Därjämte har Kungl. Maj:t bemyndigat arbetsmarknadskommissionen
att från statliga organ inhämta erforderliga uppgifter för förande av
ett centralt register över tillgängliga investeringsobjekt samt för upprättande
av förslag till investeringsreserv.

Med anledning härav har arbetsmarknadskommissionen på grundval av
från statliga organ samt kommunala myndigheter och enskilda intressenter
inhämtade uppgifter i samråd med statssekreteraren i vederbörande statsdepartement
upprättat förslag till investeringsplan för budgetåret 1946/47. Sedan
detta arbete slutförts, överlämnar kommissionen härmed betänkande
med förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47.

I detta ärendes slutliga avgörande hava deltagit, förutom kommissionens
ordförande och vice ordförande, ledamöterna Carell, Brodén, Andersson,
Lundquist och Adamsson samt ersättarna Larsson och Stjernstedt.

Stockholm den 21 februari 1946.

Underdånigst

Statens arbetsmarknadskommission
A. THOMSON

ERNST SUNDSTRÖM

Allan Tånneryd

1. Utredningsarbetets bedrivande.

Sedan investeringsutredningens arbete med upprättande av förslag till investeringsreserv
för budgetåret 1945/46 slutförts har utredningen efter hand
överlämnat sina arbetsuppgifter och sitt utredningsmaterial till arbetsmarknadskommissionens
kansli. Det föreliggande utredningsmaterialet har därefter
varit föremål för komplettering och bearbetning i syfte att kunna läggas
till grund för ett förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47.

I skrivelse den 1 februari 1946 har Kungl. Maj:t dels uppdragit åt arbetsmarknadskommissionen
att i samråd med statssekreteraren i vederbörande
statsdepartement årligen upprätta och till Kungl. Maj:t ingiva förslag till
reserv av statliga, kommunala och statsunderstödda investeringsobjekt inom
de verksamhetsområden, beträffande vilka icke planeringen uppdragits åt annat
organ, samt att till Kungl. Majit inkomma med de förslag och i övrigt
vidtaga de åtgärder, som må erfordras för att vederbörlig detaljplanering av
arbeten, avsedda att intagas i investeringsreserven, skall komma till stånd,
dels ock bemyndigat kommissionen, att från statliga organ inhämta erforderliga
uppgifter för förande av ett centralt register över tillgängliga investeringsobjekt
samt för upprättande av förslag till investeringsreserv.

Det inom kommissionen bedrivna utredningsarbetet har i enlighet härmed
omfattat hela den statliga, kommunala och statsunderstödda anläggningsverksamheten
med undantag för de delar, som ålegat andra utredningsorgan.
Sålunda Ira undantagits investeringar och förbättringsarbeten inom
jordbruket, anläggningsverksamhet inom skogsbruket samt investeringar i
bostadsbyggandet.

I förenämnda skrivelse har Kungl. Majit uppdragit åt bl. a. lantbruksstyrelsen
och egnahemsstyrelsen, envar för sitt verksamhetsområde, att årligen
upprätta och till Kungl. Majit ingiva förslag till reserv av statliga, kommunala
och statsunderstödda investeringsobjekt samt att föranstalta om detaljplanering
av arbeten, avsedda att intagas i investeringsreserven. Då investeringsutredningen
förut upprättat förslag till investeringsreserver för torrläggningsföretag,
vilka falla under lantbruksstyrelsens verksamhetsområde
samt tvättinrättningar på landsbygden, vilka falla under egnahemsstyrelsens
verksamhetsområde och arbetsmarknadskommissionen därefter övertagit och
påbörjat bearbetning och komplettering av investeringsutredningens utredningsmaterial
har kommissionen i samråd med lantbruksstyrelsen respektive
egnahemsstyrelsen och för att vinna lid ombesörjt upprättande av investeringsplan
för de nämnda grupperna av investeringsobjekl.

Liksom i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 har —- utöver
de investeringsområden, som ingingo i investeringsreserven för budgetåret
1944/45 — i det nu framlagda förslaget till investeringsreserv för budgetåret
1946/47 därjämte medtagits bland annat underhåll av allmänna vägar,
förbättringsarbeten för allmänna flottleder, arbeten vid enskilda järnvägar,
skjutbanor, badhus, underhåll av skolbyggnader samt arbeten vid folkhögskolor.
Dessutom har kommissionen i samråd med Sveriges geologiska undersökning
för nästa budgetår föreslagit en investeringsreserv av undersöknings-
och förberedande gruvarbeten.

För att kunna följa planeringsarbetets fortskridande beträffande de såsom
investeringsreserv föreslagna företagen har arbetsmarknadskommissionen
vid olika tillfällen från de statliga verken inhämtat uppgifter om planeringsläget.
I en del fall har också från kommissionens sida hemställts örn intensifiering
av planeringsarbetet och arbetet med granskning av kommunala och
enskilda företag beträffande vissa geografiska områden eller för vissa slag av
investeringar.

Vad beträffar kommunala och enskilda företag i investeringsplanen har
kommissionen likaledes följt planeringsarbetet och sökt att medverka till
dess intensifiering. Den nödvändiga överblicken av planeringsarbetet ute i
kommunerna har kommissionen sökt skaffa sig med hjälp av länsarbetsnämnderna.
Såsom investeringsutredningen framhållit i sitt betänkande (SOU
1945: 12, s. 34) har det framstått såsom angeläget att en nära kontakt uppnås
med de lokala myndigheter, som ingiva uppgifter rörande investeringsobjekt.
Denna kontakt har visat sig önskvärd särskilt då det gäller att
för vederbörande klargöra vikten av att förberedelser för arbetenas snara
igångsättande vidtagas i tillräcklig utsräckning, icke minst med hänsyn till
den tid, som i synnerhet vid anhopning av arbete erfordras för granskning
och behandling hos statlig myndighet, prövning vid vattendomstol o. d.,
ävensom för upprättande av arbetsritningar och entreprenadhandlingar. Det
har också visat sig att man i flera fall bedömt planeringsläget alltför optimistiskt
och måst framskjuta den beräknade tidpunkt, då alla förberedelser
för ett arbetes omedelbara igångsättande skulle kunna vara slutförda, med
ända till två år.

Genom att uppdraga åt länsarbetsnämnderna att handha den direkta kontakten
med kommunerna torde största möjliga aktualitet och tillförlitlighet
hos uppgifterna till investeringsplanerna kunna ernås. Länsarbetsnämnderna
torde också genom sin lokalkännedom och sin kännedom örn arbetsmarknadsläget
i länen vara skäl skickade för dylika arbetsuppgifter. För att ge
nämnderna erforderliga instruktioner och i syfte att införskaffa närmare
uppgifter angående förhållandena ute i landet besökte tjänstemän från kommissionen
under sommaren 1945 samtliga län och deltogo i sammanträden
med länsarbetsnämnderna. I samband härmed söktes även kontakt med lokala
statliga myndigheter såsom vägförvaltningar, baningenjörer och lantbruksingenjörer
samt landsting och kommunala myndigheter m. fl.

Genom länsarbetsnämnderna har kommissionen från kommuner och en -

skilda intressenter infordrat uppgifter rörande planeringen m. m. beträffande
företagen i investeringsplanen. För att i samband med investeringsplaneringen
komma i närmare kontakt med intressenterna ha i en del län tjänstemän
vid länsarbetsnämnden hållit överläggningar med ortsrepresentanter
på olika håll ute i länet och därvid inhämtat kompletterande uppgifter samt
lämnat upplysningar. I andra län har länsarbetsnämnden i samma syfte kallat
kommunrepresentanter gruppvis till sammanträde på någon lämpligt belägen
ort.

Vid upprättandet av förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47
har kommissionen haft att tillgå — förutom investeringsutredningens material
— de uppgifter rörande nytillkomna arbetsobjekt, som efter framställning
från kommissionen eller länsarbetsnämnderna inkommit under utredningsarbetets
gång. Beträffande statliga företag har kommissionen genom
skrivelser till vederbörande verk anhållit att — med hänsyn i första hand
till den avgång bland de i investeringsreserven för innevarande budgetår
upptagna företagen, som kunde väntas ske genom att företagen komma till
utförande i normal ordning under nästkommande budgetår — reserven måtte
kompletteras med nya arbetsobjekt av sådan angelägenhetsgrad, att förtidsplanering
syntes motiverad. Syftet borde vara att vidmakthålla verkets investeringsreserv
vid den för innevarande budgetår angivna storleken och, örn
så befanns lämpligt, utvidga densamma. Från kommuner och landsting samt
vissa enskilda intressenter ha — i regel genom länsarbetsnämndernas försorg
— uppgifter inhämtats angående ytterligare företag lämpliga att intagas i
en investeringsreserv för nästa budgetår.

För att möjliggöra en bättre överblick av de föreliggande investeringsreserverna
har kommissionen upplagt ett särskilt kortregister i tre exemplar,
varav ett är avsett för länsarbetsnämnderna och de två övriga för kommissionen.
Det ena av kommissionens register ordnas efter förvaltningsområden och
företagens art, medan det andra ordnas kommunvis. Härigenom blir det bland
annat möjligt att få en snabb överblick av investeringsreservernas aktuella
läge såväl när det gäller någon viss kategori av investeringsobjekt som i fråga
örn någon kommun eller annan geografisk enhet. Registret kommer i överensstämmelse
nied Kungl. Maj:ts bemyndigande i förenämnda skrivelse den
1 februari 1946 att kompletteras nied uppgifter rörande investeringsreserver
inom verksamhetsområden, beträffande vilka planeringen uppdragits åt annat
organ än kommissionen, och kommer härigenom att utgöra ett centralt
register över samtliga tillgängliga investeringsobjekt, som omfattas av den
statliga planeringsverksamheten.

Såsom framhållits i det föregående har det primärmaterial, som stått till
arbetsmarknadskommissionens förfogande vid uppgörandet av investeringsreserv
för budgetåret 1946/47, utgjorts dels av material, sorn överlämnats från
investeringsutredningen och som tidigare utgjort urvalsunderlag för det av
utredningen upprättade förslaget till investeringsreserv för innevarande budgetår,
dels av till kommissionen nyinkommet material. Hela detta uppgiftsmaterial
har dock icke kunnat läggas till grund för urvalet av en investe -

ringsreserv. Sålunda ha avgått dels sådana arbetsobjekt, vilka redan utförts
eller väntas bliva utförda linder innevarande budgetår, dels arbetsobjekt, som
blivit ersatta av reviderade eller helt nya projekt eller icke befunnits kunna
betecknas såsom tillräckligt angelägna enligt normala bedömningsgrunder,
dels ock beträffande statliga företag sådana arbetsobjekt, som beräknas komma
att medtagas i det ordinarie investeringsprogrammet för nästa budgetår.
Omfattningen av det återstående uppgiftsmaterialet framgår av efterföljande
tablå.

Investeringsobjekt

Statliga ................

Kommunala och enskilda

Antal investeringsobjekt,

varom uppgifter
erhållits

...... 4 700

...... 4 800_

Totalt 9 500

Uppgiven sammanlagd
kostnad
för redovisade
objekt
Milj. kronor

2 000
1 500
3 500

Den sammanlagda kostnaden för de företag, som stått till förfogande vid
uppgörandet av förslaget till investeringsreserv för nästkommande budgetår,
har sålunda utgjort ca 3 500 milj. kronor.

Förslaget till innevarande års investeringsreserv omfattar arbeten för ca
790 milj. kronor. Av de i denna reserv ingående statliga företagen ha ca 480
företag för en sammanlagd kostnad av ca 170 milj. kronor avgått ur reserven
av någon av förutnämnda anledningar. Beträffande de i investeringsplanen
för vissa kommunala och enskilda arbeten för innevarande budgetår ingående
företagen ha av samma skäl ca 500 företag för en sammanlagd kostnad
av ca 190 milj. kronor avförts ur planen. Den relativt höga omsättning på
de i investeringsplanen ingående företagen, som framgår av ovanstående
siffror, är en given följd av den grundläggande urvalsprincipen att endast
medtaga företag av hög angelägenhetsgrad. Det måste därför redan av denna
anledning läggas stor vikt vid att investeringsreserven, så länge statsmakterna
finna att denna form av arbetsmarknadsberedskap bör upprätthållas, successivt
förnyas, allteftersom i reserven ingående företag tagas i anspråk i
normal ordning eller av annan anledning icke längre äro aktuella.

I detta sammanhang bör även framhållas att sedan investeringsplaner av
här avhandlad art börjat uppgöras ha beredskapsarbeten så gott som alltid
utvalts bland företag i investeringsreserven. Investeringsplaneringen har därför
kommit att bliva av stor betydelse vid utväljandet av beredskapsarbeten
även för den begränsade arbetslöshet, som rått under senare år.

Det planeringsarbete, som erfordras för uppehållande av den arbetsmarknadsberedskap
som åsyftas med investeringsreserverna drager relativt stora
kostnader. Då emellertid investeringsreserverna skola bestå av företag som
normalt beräknats komma till utförande under de 2 å 3 närmaste åren även
om arbetslöshet icke skulle motivera deras igångsättande, utgör detta planeringsarbete
endast ett tidigareläggande av planeringen för den normala verksamheten.
Örn planeringsverksamheten hålles inom rimliga gränser och in -

skränker sig till angelägna arbeten medför den sålunda på längre sikt ingen
större extra kostnad. Vissa ränteförluster uppstå givetvis genom att planeringen
i den mån företagen icke komma att utnyttjas i arbetsmarknadsreglerande
syfte utföres tidigare än erforderligt. Vidare kan i sådana fall, då på
grund av ändrade förhållanden det utförda planeringsarbetet behöver revideras,
en kostnadsökning för planeringen uppstå. Ä andra sidan medför förtidsplaneringen,
att man får längre tid och större möjligheter i övrigt att
överväga det lämpligaste sättet för arbetenas genomförande, varigenom avsevärda
besparingar och fördelar av annat slag böra kunna vinnas. Både i fråga
om statliga och kommunala investeringar har arbetsmarknadskommissionen
funnit, att det normala planeringsarbetet ofta ej bedrives så snabbt att förslag
hinna framläggas för de beslutande organen i tillräckligt god tid för att medge
en tillfredsställande prövning med beaktande i erforderlig utsträckning
även av alternativa lösningar.

I detta sammanhang må slutligen påpekas, att förtidsplaneringen synes
ha en tendens att stimulera till förtidsinvestering, vilket med hänsyn till
monetära synpunkter eller till arbetsmarknads- och materialsynpunkter under
vissa förhållanden kan vara en betydande nackdel.

2. Allmänna synpunkter på investeringsreservens omfattning
och sammansättning m. m.

Enligt de för investeringsutredningen gällande direktiven skulle investeringsreserven
omfatta sådana statliga, kommunala och statsunderstödda anläggningsarbeten,
vilka med hänsyn till sin art och angelägenhetsgrad vore
lämpliga att taga i anspråk för att vid en arbetsmarknadskris öka sysselsättningsmöjligheterna.
De företag, bland vilka urvalet skulle ske, skulle begränsas
till sådana, som av vederbörande förvaltningar ansåges böra komma till
utförande under de närmaste två eller tre åren under förutsättning av normal
angelägenhets- och produktivitetsbedömning. Vad beträffar investeringsreservens
storlek anfördes i direktiven, att målet borde vara att nå fram till en
reserv, som ungefärligen motsvarade två års normala investeringsbehov.

Ovannämnda principer ha även varit vägledande vid uppgörandet av förslag
till investeringsreserv för budgetåret 1946/47. I det följande skall lämnas
en kortfattad redogörelse för de allmänna synpunkter, som i övrigt legat
till grund för det framlagda förslaget, i stort sett i anslutning till de principuttalanden
som gjorts i investeringsutredningens betänkanden med förslag
till investeringsreserv för budgetåret 1944/45 resp. budgetåret 1945/46 (SOU
1944: 12 och 1945: 12).

Den ovisshet, som måste råda om arten och omfattningen av en eventuell
arbetsmarknadskris, medför att investeringsreserven, om den skall kunna utgöra
en effektiv arbetsmarknadsberedskap, måste planläggas på ett sådant
sätt, att den så långt möjligt medger genomförande av alternativa sysselsättningsprogram.
Givetvis äro möjligheterna i detta hänseende begränsade redan
med hänsyn till arten av de investeringar, som här komma i fråga. Det
måste även beaktas att dessa investeringar normalt endast utgöra en mindre
del av den totala investeringsverksamheten inom landet.

Såväl ur nationalekonomisk som social synpunkt framstår det som önskvärt
att arbetskraften vid en tillfällig arbetslöshet i största utsträckning kvarstannar
inom sitt egentliga yrkesområde. De sysselsättningsbefrämjande åtgärderna
böra därför i första hand taga sikte på att stimulera sysselsättningen
inom det primära depressionsområdet. I vilken utsträckning detta kan
ske genom investeringar av här ifrågakommande slag, är beroende på vilket
område som drabbas av arbetslöshet. En sådan nedgång i de enskilda investeringarna
i husbyggnader och anläggningsarbeten, som icke huvudsakligen
är beroende på materialbrist, bör sålunda i stor utsträckning kunna
kompenseras genom utförande av statliga, kommunala eller statsunderstödda
byggnadsarbeten av liknande slag. För att uppnå god arbetsmarknadsberedskap
i vad det gäller byggnadsindustrien bör en rikt differentierad och geografiskt
väl fördelad reserv eftersträvas. En lokal omflyttning av byggnads -

och anläggningsarbetare kan givetvis ändock bliva nödvändig på grund av
att arbetsobjekt av tillräckligt angeläget slag icke finnas i tillräcklig omfattning
på vissa av de orter, där arbetslösheten uppträder.

Svårare ställer det sig vid en nedgång i sysselsättningen inom fabriksindustrien.
Härvid finnas olika slag av åtgärder att välja på. Genom produktion
på lager eller genom beställningar för det allmännas räkning kan sysselsättningsgraden
i industrien hållas uppe. Liknande effekt kan erhållas genom
att efterfrågan på varaktiga konsumtionsvaror stimuleras med hjälp
av subventioner från det allmänna. Igångsättande av materialkrävande byggnadsarbeten
medför ävenledes sysselsättningsökning vid stationära industrier.
Man måste dock vara beredd på att dessa åtgärder icke skola visa sig till
fyllest för att hålla sysselsättningen uppe, varför man måste räkna med att
betydande investeringsreserver kunna bliva erforderliga för att i byggnadsoch
anläggningsarbete sysselsätta friställd arbetskraft inom fabriksindustrien.
Reserverna av husbyggnads- och anläggningsarbeten synas dock i sådana fall
icke böra tillgripas förrän man uttömt övriga ifrågakommande och ur produktivitetssynpunkt
tillfredsställande möjligheter att stimulera produktionen
inom det av sysselsättningsminskning drabbade området.

Det kan emellertid visa sig svårt att åstadkomma en tillräcklig reserv av
arbeten, för vilka den ledigblivna arbetsstyrkans yrkeskunnighet kan tagas
i anspråk. Man bör då — förutom omskolningsåtgärder — främst tillgripa
en reserv av arbeten, som kunna utföras av för arbetena oskolad arbetskraft.
Härvid komma i första hand grovarbeten i fråga. Även ur andra än förutnämnda
synpunkter framstår det som önskvärt att grovarbeten i största
möjliga utsträckning medtagas i investeringsreserven. Redan det förhållandet,
att den ekonomiska effekten av ifrågavarande arbeten genom att kostnaderna
framför allt hänföra sig till direkta arbetslöner i stort sett begränsar
sig till ett upprätthållande av inkomsterna hos den vid företaget anställda
arbetskraften, kan i ett tveksamt ekonomiskt läge vara av betydelse. Dessutom
måste ovissheten beträffande materialförsörjningen fortfarande göra
det särskilt angeläget att skapa en stor reserv av mindre materialkrävande
arbeten.

För mötande av en arbetslöshetssituation i vilken sysselsättningsmöjligheter
måste beredas huvudsakligen genom grovarbeten erfordras en större
reserv av dylika arbeten än tillgången på företag av högsta angelägenhetsgrad
medger. Utöver den tidigare omnämnda, olika slag av arbeten omfattande
reserven — i fortsättningen benämnd den allmänna investerinysreserven
— har därför upprättats en extra reserv av sådana företag av en något lägre
angelägenhetsgrad, vilka varken äro i högre grad materialkrävande eller i
avsevärd grad förutsätta ykesskicklighet hos arbetskraften. Denna reserv benämnes
den särskilda yrovarbetsreserven.

Vad beträffar investeringsreservens omfattning blir det här närmast frågan
om avvägning mellan å ena sidan intresset av att erhålla en så stor
investeringsieserv som möjligt och å andra sidan nödvändigheten att hålla
förtidsplancingen inom vissa gränser. Den vid uppgörandet av tidigare forss—467172.

slag till investeringsplaner i enlighet med direktiven tillämpade regeln
att giva investeringsplanen för visst förvaltningsområde, innefattande ordinarie
arbeten jämte allmän investeringsreserv, en omfattning motsvarande ungefärligen
två års normala investeringsbehov, synes med hänsyn härtill utgöra
en lämpligt avvägd norm. Planens lämpliga omfattning grundar sig därvid
i stort sett på av investeringsutredningen gjorda bedömningar med utgångspunkt
från investeringens medelstorlek under de tio budgetåren 1930/31—
1939/40 justerad med hänsyn till senare inträffade särskilda förhållanden.

Vid utväljandet av arbetsobjekt, avsedda att ingå i investeringsreserven,
har såsom inledningsvis anförts investeringsobjektens angelägenhetsgrad utgjort
den grundläggande urvalsprincipen. 1 allmänhet har vad beträffar den
allmänna investeringsreserven urvalet kunnat begränsas till sådana arbetsobjekt,
som enligt vederbörande förvaltningars uppfattning beräknas komma
till utförande i normal ordning under de närmaste två eller tre åren. Ett
ianspråktagande av investeringsreserven skulle sålunda i princip endast innebära
ett relativt obetydligt tidigareläggande av angelägna investeringar. Detta
medför som förut framhållits bland annat den fördelen, att den ur beredskapssynpunkt
nödvändiga detaljplaneringen icke är bortkastad även om de
planerade företagen icke skulle behöva tagas i anspråk såsom arbetslöshetsarbeten.
Å andra sidan fordrar givetvis en sådan uppläggning av investeringsreserven,
att denna, allteftersom arbetsobjekten i normal ordning tagas i anspråk,
blir föremål för en fortlöpande revidering.

De stora eftersatta investeringsbehov, som inskränkningarna i de offentliga
investeringarna för civila ändamål under krigsåren medfört inom flertalet
förvaltningsområden, hava givetvis ökat urvalsmöjlighetema. Samtidigt
har emellertid den stora tillgången på angelägna arbetsobjekt i vissa fall medfört
svårigheter, när det gällt den inbördes angelägenhetsgraderingen. Särskilt
i fråga om företag tillhörande olika förvaltningsområden måste en sådan
gradering bliva behäftad med stor osäkerhet. I en del fall har det även beträffande
samma förvaltningsområde varit svårt att med säkerhet avgöra
vilket av flera helt olikartade arbetsobjekt som är angelägnast.

I den utsträckning detta varit möjligt har vid utväljandet av investeringsobjekt
beaktats de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska och sociala politiken.
Det torde dock ligga i sakens natur att svårighet måste möta att redan
på utredningsstadiet verkställa en så noggrann avvägning av de olika
föreliggande arbetsobjektens angelägenhet att denna avvägning utan vidare
kan läggas till grund vid investeringsreservens ianspråktagande. Även sådana
synpunkter som arbetslöshetens art och omfattning, tillgången på material
och specialarbetare m. m. måste dessutom spela in vid det slutliga urvalet av
sysselsättningsobjekt. Det framlagda förslaget till investeringsreserv får därför
icke betraktas som ett arbetsprogram, som under alla förhållanden bör
komma till utförande vid en arbetsmarknadskris och vars antagande skulle
binda statsmakterna, när det gäller det framtida valet av arbetsobjekt.

Redan vid det förberedande urval av arbetsobjekt, som verkställes vid upprättandet
av förslag till investeringsreserver, måste dock hänsyn tagas även
till andra omständigheter än de föreliggande investeringsbehovens angelägen -

het i och för sig. Såväl när det gällt husbyggnader som övriga materialkrävande
företag har viss hänsyn måst tagas till materialförsörjningen. De ovissa
importutsiktema och den otillräckliga kapaciteten hos inhemska tillverkare
av vissa material ha sålunda medfört att i och för sig angelägna företag i en
del fall måst uteslutas, överhuvud taget har bland annat på grund av den
ännu kvarstående knappheten på vissa materialier investeringsreservens
tyngdpunkt ansetts böra förläggas till mindre materialkrävande arbeten.

Även ur arbetsmarknadssynpunkt har det ansetts lämpligt att endast i begränsad
utsträckning medtaga husbyggnadsföretag i investeringsreserverna.
Då bostadsproduktionen, i den mån materialförsörjningen kan ordnas genom
olika åtgärder från samhällets sida, kan väntas komma att upprätthållas på
en hög och stabil nivå, synes behovet av sysselsättningsbefrämjande åtgärder
inom detta område främst hänföra sig till de relativt konjunkturkänsliga investeringarna
i industribyggnader o. d. En ansvällning av de offentliga investeringarna
i husbyggnader utöver vad som krävs för att kompensera en
nedgång i själva husbyggnadsverksamheten fi-amstår däremot som mindre
lämplig med hänsyn till svårigheterna att, därest byggnadsarbetarkåren tillfälligt
överdimensioneras, åstadkomma erforderlig återgång av arbetskraften
till andra sysselsättningar sedan behovet av extra arbetskraft för husbyggnadsarbeten
upphört. Det torde dock böra framhållas att ett stort behov av
byggnader för offentliga ändamål uppstår som en följd av den omfattande
bostadsproduktionen och därmed sammanhängande folkomflyttningar. Det
har bland annat med hänsyn härtill befunnits lämpligt att i investeringsreserven
inrymma ett relativt stort antal sådana offentliga byggnader som
byggnader för skolor, administration, post, telegraf och sociala ändamål av
skilda slag.

Det förhållandet, att de mest konjunkturkänsliga delarna av näringslivet
äro koncentrerade till vissa orter eller geografiska områden, har även haft
till följd att kravet på arbetenas angelägenhet icke genomgående kunnat sättas
lika högt. Genom att en förhållandevis stor investeringsreserv erfordras
i de särskilt konjunkturkänsliga orterna samtidigt som man i fråga örn dessa
orter i många fall måste räkna med en relativt liten tillgång på angelägna
investeringsobjekt på grund av forcerad investeringsverksamhet under tidigare
arbetslöshetsperioder, har i viss utsträckning för sådana orter arbeten av
lägre angelägenhetsgrad ansetts böra medtagas i den allmänna investeringsreserven.
Med hänsyn icke minst till det stora investeringsbehovet i landet har
det dock ansetts olämpligt att i någon större utsträckning eftergiva det principiella
kravet, att arbetena skola vara av sådan angelägenhet, att de under
förutsättning av normal produktivitetshedömning kunna väntas komma till
utförande inom två eller tre år. Man måste därför, åtminstone när det gäller
de särskilt konjunkturkänsliga orterna, i stor utsträckning räkna med en omflyttning
av arbetskraften vid massarbetslöshet. Vad beträffar de större städerna
nödvändiggör redan den i förhållande till folkmängden relativt ringa
tillgången pä lämpliga grovarbeten att vid mera omfattande arbetslöshet alla
arbetslösa icke kunna beräknas erhålla sysselsättning med anläggningsarbeten
inom staden.

Till belysning av vart det kan leda om all friställd arbetskraft under alla
omständigheter skulle beredas arbete på hemorten må följande exempel framföras.
Tossene kommun i Bohuslän hade i december 1933 836 arbetslösa av
en befolkning på ca 5 400 och för att sysselsätta en så stor arbetsstyrka skulle
hava krävts en årlig investering av ca 6,5 milj. kronor omräknat till nuvarande
prisnivå. Till jämförelse kan nämnas, att taxeringsvärdet på samtliga fastigheter
inom kommunen var ca 7,2 milj. kronor 1944. År 1922 hade Överkalix
kommun i Norrbottens län 1 068 arbetslösa av en befolkning på ca 6 700
invånare. För att sysselsätta så många arbetslösa vid anläggningsarbeten erfordras
en investering av ca 8,0 milj. kronor på ett år. Taxeringsvärdet på
samtliga fastigheter i denna kommun var år 1944 ca 13,5 milj. kronor.

Då vid en större arbetsmarknadskris en relativt omfattande förflyttning av
arbetskraften sålunda kan bliva nödvändig, måste det läggas vikt vid att förflyttningen
ordnas rationellt. Såvitt möjligt bör man därvid bereda arbete
på hemorten åt äldre arbetare och åt sådana familjeförsörjare och andra, för
vilka en förflyttning skulle medföra avsevärda olägenheter av social eller
ekonomisk art, medan däremot den övriga arbetskraften förflyttas till orter
med särskilt angelägna investeringsbehov. Omflyttningen synes i första hand
böra ske inom områden, som med hänsyn till kommunikationer m. m. kunna
betraktas som arbetsmarknadsenheter, vanligen en stad eller ett industrisamhälle
med omgivande landsbygd. I syfte att belysa dessa frågor har inom
kommissionen företagits vissa utredningar, rörande bland annat den lämpliga
utsträckningen av sådana »arbetsmarknadsdistrikt».

Vid utväljandet av arbetsobjekt för den allmänna investeringsreserven
skulle enligt de direktiv, som gåvos investeringsutredningen, hänsyn tagas till
utom objektens angelägenhet även deras art och lämplighet att öka sysselsättningsmöjligheterna
vid en arbetsmarknadskris. Ur sistnämnda synpunkter
måste de direkta arbetslönernas andel av anläggningskostnaderna, lönekvoten,
tillmätas betydelse. (Lönekvoten för olika slag av arbeten framgår av
bil. 1.) Med hänsyn till att angelägenhetsgraden satts som den primära urvalsgrunden
och till önskemålet att giva investeringsreserven en så allsidig sammansättning
som möjligt, har emellertid lönekvoten icke kunnat tillerkännas
något avgörande vitsord. Däremot har vid valet mellan ur angelägenhetssynpunkt
i stort sett likvärdiga företag i allmänhet föredragits det företag,
som bereder den största sysselsättningen på arbetsplatsen.

Den överdimensionering av de offentliga arbetena, som ett ianspråktagande
av investeringsreserven skulle innebära, kan i många fall beräknas medföra
en på längre sikt ogynnsam snedbelastning av produktionssystemet. Det
måste därför anses viktigt, att arbetskraften icke kvarhålles vid ifrågavarande
arbeten längre än som är nödvändigt med hänsyn till arbetsmarknadsläget.
Då ett avbrytande av ett arbete innan detta färdigställts ofta måste ur
andra än förutnämnda synpunkter ställa sig ekonomiskt ofördelaktigt, synes
arbeten av mindre eller medelstor omfattning, som kunna färdigställas relativt
snabbt, vara att föredraga framför större och långvarigare företag. Å
andra sidan medföra de stora företagen i allmänhet goda möjligheter att variera
arbetsstyrkans storlek alltefter förändringarna i sysselsättningsbehovet.

Vid en större arbetsmarknadskris, då icke alla arbetssökande kunna beredas
arbete på hemorten, synas vidare de större anläggningsföretagen innebära
väsentliga fördelar, bland annat med hänsyn till möjligheterna att ordna
förläggningen av arbetsstyrkorna på ett mer rationellt sätt. Såsom särskilt
fördelaktiga framstå sådana arbeten, som utan större olägenheter kunna bedrivas
i etapper, framförallt om de efter ett avbrytande kunna tagas i bruk
och göra tjänst i fullbordade delar, såsom fallet bland annat ofta är med
större vägomläggningsföretag. Sistnämnda slag av arbeten ingå också i relativt
stor utsträckning i förslaget till investeringsreserv. I detta sammanhang
bör framhållas, att investeringsreserverna innehålla angelägna arbeten, vilket
medför att sålunda nedlagda eller avbrutna arbeten mycket snart komma att
fortsättas i vanlig ordning.

Såsom framhållits i det föregående har det varit önskvärt att giva investeringsreserven
en så allsidig sammansättning som möjligt för att kunna differentiera
arbetsprogrammet allt efter arbetslöshetens omfattning och lokalisering
samt med hänsyn till tillgången på yrkesarbetare och material. En annan
synpunkt som måste beaktas i detta sammanhang är möjligheten att bedriva
arbetena oavsett årstiden. Särskilt i norra och mellersta Sverige måste
de klimatiska förhållandena tillmätas stor betydelse vid arbetenas utförande.
I Norrland böra sålunda terrasseringsarbeten med mindre djup eller omfattning
i regel förläggas till den varmare årstiden. Däremot kunna schaktningsarbeten
med stort schaktningsdjup, såsom större skärningar för dubbelspårsbyggnader
och vägbyggnader etc., även i norra Sverige utan oproportionerligt
stora extra kostnader utföras vintertid. Bergsprängningsarbeten och
därmed sammanhängande massförflyttningar, större grundgrävningar för
broar och dylikt kunna även i landsdelar med strängare klimat utan olägenhet
förläggas till vintern. Arbetsmarknadskommissionen har vid utväljandet
av arbetsprojekt för investeringsreserven ägnat särskild uppmärksamhet åt
objektens lämplighet som vinterarbeten. Då särskilt vad beträffar norra Sverige
svårigheterna att finna arbetsobjekt, som kunna utföras vintertid, äro
relativt stora, bör i detta sammanhang framhållas vikten av att dylika arbeten
om möjligt icke tillgripas under den varma årstiden.

Även om det icke kan bli fråga om att på en gång taga hela investeringsreserven
i anspråk, måste dock ett maximalt utnyttjande av denna medföra
stora svårigheter, när det gäller att anställa ledningspersonal och yrkesarbetare
samt anskaffa arbetsmaskiner, transportmedel, verktyg, redskap och förläggningsmateriel
(baracker m. m.). Då dessa frågor behandlats i ett av investeringsutredningen
den 2 januari 1946 framlagt betänkande (SOU 1946:
13), skola de icke här göras till föremål för närmare behandling. Nämnas kan
emellertid, att på investeringsutredningens initiativ viss utbildning av arbetsledare
och kontrollanter skett samt vissa förberedande åtgärder vidtagits för
utbildning av yrkesarbetare. Därjämte har i syfte alt öka arbetsmarknadsberedskapen
viss komplettering företagits av maskinförråden hos arbetsmarknadskommissionen
samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Beträffande sältet för arbetenas utförande synes, såsom investeringsutredningen
framhållit i sitt betänkande SOU 1944: 12 s. 33, i princip hittills -

varande normala relation mellan entreprenadförfarande och utförande i egen
regi inom de olika förvaltningarna böra bibehållas i stort sett oförändrad.
Utredningen anförde härom vidare.

Detta bör i varje fall vara förhållandet upp till den gräns, som betingas av befintlig
personalorganisation och tillgängliga materiella resurser inom vederbörande statliga
förvaltningsgrenar, respektive inom entreprenadfirmorna. Örn utvecklingen på
arbetsmarknaden så påkallar, måste emellertid därefter en ansvällning av organisationen
för arbetets utförande äga rum på ettdera hållet eller på båda, i den mån den
allmänna tillgången på lämplig personal samt på arbetsmaskiner och övrig materielutrustning
det medgiver. Med hänsyn till den relativt ringa grad av elasticitet, som
i allmänhet utmärker den statliga personalorganisationen, är emellertid en mera
avsevärd ansvällning som regel för de statliga verkens vidkommande förenad med
vissa svårigheter; Generellt sett torde en sådan ansvällning ej heller vara lämplig
med hänsyn till de betänkligheter, som ur skilda synpunkter möta mot en på längre
sikt överdimensionerad personell projekterings- och anläggningsapparat inom de
.statliga verken. Såväl i betraktande av vad nu anförts som också i och för sig synes
det önskvärt, att i en krissituation den större elasticitet i fråga om personalorganisation
och arbetsutrustning m.m., som kännetecknar den privata entreprenadverksamheten,
tillfredsställande utnyttjas parallellt med de statliga byggnadsorganen. Som
regel bör en ansvällning av den statliga personal- och arbetsorganisationen icke komma
till stånd, innan entreprenörernas resurser i full utsträckning tillvaratagits.

För att undanröja vissa av de svårigheter av främst ekonomisk natur, som
kunna uppstå vid ett entreprenadförfarande, när det gäller att anpassa arbetena
till växlingarna i sysselsättningsbehovet, har kommissionen i samråd
med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen utarbetat .särskilda bestämmelser för
entreprenader avseende beredskapsarbeten inom väg- och vattenbyggnadsfacket.
Dessa bestämmelser ingå som bilaga 2 till detta betänkande. Vid tendenser
till oskälig stegring av en trop rena d pris eril a bör en motvikt sökas genom
ökat byggande i statlig regi. I princip böra de reguljära byggande verken
inom statsförvaltningen, respektive entreprenadfirmorna handhava anläggningsverksamheten
så långt deras resurser räcka. Arbetsmarknadskommissionens
byggnadsorganisation bör ha till uppgift dels att ha överinseendet över
den byggnadsverksamhet, som bedrives i arbetslösbelsbekämpande syfte, dels
att bedriva sådan byggande verksamhet, som icke faller inom annat byggande
statligt organs verksamhetsområde, dels ock att i övrigt utföra anläggningsarbeten
i sådana fall, då svårigheter av organisatorisk eller annan art eljest
skulle äventyra erforderlig temporär expansion inom ett verksamhetsområde.
Tidigare erfarenheter lia nämligen visat att kommissionens organisation relativt
smidigt bör kunna avpassas efter exceptionella behov.

Text och tabellbilagor för de olika investeringsplanerna äro i huvudsak
avfattade respektive uppställda på motsvarande sätt som i investeringsutredningens
betänkande; dock att i texten förslag om anslag av statsmedel gjorts
i anslutning till behandlingen i övrigt av vederbörande investeringsplaner.

I texten liksom i tabellbilagan 31 angives för varje särskild investeringsplan
det antal dagsverken, som investeringsreservens arbeten beräknas innebära.
Beträffande dessa uppgifter må framhållas, att dagsverksantalet för
ett arbete icke kan angivas med någon större noggrannhet utan kännedom
om ett flertal faktorer såsom terrängförhållanden, användningen av byggnads -

maskiner av olika slag vid arbetets utförande samt arbetarnas yrkesvana. För
vissa grupper av företag påverkas också dagsverksantalet av klimatiska förhållanden,
främst sammanhängande med vid vilken årstid arbetena utföras.
De redovisade dagsverkssiffrorna avse därför endast att angiva den ungefärliga
storleksordningen av antalet dagsverken.

I texten angives vidare förutom dagsverksantalet även det häremot svarande
antalet årsarbetare. Beträffande beräkningen av antalet årsarbetare
må följande anföras.

Investeringsutredningen angav i sina betänkanden (SOU 1944: 12 och 13
samt 1945: 12 och 13) det genomsnittliga antalet per arbetsdag under ett år
sysselsatta arbetare. Antalet erhölls genom att dividera dagsverksantalet med
antalet arbetsdagar under året, 300. Såsom utredningen emellertid i sitt senare
betänkande (SOU 1946: 13, s. 10) framhållit, blir antalet effektiva sysselsättningsdagar
per man och år av olika skäl (semester, olycksfall, sjukdom
m. m.) mindre än antalet arbetsdagar under året.

Utredningen har härom anfört följande.

För den stationära industrien kan man räkna med att i genomsnitt per arbetare 20
å 30 arbetsdagar per år åtgå till ledighet av huvudsakligen nyss angivna anledningar.
Man skulle sålunda kunna räkna med 270 å 280 effektiva arbetsdagar per man och
år. Vid investeringsreservens utnyttjande tillkomma emellertid åtskilliga omständigheter
som äro ägnade att ytterligare reducera antalet effektiva arbetsdagar. Investeringsplanerna
avse sålunda till huvudsaklig del byggnads- och anläggningsarbeten,
inom vilka antalet på grund av olycksfall förlorade arbetsdagar är avsevärt större
än när det gäller fabriksindustrien. Den omständigheten, att vid här avsedda företag
delvis blir fråga örn ovan arbetskraft, verkar i samma riktning. Investeringsreservens
företag äro vidare till övervägande del utomhusarbeten och såsom sådana
mer eller mindre beroende av årstidsvariationer i fråga örn temperatur, vattenstånd,
isförhållanden, snömängd och liknande förhållanden. Dessa variationer göra företagen
i växlande grad säsongbundna.

Arbetssäsongernas varierande längd för olika arbeten och den omständigheten
att endast vissa slag av byggnads- och anläggningsarbeten kunde bedrivas
vintertid torde enligt vad investeringsutredningen vidare framhållit
medföra, att svårigheter kunna uppstå att vid reservens fulla utnyttjande
hålla lika stor arbetsstyrka sysselsatt året runt. Även om man — genom
att koncentrera arbetsstyrkan sommartid på sådana arbeten, vilka endast
kunna utföras under denna årstid, och till vintersäsongen förlägga förutom
utpräglade vinterarbeten även sådana arbeten, vilka visserligen lämpligast
bedrivas sommartid men vilka utan större merkostnad kunna utföras
som vinterbyggen — skulle kunna åstadkomma ett fullt utnyttjande av reserven
med jämn sysselsättning året örn, komme å andra sidan åtgärderna
att medföra spilldagar för överflyttning av arbetskraft mellan olika arbetsplatser,
vilket vore ägnat att minska antalet effektiva arbetsdagar per arbetare
och år. Med beaktande av nu antydda omständigheter ansåg utredningen
att antalet effektiva arbetsdagar per årsarbetare icke borde uppskattas högre
än till 250. Denna uppfattning styrkes även av erfarenheterna från utförda
beredskapsarbeten. Med hänsyn härtill har kommissionen beräknat antalet
årsarbetare genom att dividera antalet dagsverken per år med 250.

3. Investeringsreservernas finansiering.

De i investeringsplanerna ingående arbetsobjekten utgöras dels av statliga,
dels av kommunala och enskilda arbeten. Med hänsyn till storleken av erforderliga
anslag intaga de statliga arbetena främsta rummet, ehuru även de i
investeringsplanerna ingående kommunala och enskilda arbetena innebära
stora krav på insatser av statsmedel. De kommunala och enskilda arbetena utgöras
dels av sådana investeringsobjekt, till vilka normalt pläga utgå bidrag
av statsmedel från särskilda för ändamålet å riksstaten uppförda anslag,
dels ock av sådana företag, som normalt finansieras helt med kommunala
eller enskilda medel, men till vilka kunnat beviljas statsbidrag från anslag
till åtgärder för arbetsmarknadens reglering i de fall, då företagen utförts
såsom beredskaps- eller reservarbeten.

Vad angår finansieringen av de ordinarie arbeten i föreliggande förslag,
vilka äro avsedda att helt eller delvis bestridas av statsmedel, finnas för
vissa av dem genom tidigare medelsanvisningar anslag redan disponibla,
ehuru arbetena av olika skäl icke kunnat komma till utförande, medan för
övriga ordinarie arbeten anslag i propositioner till årets riksdag föreslagits
å riksstat för budgetåret 1946/47 eller å tilläggsstat för budgetåret 1945/46.

Vad därefter angår finansieringen av de för budgetåret 1946/47 föreslagna
reservföretag, som helt eller delvis äro avsedda att bestridas av statsmedel,
föreslås för dessa anslag å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47.
Kommissionen har därvid, så långt detta varit möjligt, följt de anslagsrubriker,
som tillämpas vid anvisande av anslag å riksstaten. En uppdelning har sålunda
skett på en mängd specialanslag, vilket å ena sidan kommer att underlätta
statsmakternas sedvanliga sakbehandling av anslagsäskandena men å
andra sidan i någon mån inskränker handlingsfriheten vid utnyttjandet av
beredskapsstaten. Uppdelningen på specialanslag nödvändiggör även, såsom
framgår av redogörelsen på nästa sida, en viss överdimensionering av det
totala anslagsäskandet på allmän beredskapsstat.

Förutom de för skilda ändamål specificerade anslag, vilka föreslagits för
företag hänförliga till den allmänna investeringsreserven, har beräknats ett
allmänt anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. å beredskapsstaten.
En närmare redogörelse för principerna för anslagets användning
lämnas i det följande vid behandlingen av motsvarande anslagsfråga (s.
367 ff).

Vad angår statsbidragsgrunderna för kommunala och enskilda arbeten
övervägde investeringsutredningen vid utarbetandet av sitt förslag till investeringsreserv
för budgetåret 1944/45 bland annat frågan örn allmän höjning av

statsbidragsprocenten i en situation då investeringsreserven skulle behöva tagas
i anspråk. En sådan höjning skulle därvid få karaktären av konjunkturstimulans
och vara avsedd att öka kommunernas och de enskildas beredvillighet
att öka sin investeringsverksamhet under en arbetslöshetsperiod.
Investeringsutredningen ansåg dock icke en sådan generell bidragshöjning
vara nödvändig för att nå denna verkan och knappast lämplig med hänsyn
till de ökade krav en höjning skulle komma att ställa på statsverket och till
den stimulans som därigenom skulle givas åt tendensen att på staten överflytta
allt större delar av kostnaderna för statsunderstödda företag.

I likhet med investeringsutredningen har dock arbetsmarknadskommissionen
beträffande vissa slag av arbeten ansett det skäligt, att gällande statsbidragsbestämmelser
uppmjukas för att möjliggöra hänsynstagande till de
speciella faktorer, som för kommunen eller den enskilde inverka fördyrande
eller försvårande, då ett arbete utföres i arbetsmarknadsreglerande syfte.
Redan en forcering av investeringsverksamheten i och för sig kan verka fördyrande
eller på annat sätt bliva särskilt betungande. Vidare kan utförande
av ett företag tidigare än normalt medföra ränteförluster, varjämte kostnadsfördyringar
kunna uppkomma genom att ett arbetslöshetsarbete ofta måste
utföras vid olämplig årstid eller väderlek eller med anlitande av ovan arbetskraft.
Det synes därför rimligt, att vid tilldelningen av statsbidrag viss hänsyn
tages till dessa omständigheter. Kommissionen har vid beräkningen av
erforderligt anslag på allmän beredskapsstat till åtgärder till arbetsmarknadens
reglering m. m. beaktat detta förhållande.

Det totala anslagsbehovet för det i efterföljande förslag till investeringsreserver
föreslagna arbetena har beräknats till i runt tal 829 milj. kronor
varav ca 609 milj. kronor belöpa å den allmänna investeringsreserven och ca
220 milj. kronor å den särskilda grovarbetsreserven. Kommissionen vill emellertid
understryka, att de sammanlagda anslagssummornas storlek knappast
giver en riktig bild av investeringsreservernas verkliga anslagsbehov. Sålunda
är att märka, att grovarbetsreserven är avsedd att tillgripas endast som
ett alternativ under speciella förhållanden, i första hand då brist på material
för de i den allmänna reserven medtagna företagen möjliggör genomförande
av ett differentierat arbetsprogram. Vidare kunna olika arbetslöshetssituationer
ställa skilda krav på ett utnyttjande av de i beredskapsstaten ingående
anslagen. En allmän investeringsökning kan i en viss situation och under
vissa betingelser bliva nödvändig och möjlig och då medföra ett ganska
stort ianspråktagande överhuvud av de olika anslagen. I en del fall kunna
visst eller vissa slag av arbeten anses böra påskyndas och till och med utökas
utöver vad det särskilda anslaget giver utrymme för. I andra fall åter
kan den lokala arbetslöshetsfördelningen kräva en ökning av arbetena allmänt
eller av ett visst slags arbeten på en särskilt utsatt ort. För att kunna
möta de mest skilda krav i olika arbetslöshetssituationer har anslagsbehovet
för varje företag eller varje grupp av företag beräknats under förutsättning
att ett totalt utnyttjande av ifrågavarande anslag kan bliva en nödvändighet.
Under angivna förhållanden har en viss överdimensionering av beredskapsstaten
måst ske.

4. Investeringsplan för postverket.

Förslag till investeringsplan för postverket för budgetåret 1946/47, innefattande
en investeringsreserv om 9 835 000 kronor att bestridas av kapitalmedel,
har sammanställts i bil. 4. Förslaget har uppgjorts i samråd med generalpoststyrelsen.
För samma budgetår hava i statsverkspropositionen under
kapitalbudgeten och i Kungl. Maj:ts proposition 1946: 43 föreslagits anslag
till postverket å ordinarie stat om tillhopa 6 593 000 kronor, varför hela
den föreslagna investeringsplanen (ordinarie arbeten jämte investeringsreserv)
omfattar arbeten och anskaffningar för tillhopa 16 428 000 kronor.

Såsom i det föregående i kapitlet om de allmänna synpunkterna på investeringsreservens
omfattning och sammansättning m. m. (s. 11) framhållits, har
det ansetts lämpligt att endast i begränsad utsträckning medtaga husbyggnadsföretag
i investeringsreserven. Vad angår postverkets husbyggnadsföretag
har det dock ansetts vara motiverat att medtaga dylika företag i reserven i
relativt stor omfattning. Såsom i det föregående berörts föranledes nämligen
uppförandet av posthus i många fall direkt av bebyggandet av nya bostadsområden
och är en förutsättning för att postverket inom dessa skall kunna på
ett tillfredsställande sätt fullgöra sina funktioner. Ett fullföljande av de
närmaste årens stora bostadsproduktionsprogram medför därför i och för sig
även ett behov av posthusbyggnader. Därjämte må påpekas, att flertalet av
de byggnader, som uppföras för postverkets räkning, endast till en del tagas i
anspråk för verkets egna behov och förutom postlokaler jämväl innehålla
för uthyrning avsedda bostads-, butiks- eller kontorslägenheter, och att sålunda
utförandet av posthusbyggen i sin mån kommer att medverka till
minskning av bristen på lokaler för bostäder, butiker och kontor. I enlighet
med vad nu anförts hava i förslaget till investeringsreserv för nästkommande
budgetår medtagits inalles 8 posthusbyggen för en sammanlagd kostnad av
9 335 000 kronor.

I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 5, punkten 12) föreslås
för postverket till anskaffning av motorfordon ett anslag av 100 000 kronor.
Från innevarande budgetår beräknas reservationer om sammanlagt 1 700 000
kronor komma att kvarstå, varför hela det belopp ordinarie medel, som under
nästa budgetår skulle stå till förfogande för ändamålet, skulle utgöra
1 800 000 kronor. För att vid eventuellt behov kunna öka sysselsättningen
inom de företag som syssla med produktion av motorfordon synes det vara
lämpligt att i investeringsreserven för budgetåret 1946/47 inräkna ett anslag

till anskaffning av motorfordon. I enlighet med generalpoststyrelsens förslag
torde anslagsbeloppet böra beräknas till 500 000 kronor.

Förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 innefattar i likhet
med tidigare investeringreserver ej några arbeten eller anskaffningar att
bestridas av postverkets driftmedel, enär generalpoststyrelsen anmält att lämpliga
och angelägna sysselsättningsobjekt av denna kategori icke finnas.

Den enligt ovan föreslagna investeringsreserven skulle sålunda innefatta
husbyggnader för inalles 9 335 000 kronor och anskaffning av motorfordon
för 500 000 kronor. Detta beräknas innebära arbetstillfällen på byggnadsplatsen
om ca 150 000 dagsverken för byggnadsarbetare av olika slag, vilket
motsvarar sysselsättning för ca 600 årsarbetare. Beträffande materialbehovet
hänvisas till bil. 31. Reserven i fråga örn anskaffning av motorfordon
torde uppskattningsvis kunna anses innefatta ca 6 000 industridagsverken.

Till jämförelse må nämnas att å allmän beredskapsstat för budgetåret
1944/45 upptogos anslag för postverkets del till ett sammanlagt belopp av
3 560 000 kronor, varav anslag till byggnadsföretag för tillhopa 2 560 000
kronor och till ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten för 1 000 000
kronor, vilket sistnämnda belopp huvudsakligen avsågs för ersättningsanskaffning
av motorfordon, inklusive elektriska plattformsvagnar. Den av
investeringsutredningen föreslagna reserven för innevarande budgetår upptager
företag för tillhopa 9 470 000 kronor, varav byggnadsföretag för
8 770 000 kronor och anskaffning av motorfordon för 700 000 kronor.

Beträffande investeringsplanens omfattning må vidare erinras örn att vid
uppgörande av förslag till investeringsplaner såsom i det föregående (s. 8 ff)
angivits investeringsplanen för förvaltningsområden, som icke ur arbetsmarknadssynpunkt
erbjöde särskilt förmånliga investeringsobjekt, borde omfatta
företag ungefärligen motsvarande två års normalinvestering. Enligt
investeringsutredningen (SOU 1944: 12 s. 35 och 36) beräknades den för
postverket normala investeringen under tioårsperioden närmast före kriget
till ca 3 000 000 kronor per år vid 1944 års penningvärde. Av detta belopp
avsåg i runt tal en tredjedel nyanskaffning av inventarier och två tredjedelar
inköp eller uppförande av fastigheter för postverkets räkning. Generalpoststyrelsen
framhöll dock i skrivelse till investeringsutredningen den
14 december 1943, att förkrigstidens normalinvestering i fråga om anskaffande
av fastigheter icke vore tillräcklig för de kommande åren, enär ett
oavvisligt behov av förbättrade och utökade postlokaler förelåge på ett stort
antal platser, varest lokalfrågan icke förväntades kunna tillfredsställande
lösas genom förhyrning.

Härtill må också erinras örn att medelsanvisningen till investeringar för
postverket ökats betydligt under senare år.

I fråga om angelägenheten av de föreslagna byggnadsarbetena hänvisar
arbetsmarknadskommissionen till den redogörelse, som av generalpoststyrelsen
lämnats beträffande dessa företag och som i det följande i huvudsak
återgives, till den del icke redogörelser för företagen återfinnas i av Kungl.
Maj:t avgivna propositioner, då kommissionen hänvisar till dessa.

Posthusbyggnad inom Gärdesstaden i Stockholm.

Generalpoststyrelsen har i sin motivering för detta företag inledningsvis erinrat
om att ökningen av folkmängden i Stockholm under de senare åren fortskridit
i synnerligen snabb takt. Medan innevånarantalet i landet i dess helhet
under tidsperioden 1933—1944 ökats med 5 °/o, hade i Stockholm under samma
tid inträtt en ökning med icke mindre än 21,6% eller från 521 618 till
634 179 personer. Samtidigt härmed hade en fortlöpande uppgång av poströrelsen
ägt rum, vilken ökning icke blott berodde på ökningen i folkmängd
utan främst borde tillskrivas det livligare utnyttjandet av postverket för
penningförmedling och distribution av försändelser. Sålunda hade antalet till
postanstalterna i Stockholm ankomna försändelser av alla slag under åren
1933—1944 ökats från 102 milj. till 180 milj. eller med icke mindre än 76,5 °/o.

Den stora uppgången i poströrelsen i Stockholm hade givetvis növändiggjort
förbättringar och utvidgningar beträffande postlokalerna. Sådana hade
också kommit till stånd beträffande åtskilliga postanstalter i Stockholm, men
beträffande de postkontor, från vilka brevbäring utginge och vilka krävde
synnerligen stora lokalutrymmen, hade erforderliga utökningar av de för ändamålet
disponibla lokalerna i regel icke kunnat åvägabringas i motsvarande
utsträckning som för de övriga postanstalterna.

Generalpoststyrelsen har vidare framhållit att, då det gällt att ordna postutdelningen
i Stockholm, styrelsen strävat efter att åstadkomma tämligen stora,
från varandra klart avgränsade brevbäringsområden, inom vilka brevbäringen
ombesörjdes från en lämpligt belägen postanstalt. För vissa längre
bort från stadens centrum belägna delar hade emellertid — i avvaktan på
ett fullständigare utbyggande av stadsdelarna i fråga eller av andra orsaker
— särskilda anordningar av provisorisk art måst vidtagas för postutdelningens
ombesörjande. Såsom exempel på sådana anordningar nämndes brevbäringen
från postexpeditionerna i Ängby, Hammarbyhöjden och Midsommarkransen
(Stockholm 32) samt från poststationen i Hjorthagen.

Erfarenheterna hade styrkt generalpoststyrelsen i den uppfattningen, att
vid mera omfattande bebyggelse å visst område frågan om erforderliga postala
anordningar inom området borde åtminstone i huvudsak bringas till sin lösning
redan på ett tidigt stadium av planläggningen för bebyggelsen. I motsatt
fall kunde svårigheterna att anskaffa för de postala behoven lämpliga
lokaler bliva synnerligen besvärande och stundom framtvinga anordningar,
som vore mindre tillfredsställande ur såväl postverkets som allmänhetens
synpunkt.

Brevbäringen inom Gärdesstaden ombesörjdes enligt generalpoststyrelsen
för närvarande av postkontoret Stockholm 5 (Nybrogatan 57), vilket postkontor
jämväl omhänderhade brevbäringen inom Östermalm nied Djurgården.
Beträffande behovet av en särskild brevbäringspostanstalt inom Gärdesstaden
har styrelsen bland annat anfört följande.

På grund av den ökade postmängden — antalet ankomna försändelser vid postkontoret
utgjorde år 1933 12,7 miljoner och år 1943 23,6 miljoner, vilket innebär

en ökning med 85,8 % — ävensom den särskilt inom Gärdesstaden växande bebyggelsen,
har antalet brevbärare vid postkontoret varit i ständigt stigande. Sålunda
sysselsattes år 1933 i lösbrevbäringen 76 brevbärarförmän och brevbärare, medan
motsvarande antal år 1936 — det år, då postkontoret inflyttade i de nuvarande
lokalerna — utgjorde 86 och år 1944 103, vartill kommer ett 20-tal brevbärarbiträden.
För det ytterligare antal tjänstemän, som i anledning av den fortsatta bebyggelsen
inom Gärdesstaden erfordras för brevbäringen, saknas tillräckligt lokalutrymme
vid postkontoret Stockholm 5. Ej heller kan lämpligen någon del av postkontorets
nuvarande brevbäringsområde överflyttas till annan postanstalt. Fastmera är
det sedan länge ett önskemål, att av postkontorets Stockholm 6 nuvarande brevbäringsområde
(övre Norrmalm och Vasastaden) viss del överflyttas till postkontoret
Stockholm 5. Därigenom skulle också inträda en lättnad i de besvärande lokalförhållandena
vid det förstnämnda postkontoret.

En annan, både för postverket och allmänheten påtaglig olägenhet med de nuvarande
anordningarna för postutdelningen inom Gärdesstaden är det stora avståndet
till brevbäringspostkontoret, vilket dels förorsakar postverket icke oväsentliga utgifter
för brevbärarnas bussresor till utdelningsområdet —- omkring 7 000 kronor per
år — dels medför försening i postutdelningen. I sistnämnda hänseende må framhållas,
att omkring 24 arbetstimmar varje söckendag beräknas kunna inbesparas
för personalen, därest brevbäringen utginge från ett inom ifrågavarande område
lämpligt beläget postkontor. Värdet av denna besparing torde kunna uppskattas till
minst 10 000 kronor per år.

Generalpoststyrelsen har därefter ingått på frågan om anskaffande av lokaler
och framhåller därvid, att styrelsen vid flera tillfällen undersökt möjligheterna
att inom Gärdesstaden få förhyra lokaler för en brevbäringspostanstalt,
vilka undersökningar emellertid givit negativt resultat. Då utbyggnaden
av Gärdesstaden snart nog syntes komma att fortsätta, ansåge generalpoststyrelsen
det nödvändigt att uppföra ett särskilt posthus inom stadsdelen.
Härigenom skulle möjligheter till önskvärda justeringar i gränserna
mellan brevbäringsområdena inom staden skapas, i det att till det nya
postkontoret överflyttades brevbäringen inom Gärdesstaden samt brevbäringen
från postanstalten i Hjorthagen. Vid det nya brevbäringspostkontoret
skulle redan från början komma att sysselsättas minst 50 man i brevbäringen,
vartill komme arbetsledande personal och personal i kassatjänst. Huruvida
någon av de nuvarande postexpeditionerna inom Gärdesstaden kunde indragas
efter tillkomsten av det nya postkontoret, kunde styrelsen icke nu angiva.

Såsom lämplig plats för det planerade posthuset har generalpoststyrelsen
föreslagit den så kallade Kampementsbacken, omedelbart öster om Värtavägen
och ungefär mitt för Brantingsgatans mynning. Området tillhörde Kronan
och stöde under Djurgårdskommissionens förvaltning. Generalpoststyrelsen
hade hos Djurgårdskommissionen hemställt, alt ett område om minst 1 500 m2
därstädes måtte reserveras för postverkets räkning. Tomtfrågan bade emellertid
icke kunnat bringas till sin lösning bland annat av den anledningen, att
bebyggelsen inom denna del av Gärdesstaden avsåges skola bestämmas i
större sammanhang. Förhandlingar påginge för att örn möjligt lå en separatbehandling
till stånd i fråga örn bebyggandet av det för postverket erforderliga
tomtområdet och dess närmaste grannskap.

Styrelsen har vidare framhållit, att i det läge, vari tomtfrågan nu befunne

sig, vore det icke möjligt att med större grad av sannolikhet angiva något pris
för tomten eller beräkna kostnaderna för posthusets uppförande, då bland
annat upplysningar saknades om det antal våningar, varmed tomten komme
att få bebyggas. Vad tomtköpeskillingen anginge syntes densamma dock lämpligen
kunna regleras genom att ett belopp motsvarande tomtens värde överfördes
från vederbörande fond till postverkets fond, varför något anslag för
ändamålet icke skulle erfordras.

Själva byggnaden har av styrelsen föreslagits disponerad på i huvudsak
följande sätt.

I bottenvåningen inrymmes expedition för allmänhetens betjänande, avdelning för
ankommande och avgående poster, rum för postmästare och redogörare, erforderliga
kassavalv, frukostrum och toaletter m. m. ävensom butikslokaler, avsedda för uthyrning
och så anordnade, att de möjliggöra framtida utvidgning av postlokalen.

Våningen 1 trappa upp upptages av brevbärarexpedition med försorteringsavdelning
samt kapprum, toaletter, frukostrum m. m. för brevbärarpersonalen. Själva
brevbärarsalen anordnas till en början för ca 70 brevbärare. Invid densamma förlägges
en kontorslokal, som tillsvidare uthyres och vid behov kan införlivas med
brevbärarexpeditionen.

I ovanför liggande våning eller våningar anordnas — förutom en bostadslägenhet
om 2 rum och kök för byggnadens värmeledningsskötare —- lokaler avsedda för
uthyrning.

Källarvåningen upptages av skyddsrum, pann- och bränslerum, förrådsrum för
hyresgäster och en större källarlokal, som efter omständigheterna antingen disponeras
av postverket eller uthyres.

Då tomtfrågan icke blivit löst, hava några förslagsritningar hittills icke
kunnat utarbetas och ej heller, såsom redan nämnts, några därpå grundade
ko-stnadsberäkningar. Generalpoststyrelsen har emellertid preliminärt beräknat
kostnaderna till 1 500 000 kronor. Med hänsyn till att ifrågavarande byggnadsföretag
måste anses vara av hög angelägenhetsgrad har arbetsmarknadskommissionen,
oaktat kostnaderna endast kunnat angivas såsom preliminära,
ansett sig böra medtaga detsamma i förslaget till investeringsreserv för nästa
budgetår.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret
1945/46.

Posthusbyggnad i Eskilstuna.

I årets stabsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 5, punkten 9) har i samband
med äskande av anslag för inköp av tomt för ny posthusbyggnad i
Eskilstuna bland annat lämnats redogörelse för behovet av ifrågavarande
byggnad, till vilken redogörelse arbetsmarknadskommissionen hänvisar. Härutöver
har generalpoststyrelsen meddelat, att ritningar till byggnaden ännu
icke utarbetats. Det vore emellertid avsett att byggnaden åtminstone till huvudsaklig
del skulle uppföras i tre våningar och enligt överslagsvis gjord
beräkning erhålla en volym av ca 19 800 m3. Postkontoret skulle helt förläggas
till bottenvåningen, där detsamma skulle upptaga en golvyta av ca

1 600 m2. Eventuellt skulle vissa förråds- och arkivlokaler, därest så visade
sig lämpligt vid den närmare planlösningen, förläggas till källarvåningen.
Överliggande våningar avsågos skola inredas för uthyrningsändamål.

Byggnadskostnadema hava efter ett volympris av 81 kr. per m3 och med
tillägg av planeringskostnader m. m. approximativt beräknats till 1 600 000
kronor.

Arbetsmarknadskommissionen har medtagit byggnadsföretaget i förslaget
till investeringsreserv för nästa budgetår med ovannämnda belopp.

Företaget kvarstår — dock med ändring av kostnaderna — från förslaget
till investeringsreserv för innevarande budgetår.

Posthusbyggnad i Västerås.

I Kungl. Maj:ts proposition nr 159 till 1945 års riksdag angående inköp
av tomter för postverkets räkning i Västerås har bl. a. lämnats redogörelse
för behovet av ny posthusbyggnad, till vilken redogörelse hänvisas. Härutöver
har generalpoststyrelsen meddelat, att styrelsen ännu icke varit i
tillfälle att låta utarbeta ritningar till det ifrågasatta posthuset. Detsamma
vore emellertid avsett att, möjligen med undantag av en mindre del, uppföras
i tre våningar och erhålla en volym av ca 15 900 m3. Postkontoret
skulle förläggas med huvuddelen eller ca 1 150 m2 i bottenvåningen och med
brevbärarexpedition m. m. om ca 780 m2 i våningen en trappa upp. Såväl
i bottenvåningen som i våningen en trappa upp skulle anordnas lokaler för
uthyrning så förlagda, att de vid behov kunde läggas till postkontorslokalen.
Våningen två trappor upp avsågs skola i sin helhet inredas för uthymingsändamål.

Byggnadskostnadema hade efter ett volympris av 78 kronor per m3 och
med tillägg av planeringskostnader m. m. approximativt beräknats till ca
1 260 000 kronor. Några mera detaljerade kostnadsberäkningar kunde för
närvarande icke framläggas.

Posthusbyggnad 1 Uppsala.

I Kungl. Maj :ts proposition nr 334 till 1945 års riksdag angående utgifter
å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1945/46, bil. 15 punkten 1, Inköp
av tomter i Uppsala, har bl. a. lämnats redogörelse för behovet av ny posthusbyggnad
i nämnda stad. Härutöver har generalpoststyrelsen meddelat, att
ifrågavarande byggnad vore avsedd att uppföras i, förutom källarvåning,
fyra våningar mot Kungsängsgatan och i tre våningar mot Dragarbrunnsgatan
och Bredgränd. Ritningar till byggnaden vore ännu icke utarbetade,
och de utredningar, som hunnit verkställas rörande de erforderliga postlokalernas
storlek och fördelning på olika våningar, vore endast preliminära.
Posthuset hade emellertid beräknats skola i bottenvåningen inrymma, av
postkonlorslokalen allmänhetens avdelning, kassaexpeditionen, expeditionen

för avgående och ankommande poster, runi för postmästare och redogörare
m. m. samt dessutom lokaler för uthyrning, vilka skulle vara så anordnade,
att de vid behov kunde övertagas av postkontoret. Till våningen en trappa
upp skulle förläggas brevbärarexpeditionen med tillhörande kapprum och
toaletter samt tidningsexpeditionen m. m. I övrigt skulle utrymmena i såväl
sistnämnda våning som överliggande våningar helt avses för uthyrningsändamål.

Byggnaden skulle få en volym av ca 32 000 m3. Efter en beräknad byggnadskostnad
av 84 kronor per m3 — den förhållandevis höga kostnaden
sammanhänger med att grundläggning på pålar beräknas bliva erforderlig
— och med tillägg av planeringskostnader hade det för byggnadsföretaget
erforderliga anslagsbeloppet approximativt uppskattats till 2 700 000 kronor.
Av detta belopp torde enligt generalpoststyrelsen 1 500 000 kronor erfordras
för budgetåret 1946/47.

I anslutning till det ovan anförda har arbetsmarknadskommissionen funnit
skäl i förslaget till investeringsreserv för nästa budgetår upptaga ett belopp
örn 1 500 000 kronor för posthusbyggnad i Uppsala.

Posthusbyggnad och garage i Katrineholm.

I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten bil. 5, punkten 10) har i
samband med äskande av anslag för inköp av fastigheter i Katrineholm för
postverkets räkning bl. a. lämnats redogörelse för behovet av nytt posthus i
staden, till vilken redogörelse hänvisas. Härutöver har generalpoststyrelsen
meddelat, att ritningar till den planerade posthusbyggnaden ännu icke hava
utarbetats. Avsikten vore emellertid, att posthuset skulle uppföras i tre våningar
med källarvåning. På gården skulle) förläggas en garagebyggnad.
Posthuset skulle i bottenvåningen inrymma postkontorslokal örn ca 950 m2
golvyta och butiker för uthyrning om sammanlagt ca 100 m2. Butikerna
skulle i en framtid kunna läggas till postkontorslokalen för åstadkommande
av ökning av densamma. I överliggande våningar skulle anordnas lokaler
för uthyrning.

Generalpoststyrelsen har preliminärt beräknat, att det planerade posthuset
skulle få en volym av ca 13 500 m3. Efter en byggnadskostnad av 78 kronor
per m3 skulle för själva posthuset åtgå ett belopp av ca 1 050 000 kronor.
Kostnaden för garaget uppskattades till ca 40 000 kronor. Med tillägg av
planeringskostnader erhölles ett sammanlagt kostnadsbelopp av i Tunt tal
1 100 000 kronor.

Posthusbyggnad och garage i Vilhelmina.

Generalpoststyrelsen har i skrivelse den 5 oktober 1945 till arbetsmarknadskommissionen
till en början erinrat, att för poskontoret i Vilhelmina alltsedan
kontorets inrättande den 1 mars 1918 förhyrts lokal i en statens järnvägar
tillhörig byggnad vid Vilhelmina järnvägsstation. Lokalen omfattade 151 m2,

under det att medelstorleken av lokalerna för postkontor av den klass postkontoret
i Vilhemina tillhörde, klass 3, vore 207 m2. Postlokalen hade emellertid
från början varit tillräcklig, men efter hand som rörelsen vid postkontoret
ökat, hade lokalen blivit alltmera trång och jämväl i övrigt olämplig för
sitt ändamål.

Beträffande rörelsen vid postkontoret har generalpoststyrelsen bland annat
anfört följande.

Större delen av posten till och från postkontoret underlydande, vid järnväg icke
belägna postanstalter måste passera postkontoret och där omsorteras. Sålunda expedieras
samtliga poster till och från 14 poststationer över postkontoret, som därjämte
har att i viss utsträckning taga befattning med annan transiterande post, exempelvis
en del av paketposten till och från postkontoren i Lycksele och Åsele. I medeltal
avfärdar postkontoret i Vilhelmina ett 40-tal kollin (påsar och säckar) per dag och
expedierar dessutom ett 30-tal lösväskor. Detta arbete är helt naturligt utrymmeskrävande.
—- Från postkontoret utgå vidare tre postdiligenslinjer.

Nedanstående sifferuppgifter, avseende posttrafiken inom dels postkontorets dels
ock underlydande postanstalters områden torde få anses belysande för utvecklingen
under de senaste tio åren:

		1935	1944	1935-	-1944
		Post- kontoret	Underl. postanst.	Post- kontoret	Underl. postanst.	ökning Post- kontoret	procent Underl. postanst.
Antalet avgångna vanliga paket..	st.	3157	3 595	9156	10 784	190-0	200-0
> > postanvisningar
och inbetalningskort..........	>	23 020	50 673	39 642	75 597	72-2	49-2
Hela antalet avg. försändelser.....	>	226 397	249 559	347 835	373 828	53-6	49-8
Antalet ankomna vanliga paket..	>	4 639	5 255	8 986	11987	93-7	128-1
> > postanvisningar
och utbetalningskort..........	»	9 641	15 203	20 840	43 523	116-2	186-3
Hela antalet ank. försändelser ....	>	359 521	699 902	562 192	1191087	56-4	70-2
Antalet folkpensionsutbetaln.....	T>	1874	2 930	2 342	7 492	25-0	155-7
> omsättningar i postspar-
banksrörelsen.................	>	1687	2 478	3 544	5 235	110-1	111-8
Frankoteckensuppbörd m. m.....	kr.	22 988	29833	46 313	64 935	101-5	117-7

Generalpoststyrelsen har vidare framhållit, att postkontoret icke vore lämpligt
beläget, särskilt ur allmänhetens synpunkt. Avståndet lill samhällets centrum
vore betydande. Dessutom vore vägen till postkontoret besvärlig på
grund av den starka sluttning, som vägen mot järnvägsstationsområdet, företedde.

I fråga örn den nuvarande postkontorslokalens beskaffenhet har styrelsen
i huvudsak anfört följande.

Vad först kassaexpeditionen angår är utrymmet vid disken otillräckligt. Klagomål
ha framförts över att korrespondenter fått vänta alltför länge på att bliva expedierade.
Möjlighet att anordna flera expeditionsplatser finnes för närvarande icke. Utrymmet
för postboxamu är också för trångt.

3—467172.

Särskilt avgränsat rum för posternas expedition saknas. Post- och diligensförarna
måste därför avhämta och avlämna posterna i samma rum som kassaexpeditionen
och i omedelbar närhet av kassaplatserna. Härigenom störas kassatjänstemännen
i sitt arbete, och svårighet uppstår att öva tillsyn över omhänderhavda medel och
värdeförsändelser. Då dörrarna i samband med posttransporterna långa stunder måste
hållas öppna, blir lokalen dessutom utkyld och dragig. På grund av här berörda
förhållanden har kassaexpeditionsrummet blivit mycket olämpligt såsom arbetsplats
för kassatjänstemännen och den vid postkontoret placerade postassistenten, som är
sysselsatt med visst kontrollarbete. Den stora mängden ankommande paket har vidare
medfört, att det vållat stora svårigheter att i rummet bereda plats för ett på.grund
av trafikökningen erforderligt postbiträde.

Postmästarens rum är för litet. Där kan sålunda icke ens anordnas plats för den
skrivhjälp, som postmästaren tidvis måste anlita.

Särskilt lunchrum saknas. Personalen, som bär långa tjänstgöringsvakter, måste
fördenskull intaga sina måltider i tamburen, något som helt naturligt icke kan anses
tillfredsställande.

Till vad nu anförts komme enligt generalpoststyrelsen, att ett rymligare och
tidsenligare postdiligensgarage vore oundgängligen nödvändigt på platsen. För
närvarande förhyrdes garageplatser i ett 500 m från postkontoret beläget privat
garage. De årliga hyresutgifterna härför uppginge till 1 800 kronor jämte
ersättning för värme. Det förhyrda garaget vore numera olämpligt för sitt
ändamål. Styrelsen har härom meddelat följande.

Garaget är omodernt, Ilar för ringa djup och saknar väntrum samt utrymme för
reparationsbod och förråd. Någon lastbrygga under tak finnes icke. Vid otjänlig
väderlek föreligger därför risk för att posten skall bliva skadad av väta. Under vintern
har temperaturen i garaget ej kunnat hållas uppe, varför diligenserna ofta varit
utkylda och svåra att starta. Garaget bär jordgolv. Reparation av fordon, som verkställes
inom garaget vintertid, måste betecknas såsom hälsovådligt för reparatörerna.

Vilhelmina kommun har, framhåller generalpoststyrelsen, utfäst sig att
kostnadsfritt ställa tomt till förfogande för posthus. Å tomten vore det avsett
att uppföra dels ett posthus, innehållande jämväl lokal för apotek eller dylikt,
dels ock en garagebyggnad för postdiligenser.

Posthuset skulle uppföras av sten i två våningar och disponeras på i huvudsak
följande sätt:

i bottenvåningen lokal för postkontoret om ca 275 m2 samt lokal för uthyrningsändamål
(eventuellt apotek) om ca 150 m2,

i övervåningen bostadslägenheter för uthyrning.

Garagebyggnaden skulle upptaga en yta av ca 420 m2 och inrymma plats
för 6 diligenser samt verkstadslokal.

Några ritningar till nu ifrågavarande byggnader hade ännu icke upprättats.
På grund härav vore det icke heller möjligt att nu annat än approximativt
angiva kostnaderna. Posthuset beräknades emellertid få en volym av ca
4 860 m3 och garagebyggnaden en volym av ca 2 100 m3. Efter en byggnadskostnad
av 80 kronor per m3 för posthuset och 45 kronor per m3 för garaget
samt med tillägg av ca 20 000 kronor för planeringsarbeten å tomten m. m.
erhölles en sammanlagd kostnadssumma av ca 500 000 kronor.

Arbetsmarknadskommissionen har ansett sig böra medtaga företaget i förslaget
till investeringsreserv med ett belopp av 500 000 kronor.

Posthusbyggnad i Skellefteä.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 14 september 1945 angående anslag till
kapitalinvesteringar beträffande postverket för budgetåret 1946/47 har generalpoststyrelsen
erinrat om en skrivelse den 19 februari 1944 till investeringsutredningen,
vari påvisats, att behov förelåge av nya och utvidgade lokaler
för postkontoret i Skellefteå samt att det vore avsett, att för ändamålet låta
uppföra ett nytt posthus å den för postverkets räkning år 1942 inköpta tomten
nr 3 i kvarteret Polaris i staden.

Med avseende på rörelsen vid postkontoret meddelade styrelsen i sin ovannämnda
skrivelse till investeringsutredningen — efter att hava redogjort för
de omständigheter som främst kunde anses hava påverkat poströrelsen, nämligen
näringslivets allmänna uppsving i staden och dess omgivningar, befolkningssiffrans
ökning m. m. -— bland annat, att under tiden 1930—1943 postkontorets
egen uppbörd stigit med 148 procent, att under samma tid hela
antalet avgångna försändelser undergått en ökning med 204 procent, det däri
ingående antalet avgående postabonnerade tidningar med 249 procent och
antalet paket med 202 procent, sammanlagda antalet in- och utbetalningar i
postsparbanken med 365 procent och antalet folkpensionsutbetalningar med
332 procent. De ankommande försändelserna, för vilka fullständiga statistiska
uppgifter funnes att tillgå först från och med år 1932, visade från sistnämnda
år till och med år 1943 en ökning med icke mindre än 147 procent.
Enbart de ankommande paketen, som äro synnerligen utrymmeskrävande,
hade under tidsperioden i fråga ökat i antal med i del närmaste 100 procent.

Vidare framhöll styrelsen, att de postkontoret underlydande postanordningarna
under tiden 1930—1943 stigit i antal från 98 till 136 och utgjordes sistnämnda
år av 50 postanstalter, 40 postombud och 46 lantbrevbärings-, lådbrevbärings-
och postföringslinjer. Den av dessa ombesörjda trafiken hade
jämsides med ökningen i den lokala rörelsen gått kraftigt i höjden, vilket mer
eller mindre direkt gjorde sig märkbart vid Skellefteå postkontor, enär posten
till det underlydande postområdet i betydande utsträckning expedierades över
postkontoret. Styrelsen ansåg sig kunna uppskatta ökningen under tidsperioden
1930—1943 av den sålunda transiterade postmängden till 150 å 200 procent.

I detta sammanhang kunde styrelsen vidare meddela, att antalet tjänstemän
vid postkontoret under nyssnämnda tidsperiod ökat från 14 till 27 och
att postkontoret från och med år 1936 uppflyttats från klass 2 till klass 1 B.

Till belysande av postkontorets svårigheter att inom de nuvarande lokalerna
avveckla den alltmer stegrade posttrafiken lämnade generalpoststyrelsen
i fortsättningen en närmare redogörelse för de olika lokaliteterna och de
med dessa förknippade olägenheterna för postarbetet. Därvid framhöll generalpoststyrelsen
bland annat följande.

I kassaexpeditionen upptoges ungefär halva golvytan av fack för den stora mängden
ankommande paket. Ytterligare sådana fack behövde uppställas, men utrymme
härför saknades, varför paket även måste placeras på golvet. Möjlighet att utöka
antalet kassaplatser vid disken förelåge icke. Allmänhetens avdelning nied en golv -

yta av ej fullt 30 m2 och en bredd av icke fullt 3 meter vore för trång för att vid
livligare besöksfrekvens någon egentlig köordning där skulle kunna upprälthållas,
särskilt som fri passage genom lokalen även måste finnas. Postboxarnas antal behövde
väsentligen utökas, men utrymmet medgåve det ej.

Vidare vore det s. k. packrummet med en golvyta om endast 23 m2 alldeles otillräckligt
för förvaring av den myckna transitposten. Vid perioder av högtrafik hade
säckar med transiterande paket måst lagras under presenningar på gården, enär utrymme
härför saknades inomhus. Avdelningen för ankommande och avgående poster
med en golvyta i bottenvåningen av cirka 40 m2 och ett mindre utrymme för ankommande
avdelningen i våningen 1 trappa upp vore likaledes otillräcklig. Fördenskull
hade det bland annat icke varit möjligt att åt värdeexpeditionen anordna något
särskilt avgränsat utrymme inom lokalen i bottenvåningen, där behandlingen av
värdeposten försigginge. Då förutom den med posternas behandling sysselsatta
personalen även förarna å 17 postförande omnibuslinjer tidvis uppehölle sig i denna
lokal, vore det enligt styrelsens mening klart, att värdepostens behandling nödgades
försiggå under förhållanden, som icke kunde anses vara fullt betryggande. Stor olägenhet
innebure vidare anordningen med ankommande avdelningens uppdelning på
två våningar, särskilt som kommunikationerna mellan de båda våningarna icke kunnat
ordnas på ett rationellt sätt. För posttransportema mellan våningarna hade inmonterats
tvenne telferanordningar, en utomhus för tyngre kollin såsom tidningssäckar
o. d., och en inomhus för lättare postgods och lösa försändelser. Hela detta
arrangemang vöre att anse som ett provisorium.

I fortsättningen framhöll generalpoststyrelsen, att den med hänsyn till de
olägenheter både för allmänheten och för postarbetets rationella bedrivande,
som lokalförhållandena för postkontoret i Skellefteå innebure, funne det
nödvändigt, att postkontoret snarast bereddes rymligare och tidsenligare lokaler
genom uppförande av ett posthus å den för detta ändamål förvärvade
tomten.

Styrelsen meddelade vidare, att arkitekten L. E. Lallerstedt på styrelsens
uppdrag utarbetat förslagsritningar till en posthusbyggnad å förutnämnda
tomt. Följande redogörelse lämnades för byggnadens utformning och inre
disposition samt för byggnadsföretagets beräknade kostnader och räntabilitet.

Byggnaden förutsättes skola uppföras av sten i tre våningar jämte källarvåning.
Den är avsedd att förläggas i gatulinjen längs efter Torggatan och Kanalgatan med
fasaden mot den förstnämnda gatan och det s. k. busstorget.

I bottenvåningen inrymmes postkontorslokal örn cirka 850 m2 golvyta. Den mot
gården vettande delen av byggnaden, inrymmande ankommande och avgående avdelningar,
rum för värdepostens behandling samt packrum och lastkaj avses enligt
förslaget skola uppföras i endast en våning.

I våningen 1 trappa upp inredas kontorslokaler örn en sammanlagd golvyta, exklusive
korridorer, av cirka 510 m2.

Våningen 2 trappor upp planeras inrymma en 2-rumslägenhet örn cirka 60 m2
för fastighetens gårdskarl och värmeledningsskötare och i övrigt kontorslägenheter.
Dessa senare omfatta, exklusive korridorer, en golvyta av i runt tal 450 m2.

Källaren upptager — förutom pann- och bränslerum — förråds- och arkivutrymmen
för postkontorets behov samt gassäkra skyddsrum ävensom vissa lager- eller
liknande lokaler för uthyrning.

Genomförandet av det nu framlagda förslaget kommer att för postkontorets i
Skellefteå vidkommande innebära, att postkontoret erhåller tidsenliga, väl disponerade
lokaler, som äro tillräckliga även för mötandet av en betydande ytterligare

stegring i posttrafiken. Vidare erhåller staden ett värdefullt tillskott av ljusa och välbelägna
kontorslokaler, varå stor brist är rådande.

Ursprungligen hade kostnaden för uppförandet av posthuset uppskattats till 800 000
kronor. Enligt numera gjord förnyad kostnadsberäkning har byggnadsföretaget ansetts
komma att draga en kostnad av 875 000 kronor. Efter tillägg av tomtkostnaden,
100 000 kronor, skulle således hela det i fastigheten investerade kapitalet komma
att uppgå till 975 000 kronor.

Med ledning av inhämtade uppgifter å hyrespriser i Skellefteå samt å för närvarande
utgående hyror för postkontorslokaler av här ifrågavarande slag och storlek

kunna för de blivande lokalerna följande hyror beräknas, nämligen

för postkontorets oinredda lokaler i källaren 100 m2 å 10 kronor . . kronor 1 000

för gassäkra skyddsrum i källaren, 70 m2 ä 15 kronor......■•.... » 1 050

för lager eller liknande lokaler i källaren 173 m2 å 10 kronor...... » 1 730

för postkontorets lokaler i bottenvåningen, 850 m2 å 38 kronor .... » 32 300

för kontorslägenlieter, 960 m2 å 26 kronor ...................... » 24 960

för bostadslägenhet, 60 m2 å 20 kronor ........................ » 1 200

Summa kronor 62 240.

Denna hyresinkomst motsvarar 6,4 % å kapitalet, 975 000 kronor.

Härutöver har generalpoststyrelsen i sin förenämnda skrivelse av den 14
september 1945 till Kungl. Maj:t framhållit, att under den tid, som förflutit
sedan styi-elsen till investeringsutredningen avgav den skrivelse, för vilken
i det föregående redogjorts, Skellefteå stads utveckling och tillväxten av rörelsen
vid dess postkontor ingalunda stagnerat. Folkmängden i staden hade
under år 1944 ökat med 492 personer. Vad den lokala posttrafiken anginge
hade de olika rörelsegrenarna i allmänhet fortsatt att öka under året. Såsom
exempel härpå kunde nämnas, att den utrymmeskrävande avgående pakettrafiken
företedde en ökning med i det närmaste 10 procent. Samtidigt hade
det totala antalet ankommande försändelser stigit med nära 8 procent. Även
trafiken inom det underlydande postområdet, vilkens avveckling, såsom i
det föregående framhållits, i icke ringa grad ankonune på postkontoret, visade
en kraftigt stigande tendens. Detta avspeglade sig bl. a. däri, att antalet
till de underlydande poststationema ankommande försändelser stigit med
15 procent, antalet ankommande paket med 11 procent och avgående paket
med 18 procent.

Byggnadsnämnden i Skellefteå och byggnadsstyrelsen hava i yttranden
över de uppgjorda förslagsritningarna förklarat sig icke hava något att erinia
mot dessa.

Beträffande kostnaderna för byggnadens uppförande har byggnadsstyrelsen
funnit, att det beräknade beloppet 875 000 kronor borde kunna minskas
med 50 000 kronor lill 825 000 kronor. 1 anledning härav har generalpoststyrelsen
framhållit, att de föreliggande ritningarna för våningarna 1 och 2
trappor upp endast utvisade oinredda utrymmen avsedda för uthyrning. För
närvarande kunde icke förutsägas, för vilka olika ändamål sistnämnda lokaler
komme att användas. Enligt generalpoststyrelsens mening borde därför
en viss kostnadsmarginal beräknas, för den händelse några av lokalerna
skulle komma att kräva dyrare inredning än den allmänt gängse, exempel -

vis vid uthyrning till tandläkarpraktik eller dylikt. Av denna anledning och
då de lägenheter, som sålunda skulle komma att betinga högre inredningskostnader,
givetvis borde inbringa högre hyresinkomster, har generalpoststyrelsen
ansett sig böra vidhålla sin i förenämnda skrivelse till investeringsutredningen
den 19 februari 1944 gjorda framställning om anvisande av
875 000 kronor för byggnadsföretaget i fråga.

Generalpoststyrelsens hemställan om anslagsäskande för den planerade
poslhusbyggnaden har icke av Kungl. Majit upptagits i årets statsverksproposition.
I förslaget till investeringsreserv för nästa budgetår synes emellertid
företaget böra medtagas med den av generalpoststyrelsen beräknade byggnadskostnaden,
875 000 kronor.

Företaget har tidigare medtagits i beredskapsstaten för budgetåret 1944/45
och i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46.

Posthusbyggnad i Arvika.

På framställning av Kungl. Majit (1945 års statsverksproposition, kapitalbudgeten,
bil. 4, punkten 7) har riksdagen dels anvisat ett investeringsanslag
av 150 000 kronor för budgetåret 1945/46 till inköp för postverkets räkning
av tomten nr 2 i kvarteret Bagaren i Arvika dels ock medgivit att postverkets
nuvarande fastighet i Arvika må försäljas till Arvika stad.

I statsverkspropositionen lämnades i samband med tomtfrågornas behandling
utförlig redogörelse för behovet av ny posthusbyggnad i Arvika, till vilken
redogörelse hänvisas.

I skrivelse till Kungl. Majit den 4 december 1945 hemställde generalpoststyrelsen
om anvisande av anslag för budgetåret 1946/47 för uppförande av
posthus i Arvika. Styrelsen framhöll härvid, att det, i och med att riksdagen
bifallit den i ovannämnda statsverksproposition gjorda hemställan, torde få
anses vara i princip beslutat, att företaget i fråga skulle utföras. Behovet av
nya postkontorslokaler i Arvika hade under den tid, som förflutit efter avgivande
av den i propositionen återgivna redogörelsen för postkontorets
verksamhet blivit alltmera framträdande på grund av rörelsens fortsatta ökning.
Då vidare postverket enligt ingånget köpekontrakt skulle frånträda
sin nuvarande fastighet i staden den 1 oktober 1947, vore det angeläget, att
det planerade nya posthuset komme till utförande i sådan tid, att det kunde
tagas i bruk senast angivna dag.

Det nya posthuset vore, framhöll generalpoststyrelsen vidare, avsett att
uppföras i förutom källarvåning fyra våningar utefter torget och tre våningar
utefter Järnvägsgatan. Därjämte skulle invid norra tomtgränsen fram
till Hantverkargatan byggas en gårdsflygel i allenast en våning — delvis
möjligen två våningar — över källarplan.

Beträffande byggnadens disposition anförde generalpoststyrelsen i förenämnda
skrivelse.

I bottenvåningen förlägges huvuddelen av postlokalerna, omfattande omkring
725 m2 golvyta, samt en mindre butikslokal åt torget. I gårdsflygeln inredes affärslokal
örn 216 m2 för stadens systemaktiebolag. Återstoden av postlokalerna förlägges

i våningen en trappa upp. Där anordnas brevbärarexpedition med försortering samt
kapprum och toalettrum m. m. för brevbärarpersonalen samt lokal för tidningsexpeditionen.
Dessa utrymmen kräva en golvyta av tillsammans ca 290 m2. I denna
våning planeras även utrymmen för uthyrning, därvid man efter underhandlingar
med intresserade hyresspekulanter i första hand tänkt sig en läkare- och en tandläkaremottagning.
Även i våningen två trappor upp i delen mot torget inredes en
läkarmottagning och därjämte en större bostadsvåning. Det övriga utrymmet i denna
våning liksom i hela våningen tre trappor upp är avsett att uthyras antingen till ett
hotell, för vilket skulle anordnas särskild ingång i hörnet av Järnvägs- och Hantverkargatoma,
eller ock till kontor. I källarvåningen slutligen anordnas lagerlokaler
för systembolaget samt skyddsrum, förrådslokaler m. m.

Byggnadsstyrelsen, som omarbetat de ursprungligen uppgjorda ritningarna,
har framhållit, att byggnadskostnaden bör upptagas till 1 450 000 kronor.
Efter tillägg av tomtkostnaden, 150 000 kronor, skulle således hela det i
fastigheten investerade kapitalet komma att uppgå till 1 600 000 kronor.

Fastighetens räntabilitet har generalpoststyrelsen kalkylerat på följande

sätt.

Postlokaler i bottenvåningen och våningen 1 trappa upp, tillhopa
1 017 m2 å 38 kronor ................................ 38 646 kr.

Postlokaler i källaren, 37 m2 å 15 kronor.................. 555 »

U thyrningslokaler:

Bottenvåningen. Butiker om 240 m2 å 40 kronor ............ 9 600 »

Våningen 1 tr. Läkarmottagningar om tillhopa 364 m2 å 28

kronor ................................................ 10 192 »

Våningen 2 tr. Läkarmottagning örn 217 m2 å 28 kronor...... 6 076 »

Bostäder om 173 m2 å 24 kronor ...................... 4 152 »

Våningen 2 och 3 tr. Hotellokaler om tillhopa 818 m2 å 30

kronor ................................................ 24 540 »

Källaren. Systembolagets lagerlokaler om 216 m2 å 20 kronor
.................................................... 4 320 »

övriga lokaler, ca 250 m2 å 10 kronor .................. 2 500 »

Summa 100 581 kr.,

vilket motsvarar 6,3 % ränta på kapitalet, 1 600 000 kronor. Räknas med en
förräntning av endast 4 % å tomtvärdet, erhålles å byggnadskostnadema,
1 450 000 kronor, en avkastning av 6,5 %.

Av de för byggnadens uppförande erforderliga medlen har av generalpoststyrelsen
beräknats att ett belopp av 1 000 000 kronor skulle bliva erforderligt
under budgetåret 1946/47. Återstoden skulle anvisas för budgetåret
1947/48.

Då medel för ifrågavarande byggnadsarbete icke äskats i årets statsverksproposition,
har arbetsmarknadskommissionen i förslaget till jnvesteringsreserv
för budgetåret 1946/47 upptagit ett belopp av 1 000 000 kronor till
posthusbyggnad i Arvika.

Företaget kvarstår — dock med ändring av kostnaderna — från förslaget
till investeringsreserv för innevarande budgetår.

[ Anslag till postverket.

Under åberopande av vad nu anförts hemställer arbetsmarknadskommissionen,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1946/47 å kapitalbudgeten under Statens
affärsverksfonder, Postverket, uppföra följande anslag, nämligen Anskaffning

av motorfordon........... 500 000 kronor

Posthusbyggnad inom Gårdesstaden i

Stockholm ........................ 1 500 000 »

Posthusbyggnad i Eskilstuna .......... 1 600 000 »

Posthusbyggnad i Västerås ............ 1 260 000 »

Posthusbyggnad i Uppsala ............ 1 500 000 »

Posthusbyggnad och garage i Katrineholm
............................. 1 100 000 »

Posthusbyggnad och garage i Vilhelmina 500 000 »

Posthusbyggnad i Skellefteå............ 875 000 »

Posthusbyggnad i Arvika .............. 1 000 000 »

5. Investeringsplan för telegrafverket.

Förslag till investeringsplan för telegrafverket för budgetåret 1946/47, innefattande
en investeringsreserv om 30 535 OOO kronor att bestridas av kapitalmedel,
har sammanställts i bil. 5. Förslaget har uppgjorts i samråd med
telegrafstyrelsen. För samma budgetår hava i statsverkspropositionen under
kapitalbudgeten föreslagits anslag till telegrafverket å riksstaten om tillhopa
122 650 000 kronor, varför hela den föreslagna investeringsplanen (ordinarie
arbeten jämte investeringsreserv) omfattar arbeten för tillhopa 153 185 000
kronor.

Till jämförelse må nämnas, att å allmän beredskapsstat för budgetåret
1944/45 medtagits företag för telegrafverkets del motsvarande en kostnad av
sammanlagt 21 450 000 kronor samt att den av investeringsutredningen föreslagna
reserven för innevarande budgetår upptager företag för tillhopa
33 165 000 kronor.

Beträffande investeringsplanens omfattning må vidare erinras örn, att såsom
i den tidigare framställningen, s. 8, angivits, en investeringsplan för ett
förvaltningsområde lämpligen borde omfatta investeringar ungefärligen motsvarande
två års normalinvestering. Enligt investeringsutredningen (SOU
1944: 12, s. 49—50) beräknades den för telegrafverket normala investeringen
under tioårsperioden närmast före kriget till ca 80 000 000 kronor per år vid
1944 års penningvärde. Det av arbetsmarknadskommissionen i samråd med
telegrafstyrelsen nu upprättade förslaget till investeringsplan för telegrafverket
för budgetåret 1946/47 omfattar som tidigare nämnts arbeten för i
runt tal 153 000 000 kronor.

Telegrafverkets arbeten kunna indelas i två huvudgrupper, nämligen å
ena sidan telegraf-, telefon- och radiotekniska arbeten samt å andra sidan
husbyggnadsarbeten.

Telegraf-, telefon- och radiotekniska arbeten utföras i telegrafverkets egen
regi i stor utsträckning med fast anställd, kvalificerad arbetskraft. Icke yrkeskunnig
arbetskraft kan endast i begränsad omfattning sysselsättas vid dylika
arbeten. Arbetena förutsätta förhållandevis stora beställningar hos ett
ringa antal på dylika tillverkningar speciellt inriktade industriföretag.

Då telegrafverkets ordinarie program av telegraf-, telefon- och radiotekniska
arbeten för nästa budgetår beräknas bliva mycket omfattande, och då
redan genomförandet av detta program skulle komma att hårt belasta verkets
administrativa organisation samt i hög grad utnyttja här berörda in -

dustriers leveransförmåga, har reserven, såvitt härvid är fråga, måst givas
en i förhållande till de ordinarie arbetena liten omfattning. Sammanlagt hava
i reserven upptagits arbeten av nyssnämnd art för 14 970 000 kronor. Av
detta belopp avse 8 470 000 kronor radioanläggningar samt 6 500 000 kronor
telegraf- och telefonanläggningar.

Av de beräknade totalkostnaderna för radioanläggningarna belöper sig en
avsevärd del på importerad radioteknisk utrustning. På grund av detta förhållande
kan lämpligheten av att medtaga anläggningarna i fråga i reserven
ifrågasättas. Då så dock skett hava anledningarna — frånsett handelspolitiska
synpunkter •—- varit att företagen måste anses vara av hög angelägenhetsgrad
samt att utförandet av anläggningarna medför hus- och mastbyggnadsarbeten
och i viss utsträckning beställningar inom landet av radio- och
kraftteknisk utrustning m. m. och sålunda i sin mån bereder sysselsättning
åt inhemsk arbetskraft.

Telegrafverkets husbyggnadsarbeten beräknas bliva utförda på entreprenad
eller genom försorg av annan myndighet än telegrafstyrelsen, varför de icke
i samma utsträckning som telegraf-, telefon- och radiotekniska arbeten komma
att belasta verkets administrativa organisation. Då särskilt under de
senaste åren utvecklingen av telegrafverkets rörelse varit avsevärd, har behovet
av ökade lokaler för telegrafverket på ett stort antal platser blivit trängande.
Denna utökning kan enligt telegrafstyrelsen i många fall ej på ett lämpligt
sätt oi-dnas annat än genom nybyggnader.

Såsom i kapitlet om de allmänna synpunkterna på investeringsreservens
omfattning och sammansättning m. m. (s. 11) anförts, har det ansetts lämpligt
att endast i begränsad utsträckning medtaga husbyggnadsföretag i investeringsreserven.
Med hänsyn till den jämförelsevis höga angelägenhetsgraden
hos många av telegrafverkets husbyggnadsprojekt, och då det såsom
tidigare anförts är av värde att vid vissa arbetslöshetssituationer hava tillgång
till en färdigplanerad över hela landet fördelad reserv av statliga husbyggnadsföretag,
hava dock i investeringsreserven för telegrafverket för budgetåret
1946/47 medtagits ett relativt stort antal telefonstations- och förrådsbyggnader.
Som ovan nämnts medför dessutom utförandet av radioanläggningarna
i viss utsträckning jämväl husbyggnadsarbeten.

Telegrafstyrelsen har icke ansett sig böra till investeringsreserven för budgetåret
1946/47 föreslå några arbeten av beskaffenhet att bestridas av telegrafverkets
driftmedel, varför till skillnad mot tidigare investeringsreserver
arbeten och anskaffningar av detta slag icke kunnat upptagas i det nu framlagda
förslaget. I investeringsplanen hava ej heller kunnat upptagas några
ordinarie arbeten, avsedda att utföras med driftmedel, enär telegrafstyrelsen
ännu icke avgivit förslag till driftkostnadsstat för nästa budgetår.

I tidigare investeringsplaner hava för telegrafverket medtagits linje- och
nätarbeten på grund av jämvägselektrifiering. Dylika arbeten utföras delvis
med medel som ställas till telegrafverkets förfogande av vederbörande järnvägsförvaltningar,
delvis med verkets egna medel. Sistnämnda medel utgöras

av såväl drift- som kapitalmedel. För utförande av de linje- och nätarbeten,
vilka betingas av de jämvägselektrifieringar, som medtagits såsom ordinarie
arbeten eller i förslaget till investeringsreserv för nästa budgetår, torde enligt
telegrafstyrelsen icke för styrelsens del komma att erfordras någon ökning
av styrelsens ordinarie anslag och ej heller något tillägg till telegrafverkets
ordinarie driftkostnadsstater. I anledning härav har i investeringsplanen
för telegrafverket för nästa budgetår icke ansetts böra upptagas någon
särskild grupp av arbeten för linje- och nätarbeten på grund av järnvägselektrifieringar.

Den föreslagna investeringsreserven har uppskattats innefatta arbetstillfällen
vid husbyggnadsföretag om ca 275 000 dagsverken och för övriga arbeten
örn ca 315 000 dagsverken, varav ca 115 000 industridagsverken. Nämnda
siffror motsvara arbetsstyrkor om ungefär 1 100 respektive 1 250 årsarbetare,
varav 450 industriarbetare. Beträffande materialbehovet för investeringsreserven
hänvisas till bil. 31.

I fråga örn angelägenheten av de föreslagna arbetena hänvisar arbetsmarknadskommissionen
till den redogörelse, som av telegrafstyrelsen i skrivelse
till arbetsmarknadskommissionen den 24 september 1945 lämnats beträffande
dessa företag och som i det följande i huvudsak återgives till den del icke
redogörelser för företagen återfinnas i av styrelsen till Kungl. Majit ingivna
skrivelser eller i av Kungl. Majit avgivna propositioner, då kommissionen
hänvisar till dessa.

Telegrafverkets fastigheter.

Telefonstationsbyggnad i Ängelholm.

I 1945 års statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 4, punkten 24) föreslog
Kungl. Maj :t riksdagen att till inköp av en för post- och telegrafverken
gemensam tomt i Ängelholm för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag
av 140 000 kronor. Detta förslag bifölls av riksdagen. Beträffande behovet
av ny telefonstationsbyggnad i Ängelholm hänvisas till vad därom anförts
i propositionen i samband med redogörelsen för tomtfrågan.

Därutöver har styrelsen till kommissionen meddelat, att det bleve allt svårare
att inom ramen för nuvarande lokaler och tekniska utrustningar nöjaktigt
säkerställa trafikens avveckling och trafikanternas betjänande, varför
nybyggnad för en automatisk telefonstation borde uppföras å ifrågavarande
tomt snarast möjligt.

Utvecklingen av telegrafverkets telefonrörelse i Ängelholm framgår av följande
av telegrafstyrelsen lämnade tablå.

Vid ingången Antal lokal- Antal huvud- Antal telefonav
år ledningar abonnemang apparater

1936 ................ 900 884 1 064

1937 ................ 965 943 1 134

1938 ................ 997 975 1 181

Vid ingången	Antal lokal-	Antal huvud-	Antal telefon-
av år	ledningar	abonnemang	apparater
1939 .........	....... 1 076	1 051	1 265
1940 .........	....... 1 121	1 094	1 345
1941.........	....... 1 152	1 124	1 393
1942 .........	....... 1 195	1 169	1 444
1943 .........	....... 1 276	1 239	1 545
1944 .........	....... 1 340	1 305	1 638
1945 .........	....... 1405	1 373	1 716

Styrelsen har med ledning av uppgjorda stomskisser preliminärt beräknat
kostnaderna för företaget till 300 000 kronor.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret
1945/46.

Telefonstationsbyggnad i Klippan.

Telegrafstyrelsen har till en början erinrat därom, att Kungl. Majit den
23 augusti 1935 bemyndigat styrelsen att inköpa tomterna nr 6 och 7 i kvarteret
Kronan i Klippan. Ett anslag av 290 000 kronor för uppförande av ny
telefonstationsbyggnad å nämnda tomter anvisades också för budgetåret 1939/
40, men Kungl. Majit föreskrev sedermera, att arbetet med uppförandet av
nämnda telefonstationsbyggnad icke utan Kungl. Majits medgivande finge
fullföljas i vidare mån, än som avsåge upprättande av byggnadsritningar och
entreprenadhandlingar, samt att ännu icke disponerade eller bundna medel
av det för arbetsföretaget anvisade anslaget finge tagas i anspråk endast för
bestridande av kostnaderna för nämnda ritningar och entreprenadhandlingar.

Ifrågavarande för budgetåret 1939/40 beviljade anslag har numera reglerats
inom riksgäldsfonden.

I sin framställning till Kungl. Majit rörande förenämnda tomtförvärv har
styrelsen meddelat följande.

Telegrafverket förhyr lokaler för telegraf- och telefonstation i Klippan av enskild
fastighetsägare enligt ett den 1 oktober 1941 utlöpande kontrakt (hyrestiden gäller
numera till den 1 oktober 1946). Lokalerna ha sedan länge varit otillräckliga och
ha icke på ett tillfredsställande sätt kunnat utnyttjas. Sålunda ha telefonstationens
riks- och landsavdelningar måst förläggas till olika rum — en anordning som ur
flera synpunkter måste anses mindre lämplig. Telefonstationen är också i behov
av ombyggnad och modernisering, enär materielen är gammal och försliten. Stationen
måste därför inom de närmaste åren förses med modern telefonstationsutrustning
och nya lokaler måste anskaffas före kontraktstidens utgång.

Härutöver har styrelsen till arbetsmarknadskommissionen meddelat, att lokalerna
nu vore fullt utnyttjade och mycket trånga samt att telefonstationens
kapacitet beräknades vara helt tagen i anspråk i mitten av år 1947, då sålunda
ny station måste vara uppförd. Den nya stationen borde, framhåller
styrelsen, anordnas för automatisk drift.

Utvecklingen av telegrafverkets telefonrörelse i Klippan framgår av följande
av telegrafstyrelsen upprättade tablå.

Vid ingången av år	Antal lokal-	Antal huvud-	Antal telefon-
ledningar	abonnemang	apparater
1935 ..........	....... 445	464	582
1938 ..........	...... 560	575	695
1941..........		653	797
1942 ..........	....... 668	677	826
1943 ..........	....... 677	676	828
1944 ..........	....... 702	699	864
1945 ..........	....... 734	723	900

Då nya synpunkter numera framkommit beträffande dispositionen av den
planerade byggnaden, har styrelsen ansett en omarbetning bliva nödvändig
av de förut uppgjorda ritningarna.

Byggnadskostnaderna hade således, anför styrelsen slutligen, icke slutgiltigt
kunnat fastställas, men enligt preliminärt utförda beräkningar torde
byggnadsföretaget numera komma att draga en kostnad av ca 475 000 kronor.
ökningen av byggnadskostnaderna berodde dels på prisstegring, dels på
krav på större utrymmen.

Företaget medtogs å beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 och kvarstår
oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46.

Telefonstationsbyggnad i Hässleholm.

Telegrafstyrelsen har till en början erinrat, att Kungl. Majit den 26 mars
1943 bemyndigat styrelsen att för telegrafverkets räkning för en köpeskilling
av 20 000 kronor inköpa tomten nr 4 i kvarteret nr 48 inom Hässleholms
stad. Styrelsen hade vid sin framställning om nämnda tomtköp bland annat
anfört, att lokaler för telegrafverkets station i Hässleholm förhyrdes enligt
hyreskontrakt, som utlöpte den 1 oktober 1949, och att telegrafverkets hyresutgift
för lokalerna, vilka omfattade 18 rum, jungfrukammare och 4 kök,
utgjorde 6 500 kronor, vartill komme kostnad för uppvärmning från centralvärmeanläggning
enligt hyresvärdens självkostnadspris. Vidare hade styrelsen
meddelat, att stationen om några år beräknades vara i behov av ombyggnad,
varvid densamma icke längre kunde kvarbliva inom de nuvarande
lokalerna.

Utöver vad styrelsen sålunda tidigare anfört har styrelsen meddelat, att
efter planerad ökning av telefonstationen i Hässleholm med ytterligare tre
växelbord stationens kapacitet beräknades motsvara behovet fram till hösten
år 1947. Något reservutrymme för uppsättande av ytterligare växelbord
ansåges icke kunna beredas inom nuvarande lokaler. Dessa vore redan nu
överbelagda, vilket särskilt gällde kontorslokalerna och kassautrymmet, vilka
vore alldeles otillräckliga i förhållande till den på senare åren kraftigt
ökade rörelsen i Hässleholm. Även expeditionsarbetet å telegrafstationen försvårades
vissa tider i hög grad på grund av bristande utrymme. Dessutom
vore personalutrymmena för kapprum, toaletter m. m. trånga och otidsenliga.

Utvecklingen av telegrafverkets telefonrörelse i Hässleholm framgår av följande
av telegrafstyrelsen lämnade tablå.

ingången	Antal lokal-	Antal huvud-	Antal telefon-
av år	ledningar	abonnemang	apparater
1935 ..........	...... 615	588	714
1938 ..........	...... 740	712	866
1941..........	...... 876	839	1 080
1942 ..........	...... 921	885	1 150
1943 ..........	...... 970	930	1 207
1944 ..........	...... 1034	982	1 322
1945 ..........	...... 1 169	1 109	1 476

Då stationen enligt styrelsens uppfattning icke syntes kunna kvarbliva
inom nuvarande lokalutrymmen längre än till hösten 1947, vore det nödvändigt
att i god tid före nämnda tidpunkt uppföra ny stationsbyggnad å ovannämnda
telegrafverket tillhöriga markområde.

Enligt styrelsens uppgift hade ritningar ännu icke upprättats, men med
ledning av utförda stomskisser hade byggnadskostnadema preliminärt beräknats
till 400 000 kronor.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för innevarande
budgetår.

Telefonstationsbyggnad i Ljungby,

I skrivelse till Kungl. Maj :t den 23 augusti 1945 har telegrafstyrelsen hemställt
örn anslag för inköp av tomten nr 2 inom kvarteret Månen i Ljungby
för en köpeskilling av 30 000 kronor. Styrelsen har rörande detta fastighetsförvärv
i sin ovan berörda framställning anfört följande.

För telegrafverkets station i Ljungby förhyres lokal av enskild fastighetsägare.
Hyreskontraktet gäller till den 1 oktober 1949 med 2 års uppsägningstid och telegrafverkets
hyresutgift för lokalen utgör 2 400 kronor/år, vartill komma kostnader
för lokalens uppvärmning. Lokalen är mycket trång och otidsenlig.

Nuvarande stationsutrustning är i det närmaste helt tagen i anspråk men beräknas
efter viss utbyggnad och med nuvarande abonnentökning kunna räcka intill
årsskiftet 1948/49. Ytterligare utökning inom nuvarande lokaler är ej möjlig. Stationsutrustningen
är av äldre konstruktion och försliten, varför ny sådan, avsedd för
automatisk koppling, måste anskaffas inom de närmaste åren. Telegrafverket måste
således tillse, att härför erforderliga lokaler i god tid iordningställas inom en för
ändamålet uppförd byggnad tillhörig telegrafverket.

Ny stationsbyggnad i Ljungby måste således, framhåller telegrafstyrelsen,
komma till uppförande i så god tid att den nya automatiska telefonstationen
kunde tagas i bruk vid årsskiftet 1948/49.

Utvecklingen av telegrafverkets telefonrörelse i Ljungby framgår av följande
av telegrafstyrelsen upprättade tablå.

Vid ingången
av år

1936 växelstation

1937 »

1938 »

1939 »

1940 »

Antal lokalledningar 406 429 460 491 522 -

Antal huvudabonnemang 401 424 455 483 513 -

Antal telefonapparater 473 498 530 578 618 -

Vid ingången	Antal lokal-	Antal huvud-	Antal telefon-
av år	ledningar	abonnemang	apparater
1941 växelstation ..	556	544	649
1942 >	597	585	693
1943 centralstation..	632	625	753
1944 »	687	673	823
1945 »	758	744	907
Byggnadskostnadema hava	av telegrafstyrelsen preliminärt beräknats till

300 000 kronor.

Nybyggnad lör post- och telegrafverken 1 Kävlinge.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 4 september 1944 rörande förvärv av
byggnadstomt för nybyggnad för telegrafstation och postkontor i Kävlinge
anförde telegrafstyrelsen följande.

För telefonstation i Kävlinge förhyres lokal enligt kontrakt, som gäller till den
1 oktober 1949. Telegrafverkets hyresutgift för lokalen uppgår till 900 kronor förutom
kostnaderna för lokalens uppvärmning. Nuvarande stationsutrustning är av
äldre konstruktion och försliten, vartill kommer att dess kapacitet med nuvarande
abonnentökning beräknas vara helt tagen i anspråk vid årsskiftet 1947/48. Då någon
utökning inom nuvarande lokaler icke är möjlig, måste ny stationsutrustning för
automatisk koppling i god tid före nämnda tidpunkt anskaffas. Den automatiska
stationen måste förläggas till nya och härför lämpliga lokaler inom en telegrafverkets
egen byggnad.

Även postverkets lokalfråga i Kävlinge är synnerligen trängande och vid förfrågan,
huruvida lokaler för postkontoret å platsen böra reserveras inom en planerad
telefonstationsbyggnad har generalpoststyrelsen anfört att postverkets nuvarande
lokaler på platsen, vilka äro inrymda i statens järnvägars stationsbyggnad, som togs
i bruk år 1918, på grund av den sedan nämnda år kraftigt ökade rörelsen vid
postkontoret, äro otillräckliga, att lokalförhållandena vid postkontoret sedan flera
år tillbaka varit föremål för generalpoststyrelsens uppmärksamhet, att någon möjlighet
att erhålla bättre lokaler icke yppats, att inga utvidgningsmöjligheter finnas
inom fastigheten, att postkontoret är beläget i utkanten av samhället, varför det
ur allmänhetens synpunkt vore fördelaktigt, örn kontoret kunde flyttas till någon
mer centralt belägen fastighet samt att en godtagbar lösning av postkontorets lokalfråga
skulle kunna vinnas, örn erforderliga lokaler för postkontoret kunde beredas
inom den av telegrafstyrelsen planerade stationsbyggnaden i Kävlinge.

Kungl. Maj:t bemyndigade den 14 september 1945 telegrafstyrelsen att inköpa
byggnadstomt inom kvarteret Olov i Kävlinge.

För erhållande av tillräckligt stor byggnadstomt har, meddelar styrelsen,
för sammanläggning med ovannämnda tomt inköpts ytterligare ett tomtområde.

Utvecklingen av telefonrörelsen i Kävlinge framgår av följande av telegrafstyrelsen
upprättade tablå.

Vid ingången Antal lokal- Antal huvud- Antal telefon av

år ledningar abonnemang apparater

1936 ................ 499 518 583

1937 ................ 528 546 520

1938 ................ 546 560 641

Vid ingången	Antal lokal-	Antal huvud-	Antal telefon-
av år	ledningar	abonnemang	apparater
1939 ..........	...... 580	594	681
1940 ..........	...... 613	609	707
1941..........	...... 629	633	735
1942 ..........	...... 655	660	772
1943 ..........	...... 639	641	742
1944 ..........	...... 670	674	781
1945 ..........	...... 697	700	815

Utöver vad sålunda meddelats, framhåller telegrafstyrelsen att såväl postsom
telegrafverkets lokalfråga i Kävlinge snarast måste lösas, varför för båda
verken gemensam nybyggnad i god tid måste komma till uppförande å ovan
nämnda markområde.

Styrelsen meddelar slutligen, att ritningar till den tillämnade byggnaden
i Kävlinge ännu icke hava uppgjorts, varför byggnadskostnaderna icke slutgiltigt
kunnat fastställas, men verkställda preliminära kostnadsberäkningar
sluta på ett belopp av 400 000 kronor.

Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Halmstad.

Telegrafstyrelsen har beträffande telegrafverkets stationsbyggnad i Halms!ad
meddelat, att densamma uppförts under åren 1923—1925, samt att vissa
ombyggnadsarbeten för överdragsstationslokaler m. m. utförts å densamma
under åren 1938—1939.

Inom byggnaden befintliga utrymmen vore emellertid numera i det närmaste
helt tagna i anspråk för telegrafverkets olika avdelningar. Då nuvarande
manuella stationsutrustning inom de närmaste åren måste utbytas mot
dylik för automatisk drift, kunde plats för denna utrustning icke erhållas inom
nuvarande byggnad. Det vore därför nödvändigt att uppföra en tillbyggnad.
Då företagen utredning visat, att erforderligt utrymme härför icke kunde
erhållas på den tidigare tomten, hemställde styrelsen i skrivelse till Kungl.
Majit den 28 november 1944, att för blivande tillbyggnad få inköpa intilliggande
markområde. Denna framställning bifölls. Byggnadsplats funnes således
numera för telegrafverkets framtida utvidgningar.

Utvecklingen av telegrafverkets telefonrörelse i Halmstad framgår av följande
av telegrafstyrelsen upprättade tablå.

Vid ingången	Antal lokal-	Antal huvud-	Antal telefon-
av år	ledningar	abonnemang	apparater
1936 ..........	...... 3 064	3 011	3 742
1937 ..........	...... 3 218	3 164	3 962
1938 ..........	...... 3 384	3 325	4 224
1939 ..........	...... 3 555	3 489	4 507
1940 ..........	...... 3 805	3 733	4 829
1941..........	...... 3 926	3 848	5 010
1942 ..........	...... 4147	4 067	5 317
1943 ..........	...... 4 331	4 252	5 590
1944 ..........	...... 4 538	4 453	5 879
1945 ..........	...... 4 831	4 747	6 250

Med hänsyn till nuvarande abonnentökning och antalet expeditionsplatser,
som kunde rymmas inom nuvarande lokalutrymmen, beräknades, har telegrafstyrelsen
vidare framhållit, stationen bliva helt utnyttjad år 1950, då
den nya stationen således borde vara färdig att tagas i bruk. Med hänsyn
till den tid, som åtginge för montering och provning av stationsutrustningen,
borde lokaler i god tid före nämnda tidpunkt färdigställas.

Då ritningar till den planerade byggnaden ännu icke uppgjorts, hava, framhåller
telegrafstyrelsen, byggnadskostnaderna icke slutgiltigt kunnat fastställas,
men enligt preliminära beräkningar torde desamma komma att uppgå till
600 000 kronor.

Telefonstationsbyggnad i Höganäs.

Telegrafstyrelsen har beträffande den nuvarande telefonstationen i Höganäs
meddelat, att lokal för denna förhyrdes av enskild fastighetsägare enligt hyreskontrakt,
som gällde till den 1 oktober 1950 mot en hyra av 3 500 kronor
per år, vartill komme kostnader för lokalens uppvärmning medelst centralvärmeledning.

Utvecklingen av telefonrörelsen i Höganäs framgår av följande av telegrafstyrelsen
upprättade tablå.

Vid ingången	Antal lokal-	Antal huvud-	Antal telefon-
av år	ledningar	abonnemang	apparater
1936 ..........	...... 673	670	811
1937 ..........	...... 684	680	853
1938 ..........	...... 731	721	911
1939 ..........	...... 752	743	940
1940 ..........	...... 775	761	965
1941..........	...... 819	806	1 029
1942 ..........	...... 848	834	1 067
1943 ..........	...... 896	883	1 134
1944 ..........	...... 936	914	1 206
1945 ..........	...... 1 004	981	1 289

Nuvarande manuella stationsutrustning beräknades, enligt vad styrelsen
framhållit, vara helt tagen i anspråk år 1950 då ny stationsutrustning för automatisk
koppling måste vara färdig att tagas i bruk. Då denna utrustning icke
kunde förläggas inom nuvarande lokaler, måste telegrafstyrelsen tillse, att
nya och för ändamålet avsedda lokaler i god tid före nämnda tidpunkt funnes
tillgängliga inom en telegrafverkets egen byggnad.

För en blivande ny stationsbyggnad i Höganäs hade ännu icke anskaffats
byggnadstomt, men dylik torde, framhåller telegrafstyrelsen, med säkerhet
kunna erhållas på för telegrafverket lämplig plats inom staden.

Byggnadskostnaderna hava av telegrafstyrelsen preliminärt beräknats till
250 000 kronor.

Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Karlshamn.

Telegrafstyrelsen har beträffande telegrafverkets stationsbyggnad i Karlshamn
meddelat, att densamma uppförts under åren 1913—1915 samt att en
tillbyggnad av densamma för överdragsstation uppförts under åren
1940—1941.

4—407172.

Den nuvarande stationsutrustningen vore av äldre konstruktion och dess
kapacitet beräknades med nuvarande abonnentökning, som uppginge till 60
per år, vara helt tagen i anspråk under år 1949. Den nya för automatisk koppling
avsedda utrustning, som då erfordrades, kunde icke monteras inom nuvarande
lokaler. Det vore därför nödvändigt, att nya lokaler anordnades genom
tillbyggnad av den nuvarande stationsbyggnaden.

Utvecklingen av telegrafverkets telefonrörelse i Karlshamn framgår av
följande av telegrafstyrelsen upprättade tablå.

Vid ingången	Antal lokal-	Antal huvud-	Antal telefon-
av år	ledningar	abonnemang	apparater
1936 ..........	...... 1 126	1 103	1 392
1937 ..........	...... 1 171	1 144	1 445
1938 ..........	...... 1 232	1 208	1 518
1939 ..........	...... 1 298	1 275	1 600
1940 ..........	...... 1 344	1 321	1 660
1941..........	...... 1 391	1 366	1 703
1942 ..........	...... 1 455	1 424	1 790
1943 ..........	...... 1 499	1 462	1 826
1944 ..........	...... 1 551	1 510	1 899
1945 ..........	...... 1 621	1 579	1 971

Byggnadskostnaderna för den planerade tillbyggnaden hava av telegrafstyrelsen
preliminärt beräknats till 100 000 kronor.

Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden 1 Simrishamn.

Telegrafstyrelsen har meddelat, att telefonstationen i Simrishamn vore inrymd
i telegrafverket tillhörig fastighet å tomten nr 25 inom kvarteret Lejonet.
Nuvarande byggnad torde vara uppförd omkring år 1910 och inköptes sedan
Kungl. Majit lämnat styrelsen bemyndigande härtill i brev den 30 juni 1920
för en köpeskilling av 65 000 kronor. Förutom telefonstationen inrymdes telegrafverkets
olika avdelningar inom fastigheten. I bottenvåningen belägna
tvenne butikslokaler jämte bostäder vore uthyrda. Samtliga av telegrafverket
disponerade utrymmen inom fastigheten vore helt tagna i anspråk och med
nuvarande abonnentökning beräknades stationsutrustningen kunna räcka intill
år 1950, då ny telefonstationsutrustning avsedd för automatisk koppling
borde vara färdig att tagas i bruk. Dylik utrustning kunde emellertid av tekniska
skäl icke uppsättas inom nuvarande lokaler och lämpligt lokalutrymme
kunde ej heller erhållas genom att taga i anspråk de nu uthyrda lokalerna i
bottenvåningen, varför nya lokaler måste anskaffas genom tillbyggnad av
fastigheten. Då emellertid nuvarande tomt icke lämnade plats för dylik tillbyggnad
hade avtal träffats örn förvärv av intilliggande tomtmark.

Med hänsyn till den tid, som åtginge för montering och utprovning av den
nya stationen, måste, framhåller styrelsen, lokaler inom tillbyggnaden vara
färdigställda i god tid före år 1950.

Utvecklingen av telegrafverkets telefonrörelse i Simrishamn framgår av
följande av telegrafstyrelsen upprättade tablå.

Vid ingången	Antal lokal-	Antal huvud-	Antal telefon-
av år	ledningar	abonnemang	apparater
1936 ..........	...... 335	325	410
1937 ..........	...... 345	333	449
1938 ..........	...... 368	354	483
1939 ..........	...... 383	370	505
1940 ..........	...... 412	398	530
1941..........	...... 430	414	550
1942 ..........	...... 460	441	581
1943 ..........	...... 481	463	630
1944 ..........	...... 503	483	656
1945 ..........	...... 530	509	699

Telegrafstyreisen har vidare meddelat, att ritningar för den planerade tillbyggnaden
ännu icke uppgjorts. Byggnadskostnaderna hade emellertid preliminärt
beräknats till 250 000 kronor.

Tillbyggnad av telefonstationsbyggnadcn i Jönköping.

Inledningsvis har telegrafstyrelsen erinrat om dels att Kungl. Maj:t den
12 maj 1905 bemyndigat styrelsen att inköpa tomten nr 2 i kvarteret Granen
i Jönköping, dels att å ifrågavarande tomt under åren 1907—1908 uppförts
nuvarande telefonstationsbyggnad, vilken jämväl inrymde lokaler för postkontoret
på platsen. Sedermera hade år 1938 för säkerställande av framtida
utvidgningar inköpts tomten nr 3 i samma kvarter, varjämte en mindre markdel
av före detta Bryggerigränden inköpts och sammanlagts med omnämnda
tomt. Detta markområde bildade numera tomten nr 3 i kvarteret Gambrinius.
Förutom stationsbyggnaden funnes för närvarande på tomten tvenne äldre
träbyggnader — varav den ena vore synnerligen bristfällig — vilka vore
uthyrda för hotellrörelse.

Redan för några år sedan hade postverkets lokaler blivit otillräckliga på
grund av den ökning, som inträtt i postverkets rörelse i Jönköping. Då ytterligare
lokaler för postverkets räkning icke syntes kunna anordnas inom den
befintliga stationsbyggnaden och då enligt närmare utredning plats ej heller
kunde beredas där för båda verken, även örn tillbyggnad uppfördes, hade
postverket numera förhyrt lokaler i annan fastighet i staden. De tidigare
av postverket disponerade lokalerna inom stationsfastigheten vore avsedda
att efter nu pågående omändringsarbeten tagas i anspråk för utvidgning av
telegrafverkets tjänstelokaler.

Telegrafstyrelsen har vidare meddelat, att telegrafverkets nuvarande stationsutrustning
i Jönköping beräknades vara helt tagen i anspråk vid årsskiftet
1947—1948. Då nämnda utrustning även vore gammal och någon
utökning av densamma av tekniska skäl icke kunde företagas, borde vid
nämnda tidpunkt ny stationsutrustning för automatisk drift anskaffas. Denna
utrustning kunde icke monteras inom nuvarande lokaler, varför nya,
för detta ändamål avsedda utrymmen i god tid måste anordnas. Verkställd
utredning hade emellertid visat, alt dylika lokaler icke med fördel kunde
anordnas inom nuvarande stationsbyggnaden, varför särskild tillbyggnad i

stället ansåges böra komma till utförande. Härvid hade styrelsen räknat med
att nuvarande telefonsalar i den befintliga byggnaden skulle bibehållas oförändrade
och att av postverket tidigare disponerade lokaler i bottenvåningen
skulle tagas i anspråk för telegrafverkets kassa-, telegraf- och allmänhetens
avdelning. Våningen en trappa upp, som härvid bleve disponibel, skulle uthyras
förslagsvis till länsstyrelsen för en hyra av ca 10 000—12 000 kronor
per år, varom underhandlingar påginge.

Utvecklingen av telefonrörelsen i Jönköping framgår av följande av telegrafstyrelsen
lämnade tablå.

Vid ingången	Antal lokal-	Antal huvud-	Antal telefon-
av år	ledningar	abonnemang	apparater
1935 ..........	...... 3 497	3 448	4 344
1938 ..........	...... 4 020	3 960	5 199
1941..........	...... 4 707	4 629	6 136
1942 ..........	...... 5 042	4 951	6 597
1943 ..........	...... 5 253	5 160	6 922
1944 ..........	...... 5 518	5 418	7 346
1945 ..........	...... 5 863	5 739	7 897

Styrelsen meddelar, att slutgiltiga byggnadsritningar ännu icke förelåge.
Med ledning av uppgjorda stomskisser hade byggnadskostnaderna för tillbyggnaden
preliminärt beräknats till 62ö 000 kronor.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för
innevarande budgetår.

Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Karlstad.

Genom kungl, brev den 28 juni 1907 hade, enligt vad telegrafstyrelsen
uppgivit, styrelsen bemyndigats att inköpa fastigheten å tomterna n:ris 80
—81 inom kvarteret Björnen i Karlstad. Ifrågavarande fastighet hade ombyggts
under åren 1909—1910, varjämte under åren 1936—1937 utförts
till- och ombyggnad. Vid telefonstationens automatisering år 1939 hade dessutom
i fastighetens vindsvåning anordnats nya lokaler för uppställning av
för automaliseringen erforderlig utrustning.

Telegrafstyrelsen har vidare meddelat, att i fastigheten för närvarande inrymdes
telegraf- och telefonstation, överdragsstation, expedition för Karlstads
linjesektion samt lokaler för Karlstads rundradiostation. Då nuvarande
lokalutrymmen för dessa olika avdelningar redan vöre för små och då
ökade utrymmen icke kunde beredas inom befintlig byggnad, vore styrelsen
nödgad att i god tid tillse, att tillbyggnad uppfördes å tomten.

Utvecklingen av telefonrörelsen i Karlstad framgår av följande av telegrafstyrelsen
lämnade tablå.

Vid ingången Antal lokal- Antal huvud- Antal telefonav
år ledningar abonnemang apparater

1935 ................ 3 122 3 086 3 857

1938 ................ 3 817 3 746 4 772

1941 ................ 4 621 4 536 5 818

1942 ................ 5 036 4 932 6 447

Vid ingången Antal lokal- Antal huvud- Antal telefonav
år ledningar abonnemang apparater

1943 ................ 5 225 5 lil 6 740

1944 ................ 5 482 5 362 7 132

1945 ................ 5 922 5 791 7 673

Med stöd av upprättade stomskisser ha kostnaderna för uppförande av
tillbyggnad till telefonstationsbyggnaden i Karlstad av styrelsen preliminärt
beräknats till 600 000 kronor.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för innevarande
budgetår.

Telefonstationsbyggnad i Sunne.

Kungl. Maj:t har den 28 januari 1944, enligt vad telegrafstyrelsen uppgivit,
bemyndigat styrelsen att inköpa tomten nr 4 i kvarteret Korpen i
Sunne. I sin framställning till Kungl. Maj:t örn förvärv av tomten hade styrelsen
framhållit, att den nuvarande lokalen, som förhyrdes enligt kontrakt
gällande till den 1 oktober 1947, vore trång och otidsenlig samt saknade
centraluppvärmning. Stationen vöre i det närmaste fullbelagd, och nuvarande
lokaler medgåve icke någon ytterligare utökning. Stationsutrustningen vore
av äldre typ och komme inom de närmaste åren att behöva utbytas, varvid
densamma planerades för automatisk koppling. Stationen borde därvid förläggas
till en för ändamålet lämplig byggnad tillhörande telegrafverket.

Styrelsen har i anslutning härtill nu framhäst, att det icke varit möjligt
att inom ramen för nuvarande lokaler och tekniska utrustning nöjaktigt
tillgodose de krav, som under nu rådande speciella förhållanden tidvis ställdes
på stationen. För att säkerställa trafikens avveckling och trafikanternas
betjäning erfordrades ny stationsutrustning inom de närmaste 2 å 3 åren.
Ny stationsbyggnad måste således i god tid uppföras å ovannämnda markområde.

Utvecklingen av telegrafverkets telefonrörelse i Sunne framgår av följande
av telegrafstyrelsen upprättade tablå.

Vid ingången Antal lokal- Antal huvud- Antal telefonav
år ledningar abonnemang apparater

1935 ................ 382 413 499

1938 ................ 410 429 513

1941 ................ 448 458 566

1942 ................ 455 467 578

1943 ................ 490 480 593

1944 ................ 531 504 624

1945 ................ 571 546 666

Styrelsen har meddelat, att ritningar för byggnaden komme att uppgöras av
länsarkitekten i Värmlands län. Kostnaderna för byggnaden hava preliminärt
beräknats till 300 000 kronor.

Företaget medtogs å beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 och kvarstår
oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46.

Telefonstationsbyggnad i Arvika.

Kungl. Majit bemyndigade den 15 december 1944 telegrafstyrelsen att för
telegrafverkets räkning för en köpeskilling av 60 000 kronor inköpa tomten
nr 1 inom kvarteret Veterinären i Arvika. Styrelsen anförde i samband med
detta tomtköp bland annat att telefonstationen vöre inrymd i förhyrd lokal
omfattande 11 rum och 2 kök. Hyreskontraktet gällde till den 1 oktober 1958
och telegrafverkets hyresutgift för lokalen utgjorde 4 500 kronor per år inklusive
kostnaden för lokalens uppvärmning.

Telegrafstyrelsen har härutöver till arbetsmarknadskommissionen meddelat,
att stationens kapacitet för närvarande utgjorde 2 000 nummer och av
dessa vore vid årsskiftet 1944/45 1 520 nummer belagda. Då ökningen av nya
abonnenter uppginge till 60 per år, skulle stationens nummerkapacitet kunna
anses tillräcklig under ytterligare ett antal år framåt. Då emellertid antalet
expeditionsplatser för lokal-, lands- och riksavdelningen, vilka till största delen
vore besatta, icke kunde utökas inom de nuvarande lokalerna hade tidigare
räknats med att ny telefonstation skulle erfordras redan vid årsskiftet
1946/47. Genom vissa provisoriska utökningar syntes dock telefontrafiken
kunna avvecklas med nuvarande utrustning inom befintliga lokaler till år
1952. Den nya stationsutrustning, som då erfordrades och vilken planerades
för automatisk koppling, kunde icke uppställas inom de förhyrda lokalerna.
Nya lokaler måste därför i god tid iordningställas inom en telegrafverkets
egen byggnad å ovannämnda tomtområde.

Utvecklingen av telegrafverkets telefonrörelse i Arvika framgår av efterföljande
av telegrafstyrelsen upprättade tablå.

Vid ingången	Antal lokal-	Antal huvud-	Antal telefon-
av år	ledningar	abonnemang	apparater
1936 ..........	...... 913	928	1 138
1937 ..........	...... 982	993	1 213
1938 ..........	...... 1 065	1 074	1 330
1939 ..........	...... 1 140	1 145	1 417
1940 ..........	...... 1 179	1 188	1 476
1941..........	...... 1211	1 221	1 511
1942 ..........	...... 1 284	1 287	1 602
1943 ..........	...... 1 329	1 320	1 672
1944 ..........	...... 1 392	1 386	1 772
1945 ..........	...... 1384	1 483	1 911

Byggnadskostnadema hava av telegrafstyrelsen preliminärt uppskattats till
300 000 kronor.

Telefonstationsbyggnad i Kungälv.

Kungl. Majit bemyndigade den 18 mars 1938 telegrafstyrelsen att för uppförande
av ny automattelefonstationsbyggnad inköpa ett tomtområde om
1 517 nr inom kvarteret Rodin i Kungälv för en köpskilling av kronor
5 764: 60.

I sin framställning beträffande detta fastighetsförvärv anförde styrelsen
följande.

På grund av den utav 1937 års riksdag beslutade elektrifieringen av statsbanan
Göteborg—Uddevalla måste telegrafverkets i banans närhet framgående ledningar
bortflyttas. Detta skall ske genom framdragande av bland annat en landskabel å
sträckan Göteborg—Kungälv—Stenungsund. I Kungälv kommer framdeles en automatisk
telefonstation att inrättas. Denna station skall anordnas såsom knutstation
och till densamma skall förenämnda landskabel intagas.

Telegrafstyrelsen bär i fråga örn de nuvarande lokalerna för telefonstationen i
Kungälv meddelat, att dessa — vilka förhyrdes enligt kontrakt, som gällde intill
den 1 oktober 1948 mot en hyra av 500 kronor per år förutom kostnader för lokalernas
uppvärmning — vore trånga och otidsenliga.

Utvecklingen av telegrafverkets telefonrörelse i Kungälv framgår av följande
av telegrafstyrelsen upprättade tablå.

Vid ingången av år	Antal lokal-	Antal huvud-	Antal telefon-
ledningar	abonnemang	apparater
1936 ..........	...... 277	279	331
1937 ..........	...... 303	306	370
1938 ..........	...... 319	320	376
1939 ..........	...... 359	351	440
1940 ..........	...... 375	365	451
1941..........	...... 396	385	484
1942 ..........	...... 432	422	516
1943 ..........	...... 459	449	557
1944 ..........	...... 488	478	597
1945 ..........	...... 540	529	652

Styrelsen har framhållit, att stationens kapacitet med nuvarande abonnentökning
beräknats bliva tillräcklig intill årsskiftet 1948/49, men att samtliga
lokal-, lands- och riksexpeditionsplatser redan nu vöre besatta och någon
utökning inom nuvarande lokaler icke vore möjlig. Det komme således
att bliva allt svårare, att inom ramen för nuvarande lokaler och teknisk utrustning
nöjaktigt säkerställa trafikens avveckling och trafikanternas betjäning,
varför nybyggnad för en automatisk telefonstation i Kungälv måste
komma till utförande å ovan nämnda markområde snarast möjligt.

Byggnadskostnaderna hava av telegrafstyrelsen preliminärt beräknats till
250 000 kronor.

Telefonstationsbyggnad i Ulricehamn.

Telegrafstyrelsen har i skrivelse till arbetsmarknadskommissionen inledningsvis
erinrat örn att lokal för telegrafverkets nuvarande telefonstation i
Ulricehamn förhyrdes mot en hyra av 2 240 kronor per år. Dessutom förhyrdes
lokaler för förråd på annat ställe i staden mot en hyra av 500 kronor
per år. De förhyrda lokalerna vore helt otillräckliga och dessutom otidsenliga,
varför de vid hyrestidens utgång den 1 oktober 1948 respektive 1 oktober
1947 örn möjligt ej på nytt borde förhyras.

Telegrafstyrelsen har vidare meddelat, att stationens nummerkapacitet
med nuvarande abonnentökning kunde anses bliva tillräcklig i ytterligare ett
antal år framåt. Av de 6 lokal- och landsexpeditionerna vore emellertid redan
nu 4 besatta och 5 av befintliga 6 riksexpeditioner hade redan tagits i

anspråk. Då någon utökning av dessa expeditionsplatser inom nuvarande lokaler
icke vore möjlig och utrustningen vore gammal och försliten borde ny
stationsutrustning för automatisk koppling snarast anskaffas och förläggas
inom en telegrafverkets egen byggnad. Med hänsyn till den tid, som åtginge
för montering och utprovning av ny station, och för att nuvarande lokaler
skulle kunna utrymmas vid kontraktstidens utgång borde nya lokaler färdigställas
under år 1947.

Utvecklingen av telegrafverkets telefonrörelse i Ulricehamn framgår av
följande av telegrafstyrelsen upprättade tablå.

Vid ingången	Antal lokal-	Antal huvud-	Antal telefon-
av år	ledningar	abonnemang	apparater
1936 ..........	...... 643	634	771
1937 ..........	...... 662	652	800
1938 ..........	...... 708	698	859
1939 ..........	...... 755	744	916
1940 ..........	...... 823	809	998
1941..........	...... 847	830	1 037
1942 ..........	...... 915	896	1 114
1943 ..........	...... 966	949	1 171
1944 ..........	...... 1 012	1 000	1 226
1945 ..........	...... lill	1 096	1 351

Slutligen har telegrafstyrelsen meddelat, att underhandlingar örn förvärv
av lämplig byggnadstomt för ny stationsbyggnad påginge. Byggnadskostnaderna
hade av styrelsen preliminärt beräknats till 250 000 kronor.

Telefonstationsbyggnad i Vimmerby.

Telegrafstyrelsen har i fråga örn de nuvarande lokalerna för telefonstationen
i Vimmerby meddelat, att dessa — vilka förhyrdes enligt kontrakt,
som gällde ett år i taget mot en hyra av 1 350 kronor per år förutom kostnaden
för lokalens uppvärmning — vore trånga och otidsenliga. Då stationsutrustningen
dessutom vore gammal och försliten borde, har styrelsen framhållit,
ny station, vilken planerades för automatisk koppling, snarast komma
till utförande. Styrelsen hade vidare för avsikt att flytta centralstationen i
Hultsfred till den planerade nya stationen i Vimmerby.

Utvecklingen av telegrafverkets telefonrörelse i Vimmerby framgår av följande
av telegrafstyrelsen upprättade tablå.

Vid ingången	Antal lokal-	Antal huvud-	Antal telefon-
av år	ledningar	abonnemang	apparater
1936 ..........	...... 387	377	441
1937 ..........	...... 398	388	458
1938 ..........	...... 419	411	490
1939 ..........	...... 440	429	513
1940 ..........	...... 472	460	544
1941..........	...... 513	499	588
1942 ..........	...... 535	527	624
1943 ..........	...... 562	560	664
1944 ..........	...... 590	586	700
1945 ..........	...... 646	643	780

Tidigare hade, erinrar telegrafstyrelsen, varit avsett att till nybyggnaden
i Vimmerby även förlägga för rikskabeln Norrköping—Malmö erforderlig
överdragsstation, men sträckningen av nämnda kabel hade numera ändrats,
varigenom överdragsstation i stället komme att förläggas till Mariannelund.
Arkitekt Carl Åkerblad i Stockholm hade uppgjort ritningar för telefonstationsbyggnad
i Vimmerby avsedd att jämväl inrymma nämnda överdragsstation.
Dessa ritningar finge emellertid numera helt omarbetas. Byggnadskostnaderna
hava preliminärt beräknats till 275 000 kronor.

Företaget medtogs å beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 och kvarstår
— dock med ändring av kostnaderna — från förslaget till investeringsreserv
för budgetåret 1945/46.

Teletonstationsbyggnad i Nässjö.

Telegrafstyrelsen har beträffande den nuvarande telefonstationsbyggnaden
i Nässjö meddelat, att densamma uppförts under år 1901. Dessutom hade under
åren 1928—1929 uppförts en tillbyggnad, avsedd att inrymma en överdragsstation
på platsen. Telefonstationsbyggnaden vore uppförd i trä, varjämte
lokalerna vöre relativt enkla. Under de år, som förflutit sedan telegrafverket
inflyttade i det nuvarande stationshuset, hade telegrafverkets rörelse
i Nässjö ökats i betydande grad. Rörelsens utveckling under de sista 10
åren framgår av följande av telegrafstyrelsen lämnade tablå.

Vid ingången Antal lokal- Antal huvud- Antal telefonav
år ledningar abonnemang apparater

1935 ................ 879 876 1 100

1938 ................ 1 008 999 1 269

1941 ................ 1 217 1 203 1 544

1942 ................ 1 289 1 276 1 636

1943 ................ 1 374 1 334 1 745

1944 ................ 1 458 1 421 1 856

1945 ................ 1 573 1 516 1 983

Till följd av den alltjämt fortgående utvecklingen i telefonhänseende i
Nässjöområdet hade lokalerna för telegrafverkets station i Nässjö blivit alltmer
otillräckliga. Detta vore i första hand fallet med telefonsalen, som av
styrelsen beräknades bliva helt utnyttjad — och därmed stationens utvecklingsmöjligheter
stängda — redan under år 1947. Även kassaavdelningen och
telefonpersonalens lunchrum samt tvätt- och garderobsutrymmen vore synnerligen
trånga och otidsenliga.

För att kunna tillgodose det kommande behovet av lokaler för en ny,
automatisk telefonstation i Nässjö ävensom för utökning av överdragsstationen
därstädes borde, anför styrelsen, utrymmen för en ny automatisk telefonstation
stå färdiga före år 1947. Arbetet med uppförande av nybyggnaden
1 jorde därför påbörjas senast under år 1946, med hänsyn till att omkring ett
år åtginge för den nya stationsmaterielens montering och provning.

Enligt företagen utredning vore det möjligt att uppföra ny stationsbyggnad
på den befintliga byggnadens tomt, utan alt denna byggnad dessförinnan
behövde rivas. Styrelsen har anmodat arkitekten Yngve Ahlbom i Stock -

holm att uppgöra ritningar till den nya byggnaden, avsedd att förläggas på
samma tomt som nuvarande telefonstationsbyggnad.

Enligt föreliggande förslagsritningar, vilka ännu icke slutgiltigt godkänts,
hava byggnadskostnaderna av styrelsen preliminärt beräknats till 500 000
kronor.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret
1945/46.

Telefonstationsbyggnad i Arboga.

Telegrafstyrelsen erhöll, enligt vad styrelsen uppgivit, den 11 september
1942 bemyndigande av Kungl. Maj:t att för telegrafverkets räkning för en
köpeskilling av 30 000 kronor av Ahllöfska stiftelsen i Arboga inköpa tomten
nr 3 inom kvarteret Barnhuset i nämnda stad.

Telegrafstyrelsen anförde i sin framställning rörande detta fastighetsförvärv,
att telegrafverket förhyrde stationslokal bestående av 6 rum och kök
och att de nuvarande stationsanordningama, som installerades år 1925, beräknades
bliva otillräckliga örn några år. Den nya station, som då skulle
behöva byggas, måste förläggas till annan för ändamålet särskilt inredd
lokal, och denna borde, i likhet med vad fallet i allmänhet är vid telegrafverkets
nya stationer, inrymmas i en telegrafverkets egen byggnad.

Utöver vad telegrafstyrelsen anförde i sin ovannämnda framställning har
styrelsen till arbetsmarknadskommissionen meddelat, att hyreskontraktet efter
den 1 oktober 1945 gällde med ett års uppsägningstid. Stationens kapacitet
utgjorde 2 000 nummer, och vid årsskiftet 1944/45 vore 876 nummer
belagda. Nummerkapaciteten vore alltså tillräcklig för åtskilliga år framåt,
men platsbehovet kunde av speciella orsaker icke tillgodoses inom nuvarande
lokaler. Härtill komme, att den till Arboga förlagda flygindustrien väntades
kraftigt öka abonnentantalet och särskilt rikssamtalstrafiken, vilket
medförde ytterligare krav på ökat stationsutrymme. Nybyggnad på ovannämnda
markområde måste således komma till utförande inom de närmaste åren.
Den nya stationen vore avsedd att anordnas med automatisk koppling.

Utvecklingen av telegrafverkets telefonrörelse i Arboga framgår av följande
av telegrafstyrelsen upprättade tablå.

Vid ingången	Antal lokal-	Antal huvud-	Antal telefon-
av år	ledningar	abonnemang	apparater
1935 ..........	...... 534	542	670
1938 ..........	...... 567	574	732
1941..........	...... 653	661	861
1942 ..........	...... 680	697	902
1943 ..........	...... 725	734	954
1944 ..........	...... 806	814	1 029
1945 ..........	...... 872	876	1 124

Styrelsen har uppdragit åt länsarkitekten i Södermanlands län att uppgöra
ritningar till den planerade nybyggnaden. Kostnaderna‘hava preliminärt beräknats
till 400 000 kronor.

Företaget medtogs å beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 och kvarstår
oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46.

Telefonstationsbyggnad i Strängnäs.

Kungl. Maj:t bemyndigade den 28 juli 1944 telegrafstyrelsen att för telegrafverkets
räkning för en köpeskilling av 27 500 kronor inköpa tomten nr 18
inom kvarteret Kungsträdgården i Strängnäs.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 13 juli 1944 rörande detta fastighetsförvärv
hade styrelsen anfört följande.

För telegrafverkets station i Strängnäs förhyres lokal enligt hyreskontrakt, som
gäller till den 1 oktober 1955. Telegrafverkets hyresutgift för lokalen utgör 2 550
kronor per år, exklusive kostnader för lokalens uppvärmning.

Nuvarande stationsutrymmen och personalrum äro trånga och otidsenliga. Telefonstationsutrustningen
är gammal och någon utökning kan icke ifrågakomma inom
nuvarande lokaler. Telegrafstyrelsen måste därför vara beredd att inom en snar
framtid låta anordna ny station, vilken planeras för automatisk koppling. Den nya
stationen bör förläggas till en för ändamålet uppförd byggnad tillhörig telegrafverket.

Utöver vad styrelsen då anförde har styrelsen till arbetsmarknadskommissionen
meddelat, att utrymmen dessutom erfordrades för förråd och garage,
vilka vore avsedda att förläggas till särskild ulhusbyggnad å tomten.

Utvecklingen av telefonrörelsen i Strängnäs framgår av följande av telegrafstyrelsen
lämnade tablå.

Vid ingången av år	Antal lokal-	Antal huvud-	Antal telefon-
ledningar	abonnemang	apparater
1935 ..........	...... 781	761	921
1938 ..........	...... 844	822	1 001
1941..........	...... 1 003	977	1 184
1942 ..........	...... 1 076	1 048	1 271
1943 ..........	...... 1114	1 085	1 332
1944 ..........	...... 1 179	1 145	1 428
1945 ..........	...... 1 223	1 188	1 523

Med ledning av uppgjorda stomskisser hava kostnaderna för nybyggnad
i Strängnäs av styrelsen beräknats till 225 000 kronor.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för innevarande
budgetår.

Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Örebro.

Telegrafstyrelsen har beträffande telegrafverkets nuvarande stationsbyggnad
i örebro meddelat, att densamma, som vöre belägen inom kvarteret IV
Söder i Örebro, uppförts under åren 1911—1913. Byggnaden hade på- och
tillbyggts under åren 1935—1937 och vidare hade under åren 1943—1944 utförts
av kriget föranledda förstärkningsarbeten å densamma. Inom nyssnämnda
kvarter hade år 1921 uppförts byggnad för överdragsstationen, vilken
tillbyggts år 1935.

Stationsbyggnaden inrymde lokaler för samtliga telegrafverkets olika avdelningar
i Örebro ävensom lokaler för postkontoret å platsen. Nuvarande
utrymme i riks- och landssalar vore helt taget i anspråk och riksbord hade

måst uppställas i tillfälliga lokaler för att trafiken skulle kunna avvecklas
till dess ny riksavdelning beräknades kunna färdigställas inom nya lokaler
år 1949. Riksavdelningen måste dessutom moderniseras för införande av
automatisk riksuppsättning och halvautomatisk riksexpedition. Vidare hade
yrkesinspektionen påtalat, att nuvarande expeditionsplatser vore för trånga
och påyrkat deras utbytande. Den automatiska lokal- och närtrafikstationen
måste utbyggas, varvid de lokaler, som för närvarande disponerades av ingenjörskontoret,
måste tagas i anspråk härför redan år 1947. Ingenjörskontoret
kunde efter nämnda tidpunkt provisoriskt erhålla lokal i våningen över den
nuvarande överdragsstationen.

Även postkontoret på platsen behövde framhåller styrelsen, ökat lokalutrymme,
och underhandlingar hade inletts med generalpoststyrelsen i berörda
avseende.

Slutligen har telegrafstyrelsen meddelat, att då nuvarande lokalutrymmen
för ovannämnda avdelningar redan vore för små och ökade utrymmen icke
kunde beredas inom befintliga byggnader, måste styrelsen tillse att en tillbyggnad
uppfördes å tomten. Byggnadskostnadema hava preliminärt beräknats
till 600 000 kronor.

Telefonstationsbyggnad 1 Hultsfred.

Telegrafstyrelsen har inledningsvis erinrat örn att lokal för telegrafverkets
nuvarande telefonstation i Hultsfred mot en hyra av 1 100 kronor per år
förhyrdes enligt kontrakt, som gällde till den 1 oktober 1952. Dessutom
förhyrde telegrafverket mot en sammanlagd årshyra av 900 kronor tvenne
lokaler för linjemästarkontor m. m. enligt kontrakt som gällde till den 1
oktober 1946.

Utvecklingen av telegrafverkets telefonrörelse i Hultsfred framgår av följande
av telegrafstyrelsen upprättade tablå.

Vid ingången	Antal lokal-	Antal huvud-	Antal telefon-
av år	ledningar	abonnemang	apparater
1936 ..........	...... 196	182	230
1937 ..........	...... 217	204	254
1938 ..........	...... 227	210	261
1939 ..........	...... 250	230	292
1940 ..........	...... 275	260	330
1941..........	...... 285	262	336
1942 ..........	...... 302	287	363
1943 ..........	...... 318	300	380
1944 ..........	...... 338	314	410
1945 ..........	...... 365	343	444

Telegrafstyrelsen har meddelat, att kapaciteten vid telegrafverkets nuvarande
station i Hultsfred, vars utrustning vore av äldre konstruktion, beräknades
kunna bibehållas inom nuvarande lokaler till år 1952. Förutsättning
härför vore dock, att den planerade nya telefonstationen i Vimmerby
kunde tagas i bruk under år 1949 och avlasta trafiken vid riksavdelningen
vid Hultsfreds station.

Före år 1952 borde, enligt vad telegrafstyrelsen framhållit, således ny stationsutrustning
för automatisk koppling vara färdigställd. Lokaler härför
borde vara anordnade inom en telegrafverkets egen byg§nad i Hultsfred.
Tomt för en blivande ny telefonstationsbyggnad hade ännu icke inköpts, men
underhandlingar örn förvärv av lämplig sådan tomt påginge.

Byggnadskostnadema hava av telegrafstyrelsen preliminärt beräknats till
250 000 kronor.

Telefonstationsbyggnad i Vetlanda.

Telegrafstyrelsen har erinrat örn att lokal för telegrafverkets nuvarande
telefonstation i Vetlanda förhyrdes för ett år i taget och mot en årshvra av
1 500 kronor, vartill komme kostnader för lokalens uppvärmning.

Utvecklingen av telegrafverkets telefonrörelse i Vetlanda framgår av följande
av telegrafstyrelsen upprättade tablå.

Vid ingången	Antal lokal-	Antal huvud-	Antal telefon-
av år	ledningar	abonnemang	apparater
1936 ..........	...... 506	512	619
1937 ..........	...... 522	525	630
1938 ..........	...... 560	562	702
1939 ..........	...... 575	576	721
1940 ..........	...... 611	612	762
1941..........	...... 618	619	773
1942 ..........	...... 668	666	817
1943 ..........	...... 706	702	866
1944 ..........	...... 767	742	920
1945 ..........	...... 829	805	994

Nuvarande stationsutrustning vöre, framhåller styrelsen, av äldre konstruktion.
Platsbehovet inom nuvarande lokaler, vilka icke medgåve någon
utökning, beräknades bliva tillräckligt intill år 1950. Den nya stationsutrustningen,
som då erfordrades och vilken planerades för automatisk koppling,
kunde icke uppställas inom nuvarande förhyrda lokaler. Nya lokaler måste
därför i god tid iordningställas inom en telegrafverkets egen byggnad.

Telegrafstyrelsen har slutligen meddelat, att undersökningar angående förvärv
av lämplig byggnadstomt för en blivande ny telefonstalionsbyggnad påginge.

Byggnadskostnadema för den planerade byggnaden hava preliminärt beräknats
till 300 000 kronor.

Telefonstationsbyggnad i Nora.

Kungl. Maj:t. har den 17 augusti 1945 bemyndigat telegrafstyrelsen att för
blivande telefonstationsbyggnad i Nora för en köpeskilling av 50 000 kronor
inköpa tomterna nummer 18, 19 och 20 i kvarteret Kroken i Nora.

I sin framställning beträffande ifrågavarande fastighetsförvärv anförde
styrelsen bland annat följande.

För telefonstationen i Nora förhyrdes lokal intill den 1 oktober 1945 mot en hyra
av 1 100 kronor per år. Kontraktet är till nämnda tidpunkt uppsagt för hyresregle -

ring, men underhandlingar pågå att förhyra lokalen för ytterligare 5 år mot en till
1 600 kronor per år förhöjd hyra (avtal härom numera slutet). Telegrafverket räknar
således med att stationen efter vissa förbättringar av lokalen skall kunna kvarbliva
inom nuvarande utrymmen intill år 1950. Vid nämnda tidpunkt bör ny automatisk
telefonstation vara färdig, vars utrustning emellertid icke kan monteras
inom de nuvarande lokalerna, utan måste i god tid nya och för detta ändamål lämpliga
lokaler anskaffas, vilka böra förläggas till en telegrafverkets egen byggnad.

Utvecklingen av telegrafverkets telefonrörelse i Nora framgår av följande
av telegrafstyrelsen upprättade tablå.

Vid ingången	Antal lokal-	Antal huvud-	Antal telefon-
av år	ledningar	abonnemang	apparater
1936 ..........	...... 434	471	599
1937 ..........	...... 446	471	624
1938 ..........	...... 465	488	645
1939 ..........	...... 472	493	640
1940 ..........	...... 485	497	671
1941..........	...... 516	523	720
1942 ..........	...... 550	559	756
1943 ..........	...... 554	555	759
1944 ..........	...... 565	572	790
1945 ..........	...... 603	611	834

Kostnaderna för den planerade byggnaden hava av telegrafstyrelsen preliminärt
beräknats till 275 000 kronor.

Telefonstationsbyggnad 1 Nyköping.

Telegrafstyrelsen har meddelat, att telegrafverkets telefonstation i Nyköping
för närvarande vore inrymd i en riksbanken tillhörig fastighet, vilken
jämväl inrymde lokaler för riksbanken och postkontoret å platsen ävensom
en del bostadslägenheter.

Enligt vad som kunde överblickas torde enligt telegrafstyrelsen telefontrafiken
med nuvarande utrustning och inom nuvarande lokaler kunna avvecklas
intill år 1949, då ny stationsutrustning, vilken planerats för automatisk koppling,
bleve erforderlig. Denna utrustning kunde icke uppställas inom nuvarande
lokaler, varför styrelsen måste tillse, att nya och härför lämpade lokaler
anskaffades. En undersökning hade därför verkställts, huruvida erforderliga
lokaler kunde anskaffas genom om- eller tillbyggnad av riksbankshuset.
Härvid hade emellertid framkommit, att lämplig lösning av lokalfrågan icke
kunde erhållas härigenom. Det vöre således nödvändigt att för telegrafverkets
lokalbehov i Nyköping uppföra nybyggnad inom de närmaste åren.

Utvecklingen av telegrafverkets telefonrörelse i Nyköping framgår av efterföljande
av telegrafstyrelsen upprättade tablå.

Vid ingången Antal lokal- Antal huvud- Antal telefonav
år ledningar abonnemang apparater

1936 ................ 1 640 1 637 2 028

1937 ................ 1 706 1 708 2 136

1938 ................ 1 808 1 811 2 275

1939 ................ 1 903 1 897 2 408

Vid ingången Antal lokal- Antal huvud- Antal telefonav
år ledningar abonnnemang apparater

1940 ................ 2 027 2 022 2 567

1941 ................ 2 124 2 118 2 708

1942 ................ 2 307 2 315 3 010

1943 ................ 2 488 2 465 3 200

1944 ................ 2 660 2 631 3 416

1945 ................ 2 902 2 860 3 737

Telegrafstyrelsen har slutligen meddelat, att styrelsen för närvarande sökte
anskaffa lämplig byggnadstomt för den planerade telefonstationsbyggnaden.
Kostnaderna för byggnaden i fråga hava preliminärt beräknats till
400 000 kronor.

Telefonstationsbyggnad i Visby.

Telegrafstyrelsen har meddelat, att postkontoret och telefonstationen i Visby
för närvarande vore inrymda i en postverket tillhörig fastighet vid Donnersplan.

Telefonstationens kapacitet beräknades enligt styrelsen med nuvarande
abonnentökning, som uppginge till 150 abonnenter per år, inom den närmaste
tiden bliva helt tagen i anspråk. Ny stationsutrustning för automatisk
koppling måste därför snarast färdigställas. Telefonstationens nuvarande lokaler
bleve härvid otillräckliga, varför nya och för en automatisk stationsutrustning
lämpliga lokaler borde anordnas. För telegrafverkets andra avdelningar
inom byggnaden krävdes jämväl ökat utrymme och även postkontoret
måste utvidgas. En undersökning hade visat att erforderliga lokaler för
båda verkens framtida behov icke kunde beredas på nuvarande tomt. Nuvarande
läge vore ej heller med hänsyn till kabelnätets fortsatta utbyggnad
lämpligt. Det vore således av olika anledningar nödvändigt att uppföra nybyggnad
för telegrafverket i Visby, varefter telegrafverkets nuvarande lokaler
kunde tagas i anspråk för erforderlig utvidgning av postlokalerna.

Utvecklingen av telegrafverkets telefonrörelse i Visby framgår av följande
av telegrafstyrelsen upprättade tablå.

Vid ingången	Antal lokal-	Antal huvud-	Antal telefon-
av år	ledningar	abonnemang	apparater
1936 ..........	...... 1 473	1 494	1 786
1937 ..........	...... 1 558	1 572	1 891
1938 ..........	...... 1 653	1 668	2 032
1939 ..........	...... 1 800	1 800	2 211
1940 ..........	...... 1 894	1 892	2 358
1941..........	...... 2 018	1 993	2 497
1942 ..........	...... 2 159	2 154	2 690
1943 ..........	...... 2 288	2 258	2 849
1944 ..........	...... 2 379	2 398	3 034
1945 ..........	...... 2 612	2 552	3 261

Slutligen har telegrafstyrelsen meddelat, att underhandlingar angående
förvärv för telegrafverkets räkning av synnerligen lämpligt belägen tomtmark
inom kvarteret Borgen i närheten av Södertorg i Visby påginge.
Byggnadskostnaderna hava preliminärt beräknats till 425 000 kronor.

Telefonstationsbyggnad i Valdemarsvik.

Telegrafstyrelsen har meddelat, att telefonstationen i Valdemarsvik för
närvarande vore inrymd i förhyrda lokaler enligt hyreskontrakt, som gällde
ett år i taget. Telegrafverkets hyresutgift för lokalen utgjorde 1 700 kronor
per år, vartill komme kostnader för lokalens uppvärmning.

Utvecklingen av telegrafverkets telefonrörelse i Valdemarsvik framgår av
följande av telegrafstyrelsen upprättade tablå.

Vid ingången	Antal lokal-	Antal huvud-	Antal telefon-
av år	ledningar	abonnemang	apparater
1936 ..........	...... 283	303	373
1937 ..........	...... 292	311	382
1938 ..........	...... 310	329	407
1939 ..........	...... 326	345	429
1940 ..........	...... 340	360	453
1941..........	...... 351	369	486
1942 ..........	...... 372	390	518
1943 ..........	...... 385	402	539
1944 ..........	...... 417	432	572
1945 ..........	...... 444	461	606

Stationsutrustningen vore, meddelar styrelsen vidare, av äldre konstruktion
och även örn dess nuvarande nummerkapacitet kunde beräknas räcka
ännu några år framåt, så vore samtliga såväl lokal-, lands- som riksexpeditionsplatser
redan besatta. Ytterligare utökning av dessa platser kunde icke
ske inom nuvarande lokaler. Trafiken beräknades dock kunna upprätthållas
inom nuvarande lokaler till årsskiftet 1948/49. Då ny stationsutrustning, som
planerades för automatisk koppling, icke kunde uppställas inom nuvarande
förhyrda lokaler, måste tillses, att nya och för ändamålet avsedda lokaler
i god tid före nämnda tidpunkt färdigställdes inom en telegrafverkets egen
byggnad.

Slutligen har telegrafstyrelsen meddelat, att underhandlingar påginge angående
förvärv av lämplig tomtmark för den planerade nya stationsbyggnaden.

Byggnadskostnaderna för densamma hava preliminärt beräknats till
225 000 kronor.

Telefonstationsbyggnad inom Högalidsområdet i Stockholm.

Inledningsvis har telegrafstyrelsen i skrivelse till arbetsmarknadskommissionen
meddelat, att inom Stockholm för närvarande funnes sex lokaltelefonstationer
benämnda Centralen, Kungsholmen, Östermalm, Södra och Norra
Vasa samt Söder. Söders automatstation uppfördes under åren 1927—1928,
och samtliga abonnenter inom Södermalm och därutöver icke obetydliga angränsande
områden vore anslutna till denna station. Densamma vore för närvarande
utbyggd till en kapacitet av 50 000 nummer, varjämte lokalutrymme
funnes disponibelt för ytterligare 10 000 nummer. Då abonnenttillströmningen
inom stationsområdet icke visade tecken till avmattning, vore det nu
nödvändigt att för stadsdelen i fråga räkna med en större total nummerkapacitet
än 60 000 nummer.

Telegrafstyrelsen har vidare meddelat, att utbyggnad av nuvarande Söderstationen
utöver 60 000 nummer icke kunde komma i fråga dels på grund av
ovannämnda lokalförhållande och dels enär en station med en större nummerkapacitet
än 60 000 nummer skulle medföra mycket oekonomiskt kabelnät.
Det vore därför erforderligt, att Söderstationens stationsområde uppdelades
och att en ny telefonstationsbyggnad uppfördes å Södermalm. Enligt
gjorda undersökningar syntes det bliva mest lämpligt att förlägga den nya
stationsbyggnaden till närheten av Högalidskyrkan. Underhandlingar angående
förvärv av härför lämplig byggnadstomt hade inletts med bland annat
Stockholms stad.

Byggnadskostnadema för den planerade byggnaden hava av telegrafstyrelsen
preliminärt beräknats till 800 000 kronor.

Telef onsta t ionsby (ignad i Gustavsberg.

Telegrafstyrelsen har erinrat, att styrelsen redan under år 1937 enligt bemyndigande
av Kungl. Majit inköpt en byggnadstomt i Gustavsberg. Ett anslag
av 115 000 kronor för uppförande av telefonstationsbyggnad å ifrågavarande
tomt hade också upptagits å beredskap sstat för budgetåret 1939/40.

Styrelsen anförde i sin framställning till Kungl. Majit angående tomtköpet
bland annat följande.

Automatisering av telefonnätet å Värmdö är planerad att genomföras under de
närmaste åren. Härvid skall stationen i Gustavsberg anordnas såsom nätgruppstation.
Då erforderlig telefonkabel mellan Stockholm och Gustavsberg finnes framdragen,
är det lämpligt att vid automatisering av Gustavsbergs nätgrupp börja med
stationen i Gustavsberg.

Den blivande automatiska stationen i Gustavsberg bör lämpligen förläggas till en
telefonstationsbyggnad å den av telegrafstyrelsen inköpta tomtmarken, å vilken
jämväl skulle anordnas ett mindre hus för postverkets räkning.

Utöver vad telegrafstyrelsen i sin förenämnda framställning anfört har styrelsen
meddelat, att till nuvarande station inginge norra och södra Värmdöns
automatstationer samt Gustavsbergs fabrikers automatiska abonnentväxel.
Enligt fabriksledningen komme en fortgående byggnadsverksamhet och därmed
abonnentökning att äga rum. Stationen hade numera provisoriskt utökats,
men torde av trafiktekniska skäl icke kunna beräknas räcka längre
än till årsskiftet 1949/50, då således ny station måste vara färdig för att tagas
i bruk.

Utvecklingen av telegrafverkets telefonrörelse i Gustavsberg framgår av
följande av telegrafstyrelsen upprättade tablå.

Vid ingången Antal lokal- Antal huvud- Antal telefonav
år ledningar abonnemang apparater

1935 ................ 183 174 208

1938 ................ 202 193 233

1941 ................ 280 270 315

1942 ................ 310 299 354

1943 ................ 342 333 388

1914 ................ 341 332 448

1945 ................ 351 341 459

5 —167172.

Enligt tidigare uppgjorda förslagsskisser, vilka utarbetats av arkitekten
Carl Åkerblad i Stockholm, skulle, anför styrelsen vidare, byggnadskostnaderna
uppgå till 115 000 kronor. Dessa ritningar måste emellertid numera
helt omarbetas. Då större lokaler erfordrades och då byggnadsprisema stigit,
beräknades kostnaderna för en planerad nybyggnad numera preliminärt
till 270 000 kronor.

Företaget medtogs å beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 och kvarstår
oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46.

Nybyggnad för post- och telegrafverken i Nynäshamn.

Telegrafstyrelsen har i fråga örn de nuvarande lokalerna för telefonstationen
i Nynäshamn meddelat, att dessa — vilka förhyrdes enligt kontrakt,
som gällde ett år i taget mot en hyra av 1 100 kronor per år inklusive kostnader
för lokalernas uppvärmning medelst centralvärme — vöre trånga och
otidsenliga. Då stationen i Nynäshamn snarast borde automatiseras, kunde
utrustningen för den nya automatstationen icke monteras inom de nuvarande
lokalerna. Nya för ändamålet avsedda lokaler måste enligt styrelsens
mening anordnas och borde då förläggas till en telegrafverkets egen fastighet,
vilken vore avsedd att uppföras på telegrafverket tillhörig tomt nr 1 å
stadsägan nr 530 i Nynäshamn.

Telegrafstyrelsen har vidare anfört, att även för postkontoret i Nynäshamn
förhyrdes lokaler och att generalpoststyrelsen vid förfrågan meddelat, att
dessa lokaler vore synnerligen otillräckliga och även i övrigt mindre lämpliga
för sitt ändamål. Med anledning härav hade generalpoststyrelsen hemställt
hos telegrafstyrelsen, att lokaler för postkontoret i Nynäshamn måtte
beredas inom den av telegrafverket planerade byggnaden, samt meddelat,
att det för postverkets vidkommande vore av stor vikt att den planerade
nybyggnaden komme till utförande så snart ske kunde.

Utvecklingen av telefonrörelsen i Nynäshamn framgår av följande av telegrafstyrelsen
lämnade tablå.

Vid ingången	Antal lokal-	Antal huvud-	Antal telefon-
av år	ledningar	abonnemang	apparater
1936 ..........	...... 910	875	1 000
1937 ..........	...... 956	923	1 053
1938 ..........	...... 1 008	975	1 107
1939 ..........	...... 1 126	1 101	1 432
1940 ..........	...... 1 188	1 169	1 533
1941..........	...... 1 278	1 259	1 638
1942 ..........	...... 1 343	1 325	1 725
1943 ..........	...... 1 436	1 417	1 835
1944 ..........	...... 1 550	1 528	1 966
1945 ..........	...... 1 620	1596	2 068

Styrelsen har meddelat, att för den blivande post- och telefonstationsbyggnaden
i Nynäshamn hade arkitekt ännu icke utsetts. Byggnadskostnaderna
hade emellertid av styrelsen med ledning av uppgjorda stomskisser preliminärt
beräknats till 375 000 kronor.

Företaget kvarstår — dock med ändring av kostnaderna -— från förslaget
till investeringsreserv för innevarande budgetår.

Ändringsarbeten i telefonstationsbyggnaden i Gävle.

I statsverkspropositionen till 1945 års riksdag (kapitalbudgeten, bil. 4,
punkten 17) föreslog Kungl. Maj:t på hemställan av telegrafstyrelsen att till
tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Gävle för budgetåret 1945/46 skulle
anvisas ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor. Beträffande dispositionen
av nuvarande stationsbyggnad samt lokalernas otillräcklighet hänvisas
till vad därom anförts i nämnda proposition.

Telegrafstyrelsen har meddelat att, sedan ifrågavarande tillbyggnad uppförts,
postverket — som för närvarande förfogade över lokaler i nuvarande
stationsbyggnad — komme att erhålla erforderliga lokalutrymmen inom tillbyggnadens
bottenvåning. Dessutom vore det avsett, att lokaler för telegrafverkets
distriktsbyrå, lokaler för kursverksamhet m. m. skulle förläggas till
tillbyggnaden. Styrelsen avsåge, att de lokaler, som för närvarande disponerades
för ovannämnda ändamål inom nuvarande stationsbyggnaden, skulle
efter vidtagna förändringsarbeten tagas i anspråk för den nya automatstationen.
I samband härmed bleve det nödvändigt att utföra andra rätt omfattande
omändringsarbeten inom nuvarande stationsbyggnaden. Hur dessa ändringar
slutligen skulle utformas vore ännu ej fastställt.

Med ledning av förslagsritningar utarbetade av arkitekten Carl Åkerblad
i Stockholm hava kostnaderna för omändringsarbetena inom nuvarande stationsbyggnad
av styrelsen preliminärt beräknats till 600 000 kronor.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för innevarande
budgetår.

Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Ljusdal.

Telegrafstyrelsen har meddelat, att de nuvarande telefonstationslokalerna i
Ljusdal, vilka vöre inrymda i telegrafverkets egen fastighet å tomten nr 3
i kvarteret Duvan, ursprungligen planerats för att omfatta automatisk station
jämte utrustning för manuell avveckling av lands- och riksbacken.

Med hänsyn till den fortsatta utvecklingen vid stationen hade emellertid
styrelsen funnit en automatisering även av närtrafiken bliva erforderlig, varför
behov av nya och för ändamålet lämpliga lokaler komme att uppstå. Då
dylika lokaler icke kunde erhållas inom den nuvarande byggnaden, måste
densamma tillbyggas. Byggnadskostnadema beräknades preliminärt till
100 000 kronor.

Företaget medtogs å beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 och kvarstår
oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46.

Telefonsfattonsbyggnad 1 Mora.

Telegrafstyrelsen har meddelat, att vid telegrafverkets övertagande av
östra Dalarnas Telefon AB år 1907 i köpet ingått dåvarande telefonstationsbyggnad
på tomten nr 3 i kvarteret Bastubacken eller stadsägan nr 204 i
Morastrands köping. Denna byggnad, som vore uppförd i trä, hade sedan
nämnda tidpunkt utnyttjats för telegrafverkets telefonstation i Mora, och

i den mån stationen vuxit hade tillbyggnader till husets båda gavlar utförts
under åren 1917 och 1927. Sistnämnda år hade dessutom installerats centralvärmeledning
i byggnaden. Trots vidtagna åtgärder finge emellertid de nuvarande
lokalerna enligt styrelsens mening betraktas som otidsenliga.

