Kungl. Maj.ts proposition nr 202 (Proposition 1945:202)

Kungl. Maj.ts proposition nr 202.

Nr 202.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående försäljning av
mark från vissa kronoegendomar m. m.; given Stockholms
slott den 2 mars 1945.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
under punkterna l:o—5:o hemställt.

GUSTAF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 2
mars 1945.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,
Domö, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp anhåller
att få underställa Kungl. Maj.ts prövning vissa ärenden angående försäljning
av mark från kronoegendomar m. m., vilka ärenden synts böra föranleda
framställning till riksdagen, samt anför efter gemensam beredning
med cheferna för justitie- och finansdepartementen beträffande ärendet nr
5 — följande.

1 :o.

Bergshamra nr 1 i Solna stad.

Solna stad har hos domänstyrelsen anmält, att .staden önskade att för
bostadsbebyggelse förvärva de inom stadsområdet belägna norra och östra
delarna — omfattande cirka 54 hektar jämte tillhörande vattenområden
av kronoegendom^! Bergshamra nr 1 (l5). Ansökningar örn att få inköpa
Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 202. 1

Kungl. Maj:ts proposition nr 202.

ifrågavarande markområde hava härjämte gjorts av Byggnadsentreprenörernas
fastighets aktiebolag (BEFA) samt Hyresgästernas sparkasse- och byggnadsförening
i Stockholm u. p. a. (HSB). Drätselkammaren i Solna har som
skäl för stadens ansökning framhållit, att staden vore i trängande behov av
tomtmark. Av den mark, som vore belägen inom staden, tillhörde mer än
två tredjedelar kronan, som disponerade större delen av kronomarken för
militära och andra allmänna ändamål. Drätselkammaren bär vidare anfört,
att staden saknade möjlighet att under överskådlig framtid få i sin besittning
något annat område än ifrågavarande delar av kronoegendomen Bergshamra,
som skulle kunna tagas i anspråk för bostadsbebyggelse.

Av ärendet tillhörande handlingar och kartor — däribland en kopia av
en av distriktslantmätaren S. Hallberg åren 1938—1940 upprättad karta
över den inom dåvarande Solna socken belägna delen av kronoegendomen
Bergshamra nr 1, ett av länsarkitektkontoret i Stockholms län åren 1938—
1942 upprättat förslag till stadsplan över förevarande lill försäljning ifrågasatta
område samt en av stadsarkitekten Georg Scherman den 7 december
1944 dagtecknad karta — inhämtas i huvudsak följande.

Kronoegendomen Bergshamra l5 inom Solna stad är belägen på ömse sidor
örn Roslagsvägen mellan Stockholms stadsgräns och Stocksundet. Egendomens
areal omfattar i runt tal 158 hektar, därav 54 hektar utgöra åker och
tomt, 59 hektar avrösningsjord och 45 hektar vattenområden.

1938 års taxeringsvärde — jordbruksvärde, markvärde och byggnadsvärde
(kronans byggnader) — för egendomen utgör 1 034 300 kronor. Härjämte har
egendomen samt den vid Huvudsta belägna kronoparken Västra Skogen gemensamt
åsatts ett skogsmarks- och skogsvärde av 33 300 kronor ävensom
ett tomt- och industrivärde av 633 200 kronor.

Inom kronoegendomens mellersta och södra delar har mark upplåtits för
statens centrala frökontrollanstalt och statens växtskyddsanstalt. Inom dessa
delar av egendomen, vilka äro avsedda att reserveras för statliga ändamål,
finnas vidare tretton utarrenderade lägenheter och områden, för vilka erläggas
arrendeavgälder å sammanlagt 9 125 kronor för år. Slutligen har till
Koloniföreningen Bergshamra u. p. a. utarrenderats ett område örn ungefär
10 hektar mot en årlig arrendeavgift av 4 400 kronor. Av sistnämnda areal
ligger huvudparten inom den för statliga ändamål reserverade delen av kronoegendomen.
Endast en mindre ägolott av kolonimarken är belägen inom
det till försäljning ifrågasatta området.

Saluområdet, vilket såsom förut nämnts ligger inom kronoegendomens
norra och östra delar, omfattar cirka 54 hektar — jämte därtill hörande
vattentäckt areal av 13,87 hektar — samt består huvudsakligen av skogbevuxen
delvis kuperad mark. Roslagsvägen och Roslagsbanan genomlöpa
området. Avståndet från Jarlaplan i Stockholm, dit i vanliga fall täta bussförbindelser
finnas, är omkring 4 kilometer. Inom området har planerats en
anhalt för järnvägen.

I huvudsak är området obebyggt. Åtskilliga lägenheter och områden äro
dock utarrenderade. I följande sammanställning, i vilken de angivna ägo -

Kungl. Maj:ts proposition nr 202.

figurerna hänföra sig till omförmälda kopia av Hallbergs karta, hava sammanförts
vissa uppgifter rörande dessa lägenheter och områden.

Ägofigur och benämning	Areal i hektar	Arrende- avgäld Kronor	Taxerings- värde Kronor	Arrendator
67 St. Lagersberg...........	0-3220	400	8600	Margareta Bergman
68 Lilla Lagersberg..........	0-5030	575	14800	Olga Östensson
69 Tallbo...................	0-4175	800	10 200	Kerstin Dahlberg och
				Britta Sundwall
70 Bergshyddan.............	0-3650	500	10000	J. M. Lindkvist
av 72 Kafé.................	00400	400	ej åsatt	Anna Nilsson
75 Knutsbol nr 1...........	0-2400	250	5600	Solna stad
av 76 Knutsbol nr 2........	0''1700	175	3 600	Anna Backman
av 77 Trekanten nr 1.......	Öl 400	1200	ej åsatt	G. Johansson
av 77 Trekanten nr 2.......	0-0600	600	> J	Mjölkcentralen
av 79 Lillyborg nr 1........	0*3150	6001		C. Jacobssons dödsbo
av 79 Lillyborg nr 2........	0-1405	850\|	11 800	C. Johansson
80 Elenero..................	04170	300	5 600	E. Johansson
av 81 Ista nr 1.............	0-2150	2801		F. O. Maxe
av 81 Ista nr 2.............	01060	200\|	12 400	K. Eriksson Nises
86 Trädgården..............	1-0460	1 0001	\| 99 000	S. Lindgren
av 87 Johanneberg..........	0-3500	1700)	l byggnadsv.	E. Cronée
av 87 Bettyberg............	0-1200	230	4 600	N. Guthenberg
av 87 Bergsvillan...........	0-2800	370	11400	Emelie Nyström m. fl.
av 87 Fredriksberg..........	12400	1 500	51400	G. Lindbergs dödsbo
av 87 obebyggt område......	0-0050	10	ej åsatt	G. Eksén
av 87 > > ......	0-0500	75	> >	J. Mohammar
av 87 » • ......	OllOO	75	> >	Solna stad
av 87 > > ......	0-0550	50	> >	C. E. Bernström
av 87 > » ......	0-0600	200	> >	W. Hildebrands dödsbo
av 87 > » ......	0-0075	25	> >	Margareta Frykberg
av 87 Lugnet...............	0-6000	500	21000	Elsa Bergenstråhle
88 Bockholmen.............	3-4750	2 000	62 000	A. F. Magnussons dödsbo
av 6 område för garage.....	0-0075	25	ej åsatt	E. B. Jansson
8 festplats ..................	1-5350	350	> >	Koloniföreningen Bergs-
	12-3910	15 240	832 000	hamra u. p. a.

Förenämnda lägenheter och områden — med undantag för områdena å
ägofigurerna nr 6 och 8 — äro utarrenderade till den 1 oktober 1945 med
föreskrift, att arrendekontrakten förlängas på ett år i sänder, därest icke
uppsägning sker senast sex månader före arrendetidens utgång. Området å
ägofiguren nr 6 är utarrenderat till den 1 januari 1946 och området å ägofiguren
nr 8 till den 1 oktober 1946 med automatisk förlängning av kontrakten
under nyss angivna förutsättning. Samtliga lägenheter äro bebyggda.
Nyttjanderättshavarna äga byggnaderna, med undantag för två bostadshus
å Johanneberg samt ett bostadshus, ett uthus och en trädgårdsbod å Trädgården,
vilka byggnader tillhöra kronan.

Förutom omförmälda lägenheter och områden hava å saluområdets skogs -

Kungl. Muj:ts proposition nr 202-

mark upplåtits dels mark för högreservoar och vattenledningar till Stockholms
norra förorters kommunalförbund intill den 1 augusti 1946 mot en
årlig avgift av 500 kronor, därav dock 15 kronor belöpa å den Bergshamra
i väster angränsande kronoegendomen Sveden nr 1 och 2, dels till Bolidens
Gruvaktiebolag ett väster örn vägen till Sveden beläget område örn 0,0300
hektar, avsett för vissa arsenikförsök, intill den 14 mars 1954 mot en årlig
avgift av 50 kronor. Å det område, som å kartan utmärkts med ägofiguren
nr 3, finnas sedan gammalt en ekonomibyggnad för kronoegendomen Sveden
samt en garagebyggnad för skogsförvaltningens lastbilar. Det område
om 0,3050 hektar, som å kartan utmärkts med ägofiguren nr 4, har sedan
gammalt hävdats till Sveden och ingår i arrendet av lägenheten Nedre Sveden,
som upplåtits till grosshandlaren Erik Dahl för tiden till den 1 oktober
1949.

Inom det till försäljning ifrågasatta området, särskilt å skogsmarken, finnes
härutöver ett flertal upplåtelser tills vidare av mindre områden för olika
militära ändamål. Ett för allmänheten avsett, Solna stad tillhörigt skyddsrum
finnes insprängt i berg å det område, som å kartan utgör del av ägofiguren
nr 87.

Stockholms stad och Älvkarleby kraftverk hava elektriska högspänningsledningar
samt Stocksunds köping och Solna stad vatten- och avloppsledningar
framdragna över egendomen.

Stockholms stad äger jämlikt Kungl. Majds dom den 11 februari 1914
förfoga över den saluområdet i söder angränsande s. k. Ålkistekanalen jämte
ett område örn tolv fots bredd å ömse sidor om kanalen, räknat från övre
doseringskanten.

Enligt det den 29 december 1942 dagtecknade, i mars 1943 reviderade
stadsplaneförslaget över förevarande område avses å området skola uppföras
8 villor, 146 andra bostadshus till övervägande del med tre våningar, 2 allmänna
byggnader och 8 byggnader för andra ändamål. Sammanlagda bruttovåningsytan
har med undantag för de 2 allmänna byggnaderna beräknats till
131 422 kvadratmeter och antalet eldstäder å 27 kvadratmeter till 4 865.

De för områdets saluvärdering av domänstyrelsen i november 1942 tillkallade
värderingsmännen hava — under förutsättning att Solna stad lämnade
bidrag till exploateringskostnaderna enligt ett av byggnadsstyrelsen upprättat
normalförslag till gatukostnadsbestämmelser — uppskattat nettoförsäljningsvärdet
till 3 678 100 kronor med ett nuvärde vid 10 års exploateringstid
av i runt tal 3 100 000 kronor. Nämnda belopp motsvarar 5 kronor
74 öre per kvadratmeter eller, per normaleldstad å 27 kvadratmeter räknat,
1 300 kronor för de mest välbelägna tomterna och 1 100 kronor för övriga
tomter.

Vid en genom domänstyrelsens försorg företagen värdering bär å området
växande skog enligt nu gällande pris uppskattats till i runt tal 100 000
kronor, vilket värde med tillämpning av medelpriserna för senaste 10-årsperiod
reducerats till 79 000 kronor.

På domänstyrelsens begäran hava kammarrådet Grönvall samt statens

Kungl, ftlaj.ts proposition nr 202.

byggnadslånebyrå under hand avgivit yttranden över den verkställda värderingen.
Kammarrådet Grönvall har ansett, att exploateringstiden horde sättas
till 15 år samt att värdet av området kunde uppskattas till 2 800 000 kronor,
därvid förutsatts att en blivande köpare skäligen borde utgiva ersättning med
cirka hälften av värdet av den växande skogen. Byggnadslånebyrån har meddelat,
att byrån icke kunde godkänna högre pris per eldstad å 30 kvadratmeter
än i genomsnitt 1 000 kronor samt att med hänsyn härtill intet syntes
vara att erinra mot ett försäljningspris av 2 600 000 kronor. Enär Solna
stad efter ett eventuellt inköp av området ämnade upplåta marken med
tomträtt, har byrån vidare såsom försäljningsvillkor föreslagit, att nämnda
eldstadspris skulle läggas till grund vid tomträttsavgäldernas bestämmande.

