Kungl. Maj.ts proposition nr 210 (Proposition 1950:210)

Kungl. Maj.ts proposition nr 210.

Nr 210.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående godkännande
av Sveriges anslutning till en överenskommelse angående
inter-europeiska betalningar och kompensationer
för 1949/50 m. m.; given Stockholms slott den 3
mars 1950.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden
för denna dag vill Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

Sammanfattning.

I propositionen föreslås, att riksdagen måtte dels godkänna Sveriges anslutning
till en inom Organisationen för europeiskt ekonomiskt samarbete
(Paris-organisationen) den 7 september 1949 undertecknad överenskommelse
angående inter-europeiska betalningar och kompensationer för 1949/50, dels
ock bemyndiga riksbanken att i form av s. k. dragningsrätter ställa vissa
medel till förfogande för andra medlemsländer i organisationen i enlighet
med bestämmelserna i överenskommelsen.

Ifrågavarande överenskommelse, som från svensk sida godkändes med ratifikationsförbehåll,
har tillämpats provisoriskt från och med den 1 juli 1949,
när den trädde i stället för en överenskommelse av motsvarande karaktär,
gällande för tiden 1 juli 1948—30 juni 1949 (jämför Kungl. Maj :ts proposition
nr 314/1948, riksdagens skrivelse nr 471).

De grundläggande principerna för det inter-europeiska betalningssystemet,
sådana dessa inarbetats i den nu framlagda överenskommelsen för 1949/50,
äro i stort sett desamma som gällde för den tidigare överenskommelsen för
1948/49. Den viktigaste nyheten utgöres av vissa bestämmelser angående
1 Biliang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 210.

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

dragningsrätternas användningsområde, vilka syfta till att öka utrymmet för
multilateral handel inom Europa. Bestämmelser ha även införts, vilka äro
avsedda att samordna betalningssystemet med Paris-organisationens ansträngningar
att avskaffa importrestriktionerna mellan medlemsländerna.

I ett bihang till överenskommelsen angivas de dragningsrätter å ett sammanlagt
värde av 48 miljoner dollar, som Sverige skall ställa till andra medlemsländers
förfogande inom betalningssystemets ram. Såsom ersättning för
dessa dragningsrätter förutses Sverige erhålla en dollartilldelning av motsvarande
storlek ur den amerikanska finanshjälpen under 1949/50.

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

Utdrag av protokollet över finansårenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 3 mars 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Quensel, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg,

Weijne, Andersson, Lingman.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anför efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter.

Med skrivelse den 4 december 1948 (nr 471) har riksdagen godkänt
Kungl. Maj :ts proposition nr 314/1948 angående Sveriges anslutning till den
i Paris den 16 oktober 1948 undertecknade överenskommelsen angående inter-europeiska
betalningar och kompensationer. Enligt artikel 25 i överenskommelsen
skulle denna äga giltighet intill dess att kompensationerna för
juni månad 1949 slutförts, därest uppgörelse mellan signatärmakterna ej
dessförinnan träffats rörande fortsatt giltighet.

Arbetet på utformningen av en ny inter-europeisk betalningsöverenskommelse,
avsedd att från och med juli 1949 träda i stället för den förenämnda
överenskommelsen, påbörjades inom Organisationen för europeiskt ekonomiskt
samarbete (Paris-organisationen) i april förra året. Härvid nåddes
enighet om ett förslag till överenskommelse angående inter-europeiska betalningar
och kompensationer för 1949/50, gällande för tiden fram till den
30 juni 1950, som den 7 september 1949 godkändes av Paris-organisationens
råd. Enligt bemyndigande biträdde den svenska delegationen rådsbeslutet
med ratifikationsförbehåll. Texten till överenskommelsen, jämte bihang
och tilläggsprotokoll, för vilken en redogörelse lämnas i det följande, torde
såsom bilaga (litt. A) få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende.

Under sommaren och hösten 1949 pågick inom organisationen även arbetet
på att utforma ett program för det europeiska återuppbyggnadsarbetet
under tiden 1 juli 1949—30 juni 1950 och ett förslag till fördelning av den
amerikanska finanshjälpen under samma period. Huvudresultaten av detta
arbete, som i flera viktiga hänseenden nära anknyter till betalningsöverenskommelsen,
komma jämväl att i korthet redovisas i det följande. Vidare
gjordes under hösten bland annat förberedelser för återuppbyggnadsprogrammen
och hjälpfördelningen under de två följande årsperioderna 1950/
51 och 1951/52. Svenska regeringens program för dessa år, vilket överlämnades
till organisationen den 3 januari 1950, torde såsom bilaga (litt. B) få
fogas till statsrådsprotokollet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

I detta sammanhang torde få anmälas, att organisationens råd den 31
mars 1949 godkände ett tilläggsprotokoll nr 2 till betalningsöverenskommelsen
av den 16 oktober 1948. Protokollet innefattar bestämmelser angående
avräkningen på vissa dragningsrätter av ett antal angivna inköpstransaktioner
mellan deltagarländerna under tredje kvartalet 1948. Då Sverige
icke var part i någon av dessa transaktioner, saknade bestämmelserna
praktisk betydelse för svensk del. Med hänsyn härtill har — ehuru Kungl.
Maj :t på sin tid beslöt, att protokollet skulle undertecknas under förbehåll
för riksdagens godkännande — anledning icke förelegat att underställa protokollet
riksdagens prövning.

Betalningssystemet för 1949/50.

I likhet med det inter-europeiska betalningssystemet för 1948/49 — för
vilket en utförlig teknisk redogörelse lämnades i förenämnda proposition —
är betalningssystemet för 1949/50 uppbyggt kring två speciella betalningsanordningar,
nämligen de s. k. kompensationerna respektive dragningsrätterna.
Vad beträffar kompensationsförfarandet, d. v. s. de månatligt genomförda
kvittningarna av löpande skulder och fordringar mellan de i systemet
deltagande länderna, överensstämmer utformningen helt i de båda systemen.
För en närmare teknisk beskrivning av förfarandet torde därför kunna hänvisas
till ifrågavarande redogörelse. I denna redovisas även huvudprinciperna
för dragningsrätternas konstruktion och sättet för deras utnyttjande;
vissa betydelsefulla ändringar och tillägg ha emellertid, såsom framgår av
det följande, gjorts i betalningssystemet för 1949/50.

Den viktigaste principiella nyheten är att möjligheter öppnats för ett land,
som erhållit en dragningsrätt, att använda denna för betalningar även till
andra deltagarländer än det land, som ursprungligen lämnat dragningsrätten.
Medan dylika möjligheter sålunda icke existerade i 1948/49 års betalningssystem,
kan enligt 1949/50 års system 25 % (»den multilaterala
delen») av ett lands dragningsrätt på ett annat deltagarland även utnyttjas
gentemot övriga deltagarländer; de övriga 75 % (»den bilaterala delen»)
kunna däremot liksom tidigare endast användas i det land, som öppnat
dragningsrätten. Avsikten med denna multilaterala användbarhet av 25 %
av dragningsrätterna är att skapa utrymme för en viss konkurrens mellan
deltagarländerna. Enligt de generella principerna för dragningsrättssystemet
skall nämligen varje land, som ställer egen valuta till förfogande i samband
med en dragningsrätt, erhålla motsvarande ersättning i dollar ur den
amerikanska finanshjälpen. I den mån den multilaterala delen av en dragningsrätt
utnyttjas i ett annat land än det, som öppnat dragningsrätten,
medför detta ett tillskott i dollar till det förstnämnda landet utöver vad
detta land i annat fall kunnat räkna med som dollarbidrag ur finanshjälpen.
Å andra sidan kan det land, som inrättat en dragningsrätt, riskera att
förlora ett mot den multilaterala delen svarande belopp av sin dollartilldelning
ur denna hjälp, nämligen för den händelse ifrågavarande del blir

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

utnyttjad i ett annat deltagarland. Möjligheterna att vinna ett extra dollarbidrag,
respektive risken att gå miste om delar av dollarbidragen, ha beräknats
komma att hos deltagarländerna framkalla en strävan att i konkurrens
med varandra hålla uppe eller öka sin export till andra deltagarländer.

De för de multilaterala delarna av dragningsrätterna grundläggande principerna
ha i överenskommelsen utformats på följande sätt. Samtliga de delar,
som tillkomma ett visst land, sammanslås i ett totalbelopp och betraktas
såsom en till landets förfogande stående pool. Det land, till vars förmån
poolen sålunda inrättats, kan genom instruktioner till agenten, d. v. s. Internationella
Regleringsbanken i Basel, förfoga över medel ur poolen för att
täcka underskott i förhållande till vilket som helst annat deltagarland (med
undantag av Schweiz). Härvid gäller, dels att detta icke får ske i den mån underskottet
skulle kunna finansieras ur den bilaterala delen av en dragningsrätt,
som tillkommer landet i förhållande till det i sammanhanget aktuella
överskottslandet, dels ock att den multilaterala delen av samma dragningsrätt
— alltså dragningsrätten i förhållande till överskottslandet ifråga —
automatiskt uttages ur poolen och disponeras för att täcka underskottet intill
dragningsrättens fulla belopp.

Vad dragningsrätterna beträffar ha i 1949/50 års betalningssystem vidare
införts ändrade bestämmelser om hur vid överenskommelsens upphörande
skall förfaras med eventuella outnyttjade belopp. I 1948/49 års system
skulle dylika outnyttjade dragningsrätter kvarstå med rätt för mottagarländerna
att även efter systemets upphörande få utnyttja dessa till fullo
på oförändrade villkor. Enligt 1949/50 års system skall ifråga om outnyttjade
belopp av den bilaterala delen av dragningsrätterna det land, som
öppnat dragningsrätten ifråga, ställa till organisationens förfogande egen valuta
till ett motsvarande värde och utfå ersättning i dollar på samma sätt
som om dragningsrätten utnyttjats regelmässigt. Avsikten är att de valutor,
som kunna komma att tillhandahållas på denna väg, skola sammanföras
till en gemensam pool inom organisationen, som kan utnyttjas inom ramen
av kommande betalningssystem. I den mån däremot de multilaterala
delarna av dragningsrätterna förbli outnyttjade skola de i princip annulleras,
varvid den häremot svarande dollarhjälpen icke kommer att utbetalas
till länderna ifråga.

Medan 1948/49 års överenskommelse icke innehöll några regler angående
deltagarländernas handelspolitik, har i 1949/50 års överenskommelse vissa
dylika regler införts. Den närmaste anledningen härtill har varit önskvärdheten
att förebygga missbruk av de multilaterala delarna av dragningsrätterna.
Ifrågavarande bestämmelser gå ut på att skydda de länder, som öppnat
dragningsrätterna, mot ett oriktigt utnyttjande från mottagarländernas
sida, och på motsvarande sätt de länder, som mottagit dragningsrätterna,
mot åtgärder från deras motparters sida i syfte att upprätthålla eller skapa
ett exportöverskott och härigenom framtvinga ett utnyttjande av dragningsrätterna.

Kungl. Maj:ts proposition, nr 210.

Överenskommelsen innefattar vissa bestämmelser angående förhållandet
mellan systemet och de bilaterala handelsavtalen. Dessa bestämmelser innebära
dels att man vid förhandlingar om dylika avtal skall taga hänsyn
till den eventuella förefintligheten av en dragningsrätt mellan parterna, dels
ock att det av de två länderna, till vars förmån dragningsrätten inrättats,
under vissa angivna förutsättningar skall kunna inskränka sin importlicensgivning
inom ramen av det bilaterala handelsavtalet med ett belopp högst
motsvarande den multilaterala delen.

En ytterligare nyhet i 1949/50 års överenskommelse, vilken återfinnes
bland bestämmelserna rörande revision av dragningsrätterna, anknyter till
organisationens arbete på avskaffandet av importrestriktionerna mellan deltagarländerna.
I revisionsbestämmelserna stadgas sålunda bland annat att
dragningsrätterna skola kunna höjas eller sänkas därest verkningarna av
dylika liberaliseringsåtgärder motivera en dylik ändring.

I betalningsöverenskommelsen ingå som integrerande delar fyra bihang
(A—D). Bihang A och B innehålla bestämmelser rörande undantagande av
tillgodohavanden från kompensationerna resp. vissa växelkursberäkningar i
samband härmed. Bihang C innefattar tabeller med beloppen för dragningsrätterna.
I Bihang D ingå närmare föreskrifter rörande revision av dragningsrätterna.

Sveriges ställning inom betalningssystemet.

I det av Paris-organisationen framlagda första årsprogrammet för tiden
1 juli 1948—30 juni 1949 rekommenderades på sin tid, att Sverige skulle
erhålla en sammanlagd dollartilldelning av 47 miljoner dollar. Beloppet
skulle i sin helhet läggas på lånebasis. I programmet förutsattes vidare, att
Sverige skulle ställa till övriga deltagarländers förfogande dragningsrätter
å sammanlagt 34,8 miljoner dollar (i svenska kronor). Sverige skulle samtidigt
i övriga deltagarländer erhålla dragningsrätter till ett sammanlagt
värde av 9,8 miljoner dollar. Utfallet för Sveriges del av deltagandet i betalningssystemet
beräknades härigenom bli dels ett svenskt nettobidrag i
form av dragningsrätter å (34,8—9,8 =) 25 miljoner dollar, för vilket enligt
systemets regler och en särskild tillämpningsuppgörelse ersättning skulle
erhållas genom ett motsvarande dollarlån utan återbetalningsskyldighet,
dels ock ett dollarlån med återbetalningsskyldighet å resterande del av
den rekommenderade tilldelningen, eller å (47 — 25 =) 22 miljoner dollar.
Det sistnämnda dollarlånet har emellertid sedermera minskats från 22 till
20,4 miljoner dollar i samband med en av de amerikanska myndigheterna
verkställd reduktion av Sveriges totala dollartilldelning från 47 till 45,4 miljoner
dollar; en proportionellt motsvarande reduktion genomfördes samtidigt
i fråga om tilldelningarna även till övriga deltagarländer.

De av Sverige lämnade dragningsrätterna å sammanlagt 34,8 miljoner
dollar fördelades med 21,8 miljoner till Norge, 5 miljoner till Grekland, 5
miljoner till Västtyskland, 2 miljoner till Nederländerna och 1 miljon dollar

Kungl. Maj.ts proposition nr 210.

till Turkiet. De svenska dragningsrätterna i andra deltagarländer om sammanlagt
9,8 miljoner dollar utgjordes av 6 miljoner på Belgien, 3 miljoner
på Danmark, 0,7 miljon på Österrike och 0,i miljon på Italien. Vid utgången
av juni månad 1949 hade de av Sverige lämnade dragningsrätterna utnyttjats
till ett belopp av sammanlagt 29,8 miljoner dollar; i motsatt riktning
hade Sverige utnyttjat 7,665 miljoner dollar. De outnyttjade delarna av de
enskilda dragningsrätterna voro å ena sidan hela beloppet, eller 5 miljoner
dollar, av Västtysklands dragningsrätt på Sverige och å andra sidan
1,96i och 0,i74 miljoner dollar av Sveriges dragningsrätter på Danmark respektive
Österrike. Enligt en i december 1949 träffad uppgörelse ha dessa
outnyttjade belopp kvittats mot varandra; härigenom ha resterna av de
svenska dragningsrätterna på Danmark och Österrike annullerats och den
västtyska dragningsrätten reducerats från 5 miljoner till (5 — 1,961 —
0,i74 ==) 2,865 miljoner dollar. Sistnämnda belopp har enligt uppgörelsen
ställts till Västtysklands förfogande under det nu löpande året 1949/50.

Det faktiska utfallet av dessa olika operationer innebär att Sverige inom
ramen av betalningssystemet för år 1948/49 lämnat ett nettobidrag till detta
i form av dragningsrätter, respektive erhållit en dollarhjälp av den storleksordning
och allmänna karaktär, som enligt prop. 314/1949 förutsågs i de ursprungliga
planerna för Sveriges deltagande i det europeiska återuppbyggnadsarbetet
under angivna år.

Enligt det förslag till fördelning av den amerikanska finanshjälpen under
dess andra årsperiod 1 juli 1949—30 juni 1950, som Paris-organisationen
framlade i slutet av augusti 1949, skulle Sverige i samband med återuppbyggnadsprogrammet
för denna period erhålla en tilldelning å 48 miljoner
dollar. Härvid förutsattes, att Sverige skulle ställa dragningsrätter till andra
deltagarländers förfogande till ett sammanlagt värde motsvarande tilldelningen,
vilken härigenom i sin helhet skulle ges samma karaktär av s. k.
villkorlig hjälp utan återbetalningsskyldighet som enligt ovan gällde beträffande
huvudparten av tilldelningen för årsperioden 1948/49. Efter underhandlingar
fastställdes följande fördelning av dragningsrätterna inom ramen
för det tillgängliga beloppet av 48 miljoner dollar i svensk valuta:
Norge erhöll huvudparten eller 34,3 miljoner dollar, Grekland 9,3 miljoner
samt Portugal och Turkiet vardera 2,2 miljoner dollar (se Bihang C). Inga
dragningsrätter inrättades med Sverige som mottagande part.

överenskommelsens ovan refererade bestämmelser angående dragningsrätternas
bilaterala och multilaterala delar innebära för svensk del att uppräknade
fyra länder, vilka erhållit dragningsrätter i Sverige, kunna utnyttja
25 % av dessa för inköp annorstädes. Härigenom kan Sverige riskera att gå
miste om ett sammanlagt belopp av högst 25 % av sin dollartilldelning,
eller (25/100 X 48 =) 12 miljoner dollar; å andra sidan kan Sverige tänkas
komma i åtnjutande av en tilldelning utöver de 48 miljonerna, nämligen i
den mån andra deltagarländer besluta sig för att i ökad utsträckning använda
de multilaterala delarna av sina dragningsrätter för betalningar till
Sverige.

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

Överenskommelsens ikraftträdande m. m.

Överenskommelsen skall ratificeras och träda i kraft först sedan samtliga
länder deponerat sina ratifikationsinstrument hos Paris-organisationens generalsekretariat.
I avvaktan härpå tillämpas enligt ett samtidigt med överenskommelsen
undertecknat tilläggsprotokoll bestämmelserna i överenskommelsen
från och med den 1 juli 1949. Ifrågavarande protokoll skall gälla
till dess överenskommelsen träder i kraft, men kan uppsägas av ett deltagarland
med en uppsägningstid av tre månader.

överenskommelsen är avsedd att förbli i kraft till dess de kompensationer
och andra betalningsoperationer, som avse tiden intill utgången av juni månad
1950, ha utförts. Den kan därefter förlängas på sådana villkor som
deltagarländerna må överenskomma om. Om sannolikheten talar för att en
förlängning icke kommer till stånd, skola deltagarländerna på begäran av
vilket som helst deltagarland uppdraga åt en eller flera kommittéer att undersöka
och rekommendera vilka åtgärder som kunna erfordras för att
undvika vissa konsekvenser som kunna uppstå genom att ländernas betalningspositioner
i förhållande till varandra förändrats såsom ett resultat av
överenskommelsens tillämpning. Skulle inom en skälig tidsperiod från upphörandet
av överenskommelsen risk anses föreligga exempelvis för avbrott
i handels- eller betalningsförbindelserna, för betalningar i guld och dollar
etc. eller för andra liknande konsekvenser, äger ett deltagarland således påfordra
tillsättandet av en dylik kommitté.

Departementschefen.

Inom Paris-organisationen utformades i början av 1949 ett s. k. handlingsprogram
för verksamheten under året. I detta program formulerades vässa
principer för deltagarländernas individuella och gemensamma ansträngningar
till befrämjande av den interna finansiella stabiliseringen, exportoffensiven
mot dollarmarknaderna, begränsningen av dollarimporten, utvecklingen
av de inter-europeiska handels- och betalningsförbindelserna, investeringspolitiken
m. in. Vad de inter-europeiska betalningsförbindelserna beträffade
gällde det för deltagarländerna att bland annat med ledning av erfarenheterna
från det vid ifrågavarande tidpunkt löpande betalningssystemet
för 1948/49 söka komma vidare i riktning mot ökad frihet och multilateralism
i handeln och betalningarna mellan länderna.

Arbetet på dessa olika uppgifter — vilka även innefattade utarbetandet av
förslag till fördelning av den amerikanska finanshjälpen -— förlöpte i stor
utsträckning parallellt. I fråga om den interna finansiella stabiliseringen begärdes
särskilda utredningar av de enskilda deltagarländerna, vilka sammanställdes
i en specialrapport från organisationen i ämnet. Ansträngningarna
att frigöra den inter-europeiska handeln ledde fram till ett i novem -

Kungi. Maj:ts proposition nr 210.

ber 1949 fattat rådsbeslut, enligt vilket samtliga deltagarländer skola avskaffa
kvantitativa restriktioner för minst 50 % av sin import från övriga
deltagarländer. På betalningsområdet nåddes enighet om den överenskommelse
angående inter-europeiska betalningar och kompensationer för 1949/
50, för vars huvudlinjer en redogörelse lämnats i det föregående. Vad slutligen
hjälpfördelningen beträffar blev resultatet av organisationens arbete
för Sveriges del en rekommendation av den tilldelning å 48 miljoner dollar,
vars konstruktion och innebörd likaledes redovisats tidigare.

Följande kommentarer av mera allmän natur torde kunna göras beträffande
förevarande frågekomplex, som i sin helhet synes böra underställas
riksdagen. Redan under diskussionerna inom organisationen i samband med
utformningen av det första inter-europeiska betalningssystemet, avseende
tiden 1 juli 1948—30 juni 1949, framfördes förslag om att de s. k. dragningsrätterna
i systemet skulle vara multilaterala i så måtto, att de skulle
kunna överföras från att gälla ett deltagarland till ett annat, om de av någon
anledning icke kommo till beräknad användning. Härigenom skulle ökade
möjligheter erhållas att anpassa betalningsresurserna inom systemet till den
faktiska handelsutvecklingen. Förslaget vann icke erforderlig anslutning.
Under arbetet på betalningssystemet för årsperioden 1 juli 1949—30 juni
1950 återupptogs samma tanke i en mera kvalificerad form, innebärande att
dragningsrätterna i sin helhet skulle bli multilaterala och kunna utnyttjas i
vilket deltagarland som helst och sålunda icke till någon del vara bundna
till de respektive länder, som ursprungligen öppnat dragningsrätterna. Enighet
kunde emellertid icke nås om en dylik långtgående valfrihet beträffande
dragningsrätternas användningsområde, utan man begränsade sig till bestämmelsen
att 25 % av dragningsrätternas belopp skulle vara multilaterala
i nyss angiven mening och sålunda kunna användas i vilket deltagarland
som helst.

Enligt denna bestämmelse i överenskommelsen kan den svenska dollartilldelningen
å 48 miljoner ■— för den händelse att de länder, som erhållit
dragningsrätter i Sverige, utnyttja de multilaterala delarna på annat håll —
komma att reduceras med högst 25 % eller med 12 miljoner dollar. Några
egentliga risker i praktiken för en reduktion av denna storleksordning torde
emellertid knappast föreligga. De fastställda beloppen för de av Sverige lämnade
dragningsrätterna, inklusive deras multilaterala delar, äro överlag mindre
än vad vederbörande mottagarländer ursprungligen angåvo såsom nödvändigt
för att täcka beräknade betalningsunderskott i förhållande till Sverige;
dessa länders möjligheter och benägenhet att disponera medel ur dragningsrätterna
för betalningar i annan riktning torde därför vara begränsade. Bestämmelsen
bereder samtidigt visst utrymme för Sverige att genom utökad
export till andra deltagande länder inom betalningssystemets ram kvalificera
sig för en högre tilldelning än 48 miljoner dollar. Med ledning av hittillsvarande
erfarenheter synas de praktiska möjligheterna i detta avseende
emellertid böra bedömas försiktigt.

Vad överenskommelsens bestämmelser av handelspolitisk innebörd beträf -

Kungl. Mcij:ts proposition nr 210.

far ansluta sig dessa på ett naturligt sätt till multilateraliseringen av dragningsrätterna,
och synas icke föranleda någon erinran ur svensk synpunkt.

Beräkningen av dragningsrätterna inom betalningssystemet har skett under
hänsynstagande bland annat till vissa redan förefintliga betalningsmöjligheter
mellan deltagarländerna. I Sveriges fall innebär detta, att Sverige
gentemot Storbritannien förutsättes likvidera ett löpande betalningsunderskott
å 64 miljoner dollar ur tillgängliga pundreserver. Vad beträffar de
35 ,22 miljoner kronor, som vid överenskommelsens undertecknande återstodo
till Västtysklands förfogande enligt den s. k. Washington-uppgörelsen om de
tyska tillgångarna i Sverige, ha dessa medel likaledes särskilt redovisats i
överenskommelsens bihang angående befintliga tillgodohavanden.

Förutom de revisionsanledningar beträffande dragningsrätternas storlek,
som gällt i föregående betalningssystem, nämligen i fall av force majeure
eller grov felbedömning vid dragningsrättens fastställande, har i överenskommelsen
införts möjligheten att motivera en begäran om revision med en
hänvisning till oberäknade återverkningar på handels- och betalningsutvecklingen
av åtgärder för frigörandet av handeln. Tanken är, att man på detta
sätt skall kunna inom systemets ram hjälpa sådana länder, som genom en
långtgående liberalisering av sin importhandel kommit i betalningssvårigheter.
Bestämmelsen är så formulerad att den bereder möjligheter exempelvis
för Sverige att själv begära att få en dragningsrätt i ett annat deltagarland,
om den pågående frilistningen av importen skulle ådraga Sverige betungande
betalningsförpliktelser.

I enlighet med riksdagens bemyndigande har riksbanken i samband med
betalningssystemet för 1948/49 ställt de medel till förfogande, som motsvara
de av Sverige inom systemets ram lämnade dragningsrätterna. Ett motsvarande
bemyndigande synes erforderligt för det nu löpande årets betalningssystem.
I detta sammanhang får jag erinra om att dragningsrätternas belopp,
i svenska kronor räknat, i enlighet med systemets principiella konstruktion
kommit att ökas till följd av höjningen av den svenska dollarkursen i
september 1949.

Med hänsyn till Sveriges intresse att främja de europeiska handels- och
betalningsförbindelserna och skapa de erforderliga finansiella förutsättningarna
för en fortsatt utveckling av dessa och med tanke jämväl på de direkta
fördelar, som i sammanhanget komma Sverige till godo, anser jag mig böra
tillstyrka, att här behandlade förslag underställas riksdagen för godkännande.

Jag får därför med åberopande av det anförda föreslå, att ifrågavarande
överenskommelse angående inter-europeiska betalningar och kompensationer
måtte föreläggas riksdagen. Vidare bör begäras riksdagens bemyndigande
till Sveriges riksbank att i form av dragningsrätter ställa de medel till förfogande,
som enligt överenskommelsen skola utgöra Sveriges bidrag till betalningssystemet
och till övriga i detta medverkande länder. Jag får således
hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

Kungi. Maj.ts proposition nr 210.

dels godkänna Sveriges anslutning till överenskommelsen
den 7 september 1949 angående inter-europeiska betalningar
och kompensationer för 1949/1950,

dels ock bemyndiga riksbanken att i form av dragningsrätter
ställa vissa medel till förfogande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten, att till riksdagen skall avlåtas
proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

K.-E. Renström.

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

Bilaga A.

Accord de paiements et de

compensations entre les pays
européens pour 1949—1950.

Les Gouvernements de 1’Autriche, de
la Belgique, du Danemark, de la France,
de la Gréce, de 1’Irlande, de Hslande,
de 1’Italie, du Luxembourg, de la Norvége,
des Pays-Bas, du Portugal, du
Royaume-Uni, de la Suéde, de la Suisse
et de la Turquie, les Commandants en
Chef des Zones d’occupation en Allemagne
de la France, du Royaume-Uni
et des États-Unis d’Amérique, et le
Commandant de la Zone Anglo-Américaine
du Territoire Libre de Trieste;

Considérant qu’un systéme de paiements
et de compensations a été établi
pour 1’exercice 1948—49 par 1’Accord de
Paiements et de Compensations entre
les Pays Européens, signé å Paris le 16
octobre 1948;

Considérant que 1’Article 25 dudit
Accord a prévu que les Parties Contractantes
examineraient s’il y a lieu de le
maintenir en vigueur;

Désirant prolonger le systéme de paiements
et de compensations avec les
modifications qui s’avérent nécessaires,
en vue notamment de progresser dans
la voie d’une plus grande liberté des
échanges et des paiements intra-européens,
ainsi que 1’envisage 1’Article 4
de la Convention de Coopération Economique
Européenne, signée å Paris le
16 avril 1948;

Considérant la Résolution en date du
2 septembre 1949, par laquelle le Conseil
de 1’Organisation Européenne de Coopération
Economique (appelé ci-dessous
le »Conseil») a approuvé le texte du présent
Accord, Pa recommandé å la signature
des Membres de 1’Organisation
Européenne de Coopération Economique

Agreement for Intra-European
Payments and Compensations
for 1949-1950.

