Kungl. Maj.ts proposition nr 19 (Proposition 1936:19)

Kungl. Maj.ts proposition nr 19.

Nr 19.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående förstärkning av
vissa anslag under femte huvudtiteln; given Stockholms
slott den 9 januari 1936.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden
för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9 januari
1936.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Levinson, Vennerström, Leo,
Ekman, Sköld.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen
för socialdepartementet, statsrådet Möller:

Inom socialdepartementet föreligga framställningar från vissa ämbetsverk
m. fl. rörande medelsbehov, som med de för innevarande budgetår anvisade
anslagen icke kunna tillgodoses. Då jag nu går att anmäla dessa framställningar,
i den mån desamma böra underställas riksdagen, har jag ansett lämpligt
att samtidigt framlägga förslag rörande förstärkning av departementets
anslag för samma budgetår till kommittéer och utredningar genom sakkunniga.
I det följande skall jag behandla de olika ärendena punktvis i den ordning
respektive anslag ingå under femte huvudtiteln.

Bihang till riksdagens nrotokoll 1936. 1 sami. Nr

Kungl. Maj.ts proposition nr 19-

Departements chefen.

l:o) Socialstyrelsen: Avlöningar. I gällande avlöningsstat för social styrelsen

är, bland annat, upptagen en post till grundavlöningar m. m. till
övrig icke-ordinarie personal å 161,700 kronor.

I skrivelse den 28 augusti 1935 har befolkningskommissionen hemställt,
att Kungl. Majit måtte ur anslaget till oförutsedda utgifter ställa ett belopp
av 18,000 kronor till socialstyrelsens förfogande för skyndsamt slutförande av
den inom styrelsen pågående bearbetningen av det hushållsboksmaterial, som
styrelsen insamlat under åren 1932—1934. Kommissionen har därvid framlagt
i samråd med styrelsen uppgjorda riktlinjer för bearbetningen ävensom
kostnadsberäkningar.

Kommissionen erinrar i sistnämnda hänseende, att för färdigställande under
loppet av fem å sex månader — räknat från den 1 september 1935 — av
det av kommissionen ur familjesociala synpunkter ifrågasatta statistiska materialet
föranleddes vissa kostnader, vilka kunde uppdelas å dels kostnader
för hushållsboksmaterialets snabbare bearbetning och överföring å kartoliner,
dels ock särskilda kostnader för bearbetning av detta kartolinmaterial ur
nyssnämnda synpunkter. Kostnaderna för den snabbare bearbetningen hava
av socialstyrelsen uppskattats till 4,700 kronor, utgörande enbart personalkostnader,
och kostnaderna för bearbetningen ur familjesociala synpunkter till
13,300 kronor. Av sistnämnda belopp belöpa 10,200 kronor å personal och
3,100 kronor å expenser.

Den av befolkningskommissionen i dess förenämnda skrivelse påkallade
bearbetningen av hushållsboksmaterialet är av särskild betydelse för kommissionens
utredningsarbeten. En bestämd förutsättning för att resultaten av
undersökningen skulle av kommissionen kunna beaktas har emellertid varit,
att arbetet utan dröjsmål kunde igångsättas. Socialstyrelsen har därför bemyndigats
verkställa bearbetningen i fråga. Då emellertid medel icke beräknats
vid bestämmandet av posten till grundavlöningar m. m. till övrig
icke-ordinarie personal för denna forcerade och utvidgade bearbetning, lära
åtgärder böra vidtagas för att i annan väg tillgodose ifrågavarande utgiftsbehov.

Kostnaderna för bearbetningen i dess helhet belöpa sig enligt förenämnda
beräkningar till 18,000 kronor. Från det belopp av 4,700 kronor, som under
alla omständigheter skulle varit erforderligt, även om utredningen icke utvidgats,
kan i detta sammanhang bortses. Återstående kostnader, 13,300
kronor, fördela sig med 10,200 kronor å omförmälda post och med 3,100
kronor å anslaget till socialstyrelsen: omkostnader. Beloppet 10,200 kronor
synes lämpligen böra överföras till posten från det å riksstaten för innevarande
budgetår upptagna förslagsanslaget till oförutsedda utgifter, medan
Kungl. Majit torde äga möjlighet att av omkostnadsanslaget anvisa erforderliga
medel för gäldandet av expenskostnaderna.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen medgiva

Kungl. Maj:ts proposition nr 19• o

att för förstärkning av det under femte huvudtiteln för
budgetåret 1935/1936 anvisade förslagsanslaget till Socialstyrelsen:
Avlöningar, posten grundavlöningar m. m. till övrig
icke-ordinarie personal, må till nämnda anslag från det för
samma budgetår anvisade förslagsanslaget till oförutsedda
utgifter överföras ett belopp av 10,200 kronor.

2: o) Statliga och statskommunala rcservarbeten. För innevarande budgetår
hava under femte huvudtiteln anvisats dels ett reservationsanslag av

2,000,000 kronor till kontantunderstödsverksamhet m. m., dels ock ett reservationsanslag
av 32,000,000 kronor till statliga och statskommunala reservarbeten.
Därjämte har riksdagen medgivit, att, i den mån förstnämnda anslag
icke toges i anspråk för därmed avsett ändamål, detsamma finge av Kungl.
Maj:t disponeras för bestridande av kostnader för statliga och statskommunala
reservarbeten.

Vid anmälan i årets statsverksproposition av frågan om beräknande av anslag
till bekämpande av arbetslösheten (femte huvudtiteln, punkt 19) omnämnde
jag, att statens arbetslöshetskommission i skrivelse den 4 december
1935 beräknat, att medelsbehovet för löpande budgetårs hjälpverksamhet
komme att överstiga de tillgängliga medlen med omkring 11,000,000 kronor.

I sin nämnda skrivelse, vilken såsom bilaga torde få fogas vid detta protokoll,
har kommissionen meddelat i följande sammanställning intagna uppgifter.

Antal sysselsatta i och kostnaderna för statliga och statskommunala reservarbeten

juli 1934—juni 1936.

(Beräknade uppgifter för tiden november 1935—juni 1936.)

		A n	tal sy	s s e 1 s a t	t a
Månad	i statliga reservarbeten	i statskommunala reservarbeten	Summa
	1934-1985	1935—1936	1934—1935	1935—1936	1934—1935	1935-1936
Juli..............	26,756	18,215	17,075	9,132	43,831	27,347
Augusti ..........	26,816	16,288	16,037	8.325	42,853	24,613
September........	25,014	14,356	14,362	7,232	39,376	21,588
Oktober..........	23,639	13,320	14,187	6,626	37,826	19,946
November........	20,045	13,800	13,005	8.000	33,050	21,800
December ........	18,401	12,500	12,739	8,000	31,140	20,500
•Januari ..........	19,190	12,000	12,221	8.000	31,411	20,000
Februari..........	19,232	12,000	12,662	8,000	31,894	20,000
Mars ............	19,392	12,000	12,851	8,000	32,243	20,000
April ............	17,345	10,000	11,780	7,000	29,125	17,000
Maj..............	18,878	9,000	10,843	6,000	29,721	15,000
Juni..............	20,398	8,000	10,168	6,000	30,566	14,000
Medeltal	21,259	12,623	13,161	7,526	34,420	20,150
Kostnader för
budgetår kronor	53,419,858''	34,000,000	17,285,786	10,400,000	70,705,644''	44,400,000

1 Häri ingå även kostnader för kommissionens centrala förvaltning och revision.

Kungl. Maj.ts proposition nr 19-

Departements^

chefen.

I anslutning till sammanställningen framhåller kommissionen, att dess utgifter
för reservarbeten under budgetåret 1935/1936 kunde uppskattas till

44.400.000 kronor. Emellertid borde enligt kommissionen i detta sammanhang
tagas i beaktande det belopp av 1,000,000 kronor, som Kungl. Majit
jämlikt riksdagens beslut ägde disponera till viss företagsverksamhet, ävensom
100,000 kronor till ersättningar åt vägingenjörsassistenter, tillhopa sålunda
45,500,000 kronor. Då anslaget för denna gren av verksamheten utgjorde
32,000,000 kronor, uppkomme en brist av 13,500,000 kronor.

Kostnaderna för kontantunderstödsverksamheten och ungdomshjälpen under
budgetåret 1935/1936 beräknar kommissionen vidare till sammanlagt

7.500.000 kronor. Då därför, inberäknat reservationer å anslag för budgetåret
1934/1935, stöde till förfogande ett belopp av 8,950,000 kronor, uppskattar
kommissionen överskottet å anslaget till kontantunderstödsverksamhet
m. m. till 1,450,000 kronor, vilket belopp såsom förut nämnts finge av
Kungl. Majit disponeras för bestridande av kostnader för reservarbeten. Å
hjälpverksamheten i dess helhet skulle alltså uppstå en brist av (13,500,000
— 1,450,000) 12,050,000 kronor.

Kommissionen framhåller, att vid dessa beräkningar icke tagits hänsyn
till den väntade ökningen av de medel, som under innevarande budgetår
kunde beräknas inflyta från uppdragsgivare till statliga reservarbeten. Då
vidare den sjunkande omslutningen syntes medgiva någon minskning av de
i rörelsen bundna tillgångarna, har kommissionen ansett försvarligt att räkna
med ett ytterligare medelsbehov för budgetåret av 11,000,000 kronor.

På grund av det väsentligt förbättrade arbetslöshetsläget har den genom
arbetslöshetskommissionen bedrivna hjälpverksamheten under den gångna
delen av innevarande budgetår kunnat avsevärt begränsas. Sålunda utgjorde
de i reservarbeten sysselsatta hjälpsökande i november 1934 33,000, medan
motsvarande siffra för november 1935 uppgick till ej fullt 21,000. Vid förstnämnda
tidpunkt åtnjöto därjämte närmare 10,000 kontantunderstöd mot
3,300 sistlidne november. Att trots den inträdda väsentliga förändringen i
läget kommissionen nödgats påkalla åtgärder för täckande av ett ytterligare
beräknat medelsbehov av 11,000,000 kronor för hjälpverksamhetens bedrivande
under budgetåret, föranledes till huvudsaklig del av den jämkning i
den av mig förordade relationen mellan statskommunala och statliga reservarbeten,
som av riksdagen vidtogs. I propositionen nr 232 till 1935 års riksdag
uttalade jag sålunda, att anslag borde beräknas för sysselsättning av
genomsnittligt under året 18,000 reservarbetare, fördelade med ungefär hälften
på var och en av de båda reservarbetsformerna. Av riksdagen i dess
skrivelse nr 371 gjorda uttalanden angående den avvägning mellan statliga
och statskommunala reservarbeten, som kunde påkallas av arbetslöshetssituationen
och utvecklingen på arbetsmarknaden, hava emellertid föranlett
kommissionen att åt de väsentligen dyrare statliga arbetena giva ett större
utrymme än som av mig förutsatts. Kommissionen beräknar sålunda, att
medeltalet för året i de nämnda arbetena sysselsatta kommer att utgöra

Kungl. Maj:ts proposition nr 19■ 0

12.500 man, medan i de statskommunala arbetena skulle sysselsättas allenast

7.500 man. Den av nämnda omläggning betingade kostnadsökningen angives
till 12,400,000 kronor.