Med skrivelse den 9 februari 1945 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört i huvudsak följande.

De enligt stadsplaneförslaget angivna gränserna för ifrågavarande område
hava numera i viss mån jämkats. Jämkningen framgår av den gränsdragning,
som av stadsarkitekten i Solna Georg Scherman markerats å den av
honom den 7 december 1944 dagtecknade kartan. Genom jämkningen .skulle
mindre mark än som avsetts enligt det ursprungliga försäljningsförslaget
komma att fråntagas det å Bergshamra belägna koloniområdet. Den ändrade
gränsdragningen har även vidtagits med hänsyn till den omläggning av
Ulriksdalsvägen som sannolikt kommer att bliva erforderlig.

Efter förhandlingar hava Solna stads befullmäktigade ombud förklarat
sig icke hava något att erinra mot ett inköp för stadens räkning av ifrågavarande
område med de jämkningar, som angivits av stadsarkitekten Scherman,
till ett pris av 2 800 000 kronor samt under de villkor i övrigt, som
statsmakterna kunde föreskriva.

Domänstyrelsen vill för egen del tillstyrka, att området försäljes till staden
för nämnda pris med rätt till återköpsrätt för kronan för all framtid,
därest området skulle komma alt exploateras hårdare än enligt stadsplaneförslaget,
d. v. s. motsvarande en sammanlagd bruttovåningsyta av 131 422
kvadratmeter med en marginal av intill 5 procent därutöver. Äterköpsrätten
bör upphöra i den mån området exploateras i huvudsak på sådant sätt.
Saluområdet bör överlåtas med tillträde, räknat från dagen för köpekontraktets
upprättande. Kronan bör förbehållas rätt att utan ersättning låta den
till Sveden hörande ekonomibyggnaden jämte ett garage kvarstå tills vidare.
Koloniföreningen Bergshamra u. p. a. och grosshandlaren Dahl böra vidare
förbehållas rätt att till den 14 mars 1954 respektive den 1 oktober 1949
nyttja de områden, som komma att ingå i försäljningen, med rätt för kronan
att till nämnda tidpunkter uppbära arrendeavgifterna från dessa områden.
Från och med tillträdesdagen bör staden inträda i de rättigheter och
de skyldigheter, som kronan har till övriga nyttjanderättshavare inom området.
Dessa böra få bibehållas vid sin nyttjanderätt, tills den mark de arrendera
skall exploateras för avsett ändamål. De hus och anläggningar, vilka
tillhöra dessa nyttjanderättshavare, böra inlösas av staden, då marken
exploateras. G. Lindbergs dödsbo, som äger en dyrbar villabyggnad å lägenheten
Fredriksberg, bör dock erhålla rätt att få med tomträtt åt sig upplåten
den tomt, varå villabyggnaden är belägen. De särskilda rättigheter i övrigt,
som upplåtits i avseende ä egendomen, böra respekteras av staden.

Soimi stadsfullmäktige hava sedermera förklarat sig godtaga en köpeskilling
av 2 8(10 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 202.

Departements chefen.

Med hänsyn till det trängande behov av tomtmark som förefinnes inom
Solna stad och då staden synes sakna möjlighet att på annat håll förvärva
erforderlig mark för bostadsändamål, anser jag mig böra tillstyrka, att staden
beredes tillfälle att förvärva ifrågavarande inom stadens gränser belägna
område av kronoegendomen Bergshamra nr 1. Den föreslagna köpeskillingen,
2 800 000 kronor, synes i betraktande av vad i ärendet anförts kunna godtagas.
I övrigt har jag icke något att erinra mot domänstyrelsens försäljningsförslag.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
medgiva,

att ett område om cirka 54 hektar av kronoegendomen
Bergshamra l5 i Solna stad — vilket område utmärkts å ett
av länsarkitektkontoret i Stockholms län upprättat, den 29
december 1942 dagtecknat förslag till stadsplan med av stadsarkitekten
Georg Scherman den 7 december 1944 angiven
gränsjämkning — ävensom till detsamma hörande vattenområden
örn 13,87 hektar i Edsviken och Lilla Värtan må,
sedan avstyckning skett, försäljas till Solna stad för en köpeskilling
av 2 800 000 kronor samt under villkor i övrigt,

att försäljningen sker med förbehåll örn återköpsrätt för
kronan för all framtid, därest området exploateras hårdare
än nämnda stadsplaneförslag angiver, d. v. s. motsvarande
en sammanlagd bruttovåningsyta av 131 422 kvadratmeter
med en marginal av fem procent därutöver; skolande återköpsrätten
upphöra i den mån området exploateras i huvudsak
på sådant sätt,

att området försäljes i befintligt skick med tillträde för
staden, räknat från dagen för köpekontraktets underskrivande,
vilket bör ske senast tre månader efter det avstyckningsförrättningen
fastställts,

att köpeskillingen erlägges kontant vid tillträdet och inbetalas
till domänstyrelsen,

att försäljningen icke omfattar andra å området befintliga
byggnader och anläggningar än sådana, som tillhöra kronoegendomen,

att förbehåll göres för den rätt till Ålkistekanalen, serni
Stockholms stad äger enligt Kungl. Maj:ts dom den 11 februari
1914,

att kronan förbehålles rätt att kostnadsfritt hava en till
kronoegendomen Sveden nr 1 och 2 hörande ekonomibyggnad
jämte ett garage tills vidare kvarstående å det område,
som å en av distriktslantmätaren S. Hallberg åren 1938—1940
över egendomen upprättad karta utmärkts med ägofiguren
nr 3; ägande domänstyrelsen därefter låta bortföra husen,

Kungl. Maj:ts proposition nr 202.

att Koloniföreningen Bergshamra u. p. a. förbehålles rätt
att till den 14 mars 1954 nyttja den del av koloniträdgårdsområdet,
som kan komma att ingå i försäljningen, med rätt
för kronan att uppbära å koloniområdet intill nämnda dag
belöpande arrendeavgifter,

att grosshandlaren Erik Dahl förbehålles rätt att till den
1 oktober 1949 till lägenheten Nedre Sveden nyttja det område,
som å nämnda karta utmärkts med ägofiguren nr 4,
med rätt för kronan att uppbära å området intill nämnda
dag belöpande arrendeavgifter,

att staden, räknat från tillträdesdagen, skall inträda i de
rättigheter och skyldigheter, som kronan på grund av gällande
arrendekontrakt äger i förhållande till övriga nyttjanderättshavare
inom saluområdet; skolande sålunda arrendeavgifterna
i den mån de belöpa på tiden från tillträdesdagen
tillfalla staden,

att sistnämnda nyttjanderättshavare förbehålles rätt att
nyttja av dem innehavda lägenheter och områden till dess
marken skall exploateras för avsett ändamål,

att staden, då exploateringen skall genomföras och nyttjanderättsavtalen
efter verkställd uppsägning, där så kan
ske, upphöra att gälla, skall vara skyldig inlösa nyttjanderättshavarna
tillhöriga byggnader och anläggningar mot skälig
ersättning, som, därest överenskommelse ej kan träffas,
bestämmes av skiljemän på sätt i 2 kap. 18 § lagen örn nyttjanderätt
till fast egendom är stadgat för där avsett fall,
att G. Lindbergs dödsbo förbehålles rätt att få med tomträtt
åt sig upplåten den tomt å lägenheten Fredriksberg, varå
dödsboet tillhörig huvudbyggnad är belägen,

att vid upplåtelse av mark med tomträtt eller försäljning
av tomter de priser per normaleldstad, som statens byggnadslånebyrå
godkänner, läggas till grund vid bestämmandet av
tomträttsavgälderna respektive köpeskillingarna,

att för militära ändamål upplåtna områden må av de
militära myndigheterna kostnadsfritt nyttjas så länge militära
skäl det påfordra,

att staden ensam bestrider såväl kostnaderna för avstyckning
av och lagfart å saluområdet jämte övriga med köpet
förenade utgifter som samtliga på området och i försäljningen
ingående byggnader för tiden efter tillträdesdagen belöpande
skatter och onera,

att staden såsom ägare av det försålda området medgiver
vattenfallsstyrelsen rätt att dels kostnadsfritt för all framtid
bibehålla en över egendomen framdragen högspänningsledning,
dels borttaga för ledningen hinderliga och för dess

Kungl. Maj:ts proposition nr 202.

säkerhet farliga träd och buskar, vilka skola tillhöra och
tillvaratagas av områdets ägare, dels för styrelsens personal
erhålla obehindrat tillträde till området för ledningens tillsyn,
underhåll och reparation, skolande vattenfallsstyrelsen
ersätta den skada, som orsakas genom trädens eller buskarnas
borttagande eller genom vållande av styrelsens personal,
att vattenfallsstyrelsen till säkerhet för omförmälda rättigheter
må till förmån för den av Kungl. Maj :t och kronan ägda
strömfallsfastigheten Söderfors l2 i Älvkarleby socken erhålla
servitutsinteckning i det försålda området,

att staden, innan dylik inteckning meddelats, skall vara
skyldig att vid överlåtelse av området eller del därav göra
förbehåll om ifrågavarande rättigheters bestånd ävensom förbinda
ny ägare att vid sådan överlåtelse göra enahanda förbehåll,
samt

att innehavare av annan över egendomen med vederbörligt
tillstånd framdragen elektrisk ledning ävensom vatten- och
avloppsledning förbehålles rätt att bibehålla och nyttja densamma
utan rätt för köpare till annan ersättning än gottgörelse
av ledningens innehavare för skada till följd av förändring,
reparation eller tillsyn av ledningen.

2:o.

Kronoparken Restad i Älvsborgs län.

I samband med ifrågasatt inkorporering med Vänersborgs stad av viss del
av Vassända-Naglums socken, omfattande, bland annat, ett vid Restad beläget
område av kronoparken Restad, hava ombud för staden med domänstyrelsen
underhandlat örn förvärv för stadens räkning av nämnda område. Restads
fastighetsägareförening, utgörande en sammanslutning av ägare till boningshus
a inom området utarrenderade tomter, har likaledes visat sig intresserad
i fragan samt har hos domänstyrelsen anhållit, att föreningens medlemmar
matte fa inköpa till dem upplåtna 20 tomter. Med anledning härav
har under ar 1944 på domänstyrelsens föranstaltande saluvärdering verkställts
av det område, som ifrågasatts skola förvärvas av Vänersborgs stad.
Från och med den 1 januari 1945 är området införlivat med staden.

Av det vid förrättningen upprättade instrumentet jämte övriga ärendet
tillhörande handlingar och kartor, däribland en av länsarkitekten Allan Berglund
år 1931 utarbetad avstyckningsplan för viss del av kronoegendomen
Restad samt en av distriktslantmätaren Eugen Gorah vid avstyckning år 1938
upprättad karta — a vilken sistnämnda karta det område staden önskar förvärva
markerats med röda gränslinjer — inhämtas i huvudsak följande.

Området är beläget 4 kilometer från Vargöns järnvägsstation och 5 kilometer
från Vänersborgs centrum. Restads sjukhus är beläget omedelbart söder

Kungl. Maj:ts proposition nr 202.

om området. Allmänna vägen Vänersborg—Restad genomlöper området. Med
stadens centrala delar finns daglig bussförbindelse med ett flertal turer i vardera
riktningen.

Området omfattar delar av fastigheterna Restad 1\ Gudmundstorp l1 och
Brinkebergskulle l1 ävensom de från Restad l1 avstyckade tomterna Restad
l2—l47. Dessa sistnämnda 46 tomter äro belägna inom område, för vilket
avstyckningsplan fastställts.

Saluområdet har en areal av omkring 18,6000 hektar. Arealen — i hektar
räknad — är fördelad på följande sätt.

1. Planlagt område:

avstyckade tomter

åker........................... 2,0824

skogsmark.....................	3,9696 6,0520
vägar och öppna platser...........	2,5500
återstående del av det planlagda om-
rådet (skogsmark)..............	3,5000	12,1020
Icke planlagt område (huvudsakligen
skogsmark)......................		6,5000
	Summa	18,6020.

Den genom området gående allmänna vägen utgör samfällighet till fastigheterna
Gudmundstorp l1 och Restad 1\

Av de avstyckade tomterna äro 24 utarrenderade, det övervägande flertalet
till befattningshavare vid Restads sjukhus. Å de utarrenderade tomterna
finnas i regel boningshus, tillhöriga arrendatorerna. Arrendeavgifterna för
tomterna uppgå till sammanlagt 1 949 kronor för år.