The Governments of Austria, Belgium,
Denmark, France, Greece, Ireland,
Iceland, Italy, Luxembourg, Norway, the
Netherlands, Portugal, the United Kingdom,
Sweden, Switzerland and Turkey;
the Commanders-in-Chief of the French,
United Kingdom and United States
Zones of Occupation of Germany; and
the Commander of the British-United
States Zone of the Free Territory of
Trieste;

Considering that a payments and compensations
scheme was established for
1948—49 by the Agreement for IntraEuropean
Payments and Compensations
signed in Paris on 16th October, 1948;

Considering that Article 25 of the said
Agreement provided that the Contracting
Parties would consider whether it
should be continued;

Desiring to continue the payments and
compensations scheme with such modifications
as appear necessary, particularly
with a view to moving forward towards
the liberalisation of Intra-European
trade and payments as envisaged
in Article 4 of the Convention for European
Economic Co-operation signed in
Paris on 16th April, 1948;

Having regard to the adoption on the
2nd September 1949 of a Resolution of
the Council of the Organisation för European
Economic Co-operation (hereinafter
referred to as the »Council») approving
the text of the present Agreement;
recommending it to the Members
of the Organisation for European Eco -

Kungi. Maj:ts proposition nr 210.

Översättning.

Överenskommelse angående
inter-europeiska betalningar och
kompensationer för 1949—1950.

De österrikiska, belgiska, danska,
Iranska, grekiska, irländska, isländska,
italienska, luxemburgska, norska,
nederländska, portugisiska, brittiska,
svenska, schweiziska och turkiska regeringarna,
befälhavarna för Frankrikes,
Storbritanniens och Förenta staternas
ockupationszoner i Tyskland
samt befälhavaren för den brittiskamerikanska
zonen i det fria området
Trieste;

vilka beakta, att ett system för betalningar
och kompensationer upprättades
för 1948/49 genom den i Paris
den 16 oktober 1948 undertecknade
överenskommelsen angående intereuropeiska
betalningar och kompensationer; vilka

beakta, att artikel 25 i sagda
överenskommelse stadgade, att de fördragsslutande
parterna skulle överväga,
huruvida densamma skulle erhålla
fortsatt giltighet;

vilka önska efter vidtagande av erforderliga
ändringar bibehålla systemet
för betalningar och kompensationer
framför allt i syfte att framskrida
emot frigörandet av handeln och
betalningarna mellan Europas länder
i enlighet med vad som förutses i artikel
4 i den i Paris den 16 april 1948
undertecknade konventionen för europeiskt
ekonomiskt samarbete;

vilka beakta, att Organisationens
för europeiskt ekonomiskt samarbete
råd (härefter kallat »Rådet») genom
beslut den 2 september 1949 godkänt
texten till förevarande överenskommelse
och till medlemmarna i Organisationen
för europeiskt ekonomiskt
samarbete (härefter kallad »Organi -

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

(appelée ci-dessous 1’»Organisation») et
a décidé que 1’Organisation assumerait
les fonctions prévues au présent Accord
des sa mise en application;

Considérant 1’adoption par le Conseil
le 31 aout 1949, d’une Recommandation
relative å la division de l’aide américaine
pour l’année 1949—-1950;

Sont convenus de ce qui suit:

TITRE I.

Dispositions générales.

Article 1.

a. Les Parties Contractantes effectueront,
conformément aux dispositions du
présent Accord, des opérations comportant
des compensations monétaires
et l’utilisation de droits de tirage (appelées
ci-dessous les »opérations»).

b. Les opérations ont pour objet de
faciliter les transactions que les Parties
Contractantes pourront å tout moment
autoriser conformément å leurs politiques
respectives de transferts de devises
et aux dispositions de leurs accords de
paiements.

Artide 2.

La Banque des Réglements Internationaux,
agissant en vertu de 1’accord
conclu entre 1’Organisation et la Banque,
en application de la Décision du Conseil
en date du 10 septembre 1948, est
l’Agent chargé des opérations.

Artide 3.

a. Les opérations sont effectuées
chaque mois, conformément aux directives
données par 1’Organisation pour
1’application du présent Accord (appelées
ci-dessous les »Directives»).

b. L’Agent soumet chaque mois des
rapports å F Organisation conformément
aux Directives.

nomic Co-operation (hereinafter referred
to as the »Organisation») for signature,
and providing that the Organisation
should assume the functions envisaged
under the present Agreement as from the
date from which it will apply; and

Having regard to the adoption on
31st August 1949, of a Recommendation
by the Council relating to the Distribution
of American Aid for 1949—50;

Have agreed as follows:

PART I.

General Provisions.

Artide 1.

(a) The Contracting Parties shall
carry out, in accordance with the provisions
of the present Agreement, operations
which shall consist of currency
compensations, and the use of drawing
rights (hereinafter referred to as »operations»).

(b) Operations are intended to facilitate
transactions which the Contracting
Parties may åt any time allow in accordance
with theirrespective transfer policies
and with the terms of their payments
agreements.

Artide 2.

The Bank for International Settlements,
acting in accordance with the
agreement made between the Organisation
and the Bank in pursuance of the
Décision adopted by the Council on
lOth September, 1948, shall be the Agent
for the operations.

Artide 3.

(a) Operations shall take place each
month and in accordance with the directives
issued by the Organisation for
the application of the present Agreement
(hereinafter referred to as the »Directives»).

(b) The Agent shall submit, in accordance
with the Directives, monthly reports
to the Organisation.

Kungl. Maj.ts proposition nr 210.

sationen») förordat överenskommelsens
undertecknande samt föreskrivit
att Organisationen skall från och
med den dag, då överenskommelsen
erhåller giltighet, åtaga sig de uppgifter,
som däri förutses; och

vilka beakta den av Rådet den 31
augusti 1949 godtagna rekommendationen
rörande fördelningen av amerikansk
hjälp för 1949/50,

hava överenskommit om följande:

DEL I.

Allmänna bestämmelser.

Artikel 1.

a) De fördragsslutande parterna
skola i enlighet med bestämmelserna
i denna överenskommelse utföra operationer,
vilka skola utgöras av dels
valutakompensationer, dels ock utnyttjandet
av dragningsrätter (härefter
benämnda »operationerna»).

b) Operationerna är o avsedda att
underlätta sådana transaktioner, som
de fördragsslutande parterna vid varje
tillfälle tillåta i enlighet med sina
valutabestämmelser och bestämmelserna
i sina betalningsöverenskommelser.

Artikel 2.

Internationella regleringsbanken
skall i enlighet med den överenskommelse,
som jämlikt Rådets beslut den
10 september 1948 träffats mellan Organisationen
och banken, vara agent
för operationerna.

Artikel 3.

a) Operationerna skola äga rum
varje månad i enlighet med av Organisationen
utfärdade direktiv för tilllämpningen
av förevarande överenskommelse
(härefter benämnda »direktiven»).

b) Agenten skall i enlighet med direktiven
tillställa Organisationen månatliga
rapporter.

Kungi. Maj:ts proposition nr 210.

Article 4. Article 4.

a. Chaque fois qu’un réglement en or
ou en devises devient exigible au cours
d’un mois donné en vertu d’un accord
de paiements conclu entre deux Parties
Contractantes, ce réglement est différé
jusqu’å ce que les opérations relatives
å ce mois aient été effectuées.

b. Tout réglement en or ou eu devises
qui reste du aprés les opérations relatives
au mois considéré doit étre alors effectué
immédiatement. Tout réglement de cette
nature doit étre notifié å 1’Agent et ä
1’Organisation par la Partie Contractante
qui effectue le réglement.

c. Aucune disposition du présent Article
ne s’oppose ä ce qu’une Partie
Contractante au profit de qui un réglement
doit étre effectué, adopte des dispositions
différentes en accord avec une
autre Partie Contractante si, par suite de
1’application du présent Article, une
marge de crédit consentie par la premiére
å la seconde se trouve dépassée
de fa$on continue.

Artide 5.

a. Les soldes disponibles pour les opérations
sont les soldes des comptes tenus
par une banque centrale au nom d’autres
banques centrales.

b. Les banques centrales, au sens du
présent Accord, sont les banques centrales
ou les autres autorités monétaires
désignées par les Parties Contractantes.

c. Chaque Partie Contractante s’engage
ä ne pas faire en sorte que des banques
autres que les banques centrales
détiennent des soldes anormaux en
monnaies d’autres Parties Contractantes
et, en général, å ne pas placer de tels
soldes de fagon qu’ils ne soient pas
disponibles pour les opérations.

Artide 6.

a. Les soldes å utiliser dans les compensations
relatives å un mois donné
sont calculés conformément aux Directives.

(a) Whenever a gold or foreign currency
settlement falls due in the course
of any month under a payments agreement
between any two Contracting Parties,
the settlement shall be postponed
until after the operations in respect of
that month.

(b) Any settleement in gold or foreign
currency which shall remain due after
the operations in respect of that month
shall then be effected immediately. Any
such settlement shall be reported to the
Agent and the Organisation by the
Contracting Party which makes the
settlement.

(c) Nothing in the provisions of this
Article shall preclude a Contracting
Party in favour of which a settlement
is to be made from making different
provisions by agreement with another
Contracting Party, if, owing to the
operation of this Article, a credit margin
granted by the former to the latter is
being continuously exceeded.

Artide 5.

(a) The balances available for operations
shall be the balances of accounts
kept by a central bank in the name of
other central banks.

(b) För the purposes of the present
Agreement, central banks shall be the
central banks or other monetary authorities
designated by the Contracting
Parties.

(c) Each Contracting Party undertakes
not to cause abnormal balances in the
currencies of other Contracting Parties
to be held by banks other than central
banks or otherwise to place such balances
so that they will not be available
for the purpose of operations.

Artide 6.

(a) The balances to be used in compensations
in respect of any month shall
be calculated in accordance with the
Directives.

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

Artikel i.

a) Närhelst en betalning i guld eller
utländsk valuta enligt en mellan två
fördragsslutande parter ingången betalningsöverenskommelse
förfaller till
betalning under loppet av en månad,
skall betalningen uppskjutas, till dess
att operationerna för ifrågavarande
månad ägt rum.

b) En betalning i guld eller utländsk
valuta, som efter operationerna
för ifrågavarande månad kvarstår
att fullgöra, skall då omedelbart
verkställas. Anmälan om alla sådana
betalningar skall göras till Agenten
och Organisationen av den fördragsslutande
part, som verkställer betalningen.

c) Utan hinder av bestämmelserna
i denna artikel äger fördragsslutande
part, till vars förmån en betalning
skall verkställas, träffa avvikande
överenskommelse med en annan fördragsslutande
part, därest på grund
av bestämmelserna i denna artikel en
kreditmarginal, som av den förra parten
beviljats den senare, fortlöpande
överskrides.

Artikel 5.

a) De behållningar, som skola stå
till förfogande för operationerna, skola
utgöras av behållningen på sådana
konton, som en centralbank för i andra
centralbankers namn.

b) Med centralbanker avses i denna
överenskommelse de centralbanker
eller andra monetära institutioner,
som utsetts av de fördragsslutande
parterna.

c) Envar fördragsslutande part förbinder
sig att icke föranleda, att onormalt
stora behållningar i övriga parters
valutor innehavas av andra banker
än centralbankerna, eller att på
annat sätt placera dylika behållningar
så att de icke stå till förfogande för
operationerna.

Artikel 6.

a) De behållningar, som skola utnyttjas
vid kompensationerna för någon
månad, skola beräknas i enlighet
med direktiven.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 210.

Kuriffl. Maj:ts proposition nr 210.

b. Dans le calcul des soldes å utiliser
dans les compensations, l’Agent peut
exclure certains montants conformément
aux dispositions de 1’Annexe A.

c. Aucun montant exclu des compensations
relatives å un mois donné en
vertu du paragraphe b du present Artide,
ne doit étre compris par la Partie
Contractante qui a demandé cette exclusion,
dans les calculs concernant les
réglements en or ou en devises qui
seraient exigibles par ladite Partie Contractante
en vertu d’un accord de paiements
et qui pourraient intervenir immédiatement
aprés les operations se
rapportant au mois considéré. Toutefois,
cette disposition ne s’applique pas au
cas de montants affectés par un créditeur
en vertu de la Section le de l’Annexe
A au rachat de För ou des devises
transférés å un débiteur.

(b) When calculating the balances to
be used in compensations, the Agent
may exclude certain amounts in accordance
with the provisions of Annex A.

(c) No amount excluded under paragraph
(b) of this Artide from the compensations
in respect of any month, shall
be included by the Contracting Party
requesting the exclusion, in the calculation
för the purpose of any settlement
in gold or foreign currency which would
be due to that Contracting Party under
a payments agreement and which might
follow immediately after the operations
in respect of that month. However, this
provision shall not apply in the case of
amounts earmarked by a creditor under
Section I (e) of Annex A for the repurchase
of gold or foreign currency transferred
to a debtor.

Article 7.

Les déficits mensuels de chaque Partie
Contractante å l’égard de chauqe autre
Partie Contractante sont calculés conformément
aux Directives.

Artide 8.

a. Chaque Partie Contractante doit
communiquer å l’Agent:

1. Toutes les informations nécessaires
pour permettre å l’Agent de
connaitre exactement la nature et
1’exécution de ses accords de paiements
avec d’autres Parties Contractantes; 2.

Un état mensuel des soldes
disponibles pour les opérations et des
montants exclus des compensations;

3. Un rapport mensuel indiquant
un taux de change unique convenu
avec chacune des autres Parties Contractantes
et que la Partie Contractante
qui établit le rapport est disposée
å voir adopter pour les opérations;

4. Un état mensuel des réglements
en or ou en devises effectués au

Artide 7.

The monthly deficit of each Contracting
Party with any other Contracting
Party shall be calculated in accordance
with the Directives.

Artide 8.

(a) Each Contracting Party shall communicate
to the Agent:

(i) All information necessary to
enable the Agent to have a clear understanding
of the nature and operation
of its payments agreements with
other Contracting Parties;

(ii) A monthly statement of the
balances available for operations and
the amounts excluded from the compensations; (iii)

A monthly report giving a
single rate of exchange agreed with
each other Contracting Party åt which
the Contracting Party reporting is
prepared for operations to take place;

(iv) A monthly statement of settlements
in gold or foreign currency

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

b) Agenten må vid beräknandet av
de behållningar, som skola utnyttjas
vid kompensationerna, utesluta vissa
belopp i enlighet med bestämmelserna
i Bihang A.

c) Belopp, som enligt mom. b) i
denna artikel uteslutits från kompensationerna
avseende någon månad,
må icke av den fördragsslutande part,
vilken begärt uteslutandet, medtagas
vid beräkning av sådan betalning i
guld eller utländsk valuta, som enligt
en betalningsöverenskommelse tillkommer
denna fördragsslutande part
och som kan vara att fullgöra omedelbart
efter genomförandet av operationerna
avseende ifrågavarande månad.

Vad nu sagts skall dock icke gälla beträffande
sådana belopp, som en borgenär
reserverat i enlighet med avdelning
I e) i Bihang A i och för återköp
av guld eller utländsk valuta,
som erlagts till en gäldenär.

Artikel 7.

Envar fördragsslutande parts månatliga
underskott i förhållande till
annan fördragsslutande part skall beräknas
i enlighet med direktiven.

Artikel 8.

a) Envar fördragsslutande part
skall tillställa Agenten:

(i) alla sådana upplysningar,
som erfordras för att Agenten skall
kunna erhålla fullständig kännedom
om beskaffenheten och fungerandet
av den fördragsslutande partens
betalningsöverenskommelser
med andra fördragsslutande parter;

(ii) en månatlig uppgift rörande
de behållningar, som stå till förfogande
för operationerna, och de belopp,
som undantagits från kompensationerna; (iii)

en månatlig uppgift å den
med varje annan part överenskomna
växelkurs, enligt vilken den uppgiftslämnande
parten är beredd att
tillåta operationerna äga rum;

(iv) en månatlig rapport rörande
sådana betalningar i guld eller ut -

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

cours du mois par la Partie Contractante
intéressée aux autres Parties
Contractantes;

5. Toutes les informations permettant
å 1’Agent de déterminer les montants
de monnaie correspondant å des
droits de tirage susceptibles d’étre
utilisés;

6. Toutes les autres informations
nécessaires å 1’Agent pour 1’accomplissement
de sa tåche.

b. Dans le cas de Parties Contractantes
dont les parités de change ne sont
pas homogénes, les soldes et taux de
change notifiés en application des sousparagraphes
2 et 3 dn paragraphe a du
présent Article sont déterminés conformément
aux dispositions de 1’Annexe B.

Article 9.

Si une Partie Contractante, en communiquant
une information å 1’Agent
aux fins du présent Accord, lui notifie
qu’elle désire que cette information soit
considérée comme confidentielle, parce
qu’elle ne Pa pas rendue publique, l’Agent
doit tenir dument compte de cette notification
lorsqu’il fait usage de l’information
en question.

TITRE II.

Compensations.

Article 10.

a. Les compensations sont de premiére
ou de deuxiéme catégorie.

b. Une compensation est dite de premiére
catégorie lorsqu’il en résulte, pour
une Partie Contractante, une réduction
d’un ou de plusieurs soldes débiteurs en
contre partie d’une réduction équivalente
d’un ou de plusieurs soldes créditeurs.

c. Une compensation est dite de
deuxiéme catégorie lorsqu’il en résulte
1’augmentation d’un solde ou 1’apparition
d’un solde nouveau par rapport å
la position telle qu’elle se présentait
avant la compensation.

made during the month by that Contracting
Party to other Contracting
Parties;

(v) Such information as will enable
the Agent to ascertain the amounts
of currency in respect of drawing
rights which may be used; and

(vi) Such further information as
may be required by the Agent for the
performance of his task.

(b) In the case of Contracting Parties
without a unified cross-rate structure,
the balances and rates of exchange reported
under sub-paragraphs (ii) and
(iii) of paragraph (a) of this Article shall
be determined in accordance with the
provisions of Annex B.

Article 9.

If a Contracting Party, in placing information
åt the disposal of the Agent
for the purposes of the present Agreement,
intimates that it desires the information
to be treated as confidential,
because the information has not been
published by it, the Agent shall have
due regard to the intimation in making
use of the information.

PART II.

Compensations.

Article 10.

(a) Compensations shall be first and
second category compensations.

(b) A first category compensation
means a compensation which results for
any Contracting Party in a decrease in
one or more debit balances against an
equivalent decrease in one or more credit
balances.

(c) A second category compensation
means a compensation which results in
the increase of a balance or the formation
of a new balance in comparison with
the position before the compensation.

Kungl. Maj.ts proposition nr 210.

ländsk valuta, som den fördragsslutande
parten under månaden verkställt
till andra fördragsslutande
parter;

(v) sådana upplysningar, som
erfordras för att Agenten skall
kunna fastställa de valutabelopp,
som må användas inom ramen av
dragningsrätter, samt

(vi) sådana ytterligare upplysningar,
som Agenten må erfordra
för fullgörandet av sin uppgift,

b) I vad gäller fördragsslutande

part, som icke har ett enhetligt växelkurssystem,
skola de behållningar
och växelkurser, varom uppgifter
skola lämnas i enlighet med styckena

(ii) och (iii) av moment a) i denna
artikel, bestämmas på sätt i Bihang
B säges.

Artikel 9.

Därest fördragsslutande part, vid
tillhandahållande av upplysningar
till Agenten i enlighet med förevarande
överenskommelse, förklarar
sig önska, att upplysningarna skola
behandlas förtroligt, enär desamma
icke offentliggjorts av den fördragsslutande
parten, skall Agenten vid utnyttjandet
av upplysningarna taga vederbörlig
hänsyn härtill.

DEL II.

Kompensationer.

Artikel 10.

a) Kompensationerna skola utgöras
av kompensationer av första och
andra kategorien.

b) Med kompensation av första
kategorien avses en kompensation,
vilken för fördragsslutande part medför
en minskning i ett eller flera dcbetsaldon
mot en däremot svarande
minskning i ett eller flera kreditsaldon.

c) Med kompensation av andra
kategorien avses en kompensation,
vilken medför en ökning av ett saldo
eller uppkomsten av ett nytt saldo i
förhållande till ställningen före kompensationen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

Article 11.

a. Les compensations de premiére
catégorie sont exécutées sans 1’accord
préalable des Parties Contractantes.

b. Les compensations de deuxiéme
catégorie sont subordonnées å 1’accord
préalable des Parties Contractantes directement
intéressées å chaque compensation
de deuxiéme catégorie.

c. En établissant les compensations
de deuxiéme catégorie, l’Agent s’efforcera
de faciliter les compensations propres
å rendre plus aisées les relations les
plus critiques, en gardant particuliérement
å 1’esprit qu’il est désirable d’éviter
autant que possible les réglements en or
ou en devises entre les Parties Contractantes
ainsi que les interruptions dans
les échanges ou les paiements.

d. Les Parties Contractantes, bien
qu’elles ne s’engagent pas å accepter les
compensations de deuxiéme catégorie,
se déclarent prétes å coopérer pleinement
en vue de faciliter la réalisation de toute
proposition raisonnable présentée par
1’Agent, compte tenu de toutes les circonstances
relatives ä ees compensations.

Artide 12.

Nonobstant les dispositions de l’Article
11 ci-dessus:

a. 1’Organisation peut décider que certains
types de compensations de deuxiéme

atégorie sont exécutés sans 1’accord
préalable des Parties Contractantes; et

b. une Partie Contractante peut faire
connaitre ä l’Agent qu’elle est disposée
å accepter, sans son accord préalable,
certains types de compensations de
deuxiéme catégorie non couverts par le
paragraphe a du présent Article, qui
pourraient étre établies par l’Agent.

Artide 13.

L’Organisation peut décider que les
déficits mensuels seront utilisés dans les

Artide 11.

{a) First category compensations shall
be applied without the prior consent of
the Contracting Parties.

(b) Second category compensations
shall require the prior consent of the Contracting
Parties directly concerned in
each second category compensation.

(c) In arranging second category compensations
the Agent shall endeavour to
facilitate those compensations which will
ease the most diffieult relationships,
hearing particularly in mind the desirability
of avoiding so far as possible settlements
between Contracting Parties
in gold or foreign currencies and interruptions
in trade or payments.

(d) The Contracting Parties, while not
binding themselves to accept second
category compensations, intend to cooperate
fully in facilitating any reasonable
propositions made to them by the
Agent, having regard to all the circumstances
concerning such compensations.

Artide 12.

Notwithstanding the provisions of Article
11,

(a) the Organisation may decide that
certain classes of second category compensations
shall be applied without the
prior consent of the Contracting Parties;
and

(b) any Contracting Party may inform
the Agent that it is prepared to accept,
without its prior consent, certain classes
of second category compensations not
covered by paragraph (a) of this Article,
which may be arranged by the Agent.

Artide 13.

The Organisation may decide that the
monthly déficits shall be used in com -

Kungl. Maj:ts proposition, nr 210.

Artikel 11.

a) Kompensationer av första kategorien
skola genomföras utan föregående
samtycke av de fördragsslutande
parterna.

b) Kompensationer av andra kategorien
skola icke genomföras utan
föregående samtycke av de fördragsslutande
parter, som äro direkt berörda
av varje kompensation av
andra kategorien.

c) Agenten skall vid anordnandet
av kompensationer av andra kategorien
söka underlätta sådana kompensationer,
som äro ägnade att avhjälpa
särskilt kritiska skuldförhållanden,
varvid särskilt bör beaktas önskvärdheten
av att såvitt möjligt undvika
betalningar mellan fördragsslutande
parter i guld eller utländska valutor
samt avbrott i handeln eller betalningarna.

d) De fördragsslutande parterna
hava, ehuru de icke binda sig för att
godtaga kompensationer av andra
kategorien, för avsikt att till fullo
samarbeta för att underlätta genomförandet
av varje skäligt förslag,
som framlägges för dem av Agenten,
under hänsynstagande till alla omständigheter,
som stå i samband med
ifrågavarande kompensationer.

Artikel 12.

Utan hinder av bestämmelserna i
artikel 11 må

a) Organisationen besluta att vissa
slag av andra kategoriens kompensationer
skola genomföras utan föregående
samtycke av de fördragsslutande
parterna, och

b) fördragsslutande part underrätta
Agenten, att den är beredd att
utan föregående samtycke godtaga
vissa slag av kompensationer av andra
kategorien, vilka icke omfattas av
i moment a) i denna artikel avsedda
kompensationer och som kunna anordnas
av Agenten.

Artikel 13.

Organisationen må besluta, att de
månatliga underskotten skola ut -

Kungl. Maj.ts proposition nr 210.

compensations dans des conditions qu’elle
déterminera.

Article 14.

a. Toute compensation qui implique
1’utilisation du solde d’un compte tenu
par la banque centrale de la Suisse ou
å son nom, nécessite 1’accord préalable
de la Suisse ainsi que celui de l’autre
Partie Contractante en cause.

b. Sous réserve de 1’approbation de
1’Organisation, le Gouvernement de la
Suisse peut, å tout moment, décider
d’accepter sans son accord préalable tous
ou certains types de compensations qui
sont exécutées en vertu du présent Accord
sans 1’accord préalable des Parties
Contractantes. Dés cette approbation,
les dispositions du paragraphe a du présent
Article cesseront de lui étre appliquées
ainsi qu’aux autres Parties Contractantes
en cause.

TITRE III.

Droits de tirage.

Artide 15.

a. Les droits de tirage, au sens du présent
Accord, sont les droits de tirage
bilatéraux et multilatéraux.

b. Chaque Partie Contractante figurant
comme créditeur au Tableau II de l’Annexe
C du présent Accord (appelée
»créditeur» dans le présent Accord)
établit en faveur de chacune des Parties
Contractantes figurant comme débiteur
å son égard au Tableau II de ladite
Annexe (appelée »débiteur» dans le
présent Accord) des droits de tirage
bilatéraux. Le montant des droits de
tirage bilatéraux établis par chaque
créditeur en faveur de chacun de ses
débiteurs est indiqué au Tableau II de
1’Annexe C.

c. Il est établi en faveur de chaque
débiteur des droits de tirage multilaté -

pensations on such conditions as it may
determine.

Artide 14.

(a) Any compensation which requires
the use of the balance of any account
kept by, or in the name of, the central
bank of Switzerland shall be subject
to the prior consent of Switzerland and
the other Contracting Parties in question.

(b) Subject to approval by the Organisation,
the Government of Switzerland
may, åt any time, decide to accept
without its prior consent all or any classes
of compensations which are applied under
the present Agreement without the
prior consent of the Contracting Parties.
Upon such approval, the provisions of
paragraph (a) of this Article shall cease
to apply to Switzerland and to the
other Contracting Parties in question.

PART III.

Drawing Rights.

Artide 15.

(a) Drawing rights, within the meaning
of the present Agreement, shall be
bilateral and multilateral drawing rights.

(b) Each Contracting Party shown as
a creditor in Table II of Annex C (referred
to as a »creditor» in the present
Agreement) shall establish bilateral drawing
rights in favour of each Contracting
Party shown in Table II of the said
Annex as a debtor with regard to it
(referred to as a »debtor» in the present
Agreement). The amount of bilateral
drawing rights established by each creditor
in favour of each of its debtors is
shown in Table II of Annex C.

Kungl. Maj.ts proposition nr 210.

nyttjas vid kompensationerna på sådana
villkor, som Organisationen bestämmer.

Artikel li.

a) Varje kompensation, som förutsätter
utnyttjande av behållningen
på konto fört av eller för Schweiz’
centralbank, skall icke genomföras
utan föregående samtycke av Schweiz
och övriga berörda fördragsslutande
parter.

b) Under förutsättning av Organisationens
godkännande må Schweiz’
regering när som helst besluta att,
utan att dess föregående samtycke
erfordras, godkänna alla eller vissa
slag av kompensationer, vilka genomföras
enligt förevarande överenskommelse
utan att föregående samtycke
av de fördragsslutande parterna erfordras.
Vid sådant godkännande
skola bestämmelserna i moment a)
i denna artikel upphöra att gälla för
Schweiz och övriga berörda fördragsslutande
parter.

DEL III.

Dragningsrätter.

Artikel 15.

a) Dragningsrätter enligt denna
överenskommelse skola vara dels bilaterala,
dels ock multilaterala dragningsrätter.

b) Envar fördragsslutande part,
vilken i tabell II till Bihang C angivits
vara borgenär (benämnd »borgenär»
i förevarande överenskommelse),
skall upprätta bilaterala
dragningsrätter till förmån för varje
sådan fördragsslutande part, som i
tabell II i sagda bihang angivits vara
gäldenär i förhållande till parten
(benämnd »gäldenär» i förevarande
överenskommelse). Beloppet av de
bilaterala dragningsrätter, som envar
borgenär upprättat till förmån
för envar av sina gäldenärer, framgår
av tabell II i Bihang C.

c) Multilaterala'' dragningsrätter
skola upprättas till förmån för varje

Kungl. Maj.ts proposition nr 210.

raux. Le montant des droits de tirage
multilatéraux établis en faveur de chaque
débiteur est indiqué au Tableau II de
1’Annexe C.

Arlicle 16.

Les droits de tirage établis en faveur
d’un débiteur sont rendus disponibles et
utilisés conformément aux dispositions
du présent Accord pour couvrir:

1. dans le cas des droits de tirage
bilatéraux, tout ou partie de ses déficits
mensuels ä l’égard du créditeur
qui a établi les droits de tirage; et

2. dans le cas des droits de tirage
multilatéraux, tout ou partie de ses
déficits mensuels ä l’égard de toute
Partie Contractante.