De antaganden rörande arbetslöshet och hjälpbehov under den återstående
delen av innevarande budgetår, från vilka kommissionen vid sina beräkningar
utgått, giva icke anledning till erinran från min sida. Jag anser mig
emellertid böra framhålla, att Kungl. Maj:t torde böra ställa medel till kommissionens
förfogande allenast i den mån så finnes av omständigheterna påkallat.

På sätt chefen för finansdepartementet vid behandlingen av finansplanen
för budgetåret 1936/1937 anfört, torde medel för ändamålet lämpligen böra
beredas av förslagsanslaget till oförutsedda utgifter för innevarande budgetår.

Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen medgiva

att för förstärkning av det under femte huvudtiteln för
budgetåret 1935/1936 anvisade reservationsanslaget till statliga
och statskommunala reservarbeten må till nämnda anslag
från det för samma budgetår anvisade förslagsanslaget
till oförutsedda utgifter överföras ett belopp av 11,000,000
kronor.

3:o) Riksförsäkringsanstalten: Avlöningar. Riksförsäkringsanstalten har
för närvarande under utförande en statistisk undersökning av olycksfallsriskerna
bland de mindre arbetsgivarnas arbetare. De med denna undersökning
förbundna kostnaderna för extra personal, vilka belöpa å innevarande
budgetår, skola utgå från den i gällande avlöningsstat för anstalten upptagna
posten å 588,000 kronor till grundavlöningar m. m. till övrig icke-ordinarie
personal.

Beträffande ifrågavarande undersökning vill jag erinra örn vederbörande
utskotts utlåtanden med anledning av två vid fjolårets riksdag väckta likalydande
motioner, I: 62 och II: 144, angående en rättvisare beräkning av
mindre jordbrukares premier till riksförsäkringsanstalten.

Första kammarens andra tillfälliga utskott anförde i utlåtande nr 7 — efter
en redogörelse för vissa av riksförsäkringsanstalten under år 1934 vidtagna
åtgärder i syfte att erhålla mer tillförlitliga uppgifter än förut för beräkning
av premierna för mindre arbetsgivare —- att utskottet ingalunda
ville göra gällande, att med dittills vidtagna åtgärder på förevarande viktiga
område alla frågor skulle hava nått en slutgiltig eller fullt tillfredsställande
lösning. Vad som nyligen åtgjorts för en förbättring av systemet förtjänade
dock att prövas. Nya frågor påkallade ständig uppmärksamhet och finge
givetvis icke eftersättas i avvaktan på att tillräckliga erfarenheter vunnits angående
de senaste omläggningarna. Utskottet utginge emellertid från att
riksförsäkringsanstalten sin plikt likmätigt ägnade forisatt ingående och oav -

Kungl. Maj:ts proposition nr 19-

låtlig uppmärksamhet åt dithörande spörsmål. Utskottet hemställde, att motionen
I: 62 icke måtte till någon första kammarens åtgärd föranleda, vilket
även blev kammarens beslut.

Andra kammarens fjärde tillfälliga utskott yttrade i utlåtande nr 4 bland
annat, att utskottet förutsatte, att riksförsäkringsanstalten läte sig angeläget
vara att söka åstadkomma en så rättvis avgiftspåföring, som förhållandena
medgave, samt hemställde, att motionen II: 144 icke måtte till någon andra
kammarens åtgärd föranleda. Andra kammaren biföll denna utskottets hemställan.

I skrivelse den 9 november 1935 har riksförsäkringsanstalten gjort framställning
örn anvisande av medel till bestridande av de på innevarande budgetår
belöpande kostnaderna för den statistiska undersökning av olycksfallsriskerna
bland de mindre arbetsgivarnas arbetare, vilken jag inledningsvis
omnämnt.

Anstalten har därvid till en början beträffande tillkomsten av denna undersökning
och omfattningen av densamma anfört följande.

Vid den revision av anstaltens premietariff för försäkringar enligt lagen
örn försäkring för olycksfall i arbete, som verkställts under september månad
1935, hade anstalten givetvis uppmärksammat de förutnämnda motionerna
och de uttalanden inom riksdagens båda kamrar, som föranletts av dem. Det
hade därvid visat sig nödvändigt, för en rättvisare beräkning av de mindre
arbetsgivarnas premier, att söka erhålla ett säkrare underlag för dessa premieberäkningar
än som då stått anstalten till buds.

En statistisk undersökning av riskförhållandena bland de mindre arbetsgivarnas
arbetare under åren 1922 och 1923 hade av anstalten verkställts
under åren 1924 och 1925. På grund av det omfattande arbete, som en sådan
undersökning krävde, hade någon dylik icke därefter utförts. Den för
åren 1922 och 1923 utförda undersökningen kunde, med hänsyn till därefter
vidtagna lagändringar och även i övrigt förändrade förhållanden, icke längre
tjäna till erforderlig ledning för en tillfredsställande beräkning av de mindre
arbetsgivarnas premier. Vid förut omförmälda tariffrevision syntes det därför
anstalten oundgängligt —- icke minst med aktgivande på nyssnämnda uttalanden
inom riksdagen — att verkställa en ny statistisk undersökning av
riskförhållandena bland de mindre arbetsgivarnas arbetare. Lämpligen borde
denna avse förhållanden under åren 1932 och 1933.

Vid en dylik undersökning måste ett synnerligen omfattande material bearbetas.
Samtliga de mindre arbetsgivare, vilka vore upptagna i anstaltens arbetsgivarförteckningar
för ifrågavarande år — utgörande för vartdera året
mer än 500,000 — skulle yrkesgrupperas, antalet i förteckningarna upptagna
arbetare skulle fördelas på de olika yrkesgrupperna, de olycksfall, som
träffat arbetare hos mindre arbetsgivare under dessa år — sammanlagt omkring
40,000 -— skulle identifieras mot arbetsgivarna och åsättas yrkesgruppsbeteckning,
varjämte ersättningskostnaderna måste fördelas på de olika yrkesgrupperna.
Enligt en verkställd beräkning skulle undersökningens utförande
kräva minst ett ars tid, örn 8 extra biträden beräknades för densamma
och undersökningen utfördes med tillhjälp av de hos anstalten installerade,
synnerligen arbetsbesparande Hollerithmaskinerna.

Då premierna för ett visst år av anstalten måste fastställas i god tid före
årets ingång, skulle den tilltänkta undersökningen, med hänsyn till vad så -

Kungl. Maj:ts proposition nr 19-

lunda anförts, tidigast kunna utnyttjas för bestämmandet av premierna för år
1937. Skulle detta emellertid bliva möjligt, måste anstalten omedelbart igångsätta
undersökningen och anställa för densamma erforderlig personal.

Anstalten hade med hänsyn till förenämnda utskottsuttalanden ansett sig
icke kunna underlåta att verkställa den ifrågasatta statistiska undersökningen
och — för att ej äventyra dess utnyttjande för bestämmandet av premierna för
år 1937 — besluta omedelbart igångsätta densamma.

Kostnaderna för undersökningens utförande — frånsett dyrtidstillägg —
hava av anstalten beräknats enligt följande sammanställning.

Extra biträden för yrkesgruppering, identifiering m. m.....kronor 8,600

Extra biträden för stansningsarbete (ackordsavlöning) ...... » 7,800

Kortkostnader ........................................ » 3,300

Summa kronor 19,700

Utgifterna för extra personal i denna kostnadsberäkning skulle, erinrar anstalten,
i den mån de belöpte på innevarande budgetår, enligt gällande bestämmelser
utgå av den i avlöningsstaten för anstalten upptagna posten å

588.000 kronor till grundavlöningar m. m. till övrig icke-ordinarie personal.

Under denna av riksdagen maximerade anslagspost vore det emellertid icke
möjligt att inrymma de på detta budgetår belöpande utgifterna för undersökningen,
vilka utgjorde ungefär 12,000 kronor.

Med åberopande av vad sålunda anförts har anstalten hemställt, att medel
för bestridande av nämnda utgifter å omkring 12,000 kronor måtte ställas
till anstaltens förfogande.

Riksförsäkringsanstalten bör givetvis hava erforderliga medel till förfogan- Departementsde
för fullföljande av ifrågavarande undersökning, som avses skola utföras chefen•

under innevarande och nästa budgetår. Mot de av anstalten uppskhttade
kostnaderna för densamma, 19,700 kronor, och det för personalkostnader under
innevarande budgetår därav beräknade beloppet av 12,000 kronor har
jag icke något att erinra. Såsom anstalten påpekat, böra personalkostnaderna
för undersökningen utgå från den i avlöningsstaten för anstalten upptagna
posten till grundavlöningar m. m. till övrig icke-ordinarie personal. Då emellertid
denna posts nuvarande belopp, 588,000 kronor, icke torde förslå till
täckande jämväl av de på innevarande budgetår belöpande personalkostnaderna
för undersökningen samt posten är av riksdagen maximerad, förordar
jag, att framställning göres hos riksdagen om förstärkning av posten med

12.000 kronor. Beloppet torde lämpligen kunna utgå av det för innevarande
budgetår beviljade förslagsanslaget till oförutsedda utgifter.

Bifalles det förslag till ny avlöningsstat för anstalten, vilket jag tillstyrkt
i årets statsverksproposition (femte huvudtiteln, punkt 25), torde från den
i denna stat upptagna posten till grundavlöningar m. m. till övrig icke-ordinarie
personal under nästa budgetår kunna gäldas återstående personalkostnader
för undersökningen.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen medgiva

Kungl. Maj:ts proposition nr 19-

Def.ariemenls chefen.

att för förstärkning av det under femte huvudtiteln för
budgetåret 1935/1936 anvisade förslagsanslaget till Riksförsäkringsanstalten:
Avlöningar, posten grundavlöningar m. m.
till övrig icke-ordinarie personal, må till nämnda anslag
från det för samma budgetår anvisade förslagsanslaget till
oförutsedda utgifter överföras ett belopp av 12,000 kronor.

4:o) Pensionsstyrelsen: Avlöningar. I gällande avlöningsstat för pensionsstyrelsen
är, bland annat, upptagen en post å 264,000 kronor till grundavlöningar
m. m. till övrig icke-ordinarie personal.

I skrivelse den 30 november 1935 har pensionsstyrelsen anmält behov av
ytterligare medel under innevarande budgetår för avlönande av extra personal
samt för bestridande av vissa omkostnader. Styrelsen har därvid framhållit,
att det enligt 42 § lagen om folkpensionering åligger styrelsen att utan
ansökning höja pensionstillägg, som någon åtnjuter vid utgången av år 1936,
till huvudsaklig överensstämmelse med reglerna örn tilläggspension. Styrelsen
anför därefter i huvudsak följande.