Styrelsen har vidare anfört, att, då telefonstationsutrustningen i Mora vore
av synnerligen omodern konstruktion, styrelsen sedan länge ansett en ny
stationsutrustning, avsedd för automatisk drift, böra anordnas. Då dylik stationsutrustning
icke ansåges kunna förläggas inom de nuvarande lokalerna
och ej heller nybyggnad syntes kunna uppföras på den nuvarande tomten,
hade styrelsen för uppförande av ny stationsbyggnad i Mora enligt av Kungl.
Majit den 14 mars 1941 lämnat bemyndigande inköpt tomten nr 9 i kvarteret
Hjälten.

Utvecklingen av telefonrörelsen i Mora framgår av följande av telegraf -

styrelsen lämnade tablå. Vid ingången	Antal lokal-	Antal huvud-	Antal telefo
av år	ledningar	abonnemang	apparater
1935 .............	468	462	604
1938 .............	544	524	684
1941.............	642	615	797
1942 .............	694	673	866
1943 .............	741	722	930
1944 .............	777	756	971
1945 .............	833	811	1 041

Det vore styrelsens avsikt, att sedan den ifrågavarande nybyggnaden blivit
uppförd, försälja den nuvarande stalionsfastigheten. Närmare förhandlingar
därom hade styrelsen dock icke ansett sig böra upptaga förrän frågan
angående nybyggnad kommit närmare sin lösning.

Styrelsen har slutligen meddelat, att ritningar för den tillämnade byggnaden
i Mora ännu icke förelåge. Med ledning av upprättade stomskisser hade
styrelsen emellertid preliminärt beräknat byggnadskostnaderna till 300 000
kronor.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för innevarande
budgetår.

Tillbyggnad av telefonstationsbyggnad i Falun.

Telegrafstyrelsen har beträffande telegrafverkets stationsfastighet i Falun
meddelat, att densamma, som vore belägen å tomten nr 1 inom kvarteret 39
Posten, för närvarande inrymde lokaler för telefon- och telegrafstation, linjeexpedition
för Falu sektion, överdragsstation för rikskabeln Krylbo—Falun
ävensom lokaler för postkontoret.

Telefonstationen beräknades, meddelar styrelsen vidare, kunna bibehållas
med nuvarande utrustning och inom nuvarande lokaler till år 1950, då ny
stationsutrustning, vilken planerades för automatisk koppling, måste vara
färdig att tagas i bruk. Denna utrustning kunde emellertid icke inrymmas i
nu befintliga lokaler, utan nya och härför avpassade lokaler måste beredas

genom tillbyggnad av fastigheten Även för övriga av telegrafverkets olika
avdelningar inom fastigheten krävdes ökat lokalutrymme, vilket endast kunde
tillgodoses genom att en tillbyggnad komme till utförande. Tomten, som
vore mycket stor, lämnade god plats för erforderlig ny byggnadskropp.

Utvecklingen av telegrafverkets telefonrörelse i Falun framgår av följande
av telegrafstyrelsen upprättade tablå.

Vid ingången	Antal lokal-	Antal huvud-	Antal telefon-
av år	ledningar	abonnemang	apparater
1936 ..........	...... 2 368	2 346	3 222
1937 ..........	...... 2 456	2 431	3 340
1938 ..........	...... 2 549	2 516	3 481
1939 ..........	...... 2 693	2 649	3 674
1940 ..........	...... 2 802	2 750	3 850
1941..........	...... 2 924	2 844	4 004
1942 ..........	...... 3 093	2 995	4 259
1943 ..........	...... 3 227	3 128	4 441
1944 ..........	...... 3 368	3 291	4 504
1945 ..........	...... 3 578	3 495	4 836

Byggnadskostnadema hava av telegrafstyrelsen preliminärt beräknats till
450 000 kronor.

Telefonstationsbyggnad i Norberg.

Telegrafstyrelsen har meddelat, att lokal för telegrafverkets nuvarande manuella
telefonstation i Norberg mot en årshyra av 1 800 kronor exklusive
kostnader för lokalens uppvärmning förhyrdes enligt kontrakt, som gällde
till den 1 oktober 1949.

Utvecklingen av telegrafverkets telefonrörelse i Norberg framgår av följande
av telegrafstyrelsen upprättade tablå.

Vid ingången	Antal lokal-	Antal huvud-	Antal telefon-
av år	ledningar	abonnemang	apparater
1936 ..........	...... 270	291	338
1937 ..........	...... 285	308	364
1938 ..........	...... 302	326	386
1939 ..........	...... 320	345	423
1940 ..........	...... 331	347	429
1941..........	...... 365	372	461
1942 ..........	...... 394	405	500
1943 ..........	...... 407	413	515
1944 ..........	...... 423	426	539
1945 ..........	...... 448	451	573

Telegrafstyrelsen har meddelat, att trafiken med nuvarande abonnentökning
beräknades kunna avvecklas med befintlig ulrustning och inom nuvarande
lokaler till år 1951. På grund av att Norbergs nätgrupp till största
delen redan vore automaliserad, vore det emellertid önskvärt med hänsyn till
samtrafiken, att automatiseringen av Norbergs telefonstation, som vore avsedd
utgöra nätgruppsstation. komme till utförande tidigare. Den nya stationsutrustningen
kunde icke uppställas inom nuvarande förhyrda lokaler.

Det vore därför erforderligt att nya och lämpliga lokaler i god tid färdigställdes
inom en telegrafverkets egen byggnad.

Erforderlig byggnadstomt för stationshuset i fråga hade ännu icke anskaffats
men dylik torde, framhåller styrelsen, med säkerhet kunna erhållas å
för telegrafverket lämplig plats. Byggnadskostnaderna hava av styrelsen preliminärt
beräknats till 250 000 kronor.

Telefonstationsbyggnad i Köping.

Telegrafstyrelsen har meddelat, att telegrafverkets fastighet i Köping, vilken
vore belägen å tomterna n:ris 226 a och 226 b inom kvarteret Nifelhem,
inköpts redan år 1920 av telegrafverkets pensionsfond men sedermera den 1
juli 1944 övertagits av telegrafverket. Fastigheten inrymde förutom lokaler
för telefonstationen på platsen även en del bostadslägenheter och butikslokaler,
vilka uthyrts.

De nuvarande stationslokalema vore enligt telegrafstyrelsen rätt otidsenliga
och stationsutrustningen gammal och försliten. Med nuvarande abonnentökning
beräknades stationens kapacitet bliva helt tagen i anspråk vid årsskiftet
1949/50. Styrelsen måste således tillse, att lokaler för då erforderlig automatisk
telefonstationsutrustning i god tid funnits disponibla.

Telegrafverkets nuvarande fastighet i Köping hade ett mycket bra och centralt
läge, varför den nya stationen lämpligen borde förläggas till denna
plats. Företagen undersökning hade emellertid visat, att erforderliga och för
den nya stationen lämpliga lokaler icke kunde erhållas i den nuvarande byggnaden.
Med hänsyn till byggnadens konstruktion kunde dylika lokaler ej heller
med ekonomisk fördel anskaffas genom örn-, till- eller påbyggnad av
fastigheten. Det återstode således intet annat än att uppföra ett nytt hus å
tomten. Företagen utredning hade visat, att huset i fråga kunde utföras i två
etapper, varigenom den manuella telefonstationen kunde kvarbliva i nuvarande
lokaler till dess den nya stationen kunde tagas i bruk inom lokaler i
nybyggnaden.

Utvecklingen av telegrafverkets telefonrörelse i Köping framgår av följande
av telegrafstyrelsen upprättade tablå.

Vid ingången	Antal lokal-	Antal huvud-	Antal telefon-
av år	ledningar	abonnemang	apparater
1936 ..........	...... 626	656	814
1937 ..........	...... 650	691	854
1938 ..........	...... 691	731	898
1939 ..........	...... 752	780	952
1940 ..........	...... 821	845	1 034
1941..........	...... 866	888	1 095
1942 ..........	...... 913	930	1 153
1943 ..........	...... 961	978	1 220
1944 ..........	...... 1036	1047	1 322
1945 ..........	...... 1 210	1 218	1 553

Byggnadskostnaderna hava av telegrafstyrelsen preliminärt beräknats till
750 000 kronor.

Telefonstationsbyggnad i Sala.

Telegrafstyrelsen har beträffande de nuvarande lokalerna för telefonstationen
i Sala meddelat, att dessa mot en årshyra av 5 500 kronor, inklusive kostnader
för lokalernas uppvärmning medelst centralvärme, förhyrdes enligt
kontrakt, som gällde till 1 oktober 1952. Utöver stationslokalen förhyrde
telegrafverket dessutom på ett år i taget magasin och garage mot en hyra av
150 kronor per år.

Utvecklingen av telegrafverkets telefonrörelse i Sala framgår av efterföljande
av telegrafstyrelsen upprättade tablå.

Vid ingången	Antal lokal-	Antal huvud-	Antal telefon-
av år	ledningar	abonnemang	apparater
1936 ..........	...... 759	738	941
1937 ..........	...... 791	781	994
1938 ..........	...... 844	832	1 056
1939 ..........	...... 895	883	1 109
1940 ..........	...... 955	939	1 179
1941..........	...... 1 007	991	1 238
1942 ..........	...... 1 066	1 057	1 310
1943 ..........	...... 1 114	1 091	1 344
1944 ..........	...... 1 148	1 141	1 436
1945 ..........	...... 1 213	1 198	1 506

Styrelsen har framhållit, att med nuvarande abonnentökning, som utgjorde
60 abonnenter per år, beräknades nummerkapaciteten vid stationen i Sala
bliva tillräcklig intill år 1955. Med hänsyn till att av nuvarande 12 riksexpedilionsplatser
redan 9 blivit besatta och ytterligare utökning inom nuvarande
lokaler icke vöre möjlig, erfordrades emellertid nya stationslokaler efter
vad nu kunde överblickas redan omkring år 1950.

De nya stationslokalerna borde förläggas till en för ändamålet uppförd
byggnad tillhörig telegrafstyrelsen. Dylik byggnad borde uppföras å den av
styrelsen enligt Kungl. Majlis bemyndigande den 15 mars 1940 för telegrafverkets
räkning förvärvade tomten nr 1 inom kvarteret Sölvköparen.

Kostnaderna för nämnda byggnad hava av styrelsen preliminärt beräknats
till 300 000 kronor.

Telefonstationsbyggnad i Arvidsjaur.

Beträffande telegrafverkets telefonstation i Arvidsjaur har telegrafstyrelsen
meddelat, att lokal för denna förhyrdes av enskild fastighetsägare enligt
hyreskontrakt, som gällde ett år i taget. Lokalen bestode av 4 rum och kök,
och telegrafverkets hyresutgift för densamma utgjorde 1 465 kronor per år, vartill
komme kostnader för lokalens uppvärmning medelst centralvärmeledning.

För erforderliga stationsutvidgningar hade samtliga för stationsutrustningen
disponerade utrymmen numera tagits i anspråk, varjämte för administrativa
och andra ändamål avsedda lokaler vore helt otillräckliga. Med hänsyn härlin
måste telegrafstyrelsen vara beredd alt örn några år kunna överflytta
stationen till nya lokaler, vilka helst borde beredas inom en telegrafver -

kets egen byggnad på platsen. För en blivande ny stationsbyggnad i Arvidsjaur
hade emellertid ännu icke anskaffats byggnadstomt, men dylik syntes
med säkerhet kunna erhållas på för telegrafverket lämplig och centralt belägen
plats inom samhället.

Utvecklingen av telefonrörelsen i Arvidsjaur framgår av följande av telegrafstyrelsen
lämnade tablå.

Vid ingången	Antal lokal-	Antal huvud-	Antal telefon-
av år	ledningar	abonnemang	apparater
1935 ..........	...... 131	125	155
1938 ..........	...... 170	162	202
1941..........	...... 201	192	236
1942 ..........	...... 229	219	270
1943 ..........	...... 254	243	300
1944 ..........	...... 276	259	325
1945 ..........	...... 315	297	381

Styrelsen har slutligen meddelat, att ritningar för en blivande telefonstationsbyggnad
i Arvidsjaur ännu icke utarbetats. Med ledning av uppgjorda
stomskisser hava emellertid byggnadskostnaderna av styrelsen preliminärt
beräknats till 175 000 kronor.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för innevarande
budgetår.

Telefonstationsbyggnad i Kramfors.

Telegrafstyrelsen har beträffande telegrafverkets nuvarande fastighet i
Kramfors meddelat, att densamma, som förvärvats enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande
den 30 juni 1920, för närvarande inrymde lokaler för telegrafoch
telefonstation, bostad för telegrafkommissarie samt en butikslokal med
kontors- och lagerrum, vilken vore uthyrd för 1 066 kronor per år.

Utvecklingen av telegrafverkets telefonrörelse i Kramfors framgår av efterföljande
av telegrafverket upprättade tablå.

Vid ingången	Antal lokal-	Antal huvud-	Antal telefon-
av år	ledningar	abonnemang	apparater
1936 ..........	...... 454	457	619
1937 ..........	...... 473	477	654
1938 ..........	...... 507	514	699
1939 ..........	...... 529	536	730
1940 ..........	...... 569	571	775
1941..........	...... 623	619	829
1942 ..........	...... 653	652	871
1943 ..........	...... 680	675	908
1944 ..........	...... 713	700	935
1945 ..........	...... 788	736	992

Styrelsen har framhållit att med nuvarande abonnentökning, som uppginge
till 40 abonnenter per år, beräknades stationens nummerkapacitet bliva
tillräcklig intill år 1954, medan däremot med hänsyn till lands- och rikstrafiken
nu tillgängliga expeditionsplatser beräknades bliva tillräckliga endast

till år 1949. Utökning av nämnda expeditionsplatser kunde möjligen ske genom
att personalens frukostrum foges i anspråk härför. Genom en sådan åtgärd
skulle möjligen telefontrafiken kunna avvecklas inom nuvarande lokaler till
omkring år 1954 eller till samma år stationens nummerkapacitet beräknades
vara helt tagen i anspråk. Då emellertid rikstrafiken särskilt efter nu inträdda
fredsförhållanden kunde tänkas komma att öka i icke förutsedd grad,
kunde ny stationsutrustning komma att erfordras tidigare.

Då ifrågavarande nya stationsutrustning, som planerades för automatisk
koppling, icke kunde uppställas inom nuvarande lokaler, måste styrelsen
tillse, att nya och för ändamålet speciellt lämpade lokaler i god tid funnes att
tillgå. För tillgodoseende av ifrågavarande lokalbehov borde en ny telefonstationsbyggnad
uppföras å den befintliga tomten. Enligt företagen utredning
vore det möjligt att uppföra nämnda byggnad, utan att det nuvarande stationshuset
dessförinnan behövde rivas.

Byggnadskostnaderna hava av telegrafstyrelsen preliminärt beräknats till
300 000 kronor.

Förrådsbyggnader m. m. i Slätte.

I skrivelse till Kungl. Majit den 5 oktober 1945 har telegrafstyrelsen hemställt
örn anvisande av anslag å riksstaten för budgetåret 1946/47 för uppförande
av förrådsbyggnader m. m. i Slätte.

Styrelsen har i nyssnämnda skrivelse inledningsvis lämnat följande redogörelse
för behovet av utökning av telegrafverkets huvudförråd i Göteborg.

Huvudförrådets i Göteborg lokaler äro alldeles för små och otillräckliga och dessutom
synnerligen tungarbetade och oekonomiska. De utvidgningar, som företagits
under årens lopp för att bereda plats för tyngre materiel, utgöras av skjul, vilkas
golv på grund av kostnadshänsyn och dåliga markförhållanden fått läggas i nivå
med järnvägsspåret. En bidragande orsak till trångboddheten är att av disponibla
utrymmen en del för några år sedan måste tagas i anspråk för utökning av reparationsverkstaden
för apparater. Under krigsåren har en del materiel fått förvaras
i spridningsförråd, men vid huvudförrådet i Göteborg har lokalbristen dessutom
framtvingat förhyrande av ett flertal extra förrådslokaler inom själva staden. Frånsett
att en dylik ordning medför bristande överskådlighet, drager den även med sig
stora extra personal- och transportkostnader. Behovet av utökning i både varmoch
kallförråden är därför trängande.

Huvudförrådet i Göteborg har till uppgift att furnera västra Sverige med materiel.
Förrådets belägenhet i ena utkanten av förrådsområdet är icke ur alla synpunkter
idealisk. Materielen tillföres området i huvudsak över den rakt motsatta
utkanten, varigenom en hel del återfrakter och därmed följande extra kostnader icke
kunna undvikas. Detta hade icke så stor betydelse, så länge materielförbrukningen
var av mindre omfattning. 35 °/o av materielen förbrukas dessutom i själva Göteborg
med närmaste omnejd, varför det under alla förhållanden är nödvändigt med ett
stort förråd i Göteborg. Återfrakterna och därmed förenade kostnader lia nu fått
större betydelse därigenom att materielkvantiteterna, som passera förrådet, utökats.
Dessutom har platsen för förrådet visat sig ur militär synpunkt vara mindre lämplig
på grund av grannskapet till Olskrokens och Sävenäs rangerbangårdar, SKF
m. fl. bombmål. Någon annan lämplig förrådstomt inom själva Göteborg har icke
kunnat uppbringas, och det är icke heller önskvärt att utöka förrådet på nuvarande
plats mer än som är nödvändigt för Göteborg med omnejd och befintliga verkstäder.

För att eliminera nämnda olägenheter borde, enligt vad telegrafstyrelsen
funnit lämpligt, närmast aktuella utökning av huvudförrådet förläggas till
annan plats än Göteborg. Efter att hava undersökt förhållandena på ett flertal
platser har verket stannat för en tomt, belägen i Slätte i närheten av
Töreboda på västra stambanan, vilken tomt visat sig vara ur olika synpunkter
lämplig för ändamålet.

Det planerade filialförrådet vore avsett att ersätta jämväl ett mindre filialförråd
av provisorisk karaktär på förhyrd tomt i Gårdsjö, som vöre för liten
för här ifrågavarande ändamål och icke kunde utökas.

Avsikten vore, enligt vad styrelsen slutligen framhållit, att på den ovannämnda
tomten i Slätte tills vidare uppföra ett kallmagasin med ett inbyggt
värmeförråd samt bostadshus för förmannen, detta sistnämnda därför att
denne borde hava uppsikt över tomten även under icke tjänstetid. Byggnaderna
komme att utföras av monteringsfärdig materiel av i handeln förekommande
standardkonstruktioner, och de sammanlagda kostnaderna för tomtplanering,
spår, kajer, magasin och bostadshus beräknades till 370 000 kronor.

Då anslag för detta byggnadsföretag icke beräknats i årets statsverksproposition,
har arbetsmarknadskommissionen i förslaget till investeringsreserv för
budgetåret 1946/47 upptagit ett belopp av 370 000 kronor till företaget i fråga.

Förrådsbyggnad i Örebro.

Sedan telegrafstyrelsen i skrivelse till Kungl. Majit den 5 oktober 1944
hemställt, att för förrådsbyggnad och garage i örebro måtte för budgetåret
1945/46 anvisas ett investeringsanslag av 525 000 kronor, föreslog Kungl.
Majit i 1945 års statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 12, punkten 26)
riksdagen att anvisa ett investeringsanslag av 325 000 kronor till utförande
av en första byggnadsetapp omfattande varmförråd och garage. Detta förslag
bifölls av riksdagen.

I sina petita för budgetåret 1946/47 har telegrafstyrelsen hemställt örn ett
anslag av 200 000 kronor för utförande av den återstående delen av byggnadsföretaget,
omfattande kallförråd.

Medel härför hava icke äskats i årets statsverksproposition. I här föreliggande
förslag till investeringsreserv har emellertid arbetsmarknadskommissionen
medräknat för arbetets utförande erforderligt belopp.

Företaget medtogs i sin helhet i beredskapsstaten för 1944/45 samt i vad
det avser kallförrådet i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46.

Förråds-, garage- och verkstadsbyggnad i Norrköping.

I skrivelse den 12 november 1937 till Kungl. Majit hemställde telegrafstyrelsen
att få inköpa ett markområde intill telegrafverkets äldre förrådstomt
i Norrköping för uppförande av nya förråds- och garagebyggnader samt att
för budgetåret 1938/39 få anvisat ett reservationsanslag av 42 000 kronor.
Detta förslag bifölls av riksdagen.

I skrivelse den 15 februari 1938 hemställde telegrafstyrelsen vidare, att i
arbetsplanen för beredskapsarbeten för budgetåret 1938/39 skulle upptagas
ett anslag på 420 000 kronor för uppförande av ovannämnda byggnader. Det
ifrågavarande anslaget blev också medtaget i beredskapsstat för budgetåret i
fråga och upptogs sedermera ånyo i beredskapsstaten för budgetåret 1939/40.
I skrivelse till chefen för kommunikationsdepartementet den 26 januari 1940
gjorde styrelsen förnyad framställning, att anslaget för ändamålet måtte uppföras
även å en beredskapsstat för budgetåret 1940/41. Denna framställning
föranledde icke någon åtgärd. Företaget medtogs däremot å beredskapsstaten
för budgetåret 1944/45 och kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv
för budgetåret 1945/46.

I ovannämnda framställningar har telegrafstyrelsen framhållit, att förrådsutrymmena
i Norrköping vore otillräckliga och otidsenliga och att uppförande
av ny ändamålsenlig förrådsbyggnad därför vore ofrånkomlig. Avsikten
vöre att i denna, utöver de egentliga förrådslokalerna, inrymma även reparationsverkstad
för telefonapparater och telefonväxlar, vilken nu vore provisoriskt
inhyst på en vind i en annan del av staden. Byggnaden skulle vidare
innehålla garage för erforderligt antal bilar, vilka vore garagerade på olika
platser i staden. Plats skulle även i samband härmed beredas för en mindre
reparationsverkstad jämte tvättnings- och smörjningsutrymme för motorfordon.
Samtidigt skulle den nuvarande enkla förrådsbyggnaden tills vidare bibehållas
för lagring av grövre, mindre ömtålig materiel.

Styrelsen har härutöver tillagt, att förhållandena i så måtto ändrats, att
centralförrådet i Nässjö kommit till. Behovet av ett ordentligt sektionsförråd
i Norrköping med till detta hörande garage och mindre reparationsverkstäder
kvarstode dock. Byggnadskostnaden har av styrelsen preliminärt beräknats
till 525 000 kronor.

Företaget medtogs å beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 och kvarstår
oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46.

Förråds-, garage och verkstadsbyggnad i Gävle.

Kungl. Majit har den 15 mars 1940 bemyndigat telegrafstyrelsen att inköpa
tomt i Gävle, å vilken skulle uppföras förråds-, garage- och verkstadsbyggnader
av lämpliga storlekar. Telegrafstyrelsen har därefter för såväl
budgetåret 1939/40 som 1940/41 hemställt hos Kungl. Majit om upptagande
å beredskapsstat av ett anslag om 525 000 kronor för uppförande av nämnda
byggnader. Styrelsen har därvid anfört bland annat följande.

Utrymmena för telegrafverkets distriktsförråd i Gävle, för vilket en mindre byggnad
uppfördes under åren 1900—1901 å här.för inköpt tomt vid Centralgatan, lia
sedan långt tillbaka varit otillräckliga för ändamålet. Under en lång följd av år bar
telegrafverket därför nödgats förhyra upplagsplatser för grövre materiel på olika
ställen i staden. Sålunda bär sedan år 1927 förhyrts en Gävle stad tillhörig upplagsplats
örn ca 3 900 m2, å vilken ett par förrådsskjul uppförts. Någon bebyggelse
av mera permanent natur bar däremot icke ansetts kunna ifrågakomma, då tillräckligt
lång arrendetid för tomten ej kunnat utverkas.

Genom telegrafverkets kraftiga utveckling under senare är har behovet av för -

rådslokaler och upplagsplats för materiel avsevärt stegrats. Härigenom bär förrådsfastigheten
blivit otillräcklig för lagring av den materiel, som måste förvaras inomhus,
och därtill hörande verkstäder, och även den förhyrda upplagsplatsen har visat
sig för liten. Uppdelningen av förrådet på två platser, belägna på ca 2 km avstånd
från varandra, har även varit till olägenhet på grund av att dess övervakning försvårats
och personalen ej kunnat utnyttjas på samma sätt, som om förrådet varit
förlagt till en enda plats. Det är med hänsyn härtill högeligen angeläget att få
förrådslokaliteterna i Gävle utvidgade och centraliserade.

Utöver vad sålunda anförts ville styrelsen meddela, att förhållandena numera
såtillvida ändrats att centralförråd i Västanfors anordnats. Emellertid
vore det lämpligt, att ett modernt sektionsförråd uppfördes i Gävle. Kostnaderna
hava preliminärt beräknats till 525 000 kronor.

Företaget medtogs å beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 och kvarstår
oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46.

Telefon- och telegrafanläggningar.

Riks- och landskablar ni. m.

Beträffande anläggande av nya rikskablar, ökning av överdragsstationer
och pupinisering av befintliga kablar samt införande respektive komplettering
av bärvågsdrift å kablar och blankledningar anför telegrafstyrelsen, att någon
ökning utöver det för budgetåret 1946/47 uppgjorda ordinarie arbetsprogrammet,
som omfattade en kostnad av 26 500 000 kronor, icke vore möjlig i
annan mån än att förberedande arbeten för nya rikskablar Stockholm—Enköping—Västerås—Riddarhyttan
och Stockholm—Norrköping för ett belopp
av ca 500 000 kronor kunde medtagas i investeringsreserven.

Å beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 och i förslaget till investeringsreserv
för innevarande budgetår har för förberedande arbeten för ny rikskabel
Stockholm—Enköping—Västerås—Riddarhyttan upptagits ett belopp av
300 000 kronor.

I fråga örn landskablar, vilka enligt telegrafstyrelsen under senare år icke
kunnat erhållas i önskad omfattning på grund av bland annat materialbrist,
har styrelsen meddelat, att redan nu ett visst behov förelåge att återhämta
vad som icke rättidigt kunnat komma till utförande. Ordinarie programmet
för budgetåret 1946/47, som omfattade en kostnad av 7 700 000 kronor, var
därför dubbelt så stort som innevarande års. Då dessutom på grund av verkstadskonflikten
utförande av föregående års program till stor del måste uppskjutas
till innevarande år, vore det, framhåller telegrafstyrelsen, icke möjligt
att upptaga några arbeten av här ifrågavarande slag i investeringsreserven.

Telefon- och telegrafstationer.

Några arbeten avseende telefon- och telegrafstationer hava i likhet med
tidigare år icke kunnat medtagas i investeringsreserven för nästa budgetår,
enär telegrafstyrelsen icke ansett någon ökning av det ordinarie programmet
i fråga örn dessa arbeten vara möjlig.

Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka mellanortsledningar.

Telegrafstyrelsen har för budgetåret 1946/47 beräknat, att arbeten avseende
nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka mellanortsledningar
komma att utföras i en omfattning motsvarande 44 000 000 kronor. Med hänsyn
härtill funne styrelsen det icke möjligt att i nämnvärd grad utvidga
programmet beträffande arbeten av ifrågavarande slag. Dock kunde enligt
styrelsens mening ökningar komma i fråga beträffande nätarbeten och förbättring
av landsbygdens telefonförhållanden, varvid i investeringsreserven lämpligen
borde medtagas nätarbeten för 2 000 000 kronor och arbeten avseende
förbättring av landsbygdens telefonförhållanden för 4 000 000 kronor.

I fråga örn nätarbetena har styrelsen anfört, att blankledningsstråken under
senare år blivit hårt belastade samt att reservledningama i befintliga kablar
på sina håll strängt anlitats och nu börjat tryta, varför styrelsen, trots att
det ordinarie programmet för budgetåret 1946/47 beräknats få avsevärt större
omfattning än innevarande budgetårs program, ansåge det lämpligt att i
investeringsreserven upptaga nätarbeten för ett belopp av 2 000 000 kronor.
Beträffande förbättring av landsbygdens telefonförhållanden har styrelsen
framhållit att den, såsom ett led i sina strävanden härutinnan, bland annat
avsåge alt ytterligare öka områdena för fria huvudledningar (frikretsarna)
vid telefonstationerna. För ökande och ombyggnad av abonnenter tillhöriga
stolplinjer och ledningar utanför de nuvarande frikretsarna syntes enligt
styrelsens åsikt i investeringsreserven för budgetåret 1946/47 lämpligen böra
upptagas ett belopp av 4 000 000 kronor, detta med hänsyn till att arbetena i
fråga kunde anses utgöra lämpliga objekt för beredande av arbetstillfällen
vid en arbetsmarknadskris.

Påbörjandet av dessa arbeten torde, enligt vad telegrafstyrelsen framhållit,
icke böra ske, förrän statsmakterna tagit ställning till det förslag om förbättring
av landsbygdens telefonförhållanden, vilket telegrafstyrelsen inom
närmaste tiden på grundval av 1944 års telefonkommittés den 31 december
1945 avgivna betänkande avsåge att framlägga.

Rundradioanläggningar.

Rundradiostation i Stockholm.

1 årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 5, punkten 25) har upptagits
ett investeringsanslag av 500 000 kronor för vissa förberedande åtgärder,
huvudsakligen avseende markinköp, till ny rundradiostation i Stockholm.
Anläggningskostnaden för stationen har av telegrafstyrelsen preliminärt
beräknats till 3 700 000 kronor.

Telegrafstyrelsen har i skrivelse till arbetsmarknadskommissionen föreslagit
att företaget — till den del det icke komme till utförande med det nyss
angivna anslaget å 500 000 kronor — skulle medtagas i investeringsreserven
för nästa budgetår.

Beträffande motivering för företaget hänvisar kommissionen till vad härom
anförts i propositionen.

Arbetsmarknadskommissionen, som härvid hänvisar till de principiella synpunkter
beträffande radioanläggningar såsom objekt i en investeringsreserv,
vilka anförts å s. 34, har medtagit företaget i investeringsreserven med ett
belopp av (3 700 000 — 500 000 =) 3 200 000 kronor.

Rundradiosändare för kortvåg i Hörby.

1943 års rundradioutredning har i skrivelse till Chefen för kommunikationsdepartementet
den 7 februari 1944 hemställt, att Kungl. Hajd måtte göra
framställning till 1944 års riksdag om anvisande av medel för anordnande
av en kortvågsanläggning om två sändare. Beträffande skälen för en förbättrad
svensk kortvåg har utredningen i huvudsak anfört följande.

Utredningen konstaterar först, att flerfaldiga vittnesbörd föreligga rörande den
dåliga hörbarheten av den nuvarande svenska kortvågssändningen till utlandet. Att
behov av teknisk förbättring på detta område förefinnes, anser utredningen vara
ställt utom varje tvivel. Härutöver har utredningen velat undersöka huruvida de
uppgifter, som i kommersiellt, kulturellt och politiskt hänseende kunna tillmätas
kortvågssändningarna, äro av sådan vikt, att de motivera de icke obetydliga utgifterna
härför.

Ur kommersiell synpunkt anser utredningen det böra vara av värde för det svenska
näringslivets representanter i utlandet att genom snabba upplysningar via rundradion
erhålla möjlighet att kontinuerligt följa utvecklingen av förhållandena härhemma.
Huruvida rundradion kan tillmätas samma betydelse, då det gäller kontakten
med det svenska näringslivets kunder i utlandet, synes utredningen mera
tveksamt.

Ur kulturell synpunkt anser utredningen en av rundradions viktigaste uppgifter
i fråga örn kortvågssändningar till utlandet vara att bereda utlandssvenskarna tillfälle
att fortlöpande leva med i vad som händer och sker i Sverige och att därigenom
stärka banden mellan dem och hemlandet. Detta gäller uppenbarligen med avseende
på såväl bofasta svenskar i utlandet som svenska sjömän. Beträffande de
sistnämnda har från sjöfartshåll framhållits önskvärdheten av att i rundradion
anordnas studiekurser för sjömännen. Uppslaget finner utredningen värt att övervägas.
I detta sammanhang bör ej heller bortses från att kortvågssändningar till
utlandet kunna vara av betydelse för Sverige och svenskättlingarna i främmande
land, framför allt de i Nordamerika bosatta.

Utredningen biträder de synpunkter, som Amerikautredningen anfört rörande de
uppgifter i politiskt hänseende, vilka kunna tillgodoses genom förbättrade kortvågssändningar.
Ur beredskapssynpunkt bör det sålunda vara värdefullt att vid kritiska
situationer äga möjlighet att via rundradion framlägga Sveriges synpunkter. Även
bortsett från sådana kristillfällen torde Sverige säkerligen lia behov av medel att
hävda sina ståndpunkter och efter förmåga göra sina förhållanden kända. För närvarande
avlyssnas exempelvis de svenska kortvågssändningarna regelbundet av myndigheternas
och de stora radiobolagens avlyssningscentraler i Amerikas Förenta
Stater. Enligt rapport från svenska beskickningen i Washington den 5 oktober 1942
användas de stenografiska referaten dels för information av regeringsorganen, dels
som underlag för artiklar i pressen, dels ock för de stora radiobolagens nyhetskommunikéer,
varvid den svenska radions kortvågssändning anges som ursprungsbeteckning.

Utredningen har vidare framhållit, att till en nations normala utrustning
givetvis numera hörde rundradiosändare för internationellt bruk, vilka vore
i nivå med andra länders. De undersökningar, som utredningen kunnat vid -

laga, gåve otvetydigt vid handen, att Sverige icke hållit jämna steg med utvecklingen
på förevarande område. Härtill kommc betydelsen av att i internationellt
samarbete olika radioföretag emellan äga tillgång till en fullgod
kortvågsutrustning. Utredningen har härom bland annat anfört.

Redan före krigsutbrottet förekom dylik kontakt mellan olika länders radioföretag.
Efter fredsslutet har man med visshet att förutse, att radioföretagen i allt större
utsträckning komma att sända reporters till olika delar av världen för att därifrån
genom återutsändning över det egna landets sändare göra radioreportage örn aktuella
händelser. Vid långväga sändningar till respektive reporters hemland måste i
de fall, då hemlandet icke kan nås per tråd, överföringar över ett antal kortvågsstationer
äga rum. Det är uppenbarligen av vikt, att det också i vårt land finns tillräckligt
kraftiga kortvågssändare, för att Sverige skall kunna deltaga i en sådan
internationell reportageverksamhet. Örn nämligen Radiotjänst till förmån för det
svenska riksprogrammet skall kunna taga emot tjänster av utländska radioföretag,
måste möjligheter till motprestationer finnas. Ju bättre våra kortvågsstationer äro,
desto fler utsända radiojournalister komma att besöka vårt land. Detta innebär, att
svenska förhållanden i olika hänseenden bliva internationellt belysta. Det bör ej
heller bortses från att sådana sändningar äro av betydelse, då det gäller att draga
den utomeuropeiska turistströmmen till vårt land eller vid tillfällen, då en internationell
kongress, olympiad eller dylikt förlägges till Sverige.

För närvarande disponerade Sverige för kortvågssändningar till utlandet två
sändare med en antenneffekt på 12 kW vardera. Dessa sändare användes därjämte
under vissa tider av dygnet för kommersiell radiotelegraftrafik. Både
med hänsyn till den låga effekten och till den av krisläget framtvungna nödvändigheten
att använda sändarna såväl för rundradio som för radiotelegrafi
funne utredningen, att tvenne nya sändare med betydligt större antenneffekt
borde uppföras, om förbättringar i rundradiosändningarna till utlandet överhuvud
taget skulle ernås.

Vad sändareffekten anginge, ville utredningen framhålla, att utvecklingen
på det radiotekniska området utmärktes av en sådan snabbhet, att klokheten
bjöde att nu eftersträva anläggningar, som stöde på höjden av vad tekniken
av i dag kunde prestera. Då man endast för några år sedan räknade med sändareffekter
av 50 kW, pekade framstegen på förevarande område mot effekter
av 100 kW och högre. För en hög effekt talade även det — trots alla internationella
försök att reglera trängseln i etern — beklagliga förhållandet,
att den enda möjligheten för ett land att kunna hålla ett antal våglängder
fria från trafik från andra länders sändare syntes vara att utbygga egna
sändare med så stora antenneffekter, att fältstyrkorna på mottagningsorterna
dominerade över andra stationers fältstyrkor. Utredningen ansåge därför, att
kortvågsanläggningen borde utföras med 100 kW sändare.

Vid sitt ställningstagande till frågan om kortvågsanläggningen borde uppföras
med en eller två sändare har utredningen utgått från att det måste bedömas
vara lika aktuellt att förbättra de svenska sändningarna till den europeiska
kontinenten med omkringliggande av svenska fartyg trafikerade hav
som till främmande kontinenter. Med beaktande även av möjligheten att i
viss utsträckning utnyttja den ena sändaren som reserv för den andra tvekade
utredningen ej att — trots merkostnaden — föreslå uppförandet av två

sändare om vardera 100 kW. Av de bägge sändarna skulle den ena användas
för s. k. rundstrålning och den andra för s. k. riktstrålning. Genom rundstrålning
nåddes de områden, som befunne sig inom en cirkel med en radie
av omkring 3 000 km från stationsplatsen. Vid riktstrålning, som vore särskilt
lämplig vid kortvågssändning på mycket långa avstånd, sändes radiovågorna,
såsom namnet angåve, i viss riktning.

Beträffande platsen för de nya sändarna talade radiotekniska skäl för en
utbyggnad av Hörby rundradiostation. Härtill komme att en förläggning till
Hörby ställde sig ekonomiskt fördelaktigare genom att befintligt stationshus
liksom befintlig kraftanläggning delvis kunde utnyttjas och att viss minskning
i personalkostnaderna även uppstode.

Enligt utredningen uppginge kostnaderna för anordnande i Hörby av en
kortvågsanläggning om två sändare å 100 kW vardera till 5 270 000 kronor.

Det i ovannämnda skrivelse den 7 februari 1944 framlagda förslaget har
icke föranlett någon Kungl. Maj:ts åtgärd. 1945 års riksdag har emellertid
i anledning av väckta motioner i skrivelse till Kungl. Majit nr 440 uttalat
den förväntan, att frågan örn förbättrade kortvågssändare underkastades
prövning av Kungl. Majit och att därav föranlett förslag snarast förelädes
riksdagen.

I anslutning till vad här ovan anförts har arbetsmarknadskommissionen,
under hänvisning jämväl till vad kommissionen på s. 34 principiellt anfört
beträffande radioanläggningar såsom objekt i en investeringsreserv, medtagit
anordnandet av en kortvågsanläggning i Hörby i investeringsreserven till ett
belopp av 5 270 000 kronor.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för innevarande
budgetår.

Anslag till telegrafverket.

Under åberopande av vad här ovan anförts beträffande den föreslagna investeringsreserven
för telegrafverket hemställer arbetsmarknadskommissionen,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 å K apitalbudgeten
under Statens affärsverk sfonder,
Telegrafverket, uppföra följande anslag,
nämligen

Telegrafverkets fastigheter.

Telefonstationsbyggnader m. m.

Telefonstationsbyggnad i Ängelholm .... kronor 300 000

Telefonstationsbyggnad i Klippan ...... » 475 000

Telefonstationsbyggnad i Hässleholm .... » 400 000

Telefonstationsbyggnad i Ljungby ...... » 300 000

Nybyggnad för post- och telegrafverken i

Kävlinge ...........................kronor

Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i

Halmstad .......................... »

Telefonstationsbyggnad i Höganäs ...... »

Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i
Karlshamn ......................... »

Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i

Simrishamn ........................

Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i

Jönköping .........................

Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i
Karlstad ...........................

Telefonstationsbyggnad i Sunne ........ »

Telefonstationsbyggnad i Arvika........ »

Telefonstationsbyggnad i Kungälv ...... »

Telefonstationsbyggnad i Ulricehamn .... »

Telefonstationsbyggnad i Vimmerby .... »

Telefonstationsbyggnad i Nässjö........ >

Telefonstationsbyggnad i Arboga........ »

Telefonstationsbyggnad i Strängnäs .... »

Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i

örebro ............................ »

Telefonstationsbyggnad i Hultsfred...... »

Telefonstationsbyggnad i Vetlanda ...... »

Telefonstationsbyggnad i Nora.......... »

Telefonstationsbyggnad i Nyköping...... »

Telefonstationsbyggnad i Visby ......... »

Telefonstationsbyggnad i Valdemarsvik . . »

Telefonstationsbyggnad inom Högalidsom rådet

i Stockholm .................. »

Telefonstationsbyggnad i Gustavsberg .... »

Nybyggnad för post- och telegrafverken i

Nynäshamn ........................ »

Ändringsarbeten i telefonstationsbyggnaden
i Gävle............................. »

Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i
Ljusdal ............................

Telefonstationsbyggnad i Mora.......... »

Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i

Falun ............................. »

Telefonstationsbyggnad i Norberg ...... »

Telefonstationsbyggnad i Köping........ »

Telefonstationsbyggnad i Sala .......... »

Telefonstationsbyggnad i Arvidsjaur .... »

Telefonstationsbyggnad i Kramfors...... »

400 000

600 000
250 000

100 000

250 000

625 000

600 000
300 000
300000
250 000
250 000
275 000
500 000
400 000
225 000

600 000
250 000
300 000
275 000
400 000
425 000
225 000

800 000
270 000

375 000

600 000

100 000
300 000

450 000
250 000
750 000
300 000
175 000
300 000

6—467172.

Förrådsbyggnader m. m.

Förrådsbyggnader m. m. i Slätte........kronor

Förrådsbyggnad i örebro .............. »

Förråds-, garage- och verkstadsbyggnad i

Norrköping ........................ »

Förråds-, garage- och verkstadsbyggnad i
Gävle .............................. »

Telefon- och telegrafanläggningar.

Riks- och landskablar m. m...........kronor

Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och

blanka mellanortsledningar .......... »

Radioanläggningar.

Rundradioanläggningar.

Rundradiostation i Stockholm .......... »

Rund radiosändare för kortvåg i Hörby . . »

370 000
200 000

525 000

500 000
6 000 000

3 200 000
5 270 000

6. Investeringsplan för statens järnvägar.

Förslag till investeringsplan för statens järnvägar för budgetåret 1946/47,
innefattande bland annat en allmän investeringsreserv att bestridas av medel
å kapitalbudgeten om 734 210 000 kronor, har sammanställts i bil. 6. Förslaget
till investeringsplan har uppställts i huvudsaklig överensstämmelse med
den av departementschefen i 1945 års statsverksproposition angivna uppställningen
för statens järnvägar. Då Kungl. Maj:t för nästa budgetår i statsverkspropositionen
under kapitalbudgeten föreslagit anslag på riksstat till
statens järnvägar om tillhopa 124 895 000 kronor, omfattar hela den för budgeten
1946/47 under kapitalbudgeten föreslagna investeringsplanen (ordinarie
företag jämte allmän investeringsreserv) arbeten och anskaffningar för
sammanlagt 259 105 000 kronor. Investeringsreserven föreslås dessutom i likhet
med investeringsutredningens förslag för innevarande budgetår innefatta
vissa företag avsedda att bestridas av driftmedel till ett belopp av 6 145 000
kronor samt av rörelsemedel till ett belopp av 230 000 kronor. Den föreslagna
investeringsreserven skulle alltså i sin helhet omfatta arbeten och anskaffningar
för ett sammanlagt belopp av (134 210 000 + 6 145 000 +
230 000 =) U0 585 000 kronor.

Svårigheten att bedöma trafikutvecklingen efter kriget motiverar fortfarande
en viss återhållsamhet i fråga om utförande av nya anläggningar vid
statens järnvägar. Däremot kan belastningen på statens järnvägars planeringsorgan
icke anses utgöra hinder för en utvidgning av reserven med hänsyn
till att en stor del av de i förslaget till investeringsreserv för innevarande
budgetår medtagna och nu färdigplanerade arbetena jämväl ingå i den för
nästa budgetår föreslagna reserven. Med hänsyn till det stora värde ur
ren sysselsättningssynpunkt som flera kategorier av järnvägsinvesteringar
besitta skulle ur denna synpunkt en ökning av investeringsreserven vara
önskvärd. Järnvägsstyrelsen har emellertid meddelat, att därest reserven
skulle givas sådan storlek, som avsetts i chefens för finansdepartementet å
s. 10 i detta betänkande omnämnda direktiv till investeringsutredningen,
detta snarast skulle medföra en minskning på ett flertal anslagstitlar. För
att tillgodose vissa oavvisliga behov av anläggningar och anskaffningar hade
nämligen betydande belopp under de senare åren måst anvisas för investeringsändamål.
Då behoven numera åtminstone i viss utsträckning hade
täckts, skulle vid normal angelägenhetsbedömning en minskning av beloppen
i reserven kunna vara motiverad. Med beaktande av dessa synpunkter
har den egentliga investeringsreserven kommit alt nedgå från ca 153 000 000

kronor för innevarande budgetår till ca 140 000 000 kronor för budgetåret
1946/47. För att trots detta söka bibehålla arbetsmarknadsberedskapen —
särskilt för det fall att ovan arbetskraft friställes i stor omfattning samtidigt
som materialförsörjningssvårigheter förhindra igångsättande av husbyggnadsarbeter
o. d. i större omfattning — har arbetsmarknadskommissionen
efter samråd med järnvägsstyrelsen upptagit en särskild grovarbetsreserv
innehållande arbeten av något lägre angelägenhetsgrad för en kostnad av
15 000 000 kronor. För denna grovarbetsreserv redogöres närmare på s. 103.

I överensstämmelse med såväl i statsutskottets utlåtande 1945: 212 gjort
uttalande att i investeringsreserven borde beredas utrymme för grovarbeten
i betydande omfattning som investeringsutredningens uttalanden beträffande
investeringsreserven i fråga örn dubbelspårsbyggnader (SOU 1944: 12, s. 76
och SOU 1945: 12, s. 69), innebär det här framlagda förslaget till investeringsreserv
en ökning av sådana företag, som till väsentliga delar bestå av
grovarbeten. Samtidigt har reserven i fråga örn industribeställningar minskats
något på grund av att vissa i innevarande års reserv upptagna anskaffningar
enligt riksstatsförslaget överförts på ordinarie stat utan att järnvägsstyrelsen
anmält nya anskaffningar i motsvarande omfattning. I detta sammanhang
må särskilt framhållas de å s. 96 resp. s. 100 behandlade förändringar,
som företagits beträffande investeringsreserven avseende elektrifieringsarbeten
samt anskaffning av rullande materiel.

Ett särskilt sammandrag över den för budgetåret 1946/47 föreslagna investeringsplanen
för statens järnvägar framgår av bil. 7. Till jämförelse
ha medtagits motsvarande belopp i investeringsutredningens förslag till investeringsreserv
för innevarande budgetår.

Den föreslagna investeringsreserven för statens järnvägar har uppskattats
innefatta arbetstillfällen om inemot 3 600 000 dagsverken för husbyggnadsoch
anläggningsarbete och ca 660 000 industridagsverken. De mot dessa svarande
arbetsstyrkorna kunna beräknas utgöra i runt tal 14 200 årsarbetare,
varav ca 12 100 grovarbetare, ca 2 100 yrkeskunniga anläggningsarbetare
och ca 2 700 industriarbetare. Materialbehovet omfattar bland annat sammanlagt
32 500 ton järn och stål av olika slag. För närmare uppgifter angående
såväl arbetstillfällen som materialbehov hänvisas till bil. 31.

Det må här påpekas att i det nu framlagda förslaget till investeringsplan
för statens järnvägar för budgetåret 1946/47 medel icke beräknats till ombyggnad
av smalspåriga järnvägslinjer till normal spårvidd annat än i den
mån riksdagen fattat principbeslut om sådan ombyggnad. I enlighet härmed
har ombyggnaden av järnvägslinjen Harmånger—Bergsjö medtagits i investeringsreserven
för nyssnämnda budgetår, medan däremot ombyggnaden av
Blekingejärnvägarna icke upptagits i förslaget. Därest statsmakterna redan
under innevarande budgetår skulle taga ställning till principfrågan rörande
ombyggnad jämväl av sistnämnda järnvägslinje, kunna vid detta företag,
som ur sysselsättningssynpunkt torde få anses vara synnerligen värdefullt
med hänsyn till den stora anparten däri ingående rena grovarbeten, igångsättas
arbeten av grovarbetskaraktär för cn kostnad under ett budgetår av

5 000 000 kronor. En närmare redogörelse för spörsmålet rörande ombyggnad
av smalspåriga järnvägar lämnas på s. 85—86 i detta betänkande.

Arbetsmarknadskommissionen övergår härefter till att närmare behandla
de olika grupperna av arbeten. Kommissionen återgiver därvid huvudsakligen
av järnvägsstyrelsen anförda motiveringar, i den mån kommissionen
icke funnit anledning att göra särskilt uttalande.

Företag att bestridas med kapitalmedel.

A. Byggnader och anläggningar.

I. Bangårdar.

1. Bangårdsombyggnader m. m.

Beträffande angelägenheten av arbeten avseende bangårdsombyggnader
m. m. framhåller järnvägsstyrelsen, att bangårdsutvidgningar äro nödvändiga
på en mångfald platser för erhållande av bättre rangerspårsutrymme och
bättre växlingsmöjligheter, för åstadkommande av nya mötesplatser, för
erhållande av längre och i vissa fall även flera tågspår i och för underlättande
av tågföringen samt för erhållande av bättre och rymligare plattformsanordningar
m. m.

Vad till en början beträffar den nya tunnelbyggnaden mellan Tomteboda
och Hagalund (nr 7)1 finnes detta företag medtaget redan i investeringsreserven
för budgetåret 1944/45 (proposition 1944: 281, s. 33 och 227; riksdagens
skrivelse 1944: 432). Investeringsutredningen anförde rörande detta företag
i sitt betänkande SOU 1944: 12 s. 79 i huvudsak följande.

Detta företag har tidigare påbörjats men åter nedlagts av arbetsmarknadsskäl.
Järnvägsstyrelsen gjorde i sin framställning till Kungl. Maj:t den 18 september 1943
angående anslag till nybyggnader och anläggningar m. m. hemställan örn medel
för arbetets fortsättande, men Kungl. Majit fann icke framställningen i denna del
föranleda annan åtgärd än att ärendet överlämnades till investeringsutredningen för
övervägande. I fråga örn behovet av anläggningen må hänvisas till vad järnvägsstyrelsen
i sin ovannämnda framställning anfört. För det ursprungliga beslutet örn
företagets utförande har som skäl anförts, förutom arbetets lämplighet för motverkande
av arbetslöshet, att tågfrekvensen å huvudspåren mellan Tomteboda och
Hagalund blivit alltmer intensiv, varför det syntes önskvärt att genom anläggning
av ytterligare en tunnel för två spår befria den nuvarande tunneln samt huvudspåren
från tomgångstrafiken och lokpassagerna till och från driftbangården vid
Hagalund. Styrelsen ansåge, att det påbörjade arbetet, så snart förhållandena det
medgåve, borde återupptagas och slutföras.

Med hänsyn såväl till alt företaget redan påbörjats som till dess angelägenhet
och lämplighet i arbetsmarknadsreglerande syfte har anläggningen medtagits i investeringsreserven
såsom ett av de företag, som i första hand böra tillgripas såsom
sysselsättningsobjekt vid arbetslöshet inom Stockholmsräjongen.

Företaget föreslås ingå i investeringsreserven för budgetåret 1946/47 med
från föregående år oförändrat belopp, 1 000 000 kronor.

1 Detta och de i den följande redogörelsen för investeringsplanen för statens järnvägar angivna
numren hänvisa till numreringen i bil. 6 (SOU 1946: 28).

Enligt järnvägsstyrelsen borde följande större utvidgningar av bangårdar
för åstadkommande av bättre rangeringsmöjligheter inom de närmaste åren
komma lill utförande, nämligen anordnande av tvenne godstågspår i Linköping
för 225 000 kronor (nr 4) samt anordnandet av en rangerbangård i Åstorp
för 2 450 000 kronor (nr 21). För behovet av sistnämnda arbete har styrelsen
redogjort i framställning till Kungl. Majit den 22 december 1943 angående
förslag till stat för disposition av fömyelsefondsmedel under år 1944
och därvid framhållit, alt rangeringsarbetet för godstrafiken å järnvägslinjerna
i nordvästra Skåne ur rationaliseringssynpunkt borde koncentreras till
Åstorp. För detta ändamål måste emellertid bangården därstädes avsevärt utvidgas,
i det alt en större rangerbangård med omlastningsmagasin måste anläggas
och befintliga bangårdsanordningar ändras för erhållande av, bland
annat, godstågspår till en längd av 650 m. Enär dessa arbeten skulle draga
avsevärda kostnader, ansåge sig styrelsen dock för det dåvarande endast
kunna förorda en del till utförande. Härvid framstode såsom mest trängande
— särskilt ur militär synpunkt — behovet av längre godstågspår. Anordnande
härav, vilket beräknats kosta 650 000 kronor och enligt vad som nyss
nämnts inginge som ett led i ovan angivna större bangårdsutvidgning, ansåges
därför böra igångsättas under 1944. I enlighet med järnvägsstyrelsens sålunda
framlagda förslag och Kungl. Majits i anslutning härtill avgivna proposition
1944: 155 beviljade riksdagen det äskade beloppet, vilket anvisades
att utgå under det å riksstaten för budgetåret 1944/45 uppförda anslaget
till Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten av 29 640 000 kronor
(riksdagens skrivelse 1944:349). Ehuru medel sålunda stått till förfogande,
har under de delvis ändrade trafikförhållanden, som inträtt efter anslagets
beviljande, företaget med hänsyn till den rådande knappheten på arbetskraft
ännu icke påbörjats. Vid återgången till fredsmässiga förhållanden
vore del emellertid, enligt vad från järnvägsstyrelsens sida under hand
framhållits, av stor vikt att arbetet forcerades med tanke på storleken av
den trafik och det rangeringsarbete, som vid normala förhållanden kunde
väntas respektive vore avsett att utföras vid Åstorp. Sedan totalkostnaden
för bangårdsföretaget numera beräknats till 2 450 000 kronor, har det därför
ansetts lämpligt, att med hela det belopp, 1 800 000 kronor, som icke
täckes av redan anvisade medel, medtaga företaget i investeringsreserven.
I enlighet med vad därom i 1945 års statsverksproposition, kapitalbudgeten:
bil. 4, s. 140, anförts, har förutsatts, att förenämnda anslag om 650 000
kronor, vilket, såsom ovan nämnts, anvisats under anslaget till Ersättningsanskaffningar
och förnyelsearbeten, vilken anslagstitel sedermera ersatts av
andra redovisningsformer, skall stå till förfogande även under budgetåret
1946/47, i den mån det då icke redan tagits i anspråk för avsett ändamål.

Förutom de nu nämnda företagen avseende förbättrade rangeringsmöjligheter
hava i förslaget till investeringsreserv medtagits ytterligare åtta dylika
arbeten (nr 11—-13, 24, 28, 31, 32 och 35) för en sammanlagd kostnad av
487 000 kronor.

I årets statsverksproposition har Kungl. Majit för nästa budgetår (kapital -

budgeten: bil. 5, s. 88) föreslagit riksdagen anvisa ett anslag av 1 000 000 kronor
till förlängning av mötesspår och anordnande av tredje tågväg å vissa
stationer. Beträffande motiveringen för ifrågavarande slag av företag hänvisas
till den i propositionen lämnade redogörelsen härför. I enlighet såväl med
vad i propositionen anföres som med till arbetsmarknadskommissionen lämnade
uppgifter kan behovet av nu avsedda arbeten anses stort på många platser
(nr 2, 5, 6, 25, 27, 29 och 34), däribland särskilt på vissa stationer å linjen
Krylbo—Ljusdal (nr 30). Förlängning av tågspår anses vidare önskvärd
bland annat vid stationerna å linjerna Nässjö—Nybro (nr 39), Hässleholm—
Kristianstad (nr 23), Alvesta—Karlskrona och Emmaboda—Kalmar C (nr
37—38). Beträffande de tre sistnämnda linjerna anses spårförlängning nödvändig
vid en blivande elektrifiering. Bland större arbeten för åstadkommande
av rymligare bangårdsanordningar, vilka det enligt järnvägsstyrelsen likaledes
är önskvärt att få utförda under de närmaste åren, ingå slutligen i förslaget
till investeringsplan utvidgning av bangården i Floby med 500 000
kronor1 (nr 8), i Strömtorp med 130 000 kronor (nr 10) samt i Svedala med
300 000 kronor (nr 22). Vidare har med anledning av att Nässjö—Oskarshamns
Nya Järnvägsaktiebolag från och med den 1 januari 1946 införlivats
med statens järnvägar tvenne, i förslaget till investeringsreserv för enskilda
järnvägar för budgetåret 1945/46 ingående företag vid denna järnväg överförts
till investeringsreserven för statens järnvägar nämligen örn- och tillbyggnad
av bangårdarna i Eksjö för 210 000 kronor (nr 19) och i Hjältevad
för 35 000 kronor (nr 20).

Förutom arbeten avseende förbättrade rangeringsmöjligheter, förlängning
av tågspår och anordnande av tredje tågväg innefattar förslaget till investeringsreserv
även ett stort antal smärre företag avseende bangårdsförbättringar
av delvis annan art, såsom förbättring av kurvförhållandena å bangårdar
samt diverse mindre arbeten (nr 40). Då behovet för de närmaste
åren av dylika företag synes vara betydande och väl vitsordat av järnvägsstyrelsen,
hava i investeringsreserven medtagits dylika bangårdsförbättringar,
bangårdsutvidgningar och terrasseringsarbeten av mindre omfattning till
en kostnad av 4 078 000 kronor.

I förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 finnas under rubriken
Bangårdsombyggnader m. m. upptagna anslag till plattformar och plattformstak,
lastgator och vägar till godsmagasin och lastspår. Sedan järnvägsstyrelsen
numera förklarat att företag av denna art lämpligen böra sammanföras
med företag under rubriken Bangårdsmaskinerier, varjämte sistnämnda
rubrik borde ändras till Diverse bangårdsanordningar, har arbetsmarknadskommissionen
i enlighet med i årets statsverksproposition vidtagen förändring
i detta avseende redovisat företag avseende plattformar, plattformstak,
lastgator samt vägar till godsmagasin och laslspår under rubriken Diverse
bangårdsanordningar.

Sammanfattningsvis må framhållas, att de under förevarande rubrik, Ban 1

Samtidigt härmed bör även enligt järnvägsstyrelsen nytt stationshus uppföras, varför jämväl
detta företag, för vilket kostnaden beräknats till 100 000 kronor, har medtagits i investeringsreserven
(nr 94).

gårdsombyggnader m. m., medtagna arbetena till väsentliga delar utgöras av
grovarbeten, varför de äro förhållandevis väl lämpade för beredande av ökade
arbetstillfällen. Med hänsyn härtill hava de föreslagits i investeringsreserven
för budgetåret 1946/47 i relativt stor omfattning och för en kostnad av
sammanlagt (1 000 000 + 225 000 + 1 800 000 + 487 000 + 500 000 + 130 000
+ 300 000 + 210 000 + 35 000 — 4 078 000 =) 8 765 000 kronor.

2. Gångbroar och gångtunnlar.

Såsom i årets statsverksproposition, kapitalbudgeten: bil. 5, s. 88 framhållits,
hava under flertalet av de senaste budgetåren investeringsanslag varit
upptagna till gångbroar och gångtunniar. Rörande den av järnvägsstyrelsen
åberopade motiveringen för dylika anläggningar hänvisas till vad härom anförts
i årets statsverksproposition. Sammanfattningsvis må framhållas, att
behovet av dylika anläggningar från järnvägsstyrelsens sida förklarats vara
stort och att de ordinarie anslagen för ändamålet medgiva företagens realiserande
endast i begränsad takt samt att dessa företag kunna erbjuda sysselsättning
även åt ovan arbetskraft i förhållandevis stor omfattning samtidigt
som de äro måttligt materialkrävande. De hava därför föreslagits ingå
i investeringsreserven i relativt stor omfattning. Inalles hava 9 dylika företag
(nr 42—50) vid stationerna Mjölby, Örebro C, Tumba, Uttran, Järna,
Katrineholm, Eskilstuna S, Lerum och Olskroken medtagits i förslaget till
investeringsreserv för budgetåret 1946/47 till en sammanlagd kostnad av
1 654 000 kronor, varjämte även upptagits ett mindre kollektivanslag om
46 000 kronor för ändamålet (nr 41).

Till jämförelse må nämnas att på allmän beredskapsstat för budgetåret
1944/45 (proposition 1944:281 s. 226) upptogs till gångbroar och gångtunnlar
ett anslag av 1 500 000 kronor. I investeringsutredningens förslag till investeringsreserv
för budgetåret 1945/46 har för samma ändamål beräknats ett
belopp av 2 100 000 kronor.

Arbetsmarknadskommissionen föreslår att i investeringsreserven för budgetåret
1946/47 medtagas företag avseende gångbroar och gångtunnlar för
en sammanlagd kostnad av (1 654 000 + 46 000 =) 1 700 000 kronor.

3. Diverse bangårdsanordningar.

I enlighet med den ändrade indelning, som företagits i årets statsverksproposition,
kapitalbudgeten: bil. 5, s. 89 redovisar arbetsmarknadskommissionen
under rubriken Diverse bangårdsanordningar dels företag av det slag, som
tidigare redovisats under rubriken Bangårdsmaskinerier, dels företag avseende
plattformar, plattformstak, lastgator samt vägar till godsmagasin och
lastspår, vilka företag tidigare redovisats under rubriken Bangårdsombyggnader
m. m.

Å ett flertal stationer äro, enligt vad järnvägsstyrelsen framhållit, personplattformerna
för korta med hänsyn till numera förekommande tåglängder,
varför förlängningar anses önskvärda. Anordnandet av plattformstak på en
del stationer, särskilt övergångsstationer, är också önskvärt med hänsyn till

de resandes bekvämlighet. Plattformar, lastgator och vägar lill godsmagasin
och lastspår anses på många platser böra hårdgöras och stensättas. Då arbeten
av nu nämnda art äro relativt väl lämpade för beredande av arbetstillfällen
och dessutom enligt järnvägsstyrelsens uppgifter ur järnvägsdriftens
synpunkt önskvärda, hava dylika medtagils i investeringsreserven i tämligen
stor omfattning och inom en kostnadsram av 1 795 000 kronor (nr
51—62).

Järnvägsstyrelsen har vidare föreslagit, att i investeringsreserven upptages
ett belopp av 100 000 kronor till smärre företag avseende vagnvågar och lastkranar
(nr 63).

I enlighet med det ovan anförda föreslås investeringsreserven för budgetåret
1946/47 innefatta företag avseende diverse bangårdsanordningar för en
sammanlagd kostnad av (1 795 000 + 100 000 —) 1 895 000 kronor.

I a. Tegelbackens reglering.

Enligt avtal den 8 november 1940 mellan Kungl. Majit och kronan samt
Stockholms stad rörande vissa markfrågor m. m. i Stockholm samt den 15
november 1941 mellan järnvägsstyrelsen och Stockholms stad, vilket sistnämnda
avtal godkänts av Kungl. Majit den 30 juni 1942, har överenskommelse
träffats örn reglering av Tegelbacken samt anordnande av nya broförbindelser
över Norrström och Söderström. Enär det för Stockholms stads
del torde kunna bliva fråga om att igångsätta ifrågavarande arbeten i arbetsmarknadsreglerande
syfte, har det befunnits önskvärt att jämväl i förslaget
till investeringsreserv för statens järnvägar för budgetåret 1946/47 upptaga
ett från 1944 års allmänna beredskapsstat och förslaget till investeringsreserv
för innevarande budgetår oförändrat belopp av 1 000 000 kronor (nr 64)
för ifrågavarande ändamål.

II. Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar.

1. Fortsatt anläggning av dubbelspår.

Såsom framgår av 1939 års statsverksproposition, framlade järnvägsstyrelsen
hösten 1938 en på längre sikt lagd plan för bedrivande av dubbelspårsbyggnader
å statens järnvägars huvudlinjer, vilken plan innebar, att
linjerna Stockholm—Göteborg och Katrineholm—Malmö successivt skulle utrustas
med genomgående dubbelspår. Investeringsutredningen framhöll i sitt
betänkande SOU 1944: 12, att den med hänsyn till normala förhållanden avpassade
investeringen för ifrågavarande ändamål kunde uppskattas till 10
milj. kronor per år eller något därutöver. Investeringsutredningen uttalade
emellertid, att vid avvägning av investeringsreserven i fråga om dubbelspårsbyggnader
densamma borde givas väsentligt större omfattning än vad som
motsvarade det belopp, vilket vid tillämpning av utredningens generella direktiv
kunde anses lämpligt avvägt med hänsyn till vad som kunde bedömas
vara normal investering. Skälet härtill vore, att terrasseringsarbeten för dubbelspårsbyggnader
— jämte vägbyggnader — tillhöra de såsom arbetsobjekt

vid en arbetsmarknadskris av större omfattning bäst lämpade anläggningsarbetena,
i det desamma till väsentlig del bestå av grovarbeten, vilka därjämte
på många bansträckor i relativt stor utsträckning kunna bedrivas
även vintertid, och vilka kunna igångsättas utan hänsyn till en temporär
materialbrist. Då det av järnvägsstyrelsen anmälda behovet av dubbelspårsbyggnader
var av stor omfattning, varjämte de militära myndigheterna därutöver
framfört önskemål örn ytterligare mycket betydande dubbelspårsarbeten,
fann utredningen, att en relativt stor mängd sådana arbeten borde kunna
ingå i investeringsreserven. För budgetåret 1944/45 hade det emellertid
visat sig nödvändigt att begränsa arbetsvoJymen med hänsyn till vissa planeringssvårigheter,
varför gränsen för dessa arbetens omfattning vid utnyttjande
av samtliga de företag, som föreslagits ingå i investeringsreserven, icke
ansågs kunna sättas högre än motsvarande en kostnad, inklusive de ordinarie
arbetena, av ca 37 milj. kronor. Investeringsutredningen uttalade emellertid
i anslutning härtill, att det syntes angeläget att verkställa en särskild arbetsplanläggning
för dubbelspårsbyggnaderna i syfte, bland annat, att på
de ifrågakommande bansträckorna kunna vid en arbetsmarknadskris sysselsätta
största möjliga arbetsstyrkor. Genom en dylik utökad arbetsplanläggning
blev det möjligt att i investeringsulredningens förslag till investeringsreserv
för budgetåret 1945/46 åstadkomma en total sysselsättningsvolym
vid dubbelspårsbyggnader motsvarande 49 400 000 kronor, varav som
investeringsreserv 39 400 000 kronor.

För budgetåret 1946/47 har järnvägsstyrelsen beträffande dubbelspårsbyggnader
uppgjort reviderat förslag till investeringsreserv, vilket återgives i bil.
8. Såsom av bilagan framgår beräknar styrelsen, under vissa förutsättningar,
kunna vid dubbelspårsarbeten å angivna sträckor sysselsätta en genomsnittlig
arbetsstyrka av ca 6 800 man. Den häremot svarande arbetskvantiteten
skulle kräva ett anslag av totalt 50 050 000 kronor under budgetåret.
Då det ordinarie anslaget i statsverkspropositionen, kapitalbudgeten: bil. 5
s. 90 föreslagits utgöra 10 000 000 kronor, skulle följaktligen i investeringsreserven
kunna upptagas dubbelspårsarbeten för ett belopp av 40 050 000
.kronor. Arbetena i reserven beräknas innebära sysselsättning för ca 5 800
årsarbetare.

Till jämförelse må nämnas att å allmän beredskapsstat för budgetåret
1944/45 upptagits ett anslag till dubbelspårsbyggnader som investeringsreserv
av 23 000 000 kronor samt som förut nämnts i investeringsutredningens förslag
till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 beräknats. ett belopp av
39 400 000 kronor för samma ändamål.

I den i bilaga 8 återgivna sammanställningen av dubbelspårsbyggnader i
förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 hava dessa uppdelats
på smärre delar, vilka — oberoende av vilken linje, de tillhöra — ordnats
efter angelägenhetsgrad efter järnvägsstyrelsens bedömande.

I yttrande den 22 december 1945 över ett preliminärt förslag till investeringsplan
för statens järnvägar för budgetåret 1946/47 förklarade statens
trafikkommission beträffande dubbelspårsbyggnader, att den icke hade något

att erinra mot det uppgjorda förslaget. Kommissionen vidhöll emellertid sin
i yttrande av den 9 mars 1944 över förslag till investeringsreserv för budgetåret
1945/46 intagna ståndpunkt, att behov av dubbelspår jämväl förelåge
å sträckan Krylbo—Storvik och att detta vöre av sådan angelägenhet,
att nämnda sträcka borde sättas före sträckan Katrineholm—Åby och således
erhålla högst nr 14 enligt den tidigare angivna ordningen. Då emellertid
järnvägsstyrelsen efter nya överläggningar i frågan icke synes dela den av
trafikkommissionen uttalade meningen i fråga om behovet av dubbelspår
å sträckan Krylbo—Storvik, har arbetsmarknadskommissionen ej ansett sig
böra göra den ifrågasatta ändringen i förslaget till investeringsreserv för
budgetåret 1946/47.

I fråga om planeringsarbetet för samtliga från förslaget till investeringsreserv
för föregående budgetår överstående dubbelspårsbyggnader må nämnas,
att detsamma numera enligt från järnvägsstyrelsen inhämtade uppgifter
fortskridit så långt, att arbeten å envar sträcka torde kunna påbörjas
praktiskt taget omedelbart efter vederbörliga beslut i den mån de klimatiska
förhållandena icke utgöra hinder därför. Järnvägsstyrelsen uppger vidare
att markfrågan för samtliga företag ordnats på ett för arbetenas igångsättande
tillfredsställande sätt. Det må vidare framhållas, att man i allmänhet
först när arbetsmarknadsläget kräver ett ökat dubbelspårsbyggande torde
behöva taga ställning till frågan, vilken eller vilka bandelar som i den aktuella
situationen böra ifrågakomma med hänsyn till såväl trafik- och arbetsmarknadsförhållanden
som arbetsorganisatoriska synpunkter.

Med hänsyn till att dubbelspårsarbeten äro synnerligen väl lämpade som
sysselsättningsobjekt i en arbetsmarknadskris av större omfattning föreslår
arbetsmarknadskommissionen efter samråd med järnvägsstyrelsen att utöver
nyss angivna investeringsreserv jämväl räknas med en särskild grovarbetsreserv
av dubbelspårsarbeten. En närmare redogörelse härför lämnas å
s. 103.

2. Linjeomläggningar.

På många ställen utmed statens järnvägars huvudlinjer finnas kurvor med
mindre radier än som svara mot den å linjerna i övrigt förekommande högsta
tillåtna tåghastigheten. Detta är särskilt fallet beträffande vissa från enskilda
järnvägsföretag övertagna linjer. I de fall då linjeomläggningar för
åstadkommande av större radier kunna genomföras för rimlig kostnad, är
det enligt järnvägsstyrelsen önskvärt att så sker. Bland aktuella företag av
denna art må nämnas linjeomläggning å vissa delar av sträckan Göteborg—
Borås för 800 000 kronor (nr 72) samt å sträckan Växjö—Karlskrona för
3 700 000 kronor (nr 74—76), på vilken sistnämnda sträcka kurvrätningar
liksom de i det föregående å s. 79 behandlade bangårdsombyggnaderna äro
motiverade icke minst med tanke på en kommande elektrifiering av linjen.
Här avsedda arbeten utgöras till stor del av terrasseringsarbeten och äro lika
lämpliga ur sysselsättningssynpunkt som terrasseringsarbeten för dubbelspårsbyggnader.
Med hänsyn till att de emellertid var för sig äro av betyd -

ligt mindre omfattning än sistnämnda företag, synas de vid en begränsad
arbetslöshet erbjuda vissa fördelar såsom sysselsättningsobjekt framför arbeten
på nya dubbelspårssträckor.

På grund härav hava i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1946/
47 medtagits företag avseende linjeomläggningar att bestridas av anslag å
kapitalbudgeten för en kostnad av inalles 5 660 000 kronor. Å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1944/45 upptogs till Linjeomläggningar ett anslag
av 3 475 000 kronor samt i investeringsutredningens förslag till investeringsreserv
för budgetåret 1945/46 ett motsvarande belopp av 5 390 000 kronor.

Utöver de företag, som motsvaras av ovannämnda kostnadsbelopp
5 660 000 kronor i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1946/47,
innefattar investeringsreserven liksom föregående år jämväl vissa linjeomläggningar
avsedda att bestridas med driftmedel (se s. 102). Arbetsmarknads
kommissionen har för sin del icke gått in på frågan, vilka företag som böra
bekostas av kapital- respektive driftmedel, utan har i detta hänseende helt
följt järnvägsstyrelsens förslag. Enligt uttalande från järnvägsstyrelsen torde
den nu tillämpade fördelningen endast få anses preliminär, och frågan örn
berörda företags finansiering med kapital- eller driftmedel synes böra upptagas
till närmare prövning i samband med det slutliga täckandet av kostnaden
för utförande av företag, som upptagits i investeringsreserven.

3. Nya godstågsförbindelser.

Några förslag till nya godstågsförbindelser lämpliga att medtagas i en investeringsreserv
finnas enligt järnvägsstyrelsen för närvarande icke.

4. Diverse linjearbeten.

Arbetsmarknadskommissionen har funnit erforderligt, att utöver de anslagstitlar,
som angivas i 1945 års statsverksproposition, kapitalbudgeten:
bil. 4, s. 86, jämväl införa särskild titel för diverse linjearbeten. Här avsedda
arbeten äro var för sig av liten omfattning, varför de, när de utföras såsom
ordinarie, bestridas av statens järnvägars dispositionsanslag. För desamma
har sålunda icke särskilt anslag erfordrats i statsverkspropositionen.
I enlighet med den av investeringsutredningen tillämpade principen att i
största möjliga utsträckning hänföra anmälda företag till sakrubriker och
begränsa reservanslag av dispositionsnatur till det minsta möjliga, har kommissionen
funnit lämpligt att under rubriken Diverse linjearbeten upptaga
anmälda och för medtagande i investeringsreserven lämpliga företag
avseende dränerings- och tjälisoleringsarbeten, bankbreddning m. m. Järnvägsstyrelsen
har om dessa arbeten uttalat, att omfattande diknings- och dräneringsarbeten
vore erforderliga för åstadkommande av ett gott spårläge.
Dylika företag utgöras väsentligen av grovarbeten och äro även i övrigt
lämpade som sysselsättningsobjekt örn än behäftade med den nackdelen, att
de endast undantagsvis kunna bedrivas vintertid. Liksom för de båda sistförflutna
budgetåren ha dylika arbeten föreslagits ingå i investeringsreserven
för budgetåret 1946/47 i relativt stort antal och inom en från föregående
budgetår oförändrad kostnadsram för kapitalbudgeten av 710 000 kronor.

5. S mals parso ruby gg noder.

I anslutning till den framlagda investeringsplanen för statens järnvägar må
framhållas, att, därest ombyggnad till normal spårvidd av i statens ägo varande
eller blivande smalspåriga järnvägar skulle utföras, detta skulle innebära
ett betydande antal arbetstillfällen, vilka i lämplig utsträckning kunde
utnyttjas i arbetsmarknadsreglerande syfte. 1943 års järnvägskommitté, åt
vilken Kungl. Maj:ts uppdragit att verkställa utredning av förenämnda fråga,
har hittills föreslagit ombyggnad dels av Bergsjöbanan (järnvägslinjen Harmånger—Bergsjö),
varom förslag framlagts i skrivelse till Kungl. Maj:t den
23 oktober 1944, dels av Blekingenätets järnvägar, varom förslag innefattas
i del II av utredningens den 9 januari 1945 till chefen för kommunikationsdepartementet
avgivna betänkande. Med skrivelse till Kungl. Maj:t den
10 december 1945 har kommittén vidare överlämnat utredning rörande utbyggnad
av järnvägen Visby—Lärbro till Fårösund. Förslagen i fråga hava
jämväl delgivits arbetsmarknadskommisionen för att kunna beaktas vid uppgörande
av förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47.

Då dessa ombyggnadsfrågor kunna väntas bliva av prejudicerande betydelse
för ombyggnad av smalspåriga järnvägslinjer i allmänhet och då vidare
den föreslagna ombyggnaden av Blekingejämvägama är av stor omfattning
och vittutseende karaktär, har kommissionen icke ansett sig böra i sitt förslag
till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 medtaga smalspårsombyggnader
annat än i den mån statsmakterna tagit ställning till de principfrågor,
som sammanhänga med ifrågavarande projekt.

Det synes ej erforderligt att här återgiva de synpunkter investeringsutredningen
anlagt på förslaget till ombyggnad av Bleking ej ärna ägarna, då dessa
i de delar de kunna finnas värda beaktande torde komma att återgivas avchefen
för kommunikationsdepartementet, därest Kungl. Maj:t skulle komma
att framlägga propisition i ärendet eller inrymma företaget i förslag till
allmän beredskapsstat för nästa budgetår. Beträffande detta ombyggnadsföretag,
för vilket medelsbehovet av järnvägskommittén angivits till 27,5 miljoner
kronor, lära, enligt vad från järnvägsstyrelsen upplysts, under nästa
budgetår kunna utföras arbeten av grovarbetskaraktär för en kostnad av
högst 5 miljoner kronor. Skulle landets stålförsörjning medgiva, att redan i
samband med företagets påbörjande beställningar av broöverbyggnader och
andra materialkrävande arbeten kunna göras, torde totalkostnaderna för de
arbeten, som kunna utföras under budgetåret, kunna höjas intill 8 miljoner
kronor. Det förstnämnda kostnadsbeloppet kan beräknas motsvara arbetstillfällen
örn inemot 300 000 dagsverken, huvudsakligen för grovarbetare.
Kunna jämväl broöverbyggnader m. m. påbörjas under budgetåret, kan detta
uppskattas medföra ytterligare arbetstillfällen örn 40 000 å 50 000 dagsverken,
till större <lelen för arbetare inom verkstadsindustrien. Delta motsvarar
sysselsättning för inemot 1 200 resi). 200 årsarbetare. Med hänsyn till
den tid, som efter det statsmakterna tagit ställning till ombyggnadsföretaget
kräves för detaljprojektering av detsamma, kunna arbetena emellertid icke

påbörjas i större omfattning förrän under loppet av hösten 1946, varför de
arbetsstyrkor, som maximalt behöva sättas in för fullt utnyttjande under
budgetåret 1946/47 av angivna antalen arbetstillfällen, bliva större än de
ovan beräknade.

Beträffande utbyggnaden av järnvägen Visby—Lärbro till Fårösund har
arbetsmarknadskommissionen med hänsyn till att statsmakterna ännu icke
tagit ställning till principfrågan icke heller ansett sig böra medtaga detta
företag i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1946/47.

I enlighet med departementschefens uttalande i proposition till 1945 års
riksdag (nr 1945:107) angående ombyggnad av järnvägslinjen Harmånger—
Bergsjö till normalspår föreslår arbetsmarknadskommissionen, att ifrågavarande
företag medtages i investeringsreserven för budgetåret 1946/47.

Departementschefen erinrade i förenämnda proposition örn, att järnvägsstyrelsen
med antagna tekniska förutsättningar beräknat kostnaderna för
ombyggnaden till omkring 1 000 000 kronor, samt anförde, att dessa kostnader
i första hand borde bestridas av Bergsjö bredspårsfond, som för det
dåvande utvisade en behållning av 279 541 kronor och 9 öre. Det belopp som
erfordrades utöver nyssnämnda fondbehållning och som borde kunna begränsas
till 700 000 kronor, borde lämpligen i sin helhet anvisas å allmän
beredskapsstat. Departementschefen förutsatte därvid att det anslagsbelopp,
som för ombyggnadsföretaget komme att anvisas å beredskapsstat, icke
komme att belasta statens järnvägars förräntningspliktiga kapital. Ombyggnaden
borde icke komma till utförande förrän läget befunnes motivera dylika
arbeten såsom led i åtgärder för sysselsättning av friställd arbetskraft.

Med bifall till nyssnämnda proposition har 1945 års riksdag (skrivelse nr
211) beslutat, att järnvägslinjen Harmånger—Bergsjö skall med anlitande av
Bergsjö bredspårsfond av staten ombyggas till normalspår.

Arbetsmarknadskommissionen föreslår efter samråd med järnvägsstyrelsen
att i investeringsreserven för budgetåret 1946/47 medräknas ett anslag till
ifrågavarande ombyggnad av 700 000 kronor. För företagets utförande beräknas
åtgå ca 30 000 dagsverken, huvudsakligen för grovarbetare, motsvarande
sysselsättning för ca 120 årsarbetare.

Då den av chefen för kommunikationsdepartementet i 1945 års statsverksproposition,
kapitalbudgeten: bil. 4, s. 86 anbefallda anslagsuppdelningen
icke innefattar någon för nu ifrågavarande slag av arbeten lämpad rubrik,
föreslår arbetsmarknadskommissionen efter samråd med järnvägsstyrelsen,
att anslag för nu avsett ändamål anvisas under rubriken Dubbelspårsbyggnader
och linjeomläggningar såsom anslag till Smalspårsombyggnader.

Under hänvisning till det anförda föreslår arbetsmarknadskommissionen
sålunda, att till ombyggnad av järnvägslinjen Harmånger—Bergsjö till normalspår
under rubriken Smalspårsombyggnader medtages ett belopp av
700 000 kronor i investeringsreserven för budgetåret 1946/47.

lil. Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden.

1. Rälsutbyten m. m.

Ehuru det enligt järnvägsstyrelsen i och för sig vöre synnerligen önskvärt
att utföra rälsutbyten i ökad takt, låter detta sig emellertid knappast
göra på grund av de alltjämt begränsade möjligheterna att erhålla material
härför. Arbeten av detta slag har det därför i likhet med förhållandet för
budgetåren 1944/45 och 1945/46 icke befunnits lämpligt att medtaga i investeringsreserven
för budgetåret 1946/47.

2. Diverse åtgärder för spårförstärkning.

För spårförstärknings- och kompletteringsarbeten, huvudsakligen bestående
av inlägg av makadamballast på vissa starkt trafikerade huvudlinjer,
hava under en följd av år anslag beviljats av riksdagen, varjämte för enahanda
åtgärder vissa belopp t. o. m. år 1944 medräknats i driftskostnadsstaten.
I den allmänna beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 upptogs till
Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden ett belopp av 2 000 000 kronor.

För budgetåret 1946/47 föreslås i årets statsverksproposition, kapitalbudgeten
bil. 5, s. 93, ett investeringsanslag för ifrågavarande ändamål av
1 000 000 kronor. Med hänsyn till dessa arbetens angelägna art och då de
synas väl lämpade som sysselsättningsobjekt, även om de i allmänhet icke
kunna utföras vintertid, föreslås i investeringsreserven för nästa budgetår
kvarstå ett anslag om 1 000 000 kronor till diverse åtgärder för spårförstärkning.

IV. Skenfria vägkorsningar m. m.

Under en följd av år hava anvisats anslag avsedda att användas till bidrag
till utförande av skenfria vägkorsningar — vägportar, vägbroar o. d.
— eller parallellvägar som ersättning för befintliga korsningar i järnvägens
plan. För budgetåren 1944/45 och 1945/46 upptogs i statsverkspropositionen
anslag på 200 000 kronor samt å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/
45 och i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 likaledes
200 000 kronor. I årets statsverksproposition har icke något anslag beräknats
för ifrågavarande ändamål. Efter samråd med järnvägsstyrelsen har arbetsmarknadskommissionen
funnit skäl föreslå ett från föregående år oförändrat
belopp av 200 000 kronor till skenfria vägkorsningar m. m. i investeringsreserven
för budgetåret 1946/47.

V. Broar m. lii.

Några broföretag lämpliga att ingå i en investeringsreserv hava icke av

järnvägsstyrelsen redovisats till arbetsmarknadskommissionen.

VI. Husbyggnader.

1. Stationshus.

Behovet av ombyggnad och modernisering av stationshus är enligt uttalande
från järnvägsstyrelsen mycket stort, men dessa arbeten hava under
de senare åren på grund av arbetsmarknads- och materialsituationen kunnat
bedrivas endast i mycket begränsad omfattning. Kostnader för erforderliga
större ombyggnader av stationshus hava av styrelsen såsom förslag till
investeringsreserv upptagits för Strängnäs med 120 000 kronor (nr 92),
Trelleborg C och F 100 000 resp. 200 000 kronor (nr 98 och 99), Östersund
med 120 000 (nr 103), Ånge 120 000 kronor (nr 104), Växjö med
135 000 kronor (nr 108) samt Karlshamn C med 130 000 kronor (nr 109).
Härtill kommer ett stort antal stationshus, för vilka ombyggnadskostnaderna
beräknats till lägre belopp.

Företag av nu avsedd art äro i betydande omfattning redan detaljplanerade
och kunna vid behov omedelbart utnyttjas som sysselsättningsobjekt.
De äro vidare fördelade över hela landet, varför de ur denna synpunkt äro
väl lämpade att ingå i investeringsreserven. I övrigt gälla emellertid för dessa
byggnader samma inskänkningar som för andra husbyggnader i fråga
örn användbarheten som sysselsättningsobjekt. För budgetåret 1946/47 har
av järnvägsstyrelsen föreslagits arbeten på tillhopa 5 200 000 kronor att ingå
i investeringsreserven. Motsvarande belopp i beredskapsstaten för budgetåret
1944/45 och i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46
utgjorde 5 000 000 kronor resp. 5 200 000 kronor.

2. Godsmagasin.

Beträffande företag avseende uppförande eller ombyggnad av godsmagasin
kan i huvudsak anföras detsamma som beträffande stationshus. Det anmälda
behovet av dylika företag är emellertid i förhållande till behovet av
stationshusarbeten relativt ringa. I investeringsreserven för budgetåret 1946/
47 föreslås dylika företag medtagas för en kostnad av 400 000 kronor. Motsvarande
belopp för budgetåren 1944/45 och 1945/46 voro resp. 400 000 och
500 000 kronor.

3. Personallokaler.

Vid ett flertal stationer äro personallokaler såsom personalrum och överliggningslokaler
enligt järnvägsstyrelsens uttalande i behov av modernisering
och ombyggnad. Härjämte erfordras på en del platser nybyggnad av
dylika anläggningar. Det mest omfattande arbetet av denna art är uppförande
av nytt överliggningshus i Ånge för en kostnad av 300 000 kronor
(nr 123). Såsom framhållits i investeringsutredningens betänkande, SOU
1944: 12, är detta företag erforderligt bland annat på grund av att ett befintligt
mindre överliggningshus måste rivas för byggande av ny väg på
platsen. Investeringsreserven för budgetåret 1946/47 föreslås omfatta före -

tag avseende personallokaler för tillsammans 1 155 000 kronor. I beredskapsstaten
för budgetåret 1944/45 upptogs för samma ändamål ett anslag
av 1 000 000 kronor och i förslaget till investeringsreserv för budgetåret
1945/46 ett belopp av 1 200 000 kronor.

4. Bostadshus.

Investeringsutredningen erinrade i sitt första betänkande (SOU 1944: 12,
s. 72) om att statens järnvägars bostadsbestånd enligt från järnvägsstyrelsen
erhållna uppgifter utgjordes av ca 2 500 lägenheter avsedda för banbevakningspersonal
och ca 6 300 lägenheter för andra befattningshavare. Bostäderna
vore delvis av tämligen otidsenlig beskaffenhet. Sålunda utgjordes
banbevakningsbostäderna till en tredjedel av lägenheter om endast 1 rum
och kök och av övriga lägenheter vore ungefär en fjärdedel av samma eller
än mindre typ. Lägenheterna saknade i betydande utsträckning såväl vatten-
och avloppsledningar som tillgång till tvättstuga, och endast en mindre
del vore försedd med värmeledning.

Till statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden den 29 juni 1945 anförde
dåvarande departementschefen bl. a.

Enligt en inom järnvägsstyrelsen i november 1942 företagen preliminär utredning
beräknades kostnaderna för utvidgning av de för banbevakningspersonal avsedda
enrumslägenheterna till lägenheter örn två rum och kök, för anordnande av tvättstugor,
vatten- och avloppsledningar samt värmeledning i de fall, där dylika anordningar
saknas, ävensom för erforderliga reparationer och moderniseringar i övrigt
av banbevakningspersonalens bostäder till i runt tal 12 miljoner kronor vid
1939 års prisnivå. Motsvarande kostnader för modernisering av statens järnvägars
övriga tjänstebostäder hava av investeringsutredningen uppskattats till i runt tal
20 miljoner kronor. Med nuvarande prisnivå kunna kostnaderna beräknas bliva
väsentligt högre.

Under senare år hava för förbättring av ifrågavarande bostäder anvisats 1 300 000
kronor för budgetår, därav 300 000 kronor för utvidgning av enrumslägenheter
och 1 000 000 kronor för andra moderniseringsarbeten.

Det är enligt min mening önskvärt, att den mindre tidsenliga delen av statens
järnvägars bostadsbestånd så snart ske kan försättes i ett skick, som kan anses
motsvara skäliga krav på utrymme och standard i övrigt. Detta är tydligen icke
möjligt utan en väsentlig höjning av medelsanviisningen för ändamålet.

Departementschefen åberopade vidare investeringsutredningens i dess betänkande,
SOU 1944: 12, gjorda uttalande att kostnaderna för förbättring av
banvaktsboställen synts utredningen väl höga och anförde vidare.

Investeringsutredningen har framhållit såsom angeläget, att en planläggning komme
till stånd beträffande modernisering inom en begränsad tid av statens järnvägars
bostadsbestånd i hela den omfattning, som betingades av numera vedertagen
bostadsstandard. Planläggningsarbetet vore så mycket mera påkallat som en rationalisering
och koncentrering i tiden av bostadsförbättrandet syntes kunna medföra
ej oväsentliga kostnadsbesparingar.

Enligt min mening böra åtgärder vidtagas i det av investeringsutredningen angivna
syftet, innan en ökad medelsanvisning för ifrågavarande ändamål beslutas
vare sig såsom led i anläggningsverksamhet till motverkande av arbetslöshet eller i
annan ordning.

7—4G7172.

Slutligen hemställde departementschefen att Kungl. Majit måtte bemyndiga
järnvägsstyrelsen att tillkalla högst 5 sakkunniga för att inom styrelsen verkställa
utredning rörande förbättring av statens järnvägars bostadsbestånd
samt avgiva de förslag, till vilka utredningen kunde föranleda. Den tillsatta
kommittén har antagit namnet 1946 års SJ bostadsutredning.

Å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 (proposition nr 1944: 281,
s. 33 och 43 samt s. 228) upptogs till uppförande av nya bostadshus ett anslag
av 100 000 kronor samt till två nya bostadshus i Skutskär jämte andel
i utvändiga ledningar 200 000 kronor; vidare till utvidgning av enrumslägenheter
500 000 kronor och moderniseringsarbeten 1 500 000 kronor. I investeringsutredningens
förslag till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 medräknades
oförändrade belopp för förenämnda ändamål.

För budgetåret 1946/47 har järnvägsstyrelsen föreslagit, att under rubriken
Bostadshus skulle medräknas 100 000 kronor till två nya bostadshus i
Skutskär jämte del i utvändiga ledningar (nr 125), 500 000 kronor till nya
bostadshus, 200 000 kronor till utvidgning av enrumslägenheter samt
1 000 000 kronor till modeimisering av bostadslägenheter.

Arbetsmarknadskommissionen har, med hänsyn till att 1946 års SJ bostadsutredning
enligt under hand erhållna uppgifter icke kan beräknas bliva färdig
med sitt arbete förrän tidigast under budgetåret 1946/47, ej funnit skäl
påkalla ökning till föregående års belopp av de av järnvägsstyrelsen föreslagna
anslagen. Kommissionen förutsätter, att därest de ifrågavarande företagen
skulle behöva igångsättas för att bereda arbetstillfällen, urvalet av desamma
kommer att ske i anslutning till de principer, som vid tidpunkten
för igångsättandet kunna hava framkommit vid kommitténs arbete.

Under hänvisning till det anförda föreslår arbetsmarknadskommissionen,
att i 1946/47 års investeringsreserv medtages ett belopp av (100 000 +
500 000 + 200 000 + 1 000 000 =) 1 800 000 kronor.

5. Diverse byggnader.

Till denna kategori hava hänförts byggnader avseende mobiliseringsförråd,
banmästarförråd, verkstads- och förrådslokaler för banavdelningen, vissa
byggnader för vagntjänsten m. fl.

Enligt vad järnvägsstyrelsen anfört skulle på ett flertal platser behov föreligga
av om-, till- eller nybyggnad av lokaler för dylika ändamål. Efter samråd
med styrelsen har arbetsmarknadskommissionen därför föreslagit, att
i investeringsreserven för budgetåret 1946/47 måtte få ingå företag av nu
nämnd art (nr 129—132) för ett sammanlagt kostnadsbelopp av 705 000 kronor.
I förslaget till investeringsreserv för innevarande budgetår upptogs för
samma ändamål ett belopp av 700 000 kronor.

VII. Växel- och signalsäkerhetsanläggningar.

Några företag avseende växel- och signalsäkerhetsanläggningar hava icke

av järnvägsstyrelsen redovisats till arbetsmarknadskommissionen.

VIII. Teletonanläggningar m. m.

I årets statsverksproposition, kapitalbudgeten bil. 5, s. 103, har Kungl.
Majit till telefonanläggningar m. m. föreslagit ett investeringsanslag av
3 960 000 kronor.

I investeringsreserven för budgetåret 1946/47 föreslås att dylika företag
medtagas för 5 340 000 kronor. Sistnämnda summa inkluderar arbeten med
anordnande av nya telefonkablar för sammanlagt 4 700 000 kronor. Järnvägsstyrelsen
avser sålunda att anordna nya kablar mellan örebro och Hallsberg
samt mellan Hallsberg och Laxå för 800 000 kronor (nr 135), mellan
Frövi och örebro för 400 000 kronor (nr 136), mellan Göteborg och Falköping
för 1 500 000 kronor (nr 138) samt vid malmbanan för en totalkostnad
av 7 000 000 kronor, varav i förslaget till investeringsreserv medtagits
2 000 000 kronor (nr 141).

Till selektortelefonutrustning å sträckan Laxå—Charlottenberg har i förslaget
till investeringsreserv medtagits ett belopp av 135 000 kronor (nr 139).

Enligt den i statsverkspropositionen lämnade redogörelsen för järnvägsstyrelsens
anslagsäskanden har styrelsen ansett ett belopp av 280 000 kronor
bliva erforderligt för budgetåret 1946/47 till anskaffning av högtalaranläggningar
till såväl person- som godsbangårdar. Då emellertid mycket betydande
behov av dylika anläggningar föreligga, om än förenämnda anslagsäskande
av sparsamhetsskäl begränsats till nyssnämnda kostnadssumma,
föreslår arbetsmarknadskommissionen, att även i investeringsreserven upptages
ett belopp för anskaffning av högtalaranläggningar, vilket enligt järnvägsstyrelsen
lämpligen kan beräknas till 280 000 kronor (nr 157).

Bland järnvägsstyrelsens äskanden för nästa budgetår ingår vidare ett belopp
av 150 000 kronor för anordnande av impulsuranläggningar. Arbetsmarknadskommissionen
föreslår på därom av järnvägsstyrelsen gjord framställning,
att även i investeringsreserven för budgetåret 1946/47 upptages ett
belopp av 150 000 kronor till impulsuranläggningar (nr 158).

Slutligen erfordras vissa lokalutvidgningar för telefonväxlar för en kostnad
av 75 000 kronor. Jämväl dessa arbeten hava medtagits i förslaget till
investeringsreserv (nr 152).

Enligt förestående, i samråd med järnvägsstyrelsen uppgjorda förslag skulle
sålunda investeringsreserven av telefonanläggningar m. m. för nästa budgetår
komma att omfatta arbeten för ett sammanlagt belopp av (800 000 +
400 000 + 1 500 000 + 2 000 000 + 135 000 + 280 000 + 150 000 +
75 000 =) 5 340 000 kronor.

Arbeten av här ifrågavarande slag synas ur arbetsmarknadssynpunkt kunna
få ett visst värde för sysselsättning av friställd arbetskraft inom de företag,
som normalt arbeta inom detta produktionsområde.

IX. Elektriska belysningsanläggningar.

Några företag hänförliga till rubriken elektriska belysningsanläggningar

hava av järnvägsstyrelsen icke redovisats till arbetsmarknadskommissionen.

X. Anläggningar lör elektrisk tågdritt.

Företag avseende anläggningar för elektrisk tågdrift medföra huvudsakligen
arbete inom därav berörda industrier och böra i enlighet med de av investeringsutredningen
i sitt betänkande, SOU 1944: 12, uppställda allmänna
reglerna för utväljande av investeringsreservens företag ingå i reserven i syfte
att vid behov möjliggöra beredande av ökade arbetstillfällen inom dessa industrier.

Å ordinarie stat har i 1945 års statsverksproposition, kapitalbudgeten bil.
4 s. 109 föreslagits ett begynnelseanslag om 400 000 kronor till påbörjande
av ny omformarstation i Göteborg. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag har
riksdagen (skrivelse nr 38, p. 58) under anslaget till Anläggningar för elektrisk
tågdrift för budgetåret 1945/46 anvisat medlen i fråga. Totalkostnaden
för denna anläggning utgör 1 300 000 kronor. Återstoden av arbetena avses
enligt vad järnvägsstyrelsen meddelar i sin petitaskrivelse till 1945 års riksdag
komma till utförande i normal ordning under budgetåret 1947/48. Då det
emellertid — om så av arbetsmarknadsskäl blir önskvärt och materialsituationen
det medgiver — enligt järnvägsstyrelsens uppgift är möjligt att forcera
anläggningen och i huvudsak slutföra den på ett år, har i investeringsreserven
föreslagits ingå ett belopp av 900 000 kronor (nr 162) för slutförande av
detta företag.

Till anskaffning av transportabelt omformaraggregat av större typ i Göteborg,
vilken anskaffning betingas av anordnandet av den nya omformarstationen,
har i årets statsverksproposition, kapitalbudgeten: bil. 5 s. 108 upptagits
ett anslag av 150 000 kronor. Totalkostnaden för aggregatet har av
järnvägsstyrelsen beräknats till 600 000 kronor. Styrelsen har föreslagit att
den återstående kostnaden 450 000 kronor (nr 167) upptages i investeringsreserven
för budgetåret 1946/47.

Såsom av årets statsverksproposition, kapitalbudgeten: bil. 5 s. 108 framgår
har järnvägsstyrelsen begärt och Kungl. Majit föreslagit ett anslag för
budgetåret 1946/47 örn 500 000 kronor för uppförande av ny omformarstation
i Forsmo. Totalkostnaden för denna anläggning har av styrelsen beräknats
till 1 300 000 kronor. Då arbetena äro möjliga att utföra på ett år, har
styrelsen föreslagit att den återstående kostnaden 800 000 kronor (nr 173)
upptages i investeringsreserven för budgetåret 1946/47.

I sitt anslagsäskande för budgetåret 1945/46 har järnvägsstyrelsen bl. a.
anmält att omformarstationerna vid Västra stambanan alltsedan sin tillkomst
utsatts för växande belastningar och att med anledning härav bl. a. omformarstationerna
i Sköldinge och Moholm vore i behov av förstärkning av
maskineffekten. Samma förhållande gällde beträffande omformarstationen i
Hallsberg. Dessa förstärkningar avsågos från början skola åstadkommas under
budgetåret 1946/47 genom nyinstallation av erforderligt antal transportabla
omformare i Sköldinge samt överflyttning av de båda i Sköldinge fast
inbyggda omformaraggregaten till Moholm resp. Hallsberg. Vid de båda sistnämnda
stationerna vöre platser för sådana maskiner från början förutsed -

da. I Sköldinge erfordrades emellertid ombyggnad av omformarstationen för
att kunna bereda plats för de nya aggregaten. Sedermera har järnvägsstyrelsen
föreslagit att sistnämnda ombyggnadsarbeten skulle medtagas i investeringsreserven
för budgetåret 1946/47. Kostnaderna uppgå till 700 000
kronor för ombyggnad av omformarstationen i Sköldinge (nr 166) samt
15 000 kronor för vardera av omformarstationerna i Moholm och Hallsberg
(nr 164—165).

Den på senare år av de växande belastningarna nödvändiggjorda anskaffningen
av större omformaraggregat har enligt vad järnvägsstyrelsen framhållit
medfört behov av förlängning av maskinhallarna i de befintliga omformarstationerna
av typ III i Älvsbyn, Bastuträsk, Vännäs, Mellansel, Östersund,
Uddevalla, Fjärås och Laholm. Kostnaden för ombyggnad av ovannämnda
8 stationer har av järnvägsstyrelsen beräknats till totalt (8 X
160 000 =) 1 280 000 kronor. I investeringsreserven för nästa budgetår föreslås
upptaget ett belopp av 680 000 kronor (nr 170).

Å riksstat har i årets statsverksproposition, kapitalbudgeten: bil. 5 s. 109
föreslagits ett begynnelseanslag om 750 000 kronor till påbörjande av arbeten
med ny matarledning från Älvsjö till Tomteboda samt anordnande av
s. k. ringmatningssystem på bangårdarna i Stockholm. Totalkostnaden för
denna anläggning har beräknats till 1 100 000 kronor. Enligt uppgift från
järnvägsstyrelsen torde arbetena kunna forceras så att de i huvudsak kunna
färdigställas på ett år, varför styrelsen föreslagit att den återstående kostnaden
350 000 kronor (nr 161) upptages i investeringsreserven för budgetåret
1946/47.

På ordinarie stat för budgetåret 1945/46 har anvisats 1 400 000 kronor
(riksdagens skrivelse nr 38 p. 58) för anskaffning av åtta ställverksvagnar
att användas dels för reserv under normal drift, dels för krigsberedskap.
Då, enligt järnvägsstyrelsens uppgifter, behov föreligger av ytterligare sju
dylika vagnar för utbyte av äldre provisoriskt inrättade sådana, vilka med
hänsyn till driftsäkerheten befunnits olämpliga, har arbetsmarknadskommissionen
i samråd med styrelsen funnit skäl föreslå, att i investeringsreserven
för nästa budgetår upptages ett belopp av (7 X 175 000 =) 1 225 000 kronor
för anskaffning av sju ställverksvagnar (nr 171).

För ett rationellt bedrivande av erforderliga arbeten å linjen äro omformar -vagnar för arbetsmaskiner behövliga. Ytterligare fyra sådana vagnar, vilka
beräknats draga en kostnad av 100 000 kronor per styck, böra enligt järnvägsstyrelsens
uppgifter anskaffas. I förslaget till investeringsreserv för nästa
budgetår har därför upptagits ett från innevarande års investeringsreserv
oförändrat belopp av 400 000 kronor för detta ändamål (nr 184).

För diverse kompletteringsarbeten å anläggningar för elektrisk tågdrift,
varibland må nämnas inrättande av nya skyddssektioner och anordnande av
nya förbiledningar å bangårdar m. m., har järnvägsstyrelsen i sin petitaskrivelse
för nästa budgetår begärt 375 000 kronor, vilken summa uppgives
av sparsainhetsskäl hava begränsats till denna storlek. För normala förhållanden
har styrelsen ansett det befogat att avsevärt öka sagda belopp, då

behov av dylika arbeten förelåge i stor omfattning, om än arbetena temporärt
kunde uppskjutas. I anslutning härtill har arbetsmarknadskommissionen
efter samråd med järnvägsstyrelsen funnit skäl föreslå, att i investeringsreserven
för nästa budgetår upptages ett belopp av 200 000 kronor för diverse
kompletteringsarbeten å anläggningar för elektrisk tågdrift (nr 179).

I enlighet med vad som ovan föreslagits skulle i investeringsreserven för
budgetåret 1946/47 ingå företag avseende anläggningar från elektrisk tågdrift
för ett sammanlagt belopp av (900 000 -f- 450 000 4- 800 000 + 700 000
15 000 + 15 000 + 680 000 + 350 000 + 1 225 000 + 400 000 + 200 000 =)
5 735 000 kronor.

XI. Elektrifiering.

Allmänna synpunkter på den fortsatta elektrifieringen av det svenska
järnvägsnätet ävensom elektrifieringsarbetens lämplighet att utnyttjas i sysselsättningssyfte
har behandlats i investeringsutredr.ingens betänkande, SOU
1944: 12 s. 84—89, varvid utredningen i huvudsak anfört följande.

Den årliga medelsanvisningen för banelektrifiering har företett betydande växlingar,
och det synes vanskligt att angiva något visst belopp såsom utgörande normal
investering för detta ändamål. Med hänsyn till att en fortsatt elektrifiering av
ytterligare betydande delar av det svenska järnvägsnätet får anses given, kan i stället
lämpligen fastställas det minsta arbetsomfång för elektrifieringsarbeten, som tarvas
för att statens järnvägars elektrifieringsorganisation skall utan tekniska och ekonomiska
olägenheter för den fortsatta elektrifieringen kunna hållas vid makt, vilket
även torde vara av betydande värde för vår försvarsberedskap. Detta arbetsomfång
har av järnvägsstyrelsen angivits till 120 km bana per år motsvarande en årlig
medelsförbrukning av i genomsnitt 15 milj. kronor. Å andra sidan kan elektrifieringsomfånget
utan olämplig ansvällning av den nuvarande organisationen maximalt
omfatta 450 km liana per år motsvarande en årlig investeringskostnad av ca 60
milj. kronor.

Ur arbetsmarknadssynpunkt erbjuder banelektrifiering god sysselsättning för industrien
genom beställning av elektrisk utrustning och lokomotiv. Däremot medför
den relativt få arbetstillfällen för grov- och byggnadsarbetare. Sistnämnda arbetstillfällen
inskränka sig till dem, som äro förenade med erforderliga kurvomläggningar,
linjeförbättringar och övriga av elektrifieringen betingade bantekniska standardhöjningar
ävensom till arbete med stolpresning.

Då elektrifieringsarbeten erbjuda relativt fåtaliga arbetstillfällen för befolkningen
utefter den linje, som elektrifieras, ansåg investeringsutredningen
icke tillräckliga skäl föreligga för att i dåvarande läge ifrågasätta utförande
av elektrifieringsarbeten i annan ordning än den, som betingades endels av
rent fredsmässiga, driftstekniska och driftsekonomiska synpunkter, endels
även av militära skäl. Utredningen anförde vidare i anslutning härtill.

Det må i detta sammanhang framhållas att den ordning, i vilken banelektrifiering
bör komma till stånd, icke kan bestämmas enbart med hänsyn till angelägenhet
utan att man i detta avseende bland annat också måste beakta önskvärdheten att
rationellt utnyttja det dyrbara arbetsmaskineriet och i möjligaste mån bereda personalen
sysselsättning året runt.

Sedan Kungl. Majit vid framläggande av allmän beredskapsstat för budgetåret
1944/45 i proposition nr 1944:281 ökat den av investeringsutredningen
föreslagna reserven av elektrifieringsföretag och förberedande arbeten
för dylika med ytterligare ett företag avseende förberedande arbeten å
linjen Uddevalla—Strömstad med Smedberg—Lysekil, innefattar den av
riksdagen fastställda allmänna beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 följande
investeringsreserv i fråga örn elektriferingsarbeten.

Ostkustbanan, förberedande arbeten .................. kronor 5 000 000

Uddevalla—Strömstad med Smedberg—Lysekil, förberedande
arbeten .................................. » 1500 000

Lund—Landskrona—Billeberga, elektrifieringsarbeten . . » 6 000 000

Varberg—Borås—Herrljunga—Uddevalla, elektrifieringsarbeten
.......................................... » 12 000 000

Summa kronor 24 500 000.

Av dessa företag avsågo de två förstnämnda uteslutande förberedande arbeten
av grovarbetskaraktär. Det för det sistnämnda företaget i investeringsreserven
upptagna beloppet avsågs endast vara begynnelseanslag, varför
även de häremot svarande arbetena till betydande delar utgöras av grovarbeten.

I förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 ha medtagits ovannämnda
arbeten jämte förberedande arbeten för elektrifiering av linjerna
Tillberga—Ludvika och Tillberga—Sala. För de sistnämnda linjerna beräknades
ett sammanlagt belopp av 2 500 000 kronor.

För närvarande pågår elektrifiering av linjen Stockholm—Tillberga—Köping
samt förberedande arbeten för elektrifiering av linjen Varberg—Borås—
Herrljunga—Uddevalla och linjen Lund—Landskrona—Billeberga. För budgetåret
1946/47 har i statsverkspropositionen, kapitalbudgeten: bil. 5 s. lil,
föreslagits ett anslag av 2 740 000 kronor för slutförande av arbetena på
linjen Stockholm—Tillberga—Köping. Arbetena å linjen Varberg—Borås—
Herrljunga—Uddevalla oell å linjen Lund—Landskrona—Billeberga ha
igångsatts med anlitande av hos järnvägsstyrelsen tillgängliga rörelsemedel,
sedan 1945 års riksdag med bifall till Kungl. Majlis proposition i ämnet
(nr 108) beslutat att elektrifiering av dessa järnvägslinjer skulle ske efter
fullbordande av då pågående arbeten vid statens järnvägar (riksdagens skrivelse
1945:207).

Järnvägsstyrelsen har sedermera lill arbetsmarknadskommissionen anmält,
att en utökning av den pågående elektrifieringen Stockholm—Tillberga—
Köping vore aktuell, i det att styrelsen förutom planerad medverkan vid
elektrifiering av den i enskild ägo befintliga järnvägslinjen Köping—Frövi
(jämför propositionen 1944: 186, s. 17 och 1945 års statsverksproposition,
kapitalbudgeten: bil. 4, s. 114) jämväl ansåge elektrifiering av linjerna Tillberga—Ludvika
och Tillberga—Sala vara av sådan angelägenhet, att förberedande
åtgärder för dessa företags realiserande vore berättigade.

I fråga om förutsättningarna för en elektrifiering av linjen Tillberga—Ludvika
hade verkställd utredning visat, att en elektrifiering av hela sträckan
Stockholm—Tillberga—Ludvika med Tillberga—Köping kunde väntas giva
en procentuell avkastning på det investerade kapitalet, som vore endast obetydligt
lägre än den, som beräknats för enbart sträckan Stockholm—Tillberga
—Köping. Med hänsyn härtill och då ett sålunda utvidgat elektrifieringsprogram
även syntes motiverat av drifttekniska skäl, i det att den i Ludvika tillstötande
linjen Göteborg—Falun—Gävle inom närliggande tid i sin helhet beräknades
bliva inrättad för elektrisk drift, vore det motiverat att i investeringsreserven
för budgetåret 1946/47 medtaga anslag till förberedande arbeten för
elektrifiering av linjen Tillberga—Ludvika. 1 anslutning till elektrifiering
av denna sträcka borde jämväl linjen Tillberga—Sala elektrifieras, vilket
visserligen icke i och för sig vore motiverat av trafikintensiteten på denna
linje men vore angeläget med hänsyn till de fördelar, som ur elektrodriftens
synpunkt vore förknippade med ett sammanbindande på angivet sätt av den
elektrifierade linjen Slockholm—Tillberga—Ludvika med den förut elektrifierade
norra stambanan.

I enlighet med vad från järnvägsstyrelsens sida sålunda anförts föreslår
arbetsmarknadskommissionen, att i investeringsreserven för budgetåret 1946/
47 medtagas förberedande arbeten för elektrifiering av linjerna Tillberga—
Ludvika och Tillberga—Sala, varvid sagda arbeten med hänsyn till den såvitt
för närvarande kan bedömas osäkra materialtillgången böra begränsas till
att avse allenast förberedande arbeten av grovarbetskaraktär. Det med hänsyn
härtill avpassade anslagsbehovet har beräknats till 3 000 000 kronor
(nr 189).

Järnvägsstyrelsen har ytterligare föreslagit att i investeringsreserven för
budgetåret 1946/47 medtagas förberedande arbeten för elektrifiering av linjen
Borås—Alvesta—Karlskrona med Emmaboda—Kalmar. Styrelsen har
ansett att detta företag bör komma till utförande närmast efter elektrifieringen
av ostkustbanan med bilinjer i syfte att åstadkomma en välbehövlig
förbättring av trafikförhållandena i sydöstra Sverige. Då det ur
synpunkt vore förenat med svårigheter att bedriva de såsom förberedelse till
elektrifieringen nödvändiga omläggnings- och förbättringsarbetena å banan
under vinterperioden utefter ostkustbanans sträckning avser styrelsen att driva
arbetena på linjen Borås—Alvesta—Karlskrona med Emmaboda—Kalmar
samtidigt med arbetena på ostkustbanan och på sådant sätt att arbetena på
ostkustbanan drivas under det egentliga sommarhalvåret och arbetena på linjen
Borås—Alvesta—Karlskrona med Emmaboda—Kalmar under vinterhalvåret
och särskilt under senhösten och förvåren. Härigenom beräknade .styrelsen
kunna hålla en möjligast jämn sysselsättning för i hithörande byggnadsorganisation
ingående arbetsbefäl och arbetare.

Sammanfattningsvis omfattar förslaget till invesleringsreserv för budgetåret
1946/47 förberedande arbeten för elektrifiering av nedan angivna linjer,
vilka redovisas i den ordning företagen enligt järnvägsstyrelsens bedömande
ur trafikekonomiska och trafiktekniska grunder böra komma till ut -

förande. Trafikkommissionen har i yttrande den 22 december 1945 till arbetsmarknadskommissionen
förklarat sig intet hava att erinra mot det framlagda
förslaget.

Uddevalla—Strömstad med Smedberg—Lysekil, elektrifie -

ringsarbeten .................................... kronor 7 000 000

Tillberga—Ludvika med Tillberga—Sala, förberedande arbeten
.......................................... * 3 000 000

Ostkustbanan med bilinjer, förberedande arbeten ...... » 10 000 000

Borås—Alvesta—Karlskrona med Emmaboda—Kalmar,

förberedande arbeten ............................ » 5 000 000.

Sedermera har järnvägsstyrelsen under hand meddelat, att vidare bearbetning
av detta program föranlett överväganden, enligt vilka vissa omkastningar
kunde ifrågasättas, varför programmet tills vidare borde betraktas såsom
preliminärt.

Den föreslagna investeringsreserven för budgetåret 1946/47 i fråga om
elektrifieringsarbeten skulle sålunda komma att omfatta arbeten för en sammanlagd
kostnad av 25 000 000 kronor.

XII. JLokstatlons- och driftverkstadsanläggningar.

Liksom beträffande övriga kategorier byggnader föreligger enligt järnvägsstyrelsen
behov att i ett flertal fall utöka eller förbättra även befintliga lokstations-
och driftverkstadsanläggningar. I investeringsreserven för budgetåret
1946/47 föreslås ingå fyra sådana företag, nämligen ett i Gävle för
50 000 kronor (nr 192), ett i Kristinehamn för 60 000 kronor (nr 193),
ett i Nässjö för 80 000 kronor (nr 194) och ett i Klippan för 40 000 kronor
(nr 195) ävensom ett belopp av 160 000 kronor för diverse mindre arbeten
(nr 198). Den sammanlagda kostnaden för de nu angivna företagen uppgår
till (50 000 + 60 000 + 80 000 + 40 000 + 160 000 =) 390 000 kronor. Motsvarande
belopp på beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 utgjorde 200 000
kronor och i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 600 000
kronor.

XIII. Anläggningar vid huvudverkstäder.

I investeringsreserven för budgetåret 1946/47 föreslås ingå tre större företag
avseende anläggningar vid huvudverkstäder, nämligen tillbyggnad av
lokverkstaden i örebro för 350 000 kronor (nr 200) och i Notviken för
150 000 kronor (nr 204) samt uppförande av marketenteribyggnad vid huvudverkstaden
i Malmö för 225 000 kronor (nr 202).

Beträffande det förstnämnda företaget har järnvägsstyrelsen anfört följande.

Genom den fortsatta övergången till elektrisk tågdrift kommer antalet elektrolok
genom planerade nyanskaffningar att väsentligt okas inom de närmaste åren. För
huvudverkstäderna innebär detta att antalet revisioner per år likaledes successivt
kommer att ökas allt eftersom de nya loken bliva revisionsmässiga. I främsta rum -

met måste härvid huvudverkstaden Örebro, som för närvarande utför revisioner av
samma eller liknande loktyper, som nu föreslagits till inköp, rustas för att kunna
tillgodose det ökade behovet av revisioner. Genom planerade och delvis utförda
rationaliseringar och utvidgningar av hjälpavdelningarna ha möjligheter skapats till
ökning av verkstadens kapacitet under förutsättning att ytterligare uppställningsplatser
kunna ställas till förfogande. Då detta emellertid ej låter sig göra inom
befintliga utrymmen, har styrelsen därför ansett det nödvändigt att genom en tillbyggnad
till befintligt 80-tonsskepp skapa fyra nya uppställningsplatser, varigenom
ytterligare ett led i det för elektrolokunderhållet planerade utbyggnadsprogrammet
fullbordas.

Kostnaden för ovan angivna arbeten har av styrelsen beräknats till 350 000
kronor.

Beträffande den föreslagna tillbyggnaden av lokverkstaden i Notviken bär
järnvägsstyrelsen anfört.

Vid tillkomsten av de nya elektroloken litt M ansågs det såväl ur verkstadsteknisk
synpunkt som ur trafiksynpunkt lämpligast att förlägga revisionerna av dessa lok
till huvudverkstaden Notviken. Denna ökning i arbetsomfattningen medför för verkstaden
att uppställningsplatserna för lokrevisioner och hjälpavdelningarna framledes
komma att bliva otillräckliga.

För att avhjälpa dessa olägenheter har styrelsen därför ansett det nödvändigt att
till lokverkstaden uppföra en tillbyggnad, avsedd att inrymma såväl kontor, verktygsförråd
m. m. som personallokaler, vilka för närvarande upptaga platser i traversskeppen.

Kostnaden för dessa arbeten har av järnvägsstyrelsen beräknats till
150 000 kronor.

Förutom de nu nämnda företagen har, som inledningsvis nämnts, i förslaget
till investeringsreserv medtagits uppförande av marketenteribyggnad
vid huvudverkstaden i Malmö. För närvarande saknade personalen, enligt vad
järnvägsstyrelsen meddelar möjlighet att inom rimligt avstånd från verkstaden,
som vore belägen vid Bulltofta utanför Malmö, erhålla lagad mat. Större
delen av personalen vore sålunda under sin dagliga, ofta 10 timmar överstigande
frånvaro från bostadsorten, tvungen att leva på matsäck. Från personalhåll
hade därför gjorts framställning om att på statens järnvägars bekostnad
måtte uppföras en marketenteribyggnad med kök och utrustning.

För egen del funne styrelsen under förhanden varande förhållanden synnerligen
väl motiverat att, i likhet med vad som ganska allmänt skett vid
privatindustrier och även vid statens järnvägars övriga större huvudverkstäder
och andra arbetsplatser med stora arbetsstyrkor, åtgärder, vidtoges
för åstadkommande av bättre matförhållanden för personalen jämväl vid
huvudverkstaden i Malmö och att kostnaderna härför bestredes av statens
järnvägar. Själva rörelsen borde sedan, liksom på andra håll, bedrivas antingen
av personalen själv eller av privat restaurangföretag.

Kostnaderna för en marketenteribyggnad i Malmö, innehållande matsal,
kök, förrådsrum och lokaler för kökspersonal, ha av styrelsen beräknats till
225 000 kronor.

Utöver de förenämnda företagen föreslås investeringsreserven för nästa
budgetar innefatta jämväl ett belopp av 150 000 kronor för diverse arbeten

vid huvudverkstäderna (nr 205). Beloppet skulle kunna disponeras för vissa
fortlöpande förnyelse- och ersättningsarbeten vid huvudverkstäderna, såsom
fortsatt modernisering av personal- och verkstadslokalerna, driftomläggningar
i samband med arbetsrationalisering m. m. Styrelsen har lämnat föl -

jande preliminära förslag till disposition av beloppet.

Malmö, modernisering av personallokaler i smedjan vid

huvudverkstaden ................................... kronor 20 000

Malmö, inredning av matsal i vagnverkstaden .......... » 30 000

Göteborg, uppförande av sidobyggnad för plåtslageri...... » 45 000

Hälsingborg, arbeten i samband med omläggning av driften

vid huvudverkstaden ............................... » 40 000

Notviken, personallokaler ............................. » 15 000

Summa kronor 150 000.

I enlighet med vad ovan anförts föreslås investeringsreserven för budgetåret
1946/47 innefatta företag avseende anläggningar vid huvudverkstäder
för en sammanlagd kostnad av (350 000 + 150 000 + 225 000 + 150 000 =)
875 000 kronor.

XIV. Verkstadsmaskiner m. m.

XV. Anläggningar vid förrådsavdelningen.

XVI. Färjlägen.

B. Försvarsberedskap.

Några företag hänförliga till ovanstående fyra rubriker hava icke av järnvägsstyrelsen
redovisats till arbetsmarknadskommissionen.

C. Rullande materiel.

Under 10-årsperioden 1930—39 uppgick järnvägsstyrelsens medelsförbrukning
för anskaffning och ombyggnad av rullande materiel enligt av
järnvägsstyrelsen lämnad uppgift till sammanlagt 107 000 000 kronor eller
i runt tal till 11 000 000 kronor per år. Denna förhållandevis låga anskaffning
motiverades av den dåvarande trafikvolymen, som i jämförelse med nu
rådande förhållanden var av tämligen begränsad omfattning. Emellertid hade
såsom en följd av den ringa anskaffningen svårigheter förefunnits att tillgodose
krigsårens exceptionellt stora trafikvolym. Järnvägsstyrelsen har till
investeringsutredningen uppgivit, att behovet i fråga örn rullande materiel
för de tre budgetåren 1944/45—1946/47 motsvarade en kostnad av inemot
119 000 000 kronor. 1944 års lagtima riksdag anvisade för hithörande anskaffningar
26 060 000 kronor och 1945 års riksdag 40 840 000 kronor. I årets
statsverksproposilion, kapitalbudgeten, bil. 5, s. 120—134, föreslås investeringsanslag
örn tillhopa 36 985 000 kronor för anskaffning och ombyggnad

100

av rullande materiel. Sammanlagt uppgå sålunda — därest sistnämnda belopp
anvisas av riksdagen — de under nämnda treårsperiod anvisade beloppen
till 103 885 000 kronor. De av järnvägsstyrelsen för de senare budgetåren
begärda anskaffningarna torde ha varit begränsade till de ur järnvägens
driftssynpunkt mest trängande behoven, vilket också framgår av styrelsens
petitaskrivelser för motsvarande år. Den begränsning av anslagskraven, som
styrelsens äskanden inneburit, har förutom av sparsamhetsskäl varit motiverad
av rådande knapphet på material och arbetskraft och även i vissa avseenden
av en antagen nedgång i järnvägstrafikens omfattning .vid återgången
till fredsförhållanden.

Den befintliga vagnparken omfattar ett relativt stort antal vagnar med
hög ålder. De gamla godsvagnarna äro i viss utsträckning av småbäriga typer,
vilket särskilt är fallet beträffande vagnar, vilka tillhört av staten övertagna
enskilda järnvägsföretag. Med hänsyn till vad som anförts är, såsom
järnvägsstyrelsen i sina petitaskrivelser i olika sammanhang vitsordat, det
efter normala grunder bedömningsbara anskaffningsbehovet av rullande
materiel betydligt större än vad som täckes av beviljade och begärda anslag.

För att i händelse av ett förändrat läge på arbetsmarknaden vid behov
kunna tillförsäkra berörda industrier och verkstäder ytterligare arbetsobjekt
genom ökade beställningar av rullande materiel synes investeringsreserven
böra innefatta ett anslag till rullande materiel. Inför den osäkerhet, som
vidlåder bedömning av trafikens utveckling efter en återgång till fredsförhållanden,
har järnvägsstyrelsen dock ansett att man försiktigtvis bör räkna
med ett under de närmaste åren minskat behov av anslag för anskaffning
av rullande materiel och därför föreslagit en i förhållande till beredskapsstaten
för budgetåret 1944/45 och den för innevarande budgetår föreslagna investeringsreserven
med 10 000 000 kronor till 25 000 000 kronor minskad
investeringsreserv för budgetåret 1946/47. Medlen i fråga synas på samma
sätt som tillämpats för beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 böra sammanföras
under ett enda kollektivanslag, enär det icke synts lämpligt eller
möjligt — främst med hänsyn till önskvärdheten att effektivt kunna utnyttja
medlen i arbetsmarknadsreglerande syfte — att i förväg fördela dem
på skilda anslag för rullande materiel.

D. Biltrafik.

1. Garagebyggnader m. m.

I investeringsreserven för budgetåret 1946/47 föreslås ingå fyra företag avseende
uppförande av garagebyggnader med följande kostnadsbelopp, nämligen
i Strömstad 80 000 kronor (nr 223), Onsala 130 000 kronor (nr 224),
Sandarne 180 000 kronor (nr 225) och Åsarne 40 000 kronor (nr 226). Av
dessa företag hava garagebyggnaderna i Strömstad, Onsala och Sandarne
tidigare upptagits på allmän beredskapsstat för budbetåret 1944/45 samt i
förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46. Beträffande samtliga
sålunda upptagna garagebyggnader, vilka skola ersätta eller komplettera be -

101

fintliga, ur skilda synpunkter otillfredsställande lokaliteter, gäller enligt järnvägsstyrelsen,
att de erfordras för att nedbringa kostnaderna för vagnunderhållet
och för den planmässiga revisionen av bilmaterielen.

Investeringsreserven för budgetåret 1946/47 föreslås i enlighet med det
ovan anförda innefatta företag avseende garagebyggnader för en sammanlagd
kostnad av (80 000 + 130 000 + 180 000 + 40 000 =) 430 000 kronor.

2. Nyanskaffning av bilmateriel.

Någon investeringsreserv för budgetåret 1946/47 avseende anskaffning av
bilmateriel har icke av järnvägsstyrelsen redovisats till arbetsmarknadskommissionen.

3. Ombyggnad av bilmateriel.

Ombyggnad av bilmateriel kan enligt järnvägsstyrelsen icke lämpligen forceras
i arbetsmarknadsreglerande syfte, varför något anslag för ändamålet
icke medtagits i förslaget till investeringsreserv för nästkommande budgetår.

4. Förvärv av billin jer.

Med hänsyn till syftet med investeringsreserven torde för densamma icke
böra inräknas något anslag för förvärv av billinjer.

E. Inköp av fastigheter.

F. Nya statsbanor.

Av skäl, som under närmast föregående rubrik anförts böra anslag till inköp
av fastigheter eller förvärv av enskilda banor icke inräknas i investeringsreserven,
och några företag hänförliga till ovanstående två rubriker hava ej
heller av järnvägsstyrelsen anmälts till arbetsmarknadskommissionen.

G. Statens järnvägars dispositionsanslag.

I enlighet med i 1945 års statsverksproposition, kapitalbudgeten, bil. 4,
s. 79, framlagt förslag skall medelsanvisning för de ändamål, som tidigare
tillgodosetts dels genom dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten
beträffande bana och byggnader, dels genom anslag till ersättningsanskaffning
och förnyelsearbeten, numera ske antingen över i det föregående angivna
specificerade anslagstitlar eller också över ett för statens järnvägars hela
verksamhetsområde gemensamt dispositionsanslag. Med det nya dispositionsanslaget
är enligt propositionen avsett att täcka, förutom kostnader för genom
olyckshändelser förstörd egendom intill ett belopp av 1 500 000 kronor,
kostnader för sådana mindre arbeten, för vilka medelsbehovet för ett vart
företag icke överstiger 100 000 kronor, varjämte efter Kungl. Maj:ts prövning
anslaget jämväl skall i särskilda fall få användas för bestridande av kostnader
för arbeten, för vilka medelsbehovet beräknas överstiga 100 000 kronor

102

ävensom för täckande av emotsedd brist på annat anslag. Då arbetsmarknadskommissionen
med hänsyn såväl till syftet med investeringsreserven som
till densammas lämpliga sakregistrering hos kommissionen funnit skäl hänföra
även smärre företag till respektive sakrubriker, varvid de i investeringsplanen
(bil. 6) som regel sammanförts under särskilda kollektivanslag, eli
för varje berörd sakrubrik, är behovet av en investeringsreserv under den
mot det ordinarie dispositionsanslaget svarande anslagstiteln relativt obetydligt.
Ett mindre dispositionsanslag synes dock böra stå till förfogande för en
investeringsreserv främst med tanke på att det inom ett verksamhetsområde
av statens järnvägars omfattning kan visa sig att, när i en arbetsmarknadskris
behov av ökad sysselsättning gör sig gällande, andra företag i enstaka fall
kunna befinnas angelägna och lämpligare att utnyttjas i sysselsättningssyfte
än vissa i investeringsreserven specificerade. Det avsedda dispositionsanslaget
synes vidare i likhet med det ordinarie böra efter Kungl. Maj:ts prövning i
varje särskilt fall få tagas i anspråk för täckande av eventuellt oundvikliga
kostnadsöverskridanden för i investeringsreserven angivna företag, vilket synes
så mycket mera motiverat som detaljplanering och kostnadsberäkning för
i reserven ingående företag av naturliga skäl icke i samtliga fall hunnit verkställas
med samma noggrannhet som för ordinarie företag.

Under det att det ordinarie dispositionsanslaget för budgetåret 1946/47 i
statsverkspropositionen föreslagits till 7,5 miljoner kronor, har motsvarande
anslag i investeringsreserven ansetts kumm begränsas till 500 000 kronor, vilket
belopp är detsamma som det i beredskapsstaten för budgetåret 1944/45
upptagna dispositionsanslaget för oförutsedda och mindre arbeten beträffande
byggnader och anläggningar.

Företag att bestridas med driftmedel.

Bland de av järnvägsstyrelsen anmälda investeringsobjekten ingå ett antal
företag, vilka enligt styrelsen äro av sådan art att de böra bekostas med driftmedel.
Bland dessa företag märkes främst ett antal linjeomläggningar av
mindre eller medelstor omfattning (nr 232—244) för en sammanlagd kostnad
av 2 865 000 kronor ävensom diverse dräneringsarbeten, spårisoleringar
och smärre banarbeten av underhållsnatur (nr 245—266), för vilka kostnaden
uppgår till tillhopa 2 050 000 kronor, samt slutligen vissa arbeten av olika
slag, vilka sammanförts under rubriken Diverse arbeten och för vilka den
sammanlagda kostnaden uppgår till 230 000 kronor. De under ovannämnda
tre underrubriker Linjeomläggningar m. m., Dräneringsarbeten m. m. och
Diverse arbeten i förslaget till investeringsreserv upptagna medelsbehoven
uppgå sammanlagt till (2 865 000 + 2 050 000 + 230 000 =) 5 145 000 kronor.
Motsvarande summa utgjorde 4 600 000 kronor i beredskapsstaten för
budgetåret 1944/45 och i förslaget till investeringsreserv för budgetåret
1945/46.

Till summan 5 145 000 kronor bör läggas 1 000 000 kronor för ersättningsanskaffning
av sådana inventarier, vilka i enlighet med den av 1945 års riks -

103

dag fastställda budgettekniska omläggningen beträffande medelsanvisningen
till statens järnvägar skola bekostas av driftmedel. Motivet för uppförande
av sistnämnda anslag är att därigenom vid behov genom ökade beställningar
skulle beredas sysselsättning vid av sådan anskaffning berörda industrier.
Beloppet är oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret
1945/46.

Företag att bestridas med rörelsemedel.

I Kungl. Maj:ts proposition (nr 1944: 281 s. 227) till riksdagen angående
allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 hade under rubriken Dubbelspårsbyggnader
och linjeomläggningar upptagits ett anslag om 350 000 kronor
till Anordnande av nya grusgropar.

Sedan järnvägsstyrelsen sedermera förklarat, att företag avseende anordnande
av grusgropar och makadamkrossanläggningar böra bekostas av statens
järnvägars rörelsemedel, föreslås att, i likhet med förslaget till investeringsreserv
för innevarande budgetår, i investeringsreserven för budgetåret
1946/47 under rubriken Företag att bestridas med rörelsemedel upptagas två
sådana anläggningar, nämligen makadamkrossanläggning i Älvsbyn för 30 000
kronor (nr 271) och ny grusgrop i Aborrtjärn för 200 000 kronor (nr 272).
Den sammanlagda kostnaden för dessa båda företag uppgår till 230 000
kronor.

Särskild grovarbetsreserv av dubbelspårsbyggnader.

Såsom i den tidigare framställningen (s. 76) anförts har omfattningen av
den föreslagna investeringsreserven för nästa budgetår minskat i jämförelse
med motsvarande reserv för budgetåret 1945/46. Arbetsmarknadskommissionen
har emellertid efter samråd med järnvägsstyrelsen funnit skäl att utöver
den allmänna reserven av arbeten vid statens järnvägar föreslå en särskild
grovarbetsreserv av dubbelspårsarbeten. Terrasseringsarbeten för dubbelspårsbyggnader
äro nämligen såsom i det föregående (s. 83) framhållits,
arbetsobjekt av särskilt stort värde ur sysselsättningssynpunkt vid en
arbetsmarknadskris av större omfattning.

Med hänsyn till att planeringsarbetet beträffande i investeringsreserven
ingående dubbelspårsbyggnader fortskridit så långt, att arbetet å envar sträcka
torde kunna påbörjas praktiskt taget omedelbart efter vederbörliga beslut
i den mån klimatiska förhållanden icke utgöra hinder därför, synes en forcering
av de i planen för dubbelspårsbyggnader upptagna linjebyggnaderna
kunna ske i sådan omfattning, att man kan räkna med en ökning av arbetskostnaderna
under budgetåret 1946/47 med 15 000 000 kronor utöver de belopp,
som beräknats på riksstat och i förslaget till allmän investeringsreserv.
Efter samråd med järnvägsstyrelsen föreslår arbetsmarknadskommissionen
att arbeten för nämnda belopp medräknas i den särskilda grovarbetsreser -

ven.

104

Kostnaderna för denna reserv synas böra bestridas från anslaget till Åtgärder
för arbetsmarknadens reglering m. m. varom närmare redogöres på
s. 367.

Anslag till statens järnvägar.

Beträffande anslag till arbeten, som föreslås ingå i den särskilda grovarbetsreserven,
hänvisas till vad därom anföres å s. 367 i detta betänkande.

Beträffande arbetena i den allmänna investeringsreserven hemställer arbetsmarknadskommissionen
under hänvisning till i det föregående lämnad
redogörelse för de olika grupperna av arbeten och kostnaderna för desamma,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 å kapitalbudgeten
under Statens affärsverk sfonder,
Statens järnvägar, uppföra följande anslag,
nämligen

Byggnader och anläggningar.

Bangårdar:

Bangårdsombyggnader m. m.........kronor 8 765 000

Gångbroar och gångtunnlar ........ » 1 700 000

Diverse bangårdsanordningar........ » 1 895 000

Tegelbackens reglering.............. » 1 000 000

Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar: Fortsatt

anläggning av dubbelspår .. » 40 050 000

Linjeomläggningar ................ » 5 660 000

Diverse linjearbeten ................ » 710 000

Smalspårsombyggnader ............ » 700 000

Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden: Diverse

åtgärder för spårförstårkning » 1 000 000

Skenfria vägkorsningar m. m........... » 200 000

Husbyggnader:

Stationshus ....................... » 5 200 000

Godsmagasin ..................... » 400 000

Personallokaler ................... » 1 155 000

Bostadshus .....................• • » 1 800 000

Diverse byggnader.................. » 705 000

Telefonanläggningar m. m............. » 5 340 000

Anläggningar för elektrisk tågdrift .... » 5 735 000

Elektrifiering ........................ » 25 000 000

105

Lokstations- och driftverkstadsanlägg ningar

.......................... kronor 390 000

Anläggningar vid huvudverkstäder .... » 875 000

Rullande materiel .................... » 25 000 000

Biltrafik.

Garagebyggnader m. m............. » 430 000

Statens järnvägars dispositionsanslag .... » 500 000

8—4G7172.

106

7. Investeringsplan för statens vattenfallsverk.

Förslag till investeringsplan för statens vattenfallsverk för budgetåret 1946/
47 innefattande ordinarie arbeten för sammanlagt 90 960 000 kronor och en
allmän investeringsreserv om sammanlagt 11 200 000 kronor har sammanställts
i bilaga 9.

I samband med avlämnande av uppgifter till investeringsutredningen å
lämpliga investeringsobjekt för budgetåret 1944/45 inom statens vattenfallsverks
område gjorde vattenfallsstyrelsen vissa uttalanden för att klarlägga
sin uppfattning angående den kommande byggnadsverksamhetens omfattning.
Vattenfallsstyrelsens nybyggnader hade under första hälften av 1930-talet
motsvarat en investering av ca 8 000 000 kronor per år för kraftstationsbyggnader.
Därefter och fram till krigsutbrottet hade investeringarna stigit till
15 å 25 miljoner kronor. Styrelsen räknade med att byggnadsverksamheten,
sedan de då under arbete varande stora anläggningarna blivit färdigställda,
skulle nedgå till vad som motsvarade 15 å 25 miljoner kronor per år enligt
fredsprisnivån, och styrelsens organisation vöre anpassad därefter. Vattenbyggnadstekniska
arbeten krävde för att kunna genomföras med tillfredsställande
ekonomi en omsorgsfull planering och organisation i fråga om
arbetsledning, tillgång på arbetsmaskiner och materialanskaffning. En ansvällning
av byggnadsverksamheten utöver den nivå, för vilken organisationen
avpassats, skulle enligt styrelsens uppfattning innebära stora vanskligheter.
Icke blott styrelsens byggande byråer och organisationer utan även de administrativa
och kommersiella avdelningarna hade under den tidigare forceringen
av utbyggnaderna utsatts för stora påfrestningar med därav följande
risker för tillgodoseendet av de ekonomiska effektivitetssynpunkterna.

Styrelsen framhöll vidare, att under år 1944 komme att igångsättas ett stort
antal anläggningar, varför en ovanligt riklig krafttillgång komme att stå till
förfogande för åren närmast därefter. Även om man för åren 1944—1946
räknade med en belastningsökning av 600 MkWh per år och först därefter
med den lägre ökning av 400 MkWh per år, som motsvarade prognosen,
komme ändock år 1948 en tillräcklig marginal att finnas mellan kraftbehovet
och den kraftproduktion, som enligt enbart det statliga utbyggnadsprogrammet
vore tillgänglig detta år. Om kriget i Europa antoges upphöra mot slutet
av år 1944 och kriget i Asien år 1946, vore det mycket liten utsikt till att
det efter åren 1946—1947 bleve någon större ökning av kraftbehovet. Sannolikt
uppstode en stagnation eller tillbakagång under några år liksom fallet
varit i början av 1920- och 1930-talen. Kraftförsörjningen kunde sålunda anses
vara väl tillgodosedd.

107

Av vattenfallsstyrelsens i 1945 års statsverksproposition framlagda motivering
för det då föreslagna utvidgade investeringsprogrammet framgår bland
annat, att kraftproduktionen under budgetåret 1943/44 varit tillräcklig för att
motsvara efterfrågan och att kraftförsörjningen icke heller under budgetåret
1944/45 ansågs komma att bereda några svårigheter under förutsättning av
en något så när normal utveckling. Vattenfallsstyrelsen beräknade därjämte,
att vid normal nederbörd krafttillgången vid statsblocket skulle vara tillfyllest
även under budgetåret 1945/46, och erinrade örn, att såsom reserv
vid extrem vattenbrist eller speciellt stor förbrukningsökning kunde disponeras
dels ångkraft, dels vattenkraft ur Vänernmagasinet, dels ock kraft som utöver
träffade avtal brukade inlevereras av enskilda företag.

Styrelsen uttalade dock i fråga om den framtida utvecklingen, hurusom
under tiden närmast efter ett vapenstillestånd den situationen kunde uppkomma,
alt trä- och cellulosaindustrierna igångsattes med full produktion,
samtidigt som en del krigsförbrukning, vilken tillkommit på grund av knapp
bränsletillgång, kvarstode eller eventuellt ökades. Man finge därför icke bortse
från att en tillfällig åtstramning i kraftläget kunde inträda. Utvecklingen inom
ett par år därefter antoges kunna bliva tämligen oenhetlig. Å ena sidan väntades
en reduktion ske beträffande tillverkningen av försvarsmateriel och ersättningsvaror,
varjämte en förbättrad tillförsel av kol och olja kunde medföra
minskad kraftförbrukning för värmeändamål och minskat behov av elkraftkrävande
järnvägstransporter, vilket allt skulle medverka till en nedgång i
kraftuttagningen. Å andra sidan kunde denna nedgång kompenseras genom
ökad verksamhet inom export- och byggnadsindustrierna samt genom vissa
ökningar av vattenfallsstyrelsens kraftleveranser till statsbanorna. Styrelsen
drog av sina överväganden den slutsatsen, att efter budgetåret 1945/46 skulle
erfordras ett normalt produklionstillskott av 200 MkWh per år.

Styrelsen framhöll dock, att, till följd av att ny utbyggnad i ett angivet fall
icke påbörjats tidigare än som skett, marginalen mellan krafttillgång och
behov vore något mindre än vad styrelsen från början avsett.

I sin i 1946 års statsverksproposition i huvudsak återgivna redogörelse för
utvecklingen av belastningen vid statens vattenfallsverk har vattenfallsstyrelsen
framfört synpunkter på det aktuella kraftbehovet. Om man bortsåge
från den överskottskraft, som levererats till elektriska ångpannor, hade belastningsökningen
under budgetåret 1944/45 varit 322 MkWh. Denna ökning
vore något mindre än under de närmast föregående tre krigsåren, men skulle,
om verkstadskonflikten icke varit, sannolikt överskridit medelvärdet för
nämnda år.

Efter överväganden hade styrelsen kommit till en sannolik ökning för
budgetåret 1945/46 av 330 MkWh. Vid normala vattenförhållanden bleve då
den löpande krafttillgången ca 200 MkWh lägre än den beräknade konsumtionen.
Underskottet kunde emellertid i stort sett täckas medelst extra tappning
ur de väl fyllda vattenmagasinen och det krafttillskott, som brukade
erhållas från främmande företag. Endast en liten kvantitet ångkraft erfordrades,
närmast i form av toppkraft under högbelastningslid. Förhållan -

108

dena under innevarande budgetår ingåve alltså icke någon oro Under de
kommande två budgetåren beräknades ökningen i kraftbehovet bliva något
mindre, nämligen 275 MkWh/år under 1946/47 och 200 MkWh/år under
1947/48. Emellertid räknade styrelsen med att motsvarande krafttillskott
icke kunde erhållas och uttalade viss tvekan beträffande ställningen i vattenmagasinen
om ett respektive två år samt uttalade slutligen som sin uppfattning,
att man vid normal vattentillgång och ostörd utveckling av kraftkonsumtionen
finge räkna med ett underskott av 300 MkWh i den löpande
kraftproduktionen under vartdera av budgetåren 1946/47 och 1947/48. Skulle
vattenbrist inträffa, erfordrades en mycket stor ångkraftproduktion och ev.
vissa konsumtionsbegränsande åtgärder.

Vissa omständigheter kunde verka begränsande på kraftförbrukningen och
därmed minska det beräknade underskottet i vattenkraften. Bristen på bränsle
ävensom på råmaterial för cellulosaindustrien kunde verka minskande på dennas
kraftkonsumtion. I samma riktning komme eventuella hinder beträffande
exporten att verka liksom även störningar på arbetsmarknaden. Styrelsen räknade
med att järnvägarnas vedtransporter inom en nära framtid komme att
minskas, då importen av bränsle komme i gång. Styrelsen framhöll vidare, att
åtgärder borde vidtagas för åstadkommande av en förbättrad kraftbalans. I
detta syfte borde arbetena i Forsmoforsen och Hölleforsen bedrivas i snabbare
takt än hittills beräknats. Vidare borde förberedelser utföras vid Harsprånget
eller annat större norrländskt vattenfall, så att kraft därifrån kunde
levereras till hösten år 1950.

I sitt betänkande SOU 1944: 12 framförde investeringsutredningen vissa
principiella synpunkter på frågan om den statliga utbyggnaden av vattenkraft.
Utredningen framhöll sålunda, att det vore önskvärt, att vid avvägning av
storleken av erforderlig marginal mellan tillgång och efterfrågan på elektrisk
kraft hänsyn foges icke blott till prognoserna beträffande de framtida konsumtionsbehoven
utan även till samhälleliga arbetsmarknads- och beredskapssynpunkter.
I detta spörsmål anförde utredningen bland annat.

Under sin behandling av investeringsfrågorna beträffande statens vattenfallsverk
har investeringsutredningen funnit det kunna ifrågasättas, huruvida ej vid den av vattenfalissy
reisen hittills bedrivna utbyggnadsverksamheten marginalen mellan krafttillgång
och konsumtionsbehov hållits väl knapp. Det har visat sig, att under högkonjunkturperioder
kompletterande utbyggnader av stundom betydande omfattning
varit erforderliga för att möta ett stegrat kraftbehov, medan däremot under sedermera
följande lågkonjunkturperioder utbyggnadstakten minskats. Den under de senaste
högkonjunkturbetonade krigsåren starkt forcerade vattenkraftutbyggnaden har
ägt rum under en period av knapphet på såväl arbetskraft som råvaror och transportmedel,
varför kostnaderna kommit att ligga icke obetydligt över förkrigsnivån.
Det hade ur dessa och andra synpunkter varit till fördel, örn en del av de vattenkraftanläggningar,
som utbyggts under kriget, kommit till utförande några år tidigare.
Det förefaller sannolikt, att den besparing i anläggningskostnader, som därvid
kunnat vinnas, skulle hava uppvägt den ränteförlust, som blivit en följd av att
vattenfallen utbyggts något tidigare än då behov av kraften förelegat.

Från vattenfallsstyrelsens sida torde i princip hava eftersträvats en någorlunda
konstant utbyggnadsintensitet, oberoende i stort av konjunkturväxlingarna. En sådan
politik synes ur utbyggnadsekonomisk synpunkt väl motiverad i och för sig,

109

meli det förefaller i ljuset av vunna erfarenheter vara förenat med svårigheter att
upprätthålla densamma utan att redan under lågkonjunkturer skapas ett visst kraftöverskott,
med vars hjälp det under en följande högkonjunktur stegrade kraftbehovet
kan tillgodoses utan konjunkturskärpande rubbningar i utbyggnadsplanerna.

Om utbyggnaden av vattenkraften sker i takt med konjunkturutvecklingen, med
forcering vid högkonjunktur och avmattning vid lågkonjunktur, kan marginalen
reduceras till ett minimum. Åsyftas en jämn utbyggnadshastighet, vilket ur många
tekniska och ekonomiska synpunkter är fördelaktigt, bör marginalen normalt vara
så stor, att den räcker till att tillfredsställa den under en högkonjunktur accelererade
konsumtionsökningen. Om man slutligen eftersträvar att i viss grad utnyttja lågkonjunkturernas
i regel gynnsamma prisläge och alltså låta utbyggnadshastigheten
variera så att den ökas vid lågkonjunktur och minskas vid högkonjunktur och därigenom
erhålla en konjunkturutjämnande inverkan, måste marginalen vara än
större. Vill man därjämte lägga sådana särskilda beredskapssynpunkter på frågan,
att man söker åstadkomma en extra reserv av elkraft att tillgå vid avspärrning
från bränsleimport eller att utnyttjas för oförutsedda industriella expansionsbehov
av mera betydande omfattning, måste marginalens storlek ytterligare ökas.

Investeringsutredningen förbiser icke, att nu berörda problem kunna behöva skärskådas
även ur andra synpunkter än dem, som här antydningsvis anlagts, bland
annat med hänsyn till fördelarna av ett jämnt utnyttjande av kvalificerad personal
för teknisk projektering och arbetsledning samt av yrkeskunnig arbetarpersonal och
maskinell utrustning m. m.

Ur de konjunkturpolitiska synpunkter, som investeringsutredningen framhållit
i 1944 års betänkande, vore det önskvärt om vattenfallsstyrelsens utbyggnadsverksamhet
—- liksom även annan statlig investering — kunde bedrivas
på sådant sätt, att investeringsvolymen i lämplig omfattning ökades vid
lågkonjunktur oell minskades vid högkonjunktur. En sådan variation i utbyggnadsverksamheten
förutsätter dock, att under lågkonjunkturen mellan
produktionskapacitet och efterfrågan på kraft skapas en marginal, tillräckligt
stor att under högkonjunkturen tillgodose den då accelererade ökningen av
kraftuttaget, så att icke denna ökning framtvingar en forcerad utbyggnad.
En tillämpning av dessa principer på investeringsplanen för nästa budgetår
skulle närmast leda till, att de ordinarie arbetena med hänsyn till rådande
högkonjunktur minskades och att man däremot räknade med en jämförelsevis
stor investeringsreserv att tillgripa, därest en konjunkturomsvängning
med friställning av arbetskraft skulle inträffa. De arbeten, som medtagits i
statsverkspropositionen, medföra emellertid en ökning av utbyggnadstakten
för ordinarie arbeten, vilket i sin tur — enär den totala utbyggnadsvolymen
på grund av begränsningen i verkets möjligheter att detaljplanera ytterligare
arbeten och med hänsyn till de organisatoriska svårigheterna att utvidga
byggnadsverksamheten utöver en viss gräns — medför minskade möjligheter
att föra fram en mera omfattande investeringsreserv.

En omläggning enligt förenämnda principer kan uppenbarligen icke i nuvarande
läge komma i fråga, då den befintliga kraftreserven numera med
hänsyn till utsikterna för den närmaste framtiden bedömts såsom väl knapp,
och det därför befunnits nödvändigt alt trots rådande goda konjunkturer forcera
utbyggnaden av vattenkraft för att produktionskapaciteten skall nå upp
till den förutsedda kraftkonsumtionen.

Ilo

Förutom de rent konjunkturpolitiska synpunkterna synas jämväl, såsom av
den föregående framställningen framgår, svårigheterna att upprätta rättvisande
prognoser över utvecklingen av kraftbehovet tala för att en kraftmarginal
upprättas av sådan storleksordning att en icke förutsedd stegring av
kraftbehovet kan tillgodoses utan forcering av utbyggnaderna under högkonjunktur
med dess i regel högre byggnadskostnader.

Med hänsyn till det av det aktuella kraftbehovet framkallade stora ordinarie
utbyggnadsprogrammet är det uppenbart, att betydande svårigheter nu
torde föreligga för vattenfallsstyrelsen att utöver det ordinarie programmet
upptaga en investeringsreserv av mera betydande omfattning. Till belysande
av utvecklingen av vattenfallsstyrelsens byggnadsverksamhet lämnas i nedanstående
tablå en sammanställning över ordinarie arbeten och investeringsreserv
under budgetåren 1944/45—1946/47.

Budgetår	Total kostnad (För påbörjade företag åter-stående kostnad) Kronor	Ordinarie arbeten Kronor	Investerings- reserv Kronor	Ordinarie arbeten + inves-teringsreserv Kronor
194445..............	125 850 000 213 960 000 201760 000	39 200 000 53 200 000 90 960 000	14 000 000 19 400 000 11200000	53 200 000
194546 .............
1946/47 ..............	102 160 000

Av tablån framgar, att den för budgetåret 1946/47 avsedda ordinarie utbyggnaden
är mer än dubbelt så stor som utbyggnaden under budgetåret
1944/45. För vattenfallsstyrelsens vidkommande torde sålunda betydande svårigheter
föreligga redan för ett bemästrande av det ordinarie programmet
med hänsyn till resurserna i fråga om arbetsledning och tillgång på arbetsmaskiner.

I detta sammanhang böra också vattenfallsstyrelsens möjligheter till planering
av pågående och påtänkta arbeten beaktas. Såsom inledningsvis nämndes
förelåg för vattenfallsstyrelsen vid uppgörandet av förslaget till investeringsreserv
för budgetåret 1944/45 betydande svårigheter med hänsyn till
verkets planeringsresurser. Förhållandena härutinnan hade enligt vad styrelsen
bl. a. meddelat i sin skrivelse till investeringsutredningen den 6 september
1944 med anmälan av investeringsobjekt för budgetåret 1945/46 icke
väsentligt förändrats. Jämväl vid sin anmälan till arbetsmarknadskommissionen
i skrivelse den 31 augusti 1945 av investeringsobjekt för budgetåret 1946/
47 har styrelsen betonat verkets svårigheter att genomföra erforderlig detaljplanering
av en investeringsreserv, ehuru verkets organisation numera förstärkts.
ökningen av arbetskrafterna hade så gott som uteslutande kommit
på de tekniska avdelningar, som närmast handhava projekteringen och
utförandet av anläggningarna, och obetydligt tillförts administrations- och
ekonomiavdelningar. Svårigheter kunna även befaras för chefstjänstemännen
att medhinna de ökade arbetsuppgifterna. Såsom framgår av ovanstående
tablå har det emellertid trots de betydande svårigheter, som förelegat med

lil

hänsyn till tillgången på administrationspersonal, lyckats styrelsen att bemästra
planläggningen av ett ordinarie utbyggnadsprogram, som mer än fördubblats
från budgetåret 1944/45 till budgetåret 1946/47.

Då det som redan tidigare framhållits synes vara av stort värde att erhålla
största möjliga investeringsreserv av vattenkraftanläggningar har arbetsmarknadskommissionen,
i syfte att tillvarataga de planeringsresurser vattenfallsstyrelsen
numera har till förfogande, upptagit förhandlingar rörande planering
av ytterligare investeringsobjekt utöver den i jämförelse med det omfattande
ordinarie programmet begränsade investeringsreserv, som styrelsen
föreslagit för budgetåret 1946/47. Sedermera har styrelsen i skrivelse till
Kungl. Maj:t den 10 december 1945 på ordinarie stat äskat ett anslag av
1 000 000 kronor till förberedelser för utbyggnad av Kilforsen i Fjällsjöälven
för att där åstadkomma förutsättningar för ett investeringsobjekt av relativt
stora dimensioner att ingå i investeringsreserven för budgetåret 1947/48 och
tiden därefter. Styrelsen har under hand till kommissionen meddelat, att styrelsen
ansåge, att inklusive denna anläggning en investeringsreserv av minst
20 000 000 kronor borde kunna åstadkommas för budgetåret 1947/48 och tiden
närmast därefter.

Vattenfallsstyrelsen har vid skilda tillfällen framhållit, att, därest vattenkraftanläggningar
skola utföras för att bereda arbetstillfällen, komme vattenfallsstyrelsens
driftbudget att belastas med dels räntekostnader, dels driftsoch
underhållskostnader för företag, vilka icke normalt skulle ha utförts
förrän vid en senare tidpunkt. Dessa kostnader komme att ofördelaktigt påverka
vattenfallsstyrelsens förräntningsskyldighet. Vattenfallsstyrelsen har
med anledning härav uttalat starka önskemål att förräntningsskyldighet icke
skulle föreligga för sådana kraftanläggningar, som utförts vid tidigare tidpunkt
än som ursprungligen avsetts. I proposition nr 281 till 1944 års riksdag
har statsrådet och chefen för finansdepartementet på s. 19 och 20 behandlat
finansieringen av de extra investeringsarbetena i anslutning till vattenfallsstyrelsens
önskemål samt omnämnt olika former för gottgörelse till
vattenfallsstyrelsen, nämligen

1. Finansiering över fonden för förlag till statsverket,

2. Ett särskilt konto för icke räntepliktigt kapital i verkets bokföring,

3. En ungefärligt beräknad engångsavskrivning motsvarande räntorna intill
tiden för anläggningens ordinarie användning.

Det angavs, att även andra möjligheter stöde till buds.

Departementschefen uttalade därefter, att han funnit goda skäl tala för
vattenfallsstyrelsens och investeringsutredningens ståndpunkt att finansieringen
borde ordnas så, att de privalekonomiska förutsättningarna för räntabilitetsbedömningen
vid taxesättningen vid vattenfallsverket icke rubbades.
Frågan örn den lämpligaste finansieringstekniken angavs emellertid böra bli
föremål för ytterligare prövning. Därvid borde beaktas jämväl möjligheten
av att den förtida utbyggnaden också kunde medföra vinster.

Ett särskilt sammandrag över den för budgetåret 1946/47 föreslagna investeringsplanen
för stålens vattenfallsverk bifogas såsom bil. .9. I denna

112

hava även angivits motsvarande belopp i investeringsutredningens förslag till
investeringsreserv för innevarande budgetår. Av sammandraget framgår översiktligt
de förändringar i investeringsreservens omfattning, som det nu framlagda
förslaget innebär. Kraftstationen vid Hölleforsen, vilken är upptagen i
förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46, har icke medtagits i
förslaget för budgetåret 1946/47 med hänsyn till att styrelsen avser att bedriva
detta arbete i forcerat tempo för att kraftstationen snarast möjligt skall
kunna lämna bidrag till kraftförsörjningen.

Ett flertal av de i investeringsreserven ingående arbetsobjekten äro av sådan
storleksordning, att de kräva en flerårig utbvggnadstid. Det mest kapitalkrävande
företaget, kraftstationen vid Harsprånget, tillhör emellertid även
det ordinarie byggnadsprogrammet. Investeringsreservens ianspråktagande
innebär beträffande detta företag endast en forcering av arbetena och skulle
sålunda icke medföra, att större kapital behövde bindas för fullbordande av
sådana arbeten, vilka igångsatts såsom arbetslöshetsarbeten.

Vattenfallsstyrelsen har i skrivelse till Kungl. Maj:t den 19 september
1945 uttalat tveksamhet, huruvida det krafttillskott, som erfordras närmast
efter Hölleforsens fullbelastning, borde tagas från Harsprånget eller från
någon annan större nyanläggning i Norrland. Styrelsen har vid överlämnandet
av sitt förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 till arbetsmarknadskommissionen
i anslutning härtill föreslagit, att investeringsanslaget
för kraftstationen vid Harsprånget skulle benämnas anslag till Förberedelsearbeten
för kraftstation vid Harsprånget och eventuellt även annan ny
vattenkraltstation i Norrland. Styrelsen torde härmed avse att bereda möjlighet
till användning av dessa medel jämväl vid annan av styrelsen projekterad
kraftstation i Norrland.

I det av investeringsutredningen upprättade förslaget till investeringsreserv
för budgetåret 1945/46 upptogs till utförande av kraftstation i Hölleforsen ett
investeringsanslag om 6 000 000 kronor, varav hälften avsågs kunna disponeras
för annan kraftstation i Norrland. Med hänsyn till den väntade utvecklingen
av kraftbalansen har styrelsen emellertid i sin ovan åberopade skrivelse
till Kungl. Majit den 19 september 1945 meddelat, att planerna för utbyggnaden
av Hölleforsen ändrats. Styrelsen avsåge numera att med stark
forcering av arbetena söka färdigställa kraftstationen vid Hölleforsen så att
den kunde lämna krafttillskott redan under budgetåret 1948/49. Med anledning
härav synes numera möjlighet icke föreligga att utnyttja utbyggnaden
av Hölleforsen i arbetsmarknadsreglerande syfte.

I diskussionen rörande dispositionen av halva anslaget till Hölleforsen för
annan kraftstation i Norrland framförde vattenfallsstyrelsen till investeringsutredningen
tanken, att endera Kilforsen eller Vargforsen härvidlag skulle
komma i fråga. I skrivelse till arbetsmarknadskommissionen den 31 augusti
1945 rörande förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 har vattenfallsstyrelsen
emellertid, i anslutning till att forcexången av utbyggnaden vid
Hölleforsen medförde, att inga arbeten därstädes kunde bibehållas i investeringsreserven,
anfört, att därest Harsprångsutbyggnadens fullföljande be -

113

slötes, även lämpligheten av Kilforsen och Vargforsen som investeringsobjekt
påverkades. Beträffande den förra finge man nämligen förutse, att där
utförda arbeten skulle komma till nytta först om ett 10-tal år, varför vattenfallsstyrelsen
helst ville undvika att nedlägga kostnader där. En utbyggnad
av Vargforsen åter skulle, därest Harsprång^ utbyggdes, medföra en
olämplig anhopning av kraft i övre Norrland. Sedermera har vattenfallsstyrelsen
ändrat uppfattning så tillvida, att styrelsen funnit Kilforsutbyggnaden
lämplig att ingå i investeringsreserven fr. o. m. budgetåret 1947/48 och äskat
ett anslag av 1 000 000 kronor på riksstat för budgetåret 1946/47 till utförande
av förberedelsearbeten vid Kilforsen. I årets statsverksproposition, kapitalbudgeten:
bil. 5, s. 152 och i proposition 1946: 40 har Kungl. Maj:t förslagit
riksdagen att anvisa nämnda anslag.

Arbetsmarknadskommissionen finner det ur sysselsättningssynpunkt förmånligt,
att en investeringsreserv av arbetsobjekt av större omfattning står
till förfogande i Norrland. Vid valet av med ifrågavarande anslag avsedd annan
ny kraftstation i Norrland synes med hänsyn till vad i det föregående
anförts jämväl arbetsmarknadssynpunkter kunna beaktas, i den mån de
icke medföra större olägenheter ur kraftförsörjningssynpunkt. Kommissionen
anser det vara värdefullt att möjlighet genom detta anslag erhålles att
vid behov utnyttja den arbetsplats, som ur sysselsättningssynpunkt vid varje
tillfälle är lämpligast, och förutsätter att det anslag på allmän beredskapsstat
till kraftstation vid Harsprånget, som av Kungl. Maj:t må komma att föreslås,
jämväl skall kunna avse annan kraftstation i Norrland.

Ur sysselsättningssynpunkt äro de i reserven upptagna anläggningsarbetena
lämpliga genom sin belägenhet inom konjunkturkänsliga delar av landet och
genom att synnerligen goda möjligheter föreligga att bedriva arbetena vintertid.
I reserven ha jämväl medtagits vissa företag, i vilka större maskinbeställningar
ingå, varigenom möjlighet beredes att motverka en vikande sysselsättning
inom verkstadsindustrien.

Företagen i den föreslagna reserven uppskattas totalt innebära sysselsättning
på arbetsplatsen för ca 700 årsarbetare, motsvarande 175 000 dagsverken.
Härtill komma uppskattningsvis 12 000 industridagsverken för maskinbeställningarna.
Materialbehovet innefattar bland annat ca 1 500 ton cement
och 900 ton järn av olika slag.

Arbetsmarknadskommissionen övergår härefter till att närmare behandla
de olika objekten vart för sig. Kommissionen återgiver därvid huvudsakligen
uppgifter och synpunkter, som av vattenfallsstyrelsen meddelats till investeringsutredningen
och arbetsmarknadskommissionen, i den mån kommissionen
icke funnit anledning att göra särskilt uttalande.

Kraftstation vid Harsprånget.

Vattenfallsstyrelsen har i yttrande till statsutskottet rörande motionerna nr
98 i första kammaren och nr 170 i andra kammaren till 1945 års riksdag
bland annat framhållit, att det blivande kraftstationsläget vid Harsprånget

114

numera fastställts på grund av verkställda undersökningar av berggrunden,
och att det vore möjligt att verkställa sådana förberedelser på arbetsplatsen,
att den definitiva utbyggnaden av kraftstationen sedermera kunde ske förhållandevis
snabbt. Enligt vattenfallsstyrelsens uppfattning vore ett anslagsbehov
av 1 800 000 kronor tillräckligt för de arbeten, som kunde beräknas
bliva utförda under budgetåret 1945/46. Riksdagen anvisade sedermera (skrivelse
1945:291) nämnda anslag.

I årets statsverksproposition kapitalbudgeten, bil. 5 s. 151 och i proposition
1946: 40 har till kraftstation vid Harsprånget föreslagits ett investeringsanslag
av 5 000 000 kronor.

Vattenfallsstyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1945 till arbetsmarknadskommissionen
meddelat, att ett belopp av 1 000 000 kronor till kraftstation
vid Harsprånget skulle kunna medtagas i investeringsreserven för budgetåret
1946/47. Med hänsyn till betydelsen ur sysselsättningssynpunkt att i investeringsreserven
medtages även investeringsobjekt av större omfattning
synes det arbetsmarknadskommissionen önskvärt, att till kraftstation vid
Harsprånget ett så stort belopp som möjligt medtages i investeringsreserven
för budgetåret 1946/47. De arbeten, som avses (ordinarie arbeten och investeringsreserv),
skulle omfatta uppförande av bostäder och sociala anordningar
samt utsprängning av den tunnel, som erfordras för vattnets ledande förbi
kraftstationen under byggnadstiden, samt utförande av järnvägsspår, vägar
och transportorter för avloppstunnel.

Under hänvisning till det anförda föreslår kommissionen efter samråd med
vattenfallsstyrelsen, att till kraftstation vid Harsprånget medtages ett belopp
örn 2 000 000 kronor i investeringsreserven för budgetåret 1946/47. Kommissionen
förutsätter, såsom närmare utvecklats på s. 113, att dessa medel jämväl
efter Kungl. Maj:ts prövning må kunna användas till annan kraftstation
i Norrland.

I förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 upptogs ett belopp
av 2 300 000 kronor till kraftstation vid Harsprånget.

Kraftstation vid Hammarby.

Vattenfallsstyrelsen har i skrivelse till investeringsutredningen den 12 januari
1945 till en början anfört, att Hammarbyfallen — vilka ligga i Dyltaån
omedelbart nedanför dess utflöde ur Norasjön — inköptes år 1907 av järnvägsstyrelsen
för användning till elektrisk bandrift. År 1909 överflyttades de
till vattenfallsstyrelsens förvaltning. Styrelsen framhöll, att kraftanläggningen
för fallens utnyttjande visserligen skulle bliva liten och därigenom proportionsvis
dyr. Regleringsmöjligheterna vore emellertid goda och läget gynnsamt,
varför överföringskostnaderna till förbrukningsplatsen bleve små. En
utbyggnad hade varit aktuell vid flera tillfällen men fått anstå, därför att det
ansetts riktigare att koncentrera tillgängliga resurser på de stora utbyggnaderna
i Norrland. Vattenfallsstyrelsen fann Hammarby-utbyggnaden utgöra
lämpligt objekt att medtagas i investeringsreserven.

115

Styrelsen meddelade vidare, att medelvattenmängden i vattendraget kunde
beräknas till ca 11 m3 per sekund. Kraftstationen skulle få en fallhöjd av
32,5 m och utbyggas med ett aggregat för 20 m3 per sekund. Dammen och
intaget vöre avsedda att förläggas vid Norasjöns utlopp i direkt anslutning
till varandra. Från intaget skulle ett vertikalt bergschakt leda ned till turbinen,
och från denna skulle vattnet gå ut i ån genom en 3,4 km lång avloppstunnel.
Kraftstationens maximieffekt planerades till 5 200 kW och produktionsförmågan
till 22 MkWh per år. I Norasjön skulle ett magasin för
fullständig dygns- och veckoreglering anordnas, varför kraftproduktionen
kunde förläggas till lämpligaste tid.

Kostnaden för anläggningen exklusive fallvärde och nämnda sjöreglering
beräknade styrelsen vid utförande som ordinarie arbete till 3 500 000 kronor,
varav under ett första byggnadsår skulle erfordras 2 000 000 kronor. Vid
eventuellt utförande med ovan arbetskraft beräknades kostnaden bliva större.

Enär maskinaggregatet måste beställas redan under det första byggnadsåret,
fann styrelsen arbetet böra fortsättas i direkt följd, sedan det en gång
påbörjats. Den totala byggnadstiden beräknades bliva ca 3 år.

Under hänvisning till det anförda föreslår arbetsmarknadskommissionen,
att till Kraftstation vid Hammarby upptages ett belopp av 2 000 000 kronor
i investeringsreserven för budgetåret 1946/47.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret
1945/46.

Ett tredje maskinaggregat vid Stadsforsens kraftstation.

Vattenfallsstyrelsen har i skrivelse till investeringsutredningen den 9 mars
1944 beträffande detta företag framhållit att, liksom fallet varit vid flera
andra kraftstationer, vid den första utbyggnaden av Stadsforsen i Indalsälven
förutsetts senare insättning av ytterligare ett aggregat och utförts förberedande
åtgärder för ett sådant. Med hänsyn till regleringsplanen för Indalsälven
hade man emellerid räknat med att det tillkommande tredje aggregatet
för Stadsforsen skulle insättas först efter 5 å 10 år, d. v. s. tidigast omkring
år 1950.

Det tredje aggregatet vid Stadsforsen vore från början avsett att utföras i
full överensstämmelse med de redan i gång varande båda aggregaten. Det
skulle öka stationens maximivattenmängd med ca 170 ms per sekund och
maximieffekten med ca 40 000 kW. Aggregatet beräknades medföra en ökning
av stationens produktionsförmåga med i genomsnitt 100 MkWh per år. Därtill
komine de fördelar, som skulle ernås vid ökad dygns- och veckoreglering.

Styrelsen har vidare i sin nyssnämnda skrivelse gjort vissa uttalanden angående
eventuellt utbyte av ifrågavarande företag mot annat investeringsobjekt
och härom anfört.

Nyttan av ett tredje aggregat i Stadsforsen är i hög grad beroende av möjligheten
att tillämpa dygns- och veckoreglering utan alltför stora tillkommande kostnader.
Sådan reglering är motiverad redan vid nuvarande maskininstallation, och vattenfallsstyrelsen
kommer att göra framställning därom till vattendomstolen. Styrelsen

116

hyser också den uppfattningen, att sådan reglering icke skall kunna föranleda större
skadestånd. Men styrelsen måste reservera sig för att det tredje Stadsforsaggregatet
kan, därest regleringarna skulle visa sig svårgenomförbara, tillsvidare bli oekonomiskt.
Det bör därför finnas möjlighet att låta det utgå ur investeringsreserven antingen
helt eller i fråga örn maskinbeställningen och i stället medtaga annan liknande investering.

Sedermera ha planerna för detta företag omarbetats och vattenfallsstyrelsen
avsåge nu, enligt vad styrelsen meddelat i skrivelse till investeringsutredningen
den 12 januari 1945, att insätta en större generator på 55 000
kVA. Kostnaderna för det större generatoraggregatet hade vid nuvarande
prisläge av styrelsen beräknats till 8 600 000 kronor, varav under första året
ett belopp av 2 000 000 kronor skulle erfordras. Enligt vad styrelsen vidare
meddelat, hade vid beräkningen av totalkostnaden förutsatts, att arbetena
skulle utföras som ordinarie arbeten med van arbetskraft i normal ordning.
Enär arbetet innefattade maskinbeställning, måste det fullföljas utan avbrott,
sedan det en gång påbörjats. Den totala arbetstiden beräknades av styrelsen
till ungefär 2 år.

Då företag av denna art förutom att de bereda vissa arbetstillfällen av grovarbetsnatur
jämväl medföra arbete inom av inaskinbeställningarna berörda
industrier, synes detta företag enligt direktiven för utväljande av företag i
investeringsreserven vara lämpat att ingå i denna för att vid behov möjliggöra
ökade arbetstillfällen inom nämnda industrier.

Arbetsmarknadskommissionen föreslår därför, att i investeringsreserven
för budgetåret 1946/47 medtages ett från den allmänna beredskapsstaten för
budgetåret 1944/45 och förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46
oförändrat anslag av 2 000 000 kronor till ett tredje maskinaggregat vid
Stadsforsens kraftstation.

Arbetsmarknadskommissionen har icke något att erinra mot att, såsom
vattenfallsstyrelsen föreslagit, vid behov ett utbyte av ifrågavarande investeringsobjekt
må ske mot annat jämförligt objekt. Det torde få ankomma på
Kungl. Maj:t att efter framställning av styrelsen träffa avgörande härutinnan.

Utbyte av två turbiner vid Lilla Edets kraftstation.

I skrivelse till arbetsmarknadskommissionen den 31 augusti 1945 har vattenfallstyrelsen
anfört följande.

Kraftstationen i Lilla Edet kan icke utnyttja hela den vattenmängd, som numera
efter tillkomsten av Vänerns reglering och Hojumstationen i Trollhättan tidtals
tappas i Göta älv. Dessutom äro två av de tre aggregatan försedda med propellerturbiner
med fasta skövlar, vilka vid nuvarande regleringsförhållanden ställa sig
ogynnsamma ur verkningsgradssynpunkt. I stället för de två turbinerna kunna
insättas Kaplanturbiner, som dels lia större effekt, dels bättre och jämnare verkningsgrad.
Genom utbytet skulle således vinnas 3 000 kW och 12 milj. kWh per
år. Arbetet har beräknats komma till utförande inom de närmaste fem åren i
ordinarie ordning. Totalkostnaden har beräknats till 1 100 000 kronor, och på etl
första år torde falla två tredjedelslikvider för turbinerna.

117

Ifrågavarande arbete, som huvudsakligen omfattar maskinkostnader, synes
böra ingå i investeringsreserven för alt vid behov tagas i anspråk för beredande
av arbetstillfällen inom av maskinbeställningarna berörda industrier.

Under åberopande av det airförda föreslår arbetsmarknadskommissionen att
i investeringsreserven för budgetåret 1946/47 upptages ett anslag av 700 000
kronor till utbyte av två turbiner vid Lilla Edets kraftstation.

Distributlonsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten vid ;

statens kraitverk.

I statsverkspropositionen för innevarande år (kapitalbudgeten, bil. 5, s.
153) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till dislributionsanläggningar
och därmed sammanhängande arbeten vid statens kraftverk för budgetåret
1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 37 500 000 kronor.

Vattenfallsstyrelsen har i skrivelse till arbetsmarknadskommissionen den
31 augusti 1945 föreslagit, att i investeringsreserven för nämnda budgetår
till samma ändamål skulle medtagas ett belopp av 3 000 000 kronor. I fråga
örn användningen av detta belopp har styrelsen meddelat, alt det särskilda
investeringsprogrammet komme att omfatta arbeten på större kraftledningar
och transformatoranläggningar, vilka eljest skulle utförts vid en senare tidpunkt
eller i långsammare takt, ledningsförstärkningar i primär- och sekundärnäten
samt utökning av transformatoreffekterna i dessa.