Inom det ej planlagda området finnas dels en lägenhet Skogen, bebyggd
med kronan tillhörigt boningshus och utarrenderad för ett år i sänder mot en
årlig avgäld av 180 kronor, dels en intill nämnda lägenhet belägen tomtplats,
bebyggd med enskild person tillhörigt boningshus och upplåten under hand
för ett år i sänder mot en avgift av 15 kronor för år.

Åkerjorden å ej utarrenderade tomter är tills vidare för ett år i sänder
upplåten under hand såsom potatisland o. d. för en sammanlagd avgäld av
35 kronor för år.

Jakträtten å det ej planlagda området är utarrenderad intill den 1 juli
1946.

Skogen å saluområdet beräknas innehålla ett virkesförråd av omkring
1 061 kubikmeter huvudsakligen barrskog, varav 500 kubikmeter belöpa å
skog inom det ej planlagda området.

Utmed allmänna vägen Vänersborg—Restad från och med norra ändan av
tomten Restad l41 (AL) och ut till Göta älv finnes en av kronan för en kostnad
av omkring 60 000 kronor anlagd huvudavloppsledning.

Saluvärdet har av förråttningsmannen uppskattats till 119 000 kronor, motsvarande
64 öre för kvadratmeter total areal och 91 öre för kvadratmeter effektiv
tomtmark. Värderingen är gjord med hänsyn till att avloppsledningen

Kungl. Maj:ts proposition nr 202.

Departements chefen.

skulle ingå i markförvärvet. Förrättningsmannen har tillstyrkt, att området
försåldes till Vänersborgs stad för en köpeskilling av 119 000 kronor.

Överlantmätaren har meddelat, att hinder icke syntes möta mot avstyckning
av i området ingående delar av fastigheterna Restad l1, Gudmundstorp
l1 och Brinkebergskulle 1\

Revirförvaltaren har icke haft något att erinra mot värderingen. Överjägmästaren
har tillstyrkt försäljning till staden av området men har ansett stadens
dåvarande anbud å 85 000 kronor vara alltför lågt.

Efter förhandlingar mellan representanter för domänstyrelsen och staden
hava stadsfullmäktige i Vänersborg förklarat, att staden vore villig att för
området erlägga en från 85 000 till 100 000 kronor förhöjd köpeskilling.

Med skrivelse den 30 januari 1945 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört huvudsakligen följande.

Det torde bliva erforderligt att inom saluområdet verkställa nyanläggningar
av gator och ledningar i stor omfattning ävensom omläggning av den
nuvarande avloppsledningen. Kostnaderna härför beräknas komma att uppgå
till avsevärda belopp. Då området numera inkorporerats med Vänersborgs
stad, synas ifrågavarande exploateringsarbeten böra ombesörjas av staden.
Med anledning härav och då kronan icke har något intresse av att behålla
området, anser styrelsen, att staden bör medgivas rätt att inköpa området.
Den överenskomna köpeskillingen, 100 000 kronor, torde med hänsyn
till förhållandena få anses skälig. Restads fastighetsägareförening har underrättats
om, att styrelsen hos Kungl. Majit tillstyrkt försäljning av området
till Vänersborgs stad.

I likhet med domänstyrelsen finner jag, att ifrågavarande område numera
efter inkorporeringen med Vänersborgs stad bör försäljas till staden.
Med hänsyn till vad i ärendet framkommit rörande den tillämnade exploateringen
av området torde intet vara att erinra mot den föreslagna köpeskillingen,
100 000 kronor, vilken godtagits av staden. Då jag ej heller i övrigt
har något att invända mot det framlagda försäljningsförslaget, hemställer
jag alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoparken Restad inom Vänersborgs stad ett område
om cirka 18,6000 hektar — omfattande delar av fastigheterna
Restad 1\ Gudmundstorp l1 och Brinkebergskulle l1
samt från Restad l1 avstyckade tomterna Restad l2—l47 —
vilket område utmärkts med röda gränslinjer å förenämnda,
av distriktslantmätaren Eugen Gordh vid avstyckning år 1938
upprättade karta, må försäljas till Vänersborgs stad för en
köpeskilling av 100 000 kronor samt under villkor i övrigt
att området tillträdes den 1 juli 1945 i då befintligt skick,
att köpeskillingen erlägges kontant vid köpekontraktets
underskrivande,

att i köpet ingår en av kronan för områdets behov anlagd
avloppsledning ävensom övriga å området befintliga, kronan

Kungl. Maj:ts proposition nr 202-

tillhöriga byggnader och anläggningar med undantag av
elektriska ledningar,

att köparen är skyldig att omedelbart efter köpets avslutande
på egen bekostnad ombesörja erforderlig avstyckning
av saluområdet ävensom därvid tåla de jämkningar i områdets
areal, gränser m. m., som kunna komma att bestämmas,

att köparen medgives rätt att nyttja den i västra gränsen
av området gående, till Restad l1 och Gudmundstorp l1 hörande
samfällda vägen,

att köparen är skyldig respektera såväl ett intill den 1 juli
1946 gällande avtal rörande jakträtt som andra nu gällande
nyttjanderättsupplåtelser inom området,

att å området belöpande skatter betalas av kronan såvitt
de avse år 1944 och tidigare år samt av köparen såvitt de
avse tid därefter,

att kronan skall vara skyldig gottgöra köparen för vad
kronan kontant eller in natura uppburit eller kan komma att
uppbära i form av arrende eller annan avgäld för av försäljningen
omfattad jord för tid efter tillträdesdagen, liksom
ock vara berättigad till motsvarande ersättning av köparen,
avseende tiden före samma dag,

att innehavare av över området med vederbörligt tillstånd
framdragen elektrisk ledning förbehålles rätt att bibehålla
och nyttja ledningen utan rätt för köpare till annan ersättning
än gottgörelse av ledningens innehavare för skada till
följd av reparation, förändring eller tillsyn av ledningen, samt
att i övrigt bestämmelserna i förordningen den 6 juni 1929
(nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom
m. m. skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

3: o.

Torp Södergården 2“ i Älvsborgs län.

Kronoegendomen 782/iooo mantal Torp Södergården 2’ i Lerums socken,
Älvsborgs län, är utarrenderad i två lotter, nämligen inägoskiftet, med undantag
av ett för tomtupplåtelser avsett område örn cirka 3,3 hektar, för tiden
till den 14 mars 1947 samt nämnda tomtområde för tiden till den 14 mars
1946. För arrendeåret 14 mars 1944—14 mars 1945 utgå avgälderna med
sammanlagt 1 494 kronor 35 öre, varav 75 kronor belöpa å tomtområdet.

Lerums kommun har hos domänstyrelsen anhållit att få inköpa i första
hand egendomens inägor eller, därest dessa ej kunde frånsäljas, hela egendomen.
Kommunalnämnden har framhållit, att stor bostadsbrist rådde i Le -

Kungl. Maj:ts proposition nr 202.

i‘um samt att avsikten med förvärvet vore att fylla kommunens behov av
tomtmark ävensom att i god tid inför den väntade efterkrigskrisen kunna förbereda
och planlägga arbeten av beredskapskaraktär. Med anledning härav
har saluvärdering verkställts den 14 oktober 1943 av uppskattningsnämnden
ävensom därefter på begäran av kommunalnämnden den 17 april 1944 av
länsarkitekten i Stockholms län Olof Lundgren. Av de vid värderingarna
förda protokollen jämte övriga ärendet tillhörande handlingar samt kartor,
därav en upprättad av distriktslantmätaren Rolf Holmgren åren 1930—1934
över egendomen i dess helhet, inhämtas i huvudsak följande.

Egendomens inägoskifte är beläget inom Lerums stationssamhälle, 20 kilometer
från Göteborg. Avståndet från skiftets södra gräns, som går utmed Säveån,
till Lerums järnvägsstation är cirka 300 meter. Aspenäs villastad och
Åtorps villasamhälle ligga helt nära skiftet. Byggnadsreglerande åtgärder hava
vidtagits så till vida, att styckningsplan för egendomen fastställts år 1931,
varjämte utomplansbestämmelser enligt 66 § stadsplanelagen fastställts för
trakten ar 1942. I den regionplan, som utarbetats för områdena omkring
Göteborg, har Lerum räknats som en ort, där avsevärt utrymme för bosättning
förefinnes. Regionplaneutredningen har i samband med Lerums utbyggande
föreslagit, att ifrågavarande område av egendomen skulle disponeras
saväl för villaområden som ock — till större delen — för hyreshusområden.

Egendomens inägoskifte omfattar — med undantag av ett till telegrafstyrelsen
överflyttat område om 0,1486 hektar, Torp Södergården 275 _en areal

av 21,8784 hektar, därav 18,7984 hektar tomt och åker, 1,3640 hektar äng och
odlingsmark samt 1,8960 hektar skogsmark och annan avrösningsjord. Till
egendomen höra härjämte tre på relativt långt avstånd från inägorna belägna
skogsskiften om sammanlagt cirka 80 hektar.

Åkerjorden utgöres till största delen av sandblandad lättlera på lerbotten
och är av god beskaffenhet. Ängen, som är obetydlig, utgöres av en
del åkerrenar. Betesmark i egentlig mening saknas. Av kronan tillhöriga
byggnader äro boningshuset och ett magasin i gott skick, medan övriga
hus äro i mindre gott eller dåligt stånd.

Egendomens arrendator Carl Börjeson är ägare till ett brygghus, en vagnbod,
en redskapsbod, den elektriska anläggningen samt boningshusets och
flygelbyggnadens verandor. Ett mindre boningshus med uthusbyggnader tillhör
förre arrendatorns dödsbo.

Vattenfallsstyrelsen och Lerums elektriska distributionsförening u. p. a.
hava elektriska ledningar samt Lerums vatten- och avloppsverk vatten- och
avloppsledningar framdragna över egendomen. Villaägare i Aspenäs villastad
och Åtorps villasamhälle hava erhållit tillstånd att nyttja såväl en gångbro
över Säveån med brofäste å inägoskiftet som en anslutningsväg framdragen
till bron från Åtorp.

Egendomens taxeringsvärde utgör 59 600 kronor, därav å inägorna belöpa
31 100 kronor i jordbruksvärde och 5 000 kronor i tomt- och industrivärde
samt å skogsmarken med växande skog 23 500 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 202-

U ppskattningsnämnden har saluvärderat inägoskiftet till 164 100 kronor
samt tillstyrkt försäljning av detsamma till Lerums kommun. Nämnden har
framhållit, att kommunen hade möjlighet att på ett smidigare sätt än kronan
exploatera de områden, som efter hand erfordrades för samhällets utveckling.

Länsarkitekten Lundgren har beträffande saluvärderingen anfört bland
annat följande.

Vid exploatering för öppen villabebyggelse torde värdet av inägorna kunna
uppskattas till 132 000 kronor, beräknat efter ett råmarksvärde av 60 öre
för kvadratmeter, samt värdet av boningshuset med flygelbyggnaden till
20 000 kronor eller sålunda tillhopa 152 000 kronor. Därest viss del av inägorna
eller cirka 16 hektar skulle komma att användas för uppförande av
hyreshus, torde saluvärdet av marken kunna uppskattas till 165 000 kronor,
motsvarande ett råmarkspris av 75 öre för kvadratmeter.

Domänintendenten bär tillstyrkt försäljning av inägoskiftet under framhållande
av att egendomens ekonomibyggnader vore mycket svaga och säkerligen
måste ombyggas under nästkommande arrendeperiod.

Revirförvaltningen har förordat en försäljning av inägorna till kommunen.
I samband med ett av enskild person ifrågasatt inköp av ett lövskogsbevuxet
område örn cirka 0,90 hektar, vilket å Holmgrens karta utgör del av ägofigur
nr 1, har förvaltningen föreslagit, att området borde förbliva obebyggt
och reserveras som park.

överlantmätaren har meddelat, att hinder mot avstyckning av inägorna
utan nämnvärd skogstilldelning icke syntes möta, därest exploateringssyfte
bleve nöjaktigt styrkt.

Domänstyrelsen har med skrivelse den 26 januari 1945 underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört i huvudsak följande.