Omräkningsarbetet, som omfattade omkring 400,000 utgående pensioner
och som utan tidsutdräkt måste verkställas, ombesörjdes av styrelsens försäkringstekniska
byrå. Denna hade för ändamålet förstärkts med ett stort
antal tillfälliga befattningshavare. Arbetet bedreves i särskilt förhyrd lokal
och hade påbörjats under sistlidne september månad. Det beräknades vara
slutfört före 1936 års utgång, efter vilken tid allenast vissa kompletteringsarbeten
skulle utföras.

De tillfälliga befattningshavarna utgjordes av 42 kvinnliga biträden och
en kontorsgosse. De kvinnliga biträdenas ersättning för arbetsdag utgjorde
för 6 av dem 6 kronor 50 öre och för återstoden 5 kronor 50 öre. Kontorsgossen
betalades med 2 kronor 75 öre för arbetsdag. Dyrtidstillägg utginge
icke å ersättningarna. Vidare åtnjöte det kanslibiträde å försäkringstekniska
byrån, som deltoge i ledandet och övervakandet av omräkningsare
betet, enligt beslut av Kungl. Maj:t den 15 november 1935 ett månatligt arvode
av 60 kronor, vilket kunde beräknas komma att utgå till och med april
1936. Efter utgången av denna månad skulle allenast 10 å 15 biträden vara
erforderliga till 1936 års slut.

Styrelsen beräknar kostnaderna för avlöning åt denna personal till omkring

65,000 kronor, varav 50,000 kronor kunde antagas bliva förbrukade under
innevarande budgetår. Därjämte räknar styrelsen med vissa omkostnader
för omräkningsarbetet å tillhopa 15,000 kronor, varav största posten, omkring
9,000 kronor, belöper å skrivmaterialier, papper, blankettryck och
dylikt.

Såsom nämnts har pensionsstyrelsen att verkställa omräkning av hittills
utgående pensionstillägg enligt de i lagen örn folkpensionering fastställda
grunderna i så god tid, att vederbörande pensionstagare från och med den 1
januari 1937 kunna komma i åtnjutande av de nya pensionerna. För denna
omräkning, som för att medhinnas redan igångsatts, har styrelsen självfallet
varit nödsakad att i betydande utsträckning anställa extra personal. Då

Kungl. Maj:ts proposition nr 19-

vid beräknandet av styrelsens medelsbehov för avlönande av icke-ordinarie
befattningshavare under innevarande budgetår hänsyn icke kunnat tagas till
berörda omständighet, ligger det i sakens natur, att de disponibla anslagsmedlen
icke lämna tillgång för bestridande av kostnaderna i fråga.

Jag har därför haft under övervägande att föreslå Kungl. Majit att för
ändamålet disponera medel av det för nämnda budgetår anvisade förslagsanslaget
till oförutsedda utgifter. Ehuru förutsättningar torde hava förelegat
för ett dylikt förfaringssätt, har jag dock, då genom interimistiskt ianspråktagande
av medel från den i staten upptagna posten till grundavlöningar
m. m. till övrig icke-ordinarie personal behovet av medelsförstärkning icke
inträder förrän efter tidpunkten för riksdagens sammankomst, velat bereda
riksdagen tillfälle att pröva det förhållandevis avsevärda anslagskravet.

Såsom av pensionsstyrelsens förut omförmälda framställning inhämtas,
uppskattas de av omräkningen föranledda särskilda pensonalkostnaderna till

65,000 kronor, varav ett belopp av 50,000 kronor erfordras för innevarande
budgetår.

Enär Kungl. Majit torde vara oförhindrad att för de av omräkningen föranledda
omkostnaderna anvisa medel från styrelsens omkostnadsanslag och
då jag icke har något att erinra mot pensionsstyrelsens beräkningar i fråga
örn personalkostnaderna, vill jag förorda, att framställning göres hos riksdagen
allenast angående förstärkning av ämbetsverkets anslagspost till grundavlöningar
m. m. till övrig icke-ordinarie personal med ett belopp av 50,000
kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen medgiva

att för förstärkning av det under femte huvudtiteln för
budgetåret 1935/1936 anvisade förslagsanslaget till Pensionsstyrelsen:
Avlöningar, posten grundavlöningar m. m. till övrig
icke-ordinarie personal, må till nämnda anslag från det för
samma budgetår anvisade förslagsanslaget till oförutsedda utgifter
överföras ett belopp av 50,000 kronor.

5:o) Länsstyrelserna: Avlöningar. Gällande avlöningsstat för länsstyrelserna
upptager, bland annat, en post till grundavlöningar m. m. till övrig
icke-ordinarie personal å 1,190,000 kronor. Den 28 juni 1935 har Kungl.
Majit fastställt de belopp, som av varje länsstyrelse må under löpande budgetår
användas till avlönande av nämnda personal. Jag tillåter mig att härutinnan
hänvisa till statsliggaren för budgetåret 1935/1936 s. 219.

Vid min anmälan i 1935 års statsverksproposition av medelsbehovet för
bestridande av länsstyrelsernas avlöningskostnader var jag tveksam rörande
det belopp, som erfordrades till grundavlöningar m. m. till övrig ickc-ordinarie
personal vid länsstyrelserna. Den hittills under budgetåret vunna erfarenheten
har bestyrkt, att posten tillmätts för knappt.

Pågående utredning rörande länsstyrelsernas organisation har, enligt vad

Bihang till riksdagens protokoll t hitli. 1 sami. Nr 1!).

Kungl. Maj:ts proposition nr 19-

jag inhämtat, givit vid handen, att löneförmånerna för länsstyrelsernas ickeordinarie
personal mångenstädes äro utmätta njuggare än på andra håll
inom statsförvaltningen. Fall hava till och med förekommit, då för utförande
av nödvändiga göromål måst tagas i anspråk arbetskrafter, som på
grund av de tillgängliga medlens knapphet icke kunnat erhålla någon ersättning
för sitt arbete. En sådan ordning kan givetvis icke anses tillfredsställande.

I samband med den i fjol beslutade omläggningen av riksstatens utgiftssida
maximerades ifrågavarande post, varför Kungl. Majit numera saknar
den möjlighet, som tidigare stod till buds, att tillhandahålla de länsstyrelser,
som därav visade sig vara i oundgängligt behov, förstärkningsbelopp för avlöningar
åt den icke-ordinarie personalen. Jag vill därjämte erinra, att
Kungl. Majit för nästa budgetår föreslagit en höjning av posten med 80,000
kronor.

Under dessa omständigheter ser jag mig nödsakad att påkalla åtgärder för
erforderlig anslagsförstärkning för tillgodoseende av det ytterligare medelsbehov,
som med visshet kan förutsättas inträda under återstoden av innevarande
budgetår. Med ledning av beräkningar, som jag låtit verkställa på
grundval av uppgifter från länsstyrelserna, uppskattar jag det förefintliga
ytterligare medelsbehovet till 40,000 kronor.

Jämväl i detta fall synes mig för förstärkningen böra anlitas förslagsanslaget
till oförutsedda utgifter.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen medgiva

att för förstärkning av det under femte huvudtiteln för
budgetåret 1935/1936 anvisade förslagsanslaget till Länsstyrelserna:
Avlöningar, posten grundavlöningar m. m. till övrig
icke-ordinarie personal, må till nämnda anslag från det för
samma budgetår anvisade förslagsanslaget till oförutsedda
utgifter överföras ett belopp av 40,000 kronor.

6: o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Anslaget är för
budgetåret 1935/1936 uppfört med 250,000 kronor. Såsom jag i annat sammanhang
erinrat (femte huvudtiteln, punkt 167), disponerades för hithörande
utgifter under föregående budgetår ett belopp av omkring 390,000 kronor.
Under den förflutna delen av innevarande budgetår hava ej mindre än
14 utredningar slutförts, vilket i sin ordning medfört en avsevärd belastning
å anslaget, dels med hänsyn till det i regel mera koncentrerade arbetet vid
betänkandenas slutjustering, dels ock genom tryckningskostnader. Tryckta
betänkanden hava dessutom under tiden 1 juli—31 december 1935 avlämnats
av bostadssociala utredningen och sakkunniga för utredning rörande
dyrortsgraderade folkpensioner, varjämte befolkningskommissionen avgivit
flera betänkanden, vilka allenast stencilerats. Ett preliminärt betänkande,
avseende en del av utredningsuppdraget, har ock framlagts av 1934 års
barnpensioneringssakkunniga.

Kungl. Maj.ts proposition nr lo -

Till närmare belysning av medelsåtgången vill jag framhålla, att tryckningskostnaderna
under nyss angivna period uppgått till omkring 10,000
kronor. För statistiska utredningar, anordnade huvudsakligen av bostadssociala
utredningen och 1934 års byggnadsindustrisakkunniga, har utanordnats
ett belopp av omkring 47,000 kronor. Inalles hava utgifterna under
tiden 1 juli—31 december 1935 uppgått till omkring 289,000 kronor.

Av anslaget återstod vid årsskiftet, efter en den 20 december 1935 beslutad
förstärkning från anslaget till extra utgifter å 10,000 kronor, ett belopp
av omkring 19,000 kronor. Härvid är emellertid att märka, att, på sätt
riksdagen förutsatt vid framställning angående undersökning av vårt lands
befolkningsfråga, Kungl. Majit genom beslut den 25 oktober 1935 föreskrivit,
att för förstärkning av femte huvudtitelns reservationsanslag till kommittéer
och utredningar genom sakkunniga skulle till nämnda anslag från
det för budgetåret 1935/1936 anvisade förslagsanslaget till oförutsedda utgifter
överföras ett belopp motsvarande utgifterna för ifrågavarande utredning
intill utgången av januari 1936, dock högst 65,000 kronor. Sagda kostnader
till och med utgången av december 1935 kunna uppskattas till 47 å

48,000 kronor.

I avseende å pågående utredningar, beträffande vilka sålunda medel erfordras
under den återstående delen av budgetåret, vill jag erinra, att —
frånsett befolkningskommissionen — ett tiotal sådana äro i verksamhet, nämligen
hembiträdesutredningen, bostadssociala utredningen, vaccinationsutredningen,
1934 års barnpensioneringssakkunniga, 1934 års byggnadsindustrisakkunniga,
enmansutredningar rörande socialstyrelsens organisation och rörande
pensionsstyrelsens invaliditetsförebyggande verksamhet, arbetstidsutredningen
angående affärs- och kontorsanställda, länsstyrelseutredningen samt 1935
års Blekingeutredning. Därjämte bestridas från anslaget ersättningar till
sakkunnig biträdande personal å departementets lagbyrå.

Vid övervägande av medelsbehovet under den återstående delen av budgetåret
har jag utgått från de uppgifter, som föreligga rörande kostnaderna
för nyssberörda utredningar under senaste halvår, vilka, frånsett departementssakkunniga
å lagbyrån, kalkylerats till 153,000 kronor. För sistnämnda
sakkunniga torde böra beräknas omkring 17,000 kronor, tillsammans sålunda
170,000 kronor. Med iakttagande av all möjlig sparsamhet anser jag
mig emellertid kunna begränsa det beräkneliga medelsbehovct för tiden 1
januari—30 juni 1936 till 150,000 kronor.