Under hänvisning till det anförda föreslår arbetsmarknadskommissionen,
att till distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten vid
statens kraftverk upptages ett anslag av 3 000 000 kronor i investeringsreserven
för budgetåret 1946/47.

Till jämförelse må nämnas att till samma ändamål uppförts ett anslag
av 3 000 000 kronor å beredskapsstat för budgetåret 1944/45 samt upptagits
ett belopp av 4 000 000 kronor i förslaget till investeringsreserv för budgetåret
1945/46.

Statens vattenfallsverks dispositionsanslag.

I enlighet med i årets statsverksproposition (kapitalbudgeten bil 5, s. 144
och 162) framlagt förslag skall medelsanvisningen för de ändamål, som tidigare
tillgodosetts dels genom statens vattenfallsverks dispositionsanslag, dels
genom anslaget till mindre utvidgningar av förefintliga kraftstationer och
mindre regleringsföretag m. m., numera ske över ett för statens vattenfallsverks
hela verksamhetsområde gemensamt dispositionsanslag. Med det nya
dispositionsanslaget är enligt propositionen avsett att täcka kostnader för
sådana oförutsedda och mindre arbeten m. m., vilka vart för sig beräknas
draga en kostnad av högst 100 000 kronor. Styrelsen skulle sålunda äga
möjlighet att inom den angivna ramen låta utföra smärre kompletteringar
och förnyelser vid kraftstationer, regleringsanläggningar, kanaler och fastigheter,
som icke enligt tillämpad praxis omedelbart skola bestridas med driftmedel,
samt utbetala smärre skadeersättningar enligt vattendomstolsutslag

118

för redan färdiga anläggningar. Anslaget skall vidare på framställning av
vattenfallsstyrelsen efter Kungl. Maj:ts prövning kunna tagas i anspråk jämväl
för arbeten m. m., för vilka medelsbehovet beräknas överstiga 100 000 kronor,
varjämte Kungl. Maj:t skall vara oförhindrad att använda anslagsbeloppet
för täckande av eventuell brist på annat anslag.

I nyssnämnda proposition har under rubriken Statens vattenfallsverks dispositionsanslag
föreslagits ett anslag av 2 000 000 kronor.

Vattenfallsstyrelsen har i skrivelse till arbetsmarknadskommissionen den
31 augusti 1945 föreslagit, att ett belopp av 1 500 000 kronor för ifrågavarande
ändamål medtages i investeringsreserven för nästa budgetår. I huvudsak motsvarades
detta belopp av vissa redan färdigplanerade utvidgningar vid förefintliga
kraftstationsanläggningar. I övrigt borde beloppet få disponeras för
ytterligare dylika kompletteringar och förnyelser, ävensom för förberedelsearbeten
för nya kraftstationer. För användningen av detta anslag borde samma
regler gälla som för det ordinarie anslaget.

Ur sysselsättningssynpunkt synes även för investeringsreservens del ett
mindre dispositionsanslag böra stå till förfogande främst med tanke på att
det inom ett verksamhetsområde av statens vattenfallsverks omfattning kan
visa sig att, när i en arbetsmarknadskris behov av ökad sysselsättning gör sig
gällande, andra företag kunna befinnas angelägnare och lämpligare att utnyttja
i sysselsättningssyfte än vissa i investeringsreserven medtagna. Det avsedda
dispositionsanslaget synes vidare i likhet med det ordinarie böra efter
Kungl. Maj :ts prövning i varje särskilt fall få tagas i anspråk för täckande
av eventuellt oundvikliga kostnadsöverskridanden för i investeringsreserven
specificerade företag. Detta synes så mycket mera motiverat, som detaljplanering
och kostnadsberäkning för i investeringsreserven ingående företag
icke i samtliga fall torde hunnit verkställas med samma noggrannhet
som för ordinarie företag, då omfattningen av vattenfallsstyrelsens ordinarie
arbeten för budgetåret 1946/47 är onormalt stor.

Under hänvisning till det anförda föreslår arbetsmarknadskommissionen,
att ett belopp av 1 500 000 kronor medtages i investeringsreserven för budgetåret
1946/47 under rubriken Statens vattenfallsverks dispositionsanslag.

Anslag till statens vattenfallsverk.

Under åberopande av det anförda samt med hänvisning till i det föregående
lämnad redogörelse för de olika investeringsobjekten och kostnaderna
för desamma hemställer arbetsmarknadskommissionen att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 å kapitalbudgeten
under rubriken Statens affärsverksfonder,
Statens vattenfallsverk, uppföra
följande anslag, nämligen

119

Kraftstation vid Harsprånget........... kronor 2 000 000

Kraftstation vid Hammarby............ » 2 000 000

Ett tredje maskinaggregat vid Stadsforsens

kraftstation ........................ » 2 000 000

Utbyte av två turbiner vid Lilla Edets

kraftstation ........................ » 700 000

Distributionsanläggningar och därmed
sammanhägande arbeten vid statens

kraftverk .......................... » 3 000 000

Statens vattenfallsverks dispositionsanslag » 1 500 000

120

8. Investeringsplan för försvarsväsendet.

Förslag till investeringsplan för försvarsväsendet för budgetåret 1946/47
innefattande ordinarie arbeten för sammanlagt 69 420 000 kronor och en allmän
investeringsreserv om sammanlagt 37 550 000 kronor samt dessutom
en särskild grovarbetsreserv örn sammanlagt 55 746 000 kronor har sammanställts
i bil. 10.

Vid bedömandet av omfattningen av investeringsplanen för försvarsväsendet
har det icke varit möjligt att, såsom skett beträffande huvuddelen av
de civila statliga förvaltningsområdena, utgå från storleken av de investeringar,
som under tioårsperioden 1930—1939 gjordes av respektive myndigheter,
detta med hänsyn till att investeringsverksamheten för försvarsväsendets
del före kriget tidvis var av mycket begränsad omfattning under det att
denna investeringsverksamhet från och med år 1942 väsentligt ökat. För
budgetåren 1942/43—1946/47 regleras investeringsverksamheten av den genom
1942 års försvarsbeslut fastställda femårsplanen för försvarets utbyggnad.

Statsrådet och chefen för försvarsdepartementet anförde i proposition till
riksdagen angående allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 (nr 1944:
281 s. 161), att de i samband med 1942 års försvarsbeslut beräknade kostnaderna
för byggnadsarbeten inom försvarsväsendet under femårsperioden
1942/47 uppginge till ett belopp av 333 000 000 kronor enligt prisläget den
1 juli 1941, fördelande sig med 140 000 000 kronor på armén, 48 000 000
kronor på marinen och 145 000 000 kronor på flygvapnet. Sistnämnda belopp
hade sedermera efter beslut av 1945 års riksdag ökats till 166 270 000
kronor. Huvuddelen av de sammanlagda kostnaderna belöpte sig på arbeten,
som vore föranledda av genomförandet av försvarsbeslutet eller stöde i omedelbart
samband därmed. För vissa andra arbeten hade i de angivna kostnadssummorna
reserverats jämförelsevis betydande belopp. De i försvarsbeslutet
angivna kostnadssummorna återspeglade icke försvarsväsendets totala
behov av investeringar för byggnads- eller liknande ändamål under nämnda
femårsperiod. En gradering mellan byggnadsändamålen hade måst ske, varvid
ett stort antal i och för sig angelägna arbeten förskjutits till tiden efter
femårsperiodens utgång.

Enligt de för investeringsutredningen givna direktiven skulle målet för utredningen
vara att nå fram till en total investeringsreserv omfattande ungefär
två års normala investeringsbehov, varvid i reserven ingående arbeten
skulle utväljas bland sådana företag, som enligt vederbörande myndigheters

121

mening börtie tillgodoses under de närmaste två eller tre åren under förutsättning
av den för fredsförhållanden normala angelägenhets- och produktivitetsbedömningen
och som framstode såsom så motiverade, att fullgod anledning
förelåge att omedelbart utarbeta närmare planer för anläggningarna.

Då statsmakterna icke fattat beslut angående investeringsbehoven för försvarsväsendet
efter budgetåret 1946/47, har arbetsmarknadskommissionen i
anslutning till de givna direktiven ansett sig hänvisad till att för budgetåret
1946/47 föreslå en investeringsplan för försvarsväsendet av ungefär samma
storlek som för sistförflutna och innevarande budgetår.

Självfallet har kommissionen icke ingått i prövning beträffande angelägenheten
ur militär synpunkt av anmälda investeringar för försvarsväsendet utan
har därutinnan byggt sina ställningstaganden på uppgifter av vederbörande
militära myndigheter. De till kommissionen av vederbörande militära förvaltningar
anmälda investeringsobjekten hava sålunda underställts överbefälhavaren,
vilken därvid dels verkställt avvägning av investeringsvolymen
inbördes mellan de olika förvaltningarna, dels verkställt gradering av företagen
alltefter deras angelägenhet. Överbefälhavaren har beträffande föreliggande
investeringsplan i högre grad än tidigare ansett sig böra beakta
fredsutbildningskraven.

Med hänsyn till att kommissionen enligt vad nyss nämnts icke ansett sig
böra ingå på en prövning av angelägenhetsgraden ur militär synpunkt hos
de till kommissionen anmälda företagen, har kommissionen haft samråd
med försvarsdepartementet i syfte att utröna, huruvida de anmälda företagen
vore av sådan art, att det kunde förutsättas, att medel för deras utförande
korinne att äskas under de närmaste åren, eller huruvida andra skäl
förelåge, som kunde tala för att företagen i fråga borde medtagas i den allmänna
investeringsreserven eller den särskilda grovarbetsreserven för budgetåret
1946/47. Av nämnda samråd har framgått, att vissa av företagen av
försvarsdepartementet bedömts såsom på längre sikt növändiga arbeten, vilka
kunna aktualiseras under de närmaste åren, men vilka, om de icke av
arbetsmarknadspolitiska skäl befunnits angelägna att utföra inom viss kortare
tid, skulle komma att fördelas under en längre tidrymd. Beträffande
vissa andra av företagen har framhållits, att de kunde betraktas såsom ur
försvarssynpunkt betydelsefulla.

Då bland de företag, vilka av överbefälhavaren icke placerats i högsta angelägenhetsgrad,
ingå sådana, som i förhållande till sin storleksordning äro
föga materialkrävande samt kunna utnyttjas för beredande av arbetstillfällen
för icke specialutbildad arbetskraft, har kommissionen av arbetsmarknadspolitiska
skäl medtagit vissa av dessa i den särskilda grovarbetsreserven.

Den i det följande föreslagna allmänna investeringsreserven för budgetåret
1946/47 beräknas innebära arbetstillfällen motsvarande ca 360 000 dagsverken
för grovarbetare och 260 000 dagsverken för yrkesarbetare i egentlig
anläggningsverksamhet. De Låda dagsverksantalen beräknas motsvara
l 400 respektive 1 000 årsarbetare. Materialbehovet för investeringsreserven
innefattar bland annat ca 2 100 ton stål samt 15 000 lon cement, i övrigt
hänvisas beträffande materialbehovet till bil. 31.

9—167172.

122

Kommissionen lämnar i det följande en kortfattad översikt över de i investeringsplanen
för respektive militära myndigheters verksamhetsområden
ingående företagen.

a. Försvarsstabens verksamhetsområde.

Förslaget till investeringsreserv inom försvarsstabens verksamhetsområde
innefattar lagringsanläggningar för en sammanlagd kostnad under budgetåret
1946/47 av 12 000 000 kronor.

I de å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 uppförda anslagen a\
sammanlagt 225 000 000 kronor till Åtgärder för arbetsmarknadens reglering
m. m. inräknades bland annat ett belopp om 6 000 000 kronor för utförande
av vissa skyddsrum och lagringsanläggningar m. m. för försvarets räkning,
fördelade med 4 000 000 kronor på arméförvaltningens delfond av försvarets
fastighetsfond och 2 000 000 kronor på flygförvaltningens delfond
(proposition 1944:281, s. 163). Kommissionen hänvisar till vad i propositionen
anförts beträffande dessa arbeten. Då försvarsstaben sedermera såsom
investeringsobjekt inom sitt verksamhetsområde för budgetåret 1945/46 föreslog
ytterligare lagrings- och förrådsanläggningar av vilka vissa företag av
överbefälhavaren placerades i högsta angelägenhetsgrad, medtogos i reserven
för försvarsstabens verksamhetsområde för budgetåret 1945/46 företag motsvarande
en kostnad av 20 000 000 kronor.

Försvarsstaben har till arbetsmarknadskommissionen meddelat, att de
skyddsrum, vilka ingingo i förslaget till reserv för försvarsstaben för budgetåret
1945/46, numera ansetts böra överflyttas till investeringsplanen för
arméns fortifikationsförvaltning. Anledningen härtill vore att nyare utredningar
visat att de avsedda utrymmena borde disponeras enligt andra principer
än tidigare avsetts. Dessa företag, motsvarande en kostnad under budgetåret
1946/47 av 9 000 000 kronor, hava därför i det följande redovisats
under avsnittet för arméns fortifikationsförvaltning (s. 124). Beträffande de
övriga företagen i förslaget till reserv för innevarande budgetår må nämnas,
att senare genom försvarsstabens försorg verkställda utredningar föranlett
viss omplacering av lagringsanläggningama samt i vissa fall även förändringar
beträffande deras storlek. I reserven för budgetåret 1946/47 föreslås
sålunda ingå företag för en sammanlagd kostnad av 34 471 000 kronor, varav
arbeten för 12 000 000 kronor beräknas kunna utföras under ett arbetsår.

Då de föreslagna företagen ur sysselsättningssynpunkt väl lämpa sig att
ingå i en grovarbetsreserv och då åtminstone vissa av företagen av överbefälhavaren
placerats i högsta angelägenhetsgrad, har arbetsmarknadskommissionen
efter samråd med försvarsdepartementet medtagit ifrågavarande
företag i den särskilda grovarbetsreserven för budgetåret 1946/47 till en kostnad
av 12 000 000 kronor (se s. 367).

Av militära skäl kan någon närmare redogörelse för dessa arbeten icke
här lämnas.

123

b. Arméns fortifikationsförvaltnings ämbetsområde.

Förslag till investeringsplan för arméns fortifikationsförvaltnings ämbetsområde
för budgetåret 1946/47, innefattande en allmän investeringsreserv örn
li 190 000 kronor jämte en grovarbetsreserv örn 18 335 000 kronor, har sammanställts
i bil. 10. Till jämförelse må nämnas, att motsvarande reserver
i allmänna beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 uppgingo till 5 475 000
kronor respektive 6 760 000 kronor samt i förslaget till investeringsplan för
innevarande budgetår till 11 719 000 kronor respektive 6 671 100 kronor. I
statsverkspropositionen till innevarande års riksdag (kapitalbudgeten: bil. 3,
punkten 1) hava å riksstat för budgetåret 1946/47 beräknats medel till vissa
byggnadsarbeten m. m. för armén till ett belopp av omkring 10 000 000 kronor
enligt prisläget den 1 juli 1941. Dessutom stå till fortifikationsförvaltningens
förfogande vissa tidigare anvisade medel, varför ordinarie arbetsprogrammet
skulle komma att omfatta företag för ca 49 000 000 kronor
samt hela förslaget till investeringsplan (ordinarie arbeten jämte investeringsreserv)
för budgetåret 1946/47 arbeten för tillhopa ca 63 000 000 kronor.

Enligt gällande femårsplan för försvarets nybyggnad skulle byggnadsprogrammet
för arméns fortifikationsförvaltnings ämbetsområde omfatta ca 28
milj. kronor per år enligt prisläget den 1 juli 1941, vilket med nuvarande
penningvärde skulle motsvara ca 33 milj. kronor. En investeringsplan motsvarande
två års investering av denna omfattning skulle sålunda uppgå till
ca 66 milj. kronor. Från fortifikationsförvaltningens sida förklarades emellertid
i samband med uppgörandet av förslaget till investeringsplan för budgetåret
1944/45, att förvaltningens byggnadsorganisation medgåve genomförandet
av ett årligt byggnadsprogram upp till 70 å 80 milj. kronor. Med hänsyn
härtill och till att det ordinarie investeringsprogrammet inrymde arbeten
för ca 52 000 000 kronor medtogos i den allmänna investeringsreserven och
den särskilda grovarbetsreserven för budgetåret 1945/46 arbeten för en sammanlagd
kostnad av ca 18 000 000 kronor.

De av arméns fortifikationsförvaltning anmälda investeringsobjekten utgöras
liksom föregående år dels av husbyggnadsföretag (exercishus, gymnastikbyggnader
och matinrättningar m. m.), dels av vägarbeten, dräneringar, skjutbanearbeten
och dylikt. Beträffande husbyggnaderna har från försvarsdepartementets
sida förklarats, att de, därest de icke komme att utnyttjas som
sysselsättningsobjekt i en arbetslöshetskris, torde i vanlig ordning komma
till utförande under de närmaste åren. I anslutning härtill har arbetsmarknadskommissionen
lill ett belopp av 13 834 000 kronor medtagit dylika arbetsobjekt
i den allmänna investeringsreserven. Därjämte har i den allmänna
investeringsreserven föreslagits ingå vissa skjutbanor och andra arbeten
av grovarbetskaraktär, som uppgivils vara särskilt angelägna, för en kostnad
av 356 000 kronor.

Vad angår av fortifikationsförvaltningen anmälda vägbyggnadsarbeten,
stensättningar, idrottsplatsbyggen och liknande anläggningsarbeten vill ar -

124

betsmarknadskommissionen framhålla att dessa arbeten äro föga materialkrävande
och att vid dem kan i stor utsträckning sysselsättas icke
dad arbetskraft. Från försvarsdepartementets sida har förklarats, att det ur
försvarsväsendets synpunkt vore önskvärt, att dessa företag komme till utförande
under de närmaste åren. Med hänsyn till dessa omständigheter har
arbetsmarknadskommissionen i förslaget till särskild grovarbetsreserv medtagit
dylika grovarbeten för ett sammanlagt belopp av 6 335 000 kronor.

Beträffande stensättningsarbetena må framhållas, att dessa synas vara
mindre väl lämpade att ingå i en grovarbetsreserv, enär de i jämförelsevis
stor utsträckning fordra tillgång på fackutbildad arbetskraft och därjämte
ställa relativt stora anspråk på transportapparaten. Då stensättningsarbetena

1 regel ingå som del i eller komplement till de anmälda vägföretagen och då
man torde få räkna med en angelägenhetsprövning i varje särskilt fall innan
ett företag igångsättes för att bereda sysselsättning i en arbetsmarknadskris,
har kommissionen emellertid, efter samråd med försvarsdepartementet och
fortifikationsförvaltningen, ansett sig kunna i grovarbetsreserven medtaga
jämväl dylika arbeten, dock endast i mindre omfattning.

För företag avseende vägbyggnads- och stensättningsarbeten samt avloppsoch
dräneringsarbeten hava med hänsyn till företagens stora antal endast
vissa allmänna uppgifter till belysning av deras angelägenhet lämnats av arméns
fortifikationsförvaltning. På grund härav förutsätter kommissionen, att
de olika företagen bliva föremål för särskild prövning från fall till fall, örn
och när det kan bliva aktuellt att utnyttja dem såsom arbetslöshetsarbeten.

I den särskilda grovarbetsreserven för budgetåret 1946/47 hava förutom
ovan berörda grupper av arbetsobjekt jämväl medtagits vissa skyddsrum,
vilka tidigare, såsom inledningsvis framhållits, redovisats under försvarsstabens
verksamhetsområde, samt dessutom vissa nyanmälda bergförråd.

Med ledning av från fortifikationsförvaltningen lämnade uppgifter återgiver
kommissionen i det följande vissa synpunkter beträffande de i den allmänna
investeringsreserven respektive den särskilda grovarbetsreserven medtagna
företagen, utom i de fall då företagen äro av sådan karaktär att de
icke böra behandlas i detta sammanhang.

Örn- och tillbyggnad av matinrättningar.

För om- och tillbyggnad av matinrättningar vid Jämtlands fältjägarregemente,
Södra skånska infanteriregementet, Hälsinge regemente, Västernorrlands
regemente, Livregementet till häst, Livregementets husarer, Norrlands
dragonregemente och Göta artilleriregemente uppfördes ett belopp av

2 100 000 kronor å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 (proposition
1944: 281, s. 165 och 166). Kommissionen hänvisar till vad i nyssnämnda
proposition samt i proposition 1944: 175 (s. 82—85) anförts beträffande
behovet av örn- och tillbyggnad av matinrättningar vid armén.

Efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren har i förslaget
till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 liksom tidigare i förslaget

125

till reserv för budgetåret 1945/46 upptagits om- och tillbyggnad av matinrättningar
vid sammanlagt femton förband, nämligen, förutom vid de åtta tidigare
nämnda, vid Livgrenadjärregementet, Norra skånska infanteriregementet,
Kronobergs regemente, Jönköping-Kalmar regemente, Smålands artilleriregemente
Södermanlands pansarregemente och Östgöta luftvämsregemente.
För ifrågavarande ändamål har i den allmänna investeringsreserven föreslagits
arbeten för sammanlagt 4 029 000 kronor.

G ynmastikbyggncid er.

A allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 (proposition 1944: 281, s.
167) uppfördes ett avrundat belopp av 2 175 000 kronor till gymnastikbyggnader
vid de nytillkomna etablissementen för Skånska pansarregementet,
Wendes artilleriregemente, Bergslagens artilleriregemente, Göteborgs luftvämskår,
Luleå luftvärnskår och Göta trängkårs kompani i Nora. Då dessa arbeten,
vilka även medtogos i förslaget till investeringsreserv för budgetåret
1945/46, ännu icke kommit till utförande, har kommissionen medtagit desamma
jämväl i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1946/47.

Investeringsutredningen meddelade i sitt betänkande, SOU 1944: 12, s. 110,
att fortifikationsförvaltningen framhållit, att det vore angeläget att gymnastikbyggnader
snarast möjligt komme till utförande, enär gymnastik inginge
som ett viktigt led i den militära utbildningen. Skäl därtill vore även, att vederbörande
truppförbands badanläggningar skulle inrymmas i gymnastikbyggnaderna
och att förbanden saknade badmöjligheter, innan dessa byggnader
blivit uppförda.

I 1946 års statsverksproposition (kapitalbudgeten bil. 3, s. 2) anförde föredragande
departementschefen beträffande bland annat gymnastikbyggnader
och badanläggningar, att dylika med hänsyn till läget på arbetsmarknaden
och tillgången på byggnadsmaterial borde få anstå även under nästa budgetår.
Liksom i föi-slaget till investeringsreserv för innevarande budgetår hava
ovannämnda sex gymnastikbyggnader medtagits i förslaget till reserv för
budgetåret 1946/47. Fortifikationsförvaltningen har meddelat arbetsmarknadskommissionen,
att kostnaderna för gymnastikbyggnaden vid Göta trängkårs
kompani i Nora numera, sedan fullständigt förslag till denna byggnad
utarbetats, beräknats uppgå till 332 000 kronor i stället för den tidigare beräknade
kostnaden, 144 000 kronor.

I förslaget till allmän investeringsreserv för budgetåret 1946/47 har med
hänsyn härtill upptagits ett sammanlagt belopp av 2 376 000 kronor till
gymnastikbyggnader.

I detta sammanhang må nämnas, alt medel anvisades av 1941 års riksdag
(prop. 267, skriv. 364) till här ej avhandlade gymnastikbyggnader, nämligen
vid Skånska luftvärnskåren och Sundsvalls luftvärnskår, vilka byggnader
emellertid med hänsyn till under senare åren rådande brist på arbetskraft
och svårigheter beträffande materialförsörjningen ännu icke blivit utförda.

126

Truppförbandss juhlius.

FortjfikationsförvaUningen har till arbetsmarknadskommissionen föreslagit,
att ombyggnad och modernisering av sjukhusen vid vissa truppförband
skulle medtagas i investeringsreserven för budgetåret 1946/47 samt vidare
att medel skulle beräknas till nybyggnad av truppförbandssjukhus vid Norra
skånska infanteriregementet och Göta ingenjörkår. De sålunda föreslagna
företagen framgå av nedanstående tablå.

Förband	Beräknad kostnad Kronor
Livregementets grenadjärer	Örebro	250 000
Jämtlands fältjägarregemente	Östersund	250 000
Norra skånska infanteriregementet	Kristianstad	50 000
Kronobergs regemente	Växjö	50 000
Hälsinge >	Gävle	250 000
Älvsborgs »	Borås	250 000
Hallands »	Halmstad	250 000
Norrbottens »	Boden	250 000
Västerbottens »	Umeå	250000
Västernorrlands »	Sollefteå	250 000
Södermanlands pansarregemente	Strängnäs	50 000
Göta artilleriregemente	Göteborg	250 000
Norrlands »	Östersund	250 000
Smålands »	Jönköping	250 000
Göta ingenjörkår	Eksjö	350 000
Signalregementet	Solna	250 000
Göta trängkår	Skövde	250 000
Skånska trängkåren	Hässleholm	250 000
Summa kronor 4 000 000

Förvaltningen har under hand meddelat, att sjukhusen vid dessa förband
vore omoderna samt att antalet vårdplatser vore otillräckligt. Väntrum, behandlingsrum
och mottagningsrum vore i flera fall för små och otillräckliga
i antal. Även sådana för ett rationellt bedrivande av sjukvårdsarbetet erforderliga
biutrymmen som t. ex. laboratorielokaler vore i behov av modernisering
och gåve icke för närvarande personalen möjligheter att på ett tillfredsställande
sätt fullgöra sina arbetsuppgifter. Vidare saknades i vissa
sjuksalar tvättställ, vilket av hygieniska skäl vore ett oeftergivligt krav särskilt
vid läkarnas ronder. Genom de nämnda olägenheterna förelåge stora
svårigheter att bereda de sjuka en rationell vård.

Sjukhusproblemen vid arméns truppförband studeras för närvarande av
en av Kungl. Maj:t tillkallad sakkunnig för utredning av sjukhusfrågans lösande
vid vissa truppförband. Då slutresultatet av denna utredning ännu
icke föreligger, föreslår arbetsmarknadskommissionen efter samråd med försvarsdepartementet
och överbefälhavaren, att i investeringsreserven för bud -

127

getåret 1946/47 medel till truppförbandssjukhus endast upptagas till ett belopp
av 2 000 000 kronor, varvid kommissionen förutsätter, att därest utredningen
icke skulle vara avslutad vid den tidpunkt, då igångsättande av
ifrågavarande arbeten aktualiseras, samråd sker med den sakkunnige innan
medlen disponeras.

Centralförråd för sjukvårdsmateriel.

Fortifikationsförvaltningen har föreslagit, att i investeringsreserven för
budgetåret 1946/47 måtte medtagas centralförråd för sjukvårdsmateriel.

Från försvarets sjukvårdsförvaltnings sida har framhållits, att den stora
nyanskaffningen under krigsåren hade medfört en ökad centralförrådshållning
av sjukvårdsmateriel. För närvarande disponerade sjukvårdsförvaltningen
två centralförråd, det ena beläget i förhyrda förrådslokaler i Stockholm
samt det andra (kallförråd) i kronan tillhöriga byggnader i Örebro.
Kostnaden för de i Stockholm förhyrda lokalerna uppginge emellertid till betydande
belopp. Sjukvårdsförvaltningen hade under senare år i samråd med
fortifikationsförvaltningen undersökt möjligheten att erhålla ny förläggning
för centralförrådet i Stockholm. Sålunda hade prövats möjligheten att förlägga
detsamma antingen till nybyggnad i eller strax utanför Stockholm
eller till annan lämplig plats i Mellan-Sverige. Försök hade härvid även gjorts
att till gynnsammare pris förhyra förrådslokaler i landsorten. Som allmän
fordran på belägenheten gällde att förråden måste ha mycket goda och snabbt
verkande försändningsmöjligheter, varför det nya centralförrådet borde
ligga i nära anslutning till järnväg med goda förbindelser och lastningsförhållanden.
Ett andra krav vore vidare, att lämpliga bostäder funnes tillgängliga
i förrådets närhet för samtlig förrådspersonal.

Under utredningsarbetets gång hade sjukvårdsförvaltningen efter samråd
med den av chefen för armén tillsatta förrådskommittén kommit till den
slutliga uppfattningen, att centralförrådsfrågan lämpligast borde lösas genom
en förläggning av ett stort centralförråd till Örebro i direkt anslutning till
nuvarande kallförråd därstädes. Härigenom skulle viss rationalisering kunna
åstadkommas, bl. a. därigenom att den personal, som nu skötte kallförrådet,
jämväl i viss utsträckning kunde disponeras för det nya varmförrådet, varigenom
en icke obetydlig kostnadsbesparing genom minskning av Stockholmsförrådets
personal skulle kunna åstadkommas. Härvid hade emellertid sjukvårdsförvaltningen
utgått ifrån att alltjämt få disponera nuvarande till synnerligen
förmånliga priser förhyrda annexförråd till Stockholms- och örebroförråden
i Ekolsund resp. Hedemora. Någon permanent personal för dessa
annexförråd hade emellertid icke ansetts erforderlig.

Kostnaderna för en nybyggnad (varmförråd) vid centralförrådet i örebro
hade av fortifikationsförvaltningen beräknats till 263 000 kronor vid nuvarande
prisläge.

Arbetsmarknadskommissionen har efter samråd med försvarsdepartementet
och överbefälhavaren i förslaget lill allmän investeringsreserv för budget -

128

aret 1946/47 medtagit ett belopp av 263 000 kronor till centralförråd för sjukvårdsmateriel.

Centralförråd för tyg- och intendentur materiel.

Fortifikationsförvaltningen har till arbetsmarknadskommissionen föreslagit,
att i investeringsreserven för budgetåret 1946/47 skulle medtagas vissa
förrådsbyggnader. Sålunda hava bland annat anmälts behov av centralförråd
för tyg- och intendenturmateriel på vissa orter till en sammanlagd kostnad
av 3 619 000 kronor.

På grund av dessa byggnadsfrågor militära natur har kommissionen icke
ansett sig böra gå in på någon detaljerad redogörelse för de olika företagens
omfattning eller belägenhet utan åtnöjer sig med att framlägga vissa allmänna
synpunkter.

Den stora anskaffningen av materiel och utrustning under krigsåren har
medfört behov av ökade utrymmen för centralförrådshållningen. De befintliga
förråden räcka för närvarande enligt erhållna uppgifter icke till för all
materiel, vilket medfört att allehanda provisoriska lösningar måst tillgripas
för att anskaffa nödiga utrymmen.

Arméns fortifikationsförvaltning har efter vederbörliga avdelningars inom
arméförvaltningen hörande under hand framhållit, att förrådshållningen genom
den stora anskaffningen av materiel under kriget kommit i ett prekärt
läge samt lämnat vissa uppgifter till belysande av de svårigheter, med vilka
förrådshållningen har att kämpa.

Under krigsåren hade materiel upplagts i förråd vid depåförbanden samt
i vissa fall i för ändamålet särskilt förhyrda förråd. I möjligaste mån hade
truppförbandsförråden utnyttjats som ersättning för centralförråd. Även den
materiel, som skulle uppläggas i truppförbandsförråden, hade emellertid
ökat under krigsåren, varigenom denna möjlighet att avhjälpa bristen på
förrådsutrymmen endast kunnat temporärt avhjälpa svårigheterna fram till
tidpunkten för beredskapens avveckling, då truppförbandens materiel återfördes
från fältdepåerna. Därvid hade materiel i vissa fall fått uppläggas
under bär himmel, varigenom riskerna för värdeförstöring blivit synnerligen
stora. Beträffande de förhyrda förråden har förvaltningen vidare meddelat,
att hyreskontrakten på vissa platser blivit uppsagda av vederbörande fastighetsägare.
I några fall hade förlängning av kontrakten med någon månad
i taget kunnat utverkas, medan i övriga fall förlängning icke stått att få. Det
har vidare från förvaltningens sida framhållits, att nu anmälda centralförråd
endast komme att tillgodose de mest trängande behoven. Sedermera torde
det bliva nödvändigt att ställa ytterligare centralförråd till förfogande för
viss övertalig vid truppförbanden befintlig materiel ävensom för på senare
tid beställd men ännu icke levererad materiel. Förvaltningen ville slutligen
framhålla att det med hänsyn till omvårdnaden av materielen vore nödvändigt,
att erforderliga förrådsutrymmen med det snaraste ställdes till förfogande,
då eljest stora värden komme att gå till spillo.

129

Såsom i kapitlet örn de allmänna synpunkterna på investeringsreservens
omfattning och sammansättning m. m. (s. 11) framhållits, har det ansetts
lämpligt att endast i begränsad utsträckning medtaga husbyggnadsföretag
i investeringsreserven.

Då bristfällig förrådshållning kan förorsaka betydande kostnader genom
att värdefull materiel och utrustning skadas eller förstöres synes behovet
av förrådsutrymmen vara synnerligen trängande. Efter samråd med överbefälhavaren
har med anledning härav medtagits centralförråd för tyg- och
intendenturmateriel med ett sammanlagt belopp av 3 619 000 kronor i förslaget
till allmän investeringsreserv för budgetåret 1946/47.

Garagebyggnader.

Fortifikationsförvaltningen har i samband med anmälan av förutberörda
centralförråd meddelat, att vid centralförråden för ty gina lerid erfordrades
garageutrymmen avsedda för tygorganisationens motorfordon. Förvaltningen
har sålunda anmält behov av garageutrymmen på sex orter.

Kostnaderna för de föreslagna garagebyggnaderna ha av förvaltningen
beräknats till 756 000 kronor vid nuvarande prisläge.

Med hänsyn till det angelägna behovet har i förslaget till allmän investeringsreserv
för budgetåret 1946/47 medräknats garagebyggnader till en kostnad
av 756 000 kronor.

Badhus med simhall och fäktsal vid krigsskolan på Karlberg.

Fortifikationsförvaltningen meddelade till investeringsutredingen beträffande
badhus med simhall och fäktsal vid krigsskolan på Karlberg, under
hänvisning till vad i Kungl. Maj:ts propositioner 1942:270 och 1944:175
samt i statsutskottets utlåtande 1944:134 anförts i fråga örn detta företag,
att förvaltningen med hänsyn till bland annat begränsningen av anslaget till
byggnadsarbeten för armén under femårsperioden 1942—47 icke ansett sig
böra upptaga ifrågavarande byggnadsföretag i sina medelsäskanden för budgetåret
1945/46, och föreslog, att företaget måtte medtagas i investeringsreserven
för samma budgetår. I anledning härav medtogs företaget i investeringsutredningens
förslag till investeringsreserv för budgetåret 1945/46. Företaget
har icke heller medtagits i förvaltningens petita för budgetåret 1946/47.

Enligt upprättat förslag, vilket innebure att anläggningen komme att erhålla
samma standard som motsvarande anläggning för marinen, skulle i
simhallen utföras en bassäng örn 10 X 25 m. Byggnaden syntes lämpligen
kunna uppföras såsom en fristående byggnad med sin längdaxel parallell
med gymnastikhuset. De båda byggnaderna syntes böra förbindas med varandra
genom omklädningsrummet, förlagt i en övervåning med underliggande
portik. Mellan de båda flygelbyggnaderna skulle erhållas en mot söder
öppen plan för utegymnastik.

Själva simhallsbyggnaden skulle även innehålla fäktsal, bastuanläggning,
vaktmästarbostad och panncentral.

130

Kostnaderna för anläggningen hava enligt förslaget beräknats till 447 000
kronor enligt nuvarande prisnivå och företaget har med detta belopp medräknats
i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1946/47.

Sanitära anläggningar vid krigsskolan på Karlberg.

Arméns fortifikationsförvaltning har beträffande sani lära anläggningar
vid krigsskolan hänvisat till vad härutinnan anförts i Kungl. Maj:ts pi-opositioner
1942: 270 och 1944: 175 samt till statsutskottets utlåtande 1944: 134.

Härutöver har förvaltningen meddelat, att ett villkor för att den förenämnda
simhallsanläggningen skulle komma till stånd vore, att avloppsfrågan för
krigsskolan samtidigt bleve löst.

Kostnaden för de sanitära anläggningarna har av förvaltningen beräknats
till 192 000 kronor vid nuvarande prisnivå.

Efter samråd med försvarsdepartementet har arbetsmarknadskommissionen
funnit skäl föreligga att i den allmänna investeringsreserven för budgetåret
1946/47 till sanitära anläggningar vid krigsskolan upptaga ett belopp
av 192 000 kronor.

Brandstation vid Karlsborgs luftvärnsregemente.

I sin petitaskrivelse för budgetåret 1943/44 hemställde fortifikationsförvaltningen
bland annat örn medel för uppförande av brandstation i Karlsborg.

Fortifikationsförvaltningen framhöll därvid, att med hänsyn till önskvärdheten
av en centralisering av brandmaterielen vid garnisonen i Karlsborg
ett stort behov förelåge av att bi’andstation med slangtorn uppfördes. Viss
brandmateriel vore sålunda uppställd i en brandbod och dessutom vore två
bilar uppställda i ett förråd i närheten däx-av. Annan materiel förvarades på
ytterligai-e ett ti''edje ställe i ett icke uppvärmt torn för torkning av slangar.
Då materiel för betydande värden funnes upplagd i Karlsborg och i anläggningar
i s. k. Nori-a Skogen, vore det med hänsyn till möjligheterna att nedbringa
utryckningstiden vid eldsvådetillfällen synnerligen önskvärt, att förläggningsutrymme
för första utryckningsomgången samt bostad för maskinist
anordnades i brandstationen. Kostnaderna för uppförandet av byggnaden
i fråga hade av förvaltningen beräknats till 200 000 kronor. Anslag för
ändamålet har icke beräknats på riksstaten för budgetåret 1946/47.

Fortifikationsföi"valtningen har även anmält förevarande byggnadsföretag
till investeringsutredningen att för en av förvaltningen omräknad kostnad
av 108 000 kronor medtagas i investeringsreserven för budgetåret 1945/46.
Från förvaltningens sida har därefter under hand meddelats, att en i nödfall
godtagbar brandstationsbyggnad syntes kunna uppföras i Karlsborg för
en kostnad av 80 000 kronor enligt nuvarande prisnivå.

Fortifikationsförvaltningen har utöver det ovan anförda beträffande behovet
av anläggningen meddelat, att, då den brandmateriel, som avsetts bliva inrymd
i byggnaden i fråga, numera anskaffats, det för materielens bestånd
vöre nödvändigt att snarast uppföra brandstationen.

131

RoijTukt skallar e samt lastkaj med spår vid Smålands artilleriregemente.

Fortifikationsförvaltningen har till statens arbetsmarknadskommission föreslagit,
att arbeten avseende utförande av rotfruktskällare samt lastkaj med
spår vid Smålands artilleriregemente skulle medtagas i investeringsreserven
för budgetåret 1946/47.

Beträffande rotfruktskällaren har förvaltningen under hand meddelat, att
lämpliga fövaringsutrymmen för rotfrukter saknades vid regementet. För
närvarande måste dylika utrymmen förhyras på annat håll, vilket medförde
onödiga transport- och hyreskostnader. Förvaltningen har vidare meddelat,
att behov av en lastkaj med spår förelåge vid regementet.

Kostnaderna för en ny rotfruktskällare ha av förvaltningen beräknats till
12 000 kronor medan lastkaj med spår skulle belöpa sig till 22 000 kronor
allt vid nuvarande prisläge.

Företagen ha medtagits i den allmänna investeringsreserven för budgetåret
1946/47 med ett sammanlagt belopp av 34 000 kronor.

Skjutbanor.

Fortifikationsförvaltningen har som investeringsobjekt bl. a. anmält skjutbanor
i relativt stort antal, såsom framgår av följande sammanställning, i vilken
de företag, som av överbefälhavaren placerats i högsta angelägenhetsgrad.
hänförts till den allmänna investeringsreserven.

Företag

Allmän inve- Grovarbetssteringsreserv
reserv
Kronor Kronor

Upplands regemente............................

Iordningsställande av korthållsbanan ..........

Södermanlands pansarregemente ................

Utbyggnad av pistolskjutningsbanan............

Livgrenadjärregementet ........................

Korthållsbana ..............................

Jönköping—Kalmar regemente..................

Markörskydd i fältskjutningsterrängen vid Holmseryd
....................................

Jönköping—Kalmar regemente..................

Nyanläggning av skolskjutningsbana, Holmseryd..

Gotlands infanteriregemente ....................

Ombyggnad av skjutbanor C och D ..........

Gotlands artillerikår ..........................

Skolskjutningsbana vid Tofta..................

Wendes artilleriregemente ......................

Iordningställande av skolskjutningsbanan........

Göta artilleriregemente ........................

Skolskjutningsbana vid Tånga hed............

Uppsala		15 000
Strängnäs	10 000
Linköping	49 000
Eksjö	30 000
Eksjö		00 000
Visby		130 000
Tofta		34 000
Rinkaby		30 000
Algutstorp		37 000

132

Allmän inve- Grovarbets -

Företag		steringsreserv	reserv
			Kronor	Kronor
Livregementets husarer ..................		Skövde
Iordningställande av korthållsbanan...... Skaraborgs pansarregemente ..............		Skövde		40 000
Iordningställande av korthållsbanan...... Värmlands regemente....................		Karlstad		15 000
Iordningställande av korthållsbanan...... Göta trängkårs kompani i Nora...........		Nora		40 000
Utvidgning av Nora skyttegilles skjutbana Dalregementet ..........................		Falun	15 000
Planering av skjutbana ................ Hälsinge regemente......................		Gävle	20 000
Skolskjutningsbana .................... Västernorrlands regemente................		Sollefteå		55 000
Utbyggnad av kulspruteskjutbanan från	6 till
9 tavelställ ........................				38 000
Norrlands artilleriregemente ..............		Östersund
Iordningställande av skolskjutningsbanan vid Grytan			18 000
Bodens ingenjörkår......................		Boden
Nyanläggning av korthållsbana.......... Norrbottens artillerikår ..................		Boden	40 000
Korthållsbana ........................				42 000
Summa	kronor		164 000	554 000

Från förvaltningens sida har till en början framhållits vissa allmänna synpunkter
beträffande de anmälda objekten. Förvaltningen har sålunda betonat,
att skjututbildning inginge som ett viktigt led i den militära utbildningen.
För närvarande finge skjututbildningen vid många förband bedrivas vid primitiva
och ur säkerhetssynpunkt mindre tillfredsställande skjutbanor. I andra
fall läge skjutbanorna så långt från förbanden, att skjututbildningen måste
koncentreras till ett fåtal övningspass av stor längd, vilket ur utbildningssynpunkt
vore mindre lämpligt. Utbildningen i skarpskjutning nied kulspruta
och kulsprutepistol finge på sina håll utföras i fältskjutningsterrängen, varigenom
antalet övningstillfällen av praktiska skäl måste begränsas på ett för
utbildningens effektivitet mindre tillfredsställande sätt.

Beträffande vissa enskilda företag har i olika sammanhang anlagts särskilda
synpunkter, vilka i det följande återgivas.

Beträffande iordningställande av korthållsbanan vid Upplands regemente
har förvaltningen framhållit, att den gamla banan vore av otillräcklig bredd
samt ganska primitiv i förhållande till nutida fordringar på en dylik anläggning.
Då därjämte behov av förbättring förelåge ur säkerhetssynpunkt, vore
vissa åtgärder å banan i fråga erforderliga. Kostnaden har av förvaltningen
beräknats till 15 000 kronor vid nuvarande prisläge.

I fråga örn utbyggnad av pistolskjutningsbanan vid Södermanlands pansarregemente
har förvaltningen meddelat följande.

För korthållsskjutning, huvudsakligen frän stridsvagn, förfogar regementet över
en, med hall vid skjutplatsen försedd, bana. Visserligen kan dylik skjutning i all -

133

mänhet (till fots) även utföras därstädes, dock i mycket begränsad omfattning på
grund av att skjutningen från stridsvagn dominerar periodvis under utbildningen.
Den gamla, tidigare förutvarande I 10 tillhörande, ganska smala pistolbanan, som är
av synnerligen primitiv beskaffenhet, har vid skjutbaneofficerens utredning på platsen
befunnits vara bl. a. ur säkerhetssynpunkt i behov av kulfångsskärm eller
skyddsskärm av liknande typ. Hela anläggningen synes för övrigt böra förbättras
och utökas.

Kostnaden har av förvaltningen beräknats till 10 000 kronor vid nuvarande
prisläge.

Beträffande korthållsskjutbanan vid Livgrenadjärregementet i Linköping
har från förvaltningens sida framhållits, att den nuvarande korthållsbanan,
vilken vore av ganska ringa omfattning, av säkerhetsskäl icke kunde begagnas
för vissa skjutövningar, varför skjututbildningen vid regementet
icke kunde bedrivas i den utsträckning, som vore önskvärd. Kostnaden för
korthållsbanan har av fortifikationsförvaltningen beräknats till 49 000 kronor
enligt nuvarande prisläge.

Det föreslagna markörskyddet i fältskjutningsterrängen vid Holmseryd för
Jönköping—Kalmar regemente betingas av säkerhetsskäl enligt förvaltningen,
som härom anför.

Sedan övningsområdet vid Holmseryd förvärvats för regementet, har regementschefen
framhållit nödvändigheten av att markörvärn anläggas därstädes för att
kunna begagna området i fråga på ett för utbildningen lämpligt sätt. I betraktande
av att möjligheterna för ändamålsenlig fält- och stridsskjutning inom det äldre övningsfältet
invid Ränneslätt äro ganska beskurna, speciellt med hänsyn till avsaknad
av omväxlande terräng, är det av stor vikt att Holmserydsområdet, där variationer
i utbildningsmomenten kunna skapas, iordningställes med markörvärn, signalanordningar
o. d. så att detsamma kan effektivt utnyttjas.

Kostnaderna äro av förvaltningen beräknade till 30 000 kronor vid nuvarande
prisläge.

Förvaltningen framhåller beträffande nyanläggning av skolskjutningsbana
vid Holmseryd för Jönköping—Kalmar regemente.

Regementschefen har framhållit önskvärdheten av en skjutbaneanläggning inom
Holmserydsområdet. Enär det sistnämnda på grund av förmånliga terrängförhållanden
kan i stor utsträckning disponeras för strids- och fältskjutning samt övningar
i allmänhet, vore det av stort värde om även en skjutbana funnes på platsen. Vid
förläggning av kortare och längre varaktighet inom ifrågavarande område, som är
beläget ca 5 km från staden, skulle nästan all skjututbildning kunna bedrivas
därstädes.

Kostnaderna lia av förvaltningen beräknats till 60 000 kronor vid nuvarande
prisläge.

Frågan om den föreslagna ombyggnaden av skjutbanorna C och D vid
Gotlands infanteriregemente i Visby har bl. a. berörits av föredragande departementschefen
i 1945 års statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2,
s. 25 och 26) i samband med anmälan av frågan örn anslag till en skolskjutningsbana
för Gotlands artillerikår.

Utöver vad i statsverkspropositionen anförts har arméns fortifikationsförvaltning
meddelat, att länsstyrelsen i Gotlands län med hänsyn till belägen -

134

heten hos två av regementets banor utfärdat säkeidietsbestämmelser för möjliggörande
av båttrafik och fiske inom det utanför skjutbanan belägna vattenområdet.
Dessa bestämmelser hade under de senare åren i allt högre
grad medfört svårigheter för skjututbildningens bedrivande, i det att skjutningen
på grund av båttrafik eller fiske ofta måst avbrytas eller inställas.

Kostnaderna för ifrågavarande ombyggnad har av förvaltningen beräknats
till 130 000 kronor.

Beträffande skolskjutningsbana för Gotlands artillerikår på Tofta skjutfält
har föredragande departementschefen i 1945 års statsverksproposition
(kapitalbudgeten: bil. 2, s. 26) vid anmälan av frågan om anordnande av en
skolskjutningsbana i Visby anfört, att såväl skolskjutningsbanan i Tofta som
vissa andra av fortifikationsförvaltningen föreslagna skjutbaneanläggningar
lämpligen syntes kunna hänföras till investeringsreserven för nästa budgetår.

I sin petitaskrivelse den 31 augusti 1944 till Kungl. Majit har fortifikationsförvaltningen
återgivit bland annat följande av chefen för Gotlands artillerikår
i skrivelse till förvaltningen i ärendet anförda uppgifter.

Vid Blåhäll å Tofta skjutfält vore förlagd en division om stab (reducerad) och
två batterier. Framdeles torde denna styrka i Blåhäll komma att minskas eller
i sin helhet indragas under vinterhalvåret men bibehållas och eventuellt ökas under
sommarhalvåret. För utförande av skolskjutningar med eldhandvapen hade
Blåhällstyrkan ditintills begagnat sig av en längs havsstranden liggande provisorisk
bana, vilken medgivit skjutning på högst 300 meters avstånd, och på vilken de lösa
måltavlorna, högst 5 stycken, varit uppställda i anslutning till en befintlig ravin,
vilken fått tjänstgöra såsom skydd för markörerna. Vid varje markering hade således
markörerna nödgats springa upp från sitt för övrigt ganska bristfälliga skydd,
vilket i hög grad fördröjt skjutningarna. Att förhyra en vid Gnisvärd på eif avstånd
av 6 kilometer från Blåhäll belägen, med 3 tavelställ försedd privat skjutbana
hade på grund av lokala förhållanden icke låtit sig göra.

Verkställd rekognoscering hade givit vid handen att på skjutfältet omkring 1 kilometer
sydväst Blåhäll lämpligen kunde anordnas en skjutbana för eldhandvapen
med plats för 10 tavelställ och med skottriktning mot havet samt medgivande skjutning
på avstånd upp till 800 meter.

Härutöver har fortifikationsförvaltningen meddelat, att verkställd utredning
givit vid handen, att den vid Tofta skjutfält förlagda styrkan för skolskjutning
disponerade allenast primitiva och ur säkerhetssynpunkt mindre
lämpliga anordningar. Enligt vad fortifikationsförvaltningen meddelat hade
chefen för armén tillstyrkt anordnande av skolskjutningsbana med åtta tavelställ
på Tofta skjutfält.

Kostnaderna för förelaget hava av fortifikationsförvaltningen beräknats
till 34 000 kronor enligt nuvarande prisläge.

Såsom skäl för iordningställande av skolskjutningsbana för Wendes artilleriregemente
vid Rinkaby har regementschefen i skrivelse till arméns fortifikationsförvaltning
den 12 september 1942 bl. a. anfört, att endast en
provisorisk anläggning stöde till buds för den periodvis å Rinkaby förlagda
truppens skjututbildning. Skjutning på banan i fråga kunde därjämte ej äga
rum vid de tider artilleriskjutning påginge på fältet.

Regementschefen hade sedermera enligt vad förvaltningen meddelat sett

135

sig nödsakad att avstänga banan för skjutning med gevär (karbin) och kulspruta
på grund av upprepade anmärkningar från ortsbefolkningen angående
förlupna kulor.

Iordningställande av skjutbana på platsen beräknas av förvaltningen draga
en kostnad av 30 000 kronor vid nuvarande prisläge.

Fortifikationsförvaltningen bär beträffande skolskjutningsbana för Göta artilleriregemente
på Tånga hed i promemoria till försvarsdepartementet meddelat,
att Göta artilleriregemente på Tånga hed för utförande av skolskjutningar
för närvarande hade tillgång endast till en av en frivillig skytteförening
ägd skjutbana. Denna bana, som för övrigt vore belägen långt borta
från förläggningen, vore synnerligen bristfällig, varför det ur utbildningssynpunkt
vöre synnerligen angeläget, att ny skolskjutningsbana anlades på
Tånga hed.

Kostnaderna för företaget hava av fortifikationsförvaltningen beräknats
till 37 000 kronor vid nuvarande prisnivå.

I fråga om iordningställande av korthållsbana för Livregementets husarer
i Skövde har förvaltningen framhållit, att den hittills av regementet disponerade
korthållsbanan i Dunkelhallskogen vore för liten och alltför primitiv,
varigenom svårigheter för skjututbildningens planmässiga bedrivande
förelåge. Med hänsyn till bebyggelse- och jordbruksförhållanden i trakten
kring skjutbaneplatsen syntes, enligt vad fortifikationsförvaltningens skjutbaneofficer
konstaterat, fordringarna på säkerhet speciellt vid skjutning med
kulsprutepistol för närvarande icke vara uppfyllda.

Kostnaderna hava av förvaltningen beräknats till 40 000 kronor vid nuvarande
prisläge.

Som motivering för iordningställande av korthållsbanan för Skaraborgs
pansarregemente, Skövde, har förvaltningen meddelat följande.

För skjutning från stridsvagn förfogar P 3 över en korthållsskjuthall, där även
korthållsskjutning i allmänhet (till fots) kan äga rum. Då förstnämnda slag av
skjutning är omfattande, uppstå stundom svårigheter att medhinna det senare slaget
av skjutning, för vars utförande en äldre, i ganska dåligt skick befintlig korlhållsbana
finnes att tillgå.

Sistnämnda anläggning är med hänsyn till skjutning med kulsprutepistol knappast
att betrakta såsom fullgod ur säkerhetssynpunkt, varför ett iordningställande
av densamma även ur utbildningssynpunkt är av behovet påkallat.

Förvaltningen har beräknat kostnaden för företaget till 15 000 kronor vid
nuvarande prisläge.

Iordningställandet av korthållsbanan för Värmlands regemente vore enligt
förvaltningen betingat av, att regementets nuvarande korthållsbana varken ur
utbildnings- eller säkerhetssynpunkt vore lämplig för skjututbildningen vid
regementet. Frågan örn densammas förbättring hade varit föremål för handläggning
sedan flera år tillbaka. Bland de såsom lämpliga investeringsobjekt
föreslagna skjutbanearbetena ansåge förvaltningen nu ifrågavarande arbete
böra i främsta rummet komma lill utförande. Den av förvaltningen beräknade
kostnaden uppgår till 40 000 kronor vid nuvarande prisläge.

136

Beträffande utvidgning av Nora skyttegilles skjutbana för Göta trängkårs
i Nora förlagda kompani (T 2 N) har förvaltningen meddelat följande.

Kompaniet förfogar endast över egen korthållsbana. För skolskjutning är förbandet
i fråga hänvisat till Nora skyttegilles skjutbana. Den sistnämnda har emellertid
ett så ringa tavelantal att svårigheter enligt uppgift förefinnas att medhinna
skjututbildningen enligt gällande planer.

Vid av fortifikationsförvaltningens skjutbaneofficer på platsen företagen utredning
har konstaterats att förbättring av skyttegillesbanan därjämte erfordras på
grund av den påfrestning, som anläggningen torde komma att i längden utsättas
för genom den militära skjutningen.

Kostnaden för förelaget har av förvaltningen beräknats till 15 000 kronor
vid nuvarande prisläge.

I fråga om planering av skjutbana vid Dalregementet i Falun har fortifikationsförvaltningen
meddelat följande.

Den för omkring 35 år sedan för regementet anlagda skolskjutningsbanan i Falun
är belägen i synnerligen kuperad och stenbunden terräng. Sedan lång tid tillbaka
hava därigenom olägenheter för skjututbildningen förefunnits.

För att bl. a. avhjälpa de värsta svårigheterna i ovannämnda avseende beviljade
1919 års riksdag ett belopp av 28 000 kronor till vissa arbeten å förevarande bana.

Trots nämnda åtgärd och även därefter verkställda justeringar torde planeringen
av banan icke kunna anses vara slutgiltigt ordnad. En effektiv planering av skjutbanan
beräknas draga en kostnad av 20 000 kronor vid nuvarande prisnivå.

Från förvaltningens sida har vidare föreslagits att nybyggnad av skolskjutningsbana
vid Hälsinge regemente skulle medtagas i investeringsplanen.

I sin petitaskrivelse den 31 augusti 1944 meddelade foriifikationsförvaltningen,
att den, sedan chefen för Hälsinge regemente anmält, att regementet
vore i trängande behov av förbättrade och utökade skjutbanor, låtit
verkställa utredning rörande regementets skjutbaneförhållanden. Av utredningen
framginge, att regementet för närvarande disponerade dels en kronan
tillhörig skjutbana nied 24 tavelställ, dels ock enligt ett på 50 år slutet
arrendekontrakt av den 5 november 1897 den så kallade Tolfforsbanan med
12 tavelställ. Dessutom bedreve regementet skolskjutning på Gävle stads frivilliga
skarpskytteförening tillhöriga tre skjutbanor vid Rödjningen med sammanlagt
36 tavelställ. Skjutbanorna vid Tolffors och Rödjningen vöre belägna
på ca 3,5 kilometers avstånd från kasernerna, varför banornas utnyttjande
medförde tidsödande förflyttningar.

För Tolfforsbanan utginge ett årligt arrende av 424 kronor. Då emellertid
banan vore belägen på ur jordbrukssynpunkt värdefull mark, syntes vid arrendekontraktets
utgång den 5 november 1947 förlängning av detsamma på
oförändrade villkor icke kunna påräknas. Banan vore dessutom i starkt behov
av ombyggnad. Kostnaderna härför hade av förvaltningen beräknats till
22 000 kronor.

Skarpskytteföreningens banor, för vilkas nyttjande erlades en ersättning
av 10 kronor per dag och bana, kunde av säkerhetsskäl icke begagnas för
skjutning med kulspruta och i viss utsträckning ej heller för skjutning med
kulsprutegevär. Under tid, då skogsarbete påginge i närheten av banorna,
kunde dessa överhuvud taget icke användas. På grund av de för upplåtelsen

137

stipulerade villkoren vore regementet skyldigt utföra förekommande större
reparationer på banorna, vilka arbeten hittills visat sig bliva tämligen omfattande.

Företagen undersökning har utvisat, att en ny skjutbana med 12 tavelställ
kunde iordningställas öster om regementets nuvarande skolskjutningsbana
och i anslutning till denna.

Kostnaderna härför hade av fortifikationsförvaltningen beräknats till
55 000 kronor.

Chefen för armén, vilkens anvisningar i ärendet inhämtats, hade i skrivelse
den 6 juli 1944 anmodat fortifikationsförvaltningen att vidtaga åtgärder
för anläggande av ny skjutbana vid regementet enligt ovan angivna
grunder.

Av utredningen syntes sålunda framgå, att av såväl utbildningstekniska
som ekonomiska skäl en ny skolskjutningsbana med 12 tavelställ borde anläggas
och i samband därmed regementets utnyttjande av Tolffors- och Rödjningenbanorna
upphöra.

Fortifikationsförvaltningen meddelade i promemoria den 12 december 1944
beträffande frågan om .utbyggnad av kuls pr utebanan vid Västernorrlands
regemente till försvarsdepartementet, att den nuvarande kulsprutebanan
vid Västernorrlands regemente, som endast omfattade sex tavelställ, vore
alltför liten, varför en utbyggnad av banan till nio tavelställ vore erforderlig.
De nuvarande förhållandena hade gjort det nödvändigt att utföra skolskjutning
med kulspruta i fältskjutningsterrängen. Den utbildning i skjutning,
som härigenom kunde bibringas, måste anses vara av lägre standard
än den, som kunde uppnås genom skjutning på kulsprutebana i ett tidigt utbildningsstadium.

En utbyggnad av kulsprutebanan från sex till nio tavelställ har av fortifikationsförvaltningen
beräknats draga en kostnad av 38 000 kronor enligt
nu rådande prisläge.

Som motivering för arbetena avseende iordningställande av Norrlands artilleriregementets
skolskjutningsbana å Grytans skjut fält har f ortfika tionsförvaltningen
anfört följande.

Genom regementets egen försorg har en skolskjutningsbana anlagts å Grytan. Anläggningen
består förutom av avröjd och dränerad terräng endast av ett kulfång,
framför vilket tavlor och figurer uppställas. Markörgrav med tavelställ saknas. Då
med största sannolikhet även i framtiden skolskjutning årligen kommer att äga
rum på skjutfältet är banans slutgiltiga ordnande ett primärt utbildningsbehov.

Kostnaden för företaget har av förvaltningen beräknats till 18 000 kronor
vid nuvarande prisnivå.

Beträffande nyanläggning av korthållsbana för Bodens ingenjörkår har
fortifikationsförvaltningen meddelat, att kårens nuvarande, i en ravinartad
terrängformation anlagda korthållsbana, sedan länge knappast motsvarat
fordringarna på utbildningsmöjligheter i skjutning. Med hänsyn till moderna
fordringar på en korthållsbana syntes nyanläggning böra komma till stånd
för en beräknad kostnad av 40 000 kronor vid nuvarande prisnivå.

10—467172.

138

Vad slutligen beträffar anläggande av korthållsbana vid Norrbottens artillerikår
har fortifikationsförvaltningen i sin petitaskrivelse av den 31 augusti
1944 anfört i huvudsak följande.

I skrivelse den 19 juni 1944 till arméns fortifikationsförvaltning hade kårchefen
framhållit, att tillgången på skjutbanor i Boden vore sådan, att utbildningens
krav för närvarande ej kunde tillgodoses. Skjutning med pjäskarbin
och skarp ammunition kunde för närvarande icke utföras på närmare
håll än omkring 7 kilometer från kårens kasernetablissement. Den
tidsödande förflyttningen vore till stort men för utbildningsarbetet. Skjutning
med kammarammunition gåve icke godtagbart resultat.

Ljus- och väderleksförhållandena i Boden inverkade även högst avsevärt
på utbildningsarbetet under vinterhalvåret. Genom anläggande av en korthållsbana
med skjuthall skulle möjlighet skapas att vintertid bedriva en
stor del av skjututbildningen oberoende av väderleks- och ljusförhållanden.

Vid av fortifikationsförvaltningens skjutbaneofficer verkställd utredning
av ärendet hade framkommit, att kårens nuvarande, redan från början tämligen
primitivt anordnade korthållsbana befunne sig i mycket otillfredsställande
skick. Med hänsyn härtill och då banan endast medgåve skjutning i
riktning mot bebyggda områden, kunde densamma ur säkerhetssynpunkt
icke godkännas för skjutning med skarp ammunition enligt gällande utbildningsbestämmelser.
Erforderlig förbättring och utvidgning av banan kunde
ej lämpligen komma i fråga på grund av dels terrängförhållanden, dels ock
närheten till kårens ridbana.

Kostnaderna för företaget, avseende nyanläggning av en bana av 20 meters
bredd, hava av fortifikationsförvaltningen beräknats till 42 000 kronor enligt
nu rådande prisläge.

Då arbeten på skjutbanor endast i ringa mån äro materialkrävande och i
allmänhet kunna utföras av icke fackutbildad arbetskraft, synas de vara väl
lämpade att ingå i en sysselsättningsreserv.

Efter samråd med försvarsdepartementet har arbetsmarknadskommissionen
medtagit skjutbanearbeten för en kostnad av 164 000 kronor i förslaget
till allmän investeringsreserv och 554 000 kronor i förslaget till särskild grovarbetsreserv
för budgetåret 1946/47.

Dräneringsarbeten.

Från fortifikationsförvaltningens sida har till kommissionen framhållits,
att övningsfälten vid en del förband delvis bestode av vattensjuk mark, som
i vissa fall vore så sank, att den höst och vår vore översvämmad. Genom dränering
av sådana vattensjuka områden skulle de berörda förbanden erhålla
avsevärt förbättrade möjligheter att bedriva sina övningar, varför förvaltningen
föreslagit, att dräneringsarbeten i viss utsträckning måtte medtagas i
investeringsplanen för budgetåret 1946/47. Därjämte har förvaltningen framhållit,
att vissa fält vore dränerade genom öppna diken, vilka fordrade ett
dyrbart underhåll för att icke bliva helt igenkörda under övningarna. 1 stället
för dessa öppna diken borde täckdiken komma till utförande.

139

Kostnaderna för de föreslagna dräneringsarbetena framgå av följande

sammanställning.

Beräknad

Förband eller motsvarande kostnad

Värmlands regemente, Karlstad ........................ kronor 167 000

Livgrenadjärregementet, Linköping..................... » 100 000

Jämtlands fältjägarregemente, Östersund ............... » 32 000

Upplands regemente, Uppsala .......................... s 60 000

Hälsinge regemente, Gävle ............................ » 47 000

Älvsborgs regemente, Borås ........................... s 20 000

Smålands artilleriregemente, Jönköping ................ » 65 000

Östgöta luftvämsregemente, Linköping.................. » 55 000

Luleå luftvämskår, Luleå ............................ * 29 000

Svea trängkår, Linköping............................. » 68 000

Summa kronor 643 000.

Samtliga ovannämnda arbeten ha tidigare medtagits i förslaget till investeringsreserv
för budgetåret 1945/46. Sedan företagens detaljplanering numera
hunnit genomföras ha emellertid kostnaderna för flertalet företag reviderats.

Efter samråd med försvarsdepartementet har arbetsmarknadskommissionen
funnit skäl att i grovarbetsreserven medtaga dräneringsarbeten vid ovannämnda
10 förband för en av fortifikationsförvaltningen beräknad sammanlagd
kostnad av 643 000 kronor.

Vatten- och avloppsarbeten.

Fortifikationsförvaltningen har till statens arbetsmarknadskommission
föreslagit vissa vatten- och avloppsarbeten såsom lämpliga arbetsobjekt att
ingå i investeringsreserven för budgetåret 1946/47. Beträffande behovet av
dylika arbeten har förvaltningen meddelat, att vid många äldre etablissement
förefunnes gamla avloppsledningar, som vore mycket bristfälliga och i behov
av översyn och omläggning, varjämte på vissa platser komplettering av vattenledningarna
vore erforderlig med hänsyn till de hygieniska kraven och
i vissa fall med hänsyn till övningarnas rationella bedrivande. På grund av
avloppsledningarnas dåliga beskaffenhet, såsom otillräckliga dimensioner och
lutningar, uppstode lätt översvämningar i källarutrymmen och liknande, varigenom
skador kunde uppstå på i sådana utrymmen förvarad dyrbar materiel.
De rådande missförhållandena medförde vidare, att underhållskostnaderna
bleve höga på grund av ständigt återkommande rensningar o. d.

Fortifikationsförvaltningen har föreslagit, att vatten- och avloppsarbeten
vid sex etablissement skulle medtagas i investeringsreserven för budgetåret
1946/47 med en av förvaltningen beräknad kostnad av sammanlagt 689 000
kronor. De olika företagen framgå av följande sammanställning.

140

Förband eller motsvarande kostnad

Hallands regemente, Halmstad ........................ kronor 60 000

Södermanlands pansarregemente, Strängnäs ............ » 12 000

Norrlands trängkår, Sollefteå .......................... » 100 000

Bodens ingenjörkår, Boden ............................ » 57 000

Karlsborgs fästning, Karlsborg ........................ » 60 000

Bodens fästning, Boden............................... » 400 000

Summa kronor 689 000.

Efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren har arbetsmarknadskommissionen
i förslaget till särskild grovarbetsreserv för budgetåret
1946/47 upptagit 689 000 kronor för ifrågavarande ändamål.

Väg- och stensättning sarbeten.

Fortifikationsförvaltningen Ilar för budgetåret 1946/47 föreslagit att vägoch
stensättningsarbeten vid nedanstående förband skulle medtagas i investeringsplanen.

Truppförband eller motsvarande

Infanteriskjutskolan
Artilleriskjutskolan
Livgrenadj ärregementet
Södra skånska infanteriregementet
Södra skånska infanteriregementet
Upplands regemente
Kronobergs regemente
Jönköping-Kalmar regemente
Dalregementet
Hälsinge regemente
Älvsborgs regemente
Bohusläns regemente
Gotlands infanteriregemente
Västerbottens regemente
Västernorrlands regemente
Norrlands dragonregemente
Södermanlands pansarregemente
Skaraborgs pansarregemente
Skaraborgs pansarregemente
Göta artilleriregemente
Norrlands artilleriregemente
Norrlands artilleriregemente
Smålands artilleriregemente
Gotlands artillerikår
Gotlands artillerikår
Östgöta luftvärnsregemente
Svea trängkår
Karlsborg, fästningsområdet

	Total-	Grovarbets-
	kostnad	reserv
	kronor	kronor
Rosersberg	13 000	13 000
Skillingaryd	336 000	200 000
Linköping	184 000	100 000
Ystad	86 000	86 000
Revingehed	375 000	175 000
Uppsala	56 000	56 000
Växjö	125 000	125 000
Eksjö	70 000	70 000
Falun	72 000	72 000
Gävle	94 000	94 000
Borås	148 000	148 000
Uddevalla	123 000	123 000
Visby	279 000	150 000
Umeå	47 000	47 000
Sollefteå	86 000	86 000
Umeå	25 000	25 000
Strängnäs	465 000	200 000
Kråk	60 000	60 000
Skövde	311 000	200 000
Göteborg	183 000	100 000
Östersund	60 000	60 000
Brunflo	115 000	115 000
Jönköping	287 000	100 000
Visby	18 000	18 000
Tofta	100 000	100 000
Linköping	303 000	200 000
Linköping	16 000	16 000
Karlsborg	390 000	200 000
Summa kronor	4 427 000	2 939 000

141

I de å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 upptagna anslagen om
tillhopa 225 milj. kronor till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.
(proposition 1944: 281, s. 55 och 56) hava bland annat inräknats 760 000
kronor för vissa vägarbeten vid arméns truppförband (proposition 1944:281,
s. 169 och 170).

I förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 medräknades
3 447 000 kronor till vägbyggnadsarbeten och 355 000 kronor till stensättningsarbeten
vid ett stort antal förband.

Nu föreliggande förslag till väg- och stensättningsarbeten i investeringsreserven
avviker väsentligt från tidigare förslag beroende på omarbetning av
planerna samt förändringar i utförandet, som vid utarbetandet av fullständiga
förslag visat sig önskvärda. Den totala kostnaden för de föreslagna arbetena
uppgår till 4 427 000 kronor.

Beträffande dessa vägarbeten har från förvaltningens sida framhållits, att
samtliga anmälda företag syntes böra komma till utförande under de närmaste
åren. Någon detaljerad redogörelse för varje särskilt företag har med
hänsyn till det stora antalet arbeten av detta slag icke lämnats, men såsom
allmän motivering har framhållits, att den ökade motoriseringen vid truppförbanden
hade förorsakat stor förslitning av vägar och körplaner. Det vore
därför av största betydelse att iståndsättnings- och förbättringsarbeten bleve
utförda, så att icke körbanornas dåliga tillstånd bomme att medföra skador
på dyrbar krigsmateriel. Genom nyanläggning samt omläggning och förbättring
av vägar uppstode dessutom i många fall en avsevärd tidsvinst vid förflyttning
av trupp och materiel. Vidare vunnes genom en standardförbättring
av vägarna ökad trafiksäkerhet, varjämte vägunderhållskostnaderna beräknades
kunna minskas i avsevärd grad, särskilt i tjällossningstider.

I kostnaderna för företagen ha jämväl inräknats kostnader för stensättningar.
Från fortifikationsförvaltningens sida har framhållits, att vägar och
körplaner vid förbanden i allmänhet icke vore byggda för den tunga och för
körbanan påfrestande trafik som motorfordon, i synnerhet fordon med larvfötter,
medförde. Vägar och körplaner särskilt vid motoriserade förband borde
därför snarast förses med permanentbeläggning, lämpligen gatsten. De nu
synnerligen höga underhållskostnaderna för de motoriserade förbandens vägar
och körplaner beräknades genom stensättningarna kunna nedbringas till
ett minimum. Slutligen har från fortifikationsförvaltningens sida framhållits,
att det trots höga kostnader för underhåll icke kunde undvikas, att på vägar
och körbanor utan beläggning uppstode stora ojämnheter och kraftig dammbildning,
medförande hastig förslitning av molormaterielen. Dessa olägenheter
kunde i hög grad minskas genom stensättning av körbanorna.

Vägarbeten kräva, såsom tidigare anförts, föga material samtidigt som de
i stor utsträckning kunna utföras av icke fackulbildad arbetskraft. De äro
därför väl lämpade som sysselsättningsobjekt vid en arbetsmarknadskris.
Med hänsyn härtill har arbetsmarknadskommissionen eller samråd med försvarsdepartementet
funnit lämpligt atl i förslaget lill särskild grovarbetsreserv
för budgetåret 1946/47 medtaga ifrågavarande företag. Då vissa företag

142

äro av sådan storleksordning, att de icke torde kunna färdigställas på ett
år, har i grovarbetsreserven för budgetåret 1946/47 endast medräknats vägoch
stensättningsarbeten till en kostnad av 2 939 000 kronor.

Detta belopp torde i stort sett motsvara den del av resp. företag, som kan
beräknas bliva färdigställd under ett år. Då stensättningsarbeten torde få
betecknas som mindre väl lämpade att ingå i en sysselsättningsreserv för
grovarbetare med hänsyn till att vid sådana arbeten kräves ett icke ringa
antal yrkeskunniga arbetare samt till att arbetena ställa stora krav på transportapparaten,
förutsätter kommissionen att frågan angående ianspråkstagande
av i vägarbetena ingående stensättningsarbeten blir föremål för särskild
prövning med hänsyn till tillgången på stensättare och transportmedel, därest
företagen skulle behöva igångsättas för att bereda sysselsättning åt friställd
arbetskraft.

Under hänvisning till det anförda föreslås sålunda att väg- och stensättningsarbeten
vid ovan angivna förband medtagas i den särskilda grovarbetsreserven
för budgetåret 1946/47 med ett belopp av 2 939 000 kronor.

Idrottsplatser.

I de å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 upptagna anslagen av
sammanlagt 225 milj. kronor till åtgärder för arbetsmarknadens reglering
m..m. (proposition 1944: 281, s. 55 och 56) har bland annat inräknats ett belopp
av 2 000 000 kronor för anläggande av idrottsplatser vid vissa av arméns
truppförband (proposition 1944: 281, s. 168 och 169). Nämnda belopp motsvarade
den avrundade kostnadssumman för tjugosex specificerade anläggningar,
vilka kostnadsberäknats till sammanlagt 2 065 000 kronor.

I sitt betänkande (SOU 1944: 12, s. 110) anförde investeringsutredningen
beträffande dessa företag följande.

Vid ett stort antal av arméns truppförband saknades godtagbara idrottsplatser.
Enär idrott inginge som ett viktigt led i den militära utbildningen, erfordrades därför
ny- och ombyggnad av idrottsplatser. I enlighet med vad föredragande departementschefen
anfört i 1943 års statsverksproposition beträffande nya idrottsplatser
hade medel inom femårsplanens ram icke beräknats för dessa ändamål vare sig
vid äldre eller vid planerade eller under uppförande varande etablissement.

Fortifikationsförvaltningen har till arbetsmarknadskommissionen meddelat,
att av de företag, vilka medtogos i förutberörda investeringsplan borde
idrottsplatserna vid Livregementets grenadjärer, Kronobergs regemente, Jönköping-Kalmar
regemente, Bohusläns regemente, Södermanlands pansarregemente,
Gotlands artillerikår samt Sundsvalls luftvärnskår ej längre medtagas
som investeringsreserv. Örn dessa företag frånräknas skulle förslaget till investeringsplan
för budgetåret 1946/47 innehålla följande företag avseende
idrottsplatser.

143

Förband eller motsvarande		Beräknad kostnad
Krigsskolan vid Karlberg	Solna	kronor 75 000
Infanteriskjutskolan	Rosersberg	75 000
Svea livgarde	Solna	85 000
Södra skånska infanteriregementet	Ystad	46 000
Hallands regemente	Halmstad	98 000
Livregementets husarer	Skövde	75 000
Göta pansarlivgarde	Enköping	91 000
Skånska pansarregementet	Hässleholm	91 000
Svea artilleriregemente	Spånga	92 000
Wendes artilleriregemente	Kristianstad	68 000
Bergslagens artilleriregemente	Kristinehamn	105 000
Karlsborgs luftvärnsregemente	Karlsborg	57 000
Skånska luftvärnskåren	Malmö	86 000
Göteborgs luftvärnskår	Göteborg	83 000
Luleå luftvärnskår	Luleå	71 000
Svea ingenjörkår	Solna	85 000
Göta trängkår	Skövde	77 000
Skånska trängkåren	Hässleholm	75 000
Första intendenturkompaniet	Solna	75 000

Summa kronor 1 510 000

Då arbeten å idrottsplatser äro föga materialkrävande och kunna utföras
av icke fackutbildad arbetskraft, har kommissionen i förslaget till särskild
grovarbetsreserv för budgetåret 1946/47 medräknat i ovanstaende tabell angivna
idrottsplatser med en sammanlagd kostnad av 1 510 000 kronor.

Anslag för arméns fortifikationsförvaltnings
ämbetsområde.

Beträffande anslag till arbeten, som föreslagits ingå i den särskilda grovarbetsreserven
hänvisas till vad därom anföres å s. 367 i detta betänkande.

Kostnaderna för de i den allmänna investeringsreserven upptagna arbetena
kunna, i anslutning till vad i det föregående anförts, sammanfattningsvis be -

räknas enligt följande.

Örn- och tillbyggnad av matinrättningar................ kronor 4 029 000

Gymnastikbyggnader ................................ * 2 376 000

Truppförbandssjukhus .............................. * 2 000 000

Centralförråd för sjukvårdsmateriel................... » 263 000

Centralförråd för tyg- och intendenturmateriel.......... » 3 619 000

Garagebyggnader .................................. * 756 000

Fasta drivmedelsförråd .............................. * ISO 000

Förråd i Torpshammar.............................. » 70 000

Badhus med simhall och fäktsal vid krigsskolan på Karlberg
............................................. » 447 000

Sanitära anläggningar vid krigsskolan på Karlberg...... » 192 000

144

Brandstation vid Karlsborgs luftvärnsregemente........ kronor 80 000

Rotfruktskällare samt lastkaj med spår vid Smålands artilleriregemente
.................................. » 34 000

Skjutbanor ...................................... » 164 000

Summa kronor 14 190 000.

Därest de i den allmänna investeringsreserven ingående arbetena vid en
under budgetåret 1946/47 eventuellt inträffande arbetsmarknadskris skulle behöva
igångsättas i full omfattning, skulle sålunda bliva erforderligt att å allmän
beredskapsstat för nämnda budgetår ställa ett anslag av 14 190 000 kronor
till förfogande för ändamålet. Dock förutsättes därvid, att arbetena
komma till utförande med anlitande av berörda anslag endast i den mån
kostnaderna icke kunna bestridas från av riksdagen i vanlig ordning anvisade
ahslag.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadskommissionen,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten m. m. för armén å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1946/47 å kapitalbudgeten
under Försvarets fastighetsfond, Arméns
d e 1 f o n d, uppföra ett anslag av......kronor 14 190 000.

c. Marinförvaltningens ämbetsområde.

Förslag till investeringsreserver för marinförvaltningens ämbetsområde,
innefattande en allmän investeringsreserv om 5 102 000 kronor jämte en
grovarbetsreserv om 11 190 000 kronor, har sammanställts i bil. 10. Motsvarande
reserver enligt allmänna beredskapsstaten för budgetåret 1944/45
uppgingo till 4 037 000 kronor respektive 6 045 000 kronor och enligt investeringsutredningens
förslag för innevarande budgetår till 6 164 000 respektive
7 333 000 kronor. I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag (kapitalbudgeten:
bil. 3, punkten 8) hava å riksstat för budgetåret 1946/47 beräknats
medel till vissa byggnadsarbeten m. m. för marinen till ett belopp
av omkring 4 700 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Dessutom stå
till marinförvaltningens förfogande vissa tidigare anvisade medel, varför ordinarie
arbetsprogrammet skulle komma att uppgå till 7 154 800 kronor samt
hela investeringsplanen (ordinarie arbeten jämte investeringsreserv) skulle
tillhopa komma att omfatta arbeten och anskaffningar för 12 256 800 kronor
vid nuvarande prisläge.

Såsom av uppgifterna på s. 120 framgår, skulle byggnadsprogrammet för
marinförvaltningens ämbetsområde under åren 1942—1947 med utgångspunkt
från den för försvarets utbyggnad gällande femårsplanen uppgå till i
medeltal 9,6 milj. kronor per år enligt prisläget den 1 juli 1941, vilket med
nuvarande penningvärde beräknas motsvara ca 11 milj. kronor per år. Om
investeringsplanen skulle omfatta två års investeringar enligt femårsplanen,
skulle den sålunda inrymma arbeten för ca 22 miljoner kronor.

145

Med skrivelse till arbetsmarknadskommissionen den 31 augusti 1945 har
marinförvaltningen översänt uppgifter angående samtliga de företag, till
vilka ämbetsverket i skrivelse till Kungl. Majit hemställt örn anvisande av
medel på ordinarie stat för budgetåret 1946/47. Förvaltningen har samtidigt
meddelat, att det under nästkommande budgetår vöre möjligt att med den
tillgängliga organisationen projektera och utföra arbeten för en kostnad av
ca 30 milj. kronor. Därest medel komme att av Kungl. Majit äskas endast
för vissa av de arbetsobjekt, som av förvaltningen föreslagits, har förvaltningen
hemställt att övriga arbeten måtte medtagas i investeringsreserven
för budgetåret 1946/47.

Vissa av de av förvaltningen föreslagna, i statsverkspropositionen ej medtagna
företagen ingå i det för försvarets utbyggnad fastställda byggnadsprogrammet,
medan andra företag icke rymmas därinom. En stor del avföretagen
utanför femårsplanens ram äro väl lämpade att utnyttjas för beredande
av arbetstillfällen för icke fackutbildad arbetskraft och äro dessutom
föga materialkrävande i förhållande till sin storlek. Från försvarsdepartementets
sida har under hand framhållits, att vissa av de av marinförvaltningen
angivna företagen finge betraktas såsom ur försvarets synpunkt
betydelsefulla men att utförandet av desamma vore möjligt att fördela över
en längre tidrymd, såvida det icke av arbetsmarknadspolitiska skäl befunnes
angeläget att utföra dem tidigare. Dylika arbeten hava i den mån de befunnits
lämpliga såsom sysselsättningsobjekt för ovan arbetskraft av kommissionen
hänförts till den särskilda grovarbetsreserven. Övriga ifrågakommande
arbeten av tillräcklig angelägenhetsgrad hava medtagits i förslaget till allmän
investeringsreserv. Samråd har i fråga om urvalet av investeringsobjekt
ägt rum med försvarsdepartementet och överbefälhavaren.

I fråga om behovet av de i den allmänna investeringsreserven och den särskilda
grovarbetsreserven föreslagna företagen har marinförvaltningen i olika
sammanhang lämnat detaljmotiveringar, vilka arbetsmarknadskommissionen
i det följande i korthet återgiver. Beträffande vissa av företagen får kommissionen
dock framhålla, att de äro av sådan karaktär, att någon närmare redogörelse
för desamma icke ansetts böra lämnas bär.

Ombyggnad av matinrättningar.

Marinförvaltningen har föreslagit, att i investeringsplanen för budgetåret
1946/47 skulle medtagas följande arbeten å matinrättningar med i nedanstående
sammanställning angivna kostnader, vilka avse nuvarande prisläge.

Förbättringsarbeten vid matinrättningen vid Fårösunds för rådsdepå

........................................ kronor 15 000

Ombyggnad av matinrättningen vid kasern Ankarstierna. . » ''200 000

Renovering av matinrättningen vid Flottans sjömansskola » 250 000

Renovering av matinrättningen vid Göteborgs örlogsstation » 80 000

Summa kronor ''545 000.

1 Härav disponeras av Kungl. Maj-.t ett belopp av 65 000 kronor, vilket tidigare anvisats av
riksdagen.

146

Beträffande förbättringsarbetena vid matinrättningen vid Fårösunds förrådsdepå
har förvaltningen meddelat, att därmed avsåges bland annat läggande
av nytt betonggolv i nuvarande rotfruktskällaren. För närvarande funnes
i densamma endast jordgolv, vilket ur hygienisk synpunkt vore otillfredsställande.

Förvaltningen ville beträffande de tre sistnämnda företagen framhålla, att
matinrättningarna i fråga vore otidsenliga samt tungarbetade för kökspersonalen.
Anordningarna för manskapets utspisning vöre icke rationellt ordnade,
varför utepisningen toge onödigt lång tid. Med hänsyn till förhållandena under
fredsutbildningen vore det av värde, att matinrättningarna i fråga bleve
moderniserade snarast möjligt.

Efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren har arbetsmarknadskommissionen
i förslaget till allmän investeringsreserv för budgetåret
1946/47 upptagit ett belopp av 480 000 kronor till ombyggnad av matinrättningar
inom marinens ämbetsområde i enlighet med ovanstående sammanställning.

Gymnastikbyggnader.

Marinförvaltningen har föreslagit, att i investeringsreserven för budgetåret
1946/47 skulle medtagas följande gymnastikbyggnader.

Marinens underofficersskola vid Berga ................ kronor 341 000

Härnösands kustartilleridetachement ................ » 370 000

Göteborgs örlogsstation ............................ » 335 000

Älvsborgs kustartilleriregemente .................... » 400 000

Summa kronor 1 446 000.

Ovan angivna kostnader avse nuvarande prisnivå.

Som allmän motivering för anordnade av gymnastikbyggnader har marinförvaltningen
framhållit, att behovet av dylika byggnader vore stort, enär
gymnastik inginge som ett viktigt led i den fysiska träningen av de värnpliktiga.
Marinförvaltningen har ytterligare hänvisat till att sjöförsvarets utbildningskommission
i sitt betänkande (SOU 1943: 44) uttalat att de materiella
förutsättningarna för utbildningen vid truppförbanden — vari bl. a.
innefattas gymnastikbyggnader — i allmänhet icke blivit tillgodosedda i den
omfattning utbildningsverksamheten påfordrat.

Föredragande statsrådet anförde i 1946 års statsverksproposition (kapitalbudgeten
bil. 3, s. 2) beträffande bland annat gymnastikbyggnader och badanläggningar,
att dylika med hänsyn till läget på arbetsmarknaden och tillgången
på byggnadsmaterial borde få anstå även under nästa budgetår.

I 1944 års statsverksproposition anförde departementschefen, att han funne
starka skäl tala för uppförande av en gymnastik- och excercisbyggnad
jämte bastubad vid Göteborgs örlogsstation. Av vissa principiella skäl hade
medel emellertid ej beräknats till detta företag. Sedermera upptogs å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1944/45 (propositionen 1944: 281, s. 185) ett
anslag av 335 000 kronor till en dylik byggnad.

147

Beträffande gymnastikbyggnaden vid Älvsborgs kustartilleriregemente har
marinförvaltningen meddelat, att ämbetsverket ansåge detta företag vara synnerligen
angeläget. Förvaltningen har vidare hänvisat till vad föredragande
departementschefen i propositionen 1943: 222, s. 172, anförde i denna fråga
samt därutöver åberopat sjöförsvarets utbildningskommissions nyss återgivna
uttalande. Företaget har av investeringsutredningen medtagits i förslaget
till allmän investeringsreserv för budgetåret 1945/46.

Efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren har arbetsmarknadskommissionen
i förslaget till allmän investeringsreserv för budgetåret
1946/47 upptagit ett belopp av 1 446 000 kronor till förenämnda gymnastikbyggnader
inom marinförvaltningens ämbetsområde.

Bostäder för regionala uppbördsman.

Marinförvaltningen har i skrivelse till Kungl. Majit den 16 augusti 1945
hemställt örn medel på tilläggsstat för budgetåret 1945/46 till bostäder för
regionala uppbördsmän.

1941 års försvarsutredning har i sitt betänkande (SOU 1942: 1, s. 436)
bland annat framhållit, att uppbördstagande av kustartilleriets materiel med
hänsyn till kraven på förbättrade betingelser för materielens omhändertagande
och ändamålsenliga vård samt på tillfredsställande materiell beredskap
borde ske efter andra grunder än dem, vilka dittills varit rådande. Försvarsutredningen
ansåge sålunda, att materielen, framför allt å kustartilleriförsvarens
sjöfronter, borde fördelas till så kallade regionala uppbörder. Kustartilleriförsvarschefen
underställt område borde därför vara uppdelat i lämpligt
stora delomåden, materielområden, för vilka alltefter materielens art och
omfattning en eller flera uppbördsmän borde avses. För att på bästa sätt
kunna handhava materielen samt övervaka dess skötsel och vård borde dessa
uppbördsmän vara bosatta inom vederbörande områden, t. ex. i anslutning
till de viktigare försvarsanstalterna.

Då medel för ändamålet icke beräknats i årets statsverksproposition, har efter
samråd med överbefälhavaren i förslaget till allmän investeringsreserv för
budgetåret 1946/47 medtagits bostäder för regionala uppbördsmän till en av
marinförvaltningen vid nuvarande prisläge beräknad kostnad av 440 000
kronor.

Skjutbanor.

Marinförvaltningen har föreslagit att i investeringsplanen för budgetåret
1946/47 skulle medtagas arbeten å skjutbanor vid Stockholms kustartilleriförsvar
och Vaxholms kustartilleriregemente samt vid Göteborgs kustartilleriförsvar
och Älvsborgs kustartilleriregemente.

Förvaltningen har i detta sammanhang framhållit, att utbildning i skjutning
med handvapen vore av stor betydelse. För närvarande finge skjututbildningen
vid ovannämnda förband bedrivas vid primitiva och ur säkerhetssynpunkt
mindre tillfredsställande skjutbanor. Vad särskilt beträffade skjutbanorna
vid Stockholms kustartilleriförsvar och Vaxholms kustartillerirege -

148

mente vöre säkerhetsanordningarna så otillfredsställande, att risk för olyckshändelser
förelåge.

Ovannämnda arbeten ha av förvaltningen kostnadsberäknats till 42 000
kronor för Stockholms kustartilleriförsvar och Vaxholms kustartilleriregemente
respektive 36 000 kronor för Göteborgs kustartilleriförsvar och Älvsborgs
kustartilleriegemente, allt vid nuvarande prisnivå.

Då arbetena på ifrågavarande skjutbanor endast i ringa mån äro materialkrävande
och i huvudsak torde kunna utföras av icke fackutbildad arbetskraft,
synas de vara lämpliga att ingå i en sysselsättningsreserv.

Varmboning av pjäsexercishallen vid sjökrigsskolan vid Näsby.

Marinförvaltningen har föreslagit att i investeringsreserven för budgetåret
1946/47 medel skulle beräknas till varmboning av pjäsexercishallen vid Sjökrigsskolan
vid Näsby.

Förvaltningen har beträffande företaget meddelat att pjäsexercishallen icke
vore värmeisolerad, vilket medförde vissa olägenheter främst för personalen
men även för materielen och då särskilt den optiska, som vore känslig för
köld och fukt. Med hänsyn till utbildningens rationella bedrivande vid sjökrigsskolan
vore stora fördelar att vinna, örn pjäsexercishallen bleve försedd
med ordentlig varmboning.

Kostnaderna för företaget ha av marinförvaltningen beräknats till 64 000
kronor vid nuvarande prisnivå.

Sjukhus vid marinens underofficersskola vid Berga.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 16 november 1944 framlade marinförvaltningen
förslag rörande förläggningens ordnande vid marinens underofficersskola
vid Berga. Genom beslut den 1 december samma år bemyndigade Kungl.
Majit ämbetsverket att inom en kostnadsram av i runt tal 4 335 000 kronor
enligt 1941 års prisnivå gå i författning om uppförande av vissa i beslutet
angivna byggnader, däribland dock icke sjukstugan. I sina medelsäskanden
för budgetåret 1946/47 har marinförvaltningen gjort framställning om ett
belopp av 525 000 kronor till uppförande av sjukvårdsanläggning vid Berga
i överensstämmelse med ett av sjukvårdsförvaltningen framlagt förslag.

I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 3, s. 42) ha 295 000
kronor beräknats för utförande av en första etapp av sjukhus för skolorna
vid Berga. Den av marinförvaltningen i medelsäskandet avsedda ytterligare
utbyggnaden av sjukhuset jämväl för kustflottans behov har emellertid föredragande
statsrådet icke ansett sig för närvarande kunna tillstyrka.

149

Efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren har arbetsmarknadskommissionen
i förslaget till allmän investeringsreserv för budgetåret
1946/47 upptagit de återstående kostnaderna för sjukhus vid marinens
underofficersskola vid Berga, vilka kostnader vid nuvarande prisläge beräknats
till 262 000 kronor.

Idrottsplats vid marinens underofficersskola vid Berga.

Marinförvaltningen har föreslagit, att i investeringsplanen för budgetåret
1946/47 medel skulle beräknas till idrottsplats vid marinens underofficersskola
vid Berga.

Förvaltningen har beträffande företaget framhållit, att idrottsplatsen vore
av betydelse för utbildningen vid underofficersskolan med hänsyn till att
idrott numera inginge som ett viktigt led i de värnpliktigas fysiska fostran.
Kostnaderna för företaget ha av förvaltningen beräknats till 144 000 kronor
vid nuvarande prisläge.

Föredragande statsrådet har i 1946 års statsverksproposition (kapitalbudgeten,
bil. 3, s. 3) anfört, att medel till idrottsplatser med hänsyn till
läget på arbetsmarknaden som regel icke kunnat beräknas för nästa budgetår.

Då arbeten på idrottsplatser äro föga materialkrävande och kunna utföras
av icke fackutbildad arbetskraft, har arbetsmarknadskommissionen i investeringsplanen
för budgetåret 1946/47 medtagit idrottsplats vid marinens underofficersskola
vid Berga till en kostnad av 144 000 kronor. Enär detta företag
betecknats såsom angeläget av överbefälhavaren, har kommissionen uppfört
detsamma i förslaget till allmän investeringsreserv för budgetåret 1946/47.

Förlängning av Gustavsviks torrdocka.

I de å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 (proposition 1944: 281,
s. 55—56) uppförda anslagen av 225 milj. kronor till åtgärder för arbetsmarknadens
reglering m. m. hade för förlängning av Gustavsviks torrdocka
inräknats ett belopp av 1 630 000 kronor. Beträffande ifrågavarande företag
hänvisar arbetsmarknadskommissionen till vad härutinnan anförts i proposition
1944: 281 (bil. 10, punkten 2, s. 176).

Företaget har för budgetåret 1946/47 medtagits i förslaget till särskild grovarbetsreserv.
Då arbetena icke torde kunna färdigställas på ett år har arbetsmarknadskommissionen
i grovarbetsreserven för nästa budgetår endast medtagit
ett belopp av 1 000 000 kronor, vilket torde motsvara en normal avarbetning
under ett första arbetsår.

Ombyggnad av värmecentralen vid Stockholms örlogsvarv.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 16 augusti 1945 har marinförvaltningen
äskat ett anslag av 396 000 kronor enligt 1941 års prisnivå till ombyggnad av
värmecentralen vid Stockholms örlogsvarv.

Medel till företaget har av Kungl. Majit föreslagits i årets statsverksproposition
(kapitalbudgeten, bil. 3, s. 56). Med hänsyn till arbetets omfattning har

150

föredragande statsrådet ansett, att arbetet borde uppdelas i två etapper, varvid
under nästa budgetår borde utföras arbeten för en sammanlagd kostnad
av 348 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.

Marinförvaltningen har under hänvisning till de ekonomiska fördelar, som
äro förknippade med att företaget i sin helhet kommer till stånd, föreslagit,
att den andra etappen av företaget medtages i investeringsplanen.

Då det, enligt vad förvaltningen meddelat, är möjligt att färdigställa företaget
under ett arbetsår, har arbetsmarknadskommissionen efter samråd med
försvarsdepartementet och överbefälhavaren i förslaget till allmän investeringsreserv
för budgetåret 1946/47 upptagit ett belopp av 240 000 kronor enligt
nuvarande prisläge till andra etappen av arbetena med ombyggnad av
värmecentralen vid Stockholms örlogsvarv.

Ekonomiser i norra värmecentralen pä Galärvarvet.

Marinförvaltningen har till arbetsmarknadskommissionen i skrivelse den
31 augusti 1945 föreslagit, att i investeringsplanen för budgetåret 1946/47
skulle beräknas medel till installation av ekonomiser i norra värmecentralen
å Galärvarvet.

I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 3, s. 56) har, såsom
ovan nämnts, beräknats medel till ombyggnad av värmecentralen vid Stockholms
örlogsvarv. Marinförvaltningen har under hänvisning till vad om
denna ombyggnad anförts meddelat arbetsmarknadskommissionen, att jämväl
installation av en ekonomiser i norra värmecentralen på Galärvarvet
vore ur ekonomisk synpunkt synnerligen förmånlig. Förvaltningen beräknade,
att bränsleförbrukningen i värmecentralen härigenom skulle minska
i sådan utsträckning, att besparingarna skulle amortera installationen på
ett fåtal år. Kostnaden för arbetena har av förvaltningen beräknats till 24 000
kronor vid nuvarande prisläge.

Arbetsmarknadskommissionen har med hänsyn till de ekonomiska fördelarna
av att företaget kommer till stånd efter samråd med försvarsdepartementet
och överbefälhavaren beräknat ett belopp av 24 000 kronor i förslaget
till allmän investeringsreserv för budgetåret 1946/47 till anordnande av
ekonomiser i norra värmecentralen på Galärvarvet.

Omläggning och utökning av delar av vattenlednings- och brand postnät et
m. m. vid Oscar-Fredriksborg samt på Vaxön och östra delen av Rindön.

Marinförvaltningen har i skrivelse den 31 augusti 1945 till arbetsmarknadskommissionen
föreslagit att i investeringsplanen för budgetåret 1946/47
medel skulle beräknas till omläggning och utökning av delar av vattenlednings-
och brandpostnätet m. m. vid Oscar-Fredriksborg samt på Vaxön och
östra delen av Rindön.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 16 augusti 1945 har marinförvaltningen
äskat medel till anordnande av vissa utvändiga ledningar, planeringar och
förlängningar på östra delen av Rindön. Dessa arbeten utgöras huvudsakligast
av kompletteringsarbeten å befintliga vatten- och avloppsledningar vid

151

kasernområdet å Oscar-Fredriksborg till följd av bland annat ökade belastningar
genom tillkomsten av vissa av försvarets bostadsanskaffningsnämnd
anlagda bostäder.

I 1946 års statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil 3, s. 67) har departementschefen
beträffande sistnämnda arbeten bland annat anfört, att de
vattenledningar inom kasernområdet, som distribuerade saltvatten för tvättändamål,
vore svårt angripna av rost. Av denna anledning kunde icke längre
tillfredsställande vattentryck erhållas för brandsläckningsändamål. Därtill
komme de sanitära olägenheterna av att rostbildningar följde med vattnet
vid spolning.

De arbeten, som av marinförvaltningen i ovannämnda skrivelse den 31
augusti 1945 föreslagits skola ingå i investeringsplanen för nästa budgetår,
utgöra i huvudsak en fortsättning på de arbeten, som av Kungl. Maj:t föreslagits
i årets statsverksproposition.

Efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren har arbetsmarknadskommissionen
i förslaget till allmän investeringsreserv för budgetåret
1946/47 upptagit ett av förvaltningen beräknat belopp av 63 000 kronor
vid nuvarande prisläge till omläggning och utökning av vattenlednings- och
brandpostnätet m. m. vid Oscar-Fredriksborg samt på Vaxön och östra delen
av Rindön.

Skolbyggnad i Fårösund.

I skrivelse till arbetsmarknadskommissionen den 31 augusti 1945 har marinförvaltningen
föreslagit att medel skulle beräknas i investeringsplanen för
budgetåret 1946/47 till skolbyggnad i Fårösund.

Efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren har arbetsmarknadskommissionen
i förslaget till allmän investeringsreserv för budgetåret
1946/47 upptagit ett av förvaltningen vid nuvarande prisläge beräknat
belopp av 60 000 kronor till skolbyggnad i Fårösund.

Ytterligare en kasern vid Gotlands kustartilleriförsvar och Gotlands kustartillerikår.

I skrivelse till Kungl. Majit den 16 augusti 1945 har marinförvaltningen
hemställt om anvisande av medel inom ramen för 1942 års försvarsbeslut
till ytterligare en kasern vid Gotlands kustartilleriförsvar och Gotlands kustartillerikår.

Medel till företaget, som av förvaltningen kostnadsberäknats till 431 000
kronor vid nuvarande prisläge, har av Kungl. Majit icke föreslagits i årets
statsverksproposition.

Enär företaget av överbefälhavaren betecknats som angeläget, har arbetsmarknadskommissionen
efter samråd med försvarsdepartementet i förslaget
till allmän investeringsreserv för budgetåret 1946/47 upptagit ett belopp av
431 000 kronor till ny kasern vid Gotlands kustartilleriförsvar och Gotlands
kustartillerikår.

152

Broförbindelse till Lindholmen i Karlskrona.

För iståndsättande av broförbindelsen Högvakten—Lindholmen inom
Karlskrona örlogsvarv har ett belopp av 300 000 kronor beräknats å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1944/45 (proposition 1944: 281, s. 182—183).
Kommissionen hänvisar till vad i propositionen anförts angående ifrågavarande
företag.

Broförbindelsen har jämväl medtagits i förslaget till allmän investeringsreserv
för budgetåret 1946/47 med oförändrat belopp, 300 000 kronor.

Båtbrygga på Kålsholmen.

Marinförvaltningen har till arbetsmarknadskommissionen i skrivelse den
31 augusti 1945 föreslagit, att i investeringsplanen för budgetåret 1946/47
skulle upptagas medel till utförande av båtbrygga på Kålsholmen.

Förvaltningen har beträffande förelaget framhållit, att den befintliga bryggan
å Kålsholmen vore utförd av trä och befunne sig i synnerligen dåligt
skick. Bryggan vöre vidare för liten för att möjliggöra för större båtar att
angöra Kålsholmen samt vore dessutom placerad på ett med hänsyn till
vattendjup och isförhållanden olämpligt ställe. De befintliga förtöjningsanordningarna
motsvarade icke hållfasthetskraven, evad det gällde förtöjning
av större fartyg.

Kostnaderna för företaget hava av förvaltningen beräknats till 89 000 kronor
vid nuvarande prisnivå.

Efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren har arbetsmarknadskommissionen
i förslaget till allmän investeringsreserv för budgetåret
1946/47 medtagit ett belopp av 89 000 kronor till anordnande av båtbrygga
på Kålsholmen.

Bortsprängning av grund inom Karlskrona örlog svarvs hamn.

Marinförvaltningen har i skrivelse den 31 augusti 1945 till arbetsmarknadskommissionen
föreslagit, att arbeten avseende bortsprängning av grund
inom Karlskrona örlogsvarvs hamn skulle medtagas i investeringsplanen för
budgetåret 1946/47.

Förvaltningen har i detta sammanhang framhållit, att ifrågavarande grund
vore hindersamt samt att risk förelåge för grundstötning särskilt för de nya
kryssarna. Förvaltningen har särskilt framhållit, att kostnaderna för reparation
av de skador, som kunde uppstå på ett dylikt fartyg vid grundstötning
kunde komma att väsentligt överstiga kostnaderna för bortsprängningen
av grundet, vilka av förvaltningen beräknats till 116 000 kronor vid
nuvarande prisläge.

Med hänsyn till arbetets angelägna art och med tanke på dess belägenhet
i ett ur sysselsättningssynpunkt känsligt område har arbetsmarknadskommissionen
efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren
upptagit ett belopp av 116 000 kronor i förslaget till särskild grovarbetsreserv
för budgetåret 1946/47 till bortsprängning av grund inom Karlskrona
örlogsvarvs hamn.

153

Förstärkning i vissa tunnlar inom Karlskrona örlogsvarvs område.

Marinförvaltningen har i skrivelse den 31 augusti 1945 till arbetsmarknadskommissionen
föreslagit, att i investeringsplanen för budgetåret 1946/47
skulle beräknas medel till utförande av förstärkn.ingsarbeten i vissa tunnlar
inom Karlskrona örlogsvarvs område.

Marinförvaltningen har beträffande dessa arbeten meddelat, att fara för
ras förelåge i vissa tunnlar, där berget vore av dålig beskaffenhet och fullt
av sprickbildningar. Förvaltningens uppfattning vöre, att risk för olyckshändelser
förelåge och förvaltningen har framhållit, att arbetena i fråga med det
snaraste borde komma till stånd. Huvudsakligen avsåges bortrensning av
löst berg samt anordnande av skyddsvalv av betong.

Kostnaderna för företaget hava av förvaltningen beräknats till 150 000
kronor vid nuvarande prisnivå.

Efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren bar arbetsmarknadskommissionen
i den särskilda grovarbetsreserven för budgetåret
1946/47 upptagit ett belopp av 150 000 kronor till förstärkningsarbeten i vissa
tunnlar inom Karlskrona örlogsvarvs område.

Musikövningslokal vid Göteborgs örlogsvarv och örlogsstation.

Marinförvaltningen bär föreslagit, att i investeringsplanen för budgetåret
1946/47 skulle beräknas medel till anordnande av musikövningslokal vid Göteborgs
örlogsvarv och örlogsstation.

Enligt vad förvaltningen under hand meddelat, vore avsikten att utföra
vissa inredningsarbeten i en armén tillhörig barackbyggnad, vilken därigenom
skulle kunna utnyttjas som musikövningslokal. Byggnaden i fråga
skulle, under förutsättning av Kungl. Maj:ts medgivande, överföras från arméns
till marinens fastighetsfond samt flyttas in på varvets och örlogsstationens
område.

Kostnaderna för dessa arbeten hava av förvaltningen beräknats till 11 000
kronor vid nuvarande prisläge.

Efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren bar arbetsmarknadskommissionen
till musikövningslokal vid Göteborgs örlogsvarv och
örlogsstation upptagit ett belopp av HOGO kronor i förslaget till allmän investeringsreserv
för budgetåret 1946/47.

Ytterligare färlöj vings plåt ser för fartyg vid Göteborgs örlogsvarv och örlogsstation.

Marinförvaltningen har föreslagit, att i investeringsplanen för budgelåret
1946/47 skulle beräknas medel tiil anordnande av ytterligare förtöjningsplatser
för fartyg vid Göteborgs örlogsvarv och örlogsstation.

Förvaltningen bär under band meddelat, att antalet fartyg, som skola
kunna förläggas vid örlogsvarvet och örlogsstationen, efter genomförandet av
marinens utbyggnadsprogram, komme att okas. Förvaltningen bar beräknat,
all antalet förtöjningsplatser därvid skulle bliva otillräckligt och bar i lid
velat vidtaga erforderliga åtgärder.

11—407172.

154

Kostnaderna för en första utbyggnad hava av förvaltningen beräknats till
69 000 kronor vid nuvarande prisnivå.

Efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren har arbetsmarknadskommissionen
i förslaget till allmän investeringsreserv för budgetåret
1946/47 upptagit ett belopp av 69 000 kronor till anordnande av ytterligare
förtöjningsplatser för fartyg vid Göteborgs örlogsvarv och örlogssitation.

Båtskjul vid Göteborgs örlogsvarv och örlog sstation.

Marinförvaltningen har i skrivelse den 31 augusti 1945 till arbetsmarknadskommissionen
föreslagit, att i investeringsplanen för budgetåret 1946/47
skulle beräknas medel till anordnande av båtskjul vid Göteborgs örlogsvarv
och örlogsstation.

Beträffande företaget har marinförvaltningen under hand meddelat, att
förvaltningen avsåge ifrågavarande båtskjul bland annat till vinterförvaring
av mindre båtar av trä för såväl varvets som kustartilleriförsvarets räkning.
I båtskjulet skulle jämväl vissa mindre arbeten, såsom diktning och målning,
utföras. Förvaltningens avsikt vore, att båtskjulet skulle förläggas i anslutning
till båtverkstäderna.

Kostnaderna för företaget hava av förvaltningen beräknats till 28 000 kronor
vid nuvarande prisnivå.

Efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren har arbetsmarknadskommissionen
till anordnande av båtskjul vid Göteborgs örlogsvarv
och örlogsstation upptagit ett belopp av 28 000 kronor i förslaget till
allmän investeringsreserv för budgetåret 1946/47.

Idrottsplatser vid Göteborgs kustartilleriförsvar och Älvsborgs kustartilleriregemente.

Marinförvaltningen har föreslagit att i investeringsplanen skulle medtagas
arbeten å vissa idrottsplatser vid Göteborgs kustartilleriförsvar och Älvsborgs
kustartiller iregemen te.

Då arbeten på idrottsplatser kunna utföras med ovan arbetskraft har arbetsmarknadskommissionen
medtagit dylika arbeten i förslaget till särskild
grovarbetsreserv för budgetåret 1946/47 till en kostnad av 130 000 kronor
enligt nuvarande prisläge.

Anslag för marinförvaltningens
ämbetsområde.

Beträffande anslag till arbeten, som föreslås ingå i den särskilda grovarbetsreserven
hänvisas till vad därom anföres å s. 367 i detta betänkande.

Kostnaderna för de i den allmänna investeringsreserven upptagna arbetena
kunna, i anslutning till vad i det föregående anförts, sammanfattningsvis
beräknas enligt följande.

155

Förråd för ekoradiomateriel .......................... kronor 45 000

Kompletterings- och förbättringsarbeten i vissa oljecisternanläggningar
.................................... » 101 000

Ombyggnad av matinrättningar....................... » 480 000

Gymnastikbyggnader ............................... » 1 446 000

Bostäder för regionala uppbördsman .................. » 440 000

Skjutbanor ........................................ » 78 000

Frontreparationsverkstäder .......................... » 274 000

Fullträffsäkra sjukvårds- och avgasningslokaler........ » 58 000

Varmboning av pjäsexercishallen vid sjökrigsskolan vid

Näsby ........................................... » 64 000

Sjukhus vid marinens underofficersskola vid Berga...... » 262 000

Idrottsplats vid marinens underofficersskola vid Berga .. » 144 000

Krigscentral för chefen för kustflottan ................ » 370 000

Ombyggnad av värmecentralen vid Stockholms örlogsvarv » 240 000

Ekonomiser i norra värmecentralen på Galärvarvet...... » 24 000

Omläggning och utökning av delar av vattenlednings- och
brandpostnätet m. m. vid Oscar-Fredriksborg samt på

Vaxön och östra delen av Rindön .................. » 63 000

Skolbyggnad i Fårösund ............................ » 60 000

Ytterligare en kasern vid Gotlands kustartilleriförsvar och

Gotlands kustartillerikår .......................... » 431 000

Broförbindelse till Lindholmen i Karlskrona ............ » 300 000

Båtbrygga på Kålsholmen............................ » 89 000

Proviantförråd .................................... » 25 000

Musikövningslokal vid Göteborgs örlogsvarv och örlogssta tion

............................................ » 11 000

Ytterligare förtöjningsplatser för fartyg vid Göteborgs örlogsvarv
och örlogsstation ........................ » 69 000

Båtskjul vid Göteborgs örlogsvarv och örlogsstation..... » 28 000

Summa kronor 5 102 000

Därest de i den allmänna investeringsreserven ingående arbetena vid en
under budgetåret 1946/47 eventullt inträffande arbetsmarknadskris skulle
behöva igångsättas i full omfattning, skulle sålunda bliva erforderligt att å
allmän beredskapsstat för nämnda budgetår ställa ett anslag av i avrundat
belopp 5 100 000 kronor till förfogande för ändamålet. Dock förutsättes därvid,
att arbetena komma till utförande med anlitande av berörda anslag endast
i den mån kostnaderna icke kunna bestridas fi’ån av riksdagen i vanlig
ordning anvisade anslag.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadskommissionen,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

156

att till Vissa byggnadsarbeten m. m. för marinen å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1946/47 å kapitalbudgeten
under Försvarets fastighetsfond, Marinens
delfond, uppföra ett anslag av . .kronor 5 100 000.

d. Flygförvaltningens ämbetsområde.

Förslag till investeringsreserv för flygförvaltningens ämbetsområde för
budgetåret 1946/47, innefattande en allmän investeringsreserv om 18 078 000
kronor jämte en särskild grovarbetsreserv om 14 221 000 kronor har sammanställts
i bil. 10. Motsvarande reserver enligt allmänna beredskapsstaten
för budgetåret 1944/45 uppgingo till 4 946 000 respektive 26 732 000 kronor
och enligt investeringsutredningens förslag för innevarande budgetår till
17 045 000 respektive 21602 000 kronor. I statsverkspropositionen för innevarande
år (kapitalbudgeten: bil. 3, punkten 11) har å riksstaten för budgetåret
1946/47 beräknats ett belopp av omkring 2 350 000 kronor till vissa byggnadsarbeten
m. m. för flygvapnet. Enär det genom 1942 års försvarsbeslut
fastställda byggnadsprogrammet numera till stora delar blivit genomfört, har
flygförvaltningens ordinarie arbetsprogram i avsevärd grad minskats i omfattning
och av förvaltningen för budgetåret 1946/47 beräknats uppgå till
12 890 000 kronor mot ca 34 000 000 kronor innevarande budgetår. Ordinarie
arbeten jämte allmän investeringsreserv för budgetåret 1946/47 skulle sålunda
tillhopa omfatta arbeten för 30 968 000 kronor.

Såsom inledningsvis anförts skulle byggnadsprogrammet för flygförvaltningens
ämbetsområde enligt femårsplanen draga en kostnad av ca 33
milj. kronor per år enligt prisläget den 1 juli 1941, vilket med nuvarande
penningvärde skulle motsvara ca 39 milj. kronor. En investeringsplan inrymmande
dubbla detta investeringsbelopp skulle alltså uppgå till ca 78 milj.
kronor.

Från flygförvaltningens sida har under hand framhållits, att trots att de
i femårsplanen ingående arbetena numera till stor del utförts, härutöver i betydande
utsträckning kvarstode sådana arbeten, som icke kunnat rymmas
inom femårsplanens ram men som antingen vore angelägna för möjliggörande
av ett effektivt bedrivande av utbildningen eller — i fråga om vissa flygfältsarbeten
— visat sig erforderliga på grund av flygteknikens snabba utveckling.
I anslutning härtill har arbetsmarknadskommissionen efter samråd
med försvarsdepartementet och överbefälhavaren funnit skäl föreligga att i
förslaget till allmän investeringsreserv upptaga arbeten i sådan utsträckning,
att investeringsplanen skulle erhålla en omfattning av ca 31 000 000 kronor,
exklusive de arbeten för ca 14 000 000 kronor, som föreslagits ingå i den särskilda
grovarbetsreserven.

Kommissionen har för sin del beträffande de arbeten det här är fråga örn
icke kunnat ingå på någon angelägenhetsprövning utan har efter inhämtande
av erforderliga uppgifter från flygförvaltningen samråd med försvars -

157

departementet och överbefälhavaren och rättat sitt ställningstagande efter
vad som därvid framkommit. De ifrågavarande företagen utgöras dels av
husbyggnader och vissa smärre anläggningsarbeten, dels av flygfältsarbeten
— i huvudsak utvidgning av flygfält samt permanentbeläggning av rullbanor.

Såsom bland annat framhållits på s. 11 i detta betänkande framstå husbyggnadsarbeten
ur sysselsättningssynpunkt vid en kris i regel icke såsom
särskilt eftersträvandsvärda sysselsättningsobjekt, enär byggnadsindustrien
för att avhjälpa den rådande bostadsbristen kan väntas, utan något tillskott
av statliga husbyggnadsföretag, erhålla god sysselsättning under de närmaste
åren, därest materialbrist icke skulle lägga hinder i vägen för byggnadsverksamheten.
Med hänsyn till de principiella synpunkter på husbyggnadsarbetena
i investeringsplanen, som i andra sammanhang framförts, synes det dock
vara av värde att i vissa arbetslöshetssituationer äga tillgång till en färdigplanerad
och över hela landet fördelad reserv av statliga husbyggnadsföretag.
Fördenskull har det även beträffande flygförvaltningens verksamhetsområde
ansetts lämpligt att i förslaget till allmän investeringsreserv medtaga
husbyggnader i viss utsträckning.

För budgetåret 1946/47 liksom tidigare för budgetåren 1944/45 och 1945/
46 har av flygförvaltningen i relativt stor omfattning anmälts företag avseende
permanentbeläggning på rullbanor. Med hänsyn till att arbeten av detta
slag fordra tillgång till importerade materialier beträffande vilka importsvårigheter
förelegat under krigsåren medtogos dylika arbeten endast i begränsad
omfattning i förslaget till allmän investeringsreserv för budgetåret 1945/46.
Då man för budgetåret 1946/47 synes kunna räkna med import av asfalt
eller råmaterial för asfaltframställning i erforderlig utsträckning, har arbetsmarknadskommissionen
med hänsyn till att de anmälda beläggningsarbetena
av flygförvaltningen betecknats som synnerligen angelägna funnit skäl medtaga
beläggningsarbeten i relativt stor omfattning i förslaget lill allmän investeringsreserv
för budgetåret 1946/47. De av flygförvaltningen utöver husbyggnader
och beläggningsarbeten föreslagna investeringsobjekten utgöras
huvudsakligen av föga materialkrävande arbeten, för vilkas utförande i stor
utsträckning kan anlitas icke fackutbildad arbetskraft.

Från försvarsdepartementets sida bär under hand meddelats, att de företag,
som avse utvidgning av flygfält och permanentbeläggning av rullbanor,
bedömdes såsom nödvändiga arbeten, vilka vore aktuella nu men vilka dock
vore möjliga att fördela på en längre tidrymd. Därest så befunnes lämpligt
ur arbetsmarknadssynpunkt, borde företagen alltefter sin art kunna medtagas
i den allmänna investeringsreserven eller i den särskilda grovarbetsreserven
för budgetåret 1946/47. Vad angår de övriga företagen, lia vissa av
dem ansetts äga sådan betydelse för försvaret, att skäl funnes för att även
dessa vid behov skulle kunna komma till utförande under en arbetsmarknadskris.

Med stöd av vad sålunda framkommit efter samråd med försvarsdepartementet
och överbefälhavaren har kommissionen funnit skäl föreligga för
att vissa av de av flygförvaltningen angivna företagen redan nu bliva före -

158

mål för detaljplanering. Kommissionen har också medtagit dessa företag i
förslaget till investeringsplan, varvid de mest angelägna, d. v. s. vissa permanentbeläggningar
och därmed sammanhängande fältutvidgningar, medtagits
i den allmänna investeringsreserven, medan övriga företag förts till den
särskilda grovarbetsreserven.

Beträffande angelägenheten av de i den allmänna investeringsreserven respektive
i grovarbetsreserven upptagna investeringsobjekten har flygförvaltningen
förebragt motiveringar, vilka i den mån det ansetts lämpligt med
hänsyn till arbetenas natur återgivas i det följande.

Musikbyggnader.

Flygförvaltningen har i skrivelse till Kungl. Majit den 20 augusti 1945 angående
flygvapnets medelsbehov under kapitalbudgeten för budgetåret 1946/
47 under åberopande av vad ämbetsverket i tidigare skrivelse till Kungl. Majit
härutinnan anfört, bland annat föreslagit, att musikbyggnader måtte komma
till utförande under budgetåret 1946/47 vid Västmanlands, Södermanlands,
Bråvalla och Blekinge flygflottiljer, samt hemställt att medel för ändamålet
måtte beräknas under sagda budgetår.- Kostnaderna hade av ämbetsverket
beräknats till 40 000 kronor per musikbyggnad enligt prisläget den 1 juli
1941, vilket omräknat till nuvarande prisläge skulle motsvara 49 000 kronor
per byggnad inklusive administrationskostnader. Anslag för ändamålet har
emellertid icke föreslagits i 1946 års statsverksproposition.

Utöver vad flygförvaltningen i sin tidigare skrivelse till Kungl. Majit anfört
i ämnet, vilket i huvudsak finnes återgivet i 1944 års statsverksproposition
(kapitalbudgeten: bil. 2, s. 95), har förvaltningen velat framhålla, att
erfarenheterna vid flottiljerna sedan nämnda förslag avgivits ytterligare
stärkt de motiveringar, som då framlagts.

Efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren har arbetsmarknadskommissionen
ansett, att de förevarande musikbyggnaderna vid
behov skulle kunna utnyttjas såsom sysselsättningsobjekt för friställd arbetskraft,
varför kommissionen medtagit desamma i förslaget till allmän
investeringsreserv med 49 000 kronor per byggnad eller sammanlagt 196 000
kronor.

Företagen kvarstå oförändrade från investeringsutredningens förslag till
investeringsreserv för budgetåret 1945/46.

Gymnastikbyggnader.

För gymnastikbyggnader vid Västmanlands, Östgöta, Jämtlands, Svea,
Hallands, Hälsinge och Blekinge flygflottiljer samt vid krigsflygskolan vid
Ljungbyhed upptogs ett belopp av tillhopa 2 300 000 kronor å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1944/45 (proposition 1944:281, s. 189 och 190).
Kommissionen hänvisar till vad härom i nämnda proposition anförts.

Under hänvisning till tidigare framställning i ämnet, vilken i huvudsak
återgivits i 1944 års statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2, s. 95) har
förvaltningen i sin skrivelse till Kungl. Majit den 20 augusti 1945 för bud -

159

getåret 1946/47 äskat medel till uppförande av gymnastikbyggnad med bastuavdelning
vid var och en av Västmanlands flygflottilj, Skånska flygflottiljen,
Hallands, Hälsinge och Blekinge flygflottiljer samt enbart gymnastikbyggnader
vid Östgöta, Jämtlands och Svea flygflottiljer jämte krigsflygskolan på
Ljungbyhed. Utöver det tidigare anförda ville flygförvaltningen nu framhålla,
att den senaste flygmedicinska forskningen givit vid handen, att de påfrestningar,
som organismen utsattes för under luftstrid, vida överträffade tidigare
uppfattningar härom. Dessa påfrestningar komme oavbrutet att ökas, så länge
flygplanens prestanda stege. För att överhuvud taget kunna motstå dessa påkänningar
utan plötslig kollaps eller bestående men för organismen fordrades,
att personalen förutom förstklassig fysik besutte den bästa tänkbara kondition.
Enär flygning i och för sig icke innebure någon som helst motion,
vore det, framhåller flygförvaltningen, nödvändigt, att personalen vid sidan
om flygtjänsten oavlåtligen och allsidigt tränade sin fysik. Såväl gymnastikbyggnader
som även idrottsplatser vöre därför ofrånkomliga anläggningar vid
varje flygflottilj eller motsvarande förband.

Beträffande bastubad anförde ämbetsverket samtidigt, att även detta -—
örn än icke i motsvarande grad — syntes befordra den allmänna konditionen.
Därutöver syntes det ur hygienisk synpunkt vara av stort värde, att
personalen regelbundet bereddes tillfälle till bad. örn bastuanläggningarna
icke bleve uppförda, måste personalen transporteras i de flesta fall lång
sträcka till närmaste kommunala badinrättning, vilket bland annat medförde
avsevärda kostnader.

I anslutning till det ovan anförda har arbetsmarknadskommissionen efter
samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren upptagit gymnastikbyggnader
vid Västmanlands, Östgöta, Jämtlands och Svea flygflottiljer,
Skånska flygflottiljen ävensom Hallands, Hälsinge, Blekinge och Södertörns
flygflottiljer samt krigsflygskolan vid Ljungbyhed i förslaget till allmän investeringsreserv
för budgetåret 1946/47 till ett sammanlagt belopp av
2 796 000 kronor.

Samtliga företag kvarstå oförändrade från förslaget till investeringsreserv
för innevarande budgetår.

T ygverkstäder.

Flygförvaltningen bär föreslagit, att i investeringsreserven för budgetåret
1946/47 skulle beräknas medel med nedannämnda belopp för utökning av
tygverkstäder vid följande flygflottiljer.

Västmanlands flygflottilj, Hässiö ...................... kronor 12 000

Östgöta flygflottilj, Malmen............................ » 134 000

Västgöta flygflottilj, Karlsborg.......................... » 14 000

Svea flygflottilj, Barkarby.............................. » 116 000

Göta flygflottilj, Säve.................................. » 36 000

Skånska flygflottiljen, Barkåkra........................ » 20 000

Södermanlands flygflottilj, Skavsta...................... * 17 000

160

Kalmar flygflottilj, Kalmar ............................ kronor 17 000

Bråvalla flygflottilj, Norrköping........................ » 17 000

Hallands flygflottilj, Mickedala ........................ » 17 000

Hälsinge flygflottilj, Östansjö .......................... » 20 000

Upplands flygflottilj, Gamla Uppsala.................... » 18 000

Blekinge flygflottilj, Kallinge .......................... » 17 000

Norrbottens flygbaskår, Kallax ........................ » 30 000

Summa kronor 485 000.

Förvaltningen har beträffande dessa företag framhållit, att de moderna
flygplanstypernas alltmer komplicerade signalutrustning erfordrade utökning
av tygverkstädemas utrymmen för signalmateriel. Vid Östgöta och Svea
flygflottiljer erfordrades därjämte större monteringshallar.

Efter samråd med överbefälhavaren har i förslaget till allmän investeringsreserv
för budgetåret 1946/47 upptagits anslag till utökning av tygverkstäderna
vid i ovanstående sammanställning angivna flottiljer för en sammanlagd
kostnad av 485 000 kronor.

Garage för snöröjningsmateriel.

Flygförvaltningen har föreslagit att i investeringsreserven för budgetåret
1946/47 skulle beräknas medel till garage för snöröjningsmateriel vid Jämtlands
och Hälsinge flygflottiljer samt Norrbottens flygbaskår.

Beträffande ifrågavarande garage har förvaltningen meddelat, att det vore
nödvändigt att anordna särskilda garage för snöröjningsmateriel med hänsyn
till att materielen alltid måste befinna sig i gott stånd och vintertid
ständigt vara klar för utryckning. För närvarande måste materielen tidvis
uppställas i det fria. Kostnaden för ettvart av garagen har av flygförvaltningen
beräknats till 17 000 kronor vid nuvarande prisläge.

Efter samråd med överbefälhavaren bar i den allmänna investeringsreserven
för budgetåret 1946/47 medtagits ett sammanlagt belopp av 51 000
kronor till garage för snöröjningsmateriel.

Vissa flggfåltsarbeten.

Av de å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 uppförda anslagen
av 225 000 000 kronor till Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.
(proposition 1944: 281, s. 55—56) beräknades ett belopp av 24 000 000 kronor
under vissa förutsättningar kunna disponeras för vissa i den särskilda
grovarbetsreserven upptagna flygfältsarbeten (proposition 1944:281, s. 192).

I skrivelse till investeringsutredningen den 16 oktober 1944 med uppgifter
angående lämpliga investeringsobjekt för budgetåret 1945/46 meddelade flygförvaltningen,
att ett reviderat och utökat program för flygfältsarbeten m. m.
hade upprättats, vilket föreslogs dels få ersätta det program, som framlagts i

161

propositionen 1944: 281, dels utgöra förslag till investeringsplan för budgetåret
1945/46.

De olika företagens angelägenhetsgrad hade angivits på så sätt, att företagen
fördelats på förstahands- och andrahandsarbeten. Kostnaderna för de
föreslagna arbetena hade av flygförvaltningen beräknats till sammanlagt ca
263 milj. kronor, varav på förstahandsarbeten skulle belöpa i runt tal 68
milj. kronor. Kostnaderna vore endast överslagsmässigt beräknade.

Bland flygfältsarbetena hade av flygförvaltningen medtagits permanentbeläggning
av rullbanor för sammanlagt ca 174 milj. kronor, varav förstahandsarbeten
för ca 35 milj. kronor. Kostnaderna för beläggning av rullbanor
hade beräknats under förutsättning av likartad konstruktion av bärlager
och beläggning på samtliga fält, oberoende av undergrundens beskaffenhet.
Med hänsyn till den korta tid, som stått till förfogande för beräkningarnas
genomförande, hade hänsyn ej heller kunnat tagas till olikheterna i
tillgången på för makadamframställning lämpligt stenmaterial. Rullbanorna
hade av flygförvaltningen förutsatts bliva utförda med beläggning av tät
tjärbetong på samtliga fält med undantag för fältet vid Hälsinge flygflottilj,
där det förutsatts banor av vibrobetong. Banorna skulle utföras för ett hjultryck
av 6 ton. Flygförvaltningen har sedermera under hand reserverat sig
för att kostnaderna för beläggning av rullbanor efter närmare utredning i
vissa fall kunde komma att visa sig för lågt beräknade med hänsyn till att
det hjultryck, 6 ton, för vilket banorna hade beräknats, kunde komma att
stiga, eventuellt till 12 ton.

Investeringsutredningen medtog för budgetåret 1945/46 i förslaget till allmän
investeringsreserv beläggningar av rullbanor för 8 805 000 kronor och
med dessa arbeten sammanhängande fältutvidgningar för 4 681 000 kronor
samt i förslaget till särskild grovarbetsreserv fältutvidgningsarbeten för
19 207 000 kronor.

Den av flygförvaltningen för budgetåret 1946/47 föreslagna investeringsplanen
för flygfältsarbeten är i huvudsak sammansatt enligt samma grunder
som investeringsplanen för innevarade budgetår. De skiljaktigheter som föreligga
betingas främst därav, att vissa i planen för innevarande budgetår medtagna
arbetsobjekt helt eller delvis färdigställts med anlitande av medel på
riksstat. I vissa fall ha vidare företagens omfattning och kostnader ändrats i
samband med den noggrannare planläggning av företagen, som förvaltningen
kunnat genomföra, sedan föregående förslag till investeringsplan avgavs.

Med hänsyn till att flygfältsarbeten kunna anses såsom lämpliga sysselsättningsobjekt
vid en arbetsmarknadskris, har kommissionen i viss utsträckning
medtagit arbeten avseende laltulvidgningar, rullbanor, ävensom fältförbättringsarbeten
och uppställningsplatser för flygplan i förslaget till investeringsplan
för budgetåret 1946/47. Hänsyn har därvid tagits till alt, såsom
förut nämnts, tillgång på bland annat asfalt och tjära torde kunna påräknas
under det kommande budgetåret, vilket skulle möjliggöra utförande av bituminösa
beläggningar. Dessutom hava från flygförvaltningens sida vissa av
de såsom förstahandsarbeten anmälda permanentbeläggningarna av rullbanor

162

framhållits såsom synnerligen angelägna med hänsyn till bl. a. planerad anskaffning
av reaktionsflygplan. Beträffande sådana i investeringsplanen ingående
flygfältsarbeten, vilka i huvudsak bestå av fältutvidgningar och därmed
sammanhängande arbeten, må framhållas att sådana arbeten, vilka äro
föga materialkrävande och för vilkas utförande i stor utsträckning kan anlitas
arbetskraft utan särskild yrkesutbildning, huvudsakligen upptagits i förslaget
till särskild grovarbetsreserv, dock med det undantaget, att sådana angelägna
fältutvidgningar, som sammanhänga med de ovannämnda beläggningsarbetena,
upptagits i förslaget till allmän investeringsreserv. Beträffande
rullbanor anser flygförvaltningen det vara önskvärt och lämpligt, att sådana
banor på utvidgningsområden bleve utförda i samband med själva utvidgningsarbetena.
Härigenom skulle — enligt förvaltningens uppfattning -—- kostnaderna
komma att bliva lägre, varjämte de gjorda utvidgningarna kunde
tagas i bruk ca två år tidigare än vad annars bleve fallet.

Efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren har arbetsmarknadskommissionen
i förslaget till allmän investeringsreserv för budgetåret
1946/47 medtagit permanentbeläggningar av rullbanor för 7 054 000 kronor
och med dessa arbeten sammanhängande fältutvidgningar för 4 957 000
kronor samt fältförbättringsarbeten för 138 000 kronor, medan i förslaget
till särskild grovarbetsreserv upptagits fältutvidgningsarbeten för sammanlagt
14 741 000 kronor och fältförbättringsarbeten för 485 000 kronor.

Vägarbeten.

I förslaget till investeringsplan för budgetåret 1946/47 ha medel beräknats
för vägarbeten vid Göta flygflottilj, Centrala flygverkstaden i Arboga, Centrala
flygverkstaden i Västerås samt flygvapnets övningsplats i Nederkalix.

Beträffande vägarbetet vid Göta flygflottilj har förvaltningen i skrivelse
till Kungl. Majit den 20 augusti 1945 anfört följande.

Behovet av en ny utfartsväg mot Säve station är främst föranlett av planerad utbyggnad
av flygfältet och den i samband därmed föreslagna förlängningen av rullbanan
i nordostlig riktning. Härvid kommer rullbanan att nå fram till den nuvarande
utfartsvägen, som därigenom måste avstängas för trafik vid de tillfällen då
ifrågavarande bana användes. Därtill kommer att den nuvarande vägen är av provisorisk
karaktär och speciellt i sin förlängning utanför flottiljområdet — å mark
tillhörande Solbergs gård -—- är av synnerligen dålig beskaffenhet. Vederbörande
markägare har därjämte framställt ersättningsanspråk för slitage av vägen och
därmed förenade olägenheter för honom. Flygförvaltningen anser det under sådana
förhållanden mindre lämpligt att nedlägga större belopp av underhållsmedel för att
iståndsätta den nuvarande vägen. En ny väg skulle möjliggöra att fordonstrafiken
obehindrat kunde fortgå även efter en förlängning av nyssnämnda rullbana samt
undanröja olägenheterna vid användande av den privata vägen inom Solbergsgårdens
område.

Medel för detta företag, som av förvaltningen kostnadsberäknats till 43 000
kronor vid nuvarande prisläge, hava icke föreslagits i årets statsverksproposition.

De föreslagna vägarbetena vid Centrala flygverkstaden i Arboga, Centrala

flygverkstaden i Västerås och flygvapnets övningsplats i Nederkalix, vilka

163

av överbefälhavaren förklarats icke vara av högsta angelägenhetsgrad, ha av
arbetsmarknadskommissionen medtagits i den särskilda grovarbetsreserven
med hänsyn till att de kunna vara av visst värde för sysselsättning av grovarbetare
vid en arbetsmarknadskris av mindre omfattning. Företagen ha av
förvaltningen kostnadsberäknats till 50 000, 58 000 respektive 17 000 kronor
vid nuvarande prisläge.

Efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren har arbetsmarknadskommissionen
för vägarbeten inom flygförvaltningens ämbetsområde
upptagit 43 000 kronor i den allmänna investeringsreserven och 125 000
kronor i den särskilda grovarbetsreserven för budgetåret 1946/47.

Idrottsplatser.

Av de å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 uppförda anslagen
av 225 000 000 kronor till Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. (proposition
1944: 281, s. 55—56) beräknades ett belopp av 395 000 kronor för
i den särskilda grovarbetsreserven medtagna anläggningar av idrottsplatser
vid Västmanlands flygflottilj, Skånska flygflottiljen, Hallands, Hälsinge och
Blekinge flygflottiljer samt vid flygvapnets underofficers-, signal- och tekniska
skolor i Västerås (proposition 1944:281, s. 190). I sin petitaskrivelse till
Kungl. Maj :t den 20 augusti 1945 har flygförvaltningen i likhet med föregående
år hemställt, att medel måtte beräknas å riksstat för anläggande av
idrottsplatser vid ovannämnda fem flygflottiljer. Kostnaderna för de olika
idrottsplatserna hade av flygförvaltningen beräknats till 60 000 kronor för
var och en enligt prisläget den 1 juli 1941, vilket med hänsyn till numera inträffade
prisstegringar samt inklusive administrationskostnader motsvarade
70 000 kronor. I sin nyssnämnda skrivelse den 20 augusti 1945 hänvisade
flygförvaltningen till vad den tidigare anfört i ämnet, vilket i huvudsak återgivits
i 1944 års statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2, s. 96). Anslag
till idrottsplatser vid flygvapnets förband hava icke upptagits i statsverkspropositionen
för innevarande år.

Ifrågavarande arbeten äro föga materialkrävande och kunna utföras med
anlitande i stor utsträckning av arbetskraft utan särskild yrkesutbildning.

Efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren har arbetsmarknadskommissionen
för ifrågavarande ändamål i förslaget till särskild
grovarbetsreserv upptagit anläggningar vid Västmanlands flygflottilj, Skånska
flygflottiljen samt Hallands, Hälsinge och Blekinge flygflottiljer för ett
sammanlagt belopp av 350 000 kronor.

Företagen kvarstå oförändrade från förslaget till investeringsreserv för budgetåret
1945/46.

Inomhusskjutbanor vid Jämtlands och Hälsinge flygflottiljer.

För inomhusskjutbanor vid Jämtlands och Hälsinge flygflottiljer upptogs
sammanlagt 82 000 kronor å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45
(propositionen 1944: 281, s. 189).

164

Flygförvaltningen har i skrivelse till Kungl. Maj:! den 20 augusti 1945 föreslagit,
att arbetena med anordnande av skjutbanorna i fråga måtte komma till
utförande under instundande budgetår. Kostnaderna för var och en av skjutbanorna
hade av förvaltningen beräknats till 35 000 kronor enligt prisläget
den 1 juli 1941, motsvarande 41 000 kronor enligt nuvarande prisläge. Anslag
till ändamålet har emellertid icke föreslagits i statsverkspropositionen till
1946 års riksdag.

Kommissionen har efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren
ansett sig böra medräkna ifrågavarande arbeten med ett sammanlagt
belopp av 82 000 kronor i förslaget till allmän investeringsreserv för
budgetåret 1946/47.

Njj kommcindocentral vid Västmanlands flygflottilj.

1 skrivelse till Kungl. Maj:t den 20 augusti 1945 har flygförvaltningen
äskat medel till utförande av ny kommandocentral vid Västmanlands flygflottilj.
Förvaltningen har beträffande företaget framhållit, att den nuvarande
kommandocentralen vore för liten. Sedan den nuvarande byggnaden utförts
hade trafikorganisationen tillkommit och väderleksorganisationen väsentligt
utökats, bland annat genom inrättandet av fyra meteorologbefattningar vid
flottiljen. Den ökade intensiteten i radiotrafiken ävensom nödvändigheten att
radiopersonalen kunde få arbeta ostört hade medfört dels behov av ökat utrymme,
dels ock krav på att detta utrymme uppdelades på tre från varandra
skilda rum. Slutligen vore det för flygsäkerheten av största vikt att de
organ, som handhade flygsäkerhetstjänsten, hade sina tjänstelokaler i nära
anslutning till varandra.

Den nuvarande kommandocentralen läge i utkanten av flygfältet på en
plats, där utbyggnad av ett flygstråk planerades. Kommandocentralen måste
därför flyttas senast i samband med utförandet av detta arbete, vilket intagits
i investeringsreserven, varför kostnader icke borde nedläggas på en utbyggnad
av densamma. Då lämplig plats för friliggande kommandocentral
icke funnes, syntes denna böra inrymmas i kanslibyggnadens vindsvåning
genom påbyggnad av dennas tak. Kostnaderna för detta byggnadsarbete beräknades
till 50 000 kronor enligt 1941 års prisnivå, vilket torde motsvara
61 000 kronor vid nuvarande prisläge.

I 1946 års statsverksproposition (kapitaibudgeten, bil. 3, s. 91) har föredragande
statsrådet anfört, att med flyttningen av kommandocentralen borde
anstå till dess ståndpunkt tagits till frågan örn utbyggnad av ett flygstråk
över den plats, där kommandocentralen nu vore belägen.

Efter samråd med överbefälhavaren bar i förslaget till allmän investeringsreserv
för budgetåret 1946/47 upptagits 61 000 kronor till ny kommandocentral
vid Västmanlands flygflottilj.

165

Ändring av gamla gymnastikbyggnaden vid Svea flygflottilj till fritidsbyggnad.

Å allmän beredskapsstat för bugetåret 1944/45 (proposition 1944: 281, s.
189) beräknades i samband med anslag till gymnastikbyggnad vid Svea
flygflottilj även ett belopp av 58 000 kronor till ändring av gamla gymnastikbyggnaden
vid samma flottilj till fritidsbyggnad. Företaget medtogs jäm:
väl i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46.

Flygförvaltningen har beträffande detta företag anfört, att fritidsproblemet
vore svårlöst vid ett förband förlagt på så stort avstånd från större samhälle
som denna flottilj. Genom ombyggnaden av den nuvarande gymnastiklokalen
till fritidslokal skulle mycket vara vunnet för personalens trevnad.

Flygförvaltningen har i skrivelse den 20 augusti 1945 till Kungl. Maj :t hemställt,
att företaget måtte komma till utförande med anslag på riksstaten för
budgetåret 1946/47 men anslag för ändamålet har icke beräknats i statsverkspropositionen.

Företaget synes böra kvarstå som reservföretag jämväl under budgetåret
1946/47, varför i förslaget till allmän investeringsreserv upptagits ett belopp
av 58 000 kronor för ifrågavarande ändamål.

Utökning av reningsverk vid Svea flygflottilj.

I skrivelse till investeringsutredningen den 18 januari 1945 har flygförvaltningen
meddelat följande beträffande utökning av reningsverket för avloppsvatten
vid Svea flygflottilj.

Det nuvarande reningsverket fungerar icke tillfredsställande. Bland annat är den
avsedda höggradiga biologiska reningen ofullständig, delvis beroende på otillfredsställande
avslamning och tillskott av dagvatten till avloppsledningarna. Därjämte
saknas anordningar för avlägsnande av slammet i efterklarningsbassängen. Frånvaron
av slampumpanordningar medför, att det i bassängen kvarhållna högrötande
slammet förruttnar och infekterar det avgående spillvattnet så, att detta efter att
ha passerat reningsverket är mer illaluktande än före inträdandet i detsamma.

Spillvattnet avledes i en sluten ledning under vägen Stockholm—Enköping till ett
öppet dike med utlopp i Bällsta-ån, vilken efter att ha passerat genom Spånga,
Bromsten och Sundbyberg mynnar i Utvsundasjön. Då vattenföringen i diket under
vegetationsperioden är mycket obetydlig, är föroreningen tidvis besvärande för kringboende.
Hälsovårdsnämnden i Järfalla socken känner väl till missförhållandena,
men har hittills underlåtit giva något föreläggande.

Om Jakobsbergs samhälle kommer att bygga en huvudavloppsledning till Stockholms
stads kloakpumpstation vid Sundby skulle flygflottiljens avloppsfråga lämpligen
kunna lösas i samband härmed. Flygförvaltningen vet icke om utsikt finnes
för en sådan lösning inom rimlig tid.

Flygförvaltningen har i skrivelse den 20 augusti 1945 till Kungl. Majit
hemställt om anvisande av medel till företaget för budgetåret 1946/47. Anslag
till detta ändamål har icke föreslagits i statsverkspropositionen.

Efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren bar kommissionen
ansett sig böra föreslå, att ifrågavarande företag medtages i allmänna
investeringsreserven för budgetåret 1946/47 med en av förvaltningen
beräknad kostnad av 86 000 kronor.

166

Kommissionen förutsätter härvid, att frågan örn anslutning till en eventuell
huvudavloppsledning från Jakobsberg till Stockholm närmare utredes
genom förvaltningens försorg innan företaget igångsättes samt att medlen
efter prövning av Kungl. Maj:t må kunna disponeras för anslutning till
denna huvudavloppsledning.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till jnvesteringsreserv för budgetåret
1945/46.

Värmepannor och yttre värmeledningar m. m. vid Göta flygflottilj.

Flygförvaltningen har föreslagit att medel skulle beräknas till värmepannor
och yttre väx-meledningar m. m. vid Göta flygflottilj i investeringsreserven
för budgetåret 1946/47.

Enligt flygförvaltningens petitaskrivelse den 20 augusti 1945 angående
flygvapnets medelsbehov under kapitalbudgeten för budgetåret 1946/47 har
Göta flygflottilj tillkommit etappvis med anlitande av mycket begränsade
anslag. Detta hade bland annat haft till följd att uppvärmningssystemet blivit
i hög grad decentraliserat. Sålunda funnes icke mindre än 16 eldningsställen,
något som ur driftsekonomisk synpunkt vore mycket otillfredsställande.
Såväl bränsle- som anläggningskostnaderna bleve genom rådande system
oproportionerligt höga. Flygförvaltningen hade därför undersökt möjligheterna
att nedbringa kostnaderna. Den lämpligaste lösningen hade befunnits
vara att utvidga två befintliga värmecentraler till sådan storlek,
att de skulle förslå till hela etablissementet. Dock skulle ett tredje eldningsställe
bibehållas för matinrättningens kokgrytor. Arbetena skulle — förutom
utvidgning av värmecentralerna — bestå i utförande av kulvertar och
yttre ledningar mellan centralerna och befintliga pannrum, vilka senare därefter
skulle fungera som undercentraler. Då arbetet icke betingades av militära
skäl hade flygförvaltningen icke upptagit detsamma bland sina anslagsäskanden
för budgetåret 1946/47. Emellertid ansåge förvaltningen att
det skulle vara lämpligt att utföra arbetet i samband med de på riksstat
för nästkommande budgetår upptagna utvidgningsarbetena vid /flottiljen.
Kostnaderna beräknades till 4S0 000 kronor vid nuvarande prisläge.

Efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren har arbetsmarknadskommissionen
medräknat arbetet med en kostnad av 480 000
kronor i förslaget till allmän investeringsreserv för budgetåret 1946/47.

Tjänstebostäder vid Södertörns flygflottilj.

Flygförvaltningen har till arbetsmarknadskommissionen meddelat, att behovet
av tjänstebostäder vid Södertörns flygflottilj vöre trängande, och föreslagit,
att i investeringsreserven för budgetåret 1946/47 skulle beräknas medel
för uppförande av sådana bostäder. I skrivelse till Kungl. Ma:jt den 20
augusti 1945 har flygförvaltningen beträffande etablissementets läge och trafikförhållanden
bland annat anfört följande.

Närmaste bostadsområde är Tullinge, till vars centrum avståndet är cirka 3 kilometer.
Inom Tullinge synes enligt verkställd utredning inga bostäder lämpliga för

167

flygsäkerhets-, köks- och mässpersonalen stå att uppbringa. Även om så i en framtid
skulle bliva fallet, är dock avståndet mellan samhället och etablissementet för
stort. Huruvida bussförbindelse i en framtid kommer att anordnas kan nu icke
sägas. Troligen kommer så att ske i anslutning till den ordinarie tjänstetidens
början och slut. Behovet för flygsäkerhets-, köks- och mässpersonalen kommer därför
icke bliva tillgodosett genom sådan busstrafik, varför bostäder sålunda böra
uppföras inom etablissementet för denna personal.

Bostadsprogrammet i sin helhet överensstämmer med det av riksdagen för Hälsinge
flygflottilj godkända med den skillnaden, att för Södertörns flygflottilj föreslås
en minskning av bostäderna för ogifta officerare och underofficerare med vardera
2 enkelrum.

Eftersom etablissementet avses bli fullbordat och taget i anspråk under hösten
1946, kan uppförandet av tjänstebostäder icke uppskjutas längre än till den 1 juli
1946 utan att stora svårigheter i avseende på transporter och rekrytering bli följden.

I det av 1944 års riksdag (skrivelse nr 322) godkända byggnadsprogrammet
för flygflottiljen ingå tjänstebostäder till ett belopp av 106 000 kronor, räknat
efter prisläget den 1 juli 1941.

Medel till därutöver erforderliga bostäder, vilka av flygförvaltningen kostnadsberäknats
till sammanlagt 605 000 kronor enligt nuvarande prisnivå, ha
Icke föreslagits i årets statsverksproposition.

I den allmänna investeringsreserven för budgetåret 1946/47 har medtagits
ett belopp av 605 000 kronor till tjänstebostäder vid Södertörns flygflottilj.

Byggnad för linktrainer samt byggnad för arrester och vaktmästarbostad
vid Flygkadettskolan i Gamla Uppsala.

I sin skrivelse till Kungl. Maj :t den 20 augusti 1945 har flygförvaltningen
äskat medel till byggnad för linktrainer samt till byggnad för arrester och
vaktmästarbostad.

Föredragande statsrådet har i 1946 års statsverksproposition, kapitalbudgeten
bil. 3, s. 101 anfört, att ytterligare medel icke kunde beräknas för flygkadettskolan
för ifrågavarande ändamål, men förklarade sig intet hava att
erinra mot att byggnaden för linktrainer komme till utförande med anlitande
av de för Upplands flygflottilj eller skolan redan anvisade medlen.

Företagen hava medtagits i den allmänna investeringsreserven för budgetåret
1946/47 med ett belopp av 43 000 kronor för vardera byggnaden eller
sammanlagt 86 000 kronor.

Komplettering av stängslet kring flygvapnets försöksccntral å Malmen.

I skrivelse till Kungl. Majit den 20 augusti 1945 med hemställan örn medel
för budgetåret 1946/47 har flygförvaltningen äskat anslag till komplettering
av stängslet kring försökscentralen å Malmen.

Förvaltningen har i nyssnämnda skrivelse anfört följande beträffande företaget.

I underdånig skrivelse den 21 juli 1944 anmälde flygförvaltningen bland annat att
komplettering av stängslet kring försökscentralens område vore nödvändigt för bevakningen.
Kostnaderna beräknades till 18 000 kronor. Föredragande departements -

168

chefen fann emellertid (propositionen 1945: 97, s. 75) sig av föreliggande utredning
icke övertygad om nödvändigheten av detta arbete.

Mot centrala flygverkstaden är försökscentralen fullgott avgränsad genom s. k.
Gunnebostängsel. Mot allmänt tillgängligt område finnes emellertid endast ett
stängsel av trästolpar, på vilka fästats taggtrådar med 20 cm inbördes avstånd.
Mot Östgöta flygflottiljs område saknas stängsel helt. Med hänsyn till den värdefulla
materiel, som förvaras inom försökscentralen, och de för försvaret betydelsefulla
experimentarbeten, som där bedrivas, är det angeläget, att obehöriga ej kunna
bereda sig tillträde till området. Flygförvaltningen får därför ånyo föreslå, att ett
effektivt stängsel kommer till utförande.

Kostnaderna för företaget beräknas av förvaltningen till 22 000 kronor vid
nuvarande prisläge.

Medel för företaget lia icke beräknats i årets statsverksproposition.

Efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren har arbetsmarknadskommissionen
i förslaget till allmän investeringsreserv för
budgetåret 1946/47 upptagit ett belopp av 22 000 kronor till komplettering av
stängslet kring flygvapnets försökscentral å Malmen.

Stängsel utmed stranden vid Centrala flygverkstaden i Västerås.

I skrivelse till Kungl. Majit den 20 augusti 1945 med hemställan örn medel
för budgetåret 1946/47 har flygförvaltningen äskat anslag för utförande av
stängsel utmed stranden vid Centrala flygverkstaden i Västerås.

Flygförvaltningen har i nyssnämnda skrivelse anfört följande beträffande
företaget.

Flygförvaltningen har beräknat medel under nästa budgetår för uppförande av ett
stängsel utmed stranden, som erfordras sedan den tidigare befintliga militärbevakningen
indragits. Flygverkstaden är inhägnad mot samtliga sidor utom mot sjön, där
strandlinjen utgör en sträcka av omkring 500 meter. Någon permanent bevakning
finnes icke och hållandet av sådan skulle, då tre man erfordras för vakttjänsten,
ställa sig avsevärt dyrare än nu föreslaget stängsel. Byggnader och materiel för
stora värden finnas inom verkstadsområdet, varför ett effektivt skydd är ofrånkomligt.
Då stranden är full av vassruggar, är det för närvarande lätt för obehöriga
att osedda taga sig in på området från sjösidan.

Kostnaderna för företaget beräknas av flygförvaltningen till 37 000 kronor
vid nuvarande prisläge.

Medel för företaget ha icke beräknats i årets statsverksproposition.

Arbetsmarknadskommissionen har efter samråd med försvarsdepartementet
och överbefälhavaren i förslaget till allmän investeringsreserv för budgetåret
1946/47 upptagit ett belopp av 37 000 kronor till anordnande av stängsel
utmed stranden vid Centrala flygverkstaden i Västerås.

Motorverkstad vid Centrala flygverkstaden i Västerås.

Flygförvaltningen har föreslagit, att byggande av en motorverkstad vid
Centrala flygverkstaden i Västerås skulle medtagas i investeringsreserven för
budgetåret 1946/47.

I anslutning härtill har förvaltningen framhållit, att i samband med pia -

169

nerad utökning av organisationen behov av ny motorverkstad förelåge med
hänsyn till den starka utvecklingen under krigsåren på flygmotorområdet
samt speciellt med hänsyn till tillkomsten av reaktionsdrivna plan. Kostnaderna
för motorverkstaden ha av flygförvaltningen beräknats till 234 000 kronor
vid nuvarande prisläge.

Efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren har arbetsmarknadskommissionen
för utförande av ny motorverkstad vid Centrala flygverkstaden
i Västerås medtagit ett belopp av 234 000 kronor i förslaget till
allmän investeringsreserv för budgetåret 1946/47.

Värmeisolering av yttertak till verkstadsbyggnader vid Centrala flygverkstaden
i Västerås.

Flygförvaltningen har till arbetsmarknadskommissionen föreslagit, att medel
till värmeisolering av yttertak till verkstadsbyggnader vid Centrala flygverkstaden
i Västerås skulle medräknas i investeringsreserven för budgetåret
1946/47.

Förvaltningen har därvid framhållit, att vissa takkonstruktioner vid flygverkstaden
utförts med dålig värmeisolering samt liten taklutning. På grund
härav vore byggnaderna förhållandevis dyra att uppvärma. Dessutom hade
snöförhållandena på vintern visat sig vara onormalt svåra. Takkonstruktionerna
borde därför ur bränsle- och underhållskostnadssynpunkt kompletteras
eller justeras. I en del fall erfordrades nya yttertak för att ett fullgott
resultat skulle ernås.

Efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren har arbetsmarknadskommissionen
i förslaget till allmän investeringsreserv för budgetåret
1946/47 medräknat ett belopp av 170 000 kronor för ifrågavarande
ändamål.

Administrationsbyggnad vid centralförrådet för flyg- och vapenmateriel i
Arboga.

Flygförvaltningen har i sin skrivelse till Kungl. Maj:t den 20 augusti 1945
äskat medel för budgetåret 1946/47 till utförande av administrationsbyggnad
vid centralförrådet för flyg- och vapenmateriel i Arboga jämte yttre ledningar
och planeringsarbeten samt därvid åberopat kungl, brev den 29 januari
1943, dnr 6847/1942 angående förläggning av flygvapnets centralförråd
m. m., i vilket angående denna byggnadsfråga bland annat meddelats
följande.

Såsom ovan framhållits hade försvarsutredningen icke verkställt någon beräkning
angående behovet av kontorslokaler m. m. för den centrala förrådsorganisationen.
På framställning av flygförvaltningen hade emellertid Kungl. Maj:t genom brev den
24 juli 1942 medgivit, att en centralförrådsorganisation för flygmateriel m. m. finge
provisoriskt inrättas i anslutning till centrala flygverkstaden å Malmen. Denna organisation
avsåges att etableras så snart den centrala flygverkstadens å Malmen nya
administrationsbyggnad färdigställts, varefter verkstadens nuvarande administrationsbyggnad
bleve disponibel att provisoriskt tagas i anspråk för förrådsorganisationen.
Sistnämnda byggnad vore emellertid icke vare sig lämplig eller tillräcklig

12—407172.

170

för förrådsorganisationens behov, vartill komme att en administrationsbyggnad borde
förläggas i direkt anslutning till centralförrådet. Det kunde därför förutsättas,
att förrådsorganisationen efter kort tid och senast i samband med förrådslokalernas
i Arboga tagande i bruk måste erhålla andra kontorslokaler. Till denna fråga avsåge
flygförvaltningen att återkomma sedan nu pågående utredningar slutförts.

Flygförvaltningen har övervägt att såsom en provisorisk lösning av frågan
inom ramen för befintliga medel flytta vissa förläggningsbaracker från
Skånska flygflottiljens förläggning vid Bulltofta till Arboga. Då de härför
beräknade kostnaderna, 120 000 kronor, emellertid synts förvaltningen alltför
höga med tanke på att därmed endast provisoriska och ofullständiga lokaler
skulle erhållas, hade förvaltningen i sin förenämnda skrivelse av den 20
augusti 1945 föreslagit, att en permanent administrationsbyggnad skulle påbörjas
under nästa budgetår. Administrationsbyggnaden, som jämväl skulle innehålla
omklädnads- och lunchrum för förrådspersonalen, har av förvaltningen
kostnadsberäknats till 387 000 kronor vid nuvarande prisläge.

Efter samråd med försvarsdepartementet och överbefälhavaren har arbetsmarknadskommissionen
i förslaget till allmän investeringsreserv för budgetåret
1946/47 upptagit ett belopp av 387 000 kronor till ny administrationsbyggnad
vid centralförrådet för flyg- och vapenmateriel i Arboga.

Sjukstuga och officersbarack vid flygvapnets övningsplats i Kiruna.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 20 augusti 1945 med hemställan örn medel
för budgetåret 1946/47 har flygförvaltningen äskat anslag för utförande av
sjukstuga och officersbarack vid flygvapnets övningsplats i Kiruna.

Flygförvaltningen har i nyssnämnda skrivelse anfört, att dessa byggnader
erfordrades för komplettering av övningsplatsen, vilken i övrigt visat sig mycket
lämplig för sitt ändamål och därför i stor omfattning utnyttjades vid vinterövningarna.

Kostnaden för vardera byggnaden har av förvaltningen beräknats till
25 000 kronor vid nuvarande prisläge.

Medel för dessa företag hava icke beräknats i årets statsverksproposition.

Då företagen av överbefälhavaren betecknats som angelägna har arbetsmarknadskommissionen
i förslaget till allmän investeringsreserv för budgetåret
1946/47 upptagit ett sammanlagt belopp av 50 000 kronor för anordnande
av sjukstuga och officersbarack vid flygvapnets övningsplats i Kiruna.

Anslag för flygförvaltningens
ämbetsområde.

Beträffande anslag till arbeten, som föreslås ingå i den särskilda grovarbetsreserven,
hänvisas till vad därom anförts å s. 367 i detta betänkande.

Kostnaderna för de i den allmänna investeringsreserven upptagna arbetena
kunna, i anslutning till vad i det föregående anförts, sammanfattningsvis beräknas
enligt följande.

171

Musikbyggnader .................................. kronor 196 000

Gymnastikbyggnader .............................. » 2 796 000

Tygverkstäder .................................... » 485 000

Garage för snöröjningsmateriel ...................... » 51 000

Vissa flygfältsarbeten:

Permanentbeläggning av rullbanor................. » 7 054 000

Fältutvidgningar................................. » 4 957 000

Fältförbättringsarbeten .......................... » 138 000

Vägarbeten ...................................... » 43 000

Inomhusskjutbanor vid Jämtlands och Hälsinge flygflottiljer
........................................ » 82 000

Ny kommandocentral vid Västmanlands flygflottilj .... » 61000

Ändring av gamla gymnastikbyggnaden vid Svea flygflottilj
till fritidsbyggnad ............................ » 58 000

Utökning av reningsverk vid Svea flygflottilj .......... » 86 000

Värmepannor och yttre värmeledningar m. m. vid Göta

flygflottilj ...................................... » 480 000

Tjänstebostäder vid Södertörns flygflottilj ............ » 605 000

Byggnad för linktrainer samt byggnad för arrester och
vaktmästarbostad vid Flygkadettskolan i Gamla Uppsala
........................................... » 86 000

Komplettering av stängslet kring flygvapnets försöks central

å Malmen ................................ » 22 000

Stängsel utmed stranden vid centrala flygverkstaden i

Västerås ........................................ » 37 000

Motorverkstad vid Centrala flygverkstaden i Västerås .. » 234 000

Värmeisolering av yttertak till verkstadsbyggnaden vid

centrala flyg verkstaden i Västerås ................ » 170 000

Administrationsbyggnad vid centralförrådet för flyg- och

vapenmateriel i Arboga............................ » 387 000

Sjukstuga och officersbarack vid flygvapnets övningsplats
i Kiruna................................... » 50 000

Summa kronor 18 078 000.

Därest de i den allmänna investeringsreserven ingående arbetena vid en
under budgetåret 1946/47 eventuellt inträffande arbetsmarknadskris skulle
behöva igångsättas i full omfattning, skulle sålunda bliya erforderligt att å
allmän beredskapsstat för nämnda budgetår ställa ett anslag av i avrundat
belopp 18 000 000 kronor till förfogande för ändamålet. Dock förutsättes därvid,
att arbetena komma till utförande med anlitande av berörda anslag
endast i den mån kostnaderna icke kunna bestridas från av riksdagen i vanlig
ordning anvisade anslag. Av det sålunda erforderliga anslagsbeloppet utgör
enligt flygförvaltningen ca 500 000 kronor kostnader för förvärv av mark
för de flyglaltsanläggningar, som ingå i investeringsreserven.

Under åberopande av det anförde hemställer arbetsmarknadskommissionen,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

172

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 å k apitjalbudgeten
under Försvarets fa stigh olsfon
d, Flygvapnets delfond, uppföra följande anslag,
nämligen

Markförvärv för flygfält .............. kronor 500 000.

Vissa byggnadsarbeten m. m. för flygvapnet
............................... » 17 500 000.

e. Sjökarteverket.

I förslag till sjökarteverkets styrelse rörande verkets medelsbehov för
budgetåret 1946/47 framhöll t. f. kartverkschefen önskvärdheten av att ett
nytt sjömätningsfartyg ställdes till verkets förfogande och erinrade örn att
det fartyg, Kompass, som av verket användes för magnetiska bestämningar
till sjöss, ej fyllde de krav, som borde ställas på ett dylikt fartyg. Om ett
nytt fartyg med större längd och med kraftigare motor stöde till förfogande
för det magnetiska mätningsarbetet, kunde mätningstiden nedbringas till en
bråkdel av vad som nu behövdes, varigenom mätningsområdet kunde beläggas
med ett väsentligt tätare och tryggare mätpunktsnät samtidigt som noggrannheten
i mätningarna skulle stiga. Det gamla fartyget, som vöre särskilt
billigt i drift, skulle med fördel kunna utnyttjas för verkets geodetiska arbeten
samt för rekognosceringsverksamheten.

I skrivelse till arbetsmarknadskommissionen den 31 augusti 1945 har sjökarteverket
meddelat, att verkets styrelse biträtt t. f. verkschefens uppfattning
och uttalat önskemålet, att frågan om nybyggnad av det begärda fartyget
med det snaraste måtte lösas.

Kostnaderna för ifrågavarande fartyg ha beräknats till 180 000 kronor.

Då fartygsbyggnaden synes kunna utnyttjas för att utjämna variationer i
sysselsättningen för varvsarbetare och med fördel torde kunna utföras exempelvis
vid Karlskrona örlogsvarv, synes den lämpligen kunna ingå i den allmänna
investeringsreserven för nästa budgetår.

Under hänvisning till det anförda hemställer arbetsmarknadskommissionen
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Sjökarteverket: Nybyggnad av sjömätningsfartyg å
allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 å driftbudgeten
under fjärde huvudtiteln uppföra ett anslag
av.................................kronor 180 000.

173

9. Investeringsplan för statliga och statsunderstödda vägar

och gator m. m.

Förslag till investeringsplan för statliga och statsunderstödda vägar m. m.
har sammanställts i bil. 11 och innefattar dels ett ordinarie arbetsprogram
för 168 400 000 kronor, dels en allmän investeringsreserv för 253 200 000
kronor. Därjämte föreslås en särskild grovarbetsreserv för en kostnad av
145 300 000 kronor. Av den allmänna investeringsreserven beräknas
184 000 000 kronor belöpa sig på landsbygdens allmänna vägväsende,
62 400 000 kronor på städernas allmänna vägar och för biltrafiken viktiga
gator samt 6 800 000 kronor på enskilda vägar. Till landsbygden räknas vid
behandlingen av investeringsplanen för vägar och gator även de smärre städer,
i vilka kronan är väghållare för de allmänna vägarna, och till städerna
de stadsliknande samhällen, som själva äro väghållare. Dessa avvikelser från
den vanliga innebörden av begreppen landsbygd och städer äro betingade av
gällande vägförfattningar och i riksstaten tillämpad anslagsuppdelning.

Investeringsutredningen framförde i sitt betänkande SOU 1944: 12 vissa
synpunkter beträffande vägbyggnadsbehovet. Därvid påpekades bl. a., att enligt
de preliminära behovsutredningar, som förelåge beträffande arbeten å huvudvägar,
skulle huvudvägnätets modernisering draga en kostnad av 1 500
milj. kronor, varav icke mindre än 900 milj. kronor för arbeten i en första
angelägenhetsklass. Därjämte tydde gjorda erfarenheter på att det även funnes
ett mycket stort behov av vägarbeten av andra slag. Det visades också i
utredningens förenämnda betänkande, att vägbyggnadsverksamheten under
krisåren varit synnerligen begränsad och att fördenskull aktuella förbättrings-
och nyanläggningsarbeten i fråga om allmänna och enskilda vägar i
stor omfattning ackumulerats. Vad utredningen i dessa hänseenden framhöll
äger alltjämt giltighet. Vid ingången av nästa budgetår har ytterligare ett år
förflutit, under vilket vägbyggnadsverksamheten av olika skäl varit starkt
reducerad, varför man snarare har att räkna med en ökning än med en
minskning av det uppdämda vägbyggnadsbehovet.

Omfattningen av den vägbyggnadsverksamhet, som det är möjligt att i
arbetsmarknadsreglerande syfte bedriva under nästkommande budgetår, är
bland annat beroende av vilken mängd förelag av erforderlig angelägenhetsgrad
som äro så förberedda, att de med kort varsel kunna igångsättas, eller
som i så god tid kunna bliva färdigplanerade, alt arbetena kunna igångsättas
under budgetåret i fråga. I detta hänseende blir läget gynnsammare allteftersom
vägorganisationen har möjlighet att färdigställa förberedelsearbetena för

174

allt flera företag. På grund av särskilda svårigheter i planeringsarbetet, som
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen från början icke räknat med, har dock det
ursprungligen uppgjorda programmet för planeringsverksamheten icke kunnat
följas. För budgetåret 1946/47 har visserligen i jämförelse med innevarande
budgetår en mindre utökning kunnat ske av den allmänna investeringsreserven,
men beträffande den särskilda grovarbetsreserven har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
funnit, att man icke ens kan räkna med lika stor reserv
som för innevarande budgetår. I fråga om planeringsarbetets läge lämnas
vissa uppgifter längre fram vid behandlingen av olika slag av vägarbeten.

Liksom beträffande andra områden gäller också i fråga om vägväsendet,
att organisationens grad av elasticitet är bestämmande för omfattningen av
den utvidgning av byggnadsverksamheten, som utan alltför stora olägenheter
kan göras i en arbetslöshetskris. För det omfattande projekteringsarbetet
för att få fram en färdigplanerad investeringsreserv av tillräcklig omfattning
har vägorganisationen utbyggts med tillfällig personal, vilken åtminstone
delvis torde kunna utnyttjas som ledningspersonal för byggnadsarbeten.
Därutöver har inom ett flertal län anställts särskild personal för vägbyggnader
för att svara för de organisatoriska förberedelserna för en utvidgad
byggnadsverksamhet.

Med hänsyn till dessa omständigheter ansåg investeringsutredningen vid
uppgörandet av förslag till investeringsreserv för innevarande budgetår, att
investeringsprogrammet i jämförelse med budgetåret 1944/45 borde kunna utvidgas.
Utredningen ansåg emellertid icke, att det var motiverat eller tillrådligt
att ifrågasätta en mera radikal utvidgning av förslaget lill investeringsplan
för väg- och gatuarbeten, utan fann, att man borde eftersträva en investeringsplan
av i huvudsak samma storleksordning som för närmast föregående
budgetår, d. v. s. motsvarande ungefärligen tre års normal investering. Såsom
ovan nämnts hava vissa svårigheter beträffande planeringsarbetet framkommit,
vilka man ursprungligen icke räknat med. Planeringsresurserna hava
dock under arbetet med planläggningen alltmera ökat och även de organisatoriska
möjligheterna att genomföra ett stort sysselsättningsprogram hava,
såsom i det föregående framhållits, blivit större. Trots dessa omständigheter
måste dock uppgiften att genomföra ett arbetsprogram av den stora omfattning,
det här är fråga om, vara mycket svår och kräva utnyttjande av alla
resurser såväl hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen som hos entreprenörerna
inom facket och hos arbetsmarknadskommissionen.

Därest den allmänna investeringsreserven, sådan den i det följande närmare
angives, tages i anspråk helt och hållet, beräknas den under budgetåret
1946/47 lämna ca 8 000 000 dagsverken, motsvarande ca 32 000 årsarbetare.
Största arbetsstyrkan vintertid beräknas till ca 18 000 och sommartid till ca
56 000 man. De i den särskilda grovarbetsreserven upptagna arbetena beräknas
kunna giva ca 4 850 000 dagsverken under budgetåret, d. v. s. arbete
för ca 19 400 årsarbetare. Vintertid beräknas grovarbetsreserven kunna bereda
arbete maximalt åt ca 16 000 och sommartid åt ca 37 000 man.

Ett fullt utnyttjande av den allmänna investeringsreservens arbeten upp -

175

skattas under budgetåret 1946/47 medföra en materialåtgång av 18 000 ton
cement, 10 000 ton järn och 50 000 ton tjära och asfalt. Åtgången av övriga
material torde vara av mindre intresse i detta sammanhang.

Planläggningsarbetet för de i planen ingående statliga företagen utföres
genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Förslaget till investeringsplan för vägväsendet för budgetåret 1946/47 är
indelat i detaljplaner för följande olika kategorier av arbeten.

Barmarksunderhåll på landsbygden.

Byggande av allmänna vägar på landsbygden (omfattande nyanläggning
av bygdevägar, nyanläggning av ödebygdsvägar, byggande av huvudvägar,
ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar samt förstärkning och förbättring
av vägar).

Vägbeläggningar.

Byggande av städernas allmänna vägar och för biltrafiken viktiga gator.

Byggande av enskilda vägar.

Stensättning av vägar och gator.

Byggande av broar.

Byggande och förbättring av vissa för riksförsvaret betydelsefulla vägar
och broar.

Uppförande av garage- och förrådsbyggnader.

Barmarksunderhåll på landsbygden.

Inom vägväsendets område hava hittills i huvudsak endast vägbyggnadsarbeten
utnyttjats som sysselsättningsobjekt vid arbetsmarknadskriser, medan
däremot vägunderhållsarbeten icke i nämnvärd grad uppmärksammats
i dylika sammanhang. Under de senaste åren hava emellertid anslagen till
underhåll av de allmänna vägarna — vilkas sammanlagda längd uppgår till
ca 9 000 mil — av statsfinansiella skäl samt med hänsyn till bristen på arbetskraft
och transportmedel starkt beskurits, så att det på detta område finnes
ett återhållet angeläget investeringsbehov, vilket kan utnyttjas i arbetsmarknadsreglerande
syfte.

De eftersatta vägunderhållsarbetena utgöras väsentligen av sådana arbeten,
som kunnat skjutas på framtiden utan ett alltför stort eftersättande av
trafikens och särskilt trafiksäkerhetens krav. Huvudsakligen innefattar denna
arbetsreserv utförande av nytt grusslitlager på mera trafikerade sträckor, ombyggnad
av vägtrummor, dikesrensning och röjning, reparation av skyddsräcken
och vägmärken samt reparation av broar.

Sådana underhållsarbeten bjuda ur sysselsättningssynpunkt många fördelar.
De fordra förhållandevis ringa detaljplaneringsarbete, äro föga materialkrävande
och kunna i stort sett utföras av arbetskraft utan specialutbildning.
Det må också framhållas, att dessa arbeten finnas att tillgå över hela landet,
i varje kommun och i en omfattning och spridning inom kommunen,
som sammanhänger med vägnätets utsträckning och beskaffenhet, varför
de medgiva en geografiskt väl fördelad investeringsverksamhet.

Ur vissa andra arbetsmarknadssynpunkter äro dock arbetena mindre lämp -

176

liga. Den övervägande delen av dem måste utföras sommartid. Den relativt
ringa storleken av varje särskilt sysselsättningsobjekt gör det också mindre
lämpligt att till sådana arbeten hänvisa arbetare från annan ort och medför
att man i regel icke för dem kan ordna särskilda arbetsplatser med förläggningsbaracker
och särskild ledningspersonal. Detta liksom även det nära sammanhanget
mellan dessa arbeten och det ordinarie vägunderhållet talar för,
att man bör söka begränsa arbetskvantiteten så att den kan utföras under
ledning av befintlig arbetsledningsorganisation för vägunderhållet.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen överlämnade den 14 oktober 1944 till
investeringsutredningen en utredning, enligt vilken tillgången på angelägna
underhållsarbeten utöver det regelmässiga underhållet beräknades motsvara
en sammanlagd kostnad av omkring 68 300 000 kronor. Under förutsättning,
att erforderligt antal förmän samt kontors- och kamerala biträden finge anställas
utöver vägförvaltningarnas inklusive vägmästareområdenas personal
samt att erforderligt antal lastbilar vore att tillgå, beräknade styrelsen, att
under budgetåret 1945/46 kunde utföras underhållsarbeten av här ifrågavarande
slag för omkring 40 500 000 kronor. För det arbete med krossning och
sortering av grus, som inginge i detta arbetsprogram, beräknades med vissa
kompletteringar vägförvaltningarnas maskinpark vara tillräcklig. Investeringsutredningen
föreslog, att mot förenämnda kostnad svarande arbeten
skulle medräknas i investeringsreserven för budgetåret 1945/46.

Väginspektören för underhållet i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har
meddelat, att — ehuru viss del av de ordinarie anslagen till barmarksunderhåll
för budgetåren 1944/45—1946/47 beräknades för de mest brådskande
upprustningsåtgärderna —• i stort sett samma behov av upprustning av vägarna
i samband med underhållet kvarstode. Någon ny utredning beträffande
tillgången på angelägna arbeten ansågs därför icke erforderlig. På
grund härav har kommissionen till grund för beräkning av investeringsreserv
för budgetåret 1946/47 lagt den tidigare omnämnda utredningen, beträffande
vilken detaljuppgifter framgå av bil. 12 och 13.