Sedan ordföranden i Lerums kommunalfullmäktige, J. Gustafsson, vid förhandlingar
angående köpevillkoren meddelat, att ifrågavarande inägoområde
vöre avsett att användas för öppen villabebyggelse, huvudsakligen enfamiljshus,
samt till någon mindre del för kommunens eget framtida behov, har
domänstyrelsen ansett sig kunna tillstyrka försäljning av området till ett
pris av 152 000 kronor, dock med återköpsrätt för kronan, därest området
skulle komma att användas för andra ändamål. Styrelsen finner likväl att
återköpsrätten bör upphöra i den mån området exploateras på överenskommet
sätt. Försäljningen bör ske med tillträdesrätt för kommunen den 14 mars
1947 eller den tidigare dag, varom överenskommelse kan träffas med arrendatorn.
I enlighet med revirförvaltningens förslag bör försäljningen ske under
villkor, att omförmälda lövskogsbevuxna område om cirka 0,90 hektar
icke exploateras genom bebyggelse utan i görligaste mån avsättes såsom naturpark.
Hänsyn till karaktären av detta område har för övrigt tagits redan
vid uppgörandet av den år 1931 godkända styckningsplanen. Försäljningsvillkoren,
som måste anses vara förmånliga för kronan, hava enhälligt godkänts
av kommunalfullmäktige. Enligt vad domänstyrelsen inhämtat från
statens byggnadslånebyrå syntes från dess sida intet vara att erinra mot det
föreslagna försäljningspriset.

Med hänsyn till det behov av tomtmark för bostadsbebyggelse och för kommunala
ändamål, som enligt vad i det föregående nämnts förefinnes inom

De.parle.me.nU chefen.

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 202.

Lerums stationssamhälle, vill jag tillstyrka, att ifrågavarande område försäljes
till Lerums kommun, som torde äga de största möjligheterna att på
ett ändamålsenligt sätt ombesörja områdets exploatering. Med biträdande av
domänstyrelsens försäljningsförslag får jag alltså hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen medgiva,

att ett område om cirka 22 hektar utgörande inägoskiftet av
kronoegendomen 782/iooo mantal Torp Södergården 24 i Lerums
socken, Älvsborgs län, må, sedan området avstyckats, försäljas
till Lerums kommun för en köpeskilling av 152 000 kronor
samt under villkor i övrigt

att försäljningen sker med förbehåll om återköpsrätt för
kronan för all framtid, därest området skulle komma att användas
för annat ändamål än öppen villabebyggelse eller för
kommunens eget behov; skolande dock återköpsrätten upphöra
i den mån området exploateras för sådana ändamål,
att området försäljes med tillträde den 14 mars 1947 eller
den tidigare dag, varom överenskommelse kan träffas med
egendomens arrendator,

att området försäljes i befintligt skick,
att köpeskillingen erlägges kontant vid tillträdet,
att försäljningen icke omfattar andra å området befintliga
byggnader och anläggningar än sådana, som tillhöra kronoegendomen,

att från försäljningen undantages ett till telegrafstyrelsens
förvaltning överflyttat område örn 0,1486 hektar, Torp Södergården
275,

att kommunen inträder i de rättigheter och skyldigheter,
som kronan enligt gällande arrendekontrakt har i förhållande
till arrendatorn, innebärande bland annat, att kommunen
skall gottgöra arrendatorn på grund av arrendekontraktet tillkommande
ersättning för trädesbruk, höstplöjning, gräs-,
frö- och höstsädessådd eller för utsäde samt att kommunen
äger uppbära det ersättningsbelopp för brister i byggnader,
hägnad m. m., som arrendatorn enligt syn kan bliva skyldig
utgiva; skolande domänstyrelsen äga uppbära de arréndeavgälder
och övriga inkomster från egendomen, som belöpa på
tiden intill tillträdesdagen,

att kommunen ensam vidkännes kostnaderna för avstyckning
av och lagfart å området jämte övriga med köpet förenade
utgifter,

att kommunen erlägger samtliga på området för tiden efter
tillträdesdagen belöpande utskylder och onera,
att ägare av fastigheter i Aspenäs villastad och Åtorps
villasamhälle förbehålles rätt att hava dels en gångbro över

Kungl. Maj:ts proposition nr 202.

Säveån kvarliggande med brofäste å saluområdet dels en anslutningsväg
framdragen till bron från Åtorp med rätt lör ägaren
av området eller hans rättsinnehavare att utan ersättning
nyttja bron och vägen,

att områdets nordöstra lövskogsbevuxna del med en areal
om cirka 0,90 hektar icke exploateras genom bebyggelse utan
avsättes såsom naturpark,

att kommunen såsom ägare av området medgiver vattenfallsstyrelsen
såsom ägare av strömfallsfastigheten stadsägan
nr 630 + 645 + 646 + 647 + 691 + 695 + 696 + 697 +
698 + 699 + 1171 + 1172 i Trollhättan rätt att dels kostnadsfritt
för all framtid bibehålla en över egendomen framdragen
elektrisk ledning, dels borttaga för ledningen hinderliga och
för dess säkerhet farliga träd och buskar, vilka skola tillhöra
markägaren och tillvaratagas av denne, dels för vattenfallsstyrelsens
personal erhålla obehindrat tillträde till det försålda
området för ledningens tillsyn, underhåll och reparation;
skolande vattenfallsstyrelsen ersätta den skada som orsakas
av trädens eller buskarnas borttagande eller genom vållande
av styrelsens personal,

att till säkerhet för nämnda rättigheter inteckning må meddelas
i det försålda området,

att, innan sådan inteckning meddelats, ägaren av det försålda
området skall vara skyldig att vid överlåtelse av detsamma
eller del därav göra förbehåll om ifrågavarande rättigheters
bestånd och förbinda ny ägare att vid överlåtelse göra
enahanda förbehåll, samt

att innehavare av annan över området med vederbörligt
tillstånd framdragen elektrisk ledning samt vatten- och avloppsledning
förbehålles rätt att bibehålla och nyttja densamma
utan rätt för köpare till annan ersättning än gottgörelse
av ledningens innehavare för skada till följd av förändring,
reparation eller tillsyn av ledningen.

4:o.

Havstena nr 4 Mellomgården i Skövde stad.

De i Skövde stad belägna, i kronans ägo kvarvarande delarna av kronoegendomarna
V4 mantal Havstena nr 4 Mellomgården (stadsägorna nr 129 +
130 + 139), 1 mantal Havstena nr 7 Grubbagården (stadsägorna nr 260 +
261 + 262 + 263 + 264 + 265 + 266 + 267) och 1 mantal Havstena nr 9
Storegården (stadsägorna nr 115 + 116 +117 + 118 + 119) äro utarrenderade,
de två förstnämnda intill den 14 mars 1946 samt den sistnämnda intill

Kungl. Maj:ts proposition nr 202.

den 14 mars 1947. Från arrendena äro undantagna två till Havstena Mellomgården
och Storegården hörande skogsskiften (stadsägorna nr 129 + 130
samt 115 + 116), vilka förvaltas tillsammans med kronoparken Blängsmosse
å Billingen.

I samband med kronoegendomarnas förestående arrendeledighet anmälde
sig Skövde stad som spekulant å egendomarna. På domänstyrelsens föranstaltande
höllos den 21 augusti 1944 uppskattningsförrättningar å egendomarna.
Uppskattningsnämnden hade därvid även att yttra sig över ansökningar
om markinköp av dels ledamoten av riksdagens andra kammare,
förste vice talmannen Karl Magnusson i Skövde, vilken önskade förvärva
de till Havstena Storegården och Grubbagården hörande ängsskiftena, dels
förre arrendatorn av Storegården, Linus Samuelsson, vilken gjort framställning
om att få inköpa en mindre del av det sistnämnda egendom tillhöriga
ängsskiftet. Av de vid förrättningarna förda protokollen samt övriga till ärendet
hörande handlingar, däribland tre av distriktslantmätaren E. O. Janson
upprättade kartor, inhämtas i huvudsak följande.

Inägoma till de tre kronoegendomarna (stadsägorna nr 139, 264 + 265
och 119) ävensom det särskilt för sig belägna skiftet Däldema till Havstena
Grubbagården (stadsägorna nr 261 + 262 + 263) angränsa den nuvarande
bebyggelsen i Skövde. Vissa delar av Mellomgården ingå i stadens planlagda
område. De till Grubbagården och Storegården hörande och varandra angränsande
två ängsskiftena (stadsägorna nr 117 + 118 och 260 + 266 + 267)
ligga längre norr ut på sluttningen av Billingen omkring 3 kilometer från
stadens centrum och cirka 2 kilometer från dess planlagda område. Till
kronoegendomarna hörande skogsmark, vilken såsom förut nämnts förvaltas
tillsammans med kronoparken Blängsmosse å Billingen, är belägen på ett
avstånd av omkring 5,5 kilometer från stadens centrala delar.

Ifrågavarande inägor jämte skiftet Dälderna omfatta en areal av sammanlagt
cirka 41,45 hektar samt ängsskiftena tillhopa cirka 29,60 hektar.

Till egendomarna hörande åkerjord, som består av sand- och svartmylla
på grusbotten, är av medelgod beskaffenhet men känslig för torka samt delvis
kuperad, stenig och svårbrukad. Hävden är god.

Ängs- och betesmarken är i allmänhet starkt skogbevuxen och lämnar svagt
bete.

Skogsmarken, som är undantagen arrendena, är i huvudsak av medelgod
beskaffenhet.

De å inägorna belägna, kronan tillhöriga byggnaderna äro tämligen gamla
samt i behov av moderniseringar.

Egendomarna äga andel i mindre byallmänningar, samfälligheter å Billingen
och i Käpplunda by samt i Västra Stöpens häradsallmänning, som
lämnar mindre och oregelbundna utdelningar.

Vattenfallsstyrelsen och Skövde stad hava elektriska ledningar framdragna
över egendomarna.

Till Skövde stad såsom ägare av Käpplunda egendom och kalkbrott har
från kronoegendomarna upplåtits mark för järnvägsspår till kalkbrottet mot

Kungl. Maj.ts proposition nr 202.

en årlig avgäld av 55 kronor för en var av Mellomgården och Grubbagården
samt av 165 kronor för Storegården.

Taxeringsvärdena utgöra för Mellomgården 19 000 kronor, för Grubbagården
25 000 kronor och för Storegården 34 600 kronor, allt jordbruksvärde.
Egendomarna tillhörande skog och skogsmark redovisas i taxeringshänseende
tillsammans med kronoparken Blängsmosse.

Skövde stad bär till stöd för sin ansökan uttalat, bland annat, följande.

Under senare år har staden visat tendenser till att växa åt det håll, varest
kronoegendomarna äro belägna. Ännu torde det säkerligen dröja avsevärd
tid, innan egendomarnas mark kommer att behöva tagas i anspråk för exploatering
i någon större skala, men det är från stadens sida önskvärt att redan
nu kunna förvärva densamma, för att härigenom i god tid före exploateringen
kunna färdigställa stadsplanearbeten m. m. Även med hänsyn till
den sträckning, som de framtida infarts- och genomfartsvägarna från Mariestad
till Falköping och Skara komma att få, är det av vital betydelse för
staden, att markfrågorna genom stadens förvärv av ifrågavarande kronomark
kan lösas på sådant sätt, att vägarna få bästa möjliga sträckning. I
detta avseende måste ett gemensamt intresse anses föreligga för kronan och
staden.

Staden har beträffande förvärvet av de till Storegården och Grubbagården
hörande ängsskiftena framhållit angelägenheten av att, för motverkande av
all oreglerad bebyggelse, även mark i närheten av den egentliga stadsbebyggelsen
komme i stadens hand, enär sådan mark i framtiden kunde förväntas
bliva erforderlig för vissa kommunala anläggningar, som ej borde ligga i
omedelbar närhet av själva stadsbebyggelsen. Redan nu utgjorde under vårarna
och somrarna de sällsynt vackra östra delarna av ängsskiftena en
utflyktsplats för stadsbefolkningen. Å den västra delen av ängsskiftena disponerade
staden sedan hösten 1943 — efter särskilt med vederbörande arrendator
träffat avtal, vilket emellertid icke vederbörligen godkänts av domänstyrelsen
— ett område, där staden för betydande kostnader iordningställt en
stenkrossanläggning.