På grund av angivna förhållande och då anslaget till extra utgifter, varå
den 1 januari 1936 återstod ett belopp av omkring 16,000 kronor, med
hänsyn till väntad ytterligare belastning icke lämpligen bör tagas i anspråk
för täckande av nu ifrågavarande kostnader, är ett belopp av 150,000 kronor
erforderligt till förstärkning av kommittéanslaget för löpande budgetår.
Beloppet torde, på sätt i liknande fall tidigare skett, få överföras från det
för innevarande budgetår anvisade förslagsanslaget till oförutsedda utgifter.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen medgiva,

Kungl. Maj:ts proposition nr 19.

att för förstärkning av det under femte huvudtiteln för
budgetåret 1935/1936 uppförda reservationsanslaget till kommittéer
och utredningar genom sakkunniga må till nämnda
anslag från det för samma budgetår anvisade förslagsanslaget
till oförutsedda utgifter överföras ett belopp av 150,000
kronor.

Vad chefen för socialdepartementet sålunda hemställt,
däri statsrådets övriga ledamöter instämma, behagar
Hans Maj:t Konungen bifalla samt förordnar, att proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar
skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Hemg Rooth.

356027. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1936.

Bilaga.

Till KONUNGEN

Statens arbetslöshetskommission får till Kungl. Maj:t överlämna uppgjorda
beräkningar rörande kostnaderna för kommissionens verksamhet under innevarande
budgetår ävensom avgiva förslag örn erforderliga medel för uppehållande
under budgetåret 1936/1937 av den hjälpverksamhet för oförvållat
arbetslösa, som kommissionen enligt kungörelsen nr 434/1934 har att utöva.
Till stöd för den här nedan gjorda medelsframställningen får kommissionen
anföra följande.

I. Översikt över arbetslöshetsläget åren 1934 och 1935.

Utvecklingen av arbetslöshetsförhållandena, sådana de återspegla sig i den
offentliga arbetsförmedlingens, fackföreningarnas och kommissionens statistik,
framgår av tab. 1 och 2 samt diagram; 1, sid. 70.

Örn man bortser från den naturliga säsongförbättring, som regelbundet inträder
under sommarmånaderna, noteras för de närmast efter 1930 följande
åren successivt stegrade arbetslöshetssiffror. Denna fortskridande försämring
kulminerade under 1933. Man kan numera med stöd av föreliggande material
fastställa, att under sistnämnda år den tidigare oavbrutna försämringen av
arbetsmarknaden upphörde och att en omsvängning då ägde rum. Vad statistiken
rörande arbetslösheten inom fackföreningarna beträffar, ligger från
och med augusti det procentuella antalet arbetslösa lägre än motsvarande procentsats
för föregående år. Denna förbättring, som i ökat tempo fortsatte under
1934, har under 1935 visat någon tendens till avmattning. Så sjönk t. ex.
arbetslösheten inom fackföreningarna under augusti månad från 19.6 % år
1933 till 13.3 % år 1934 men endast till 10.3 % år 1935.

Statistiken rörande den offentliga arbetsförmedlingens verksamhet ger en
något annan bild, vilket förhållande sammanhänger med vissa utvidgningar av
arbetsförmedlingens ombudsinstitution. Genom den ökning, som antalet till

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 19. (Bilaga.)

Tab. 1. Antal arbet sansökn ingar på 100 lediga platser Tid den offentliga arbetsförmedlingen
samt fackföreningarnas arbetslöshet i procent av medlemsantalet.

iren 1930-1935.

Månad	Antal arbetsansökningar på 100 lediga platser vid den offentliga arbetsförmedlingen	Fackföreningarnas arbetslöshet i procent av medlemsantalet
1930	1931	1932	1933	1934	1935	1930	1931	1932	1933	1934	1935
januari ....	241	222	368	569	560	380	13.9	20.2	24.2	28.8	24.4	22.5
februari ....	211	232	412	565	540	396	13.2	18.7	23.8	27.7	24.4	20.2
mars.....	171	191	343	577	430	351	12.3	19.4	24.1	28.7	23.8	18.5
april.....	140	194	341	510	401	286	10.8	17.1	20.8	24.3	19.6	16.1
maj......	129	164	339	458	317	251	8.0	13.2	19.0	21.1	15.4	12.1
juni......	127	187	351	451	298	239	8.0	12.4	19.3	20.3	14.0	11.2
juli......	140	198	370	503	292	255	8.0	11.8	19.4	19.4	12.9	9.9
augusti ....	144	201	366	476	281	239	8-1	12.8	20-0	19.6	13.3	10.3
september . . .	146	197	351	480	286	230	9.5	13.4	20.6	19.2	13.0	10.9
oktober ....	175	257	395	538	326	265	12.3	16.4	22.1	20.2	14.8	—
november . . .	254	413	661	657	446	—	15.3	19.3	24-1	22.3	17.1	—
december . . .	238	343	689	644	446	—	22.9	26.5	31.0	27.2	23.7	—
Medeltal	178	236	413	545	392	—	11.9	16.8	22.4	23.3	18.0	—

Tab. 2. Antal hjälpsökande arbetslösa enligt arbetslöslietskommissionens månads -

		rapporter.	Åren 1930-	-1935.
Månad	1930	1931	1932	1938	1934	1935
januari . . februari mars . . .	......16,647 ......15,384 ......13,572	40,245 41,595 41,885	103,742 108,032 109,674	180,602 1 181,944 186,561	171,540 166,348 160,345	93,419 89,838 83,588
april . . . maj . . . juni . . .	......11,368 ...... 9,013 ...... 6,634	39,396 34,550 31,057	111,333 104,094 97,370	176,825 156,211 145,458	145,588 116,257 99,628	75.122 61,177 51,157
juli . . . augusti . . september .	...... 5,824 ...... 6,314 ...... 8.589	30,520 35,701 40,377	94,687 99,826 106,404	138,855 144,185 151,498	86,253 83,042 78,918	42.582 41,723 41,190
oktober . . november . december .	......14,611 ...... 24.824 ......31,901	57,143 77,254 88,761	123,584 146,981 161,155	164,747 170,702 171,065	84,811 92,016 92,881	47,045
	Medeltal 13,723	46,540	113,907	164,054	114,802	.Vr _ tiri*

kommissionen rapporterande kommuner särskilt i slutet av år 1933 undergick,
tillfördes den offentliga arbetsförmedlingen i stor omfattning nytt klientel.
Relationstalet mellan antalet arbetsansökningar och lediga platser kom härigenom
icke att lika markerat som annan förefintlig statistik återspegla förbättringen
av arbetsmarknaden under senare delen av år 1933. Nedgången i antalet
arbetsansökningar på 100 lediga platser under 1934 och 1935 kan i stort
sett anses motsvara minskningen i fackföreningsarbetslösheten under denna
tid, varvid dock bör ihågkommas, att antalet arbetsansökningar avser icke endast
arbetslösa utan även personer, som blott önska ombyte av sysselsättning.

De tecken på en förbättring av arbetsmarknaden, som kunde skönjas redan
under 1933, framträdde med ingången av 1934 med allt större tydlighet. En 1

Har tidigare felaktigt nppgivits till 189,225.

ligt kommissionens statistik, som endast avser hos arbetslöshetskommittéerna
anmälda hjälpsökande och som därför kan röna inverkan av hjälppolitiken, låg
från och med januari månad 1934 antalet hos kommissionen hjälpsökande arbetslösa
under motsvarande månadssiffra för 1933, och utvecklingen under
1934 visade fortskridande förbättring. Under innevarande år ha de hjälpsökande
arbetslösa i stort sett uppgått till hälften av motsvarande antal under
föregående år. Vid utgången av oktober månad hade antalet sjunkit med
omkring 118,000 i förhållande till samma månad 1933 och med 38,000 i förhållande
till 1934. Utvecklingen av arbetsmarknaden, sådan denna återspeglar
sig i kommissionens statistik, åskådliggöres i tab. 3, varest antalet hjälpsökande
arbetslösa för var och en av månaderna under åren 1933—1935 satts
i procent av antalet för motsvarande månad under närmast föregående år.

Tab. 3. Antal hjälpsökande arbetslösa åren 1933—1935 i procent av motsvarande

antal närmast föregående år.

Månad 1933 i % av 1932 1934 i % av 1933 1935 i % av 1934

■januari.............. 174.1 95.0 54.5

februari.............. 168.4 91.4 54.0

mars...... 170.1 85.9 52.1

april............... 158.8 82.3 51.6

mai................ 150.1 74.4 52.6

juni............... 149.4 68.5 51.3

juli................ 146.6 62.1 49.4

augusti.............. 144.4 57.6 50.2

september............. 142.4 52.1 52.2

oktober.............. 183.3 51.5 55.5

november.............116.1 53.9 —

december............. 106.1 54.3 —

Det framgår härav, att sedan mars 1933, då hjälpsökandesiffran nådde sitt
hittillsvarande maximum och med 70 % översteg fjolårssiffran, avståndet mellan
årssiffrorna varit i avtagande till september 1934, varefter en stabilisering
synes ha ägt rum. Detta framgår även av att för oktober 1935 den absoluta
stegringen av hjälpsökandesiffran var ungefär densamma som vid motsvarande
tid föregående år.

Den under våren 1934 särskilt starka nedgången av arbetslösheten har haft
en viss motsvarighet under 1935. Medan under fjolåret antalet hjälpsökande
i april utgjorde 82.3 % och i maj 74.4 % av fjolårssiffran, voro motsvarande
tal för innevarande år 51.6 % och 52,6 %. För juni månad noterades
emellertid 51.3 %, och den relativa stegringen från april till maj är närmast
beroende på den väsentliga nedgången i arbetslösheten under maj 1934. Det
torde kunna ifrågasättas, örn icke den under senare delen av 1934 och 1935
förhållandevis konstanta relationen till föregående års hjälpsökandesiffror får
anses tyda på att den arbetslöshet, som nu återstår — i den mån den icke utgör
en säsongföreteelse — är beroende av lokala konjunkturrubbningar och
rationaliseringar, varjämte ett icke yrkesutbildat klientel av kvalitativt svagare
beskaffenhet torde återfinnas bland de hjälpsökande.

Under tidigare år har nästan undantagslöst augusti månad i arbetslöshetskommissionens
statistik visat stigande hjälpsökandesiffror. Under såväl föregående
som innevarande år har i stället icke blott augusti utan även september
visat fallande siffror, varvid dock för innevarande år skillnaden mellan
augusti och september varit obetydlig, endast omkring 500.

Den fortskridande förbättringen av arbetsmarknaden kan även belysas av
socialstyrelsens kvartalsstatistik angående arbetstillgången. I samband med
infordrandet av det för beräkningen av konjunktursiffrorna erforderliga materialet
inhämtas uppgifter, huruvida — enligt vederbörande arbetsgivares uppfattning
— brist, normal tillgång eller överflöd på arbetskraft förelåg vid utgången
av kvartalet. I efterföljande tab. 4 ha dessa uppgifter sammanställts
och bearbetats.