Ett fullständigt ianspråktagande av denna investeringsreserv av vägunderhållsarbeten
beräknas giva ca 1 700 000 dagsverken, motsvarande sysselsättning
för ca 6 800 årsarbetare. Det största antal arbetare, som samtidigt
kan sysselsättas med dessa arbeten, beräknas till ca 2 300 man vintertid och
ca 14 300 sommartid.

Byggande av allmänna vägar på landsbygden.

Den knapphet på vägbyggnadsmedel, som rått under ett flertal år och
åstadkommit en betydande uppdämning av vägbyggnadsbehoven, beräknades
av investeringsutredningen få till följd att den normala investeringen i
vägbyggnadsföretag skulle bli betydligt större under efterkrigsåren än den
var under tiden före kriget. Med hänsyn härtill och till vägarbetenas särskilda
lämplighet som sysselsättningsobjekt i arbetsmarknadskriser ansåg utredningen
det vara befogat att investeringsplanen för sådana arbeten för ett budgetår
gavs en omfattning, som svarade mot tre normala förkrigsårs investe -

177

ring. För de tre budgetåren 1936/37—1938/39 beräknades investeringen i
byggnadsarbeten för allmänna vägar på landsbygden — omräknat till 1944
års prisnivå — uppgå till 105 000 000 kronor och investeringsplanen för budgetåret
1944/45 ansågs därför böra sluta på denna summa. Eftersom expansionsmöjligheterna
för denna verksamhet ökats och även vägbyggnadsbehovet
snarare ökats än minskats, föreslog utredningen för budgetåret 1945/
46 en ökning av investeringsplanen med 27 100 000 kronor till 132 100 000
kronor.

Den fortskridande planeringen av arbeten har medfört, att för budgetåret
1946/47 en ytterligare ökning av investeringsplanen kunnat ske med
20 900 000 kronor till 153 000 000 kronor, ökningen hänför sig emellertid
huvudsakligen till den utvidgning av det ordinarie arbetsprogrammet, som
föreslås i statsverkspropositionen. Investeringsplanens fördelning länsvis på
de olika anslagen framgår av bil. 14.

I det följande ha de tidigare under anslagstiteln förbättring av bygdevägar
och ödebygdsvägar redovisade beloppen i anslutning till en i år vidtagen
ändring i statsverkspropositionen hänförts till anslaget till ombyggnad av
bygdevägar och ödebygdsvägar. Kungl. Majit har i årets statsverksproposition
med bifall till av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen gjord framställning
(VI ht., s. 46—48) till förstärkning och förbättring av vägar äskat ett
anslag av 8 000 000 kronor. Ehuru ett belopp av 20 000 000 kronor årligen
ansetts erforderligt, har styrelsen, enär planeringsarbetet är tidsödande, ansett
att anslaget borde begränsas till förstnämnda belopp. Med hänsyn härtill
synes någon investeringsreserv av sådana arbeten, som avses med anslaget
till förstärkning och förbättring av vägar icke böra beräknas för nästa budgetår.

I skrivelse till arbetsmarknadskommissionen den 22 december 1945 har
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen lämnat vissa uppgifter rörande planläggningsarbetet,
vilka här återgivas. Redogörelsen omfattar icke det ordinarie
arbetsprogram, som det föreslagna nya anslaget till förstärkning och förbättring
av vägar avser.

Den investeringsplan, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen med underlydande
vägförvaltningar detaljplanerar, representerar en totalkostnad av
240 000 000 kronor. Härav beräknas arbeten för sammanlagt 199 700 000
kronor hinna bliva förberedda för igångsättning före den 1 januari 1947 och
hava fördenskull medtagits i förslaget till investeringsplan för budgetåret
1946/47. Sistnämnda belopp fördelas på olika slag av vägarbeten enligt föl -

jande.

Nyanläggning av bygdevägar ........................ 44 600 000 kronor

Nyanläggning av ödebygdsvägar .................... 14 500 000 »

Byggande av huvudvägar .......................... 98 300 000 »

Ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar........ 42 300 000 »

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har från vägförvaltningarna erhållit uppgifter
på de kostnader, som kunna nedläggas på varje företag under ett bud -

178

getår med den förutsättningen, att arbetet bedrives på tekniskt-ekonomiskt
mest lämpliga sätt. En sammanställning av dessa uppgifter visar, att totalt
121 400 000 kronor beräknas kunna nedläggas på de företag, som enligt
ovan äro eller beräknas bliva förberedda för igångsättning till den 1 januari
1947. Denna siffra torde emellertid kunna ökas till 145 000 000 kronor med
hänsyn till att man, för att i en arbetsmarknadskris kunna sysselsätta så
många arbetare som möjligt, kan företaga en viss forcering av arbetena utan
att därigenom kostnadsfördyringarna behöva bliva alltför stora. Dessutom
finnas sannolikt på sådana företag, som icke äro fullt förberedda, delsträckor,
som kunna påbörjas vid behov. Sedan från sistnämnda belopp dragits
de medel, 36 500 000 kronor, som den 1 juli 1946 beräknas stå till vägnell
vattenbyggnadsstyrelsens förfogande för ordinarie arbeten, kvarstår en
byggnadskostnad i den allmänna investeringsreserven av 108 500 000 kronor.
För företagens utförande erforderliga medel erhållas genom tillägg av de uppskattade
marklösenkostnaderna, 15 500 000 kronor (se bil. 11).

Vid jämförelse med den för budgetåret 1945/46 föreslagna investeringsreserven
framgår, att den totala byggnadskostnaden — d. v. s. den summa,
som visar sysselsättningsmöjligheterna under ett år — ökat från 99 100 000
kronor 1945/46 till 108 500 000 kronor 1946/47 eller med 9 400 000 kronor.
Att ökningen icke blivit större beror på flera omständigheter. Den i årets
statsverkspropositionen föreslagna ökningen från 14 600 000 kronor budgetåret
1945/46 till 27 800 000 kronor budgetåret 1946/47 av här ifrågavarande
väganslag på riksstat medför sålunda en betydande avgång av färdigplanerade
företag ur reserven. Till att ökningen av den totalt tillgängliga arbetsmängden
blivit så begränsad medverkar även i någon mån den avgång av arbeten, som
skett genom beslut örn och utförande av nya beredskapsarbeten i väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens eller statens arbetsmarknadskommissions regi, vilka
arbeten väljas bland de färdigförberedda företagen. Vidare har förberedelsearbetets
fortskridande tidigare beräknats alltför optimistiskt och fullt tillförlitliga
uppgifter angående förberedelsearbetets läge voro icke tillgängliga hos
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen vid tidpunkten för uppgörandet av 1945/
46 års investeringsplan. Vägförvaltningarna ha vid upprepade tillfällen förklarat,
att det varit nödvändigt att upprätta nya rensitakningsförslag även
för de företag, som tidigare på grundval av uppgifter från vägdistrikten
redovisats som renstakade och färdiga för igångsättning. Vid den omarbetning
av äldre förslag, som utförts i samband med investeringsplanläggningen, ha
i regel bättre lösningar än förut och i stor utsträckning även sänkningar av
byggnadskostnad»^ kunnat ernås. Kostnaderna för omarbetningen hava
därför mer än väl uppvägts av de vunna fördelarna. Efter en dylik omarbetning
erfordras i många fall ny fastställelse, vilken enligt nya väglagen är
ganska tidsödande. I övrigt har förberedelsearbetet i vissa fall försenats av
olika skäl såsom oberäknade svårigheter vid lösandet av markfrågorna, varigenom
tidsödande expropriationsförfaranden måst tillgripas, vidare erforderliga
specialundersökningar i geotekniskt avseende ävensom andra detaljarbeten,
som icke kunnat förutses tidigare. Svårigheterna att planera en till -

179

räckligt omfattande arbetsreserv ha slutligen ökats genom att på grund av den
kända bristen på tekniker kvalificerad personal icke kunnat anställas på vägförvaltningarna
i tillräcklig omfattning. Den direkta ledningen av förberedelsearbetena
för investeringsföretagen bär därför vid många vägförvaltningar
måst handhavas av någon av de ordinarie ingenjörerna, vilken med hänsyn
till sina ordinarie arbetsuppgifter naturligt nog icke kunnat ägna sin fulla
kraft åt investeringsplanläggningen.

Investeringsplanen i vad den avser byggande av allmänna vägar på landsbygden
fördelar sig på de olika anslagen enligt följande. Till jämförelse har
även angivits motsvarande summor för investeringsplanen för budgetåren
1944/45 och 1945/46.

	Ordinarie arbets-program 1946/47 milj. kr.	Allmän investe-ringsreserv 1946/47 milj. kr.	Hela in-vesterings-planen 1946/47 milj. kr.	Hela investeringsplanen för budgetåret 1945/46 1944/45 milj. kr. milj. kr.
Nyanläggning av bygdevägar	Ilo	22-0	33-o	30-7	23-6
Nyanläggning av ödebygds-
vägar ................	4''5	6-0	10-5	10-0	94
Byggande av huvudvägar..	ISO	54-0	69o	64-3	54-0
Ombyggnad av bygdevägar
och ödebygdsvägar ....	6-0	26-5	32-5	27-1	18''0
Förstärkning och förbätt-
ring av vägar..........	8-o	—	8-o	—	—

Om den allmänna investeringsreserven toges helt i anspråk, skulle detta
innebära ca 4 000 000 dagsverken eller sysselsättning för 16 000 årsarbetare.
Största lämpliga arbetsstyrka beräknas vintertid bliva ca 10 000 man.

Beträffande planläggningsarbetets bedrivande har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
hänvisat till en till investeringsutredningen lämnad redogörelse,
vilken återgivits i utredningens betänkande SOU 1945: 12, s. 142—143. Planläggningsarbetet
och samarbetet med länsstyrelserna och de lokala organen
ha sålunda skett i huvudsak på samma sätt som vid upprättandet av flerårsplaner
enligt bestämmelserna i vägstadgan. Företagen finnas registrerade
på kort hos såväl väg- och vattenbyggnadsstyrelsen som vederbörande vägförvaltning.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har vidare meddelat, att länsstyrelserna
i ett flertal fall inkommit med förslag till utbyten, ändringar och tillägg i
investeringsplanen. Ju längre lid som förflöte, innan investeringsreserven
behövde tagas i anspråk, desto större vore sannolikheten för att denna
komme att innehålla respektive läns näst de ordinarie arbetena mest angelägna
företag. Föreslagna ändringar i och tillägg till investeringsplanen underginge
viss granskning hos styrelsen. I de fall nya företag framkomme,
som ansåges mera angelägna än tidigare upptagna företag, gåves de företräde
i förberedelsearbetet.

Under sommaren och hösten 1945 hade en av styrelsens tjänstemän genom
besök vid vägförvaltningarna skaffat sig kännedom örn planeringsarbetets
ställning och inhämtat de uppgifter, som lagts till grund för den här framlagda
redogörelsen.

180

För närvarande påginge i samråd med militära myndigheter en utredning
angående intagande i investeringsplanen av sådana militärt önskvärda vägföretag,
vilka även kunde anses angelägna ur civil synpunkt. Detta står också i
samklang med investeringsutredningens uttalande, att för riksförsvaret betydelsefulla
vägarbeten förutsättas i tillräcklig omfattning ingå bland investeringsplanerna
för övriga vägarbeten.

Företag, som av de militära myndigheterna ansetts ur försvarssynpunkt
icke böra utföras, hava icke medräknats i denna redogörelse. Under senaste
tiden hava, enligt vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat, överläggningar
hållits mellan styrelsen och representanter för försvarsstaben angående
principerna för behandlingen av vägbyggnadsfrågor ur försvarssynpunkt.
En översyn av de berörda företagen påginge, vilken inom kort beräknades
ge och i många fall redan givit till resultat, att förut förbjudna
företag komme att få utföras, dock som regel under vissa villkor.

Den färdigplanerade investeringsreservens uppskattade tillväxt under år
1946 framgår av nedanstående tablå.

Total kostnad
för färdig Tidpunkt

planerade

företag
Milj. kronor

‘/i 1946.............................. 108-6

Vt 1946.............................. 185-4

Yi 1947 .............................. 199-7

Den stora uppskattade ökningen av färdigplanerade företag fram till
den V7 1946 förklaras av att under vintern 1945/46 de förslag beräknas bliva
färdigställda, för vilka utearbetet skett under sommaren 1945.

Vågheläggningar på landsbygden.

Investeringsutredningen har i sina betänkanden (SOU 1944: 12 och 1945:
12) framhållit, hurusom ett ackumulerat behov förelåge av betongbeläggningar
och bituminösa beläggningar med hänsyn till att sådana arbeten på grund
av materialbrist icke kunnat komma till utförande under krigsåren. Utredningen
framhöll också, att underhåll av befintliga bituminösa beläggningar
under en följd av år kunnat utföras endast i begränsad omfattning och att
därför ett mycket stort behov att iståndsätta sådana beläggningar uppkommit,
vilket om möjligt borde tillgodoses innan trafiken åter komme i gång
i full omfattning.

Vad utredningen sålunda anfört om behovet av nya beläggningar och örn
öpprustning av de under kriget starkt förslitna bituminösa beläggningarna
gäller fortfarande fullt ut. Under år 1945 hava utförts ca 300 000 m2 tunna
slitlager samt ca 1 000 000 m2 ytbehandlingar. Dessutom hava flickningsarbeten
verkställts med användande av tjärbetongmassa. De utförda arbetena
kunna anses endast som mycket nödtorftigt underhåll av redan befintliga
beläggningar och motsvara ej normalt underhåll. Vägbeläggningarna äro

181

därför alltfort i stort behov av förstärkt underhåll. I vissa fall torde beläggningarna
komma att spolieras, om de ej inom en nära framtid ytbehandlas
eller förses med slitlager.

I petitaskrivelse den 30 september 1945 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
äskat anslag på riksstat för budgetåret 1946/47 med tillhopa 6 000 000
kronor till nya vägbeläggningar. I årets statsverksproposition (VI ht., s. 50)
har föredragande departementschefen under hänsynstagande till å ena sidan
de stora behoven av vägbeläggningar och å andra sidan nödvändigheten att
begränsa de anslag, som skola avräknas mot automobilskattemedel, förordat
ett anslag av 4 800 000 kronor.

För investeringsu t redningens räkning har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
gjort vissa utredningar angående lämplig storlek av en investeringsplan
för vägbeläggningar på landsbygden. Den i samband därmed företagna inventeringen,
som alltfort är föremål för bearbetning inom styrelsen, ligger
till grund för styrelsens bedömanden vid fördelning av tillgängliga medel
för ifrågavarande arbeten och anses jämväl kunna läggas till grund vid bedömandet
av en investeringsreserv. I det följande lämnas en kortfattad redogörelse
för styrelsens utredningsarbete och för de resultat detta arbete givit.

I skrivelse den 7 november 1944 anhöll väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
hos länsstyrelserna örn uppgift på sådana vägar, som lämpligen borde förses
med betongbeläggning eller bituminös beläggning. Över de inkomna uppgifterna
bereddes länsvägnämnderna tillfälle att yttra sig. Beträffande behovet
av underhållsytbehandlingar eller alternativt tunna slitlager på befintliga bituminösa
beläggningar infordrades uppgifter från vägförvaltningarna. Av
länsstyrelserna lämnade uppgifter angående beläggningsföretag hava efter
viss bearbetning i styrelsen sammanställts i en förteckning, som överlämnats
till arbetsmarknadskommissionen.

Det aktuella behovet av nya beläggningar är enligt vad utredningen givit
vid handen utomordentligt stort och överstiger avsevärt vad som anses möjligt
att genomföra på två år. Vid studium av länsstyrelsernas uppgifter visade
det sig dock utomordentligt svårt att länen emellan rättvist avväga de
verkliga behoven av beläggningar. Vid en sådan avvägning måste nämligen
hänsyn tagas till ett flertal faktorer, som kunna vara svåra att bedöma, exempelvis
tillgången på lämpligt grus- och stenmaterial inom länet, barmarksunderhållets
varaktighet, trafikens art och storlek m. m. Beläggningar borde,
framhåller vederbörande väginspektör inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
först och främst läggas på sådana vägar, där grusunderhållet ställde sig
ofördelaktigt ur ekonomisk synpunkt. I stort sett ökade underhållskostnaderna
med trafikintensiteten, varför det i regel kunde anses motiverat att
de starkast trafikerade vägarna i första hand erhölle beläggning. Med hänsyn
till den för närvarande ringa medelstilldelningen har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
dock ansett, att arbetsprogrammet borde koncentreras till
sådana arbeten i samhällena, som betingas av speciella trevnadsskäl och
hygieniska synpunkter.

I årets statsverksproposition (VI ht., s. 49) har återgivits av väg- och vat -

182

tenbyggnadsstyrelsen gjord redogörelse för behovet av vägbeläggningar, varav
framginge, att totalkostnaden för utförande av beläggningar, som vore
ekonomiskt fullt motiverade, redan vid ingången av budgetåret 1946/47
uppginge till 100 000 000 kronor. Styrelsen ansåge det önskvärt, att anslag
under budgetåret 1946/47 upptoges för beläggningsarbeten för en kostnad
av minst 15 000 000 kronor. Tillgången på bindemedel ansåg styrelsen kunna
antagas bliva tillräcklig för att genomföra ett sådant program, och likaså
skulle maskiner och övriga anordningar kunna påräknas för realiserandet av
programmet.

I bil. 15 hava länsvis sammanställts uppgifter om befintliga vägbeläggningar,
örn väglängd med större trafik år 1936 än 200 fordon per dygn samt
örn aktuellt behov av vägbeläggningar enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
uppskattning. Vid angivande av det aktuella behovet har den totala
väglängden avpassats så att den motsvarar en kostnad för beläggningsarbeten
av ca 30 000 000 kronor.

Även i fråga om underhållsytbehandling och utförande av tunna slitlager
på redan befintliga beläggningar bär ett stort behov kunnat konstateras. En
sammanlagd vägyta av 2 750 000 m2 skulle vara i behov av omedelbart underhåll,
varjämte senast under år 1947 ca 7 000 000 m2 skulle behöva underhållas
genom ytbehandling eller genom att beläggas med tunt slitlager.

Det finnes sålunda uppenbarligen ett betydande och angeläget behov av
vägbeläggningsarbeten på de allmänna vägarna. Investeringsplanens omfattning
kan dock av flera skäl icke göras så stor, som vore motiverat endast
med hänsyn till omfattningen av de angelägna arbetsobjekten. Sålunda är
den maskinella utrustningen för bl. a. tillverkning av blandningsmassor begränsad.
Beläggningsarbeten äro ej heller lika lämpliga ur sysselsättningssynpunkt
som andra vägarbeten, enär de för själva beläggningsarbetets utförande
äro i hög grad beroende av årstid och väderlek och därjämte kräva rätt
betydande insatser av fackarbetare. Man har dock viss möjlighet att utnyttja
beläggningsarbeten såsom sysselsättningsobjekt vintertid genom att förlägga
tillverkningen av erforderligt stenmaterial till vinterhalvåret.

Med beaktande av de anförda omständigheterna synes arbetsprogrammet
för beläggningar på landsbygdens vägar böra begränsas till en kostnadsram
av ca 15 000 000 kronor för ett budgetår. Samma storlek för investeringsplanen
har tidigare föreslagits av investeringsutredningen och lagts till
grund för det beviljade anslaget för ifrågavarande ändamål å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1944/45. I årets statsverksproposition äskas som
förut nämnts anslag till vägbeläggningar med 4 800 000 kronor. Med hänsyn
härtill och till att tidigare anvisade anslag beräknas vara helt förbrukade
vid utgången av innevarande budgetår skulle sålunda för budgetåret
1946/47 kunna inrymmas en investeringsreserv för ca 10 000 000 kronor inom
ramen för vad som i fråga örn beläggningsarbeten beräknas kunna utföras
under budgetåret.

183

Byggande av städernas allmänna vägar och tor biltrafiken viktiga gator.

För väg- och gatuhållning i vad avser allmänna vägar och för biltrafiken
viktiga gator inom de städer och samhällen, vilka äro väghållare, gäller, att
tilldelning av statsbidrag till byggandet som regel sker enligt fördelningsplaner
upprättade för tvåårsperioder samt att statsbidrag utgår med 95 procent.
Beträffande gatuarbeten skola dock i vissa fall avdrag göras för gatukostnadsbidrag.

Med skrivelse den 11 januari 1946 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
till arbetsmarknadskommissionen överlämnat ett förslag till investeringsplan
för budgetåret 1946/47. Närmare uppgifter örn förslagets omfattning och
fördelning på olika orter framgår av bil. 16. Förslaget till investeringsplan omfattar
väg- och gatuarbeten för 57 200 000 kronor, varav arbeten för 7 000 000
kronor beräknas kunna utföras med bidrag av redan fördelade medel samt av
medel, som beräknas bliva disponibla under budgetåret. I den allmänna investeringsreserven
föreslås sålunda ingå arbeten för 50 200 000 kronor.

Till jämförelse kan nämnas, att å beredskapsstat för budgetåret 1944/45
uppförts anslag till bidrag till byggande av vägar och gator motsvarande
en byggnadskostnad av 35 400 000 kronor samt att investeringsutredningens
förslag till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 innefattar arbeten av
här ifrågavarande art för 37 900 000 kronor.

I flertalet fall komma företag, som ingå i reserven, icke att kunna slutföras
under året och dessa företag komma då att vid budgetårets utgång
kvarstå i mer eller mindre ofullbordat skick. Hela den vid budgetårets slut
återstående byggnadskostnaden för påbörjade företag, därest reserven tages
i anspråk i sin helhet, har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknat
komma att uppgå till ca 75 000 000 kronor.

Upprättandet av investeringsplanen inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
har i huvudsak skett genom en revidering och komplettering av den
för innevarande budgetår föreslagna planen, vilket möjliggjorts genom att
tillförlitligare uppgifter kunnat erhållas efter hand som planeringen av de
ingående företagen fortskridit. I förslaget lill plan för budgetåret 1945/46 hade
kostnaden för en del företag ej kunnat uppskattas. Därest förberedelsearbetena
för något av dessa företag vid den nya planens upprättande inte fortskridit
så långt att en preliminär kostnadsberäkning varit möjlig, har företaget
uteslutits. Däremot har en del bättre planerade nya företag med lika
hög angelägenhetsgrad kunnat medtagas. För att påskynda planläggningsarbetet
av de i investeringsplanen ingående företagen ha i vissa fall projekteringsbidrag
beviljats kommunerna från ett anslagsbelopp av 250 000 kronor,
som för ändamålet av Kungl. Majit ställts till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
förfogande och vars behållning för närvarande utgör 150 000
kronor.

I bil. 17 har sammanställts resultatet av en av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
gjord utredning, utvisande hur långt förberedelsearbetena den 1
januari 1946 fortskridit för de företag, som ingå i förslaget till investerings -

184

plan för budgetåret 1946/47. Som jämförelse har en analog beräkning gjorts
över förberedelsearbetenas omfattning ett år tidigare för 1945/46 års investeringsplan.
Som synes, har antalet företag, så förberedda, att de omedelbart
kunna igångsättas, ökats från 64 till 105, vilket motsvarar en beräknad kostnadsökning
från 9 400 000 till 15 500 000 kronor.

Genom städernas och de stadsliknande samhällenas olika tillgång på arbetsmaskiner
och arbetsbefäl m. m. äro deras möjligheter att fullfölja programmet
varierande. Med ledning av uppgifter från berörda städer och
samhällen har beräknats, att ca 15 procent av samtliga företag i allmänna
investeringsreserven och särskilda grovarbetsreserven äro avsedda att utföras
på entreprenad. Dessa arbeten utgöras i huvudsak av broar, vägportar
och viadukter. I övriga fall, omfattande ca 85 procent av det hela, synas
vederbörande städer och samhällen hava för avsikt att utföra arbetena i
egen regi.

För att utröna storleken i relation till folkmängden av de sysselsättningsmöjligheter,
som allmänna investeringsreserven och särskilda grovarbetsreserven
skulle innebära, har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för varje
stad beräknat det totala antalet arbetare per 1 000 invånare, som kan erhålla
jämn sysselsättning vid ifrågavarande arbeten. Sålunda skulle antalet
arbetare, som kunna sysselsättas vid ifrågavarande arbeten i förhållande
till invånarantalet uppgå till följande promilletal i nedan angivna städer
och samhällen.

Mindre än	Mellan 1 och	Mellan 8 och	Större än
1 °/oo.	2 °/oo	10 °/oo	10 °/oo
Norrtälje	Karlskrona	Sala	Karlskoga
Trelleborg	Landskrona	Sölvesborg	Kungälv
Vimmerby	Katrineholm	Vänersborg	Fagersta
Växjö	Malmö	Nässjö	Filipstad
Örnsköldsvik	Lidköping	Sandviken
Kalmar	Linköping	Mjölby
Hudiksvall	Göteborg	Ljungby
Ängelholm	Norrköping	Arboga
Kiruna	Umeå	Degerfors
Nybro	Ystad
Oskarshamn	Ulricehamn
Tomelilla	Stockholm
Hälsingborg	Vetlanda
Lysekil	Visby
Uppsala
Värnamo

I övriga här ej uppräknade 64 städer och samhällen, som äro väghållare,
beräknas kunna sysselsättas mellan 2 och 8 arbetare per 1 000 invånare.
Sysselsättningsmöjligheterna äro, som framgår av förenämnda relativtal,
mycket ojämnt fördelade på olika städer och stadsliknande samhällen. Städerna
Norrtälje, Trelleborg, Vimmerby, Växjö och Örnsköldsvik äro mer
eller mindre i sådant läge, att några nu aktuella byggnadsbehov i fråga om
allmänna vägar och för biltrafiken viktiga gator icke redovisats, och dessa

185

orter äro icke heller representerade med något arbete bland reservföretagen.
De större städerna beräknas i allmänhet kunna sysselsätta 1 å 2 arbetare per
1 000 invånare med arbeten av här ifrågavarande kategori.

Med ledning av uppgifter — i den mån sådana stått att få — från städer
och samhällen angående möjligheten att vid dessa arbeten bereda sysselsättning
vintertid har en uppskattning härutinnan gjorts beträffande företagen
i den allmänna investeringsreserven. Uppgifterna giva närmast stöd för det
antagandet, att denna reserv vintertid skall kunna utnyttjas till omkring
hälften. Vid berörda arbeten samt i det följande omnämnda beläggningsarbeten,
som föreslås ingå i investeringsreserven, torde vintertid kunna sysselsättas
maximalt 2 500 man. Antalet dagsverken, som skulle kunna erhållas
ur den allmänna investeringsreserven under budgetåret 1946/47, beräknas till
1 600 000, vilket motsvarar sysselsättning för ca 6 400 årsarbetare.

Förutom den ovannämnda investeringsreserven av gatu- och vägarbeten
har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit, att i likhet med innevarande
år en reserv beräknas av arbeten avseende beläggning av gator och vägar.

För närvarande vore enligt vad styrelsen meddelat ca 50 procent av här
ifrågavarande städers och samhällens vägar och gator allmänna, respektive
av sådan betydelse för automobiltrafiken att de vore berättigade till statsbidrag.
Under förutsättning av en normal utveckling och med ledning av tidigare
förbrukning av bituminösa bindemedel hade det normala behovet av
beläggningar uppskattas till omkring 1 000 000 nr per år för städernas och
samhällenas hela gatu- och vägnät och lill 500 000 nr per år för de statsbidragsberättigade
vägarna och gatorna. 1 investeringsplanen för sistnämnda
kategorier av vägar och gator räknades med 1 000 000 nr, vilket motsvarar
det dubbla normalårsbehovet. Kostnaden för utförandet av beläggningar i
här angiven omfattning kunde uppskattas till S 000 000 kronor.

Sammanlagt skulle såsom av det föregående framgår investeringsplanen för
byggande av städernas allmänna vägar och för biltrafiken viktiga gator för
budgetåret 1946/47 omfatta arbeten för (57 200 000 + 8 000 000—) 65 200 000
kronor, varav det ordinarie arbetsprogrammet 7 000 000 kronor och den allmänna
investeringsreserven 58 200 000 kronor.

Det mot det författningsenliga statsbidraget (95 procent) svarande anslaget
för genomförande av hela den föreslagna investeringsreserven synes med
hänsyn till att en del av kostnaderna skola täckas av tomtägarnas gatukostnadsbidrag
kunna avrundas nedåt till 55 000 000 kronor.

Arbetena i den särskilda grovarbetsreserven behandlas gemensamt med
motsvarande arbeten för landsbygden i ett särskilt avsnitt av betänkandet (s.
197).

Byggande av enskilda vägar.

Å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 respektive investeringsutredningens
förslag till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 hava företag
avseende byggande av enskilda vägar medtagits lill följande belopp:

13—4G7172.

186

Budgetår

1944/45

1945/46

Beräknad

kostnad

4 000 000
G 000 000

Beräknat

anslag

3 000 000
3 600 000

I samband med den förnyade inventeringen av kommunala och enskilda
investeringsobjekt, för vilka närmare rcdogöres å s. 310, hava kompletterande
uppgifter inhämtats angående de till investeringsutredningen anmälda enskilda
vägföretagen. Med ledning av dessa kompletteringar samt av uppgifter
från kommuner och enskilda intressenter angående nya arbetsobjekt hava
sammanställningar gjorts länsvis. Dessa sammanställningar hava remitterats
till vederbörande länsstyrelser med förfrågan, huruvida företagen kunde anses
angelägna, i vilken utsträckning planläggningsarbetet utförts samt huruvida
intressenterna kunde bedömas ha möjlighet att, därest författningsenligt
statsbidrag utginge, bidraga med sin andel i kostnaden för företagens utförande
eller därest så icke vore fallet, huruvida vederbörande kommun hade
för avsikt biträda intressenterna. Länsstyrelsernas yttranden grunda sig på av
vederbörande vägförvaltningar och i vissa fall landsfiskaler gjorda utredningar.
Då länsstyrelserna haft kännedom om ytterligare vägföretag, lämpliga
att intagas i investeringsreserven, samt då till kommissionen anmälda
företag av olika anledningar icke ansetts lämpliga att intagas i investeringsreserven,
hava uppgifter härom lämnats kommissionen.

Inom kommissionens kansli företagen bearbetning av utredningsmaterialet
har givit vid handen, att kostnaden för som investeringsobjekt lämpliga företag
uppgår till omkring 14 600 000 kronor. Häri innefattas samtliga de företag,
som med ledning av de inhämtade uppgifterna kunnat bedömas vara angelägna
och så förberedda, att de — i flera fall dock efter vissa kompletterande
förberedelsearbeten — skulle kunna påbörjas vid ingången av budgetåret
1946/47. Av de sålunda utvalda företagen äro företag för 1 300 000
kronor sådana, till vilka bidrag redan beviljats, men som av olika anledningar
icke kommit till utförande. Vid företag för 4 100 000 kronor hava intressenterna
bedömts kunna bidraga med sin andel av kostnaden, under det att
kommunerna förklarat sig hava för avsikt att bidraga vid företag för
6 800 000 kronor. Vid företag, motsvarande en kostnad av 2 400 000 kronor,
anses intressenterna icke kunna bidraga med sin andel av kostnaden och vederbörande
kommuner hava icke fattat beslut om att bidraga till företagens
utförande. I vissa fall hava vägintressenterna förklarat sig kunna bidraga
endast med vissa naturaprestationer. Särskilt i dylika fall men även i vissa
andra ha vederbörande kommuner förklarat att, därest statsbidrag kunde
påräknas med 60 procent, kommunen vore villig att själv svara för övriga
erforderliga penningmedel.

Vad beträffar de enskilda vägföretagens lämplighet som sysselsättningsobjekt
vid en arbetsmarknadskris må framhållas, att de till övervägande delen
måste komma till utförande sommartid och med hänsyn härtill icke
äro idealiska arbetslöshetsarbeten. Vissa röjnings- och sprängningsarbeten
kunna emellertid i de flesta fall utföras även vintertid och de större enskilda

187

vägföretagen äro i fråga om användbarhet som vinterarbeten ofta jämförbara
med smärre allmänna vägar. En väsentlig nackdel är dock, att företagen
i regel icke kunna beräknas bliva igångsatta lika snabbt som statliga
vägföretag, beroende på det ofta stora antal enskilda intressenter, vilkas
beslut och penninganskaffning först måste avvaktas. Dessutom måste naturligen
före arbetenas påbörjande den noggranna behovsprövning i varje särskilt
fall genomföras, vilken icke alltid kunnat utföras på det förberedande
stadium, under vilket uttagningen till investeringsplanen ägt rum.

På grund av det stora behovet av enskilda vägbyggnader och med hänsyn
till att dessa arbeten äro föga materialkrävande och till största delen kunna
utföras med ovan arbetskraft, böra de dock tillmätas relativt stor betydelse
som arbetsreserv, särskilt för beredande av sysselsättning åt friställd arbetskraft
inom orten.

Under förutsättning att tre fjärdedelar av den tillgängliga mängden angelägna
och i huvudsak förberedda arbeten skulle kunna komma till utförande
under ett år skulle totala investeringsvolymen avseende enskilda vägar — utöver
sådana företag, till vilka bidrag redan beviljats — kunna få en omfattning
motsvarande en årskostnad av 10 000 000 kronor.

I årets statsverksproposition, VI ht., s. 65, äskas för budgetåret 1946/47 ett
anslag av 3 200 000 kronor till bidrag till byggande av enskilda vägar. Enligt
statsverkspropositionen skulle av det äskade beloppet omkring 1 210 000 kronor
behövas till fortsättnings- och slutbidrag till företag, som i vanlig ordning
beviljats bidrag första gången år 1944 eller 1945, och 50 000 kronor till
täckande av byggnadsbidrag, som utlovats av förutvarande vägdistrikt och
som ansetts böra övertagas av staten. Det återstående beloppet, 1 940 000 kronor,
har beräknats till nya företag; dock att ett belopp av högst 100 000
kronor av anslaget i förekommande fall skulle få tagas i anspråk för upprättande
av en behovsplan för enskilda vägar. Då någon behållning på tidigare
anvisade anslag icke beräknas föreligga vid utgången av löpande budgetår,
kan det ordinarie arbetsprogrammet för nästföljande budgetår beräknas
få en omfattning motsvarande vad som kan utföras med bidrag från det
äskade anslaget, d. v. s. under antagande av i regel 60 procents statsbidrag
arbeten för 5 300 000 kronor, varav för nya företag 3 200 000 kronor. Den
allmänna investeringsreserven föreslås med utgångspunkt härifrån omfatta
arbeten för 6 800 000 kronor.

Enligt gällande statsbidragsgrunder kan statsbidrag till ifrågavarande företag
utgå med högst 60 procent av den beräknade kostnaden, där anläggningen
måste anses vara för väghållaren synnerligen betungande. Då synnerliga
skäl därtill äro, kan dock bidraget efter Kungl. Majlis prövning i varje särskilt
fall höjas till högst 75 procent.

Under normala förhållanden hava vägintressentema tidigare i en viss icke
obetydlig utsträckning kunnat fullgöra sin bidragsskyldighet i form av naturaprestationer
av olika slag. För det fall däremot alt det enskilda vägföretaget
förutsättes komma till utförande med hänvisad arbetskraft, kan detta
för vägintressentema medföra kontanta utlägg, där eljest naturaprestationer

188

kunnat komma i fråga. Vidare ligger det i sakens natur, att under en arbetsmarknadskris
strävan att placera största möjliga antal arbetare på varje särskilt
arbetsobjekt kan ha till följd en mer eller mindre påtaglig forcering av
arbetet, vilket kan bidraga till stegring av de kontanta utgifterna och även
av realkostnaderna.

Med hänsyn härtill synes vid enskilda vägföretag, som utnyttjas för att bereda
arbetstillfällen åt hänvisad arbetskraft, åtminstone i vissa fall skäl kunna
föreligga för att bevilja högre statsbidrag än 60 procent av den beräknade
kostnaden. Detta högre bidrag kan därvid förknippas med särskilda villkor
angående hänvisning av arbetskraft.

Örn normalt statsbidrag, 60 procent, skulle utgå till hela den mängd företag,
som i det föregående föreslagits ingå i investeringsreserven och som beräknats
kosta 6 800 000 kronor, skulle det mot denna kostnad svarande behovet
av statsmedel uppgå till 4 080 000 kronor. Under förutsättning, att såsom
ovan anförts bidraget i en del fall skulle behöva höjas, har det för arbetenas
utförande erforderliga anslaget uppskattats till 4 500 000 kronor.

Stensättning av vägar och gator.

I årets statsverksproposition (VI lit., punkten 23) äskas för budgetåret
1946/47 ett anslag av 1 000 000 kronor till stensättning av vägar.

Enär väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknar att icke någon behållning
av tidigare anvisade medel skulle kvarstå vid utgången av innevarande
budgetår, torde det ordinarie arbetsprogrammet kunna beräknas innefatta
arbeten för 1 000 000 kronor.

Till arbetsmarknadskommissionen har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
den 24 november 1945 överlämnat en förteckning över investeringsobjekt avseende
stensättningar av vägar på landsbygden och i sådana städer och stadsliknande
samhällen, där kronan är väghållare. Uppgifterna hava av vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen sammanställts i bil. 18. Denna förteckning slutar
på i runt tal 6 700 000 kronor för ett budgetår.

Beträffande stensättningsarbeten i sådana städer och samhällen, som äro
väghållare, har styrelsen den 11 januari 1946 lämnat uppgifter, varav framgår,
att stensättningar av vägar och gator inom ifrågavarande städer och
samhällen skulle under ett budgetår kunna utföras för i avrundat tal likaledes
6 700 000 kronor. Uppgifterna angående dessa arbetens fördelning på berörda
städer och samhällen återgivas i bil. 16. Tillgången på anmälda angelägna
investeringsobjekt på landsbygden samt i städer och stadsliknande samhällen
skulle sålunda vara tillräcklig för att motivera en investeringsplan för
nästkommande budgetår omfattande arbeten för ca 13 400 000 kronor.

En plan av sådan storlek torde emellertid svårligen kunna genomföras
med hänsyn till att stensättningar till betydande del måste utföras av sådan
specialutbildad arbetskraft, varpå tillgången är begränsad, och i betraktande
jämväl av att säsongen för stensättningsarbete är kort. Arbetsmarknadskommissionen
har fördenskull ansett sig böra föreslå en begränsning av investeringsplanen
för budgetåret 1946/47 till att omfatta arbeten pa landsbygden

189

och i städer och stadsliknande samhällen för ett sammanlagt belopp av
9 500 000 kronor eller samma belopp, som beräknats i investeringsutredningens
förslag till inventeringsplan för innevarande budgetår. Härav skulle
1 000 000 kronor avse ordinarie arbetsprogram och 8 500 000 kronor allmän
investeringsreserv. För genomförande av investeringsreservens arbetsprogram
erfordras för landsbygden 4 300 000 kronor och för städerna, såsom statsbidrag
enligt de grunder, som gälla för bidrag till städernas väghållning (se
s. 185), 4 000 000 kronor eller tillhopa 8 300 000 kronor.

I förslaget till investeringsplan för stensättningar hava icke medräknats
några kostnader för steninköp, utan det har förutsatts att sten skall kunna
erhållas från statens stenförråd på sedvanliga villkor, d. v. s. utan ersättning.

Beträffande möjligheterna att utnyttja stensättningsarbeten i arbelsmarknadsreglerande
syfte må framhållas, att sådana arbeten i regel icke gärna
kunna utföras vintertid, att de anstränga transportapparaten i jämförelsevis
hög grad och att de kräva tillgång till specialutbildad personal i jämförelsevis
stor omfattning samt därför endast i begränsad utsträckning kunna bereda
sysselsättning åt friställd, icke yrkesutbildad arbetskraft.

Slutligen må lämnas en översikt över det utredningsarbete på förevarande
område, som utförts av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och legat till
grund för det framlagda förslaget till investeringsplan.

I skrivelser till länsstyrelserna den 31 oktober 1944 begärde väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
uppgifter, angående vilka vägsträckor på landsbygden
samt i de städer och stadsliknande samhällen, där kronan är väghållare,
som lämpligen borde stensättas, över de inkomna förslagen bereddes länsvägnämnderna
tillfälle att yttra sig. Ur uppgifterna örn önskvärda stensättningsarbeten
utvaldes av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen de företag, som
enligt styrelsens åsikt i första hand borde ifrågakomma. Urvalsprincipen
var därvid, att sådana vägar, som lågo i städer och samhällen eller voro
infartsvägar till dessa och som på grund av trafikens storlek eller av andra
orsaker lämpligen borde stensättas, i första hand togos under omprövning.
Hänsyn togs jämväl till företagens belägenhet med tanke på erforderliga
stentransporter. Arbetsprogrammet begränsades genom ett första
urval till att omfatta stensättningar för en sammanlagd byggnadskostnad
av ca 8 000 000 kronor. Beträffande de företag, som upptagits i
det preliminära programmet, skall väg- och vattenbyggnadsstyrelsen svara
för detaljplanering fram till ett förberedelsestadium, då arbetena omgående
skola kunna igångsättas, för den händelse omständigheterna påfordra
detta. Härutöver må nämnas, att vissa, av länsstyrelserna till stensättning
föreslagna vägsträckor av skilda anledningar — bl. a. med hänsyn
till att trafikintensiteten varit för låg — av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
ansetts ej böra komma i fråga för stensättning, varför dc överförts till planen
för vägbeläggningar av annat slag.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens utrednings- och förberedelsearbete beträffande
stensättningar i sådana städer och samhällen, som själva äro
väghållare, har utförts efter enahanda linjer som motsvarande utredningar

190

och förberedelser för investeringsplanen för byggande av vägar och gator.
Samarbete har sålunda vid planernas uppgörande ägt rum med länsstyrelser,
vägförvaltningar samt vederbörande städer och samhällen. Detaljplaneringen
sker liksom beträffande andra kommunala företag av vederbörande städer
och samhällen.

Byggande av broar.

För budgetåret 1946/47 äskas i årets statsverksproposition (sjätte huvudtiteln,
punkterna 24, 25 och 26) dels anslag av 12 000 000 kronor till byggande
av broar, dels särskilda anslag av 3 000 000 kronor till byggande av
bro vid Bergnäset och av 1 500 000 kronor till byggande av bro vid Hjulsta.
Inberäknat arbeten, som kunna komma att utföras för behållning av tidigare
anvisade anslag, beräknas det ordinarie arbetsprogrammet för brobyggnader
under nästkommande budgetår uppgå till 21 700 000 kronor. Härutöver
föreslår arbetsmarknadskommissionen en allmän investeringsreserv av
brobyggnader om 2 900 000 kronor, varigenom hela den brobyggnadsverksamhet,
som finansieras med särskilda broanslag, skulle uppgå till 24 600 000
kronor. I följande tablå hava ovannämnda uppgifter sammanställts med
motsvarande uppgifter för budgetåren 1944/45 och 1945/46.

Investerings- Ordinarie Investerings Budgetår

plan arbetsprogram reserv

kronor kronor kronor

1944/45 ...................... 10 000 000 6 900 000 3 100 000

1945/46 ...................... 13 100 000 9 800 000 3 300 000

1946/47 ...................... 24 600 000 21 700 000 2 900 000

Utnyttjandet av förslaget till allmän investeringsreserv för nästa budgetår
beräknas kunna giva ca 60 000 dagsverken, motsvarande en arbetsstyrka av
ca 240 årsarbetare.

Utrednings- och planeringsarbetet i fråga om brobyggnader har bedrivits
på samma sätt som under föregående budgetår. Investeringsplanen har sålunda
upprättats av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen efter samråd med vederbörande
länsstyrelser och vägförvaltningar. De förberedande arbetena hava
bedrivits och pågå alltjämt dels inom styrelsen dels ock vid respektive vägförvaltningar.
Jämsides med förberedelsearbetena för de företag, som ingå i
den särskilda investeringsplanen för broar, bedrives motsvarande arbete beträffande
de i investeringsplanerna för vägbyggnader ingående broarna.

Förslag till fördelning av reservationsanslaget tili byggande av broar för
budgetåret 1945/46 har, enligt vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat
i skrivelse till arbetsmarknadskommissionen den 2 januari 1946, uppgjorts
inom styrelsen och utsänts till länsstyrelserna för yttrande. Samtliga i
detta förslag upptagna broar hava förutsatts ingå i investeringsplanen för
budgetåret 1946/47. I planen skulle därjämte på två undantag när ingå de
företag, som kvarstå helt från planen för budgetåret 1945/46, vidare företag,
vilka pågå och icke beräknas bliva färdigställda före den 1 juli 1946,
ävensom de företag, vilka beräknas kunna igångsättas under första halv -

191

året 1946 men som beräknas icke hava färdigställts till den 1 juli 1946. För
dessa två senare grupper företag hava endast upptagits kostnader för de
arbeten, som beräknas kvarstå den 1 juli 1946. I planen hava därjämte
upptagits broarna över Mälaren vid Hjulsta och över Lule älv vid Bergnäset,
för vilka som förut nämnts särskilda anslag å riksstaten utgå. Det
sålunda uppgjorda förslaget till investeringsplan omfattar totalt 102 företag
med en sammanlagd byggnadskostnad exklusive vad som beräknas bliva nedlagt
i företagen före den 1 juli 1946 av ungefär 31 300 000 kronor, varav för
broarna vid Hjulsta och Bergnäset 15 000 000 kronor. Av denna byggnadskostnad
beräknade styrelsen att arbete för ungefär 15 400 000 kronor skulle
kunna utföras under ett budgetår, varav för broarna vid Hjulsta och Bergnäset
3 600 000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har vidare meddelat, att av det för nästa
budgetår äskade anslaget till byggande av broar minst 7 000 000 kronor beräknas
komma att användas till förstärkning och ombyggnad av sådana broar,
som på grundval av resultatet av den nu inom styrelsen pågående utredningen
om bärigheten hos landets broar visat sig vara i behov av omedelbara
åtgärder. Styrelsen har även räknat med, att vid fördelningen av medel
till ordinarie arbeten för budgetåret 1946/47 andra företag än de, som upptagits
i den preliminära investeringsplanen, måste kunna ifrågakomma. Styrelsen
har slutligen med hänsynstagande till det antal företag, som beräknas
kunna utföras under nästa budgetår, föreslagit, att investeringsplanen gives
en omfattning av 24 600 000 kronor. För att komma upp till detta program
måste till det ordinarie byggnadsprogrammet läggas en allmän investeringsreserv
för nästa budgetår om 2 900 000 kronor.

Planläggningsarbetet för broar är mycket personal- och tidskrävande och
redan de begränsade möjligheterna att genomföra erforderliga förberedelsearbeten
måste verka återhållande vid dimensioneringen av en investeringsplan
för brobyggnader.

Det må också erinras om, att i de väg- och gatuarbeten, som medtagits i
förslagen till allmän investeringsreserv och särskild grovarbetsreserv för vägoch
galubyggnader ingå ett mycket stort antal broar. Det totala antalet
broföretag ingående i sådana vägarbeten på landsbygden uppgår till
omkring 800 med en byggnadskostnad, som preliminärt uppskattats till
mellan 40 och 50 milj. kronor. Enbart av broar med mer än 10 meters
spännvidd ingå i byggnadsprogrammet för statliga vägar över 300 för en
uppskattad byggnadskostnad av över 30 milj. kronor.

I genomsnitt torde de i investeringsplanerna för vägbyggnader ingående
broarbetena vara ur sysselsättningssynpunkt värdefullare än arbetena i den
särskilda planen för brobyggnader, eftersom de sammanhänga med och ofta
äro nödvändiga förutsättningar för genomförande av större vägarbeten, vilken
sistnämnda kategori av arbeten ju är särskilt lämpad att bereda sysselsättning
åt friställd, icke yrkesutbildad arbetskraft. I den mån en utvidgning
av den särskilda investeringsplanen för broarbeten skulle medföra en fördröjning
av planeringsarbetet för de i vägbyggnadsplanerna ingående bro -

192

arna, skulle detta t. o. m. kunna verka minskande på det totala sysselsättningsprogram,
som i ett givet läge skulle stå till buds.

Även att genomföra ett brobyggnadsprogram av den omfattning, varom
här är fråga, torde komma att stöta på svårigheter, dels emedan arbetet med
uppgörandet av detaljritningar och granskning av dessa komme att bliva mycket
omfattande i förhållande till den begränsade tillgången på härför kvalificerad
personal, dels emedan behovet av arbetsledare, kontrollanter och arbetsmaskiner
skulle bliva svårt att fylla, särskilt som samtidigt måste förutsättas
en expansion även av i tekniskt hänseende närstående kategorier av
arbeten.

Vad angår brobyggnaders lämplighet ur sysselsättningssynpunkt må ur investeringsutredningens
betänkande (SOU 1944: 12 s. 131) åberopas följande
synpunkter.

Brobyggnader kräva relativt stor mängd material, och deras verkan ur arbetsmarknadssynpunkt
berör därför även verkstadsindustrien. För arbetenas utförande
erfordras en jämförelsevis stor procent specialarbetare, varför detta slag av arbeten
vanligen icke är särskilt förmånligt ur sysselsättningssynpunkt i en arbetslöshetsperiod.
En utökning av arbetsstyrkan vid pågående företag är vidare i regel
möjlig att genomföra blott i mycket begränsad omfattning, enär broarbeten i regel
äro av sådan art, att de icke lämpligen kunna bedrivas annat än med ett begränsat
antal arbetare. Den fördelen erbjuda dock brobyggnader, att deras utförande kan
ske relativt oberoende av årstiden.

Byggande och förbättring av vissa för riksförsvaret betydelsefulla vägar.

Under de senaste åren hava särskilda anslag med jämförelsevis stora belopp
beviljats till byggande och förbättring av vissa för riksförsvaret betydelsefulla
vägar. Arbetsmarknadskommissionen har icke ansett sig för nästkommande
budgetår böra föreslå någon särskild investeringsreserv beträffande
dylika vägar. Vägarbeten, som väsentligen eller delvis äro betingade av
militära skäl, förutsättas ingå i tillräcklig omfattning under andra rubriker.
Vid utgången av löpande budgetår återstående belopp -— uppskattningsvis
5 900 000 kronor — av tidigare beviljade anslag jämte i statsverkspropositionen
för nästa budgetår äskat anslag av 2 000 000 kronor räcker för övrigt
till för en investering i för riksförsvaret betydelsefulla vägar av 7 900 000
kronor.

Uppförande av garage och förrådsbyggnader.

För budgetåret 1946/47 föreslås en allmän investeringsreserv av arbeten
avseende uppförande av garage och förrådsbyggnader för en beräknad kostnad
av 2 300 000 kronor. Inberäkna! i statsverkspropositionen under kapitalbudgeten
föreslaget ordinarie anslag till förrådsbyggnader m. m. om tillhopa
2 500 000 kronor skulle alltså hela den föreslagna investeringsplanen
för budgetåret 1946/47 innefatta arbeten för 4 800 000 kronor (se bil. 19).

Enligt samma princip som angivits i årets statsverksproposition, kapitalbudgeten:
bil. 5, s. 231, föreslås för investeringsreserven särskilda anslag för
sådana byggnadsföretag för vilka kostnaderna överstiga 100 000 kronor, medan
för mindre byggnadsföretag ett gemensamt anslag föreslås.

193

Såsom meddelats i statsverkspropositionen, kapitalbudgeten, bil. 5, s. 222,
har en den 31 oktober 1944 gjord inventering visat, att det i fråga örn garageanläggningar
och verkstadsbyggnader förelåge ett investeringsbehov av sammanlagt
12 120 000 kronor. Härtill komme att sanitära anordningar för en
beräknad sammanlagd kostnad av 800 000 kronor behövde utföras i befintliga
garage. Enär för budgetåret 1945/46 anvisats 2 500 000 kronor för uppförande
av garage och förrådsbyggnader m. m., och då departementschefen i
årets stalsverksproposition, kapitalbudgeten: bil. 5, s. 233 biträtt av väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen gjort förslag, att av de för arbetsprogrammets genomförande
erforderliga medlen ett sammanlagt belopp av 5 050 000 kronor
skulle anvisas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår, komme
sålunda utöver i årets statsverksproposition upptaget belopp att kvarstå ett
icke tillgodosett investeringsbehov av (12 920 000 — 2 500 000 —- 5 050 000
— 2 500 000 =) 2 870 000 kronor.

I skrivelse till arbetsmarknadskommissionen den 21 december 1945 har
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat, att av den sålunda återstående
delen av byggnadsprogrammet garageanläggningar och förrådsbyggnader för
en sammanlagd kostnad av 2 300 000 kronor äro eller synas kunna bliva detaljplanerade
i sådan utsträckning, att arbetet med deras uppförande kan beräknas
bliva påbörjat under budgetåret 1946/47. Investeringsreserven föreslås
med utgångspunkt härifrån omfatta arbeten för 2 300 000 kronor.

Till jämförelse må nämnas att å beredskapsstat för budgetåret 1944/45
uppfördes ett anslag till förlag lill väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förrådsfond
av 500 000 kronor avsett för uppförande av garage och förrådsbyggnader
m. m. I investeringsutredningens förslag till allmän investeringsreserv
för innevarande budgetår ha medtagits arbeten för en kostnad av
4 250 000 kronor.

Beträffande i reserven ingående företag av större omfattning har väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen lämnat följande upplysningar.

Garage inom vägmästareområde 4 vid Björklinge, Uppsala län.

Befintligt garage är otillräckligt för arbetsområdets behov varjämte värmeoch
ventilationsanordningarna äro otillfredsställande. Lokaler för manskap
samt vägmästarkontor saknas. För närvarande uppställas vissa fordon i filialgarage
vid Isgrena. Detta garage, som befinner sig i dåligt skick, skall slopas
i samband med att nytt garage uppföres vid Björklinge, som ligger
centralt inom området och dit driften enligt vägförvaltningens mening bör
centraliseras. Kostnaderna ha beräknats till 190 000 kronor.

Garage inom vägmästareområde 3 vid Vagnhärad, Södermanlands län.

Nuvarande garage vid Vagnhärad är otillräckligt, varför en maskin för
närvarande måste förvaras i provisoriskt skjul vid Tystberga. Lokaler för
manskap och vägmästarekontor saknas. Lämpligaste plats för nybyggnad har
befunnits vara Vagnhärad, som är beläget centralt inom arbetsområdet samt
invid järnväg. Nybyggnaden har kostnadsberäknats till 145 000 kronor.

194

Garage inom vägmästareområde 7 vid Bodafors, Jönköpings län.

Befintligt garage vid Bodafors utgöres av ett otillfredsställande träskjul
utan uppvärmningsanordningar, varför nytt garage erfordras för uppställning
och skötsel av arbetsområdets maskinpark. Bodafors synes vara ändamålsenligaste
platsen för nybyggnad på grand av fördelaktig belägenhet i
förhållande till vägnät och järnväg. Kostnaderna beräknas till 145 000 kronor.

Garage inom vägmästareområde 13 vid Brålanda, Älvsborgs län.

Utrymmet i befintligt garage vid Brålanda är för litet och medgiver ej, att
alla fordon förvaras inomhus. Värmeanläggningen är otillräcklig, varjämte
lokaler saknas för manskap och vägmästarekontor. Verkstadsutrymmet i nuvarande
garaget är därjämte för litet. Större om- och tillbyggnad eller nybyggnad
förlagd till samma plats som nuvarande garage föreslås. Brålanda
är centralt beläget inom området och har järnvägsförbindelse. Företaget har
kostnadsberäknats till 100 000 kronor.

Garage inom vägmästareområde 5 vid Timmele, Älvsborgs län.

Vid Timmele beläget garage är otillräckligt och har så låg takhöjd, att
maskiner måst ombyggas för att kunna köras in i detsamma. Byggnaden saknar
lokaler till personalrum för manskap och till kontor för vägmästare. Nytt
garage för 175 000 kronor föreslås förlagt till Timmele, som är beläget utmed
länshuvudväg invid järnväg samt i närheten av staden Ulricehamn.

Garage inom vägmästareområde 10 vid Säffle, Värmlands län.

Befintligt garage vid Säffle, som är beläget å ofri grand, är otillräckligt för
arbetsområdets behov. Ett antal maskiner måste nu inhysas i bristfälligt
skjul. Nuvarande markområde är för litet och möjlighet att utöka tomten finnes
ej. Nytt garage föreslås bliva uppfört å annat område men även detta vid
Säffle, som utgör centrum för områdets vägnät och är beläget invid järnväg.
Kostnaderna härför ha beräknats till 175 000 kronor.

Garage inom vägmästareområde 5 vid Vintrosa, Örebro län.

Huvudgaraget för arbetsområdet vid Ånstaberg avses att kompletteras med
ett garage för 165 000 kronor vid Vintrosa för att minska tomkörningar.
Vintrosa är centralt beläget utmed rikshuvudväg och järnväg.

Garage inom vägmästareområde 5 vid Åselby, Kopparbergs län.

Nuvarande garage vid Åselby är otillräckligt. Manskapslokaler samt vägmästarekontor
saknas. Nybyggnad för 125 000 kronor föreslås bliva uppförd
i anslutning till det befintliga garaget vid Åselby invid Borlänge.

Garage inom vägmästareområde 10 vid Arnäsvalt, Västernorrlands län.

Befintligt garage vid Amäsvall är otillräckligt och befinner sig i bristfälligt
skick. Byggnaden är ur brandsynpunkt uppförd på otillfredsställande
sätt. Nybyggnad av garage har föreslagits på ny tomt vid Amäsvall. Denna

195

plats är belägen i korsningspunkt för ett flertal huvudvägar inom arbetsområdet,
ca 5 km från Örnsköldsvik. Utredningen örn garagets förläggning är
emellertid ännu ej slutförd, varför annan plats inom området också är tänkbar
för garaget. Kostnaden för företaget har beräknats till 170 000 kronor.

Garage inom vägmästareområde 18 vid Vilhelmina, Västerbottens län.

Nuvarande garage vid Vilhelmina är icke tillräckligt, varjämte verkstad och
personalutrymmen saknas. För att kunna tillgodose lokalbehovet erfordras
en tillbyggnad för 120 000 kronor. Vilhelmina har befunnits vara bästa plats
för områdets centralgarage, då denna ort ligger i arbetsområdets centrum.

Garage inom vägmästareområde 18 vid Moskosel, Norrbottens län.

Befintligt garage vid Moskosel är otillräckligt för nuvarande maskinpark.
Verkstad och utrymme för manskap saknas. En större om- och tillbyggnad
eller nybyggnad, kostnadsberäknad till 135 000 kronor, skulle täcka lokalbehovet.
Moskosel, som är korsningspunkt för områdets huvudvägar samt
ligger vid järnväg, är den fördelaktigaste förläggningsplatsen för garaget.

Särskild grovarbetsreserv för väg- och gatubyggnader.

Utöver den allmänna reserven av arbeten för statliga och statsunderstödda
vägar och gator m. m. föreslås en särskild grovarbetsreserv av vägarbeten för
en sammanlagd kostnad av 145 300 000 kronor. Av detta belopp skulle
11 500 000 kronor vara erforderligt för marklösen o. d. och 133 800 000 kronor
stå till förfogande för täckande av byggnadskoslnader.

Beträffande grunderna för sammansättningen av en sådan reserv och principerna
för dess utnyttjande hänvisas till vad därom anförts i det föregående
(s. 9).

Vid framläggandet av förslag till grovarbetsreserv för budgetåret 1944/45
meddelade investeringsutredningen, att den hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
begärt utredning angående en dylik reserv, vilken helst borde vara så
omfattande att den kunde giva sysselsättning åt 15 000 å 20 000 man. Det
framhölls även, att kostnaderna för en sådan reserv kunde uppskattas till
170 000 000 kronor och att detaljplanerandet av hela denna reserv icke torde
medhinnas före ingången av budgetåret 1944/45 men att vissa företag borde
kunna vara färdigplanerade vid budgetårsskiftet och alt resten borde planeras
så snabbt som möjligt, så att grovarbetsreserven under loppet av ifrågavarande
budgetår efter band kunde tagas i anspråk.

För budgetåret 1945/46 föreslog investeringsutredningen en motsvarande reserv
om 180 000 000 kronor.

Utredningsarbetet beträffande arbetena i den särskilda grovarbetsreserven
har i fråga örn samarbete med lokala myndigheter bedrivits enligt samma
principiella riktlinjer, som tillämpats beträffande motsvarande arbeten i
den allmänna investeringsreserven.

Den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna särskilda grovarbetsreserven
består av företag, som medföra liten ålgång av svåråtkomligt ma -

196

terial och som —• även vintertid — lämna möjlighet att sysselsätta jämförelsevis
stora arbetsstyrkor. Även i övrigt hava de rena sysselsättningsynpunkterna
tillmätts större vikt vid urvalet till denna reserv än i fråga om den allmänna
investeringsreserven. Sålunda har särskild hänsyn tagits till företagens
läge genom att större företräde givits arbeten på och i närheten av
särskilt konjunkturkänsliga trakter. På grund av dessa synpunkter hava i
fråga om den särskilda grovarbetsreservens fördelning på länen och på de
olika kategorierna av vägar icke tillämpats samma relationer som för motsvarande
arbeten på ordinarie budget och i den allmänna investeringsreserven.
För de län, där arbetslöshetsriskerna äro störst, har sålunda beräknats
särskilt stor grovarbetsreserv. Ävenså har på huvudvägarna kommit en jämförelsevis
stor andel av den särskilda grovarbetsreserven, eftersom arbeten
på de större vägarna i regel äro gynnsammare ur sysselsättningssynpunkt
än arbeten på småvägar.

Beträffande den särskilda grovarbetsreserven för landsbygdens vägar har
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i skrivelse till arbetsmarknadskommissionen
den 22 december 1945 meddelat, att totalomfattningen av reserven
utgör 290 000 000 kronor. Den del härav, som med hänsyn till utförda förberedelsearbeten
kunde medräknas som reserv för budgetåret 1946/47, re -

presenterade en total kostnad av 180 700 000 typer av vägarbeten.	kronor, fördelad	på följande
		Byggnads-
	Totalkostnad	kostnad under budgetåret
		1946/47
	Milj. kronor	Milj. kronor
Nyanläggning av bygdevägar...................	..... 18-2	11-5
Nyanläggning av ödebygdsvägar.................	..... 2-5	1-5
Byggande av huvudvägar .....................	..... 122-1	77-0
Ombyggnad av bygdevägar och ödebvgdsvägar .. .	..... 37-9	25-o
Summa ISO''7	115 o

Enligt uppgift av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen skulle på företagen i
den särskilda grovarbetsreserven under budgetåret 1946/47 kunna utföras
arbete för sammanlagt 97 700 000 kronor under antagande att företagen
bedreves i normal arbetstakt. Under förutsättning av forcering i arbetena
har emellertid styrelsen ansett, att denna siffra kunde ökas till 115 000 000
kronor, fördelad på de fyra typerna av vägarbeten enligt ovanstående sammanställning.

En jämförelse med den särskilda grovarbetsreserven för innevarande budgetår
ger vid handen, att de sammanlagda byggnadskostnaderna minskats
från 151 400 000 till 115 000 000 kronor. Beträffande orsakerna till minskningen
har styrelsen hänvisat till de synpunkter, som på s. 178 anförts beträffande
planeringen, och därjämte framhållit, att företagen i den allmänna
investeringsreserven för sina förberedelser erfordrat mera tid och personal
än som från början förutsetts, varför den särskilda grovarbetsreserven i viss
mån kommit i efterhand, då största vikten lagts vid förberedelsearbetet för
de mera angelägna företagen i den allmänna investeringsreserven.

197

Företag i grovarbetsreserven uppskattas vid nedannämnda tider under år
1946 bliva färdigplanerade i en omfattning, som motsvarar följande byggnadskostnader.

	Total kostnad
	för färdig-
Tidpunkt	planerade
	företag
	Milj. kronor
Vi 1946..............	................ 51''8
71 1946..............	................ 1356
7i 1947..............	................ 180-7

I den angivna slutsumman, 115 000 000 kronor, för arbeten i den särskilda
grovarbetsreserven under nästkommande budgetår hava icke kostnader
för marklösen inräknats. Sistnämnda kostnader kunna för ett första
byggnadsår uppskattas till 11 500 000 kronor. Kostnaden för hela den särskilda
grovarbetsreserven av vägbyggnader på landsbygden skulle enligt detta
förslag för nästa budgetår sluta på 126 500 000 kronor.

Arbeten i denna del av den särskilda grovarbetsreserven beräknas kunna
giva ca 4 200 000 dagsverken, motsvarande ca 16 800 årsarbetare. Största
lämpliga arbetsstyrka vintertid beräknas kunna bliva ca 13 000 man.

Vad angår väg- och gatubyggnader i städerna beräknade investeringsutredningen
för budgetåret 1944/45 en särskild grovarbetsreserv av arbeten för
40 000 000 kronor. På grund av att tillgången på förberedda arbetsobjekt,
vilka samtidigt vore tillräckligt angelägna och tillräckligt lämpliga ur sysselsättningssynpunkt,
var mindre god för ett sysselsättningsprogram av denna
storlek, föreslog utredningen att som underlag för den särskilda grovarbetsreserven
för innevarande budgetår skulle medräknas företag för en sammanlagd
kostnad av 36 000 000 kronor, varav under budgetåret skulle kunna
utföras arbeten för 17 400 000 kronor. Vid den revidering av den särskilda
grovarbetsreserven som företagits av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
har framgått, att numera finnas lämpliga och i tillräcklig grad förberedda
arbeten motsvarande en sammanlagd kostnad av 38 700 000 kronor,
varav under budgetåret 1946/47 skulle kunna utföras arbeten för 18 800 000
kronor. Med hänsyn härtill föreslås för nästa budgetår en särskild grovarbetsreserv
av sistnämnda omfattning.

Denna reserv beräknas innebära ca 650 000 dagsverken, vilket motsvarar
sysselsättning för 2 600 årsarbetare. Största arbetsstyrkan vintertid synes
kunna uppgå till 1 500 man.

Förslaget till särskild grovarbetsreserv för budgetåret 1945/46 innebär alltså
för städernas del en ökning med 1 400 000 kronor, medan samtidigt motsvarande
reserv för landsbygden minskats med 36 100 000 kronor, d. v. s.
för hela den särskilda grovarbetsreserven i vad den består av vägbyggnader
en minskning av (36 100 000 — 1 400 000 =) 34 700 000 kronor till
U5 300 000 kronor. Härav utgöra kostnaderna för marklösen 11 500 000
kronor och de egentliga byggnadskostnaderna 133 800 000 kronor.

198

Anslag till statliga och statsunderstödda
vägar och gator m. m.

Beträffande anslag till arbeten, som föreslås ingå i den särskilda grovarbetsreserven
hänvisas till vad som anförts å s. 367 i detta betänkande.

Under åberopande av det, som anförts beträffande investeringsplanen i
övrigt för statliga och statsunderstödda vägar och gator m. m., hemställer
arbetsmarknadskommissionen, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra följande anslag,
nämligen

å driftbudgeten under sjätte huvudtiteln:
Vägunderhåll och vägbyggnader.

Väghållning på landet samt i städer och stadsliknande samhällen: Barmarksunderhållet

.............. kronor 40 500 000

Nyanläggning av bygdevägar........ » 24 000 000

Nyanläggning av ödebygdsvägar .... » 6 500 000

Byggande av huvudvägar .......... » 64 000 000

Ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar
..................... kronor 29 500 000

Vägbelåggningar .................. » 10 J00 000

Väghållning i städer och stadsliknande samhällen:

Bidrag till byggande av vägar och gator
............................. kronor 55 000 000

Enskild väghållning:

Bidrag till byggande av enskilda vägar » 4 500 000

Diverse ändamål:

Stensättning av vägar .............. » 8 300 000

Byggande av broar ................ » 2 900 000

samt å kapitalbudgeten under Diverse kapi -

talfonder: Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond,
Förrådsbyggnader m. m.:

755 000
190 000
145 000

Smärre byggnadsarbeten, tillbyggnader

m. m........................... kronor

Garage i vägmästareområde nr U,

Uppsala lån .................... »

Garage i vägmästareområde nr 3, Södermanlands
län ................ »

199

Garage i vägmästareomrdde nr 4, Jon -

köpings län...............			kronor	145 000
Garage i vägmästareomrdde nr 5, Älvs-borgs lån ......................	»	175 000
Garage i vägmästareomrdde Värmlands lån ...........	nr	10,	»	175 000
Garage i vägmästareomrdde örebro lån...............	nr	5,	»	165 000
Garage i vägmästareomrdde Kopparbergs län .........	nr	5,	»	125 000
Garage i vägmästareomrdde Västernorrlands län .......	nr	10,		170 000
Garage i vägmästareomrdde Västerbottens län .........	nr	18,		120 000
Garage i vägmästareomrdde Norrbottens län...........	nr	18,	»	135 000

200

10. Investeringsplan för civila flygplatser.

Förslaget till investeringsplan för statliga och statsunderstödda flygplatser
för budgetåret 1946/47 innefattar en investeringsreserv avseende byggande
och förbättring av flygplatser om 9 250 000 kronor. Med tillägg av det i statsverkspropositionen
under kapitalbudgeten, bil. 5, äskade ordinarie anslaget
under luftfartsfonden om tillhopa 8 300 000 kronor samt en beräknad behållning
vid utgången av löpande budgetår å anslaget till byggande och förbättring
av flygplatser av i runt tal 950 000 kronor, skulle bela den för budgetåret
1946/47 under luftfartsfonden föreslagna investeringsplanen omfatta
arbeten och anskaffningar för sammanlagt 18 500 000 kronor. Arbetsmarknadskommissionen
föreslår därjämte en särskild grovarbetsreserv för en kostnad
av 5 000 000 kronor.

Vid uppgörandet av förslaget till investeringsreserv har arbetsmarknadskommissionen
samrått med luftfartsstyrelsen och 1944 års flygplatsutredning.

I skrivelse till arbetsmarknadskommissionen den 26 september 1945 har
flygplatsutredningen erinrat örn att utredningen hade framlagt förslag till
anläggning av storflygplats, vilken för en första utbyggnad kostnadsberäknades
till 88 500 000 kronor, samt i utlåtande angående eventuell begränsning
av den första byggnadsetappen för storflygplatsen därjämte förordat, att
vissa arbeten å Bromma flygplats, kostnadsberäknade till 10 440 000 kronor,
måtte komma till utförande. Utredningen hade vidare framlagt förslag till utbyggnad
av vissa för den inhemska reguljära lufttrafiken erforderliga flygplatser,
vilka angivits i årets statsverksproposition, kapitalbudgeten: bil. 5, s.
176, och vilka kostnadsberäknats till 16 670 000 kronor. Därjämte påginge utrednings-
och planläggningsarbetet för ett flertal andra flygplatser, varom
förslag förmodades kunna framläggas under loppet av vintern.

Luftfartsstyrelsen har den 25 september 1945 överlämnat en preliminär
investeringsplan för budgetåret 1946/47. Planen innehåller arbeten i investeringsreserven
för 31 010 000 kronor samt en preliminär uppgift beträffande
ordinarie arbeten för 23 600 000 kronor. Dessa arbeten inkludera icke storflygplatsen.
I skrivelse till Kungl. Majit den 20 oktober 1945 angående tillfällig
ökning av personalen å luftfartsstyrelsens marktjänstbyrå har styrelsen
emellertid meddelat, att styrelsen icke haft möjlighet att ombesörja detaljplanering
av varken ovannämnda arbeten eller dem, som avses komma till
utförande under innevarande budgetår.

Av det å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1945/46 uppförda anslaget
till planering av allmänna arbeten har ett belopp av 300 000 kronor beräknats
för luftfartsstyrelsens behov (prop. 334, s. 35). I skrivelse till Kungl.

201

Majit den 31 januari 1946 angående storflygplats har luftfartsstyrelsen meddelat,
att styrelsen med anlitande av sålunda anvisade medel igångsatt tekniska
utredningar ävensom undersökningar i syfte att få fram en angelägenhetsgradering
av flygplatsanläggningar i landet. Detta arbete beräknades
taga en tid av två till tre år ehuru delresultat efter hand kunde framläggas
beträffande flygplatser, vilkas allmänna betydelse vöre uppenbar. En
mera omfattande plan, jämförlig med vägväsendets flerårsplaner, vore icke
möjlig att framlägga under den närmaste tiden, men förutsättningarna härför
antogos vara för handen örn några år, varvid styrelsen avsåge att framlägga
en sådan plan.

Av största vikt är att planeringsläget beträffande reserven av flygplatsarbeten
i väsentlig mån förbättras, enär dylika arbeten av flera skäl äro värdefulla
ur sysselsättningsynpunkt. Dels utgöras de nämligen i vad gäller fältarbeten
till stor del av sådana grovarbeten, som kunna utföras av arbetskraft
utan särskild yrkesutbildning, dels äro dessa arbeten koncentrerade inom ett
begränsat område, vilket ur organisations- och förläggningssynpunkt är värdefullt
dels ock äro arbetena i stor utsträckning belägna i närheten av sådana
större befolkningscentra, där arbetslöshet kan befaras.

Enär svårigheterna med hänsyn till de omfattande utredningar, som en
flygplatsfråga i regel kräver, och till den rådande bristen på kvalificerad teknisk
personal äro särskilt stora, är det angeläget att tillgängliga planeringsresurser
såvitt möjligt koncentreras på ett program, som det ligger inom
möjligheternas gräns att hinna färdigplanera i tid. För att få till stånd en sådan
investeringsreserv, som överensstämmer med luftfartsstyrelsens planeringsresurser
har kommissionen samarbetat med styrelsen.

I samråd med luftfartsstyrelsen har sålunda det förslag till investeringsreserv
utarbetats, som återgives i bil. 20. Bilagan innehåller jämväl uppgifter
angående de arbeten, som äro avsedda att komma till utförande med anlitande
av ordinarie medel.

Kommissionen har icke ansett sig i det nu framlagda förslaget till investeringsreserv
för civila flygplatser för budgetåret 1946/47 böra medtaga byggande
av storflygplats, då denna flygplatsfråga är av mycket stor omfattning
och statsmakterna ännu icke tagit ställning till densamma. Detta företag skulle
emellertid vara mycket lämpligt för att bereda sysselsättning åt friställd icke
vrkesbildad arbetskraft. Därest med anledning av luftfartsstyrelsens förslag
i ovannämnda skrivelse den 31 januari 1946 beslut örn flygplatsens byggande
skulle fattas av årets riksdag synes därför i investeringsreserven böra medtagas
arbeten å flygplatsen i den omfattning sådana arbeten kunna bedrivas
utöver det ordinarie arbetsprogrammet.

Luftfartsstyrelsens förslag om anvisande för nästa budgetår av medel för
arbeten å Jönköpings, örebro och Östersunds flygplatser bar icke bifallits
av Kungl. Majit. Departementschefen har (kapitalbudgeten: bil. 5, s. 190),
då inrikesflyg av någon betydelse pågått alltför kort tid för all tillräckliga
erfarenheter därav ännu kunnat erhållas, ansett alt frågan örn utbyggnad
av nya flygförbindelser i landet borde anslå, lills markorganisationen å de

14—467172.

202

redan trafikerade linjerna i huvudsak blivit utbyggd i avsedd omfattning. Då
departementschefen emellertid påpekat, att det gjorda ställningstagandet till
de av luftfartsstyrelsen framförda förslagen om arbeten å flygplatser icke
utgjorde hinder för att även andra än de i propositionen förordade arbetena
igångsattes, därest så skulle anses angeläget av arbetsmarknadspolitiska skäl,
samt förutsatt, att medel skulle få disponeras av anslag å allmän beredskapsstat
till bestridande av kostnaderna för dylika arbeten, har arbeten vid nu
nämnda flygplatser ansetts böra inräknas i investeringsreserven.

Förutom de i bilagan närmare specificerade arbetena vid olika flygplatser
har upptagits ett belopp avseende arbeten vid Göteborgs och Kiruna flygplatser.

Beträffande Göteborgs flygplats meddelas i årets statsverksproposition, kapitalbudgeten:
bil. 5, s. 187, att flygplatsutredningen för närvarande arbetar
med lösandet av denna flygplatsfråga och beräknar under instundande vår
komma att framlägga föi''slag rörande flygplatsen. Därvid utredes såväl frågan
om byggande av en ny flygplats i stadens närhet som möjligheterna att
utvidga det nuvarande fältet vid Torslanda. Med hänsyn till pågående utredningar
har Kungl. Majit ansett att nya anläggningar å Torslanda flygplats
borde komma till stånd endast i sådana fall att ett uppskov skulle medföra
allvarliga olägenheter. Av luftfartsstyrelsen äskade anslag till uppförande av
personalbostäder och anläggande av förbindelsebana å flygplatsen, kostnadsberäknade
till resp. 100 000 kronor och 900 000 kronor, har Kungl. Majit
icke upptagit i statsverkspropositionen, enär arbetena icke ansetts böra för
närvarande utföras.

Beträffande Kiruna flygplats har luftfartsstyrelsen äskat anslag för budgetåret
1946/47 till arbeten, vilka närmare angivits i årets statsverksproposition,
kapitalbudgeten: bil. 5, s. 182. De i propositionen angivna arbetena avse
flygplatsens utbyggnad genom förlängning av den befintliga huvudrullbanan.

I skrivelse till arbetsmarknadskommissionen den 17 januari 1946 har
luftfartsstyrelsen erinrat om, att 1944 års flygplatsutredning för flygfältsarbeten
m. m. å Kiruna flygplats upptagit ett belopp av 950 000 kronor, avsett
huvudsakligen för utökning av en bana till 1 200 m längd samt för flyttning
av två kraftledningar. Luftfartsstyrelsen har vidare meddelat, att flygplatsutredningens
förslag numera underkastats förnyad granskning. Lutningsförhållandena
på den bana, som kan förlängas till 1 200 meter, uppginge på en
del ställen till 1: 45, stråkbredden vore 200 meter och hårdgjorda banans bredd
40 meter. Enligt nu föreliggande förslag till internationella normer för flygfält,
vilka av styrelsen blivit kända först i december 1945, vore motsvarande fordringar
för huvudlandningsbanor: längdlutning 1: 100. stråkbredd 300 meter
och bredd på rullbanan 60 meter. Med den utbyggnad, som inrymmes inom
del föreslagna beloppet 950 000 kronor, komme Kiruna flygfält icke att uppfylla
kraven enligt internationella normer. Som en följd härav komme
avsevärda inskränkningar att uppstå dels i fråga om de flygplantyper,
som kunde angöra fältet, dels i fråga örn regulariteten. Fältet komme med
andra ord ej att tillfredsställande kunna fylla det ändamål, för vilket det
vore avsett.

203

I grovarbetsreserven för innevarande budgetår ingår såsom arbeten inom
flygförvaltningens ämbetsområde utvidgning av flygfältet i Kiruna för en kostnad
av 1 520 000 kronor. Luftfartsstyrelsen hade jämväl till granskning upptagit
flygvapnets förslag till utvidgning. Det militära förslaget innebure en
betydligt ökad kostnad innan fältet kunde erhålla en huvudlandningsbana örn

1 200 m längd. En utbyggnad enligt flygvapnets förslag medförde dock, att
fältet i huvudsak konnne att motsvara internationella fordringar, varjämte
en avsevärt större trafikregularitet möjliggjordes.

Utvecklingen komme enligt luftfartsstyrelsen sannolikt att framtvinga, att
fältet i framtiden utbyggdes enligt de internationella normerna. Kostnaderna
för justering, breddning och förlängning av en av de befintliga banorna jämte
erforderlig justering av närliggande bana för en sådan utbyggnad beräknade
luftfartsstyrelsen till 4 550 000 kronor. Utbyggnad av en motsvarande
bana enligt flygvapnets förslag, dock med ökning av stråkbredden och banbredden
till 300 resp. 60 m. hade luftfartsstyrelsen kostnadsberäknat till

2 800 000 kronor.

Då även militära skäl sannolikt komme att framtvinga en utbyggnad, och
då en militärt godtagbar sådan icke kunde erhållas enligt flygplatsutredningens
förslag, hade luftfartsstyrelsen funnit det välbetänkt att frångå sitt på utredningens
förslag grundade ställningstagande i ärendet och i stället föreslå,
att utbyggnaden utfördes enligt flygvapnets förslag. Styrelsen ville föreslå,
att ett belopp av 1 000 000 kronor upptoges i investeringsreserven för nästkommande
budgetår. En utbyggnad enligt sistnämnda alternativ medförde
dessutom den väsentliga fördelen att fältet i sitt nuvarande skick kunde användas
under hela utbyggnadstiden.

Ur ren arbetsmarknadssynpunkt äro ovannämnda företag av stort värde, eftersom
tillgången på arbeten i investeringsreserven i Göteborgstrakten och Kirunatrakten
är förhållandevis mindre god i relation till de arbetslöshetsrisker,
som konjunkturomslag skulle kunna medföra för dessa orter. Med hänsyn
härtill föreslås, att i investeringsreserven inräknas ett belopp av 2 500 000
kronor för arbeten vid Göteborgs och Kiruna flygplatser, då enligt av luftfartsstyrelsen
under hand lämnade upplysningar häremot svarande arbeten
skulle kunna utföras under nästa budgetår. Beloppet torde beträffande Göteborgs
flygplats få avse sådana arbeten, varom beslut kan komma att fattas
efter flygplatsutredningens ovannämnda utredning. Beträffande Kiruna flygplats
är det ur arbetsmarknadssynpunkt angeläget, att slutgiltig utredning
snarast verkställes angående den lämpliga utbyggnaden av flygfältet, så att
detta företag vid behov kan tillgripas för beredande av sysselsättning åt friställd
arbetskraft.

Vad angår de olika slag av flygplatsarbeten, som kunna komma i fråga,
har av flera skäl icke föreslagits någon investeringsreserv av belysningsanläggningar
och radiofyrar. Dels är nämligen projekteringen av sådana arbeten
jämförelsevis tidskrävande och tillgänglig planeringspersonal torde komma
alt bliva fullt sysselsatt med anläggningar ingående i det ordinarie arbetsprogrammet,
dels bestå sådana arbeten till stor del av materialbeställningar,

204

vilka äro beroende av import och i övrigt kunna effektueras endast av ett
fåtal svenska firmor. I investeringsreserven ingå sålunda endast fältarbeten
(terrasserings- och beläggningsarbeten) samt husbyggnader.

Den allmänna investeringsreserven beträffande civila flygplatser har uppskattats
innefatta ca 200 000 dagsverken, motsvarande sysselsättning för ca
800 årsarbetare. Den största arbetsstyrka, som kan sysselsättas vid arbetena
i den allmänna investeringsreserven beräknas bliva 1 000 man sommartid och
300 man vintertid.

Beträffande i förslaget till inventeringsreserv ingående företag hava följande
uppgifter inhämtats.

Visby flygplats.

Såsom i årets statsverksproposition, kapitaibudgeten: bil. 5, s. 190, påpekats,
är frågan om komplettering och utbyggnad av Visby flygplats för närvarande
under behandling av flygplatsutredningen. Återstående kostnader för
fältutvidgning och anläggning av rullbana hava av luftfartsstyrelsen beräknats
till 2 600 000 kronor. I enlighet med vad luftfartsstyrelsen i skrivelse
den 21 december 1945 till arbetsmarknadskommissionen föreslagit har i förslaget
till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 upptagits arbeten å detta
fält för ett belopp av 500 000 kronor.

Jönköpings flygplats.

Enligt vad luftfartsstyrelsen meddelat erfordras, för att Jönköpings flygplats
skall få ett huvudstråk av erforderlig längd, ytterligare fältutvidgning
utöver de arbeten, som för närvarande äro under utförande i arbetsmarknadskommissionens
regi. I skrivelse den 21 december 1945 till kommissionen
har luftfartsstyrelsen meddelat, att kostnaderna för denna ytterligare fältutvidgning
beräknats till 500 000 kronor. Arbeten för 200 000 kronor skulle
kunna utföras under budgetåret 1946/47 och ha därför medtagits i förslaget
till investeringsreserv för nämnda budgetår.

Stockholm—-Bromma flygplats.

Luftfartsstyrelsen har i skrivelse den 30 oktober 1945 till Kungl. Majit
hemställt, att för nästa budgetår måtte anvisas 6 440 000 kronor för vissa
byggnadsarbeten vid Bromma flygplats. I skrivelse den 25 september 1945 till
arbetsmarknadskommissionen har styrelsen meddelat, att därjämte en investeringsreserv
av 4 100 000 kronor kunde upptagas för ytterligare byggnadsarbeten.
Kungl. Majit har emellertid (kapitalbudgeten: bil. 5, s. 183) icke
bifallit styrelsens framställning, enär utbyggnaden av Bromma flygplats ägde
sådant samband med frågan örn storflygplatsen, att med prövningen borde
anstå till dess sistnämnda fråga blivit mogen för avgörande.

Enär det är angeläget, att en reserv av arbeten av grovarbetskaraktär i stor
omfattning finnes tillgänglig i eller invid Stockholm och då det visar sig att
den reserv av dylika arbeten, som kan åstadkommas genom stadens egna
organ är alltför liten, är det ur arbetsmarknadssynpunkt angeläget, att arbeten
vid Bromma flygfält kunna intagas i investeringsreserven. Under förut -

205

sättning, att frågan om storflygplatsen kan lösas tillräckligt snabbt skulle,
enligt vad luftfartsstyrelsen uppgivit, med hänsyn bl. a. till planeringsresurserna
kunna räknas med en reserv av arbeten för en kostnad av 4 000 000
kronor under nästa budgetår. Arbetsmarknadskommissionen har därför funnit
skäl att i förslaget till investeringsreserv för nästa budgetår medräkna
arbeten för sistnämnda belopp.

örebro flygplats.

Luftfartsstyrelsen hemställde i skrivelse den 30 oktober 1945 till Kungl.
Maj :t, att ett anslag av 200 000 kronor måtte anvisas för nästa budgetår till
förbättring av gamla fältet å örebro flygplats. Denna framställning har icke
bifallits av Kungl. Maj:t. Såsom anförts å s. 202 har arbetet ansetts böra medtagas
i investeringsreserven.

Därutöver har luftfartsstyrelsen till arbetsmarknadskommissionen under
hand meddelat, att i närheten av flygplatsen en bäck behövde grävas örn och
rensas upp samt att en mindre omläggning av järnvägslinjen Pålsboda—
Örebro beräknades bliva erforderlig. Utredning härom påginge och kostnaderna
uppskattades till sammanlagt 300 000 kronor. Därjämte förelåge behov
av en mindre administrationsbyggnad, iordningställande av tillfartsväg samt
iordningställande av stationsområdet. De sistnämnda arbetena hava kostnadsberäknats
till respektive 80 000, 50 000 och 20 000 kronor.

I förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 hava inräknats
samtliga ovanberörda arbeten för en sammanlagd kostnad av (200 000 +
300 000 + 80 000 + 50 000 + 20 000 =) 650 000 kronor.

Skellefteå flygplats.

Luftfartsstyrelsen har meddelat, att plan för byggande av ytterligare ett
flygfält för norrlandsflyget, nämligen vid Skellefteå, föreligger färdig samt
att staden föranstaltar om anskaffande av erforderliga markområden. I skrivelse
den 21 december 1945 till arbetsmarknadskommissionen har styrelsen
meddelat, att kostnaderna för fältarbetena beräknats till 3 000 000 kronor,
varav enligt från styrelsen under hand lämnade uppgifter under budgetåret
1946/47 skulle kunna utföras arbeten för 800 000 kronor. Sistnämnda belopp
har beräknats i förslaget till investeringsreserv för nästa budgetår.

Östersunds flygplats.

Luftfartsstyrelsen hemställde i skrivelse till Kungl. Maj:t den 30 oktober
1945, att för budgetåret 1946/47 måtte anvisas ett belopp av 600 000 kronor
till fältarbeten vid Östersunds flygplats. Kungl. Majit har emellertid (kapitalbudgeten:
bil. 5, s. 190) icke funnit skäl bifalla styrelsens förslag om anvisande
av medel härtill för nästa budgetår. Vidare har luftfartsstyrelsen i skrivelse
den 21 december 1945 till arbetsmarknadskommissionen meddelat, att
totalkostnaden för fältarbetena vid flygplatsen beräknats till 2 000 000 kronor.

I förslaget till investeringsreserv för nästa budgetår har med hänsyn till
vad som anförts å s. 202 beräknats samma belopp, som av styrelsen äskats å
riksstat, d. v. s. 600 000 kronor.

206

Särskild grovarbetsreserv för civila flygplatser.

Utöver den allmänna reserven av arbeten å civila flygplatser upptogs å
allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 en särskild grovarbetsreserv om
3 000 000 kronor. Investeringsutredningen föreslog för innevarande budgetår
en dylik reserv av 5 000 000 kronor. I likhet med vad fallet är beträffande
den allmänna reserven har i samråd med luftfartsstyrelsen uppgjorts en specificerad
plan på företag, som för budgetåret 1946/47 föreslås ingå i en särskild
grovarbetsreserv med ett sammanlagt belopp för budgetåret av 1 600 000
kronor. Företagen hava sammanställts i bil. 20.

Till den föreslagna särskilda grovarbetsreserven av flygplatsarbeten hava
hänförts arbeten å flygplatsanläggningar för segelflyget vid Ålleberg. Detta
innebär ur anslagssynpunkt en förenkling, enär arbeten av denna kategori
normalt icke finansieras av Anslaget till byggande och förbättring av flygplatser
men väl synas kunna få bidrag av Anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens
reglering m. m., från vilket sistnämnda anslag den särskilda,
grovarbetsreserven är avsedd att finansieras. Därjämte hava till denna reserv
hänförts vissa av luftfartsstyrelsen anmälda företag, som synas vara av lägre
angelägenhetsordning än övriga företag eller beträffande vilka tillräcklig
utredning för bedömning av angelägenhetsgraden ännu icke föreligger.

Med hänsyn till att angelägenhetsbedömningen av här ifrågavarande arbeten
måste betraktas som i hög grad osäker och kan komma att ändras
vid det slutliga ställningstagande, som flygplatsutredningen kan komma att
göra i dessa frågor, förutsättes att utbyte av företag må kunna ske örn särskilda
anledningar därtill skulle uppkomma. Då vidare utredningsarbetet inom
den närmaste tiden torde kunna förväntas giva möjlighet att såsom sysselsättningsobjekt
utnyttja flygplatser i större utsträckning än den plan utvisar, som
nu kunnat framläggas, har arbetsmarknadskommissionen funnit skäl föreslå
en särskild grovarbetsreserv för nästa budgetår av 5 000 000 kronor.

Arbetena i denna del av den särskilda grovarbetsreserven uppskattas innefatta
ca 115 000 dagsverken, motsvarande sysselsättning för ca 460 årsarbetare.

I det följande lämnas en redogörelse för de specificerade företagen i förslaget
till särskild grovarbetsreserv.

Kristianstads och Hälsingborgs flygplatser.

I skrivelse till arbetsmarknadskommissionen den 21 december 1945 har
luftfartsstyrelsen meddelat att förberedelsearbetena för flygplatser vid
Kristianstad och Hälsingborg, beträffande vilka erforderliga fältarbeten kostnadsberäknats
till respektive 2 000 000 och 3 000 000 kronor, äro så långt
framskridna, att under budgetåret 1946/47 arbeten beräknas kunna utföras vid
var och en av flygplatserna för 500 000 kronor.

Företagen ha medtagits i förslaget till särskild grovarbetsreserv för nästa
budgetår med 500 000 kronor för vart och ett av företagen.

207

Gällivare flygplats.

Det vid Gällivare befintliga flygfältet är enligt luftfartsstyrelsen för närvarande
mindre lämpligt som trafikflygfält. För att öka dess användbarhet
borde förlängning och justering av en bana komma till stånd. Styrelsen har
under hand meddelat, att kostnaden för de här erforderliga arbetena uppskattats
till 2 500 000 kronor samt att arbeten för 200 000 kronor kunna utföras
under nästa budgetår. Sistnämnda belopp har medräknats i förslaget till
särskild grovarbetsreserv för budgetåret 1946/47.

Ålleberys flygplats.

Enligt vad luftfartsstyrelsen under hand meddelat har den alltmera ökande
segelflygverksamheten vid Ålleberg ställt allt större krav på landnings- och
startmöjligheterna uppe på bergkalotten på Ålleberg samt visat att behov av
utvidgning av fältet föreligger. Luftfartsstyrelsen har i skrivelse till arbetsmarknadskommissionen
den 21 december 1945 preliminärt beräknat kostnaden
för dessa arbeten till 1 400 000 kronor och föreslagit att 400 000 kronor
beräknas såsom reserv för budgetåret 1946/47. Sistnämnda belopp har
medräknats i förslaget till särskild grovarbetsreserv för nästa budgetår.

Anslag till civila flygplatser.

Beträffande anslag till de arbeten, som föreslås ingå i den särskilda grovarbetsreserven,
hänvisas till redogörelsen å s. 367.

Under hänvisning till vad som i övrigt anförts i den föregående framställningen,
hemställer arbetsmarknadskommissionen, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Byggande och förbättring av flygplatser å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1946/47 å kapital b udget
e n under Luftfar t sfonden uppföra
ett anslag av

kronor 9 250 000.

208

11. Investeringsplan för handelsbamnar och farleder.

Förslag till investeringsplan för handelshamnar och farleder för budgetåret
1946/47, innefattande en investeringsreserv om 37 757 200 kronor, har sammanställts
i bil. 21. Beträffande förslaget må följande anföras.

För budgetåret 1945/46 framlade investeringsutredningen (SOU 1945:12
och 13, s. 172—178 och bil. 17) en investeringsplan för handelshamnar och
farleder, vilken upprättats med utgångspunkt från en av kommerskollegium
verkställd utredning. Enligt denna hänfördes till handelshamnarna varje sådan
i kommunal eller enskild ägo varande hamn, för vilken Kungl. Maj :t fastställt
hamntaxa. Vid tiden för utredningens verkställande förelågo beträffande
73 dylika hamnar projekt avseende reparations- och underhållsarbeten
för en sammanlagd kostnad av ca 15,7 milj. kronor samt utvidgnings- och nyanläggningsarbeten
för sammanlagt ca 138,7 milj. kronor.

I förslaget till investeringsplan för budgetåret 1945/46 upptogos arbeten
för i runt tal 43 milj. kronor, vilket belopp motsvarade något mer än dubbla
den av kommerskollegium vid dess utredning beräknade normala årliga
investeringen. Planen inrymde dels i stort sett alla de förenämnda reparations-
och underhållsarbetena, dels ock av utvidgnings- och nyanläggningsarbetena
sådana företag, som projekterats i vissa av kommerskollegium angivna,
för sjöfarten och landets samfärdsel i övrigt särskilt betydelsefulla
hamnar. Sistnämnda hamnar utgjordes av dem, som hittills visat den största
utvecklingskraften med avseende på trafikens omfattning.

Den investeringsplan som för innevarande budgetår sammanställdes enligt
de nämnda, i korthet återgivna principerna omfattade hamnarbeten i 33 städer
och samhällen.

Till följd av arbetsmarknadssituationen och materialförsörjningsläget har
endast ett fåtal i planen ingående företag hittills utförts eller påbörjats. Endast
i förhållandevis ringa omfattning hava vidare nya arbetsobjekt av hithörande
art anmälts till arbetsmarknadskommissionen. Ej heller hava viktigare
skäl framkommit för modifiering av de av kommerskollegium angivna
principerna för utväljande av hamnbyggnadsprojekt att ingå i investeringsplanen.

Ehuru det med hänsyn till i föregående stycke anförda förhållanden kunnat
väntas, att investeringsplanen för budgetåret 1945/46 utan större förändringar
skulle vara tillämplig även för nästföljande budgetår, har dock revidering av
planen av andra orsaker blivit erforderlig. Sålunda hava vid detaljplaneringen
av de skilda företagen ej oväsentliga justeringar av de beräknade

209

kostnaderna för vissa arbeten visat sig nödvändiga. Beträffande några av de
största hamnarna hava nya synpunkter framkommit i fråga om de projekterade
företagens angelägenhetsgrad. Vidare har den arbetstakt, vari varje
särskilt företag vid behov kan bedrivas, numera säkrare kunnat bedömas, sedan
arbetsplanerna i stor omfattning blivit verkställda.

Följande arbetsföretag hava, sedan föregående investeringsplan upprättades,
påbörjats och i allt väsentligt färdigställts, varför de nu avförts från
planen:

Göteborg: spåranordningar för hamnarna,

» Kajskjul 107,

» Distriktskontor i Sannegårdshamnen,

Hälsingborg: Hamnmagasin vid Oceankajen.

Karlshamn: Bergsprängning och hamnspår.

Landskrona: 257 m kaj vid Fosfatfabriken,

» 50 m kaj vid norra hamnbassängen.

Malmö: Neapelgatan i Frihamnen.

Stockholm: Träbryggor i Sicklakanalen.

Sundsvall: Ombyggnad av kajer vid järnvägsbassängen.

Västerås: Verkstadsbyggnad i djuphamnen.

Örnsköldsvik: Ombyggnad av Strandkajen.

Beträffande de i planen upptagna projekten i Halmstad, Hjo, Karlstad, Mariefred,
Nyköping, Oskarshamn, Strängnäs, Sölvesborg, Trosa, Umeå, Valdemarsvik
och Varberg hava några förändringar icke anmälts vare sig i fråga
örn angelägenheten eller i fråga örn företagens avsedda omfattning eller beträffande
den beräknade kostnaden, varför uppgifterna om projekten å dessa
orter bibehållits oförändrade.

I fråga örn arbetena i det nu föreliggande förslaget till investeringsplan må
anföras följande.

Gävle hamn. Det i förslaget till investeringsplan för budgetåret 1945/46
upptagna företaget, avseende utförande av en större brosvängkran med remtransportör
för malmutlastning, beräknas numera draga en kostnad av ca
500 000 kronor. Företaget, vars utförande anses bliva aktuellt, så snart malmexporten
från de mellansvenska gruvfälten över Gävle återupptages, synes
böra kvarstå i jnvesteringsreserven.

Stadens myndigheter hava anmält tvenne nya företag. Det ena av dessa
avser en större utbyggnad, kostnadsberäknad till 18 000 000 kronor, av uthamnen
Fredriksskans, där ny hamnbassäng, kajer, spår, kranar och upplagsplatser
erfordras. Då arbetena avse ren hamnutvidgning av betydande mått,
synes företaget i avvaktan på 1944 års hamnutrednings förslag tills vidare
icke böra intagas i investeringsplanen.

Det andra företaget avser bortmuddring av det s. k. norra Skansgrundet
och är kostnadsberäknat till 350 000 kronor. Grundet, vilket är beläget utanför
den södra kajen i Fredriksskanshamnen, uppgives vara till stort hinder för
fartygens navigering. Arbetet har föreslagits ingå i investeringsplanen, därvid

210

muddringsarbeten för ca 200 000 kronor beräknats kunna utföras under investeringsåret.

Göteborgs hamn. Planen har underkastats omarbetning i enlighet med synpunkter,
som framkommit vid den alltjämt pågående detaljplaneringen och
vilka föranlett upprättande av ett nytt tidschema för utförande av stadens
hamnarbeten. Under det att investeringsplanen för budgetåret 1945/46 upptog
arbeten i Göteborg för en kostnad av 14 690 000 kronor, innefattar den reviderade
planen arbeten för ca 18 070 000 kronor, varav för ordinarie arbeten
ca 9 670 000 kronor och för investeringsreservens arbeten ca 8 400 000 kronor.
Omfattningen av de i den reviderade planen sålunda ingående arbetena
anses motsvara vad som är möjligt att utföra av anläggningar i hamnen under
budgetåret 1946/47.

Hälsingborgs hamn. Det i förslaget till investeringsplan för budgetåret 1945/
46 ingående företag, som avser byggande av hamnmagasin vid Oceankajen,
har, såsom ovan anförts, numera färdigställts och därför avförts ur planen.

Projekteringen av det andra i planen ingående företaget, nämligen anläggning
av en ny massgods- och industrihamn söder örn Gränsgatan, är numera
färdig och den beräknade kostnaden för den nya hamnen uppgår till ca 28
milj. kronor, varav ca 8 milj. kronor för hamnutrustning. Av kostnaden har
ett belopp av 2 milj. kronor upptagits såsom investeringsreserv.

Jönköpings hamn. Det i planen upptagna arbetet, avseende ombyggnad
av en 45 m lång träkaj, som befinner sig i mycket dåligt skick, beräknas numera
kosta 30 000 kronor.

Kalmar hamn. De i förslaget till investeringsplan för budgetåret 1945/46
upptagna arbetena, nämligen anläggning av en 120 m lång kaj vid Finngrundet
samt muddring och utfyllning å Tjärhovets sjösida, kvarstå oförändrade.

Staden har anmält ett nytt företag, avseende ombyggnad på en längd av
120 m av en befintlig träkaj på Tjärhovets insida, därvid kajen avses bliva
utförd i betong för en beräknad kostnad av 170 000 kronor. Enär företaget
är att hänföra till reparationsarbeten, har detsamma ansetts böra inrymmas
i investeringsplanen.

Karlstads hamn. I farleden lill yttre hamnen avses att genom muddring
iordningställa en ny hamnbassäng. Muddringsmassorna skola användas till
utfyllnad av ett industriområde. Kostnaden uppgår till 100 000 kronor. Kommerskollegium
förordade i sin ovannämnda utredning intagande i investeringsplanen
av förefintliga utvidgningsprojekt vid Karlstad. Genom stadens
försorg har verkställts utredningsarbete i fråga om hamnens utvidgningsbehov,
och staden har såsom lämpligt arbetsobjekt anmält en första utbyggnadsetapp
med en beräknad kostnad av 680 000 kronor avseende en kajbyggnad.
Företaget anses särskilt lämpligt såsom sysselsättningsobjekt, enär vid
detsamma kan sysselsättas relativt stor arbetsstyrka och enär materialåtgången
för kajbyggnaden är förhållandevis ringa.

Kristinehamns hamn. De i förslaget till investeringsplan för budgetåret
1945/46 ingående företagen kvarstå oförändrade.

Staden har anmält, att anbud inom kort komme att infordras på en 8-tons

211

vipparmskran och en bandtransportör med en sammanlagd beräknad kostnad
av 500 000 kronor. Utförandet av dessa kan sålunda beräknas ske under
nu avsett investeringsår, varför företaget intagits i investeringsplanen såsom
ordinarie arbete.

Köpings hamn. I fråga om stadens i förslaget till investeringsplan för budgetåret
1945/46 inrymda företag ha inga förändringar vidtagits.

Staden har anmält tvenne nya företag, vilka hava karaktären av reparationsarbeten
och därför ansetts böra inrymmas i investeringsplanen. Det ena
avser ombyggnad för en kostnad av 28 000 kronor av en träkaj i södra delen
av gamla hamnen, det andra ombyggnad för en kostnad av 32 000 kronor av
en liknande kaj i norra delen av gamla hamnen.

Landskrona hamn. Beträffande det i förslaget till investeringsplan för budgetåret
1945/46 intagna företaget, avseende utförande av 12 dykdalber vid ön
Gråen, har någon förändring icke vidtagits i planen.

Staden, som under år 1945 färdigställt bland annat en 50 m lång, ny kaj
i norra hamnbassängen, har redan tidigare framhållit behovet av ytterligare
kajer i denna bessäng. Förslag härtill, omfattande 500 m kajer, muddring,
kranar m. m., föreligger nu och väntas bliva underställt stadsfullmäktige
inom den närmaste tiden. Företaget, som beräknats kosta 2 800 000 kronor,
bar ansetts böra inrymmas i investeringsplanen, därvid arbeten för 1 650 000
kronor anses kunna utföras under investeringsåret.

Malmö hamn. Av de i förslaget till investeringsplan för budgetåret 1945/46
upptagna arbetena har utbyggnad av Neapelgatan i frihamnen numera påbörjats
och beräknas vara färdigställd före innevarande budgetårs utgång,
varför detta företag avförts ur planen.

Stadens hamnförvaltning har meddelat, att anslag om 1 000 000 kronor anvisats
till ytterligare ett företag, avseende en första etapp av beslutad utbyggnad
av industrihamnen. Detta företag, som till väsentliga delar torde komma
till utförande under nästa budgetår, har upptagits i investeringsplanen.

Norrköpings hamn. Av det i förslaget till investeringsplan för budgetåret
1945/46 intagna företaget, avseende muddring m. m. för ny hamnbassäng,
angavs en mindre del med en beräknad kostnad av 50 000 kronor såsom ordinarie
arbete. Denna del är numera utförd. Återstoden av företaget med
en beräknad kostnad av 3 500 000 kronor synes böra kvarstå i planen, därvid
kostnaden för arbeten under investeringsåret liksom tidigare bör upptagas
lill 700 000 kronor.

Nyköpings hamn. Vid projektering av det i förslaget till investeringsplan
för budgetåret 1944/45 inrymda företaget avseende ombyggnad av kaj i västra
delen av stadens hamn befanns all även andra hamnkajer voro i sådant
tillstånd, att de borde ombyggas. Projektet har på grund härav utvidgats och
kommit att omfatta ombyggnad av kajer för en beräknad kostnad av 886 000
kronor. Enär frågan om angelägenheten av ifrågavarande kajers ombyggnad
anses böra ytterligare utredas, har i planen lills vidare intagits endast den
kajombyggnad, som i första hand ansetts vara i behov av ombyggnad och
förstärkning och som beräknats kosta 110 000 kronor.

212

Stockholms hamn. De i förslaget till investeringsplan för budgetåret 1945/
46 intagna uppgifterna örn hamnarbeten i Stockholm hava justerats i samråd
med stadens hamnförvaltning. Den reviderade investeringsplanen har därefter
kommit att inrymma arbeten för tillhopa 7 920 000 kronor, varav för
ordinarie arbeten 3 720 000 kronor och för investeringsreservens arbeten
4 200 000 kronor.

Sundsvalls hamn. Såsom ovan nämnts har det i förslaget till investeringsplan
för innevarande budgetår upptagna företaget, avseende ombyggnad av
vissa kajer vid järnvägsbassängen, fortskridit så långt att detsamma förväntas
bliva färdigt under innevarande budgetår, varför det avförts ur planen.
Det likaledes i planen ingående företaget, avseende ombyggnad av Finnkajen,
beräknas numera draga en kostnad av 400 000 kronor, under det att
företaget tidigare beräknades kosta 600 000 kronor. Det företag, som avser
utförande av strandskoning och kajer i Selångersån, har bibehållits oförändrat.
Det i planen upptagna företaget, avseende ombyggnad av ett befintligt
kajskjul för en kostnad av 170 000 kronor, har ersatts med ett projekt, som
avser utförande av ett kombinerat tullhus och varuskjul med en beräknad
kostnad av 800 000 kronor, varav under investeringsåret beräknas kunna
utföras arbeten för 400 000 kronor.

Södertälje hamn. Det i förslaget till investeringsplan för innevarande budgetår
upptagna arbete, som avser utbyggnad av Södertälje uthamn, har bibehållits
oförändrat i den reviderade planen.

Ett av staden nyanmält företag av karaktären reparationsarbete, nämligen
ombyggnad av en kaj i uthamnen för en beräknad kostnad av 51 000 kronor,
har inrymts i planen.

Sölvesborgs hamn. Det i planen intagna företaget avser hamnens utvidgning
genom anläggning för en kostnad av 474 000 kronor av en ny hamnbassäng
med 130 meter kaj.

Uddevalla hamn. Beräknade kostnaden för det i förslaget till investeringsplan
för innevarande budgetår upptagna arbetet, omfattande förlängning av
Badökajen, har genom en ändring av planen för arbetet ökats till 1 064 000
kronor. I samband med utförande av detta företag planeras en enligt stadens
uppgifter välbehövlig ny hamnrangerbangård, kostnadsberäknad till
1 386 000 kronor. Även detta arbete har inrymts i planen.

I fråga om övriga i planen ingående arbeten i Uddevalla hamn hava inga
förändringar vidtagits.

Västerviks hamn. Företaget avseende breddning av Blockholmssundet
kvarstår i den reviderade planen oförändrat.

Staden har anmält ett nytt projekt, nämligen anskaffning av tvenne 5-tons
vipparmskranar. Då behovet av kranutrustning uppgivits vara stort, har arbetet
ansetts böra inrymmas i investeringsplanen.

Västerås hamn. De i förslaget till investeringsplan för innevarande budgetår
ingående företagen kvarstå oförändrade.

Därjämte har såsom ordinarie arbeten i planen inrymts ett nyanmält före -

213

tåg, varigenom avses att med ett nytt hamnmagasin ersätta vissa äldre hamnmagasin,
vilka skola rivas för att lämna plats för utvidgning av ASEA:s anläggningar.

Örnsköldsviks hamn. I upprättade planer för fortsatt utbyggnad av stadens
hamn ingår bland annat ombyggnad av vissa i dåligt skick varande träkajer
å Framnäsudden. Detta projekt, kostnadsberäknat till 1 275 000 kronor,
har föreslagits ingå i planen, därvid för arbeten under investeringsåret beräknats
ett belopp av 500 000 kronor.

Degerhamns hamn. Det i förslaget till investeringsplan för innevarande
budgetår ingående företaget har till en del utförts och kostnaden för återstående
arbeten utgör ca 120 000 kronor.

Oxelösunds hamn. Det företag, som avser förlängning av kaj nr 10, kvarstår
oförändrat.

Tidigare anmälda arbeten, avseende ombyggnad av kajerna 5, 6 och 7,
hava upptagits i planen. Kajerna uppgivas nämligen vara så svaga, att modem
kranutrustning för närvarande icke kan användas på dem.

Revideringen av investeringsplanen har utförts efter samråd med myndigheterna
i respektive kommuner. Därvid har konstaterats, att detaljplaneringen
av det stora flertalet av de i planen ingående arbetena är slutförd.
Man kan på grund härav räkna med, att företagen skola kunna utan tidsutdräkt
igångsättas.

För planens genomförande kunna beräknas åtgå omkring 750 000 dagsverken,
motsvarande ca 3 000 årsarbetare. Beträffande materialbehovet hänvisas
till bil. 31.

Enligt den i det föregående lämnade redogörelsen har såsom investeringsreserv
upptagits ett sammanlagt belopp av 37 757 200 kronor, varav för kommunala
hamnar 36 357 200 kronor och för enskilda hamnar 1 400 000 kronor.

Statsbidrag till handelshamnar och farleder utgår jämlikt bestämmelserna
i kungörelsen den 10 augusti 1928 (nr 328) med högst två tredjedelar av
den beräknade byggnadskostnaden. Bidragsandelens storlek prövas i anslutning
härtill från fall till fall och har under senare år, i den mån statsbidrag
överhuvud taget utgått, varierat från en tiondedel till två tredjedelar. Vid
prövning av andelens storlek torde hänsyn ha tagits till hamnai betenas angelägenhet
ur det allmännas synpunkt och till hamnens ekonomi m. m.

Det möter givetvis svårigheter att nu bedöma, huruvida och med vilken
andel de kommuner och enskilda, vilkas projekterade hamnarbeten inrymts
i förslaget till investeringsplan, vid normal prövning skulle erhålla statsbidrag,
därest ansökan därom gjordes. Under de senare årens kris ha många
hamnars bärighet avsevärt minskats, andras har ökat, och en av grunderna
för bidragsandelens bedömande har därigenom ändrats. En överslagsberäkning
med ledning av under senare år fattade beslut örn anvisande av statsbidrag
giver vid handen, att, om vederbörande hamnförvaltningar skulle erhålla
statsbidrag till de i investeringsplanen angivna arbetena i ungefär samma
omfattning som vid tidigare utförda arbeten, för investeringsplanens ge -

214

nomförande skulle krävas anvisande av statsmedel med minst 5 000 000 kronor
utöver det i 1946 års statsverksproposition äskade anslaget å 200 000
kronor. Vid denna beräkning hava icke medtagits några bidrag för arbetena i
sådana hamnar — exempelvis i Stockholm, Göteborg och Malmö — till vilka
bidrag av anslag å riksstat till hamnar och farleder tidigare ej utgått. Vid
en arbetslöshetskris torde det emellertid kunna bliva nödvändigt — för stimulerande
av företagens igångsättande genom att lämna gottgörelse för de
extra kostnader, som kunna föranledas av företagens utförande med hänvisad
arbetskraft eller vid olämplig årstid eller dylikt — att i viss omfattning
anvisa statsbidrag även till arbeten i dylika ur ekonomisk synpunkt välställda
kommuner. I andra fall torde undantagsvis högre bidragsandel än tidigare
kunna motiveras. Med hänsyn härtill synes bidragsanslaget böra upptagas
med ett belopp av 10 000 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadskommissionen,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till handelshanmar och farleder å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1946/47 å driftbudgeten
under sjätte huvudtiteln uppföra
ett anslag av ........................ kronor 10 000 000.

215

12. Investeringsplan för fiskehamnar.

Förslag till investeringsplan för statliga och statsunderstödda fiskehamnar
för budgetåret 1946/47, innefattande en investeringsreserv om 9 246 300
kronor, har sammanställts i bil. 22. Beträffande förslaget får arbetsmarknadskommissionen
anföra följande.

I samband med framläggande av förslag till investeringsplan för ifrågavarande
hamnar för budgetåret 1944/45 redogjorde investeringsutredningen
för verkställd beräkning av den normala investeringen i dessa hamnar under
en 10-årsperiod före kriget. Denna angavs vid nuvarande prisläge motsvara
ca 3 000 000 kronor per år. På grund härav gavs planen för nämnda
budgetår en omfattning av ca 6 000 000 kronor. Då emellertid fiskehamnsprojekt
av betydande angelägenhet föreligga på ett mycket stort antal
platser utmed rikets kuster och då hamnarbetena i många fall utgöra
lämpliga sysselsättningsobjekt vid arbetslöshet, föreslog investeringsutredningen
vid upprättande av investeringsplan för fiskehamnar för budgetåret
1945/46 en sådan ökning av planen, att den kom att omfatta arbeten nied en
sammanlagd beräknad kostnad av ca 9 000 000 kronor.

Vid den nu i samråd med 1944 års fiskehamnsutredning verkställda revideringen
av ifrågavarande investeringsplan har sistnämnda kostnadsram bibehållits.
Med hänsyn till de begränsade anslag, som under de senaste åren
anvisats under sjätte huvudtiteln till fiskehamnsarbeten, samt enär det icke
nu kan bedömas, för vilka arbeten dessa anslag kunna komma alt tagas i
anspråk, har någon uppdelning av de i planen ingående företagen i ordinarie
arbeten och investeringsreserv icke varit möjlig.

I fråga om urvalet av de företag, vilka intagits i föreliggande förslag till
investeringsplan för nästa budgetår, må anföras följande.

Enligt uppgifter, vilka erhållits vid samråd med 1944 års fiskehamnsutredning,
föreligger behov av hamnarbeten för fiskets behov vid i runt tal
250 orter i landet, och dessa arbeten beräknas draga en sammanlagd kostnad
av mellan 30 och 40 milj. kronor. Företagen bestå såväl av nyanläggnings-
som utvidgnings- och förbättringsarbeten. Att åstadkomma en fullt
rättvisande gradering av dessa arbeten ur angelägenhetssynpunkt möter
stora svårigheter såväl med hänsyn till de mycket olika betingelser, varunder
fisket bedrives utmed olika kuststräckor, som på grund av att företagen
än avse nyanläggningar, än utvidgningar eller andra förbättringar. I samråd
med fiskehamnsutredningen har kommissionen därför verkställt urvalet
av de i investeringsplanen intagna arbetena så, att omslutningen av de inom
varje särskilt län belägna företagen ungefärligen kommit att motsvara länets

216

andel av det totala fiskehamnsbehovet i riket. Inom varje särskilt län har
därefter utvalts de såsom mest angelägna ansedda företagen. Vid urvalet har
dessutom liksom vid uppgörandet av investeringsplanen för innevarande
budgetår hänsyn tagits till de resurser i fråga om arbetsledning och arbetsmaskiner,
särskilt mudderverk, som stå till förfogande för arbetenas utförande.

I planen ingå efter omarbetningen 10 företag vid statens fiskehamnar och
47 företag vid statsunderstödda fiskehamnar eller sammanlagt 57 företag.
På initiativ av fiskehamnsutredningen hava samtliga företag varit föremål
för sådan planering genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens försorg att
arbetena utan tidsutdräkt kunna igångsättas. Investeringsplanen bör sålunda,
örn så erfordras, kunna fullt utnyttjas under budgetåret 1946/47.

De i planen ingående arbetena beräknas innefatta omkring 300 000 dagsverken,
motsvarande ca 1 200 årsarbetare. Beträffande materialåtgången hänvisas
till bil. 31.

Såsom ovan nämnts har nu ifrågavarande investeringsreserv upptagits till
ett belopp av 9 246 300 kronor. Härav kommer på arbeten, avseende utvidgning
och förbättring av statens fiskehamnar och farleder 2 568 000 kronor
samt på arbeten, avseende byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar
6 678 300 kronor.

Till arbeten i statens fiskehamnar, vilka bekostas helt av statsmedel, har
Kungl. Majit i 1946 års statsverksproposition för budgetåret 1946/47 äskat
ett anslag av 500 000 kronor. För genomförande av investeringsplanen, i vad
densamma avser statens fiskehamnar, skulle sålunda erfordras ett ytterligare
anslag av 2 068 000 kronor.

De statsunderstödda fiskehamnarna utföras regelmässigt med 90 procent
bidrag av statsmedel. För investeringsplanens genomförande skulle sålunda
erfordras anslag med 90 procent av 6 678 300 kronor, d. v. s. med 6 010 400
kronor. I 1946 års statsverksproposition har Kungl. Majit för budgetåret
1946/47 äskat ett anslag av 500 000 kronor. Utöver nämnda medel erfordras
alltså ett ytterligare anslag av 5 510 400 kronor.

Med hänsyn till att vissa belopp av de redan begärda anslagen om 500 000
kronor vartdera till statens fiskehamnar och till statsunderstödda fiskehamnar
torde böra reserveras för oförutsedda, brådskande reparationsarbeten
har utredningen ansett sig böra förorda, att anslagsbeloppen å beredskapsstat
avrundas uppåt till 2 300 000 kronor respektive 5 700 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadskommissionen,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1946/47 å driftbudgeten under sjätte huvudtiteln
uppföra följande anslag, nämligen

Utvidgning och förbättring av statens

fiskehamnar och farleder .......... kronor 2 300 000

Bidrag till byggande och underhåll av

statsunderstödda fiskehamnar ...... » 5 700 000.

217

13. Investeringsplan för undersöknings- och förberedande

gruvarbeten.1

Efter framställning av arbetsmarknadskommissionen har Sveriges geologiska
undersökning verkställt utredning angående vilka undersöknings- och
förberedande gruvarbeten, som lämpligen skulle intagas i investeringsreserven
för budgetåret 1945/46. Undersökningen har därvid såsom lämpliga investeringsobjekt
angivit arbeten vid nedannämnda gruvor.

Total

Företag kostnad

Kronor

Rävlidmyrgruvan.................. 550 000

Högkulla-Lappmössan .............. 525 000

Bjurfors mellersta malm............ 350 000

Kostnad för
budgetåret
1946/47
Kronor

220 000
300 000
220 000

1 425 000 740 000

Samtliga dessa företag, vilka i ovanstående tabell ordnats efter angelägenhetsgrad,
äro belägna inom Västerbottens län, det förstnämnda i Lycksele
och de båda övriga i Norsjö kommun. Företagen avse arbeten å fyndigheter,
som äro inmutade för kronans räkning.

Till belysande av den normala omfattningen av ifrågavarande slag av arbeten
kan nämnas, att till undersöknings- och förberedande gruvarbeten under
budgetåren 1933/34—1945/46 anvisats anslag med i medeltal ca 470 000
kronor per år. För budgetåret 1946/47 har Kungl. Majit i statsverkspropositionen
X ht. s. 36—37 till samma ändamål föreslagit ett anslag av 500 000
kronor.

Vid arbeten av här ifrågavarande slag kunna till huvudsaklig del endast
sysselsättas arbetare vana vid sprängningsarbeten, varför dylika arbeten
främst skulle ha betydelse som sysselsättningsreserv för gruvarbetare eller
annan med bergarbeten van arbetskraft. Med hänsyn till att gruvindustrien
måste bedömas som förhållandevis konjunkturkänslig och då det ur ekonomisk
synpunkt är fördelaktigt att — i den mån angelägna arbetsobjekt
finnas tillgängliga — sysselsätta friställd arbetskraft vid sådan produktion,
där dess yrkeskunnighet kan komma till största nytta, har arbetsmarknadskommissionen
ansett ifrågavarande arbeten böra medtagas i investeringsreserven.
Enligt beräkning av Sveriges geologiska undersökning skulle vid de
förenämnda arbetena kunna sysselsättas tillhopa 60 arbetare, motsvarande
ca 15 000 dagsverken under ett år. (Se bil. 31.)

15—467172.

218

Beträffande de särskilda företagen har geologiska undersökningen lämnat
följande upplysningar.

Rävlidmyrgruvan. Undersökningsarbetena under jord å denna fyndighet avbrötos
år 1944. Det ansågs att fyndighetens brytvärdighet var klarlagd, och att fortsatt undersökning
lämpligen kunde uppskjutas för att senare upptagas i samband med
tillredning för brytning; tills vidare planerades emellertid viss diamantborrning från
dagen till komplettering av de tidigare undersökningarna. Dylik diamantborming har
även utförts, men den blev föga upplysande, emedan hålen visa en stark tendens
till krökning och därför lätt kunna passera över eller under malmkropparna, vilkas
utsträckning i vertikal led är ringa. Någon mera omfattande borrningsserie kom
därför icke till stånd.

Rävlidmyrgruvan är i mångt och myckel likartad med den närbelägna *legodriftsgruvan»
Rävliden. Ett utnyttjande av zinkmalmerna i båda (silver och blyförande)
bör ske gemensamt. Särskilt ur denna synpunkt är en vidare undersökning
av Rävlidmyran behövlig inom jämförelsevis nära framtid. Kostnaderna ha approxi -

mativt beräknats som följer:

Materiel och anläggningar...................................... 96 700 kr.

Drift: 18 man under 30 månader å 14 000/mån................... 420 000 »

Diamantborrning under jord .................................. 25 000 »

Summa 541 700 kr. el.
i runt tal 550 000 kr.

Högkulla—Lappmössan. För fyndigheten ö:a Högkulla avses tillredningsarbete
för brytning, jämte därtill anknutna smärre undersökningsarbeten. Arbetet måste

förr eller senare komma till utförande.

Kostnaden bär beräknats sålunda:

Materiel och anläggningar...................................... 92 700 kr.

Drift: 18 man under 22 mån. å 14 000/mån..................... 308 000 »

Summa 400 700 kr. el.
i runt tal 400 000 kr.

Lappmössan (SkäggträskbeTget) är ett undersökningsobjekt, som på grund av
malmförningens oregelbundenhet icke lämpligen kan undersökas med diamantborrning
från dagen. Undersökningsplanen har beräknats till:

Materiel och anläggning....................................... 17 850 kr.

Drift: 6 man under 20 mån. å 4 700/mån ........................ 94 000 »

Diamantbergborming.......................................... 10 000 »

Summa 121 850 kr. el.
i runt tal 125 000 kr.

Detta företag och Högkulla kunna utföras oberoende av varandra.

Bjurfors mellersta malm tillhör Malånäsfältet, där staten äger inmutareandelen
i samtliga hittills utmålslagda fyndigheter. Jordägareandelen uti den ifrågavarande
fyndigheten tillhör Sävenäs Nya Sågverksaktiebolag. Fyndigheten, som påvisades
genom elektrisk malmletning, har hittills endast undersökts genom ett antal borrhål,
av vilka 4 stycken genomgå malmzonen på 12 till 45 meters djup under jordytan
och 3 andra på 65 till 85 meters djup. Av borrkärnorna framgår, att fyndigheten
sammansättes av bankar av relativt samlad sulfidmalm, skilda åt av gråbergsbankar.
Malmmineralen äro huvudsakligen svavelkis, magnetkis och zinkblände.

Enligt borrningarna utgöres fyndighetens viktigaste del å ca 30 meters djup av
tre malmlinser om sammanlagt ca 900 m2:s area och med i genomsnitt 36,1 °/o svavel

219

och 5 °/o zink. Därtill kommer en lins av mycket zinkfattig malm med lägre genomsnittlig
svavelhalt. De d jupare borrhålen giva intrycket, att fyndigheten försvagas
mot djupet på så sätt, att malmen allt mera uppdelas av gråbergsbankar. Utnyttjande
av fyndigheten förutsätter tydligen anrikning av hela produktionen. Den sammanlagda
malmkvantitet, som enligt de utförda borrningarna kan anses sannolik,
rör sig örn 150 000 å 200 000 ton.

Sveriges geologiska undersökning har länge ansett det vara ett önskemål att utföra
en grundligare undersökning av fyndigheten i fråga än vad de utförda borrningarna
innebära. Tillkomsten av linbanan Kristineberg—Boliden, på vilken malm
från fyndigheten skulle kunna lastas med användande av de vid Bjurfors östra
malm utförda anläggningarna, innebär en högst betydande förbättring i transportsituationen
och ger sålunda fyndigheten ökat intresse. Å andra sidan är Bjurfors
mellersta malm både till sannolik kvantitet och kvalitet av den art, att dess närmare
undersökande måste anses mindre väsentligt än ett flertal av ämbetsverkets
övriga arbetsuppgifter.

Undersökningen har på grund av det anförda hittills icke funnit anledning
upptaga sistnämnda fyndighet i planerna för undersöknings- och förberedande
gruvarbeten men ansett att den borde intagas i en investeringsreiserv för
dylika arbeten, dock i angelägenhet efter de tidigare omnämnda företagen.
Beträffande kostnad för företaget har undersökningen lämnat följande upp -

gifter.

Materiel och anläggning .......................................... 92 000 kr.

Drift: 18 man under 17 mån. å 14 000/mån......................... 238 000 »

Diamantbergborrning............................................. 20 000 »

Summa 350 000 kr.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadskommissionen,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Sveriges geologiska undersökning: Under sökning soch
förberedande gruvarbeten å allmän beredskapsstat för
budgetåret 1946/47 å driftbudgeten under tionde
huvudtiteln uppföra ett anslag av .. kronor 740 000.

220

14. Investeringsplan för lotsverket.

För budgetåren 1944/45 och 1945/46 har investeringsreserv för lotsverket
upptagits med följande belopp.

Budgetåret 1944/45 (å beredskapsstat),

driftbudgeten .................................. kronor 366 000

kapitalbudgeten ................................ » 1 124 000

eller sammanlagt ............................... kronor 1 490 000

Budgetåret 1945/46 (investeringsutredningens förslag),

driftbudgeten .................................. kronor 600 000

kapitalbudgeten ................................ » 1 000 000

eller sammanlagt ............................... kronor 1 600 000

Förslag till investeringsplan för lotsverket för budgetåret 1946/47, har
uppgjorts i samråd med lotsstyrelsen och innefattar för investeringsreserven
färdigplanerade eller under planering varande företag för en sammanlagd
kostnad av 2 460 000 kronor. En sammanställning av planen återgives i
bil. 23. Därjämte har av lotsstyrelsen föreslagen reserv av reparations- och
underhållsarbeten å byggnader och anläggningar tillhörande lotsstyrelsens
delfond av statens allmänna fastighetsfond redovisats å s. 308 i detta betänkande.

Arbetena inom lotsstyrelsens verksamhetsområde äro var för sig av liten
omfattning och därjämte i många fall ur kommunikationssynpunkt svårtillgängligt
belägna. Det bjuder därför särskilda svårigheter att inom detta
område organisatoriskt bemästra en tillfällig större ansvällning av byggnads-
och anläggningsverksamheten. Med hänsyn härtill har det befunnits
nödvändigt att räkna med en avsevärt mindre total investeringsreserv än vad
tillgången på angelägna och lämpliga arbeten i och för sig skulle kunna föranleda.
I samråd med lotsstyrelsen har arbetsmarknadskommissionen därför
beräknat den effektiva investeringsreserven under budgetåret 1946/47 till
arbeten för en kostnad av 1 600 000 kronor, eller samma belopp som upptagits
i investeringsutredningens förslag till reserv för innevarande budgetår.
Då för nästa budgetår i statsverkspropositionen föreslagits ordinarie arbeten
för lotsverket i vad avser säkerhetsanstalter för sjöfarten för en kostnad av
1 640 000 kronor, omfattar således hela den föreslagna investeringsplanen,
i den utsträckning den kan anses vara möjligt att utnyttja i arbetsmarknads -

221

reglerande syfte under budgetåret, arbeten och anskaffningar för tillhopa
3 240 000 kronor.

Till jämförelse må nämnas, att lotsstyrelsen, såsom framgår av 1945 års
statsverksproposition (X ht. s. 122—123), verkställt en inventering av sådana
arbetsuppgifter rörande sjöfartens säkerhetsanstalter, som borde komma till
utförande under de närmaste tio åren och att därvid den sammanlagda kostnaden
för dessa arbeten beräknades till 16 000 000 kronor, eller i medeltal
per år 1 600 000 kronor. Investeringsutredningen har jämväl med stöd av den
faktiska medelsanvisningen under de fem budgetåren 1939/40—1943/44 beräknat
den normala investeringen till samma belopp (SOU 1944: 12, s. 152—-153). Den nu föreslagna investeringsplanen synes sålunda omfatta i runt tal
två års normal investering.

De i investeringsreserven föreslagna objekten torde kunna anses vara tillräckliga
för den beräknade investeringsvolymen om 1 600 000 kronor, även
örn hänsyn tages till den eventualiteten, att vissa av de föreslagna arbetena
skulle komma till utförande redan under innevarande budgetår till följd av
inträdande arbetslöshet. I detta spörsmål har lotsstyrelsen bland annat anfört
följande.

Enligt styrelsens uppfattning kan nämligen en därigenom inträdande minskning
d antalet arbetsobjekt i reserv för budgetåret 1946/47 i allt fall icke antagas komma
att omfatta större volym av arbeten än som motsvarar ungefär en fjärdedel av
investeringsreservens effektiva omfattning för budgetår. Detta sammanhänger därmed,
att på grund av de speciella förhållanden, som äro att beakta i fråga örn
lotsverkets arbeten — bl. a. arbetsplatsernas vintertid i transport- och kommunikationshänseende
i regel svårtillgängliga belägenhet samt svårigheten att anordna inkvartering
av arbetare under samma tid — påbörjandet av några arbetsföretag av
mera betydande omfattning för lotsverkets del icke lämpligen böra komma i fråga
förrän under våren 1946, även örn förändrade förhållanden på arbetsmarknaden
skulle göra ett tidigare igångsättande önskvärt.

Av de i förslaget till investeringsreserv för innevarande budgetår ingående
företagen hava 17 företag för en sammanlagd kostnad för budgetåret — för
vissa företag reviderad — av 609 000 kronor upptagits i årets statsverksproposition
och således överförts till ordinarie arbeten i investeringsplanen
för budgetåret 1946/47. Det i investeringsreserven för budgetåret 1944/45 och
investeringsutredningens förslag till investeringsreserv för innevarande budgetår
ingående förelaget avseende anordnandet av vägförbindelse till Ölands
norra uddes fyrplats samt det i nämnda förslag till investeringsreserv ingående
företaget avseende uppförande av ny fyr på skäret Båtmansmössan vid
Höggarnsfjärden i inloppet till Stockholm hava avförts från investeringsplanen.
Beträffande det förstnämnda företaget meddelar lotsstyrelsen, att
delta befunnits vara beroende av lösningen av vissa tämligen invecklade
rättsfrågor, och beträffande det sistnämnda, alt fyrens placering å nämnda
skär vid detaljplaneringen befunnits icke innebära den lämpligaste tänkbara
lösningen för sjöfartens vidkommande. Med hänsyn härtill anser styrelsen
alt påbörjandet av dessa arbeten bör uppskjutas tills vidare.

222

I likhet med de principer, som tillämpades av investeringsutredningen vid
uppgörandet av förslag till investeringsreserver för budgetåret 1944/45 och
1945/46, ha företag, som kräva förhållandevis liten materialåtgång och som
särskilt lämpa sig för sysselsättning av arbetskraft utan specialutbildning,
givits förhållandevis större utrymme i investeringsreserven än vad som är
fallet inom lotsverkets normala investeringsverksamhet. Med hänsyn till den
höga angelägenhetsgraden hos vissa företag avseende fyranläggningar och
därmed sammanhängande arbeten samt husbyggnadsarbeten, har det dock
ansetts motiverat att i likhet med i reserven för innevarande budgetår jämväl
medtaga ett antal företag av denna kategori. Ett ianspråktagande av
dessa företag skulle nämligen kunna utnyttjas för utfyllande av ordertillgången
vid vissa industrier och för konjunkturutjämning inom byggnadsverksamheten.

Beträffande de i investeringsplanen angivna kostnaderna för lotsuppassningshus
må framhållas, att kostnaderna i likhet med företagen i de tidigare
investeringsplanerna inkludera vissa mindre belopp för anskaffande av
inventarier.

De mot de disponibla reservföretagen för tillhopa 2 460 000 kronor svarande
arbetstillfällena kunna beräknas till ca 11 000 dagsverken för grovarbetare
och ca 39 000 för yrkesarbetare i egentlig anläggningsverksamhet
jämte ca 11 000 industridagsverken.

Såsom ovan framhållits kunna emellertid dessa arbetstillfällen icke alla
utnyttjas under en tid av ett år. Ett ianspråktagande av lotsverkets investeringsreserv
i den största utsträckning — intill en kostnad av ca 1 600 000
kronor — som ansetts vara möjlig under ett budgetår, beräknas giva ca
7 000 dagsverken för grovarbetare och ca 25 000 för yrkesarbetare i egentlig
anläggningsverksamhet jämte ca 7 000 industridagsverken. Det största antal
arbetare, som samtidigt skulle kunna sysselsättas med dessa arbeten, beräknas
till ca 20 grovarbetare och ca 125 yrkeskunniga anläggningsarbetare.
Det må dock påpekas, att arbetet som regel endast kan bedrivas under 8 å 9
månader av året. Materialbehovet och det ovannämnda dagsverksantalet för
arbeten motsvarande en totalkostnad av 1 600 000 kronor angivas i bil. 31.
De angivna materialkvantiteterna hava emellertid liksom dagsverksantalet
beräknats i proportion till materialbehovet för hela den mot kostnadssumman
2 460 000 kronor svarande reserven. Materialbehovet och dagsverksantalet
kan dock variera avsevärt, beroende på vilka företag som inom den
lägre kostnadsramen bliva tagna i anspråk. De angivna kvantiteterna utgöra
därför endast uppskattade medelvärden. I

I den efterföljande framställningen refereras företag för företag de förslag
och motiveringar, som lotsstyrelsen förebragt för företagen i investeringsreserven.
Dessa hava icke givit kommissionen anledning till erinran eller särskilt
uttalande.

223

Bojar.

Tre lys- och Ijusbojcir vid resp. östra Finngrundsbanken, Västra Finngrundsbanken
och Argos grund.

Lotsstyrelsen har i skrivelse till arbetsmarknadskommissionen den 3 oktober
1945 föreslagit, att i investeringsreserven skulle medtagas anskaffning av
tre lys- och ljudbojar, vilka skulle ersätta tre lysbojar av äldre typ utan ljudpipa,
vilka för närvarande äro utlagda å östra Finngrundsbankens respektive
Västra Finngrundsbankens och Argos grunds bojstationer i Bottenhavet.
Styrelsen har nämligen funnit det angeläget att till ledning för sjöfarten jämväl
mistsignalering anordnas vid dessa bojstationer. De tre nu befintliga lysbojama
skulle, därest den föreslagna nyanskaffningen komme till stånd, tagas
i bruk för andra stationer.

Anskaffningen av dessa tre bojar beräknas draga en kostnad av 50 000
kronor.

Fyrar.

Elektrifiering av Vinga fyr- och lotsplats.

Enligt av lotsstyrelsen i skrivelse den 31 augusti 1945 till Kungl. Maj:t
gjord hemställan skulle å riksstat för budgetåret 1946/47 till detta företag
anvisas 140 000 kronor, varav å driftbudgeten 133 000 kronor och å kapital,
budgeten 7 000 kronor. I årets statsverksproposition (X ht., s. 116) har emellertid
i vad gäller anslaget å driftbudgeten endast äskats 103 000 kronor. Därvid
förutsättes, att de arbeten, som till följd av denna nedskrivning måste
anstå, skulle få utföras i vanlig ordning under budgetåret 1947/48.

Med hänsyn härtill har arbetsmarknadskommissionen funnit skäl i förslaget
till investeringsreserv för nästkommande budgetår för ifrågavarande
företag medtaga det belopp, som icke kunnat inrymmas å riksstaten, d. v. s.
30 000 kronor.

Förbättring av uppassningsförhållandena vid Bjuröklubbs lotsplats samt
elektrifiering av fyren Bjuröklubb med mistsignalstation.

I skrivelse till Kungl. Majit den 31 augusti 1945 har lotsstyrelsen hemställt,
att till förbättring av uppassningsförhållandena vid Bjuröklubbs lotsplats
samt elektrifiering av fyren Bjuröklubb med mistsignalstationen skulle å
riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisas 165 000 kronor, varav å driftbudgeten
135 000 kronor oell å kapitalbudgeten 30 000 kronor. Departementschefen
har emellertid (X ht., s. 116) förordat, att för nästkommande budgetår
till företaget i vad gäller anslaget å driftbudgeten allenast måtte anvisas
60 000 kronor, varvid de arbeten, som till följd av denna nedskrivning måste
anstå, skulle få utföras under budgetåret 1947/48.

Med hänsyn härtill har arbetsmarknadskommissionen funnit skäl att i förslaget
till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 uppföra ett anslag av
75 000 kronor till ifrågavarande företag.

224

Ny fyr vid Björns fyrplats.

I skrivelse till investeringsutredningen den 1 april 1944 yttrade lotsstyrelsen
beträffande anordnande av nytt fyrtorn och förbättrad fyrbelysning vid
Björns fyrplats följande.

Vid Björns fyrplats, som är belägen på en ö i havsbandet mellan Gävlebukten och
öregrundsgrepen, utgöres fyrbyggnaden av ett 11 m högt fyrtorn, uppfört vid gaveln
av ett av bostadshusen vid fyrplatsen. Fyrens ljuskälla utgöres av fotogenglödljus.
Ljusstyrkan hos det vita skenet är 2 700 hefnerljus. Från sjöfartshåll hava
klagomål framförts över att fyren på grund av fyrlågans ringa höjd över vattenytan
och den svaga ljusstyrkan icke är synlig så långt som önskvärt vore. Till jämförelse
kan nämnas, att ljusstyrkan hos de närliggande fyrarna Eggegrund, Örskär,
Understen och Svartklubben uppgår till respektive 180 000, 90 000, 700 000 och
35 000 hefnerjus. Anordnandet av bättre fyrbelysning vid Björns fyrplats anser lotsstyrelsen
i hög grad motiverat. Då det för att erhålla ett fyrsken av tillfredsställande
ljusstyrka erfordras, att den nuvarande fyrapparaten och fyrlanterninen utbytas mot
nya sådana, och detta icke lämpligen låter sig göra nied bibehållande av det nuvarande
tornet, får styrelsen föreslå uppförande av ett nytt fyrtorn. Detta skulle byggas
till en höjd av 15 m, varigenom önskemålet örn högre höjd över vattenytan
för fyrlågan jämväl bleve tillgodosett, och uppföras i anslutning till platsens mistmaskinhus.
I fyren skulle insättas en fyrapparat av 4:e ordningen med dalénljus.
Härigenom skulle ljusstyrkan komma att uppgå till 30 000 hefnerljus för vitt sken.

Sedan numera elektrifieringen av Garpens fyr blivit genomförd, har lotsstyrelsen
meddelat, att fyrapparaten av 4:e ordningen från denna fyr nu är
disponibel och kan överflyttas till Björns fyr. I detta sammanhang behövde
därför icke upptagas någon annan kostnad för fyrapparatur än den till 10 000
kronor beräknade kostnaden för anordnande av dalénljus i sistnämnda fyrapparat,
vilken för närvarande vore försedd med fotogenglödljus. Själva fyrtomets
uppförande beräknade styrelsen draga en kostnad av 30 000 kronor.
Totalkostnaden för företaget skulle således bliva 40 000 kronor.

Företaget har tidigare medtagits i beredskapsstaten för budgetåret 1944/45
och i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46.

Ny fyr på Grepensgrund i Öregrundsgrepen samt elektrifiering av fyrarna
Örskär och Djursten.

I skrivelse till investeringsutredningen den 1 mars 1944 meddelade lotsstyrelsen
i frågan om anordnande av ny fyr vid Grepensgrund i Öregrundsgrepen
samt elektrifiering av fyrarna Örskär och Djursten till en början örn
betydelsen av den inomskärsfarled, som framgår mellan nordöstra Upplands
fastlandskust och den därutanför belägna, långsträckta ön Gräsö. Denna utgjorde
i fredstid huvudfarled mellan Östersjön och Bottenhavet; under dåvarande
krigsförhållanden vore den sjöfartens enda förbindelse mellan sagda
farvatten.

Styrelsen lämnade därefter en översikt över de befintliga säkerhetsanstalterna
för farleden, vilka betecknades såsom tillfredsställande för delen söder
om Öregrund men i behov av vissa förbättringar för delen norr därom, som
framginge genom den vida och grunduppfyllda Öregrundsgrepen. På denna

225

del utgjordes säkerhetsanstalterna bland annat av den utanför Gräsöns nordspets
belägna bemannade fyren Örskär, vilken tjänstgjorde som angöringsfyr
för norrifrån kommande fartyg, den likaledes bemannade fyren Djursten, belägen
på Gräsölandet ett stycke norr om Öregrund, samt det mitt i Öregrundsgrepen
stationerade fyrskeppet Grepen, vilka samtliga tre fyranordningar
vore försedda med mistsignalanläggningar. Beträffande de tre sålunda befintliga
säkerhetsanstalterna anförde lotsstyrelsen.

Fyrskeppet Grepen är ett av lotsverkets äldre fyrskepp — det är byggt år 1883

— och det är därjämte det minsta svenska fyrskeppet — dess bemanning utgöres
blott av tre man. Fyrskeppet saknar eget framdrivningsmaskineri. Fyrljuset på fyrskeppet
har den mycket ringa ljusstyrkan av 500 hefnerljus; mistsignalmaskineriet
utgöres av en tämligen ljudsvag tyfonanläggning. På grund av fyrskeppets litenhet
och dess ringa bemanning — plats finnes ej för större besättning ■—- har det av
säkerhetsskäl icke ansetts lämpligt att hålla det på stationen under hösten och
vintern örn än isförhållandena så skulle tillåta, utan det har då ersatts med ett av
de större reservfyrskeppen, vars besättning utgöres av sju man. Årligen ligger sålunda
detta reservfyrskepp omkring tre månader på Grepens station.

Vid Örskär finnes sedan 1925 en tämligen modern fyrapparat för dalénljus, vars
ljusstyrka är 90 000 hefnerljus. Å andra sidan sker mistsignaleringen vid fyrplatsen
enligt det mest ålderdomliga system, som för närvarande tillämpas inom lotsverket,
nämligen med knallsignaler. Under tjocka avfyras en sådan knallsignal var femte
minut; den ledning, som mistsignaler av detta slag kunna lämna sjöfarten, är skäligen
dålig på grund av de korta ljuden och de långa uppehållen dem emellan.
Härtill kommer, att detta system för mistsignalering blir mycket dyrbart i drift.

Ljuskällan i Djurstens fyrapparat är glödljus för fotogen, vilket med befintlig
lins ger en ljusstyrka av allenast 9 000 hefnerljus. För mistsignalering användes ett
mindre och tämligen ljudsvagt tyfonmaskineri. Hela utrustningen vid fyrplatsen är
tämligen föråldrad och försliten.

Frågan om indragning av fyrskeppet Grepen hade länge diskuterats, men
lotsstyrelsen hade icke ansett sig böra framlägga något slutgiltigt förslag härom,
förrän frågan om elektrifiering av Gräsö blivit aktuell.

Detta företag — som blivit avsevärt fördröjt på grund av krisförhållandena

— har numera kommit till utförande. Losstyrelsen har därför föreslagit utbyte
av fyrskeppet Grepen mot en fast fyr på grundet Grepensgrund samt
elektrifiering av fyrarna Örskär och Djursten.

Djurstens fyrplats vore avsedd att elektrifieras genom direkt anslutning till
kraftleverantörens, Älvkarleby kraftverk, ledning, under det alt till Örskär
en 7 km lång luftledning och till fyren Grepensgrund en 7 km lång sjökabel
finge anordnas på lotsverkets bekostnad.

Lotsstyrelsen anförde vidare.

I samband med elektrifieringen förändras Djursten lill helautomatisk fyrplats med
fjäirmanövrering från lotsstationen i Öregrund, varvid fyrplatsens nuvarande bemanning
— ordinarie fyrmästare och fyrvaktare — indrages. Fyren på Grepensgrund
göres likaledes helautomatisk med fjärrmanövrering från örskärs fyrplats,
vars nuvarande bemanning bibehålies oförändrad. Som reserv för det elektriska
kraftnätet anordnas helautomatiska dieselaggregat vid Djursten och på Grepensgrund.
I samband med elektrifieringen utbytes vid Örskär den nuvarande mistsignaleringen
med knallsignaler mot en nautofonanläggning, varjämte ett maskindrivet
reservkraftaggregat installeras.

226

De byggnadsarbeten, som bliva förknippade med förslagets genomförande, utgöra
anordnandet av den bottenfasta fyren på Grepensgrund, uppförande av ett mindre
maskinhus vid Örskär samt ombyggnad av fyren vid Djursten, varvid den förses
med ny lanternin och inredes för att inrymma reservkraftaggregat och elektrisk utrustning.

Efter verkställd detaljplanering meddelade lotsstyrelsen i skrivelse den 15
november 1944 till investeringsutredningen, att kostnaderna för fyrbyggnaden
på Grepensgrund och för ombyggnad av fyren Djursten beräknats till 250 000
respektive 20 000 kronor. Kostnaderna för apparater, kraftledningar, kablar

o. d. hade tidigare beräknats till 440 000 kronor och uppförandet av maskinhus
vid Örskär till 20 000 kronor, varför den sammanlagda kostnaden för
företagets genomförande skulle komma att uppgå till 730 000 kronor.

Genom indragning av fyrskeppet Grepen och av personalen vid Djursten
uppstode enligt vad lotsstyrelsen anfört i sin ovannämnda skrivelse den 1
mars 1944 lönebesparingar om ca 24 000 kronor per år, varjämte kostnaden
för underhåll av fyrskepp minskades med omkring 7 000 kronor årligen. Vidare
innebure förändringen beträffande mistsignaleringen vid Örskär en årlig
driftkostnadsminskning av ca 3 000 kronor, under del att övriga driftkostnader
förbleve i huvudsak oförändrade. Slutligen komme för andra ändamål
användbar fyrapparatur m. m. att frigöras, varjämte fyrskeppet Grepen och
ett vid Djursten befintligt bostadshus kunde avyttras; värdet av ifrågavarande
materiel jämte det beräknade försäljningsvärdet av fyrskeppet och bostadshuset
utgjorde omkring 25 000 kronor, vilket belopp kunde sägas motsvara
en besparing av 1 000 kronor per år.

Lotsstyrelsen uttalade i anslutning härtill följande.

De årliga besparingar för statsverket, som enligt det förestående skulle uppkomma
vid förslagets genomförande, uppgå sålunda till sammanlagt (24 000+ 7 000 +
3 000 + 1 000 =) 35 000 kronor. Beräkningen är gjord efter den prisnivå, som var
rådande i augusti 1939. Under nuvarande förhållanden med högre löner, högre pris
på knallsignalammunition och exceptionellt stegrade priser på flytande motorbränsle
skulle de sammanlagda årliga besparingarna komma att uppgå till ej mindre än
omkring 50 000 kronor. Frånräknas ränta och amortering på anläggningskapitalet,
700 000 kronor, efter en räntefot av 4 procent och vid 50 års amorteringstid, utgörande
omkring 32 500 kronor, skulle sålunda efter förslagets genomförande uppstå
en årlig nettovinst för statsverket av 2 500 kronor vid ett prisläge, motsvarande det,
som var rådande i augusti 1939. Härav framgår, att förslagets räntabilitet blir tillfredsställande.
Frånsett detta innebär förslagets genomförande så stora förbättringar
ur sjöfartens synpunkt — nämligen bl. a. tillkomsten av en fast ljusstark fyr med
avskärmning på Grepensgrund, samt ökad ljusstyrka och avsevärt förbättrad mistsignalering
vid Örskär och Djursten — att enbart dessa fördelar motivera förslagets
genomförande.

Såsom investeringsreserv för budgetåret 1946/47 föreslås ingå arbeten avseende
uppförande av fyrbyggnader på Grepensgrund och maskinhus vid
Örskär samt ombyggnad av fyren Djursten, för vilka den sammanlagda kostnaden
uppgår till (250 000 + 20 000 + 20 000 =) 290 000 kronor.

Företaget hade upptagits å beredskapsstat för budgetåret 1944/45 och i
förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46.

227

Ng fyr på- Slätö vid Singöfjärden.

I fråga om anordnande av ny fyr på Slätö vid Singöfjärden anförde lotsstyrelsen
i skrivelse den 15 november 1944 till investeringsutredningen att i
inomskärsfarleden genom Singöfjärden väster örn Singö, belägen i Öregrunds
södra skärgård, beredde passagen förbi fyren Halvvägen stora svårigheter
under mörker, särskilt för de större fartyg, vilka numera anlöpte Hallstavik
med dess stora industrianläggningar. Såväl från sjöfartshåll som från personalen
vid de båda lotsplatser, Öregrund och Svartklubben, varifrån lotsningen
i leden ombesörjdes, hade önskemål uttalats, att fyrbelysningen i farleden
måtte förbättras. Lotsstyrelsen finge därför föreslå, att en ny fyr anordnades
på sydöstra delen av Slätö, belägen väster örn Singö. Kostnaden för
denna fyr hade beräknats till 10 000 kronor.

Detta företag kvarstår oförändrat från investeringsutredningens förslag till
investeringsreserv för budgetåret 1945/46.

Nu fur på Seldon i Mälaren.

Lotsstyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1945 till Kungl. Maj:t hemställt
om medel å riksstat för budgetåret 1946/47 till ny fyr på Selaön i Mälaren,
och därvid framhållit följande.

Den del av stora farleden genom Mälaren, som framgår över Grönsöfjärden
väster örn norra Björkfjärden, ca 16 distansminuter nordnordväst örn Södertälje, är
fyrbelyst medelst två agafyrar, benämnda Ytterholm och Grönsö, belägna på ett
avstånd från varandra av ca 6,5 nautiska mil. Mellan dessa fyrar framgår farleden
vid nordöstra delen av Selaön i en skarp kurva, och på grund därav bliva dessa
fyrar otillräckliga för att under mörker vid dålig sikt giva en säker ledning för
navigeringen. För avhjälpandet av denna olägenhet fÖTeslår lotsstyrelsen, att en ny
agafyr uppföres på Selaön mitt för nämnda farledskrök.

Kungl. Majit har emellertid (X ht., s. 116) funnit att med medelsanvisningen
å riksstat till bl. a. detta företag finge anstå emedan viss beskärning
av lotsstyrelsens anslagsäskanden befunnits nödvändig.

Företaget ingår i förslaget till investeringsreserv för innevarande budgetår
och har jämväl medtagits i föreliggande förslag till reserv för nästkommande
budgetår med av lotsstyrelsen äskat belopp, 10 000 kronor.

Nua furar på Häggholmen i farleden Stockholm—Västerås.

I skrivelse till Kungl. Majit den 15 augusti 1945 har lotsstyrelsen hemställt
att till nya fyrar på Bryggholmen i farleden Stockholm—Västerås måtte anvisas
20 000 kronor å riksstat för budgetåret 1946/47. Styrelsen har därvid
bl. a. anfört följande.

Farleden Stockholm—Västerås framgår mellan Stabyfjärden och Oknöfjärden förbi
Flatgarn och Bryggholmen ca 7 distansminuter sydsydost om Enköping i flera
kurvor mellan uddar och landgrundningar. För tryggande av navigeringen under
mörker i detta farledsavsnitt finnas två agafyrar, Flatgarn och Oknö Hälludde. Denna
fyrbelysning kan dock ej anses tillräcklig för de stora fartyg, som numera här
framföras. Lotsstyrelsen föreslår därför, att fyrbelysningen i fråga kompletteras med
två fyrar på ön Bryggholmen, av vilka den ena hör uppföras på den södra och den
andra på den västra delen av ön.

228

Kungl. Majit har emellertid (X ht., s. 116) icke bifallit lotsstyrelsen anslagsäskande
i denna del utan funnit att med medelsanvisningen å riksstaten
till ifrågavarande företag finge anstå.

Företaget ingår i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 och
har jämväl medtagits i föreliggande förslag till investeringsreserv för budgetåret
1946/47.

Elektrifiering av furen Hobing jämte mistsignalstation.

Behovet av elektrifiering av fyren Hoburg jämte mistsignalstation har motiverats
i 1945 års statsverksproposition, X ht., s. 127. Enligt av lotsstyrelsen
i skrivelse till Kungl. Majit den 31 augusti 1945 framlagt förslag skulle för
detta företag anvisas 75 000 kronor å riksstat för budgetåret 1946/47 av den
till 145 000 kronor beräknade totalkostnaden. Då Kungl. Majit funnit det nödvändigt
att föreslå en beskärning av lotsstyrelsens äskanden, varvid bland
annat med ifrågavarande företag skulle få anstå, har arbetsmarknadskommissionen
funnit skäl medtaga företaget intill en kostnad av 75 000 kronor i
förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1946/47.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret
1945/46.

Förbättring av fgrbelysning och mistsignalering för angöring av Oxelösund.

Enligt vad lotsstyrelsen anförde i skrivelse den 15 november 1944 till investeringsutredningen
angjordes inloppet till Oxelösund icke blott av de fartyg,
som vore destinerade till nämnda plats, utan även av fartyg på ingående
till och utgående från Norrköping. Det sistnämnda gällde särskilt sådana fartyg,
som anlitade lots, enär lotsombyte därvid skulle verkställas utanför inloppet
till Oxelösund.

Angöringen av ifrågavarande inlopp, varest kringliggande farvatten vore
uppfyllda av en mångfald grund, bränningar och låga skär, vore vid mindre
goda siktförhållanden mycket riskabel, enär befintliga säkerhetsanstalter därvid
icke gåve nöjaktig vägledning. Ingen av de tre fyrar, vilka vore belägna
i inloppet, kunde nämligen sägas uppfylla de fordringar, som numera borde
uppställas på en angöringsfyr. Två av de nämnda fyrarna befunne sig i enskild
ägo och anordnades på sin tid — år 1908 — såsom ledfyrar för navigering
i inloppet. Den tredje vore lotsverkets år 1867 anlagda fyr Femörehuvud.
Sistnämnda fyr, vilken tillika vöre mistsignalstation och hade ständig
bevakning, vore belägen vid den nordligaste farledsgrenen västerifrån till
Oxelösund, vilken vid tiden för fyrens anläggande utgjorde en huvudfarled.
Numera användes emellertid denna farledsgren blott av mindre fartyg i inomskärstrafik.
Fyrplatsens apparatutrustning vore mycket föråldrad. Fyren utgjordes
av en mindre lykta, placerad i en utbyggnad på platsens bostadshus;
den vöre lotsverkets enda kvarvarande fyr med veklampa som ljuskälla.
Dess ljusstyrka uppginge allenast till 70 hefnerljus, medan ljusstyrkan hos
de båda övriga fyrarna i inloppet till Oxelösund utgjorde 200 och 400 hefner -

229

ljus. Mistsignalanordningen vid Femörehuvud bestode av en primitiv anordning
med signalklocka, vars kläpp dreves av ett urverk med lod.

Lotsstyrelsen hade sedan länge haft uppmärksamheten riktad på frågan
örn förbättring av fyrbelysning och mistsignalering vid inloppet till Oxelösund
men hade hittills varit nödsakad att låta frågan anstå i avvaktan på
genomförandet av ett flertal andra nyanläggningar och förbättringar av säkerhetsanordningar
för sjöfarten, vilka varit av än större vikt och därför
måst givas företräde. Det hade emellertid länge stått klart, att fyren Femörehuvud
borde kunna indragas eller i varje fall ändras till obevakad fyr
i samband med frågans slutliga lösning, oavsett dennas detaljutformning.
Styrelsen hade därför hållit fyrmästarbefattningen — den enda ordinarie
befattningen vid fyrplatsen — tillsatt allenast på förordnande alltsedan dess
siste ordinarie innehavare avgick med pension den 31 maj 1941.

I och för frågans lösning föreslog lotsstyrelsen anläggande av en från
Oxelösunds lotsstation fjärrmanövrerad elektrisk angöringsfyr jämte mistsignalutrustning
på skäret Vinterklasen i yttre delen av inloppet till Oxelösund
samt uppförande av en mindre agafyr med kolsyredriven mistklocka
vid Femörehuvud i stället för den nuvarande föråldrade fyr- och mistsignalanläggningen
därstädes, varigenom bevakningen på denna fyrplats, bestående
av en fyrmästare och ett extra fyrbiträde, kunde indragas. Den nya
angöringsfyren på Vinterklasen avsågs ansluten till allmänt elektriskt distributionsnät
i Oxelösund. Från Oxelösunds lotsstation kunde då mistsignalmaskineriet
alltefter behov till- och frånkopplas och övervakning i övrigt
av anläggningarnas funktion verkställas genom vakthavande lotspersonals
försorg. Anläggningen borde jämväl omfatta anordnande av ett brännoljedriver
reservkraftaggregat, som vid avbrott på kraftnätet automatiskt skulle
träda i verksamhet. Kostnaden för förenämnda arbeten beräknades uppgå
till omkring 200 000 kronor.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret
1945/46.

Elektrifiering av fyren Ölands södra udde jämte mistsignalstation.

Beträffande detta företag må hänvisas till 1945 års statsverksproposition,
X ht. s. 127—128, varest motivering för detsamma finnes angiven. Företaget
har av lotsstyrelsen kostnadsberäknats till 140 000 kronor, och styrelsen har
i skrivelse till Kungl. Maj:t den 31 augusti 1945 hemställt örn anvisande på
riksstaten för nästa budgetår av 70 000 kronor. Då denna hemställan icke
vunnit Kungl. Maj:ts bifall, enär det befunnits nödvändigt med en beskärning
av lotsverkets anslagsäskanden, varvid medelsanvisningen å riksstat till
bl. a. detta företag måste anstå (X ht., s. 116), har arbetsmarknadskommissionen
i stället medtagit företaget i förslaget till investeringsreserv för budgetåret
1946/47.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget lill investeringsreserv för budgetåret
1945/46.

230

Förbättring av mistsignaleringen och anordnande av nytt fyrtorn vid Vens
fyrplats.

Beträffande de på ön Ven belägna säkerhetsanstaltema för sjöfarten erinrade
lotsstyrelsen i skrivelse den 1 mars 1944 till investeringsutredningen, att
1938 och 1939 års riksdagar anvisat tillhopa 190 000 kronor för vissa förbättringar
vid Hakens fyrplats på Vens ostsida och för nyanläggning av fyr
på Vens sydsida. Dessa företag utfördes i anslutning till att elektrisk kraft
blev tillgänglig på ön medelst sjökabel från fastlandet. De båda fyrplatserna
utrustades med elektriska mistsignalinstrument, s. k. nautofoner, försedda
med gemensam instrumentering vid Hakens fyrplats, där fyrpersonal finnes
i motsats till vad som gäller beträffande fyren på Vens sydsida, som icke
har ständig bevakning.

Styrelsen yttrade vidare.

Den nyssnämnda instrumenteringen vid Hakens fyrplats för de båda nautofonerna
utfördes för en mycket obetydlig merkostnad på sådant sätt, att i framtiden jämväl
en tredje nautofon, nämligen vid Vens fyrplats på öns västra sida, skulle kunna
anslutas till och drivas från Haken. Härvid skulle endast behöva tillkomma en förbindelseledning
över ön mellan de båda fyrplatserna samt ett nytt ljudinstrument
med tillhörande ställning vid Vens fyrplats. Däremot skulle icke någon ny, tämligen
kostbar instrumentering och ej heller något nytt reservkraftaggregat, avsett att användas
vid förekommande strömavbrott på kraftnätet, behöva anskaffas.

Lotsstyrelsen framhöll de fördelar, som skulle vinnas genom ersättande av
den vid Vens fyrplats år 1912 anlagda mistsirenanläggningen mot en elektrisk
nautofonanläggning, vilka fördelar för sjöfartens del bestode däri, att mistljudet
bleve fem å tio gånger starkare samtidigt som själva ljudinstrumentet
kunde placeras på lämpligare plats i förhållande till farleden, och vilket för
lotsverkets vidkommande innebure en årlig lönebesparing om ca 4 000 kronor
genom att den nuvarande bemanningen vid fyrplatsen kunde minskas
med en man.

I samband med anordnandet av en nautofonanläggning borde fyren, som
nu vore placerad i en otidsenlig fyrlantemin på taket av ett bostadshus, överflyttas
till ett fristående fyrtorn av betong med direkt anslutning till maskinhuset.

Kostnaden för nautofonanläggningen har av lotsstyrelsen beräknats till
45 000 och för det nya ''fyrtornet till 20 000 kronor eller sammanlagt till
65 000 kronor.

Företaget medtogs å beredskapsstat för budgetåret 1944/45 och ingick i investeringsutredningens
förslag till investeringsreserv för budgetåret 1945/46.

Elektrifiering och halvautomatisering av Hållö fyr jämte mistsignalstation.

I skrivelse till Kungl. Majit den 31 augusti 1945 har lotsstyrelsen hemställt
att å riksstat för budgetåret 1946/47 måtte anvisas erforderligt belopp, 95 000
kronor, till elektrifiering och halvautomatisering av Hållö fyr jämte mistsignalstation.
Lotsstyrelsen har härom anfört följande.

Hållö fyrplats är belägen på västkusten strax söder om Smögen. I fyren, som anlades
år 1842, utgöres ljuskällan av en år 1907 installerad apparat för fotogenglöd -

231

ljus. Mistsignalering har alltsedan år 1894 ägt rum vid platsen. År 1928 installerades
såsom ersättning för förutvarande knallsignalapparat en elektrisk nautofonanläggning,
vars kraftkälla utgöres av en på platsen uppställd, brännoljedriven generator.
Nautofonanläggningen är en av lotsverkets äldsta, och dess ljudinstrument består
till skillnad från alla övriga nu i drift varande anläggningar av blott en enhet, varför
dess ljudstyrka är tämligen begränsad. Fyrplatsens bemanning utgöres av tre
ordinarie befattningshavare, nämligen fyrmästare och två fyrvaktare.

Sedan elektrisk kraftledning för några år sedan framdragits till Smögen, äro betingelserna
för en fullständig elektrifiering och halvautomatisering av fyrplatsen
synnerligen gynnsamma. Kraftledning, delvis såsom sjökabel, skulle härvid framdragas
från Smögen till Hållö för en kostnad av omkring 50 000 kronor, däri inberäknat
kostnader för transformatorstation på Hållö m. m. Elektriskt ljus skulle då
kunna införas i fyren och nautofonanläggningen anslutas till kraftnätet. Sistnämnda
anläggning skulle i samband därmed kompletteras med en andra enhet samt ändras
på sådant sätt, att den skulle kunna drivas utan ständig passning. Vidare skulle
i den nya utrustningen ingå ett reservkraftaggregat, som automatiskt träder i funktion
vid strömavbrott på kraftnätet, ävensom erforderliga alarmanordningar för
att nattetid underrätta fyrpersonalen örn eventuellt inträffande fel på fyr- eller mistsignalanläggning.
Slutligen skulle elektrisk belysning installeras i tjänstelokaler och
personalbostäder. Kostnaderna för dessa anskaffningar och arbeten beräknas till
45 000 kronor, varför den totala kostnaden för förslagets genomförande skulle komma
att uppgå till 95 000 kronor.

Ett genomförande av förslaget komme att innebära väsentliga fördelar för sjöfarten.
Fyrens ljusstyrka komme sålunda genom elektrifieringen att ökas från nuvarande
72 000 hefnerljus till minst 400 000 hefnerljus, innebärande en avsevärd ökning
av fyrens lysvidd i disig luft. Mistsignalernas styrka och hörvidd komme även
att ökas ej blott med anledning av ljudinstrumentets utökning till dubbla effekten
utan även på grund därav, att två enheter hos ljudinstrumentet åstadkomma en
sådan koncentration av ljudet i horisontalplanet, som icke kan erhållas med blott
en enhet.

Sedan de nu föreslagna förändringarna vid Hållö fyrplats genomförts, torde bemanningen
vid fyrplatsen kunna reduceras. Vakttjänstgöringen nattetid bör nämligen
kunna indragas, enär apparaturen efter ändringarnas genomförande kan arbeta
utan ständig tillsyn och besked om inträffande tjocka nattetid kan lämnas fyrpersonalen
per telefon från den fyrplatsen närbelägna lotsutkiken i Smögen, där vakt
hålles dygnet runt. Kostnaderna för elektrisk kraft för fyrplatsens behov bliva visserligen
något högre än kostnaderna för nuvarande förbrukning av lysfotogen och
brännoljor, beräknade efter förkrigsprisema, men till följd av personalminskningen
kommer ändock en minskning av platsens driftkostnader att uppstå.

Kungl. Maj:t har emellertid (X ht., s. 116) funnit en beskärning av lotsstyrelsen
anslagsäskanden nödvändig, varvid med medelsanvisningen till
bl. a. detta företag måste anstå. Företaget har därför överförts till förslaget
till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 och för företaget har därvid
räknats med ett anslagsbehov å beredskapsstat av 95 000 kronor.

Hamnar och vägar.

Förbättring av hamn- och vägförhållandena vid Järnäs lotsplats.

I årets statsverksproposition (X ht., s. 109—117) har till förbättring av
hamn- och vägförhållandena vid Järnäs lotsplats, vilket företag kostnadsberäknats
till 100 000 kronor, upptagits elt belopp av 50 000 kronor till ar -

232

betets påbörjande. I enlighet med förslag av lotsstyrelsen har företaget därjämte
medtagits i investeringsreserven med ett belopp om 50 000 kronor.

Företaget har tidigare medtagits å beredskapsstat för budgetåret 1944/45
samt i investeringsutredningens förslag till investeringsreserv för budgetåret
1945/46.

Förbättring av hornuf erhållande na vid Rödkallens lotsuppassningsställe
linder Luleå lotsplats.

I skrivelse den 1 mars 1944 till investeringsutredningen meddelade lotsstyrelsen,
att hamnförhållandena vid Rödkallens lotsuppassningsställe under
Luleå lotsplats, vore i behov av förbättring snarast möjligt. Vattendjupet i
och utanför hamnen uppginge vid medelvatten till blott ca 2,2 m och kunde
vid lågvattenstånd, som relativt ofta inträffar i denna del av Bottenviken,
vara ända till 1,0 m lägre. Lotsstyrelsen framhöll vidare att, ehuru den största
lotskuttern vid platsen hade ett maximalt djupgående av blott 1,10 m, sistnämnda
vattendjup vid sjöhävning vore alldeles otillräckligt. Från Rödkallen,
ett av landets större lotsuppassningsställen, ombesörjdes nästan all lotsning
in till Luelå. Till belysande av lotsningens omfattning meddelade lotsstyrelsen,
att lotspenningintäkten vid Luleå lotsplats under åren 1934—1938 i medeltal
utgjorde ca 104 000 kronor per år och under åren 1940—1943 ca
290 000 kronor.

Lotsstyrelsen anförde i fortsättningen.

För att erhålla förbättrade hamnförhållanden är det nödvändigt att bygga ut en
helt ny och större hamnbassäng innanför den nu befintliga och i skydd av den
nuvarande hamnpiren. Den större och djupare hamnbassängen skulle bildas genom
uppmuddring till 3,0 m djup och anläggandet av erforderliga kajer i form av stenfyllda
timmerkistor till en längd av ca 50 m, varjämte ett större kajplan bör anordnas
av de uppmuddrade massorna jämte slipanläggning för torrsättning av båtarna.
Till förhindrande av muddermassornas bortspolning av sjön bör släntskydd i form
av stenglacis anordnas på tre sidor av det utfyllda kajplanet. Därjämte skulle en ny
vägförbindelse i form av en stenfylld bank eller plankvandring av ca 150 m längd
anordnas ut till den nya båthamnen.

Den nu befintliga västra hamnarmen, bestående av betongkasuner, måste skyddas
mot isens åverkan genom en större stenfyllning, som åt hamninloppet till måste avgränsas
genom ett antal stenfyllda timmerkistor. Slutligen måste omfattande muddringsarbeten
utföras i tillfartsrännan från sjön in till hamnen. Denna ränna torde
till större delen av sin längd, ca 250 m, böra göras ca 20 m bred och 3,0 m djup.
För att med båtar vinna tillträde till den nya hamnen måste därjämte en av betongkasunerna,
som bilda kaj i den gamla hamnen, avlägsnas. Kostnaderna för samtliga
dessa arbeten kunna i avvaktan på närmare undersökningar på platsen anges
till 150 000 å 200 000 kronor, varav ungefär halva kostnaden belöper sig på muddringsarbetena,
som dock ej kunna någorlunda exakt beräknas förrän provmuddring
kunnat verkställas. Med hänsyn till alt man ej bör taga risken att stationera
ett så dyrbart arbetsredskap som ett mudderverk ute vid Rödkallen, där detta ej
kan beredas erforderligt skydd vid en uppträdande storm, kan man därstädes ej
använda sig av mudderverk, utan torde muddringarna böra verkställas med anlitande
av släpskopor eller dylikt.

Arbetet har av lotsstyrelsen beräknats taga minst två år i anspråk, och
för första årets arbeten skulle ett belopp av 100 000 kronor erfordras.

233

Förslaget upptogs å beredskapsstat för budgetåret 1944/45 och ingick i
förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46.

Förbättring av hamnförhållandena vid Rönnskärs lotsplats.

Lotsstyrelsen har i skrivelse den 1 mars 1944 till investeringsutredningen
anfört följande.

Hamnförhållandena vid Rönnskärs lotsplats äro synnerligen otillfredsställande.
Djupet i den nuvarande båthamnen uppgår i det djupaste partiet endast till knappa
1,9 m vid medelvatten, och djupgåendet för den stora lotskuttern utgör normalt
ca 1,25 m. Vid nordliga stormar uppträder ofta i norra delen av Bottenviken mycket
lågt vattenstånd, ända till 1,0 m under det normala. Stora kuttern måste då förläggas
i boj på Kinnbäcksfjärden, ca 2 distansminuter från lotsplatsen; den kan
därvid nås endast genom användandet av småbåtar. Tjänsten för lotsarna blir härigenom
mycket försvårad, varjämte onödig tidsutdräkt vållas för färden ut till lotssökande
fartyg. En förbättring av hamnförhållandena är därför i hög grad av behovet
påkallad. För detta ändamål bör en helt ny hamnbassäng anordnas utanför
den nu befintliga, där vattendjupet uppgår till 3 å 4,5 m. Härvid måste från en befintlig
stenpir utläggas ett antal stenfyllda timmerkistor som vågbrytare till en total
längd av ca 50 m. Med hänsyn till förekommande kraftig isskjutning böra kistorna
delvis plankklädas som skydd mot isens nötning och givas stora dimensioner. Därjämte
måste stora utfyllningar av sten utföras för att bära av isen, så att den ej får
så stor kraft mot kistorna. Slutligen måste en del stenrensning under vattnet företagas
för att skapa bättre utrymme i hamninloppet. Under förutsättning att stenrensningsarbeten
ej behöva komma till utförande i större utsträckning än vad hittills
utförda undersökningar utvisa, kan kostnaden för ovannämnda arbeten beräknas
till 100 000 kronor.

Företaget upptogs å beredskapsstat för budgetåret 1944/45 och ingick i
förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46.

Förbättring av hamnförhållandena vid Skags lotsuppassningsstålle under
Örnsköldsviks lotsplats.

Vid Skags lotsuppassning, belägen på Stora Harskäret ca 11 distansminuter
ostsydost om Örnsköldsvik, vore hamnen enligt vad lotsstyrelsen meddelat
i skrivelse till investeringsutredningen den 15 november 1944 nästan
obrukbar, enär lotsbåtarna vid hårt värder och vissa vindar ej kunde taga
sig ut ur eller in i hamnen, på grund av att vattendjupet i inloppet till densamma
blott utgjorde ca 2 meter vid medelvatten. Den innanför liggande
hamnbassängen vore däremot 3 meter djup. Lotsarna måste därför ständigt
passa vädret och vid annalkande storm, innan sjöhävnmgen i hamninloppet
blivit alltför svår, föra lotskuttern ur hamnen och förlägga densamma
vid en brygga på en annan plats å stora Harskäret. Vattendjupet vid
sistnämnda brygga började dock numera likaledes bliva otillräckligt till
följd av landhöjning och uppgrundning. En förbättring av hamnförhållandena
vid lotsplatsen borde därför komma till stånd. Då lotshamnens hamnbassäng
vore tillräckligt djup samt erbjöde det bästa skyddet mot sjön, borde
enligt lotsstyrelsens mening dylik förbättring lämpligen åvägabringas genom
muddring och undervaltenssprängning i lotshamnens inlopp till eli djup av

16—407172.