Riksdagsmannen Magnusson har såsom skäl för sin ansökan att få förvärva
ifrågavarande ängsskiften örn cirka 29,60 hektar eller stadsägorna
nr 117 + 118 och 266 + 267 + 260 framhållit, att avsikten med förvärvet
vore att erhålla ett lämpligt område för säkerställande och utvidgning av
en av honom under firma Plantskolan Convallaria sedan år 1907 i Skövde
bedriven handels trädgårdsrörelse, i vilken för närvarande funnes ett 20-tal
personer anställda och vilken hade en årsomsättning av cirka 140 000 kronor.
Det nuvarande honom tillhöriga, till plantskola disponerade området
(stadsägan nr 1786) omfattade allenast cirka 5,50 hektar åkerjord samt 5,50
hektar skogsmark och vore otillräckligt för hans rörelse. Visserligen arrenderade
företaget av staden ytterligare ett område örn cirka 18 hektar åkerjord
men nied hänsyn till stadsbebyggelsen rådde osäkerhet för framtiden
beträffande dispositionen av detta område. Ängsskiftenas åkerjord, omkring
15 hektar, vore beträffande den del som läge väster örn den över skiftena löpande
vägen av god och jänni beskaffenhet ehuru något bemängd med jord 1!

i hauf/ till riksdagens protokoll 194 5. 1 sami. Nr 202.

Kungl. Maj:ts proposition nr 202.

stenar. Den öster om vägen liggande marken vore i hög grad kuperad nied
delvis mycket stark lutning och bemängd med trädbevuxna kullar och stenrös.
Å sistnämnda del av ängsskiftena torde enligt Magnussons mening något
lönande jordbruk icke kunna drivas, medan marken däremot väl lämpade
sig för plantering av fruktträd, i synnerhet körsbärsträd. Därest ängsskiftena
finge förvärvas, vore det Magnussons avsikt att därstädes anlägga
en större fruktträdsplantering, omfattande bland annat en försöksodling
med körsbär. Den sistnämnda syntes böra bliva av betydande allmännyttigt
intresse samt av värde som komplement till de pågående försöken med körsbärsträd
vid den närbelägna statliga trädgårdförsöksstationen i Rånna. Beträffande
de östliga, skogbevuxna delarna av ängsskiftena med deras ur geologisk
synpunkt intressanta formationer förklarade sig Magnusson vilja i
samarbete med Svenska naturskyddsföreningen medverka till att dessa delar
av skiftena på lämpligt sätt naturskyddades och att garantier härför skapades
eventuellt genom förbehåll i försäljningsvillkoren.

Magnusson, som förklarat sig icke hava något att erinra mot att försäljningen
ägde rum under förbehåll örn återköpsrätt för kronan, därest fruktträdsplanteringen
icke komrne till stånd inom tre år från tillträdet, har härjämte
framhållit, att en försäljning av ängsskiftena till honom för angivet
ändamål måste anses vara i överensstämmelse med de planer beträffande
skiftenas disposition för framtiden, som uppgjorts av staden och enligt vilka
Billingssluttningarnas karakteristiska naturtyp och bebyggelse avsetts skola
i stort sett bibehållas i oförändrat skick. Med hänsyn till uppkommet förslag
om att staden skulle kunna på arrende upplåta ängsskiftena till honom,
därest skiftena finge förvärvas av staden, har Magnusson påpekat, alt för
hans del varje annan form än äganderätt för disposition av marken vöre
utesluten på grund av de avsevärda kostnader, uppskattningsvis beräknade
till cirka 280 000 kronor, som vore förenade med den planerade anläggningen.
Till stöd för sin ansökning har Magnusson vidare åberopat två intyg, det
ena utfärdat av förvaltaren för statens försöksstation å Rånna, E. Backfors,
samt trädgårdskonsulenten i Skaraborgs län, A. Hulphers, och det andra
av f. d. föreståndaren för statens trädgårdsförsök och trädgårdsavdelningen
vid Alnarpsinstitutet, C. G. Dahl.

Vid övervägande av frågan örn egendomarnas framtida disposition har
upp skattning snämnden för sin del ansett egendomarna böra försäljas. Härvid
borde enligt nämndens mening Skövde stad i första hand beredas möjlighet
att förvärva de till egendomarna hörande inägorna. I anslutning härtill
och med understrykande av att stadens intresse borde hava företräde
framför ett enskilt intresse har uppskattningsnämnden ansett sig icke kunna
tillstyrka bifall till riksdagsmannen Magnussons ansökan att få förvärva
omförmälda ängsskiften. Nämnden har ej heller funnit sig kunna förorda
den av förre arrendatorn Samuelsson gjorda ansökningen om inköp av ett
mindre område (cirka 1 hektar) av ängsskiftet, motsvarande del av stadsägan
nr 117, för utökning av en honom tillhörig angränsande mindre lägenhet.
Genomförandet av en dylik försäljning syntes nämligen icke vara ägnat
att pa ett verksamt sätt förbättra försörjningsmöjligheterna för Samuelsson.

Kungl. Majlis proposition nr 202.

1!)

Uppskattningsnämnden har i överensstämmelse härmed verkställt saluvärdering
för försäljning till Skövde stad av de i kronans ägo kvarvarande
delarna av kronoegendomama med undantag för de till kronoparken Blängsmosse
hörande skogsskiftena. Vid fastställandet av å-priserna å de i försäljningen
ingående områdena har hänsyn tagits till områdenas lämplighet för
tomtexploatering, möjligheterna för anslutning av områdena till stadens nuvarande
avloppsnät o. d. Egendomarnas andelar i byallmänningar å Billingen
och i Käpplunda by hava förutsatts komma att medfölja vid försäljningen,
medan egendomarnas andelar i häradsallmänningen Västra Stöpen
avsetts skola behållas i kronans ägo för de i kronoparken Blängsmosse ingående
skogsskiftena.

Uppskattningsnämnden har värderat de till försäljning ifrågasatta områdena
till sammanlagt 270 600 kronor, därav i avrundat tal 31 950 kronor
belöpa å ängsskiftena. De vid värderingen tillämpade beräkningsgrunderna
framgå av följande sammanställning.

Havstena nr 4 Mellomgården.

Hemskiftet (stadsägan nr 139):

c:a 46 000 kvm gatu- och tomtmark

å 1: 25........................ kronor 57 500

c:a 38 000 kvm parkområde ål: — » 38 000 kronor 95 500

Havstena nr 7 Grubbagården.

Hemskiftet (stadsägorna nr 264 + 265):

91 000 kvm å 0: 70 .............. kronor 63 700

Skiftet Däld erna (stadsägorna nr 261 + 262 + 263):

12 500 kvm å 0: 09 .. kronor 1 125

skogsvärde (93 kbm) .. » 920 kronor 2 045

Ångsskiftet (stadsägorna nr 260 + 266 + 267):

140 000 kvm å 0: 07 .. kronor 9 800

skogsvärde (440kbm) .. ._4535 kronor 14 335 kronor j runt lal 80 100

Anm. Enligt lantmäterihandlingarna redovisas till ängsskiftet
en areal av 13''865 hektar, därav 8''726 hektar åker, 4 984 hektar
äng och 0''155 hektar impediment.

Havstena nr 9 Storegården.

Hemskiftet (stadsägan nr 119):

31 400 kvm å 0: 90.............. kronor 28 260

195 600 » » 0: 25.............. » 48 900

Ängsskiftet (stadsägorna nr 117 + 118):

156 000 kvm å 0:07 kronor 10 920

skogsvärde (685kim,) -6650 tronor 17870 kronor i runt tal 95000

Summa kronor 270 600.

Anni. Enligt lantmäterihandlingarna redovisas till ängsskiftet
en areal av 15''873 hektar, därav 6 394 hektar åker, 9 241 hektar
äng och 0238 hektar impediment.

Kungl. Majlis proposition nr 202.

Uppskattningsnämndens försäljningsförslag har tillstyrkts av revirförvaltningen,
som dock framhållit, att vid en försäljning av ängsskiftena fridlysning
borde ske av de natursköna och säregna östra delarna av skiftena.

Statens bgggnadslånebgrå har vid en översyn av de verkställda saluvärdelingarna
lämnat dessa utan erinran.

Med skrivelse den 9 februari 1945 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört i huvudsak följande.

I likhet med uppskattningsnämnden anser domänstyrelsen, att egendomarna
i fråga böra försäljas med undantag av de till kronoparken Blängsmosse
hörande skogsskiftena. Egendomarnas belägenhet inom Skövde stad
motivera givetvis, att stadens behov av mark i första hand tillgodoses. Mot
en försäljning till staden — som godtagit den verkställda saluvärderingen —
av hemskiftena och skiftet Dälderna har styrelsen därför icke något att
erinra. Beträffande ängsskiftena ställer sig saken i viss mån annorlunda.
Ä ena sidan har staden anfört vissa omständigheter, som tala för en försäljning
av jämväl dessa skiften till staden, men att staden skulle hava något
egentligt behov av skiftena i fråga för stadsbebyggelse har icke gjorts
gällande. Staden har tvärtom framhållit, att det säkerligen torde dröja avsevärd
tid, innan kronoegendomarnas mark behövde tagas i anspråk för exploatering
i större skala, vilket uttalande väl får anses äga särskild tillämpning
beträffande de längst bort från stadens centrala delar belägna ängsskiftena.
Å andra sidan torde ett tillgodoseende av det ändamål, fruktträdsodlingens
utveckling i landet, för vilket riksdagsmannen Magnusson önskar
förvärva dessa skiften, vara av såväl allmänt som lokalt intresse. Då härtill
kommer, att ett omedelbart behov föreligger för Magnusson att disponera erforderlig
mark för den planerade anläggningen, har styrelsen för sin del ansett
sig böra tillstyrka ängsskiftenas försäljning till Magnusson, dock under
förutsättning att försäljningen sker med återköpsrätt för kronan, därest skiftena
skulle komma att nyttjas för annat än uppgivet ändamål, samt att de
östra delarna av skiftena fridlysas jämlikt lagen den 25 juni 1909 angående
naturminnesmärkens fredande.

Styrelsen har i övrigt intet att erinra mot det av uppskattningsnämnden
framlagda försäljningsförslaget. Sålunda böra egendomarnas andelar i byallmänningar,
vilka andelar endast torde äga obetydligt värde, medfölja vid
försäljningarna till Skövde stad, medan egendomarnas andelar i häradsallmänningen
Västra Stöpen böra bibehållas av kronan för de i kronoparken
Blängsmosse ingående skogsskiftena.

Drätselkammaren i Skövde har i en sedermera överlämnad skrift framhållit,
att det vore stadens avsikt att Grubbagården och Storegården även
i fortsättningen skulle drivas såsom arrendejordbruk, då nämligen dessa
fastigheter — i motsats till vad förhållandet vore beträffande Mellomgården
— icke väntades bliva tagna i anspråk för stadsbebyggelsen inom den närmaste
framtiden. En dylik disposition av egendomarna skulle emellertid
omöjliggöras, därest de till fastigheterna hörande ängsskiftena försåldes till
riksdagsmannen Magnusson. Vissa delar av skiftena användes nämligen av
arrendatorerna såsom betesmarker och vore därför behövliga för ett rationellt
utnyttjande av jorden å hemskiftena.

Riksdagsmannen Magnusson har i därefter inkomna skrifter — vid vilka
fogats ett av greve Edvard Hamilton, Hjälmsäter, Blomberg, avgivet intyg

Kungl. Majlis proposition nr 202.

— bland annat bemött drätselkammarens uttalanden rörande behovet av att
bibehålla ängsskiftena såsom betesmarker för Grubbagården och Storegården.
Magnusson har sålunda framhållit, att den avkastning, som för närvarande
utvunnes å skiftena, vore mycket ringa i synnerhet som betet å skiftenas
skogsmark vore ytterst obetydligt till följd av en tät och delvis snårartad
vegetation. I sina skrifter har Magnusson härjämte ytterligare utvecklat
de tidigare framförda skälen för en försäljning av ängsskiftena till honom.

Den i ärendet förebragta utredningen synes giva vid handen, att av ifrågavarande
tre inom Skövde stad belägna kronoegendomar i första hand Havstena
nr 4 Mellomgården torde komma att exploateras för stadsbebyggelse.
Med hänsyn härtill och då en exploatering av sagda egendom enligt vad som
uppgivits kan bliva behövlig redan under de närmaste åren, anser jag mig
böra tillstyrka, att hemskiftet till egendomen försäljes till Skövde stad. Däremot
har jag icke funnit mig böra i detta sammanhang framlägga förslag örn
avyttring av inägorna till de båda andra kronoegendomarna, Havstena nr 7
Grubbagården och nr 9 Storegården, vilka enligt gällande arrendekontrakt
äro utarrenderade till den 14 mars 1946 respektive den 14 mars 1947. Det
synes nämligen erforderligt, att ärendet i denna del göres till föremål för
ytterligare utredning och överväganden. Härvid torde särskilt böra beaktas
det intresse Skövde stad kan äga av att få förvärva jämväl de till sistnämnda
egendomar hörande ängsskiftena i syfte att därigenom få en önskvärd kontroll
över bebyggelsen å och dispositionen i övrigt av sagda skiften.