Tab. 4. Fördelning: av arbetare, ingående i socialstyrelsens kvartalsstatistik, med
hänsyn till av vederbörande arbetsgivare uppgiven tillgång på arbetskraft. Procenttal.

			Fördelning	i procent på arbetsgivare, som
År,	kvartal	antalet	uppgivit, att på arbetskraft rått
		arbetare	brist	tillräcklig tillgång	överflöd
lia	kvartalet 1933 .....	.... 233,715	0.3	27.6	72.1
2:a	> > .....	.... 234,208	0.2	31.7	68.1
3:e	» » .....	.... 247,912	0.9	36.8	62.3
4:e	) » .....	.... 254,863	0.4	37.3	62.3
l:a	kvartalet 1934 .....	.... 278,124	1.1	42.5	56.4
2:a	> > .....	.... 291,217	4.9	51.6	43.6
3:e	> .....	.... 314,890	5.7	56.5	37.8
4:e	3> > .....	.... 308,756	4.1	58.0	37.9
l:a	kvartalet 1935 .....	.... 308,625	5.5	58.2	36.3
2:a	> > .....	.... 324,722	8.3	63.6	28.1
3:e	> >.....	.... 331,518	10.9	62.2	26.9

Antalet arbetare hos de arbetsgivare, som noterade, att överflöd på arbetskraft
förekom, utgjorde under första kvartalet 1933 72.1 % av samtliga av
förevarande statistik berörda arbetare. De föregående kvartalen visa en fortskridande
stegring av motsvarande antal. Från och med andra kvartalet 1933
inträder emellertid ett förändrat läge, i det att dessa siffror, bortsett från en
stegring på 0.1 % mellan tredje och fjärde kvartalen 1934, visa fortgående sänkning.
För tredje kvartalet 1935 har sålunda antalet arbetare hos arbetsgivare,
som noterat överflöd på arbetskraft, sjunkit till 26.9 % av samtliga, medan
antalet arbetare hos arbetsgivare, som noterat normal tillgång på arbetskraft,
stegrats från 27.6 % (lista kvart. 1933) till 62.2 %. Brist på arbetskraft var
under år 1933 rådande i synnerligen ringa omfattning, men från och med
första kvartalet 1934 har en stegring noterats, så att under tredje kvartalet
1935 antalet arbetare hos arbetsgivare, som noterat brist på arbetskraft, uppgått
till 10.9 % av samtliga.

Socialstyrelsens kvartalsstatistik avser huvudsakligen industriell verksamhet.
För jordbruket finnas icke liknande uppgifter. Ehuru jämväl denna
näringsgren berörts av den omfattande arbetslösheten under senare år, har
dock jämlikt föreliggande uppgifter brist på arbetskraft inom jordbruket varit

en mindre ovanlig företeelse än inom industrien, där brist förekommit huvudsakligen
beträffande arbetskraft med vissa mera speciella kvalifikationer. Sa
har tidvis efterfrågan på verkstadsarbetare, murare, målare m. fl. icke kunnat
tillgodoses, och i några fall lia arbetstillstånd meddelats utländsk arbetskraft
tillhörande de sistnämnda yrkena. Inom jordbruket åter har konstaterats,
att brist förelegat jämväl på icke särskilt yrkeskunnig arbetskraft.

Antal hjälpsökande arbetslösa jordbruksarbetare har varierat högst''avsevärt,
såsom framgår av tab. 5. Arbetslösheten, som under 1930 för denna yrkesgrupp
var obetydlig, stegrades mot slutet av 1931, och vid årsskiftet rapporterades
omkring 4,000 hjälpsökande. Pa grund av vad riksdagen anfört i
skrivelsen nr 21/1932, upphävde kommissionen från och med den 1 februari
1932 förut gällande avstängning av jordbruksarbetare från statlig och statsunderstödd
arbetslöshetshjälp. Arbetslösheten bland jordbruksarbetarna ökades
1932 och 1933, dock med säsongmässig förbättring under sommarmånaderna,
icke blott absolut utan även, såsom framgår av tab. 15, procentuellt i förhållande
till totalantalet anmälda arbetslösa. Trots att, såsom förut nämnts,
på vissa håll lokal brist på arbetskraft inom jordbruket förefanns redan under
våren 1934, uppgick antalet hos kommissionen anmälda arbetslösa för maj
månad sistnämnda år till icke mindre än 8,400. En förbättring inträdde under
sommaren, men lägsta siffran, noterad i september, uppgick dock till 5,500.
Stegringen under vintern med ett par tusen anmälda arbetslösa mäste, såsom
varande obetydlig i förhållande till den normala säsongförsämringen, anses
ha förebådat den kraftiga nedgång, som på grund av marknadens ökade anspråk
på arbetskraft ägt rum under år 1935.

Kommissionen, som redan under våren 1934 fick anledning ägna jordbrukets
behov av arbetskraft särskild uppmärksamhet, fann i början av innevarande
år efterfrågan på sådan arbetskraft påkalla åtgärder jämlikt hjälpkungörelsens
24 §. På grund härav beordrades hemsändning av jordbruksarbetare
från statliga reservarbeten till kommuner, varest brist på arbetskraft konstaterats,
varjämte tillstånd att bedriva statskommunala reservarbeten i dylika
kommuner i viss utsträckning indrogos. Då emellertid jordbrukets arbetsmarknad
förbättrades alltmera under vårens lopp, beslöt kommissionen den 10
maj 1935 att avstänga hjälpsökande arbetslösa tillhörande yrkesgruppen jordbruk
från statlig och statsunderstödd arbetslöshetshjälp, beträffande Svealand
och Götaland fr. o. m. den 20 maj och beträffande Norrland fr. o. m.
den 1 juni. Arbetslöshetshjälp, vartill statsbidrag utgår, har sålunda efter
nämnda dagar av arbetslöshetskommitté kunnat medgivas person tillhörande
nyssnämnda yrkesgrupp endast efter dispens, medgiven av kommissionen.

Inom yrkesgruppen skogshushållning har utvecklingen pa arbetsmarknaden
förlöpt på ungefär samma sätt som för yrkesgruppen jordbruk. Antalet hjälpsökande
arbetslösa, som under år 1930 även här var obetydligt, steg under år
1931 (se tab. 5) särskilt under månaderna oktober—november och utgjorde
vid sistnämnda månads utgång 11,400. Detta gav kommissionen anledning
att från och med den 1 december 1931 upphäva den da gällande avstängningen
från statlig och statsunderstödd arbetslöshetshjälp för arbetslösa tillhörande

Tab. 5. Antal hjälpsökande arbetslösa tillhörande yrkesgrupperna jordbruk och
skogshushållning. Åren 1930—1935.

Månad	1930	1931	1932	1933	1934	1935
Jordbruk
januari.......	427	1,436	4,699	14,454	14,499	7,721
februari.......	343	1,628	5,832	15,217	14,287	7,074
mars........	281	1,628	6,858	14,728	13,895	6,088
april........	232	931	5,955	13,024	11,320	4,486
maj.........	206	912	6,137	11,350	8,410	2,426
jani.........	104	907	5,938	10,290	7,152	1,656
joli.........	95	657	5,175	9,478	5,909	1,036
augusti.......	102	674	4,388	10,155	5,704	984
september......	130	1,000	5,902	11,369	5,546	1,096
oktober .......	235	2,036	8,008	13,580	7,351	1,409
november......	788	3,725	10,884	15,230	7,728	_
december......	1,083	3,951	12,415	14,403	7,884	—
Medeltal	336	1,624	6,849	12,773	9,140	—
Skogshushållning
januari .......	231	1,607	10,142	17,654	7,991	3,503
februari.......	108	1,545	9,770	15,433	7,196	2,874
mars........	124	2,285	10,458	18,189	10,704	3,279
april........	176	3,975	14,369	22,394	14,028	5,647
maj.........	167	3,695	13,854	19,738	9,775	5,025
jani.........	54	3,303	12,248	16,967	9,629	3,955
joli.........	61	3,095	11,314	15,488	8,447	2,128
augusti.......	73	4,206	12,811	17,200	8,567	2,264
september......	124	4,164	13,014	19,382	8,295	2,318
oktober.......	214	8,098	14,633	18,274	6,967	2,880
november......	896	11,404	15,995	15,176	6,513	_
december......	1,079	11,852	17,404	12,141	5,646	—
Medeltal	276	4,936	13,001	17,336	8,647	—

yrkesgruppen skogshushållning. Såsom av tab. 15 framgår, utgjorde denna
grupp tidigare en förhållandevis obetydlig del av hjälpklientelet men steg under
1931 till icke mindre än 14.2 %, för att därefter falla, så att densamma i
oktober 1934 utgjorde 8.2 % och samma månad 1935 6.1 %. Den i förhållande
till de närmast föregående avverkningssäsongerna goda tillgången på arbete,
framförallt i Norrland, under vintern 1933—1934 åtföljdes av en sommarsäsong,
vilken även den bjöd på ökade arbetstillfällen. Då därtill kom, att alla
tecken tydde på en under vintern 1934—1935 ytterligare förbättrad arbetstillgång
i skogarna, beslöt kommissionen den 19 oktober 1934 att från och med
den 1 november 1934 avstänga skogsarbetare ävensom personer, vilka i rapporthänseende
hänförts till andra yrkesgrupper men ändock brukat utföra
skogsarbete, från statlig och statsunderstödd arbetslöshetshjälp. För vissa
delar av Norrland ävensom Värmland erfordrades, huvudsakligen under november—december
1934, dispens från detta kommissionens beslut. Antalet dispensrum,
som aldrig översteg 4,000, får anses ringa i förhållande till det stora antal
arbetare, som sysselsättes inom skogshanteringen. Under vintern 1935 noterades
lägsta antalet hjälpsökande arbetslösa skogsarbetare under februari med

2,874, varefter antalet i april steg till 5,647, en naturlig säsongföreteelse, för
att åter falla till 2,128 i juli.

Genom beslut den 20 december 1934 avstängde kommissionen från och med
den 1 januari 1935 personer tillhörande yrkesgruppen husligt arbete från arbetslöshetshjälp.
Därutöver har under året till »avstängda yrken» hänförts
byggnads-, tegelbruks-, hamn- och stuvert, jordbruks- samt skogsarbete.