Artide 17.

a. Sous réserve des dispositions du
paragraphe b du présent Article, les
montants de monnaie correspondant å
des droits de tirage (appelés ci-dessous
»montants de monnaie»), sont rendus
disponibles dans la monnaie de la Partie
Contractante qui les rend disponibles ou,
lorsqu’une autre monnaie est normalement
utilisée pour les paiements entre
cette Partie Contractante et une autre
Partie Contractante, dans cette autre
monnaie. Chacune des Parties Contractantes
fera connaitre å 1’Agent, le 10
septembre 1949 au plus tard, les monnaies
dans lesquelles elle rendra disponibles
les droits de tirage conformément
au présent paragraphe.

b. Deux Parties Contractantes pourront
convenir que les montants de monnaie
seront rendus disponibles dans une
monnaie différente de celle dans laquelle
ils auraient du l’étre en application du
paragraphe a du présent Article. Les
deux Parties Contractantes adresseront
å l’Agent, le 10 septembre 1949 au plus
tard, un rapport sur tout accord de
cette nature.

c. Un accord conclu entre deux Parties
Contractantes aux termes du paragraphe

The amount of multilateral drawing
rights established in favour of each
debtor is shown in Table II of Annex C.

Artide 16.

Drawing rights established in favour
of a debtor shall be made available and
used in accordance with the provisions
of the present Agreement in order to
offset,

(i) in the case of bilateral drawing
rights, the whole or part of its
monthly déficits with the creditor by
which the drawing rights have been
established; and

(ii) in the case of multilateral drawing
rights, the whole or part of its
monthly déficits with any Contracting
Party.

Artide 17.

(a) Subject to the provisions of paragraph
(b) of this Article, amounts of currency
in respect of drawing rights (hereinafter
referred to as »amounts of currency»)
shall be made available in the
currency of the Contracting Party making
them available, or, if another currency
is normally used for payments between
that Contracting Party and another
Contracting Party, in that currency.
Each Contracting Party shall, not later
than lOth September, 1949, report to
the Agent the currencies in which it will
make drawing rights available in accordance
with this paragraph.

(b) Any two Contracting Parties may
agree that amounts of currency shall be
made available in a currency different
from the currency in which they would
otherwise be made available under paragraph
(a) of this Article. A report on
any such agreement shall be given by
the two Contracting Parties to the
Agent not later than lOth September,
1949.

Kungl. Maj.ts proposition nr 210.

gäldenär. Beloppet av de multilaterala
dragningsrätter, som upprättats
till förmån för envar gäldenär, framgår
av tabell II till Bihang C.

Artikel 16.

Dragningsrätter, som upprättats
till förmån för en gäldenär, skola göras
tillgängliga och utnyttjas i enlighet
med bestämmelserna i förevarande
överenskommelse för att helt
eller delvis utjämna

(i) i vad avser bilaterala dragningsrätter,
gäldenärens månatliga
underskott i förhållande till den
borgenär, som har upprättat dragningsrätten,
och

(ii) i vad avser multilaterala
dragningsrätter, gäldenärens månatliga
underskott i förhållande
till vilken som helst fördragsslutande
part.

Artikel 17.

a) Där ej annat överenskommits
enligt moment b) i denna artikel,
skola valutabelopp inom ramen för
dragningsrätter (härefter benämnda
»valutabelopp») ställas till förfogande
i den fördragsslutande parts valuta,
som tillhandahåller dem, eller,
där annan valuta normalt användes
för betalningar mellan denna part
och en annan part, i denna valuta.
Varje fördragsslutande part skall senast
den 10 september 1949 lämna
Agenten meddelande om de valutor,
vari den kommer att göra dragningsrätter
tillgängliga enligt detta moment.

b) Två fördragsslutande parter
kunna överenskomma, att
lopp skola ställas till förfogande i
annan valuta än den, vari de eljest
skulle tillhandahållits enligt moment

a) i denna artikel. Meddelande om
dylik överenskommelse skall av de
två parterna lämnas Agenten senast
den 10 september 1949.

c) Utan hinder av sådan överenskommelse
mellan två fördragsslutan -

Kungl. Maj.ts proposition nr 210.

b du présent Artide ne peut les empécher
de condure ultérieurement un accord
prévoyant que les montants de monnaie
seront rendus disponibles, soit dans la
monnaie de l’une d’entre elles, soit dans
une monnaie qui, lors de l’accord ultérieur,
serait normalement utilisée dans
leurs paiements réciproques. Dés la conclusion
de tout accord ultérieur de cette
nature, les deux Parties Contractantes
adresseront å 1’Agent un rapport å ce
sujet.

Artide 18.

a. Les montants de monnaie doivent
étre mis å la disposition de l’Agent
aussitöt qu’il en fait la demande, sous
réserve qu’une Partie Contractante ne
peut étre tenue de mettre å la disposition
de 1’Agent des montants en monnaie
avant le moment ou des montants équivalents
d’aide conditionelle lui sont
attribués de facon ferme.

b. L’aide conditionelle, au sens du présent
Accord, signifie:

1. la valeur en dollars des ÉtatsUnis
des biens et des services å procurer
par 1’Administration de Coopération
Economique des États-Unis, aux
fins du présent Accord, aux Parties
Contractantes qui rendent disponibles
des montants de monnaie équivalents;
ou

2. l’aide ä attribuer aux fins du
présent Accord, par TAdministration
de Coopération Économique des ÉtatsUnis,
sous toute autre forme, en vertu
d’arrangements spéciaux.

c. Aucun débiteur n’est tenu de rembourser
å une Partie Contractante un
montant quelconque de monnaie rendu
disponible par ladite Partie Contractante,
si celle-ci a recpi un montant
équivalent d’aide conditionnelle auquel
n’est attaché aucune obligation de remboursement.

Artide 19.

Les demandes prévues å 1’Article 18
ci-dessus et correspondant aux droits

this Article shall not prevent them from
subsequently making an agreement that
amounts of currency shall be made
available either in the currency of one
of them or in a currency which, åt the
time of the subsequent agreement, is
normally used for payments between
them. Immediately after any such subsequent
agreement, the two Contracting
Parties shall make a report thereon to
the Agent.

Artide 18.

(a) Amounts of currency shall be made
available to the Agent immediately upon
request by him, provided that a Contracting
Party shall not be required to
make amounts of currency available to
the Agent earlier than the time åt which
equivalent amounts of conditional aid
are firmly allotted to it.

(b) Conditional aid within the meaning
of the Agreement signifies:

(i) the United States dollar value
of goods and services to be provided
by the United States Economic Cooperation
Administration for the purposes
of the present Agreement to
those Contracting Parties which make
equivalent amounts of currency available;
or

(ii) in accordance with special arrangements,
the aid to be allotted in
any other manner by the United States
Economic Co-operation Administration
for the purposes of the present
Agreement.

(c) No debtor shall be obliged to repay
to a Contracting Party any amount of
currency made available by that Contracting
Party, if that Contracting Party
has received an equivalent amount of
conditional aid to which no obligation
to repay is attached.

Artide 19.

Requests under Article 18 in respect
of the drawing rights established in

Kungl. Maj.ts proposition nr 210.

de parter, som avses i moment b) i
denna artikel, må dessa sedermera
överenskomma, att valutabelopp skola
tillhandahållas antingen i endera
partens valuta eller i valuta, som vid
tiden för ingåendet av den senare
överenskommelsen normalt användes
för betalningar dem emellan. Omedelbart
efter ingåendet av sådan överenskommelse
skola de båda parterna
lämna Agenten underrättelse härom.

Artikel 18.

a) Valutabelopp skola göras tillgängliga
för Agenten omedelbart på
dennes anfordran, dock att fördragsslutande
part icke skall vara skyldig
göra belopp tillgängliga för Agenten
före den tidpunkt, då motsvarande
belopp av villkorlig hjälp blivit slutligt
tilldelad parten.

b) Med villkorlig hjälp avses enligt
denna överenskommelse:

(i) värdet i Förenta staternas
dollars av sådana varor och tjänster,
som av Förenta staternas administration
för ekonomiskt samarbete
skola för genomförandet av
förevarande överenskommelse tillhandahållas
de fördragsslutande
parter, som ställa motsvarande
valutabelopp till förfogande, eller

(ii) sådan hjälp, som i enlighet
med särskilda anordningar kan
komma att av Förenta staternas
administration för ekonomiskt
samarbete på annat sätt tillhandahållas
för genomförandet av förevarande
överenskommelse.

c) Gäldenär är icke skyldig att till
fördragsslutande part återbetala av
sistnämnda part tillhandahållna valutabelopp
under förutsättning att
den senare parten mottagit ett däremot
svarande belopp av villkorlig
hjälp, som icke förbundits med skyldighet
till återbetalning.

Artikel 19.

Anfordran enligt artikel 18 avseende
dragningsrätter inrättade till för -

KungJ. Maj:ts proposition nr 210.

de tirage établis en faveur d’un débiteur
ne peuvent étre adressées ä une Partie
Contractante avant:

1. que les ressources existantes convenues
du débiteur envers ladite
Partie Contractante, telle qu’elles figurent
å 1’Annexe C, aient été épuisées; et

2. que, dans le cas ou il a été
conclu entre deux quelconques des
Parties Contractantes un accord stipulant
l’usage qui devra étre fait des
droits de tirage non-utilisés établis par
l’une desdites Parties Contractantes
en faveur de l’autre en vertu de l’Accord
de Paiements et de Compensations
signé le 16 octobre 1948, le
reliquat de ees droits de tirage ait été
utilisé sous réserve que 1’Accord
conclu entre l,esdites Parties Contractantes
prévoie cette utilisation et que
ledit Accord ait été approuvé par
1’Organisation conformément å l’Article
39; et

3. que, dans le cas des droits de
tirage multilatéraux, le montant total
des droits de tirage bilatéraux établis,
le cas échéant, par ladite Partie Contractante
en faveur du débiteur, ait
été utilisé.

Article 20.

a. Les demandes prévues å 1’Article 18
ci-dessus ne peuvent étre adressées ä la
Belgique que pour un montant total
équivalent å 352,5 millions de dollars
des États-Unis.

b. Les demandes prévues å 1’Article 18
ci-dessus et correspondant aux droits de
tirage multilatéraux établis en faveur
de la France, des Pays-Bas et du
Royaume-Uni, lorsqu’elles sont adressées
å la Belgique, sont faites dans les conditions
fixées par des Accords signés entre
ees quatre pays, conformément å la
Décision du Conseil en date du 2 juillet
1949, relative au Systéme de Paiements
Intra-Européens.

Artide 21.

a. Sous réserve des dispositions du
paragraphe b du présent Article, les
montants de monnaie sont utilisés par

favour of a debtor shall not be made to
a Contracting Party before:

(i) the agreed existing resources of
the debtor in relation to that Contracting
Party, as set out in Annex C,
have been exhausted; and

(ii) where an agreement between
any two Contracting Parties on the
disposal of unused drawing rights
established by one of these Contracting
Parties in favour of the other
Contracting Party under the Agreement
for Intra-European Payments
and Compensations signed on 16th
October, 1948, has been made, the
remaining amount of such drawing
rights shall have been used provided
that the agreement between the two
Contracting Parties provides for such
use and has been approved by the
Organisation in accordance with Article
39; and

(iii) in the case of multilateral
drawing rights, the total amount of
bilateral drawing rights, if any, established
by that Contracting Party in
favour of that debtor shall have been
used.

Artide 20.

(a) Requests under Article 18 shall be
made to Belgium only up to a total
amount equivalent to 352.5 million
United States dollars.

(b) Requests under Article 18 in
respect of multilateral drawing rights
established in favour of France, Netherlands
and the United Kingdom, when
made to Belgium, shall be made in accordance
with the provisions of Agreements
concluded by these four countries
in accordance with the Décision of the
Council of 2nd July, 1949, concerning
the Intra-European Payments Scheme.

Artide 21.

(a) Subject to the provisions of paragraph
(b) of this Article, amounts of currency
shall be used by the Agent without

Kungl. Maj.ts proposition nr 210.

mån för en gäldenär skall icke framställas
innan:

(i) gäldenärens tillgodohavanden
i förhållande till den fördragsslutande
parten i enlighet med Bihang
C helt utnyttjats, och

(ii) i sådana fall, där överenskommelse
mellan två fördragsslutande
parter träffats rörande förfogande
över outnyttjade dragningsrätter,
upprättade av den ena
av dessa fördragsslutande parter till
förmån för den andra parten enligt
överenskommelsen den 16 oktober
1948 angående inter-europeiska
betalningar och kompensationer,
det återstående beloppet av sådana
dragningsrätter helt utnyttjats under
förutsättning att överenskommelsen
mellan de två fördragsslutande
parterna innebär dylikt utnyttjande
samt att densamma godkänts
av Organisationen i enlighet
med artikel 39, och

(iii) i vad avser multilaterala
dragningsrätter hela beloppet av
bilateral dragningsrätt, som av den
fördragsslutande parten kan ha
upprättats till förmån för sagda
gäldenär, till fullo utnyttjats.

Artikel 20.

a) Anfordran enligt artikel 18
skall icke göras till Belgien till högre
sammanlagt belopp än motvärdet av
352,5 miljoner Förenta staternas dollars.

b) Anfordran enligt artikel 18,
som göres till Belgien på grund av de
multilaterala dragningsrätter som
upprättats till förmån för Frankrike,

Nederländerna och Storbritannien,
skall göras i enlighet med bestämmelserna
i den överenskommelse,
som träffats mellan dessa fyra länder
med stöd av Rådets beslut den 2 juli
1949 angående det inter-europeiska
betalningssystemet.

Artikel 21.

a) Med de inskränkningar, som
följa av bestämmelserna i moment

b) i denna artikel, skola valutabelopp

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

1’Agent sans 1’accord préalable des Parties
Contractantes.

b. Dans les cas ci-dessous, les montants
de monnaie correspondant aux
droits de tirage multilatéraux établis en
faveur d’un débiteur, ne peuvent étre
utilisés qn’ä la demande dudit débiteur:

1. pour couvrir tout ou partie de
son déficit mensuel å l’égard d’une
Partie Contractante qui n’a pas établi
de droits de tirage bilatéraux en sa
faveur; ou

2. pour couvrir tout ou partie de
son déficit mensuel envers un créditeur
dans la mesure ou le total des
montants ainsi utilisés dépasse le tiers
du montant des droits de tirage bilatéraux
établis par ledit créditeur en
faveur du débiteur å la date de la
signature du présent Accord, sous
réserve des dispositions particuliéres
figurant dans les Accords mentionnés
ä 1’Article 20 b ci-dessus.

Article 22.

L’Agent doit utiliser, dans les opérations,
les montants en monnaie rendus
disponibles en vertu du présent Titre, conformément.
aux dispositions suivantes:

a. L’Agent est habilité å utiliser, pour
un mois donné, un montant correspondant
aux droits de tirage établis en
faveur d’un débiteur, au plus égal å la
totalité de chaque déficit pour le mois
considéré entre ledit débiteur et toute
autre Partie Contractante;

b. Si, au cours d’un mois donné, un
montant n’est pas disponible du fait de
1’application du paragraphe a de 1’Article
18 ci-dessus, tout ou partie de ce
montant, lorsqu’il devient disponible,
peut étre utilisé par l’Agent au cours
d’un mois ultérieur en plus du montant
qu’il peut utiliser aux termes du paragraphe
a du présent Article;

c. Les montants de monnaie correspondant
aux droits de tirage bilatéraux,

the prior consent of the Contracting
Parties.

(b) In the following cases amounts of
currency in respect of multilateral drawing
rights established in favour of a
debtor shall be used only åt the request
of that debtor:

(i) to offset the whole or part of
its monthly deficit with any Contracting
Party which has not established
bilateral drawing rights in its favour;
or

(ii) subject to the special provisions
contained in the Agreements
referred to in Article 20 (b), to offset
the whole or part of its monthly deficit
with a creditor to the extent to which
the total of the amounts so used exceeds
a third of the amount of bilateral
drawing rights established by the
latter in favour of the debtor åt the
signature of the present Agreement.

Artide 22.

The Agent shall use in operations
amounts of currencies, made available
under this Part of the present Agreement,
in accordance with the following
provisions:

(a) The Agent shall be entitled to use
in any month an amount in respect of
drawing rights established in favour of
a debtor, up to the total of each monthly
deficit between that debtor and any
other Contracting Party;

(b) If in any month an amount is not
made available as a result of the operation
of paragraph (a) of Article 18, the
whole or part of that amount, when it
becomes available, may be used by the
Agent in any subsequent month in addition
to the amount which he may use
under paragraph (a) of this Article;

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

av Agenten utnyttjas utan de fördragsslutande
parternas föregående
samtycke.

b) I följande fall skola valutabelopp
avseende multilaterala dragningsrätter
upprättade till förmån
för en gäldenär utnyttjas endast på
anfordran av gäldenären:

(i) för att helt eller delvis utjämna
gäldenärens månatliga deficit
med vilken som helst fördragsslutande
part, som icke upprättat
bilateral dragningsrätt till
gäldenärens förmån, eller

(ii) med de inskränkningar, som
följa av i artikel 20 moment b) berörda
överenskommelser, för att
helt eller delvis utjämna gäldenärens
månatliga underskott i förhållande
till en borgenär, i den
mån summan av sålunda utnyttjade
belopp överstiger V, av beloppet
av den bilaterala dragningsrätt,
som av den senare vid undertecknandet
av förevarande överenskommelse
upprättats till gäldenärens
förmån.

Artikel 22.

Sådana valutabelopp, som tillhandahållas
på grund av denna del av
förevarande överenskommelse, skola
av Agenten vid operationerna utnyttjas
i enlighet med följande bestämmelser: a)

Agenten skall äga att varje månad
utnyttja belopp av dragningsrätter,
som upprättats till förmån för
gäldenär, intill sammanlagda beloppet
av varje månatligt underskott
mellan gäldenären och vilken som
helst annan fördragsslutande part.

b) Därest till följd av bestämmelserna
i moment a) i artikel 18 belopp
icke göres tillgängligt under viss månad,
skall detsamma, då det blir tillgängligt,
helt eller delvis kunna utnyttjas
av Agenten under vilken som
helst följande månad såsom tillägg
till det belopp, som han äger utnyttja
i enlighet med moment a) i denna
artikel.

c) Sådana valutabelopp avseende
bilaterala dragningsrätter, som Agen 8

Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 210.

Kungl. Maj.ts proposition nr 210.

que 1’Agent est habilité å utiliser en
vertn du present Article dans la mesure
ou ils ne sont pas nécessaires par suite
des compensations pour couvrir des
déficits mensuels conformément ä 1’Article
16 ci-dessus, sont considérés aux
fins du présent Accord comme des soldes
créditeurs å utiliser dans les compensations.

Article 23.

a. L’Agent peut, å la demande d’un
débiteur, utiliser des montants de monnaie
correspondant aux droits de tirage
bilatéraux établis en sa faveur, en plus
de ceux qu’il peut utiliser en vertu de
FArticle 22 ci-dessus:

1. lorsque cette utilisation a pour
résultat cTéviter un réglement en or
ou en devises par le débiteur en
faveur du créditeur qui a établi les
droits de tirage; ou

2. dans les cas exceptionnels ou
les ressources du débiteur seraient,
autrement, insuffisantes pour permettre
la poursuite d’échanges normaux
entre le débiteur et le créditeur,
conformément aux dispositions du
paragraphe b du présent Article et å
concurrence de 15 % du montant des
droits de tirage bilatéraux établis par
le créditeur en faveur du débiteur.

b. L’Agent ne peut utiliser de montants
additionnels, en vertu du sousparagraphe
2 du paragraphe a du présent
Article, qu’avec 1’accord préalable
du créditeur et dans les opérations se
rapportant aux deux mois qui suivront
la signature du présent Accord. Toutefois,
si le créditeur ne donne pas son
accord, le débiteur peut saisir 1’Organisation,
et, dans le cas ou celle-ci approuve
la demande présentée, l’Agent
peut utiliser les montants additionnels
dans les opérations se rapportant au
mois au cours duquel 1’approbation est
donnée.

c. En cas d’utilisation de montants
additionnels par 1’Agent en vertu du
sousparagraphe 2 du paragraphe a du
présent Article, 1’Organisation peut dé -

Agent is entitled to use under this Article,
to the extent to which as a result
of compensations they are not required
to offset monthly déficits in accordance
with Article 16, shall be considered for
the purposes of the present Agreement
as credit balances to be used in compensations.

Article 23.

(a) The Agent may, åt the request of
a debtor, use amounts of currency in
respect of bilateral drawing rights established
in its favour which are additional
to those which might be used under
Article 22:

(i) if such use results in avoiding
a settlement in gold or foreign currency
by the debtor in favour of the
creditor by which the drawing rights
are established; or

(ii) in accordance with the provisions
of paragraph (b) of this Article,
in exceptional cases in which the
resources of the debtor would be otherwise
inadequate to permit normal
trade between the debtor and the
creditor, and up to 15 % of the amount
of bilateral drawing rights established
by the creditor in favour of the debtor.

(b) The Agent may use additional
amounts under sub-paragraph (ii) of
paragraph (a) of this Article only with
the prior consent of the creditor and
only in operations in respect of the first
two calendar months following the signature
of the present Agreement. However,
if the creditor does not give its
consent, the debtor may refer to the
Organisation and if the Organisation
approves the request made, the Agent
may use the additional amounts in
operations relating to the month in the
course of which the approval of the Organisation
is granted.

(c) In any case in which the Agent
uses additional amounts under subparagraph
(ii) of paragraph (a) of this
Article, the Organisation may decide

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

ten äger utnyttja enligt denna artikel,
skola, i den män de på grund av
kompensationer icke erfordras för att
utjämna månatliga underskott i enlighet
med artikel 16, för förevarande
överenskommelses syften betraktas
såsom tillgodohavanden, vilka
kunna utnyttjas i kompensationerna.

Artikel 23.

a) Agenten äger att på anmodan
av en gäldenär utnyttja till gäldenärens
förmån upprättade bilaterala
dragningsrätter utöver de valutabelopp,
vilka må utnyttjas i enlighet
med artikel 22:

(i) därest sådant utnyttjande
möjliggör undvikande av betalning
i guld eller utländsk valuta av gäldenären
till förmån för den borgenär,
som upprättat dragningsrätterna,
eller

(ii) i undantagsfall, där gäldenärens
tillgodohavanden annars
skulle vara otillräckliga för bibehållande
av normal handel mellan
gäldenären och borgenären, i enlighet
med bestämmelserna i moment
b) i denna artikel och intill
15 % av beloppet av den bilaterala
dragningsrätt, som borgenären
upprättat till förmån för gäldenären.

b) Agenten äger utnyttja tilläggsbelopp
i enlighet med moment a)
stycket (ii) i denna artikel endast
med föregående samtycke av borgenären
och endast vid operationer avseende
de två första kalendermånaderna
efter undertecknandet av förevarande
överenskommelse. Därest
borgenären icke lämnar sitt samtycke,
äger gäldenären hänvända sig
till Organisationen, och därest denna
bifaller den gjorda framställningen
äger Agenten utnyttja tilläggsbeloppen
vid operationerna avseende den
månad, under vilken Organisationen
bifallit framställningen.

c) I sådana fall, där Agenten utnyttjar
tilläggsbelopp i enlighet med
moment a) stycket (ii) i denna artikel,
äger Organisationen besluta, att

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

cider que ees montants viendront en that the amounts whieh the Agent may
déduction des montants susceptibles use under Article 22 in the operations
d’étre utilisés par 1’Agent en vertu de for the subsequent months should be
1’Article 22 ci-dessus dans les operations reduced by those additional amounts.
se rapportant å des mois ultérieurs.

Article 24.

a. Si, au cours d’un mois donné, le
montant global d’une monnaie déterminée
que l’Agent est habilité å utiliser
en application de 1’Article 22 ci-dessus
dépasse le montant de cette monnaie
disponible en vertu du paragraphe a de
1’Article 18 ainsi qu’en vertu de 1’Article
20 ci-dessus, 1’Agent répartit, en principe,
ladite monnaie entre les Parties
Contractantes qui sont en deficit au
cours du mois dans cette monnaie, proportionellement
å leurs déficits; toutefois,
il peut procéder å des ajustements modérés
dans cette répartition proportionnelle,
en tenant compte du fait q’il est
désirable d’éviter autant que possible
1’interruption des échanges et des paiements
et de contribuer å éviter les réglements
en or ou en devises.

b. Si, au cours d’un mois donné, le
montant correspondant aux droits de
tirage multilatéraux établis en faveur
d’un débiteur, que l’Agent est habilité ä
utiliser en application de 1’Article 22
ci-dessus, dépasse le montant inutilisé
de ees droits de tirage, l’Agent utilise
ledit montant pour couvrir les déficits
du débiteur au cours de ce mois conformément
aux dispositions suivantes:

1. Dans le cas ou le montant inutilisé
est inférieur au total des déficits
que l’Agent peut couvrir sans 1’accord
préalable des Parties Contractantes en
vertu du paragraphe a de 1’Article 21,
celui-ci répartit ledit montant proportionnellement
å ees déficits; et

Article 24.

(a) If in any month the aggregate
amount of any one currency whieh the
Agent is entitled to use under Article 22,
exceeds the amount of such currency
available under paragraph (a) of Article
18 and under Article 20, the Agent shall,
in principle, use such currency as between
the Contracting Parties in deficit on the
month in that currency in proportion
to such déficits, but may make moderate
adjustments in this proportionate
distribution, having regard to the desirability
of ereating a minimum of interruption
in trade and payments and of
assisting in the avoidance of gold and
foreign currency settlements.

(b) If in any month the amount in
respect of multilateral drawing rights
established in favour of a debtor whieh
the Agent is entitled to use under Article
22, exceeds the amount of these drawing
rights whieh has not been used, the
Agent shall use that amount to offset
the déficits of the debtor during that
month, in accordance with the following
provisions:

(i) If the unused amount is less
than the total of the déficits whieh the
Agent may offset without the prior
consent of the Contracting Parties
under paragraph (a) of Article 21, he
shall use that amount in proportion
to such déficits; and

2. Dans le cas ou le montant inu- (ii) If the amount exceeds the
tilisé est supérieur aux déficits que déficits whieh he may offset without
l’Agent peut couvrir sans 1’accord the prior consent of the Contracting

préalable des Parties Contractantes, Parties, he shall first cover these de il

couvre d’abord ees déficits, puis ficits, and then use, if necessary, the

répartit, le cas échéant, le montant remaining amount in proportion to the

restant, proportionellement aux défi- déficits whieh he is entitled to cover

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

de belopp, som Agenten enligt artikel
22 må utnyttja vid operationerna för
påföljande månader, skola minskas
med sagda tilläggsbelopp.

Artikel 2b.

a) Därest det sammanlagda beloppet
av valuta, som Agenten äger utnyttja
enligt artikel 22, viss månad
överstiger det belopp i samma valuta,
som står till förfogande enligt artikel
18, mom. a) och artikel 20, skall
Agenten i princip fördela det tillgängliga
beloppet mellan de fördragsslutande
parter, som ha underskott
för månaden i ifrågavarande valuta,
i förhållande till dessa underskott.
Därvid äger Agenten dock göra smärre
avvikelser från den proportionella
fördelningen under hänsynstagande
till önskvärdheten av att åstadkomma
minsta möjliga avbrott i handel
och betalningar samt medverka till
att undvika betalningar i guld och
utländsk valuta.

b) Därest det belopp avseende till
förmån för viss gäldenär upprättade
multilaterala dragningsrätter, vilket
Agenten äger utnyttja enligt artikel
22, viss månad överstiger det belopp
av dessa dragningsrätter, som icke
utnyttjats, skall Agenten utnyttja
sistnämnda belopp för att utjämna
gäldenärens underskott under månaden
i fråga i enlighet med följande
bestämmelser:

(i) därest det outnyttjade beloppet
understiger summan av de
underskott, som Agenten äger utjämna
utan föregående samtycke
av de fördragsslutande parterna i
enlighet med moment a) i artikel
21, skall han utnyttja beloppet i
proportion till dessa underskott,
och

(ii) därest beloppet överstiger de
underskott, som Agenten äger utjämna
utan föregående samtycke
av de fördragsslutande parterna,
skall han i första hand täcka dessa
underskott och därefter, om så erfordras,
utnyttja det återstående

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

cits qu’il est autorisé ä couvrir conformément
au paragraphe b de P Artide
21.

Article 25.

L’Agent devra s’abstenir d’utiliser les
montants correspondant aux droits de
tirage établis en faveur d’un débiteur
dans la mesure ou cette utilisation aurait
pour résultat de maintenir le solde débiteur
d’une autre Partie Contractante
au delå de la marge de crédit prévue
par les accords de paiements ou d’entrainer
ä la charge de ladite Partie
Contractante un paiement en or ou en devises
au débiteur. Cette disposition n’est
pas applicable lorsque le débiteur a
notifié å PAgent qu’un réglement en or
ou en devises a été réclamé å ladite
Partie Contractante et n’a pas été
effectué.

Artide 26.

Sous réserve de Papplication des Artides
10 et 23 ci-dessus et compte tenu
des dispositions des Directives, Putilisation
des montants de monnaie effectuée,
en vertu de PArtide 16 ci-dessus, pour
couvrir les déficits mensuels d’un débiteur,
ne doit pas avoir pour effet
d’augmenter les moyens de paiement
ou de diminuer la dette dudit débiteur
envers une autre Partie Contractante qui
rend disponibles des montants de monnaie
å cet effet.