Mot den av domänstyrelsen föreslagna köpeskillingen -— 95 500 kronor —
för hemskiftet till Mellomgården ävensom övriga beträffande skiftet ifrågasatta
försäljningsvillkor har jag intet att erinra. Vid en eventuell överlåtelse
framdeles till Skövde stad av områden av Grubbagården och Storegården
synes böra beaktas den värdering av kronoegendomarnas samtliga inom staden
belägna skiften, som verkställts i förevarande ärende.

För den händelse Mellomgårdens andel i häradsallmänningen Västra Stöpen,
vilken andel avsetts skola behållas i kronans ägo, vid saluområdets avstyckning
icke skulle komma att i sin helhet tilldelas det i kronoparken
Blängsmosse ingående skogsskiftet eller därest någon mera väsentlig ändring
beträffande saluområdets areal, gränser eller eljest skulle komma att
genomföras vid avstyckningen, synes det böra få ankomma på Kungl. Maj:t
att vidtaga den jämkning av köpeskillingen, som härav må föranledas.

Under åberopande av del anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen medgiva,

att det lill kronoegendomen lU mantal Havstena nr 4 Mellomgården
i Skövde stad hörande hemskiftet (stadsägan nr
139) örn cirka 8,4 hektar — vilket skifte närmare utmärkts
å en av distriktslanlmätaren E. O. Janson upprättad karta
över egendomen — må, sedan detsamma avstyckats, försäljas
till Skövde stad för en köpeskilling av 95 500 kronor med tillträde
den 14 mars 1946 samt under villkor i (ivrigt

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 202.

att salulotten försäljes i befintligt skick,
att med försäljningen följer å lotten belöpande andel i byallmänningar
å Billingen och i Käpplunda by,

att lotten tillkommande andel i häradsallmänningen Västra
Stöpen undantages från försäljningen,

att försäljningen icke omfattar andra å lotten befintliga
byggnader och anläggningar än sådana, som tillhöra kronan,
att förbehåll göres för de jämkningar i lottens gränser, areal
m. m., som kunna komma att föranledas av avstyckningen,
att köparen ensam bestrider kostnaderna för lottens avstyckning,

att innehavare av över lotten med vederbörligt tillstånd
framdragen elektrisk ledning förbehålles rätt att bibehålla
och nyttja ledningen utan rätt för köpare till annan ersättning
än gottgörelse av ledningens innehavare för skada till följd
av förändring, reparation eller tillsyn av ledningen ävensom
för skada, som förorsakas å kreatur,

att köparen må erlägga köpeskillingen enligt 21 § och 22 §
B) förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning
i vissa fall av kronoegendom m. m., samt

att i övrigt bestämmelserna i nämnda förordning skola i
tillämpliga delar lända till efterrättelse.

5:o.

Kronoparkerna Storbrännan, Antinyrliden och Josjöliden i Västerbottens
län. I

I syfte att erhålla mark för anordnande av en fångkoloni för bland annat
centralfängelset i Härnösand har domänstyrelsen på anmodan av fångvårdsstyrelsen
underhandlat med Mo och Domsjö Aktiebolag rörande förvärv av
den bolaget tillhöriga egendomen Sörbyn i Hörnefors socken, Västerbottens
län. Egendomen, vilken fångvårdsstyrelsen funnit vara den ur olika synpunkter
mest lämpliga för ändamålet, har vid underhandlingarna ansetts böra förvärvas
av kronan i utbyte mot vissa kronoparksområden, belägna invid andra
av bolaget ägda skogsfastigheter, samt mot erläggande av en mellangift av
25 000 kronor. Jämväl en inom egendomens gränser på ett avstånd av endast
omkring 500 meter från egendomens huvudgård belägen mindre jordbruksfastighet,
Håknäs 514, vilken icke tillhör bolaget, har fångvårdsstyrelsen funnit
böra förvärvas till fångkolonien.

Fångvårdsstyrelsen har rörande behovet av ifrågavarande mark anfört
bland annat följande.

Strafflagberedningen har i sitt betänkande angående verkställigheten av frihetsstraff
ni. m. (SOU 1944: 50) föreslagit, att fångvårdens anstaltssystem
skulle utvidgas med ett flertal kolonier för att i större omfattning än hittills
bereda de intagna utomhusarbete. För långtidsfångar har sålunda ifrågasatts
en till centralfängelset i Härnösand anknuten koloni för 30 man och för kort -

Kungl. Maj.ts proposition nr 202.

tidsfångar en till häktet i Umeå ansluten koloni för 20 man. Kolonisterna
skulle huvudsakligen sysselsättas med jordbruksarbete, skogsarbete o. d.

Vid sökandet efter kolonier av denna typ har fångvårdsstyrelsen bland ett
flertal förslag funnit den Mo och Domsjö Aktiebolag tillhöriga egendomen
Sörbyn vara ur skilda synpunkter mest lämplig. Egendomen är av den storlek
(cirka 850 hektar, varav 70 hektar åker) och beskaffenhet att de intagna
kunna beredas full sysselsättning med för dem avsedda arbeten. Läget är
dessutom ur norrlandssynpunkt centralt. På kustlandsvägen, som passerar
egendomen, finnes regelbunden bussförbindelse med Umeå, Örnsköldsvik och
Nordmaling samt med Nyåker vid norra stambanan. Avståndet från egendomen
till Umeå är något mer än 5 mil och till Nordmaling 1,5 mil. Å sistnämnda
ort finnas bland annat kommunal mellanskola, läkare och apotek.

Egendomens byggnader äro väl lämpade för en fångkolonis behov. Vissa
reparationsarbeten torde dock bliva erforderliga. En del av dessa arbeten
synas kunna utföras successivt och i mån av medelstillgång, medan däremot
andra arbeten avseende installation av värmeledning m. m. i huvudbyggnaden
och rättarbyggnaden torde böra verkställas snarast möjligt. Kostnaderna för
sistnämnda arbeten hava beräknats till 20 000 kronor.

Bolaget har erbjudit sig att för ett belopp av omkring 35 000 kronor till
fångvården överlåta en del å egendomen befintliga inventarier, såsom hästar
och nötkreatur.

Genom domänstyrelsens försorg har under år 1944 uppskattning och värdering
verkställts av de områden som efter överenskommelse mellan fångvårdsstyrelsen
och domänstyrelsen å ena samt bolaget å andra sidan avsetts skola
ingå i markbytet. I samband därmed har värdet av fastigheten Håknäs 514
överslagsvis uppskattats. Av de vid nämnda förrättningar upprättade instrumenten
jämte övriga till ärendet hörande handlingar och kartor, däribland
ett mellan domänstyrelsen och bolaget upprättat, den 18 och 19 december 1944
dagtecknat bytesavtal — vilket avtal såsom bilaga fogats vid detta statsrådsprotokoll
— ävensom ett mellan styrelsen och ägaren av Håknäs 514 Johan
Albin Söderström och hans hustru Betty Kristina Söderström den 15 och 27
december 1944 upprättat köpekontrakt, inhämtas i huvudsak följande.

Vad angår förvärvet av egendomen Sörbyn erfordras för
fångkolonien allenast egendomens inägoområde. Enär ett avstyckande av enbart
inägorna torde möta hinder ur fastighetsbildningssynpunkt, har preliminärt
överenskommits att bolaget skulle till kronan överlåta hela egendomen
med undantag av vissa smärre områden mot en köpeskilling för inägorna med
bygggnader av 50 000 kronor, vilket belopp sedermera höjts till 60 000 kronor
med hänsyn till att bolaget skulle åtaga sig att bereda bostad och andra förmåner
åt å egendomen boende gratialister. För egendomen tillhörande skogsmark,
som bolaget icke vore villigt avstå mot ersättning i penningar, skulle
utgå vederlag i skogsmark av kronopark, belägen invid andra bolaget tillhöriga
skogsfastigheter. Kronoparksområdena hava därvid ansetts böra utväljas
så, att värdet av den i dessa ingående skogsmarken skulle i huvudsak
motsvara värdet av Sörbyn tillhörande skogsmark. Eventuellt mervärde av
ståndskog har avsetls skola ersättas genom kontant mellangift.

Bolagets bgtesomr å cl c, egendomen Sörbyn, omfattar i gemensam
ägovidd fastigheterna Sörbyn 1'', Håknäs I1, 22, 31, 53 och 61 med undantag av

Kungl. Maj:ts proposition nr 202.

fyra områden, av vilka tre äro avsedda att av bolaget försäljas till respektive
innehavare av områdena och ett avsett att behållas i bolagets ägo. Egendomen
utgöres av ett sammanhängande område, som är beläget vid Bottniska viken
omkring 15 kilometer öster örn Nordmalings municipalsamhälle och 50 kilometer
sydväst om Umeå. Kustlandsvägen genomlöper egendomen.

Egendomens areal utgör, i hektar räknat:

Inägor

tomt och trädgård.	.................... 4-55
åker..............
kulturbeten.......		83-55
Skogsmark.......... Impediment		578-20
berg..............
mossar och kärr ..
diverse ...........		145-15
	Summa landareal	806-90
Vatten...............		18-90
	Summa areal	825-80.

Inägojorden är fördelad å fyra från varandra skilda skiften. Jorden utgöres
huvudsakligen av långsträckta uppodlade myrar, som äro belägna i
sänkor mellan drumlinsåsar. Åkerjorden är genomgående i god hävd.

Den till egendomen hörande skogsmarken är av mycket varierande beskaffenhet.
Ryggarna av de i norr—söder gående drumlinsåsarna äro mycket
magra, stundom med klappersten i dagen. Sänkorna mellan åsarna äro
tämligen bördiga. I dessa sänkor hava sedan omkring 40 år tillbaka dikningar
i försumpad skogsmark utförts i stor omfattning och med gott resultat.
Den ideala boniteten varierar mellan 1 och 5 kubikmeter samt utgör i
medeltal 2,6 kubikmeter.

Ståndskogen utgöres till övervägande del av ungskogar, vilka uppkommit
efter hårda avverkningar omkring sekelskiftet. Ungskogsbestånden äro genomgående
fullslutna, röjda, gallrade och välskötta. Skogstypen varierar
från dålig å åsryggarna till god i mellanliggande sänkor. Trädslagsfördelningen
är 52 % tall, 40 % gran och 8 °/o lövträd, huvudsakligen björk. Virkesförrådet
från 0 centimeter vid brösthöjd å skogsmarken Ilar uppskattats
till 37 611 kubikmeter eller 65 kubikmeter per hektar. Dessutom finnas å
impediment 799 kubikmeter. Sammanlagda virkesförrådet utgör således
38 410 kubikmeter.

Avsättningsförhållandena äro goda. Virket kan utdrivas antingen till den
egendomen angränsande och bolaget tillhöriga Kylörns hamn- och lastageplats
(Sörbyn l2) eller till bilväg.

Å egendomen finnas följande byggnader.

Corps de logis i två våningar örn vardera 6 rum och kök. Nedre våningen
är försedd med WC, badrum, ledningar för vatten och avlopp samt central -

Kungl. Maj.ts proposition nr 202.

värme. Den är reparerad för omkring 15 år sedan och befinner sig i gott
skick. Övre våningen är omodern och i medelgott skick.

Ytterligare sju boningshus. Dessa äro i mindre gott skick med undantag av
nedre våningen i den s. k. rättarbostaden, som moderniserades år 1944.

En större ladugårdsbyggnad med plats för 50 kor, 8 hästar, ungdjur
m. m. samt en mindre ladugårdsbyggnad med plats för 14 kor, ungdjur
m. m. Båda byggnaderna äro i gott skick.

Lador, bodar och andra uthusbyggnader till ett antal av sammanlagt
tjugusju. De äro i stort sett i medelgott skick.

Samtliga boningshus och flertalet av uthusbyggnaderna äro försedda med
elektriskt ljus.

Egendomens inägojord med byggnader har vid 1938 års fastighetstaxering
åsatts ett värde av tillsammans 96 600 kronor. Egendomens skog och skogsmark
hava ej åsatts särskilt taxeringsvärde utan värderats tillsammans med
bolagets övriga skogsinnehav i Hörnefors socken.