Den förbättring, som arbetsmarknaden uppvisade under år 1934 och som
framträtt ännu tydligare under år 1935, får i viss mån sättas i samband med
den arbetsfred, som varit rådande under dessa båda år. Uppgörelsen den 14
februari 1934 i byggnadskonflikten medförde, såsom av efterföljande uppgifter
örn antalet hjälpsökande arbetslösa inom byggnadsindustrien framgår, en

Antal hjälpsökande arbetslösa inom byggnadsindustrien. R

februari 1934 .... 15,935
mars > .... 14,138

april > .... 11,232

maj > .... 8,172

juni > .... 6,103

juli > .... 4,495

augusti » .... 3,535

september 1934 .... 3,825
oktober > .... 4,689

november > .... 6,064

december > .... 6,664

januari 1935 .... 9,598
februari > .... 9,660

mars » .... 8,389

april	1935 . . .	6,559
maj	» ...	4,752
juni	> ...	3,638
juli	> ...	3,154
augusti	> ...	3,074
september	> ...	3,124
oktober	> . . . •	3,976

omfattande nedgång i antalet arbetslösa inom denna yrkesgrupp. I slutet av
året inträdde emellertid någon stegring, vilken med januari 1935 blev avsevärd.
Denna stegring, som givetvis i första hand berodde på det fullt normala
förhållandet, att ett stort antal byggnadsföretag avslutas under senhösten och
förvintern, under det att nya startas endast i förhållandevis obetydlig utsträckning,
torde emellertid till någon del kunna aterföras till ändrad yrkesgruppering
vid avgivandet av arbetslöshetskommittéernas månadsrapporter. Kommissionen
har nämligen i samband med vissa föreskrifter, betingade av den
reviderade yrkesgruppering, som gäller från 1 januari 1935, anmodat kommittéerna
noga iakttaga förut given anvisning om att grovarbetare i görligaste
mån skola hänföras till det yrke, inom vilket de ha sin utkomst. Detta har
säkerligen medfört, att ett icke oväsentligt antal byggnadsgrovarbetare, som tidigare
redovisats under arbete, ej hänförligt till annan grupp, överförts till
grupp byggnadsverksamhet. Den förstnämnda av dessa grupper undergick
nämligen från december 1934 till januari 1935, trots stegring av arbetslösheten
i dess helhet, en minskning med omkring 3,000 arbetslösa.

Den under 1935 livliga byggnadsverksamheten har givetvis indirekt påverkat
utvecklingen i gynnsam riktning inom ett flertal andra yrkesgrupper, och
de omfattande arbeten, som igångsatts med av statsmakterna beviljade särskilda
medel, ha enligt sakens natur bidragit till att hjälpsökandesiffrorna
sjunkit. Då även dylika arbeten emellertid i viss utsträckning måste upphöra
i och med att marken blir tjälbunden, torde arbetslösa från dessa arbeten sannolikt
i viss omfattning komma att anmäla sig såsom hjälpsökande hos arbets -

löshetskommittéerna under vintermånaderna.

Ehuru, såsom i det föregående berörts, utvecklingen å arbetsmarknaden
även innevarande år i stort sett gått i gynnsam riktning, synas dock enligt
kommissionens uppfattning utsikterna för framtiden med hänsyn till den

mängd faktorer, som inverka på arbetsmarknadens gestaltning, något ovissa.
Da arbetslösheten, såsom ovan vidrörts, av flera tecken att döma synes närma
sig ett bottenläge, vågar kommissionen icke räkna med att den närmaste framtiden
skall, bortsett fran säsongvariationer, karakteriseras av en fortgående
sänkning av antalet hjälpsökande. Vissa företeelser giva snarare skäl för
det antagandet, att arbetslöshet i viss omfattning alltjämt kommer att förefinnas
och att sålunda behov av en häremot svarande arbetslöshetshjälp allt
fortfarande kommer att göra sig gällande.

I vad mån den under år 1934 beslutade frivilliga arbetslöshetsförsäkringen
under nästkommande år kan komma att minska förefintligt hjälpbehov till följd
av arbetslöshet later sig för närvarande icke bedöma. Enligt från socialstyrelsen
inhämtade upplysningar vörö vid november månads utgång erkända arbetslöshetskassor
med ett medlemsantal av omkring 53,000 i funktion. Såvitt slutsatser
få dragas härav, skulle arbetslöshetsförsäkringen kunna medföra något
minskade anspråk pa arbetslöshetshjälp genom kommissionen i fråga örn arbetslösa
tillhörande någon av följande erkända arbetslöshetskassor, nämligen
Beklädnad sarbetarn as erkända arbetslöshetskassa,

Sadelmakarnas, tapetserarnas
och reseffektarbetarnas * »

Stenindustriarbetarnas » s

Handelsanställdas m. fl. »

Sko- och läderarbetarnas » *

X samband med att arbetsmarknadsläget i slutet av år 1930 försämrades,
ökades antalet i rapportförbindelse med kommissionen stående kommuner.
Åren 1931 1933 uppvisade en fortgående stegring, och maximum uppnåd des

i februari 1934 med 1,529 rapporterande kommuner. Sedan dess har antalet
gått tillbaka, dock icke i samma proportion som totalantalet hjälpsökande
arbetslösa. Förändringarna belysas av efterföljande tab. 6.

Tab. 6. Antal kommuner med rapporterad arbetslöshet. Iren 1930—1935.

Månad	1930	1931
januari.....	168	339
februari.......	168	362
mars........	167	376
april........	166	368
maj.........	156	353
jani.........	136	345
juli.........	123	335
augusti.......	128	353
september......	135	365
oktober .......	167	419
november.....	216	508
december......	261	569
Medeltal	166	391

1932	1933	1934	1935
673	1,148	1,478	1,251
751	1,212	1,529	1,219
757	1,222	1,525	1,180
758	1,181	1,437	1,051
743	1,113	1,337	901
708	1,091	1,270	840
727	1,108	1,220	722
746	1,122	1,160	709
774	1,166	1,138	691
835	1,238	1,178	734
943	1,340	1,232
1,000	1,403	1,252	—

785 1,195 1,313

Med rapporterande kommuner (rapportkommuner) förstås i här förevarande
sammanhang uteslutande sådana kommuner, vilka till kommissionen rapporterat,
att arbetslöshet förefunnits inom kommunen.

Tab. 7. Fördelning av rapporterande kommuner och hjälpsökande arbetslösa nied
hänsyn till antalet från varje kommun rapporterade hjälpsökande.

September 1933, 1931 och 1935.

Storleksgrupp: antal hjälp-sökande arbetslösa	Kommmnner	Hjälpsökande arbetslösa
Antal	Procent	Antal	Procent
1933	1934	1935	1933	1934	1935	1933	1934	1935	1933	1934	1935
1-5 . . 6—10 . . 11—20 . . 21—50 . . 51—100 . . 101—200 . . 201—500 . . 501—1,000 . . 1,001—co .... Summa	69 91 160 276 228 158 133 39 12	206 144 178 262 165 100 69 11 3	128 93 116 156 100 56 37 3 2	5.9 7.8 13.8 23.7 19.5 13.6 11.4 3.3 1.0	18.1 12.6 15.7 23.0 14.5 8.7 6.1 1.0 0.3	18.5 13.5 16.8 22.6 14.5 8.1 5.3 0.4 0.3	228 724 2,466 8,938 15,864 22,687 40,811 25,022 34.758	670 1,131 2,655 8,686 11,600 14,246 20,359 7,245 12,326	374 717 1,761 5,004 7,025 7,955 10,855 1,986 5,513	0.2 0.5 1.6 5.9 10.5 15.0 26.9 16.5 22.9	0.9 1.4 3.3 11.0 14.7 18.0 25.9 9.2 15.6	0.9 1.7 4.3 12.1 17.1 19.3 26.4 4.8 13.4
1,166	1,188	691	100.0	100.0	100. o	151,498	78,918	41,190	lOO.o	lOO.o	1OO.0

Den omständigheten, att antalet rapporterande kommuner icke gått tillhaka
i samma proportion som totalantalet hjälpsökande arbetslösa, har berott på
en relativ stegring av antalet kommuner med förhållandevis liten arbetslöshet.
Utvecklingen under de tre senaste åren belyses av tab. 7, i vilken för september
månad vart och ett av åren 1933, 1934 och 1935 antalet kommuner ävensom
antalet hjälpsökande arbetslösa fördelats efter storleken av från varje
kommun rapporterat antal arbetslösa.

År 1933 medförde i jämförelse med föregående år en stegring av antalet rapporterande
kommuner i samtliga storleksgrupper. Särskilt markerad var emellertid
stegringen bland de kommuner, som rapporterade ett förhållandevis litet
antal hjälpsökande arbetslösa. Under år 1932 noterade 20.5 % av antalet rapportkommuner
högst 20 arbetslösa; motsvarande antal hade 1933 stigit till
27.5 %. Den förbättring, som läget undergick under 1934, förorsakade en så
betydande ökning av antalet dylika kommuner, att detsamma i september 1934
steg till 46.4 %. Utvecklingen har gått i samma riktning även under år 1935,
och antalet kommuner av nyssnämnd art uppgick i september d. å. till 48.8 %
av hela antalet rapportkommuner.

Av tab. 7 framgår, att det förbättrade arbetslöshetsläget under 1934 visserligen
avspeglade sig i att arbetslöshetens omfattning inom de enskilda kommunerna
avtog, men att däremot arbetslösheten endast i ett mindre antal fall helt
upphörde; ett förhållande, som torde lia sammanhängt med den förklarliga benägenheten
hos flertalet kommuner att uppehålla förbindelsen med kommissionen,
trots att för tillfället behov av statlig hjälp ej förelåg.

Under 1935 åter visar sig förbättringen i arbetslöshetsläget förutom i de
sjunkande arbetslöshetssiffrorna även i att antalet rapportkommuner minskats
till ungefär 60 % av vad det var vid motsvarande tid år 1934.

Ehuru, som ovan berörts, 3317 kommuner eller 48.8 % av samtliga rapporte -

rande kommuner under september 1935 hade en arbetslöshet, som per kommun
uppgick till högst 20, utgjorde dock den i dessa kommuner förekommande arbetslösheten
endast en ringa del av totalantalet, nämligen 6.9 % av antalet hjälpsökande
arbetslösa. Bortser man från dessa kommuner, skulle sålunda arbetslöshet
i mera avsevärd omfattning förekomma i 354 kommuner. Största antalet
hjälpsökande, 11,000, fanns i år liksom tidigare i den klass av kommuner
— städer och industrikommuner -— vilka rapportera 201—500 arbetslösa.

Ett betydande antal kommuner, som tidigare rapporterat arbetslöshet men
inom vilka arbetslösheten under året försvunnit, har emellertid ansett det lämpligt
fortsätta med rapporteringen till kommissionen, varvid månadsrapporten
sålunda endast innehållit, att inga arbetslösa funnits anmälda hos kommittén,
s. k. »nollkommuner». Antalet dylika kommuner uppgick i oktober 1935
till 268.

Då utvecklingen under 1934 och framförallt under 1935 givit vid handen,
att det inom ett stort antal kommuner förekommer längre eller kortare perioder,
då arbetslösheten är försvunnen, har kommissionen ansett det vara av
intresse att få dessa förhållanden närmare belysta. I tab. 8 har därför sammanställts
den rapporterade arbetslösheten inom kommuner, som under någon
månad av perioden oktober 1934—september 1935 ej rapporterat arbetslöshet.
Nominativ förteckning över dessa kommuner återfinnes i bilaga 1. I detta
material ingå ej 31 kommuner, som påbörjat rapportering till kommissionen
under perioden ifråga, och ej heller de som till kommissionen anmält, att de
upphört med rapportering på grund av att ingen arbetslöshet förefunnits. Det

Tab. 8. Antalet rapportkommuner, som någon månad under perioden oktober 1934—
september 1935 ej rapporterat arbetslöshet, och antalet i dessa kommuner rapporterade

arbetslösa. 774 kommuner.