234

minst 3,5 meter vid medelvatten. Samtidigt härmed borde bätbryggan i lotshamnen
repareras. Kostnaden för dessa arbeten beräknades till 40 000 kronor.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret
1945/46.

Förbättring av hamn- och vägförhållandena vid Björns fyrplats.

I skrivelse den 1 mars 1944 till inveideringsutredningen anförde lotsstyrelsen
följande rörande behovet av förbättrade hamn- och vägförhållanden
vid Björns fyrplats.

Lotsstyrelsen får vidare föreslå anläggandet av en ny hamn vid fyrplatsen. Den
nuvarande hamnen, som använts sedan fyrplatsen år 1859 anlades, har under årens
lopp blivit så uppgrundad, att den är otjänlig för sitt ändamål. Hamn bör därför
anordnas på annan plats, där större vattendjup kan erhållas. Arbetena skulle härvid
huvudsakligen bestå i upprensning av hamninloppet, utläggandet av några stenfyllda
limmerkistor som vågskydd och landningsbrygga, anordnandet av en båtslip i den
nya hamnen samt anläggandet av väg från den nya hamnen till fyren och bostäderna.

Vid detaljplaneringen av detta arbete hade det enligt vad lotsstyrelsen i
skrivelse den 15 november 1944 till investeringsutredningen meddelat befunnits,
att en viss utvidgning av arbetet vore erforderligt. Antalet stenkistor
för hamnanläggningen måste nämligen väsentligt utökas för att hamnarmen
skulle nå ut till erforderligt vattendjup, ca 2 meter vid medelvatten. Den
sammanlagda längd av hamnarmen, som härför erfordrades, vore ca 40 meter.
Vidare borde en ca 100 meter lång, 0,5 meter hög och 2 meter bred vägbank
anläggas närmast hamnen, varjämte planeringsarbetena vid hamnen
måste göras mera omfattande än tidigare ansetts erforderligt, för att ej vattnet
vid storm och högvatten skulle översvämma hamnplanen och vägpartiet
närmast hamnen. Sammanlagda kostnaden för hamn- och väganläggningama
vid fyrplatsen komme enligt i anslutning till detaljplaneringen upprättad
kostnadsberäkning att belöpa sig till 50 000 kronor.

Företaget medtogs i beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 och omnämndes
i samband därmed av investeringsutredningen under rubriken Anordnande
av ny fyr vid Björns fyrplats m. m. I förslaget till investeringsreserv
för budgetåret 1945/46 har arbetet upptagits såsom särskilt företag.

Förbättring av hamnförhållandena vid Svartklubbens lotsplats samt anläggande
av väg och brygga d Singö.

I skrivelse den 1 mars 1944 till investeringsutredningen anförde lotsstyrelsen
beträffande hamnförhållandena vid Svartklubbens lotsplats.

Vid Svartklubbens lotsplats, som är belägen på en mindre ö i havsbandet utanför
Singö omkring 15 distansminuter sydost örn Öregrund, tjänstgöra sju befattningshavare.
På samma ö som lotsplatsen ligger Svartklubbens fyrplats, vid vilken personalen
utgöres av tre befattningshavare. Lotspersonalen är bosatt på Singö, medan
fyrpersonalen har sina bostäder å Svartklubben.

235

För lotspersonalens behov finnes å Svartklubben en brygga, som är byggd år 1927.
På grund av otillräcklig längd lämnar bryggan icke erforderligt skydd för den nuvarande
båtmaterielen. För erhållande av en tillfredsställande hamn vid lotsplatsen
får styrelsen föreslå, att bryggan förlänges omkring 15 m, att vattendjupet innanför
bryggan ökas genom muddring, att en omkring 15 m lång kaj anordnas längs stranden
syd örn nuvarande bryggan samt att sten påfylles norr örn bryggan till skydd
mot sjön. Kostnaden för nu nämnda arbeten beräknas till 35 000 kronor.

I detta sammanhang upptog lotsstyrelsen vidare frågan örn förbättring av
den till Svartklubben förlagda personalens landförbindelser med Singö. Under
det att Svartklubben läge öster om Singö, vore den egentliga bebyggelsen
på denna ö belägen på dess västra sida, där lotspersonalen hade sina bostäder
och där post och proviant hämtades. Färderna mellan Svartklubben och
Singö måste företagas med båt vanligen till västra sidan av ön, men vid
ogynnsamma is- och väderleksförhållanden nödgades personalen att från
Svartklubben söka sig i land på östra sidan av Singö, varest av ålder funnes
en tilläggsplats, den s. k. gamla lotshamnen, belägen på en holme, skild från
Singö allenast av ett smalt, grunt sund. Enär lotshamnen emellertid saknade
vägförbindelser med västra sidan av Singö, föreslog lotsstyrelsen, att en väg
av enkel beskaffenhet iordningställdes från lotshamnen fram till landsvägen
vid Backby å Singö, ett avstånd av omkring 1 300 m. På denna sträcka funnes
till en längd av omkring 900 m närmast Backby cn skogsväg, som endast
behövde rustas upp, under det att närmast lotshamnen helt ny väg mäste anläggas
till en längd av omkring 400 m jämte en vägbank över det förut nämnda
smala sundet. Vid den gamla lotshamnen borde vidare en mindre brygga
uppföras.

Styrelsen hade beräknat kostnaden för arbetena å Singö till 25 000 kronor.
Den sammanlagda kostnaden för företaget skulle således utgöra 60 000 kronor.

Företaget ingick i beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 och i förslaget
till investeringsreserv för budgetåret 1945/46.

Förbättring av hamnförhållandena vid Furusunds lotsplats.

Enligt vad lotsstyrelsen meddelat vore vid Furusunds lotsplats, belägen på
norra delen av ön Yxlan i Stockholms skärgård, lotsarnas båtslip samt platsens
prickupplag, varest ett hundratal prickar förvarades, förlagda till ett
strandområde beläget ca 1 000 meter norr om lotsuppassningshuset och lotshamnen.
För angöring av detta strandområde med båtar från sjön funnes
inga särskilda anordningar, varför båtarna finge landa vid stranden, när
prickar eller fönödenheter för båtarna skulle lossas eller avhämtas. Härigenom
bleve emellertid det dyrbara båtmaterialet utsatt för onödig förslitning,
varjämte lastnings- och lossningsarbetet bleve synnerligen besvärligt och tidsödande.

För avhjälpandet av dessa olägenheter borde å nämnda område anordnas
en båtbrygga av ca 15 meters längd ut till erforderligt vattendjup, ca 3,0
meter vid medelvatten. Strandområdet borde därjämte utökas genom att av -

236

schaktning av en hög jordslänt verkställdes inom området samt genom utfyllning
av schaktmassorna, så att en större kajplan bildades i och för prickupplag.
Härjämte borde en spontkaj anordnas utanför det utfyllda området
och vidare en förrådsbod uppföras för förnödenheter och inventarier till
lotsbåtarna. Kostnaden för dessa arbeten beräknades till 25 000 kronor.

Detta företag ingick även i förslaget till investeringsreserv för budgetåret
1945/46.

Förbättring av hamnför hålland ena vid Grönskärs fyrplats.

Lotsstyrelsen har beträffande detta företag framhållit, att vid Grönskärs
fyrplats, belägen på ön Grönskär ca 4 distansminuter öster om Sandhamn,
vöre anställda en fyrmästare, en fyrvaktare samt ett extra fyrbiträde under
semester, sjukdom eller annat förfall för den ordinarie personalen.

Hamntörhäilandena vid platsen vore mycket otillfredsställande, i det att
vattendjupet i hamnen och hamninloppet för närvarande blott uppginge till
1,0 meter vid medelvatten, oaktat upprensning genom muddring skett ett
flertal gånger. Det nuvarande bottenskiktet vöre emellertid så hårt, att någon
ytterligare muddring ej kunde ske. Den upprensning, som nu ånyo borde
komma till stånd, måste därför utföras genom torrläggning av hamnen medelst
tångdammar, varefter sprängning och utgrävning av densamma skulle
verkställas till erforderligt vattendjup, ca 2,0 meter vid medelvatten. I samband
med torrläggningen borde en mindre tilläggsplats byggas vid ena sidan
av hamnbassängen. Kostnaden för dessa arbeten beräknades till 30 000 kronor.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret
1945/46.

Förbättring av hamnförhållandena vid Dalarö lotsplats.

Vid Dalarö lotsplats i Stockholms södra skärgård vore enligt lotsstyrelsen
hamnförhållandena mindre tillfredsställande. Som tilläggsplats för lotsplatsens
tjänstebåtar, lotsverkets tjänstefartyg och i viss mån även för marinens
fartyg funnes anlagd en ca 30 meter lång träkaj, belägen invid farleden mitt
för lotsuppassningshuset. Vattendjupet längs kajen varierade mellan 2,0 och
2,5 meter, vilket vore otillräckligt. På det grundaste stället sköte en bergrygg
upp, men i övrigt utgjordes botten av hård pinnmo. Det hände ofta,
att de båtar som läge förtöjda vid kajen höggo i botten. Vattendjupet utmed
kajen borde lämpligen genom bortsprängning av nämnda bergrygg och genom
muddring ökas, så att närmast invid kajen erhölles ett djup av minst 3 meter
och på ett avstånd av 3 meter från kajen ett djup av 4 meter. I samband med
dessa arbeten borde kajen och därtill ansluten kajplan, vilken liksom kajen
vore av träkonstruktion, bliva föremål för reparation. Kostnaden för dessa
arbeten beräknades till 25 000 kronor.

'' Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret
1945/46.

237

Förbättring cw väg vid Landsorts lotsplats.

Vid Landsorts lotsplats, belägen på ön Oja i sydligaste delen av Stockholms
skärgård, funnes enligt vad lotsstyrelsen meddelat för lotsarnas behov
tre skilda hamnplatser på olika sidor av ön, vilka användes alternerande
allt efter vind- och väderleksförhållandenas växlingar. En av hamnplatserna
vore belägen vid den s. k. Skravleviken på västsidan av öns norra del. Vägen
från hamnen vid Skravleviken till uppassningshuset och lotsarnas bostäder,
vilken hade en längd av ca 3 km, vore av synnerligen primitiv beskaffenhet.
Den ginge på flera ställen fram över sank mark och bleve där ofta översvämmad
vid regn, enär all dränering saknades. Vägbanan vore till större
delen av mycket lös beskaffenhet, och på vissa avsnitt förekomme svåra backar
och tvära krökar i bergig terräng. Vägen borde därför förbättras genom
hårdgöring av vägbanan och genom anordnande av dräneringsdiken och vägtrummor,
där så erfordrades, varjämte en del backar och krökar borde utjämnas
och rätas genom bortsprängning av vissa bergpartier. Kostnaden
för dessa arbeten hade beräknats till 15 000 kronor.

Detta företag medtogs jämväl i förslaget till investeringsreserv för budgetåret
1945/46.

Förbättring av hamnförhållandena vid Östergarns fyrplats.

I skrivelse den 1 mars 1944 till investeringsutredningen anförde lotsstyrelsen.

Östergarns fyrplats är belägen på Östergarns holme ca 2 distansminuter utanför
Gotlands östkust. I samband med fyrplatsens flyttning från västra till östra delen
av holmen anlades år 1918 i den s. k. södra bukten en ny båthamn, vilken nu i regel
användes av fyrfolket. Hamnen består av en ca 25 lång betongbrygga på träkistor.
På grund av hamnens utsatta läge kan fyrplatsens tjänstebåt ej alltid ligga förtöjd
vid bryggan utan måste dragas upp på en slip, så snart dåligt väder är i annalkande.
Hamnen är grund, och då dessutom stenar ofta föras in i densamma vid grov sjö
under vissa vindförhållanden, är det många gånger förenat med stor risk att gå in i
densamma med fyrbåten, vilken stöter i bottnen redan vid ganska liten sjöhävning.
Vid vissa vindar är det till och med omöjligt att angöra hamnen. Av denna anledning
har på oris norra sida anlagts en mindre nödhamn i form av en betongbrygga
med slipanordning. Själva hamnbassängen är dock så smal, att fyrbåten ej kan
vända i densamma. Vattendjupet är dessutom ringa. På grund av de dåliga hamnförhållandena
på ön utsätter sig personalen ofta för stora risker, speciellt örn det
blåser upp under landresor. Vederbörande vill ju ej gärna stanna i land i onödan,
även örn del blåser ganska hårt, utan önskar i allmänhet snarast möjligt komma
tillbaka till fyrplatsen och hemmet.

På grund av vad sålunda framförts ansåg lotsslyrelsen del nödvändigt att
hamnförhållandena vid Östergarns fyrplats förbättrades. Detta skulle eldigt
lotsstyrelsens ursprungliga förslag lämpligen ske på följande sätt. Södra hamnen
bottenrensades, varvid undervattensprängnjng delvis måsle ske. Hamnarmen
förlängdes därefter ca 10 m genom utläggande av stenkistor, vilka avtäcktes
med betong och förseddes med parapet av betong. Norra hamnen bottenrensades,
fördjupades och förstorades medelst sprängning till sådan omfattning,
att fyrplatsens båt obehindrat kunde vända i densamma. Dessutom
utfördes en mindre vågbrytare mellan eif par skär intill hamnplatsen.

238

Vid sedermera företagen detaljplanering av .ifrågavarande arbeten hade
emellertid enligt vad lotsstyrelsen i skrivelse den 15 november 1944 till investeringsutredningen
meddelat befunnits, att förbättring av södra hamnen icke
vore möjlig att utföra lill rimlig kostnad, enär erforderligt vattendjup — 2,5
ä 3 m under medelvattenytan — uppnåddes först på mycket stort avstånd
från land. Lotsstyrelsen yttrade vidare i denna fråga.

Bottnen vid detta hamnläge är täckt av ett tunt lager lösa stenar, under vilket
kalkberget omedelbart vidtager. En fördjupning av hamnen finge därför till största
delen utföras genom undervattenssprängning och skulle sålunda ställa sig mycket
dyrbar. Vidare kan befaras, att hamnen efter dylik fördjupning snart nog skulle
grundas upp på nytt, enär det stenlagar, varmed botten och jämväl stranden vid
denna plats äro belagda, vid sjöhävning lätt råkar i rörelse och därvid igenfyller
förefintliga fördjupningar i bottnen. Sagda förhållande skulle medföra ofta återkommande
behov av muddring i en på angivet sätt fördjupad hamnbassäng i den
nuvarande södra hamnen. Ungefär 400 meter söder om denna finnes emellertid en
plats, som är väl lämpad för en hamnanläggning. Vattendjupet är här tillräckligt
strax utanför strandkanten, och bottnen består av berg. varför någon risk för
uppgrundning icke förefinnes. Enligt lotsstyrelsen mening bör på denna plats anläggas
en ny hamn, bestående av en ca 30 meter lång hamnarm med sträckning
ungefär vinkelrätt mot stranden och med en ca 15 meter lång vinkelarm i den yttre
änden. Härjämte bör en mindre vågbrytare anordnas strax norr örn hamnen. Såväl
hamnarmarna som vågbrytaren böra utgöras av stenfyllda träkistor. Utöver dessa
anläggningar erfordras uppförande av en båtslip samt byggande av en ca 400 meter
lång rälsbana såsom fortsättning på en redan befintlig dylik bana, ledande från
fyrplatsen till den nuvarande södra hamnen och använd för materialtransporter.

Kostnaden för samtliga nu berörda arbeten jämte förbättring av norra
hamnen på sätt av lotsstyrelsen angivits i förslaget till investeringsreserv för
budgetåret 1944/45 har av styrelsen beräknats till 60 000 kronor, varav 6 000
kronor för slipanläggningen och rälsbanan.

Företaget har tidigare upptagits å beredskapsstat för budgetåret 1944/45
och i investeringsutredningens förslag till investeringsreserv för budgetåret
1945/46.

Anläggning av väg till Ölands södra uddes fyrplats.

I skrivelse till investeringsutredningen den 15 november 1944 framhöll
lotsstyrelsen, att vid Ölands södra uddes fyrplats vore anställda tre befattningshavare,
som med sina familjer bebodde vid fyrplatsen uppförda boningshus.
Den yttersta delen av Ölands södra udde kring fyrbyggnaden hade
av ålder disponerats för fyrplatsens behov. För dess förbindelse med allmänna
vägnätet funnes en väg av ca 4,5 km längd från fyrplatsen till Ottenby
gård, beträffande vilken lotsstyrelsen yttrade.

Denna vägförbindelse utgöres icke av någon anlagd väg i egentlig mening. Endast
sådana åtgärder, som erfordrats för att erhålla en för gångtrafik och hästskjutsar
nödtorftigt användbar väg, hava vidtagits. A sträckan närmast fyrplatsen går sålunda
vägen till en längd av 4 km direkt på kalkberget utan att någon nämnvärd
planering eller några dräneringsanordningar kommit till utförande. Å sträckan närmast
Ottenby gård går vägen fram i jordterräng och här hava några gånger grus
och bindjord pålagts. Denna sträcka är emellertid särskilt besvärlig ur trafiksynpunkt.
Genom den tunga trafiken från och till gården och på grund av att gårdens

239

stora kreatursbesättning, uppgående till flera hundra djur, under den varma årstiden
här dagligen passerar fram och tillbaka, har vägbanan blivit i hög grad sönderkörd
samt upptrampad och bemängd med kreatursspillning. Efter nederbörd är
vägbanan härstädes så lös, att nästan all trafik omöjliggöres. Särskilt höst, vinter
och vår äro förhållandena mycket svåra.

Ifrågavarande vägförbindelse, som ursprungligen endast torde hava nyttjats för
fyrplatsens behov, anlitades sommartid under åren närmast före krigsutbrottet för
den alltmera tilltagande turisttrafiken till fyrplatsen. Förutom fyren gällde turistbesöken
vid platsen, det därstädes synnerligen livliga fågellivet samt badning vid
havsstranden. Det beräknas, att fyrplatsen varje sommar under nämnda tid besökts
av 2 000—3 000 turister. En stor del av dessa färdades i automobil, och under
senare delen av 1930-talet torde omkring 300 automobiler årligen hava trafikerat
vägen. På grund av denna trafik har vägen blivit sönderkörd och är numera
tidvis nära nog oframkomlig. På vägen har tidigare jämväl framförts turistomnibussar,
men denna trafik, liksom även till stor del biltrafiken i övrigt, har
upphört under kriget. Det kan emellertid med säkerhet förutsägas, att trafiken med
motorfordon efter kriget kommer att återupptagas, och det är att förmoda, att trafikintensileten
kommer att bliva ännu större än tidigare.

På grund av vägens dåliga beskaffenhet ansåg lotsstyrelsen erforderligt,
att densamma snarast möjligt iordningställdes, så att bättre vägförbindelse
erholles för bland annat transporter för fyrens behov, för personalens resor
efter proviant och post och för barnens skolgång. Därest vägen allenast
komme att trafikeras för lotsverkets räkning, skulle densamma kunna iordningställas
och underhållas för en jämförelsevis låg kostnad. Vidtoges emellertid
endast sådana enkla anordningar, som krävdes för lotsverkets behov,
skulle vägen efter turisttrafikens återupptagande inom kort ånyo bliva sönderkörd
och otrafikabel. Med hänsyn härtill vore det enligt lotsstyrelsens
förmenande erforderligt, att en sådan vägförbindelse anordnades, som verkligen
förmådde att tåla belastningen av all den trafik, som normalt kunde
beräknas förekomma därstädes. Lotsstyrelsen hade tidigare hos länsstyrelsen
i Kalmar län gjort ett flertal framställningar i syfte alt erhålla medverkan
från det allmänna vägväsendets sida till åstadkommande av en dylik
vägförbindelse. Enligt vad lotsstyrelsen från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
numera inhämtat vöre det emellertid icke möjligt att inrymma
företaget inom flerårsplanen för nyanläggning av bygdevägar inom Kalmar
län för tiden fram lill och med år 1947. Lotsstyrelsen, som för sin del ansåge,
att denna väganläggning borde komma till stånd snarast möjligt, hade
därför upptagit della arbetsobjekt bland de företag, som lämpligen borde
ingå i investeringsreserven för lotsverket. Kostnaderna för en mot behovet
svarande väganläggning — med 3 meters vägbredd jämte mötesplatser —
finge vid nuvarande prisläge beräknas lill i runt tal 85 000 kronor.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret
1945/40.

Anordnande av ny bdtbrpufla m. lii. vid Aspö lotsplats.

I skrivelse den 1 mars 1944 till investeringsutredningen meddelade lotsstyrelsen,
att hamnförhållandena vid Aspö lotsplats, belägen på en ö med samma
namn strax utanför Karlskrona, vore otillfredsställande, enär tillräck -

240

ligt kajutrymme för lotsarnas båtar för närvarande ej funnes innanför den
befintliga hamnpiren i båthamnen därstädes. Efter en närmare redogörelse
för utrymmena i hamnen och behovet av utökade förtöjningsplatser för vissa
mindre båtar framhöll lotsstyrelsen, att dylika på lämpligaste sätt kunde erhållas
genom anordnandet av en ny vinkelarm ut från den befintliga hamnpiren
i lotshamnen, vilken vinkelarm skulle givas en längd av ca 25 m och
utföras av stenfyllda träkistor. Dessutom borde stenfyllningen på utsidan
av den befintliga stora vågbrytaren kompletteras på flera ställen.

Lotsstyrelsen har beräknat kostnaden för ifrågavarande arbeten till 35 000
kronor.

Företaget har tidigare medtagits å beredskapsstaten för budgetåret 1944/45
och i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46.

Reparation av strandskydden vid Vens fyrplats.

Lotsstyrelsen meddelade i skrivelse den 15 november 1944 till investeringsutrednjngen,
att vid Vens fyrplats befintliga strandskydd, vilka utförts
under åren 1884—85, i huvudsak utgjordes av 6 st. 20 meter långa pirar av
pålvirke, sten och betong, vilka med ca 60 meters mellanrum sträckte sig
ut i sjön vinkelrätt mot stranden nedanför fyrplatsen. I varje mellanrum
mellan pirarna och parallellt med dessa fanns därjämte en rad tätt nedslagna
pålar. Strandskydden hade till uppgift att dämpa vågorna och därigenom
förebygga underminering och skred i den härstädes ca 20 meter höga, av
sandblandad lera bestående strandbrinken. Då fyrplatsen var belägen på
själva krönet av strandbrinken, skulle ett skred i densamma kunna medföra,
att hela platsen med därtill hörande anläggningar rasade ut i sjön. Verkställd
undersökning av strandskydden hade givit vid handen, att samtliga
pirar och pälrader inom en nära framtid måste grundligt repareras, enär
de eljest löpte fara att helt raseras. Pålvirke! i pirar och pålrader borde härvid
utbytas mot betongspont, varjämte pirarna borde avtäckas med betonggjutning.
Dessutom borde i strandskyddens östra del en längsgående betongspont
anordnas utmed en ca 100 meter lång sträcka av stranden. Sedan reparationsbehovet
sålunda blivit närmare fastställt, beräknades kostnaden för
erforderliga arbeten till 50 000 kronor.

Detta företag har medtagits i beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 och
i investeringsutx-edningens betänkande rörande denna investeringsreserv omnämnts
under rubriken Förbättring av mistsignaleringen samt anordnande
av nytt fyrtorn och reparation av strandskydden vid Vens fyrplats. I förslaget
till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 har arbetet upptagits som
särskilt företag. I samband därmed hade den ursprungligen beräknade kostnaden
reviderats.

Förbättring av hamnförhållandena vid Falkenbergs lotsplats.

I skrivelse till Kungl. Majit den 31 augusti 1945 har lotsstyrelsen hemställt
att å ordinarie stat för nästa budgetår måtte anvisas 20 000 kronor till
förbättring av hamnförhållandena vid Falkenbergs lotsplats. Lotsstyrelsen
har lämnat följande motivering.

241

För Iotsningstjänsten vid Falkenbergs lotsplats användes en större motorkutter,
vilken nu måste förtöjas vid ett enkelt s. k. pålverk bestående av 4 stycken pålar,
nedslagna invid farledsrännan in till Falkenbergs hamn i närheten av ett lotsverket
tillhörigt prickskjul. Denna anordning erbjuder dock intet skydd för kuttern mot
vågorna från sjön och från förbipasserande fartyg, varför risk föreligger, att kuttern,
örn den icke är föremål för ständig tillsyn, kan komma till skada genom att slås
mot pålverket, varjämte förtöjningsgodset blir utsatt för onormal förslitning.

För avhjälpande av dessa olägenheter bör vid sidan av farledsrännan invid den
nuvarande förtöjningsplatsen en mindre hamnbassäng uppmuddras, som på två
sidor förses med ett tätt pålverk av sammanlagt ca 25 meters längd som vågskydd.
Strandslänten måste i och för muddringen förstärkas genom en stödspont. Till förvaring
av inventarier och förbrukningsartiklar för kuttern behöver härjämte uppföras
en materialbod. Kostnaden för samtliga arbeten beräknas till 20 000 kronor,
varav 3 000 kronor till materialboden.

Lotsstyrelsens ovannämnda framställning har icke bifallits av Kungl. Maj:t,
som funnit det nödvändigt att föreslå en beskärning av styrelsens äskanden,
varvid medelsanvisningen å riksstaten beträffande ifrågavarande företag
skulle uppskjutas (1946 års statsverksproposition X ht., s. 116).

Företaget ingick i investeringsutredningens förslag till investeringsreserv
för budgetåret 1945/46 och föreslås jämväl ingå i reserven för nästkommande
budgetår.

Lotsuppassningshus.

Om- och tillbyggnad av uppassningshuset vid Rödkallens lotsuppassning
under Luleå lotsplats.

Beträffande behovet av om- och tillbyggnad av uppassningshuset vid Rödkallens
lotsuppassning anförde lotsstyrelsen i skrivelse den 1 mars 1944 till
investeringsutredningen följande.

Vid Luleå lotsplats är lotsuppassning anordnad dels i Luleå, dels på Rödkallen,
en ö i yttersta havsbandet ca 18 distansminuter söder om Luleå. Personalen vid lotsplatsen
utgöres av en Överlots, tio lotsar, två icke-ordinarie lotsar och en båtman.
För uppassningen på Rödkallen finnes ett mindre uppassningshus, inrymmande allenast
ett rum och kök, vilket är alldeles otillräckligt med hänsyn till det stora antalet
befattningshavare, som på en gång uppehåller sig på Rödkallen (upp till tio man).
På Rödkallen övernalta lotsarna för närvarande i allmänhet i av dem ägda stugor
och använda endast uppassningshuset för vakttjänstgöringen. En sådan ordning är
dock otillfredsställande, särskilt under den kalla årstiden, då lotsarnas stugor nästan
ständigt måste hållas uppvärmda, med påföljd att stor bränsleåtgång uppstår, i
synnerhet som stugorna delvis äro ganska primitivt byggda. En koncentration av
personalens förläggning skulle dessutom underlätta tjänsten. Uppassningshuset bör
därför tillbyggas, så att hela den till Rödkallen förlagda personalstyrkan kan där
beredas logi. För en rationell uppassning kräves vidare att utkiksförhållandena vid
platsen förbättras. För närvarande hålles utkik till sjöss från taket av en omkring
50 m från uppassningshuset belägen byggnad; upp till taket leder en öppen stege.
Härigenom blir särskilt vid dålig väderlek och kyla vakttjänstgöringen onödigt påfrestande.

Med hänsyn till det anförda borde enligt lotsstyrelsen det nuvarande upppassningshuset
förses med en tornliknande tillbyggnad i fyra vågningar, innehållande
sovhytter för hela personalstyrkan och ett vaktrum högst upp

242

samt en källarvåning. Det nuvarande uppassningshuset borde därvid renoveras
och apteras till kök och dagrum. Kostnaden för tillbyggnaden beräknades
belöpa sig till 40 000 kronor och kostnaden för ombyggnaden av det
befintliga huset till 15 000 kronor. Sammanlagda kostnaden för genomförande
av ifrågavarande förslag skulle alltså uppgå till 55 000 kronor, varav för
inventarier beräknats ett belopp av 4 000 kronor.

Företaget medtogs å beredskapsstat för budgetåret 1944/45 och ingick i investeringsulredningens
förslag till investeringsreserv för budgetåret 1945/46.

Orri- och tillbyggnad av uppassningshuset vid Rönnskärs lotsplats.

I skrivelse till investeringsutredningen den 1 mars 1944 anförde lotsstyrelsen
beträffande behovet av om- och tillbyggnad av uppassningshuset vid
Rönnskärs lotsplats.

Vid Rönnskärs lotsplats är lotsuppassning anordnad dels i Piteå, dels å Rönnskär,
en ö belägen omkring 18 distansminuter söder örn Piteå. Personalen utgöres av en
lotsförman, fyra lotsar, en icke-ordinarie lots och en båtman. Under seglationstiden
är tjänstgöringen i regel så ordnad, att alltid en lots skall finnas till hands i Piteå
för utlotsningen, medan övriga lotsar, i den mån de ej äro på lotsning, äro förlagda
på Rönnskär. På Rönnskär finnes ett uppassningshus, uppfört år 1849. Huset, som
endast innehåller rum och kök, är alltför litet för att den på Rönnskär förlagda
personalen skall kunna beredas logi därstädes. Hittills hava lotsarna använt lotsuppassningshuset
endast för vakttjänstgöringen men i övrigt under uppehåll å Rönnskär
vistats och övernattat i dem enskilt tillhöriga stugor. En dylik förläggning är
dock särskilt under den kalla årstiden olämplig, icke minst med hänsyn till att ett
stort antal hus på samma plats därigenom måste hållas uppvärmda samtidigt. Detta
medför extra arbete och drager onödigt stora bränslekostnader, särskilt som de av
lotsarna ägda stugorna endast äro byggda som sommarstugor. En koncentration av
personalens förläggning till ett enda hus skulle dessutom vara till gagn för tjänsten.

Styrelsen föreslog därför, att uppassningshuset skulle förses med en tillbyggnad
i två våningar, inrymmande sovhytter och ett vaktrum, det senare
förlagt i övre våningen, samt en källarvåning. I samband härmed borde det
befintliga lotsuppassningshuset ombyggas och restaureras. Kostnaden för tillbyggnaden
beräknades till 25 000 kronor och för ombyggnad av det befintliga
lotsuppassningshuset till 15 000 kronor. Sammanlagda kostnaden för genomförande
av ifrågavarande förslag skulle alltså belöpa sig till 40 000 kronor,
i vilket belopp ingår kostnad för inventarier med 3 000 kronor.

Företaget medtogs å beredskapsstat för budgetåret 1944/45 och kvarstår
oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46.

Örn- och tillbyggnad av uppassningshuset vid Söderarms lotsplats.

I fråga om behovet av om- och tillbyggnad av uppassningshuset vid Söderarms
lotsplats anförde lotsstyrelsen i skrivelse den 1 mars 1944 till investeringsutredningen
följande.

Vid Söderarms lotsplats, belägen på en ö i havsbandet i Stockholms norra skärgård,
ca 16 distansminuter nordost örn Norrtälje, äro anställda en lotsförman, två
ordinarie lotsar, en icke-ordinarie lots och ett båtbiträde. Vid platsen finnes ett upppassningshus,
som uppförts år 1863 och tillbyggts åren 1885 och 1927. Då personalen
icke har några bostäder vid Söderarm, måste befattningshavarna vid tjänstgöring

243

därstädes övernatta i uppassningshuset, som alltså måste inrymma sovplatser för
personalen. Uppassningshuset, som är dragigt och kallt samt mycket otidsenligt,
är i behov av en genomgripande upprustning, varjämte särskilda sovhytter böra anordnas
för de olika befattningshavarna, varför rumsindelningen behöver omändras,
Värmeledning bör dessutom installeras i huset. Kostnaden för ifrågavarande arbeten
beräknar styrelsen till 20 000 kronor, därav 1 500 kronor till nya inventarier.

Företaget medtogs tidigare å beredskapsstat för budgetåret 1944/45 samt
i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46.

Om- och tillbyggnad av uppassningshuset vid Furusunds lotsplats.

Vid Furusunds lotsplats vore, enligt vad lotsstyrelsen anfört i skrivelse den
15 november 1944 till investeringsutredningen, anställda en lotsförman, åtta
lotsar, en extra lots och en båtman. Uppassningshuset, som ursprungligen
uppförts år 1884 och tillbyggts år 1927, utgjordes av en tvåvåningsbyggnad,
innehållande ett vaktrum, ett kombinerat dagrum och kök, ett sovrum med
6 sängplatser för den vaktfria personalen, ett sovrum med 10 sängplatser för
lotsar från andra platser samt diverse skåp- och förrådsutrymmen för platsens
lotsar. De befintliga sovrummen måste bland annat av hygieniska skäl anses
otillräckliga. Sovutrymmena borde därför utökas genom anordnandet av ett
antal mindre sovhytter. Dessutom erfordrades följande nya lokaler, nämligen
ett förmansrum, ett rum för båtman och extra personal samt ett tvättrum.
Vidare borde värmeledning installeras. De sålunda erforderliga förbättringarna
nödvändiggjorde en relativt omfattande till- och ombyggnad av det befintliga
huset i samband varmed en del sprängningsarbeten måste utföras på
tomten. Kostnaden härför beräknades till 50 000 kronor varav 4 000 kronor
till nya inventarier.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret
1945/46.

Om- och tillbyggnad av uppassningshuset vid Ystads lotsplats.

Enligt vad lotsstyrelsen anfört i skrivelse den 15 november 1944 till investeringsutredningen
vore vid Ystads lotsplats anställda en lotsförman, två ordinarie
lotsar och en extra ordinarie lots. Uppassningshuset vid platsen, som
uppfördes år 1926, utgjordes av en envåningsbyggnad, innehållande ett vaktrum
samt ett runi, vilket användes som lotskontor och tjänsterum för lotsförmannen.
Huset erbjöde i sitt nuvarande skick icke tillräckliga utrymmen
och motsvarade ej heller nutida krav på hygien och bekvämlighet. Avsevärda
förbättringar vore därför nödvändiga. Sålunda borde särskilda sovhytter för
den vaktfria personalen och för främmande lotsar samt ett rum för den
extra personalen anordnas, varjämte kokvrå och tvättrum borde inrättas och
värmeledning, vatten, avlopp och w. c. installeras. För vinnande av erlorderIigt
ökat utrymme måste härvid huset påbyggas med en våning samt den nu
befintliga våningen ombyggas. Kostnaden för samtliga ifrågavarande arbeten
beräknades till 25 000 kronor, varav 2 000 kronor för anskaffning av nya
inventarier.

Detta företag kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för
budgetåret 1945/46.

244

Örn- och tillbyggnad av uppassningshuset vid Halmstads lotsplats.

I skrivelse den 15 november 1944 till investeringsutredningen framhöll
lotsstyrelsen, att vid Halmstads lotsplats vore anställda en lotsförman, tre
ordinarie lotsar, en extra ordinarie lots samt vid vissa tillfällen en särskild
båtman. Uppassningshuset vid platsen, uppfört år 1856, utgjordes aven
envåningsbyggnad, inrymmande ett vaktrum och ett förmansrum. Huset
fyllde ej tillnärmelsevis nutida krav på bekvämlighet och hygien. Sålunda
saknades sovhytter för den vaktfria personalen liksom rum för främmande
lotsar, rum för den extra personalen, kokvrå, tvättrum, w. c., vatten, avlopp
och värmeledning. För vinnande av nödigt utrymme och ökad bekvämlighet
måste huset påbyggas med en våning samt den befintliga våningen ombyggas.
I samband härmed borde vaktrummet förläggas till övre våningen
för förbättring av utkiksmöjligheterna. Kostnaden för de erforderliga arbetena
beräknades till 25 000 kronor, varav 2 000 kronor för nya inventarier.

Företaget kvarstår oförändrat från föreslaget till investeringsreserv för budgetåret
1945/46.

Bostäder.

Förbättring av bostadsförhållandena vid Rönnskärs fyrplats.

Vid Rönnskärs fyrplats, belägen på en ö i havsbandet omkring 18 distansminuter
söder om Piteå, vore enligt vad lotsstyrelsen framhållit i skrivelse
den 15 november 1944 till investeringsutredningen anställda en fyrmästare
ävensom ett extra fyrbiträde under vintern samt vid semester, sjukdom eller
annat förfall för fyrmästaren. På platsen funnes ett bostadshus, byggt år
1905, innehållande en lägenhet örn två rum och kök samt en lägenhet örn
ett rum och kök. Huset borde ombyggas, så att en lägenhet om tre rum och
kök erhölles för fyrmästaren och en lägenhet örn ett rum och kök för det
extra fyrbiträdet. Härjämte erfordrades alt huset i sin helhet underkastades
grundlig reparation ut- och invändigt samt ombonades, varjämte värmeledning
borde anordnas. Platsens samtliga uthus, bestående av tvättstuga med
underliggande källare, ved- och visthusbodar, förrådsbod för fyren samt avträden,
borde likaledes repareras, och vidare vore önskvärt att anordna ett
för personalen gemensamt badrum i tvättstugan. Kostnaden för dessa arbeten
beräknades till 30 000 kronor.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret
1945/46.

Förbättring av bostadsförhållandena vid Stora Fjäderäggs fyrplats.

Vid stora Fjäderäggs fyrplats, belägen på en ö ca 3 distansminuter öster
om nordspetsen av Holmön i Norra Kvarken, utgjordes enligt vad lotsstyrelsen
meddelat i skrivelse den 15 november 1944 till investeringsutredningen
personalen av en fyrmästare, en fyrvaktare och ett fyrbiträde, varjämte ett
extra fyrbiträde tjänstgjorde under vintern samt vid semester, sjukdom eller
annat förfall bland den ordinarie personalen. Fyrplatsens bostadsbyggnader

245

bestode av två bostadshus, ett mindre, avsett för fyrmästaren, och ett större
för den övriga personalen jämte nödiga uthusbyggnader. Det större bostadshuset,
vilket om- och tillbyggdes år 1938, varvid jämväl värmeledning anordnades,
vore i gott stånd. I fyrmästarhuset installerades nämnda år likaledes
värmeledning men i övrigt hade detta hus enligt vad lotsstyrelsen framhållit
icke varit föremål för någon genomgripande reparation alltsedan det uppfördes
år 1914. Huset behövde nu grundligt renoveras och ombonas och borde
därvid bland annat förses med kopplade fönster samt modern köksinredning.
Ett för personalen gemensamt badrum borde vidare anordnas, varjämte
platsens uthusbyggnader vore i behov av översyn. Kostnaden för dessa
arbeten hade styrelsen beräknat till 20 000 kronor.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsrcserv för budgetåret
1945/46.

Förbättring av bostadsförhållandena vid Agö fyrplats.

Beträffande bostadsförhållandena vid Agö fyrplats anförde lotsstyrelsen i
skrivelse den 1 mars 1944 till investerings utredningen följande.

Vid Agö fyrplats, belägen på en ö med samma namn i havsbandet ca 18 distansminuter
öster om Hudiksvall, äro anställda en fyrmästare, en fyrvaktare oell ett
fyrbiträde samt ett extra fyrbiträde under en stor del av året.

På platsen finnas tre bostadshus, ett för fvrmästaren, byggt år 1916, ett för fyrvaktaren
och fyrbiträdet, byggt år 1860, samt ett för extra fyrbiträdet, byggt år 1895.

Fyrmästarhuset innehåller tre rum och kök på nedre botten med en nyttig golvarea
av 68 m2 samt ett vindsrum örn ca 16 m2, ursprungligen avsett som skollokal.
Detta hus är tillräckligt för sitt ändamål men behöver undergå en grundlig reparation
ut- och invändigt samt omboning. Bland annat behöver ytterpanelen förnyas
och nytt papptak påläggas. Köket, som invändigt är beklätt med späntade bräder,
bör klädas in med masonit och köksinredningen förnyas samt värmeledning och
avlopp installeras.

Fyrvaktar- och fyrbiträdeshuset innehåller en lägenhet om två rum och kök med
en nyttig golvarea av ca 58 m2 för fyrvaktaren och en lägenhet örn två rum och
kök örn ca 57 m2, varav ett dåligt ombonat vindsrum, för fyrbiträdet. På norra
gaveln till detta hus är på vinden fyren med tillhörande vaktrum anordnad. Huset
bör i sin helhet ombyggas och förses med ny inredning samt nya fönster med kopplade
bagar, varjämte särskild uppgång till vaktrummet på vinden ävensom värmeledning
och avlopp böra anordnas.

Bostadshuset för extra fyrbiträdet är en mycket liten byggnad med yttre planmått
4,0 X 5,5 m innehållande endast ett rum med en nyttig golvarea av ca 14 m2. Detta
hus, som befinner sig i mycket dåligt skick, bör i sin helhet restaureras och förses
med modern inredning.

Dessutom böra platsens tvättstuga och uthus överses och repareras, varjämte ett
för personalen gemensamt badrum bör anordnas i tvättstugan.

Sedermera bär lotsstyrelsen meddelat, att vissa reparations- och ombyggnadsarbeten
å fyrmästarebostaden utförts, varjämte även rör och pumpanordningen
vid en å platsen befintlig brunn måst förnyas.

Kostnaden för återstående arbeten har lotsstyrelsen beräknat till 40 000
kronor.

Företaget bär tidigare medtagits i beredsknpsstaten för budgetåret 1944/45
och i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46.

246

Förbättring av bostadsförhållandena m. m. vid örskärs fyrplats.

Enligt vad lotsstyrelsen anfort i skrivelse den 15 november 1944 till investeringsutredningen
vore vid örskärs fyrplats, belägen ca 12 distansminuter
norr om Öregrund på en mindre ö, benämnd Örskär, strax norr örn
Gräsö på östra sidan av Öregrundsgrepen, anställda en fyrmästare, en fyrvaktare
och ett fyrbiträde, varjämte ett extra fyrbiträde tjänstgjorde vissa
månader av året under semester, sjukdom eller annat förfall för ordinarie
personal. Bostadshusen på platsen vore två till antalet, av vilka det ena beboddes
av fyrmästaren och det extra fyrbiträdet, det andra av fyrvaktaren
och det ordinarie fyrbiträdet. Fyrmästaren disponerade en lägenhet om tre
rum och kök, fyrvaktaren och fyrbiträdet vardera en lägenhet om två rum
och kök samt det extra fyrbiträdet ett enkelrum. Fyrmästarhuset uppfördes
på 1870-talet av en befattningshavare vid fyrplatsen samt inköptes av lotsverket
år 1929 och ombyggdes samma år lill fyrmästarbostad. Det andra huset
vore byggt år 1852 och tillbyggdes år 1929. Samtliga lägenheter i båda
husen saknade i det närmaste alla nutida bekvämligheter, varjämte husen
vore dragiga och kalla. Lotsstyrelsen ansåge därför erforderligt, att husen
moderniserades och ombonades samt förseddes med värmeledning, i samband
varmed det extra fyrbiträdets rum borde tillbyggas med en kokvrå. En ny
källare borde därjämte anordnas för det ordinarie fyrbiträdet, enär dennes
nuvarande källare ej vore frostfri. Samtliga uthus behövde vidare överses, varjämte
ett för personalen gemensamt badrum borde anordnas.

Fyrplatsens förbindelse med Gräsö, där post och varor avhämtades, ginge
via en ca 2 km lång gångstig tvärs över Örskär samt vidare med roddbåt
över sundet mellan Örskär och Gräsön. Nämnda gångstig borde förbättras,
sa att den åtminstone bleve framkomlig med dragkärra, och för båten borde
en mindre tilläggsbrygga samt en upphalningsbädd anordnas på Örskär.

Kostnaden för samtliga nämnda arbeten beräknades till 50 000 kronor, varav
5 000 kronor för vägförbättring, båtbrygga och upphalningsbädd.

Företaget har tidigare intagits i förslaget till investeringsreserv för budgetåret
1945/46.

Förbättring av bostadsförhållandena m. m. vid Häradskärs lotsplats.

Vid Häradskärs lotsplats, belägen på en ö i havsbandet ca 13 distansminuter
öster örn Valdemarsvik, vore enligt vad lotsstyrelsen meddelat i skrivelse
den 15 november 1944 till investeringsutrednmgen anställda en lotsförman,
två ordinarie lotsar, en extra lots och en båtman. Bostadsbeståndet
utgjordes av tre hus, varav två uppförts år 1858 och det tredje år
1877. Av de bada förstnämnda husen innehölle det ena två lägenheter örn
vardera två rum och kök, avsedda för de ordinarie lotsarna, och det andra
en lägenhet om två rum och kök samt två lägenheter örn vardera ett
rum och kök, avsedda för extra lotsen samt för båtmannen respektive
för lotsar från andra lotsplatser. Det tredje huset disponerades för en lotsförmansbostad
om tre rum och kök samt en skollokal. Lotsplatsens skola
vore numera indragen, men skollokalen borde likväl bibehållas för att kunna

247

tagas i bruk för inkvartering av främmande lotsar vid exceptionellt livlig
sjöfart. Samtliga bostadshus befunne sig i mindre gott skick och borde
genomgå grundlig renovering och ombyggnad samt därvid bland annat
förses med modern köksinredning och värmeledning. Uthusen, bestående
av källare, tvättstuga, ved- och visthusbodar samt avträden, borde likaledes
överses och repareras, varjämte det vore önskvärt att anordna ett för
personalen gemensamt badrum. I samband med dessa arbeten borde även
lotsstugan på platsen, innehållande endast ett vaktrum, restaureras. Kostnaden
för dessa arbeten beräknades uppgå till sammanlagt 85 000 kronor.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret
1945/46.

Förbättring av bostadsförhållandena vid Häradskärs fyrplats.

Vid Häradskärs fyrplats, belägen på en ö omedelbart intill den ö, på
vilken lotsplatsen vore förlagd, utgjordes personalen enligt vad lotsstyrelsen
anfört i skrivelse den 15 november 1944 till investeringsutredningen
av en fyrmästare jämte ett extra fyrbiträde under vintern samt vid semester,
sjukdom eller annat förfall för fyrmästaren. På platsen funnes
ett bostadshus, byggt år 1863, innehållande en lägenhet för fyrmästaren
om kök och tre rum, varav ett vindsrum, samt två lägenheter örn vardera
kök och två rum, varav det ena likaledes vore förlagt till vinden.
Sistnämnda lägenheter vore tidigare, då fyrplatsen hade större bemanning,
båda i bruk, men numera användes endast den ena, nämligen såsom bostad
för det extra fyrbiträdet. Då huset numera vore i dåligt skick, borde det
underkastas en grundlig reparation ut- och invändigt samt ombonas, varjämte
de två i fortsättningen erforderliga bostäderna borde förses med
värmeledning. I samband härmed vore det lämpligast att omdisponera utrymmena
så, att dessa båda lägenheter, en om tre rum och kök för fyrmästaren
och en örn ett rum och kök för det extra fyrbiträdet, helt förlädes till
bottenvåningen. Platsens samtliga uthus, bestående av tvättstuga, visthusbodar,
källare och avträden, vore det likaledes erforderligt att reparera. Ett
för personalen gemensamt badrum borde dessutom anordnas. Kostnaden för
dessa arbeten beräknades till 30 000 kronor.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för
budgetåret 1945/46.

Förbättring av bostadsförhållandena vid Högby fyrplats.

Enligt vad lotsstyrelsen meddelat vore vid Högby fyrplats, belägen pä östra
sidan av Öland, numera sedan fyren elektrifierats anställda en fyrmästare
samt ett tillfälligt biträde vid semester, sjukdom eller annat förfall för fyrmästaren.

I skrivelse den 1 mars 1944 till investeringsutredningen meddelade styrelsen,
alt fyrplatsens bostadsbestånd utgjordes av ett år 1898 uppfört bostadshus
10,8 X 16,3 m med källarvåning ovan mark, vilken innehölle nödiga
ekonomiutrymmen, en bostadsvåning innehållande en lägenhet för fyrnäs -

248

tarén om två rum och kök med en nettoarea av 62 m2 samt en lägenhet om
ett rum och kök med en nettoarea av ca 42 m2. I vindsvåningen disponerade
fyrmästaren ett rum utan eldstad örn ca 10 m2. Lotsstyrelsen anförde vidare
följande.

Källarvåningen är uppförd av granit, invändigt beklädd med tegel, och bostadsvåningen
av kalksten, likaledes invändigt beklädd med tegel. Mellan naturstenen och
teglet har ett tätande asfaltskikt ursprungligen anbringats. Med tiden har detta byggnadssätt
visat sig olämpligt i havsbandet. Lägenheterna ha sålunda i många år varit
fuktiga, så att mögel bildats och trävirket i golven angripits av röta. Speciellt på
sydvästra sidan har vatten under vissa vindförhållanden inträngt i sådan grad, att
det runnit längs väggens insida. För att förbättra förhållandena installerades värmeledning
år 1941, varjämte utvändigt alla fogar mellan kalkstenarna kratsades rena
och ny fogstrykning utfördes. En viss förbättring har också därefter inträtt, men på
sydvästra sidan rinner vatten fortfarande längs väggens insida vid vissa vindförhållanden.
Dessutom är byggnaden alltjämt mycket kall, varför oproportionerligt mycket
bränsle åtgår för dess uppvärmning, vilket personalen ett flertal gånger klagat
på. Orsaken till nämnda olägenheter torde vara, att den ursprungligen utförda tätande
asfaltisoleringen mellan kalksten och tegel har blivit förstörd, på grund av
att de flyktiga beståndsdelarna i isoleringen avdunstat genom solbestrålningens uppvärmning
av murverket om sommaren, så att vatten härigenom utifrån kunnat
tränga in i teglet och förorsakat fuktighelsbildning på insidan. För att effektivt kunna
utestänga fuklen måste byggnaden utvändigt förses med ett tätt skikt slampuls och
utanpå denna puts ett värmeisolerande skikt av siporex eller liknande material, som i
sin tur förses med en tät utvändig puts.

I samband härmed böra invändigt vissa mindre ändringsarbeten komma till utförande,
så att fyrmästarlägenheten kommer att omfatta tre rum och kök i samma
plan. Det återstående köket, som är mycket stort, avses som bostad för det extra
biträdet.

Kostnaden för de föreslagna arbetena beräknades av lotsstyrelsen till
15 000 kronor.

Företaget hade upptagits å beredskapsstat för budgetåret 1944/45 och i
förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1945/46.

Förbättring av bostadsförhållandena för personalen vid Dämmans fyrplats.

Beträffande bostadsförhållandena vid Dämmans fyrplats, framhöll lotsstyrelsen
i skrivelse den 15 november 1944 till investeringsutredningen, att
personalen vid Dämmans fyrplats, som utförde sin vakttjänst i den på ett undervattensgrund
mitt i Kalmarsund uppförda fyren, hade sina bostäder förlagda
vid Svartö på fastlandet ca 9 km nordost om Mönsterås och på ett avstånd
sjöledes från fyren av ca 4 distansminuter. Vid platsen vore anställda
tre ordinarie befattningshavare, nämligen en fyrmästare, en fyrvaktare och
ett fyrbiträde, varjämte ett extra fyrbiträde tjänstgjorde under vintern samt
under semester, sjukdom eller annat förfall för ordinarie personal. Bostadsbyggnaderna
vid Svartö bestode av två hus, av vilka det ena, uppfört år 1923,
innehölle en lägenhet om kök och tre rum, varav ett vindsrum, för fyrmästaren
samt ett vindsrum för det extra fyrbiträdet. Det andra huset, som uppförts
år 1874, innehölle två lägenheter om vardera kök och två rum, varav ett
vindsrum, vilka lägenheter vore avsedda för fyrvaktaren och fvrbiträdet. Det

249

förstnämnda bostadshuset vore i tämligen gott stånd men borde moderniseras
i vissa avseenden och bland annat förses med värmeledning samt vatten och
avlopp. Det andra bostadshuset däremot vore dragigt och kallt och i hög grad
angripet av röta samt saknade helt tidsenlig inredning, varjämte husets planlösning
vore mycket otillfredsställande. Detta hus borde om- och tillbyggas
samt förses med ny inredning ävensom värmeledning samt vatten- och avloppsledningar.
Ett för personalen gemensamt badrum borde vidare anordnas,
varjämte samtliga uthusbyggnader behövde överses. Vattenförhållandena
vöre dessutom otillfredsställande. En ny brunn borde därför anordnas, eventuellt
genom jord- och bergborrning. Kostnaden för de vid platsen erforderliga
arbetena beräknades uppgå till sammanlagt 40 000 kronor.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret
1945/46.

Förbättring av bostadsförhållandena vid Smygehuks fyrplats.

Vid Smygehuks fyrplats, belägen på Skånes sydkust ca 7 distansminuter
öster örn Trelleborg, vore enligt vad lotsstyrelsen anfört i skrivelse den 15
november 1944 till investeringsutredningen anställda tre ordinarie befattningshavare,
nämligen en fyrmästare, en fyrvaktare och ett fyrbiträde, varjämte
ett extra fyrbiträde tjänstgjorde vid semester, sjukdom och annat förfall
bland den ordinarie personalen. Fyrplatsens bostadsbyggnader bestode av ett
bostadshus för fyrmästaren, uppfört år 1921 och ett bostadshus för de båda
övriga ordinarie befattningshavarna, uppfört år 1883, varjämte funnes erforderliga
ulhusbyggnader. Bostadshusen saknade tidsenlig inredning, vatten- och
avloppsledningar samt värmeledning, varför omfattande förbättringsarbeten
vore erforderliga. Det äldre huset, vilket ej genomgått någon större reparation
eller renovering sedan det byggdes, vore mycket kallt och dragigt, och en
grundlig reparation och omboning av detta hus borde därför komma till
stånd i samband med övriga förbättringsarbeten. Dessutom borde för det
extra biträdet en bostad örn ett rum med kokvrå anordnas genom tillbyggnad
av det äldre bostadshuset, och slutligen behövde samtliga uthusbyggnader
på platsen överses. Kostnaderna för ifrågavarande arbeten beräknades till
40 000 kronor.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret
1945/46.

Förbättring av bostadsförhållandena vid Kullens fyrplats.

Vid Kullens fyrplats, belägen på Skånes västkust ca 7 distansminuter nordnordväst
om Höganäs vore enligt vad lotsstyrelsen framhållit i skrivelse den
15 november 1944 till investeringsutredningen anställda tre ordinarie befattningshavare,
nämligen en fyrmästare, en fyrvaktare och ett fyrbiträde, varjämte
ett extra fyrbiträde tjänstgjorde under semester, sjukdom eller annat
förfall bland den ordinarie personalen. Fyrplatsens bostadsbyggnader bestode
av ett bostadshus för fyrmästaren och ett för den övriga personalen, varjämte
funnes erforderliga uthusbyggnader.

17—167172.

250

Fyrmästarhuset, som uppförts år 1900, vore rymligt men mycket kallt och
dragit beroende bland annat därpå, att fönstren vore onödigt stora och av
olämplig konstruktion. Byggnaden tarvade en genomgående reparation utoch
invändigt, häri inbegripet insättning av nya kopplade fönster, modernisering
och komplettering av köksinredningen, införande av värme- och vattenledning,
varjämte ett för personalen gemensamt badrum borde anordnas
i byggnadens källarvåning.

Det andra bostadshuset vore uppfört år 1866 och tillbyggt åren 1926—27.
Det innehölle tre lägenheter örn vardera två rum och kök. Två av dessa
lägenheter hade år 1942 ombonats och försetts med tidsenlig köksinredning
samt avlopp. Den tredje behövde jämväl ombonas och renoveras, och samtidigt
borde samtliga lägenheter förses med värme- och vattenledning, varjämte
byggnaden i dess helhet borde genomgå en grundlig reparation utvändigt.

Vid platsen funnes en ca 100 meter djup borrbrunn, som utförts år 1942.
Vattennivån i brunnen läge emellertid så djupt, att det vore förenat med stor
möda att pumpa upp vattnet med handkraft, varför en elektriskt driven
djupvattenpump och ett mindre pumphus för denna borde anordnas.

Förutom nämnda arbeten erfordrades jämväl reparation av platsens uthusbyggnader.

Kostnaden för samtliga arbeten hade lotsstyrelsen beräknat till 40 000
kronor.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret
1945/46.

Förbättring av bostadsförhållandena vid Våderöbods fyrplats.

Vid Väderöbods fyrplats, belägen i yttersta havsbandet i Bohusläns skärgård
ca 8 distansminuter västsydväst om Fjällbacka, vore enligt vad lotsstyrelsen
meddelat i skrivelse den 15 november 1944 till investeringsutredningen
anställda en fyrmästare, en fyrvaktare, ett fyrbiträde och ett extra fyrbiträde
under vintern samt vid semester, sjukdom eller annat förfall bland den ordinarie
personalen. På platsen funnes två bostadshus, båda byggda år 1866,
varav det ena, innehållande tre rum och kök, vore avsett för fyrmästaren.
Det andra huset inrymde två lägenheter om två rum och kök för fyrvaktaren
respektive fyrbiträdet samt ett vindsrum för det extra fyrbiträde!. Båda husen
borde grundligt renoveras och ombonas och förses med tidsenlig inredning
samt värme- och avloppsledning. Ett för personalen gemensamt badrum borde
därjämte anordnas. Dessutom tarvade samtliga uthus översyn och reparation.
Slutligen borde även vissa väg- och hamnförbättringar komma till utförande.
Kostnaden för dessa arbeten beräknades till sammanlagt 50 000 kronor, varav
5 000 kronor belöpte å väg- och hamnförbättringar.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret
1945/46.

251

Gasbehållare.

Anskaffning av gasbehållare för obevakade fyrar.

Lotsstyrelsen har i skrivelse den 3 oktober 1945 till arbetsmarknadskommissionen
föreslagit, att i investeringsreserven måtte upptagas anskaffande
av 80 stycken gasbehållare för obevakade fyrar. Enär under senare år enligt
vad lotsstyrelsen meddelat antalet obevakade fyrar betydligt ökats, hade vissa
svårigheter uppstått att medhinna erforderliga resor med lotsverkets tjänstefartyg
för förnyande av fyrarnas gasförråd. Genom en ökning av antalet gasbehållare
avsåge nu styrelsen att möjliggöra överförande av ett större antal
behållare samtidigt till varje fyr, varigenom antalet resor för ifrågavarande
ändamål skulle kunna väsentligt minskas. Kostnaden för denna anskaffning,
vilken medräknats i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1946/47,
har styrelsen beräknat till 30 000 kronor.

Anslag till lotsverket.

Av det å s. 220 anförda framgår att, därest investeringsreserven för budgetåret
1946/47 skulle behöva utnyttjas i största möjliga utsträckning, å beredskapsstat
för samma budgetår skulle erfordras anslag om sammanlagt
1 600 000 kronor. I likhet med vad som sker vid anvisande å riksstaten av
medel till säkerhetsanstalter för sjöfarten torde även å beredskapsstat kostnaderna
för de i reserven ingående företagen böra fördelas på särskilda anslag å
driftbudgeten och kapitalbudgeten. I bifogade sammanställning, bil. 24, återges
ett av lotsstyrelsen uppgjort förslag till dylik fördelning. Enligt detta förslag
skulle kostnaderna, 2 460 000 kronor, för samtliga de disponibla reservföretagen
fördelas med 1 178 500 kronor å driftbudgeten och 1 281 500 kronor
å kapitalbudgeten. Hur anslagsbehovet kan komma att fördela sig mellan
drift- och kapitalbudget vid ett utnyttjande av investeringsreserven i den
begränsade omfattning, som ovan angivits, är givetvis icke möjligt att på
förhand med någon säkerhet beräkna med hänsyn till ovissheten örn vilka
företag som kunna komma att utnyttjas. Med hänsyn härtill har kommissionen
ansett lämpligt att föreslå en fördelning av det erforderliga totala
anslagsbeloppet, 1 600 000 kronor, i huvudsak i samma proportioner som i
den förenämnda sammanställningen (bil. 24). Detta skulle innebära, att anslag
av 750 000 kronor skulle uppföras å driftbudgeten och anslag av 850 000
kronor å kapitalbudgeten.

I nämnda sammanställning hava jämväl angivits de belopp, med vilka
avskrivning enligt de för lotsverket tillämpade reglerna skulle ske, därest
företagen komma till utförande med medel från anslag å beredskapsstat.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadskommissionen,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra följande anslag,
nämligen

252

å driftbudgeten under tionde huvudtiteln:

Lotsverket: Säkerhetsanstalter för sjöfarten..........kronor 750 000

å kapitalbudgeten under Statens allmänna
fastighetsfond:

Säkerhetsanstalter för sjöfarten .................... kronor 850 000.

253

15. Investeringsplan för statliga husbyggnadsföretag för verk
och myndigheter m. m.

Förslag till investeringsplan för budgetåret 1946/47 för statliga husbyggnadsföretag
för förvaltning, sjukhus, vetenskapliga och kulturella institutioner,
undervisning o. s. v. har sammanställts i bil. 25 och innefattar i statsverkspropositionen
och Kungl. Maj:ts propositioner 1946:67 och 76 upptagna
arbeten för en kostnad av 44 032 300 kronor samt en investeringsreserv
med ett sammanlagt anslagsbehov av 24 380 400 kronor.

Till jämförelse må nämnas att å allmän beredskapsstat för budgetåret
1944/45 uppfördes anslag till statliga husbyggnadsföretag för verk och myndigheter
m. m. om sammanlagt 17 301 200 kronor samt att i investeringsutredningens
förslag till investeringsreserv för innevarande budgetår medtagits
företag för sammanlagt 28 904 100 kronor.

I likhet med investeringsutredningen (SOU 1944: 12 s. 173) har arbetsmarknadskommissionen
icke funnit det vara möjligt att angiva något visst
belopp som normal investering för här ifrågavarande ändamål. Omfattningen
av här avsedd byggnadsverksamhet har nämligen företett väsentliga växlingar,
och storleken av investeringarna av denna art under tiden före kriget
torde därjämte endast i ringa mån kunna vara vägledande för bedömande
av storleken av motsvarande normala investering under tiden närmast efter
kriget. Det må i detta sammanhang erinras om, att ett betydande antal
angelägna byggnadsföretag under krigsåren fått anstå och att det under
nämnda tid ackumulerade behovet i fråga om byggnader torde vara av avsevärd
omfattning. Vidare må framhållas, att den under senare år allt mer
ökade statliga verksamheten självfallet medför en ökning av normalbehovet
av statliga husbyggnader.

Arbetsmarknadskommissionen har på grund av ovan åberopade omständigheter
icke ansett det möjligt att vid uppgörandet av förslag till investeringsplan
bestämma reservens storlek med utgångspunkt från ett uppskattat
värde på den normala investeringen. Omfattningen har i stället fått bestämmas
av förefintligheten av sådana angelägna objekt, för vilka utredningsoch
förberedelsearbetet varit så långt framskridet eller bedömts kunna fullföljas
med sådan snabbhet, att företagen, örn så befunnes önskvärt, kunde
komma till utförande eller i vart fall igångsättas under det avsedda budgetåret.

I fråga örn husbyggnadsföretagens lämplighet såsom sysselsättningsobjekt
i en arbetsmarknadskris må hänvisas till vad arbetsmarknadskommissionen
härom anfört under de allmänna synpunkterna, s. 11.

254

I investeringsreserven för nästa budgetår har arbetsmarknadskommissionen
i första hand medtagit de statliga husbyggnadsföretag, till vilka anslag
uppförts å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 och i förslaget till
investeringsreserv för budgetåret 1945/46. Emellertid kommer ett icke obetydligt
antal av dessa företag icke längre i fråga för medtagande i reserven
dels på grund av att medel för företagen redan anvisats eller föreslagits skola
anvisas å riksstaten, dels på grund av inträffade förändringar rörande behovet
av företagen. I stället har arbetsmarknadskommissionen, efter samråd
med vederbörande departement, uppfört vissa nya, av verk och myndigheter
anmälda företag i förslaget till investeringsreserv.

Vid upprättandet av det föreliggande förslaget till investeringsplan för
statliga husbyggnader för verk och myndigheter m. m. har arbetsmarknadskommissionen
vidare haft samråd med byggnadsstyrelsen, som verkställt
granskning av inkomna uppgifter. Styrelsen har härvid särskilt framhållit,
att uppgifterna i vad de angå vissa i den föreslagna reserven ingående
husbyggnader blott preliminärt angivit byggnadernas utformning, till
följd varav byggnadskostnaderna av styrelsen i många fall kunnat beräknas
endast uppskattningsvis.

Den föreslagna investeringsreserven har uppskattats innefatta ca 100 000
dagsverken för grovarbetare och ca 290 000 dagsverken för yrkeskunniga
byggnadsarbetare, motsvarande ca 400 resp. ca 1 100 årsarbetare. Av material
erfordras bland annat 11 000 ton cement och 1 700 ton valsat järn; i övrigt
hänvisas beträffande materialbehovet till bil. 31.

I det följande behandlas departementsvis de i förslaget till investeringsreserv
ingående företagen.

Justitiedepartementet.

I förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 hava i vad det
gäller husbyggnader inom justitiedepartementets verksamhetsområde endast
medtagits byggnadsarbeten vid fångvårdsanstalten I samråd med justitiedepartementet
föreslås en allmän investeringsreserv innefattande av fångvårdsstyrelsen
föreslagna företag för en sammanlagd kostnad av 2 512 000
kronor. En sammanställning häröver återfinnes i bil. 25.

Till jämförelse må nämnas att å allmän beredskapsstat för budgetåret
1944/45 uppfördes anslag till byggnadsarbeten vid fångvårdsanstalten^ av
sammanlagt 532 500 kronor samt att i investeringsutredningens förslag till investeringsreserv
för innevarande budgetår beräknades anslag för dylikt ändamål
av sammanlagt 298 500 kronor.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1946/47 har fångvårdsstyrelsen hemställt
om anslag till nybyggnad för fängelset i Gävle. Nybyggnaden skule
förläggas till Brynäs, beläget i Gävle stads ytterområde. Å den nuvarande
fängelsetomten planerades, enligt vad byggnadsstyrelsen uppgivit, nybyggnad
för länsstyrelsen i Gävleborgs län och i årets statsverksproposition (kapitalbudgeten,
bil. 5, ,s. 216) har ett anslag av 750 000 kronor beräknats för

255

ändamålet. Medel för uppförande av den nya fångvårdsanstalten hava emellertid
icke föreslagits i statsverkspropositionen. Då emellertid, såsom av det
anförda framgår, frågan örn anslag till den nya fångvårdsanstalten synes
böra prövas i samband med frågan örn anslag till byggnadsarbetena för
länsstyrelsen och enär Kungl. Majit med hänsyn härtill torde komma att
föreslå, att jämväl anslag till förstnämnda ändamål upptages å riksstaten för
nästa budgetår, har arbetsmarknadskommissionen icke inräknat något belopp
för den nya fångvårdsanstalten i förslaget till investeringsreserv för
nästa budgetår.

I fråga om angelägenheten av de i den föreslagna investeringsreserven ingående
företagen refereras i det följande vissa uppgifter, som lämnats av
fångvårdsstyrelsen, i den mån icke redogörelser för företagen återfinnas i av
Kungl. Majit avgivna propositioner.

Bostadshus vid sinnessjukavdelningen å Håga.

I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 1, punkten 1) har upptagits
ett anslag av 130 000 kronor till ett personalbostadshus vid sinnessjukavdelningen
å Håga. Fångvårdsstyrelsen har såsom lämpligt investeringsobjekt
att ingå i investeringsreserven för budgetåret 1946/47 föreslagit uppförande
vid nämnda sinnessjukavdelning av ytterligare ett personalbostadshus
av samma typ, som det i propositionen avsedda.

Beträffande behovet av ökat bostadsutrymme för personal vid sinnessjukavdelningen
å Håga hänvisar arbetsmarknadskommissionen till vad härom
anförts i statsverkspropositionen. Byggnadskostnadema hava av fångvårdsstyrelsen
beräknats till 120 000 kronor.

Gymnastik- och skolbyggnad vid ungdomsanstaiten å Skenäs.

Till uppförande av gymnastik- och skolbyggnad vid ungdomsanstaiten å
Skenäs upptogs ett anslag av 82 500 kronor å allmän beredskapsstat för
budgetåret 1944/45 (proposition 1944:281, s. 152—153).

Företaget har jämväl medtagits i förslaget till investeringsreserv för budgetåret
1945/46.

Beträffande behovet av ifrågavarande företag hänvisar arbetsmarknadskommissionen
till vad som anförts i förenämnda proposition.

Fångvårdsstyrelsen har till kommissionen meddelat, att det ursprungliga
förslaget till byggnad omarbetats bland annat för att tillgodose av gymnastikinspektören
framställda önskemål.

Kostnaderna för byggnaden hava numera av byggnadsstyrelsen beräknats
till 120 000 kronor. Därest anstaltens elever skulle deltaga i arbetet — enligt
fångvårdsstyrelsen torde detta kunna förutsättas — beräknas dock enligt
byggnadsstyrelsen kostnaderna kunna minskas till ca 105 000 kronor.

För det fall, att företaget skulle komma till utförande för att sysselsätta
friställd arbetskraft, synes man dock böra räkna med den högre kostnadsberäkningen,
varför arbetsmarknadskommissionen i förslaget till investeringsreserv
för nästa budgetår räknat med ett belopp av 120 000 kronor.

256

Verkstadslokal vid kronohäktet i Ystad.

För uppförande av verkstadslokal vid kronohäktet i Ystad upptogs ett anslag
av 32 000 kronor å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 (prop.
1944.281, s. 151 152). Kommissionen hänvisar till vad i angivna proposi tion

anförts beträffande ifrågavarande företag.

Företaget kvarstår i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1946/47
oförändrat från förslaget till reserv för innevarande budgetår.

Fångvårdsanstalten invid Jönköping och Örebro.

Fångvårdsstyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1945 till arbetsmarknadskommissionen
föreslagit, att i investeringsreserven för nästa budgetår
skulle ingå uppförande av fångvårdsanstalter av ny typ invid Jönköping och
örebro i stället för i nämnda städer nu befintliga kronohäkte^ vilka tillhörde
en föråldrad anstaltstyp och dessutom vore olämpligt belägna i städernas
centrum. Uppförandet av de nya fångvårdsanstalten^ vore ett led i genomförandet
av den i strafflagberedmngens betänkande angående verkställigheten
av frihetsstraff m. m. (SOU 1944: 50) framlagda planen för ordnandet
av fångvårdens anstaltsväsen.

örn den nya anstaltstypen har redogörelse lämnats i nämnda betänkande.
De av strafflagberedningen framlagda synpunkterna hava återgivits i Kungl.
Maj:ts proposition nr 342 till 1945 års riksdag med förslag till lag om verkställighet
av frihetsstraff m. m. (s. 52—53), varför arbetsmarknadskommissionen
kan inskränka sig till att hänvisa till propositionen.

Tomtmark för de nya anstalterna hade enligt fångvårdsstyrelsen ännu icke
anskaffats, men undersökningar påginge om markförvärv.

Byggnadskostnadema för varje anstalt hava av fångvårdsstyrelsen preliminärt
beräknats till 1 000 000 kronor.

Gymnastikbyggnader vid fångvårdsanstalterna i Uppsala, Ystad och Nyköping.

Fångvardsanstaltema i Uppsala, Ystad och Nyköping äro för närvarande
ungdomsanstalter och förutsättas av strafflagberedningen i dess betänkande
angående verkställighet av frihetsstraff m. m. (SOU 1944: 50 s. 311, 312 och
318) jämväl i fortsättningen bibehållas för sitt nuvarande ändamål.

Fångvårdsstyrelsen har anfört, att det vid dessa ungdomsanstalter vöre
av vikt att gymnastiken kunde på ett ändamålsenligt sätt användas i den fostrande
verksamheten. Avsaknaden av särskilda inomhuslokaler för gymnastik
vore därför mycket kännbar. Styrelsen har föreslagit, att en gymnastikbyggnad
måtte uppföras vid envar av de nämnda fångvårdsanstalterna.
Kostnaden för varje byggnad har av styrelsen beräknats till 80 000 kronor.

Anslag under justitiedepartementet.

257

Under åberopande av vad som i det föregående anförts hemställer arbetsmarknadskommissionen,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1946/47 å kapitalbudgeten under
Statens allmänna fastighetsfond uppföra följande anslag,
nämligen

Bostadshus vid sinnessjukavdelningen å

Håga .............................. kronor

Gymnastik- och skolbyggnad vid ungdoms anstalten

å Skenäs .................. »

Verkstadslokal vid kronohäktet i Ystad . . »

Fångvårdsanstalt invid Jönköping ...... »

Fångvårdsanstalt invid Örebro .......... »

Gymnastikbyggnader vid fångvårdsanstalterna
i Uppsala, Ystad och Nyköping .. »

120 000

120 000
32 000
1 000 000
1 000 000

240 000

Socialdepartementet.

Förslaget till investeringsplan för statliga husbyggnadsföretag för verk
och myndigheter m. m. för budgetåret 1946/47 innefattar, i vad detsamma
avser företag hänför liga till socialdepartementets verksamhetsområde, en
investeringsreserv med ett sammanlagt anslagsbehov av 4 590 000 kronor.
En sammanställning av de olika i planen ingående arbetena återfinnes i
bil. 25.

Till jämförelse må nämnas att å allmän beredskapsstat för budgetåret
1944/45 uppfördes anslag till statliga husbyggnadsföretag inom socialdepartementets
verksamhetsområde med sammanlagt 5 680 200 kronor samt att i
investeringsutredningens förslag till investeringsreserv för budgetåret 1945/
46 beräknades ett anslagsbehov till dylika ändamål örn 5 558 100 kronor.

I fråga örn angelägenheten av de i den föreslagna investeringsreserven ingående
företagen hänvisar arbetsmarknadskommissionen till de redogörelser,
som lämnats beträffande dessa arbeten av vederbörande verk och myndigheter
och som i det följande i huvudsak återgivas, till den del icke redogörelse
för företagen återfinnes i av Kungl. Majit avgivna propositioner.

Uppförande av hem för blinda 1 förskolåldern.

Till bidrag till uppförande av hem för blinda i förskolåldern uppfördes ett
anslag av 72 000 kronor å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45
(proposition 1944:281, s. 69—71). Arbetsmarknadskommissionen hänvisar
till vad i angivna proposition anförts beträffande ifrågavarande företag.

Byggnadsstyrelsen har meddelat, att kostnaderna efter detaljplanering av
företaget av styrelsen beräknats till 175 000 kronor, innebärande en kost -

258

nadsökning av 45 000 kronor. I anslutning härtill har arbetsmarknadskommissionen
i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 för ifrågavarande
ändamål upptagit ett belopp av 175 000 kronor, varav 58 000
kronor avses att bestridas av tillgängliga fondmedel och återstoden, 117 000
kronor, genom bidrag av statsmedel.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för innevarande
budgetår.

Vissa byggnadsarbeten vid statens alkoholistanstalt å Venngarn.

I skrivelse den 29 augusti 1945 till Kungl. Maj:t har styrelsen för statens
alkoholistanstalt å Venngarn hemställt örn anvisande för budgetåret 1946/47
av medel till följande byggnadsarbeten vid anstalten, nämligen dels ombyggnad
av den s. k. gula flygeln, dels uppförande av centraltvättstuga dels ock
uppförande av personalbostadshus. Kostnaderna för dessa arbeten hava beräknats
till sammanlagt (50 000 + 45 000 + 35 000 =) 130 000 kronor.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t i avbidan på särskild proposition
föreslagit att ett reservationsanslag av 95 000 kronor beräknas till
vissa byggnadsarbeten vid anstalten.

Arbetsmarknadskommissionen har i förslaget till investeringsreserv för
nästa budgetår i vad denna avser byggnadsarbeten vid anstalten medtagit
dels ovannämnda byggnadsarbeten till den del medel för dem icke beräknas
bliva anvisade å riksstaten eller arbeten till ett belopp av (130 000 —
95 000 =) 35 000 kronor, dels ock följande av anstaltens styrelse i skrivelse
till kommissionen den 26 september 1945 anmälda företag, nämligen uppförande
av tre personalbostadshus samt inredning av gymnastikbyggnadens
vind till bostadsrum för ogift personal. Kostnaderna för de tre personalbostadshusen
hava beräknats till 115 000 kronor och för arbetena å gymnastikbyggnaden
till 50 000 kronor eller tillhopa 165 000 kronor.

I förslaget till investeringsreserv för nästa budgetår har sålunda inräknats
byggnadsarbeten vid anstalten för (35 000 + 115 000 + 50 000 =)
200 000 kronor.

Anstaltens styrelse har i nyssnämnda skrivelser till Kungl. Majit och arbetsmarknadskommissionen
beträffande beliovet av ökat bostadsutrymme
för personal vid anstalten anfört, att detta behov vore trängande på grund
av den personalökning som under de senare åren förekommit vid anstalten.
På grund av anstaltens läge — avståndet till Sigtuna vore en halvmil och
regelbundna kommunikationer till nämnda stad funnes ej — måste bostäder
tillhandahållas all personal såväl gift som ogift. Genom beslut den 9 oktober
1942 hade Kungl. Majit uppdragit åt byggnadsstyrelsen att i samråd
med anstaltens styrelse för en sammanlagd kostnad av högst 70 000 kronor
låta uppföra två nya, för gift personal vid anstalten avsedda bostadshus.
Genom dessa hus, som färdigställts sommaren 1943, hade anstalten erhållit
ett synnerligen välbehövligt tillskott av fyra tjänstemannabostäder. I det anslag
av 95 000 kronor som å riksstaten för innevarande budgetår beviljats
för byggnadsarbeten vid anstalten, avsågos vidare 35 000 kronor för ytter -

259

Egare ett personalbostadshus. Behovet av höstäder vid anstalten vore emellertid
härmed icke fyllt. Styrelsen har särskilt framhållit, att det för anstalten
vore angeläget, att tillfredsställande familjebostäder kunde upplåtas
åt befattningshavarna, enär det mötte betydande svårigheter att erhålla och
behålla duglig personal, örn den icke kunde beredas tillfälle till familjebildning.

De för byggnadsföretagen erforderliga grovarbetena beräknades kunna utföras
av vid anstalten intagna personer.

Beträffande de olika byggnadsföretagen har från anstaltens sida meddelats
i huvudsak följande.

Ombyggnad av den s. k. gula flygeln.

I skrivelse till Kungl. Majit angående anslagsäskanden för budgetåret
1945/46 har styrelsen för statens alkoholistanstalt å Venngarn bland annat
anfört, att vid Venngams slott funnes en från 1700-talet kvarstående flygelbyggnad,
benämnd gula flygeln, som med avseende på exteriören vore skyddad
som byggnadsminnesmärke. Byggnaden befunne sig i förfallet skick,
men på grund av rådande bostadsbrist hade tre i densamma inredda lägenheter
måst upplåtas till anställningshavare vid anstalten. Sedan numera
nya bostadshus uppförts vid anstalten, vore för närvarande endast en lägenhet
om ett rum och kök i flygelbyggnaden tagen i anspråk såsom familjebostad,
medan övriga utrymmen disponerades tillfälligt dels för ogift personal,
dels för provisorisk förläggning av vårdtagare, vilket senare förhållande
blivit nödvändigt med anledning av tidvis förekommande överbeläggning
vid anstalten.

Enligt ett genom anstaltsstyrelsens försorg upprättat förslag till ombyggnad
av gula flygeln hade avsetts att i byggnaden inrymma bostad för lantbruksinspektoren
samt gårdskontor. Härutöver disponibelt utrymme borde ordnas
så, att detsamma alternativt kunde tagas i anspråk för kontor eller bostäder.
Den byggnad, i vilken inspektorsbostaden och även gårdskontoret nu vore
inrymda, vore på grund av sin belägenhet mindre lämplig som familjebostad,
varför en bättre bostad för inspektoren borde anskaffas. Ej heller gårdskontorets
förläggning till denna byggnad vore tillfredsställande med hänsyn till
att densamma vore belägen ca 400 meter från slottet, i vilket anstaltens övriga
expeditioner vore inrymda.

Det upprättade förslaget till gula flygelns ombyggnad anslöte sig, har styrelsen
vidare meddelat, nära till den nuvarande rumsindelningen, varför befintliga
mellanväggar av timmer kunde bibehållas. För uppnående av bättre
belysning i en del rum hade föreslagits upptagande av fyra nya fönster, vilka
dock hade placerats så, att byggnadens från slottsgården synliga sidor bleve
helt orörda. Under husets västra del vore avsikten att inreda el t brandsäkert
arkivrum, enär sådant saknades vid anstalten. Befintlig kiillare under husets
östra del borde bibehållas såsom hushållskällare med hänsyn till att den hade
ålderdomlig karaktär med murade valv. Det syntes vara av ett visst kulturhistoriskt
intresse, att den icke ombyggdes. Uppvärmning av byggnaden skulle

260

ske genom anslutning till en i slottets södra flygel befintlig värmecentral.
Kostnaden för den föreslagna ombyggnaden hade beräknats till 50 000 kronor.

Företaget har medtagils i förslaget till investeringsreserv för innevarande
budgetår.

Centraltvättstuga för personal m. m.

Till uppförande av centraltvättstuga för personal m. m. vid alkoholistanstalten
å Venngam upptogs ett anslag av 45 000 kronor å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1944/45 (proposition 1944:281, s. 71). Arbetsmarknadskommissionen
hänvisar till vad i angivna proposition anförts beträffande
ifrågavarande företag.

Företaget har medtagits i förslaget till investeringsreserv för innevarande
budgetår.

Uppförande av personalboståder.

Såväl det i styrelsens pelita för nästa budgetår avsedda bostadshuset som
de tre därutöver i styrelsens skrivelse till kommissionen angivna bostadshusen
avsågos bliva av samma typ som de i det föregående omförmälda, under
år 1943 färdigställda bostadshusen och inrymma vardera två lägenheter
om två rum, hall och kök i tidsenlig standard. Kostnaderna för varje hus
hade beräknats till 35 000 kronor, vartill komme ett belopp om 10 000 kronor
för utvändiga ledningar m. m. för de tre i styrelsens skrivelse till kommissionen
åsyftade bostadshusen. Anstalten förfogade över erforderlig tomtmark.

Inredning av ggmnastikbgggnadens vind till bostadsrum.

För inredning av gymnastikbyggnadens vind till bostadsrum för ogift personal
har inom byggnadstyrelsen uppgjorts skissförslag, enligt vilket å vinden
skulle anordnas ett 10-tal enkelrum, en dubblett samt ett badrum, varjämte
vissa arbeten skulle utföras för åstadkommande av erforderliga trappuppgångar.
Kostnaderna för företaget hade beräknats till 50 000 kronor.

Vissa byggnadsarbeten vid statens skyddshem.

Socialstyrelsen har i skrivelse till Kungl. Maj:t den 10 december 1945 med
förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1946/47 beträffande skyddshemsverksamheten
hemställt, att till byggnadsarbeten m. m. vid statens skyddshem
måtte upptagas ett anslag av 503 800 kronor.

Anslaget avsåge utförande av följande byggnadsföretag: Bostäder för lärare
och två andra befattningshavare samt ombyggnad och renovering av
flygelbyggnad vid Lövsta skolhem och yrkesskola, två bostadshus för rektor
och lärare vid Folåsa skolhem, tre personalbostadshus vid Gräskärrs skolhem,
svinhus vid Brättegårdens yrkesskola, svinhus vid Forsane yrkesskola
samt rektorsbostad och två bostadshus för annan personal vid Johannisbergs
skolhem och yrkesskola.

I årets statsverksproposition (V ht. s. 131) har Kungl. Majit föreslagit riksdagen
att i avbidan på särskild proposition i ämnet för nästa budgetår till

261

byggnadsarbeten m. m. vid statens skyddshem beräkna ett reservationsanslag
av 503 800 kronor i enlighet med socialstyrelsens framställning.

Samtliga ovannämnda byggnadsarbeten vid skyddshemmen medtogos i
investeringsutredningens förslag till investeringsreserv för innevarande budgetär.
Investeringsutredningen upptog härutöver i nämnda förslag lill investeringsreserv
följande byggnadsarbeten vid skyddshemmen, nämligen nybyggnad
av gymnastikhus samt renovering och ombyggnad av elevhemsoch
skolbyggnaderna vid Folåsa skolhem, gymnastikhus och fem personalbostadshus
vid Ljungskogs yrkeshem samt gymnastikhus och ett personalbostadshus
vid Sundbo yrkeshem. Dessa arbeten, för vilkas utförande erfordras
ett anslagsbelopp av 473 200 kronor eber avrundat 473 000 kronor, föreslås
ingå jämväl i investeringsreserven för nästa budgetår.

Beträffande de olika byggnadsföretagen må i huvudsak anföras följande.

Nybyggnad av gymnastikhus samt renovering och ombyggnad av elevhemsoch
skolbyggnaderna vid Folåsa skolhem.

Till vissa byggnadsarbeten vid Folåsa skolhem uppfördes ett anslag av
327 500 kronor å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 (proposition
1944:281, s. 72—74, statsutskottets utlåtande nr 215). Byggnadsarbetena
avsågo ombyggnad och renovering av elevhems- och skolbyggnaderna vid
hemmet samt nybyggnad av gymnastikhus och två bostadshus för rektor
och lärare. Till uppförande av rektorsbostaden och lärarbostaden har såsom
här ovan framhållits socialstyrelsen i skrivelse den 10 december 1945 hemställt
om medel å riksstat för nästa budgetår. Kostnaderna för de två bostadshusen
belöpa sig enligt vad som uppgivits i nyssnämnda skrivelse till
47 000 kronor för rektorsbostaden, 39 500 kronor för lärarbostaden samt
18 000 kronor för utvändiga ledningar, administration, arvoden och oförutsedda
utgifter för båda företagen eller tillhopa (47 000 + 39 500 + 18 000 =)
104 500 kronor.

Kostnaderna för uppförande av gymnastikbyggnaden samt för ombyggnad
och renovering av elevhems- och skolbyggnaderna hava upptagits till (327 500
— 104 500 =) 223 000 kronor.

Gymnastikhus vid Ljungaskogs yrkeshem.

Till uppförande av gymnastikhus vid Ljungaskogs yrkeshem beräknades,
utöver tidigare å riksstaten anvisade medel, ett belopp av 45 300 kronor
under det å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 uppförda anslaget
till vissa byggnadsarbeten vid statens skyddshem (proposition 1944:281, s.
74—76). Arbetsmarknadskommissionen hänvisar till vad i angivna proposition
anförts beträffande ifrågavarande företag.

Två personalbostadshus vid Ljungaskogs yrkeshem.

Socialstyrelsen har i skrivelse den 14 oktober 1944 till investeringsutredningen
beträffande uppförande av två personalbostadshus vid Ljungaskogs
yrkeshem meddelat, alt dessa båda byggnader, som vardera skulle inrymma
två runi och kök, vore avsedda för anstaltens nattvakter, vilka hittills fält

262

hyra bostad på tre kilometers avstånd från yrkeshemmet. Detta vore mindre
lämpligt med hänsyn till alt i nattvakternas tjänsteåligganden inginge bland
annat viss morgon- och kvällstjänstgöring med övervakning och tillsyn av
eleverna. Vid förekommande rymningar, olycks- och sjukdomsfall och dylikt
vore det även av vikt att jämväl befattningshavare, som vid sådant
tillfälle ej hade tjänstgöring, vore lätt tillgängliga, varför bostad borde beredas
dem inom anstaltens område. Kostnaden för uppförandet av de föreslagna
två personalbostadshusen hade beräknats till sammanlagt 54 000 kronor.

Tre personalbostadshus vid Ljungaskogs yrkeshem.

Socialstyrelsen har i förutberörda skrivelse beträffande uppförandet vid
Ljungaskogs yrkeshem av ytterligare tre personalbostadshus utöver de två
i det föregående nämnda bostadshusen vid anstalten meddelat, att en av dessa
byggnader vore avsedd för yrkesläraren i skrädderi, vilken nu bebodde en
tvårumslägenhet, som ur flera synpunkter vore mindre lämplig som personalbostad.
Bland annat vore lägenheten trång och av betydligt sämre kvalitet än
övriga yrkeslärarbostäder vid hemmet. Lägenheten borde lämpligen kunna
användas som lokal för skrädderiverkstaden, vilken nu vore provisoriskt inrymd
i en skolsal.

Det andra av de föreslagna personalbostadshusen vore avsett för gårdskarlen
vid yrkeshemmet. Denne förhyrde nu i närheten av hemmet en mycket
primitiv bostad, vilken vore av en sådan beskaffenhet, att den inom de närmaste
åren sannolikt komme att bliva utdömd såsom hälsofarlig. I gårdskarlens
arbetsuppgifter inginge pannskötsel, reparationer på belysningsnätet och
på vattenuppfordringsverket med flera dylika arbeten. Dessa åligganden vore
av sådan art, att han borde hava sin bostad förlagd till hemmets område eller
i dess omedelbara närhet. Någon möjlighet att förhyra annan bostad i närheten
av hemmet än den, som gårdskarlen nu bebodde, funnes icke.

Det tredje föreslagna bostadshuset vore avsett för yrkeshemmets rättare.
Den nuvarande innehavaren av rättarbefattningen bebodde egen fastighet i
närheten av yrkeshemmet. Han skulle inom den närmaste framtiden pensioneras
men komme även för tiden därefter att bo kvar. Hans efterträdare kunde
icke beredas bostad i yrkeshemmets närhet på annat sätt än genom att
bostad för hans räkning uppfördes genom statens försorg. Kostnaden för de
föreslagna tre personalbostadshusen, vilka vore avsedda att uppföras enligt
fastställda typritningar, hade beräknats uppgå till sammanlagt 75 000 kronor.

Gymnastikhus vid Sundbo yrkeshem.

Till uppförande av gymnastikhus vid Sundbo yrkeshem beräknades, utöver
tidigare å riksstaten anvisade medel, ett belopp av 50 900 kronor under
det å allmän beredskapsstat för budgeiåret 1944/45 uppförda anslaget till
vissa byggnadsarbeten vid statens skyddshem (proposition 1944: 281, s. 74—-76). Arbetsmarknadskommissionen hänvisar till vad i angivna proposition
anförts beträffande ifrågavarande företag.

263

Personalbostadshus vid Sundbo yrkeshem.

I skrivelse till investeringsutredningen den 14 oktober 1944 har socialstyrelsen
beträffande uppförandet av ett personalbostadshus vid Sundbo yrkeshem
meddelat, att det föreslagna bostadshuset vore avsett för en av yrkeshemmets
två nattvakter. Denne kunde icke beredas familjebostad i närheten
av yrkeshemmet. Den enda plats, där bostad möjligen kunde förhyras för
ifrågavarande befattningshavare, vore Fagersta, vilket emellertid läge på ett
avstånd av 8 kilometer från yrkeshemmet, varför det icke vore lämpligt
att därstädes anskaffa bostad åt nattvakten. I dennes tjänstgöring inginge
nämligen övevakning och tillsyn av eleverna även under viss del av dagen,
varjämte det vore av vikt att han även under sin fritid lätt kunde inställa
sig på arbetsplatsen vid förekommande sjukdoms- och olycksfall, rymningar
och dylikt. Genom uppförande av den föreslagna nattvaktsbostaden skulle
yrkeshemmets bostadsbehov vara täckt. Kostnaden för det föreslagna personalbostadshuset,
vilket vore avsett att uppföras enligt fastställda typritningar,
hade beräknats till 25 000 kronor.

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m.

I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 4, s. 1) har beträffande
byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. meddelats, att medicinalstyrelsen
i skrivelse den 11 september 1945 framlagt förslag angående den
statliga sinnessjukvårdens och den statliga sinnesslövårdens planering under
de närmaste tio åren. Vidare har meddelats att byggnadsstyrelsen och medicinalstyrelsen
i ett flertal särskilda skrivelser gjort framställning om anvisande
av medel för nästa budgetår till byggnadsarbeten vid de statliga sinnessjukhusen.
Förenämnda förslag vore för närvarande föremål för övervägande
inom socialdepartementet. Särskild proposition skulle framläggas i ämnet.
För byggnadsarbeten beräknades härvid ett anslag av i runt tal 5 800 000
kronor bliva erforderligt.

Arbetsmarknadskommissionen har på grundval av medicinalstyrelsens och
byggnadsstyrelsens ovanberörda framställningar i samråd med socialdepartementet
uppgjort en preliminär investeringsplan (ordinarie arbeten och investeringsreserv)
för byggnadsarbeten vid sinnessjukhusen för budgetåret
1946/47. I planen ingå i följande tablå upptagna företag.

Sjukhus

Arbetenas art

För budgetåret
1946/47 erforderliga
belopp
kronor

Marieberg Om- och nybyggnadsarbeten (etapp I).............. 597 200

Psykiatriska
kliniken vid
akademiska
sjukhuset i

Uppsala Nybyggnad...................................... 620 000

Furunäset Ombyggnads- och utvidgningsarbeten................ 600 000

Hammar Ombyggnadsarbeten.............................. 30 000

Grangärde Ombyggnadsarbeten .............................. 100 000

264

För budgetåret

Sjukhus Arbetenas art 1946/47 erforder liga

belopp
kronor

Ulleråker Ny- och ombyggnadsarbeten ...................... 118 000

Sundby Ändringsarbeten, uppförande av bostäder för uppsyningsman
och maskinmästare........................ 120 000

Vipeholm Paviljong för kvinnor ............................ 895 000

» Personalbostäder ................................ 75 000

Läkarbostäder vid elva sjukhus.................... 520 000

Birgitta Nybyggnader (etapp I)............................ 1 000 000

S:t Jörgen Ändrings- och tillbyggnadsarbeten m. m............. 683 000

Marieberg Om- och nybyggnadsarbeten (etapp II).............. 555 000

Umedalens Uthusbyggnader.................................. 27 500

Ulleråker Kylanläggning .................................. 30 000

Sundby Pumpanläggning ................................ 22 600

S:t Lars Elektriska arbeten................................ 115 000

Furunäset » » 81 000

S:ta Maria » » 47 300

Frösö » » 50 000

Sundby » » 20 300

S:ta Gertrud Utvidgning och förbättring av vattenverket.......... 63 000

S:t Lars Nya ekonomibyggnader å arrendegården Hunnerup .. 108 000

Källshagen Växthus........................................ 68 500

V:a Mark Fest- och samlingssal ............................ 40 000

Salberga » » » ............................ 45 000

Furunäset Tvättstuga m. m................................. 15 000

Salberga Omändring av flyktinglägret Olofsfors .............. 625 000

Furunäset Ombyggnad och renovering av personalbostäder...... 185 000

Restad Ombyggnad av administrationsbyggnad.............. 290 000

S:t Lars Utvidgning av centralvärmeledning ................ 135 000

Ryhov Nattvaktsrum m. m............................. 27 000

Restad Svinhus ........................................ 118 000

Furunäset Upptagningspaviljong ............................ 500 000

Marieberg Paviljong ...................................... 600 000

Frösö Upptagningspaviljong ............................ 500 000

Summa kronor 9 626 400 I

I investeringsreserven föreslås ingå de i tablån upptagna företagen till
vilka i särskild proposition angående anslag till byggnadsarbeten vid statens
sinnessjukhus m. m. medel icke komma all föreslås bliva anvisade å riksstat.

Det för budgetåret 1946/47 erforderliga medelsbehovet för de i tabellen
upptagna företagen uppgår till 9 626 400 kronor. Fråndrages från nämnda
belopp det i statsverkspropositionen beräknade anslagsbeloppet 5 800 000
erhålles (9 626 400 — 5 800 000 =) 3 826 400 kronor, eller i avrundat belopp
3 800 000 kronor, vilket sistnämnda belopp preliminärt beräknas utgöra medelsbehovet
för investeringsreserven av byggnadsarbeten vid sinnessjukhusen.

Beträffande de olika byggnadsföretagen må i huvudsak anföras följande.

265

Örn- och nybyggnadsarbeten (etapp I) vid Mariebergs sjukhus, nybyggnad
för psykiatriska kliniken vid akademiska sjukhuset i Uppsala, ombyggnads-
och utvidgning sarbeten vid Furunäsets sjukhus, ombyggnadsarbeten
vid Hammars och Grangärde sekundärsjukhus samt ny- och ombyggnadsarbeten
(etapp ll) vid Ulleråkers sjukhus.

Till nu nämnda arbeten hava vissa medel tidigare anvisats å riksstat. I
tabellen hava upptagits belopp, som ansetts erforderliga för att möjliggöra
ett fullföljande av arbetena i fråga. Enär Kungl. Majit ännu icke tagit ställning
till vilka företag det tidigare berörda, i statsverkspropositionen beräknade
beloppet skulle avse, synas företagen böra medtagas i investeringsplanen.

Ändringsarbeten samt uppförande av bostäder för uppsyningsman och
maskinmästare vid Sundby sjukhus.

Till ändringsarbeten samt uppförande av bostäder för uppsyningsman och
maskinmästare vid Sundby sjukhus beräknades ett belopp av 120 000 kronor
under det å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 uppförda anslaget
till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus (proposition 1944:
281 s. 195-—197). Arbetsmarknadskommissionen hänvisar till vad i angivna
proposition anförts beträffande arbetena.

Ny paviljong för kvinnor vid Vipeliolms sjukhus.

Till uppförande av ny paviljong för kvinnor vid Vipeliolms sjukhus uppfördes
ett anslag av 880 000 kronor å allmän beredskapsstat för budgetåret
1944/45 (proposition 1944:281 s. 203—205). Arbetsmarknadskommissionen
hänvisar till vad i nämnda proposition anförts beträffande företaget.

Byggnadsstyrelsen har meddelat, att kostnaderna för företaget numera
av styrelsen beräknats till 895 000 kronor.

Företaget har medtagits i förslaget till investeringsreserv för innevarande
budgetår.

Personalbostäder vid Vipeholms sjukhus.

Till uppförande av personalbostäder vid Vipeholms sjukhus beräknades
ett belopp av 75 000 kronor under det å allmän beredskapsstat för budgetåret
1944/45 uppförda anslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus
(proposition 1944:281, s. 213—214). Arbetsmarknadskommissionen
hänvisar till vad i angivna proposition anförts beträffande företaget.

Företaget har medtagits i förslaget till investeringsreserv för innevarande
budgetår.

Uppförande av läkarbostäder vid statens sinnessjukhus.

Till uppförande av läkarbostäder vid statens sinnessjukhus uppfördes ett
anslag av 200 000 kronor å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45
(proposition 1944:281, s. 217 och 218). Arbetsmarknadskommissionen hänvi 18—467172.

266

sar till vad i angivna proposition anförts beträffande förevarande byggnadsföretag.
Kostnaderna hava numera av byggnadsstyrelsen beräknats till
270 000 kronor.

Såsom av propositionen framgår är det å beredskapsstat upptagna beloppet
avsett för läkarbostäder vid sex sinnessjukhus, nämligen vid Sundby, S:t
Lars, S:ta Maria, Restads, Källshagens och Säters sjukhus. Med hänsyn till
det stora behovet av nya bostäder för läkare vid sinnessjukhusen har i förslaget
till investeringsplan för budgetåret 1946/47 utöver läkarbostäder vid de
nämnda sex sjukhusen medtagits ytterligare sex dylika bostadshus, nämligen
ett bostadshus vid vardera Ryhov, S:ta Gertrud, S:t Olofs och Frösö sjukhus
samt två bostadshus vid Mariebergs sjukhus. Kostnaderna för de sex sistnämnda
byggnaderna hava av medicinalstyrelsen beräknats till sammanlagt
250 000 kronor.

I förslaget till investeringsreserv för innevarande budgetår hava ovannämnda
läkarbostäder vid Sundby, S:t Lars, S:ta Maria, Restads, Källhagens,
Säters, Frösö och Mariebergs sjukhus medtagits.

Nybyggnader (etapp I) vid Birgittas sjukhus.

1945 års riksdag har fattat beslut om inköp av vissa markområden för
nybyggnader vid Birgittas sjukhus i Vadstena (proposition 1944:242 s. 12—
18). Arbetsmarknadskommissionen hänvisar till den redogörelse, som i propositionen
lämnats beträffande nybyggnaderna. Första etappen av nybyggnadsprogrammet
omfattade enligt propositionen arbeten för 4 150 000 kronor.
För påbörjande av nämnda etapp har i förslaget till investeringsplan
upptagits ett belopp av 1 000 000 kronor.

Ändrings- och tillbyggnadsarbeten m. m. vid S:t Jörgens sjukhus.

Medicinalstyrelsen har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår hemställt
om anvisande av medel till ändrings- och tillbyggnadsarbeten m. m.
vid S:t Jörgens sjukhus. Ändringsarbeten skulle ske i administrationsbyggnaden
och den s. k. kasinobyggnaden. I sistnämnda byggnad skulle sjukhusets
medicinska centrum omfattande apotek, röntgen, operationssal, behandlingsrum,
tandklinik, laboratorium m. m. förläggas. A den s. k. paviljong I
skulle en tillbyggnad utföras, varigenom 45 nya vårdplatser skulle erhållas.
Även ny transformatorstation skulle anordnas. Kostnaderna för de olika arbetena
hade beräknats till (16 000 + 113 500 + 506 500 + 47 000 =) 683 000.

Om- och nybyggnadsarbeten (etapp ll) vid Mariebergs sjukhus.

I skrivelse till Kungl. Majit den 22 oktober 1945 har medicinalstyrelsen
och byggnadsstyrelsen hemställt om anvisande av medel för budgetåret 1946/
47 för utförande bland annat av örn- och nybyggnadsarbeten (etapp II) vid
Mariebergs sjukhus. Arbetena, som skulle påbörjas under nästa budgetår
och slutföras under budgetåret 1947/48, omfattade ombyggnad av paviljongerna
5, 6, 8 och 9—12, utvändiga arbeten m. m. för nämnda byggnader
samt nybyggnad av bostadshus för två läkare. Kostnaderna för nu nämn -

267

da arbeten uppginge till 1 235 000 kronor. Härav syntes enligt styrelserna
för budgetåret 1946/47 lämpligen böra anvisas 500 000 kronor.

I den första byggnadsetappen inginge ombyggnad av köksbyggnaden, som
jämväl inrymde matsalar samt bostadsrum för personal, däribland två lägenheter
för gift maskinpersonal. Enligt styrelsernas mening måste det ur
sociala synpunkter anses mindre tillfredsställande att bibehålla dessa bostadslägenheter
inom byggnaden, då de vore belägna på blott omkring fem
meters avstånd från intilliggande oroliga patientavdelningar. Styrelserna ansåge,
att dessa lägenheter i stället borde inredas för ogift personal och att
för ifrågavarande gifta maskinpersonal skulle uppföras en nybyggnad, som
lämpligen borde placeras inom sjukhusområdets östra del. Kostnaderna för
denna nybyggnad beräknades uppgå till 55 000 kronor, inklusive utvändiga
ledningsarbeten m. m.

Sammanlagt erfordrades sålunda för utförande av här ovan angivna arbeten
under budgetåret 1946/47 ett belopp av (500 000 + 55 000=) 555 000
kronor.

Uthusbyggnader vid Umedalens sjukhus.

I skrivelse till Kungl. Majit den 5 januari 1945 har medicinalstyrelsen begärt
medel för uppförande vid Umedalens sjukhus av dels en uthusbyggnad
för vagnar, byggnadsställningar m. m. dels ock ett redskapsskjul för trädgårdens
behov. Kostnaderna för arbetena hava av styrelsen beräknats till
27 500 kronor.

Ny kylanläggning vid Ulleråkers sjukhus.

Medicinalstyrelsen har i skrivelse till Kungl. Majit den 3 december 1945
hemställt om anvisande av medel till ny kylanläggning vid Ulleråkers sjukhus.
I skrivelsen har framhållits att det nuvarande kylmaskineriet vore av
en föråldrad typ och krävde kontinuerlig tillsyn och skötsel under drifttiden.
Detsamma borde ersättas med ett nytt automatiskt verkande maskineri.
Vidare borde ytterligare två kylrum snarast anordnas då utrymmet i de befintliga
kylrummen visat sig otillräckligt. Kostnaderna för en ny kylanläggning
vid sjukhuset hava av styrelsen beräknats till 30 000 kronor.

Elektriska arbeten vid S:t Lars, Furunäsets, S:ta Maria, Frösö och Sundby
sjukhus.

Medicinalstyrelsen har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår hemställt
örn anvisning av medel för utförande av elektriska arbeten vid S:t Lars,
Furunäsets, Sita Maria, Frösö och Sundby sjukhus. Arbetena avsåge vid S:t
Lars sjukhus omläggning från likström till växelström samt komplettering
av transformatoranläggningar, vid Furunäsets sjukhus förstärkning och komplettering
av befintliga installationer m. m på grund av ökad belastning, vid
S:ta Maria sjukhus iordningställande av ny transformatorstation, vid Frösö
sjukhus fortsatt omläggning från likström lill växelström samt vid Sundby

268

sjukhus installering av ny transformator. Kostnaderna för arbetena vid de
olika sjukhusen beräknades uppgå till (115 000 + 81 000 + 47 300 + 50 000
+ 20 300 =) 313 600 kronor.

Utvidgning och förbättring av vattenverket vid S:ta Gertruds sjukhus i
Västervik.

Till utvidgning och förbättring av vattenverket vid S:ta Gertruds sjukhus
i Västervik uppfördes ett anslag av 63 000 kronor å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1944/45 (proposition 1944:281, s. 200—201). Arbetsmarknadskommissionen
hänvisar till vad i angivna proposition anförts beträffande
ifrågavarande företag.

Företaget har medtagits i förslaget till investeringsreserv för innevarande
budgetår.

Uppförande av nya ekonomibyggnader å arrendegården Hunnerup under
S:t Lars sjukhus i Lund.

Till uppförande av nya ekonomibyggnader å arrendegården Hunnerup under
S:t Lars sjukhus i Lund beräknades ett belopp av 108 000 kronor under
det å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 uppförda anslaget till
vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus (proposition 1944: 281, s.
211—213). Arbetsmarknadskommissionen hänvisar till vad i ovan angivna
proposition anförts beträffande ifrågavarande företag.

Företaget har medtagits i förslaget till investeringsreserv för innevarande
budgetår.

Pumpanläggning vid Sundby sjukhus.

Medicinalstyrelsen har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår hemställt
om anvisning av medel för utförande av pumpanläggning vid Sundby sjukhus.
Genom anläggningen skulle avloppsvattnet från vissa lågt belägna bostadshus
inom sjukhusområdets nordvästra område i stället för att som nu
direkt flyta ut i sundet mellan sjukhusområdet och Strängnäs stad tryckas
upp till det ca 8 meter högre belägna huvudavloppssystemet.

Kostnaden hade av medicinalstyrelsen beräknats till 22 600 kronor.

Uppförande av växthus vid Källshagens sjukhus i Vänersborg.

Till uppförande av växthus vid Källshagens sjukhus i Vänersborg beränades,
utöver tidigare å riksstat anvisade medel — 26 500 kronor —, ett belopp
av 10 500 kronor under det å allmän beredskapsstat för budgetåret
1944/45 uppförda anslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus
(proposition 1944: 281, s. 215—216). Arbetsmarknadskommissionen hänvisar
till vad i angivna proposition anförts beträffande ifrågavarande företag.
Kostnaderna hava numera av byggnadsstyrelsen beräknats till 95 000
kronor. Till följd härav erfordras för byggnadsföretaget utöver tidigare å
riksstat anvisade medel ett belopp av 68 500 kronor.

Företaget har medtagits i förslaget till investeringsreserv för innevarande
budgetår.

269

Fest- och samlingssal vid Västra Marks sjukhus i Örebro.

Till inredande av fest- och samlingssal vid Västra Marks sjukhus i örebro
beräknades, utöver tidigare å riksstat anvisade medel — 50 000 kronor —
ett belopp av 20 000 kronor under det å allmän beredskapsstat för budgetåret
1944/45 uppförda anslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus
(proposition 1944: 281, s. 215—216). Arbetsmarknadskommissionen
hänvisar till vad i angivna proposition anförts beträffande ifrågavarande
företag. Kostnaderna hava numera av byggnadsstyrelsen beräknats till 90 000
kronor. Till följd härav erfordras för byggnadsföretaget utöver tidigare å
riksstat anvisade medel ett belopp av 40 000 kronor.

Företaget har medtagits i förslaget till investeringsreserv för innevarande
budgetår.

Fest- och samlingssal vid Salberga sjukhus i Sala.

Till inredande av fest- och samlingssal vid Salberga sjukhus i Sala beräknades,
utöver tidigare å riksstat anvisade medel — 40 000 kronor —, ett belopp
av 16 000 kronor under det å allmän beredskapsstat för budgetåret
1944/45 uppförda anslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus
(proposition 1944: 281, s. 215—216). Arbetsmarknadskommissionen
hänvisar till vad i angivna proposition anförts beträffande ifrågavarande
företag. Kostnaderna hava numera av byggnadsstyrelsen beräknats till 85 000
kronor. Till följd härav erfordras för byggnadsföretaget utöver tidigare å
riksstat anvisade medel ett belopp av 45 000 kronor.

Företaget har medtagits i förslaget till investeringsreserv för innevarande
budgetår.

Tvättstuga och desinfektionsanläggning vid Furunäsets sjukhus i Piteå.

Till uppförande av tvättstuga och desinfektionsanläggning vid Furunäsets
sjukhus vid Piteå uppfördes, utöver tidigare å riksstat anvisade medel, ett
anslag av 15 000 kronor å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 (proposition
1944:281, s. 215 och 216). Arbetsmarknadskommissionen hänvisar
till vad i ovan angivna proposition anförts beträffande ifrågavarande företag.

Företaget har medtagits i förslaget till investeringsreserv för innevarande
budgetår.

Omändring av Olofsfors flyktingläger till statlig sinnesslöanstalt.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 3 december 1945 har medicinalstyrelsen
hemställt örn anvisande av medel till ombyggnad av flyktinglägret i Olofsfors
vid Avesta till för asociala imbecilla avsedd sekundäravdelning, ansluten
till Salberga sjukhus.

Vid planläggningen av lägret, vilket uppförts av byggnadsstyrelsen med
anledning av Kungl. Maj:ts uppdrag den 19 november 1943, bade hänsyn
tagils till att lägret, sedan detta fyin sin primära funktion som flyktingläger,
skulle kunna omändras till sekundäravdelning lill Salberga sjukhus.

270

Lägret, som för närvarande användes för vård av tuberkulösa flyktingar,
torde, enligt vad medicinalstyrelsen framhållit, i varje fall under förra delen
av nästkommande budgetår komma att utrymmas. I samråd med representanter
för byggnadsstyrelsen hade verkställts utredning om erforderliga omoch
tillbyggnadsarbeten. Det vore härvid att beakta, att bostäder på grund
av lägrets belägenhet på avsevärt avstånd från bebyggelse måste beredas för
hela den vid sekundäravdelningen anställda personalen, ett förhållande som
icke förelåge vid något annat statligt sinnessjukhus. Avdelningen skulle kunna
bereda vård för 160 patienter.

Kostnaden för företaget hade beräknats till 625 000 kronor.

Ombyggnad och renovering av personalbostäder vid Furunäsets sjukhus.

Medicinalstyrelsen har i skrivelse till Kungl. Majit den 5 januari 1945 hemställt
örn anvisande av medel till ombyggnad och renovering av personalbostäder
vid Furunäsets sjukhus. Arbetena avsåge två byggnader med fyra
lägenheter örn ett rum och kök i varje samt tre envåningshus. Standarden
i dessa lägenheter kunde enligt medicinalstyrelsen ej sägas motsvara den
som staten numera plägade hålla i till tjänstemän uthyrda bostäder. Bostäderna
saknade sålunda vattenklosetter och vore svåra att hålla tillfredsställande
uppvärmda. Lägenheter om blott ett rum och kök kunde vidare
ej längre anses vara tillfredsställande.

Styrelsen har föreslagit, att de åtta enrumslägenheterna måtte förändras
till sex tvårumslägenheter samt att samtliga fem bostadshus skulle grundligt
ombonas och förses med badrum och vattenklosetter. Härjämte skulle
nya avloppsledningar anläggas och det elektriska ledningsnätet omläggas.
Kostnaderna för arbetena ha beräknats till 185 000 kronor.

Ombyggnad av administrationsbyggnaden vid Restads sjukhus vid Vänersborg.

I skrivelse till Kungl. Majit den 17 februari 1942 hemställde medicinalstyrelsen,
att å riksstaten för budgetåret 1942/43 måtte upptagas anslag till
renovering av administrationsbyggnaden vid Restads sjukhus vid Vänersborg,
enligt ett genom styrelsens försorg utarbetat förslag. Kostnaden för
företaget hade beräknats till 193 000 kronor.

Medicinalstyrelsen har i sin ovan berörda skrivelse bland annat anfört,
att sjukhusets administrationsbyggnad, alltsedan sjukhuset tagits i bruk år
1905, icke undergått några väsentliga förändringar med avseende på de i
byggnaden inrymda, för sjukhusets förvaltning och medicinska centrum avsedda
lokalerna. Utvecklingen på sinnessjukvårdens område sedan sjukhusets
öppnande hade medfört, att lokalerna blivit både för små och otidsenliga.
Dessutom hade beläggningssiffran ökats från 1 000 till ca 1 350. Vidare
hade behovet av lokaler för arbetsplatser åt läkare och förestånderskor
inom sjukhuset avsevärt ökats. De anförda omständigheterna ävensom det
förhållandet, att särskilda utrymmen för tandvård och röntgen saknades,
hade sedan flera år tillbaka aktualiserat frågan om renovering och ombyggnad
av administrationsbyggnaden.

271

Enligt det framlagda förslaget skulle i byggnadens norra del anordnas
expeditionslokaler för hjälpverksamhet, sjukhuschef, direktion och kansli
samt överläkare jämte arbetslokaler för underordnade läkare. Vidare skulle
i byggnadens södra del ordnas ett rum för syssloman, varjämte därstädes
befintliga bostadsrum skulle inredas till expedition för uppsyningsman och
förestånderskor.

I den till byggnaden anslutna flygelbyggnaden vore sjukhusets medicinska
centrum avsett att förläggas, såsom undersöknings-, röntgen-, tandbehandlings-
och operationsrum med tillhörande biutrymmen. Vidare vore avsett
att där inreda kapprum för festsalen, bostäder m. m.

Byggnadsstyrelsen hade i yttrande över ombyggnadsförslaget den 16 december
1941 meddelat, att styrelsen intet hade att erinra mot detsamma och
ej heller mot de för företaget beräknade kostnaderna.

Kostnaden för ombyggnad av administrationsbyggnaden har numera av
byggnadsstyrelsen beräknats uppgå till 290 000 kronor.

Företaget har medtagits i förslaget till investeringsreserv för innevarande
budgetår.

Utvidgning av centralvärmeledningen vid S:t Lars sjukhus i Lund.

I skrivelse till Kungl. Majit den 6 mars 1942 har medicinalstyrelsen bland
annat anfört, att sedan en ny ångcentral uppförts vid S:t Lars sjukhus i
Lund och sjukhusets centralvärmeledning fått ökad kapacitet, hade frågan
örn en ökning av antalet till centralvärmeledningen anslutna byggnader blivit
aktuell. Den föreslagna utvidgningen av värmeledningsnätet komme att
medföra stora fördelar för sjukhuset, varför densamma snarast möjligt borde
komma till utförande. Den rådande bränslesituationen och de senare årens
stränga vintrar hade särskilt starkt framhävt behovet av utvidgningens genomförande.
Enligt det förslag, som upprättats för utvidgning av sjukhusets
centralvärmeledning, avsåges att införa värmeledning dels i den s. k. västra
administrationsbyggnaden, dels ock i åtta av västra sjukhusets personalbostadshus.
Anslag till ifrågavarande arbeten hava icke uppförts å riksstaten.
Kostnaden för företaget har av byggnadsstyrelsen preliminärt beräknats
till 135 000 kronor.

Företaget har medtagits i förslaget till investeringsreserv för innevarande
budgetår.

Anordnande av nattvaktsrum m. m. vid Ryhovs sjukhus.

I skrivelse till Kungl. Majit den 12 december 1945 har medicinalstyrelsen
hemställt örn anvisande av medel för anordnande av nattvaktsrum m. m. vid
Ryhovs sjukhus i Jönköping. Styrelsen har meddelat att persomalföreningarna
vid sjukhuset hemställt att vid detsamma skulle anordnas dels lokaler
för föreningarnas sammanträden, studiecirklarnas arbete och personalens
uppehåll under kortare fritider mellan dagens olika tjänstgöringspass, dels
sovlokalcr för gifta nattvakter. Styrelsen har föreslagit, att en förutvarande
verkstadsbyggnad, som inrymde bostäder för ogift personal, måtte ombyggas

272

för att tillgodose ovan berörda önskemål. På vinden till denna byggnad skulle
inredas sovrum för nattvakter och i bottenvåningen skulle anordnas en större
möteslokal med kapprum, kök, tre sammanträdesrum och en klubblokal.
Kostnaderna för företaget hava beräknats till 27 000 kronor.

Uppförande av nytt svinhus m. m. vid Restads sjukhus vid Vänersborg.

Medicinalstyrelsen har under hand meddelat, att det svinhus, som tidigare
funnits vid Restads sjukhus, hade förstörts vid eldsvåda. Vid en anstalt av
Restadssjukhusets storlek med omkring 1 400 personer vore det lämpligaste
sättet för tillvaratagande av köksavfall och dylikt att vid anstalten bedriva
svinskötsel, vilket också vore ekonomiskt lönande för sjukhuset. Ett nytt
svinhus borde således med det snaraste uppföras. De befintliga ekonomibyggnaderna
för sjukhusets lantbruk befunne sig vidare numera i ett så dåligt
skick att uppförandet av nya vore aktuellt. Kostnaderna för nytt svinhus
och nya ekonomibyggnader för lantbruket hade beräknats till 118 000 kronor.

Företaget har medtagits i förslaget till investeringsreserv för innevarande
budgetår.

Paviljonger vid Furunäsets, Mariebergs och Frösö sjukhus.

I medicinalstyrelsens ovannämnda skrivelse till Kungl. Maj:t den 11 september
1945 med förslag till 10-års plan för den statliga sinnessjuk vården
och den statliga sinnesslövården har föreslagits att en paviljong skulle uppföras
vid vardera Furunäsets, Mariebergs och Frösö sjukhus under de närmast
följande budgetåren.

Vid Furunäsets sjukhus skulle uppföras en upptagningspaviljong för 30
män och 30 kvinnor. Sjukhuset skulle därigenom kunna emottaga 940 patienter
och därmed skulle upptagningsområdets behov av vårdplatser bliva
tillgodosett.

Vid Mariebergs sjukhus bleve enligt medicinalstyrelsen efter de nu pågående
örn- och nybyggnadsarbetena den normala vårdkapaciteten 1 039 platser.
För att tillgodose upptagningsområdets behov krävdes utöver beslutade
utvidgningsarbeten ytterligare 140 platser för slöa patienter. Medicinalstyrelsen
föresloge, att en särskild paviljong för 80 män måtte uppföras. Erforderliga
kvinnoplalser kunde beredas i en vid sjukhuset befintlig provisorisk
evakueringspaviljong.

Vid Frösö sjukhus skulle uppföras en upptagningspaviljong med 60 platser.
Dessa platser skulle fördelas lika mellan mans- och kvinnoavdelningarna.
Paviljongen skulle konstrueras i huvudsaklig överensstämmelse med en vid
Sidsjöns sjukhus uppförd paviljong av motsvarande slag.

Kostnaderna för envar av paviljongerna vid Furunäsets och Frösö sjukhus
hava av medicinalstyrelsen beräknats till 500 000 kronor och kostnaden för
paviljongen vid Marieberg till 600 000 kronor.

273

Anslag under socialdepartementet.

Under åberopande av det ovan anförda hemställer arbetsmarknadskommissionen,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1946/47 uppföra följande anslag nämligen

å driftbudgeten:

under femte huvudtiteln

Bidrag till uppförande av hem för

blinda i förskolåldern............ kronor 117 000

Statens alkoholistanstalt d Venngarn:

Vissa byggnadsarbeten .......... » 200 000

Statens skyddshem: Vissa byggnadsarbeten
........................ » 473 000

å k a p i t a 1 b u d g e t e n:

under S t a t e n s allmänna fastighetsfond:

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus
m. m...............kronor 3 800 000.

Kommunikationsdepartementet.

Förslaget till investeringsplan för statliga husbyggnadsföretag för verk och
myndigheter m. m. för budgetåret 1946/47 innefattar, i vad detsamma avser
företag hänförliga till kommunikationsdepartementets verksamhetsområde,
en investeringsreserv örn 3 709 000 kronor att helt och hållet bekostas med
statsanslag. En sammanställning av de olika i planen ingående arbetena återfinnes
i bil. 25.

Till jämförelse må nämnas att å allmän beredskapsstat för budgetåret
1944/45 uppfördes anslag till statliga husbyggnadsföretag inom kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde med sammanlagt 4 536 000 kronor
samt att i investeringsutredningens förslag till investeringsreserv för budgetåret
1945/46 beräknades ett anslagsbehov till dylika ändamål örn 10 345 000
kronor.

I fråga om angelägenheten av de i den föreslagna investeringsreserven ingående
företagen hänvisar arbetsmarknadskommissionen till de redogörelser,
som lämnats beträffande dessa arbeten av vederbörande verk och myndigheter
och som i det följande i huvudsak återgivas, till den del icke redogörelse
för företagen återfinnes i av Kungl. Majit avgivna propositioner.

ökade lokaler för hovrätten för övre Norrland.

Vad angår behovet av ökade lokaler för hovrätten för övre Norrland vill
arbetsmarknadskommissionen inledningsvis hänvisa till av byggnadsstyrelsen
i skrivelse lill Kungl. Majit den 6 februari 1945 framlagda, i årets stats -

274

verksproposition (kapitalbudgeten, bil. 5, s. 206) återgivna allmänna riktlinjer
beträffande det med anledning av den beslutade rättegångsreformen ökade
lokalbehovet vid hovrätterna.

Byggnadsstyrelsen framförde i nämnda skrivelse ett preliminärt förslag
efter vilket ett utbyggande av hovrättsbyggnaden i Umeå kunde tänkas ske.
Enligt detta skulle åt sessionssalarna och samtliga arbets- och tjänsterum beredas
plats inom det nuvarande hovrättshuset. Detta komme att medföra en
utflyttning av arkivet och biblioteket till en mindre flygelbyggnad, avsedd
att förläggas bakom den befintliga byggnaden vid dennas nordvästra hörn.
En förutsättning för att detta förslag skulle kunna genomföras vore bland
annat, att så små mått som omkring 80 respektive 50 m2 kunde anses godtagbara
till sessionssalarna.

I berörda skrivelse anförde styrelsen, att mera omfattande åtgärder måhända
kunde visa sig påkallade. Den knappa tiden hade nämligen icke medgivit
mera ingående samråd med representanter för hovrätten vid utarbetandet
av det preliminära förslaget. I skrivelse till byggnadsstyrelsen den 23
maj 1945 har hovrätten också framhållit, att de utrymmen, som beräknats
för befattningshavarnas arbetsrum, synts väl knappa. Hovrätten har även
gjort gällande, att det med hänsyn till det hårda klimatet i övre Norrland
av allmänna hälsoskäl vöre nödvändigt, att arbetsrummen gjordes någorlunda
rymliga och att dessa jämte sessionsrummen i största möjliga utsträckning
förlädes åt soligt vädersträck. Dessutom borde enligt skisser, som
bilagts skrivelsen, de båda sessionssalarnas storlek icke underskrida 80 respektive
90 m2.

Byggnadsstyrelsen har i skrivelse till Kungl. Maj:t den 8 oktober 1945 förklarat,
att styrelsen med anledning av att ett tillgodoseende av hovrättens
sålunda framförda synpunkter, vilka syntes styrelsen berättigade, skulle
medföra en avsevärd revidering och utökning av det ursprungliga programmet,
ansett sig böra upptaga byggnadsfrågan till förnyad prövning.

Styrelsen har härvid i huvudsak anfört följande.

Den nuvarande hovrättsbyggnaden utgöres av det gamla folkskoleseminariet, uppfört
i 1800-tal-klassicism. De höga rumshöjderna och den bundna planlösningen utgöra
faktorer, till vilka stor hänsyn måste tagas vid utförandet och utformandet
av en om- och tillbyggnad. Följande tre olika principlösningar hava undersökts:

1) förlängning åt båda sidor av det nuvarande huset,

2) uppförande av två till huvudbyggnaden anslutna, låga flygelbyggnader samt

3) uppförande av en tåg, paviljongliknande byggnad på sydvästra framsidan av
byggnaden.

Alternativ 1, utbyggt i den omfattning, som kan anses vara för hovrätten tillfredsställande,
beräknas medföra en kostnad av 400 000 kronor. Alternativ 2 och 3 beräknas
båda draga en kostnad av omkring 335 000 kronor. Kostnadsskillnaden beror,
bland annat, på att byggnadsvolymen vid ett utbyggande av alternativ 1 på grund
av de stora rumshöjderna komme att överstiga volymen av en tillbyggnad enligt
alternativ 2 eller 3.

Från hovrättens sida har vid förhandlingarna i frågan förordats en lösning
enligt alternativ 1, med hänsyn till de fördelar ur arbetssynpunkt detta erbjuder
för hovrätten, varjämte hänvisats till att den trädgård, som omgiver bygg -

275

Haden och som även står öppen för allmänheten, enligt detta alternativ lämnas i
huvudsak orörd. Därigenom bevaras även möjligheten till framtida utbyggnad, örn
sådan skulle erfordras.

Då alternativ 1, såsom ovan nämnts, ställer sig icke oväsentligt dyrare än de båda
andra alternativen, kan det synas tveksamt, huruvida en lösning enligt detta alternativ
bör väljas. Med hänsyn till de från hovrättens sida anförda skälen och då
bevarandet av framtida utbyggnadsmöjligheter givetvis skulle kunna vara av visst
värde, finner emellertid styrelsen, som har för avsikt att ytterligare bearbeta de
olika förslagen i syfte att om möjligt nedpressa kostnaderna, att möjlighet även
bör hållas öppen för genomförande av alternativ 1, för det fall detta förslag vid
den slutliga prövningen skulle visa sig lämpligast.

I ovannämnda skrivelse den 8 oktober 1945 har styrelsen hemställt om
anslag för utförande av ny-, till- och ombyggnadsarbeten vid hovrätterna
av 2 650 000 kronor, varav 400 000 beräknades för hovrätten i Umeå.

Anslag för byggnadsarbeten vid hovrätten i Umeå har icke föreslagits i
årets statsverksproposition. Arbetsmarknadskommissionen har dock efter samråd
med kommunikationsdepartementet funnit skäl att i förslaget till investeringsreserv
för nästa budgetår upptaga ett belopp av 400 000 kronor för utökning
av lokalerna för nämnda hovrätt.

Ökade lokaler lör hovrätten över Skåne och Blekinge.

Jämväl beträffande behovet av ökade lokaler för hovrätten över Skåne
och Blekinge vill arbetsmarknadskommissionen hänvisa till av byggnadsstyrelsen
i skrivelse till Kungl. Majit den 6 februari 1945 framlagda, i arets
statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 5, s. 206) återgivna allmänna
riktlinjer beträffande det med anledning av den beslutade rättegangsreformen
ökade lokalbehovet vid hovrätterna.

Byggnadsstyrelsen har i nämnda skrivelse hemställt örn anslag för bland
annat utförande av tillbyggnader vid hovrättshuset i Malmö och därom anfört
i huvudsak följande.

Förslaget beträffande tillbyggnader vid hovrättshuset i Malmö har efter styrelsens
direktiv utarbetats av arkitekten I. Callmander.

Beträffande Skånska hovrätten avser planläggningen att bereda utrymme för tre
divisioner. De härför erforderliga lokalerna kunna icke beredas inom den befintliga
byggnaden. Inredande av rum på vinden kan, trots att takresningen är mycket hög,
ej verkställas, då takstolarnas konstruktion omöjliggör sådan utan att hela taket
nedrives och ombygges, varjämte vissa rum i undervarande våning hava större
höjd än andra, vilket ävenledes i hög grad skulle försvåra och fördyra ett inredande
av vinden. Behovet av ökade lokaler mäste därför tillgodoses genom tillbyggnad.
Enligt det utarbetade förslaget tillfogas sålunda två symmetriskt placerade
flyglar, förbundna med huvudbyggnaden på sådant sätt att invändig kommunikation
erhålles. Det befintliga huset lämnas i stort sett orört med undantag
för genombrytningarna till flyglarnas förbindelsegångar. Härvid erhålles såväl tillräckliga
och ändamålsenliga lokaler som en ur arkitektonisk synpunkt tillfredsställande
lösning av byggnadsfrågan.

Bottenvåningen upptages av invid huvudingången förlagda expeditionslokaler för
sekreterare och aktuarie, rum för kanslipersonal, ledamöter, fiskaler och aspiranter,
hovrättens arkiv samt bostad för expeditionsvakt. Till den övre våningen äro förlagda
de tre sessionssalarna med tillhörande överläggnings- och vitlnesrum, pre -

276

sidentens ämbetsrum, rum för advokater och åklagare, ett par rum för skrivbiträden
samt ett reservrum. De nuvarande, i nordöstra, respektive nordvästra hörnen
av huvudbyggnaden belägna sessionsrummen äro alltför små för att kunna användas
vid muntliga förhandlingar och avses därför att utnyttjas såsom bibliotek
och rum för aspiranter. Den större sessionssalen förlägges till västra flygeln och
den nuvarande plenisalen beräknas i fortsättningen bliva använd såsom sessionssal,
varjämte en andra mindre sessionssal förlagts till östra flygeln. Väntplatser för allmänheten
kunna anordnas i den befintliga byggnadens rymliga hallar.

Kostnaderna för utförande av tillbyggnaderna hade av byggnadsstyrelsen
beräknats till 600 000 kronor.

Anslag för företaget anvisades icke å riksstaten för budgetåret 1945/46
men företaget medtogs i förslaget till investeringsreserv för samma budgetår.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 8 oktober 1945 har styrelsen hemställt örn
anslag för utförande av ny-, till- och ombyggnadsarbeten vid hovrätterna av
2 650 000 kronor, varav 600 000 kronor beräknats för hovrätten i Malmö.
Anslag för byggnadsarbeten vid sistnämnda hovrätt har icke äskats i årets
statsverksproposition. Arbetsmarknadskommissionen har däremot efter samråd
med kommunikationsdepartementet i förslaget tili investeringsreserv för
nästa budgetår upptagit ett belopp av 600 000 kronor till ökade lokaler för
hovrätten i fråga.

Tillbyggnad av landsstatshuset i Halmstad.

I skrivelse den 10 januari 1946 till arbetsmarknadskommissionen har
byggnadsstyrelsen föreslagit att i förslaget till investeringsreserv för budgetåret
1946/47 måtte upptagas utförande av tillbyggnad till landsstatshuset i
Halmstad för en beräknad kostnad av 850 000 kronor. Av skrivelsen bifogad
promemoria framgår bland annat att i det nya landsstatshuset i Halmstad,
vilket med anledning av Kungl. Maj:ts uppdrag den 27 fehruari 1942 uppförts
utan reservutrymmen i enlighet med civila byggnadsutredningens anvisningar,
vore sedan ett par år tillbaka alla tillgängliga arbetsplatser tagna
i anspråk, varför behovet av en tillbyggnad blivit alltmera trängande. I förslaget
till det nu uppförda landsstatshuset förutsattes att en eventuell framtida
tillbyggnad skulle kunna ske österut å kronan tillhörigt område framför
Halmstads kyrka. Mot en sådan tillbyggnad anfördes redan från början,
att densamma skulle i viss utsträckning komma att skymma kyrkan. För att
bevara den värdefulla stadsbilden planerade nu byggnadsstyrelsen att genom
byte av tomtmark med Halmstads stad förvärva för tillbyggnaden lämpligare
tomt i kvarteret S:t Nicolaus. Underhandlingar påginge för närvarande
mellan byggnadsstyrelsen och staden om ifrågavarande tomtbyte. Även annan
tomtmark har ifrågasatts för planerad nybyggnad men slutligt ställningstagande
i denna fråga har ännu ej skett.

I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten bil. 5, s. 215—216) har
Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att till byggnadsarbeten för länsstyrelserna
för budgetåret 1946/47 i avvaktan på särskild proposition i ämnet beräkna
ett investeringsanslag av 10 000 000 kronor. Av nämnda belopp beräknas
preliminärt 850 000 kronor vara erforderligt för länsstyrelsen i Hallands län.

Från byggnadsstyrelsen har under hand meddelats till kommissionen, att
det med hänsyn till den ännu ej lösta tomtfrågan icke kunde väntas, att
byggnadsstyrelsen kunde så förbereda ifrågavarande byggnadsföretag att anslag
till detsamma kunde av Kungl. Maj :t föreslås upptagas å riksstäten för
budgetåret 1946/47.

I anslutning härtill och med hänsyn till att planeringsarbetet dock torde
kunna bedrivas så att företaget skulle kunna påbörjas under budgetåret
1946/47 har arbetsmarknadskommissionen efter samråd med kommunikationsdepartementet
medtagit uppförandet av tillbyggnad av landsstatshuset
i Halmstad i investeringsreserven med ett belopp av 850 000 kronor.

Uppförande av grovlaboratorium m. m. vid statens väginstltut.

Till uppförande av grovlaboratorium m. m. vid statens väginstitut har ett
anslag av 60 000 kronor uppförts å allmän beredskapsstat för budgetåret
1944/45 (proposition 1944: 281, s. 248). Arbetsmarknadskommissionen hänvisar
till vad i angivna proposition anförts örn detta företag och föreslår att
företaget intages i investeringsreserven för nästa budgetår.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för innevarande
budgetår.

Vissa byggnadsarbeten å Gripsholms slott.

Till utförande av vissa byggnadsarbeten å Gripsholms slott har ett anslag
av 99 000 kronor upptagits å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45
(proposition 1944: 281, s. 101—102). Arbetsmarknadskommissionen hänvisar
till vad i angivna proposition anförts beträffande ifrågavarande företag och
föreslår att detsamma intages i investeringsreserven för budgetåret 1946/47
med ovannämnda belopp.

Nybyggnad för statens geotekniska institut.

Genom beslut den 30 juni 1944 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen
att i samråd med statens geotekniska institut utreda frågan om nybyggnad
för institutet och anvisade för utredningsarbetet ett belopp av 7 000 kronor.
Till investeringsutredningen och statens arbetsmarknadskommission har
institutet i skrivelse den 17 januari 1944 respektive den 4 februari 1946 beträffande
behovet av nybyggnad för institutet anfört i huvudsak följande.

Enligt statsmakternas beslut (proposition 1943: 333, riksdagens skrivelse
1943:480) hade vid årsskiftet 1943/44 väg- och vattenbyggnadsstyrelsens geotekniska
avdelning utbrutits ur styrelsen och omorganiserats till ett statens
geotekniska institut. Detta hade till uppgift att stå statliga och kommunala
myndigheter samt enskilda till tjänst med geotekniska undersökningar och
utredningar samt att bedriva geoteknisk forskning och undervisning. Institutet
hade tills vidare sina kontorslokaler inrymda i huset Narvavägen 25
och huset Gumshomsgatan 6, sitt borrförråd i huset Narvavägen 23 samt
sitt laboratorium i statens väginstituts huvudbyggnad vid Drottning Kristinas
väg, varest även ett mindre magasinsutrymme disponerades i gårdsbygg -

278

naden. Kontorslokalerna hade en golvyta av 510 m2, laboratoriet en yta av
230 m2 och övriga utrymmen en yta av 85 m2 exklusive sådana allmänna
utrymmen som korridorer m. m.

Institutet ville framhålla, att det vore en mycket stor olägenhet att lokalerna
vore belägna så långt från varandra som nu vore fallet. Arbetet bleve
därigenom splittrat, och mycken tid ginge förlorad för personalen vid förflyttning
mellan arbetsplatserna. Det vore alltså synnerligen önskvärt, att institutets
lokaler snarast möjligt förlädes till samma byggnad.

Institutet har vidare anfört, att ett visst samarbete vöre avsett att äga
rum mellan institutet och tekniska högskolan i fråga om undervisning i geoteknik.
Därvid skulle demonstrationer, elevlaborationer och examensarbeten
m. m. anordnas inom institutet. Uppenbarligen kunde detta icke ske i nämnvärd
omfattning, förrän institutet fått större lokaler.

I januari 1944 sysselsatte institutet 16 personer. Sedan dess hade personalen
ökat och utgjordes i januari 1946 av 42 personer, vartill törnmo två, som
anställts men ännu ej börjat tjänstgöra. Den starka personalökningen föranleddes
huvudsakligen av institutets växande konsultationsverksamhet. Vid
senaste årsskiftet sysselsattes direkt i denna 23 personer. Konsultationsavdelningen
väntades fördubbla sin verksamhet under de kommande åren, så att
den omkring år 1949 skulle komma att bestå av ca 45 personer. Institutets
forskningsverksamhet beräknades få minst samma omfattning som vägforskningen
inom statens väginstitut, varför forskningsavdelningen beräknades
komma att bestå av ca 30 personer omkring år 1949. För närvarande
utgjorde forskningen ca 20 % av institutets verksamhet men bomme med
den beräknade personalen att utgöra ca 40 %. Som hjälpavdelningar till
konsultations- och forskningsavdelningama behövde institutet en mekanisk
avdelning med verkstad samt en kameral avdelning. Den mekaniska avdelningen
bestode för närvarande av sju personer inklusive borrförrådsföreståndaren
och beräknades öka med fyra. Till institutets verkstad erfordrades
dessutom 12 personer. Den kamerala avdelningen bestode för närvarande av
sju personer och beräknades öka med sex. För institutets ökade verksamhet
beräknades komma att erfordras en personal om 116 personer och lokalutrymme
av något mer än 4 000 m2 exklusive korridorer och andra allmänna
utrymmen.

Från byggnadsstyrelsen har till arbetsmarknadskommissionen meddelats,
att utredning angående nybyggnad för statens geotekniska institut numera
påginge inom styrelsen och att kostnaden för en dylik byggnad preliminärt
beräknats till 1 700 000 kronor.

Företaget kvarstår — dock med ändring av kostnaderna — från förslaget
till investeringsreserv för innevarande budgetår.

279

Anslag under kommunikationsdepartementet.

Under åberopande av vad här ovan anförts beträffande den föreslagna investeringsreserven
för statliga husbyggnadsföretag för verk och inrättningar
m. m. i vad densamma avser företag hänförliga till kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde hemställer arbetsmarknadskommissionen, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat för budgetåret
1946/47 å kapitalbudgeten under Statens allmänna
fastighetsfond uppföra följande anslag, nämligen

ökade lokaler för hovrätten för Övre Norrland
............................... kronor

ökade lokaler för hovrätten över Skåne och

Blekinge .......................... »

Tillbyggnad av landsstatshuset i Halmstad »

Uppförande av grovlaboratorium vid statens
våginstitut...................... »

Vissa byggnadsarbeten d Gripsholms slott.. »

Nybyggnad för statens geotekniska institut »

400 000

600 000
850 000

60 000
99 000
1 700 000

Finansdepartementet.

I förslaget till investeringsreserv för nästa budgetår i vad det gäller husbyggnader
inom finansdepartementets verksamhetsområde hava — liksom å
allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 och i investeringsutredningens
förslag till investeringsreserv för innehavande budgetår — endast medtagits
av generaltullstyrelsen anmälda byggnadsarbeten.

Generaltullstyrelsen hemställde i skrivelser lill Kungl. Maj:t den 22 maj
och den 27 september 1945 örn anvisande av anslag å tillhopa 1 572 000
kronor för uppförande eller inredande av personalbostäder vid vissa av tullverkets
gränsposteringar. I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil.
6, punkten 1) har för budgetåret 1946/47 för ifrågavarande ändamål upptagits
ett anslag av 500 000 kronor. Departementschefen har i propositionen
framhållit, att anslaget i fråga borde ställas till generaltullstyrelsens förfogande
för genomförande av de angelägnaste av de föreslagna arbetena samt för
förberedelser för de övriga. Frågan om anvisande av medel för de återstående
kostnaderna för programmets genomförande torde, har departementschefen
vidare framhållit, i första hand få upptagas till behandling vid anmälan
av förslaget till beredskapsstat för nästa budgetår.

I anslutning härtill och till vad generaltullstyrelsen anfört i sina i statsverkspropositionen
återgivna motiveringar för ifrågavarande arbeten, har arbetsmarknadskommissionen
funnit skäl att i investeringsreserven medtaga
samtliga av generaltullstyrelsen i ovannämnda skrivelse upptagna arbeten,
som icke beräknas komma till utförande med förenämnda riksstatsanslag av
500 000 kronor.

280

En sammanställning av de olika i planen ingående arbetena återfinnes i
bil. 25.

För hela den sålunda föreslagna investeringsreservens genomförande skulle
å beredskapsstat för budgetåret 1946/47 erfordras anslag om (1 572 000 —
500 000—) 1 072 000 kronor, eller i avrundat belopp 1 000 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadskommissionen,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets gränsbevakning
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 å kapitalbudgeten
under Statens allmänna fastighetsfond
uppföra ett anslag av .. kronor 1 000 000.

Ecklesiastikdepartementet.

Förslaget till investeringsplan för statliga husbyggnadsföretag för verk
och myndigheter m. m. för budgetåret 1946/47 innefattar, i vad detsamma avser
företag hänförliga till ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde, en
investeringsreserv om 4 996 400 kronor. En sammanställning av de olika i
planen ingående arbetena återfimies i bil. 25.

Till jämförelse må nämnas, att å allmän beredskapsstat för budgetåret
1944/45 uppfördes anslag till statliga husbyggnadsföretag inom ecklesiastikdepartementets
verksamhetsområde av sammanlagt 3 690 500 kronor samt
att i investeringsutredningens förslag till investeringsreserv för budgetåret
1945/46 hade upptagits anslag till dylika ändamål av 6 225 000 kronor.

I fråga örn angelägenheten av de i den föreslagna investeringsreserven ingående
företagen hänvisar arbetsmarknadskommissionen till de redogörelser,
som lämnats beträffande dessa arbeten av vederbörande verk och myndigheter
och som i det följande i huvudsak återgivas, till den del icke redogörelser
för företagen återfinnas i av Kungl. Majit avgivna propositioner.

Iordningställande av arkivlokaler m. m. lör Skara domkapitel.

I skrivelse den 13 mars 1945 till Kungl. Majit har domkapitlet i Skara
äskat ett anslag — eventuellt å beredskapsstat — av 60 750 kronor för iordningsställande
av arkivlokaler, sessionssal och panncentral m. m. i konsistoriehuset
i Skara.

Anslag å riksstat för ifrågavarande ändamål har icke föreslagits i årets
statsverksproposition.

I nyssnämnda skrivelse och därtill fogade promemoria av den 13 mars
1945 har beträffande de nuvarande lokalerna anförts i huvudsak följande.

Konsistoriehuset tillhör Skara domkyrka. I huset äro inrymda ämbets- och tjänsteIokaler
åt domkapitlet och stiftsnämnden. Dessa omfatta ungefär 2 590 m3. Den
del av byggnaden, som ej upplåtits åt nämnda myndigheter, är uthyrd för affärseller
bostadsändamål utom ett rum, som domkyrkosysslomannen äger disponera som

281

expeditionslokal. Sistnämnda utrymmen omfatta ca 1 420 m3. Domkapitlets arkivlokaler
äro ur brandsäkerhetssynpunkt synnerligen otillfredsställande. Redan år
1937 hade vederbörande landsarkivarie vid inspektion av desamma framställt anmärkningar
mot befintliga anordningar för arkivets skyddande mot brandfara. Förhållandena
härutinnan hade därefter ytterligare försämrats. Vid en genom byggnadsstyrelsens
försorg år 1938 verkställd besiktning av arkivlokalerna hade vissa ifrågasatta
anordningar till skydd mot brandfara funnits nödvändiga. Med hänsyn till de
utomordentligt viktiga och till stor del oersättliga handlingar, som där förvaras, är
det oundgängligen nödvändigt att anordningar för effektivt skydd för arkivet snarast
vidtagas. Sessionslokalen verkar som den nu gestaltar sig helt enkelt torftig.
Det synes därför högeligen angeläget att med det snaraste åtgärder vidtagas, ägnade
att förläna rummet en värdig prägel, överensstämmande med dess egenskap av sessionssal.
Fastighetens nuvarande värmesystem fungerar icke tillfredsställande. År
1942 företogs vissa provisoriska anordningar för åstadkommande av förbättrad uppvärmning
av fastigheten. Sålunda uppsattes då en ny värmepanna och en cirkulationspump.
Dessa provisoriska åtgärder voro emellertid icke tillräckliga för åstadkommande
av effektiv uppvärmning av fastigheten. Det är oundgängligen nödvändigt
att åtgärder till förbättring av värmesystemet snarast vidtagas. Dessa anordningar
böra vidtagas samtidigt som arkivlokalerna och sessionssalen iordningställas,
enär arbetena på visst sätt gripa in i varandra.

Enligt ett av länsarkitekten i Skaraborgs län den 6 mars 1945 uppgjort
förslag fördela sig kostnaderna för iordningsställandet av konsistoriehuset

sålunda.

Byggnadsarbeten i källaren, arkivlokalerna och sessionssalen
.............................................. kronor 27 150

Rörledningsarbeten ................................... » 6 760

Elektriska arbeten .................................... » 1 300

Arvoden och oförutsedda kostnader .................... » 6 540

Hyllinredning, valvdörr, arkivdörrar och brandfönsterluckor » 10 380

Möbler m. m. till sessionssalen.......................... » 6 550

Utvändiga arbeten (omputsning, målning av tak m. m.) .... » 6 480

Summa kronor 65 160.

Då vissa av ovan angivna arbeten (utvändiga arbeten, vissa rörledningsarbeten
m. m.) vore gemensamma för hela konsistoriehuset, hade länsarkitekten
framhållit, att Skara domkyrkas kassa borde bestrida kostnaderna för en
del av dessa arbeten. Enligt vad i förslaget härom närmare angivits skulle
domkyrkokassans andel härvidlag uppgå till 4 410 kronor.

I enlighet härmed har domkapitlet beräknat behovet av statsmedel för här
ifrågavarande byggnadsföretag till (65 160 — 4 410=) 60 750 kronor.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 13 december 1945 förklarat sig icke
hava annat att erinra mot det av länsarkitekten uppgjorda förslaget än att
föreslagna isoleringsåtgärder beträffande ytterväggarna borde ytterligare övervägas.
Kostnadsberäkningen för förelaget har styrelsen ansett sig kunna
godtaga.

Riksantikvarieämbetet har förklarat att ur kulturhistorisk synpunkt intet
vore att erinra mot företaget.

19—467271.

282

Arbetsmarknadskommissionen har funnit skäl medtaga ovanberörda arbeten
i förslaget till investeringsreserven för nästa budgetår. De till 6 550 kronor
kostnadsberäknade anskaffningarna av möbler m. m. till sessionssalen
har kommissionen dock icke i detta sammanhang medräknat i förslaget till
investeringsreserv. Till byggnadsföretaget i fråga torde i anledning härav å
beredskapsstat böra upptagas ett anslag av (60 750 — 6 550 =) 54 200 kronor
eller i Tunt tal 54 000 kronor. Kommissionen har härvidlag utgått ifrån
den härovan angivna kostnadsfördelningen mellan staten och domkyrkokassan.
Huruvida annan fördelning bör ifrågakomma har kommissionen icke
ansett sig böra taga ställning till.

Domkapltelshus i Växjö.

Till uppförande av domkapitelshus i Växjö uppfördes ett anslag av 120 000
kronor å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 (prop. 1944: 281,
s. 107—-109). Arbetsmarknadskommissionen hänvisar till vad i ovan angivna
proposition anförts beträffande ifrågavarande byggnadsföretag.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för innevarande
budgetår.

Magasinsbyggnad vid statens etnografiska museum.

Föreståndaren för statens etnografiska museum har i skrivelse till investeringsutredningen
inledningsvis erinrat örn att 1937 års riksdag för budgetåret
1937/38 anvisat ett reservationsanslag av 160 000 kronor till uppförande av
en magasinsbyggnad för museet. Därjämte hade av 1938 års riksdag anvisats
ett tilläggsanslag för täckande av beräknad merkostnad för byggnaden ifråga.
Innan arbetena på magasinsbyggnaden hunnit igångsättas, hade emellertid
Kungl. Maj :t föreskrivit, att uppförandet av ifrågavarande byggnad icke
finge påbörjas, förrän Kungl. Maj:ts tillstånd därtill lämnats. De anvisade
anslagen hade sedermera förfallit.

Beträffande behovet av magasinsbyggnaden har museets föreståndare framhållit,
att museet sedan flera decennier måst kämpa med olidliga lokalförhållanden,
vilka icke blott försvårat utan nästan omöjliggjort vården av museets
dyrbara, staten tillhöriga samlingar. Enär samlingarna på grund av bristande
utrymmen måste hållas nedpackade i lådor och lärår, hade det icke kunnat
undvikas, att desamma tagit skada på grund av bristande vård. Under rådande
förhållanden vore det icke heller möjligt att utöva den kontroll över
föremålens tillstånd, som rätteligen skulle krävas. Vidare har föreståndaren
framhållit, att en av museets viktigaste uppgifter, nämligen att utgöra ett
forskningsinstitut för allmän etnografi, i högsta grad försvårats, då samlingarna
endast delvis vore tillgängliga för studerande och forskare. Genom den
föreslagna magasinsbyggnadens tillkomst skulle avsevärda lättnader beredas
för arbetet inom museet, varjämte den etnografiska forskningens bedrivande
i hög grad skulle underlättas.

283

Enligt uppgift av byggnadsstyrelsen bär kostnaden för magasinsbyggnaden
omräknats till 300 000 kronor.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för innevarande
budgetår.

Iordningställande av undervisnings- och konserveringslokaler i vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademiens ämbetsbyggnad.

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien har vid överlämnandet till
investeringsutredningen av förslag till arbetsobjekt lämpade att ingå i en
investeringsreserv bland annat upptagit frågan örn iordningställande av undervisnings-
och konserveringslokaler för statens historiska museum. Härutinnan
har akademien anfört, att det ansåges vara utomordentligt värdefullt
för museet, om stadigvarande förbindelse kunde knytas mellan museets verksamhet
och Stockholms högskolas undervisning i konsthistoria och arkeologi.
Därigenom skulle, framhåller akademien, ett levande samband
åstadkommas mellan museets studiematerial och högskolan, till ömsesidig båtnad
för båda parter. Från högskolans sida hade ansetts, att dylikt samarbete
bäst kunde ordnas därigenom, att de konsthistoriska och arkeologiska seminarierna
vid högskolan för sin undervisning och för sina bibliotek och fotografisamlingar
finge lokaler upplåtna inom vitterhetsakademiens ämbetsbyggnad,
till vilken akademiens stora bibliotek och avbildningssamlingar vore förlagda.
Ett dylikt arrangemang syntes även ur akademiens synpunkt vara det
lämpligaste. Enligt akademiens uppgift hade avsikten varit, att högskolan
skulle betala hyra för de sålunda upplåtna lokalerna. Lokalerna skulle inredas
i tillgängliga utrymmen i bottenvåningen i akademiens ämbetsbyggnad.

Vitterhetsakademien har vidare anfört, att stort behov förelåge att inom
akademiens byggnad jämväl inrymma lokaler för en ateljé för konservering
av äldre textilier, huvudsakligen åt kyrkor och museer. Det vore enligt akademiens
mening möjligt att inrymma dessa lokaler inom samma del av ämbetsbyggnadens
bottenvåning, där de förutnämnda seminarielokalerna skulle
inredas.

Kostnaderna för de föreslagna arbetena hade beräknats till sammanlagt
32 000 kronor.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för innevarande
budgetår.

Örn- och tillbyggnad för meteorologiska institutionen vid universitetet i Uppsala.

Större akademiska konsistoriet vid Uppsala universitet har bland universitetets
framställningar örn anslag för budgetåret 1946/47 upptagit en begäran
örn ett belopp av 135 000 kronor för örn- och tillbyggnad av institutionsbyggnaden
för meteorologiska institutionen i enlighet med ett av byggnadsstyrelsen
upprättat förslag.

Beträffande behovet av ökade lokaler har institutionens föreståndare i skrivelser
till Matematisk-naturvetenskapliga sektionen den 9 september 1936 och
den 5 september 1944 anfört, att den nuvarande instilutionsbyggnaden, som

284

vöre uppförd år 1885, vore alldeles för liten. Sålunda saknades erforderligt
utrymme för bibliotek, uppställning och förvaring av instrument, vartill
komme, att utrymme för ordnat vetenskapligt arbete saknades. Stor fara
lörelåge för att såväl värdefulla boksamlingar som samlingar av värdefulla
instrument skulle förstöras på grund av otillfredsställande förvaring.

De krav flygvapnet ställt på utbildning av meteorologer torde, har i ovannämnda
skrivelse den 5 september 1944 framhållits, icke vara så stora att
någon ökning av lokalerna utöver den som erhölles genom den föreslagna
örn- och tillbyggnaden torde vara erforderlig. Enligt flygvapnets beräkningar
fordrades endast en nyrekrytering av 5 meteorologer per år. Då den nya institutionsbyggnaden
skulle tillåta utbildning av minst 15 ä 20 meteorologer
per år vore den fullt tillfredsställande.

Anslag för om- och tillbyggnad av här ifrågavarande institutionsbyggnad
bar icke upptagits i årets statsverksproposition, men med hänsyn till det
visade behovet av företaget i fråga har arbetsmarknadskommissionen medtagit
detsamma i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 med
ett belopp av 135 000 kronor.

Nybyggnad tor en reumatisk och en ortopedisk avdelning vid akademiska

sjukhuset i Uppsala.

De jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 17 oktober 1941 av chefen för socialdepartementet
tillkallade sakkunniga för fortsatt utredning av frågan om
reumatikervårdens utbyggande och de reumatiska sjukdomarnas bekämpande
(1941 års reumatikervårdssakkunniga) uttalade i en den 28 februari
1942 avgiven utredning om reumatikervårdens ordnande, att det otvivelaktigt
krävdes ett ökat antal vårdplatser på specialsjukhus för reumatiska och
andra invalidiserande sjukdomars vård. Dessa platser borde i första hand
förläggas till avdelningar vid undervisningssjukhus. De sakkunniga hava
föreslagit inrättandet dels vid Karolinska sjukhuset i Stockholm av en avdelning
för reumatiska och andra invalidiserande sjukdomars vård, dels ock
vid Akademiska sjukhuset i Uppsala av en avdelning för reumatisk och en
avdelning för ortopedisk vård. Beträffande behovet av reumatikervårdens
ordnande hänvisas i övrigt till vad i propositionen 1943: 151 härutinnan anförts.

I skrivelse till Kungl. Majit den 26 november 1943 meddelade byggnadsstyrelsen,
att styrelsen på uppdrag av Kungl. Majit upprättat förslag jämte
kostnadsberäkningar för uppförande av en reumatisk och en ortopedisk avdelning
vid akademiska sjukhuset i Uppsala. Kostnaderna för företaget hade
av styrelsen beräknats till 2 765 000 kronor. Styrelsen hemställde att för
budgetåret 1944/45 måtte för ifrågavarande ändamål anvisas ett belopp av
1 000 000 kronor. Anslag för byggnadsföretaget upptogs emellertid icke på
riksstaten.

Byggnadsstyrelsen har sedermera meddelat, att kostnaden för den förevarande
nybyggnaden numera beräknats till 2 180 000 kronor.

Vid utförandet av byggnadsarbeten vid akademiska sjukhuset i Uppsala

285

synes den principen i allmänhet hava tillämpats, att Uppsala läns landsting
bidragit med viss del av kostnaden. Huruvida så bör ske även beträffande
här föreliggade byggnadsföretag, har kommissionen icke ansett sig böra taga
ställning till.

Arbetsmarknadskommissionen har med nyss angivna reservation funnit
skäl att i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 för ifrågavarande
arbete upptaga ett belopp av 1 000 000 kronor, motsvarande kostnaderna
under ett första byggnadsår.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för innevarande
budgetår.

Nybyggnad tor bakteriologiska institutionen vid universitetet i Lund.

Till nybyggnad för bakteriologiska institutionen vid universitetet i Lund
uppfördes ett anslag av 525 000 kronor på allmän beredskapsstat för budgetåret
1944/45 (prop. 1944:281, s. 267—269). Arbetsmarknadskommissionen
hänvisar till vad som anförts i fråga örn detta företag i ovannämnda
proposition.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för innevarande
budgetår.

Nybyggnad för institutionen för ärftlighetsforskning vid universitetet i Lund.

Till nybyggnad för institutionen för ärftlighetsforskning vid Lunds universitet
samt till förvärv av härför erforderlig mark uppfördes anslag av
360 000 respektive 60 000 kronor på allmän beredskapsstat för budgetåret
1944/45 (prop. 1944:281, bil. 14, punkt 5).

För markförvärvet beviljade riksdagen anslag å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1944/45. Arbetsmarknadskommissionen hänvisar till
vad i ovan angivna proposition anförts beträffande byggnadsföretaget.

I fråga om kostnaderna för uppförande av institutionsbyggnaden har byggnadsstyrelsen
meddelat, att dessa vid den pågående detaljplaneringen av företaget
visat sig vara för lågt beräknade och att desamma numera av styrelsen
beräknades till 490 000 kronor.

I anslutning till det ovan anförda har arbetsmarknadskommissionen funnit
skäl att för uppförande av institutionsbyggnad för institutionen för ärftlighetsforskning
vid Lunds universitet i förslaget till investeringsreserv för
budgetåret 1946/47 upptaga ett belopp av 490 000 kronor.

Företaget kvarstår —- dock med ändring av kostnaderna — från förslaget
till investeringsreserv för innevarande budgetår.

Utökade lokaler lör institutionen lör silikatkemisk iorsknlngSvid Chalmers

tekniska högskola.

Styrelsen för Chalmers tekniska högskola har i skrivelse den 11 september
1945 till Kungl. Maj:t hemställt örn beviljande av anslag för budgetåret
1946/47 till utbyggnad av silikatkemiska institutionen vid högskolan.

286

Beträffande forskningsverksamheten vid institutionen och behovet av en
ökning av lokalerna för densamma har styrelsen i förenämnda skrivelse anfört
följande.

Sedan många år Ilar en banbrytande forskningsverksamhet bedrivits inom institutionen
för kemisk teknologi vid Chalmers tekniska högskola, berörande de fasta
ämnenas reaktionsförmåga. Därvid har problem rörande oxidkemi och silikatkemi
på grund av dessa ämnesgruppers egenskaper kommit att spela en huvudroll. De
omsättningar det här gäller äro samtidigt av en utomordentligt stor betydelse för
tekniken. Tidigare, innan de på vetenskapligt sätt kunnat behandlas, ha med dem
förbundna processer och fabrikation i stor utsträckning måst behandlas empiriskt.
För modern teknik är icke detta tillfyllest, varför här finnes ett stort fält, som
fordrar vetenskaplig genomarbetning, ett fält, där inlån av utländska forskningsresultat
i allmänhet är omöjligt på grund av substansernas av lokala förhållanden
ofta beroende reaktionsindividualitet. Problemen äro i första hand förbundna med
var fabrikation av glas och keramiska produkter av alla slag, men även med ett
vida mer än hittills igångsatt utnyttjande av svenska mineralförekomster och avfallsprodukter.
Som exempel på arbeten av senare slaget, vilka inom institutionen
lett till viktigare resultat ma nämnas: Metoder för att råda bot på den under kristiden
accentuerade bristen på soda för vår glasframställning, avhjälpandet av svårigheter
med anskaffandet av aluminiumoxid och av kali för jordbruket. År 1943
sammanslöto sig företagen Gustavsbergs porslinsfabriker, Mälardalens tegelbruk och
Surte glasbruk för samarbete nied Chalmers tekniska högskola för vetenskaplig bearbetning
av glas och keramiska problem. Då de befintliga lokalerna voro otillräckliga,
beviljade staten medel för inredning av ytterligare en våning av den s. k.
maskinbyggnaden, hörande till institutionen för kemisk teknologi och en begynnelse
till en institution för silikatkemisk forskning tillkom. Härigenom kunde snabbt
skaffas en viss utökning av lokalerna men dessa äro fortfarande långt ifrån tillräckliga
för behovet, vilket redan från början förutsågs. Under nu kommande fredstid
måste det ovan berörda utforskandet av hur man skall nyttogöra ett flertal av
i Sverige rikligt förekommande ramaterial eller avfall såsom nefelinsyeniter, fältspater,
leptiter, skifferaska, skifferkoks, samtliga innehållande de i många tekniska
avseenden grundläggande viktiga alkalimetallerna, genomföras.

Högskolans styrelse har för att fördela kostnaderna föreslagit en utbyggnad
i två etapper. I den första etappen skulle den här ovan omförmälda s. k.
maskinbyggnaden ombyggas och genom en tillbyggnad förenas med byggnaden
för kemiska institutionen och i den andra etappen skulle maskinbyggnaden
påbyggas med en våning och förses med en tillbyggnad mot norr
i riktning mot det planerade konservforskningsinstitutets avsedda plats. För
närvarande vore endast den första etappen avsedd att komma till utförande.
Ritningar till utbyggnaden hade upprättats av professor M. Wernstedt.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtandet den 24 november 1945 förklarat sig
kunna godtaga det av högskolestyrelsen framlagda förslaget till utbyggnad.
De av Wernstedt beräknade kostnaderna för byggnadsföretaget — 683 400
kronor för första etappen och 381 600 kronor för andra etappen eller sammanlagt
1 065 000 kronor — hava synts byggnadsstyrelsen skäliga.

Medel för här ifrågavarande byggnadsföretag hava icke äskats i årets statsverksproposition.
Arbetsmarknadskommissionen har emellertid funnit skäl
att i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 upptaga ett belopp
av 683 400 kronor för utförande av första etappen av detsamma.

287

Nybyggnad för bibliotek in. m. vid Chalmers tekniska högskola.

Till nybyggnad för bibliotek m. m. vid Chalmers tekniska högskola har
ett anslag av 1 000 000 kronor uppförts å allmän beredskapsstat för budgetåret
1944/45 (proposition 1944: 281, s. 270—275). Arbetsmarknadskommissionen
hänvisar till vad som anförts om företaget i förenämnda proposition.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för innevarande
budgetår.

Ändrings- och reparationsarbeten i byggnaden för kemiska institutionen
vid Chalmers tekniska högskola.

Till ändrings- och reparationsarbeten i byggnaden för kemiska institutionen
vid Chalmers tekniska högskola har ett anslag av 63 000 kronor uppförts
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 (proposition 1944: 281,
s. 275—276). Beträffande motiveringen för företaget hänvisar arbetsmarknadskommissionen
till vad som anförts i nyssnämnda proposition.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för innevarande
budgetår.

Simhallsanläggning vid gymnastiska centralinstitutet.

Föreståndaren för gymnastiska centralinstitutet anförde i skrivelse till investeringsutredningen
den 15 mars 1944 beträffande behovet av simhallsanläggning
vid institutet bland annat att den i institutets utbildningsplaner ingående
simundervisningen för närvarande bedreves i olika badanläggningar
inom Stockholm. Förutom de tidsödande och för institutets elever kostsamma
resorna uppstode därigenom även den olägenheten, att undervisningen stördes
av den samtidigt badande allmänheten. Simundervisningen vid institutet
kunde därför under de rådande förhållandena icke bedrivas på ett tillfredsställande
sätt. För att eleverna skulle kunna uppfylla de fordringar, som
komme att ställas på dem såsom lärare i fysisk fostran, vore det oundgängligt,
att de utbildades till duktiga simlärare. I utbildningen inginge därför,
förutom förvärvande av personlig färdighet i olika simsätt, jämväl undervisningsövningar
och livräddningsövningar. Den föreslagna simhallen vore
avsedd att jämväl upplåtas åt allmänheten varje dag efter klockan 16 samt
hela dagarna under de tider av året, då undervisning icke bedreves vid institutet.

En på hemställan från institutets direktion av Stockholms stads idrottsstyrelse
verkställd beräkning av driftkostnaderna för simhallen utvisade, att
hallen kunde beräknas giva ett årligt netto på minst 20 000 kronor. Kostnaderna
för simhallsanläggningen hade beräknats till 594 000 kronor.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för innevarande
budgetår.

288

Anslag under ecklesiastikdepartementet.

Under åberopande av vad härovan anförts hemställer arbetsmarknadskommissionen,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1946/47 uppföra följande anslag, nämligen

å driftbudgeten

under åttonde huvudtiteln:

Iordningställande av arkivlokaler m. m.

för Skara domkapitel.............. kronor 54 000

Domkapitelshus i Växjö ............ » 120 000

å kapitalbudgeten

under statens allmänna fastighetsfond:

Magasinsbyggnad vid statens etnografiska
museum .................... kronor 300 000

Iordningställande av undervisnings- och
konserveringslokaler i vitterhets-, historie-
och antikvitetsakademiens äm betsbyggnad

...................... j> 32 000

Örn- och tillbyggnad för meteorologiska
institutionen vid universitetet i Uppsala
............................. » 135 000

Nybyggnad för en reumatisk och en
ortopedisk avdelning vid akademiska

sjukhuset i Uppsala .............. * 1 000 000

Nybyggnad för bakteriologiska institutionen
vid universitetet i Lund .... » 525 000

Nybyggnad för institutionen för ärftlighetsforskning
vid universitetet i Lund » 490000

Utökade lokaler för institutionen för silikatkemisk
forskning vid Chalmers

tekniska högskola ................ > 683 400

Nybyggnad för bibliotek m. m. vid Chalmers
tekniska högskola............ » 1 000 000

Ändrings- och reparationsarbeten i
byggnaden för kemiska institutionen
vid Chalmers tekniska högskola .... » 63 000

Simhallsanlåggning vid gymnastiska
centralinstitutet .................. » 594 000

289

Jordbruksdepartementet.

Förslaget till investeringsplan för statliga husbyggnadsförelag för verk och
myndigheter m. m. för budgetåret 1946/47 innefattar, i vad detsamma avser
företag hänförliga till jordbruksdepartementets verksamhetsområde, en
investeringsreserv om 2 773 000 kronor att helt och hållet bekostas med statsanslag.
En sammanställning av de olika i planen ingående arbetena återfinnes
i bil. 25.

Till jämförelse må nämnas att å allmän beredskapsstat för budgetåret
1944/45 uppfördes anslag till statliga husbyggnadsföretag inom jordbruksdepartementets
verksamhetsområde om sammanlagt 3 690 500 kronor samt
att i investeringsutredningens förslag till investeringsreserv för budgetåret
1945/46 uppförts anslag för dylika ändamål örn sammanlagt 3 379 500 kronor.

I fråga om angelägenheten av de i den föreslagna investeringsreserven ingående
företagen hänvisar arbetsmarknadskommissionen till redogörelser,
som lämnats av vederbörande verk och myndigheter och som i det följande
i huvudsak återgivas, till den del icke redogörelser för företagen återfinnas
i av Kungl. Maj:t angivna propositioner.

Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan.

Karlförsöksgård vid lantbrukshögskolan.

I sina petita för budgetåret 1946/47 har styrelsen för lantbrukshögskolan
hemställt om anvisande av medel till ny kärlförsöksgård vid lantbrukshögskolan
för institutionerna för allmän jordbrukslära och växtodlingslära.

I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 8, s. 6) har vid redogörelse
för styrelsens anslagsäskanden beträffande ifrågavarande byggnadsföretag
meddelats, att enligt styrelsens uppfattning den nuvarande kärlförsöksgården
befunne sig i så undermåligt skick att den icke längre lämpligen
kunde användas för sitt ändamål. Enligt upprättat förslag till en ny anläggning
för kärlförsök skulle en första byggnadsetapp, avseende utrymmen för
nyssnämnda båda institutioner, draga en kostnad av 175 000 kronor.

Anvisning av medel för här ifrågavarande företag har icke föreslagits i
årets statsverksproposition. Arbetsmarknadskommissionen har emellertid
funnit skäl medtaga företaget i förslaget till investeringsreserv för nästa budgetår.

Företaget kvarstår — dock med ändring beträffande kostnaderna — från
förslaget till investeringsreserv för innevarande budgetår.

Varmväxthus och lagringsrum för potatis vid lantbrukshögskolan.

Lantbrukshögskolans styrelse har i .skrivelse till investeringsutredningen
den 1 november 1944 meddelat, all många av de problem, som inom institutionen
för växtodlingslära vid högskolan upptoges till behandling, behövde

290

fullföljas med vegetationsförsök även under senhösten och vintern. Ofta nog
kunde förberedande arbeten i stor utsträckning utföras i växthus under den
mörka årstiden, varför tillgång till ett varmväxthus vore synnerligen viktigt.
För dessa förberedande arbeten kunde emellertid plats icke beredas
inom de varmväxthus, som disponerades av andra institutioner. Ett särskilt
växthus syntes sålunda böra uppföras för ändamålet. Det föreslagna växthuset
syntes icke behöva göras större än att det erhölle en golvyta om ca
100 kvadratmeter. Därest varmväxthuset uppfördes i anslutning till högskolans
kärlförsöksgård, syntes kärlförsöksgårdens värmeanläggning kunna
utnyttjas även för växthuset. Kostnaden för varmväxthuset hade beräknats
till 16 300 kronor. Detta belopp hade upptagits redan på beredskapsstat för
budgetåret 1938/39.

Högskolans styrelse har vidare meddelat, att å beredskapsstat för budgetåret
1939/40 ett anslag av 34 300 kronor upptagits till uppförande av
nämnda växthus jämte lagringsrum för potatis vid lantbrukshögskolan. Då
det för verksamheten vid institutionen för växtodlingslära vid högskolan
vore av stor vikt, att såväl varmväxthus som lagringsrum för potatis komme
till utförande, hemställde styrelsen, att medel för båda dessa ändamål
måtte upptagas i investeringsreserven.

Byggnadsstyrelsen har efter granskning av de lämnade uppgifterna meddelat,
att kostnaderna för byggnadsföretagen i fråga numera av styrelsen
beräknats till 50 000 kronor.

I anslutning till det ovan anförda har arbetsmarknadskommissionen i
förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 upptagit ett belopp av
50 000 kronor för uppförande av varmväxthus samt lagringsrum för potatis
vid lantbrukshögskolan.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret
1945/46. I

I institut (ombyggnad m. m. vid botanisk-genetiska trådgården vid lantbrukshögskolan.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har styrelsen för lantbrukshögskolan
begärt medel för uppförande av institutionsbyggnad m. m. vid
botanisk-genetiska trädgården vid högskolan.

I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 8, s. 4) har lämnats en
redogörelse för förslaget, till vilken arbetsmarknadskommissionen hänvisar.

Kostnaderna för företaget uppgå enligt en av byggnadsstyrelsen verkställd
utredning till 700 000 kronor, vilka fördela sig sålunda:

Institutionsbyggnad .................................. kronor 505 000

Bostadshus för trädgårdsmästare ...................... » 30 000

Växthus ........................................... » 141 000

Lada för växtmateriel, som skördas vid försök .......... * 24 000

Summa kronor 700 000.

291

Enligt högskolans styrelse borde utförandet av i byggnadsföretaget ingående
byggnadsarbeten fördelas på två år på så sätt, att första året uppfördes
institutionsbyggnad och lada saint andra året trädgårdsmästarebostad
och växthus.

I 1946 års statsverksproposition har Kungl. Maj:t föreslagit att ett belopp
av 26 000 kronor anvisas för utförande av ladan.

Med hänsyn till att det vid ett kris tillfälle kan befinnas lämpligt att hava
tillgång till ett flertal byggnadsobjekt och då från byggnadsstyrelsens sida
förklarats, att samtliga de projekterade arbetena vid behov kunna utföras
under ett år, har arbetsmarknadskommissionen i förslaget till investeringsreserv
upptagit ett belopp av (700 000 — 26 000 =) 674 000 kronor för uppförande
av institutionsbyggnad, trädgårdsmästarebostad och växthus vid
botanisk-genetiska trädgården vid lantbrukshögskolan.

Nybyggnad för restaurang m. m. vid lantbrukshögskolan.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 21 augusti 1945 har styrelsen för lantbrukshögskolan
hemställt örn anvisande av medel för nybyggnad för restaurangen
m. m. vid högskolan. En kortfattad redogörelse för företaget har
lämnats i årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 8, s. 6). Härutöver
har högskolans styrelse i nyssnämnda skrivelse beträffande behovet av
byggnadsarbetena framhållit, att studentkåren redan år 1938 i skrivelse
till Kungl. Majit hemställt om utredning angående byggnad för studentkårens
räkning, inrymmande kårlokaler och restaurang. Därvid hade studentkåren
påvisat de otillfredsställande lokalförhållandena för kåren. I anledning
därav hade Kungl. Maj :t under år 1938 uppdragit åt byggnadsstyrelsen
att verkställa den begärda utredningen och samtidigt anvisat medel härtill.
Förslag till nybyggnad för restaurang, kårlokaler, aula, motionshall
m. m. vid lantbrukshögskolan upprättades också år 1941 genom byggnadsstyrelsens
försorg och slutade på en kostnad av 825 000 kronor. Enligt nu
rådande prisläge beräknades kostnaderna för företaget till 1 030 000 kronor,
varav 700 000 kronor beräknades för en första byggnadsetapp, omfattande
samtliga lokaler utom aulabyggnaden.