Kronans bytesområden omfattar ett område av fastigheten Storbrännan
1\ utgörande södra delen av kronoparken Storbrännan, fastigheten
Antmyrliden l1, utgörande skifte II av kronoparken Antmyrliden, båda
i Bjurholms socken, Västerbottens län, samt två områden av fastigheten
Baggböle l1 i Vännäs socken, samma län, av vilka det ena motsvarar skifte
I av kronoparken Antmyrliden och det andra kronoparken Josjöliden.

Kronoparksområdena utgöra tre från varandra geografiskt skilda områden,
vilka angränsa bolaget tillhöriga fastigheter och äro belägna respektive
20 kilometer nordväst, 15 kilometer väster och 10 kilometer söder örn
Vännäs köping.

Arealen av ifrågavarande kronomark omfattar, i hektar räknat:

Skogsmark................................... 503'' 10

Impediment

berg................................. 18-45

mossar och kärr .....................J284-10 302-55

Summa landareal 805’65

Vatten................................ 20~35

Summa areal 826-00.

Kronans bytesområden utgöras enbart av utmark. Byggnader saknas.

De till kronoparkerna Storbrännan och Antmyrliden hörande områdena
omfatta för trakten mycket goda moränmarker, under det att kronoparken
Josjöliden består av förhållandevis svag och grund moränmark i en starkt
bergbunden trakt. Den ideala medelboniteten utgör 3,03 kubikmeter.

Ståndskogen består lill övervägande del av efter skogseld uppkomna, omkring
90-åriga barrblandbestånd med riklig inblandning av björk. Bestånden,
som under de senaste tio åren i stor utsträckning genomgåtts med beståndsvårdande
huggningar, äro i huvudsak välsigna och av god såväl
typ som kvalitet. Trädslagsfördelningen är 44 % tall, 35 °/o gran och 21 %>

Kungl. Maj.ts proposition nr 202.

lövträd, huvudsakligen björk. Virkesförrådet från 0 centimeter vid brösthöjd
a skogsmarken har uppskattats till 45 479 kubikmeter eller 90 kubikmeter
per hektar. Dessutom finnas å impediment 1 652 kubikmeter. Sammanlagda
virkesförrådet utgör således 47 131 kubikmeter.

Timmer och massaved kunna utdrivas ^ill flottled eller avsättas till i
orten befintliga mindre sågar. Med hänsyn till höga flottningskostnader är
virkets avsättning till sågarna avsevärt fördelaktigare än dess utdrivning till
flottled.

Kronans bytesområden hava ej åsatts särskilda taxeringsvärden.

Vid uppskattningsförrättningen hava kronans bytesområden värderats till
178 000 kronor. Värdet av bolagets bytesområde har uppskattats till 203 000
kronor, därav 143 000 kronor belöpa å skogsmark och skog samt 60 000
kronor å inägor med byggnader.

Enligt det preliminära bgtesavtalet skall kronan som mellangift för det
högre uppskattningsvärde, som bolagets bytesområde anses representera i
förhållande till kronans bytesområden, till bolaget erlägga ett belopp av
25 000 kronor, motsvarande skillnaden mellan bytesområdenas uppskattade
värden. Kostnaderna för uppskattningen och värderingen av bytesområdena
— vilka kostnader uppgått till inalles 7 578 kronor — skall enligt särskild
överenskommelse gäldas av domänstyrelsen och bolaget med hälften vardera.
De i bolagets bytesområde ingående fastigheterna äro belastade med rättigheter
till skogsfång och mulbete, vilka tillkomma ägare av övriga fastigheter
inom skifteslaget. Enligt bestämmelse i bytesavtalet skola nämnda rättigheter
utbrytas genom kronans försorg, varvid kronan för det vederlag i mark,
som kronan far avsta, skall av bolaget erhålla ersättning i mark av motsvarande
ägoslag som kronan kan godtaga. Vederlag, som utgår i penningar,
ävensom kostnaderna för rättigheternas utbrytning skall betalas av bolaget.
Kostnaderna för avstyckning skola bestridas av kronan och bolaget var för
sig för de fastigheter, de lämna i bytet. Fastigheterna hava avsetts skola å
ömse sidor lämnas fria från gravationer. De skola enligt bytesavtalet tillträdas
den 14 mars 1945 och avlämnas i då befintligt skick. Övriga för bytets
genomförande överenskomna villkor finnas angivna i sagda avtal. Detta har
upprättats under förutsättning av dels Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande,
dels vederbörligt tillstånd för bolaget att förvärva de fastigheter, som
genom bytet tillfalla bolaget.

Revirförvaltaren och överjägmåstaren hava tillstyrkt bytesförslaget. Mot
värderingen av bytesområdenas skogsmark hava de emellertid framställt
vissa erinringar, vilka sedermera bemötts av värderingsmannen.

Distriktslantmätaren och överlantmätaren hava förklarat, att hinder icke
syntes föreligga mot avstyckning av de områden, som berördes av bytet.

Beträffande förvärvet av fastigheten Håknäs 514 må här
anföras följande.

Fastigheten, som äges av arbetaren Johan Albin Söderström, omfattar
en areal av omkring 3,60 hektar, varav 1,53 hektar utgöra inägor och 2,07
hektar huvudsakligen skogsmark.

Kungl. Maj:ts proposition nr 202.

Skogen är relativt gles och av obetydligt värde.

Å fastigheten finnas manbyggnad i försvarligt skick, rymmande två rum
och kök, samt en år 1944 uppförd mindre ladugård, avsedd för en ko och
gris.

Med fastigheten följer rätt till mulbete för en ko å Sörbyns skog.

Fastigheten besväras ej av gravationer.

Taxeringsvärdet utgör 1 600 kronor.

Värdet av fastigheten har uppskattats till 5 000 kronor. Ägaren är emellertid
icke villig sälja fastigheten till lägre pris än 10 000 kronor. Ehuru detta
belopp väsentligt överstiger fastighetens uppskattade värde, har värderingsmannen
dock ansett beloppet skäligt med hänsyn till att ägaren och hans
familj hade sin försörjning på platsen samt möjligheter icke torde finnas för
ägaren att under nuvarande tider förvärva liknande fastighet med byggnader
lill lägre pris.

Fastigheten är avsedd att tillträdas den 1 oktober 1945. Beträffande övriga
för köpet överenskomna villkor torde få hänvisas till handlingarna i ärendet.

Med skrivelse den 29 december 1944 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört följande.

Enligt styrelsens mening äro de värden som åsatts bytesområdena väl avvägda.
De av revirförvaltaren och över jägmästaren framställda erinringarna
äro av mindre betydelse och synas icke böra föranleda jämkning i värdena.
Den för fastigheten Håknäs 514 föreslagna köpeskillingen, 10 000 kronor, synes
hög men torde böra godtagas med hänsyn bland annat till angelägenheten
för fångvårdsstyrelsen att få disponera fastigheten.

För domänverkets vidkommande är bytet icke av något intresse. Egendomen
Sörbyn är belägen i en trakt, där kronan icke äger någon under domänstyrelsens
förvaltning stående fastighet. Vidare är skogsmarkens bonitet i
medeltal sämre å Sörbyn än å de kronoparksområden, som kronan skall
lämna i utbyte. Å dessa områden finnes därjämte större virkesförråd såväl
absolut som per hektar räknat — än å Sörbyn. Förvärvet av egendomen
torde emellertid för fångvårdsstyrelsen vara en angelägenhet av vikt. Domänstyrelsen
har därför icke velat motsätta sig bytets genomförande.

En förutsättning härför finner domänstyrelsen dock vara, att särskilt anslag
beviljas med belopp, motsvarande dels värdet av de områden, som skola
disponeras av fångvårdsstyrelsen, utgörande tillsammans 70 000 kronor, varav
60 000 kronor belöpa å Sörbyns inägor med byggnader och 10 000 kronor
å fastigheten Håknäs 514, dels kronans kostnad för värderingen, 3 789 kronor,
ävensom kronans utgift för avstyckning, beräknad till omkring 200 kronor,
eller tillsammans cirka 4 000 kronor. Erinras ma, att fångvårdsstyrelsen
i skrivelse lill Kungl. Maj:t den 3 oktober 1944 hemställt, att å tilläggsstat för
innevarande budgetår måtte till inköp av inägomark under egendomen Sörbyn
beräknas ett investeringsanslag av 70 000 kronor. Utöver detta belopp
skulle alltså för täckande av kostnaderna för ifrågavarande markförvärv erfordras
ytterligare anslag av 4 000 kronor. Av nämnda investei ingsanslag,
70 000 kronor, synas enligt domänstyrelsens förmenande 10 000 kronor böra
användas för gäldande av köpeskillingen för fastigheten Håknäs 51 , 25 000
kronor för erläggande av bolaget tillkommande mellangift och återstoden
eller 35 000 kronor — motsvarande det mervärde som kronans av endast
utmark bestående bytesområde representerar i förhållande till värdet av i
bolagets bytesområde ingående skogsmark och skog — tillgodoföras domän -

Kungl. Maj:ts proposition nr 202.

Departements chefen.

verkets markfond. Sedan fastigheterna förvärvats av kronan, böra de ställas
under domänstyrelsens förvaltning. Det torde därefter böra ankomma å domänstyrelsen
och fångvårdsstyrelsen att gemensamt överenskomma örn gränserna
för de områden, som böra mot nyttjanderätt upplåtas till fångvårdsstyrelsen,
ävensom angående villkoren för upplåtelsen.

Vid ärendets föredragning i domänstyrelsen har byråchefen Wahlestedt
beträffande frågan örn förvärv av fastigheten Håknäs 514 uttalat skiljaktig
mening samt förordat, att med inköpet av ifrågavarande fastighet skulle anstå
tills vidare, enär den begärda köpeskillingen, 10 000 kronor, måste anses
oskäligt hög.

Statskontoret har i remissutlåtanden den 22 och 26 januari 1945 anfört
bland annat följande.

Ämbelsverket har för sin del funnit, att frågan örn förvärvandet av egendomen
Sörbyn icke bör upptagas till avgörande, innan statsmakterna varit i
tillfälle pröva strafflagberedningens förslag i 1944 års betänkande angående
verkställigheten av frihetsstraff m. m. Det föreslagna inköpet av fastigheten
Håknäs 514 kan statskontoret icke biträda, då den begärda köpeskillingen
mäste anses oskäligt hög. Med förvärvandet av denna fastighet synes därför
böra anstå tills vidare.

Domänstyrelsens förslag om anvisande av ett investeringsanslag å 35 000
kronor för täckande av skillnaden mellan värdena av de i bytet ingående
områdenas skogsbestånd kan statskontoret för sin del icke tillstyrka. Då
egendomen Sörbyn vid ett förvärv för statsverkets räkning torde böra upptagas
till redovisning å statens domäners fond i enlighet med i propositionen
nr 158/1939 angivna principer, synes anledning icke föreligga att för förvärvet
vidtaga annan kapitalinvestering i fonden än som motsvarar den kontanta
delen av köpeskillingen eller 25 000 kronor. Fångvårdsstyrelsen har
föreslagit, att värdena av huvudbyggnaden och rättarbyggnaden å Sörbyn,
som äro avsedda att disponeras som anstaltsbyggnader, skola vid sidan av
budgeten överföras från statens domäners fond till fångvårdsstyrelsens delfond
av statens allmänna fastighetsfond. Härigenom skulle ett för förbättringsarbeten
å egendomen erforderligt belopp av 20 000 kronor kunna bestridas
av till fångvårdsstyrelsens förfogande stående medel. En sådan delad
redovisning av i fastigheten ingående värden torde emellertid enligt statskontorets
mening icke böra medgivas. I den mån medel erfordras för reparationsarbeten,
som icke äro att hänföra till sedvanligt underhåll, böra jämväl
desamma enligt de i nyssnämnda proposition angivna grunderna anvisas å
kapitalbudgeten under statens domäners fond. För bestridande av kronans
utgifter för värdering och avstyckning, vilka kostnader icke kunna hänföras
till kapitalutlägg, torde vidare böra anvisas ett anslag av högst 4 000 kronor. I

I annat sammanhang denna dag framlägger chefen för justitiedepartementet
förslag om anordnande av en för vissa straffanstalter i Norrland avsedd
fångkoloni. Då den lämpligaste förläggningsplatsen för denna koloni befunnits
vara egendomen Sörbyn i Hörnefors socken, Västerbottens län, hava,
såsom den i det föregående lämnade redogörelsen giver vid handen, undersökningar
verkställts rörande möjligheterna att för kronans räkning förvärva
ifrågavarande egendom, vilken för närvarande äges av Mo och Domsjö
Aktiebolag. Såsom resultat av nämnda undersökningar har domänsty -

Kungl. May.ts proposition nr 202.

reisen framlagt förslag, i huvudsak innebärande att kronan skulle förvärva
hela egendomen Sörbyn — bortsett från några smärre områden — mot att
bolaget i utbyte erhölle vissa kronoparksområden ävensom tillerkändes en
mellangift av (203 000 — 178 000 =) 25 000 kronor för det högre uppskattningsvärde,
som bolagets bytesområde ansetts representera i förhållande till
kronans bytesområde. Domänstyrelsen bar härjämte förordat inköp för kronans
räkning av den inom egendomen Sörbyn belägna, annan än bolaget
tillhöriga fastigheten Håknäs 514 för en köpeskilling av 10 000 kronor.