Månad	Antal kommuner	Antal arbetslösa
utan rap-porterad arbets-löshet	med rap-porterad arbets-löshet	med ar-betslöshet i % av samtliga	totalt	medeltal pr kommun med ar-betslöshet	i % av hela antalet arbetslösa i riket
1934
Oktober........	209	565	73.0	9,215	16.3	10.9
November.......	166	608	78.6	10,019	16.5	10.9
December.......	147	627	81.0	10,156	16.2	10.9
1935
Januari........	146	628	81.1	9,586	15.3	10.3
Februari........	175	599	77.4	8,690	14.5	9.7
Mars........	213	561	72.5	6,809	12.1	8.1
April.........	334	440	56.8	5,546	12.6	7.4
Maj..........	482	292	37.7	4,214	14.4	6.9
Jnni..........	542	232	30.0	3,211	13.8	6.3
Juli..........	656	118	15.2	1,141	9.7	2.7
Augusti........	664	110	14.2	1,172	10.7	2.8
September.......	687	87	11.2	932	10.7	2.3

Tab. 9. Antalet kommuner, som rapporterat arbetslöshet i oktober 1935 men som
under perioden oktober 1934—september 1935 någon månad ej rapporterat arbetslöshet.

144 kommuner.

Månad	Antal kommuner	Antal arbetslösa
utan rap-porterad arbets-löshet	med rap-porterad arbets-löshet	med ar-betslöshet i % av samtliga	totalt	medeltal pr kommun med ar-betslöshet	i % av hela antalet arbetslösa i riket
1934
Oktober........	12	132	91.7	3,662	27.7	4.3
November.......	13	131	91.0	3,676	28.1	4.0
December.......	17	127	88.2	3,247	25.6	3.5
1935
Januari........	29	115	79.9	2,470	21.5	2.6
Februari........	32	112	77.8	2,250	20.1	2.5
Mars.........	21	123	85.4	2,107	17.1	2.5
April.........	16	128	88.9	2,373	18.5	3.2
Maj..........	43	101	70.1	2,046	20.3	3.3
Juni..........	46	98	68.1	1,820	18.6	3.6
Juli..........	91	53	36.8	743	14.0	1.7
Augusti........	82	62	43.1	834	13.5	2.0
September.......	76	68	47.2	862	12.7	2.1
Oktober........	—	144	100.0	1,637	11.4	3.5

framgår av denna sammanställning, att i icke mindre än 774 kommuner arbetslösheten
under någon del av året varit helt försvunnen. Dessa kommuner ha
i medeltal under 12-månadersperioden varit befriade från arbetslöshet under
5.7 månader. Såsom av förteckningen i bilaga 1 framgår, äro dessa kommuner
till stor del belägna i Södermanlands, Östergötlands, Kristianstads och Malmöhus
län; i sistnämnda län 116 kommuner.

I tab. 9 ha bearbetats uppgifter rörande vissa av de i tab. 8 upptagna
kommunerna, nämligen de som för oktober 1935 rapporterat arbetslöshet.
Dessa kommuner, 144 st., äro i bilaga 1 utmärkta med *. Sammanställningen
visar, att dessa kommuner i medeltal varit befriade från arbetslöshet under 3.3
av periodens tolv månader. Påfallande är arbetslöshetens förhållandevis starka
ökning under oktober innevarande år, vilken jämte fluktuationerna i övrigt
synes giva vid handen, att den i denna kommungrupp representerade arbetslösheten
är av säsongnatur. Ifrågavarande kommuner förekomma talrikast i
Värmlands, Kopparbergs och de norrländska länen.

Även örn arbetslösheten numerärt sett är av ringa omfattning, kan dock ett
obetydligt antal arbetslösa i en kommun med litet invånarantal vara ett problem.
Det tryck, som arbetslösheten utövar inom kommunen, skulle lämpligen
kunna mätas genom relationen mellan antalet arbetslösa och antalet personer
i de arbetsföra åldrarna. I brist på aktuella uppgifter i sistnämnda avseende
måste man emellertid nöja sig med relationen mellan antalet arbetslösa och
befolkningen. I tab. 10 har för var och en av de angivna kommunalklasserna
uträknats arbetslöshetens omfattning i procent av befolkningen.

Tab. 10. Arbetslöshetens omfattning i relation till befolkningen, fördelad efter antalet
rapporterade hjälpsökande inom kommunerna. September 1934 och 1935.

Storleksgrupp: antal hjälp-sökande arbetslösa		Hjälpsökande arbetslösa		Hjälpsökande arbetslösa i av befolkningen	%
Städer	Landsbygd	Samtliga kommuner	Städer	Landsbygd	Samtliga kommuner
1934	1935	1934	1935	1934	1935	1934	1935	1934	1935	1934	1935
1-5 . .	14	6	656	368	670	374	0.19	0.03	0.22	0.12	0.22	0.12
6—10 . .	8	68	1,123	676	1,131	744	0.47	0.09	0.42	0.34	0.42	0.27
11—20 . .	126	159	2,529	1,575	2,655	1,734	0.44	0.36	0.79	0.52	0.76	0.50
21-50 . .	840	581	7,846	4,423	8,686	5,004	0.67	0.30	1.25	1.04	1.15	0.80
51—100 . .	1,621	1,630	9,979	5,395	11,600	7,025	0.73	0.63	2.11	1.36	1.66	1.07
101—200 . .	2,622	1,768	11,624	6,187	14,246	7,955	1.02	1.23	2.66	2.43	2.05	2.00
201—500 . .	6,229	4,0781	14,130	6,777	20,359	10,855	1.64	1.03	3.97	3.59	2.77	1.86
501—1,000 . .	1,403	899	5,842	1,087	7,245	1.986	1.17	0.65	5.06	4.18	3.08	1.21
1,001—CO ....	12,326	5,513	—	—	12,326	5.513	1.36	0.71		—	1.36	0.71
Summa	25,18914,702	53,729 26,488	78,918	41,190	1.23	0.72	1.86	1.26	1.60	0.99

Denna tabell ger vid banden, att arbetslöshetens tryck inom kommuner,
som rapportera ett ringa antal arbetslösa, är förhållandevis litet. En arbetslöshet
motsvarande 0.12 % av hela folkmängden — enligt ovan återgivna
uppgifter för september 1935 i kommuner med en arbetslöshet av högst 5 arbetslösa
— torde knappast bereda kommunerna några större svårigheter. Högsta
arbetslöshetstrycket i medeltal för olika kommunslag utgjorde under september
193 4 3.08 % och förefanns i storleksgrupp 501—1,000; 1935 utgjorde
det 2.00 % och låg i grupp 101—200.

Nyssnämnda uppgifter avse samtliga kommuner. Jämföras siffrorna för
landsbygd och städer, visar det sig, att det relativa antalet hjälpsökande å
landsbygden såväl genomsnittligt som för varje särskild storleksgrupp i allmänhet
varit större än i städerna. För landsbygden enbart föreligger alltjämt
det högsta arbetslöshetstrycket i kommungruppen 501—1,000 arbetslösa, under
det att för städernas vidkommande en förskjutning ägt rum från grupp 201—
500 till grupp 101—200.

Då en industrikommun på landsbygden i regel har endast ett ringa antal -—
kanske blott ett enda — industriföretag, kommer befolkningen att stå i starkt
beroende av dessa eller detta företag. Minskad sysselsättning medför då förhållandevis
snabb ökning av antalet hjälpsökande arbetslösa. Möjligheterna
att erhålla annat industriellt arbete äro också inom en industrikommun på
landsbygden väsentligt mera begränsade än i en stad, där som regel ett flertal
industrier äro representerade.

Landsbygdens andel i hela antalet hjälpsökande arbetslösa har under krisåren
stegrats i förhållande till tidigare år. Detta belyses av efterföljande tab.
11, i vilken antalet hjälpsökande arbetslösa på landsbygden satts i procent av
totalantalet hjälpsökande. För vinnande av överskådlighet har endast den första
månaden i varje kvartal medtagits; årsmedeltalen äro emellertid beräknade
med hänsyn till rapportsiffrorna för årets samtliga månader.

Tab. 11. Antalet hjälpsökande arbetslösa å landsbygden i procent av hela antalet
rapporterade arbetslösa. Åren 1930—1933.

Månad 1930 1931 1932 1933 1934 1935

januari......... 37.8 57.8 68.3 63.2 60.9 60.9

april......... 37.9 66.8 70.6 66.6 64.7 64.0

jall........... 37.2 69.8 68.7 65.5 65.8 65.7

oktober........ . 46.5 71.4 69.1 66.7 66.9 64.6

Årsmedeltal 44.3 67.9 68.8 65.8 64.0

Under åren 1925—1929 utgjorde antalet hjälpsökande arbetslösa å landsbygden
i genomsnitt 40 ä 45 % av totalantalet. Med de sista månaderna av
1930 inträdde, samtidigt med att arbetslöshetens allmänna omfattning började
ökas, en stegring, som fortsatte under 1931, då procenttalet vissa månader
översteg 70. Under hela år 1932 förefunnos å landsbygden i genomsnitt 68.8 %
av samtliga hjälpsökande. År 1933 sjönk denna andel något, vilket även,
ehuru endast i obetydlig utsträckning, var fallet under 1934. Såvitt av nu
tillgängliga siffror kan bedömas, torde 1935 komma att uppvisa praktiskt
taget samma relation som 1934.

Under januari månad brukar i jämförelse med nästföregående december
månad landsbygdens andel såsom regel minskas, vilket torde sammanhänga
med ökningen av arbetstillfällena i skogarna och med den stagnation, som för
industri och handel plägar inträda efter verksamhetens intensifiering före jul.
Medan exempelvis de totala hjälpsökandesiffrorna för december 1933 och januari
1934 praktiskt taget voro desamma, ökades antalet hjälpsökande i städerna
nied 5,000, under det att motsvarande minskning noterades för landsbygden.
För december 1934 och januari 1935 var förhållandet likartat och antalet hjälpsökande
i städerna ökades då med 3,500 samtidigt som landsbygdens andel
minskades med 3,000. Under det att antalet hjälpsökande å landsbygden de
första månaderna av år 1934 utgjorde en något mindre del av totalantalet än
föregående år, var denna relation för år 1935 praktiskt taget lika med den
för år 1934. Detta torde sammanhänga med, att skogsavverkningarna, som
under vintrarna 1933—-1934 och 1934—1935 voro av ungefär lika stor omfattning,
under nästföregående avverkningssäsonger varit avsevärt mindre. Under
sommarmånaderna och hösten ökades emellertid landsbygdens relativa andel
under såväl 1934 som 1935, vadan medeltalen för dessa år ligga endast obetydligt
under 1933 års. Arbetslösheten på landsbygden har sålunda under
innevarande och nästföregående år haft att uppvisa en under årets senare del
något ökad andel i arbetslöshetens totala omfattning.