Artide 27.

a. Si un débiteur, soit en vertu d’un
accord de paiements, soit parce qu’il ne
dispose pas d’une solde créditeur dans
ses relations avec un créditeur, a fait ä
ce dernier un paiement en or ou en devises
exigible å partir du ler juillet
1949, du fait qu’å 1’époque du paiement
les droits de tirage bilatéraux établis
en sa faveur par ce créditeur ne pouvaient
étre utilisés par PAgent en raison
des dispositions du paragraphe a de
PArticle 18, PAgent, sur la demande du
débiteur, prendra les mesures nécessaires
pour permettre 1’affectation de ees
droits de tirage au rachat de tout ou

in accordance with paragraph (b) of
Article 21.

Artide 25.

The Agent shall not use amounts in
respect of drawing rights established in
favour of a debtor to the extent to
which such use would result in maintaining
the debit balance of any Contraeting
Party in excess of the eredit
margin as provided under the payments
agreements, or entailing for that Contraeting
Party the obligation to make a
payment to the debtor in gold or foreign
currency. This provision shall not apply
if the debtor informs the Agent that a
settlement in gold or foreign currency
has been demanded from that Contracting
Party, but has not taken place.

Artide 26.

Subject to the operation of Artides 10
and 23 and in accordance with the Directives,
the use of amounts of currency
under Article 16 for the purpose of offsetting
the monthly déficits of a debtor,
may not result in an inerease of the
means of payment of a debtor or in a
reduetion of its debt in relation to any
Contracting Party which makes amounts
of currency available for that purpose.

Artide 27.

{a) If a debtor, either under a payments
agreement or because it has no
available eredit balance in relation to a
ereditor, has made a payment in gold or
foreign currency falling due on or after
1st July, 1949 to the latter, because åt
the time of payment bilateral drawing
rights established in its favour by that
ereditor could not be used by the Agent
as a result of the operation of the provisions
of paragraph (a) of Article 18,
the Agent, åt the request of the debtor,
shall take the necessary steps to enable
such drawing rights to be applied for
the repurchase of the whole or part of

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

beloppet i proportion till de underskott,
vilka han äger täcka i enlighet
med moment b) i artikel 21.

Artikel 25.

Agenten skall icke utnyttja belopp
avseende till förmån för viss gäldenär
upprättade dragningsrätter, i den
mån dylikt utnyttjande skulle antingen
medföra att en fördragsslutande
parts skuldsaldo bibehölles vid
ett belopp överstigande i betalningsavtalen
stadgade kreditmarginaler,
eller för denna fördragsslutande part
förorsaka skyldighet att till gäldenären
verkställa betalning i guld eller
utländsk valuta. Vad nu sagts skall
icke gälla, därest gäldenären underrättar
Agenten, att en betalning i
guld eller utländsk valuta från den
fördragsslutande parten begärts men
icke ägt rum.

Artikel 26.

Med de inskränkningar, som följa
av bestämmelserna i artiklarna 10
och 23 och enligt direktiven, må utnyttjandet
av valutabelopp i enlighet
med artikel 16 för utjämning av en
gäldenärs månatliga underskott icke
medföra en ökning av en gäldenärs
betalningsmedel eller en minskning
av gäldenärens skuld i förhållande
till fördragsslutande part, som ställer
valutabelopp till förfogande för ändamålet.

Artikel 27.

a) Därest en gäldenär antingen i
enlighet med betalningsöverenskommelse
eller emedan gäldenären saknar
tillgodohavande hos en borgenär,
till denne verkställt en den 1 juli
1949 eller senare förfallen betalning
i guld eller utländska valutor, till
följd av att vid tiden för betalningen
den bilaterala dragningsrätt, som
upprättats till gäldenärens förmån
av borgenären, icke kunnat av Agenten
utnyttjas på grund av bestämmelserna
i moment a) i artikel 18, skall
Agenten på anmodan av gäldenären
vidtaga erforderliga åtgärder för att

Kungl. Maj.ts proposition nr 210.

partie des montants d’or ou de devises
payés dans ees conditions, sous réserve
que les dispositions du paragraphe a
de 1’Article 18 ne fassent plus obstacle
å 1’utilisation des droits de tirage.

b. La demande et les mesures prévues
au paragraphe a du present Article
seront effectuées et appliquées au cours
des opérations relatives au mois pendant
lequel les dispositions du paragraphe a
de 1’Article 18 cesseront de faire obstacle
å 1’utilisation des droits de tirage.

c. Le montant que l’Agent peut
utiliser pour un mois donné en application
du present Article s’ajoute aux
montants qu’il peut utiliser pour ce mois
en application de 1’Article 22.

Article 28.

Les montants nouveaux de droits de
tirage bilatéraux établis par un créditeur
en faveur d’un débiteur, å la suite
d’une révision effectuée en vertu de
1’Article 34 ci-dessous, peuvent étre
affeetés, en totalité ou en partie, au
rachat de l’or ou des devises payés
par le débiteur au créditeur dans les
conditions prévues å 1’Article 27 cidessus
du fait qu’å 1’époque du paiement
le créditeur n’avait pas encore établi
de droits de tirage en faveur du débiteur
ou du fait que les droits de tirage établis
étaient utilisés en totalité.

Artide 29.

a. Si un créditeur, soit en vertu d’un
accord de paiements, soit parce qu’il ne
dispose pas d’un solde créditeur dans ses
relations avec un débiteur en faveur
duquel il a établi des droits de tirage, a
fait audit débiteur un paiement en or
ou en devises exigible å partir du ler
juillet 1949, il pourra procéder au rachat
de tout ou partie des montants d’or ou
de devises payés dans ees conditions si,
ultérieurement, le débiteur est en déficit
å son égard.

any amounts of gold or foreign currency
so paid, provided that the use of the
drawing rights is no longer prevented as
a result of the operation of the provisions
of paragraph (a) of Article 18.

(b) The request and arrangements under
paragraph (a) of this Article shall be
made and put into effeet during the
course of the operations in respect of the
month when the provisions of paragraph

(a) of Article 18 cease to prevent the
use of the drawing rights.

(c) The amount which the Agent may
use under this Article in respect of any
month shall be in addition to the
amounts which the Agent may use in
respect of that month under Article 22.

Artide 28.

Any new amount of bilateral drawing
rights established by a ereditor in favour
of a debtor as the result of a revision
under Article 34 may be applied, in
whole or in part, for the repurchase of
gold or foreign currency paid by the
debtor to the ereditor in the circumstances
envisaged in Article 27 because
åt the time of payment the ereditor had
not yet established drawing rights in
favour of the debtor or because the
established drawing rights had been
entirely used.

Article 29.

(a) If a ereditor makes to a debtor, in
favour of which it has established drawing
rights, a payment in gold or foreign
currency falling due on or after 1st July,
1949, either under a payments agreement
or because the ereditor has no
eredit balance in relation to that debtor,
the ereditor may repurchase the whole
or part of the amounts of gold or foreign
currency transferred in these conditions
if, subsequently, the debtor has a deficit
with regard to the ereditor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

möjliggöra, att dragningsrätten utnyttjas
för att helt eller delvis återköpa
det belopp i guld eller utländska
valutor, som sålunda erlagts, förutsatt
att hinder för ett utnyttjande
av dragningsrätten ej längre möter
på grund av bestämmelserna i moment
a) av artikel 18.

b) Anmodan och åtgärder enligt
moment a) av denna artikel skall
framställas respektive vidtagas under
loppet av operationerna för den
månad, varunder bestämmelserna i
moment a) av artikel 18 upphöra att
utgöra hinder för utnyttjandet av
dragningsrätten.

c) Det belopp, som Agenten äger
utnyttja enligt denna artikel under
viss månad, skall betraktas såsom
tillägg till de belopp, som Agenten
jämlikt artikel 22 äger utnyttja för
den ifrågavarande månaden.

Artikel 28.

Varje nytt belopp av bilateral dragningsrätt,
som upprättats av en borgenär
till förmån för en gäldenär på
grund av revision i enlighet med artikel
34, må helt eller delvis utnyttjas
för återköp av guld eller utländsk
valuta, som gäldenären erlagt till
borgenären under i artikel 27 avsedda
förhållanden till följd av att borgenären
vid betalningens verkställande
ännu icke upprättat dragningsrätt till
förmån för gäldenären eller emedan
den upprättade dragningsrätten helt
utnyttjats.

Artikel 29.

a) Därest borgenär till gäldenär,
till vars förmån borgenären upprättat
en dragningsrätt, verkställer en betalning
i guld eller utländska valutor
förfallande till betalning den 1 juli
1949 eller senare, antingen i enlighet
med betalningsöverenskomrnelse eller
emedan borgenären icke har tillgodohavande
hos gäldenären, äger borgenären
helt eller delvis återköpa det
sålunda erlagda beloppet i guld eller
utländsk valuta, därest gäldenären
sedermera har ett underskott i förhållande
till borgenären.

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

b. Sur la demande du créditeur, 1’Agent
devra s’abstenir d’utiliser les montants
correspondant aux droits de tirage établis
en faveur du débiteur dans les opérations
du ou des mois au cours desquels
le rachat est opéré, å concurrence du
montant d’or ou de devises racheté.

Article 30.

Le Titre III du présent Accord ne s’applique
pas å la Suisse.

TITRE IV.

Dispositions diverses.

Artide 31.

a. La surveillance de 1’application du
présent Accord incombe å 1’Organisation.

b. Si une question se pose å propos de
1’interprétation ou de 1’application du
présent Accord, elle peut étre soumise
par toute Partie Contractante å l’Organisation,
qui peut prendre des décisions å
ce sujet.

Artide 32.

a. L’Organisation procédera, au cours
de 1’année se terminant le 30 juin 1950,
au moins å deux examens généraux du
fonctionnement du présent Accord.

b. L’Organisation déterminera les dates
auxquelles ees examens généraux auront
lieu.

Artide 33.

a. Tout créditeur peut saisir l’Organisation
s’il s’estime lésé par suite d’un
usage anormal des droits de tirage
multilatéraux établis en faveur d’un de
ses débiteurs.

b. Tout débiteur peut saisir 1’Organisation
s’il s’estime lésé par des mesures
prises par toute autre Partie Contractante -

(b) Åt the request of the ereditor, the
Agent shall abstain from using amounts
in respect of drawing rights established
in favour of the debtor, in the operations
for the month or months in the course
of which the repurchase is carried out,
up to the amount of gold or foreign currency
that is repurchased.

Artide 30.

Part III of the present Agreement
shall not apply to Switzerland.

PART IV.

Miscellaneous Provisions.

Artide 31.

(a) The supervision of the operation
of the present Agreement shall be undertaken
by the Organisation.

(b) Should any question arise concerning
the interpretation or the application
of the present Agreement, it may
be referred by any Contracting Party
to the Organisation which may take
décisions on the question.

Artide 32.

(a) Not less than twice in the course
of the year ending 30th June, 1950, the
Organisation shall carry out comprehensive
reviews of the operation of the
present Agreement.

(b) The Organisation shall decide the
dates on which these reviews shall take
place.

Artide 33.

(a) Any ereditor may refer to the
Organisation if it considers itself prejudiced
as a consequence of the abnormal
use of the multilateral drawing rights
established in favour of any of its
debtors.

(b) Any debtor may refer to the Organisation
if it considers itself prejudiced
by measures taken by any Contracting
Party

Kungl. Maj.ts proposition nr 210.

b) På begäran av borgenären skall
Agenten vid operationerna för den
månad eller de månader, under vilka
återköpet äger rum, icke utnyttja belopp
avseende till gäldenärens förmån
upprättad dragningsrätt intill
det belopp i guld eler utländsk valuta,
som återköpes.

Artikel 30.

Del III av förevarande överenskommelse
skall icke äga tillämpning på
Schweiz.

DEL IV.

Diverse bestämmelser.

Artikel 31.

a) Övervakningen av förevarande
överenskommelse skall handhavas av
Organisationen.

b) Därest fråga uppkommer rörande
tolkningen eller tillämpningen
av förevarande överenskommelse kan
densamma av envar fördragsslutande
part hänskjutas till Organisationen,
som må fatta beslut i frågan.

Artikel 32.

a) Organisationen skall minst två
gånger under det år, som slutar den
30 juni 1950, verkställa en ingående
granskning av förevarande överenskommelses
fungerande.

b) Organisationen skall besluta om
de tidpunkter, vid vilka denna granskning
skall äga rum.

Artikel 33.

a) Envar borgenär äger hänvända
sig till Organisationen, därest han
anser sig ha lidit skada till följd av
att multilateral dragningsrätt, som
upprättats till förmån för någon av
hans gäldenärer, utnyttjats på ett
onormalt sätt.

b) Envar gäldenär äger hänvända
sig till Organisationen, därost han
anser sig ha lidit skada på grund av
åtgärder, som vidtagits av någon fördragsslutande
part, innebärande

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

1. lui imposant des conditions anormales
pour la vente de produits ou la
prestation de services par ladite Partie
Contractante, ou

2. restreignant les importations visibles
ou invisibles de ladite Partie
Contractante,

et ayant pour effet soit d’augmenter
ou de maintenir artificiellement son
déficit initialement prévu ä l’égard de
ladite Partie Contractante, soit de provoquer
un déficit alors qu’il n’en avait
pas été initialement prévu.

c. Tout débiteur peut également saisir
F Organisation, s’il s’estime lésé par des
mesures prises par Fun de ses créditeurs
et ayant pour effet de mettre obstacle
å 1’utilisation de tout ou partie des
droits de tirage bilatéraux établis par
ledit créditeur en sa faveur.

d. L’Organisation décidera, s’il y a lieu,
des mesures å prendre pour remédier aux
conséquences des faits allégués å 1’appui
d’un recours formé en vertu des paragraphes
a, b et c du présent Article.

Article 34.

a. Il ne sera procédé å une revision des
montants des droits de tirage bilatéraux
que dans les conditions prévues å 1’Annexe
D.

b. ^Organisation décidera de la revision
å effectuer dans les montants des
droits de tirage bilatéraux et des recommandations
ä présenter å cet effet å
FAdministration de Coopération Économique
des États-Unis.

c. Sous réserve des mesures susceptibles
d’étre prises en application de
1’Article 33 ci-dessus, les droits de tirage
multilatéraux ne pourront pas faire
1’objet de revision par FOrganisation.

Artide 35.

L’Organisation déterminera la procédure
å suivre et les organes compétents

(i) imposing abnormal conditions
on the sale of its commodities or the
provision of its services by that Contracting
Party, or

(ii) restricting the visible or invisible
imports by that Contracting
Party,

which have the effect of either artificially
increasing or artificially maintaining
its deficit in relation to that Contracting
Party, as originally estimated,
or of creating a deficit where no sucli
deficit had been originally foreseen.

(c) Any debtor may also refer to the
Organisation if it considers itself prejudiced
by measures taken by one of its
creditors which have the effect of hindering
the use of the whole or part of
bilateral drawing rights established by
that creditor in its favour.

(d) The Organisation shall decide what
measures, if any, are required to redress
the consequences of the facts alleged in
a reference made under paragraphs (a),
(b), or (c) of this Article.

Artide 34.

(a) Revision of the amounts of bilateral
drawing rights shall be made only
in accordance with the provisions of
Annex D.

(b) The Organisation shall decide what
revision of the amounts of bilateral
drawing rights shall take place and what
recommendations for that purpose shall
be made to the United States Economic
Co-operation Administration.

(c) With the exception of measures
which may be taken under Article 33,
multilateral drawing rights shall not be
subject to revision by the Organisation.

Artide 35.

The Organisation shall provide for
appropriate procedure and bodies to deal

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

(i) att sistnämnda part vid gäldenär
ens försäljning av sina varor
eller tillhandahållande av sina
tjänster uppsätter onormala villkor,
eller

(ii) att den fördragsslutande parten
inskränker den synliga eller
osynliga importen,

vilka åtgärder medföra, att gäldenärens
ursprungligen beräknade
underskott i förhållande till den
fördragsslutande parten på konstlad
väg ökas eller bibehålies eller
att ett underskott skapas, där ett
sådant underskott ursprungligen
icke förutsetts.

c) Envar gäldenär äger jämväl
hän vända sig till Organisationen,
därest han anser sig ha lidit skada
genom åtgärder, som vidtagits av någon
av hans borgenärer och som helt
eller delvis förhindra utnyttjandet av
bilateral dragningsrätt, vilken av borgenären
upprättats till gäldenärens
förmån.

d) Organisationen skall besluta,
vilka eventuella åtgärder, som erfordras
för att motverka följderna av de
förhållanden, som åberopats i framställningar
enligt moment a), b) eller

c) i denna artikel.

Artikel 34.

a) Revision av bilaterala dragningsrätters
belopp skall endast äga
rum i enlighet med bestämmelserna i
Bihang D.

b) Organisationen skall besluta,
vilken revision av bilaterala dragningsrätters
belopp som skall äga
rum och vilka rekommendationer
som för ändamålet skola göras till
Förenta staternas administration för
ekonomiskt samarbete.

c) Med undantag av åtgärder, som
kunna vidtagas i enlighet med artikel
33, skola multilaterala dragningsrätter
icke göras till föremål för revision
av Organisationen.

Artikel 35.

Organisationen skall fastställa
formerna för behandlingen av de fall,

Kungi. Maj.ts proposition nr 210.

pour examiner les cas qui pourraient se
présenter en vertu des Articles 33 et 34.

Article 36.

L’ Organisation pourra décider des mesures
ä prendre pour procéder, s’il y a
lieu, aux ajustements qui se révéleraient
nécessaires au cas ou, en dépit des dispositions
de 1’Article 26 ci-dessus, les
moyens de paiement ou la dette d’un
débiteur å l’égard d’une autre Partie
Contractante se trouveraient respectivement
augmentés ou diminués, par rapport
å sa position lors de la mise en application
du présent Accord, par suite de
1’utilisation de montants correspondant
aux droits de tirage établis en faveur du
débiteur.

Artide 37.

a. Les montants de monnaies correspondant
å des droits de tirage bilatéraux
non utilisés dans les opérations seront
mis å la disposition de 1’Organisation
aussitöt apres 1’achévement des opérations
se rapportant au mois de juin
1950 sous réserve des révisions ayant
pu étre effectuées en vertu de 1’Article
34 ci-dessus, étant entendu qu’une Partie
Contractante ne pourra étre tenue de
mettre å la disposition de 1’Organisation
des montants en monnaie avant le moment
ou des montants équivalents d’aide
conditionnelle seront attribués de fa<jon
ferme å ladite Partie Contractante.

b. L’Organisation déterminera, avant
le 31 mai 1950, les régles relatives å
1’administration et å 1’utilisation de ees
montants de monnaie.

c. L’Organisation cessera d’avoir å sa
disposition en vertu du paragraphe a
du présent Article tout ou partie des
montants de monnaies, si le créditeur
qui les a mis ä sa disposition en fait la
demande å 1’Organisation avant le 31
aout 1950 et établit que sa demande
rentre dans l’un des cas prévus å
1’Annexe D.

d. Des montants de monnaies visés au
paragraphe a du présent Article, seront
mis par 1’Organisation å la disposition

with cases arising under Articles 33 and
34.

Artide 36.

The Organisation may decide what
measures of adjustment, if any, are
necessary in the cases in which, in spite
of the provisions of Article 26, and owing
to the use of drawing rights established
in favour of a debtor, the means of
payment, or the debt of that debtor
in relation to a Contracting Party, shall
have been respectively inereased or reduced
as compared with its position
when the present Agreement came into
force.

Artide 37.

(a) Subject to any revision under
Article 34, amounts of currency in
respect of bilateral drawing rights not
used in operations shall be held åt the
disposal of the Organisation upon the
termination of the operations relating
to June 1950, provided that a Contracting
Party need not hold amounts of
currency åt the disposal of the Organisation
earlier than the time åt which equivalent
amounts of conditional aid are
firmly allotted to that Contracting
Party.

(b) The Organisation shall before 31st
May, 1950, decide on the rules relating
to the administration and appropriation
o^ these amounts of currency.

(c) The Organisation shall cease to
have the whole or part of amounts of
currency held åt its disposal under paragraph
(a) of this Article, if the ereditor
which made them available makes a
request to the Organisation before 31st
August, 1950, and establishes that its
request falls within any of the cases provided
for in Annex D.

(d) The Organisation shall place åt the
disposal of a debtor amounts of currency
referred to in paragraph (a) of this Article

Kungl. Maj.ts proposition nr 210.

som kunna uppkomma enligt artiklarna
33 och 34, ävensom utse organ
för handläggningen av dylika frågor.

Artikel 36.

Organisationen må besluta, vilka
eventuella åtgärder för erhållande av
rättelse som erfordras i de fall, där
trots bestämmelserna i artikel 26 och
på grund av utnyttjandet av till förmån
för en gäldenär upprättade dragningsrätter
gäldenärens tillgodohavande
eller skuld i förhållande till en
fördragsslutande part ökats respektive
minskats i jämförelse med förhållandena,
då denna överenskommelse
trädde i kraft.

Artikel 37.

a) Med de inskränkningar, som
kunna följa av revision enligt artikel
34, skola valutabelopp avseende bilaterala
dragningsrätter, vilka icke utnyttjats
vid operationerna, hållas till
Organisationens förfogande vid slutförandet
av operationerna för juni
månad 1950, dock skall en fördragsslutande
part icke behöva hålla valutabelopp
till förfogande för Organisationen
före den tidpunkt, vid vilken
motsvarande belopp av villkorlig
hjälp fast tilldelas denna fördragsslutande
part.

b) Organisationen skall före den 31
maj 1950 fatta beslut rörande de regler,
som skola gälla för disposition av
dessa valutabelopp.

c) Organisationen skall helt eller
delvis avstå från valutabelopp, som
ställts till dess förfogande enligt moment
a) i denna artikel, därest den
borgenär, som tillhandahållit dem, i
framställning till Organisationen före
den 31 augusti 1950 visar, att dess
framställning uppfyller bestämmelserna
i något av de fall, som förutses
i Bihang D.

d) Organisationen skall till förfogande
för en gäldenär ställa valutabelopp,
som åsyftas i moment a) i

Kungi. Maj.ts proposition nr 210.

d’un débiteur, s’il en fait la demande
avant le 31 aout 1950 et s’il établit
qu’il se trouve dans l’un des cas visés
aux paragraphes b et c de 1’Article 33
ci-dessus.

e. L’Organisation pourra, dans des
conditions qu’elle déterminera, mettre
å la disposition d’un débiteur des montants
de monnaie visés au paragraphe
a du présent Article, s’il en fait la demande
avant le 31 aout 1950 et s’il
établit que ees montants sont nécessaires
pour couvrir des engagements
souscrits par lui avant le ler juillet 1950.

Artide 38.

a. Sauf décision contraire de 1’Organisation,
les droits de tirage multilatéraux
non utilisés dans les opérations
seront annulés.

b. L’Organisation fera avant le 31
mai 1950 des recommandations å 1’Administration
de Coopération Économique
des États-Unis en ce qui concerne
1’affectation des montants d’aide conditionnelle
équivalent au total des droits
de tirage multilatéraux non utilisés.

Artide 39.

L’Organisation pourra, å la demande
des Parties Contractantes intéressées,
déterminer la procédure d’utilisation aux
fins du présent Accord, des droits de
tirage nonutilisés, établis en vertu de
1’Accord de Paiements et de Compensations
entre les pays européens signé le
16 oetobre 1948, ainsi que les conditions
qui seront attachées å cette utilisation.

TITRE V.

Dispositions finales.

Artide 40.

a. Tout débiteur doit tenir compte, en
négociant avec un de ses créditeurs un
accord bilatéral valable pendant 1’appli -

at the request of that debtor made before
31st August, 1950, if that debtor establishes
one of the cases provided för
in paragraphs (b) and (c) of Article 33.

(e) The Organisation may, on such
conditions as it may determine, put åt
the disposal of a debtor the amounts
of currency referred to in paragraph (a)
of this Article, if the debtor makes a
request to this effeet before 31st August,
1950 and if it establishes that those
amounts are required to cover a commitment
undertaken by it before 1st
July, 1950.

Artide 38.

(a) Subject to a décision of the Organisation
to the contrary, multilateral
drawing rights which are not used in
operations shall be cancelled.

(b) The Organisation shall before
31st May, 1950, make recommendations
to the United States Economic Co-operation
Administration in respect of the
disposal of conditional aid equivalent to
the total amount of unused multilateral
drawing rights.

Artide 39.

The Organisation may, åt the request
of the Contracting Parties concerned,
determine the method whereby unused
drawing rights established under the
Agreement for Intra-European Payments
and Compensations signed on the
16th October, 1948, may be used for
the purposes of the present Agreement,
and the conditions attaching to such use.

PART V.

Final Provisions.

Artide 40.

(a) In negotiating a bilateral agreement
with any of its ereditors to be in
force in the course of the operation of

Kunql. Maj:ts proposition nr 210.

denna artikel, därest gäldenären i
framställning till Organisationen före
den 31 augusti 1950 visar sådant fåll
föreligga, som förutses i momenten
b) och c) i artikel 33.

e) På villkor, som Organisationen
må bestämma, må densamma till förfogande
för en gäldenär ställa de valutabelopp,
som avses i moment a) i
denna artikel, därest gäldenären i
framställning före den 31 augusti
1950 visar, att dessa belopp erfordras
för att täcka ett åtagande, som
gjorts av honom före den 1 juli 1950.

Artikel 38.

a) Därest Organisationen icke annorledes
beslutar, skola sådana multilaterala
dragningsrätter, som icke
utnyttjats vid operationerna, upphävas.

b) Organisationen skall före den
31 maj 1950 avlåta rekommendationer
till Förenta staternas administration
för ekonomiskt samarbete rörande
förfogandet över den villkorliga
hjälp, som motsvarar sammanlagda
beloppet av outnyttjade multilaterala
dragningsrätter.

Artikel 39.

På framställning av vederbörande
fördragsslutande parter må Organisationen
bestämma, på vilket sätt
outnyttjade dragningsrätter, upprättade
i enlighet med överenskommelsen
den 16 oktober 1948 angående
inter-europeiska betalningar och
kompensationer må utnyttjas i enlighet
med förevarande överenskommelse
ävensom de villkor, som skola
gälla för dylikt utnyttjande.

DEL V.

Slutliga bestämmelser.

Artikel 40.

a) Envar gäldenär skall vid förhandlingar
om bilateralt avtal med
någon av sina borgenärer, avsett att

4 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 210.

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

cation du présent Accord, du montant
total de monnaie correspondant aux
droits de tirage établis en sa faveur, que
l’Agent est habilité å utiliser sans accord
préalable pour couvrir ses déficits mensuels
envers ledit créditeur, en vertu de
1’Article 21 ci-dessus.

b. Tout débiteur peut décider, pour
la durée d’application du présent Accord
de réduire le montant des licences å
délivrer pour des importations en provenance
d’un de ses créditeurs, et généralement
le montant des autorisations
de change å accorder pour des paiements
au profit dudit créditeur, en deyå du
montant fixé ou prévu dans les accords
bilatéraux en vigueur, å condition:

1. que le montant total des réductions
ainsi décidées ne dépasse pas le
tiers du montant des droits de tirage
bilatéraux établis par ledit créditeur
en faveur du débiteur lors de la signature
du présent Accord, sous réserve
des dispositions particuliéres figurant
dans les Accords mentionnés au paragraphe
b de 1’Article 20 ci-dessus; et

2. que les réductions soient décidées
pour des motifs de caractére commercial.

c. Toute décision prise par un débiteur
en vertu du paragraphe b du présent
Article doit étre notifiée dans les
sept jours par ledit débiteur å l’Organisation
et au créditeur en cause. Le créditeur
peut, dans un délai de quatorze
jours å compter de la date å laquelle il
recoit une telle notification, saisir l’Organisation,
s’il estime que les restrictions
décidées procédent de motifs autres que
de considérations de caractére commercial.

Article 41.

Les Annexes A, B, C et D ci-jointes
font partie intégrante du présent Accord.

the present Agreement, any debtor shall
take account of the total amount of
currency in respect of drawing rights
established in its favour which the Agent
is entitled to use without prior consent
to offset, under Article 21, its monthly
déficits in relation to that creditor.

(b) For the period of the operation of
the present Agreement, any debtor may
decide to reduce the amount of licences
to be issued for imports originating with
any of its creditors and, generally, of its
foreign exchange licences to be issued
for payments in favour of that creditor,
below the amounts provided for in the
bilateral agreements which are in force,
provided that:

(i) the total amount of the reductions
decided by it does not exceed a
third of the amount of bilateral drawing
rights established by that creditor
in favour of the debtor åt the
signature of the present Agreement,
subject, however, to the special provisions
contained in the Agreements
referred to in paragraph (b) of Article
20; and

(ii) the réductions be decided on
for considérations of a commercial
character.

(c) Any décision taken by a debtor
under paragraph (b) of this Article shall
be notified by that debtor to the Organisation
and the creditor concerned
within seven days. The creditor may
refer to the Organisation within fourteen
days from the date it received such a
notification, if it considers that the restrictions
decided on are based on considerations
other than those of a commercial
character.

Article 41.

Annexes A, B, C and D to the present
Agreement shall form an integral part
thereof.