Med hänsyn till vad i ärendet förekommit linner jag mig böra tillstyrka,
att det av domänstyrelsn föreslagna markbytet mellan kronan och bolaget
kommer till stånd på i huvudsak de villkor som angivas i det preliminärt
upprättade bytesavtalet. Däremot anser jag mig, efter samråd med chefen
för justitiedepartementet, icke kunna förorda, att framställning nu göres
om förvärv av fastigheten Håknäs 514.

Vad angår domänstyrelsens förslag, att särskilda anslagsmedel — 35 000
kronor — skulle anvisas i syfte att bereda domänverkets markinköpsfond
ersättning med ett belopp motsvarande skillnaden mellan värdena av de i
bytet ingående områdenas skogsmark och skog, synes såsom statskontoret
anfört tillräcklig anledning icke föreligga för vidtagandet av en dylik kapitalinvestering.

Frågan om anvisande av erforderliga medel för erläggande av omförmälda
mellangift å 25 000 kronor, för gäldande av statsverkets kostnader
för värdering och avstyckning samt för bestridande av övriga utgifter i
samband med övertagandet för fångvårdens räkning av förevarande egendom
anmäles i förut omförmält sammanhang av chefen för justitiedepartementet.

Därest bytesförslaget bifalles, torde det ankomma på Mo och Domsjö Aktiebolag
att hos Kungl. Majit ansöka örn tillstånd att förvärva de å bolaget överlåtna
områdena.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen medgiva,

att ett utbyte av fastigheter mellan kronan samt Mo och
Domsjö Aktiebolag må äga rum på de villkor, som finnas
angivna i ett statsrådsprotokollet i detta ärende bifogat, mellan
kronan och bolaget upprättat, den 18 och 19 december
1944 dagtecknat bytesavtal.

Vad departementschefen ovan under punkterna 1 :o—
5:o hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma,
bifaller Hans Majit Konungen samt förordnar, att
proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Per Eldin.

Kungl. Maj.ts proposition nr 202.

Bilaga.

Bytesavtal.

Under förutsättning av dels Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande, dels
ock vederbörligt tillstånd för Mo och Domsjö Aktiebolag att förvärva här
nedan under § 7 angivna fastigheter har mellan Kungl. Domänstyrelsen å
kronans vägnar, här nedan kallad kronan, och Mo och Domsjö Aktiebolag,
här nedan kallat bolaget, denna dag följande bytesavtal träffats.

§ 1.

Bolaget överlåter till kronan följande fastigheter:

1/4 mantal Sörbyn l1,

732 » Håknäs l1,

1/32 » Håknäs 22,

k* » Håknäs 31,

7Ue » Håknäs 53 och

13/io2 » Håknäs 61 i Hörnefors socken, Västerbottens län.

I överlåtelsen ingå icke följande å bifogade karta (bil. A) med röd bottenfärg
markerade områden, vilka skola avstyckas från de överlåtna fastigheterna,
nämligen:

a. En vid det den 27 juni 1902 fastställda laga skiftet å Sörbyns skifteslag
under litt. ö utlagd ägolott (litt. ö), vilken genom köpehandling den 3 och
11 november 1944 försålts till Arvid och Gustaf Hägglund i Håknäs,

b. Ett område om 5,6110 hektar (litt. A), avsett att överlåtas för sammanläggning
med lägenheten Södernäs 1\

c. Ett område om c:a 0,5 hektar (I), avsett att överlåtas till B. Jonsson,
vilken äger därå belägna boningshus och uthus,

d. Ett område om c:a 13,50 hektar (II) beläget norr och väster örn bolaget
tillhöriga lägenheten Sörbyn l2, vilket område skall sammanläggas med sistnämnda
lägenhet.

Med det av bolaget under punkt d. undantagna området skall följa dels
andel i havsvikarnas vattenområden, grund, uppgrundningar och fiske, vilken
andel bestämmes sålunda, att densamma tillsammans med Sörbyn l2 eventuellt
tillkommande andel i nämnda vatten med mera skall utgöra 50 % av
de överlåtna fastigheternas andel, dels ock rätt att använda de samfällda vägarna
inom skifteslaget. Med de under punkterna a., b. och c. undantagna områdena
skall däremot icke följa någon som helst rätt till andel i samfälligheter
eller särskilda rättigheter och förmåner, som tillkomma de överlåtna
fastigheterna.

§ 2.

Till förmån för de överlåtna fastigheterna lägges å Sörbyn l2 samt å det
av bolaget under § 1 d. undantagna området följande servitut, vilka må intecknas: a.

Rätt till bomfästen och upplagsplatser för bommar å stranden samt rätt
att beträda stranden för flottningsändamål, ävensom rätt att använda det därutanför
belägna vattenområdet för flottläggning och förvaring av virke, dock
med skyldighet för servitutsutövaren att tillse, att minsta möjliga olägenhet
beredes områdets ägare eller innehare. Vid flottläggning av virke skall iakt -

Kungl. Majlis proposition nr 202.

tagas, att bom icke får sträckas på sådant sätt, att trafiken lill det å kartan
angivna ka.jområdet å Sörbyn l2 hindras.

b. Rätt att å Sörbyn l2 å ovan under punkt a. angivet kajområde, från vars
underhåll bolaget dock fritager sig, upplägga intill 2 000 1m3 ved å sådan plats,
att lämpliga utlastningsanordningar kunna vidtagas.

c. Rätt till erforderliga vägar för utforsling av skogsprodukter samt för
tillträde till strand och upplagsplats.

Därest kronan framdeles kommer att förvärva ytterligare fastigheter, så
belägna att den naturliga drivningsvägen för virke från dessa går över de
överlåtna fastigheterna, skola ifrågavarande servitut med inteckningsrätt gälla
även till förmån för sådana fastigheter.

§ 3.

Till förmån dels för lägenheten Sörbyn l2 och det av bolaget under § 1 d.
undantagna området, dels Mo och Domsjö Aktiebolag, Mo och Domsjö
Treetex Aktiebolag, Gideå och Husums Aktiebolag och Aktiebolaget Moälvens
Träsliperi tillhöriga fastigheterna Domsjö 32, Hörnett 281 och Treetex l1, alla
i Själevads socken, stadsägan 45 B i Örnsköldsviks stad, Husum l2, Erik Larstorpet
l1, Gideåbacka l33, Dombäck l157 och l158, alla i Grundsunda socken,
Norrgidsjö 217 och Hötjärn l2 i Gideå socken samt Hörneå 82 och Norrbyn 41
i Hörnefors socken, lägges å de överlåtna fastigheterna följande servitut, vilka
må intecknas:

a. Rätt till bomfästen och upplagsplatser för bommar å de överlåtna fastigheternas
strand samt rätt att beträda stranden för flottningsändamål ävensom
rätt att använda vattenområdet för flottläggning och förvaring av virke, dock
med skyldighet för servitutsutövaren att tillse, att minsta möjliga olägenhet
beredes fastigheternas ägare eller innehavare.

b. Rätt att bibehålla befintligt elektriskt ledningsnät med tillhörande anläggningar.

§ 4.

De rättigheter till skogsfång och mulbete å de överlåtna fastigheterna, som
enligt äldre avtal och hävdvunnen rätt kunna tillkomma ägare av övriga
fastigheter inom skifteslaget, skola genom kronans försorg utbrytas, varvid
kronan för det vederlag i mark, som kronan därvid får avstå, skall av bolaget
erhålla ersättning i mark av motsvarande ägoslag och som kan av kronan
godtagas. Vederlag, som utgår i pengar, ävensom kostnaderna för rättigheternas
utbrytning skola betalas av bolaget.

Kronan förbinder sig att vid dessa servitutsutbrytningar på allt sätt tillvarataga
bolagets intressen.

§ 5.

Bolaget åtager sig att i samma utsträckning som hittills bereda bostad och
andra förmåner åt å fastigheterna boende gratialister.

§ 6.

Fastigheterna överlåtas av bolaget fria från gravationer och åligger det
bolaget att, senast sex månader efter det samtliga enligt § 1 undantagna områden
blivit utbrutna, med gravationsbevis styrka fastigheternas frihet från
inteckningar.

§ 7.

Kronan överlåter till bolaget följande å bilagda1 tre utdrag från avvittringskartorna
(Bil. B, C och D) med grön kantfärg och skär tvärstreckning utmärkta
områden, nämligen:

1 Här ej intagna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 202.

Inom Bjurholms socken:

av Storbrännan l1 under kronoparken Storbrännan ett område om cirka
228,30 hektar (bil. B),

Antmyrliden l1 under kronoparken Antmyrliden (bil. C),

Inom Vännäs socken:

av Baggböle l1 under kronoparken Antmyrliden ett område om cirka 81,85
hektar (bil. D), samt

av Baggböle l1 under kronoparken Josjöliden ett område om cirka 136,35
hektar (bil. D).

Å bil. B och D angivna områden skola genom avstyckning frånskiljas i
kronans ägo kvarvarande stamfastigheter.

§ 8.

Kronan förbehålles rätt att för utdrivning av skogsprodukter från närliggande
kronoparker vintertid taga väg över de överlåtna områdena.

§ 9.

Bolaget respekterar ett till den 1 juli 1947 gällande avtal, varigenom jakträtten
å kronoparken Josjöliden upplåtits till komminister J. Rosén, Kalvträsk.

^ . § 10.

Omradena överlåtas av kronan fria från gravationer.

§ 11.

Å områdena möjligen kvarstående stämplade träd ingå i överlåtelsen, varemot
i skogen kvarliggande upphuggen ved får av kronan bortforslas senast
den 1 juni 1945.

§ 12.

Som mellangift för det högre uppskattningsvärde, som bolagets bytesomrade
anses representera i förhållande till kronans bytesområde, erlägger
kronan vid tillträdet kontant till bolaget ett belopp av Tjugofemtusen (25 ÖÖO)
kronor.

§ i3.

I bytet ingå inga andra än kronan och bolaget tillhöriga å bytesområdena
befintliga byggnader och anläggningar.

§ 14.

Kronan och bolaget förbinda sig att intill tillträdesdagen icke avverka skog
å de områden, som ingå i bytet.

§ 15.

På tiden fran och med tillträdesdagen belöpande arrenden eller andra avgälder
för de till respektive bytesområden hörande fastigheterna, skola evad
de utgå kontant eller in natura, tillfalla den tillträdande.

§ 16.

Kronan och bolaget skola å ömse sidor svara för alla å respektive bytesområden
intill tillträdesdagen belöpande utskylder och besvär. Från och med
tillträdesdagen belöpande utskylder skola gäldas för kronans bytesområde av
bolaget och för bolagets bytesområde av kronan.

Kungl. Maj.ts proposition nr 202.

§ 17.

Kostnaderna för avstyckning skola bestridas av kronan och bolaget var för
sig för de fastigheter, de lämna i bytet. Lagfartskostnader för vad kronan
och bolaget förvärvat betalas av var och en för sig.

§ 18.

Fastigheterna tillträdas den 14 mars 1945 och avlämnas då i befintligt skick.

Av detta bytesavtal äro två likalydande exemplar upprättade och undertecknade,
varav kronan och bolaget tagit var sitt.

Stockholm den 18 december 1944. Stockholm den 19 december 1944.

Kungl. Domänstyrelsen Mo och Domsjö Aktiebolag.

EINAR HEDULFF. CARL KEMPE.

Nils Smith.

Bevittnas:

Nils Anrep.
Karl Erik Holm.

Bihang till riksdagens protokoll 19i5. 1 sami. Nr 202-