Högskolans styrelse ville understryka, att kårlokalerna sedan länge vore
alldeles för trånga. Svårigheterna hade efter hand ökats och komme ytterligare
att ökas, sedan elevantalet i första årskursen numera höjts från 20 till
30. En förflyttning av kårens lokaler från institutionsbyggnaden vore även
ur andra synpunkter än kårens synnerligen önskvärd. Även de båda husdjursinstitutionerna,
som vore inrymda i stora institutionsbyggnaden, disponerade
alltför ringa utrymmen. Om studentkåren flyttade från sina nuvarande
lokaler, kunde dessa disponeras för ökning av de båda nämnda institutionernas
utrymmen.

Beträffande aulan har styrelsen framhållit, att den nuvarande aulan rymde
endast 127 personer, varför det redan nu vore svårt att samtidigt bereda
plats åt samtliga lärare och studenter. Med hänsyn till att högskolan ofta besöktes
av studiegrupper och sammanslutningar, vilka borde kunna samlas i

292

aulan för åhörande av föredrag och dylikt, borde högskolan äga tillgång
till en aula rymmande minst 500 personer. En aula av denna storleksordning
kunde emellertid icke inrymmas i den nuvarande institutionsbyggnaden,
varför nybyggnad måste uppföras för ändamålet.

De nuvarande restauranglokalema vid lantbruk shögskolan vore, enligt
vad högskolans styrelse anfört, synnerligen otidsenliga, vilket medförde stora
svårigheter för restaurangens behöriga skötsel. Därtill komme, att matsalen
endast rymde högst 80 gäster, vilket medförde stark trängsel under lunchtid.
De olidliga förhållandena hade medfört, att praktiskt taget samtliga befattningshavare
vid lantbrukshögskolan upphört att äta lunch å restaurangen
och i stället medförde matsäck.

Av årets statsverksproposition framgår, att statskontoret i yttrande över
byggnadsfrågorna vid lantbrukshögskolan bl. a. anfört, att särskild uppmärksamhet
syntes böra fästas vid frågan, om uppförandet av kårlokal för
studenter borde anses vara en sådan statlig angelägenhet, att statsverket
skulle bestrida hela kostnaden härför.

I årets statsverksproposition har anvisning av medel för här ifrågavarande
företag icke föreslagits. Arbetsmarknadskommissionen har emellertid efter
samråd med jordbruksdepartementet funnit skäl att i förslaget till investeringsreserv
för nästa budgetår medtaga företaget med det ovannämnda beloppet,
700 000 kronor.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för innevarande
budgetår.

Bostäder för assistenter vid lantbrukshögskolan.

Lantbrukshögskolans styrelse har i skrivelse den 1 november 1944 till investeringsutredningen
meddelat, att vid högskolan saknades bostäder för
gifta assistenter, vilka under rådande förhållanden tvingades anskaffa bostad
utanför högskolans område. Vissa av assistenterna hade emellertid sådana
arbetsuppgifter, att det ur arbetssynpunkt vore mycket önskvärt, att de vore
bosatta på Ultuna. För tillgodoseende av detta önskemål borde sålunda uppföras
bostäder för åtminstone tre gifta assistenter. Enligt styrelsens mening
borde bostäderna uppföras efter av domänstyrelsens jordbruksbyrå upprättad
typritning B 10. Kostnaderna för ifrågavarande bostäder hade beräknats
till 30 000 kronor per styck eller sammanlagt 90 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har efter granskning av inkommet material meddelat,
att utöver kostnaderna för själva bostadsbyggnaderna tillkomme kostnader
för utvändiga ledningar och dylikt, av styrelsen beräknade till 15 000 kronor.
Totalkostnaden för de föreslagna assistentbostädema uppginge därför till
sammanlagt 105 000 kronor.

I anslutning till det nu anförda har arbetsmarknadskommissionen i förslaget
till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 för ifrågavarande ändamål
upptagit 105 000 kronor.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret
1945/46.

293

Vaktmästarebostad vid husdjursförsöksanstalten.

Å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 (proposition 1944: 281, s.
129—131) uppfördes för byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan ett anslag
av 208 000 kronor, varav 23 000 kronor avsetts för uppförande av vaktmästarebostad
vid husdjursförsöksanstalten.

Arbetsmarknadskommissionen hänvisar till vad i ovan angivna proposition
anförts beträffande detta företag.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för
budgetåret 1945/46.

Utbyggnad av husdjursförsöksanstaltens lokaler för fjäderfäförsök vid
Bäcklösa.

Beträffande behovet av utbyggnad av husdjursförsöksanstaltens lokaler
för fjäderfäförsök vid Bäcklösa må hänvisas till vad härom anförts i 1945
års statsverksproposition (IX ht., s. 43). Företaget kvarstår med oförändrat
kostnadsbelopp, 50 000 kronor, från förslaget till investeringsreserv för budgetåret
1945/46.

Häststall vid Kungsängen.

Beträffande behovet av nytt häststall vid Kungsängen hänvisar kommissionen
till vad härom anförts i årets statsverksproposition (kapitalbudgeten
bil. 8, s. 6).

Kostnaderna för häststallet hava av byggnadsstyrelsen beräknats till
85 000 kronor, om detsamma uppfördes av sten, och till 76 000 kronor, om
trä i stället användes. Styrelsen har med hänsyn till eldfaran förordat det
förstnämnda alternativet.

Av styrelsen för lantbrukshögskolan gjord framställning örn anvisande av
medel för budgetåret 1946/47 för här ifrågavarande byggnadsföretag har icke
av Kungl. Maj:t upptagits i statsverkspropositionen. I förslaget till investeringsreserv
för nästa budgetår har arbetsmarknadskommissionen emellertid
efter samråd med jordbruksdepartementet upptagit företaget med ett belopp
av 85 000 kronor.

Företaget har tidigare — dock med annat kostnadsbelopp — upptagits på
allmänna beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 och i förslaget till investeringsreserv
för budgetåret 1945/46.

Ombyggnad av ladugården vid Kungsängen.

Beträffande behovet av ombyggnad av ladugården vid Kungsängen må
hänvisas till vad härom anförts i årets statsverksproposition (kapitalbudgeten,
bil. 8, s. 6). Företaget har av styrelsen för lantbrukshögskolan beräknats
kosta 23 000 kronor. Byggnadsstyrelsen har emellertid framhållit, att
kostnadsberäkningen bör höjas till 32 000 kronor.

Av styrelsen för lantbrukshögskolan gjord framställning örn anvisande av
medel för här ifrågavarande byggnadsföretag har icke av Kungl. Maj:t upp -

294

tagits i statsverkspropositionen för innevarande år. I förslaget till investeringsreserv
för nästa budgetår har emellertid arbetsmarknadskommissionen
efter samråd med jordbruksdepartementet medtagit företaget med den av
byggnadsstyrelsen beräknade byggnadskostnaden, 32 000 kronor.

Företaget kvarstår — dock med ändring av kostnaden — från förslaget
till investeringsreserv för budgetåret 1945/46.

Djurstallar m. m. vid öjebyns försöksgård.

Styrelsen för lantbrukshögskolan har såsom lämpligt investeringsobjekt att
ingå i investeringsreserven för budgetåret 1946/47 föreslagit uppförande av
djurstallar med lada och loge, gödselhus och silos vid öjebyns försöksgård.
Arbetsmarknadskommissionen hänvisar till den redogörelse för bland annat
detta företag, vilken lämnats i Kungl. Majlis proposition nr 139 till 1944
års riksdag angående inrättande av en försöksgård i Norrbottens län m. m.

Företaget har av högskolans styrelse kostnadsberäknats till 175 000 kronor
och föreslås ingå med detta kostnadsbelopp i investeringsreserven för budgetåret
1946/47.

Byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgård.sins ti t ut.

Å beredskapsstat för budgetåret 1944/45 (proposition 1944: 281 s. 131—
134) uppfördes för byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut
ett anslag av 860 000 kronor. Av detta belopp voro 270 000
kronor avsedda för uppförande av elevbostäder, 35 000 kronor för bostad
för lärare, 60 000 kronor för lagerkällare vid statens trädgårdsförsök samt
60 000 kronor för växthus- och värmeanläggning, första etappen.

Nu angivna arbeten hava jämväl upptagits i investeringsutredningens förslag
till investeringsreserv för innevarande budgetår.

Redogörelser för arbetena ha lämnats i nyssnämnda proposition samt
beträffande elevbostäderna och växthusanläggningen jämväl i årets statsverksproposition
(kapitalbudgeten, bil. 8, s. 11—12). Kostnaderna hava för
de två sistnämnda företagen av byggnadsstyrelsen numera beräknats till
295 000 respektive 95 000 kronor.

Arbetsmarknadskommissionen har funnit skäl medtaga företagen i investeringsreserven
med ett sammanlagt belopp av (295 000 + 35 000 + 60 000
+ 95 000 =) 485 000 kronor.

Byggnadsarbeten vid Veterinärhögskolan.

Kombinerat luftskyddsrum och garage.

I en den 8 oktober 1943 till investeringsutredningen inkommen uppgift
från veterinärhögskolan har utförande av kombinerat luftskyddsrum och
garage föreslagits såsom lämpligt objekt i investeringsreserven. Nuvarande
skyddsrum vid högskolan rymde, enligt vad högskolan anfört, endast 205
personer mot beräknade minst 300 skyddsbehövande, vilket antal komme
att ytterligare ökas, när obstetrisk-bujatriska kliniken vid högskolan bleve

295

färdigställd. Vid högskolan funnes vidare behov av garage för såväl person-
som lastbilar. Då det inom högskolans område funnes möjlighet att
åstadkomma ett fullträffsäkert utrymme genom utsprängning i berg, ansåges
denna möjlighet böra utnyttjas. Därest skyddsrummet gåves en lämplig
utformning, syntes detsamma även kunna användas såsom garage, varigenom
garageringsfrågan för bilarna vid högskolan samtidigt bleve löst.
Kostnaderna för anläggande av ett kombinerat luftskyddsrum och garage
hade av högskolan preliminärt beräknats till 50 000 kronor.

En av investeringsutredningen gjord jämförande överslagsberäkning av
kostnaden för ett friliggande garage för samma antal bilar, som kunde
rymmas i det föreslagna bergsrummet, har givit vid handen, att kostnaden
för ett sådant garage icke i nämnvärd grad komme att understiga den beräknade
kostnaden för bergrummet.

I anslutning till det ovan anförda har arbetsmarknadskommissionen funnit
skäl att i förslaget till investeringsreserv upptaga ett belopp örn 50 000
kronor för kombinerat luftskyddsrum och garage vid veterinärhögskolan.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret
1945/46.

Byggnadsarbeten vid statens skogsforskningsinstitut.

Växthus och insektarium.

Statens skogsforskningsinstitut har i skrivelse den 21 augusti 1945 till arbetsmarknadskommissionen
såsom lämpligt investeringsobjekt att ingå i investeringsreserven
för budgetåret 1946/47 föreslagit uppförande av växthus
och insektarium vid institutet.

Beträffande ifrågavarande byggnadsarbete har institutet meddelat, att i
det ursprungliga förslaget till nybyggnad för skogsforskningsinstitutet funnes
upptaget växthus och insektarium. I besparingssyfte hade dessa arbeten
sedermera ställts på framtiden. Byggnadsplanen i övrigt beräknades vara
färdig före 1 juli i år.

Sedan byggnadsplanen fastställdes, hade, enligt vad institutet meddelat,
en ny forskarbefattning i skogsmykologi inrättats vid institutet, varjämte
den zoologiska forskningen erhållit ökat arbetsbiträde. Vidare hade institutet
i budgetförslaget för 1946/47 hemställt, att den genetiska forskningen
skulle utvidgas och organiseras som en särskild avdelning från den 1 juli
1946. Förslag härom har av Kungl. Maj:t framlagts i årets stalsverksproposition
(IX ht. s. 296—301).

För ett framgångsrikt arbete på den genetiska, mykologiska och zoologiska
forskningens områden vore det, har institutet slutligen framhållit, i hög
grad önskvärt, att det planerade växthuset och insektariet snarast möjligt
komme till utförande.

Kostnaderna för företaget hava av institutet beräknats till 24 000 kronor.
Företaget har med denna kostnadssumma medtagits i förslaget till investeringsreserv
för budgetåret 1946/47.

296

Byggnadsarbeten vid statens veterinärmedicinska anstalt.

Uppförande av två personalbostäder.

Såsom lämpligt investeringsobjekt att medtagas i investeringsreserven har
från statens veterinärmedicinska anstalt bland annat föreslagits uppförande
av två personalbostäder vid anstalten. Anstalten har beträffande behovet av
personalbostäder meddelat, att i det år 1939 framlagda förslaget rörande nybyggnader
vid anstalten upptagits fem bostadslägenheter om 3 rum och kök,
inrymda i ett radhus. Sedan det framlagda byggnadsprogrammet i besparingssyfte
blivit kraftigt beskuret, hade emellertid endast tre av de ursprungligen
föreslagna tjänstebostäderna kommit till utförande. Ett uppförande av
de två nu aktuella bostäderna skulle alltså, framhåller anstalten, icke medföra
någon ökning av det ursprungligen framlagda byggnadsförslaget.

De båda bostadslägenheterna syntes enligt anstaltens mening närmast böra
avses för en smådjursskötare och en befattningshavare i serumstallama. Genom
att dessa befattningshavare bleve bosatta inom anstaltens område, skulle
möjligheterna att anordna en tillfredsställande vård av och tillsyn över anstaltens
olika försöksdjur och för serumframställning använda hästar i hög
grad förbättras, vilket med hänsyn till de stora värden anstaltens djurbestånd
representerade måste betraktas såsom synnerligen eftersträvansvärt.
Anstalten ville i detta sammanhang nämna, att en uppimmuniserad häst kunde
beräknas besitta ett värde av mellan 8 000 och 12 000 kronor.

Kostnaden för de två tjänstebostäderna, vilka skulle uppföras såsom radhus
liksom de tre tidigare uppförda, hade av anstalten beräknats till 55 000
kronor

I anslutning till vad statens veterinärmedicinska anstalt sålunda anfört har
arbetsmarknadskommissionen för ifrågavarande ändamål i förslaget till investeringsreserv
för budgetåret 1946/47 upptagit ett belopp av 55 000 kronor.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret
1945/46.

Uppförande av två laboratorsbostäder.

Statens veterinärmedicinska anstalt har såsom objekt i investeringsreserven
föreslagit uppförande av två laboratorsbostäder vid anstalten.

Beträffande ifrågavarande byggnadsarbeten har anstalten meddelat, att
det syntes angeläget att de två laboratorsbostädema bleve uppförda bland
annat av den anledningen, att veterinär därigenom komme att finnas omedelbart
tillgänglig under hela dygnet vid hastigt uppkommande sjukdomsfall
bland anstaltens djur ävensom för omhändertagande av utom arbetstiden inkommande
undersökningsmaterial i sådana fall, då undersökning med minsta
möjliga tidsutdräkt behövde företagas. Även i övrigt syntes det bliva till
gagn för arbetet och ordningen inom anstalten, att två befattningshavare i
ledande ställning bleve boende inom anstaltens område.

Anstalten har slutligen meddelat, att den undersökt möjligheterna att för
laboratorsbostad få disponera ett av lantbruksakademien ägt bostadshus inom

297

anstaltens område. Lantbruksakademien hade emellertid förklarat sig för
närvarande icke kunna överlåta ifrågavarande bostadshus till statsverket.

Kostnaden för uppförande av två laboratorsbostäder vid vetrinärmedicinska
anstalten har av anstalten beräknats till 90 000 kronor.

I anslutning till det ovan anförda har arbetsmarknadskommissionen för
ifrågavarande ändamål i förslaget till investeringsreserv upptagit ett belopp
av 90 000 kronor.

Företaget kvarstår oförändrat från förslaget till investeringsreserv för budgetåret
1945/46.

Anslag under jordbruksdepartementet.

Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan. . kronor 2 069 000

Byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-,

mejeri- och trädgårdsinstitut ........ » 485 000

Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan.. » 50 000

Byggnadsarbeten vid statens skogsforsk ningsinstitut

....................... » 24 000

Byggnadsarbeten vid statens veterinärmedicinska
anstalt .................... » 145 000

Handelsdepartementet.

Förslaget till investeringsplan för statliga husbyggnadsföretag för verk och
myndigheter m. m. tor budgetåret 1946/47 innefattar, i vad detsamma avser
företag hänförliga till handelsdepartementets verksamhetsområde, en investeringsreserv
örn 4 800 000 kronor att helt och hållet bekostas med statsanslag.
En sammanställning av de olika i planen ingående arbetena återfinnas i bil. 25.

Till jämförelse må nämnas att å allmän beredskapsstat för budgetåret
1944/45 icke uppförts några anslag till statliga husbyggnadsföretag inom
handelsdepartementets verksamhetsområde samt att i investeringsutredningens
förslag till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 upptagits anslag
till dylika ändamål med 2 645 000 kronor.

20—467172.

298

Ökade lokaler lör Sveriges geologiska undersökning.

Beträffande behovet av ökade lokaler för Sveriges geologiska undersökning
har undersökningen i huvudsak meddelat följande.

Sedan Sveriges geologiska undersökning för nära 30 år sedan inflyttade i sina
nuvarande med Naturhistoriska riksmuseet sammanbyggda lokaler, har undersökningens
verksamhet, särskilt i vad som rör utforskandet av landets mineraliska råvarutillgångar
och överhuvud taget geologiens praktiska tillämpningar, ökat högst
betydligt i omfattning. Den fast anställda personalens numerär är nu mera än
dubbelt så stor som den var år 1915, och samlingarna av malm-, bergarts- och
jordartsprov ha sedan dess flerdubblats. De nya arbets- och förvaringsutrymmen,
som härigenom blivit oundgängligen behövliga, ha erhållits genom successiva ändringar
av de nuvarande lokalerna samt ett strängt utnyttjande av förefintliga utrymmen.
För beredande av erforderliga arbetsrum åt nytillkomna tjänstemän togos
sålunda redan år 1918 å anspråk utrymmen, som ursprungligen avsetts såsom samlingsmagasin,
och den år 1925 indragna förste vaktmästarebostaden omändrades
till laboratorielokaler, som befunnits behövliga. Vid nyinrättandet år 1939 av ett
geokemiskt laboratorium kunde lokalfrågan endast lösas temporärt och på sådant
sätt, att nödvändigt minimiutrymme uppläts inom riksmuseets mineralogiska avdelning.

De tunga samlingarna av bergartsprov ha hopflyttats så mycket som synes tilllåtligt
ur belastningssynpunkt. Då dessa samlingar närmast ha karaktären av arkivalier,
kan någon utsortering icke tillgripas för att bereda utrymme för den årliga
tillväxten, vilket utrymme nu saknas1. I samband med vindsröjning hava de på
vinden magasinerade tunga samlingarna måst i stor utsträckning inplaceras i källarvåningens
korridor.

Det nuvarande biblioteksutrymmet är fullständigt utnyttjat och medgiver ej
längre en ordnad uppställning av nyförvärv.

Vad angår undersökningens laboratorier, så hava sedan länge klagomål förekommit
över dessa till källarvåningen förlagda lokalers hygieniska bristfälligheter.

Ämbetsverkets behov av ökade lokalutrymmen sammanfattades på sin tid
i skrivelse till byggnadsstyrelsen den 18 juni 1938. Utöver befintliga lokaler
om ca 5 700 m2 beräknades då ett ytterligare utrymme av 2 200 m2 erfordras.
Sedan dess har emellertid lokalbehovet ökats bl. a. för det geokemiska
laboratoriet och för vissa för laboratorierna gemensamma utrymmen, avseende
provkrossning, verkstadsarbete m. m., varför nu ytterligare 400 m2
skulle erfordras. Hela det angelägna behovet av lokaltillskott skulle därför
uppgå till 2 600 m2.

Förslag till lösning av ovanberörda lokalfråga föreligger icke utarbetat.
Sveriges geologiska undersökning har emellertid meddelat, att ökat utrymme
skulle kunna erhållas antingen genom uppförandet av en helt ny byggnad
för undersökningen eller genom tillbyggnad av den byggnad där undersökningen
nu disponerade lokaler. Tillbyggnaden skulle därvid i första hand
avse utrymmen för utvidgning av laboratorierna samt för magasinering av
vissa samlingar.

Medelsbehovet för de båda alternativen har uppskattats till ca 4 000 000
respektive ca 2 000 000 kronor.

Sveriges geologiska undersökning har förutsatt att en ingående prövning
göres, huruvida man icke genom smärre ändringsarbeten å nuvarande tjänste -

299

lokaler skulle kunna begränsa nybyggnadsbehovet och ernå en tillfredsställande
lösning genom det mindre kostnadskrävande tillbyggnadsalternativet.

Vid den lortsatta utredningen angående lokalfrågans lösning bör kontakt
hållas med 1945 års gruvutredning, vilken kan tänkas komma att avgiva förslag,
som inverka på lokalbehovet för Sveriges geologiska undersökning.

Enär förutsättningar torde finnas att utredningsarbetet angående ifrågavarande
lokalfråga skall kunna bedrivas så, att byggnadsarbetet skulle kunna
påbörjas under budgetåret 1946/47, har i förslaget till investeringsreserv för
budgetåret 1946/47 räknats med ett belopp av 1 000 000 kronor till påbörjande
av byggnadsarbetet.

Nybyggnad vid statens provningsanstalt.

Beträffande behovet av nybyggnad för elektriskt-fysikaliska avdelningen
vid statens provningsanstalt har anstalten i huvudsak anfört följande.

Provningsanstaltens elektriskt-fysikaliska avdelning har under sin hittillsvarande
verksamhet varit inrymd i den för provningsanstalten 1920 uppförda huvudbyggnaden
och disponerade där från början en golvyta av ca 250 m2. Detta utrymme
utökades 1940 med två mindre rum, varjämte en korridor togs i anspråk som instrumentförråd
och uppackningsrum. Sammanlagda golvytan blev därigenom ca
340 m2. Genom den utveckling verksamheten vid avdelningen under den gångna
tiden undergått särskilt efter år 1938 bär utrymmet blivit alldeles otillräckligt.
Detta har medfört, att endast ett fåtal mätanordningar kunnat hållas permanent
uppställda. Större delen av apparaturen har måst ställas upp och åter nedmonteras
för varje uppdrag, vilket förorsakar tidsförlust, ökade provningskostnader, en försämring
av mätningarnas noggrannhet och även en dålig beredskap. En väsentlig
utökning av avdelningens laboratorieutrymme är därför ofrånkomlig.

I och med den snabba utvecklingen inom den mekaniska verkstadsindustrien har
mättekniken undergått en oerhörd utveckling. Den fysikaliska delen av avdelningens
arbetsområde har härigenom fått ökad betydelse och behovet av utrymme för denna
del av avdelningens verksamhet har därför i hög grad ökat. För noggranna fysikaliska
mätningar krävs tillgång till arbetslokaler, i vilka temperaturen kan hållas
konstant inom snäva gränser och där damm och dylikt i möjligaste mån kan utestängas.
Någon möjlighet att inom provningsanstaltens nuvarande lokaler anordna
rum, vilka fylla dessa fordringar, finnes icke.

Behovet av ljudtekniska provningar har ävenledes ökats, och provningsanstalten
har inkommit med begäran örn anslag till erforderlig apparatutrustning. Lokalfrågan
för sådana provningar synes tillfälligt kunna ordnas genom samarbete med
tekniska högskolan, men på längre sikt blir nödvändigt att iordningställa några
rum speciellt utformade för ändamålet.

Provningsanstaltens arkivutrymmen äro redan nu otillräckliga och provningsanstalten
beräknar att ett ökat arkivutrymme omfattande ca 300 hyllmeter kommer
att erfordras inom icke avlägsen framtid. Därest nybyggnad för elektriskt-fysikaliska
avdelningen kommer till stånd, kunna vissa av denna avdelnings nuvarande lokaler
tagas i anspråk för arkiv.

Byggnaden beräknas preliminärt innehålla en golvyta av ca 2 200 m2. Kostnaden
har beräknats till 1 200 000 kronor.

Ritningar och kostnadsberäkningar torde enligt vad byggnadsstyrelsen meddelat
kunna färdigställas i så god tid alt arbetena skulle kunna påbörjas i
början av budgetåret 1946/47. Byggnadsarbetena beräknas kunna fullbordas
på eli år. I förslaget lill investeringsreserv har därför med tagits liela det beräknade
beloppet, 1 200 000 kronor, för byggnadsföretaget.

300

Nybyggnader vid ingeniörs vetenskapsakademiens försöksstation.

I skrivelse till Kungl. Majit den 30 november 1944 hemställde ingenjörsvetenskapsakademien,
att dess försöksstation vid Drottning Kristinas väg i
Stockholm snarast måtte utbyggas i enlighet med av akademien framlagd
plan. Anslag för ifrågavarande ändamål upptogs emellertid icke å riksstaten
för budgetåret 1945/46.

Akademien erinrade i sin ovannämnda skrivelse inledningsvis om att den
i skrivelse till statssekreteraren i handelsdepartementet den 22 september
1943 framfört en plan för utbyggnad av akademiens försöksstation. Planen
grundade sig på ett projekt, som uppgjordes av akademien under åren 1939
—1940 och som syftade till att åstadkomma ett centralt forskningsinstitut
bestående av fyra byggnader samt en något större huvudbyggnad. Samtliga
byggnader skulle vara belägna inom det område norr om statens provningsanstalt
och väster om Drottning Kristinas väg, inom vilket en första av de
föreslagna byggnaderna kommit till utförande.

Akademien framhöll även vissa synpunkter och önskemål, grundade på de
erfarenheter, som vunnits av den sedan ungefär ett år i drift varande försöksstationsbyggnaden.
Det hade sålunda visat sig, att de i försöksstationen
inrättade s. k. servisavdelningarna, särskilt servislaboratoriet och verkstaden,
blivit tagna i anspråk i betydligt större utsträckning än som tidigare beräknats.
Detta hade sin grund i att de olika laboratorieavdelningarna inom stationen
i allt större omfattning kommit till insikt örn fördelen av att på servisavdelningarna
överlåta sådana uppgifter, för vilka dessa vore avsedda, såsom
analysarbeten, mätningar och dylikt liksom arbete av verkstads- och hantverksmässig
natur. Därigenom frigjordes forskningsavdelningamas tid för
mera centrala arbetsuppgifter.

Den omfattande apparaturen för försök i halvteknisk skala fordrade för
sin drift ett betydande antal hjälpkrafter från servisavdelningarna. Som en
följd av detta vore servisavdelningarna trångbodda, varför endast med svårighet
plats kunde beredas för den personal, som erfordrades för att fullgöra
inlämnade uppdrag. Det vore akademiens uppfattning, att dessa avdelningar
borde hållas samlade i den nu färdigställda byggnaden. Den erforderliga utvidgningen
skulle åstadkommas på så sätt att vissa i byggnaden nu arbetande
laboratorier förflyttades till någon av de tillärnade byggnaderna.

En annan erfarenhet, som akademien åberopade, gällde frågan om förrådsutrymmen.
De nu tillgängliga förrådsutrymmena vore alltför knappt tillmätta.
Det läge i forskningsarbetets natur, att ett ständigt utbyte av apparatur
måste förekomma. För apparater, som för tillfället icke användes, borde finnas
möjlighet till uppställning i särskilda närbelägna reservutrymmen. Sådana
uppställningsplatser krävde i själva verket nästan lika stort utrymme som
själva arbetsplatserna. Det vore alltså av största vikt, att behovet av nödvändiga
reservutrymmen bleve tillgodosett. Även beträffande förråden i egentlig
mening ställdes åtminstone delvis stora anspråk.

301

De vunna erfarenheterna visade enligt vad akademien framhållit

att servisavdelningama i den nuvarande byggnaden behövde ökat utrymme,
varför vissa av ilaboratorieavdelningarna i den nuvarande byggnaden måste
överflyttas till de planerade,

att i de planerade byggnaderna borde införas rikligt med förstklassiga förråds-
och extrautrymmen (vilka delvis även borde täcka behovet för den redan
uppförda byggnaden),

samt att det vore ytterst önskvärt att i de planerade byggnaderna plats reserverades
för mer eller mindre temporära ännu ej förutsebara forskningsbehov.

De planerade byggnaderna, av vilka i första hand två borde komma till
utförande, syntes böra givas i huvudsak samma utförande som den redan
uppförda byggnaden samt förses med källare under varje byggnad. I vardera
byggnaden skulle erhållas en nyttig golvyta om 2 000 m2.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 31 augusti 1945 har akademien hemställt,
att medel måtte anvisas för uppförande under budgetåret 1946/47 av den ena
av ovannämnda byggnader. Den i skrivelsen avsedda byggnaden skulle innehålla
laboratorielokaler och andra utrymmen för följande ändamål.

1. Läder- och garveriforskning

2. Motorlaboratorium

3. Färg- och fernissforskning

4. Frys- och kyIlaboratorium

5. Instrument och mätmetodik

6. Fotografiskt laboratorium

7. Bränsleteknik och disponibelt

8. Förråd m. m.

9. Forskar dubblett er

10. Forskarbostäder

11. Maskinistbostad.

Anslag till ifrågavarande byggnad har emellertid icke för nämnda budgetår
äskats av Kungl. Majit.

Ingenjörsvetenskapsakademien har i skrivelse till arbetsmarknadskommissionen
den 24 september 1945 föreslagit att den andra av ovannämnda två
byggnader skulle medtagas i förslaget till investeringsreserv för nästa budgetår.
Byggnaden i fråga skulle inrymma lokaler för följande ändamål.

1. Försöksliall genom två våningar

2. Tegelforskning

3. Glasforskning m. m.

4. Bioteknik

5. Korrosionsforskning

6. Förråd

7. Disponibelt (hl. a. bränsleteknik)

8. Stationens administration, konferenser, arkiv.

302

Byggnadsstyrelsen har beräknat kostnaden för den i akademiens ovanberörda
skrivelse till Kungl. Majit den 31 augusti 1945 åsyftade byggnaden till
1 150 000 kronor, samt meddelat, att kostnaden för den i akademiens ovannämnda
skrivelse till arbetsmarknadskommissionen avsedda byggnaden, för
vilken slutgiltig kostnadsberäkning ännu ej förelåge, torde uppgå till samma
belopp. Arbetsmarknadskommissionen har i förslaget till investeringsreserv
för nästa budgetår inräknat ett belopp om 2 300 000 kronor till uppförande
av båda laboratoriebyggnaderna.

I investeringsutredningens betänkande med förslag till investeringsreserv
för innevarande budgetåret har beräknats anslag för den ena av nyssnämnda
byggnader.

Ökade lokaler för statens hantverkslnstitut.

Beträffande behovet av ökade lokaler för statens hantverksinstitut har institutet
anfört i huvudsak följande.

Den till biblioteket upplåtna lokalen, 7,80 X 11,50 m, är alldeles otillräcklig för sitt
ändamål. Lokalen är genom en provisorisk vägg delad i tvenne avdelningar; den
ena användes till läsrum och expedition, den andra till bokförråd. I den sistnämnda
har även bibliotekarien sin plats. Då biblioteket hastigt växer genom årlig accession
av ca 400 tidskriftsårgångar och 800—1 000 boknummer, behövs snarast ett 100-tal
löpmeter hyllor för att på ett tillfredsställande sätt kunna uppställa det som nu
ej får lämplig plats samt för att möta de närmaste årens behov av hyllor. Enär
bibliotekslokalen icke ursprungligen är avsedd för sitt nuvarande ändamål, är den
i flera avseenden olämplig. Bland annat kan icke på tillfredsställande sätt besökarna
kontrolleras, vilket också är ett viktigt skäl till, att biblioteket får andra utrymmen
till sitt förfogande.

Då bibliotekarien även skall sköta förlagsverksamheten och oifta skall föra förhandlingar
med författare, förläggare och andra, behöver han ett särskilt rum.

Därtill kommer, att bibliotekslokalen behöver tagas i bruk för sitt ursprungliga
ändamål som föreläsningssal. Kursverksamheten vid institutet ökar hastigt, och det
händer ofta, att svårigheter uppstå vid uppgörande av schema för de olika kursernas
föreläsningar. Kvällskurser ha icke kunnat anordnas i den utsträckning, som är
önskvärd, enär föreläsningsloka-ler saknas.

Behov föreligger vidare av moderna skyddsrum. De nuvarande motsvara icke
tidens krav på soliditet, önskligt vore även, att utrymme funnes i tillfredsställande
skyddsrum för institutets arkiv och dyrbarare arbeten i biblioteket samt för institutets
samling av konstverk.

Örn institutet finge nya skyddsrum, kunde de gamla användas till förrådsrum, som
institutets verkstads- och laboratorieavdelningar äro i synnerligen stort behov av.

Institutet föreslår, att lokalerna utvidgas genom tillbyggnad. Lämplig plats för
en sådan synes vara utrymmet i vinkeln mellan föreläsningsbyggnadens norra gavel,
mot Katarinavägen, och bredvidliggande kanslibyggnadens östra vägg, mot Renstiernas
gata. I berget under den föreslagna tillbyggnaden och längre in under
komplexet kunde goda skyddsrum erhållas, även för allmänheten. Ingång till skyddsrummen
borde ordnas från Renstiernas gata. Med trappor och hiss kunde lätt kommunikation
ske till tillbyggnaden ovanför. Institutet skulle på så sätt få en mera
lättåtkomlig (huvud-) entré. För närvarande äro nämligen entréerna till institutet
icke tillfredsställande ur trafiksynpunkt.

303

Kostnaderna hava preliminärt beräknats till 300 000 kronor.

För utarbetande av en plan för hantverksinstitutets utbyggnad har chefen
för handelsdepartementet den 19 februari 1946 tillkallat utredningsmän. Enligt
vad som upplysts beräknas utredningsarbetet beträffande institutets
byggnadsfråga kunna bedrivas så att byggnadsarbetet skulle kunna påbörjas
under budgetåret 1946/47. Efter samråd med handelsdepartementet har arbetsmarknadskommissionen
därför i förslaget till investeringsreserv upptagit
ett belopp av 300 000 kronor för utökning av institutets lokaler.

Anslag under handelsdepartementet.

Ökade lokaler för Sveriges geologiska un -

dersökning ........................ kronor 1 000 000

Nybyggnad vid statens provning sanstalt . . » 1 200 000

Nybyggnader vid ingenjörsvetenskapsaka demiens

försöksstation .............. » 2 300 000

Ökade lokaler för statens hantverksinstitut » 300 000.

304

16. Investeringsplan för reparations- och underhållsarbeten å byggnader
och anläggningar tillhörande statens fastighetsfonder.

Förslag till investeringsreserver för budgetåret 1946/47 för reparations- och
underhållsarbeten å staten tillhöriga fastigheter, innefattande för statens allmänna
fastighetsfond en reserv om 2 155 000 kronor och för försvarets fastighetsfond
en reserv örn 1 600 000 kronor, har sammanställts i bil. 26.

Statens allmänna fastighetsfond.

Å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 har för reparations- och
underhållsarbeten å byggnader och anläggningar å delfonder under statens
allmänna fastighetsfond upptagits följande belopp.

Fångvårdsstyrelsens delfond.......... kronor 120 000

Medicinalstyrelsens » » 500 000

Byggnadsstyrelsens » » 500 000

Uppsala universitets » » 125 000

Lunds » » » 75 000

Karolinska sjukhusets » » 60 000

Summa kronor 1 380 000 I

I förslaget till investeringsreserv för innevarande år har investeringsutredningen
å de olika delfonderna för reparations- och underhållsarbeten upptagit
samma belopp som för dem upptagits i beredskapsstaten för budgetåret
1944/45, varjämte utredningen å slottsbyggnadernas delfond, vilken fond inrättats
den 1 juli 1945, för motsvarande ändamål upptagit ett belopp av
750 000 kronor.

I Kungl. Maj:ts proposition 1944: 281 angående ovanberörda beredskapsstat
har åberopats vad investeringsu tredingen i sitt den 3 april 1944 avgivna
betänkande (SOU 1944: 12) anfört beträffande anslag till reparations- och
underhållsarbeten av här ifrågavarande art. I betänkandet (s. 175—176)
framhöll utredningen härom inledningsvis i huvudsak följande.

Reparations- och underhållsarbeten å fastigheter för statliga verk och myndigheter,
sjukhus, vårdanstalter, vetenskapliga och kulturella institutioner, undervisningsanstalter
och dylika ändamål, vilka arbeten bestridas av anslag å staten för statens
allmänna fastighetsfond, hava sedan krigsutbrottet 1939 i viss mån blivit eftersatta
dels på grund av rådande brist på material och arbetskraft, dels ock till följd av
en restriktiv medelsanvisning för detta ändamål, betingad ej allenast av nämnda
förhållanden utan jämväl av statsfinansiella skäl. Samtidigt som medelstilldelningen

305

sålunda minskats, hava kostnaderna för arbetets utförande stegrats, vilket tillsammans
inneburit, att omfattningen av reparations- och underhållsarbetena måst avsevärt
inskränkas. De arbeten, som inom de minskade anslagens ram kommit till utförande,
hava företrädesvis varit sådana, som icke kunnat anstå utan fara för en
byggnads bestånd eller användbarhet eller utan risk att en förefintlig bristfällighet
skulle förvärras så avsevärt, att kostnaden för erforderlig reparation, örn denna
uppskötes, skulle bliva oproportionerligt stor. Utöver arbeten av nu antytt slag
hava endast de mest angelägna av de åtgärder, som normalt bruka utföras för nu
ifrågavarande medel, kunnat komma till stånd. Den såväl nominellt som i än högre
.grad reellt minskade medelstilldelningen torde främst hava medfört, att sådana arbeten
tills vidare fått uppskjutas, vilka hava karaktär av ändring, förbättring eller modernisering,
inberäknat till- och ombyggnader av den omfattning, att de kunnat utföras
med anlitande av underhållsmedel. Ekonomiskt sett hava utgifterna för sist
avsedda arbeten framflyttats men däremot icke inbesparats. Inskränkningen i arbetenas
omfattning har emellertid även inneburit, att man under de gångna åren fått
åtnöjas med en något sänkt standard i fråga örn byggnadernas och inredningens beskaffenhet,
t. ex. med avseende på fasadernas utseende och på invändig målning,
golvbeläggning o. s. v. Sistnämnda förhållande kan sägas i betydande utsträckning
hava inneburit en direkt besparing genom en verklig minskning av det löpande
underhållet; de underlåtna åtgärderna hava endast till en del skjutits på framtiden,
till den större delen hava de inbesparats.

Investeringsutredningen meddelade vidare, att utredningen med biträde av
byggnadsstyrelsen införskaffat uppgifter örn den minskning av medelstilldelningen
för reparations- och underhållsarbeten, som under krigsåren ägt
rum beträffande de olika delfonderna. Denna sammanlagda minskning hade
jämte de ökningar av anslagen, som skulle varit erforderliga för att underhållsarbetena
med hänsyn till prisstegringen skulle hava kunnat bedrivas i
för fredsförhållanden normal omfattning, beräknats för de olika delfonderna.
Av de sålunda erhållna kostnadsbeloppen belöpte sig viss del, vilken av
utredningen på grundval av uppgifter från byggnadsstyrelsen uppskattats till
en tredjedel, enligt det föregående på den besparing som uppstått genom
standardsänkningen under krigsåren. Återstående två tredjedelar syntes böra
anvisas för utförande av de sålunda eftersatta arbetena. Dessa arbeten vore i
sin art väl lämpade att komma till utförande i arbetsmarknadsreglerande
syfte, främst enär arbetena vart för sig vore av begränsad omfattning eller
kunde uppdelas i etapper och sålunda i allmänhet kunde utföras på relativt
kort tid. Ifrågavarande företag kunde på grund härav merendels bedrivas i
den omfattning, som för tillfället kunde vara önskvärt med hänsyn till arbetsmarknadsläget.

Med hänsyn till att byggnaderna för arbetets utförande såsom regel kunde
utrymmas endast i mindre omfattning borde enligt investeringsutredningen
de eftersatta arbetena fördelas över tre å fyra år. I enlighet härmed hade
såsom investeringsreserv för budgetåret 1944/45 medtagits reparations- och
underhållsarbeten under de olika delfonderna för ett belopp motsvarande en
fjärdedel å en tredjedel av det anslagsbehov, som på sätt i det föregående
angivits beräknats utöver den normala årliga medelstilldelningen föreligga
för utförande av de eftersatta arbetena.

306

Beträffande reparations- och underhållsarbetena å fångvårdsstyrelsens delfond
anförde investeringsutredningen i sitt förenämnda betänkande, att fångvårdsstyrelsen
utginge ifrån att 325 000 kronor vid förkrigspriser finge anses
som normalt årligt belopp till reparations- och underhållsarbeten för
fångvårdsstyrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond. Skillnaden
mellan detta belopp och det belopp, som i fångvårdsstyrelsens delfond av
fastighetsfonden upptagits till reparations- och underhållskostnader m. m.
under krigsåren 1940/41—1943/44 utgjorde respektive 35 000, 25 000, 75 000
och 50 000 kronor eller tillhopa 185 000 kronor. Lades härtill såsom kompensation
för ökade materialpriser och stegrade arbetslöner ett belopp motsvarande
25 procent å 325 000 kronor för vart och ett av de fyra budgetåren
1940/41—1943/44, skulle beloppet ökas med 325 000 kronor (0,25 X
1 300 000) till 510 000 kronor, vilket alltså skulle motsvara kostnaderna för
på grund av rådande förhållanden underlåtna reparations- och underhållsarbeten.
Av nämnda belopp torde enligt av investeringsutredningen tillämpad
schematisk beräkning en tredjedel kunna anses utgöra verklig besparing,
under det att två tredjedelar eller i runt tal 340 000 kronor torde böra
anvisas för utförande av eftersatta arbeten.

Reparations- och underhållsarbeten å fångvårdsstyrelsens byggnader utfördes
enligt styrelsen huvudsakligen av fångar, men det för budgetåret
1944/45 i vanlig ordning utgående anslaget 325 000 kronor, beräknades vara
tillräckligt för beredande av arbete åt fångarna, varför de arbeten, som kunde
komma till utförande såsom investeringsreserv skulle bereda ökade arbetstillfällen
inom den öppna arbetsmarknaden.

Med hänsyn till vad ovan anförts hade utredningen funnit, att i fråga örn
fångvårdsstyrelsens delfond såsom investeringsreserv för budgetåret 1944/45
borde upptagas reparations- och underhållsarbeten för en kostnad av 120 000
kronor.

Föredragande departementschefen har i det såsom bilaga till årets statsverksproposition
framlagda förslaget till stat för statens allmänna fastighetsfond
för budgetåret 1946/47 beträffande reparations- och underhållskostnader
m. m. under fångvårdsstyrelsens delfond anfört, att med hänsyn till framlagda
beräkningar och till det anslag av 250 000 kronor, som anvisats å tillläggsstat
I till riksstaten för löpande budgetår för modernisering av vissa
fångvårdsanstalter, en sänkning av den för innevarande budgetår till 325 000
kronor upptagna delposten vara möjlig. Med utgångspunkt från att till fångvårdsstyrelsens
förfogande borde stå medel för genomförande av erforderliga
iståndsättningsarbeten samt de smärre förbättringsarbeten, vilka i samband
därmed kunde visa sig önskvärda syntes enligt departementschefen posten
böra upptagas till 260 000 kronor för nästa budgetår.

Då ordinarie medel till iståndsättningsarbeten sålunda ställts till fångvårdsstyrelsens
förfogande finner arbetsmarknadskommissionen det i tidigare investeringsreserv
upptagna beloppet för reparations- och underhållsarbeten
böra sänkas. Från fångvårdsstyrelsens sida har jämväl förslag härom gjorts.
Med hänsyn härtill synes ett belopp av 90 000 kronor böra i förslaget till in -

307

vesteringsreserv för nästa budgetår beräknas till reparations- och underhållsarbeten
å fastigheter tillhörande fångvårdsstyrelsens delfond.

De för Uppsala universitets, Lunds universitets, medicinalstyrelsens och byggnadsstyrelsens
delfonder å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 beräknade
beloppen för reparations- och underhållsarbeten hava hittills icke
utnyttjats och medel hava ej heller i övrigt anvisats till utförande av eftersatta
reparations- och underhållsarbeten å fastigheter tillhörande dessa delfonder.
Från universiteten i Uppsala och Lund hava gjorts framställningar om
att de å den allmänna beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 upptagna beloppen
för reparations- och underhållsarbeten borde i investeringsreserven
för nästa budgetår höjas för Uppsala universitets del från 125 000 kronor till
i runt tal 180 000 kronor och för Lunds universitets del från 75 000 till
100 000 kronor. Då från universitetens sida framhållits att reparations- och
underhållsarbeten till nu föreslagna höjda belopp kunde komma till utförande
under budgetåret 1946/47 utöver det beräknade ordinarie programmet av
dylika arbeten, har arbetsmarknadskommissionen efter samråd med byggnadsstyrelsen
funnit skäl i förslaget till allmän investeringsreserv för nämnda
budgetår upptaga reparations- och underhållsarbeten för universitetens
delfonder med de av universiteten föreslagna beloppen. För reparations- och
underhållsarbeten å medicinalstyrelsens och byggnadsstyrelsens delfonder,
hava i enlighet med från nämnda styrelser gjorda framställningar i förslaget
till allmän investeringsreserv för nästa budgetår upptagits samma belopp,
som å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 eller 500 000 kronor för
vardera fonden.

Beträffande Karolinska sjukhusets delfond har från sjukhuset meddelats,
att någon ökning av reparations- och underhållsarbeten under budgetåret
1946/47 utöver det föreslagna ordinarie programmet av dylika arbeten med
hänsyn till sjukhusets behöriga drift icke lämpligen kunde ifrågakomma. I
anledning härav har i förslaget till investeringsreserv för nästa budgetår
icke upptagits några reparations- och underhållsarbeten för ifrågavarande
delfond.

I årets statsverksproposition har för reparations- och underhållsarbeten å
byggnader och anläggningar tillhörande slottsbyggnadernas delfond i förslaget
till stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1946/47 upptagits
sammanlagt 701 000 kronor. I nyssnämnda belopp inginge iståndsättningsarbeten
på grund av att reparationer tidigare eftersatts till ett
belopp av 90 000 kronor. Enligt propositionen hade byggnadsstyrelsen beräknat
sammanlagda behovet av medel till iståndsättningsarbeten å byggnader
och anläggningar tillhörande slottsbyggnadernas delfond till ca 800 000
kronor. Efter avdrag av det nyssnämnda beloppet 90 000 kronor kvarstår
sålunda iståndsättningsarbeten lill ett belopp av i runt tal 700 000 kronor.
Arbetsmarknadskommissionen bär funnit skäl i förslaget till allmän investeringsreserv
för nästa budgetår upptaga reparations- och underhållsarbeten
för slottsbyggnadernas delfond till sistnämnda belopp.

Någon investeringsreserv av reparations- och underhållsarbeten för gene -

308

raltullstyrelsens delfond synes enligt från generaltullstyrelsen erhållna uppgifter
icke böra upptagas.

Å beredskapsstat för budgetåret 1944/45 samt i investeringsutredningens
förslag till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 upptogs icke något belopp
för reparations- och underhållsarbeten d lotsstyrelsens delfond.

För nästa budgetår torde emellertid, enligt vad lotsstyrelsen i skrivelse till
arbetsmarknadskommissionen framhållit, ökning av reparations- och underhållsarbeten
vara möjlig utöver det föreslagna ordinarie programmet av dylika
arbeten och de byggnadsföretag som medtagits i den för lotsstyrelsen
uppgjorda investeringsplanen.

Enligt lotsstyrelsen uppginge det belopp, som enligt beräkningsgrunder
motsvarande de ovan refererade, av investeringsutredningen tillämpade borde
anvisas till utförande av eftersatta arbeten avseende lotsstyrelsens delfond till
256 000 kronor. Detta belopp borde jämnt fördelas över tre budgetår med i
runt tal 85 000 kronor per år.

Med hänsyn till vad sålunda anförts har arbetsmarknadskommissionen
i fråga om lotsstyrelsens delfond ansett sig böra i förslaget till allmän investeringsreserv
för budgetåret 1946/47 upptaga reparations- och underhållsarbeten
för en kostnad av 85 000 kronor.

Försvarets fastighetsfond.

I förslaget till stat för försvarsväsendets fastighetsfond för budgetåret 1946/
47 (proposition 1946:62) hava till reparations- och underhållskostnader
upptagits anslag å arméns delfond med 8 398 000 kronor, å marinens delfond
med 2 871 000 kronor samt å flygvapnets delfond med 2 453 000 kronor eller
tillsammans (8 398 000 + 2 871 100 + 2 453 000=) 13 722 000 kronor. I nu
angivna belopp inginge iståndsättningsarbeten på grund av att reparationer
tidigare eftersatts till 950 000 för arméns delfond, 400 000 för marinens delfond
och 250 000 för flygvapnets delfond.

Efter samråd med försvarsdepartementet har arbetsmarknadskommissionen
till utförande av eftersatta reparations- och underhållsarbeten i förslaget
till allmän investeringsreserv för nästa budgetår upptagit följande belopp
nämligen 1 000 000 kronor för arméns delfond, 500 000 kronor för marinens
delfond samt 100 000 för flygvapnets delfond.

Det för marinens delfond upptagna beloppet, 500 000 kronor, kvarstår
oförändrat från tidigare investeringsreserver.

Anslag till reparations- och underhållsarbeten
å byggnader och anläggningar
tillhörande statens fastighetsfonder.

Ett utnyttjande av de föreslagna investeringsreserverna för statens fastighetsfonder
vid en under budgetåret 1946/47 inträffande arbetsmarknadskris
förutsätter, att Kungl. Majit dessförinnan inhämtat riksdagens bemyndigande

309

att under för allmänna beredskapsstaten gällande förutsättningar få överskrida
de å respektive delfonder för budgetåret 1946/47 upptagna anslagsposterna
till reparations- och underhållskostnader m. m. med de i reserverna
för respektive delfond upptagna beloppen. Arbetsmarknadskommissionen
hemställer alltså, att Kungl. Maj:t i samband med framläggandet av förslag
till allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 måtte inhämta dylikt bemyndigande
i fråga örn följande delfonder med för varje fond nedan angivet
belopp.

Statens allmänna fastighet sfond:

Slottsbyggnadernas delfond ............ kronor 700 000

Fångvårdsstyrelsen » » 90 000

Medicinalstyrelsen » » 500 000

Byggnadsstyrelsen » » 500 000

Uppsala universitets » » 180 000

Lunds universitets » » 100 000

Lotsstyrelsen » » 85 000

Försvarets f a s t i g h e t s f o n d:

Arméns delfond.................. kronor 1 000 000

Marinens » .................. » 500 000

Flygvapnets » .................. » 100 000

310

17. Investeringsplan för vissa kommunala och enskilda arbeten.

Investeringsplanen för vissa kommunala och enskilda arbeten för budgetåret
1946/47 (bil. 28) är i likhet med tidigare investeringsplaner uppdelad
efter olika slag av arbetsobjekt. I densamma ingå icke enskilda vägföretag
eller statsbidragsberättigade gator inom städer och större samhällen. Dylika
företag hava redovisats i investeringsplanen för statliga och statsunderstödda
vägbyggnader. Ej heller sådana i vissa fall kommunala eller enskilda arbeten
som civila flygfält, handelshamnar och farleder samt fiskehamnar inrymmas
i här ifrågavarande avsnitt av planen utan hava behandlats i det föregående
i sammanhang med statliga arbeten, tillhörande motsvarande kategorier.

I jämförelse med investeringsplanen för budgetåret 1944/45 tillkommo i investeringsulredningens
förslag till plan för budgetåret 1945/46 vissa nya kategorier
av företag. Sålunda hade genom medverkan av Skytteförbundens
överstyrelse m. fl. organisationer en särskild utredning verkställts angående
angelägna arbeten för skjutbanor av olika slag. Från landets flottningsföreningar
hade av investeringsutredningen införskaffats uppgifter angående
planerade förbättringsarbeten för allmänna flottleder. I fråga om investeringsobjekt
inom de enskilda järnvägarnas förvaltningsområden avgav
Svenska Järnvägsföreningen till utredningen förslag till lämpliga arbeten. Investeringsutredningen
införskaffade vidare från landets folkhögskolor ett betydande
antal förslag till arbeten, vilka ifråga örn angelägenheten prövades
av skolöverstyrelsen och folkhögskoleinspektören. På grundval av de sålunda
inkomna uppgifterna uppgjordes av utredningen förslag till investeringsplaner
för nämnda slag av arbeten för budgetåret 1945/46. Efter samråd med
egnahemsstyrelsen och pensionsstyrelsen uppgjorde utredningen vidare förslag
till investeringsplaner för badhus och tvättinrättningar på landsbygden.
Den investeringsplan för kommunala och enskilda arbeten för budgetåret
1946/47, som i det följande framlägges av arbetsmarknadskommissionen, innehåller
även planer för dessa i förslaget till investeringsreserv för budgetåret
1945/46 nytillkomna arbeten, sedan det av investeringsutredningen insamlade
materialet reviderats efter förfrågningar hos kommuner och övriga
intressenter antingen direkt eller genom länsarbetsnämndernas förmedling.

Ytterligare må nämnas, att investeringsutredningen särskilt undersökt möjligheterna
att bland investeringsobjekten upptaga reparationsarbeten av olika
slag. Endast vissa enhetliga grupper av specialarbeten hava härvid kunnat
ifrågakomma. Med hänsyn till svårigheten att administrera dylika arbeten

311

och med beaktande av att storleksordningen av kostnaderna för reparationsarbeten
oftast är mycket liten ävensom att arbetena kunna giva sysselsättning
huvudsakligen endast åt vissa slag av specialarbetare, såsom målare och
snickare, fann utredningen skäl att i förslaget till plan för budgetåret 1945/46
upptaga endast reparationsarbeten för folkskoleväsendets byggnader, vilka
arbeten utgöra en relativt stor och enhetlig kategori.

I likhet med förslaget för innevarande budgetår har i förslaget till investeringsreserv
för budgetåret 1946/47 av reparationsarbeten a kommunala och
enskilda byggnader endast medtagits sådana avseende folkskolor. Redogörelse
för arbetena återfinnes under rubriken Underhåll av skolbyggnader.

Av sammanställningen på s. 312 framgår vilka olika slag av företag, som
förekomma i investeringsplanen för kommunala och enskilda arbeten. I sammanställningen
hava i kolumn 1 angivits totalkostnaderna för de olika kategorierna
av arbetsprojekt, och i kolumn 2 huru dessa kostnader procentuellt
äro fördelade. Siffrorna avse samtliga de företag, som med hänsyn till angelägenhetsgraden
kunnat upptagas i planen och vilka äro så förberedda, att
de vid behov kunna igångsättas under instundande budgetår.

I kolumnerna 3 och 4 hava på motsvarande sätt angivits dels fördelningen
av kostnaden vid av arbetsmarknadskommissionen beräknat största möjliga
ianspråktagande av planen under budgetåret 1946/47, dels den procentuella
fördelningen av samma kostnad.

Den i sammanställningen redovisade minskningen av totalkostnaderna förde
olika kategorierna av till förfogande stående angelägna och förberedda
företag från i kol. 1 angivna belopp till lägre i kol. 3 angivna värden, vilka
för varje kategori av företag representera den högsta sammanlagda kostnad,
för vilken arbeten beräknas kunna bliva utförda under budgetåret 1946/47,
har ansetts nödvändig av följande, av investeringsutredningen anförda skäl.

Samtliga företag, vilka bedömts vara angelägna och tillräckligt förberedda
och som därför upptagits i planen, representera en byggnadssumma, som betydligt
överstiger värdet av två års normal investering inom de investeringsområden,
örn vilka här är fråga. Skulle sålunda alla dessa företag utföras
före utgången av budgetåret, innebure detta ett utnyttjande av företag med
lägre angelägenhetsgrad än dem, som ingå i investeringsplanerna för statliga
arbeten, och sålunda medföra en icke motiverad förskjutning av förhållandet
mellan planernas omfattning inom olika verksamhetsområden. I detta
sammanhang må vidare erinras örn att ett icke obetydligt antal av de planerade
företagen kan komma att igångsättas i vanlig ordning redan innevarande
budgetår, varför även av detta skäl en reducering är nödvändig för
att erhålla en uppfattning örn storleken av den arbetsvolym, som verkligen
kan beräknas stå till förfogande under det instundande budgetåret.

En annan anledning till att det ansetts skäligt att genomföra vissa reduktioner
är, alt större svårigheter måste bedömas föreligga att med kort tidsfrist
igångsätta de kommunala och enskilda företagen än motsvarande statliga.
Dessa svårigheter kunna vara av olika slag, exempelvis, då fråga är
om kommunala företag, nödvändigheten att avvakta kommunala beslut, be -

312

Investeringsobjekt	Fördelning av kost-naderna för samtliga i planen upptagna företag	Fördelning av kost-naderna vid beräknat största ianspråktagande av planen
Kronor	Procent	Kronor	Procent
1	2	8	4
Vatten- och avloppsanläggningar:
I bebyggelseområden med mindre än 10 000
invånare..............................	142 523 000	17-4	57 000 000	12-2
i bebyggelseområden med mer än 10 000
invånare..............................	65 204 000	8-0 25-4	26 000 000	5-6 n-8
Skolbyggnader:
Allmänna läroverk......................	10 634 000	1-8	4 300 000	0''9
Kommunala mellanskolor och kommunala
flickskolor............................	18 265 U00	2-2	7 300 000	T6
Byggnader för folkskoleväsendet:
Nybyggnader..........................	115 902 000	14''2	46 000 000	9-9
Underhåll............................	1800 000	0''2	1800 000	0-4
Högre folkskolor och praktiska mellanskolor	7 363 000	0-9	3 000 000	0-6
Byggnader för lantbrukets undervisnings-
verksamhet ..........................	17 475 000	21	11 500 000	2-5
Byggnader för yrkesutbildning ..........	20 672 000	2-5	10 300 000	2''2
Byggnader för folkhögskolväsendet ......	4 401 000	05 23-9	3 400 000	0-7 18-8
Sjukhus .............................	94 207 000	11-6	70 000 000	15-1
Branddammar ............................	5 000 000	0*6	5 000 000	11
Diverse kommunala husbyggnader:
Samlingslokaler..........................	12 283 000	1''5	12 000 000	2-6
Brandstationer..........................	9 621 000	1-2	3 900 000	0-8
Tvättstugor och badhus ................	10 980 000	1*3	4 400 000	0-9
Övriga kommunala husbyggnader (ålder-
domshem, kommunalhus, medborgarhus
etc.)..................................	79 622 000	97 13-7	32 000 000	6''9 11-2
Diverse kommunala anläggningsarbeten:
Gator och vägar........................	32 131 000	3-9	25 000 000	5-4
Övriga kommunala anläggningsarbeten
(hamnar, el- och gasverkens utvidgnings-
arbeten, kyrkogårdar etc.)..............	71 507 000	8-7 12-6	57 000 000	12-2 17.6
Fritidsanläggningar:
Idrottsplatser, anläggningar för inomhus-
idrott ................................	16 441 000	2-0	11200 000	2-4
Vandrarhem, frilufts- och semesteranlägg-
ningar, friluftsbad etc.................	15 135 000	18 3-8	9 700 000	2-1 4.5
Skjutbanor................................	600 000	o-l	600 000	01
Torrläggningsföretag 1.......................	26103 000	3-2	21 000 000	45
Flottledsarbeten............................	8 298 000	l-o	8 200 000	1-8
Arbeten vid enskilda järnvågar..............	13 012 000	1-6	13 000 000	2-8
Elektrifieringsarbeten ......................	20 000 000	2-4	20 000 000	4-3
Diverse enskilda arbeten....................	1 961 000	0-2	1 900 000	0*4
Summa	8*21140 000	100-o	465 500 000	1000
1 I tabellen angivna uppgifter avse företag vilkas anläggningskostnad överstiger ca 10 000
kronor.

313

roendet av underställningspliktig upplåning samt den omständigheten att
kommunerna kunna hava intresse av att vid löga omfattande arbetslöshet inom
den egna kommunen söka reservera arbetsobjekten inom denna lör eventuell
arbetslöshet framdeles inom den egna kommunen. I fråga om enskilda
arbeten är igångsättandet ofta beroende av gemensamt beslut av ett flertal
intressenter, vilket kan vålla tidsutdräkt. Dessutom torde såväl kommunala
som enskilda företagare kunna länkas i vissa läll sakna intresse av att som
arbetslöshetsarbeten utföra även angelägna företag med hänsyn till de villkor
i fråga örn hänvisning av arbetskraft m. m., som kunna bli förknippade med
sådana arbeten.

Vad beträffar storleken av den reduktion, som genomförts, har denna varierat
beroende på företagens art. A ena sidan har exempelvis förutsatts, att i
fråga örn flertalet husbyggnader endast ea 40 procent av de företag, vilka
upptagits i investeringsplanen, skulle kunna bliva utförda under budgetåret
till följd av bland annat den med hänsyn till det omfattande programmet för
produktion av bostadshus och andra angelägna byggnader sannolika bristen
på täckkunniga byggnadsarbetare. Ä andra sidan torde kulma förutsättas, att
grovarbetsbetonade företag i betydligt större utsträckning än husbyggnader
bliva utförda under en arbetsmarknadskris med hänsyn tili dylika arbetsobjekts
större användbarhet för sysselsättning av ovan arbetskraft.

Kommunernas planläggningsarbete har i många täll underlättats genom
att arbetsmarknadskommissionen beviljat statsbidrag för erforderliga undersöknings-
och pianläggningsarbeten. (Se även bil. 3.J Sådana bidrag lia efter
ansökningar utgått till kommuner och intressenter, vilka på grund av sin
ekonomiska ställning, de avsedda företagens relativa storlek eller andra skäl
kunnat bedömas vara i behov härav. Kungl. Majit har genom beslut den 4
augusti 1944 och den 10 november 1944 ställt till arbetsmarknadskommissionens
förfogande 500 000 resp. 1 000 000 kronor att disponeras till bidrag
till härför avsedda planeringsarbeten. Av dessa medel lia intill den 25 januari
1946 beviljats ca 1 436 000 kronor.

1945 års riksdag har under höstsessionen å tilläggsstat I för budgetåret
1945/46 anvisat ytterligare 1 500 000 kronor, som av Kungl. Majit genom
beslut den 15 februari 1946 ställts till kommissionens förfogande för ifrågavarande
ändamål. I årets statsverksproposition (V lil., s. 48) har för ändamålet
för nästa budgetår äskats eli belopp av 1 800 000 kronor.

Kommunerna lia på de flesta häll nied intresse medverkat vid de åtgärder,
som vidtagits och planeras för att möta en eventuell arbetslöshet. Detta
har bl. a. framgått av den avsevärda mängd företag, som anmälts vid 1943,
1944 och 1945 års inventeringar av arbetsobjekt (jfr s. 6).

En viss ojämnhet i planläggningsarbetet har emellertid kunnat konstateras.
1 allmänhet synes nian i sådana delar av landet, som berördes av 1932
—33 års arbetsmarknadskris, lia bedrivit förberedelserna mera energiskt än
på andra håll. Såsom investeringsutredningen framhållit, finns det dock
även exempel på kommuner, vilka under tidigare arbetsmarknadskriser halt
stora svårigheter att sysselsätta kommunens arbetslösa, och som trots dessa

21—467172.

314

tidigare erfarenheter föga åtgjort för att förbereda arbetsmöjligheter genom
kommunala arbeten.

Mera förklarligt är att vissa kommuner, som tidigare haft ringa eller ingen
erfarenhet av arbetslöshet, bedriva sin planering i ett tempo, som huvudsakligen
bestämmes av det omedelbara behovet ur angelägenhetssynpunkt
och som icke leder till att någon nämnvärd sysselsättningsreserv uppkommer.
Det är emellertid i dylika fall ett samhällsintresse, att, även örn kommunens
egna arbetslöshetsrisker bedömas vara små, hänsyn tages till risken
för arbetslöshet på annat håll och i synnerhet i närliggande kommuner. I
händelse av en större arbetsmarknadskris torde det nämligen icke vara möjligt
att bereda sysselsättning för alla arbetslösa i deras hemortskommuner.
Även örn för de särskilt arbetslöshetsdrabbade kommunerna den finansiella
sidan av saken kan ordnas genom statsbidrag, återstår dock som en begränsningsfaktor
beträffande kommunernas möjligheter att inom egna gränser
sysselsätta friställd arbetskraft det förhållandet, att man, därest alla
arbetslösa inom de av krisen drabbade kommunerna skulle hjälpas enligt
arbetslinjen, snart nog nödgades tillgripa arbetsobjekt av betydligt lägre angelägenhetsgrad
än dem som finnas att tillgå på andra håll.

Det utredningsunderlag, som stått till förfogande vid upprättandet av
förslag till 1946/47 års investeringsplan, har varit betydligt mera omfattande
än det, som legat till grund för tidigare planer, beroende främst på att
investeringsbehoven blivit mera fullständigt utredda. Angelägenhetsgraden
av de föreslagna företagen har också kunnat prövas noggrannare och en
vidgad kännedom har kunnat vinnas örn i vilken utsträckning företagen
varit i erforderlig grad detaljplanerade. Då större delen av kommunernas och
landstingens uppgifter infordrats genom länsarbetsnämnderna, har den lokalkännedom
som nämnderna representera kunnat nyttiggöras och en värdefull
kontroll dessutom erhållits över de av kommunrepresentanterna lämnade
uppgifterna. Till följd härav torde möjligheterna att med begränsad
tidsfrist igångsätta kommunala och enskilda företag i den omfattning planen
förutsätter numera hava ökats i väsentlig grad.

För utväljande av de företag, som medtagits i investeringsplanen, hava,
såsom närmare behandlats i kap. Allmänna synpunkter på investeringsreservens
sammansättning och omfattning m. in. (s. 8—15), med endast
obetydliga justeringar tillämpats de urvalsprinciper som tidigare angivits av
investeringsutredningen. I sitt betänkande SOU 1944: 12 anförde utredningen
härom bland annat följande, vilket i huvudsak fortfarande äger giltighet.

Målet för utredningens arbete enligt de direktiv som givits, skulle vara att nå fram
till en total investeringsreserv motsvarande ungefärligen två års normala investeringsbehov,
vilken reserv skulle vara så noggrant tekniskt och ekonomiskt utredd, att
den kunde, örn så ansåges önskvärt, fullt utnyttjas redan under ett första år. Vad till
en början det normala investeringsbehovet beträffar, hava genom för.frågmingar hos
respektive kommuner inhämtats uppgifter över gjorda investeringar under 10-årsperioden
1930—1939, med stöd av vilka uppgifter ett ungefärligt begrepp kunnat erhållas
örn det normala anläggningsbehovet. För de kommuner, vilka av olika skäl
icke inkommit med svar på de begärda upplysningarna angående investeringen, har
det normala investeringsbehovet uppskattats på följande sätt. Med ledning av de efter

315

förfrågan erhållna värdena på den normala investeringen och befolkningssiffran i de
kommuner, som lämnat uppgifter, har beräknats medelvärdet på den årliga kommunala
investeringen per innevånare dels för städer, dels för landskommuner. För att
erhålla investeringsbehovet för de kommuner, från vilka svar på förfrågan icke ingått,
har därefter respektive kommuns invånarantal multiplicerats med det nyssnämnda
specifika investeringsvärdet. Då godtagbara uppgifter på normal kommunal
investering erhållits från över 60 procent av antalet tillfrågade kommuner, torde de
specifika investerings värdena — ca 8 kronors investeringsbehov per invånare för
landskommuner och ca 27 kronors investeringsbehov per invånare i städer — vara
tillräckligt noggranna för de jämförelser, som här behöva göras.

De från kommunernas sida föreslagna arbetena representera icke alltid förslagsställarnas
normala investeringsbehov. Under de gångna krigsåren hava nämligen
vissa arbeten ii stor utsträckning måst inskränkas eller blivit fördröjda av ekonomiska
skäl eller på grund av materialbrist och brist på arbetskraft eller ock på
grund av att erforderliga utredningar till följd av personalbrist blivit försenade. Ett
stort antal av dessa försenade arbeten har nu av kommunerna ansetts böra komma
till utförande snarast.

I detta sammanhang må uppmärksamheten även fästas på att vissa nybildade
samhällen, exempelvis Solna stad. Sollentuna köping m. fl., i avvaktan på fastare
administrativa former under längre tidsperioder uppskjutit önskvärda och nödvändiga
kommunala investeringsarbeten, varför mycket stora berättigade behov att utföra
^''anläggningar måste bedömas föreligga. Andra samhällen åter — exempelvis
Linköping, Enköping och Köping — vilkas expansion tidigare varit mycket obetydlig,
hava genom tillkomsten av nya fasta militärförläggningar eller större industrier
tvingats planlägga betydande exploateringsarbeten för att möta det starkt ökade behovet
av exempelvis bostäder.

Vid uttagningen av de föreslagna objekten till investeringsplanen hava dessa i tilllämpliga
delar prövats efter den fredsmässiga angelägenhetsgraden. Härvidlag har
utredningen i stor utsträckning varit hänvisad till ett subjektivt bedömande. Största
hänsyn har givetvis tagits till de av förslagsställarna och remissinstanserna anförda
synpunkterna och sakskälen.

Det i det följande framlagda förslaget till investeringsplan för kommunala
och enskilda arbeten för budgetåret 1946/47 innefattar arbeten för
ca 465 000 000 kronor, varav ca 195 000 000 kronor uppskattas utgöra ordinarie
arbeten och ca 270 000 000 kronor investeringsreserv. Till jämförelse må
nämnas, afl förslagen till investeringsplaner för budgetåren 1944/45 och 1945/
46 omfattade arbeten för 321 000 000 respektive 372 000 000 kronor, varav
143 000 000 respektive 147 000 000 kronor beräknades utgöra ordinariearbeten
och 178 000 000 respektive 225 000 000 kronor investeringsreserv. Det
må dock erinras örn att siffrorna för de olika åren icke äro direkt jämförbara,
då vissa förändringar skett i fråga om vilka kategorier av arbeten,
sorn ingå i dessa investeringsplaner, varjämte efter hand allt flera kommuner
lämnat uppgifter angående investeringsobjekt. Genom materialbristens
och byggnad sregleringens återhållande inverkan torde det uppdämda behovet
av här ifrågavarande anläggnings- och byggnadsarbeten även under de
sist förf lii Ina åren lia ökat, varför man mäste räkna med ordinariearbeten
av större omfattning under den närmaste framtiden än vad sorn kunde anses
behövligt 1944/45 och 1945/46.

Enskilda statsunderstödda arbetsobjekt sorn upptagits i planen beräknas
kunna bliva utförda för en sammanlagd kostnad av ca 80 000 000 kronor.

316

Av en sammanställd översikt (bilaga 28) framgår, huru de för kommunal
och enskild investering tillgängliga arbetena fördela sig på landets olika län
samt på städer och landskommuner. Planen för landskommunerna omfattar
företag för en väsentligt större kostnad i förhållande till den beräknade
noimala investeringen än vad som är fallet för städerna. Detta sammanhänger
bland annat med att landsbygdens behov i fråga om sådana allmänna
nyttigheter som vatten och avlopp, offentliga byggnader m. m. i allmänhet
är förhållandevis sämre tillgodosett än städernas. En omständighet att beakta
i detta sammanhang är även att de offentliga investeringarna på landsbygden
lill större del än i städerna bestå av ur ren sysselsättningssynpunkt
värdefulla grovarbeten. Redan vid riksdagsbehandlingen av förslaget till allmän
beredskapsstat för budgetåret 1944/45 framhöll också statsutskottet
önskvärdheten av att förefintliga möjligheter till beredande av arbetstillfällen
på landsbygden i görligaste mån tillvaratoges.

Investeringsplanen för kommunala och enskilda arbeten innebär uppskattningsvis
följande antal dagsverken, nämligen för grovarbetare ca
8 500 000, för yrkeskunniga arbetare i anläggningsarbeten ca 3 000 000 och
för industriarbetare ca 230 000. Fråndragas de dagsverken, som kunna beräknas
belöpa sig på ordinarie arbeten, återstår för investeringsreserven resp.
5 500 000, 1 600 000 och 100 000 dagsverken, vilka motsvara 28 800 årsarbetare,
varav 22 000 grovarbetare, 6 400 yrkeskunniga arbetare i anläggningsverksamhet
och 400 industriarbetare. Beträffande beräknad materialåtgång
för planens genomförande hänvisas till bilaga 31.

a. Investeringsobjekt för Stockholms stad.

lnvesteringsutredningens förslag till investeringsplaner för budgetåret 1944)
45 och 1945/46 för Stockholms stad innefattade arbeten för respektive 116
och 107 milj. kronor. Enär en avsevärd del av de i sistnämnda förslag ingående
företagen numera antingen äro utförda eller hava påbörjats, har en omfattande
revidering av detsamma visat sig erforderlig. Med anledning härav tillskrev
arbetsmarknadskommissionen den 20 juni 1945 stadskollegiet i Stockholm
med anhållan, att Stockholms stad ville uppgöra ett nytt förslag till investeringsplan,
gällande budgetaret 1946/47, och samtidigt lämna uppgift örn
vilka i den tidigare planen upptagna företag, som blivit utförda eller påbörjade
och därför borde utmönstras ur planen. För att en arbetslöshet i förening
med materialbrist skulle kunna bemästras framhöll kommissionen
lämpligheten av att staden även inkom med förslag till en extra reserv av
arbeten, vilka icke vore i större grad materialkrävande och icke förutsatte
större yrkeskunnighet hos arbetskraften, även om man därvid skulle behöva
tillgripa företag, som icke vore så angelägna, att de med eljest tillämpad bedömning
borde medtagas i investeringsplanen för nästkommande budgetår.
Från staden har till kommissionen överlämnats dels en preliminär uppgift på
nya arbetsobjekt, vilka antoges lämpliga att ingå i ifrågavarande investerings -

317

plan, dels kompletterande uppgifter till i investeringsplanen för 1945/46 ingående
arbetsobjekt. Upprättande av slutgiltigt förslag till investeringsplan
pågår hos staden, då detta skrives. Det i det följande framlagda förslaget till
investeringsplan har baserats — förutom på kvarstående delar av investeringsutredningens
plan för 1945/46 — huvudsakligen på ovannämnda preliminära
uppgifter från staden.

Med anledning av de genom krigets upphörande förändrade förutsättningarna
för den arbetstakt, i vilken staden enligt ordinarie program planerar att
utföra sina investeringar, har kommissionen ansett en förnyad uppskattning
av de normala investeringarnas omfattning erforderlig. Stadens kapitalinvesteringar
åren 1930—1944 hava angivits i Stockholms stads statutlåtande
för år 1945 och framgå av följande tabell.

Stadens kapitalinvesteringar fördelade på lånemedel och
andra medel.

(1 000-tal kronor).

Å r	Lånemedel	Andra medel	Summa
1930................	27 183	28 685	55868
1931................	49 869	28120	77 989
1932................	54 316	26 320	80 636
1933................	34 359	19 245	53 604
1934................	29 455	14 136	43 591
1935................	31147	15 856	47 003
1936................	27 377	18 561	45 938
1937................	45 924	22 549	68 473
1938...............	52 935	21165	74 100
1939................	80 918	15 309	96 227
1940................	52 667	14 852	67 519
1941................	54 728	8 930	63 658
1942................	56 712	10805	67 517
1943................	76 621	11108	87 729
1944................	66 972	13 453	80 425
Summa	741183	269 094	1010 277

De i tabellen angivna totalinvesteringarna innefatta fastighetsförvaltningens
inköp och nybyggnader av fastigheter, byggnad av gator, vägar, kyrkogårdar
m. m., investeringar i stadens affärsdrivande verk, hälsovård och
sjukvård, socialvård, skolor, idrott, bibliotek m. m. Däremot innefattar tabellen
icke stöd åt den privata bostadsverksamheten och icke heller investeringar,
verkställda av vissa aktiebolag, i vilka staden har andelar (bland dem
aktiebolaget Stockholms spårvägar) annat än i den mån staden ökat sitt
aktieinnehav i dessa företag. Detta har under den i tabellen angivna 15-årsperioden skett till belopp utgörande endast ca 2 % av hela investeringen
under perioden. Genom att tabellen även innefattar stadens köp av mark
och fastigheter, blir densamma icke direkt användbar för bedömning av de
av staden utförda arbetena, men torde dock kunna användas för bedömning

318

av variationerna i de årliga investeringarna under den tidsperiod, som tabellen
omfattar. Av tabellen framgår, att stadens investeringar år 1943 uppgingo
till 87 729 000 kronor och 1944 till 80 425 000 kronor. Rådande byggnadsreglering
och brist på material torde hava medfört att en hel del planerade
investeringar under dessa två år hava måst uppskjutas och nu väntas
komma till utförande så snart ske kan. Några exakta uppgifter om de
kommande investeringarna hava icke stått att erhålla. Från stadens finansavdelning
har upplysts, att budgetförslaget för år 1946 omfattar 82 300 000
kronor på kapitalbudgeten jämfört med 63 600 000 kronor år 1945. Därutöver
tillkommer emellertid arbeten, vilka kunna utföras med reserverade
medel eller till vilka ytterligare anslag kan komma att beviljas under året.
Med hänsyn till vad som upplysts av de särskilda myndigheterna synes kunna
förutsättas, att stadens ordinarie arbeten år 1946 bli av betydligt större
omfattning än under 1943 och 1944 samt kunna komma att uppgå till ca
100 milj. kronor. För år 1947 kunna i ännu mindre grad några säkra uppgifter
lämnas, men då de allmänna förutsättningarna för investeringsverksamheten
torde vara desamma som nu, synes det rimligt att räkna med samma
ordinarie arbetsprogram för detta år.

Den av kommissionen framlagda investeringsplanen för Stockholms stad
för budgetåret 1946/47 framgår av bil. 28 och 30 och innefattar arbeten för ca
127 000 000 kronor, vilka beräknas kunna utföras imder ifrågavarande budgetår.
Beräkningen har grundats på de särskilda kommunala verkens uppskattning
av hur stor del av de anmälda arbetena, som lämpligen kunna utföras
under åren 1946 och 1947, varvid icke räknats med någon forcering av
arbetena utöver vad respektive verk ansett lämpligt. Av ovannämnda summa
avser ett belopp av 63 000 000 kronor huvudsakligen husbyggnadsarbeten,
såsom skolhus, fattigvårds- och barnavårdsanstalter jämte sjukhus och förvallningsbyggnader
av olika slag, samt 51 000 000 kronor anläggningsarbeten,
såsom vissa gatu- och ledningsarbeten, brobyggnader, tunnelbanan, idrottsanläggningar
m. m. Arbeten för 13 000 000 kronor utgöras av vattenledningsanläggningar,
gas- och elverkens ledningsarbeten samt spårvägens överbyggnad
jämte elektriska ledningar. Arbetsobjekten inom sistnämnda grupp äro
således i hög grad materialkrävande och kunna bereda sysselsättning endast
åt en relativt begränsad arbetsstyrka i förhållande till företagens kostnad. I
detta sammanhang redovisas icke handelshamnar, civila flygfält samt slatsbidragsberättigade
gator, eftersom sådana investeringsobjekt behandlats under
särskilda rubriker i det föregående (se även bil. 16 och 20—21). Bland arbetsobjekt
av större betydelse, vilka upptagits i Stockholms stads investeringsplan,
må nämnas Södersjukhusets fullbordande, örn- och tillbyggnad av Sabbatsbergs
m. fl. sjukhus, diverse angelägna folkskolebyggnader, utvidgning
av Norsborgsverket samt arbetena med tunnelbanan från Lindhagensgatan
på Kungsholmen genom övre Norrmalm till Kungsgatan. Ett belopp av ca
9 000 000 kronor har upptagits för vissa exploateringsarbeten för fastighetsnämndens
räkning huvudsakligen i stadens ytterområden. Ovannämnda arbeten
ingå i stadens ordinarie arbetsprogram för år 1946 men torde i viss ut -

319

sträckning kunna forceras vid en arbetsmarknadskris. En undersökning härom
pågår sedan hösten 1945 inom fastighetsnämnden, gatunämnden och
idrottsstyrelsen; resultatet föreligger emellertid icke, när detta skrives.

Vissa av staden föreslagna investeringsobjekt ha av olika skäl icke medräknats
i ovannämnda kostnadssummor, enär de för närvarande icke kunna
antagas bliva tillgängliga för sysselsättning av arbetskraft under nästkommande
budgetår. Vissa av dessa företag kunna dock genom ändrade förhållanden
komma att visa sig mera angelägna än man vid planens uppgörande
kunnat förutsätta och med anledning därav tidigare än beräknat bliva färdigplanerade,
vilket sålunda skulle medföra en viss ökning av planens omfattning.
Det torde dock härvidlag mest vara frågan om materialkrävande arbeten
och husbyggnader.

Stadens ordinarie arbetsprogram, sedan de kategorier, som icke här redovisats
som kommunala arbeten, frånräknats, uppskattas till ca 90 milj. kronor.
— Investeringsplanen överstiger sålunda de ordinarie arbetena med endast
37 000 000 kronor, som skulle utgöra den egentliga arbetsreserven. Detta
kan synas anmärkningsvärt litet, i synnerhet som denna reserv till stor del
utgöres av husbyggnader och även de mera grovarbetsbetonade företagen såsom
tunnelbane- och ledningsarbetena äro rätt materialkrävande. Hänsyn
måste emellertid tagas dels till att en mängd under kriget återhållna företag
nu beräknas komma till utförande som ordinarie arbeten, dels till att själva
grundförutsättningarna för stadsplanearbetet i Stockholms stad och kringliggande
områden genom de senaste årens utveckling ändrats. Sistnämnda förhållande
synes vara av så stor vikt, att en kortfattad redogörelse härför må
lämnas.

På grund av de befolkningsprognoser, som uppgjorts före kriget celi vilkas
slutresultat framlades år 1942 i utredningen »Demografiska undersökningar
av Stockholms folkmängdstillväxt» (Stockholms stads statistik), ansåg man
sig tidigare kunna räkna med att Storstockholms befolkning icke skulle komma
att överstiga 900 000 innevånare inom en överskådlig framtid. Under de
senaste fem åren har emellertid befolkningsökningen uppgått till i genomsnitt
över 20 000 per år och folkmängden uppgick vid slutet av år 1945 till
ungefär 830 000. ökningen, som tidigare till övervägande del orsakades av
inflyttning, beror nu även i betydande grad på nativitetsöverskott. Efter nya
befolkningsprognoser, som uppgjorts genom Stockholms stads försorg, anser
man signumera böra räkna med att Storstockholms befolkning inom en icke
alltför avlägsen framtid (cirka 20 å 30 år) mycket väl kan komma att uppgå
till 1,2 å 1,3 milj. invånare. Den nya bosättning, som befolkningsökningen
jämte en önskvärd standardhöjning måste medföra, skulle om möjlighet därtill
funnes, till större delen äga rum inom icke alltför långt avstånd från det
centrala Stockholm. Inom stadens administrativa område finnes emellertid
icke tomtmark, som med nuvarande krav på standard, på tillgång på offentliga
byggnader och på reservationer för olika ändamål beräknas kunna inrymma
mer än ytterligare ca 175 000 invånare. Örn nuvarande utveckling
fortsätter, står man sålunda inom en mycket snar framtid inför det lägel

320

att bostäder inom staden icke längre kunna beredas stadsbefolkningen. Här
bör tilläggas, att bebyggelsetätheten inom staden på många håll anses för
stor, och att en utflyttning av olika skäl till ytterområdena ur denna synpunkt
vore önskvärd, vilket ytterligare skulle avsevärt minska tillgången på bostäder
för nytillkommande befolkning.

För att söka bemästra det sålunda uppkomna läget hava Stockholms stadsfullmäktige
beslutat organisera en särskild generalplaneavdelning inom stadsplanekontoret
med uppgift att utarbeta en generalplan, som skall giva en
överblick över stadsbyggnadsprogrannnet i Storstockholm, sålunda icke endast
inom stadens administrativa område utan även utanför detsamma. Generalplanen
skall angiva huvudlinjerna för markdisposition, trafiknät och ledningsnät,
principerna för de särskilda områdenas inre uppbyggnad samt den
inbördes tidsföljd, i vilken olika detaljer i planen successivt skola genomföras.

Den generalplan, som påbörjats, skall baseras på antagandet örn ett framtida
invånarantal i Storstockholm av 1,1 å 1,3 milj. Det skall även vara generalplanearbelets
uppgift att klarlägga möjligheterna för samverkan mellan
Stockholms stad och grannkommunerna i fråga om planläggning, bostadsbyggande
och bostadspolitik samt kommunikationsväsende.

Beträffande ifrågavarande angelägenheter hänvisas även till riksdagsberättelsen
för år 1939, S: 22, angående tillsättandet av en kommitté för kommunal
samverkan, vari enligt skrivelse från överståthållaren med instämmande
i huvudsak av kammarkollegiet och länsstyrelsen i Stockholms län
framhölls nödvändigheten av att finna former för en närmare regelbunden
samverkan mellan Stockholms stad och dess förorter. Kommittén i fråga har
senare ombildats till 1944 års kommitté för kommunal samverkan.

Generalpianeutredningen för Stockholm beräknas till sina huvuddrag vara
färdig vid slutet av år 1946, och det är att vänta, att en form för kommunal
samverkan mellan staden och grannkommunerna skall kunna utarbetas som
resultat av kommitténs arbete.

Staden har i januari 1946 utsett en delegation, som skall upptaga direkta
förhandlingar i här berörda frågor med grannkommunerna.

Det stadsplanearbete i Stockholms stads ytterområden, som för närvarande
utföres, står i beroende av resultatet av generalplaneulredningens arbete.
Det är därför i allmänhet icke möjligt att utarbeta planer på längre sikt
förrän resultatet föreligger av denna utredning. Möjligheterna att såsom arbetslöshetsarbeten
i förtid utföra exploateringsarbeten eiler arbeten på trafikleder,
ledningar m. m. i stadens ytterområden äro sålunda för närvarande
mycket begränsade. Detta återverkar även på stadens investeringsplaner,
som till följd härav måste begränsas till att omfatta arbeten, för vilka principfrågorna
kunnat lösas oberoende av generalplaneutredningens problemställningar.
Sådana arbeten finnas bland annat att tillgå i den inre staden,
t. ex. stadens tunnelbanearbeten. Ytterligare utsträckning av dessa arbeten
hindras emellertid av att stadsfullmäktige ännu icke tagit ställning till alla
härmed sammanhängande stadsplanefrågor. Möjligheterna att inom Stock -

321

holms stad bereda sysselsättning vid offentliga arbeten för eventuellt friställd
arbetskraft inom den närmaste framtiden torde, som av det anförda
framgår, icke vara särdeles stora.

Att staden, som ovan nämnts, planerar en avsevärd utökning av sina ordinarie
arbeten torde dock vara i viss mån ägnat att minska riskerna för
arbetslöshet. Ett särskilt ogynnsamt läge skulle emellertid uppstå, därest vid
en större arbetsmarknadskris materiaibrist förhindrade utförandet av husbyggnadsarbeten
eller ledningsarbeten m. m.

Staden befinner sig numera i ett sådant stadium av sin utveckling, att de
flesta nyanläggningar äro av mer eller mindre materialkrävande art. Det
torde överhuvud taget vara förenat med svårigheter att finna angelägna
grovarbeten i samhällen, där marken är hårt utnyttjad. För Stockholms del
medföra dessa förhållanden, att tillgången på grovarbeten inom staden är
ringa. Av staden har uppskattats, att sådana arbeten äro tillgängliga för endast
ca 27 milj. kronor, varav ca 16 milj. kronor avser ledningsarbeten. Att
märka är dock, att därutöver gatu- och vägarbeten i Stockholm för 6 667 000
kronor i den allmänna investeringsreserven och 5 615 000 kronor i den särskilda
grovarbetsreserven ingå i den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
upprättade investeringsplanen för statsbidragsberättigade gator och vägar, se
s. 183 och bil. 16.

Om man skall uppnå en något så när betryggande arbetsmarknadsberedskap
för Stockholm, synes det vara nödvändigt, att stadens planeringsfrågor
snarast lösas samt att en större reserv av grovarbeten planlägges.

Efter att sålunda en allmän översikt lämnats över tillgängliga investeringsobjekt
inom Stockholms stad, redovisas i det följande de olika avsnitten avinvesteringsplanen
för kommunala och enskilda arbeten. Härvid är att märka,
att även Stockholms stads arbeten behandlas i anslutning till investeringsobjekten
för övriga kommuner i landet.

b. Anläggningar för vattenförsörjning och avlopp.

Angående av riksdagen tidigare beviljade medel till statsbidrag till anläggningar
för vattenförsörjning och avlopp, bidragsverksamhetens organisation
och behovet av sådana anläggningar hänvisas till årets statsverksproposition,
VI ht., s. 90—96.

Investeringsutredningen upptog vatten- och avloppsanläggningar i förslaget
till investeringsplan för budgetåret 1944/45 för 158 000 000 kronor och i
förslaget för budgetåret 1945/46 för 170 000 000 kronor. De av utredningen
framlagda förslagen avsågo företag i städerna samt sådana företag på landsbygden,
som såvitt kunde bedömas skulle falla inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
ämbetsområde. Förslagen innefattade således icke sådana företag
på landsbygden, som enligt gällande författningar handläggas av egnahemsfyrelsen.
Beträffande dessa förutsattes förslag lill investeringsplan komma
att framläggas av denna styrelse.

322

Det slutliga avgörandet i tveksamma fall, huruvida ett statsbidragsärende
skall handläggas av den ena eller andra styrelsen, torde icke kunna fattas på
nuvarande stadium utan först i samband med beviljandet av statsbidrag, varvid
vid skiljaktiga meningar mellan styrelserna frågan skall hänskjutas till
Kungl. Majrts avgörande.

Med stöd av den under hösten 1945 med länsarbetsnämndernas medverkan
utförda inventeringen hava ur 1945/4(5 års plan avförts sådana företag, som
pågå och beräknas bliva slutförda under budgetåret, samt erforderlig justering
verkställts av kostnaden för återstående företag i reserven. Efter denna
revidering kvarstå från förslaget till investeringsplan för 1945/46 vattenoch
avloppsanläggningar för ca 131 000 000 kronor. Dessa företag synas i
första hand kunna medtagas i investeringsplanen för budgetåret 1946/47. Av
nämnda kostnadssumma tillhör ca 86 000 000 kronor företag på landsbygden
och ca 45 000 000 kronor företag i städer (varav 14 700 000 kronor städer med
mindre än 10 000 invånare och 30 400 000 kronor städer med mer än 10 000
invånare). I samband med ovannämnda inventering hava nya förslag till vatten-
och avloppsanläggningar år 1945 anmälts till arbetsmarknadskommissionen.
I fråga om de nya förslag, som avse företag på landsbygden, har samråd
skett med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beträffande företagens angelägenhet
och möjligheterna att medhinna planeringen i så god lid, att arbetena
kunna påbörjas under budgetåret 1946/47. För att vid behandlingen av dessa
frågor icke mer än nödvändigt belasta den nyupprättade organisationen inom
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bär bedömningen av företag i städerna verkställts
inom kommissionens kansli och i huvudsak grundats på uppgifter från
de kommunala organen.

Kostnaderna för samtliga angelägna, nyanmälda företag, som beräknas
kunna bliva förberedda i tillräckligt god tid för att kunna intagas i investeringsplanen
för nästa budgetår beräknas utgöra ca 35 000 000 kronor för
företag på landsbygden och 42 000 000 kronor för företag i städerna (varav
ca 7 000 000 kronor i städer under 10 000 invånare och ca 35 000 000
kronor i städer över 10 000 invånare). Tillsammans med från föregående
budgetår kvarstående 131 000 000 kronor finnas alltså tillgängliga företag
avseende vatten- och avloppsanläggningar för ca 208 000 000 kronor. Av nedanstående
sammanställning framgå de i planerna för budgetåret 1944/45—
1946/47 ingående företagens fördelning på bebyggelseområden med mera
respektive mindre än 10 000 invånare.

	Anläggningskostnader i milj. kr. enligt
	förslagen till investeringsplan för
	1944/45	1945/46	1946 47
Städer och samhällen med mer än 10 000 invånare..	70	53	65
Mindre än 10 000 invånare..........	88	117	143
Summa	158	170	208

323

Anläggningsarbeten för beredande av vattenförsörjning och avlopp äro väl
ägnade att tagas i anspråk för att bereda sysselsättning åt arbetslösa. I stor
utsträckning kunna de utföras vintertid och med icke yrkesutbildad arbetskraft.
I vilken omfattning investeringsplanen kan bliva tagen i anspråk,
kommer emellertid i första hand att bliva beroende på tillgången på rör av
olika slag. Vad beträffar smidda rör ha vissa svårigheter gjort sig gällande
att tillgodose bela behovet inom landet, och importmöjligheterna äro svåra
att bedöma. Enligt upplysningar, som inhämtats från statens industrikommission,
synes det också vara anledning att befara svårigheter med försörjningen
med heltjocka gjutjärnsrör. Den inhemska produktionen av heltjocka
gjutna muffrör torde under 1946 bli av så ringa omfattning, att den ej nämnvärt
kan väntas inverka på tillgången. På sista tiden har enligt industrikommissionen
viss import ägt rum och någon ökning härav kan väntas. Det synes
troligt att tillgången på heltjocka gjutna rör blir tillräcklig för att tillgodo-,
se det normala behovet under 1946, om man räknar med att en viss del av
detta behov tillgodoses genom inom landet tillverkade stålmuffrör och tryckrör
av betong (bonnarör). Det bör emellertid framhållas, att tillverkningskapaciteten
i fråga om stålmuffrör och bonnarör är begränsad, och att de
sistnämnda endast utföras med relativt stor rördiameter. Tillverkningen av
stålmuffrör är beroende av importen av bituminösa isoleringsmaterial, vilken
dock numera torde kunna anses säkerställd. Möjligheter finnas också
att i stället för gjutjärnsrör använda asbestcementrör, ehuru sådana rör icke
för närvarande tillverkas inom landet. Alla kända omständigheter synas
dock visa, att möjligheten att vid behov genomföra den utvidgning av arbetsprogrammet,
som förslaget till investeringsplan för vattenledningsarbeten
skulle innebära, är beroende av en ökning i importen av heltjocka gjutjärnsrör.
En sådan importökning kan dock, när detta skrives, icke med
någon grad av säkerhet beräknas. Eftersom avlopp i flertalet fall förutsatts
bliva utförda i samband med vattenledningsarbeten, finnes risk att även avloppsarbetena
måste anstå på grund av brist på vattenledningsrör. Andra
skäl, som tala mot en alltför stor optimism vid bedömningen av investeringsmöjligheterna
för vattenförsörjning och avlopp, äro att tillgången på specialarbetare
icke torde medgiva en altför stor ansvällning av verksamheten.

Med hänsyn till de ovan antydda svårigheterna att i större utsträckning
utvidga investeringsverksamheten torde försiktigheten bjuda, att man icke
förutsätter att arbeten för mer än cirka 40 procent av totalkostnaden för den
tillgängliga investeringsvolymen kunna utföras under nästa budgetår. Utföras
arbeten i denna utsträckning, innebär detta en byggnadsverksamhet motsvarande
ett kostnadsbelopp av sammanlagt 83 000 000 kronor, varav ca
57 000 000 kronor för samhällen med mindre jin 10 000 invånare och ca
26 000 000 kronor för samhällen med mer än 10 000 invånare. Göres uppdelningen
i stället efter städer och landsbygd, erbålles, att företag för ett kostnadsbelopp
av 48 000 000 kronor på landsbygden och 36 000 000 kronor i
städerna skulle kunna utföras under ett budgetår. Med hänsyn till att en

324

betydande del av de av städerna anmälda vatten- och avloppsledningsföretagen
torde komma till utförande som ordinarie arbeten samt att en viss
del av de företag, som eventuellt komma till utförande som arbetslöshetsarbeten,
torde finansieras medelst gatukostnadserisättningar enligt stadsplanelagen,
synes beräkningen av behovet av statsanslag i stort sett böra baseras
på kostnaderna för de på landsbygden belägna företagen. Visserligen kunna
även företag i städerna i vissa fall erhålla statsbidrag, men detta torde uppvägas
av att större samhällen på landsbygden säkerligen komma att utföra
en del av de i investeringsplanen ingående företagen utan statsbidrag.
Totalkostnaderna för de på landsbygden belägna vatten- och avloppsanläggningar,
som förutsättas kunna utföras under budgetåret, beräknas enligt
ovan till ca 48 000 000 kronor. Uppskattas statsbidraget till i medeltal
50 procent av anläggningskostnaden uppgår det sammanlagda bidragsbehovet
till 24 000 000 kronor.

I statsverkspropositionen för innevarande år (VI ht., s. 97) har Kungl.
Maj:t föreslagit att till Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och
avlopp för budgetåret 1946/47 anvisas ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor.
Med hänsyn härtill beräknas det för budgetåret 1946/47 å beredskapsstat
erforderliga beloppet till 22 000 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadskommissionen,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och
avlopp å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 å
driftbudgeten under sjätte huvudtiteln uppföra
ett anslag av .................... kronor 22 000 000.

c. Skolor.

Uppförande av skolbyggnader.

Beträffande de skolbyggnader, som medtagits i investeringsutredningens
förslag till investeringsplan för budgetåret 1945/46, har utvecklingen redan
visat, att en stor procent varit av högsta angelägenhetsgrad. I planen ingående
byggnadsföretag av denna kategori hava nämligen till mycket stor del
utförts eller beräknas bliva utförda i vanlig ordning redan under detta budgetår.
Sålunda måste, förutom företag i Stockholms stad, närmare hälften
eller företag för ca 47 000 000 kronor av de i planen för innevarande budgetår
ingående företagen för ca 99 000 000 kronor av denna anledning utmönstras
vid uppgörande av investeringsplan för budgetåret 1946/47 inom grupperna
folkskolor, folkhögskolor, kommunala mellanskolor, kommunala flickskolor
m. m. samt allmänna läroverk. En ny omfattande inventering av arbetsobjekt
har emellertid under medverkan av länsarbetsnämnderna utförts
under år 1945. över de inkomna förslagen ha yttranden inhämtats från skolöverstyrelsen
beträffande allmänna läroverk, övriga kommunala skolor samt

325

folkskolor med flera skolor för folkundervisningen, från överstyrelsen för
yrkesutbildning beträffande yrkesskolor och från lantbruksstyrelsen beträffande
skolor för lantbrukets yrkesundervisning. Förslaget till investeringsplan
för 1946/47 innehåller skolbyggnader representerande ett sammanlagt
byggnadsvärde av ca 196 000 000 kronor fördelade på 1 oljande grupper.

Allmänna läroverk ...................................... 10 634 000

Kommunala mellanskolor, kommunala flickskolor m. m..... 18 265 000

Byggnader för folkskoleväsendet .......................... 115 902 000

Högre folkskolor och praktiska mellanskolor .............. 7 363 000

Folkhögskolor ........................................... 4 401 000

Centrala verkstadsskolor .................................. 12 500 000

Vissa andra yrkesskolor .................................. 8172 000

Skolor för lantbrukets yrkesundervisning .................. 17 475 000

S:a 195 712 000.

Beträffande byggnader för allmänna läroverk har yttrande av skolöverstyrelsen
avgivits beträffande företagens relativa angelägenhet samt meddelande
lämnats örn i vad mån byggnadsförslagen varit föremål för styrelsens
granskning. Av de inkomna förslagen finnas åtskilliga, som även tidigare
varit föremål för skolöverstyrelsens yttrande, men vilka vid uppgörandet av
tidigare planer icke varit tillräckligt förberedda för att kunna påräknas som
sysselsättningsobjekt. En del av dessa företag hava emellertid nu hunnit bliva
så förberedda, att de kunna komma till utförande under nästa budgetår.
Kostnadssumman för dessa företag, vilka alla medtagits i förslaget till investeringsplan
för budgetåret 1946/47, utgör 5 650 000 kronor. Hela förslaget
till plan för nämnda budgetår innefattar, inberäknat från tidigare planer
kvarstående företag, byggnader för allmänna läroverk för sammanlagt
10 634 000 kronor. Under budgetåret uppskattas 40 °/o härav, eller arbeten
för ca 4 300 000 kronor, kunna utföras.

Beträffande kommunala mellanskolor, kommunala flickskolor m. m. har
skolöverstyrelsen genomfört en gradering efter behovsgrad, varvid jämförelse
verkställts mellan företag belägna inom samma län. De nyanmälda företag,
som hava hög angeiägenhetsgrad och befunnits vara så förberedda, att de
skulle kunna påbörjas under budgetåret 1946/47, draga en sammanlagd kostnad
av ca 7 000 000 kronor. Tillsammans med från föregående års plan
kvarstående företag omfattar förslaget till investeringsplan för budgetåret
1946/47 byggnader för högre kommunala skolor för sammanlagt 18 265 000
kronor. Under budgetåret uppskattas 40 % härav, eller företag för ca
7 300 000 kronor, kunna utföras.

Beträffande folkskolor har skolöverstyrelsen vid avgivande av yttrande
till kommissionen graderat företagen så, att till angeiägenhetsgrad I hänförts
byggnadsföretag, vilka avse att tillgodose ett synnerligen trängande behov
av nya skollokaler och vilka därför snarast möjligt böra komma till utförande.
Till angeiägenhetsgrad II hava hänförts byggnadsföretag, som visserligen
bedömts vara angelägna, men vilka dock ännu någon tid hjälpligt

326

skulle kunna undvaras genom utnyttjande av befintliga lokaler, distriktets
egna eller förhyrda. Till denna angelägenhetsgrad har överstyrelsen även
hänfört företag, avseende huvudsakligen gymnastiklokaler. Till angelägenhetsgrad
III hava slutligen hänförts företag, vilka — ehuru behövliga — ansetts
tills vidare kunna uppskjutas. Fördelningen på de tre angelägenhets -grupperna framgår av nedanstående sammanställning.

Företag av

Företag, sorn böra
anstå eller som
icke äro så utredda,
att angelägenhets-grad kunnat
angivas
ca Kronor

Angelägen-

hetsgrad

Kronor

Angelägen-

hetsgrad

Kronor

Angelägen-

hetsgrad

lil

Kronor

104 791 000

27 853 000

1 282 000

5 050 000

Förslaget till investeringsplan för folkskolebyggnader för nästa budgetår
har begränsats till företag av angelägenhetsgrad I. Planeringsläget för dessa
företag synes vara sådant, att de åtminstone i regel torde kunna igångsättas
under budgetåret. Kostnaden för en del mycket stora byggnadsföretag, vilka
av olika anledningar icke väntas kunna igångsättas förrän under senare delen
av budgetåret 1946/47, har vid uppgörande av investeringsplanen endast
inräknats med belopp motsvarande den del av företagen, som beräknas kunna
utföras under nämnda budgetår. Som resultat av den förenämnda år 1945
företagna inventeringen hava byggnader för folkskolor därför tillförts förslaget
till investeringsplan för en till 81 600 000 reducerad kostnadssumma.
Tillsammans med de företag, som kvarstå från förslaget till investeringsplan
för innevarande budgetår, kommer den för budgetåret 1946/47 tillgängliga
mängden av angelägna företag att innefatta folskolebyggnader för sammanlagt
ca 115 900 000 kronor. Såsom i det föregående (s. 311) framhållits,
synes endast en del av de företag, vilka utgöra sysselsättningsreserven av
kommunala och enskilda företag, kunna beräknas bliva utförda under budgetåret.
Under antagande att 40 procent av företagen skulle kunna bliva utförda
under ett budgetår skulle detta giva en påräknelig investeringsvolym
motsvarande en kostnad av ca 46 000 000 kronor.

Från den 1 januari 1946 tillämpas nya grunder för statsbidrag i enlighet
med beslut av 1945 års riksdag. Enligt dessa grunder göres statsbidraget beroende
av antalet skattekronor per invånare i vederbörande kommun och
skall utgå med mellan 35 och 80 procent av den verkliga kostnaden. I den
utredning (SOU 1945: 25), som legat till grund för de nya bidragsbestämmelsema
och som kalkylerade med en minsta bidragsandel av 20 procent, hade
medelprocenten för statsbidraget beräknats till ca 50 procent av företagens
verkliga kostnad. Enär riksdagen fastställt en högre minimiprocent än de
sakkunnigas förslag, torde även medelprocenten komma att bliva något högre
än de sakkunniga beräknat. Uppskattningsvis synes erforderligt anslag till
bidrag till utförande under nästa budgetår av folkskolebyggnader för

327

46 000 000 kronor utgöra ca 25 000 000 kronor. I årets statsverksproposition
(VIII ht-, s. .333—334) har Kungl. Ma,j:t föreslagit riksdagen att till Folkskolor
m. ni.: Bidrag till vissa byggnadsarbeten anvisa ett förslagsanslag av
8 000 000 kronor. För genomförande av den nu föreslagna investeringsplanen
skulle sålunda av statsmedel erfordras ytterligare (25 000 000 — 8 000 000 =)
17 000 000 kronor.

Beträffande högre folkskolor och praktiska mellanskolor har yttrande avgivits
av skolöverstyrelsen beträffande angelägenheten, varvid i huvudsak
följts samma grunder som för folkskolor. De nyanmälda företag, som hava
den högsta angelägenhetsgraden och anses så förberedda, att de kunna påbörjas
under budgetåret 1946/47, draga en sammanlagd kostnad av ca

6 300 000 kronor. Tillsammans med från föregående års plan kvarstående
företag skulle man kunna i sysselsättningsreserven för budgetåret 1946/47
räkna med högre folkskolor och praktiska mellanskolor för sammanlagt ca

7 400 000 kronor. På samma sätt som beträffande folkskolorna uppskattas 40
procent härav, eller företag för ca 3 000 000 kronor, kunna utföras under ett
budgetår.

Beträffande byggnader för folkhögskoleväsendet genomförde investeringsutredningen
år 1944 en särskild inventering, varvid förfrågningar gjordes förutom
hos landstingen även direkt till vederbörande folkhögskolor. Efter samråd
med skolöverstyrelsen fann utredningen skäl att i förslaget till investeringsplan
för budgetåret 1945/46 upptaga arbeten för folkhögskolorna till en
sammanlagd kostnad av ca 3 400 000 kronor, fördelade på 17 skolor. Efter
revidering utförd år 1945 av det av utredningen samlade materialet kvarstå
av ovannämnda 17 företag 9 stycken för ca 2 200 000 kronor, vartill komma
6 nyanmälda företag för 2 200 000 kronor, som av skolöverstyrelsen prövats
angelägna och beräknas kunna påbörjas under nästkommande budgetår.
Investeringsplanen för budgetåret 1946/47 föreslås sålunda omfatta byggnader
för folkhögskoleväsendet för en sammanlagd kostnad av ca 4 400 000 kronor.
På grund av att planen i sin helhet icke torde kunna genomföras på ett
år har en reduktion verkställts. Enligt denna beräknas arbeten för högst
3 400 000 kronor kunna bliva utförda under nästa budgetår.

Investeringsutredningens förslag till investeringsplan för budgetåret 1945/
46 omfattade byggnader för yrkesundervisning för 16 800 000 kronor, varav
centrala verkstadsskolor för ett kostnadsbelopp av 12 900 000 kronor. Sistnämnda
byggnadsarbeten administreras av landstingen. Efter revidering av
investeringsutredningens material kvarstår av förslaget till investeringsplan
för innevarande budgetår yrkesskolor för ca 10 600 000 kronor, varav centrala
verkstadsskolor för ca 9 600 000 kronor. Vid 1945 års inventering har
anmälts ytterligare ett antal företag avseende byggnader för yrkesutbildning.
Beträffande dessa hava yttranden inhämtats från överstyrelsen för yrkesutbildning.
överstyrelsen har därvid vitsordat angelägenheten av flertalet anmälda
företag. Då emellertid icke alla synas så förberedda, att de skulle
kunna påbörjas under nästkommande budgetår, föreslås i investeringsplanen
för budgetåret 1946/47 medtagas endast 8 nyanmälda företag för en be -

328

räknad kostnad av ca 10 100 000 kronor, varav centrala verkstadsskolor för
ca 2 900 000 kronor. Sammanlagt innehåller sålunda förslaget till investeringsplan
för 20 700 000 kronor sådana yrkesskolor, vilka falla inom överstyrelsens
för yrkesutbildning verksamhetsområde. Härav beräknas ca
12 500 000 kronor till centrala verkstadsskolor. Sistnämnda skolbyggnader
med undantag för tvenne företag för en beräknad kostnad av sammanlagt
1 400 000 kronor ingå bland de företag, som överstyrelsen för yrkesutbildning
haft att taga hänsyn till vid beräkning av anslagsbehovet för budgetåren
1945/46 och 1946/47. Enligt gällande statsbidragsgrunder för centrala
verkstadsskolor (SFS 1941: 716) kan bidrag utgå med 50 procent av kostnaderna,
vilket skulle innebära ett bidragsbehov av 6 250 000 kronor vid fullt
utnyttjande av planen. I statsverkspropositionen till årets riksdag (VIII ht.,
s. 461) har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till bidrag till inrättande av
centrala verkstadsskolor m. m. anvisa ett förslagsanslag av 4 000 000 kronor.
Av propositionen framgår, att betydande reservationer på förenämnda anslag
kunna beräknas kvarstå vid ingången av budgetåret 1946/47. Med hänsyn
härtill samt till anslagets karaktär ävensom till det förhållandet, att man icke
torde kunna räkna nied att alla de i planen medtagna företagen kunna slutföras
under investeringsåret synes för nästa budgetår något anslag å beredskapsstat
till ifrågavarande ändamål icke erfordras.

Investeringsulredningen föreslog att i investeringsplan för budgetåret 1945/
46 skulle ingå byggnadsarbeten vid lantmanna- och lanthushållsskolor och
vissa andra skolor för lantbruksundervisning för en sammanlagd kostnad
av 15 400 000 kronor. Efter verkställd revidering av det föreliggande materialet
kvarstå sådana förtag för 11 200 000 kronor. Dessa föreslås bliva överförda
till investeringsplanen för budgetåret 1946/47. I samband med inventeringen
år 1945 hava anmälts en betydande mängd nya företag. Beträffande
dessa har lantbruksstyrelsen yttrande inhämtats. De företag, som synas i
erforderlig grad förberedda och vilkas angelägenhet lantbruksstyrelsen kunnat
vitsorda, motsvara en sammanlagd kostnadssumma av 6 200 000 kronor.
Hela förslaget till investeringsplan föreslås i anslutning härtill innehålla
byggnadsarbeten vid vissa lantbruksundervisningsanstalter för tillhopa
17 500 000 kronor. I anslutning till den bedömning, som investeringsutredingen
gjort beträffande möjligheterna att på ett år genomföra arbeten av
ifrågavarande slag, synes man kunna utgå ifrån att högst 70 procent av de
tillgängliga företagen, eller företag för 11 500 000 kronor, kunna komma till
utförande under investeringsåret. Av ifrågavarande företag beräknas arbeten
för 10 500 000 kronor utgöra statsbidragsberättigade företag. Då statsbidrag
författningsenligt utgår med 3/4 av de av Kungl. Majit godkända byggnadskostnadema
för ifrågavarande företag, torde medelsbehovet för planens genomförande
för budgetåret 1946/47 kunna uppskattas till 7 900 000 kronor.
Kungl. Majit har i statsverkspropositionen för innevarande år föreslagit riksdagen
att till Bidrag till byggnadsarbeten vid vissa lantbruksundervisningsanstalter
anvisa ett reservationsanslag av 2 600 000 kronor. För genomförande
av den föreslagna investeringsplanen skulle sålunda av statsmedel erfordras
ytterligare (7 900 000 — 2 600 000 =) 5 300 000 kronor.

329

Anslag till uppförande
av skolbyggnader.

De statsbidrag, som skulle kunna ifrågakomma, därest byggnadsföretag
gällande allmänna läroverk, kommunala mellanskolor m. m., högre folkskolor,
folkhögskolor eller andra sådana undervisningsanstalter, till vilkas
uppförande statsbidrag normalt icke utgår, bleve ulnyttjade i arbetslöshetsmotverkande
syfte, torde böra utgå av anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens
reglering m. m. (se s. 367).

Under åberopande av det i övrigt anförda hemställer arbetsmarknadskommissionen,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1946/47 å driftbudgeten uppföra följande anslag,
nämligen

under åttonde huvudtiteln:

Folkskolor m. m.: Bidrag för vissa
byggnadsarbeten ................

under nion de huvudtiteln:

Bidrag till byggnadsarbeten vid vissa
ning sanstalter ...................

Underhåll av skolbyggnader.

I innevarande års statsverksproposition (VIII ht, s. 335—336) har Kungl.
Majit föreslagit riksdagen att under rubriken Folkskolor m. m. till underhålls-
och materielbidrag anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 kronor, varav
100 000 kronor enligt särskilda bestämmelser till bidrag till folk- och småskolor
av lägre form än A och B 1. Beträffande det författningsenligt utgående
underhålls- och materielbidraget hänvisas till den redogörelse, som lämnats
i 1945 års statsverksproposition, VIII ht, s. 417-—419. Skolöverstyrelsen
avgav i samband med sina år 1944 avgivna anslagsäskanden för budgetåret
1945/46 en av riksdagen begärd motivering rörande grunderna för ifrågavarande
anslags disposition och förordade därvid, att det nu utgående statsbidraget
skulle inskränkas till att avse endast inventarie- och matenelanskaffningen
men däremot ej underhållet av skollokaler, överstyrelsen fann att ett
bortfallande av de jämförelsevis obetydliga belopp, som med nu utgående
låga statsbidrag kunnat disponeras för lokalunderhållet, för det övervägande
antalet skoldistrikt endast skulle få ringa inverkan i ekonomiskt avseende.
Överstyrelsen framhöll emellertid samtidigt att styrelsen alltjämt vore av den
meningen, att starka skäl talade för att bidrag utginge för underhåll av
•skollokaler med hänsyn till skoldistriktens stora kostnader därför.

Det torde vara ställt utom tvivel, att det behöriga underhållet av skollokaler
inom landet blivit mer eller mindre eftersatt under de senare åren, i viss
mån lill följd av det efter år 1940 minskad statsbidraget lill underhåll m. m.
Skäl synas således föreligga att under en efterkrigsperiod stimulera till en

22—467172.

kronor 17 000 000

lantbruksunderviskronor
5 300 000.

330

återhämtning av vad som blivit eftersatt i fråga om underhåll av skollokaler
och att därför åtminstone temporärt höja statsanslagen till underhåll av skollokaler.

De byggnadsarbeten, om vilka här är fråga, äro emellertid på grund av
varje särskilt företags förhållandevis ringa omfattning och på grund av att
genom dem arbetstillfällen huvudsakligen beredas åt specialarbetare, såsom
målare och snickare, icke särskilt lämpade som sysselsättningsobjekt för friställd
arbetskraft under en arbetsmarknadskris. Vidare måste arbetena i regel
utföras under skolferier och svårigheterna bliva stora att till rimlig kostnad
ordna en tekniskt sakkunnig tillsyn och kontroll. De ifrågavarande arbetena
hava emellertid i allmänhet en mycket hög angelägenhetsgrad och
fordra intet omfattande planläggningsarbete. Det synes därför skäligt, att de
beaktas vid utformningen av investeringsreserven av kommunala och enskilda
objekt, ehuru med hänsyn till ovan anförda omständigheter en viss återhållsamhet
bör iakttagas vid beräkningen av anslag för ändamålet. Investeringsutredningen
tillstyrkte (SOU 1945: 12, s. 267) för sin del, atti investeringsplanen
för budgetåret 1945/46 skulle upptagas underhållsarbeten vid
folkskolebyggnader av en omfattning, motsvarande två års normal investering.
Det synes lämpligt, att jämväl i investeringsplanen för budgetåret 1946/
47 inräknas dylika arbeten till samma omfattning.

Under förutsättning att beträffande storleken av statsbidraget de före år
1940 gällande bestämmelserna skulle tillämpas, skulle bidraget motsvara ca
25 kronor per skollokal, d. v. s. hälften av det gemensamma anslaget till
underhåll av skollokaler samt för tillhandahållande av inventarier och undervisningsmateriel.
Två års normal investering skulle sålunda förutsätta ett
statsbidrag av 50 kronor för varje skoldistriktet tillhörig lokal. Före den år
1940 företagna sänkningen av bidragsbeloppen till hälften anvisades till
underhålls- och materielbidrag ett anslag örn 1 800 000 kronor, varav halva
beloppet kan anses hava varit beräknat för underhållsbidrag. Det normala
underhållsbidraget kan således anses hava uppgått till 900 000 kronor. Det
anslag, som efter angivna beräkningsgrunder erfordras vid ett genomförande
av en till två års normal investering beräknad investeringsplan under budgetåret
1946/47, skulle sålunda bliva 1 800 000 kronor.

Investeringsutredningen hade (SOU 1945: 12, s. 325) kommit till den uppfattningen,
att därest investeringsreserven foges i anspråk, de föreslagna bidragsbeloppen
icke borde utgå automatiskt. Det syntes vara nödvändigt, att
behovet av reparationsarbeten behörigen styrktes. Genom detta tillvägagångssätt
bleve också möjligheterna större att i första hand få underhållsarbeten
utförda vid de byggnader, där reparationsarbetet blivit mest eftersatt. Investeringsutredningen
hade övervägt, vilka möjligheter, som förelåge att genomföra
den önskvärda behovsprövningen, och därvid funnit, att svårigheterna
att pålägga något av de statliga tekniska organen denna prövning bleve
alltför stora. Varken väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, byggnadsstyrelsen eller
egnahemsstyrelsen syntes genom sina tjänstemän ha någon möjlighet att
utan personalförstärkning åtaga sig ett kontrollarbete för de här ifrågava -

331

rande företagen. Kostnaderna för kontrollen skulle därvid bliva allt för betydande
i förhållande till reparationsarbetenas omfattning. Utredningen föreslog
med anledning härav att åt vederbörande folkskolinspektörer .skulle anförtros
uppgiften såväl att konstatera, att behovet av underhållsarbeten förelåge,
som att avsyna och godkänna de arbeten, som eventuellt komme till
utförande med anslagsmedel å beredskapsstat. Detta arbete syntes inspektörerna
kunna utföra i direkt samband med den vanliga inspektionsverksamheten.

Vid den närmare utformningen av de bestämmelser, som borde ligga till
grund för anslagsmedlens utbetalande, syntes enligt utredningens uppfattning
böra beaktas, att bidragen borde utgå per skolenhet med 50 kronor per lokal,
dock högst med kostnaden för det planerade reparationsarbetet. Som underlag
för beräknandet av bidragets storlek borde följaktligen finnas en kostnadsberäkning,
som granskats av folkskolinspektören och som kunde godtagas
av vederbörande länsstyrelse. Med hänsyn till att utredningen föreslagit
ändrade bidragsgrunder vid ett utnyttjande av investeringsreserven, föreslog
utredningen, att medlen skulle upptagas å ett särskilt för detta ändamål
å allmän beredskapsstat uppfört anslag.

Grunderna för dispositionen av underhålls- och materielbidraget till folkskolor
äro för närvarande under utredning av de sakkunniga för utredning
rörande förhållandet mellan staten och skoldistrikten m. m. (se innevarande
års statsverksproposition VIII ht, s. 336). I avvaktan på resultatet av ifrågavarande
utredning föreslår arbetsmarknadskommissionen, att de av investeringsutredningen
framförda grunderna för beviljande av bidrag till underhåll
av skollokaler tillämpas vid ett eventuellt ianspråktagande av denna del
av investeringsreserven. Anslagsbehovet å beredskapsstat för budgetåret 1846/
47 synes böra uppskattas till samma belopp som av investeringsutredningen
beräknades för innevarande budgetår, d. v. s. till 1 800 000 kronor.

Under åberopande av vad ovan anförts hemställer arbetsmarknadskommissionen,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Folkskolor m. m.: bidrag till underhåll av skollokaler
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 å driftbudgeten
under åttonde huvudtiteln uppföra
ett anslag av ..........................kronor 1 800 000.

tl. Sjukhus.

Det av investeringsutredningen framlagda förslag till investeringsplan, vilket
Indes till grund för allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45, upptog
sjukhusbyggnader för landstingen för 33 000 000 kronor. I utredningens motsvarande
förslag för budgetåret 1945/46 hade mängden sådana företag ökats
väsentligt och representerade en sammanlagd kostnad av 58 000 000 kronor.
Härtill kommo sjukhusbyggnader i städer, som icke deltaga i landsting, för
16 600 000 kronor, varför den sammanlagda kostnaden för sjukhusbyggnader

332

blev ca 75 000 000 kronor. Under rubriken sjukhus redovisas i förslaget till
plan för nästkommande budgetår samtliga sjukhusbyggnader utom byggnader
för folksanatoriema, vilka redovisas bland Diverse enskilda arbeten och
underrubriken Byggnader för vissa statsunderstödda institutioner. Med stöd
av den under hösten 1945 med länsarbetsnämndernas medverkan utförda inventeringen
lia ur planen avförts sådana företag, som påbörjats och beräknas
bliva slutförda under innevarande budgetår, varjämte erforderliga justeringar
verkställts av kostnaden för återstående företag. Slutligen har från
landstingen och berörda kommunala myndigheter via länsarbetsnämnderna
infordrats uppgifter på nya, angelägna företag, vilka lämpligen borde kunna
ingå i investeringsplanen för nästkommande budgetår. Uppgifter från Stockholms
stad hava infordrats direkt från staden, såsom närmare uppgivits
under rubriken Investeringsobjekt för Stockholms stad (s. 316). Från 1945/46
års investeringsplan kvarstående företag samt sådana nyanmälda, som efter
.samråd med medicinalstyrelsen befunnits tillräckligt angelägna och förberedda
för att medtagas i investeringsplanen för budgetåret 1946/47, draga
tillsammans en kostnad av ca 94 000 000 kronor.

Till följd av de begränsningar av användningsmöjligheterna såsom sysselsätlningsobjekt,
vilka överhuvud taget äro utmärkande för husbyggnadsarbeten
—- sjukhusbyggen äro härvidlag ej undantag — samt med hänsyn till
att byggnadstiden för vissa av företagen kan bliva längre än beräknat, synes
man icke böra räkna med att företag för hela den nämnda kostnaden skulle
kunna genomföras under ett budgetår. Om man i likhet med investeringsutredningen
beräknar, att ungefär tre fjärdedelar av företagen skulle kunna
utföras, skulle detta innebära, att den utnyttjningsbara investeringsplanen
skulle innehålla sjukhusbyggen för ca 70 000 000 kronor.

Enligt här nedan lämnade närmare uppgifter har det sammanlagda erforderliga
statsbidragsbeloppet för planens genomförande i den del densamma
omfattar företag, till vilkas utförande bidrag normalt utgår, beräknats till
3 300 000 kronor. Härav har till tuberkulossjukvårdsanstalter beräknats
1 000 000 kronor, till epidemisjukhus 700 000 kronor, till hem för kroniskt
sjuka 1 000 000 kronor och till förlossningsanstalter 600 000 kronor. Därest
sjukhusbyggnader, till vilkas utförande statsbidrag normalt icke utgår, skulle
bliva utförda i arbetsmarknadsreglerande syfte, torde erforderligt bidrag
böra utgå av anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. (se
s. 367).

Till Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av vårdhem för lättskötta
sinnessjuka uppfördes å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 ett
anslag av 300 000 kronor, medan däremot intet anslag utöver det i 1945 års
statsverksproposition äskade beiäknades bliva erforderligt för genomförande
av den för budgetåret 1945/46 föreslagna investeringsplanen. I statsverkspropositionen
för innevarande budgetår finnes intet anslag upptaget till ifrågavarande
ändamål. Investeringsplanen för nästkommande budgetår föreslås
innehålla byggnadsarbeten av detta slag för ca 2 700 000 kronor, varav författningsenligt
statsbidrag beräknas utgå med sammanlagt ca 400 000 kronor.

333

Beloppet skulle sannolikt komma att fördelas på mer än ett budgetår, därest
ifrågavarande arbetsobjekt i sin helhet komme till utförande. Något särskilt
anslag å beredskapsstat under denna anslagsrubrik utöver tidigare beviljade
medel synes icke erforderligt.

Till Bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanetalter
uppfördes å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 ett anslag av
1 000 000 kronor. Investeringsutredningen föreslog för budgetåret 1945/46 ett
anslag å beredskapsstat för detta ändamål av 600 000 kronor. Medicinalstyrelsen
har, såsom framgår av årets statsverksproposition, V ht., s. 240 och
244, för nästa budgetår föreslagit ett belopp av 1 435 000 kronor för ändamålet
i fråga. Härav utgjorde 834 214 kronor det belopp, som enligt till styrelsen
inkomna ansökningar om statsbidrag erfordrades till anordnande av nya
vårdplatser för lungtuberkulösa. Framställningar om statsbidrag med tillhopa
308 000 kronor väntades enligt styrelsen före utgången av budgetåret 1946/47.
Därjämte förelåge en framställning om bidrag till uppförande av bamavdelning
och personalbostäder vid Kronprinsessan Viktorias kustsanatorium
i Barkåkra.

Direktionen för kustsanatoriet har i skrivelse till Kungl. Majit den 16 juli
1945 i underdånighet hemställt, att Kungl. Majit av 1946 års riksdag täcktes
begära statsbidrag till uppförande vid kustsanatoriet av följande nybyggnader:

A. Nybyggnad för barnavdelning m. in................. kronor 450 000

B. Nytt bostadshus åt förste underläkaren alternativt sysslomannen
....................................... » 69 000

C. Nytt bostadshus åt maskinmästaren................ » 40 000

Summa kronor 559 000.

Direktionen har i förenämnda skrivelse bl. a. anfört, att nuvarande barnavdelning
inrymdes i ett enkelt trähus i två våningar. Huset vore ursprungligen
uppfört som tillfälligt epidemisjukhus men hade sedan tagits i bruk som vårdavdelning.
Utmed södra fasaden funnes en solveranda med glastak och väggar.
Denna borttoge större delen av ljuset för innanför liggande sjuksalar och
hindrade effektiv genomvädring av desamma. Byggnaden vore dåligt värmeisolerad
och taken i bristfälligt skick. Direktionen fäste särskild vikt vid att få
brandfara avlägsnad, då den befintliga byggnaden, som ovan nämnts, vore
uppförd av trä. Den nya barnavdelningen, som beräknades för 35 vårdplatser,
skulle inrymmas i ett plan och över densamma skulle förläggas en våning
med personalrum. Dessa skulle ersätta två rum, som genom rivning av nuvarande
barnavdelning förlorades, samt täcka det ökade behov av personalrum,
som beräknades bliva erforderligt, när arbetstiden för sjukvårdspersonalen
inom kort skall nedbringas från nuvarande 54 till 48 timmar per vecka.

För ali anskaffa familjebostad örn fyra rum och kök jämte hembiträdesrum
åt den vid sanatoriet anställde förste underläkaren erfordrades enligt direktionen
nybyggnad, enär lämpliga familjebostäder icke kunde förhyras i samhället.

334

Direktionen funné vidare nödvändigt, att familjebostad anskaffades åt maskinmästaren
vid sanatoriet. Enär lämplig bostad icke för närvarande och
sannolikt ej heller senare kunde förhyras i intilliggande samhälle, måste nytt
bostadshus, lämpligen om tre rum och kök, uppföras vid sanatoriet.

Medicinalstyrelsen har i skrivelse till Kungl. Majit den 20 september 1945
vitsordat, att stort behov förelåge av att vid sanatoriet anordna såväl en barnavdelning
som nya bostäder för vardera förste underläkaren och maskinmästaren.
Styrelsen har därvid tillstyrkt, att dessa arbeten så snart ske kan
måtte komma till utförande. Med hänsyn till kustsanatoriets svaga ekonomiska
ställning syntes det vara erforderlig;, att kostnaderna för samtliga ifrågavarande
arbeten bestredes av statsmedel, dock högst med i direktionens ansökan
för respektive ändamål angivet belopp. Kostnaderna syntes böra belasta
anslaget till Bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter.

Byggnadsstyrelsen har i skrivelse till Medicinalstyrelsen den 30 augusti 1945
efter vissa smärre anmärkningar mot de åtföljande ritningarna förklarat sig
i övrigt icke hava någon erinran mot förslaget och de till 559 000 kronor beräknade
kostnaderna för detsamma.

Direktionen för sanatoriet har i skrivelse till statens arbetsmarknadskommission
den 22 augusti 1945 anmält ifrågavarande företag till investeringsplanen,
dock med framhållande av att ansökan om bidrag till byggnadsföretaget
inlämnats till Kungl. Majit.

Anslag till uppförande av byggnader för barnavdelning och personalbostäder
m. m. vid kustsanatoriet i Barkåkra har i statsverkspropositionen icke äskats
å riksstat för nästkommande budgetår. Med hänsyn till vad ovan anförts,
synes emellertid uppförande av ifrågavarande byggnader böra ingå i investeringsplanen
för nästa budgetår. Byggnadskostnaderna synas böra bestridas
av statsmedel intill av Kungl. Majit godkänd kostnad. Å beredskapsstat
synes därför böra uppföras ett anslag av 559 000 kronor.

Medicinalstyrelsens beräkningar av anslagsbehovet till lungtuberkulosanstalter
utvisar något högre sammanlagt bidragsbelopp än vad som motsvarar
de i investeringsplanen upptagna företagen av denna kategori. Detta
synes kunna förklaras dels av att till styrelsen sådana företag blivit anmälda,
som icke varit fullt färdigplanerade och beträffande vilka planeringsmöjligheterna
ansetts vara ovissa, dels av att företag, vilka äro under utförande men
likväl kunna erfordra utbetalning av anslag under nästkommande budgetår,
avförts ur investeringsplanen, varigenom härför erforderliga bidrag icke ingå
i den inom kommissionens kansli utförda beräkningen av behovet av statsmedel
för investeringsplanens genomförande. Med hänsyn till att vissa landsting
på kommissionens förfrågningar icke synas lia lämnat fullständiga svar beträffande
sina byggnadsplaner och kommissionens primärmaterial därför torde
vara mera ofullständigt än medicinalstyrelsens, synes det lämpligast,
att styrelsens beräkningar läggas till grund för den följande uppskattningen
av behovet av statsmedel för nästkommande budgetår. Under denna
förutsättning skulle behovet av anslag för nästa budgetår för investeringsplanens
realiserande efter avdrag av ett belopp av 500 704 kronor, som

335

av medicinalstyrelsen beräknats återstå å anslaget vid utgången av innevarande
budgetår, kunna beräknas till (834 214 + 308 000 + 559 000 —-500 704—) 1 200 510 kronor.

I statsverkspropositionen för innevarande år har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att till Bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter
för budgetåret 1946/47 anvisa ett. reservationsanslag av 350 000
kronor, varav ett belopp av 200 000 kronor beräknas till statsbidrag till anordnande
av nya vårdplatser för lungtuberkulösa. Sistnämnda belopp avser
arbeten av sådant slag, som ingår i den föreslagna investeringsplanen, medan
återstående 150 000 kronor äro avsedda till andra ändamål. Å beredskapsstat
synes till bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter
erfordras (1 200 510 — 200 000=) 1 000 510 kronor eller i runt tal
1 000 000 kronor.

Till Bidrag till uppförande eller inrättande av epidemisjukhus uppfördes
å beredskapsstat för budgetåret 1944/45 ett anslag av 200 000 kronor och i investeringsutredningens
förslag till investeringsreserv för budgetåret 1945/46
beräknades för samma ändamål ett anslagsbehov av 550 000 kronor. Medicinalstyrelsen
har, såsom framgår av årets statsverksproposition, V ht., s.
258, för budgetåret 1946/47 till ifrågavarande ändamål hemställt örn anvisande
av ett anslag å riksstat av 1 160 000 kronor. Det av medicinalstyrelsen
äskade beloppet motsvarar epidemisjukhus för en större byggnadssumma
än som med ledning av till kommissionen inkommet primärmalerial kunnat
föreslås ingå i förslaget till investeringsplan för nästkommande budgetår. Då
emellertid medicinalstyrelsen torde bygga sina beräkningar på ett mera omfattande
material, hava dessa lagts till grund för beräkningen av anslagsbehovet,
vilket under dessa förutsättningar uppgår till i runt tal 1 100 000
kronor.

I innevarande års statsverksproposition har Kungl. Majit föreslagit riksdagen
att till Bidrag till uppförande eller inrättande av epidemisjukhus för
budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kronor. Å beredskapsstat
beräknas därför komma att erfordras ett belopp av (1 100 000 —
400 000=) 700 000 kronor till samma ändamål.

Till Bidrag till uppförande m. m. av hem för kroniskt sjuka upptogs å beredskapsstat
för budgetåret 1944/45 ett anslag av 100 000 kronor och i investeringsutredningens
förslag till investeringsreserv för budgetåret 1945/46
räknades med ett anslagsbehov av 300 000 kronor. Medicinalstyrelsen har,
såsom framgår av årets statsverksproposition, V ht., s. 261—262, till samma
ändamål för budgetåret 1946/47 äskat ett belopp på riksstat av 1 480 000
kronor. Det av styrelsen äskade beloppet överstiger avsevärt bidragsbehovet
för de företag av ifrågavarande kategori, som anmälts till kommissionen
och som med hänsyn lill planeringsläget ansetts kunna påräknas som sysselsättningsreserv
under nästa budgetår. Även beträffande dessa byggnadsföretag
hava emellertid medicinalstyrelsens beräkningar ansetts böra läggas
till grund för uppskattningen av anslagsbehovet. Det synes dock med hänsyn
till att medicinalstyrelsens beräkningar till betydande del grundats på
väntade framställningar om statsbidrag till företag, som ännu icke torde vara

336

detaljplanerade, vara motiverat att reducera uppskattningen av anslagsbehovet
till förslagsvis 1 250 000 kronor.

I statsverkspropositionen för innevarande år har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att till Bidrag till uppförande av hem för kroniskt sjuka för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 250 000 kronor. Å beredskapsstat
beräknas därför ett belopp av (1 250 000 — 250 000=) 1 000 000
kronor bliva erforderligt.

Till Bidrag till uppförande eller inrättande av förlossningsanstalter uppfördes
å beredskapsstat för budgetåret 1944/45 ett anslag av 600 000 kronor.
Samma belopp beräknades i investeringsutredningens förslag till investeringsreserv
för budgetåret 1945/46. Medicinalstyrelsen har för budgetåret
1946/47 för samma ändamål äskat ett belopp av 1 000 000 kronor,
varvid styrelsen utgått från oförändrade bidragsgrunder. Med skrivelse
den 22 november 1945 har 1941 års befolkningsutredning överlämnat
betänkande om förlossningsvården (se 1945 års statsverksproposition,
V ht. s. 297). Kungl. Maj:t har i innevarande års statsverksproposition
föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, för budgetåret 1946/47 till bidrag till uppförande eller inrättande av
förlossningsanstalter anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kronor. Det
belopp, som erfordras på beredskapsstat, kommer att till väsentlig del bestämmas
av statsmakternas slutliga ställningstagande till medicinalstyrelsens äskanden
och befolkningsutredningens förslag. I avvaktan på statsmakternas
ställningstagande har i detta sammanhang räknats nied ett anslagsbehov motsvarande
skillnaden mellan det av medicinalstyrelsen äskade beloppet och
det av Kungl. Majit preliminärt föreslagna eller 600 000 kronor.

teln uppföra följande anslag, nämligen

Bidrag till uppförande eller inrättande av

tuberkulossjukvårdsanstalter ........ kronor 1 000 000

Bidrag till uppförande eller inrättande av

epidemisjukhus .................... » 700 000

Bidrag till uppförande m. m. av hem för

kroniskt sjuka ...................... » 1 000 000

Bidrag till uppförande eller inrättande av

förlossningsanstalter ................ » 600 000

e. Branddammar m. m.

Beträffande samtliga anmälda förslag (branddammar, brandbrunnar, fördämningar,
upprensningar o. d.) avseende anskaffande av nödig vattentillgång
för släckning av brand har inhämtats yttrande från riksbrandinspek -

337

tören (statens brandinspektion), som prövat företagens angelägenhet ur
brandskyddssynpunkt. Samtliga från investeringsutredningens förslag till investeringsplan
för budgetåret 1945/46 kvarstående företag och sådana nyanmälda,
som med hänsyn till de vidtagna förberedelserna synas lämpliga härtill,
hava föreslagits ingå i investeringsplanen för budgetåret 1946/47. Sammanlagda
kostnaden för dessa företag utgör ca 1 800 000 kronor.

I yttrande den 1 november 1945 till arbetsmarknadskommissionen över
förslag till branddammar m. m. har riksbrandinspektören framhållit, att arbetsmarknadskommissionen
och luftskyddsinspektionen i slutet av år 1940
gjorde en undersökning beträffande behovet av vattenreservoarer för eldsläckningsändamål.
Denna utredning visade, att omkring 6 000 brandbrunnar
och branddammar samt omkring 3 100 fördämningar och upprensningar
vore önskvärda för att vattenfrågan inom respektive kommuner skulle bliva
tillfredsställande löst. Av dessa arbeten skulle ca 1 600 dammar och brunnar
samt ca 600 uppdämningar och upprensningar komma på luftskyddsorter,
under det att övriga företag omkring 4 400 respektive omkring 2 500
skulle avse icke-luftskyddsorter, d. v. s. i stort sett rena landsbygden. Riksbrandinspektören
har i sitt ovannämnda yttrande vidare anfört följande:

En undersökning i fråga om luftskyddsorter, som verkställdes av luftskyddsinspektionen
hösten 1943, visade, att av ovanstående arbeten endast omkring 600
stycken branddammar och 42 regleringsarbeten blivit utförda. Betydande arbeten
återstå sålunda och kostnaderna för dessa arbeten kunna i runt tal uppskattas till
20 miljoner kronor.

I den nu pågående undersökningen av behovet av vattenreserver i länen, som
företages av respektive länsbrandinspektörer, har tills dato följande redovisning lämnats
beträffande branddammar och brandbrunnar.

Län	Brand- dammar antal	Brand- brunnar antal	Län	Brand- dammar antal	Brand- brunnar antal
	30		Älvsborgs län .......	1	1
Uppsala J .......	201		Skaraborgs » .......	289	110
	137	165		377
Östergötlands » .......	1	1	Örebro » .......	1	1
Jönköpings » .......	2 450		Västmanlands » .......	1
	92		Kopparbergs » .......
	200			1	1
	1	1		20
Blekinge » .......	1	1	Jämtlands » .......	250	1
	30		Västerbottens » .......	1
	1	1	Norrbottens » .......	41
Hallands » .......	70		Summa	2187	275
Göteborgs och Bohus län	1	1

1 Behovet under utredning av länsbrandinspektören. — 2 Antalet innefattar även brunnar.
3 Antal ej angivet men kostnadsberäknat till 320 000 kronor.

338

De i 1940 års undersökning upptagna vattenreserverna utgöras av dels sådana,
som erfordras enligt 1945 års brandlag, alltså för fredsändamål, dels sådana, som erfordras
för civilförsvaret såsom reserver för befintliga vattenledningar m. m. Skall
en gradering av dessa arbeten göras torde f. n. den förstnämnda kategorien, »fredsdammarna»,
vara den mest nödvändiga. För att erhålla en uppfattning örn vad
som är det ena eller det andra i den gjorda undersökningen kan man utgå ifrån
att samtliga arbeten å »icke-luftskyddsorter» äro nödvändiga för fredsändamål
under det att det stora flertalet arbeten i »luftskyddsorter» torde vara betingade av
civilförsvaret.

Investeringsutredningen ansåg sig i sitt förslag till plan för innevarande
budgetår kunna upptaga företag avseende branddammar m. m. för en totalkostnad
av 5 000 000 kronor. Av riksbrandinspektörens ovannämnda yttrande
synes framgå, att det med hänsyn till behovet av dylika anläggningar
finnes anledning att föreslå samma omfattning av investeringsplanen för
budgetåret 1946/47. Statsbidrag kan enligt gällande författningar beviljas
kommuner till anläggande av branddammar med högst 50 procent av anläggningskostnaderna.
Om högsta bidragsprocenten tillämpas, blir sålunda statsmedel
till ett belopp av 2 500 000 kronor erforderligt för planens genomförande.

I innevarande års statsverksproposition har Kungl. Majit föreslagit riksdagen
att till bidrag till kommuner för anläggande av branddammar för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor. Utöver detta
belopp synes sålunda å allmän beredskapsstat erfordras ett anslag av
2 400 000 kronor.

Under åberopande av vad ovan anförts hemställer arbetsmarknadskommissionen,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till kommuner för anläggande av branddammar
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 å driftbudgeten
under sjätte huvudtiteln uppföra ett
anslag av..............................kronor 2 400 000.

f. Diverse kommunala husbyggnader m. m.

Samlingslokaler.

För att få en så fullständig kännedom som möjligt örn det aktuella behovet
av samlingslokaler gjorde investeringsutredningen år 1944 hos statens nämnd
för samlingslokaler framställning om undersökning av de byggnadsprojekt,
som varit kända av nämnden. Med stöd av denna undersöknings resultat föreslog
utredningen, att samlingslokaler för tillsammans 4 800 000 kronor skulle
ingå i investeringsreserven för budgetåret 1945/46.

Sedan förenämnda utredningsresultat redovisats, ha emellertid vissa förändringar
skett och ytterligare sådana beräknas komma att inträffa fram till
ingången av budgetåret 1946/47. Sålunda har ett fåtal av företagen utförts
eller beräknats komma att bliva utförda före utgången av innevarande budgetår.
Vad som utförts motväges dock av kostnadsökningar å de övriga företagen,
så att den sammanlagda kostnaden för från innevarande budgetår

339

kvarstående samlingslokaler kan beräknas till samma belopp som hela reserven
för budgetåret 1945/46, 4 800 000 kronor. Vidare har från kommunala
organ lämnats uppgifter om ett antal nya företag. Dessa uppgifter ha remitterats
till statens nämnd för samlingslokaler för yttrande. 1 samband härmed
verkställde nämnden en förnyad översyn av till nämnden inlämnade förslag
till samlingslokaler med hänsyn till lämpligheten att medtaga dessa i
investeringsreserven. Härav framgick, att ett antal företag med en sammanlagd
kostnad av 11 900 000 kronor kunde ifrågakomma. Nämnden överlämnade
till kommissionen en förteckning över dessa företag, med angivande av
beräknad byggnadskostnad samt planeringsläget såvitt detta var känt. Med
stöd av de sålunda inhämtade uppgifterna har kommissionen efter samråd
med nämnden ansett sig kunna föreslå, att av kommuner till kommissionen
anmälda företag för en kostnad av 3 100 000 kronor samt å ovannämnda av
nämnden upprättade förteckning upptagna företag för 4 400 000 kronor lämpligen
böra medtagas i investeringsreserven för budgetåret 1946/47. Tillsammans
med de från budgetåret 1945/46 kvarstående förslagen beräknas sålunda
stå till förfogande tekniskt förberedda förslag till samlingslokaler för
en sammanlagd kostnad av (4 800 000 + 3 100 000 + 4 400 000=) 12 300 000
kronor. Härtill komma vissa samlingslokaler inom sådana byggnader, som
jämväl inrymma lokaler för andra ändamål. Huru stor del av byggnadskostnaderna
för dessa företag, som kan förutsättas belöpa sig på dessa samlingslokaler,
kan dock icke närmare angivas.

Enligt gällande författningar kan bidrag av statsmedel beviljas kommun
och lån av statsmedel beviljas bolag, förening eller stiftelse till anordnande
av allmänna samlingslokaler.

Enär en avsevärd behållning kvarstår på reservationsanslaget till bidrag
till anordnande av allmänna samlingslokaler (se innevarande års statsverksproposition
(V ht., s. 52) och då endast en mindre del av investeringsplanen
omfattar företag av den kategori, att de enligt gällande författning kunna
beviljas statsbidrag, finner kommissionen icke anledning föreslå, att särskilt
anslag å driftbudgeten upptages å beredskapsstat för budgetåret 1946/
47 till detta ändamål.

Statens nämnd för samlingslokaler har framhållit (se årets statsverksproposition,
kapitalbudgelen, bilaga 4, s. 6), att enligt upplysningar, som nämnden
inhämtat från folketshusföreningarnas riksorganisation, ordenshusens
riksförening, Iantbruksförbundets byggnadsförening och samfundet för hembygdsvård,
sagda organisationer under slutet av 1944 hade ritningsuppdrag,
avseende allmänna samlingslokaler med en sammanlagd byggnadskostnad av
ca 45 000 000 kronor.

Kungl. Maj:t har i årets statsverksproposition föreslagit riksdagen att till
lån till anordnande av allmänna samlingslokaler för budgetåret 1946/47 anvisa
ett investeringsanslag av 5 000 000 kronor. Behovet av statsmedel för
att genomföra ett byggnadsprogram för samlingslokaler, omfattande företag
för 12 300 000 kronor, kan — bortsett från sådana bidrag, vilka förutsättas
kunna utgå av reserverade medel — beräknas till ca 5 000 000 kronor lill lån,

340

varför det å ordinarie stat äskade beloppet skulle vara tillräckligt härför.
Med hänsyn till den stora mängd arbetsplaner till samlingslokaler, som enligt
ovan äro under utarbetande, samt till den starka utveckling, som enligt
nämnden för samlingslokaler kan väntas, anser kommissionen likväl efter
samråd med nämnden, att 2 000 000 kronor skulle kunna upptagas å beredskapsstat
till detta ändamål.

Till jämförelse må nämnas att å beredskapsstat för budgetåret 1944/45
upptogs ett belopp av 2 000 000 kronor, under det att intet anslag föreslagits
såsom investeringsreserv för innevarande budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer kommissionen, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att till Lån till anordnande av allmänna samlingslokaler
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 å kapitalbudgeten
under Fonden för låneunderstöd
uppföra ett anslag av ................ kronor 2 000 000.

Brandstationer.

Till investeringsutredningen och arbetsmarknadskommissionen hava från
kommunalt håll såsom investeringsreserv föreslagits ett antal brandstationer.
Beträffande ifrågavarande företag har yttrande inhämtats från riksbrandinspektören
(Statens Brandinspektion), som efter verkställd utredning kunnat
vitsorda angelägenheten ur brandteknisk synpunkt av samtliga underställda
förslag. Av de åren 1943 och 1944 anmälda företagen, vilka av utredningen
föreslogos ingå i investeringsreserven för budgetåret 1945/46 ha en
del påbörjats, vilket framgår av den under medverkan av länsarbetsnämnderna
verkställda översynen av dessa förslag. De återstående företagen jämte
de till kommissionen år 1945 anmälda beräknas draga en sammanlagd kostnad
av 9 600 000 kronor. Företag för sistnämnda summa föreslås ingå i investeringsreserven
för budgetåret 1946/47. Det är att märka, att större delen
av de inkomna anmälningarna avser relativt stora företag i städer och större
samhällen. Enär statsbidrag till sådana byggnader enligt gällande författning
i regel utgår endast till kommun, som den 1 juli 1944 icke ägde brandstation,
samt är begränsat till 6 000 kronor för varje företag, blir det bidrag, som
enligt normala statsbidragsgrunder kan utgå till de anmälda företagen, litet
i relation till totalkostnaden.

Beträffande de förslag, som gälla landsbygden, framgår av riksbrandinspektörens
yttrande, att endast en liten del — ca 90 företag — av behovet
inom ifrågavarande område anmälts till utredningen eller kommissionen.

Riksbrandinspektören har härom anfört följande i sitt yttrande till kommissionen
den 1 november 1945.

Genom brandlagens ikraftträdande den 1 januari 1945 har varje kommun blivit
skyldig att anskaffa och underhålla materiel, byggnader och andra för brandförsvaret
erforderliga anordningar samt draga försorg örn nödig vattentillgång för
släckning av brand. Som en följd härav måste brandstationer anläggas i stor utsträckning
särskilt på landsbygden. Antalet har dock kunnat hållas nere genom

341

att vissa kommuner kulina sammanslås till eldsläckningsområden med gemensam
brandstation. Genom i lagen stadgad skyldighet till släckningshjälp kommunerna
emellan ha ofta större krav måst ställas på befintliga brandkårers utrustning, vilket
i sin tur medfört, att tillbyggnader eller nybyggnader av brandstationer även av
denna anledning måste igångsättas å en del platser, där brandkår tidigare funnits.

Behovet av brandstationer bär nyligen undersökts av länsbrandinspektörema,
och enligt från dem ingångna rapporter skulle inalles 517 stationer behöva byggas.

För att erhålla en rationell lösning av planerna till brandstationer har statens
brandinspektion låtit utarbeta typritningar. Då ovan upptagna brandstationer som
regel äro avsedda för 1—-2 brandbilar, torde byggnadskostnaden kunna sättas till
21 000 å 30 000 för station eller i runt tal till 25 000 kronor pr styck. Till underlättandet
av kommunernas finansiering härav lämnar staten, enligt kungl, kungörelsen
den 13 oktober 1944 angående statsbidrag till uppförande av brandstationer,
under vissa villkor ett bidrag av V3 av byggnadskostnaderna, dock högst 6 000
kronor.

Behovet av ovannämnda 517 brandstationer har enligt rapporterna följande för -

delning på länen:
Stockholms Uppsala Södermanlands	län........... D ...........	... 31 ... 14	Älvsborgs län .... Skaraborgs » . .. .	i i
	... 23	Värmlands » ....	.......... 45
Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar	» ...........	... 42	Örebro » ....	.......... 11
» ...........	... 24	Västmanlands » ....	.......... 21
» ...........	... 16	Kopparbergs » .	.......... 5
	... 30	Gävleborgs » ....	.......... 33
Gotlands		... 38	Västernorrlands » ....	.......... 12
Blekinge Kristianstads		1	Jämtlands » ....	.......... 30
	5	Västerbottens » .. ..	.......... 37
Malmöhus	>-- ...........	____ 10	Norrbottens » .. ..	.......... 72
Halland		... 18		Summa 517
Göteborgs och	Bohus län.....	1

1 behovet under utredning av länsbrandinspektören.

Civilförsvarsstyrelsen beräknar i sin år 1945 avgivna petilaskrivelse genomsnittskostnaden
för dessa brandstationer till omkring 20 000 kronor samt
statsbidragsbehovet till 6 000 kronor för varje brandstation eller sammanlagt
i runt tal 3 100 000 kronor. Om detta byggnadsprogram genomföres på fyra
år, skulle för nästa budgetår erfordras 775 000 kronor av statsmedel. I statsverkspropositionen
för innevarande år har Kungl. Majit föreslagit riksdagen
att till bidrag till kommuner för uppförande av brandstationer för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kronor. Ett belopp av ytterligare
375 000 kronor eller avrundat 400 000 kronor skulle sålunda erfordras
å beredskapsstat för att det i civilförsvarsstyrelsens skrivelse föreslagna
programmet skulle kunna genomföras.

Under åberopande av det anförda hemställer kommissionen, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till kommuner för uppförande av brandstationer
å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 å
driftbudgeten under s j ät t e huvudtiteln uppföra
ett anslag av ...................... kronor 400 000.

342

Badhus och tvättstugor.

Sorn ett led i den verksamhet, pensionsstyrelsen bedriver i syfte att förebygga
eller häva arbetsoförmåga eller befordra folkhälsan, ingår bland annat
åtgärder att åt större folkskikt åstadkomma badmöjligheter, särskilt på landsbygden.
För sådant ändamål ställas å riksstaten tinder det å femte huvudtiteln
uppförda reservationsanslaget till åtgärder till förebyggande och hävande
av invaliditet medel till pensionsstyrelsens förfogande för annan verksamhet
än den individuellt invaliditetsförebyggande, vilka medel av pensionsstyrelsen
bl. a. disponeras till statsbidrag till mindre badanläggningar på landsbygden.
I en del fall lämnar pensionsstyrelsen bidrag även till badanläggningar,
som innehålla avdelningar för tvätt.

Enligt Kungl. Maj:ts kungörelse den 22 december 1939 må egnahemsstyrelsen
bevilja statsbidrag till ekonomisk förening, som har till ändamål att företrädesvis
för mindre hushåll på den egentliga landsbygden anskaffa och driva
tvättinrättningar med maskinell utrustning. Sistnämnda bidrag må utgå med
25 procent av de godkända kostnaderna för anskaffande av tvättinrättning
med utrustning; dock må, örn särskilda skäl föranleda därtill, bidrag beviljas
med högst 40 procent av nämnda kostnader.

Investeringsutredningen mottog i samband med de år 1943 och 1944 verkställda
inventeringarna av arbetsobjekt ett antal förslag avseende anläggning
av bad- och tvättinrättningar till vilka enligt de grunder, som ovan angivits,
statsbidrag skulle ha kunnat komma i fråga. A allmän beredskapsstat för
budgetåret 1945/46 föreslog utredningen med anledning härav uppförande
dels av ett anslag av 125 000 kronor under femte huvudtiteln till åtgärder till
förebyggande och hävande av invaliditet, dels av ett anslag av 400 000 kronor
under nionde huvudtiteln till bidrag för anläggande av gemensamma
tvättinrättningar på landsbygden.

I samband med den av arbetsmarknadskommissionen år 1945 verkställda
inventeringen av kommunala och enskilda arbetsobjekt ha även ett antal förslag
avseende badhus och tvättinrättningar på landsbygden inkommit, så att
sådana företag för ett sammanlagt kostnadsbelopp av ca 11 000 000 kronor,
varav ca 2 200 000 kronor på landsbygden, finnas tillgängliga och så förberedda,
att de lämpligen skulle kunna ingå i en investeringsreserv för nästkommande
budgetår. Kommissionen har delgivit pensionsstyrelsen resp. egnahemsstyrelsen
hela det föreliggande materialet, såväl det från investeringsutredningens
undersökningar kvarstående som det under år 1945 via länsarbetsnämnderna
inkomna, samt anhållit om styrelsernas yttrande om lämpligheten
att medtaga sådana företag i en investeringsreserv för budgetåret
1946/47.

Pensionsstyrelsen har med anledning härav i skrivelse lill arbetsmarknadskommissionen
den 18 december 1945 anfört, att styrelsen för närvarande på
grund av det begränsade anslaget för ifrågavarande verksamhet och det
stora antalet ansökningar örn bidrag till badanläggningar icke ansett sig
kunna lämna högre bidrag till folk- och skolbad än 2 000 kronor och icke

343

ämnade lämna bidrag till bybastur med mer än hälften av detta belopp. För
budgetåret 1946/47 har pensionsslyrelsen för denna verksamhet hemställt örn
ett anslag av 300 000 kronor. Beträffande det av kommissionen till styrelsens
förfogande ställda materialet syntes endast ett mindre antal företag vara av
sådan storleksordning, att bidrag till dtem enligt nu tillämpade grunder
skulle kunna utgå från pensionsstyrelsen. Med hänsyn till det stora antalet
till styrelsen inkomna, icke avgjorda ansökningar har styrelsen ansett sig
kunna vitsorda att planeringsarbetena för dylika anläggningar i händelse av
en arbetsmarknadskris torde kunna forceras, varvid även ett större antal ansökningar
från kommunerna skulle kunna emotses än hittills. Om större belopp
av statsmedel stöde till förfogande, kunde styrelsen även bevilja statsbidrag
till något större anläggningar än vad hittills skett. Pensionsstyrelsen har
därför tillstyrkt att i investeringsreserven för budgetåret 1946/47 måtte intagas
företag motsvarande ett anslag för ifrågavarande ändamål av 125 000
kronor. Enär Kungl. Maj:t i årets statsverkspropositicn (V ht., s. 90) för ifrågavarande
ändamål föreslagit ett till 150 000 kronor nedsatt belopp, torde
150 000 kronor ytterligare böra upptagas å beredskapsstat. Tillsammans synes
sålunda å beredskapsstat till ifrågavarande ändamål böra uppföras
(150 000 + 125 000 =) 275 000 kronor.

Egnahemsstyrelsen har i skrivelse till arbetsmarknadskommissionen den
15 december 1945 anfört, att utredningsarbete påginge hos befolkningsutredningen
i syfte att undersöka de tekniska förutsättningarna för en utvidgad
produktion av såväl tvättstugor som badinrättningar av olika slag. Enligt
vad styrelsen inhämtat torde emellertid de resultat, som utredningen
kommit till beträffande tvättfrågans lösning, icke kunna väntas föranleda
statliga åtgärder på området förrän tidigast vid ingången av år 1947, måhända
icke förrän den 1 juli 1947. Det syntes alltså enligt styrelsen icke vara anledning
att dessförinnan räkna med någon ändring av grunderna för beviljande
av statsbidrag till gemensamma tvättinrättningar på landsbygden. Endast
en del av de till investeringsutredningen och arbetsmarknadskommissionen
anmälda förslagen till tvättstugor syntes enligt egnahemsstyrelsen vara
lämpade att ingå i en investeringsreserv av statsbidragsberättigade tvättstugor.
De erfarenheter, som vunnits under den tid, styrelsen fungerat som bidragsprövande
myndighet för tvättstugor, hade emellertid givit vid handen,
att det på landsbygden funnes ett stort behov och stigande intresse för dylika
anläggningar. Anslagen till denna bidragsgivning hade uppgått till 100 000
kronor under budgetåret 1943/44, 150 000 kronor under budgetåret 1944/45
och 250 000 kronor under budgetåret 1945/46.

I proposition nr 47 lill årets riksdag har Kungl. Majit äskat ett anslag
för budgetåret 1946/47 av 250 000 kronor till Bidrag för anläggande av gemensamma
tvättinrättningar på landsbygden.

Egnahemsstyrelsen har vidare i sin skrivelse till kommissionen meddelat,
att de beviljade anslagen hade möjliggjort en bidragsgivning, som i medeltal
ej uppnådde 20 procent av hela anläggningskostnaden för tvättinrättningarna.
Om dessa anslag höjdes så att bidragsprocenten kunde ökas till

344

den författningsenligt högsta tillåtna, 40 procent av hela anläggningskostnaden,
skulle det redan befintliga betydande intresset för tvättfrågans lösning
på landsbygden lätt kunna ytterligare stimuleras genom inverkan från
egnahemsstyrelsen och dess underställda organ. Härigenom skulle kunna skapas
en investeringsreserv av aktuella anläggningar, som kunde tagas i anspråk,
därest förhållandena på arbetsmarknaden motiverade särskilda statliga
beredskapsåtgärder. Styrelsen uppskattade bidragsbehovet för en sådan
investeringsreserv för budgetåret 1946/47 till omkring 400 000 kronor.

Utan att därmed ställning tages till lämpligheten av att statsbidragen till
gemensamma tvättinrättningar på landsbygden genomsnittligt höjas från
dem, som normalt utgå, upp till närheten av de högsta författningsenligt tilllåtna,
synes dock tillgången på företag av ifrågavarande slag vara tillräcklig
för att motivera medtagandet av en investeringsreserv av ifrågavarande slag
för budgetåret 1946/47 motsvarande den av egnahemsstyrelsen föreslagna
bidragstilldelningen.

Under åberopande av det anförda hemställer kommissionen, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat för budgetåret
1946/47 å driftbudgeten uppföra följande anslag, nämligen

under femte huvudtiteln:

Åtgärder till förebyggande och hävande av

invaliditet ........................ kronor 275 000,

under nionde huvudtiteln:

Bidrag för anläggande av gemensamma tvättinrättningar
pä landsbygden .................... kronor 400 000.

Övriga husbyggnader.

Under denna rubrik lia i planen upptagits samtliga sådana tekniskt förberedda
och ur kommunal synpunkt angelägna kommunala husbyggnadsföretag,
vilka icke äro att hänföra till skolbyggnader, sjukhus, fritidsanläggningar,
brandstationer, samlingslokaler elller badhus och tvättstugor. Totalkostnaderna
för dessa hava upptagits till ca 80 000 000 kronor, varav ca
20 000 000 kronor beräknats för kommunala vårdinrättningar (ålderdomshem
och anstalter för barnavård). I planen ingå vidare sådana angelägna arbeten,
som avse kommunalhus, medborgarhus, polisstationer, förråd, verkstäder
och garage, kyrkor, ecklesiastika boställen, krematorier etc. Till gruppen
övriga husbyggnader hava även hänförts vissa byggnader, av vilka en
mindre del är avsedd att inrymma sådana utrymmen som samlingslokaler
eller brandstationer.

Totalkostnaden för de byggnader, vilka under rubriken Diverse kommunala
husbyggnader m. m. tillförts förslaget till investeringsplan, uppgår till
112 500 000 kronor. I jämförelse med förslaget till plan för budgetåret 1945/
46 föreligger en minskning med 15 miljoner kronor, beroende på att sjukhus

345

i städer som icke deltaga i landsting i föregående års plan hänfördes till
diverse kommunala husbyggnader men i detta förslag ingå under rubriken
sjukhus. På grund1 av den sannolika svårigheten att kunna genomföra ett så
stort kommunalt husbyggnadsprogram vid sidan av den oundgängligen nödvändiga
bostadsproduktionen och det omfattande statliga husbyggnadsprogrammet
beräknas att i genomsnitt ca 45 procent av de i planen upptagna
företagen kunna komma till utförande under ett budgetår. Detta innebär, att
efter avrundning av beloppet den aktuella investeringsplanen skulle innehålla
arbeten för ca 52 000 000 kronor. I den mån statsbidrag normalt icke
utgår till dessa företag torde erforderligt bidrag böra utgå av anslaget till åtgärder
för arbetsmarknadens reglering m. m. (se s. 367), därest hithörande
byggnadsarbeten skulle bliva utförda i arbetsmarknadsreglerande syfte.

g. Diverse kommunala anläggningsarbeten.

De arbeten, vilka i investeringsplanen redovisas under rubriken Diverse
kommunala anläggningsarbeten, utgöras av alla de rent kommunala företag,
vilka icke kunna hänföras till husbyggnader, hamnbyggnader, statsbidragsberättigade
vägar, gator och broar, vatten- och avloppsledningar, branddammar
eller fritidsanläggningar.

Vissa gator och vägar, vilka icke i det föregående redovisats under rubriken
Byggande av städernas allmänna vägar och för biltrafiken viktiga gator
(s. 183—185) eller Byggande av enskilda vägar (s. 185—188) och vilka sålunda
icke äro att hänföra till statliga arbeten eller kunna komma i åtnjutande
av statsbidrag under normala anslagsrubriker på riksstaten, hava av
vederbörande kommuner föreslagits att ingå i investeringsplanen. Sådana arbeten
ha med hänsyn till deras övervägande grovarbetskaraktär medtagits
i all den utsträckning, som tillgången på tillräckligt förberedda och angelägna
företag möjliggjort. Företag av detta slag beräknas finnas tillgänghga i
förslaget till investeringsplan för nästkommande budgetår till ett kostnadsbelopp
av ca 32 000 000 kronor.

Bland övriga företag under rubriken Diverse kommunala anläggningsarbeten,
vilka föreslås ingå i investeringsplanen för nästkommande budgetår,
märkas kyrkogårds- och parkanläggningar, spårvägsaibeten, vissa hamnbyggnader
samt vissa utvidgnings- och förnyelsearbeten för de kommunala
gas-, elektricitets- och vattenledningsverken. Vad beträffar arbeten för de
nämnda kommunala verken hava i planen huvudsakligen medtagits sådana
arbeten, som motsvara den normala årliga utvecklingen, emedan någon
nämnvärd ytterligare forcering med hänsyn till tillgången på vissa material
och specialarbetare icke torde vara genomförbar.

Den sammanlagda beräknade kostnaden för tillgängliga arbetsobjekt i den
föreslagna investeringsplanen för diverse kommunala anläggningsarbeten utgör
ca 103 000 000 kronor. Med hänsyn till alt hithörande företag antingen
utgöras av grovarbeten eller ingå i de större städernas ordinarie arbetspro -

23—467172.

346

gram, torde man kunna räkna med att 80 procent eller företag för ca
82 000 000 kronor kunna utföras under investeringsåret. Större delen av dessa
arbeten utgöra dock, som nyss nämnts, kommunernas ordinarie arbeten,
varför den egentliga arbetsreserven endast utgör en mindre del. I detta avseende
åberopas vad som (s. 319) anförts beträffande investeringsplanen för
Stockholms stad.

Beträffande anslag till bidrag av statsmedel till under denna rubrik upptagna
företag hänvisas till vad som i det följande anföres vid beräkningen av
erforderligt anslag till åtgärder för arbetsmarknadens regleringm. m. ås. 367.

h. Fritidsanläggningar.

Under rubriken Fritidsanläggningar behandlas anläggningar och byggnader,
som beröra riksidrottsförbundets och statens fritidsnämnds verksamhetsområde,
medan sådana byggnader, som beröra statens nämnd för samlingslokalers
verksamhetsområde behandlats under rubriken Diverse kommunala
husbyggnader.

År 1943 införskaffade investeringsutredningen från kommunerna vissa
uppgifter örn fritidsanläggningar. På grundval av dessa, uppgifter upprättades
förslag till investeringsreserv för sådana arbeten och uppfördes å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1944/45 anslag under tionde huvudtiteln med
1 500 000 kronor till fonden för idrottens främjande och 1 500 000 kronor
till fonden för friluftslivets främjande. Åren 1944 och 1945 hava under medverkan
av riksidrottsförbundet och statens fritidsnämnd uppgifter om fritidsanläggningar
jämväl införskaffats från enskilda föreningar och organisationer.

Idrottsplatser och anläggningar lör inomhusidrott.

Riksidrottsförbundets idrottsplatskommitté har på framställning av arbetsmarknadskommissionen
år 1945 verkställt en inventering av aktuella
projekt avseende idrottsplatser och anläggningar för inomhusidrott inom landet
i dess helhet med undantag av Stockholm. De enligt förbundets mening
lämpliga nytillkommande arbetsobjekten motsvara en byggnadssumma av
16 600 000 kronor, varav 12 600 000 kronor för anläggningar för inomhusidrott
samt 4 000 000 kronor för idrottsplatsanläggningar. Härjämte finnas
från förslaget till investeringsplan för innevarande budgetår kvarstående företag
i hela landet utom Stockholms stad för 5 600 000 kronor. Härutöver
hava kommunerna anmält vissa ytterligare företag till arbetsmarknadskommissionen.
I hela landet utom Stockholms stad beräknas enligt de verkställda
inventeringarna idrottsplatser för ca 9 200 000 kronor och anläggningar
för inomhusidrott för ca 3 800 000 kronor vara så förberedda, att de beräknas
kunna utföras under budgetåret 1946/47. För företag inom Stockholms
stad utgöra motsvarande kostnader ca 3 200 000 kronor för idrottsplatser
och ca 200 000 kronor för anläggningar för inomhusidrott.

347

Med hänsyn till idrottsplatsernas övervägande grovarbetskaraktär torde
man kunna räkna med att under en arbetsmarknadskris ca 75 procent av de
förberedda idrottsplatsföretagen eller arbeten för en kostnad av ca 9 200 000
kronor skulle kunna komma till utförande under ett budgetår. Det är dock att
märka, att i idrottsplatsförslagen i regel även ingå arbeten av husbyggnadskaraktär
(läktare m. m.) till en kostnad som i genomsnitt kan uppskattas till
V4 av den sammanlagda kostnaden för dessa företag. Av anläggningarna för
inomhusidrott beräknas endast hälften kunna utföras under ett år, d. v. s.
arbeten för en kostnad av ca 2 000 000 kronor. Hela den i det föregående
behandlade utnyttjningsbara investeringsvolymen av idrottsplatser och anläggningar
för inomhusidrott kan således beräknas till ca 11 200 000 kronor.
Vissa i planen medtagna idrottsanläggningar hava enligt hittills tillämpad
praxis icke erhållit bidrag ur fonden för idrottens främjande. Med beaktande
härav har sammanlagda kostnaden för tillgängliga och angelägna företag av
den art, att de skulle kunna erhålla bidrag ur fonden för idrottens främjande,
uppskattats till ca 9 500 000 kronor.

Enligt hittills tillämpade grunder för lämnande av bidrag ur fonden för
idrottens främjande torde normalbidraget kunna uppskattas till omkring
50 °/o av anläggningskostnaderna för idrottsplatser, medan något lägre bidrag
i allmänhet brukar utgå till byggnader för inomhusidroti. Hela bidragsbehovet
för budgetåret 1946/47 torde kunna uppskattas till i runt tal 4 500 000
kronor.

övriga fritidsanläggningar.

Genom Statens fritidsnämnd införskaffades år 1944 från bl. a. Folkrörelsernas
rese- och semesterorganisation (RESÖ), Svenska turistföreningen
och Skid- och friluftsfrämjandet uppgifter på fritidsanläggningar, som kunde
komma i fråga för utförande med bidrag ur fonden för friluftslivets främjande.
I samråd med nämnden föreslog investeringsutredningen, att vissa
av de anmälda företagen skulle ingå i investeringsplanen för budgetåret
1945/46. En revidering av denna plan har sedermera utförts inom kommissionens
kansli efter samråd med statens fritidsnämnd, som därvid införskaffat
ytterligare uppgifter beträffande tidigare föreslagna och nytillkomna företag.

Folkrörelsernas rese- och semesterorganisation (RESÖ) föreslog ursprungligen
till investeringsreserven ett antal frilufts- och semesteranläggningar,
huvudsakligen i södra Sverige. Arbetena avsågo mestadels husbyggnader
jämte erforderliga väg- och ledningsarbeten m. m. Föreningen framhöll i
skrivelse till Kungl. Maj:t den 18 september 1944 med ansökan örn bidrag till
fritidsanläggning i Leksand, att den tidigare i sin verksamhet förvärvat äldre
byggnader, som ombyggts för sina nya ändamål. Denna verksamhetsform
vore emellertid begränsad till trakter, där den bofasta befolkningen kunnat
åtaga sig inkvarteringen av semestergästema. Dessutom vore det enligt föreningens
erfarenhet ekonomiskt ofördelaktigt att omändra äldre byggnader,
varför nybyggnader, som möjliggöra rationella lösningar, borde kcmma till

348

stånd för att föreningens syfte att söka åstadkomma semestervistelse åt de
bredare lagren av befolkningen till överkomliga priser skulle kunna tillgodoses.
Till sådana byggnader, vilka vore förhållandevis kapitalkrävande, hyste
föreningen förhoppningar om det allmännas medverkan. Statsbidrag ur fonden
för friluftslivets främjande hade tidigare beviljats föreningen till en sådan
anläggning. Investeringsutredningen ansåg sig efter samråd med statens
fritidsnämnd kunna i förslaget till investeringsplan för budgetåret 1945/46
upptaga anläggningar för 2 020 000 kronor. Utöver dessa anläggningar ha
senare ytterligare två företag anmälts, vilka synas angelägna och i tillräcklig
grad förberedda, varför motsvarande summa för budgetåret 1946/47 föreslås
höjd till 2 700 000 kronor. Statsbidrag av anslag på riksstat har emellertid
redan tillstyrkts eller beviljats med 380 000 kronor, motsvarande företag fölen
beräknad byggnadskostnad av 1 200 000 kronor, varför den tillgängliga
investeringsreserven skulle innehålla arbeten för 1 500 000 kronor.

Svenska turistföreningen meddelade i skrivelse den 30 september 1944 till
Statens fritidsnämnd, att de byggnadsprojekt, som kunde ifrågakomma inom
föreningens verksamhetsområde, dels utgjordes av vandrarhem i skilda trakter
av landet, dels av turiststationer i fjälltrakterna. Föreningen kunde icke
uppgiva, på vilka orter föreningen avsåge att uppföra vandrarhem under det
då instundande budgetåret, beroende på svårigheter att träffa avtal angående
disposition av mark och befintliga byggnader, innan resp. företags ekonomi
blivit tryggad. Statens fritidsnämnd förordade emellertid med hänsyn
till vandrarhemmens stora betydelse för friluftslivet, att för investeringsreserven
för budgetåret 1945/46 utöver den normala byggnadsverksamheten
skulle beräknas en utbyggnad av vandrarhem för en kostnad av 375 000
kronor.

De föreslagna turiststationerna och stugorna i fjälltrakterna synas med
hänsyn till belägenheten långt borta från tättbefolkade bygder icke särdeles
lämpade som investeringsobjekt vid en hastigt påkommande arbetslöshetskris.
Planläggningen av arbetena täger nämligen lång tid i anspråk, varjämte
transporterna av arbetare och material bli tidsödande och dyrbara. Efter
samråd med fritidsnämnden ansåg utredningen sig dock kunna föreslå, att
ett mindre antal sådana företag med en sammanlagd kostnad av 575 000
kronor medtoges i investeringsreserven för budgetåret 1945/46. Totalkostnaden
under budgetåret 1945/46 för turistföreningens i planen upptagna
byggnader skulle alltså komma att uppgå till 950 000 kronor.

På förfrågan från fritidsnämnden har turistföreningen år 1945 meddelat,
att inga förändringar under tiden inträffat med avseende på föreningens byggnadsprojekt.
Med hänsyn härtill synas arbetsobjekt för samma kostnadssumma,
950 000 kronor, som för innevarande budgetår böra medtagas i investeringsplanen
för budgetåret 1946/47 i vad densamma avser turistföreningens
byggnadsföretag.

Skid- och friluftsfrämjandet har inkommit med förslag till ett betydande
antal anläggningar, avseende turiststationer, friluftsgårdar, sporthem och
sportstugor, skidbackar m. m. Anläggande av friluftsgårdar och skidbackar

349

innefatta grovarbeten och enkla byggnadsarbeten till större andel än andra
liknande företag och förefalla därför något mera lämpade än husbyggnadsarbeten
i allmänhet för sysselsättning av ovan arbetskraft. Investeringsutredningen
föreslog för budgetåret 1945/46 att anläggnings- och byggnadsarbeten
för Skid- och friluftsfrämjandet skulle ingå i investeringsplanen för en kostnad
av sammanlagt 2 800 000 kronor. Under år 1945 hava härutöver anmälts
nya förslag, delvis av grovax-betskaraktär och företrädesvis på landsbygden.
Med hänsyn härtill synes en ökning av planen till en omfattning,
motsvarande ett kostnadsbelopp av 3 850 000 kronor vara motiverad. Till
ifrågavarande företag har statsbidrag av medel på riksstat beviljats eller tillstyrkts
med sammanlagt 510 000 kronor, motsvarande en byggnadskostnad
av ca 1 000 000 kronor, varför reserven skulle kunna tillföras arbeten för en
byggnadskostnad av 2 850 000 kronor.