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

äga giltighet under den tid förevarande
överenskommelse äger tillämpning,
taga hänsyn till det sammanlagda
valutabelopp avseende till dess
förmån upprättade dragningsrätter,
vilket Agenten äger utnyttja utan föregående
medgivande, för att i enlighet
med artikel 21 utjämna gäldenärens
månatliga underskott i förhållande
till borgenären.

b) Envar gäldenär äger under den
tid förevarande överenskommelse
äger tillämpning besluta att under det
belopp, som förutsetts i gällande bilaterala
avtal, minska beloppet av de
licenser, som skola utfärdas för import
från någon av hans borgenärer,
och över huvud taget beloppet av de
valutatillstånd, vilka skola utfärdas
för betalningar till förmån för borgenären
i fråga under förutsättning
att

(i) det sammanlagda beloppet av
de av gäldenären sålunda beslutade
minskningarna icke överskrider
1/3 av den bilaterala dragningsrätt,
som borgenären vid undertecknandet
av denna överenskommelse
upprättat till förmån för gäldenären,
dock med de inskränkningar,
som följa av de särskilda bestämmelserna
enligt i moment b) i artikel
20 berörda överenskommelser,
och

(ii) beslutet om minskningarna
grundar sig på överväganden av
kommersiell karaktär.

c) Varje beslut, som gäldenär
fattat i enlighet med moment b) i
denna artikel, skall av gäldenären inom
sju dagar anmälas till Organisationen
och vederbörande borgenär.
Därest borgenären anser, att de beslutade
inskränkningarna grunda sig på
andra överväganden än sådana av
kommersiell karaktär, äger borgenären
hänvända sig till Organisationen
inom fjorton dagar från den dag
borgenären mottagit sådan anmälan.

Artikel M.

Bihangen A, B, C och D till denna
överenskommelse skola utgöra en integrerande
del därav.

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

Artide 42.

a. Le présent Accord sera ratifié.

b. Les instruments de ratification seront
déposés auprés du Secrétaire général
de 1’Organisation qui notifiera chaque
dépöt å tous les Signataires.

c. Le présent Accord entrera en vigueur
des le dépöt des instruments de ratification
par tous les Signataires.

Artide 43.

a. Sous réserve des dispositions nécessaires
pour que les Artides 37 et 38 cidessus
produisent leurs effets, le présent
Accord demeurera en vigueur jusqu’å
1’achévement des opérations se rapportant
au mois de juin 1950; le présent
Accord pourra demeurer en vigueur
ultérieurement å telles conditions dont
les Parties Contractantes pourront convenir.
Les Artides 37 et 38 ci-dessus
demeureront en vigueur jusqu’å l’achévement
des mesures prévues par ees
deux Artides.

b. S’il apparait que le présent Accord
ne doit vraisemblablement pas demeurer
en vigueur, 1’Organisation, å la demande
de toute Partie Contractante, chargera
un ou plusieurs Comités de préparer des
recommandations sur les dispositions qui
pourraient étre nécessaires pour éviter:

1. des interruptions dans les échanges
ou les paiements;

2. des paiements en or ou en devises; 3.

1’impossibilité d’effectuer des
rachats d’or ou de devises qui, autrement,
auraient été possibles en vertu
des dispositions du présent Accord, ou

4. d’autres conséquences analogues
qui pourraient se produire, dans un
délai raisonnable å compter de l’expiration
du présent Accord, par suite
de modifications de soldes résultant
d’opérations effectuées conformément
au présent Accord.

Artide 42.

(a) The present Agreement shall be
ratified.

(b) The instruments of ratification
shall be deposited with the Secretary
General of the Organisation who will
notify each deposit to all the Signatories.

Artide 43.

(a) Except so far as may be necessary
to give effeet to Artides 37 and 38, the
present Agreement shall remain in force
until the completion of the operations
in respect of the month of June, 1950,
and the present Agreement may be continued
in force thereafter on such terms
as the Contracting Parties may agree.
Artides 37 and 38 shall remain in force
until the measures provided for in these
two Artides are completed.

(b) If it becomes apparent that the
present Agreement is not likely to be
continued in force, the Organisation
shall, åt the request of any Contracting
Party, entrust a Committee or Committees
with the preparation of recommendations
as to the provisions which
may be required to avoid:

(i) interruptions in trade or payments; (ii)

payments in gold or foreign
currency;

(iii) the prevention of repurchase
of gold or foreign currency which
would otherwise have been possible
under the provisions of the present
Agreement; or

(iv) other similar possible consequences
which may arise, within a
reasonable time from the termination
of the present Agreement, as a result
of changes in balances caused by operations
made under the present
Agreement.

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

Artikel 42.

a) Förevarande överenskommelse
skall ratificeras.

b) Ratifikationsinstrumenten skola
deponeras hos Organisationens generalsekreterare,
som skall notifiera
samtliga signatärmakter om varje
deposition.

c) Denna överenskommelse skall
träda i kraft, då alla signatärmakters
ratifikationsinstrument deponerats.

Artikel 43.

a) Med sådant undantag, som kan
erfordras för att genomföra åtgärder
enligt artiklarna 37 och 38, skäll
förevarande överenskommelse förbliva
i kraft till dess operationerna för
juni månad 1950 genomförts. Överenskommelsen
kan förlängas att gälla
på sådana villkor, som de fördragsslutande
parterna kunna överenskomma.
Artiklarna 37 och 38 skola förbliva
i kraft till dess i nämnda två
artiklar angivna åtgärder vidtagits.

b) Därest det befinnes sannolikt,
att denna överenskommelse icke kommer
att givas fortsatt giltighet, skola
de fördragsslutande parterna på begäran
av fördragsslutande part uppdraga
åt en kommitté eller kommittéer
att uppgöra förslag om åtgärder,
som må erfordras för att undvika

(i) avbrott i handel eller betalningar,

(ii) betalningar i guld eller utländsk
valuta,

(iii) hinder för återköp av guld
eller utländsk valuta, vilket eljest
skulle ha varit möjligt enligt bestämmelserna
i denna överenskommelse,
eller

(iv) andra liknande tänkbara
följder, vilka inom skälig tid från
utgången av denna överenskommelses
giltighetstid kunna uppkomma
till följd av förändringar i behållningar
förorsakade av operationer
enligt denna överenskommelse.

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

ANN EXE A.

Montants exclus des compensations.

I. En calculant, conformément å l’Article
6 du présent Accord, les soldes
détenus par uné Partie Contractante,
l’Agent doit, ä la demande de ladite
Partie Contractante, exclure les montants
suivants:

a. Les fonds de roulement qui entrent
normalement dans l’une ou l’autre des
catégories suivantes:

1. Fonds de roulement normaux
des banques centrales, c’est-å-dire
fonds suffisants pour couvrir les
ordres de paiement en cours et maintenir
des relations bancaires normales;

2. Montants destinés å garantir des
découverts résultant d’operations de
change å terme; ou

3. Montants destinés å servir de
couverture aux crédits bancaires devant
venir å échéance dans un court
délai.

b. Les montants représentant le produit
d’opérations en capitaux effectuées,
expressément en vue du financement de
dépenses de Capital spécifiques.

c. Les montants ne découlant pas
d’accords de paiements ou de transactions
commerciales courantes et qui sont
librement convertibles en or ou en dollars
des États-Unis.

d. Les montants qui, en raison de dispositions
spéciales figurant dans des accords
de paiements en vigueur å la date
de la signature du présent Accord,
représentent le produit de certaines exportations
affectées å des services de
dettes ou 1’exécution d’autres obligations
contractuelles.

e. Les montants affectés par un créditeur
au rachat de l’or ou des devises
transférés å un débiteur, dans le cas ou
ce rachat est opéré en vertu de 1’Article
29 du présent Accord.

ANNEX A.

Amounts Excluded from Compensations.

I. When calculating in accordance
vi th Artide 6 of the present Agreement
the balances held by a Contracting Party,
the Agent shall, åt the request of that
Contracting Party, exclude the following
amounts:

(a) Working balances, which will normally
fall under one or more of the following
heads:

(i) normal central banking balances
(fonds de roulement), that is to say,
sufficient funds to cover outstanding
payment orders and to maintain normal
banking relationships;

(ii) amounts held as cover for oversold
forward exchange positions; or

(iii) amounts held as cover for banking
credits due to mature within a
short period.

(b) Amounts representing the proceeds
of capitai transactions expressly undertaken
for the financing of specific capitai
expenditure.

(c) Amounts not arising under a payments
agreement or from current trade
transactions and which are freely convertible
into gold or United States dollars.

(d) Amounts which, owing to special
provisions in payments agreements in
force åt the signature of the present
Agreement, represent the proceeds of
certain exports earmarked for debt services
or other contractual obligations.

(e) Amounts earmarked by a creditor
for the repurchase of gold or foreign
currency transferred to a debtor in a
case where this repurchase is carried out
under Artide 29 of the present Agreement.

Kangl. Maj.ts proposition nr 210.

BIHANG A.

Behållningar som må uteslutas från
kompensationerna.

I. Vid beräknandet i enlighet med
artikel 6 i denna överenskommelse av
en fördragsslutande parts behållningar,
skall Agenten på begäran av sagda
part utesluta följande behållningar: a)

Arbetsbalanser, vilka normalt
falla under en eller flera av följande
rubriker:

i) normala centralbanksbehållningar
(fonds de roulement), d. v.
s. tillräckliga medel för att täcka
utestående betalningsorder och för
att underhålla normala bankförbindelser,

ii) medel avsedda såsom täckning
för nettoterminsförsäljningar,
eller

iii) medel avsedda såsom täckning
för bankkrediter, förfallande
inom en kort tidsperiod.

b) Medel härrörande från kapitaltransaktioner,
vilka utförts för att finansiera
vissa bestämda kapitalutgifter.

c) Medel, som icke uppstått enligt
någon betalningsöverenskommelse eller
genom löpande handelstransaktioner
och som kunna fritt omväxlas
till guld eller Förenta staternas dollars.

d) Medel, som i enlighet med särskilda
bestämmelser i betalningsöverenskommelser,
vilka voro i kraft vid
undertecknandet av denna överenskommelse,
erhållits såsom likvid för
viss export, vilken reserverats för
fullgörandet av skulder eller andra
kontraktsenliga åtaganden.

e) Medel, som av borgenär reserverats
för återköp av guld eller utländsk
valuta, vilka ha tillhandahållits
gäldenär, under förutsättning att
återköpet verkställes i sådant fall som
avses i artikel 29 i denna överenskommelse.

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

f. Dans le cas de la Gréce et de la
Turquie, en raison de la structure essentiellement
agricole de l’économie de
ees pays, une proportion raisonable de
leurs soldes en monnaies d’autres Parties
Contractantes, étant entendu que
ees montants seront utilisés, dans l’année
qui suivra la date ou ils ont été
exelus pour la premiére fois, å des paiements
cTimportations en provenance des
pays dans lesquels ees soldes sont déténus.

II. Dans le cas ou le solde disponible
pour les opérations est, dans les relations
entre deux Parties Contractantes, le
solde d’un compte tenu par la banque
centrale de l’une seulement des Parties
Contractantes (appelé ci-dessous »compte
unique»), tout solde en faveur de ladite
Partie Contractante est considéré, aux
fins de la présente Annexe, comme un
solde détenu par cette Partie Contractante.

III. a. Toute Partie Contractante demandant
1’exclusion d’un montant en
vertu de l’une des dispositions ci-dessus
de la présente Annexe, devra indiquer
å l’Agent sous quelle rubrique elle désire
demander cette exelusion et fournir des
informations suffisamment détaillées å
ce sujet.

b. L’Agent peut demander un complément
d’informations:

1. s’il estime que les informations
fournies au sujet de 1’exclusion demandée
ne le satisfont pas, ou

2. dans le cas ou 1’exclusion est
demandée par un débiteur pour le calcul
de son solde å l’égard d’un créditeur,
s’il apparait que les droits de
tirage bilatéraux établis par le créditeur
en faveur du débiteur ne seront
probablement pas utilisés entiérement
en vertu du présent Accord.

c. S’il ne s’estime pas satisfait, l’Agent
doit présenter å 1’Organisation un rapport
sur 1’exclusion effectuée et adresser
un exemplaire du rapport å la Partie
Contractante de qui émane la demande.

(/) In the case of Greece and Turkey,
in view of the essentially agricultural
structure of their economies, a reasonable
proportion of their balances in the
currencies of other Contracting Parties,
it being understood that these amounts
would be used during the year following
the date of their first exelusion, to pay
for imports from the countries in which
the balances are held.

II. In cases in which the balance available
for operations is, in the relationship
between two Contracting Parties,
the balance of an account kept by the
central bank of one only of the Contracting
Parties (hereinafter referred to
as a »single account»), any balance in
favour of that Contracting Party shall
be considered, for the purposes of this
Annex, as a balance held by that Contracting
Party.

III. (a) Each Contracting Party requestingthe
exelusion of an amount under
any of the preceding provisions of this
Annex, shall state to the Agent the provisions
of this Annex under which each
exelusion is requested and furnish information
as to the faets in reasonable detail.

(b) The Agent may seek further information (i)

if he is unable to satisfy himself
with regard to the requested exelusion
from the information given
him, or

(ii) where the exelusion is requested
by a debtor for the calculation of its
balance in relation to a ereditor, if
it appears that the bilateral drawing
rights established by the ereditor in
favour of that debtor wiJl probably
not be entirely used under the present
Agreement.

(c) If the Agent remains unsatisfied,
he shall make a report to the Organisation
on the exelusion effeeted and shall
furnish a copy of such report to the
Contracting Party making the request.

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

f) Med hänsyn till Greklands och
Turkiets huvudsakligen agrara ekonomiska
struktur, skälig andel av
dessa länders tillgodohavanden i andra
fördragsslutande parters valutor,
varvid förutsättes, att ifrågavarande
tillgodohavanden skola utnyttjas inom
ett år från den dag, då uteslutandet
först ägt rum, för betalning
av import från de länder, i vilka tillgodohavandena
äro placerade.

II. I fall, där i förhållandet mellan
två fördragsslutande parter det
för operationer tillgängliga tillgodohavandet
utgöres av tillgodohavande
på ett konto fört av endast den ena
fördragsslutande partens centralbank
(i det följande benämnt »enkelt konto»),
skall varje tillgodohavande till
denna fördragsslutande parts förmån
anses såsom denna fördragsslutande
parts tillgodohavande enligt detta bihang.

III. a) Envar fördragsslutande part,
som begär uteslutande av ett belopp
enligt någon av ovanstående i detta
bihang intagna bestämmelser, skall
till Agenten uppgiva, enligt vilka bestämmelser
i detta bihang som uteslutandet
begäres, ävensom i erforderlig
utsträckning tillhandahålla Agenten
upplysningar rörande förhållandena
i varje sådant fall.

b) Agenten äger begära ytterligare
upplysningar

i) därest han icke på grundval
av de upplysningar, som lämnats
honom, kan bedöma framställd begäran
rörande uteslutande av visst
belopp, eller

ii) då uteslutandet begäres av
gäldenär för beräknandet av dennes
tillgodohavande i förhållande
till borgenär därest det synes sannolikt,
att av borgenären till gäldenärens
förmån upprättad bilateral
dragningsrätt icke kommer att utnyttjas
i enlighet med förevarande
överenskommelse.

c) Därest Agenten alltjämt icke är
tillfredsställd med lämnade upplysningar,
skall han avgiva rapport till
Organisationen rörande det verkställda
uteslutandet samt tillställa den

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

IV. Dans le cas ou 1’exclusion demandée
par une Partie Contractante en vertu
de la Section I de la présente Annexe
aurait pour effet de renverser la position
nette de ladite Partie Contractante å
1’égard d’une autre Partie Contractante,
le solde å utiliser dans les compensations
est considéré comme nul.

V. Lorsque les deux Parties Contractantes
ont conclu un accord de paiements
å compte unique ne prévoyant pas de
marge de crédit, l’Agent est autorisé, en
cas d’urgence, å exclure d’office un montant
au plus égal au solde du compte
unique qui lui a été notifié, lorsque
1’utilisation de ce solde dans les compensations
peut avoir pour effet de placer
l’une des deux Parties Contractantes
dans une situation critique vis-å-vis de
l’autre.

ANNEXE B.

Taux de change.

I. La procédure suivante doit étre
appliquée pour la détermination des soldes
et des taux de change en vue des
rapports visés å 1’Article 8 et qui doivent
étre établis par les Parties Contractantes
qui n’ont pas de parités de change homogénes: a.

Les soldes débiteurs et créditeurs
dans la monnaie d’une Partie Contractante
qui n’a pas de parités de change
homogénes vis-å-vis des Parties Contractantes
qui ont des parités de change
homogénes sont communiqués å l’Agent
dans les monnaies de ees derniéres, aprés
avoir été calculés en appliquant un taux
de change convenu entre les deux Parties
Contractantes intéressées. Le taux de
change ainsi convenu devrait étre celui
qui est réellement utilisé pour les transactions
courantes entre ees Parties. Si
les taux sont variables, ou s’il y a plus
d’un taux, le taux convenu devrait étre
établi d’aprés la moyenne pondérée de
ees taux.

IV. If the exelusion requested by a
Contracting Party under Section I of this
Annex would result in reversing the net
position of that Contracting Party with
regard to any other Contracting Party,
the balance to be used in compensations
shall be deemed to be equal to nil.

V. If a payments agreement between
two Contracting Parties involves a single
account with no eredit margin, the Agent
shall be authorised, in case of emergency,
to exelude on his own initiative an
amount up to the total balance of the
single account which has been notified
to him, when the use of this balance in
the compensations would have the effeet
of placing either of the two Contracting
Parties in a critical position in relation
to the other.

ANNEX B.

Rates of Exchange.

I. The following procedure shall be
used in determining the balances and
rates of exchange for the purpose of
reports under Article 8 by Contracting
Parties without a unified cross-rate
strueture:

(a) Debit and eredit balances in the
currency of any Contracting Party without
a unified cross-rate strueture in
relation to Contracting Parties having
a unified cross-rate strueture shall be
reported to the Agent in the currency
of the latter Contracting Parties, after
having been calculated åt a rate of exchange
to be fixed by agreement between
the two Contracting Parties concerned.
The rate of exchange so agreed
should be that effectively in use for
current transaetions between them. If
there are variable rates, or more than
one rate, the rate agreed should be based
on the weighted average of these rates.

Kungl. Maj.ts proposition nr 210.

fördragsslutande part, som begärt
uteslutandet, avskrift av rapporten.

IV. Därest det av fördragsslutande
part begärda uteslutandet i enlighet
med avdelning I i detta bihang skulle
medföra att den fördragsslutande partens
nettoställning i förhållande till
annan fördragsslutande part omkastades,
skall det för kompensationerna
avsedda tillgodohavandet anses vara
lika med noll.

V. Därest i ett betalningsavtal mellan
två fördragsslutande parter förutses
ett enkelt konto utan kreditmarginal,
skall Agenten, där läget så påfordrar,
äga att på eget initiativ
utesluta ett belopp högst motsvarande
det till honom anmälda totala
tillgodohavandet på det enkla kontot,
för den händelse utnyttjandet av detta
tillgodohavande i kompensationerna
skulle medföra, att den ena av de
fördragsslutande parterna skulle försättas
i en kritisk ställning i förhållande
till den andra.

BIHANG B.

Växelkurser.

I. Fördragsslutande parter, vilka
sakna enhetligt växelkurssystem, skola
tillämpa följande förfarande för att
fastställa tillgodohavanden och växelkurser
vid avgivandet av uppgifter
enligt artikel 8:

a) Debet- och kreditsaldon i sådan
fördragsslutande parts valuta,
som saknar enhetligt växelkurssystem,
i förhållande till fördragsslutande
parter, som ha ett enhetligt växelkurssystem,
skola anmälas till Agenten
i sistnämnda fördragsslutande
parters valutor, sedan saldona omräknats
efter en växelkurs, som fastställts
genom överenskommelse mellan
de två berörda parterna. Den
växelkurs, som sålunda överenskommits,
skall vara den som effektivt tilllämpas
för löpande transaktioner
mellan parterna. Därest varierande
kurser eller mer än en kurs förekom -

Kungl. Mai.ts proposition nr 210.

b. Les soldes débiteurs et créditeurs (b) The debit and credit balances beentre
deux Parties Contractantes qui tween each pair of Contracting Parties
n’ont pas de parités de change homo- not having a unified cross-rate strucgénes,
å moins qu’ils ne soient exprimés ture, unless expressed in the currency
dans la monnaie d’une Partie Contrac- of a Contracting Party having a unified
tante qui a des parités de change homo- cross-rate structure, shall be reported
génes, sont communiqués å l’Agent dans to the Agent in the money of account
l’unité de compte utilisée par lui pour used for operations by him, after having
les opérations, apres avoir été calculés been calculated åt a rate of exchange
å un taux de change convenu entre les agreed between the two Contracting
deux Parties Contractantes. Parties.

c. La Partie Contractante fait également
connaitre å l’Agent la méthode de
calcul des soldes qu’elle communique,
ainsi que les données nécessaires pour
faire apparaitre la maniére dont les taux
de change ont été déterminés en vue du
calcul.

II. La procédure suivante doit étre
utilisée pour le calcul des déficits mensuels
effectué conformément å 1’Artide
7 du présent Accord:

a. L’Agent détermine les soldes nets
dans chaque relation bilatérale entre les
Parties Contractantes et convertit ees
soldes nets dans l’unité de compte sur
la base des taux qui lui ont été communiqués.
L’Agent est alors en mesure de
déterminer dans 1’unité de compte les
déficits et excédents mensuels.

b. Au cas ou le taux de change de la
monnaie d’une Partie Contractante est
modifié, les Parties Contractantes intéressées
communiquent å l’Agent les soldes
existant entre elles å la cloture, la
veille de la modification de parité, ainsi
que le détail des ajustements opérés en
application des clauses de garantie de
change. Les Parties Contractantes intéressées
adressent également å 1’Agent,
conformément aux dispositions de l’Article
8 a (3) de 1’Accord, un rapport
faisant apparaitre les nouveaux taux de
change.

(c) The Contracting Party shall also
report to the Agent the method of
calculation of the reported balances, including
the data necessary to showhow
the rates of exchange have been determined
for the purpose of their calculation.

II. The following procedure shall be
used for the purpose of calculating
monthly déficits in accordance with Artide
7 of the present Agreement:

(a) The Agent shall establish the net
position in each bilateral relationship
existing between Contracting Parties
and shall convert such net balances into
the money of account on the basis of
the rates already reported to him. The
Agent will then be able to ascertain,
in the money of account, the monthly
déficits and surpluses.

(b) In the event of the rate of exchange
of the currency of any Contracting
Party changing, the Contracting
Parties concerned shall advise the Agent
of the balances held between them as åt
the close of business on the day preceding
the change and give details of
any adjusting payments which may
have been made in accordance with the
terms of exchange guarantees. The Contracting
Parties concerned shall also forward
to the Agent, in accordance with
the terms of Article 8 (a) [iii] of the
present Agreement, a report giving the
new agreed rate of exchange.

Ces informations permettent å l’Agent This information will enable the Agent
de tenir compte des modifications de to make allowance for the change in the

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

mer, skall den överenskomna växelkursen
vara baserad på det vägda
medeltalet av dessa kurser.

b) Debet- och kreditsaldon mellan
två fördragsslutande parter, vilka
sakna enhetligt växelkurssystem,
skola, med mindre de äro uttryckta i
sådan fördragsslutande parts valuta,
som har ett enhetligt växelkurssystem,
anmälas till Agenten i av Agenten
vid kompensationerna tillämpad
kontovaluta, sedan saldona beräknats
enligt en växelkurs, som överenskommits
mellan de båda fördragsslutande
parterna.

c) De fördragsslutande parterna
skola jämväl underrätta Agenten om
sättet för omräkning av de anmälda
behållningarna, däribland sådana
uppgifter, som erfordras för att visa
huru växelkurserna fastställts för
ifrågavarande omräkning.

II. Följande förfarande skall tilllämpas
för att beräkna månatliga underskott
i enlighet med artikel 7 i
denna överenskommelse:

a) Agenten skall fastställa nettoställningen
mellan de fördragsslutande
parterna två och två samt omräkna
nettosaldona till kontovalutan
på grundval av de växelkurser, som
redan anmälts till honom. Agenten
blir därigenom i stånd att fastställa
de månatliga underskotten och överskotten,
uttryckta i kontovalutan.

b) Därest växelkursen för en fördragsslutande
part ändras, skola berörda
fördragsslutande parter underrätta
Agenten om de behållningar,
som förefunnos dem emellan efter
banktidens slut å dagen före förändringen,
ävensom lämna uppgift rörande
de betalningar, som kunna hava
ägt rum i och för justering av tillgodohavanden
i enlighet med bestämmelserna
i växelkursgarantier. Ifrågavarande
fördragsslutande parter
skola jämväl tillställa Agenten uppgift
enligt bestämmelserna i artikel 8

a) iii) i denna överenskommelse med
angivande av ny överenskommen
växelkurs.

Dessa uppgifter skola möjliggöra
för Agenten att taga hänsyn till växel -

Kungl. Maj.ts proposition nr 210.

taux de change dans le calcul des déficits
et excédents mensuels.

III. En vue de 1’exécution des opérations
relatives å un mois donné, les
chiffres notifiés par 1’Agent aux Parties
Contractantes, dans la monnaie des Parties
Contractantes qui ont des parités de
change homogénes ou en monnaie de
compte, sont convertis par les Parties
Contractantes, si cela est nécessaire, dans
les monnaies des Parties Contractantes
qui n’ont pas de parités de change
homogénes, sur la base des taux convenus
conformément å la Section I de la
présente Annexe.

rate of exchange when calculating the
monthly déficits and surpluses.

III. In order to give effect to the operations
in respect of any month, the
figures notified by the Agent to the Contracting
Parties in the currency of Contracting
Parties having a unified crossrate
structure or in the money of account,
shall be converted by the Contracting
Parties, if necessary, in the currencies
of Contracting Parties without
a unified cross-rate structure, on the
basis of the rates agreed in accordance
with Section I of this Annex.

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

kursförändringen vid beräkning av
de månatliga över- och underskotten.

III. För genomförandet av operationerna
för viss månad skola de
siffror, som Agenten meddelar de fördragsslutande
parterna i sådana fördragsslutande
parters valuta, som ha
ett enhetligt växelkurssystem, eller i
kontovalutan, där så erfordras, av
parterna omräknas till sådana fördragsslutande
parters valuta, som
sakna ett enhetligt växelkurssystem,
på grundval av de växelkurser, som
överenskommits i enlighet med avdelning
I av detta bihang.

Kungl. Maj.ts proposition nr 210.

ANNEXE C.

Ressources existantes convenues
et droits de tirage.

TABLEAU I.

Ressources existantes convenues.

Le tableau ci-dessous indique les montants
des ressources existantes convenues
mentionnées å 1’Article 19 du présent
Accord:

ANNEX C.

Agreed Existing Resources and
Drawing Rights.

TABLE I.

Agreed existing resources.

The following table sets out the
amounts of the agreed existing resources
referred to in Article 19 of the present
Agreement:

Contracting Parties. Parties Contractantes	Contracting Parties in relation to which the agreed existing resources are held. Parties Contractantes envers lesquelles les ressources existantes convenues sont détenues.	United States dollar equivalents of agreed existing resources. (Figures in millions.) Equivalent en dollars des États-Unis des montants des ressources existantes convenues. (en millions.)
Denmark. Danemark.........	Netherlands. Pays-Bas	5-0
Denmark. Danemark.........	Norway. Norvége	2-6
Norway. Norvége............	United Kingdom. Royaume-Uni	30-0
Portugal. Portugal...........	Netherlands. Pays-Bas	2-4
Portugal. Portugal...........	United Kingdom. Royaume-Uni	28-0
Sweden. Suéde...............	United Kingdom. Royaume-Uni	640
Turkey. Turquie.............	France. France	20
United Kingdom. Royaume-Uni	Denmark. Danemark	30-5
Trizone. Trizone.............	Sweden. Suéde	10-0
Trizone. Trizone.............	Denmark. Danemark	7-1
Grand total. Total générai		181-6

Kimffl. M&jtis peafwsftivti nr 2å0.

«S

BIHANG C.

Befintliga tillgodohavanden, varom
överenskommelse träffats melfam fördragsslutande
parter, samt dragningsrätter.

TABELL I.

Befintliga tillgodohavanden, •varam
överenskommelse träffats meflan fördragsslutande
parter.

I följande tabell angivas beloppen
av i artikel 19 i denna överenskommelse
avsedda, befintliga tillgodohavanden,
varom överenskommelse
träffats mellan fördragsslutande parter.

1 1 Fördragsslutande 1 parter 1	Fördragsslutande parter, toos vilka de befintliga tiHgodoha-vandena innehavas.	! Matvärdet i ameri-kanska dollar av de befintliga .tillgodo- \ havändena. ■ (Siffror i miljoner) i
Danmark........>	''Hdlland t	''5<e
•Danmark........1	Norge	2-6
Norge...........	Storbritannien	30o
Portugal .........	Holland	-2-4
Portugal.........	Storbritannien i	28-0
Sverige..........	Storbritannien	»0
Turkiet..........1	Frankrike	2-0
Storbritannien....	Danmark	30-5
Trizonen.........	Sverige ,	10-0
Trizonen.........	Danmark i	•7-1
Totalsumma	!	m-6

5 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. ffr ilo.

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

TABLEAU II.

TABLE II.

Droits de tirage.

I. Le tableau suivant indique:

a. Les Parties Contractantes qui, aux
fins du present Accord sont créditrices
et débitrices l’une de 1’autre, comme le
montrent les chiffres figurant dans les
colonnes en-dessous de leur nom et dans
les lignes en regard de leur nom;

b. Le montant des droits de tirage bilatéraux
établis par chaque créditeur en
faveur de chacun de ses débiteurs;

c. Le montant total de droits de tirage
bilatéraux établis par chaque créditeur;

d. Le montant total correspondant des
droits de tirage bilatéraux établis en
faveur de chaque débiteur;

e. Le montant des droits de tirage multilatéraux
établis en faveur de chaque
débiteur; et

/. Le montant total des droits de
tirage établis en faveur de chaque débiteur.

II. a. Les montants figurant dans le
présent tableau feront 1’objet d’ajustements
dans les conditions ci-aprés:

1. Du montant des droits de tirage
bilatéraux établis en faveur d’un débiteur
par un créditeur, sera déduit le
montant des attributions pour les
achats »off-shore» autorisés pour la période
d’application du présent Accord
par 1’Administration de Coopération
Économique des États-Unis, en vertu
de la Loi de Coopération Économique
de 1948 amendée, et utilisées pour le
payement de produits vendus par
ledit créditeur audit débiteur, å l’exceptions
des montants expressément
exclus d’une telle déduction.

Drawing rights.

I. The following Table sets out:

(a) The pairs of Contracting Parties
which are for the purposes of the present
Agreement, creditors and debtors in
relation to one another, as indicated by
the figures in the columns under their
names in the lines opposite their names;

(b) The amount of bilateral drawing
rights established by each creditor in
favour of each of its debtors;

(d) The total corresponding amount of
bilateral drawing rights established in
favour of each debtor;

(e) The amount of multilateral drawing
rights established in favour of each
debtor; and

(/) The total amount of drawing rights
established in favour of each debtor.

II. (a) The amounts specified in this
table are subject to adjustment as follows: (i)

from the amount of the bilateral
drawing rights established in favour
of a debtor by a creditor, there shall
be deducted the amount of allotments
for off-shore purchases authorised in
respect of the period of the operation
of the present Agreement by the
United States Economic Co-operation
Administration under the Economic
Co-operation Act of 1948 as amended,
and used for the payment for commodities
sold by that creditor to that
debtor, other than allotments expressly
excluded from such déduction.

2. Si, lors des ajustements prévus
au sous-paragraphe 1 du paragraphe a
de la présente Section, le montant des
droits de tirage bilatéraux a été entiérement
utilisé ou si le montant

(ii) if åt the time when the adjustments
provided for in sub-paragraph
(i) of paragraph (a) of this Section
have to be made, the amount of bilateral
drawing rights has been coin -

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

TABELL II.

Dragningsrätter.

I följande tabell angives:

a) de parter två och två, vilka i enlighet
med denna överenskommelse,
äro borgenärer och gäldenärer i förhållande
till varandra, på sätt framgår
av siffrorna i kolumnerna under
och raderna bredvid deras namn;

b) beloppet av bilaterala dragningsrätter
upprättade av varje borgenär
till förmån för envar av dess gäldenärer; c)

sammanlagda beloppet av bilaterala
dragningsrätter upprättade av
envar borgenär;

d) sammanlagda, motsvarande beloppet
av bilaterala dragningsrätter
upprättade till förmån för envar gäldenär
;

e) beloppet av multilaterala dragningsrätter
upprättade till förmån för
envar gäldenär; och

f) sammanlagda beloppet av dragningsrätter
inrättade till förmån för
envar gäldenär.

II. a) I denna tabell angivna belopp
kunna bliva föremål för justering
enligt följande:

i) Från beloppet av bilateral
dragningsrätt, som av borgenär
upprättats till förmån för gäldenär,
skall avdragas det belopp som för
köp utanför Förenta staterna (»offshore
purchases») under den av
denna överenskommelse omfattade
tidsperioden tilldelats av Förenta
staternas administration för ekonomiskt
samarbete enligt 1948 års
lag om ekonomiskt samarbete med
ändringar och tillägg och som utnyttjats
för betalning av varor, vilka
av borgenär sålts till gäldenären.
Vad nu sagts skall dock icke
gälla sådana belopp, vilka uttryckligen
undantagits från dylikt avdrag.

ii) Därest vid tidpunkten för
justeringar enligt stycket i), moment
a) i denna avdelning beloppet
av bilateral dragningsrätt helt
utnyttjats, eller om beloppet av out -

kmgt. mf:te frrdpom*rt nr Mé.

All figures in millions of United States dollalrs, #ith Brtglish decimal signs.

Alla siffror i miljoner

Contracting Parties in favour of
which the amounts of drawing
rights are established.
(Debtors)

Parties Contractantes en faveur

Contracting Parties by which amounts of

éstabiished

Parties Contractantes qui établissent les

indiqués.

Fördragsslutande parter, av vilka bilaterala

upprättas.

de droits de tirage indiqués. (débiteurs) Fördragsslutande parter till vilkas förmån dragnings-rätter upprättas. (Gäldenärer)	Austria. Autriche. Österrike.	B. L. E. U. U. E. B. L. Belgien-Luxemburg	Denmark. Danemark. Danmark.	France. France. Frankrike.	Greece. Gréce. Grekland.	Italy. Italie. Italien.	Netherlands. Pays-Bas. Holland.
Austria. Autriche. Österrike.......... B. L. E. U. U. E. B. L. Belgien-	—	6-750		4-125	—	—	0-225
Luxemburg.......................	—	—	—	—	— :	—	—
Denmark. Danemark. Danmark......	—	10950	—	6ooo	—	—	-s
France. France. Frankrike...........	—	22-000	—	—	-’	8-250	—
Greece. Gréce. Grekland.............	0-750	14-550	2-100	7-500		4-500	5-250
Italy. Italie. Italien..................	—	—	—	-\|	—	—	-i
Netherlands. Pays-Bas. Holland......	—	39-000	—			—	—
Norway. Norvége. Norge.............	—	13-200	—	5T001		0-87*6	S''7’50
Portugal. Portugal. Portugal.........	0-525	9-450	0825	3-075	—	1-5 flO	2-250*
Sweden. Suéde. Sverige..............	—	—	—		—	— 1	—
Turkey. Turquie. Turkiet............ United Kingdom. Royaume-Uni.	0-750	5-1-00	2-8*50	1-500	—	3-7<56l	4-500
Storbritannien....................	—	29000	—	—	-1	—	—
Trizone. Trizone. Trizonen........... Total amount of Bilateral draw-ing rights established by the Contracting Parties.......... Montants totaux des droits de
tirage Bilatéraux établis par les Parties Contractantes..... Totalsumma bilaterala drag-ningsrätter upprättade av de fördragsslutande parterna ....	'' 2 025	150-000	5*775	27-300		18*375 j	15-975

Total amount of Multilateral
drawing rights established by
the Contracting Parties....

Montant total de droits de tirage
Multilatéraux établis par les

Parties Contractantes........

Totalsumma multilaterala dragningsrätter
inrättade av de fördragsslutande
parterna.....

Note. The figures inserted för the United Kingddtn coverftlsb ''the coutltries (Incklding Iceland
fined for exchange control purposes in United Kingdom ''legislation.

Note. Les chiffres inscrits pour le Royaume-Uni enjtlöbént-égOIfemfedUlesipöyslJIrlande et lslhnde
législation anglaise du contröle des changes.

Anm. De siffror, som angivas för Storbritannien, 0VsC jämväl dfe Hiölöér (inklusive -Islanlboch
bestämmelserna.

K\u\gl. Mqj.fs proposition nr 210. 69

Tnus les chitfrcs spnt exprimés en millions de dollars des Ét-ats-llnis, ayec décimales anglajses.
amerikanska dollar -

Bilateral drawing rights shown are (Qropitors). montants de droits de tirage Bilatéraux (Créditeurs). dragningsrätter till nedan angivna belopp (Borgenärer)	Total gmqunt eg Bilateral drawing rights cstablished in lavour ot the dehtor. Montant total des droits de tirage bilatéraux	Amount ot Multi-lateral drawing rights established in favour ot the dehtor. Montant des droits de tirage mul t ilat érånx	Total amount of drawing rights established in favour of the debtor. Montant total des droits de tirage établis en faveur du débiteur. Sammanlagda beloppet av dragningsrätter upprättade till gäldenärens förmån.
Norway. Norvége. Norge.	Portugal. Portugal. Portugal.	Sweden. Suéde. Sverige.	Turkey Turquie. Turkiet.	United Kingdom. Royaume-Uni. Storbritannien.	Trizone. Trjzone. Trizonen.	étahlis en faveur du débiteur. Sammanlagda beloppet av bi-laterala drag-ningsrätter ppp-rättä$e till gälde-näreps förmån	établis en faveur du débiteur. Multilaterala dragningsrätter upprättade till gälcjenårens förmån.
0750	-	—	—	15-000	37500	64-350	21-450	85-800
—	—	—	—		_	—	—	_
—	—	—	—	—		16950	5-650	22 600
—	—	—	—	81-000	45-ooo	156-250	80-250	236-500
1-ÖQp	Q-750	6-975	6 000	20-250	10-360	80-475	26-825	107-300
—	—	—	—	—	—	—	—	—
—	—	—	—	—	13-125	52-125	66-375	118-500
—	—	25-725	—	—	9-450	57-600	19-200	76-800
1125	—	1-650	—	—	—	20-4pp	6-800	27-200
—	—	—	—	—	—	—	—	—
0375	—	1-650	—	12-000	7-500	39-075	13-325	53-300
—	—	—	—	—	—	29 pop	45-000	74-000
—	—	—	—	.	—	—		- i
3 750	0750	36*000	6-ooo	128-250	122-925	517-126		, 802-000

aml Ireland) which comprise the sterling area, that js to say, tjie »Scheduled Territories» as dejpclus)
epinpris dans lp zone sterling, c’est~g-dire las »Scheduled Territories», au seps de la
Irland), som ingå i sterling-området, d. v. s. »Scheduled Territories» enligt de engelska valuta -

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

inutilisé est inférieur aux ajustements
å effectuer, le montant, dans la mesure
ou il dépasse le montant des droits de
tirage inutilisés, des attributions pour
Ies achats »off shore» autorisés pour la
période d’application du présent Accord
par 1’Administration de Coopération
Économique des États-Unis et
utilisés pour le paiement des produits
vendus par ledit créditeur audit débiteur,
sera déduit du montant des droits
de tirage multilatéraux établis en faveur
dudit débiteur, å 1’exception des
montants expressément exclus d’une
telle déduction. Le montant ainsi déduit
sera considéré, aux fins de l’Article
21, comme un montant de monnaie
rendu disponible par le créditeur.

3. Si une Partie Contractante n’a
pas établi des droits de tirage bilatéraux
en faveur d’un débiteur, du
montant des droits de tirage multilatéraux
établis en faveur dudit débiteur,
sera déduit le montant des attributions
pour les achats »off shore»
autorisés pour la période d’application
du présent Accord par 1’Administration
de Coopération Économique
des États-Unis et utilisées pour le
paiement des produits vendus par
ladite Partie Contractante audit débiteur,
å l’exception des montants
expressément exclus d’une telle déduction.

b. Le Secrétaire général de l’Organisation
demandera å 1’Administration de
Coopération Économique des États-Unis
dedui faire connaitre les montants des

pletely used, or if the amount of the
unused bilateral drawing rights is less
than the amount of such adjustments,
there shall be deducted from the
amount of the multilateral drawing
rights established in favour of that
debtor, to the extent that amounts of
currency have not previously been
made available in respect of such multilateral
drawing rights, the amount of
such allotment, or the amount by
which such allotment exceeds the remaining
amount of bilateral drawing
rights, for off-shore purchases authorised
in respect of the period of operation
of the present Agreement by the
United States Economic Co-operation
Administration and used for the payment
for commodities sold by that
creditor to that debtor, other than
allotments specifically excluded from
such déduction. The amount of such
déduction shall, for the purpose of Artide
21, be considered as amounts of
currency made available by the creditor.

(iii) if no bilateral drawing rights
have been established by a Contracting
Party in favour of a debtor, there
shall be deducted from the amount of
the multilateral drawing rights established
in favour of that debtor, to the
extent that amounts of currency have
not previously been made available in
respect of such multilateral drawing
rights, the amount of such allotment
för off-shore purchases authorised in
respect of the period of operation of
the present Agreement by the United
States Economic Co-operation Administration
and used for the payment
för commodities sold by that Contracting
Party to that debtor, other than
allotments expressiv excluded from
such déduction.

(b) The Secretary General of the Organisation
will ask the United States
Economic Co-operation Administration
to inform him of the amounts of allot -

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

nyttjad bilateral dragningsrätt understiger
beloppet av sådana justeringar,
skall från beloppet av till
förmån för gäldenären upprättade
multilaterala dragningsrätter — i
den mån valutabelopp icke dessförinnan
gjorts tillgängliga i avräkning
å sådana multilaterala dragningsrätter
—- avdragas beloppet av
sådan tilldelning — eller det belopp,
med vilket tilldelningen överstiger
det återstående beloppet av
den bilaterala dragningsrätten —
som för »off-shore purchases» under
av denna överenskommelse omfattad
tidsperiod medgivits av Förenta
staternas administration för
ekonomiskt samarbete och utnyttjats
för betalning av varor, vilka av
borgenären sålts till gäldenären.

Vad nu sagts gäller dock icke tilldelningar,
vi/lka uttryckligen undantagits
från dylikt avdrag. Sålunda
avdragna belopp skola betraktas
såsom valutabelopp, vilka
tilhandahållits av borgenären enligt
artikel 21.

iii) Därest bilateral dragningsrätt
icke upprättats av fördragsslutande
part till förmån för gäldenär,
skall från beloppet av till förmån
för gäldenären upprättade multilaterala
dragningsrätter — i den
mån valutabelopp icke dessförinnan
gjorts tillgängliga i avräkning
å sådana multilaterala dragningsrätter
— avdragas beloppet av sådan
tilldelning, som för »off-shore
purchases» under av denna överenskommelse
omfattad tidsperiod
medgivits av Förenta staternas administration
för ekonomiskt samarbete
och som utnyttjats för betalning
av varor, vilka sålts av den
fördragsslutande parten till gäldenären.
Vad som nu sagts skall dock
icke gälla sådana tilldelningar, vilka
uttryckligen undantagits från
dylikt avdrag.

b) Organisationens generalsekreterare
skall anmoda Förenta staternas
administration för ekonomiskt samarbete
att tillställa honom uppgift ro -

712

Kimgl. Maj,:ts proposition nr 210.

attributions mentionnées aux sous-paragraphes
1, 2 et 3 du paragraphe a cidessus.
Le Secrétaire général soumettra
å 1’approbation du Conseil les montants
ajustés conformément aux sous-paragraphes
1, 2 et 3 du paragraphe a cidessus.
Dés 1’approbation du Conseil,
lesdits montants seront substitués aux
montants correspondants indiqués au
présent tableau.

ANNEXE D.

Revision des droits de tirage
bilatéraux.

Les dispositions suivantes s’appliquent
å la révision des montants de droits de
tirage bilatéraux effectués en vertu de
1’Article 34 du présent Accord; cette révision
ne peut avoir lieu que dans les cas
ci-dessous:

I. Le montant de droits de tirage bilatéraux
peut étre révisé, si cette révision
est nécessaire pour corriger toute erreur
grossiére de calcul dans les estimations
initiales de la balance des paiements
d’une Partie Contractante dans ses relations
avec une autre Partie Contractante
pour l’année se terminant le 30 juin 1950.

1. dans les sens d’une augmentation
ou d’une diminution sur demande
adressée å 1’Organisation pendant les
quatre premiers mois de 1’application
du présent Accord,

2. dans les sens d’une diminution
sur demande présentée å 1’Organisation
å compter du 30 juin 1950; ou

3. dans le sens d’une augmentation
sur demande présentée å 1’Organisation
å toute époque, si le montant total
des droits de tirage bilatéraux établis
par un créditeur en faveur d’un débiteur,
ainsi que des droits de tirage
multilatéraux établis en faveur du
débiteur a été utilisé.

II. a. Le montant de droits de tirage
bilatéraux peut étre révisé dans le sens
d’une augmentation ou d’une diminution,
si cette révision est justifiée par les
effets de mesures spécifiques prises par le
créditeur ou par le débiteur en application

meets mentioned in sub-paragraphs (i),
(ii) and (iii> of the preeeding paragraph.
The Secretary General will submit to
the Council för approval the amounts
adjusted in accordance with sub-paragraphs
(i), (ii) and (iii) of the preeeding
paragraph. Upon approval by the Council
these amounts shall be substituted
för the corresponding amounts shown in
this table.

ANNEX D.

Revision of Bilateral Drawing
Rights.

The foUowing provisions shall apply to
the revision of the amount of bilateral
drawing rights under Article 34 of the
present Agreement, which revision may
take place onlv in the cases mentioned
bekw:

I. The amount of bilateral drawing
rights may be revised if such revision is
necessary to correct any gross error of
calculation in the original estimate of
the balance of payments of one Contraeting
Party in relation to another
Contracting Party for the year ending
30th June, 1950,

(i) upwards or downwards, upon
request made to the Organisation during
the first four months of the operation
of the present Agreement; or

(ii) downwards, upon request made
to the Organisation on or after 30th
June, 1950; or

(iii) upwards, upon request made
to the Organisation åt any time, if the
whole amount of the bilateral drawing
rights established by a ereditor in favour
of a debtor and of the multilateral
drawing rights established in favour
of the debtor have been used.

II. (a) The amount of bilateral drawing
rights may be revised upwards or
downwards rf such revision is justified
by the effeets of specific measures taken
by the ereditor or the debtor pursuant
to the Decision relating to Liberalisation

Kungl. Maj.ts proposition, nr 2IQ.

rande de tilldelningar, som avses i
styckena i), ii> och ni) i föregående
moment. Generalsekreteraren skall
underställa Rådet för godkännande
de belopp, som ändrats i enlighet med
styckena i), ii) och iii) i föregående
moment. Sedan dessa belopp godkänts
av Rådet, skola de ersätta motsvarande
i förestående tabell angivna
belopp.

B1HANG D.

Revision av bilaterala dragningsrätter.

Följande bestämmelser skola gälla
vid revision av beloppen av bilaterala
dragningsrätter i enlighet sned artikel
34 i denna överenskommelse; sådan
revision må endast äga rum i nedan
nämnda fall:

I. Reloppet av bilateral dragningsrätt
må kunna revideras, därest dylik
revision erfordras för att rätta
större kalkylmässig felaktighet vid
den ursprungliga beräkningen av fördragsslutande
parts betalningsbalans
i förhållande till annan fördragsslutande
part för det år, som utlöper den
30 juni 1950,

i) uppåt eller nedåt, då framställning
därom göres till Organisationen
under de fyra första månaderna
efter det att denna överenskommelse
börjat tillämpas, eller

ii) nedåt, då begäran därom göres
till Organisationen den 30 juni
1950 eller därefter, eller

iii) uppåt, då begäran därom göres
till Organisationen vid vilken
som helst tidpunkt, under förutsättning
att av borgenär till gäldenärs
förmån upprättad bilateral dragningsrätt,
ävensom till gäldenärens
förmån upprättade multilaterala
dragningsrätter helt utnyttjats.

II. a) Beloppet av bilateral dragningsrätt
kan revideras uppåt eller
nedåt, därest dylik revision är påkallad
med hänsyn till verkningarna av
särskilda åtgärder, vilka av borgenären
eller gäldenären vidtagits i över -

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

de la Décision concernant la libération
des échanges intra-européens, adoptée
par le Conseil le 4 juillet 1949, ou de
toute autre décision de cette nature qui
pourrait étre adoptée ultérieurement.

b. Aucune des dispositions du paragraphe
a de la présente Section n’empéchera
les Parties Contractantes de
demander 1’agrément préalable de l’Organisation,
quant aux montants sur lesquels
porteraient les révisions envisagées.

c. Le montant de droits de tirage bilatéraux
peut étre révisé dans le sens
d’une augmentation ou d’une diminution,
si le créditeur et le débiteur conviennent
que cette revision est nécessaire
pour permettre une saine expansion
des échanges qui, autrement, ne
serait pas possible.

III. Le montant de droits de tirage
bilatéraux peut étre revu dans le sens
d’une augmentation ou d’une diminution
en vertu d’une décision prise par
1’Organisation conformément ä 1’Article
33.

IV. Les montants de droits de tirage
bilatéraux peuvent étre révisés å la demande
d’une Partie Contractante si cette
révision est justifiée par:

1. un cas de force majeure, ou

2. de catastrophe, ou

3. toute autre circonstance excep tionnelle

susceptible de compromettre

gravement les intéréts de ladite Partie

Contractante.

V. Compte tenu des dispositions du
paragraphe c de la Section II de la presente
Annexe:

a. La révision du montant de droits de
tirage bilatéraux ne peut jamais étre
demandée, justifiée, ni obtenue par le
seul fait que les échanges et les paiements
entre les Parties Contractantes en cause
ne se déroulent pas de la maniére initialement
prévue;

b. Une telle révision ne peut étre décidée
si elle peut avoir pour effet de
vicier 1’application du principe de la
libre concurrence entre les Parties Contractantes.

VI. La révision des montants de droits
de tirage bilatéraux peut comporter
l’établissement de nouveaux droits de

of Intra-European Trade adopted by
the Council on 4th July, 1949 or any
such other décision which may be made
thereafter.

(b) Nothing contained in paragraph (a)
of this Section shall prevent the Contracting
Parties from seeking the prior
agreement of the Organisation on the
estimated amounts of contemplated revisions.

(c) The amount of bilateral drawing
rights may be revised upwards or downwards
if the creditor and the debtor agree
that such revision is necessary to promote
a healthy expansion of trade which
would not otherwise be possible.

III. The amount of bilateral drawing
rights may be revised upwards or downwards
by virtue of a décision of the Organisation
under Article 33.

IV. The amounts of bilateral drawing
rights may be revised åt request of a
Contracting Party if such revision is
justified by

(i) force majeure, or

(ii) catastrophe, or

(iii) any other exceptional circumstances
which might seriously harm
the interests of that Contracting Party.

V. Taking into account the provisions
of paragraph (c) of Section II:

(a) The revision of the amount of bilateral
drawing rights can in no case be
requested, justified, or obtained solely
because trade and payments between the
Contracting Parties concerned are not
proceeding as originally expected;

(b) Such revision cannot be made if
it is likely to result in vitiating the application
of the principle of free competition
between the Contracting Parties.

VI. Revision of the amounts of bilateral
drawing rights may include the
establishment of new bilateral drawing

Kungl. Maj:ts proposition nr 210

ensstämmelse med Rådets beslut den
4 juli 1949 rörande liberalisering av
den inter-europeiska handeln eller
annat dylikt beslut, som må kunna
fattas därefter.

b) Bestämmelserna i moment a) i
denna avdelning skola icke innefatta
hinder för fördragsslutande part att
på förhand inhämta Organisationens
godkännande beträffande de uppskattade
beloppen av förutsedd revision.

c) Beloppet av bilateral dragningsrätt
kan revideras uppåt eller nedåt,
därest borgenären och gäldenären
äro överens om att sådan revision är
nödvändig för att främja en sund
utvidgning av handeln, vilken i annat
fall icke skulle vara möjlig.

III. Beloppet av bilateral dragningsrätt
kan revideras uppåt eller nedåt i
kraft av beslut av Organisationen i
enlighet med artikel 33.

IV. Beloppet av bilateral dragningsrätt
kan revideras på begäran av fördragsslutande
part, därest dylik revision
betingas av

i) force majeure,

ii) katastrof, eller

iii) andra omständigheter av un dantagsnatur,

vilka allvarligt
skulle kunna skada
den fördragsslutande partens
intressen.

V. Under hänsynstagande till bestämmelserna
i moment c) i avdelning
II gäller följande:

a) Revision av beloppet av bilateral
dragningsrätt kan i intet fall begäras,
motiveras eller erhållas endast på
grund av att handel och betalningar
mellan vederbörande fördragsslutande
parter icke utveckla sig på sätt
ursprungligen förutsetts.

b) Revision kan icke äga rum, därest
det är sannolikt att densamma
äventyrar tillämpningen av principen
om fri konkurrens mellan de fördragsslutande
parterna.

VI. Revision av beloppen av bilaterala
dragningsrätter må innefatta
upprättandet av nya bilaterala drag -

Kungl. Mai-ts proposition nr 210.

tirage ou 1 annulation de droits de tirage
existants.

En foi de quoi les Plénipotientaires
soussignés, dument habilités, ont apposé
leurs signatures au bas du present Accord.

Fait å Paris, le sept septembre mil
neuf cent quarante-neuf, en francjais et
en anglais, les deux textes faisant également
foi, en un exemplaire unique qui
restera déposé auprés du Secrétaire général
de 1’Organisation Européenne de
Coopération Economique, qui en communiquera
copie certifiée conforme ä
tous les signataires.

Protocole d’Application provisoire de
PAccord de Paiements et de Compensations
entre les Pays Européens
pour 1949—1950.

Les Signataires de 1’Accord de Paiernents
et de Compensations entre les
Pays Européens pour 1949—1950 (appelé
ci-dessous »PAccord») signé ce jour;

Considerant la Décision du Conseil de
1’Organisation Européenne de Coopération
Économique en date du 29 juillet
1949 concernant 1’application du systéme
de paiements intra-européens pour les
opérations se rapportant au mois de
juillet 1949 et la Décision dudit Conseil
en date du 13 aout 1949, relative aux
dispositions å prendre en matiére de
paiements intra-européens en attendant
1’établissement de droits de tirage pour
1949—1950;

Désirant éviter une interruption entre
1’application de PAccord de Paiements
et de Compensations entre les Pays Européens
signé le 16 octobre 1948 et celle
de PAccord signé ce jour;

Sont convenus de ce qui suit;

1. Sous réserve des dispositions des
paragraphes 2, 3, 4 et 5 ci-dessous, les
Parties au présent Protocole applique -

rigbts or tbe cancellation of existing
drawing rights.

In wtness whereof, the undersigned
Plenipotentiaries, duly empowered, have
appended their signatures to the present
Agreement.

Done in Paris this seventh day of September
of Nineteen Hundred and Forty
Nine, in the English and French languages,
both texts being equally authentic,
in a single copy which shall remain
deposited with the Secretary-General of
the Organisation for European Economic
Co-operation by which certified copies
shall be communicated to all the Signatories.

Protocol of Provisional Application
of the Agreement for Intra-European
Payments and Compensations
for 1949—1950.

The Signatories of the Agreement for
Intra-European Payments and Compensations
for 1949—1950 (hereinafter referred
to as the »Agreement») signed this
day;

Considering the Décision of the Council
of the Organisation for European Economic
Co-operation of 29th July, 1949 concerning
the Application of the European
Payments Scheme to operations for July,
1949, and the Décision of the said Council
of 13th August, 1949, with regard to the
measures to be taken concerning IntraEuropean
Payments pending the establishment
of drawing rights for 1949—
1950;

Desirous of avoiding an interruption
in the operation of the Payments and
Compensations Scheme as between the
operation of the Agreement for IntraEuropean
Payments and Compensations
signed on 16th October, 1948, and that
of the Agreement signed today;

Have agreed as follows:

1. Subject to the provisions of paragraphs
2, 3, 4 and 5 faelow, the Parties to
the present Protocol shall apply the pro -

knngi. Mäj.ts ptdpovift&ti nt

hihgsrättéf eller Upphävandet av redan
förefintliga dragningsrätter.

Till bekräftelse härav b a Va undertecknade
befullmäktigade undertecknat
denna överenskommelse.

Som skedde i Paris den 7 september
1949 på engelska och franska
språken, vilka bada texter äga lika
vitsord, i ett exemplar, som skall förbliva
i förvar hos Organisationens
för europeiskt ekonomiskt samarbete
generalsekreterare, vilken skall tillställa
signatärmakterna bestyrkta avskrifter
därav.

Protokoll om provisorisk tillämpning
av överenskommelsen angående intereuropeiska
betalningar och kompensationer
för 1949/50.

Signatärmaktema till överenskommelsen
angående intereuropeiska betalningar
och kompensationer för
1949/50 (härefter benämnd överenskommelsen),
vilken undertecknats
denna dag;

vilka beakta det av Organisationens
för europeiskt ekonomiskt samarbete
Råd den 29 juli 1949 fattade beslutet
angående tillämpningen av det europeiska
betalningssystemet på operationerna
för juli månad 1949, ävensom
Rådets beslut den 13 augusti
1949 angående de åtgärder, vilka skola
vidtagas beträffande inter-europeiska
betalningar i avvaktan på upprättandet
av dragningsrätter för 1949/
50;

vilka önska undvika avbrott i betalnings-
och kompensationssystemet
efter uphörandet av överenskommelsen
den 16 oktober 1948 angående
inter-europeiska betalningar och kompensationer,
intill dess den i dag undertecknade
överenskommelsen träder
i kraft,

hava överenskommit som följer:

1. Med beaktande ;av bestämmelserna
i paragraferna 2, -3, 9^ -och 5 nedan,
skola parterna till föreVärande

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

ront ä titre provisoire les dispositions de
1’Accord, comme si l’Accord avait produit
ses effets å compter du 1" juillet 1949.

2. Les compensations monétaires prévues
å 1’Accord ne seront pas effectuées
pour le mois de juillet 1949.

3. Pour les opérations se rapportant au
mois d’aout 1949, les déficits mensuels,
au sens de 1’Article 7 de 1’Accord, seront
les déficits de chaque Partie Contractante
å 1’égard de chaque autre Partie
Contractante pour la période allant du
ler juillet au 31 aout 1949.