Andra enskilda organisationer än RESÖ, Svenska turistföreningen och
Skid- och friluftsfrämjandet ingåvo år 1944 till Statens fritidsnämnd förslag
till ett mindre antal fritidsanläggningar för en sammanlagd kostnad
av 385 000 kronor, vilka med förord av nämnden överlämnades till investeringsutredningen.
Jämväl dessa arbeten medtogos i förslaget till investeringsplan
för budgetåret 1945/46 och föreslås oförändrade överföras till investeringsplanen
för budgetåret 1946/47.

Städer och landskommuner hava direkt eller genom länsarbetsnämnderna
till investeringsutredningen och arbetsmarknadskommissionen föreslagit ett
betydande antal fritidsanläggningar av annat slag än idrottsplatser och anläggningar
för inomhusidrott, såsom friluftsbad, lekplatser, skridskobanor
och skidbackar. Efter verkställd revidering av de äldre uppgifterna utgör
den sammanlagda kostnaden för de av sistnämnda företag, som kunna intagas
i investeringsplanen för nästa budgetår 7 200 000 kronor, varav ca
4 000 000 kronor inom Stockholms stad. Av totalkostnaden kommer ett belopp
av 6 000 000 kronor på friluftsbadanläggningar, varav i Stockholms
stad 3 400 000 kronor. I sistnämnda summa är inräknat Eriksdals- (Daneliibadet),
som ensamt beräknas kunna medtagas med arbeten motsvarande
2 250 000 kronor under investeringsåret.

Totalkostnaden för de anläggningar, till vilka bidrag skulle kunna beviljas
ur fonden för friluftslivets främjande och som ansetts böra medtagas i
investeringsplanen för nästkommande budgetår, beräknas till ca 15 000 000
kronor, vilken summa innefattar även ordinarie arbeten. Med hänsyn till
att de flesta enskilda anläggningarna utgöras av husbyggnader, i många
fall förlagda till isolerade trakter med därav härrörande svårigheter i byggnadshänseende
och med hänsyn till att de genom fritidsnämnden föreslagna
företagens verkställighet är beroende av överenskommelse med enskilda intressenter,
vilket ofia försvårar igångsättandet, har ansetts skäligt att endast
räkna med att 50 procent av dessa företag kunna komma till utförande under
budgetåret 1946/47. även örn investeringsreservema i största möjliga utsträckning
skulle tagas i anspråk, medan för de kommunala företagen, vilka ha

350

övervägande grovarbetskaraktär, räknas med att 75% kan tagas i anspråk.
Den utnyttjningsbara investeringsplanen för kategorien övriga fritidsanläggningar
beräknas härigenom till ca 9 700 000 kronor.

Erforderligt statsbidrag för genomförande av denna plan beräknas till
3 000 000 kronor. Härvid har hänsyn tagits till att för friluftsbadanläggningama
bidrag ur fonden för friluftslivets främjande icke torde utgå till de
delar av anläggningarna, som kunna rubriceras som anläggningar för idrottsverksamhet,
samt till att vissa specialanläggningar för Stockholms stad icke
enligt normala grunder kunna ifrågakomma lill statsbidrag. I den mån anläggningarna
behöva utnyttjas som arbetslöshetsarbeten och icke kunna erhålla
bidrag ur fonden för friluftslivets främjande kunna de bliva bidragsberättigade
enligt de grunder, som angivas å s. 367 under rubriken Anslag
till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.

Beträffande bidrag av statsmedel till under rubriken Fritidsanläggningar
upptagna företag må erinras örn att Kungl. Maj:t i innevarande års statsverksproposition
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1946/47 anvisa ett
belopp av 2 250 000 kronor till fonden för idrottens främjande och 1 500 000
kronor till fonden för friluftslivets främjande. Det förra anslaget torde enligt
vad som under hand upplysts av riksidrottsförbundets idrottsplatskommitté
i dess helhet komma att disponeras för andra ändamål än här avsedda,
varför å beredskapsstat skulle erfordras hela det å s. 347 angivna
behovet av statsmedel, 4 500 000 kronor, för investeringsplanens genomförande.
Av anslaget till fonden för friluftslivets främjande torde, enligt vad
i det föregående anförts vid behandlingen av företag tillhörande respektive
organisationer, ca 1 000 000 kronor kunna beräknas åtgå för bidrag till i planen
medtagna företag, som utgöra ordinarie arbeten. Å beredskapsstat skulle
således erfordras ett anslag av (3 000 000 -— 1 000 000 =) 2 000 000 kronor till
fonden för friluftslivets främjande.

Under åberopande av det anförda hemställer kommissionen, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat för budgetåret
1946/47 å driftbudgeten under tionde huvudtiteln upptaga
följande anslag, nämligen

Avsättning till fonden för idrottens främjande
.............................. kronor 4 500 000

Avsättning till fonden för friluftslivets

främjande.......................... kronor 2 000 000.

i. Skjutbanor.

Uppgifter angående investeringsobjekt, avseende skjutbaneanläggningar,
hava införskaffats från Skytteförbundens överstyrelse, Svenska pistolskytteförbundet
och Svenska sportskytteförbundet. I förslaget till investeringsplan
för budgetåret 1946/47 bär enligt nedanstående redogörelse medtagits

351

arbeten för en sammanlagd kostnad av 600 000 kronor, varav 530 000 kronor
avse skjutbanor för föreningar, organiserade under Skytteförbundets överstyrelse,
30 000 kronor skjutbanor för föreningar organiserade under Svenska
pistolskytteförbundet samt 40 000 kronor skjutbanor för föreningar organiserade
under Svenska sportskytteförbundet.

Till investeringsutredningen anmäldes år 1944 av Skyttelörbu.ndens överstyrelse
ett stort antal av överstyrelsen tillstyrkta framställningar örn statsbidrag
till företag, avseende utvidgnings- och reparationsarbeten för förefintliga
skjutbanor. Totalkostnaden för de anmälda arbetena uppgick till
ca 370 000 kronor. Genom hösten 1945 verkställda förfrågningar hos länsskytteförbunden
har arbetsmarknadskommissionen erhållit upplysning om
att en del av ifrågavarande arbeten av förbunden utförts eller påbörjats
med egna medel. Härigenom och genom erforderliga justeringar av de ursprungliga
uppgifterna kan totalkostnaden för de till investeringsutredningen
anmälda företagen numera beräknas till sammanlagt 315 000 kronor. För
flertalet arbeten understiger kostnaden 10 000 kronor, så att endast ungefär
hälften av företagen till storleksordningen äro jämförbara med övriga
i förslaget till investeringsplan för kommunala och enskilda företag ingående
arbetsobjekt. Med hänsyn till att företagen äro tämligen jämnt fördelade inom
landet och dessutom i stor utsträckning av grovarbetsnatur ansåg investeringsutredningen
dem lämpliga att utföras under en arbetsmarknadskris
och föreslog upptagande av samtliga ifrågavarande arbeten i allmänna investeringsreserven
för budgetåret 1945/46. Under år 1945 har Skytteförbundens
överstyrelse överlämnat ytterligare framställningar örn statsanslag
till skjutbanearbeten till investeringsutredningen och arbetsmarknadskommissionen.
Den sammanlagda kostnaden för dessa nyanmälda arbeten
utgör efter på hösten 1945 företagen revidering 215 000 kronor. Till förfogande
skulle sålunda stå arbetsobjekt av denna kategori för inalles 530 000
kronor.

Svenska pistolskytteförbundet bereddes år 1944 tillfälle att inkomma med
uppgifter till investeringsutredningen angående de anläggningar för pistolskvtte,
som under förutsättning av statsbidrag planerades komma till utförande.
Av uppgifter, som förbundet därvid infordrade från föreningarna,
framgick, att kostnaden för vissa större banor — huvudsakligen i städerna
-— uppgick till ca 57 000 kronor, medan kostnaden för ett 30-tal mindre
skjutbanor, spridda över hela landet, uppskattades till ca 65 000 kronor.
Det sammanlagda medelsbehovet uppgick således till i runt tal 120 000
kronor. Därutöver funnes behov av centrala, större banor i bl. a. Stockholm,
Göteborg, Malmö och Karlskrona, för vilka kostnaderna dock icke kunde
angivas. Arbetena, åtminstone vad de mindre banorna beträffar, torde till
övervägande del vara av gro varbe Iska Taktur.

Med hänsyn till att pistolskjutbanor i 1944 års statsverksproposition (IV
ht, punkten 65) av föredragande departementschefen i bidragshänseende
förordats bliva jämställda med de gevärsskj uti »anor, till vilka bidrag utgick
från det under fjärde huvudtiteln uppförda anslaget till bidrag till skjut -

352

hånors ordnande, ansåg sig investeringsutredningen kunna föreslå att i den
allmänna investeringsreserven måtte medtagas vissa arbeten för pistolskjutbanors
anläggande för ett sammanlagt kostnadsbelopp av 30 000 kronor.
Svenska pistolskytteförbundet har icke därefter inkommit med ytterligare
förslag till arbeten, varför det av investeringsutredningen föreslagna beloppet
30 000 kronor till anläggande av pistolskjutbanor synes kunna medtagas
jämväl i investeringsreserven för budgetåret 1946/47.

Genom Svenska sportskytteförbundet inlämnades till investeringsutredningen
år 1944 från olika under förbundet sorterande lokalavdelningar förslag
till vissa arbeten av typen korthållsbana, jaktskyttebana, sportskyttebana
och pistolbana. Totalkostnaden för de arbeten, vilka ansågos kunna
tillstyrkas av förbundet, uppgick till ca 120 000 kronor. Bland dessa anläggningar
medräknades en sportskyttebana i Göteborg för 50 000 kronor.
Detta arbete har numera påbörjats och torde inom den närmaste tiden bliva
slutfört. Kostnaden för tillgängliga arbetsobjekt bör därför minskas till ca
70 000 kronor, enär inga nya företag senare blivit föreslagna. Med hänsyn
till att staten bidrager till förbundets administration och i viss omfattning
utövar kontroll av dess verksamhet, ville investeringsutredningen på sin tid
icke motsätta sig, att i den allmänna investeringsreserven för budgetåret
1945/46 medtoges sådana mera angelägna arbeten av ifrågavarande slag,
vilkas kostnad beräknades överstiga 4 000 kronor. Efter revidering av de
tillgängliga uppgifterna beräknas företag av denna storleksordning finnas
tillgängliga för en kostnad av sammanlagt 41 500 kronor. Det synes lämpligt
att i investeringsreserven för budgetåret 1946/47 räkna med arbeten av
denna kategori för 40 000 kronor.

Särskilt anslag till bidrag till skjutbanors ordnande har icke föreslagits
i innevarande års statsverksproposition. Arbetsmarknadskommissionen har
icke funnit skäl föreslå att särskilt anslag för ändamålet uppföres å beredskapsstat
för budgetåret 1946/47. I den mån skjutbanor kunna komma att
utnyttjas såsom sysselsättningsobjekt vid arbetslöshet synes erforderligt bidrag
kunna av kommissionen beviljas från det allmänna anslaget till åtgärder
för arbetsmarknadens reglering m. m., för vilket närmare redogöres
å s. 367 ff.

k. Torrläggningsföretag.

Vid de inventeringar av arbetsobjekt, som verkställts av investeringsutredningen
åren 1943 och 1944 samt av arbetsmarknadskommissionen 1945 ha
uppgifter lämnats av lantbruksstyrelsen på torrläggningsföretag, lämpliga
att medtaga i en investeringsreserv. För ifrågavarande företag har som särskild
urvalsprincip tillämpats att i regel endast sådana företag medtagits i
förslaget till investeringsreserv, vilka antingen förelegat fullt planlagda eller
varit under utredning och vilka uppfyllde gällande villkor för erhållande av
statsbidrag ur statens avdikningsanslag. Förteckningar över tidigare anmälda
företag ha av kommissionen överlämnats till lantbruksstyrelsen, som utsänt

353

dem till lantbruksingenjörerna för komplettering av uppgifterna. Lantbruksstyrelsen
har sedermera till kommissionen överlämnat de från lantbruksingenjörerna
inkomna kompletterande uppgifterna, vilka även omfatta under
år 1945 nytillkommande företag. Med stöd av detta utredningsmaterial
har kommissionen i samråd med lantbruksstyrelsen uppgjort den i det följande
framlagda investeringsplanen för torrläggningsföretag för budgetåret
1946/47.

Det äldre, av investeringsutredningen insamlade uppgiftsmaterialet, vilket
omfattade arbeten med en kostnad per företag av lägst 15 000 kronor och
vilket föreslagits ingå i investeringsreserven för budgetåret 1945/46, beräknas
representera en sammanlagd anläggningskostnad av 22 900 000 kronor. 1945
års inventering har utvidgats i så måtto att sysselsättningsobjekt medtagits
med en kostnad per företag av ned till 10 000 kronor. Vid denna inventering
ha nya företag inkommit för en sammanlagd kostnadssumma av 6 600 000
kronor. Å andra sidan har av den genom lantbruksstyrelsens förmedling
verkställda kompletteringen av äldre uppgifter framgått, att företag för sammanlagt
3 400 000, som ingå i förslaget till investeringsreserv för budgetåret
1945/46 antingen ha färdigställts eller beräknas bliva färdigställda före budgetårets
utgång och sålunda icke böra ingå i planen för nästkommande budgetår.
I sistnämnda summa har även inräknats ett mindre antal företag,
vilka böra utgå ur planen, emedan förrättningen återkallats eller på grund av
att vattendomstolen icke kunnat medgiva tillstånd till utförandet.

Lantbruksstyrelsen har meddelat, att förutom ovannämnda företag finnes
en betydande tillgång på smärre, till utredningen eller kommissionen
icke anmälda företag. Den sammanlagda kostnaden för företag av denna kategori,
vilka i övrigt uppfylla de uppställda villkoren för att medtagas i en
investeringsreserv, beräknas av styrelsen till ca 7 000 000 kronor. Hela tillgången
på torrläggningsföretag, som äro lämpliga att medtagas i investeringsreserven
för nästkommande budgetår, kan därför beräknas till (22 900 000
+ 6 600 000 — 3 400 000 + 7 000 000 =) 33 100 000 eller i runt tal 33 000 000
kronor.

Genom Kungl. Maj:ts kungörelse av den 25 maj 1945 ha villkoren för
statsbidrag från statens avdikningsanslag ändrats, så att särskild hänsyn
skall tagas till sociala fördelar av torrläggningen. Den år 1945 verkställda
inventeringen har ägt rum så kort tid efter ikraftträdandet av ovannämnda
ändring beträffande bidragsgrunderna, att denna icke torde ha utövat någon
nämnvärd inverkan på tillgången på lämpliga investeringsobjekt.

Företog av här ifrågavarande slag äro ur vissa synpunkter lämpliga som
sysselsättningsobjekt i en arbetsmarknadskris. Sålunda kunna de till största
delen utföras av oskolad arbetskraft och medföra i regel endast ringa åtgång
på material. I norra Sverige kunna sådana arbeten icke bedrivas under
den svåraste vinterperioden, men i övriga delar av landet kunna de under
normala år till stor del utföras även vintertid. Det torde få erinras örn att i
statsutskottets utlåtande till 1944 års riksdag (iver proposition med förslag
till allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/45 framhölls värdet av vattenavledningsförelag
som sysselsättningsobjekt.

354

Med hänvisning till ovannämnda synpunkter har kommissionen ansett sig
böra som underlag för förslaget till investeringsplan räkna med alla de enligt
lantbruksstyrelsens utredning tillgängliga och produktiva företagen. Man torde
kunna uppskattningsvis antaga, att ca 80 °/o av företagen skulle kunna
komma till utförande under ett budgetår och med hänsyn härtill föreslås investeringsplanen
för nästkommande budgetår innefatta arbeten för 26 miljoner
kronor.

Vid behandlingen av det inkomna materialet har framgått, att intressenterna
i flertalet fall förklarat sig äga möjligheter att göra den ekonomiska
insats, som erfordras utöver det beräknade statsbidraget. På grund av den
stegring av arbetslöner och priser på ifrågakommande material, som inträtt
under de senare krisåren, ha emellertid åtskilliga intressenter förklarat sig
ämna avvakta ett gynnsammare prisläge, innan arbetena igångsättas.

Om företagen utföras såsom arbetslöshetsarbeten, kunna dessutom vissa
merkostnader uppstå genom att arbetena drivas exempelvis under olämplig
årstid eller med ovan arbetskraft. Det kan i så fall befaras, att det i vissa
fall kan bli svårt att intressera sakägarna för att vid ett kristillfälle igångsätta
önskvärd mängd arbeten av detta slag. Investeringsutredningen har härom
anfört, att vid tilldelningen av statsbidrag viss hänsyn borde tagas till
dessa omständigheter. I händelse kompensation utöver det vanliga statsbidraget
skulle anses med hänsyn till här angivna omständigheter böra ifrågakomma,
synes tillägg böra utgå ur det ospecificerade anslaget till åtgärder
för arbetsmarknadens reglering m. m. I Kungl. Maj:ts proposition nr 281 till
1944 års riksdag anförde departementschefen beträffande anslag till åtgärder
för arbetsmarknadens reglering m. m. bland annat, att medel av ifrågavarande
anslag kunde komma att erfordras, enär det kunde visa sig önskvärt
att äga möjlighet att företaga justeringar i gällande statsbidragsregler
till arbeten, för vilka särskilda anslag upptagits.

Lantbruksstyrelsen har beräknat att statsbidragsbehovet från statens avdikningsanslag
för de företag, som föreslagits ingå i investeringsplanen för
budgetåret 1946/47, utgör i genomsnitt 50 °/o av anläggningskostnaderna.
Med hänsyn härtill skulle behovet av statsbidrag för de i förslaget till investeringsplanen
ingående arbetena bliva ca 13 miljoner kronor.

I årets statsverksproposition (IX ht., punkten 154) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att anvisa ett förslagsanslag till statens avdikningsanslag av
3 600 000 kronor. Därest detta belopp kommer att beviljas, skulle för genomförande
av hela investeringsplanen för torrläggningsföretag erfordras att
på beredskapsstat upptages ett ytterligare anslag av 9 400 000 kronor till ifrågavarande
ändamål. I fråga örn anslagsmbriceringen förutsättes, att liksom
skett beträffande allmänna beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 ett samlingsanslag
till bidrag till vissa förbättringsarbeten å jordbrukets område
kommer att föreslås å beredskapsstaten för nästa budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadskommissionen,
att Kungl. Majit måtte i det anslag till Bidrag till vissa förbättringsarbeten
på jordbrukets område, som Kungl. Majit kan komma att föreslå riks -

355

dagen att uppföra å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 å driftbudgeten
under nionde huvudtiteln, inräkna ett belopp av kronor
9 400 000.

I. Elektrifieringsarbcten.

De elektrifieringsarbcten, som av kommunerna på sin tid anmäldes till investeringsutredningen,
äro numera till största delen utförda. Dock kvarstår
alltjämt ett numera delvis igångsatt större företag i Arvidsjaurs kommun, vilket
i förslag till arbetsmarknadskommissionen anmälts såsom lämpligt att ingå
jämväl i investeringsreserven för budgetåret 1946/47. Totalkostnaden för de
från kommunalt håll anmälda elektrifieringsarbeten, som beräknas kunna
utföras under budgetåret 1946/47, uppgår till ca 3 000 000 kronor. Härutöver
föreligger emellertid alltjämt ett betydande behov av ortselektrifieringsarbeten
inom samtliga delar av landet.

Beträffande behovet anförde elektrifieringsberedningen i skrivelse den 21
augusti 1945 till statssekreteraren i jordbruksdepartementet bland annat,
att de kvalificerade bidragsanspråken under de senaste tre åren uppgått
till ungefär 7 000 000 kronor per år och att någon tendens till avmattning
ej kunnat spåras. Beredningen ansåg sig böra räkna med att ansökningar
inkomma i oförändrad omfattning även under innevarande budgetår. Med
hänsyn till att avspärrningen successivt avvecklades, syntes man vara berättigad
räkna med att materialtillgången ej skulle utgöra hinder för en årlig
subvention av nämnd omfattning. Den 1 juli 1945 voro de av riksdagen
för landsbygdselektrifieringens befrämjande för det förflutna budgetåret anslagna
medlen helt tagna i anspråk. Vid samma tidpunkt innelågo kvalificerade
ansökningar på ca 4 000 000 kronor. Sammanlagt uppskattade beredningen
vid denna tidpunkt behovet för innevarande budgetår till ca
11000 000 kronor, vari inräknades ca 2 000 000 kronor för elektrifiering av
Arvidsjaurs socken. Den 1 december 1945 har beredningen på förfrågan av
kommissionen meddelat, att ansökningar numera innelåge hos beredningen,
vilka, tillsammans med redan av Kungl. Majit under innevarande budgetår
beviljade och av beredningen därutöver tillstyrkta, skulle taga i anspråk
9 250 000 kronor i statsbidrag. Härvid hade hänsyn tagits till att vissa äldre
ansökningar blivit kvalificerade, sedan kopparrestriktionerna upphävts. Då
man beräknade, att under återstoden av budgetåret 1945/46 skulle inkomma
ytterligare ansökningar av storleksordningen 3 500 000 kronor, skulle sålunda
det sammanlagda behovet under innevarande budgetår kunna uppskattas
till 12 750 000 kronor. Det av riksdagen beviljade anslaget till befrämjande
av landsbygdens elektrifiering för budgetåret 1945/46 utgör 7 000 000 kronor.
Enär, som framgår av årets statsverksproposition IX ht., s. 203, ett anslag
av ytterligare 2 000 000 kronor kommer att äskas å tilläggsstat för innevarande
budgetår, beräknas det vid budgetårets utgång kvarstående behovet
till 3 750 000 kronor.

Under förutsättning att i enlighet med elektrifieringsberedningens anta -

356

gande även under budgetåret 1946/47 kvalificerade ansökningar inkomma i
samma takt som hittills, d. v. s. med ungefär 7 000 000 kronor per år, skulle
man sålunda under detta budgetår, därest alla kvalificerade behov komma
att tillgodoses, kunna räkna med disponibla arbetsobjekt motsvarande ett
bidragsbelopp av 10 750 000 kronor. Kungl. Maj:t har i årets slatsverksproposition
(IX ht., s. 204) äskat ett anslag av 7 000 000 kronor till statsbidrag
till här ifrågavarande ändamål. Med hänsyn till att alla under budgetåret
1946/47 inkommande projekt ej kunna väntas i sin helhet bli utförda
under budgetåret, torde i investeringsplanen böra räknas med arbeten motsvarande
ett lägre bidragsbelopp, förslagsvis 10 000 000 kronor. Detta belopp
motsvarar enligt elektrifieringsberedningens beräkningar anslutning av omkring
110 000 subventionerade enheter. Bidragen förutsättas härvid komma
att utgå med i medeltal ca 90 kronor per enhet. Örn intressenternas insatser
uppskattas till samma belopp, skulle bidragsbehovet motsvara nya anläggningar
till en kostnad av ca 20 000 000 kronor.

Under förutsättning att successiva lättnader i materialtillgången komma
att inträda under år 1946, torde det med hänsyn till arbetenas höga angelägenhetsgrad
och till värdet i vissa arbetslöshetssituationer av de verkstadsbeställningar
de skulle medföra, vara motiverat att i planen för budgetåret
1946/47 medtaga arbeten för 20 000 000 kronor, d. v. s. samtliga påräkneliga
arbetsobjekt.

Det bör i detta sammanhang framhållas, att de elektrifieringsarbeten, örn
vilka här är fråga, endast innebära anordnandet av utomhusanläggningar.
Ett utnyttjande av elkraften förutsätter även relativt omfattande installationsarbeten,
anskaffande av förbrukningsapparater m. m. Kostnaderna härför
beräknas uppgå till ungefär hälften av totalkostnaden för byggandet av
utomhusanläggningar. Den föreslagna investeringsplanen om 20 000 000 kronor
innebär sålunda tilläggsarbeten för ca 10 000 000 kronor.

Därest det i årets statsverksproposition äskade reservationsanslaget av
7 000 000 kronor till ifrågavarande ändamål skulle komma att anvisas av
riksdagen, skulle för hela investeringsplanens genomförande därutöver erfordras
ett anslag av 3 000 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadskommissionen,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Befrämjande av landsbygdens elektrifiering å allmän
beredskapsstat för budgetåret 1946/47 å driftbudgeten
under nionde huvudtiteln uppföra ett anslag
av .............................. kronor 3 000 000.

m. Flottledsarbeten.

Investeringsutredningen införskaffade år 1944 från landets flottningsföreningar
uppgifter på sådana för flottningen angelägna arbeten, vilka kunde
vara lämpliga sysselsättningsobjekt under en arbetsmarknadskris. Av tillfrå -

357

gade flottningsföreningar anmäldes sammanlagt 53 företag, vilka intogos i
förslaget till investeringsplan för budgetåret 1945/46. Kostnaderna för dessa
företag beräknades till sammanlagt 7 000 000 kronor. Efter år 1945 verkställd
revidering av materialet föreslås investeringsplanen för flottledsarbeten
för budgetåret 1946/47 omfatta företag för ca 8 300 000 kronor. De ifrågavarande
arbetena, vilka i flertalet fall äro färdigplanerade, avse huvudsakligen
förbättringsarbeten på redan befintliga flottleder. Upprensningar och
förbättringar av flottlederna kunna verksamt bidraga till att främja och underlätta
flottningen och därigenom nedbringa träförädlingskostnaderna. Angelägenheten
av de föreslagna åtgärderna torde i de flesta fall få anses vara
hög. Då härtill kommer, att de redovisade företagen i stor utsträckning äro
belägna inom delar av landet, som äro särskilt känsliga för störningar på arbetsmarknaden,
och då vidare arbetena i regel kunna och böra utföras under
tider av lågvattenföring i vattendragen, d. v. s. vintertid, äro de mycket lämpliga
att utnyttjas i arbetsmarknadsreglerande syfte. I det närmaste samtliga
anmälda objekt hava medtagits.

Budgetåret 1933/34 och några därpå följande budgetår anvisades å riksstaten
ett förslagsanslag till väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild
ägo. Under budgetåren 1938/39—1945/46 har därefter årligen anvisats ett reservationsanslag
för samma ändamål. Anslaget var budgetåret 1944/45 upptaget
till 500 000 kronor och 1945/46 till 2 000 000 kronor. Kungl. Maj:t
har i årets statsverksproposition för budgetåret 1946/47 äskat 2 000 000 kronor
för samma ändamål.

Gällande statsbidragsgrunder till anläggningar under sistnämnda anslag
innefattas i kungörelsen den 30 juni 1943 (SFS 1943: 530) angående statsbidrag
till vissa väg- och flottledsbyggnader m. m. Bidrag må enligt kungörelsen
utgå till företag, vars båtnad beräknas minst motsvara kostnaden, och
kan beviljas till 25 procent av den av skogs vårdsstyrelsen godkända kostnaden;
dock att, då särskilda skäl därtill äro, bidrag må enligt Kungl. Maj:ts
medgivande utgå med högst 50 procent av samma kostnad. Enligt uppgift
har statsbidrag enligt kungörelsen hittills aldrig utgått till flottledsbyggnader
utan endast till vägbyggnader. Orsaken härtill torde vara den, att statsbidrag
enligt kungörelsen endast kan utgå till väg- eller flottledsbyggnad å skog
i enskild ägo och att de flottledsbyggnader, som varit aktuella sedan tiden
för anslagets tillkomst, avsett allmänna flottleder.

Däremot har statsbidrag till flottledsarbeten utgått i annan ordning. Under
perioder av arbetslöshet har nämligen först statens arbetslöslietskommission
och sedan dess efterträdare statens arbetsmarknadskommission lämnat
bidrag till utförande av vissa flottledsarbeten. Det bidragssystem, som
därvid tillämpats, har gått ut på att kommissionen betalar de verkliga arbetskostnaderna,
medan vederbörande flottningsförening bestrider kostnaderna
för förläggningar, körslor, materiel m. m. samt arbetsledning och administration.

Verkställd utredning angående fördelningen av arbetslönernas andel i de
totala kostnaderna för 29 undersökta företag har visat, att lönekostnaderna,

358

d. v. s. statsbidraget till dessa företag, varierat mellan 42,5 och 89 procent av
totalkostnaderna, medan medeltalet uppgått till 72 procent. I detta sammanhang
må erinras om att skogsstyrelsen i en den 17 januari 1944 dagtecknad,
till chefen för finansdepartementet överlämnad promemoria angående beredande
av sysselsättning inom skogsbruket vid omfattande arbetslöshet efter
krigets slut framlagt förslag till bestämmelser angående statsbidrag till beredskapsföretag.
Styrelsens förslag upptager två alternativ. Enligt det första
skulle statsbidrag till bland annat enskilda flottledsbyggnader utgå med 50
procent av företagets godkända kostnad och enligt det andra alternativet
med 60 procent av samma kostnad, i båda fallen med möjlighet att till enskild
person i visst fall bevilja ett tilläggsbidrag med 15 procent.

De flottningsföreningar, som tidigare erhållit bidrag av arbetslöshetsmedel
till utförande av flottledsarbeten och som inkommit med uppgifter till
investeringsplanerna, torde i regel hava förutsatt, att bidrag till arbetena
skulle utgå efter liknande principer som tidigare, d. v. s. att arbetskostnaderna
skulle bestridas med statsmedel, medan kostnaderna för materiel, körslor,
arbetsledning m. m. skulle bestridas av flottningsföreningen. En preliminär
granskning av det inkomna materialet ger vid handen, att statsbidraget
med tillämpande av samma princip i vissa fall .skulle komma att uppgå
till över 90 procent.

Från Svenska flottledsförbundets sida har gjorts gällande att, därest flottningsföreningarna
skulle vara intresserade av att låta utföra flottledsarbeten
med anlitande av hänvisad arbetskraft, statsbidraget för sådana arbeten måste
utgå med lägst 60 procent av totalkostnaden med möjlighet för Kungl.
Maj:t att, därest så befunnes skäligt, höja bidraget till 85 procent. Vidare måste
enligt förbundet bidrag i första hand utgå till företag, som avsåge allmän
flottled, enär samtliga hittills anmälda företag vore att hänföra till denna kategori.
Någon beräkning av båtnadsvärde läte sig icke gärna göras beträffande
de anmälda arbetena, vilka i huvudsak avsåge förbättringsarbeten på
redan befintliga flottleder. En sådan bestämmelse komme endast att åstadkomma
vissa fiktiva siffror. Därest de anmälda företagen underkastades sakkunnig
prövning från fall till fall, förelåge tillräcklig säkerhet att endast ändamålsenliga
företag kunde ifrågakomma. Förslagen borde lämpligen upprättas
av vederbörande flottningsförening.

Enligt arbetsmarknadskommissionens uppfattning bör fortfarande statsbidrag
kunna utgå till inrättande, utvidgande och förbättrande av allmän
flottled, i den mån arbetena komma till utförande som beredskapsarbeten.
Kommissionen har i likhet med investeringsutredningen däremot icke ingått
i prövning av grunderna för bidragstilldelning till arbeten för flottleder i enskild
ägo, enär detta utredningsområde handlägges av annat utredningsorgan.

Då de goda transportmöjligheter, som våra allmänna flottleder erbjuda,
i hög grad hava bidragit och alltfort bidraga till den svenska träförädlingsindustriens
utveckling och konkurrensförmåga på exportmarknaden, måste
det anses vara av stort allmänt intresse, att dessa flottleder i lämplig utsträckning
moderniseras. Med hänsyn till det stora statliga innehavet av sko -

359

gar torde det även ligga ett statligt företagarintresse i att de allmänna flottlederna
drivas på ekonomiskt mest gynnsamma sätt. Det må framhållas, att
nätet av allmänna flottleder såväl i fråga om transporterad godsmängd som
i fråga örn transportsträckomas längd är av väsentligt större betydelse än de
enskilda flottlederna. Med hänsyn till anförda omständigheter bör bidrag till
arbeten för allmänna flottleder jämväl i fortsättningen kunna utgå i sådana
fall, då arbetena utföras som beredskapsarbeten.

Vad däremot gäller bidragsgrundema synas skäl kunna anföras för att införa
vissa ändringar. Man kan sålunda icke bortse från möjligheten att, om
staten betalar lönekostnaderna och låter övriga kostnader bäras av flottledens
ägare, en strävan hos bidragstagaren i alltför hög grad kan komma
att göra sig gällande att så planlägga arbetena, att dessa väsentligen komma
att bestå av arbetsprestationer på platsen. Härigenom riskerar man, att arbetena
planeras att utföras på ett oekonomiskt sätt och att mindre angelägna
men särskilt arbetskrävande företag alltför mycket skjutas fram före angelägnare
men mera materialkrävande. Visserligen är det möjligt för en
granskande myndighet att inverka reglerande på planläggningsarbetet, men
resultatet torde dock bliva bättre, örn bidragsreglerna göras sådana, att konstruktionerna
icke påverkas av ekonomiska särintressen av här antytt slag
Även vid utförandet av flottledsarbetena, vilket hittills skett i vederbörande
flottningsförenings regi och väl även i framtiden i regel torde böra ske på
detta sätt, måste man räkna med att, om staten helt bestrider lönekostnaderna,
samma intresse icke finnes hos bidragstagaren att driva arbetet rationellt
och billigt som om bidragstagaren vore tvungen att själv bära viss
andel av dessa kostnader. Någon risk föreligger säkerligen icke för att en
sådan omläggning av bidragsgrundema, att bidrag skulle utgå jämväl å
andra kostnader än arbetslöner, skulle medföra att de goda vinterarbeten
för väsentligen icke yrkesutbildad arbetskraft, vilka hittills redovisats av
flottningsföreningarna, icke längre skulle ställas till disposition som arbetslöshetsarbeten.
På grund av arbetenas natur kan man räkna med att arbetslönerna
under alla förhållanden komma att utgöra en stor andel av totalkostnaderna.
Det må också erinras om att i vissa tänkbara arbetslöshetssituationer
materialanskaffningar skulle vara särskilt värdefulla för att skaffa sysselsättning
åt yrkesutbildade industriarbetare i deras eget yrke och på deras
ordinarie arbetsplats.

Statsbidrag synes böra fastställas till 60 procent av den för företaget godkända
kostnaden; dock att höjning av bidraget, när särskilda skäl därtill äro,
bör kunna medgivas till högst 80 procent. Statsbidragstagare bör vara skyldig
att använda hänvisad arbetskraft och alt utföra arbetet under av arbetsmarknadskommissionen
bestämda tidsperioder.

Det erforderliga bidragsbeloppet har under ovan angivna förutsättningar
beräknats till 5 500 000 kronor.

Statsbidrag till flottledsarbeten torde böra beviljas av arbetsmarknadskommissionen
från det anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.,
varom närmare förmiiles å s. 367 ff. Projektering av arbetena bör utföras av
vederbörande flottningsförening.

360

n. Arbeten vid enskilda järnvägar.

I skrivelse till Kungl. Majit den 18 oktober 1944 hemställde Svenska järnvägsföreningen
och Svenska järnvägsmannaförbundet, att företag vid de
enskilda järnvägarna måtte få ingå i sådan investeringsreserv, varom investeringsutredningen
hade att framlägga förslag, och komma i fråga till
utförande i den mån arbetslöshet så kunde påkalla. Enligt de nämnda organisationernas
mening skulle samma skäl för anordnande av arbetslöshets -arbeten föreligga för enskilda järnvägar som för statens, ej minst med hänsyn
därtill, att huvudparten av de enskilda järnvägarna inom relativt kort
lid vöre avsedda att inlösas av staten. Järnvägsföreningen hade i anslutning
härtill och under hänvisning till det i investeringsutredningens år 1944 avgivna
betänkande, SOU 1944: 12 och 13, angivna förslaget till investeringsreserv
för statens järnvägar inhämtat förslag till reservarbeten från de enskilda
jämvägsförvaltningarna. De i anslutning härtill av förvaltningarna anmälda
företagen hade tillhopa en omfattning, som framgår av följande sammanställning.

A. Linje- och bangårdsarbeten, huvudsakligen krävande arbets kostnad

.......................................... kronor

B. Linje- och bangårdsarbeten, huvudsakligen krävande mate rialkostnad

(härav banelektrifiering 27 034 000 kronor) >

C. Husbyggnader ...................................... »

D. Rullande materiel och verkstadsmaskiner .............. »

20 007 000

29 707 000
9 505 000
44 553 000

Summa kronor 153 772 000.

I anslutning härtill anfördes i skrivelsen.

Arbeten, som vid de enskilda järnvägarna äro avsedda att utföras som ordinarie
sådana, hava ej medtagits bland förslagen. Dylika arbeten torde trots dyrtiden kunna
påräknas komma att bliva utförda i ungefär normal omfattning.

De föreslagna reservarbetena äro sådana, som ingå i förvaltningarnas långsiktiga
planer men som förvaltningarna äro beredda att med i regel kort varsel igångsätta
redan under en näraliggande arbetslöshetsperiod, därest bidrag eller medel ställas till
förfogande. Det förhållandet, att förvaltningarna framfört bifogade förslag till reservarbeten
får emellertid ej ges annan innebörd än att förvaltningarna förbinda
sig att utföra desamma i den män myndigheterna önska arbetena igångsatta och
överenskommelse därom inklusive örn bidragsgrunderna kan komma att träffas.

Sedan Kungl. Majit genom remiss den 21 oktober 1944 anbefallt investeringsutredningen
att avgiva utlåtande i ärendet, upptog utredningen förberedande
diskussioner med representanter för Svenska järnvägsföreningen och
den inom järnvägsstyrelsen fungerande förstatligandeberedningen. De härvid
framkomna synpunkterna sammanfattades i investeringsutredningens år 1945
avgivna betänkande, SOU 1945: 12, på följande sätt.

I enlighet med vad som redan i den citerade skrivelsen uttalats torde ökning i
konjunkturutjämnande syfte av omfattningen av anläggnings- m. fl. arbeten vid
de enskilda järnvägarna icke, i varje fall icke i någon mera betydande utsträckning,
vara att påräkna, utan att bidrag från det allmänna därvid utgår i en eller

361

annan form. Genom statsbidrag kunna emellertid komma att tillskapas värden, som
vid senare statsinlösen av enskild järnväg kunna bliva svårbedömda, vilket kan komma
att komplicera blivande inlösningsförhandlingar. I det extrema fallet kunde
staten, sedan den först lämnat bidrag till en anläggnings utförande, vid en senare
tidpunkt få inlösa samma anläggning till fulla anläggningskostnaden eller i ett åtminstone
teoretiskt tänkbart fall till än högre värde. Då de som reservföretag föreslagna
arbetena äro sådana, som normalt skulle komma till utförande först efter
ett par eller flera års tid, vid vilken tidpunkt järnvägen i allmänhet, efter vad sorn
nu kan bedömas, torde komma att vara överförd i statens ägo, kunna å ena sidan
vissa skäl tala för att man icke genom en ur järnvägssynpunkt opåkallad tidigareanläggning
av de föreslagna reservföretagen med ty åtföljande statsbidrag bör försvåra
eller komplicera det blivande inlösningsförfarandet. Denna tankegång står
för övrigt helt i överensstämmelse med den i direktiven för 1943 års järnvägskommittés
utredningsuppdrag i fråga om ombyggnad av smalspårsbanor angivna förutsättningen,
att eventuell ombyggnadsåtgärd icke syntes böra vidtagas, innan förstatligande
av vederbörande järnvägsföretag ägt rum, samt att hänsyn till eventuella
ombyggnadsplaner toges vid uppgörelserna örn förstatligande.

A andra sidan kan just den omständigheten, att flertalet enskilda järnvägar inom
den närmaste tiden äro avsedda att förstatligas, åberopas som skäl för att staten
redan dessförinnan helt eller delvis bekostar arbeten, som vid en arbetsmarknadskris
kunna bereda ökad sysselsättning och vilka äro av sådan angelägenhetsgrad,
att de ändock skulle komma till utförande inom den allra närmaste tiden efter ett
förstatligande. Vidare skulle det ur samhällsekonomisk synpunkt te sig felaktigt,
om man vid en omfattande arbetsmarknadskris finge tillgripa andra arbeten av
relativt låg angelägenhetsgrad, under det att vid de enskilda järnvägarna funnes
mera angelägna arbeten, vilkas utförande uppskötes till en senare tidpunkt allenast
av den anledningen, alt statsbidragsfrågans lösande befunnits medföra vissa särskilda
svårigheter.

I förbigående må nämnas att, med hänsyn till den komplicerande inverkan, som
arbetens utförande med statsbidrag eventuellt kan innebära vid kommande inlösningsförhandlingar,
investeringsutredningen inledningsvis även diskuterat möjligheten
att utvälja företag för en de enskilda järnvägarnas investeringsreserv på sådant
sätt, att dylika komplikationer i möjligaste mån undvikas. Vid inlösen av enskild
järnväg bedömes järnvägens värde i övervägande grad efter det på driftresultatet
grundade affärsvärdet. I anslutning härtill läge det nära till hands att såsom reservföretag
i första hand utvälja sådana företag, vilkas tillkomst icke kan annat än indirekt
och på längre sikt inverka på driftresultatet. Sådana företag äro i första hand
t. ex. anläggande av gångbroar och gångtunnlar samt utförande av plattformstak
och vissa andra plattformsarbeten, vilka anläggningar huvudsakligen äro till för
trafikanternas säkerhet och bekvämlighet men vilka endast i ringa mån torde direkt
påverka järnvägens driftkostnader eller trafikinkomster. I fråga örn anläggning av
dubbelspår samt linjeomläggningar kan även sägas, att dylika arbeten icke kunna
väntas medföra någon omedelbar inverkan på driftresultatet annat än i obetydlig
mån. Anläggande av dubbelspår kommer av givna skäl icke till stånd förrän delta
är erforderligt för ali tillfredsställande kunna avveckla redan förevarande eller
därutöver endast obetydligt ökad trafikmängd. 1 flertalet fall kan därför en dubbelspårsunläggning
i och för sig icke väntas medföra någon trafikökning med ty åtföljande
inkomstökning utan torde snarare vara att anse sorn en av den redan föreliggande
trafikomfattningen nödvändiggjord standardförbättring. Det beträffande
dubbelspårsbyggnader nu anförda torde i huvudsak kunna sägas gälla även beträffande
linjeomläggningar. Vad åter angår bangårdsombyggnader och spårutvidgningar
lii. lii., torde dylika arbeten i allmänhet vara att hänföra lill sådana rationaliseringsåtgärder,
som mera direkt än redan nämnda företag påverka trafikavvecklingen
och därmed driftresultatet, örn än det omedelbara ekonomiska utbytet icke

24—467271.

362

är av större betydenhet eller direkt påvisbart. Beträffande t. ex. grusgrops- och ballasteringsarbeten
torde däremot flertalet sådana arbetens utförande med statsbidrag
innebära en omedelbar vinst för järnvägsföretaget genom minskade underhållskostnader
under en längre eller kortare tid efter det arbetet utförts. Vissa andra arbeten
såsom utbyte av grusballast mot ballast av makadam innebära en standardförbättring,
vars värde ur driftekonomisk synpunkt är mera svårbedömbart.

Att utvälja företag enligt de synpunkter, som ovan antytts, vore emellertid mindre
rationellt, icke minst med hänsyn till att vid tillämpning av investeringsutredningens
direktiv i första hand de ur nytto- och normala angelägenhetssynpunkter viktigaste
företagen böra tagas i anspråk för arbetsmarknadsreglerande syfte, vilket knappast
kan ske annat än i begränsad utsträckning, örn urvalsgrunder av i det föregående
angivet slag skulle tillämpas.

Av flera skäl och icke minst med tanke på ett kommande överförande i statens
ägo av flertalet av de enskilda järnvägsföretagen fann investeringsutredningen, att
en eventuell statsunderstödd investeringsreserv för nämnda järnvägar i princip borde
sammansättas efter väsentligen samma grunder som för statens järnvägar, ehuru
modifikationer i vissa avseenden kunde befinnas motiverade, betingade bland annat
av de förstnämndas privatägda karaktär och av det avsedda förstatligandet av desamma.

De av investeringsutredningen anförda, i det föregående återgivna synpunkterna
äro alltjämt tillämpliga, varför även i investeringisreserven för
1946/47 företag vid enskilda järnvägar torde böra inrymmas.

Förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 av arbeten vid enskilda
järnvägar har upprättats på grundval av förslag till investeringsobjekt
avgivna av Svenska jämvägsföreningen med skrivelser den 20 november
1944 och den 29 augusti 1945, vilka förslag huvudsakligen omfatta företag,
som utöver ordinarie arbeten för tiden intill den 1 juli 1947, av vederbörande
järnvägsförvaltningar under förutsättning av normal angelägenhetsprövning
och normala förhållanden i övrigt kunnat bedömas komma till utförande
i vanlig ordning under tiden fram till den 1 juli 1949, d. v. s. under
en tidrymd av 3 år från och med ingången av budgetåret 1946/47. Med
hänsyn främst till önskvärdheten av att investeringsreservens företag i betydande
utsträckning utgöras av grovarbeten har i förslaget till investeringsreserv
för de enskilda järnvägarna medtagits huvudsakligen linje- och bangårdsarbeten.

I planen ingå sammanlagt 79 arbetsobjekt för en totalsumma av 13 012 000
kronor fördelade sålunda:

Järnvägar arbetsobjekt

Gotlands .......................................... 5

Nora Bergslags...................................... 6

Nordmark —Klarälvens .............................. 3

Norsholm—Västervik—Hultsfreds...................... 5

Stockholm—Nynäs .................................. 3

Stockholm—Roslagens................................ 10

Stockholm—Saltsjöns ................................ 3

Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund.............. 16

Trafikförvaltningen Göteborg—Dalarne—Gävle .......... 23

Trafikförvaltningen Östergötlands smalspåriga .......... 3

Ölands ............................................ 2

Kostnadssumma

kronor

95 000
735 000
433 000
455 000
375 000
3 376 000
3 442 000
730 000
3 165 000
100 000
106J100

13 012 000

Summa 79

363

De arbetsobjekt, som medtagits, äro närmare specificerade i en hos arbetsmarknadskommissionen
tillgänglig förteckning.

I det av investeringsutredningen upprättade förslaget till investeringsreserv
för budgetåret 1945/46 hade jämväl medtagits två företag för en sammanlagd
kostnad av 245 000 kronor vid Nässjö—Oskarshamns järnväg, vilka
företag numera, med anledning av att järnvägen från och med den 1 januari
1946 införlivats med statens järnvägar, överförts till investeringsreserven
för statens järnvägar.

Jämvägsförvaltningama ha genom Svenska järnvägsföreningen förklarat
sig villiga att, därest arbetsmarknadsläget så skulle påkalla, igångsätta de i
planen medtagna företagen, därest överenskommelse kan träffas örn grunderna
för statsbidrags erhållande m. m.

I yttrande den 29 november 1945 har järnvägsstyrelsen förklarat sig intet
hava att erinra mot föreliggande förslag till investeringsreserv för budgetåret
1946/47 för arbeten vid enskilda järnvägar.

Den för de enskilda järnvägarna föreslagna investeringsreserven kan uppskattas
innefatta arbetstillfällen på anläggningsplatsen om ungefär 550 000
dagsverken, motsvarande ca 2 200 årsarbetare. Beträffande materialbehovet
hänvisas till bil. 31.

Det förutsättes, att i investeringsreserven ingående företag genom berörda
järnvägsförvaltningars försorg med det snaraste detaljplaneras i sådan omfattning,
att de omedelbart eller med endast kort varsel kunna igångsättas
efter det överenskommelse härom träffats mellan därtill bemyndigat statligt
organ och vederbörande förvaltning. I den mån för planeringsarbetet behöver
anlitas särskild personal eller detsamma eljest medför kostnader, som icke
kunna inrymmas inom ramen av förvaltningarnas normala utgifter för ändamål
av liknande ari, torde statsbidrag till planeringen kunna ifrågakomma
av de medel till detaljplanering av vissa kommunala och enskilda anläggningsarbeten,
som administreras av statens arbetsmarknadskommission.

Ehuru det torde framstå såsom självklart må likväl framhållas, att då
fråga är örn företag vid järnväg, som skall övertagas av staten, torde järnvägsstyrelsen
böra hava vitsordat behovet av och godkänt arbetsplan för företaget,
innan detsamma kommer till utförande som arbetslöshetsorbete med
statsbidrag.

Till företag, vilka må komma till utförande i arbetsmarknadsreglerande
syfte, torde statsbidrag böra utgå. Beträffande grunderna härför må framhållas
föl jande. Då i investeringsreserven endast föreslagits ingå sådana företag,
som enligt vederbörande järnvägsförvaltningar under förutsättning av
normal angelägenhetsprövning och normala förhållanden i övrigt kunnat
bedömas komma till utförande i vanlig ordning före den 1 juli 1949, synes
statsbidraget böra beräknas på sådant sätt, att bidraget täcker dels den fördyring
vid arbetets utförande, som kan bliva en följd av företagets utnyttjande
för arbetsmarknadsreglerande ändamål, t. cx. på grund av användning
av hänvisad, vid arbetet ovan arbetskraft, arbetets utförande under
olämplig årstid eller eljest på mindre rationellt säll, dels ock sådana rån -

364

tekostnader, som för tiden fram till den 1 juli 1949 belöpa sig på kostnader,
vilka före nämnda tidpunkt nedlagts på i arbetslöshetsmotverkande syfte
igångsatt företag, i den mån järnvägsföretagets nytta av arbetet icke kan anses
motsvara sagda räntekostnader. De statsbidrag, som i enlighet med vad
nu anförts skulle kunna utgå för här avsedda företag, torde i allmänhet icke
överstiga 30 procent av totalkostnaderna. Därest en sådan begränsning befinnes
påkallad, synes det därför i anslutning härtill vara möjligt att generellt
maximera statsbidraget till nämnda procenttal.

Svenska jämvägsföreningen framlade i sin förut omnämnda skrivelse den
20 november 1944 vissa förslag i fråga örn statsbidragsregler, vilka för flertalet
fall skulle innebära högre statsbidrag än vad ovan angivits. Som motiv
härför skulle bland annat, såsom redan tidigare framhållits, kunna åberopas,
att eftersom staten ändock avser att inlösa de enskilda järnvägarna, det vore
av underordnad betydelse, till vilken del arbetslöshetsarbetena finansieras av
statsmedel, då ju hänsyn härtill i varje fall skulle kunna tagas vid beräkning
av inlösensumman. Med hänsyn till vissa av järnvägsstyrelsen befarade olägenheter
av att arbeten vid enskilda järnvägar överhuvud taget komma till
utförande med statsbidrag, enär detta kunde väntas i viss mån försvåra kommande
inlösningsförhandlingar, synas dock skäl föreligga att begränsa statsbidragen
till vad ovan angivits. Genom att enskilt järnvägsföretag enligt förslaget
lill bidragsgrunder endast erhåller ersättning för med ett arbetes utnyttjande
i arbetsmarknadsreglerande syfte förenade merkostnader synes staten
icke kunna bliva försatt i ett sämre förhandlingsläge om ett sådant arbete
utföres än örn det ej skulle komma till utförande.

Örn såsom förutsatts företagen i investeringsreserven fylla uppställda angelägenhetskrav,
synas de föreslagna bidragsreglerna jämväl ur de enskilda
järnvägsförvaltningarnas synpunkter kunna anses tillfredsställande.

För hela investeringsreserven, 13 012 000 kronor, synes bidragsbehovet
kunna beräknas lill högst 3 000 000 kronor. Bidrag torde böra beviljas av det
anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m., varom närmare
förmäles å s. 367 ff.

o. Diverse enskilda arbeten.

Byggnader för hushållningssällskapen.

Av investeringsobjekt, som år 1944 och 1945 anmälts av olika hushållningssällskap,
föreslås företag för 244 000 kronor ingå i investeringsplanen för
budgetåret 1946/47. Företagen utgöras samtliga av husbyggnader.

Byggnader för vissa statsunderstödda institutioner.

Vissa ny- och ombyggnadsarbeten vid erkända alkoholistanstalter, nämligen
vid Holmforshemmet, Älvgården, Holmahemmet, Västkusthemmet samt
Björknäs medtogos av investeringsutredningen i investeringsplanen för budgetåret
1944/45 och föreslogos överförda till investeringsplanen för budget -

365

året 1945/46. Kostnaden för dessa företag beräknades till 264 000 kronor.
Socialstyrelsen har med skrivelse till arbetsmarknadskommissionen den 14
september 1945 överlämnat ytterligare anmälningar rörande dylika företag
vid Björknäs, Holmforsheminet och Vårnäshemmet för sammanlagt 290 000
kronor. Företagens angelägenhet vitsordas av styrelsen. Med hänsyn härtill
föreslås samtliga ovannämnda byggnadsarbeten ingå i investeringsplanen för
budgetåret 1946/47.

Vissa nybyggnads- och moderniseringsarbeten vid folksanatorierna, vilka
administreras av Konung Oscar Ilis jubileumsfond, ingingo i investeringsplanen
för budgetåret 1944/45. Till bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna
uppfördes sålunda ett anslag å beredskapsstat av 200 000 kronor. 1
skrivelse den 28 september 1944 hemställde överstyrelsen för Konung Oscar
II:s jubileumsfond om anvisande av medel för byggnadsarbeten vid folksanatorierna
för i runt tal 400 000 kronor (se innevarande års statsverksproposition,
V ht., s. 253—254). Sistnämnda arbeten, vilka icke ännu äro påbörjade,
föreslås ingå jämväl i investeringsplanen för budgetåret 1946/47.
Å riksstat uppfördes för budgetåret 1945/46 ett reservationsanslag av 100 000
kronor till bidrag till vissa byggnadsarbeten vid folksanatorierna och i innevarande
års statsverksproposition har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att
till samma ändamål anvisa ett reservationsanslag av 125 000 kronor. Härav
beräknas 110 000 kronor till arbeten, som äro inräknade i ovannämnda
kostnadssumma av 400 000 kronor. Därest alla dessa arbeten komma till utförande,
erfordras ett ytterligare anslag av (400 000 — 100 000— 110 000=)
190 000 kronor, vilket belopp föreslås bliva upptaget å beredskapsstat för
nästa budgetår.

Nybyggnad för Konung Gustav V.s forskningsinstitut inom Karolinska
sjukhusets område för en kostnad av 750 000 kronor upptogs av investeringsutredningen
i förslagen till investeringsplaner för budgetåren 1944/45 och
1945/46. Företaget föreslås även ingå i planen för budgetåret 1946/47.

Till bidrag till vissa reparationsarbeten m. m. vid en akademien för de fria
konsterna tillhörig byggnad uppfördes å allmän beredskapsstat för budgetåret
1944/45 ett anslag av 21 000 kronor (proposition 1944: 281, s. 110). Detta
företag, som även medtagits i förslaget till investeringsplan för innevarande
budgetår, föreslås ingå i investeringsplanen jämväl för budgetåret 1946/47.
Å allmän beredskapsstat för nästa budgetår skulle därvid erfordras anslag
med 21 000 kronor.

Till lån till August Abrahamssom stiftelse för slöjdlärarutbildning för vissa
ombyggnadsarbeten uppfördes å allmän beredskapsstat för budgetåret 1944/
45 (proposition 1944: 281, s. 277) ett anslag av 20 000 kronor. Företaget ingick
även i förslaget till investeringsplan för budgetåret 1945/46 och föreslås
kvarstå jämväl i investeringsplanen för budgetåret 1946/47. Ä beredskapsstat
skulle därvid behöva upptagas anslag för ändamålet med förenämnda
belopp, 20 000 kronor.

366

Anslag till diverse
enskilda arbeten.

De statsbidrag, som skulle ifrågakomma, därest byggnader för hushållningssällskapen
eller nybyggnad för Konung Gustav V:s forskningsinstitut
komme att utnyttjas som sysselsättningsobjekt vid en arbetslöshetsperiod,
torde böra utgå av anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering
m. m. (se s. 367). De i förslaget till investeringsplan ingående byggnadsföretagen
vid erkända alkoholistanstalter äro till övervägande del sådana, till
vilka bidrag normalt icke utgår ur reservationsanslaget till Bidrag till anordnande
av erkända alkoholistanstalter. Något särskilt anslag å beredskapsstat
till detta ändamål synes därför icke böra upptagas utan de bidrag, som
skulle kunna ifrågakomma vid dessa företags utförande för att bereda sysselsättning
åt arbetslösa, synes böra utgå av det ovannämnda anslaget till
åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadskommissionen,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat för
budgetåret 1946/47 uppföra följande anslag, nämligen

å driftbudgeten
under femte huvudtiteln:

Bidrag till byggnadsarbeten vid folksa -

natorierna ............................ kronor 190 000

under åttonde huvudtiteln:

Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Bidrag
till vissa reparationsarbeten m. m.....kronor 21 000

å kapitalbudgeten:

under fonden för låneunderstöd:

Lån till August Abrahamssom stiftelse för slöjdlärarutbildning
för vissa ombyggnadsarbeten......kronor 20 000

367

18. Anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.

De arbetslöshetsarbeten, som under senare år bedrivits, ha finansierats med
bidrag av ett på riksstat uppfört anslag till åtgärder för arbetsmarknadens
reglering m. m. Anslaget på riksstat har därvid till sin storlek beräknats för en
arbetslöshet av mycket begränsad omfattning. Arbetsmarknadskommissionens
i det föregående framlagda förslag till sysselsättningsprogram vid en massarbetslöshet
innebär i likhet med allmänna beredskapsstaten för budgetåret
1944/45 och förslaget till investeringsreserv för innevarande budgetår, att i
den mån det på riksstat uppförda anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens
reglering m. m. icke är tillräckligt för finansiering av erforderliga beredskapsarbeten,
dessa i stället skulle huvudsakligen finansieras av specificerade anslag
å allmän beredskapsstat, för såvitt särskilda anslag på riksstat normalt
bruka utgå till motsvarande ändamål. Sålunda skulle beredskapsstaten inrymma
särskilda anslag till såväl de stora statliga verkens allmänna investeringsreserver
som till bidrag till vissa slag av kommunala och enskilda arbetslöshetsobjekt.

Enär det av olika skäl icke befanns lämpligt att av specificerade anslag
täcka hela det behov av statsmedel till arbeten för arbetsmarknadens reglering,
som kunde befaras uppstå i en arbetsmarknadskris, uppfördes å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1944/45 ett särskilt anslag till åtgärder för arbetsmarknadens
reglering m. m. Investeringsutredningen föreslog därjämte ett
motsvarande anslag i förslaget till investeringsreserv för innevarande budgetår.
För nästa budgetår synes jämväl böra på allmän beredskapsstat uppföras
ett särskilt anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. utöver
det å riksstat beräknade anslaget för samma ändamål. De av investeringsutredningen
i dess betänkande (SOU: 1944: 12, s. 255 ff) framförda allmänna
synpunkterna rörande behovet av ett särskilt dylikt anslag äga fortfarande
giltighet. Jämväl den av chefen för finansdepartementet vid hemställan örn
uppförande av dylikt anslag å allmänna beredskapsstaten för budgetåret
1944/45 förebragta allmänna motiveringen (proposition 1944:281, s. 55) bär
fortfarande aktualitet.

Bidrag skulle sålunda i första hand från detta anslag beviljas till sådana
kommunala och enskilda arbetslöshetsarbeten, som icke i normal ordning
kunna komma i åtnjutande av statsbidrag men som, örn de utförts som beredskapsarbeten,
enligt hittills tillämpade grunder kunnat erhålla bidrag från
det å riksstaten uppförda anslaget lill åtgärder för arbetsmarknadens reglering
m. m.

368

Möjligheter synas även böra hållas öppna att från ifrågavarande allmänna
anslag bevilja medel till sådana kategorier av statliga, kommunala och enskilda
arbeten till vilka särskilda anslag finnas uppförda å riksstaten eller
föreslagits å allmän beredskapsstat. 1 en viss given arbetslöshetssituation kan
det nämligen bliva nödvändigt att utföra även en del sådana arbeten, vilka
varken medtagits i investeringsplanen eller rymmas inom specialanslagen.

Under vissa förutsättningar böra dessutom kommunala och enskilda arbeten,
till vilka statsbidrag i normal ordning utgå från härför anvisade specialanslag,
kunna komma i fråga för erhållande av ytterligare bidrag. En förhöjning
av det normala statsbidraget skulle nämligen, såsom i det föregående
(s. 17) föreslagits, kunna utgå i det fall, att vid utförande av en anläggning i
arbetsmarknadsreglerande syfte vissa merkostnader uppstå på grund av atl
ovan arbetskraft måst användas, på grund av att företaget måste utföras
under forcering eller under olämplig årstid eller på grund av andra liknande
orsaker. Särskilt statsbidrag skulle kunna utgå från nämnda allmänna anslag
till täckande av sådana merkostnader. Fråga uppkommer emellertid härvid,
huruvida storleken av detta särskilda bidrag bör normeras med hänsyn till de
för arbetet såsom sådant gällande statsbidragsgrunderna eller örn full täckning
för berörda merkostnader bör beredas från anslaget. Arbetsmarknadskommissionen
tillämpar vid liknande bidragsgivning från det å riksstaten uppförda
anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. den praxis, att
om arbetet utföres helt i statlig regi och ansvaret för kostnadsfördyringen
sålunda faller tillbaka på den statliga myndighet, som svarar för arbetets ut
förande, skola merkostnaderna täckas med bidrag fullt ut, medan i det fall
arbetet utföres såsom statskommunalt arbete eller genom enskild bidragstagares
försorg, den för företaget fastställda bidragsprocenten tillämpas jämväl
i fråga om merkostnader av angivna slag. Fördyringar kunna nämligen
uppkomma icke blott på grund av ovannämnda omständigheter utan även
på grund av mindre rationell ledning av företaget. Med hänsyn till angelägenheten
av att statsbidraget är så konstruerat, att en bidragstagare som själv
utför eller låter utföra ett arbete icke förlorar intresset att söka nedbringa
företagets kostnader, böra nämnda grunder för bidrag till merkostnader även
komma till användning för arbeten, till vilka medel disponeras av anslag a
allmän beredskapsstat.

Medel av förevarande anslag böra slutligen stå lill förfogande för beviljande
av medel till företag tillhörande den särskilda grovarbetsreserven, d. v. s. till
sådana arbeten av grovarbetsnatur, vilka visserligen hava en något lägre angelägenhetsgrad
än de arbeten, till vilka anslag beräknats under den allmänna
investeringsreserven, men vilka det i vissa arbetslöshetssituationer kan vara
nödvändigt att utnyttja som sysselsättningsobjekt med hänsyn till att de äro
föga materialkrävande och icke erfordra specialutbildad arbetskraft.

Kommissionen utgår sålunda ifrån att förevarande anslag skall kunna utnyttjas 1)

till de grupper av arbeten, vilka medtagits i förslaget till allmän investeringsreserv
men för vilka specificerade anslag icke föreslagits,

369

2) till företag eller grupper av företag, för vilka särskilda anslag finnas
uppförda å riksstaten eller hava föreslagits å allmän beredskapsstat men
för vilka en ökning av arbetena utöver de särskilda anslagens ram av särskilda
skäl kan befinnas motiverad,

3) till täckande, helt eller delvis, av merkostnader, som äro en direkt följd
av ett företags utförande som arbetslöshetsarbete, i de fall då sådana merkostnader
icke lämpligen böra bestridas av medel från andra anslag.

4) till grovarbeten, vilka på grund av mindre utpräglad angelägenhet icke
medtagits i den allmänna reserven utan hänförts till den särskilda grovarbetsreserven,
men vilka det i en svår arbetslöshetssituation kan befinnas angeläget
att tillgripa som sysselsättningsobjekt.

Medelsbehoven för ovannämnda ändamål komma att variera för olika arbetslöshetssituationer.
Det synes icke erforderligt att dimensionera anslaget
för summan av de vart för sig största medelsbehoven, utan det torde bliva
till fyllest, om anslagskraven i följande två alternativa fall beaktas. Det
första fallet avser en arbetslöshetskris, då materialtillgången är tillräcklig för
genomförande av ett allsidigt sammansatt sysselsättningsprogram, varvid endast
medelsbehov enligt punkterna 1—3 behöva tillgodoses från här omförmälda
anslag. Det andra fallet avser en situation, i vilken böra tillgodoses
dels sådana i punkterna 1—3 inkluderade behov av statsmedel, vilka belöpa
sig på grovarbeten, dels ock behovet av statsmedel för i punkt 4 avsedda arbeten.
Utförda överslagskalkyler hava visat, att i det senare av de båda fallen
komma de största kraven att ställas på medel från ifrågavarande anslag,
varför anslagets storlek bör beräknas med hänsyn till detta fall.

Omfattningen av förslaget till särskild grovarbetsreserv framgår av följande
sammanställning.

Förvaltande myndighet	Typ av arbetsobjekt		Medelsbehov Kronor
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen	Allmänna vägar.................		1145 300 000
Luttfartsstyrelsen	Civila flygplatser................		5 000 000
Järnvägsstyrelsen	Dubbelspårsbyggnader...........		15 000 000
Försvarsstaben	Vissa lagringsanläggningar i berg m. m.....	12 000 000
Arméförvaltningen	Bergrum och fullträffsäkra förråd Idrottsplatser, skjutbanor, vägar,	12 000 000
	dräneringar, avlopp m. m......	6 335 000	18 335 000
Marinförvaltningen	Ubåtstunnlar.................... Förlängning av Gustavsviks torr-docka......................... Vissa fullträffsäkra lokaler m. m. Smärre hamnarbeten, idrottsplat-	5 935 000 1 000 000 3 781 000
	ser m. m......................	474 000	11 190 000
Flygförvaltningen	Flygfältsarbcten.................	13 746 000
	Idrottsplatser, vägar m. m.......	475000	14 221 000
	Summa kronor	221 040000
1 Härav avses ett belopp av 11 500 000 kronor till marklösen.

370

Den särskilda grovarbetsreserven omfattar sålunda arbeten för en kostnad
av 221 046 000 kronor. lill övervägande delen består denna reserv av
helt statliga arbeten. Därjämte inrymmer den emellertid även för 18 800 000
kronor arbeten, avseende allmänna vägar och för biltrafiken viktiga gator i
sådana städer och samhällen, som äro väghållare. Till utförande av dessa
företag beräknas utgå statsbidrag efter samma grunder som till företag i den
allmänna reserven (se s. 185), d. v. s. med 95 procent. Med hänsyn härtill
blir det totala behovet av statsmedel för den särskilda grovarbetsreserven något
mindre än totalkostnaden och har beräknats till 220 000 000 kronor.

A id beräknandet av erforderliga anslag till åtgärder för arbetsmarknadens
reglering m. m. böra såsom i det föregående framhållits medel beräknas
icke blott för den särskilda grovarbetsreserven utan även för sådana i
den allmänna investeringsreserven upptagna kommunala och enskilda arbeten,
som i fråga om materialåtgång och krav på yrkesskicklig arbetskraft
äro jämförbara med arbeten i den särskilda grovarbetsreserven, men för
vilka särskilda anslag icke beräknats. De kategorier av här ifrågavarande
företag, vilka till mera avsevärd del bestå av grovarbeten, äro flottledsarbeten,
skjutbanor och diverse kommunala anläggningsarbeten.

Till arbeten å allmänna flottleder har anslag icke ansetts böra upptagas
under den allmänna reserven med hänsyn till alt särskilda anslag till dylika
arbeten hittills icke brukat upptagas på den ordinarie budgeten och författningsbundna
bidragsgrunder icke äro fastställda. Totalkostnaden för de aktuella
flottledsarbetena uppgår till ca 8 300 000 kronor. Det erforderliga bidragsbeloppet
till dessa arbeten har beräknats till 5 500 000 kronor (s. 359).

I fråga om skjutbanor och diverse kommunala anläggningsarbeten har den
totala kostnaden för dessa i investeringsplanen beräknats till ca 85 000 000
kronor. Av denna summa torde ca 25 procent representera lämpliga grovarbeten.
Under förutsättning av statsbidrag med i medeltal 50 procent av
anläggningskostnaden skulle anslagsbehovet för dylika arbeten uppgå till
ca 10 600 000.

I det föregående har föreslagits att i sysselsättningsplanen skulle inrymmas
en investeringsreserv av arbeten vid de enskilda järnvägarna (s. 360 ff).
Kommissionen har därvid förutsatt, att i den mån merkostnader uppkomma
på grund av arbetenas utförande i arbetsmarknadsreglerande syfte skola
dessa kunna täckas genom bidrag av statsmedel. Bidragsbehovet för dylika
merkostnader synes lämpligen böra tillgodoses under förevarande anslag i
likhet med vad som ansetts böra ske i fråga örn motsvarande merkostnader
vid utförande som arbetslöshetsarbeten av företag, till vilka bidrag enligt
normala bidragsgrunder beräknats kunna utgå av specificerade anslag
på allmänna beredskapsstaten. Ifrågavarande bidrags storlek torde i allmänhet
icke behöva överstiga 30 procent av totalkostnaden. För hela investeringsreserven,
vars kostnadsram utgör ca 13 000 000 kronor, torde bidragsbehovet
kunna beräknas till högst 3 000 000 kronor, varav för den del, som
består av utpräglade grovarbeten, till högst 2 300 000 kronor.

371

För det fall, då enligt ovan det största kravet på medel från ifrågavarande
anslag kan komma att ställas, skulle sålunda ett sammanlagt anslagsbelopp
av (220 000 000 + 5 500 000 + 10 600 000 + 2 300 000 =) 238 400 000 kronor
bliva erforderligt. Härtill kommer önskemålet att, såsom framgår av
punkterna 2 och 3 på s. 369, i speciella fall kunna bereda plats för sådana
angelägna arbeten, vilka ej kunnat förutses vid investeringsplanens upprättande,
samt att kunna medgiva statsbidrag till sådana merkostnader för ett
arbete, som uppstå på grund av att arbetet måste utföras med ovan arbetskraft,
i forcerat tempo, vid olämplig årstid etc. Med hänsyn härtill synes
anslaget böra ökas något, uppskattningsvis till 245 000 000 kronor. Till jämförelse
må nämnas, att motsvarande anslagsbelopp å beredskapsstaten för
budgetåret 1944/45 utgjorde 225 000 000 kronor samt i investeringsutredningens
förslag till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 256 000 000 kronor.

Flertalet i den särskilda grovarbetsreserven föreslagna grupper av arbeten
överensstämma med i förut upprättade förslag till reserver medtagna.
Den nu föreliggande grovarbetsreserven har icke kunnat givas samma omfattning
som den föreslagna reserven för innevarande år. Detta har sin
huvudsakliga orsak i de svårigheter som förelegat för planering av vägbyggnader
(se s. 178). För de i den allmänna investeringsreserven ingående
projekten av grovarbetsnatur, till vilka bidrag har beräknats antingen under
specialanslag eller under förevarande anslag, har investeringsvolymen
emellertid vidgats jämfört med innevarande budgetår. Den totala mängden
av grovarbeten har sålunda kunnat ökas, vilket står i överensstämmelse
med det av statsutskottet gjorda uttalandet (utlåtande 1944: 212, s. 12), att
Iliand arbetsobjekten borde beredas utrymme för grovarbeten i betydande
omfattning.

Beträffande statsbidragsgrundema och villkoren i övrigt för anslagets användning
synas nu gällande principer för beviljande av statsbidrag till beredskapsarbeten
även i fortsättningen böra tillämpas.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadskommissionen,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. å
allmän beredskapsstat för budgetåret 1945/46 å driftbudgeten
under femte huvudtiteln uppföra ett anslag
av ............................ kronor 245 000 000.

19. Förslag till finansfullmakt.

I 1945 års statsverksproposition (Inkomsterna å driftbudgeten, s. 6 ff.)
upptog chefen för finansdepartementet till behandling bland annat vissa med
den allmänna beredskapsstatens utformning och finansiering sammanhängande
spörsmål. Sålunda förutsattes att en ny beredskapsstat skulle göras
fullt enhetlig och omfatta endast anslag till arbeten avsedda att utnyttjas
vid en försämring av läget på arbetsmarknaden, anslag till planering av
allmänna arbeten och anslag till överflyttning av arbetskraft. Anslagen till
planering och till överflyttning av arbetskraft skulle stå till Kungl. Maj:ts
fria förfogande. Därutöver skulle Kungl. Majit lia rätt att utan ytterligare
prövning av riksdagen disponera å den allmänna beredskapsstaten uppförda
anslag intill visst sammanlagt belopp. En sådan särskild finansfullmakt för
Kungl. Majit skulle, framhölls det, bland annat göra det möjligt att begränsa
arbetslöshetsanslagen på riksstaten till vad som motsvarade de vid en normal
arbetsmarknadsutveckling motsedda behoven.

I anslutning till vad sålunda av departementschefen anförts, föreslog investeringsutredningen
i sitt betänkande med förslag till investeringsreserv
för budgetåret 1945/46 (SOU 1945: 12, s. 290—296), att gränsen för Kungl.
Majits fria dispositionsrätt skulle fastställas till 150 miljoner kronor. Det
föreslagna beloppet skulle enligt utredningen möjliggöra utförande av arbeten,
vilka skulle ge arbetstillfällen örn uppskattningsvis lägst ca 4,5 och högst
ca 7 miljoner dagsverken, beroende bland annat på i vilken utsträckning det
genomförda sysselsättningsprogrammet komme att bestå av arbeten med låg
eller hög lönekvot och i vilken omfattning programmet förutom med statsmedel
kunde komma att finansieras med kommunala och enskilda medel.
Om man såsom ett medelvärde räknade med 6 miljoner dagsverken, skulle
fullmakten möjliggöra sysselsättning av i medeltal 20 000 arbetare per arbetsdag
under ett år. Vad utredningen sålunda anfört har återgivits i Kungl.
Majits proposition nr 265 till 1945 års riksdag.

I avvaktan på fastställandet av ny allmän beredskapsstat bemyndigade
1945 års riksdag sedermera i skrivelser nr 450 och 584 Kungl. Majit att, därest
arbetsmarknadsläget så påfordrade, inom ramen av ett belopp av 150
milj. kronor meddela beslut om arbeten, för vilka anslag uppförts å allmän
Deredskapsstat II och III för budgetåret 1944/45.

Arbetsmarknadskommissionen finner storleken av den av riksdagen för
innevarande budgetår beviljade finansfullmakten lämpligt avvägd med hänsyn
till önskvärdheten av att kunna begränsa arbetslöshetsanslagen på riks -

373

staten till vad som endast motsvarar medelsbehovet vid en mera normal utveckling
på arbetsmarknaden men ändock möjliggöra ett snabbt och effektivt
ingripande vid en eventuellt inträdande försämring i arbetsmarknadsläget.
Då någon mer betydande förändring i arbetsmarknadsutsikterna icke
bar inträffat sedan riksdagen senast prövade anslaget, synes icke skäl föreligga
att nu ifrågasätta ändring av finansfullmaktens storlek. Några fastare
hållpunkter för att bedöma den lämpliga avvägningen av finansfullmakten
än som stodo till buds vid frågans behandling av 1945 års riksdag vid liöstsessionen
torde icke heller för närvarande föreligga. Kommissionen hemställer
därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj:t att, därest arbetsmarknadsläget
så påfordrar, inom ramen av ett belopp av 150 miljoner
kronor meddela beslut örn utförande av arbeten, för vilka
kommissionen i förevarande betänkande föreslagit att anslag
skola uppföras å allmän beredskapsstat för budgetåret
1946/47.

374

20. Sammanfattning.

Tidigare har investeringsutredningen framlagt förslag till investeringsreserver
förbudgetåren 1944/45 (SOU 1944:12 och 13) och 1945/46 (SOU 1945:
12 och 13). Det förra förslaget vann med vissa smärre ändringar och tillägg
statsmakternas bifall, och för reservens utnyttjande erforderliga anslag uppfördes
av 1944 års riksdag å allmän beredskapsstat. Det senare förslaget har
icke varit föremål för Kungl. Maj:ts eller riksdagens behandling.

Efter avlämnandet av sistnämnda förslag har utredningen överlämnat sitt
utredningsmaterial till statens arbetsmarknadskommission. Inom kommissionens
kansli har därefter arbetet fortsatts med erforderliga åtgärder i syfte
att förbereda och planera ett sysselsättningsprogram. Vad beträffar kommunala
och enskilda företag har kommissionen för detta ändamål kunnat anlita
länsarbetsnämnderna såsom lokalorgan. Beträffande statliga företag har
arbetet till övervägande del åvilat berörda centrala förvaltningsmyndigheter
och dem underställda organ. Till planering av allmänna arbeten hava särskilda
anslag uppförts å riksstat och av dessa har Kungl. Maj:t anvisat medel
till detaljplanering av statliga företag, i den mån särskilda medel till sådant
ändamål erfordrats. Därjämte har Kungl. Maj:t av anslagen till planering
ställt vissa belopp till arbetsmarknadskommissionens förfogande till bidrag
till detaljplanering av kommunala och enskilda företag. Intill den 25 januari
1946 hade kommissionen av dessa medel beviljat bidrag med sammanlagt ca
1 400 000 kronor.

Av de företag, som ingå i den för innevarande budgetår föreslagna investeringsreserven,
kan en betydande del beräknas icke stå till förfogande för beredande
av ökade arbetstillfällen vid en arbetsmarknadskris under nästkommande
budgetår, beroende på antingen att de väntas komma till utförande
inom den normala investeringens ram eller att de av skilda anledningar redan
utförts eller påbörjats. Urvalsunderlaget för den komplettering av reserven,
som med hänsyn härtill varit nödvändig, har utgjorts dels av vid tidigare inventeringar
anmälda investeringsobjekt, vilka av olika skäl icke medtagits i
förslaget till reserv för innevarande budgetår, dels ock av investeringsobjekt,
som anmälts till kommissionen i samband med en under år 1945 verkställd
kompletterande inventering. Urvalsunderlaget har efter hand ökats därigenom
att inventeringen kommit att omfatta vissa helt nya områden eller grupper
av företag och genom att inom vissa områden investeringsbehoven blivit
mera fullständigt utredda.

Vid urval av objekt att medtagas i investeringsreserven för nästa budgetår
hava tillämpats samma urvalsprinciper som vid upprättandet av förslaget

375

till investeringsreserv för innevarande år. Ej heller i fråga om riktlinjerna
för reservens sammansättning har någon ändring befunnits böra ske, örn än
ökat utrymme i den allmänna investeringsreserven ansetts i mån av tillgång
på angelägna objekt böra beredas för arbeten av grovarbetskaraktär.

Förslaget till allmän investeringsreserv för nästa budgetår omfattar arbeten
för i runt tal 840 milj. kronor (mot för innevarande budgetår 790 milj.
kronor). Motsvarande belopp för den särskilda grovarbetsreserven är ca 221
milj. kronor (respektive 240 milj. kronor). De statsanslag, som böra stå till
förfogande för att de i reserverna medtagna företagen vid behov skola kunna
utnyttjats, hava beräknats till sammanlagt ca 609 milj. kronor för den allmänna
reserven och ca 220 milj. kronor för den särskilda grovarbetsreserven.
Motsvarande belopp för reserverna för budgetåret 1944/45 voro ca 379 milj.
kronor respektive 215 milj. kronor och för de av investeringsutredningen föreslagna
reserverna för innevarande budgetår 595 milj. kronor respektive 240
milj. kronor.

Av den allmänna investeringsreservens kostnadssumma, ca 840 milj. kronor,
belöpa sig ca 425 milj. kronor på företag, vilka till väsentliga delar utgöras
av grovarbeten — såsom företag avseende vägar, flygfält, anläggningar
för vattenförsörjning och avlopp, dubbelspår, linjeomläggningar m. m. —
och ca 415 milj. kronor på förelag, som äro av mera materialkrävande art
eller utgöras av industribeställningar. Inom sistnämnda grupp inrymmas husbyggnader
för ett belopp av 230 milj. kronor.

Därest materialknapphet skulle begränsa eller omöjliggöra utnyttjandet av
materialkrävande företag för beredande av sysselsättning, kunna alltså ur de
föreslagna reserverna tillgripas företag av utpräglad grovarbetskaraktär för
en sammanlagd kostnad av upp till (425 + 221=) 646 milj. kronor. Härtill
komma företag av grovarbetskaraktär beträffande vilka beslut redan fattats
om företagens utförande såsom beredskapsarbeten i arbetsmarknadskommissionens
eller annan statlig myndighets regi eller såsom statskommunala beredskapsarbeten.
På dessa företag beräknas under nästa budgetår kunna utföras
arbete för en kostnad av sammanlagt ca 50 milj. kronor. För nästa
budgetår står således tili förfogande en sammanlagd reserv av företag av
grovarbetskaraktär för en kostnad av ca 696 miljoner kronor. Det är dock att
märka, att även för en mindre del av dessa arbeten förefinnes behov av
bland annat rör och armeringsjärn, varpå brist kan komma att råda.

Kommissionen har jämväl beräknat investeringsreservernas fördelning mellan
städer och landsbygd. Denna beräkning har givit vid handen, att av kostnaden
för den allmänna investeringsreservens företag, 840 milj. kronor, hänföra
sig ca 330 milj. kronor till företag inom städer och ca 510 milj. kronor
till företag på landsbygden. För den särskilda grovarbetsreserven av företag
för sammanlagt ca 221 milj. kronor uppgå motsvarande belopp till ca 36
milj. kronor respektive ca 185 milj. kronor.

I fråga om finansieringen av investeringsreservema har arbetsmarknadskommissionen,
i överensstämmelse med 1945 års riksdags beslut beträffande
utnyttjande under budgetåret 1945/46 av allmän beredskapsstat för budget -

376

året 1944/45, funnit skäl föreslå, att Kungl. Majit inom ramen av de olika
anslag till statliga, kommunala och statsunderstödda arbeten, vilka må bliva
uppförda å allmän beredskapsstat, skall äga att utan riksdagens hörande utnyttja
ett sammanlagt anslagsbelopp av 150 milj. kronor.

Den av kommissionen föreslagna allmänna investeringsreserven har uppskattats
innefatta totalt ca 22,8 milj. dagsverken, varav 17,3 milj. dagsverken
för grovarbetare och 4,5 milj. för yrkesarbetare i egentlig anläggningsverksamhet
samt 1,0 milj. industridagsverken (bil. 31). Dessa antal dagsverken
kunna beräknas motsvara ca 91 000 årsarbetare, varav 69 000 grovarbetare,
18 000 yrkeskunniga byggnads- och anläggningsarbetare och 3 700 industriarbetare.
Sagda arbetsstyrkor äro schematiskt beräknade under antagande av
för grovarbetare och yrkesarbetare i egentlig anläggningsverksamhet 250
effektiva arbetsdagar per årsarbetare samt för industriarbetare 270 effektiva
arbetsdagar per årsarbetare. Det angivna antalet industridagsverken hänför
sig endast till företag, som helt och hållet eller till väsentlig del utgöras av
direkta industribeställningar, t. ex. beställningar av telefonapparatur, rullande
järnvägsmateriel, maskinaggregat för kraftverk etc.

Den särskilda grovarbetsreserven beräknas innefatta sammanlagt ca 6,7
milj. dagsverken, varav för grovarbetare ca 6,1 milj. och för yrkeskunniga anläggningsarbetare
ca 0,6 milj. dagsverken, motsvarande ca 24 400 respektive
2 400 årsarbetare eller tillhopa 26 800 årsarbetare.

Det maximala grovarbetsprogrammet, omfattande arbeten för ca 696 milj.
kronor, beräknas innefatta ca 22,0 milj. dagsverken, varav för grovarbetare
ca 20,0 milj. och för yrkeskunniga anläggningsarbetare ca 2,0 milj. dagsverken,
motsvarande ca 80 000 respektive 8 000 årsarbetare eller tillhopa 88 000
årsarbetare.

Den föreslagna finansfullmakten om 150 milj. kronor skulle möjliggöra utförande
av arbeten, vilka skulle innebära arbetstillfällen örn uppskattningsvis
lägst ca 4,5 och högst 7 milj. dagsverken, beroende bland annat på sammansättningen
av det sysselsättningsprogram inom de föreslagna reservernas
ram, som kommer till utförande. Förutsättes såsom ett bedömbart medelvärde
6 milj. dagsverken, innebär detta sysselsättning för ca 24 000 årsarbetare.

Ett ianspråktagande av det sysselsättningsprogram, som innefattas i den
allmänna investeringsreserven, medför utöver ovan angivna sysselsättningsmöjligheter
även dels sysselsättning i industrien för framställning inom landet
av erforderliga byggnadsmaterial och andra halvfabrikat, byggnadsmaskiner,
redskap och annan materiel samt drivmedel och förbrukningsartiklar
för anläggnings- och husbyggnadsföretagen, dels sysselsättning i transportarbete.
Härpå belöpande arbetslöner ingå, förutom arbetslöner för arbete
på byggnadsplatsen, i den samlade lönekvot som angivits i bilaga 1 till
detta betänkande. Sagda sysselsättning i det led av produktionen, som ligger
närmast före arbetet på byggnadsplatsen, uppskattas till ca 2,7 milj. dagsverken,
vilket motsvarar i runt tal 10 000 årsarbetare vid antagande av
270 effektiva arbetsdagar per årsarbetare. Därjämte medför ett ianspräkta -

377

gande av den allmänna i aves terings rese ryen sysselsättning i industrien för
tillverkning och reparation av maskiner och transportmedel samt för tillverkning
av råvaror härför. Slutligen må erinras om det sysselsättningstillskott,
som blir en följd av att köpkraften hålles uppe genom de inkomstmöjligheter,
som investeringsreservens utnyttjande skulle medföra.

Med ledning av den allmänna investeringsreservens fördelning på de olika
länen (bil. 27—29) har beräknats de häremot svarande sysselsättningsmöjligheterna
inom respektive län, varvid sysselsättningen vid sådana företag, vilkas
lokalisering icke på detta stadium kan angivas, fördelats i proportion till länens
folkmängd. I nedanstående tablå har angivits det ungefärliga antal årsarbetare,
som inom varje län skulle kunna beredas arbete vid förelag i den
allmänna reserven, samt hur stor procent av befolkningen i länet detta utgör.
Till jämförelse har även angivits vissa tillgängliga uppgifter rörande antalet
hjälpsökande arbetslösa i procent av invånarantalet vid höjdpunkterna av
arbetslöshetskriserna på 1920- och 1930-talet.

Län	Den allmänna investerings-reservens sysselsättnings-möjligheter	Antal hjälpsökande arbetslösa i procent av invånareantalet
Antal års-arbetare	Årsarbetare i procent av in-vånareantalet	Januari 1922	Mars 1933	Medeltal år 1933
Stockholms stad ..............	6 000	0-9	2-6	30	2''55
Stockholms...................	4 900	1''6	2-2	1-9	1-8
Uppsala......................	2 600	1-8	1-6	2-2	1''8
Södermanlands................	3 600	1''8	2-8	1’65	1''5
Östergötlands.................	3 050	0-9	2-1	1-75	1-6
Jönköpings...................	3 500	1''4	1’9	1-1	1-05
Kronobergs...................	2 400	1''6	2-1	1''9	1-7
Kalmar.......................	2 700	1-2	2-6	2-75	2''4
Gotlands......................	850	1-4	l-o	1''9	1-2
Blekinge......................	1 750	1''2	2-9	4''2	3-9
Kristianstads..................	3 550	1''4	0''9	1-35	1-1
Malmöhus....................	5 200	l-o	1-7	2-55	2-2
Hallands.....................	1800	1''2	1-2	1''4	11
Göteborgs o. Bohus............	7 000	1-4	2''9	4''0	3-5
Älvsborgs.....................	3 350	l-o	0''7	1-3	11
Skaraborgs....................	2 700	1-1	0''4	1-1	0-9
Värmlands....................	3 200	1-2	3''9	4''1	3’6
Örebro.......................	3 700	1-6	2-0	2-95	2-7
Västmanlands.................	3 250	1''8	47	31	2-6
Kopparbergs..................	3 400	1-3	4-8	3-9	3-7
Gävleborgs....................	5 000	1-8	4-0	4-5	3-8
Västernorrlands...............	4 550	1-6	5*2	7-0	6-1
Jämtlands....................	2 800	2-0	1''6	4-6	4-2
Västerbottens.................	4 450	20	4-3	3-3	30
Norrbottens...................	5 700	2''5	8-7	6-7	5-8
Summa	01000	14	2-7	3o	2*65

25—467172.

378

Därest arbetslöshet skulle uppstå av större omfattning i visst eller vissa
län kan en forcering av arbetena här ske, så att fördelningen mellan länen
förskjutes. Å andra sidan må framhållas att de angivna sysselsättningsmöjligheterna
förutsätta att planeringsarbetet för i reserverna ingående företag
utföres i den omfattning, som angivits i samband med inventeringen av företag
för investeringsreserven.

I bil. 31 återgivas vissa uppgifter angående materialbehovet för genomförande
av sysselsättningsprogrammen. Dessa uppgifter hava införskaffats
från vederbörande verk, varjämte i den mån uppgifter icke kunnat inhämtas,
uppskattningar verkställts inom arbetsmarknadskommissionen.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1946:28

FINANSDEPARTEMENTET

Bihang C.

BILAGOR TILL

BETÄNKANDE

MED FÖRSLAG TILL

INVESTERINGSRESERV

FÖR

BUDGETÅRET 1946/47

AV STATLIGA, KOMMUNALA OCH STATSUNDERSTÖDDA
ANLÄGGNINGSARBETEN
Utarbetat au

Statens arbetsmarknadskommission

STOCKHOLM 1946

ISAAC MARCUS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG
4C7382

Innehållsförteckning.

Bilaga sid.

1. Arbetslönernas andel i totalkostnaderna för olika anläggningsarbeten ... 5

2. Särskilda bestämmelser för entreprenader avseende beredskapsarbeten inom

väg- och vattenbyggnadsfacket................................... 9

3. Anvisningar angående statsbidrag till detaljplanering av kommunala in vesteringsobjekt

................................................ 12

4. Investeringsplan för postverket..................................... 15

5. Investeringsplan för telegrafverket.................................. 16

6. Investeringsplan för statens järnvägar............................... 19

7. Sammandrag över investeringsplan för statens järnvägar............... 31

8. Investeringsplan beträffande dubbelspårsbyggnader.................... 34

9. Investeringsplan för statens vattenfallsverk........................... 36

10. Investeringsplan för försvarsväsendet................................ 37

b. Arméns fortifikationsförvaltnings ämbetsområde................ 37

c. Marinförvaltningens ämbetsområde............................. 43

d. Flygförvaltningens ämbetsområde.............................. 47

11. Investeringsplan för statliga och statsunderstödda vägar och gator m. m. 53

12. Investeringsreserv för barmarksunderhåll på landsbygden............... 54

13. Sammanställning över investeringsreservens för barmarksunderhåll fördel ning

på olika slag av arbeten.................................... 55

14. Investeringsplan för byggande av allmänna vägar på landsbygden...... 56

15. Utredning angående vägbeläggningar på landsbygden.................. 58

16. Investeringsplan för väg- och gatuarbeten å allmänna vägar och för bil trafiken

viktiga gator i städer och samhällen, som äro väghållare .... 59

17. Förberedelsearbetenas omfattning för väg- och gatuarbeten å allmänna

vägar och för biltrafiken viktiga gator i städer och samhällen, som äro
väghållare..................................................... 61

18. Investeringsobjekt avseende stensättningar på landsbygdens vägar....... 62

19. Investeringsplan för garage- och förrådsbyggnader för väg- och vatten -

byggnadsväsendet............................................... 63

20. Investeringsplan för civila flygplatser................................ 64

21. Investeringsplan för handelshamnar och farleder...................... 66

22. Investeringsplan för fiskehamnar.................................... 69

23. Investeringsplan för lotsverket...................................... 71

24. Specifikation av anslagen till lotsverket............................. 75

25. Investeringsplan för statliga husbyggnadsföretag för verk och myndig heter

m. m.................................................... 78

Bilaga sla 26.

Investeringsplan för reparations- och underhållsarbeten å byggnader och

anläggningar tillhörande statens fastighetsfonder.................... 85

27. Uppgifter länsvis angående statlig och viss statsunderstödd investering .. 87

28. Investeringsplan för vissa kommunala och enskilda arbeten............ 88

29. Uppgifter länsvis angående kommunal och enskild investering.......... 90

30. Översikt över investeringsobjekt för Stockholms stad.................. 91

31. Kostnad, anslagsbehov, antal dagsverken och materialåtgång för investe ringsreserven.

.................................................. 92

Bilaga 1.

Arbetslönernas andel i totalkostnaderna för olika anläggningsarbeten.

(Undersökning verkställd av investeringsutredningen.)

För att tjäna som underlag för en bedömning av olika anläggningsarbetens lämplighet
att utföras i arbetslöshetsmotverkande syfte hava uppgifter inhämtats från
olika myndigheter, däribland väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, byggnadsstyrelsen,
statens arbetsmarknadskommission, statens priskontrollnämnd, entreprenadfirmor,
facksammanslutningar m. fl. På grundval av erhållna upplysningar ävensom vissa
andra tillgängliga uppgifter har efterföljande översikt sammanställts över arbetslönernas
andel i totalkostnaderna för olika kategorier av företag.

För varje slag av anläggningar angives i sammanställningen dels en direkt lönekvot,
som avser arbetslöner för på byggnadsplatsen utfört arbete i procent av anläggningens
totalkostnad, dels en samlad lönekvot, som inbegriper jämväl arbetslöner
för framställning inom landet av för anläggningen erforderliga material och
råvaror samt arbetsmaskiner och redskap ävensom löner för transportarbete inom
landet.1 Till löner har i detta sammanhang endast räknats avlöningar till arbetare,
inkl. semesterlön, däremot icke löner till verkmästare, tjänstemän etc. De angivna
procenttalen avse, där ej annat angives, fördelningen vid nuvarande prisnivå.

Framhållas må, att det tillgängliga primärmaterialet med hänsyn till såväl omfattning
som noggrannhet varit av mycket skiftande beskaffenhet. Tiden har ej
medgivit att komplettera och bearbeta materialet, så att detsamma kunnat framläggas
med anspråk på större noggrannhet och allmängiltighet.1 2 För ett generellt
bedömande av olika företagskategoriers lämplighet att utföras i arbetslöshetsmotverkande
syfte med hänsyn till lönekostnadens procentuella andel i totalkostnaden

1 Beträffande den samlade lönekvoten må påpekas, att denna, för att inneiatta alla i
en anläggningskostnad ingående delposter av arbetslönenatur (jfr Industria 1943 nr 23, s.
1251, Arbetslönen som produktionsutgift), i sig torde böra inberäkna,

a) arbetslöner för arbetet på byggnadsplatsen,

b) arbetslöner för framställning inom landet av erforderliga råvaror, material och tillverkningar,
drivmedel och förbrukningsartiklar,

c) arbetslöner för på anläggningen belöpande transportarbete, utfört inom landet eller
av svenska fartyg,

d) lönekostnader, som ingå i t. ex. på anläggningen belöpande förrådskostnader hos
byggherre, entreprenör, leverantör etc.,

ej den del av t. ex. dagskostnaden eller hyran för en arbetsmaskin, som representerar
i genomsnittlig underhålls- och reparationskostnad för maskinen ingående lönekostnad (i
den mån underhåll och reparation icke utföres på arbetsplatsen och lönekostnaden härför
inräknas under punkt a),

f) den del av t. ex. avgifter för biltransporter, som representerar i genomsnittlig underhålls-
och reparationskostnad för bilen ingående lönekostnad,

g) den del av i t. ex. dagskostnaden, hyran och avgifterna enligt punkterna c) och f)
ingående avskrivning, som representerar i avskrivningar å maskinen resp. bilen ingående
ursprungliga lönekostnader för dess tillverkning (om den är tillverkad inom landet),

h) i tillverkningskostnader för råvaror och material ingående kostnader för maskiner
och anläggningar, som motsvara delkostnaderna enligt punkterna e), f) och g) etc.

1 nu förevarande sammanhang Ilar det dock ansetts icke blott tillräckligt utan även
ändamålsenligast alt vid beräkning av den samlade lönekvoten endast laga hänsyn till
löner för arbete, sorn har mera direkt sammanhang med företagets utförande, däremot
icke lill löner för sådant arbete, som först mera indirekt påverkas av företaget, t. ex. i avskrivningar
å arbetsmaskiner ingående ursprungliga lönekostnader; i enlighet härmed
hava huvudsakligen kostnader enligt punkterna a), b) och c) medräknats i den samlade
lönekvoten.

2 Vad tiar sagts örn bristande noggrannhet och allmängiltighet hos siffermaterialet gäller
i särskilt hög grad den samlade lönekvoten; dess storlek är i mångå fall mera grundad
på subjektiv uppskattning än på siffermässig beräkning.

■torde emellertid det hopbragta materialet kunna anses nöjaktigt. Därest lönekvoten
för vissa bestämda företag skulle bliva av avgörande betydelse vid val av arbetsobjekt
att utföras under en kris, torde det under alla förhållanden bliva erforderligt
att särskilt beräkna lönekvoterna för de ifrågavarande företagen.

Lönekvoten kan växla inom vida gränser för företag inom samma kategori.
Exempelvis i fråga örn vägbyggnader är lönekvoten större för vägarbeten i kuperad
terräng, där avsevärda schaktningar och masstransporter för hand förekomma;
vid arbeten i mera jämn terräng bliva kostnaderna för ^transport med bil av vägbyggnadsmaterial
från sidotag, grustag och sprängstensupplag etc. förhållandevis
stora, varvid lönekvoten sjunker.

Även för med avseende på terrängförhållanden o. d. likvärdiga företag kan lönekvoten
variera betydligt beroende på med vilken insats av arbetsmaskiner och vilken
grad av mekanisering arbetet utföres. Belysande exempel härpå äro främst
flygfältsarbeten men även större vägbyggnader, såsom framgår av den efterföljande
översikten.

Slutligen kunna även för mycket ensartade arbeten väsentliga variationer i lönekvot
förekomma beroende på att det inbördes förhållandet mellan arbetslöne- och
materialprisnivåerna kan variera mellan skilda regioner och olika orter i landet. Arbetslönerna
för flertalet arbetarkategorier variera efter dyrortsgruppering. Motsvarande
gäller, ehuru i mindre utpräglad grad, beträffande priserna på stora grupper
byggnadsmaterial, men å andra sidan betinga vissa material samma pris inom praktiskt
taget hela landet, andra åter kunna vara dyrare på en lägre dyrort än på en
högre beroende på större transportkostnader o. d. I fråga om exempelvis entreprenader
för värme- och sanitära installationer har vederbörande branschorganisation
uppgivit, att den direkta lönekvoten varierar mellan 25 procent för Stockholm
och 16 procent för A-ort på landsbygden.

Översikt över arbetslönernas andel 1 totalkostnaderna för olika slag av

anläggningsarbeten.

	Direkt lönekvot	Samlad
Arbete m. m.	Varierar normalt mellan ca %	Medel-	lönekvot
	tal ca %	Medeltal ca %
Vägar (exkl. beläggningsarbeten) utförda av: Statens arbetsmarknadskommission V? 1941—so/e 1942 .	50-80	65	67
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen såsom beredskapsarbeten ...	55—70	63	65
AB Skånska Cementgjuteriet på entreprenad.................		53	56
AB Vägförbättringar på entreprenad......................	42-50	46	50
Vid beräkning av ovanstående procenttal hava i total-kostnaden inräknats renstaknings- och kontrollkostnader m. m. med 3 %. I totalkostnaden har icke inräknats mark-lösen: denna har undersökts för ett 20-tal av väg- och vatten-byggnadsstyrelsens beredskapsarbeten och därvid befunnits variera mellan 0''5 och 25 % av byggnadskostnaden, i medel-tal ca 8 % {k 10 *). Flygfält utförda av: Statens arbetsmarknadskommission (5 företag) ................	55—80	69	72
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i egen regi................	42—61	52	56
AB Skånska Cementgjuteriet på entreprenad...........		33	41
AB Vägförbättringar på entreprenad............	28-38	33	41
Vid beräkning av ovanstående procenttal hava i total-kostnaden inräknats kontrollkostnader m. m. med 5 %. Upp-

	Direkt lönekvot	Samlad
Arbete m. m.	Varierar normalt mellan ca %	Medel-	lönekvot
	tal ca %	Medeltal ca %
gifterna avse själva fältarbetena. Byggnadskostnaderna för en medelstor anläggning fördela sig i huvudsak med ca 65 % för fältarbeten, ca 25 % för byggnader och ca 10 % för fält-belysning och radio. Härtill komma markkostnader, upp-skattningsvis 5 å 30 % på byggnadskostnaden. Broar (exkl. stålkonstruktioner) utförda på entreprenad av: Sv. AB Christiani & Nielsen (10 företag)......................	28-44	34	40
AB Skånska Cementgjuteriet ................................		34	40
Vid beräkning av ovanstående procenttal hava i total-kostnaden inräknats kontrollkostnader m. m. med 8 %. Hamnar. Enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens kostnadsberäkningar för till investeringsutredningen redovisade företag ..........	20—70	50	60
Örn i ett hamnarbete ingår mycket muddringsarbete blir lönekvoten låg. Består arbetet däremot t. ex. huvudsak-ligen i byggande av vågbrytare med på platsen befintligt stenmaterial blir kvoten hög. Vatten- och avloppsledningar. I huvudsak enligt beräkning av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Anläggningar för en kostnad av 500 000 kronor eller mera____		63	68
Anläggningar för en kostnad understigande 500 000 kronor ....	47—63	55	61
Vid beräkning av ovanstående procenttal hava i totalkost-naden inräknats kostnader för förslag och kontroll med 2''5 % (för större anläggningar) å 8 jss (för små anläggningar). De anförda procenttalen hava erhållits från kostnadsbe-räkningar för vissa förslag till anläggningar. Dessa anlägg-ningar framstå såsom ur sysselsättningssynpunkt särskilt gynnsamma, och trots att de här av investeringsutredningen angivna procentsatserna innefatta en justering nedåt av de ursprungligen framräknade, torde de likväl vara i över-kant. Förhållandena hava tyvärr icke medgivit framräk-nande av dylika procenttal för några utförda anläggningar. Husbyggnader. Större byggnader för bostäder, förvaltning, undervisning, sjuk-vård etc...................................................	28-32	30	43
Mindre byggnader (företrädesvis på landsbygden) för bostäder, skolor etc.................................................		24	39
Vid beräkning av ovanstående procenttal har hänsyn icke tagits till tomtkostnader och ej heller tili kostnader för in-ventarier och utrustning i byggnaderna, vilka kostnader för t. ex. sjukhus torde uppgå till ca 11 å 24 %, i medeltal ca 19 %, av byggnadskostnaden. Av den direkta arbetslönen för ett husbygge belöper sig endast 20 å högst 25 % på grovarbete, vilket alltså endast drager 6 å 7 % av byggnadens totalkostnad. För närmare belysning av lönekvoterna och kostnadsför-delningen vid husbyggnadsarbeten meddelas i efterföljande tabell uppgifter i dessa avseenden beträffande ett antal un-dersökta byggnadsföretag.

Kostnadsfördelning och lönekvoter för vissa husbyggnadsföretag.

		Kostnadsfördelning		Sam-
Nr	Företag m. m.	Egentliga byggnads- arbeten	Värme-o. sanitära installa-tioner	Elekt-riska in-stalla-tioner	Ritning-ar, admi-nistra-tion	Summa	löne- kvot %	lad löne- kvot %
				m. m
1	Bostadshus i] Stockholm (Harn-
	marbyhöjden) enligt av social-styrelsen beräknad kostnad1 %	80-4	14-5	2-7	2-4	100''0
	per Vio 1943 .............. kr	236 747	42 742	7 909	7 113	294 511
	Direkt arbetslön............ kr	78 114	7 688	3 117	—	88 919	30-2
	» lönekvot............ %	33-0	18-0	39-4	—	—		42-2
	Samlad arbetslön .......... kr	109 644	10 888	3 817	—	124 349
	» lönekvot .......... %	46-3	25-4	48-3	—	—
2	Statens sjuksköterskeskola, upp-	75-2	13-9	2-3	8-6	100-0
	förd av byggnadsstyrelsen i %
	egen regi 1941—1943........ kr	670 910	105 356	17 134	65 628	759 028	32-4
	Direkt arbetslön............ kr	211 866	23 889	10 000	—	245 754
	> lönekvot............ %	37l	22-7	58-4	—	—		45-6
	Samlad arbetslön .......... kr	300 215	34 089	11 570	—	345 874
	> lönekvot .......... %	52-6	32-4	67-5	—	—
3	Karlskoga telefonstation uppförd			4-5	10-5	100-0	28-5	39-3
	1940—1941 avj byggnadssty- %	73-5	11''5
	reisen på entreprenad...... kr	149 966	23 709	8 903	21 509	204 087
4	Verkstadsbyggnad för postverket
	i Ulvsunda uppförd 1941— 1943 av byggnadsstyrelsen på %	76-8	13-2	54	4''6	2100-0	27-6	41-8
	entreprenad................ kr	2 325 733	399 066	164 656	138 680	2 3 028 135
5	Länsresidens i Göteborg uppfört					* lOO-o	29-6	40-9
	1942—1943 av byggnadssty- %	78''0	10-8	3‘6	7''6
	reisen på entreprenad...... kr	517 176	71 783	23 555	50 504	>663 018
6	Jubileumskliniken i Göteborg upp- %	69	13	6 11	7	4100-o	32	45
	förd 1939.................. kr				ca	4 L 660 000
7	Bostadshus i landsortsstäder (ej
	i de tre största) enligt kost-nadsuppgifter från HSB för tiden Vio 1939—Vio 1942____ %	80-9	133	3-2	2-6	lOO-o	ca31	ca43
8	Bostadshus i Stockholm (3 st.)
	uppförda 1939 av HSB på löpande räkning............ %	—	—	—	—	—	6 738''3	ca50
	1 Kostnadsberäkningen dock justerad att avse byggnad uppförd på entreprenad.
	2 Härtill kommer kostnad för hissar 79 008 kronor, utgörande 2‘6 % pa ovan angivet belopp.
	3 > » > > >	10 950 >	>	T7 %	> >	>	>
	4 > > > » utrustning 310 000 >	>	19 %	> >	>	>
	6 Inkl. hissar.
	6 De direkta arbetslönerna fördela	sig på olika yrkesgrupper enligt följande:
Pålare................ 0''5 % Timmermän .		13-0 %	Smeder.			2-2 %
Grovarbetare och bera- Murare ......		12-3 >	Städerskor ......		1-6 >
	sprängare........... 15''1 > Plattsättare .		10-8 >	Nattvakt-(-telefonvakt..	0’7 >
Cementarbetare........ 8''4 » Målare- ......		11T >	Körslor.			1''9 »
Bruksbarare .......... 3 9 » plåtslagare Trädgårdsanläggare .... 2''4 > Rörarb\|tare .		1*4 > 9-2 .	Semesterersättniug		3-1 »
Snickare .............. 7''8 » Elektriker ....		4''6 >		Summa 100 0 >
	7 Den relativt större materialpris-	och transportkostnadsstegringen under kriget har medfört en
sänkning av den direkta lönekvoten	för husbyggnader från ca 38 % 1939 till ca 30 % 1943.

Bilaga 2.

Särskilda bestämmelser för entreprenader avseende beredskapsarbeten
inom väg- och vattenbyggnadsfacket.

1. Vid arbetsföretag, som här avses, skola enligt nedan angivna bestämmelser
sysselsättas av den offentliga arbetsförmedlingen hänvisade arbetare, vilka uttagas
bland arbetslösa, som äro anmälda som hjälpsökande hos arbetslöshetsnämnd.

2. Entreprenören är skyldig mottaga hänvisad och ur allmänna synpunkter ''fullgod
arbetskraft. Entreprenören äger dock påfordra utbyte av arbetare, som visar
sig sakna förmåga eller vilja att på nöjaktigt sätt utföra honom alagt arbete.

3. I den mån så påfordras av Statens arbetsmarknadskommission eller enligt
dess bemyndigande av arbetslöshetsnämnd eller länsarbetsnämnd skola hänvisade
arbetare efter viss tids sysselsättning utbytas mot andra hänvisade arbetare. Såvitt
möjligt skall dock arbetsperiod för hänvisad arbetare icke understiga 3 månader.

Entreprenören bör, i den mån gällande kollektivavtal medgiver, avpassa ackordens
omfattning så, att ackordsarbete icke försvårar utbyte av arbetare. Endast då
så är oundgängligen nödvändigt må utbyte av arbetare påfordras vid sådan tidpunkt,
att arbetare nödgas lämna åtaget ackordsarbete.

4. Utöver det antal arbetare, som hänvisats enligt mom. 1, äger entreprenören
anställa förmän och erforderliga specialarbetare enligt följande grunder.

Hos entreprenören fast anställda förmän och specialarbetare få sysselsättas vid
företaget efter anmälan till arbetsförmedlingen; övriga erforderliga specialarbetare
skola anställas genom arbetsförmedlingen. Totala antalet förmän och specialarbetare
får dock icke utan beställarens medgivande i medeltal under 4 kalenderveckor uppgå
till mer än 20 °/o av medeltalet av under samma tid förefintligt antal hänvisade
arbetare. Härutöver äger entreprenören för egna lastbilar sysselsätta erforderligt
antal chaufförer. I den mån fast anställda sådana ej finnas, skola de anställas genom
arbetsförmedlingen.

5. Till grund för arbetets bedrivande skall ligga ett till entreprenadkontraktet
fogat tidsschema, vari angives det antal hänvisade arbetare, som vid varje tidpunkt
avses skola sysselsättas vid företaget. Beställaren äger med frångående av tidsschemat
bestämma hur stor arbetsstyrka, som vid varje tidpunkt skall sysselsättas vid
företaget, dock är entreprenören icke skyldig att sysselsätta hänvisad arbetskraft
till större antal än som med högst 20 °/o överstiger det i tidsschemat angivna.

Har enligt vederbörliga styrkebesked under en sammanhängande tid av 4 kalenderveckor
antalet hänvisade arbetare uppgått till mindre än 60 °/o av i tidsschemat
angivet antal, och har entreprenören på därom gjord framställning icke medgivits
att komplettera arbetsstyrkan från öppna marknaden, skall entreprenören vara berättigad
till ersättning för på grund härav uppkommande merkostnader enligt i
mom. 9 angivna grunder.

Finner beställaren, att företaget ur arbetsmarknadssynpukt icke bör fortsättas,
är entreprenören skyldig att efter därom erhållen order nedlägga arbetet. Jämväl
i sådant fall är entreprenören berättigad att erhålla ersättning enligt bestämmelserna
i mom. 9.

6. Utöver entreprenadsumman äger entreprenören erhålla ersättning för sina
utlägg för semesterlön eller semesterersättning till hänvisade arbetare, i den mån
lönen eller ersättningen hänför sig till ifrågavarande arbete.

7. Därest entreprenören på begäran av beställaren måste nedlägga arbetet eller
hålla mindre arbetsstyrka än den i tidsschemat angivna, skall entreprenören erhålla
förlängning av arbetstiden med likvärdig tid och tidsschemat med hänsyn härtill
omarbetas.

8. För schaktningsarbeten, som inom ramen för tidsschemat utföras under tiden

fr. o. m. t. o. m. , är entreprenören berättigad till tilläggs ersiittning

(vintertillägg), beräknat på grundval av i å-prislistan angivna procentsatser,
dock under förutsättning att marken vid ifrågavarande arbetsställe är tjälad
till större djup än 15 cm. Arbeten, som äro uppenbart olämpliga som vinterarbeten,
må icke av beställaren påfordras bliva utförda under vintern.

9. Den i mom. 5 angivna ersättningen omfattar följande:

a) Självkostnad för avlöning till vid arbetsplatsen använd personal, som på
grund av arbetsstyrkans minskning eller arbetets nedläggande icke kan till fullo
utnyttjas och som entreprenören icke kan på annat håll sysselsätta, dock för fast
anställd personal icke under längre tid än 2 månader från den tid, då varsel skriftligen
meddelats om arbetsstyrkans minskning eller örn arbetets nedläggande, och
för övrig personal endast i den mån betalningsskyldighet åligger entreprenören
enligt gällande arbets- eller kollektivavtal. Ersättningen enligt mom. 5, andra stycket
skall utgå från och med den dag, då entreprenören efter därom gjord framställning
icke medgivits rätt att komplettera arbetsstyrkan från öppna marknaden. Ersättning
utgår icke till personal, som anställts vid arbetsplatsen efter det varsel
utgått.

b) Självkostnad med tillägg av 12 8/o för extra arbeten, som direkt betingas av
inskränkningen, nedläggandet eller återupptagandet, och varom skriftlig överenskommelse
träffats med beställaren före deras påbörjande, såsom skyddsarbeten för
förhindrande av skada å arbete och materialier, erforderlig nedmontering till transportabla
enheter av större kranar och maskiner jämte eventuell återuppsättning därav
m. m.

Före ett arbetes nedläggande skall besiktning och värdering ske av utförda arbeten.
Har anläggning eller viss del därav tagits i bruk, åvilar underhållet härav beställaren
under tid då arbetet enligt ovan är nedlagt. För underhåll av entreprenörens
egna fasta anordningar för arbetet utgår icke någon ersättning.

c) Utlägg för reseersättningar till på arbetsplatsen sysselsatta tjänstemän och
fast anställda förmän, specialarbetare och chaufförer för resor, som betingats av
arbetsinskränkningen, avbrottet eller återupptagandet, ävensom självkostnader för
av samma anledning förorsakade transporter av maskiner och redskap, dock icke
för resor och transporter till annan arbetsplats.

d) Självkostnad på grund av avtal, som icke omedelbart kunna hävas eller som,
enligt överenskommelse med beställaren, ej skola hävas, exempelvis grundavgift å
kraftleverans, lokalhyra, brandförsäkringsavgifter och dylikt.

e) Hyra, beräknad enligt hyreslistans priser per stilleståndsdag, för maskin eller
fordon, som vid varsel örn arbetets inskränkning eller nedläggande var å arbetsplatsen
antingen i drift eller avsedd att tagas i drift, och för vilken entreprenören
icke kan finna användning på arbetsplatsen eller på annat håll, dock icke under
längre tid än maskinen eller fordonet skulle behövt kvarbliva på arbetsplatsen,
därest arbetsinskränkningen eller avbrottet ej inträffat, och högst under 1 månad
efter det beslut örn arbetets inskränkning eller avbrytande delgivits entreprenören.

f) Vid nedläggande av arbete: årlig ränta efter 4 % å vid tidpunkten för nedläggandet
kontraktsenligt innestående belopp, beräknad å tiden från den dag då
arbetet enligt kontraktet skulle varit färdigställt till den verkliga färdigställningsdagen,
dock högst under så lång tid, som arbetet varit nedlagt, eller, då nedläggningsperioderna
varit flera än en, beräknad å vid respektive nedläggningsdag
innestående belopp och under högst så lång tid, som företaget i varje särskilt fall
varit nedlagt. Den sammanlagda tidrymd, för vilken ränta skall utgå, får dock ej
överstiga den i verkligheten uppkomna totala förseningen i vad avser färdigställandet.

10. Entreprenören är skyldig att så planlägga och bedriva arbetet att för vintern
lämpliga arbeten reserveras att utföras vintertid. Bergsprängningsarbeten utföras
i regel vintertid. Samma gäller även jordskärningar, som icke beröra gammal väg
och ha ett schaktningsdjup av minst 1,5 m.

11. Endera parten äger påfordra entreprenadkontraktets hävande, därest arbetet
av arbetsmarknadsskäl under en eller flera perioder varit nedlagt under en sammanräknad
tidsrymd av minst 2 år. Entreprenören skall därvid erhålla gottgörelse
för den utförda delen av entreprenaden efter å-prislistan (eller där sådan icke finnes
efter värdering i förhållande till entreprenadsumman) och därutöver ersättning
efter värdering för sådana av entreprenören vidtagna anordningar eller anskaffade
materialier för entreprenadarbetet, som icke skäligen kunna anses belöpa på redan
utförd del av arbetet. Entreprenören skall däremot icke vara berättigad till ersättning
för utebliven vinst å icke utförda arbeten.

Stockholm den 8 maj 1945.

STATENS ARBETSMARKNADSKOMMISSION

Bilaga 3.

Anvisningar angående statsbidrag till detaljplanering av kommunala
investeringsobjekt.

(Statens arbetsmarknadskommissions cirkulär nr B 5/1945.)

För budgetåren 1944/45 och 1945/46 har investeringsutredningen framlagt förslag
till investeringsreserv av vissa statliga, statskommunala och statsunderstödda
investeringsarbeten avsedda att utnyttjas som sysselsättningsobjekt i händelse av
arbetslöshet. Investeringsutredningens arbetsuppgifter ha numera övertagits av Statens
arbetsmarknadskommission i vad de avse att upprätta förslag till investeringsreserv
för kommande budgetår, främst genom komplettering och revidering av reserven
för löpande budgetår samt att främja detaljplanering av företag i investeringsreserven.

Statliga arbeten, som ingå i investeringsreserven detaljplaneras på statens bekostnad
av vederbörande ämbetsverk. Beträffande kommunala och statsunderstödda investeringsobjekt
ha i flertalet fall kommunerna eller vederbörande andra intressenter
själva igångsatt och med egna medel bekostat erforderliga utredningar och planläggningsarbeten.
Emellertid har det visat sig önskvärt, att för säkerställande av en
tillräckligt snabb och omfattande detaljplanering kunna bevilja statsbidrag till kommuner
eller andra intressenter, vilka på grund av sin ekonomiska ställning, det avsedda
företagets relativa storlek eller andra särskilda skäl bedömas vara i behov
härav för att kunna omedelbart låta verkställa erforderliga undersöknings- och planläggningsarbeten.

Till beviljande av statsbidrag till detaljplanering har Kungl. Maj:t ställt medel
till arbetsmarknadskommissionens förfogande.

Storleken av statsbidrag för planläggning av kommunala objekt bestämmes för
varje kommun med hänsyn till antalet skattekronor per innevånare och den kommunala
skattebelastningen. Med den kommunala skattebelastningen avses »Hela
komm. utdebiteringsbehovet» enligt uppgifter i senaste upplagan av Årsbok för Sveriges
kommuner, i förekommande fall minskat med utgående bidrag till skattelindring,
allt räknat per skattekrona. För varje kommun multipliceras antalet skattekronor
per innevånare, x, med det tal, som erhålles genom att från talet 23 draga
skattebelastningen, y; talet 23 har valts som en övre gräns för det faktiska skattetrycket
i samtliga kommuner. Den på angivet sätt erhållna produkten, x (23—y),
som blir tämligen stor för de ekonomiskt mera välsituerade kommunerna och avtar
mot noll ju svagare kommunernas ekonomiska ställning är, har lagts till grund för
efterföljande skala, enligt vilken den normala bidragsprocenten bestämmes. I en
som bilaga till denna promemoria fogad tabell angivas för vissa antal skattekronor
per innevånare och vissa skattebelastningar de enligt skalan gällande normala bidragsprocenterna.
Den angivna bidragsskalan är endast avsedd att i huvudsak ligga
till grund för bidragens storlek. Såväl ökning som minskning av bidragen i förhållande
till skalan är avsedd att förekomma beroende på arbetsobjektets värde ur
arbetsmarknadsreglerande synpunkter, behovet av ytterligare arbetsobjekt inom
orten, kommunens ekonomiska förhållanden m. fl. omständigheter.

Bidrag utgår oavsett örn det avsedda arbetet sedermera kommer till utförande
i arbetslöshetsmotverkande syfte eller ej. I den bidragsberättigade planeringskostnaden
må som regel allenast inräknas kostnader för erforderlig teknisk utredning,
förslag, ritningar, kostnadsberäkning etc., däremot icke kostnader, som samman -

Skala lör bestämmande av den normala bidragsprocenten för
planläggningskostnader.

X (23—y)	Bidrags- procent	x (23—y)	Bidrags- procent
	90	121-00 150-06 ................	50
*v7A 1 9''9fi	85	150-06—182-25 ................	45
19* 9 K 99*Kfi	80	L82-25 217-66 ................	40
	75	217-56 256 00 ................	35
	70	256 00—297-56 ................	30
K9.-ZK 79*9f»	65	297-56 342-25 ................	25
79* 9 K QFvOfi	60	större än 342-25 ..............	20
95-06 121 00..................	55

hänga med markförvärv, juridiska eller administrativa frågor, syneförrättning,
domstolsförfarande etc., och ej heller må i planeringskostnad inräknas kostnader
för hantlangning åt undersökningsförrättare. Bidrag utgår icke å kostnader för redan
utfört projekteringsarbete; i undantagsfall kan vid fastställande av bidragsprocent
hänsyn dock tagas till av den bidragssökande redan nedlagda kostnader för
utredningar. Bidrag beviljas med viss procent av den verkliga projekteringskostnaden
— dock utgår ej bidrag å belopp, som överstiger en vid beviljandet angiven
skälig maximikostnad — och utbetalas i efterskott pa grundval av redovisade kostnader.
Bidrag beviljas under villkor att utredningsarbetet bedrives skyndsammast
möjligt och är i sin helhet eller till angivna delar avslutat inom viss vid beviljandet
angiven tid. Planläggningsarbete skall, för att komma i åtnjutande av bidrag, omfatta
erforderliga arbetsritningar och handlingar för arbetets eller den första arbetsetappens
utbjudande på entreprenad eller, örn arbetet skall utföras på annat sätt,
för dess påbörjande eljest erforderliga ritningar och beskrivningar.

Ansökan örn planeringsbidrag skall ställas till Statens arbetsmarknadskommission,
Stockholm och ingivas genom vederbörande länsarbetsnämnd. I ansökan skola lämnas
erforderliga uppgifter angående det företag, som skall detaljplaneras, i huvudsak
enligt följande schema.

A. Företagets art, belägenhet och benämning samt beräknad eller uppskattad anläggningskostnad.

B. Projekteringsarbetets nuvarande stadium, hittills fattade beslut och verkställda
åtgärder, föreliggande förslag, markfrågans läge etc.

C. Arten och omfattningen av det planläggningsarbete, för vilket bidrag begäres,
och den beräknade kostnaden härför.

D. Den eller de förrättningsmän (ingenjörer, arkitekter, firmor etc.), som avses att
anlitas för planläggningen; tid, som enligt förrättningsmannens uppgift erfordras
för planläggningsarbetet.

Stockholm den 1 augusti 1945.

STATENS ARBETSMARKNADSKOMMISSION

Tabell

angivande för vissa antal skattekronor per Innevånare och vissa skattebelastningar
gällande normala bidragsprocenter.

	Skattebelastning (Hela komm. utdebiteringsbehovet minskat med bidrag till skattelindring) i kr. per skattekrona
5:-	6:-	7:-	8:-	9:-	10:-	11:-	12:-	13:-	14:-	15:-	16:-	17:-	18:-	19:-	20:-
	2:50							75	75	75	80	80	80	80	80	85	85
	3: —		70	70	70	70	70	75	75	75	75	75	80	80	80	85	85
	3: 50		65	65	70	70	70	70	70	75	75	75	75	80	80	80	85
	4: —		65	65	65	65	70	70	70	70	75	75	75	75	80	80	85
	4:50		60	65	65	65	65	65	70	70	70	75	75	75	80	80	80
	5: —		60	60	60	65	65	65	65	70	70	70	75	75	75	80	80
	5:50		60	60	60	60	65	65	65	65	70	70	70	75	75	80	80
	6: —		55	55	60	60	60	65	65	65	65	70	70	75	75	75	80
	6:50		55	55	55	60	60	60	65	65	65	70	70	70	75	75	80
	7: —		55	55	55	55	60	60	60	65	65	65	70	70	75	75	80
	7:50		50	55	55	55	55	60	60	60	65	65	70	70	70	75	80
	8: —	50	50	50	55	55	55	55	60	60	65	65	65	70	70	75	75
S-I	8:50	45	50	50	50	55	55	55	60	60	60	65	65	70	70	75	75
G •ca	9: —	45	45	50	50	50	55	55	55	60	60	65	65	65	70	75	75
> a> G	9:50	45	45	45	50	50	50	55	55	60	60	60	65	65	70	70	75
G	10: —	45	45	45	50	50	50	55	55	60	60	60	65	65	70	70	75
0) Q*	10:50	40	45	45	45	50	50	50	55	55	60	60	60	65	70	70
Sh O	11: —	40	45	45	45	50	50	50	55	55	60	60	60	65	65	70
C O S-I	11:50	40	40	40	45	45	50	50	50	55	55	60	60	65	65	70
	12: —	40	40	40	45	45	45	50	50	55	55	55	60	60	65
ca w	12:50	35	40	40	40	45	45	50	50	50	55	55	60	60	65
"ca	13:-	35	35	40	40	45	45	45	50	50	55	55	60	60	65
ä	13: 50	35	35	40	40	40	45	45	50	50	50	55	60	60
	14: —	35	35	35	40	40	45	45	45	50	50	55	55	60
	14:50	30	35	35	40	40	40	45	45	50	50	55	55	60
	15: —	30	35	35	35	40	40	45	45	50	50	55	55
	16: —	30	30	35	35	35	40	40	45	45	50	50	55
	17: —	25	30	30	35	35	35	40	40	45	45	50	55
	18: —	25	25	30	30	35	35	40	40	45	45	50
	19: —	25	25	25	30	30	35	35	40	40	45	45
	20: —	20	25	25	25	30	30	35	35	40	45	45
	21: —	20	20	25	25	30	30	35	35	40	40
	22: —	20	20	20	25	25	30	30	35	35	40
	23: —	20	20	20	20	25	25	30	35	35
	24: —	20	20	20	20	25	25	30	30
	25: —	20	20	20	20	20	25	25	30

Bilaga 4.

Investeringsplan för postverket.

Anin. Med * utmärkes företag eller anskaffning, som icke redovisats i förut framlagda förslag
till investeringsplaner.

Nr	Företag eller anskaffning	Total-kostnad (eller åter-stående kostnad) Kronor	Anslag för budgetåret 1946/47 till
Ordinarie arbeten Kronor	Investe- ringsreserv Kronor
1	2	3	4	5
1	Posthusbvggnad inom Årstaområdet i Stockholm..	1350 000	1 350 000
2	♦Posthusbyggnad inom Hägerstensområdet i Stock-
	holm ........................................	1 090 000	1 090 000
3	Om- och tillbyggnad av posthuset i Linköping....	>1520 000	800 000
4	Posthusbyggnad i Huskvarna....................	>625 000	625 000
5	Posthusbyggnad i Kalmar.......................	2 370 000	370 000
6	Posthusbyggnad i Göteborg......................	2100 000	100 000
7	Om- och tillbyggnad av posthuset i Karlstad ----	520 000	520 000
8	Om- och tillbyggnad av posthuset i Sala ........	1225 000	225 000
9	♦Inköp av tomt i Eskilstuna......................	275 000	275 000
10	♦Inköp av fastigheter i Katrineholm..............	115 000	115 000
11	♦Inköp av tomter i Landskrona ..................	58 000	58 000
12	♦Inköp av tomter i Karlskrona ..................	65 000	65 000
13	♦Anskaffning av motorfordon ....................	600 0C0	3100 000	500 000
14	♦Förvärv av billinjer ............................	200 000	200000
15	Postverkets dispositionsanslag....................	700 000	700 000
16	Posthusbyggnad inom Gärdesstaden i Stockholm ..	1 500 000		1 500 000
17	Posthusbyggnad i Eskilstuna....................	11 600 000		1600 000
18	♦Posthusbyggnad i Västerås......................	1 260 000		1 260 000
19	♦Posthusbyggnad i Uppsala ......................	2 700 000		1500 000
20	♦Posthusbyggnad och garage i Katrineholm........	1 100 000		1 100 000
21	♦Posthusbyggnad och garage i Vilhelmina ........	500 000		500 000
22	Posthusbyggnad i Skellefteå......................	875 000		875 000
23	Posthusbyggnad i Arvika........................	11 450 000		1000 000
	Summa	18 798000	6 593 000	9 835 000
	Summa kostnad för hela investeringsplanen för
	budgetåret 1946/47		16 428000
1	Kostnaden omräknad från investeringsplanen för budgetåret 1945/46. — 2	Medel tidi-
gare anvisade. — 3 Härtill beräknad reservation den 1 juli 1946 kronor 1 700 000.

Bilaga 5.

Investeringsplan för telegrafverket.

Anm. Med * utmärkes företag, som icke redovisats i förut framlagda förslag till investeringsplaner.

Nr	Företag	Total-kostnad (eller åter-stående kostnad) Kronor	Anslag för budgetåret 1946/47 till
Ordinarie arbeten Kronor	Investe- ringsreserv Kronor
1	2	3	4	5
	Telegrafverkets fastigheter.
	Telefonstationsbyggnader m. m.
1	Telefonstationsbyggnad i kvarteret Jericho i Stock-
	holm........................................	1 1 850 000	1850000
2	♦Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Råsunda	210 000	210000
3	♦Telefonstationsbyggnad i Träkvista..............	125 000	125 000
4	♦Telefonstationsbyggnad i Tumba................	150 000	150 000
6	Nybyggnad för post- och telegrafverken i Tierp..	315 000	315 000
6	»Telefonstationsbyggnad i Västervik..............	450 000	450 000
7	Telefonstationsbyggnad i Borgholm..............	300 000	300 000
8	»Telefenstationsbyggnad i Malmö ................	725 000	725 000
9	Telefonstationsbyggnad i Ystad..................	1 560 000	560 000
10	»Telefonstationsbyggnad i stadsdelen Kålltorp i Göte-
	borg.........................................	470 000	470 000
11	»Telefonstationsbyggnad i Åmål..................	335 000	335 000
12	»Telefonstationsbyggnad i Falköping..............	585 000	585 000
13	»Nybyggnad för post- och telegrafverken i Hagfors	1 600 000	600 000
14	Telefonstationsbyggnad i Ludvika ..............	1 510 000	510 000
15	Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Gävle	2 600 000	600 000
16	Telefonstationsbyggnad i Kiruna................	1 325000	325000
17	Telefonstationsbyggnad i Ängelholm ............	300 000		300 000
18	Telefonstationsbyggnad i Klippan ..............	475 000		475 000
19	Telefonstationsbyggnad i Hässleholm............	400 000		400 000
20	»Telefonstationsbyggnad i Ljungby ..............	300 000		300 000
21	»Nybyggnad för post- och telegrafverken i Kävlinge	400 000		400 000
22	»Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Halmstad	600 000		600 000
23	»Telefonstationsbyggnad i Höganäs ..............	250 000		250 000
24	»Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Karls-
	hamn........................................	100000		100 000
25	»Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Simris-
	hamn........................................	250 000		250 000
26	Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Jon-
	köping ......................................	625 000		625 000
27	Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Karlstad	600000		600 000
28	Telefonstationsbyggnad i Sunne ................	300 000		300 000
29	»Telefonstationsbyggnad i Arvika................	300 000		300 000
30	»Telefonstationsbyggnad i Kungälv ..............	250 000		250 000
31	»Telefonstationsbyggnad i Ulricehamn............	250 000		250 000
32	Telefonstationsbyggnad i Vimmerby ............	1 275 000		275 000
33	Telefonstationsbyggnad i Nässjö ................	500 000		500 000
34	Telefonstationsbyggnad i Arboga................	400 000		400 000
1	Kostnaden omräknad från investeringsplanen för budgetåret 1945/46. — 2 Medel tidigare
anvisade.

Nr	Företag	Total-kostnad (eller åter-stående kostnad) Kronor	Anslag för budgetåret 1946/47 till
Ordinarie arbeten Kronor	Investe- ringsreserv Kronor
1	2	3	4	5
35	Telefonstationsbyggnad 1 Strängnäs..............	225 000		225 000
36	''Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Örebro	600 000		600 000
37	''Telefonstationsbyggnad i Hultsfred..............	250 000		250 000
38	''Telefonstationsbyggnad i Vetlanda..............	300 000		300 000
39	''Telefonstationsbyggnad i Nora..................	275 000		275 000
40	''Telefonstationsbyggnad i Nyköping..............	400 000		400 000
41	''Telefonstationsbyggnad i Visby..................	425 000		425 000
42	''Telefonstationsbyggnad i Valdemarsvik..........	225 000		225 000
43	''Telefonstationsbyggnad inom Högalidsområdet i
	Stockholm ..................................	800 000		800 000
44	Telefonstationsbyggnad i Gustavsberg............	270 000		270000
45	Nybyggnad för post- och telegrafverken i Nynäs-
	hamn ......................................	1 375 000		375 000
46	Ändringsarbeten i telefonstationsbyggnaden i Gävle	600 000		600 000
47	Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Ljusdal	100 000		100000
48	Telefonstationsbyggnad i Mora..................	300 000		300000
49	''Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden i Falun	450 000		450 000
50	''Telefonstationsbyggnad i Norberg ..............	250 000		250 000
51	''Telefonstationsbyggnad i Köping................	750 000		750 000
52	''Telefonstationsbyggnad i Sala ..................	300 000		300000
53	Telefonstationsbyggnad i Arvidsjaur ............	175 000		175 000
54	''Telefonstationsbyggnad i Kramfors..............	300 000		300 000
	Förrådsbyggnader m. m.
55	Tillbyggnad av kontorsbyggnaden vid telegrafver-
	kets verkstad i Nynäshamn ..................	300 000	300 000
56	''Tillbyggnad av förrådsbyggnaden i Nässjö m. m.	575 000	575 000
57	Förråds- och kontorsbyggnad i Västanfors ......	1 350 000	350 000
58	''Förrådsbyggnader m. m. i Slätte................	370 000		370 000
59	Förrådsbyggnad i Örebro ......................	200 000		200 000
60	Förråds-, garage- och verkstadsbyggnad i Norr-
	köping ......................................	525 000		525 000
61	Förråds-, garage- och verkstadsbyggnad i Gävle..	525000		525 000
62	*Inköp av fastigheter..............	700 000	700 000
		25 600 000	10035000	15 565 000
	Telefon- och telegrafanläggningar.
	Riks- och landskablar m. m.
63	''Riskabel Skövde—Grebbestad..................	8 800 000	8 800 000
64	''Fortsättning av rikskabeln Norrköping—Oskars-
	hamn till Kalmar............................	3 400 000	3 400 000
65	''Riskabel Hammar—Sollefteå ..................	750 000	750 000
66	Förberedande arbeten för nya rikskablar Stock-
	holm—Enköping—Västerås—Riddarhyttan och
	Stockholm—Norrköping ......................	500 000		500 000
67	''Landskablar ..................................	7 700 000	7 700 000
68	♦Utökning av överdragsstationer och bärfrekvens-
	utrustning på blanka ledningar samt av pupini-
	seringen i befintliga rikskablar................	2 250 000	2 250 000
69	♦Bärvågstelefoniutrustningar ....................	3 600 000	3 600 000
		27 000 000	26 500 000	500 000
70	* Telefon- och telegrafstationer...........	31 700 000	31 700 000
1	Kostnaden omräknad från investeringsplanen för budgetåret 1945/46.

2—467382.

Nr	Företag	Total-kostnad (eller åter-stående kostnad) Kronor	Anslag för budgetåret 1946/47 till
Ordinarie arbeten Kronor	Investe- ringsreserv Kronor
1	2	3	4	5
	Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka
	mellanortsledningar.
71	•Nya abonnentanläggningar......................	24 000 000	24 000 000
72	•Nätarbeten....................................	16 000 000	14 000 000	2 000 000
73	•Blanka riksledningar ..........................	1 500 000	1 500 000
74	•Blanka landsledningar..........................	2 500 000	2 500 000
75	•Nya växelstationer m. m.......................	2 000 000	2 000 000
76	Förbättring av landsbygdens telefonförhållanden..	4 000 000		4 000000
		50 000 000	44 000 000	6 000 000
		108 700 000	102 200 000	6500 000
	Radioanläggningar.
	R undradioanläggningar.
77	•Radiohus i Stockholm..........................	14 600 000	1 500 000
78	•Rundradiostation i Stockholm ..................	3 700 000	500 000	3 200 000
79	Rundradiostation i Sundsvall....................	1 2 400 000	1 250 000
80	•Vissa rundradioanläggningar....................	700 000	700 000
81	•Trådradioanläggningar..........................	1000 000	1000 000
82	Rundradiosändare för kortvåg i Hörby..........	5 270 000		5 270 000
		27 670 000	4 950 000	8 470 000
	Radioanläggningar för kommersiell trafik.
83	Ny kustradiostation på Västkusten..............	1 1 000 000	1000 000
84	•Fartygsradiostationer m. m.....................	1 000 000	1000 000
		2 000 000	2 000 000
	Markradiostationer för luftfarten.
85	•Markradiostationer för norrlandslinjen ..........	195 000	195 000
86	•Flyttning av markradiostationen vid Torslanda
	flygplats ....................................	95 000	95 000
87	•Kortvågssändarstation vid Spånga ..............	175 000	175 000
		465 000	465 000
		80135 000	7 415000	8 470 000
88	•Telegrafverkets disposltionsanslag ........	3 000000	3000000
	Summa	167 435 000	122 650 000	30535 000
	Summa kostnad för hela investeringsplanen för bud-
	getåret 1946/47 ..............................		153 185 000
1	Medel tidigare anvisade.

Bilaga 6.

Investeringsplan för statens järnvägar.

Anm. Företag, som föreslås ingå i investeringsreserven, hava specificerats i planen i den mån
kostnaden för ett vart företag överstiger 50 000 kronor. Företag med lägre kostnad hava som
regel sammanförts under kollektivrubrik under respektive sakrubriker men finnas specificerade
i särskilda hos Statens Arbetsmarknadskommission tillgängliga förteckningar. I enstaka fall
hava dock även smärre företag specificerats i planen.

Investeringsreservens företag hava under varje rubrik i tillämplig utsträckning ordnats enligt
statens järnvägars distrikts- och bansektionsindelning.

Med * utmärkes företag eller anskaffning, som icke redovisats i förut framlagda förslag till
investeringsplaner.

Kapitalbudgeten.

Nr	Företag eller anskaffning	Total-kostnad (eller åter-stående kostnad) Kronor	Anslag för 1946 Ordinarie arbeten Kronor	budgetåret (47 till Investe- rings- reserven Kronor
1	2	3	4	5
	A. Byggnader och anläggningar.
	1. Bangårdar.
	1. Bangårdsombyggnader.
1	Förlängning av mötesspår och anordnande av
	tredje tågväg å vissa stationer..........	1000 000	1 000 000
2	Märsta, ändring av spårsystemet för möjlig-
	görande av tretågsmöten.................	1200 000		200 000
3	Ny mötesplats å linjen Älvkarleö—Skutskär ..	130 000	130 000
4	Linköping, tillbyggnad med tvågodstågsspår ..	225 000		225 000
5	Spannarboda, anordnande av tredje tågväg. ..	150 000		150 000
6	Dagarn, anordnande av tredje tågväg.......	150 000		150 000
7	Ny tunnel mellan Tomteboda och Hagalund . .	1 830 000		1000 000
8	Floby, utvidgning av bangården (och i sam-
	band härmed uppförande av nytt stationshus
	för 100 000 kr., se nedan under VI: 1).....	500 000		500 000
9	Björneborg, anordnande av tredje tågväg ....	95 000		95 000
10	Strömtorp, bangårdsutvidgning.............	130 000		130 000
11	Vansbro, nytt tillfartsspår till lokstallet m. m.	30 000		30 000
12	Vansbro, utökning av ranger- och uppställ-
	ningsspår...............................	80 000		80 000
13	Mora, utökning av ranger- och uppställnings-
	spår m. m..............................	80 000		80 000
14	Linjen Falköping—Nässjö, anordnande av nya
	mötesplatser vid Furusjö, Ebbarpsby och
	Bogla..................................	1700 000	700 000
15	Mullsjö, utvidgning av spårsystemet för er-
	hållande av tredje tågväg................	110 000		110 000
16	Habo, anordnande av tredje tågväg........	170 000		170 000
17	Kållered, utvidgning av spårsystemet.......	105 000		105 000
18	Ombyggnad av bangården i Landskrona.....	500 000	500 000
19	Eksjö, örn- och tillbyggnad av bangården ...	210 000		210 000
20	Hjältevad, örn- och tillbyggnad av bangården	35 000		35 000
1	Kostnaden omräknad från investeringsplanen för budgetåret 1945/46.

Nr	Företag eller anskaffning	Total-kostnad (eller åter-stående kostnad) Kronor	Anslag för 1946 Ordinarie arbeten Kronor	budgetåret 47 till Investe- rings- reserven Kronor
1	2	3	4	5
21	Åstorp, ombyggnad och utvidgning av ban-
	gården .................................	1 2 450 000		1800 000
22	Svedala, ombyggnad av bangården ........	2 300 000		300 000
23	Linjen Hässleholm—Kristianstad, förlängning
	till 650 m av mötesspåren i Attarp, Ingaberga,
	Vinslöv, Göinge—Fridhem, Önnestad och
	Karpalund..............................	275 000		275 000
24	♦Förbindelsespår mellan Hässleholmslinjen och
	godsbangården i Kristianstad............	90 000		90 000
25	♦Förlängning av mötesspår samt anordnande av
	tredje tågväg vid Dysjön, Kotjärn, Grö-
	tingen, Dockmyr, Gastsjön, Ragunda.....	1000000		1 000 000
26	♦Förlängning av mötesspår samt anordnande av
	tredje tågväg vid Fångsjöbacken och Gra-
	ilinge...................................	250 000		250 000
27	♦Anordnande av tredje tågväg vid Loster och
	Norrhög................................	250 000		250 000
28	♦Ockelbo, bangårdsutvidgning................	60 000		60 000
29	♦Bergby, anordnande av mötesspår..........	80 000		80 000
30	Förlängning av mötesspår eller anordnande av
	tredje tågspår eller bådadera å vissa stationer
	inom 15 bansektionen å sträckan Krylbo—
	Ljusdal.................................	155 000		155 000
31	Gällivare, utvidgning av spårsystemet, för-
	beredande arbeten.......................	50 000		50 000
32	♦Piteå, anordnande av nytt frilastspår och om-
	läggning av godsmagasinspåret............	20 000		20 000
33	Träskholm, förlängning av mötesspår......	50 000		50 000
34	♦Brännland, förlängning av bangården.......	30 000		30 000
35	Skellefteå, utvidgning av spårsystemet......	75 000		75 000
36	Bansträckan Emmaboda—Kalmar, förlängning
	av mötesspår vid samtliga stationer, förbe-
	redande arbeten.........................	180 000		180 000
37	Bansträckan Emmaboda—Kalmar, bangårds-
	utvidgningar vid Eskilsryd, Västrakulla och
	Smedsby...............................	70 000		70 000
38	Bansträckan Alvesta—Karlskrona, förlängning
	av mötesspår vid samtliga stationer, förbe-
	redande arbeten.........................	230 000		230 000
39	Bansträckan Nässjö—Nybro, förlängning av
	mötesspår vid Gissebäck, Björköby, Ösjö-
	bol, Gullaskruv, Orrefors och Brånahult, för-
	beredande arbeten.......................	100 000		100 000
40	Spårförlängningar m. m. smärre arbeten å ett
	20-tal stationer..........................	430 000		430 000
	Summa	12 575 000	2 830 000	8 765 000
	2. Gångbroar och gångtunnlar.
41	Diverse arbeten...........................	446 000	400 000	46 000
42	Mjölby, gångtunnel........................	60 000		60 000
43	Örebro C, d:o.............................	175 000		175 000
44	Tumba, d:o...............................	250 000		250 000
45	Uttran, d:o...............................	215 000		215 000

1 Härav disponeras 650 000 på tidigare anslag — * Kostnaden omräknad från investeringsplanen
för budgetåret 1945/46.

Nr	Företag eller anskaffning	Total-kostnad (eller åter-stående kostnad) Kronor	Anslag för budgetåret 1946/47 till
Ordinarie arbeten Kronor	Investe- rings- reserven Kronor
1	2	3	4	5
46	Järna, gångtunnel..........................	185 000		185 000
47	Katrineholm, gångtunnel (samt i samband här-
	med förändringar i stationshuset för kr.
	16 000, se nedan under VI: 1)............	184 000		184 000
48	Eskilstuna S, gångtunnel...................	85 000		85 000
49	Lerum, plattforms- och genomgångstunnel .. .	200 000		200 000
50	Olskroken, plattformstunnel................	300 000		300 000
	Summa	2100 000	400 000	1700000
	3. Diverse bangårdsanordn ingar.
51	Diverse bangårdsanordningar...............	1 000 000	1 000 000
52	♦Falköping, plattformstak över plattform II . .	20 000		20 000
53	♦Nässjö, nya modernare plattformstak å platt-
	formarna 3 och 4.......................	65 000		65 000
54	♦Utökning av stensättning av lastplaner i Sunds-
	vall och Svartvik.......................	55 000		55 000
55	♦Bräcke, stensättning av lastkaj och lastplan
	m. m...................................	25 000		25 000
56	Plattformer och platsformstak, lastkajer, vägar,
	stensättning m. m. ett 50-tal smärre företag	1190 000		1190 000
57	♦Permanent beläggning av plattformer vid Stor-
	vik, Ockelbo, Bollnäs och Ljusdal.........	200 000		200 000
58	♦Luleå, stensättning med smågatsten av väg
	och plan vid godsmagasin och lastkaj.....	20 000		20 000
59	♦Boden C, lastplaner, utgrävning av tjälskju-
	tande lera, dränering och stensättning med
	smågatsten.............................	50 000		50 000
60	Boden C, permanentbeläggning av mellanplatt-
	formen.................................	10 000		10 000
61	* Övertorneå, anordnande av skyddstak för gods-
	omlastning..............................	20 000		20 000
62	*21 bansektionen, förlängning av plattformer
	och lastkajer m. m.......................	140 000		140 000
63	Vagnvågar och lastkranar, smärre företag ...	100 000		100 000
	Summa	2 895 000	1000000	1895 000
	Säger för I Bangårdar	17 570 000	3 730 000	12 360000
	I a. Tegelbackens reglering.
64	Statens järnvägars andel...................	6 000 000	—	1000 000
	II. Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar.
65	1. Fortsatt anläggning av dubbel-
	spår, enligt specifikation i bil. 8.........	215 675 000	10 000 000	40050 000
	2. Linjeomläggningar.
66	Omläggning av kurvor å linjen Uppsala N—-
	Brunna.................................	1150 000		150 000
67	Omläggning av kurvor å linjen Alandsdal—
	Järlåsa.................................	1 200 000		200 000
68	Linjeomläggning å del av sträckan Byringe—
	Stålboga................................	225 000		225 000
1	Kostnaden omräknad från investeringsplanen för budgetåret 1945/46.

		Total-	Anslag för budgetåret
		kostnad (eller åter-stående	1946/47 tilli
Nr	Företag eller anskaffning	Ordinarie	Investe- rings- reserven Kronor
		kostnad) Kronor	arbeten Kronor
1	2	3	4	5
69	Linjeomläggning vid Sticktorp å sträckan Häll-	195 000		95 000
	berga—Eskilstuna S.....................
70	♦Omläggning av älvfåra vid Brunsberg km
	376 + 675 — 376 + 820 ..................	60 000		60 000
71	Linjeomläggning vid Sjöändan å sträckan	150 000		150 000
	Kristinehamn—Herrhult..................
72	Linjeomläggning å vissa delar av sträckan
	Göteborg—Borås........................	800 000		800 000
73	Omläggning av kurvor å linjen Koskivara—
	Nattavara..............................	80 000		80 000
74	Linjeomläggningar å sträckan Växjö—Emma-
	boda...................................	1 900 000		1 900 000
75	Linjeomläggningar å sträckan Vissefjärda—	200 000		200 000
	Saleboda...............................
76	Linjeomläggningar å sträckan Saleboda—Karls-
	krona..................................	1 600 000		1 600 000
77	Linjeomläggningar, 6 smärre företag........	200 000		200 000
	Summa	5 660000	—	5 660 000
	3. Nya godstågsförbindelser....... 4. Diverse linjearbeten.	—	—	—
78	Dikning och dränering inom 18 bansektionen
	(Luleå).................................	200 000		200 000
79	D:o, d:o, 21 bansektionen (Umeå)..........	400 000		400 000
80	Höjning och breddning av tunnel vid Svängsta	50 000		50 000
81	Diverse arbeten, två smärre företag.........	60 000		60 000
	Summa	710 000		710 000
	5. Smalspårsombyggnader.
82	Linjen Harmånger—Bergsjö................	1000 000		2 700 000
	Säger för II Dubbelspårsbyggnader etc.	223 045000	10000000	47 120 000
	III. Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden.
83	1. Rälsutbyten m. m...................	12 000000	12 000 000	—
84	2. Diverse åtgärder för spårför-
	stärkning .............................	2 000000	1000 000	1000 000
	Säger för III Fortlöpande förstärkning etc.	14 000000	18 000000	1000 000
85	IV. Skenfria vägkorsningar..........	200000	—	200 000
	V. Broar m. m.
86	Diverse ej specificerade arbeten................	2 000000	2 000000	—
	VI. Husbyggnader.
	1. Stationshus.
87	Nybyggnad å tomten nr 3 i kvarteret Penn-
	fäktaren i Sthlm (tilläggsanslag)...........	265 000	265 000
1	Kostnaden omräknad från investeringsplanen för budgetåret 1945/46.
2	Kostnaderna skola enligt beslut av 1945 års riksdag i första hand bestridas med medel
från Bergsjö bredspårsfond, som f. n. uppgår till ca 300 000 kronor.

		Total-	Anslag för budgetåret
		kostnad (eller åter-stående	1946/47 till
Nr	Företag eller anskaffning	Ordinarie	Investe- rings- reserven Kronor
		kostnad) Kronor	arbeten Kronor
1	2	3	4	5
88	Skutskär, nytt stationshus jämte andel i ut-
	vändiga ledningar.......................	180 000		80 000
89	Vimmerby, nytt stationshus................	85 000		85 000
90	‘Hallsberg, utvidgning av lokalerna för expedie-
	ring av resgods och anordnande av lokaler för den däri sysselsatta personalen........	50 000		50 000
91	Stuvsta, nytt stationshus...................	100 000		100 000
92	Strängnäs, nytt stationshus................	120 000		120 000
93	♦Anordnande av stationshus, godsmagasin och
	plattform vid Lekomberg för fullständigt trafikutbyte vid Lekomberg å linjen Ludvika—Stensbo.......................	75 000		75 000
94	Floby, nytt stationshus....................	100 000		100 000
95	Lerum, ombyggnad av stationshuset........	80 000		80 000
96	Väring, nytt stationshus samt mellanplattform	85 000		85 000
	och spåromläggning......................
97	Habo, nytt stationshus jämte förändring av
	spårsystemet............................	180 000		80 000
98	Trelleborg C, ombyggnad av stationshuset ...	100 000		100 000
99	Trelleborg F, tullviseringspaviljong.........	200 000		200 000
100	Klågerup, ombyggnad och modernisering av	60 000		60 000
	stationshuset............................
101	Anderslöv, nytt stationshus................	60 000		60 000
102	Undersåker, modernisering och tillbyggnad av	60 000		60 000
	stationshuset............................
103	♦Östersund, om- och tillbyggnad av stations-
	huset...................................	120 000		120 000
104	Ånge, ombyggnad av stationshuset..........	120 000		120 000
105	♦Härnösand, uppförande av nytt stationshus . .	200 000		200 000
106	Mellansel, modernisering av stationshuset . . .	55 000		55 000
107	Borås C, örn- och tillbyggnad av stationshuset	1500 000	500 000
108	Växjö, ombyggnad av stationshuset........	135 000		135 000
109	♦Karlshamn C, förändring av expeditionslokaler
	samt värmelednings- och sanitära installa-tioner i stationshuset....................	130 000		130 000
110	Ronneby, modernisering av expeditionslokaler
	samt anordnande av skyddsrum i stations-huset ...................................	55000		55 000
lil	Stationshus, ett 100-tal smärre företag......	3 050 000		3 050 000
	Summa	5 965 000	765 000	5 200 000
	2. Godsmagasin.
112	Stockholm C, nytt ilgodsmagasin...........	5 200 000	2 000 000
113	Södertälje C, tillbyggnad av fraktgodsmagasinet	60 000
	och utförande av nya expeditionslokaler ...		60 000
114	Borås, iigodsbyggnad......................	150 000		150 000
115	Godsmagasin, 7 smärre företag.............	190 000		190 000
	Summa	5 600000	2 000 000	400 000
	3. Personallokaler.
116	Hagalund övre, tillbyggnad av personalloka-
	ler för lokpersonal.......................	75 000		75 000
117	Sävenäs rangerbangård, om- och nybyggnad av
	manskapshus............................	80 000		80 000

1 Kostnaden omräknad från investeringsplanen för budgetåret 1945/46.

Nr	Företag eller anskaffning	Total-kostnad (eller åter-stående kostnad) Kronor	Anslag för budgetåret 1946/47 till
Ordinarie arbeten Kronor	Investe- rings- reserven Kronor
1	2	3	4	5
118	Nytt överliggningshus i Alvesta............	250 000	250 000
119	♦Inredning av överliggnings- och skåprum m. m.
	för lokpersonalen inom överliggningshuset
	nr 8 A i Nässjö.........................	30 000		30 000
120	♦Inredning av manskapslokaler för maskin- och
	trafikavdelningen i Alvesta...............	20 000		20 000
121	♦Uppförande av nybyggnad för vagn- och stall-
	personal vid Hälsingborg C..............	30 000		30 000
122	♦Uppförande av nybyggnad i Klippan för stall-
	förmansexpedition, skåp, tvätt- och dagrum
	för lok- och vagnspersonal, förråd m. m. för
	maskinavdelningen.......................	60 000		60 000
123	Ånge, nytt överliggningshus...............	300 000		300 000
124	Personallokaler, ett 20-tal smärre företag ....	560 000		560 000
	Summa	1405 000	250000	1155 000
	4. Bostadshus.
125	Två nva bostadshus i Skutskär jämte andel i
	utvändiga ledningar.....................	100 000		100 000
126	Nya bostadshus...........................	1 500 000	1000 000	500 000
127	Utvidgning av enrumslägenheter............	500 000	300 000	200 000
128	Modernisering av bostadslägenheter........	2 000 000	1 000 000	1 000 000
	Summa	4100 000	2 300 000	1800 000
	5. Diverse byggnader.
129	Nässjö, nytt mob.-förråd...................	75 000		75 000
130	Ånge, anordnande av banmästareförråd jämte
	tillhörande spåranordningar..............	120 000		120 000
131	♦Storvik, nytt banmästareförråd vid bangården	60 000		60 000
132	Diverse byggnader, ett 10-tal smärre företag ..	450 000		450 000
	Summa	705 000		705 000
	Säger för VI Husbyggnader	17 775000	5 315 000	9 260000
133	VII. Växel- och signalsäkerhetsanläggningar ..	4 000 000	4 000 000	—
	VIII. Telefonanläggningar m. m.
134	Revidering av kabelnätenpå Stockholms stationer	25 000	25 000
135	♦Telefonkabel mellan Örebro och Hallsberg samt
	mellan Hallsberg och Laxå..............	800 000		800 000
136	♦Telefonkabel mellan Frövi och Örebro......	400 000		400 000
137	Ny lokalkabel mellan Stockholm och Älvsjö ..	40 000	40 000
138	♦Telefonkabel mellan Göteborg och Falköping ..	1 500 000		1 500 000
139	♦Selektortelefonutrustning för sträckan Laxå—
	Charlottenberg..........................	135 000		135 000
140	Diverse kabelarbeten på ett flertal platser ....	185 000	185 000
141	Telefonkabel vid malmbanan..............	7 000 000		2 000 000
142	Telefonkabel mellan Växjö och Alvesta ....	260 000	260 000
143	Nya blankledningar på ett flertal linjer.....	310 000	310 000
144	Nya överdragsstationer i Södertälje och Laxå	105 000	105 000
145	Komplettering och utökning av befintliga
	överdragsstationer.......................	250 000	250 000
146	Utbvggnad av automatiska telefonväxlar i
	Göteborg, Hälsingborg, Ystad m. fl. orter för
	automatiserad fjärrtelefontrafik...........	575 000	275 000
147	Automatiska telefonväxlar i Norrköping, Borås,
	Växjö och Kalmar......................	165 000	100 000

Nr	Företag eller anskaffning	Total-kostnad (eller åter-stående kostnad) Kronor	Anslag för budgetåret 1946/47 till
Ordinarie arbeten Kronor	Investe- rings- reserven Kronor
1	2	3	4	5
148	Automatisering av fj ärrtelefonförbindelserna på
	linjer utgående från Stockholm mot Norrkö-
	ping, Uppsala, Örebro och Västerås.......	970 000	330 000
149	Automatiska telefonväxlar i Tillberga och
	Västerås................................	200 000	70 000
150	Automatiska telefonväxlar å ett flertal medel-
	stora stationer..........................	285 000	285 000
151	Selektorapparatur för automatisering av etapp-
	förbindelser.............................	180 000	180 000
152	Lokalutvidgningar för telefonväxlar........	175 000	100 000	75 000
153	Anskaffning av s. k. ledningstagare.........	30 000	30 000
154	Diverse telefonstationsutrustning............	515 000	515 000
155	Bärfrekvensförbindelser på sträckan Stock-
	holm—Malmö och Stockholm—Göteborg . .	450 000	200 000
156	Bärfrekvensförbindelser å linjerna Hudiksvall—
	Sundsvall, Sundsvall—Härnösand och
	Nyland—Sollefteå.......................	100 000	70 000
157	Högtalaranläggningar......................	600 000	280 000	280 000
158	Impulsuranläggningar......................	300 000	150 000	150 000
159	Svagströmsanläggningar....................	200 000	200 000
	Säger för VIII Telefonanläggningar m. m.	15 755 000	3960000	5 340 000
160	IX. Elektriska belysningsanläggningar.....	610000	610 000	—
	X. Anläggningar för elektrisk tågdrift.
161	»Matarledning från Älvsjö till Tomteboda samt
	anordnande av s. k. ringmatningssystem på
	bangårdarna i Sthlm.....................	1 100 000	750 000	3Ö0 000
162	Göteborg, nv omformarstation..............	900 000		900 000
163	Nyköping, ny omformarstation.............	500 000	500 000
164	»Moholm, komplettering av omformarutrust-
	ningen .................................	15 000		15 000
165	»Hallsberg, komplettering av omformarutrust-
	ningen .................................	15 000		15 000
166	»Sköldinge, ombyggnad av omformarstationen .	700 000		700 000
167	Göteborg, transportabelt omformaraggregat av
	större tvp..............................	600 000	150 000	450 000
168	Vissa ändringsarbeten i Hallsbergs omformar-
	station.................................	150 000	150 000
169	Förlängning av maskinhall m. m. i omformar-
	stationerna i Ånge och Ockelbo..........	160 000	160 000
170	Ombyggnad av omformarstationer av typ III
	i Älvsbyn, Bastuträsk, Vännäs, Mellansel,
	Östersund, Uddevalla, Fjärås och Laholm . .	1 280 000		680 000
171	Anskaffning av 7 st. ställverksvagnar.......	1 225 000		1 225 000
172	Förlängning av maskinhall m. m. i omformar-
	stationerna i Uppsala, Falköping och Bisp-
	gården .................................	560 000	200 000
173	»Forsmo, ny omformarstation...............	1 300 000	500 000	800 000
174	Komplettering av kabelutrustningen vid vissa
	omformarstationer.......................	150 000	150 000
175	Fjärrstyrningsanläggningar vid omformarsta-
	tionerna i Nässjö och Hallsberg...........	200 000	200 000
176	Dressinbodar jämte förrådslokaler och man-
	skapsrum vid vissa omformarstationer ....	80 000	80 000

Nr	Företag eller anskaffning	Total-kostnad (eller åter-stående kostnad) Kronor	Anslag för budgetåret 1946/47 till
Ordinarie arbeten Kronor	Investe-rings-reservén Kronor
1	2	3	4	5
177	Nya linjeströmbrytare i transformatorstationen
	i Håmojokk............................	50 000	50 000
178	Åskskydd vid vissa omformarstationer......	75 000	75 000
179	Diverse kompletteringsarbeten å anläggningar
	för elektrisk tågdrift.....................	575 000	375 000	200 000
180	Komplettering av kontaktledningar samt för-
	bättring av skyddsanordningar på ett stort
	antal bangårdar.........................	360 000	360 000
181	Utbyte av försliten kontakttråd............	1 175 000	1175 000
182	Ombyggnad av malmbanans kontaktlednings-
	system .................................	800 000	800 000
183	Komplettering och nyanläggning av tågvärme-
	anläggningar............................	90 000	90 000
184	Anskaffning av ytterligare 4 st. omformarvag-
	nar för arbetsmaskiner...................	400 000		400 000
	Säger för X Anläggningar för elektrisk tågdrift	12 460 000	5 765 000	5 735 000
	XI. Elektrifiering.
185	Linjen Stockholm—Tillberga—Köping.......	2 740 000	2 740 000
186	Linjen Varberg—Borås—Herrljunga—Uddevalla	19 630 000	10 000 000
187	Linjen Lund—Kävlinge—Landskrona med
	Landskrona—Billberga...................	4 190 000	2 000 000
188	Linjen Uddevalla—Strömstad med Smedberg—
	Lysekil, elektrifieringsarbeten............	ca 14 000 000	500 000	7 000 000
189	Förberedande arbeten å linjen Tillberga—
	Ludvika med Tillberga—Sala.............	oa 15 000 000		3 000000
190	Förberedande arbeten å ostkustbanan med bi-
	linjer...................................	oa 60 000 000		10 000 000
191	♦Förberedande arbeten å linjen Borås—Alvesta—
	Karlskrona med Emmaboda—Kalmar......	ca 41000 000		5 000 000
	Säger för XI Elektrifiering	156560 000	15 240 000	25 000000
	XII. Lokstations- och driftverksladsanläggningar.
192	♦Gävle, iordningställande av den vid f. d.
	U. G. J. lokstation raserade pumpstationen
	samt uppsättande av vattenkastare vid lok-
	stallarna ..............................	50 000		50 000
193	Kristinehamn, tillbyggnad av lokstallet med två
	lokplatser...............................	60 000		60 000
194	»Nässjö, tillbyggnad av lokstallet.............	80 000		80 000
195	♦Tillbyggnad av lokstallet i Klippan med 2 stall-
	platser för rälsbussar.....................	40 000		40 000
196	Nytt lokstall i Simrishamn.................	200 000	200 000
197	Växjö, tillbyggnad av lokstallet för spårvidd
	0,891 m ................................	1125 000	125 000
198	Lokstations- och driftverkstadsanläggningar,'' 5
	smärre företag...........................	160 000		160 000
	Säger för XII Lokstations- och driftverkstads-
	anläggningar	715 000	325000	390000
	XIII. Anläggningar vid huvudverkstäder.
199	Modernisering av den elektriska anläggningen i
	vagnverkstaden i örebro .................	200 000	200 000
1	Kostnaden omräknad från investeringsplanen för budgetåret 1945/46.

		Total-kostnad (eller åter-stående kostnad) Kronor	Anslag för budgetåret 1946/47 till
Nr	Företag eller anskaffning	Ordinarie arbeten Kronor	Investe- rings- reserven Kronor
1	2	3	4	5
200	♦örebro, tillbyggnad av lokverkstaden........	350 000		350 000
201 202	Malmö, tillbyggnad av lok- och hjulverkstaden vid huvudverkstaden..................... ♦Malmö, uppförande av marketenteribyggnad ...	300 000 225 000	300 000	225 000
203	Modernisering av verkstaden i Hälsingborg ...	120 000	120 000	150000
204	♦Notviken, tillbyggnad av lokverkstaden......	150 000
205	Diverse mindre arbeten vid huvudverkstäder .	150 000		150 000
	Säger för XIII Anläggningar vid] huvudverk-städer	1495 000	620 000	875 000
206	XIV. Verkstadsmaskiner m. m..........	2 000 000	2 000 000	—
207	XV. Anläggningar vid förrådsavdelningen.....	—	—	—
	XVI. Färjlägen................	—	—	—
208	Summa för A Nya byggnader och anläggningar	474185 000	66 565 000	108 280000
209	B. Försvarsberedskap. Försvarsberedskap, 5 delanslag................	2 985 000	2 935 000	—
2X0	C. Rullande materiel. Nyanskaffning av motorlok...................	200 000	200 000
211	Nyanskaffning av elektrolok..................	6 575 000	6 575 000
212	Ombyggnad av elektrolok....................	500 000	500 000
213	Nyanskaffning av elektromotorvagnar..........	600 000	600 000
214	Nyanskaffning av rälsbussar..................	4 000 000	4 000 000
215	Ombyggnad av rälsbussar....................	300 000	300 000
216	Nyanskaffning av lokomotorer................	660 000	660 000
217	Nyanskaffning av person- och resgodsvagnar ...	12 270 000	12 270 000
218	Ombyggnad av person- och resgodsvagnar ....	2 115 000	2 115 000
219	Nyanskaffning av godsvagnar.................	8 090 000	8 090 000
220	Ombyggnad av godsvagnar...................	1 675 000	1 675 000
221	Rullande materiel, alla slag...................	25 000 000		25 000 000
	Säger för C Rullande materiel	61985000	36 985 000	25 000 000
222	D. Biltrafik. 1. Garagebyggnader m. m. Ordinarie anslag...........................	2 200 000	2 200 000
223	Strömstad, revisionsgarage.................	80 000		80 000
224	Onsala, garage............................	130 000		130 000
225	♦Sandarne, bussgarage......................	180 000		180 000
226	♦Åsarne, bussgarage........................	40 000		40 000
	Summa	2 630 000	2 200 000	430 000
227	2. Nyanskaffning av bilmatcriel ..	5 650 000	5 650 000	—
228	3. Ombyggnad av bilmateriel......	1060 000	1 060 000	—
229	4. Förvärv av billinjer..............	2 000 000	2 000000	—
	Summa för D Biltrafik	11 340 000	10 910 000	430 000

		Total-kostnad (eller åter-stående kostnad) Kronor	Anslag för budgetåret 1946/47 till
Nr	Företag eller anskaffning	Ordinarie arbeten Kronor	Investe- rings- reserven Kronor
1	2	3	4	5
	E. Statens Järnvägars dispositionsanslag.
230	1. Oförutsedda och mindre arbeten	6 500 000	6 000000	500 000
231	2. Genom olyckshändelser förstörd egendom .............................	1500 000 8 000 000	1500 000 7 500 000
	Summa för E Dispositionsanslag	500 000
	Säger för Kapitalbudgeten	558445 000	124 895 000	134 210 000
	Summa kostnad å kapitalbudgeten för hela inves-teringsplanen för budgetåret 1946/47 ..........		259 105000 151 910 000 2 246 480 000
	Vid utgången av budgetåret 1946/47 återstående anslagsbehov för i planen upptagna ordinarie
	Vid utgången av budgetåret 1946/47 återstående anslagsbehov för företag endast upptagna i in-vesteringsreserven, därest reserven tages i an-språk i sin helhet.............................
	Totalt anslagsbehov per den 7,1946 för samtliga i investeringsplanen upptagna företag, (motsvarar summan av kol. 3) ...........................		557 495000
1 Detta belopp gäller därest de föreslagna anslagen å beredskapsstat tages i anspråk i sin helhet; anlitas dessa icke alls ökas beloppet till 64 415 000 kronor. — 2 Härav belöpa sig på dubbelspårsbyggnader 137 050 000 kronor och på elektrifiering 98 000 000 kronor samt på övriga företag 11430 000 kronor

Driftkostnadsstaten.

Anm. Här redovisas endast företag, som föreslås ingå i investeringsreserven, och för vilka
kostnaderna torde böra bestridas av driftmedel, däremot redovisas icke motsvarande ordinarie
företag. Samtliga redovisade företag äro av den art och omfattning, att de i huvudsak kunna
färdigställas inom ett år, varför angivna kostnadsbelopp avse företagens totalkostnader. — För
bansektion angives dess huvudort inom parentes.

Nr	Företag eller anskaffning	Anslag som före-slås för budget-året 1946/47 till företag i inve-steringsreserv Kronor
1	2	3
	1. Linjeomläggningar m. m.
232	* Omläggning av kurva vid km 366 + 630 — 367 + 272 å linjen
	Högboda—Brunsberg....................................	25 000
233	Kurvomläggning på linjen Stävie by—Flädie (600 m kurva) . .	65 000
234	Linjeomläggningar å linjen Östra Ljungbv—Strömsnäsbruk . . .	300 000
235	Linjeomläggningar å linjen Grevie—Förslövsholm (Rosenhults-
	kurvorna) ..............................................	300 000
236	Linjeomläggningar å linjen Båstad—Grevie (Dala—Greviekur-
	vorna)..................................................	350 000

Nr	Företag eller anskaffning	Anslag som före-slås för budget-året 1946/47 till företag i inve-steringsreserv Kronor
1	2	3
237	Linjeomläggning vid Vallberga och delvis ombyggnad av ban-
	gården ...................................................	250 000
238	Omläggning av södra ingångslinjen till Veinge bangård.......	350 000
236	Linjeomläggning å linjen Skottorp—Båstad (Petersbergskurvan)	250 000
240	Linjeomläggning å linjen Veinge—Laholm (Kungsgårdskurvorna)	100 000
241	Breddning av bankar och skärningar utefter järnvägslinjen
	Gällivare—gränsen mot Norge.............................	100 000
242	Kurvomläggningar inom 21 bansektionen (Umeå) ............	500 000
243	Omläggning av linjen Nissafors—Hestra å bandelen Borås—
	Alvesta.................................................	185 000
244	Borttagning av hinder i banan 2,6 m från spårmitt inom 25 ban-
	sektionen (Borås).........................................	190 000
	Summa	2 865 000
	2. Dräneringsarbeten m. m.
245	Förbättrad dränering av banvallen å delar av bansträckorna
	Ulriksdal—Krylbo och Uppsala—Gävle...................	1210 000
246	»Bergrensning i vissa skärningar å 6 bansektionen............	110 000
247	Omläggning av glacismurar på linjen Uddevalla—Strömstad (an-
	mält behov 120 000 kronor)..............................	60 000
248	Dränering av bana inom 10 bansektionen och Kristianstads län	100 000
249	Dränering av bana inom 10 bansektionen (Malmö) och Malmö-
		100 000
250	»Dränerings- och terrasseringsarbeten å linjen Västra Torup—•
		100 000

251	Anläggning och omläggning av dräneringsdiken utmed banan
	inom 14 bansektionen (Sundsvall).........................	100 000
252	Urgrävningar till förhindrande av upplysning i banan vid
	Bräcke, Håsjö, Ragunda och Fors..........................	200 000
253	Anläggning och omläggning av dräneringsdiken inom 14 bansek-
	tionen och Gävleborgs län .................................	20 000
254	Anläggning och omläggning av dräneringsdiken inom 14 bansek-
	tionen och Västernorrlands län.............................	30 000
255	»Spårisolering och lyftning av spår inom 14 bansektionen och
	Västernorrlands län........................................	50 000
256	»Spårisolering och lyftning av spår inom 14 bansektionen och
	Jämtlands län.............................................	75 000
257	»Bergrensning och förstärkningsarbeten i bergskärning vid km
	261 å linjen Hudiksvall—Via..............................	150 000
258	Stenarbeten med reparationer av stödjemurar vid Orsa och Sveg	115 000
259	Urgrävningsarbeten av tjälskjutande jord ur banan vid Berg,
	Hackås, Lockne, Näs och Åsarna........................	50 000
260	Spårisoleringsarbeten till förhindrande av upplysning av spåret
	vintertid jämte torvbeklädnad av dikesslänter vid Jukkasjärvi	150 000
261	Dränering av bankroppen å järnvägslinjen Gällivare—gränsen
	mot Norge.............................................	200 000
262	*20 bansektionen. Linjen Älvsbyn—Piteå, breddning av skär-
	ningar ..................................................	20 000
263	*20 bansektionen. Dikning och dränering av banvallen........	200 000
264	Fortsatta dräneringsarbeten av banvallen inom 25 bansektionen
	(Borås)...................................................	50 000
265	Omläggning av trummor inom 25 bansektionen (Borås).......	30 000
266	Omläggning av ballastmurar inom hela 25 bansektionen (Borås)	30 000
	Summa	2 050 000
1	Kostnaden omräknad från investeringsplanen för budgetåret 1945/46.

Nr	Företag eller anskaffning	Anslag som före-slås för budget-året 1946/47 till företag i inve-steringsreserv Kronor
1	2	3
	3. Diverse arbeten.
267 268	Diverse arbetsobjekt inom 17 bansektionen (Sollefteå) ....... Reparation och ombyggnad av snöskärmar och snögallerier inom 19 bansektionen (Kiruna) ...............................	20 000 150 000 60 000 230 000
269	Omläggning och utbyte av sådana vattenledningsrör inom 19 bansektionen (Kiruna) som äro underdimensionerade och delvis igenrostade .............................................
	Summa 4. Inventarier.
270	Ersättningsanskaffning av inventarier.......................	1000 000 6145 000
	Säger för Driftkostnadsstaten

Statens järnvägars rörelsemedel.