4. Les droits de tirage bilatéraux
établis par un créditeur en faveur d’un
débiteur peuvent étre affectés, en vertu
des dispositions de 1’Article 27 de l’Accord,
au rachat de tout ou partie des
montants d’or ou de devises payés par
le débiteur au créditeur dans les conditions
prévues au dit Article, du fait qu’å
1’époque du paiement 1’Accord n’avait
pas encore été signé.

5. Les allocations provisionnelles attribuées
par 1’Administration de Coopération
Économique des États-Unis, aux
fins de la Décision susvisée en date du
13 aout 1949, seront considérées comme
des montants d’aide conditionelle au sens
de T Article 18 de 1’Accord.

6. Le présent Protocole entrera en
vigueur a dater de ce jour et demeurera
en vigueur jusqu’å 1’entrée en vigueur de
1’Accord et, sous réserve des dispositions
de 1’Article 43 dudit Accord, au plus
tard, jusqu’å la date prévue par cet
Article.

7. a. Toute Partie au présent Protocole
peut s’en retirer en donnant par
écrit un préavis de retrait d’au moins
trois mois au Secrétaire général de 1’Organisation
Européenne de Coopération
Économique (appelé ci-dessous le »Secrétaire
général»);

b. Trois mois aprés la date å laquelle
ce préavis est donné, ou å telle date
ultérieure qui pourra étre fixée dans ce

visions of the Agreement provisionally
as if the Agreement had been effective
as from 1st July, 1949.

2. The currency compensations envisaged
in the Agreement shall not be
carried out in respect of July, 1949.

3. For operations in respect of August,
1949, the monthly déficits within the
meaning of Article 7 of the Agreement
shall be the déficits for each Contracting
Party in relation to each other Contracting
Party for the period from 1st July
to 31st August, 1949.

4. The bilateral drawing rights established
by a creditor in favour of a debtor
may be applied for the repurchase under
Article 27 of the Agreement of the whole
or part of any amounts of gold or foreign
currency paid by a debtor to a creditor in
the circumstances envisaged in that Article,
by reason of the fact that åt the
time of payment the Agreement had not
yet been signed.

5. The provisional alotments allocated
by the United States Economic Co-operation
Administration for the purposes of
the above-mentioned Décision of 13th
August, 1949, shall be considered as
amounts of conditional aid within the
meaning of Article 18 of the Agreement.

6. The present Protocol shall come
into force on this day’s date and shall
continue in force until the Agreement
comes into force and, subject to the provisions
of Article 43 of the Agreement,
until the date envisaged by that Article
åt the latest.

7. (a) Any Party to the present Protocol
may withdraw from the Protocol
by giving not less than three months’ notice
of withdrawal in writing to the Secretary
General of the Organisation for
European Economic Co-operation (hereinafter
referred to as the »Secretary General»).

(b) Three months after the date on
which such notice is given, or åt such
later time as may be specified in the no -

Kungl. Maj.ts proposition nr 210.

protokoll provisoriskt tillämpa bestämmelserna
i överenskommelsen
som om den trätt i kraft från och
med den 1 juli 1949.

2. I överenskommelsen förutsedda
valutakompensationer skola icke
verkställas i vad avser juli månad
1949.

3. Beträffande operationerna för
augusti månad 1949 skola de månatliga
underskotten enligt artikel 7 i
överenskommelsen utgöras av envar
fördragsslutande parts underskott i
förhållande till varje annan fördragsslutande
part för perioden från och
med den 1 juli till och med den 31
augusti 1949.

4. Av borgenär till förmån för gäldenär
upprättad bilateral dragningsrätt
må utnyttjas för återköp i enlighet
med artikel 27 i överenskommelsen
helt eller delvis av de belopp
i guld eller utländsk valuta, som av
gäldenär erlagts till borgenär under
i denna artikel avsedda förhållanden,
på grund av att vid tidpunkten för
betalningen överenskommelsen ännu
ej hade undertecknats.

5. De provisoriska tilldelningar,
som verkställts fördelade av Förenta
staternas administration för ekonomiskt
samarbete på grund av ovannämnda
beslut den 13 augusti 1949.
skola anses såsom villkorlig hjälp i
enlighet med artikel 18 i överenskommelsen.

6. Detta protokoll träder i kraft
denna dag och skall äga giltighet intill
dess att överenskommelsen träder
i kraft, dock längst till den dag,
som förutses i artikel 43 i överenskommelsen.

7. a) Part till detta protokoll äger
frånträda protokollet genom skriftlig
uppsägning, verkställd senast tre månader
i förväg, till Organisationens
för europeiskt ekonomiskt samarbete
generalsekreterare (härefter kallad
»generalsekreteraren»).

b) Tre månader efter den dag, då
sådan uppsägning avlåtits eller vid
den senare tidpunkt, som må ha an -

Ktmffl. Jtfaj.-is propositidn nr 21‘0

préavis, la Partie de qui il émane cessera
d’étre Partie au présent Protocole;

c. Le Secrétaire général informera immédiatement
toutes les Parties au présent
Protocole, ainsi que 1’Agent de tout
préavis donné en vertu du présent paragraphe.

8. Si un préavis de retrait est donné
en vertu du paragraphe 7, les Parties au
présent Protocole, agissant par l’intermédiaire
de 1’Organisation, chargeront
un ou plusieurs Comités, å la demande
de l’une des Parties, de préparer des recommandations
sur les dispositions qui
pourraient étre nécessaires afin d’éviter,

1) des interruptions dans les
échanges ou les paiements,

2) des paiements en or ou en
devises,

3) 1’impossibilité d’effectuer des
rachats d’or ou de devises qui, autrement,
auraient été possibles en vertu
des dispositions de 1’Accord, ou

4) d''autres conséquences analogues,

qui pourraient se produire dans un délai
raisonnable å compter de la date å laquelle
le préavis de retrait prendra effet,
par suite de modifications de soldes résultant
de compensations effectuées conformément
å 1’Accord. Le ou les Comités
examineront également la position des
droits de tirage qui pourraient demeurer
inutilisés å la date å laquelle le préavis
de retrait prendra effet.

En foi de quoi les Plénipotentiaires
soussignés, dument habilités, ont apposé
leurs signatures au bas du présent Protocole.

Fait ä Paris, le sept septembre mil
neuf cent quarante-neuf en från ga is et
en anglais, les deux textes faisant également
foi, eu un seul exemplaire qui sera
déposé auprés du Secrétaire général de
1’Organisation Européenne de Coopération
Économique qui en communiquera
copie certifiée conforme å tous les autres
Signataires du présent Protocole.

tice, the Party giving it shall cease to
be a Party to t tre present Protocol.

(c) The Secretary Generat wilt imirrediately
inform all Parties to the pTesent
Protocol and the Agent of any notice
given under this paragraph.

8. If notice of withdrawal is given
under paragraph 7, the Parties to the
present Protocol, acting through the Organisation,
shail, åt the request of auy
Party, entrust a Committee or Committees
with the preparation of recommendations
as to the provisions which may
be required to avoid

(i) interruptions in t r a d e or payments,

(ii) payments of gold or foreign currency,

(iii) the prevention of repurchase
of gold or foreign currency which
would otherwise have been possible
under the provisions of the Agreement,
or

(iv) other similar possible consequences,

which may arise, within a reasonable
time from the date when the notice of
withdrawal takes effect, as a result of
chauges in balances caused by compensations
made under the Agreement. The
Committee or Committees shall a‘lso
consider the position of drawing rights
which may remain unused åt the date
on which the notice of whitdrawal takes
effect.

In witness whereof, the undersigned
Plenipotentiaries, du''ly empowered, nave
appended their signatures to the present
Protocol.

Done in Paris this seventh day of
September, Nineteen Hundred and Forty
Nine in the Enghsh and French languages,
both texts being equally authentic,
in a single copy which shail remain ‘deposited
with the Secretary General of
the “Organisation for European Economic
Oo-operation by whom -certrfied
copies shall be commnnicated to afl Signatories
to the present Protocol.

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

givits i uppsägningen, upphör parten
att vara part till detta protokoll.

c) Generalsekreteraren skall omedelbart
underrätta alla parter till detta
protokoll samt Agenten om enligt
denna paragraf skedd uppsägning.

8. Därest uppsägning sker enligt
paragraf 7, skola parterna till detta
protokoll, på begäran av part, genom
Organisationen uppdraga åt en kommitté
eller kommittéer att uppgöra
förslag till åtgärder, som kunna erfordras
för att undvika

i) avbrott i handeln eller betalningar
;

ii) betalningar i guld eller utländsk
valuta;

iii) hinder för återköp av guld
eller utländsk valuta, vilket återköp
eljest skulle ha varit möjligt
enligt bestämmelserna i överenskommelsen,
eller

iv) liknande eventuella följder,
vilka inom rimlig tid från den dag
då uppsägningen träder i kraft,
kunna uppkomma på grund av sådana
förändringar i behållningarna,
som förorsakats av kompensationer
enligt överenskommelsen.
Kommittén eller kommittéerna
skola också taga i betraktande läget
beträffande dragningsrätter,
som kunna kvarstå outnyttjade den
dag, då uppsägningen träder i
kraft.

Till bekräftande härav hava undertecknade
befullmäktigade undertecknat
detta protokoll.

Som skedde i Paris den 7 september
1949 på engelska och franska
språken, vilka båda texter äga lika
vitsord, i ett exemplar, som skall förbliva
i förvar hos Organisationens för
europeiskt ekonomiskt samarbete generalsekreterare,
vilken skall tillställa
signatärmakterna bestyrkta avskrifter
därav.

C Bihang till riksdagens protokoll 1050. 1 samt. Nr 210.

Kungl. Maj.ts proposition nr. 210.

Bilaga B.

(Översättning)

Promemoria

angående det svenska programmet för år 1950/51 (och 1951/52).

I. Nationalbalansen.

I enlighet med direktiven för utarbetandet av programmen för åren 1950/
51 och 1951/52 återgivas nedan tre tabeller belysande den svenska nationalbalansen
respektive dess beräknade utveckling under åren 1947, 1948, 1949,
1950/51/ 1951/52 samt 1952/53 (enligt det i oktober månad 1948 framlagda

Miljoner kronor.

	1947	1948	1949	1950/51	1951/52
	i löpande priser	i 1949 års priser
Tillgång.
Bruttonationalprodukt till mark-
nadspris .......................	24 700	27 510	28 260	29150	30 000
Import c. i. f .................	5 220	4 940	4 200	4 900	5 000
Summa tillgång	29 920	32 450	32 460	34 050	35 000
Efterfrågan.
Bruttokapitalbildning .............	6 860	7 330	7 330	7 900	8 300
Lagerförändringar.................	500	400	100	—	_
Export av varor och tjänster fob...	3 780	4 470	4 580	5 000	5100
Privat konsumtion ...............	16 190	17 400	17 500	17 950	18 200
Offentlig konsumtion .............	2 590	2 850	2 950	3 200	3 400
Summa efterfrågan	29920	32450	32 460	34050	35 000

	Miljoner kronor i 1947 års priser
	1947	1948	1949	1950/51	1951/52	1952/53 (LPT)
Tillgång.
Bruttonationalprodukt till mark-
nadspris .......................	24 700	25 750	26 630	27 470	28 270	26 802
Import c. i. f.....................	5 220	4 700 30 450	3 900 30530	4 550 32 020	4 640 32910	4 259 31061
Summa tillgång	29 920
Efterfrågan.
Bruttokapitalbildning..............	6 860	6 710	6 550	7 060	7 420	6 552
Lagerförändringar ................	500	370	90	—	—	_
Export av varor och tjänster fob ..	3 780	4150	4 640	5 070	5170	4 259
Privat konsumtion................	16190	16 580	16 540	16 970	17 210	} 20 250
Offentlig konsumtion..............	2 590	2 650	2 730	2 960	3150
Summa efterfrågan	29 920	30 460	30 550	32060	32950	31061

Anm. Omräkningen till 1947 års priser är mycket approximativ.

1 Siffrorna för 1950/51 äro icke direkt jämförbara med de i 1950 års statsverksproposition
bilaga 1: bihang 3) intagna nationalbudgetberäkningarna, eftersom dessa avse kalenderåret 1950.

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

svenska långtidsprogrammet). I de två första tabellerna äro balanserna uttryckta
i »löpande priser» respektive »1947 års priser». Den tredje tabellen
innehåller procenttal för investeringarnas, exportens och konsumtionens relativa
andelar i den enligt balansuppställningarna föreliggande totala tillgången
på varor och tjänster.

			Pro	c e n	t t a 1
	1938/ 39	1947	1948	1949	1950/ 51	1951/ 52	1952/53 (LTP)
Bruttoinvestering (exklusive lager-förändr.).........................	20-4	23-5	22-8	22-0	23-2	23-7	2P2
Export av varor och tjänster.......	13''3	11-4	13-9	15-4	14-7	14-6	13-2
Konsumtion .......................	66-3	65-1	63-3	62-6	621	6P7	65-6
Summa %	100-0	100-0	100-0	100 0	100o	100-0	100-0

Enär de enskilda posterna komma att bli föremål för närmare kommentarer
längre fram i denna promemoria, torde det vara tillräckligt att i detta
sammanhang endast peka på det mest karakteristiska i den av tabellörna
belysta utvecklingen, nämligen den snabba produktionsökningen. Denna ökning,
som uppskattas till omkring 1 100 milj. kr. mellan 1947 och 1948 och
till omkring 950 milj. kr. mellan 1948 och 1949, har gjort det möjligt för
Sverige att finna en tillfredsställande lösning på de efterkrigsproblem, som
sammanhänga med återupprättandet av såväl den yttre som den inre ekonomiska
balansen. Den har bidragit till att hålla den totala tillgången på
varor på en konstant nivå trots de långtgående importrestriktioner, som
nödvändiggjorts genom utvecklingen av betalningsbalansen. Den har vidare
utgjort grundvalen för en ökning av exporten. Det mål, som uppsattes i långtidsprogrammet
för den totala svenska exporten, har i själva verket redan
uppnåtts.

Ehuru bilden av Sveriges ekonomiska läge allmänt sett ter sig fördelaktig,
står dock landet inför ett allvarligt dollarproblem: de löpande svenska
dollarinkomsterna från export och osynliga betalningstransaktioner äro otillräckliga
för att finansiera den nödvändiga importen från dollarområdet,
enkannerligen från Förenta Staterna. Denna import är av grundläggande
betydelse för att den svenska industrien med sin nuvarande struktur skall
kunna arbeta effektivt; i importen ingå sålunda råvaror för industrien och
reservdelar till i Sverige befintliga amerikanska maskiner. Men den är av
stor betydelse också för den vidare utvecklingen av Sveriges produktiva resurser,
enär den ger det svenska näringslivet möjlighet att följa och draga
nytta av den tekniska vetenskapens snabba framsteg i Förenta staterna. I
avvaktan på att de pågående svenska ansträngningarna att åstadkomma balans
i dollarbetalningarna skola ge ytterligare resultat är det därför av stor
vikt, att Marshallhjälp lämnas Sverige även under återstoden av den fyraårsperiod
fram till år 1952, som omfattas av det europeiska återuppbyggnadsprogrannnet.

I de följande kapitlen lämnas kortfattade kommentarer till olika aspekter
av den ekonomiska utvecklingen i Sverige. Siffrorna i tabellerna härröra
från officiella källor; i den mån de utgöra uppskattningar eller förutsägelser,
komma de att fortlöpande revideras i enlighet med den faktiska utvecklingen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 210.

II. Den interna finansiella stabiliseringen.

Prisutvecklingen.

Medan partipriserna stego mellan åren 1947 och 1948, dämpades stegringstendensen
under åren 1948 och 1949 och prisnivån hölls i stort sett
stabil mellan åren 1948 och 1949 fram till devalveringen. I själva verket
voro partipriserna i augusti månad 1949 något lägre än under samma månad
1948.

Betydelsen av att hålla en stabil konsumtionsprisnivå understrykes för
Sveriges vidkommande av det förhållandet, att den svenska regeringens ekonomiska
stabiliseringsprogram såsom en integrerande del innehåller — förutom
skattepolitiska åtgärder och investeringskontroll — en stabilisering
av lönerna, vilken är intimt beroende av möjligheterna att hålla levnadskostnadsnivån
oförändrad. Lönestabilisering har åstadkommits genom överenskommelser
mellan arbetsmarknadens olika berörda parter, och senast i
september månad 1949 träffades en överenskommelse om en prolongering
på ett år framåt av gällande avtal.

Prisstegringar ha emellertid inträffat i samband med devalveringen. Grosshandelspriserna
stego sålunda från 214 enheter i augusti månad till 217
enheter i oktober månad 1949 (1935 = 100), och risken för en ytterligare
stegring kan inte uteslutas. Enär importprisernas stegring tenderar att återverka
även på konsumtionsprisnivån, har denna utveckling inneburit ett problem
för det svenska stabiliseringsprogrammet. För att hålla levnadskostnaderna
vid en stabil nivå har det varit nödvändigt att motverka och förhindra
prisstegringen genom ökade subventioner, för vilket ändamål budgetmedel
måst tillgripas. 1 en proposition till riksdagen i oktober månad
detta år har den svenska regeringen äskat anslag på omkring 200 milj. kr.
för detta ändamål. Inklusive de subventioner av olika slag — huvudsakligen
för jordbruket — vilka icke ha något samband med utvecklingen efter devalveringen,
betyder detta att i runt tal 600 milj. kr. komma att anslås till
subventioner under år 1950. Det bör emellertid understrykas, att den svenska
regeringen icke är anhängare av subventionspolitiken som sådan, och
att subventionerna även efter den till följd av devalveringen nödvändiggjorda
ökningen endast utgöra en förhållandevis mindre del av de svenska
statsutgifterna och endast ha en begränsad betydelse för den svenska ekonomien
som helhet betraktad.

Penning- och kapitalmarknaden.

Riksbankens transaktioner.

Miljoner kronor.

	jan.—okt. 1948	jan.—okt. 1949
Nettoresultat av riksbankens totala guld- och dollartransak-
	-308	+ 292
Nettoresultat av riksbankens köp och försäljningar av svenska
skattkammarväxlar eller obligationer......................	+ 386	- 391
Nettoresultat av andra marknadstransaktioner ..............	- 108	- 116
Nettoresultat av riksbankens transaktioner	- 30	- 215
Utelöpande sedlar..........................................	+ 40	- 23
Affärsbankernas med fleras tillgodohavanden mm i riksbanken	- 70	- 192
Totala förändringar i penningcirkulationen	- 30	- 215

+ = ökning av marknadens likviditet.

-- = minskning av marknadens likviditet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 210 85

Penningcirkulationens utveckling.

Miljoner kronor.

	Sedlar	Bankotillgodo- havanden
December 1938 ..............	1061	1 140
> 1939 .............	1422	1310
> 1947 .............	2 895	3 010
» 1948 ..............	3 113	3100
November 1948 ..............	2 924	2 916
> 1949 ..............	3109	2 674

Den svenska regeringens ansträngningar för att åstadkomma ekonomisk
balans ha också innefattat åtgärder för att åtstrama utvecklingen på penning-
och kapitalmarknaden. Gynnsamma återverkningar av dessa åtgärder

— vilka bestått av direkta kreditrestriktioner, medan räntan hållits konstant

— märktes redan under år 1948. Som ett tecken på att den svenska ekonomien
återvunnit sin normala balans kan nämnas, att riksbankens operationer
i den öppna marknaden på senare tid omfattat nettoförsäljningar av
obligationer till en kurs motsvarande en lång ränta på 3 %. Huvudsakligen
till följd av dessa försäljningar har penningtillgången minskat, vilket framgår
av förestående tabeller å s. 84 och 85.

Budgetutvecklingen.

Ett av medlen för att minska den privata konsumtionen och därigenom
underlätta regeringens anti-inflationsprogram har varit överbalanseringen
av budgeten. Följande tabell, belysande budgetutvecklingen under efterkrigstiden,
visar att ett ansenligt överskott å driftbudgeten förutses för 1949
/50, vilket endast delvis kommer att användas för de ökade subventionerna.
Förslag till 1950/51 års budget håller för närvarande på att utarbetas för
att kunna föreläggas riksdagen i januari månad nästa år. Dessa förslag förväntas
innebära ett fortsättande av den politik med en överbalanserad driftbudget,
som med stor framgång förts under de senaste åren.

Budgeten under budgetåren 1944/45—1949/50.

Miljoner kronor.

	Driftbudget	Överskott ( + ) Underskott ( — )	Kapital- budget	Diverse trans- aktioner	Summa nettoutgifter (kol. 5-4-6)
Inkomster	Utgifter	Nettout- gifter
1	2	8	4	5	6	7
1946/47 .........	3 606	3 155	+ 451	661	- 185	395
1947/48 .........	4 438	3 971	+ 467	374	- 169	76
1948/49 .........	4 954	4 643	+ 311	542	—	231
1949/50 (beräknat)	5 073	4 395	+ 678	600	—	-78

III. Produktionsutvecklingen.

Arbetsmarknaden.

Den totala arbetskraftstillgången i Sverige väntas förbliva praktiskt taget
oförändrad under de närmaste åren. Medan det å ena sidan fortfarande råder
»full sysselsättning» och brist på kvalificerad arbetskraft, ha å andra
sidan tendenser framträtt, vilka tyda på ökad tillgång på okvalificerad ar -

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

betskraft. Åtgärder ha vidtagits för att öka konkurrensförmågan om arbetskraften
hos de viktigaste industrierna; i synnerhet gäller detta exportindustrierna.
Arbetslösheten är mycket låg, eller 1,4 % i september månad
1949 jämfört med 1,8 % i september månad 1948. Medeltalet för 1949 uppskattas
till 3 %. Till jämförelse kan nämnas, att siffran för 1938 var 11 %.

Produktionsförhållandena ha gynnsamt påverkats av den omständigheten,
att frånvarofrekvensen och omsättningen på arbetskraft minskat, vilket
i sin tur återspeglar en tendens till bättre balans på arbetsmarknaden.

Industriproduktionen.

Såsom framgår av nationalbalanssiffrorna har produktionsutvecklingen
under de senaste åren varit gynnsam. Den huvudsakliga ökningen faller
på den egentliga industrien, där produktionen nu nått en nivå, som ligger
45 % högre än förkrigsnivån.

Generalindex för produktionen har stigit från 172 enheter år 1947 till
190 enheter år 1949 (1935 = 100). Produktionsutvecklingen inom de olika
grenarna av industrien fram till år 1948 samt preliminära siffror för första
kvartalet 1949 kunna avläsas i följande tabell:

Produktionsindextal för industrien.

Kommerskollegium: 1935 = 100.

Sveriges iudustriförbund (de med * utmärkta talen): 1948 = 100.

	1939	1946	1947	1948	mars 1949	1949 Hela året
Generalindex.......................	134	167	172	182		190
Malm- och metallindustri............	144	182	188	205
Järn och stål....................				100*	106*
Maskiner........................				100*	103*
Jord- och stenindustri..............	134	169	171	169
Trävaruindustri ....................	127	174	169	160
Trävaruexportindustri............				100*	106*
Pappers- och grafisk industri........	117	138	143	150
Massa och papper................				100*	99*
Livsmedel..........................	130	152	158	164
				100*	104*
Textil- och sömnadsinduslri..........	127	146	154	170
				100*	105*
Klädes-, hår- och gummiindustri.....	138	187	201	213
Kemisk-teknisk industri..............	142	196	207	231

Ett anmärkningsvärt undantag från den stigande produktionskurvan uppvisar
massaindustrien. Produktionsminskningen inom denna industri sammanhänger
med avsättningssvårigheterna på den amerikanska marknaden
under år 1949.

Allmänt torde kunna sägas, såsom framgår av följande uppställning, att
produktionskapaciteten ökat snabbare än som förutsetts i långtidsprogrammet: Produktionen

av vissa varor.

		1947	1948	1949/50	1950/51	1952/53 (LTP)
Massa.............	.... (1 000 ton)	3140	2 960	2 835	2 840	2 840
Papper............	.... ( » )	1028	1060	1070	1130	1 150
Trävaror ..........	.... (1 000 ms)	5 525	4 375	5 490	5 470	5 500
Elektrisk kraft ____		13 490	14 360	16 600	17 400	21000

Kungl. Maj:ts proposition nr 210-

En viss eftersläpning i förhållande till långtidsprogrammet kan emellertid
konstateras beträffande järn- och stålindustriens expansion, vilket framgår
av följande tablå:

Balans för järn och stål.
1’000 ton.

	1948	1949	1950/51	1951/52	1952/53 (LTP)
Produktion............	853	915	1 150	1 150	1400
Import................	607	700	500	460	200
Export................	93	115	145	160	200
Konsumtion ..........	1 367	1500	1 405	1450	1400

Enär sysselsättningen inom förädlingsindustrien blott uppvisat en svag
ökning (årsmedeltal 1 %), är huvudorsaken till den gynnsamma produktionsutvecklingen
att söka i den stigande produktiviteten. Det beräknas, att
produktiviteten för närvarande är 15 % högre än före kriget. Större delen
av denna ökning har tillkommit under de senaste åren, då produktiviteten
beräknas ha stigit med i runt tal 4 % per år. Det bör i detta sammanhang
ihågkommas, att många av de under de första efterkrigsåren gjorda investeringarna
först nu börja utmogna.

Produktionsmöjligheterna för de återstående två Marshallåren äro som
helhet betraktade goda, förutsatt att Sveriges utrikeshandel kan hållas på
en så hög nivå, att landets industri tillförsäkras de erforderliga råvarorna
för en ökning av produktionen. Det synes vara berättigat att räkna med en
ytterligare produktionsökning på 4—5 % per år. Denna ökning skulle huvudsakligen
nås genom stegrad produktivitet; emellertid förutses även en
viss ökning av arbetskraften inom industrien på jordbrukets bekostnad.

Jordbruket.

Den totala jordbruksproduktionen nådde förkrigsnivån redan 1948/49,
och beräknas innevarande skördeår komma att ligga 5—6 % över denna
nivå. Det bör påpekas, att skördarna under de sista två åren varit goda,
och att de i programmet för 1950/51 framlagda prognoserna måste ses mot
denna bakgrund. Emellertid anses en ökning med omkring 1 % i förhållande
till 1949/50 års siffra möjlig med hänsyn till utsikterna för en ökad
avkastning per skördeenhet.

Följande tabell visar produktionsutvecklingen för de viktigaste jordbruksprodukterna.
Minskningen i brödsädsproduktionen kompenseras, såsom
framgår av tabellen, genom ökad produktion av oljeväxter.

	1947/48	1948/49	1949/50	1950/51	1952/53 (LTP)
	1000 ton
Brödsäd...............	542	1024	989	830	1040
Fodersäd ..............	1293	1579	1730	1 700	2 060
Fetter och oljor........	108	135	165	160	114
Kött..................	301	294	296	305	325
därav fläsk..........	144	156	161	170	175

Produktionen av kött väntas fortsätta att stiga något. Produktionen av
fläsk och fettcr väntas ävenledes stiga. Totalbilden av produktionsutvecklingen
inom jordbruket synes sålunda väl överensstämma med förutsägelserna
i långtidsprogrammet.

Kungl. Maj.ts proposition nr 210.

IV. Konsumtionsutvecklingen.

Den privata konsumtionen ligger alltjämt på en stabil nivå. Följande
tabell visar utvecklingen av konsumtionen av vissa viktiga industri- och jordbruksprodukter,
inklusive elektrisk kraft.

		1947 (1947/48)	1948 (1948/49)	ä 1949/50	1950/51	1952/53 (LTP)
Brödsäd...............	....... (1 000 ton)	700	960	979	930	1040
Fodersäd..............	1415	1661	1730	1825	2 150
Fetter och oljor.......		161	176	190	190	199
Kött..................		302	306	315	322	355
därav fläsk.........		141	156	162	171	175
Massa.................		1090	1120	1130	1200	1260
Papper ...............		468	480	488	490	473
Trävaror .............	....... (1 000 m»)	3 450	2,420	2 450	2 450	2 700
Elkraft............; .		13 467	14 255	16 500	17 300	21000

Genom avskaffandet av ransoneringen av kött och fett har konsumtionen
av dessa varor naturligt nog tenderat att öka; det bör emellertid framhållas,
alt konsumtionen av kött per capita fortfarande är lägre än före kriget.

Återverkningarna på den fortsatta konsumtionsutvecklingen av liberaliseringen
av den inter-europeiska handeln, kommer att beröras längre fram i
samband med kommentarerna till importens utveckling. Det kan emellertid
redan nu nämnas, att liberaliseringsåtgärderna förmodligen komma att ha
den största betydelsen, när det gäller färdigvaror, beträffande vilka konsumtionen
därför väntas visa en stigande tendens under de kommande åren.

Offentlig konsumtion.

De i samband med regeringens stabiliseringsprogram införda restriktionerna
ha återverkat på alla offentliga utgiftsposter. Den ökning av den offentliga
konsumtion, som enligt nationalbalansens siffror väntas äga rum
nästa år, liksom även de mindre ökningarna under föregående år, avspegla
icke några utgifter för nya konsumtionsändamål utan äro automatiska följder
av tidigare lagstiftning framför allt på det sociala området.

V. Investeringarna.

Den svenska regeringen har vid sin planering av nationalbudgeten under
de förflutna åren strävat efter att reservera ett så stort utrymme som möjligt
inom budgetens ram för produktiva investeringar. De tidigare i denna
promemoria återgivna nationalbalanstabellerna visa, att det varit möjligt
att bibehålla investeringarna på en förhållandevis hög nivå, ehuru denna
ligger under 1947 års nivå. Investeringarna, beräknade i 1947 års priser,
fördela sig på sätt som framgår av tabellen å s. 89.

Ökningen av »andra offentliga investeringar» hänför sig huvudsakligen
till förbättringar av kommunikationsväsendet, medan siffrorna för »andra
privata investeringar» återspegla den väntade ökningen av jordbruksinvesteringarna,
där all investeringskontroll släppts såsom ett led i regeringens
ansträngningar att uppmuntra till rationalisering och effektivisering av
jordbruket.

Beträffande fördelningen av investeringarna väntas denna komma att
fortsättningsvis vara densamma som under de senaste åren. Investeringsprogrammet
för järn- och stålindustrien samt utbyggandet av vattenkraftverken
fullföljas i enlighet med långtidsprogrammets riktlinjer.

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

	1947''	1948	1949	1950	1952/53 1 2 (LTP)
	Milj. kr.	%	Milj. kr.	%	Milj. kr.	%	Milj. kr.	*	Milj. kr.	%
Bostäder ................	1849	27	1461	21	1522	23	1571	22	1608	23
Egentlig industri ........	2 079	29	2011	29	1771	26	1817	26	2 006	29
Kraftverk................	339	5	395	6	400	6	428	6	393	6
Andra off. inv...........	1622	22	1800	26	1958	29	2 090	29	1740	25
Andra privata inv.......	1191	17	1255	18	1105	16	1200	17	1175	17
Summa	7 0S0	100	6 922	100	6 756	100	7106	100	6922	100

Anm. Skillnaden mellan summorna i denna tabell och 1 nationalbalanstabellerna förklaras
av att olika beräkningsmetoder använts vid utarbetandet av respektive tabeller.

Liberaliseringen av handeln i Europa väntas leda till en ökning av investeringarna
i maskiner under de kommande åren. Dessa investeringar
äro inräknade under rubriken »egentlig industri».

VI. Utrikeshandeln.

Detaljerade upplysningar om den svenska utrikeshandelns sammansättning
och fördelning på länder och valutaområden givas i de särskilda import-
och exporttabeller, vilka överlämnats tillsammans med tidigare program
eller vilka bilagts denna promemoria.3

Exporten.

Den svenska exportens värde har visat en fortsatt stegring under de senaste
åren och väntas uppgå till 5 000 milj. kronor 1950/51 jämfört med
3 780 milj. kronor år 1947. Ehuru denna stegring är resultatet av en ökning
både av exportvolymen och av exportpriserna, beräknas, att volymen har
ökat med omkring 30 % sedan år 1947 och sålunda redan nu nått samma
storlek som före kriget, vilket framgår av följande indextal:

1947 1948

Exportvolymindex (1948 = 100) ............. 91 100

Detta betyder även, att det mål, som i det svenska långtidsprogrammet
uppsatts för exportvolymen, d. v. s. en 25-procentig ökning av valymen i förhållande
till 1947, redan nu uppnåtts.

Följande tabell innehåller en kvantitativ jämförelse mellan siffrorna för
exporten av viktiga svenska produkter under åren 1936/38, 1947, 1948 och
1949. Tabellen återger även beräkningar för åren 1950/51 och 1951/52 ävensom
för 1952/53 (enligt långtidsprogrammet) (se tablån överst s. 90).

Beträffande exporten av järn- och stålprodukter — vilken är den enda
varugrupp av mera väsentlig betydelse där utvecklingen hittills icke motsvarat
förväntningarna i långtidsprogrammet — bör observeras, att de för
närvarande exporterade järn- och stålprodukterna äro av genomsnittligt

1 Korrigerade siffror.

2 Siffrorna ha rättats med utgångspunkt från 1947 års korrigerade siffror i syfte att bibehålla
den i långtidsprogrammet förutsedda relationen mellan 1947 och 1952/53 års investeringsvolym.

8 Här ifrågavarande tabeller, vilka avse importen respektive exporten under budgetåren
1950/51 och 1951/52, äro ej återgivna här. De totala import- och exportsiffrorna framgå emellertid
av de i slutet av denna promemoria införda betalningsbalanstabellerna för nämnda år.

1949

(preliminärt)

114

Kungl. Maj.ts proposition nr 210.

Varuslag	1936/ 38	1947	1948	1949 (preli- minärt)	1949/50 (slutliga program- met)	1950/ 51	1951/ 52	1952/ 53 (LTP)
Järnmalm . ..	. (milj. ton)	12-6	8-5	11-5	12-5	12-4	13-0	13-0	13-2
Järn och stål.	. (1 000 ton)	182	92	94-2	120	130	145	160	200
Trävaror.....	(1 000 stds)	861	433	550	660	650	655	655	600
Pappersmassa.	. (1 000 ton)	2 271	1798	1683	1 915	1825	1 850	1850	1 760
Papper o. papp ( » )	553	552	590	595	585	640	650	680
Wallboardj...	( > )	22	76	95	85	80	85	85	100

högre kvalitet än som förutsågs i långtidsprogrammet. Valutainkomsterna
av denna export ha därför utvecklats gynnsammare än vad tabellen utvisar.

Beträffande exportprisutvecklingen — vilken behandlas längre fram i avsnittet
om bytesförhållandet till utlandet (»terms of trade») — visa beräkningarna,
att en viss stegring ägde rum mellan 1947 och 1948, medan tendensen
var vikande mellan åren 1948 och 1949, särskilt vad beträffar exportpriserna
på massa.

Mot denna allmänna bakgrund kan det vara av intresse att studera den
verkliga utvecklingen av den svenska exporten av olika varugrupper under
de tre första kvartalen av 1949 i jämförelse med motsvarande perioder 1947
och 1948.

Januari—september	1947	1948	1949	1947	1948	1949
Miljoner kronor	Procenttal
Trävaror ........................	197T	276-5	387-5	9-0	10-0	13-0
Trämassa, mekanisk och kemisk.....	603-9	735-4	565-4	27-6	26-5	19-0
Papper och papp etc................	345-4	420-9	382-7	15-8	15-2	12-8
Järnmalm, oädla metaller etc........	403-2	517-2	618-9	18-4	18-7	20-8
Maskiner och instrument............	268-6	350-5	447-4	12-3	12-7	15-0
Transportmedel ....................	94-2	152-2	232-1	4-3	5-5	7-8
Andra varor.....................	275-6	314-5	346-2	12-6	11-4	11-6
Summa	2188-0	2 767-2	2980-2	100-0	100-o	100-o

Av förestående tabell framgår å ena sidan den snabba ökningen av exporten
av maskiner och transportmedel, å andra sidan den minskning, som exporten
av massa och papper undergått. Emellertid kunna de ansenliga skeppningar
av massa, som ägt rum under fjärde kvartalet 1949 medföra, att
massaexportsiffran för hela år 1949 kommer att närma sig föregående års
siffror.

Det erbjuder stora svårigheter att exakt förutsäga, hur den svenska exporten
kommer att utvecklas, i synnerhet som de fulla verkningarna av liberaliseringen
av den inter-europeiska handeln och av devalveringen ännu icke
kunna överblickas. Det synes emellertid vara klart, att, medan den svenska
exporten under 1947/48 och i viss mån även under 1948/49 begränsades av
leveranssvårigheter, det största problemet hädanefter i allt högre grad kommer
att vara att finna köpintresse hos främmande marknader till rimliga
priser. Här uppställer sig ett problem, som tenderar att bliva särskilt svårt
och allvarligt i förhållande till hårdvalutaområdena, och en lösning av detta
problem är av grundläggande betydelse för att man skall kunna uppnå en
tillfredsställande lösning av Sveriges nuvarande svårigheter att balansera sin
handel och sina betalningar med dessa områden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.

Det förväntas, att den under åren 1948 och 1949 gällande varusammansättningen
av Sveriges export kommer att förbli i stort sett oförändrad i
framtiden. En reservation måste dock göras beträffande exporten av skogsprodukter,
där exportmöjligheterna begränsas av tillgången på råvaror. Den
exceptionellt höga siffran för trävaruexporten under år 1949 uppnåddes endast
genom kraftiga lagerminskningar, vilka icke kunna fortsättas.

Dessutom kan den under de senaste åren förhållandevis stora exporten av
lantbruksprodukter knappast väntas kunna komma att upprätthållas på nuvarande
nivå. Å andra sidan beräknas maskinexporten komma att gynnas av
liberaliseringen av den inter-europiska handeln.

Bytesförhållandet till utlandet.

Uppmärksamheten torde i detta sammanhang böra riktas på prisutvecklingen
inom utrikeshandeln. Prisutvecklingen för exportvaror — och den inverkan
denna har på exportvolymen — är uppenbarligen i detta sammanhang
av intresse endast om den studeras mot bakgrunden av importprisutvecklingen.
Det är därför av betydelse att vid diskussionen rörande omfattningen
och sammansättningen av Sveriges tidigare och framtida import först
studera problemet rörande Sveriges bytesförhållande till utlandet.

Det har redan nämnts, att exportpriserna sjönko mellan 1948 och 1949.
Importpriserna voro däremot oförändrade eller stego något under samma period.
Resultatet blev en försämring av Sveriges bytesförhållande med mer än
10 %; för Sveriges utrikeshandel innebar detta under 1949 en minskning
med 500 milj. kr. av det importutrymme, som finansierades av exportinkomsterna.

(1948 = 100)

1947

1948

1949

(preliminärt)

Exportprisindex......

100

Importprisindex......

100

102

Liksom i fråga om exporten erbjuder vid förutsägelser beträffande den
framtida utvecklingen av bytesförhållandet särskilda svårigheter, enär det
ännu är för tidigt att uppskatta effekten av devalveringen och av de inom
olika Marshall-länder vidtagna eller pågående liberaliseringsåtgärderna. Ett
försök att analysera prisläget synes emellertid avslöja tendenser i riktning
mot en stegring av Sveriges importpriser, som icke kommer att kompenseras
av eventuella stegringar av exportpriserna.

Approximativa beräkningar tyda på att de för år 1950 kalkylerade importkostnaderna
komma att vara omkring 500 milj. kr. högre än under år
1949. Å andra sidan kunna motsvarande prisstegringar öka exportinkomsterna
med omkring 150 milj. kr. Denna prisutveckling, som återspeglar den
på grund av devalveringen förändrade internationella prisstrukturen, betyder
en ytterligare försämring av Sveriges bytesförhållande med omkring 9 %
från 1949 till 1950. Devalveringen är emellertid icke den enda orsaken till
försämringen av Sveriges bytesförhållande, enär utvecklingen härvidlag påverkas
ogynnsamt också av de allmänna tendenserna på världsmarknaden,
som bland annat belysts i Paris-organisationens långtidsrapport och enligt
vilka relationen mellan å ena sidan råvarupriserna och å andra sidan priserna
på halvfabrikat och färdigvaror ständigt fortsätter att utvecklas i en
för de senare ogynnsam riktning.

Importen.

Det mest utmärkande för importsidan under de senaste åren är den radikala
nedskärningen av Sveriges dollarimport, vilken minskades med om -

Kungl. Maj.ts proposition nr 210.

kring 75 % från 1947 till 1949. Den totala importvolymen har likaledes
krympt avsevärt, ehuru icke i samma grad som dollarimporten. År 1949 var
importvolymen omkring 90 % av 1938 års volym, jämförd med ett motsvarande
procenttal av 120 % för 1947 års import.

Importvolymindex (1948 = 100)

1947

111

1948 (preliminärt)

100 85

Följande tabell visar utvecklingen av importen av olika varugrupper under
perioden januari—september 1949 i jämförelse med importen under motsvarande
perioder år 1947 och år 1948.

	1947	1948	1949	1947	1948	1949
	miljoner kronor	procenttal
Januari—september I. Konsumtionsvaror:
Livsmedel..........................	435-4	300-5	293-6	11-4	7-9	9-4
Andra, ej varaktiga ................	312-3	169-2	126-6	81	4-4	4-0
Varaktiga ........................	162-1	113-5	85-9	4-2	30	2-7
Summa	909-8	583-2	506 1	237	15-3	16-7
II. Råvaror:
För produktion av konsumtionsvaror.	1 100-5	1 069-8	875-5	28-8	28-1	27-9
Jordbruk.....................	84-6	91-9	69-1	2-2	2-4	2-2
Industri.....................	1015-9	977-9	806-4	26-6	25-7	25-7
För produktion av kapitalvaror......	627-8	615-3	613-0	16-4	16-2	19-5
Andra råvaror............	280-3	260-5	210-4	7-3	6-8	6-7
Summa	2 00S-6	1 945 6	1 698-9	52-5	511	54-1
III. Maskiner och verkiyq......	389-9	482-6	3400	102	127	10-8
IV. Bränsle ........	4500	729-2	5417	117	19-2	17-2
V. Annan import ..................	74-0	031	55-9	1-9	1-7	1-8
Totalsumma	3 832-3	3 803-7	3142 6	100 o	100-0	100-o

\id en bedömning av importutsikterna för 1950/51 måste särskild uppmärksamhet
riktas på de inom Marshall-organisationens ram gjorda ansträngningar,
som syfta till en liberalisering av den inter-europeiska handeln
och de konsekvenser denna liberalisering kan få för den svenska importen i
allmänhet och för olika varugrupper. Det anses för närvarande, att importen
trån andra deltagarländer som en följd av liberaliseringsåtgärderna kommer
att öka med i runt tal 350 milj. kr. under år 1950. Denna ökning kommer
huvudsakligen att falla på importen av färdigvaror, inklusive maskiner. Det
är mycket svårt att förutse utvecklingen av maskinimporten, men en viss
ökning har som tidigare nämnts förutsetts också i beräkningen av investeringssiffrorna
i nästa års nationalbudget. Den väntade ökningen av importen
av helfabrikat kommer att bidraga till att återställa den före kriget rådande
fördelningen av importen på råvaror, halvfabrikat respektive helfabrikat.
Under de senaste åren har en viss snedvridning av importen framtvungits av
nödvändigheten att i första hand tillgodose landets behov av viktiga råvaror
och halvfabrikat; härigenom har importen av färdigvaror, i synnerhet för
konsumtionsändamål, måst inskränkas. Procenttalen i ovanstående tabell
belysa de förskjutningar av importens sammansättning, som ägt rum.

Vid sidan av den på grund av liberaliseringsåtgärderna förväntade importökningen
förutses för år 1950 en ytterligare importökning på 200—300 milj.

Kungi. Maj:ts proposition nr 210. 93

kr. för att tillgodose den svenska industriens utvidgade behov av viktiga
råvaror.

Osynliga transaktioner.

Det är numera uppenbart, att långtidsprogrammets förutsägelser beträffande
sjöfartens utveckling icke komma att slå in ens under mycket gynnsamma
betingelser. Medan leveranserna av nytt tonnage till den svenska
handelsflottan äga rum i planerad omfattning, kommer det totala tonnaget
att förbli mindre än som förutsetts, enär försäljningarna i andra hand av
äldre tonnage till andra länder komma att vara avsevärt större (eller cirka
20 %) än de 10 % som beräknats i långtidsprogrammet.

Fraktsatserna ha sjunkit mellan 1948 och 1949. Efter devalveringen ha
både inkomster och utgifter tenderat att stiga för sjöfarten. Det är emellertid
mycket ovisst, huruvida nettoeffekten för Sveriges vidkommande kommer att
bli en ökning av inkomsterna från sjöfarten. Särskild uppmärksamhet måste
även fortsättningsvis ägnas åt problemet att minska liggetiden i främmande
hamnar.

Turistinkomsterna från andra länder än de skandinaviska väntas utveckla
sig i gynnsam riktning. Den svenska turisttrafiken i de andra skandinaviska
länderna har en särskilt gynnad ställning såtillvida som det knappast finnes
några restriktioner beträffande tilldelning av valuta för sådan trafik. De
svenska myndigheterna ha nyligen ställt i utsikt ökade tilldelningar även
för resor i andra deltagarländer.

VII. Betalningsbalansen.

Allmänna problem.

De med den svenska betalningsbalansen förknippade svårigheterna gälla
i första hand icke uppnåendet av en allmän balans mellan inkomster och utgifter.
Följande siffror över utvecklingen av den allmänna betalningsbalansen
sedan 1947 visa klart, att ansträngningarna att öka produktionen och
exporten och att skära ned importen ganska snabbt lett fram till balans i
Sveriges betalningsförhållanden med utlandet.

Miljoner kronor.

1947

1948

1949

(prelimi-

närt)

1949/50

(slutliga

programmet)

1950/

1951/

Import f.o.b. (utom betr. 1949) ..

Export av varor f.o.b..........

Nettoreserv av sjöfarten........

Nettoreserv av andra tjänster ..

- 4 604
+ 3 240

- 30

- 46

- 4 456
+ 3 980
+ 80

- 74

-- 4 2001
+ 4 100
+ 5301

- SO

- 4 345
+ 4 031
+ 103

+ 53

- 4 715
+ 4 377
+ 126
+ 36

- 4 837
+ 4 662
+ 126
+ 41

Balans

- 1440

- 470

+ 400

- 158

+ ITC

Fördelningen av underskott och överskott i förhållande till olika länder
och valutaområden erbjuder emellertid allvarliga problem. Det dominerande
problemet är det ständiga underskottet i handelsbalansen vis-å-vis dollarområdet
trots de stränga restriktioner, som lagts på dollarimporten och
trots ansträngningarna att genom export och annorledes öka dollarinkomsterna.
Det är svårt att komma fram till en optimistisk bedömning av utvecklingen
av den framtida handeln med dollarområdet. En jämförelse mellan
den väntade importvolymen från Amerikas förenta stater under 1950/
51 med motsvarande import 1988/39 visar, att den förra är avsevärt mindre;

Importen beräknad c.i.f.

Kungi. Maj.ts proposition nr 210.

andelen i den totala svenska importvolymen kommer sålunda att minskas
från 18 % till 11 %. Den beräknade importvolymen under år 1950/51 innebär
en nedskärning även i förhållande till dollarimporten under år 1949/50,
enär ökningen av exporten till dollarområdet under år 1950/51 icke kan
förväntas till fullo kompensera minskningen av ERP-hjälpen. På motsvarande
sätt har det varit nödvändigt att i programmet för 1951/52 räkna
med något mindre dollarimport än för perioden 1950/51.

Redan i långtidsprogrammet underströks, att det svenska dollarproblemet
knappast kunde lösas enbart genom åtgärder i »expansiv» riktning,

d. v. s. åtgärder för att öka dollarinkomsterna genom export till Förenta
staterna eller andra dollarmarknader. Dessa farhågor ha besannats genom
utvecklingen under de senaste två åren. Devalveringen kommer uppenbarligen
att inverka stimulerande på den svenska exporten till den amerikanska
marknaden, men det återstår att se i vilken omfattning de totala dollarinkomsterna
komma att ökas till följd av denna export. Den utslagsgivande
faktorn i alla beräkningar rörande utvecklingen av Sveriges dollarbalans
utgöres av avsättningsmöjligheterna för svensk massa i Förenta staterna.
Ehuru dessa möjligheter kunna komma att bli något bättre under de närmaste
åren än vad som varit fallet under år 1949, måste likväl utsikterna
på längre sikt bedömas mycket försiktigt. (Massaexporten mot dollarbetalningar
uppskattas för närvarande till 29 milj. dollar under 1949/50 och till
omkring 37 och 40 milj. dollar för åren 1950/51 resp. 1951/52). Det ser
därför ut, som om den framtida svenska handelspolitiken måste inrymma
ständiga ansträngningar icke blott i syfte att öka dollarinkomsterna utan
också att finna ersättning för dollarimporten på andra marknader. Vid bedömandet
av de framtida möjligheterna att omflytta import från dollarområdet
till andra^ områden måste ihågkornmas, att ansenliga resultat i detta
avseende uppnåtts under de senaste åren och att det måhända icke blir
möjligt komma mycket längre på denna väg. En omflyttning av importen
blir hädanefter allt svårare, enär den kommer att gälla amerikanska varor,
vilka såväl ur kvalitets- som ur prissynpunkt äro överlägsna, jämförda med
produkter från andra marknader. På många områden måste möjligheterna
att tå en ersättning för importen från Förenta staterna redan anses vara
uttömda. Dollarbristen kan sålunda väntas förbli ett allvarligt problem för
Sverige under en lång tid framåt, till dess allmän valutakonvertibilitet återställts
och Sverige ånyo kan utnyttja sina överskott i handeln med andra
länder till att utjämna underskottet i handeln med dollarområdet.

Den svenska handelns nuvarande struktur är i väsentlig mån betingad
av det bilaterala handelssystemet, enligt vilket importen från ett land eller
en grupp av länder måste anpassas efter storleken av exporten till ifrågavarande
land eller ländergrupp. Det är i detta sammanhang av intresse att
konstatera, att de nu synliga långtidstendenserna i vad avser länderfördelningen
av Sveriges utrikeshandel icke sammanfalla med långtidsprogrammets
prognoser. Svårigheterna för Sverige att uppnå den önskade balansen
med IH örenta staterna på en tillfredsställande nivå ha redan berörts, men
också andra modifikationer torde få göras i tidigare svenska förväntningar.
Det ansenliga överskott i handeln med Sydamerika, vilket i långtidsprogrammet
förutsades för 1952/53, har hitintills icke visat några tecken på
att förverkligas. I själva verket väntar man ett underskott under 1950/51,
som emellertid icke torde komma att återupprepas under 1951/52. Överskottet
i handeln med icke deltagande sterlingländer kommer sannolikt att bli
mycket mindre än enligt beräkningarna i långtidsprogrammet till följd av
de betydande importomflyttningar, som gjorts till dessa länder.

Å andra sidan visar handeln med deltagande länder, både i vad avser ex -

Kungl Maj.ts proposition nr 210.

porten och importen, starka tendenser att utvidgas till följd av den ökade
produktionskapaciteten i Västeuropa och ansträngningarna att liberalisera
de inter-europeiska handels- och betalningsförbindelserna.

De med den svenska betalningsbalansen förknippade svårigheterna, vilka
stå i vägen för uppnåendet av de fria och multilaterala handelsförhållanden,
som eftersträvas för Sveriges del, sammanhänga intimt med att pundet för
närvarande är inkonvertibelt icke endast i förhållande till dollar utan även
till flera europeiska valutor, såsom tyska mark och schweiziska och belgiska
francs. De problem, som uppkomma härigenom, komma att öka i betydelse
för Sveriges vidkommande allteftersom den svenska utrikeshandeln i samband
med den fortsatta liberaliseringen av den inter-europeiska handeln och
återupprättandet av mera normala produktionsförhållanden i Centraleuropa
kommer att visa starka naturliga tendenser att återfå den allmänna inriktning,
som den hade före kriget i synnerhet i fråga om handeln med Storbritannien
och Tyskland.

Västtysklands återhämtning synes göra det möjligt för detta land att
återtaga sin roll som leverantör av en ansenlig del av Sveriges import av
viktiga varor. Å andra sidan kommer Storbritannien att hålla sin ställning
såsom den största avnämaren av den svenska exporten. I avvaktan på att
pundets konvertibilitet återupprättas skulle sålunda Sveriges betalningssvårigheter
lättas, om möjligheter funnes att betala importen av viktiga
varor från Västtyskland med export till sterlingområdet. Dylika möjligheter
skulle även kunna i någon mån bidraga till en lösning av det svenska dollarproblemet,
enär den omflyttning av importen, som ännu skulle kunna göras,
i synnerhet i fråga om maskiner, framför allt är beroende av betalningsmöjiigheterna
för utökade inköp från den tyska marknaden.

Sveriges behov av Marshalllijälp under 1950/51 och 1951/52.

Det totala svenska dollarunderskottet under 1950/51, beräknas, såsom
framgår av de särskilda tabellerna över betalningsbalansen, till 40 milj. dollar.
Denna siffra utgör nettoresultatet av å ena sidan ett underskott i de
löpande betalningarna med Förenta staterna och Canada på 46 milj. dollar
och å andra sidan ett dollaröverskott i handeln med vissa latinamerikanska
länder på 6 milj. dollar. Medan 4 milj. dollar av det totala underskottet
kan förmodas bliva täckta genom privata kapitaloperationer, hemställes, att
medel för att täcka det återstående underskottet, eller (40 — 4 =) 36 milj.
dollar, måtte ställas till Sveriges förfogande ur den amerikanska finanshjälpen
(ERP-medel) för året 1950/51 i enlighet med Parisorganisationens
allmänna rekommendationer angående principerna för fördelningen av denna
hjälp för den återstående delen av det europeiska återuppbyggnadsprogrammet.

På motsvarande sätt hemställes, att 24 milj. dollar av det totala för år
1951/52 beräknade underskottet å 28 milj. dollar täckes genom bidrag av
återuppbyggnadshjälpen. Återstående delen av underskottet, eller 4 milj.
dollar, beräknas kunna täckas på annat sätt.

Den svenska regeringen är angelägen att erhålla hjälp såväl under år
1950/51 som under år 1951/52 för att finansiera den för det svenska näringslivet
och dess utveckling nödvändiga dollarimporten. Å andra sidan
föreligger icke något önskemål, att denna hjälp skall utgöra ett nettotillskott
till Sveriges betalningsbalans under nämnda år. Den svenska regeringen
har för avsikt att fullfölja den allmänna politik, vilken tillämpats
redan under nu löpande budgetår i samband med Sveriges deltagande i det
inter-europeiska betalningssystemet och vilken syftar till att balansera Sveriges
yttre betalningar på ett sådant sätt, att den mottagna amerikanska fi -

Kunffl. Maj:ts proposition nr 210.

nanshjälpen utgör ersättningen för en motsvarande överexport till andra deltagarländer.
Dessa länder komma således att indirekt draga fördel av den
till Sverige givna hjälpen på så sätt att de erhålla dragningsrätter — eller
sådana betalningsmöjligheter i annan form, om vilka överenskommelse kan
komma att träffas i samband med de inter-europeiska betalningsanordningarna
för åren 1950/51 och 1951/52 — med vilka ländernas betalningsunderskott
i handeln med Sverige kunna finansieras.

Stockholm den 28 december 1949.

Iiihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 210.

Betalningsbalans 1950/51 (Prognos),

Miljoner dollar.

-.i

Guld och dollar

Alla valutor

U. S. A.

Canada

Latin-

amerika

Icke del-tagande
sterling-områden

Andra
icke del-tagande
länder

Del-

tagande

länder

Summa

U. S. A.
och

Canada

Latin-

amerika

Icke del-tagande
sterling-områden

Andra
icke del-tagande
länder

Del-

tagande

länder

Summa

Export fob.................

+ 54''0

+ 30

+ 130

+ 700

+ 57-0

-4* b5’0

-f- 530

+ 105-0

+ 565-0

+ 845-0

Import fob.................

Sjöfrakter, turism, räntor och
utdelningar samt övriga lö-

- 11U-3

- 3''2

- 63

- 119-8

- 113 6

- so-o

- 60 0

- 100-0

- 557.4

- 910 9

pande poster (netto) ......

+ 9-2

+ 0’6

+ o

—

+ 9-8

+ 2-7

+ 7-2

+ 11-8

- Öl

+ 31-4

Bytesbalans

Kapitaltransaktioner (netto)..

Underskott.................

Överskott .................

Förändringar i valutareserven

- 47-1

+ 0-1

+ 6-7

- 40-0

+ 4’0

- 36-0

- 46-7

- 12-3

+ 0-2

-t- 16-8

+ 7-5

- 34-5

— 1-2
- 35-7

+ 30 0''

Betalningsbalans 1951/52 (Prognos).

Miljoner dollar.

Guld ocli dollar

Alla valutor

U. S. A.

Canada

Latin-

amerika

Icke del-tagande
sterline-områden

Andra
icke del-tagande
länder

Del-

tagande

länder

Summa

U. S. A.
och

Canada

Latin-

amerika

Icke del-tagande
sterling
områden

Andra
icke del-tagande
länder

Del-

tagande

länder

Summa

Export fob .................

+ 58-0

+ 4''0

+ 160

+ 78-0

+ 62-0

+ 70-0

+ 55-0

+ 105-0

+ 608-0

+ 900-0

Import fob.................

Sjöfrakter, turism, räntor och
utdelningar samt övriga lö-

- 107-8

- 3-0

- 5-0

- 115-8

- Ilo 8

- 80-0

- 60-0

- 1000

+ 583-0

- 933-8

pande poster (netto) ......

+ 9-2

+ 0-G

—

+ 9-8

+ 2-7

+ 7-2

+ 13-4

- 0-7

+ 32-4

Bytesbalans

Kapitaltransaktioner (netto)..

Underskott..................

Överskott...................

Förändringar i valutareserven

- 40-G

+ 1-6

+ 11-0

- 28-0

+ 4-0

- 24 0

t- 39-0

- 7-3

+ 2-2

F 24-3

- 1-4

- 2-0

- 3-4

1 Beräknat ianspråktagande av pundreserven. Exkluderas U. K. ur gruppen »Deltagande länder» erhålles sålunda ett överskott gentemot
övriga deltagande länder om (7''5 + 80 0 =) 37''5, vilket korresponderar mot det beräknade dollarunderskottet om 36 0 miljoner.

Kungl. Maj:ts proposition nr 210.