Anm. Här redovisas endast företag, som föreslås ingå i investeringsreserven, och för vilka
kostnaderna torde böra bestridas av statens järnvägars rörelsemedel, däremot redovisas icke
motsvarande ordinarie företag. Samtliga redovisade företag äro av den art och omfattning, att
de i huvudsak kunna färdigställas inom ett år, varför angivna kostnadsbelopp avse företagens
totalkostnader.

Företag eller anskaffning

Anslag som före-slås för budget-året 1946/47 till
företag i inve-steringsreserv
Kronor

271

272

Anordnande av nya grusgropar m. m.

♦Älvsbyn, makadamkrossanläggning vid grusgropen............

Ny grusgrop vid Abborrtjärn (å sträckan Vindeln—Hällnäs)...

Säger för S. J:s rörelsemedel

30 000

200 000

230 000

Bilaga 7.

Sammandrag över investeringsplan för statens järnvägar.

I sammandraget hava i kol. 3, 4 och 5 sammanställts de i motsvarande kolumner i bilaga O upptagna
summorna för varje anslagstitel. För jämförelse har i kol. 6 angivits anslagsbeloppen i förslaget

till investeringsreserv för budgetåret 1945/46.

Anslagstitel	Totalkost-nad (eller återstående kostnad) för företag, till vilka anslag upptagas i kol. 4 o. kol. 5 Kronor	Anslag för bud-getåret 1946/47 till ordinarie arbeten Kronor	Anslag för bud-getåret 1946/47 till in-vesterings-reserv Kronor	Anslag för bud-getåret 1945/46 till in-vesterings-reserv Kronor
2	3	4	6	6
Kapitalbudgeten. A. Byggnader och anläggningar. I. Bangårdar. 1. Bangårdsombyggnader m. m.......	12 575 000	2 330 000	8 765 000	11550 000
2. Gångbroar och gångtunnlar ......	2 100 000	400 000	1700 000	2100 000
3. Diverse bangårdsanordningar......	2 895 000	1000 000	1895 000	150 000
Summa	17570000	3 730000	12360000	13800000
I a. Tegelbackens reglering................	6000000	—	1000000	1000000
II. Dubbelspårsbyggnader och linjeomlägg-ningar. 1. Fortsatt anläggning av dubbelspår enl. spec. bil. 8................	215 675 000	10 000 000	40 050000	39 400 000
2. Linjeomläggningar................	5 660 000	—	5 660 000	5 390 000
3. Nya godstågsförbindelser..........	—	—	—	—
4. Diverse linjearbeten ..............	710 000	—	710 000	710 000
5. Smalspårsombyggnader............	1 1 000 000	—	700000	—
Summa	223 045 000	10000000	47120000	45 500 000
III. Fortlöpande förstärkning av spåröver-byggnaden. 1. Rälsutbyten m. m................	12 000 000	12 000000
2. Diverse åtgärder för spårförstärkning	2 000 000	1000 000	1 000 000	2 000 000
Summa	14000000	13000000	1000000	2000000
IV. Skenfria vägkorsningar m. m.........	200000	—	200000	200000
V. Broar m. m........................	2000000	2000000	—	600000
VI. Husbyggnader. 1. Stationshus ......................	5 965 000	765 000	5 200 000	5 200 000
2. Godsmagasin ....................	5 600 000	2 000 000	400 000	500 000
3. Personallokaler ..................	1 405 000	250 000	1 155 000	1 200 000
4. Bostadshus ......................	4 100 000	2 300 000	1 800 000	2 100 000
5. Diverse byggnader................	705 000	—	705 000	700 000
Summa	17 775000	5315000	9260000	9 700000
VII. Växel- och signalsäkerhetsanläggningar	4000000	4000000	—	—
Summa för I—VII	283 940 000	38 046 000	70 940 000	72 800 000
VIII. Telefonanlägqningar m. m.............	15 755 000	3 960000	5340000	1575000
IX. Elektriska belysningsanläggningar ....	610000	610 000	—	200000
1 Återstående anslagsbehov 700 000. kronor.

Anslagstitel	Totalkost-nad (eller återstående kostnad) för företag, till vilka anslag upptagas i kol 4. o. kol. 5 Kronor	Anslag för bud-getåret 1946/47 till ordinarie arbeten Kronor	Anslag för bud-getåret 1946/47 till in-vcsterings-reserv Kronor	Anslag för bud-getåret 1945/46 till in-vesterings-reserv Kronor
2	3	4	5	6
X. Anläggningar för elektrisk tågdrift____	12460000	5 765000	5 735 000	5 090 000
XI. Elektrifiering........................	156560 000	15 240 000	25 000000	27000 000
XII. Lokstations- och driftverkstadsanlägg-
Ringar............................	715 000	325 000	390000	600 000
XIII. Anläggningar vid huvudverkstäder ....	1495 000	620 000	875 000	420000
XIV. Verkstadsmaskiner m. m.............	2000000	2000000	—	—
XV. Anläggningar vid förrådsavdelningen ..	—	—	—	—
XVI. Förflugen ..........................	—	—	—	—
Säger för A Byggnader och anläggningar	474186000	66 565 000	108 280000	107 685 000
B. Försvarsberedskap ....................	2 935 000	2 935 000	—	—
C. Rullande materiel......................	61 985000	36 985 000	25 000000	35000 000
D. Biltrafik.
1. Garagebyggnader m. m.................	2 630 000	2 200 000	430 000	750 000
2. Nyanskaffning av bilmateriel............	5 650 000	5 650 000	—	3 000 000
3. Ombyggnad av bilmateriel..............	1060 000	1 060 000	—	—
4. Förvärv av billinjer ....................	2 000 000	2 000000	—	—
Säger för D Biltrafik	11340 000	10 910 000	430 000	3 750000
E. Dispositionsanslag.
1. Oförutsedda och mindre arbeten ........	6 500 000	6 000 000	500 000	—
2. Genom olyckshändelser förstörd egendom	1 500 000	1500 000	—	—
Summa för E Dispositionsanslag	8000 000	7500 000	500 000	500 000
Säger för Kapitalbudgeten	558445 000	124 895 000	134210000	146935 000
Driftkostnadsstaten.
1. Linjeomläggningar m. m..................... 2. Dräneringsarbeten m. m..................... 3. Diverse arbeten ............................ 4. Inventarier ................................ Säger för Driftkostnadsstaten			2 865 000 2 050 000 230 000 1 000 000 6145000	3 200 000 1 470 000 230 000 1 000 000 5 900 000
Statens Järnvägars rörelsemedel.
Anordnande av nya grusgropar m. m........... Säger för S. J:s rörelsemedel			230 000 230 000	410 000 410000
Summa för investeringsreserven			140 585 000	155 245 000

3—467382

Investeringsplan beträffande dubbelspårs Linjedelarna

äro angivna efter av järnvägsstyrelsen uppgiven angelägenhetsordning.

Till »Övriga arbeten» räknas bland annat alla bangårdsarbeten, plattformer, lastkajer och husbyggnadsarbeten
(i den män sådana förekomma) ävensom stängsel utefter linjen.

L i n j e d e 1	Total kostnad (återstå- ende kostnad)	Terrasseringsarbeten m. m.	Spåröver-
Total kostnad (återst. kostnad)	Under budgetåret	Total kostnad (återst. kostnad)	Under
kan ut-föras arbeten för	motsva- rande 1 000-tal dags-verken	antal årsar- betare	kan ut-föras arbeten för
1	2	3	4	5	fi	7	8
1. Järna—Skebokvarn..........	115 600	2140				6 320
varav ord. arbete			1500	65	250		1500
inv.reserv			640	25	110		2 000
2. Mjölby—Tranås ............	>7 025	382				3 625
varav ord. arbete			382	15	65		1000
3. Gårdsjö—Skövde ............	1 15 950	3 275				6 460
varav ord. arbete			1200	50	200		1400
inv.reserv			1500	65	250		2 000
4. Falköping—Alingsås ........	19 000	6 000				8 000
varav inv.reserv			2 700	110	450
5. örebro—Frövi ..............	7 800	3 000				3 000
varav inv.reserv			1200	50	200
6. Almedal—Kungsbacka ......	6 500	2 000				2 800
varav inv.reserv			1200	50	200
7. Spånga—Bålsta..............	(terr. 2 300)	2 300
varav inv.reserv			1200	50	200
8. Alby—Ånge—Bräcke ........	11700	4 700				3 800
varav inv.reserv			1500	65	250
9. Gåvetorp—Alvesta—Vislanda	5 500	1700				2 300
varav inv.reserv			1500	65	250
10. Kilafors—Bollnäs............	4 700	2 000				1500
varav inv.reserv			1500	65	250
11. Katrineholm—Pålsboda . .	15 000	5 000				6 000
varav inv.reserv			3 000	125	500
12. Sävsjö—Gåvetorp............	14 500	4 700				6 000
varav inv.reserv			1500	65	250
13. Vislanda—Ballingslöv........	21000	6 700				8 700
varav inv.reserv			2100	90	350
14. Katrineholm—Åby ..........	13 500	6 000				4 600
varav inv.reserv			2 700	110	450
15. Ockelbo—Kilafors............	12 000	5 000				3800
varav inv.reserv			1500	65	250
16. Bollnäs—Ljusdal ............	17 600	7 300				5 600
varav inv.reserv			2100	90	350
17. Ljusdal—Alby ..............	26 000	10 800				8 400
varav inv.reserv			2 700	110	450
Summa	215675	72 997	31622	1330	5 275	80905	7 900
varav ord. arbete			3082	130	515		3 900
inv.reserv			28 540	1200	4 760		4 000
1 De totala återstående kostnaderna för pågående dubbelspårsbyggnader hava förändrats på grund

Bilaga 8,

byggnader för budgetåret 1946/47.

Kostnader i 1000-tal kronor. För påbörjat företag äro återstående kostnader angivna per den x/t
1946, under förutsättning att ordinarie anslag för budgetåret 1945/46 förbrukats i sin helhet men att
investeringsreserven icke tagits i anspråk.

Antalet årsarbetare är schematiskt beräknat under antagande av ca 250 effektiva arbetsdagar per
man och år.

byggnad	Elektrifiering	Övriga arbeten	Summa kostnad	Arbets- styrka. Summa antal man
budgetåret	Total kostnad (återst. kostnad	Under budgetåret	Total kostnad (återst. kostnad)	Under budgetåret
mo tsva-rande 1 000-ta dags-verken	antal årsar- betare	kan ut-föras arbeten för	motsva- rande 1 000-tal dags-verken	antal årsar- betare	kan ut-föras arbeten för	motsva- rande 1 000-tal dags-verken	antal årsar- betare
under budgetåret
9	10	11	12	13	14	15	16	17	18	19	\| 20
		1890				5 250
25	100		500	10	30		500	15	50	4 000	430
35	130	1000	250	5	20		1 110	25	110	4 000	370
					2 018
15	60	1925	350	5	20		768	20	75	2500	220
					4 290
25	90		500	10	30		400	10	40	3500	360
35	130	2 550	250	5	20		400	10	40	4150	440
					2 450
		950					500	15	50	3 200	500
					850
		900								1200	200
					800
										1200	200
		1600								1200	200
					1600
		700					500	15	50	2 000	300
					800
		600					500	15	50	2 000	300
					600
		1950								1500	250
					2 050
		1800					1000	25	100	4 000	600
					2 000
							500	15	50	2 000	300
		2 700				3 000
							500	15	50	2 600	400
		1550				1350
							500	15	50	3 200	500
		1600				1600
							500	15	50	2 000	300
		2 300				2 300
							500	15	50	2 600	400
		3 500				3 300
							500	15	50	3 200	500
1%	510	27 515	1850	35	120	34 258	8 678	240	865	50 050	6 770
65	250		1350	25	80		1 668	45	165	10 000	1010
70	260		500	10	40		7 010	195	700	40 050	5 760
av dels ändrade dispositioner, dels	omräkning till nuvarande	prisläge

Bilaga 9.

Investeringsplan för statens vattenfallsverk. 1

Anni. Med * utmärkes företag, som icke redovisats i förut framlagda förslag till investeringsplaner.

Nr	Företag	Totalkost-nad (för påbörjade företag återstående kostnad)	Företag avsedda att utföras som ordinarie arbeten	Företag, som föreslås ingå i in-vesterings-reserven budgetåret 1946/47	Investe-ringsreserv för budget-året 1945/46
		Kronor	Kronor	Kronor	Kronor
1	2	3	4	5	6
1 2 3 4 5 6	Kraftstation i Nämforsen........... Kraftstation i Forsmoforsen......... Kraftstation vid Hölleforsen........ Kraftstation vid Harsprånget...... Tilloppstunnel och dämningshöjning vid Porjus kraftstation........... Regleringsåtgärder i Ångermanälvens	15 500 000 15 900 000 43 000 000 oa 79 500 000 560 000 2 9 500 000	4 500 000 11400 000 16 500 000 5 000 000 560 000 7 000 000	2 000 000	6 000 000 2 300 000
		3 500 000	_	2 000 000	2 000 000
8 9		34 000 000	1000 000	—	—
♦Ett sjätte maskinaggregat i Västerås	4100 000	2 500 000		_
10	♦Ett nionde maskinaggregat i Porjus	3 800 000	3 000 000		_
11	Ett tredje maskinaggregat vid Stads-	8 600 000		2 000 000	2 000 000
12	♦Utbyte av två turbiner i Lilla Edets	1 100 000		700 000
1 3	Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten vid sta-	40 500 000	37 500 000	3 000 000	4 000 000
14	Statens vattenfallsverks dispositions-	3 500 000	2 000 000	1500 000	3 3100 000
		253 060 000	90 960000	11200 000	19400 000
	Summa kostnad för hela investeringsplanen för bud-tfAtorpt 194K/47...............................	102160000
	Vid utgången av budgetåret 1946/47 återstående an-slagsbehov för i planen upptagna ordinarie arbeten Vid utgången av budgetåret 1946/47 återstående an-slagsbehov för företag endast upptagna i investe-ringsreserven, därest denna tages i anspråk i sin UolViot .................................	4140 900 000 8500 000
	Totalt anslagsbehov per den V» 1946 för samtliga i planen upptagna företag (motsvarande summan av kolumn 3).....................................	251560 000

1 Återstående anslagsbehov per 7» 1946 beräknas av vattenfallsstyrelsen till 4 500 000 kronor.
— 2 Återstående anslagsbehov per V? 1946 beräknas av vattenfallsstyrelsen till 9 000 000
kronor. — s Härav redovisades 1600 000 kronor under Mindre utvidgning av förefintliga
kraftstationsanläggningar och mindre regleringsföretag. — 4 Detta belopp gäller, därest de
föreslagna anslagen å beredsskapsstat för de berörda anläggningarna under budgetåret tagas
i anspråk i sin helhet; anlitas dessa icke alls ökas beloppet till 147 400 000 kronor.

Bilaga 10.

Investeringsplan för försvarsväsendet.

b. Arméns fortifikationsförvaltnings ämbetsområde.

Anm. Med * utmärkes företag, som icke redovisats i förut framlagda förslag till investeringsplaner.

Nr	Företag	Total- kostnad Kronor	Anslag för budgetåret 1946/47 till
Ordinarie arbeten Kronor	Investe- rings- reserven Kronor	Grov- arbets- reserven Kronor
1	2	3	4	5	6
1	Stockholm K 1 garage..................	38 000	38 000
2	K 1 matinrättning, ombyggnad	193 000		193 000
3	Lv 3 garage.................	420 000	420 000
4	♦FSF centralförråd............	263 000		263 000
5	Solna I 1 ny förläggning............	16 950 000	2 000 000
6	I 1 idrottsplats...............	■85 000			85 000
7	Ing 1 idrottsplats............	85 000			85 000
8	SIS tillbyggnad av kaserner .	477 000	477 000
9	•SIS garage.................	41000	41000
10	•A I S och Int 1 ny förläggning	11 247 000	1015 000
11	Int 1 idrottsplats .............	75 000			75 000
12	KS badhus med simhall och
	fäktsal....................	447 000		447 000
13	KS sanitära anläggningar.....	192 000		192 000
14	KS säkerhetsanordningar å skol-
	skjutningsbanan............	190 000	190 000
15	KS idrottsplats..............	75 000			75 000
16	Officersaspirantskolor för infan-
	teriet och kavalleriet........	2 858 000	1 000 000
17	Spånga A 1 ny förläggning...........	17 290 000	4 500 000
18	A 1 idrottsplats ...............	192 000			92 000
19	♦Tyg 1 ny förläggning.........	3100 000	1500 000
20	♦Stockholms tygstation........	4 500 000	3 000 000
21	Rosersberg Infanteriskjutskolan, ordnande
	av förläggning.............	278 000	278 000
22	Infanteriskjutskolan idrottsplats	75 000			75 000
23	Infanteriskjutskolan vägarbeten	13 000			13 000
24	Väddö Luftvärnskjutskolan, nybyggna-
	der.......................	730 000	250000
25	Norrtälje *Lv 3 nya etablissement, etapp I	3 000 000	2 000 000
26	Uppsala I 8 iståndsättning av baracker .	32 000	32 000
27	I 8 vägarbeten...............	>56 000			56 000
28	♦18 iordningställande av kort-
	hålisbanan.................	15 000			15 000
29	I 8 dräneringsarbeten.........	60 000			60 000
30	Enköping P 1 nya etablissement........	11 383 000	2 500 000
31	P 1 idrottsplats ..............	>91 000			91 000
32	Förrådsbyggnader............	462 000	150 000
33	Strömsholm Ridskolan, diverse byggnadsår-
	beten.......................	440 000	200 000
34	Strängnäs P 3 matinrättning, ombyggnad	275 000		275 000
	Företagets omfattning och kostnad ändrad från investeringsplanen för budgetåret 1945/46.

Nr	Företag	Total- kostnad Kronor	Anslag för budgetåret 1946/47 till
Ordinarie arbeten Kronor	Investe- rings- reserven Kronor	Grov- arbets- reserven Kronor
1	2	3	4	5	6
35	P 3 ordnande av avloppssystemet	1229 000	50 000		12 000
36	*P 3 signalförråd och signalverk-
	stad......................	118 000	50 000
37	P 3 vägarbeten och stensättning	2 465 000			200 000
38	*P 3 utbyggnad av pistolskjut-
	ningsbana.................	10 000		10 000
39	Linköping I 4 iståndsättning av baracker .	2 5 000	5 000
40	I 4 ombyggnad av matinrättning	275 000		275 000
n	I 4 korthållsbana.............	49 000		49 000
42	I 4 vägarbeten och stensättning	2184 000			100 000
43	I 4 dräneringsarbeten.........	2100 000			100 000
44	T 1 garage ..................	48 000	48 000
45	T 1 barack..................	5 000	5 000
46	T 1 vägarbeten och stensättning	216 000			16 000
47	T 1 dräneringsarbeten........	2 68 000			68 000
48	Lv 2 matinrättning...........	275 000		275 000
49	Lv 2 vägarbeten och stensätt-
	ning......................	2 303 000			200 000
50	Lv 2 dräneringsarbeten.......	2 55 000			55 000
51	Jönköping A 6 iståndsättning av baracker	2 4 000	4 000
52	A 6 ombyggnad av matinrätt-
	ning......................	275 000		275 000
53	A 6 garage ..................	84 000	84 000
54	*A 6 rotfruktskällare..........	12 000		12 000
55	*A 6 lastkaj med spår.........	22 000		22 000
56	A 6 vägarbeten och stensättning	2 287 000			100 000
57	A 6 dräneringsarbeten.........	65 000			65 000
58	Skillingaryd Artilleristutskolan, vägarbeten	2 336 000			200 000
59	Eksjö I 12 baracker, iståndsättning av
	grenadjärborgen............	155 000	155 000
60	I 12 matinrättning, ombyggnad.	275 000		275 000
61	*1 12 markörskydd............	30 000		30 000
62	*1 12 nyanläggning av skolskjut-
	ningsbana.................	60 000			60 000
63	I 12 vägarbeten..............	''70 000			70 000
64	Växjö I 11 baracker................	210 000	10 000
65	I 11 ombyggnad av matinrätt-
	ning......................	275 000		275 000
66	I 11 vägarbete...............	2125 000			125 000
67	Visby I 18 garage..................	28 000	28 000
68	I 18 ombyggnad av skjutbanor
	C och D ...................	130 000			130 000
69	118 vägarbeten och stensättning	2 279 000			150 000
70	A 7 vägarbeten..............	18 000			18 000
71	Gotlands tygstation..........	1326 000	800 000
72	Tofta A 7 skolskjutningsbana.......	34 000			34 000
73	A 7 vägarbete ...............	100 000			100 000
74	Kristianstad I 6 iståndsättning av baracker .	9 000	9 000
75	I 6 matinrättning, ombyggnad .	275 000		275 000
76	SIK kasern, tillbyggnad.....	244 000	244 000
77	A 3 nya etablissement........	9 025 000	1000 000
78	A 3 gymnastikbyggnad.......	408 000		408 000
79	A 3 idrottsplats ..............	2 68 000			68 000
1	Kostnaden omräknad från investeringsplanen för budgetåret 1945/46. ■—-	2 Företagets omfatt-
ning och kostnad ändrad från investeringsplanen för budgetåret 1945/46.

Nr	Företag	Total- kostnad Kronor	Anslag för budgetåret 1946/47 till
Ordinarie arbeten Kronor	Investe- rings- reserven Kronor	Grov- arbets- reserven Kronor
1	2	3	4	5	6
80	Rinkaby	*A 3 vatten och avlopp........	15 000	15 000
81		*A 3 iordningställande av skol-
		skjutningsbanan............	30 000			30000
82	Hässleholm	P 2 nya etablissement........	12 300 000	4 000 000
83		*P 2 och P 4 tygverkstad......	1 950 000	500 000
84		P 2 gymnastikhus.............	412 000		412 000
85		P 2 idrottsplats ..............	191 000			91 000
86		T 4 ombyggnad av matinrätt-
		ningen....................	380 000	150 000
87		T 4 garage ..................	169 000	169 000
88		T 4 idrottsplats ..............	75 000			75 000
89		T 4 baracker, iståndsättning ...	2 000	2 000
90		*T 4 kasern..................	358 000	358 000
91	Ravlunda	P 2 vägarbeten..............	182 000	4 000
92	Malmö	Lv 4 tillbyggnad av kaserner,
		etapp III..................	1000 000	300 000
93		*Lv 4 nyanläggning av skolskjut-
		ningsbana..................	2100 000	100 000
94		Lv 4 idrottsplats.............	86 000			86 000
95		Lv 4 gymnastikhus...........	332 000	332 000
96	Ystad	I 7 ombyggnad av matinrätt-
		ningen ....................	294 000		294 000
97		I 7 garage ...................	40 000	40 000
98		I 7 vägarbeten...............	186 000			86 000
99	Revingehed	I 7 idrottsplats ...............	46 000			46 000
100		I 7 vägarbeten och stensättning	*375 000			175 000
101	Halmstad	I 16 baracker, nybyggnad och
		iståndsättning.............	117 000	17 000
102		I 16 ombyggnad av matinrätt-
		ningen....................	336 000	150 000
103		I 16 idrottsplats ..............	*98 000			98 000
104		I 16 avloppsarbeten..........	60 000			60 000
105	Göteborg	A 2 ombyggnad av matinrätt-
		ningen ....................	225 000		225 000
106		*A 2 förråd...................	490 000	490 000
107		A 2 vägarbeten och stensättning	1183 000			100 000
108		Lv 6 nya etablissement.......	5 675 000	231 000
109		Lv 6 central tygverkstad......	1 690 000	1000 000
no		Lv 6 gymnastikbyggnad......	378 000		378 000
lil		Lv 6 idrottsplats.............	2 83 000			83 000
112	Algutstorp	A 2 skolskjutningsbana.......	37 000			37 000
113	Uddevalla	117 flyttning och iståndsättning
		av baracker...............	161 000	161 000
114		I 17 garage ..................	48 000	48 000
115		I 17 truppförbandssjukhus ....	1380 000	200 000
116		I 17 vägarbeten och stensättning	1123 000			123 000
117	Borås	* I 15 tygverkstad.............	317 000	50 000
118		115 vägarbeten och stensättning	‘ 148 000			148 000
119		I 15 dräneringsarbeten........	20 000			20 000
120	Kråk	P 4 vägarbeten..............	60 000			60 000
121	Skövde	I< 3 ombyggnad av matinrätt-
		ningen....................	284 000		284 000
122		K 3 idrottsplats ..............	75 000			75 000
i	Företagets omfattning och kostnad ändrad från investeringsplanen för budgetåret 1945/46. —
2 Exklusive kostnader för markförviirv.

Nr	Företag	Total- kostnad Kronor	Anslag för budgetåret 1946/47 till
Ordinarie arbeten Kronor	Investe- rings- reserven Kronor	Grov- arbets- reserven Kronor
1	2	3	4	5	6
123	*K 3 iordningställande av kort-
	hålisbanan.................	40 000			40 000
124	*K 3 och S 1 Sk förråd.........	78 000	78 000
125	T 2 iståndsättning av barack . .	>1000	1000
126	T 2 garage m. m..............	410 000	410 000
127	*T 2 förråd...................	68 000	68 000
128	T 2 idrottsplats ..............	* 77 000			77 000
129	*P 4 signalförråd och signalverk-
	stad......................	115 000	50 000
130	P 4 vägarbeten och stensättning	*311000			200000
131	*P 4 iordningställande av kort-
	hålisbanan.................	15 000			15 000
132	Tyg 2 skolverkstad, kansli, m. m.	817 000	600 000
133	Karlsborg Lv 1 garage.................	27 000	27 000
134	Lv 1 brandstation............	80 000		80 000
135	Lv 1 idrottsplats.............	*57 000			57 000
136	Fästningsområdet,vägarbete och
	stensättning...............	> 390 000			200 000
137	Omläggning av avloppsledningar
	III. etappen...............	335 000	148 000
138	*Saneringsarbeten i våta graven	60 000			60 000
139	Kristinehamn A 9 nya etablissement........	11 557 000	500 000
140	A 9 gymnastikbyggnad.......	436 000		436 000
141	A 9 idrottsplats ..............	* 105 000			105 000
142	Karlstad I 2 baracker.................	* 20 000	20 000
143	I 2 dräneringsarbeten.........	* 167 000			167 000
144	*12 iordningställande av kort-
	hålisbanan.................	40 000			40 000
145	örebro I 3 ny- och ombyggnad av ba-
	räcker ....................	69 000	69 000
146	Nora *T 2 N utvidgning av Nora skyt-
	tegilles skjutbana..........	15 000		15 000
147	T 2 N gymnastikbyggnad.....	332 000		332 000
148	Villingsberg Artillerist utskolan...........	2 990 000	1 000 000
149	Falun I 13 baracker................	14 000	14 000
150	*I 13 planering av skjutbanan ..	20 000		20 000
151	I 13 vägarbeten..............	* 72 000			72 000
152	Gävle I 14 ombyggnad av matinrätt-
	ningen....................	337 000		337 000
153	I 14 baracker, nybyggnad och
	flyttning..................	297 000	297 000
154	I 14 skolskjutningsbana.......	55 000			55 000
155	114 vägarbeten och stensättning	> 94 000			94 000
156	I 14 dräneringsarbeten........	»47 000			47 000
157	Sundsvall Lv 5 nya etablissement, etapp III	917 000	250 000
158	Lv 5 gymnastikhus...........	360 000	360 000
159	Torpshammar Förråd, kompletteringsarbeten .	70 000		70 000
160	Sollefteå I 21 baracker................	207 000	; 207 000
161	I 21 ombyggnad av matinrätt-
	ningen ....................	332 000		332 000
162	I 21 utbyggnad av kulsprute-
	skjutbanan från 6 till 9 tavel-
	ställ......................	38 000			38000
	Företagets omfattning och kostnad ändrad från investeringsplanen för budgetåret 1945/46. —
* Kostnader! omräknad från investeringsplanen för budgetåret 1945/46.

Nr	Företag		Anslag för budgetåret 1946/47 till
Total- kostnad Kronor	Ordinarie arbeten Kronor	Investe- rings- reserven Kronor	Grov- arbets- reserven Kronor
1	2	3	4	5	6
163	I 21 vägarbeten ..............	186 000			86 000
164	* I 21 signalförråd och signal-
	verkstad..................	91 000	40 000
165	I 21 och T 3 tygverkstad.....	912 000	912 000
166	T 3 matinrättning............	655 000	300 000
167	T 3 iståndsättning av baracker	12 000	12 000
168	T 3 garage ..................	20 000	20 000
169	T 3 vatten- och avloppsarbeten	‘100000			100 000
170	Östersund I 5 flyttning och nybyggnad av
	baracker..................	207 000	207 000
171	I 5 ombyggnad av matinrättning	353 000		353 000
172	1 5 dräneringsarbeten.........	‘32 000			32 000
173	I 5 och A 4 tygverkstad......	823 000	200 000
174	*A 4 signalverkstad...........	200 000	200000
175	*A 4 iordningställande av skol-
	skjutningsbanan............	18 000			18 000
176	A 4 iståndsättning av baracker	‘4 000	4 000
177	A 4 Artilleriofficersaspirantsko-
	lan.......................	* 641 000	400 000
178	A 4 vägarbeten..............	‘ 60 000			60000
179	Brunflo A 4 tjänstebostad vid Grytans
	skjutfält..................	35 000	35000
180	A 4 väg- och röjningsarbeten på
	skjutfältet.................	‘ 115 000			115 000
181	Umeå I 20 nybyggnad och iståndsätt-
	ning av baracker...........	85 000	85 000
182	I 20 garage ..................	20 000	20000
183	Umeå I 20 vägarbeten..............	’ 47 000			47 000
184	K 4 tygverkstad.............	2 417 000	300 000
185	K 4 ombyggnad av matinrätt-
	ningen ....................	86 000		86 000
186	K 4 vägarbeten ..............	‘ 25 000			25 000
187	Boden 119 flyttning och iståndsättning
	av baracker...............	324 000	324 000
188	I 19 garage ..................	84 000	84 000
189	Ing 3 ombyggnad av matinrätt-
	ningen....................	304 000	200000
190	Ing 3 tygverkstad............	389 000	200 000
191	* Ing 3 nyanläggning av korthålls-
	bana......................	40 000		40 000
192	Ing 3 vatten- och avloppsarbeten	‘ 57 000			57 000
193	Tyg 3 garage................	77 000	77 000
194	Tyg 3 och S 1 B förläggning . . .	1 375 000	1375 000
195	S 1 B garage .................	126 000	126 000
196	A 5 korthållsskjutbana........	42 000			42 000
197	A 8 iståndsättning av baracker	16 000	16 000
198	*FB vatten- och avloppsarbeten.	400 000			400 000
199	Garnisonssjukhus.............	13 4 250 000	2 000 000
200	Garnisonssjukhus, personalbo-
	städer....................	21 691 000	1 000 000
201	Kiruna AJS nya etablissement........	3 852 000	200 000
202	Luleå Lv 7 nya etablissement.......	6 210 000	200 000
	1 Företagets omfattning och kostnad ändrad från investeringsplanen för budgetåret 1945/46. —
a Kostnaden omräknad från investeringsplanen för budgetåret 1945/46. —	Statsverkets andel
1 685 000 kronor.

Nr	Företag	Total- kostnad Kronor	Anslag för budgetåret 1946/47 till
Ordinarie arbeten Kronor	Investe- rings- reserven Kronor	Grov- arbets- reserven Kronor
1	2	3	4	5	6
203	Lv 7 gymnastikbyggnad......	410 000		410 000
204	Lv 7 idrottsplats.............	1 71 000			71000
205	Lv 7 dräneringsarbeten.......	2 29 000			29 000
206	Hundgårdar vid arméns truppförband........	290 000	290 000
207	Förrådsbyggnader för territoriella förband.....	13 553 000	2 900 000
208	Förråd vid arméns truppförband......	4 600 000	3 000 000
209	•Centralförråd för tyg- och intendenturmateriel	3 619 000		3 619 000
210	•Garagebyggnader...........................	756 000		756 000
211	•Fasta drivmedelsförråd.......	160 000		160 000
212	Smärre nybyggnads- och förändringsarbeten ...	150 000	150 000
213	Om- eller nybyggnad av sjukhus vid diverse för-
	band.......................	2 000 000		2 000 000
214	Bergskyddsrum..................	11 940 000			4 000 000
215	Fullträffsäkra förråd........	18 153 000			8 000 000
	Summa	222 357 000	49 376 000	14190 000	18 335 000
	Summa för hela investeringsplanen för budgetåret
	1946/47		63 566 000
1	Företagets omfattning och kostnad ändrad från investeringsplanen för budgetåret 1945/46. —-
Kostnaden omraknad fran investeringsplanen för budgetåret 1945/46.

c. Marinjörvaltningens ämbetsområde.

Anm. Med * utmärkes företag, som icke redovisats i förut framlagda förslag till investeringsplaner.

Nr	Företag	Total- kostnad Kronor	Anslag för budgetåret 1946/47 till
Ordinarie arbeten Kronor	Investe- rings- reserven Kronor	Grov- arbets- reserven Kronor
1	2	3	4	5	6
	Allmänt.
1	♦Kallförråd i Norberg.................	1 214 000	191 000
2	♦Förråd för ekoradiomateriel...........	45 000		45 000
3	Kompletterings- och förbättringsarbeten
	i vissa oljecisternanläggningar.......	2101000		101 000
4	♦Militära skyddstjänstanordningar.......	46 000	46 000
	Sjökrigsskolan vid Näsby.
5	Simhall..............................	253 000	253 000
6	Varmboning av pjäsexercishallen.......	64 000		64 000
7	♦Betonggolv i pjäsexercishallen.........	22 000	22 000
	Marinens underofficersskola vid
	Berga.
8	Sjukhus.............................	598 000	336 000	262 000
9	Gymnastikbyggnad...................	341 000		341 000
10	Idrottsplats ..........................	144 000		144 000
	Norrlandskustens marindistrikt.
	För marindistriktet gemensamma
	anläggningar.
11	Krigscentral för chefen för Norrlands-
	kustens marindistrikt...............	275 000			275 000
	Gustafsviks örlogsdepå.
12	Förlängning av Gustafsviks torrdocka ..	1630000			1000000
	Hemsö kustartilleriförsvar och
	Härnösands kustartilleri-
	detachement.
13	♦Brygga vid viss försvarsanläggning.....	228 000			. 228 000
14	♦Gymnastikbyggnad...................	370 000		370 000
15	Frontreparationsverkstäder............	59 000		59 000
16	Fullträffsäkra sjukvårds- och avgasnings-
	lokaler............................	40 000			40 000
17	♦Artillerimaterielförråd.................	59 000	59 000
	Ostkustens marindistrikt.
	För marindistriktet gemensamma
	anläggningar.
18	Bostäder vid viss brännoljecistern å Ost-
	kusten............................	53 000	53 000
19	♦Förbättrande av vissa ventilationsanlägg-
	ningar .............................	9 000	9 000
20	Ubåtstunnlar.........................	2 735 000			2 735 000
	Härav disponeras 23 000 på tidigare anslag. — 2 Företagets omfattning och kostnad
ändrad frän investeringsplanen för budgetåret 1945/40.

Nr	Företag	Total- kostnad Kronor	Anslag för budgetåret 1946/47 till
Ordinarie arbeten Kronor	Investe- rings- reserven Kronor	Grov- arbets- reserven Kronor
1	2	3	4	5	6
	Stockholms örlogsstation.
21	♦Ombyggnad av intendenturförrådet på
	Skeppsholmen......................	160 000	160 000
22	♦Utbyte av varmvattenberedare i kokhuset	10 000	10 000
23	Avloppsanordningar på Skeppsholmen...	314 000	314 000
	Stockholms örlogsvarv.
24	♦Vissa sanitära anläggningar vid örlogs-
	varvet och örlogsstationen i Stockholm	8 000	8 000
25	Förlängning av Gustaf V:s docka på Beck-
	holmen............................	1 210 000	181 000
26	♦Vissa saneringsarbeten i de båda funda-
	mentshusen vid Gustaf V:s docka ....	125 000	125 000
27	♦Lödlokal i minverkstäderna...........	3 000	3 000
28	♦Garage å Skeppsholmen...............	47 000	47 000
29	♦Omändring av råseglarhuset på Skepps-
	holmen till förråd för sjukvårdsmateriel	72 000	72 000
30	Ombyggnad och utökning av arbetarköket
	på Galärvarvet.....................	196 000	96 000
31	♦Anordningar på grund av den nya varvs-
	organisationen......................	360 000	360 000
32	♦Ombyggnad av värmecentralen........	640 000	400 000	240 000
33	♦Ekonomiser i norra värmecentralen på
	Galärvarvet........................	24 000		24 000
	Hårsfjärdens örlogsdepå.
34	Krigscentral för chefen för kustflottan..	370 000		370000
	Stockholms kustartilleriförsvar och
	Vaxholms kustartilleriregemente.
35	♦Varmgarage (förråd) för kustartilleriets
	rörliga batterier....................	80 000	80 000
36	♦Bostäder för regionala uppbördsman m. fl.	87 000		87 000
37	♦Arbeten på skjutbanor................	42 000		42 000
38	♦Vissa utvändiga ledningar, planering och
	vägar å Östra delen av Rindö......	120000	120 000
39	♦Anordnande av skollokaler i kasern IV
	vid Oscar-Fredriksborg..............	175 000	175 000
40	♦Renovering av matinrättningen vid Oscar-
	Fredriksborg.......................	228 000	228 000
41	♦Materialförråd på Rindö för Stockholms
	kustartilleriförsvar..................	57 000	57 000
42	Vattenledning för militära anläggningar på
	Stenslätten, Rindö, Vaxholms kastell
	samt Vaxholms stad................	1100 000	1 100 000
43	Artillerimaterielförråd.................	126 000	126 000
44	♦Omläggning och utökning av delar av
	vattenlednings- och brandpostnätet
	m. m. vid Oscar-Fredriksborg samt på
	Vaxön och västra delen av Rindö____	63 000		63 000
45	Frontreparationsverkstäder............	170 000		170 000
46	Fullträff säkra sjukvårds- och avgasnings-
	lokaler............................	125 000			125 000
1 Företagets omfattning och kostnad ändrad från investeringsplanen för budgetåret 1945/46.

		Total- kostnad Kronor	Anslag för budgetåret 1946/47 till
Nr	Företag	Ordinarie arbeten Kronor	Investe- rings- reserven Kronor	Grov- arbets- reserven Kronor
1	2	3	4	5	6
47 48 4» 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 65	Gotlands marindistrikt. Gotlands kustartilleriförsvar och Gotlands kustartillerikår samt Fårösunds förrådsdepå. ♦Bostäder för regionala uppbördsman m. fl. ♦Skolbyggnad......................... Ytterligare en kasern................. ♦Ändringsarbeten i vissa baracker...... Fullträffsäker sjukvårdslokal........... ♦Förbättringsarbeten i matinrättningen .. Sydkustens marindistrikt. För marindistriktet gemensamma anläggningar. Ubåtstunnlar......................... Idrottshall på Stumholmen............ Sjömanskåren samt radioskola och övriga skolor jämte chefens för Karlskrona örlogsstations kansli m. m. ♦Vissa arbeten i tvättrummen i etablisse- mentet Ankarstierna................ Ombyggnad av matinrättning vid kasern Ankarstierna....................... Båthamn............................ ♦Renovering av matinrättningen vid flot-tans sjömansskola................... Blekinge kustartilleriförsvar och Karlskrona kustartilleriregemente. ♦Varmgarage (förråd) för kustartilleriets rörliga batterier.................... ♦Bostäder för regionala uppbördsman m. fl. ♦Inhägnad av korthållsbanan vid V. Mark ♦Ny värmeanläggning för marketenteriet och östra befälsbyggnaden å Kungs- holms fort......................... Frontreparationsverkstad.............. Fullträffsäkra sjukvårds- och avgasnings-lokaler............................ Karlskrona örlogsvarv. ♦Vissa sanitära anläggningar vid örlogsvar-vet och örlogsstationen i Karlskrona. ♦Kaj på Lindholmen.................. ♦Marketenteri för örlogsvarvets personal . ♦Anordningar på grund av den nya varvs- organisationen...................... Broförbindelse till Lindholmen......... 1 Kostnaden omräknad från investeringsp 000 kronor anvisade av riksdagen; dispone	85 000 60 000 431 000 9 000 58 000 15 000 3 200 000 1600 000 105 000 * 200 000 201 000 250 000 250 000 134 000 1500 38 000 45 000 165 000 12 000 296 000 155 000 354 000 300 000 lanen för b ras av Kung	9 000 600 000 105 000 201 000 250 000 1500 38 000 12 000 296 000 155 000 354 000 udgetåret 1. Majit.	85 000 60 000 431000 58 000 15 000 135 000 250 000 134 000 45 000 300000 1945/46. -	3 200 000 165 000 - * Härav

Nr	Företag	Total- kostnad Kronor	Anslag för budgetåret 1946/47 till
Ordinarie arbeten Kronor	Investe- rings- reserven Kronor	Grov- arbets- reserven Kronor
1	2	3	4	5	6
70	‘Fullträffsäker apteringsverkstad........	980 000			980 000
71	‘Båtbrygga på Kålsholmen.............	89 000		89 000
72	Fullträffsäkert teletekniskt förråd......	63 000	63 000
73	‘Bortsprängning av grund.............	116 000			116 000
74	‘Fullträffsäker optisk verkstad jämte ut-
	rymme för vissa sjöinstrument......	500 000			500 000
75	Fullträffsäker kraftcentral jämte utbygg-
	nåd av skyddsrum A 1.............	>300 000			300 000
76	‘Förstärkningsarbeten i vissa tunnlar ...	150 000			150 000
	Västkustens marindistrikt.
	För marindistriktet gemensamma
	anläggningar.
77	‘Fullträffsäkert proviantförråd..........	25 000		25 000
	Göteborgs örlogsvarv och örlogs-
	station.
78	‘Fullträffsäkert teletekniskt förråd vid
	Göteborgs örlogsvarv...............	57 000	57 000
79	Gymnastik- och exercisbyggnad samt
	bastubad vid Göteborgs örlogsstation	335 000		335 000
80	‘Ombyggnad av underofficersmäss......	61 000	61 000
81	‘Musikövningslokal....................	11000		11000
82	‘Ytterligare förtöjningsplatser för fartyg	69 000		69 000
83	‘Reservkraftaggregat vid fullträffsäker sig-
	nal- och optisk verkstad............	75 000	75 000
84	‘Båtskjul ............................	28 000		28 000
85	♦Renovering av matinrättningen vid Göte-
	borgs örlogsstation.................	80 000		80 000
86	Smörjoljefabrik jämte buffertförråd ....	2 325 000			1 000 000
	Göteborgs kustartilleriförsvar och
	Älvsborgs kustartilleriregemente.
87	‘Fullträffsäkra kökslokaler.............	108 000			108 000
88	‘Varmgarage (förråd) för kustartilleriets
	rörliga batterier....................	178 000	178 000
89	‘Bostäder för regionala uppbördsman m. fl.	134 000		134 000
90	Gymnastikbyggnad vid Älvsborgs kust-
	artilleriregemente...................	1400 000		400 000
91	‘Arbeten på vissa idrottsplatser........	130 000			130 000
92	‘Arbeten på vissa skjutbanor...........	36 000		36 000
93	‘Korthållsbana inom KA 4 kasernområde.	39 300	39 300
94	‘Förbättringsarbeten vid vissa förråd ...	29 000	29 000
95	Frontreparationsverkstäder............	58 000			58 000
96	Fullträffsäkra sjukvårds- och avgasnings-
	lokaler............................	80 000			80 000
	Summa	26 518 800	7154 800	5102 000	11190 000
	Summa kostnad för investeringsplanen för
	budgetåret 1946/47		12 256 800
1	Företagets omfattning och kostnad ändrad från investeringsplanen för budgetåret 1945/46.
~~	Kostnaden omräknad från investeringsplanen för budgetåret 1945/46.

d. Flygförvallningens ämbetsområde.

Anm. Med * utmärkes företag, som icke redovisats i förut framlagda förslag tili investeringsplaner.

Nr	Företag	Total- kostnad Kronor	Anslag för budgetåret 1946/47 till
Ordinarie arbeten Kronor	Investe- rings- reserven Kronor	Grov- arbets- reserven Kronor
1	2	3	4	5	6
I	Diverse arbeten enligt ordinarie arbets-
	program för flygförvaltningens bygg-
	nadsavdelning......................	4 000 000	4 000 000
	Västmanlands flygflottilj (F 1), Västerås.
2	Musikbyggnad........................	49 000		49 000
3	Gymnastikbyggnad med bastuavdelning	372 000		372 000
4	Idrottsplats ..........................	70 000			70 000
5	Skjutbana för handvapen ............	188 000	88 000
6	*Ny kommandocentral.................	61000		61000
7	»Utökning av tygverkstaden...........	12 000		12 000
8	Flygfältet: »Iordningställande av norra
	delen av fältet..........	91 000	91000
9	»Qvällning mot Mälaren....	66 000	66 000
10	Fältförbättring............	100 000			100 000
11	Utvidgning av ett stråk till
	2 000 m................	301 000		301 000
12	18 st. uppställningsplatser..	108 000			108 000
13	Permanent bana på utvidg-
	ningsområdet...........	186 000		186 000
	Roslagens flygflottilj (F 2), Hägernäs.
11	»Båthus..............................	18 000	18 000
15	»Vattenverk, kompletteringsarbeten.....	43 000	43 000
	Östgöta flygflottilj (F 3), Malmen.
16	Gymnastikbyggnad...................	232 000		232 000
17	»Utökning av tygverkstaden............	134 000		134 000
18	»Förrådshangar.......................	187 000	187 000
	Jämtlands flygflottilj (F 4), Frösön.
19	Gymnastikbyggnad...................	2 254 000		254 000
20	Inomhusskjutbana....................	41 000		41 000
21	»Sprutmålningsverkstad................	49 000	49 000
22	»Utökning av kommandocentralen......	31 000	31000
23	»Garage för snöröjningsmateriel.........	17 000		17 000
24	Flygfältet: Utvidgning av ett stråk till
	1 800 m .................	11 770 000	770 000	1000 000
25	Permanenta banor..........	11 754 000	450 000	1 304 000
	Krigsflygskolan (F 5), Ljungbyhed.
26	Gymnastikbyggnad...................	220 000		220 000
	Västgöta flygflottilj (F 6), Karlsborg.
27	»Utökning av kommandocentralen......	31 000	31 000
28	»Utökning av tygverkstaden............	14000		14 000
i	Företagets omfattning och kostnad ändrad från investeringsplanen för budgetåret 1945/46.
—	2 Kostnaden omräknad från investeringsplanen för budgetåret 1945/46.

Nr	Företag	Total- kostnad Kronor	Anslag för budgetåret 1946/47 till
Ordinarie arbeten Kronor	Investe- rings- reserven Kronor	Grov- arbets- reserven Kronor
1	2	3	4	5	6
29	Flygfältet: »Fältförbättringsarbeten.....	90 000	90 000
30	Utvidgning av ett stråk till
	2 000 m ................	535 000			535 000
	Skaraborgs flygflottilj (F 7), Såtenäs.
31	♦Utökning av kommandocentralen......	25 000	25 000
32	Flygfältet: Utvidgning av ett stråk till
	2 000 m .................	410 000			410 000
	Svea flygflottilj (F 8), Barkarby.
33	Gymnastikbyggnad, nybyggnad.........	1183 000		183 000
34	Ändring av gymnastikbyggnad till fritids-
	lokal..............................	58 000		58 000
35	Reningsverk för avloppsvatten.........	86 000		86 000
36	♦Utökning av kommandocentralen......	31 000	31000
37	♦Förrådshangar.......................	212 000	212 000
38	♦Utökning av tygverkstaden............	116 000		116 000
39	Flygfältet: »Utvidgning av ett stråk till
	2 000 m samt förbättrings-
	arbeten på gamla fältet...	3056 000			1 200 000
	Göta flygflottilj (F 9), Säve.
40	♦Utökning av skolbyggnad.............	43 000	43 000
41	♦Ombyggnad av furirförläggningen......	37 000	37 000
42	♦Utökning av tygverkstaden...........	194 000	158 000	36 000
43	♦Utökning av sjukstugan...............	43 000	43 000
44	♦Utbyggnad av kommandocentralen.....	12 000	12 000
45	Ny utfartsväg........................	43 000		43 000
46	♦Värmepannor och yttre värmeledningar
	m. m..............................	480000		480 000
47	Flygfältet: Utvidgning av tre stråk till
	1 500 m, ett stråk till 2 000
	m......................	1 480 000		1480 000
48	Permanenta banor, förläng-
	ning till 1 500 m och 2 000 m	985 000		985 000
	Skånska flygflottiljen (F 10), Barkåkra.
49	Gymnastikbyggnad med bastuavdelning.	258 000		258 000
50	Idrottsplats ..........................	70 000			70 000
51	♦Utökning av tygverkstaden...........	20 000		20 000
52	Flygfältet: Utvidgning av tre stråk till
	1 700, 1 500 resp. 1 400 m .	2 768 000	768 000
53	Permanent bana 1 700 m...	21350 000		1350 000
	Södermanlands flygflottilj (F 11), Skavsta.
54	Musikbyggnad........................	49 000		49 000
55	♦Utökning av tygverkstaden...........	17 000		17 000
56	Flygfältet: »Fältförbättringsarbeten.....	138 000		138 000
57	Utvidgning av ett stråk till
	1 500 m, ett stråk till 2 000
	m.....................	547 000		547 000
	Kostnaden omräknad från investeringsplanen för budgetåret 1945/46. — 2 Företagets
omfattning och kostnad ändrad från investeringsplanen för budgetåret1945/46.

Nr	Företag	Total- kostnad Kronor	Anslag för budgetåret 1946/47 till
Ordinarie arbeten Kronor	Investe- rings- reserven Kronor	Grov- arbets- reserven Kronor
1	2	3	4	5	6
58	15 st. uppställningsplatser..	90 000			90 000
59	Permanent bana, förlängning
	till 1 500 m............	1720 000		720 000
	Kalmar flygflottilj (F 12), Kalmar.
60	♦Utökning av tygverkstaden...........	17 000		17 000
61	Flygfältet: Utvidgning av två stråk till
	1 500 m, ett stråk till 2 000
	m......................	1370000		450 000	920 000
62	Permanent bana på utvidg-
	ningsområdet............	335 000		335 000
	Bråvalla flygflottilj (F 13), Norrköping.
63	Musikbyggnad.......................	49 000		49 000
64	♦Utökning av tygverkstaden...........	17 000		17 000
65	Flygfältet: Utvidgning av ett stråk till
	1 500 m, ett stråk till 2 000
	m......................	‘1040000		765 000	275 000
66	Permanent bana på utvidg-
	ningsområdet............	1584 000		584 000
	Hallands flygflottilj (F 14), Mickedala.
67	Gymnastikbyggnad med bastuavdelning	‘ 278 000		278 000
68	Idrottsplats .........................	70 000			70 000
69	♦Utökning av tygverkstaden............	17 000		17 000
70	Flygfältet: Utvidgning av ett stråk till
	1 500 m, ett stråk till 2 000
	m......................	2 145 000			2 145 000
	Hälsinge flygflottilj (F 15), Östansjö.
71	Gymnastikbyggnad med bastuavdelning.	350 000		350 000
72	Inomhusskjutbana..................	41 000		41000
73	Idrottsplats .........................	70 000			70 000
74	♦Garage för snöröjningsmateriel.........	17 000		17 000
75	♦Utökning av tygverkstaden...........	20 000		20 000
76	Flygfältet: 30 st. uppställningsplatser...	180 000			180 000
	Upplands flygflottilj (F 16), Gamla Uppsala.
77	♦Utökning av tygverkstaden...........	18 000		18 000
78	Flygfältet: 30 st. uppställningsplatser...	180 000			180 000
	Blekinge flygflottilj (F 17), Kallinge.
79	Gymnastikbyggnad med bastuavdelning.	2 255 000		255 000
80	Idrottsplats ........................	70 000			70 000
81	Musikbyggnad....................	49 000		49 000
82	♦Utökning av tygverkstaden...........	17 000		17 000
83	Flygfältet: *Förstärkningsarbeten......	350 000			350 000
1	Företagets omfattning och kostnad ändrad från investeringsplanen för budgetärt	:t 1945/46.
	2 Kostnaden omräknad från investeringsplanen för budgetåret 1945/46.

4—467382.

Nr	Företag	Total- kostnad Kronor	Anslag för budgetåret 1946/47 till
Ordinarie arbeten Kronor	Investe- rings- reserven Kronor	Grov- arbets- reserven Kronor
1	2	3	4	5	6
	Södertörns flygflottilj (F 18), Tullinge.
84	♦Tjänstebostäder......................	726 000	121 000	605 000
85	♦Byggnadsarbeten enligt ordinarie bygg-
	nadsprogram.......................	4 000 000	4 000 000
86	Gymnastikbyggnad med bastuavdelning	394000		394 000
87	Flygfältet: ‘Utvidgning av fältet......	700 000	700000
88	Permanent bana 2 000 m ..	1 590 000		1 590 000
	Flygkadettskolan (F 20), Gamla Uppsala.
89	♦Byggnad för linktrainer...............	43 000		43 000
90	♦Byggnad för arrester och vaktmästare-
	bostad............................	43 000		43 000
	Norrbottens flygbaskår (F 21), Kallax.
91	♦Hangar med uppställningsplan.........	205 000	205 000
92	Skyddsplantering, vägar, planering.....	134 000	134 000
93	♦Garage för snöröjningsmateriel.........	17 000		17 000
94	♦Utökning av tygverkstaden...........	30 000		30 000
95	Flygfältet: Utvidgning av ett stråk till
	2 000 m .................	300 000			300 000
	Centrala flygverkstaden i Arboga (C VA).
96	♦Vägarbeten..........................	50 000			50 000
97	♦Flygplanförråd.......................	230 000	230 000
98	Flygfältet: Utvidgning av ett stråk till
	1 800 m, ett stråk till 2 000
	m......................	1000000			1000000
	Flygvapnets försökscentral å Malmen(CVM),
	Malmslätt.
99	♦Drivmedelsförråd.....................	46 000	46 000
100	♦Förrådslokaler för försökscentralen.....	27 000	27 000
101	♦Komplettering av stängsel vid försöks-
	centralen..........................	22 000		22 000
102	Flygfältet: ♦Uppställningsplaner och för-
	bindelsebana............	134 000	134 000
	Centrala flygverkstaden i Västerås (CVV).
103	♦Stängsel utmed stranden..............	37 000		37 000
104	♦Vägarbeten..........................	58 000			58 000
105	♦Motorverkstad.......................	234 000		234 000
106	♦Värmeisolering av yttertak till verkstads-
	byggnader.........................	170 000		170 000
	Centralförråd för flyg- och vapenmateriel
	(CFA), Arboga.
107	♦Administrationsbyggnad...............	387 000		387 000
	Flygvapnets boningsplatser.
	Nederkalix:
108	Vägarbeten........................	17 000			17 000

		Total- kostnad	Anslag för budgetåret 1946/47 till
Nr	Företag 9	Ordinarie arbeten	Investe- rings- reserven	Grov- arbets- reserven
		Kronor	Kronor	Kronor	Kronor
1	2	3	4	5	6
109 110 lil	Flygfältet: Utvidgning av ett stråk till 1 700 m och ett till 1 500 m.................... Kiruna: »Sjukstuga......................... ♦Officersbarack.....................	1917 000 25 000 25 000		25 000 25 000	917 000
112 113	Rinkaby: Flygfältet: Utvidgning av två stråk till 1 500 m och ett stråk till 1 800 m ............... Sövdeborg: Flygfältet: Fältförbättringsarbeten....	1050000 35 000			1050 000 35 000
114 lid	Vissa flygfältsarbeten................. Smärre nybyggnads- och förändrings-arbeten ............................	4 365 000 50 000	50 000	414 000	3951000
	Summa	47 045 000	12 890000	18 078000	14221000
	Sammanlagd kostnad för hela investerings-planen för budgetåret 1946/47		30 968 000
1	Företagets omfattning och kostnad ändrad från investeringsplanen för budgetåret 1945/46.

Bilaga 11.

Investeringsplan för statliga och statsunderstödda vägar och gator m. m.

		Allmän investeringsreserv	Särskild grovarbetsreserv	Totalkost-
Företagsgrupp	arbets- program milj. kronor	Byggnads- kostnad milj. kronor	Uppskattad marklösen- kostnad milj. kronor	Total kostnad (3+4) milj. kronor	Byggnads- kostnad milj. kronor	Uppskattad marklösen- kostnad milj. kronor	Total- kostnad (6+7) milj. kronor	nåd inv.-plan+grov-arb.reserv (2+5+8) milj. kronor
1	2	3	4	5	6	7	8	9
Väghållningen på landel samt i städer och stads-liknande samhällen, där kronan är väghållare.
Barmarksunderhåll..............................	73-7	40-5	_	40-5	_			114-2
Nyanläggning av bygdevägar ....................	Ilo	22-0	20	24-0	11-6	0-9	12-4	47’4
Nyanläggning av ödebygdsvägar..................	4-5	6-0	0-5	65	1-5	o-l	1-6	12-6
Byggande av huvudvägar........................	15-0	54-0	10-0	64-0	77-C	8-0	85-0	1640
Ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar....	6-0	26-5	30	295	25-0	2-5	27-5	63-0
Förstärkning och förbättring av vägar............	8-0	—	—	—	_			80
Vägbeläggningar ................................	4-8	10-0	—	100	—	—	—	14-8
Väghållning i städer och sladsliknande samhällen, som äro väghållare.
Byggande av vägar och gator....................	7-0	58-2	—	58-2	18-8	—	18-8	84-0
Enskild väghållning.
Byggande av enskilda vägar ....................	5-3	6-8	—	6-8	—	—	—	12 1
Diverse ändamål.
Stensättning av vägar och gator ................	10	8-5	_	85	_			9-5
Byggande av broar..............................	21-7	2 9	—	2-9	_	_		24-6
Byggande och förbättring av vissa för riksförsvaret
betydelsefulla vägar ..........................	7-9	—	—	—	--	—	—	7-9
Förrådsbyggnader m. m.
Uppförande av garage- och förrådsbyggnader m. m.	2-6	23	—	2-3	—	—	—	4-8
Summa	168-4	237 7	15-5	253-2	133 8	115	1453	566-9

Investeringsreserv för barmarksunderhåll på landsbygden

Sammanställning länsvis på grundval av vägförvaltningarnas uppgifter av år 1944.

Bilaga Vi,

Län	Anslagstilldelning för budgetåret 1945/46 för bar-marksunderhåll — kontona 110, 140, 150, 160 och 170 — Kronor	Uppskastad total ar-betskvantitet utöver regelmässigt underhåll	Arbetskvantitet, som beräknas kunna ut-föras under budget-året 1946/47	Största antal ar-betare, som sam-tidigt kunna sysselsättas	Vid det or-dinarie bar-marksunder-hållet van-ligen före-kommande antal arbetare	Säsong- anställda väg- arbetare
Kostnad kronor	Antal dags- verken	Kostnad kronor	Antal dags- verken	Sommar- tid	Vinter- tid
1	2	8	*4''	6	6	7	8	9	10
Stockholms...........	.....B	1 980 000	2 620 000	94 300	1915 000	69100	1237	159	270	59
Uppsala .............	.... G	1 165 000	1 300 000	45 400	860 000	30 500	252	—	130	—
Södermanlands.......	.....D	1400000	663 000	27 200	595 000	24 800	208	14	160	22
Östergötlands.........	.....E	1 985 C00	2 183 000	83 400	1 905 000	72 400	676	125	300	37
Jönköpings...........	.....F	2 180 000	5 825 000	335 900	2147 000	123 100	627	167	220	60
Kronobergs...........	.....G	1 635 000	3076 000	142 900	1 697 000	80100	503	168	200	55
Kalmar .............	.....H	1 605 000	3 153 000	164 100	1 387 000	71000	388	93	240	32
Gotlands.............		670 000	301 000	15 200	165 000	8 200	49	120	75	—
Blekinge.............		755 000	1 062 000	72 200	666 000	45 400	250	136	100	68
Kristianstads.........	.....L	2 240000	1 439 000	55 700	1 255 000	48 500	456	65	410	17
Malmöhus ...........	.....M	2 400 000	1 834 000	74 200	697 000	28 100	164	—	430	21
Hallands.............		1 345 000	1310000	65 500	920 000	46 300	221	66	250	5
Göteborgs och Bohus .	.....0	1855000	2 585 000	90 500	2 225 000	80 300	415	83	170	77
Älvsborgs ...........	.....P	2 520 000	3 540 000	163 300	2 776 000	125 800	522	232	340	60
Skaraborgs ...........		1 880 000	1 697 000	74 200	1 630 000	71100	479	124	260	23
Värmlands...........	.....S	2 485 000	2 650 000	70 400	1893 000	47 500	405	—	300	214
örebro...............		1485 000	1030 000	36 600	784 000	29 800	388	32	250	92
Västmanlands .......	.....U	1150 000	1 095 000	44 300	620 000	24 900	310	33	170	75
Kopparbergs .........		2 290000	4 077 000	152 100	2 873 000	106 300	912	16	250	229
Gävleborgs...........	.....X	1 840 000	2 437 000	77 800	1 133 000	34 300	314	—	200	241
Västernorrlands .....	.....Y	3140 000	3 496 000	141 300	2 420 000	97 900	1029	239	400	644
Jämtlands ...........		2 420000	3 530 000	169 300	1 945 000	94 400	824	139	400	586
Västerbottens.........	.....AC	3 439 000	7 247 000	346 400	4 039 000	191200	1895	123	800	1 240
Norrbottens .........	.....BD	3 640 000	10123 000	389 300	3 968 000	157 000	1740	186	600	678
	Summa	47 504000	68 273 000	2 931500	40515000	1708000	14 264	2 320	6 955	4 535

Bilaga 13.

Investeringsreserv för barmarksunderhåll på landsbygden.

Sammanställning över reservens fördelning på olika slag av arbeten.

Arbetets art	Uppskattad total arbets-kvantitet utöver regel-mässigt underhåll	Arbetskvantitet, som beräknas kunna utföras under budgetåret 1945/46
Beräknad kostnad kronor	Beräknat antal dags-verken	Beräknad kostnad kronor	Beräknat antal dags-verken
Arbeten å konto 110, grusvägbana (avser utförande av nytt slitlager å särskilda mera trafikerade sträckor där slitlag-ret är helt utnött; alltså icke vanlig grusning) ..........................	26 864 000	798 000	14 905 000	439 000
Arbeten å konto 140, vägkropp ......	11328 000	527 100	6 538 000	304000
Arbeten å konto 150, diken, slänter, fri-siktsområde........................	19 137 000	1200 300	11193 000	687 000
Arbeten å konto 160, skyddsräcken, väg-märken............................	7 450 000	287 600	5 414 000	197 500
Arbeten å konto 170, broar (bryggor, färjor) ............................	3 494 000	118 500	2 465 000	80 500
Summa	68273000	2931500	40515000	1708 000

Investeringsplan för byggande av

Ordinarie arbetsprogram +■ allmän investeringsreserv

Län	Nyanlägg-ning av bygde-vägar kronor	Nyanlägg-ning av ödebygds-vägar kronor	Byggande av huvud-vägar kronor	Ombyggnad av bygde-vägar och ödebygds-vägar kronor	Summa (2—5) kronor	Antal dags- verken
1	2	3	4	5	6	7
Stockholms ..........	1000 000		2 000000	1 400 000	4 400 000	150000
Uppsala.............	200 000	—	3 200 000	300 000	3 700 000	130 000
Södermanlands .......	1100 000	—	2 700 000	2 000 000	5 800 000	210 000
Östergötlands ........	700 000	—	4 800 000	1000 000	6 500 000	240 000
Jönköpings ..........	1 300 000	—	1500 000	2 600000	5 400 000	200000
Kronobergs ..........	1 600 000	—	1 800 000	900 000	4 300 000	160 000
Kalmar ..............	1 000 000	—	2 800 000	2 700 000	6 500 000	240 000
Gotlands..............	—	—	600 000	500 000	1100 000	40 000
Blekinge............	500 000	—	600 000	600 000	1 700 000	60 000
Kristianstads..........	800000	—	3 400 000	1 200 000	5 400 000	200 000
Malmöhus..........	—	—	3 900 000	1 800 000	5 700 000	200 000
Hallands .............	600 000	—	1 600 000	600 000	2 800 000	100 000
Göteborgs och Bohus ..	2 000000	—	4 100 000	2000 000	8 100 000	300 000
Älvsborgs.............	1 200 000	—	4 700 000	1400 000	7 300 000	270 000
Skaraborgs............	700 000	—	1 700 000	600 000	3 000000	110 000
Värmlands............	2 800 000	100 000	4 000 000	2 800 000	9 500 000	350 000
Örebro...............	900 000	—	1 700 000	1 600 000	4 200 000	150000
Västmanlands ........	200 000	—	2 300 000	700 000	3 200 000	120 000
Kopparbergs..........	2 700 000	500 000	4 500 000	1 200 000	8 900 000	330 000
Gävleborgs............	1 600 000	200000	3 800 000	1 100 000	6 700 000	250 000
Västernorrlands ......	5 500 000	2 200 000	4 500 000	2 100 000	14 300 000	520 000
Jämtlands ...........	1 300 000	1 500 000	2 800 000	600 000	6 200 000	230 000
Västerbottens.........	3 800 000	2 300 000	3 000000	600 000	9 700 000	360 000
Norrbottens...........	1 700 000	3 700 000	3 000 000	2 200 000	10 600 000	380 000
Summa	33 000 000	10 500 000	69000 000	32 500 000	145 000 000	5300000

Bilaga 14.

allmänna vägar på landsbygden.

Särskild grovarbetsreserv
Nyanläggning av bygde-vägar kronor	Nyanlägg-ning av öde-bygdsvägar kronor	Byggande av huvudvägar kronor	Ombyggnad av bygdevägar och ödebygds-vägar kronor	Summa (8-11) kronor	Antal dagsverken
8	9	10	11	12	13
1 600 000		5 900 000	1100 000	8 600 000	290 000
—	—	800 000	200 000	1 000 000	36 000
600 000	—	6 100 000	—	6 700 000	245 000
—	—	4 900 000	1 200 000	6100 000	225 000
700 000	—	600 000	1 500 000	2 800 000	100 000
500 000	—	4 000 000	1 900 000	6 400 000	235 000
—	—	1200 000	400 000	1600 000	60 000
—	—	200 000	—	200 000	7 000
200 000	—	400 000	1 500 000	2 100 000	75 000
200 000	—	3 000 000	1 100 000	4 300 000	160 000
200 000	—	3 500 000	800 000	4 500 000	165 000
200 000	—	2 300 000	300 000	2 800 000	100 000
1800 000	—	500 000	2 000 000	4 300 000	160 000
300 000	—	9 800 000	2 200 000	12 300 000	450 000
—	—	100 000	100 000	200 000	7 000
200 000	—	5100 000	7 200 000	12 500 000	460 000
—	—	5 500 000	700 000	6 200 000	230 000
—	—	4 100 000	—	4 100 000	155 000
1 000 000	—	3 600 000	1000000	5 600 000	205 000
—	—	3 900 000	300 000	4 200 000	155 000
1800 000	600 000	2 900 000	1 200 000	6 500 000	240 000
800 000	500 000	800 000	200 000	2 300 000	85 000
1 000 000	200 000	2 000 000	100 000	3 300 000	120 000
400 000	200 000	5 800 000	—	6 400 000	235 000
11500 000	1500000	77 000 000	25000000	115000 000	4200000

Bilaga 15.

Utredning angående vägbeläggningar på landsbygden.

Län	Befintliga vägbelägg-ningar	Väglängd med antal for-don per dygn enl. 1936 års trafikräkning	Av väg- och vattenbygg-nadsstyreisen uppskattat aktuellt behov av nya belägg-ningar km
Enkla km	Hög- klassiga km	Summa (2 + 3) km	>200 fordon km	Härav
200—500 fordon km	>500, fordon km
1	2	3	4	5	6	7	8
Stockholms.............	605	116	721	602	337	265	50
Uppsala................	72	45	117	353	252	101	50
Södermanlands..........	30	106	136	536	406	130	70
Östergötlands...........	91	84	175	584	420	164	50
Jönköpings..............	33	43	76	609	519	90	100
Kronobergs.............	15	41	56	327	321	6	50
Kalmar.................	63	48	lil	418	397	21	50
Gotlands................	8	14	22	66	66	0	5
Blekinge................	30	110	140	195	143	52	10
Kristianstads............	lil	288	399	754	601	153	20
Malmöhus..............	385	392	777	886	536	350	40
Hallands ...............	64	156	220	341	157	184	20
Göteborgs och Bohus....	37	146	183	288	194	94	10
Älvsborgs...............	47	72	119	632	478	154	100
Skaraborgs..............	39	33	72	567	553	14	100
Värmlands..............	35	104	139	344	318	26	50
örebro.................	54	45	99	503	398	105	100
Västmanlands...........	45	87	132	331	294	37	10
Kopparbergs............	154	90	244	644	561	83	30
Gävleborgs..............	22	33	55	513	442	71	100
Västernorrlands.........	75	46	121	410	359	51	50
Jämtlands..............	7	7	14	90	81	9	50
Västerbottens...........	23	0	23	247	227	20	20
Norrbottens.............	22	10	32	136	136	0	20
Summa	2 067	2116	4183	10376	8196	2180	1155

Bilaga 16.

Investeringsplan för väg- och gatuarbeten å allmänna vägar och
för biltrafiken viktiga gator i städer och samhällen,
som äro väghållare.

Stad eller samhälle	Ordinarie arbetsprogram + allm. inv.reserv	Särskild grovarbets-reserv	Stensättningar
Budgetåret 1946/47 Kronor	Återstående kostnad den Vt 1947 Kronor	Budgetåret 1946/47 Kronor	Återstående kostnad den V» 1947 Kronor	Budgetåret 1946/47 Kronor	Återstående kostnad den Vt 1947 Kronor
1	2	3	4	5	6	7
Alingsås..........	500 000	1 325 000			43 700
Arboga...........	486 600	370 000	100 000	—	—
Arvika...........	569 600	1128000	—	—	—	—
Avesta............	340 000	200 000	155 000	70 000	—	—
Boden............	596 600	868 400	—	—	—	—
Borlänge..........	909 000	840 000	90 000	—	—	—
Borås.............	973 900	1 200 000	252 000	—	280 000	—
Degerfors.........	523 900	631100	200 000	635100	—	—
Djursholm........	250 000	242 500	—	—	—	—
Eksjö.............	391 700	245 000	46 300	—	143 000	15 400
Enköping.........	450 000	1050000	—	—	456 800	—
Eskilstuna........	1 405 000	6 920 000	300 000	1 270 000	117 000	145 000
Eslöv.............	_	—	162 000	41 000	196 300	—
Fagersta..........	448 000	125000	750 000	950 000	—	—
Falkenberg.......	558 200	—	—	—	20 000	192 600
Falköping.........	320 700	160 000	39 800	—	—	184 000
Falun............	936 800	320 000	—	—	52 000	—
Filipstad..........	905 000	2 250 000	—	—	20 500	—
Gävle.............	883 600	—	202 000	—	196 000	475 000
Göteborg.........	3 133 000	4 201 500	1 600 000	3 565 300	230100	117 000
Halmstad ........	980 000	2 206 700	66 600	72 200	—	—
Hedemora........	60 500	—	91300	371 900	—	—
Hudiksvall........	35 000	—	—	—	60 000	165 500
Huskvarna........	350 000	462 000	189 000	—	—
Hälsingborg ......	540 000	580 000	—	—	—	—
Härnösand........	200 300	—	200 000	400 000	19 700	—
Hässleholm.......	486 200	—	—	—	129 700	70100
Höganäs..........	560 000	1 305 000	—	—	—	—
Jönköping	918 300	1 894 000	—	—	214 000	—
Kalmar ..........	47 000	—	—	—	—	—
Karlshamn........	167 300	—	67 000	—	—	178 000
Karlskoga.........	2 104 000	3 315 500	1 006 600	1 327 100	—	—
Karlskrona........	388 000	160 000	—	—	510 000	290 800
Karlstad..........	336 800	193 400	461000	300 000	121 700	—
Katrineholm......	105 700	—	50 000	130 000	40 000	—
Kiruna...........	61 100	—	14 500	—	—	—
Klippan..........	165 000	—	—	—	—	—
Kristianstad ......	850 000	5 400 000	—	—	15 200	—
Kristinehamn.....	491 300	1 190 000	65 000	100 000	60 000	—
Kumla...........	450 600	450 000	—	—	108 800	—
Kungälv..........	225 000	56 700	175 000	100 000	68 500	186 300
Köping...........	646 800	3 673 400	—	—	178 000	—
Landskrona.......	274 600	226 500	—	—	—	51 400
Lidingö ..........	126 600	—	365 300	265 000	75 000	—
Lidköping........	180 600	500 000	—	—	33 600	30 000
Lindesberg........	147 000	—	32 200	—	160 000	160 000
Linköping........	697 000	1 826 000	—	—	—	318 000
Ljungby ..........	576 000	482 500	—	—	183 000	470 000
Ludvika..........	241 000	57 000	200 000	277 000	77 000	50 000
Luleå.............	1 080 900	1 432 000	200 000	167 000	—

Stad eller samhälle	Ordinarie arbetsprogram + allm. inv.reserv	Särskild grovarbets-reserv	Stensättningar
Budgetåret 1946/47 Kronor	Återstående kostnad den Vt 1947 Kronor	Budgetåret 1946/47 Kronor	Återstående kostnad den Vt 1947 Kronor	Budgetåret 1946/47 Kronor	Återstående kostnad den Vt 1947 Kronor
1	2	3	4	5	6	7
Lund.............	516 800	1 300 000	158 200
Lysekil...........	—	—	41400	—	246 000	_
Malmö...........	2 419 200	3 145 900	150 000	249 000	296 000	100 000
Mariestad.........	418 700	232 200	—	_		33 000
Mjölby...........	424 400	—	195 900	_	_	124 500
Motala...........	420 000	1 646 000	253 000	100 000	_	110 800
Mölndal..........	634 000	423 300	109 700	200 000	_	215 0U0
Norrköping.......	796 000	200 000	373 000	_	40 000	550 000
Norrtälje .........	—	—	—	—	_
Nybro............	41900	—	—	_	61000	_
Nyköping.........	535 500	90 000	—	_		105 000
Nynäshamn ......	134 000	—	261800	_	_	_
Nässjö............	97 200	—	—	_	109 100	_
Oskarshamn......	—	—	61 400	_	_	_
Piteå.............	200000	400 000	—	_	_	_
Ronneby..........	253 500	193 000	88 000	137 300	79100	123 400
Sala..............	702 200	440 000	—	_	_	_
Saltsjöbaden......	106 800	4100	—	_	_	_
Sandviken........	1 243 000	—	—	_		:_
Simrishamn.......	14 600	—	—	_	28 000	_
Skara.............	484 000	1088 900	135 700	_	9 300	_
Skellefteå.........	865 800	147 800	—	_	147 400	_
Skövde ...........	865 000	483 800	—	_	_	26 500
Solna ............	918 000	515 000	345 000	_	_	160 000
Stockholm........	6 667 000	6 862 000	5 615 000	5 705 000	200 000	795 000
Stocksund........	143 500	—	40 000	_
Strängnäs.........	404 300	307 200	—	_	_	33 000
Strömstad ........	60 000	—	—	_	25 000
Sundbyberg.......	573 800	680 000	—	_	192 300	_
Sundsvall.........	961 600	1 296 700	358 700	230 000	_	56 500
Söderhamn........	262 000	264 000	_	_	_
Södertälje.........	271 000	35 000	266 000	100 000	60 000	113 000
Sölvesborg........	345 000	140 000	—	_		68 000
Tidaholm.........	190 000	75 000	195000	_	__	35 000
Tomelilla.........	25 000	—	—	_	108 000
Tranås...........	122 000	—	300 000	360000	_	75 000
Trelleborg........	—	—	—	—	210 500
Trollhättan.......	300 000	390 000	392 200	300 000	_	211 000
Uddevalla........	1088 000	995 000	429 000	359 700	468 400	619 500
Ulricehamn.......	55 000	—	60 000	_	65 000	56 000
Umeå............	246 400	50000	—	_
Uppsala..........	379 500	875 000	—	_	79 000	77 500
Varberg..........	297 000	800 000	96 000	_	246 000	154 000
Vetlanda..........	40 900	—	46 400	__		102 800
Vimmerby........	—	—	—	_	_
Visby.............	264 000	510 000	—	_	_	390 000
Vänersborg........	353 900	361 000	450 000	617 000	_	321 500
Värnamo.........	53 000	—	—	_	70 000
Västervik.........	375 700	—	143 000	_	55 000	_
Västerås..........	695 000	5 700 000	600 000	403 000	27 800	214 200
Växjö............	—	—	—	_	70 000	_
Ystad.............	205 000	42 000	—	_	29 000	128 000
Åmål.............	477 200	67 700	65 000	_	_
Ängelholm........	39 000	_	_	_	_	30 000
Örebro...........	1 489 800	4 630 000	500 000	1 050 000
Örnsköldsvik......	—	_
Östersund ........	665 000	361000	—	—	—	100 000
Summa	57 214 400	82 238 800	18 813000	19 752600	6 731500	8 227 300

Bilaga 17.

Förberedelsearbetenas omfattning för investeringsplanen för väg- och gatuarbeten å allmänna
vägar och för biltrafiken viktiga gator i städer och samhällen, som äro väghållare.

	Allmän investeringsreserv + sär-skild grovarbetsreserv	Stensättningar	Totalt
	Den	‘/i 1945	Den	»/i 1946	Den	Vi 1945	Den	>/r 1946	Den	»/i 1945	Den	l/i 1946
	Antal	Beräknad kostnad under ett första år milj. kr.	Antal	Beräknad kostnad under ett första år milj. kr.	Antal	Beräknad kostnad under ett första år milj. kr.	Antal	Beräknad kostnad under ett första år milj. kr.	Antal	Beräknad kostnad under ett första år milj. kr.	Antal	Beräknad kostnad under ett första år milj. kr.
Företag, klara att påbörja.......	61	9-4	105	15-5	10	1''0	22	1-85	74	10-4	127	17-35
Företag för vilka arbetsplaner för-beredande granskats i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen........	55	8-0	81	12-5	5	0-7	19	1''75	60	8-7	100	14-25
Företag för vilka arbetsplaner äro föremål för granskning i väg-och vattenbyggnadsstyrelsen eller komplettering hos vederbörande stad..........................	25	3''9	36	5''2	2	o-l	1	0-2	27	40	37	5-4
Företag för vilka arbetsplaner äro under utarbetande.............	CO o» t—t	16-0	200	35-8	23	1''8	36	2-9	151	17-8	236	38-7
Företag för vilka inga förberedelse-arbeten ha vidtagits...........	131	18-0	_	_	30	24	_	_	164	204	—	_
Summa	406	55" 3	422	69-0	70	6o	78	67	476	61-3	500	75-7

Bilaga 18.

Investeringsobjekt avseende stensättningar

på landsbygden.

Län	Total-kostnad för i planen ingående företag Kronor	Kostnad för arbeten under bud-getåret 1946/47 Kronor	Antal arbetare, som samti-digt kunna sysselsättas
1	2	3	4
Stockholms ..................	35 000	35 000	15
Uppsala......................	934 000	934 000	150
Södermanlands................	561 000	561000	100
Östergötlands ................	258 600	258 600	50
Jönköpings....................	499000	499 000	100
Kronobergs ..................	650000	650000	125
Kalmar ......................	376 000	376 000	75
Blekinge......................	129 000	129 000	20
Kristianstads..................	315 000	315 000	60
Malmöhus....................	260000	260000	50
Hallands ....................	153 000	153 000	25
Göteborgs och Bohus..........	1 293 000	1 293 000	200
Älvsborgs ....................	960000	110 000	15
Skaraborgs....................	234 000	234 000	40
Värmlands....................	207000	22 000	10
Örebro ......................	248 000	248 000	45
Västmanlands ................	60 000	60 000	15
Kopparbergs..................	685 000	255 000	50
Gävleborgs....................	225 000	225000	35
Västernorrlands ..............	110 000	110 000	15
	8192600	6 727 600	1195

Bilaga 19.

Investeringsplan för garage- och förrådsbyggnader för väg- och

vattenbyggnadsväsendet.

Nr			Föret	a g	Total- kostnad Kronor	Anslag för budget-året 1946/47 till
Ordinarie arbeten Kronor	Investe- rings- reserven Kronor
1	2	3	4	5
1	Smärre byggnadsarbetei]	, tillbyggnader m. m..................	1 100 000	1 100000
2	Huvudgarage i vägmästareområde	nr 8, Stockholms län.......	190 000	190 000
3	>			» 1, Södermanlands län ...	140 000	140 000
4	Filialgarage			> 3, Östergötlands län.....	138 000	138 000
5	Huvudaaraae			> 7, Kalmar län..........	142 000	142 000
6	>			> 1, Älvsborgs län........	160 000	160 000
7	>			> 10, Värmlands län.......	167 000	167 000
8	>			» 7, Västmanlands län____	154 000	154 000
9	>			» 15, Västernorrlands län...	122 000	122 000
10	>		T>	> 19, Västerbottens län.....	187 000	187 000
11	Garage			> 4, vid Björklinge, Uppsala
				län................	190 000	—	190 000
12	>			> 3, vid Vagnhärad, Söder-
				manlands län......	145 000	—	145 000
13	>			> 4, vid Bodafors, Jönkö-
				pings län..........	145 000	—	145 000
14	»			> 9, vid Kvarnarp, Jönkö-
				pings län..........	45 000	—	45 000
15	>			> 5 vid Urshult, Kronobergs
				län................	70 000	—	70 000
16	>			»13, vid Brålanda, Älvsborgs
				län................	100 000	—	100 000
17	»			> 5, vid Timmele, Älvsborgs
				län................	175000	—	175 000
18	>			> 10, vid Säffle, Värmlands
				län................	175 000	—	175 000
19	>			> 4, vid Edebäck, Värm-
				lands län..........	75 000	—	75 000
20	>			> 5, vid Vintrosa, örebro
				län................	165 000	—	165 000
21	>			> 5, vid Åselby, Koppar-
				bergs län..........	125 000	—	125 000
22	»			> 6, vid Forsa, Gävleborgs
				län................	50 000	—	50 000
23	>			> 10, vid Arnäsvall, Väster-
				norrlands län......	170 000	—	170 000
24	>			> 18, vid Vilhelmina, Väster-
				bottens län........	120 000	—	120 000
25	>			> 8, vid Burträsk, Väster-
				bottens län........	40 000	—	40 000
26	>		>	> 6, vid Bygdeå, Västerbot-
				tens län...........	75 000	—	75 000
27	»			> 18, vid Moskosel, Norrbot-
				tens län...........	135 000	—	135 000
28	10 st. förrådsbyggnader			300 000	—	300 000
				Summa	4800000	2 50000»	2300 000
	Summa kostnad för hela investeringsplanen för budgetåret 1946/47		4 800 000

Bilaga 20.

Investeringsplan för civila flygplatser.

Nr	Flygplats och arbetsobjekt	Beräknad eller åter-stående kostnad kronor	Anslag för budgetåret 1946/47 för
Ordinarie arbeten kronor	Investe- rings- reserv kronor	Grov- arbets- reserv kronor
1	2	3	4	5	6
	1. Mark till landningsfält för flygplan......	100 000	100 000
	2. Belysningsanläggningar för luftfartsleder ..	850000	850 000
	3. Radiofyrar för luftfarten ................	1150 000	1150 000
	4. Byggande och förbättring av flygplatser.
1	Göteborg—Torslanda flygplats.
	Stationsbyggnad......................	300 000	300000
	Hangarbyggnad......................	800 000	800 000
	Stationsplatta, hangarplatta m. m.....	250 000	250 000
2	Norrköping—Kungsängens flygplats.
	Hangarbyggnad......................	450 000	450000
	Hangarplatta m. m...................	140 000	140 000
3	Visby flygplats.
	Fältutvidgning och huvudrullbana ....	2 600 000	350000	500 000
4	Karlstads flygplats.
	Stationsbyggnad......................	200 000	200000
	Hangarbyggnad......................	400 000	400 000
	Huvudrullbana ......................	1 000 000	1 000 000
	Hangarplatta m. m...................	125 000	125 000
5	Sundsvall—Härnösands flygplats.
	Hangarbyggnad......................	400 000	400 000
	Hangarplatta........................	75 000	75 000
	Huvudrullbana ......................	1 100000	1100 000
6	Luleå flygplats.
	Stationsplatta, hangarplatta, hangarom-
	område............................	145 000	145 000
	Förbindelsebana och förlängning av
	huvudrullbana ....................	485 000	485 000
7	Umeå flygplats.
	Fältarbeten..........................	3 000 000	900 000
8	Jönköpings flygplats.
	Fältutvidgning ......................	500 000		200 000
9	Stockholm—Bromma flygplats.
	Vissa utbyggnadsarbeten..............	10 540000		4 000 000
10	Örebro flygplats.
	Förbättring av gamla fältet..........	200 000		200 000
	Administrationsbyggnad..............	80 000		80 000
	Tillfartsväg m. m.....................	70 000		70 000
	Bäckomgrävning m. m...............	300 000		300000

		Beräknad	Anslag för budgetåret 1946/47 för
Nr	Flygplats och arbetsobjekt	eller åter-stående kostnad kronor	Ordinarie arbete kronor	Investe- rings- reserv kronor	Grov- arbets- reserv kronor
1	2	3	4	5	6
11	Skellefteå flygplats. Fältarbeten..........................	3000 000		800 000
12	Östersund—Ope flygplats. Fältarbeten..........................	2 000 000		600 000
13	Kristianstads flygplats. Fältarbeten..........................	2 000 000			500 000
14	Hälsingborgs flygplats. Fältarbeten..........................	3 000 000			500 000
15	Gällivare flygplats. Fältarbeten..........................	2 500 000			200000
16	Älebergs flygplats. Fältutvidgning m. m.................	1 400 000			400 000
17	Göteborgs och Kiruna flygplatser. Vissa arbeten enligt närmare utred-ningar ............................	2 500 000		2 500 000
18	Ej specificerade arbeten ................	3 400 000			3 400 000
		42 960 000	17 120 000	9250000	5000 000
	5. Ersättningsanskaffningar och ersättnings-arbeten ..............................	200 000	200 000
	Summa kronor	42 260 000	9 420000	9 250000	5000 000

1 I 1946 års statsverksproposition har det efter avdrag av beräknade reservationer den
1 juli 1946, ca 950 000 kronor, erforderliga anslagsbeloppet avrundats till 6 000 000 kronor.

5—4G7382.

Bilaga 21.

Investeringsplan för handelshamnar och farleder.

		Total- kostnad	Kostnad för budget-året 1946/47 för	Kostnad för vid budget-
Ort	Arbete	(eller åter-stående kostnad) Kronor	Ordinarie arbeten2 Kronor	Investe- ringsreserv Kronor	årets ut-gång åter-stående arbete ’ Kronor
1	2	8	4	5	6
Gävle	A. Kommunala hamnar. Brosvängkran med remtranspor-tör ........................	500 000		500 000
	Bortmuddring av Skansgrundet	350 000	—	200 000	150 000
Göteborg	Varv och snickeriverkstad m. m.	5 500 000	1 500 000	1 500 000	2 500000
>	Södra kajen, bassäng II i fri-hamnen 1...................	6 500 000		2 000 000	4 500000
t	Kajskjul 1831.................	3110 000	3110 000	—	—
>	» 184..................	3 590 000	2 400 000	—	1190 000
1	» 34-35-36 ...........	1800 000	—	1 800 000	—
>	Magasin XVI i frihamnen.....	515 000	515 000	—	—
>	Hamnanläggning vid Arendal..	2 265 000	—	1000 000	1 265 000
»	Järnväg till d:o...............	699 000	—	699 000	—
>	18 kranar till frihamnen ......	3 600 000	1800 000	—	1800 000
>	16 kranar, ombyggnad ........	800 000	—	800 000	—
T>	Magasin XII i frihamnen1 ....	200 000	200 000	—	—
>	Utbyggnad av Saltholmshamnen1	150 000	150 000		—
»	Tulltaxeringsbyggnad vid Lind-holmshamnen...............	600000		600 000	_
Halmstad	Muddring i hamnens inre del ..	164 000	—	164 000	—
Hjo	Vågbrytare m. m., ombyggnad .	210 200	—	210 200	—
Hälsingborg	Massgods- och industrihamn s. om Gränsgatan..............	28 000000	_	2 000 000	26 000 000
Jönköping	45 m träkaj, ombyggnad......	30 000	—	30 000	—
Kalmar	120 m kaj på Tjärhovets insida, ombyggnad.................	170 000	—	170 000	_
>	120 m kaj vid Finngrundet....	198 000	—	198000	—
>	Muddring och utfyllning å Tjär-hovets sjösida...............	1000 000	_	500 000	500 000
Karlstad	Muddring för ny hamnbassäng.	100 000	—	100 000	—
>	Kaj i yttre hamnen...........	680 000	—	680 000	—
Kristinehamn	Träkaj, ombyggnad............	25000	—	25 000	—
>	60 m kaj, förlängning.........	120 000	—	120 000	—
>	Kran och bandtransportör.....	500000	500 000	—	—
Köping	Brokran, spår m. m........... Djuphamnskaj, förlängning.....	1 500 000	—	400000	1 100 000
>	381 000	—	381 000	—
>	Oljehamnskaj, t .....	500 000	—	500 000	—
>	Träkaj i gamla hamnen.......	28 000	—	28 000	—
»	T> > > T> .......	32 000	—	32 000	—
Landskrona	12 dykdalber vid ön Gråen____	80 000	—	80 000	—
>	Hajer m. m. i norra hamnbas-sängen .....................	2 800 000	—	1 650 000	1 150 000
1 Avser färdigställande av pågående företag.	— 2 Såsom	ordinarie arbeten hava angivits
företag eller delar därav, till vilka vederbörande myndighet anvisat erforderliga medel, dock
ej företag, vilka utföras såsom beredskapsarbeten. — 5 Beräknad under förutsättning att
reserven under budgetåret utnyttjas i sin helhet.

		Total- kostnad	Kostnad för budget-året 1946/47 för	Kostnad för vid budget-
Ort	Arbete	(eller åter-stående kostnad) Kronor	Ordinarie arbeten 2 Kronor	Investe- ringsreserv Kronor	årets ut-gång åter-stående arbete 3 Kronor
1	2	3	4	5	6
Malmö	Utvidgning av industrihamnen, lia etappen.................	1 000 000	1000 000
>	2 kranar för bassäng I i indu-strihamnen..................	450 000		450 000
>	Siloanläggning i frihamnen ....	650 000	—	650 000	—
	Kontors- och lagerbyggnad, Hjäl-marekajen..................	500 000	_	500 000
»	Kylanläggning i mag. M2, fri-hamnen ....................	200 000		200 000
>	Stockholmskajen, ombyggnad...	1 950 000	—	600 000	1350 000
>	Magasin vid Stockholmskajen ..	1 590 000	—	800000	790 000
>	Stationsbyggnad för ångfärjetra-fiken.......................	283 000		283 000
>	Kaj m. m. vid järnvägsbron ...	220 000	—	220 000	—
»	Kranutrustning vid Stockholms-kajen .......................	1260 000		500 000	760000
>	Tullpackhus vid Jörgen Kocks-gatan ......................	396 000		396 000
>	Hägnads-, spår- och gatuarbeten i frihamnen ................	200 000		200 000
»	Varvskanalens södra kaj, om-byggnad ....................	360000		360 000
Mariefred	Kaj, ombyggnad..............	75 000	—	75 000	—
Norrköping	Muddring m. m. för ny hamn-bassäng .....................	3 500 000		700 000	2 800 000
Nyköping	Kaj, förstärkning..............	110 000	—	110 000	—
Oskarshamn	450 m av södra kajen, ombyggnad	1 420 000	—	1 000 000	420 000
Stockholm	Stadsgårdshamnen, utbyggnad 1.	4 910 000	500 000	500 000	3 910 000
>	233 m kaj i Värtahamnen, om-byggnad 1...................	100 000	100 000
>	190 m kaj m. m. i S. Hammar-byhamnen 1.................	250 000	250 000
>	S. bassängkajen i frihamnen, för-längning (kaj V)1...........	600 000	400 000		200 000
>	Kajer m. m. i Sicklakanalen 1..	890 000	320 000	200 000	370 000
	Utbyggnad av kaj III i friham-nen, l:a etappen............ Hamnanläggning i Bällstaviken1	1000 000		500 000	500 000
>	600 000	600 000	—	—
>	Tillbyggnad av magasin 5 i fri-hamnen1....................	1 100 000	1 100 000
>	Magasin i stadsgårdshamnen ..	3 000 000	—	1 500 000	1 500 000
>	> vid kaj III i frihamnen	4 500 000	—	1 500000	3 000 000
)	6 kranar till tullhamnen1......	1 400 000	450 000	_	950 000
Strängnäs	Visholmskajen, ombyggnad ....	78 000	—	78 000	—
Sundsvall	Finnkajen, ombyggnad ........	400 000	—	400 000	—
>	Tullhus med varuskjul........	800 000	—	400 000	400 000
>	Strandskoning och kajer i Sel-ångersån ...................	75 000		75 000
Södertälje	Utbyggnad av uthamnen......	850 000	—	850 000	—
>	Kaj i uthamnen, ombyggnad...	51000	—	51000	—
Sölvesborg	130 m kaj, muddring m. m. ...	474 000	—	474 000	—
Trosa	Muddring i ränna och hamn...	150 000	—	150 000	—
1 Avser färdigställande av pågående företag. — 2 och	3 Se motsvarande noter å före-
gående sida.

		Total- kostnad	Kostnad för budget-året 1946/47 för	Kostnad för vid budget-årets ut-gång åter-stående arbete 3 Kronor
Ort	Arbete	(eller åter-stående kostnad) Kronor	Ordinarie arbeten 2 Kronor	Investe- ringsreserv Kronor
1	2	3	4	5	6
Uddevalla	Badökajen, 198 m förlängning m. m.......................	1 064 000		700 000	364 000
»	Hamnbangård ................	1 386 000	—	700 000	686 000
>	95 m kaj vid Värmestugan ....	240 000	—	240 000	—
>	Ångbåtskajen, 120 m förlängning	218 000	—	218 000	—
»	Kolkajen, förlängning..........	431000	—	431000	—
Umeå	420 m kaj, ombyggnad........	400 000	—	400 000	—
Valdemarsvik	Kaj, ombyggnad..............	53 000	—	53 000	—
Varberg	Kajförstärkning och muddring..	485 000	—	485 000	—
Västervik	Blockholmssundet, breddning ..	341 000	—	341000	—
>	2 kranar för Skeppsbrokajen ...	400 000	—	400 000	—
Västerås	280 m kaj v. örn djuphamnen .	2 600 000	—	800 000	1 800 000
>	400 m kaj ö. örn oljekajen.....	1 700 000	—	1000 000	700 000
>	Magasin......................	300 000	300 000	—	—
Örnsköldsvik	Kajer å Framnäsudden, ombygg-nad ........................	1275 000	_	500 000	775 000
	Summa kronor	112982200	15 195000	36 357 200	61 430000
Degerhamn	B. Enskilda hamnar. Kaj, muddring 1...............	120 000	120 000
Oxelösund	75 m förlängning av kaj 10----	450 000	—	450 000	—
>	165 m ombyggnad av kaj 5 o. 6	650 000	—	650 000	—
>	80 m » > > 7....	300 000	—	300 000	—
	Summa kronor	1520000	120000	1400000	—
	Sammanställning. A. Kommunala hamnar......	112 982 200	15 195 000	36 357 200	61 430 000
	B. Enskilda hamnar..........	1 520 000	120 000	1 400 000	—
	Summa kronor	114502200	15 315000	37 757 200	61430 000
1 Avser fär	Summa kostnad för hela investe-ringsplanen för budgetåret 1946/47 digställande av pågående företag.	— 2 och 3 5	53 072 200 >e motsvarande noter	i sid. 66.

Bilaga 22.

Investeringsplan för statliga och statsunderstödda fiskehamnar.

Anni. Med * utmärkes företag, som icke redovisats i förut framlagda förslag till

investeringsplaner.

Län	Fiskehamn Siffrorna avse ange-lägenhetsordning inom resp. län	Total- kostnad (eller återstå- ende kostnad) kronor	Kostnad	Förslag till anslag av stats-medel	Därest i kol. 4 angivet belopp helt utnyttjas under budgetåret 1946/47 beräknas vid årets utgång återstå
för arbete under budgetåret 1946/47	arbete för kronor	anslags-behov av kronor
kronor	kronor
1	2	3	4	5	6	7
Stockholms	1 Krokskär ........	56 000	56 000	50 400
>	2 Svartlöga.........	72 000	72 000	64 800
>	3 ''Grisslehamn......	117 000	117 000	105 300
Uppsala	1 Gårdskär1 ........	121000	121 000	121 000
>	2 Upplandsbodarna..	80 000	80 000	72 000
>	3 Fågelsundet1......	191 000	70 000	70 000	121 000	121 000
Södermanlands	1 * Studsvik..........	55 000	55 000	49 500
>	2 *St. Uttervik ......	51000	51000	45 900
>	3 ''Källskären........	48 300	48 300	43 400
Östergötlands	1 ''Fyrudden ........	90 000	90 000	81000
Kalmar	1 ''Revsudden........	166 000	166 000	149 400
»	2 ''Grönhögen1.......	219 000	219 000	219 000
>	3 Händelöp.........	100 000	100 000	90 000
	4 ''Djupvik..........	192 000	192 000	172 800
>	5 Kårehamn........	204 000	204 000	183 600
>	6 ''Vånö.............	77 000	77 000	69 300
Gotlands	1 Ronehamn2 ......	150 000	150 000	135 000
>	2 ''Lauters...........	148 000	148 000	133 200
>	3 ''Sysne.............	214 000	214 000	192 600
>	4 Skälsö............	90 000	90000	81000
»	5 ''Lickershamn......	31000	31000	27 900
>	0 Hallshuk ........	235 000	120 000	108 000	115 000	103 500
Blekinge	1 Nogersund1 8......	405 000	405000	4C5 000
D	2 Krokås ..........	156 000	156 000	140400
»	3 Hällevik1 ........	155 000	155 000	155 000
>	4 Garpaviken ......	91000	91000	81 900
>	5 ''Tärnö............	260 000	70 000	63 000	190 000	171 000
Kristianstads	1 torekov1 .........	213 000	213 000	213000
T>	2 Vik..............	270 000	270 000	243 000
Malmöhus	1 Vikhög ..........	88 000	88 000	79 200
»	2 ''Arild ............	135 000	135 000	121 500
1 Statens fiskehamn.
2 Arbetet påbörjat, total kostnad 250 000 kronor.
	t> » » 630 000 >

Län	Fiskehamn Siffrorna avse ange-lägenhetsordning inom resp. län	Total- kostnad (eller återstå- ende kostnad) kronor	Kostnad	Förslag till anslag av stats-medel	Därest i kol. 4 angivet belopp helt utnyttjas under budgetåret 1946/47 beräknas vid årets utgång återstå
för arbete under budgetåret 1946/47	arbete för kronor	anslags-behov av kronor
kronor	kronor
1	2	3	4	5	6	7
Hallands	i	Träslöv1 4........	637 000	200 000	200 000	437 000	437 000
>	2	Lerkil............	62 000	62 000	55 800
Gbgs o. Bohus	1	Öckerö ..........	1523 000	600 000	540 000	923 000	830 700
>	2	Hönö-Klåva1......	2 540 000	650 000	650 000	1890 000	1 890 000
T>	3	Grundsund1 ......	500000	500 000	500 000
D	4	Hönö-Röd........	769 000	350 000	315 000	419 000	377 100
>	5	Källö-Knipplan....	210 000	210 000	189 000
>	6	Styrsö-Tången ....	51000	51000	45 900
>	7	♦Strömsundet......	20 000	20 000	18000
»	8	♦Fotö..............	305 000	305 000	274 500
	9	Marstrand (Mar-
		strandsöns kaj)..	333 000	333 000	299 700
>	10	♦Hovenäset........	110 000	110 000	99 000
>	11	Gravarne5........	600 000	600 000	540000
»	12	♦Klädesholmen ....	120 000	120 000	108 000
Gävleborgs	1	Hårte............	146 000	146 000	131400
T>	2	Norrfjärden ......	130 000	30 000	27 000	100000	90 000
Västernorrlands	1	♦Marviksgrunnan1..	35 000	35000	35 000
>	2	♦Spikarna..........	40 000	40 000	36 000
>	3	♦Junibosand ......	159 000	100 000	90000	59 000	53 100
Västerbottens	1	Täfteå............	134 000	134 000	120 600
>	2	Burvik ..........	132 000	50 000	45 000	82 000	73 800
Norrbottens	1	Renon6 ...........	25 000	25 000	22 500
T>	2	Nikkala..........	163 000	163 000	146 700
>	3	♦Seskarö ...........	58 000	58000	52 200
>	4	Pålängeviken ....	160 000	160 000	144 000
>	5	Hindersön........	140 000	140 000	126 000
		Summa	13 582 800	9 246 300	8578400	4336 000	4147 200
Fördelning:
Statens fiskehamnar ................	5 016 000	2 568 000	2 568 000	2 448 000	2 448 000
Statsunderstödda	fiskehamnar........	8 566 300	6 678 300	6 010 400	1888000	1 699 200
		Summa	13 582 300	9 246300	8 578 400	4336000	4147 200
1 Statens fiskehamn.
4 Arbetet påbörjat, total kostnad 802 000 kronor.
5 »	>	» > 1400 000
6 >	»	> » 100 000 t>

Bilaga 23.

Investeringsplan för lotsverket.

Anni. Med * utmärkes företag, som icke redovisats i förut framlagda förslag till investeringsplaner.
1

			Anslag för budget-
		kostnad	året 1946/47 till
Nr	Företag eller anskaffning	(eller åter-stående	Ordinarie	In veste-
		kostnad)	arbeten	rings- reserven
		Kronor	Kronor	Kronor
l	2	3	4	6
	Fyrskepp och bojar.
1	*Ny radiofyranläggning för fyrskeppet Falsterborev
	m. m............................................	40 000	40 000
2	*Lys- och ljudboj vid Ölands norra grund.........	17 000	17 000
3	♦Tre lys- och ljudbojar vid resp. Östra Finngrunds-
	banken, Västra Finngrundsbanken och Argos
	grund ..........................................	50 000		50 000
	Fyrar.	107 000	57 000	50000
4	Elektrifiering samt anordnande av radiofyr vid Ut-
	klippans fyrplats och elektrifiering av fyren Ut-
	längan..........................................	150 000	150 000
5	Anordnande av två nya fyrar, elektrifiering samt an-
	läggande av radiofyr vid Nidingens fyrplats m. m.	175 000	175 000
6	Elektrifiering av Vinga fyr- och lotsplats.........	140000	110 000	30 000
7	♦Förbättring av uppassningsförhållandena vid Bjurö-
	klubbs lotsplats samt elektrifiering av fyren Bjurö-
	klubb med mistsignalstation......................	1165 000	90 000	75 000
8	Modernisering av den elektriska utrustningen vid Un-
	derstens fyrplats samt förbättring av mistsigna-
	leringen vid Röd kallens fyrplats ...............	67 000	67 000
9	Ny fyr på Kurön i Mälaren.......................	16 000	16 000
10	Ny fyr på ön Jungfrun i Vättern.................	20 000	20 000
11	Förbättring av fyrbelysningen i farleden mellan Skal-
	korgarna och Lilla Vanholmen i Göteborgs norra
	skärgård .........................................	213 000	13 000
12	Ny fyr på Brämö kalv...........................	20 000	20 000
13	Ny fyr mellan Furusund och fyrarna Växlet......	20 000	20 000
14	Ombyggnad av fyrarna Fjärdhällan och Hummel-
	kläpp vid farleden Stockholm—Dalarö............	20 000	20 000
15	Nya fyrar på Fagerö och Ridö samt flyttning av
	fyren Kalven i farleden Stockholm—Västerås......	20 000	20000
16	♦Ombyggnad av fyren Idö Stångskär och ny fyr på
	Hamnklabbshällan vid södra inloppet till Väster-
	vik..............................................	25 000	25 000
17	♦Anordnande av fyrbelysning för angöring av Kråke-
	lunds nya lotshamn m. m.....................	8 000	8 000
18	♦Ny fyr på Sälöknapp i Göteborgs norra skärgård...	15000	15 000
19	Ny fyr vid Björns fyrplats.......................	40 000		40 000
20	Ny fyr på Grepensgrund i Öregrundsgrepen samt
	elektrifiering av fyrarna Örskär och Djursten . ..	730 000		290 000
21	Ny fyr på Slätö vid Singöfjärden..................	10 000		10 000
22	Ny fyr på Selaön i Mälaren.......................	10 000		10 000

1 Företaget upptaget under rubriken Hamnar och vägar i förslaget till investeringsplan
för budgetåret 1945/46 — 2 Företagets omfattning och kostnad ändrad från förslaget till
investeringsplan för budgetåret 1945/46.

Nr	Företag eller anskaffning	Total kostnad (eller åter-stående kostnad) Kronor	Anslag fö året 194 Ordinarie arbeten Kronor	r budget-6/47 till Investe- rings- reserven Kronor
1	2	3	4	5
23	Nya fyrar på Bryggholmen i farleden Stockholm—
	Västerås.........................................	20 000		20 000
24	Elektrifiering av fyren Hoburg jämte mistsignalsta-
	tion.............................................	145 000		75 000
25	Förbättring av fyrbelysning och mistsignalering för an-
	göring av Oxelösund ...........................	200 000		200 000
26	Elektrifiering av fyren Ölands södra udde jämte
	mistsignalstation .................................	140 000		70000
27	Förbättring av mistsignaleringen och anordnande av
	nytt fyrtorn vid Vens fyrplats..................	65 000		65 000
28	Elektrifiering och halvautomatisering av Hållö fyr
	jämte mistsignalstation...........................	95 000		95 000
		2 329000	769000	9SOOOO
	Hamnar och vägar.
29	Förbättring av hamn- och vägförhållandena vid Jär-
	näs lotsplats...................................	100 000	50 000	50 000
30	Förbättring av hamnförhållandena samt reparation av
	fyrhus vid Dämmans fyrplats..................	200 000	50 000
31	Förbättring av hamnförhållandena vid Nordkosters
	lotsplats........................................	35 000	35 000
32	Förbättring av hamnförhållandena vid Rödkallens
	lotsuppassningsställe under Luleå lotsplats.....	200 000		100 000
33	Förbättring av hamnförhållandena vid Rönnskärs
	lotsplats........................................	150 000		100 000
34	Förbättring av hamnförhållandena vid Skags lots-
	uppassningsställe under Örnsköldsviks lotsplats..	40000		40 000
35	Förbättring av hamn- och vägförhållandena vid Björns
	fyrplats........................................	50 000		50 000
36	Förbättring av hamnförhållandena vid Svartklub-
	bens lotsplats samt anläggande av väg och brygga
	å Singö..........................................	60 000		60 000
37	Förbättring av hamnförhållandena vid Furusunds
	lotsplats........................................	25 000		25 000
38	Förbättring av hamnförhållandena vid Grönskärs
	fyrplats........................................	30 000		30 000
39	Förbättring av hamnförhållandena vid Dalarö lots-
	plats.............................................	25 000		25 000
40	Förbättring av väg vid Landsorts lotsplats........	15 000		15 000
41	Förbättring av hamnförhållandena vid Östergarns
	fyrplats ........................................	60 000		60 000
42	Anläggning av väg till Ölands södra uddes fyr-
	plats ...........................................	85 000		85 000
43	Anordnande av ny båtbrygga m. m. vid Aspö lots-
	plats ...........................................	35 000		35 000
44	Reparation av strandskydden vid Vens fyrplats ....	50 000		50 000
45	Förbättring av hamnförhållandena vid Falkenbergs
	lotsplats .......................................	20 000		20 000
		1180000	135 000	745000
	Lotsuppassningshus
46	Om- och tillbyggnad av lotsuppassningslokalerna vid
	Rätans lotsplats m. m..........................	i 30 000	30 000
	1 Företagets omfattning och kostnad ändrad från förslå	get till investeringsplar	för bud-
getåret 1945/46.

Nr	Företag eller anskaffning	Total-kostnad (eller åter-stående kostnad) Kronor	Anslag fö året 194 Ordinarie arbeten Kronor	r budget-6/47 till Investe- rings- reserven Kronor
1	2	3	4	5
47	Nytt lotsuppassningshus vid Stugsunds lotsuppass-
	ningsställe under Lilljungfruns lotsplats m. m.	1 30 000	30 000
48	Om- och tillbyggnad av uppassningshuset samt för-
	bättring av hamnförhållandena vid Bönans lots-
	uppassning under Gävle lotsplats m. m..........	>70 000	70 000
49	Örn- och tillbyggnad av uppassningshuset vid Idö
	lotsplats m. m..................................	40 000	40 000
50	Nytt lotsuppassningshus vid Falkenbergs lotsplats
	m. m............................................	>30 000	30 000
51	Örn- och tillbyggnad av uppassningshuset vid Röd-
	kallens lotsuppassning under Luleå lotsplats . ..	55 000		55 000
52	Om- och tillbyggnad av uppassningshuset vid Rönn-
	skärs lotsplats.................................	40 000		40000
53	Om- och tillbyggnad av uppassningshuset vid Söder-
	arms lotsplats.................................	20 000		20 000
54	Örn- och tillbyggnad av uppassningshuset vid Furu-
	sunds lotsplats.................................	50 000		50000
55	Örn- och tillbyggnad av uppassningshuset vid Ystads
	lotplats .........................................	25 000		25000
56	Örn- och tillbyggnad av uppassningshuset vid Halm-
	stads lotsplats .................................	25 000		25 000
		415000	200000	215000
	Bostäder.
57	Förbättring av bostadsförhållandena vid Berguddens
	fyrplats.........................................	1 40 000	40 000
58	Förbättring av bostadsförhållandena vid Understens
	fyrplats.........................................	65 000	65 000
59	Förbättring av bostadsförhållandena vid Fårö fyr-
	plats............................................	> 50 000	50 000
60	Förbättring av bostadsförhållandena vid Vinga fyr-
	plats m. m......................................	>75 000	75 000
61	Förbättring av bostadsförhållandena vid Rönnskärs
	fyrplats.........................................	30 000		30 000
62	Förbättring av bostadsförhållandena vid Stora Fjäder-
	äggs fyrplats...................................	20 000		20 000
63	Förbättring av bostadsförhållandena vid Agö fyr-
	plats............................................	40 000		40 000
64	Förbättring av bostadsförhållandena m. m. vid Ör-
	skärs fyrplats..................................	50 000		50 000
65	Förbättring av bostadsförhållandena m. m. vid Härad-
	skärs lotsplats.................................	85 000		85 000
66	Förbättring av bostadsförhållandena vid Häradskärs
	fyrplats.........................................	30 000		30 000
67	Förbättring av bostadsförhållandena vid Högby fyr-
	plats ............................................	15 000		15 000
68	Förbättring av bostadsförhållandena för personalen vid
	Däminans fyrplats.............................	40 000		40 000
09	Förbättring av bostadsförhållandena vid Smygehuks
	fyrplats ........................................	40 000		40 000
70	Förbättring av bostadsförhållandena vid Kullens fyr-
	plats............................................	40 000		40 000
	1 Kostnaden omräknad från förslaget till investeringsplan för budgetåret 1945/46.

Nr	Företag eller anskaffning	Total-kostnad (eller åter-stående kostnad) Kronor	Anslag för budget-året 1946/47 till
Ordinarie arbeten Kronor	Investe- rings- reserven Kronor
1	2	3	4	5
71	Förbättring av bostadsförhållandena m. m. vid Vä-
	deröbods fyrplats..............................	50000		50000
		G70000	230000	440000
72	Livräddningsanstalter d norrlandskusten m. m.....	210000	210000
	Gasbehållare.
73	*Anskaffning av gasbehållare för obevakade fyrar.....	30000		30000
	Markförvärv.
74	Inköp av mark för lotsverkets behov................	10 000	10000
75	Täckning av ett belopp av 29 000 kronor, som erford-
	ras för färdigställande av säkerhetsanstalter för sjö-
	farten, varom beslut meddelats av 1945 års riksdag,
	men som innehållits vid medelsanvisningen för bud-
	getåret 1945/46 ...................................	29 000	29 000
	Sammanställning.
	Fyrskepp och bojar...................................	107 000	57 000	50 000
	F''y rar.........................................	2 329 000	ODD	qtto rino
	Hamnar och vägar...................................	1180000	135 000	745 000
	Lotsuppassningshus...................................	415 000	200 000	215 000
	Bostäder...........................................	670 000	230000	440 000
	Livräddningsanstalter å norrlandskusten m. m..........	210 000	210 000
	Gasbehållare.................................	30000		30 000
	Markförvärv .................................	10 000	10 000
	Täckning av beloppet 29 000 kronor...................	29 000	29 000
	Summa	4 980 000	1G40 000	2460000
Av kostnaden, 2 460 000 kronor, för de för investerings-
	reserven avsedda företagen avgår ett belopp av
	860 000 kronor på grund av att under ett år reserv-
	företag för sammanlagt högst 1 600 000 kronor berak-
	nas kunna utföras utöver ordinarie arbeten..........			-860 000
	Återstår		1640000	1600 000
Summa kostnad för hela investeringsplanen för budget-		''-
	året 1946/47......................................		3040000

Bilaga 24.

Specifikation av anslagen till lotsverket.

(Uppgjord enligt av lotsstyrelsen lämnade uppgifter.)

		Anslag å drift-budgeten Kronor	Anslag å kapital-budgeten	Summa anslag å	Avskriv- nings- anslag Kronor
Nr	Ändamål	till bo-stads- 0. uppass-ningshus Kronor	till övriga anlägg- ningar Kronor	drift- och kapital-budge-terna Kronor
1	2	3	4	5	6	7
1	Bojar. Tre lys- och ljudbojar vid resp. Östra Finngrundsbanken, Västra Finn-grundsbanken och Argos grund..	50 000			50 000
2	Fyrar. Förbättring av uppassningsförhållandena vid Bjuröklubbs lotsplats samt elektrifiering av fyren Bjuröklubb med mistsignalstation....................	75000			75 000
3	Ny fyr vid Björns fyrplats..........	10 000	—	30 000	40 000	30000
4	Ny fyr på Grepensgrund i Öregrunds-grepen samt elektrifiering av fyrarna Örskär och Djursten..............	250 000		40 000	290 000	40 000
5	Ny fyr på Slätö vid Singöfjärden......	10000	—	—	10 000	—
6	Ny fyr på Selaön i Mälaren..........	10 000	—	—	10 000	—
7	Nya fyrar på Bryggholmen i farleden Stockholm—Västerås................	20 000	_	—	20 000	—
8	Elektrifiering av fyren Koburg jämte mistsignalstation....................	55 000	—	20 000	75 000	20 000
9	Förbättring av fyrbelysning och mist-signalering för angöring av Oxelösund	200000	_	—	200 000	—
10	Elektrifiering av fyren Ölands södra udde jämte mistsignalstation........	50 000	—	20 000	70 000	20 000
11	Förbättring av mistsignalering och an-ordnande av nytt fyrtorn vid Vens fyrplats ..........................	45 000		20 000	65 000	20 000
12	Elektrifiering av Vinga fyr- och lots-plats ..............................	30000	_	_	30 000	—
13	Elektrifiering av Hållö fyr jämte mist-signalstation ........................	95 000	—	—	95000	—
14	Hamnar och vägar. Förbättring av hamnförhållandena vid Rödkallens lotsuppassningsställe under Luleå lotsplats................			100 000	100 000	100 000
15	Förbättring av hamnförhållandena vid Rönnskärs lotsplats..............	_	_	100 000	100 000	100 000
16	Förbättring av hamn- och vägförhållan-dena vid Järnäs lotsplats ........	27 000	_	23 000	50 000	23 000
17	Förbättring av hamnförhållandena vid Skags lotsuppassningsställe under Örnsköldsviks lotsplats..............			40 000	40 000	40 000
18	Förbättring av hamn- och vägförhållan-dena vid Björns fyrplats..........	2 000	—	48 000	50 000	48 000

		Anslag å drift-budgeten Kronor	Anslag å kapital-budgeten	Summa anslag å	Avskriv- nings- anslag Kronor
Nr	Ändamål	till bo-stads- 0. uppass-ningshus Kronor	till övriga anlägg- ningar Kronor	drift- och kapital-budge-terna Kronor
1	2	3	4	5	6	7
19	Förbättring av hamnförhållandena vid Svartklubbens lotsplats samt an-läggande av väg och brygga å Singö	25 000		35 000	60 000	35 000
20	Förbättring av hamnförhållandena vid Furusunds lotsplats..............			25 000	25 000	25 000
21	Förbättring av hamnförhållandena vid Grönskärs fyrplats ..............			30 000	30 000	30 000
22	Förbättring av hamnförhållandena vid Dalarö lotsplats..................			25 000	25 000	25 000
23	Förbättring av väg vid Landsorts lots-plats ..............................	15 000			15 000
24	Förbättring av hamnförhållandena vid Östergarns fyrplats ..............	6 000		54 000	60 000	54 000
25	Anläggning av väg till Ölands södra uddes fyrplats....................	85 000			85 000
26	Anordnande av ny båtbrygga m. m. vid Aspö lotsplats....................			35 000	35 000	35 000
27	Reparation av strandskydden vid Vens fyrplats ..........................	50 000			50 000
28	Förbättring av hamnförhållandena vid Falkenbergs lotsplats............	17 000	—	3 000	20 000	3 000
29	Lolsuppassningshus. Om- och tillbyggnad av uppassningshuset vid Rödkallens lotsuppassning un-der Luleå lotsplats..................	4 000	51000		55 000	25 500
30	Örn- och tillbyggnad av uppassningshuset vid Rönnskärs lotsplats..........	3 000	37 000		40 000	18 500
31	Örn- och tillbyggnad av uppassningshuset vid Söderarms lotsplats..........	1500	18 500		20 000	9 250
32	Örn- och tillbyggnad av uppassningshuset vid Furusunds lotsplats..........	4 000	46 000		50 000	23 000
33	Om- och tillbyggnad av uppassningshuset vid Ystads lotsplats ..............	2 000	23 000		25 000	11500
34	Om- och tillbyggnad av uppassningshuset vid Halmstads lotsplats ..........	2 000	23 000	—	25 000	11500
35	Bostäder. Förbättring av bostadsförhållandena vid Rönnskärs fyrplats ..............		30000		30 000	15 000
36	Förbättring av bostadsförhållandena vid Stora Fjäderäggs fyrplats........		20 000		20 000	10 000
37	Förbättring av bostadsförhållandena vid Agö fyrplats......................		40 000		40 000	20 000
38	Förbättring av bostadsförhållandena m.m. vid Örskärs fyrplats..............	5 000	45 000		50 000	22 500
39	Förbättring av bostadsförhållandena vid Häradskärs lotsplats ........		85 000		85 000	42 500
40	Förbättring av bostadsförhållandena vid Häradskärs fyrplats..........		30 000		30 000	15000
41	Förbättring av bostadsförhållandena vid Högby fyrplats....................		15 000		15 000	7 500
42	Förbättring av bostadsförhållandena för personalen vid Dämmans fyrplats..	—	40 000	—	40 000	20 000

		Anslag å drift-hudgeten Kronor	Anslag å kapital-budgeten	Summa anslag å	Avskriv- nings- anslag Kronor
Nr	Ändamål	till bo-stads- 0. uppass-ningshus Kronor	till övriga anlägg- ningar Kronor	drift- och kapital-budge-terna Kronor
1	2	3	4	6	6	7
43	Förbättring av bostadsförhållandena vid Smygehuks lyrplats..............		40 000		40000	20 000
44	Förbättring av bostadsförhållandena vid Kullens fyrplats..................	_	40 000	—	40 000	20 000
45	Förbättring av bostadsförhållandena m.m. vid Väderöbods fyrplats..........	—	45 000	5 000	50 000	27 500
46	Gasbehållare. Anskaffning av gasbehållare för obeva-kade fvrar..........................	30 000			30 000
	Summa kronor	1178 500	628 500	653 000	2460 000	967 250
			1281500

Bilaga 25.

Investeringsplan för statliga husbyggnadsföretag för verk och

myndigheter m. m.

Anm. Med * utmärkas företag, som icke redovisats i förut framlagda investeringsplaner.

Nr	Företag	Total- kostnad Kronor	Anslag för budgetåret 1946/47 till
Ordinarie arbeten Kronor	Investerings- reserven Kronor
1	2	1 3	4	5
	Justitiedepartementet.
	Sinnessjukavdelningen å Håga
1	‘Bostadshus .........................	130 000	130 000
2	•Bostadshus ...........................	120 000		120 000
3	•Utökning av sinnessjukavdelningen vid central-
	fängelset i Härnösand........................	31000	31000
	Centralfängelset å Härlanda
4	•Sinnessjukavdelning ..........................	190 000	190 000
5	•Omläggning av värmeledningen ..............	20 000	20 000
6	Värmeledningsanläggning vid rannsakningshäktet
	i Visby...........................	45 000	45 000
7	•Värmeledningsanläggning m. m. vid rannsaknings-
	häktet i Halmstad............................	63 000	63 000
	Ungdomsanstalten å Skenäs
8	•Vattenanläggning ............................	48 000	48000
9	Gymnastik- och skolbyggnad..................	1120 000		120 000
10	Verkstadslokal vid kronohäktet i Ystad..........	32 000		32 000
11	•Fångvårdsanstalt invid Jönköping ..............	1 000 000		1000000
12	•Fångvårdsanstalt invid örebro..................	1000 000		1000000
13	•Gymnastikbyggnader vid fångvårdsanstalterna i
	i Uppsala, Ystad och Nyköping ..............	240 000		240 000
14	•Diverse byggnadsarbeten vid fångvårdens jord-
	bruksegendomar .......................	10 000	10 000
	Säger för justitiedepartementet kronor	3 049000	537 000	2512000
	Socialdepartementet.
1	Hem för blinda i förskolåldern..................	*175 000		117 000
2	Statens alkoholistanstalt å Venngarn............	295 000	95000	200 000
	Ombyggnad av den s. k. gula flygeln.. 50 000
	Centraltvättstuga för personal m. m... 45 000
	•Ett personalbostadshus .............. 35 000
	•Tre personalbostadshus .............. 115 000
	•Inredning av gymnastikbyggnadens vind
	till bostadsrum .................... 50 000
	Statens skyddshem:
	Lövsta skolhem och yrkesskola
3	Bostäder för lärare och två andra befattnings-
	havare samt ombyggnad och renovering av
	flygelbyggnad..............................	133800	133 800
1	Kostnaden omräknad från investeringsplanen för	budgetåret 1945/46. —	Kostnaden
täckes delvis av andra medel än anslag.

				Anslag för budgetåret
			Total-	1946/47 till
Nr	Företag		kostnad	Ordinarie	Investerings-
				arbeten	reserven
			Kronor	Kronor	Kronor
1	2	3	4	5
	Folåsa skolhem
4	Två bostadshus för rektor och lärare...		104 500	104 500
5	Nybyggnad av gymnastikhus samt renovering
	och ombyggnad av elevhems- och skolbygg-
			223 000		223 000
	Ljungaskogs yrkeshem
6	Gymnastikhus.........................		>130000		45 300
7	Två personalbostadshus ...............		54 000		54 000
8	Tre personalbostadshus ............... Sundbo yrkeshem		75 000		75000
9	Gymnastikhus.........................		1125 000		50 900
10	Personalbostadshus ...................		25 000		25000
	Gräskärrs skolhem
11	Tre personalbostadshus ............... Brättegårdens yrkesskola		118 000	118 000
12	Svinhus............................... Forsane yrkesskola		7 000	7 000
13	Svinhus............................... Johannisbergs skolhem och yrkesskola		16 000	16 000
14	Rektorsbostad och två bostadshus för	annan
	personal ...........................		124 500	124 500
	Byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus		22 468 900	5 800 000	3800 000
	Psykiatriska kliniken vid akademiska sjukhuset i
	Uppsala
15	Nybyggnad........................2 420 000
	Ulleråkers sjukhus
16	Ny- och ombyggnadsarbeten..........3 33o000
17	♦Kylanläggning ...................... Sundby sjukhus	30 000
18	Ändringsarbeten, uppförande av bosta-
	der för uppsyningsman och maskin-mästare............................	120 000
19	♦Pumpanläggning......................	22 600
20	♦Elektriska arbeten.................... Birgittas sjukhus	20 300 150 000
21	Nybyggnader (etapp I) ..............4 Ryhovs sjukhus
27 000
22
S:ta Gertruds sjukhus
23	Utvidgning och förbättring av vatten-	63 000
	verket ............................
	Vipeholms sjukhus	895 000
24	Paviljong för kvinnor................
25	Personalbostäder .................... S:t Lars sjukhus	75 000
26	♦Elektriska arbeten ..................	115 000
27	Nya ekonomibyggnader å arrendegår-	108 000
	den Hunnerup ....................
28	Utvidgning av centralvärmeledning.... S:ta Marias sjukhus	135 000
29	♦Elektriska arbeten....................	47 300
	Kostnaden täckes delvis av tidigare å riksstat anvisade medel.

Företag

Total kostnad Kronor -

Anslag för budgetåret
1946/47 till

Ordinarie

arbeten

Kronor

Investerings reserven Kronor -

S:t Jörgens sjukhus

‘Ändrings- och tillbyggnadsarbeten m. m. 683 000
Restads sjukhus

Ombyggnad av administrationsbyggnaden
.............................. 290 000

Svinhus m. m........................ 118 000

Källshagens sjukhus

Växthus ............................ 95 000

Mariebergs sjukhus

Om- och nybyggnadsarbeten (etapp I). .2 597 200

Om- och nybyggnadsarbeten (etapp II).. 1 235 000

»Paviljong:..''......................... 600 000

V:a Marks sjukhus

Fest- och samlingssal ................ 90 000

Hammars sjukhus

Ombyggnadsarbeten.................. 330 000

Salberga sjukhus

Fest- och samlingssal ................ 85 000

»Omändring av flyktinglägret Olofsfors 625 000
Grangärde sjukhus

Ombyggnadsarbeten.................. 500 000

Frösö sjukhus

»Elektriska arbeten.................... 50 000

»Upptagningspaviljong ................ 500 000

Umedalens sjukhus

»Uthusbyggnader...................... 27 500

Furunäsets sjukhus

Ombyggnads- och utvidgningsarbeten.. 1 723 000
»Elektriska arbeten.................... 81000

Tvättstuga m. m..................... 50 000

»Ombyggnad och renovering av personalbostäder
.......................... 185 000

»Upptagningspaviljong ................ 500 000

Läkarbostäder vid elva sjukhus ........ 520 000

Säger för socialdepartementet kronor

Kommunikationsdepartementet.

Om- och tillbyggnadsarbeten å Haga slott ......

»Ombyggnad av det s. k. värdshuset vid Strömsholms
slott ..................................

Annexbyggnad till kanslihuset..................

Ämbetsbyggnad för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
och luftfartsstyrelsen...................

Anordnande av lokaler för högsta domstolen

Anordnande av lokaler för Svea hovrätt ........

ökade lokaler för Göta hovrätt ................

Nybyggnad för hovrätten för Västra Sverige
Nybyggnad för hovrätten för Nedre Norrland
»ökade lokaler för hovrätten för övre Norrland.. 1

24 053 700	6 698S00
1170000	170 000
105 000	105000
2 5 065 000	1661 000
2 3 600 000	1200 000
21 750 000	400 000
1 2 550 000	240 000
*400 000	400 000
925 OOo	925000
650000	650 000
400000

3 4 590 000

1 Kostnaden omräknad från investeringsplanen för budgetåret 1945/46.
beviljade. — 3 Avrundat belopp.

400 000

2 Medel tidigare

			Anslag för budgetåret
		Total-	1946/47 till
Nr	Företag	kostnad	Ordinarie	Investerings-
			arbeten	reserven
		Kronor	Kronor	Kronor
1	2	3	4	5

Ökade lokaler för hovrätten över Skåne och Blekinge
........................................

Byggnadsarbeten för länsstyrelserna ............

►Tillbyggnad av landsstatshuset i Halmstad......

Grovlaboratorium m. m. vid statens väginstitut..

Vissa byggnadsarbeten vid Gripsholms slott......

Nybyggnad för geotekniska institutet............

Säger för kommunikationsdepartementet kronor

Finansdepartementet.

Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets gränsbevakning
........................................

Tjänstebostadshus vid gränsposteringen

i Matarengi........................ 102 000

Tjänstebostadshus vid gränsposteringen

i Kukkolaskog...................... 95 000

Tjänstebostadshus vid gränsposteringen

i Huuki............................ 95000

Tjänstebostadshus vid gränsposteringen

i Neistenkangas.................... 95 000

♦Tjänstebostadshus vid gränsposteringen

i Kuttainen........................ 95 000

»Tjänstebostadshus vid gränsposteringen

i Kolari............................ 95 000

»Tjänstebostadshus vid gränsposteringen

i Södra Koivukylä.................. 88 000

»Tjänstebostadshus vid gränsposteringen

i Norra Vitsaniemi ................ 88 000

»Tjänstebostadshus vid gränsposteringen

i Nedre Kuivakangas .............. 95 000

»Tjänstebostadshus vid gränsposteringen

i Frankilantörmä .................. 88 000

»Ombyggnader av tjänstebostadshus vid
gränsposteringarna i Pajala och Karesuando
............................ 25 000

»Tjänstebostadshus vid gränsposteringen

i Melen............................ 40 000

»Tullstationsbyggnad m. m. vid gränsposteringen
i Gäddede.............. 19 000

»Tjänstebostadshus vid gränsposteringen

vid Blåsjön........................ 40 000

Tjänstebostadshus och tullstationsbyggnad
vid gränsposteringen i Hovilsrud 92 000
Tjänstebostadshus och tullstationsbyggnad
vid gränsposteringen i rösåsen.. 92 000

»Tjänstebostadshus vid gränsposteringen

i Jakobsrud........................ 85 000

»Tjänstebostadshus och tullstationsbyggnad
vid gränsposteringen i Långflon 54 000

1600 000
»9150 000
850 000
60 000
99000
*1 700 000

26 074000

1 572 000

9 150 000

14901000

500 000

600000

850000
60 000
99 000
1700000

8 709000

1000 000

1 Kostnaden omräknad från investeringsplanen för budgetåret 1945/46. — » Från det i
1946 års statsverksproposition beräknade beloppet 10 000 000 kronor har dragits den beräknade
kostnaden för tillbyggnad av landsstatshuset i Halmstad, 850 000 kronor.

6—467882.

Nr	Företag	Total- kostnad Kronor	Anslag för budgetåret 1946/47 till
Ordinarie arbeten Kronor	Investerings- reserven Kronor
1	2	3	4	5
	*Tjänstebostadshus och tullstationsbygg-
	nåd vid gränsposteringen i Flötningen 99 000
	♦Ombyggnader av tjänstebostadshus vid
	gränsposteringarna i Gördalen och
	Kroksätra.......................... 25 000
	Inköp av tomtmark m. m............. 65 000
2	Byggnader m. m. vid tullstationen i Svine-
	sund.........................................	100 000	100000
	Säger för finansdepartementet kronor	1672 000	600000	1000 000
	Ecklesiastikdepartementet.
1	Om- och tillbyggnad av landsarkivet i Göteborg..	245000	245 000
2	Ombyggnadsarbeten vid Kungl, biblioteket......	*520 000	520 000
3	Iordningställande av arkivlokaler m. m. för Skara
	domkapitel ..................................	2 58 600		54 000
4	Domkapitelshus i Växjö.......................	2 212 000		120 000
5	Magasinsbyggnad vid statens etnografiska mu-
	selim........................................	300 000		300000
6	Iordningställande av undervisnings- och konserve-
	ringslokaler i vitterhets-, historie- och antikvi-
	tetsakademiens ämbetsbyggnad...............	32 000		32 000
7	Vård och underhåll av fornlämningar och bygg-
	nadsminnesmärken ..........................	33 000	33 000
	Uppsala universitet
8	♦Ombyggnad av gamla kemiska institutionsbygg-
	naden ....................................	562 000	562 000
9	♦Ombyggnad av seminariehuset S:t Larsgatan 2
	i Uppsala................................	105 000	105 000
10	Om- och tillbyggnad av meteorologiska institu-
	tionen....................................	135 000		135 000
	Akademiska sjukhuset i Uppsala
11	♦Ombyggnad av paviljong I....................	2145 500	73 000
12	Nybyggnad för en reumatisk oeh en ortopedisk
	avdelning................................	2180000		1000 000
	Lunds universitet
13	Nybyggnad för fysiologiska institutionen ......	1 2 850 000	600 000
14	Nybyggnad för bakteriologiska institutionen ..	525 000		525 000
15	Nybyggnad för institutionen för ärftlighetsforsk-
	ning ....................................	1490 000		490 000
16	Nybyggnad för Karolinska mediko-kirurgiska insti-
	tutet ......................................	133 545 000	2 000 000
17	Utbyggnad av Karolinska sjukhuset.............	2 s8 300 000	2 000 000
18	♦Utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm ..	20 600 000	3000000
	Chalmers tekniska högskola
19	Vissa nybyggnader ..........................	3 7 258 000	2 600 000
20	♦Utökade lokaler för institutionen för silikatkemisk
	forskning..................................	1 065 C00		683 400
21	Ändrings- och reparationsarbeten i byggnaden för
	kemiska institutionen ......................	63 000		63 000
22	Nybyggnad för bibliotek m. m...............	1 000 000		1000 000
23	Utbyggnad av folkskoleseminarierna ............	2 000 000	2 000 000
24	Utbyggnad av småskoleseminarierna ............	1 300 000	1 300 000
1	Kostnaden omräknad från investeringsplanen för	budgetåret 1945/46. —	Kostnaden
täckes delvis med andra medel än anslag. — 3 Medel tidigare anvisade.

Nr	Företag	Total- kostnad Kronor	Anslag för budgetåret 1946/47 till
Ordinarie arbeten Kronor	Investerings- reserven Kronor
1	2	3	4	5
25	Nybyggnader för nomadskolorna................	*333500	20 000
26	Om- och nybyggnadsarbeten vid dövstum skolorna	1000 000	1 000 000
27	Simhallsanläggning vid gymnastiska centralinsti-
	tutet ........................................	594 000		594 000
	Säger för ecklesiastikdepartementet kronor	53451600	16058000	4 996400
	Jordbruksdepartementet.
1	Byggnadsarbeten vid statens växtskyddsanstalt ..	15 000	15 000
	Lantb rukshögskolan
2	•Institutionsbyggnad för mikrobiologiska institu-
	tionen med baljväxtlaboratoriet............	1 190 000	1190 000
3	''Fyra bostadshus för eldare och vaktmästare ..	92 000	92 000
4	Nybyggnad för lärosal, elevrum m. m.........	183 500	183 500
5	•Inredning av bibliotekets övervåning..........	21000	21000
6	•Arbetarbostäder vid Kungsängen..............	183 000	183000
7	Ekonomibyggnad och förmansbostad vid Bränn-
	bergs försöksgård...........................	130 000	130000
8	Kärlförsöksgård..............................	175000		175 000
9	Varmväxthus och lagringsrum för potatis......	50 000		50 000
10	Lada vid botanisk-genetiska trädgården........	24 000	24 000
11	Institutionsbyggnad m. m. vid botanisk-gene-
	tiska trädgården...........................	674 000		674 000
12	Nybyggnad för restaurang m. m.............	1 030 000		700 000
13	Bostäder för assistenter ......................	105 000		105 000
14	Vaktmästarbostad vid husdjursförsöksanstalten	23 000		23 000
15	Utbyggnad av husdjursförsöksanstaltens lokaler
	för fjäderfäförsök...........................	50 000		50 000
16	Häststall vid Kungsängen ....................	85 000		85 000
17	Ombyggnad av ladugård vid Kungsängen......	32 000		32 000
18	•Djurstallar m. m. vid Öjebyns försöksgård.....	175 000		175 000
	Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut
19	Elevbostäder.................................	295 000		295 000
20	Bostad för lärare ............................	35 000		35 000
21	Lagerkällare ................................	60 000		60 000
22	Växthusanläggning...........................	95 000		95 000
23	Institutionsbyggnad för husdjurslära m. m.....	2 370 000	320 000
24	•Reparation av unghäststall m. m. vid Flyinge
	hingstdepå och stuteri......................	58000	58 000
25	Kombinerat luftskyddsrum och garage vid veteri-
	närhögskolan ...............................	50 000		50 000
26	•Nybyggnad för statens maskin- och redskapsprov-
	ningsanstalter................................	>810000	410 000
	Skogshögskolan
27	•Reparationer å äldre byggnader vid skogshög-
	skolans fasta förläggning i Malingsbo..........	25 000	25 000
28	•Byggnadsarbeten vid skogshögskolans förläggning
	i Garpenberg ..............................	15 000	15 000
29	•Byggnadsarbeten vid statens skogsmästarskola----	9 000	9 000
	Statens skogsforskningsinstitut
30	•Bostadshus m. m.............................	92 000	92 000
31	•Byggnadsarbeten å vissa försöksparker ........	5 000	5 000
32	•Växthus och insektarium ....................	24 000		24 000
33	Tjänstebostäder för domänverket................	400 000	400 000
1	Medel tidigare anvisade. — 2 Kostnaden täckes delvis med andra medel än	anslag.

Nr	Företag	Total- kostnad Kronor	Anslag för budgetåret 1946/47 till
Ordinarie arbeten Kronor	Investerings- reserven Kronor
1	2	S	4	6
34	Anordnande av hiss i lantmäteristyrelsens ämbets-
	byggnad ....................................	11000	11000
	Statens veterinärmedicinska anstalt
35	•Kolgård m. m...............................	44 000	44 000
36		55000		55 000
37	Två laboratorsbostäder ......................	90 000		90 000
	Säger för jordbruksdepartementet kronor	6780000	3227 500	2 773000
	Handelsdepartementet.
1	•Ökade lokaler för Sveriges geologiska undersökning	2000000		1000 000
2	•Nybyggnad vid statens provningsanstalt ........	1200 000		1 200 000
3	Nybyggnader vid ingenjörsvetenskapsakademiens
	försöksstation................................	2 300 000		2 300 000
4	•Ökade lokaler för statens hantverksinstitut......	300000		300 000
5	•Nybyggnader för institutet för konserveringsforsk-
	ning ........................................	1250 000	500 000
6	örn- och tillbyggnadsarbeten vid statens skepps-
	provningsanstalt..............................	450 000	450000
7	Örn- och tillbyggnad av flygtekniska försöksanstal-
	tens verkstadsavdelning........................	1161000	18 000
8	Nybyggnad för svenska träforskningsinstitutet ....	1 4 245 000	880 000
	Säger för handelsdepartementet kronor	11906 000	2010 000	4800000
	Säger för samtliga departement kronor	126986300	44032300	24380400
	Summa kostnad för hela investeringsplanen för
	budgetåret 1946/47		68412 700
	Medel tidigare anvisade.

Bilaga 26.

Investeringsplan för reparations- och underhållsarbeten å byggnader
och anläggningar tillhörande statens fastighetsfonder.

Nr	Reparations- och underhållsarbeten å fastigheter tillhörande	Beräknad totalkostnad Kronor	Å riksstaten för budgetåret 1946/47 före-slaget belopp Kronor	Investerings- reserv Kronor
1	2	3	4	5
	Stålens allmänna faslighetsfond.
1	Slottsbyggnadernas delfond ..............	1 401 000	701 000	700 000
2	Fångvårdsstyrelsens delfond..............	350 000	260 000	90 000
3	Medicinalstyrelsens delfond ..............	1 950 000	1 450 000	500 000
4	Byggnadsstyrelsens delfond..............	3 200 000	2 700 000	500 000
5	Generaltullstyrelsens delfond ............	60 000	60 000	—
6	Uppsala universitets delfond.............	710 000	530 000	180 000
7	Lunds universitets delfond ..............	285 000	185 000	100 000
8	Karolinska sjukhusets delfond............	255 000	255 000	—
9	Lotsstyrelsens delfond....................	325 000	240 000	85 000
		8 536 000	6 381 000	2 155 000
	Försvarets fastighetsfond.
10	Arméns delfond.........................	9 398 000	8 398 000	1000 000
11	Marinens delfond........................	3 371 000	2 871 000	500 000
19	Flygvapnets delfond.....................	2 553 000	2 453 000	100 000
		15 322 000	13 722 000	1 600 000
		23 858 000	20103 000	3 755 000
	Summa kostnad för hela investeringspla-
	nen för budgetåret 1946/47 ............		23858000

Uppgifter länsvis angående statlig

Län	Post- verket	Telegraf- verket	Statens järnvägar	Statens vatten- falls- verk	Försvars- väsendet	Allmän väg-
statlig
1	2		8	4	5	6	7	8
A	Stockholms stad____		1500 000	4000 000	1100 000		720000
B	Stockholms........	Städer		375 000	135 000		1 001 000
		Ländsk.		270 000	3 422 000		4 213 000	4 715 000
C	Uppsala ..........	Städer	1500 000		109 000
		Ländsk.			1 628 000		124 000	3 900 000
D	Södermanlands ....	Städer	2 700 000	625 000	500000		285 000
		Ländsk.			8 564 000		1 471 000	5 695 000
E	Östergötlands......	Städer		525 000	431 000		2 910 000
		Ländsk.		225 000	2 029 000		388000	7 245 000
F	Jönköpings........	Städer		1425000	587 000		808 000
		Ländsk.			1 826 000			6 712 000
G	Kronobergs........	Städer		300 000	135 000		500 000
		Ländsk.			8162 000		40 000	5 097 000
H	Kalmar............	Städer		275 000	85 000		802 000
		Ländsk.		250 000	1790000			6 367 000
I	Gotlands ..........	Städer		425 000			110 000
		Ländsk.					649 000	955 000
K	Blekinge ..........	Städer		100 000	300 000		953 000
		Ländsk.			2 865 000		321 000	1 781000
L	Kristianstads......	Städer		950 000	45 000		687 000
		Ländsk.		475 000	4 971 000		2 429 000	5 325 000
M	Malmöhus ........	Städer		250 000	502 000		294 000
		Ländsk.		5 670 000	702 000		414 000	5 227 000
N	Hallands..........	Städer		600 000	124 000
		Ländsk.			1 680 000		295 000	2 825 000
O	Göteborgs o. Bohus	Städer		250000	1 445 000		1 764 000
		Ländsk.			9 350 000		3049 000	8 950 000
P	Älvsborgs..........	Städer		250 000
		Ländsk.			4 395 000	700 000		8151 000
K	Skaraborgs ........	Städer			115 000		284 000
		Ländsk.		370 000	7 186 000		114 000	3 560000
S	Värmlands ........	Städer	1 000 000	900 000	90000		1435000
		Ländsk.		300 000	614 000		20 000	10 043 000
T	Örebro............	Städer		1075 000	608 000		347 000
		Ländsk.			4 364 000	2 000 000		4149 000
U	Västmanlands......	Städer	1 260 000	1450 000	86 000		2 434 000
		Ländsk.		250 000	2 458000		10 000	2 810 000
w	Kopparbergs ......	Städer		450 000	75 000		20000
		Ländsk.		300000	1181 000		10 000	9 278 000
X	Gävleborgs ........	Städer		1 125 000	240 000		337 000
		Ländsk.		100 000	18 577 000		428 000	6 058 000
Y	Västernorrlands____	Städer			265 000		332 000
		Ländsk.		300000	5 216 000		499 000	14 390 000
Z	Jämtlands ........	Städer			120 000	2 000 000	353 000
		Ländsk.			3 315 000		2 626 000	5 405 000
AC	Västerbottens......	Städer	875 000		290 000		86 000
		Ländsk.	500 000		1 660 000		10000	10 474 000
BD	Norrbottens........	Städer			210 000		460 000
		Ländsk.		175 000	4 649 000	2 000 000	97 000	11903 000
	Allmänt i riket ....		500000	6 500 000	32 384 000	4 500 000	4 421 000	33 000 000
	Investeringsresero S:a kronor	9 835 000	30 535000	140685000	11200000	37 550000	184015000
	Ordinarie arbeten S:a	kronor	6593 000	122650000	124895000	90 960000	69420800	156 100000

1 Avser statsbidragsberättigad väghållning i städer och stadsliknande samhällen, som äro väg''
anslag motsvara ett ordinarie arbetsprogram av 1055 000 kronor. Anslagen torde dock delvis få
rade reservens storlek. Härav beräknas arbeten för 1 600 000 kronor kunna utföras under bud -

Bilaga 27.

och viss statsunderstödd investering.

hållning	Enskild väghåll- ning	Civila flyg- platser	Hamnar	Lots- verket	Under-sök-nings-och för-beredan-de gruv-arbeten	Statliga husbygg-nader samt reparatio-ner å sta-tens bygg-nader	Summa kronor
kom- munal1	Handels-hamnar och far-leder	Fiske- hamnar
9	to	11	12	13	14	15	16	17	18
6117 000		4 000000	4 200 000				7 822 000	29 459 000	A
2 103 700			901000					4 515 700	B
	172 000			245 000	625 000		320 000	13 982 000
554 500							1215 000	3 378 500	C
	41000			271 000	110 000		1894 000	7 968 000
2 150 500			413 000				179 000	6 852 500	D
	24 000		1 400 000	154 300	210 000			17 518 300
1438 000			753 000					6 057 000	E
	60000			90 000	115 000		343 000	10 495 000
2 022 500		200 000	30 000					5 072 500	F
	10 000						1000 000	9 548 000
526 000							120 000	1 581000	G
	118 000							13 417 000
264 600			2 609 000					4 035 600	H
	10 000			958 000	210 000			9 585000
224 000		250 000						1 009 000	I
		250 000		753 000	135 000			2 742 000
828 800			474 000					2 655 800	K
	1 122 000			877 000	35 000			7 001 000
1 379 800								3 061800	L
	223 000			483 000			174 300	14 080 300
4 040 600			8 889 000		25 000		1 727000	15 727 600	M
	119 000			223 000	195 000		485 000	13 035 000
1 715 200			649 000		45 000		850 000	3 983 200	N
	52 000			262 000				5114 000
4 615 000			10 688 000				1 746 400	20 508 400	O
	1 090 000	1000000		3 849 000	175 000			27 463000
2 160 000								2 410 000	P
								13 246 000
2 109 000			210 200				54 000	2 772 200	R
								11230 000
2 182 700			925 000					6 532 700	S
	998 000							11 975 000
4 065 300		650 000						6 745 300	T
	75 000						1000 000	11588 000
2 603 600			3141000					10 974 600	U
	32 000							5 560 000
2 337 300								2 882 300	W
	764 000						75 900	11 608 900
2 238 600			700 000					4 640 600	X
	173 000			176 000	40 000			25 552 000
1121 900			1 375 000					3 093 900	Y
	691 000			175 000	40 000			21311000
615 000								3 088 000	Z
	546 000	600000						12 492 000
1012 200			400 000				400000	3 063 200	AC
		800 000		184 000	315 000	740 000		14 683 000
1 788 600								2 458 600	BD
	480 000	1500 000		546 000	155000		175 000	21 680000
12 200 000					30 000		8 555 000	101 090 000
62 414 400	6 800 000	9 250000	37 757 200	>9246300	8 2 460 00(1	740000	28135 600	570 523 500
7 000 000	5300 000	9 420 000	15 315 (MM)		1640 000	500 000	64 135 300	673 929100

hållare. — 2 Detta belopp avser hela investeringsplanen. I årets statsverksproposition upptagna
disponeras för oförutsedda och brådskande reparationsarbeten. — 3 Detta belopp anger den planegetåret.

Investeringsplan för vissa

Län	Vatten-och avlopps- anlägg- ningar Kronor	Allmänna läroverk, kommu-nala mel-lanskolor m. m. Kronor	Byggnader för folkskoleväsendet	Högre folk-skolor 0. praktiska meilan-skolor Kronor	Bygg-nader för yrkesut-bildning1 samt folk-högskolor Kronor	Sjukhus Kronor
Nybygg- nader Kronor	Under- håll Kronor
B Stockholms.... Städer	4 788 000	550 000	2 814 000			_	863 000
Ländsk.	8 012 000	1 622 000	2 310 000		—	2 230 000	3 530 000
C Uppsala ......Städer	1 535 000	—	3 000 000		—	525 000	850 000
Ländsk.	4 145 000	—	2 090 000		—	1 468 000	1 150 000
D Södermanlands Städer	5 042 000	—	866 000		—	1 070 000	1 050 000
Ländsk.	270 000	580 000	1 190 000		—	515 000	65 000
E Östergötlands.. Städer	3 827 000	650 000	1 380 000		—	2 935 000	1 305 000
Ländsk.	2 332 000	—	1 264 000		450 000	146 000	—
F Jönköpings .... Städer	3 582 000	—	1 463 000		—	600 000	5 939 000
Ländsk.	4 564 000	290 000	2 585 000		400 000	711 000	—
G Kronobergs____Städer	171 000	100 000	150 000		—	—	675 000
Ländsk.	3 440 000	770 000	1335 000		250 000	300 000	272 000
H Kalmar ......Städer	2 320 000	—	—		—	609 000	1 760 000
Ländsk.	4 342 000	—	2131 000		—	135 000	575 000
I Gotlands......Städer	450 000	—	1500 000		—	—	950 000
Ländsk.	346 000	—	735 000		—	779 000	—
K Blekinge......Städer	1 080 000	—	2 220 000		—	—	—
Ländsk.	2 249 000	—	3 123 000		—	1 649 000	200 000
L Kristianstads . . Städer	3 153 000	300 000	750 000		—	500 000	5 635 000
Ländsk.	1 685 000	—	3 809 000		—	1663000	897 000
M Malmöhus .... Städer	7 441 000	3 256 000	8 560 000		2 200 000	1 000 000	2 975 000
Ländsk.	2 358 000	—	755 000		—	1 325 000	2 743 000
N Hallands......Städer	2 136 000	275 000	—		—	—	—
Ländsk.	212 000	—	493 000		—	2 040 000	—
O Göteb. o. Boh. Städer	11483 000	4 300 000	2 689 000		2 000 000	135 000	1 771000
Ländsk.	5 764 000	—	2 665 000		—	460 000	—
P Älvsborgs.....Städer	2 577 000	1750 000	1 300 000		—	2 900 000	3 911000
Ländsk.	3 292 000	—	2 170 000		—	1 794 000	415 000
R Skaraborgs.... Städer	3 066 000	233 000	1 926 000		—	298 000	1 085 000
Ländsk.	4 805 000	630 000	1 447 000		—	570 000	183 000
S Värmlands .... Städer	1187 000	450 000	1710 000		—	225 000	2 314 000
Ländsk.	3 586 000	480 000	2 094 000		240 000	1 000 000	545 000
T Örebro........Städer	8 306 000	150 000	1 221000		463 000	800 000	4 440 000
Ländsk.	4 427 000	340 000	766 000		—	150 000	124 000
U Västmanlands Städer	4 475000	2 500000	180 000		—	145 000	3 593 000
Ländsk.	3 917 000	—	1 590 000		—	—	—
W Kopparbergs .. Städer	1 779 000	2 150 000	—		—	—	1 703 000
Ländsk.	4 046 000	1 025 000	3 065 000		—	2 887 000	2 236 000
X Gävleborgs____Städer	776 000	486 000	1 734 000		—	—	3 790 000
Ländsk.	8112 000	1 120 000	3 990 000		960 000	502 000	—
Y Västernorrlands Städer	1 359 000	—	750 000		—	1 575 000	2 907 000
Ländsk.	16 301 000	—	4 867 000		—	1 245 000	1 944 000
Z Jämtlands .... Städer	570 000	320 000	—		—	1 150 000	464 000
Ländsk.	6 928 000	—	2 420 000		—	473 000	840 000
AC Västerbottens. . Städer	362 000	—	1 800 000		—	176 000	2 245 000
Ländsk.	13 392 000	—	5 366 000		400 000	1 780 000	3 742 000
BD Norrbottens ... Städer	612 000	1 572 000	325 000		—	—	2 565 000
Ländsk.	14 093 000	—	7 934 000		—	85 000	5 936 000
Allmänt i riket.......	—	—	—	1 800 000	—	—	—
Summa för landet utom
Stockholms stad	194 695 000	25899 000	96 532 000	1800 000	7 363 000	38 548 000	78187 000
Stockholms stad	13 032 000	3 000 000	19 370 000	—	—	4 000 000	16 020 000
Totalsumma för hela landet	207 727 000	28899 000	115 902 000	1800000	7 363000	42 548 000	94 207 000
Årskostnad vid beräknat
största ianspråkstagande
av investeringsplanen
(ord. arb. + inv.-res.)....	83 000000	11600 000	46 000 000	1800 000	3 000000	25 200000	70000 000
1 Inklusive vissa lantbruksundervisningsanstalter.

kommunala och enskilda arbeten.

Bilaga 28.

Diverse kom- munala husbygg- nader Kronor	Brand-dammar 0. diverse communala anläggnings- arbeten Kronor	Fritids- anlägg- ningar och skjut- banor Kronor	Torrlägg- nings- företag2 Kronor	Flott-led s-arbeten Kronor	Arbeten vid en-skilda järn-vägar Kronor	Elektri- fierings- arbeten Kronor	Diverse enskil da arbeten Kronor	Summa Kronor
1 863 000	2 448 000	1 075 000			1214 000		750 000	16 365 00C	B
2 393 000	280 000	1 890 000	799 000	—	5 979 000		—	29 045 000
4 280 000	1 304 000	—	—	—	—		—	11 494 000	C
1121 000	74 000	63 000	1458 000	—	—		140 000	11 709 000
2 227 000	944 000	1 039 000	—	—	80 000		64 000	12 382 000	D
485 000	90 000	175 000	660 000	—	230 000		120 000	4 380 000
1 630 000	1 968 000	575 000	—	—	15 000		—	14 285 000	E
1 901 000	181 000	573 000	187 000	—	50 000		—	7 084 000
1 871 000	3 441 000	1 286 000	85 000	—	—		—	18 267 000	F
2 617 000	1 116 000	460 000	935 000	—	—		138 000	13 816 000
367 000	32 000	—	—	—		—	1 495 000	G
776 000	330 000	876 000	608 000	—	—		—	8 957 000	H
849 000	865 000	814 000	—	—	—		—	7 217 000
1 399 000	1 391 000	325 000	1361000	—	561 000		140 000	12 360 000	I
	250 000	400 000	—	—	—		—	3 550 000
575 000	75 000	57 000	714 000	—	95 000		—	3 376 000
620 000	1 548 000	37 000	—	—	—		—	5 505 000	K
694 000	686 000	89 000	251000	—	—		20 000	8 961 000
500 000	521 000	1 120 000	—	—	—		—	12 479 000	L
1 292 000	401000	1 078 000	1892 000	—	—		—	12 717 000	M
11853 000	2 582 000	1 843 000	—	—	—		—	41 710 000
560 000	1 386 000	401 000	1 841 000	—	—		55 000	11 424 000	N
2 913 000	546 000	436 000	15 000	—	—		—	6 321 000
860 000	158 000	1 649 000	392 000	—	—		120 000	5 924 000	O
6 720 000	8 386 000	681 000	—	—	120 000		—	38 285 000
993 000	494 000	144 000	18 000	—	—		—	10 538 000
1 850 000	1 817 000	56 000	—	—	93 000		—	16 254 000	P
640 000	439 000	929 000	625 000	—	821 000		76 000	11 201000	R
1 592 000	1 009 000	105 000	—	—	—		—	y 314 uOO
1714 000	321 000	483 000	1 170 000	—	160 000		—	11 483 000
1 550 000	958 000	192 000	—	—	—		—	8 586 000	s
1 818 000	996 000	270 000	269 000	20 000	983 000		—	12 301 000
2 982 000	2 552 000		—	—	445 000		—	21 359 000	T
1 912 000	411000	572 000	331 000	—	285 000		35 000	y 3ö3 000	u
1 480 000	2 683 000	154 000	—	—	20 000		—	15 228 000
409 000	125 000	122 000	2 842 000	—	245 000		—	9 250 000	w
1 809 000	945 000	127 000	—	—	270 000		—	8 783 000
3 257 000	1 270 000	1 221 000	1 300 000	689 000	800 000		65 000	21 861 000
2 511 000	556 000	28 000	—	—	46 000		—	9 927 000	X
2 150 000 402 000	100 000 315 000	793 000	341 000	1 217 000	500 000		—	19 785 000 7 308 000	Y
3 048 000 438 000 3 015 000 3 250 000	1 643 000 400 000 384 000	561000 482 000	841000 996 000	272 000	—		—	30 450 000 2 942 000 15 826 000 8 217 000	Z AC
2 171 000	5 297 000	350 000	3 160 000	948 000	—		—	36 606 000
1 903 (XX)	841000	23 000	—	—	—		—	7 o4l OOU
5 073 000	2 871 000	673 000	3 012 000	5 152 000	—	20 000 000	238 000	45 067 000
	3 221 000	530 000	—	—	—	—	25 551 000
95 966 000	60 986 000	24 789 (MH)	26103 000	8298 000	18012000	20 000 000	1 961000	694 139000
16 540 000	47 652 000	7 387 000	—	—	—	—	—	127 001 000
112 500 000	108 03S000	32 176 (MH)	26103 000	8 298 (MH)	13012 000	20 000 000	1 961 000	821 140 000
52300000	87 000 (HK)	21 500 000	21 000000	8200 000	18000000	20 (HM) 000	1 900000	tor. 500 (H10
2 Beloppen avse företag vilkas anläggningskostnad överstiger	10 000 kronor.

Bilaga 29.

Uppgifter länsvis angående kommunal och
enskild investering.1

Län	Tillgängliga och angelägenhets-prövade investe-ringsobjekt2 Kronor	Härav normal-investering (upp-skattad) Kronor
Stockholms stad ..............	127 000 000	90 000 000
Stockholms ..................	46 700 000	5 100 000
Uppsala......................	23 800 000	1 600 000
Södermanlands................	17 600 000	3 800 000
Östergötlands ................	22 800 000	4 200 000
Jönköpings....................	33 200 000	4 200 000
Kronobergs ..................	11 100000	1700 000
Kalmar ......................	20 600 000	3 300 000
Gotlands......................	7 200 000	700 000
Blekinge......................	15 100 000	3 000 000
Kristianstads..................	26 300 000	3 000 000
Malmöhus....................	55 540 000	11000 000
Hallands ....................	12 900 000	2 500 000
Göteborgs och Bohus..........	50 900 000	15 900 000
Älvsborgs ....................	28 900 000	5 600 000
Skaraborgs...................	21900 000	3 400 000
Värmlands....................	22 000 000	5 000 000
Örebro ................	31 700 000	4 000 000
Västmanlands..............	25 200 000	3100 000
Kopparbergs.................	31 700 000	4 400 000
Gävleborgs..............	30 900 000	4 200 000
Västernorrlands .........	39 000 000	5 300 000
Jämtlands.................	19 400 000	1 700 000
Västerbottens ........	45 800000	3 900 000
Norrbottens ............	53 900 000	4 900 000
Summa	821140000	195500000

1 Härvid har icke medräknats byggande av allmänna vägar och
för biltrafiken viktiga gator i städer, som äro väghållare, enskilda
vägar, handelshamnar och farleder, fiskehamnar samt civila flygplatser,
vilka företag redovisats under statlig och viss statsunderstödd
investering (bilaga 27). — 2 Sådana objekt, som i bilaga 28
hänförts till Allmänt i riket, hava fördelats på de särskilda länen.

Bilaga 30.

Översikt över investeringsobjekt för Stockholms stad.

	Totalkostnad
	Kronor
Sjukhusdirektionen ......................	16 020 000
Fastighetsnämnden ......................	2 352 000
Gatunämnden............................	45 869 000
Kyrkogårdsnämnden......................	1020 000
Vattenledningsverket ....................	6 170 000
Gasverket................................	1 900 000
Elektricitetsverk et........................	5 050 000
Hamnstyrelsen ..........................	1 690 000
Slakthus- och Saluhallsstyrelsen ..........	2 500 000
Fattigvårdsnämnden......................	3 873 000
Barnavårdsnämnden......................	750 000
Folkskoledirektionen ....................	24 070 000
Lärlings- och Yrkesskolestyrelsen..........	2 300 000
Idrottsstyrelsen ..........................	7 387 000
Liljevalchs konsthall......................	300 000
Aktiebolaget Stockholms Spårvägar........	5 750 000
Summa	127 001000

Kostnad, anslagsbehov, antal dagsverken och

	Investeringsplan Nummer avser motsvarande bilagas nummer	Kostnad för investe-ringsre ser-vén 1946/47 Kronor	Beräknat behov av statsmedel för investe-ringsreser-ven 1946/47 Kronor	Ber I egentli nings Grov- arbetare	äknat eller antal dags- ?t anlägg-arbete Yrkes- arbetare
	1	2	3	4	5
	Allmän reserv
	4. Postverket............................	9 835 000	9 835 000	50 000	100 000
1	Byggnadsarbeten ....................	9 335 000	9 335 000	50 000	100 000
2	Anskaffning av motorfordon.........	500 000	500 000	—	—
	5. Telegrafverket.........................	30 535 000	30 535 000	175 000	300 000
3	Byggnadsarbeten....................	15 565 000	15 565 000	75 000	200 000
4	Övriga arbeten......................	14 970 000	14 970 000	100 000	100 000
	6. Statens järnvägar......................	140 585 000	134 210 000	3 035 000	536 000
	Företag att bestridas med kapitalmedel.
6	Bangårdar..........................	12 360 000	12 360 000	306 000	35 000
6	Tegelbackens reglering...............	1 000 000	1000 000	15 000	25 000
7	Dubbelspårsbyggnader och linjeom-
	läggningar........................	47120 000	47 120 000	1 870 000	20 000
8	Fortlöpande förstärkning av spåröver-
	byggnaden ........................	1 000 000	1 000 000	13 000	—
9	Skenfria vägkorsningar..............	200 000	200 000	1400	1500
10	Husbyggnader ......................	9 260 000	9 260 000	50000	135 000
11	Telefonanläggningar m. m............	5 340 000	5 340 000	12 000	13 000
12	Anläggningar för elektrisk tågdrift....	5 735 000	5 735 000	23 000	10 000
13	Elektrifiering........................	25 000 000	25 000 000	430 000	280 000
14	Lokstations- och driftverkstadsanlägg-
	ningar............................	390 000	390 000	2 000	5 500
15	Anläggningar vid huvudverkstäder ...	875 000	875 000	5 500	1500
16	Rullande materiel...................	25 000 000	25 000 000	—	—
17	Garagebyggnader m. m...............	430 000	430 000	2 500	7 400
18	Statens järnvägars dispositionsanslag..	500 000	500 000	600	600
19	Företag att bestridas med driftmedel .	6 145 000	—	290 000	1500
20	Företag att bestridas med rörelsemedel	230 000	—	14 000	—
21	9. Statens vattenfallsverk.................	11 200 000	11200 000	95 000	80 000
	10. Försvarsväsendet......................	37 550 000	87 470 000	360 000	260 000
22	Arméns fortifikationsförvaltning......	14 190 000	14 190 000	100 000	120 000
23	Marinförvaltningen..................	5102 000	5100000	60 000	45 000
24	Flygförvaltningen ...................	18 078 000	18 000 000	200 000	95 000
26	Sjökarteverket.......................	180 000	180 000	—	—
	11. Vägbyggnader m. m...................	1253 200 000	'' 247 500 000	6 980 000	1 010 000
26	Barmarksunderhåll..................	40 500 000	40 500 000	1400 000	300 000
27	Nyanläggning av bygdevägar........	24 000 000	24 000 000	]
28	Nyanläggning av ödebygdsvägar......	6 500 000	6 500 000
29	Byggande av huvudvägar............	64 000 000	64 000 000	)3 600 000	400 000
30	Ombyggnad av bygdevägar och öde-
	bygdsvägar........................	29 500000	29 500 000	1
31	Vägbeläggningar.....................	10 000 000	10 000 000	60 000	20 000
32	Byggande av vägar och gator i städer
	och samhällen, som äro väghållare .	58 200 000	55 000000	1 400 000	200 000
33	Byggande av enskilda vägar.........	6 800 000	4 500 000	270 000	30 000
34	Stensättning av vägar och gator......	8 500 000	8 300000	190 000	20 000
	1 Härav kostnader för marklösen 15 500 000 kronor.

Bilaga 31.

materialåtgång för investeringsreserven.

uppskattat verken			Beräknat eller uppskattat materialbehov
		Arme-	Annat valsat	Radia- torer Ton		Gjutjärnsrör
Industri- arbetare	Cement Ton	rings- järn Ton	järn inkl. smide Ton	Smidda rör Ton	normal- rör Ton	hel- tjocka rör Ton	Koppar Ton	Bly Ton
7	7	8	9	10	11	12	18	14	15
6 000	4 200	670	170	& 135	85	88		8
	4 200	670	60	135	85	88	—	8	—	1
6 000	—	—	110	—	—	—	—	—	—	2
115 000	5 470	1 050	2 410	130	135	115	4	295	625
	5 400	890	260	120	125	105	—	10	5	3
115 000	70	160	2150	10	10	10	4	285	620	4
663 000	14 800	1383	31 280	207	700	350	230	475	1330
_	2 600	450	565	—	—	—	—	60	—	5
—	1000	200	—	—	—	—	—	—	—	6
—	170	50	—	—	—	—	—	—	—	7
—	15	5	160	—	—	—	—		—	8 9
	8100	250	690	190	660	330	220	48	30	10
70 000	40	7	880	—	—	—	—	180	1080	11
82 000	1800	320	350	—	—	—	—	60	24	12
9 000	70	25	21 000	—	—	—	—	40	170	13
	340	10	30	8	30	17	10	20	15	14
1250	65	20	40	—	—	—	—	5	—	15
500 000	—	—	7 500	—	—	—	—	50	1	16
_	300	33	10	—	—	—	—	—	—	17
500	200	7	38	6	7	2	—	8	7	18
250	100	6	17	3	3	1	—	4	3	19
—	—	—	—	—	—	—	*—	—	—	20
12 000	1 600	500	400	—	—	—	—	100	5	21
2 000	15 000	1730	395	140	200	195	185	20	2
	6 000	700	200	117	124	150	15	14	1	22
	6 000	''280	85	17	26	23	5	3	—	23
_	3 000	750	110	6	50	22	165	3	1	24
2000		—	—	—	—	—	—	—	—	25
_	18 000	6 500	3 500	2	2	2	—	—	—
										26 27 28 29 30 31 32 33 34

	Investeringsplan Nummer avser motsvarande bilagas nummer	Kostnad för investe-ringsreser-ven 1946/47 Kronor	Beräknat behov av statsmedel för investe-ringsreser-ven 1946/47 Kronor	Beräknat eller antal dags- I egentligt anlägg-ningsarbete
Grov- arbetare	Yrkes- arberare
	1	2	3	4	5
35	Byggande av broar..................	2 900 000	2 900000	50 000	10 000
36	Uppförande av garage- och förråds-
	byggnader m. m...................	2 300 000	2 300000	10 000	30000
37	20. Civila flygplatser......................	9 250 000	9 250 000	220 000	40 000
38	21. Handelshamnar och farleder...........	37 757 200	10 000 000	530 000	170 000
39	22. Fiskehamnar..........................	9 246 300	8 000 000	225 000	75 000
40	— Undersöknings och förberedande gruv-
	arbeten.............................	740 000	740 000	13 000	2 000
41	23. Lotsverket............................	1 600 000	1 600 000	7 000	25 000
42	25. Statliga husbyggnader.................	24 38C 600	24 380 400	100 000	290 000
43	26. Reparationsarbeten å statens byggnader.	3 755 000	3 755 000	10 000	70 000
	Summa för statliga och vissa statsunder-
	stödda arbeten	569634100	528475 400	11800000	2 958 000
	28. Vissa kommunala och enskilda arbeten
44	Vatten- och avloppsanläggningar_____	83 000 000	22 000 000	2 400 000	200 000
45	Skolor..............................	87 600 000	22 300 000	310 000	1 000 000
46	Sjukhus.............................	70000 000	3 300 000	280000	780 000
47	Branddammar och diverse kommunala
	anläggningsarbeten................	87 000000	2 400 000	2 800 000	170 000
48	Diverse kommunala husbyggnader. ...	52 300 000	3 075 000	200000	550000
49	Fritidsanläggningar och skjutbanor ...	21 500 000	6 500 000	480 000	120 000
50	Torrläggningsföretag.................	21000000	9 400 000	1100 000	15 000
51	Elektrifieringsarbeten................	20 000 000	3 000000	120000	120 000
52	Flottledsarbeten.....................	8 200 000	5 500 000	300 000	15 000
53	Arbeten vid enskilda järnvägar.......	13 000000	3000 000	550 000	10 000
54	Diverse enskilda arbeten.............	1 900 000	231 000	10 000	20 000
	Säger för kommunala och enskilda arbe-
	ten totalt	465500000	80 706000	8 550000	3000 000
	Avgår för kommunala och enskilda ar-
	beten, som utgöra ordinarie företag	195500 000		3 050 000	1400000
	Summa för vissa kommunala och en-
	skilda arbeten	270 000 000	S0 706 000	5 500 000	1600000
	Summa för den allmänna reserven	839634100	6091S1400	17 300000	4558 000
	Särskild grovarbetsreserv.
55	8. Dubbelspårsbyggnader...............	15 000 000	15 000 000	600 000	20 000
	10. Försvarsväsendet......................	55 746 000	55 746 000	1 020 000	110 000
56	Försvarsstaben......................	12 000 000	12 000 000	180000	20 000
57	Arméns fortifikationsförvaltning......	18 335 000	18 335 000	400 000	30000
58	Marinförvaltningen..................	11190 000	11190 000	140 000	20 000
59	Flygförvaltningen....................	14 221 000	14 221000	300 000	40 000
60	11. Vägbyggnader.........................	145 300 000	144 300 000	4 400 000	450 000
61	20. Civila flygplatser......................	5 000 000	5 000 000	100 000	15 000
	Summa för grovarbetsreserven	221 046000	220 046000	6120 000	595000
	1 Härav kostnader för marklösen 11 500 000 kronor.

uppskattat verken	Beräknat eller uppskattat materialbehov
		Arme-	Annat valsat	Radia- torer	Smidda rör	Gjutjärnsrör
Industri- arbetare	Cement	rings- järn	järn inkl.	normal- rör	hel- tjocka	Koppar	Bly
			smide			rör
	Ton	Ton	Ton	Ton	Ton	Ton	Ton	Ton	Ton
6	7	8	9	10	11	12	18	14	15
										35
										36
—	300	—	—	—	—	—	—	—	—	37
50 000	35 000	10 000	5 000	—	—	—	—	—	—	38
—	3 600	600	40	—	—	—	—	—	—	39
—	10	4	15	—	18	—	—	4	1	40
7 000	310	60	40	8	13	10	2	10	25	41
—	11 000	1 300	400	200	200	300	—	18	—	42
—	400	60	20	10	10	10	—	—	—	43
855000	109490	23 857	43070	832	1363	1070	421	930	1988
130 000	5 000	600	60	_	3 500	_	29 000		230	44
—	35 000	4 200	1300	700	700	900	—	50	—	45
—	31 000	3 400	1000	550	550	800	—	70	—	46
_	2 700	900	_	_	500	_	3 000	450	_	47
—	21000	2 500	750	400	400	550	—	50	—	48
—	4 000	500	90	50	50	60	—	—	—	49
—	900	300	50	—	—	—	—	—	—	50
100 000	—	—	—	—	—	—	—	1000	—	51
—	1300	400	30	—	—	—	—	—	—	52
2 000	1000	400	400	10	10	10	—	—	—	53
—	800	100	20	20	20	20	—	—	—	54
232000	102 700	13 300	3 700	1730	5 730	2 340	32 000	1620	230
132000	47 700	5800	1700	730	2430	1040	17 000	1010	100
100000	55000	7 500	2000	1000	3300	1300	15 000	610	130
955000	104 490	31357	45 070	1832	4663	2 370	15 421	1540	2118

Anm. Utan kännedom om ett flertal faktorer såsom terrängförhållandena, användningen
av arbetsmaskiner av olika slag, arbetarnas yrkesvana etc. kan dagsverksantalet för ett arbete
icke beräknas med någon större noggrannhet. Tabellens dagsverkssiffror avse därför
endast att ange storleksordningen av antalet dagsverken.

Angivna dagsverken för industriarbetare hänföra sig endast till företag, som helt och
hållet eller till väsentlig del utgöras av direkta industribeställningar av t. ex. telefonapparater,
rullande järnvägsmateriel, maskinaggregat för kraftverk etc. Den allmänna reserven medför
därutöver sysselsättning inom industrien för framställning av material m. m. för anläggnings-
och husbyggnadsföretag samt sysselsättning i transportarbete. Denna sysselsättning
har uppskattats till ca 2 700 000 dagsverken.

För en del av de i investeringsplanen ingående företagen föreligga endast preliminära
förslag och skisser. Med hänsyn härtill har det i tabellen angivna materialbehovet endast
kunnat uppskattas med ledning av från vederbörande verk och myndigheter erhållna preliminära
uppgiftar. Beträffande heltjocka gjutna vattenledningsrör har vid tabellens uppställande
räknats med att sådana komma till användning vid samtliga i planen ingående
vattenledningsarbeten. Något avdrag med hänsyn till användning av andra material som
ersättning har alltså icke verkställts för dessa företag.