Oaktat de sedan år 1930 inträffade mycket stora förändringarna i antalet
hjälpsökande arbetslösa har dock fördelningen med hänsyn till de arbetslösas
försörjningsplikt icke undergått större förskjutningar. Nyssnämnda år utgjorde
antalet familjeförsörjare 55.9 % av samtliga hjälpsökande arbetslösa.
Proportionen förändrades sedan något, så att den för år 1933 sjönk till 49.9 %.
Den inträdda förbättringen på arbetsmarknaden har emellertid ånyo stegrat
de försörjningspliktigas relativa antal, som år 1934 utgjorde 51.2 % och under

den hittills förflutna delen av 1935 utgjort 55.3 %, ett förhållande, som åtminstone
delvis torde förklaras av att de ogifta lättare kunna genom förflyttning
till annan ort erhålla arbetsanställning.

Arbetslöshetens omfattning inom de olika delarna av landet belyses av tab.
12, i vilken antalet hjälpsökande arbetslösa satts i relation till folkmängden.

Tab. 12. Arbetslöshetens geografiska utbredning, uttryckt i antal hjälpsökande arbetslösa
per 1,000 invånare inom olika län.

Län		31/i			3%			31/7			31/io
	1983 1934 1935	1933	1934	1935	1933	1934	1935	1933	1934	1935
Stockholms stad . . .	26	30	16	31	28	12	22	15	6	24	13	6
Stockholms......	18	27	14	17	20	10	14	11	5	22	12	6
Uppsala.......	19	23	11	19	17	9	14	9	5	18	9	6
Södermanlands ....	16	19	7	14	12	4	13	6	1	16	7	2
Östergötlands.....	18	21	8	15	14	5	13	7	2	17	7	3
Jönköpings......	11	13	7	10	10	5	9	7	4	11	7	4
Kronobergs.....	20	19	11	16	16	7	15	10	4	17	9	4
Kalmar.......	28	25	14	23	18	10	22	14	6	24	13	8
Gotlands.......	21	19	6	11	8	3	7	2	0	9	3	1
Blekinge.......	39	47	32	36	39	24	38	28	18	41	28	18
Kristianstads.....	16	17''	9	11	10	4	8	5	1	10	5	1
Malmöhus......	27	30	15	22	19	8	19	10	5	20	9	5
Hallands ......	13	16	9	11	11	6	8	7	4	11	7	4
Göteborgs stad .... Göteborgs och Bohus län	38	40	24	36	32	20	30	22	9	35	19	10
i övrigt......	33	45	29	31	40	23	34	28	22	40	27	23
Älvsborgs ......	13	14	8	11	10	5	9	6	3	11	7	3
Skaraborgs......	12	13	7	9	8	5	7	5	2	10	6	3
Värmlands......	40	29	18	41	31	18	32	19	10	36	23	12
Örebro........	30	28	14	27	22	10	24	13	6	25	14	6
Västmanlands.....	33	25	9	28	17	5	22	8	2	26	8	2
Kopparbergs.....	37	32	17	39	33	15	34	19	9	39	19	8
Gävleborgs......	41	29	19	45	36	21	32	19	10	38	19	11
Västernorrlands ....	64	56	32	73	58	32	50	32	18	61	31	21
Jämtlands......	39	15	8	54	27	11	41	18	7	46	15	6
Västerbottens.....	33	25	13	34	24	12	22	13	6	30	15	7
Norrbottens.....	74	43	22	70	37	22	44	22	11	57	24	13
Hela riket	29	28	15	29	24	12	22	14	7	27	14	8
Städer	30	32	17	29	25	13	23	14	7	27	13	8
Landsbygd	29	25	14	29	23	12	22	14	7	27	14	7

Det torde till att börja med förtjäna framhållas, att arbetslösheten, som i
början av år 1933 motsvarade 2.9 % av landets befolkning (29 arbetslösa per

1,000 invånare), sedermera gått tillbaka, så att den i oktober 1935 utgjorde

0.75 %. För oktober 1933 och 1934 voro motsvarande procentsatser 2.7 och 1.4.

Under år 1933 noterades den största relativa arbetslösheten inom de norrländska
länen, varest dock läget, i viss mån även för Västernorrlands län, sedermera
påtagligt förbättrats. Denna förbättring har fortgått under år 1935,
så att numera den högsta relativa arbetslösheten är tillfinnandes i Göteborgs

oell Bohus län (utom Göteborgs stad) samt i Västernorrlands och Blekinge län.
Arbetslösheten i Norrbottens län, som i oktober 1933 uppgick till 5.7 °/°, hade
1934 minskat till 2.4 % och 1935 till 1.3 %. Bör detta län har sålunda arbetslösheten
på två år sjunkit med mer än s/4. Jämväl för Västerbottens län, som dock
städse visat en i förhållande till andra norrländska län låg arbetslöshet, har
tillbakagången varit synnerligen markerad. Inom Västernorrlands län är
arbetslösheten alltjämt omfattande -— länet uppvisar de högsta absoluta siffrorna.
Den utgjorde i oktober innevarande år 2.1 % av befolkningen, en i och
för sig betydande siffra, som dock väsentligt understiger den arbetslöshet, som
var för handen vid samma tid 1933, eller 6.1 °/°. Inom Göteborgs och Bohus
län (utom Göteborgs stad), varest arbetslösheten i oktober 1933 uppgick till
4 %, hade den i oktober innevarande år sjunkit till 2.3 °/°, och för Blekinge län
voro motsvarande siffror 4.1 % och 1.8 %.

I landets tre största städer, Stockholm, Göteborg och Malmö, uppgick antalet
arbetslösa den 31 oktober 1934 till 13,046 och den 31 oktober 1935 till
7,173, motsvarande 1.4 % respektive 0.8 % av befolkningen i dessa städer, d. v. s.
vid båda tillfällena lika med riksmedeltalet. I återstående delar av landet uppgick
totalantalet arbetslösa den 31 oktober 1935 till 39,872. Av detta antal
belöpte sig på Blekinge, Göteborgs och Bohus (utom Göteborgs stad), Värmlands,
Gävleborgs, Västernorrlands och Norrbottens län sammanlagt 22,623 arbetslösa.
Ehuru på detta område är inrymd endast 26.4 % av den del av befolkningen,
som icke bor i Stockholm, Göteborg och Malmö, omfattar detsamma
56.7 % av de hjälpsökande arbetslösa.

Genom brev den 12 juli 1935 har Kungl. Majit uppdragit åt kommissionen
att med ledning av från arbetslöshetskommittéerna inhämtade uppgifter, avseende
den 31 juli 1935, verkställa utredning angående samtliga de anmälda
arbetslösas ålder, yrke och organisationstillhörighet, arbetslöshetsperiodens
längd, arbetsförhet inom eget yrke och inom grovarbete, tidpunkten för vederbörande
hjälpsökandes inflyttning till vistelsekommunen ävensom den form,
vari hjälp lämnats. Tillika har Kungl. Majit föreskrivit, att kommissionen
beträffande ett representativt urval av orter skall åvägabringa utredning jämväl
angående orsaken till de hjälpsökandes arbetslöshet. För denna utredning
kommer särskild redogörelse att överlämnas till Kungl. Maj :t. De resultat,
som redan nu föreligga beträffande vissa ålders- och yrkesförhållanden,
ingå dock i efterföljande framställning, varjämte i bilaga 6 lämnas en
sammanställning rörande förhållandena i Blekinge, Göteborgs och Bohus samt
Västernorrlands län.

Den under åren 1934—1935 inträffade minskningen i arbetslöshetens omfattning
har naturligen utövat visst inflytande på arbetslöshetsklientelets ålderssammansättning.
Förskjutningarna belysas i en jämförelse mellan resultaten
av den 30 november 1933, 31 oktober 1934 och 31 juli 1935 företagna
åldersundersökningar rörande de hjälpsökande arbetslösa. Vissa huvudresultat
av dessa undersökningar äro sammanförda i tab. 13. Vid jämförelse dem

emellan bör beaktas, att 1935 års undersökning är utförd under annan årstid
än de föregående, vilket kan tänkas ha påverkat resultatet.

Tab. 13. De hjälpsökande arbetslösas fördelning på åldersgrupper.
so/n 1933, 31/io 1934 och sl/7 1935. Procenttal.

	Städer	La	n d s b y g d	Hela riket
Ålder	30/n 1933	31/l0 1934	3!/7 1935	30/n 1933	31/l0 1934	31/7 1935	3°/n 1933	31/l0 1934	SI/? 1935
16—17........	1.5	1.0	0.2	3.3	2.4	1.3	2.7	2.0	0.9
18-20........	7.8	8.1	3.6	11.8	14.9	9.0	10.4	12.6	7.1
21—25........	19.6	13.5	12.3	21.2	17.7	19.3	20.6	16.3	16.9
26-30 ........	16.8	15.9	15.0	17.2	17.5	17.6	17.1	17.0	16.7
31—40........	23.1	24.6	26.1	20.8	21.8	22.7	21.6	22.7	24.0
41—50........	16.0	17.8	19.3	13.6	13.3	14.2	14.4	14.8	15.9
51—60........	11.1	13.4	16.3	8.9	9.1	11.3	9.7	10.5	13.1
61—co ........	4.1	5.7	7.2	3.2	3.3	4.6	3.6	4.1	5.4
Summa	100.0	100.0	100.0	100.0	100.0	100. o	100.0	100.0	100.0
Därav 16—25 år ... .	28.9	22.6	16.1	36.3	35.0	29.6	33.7	30.9	24.9
Totalantal hjälpsökan-de arbetslösa enligt månadsrapporterna .	59,314	28,062	14,610	111,488	56,749	27,972	170,702	84,811	42,582

Enligt uppgifterna per den 30 november 1933 befann sig största antalet
hjälpsökande i åldern 31—40 år, medan antalet i åldersgruppen 21—25 år,
oaktat denna omfattar endast fem år, var obetydligt lägre. En viss skillnad
gjorde sig märkbar mellan landsbygd och städer, i det att å landsbygden antalet
i åldern 21—25 år var något större än i åldern 31—40 år, under det att
i städerna förhållandet var omvänt. Genomgående befunnos de yngre årsklasserna
å landsbygden vara talrikare representerade än i städerna. Ett
uttryck härför var, att å landsbygden 36.3 % av samtliga arbetslösa befunno sig
i åldern 16—25 år, medan motsvarande procenttal för städerna var 28.9. I genomsnitt
för hela landet kom 33.7 % av samtliga hjälpsökande arbetslösa på
sistnämnda årsklasser.

Den 30 november 1933 rapporterades i hela landet omkring 170,000 arbetslösa
och den 31 oktober 1934 84,000 samt den 31 juli 1935 43,000. Under de
tjugu månader, som ligga mellan den förstnämnda och den sistnämnda undersökningen,
har den totala arbetslösheten sjunkit med 127,000. Det visar sig,
att dan inträffade sänkningen i främsta rummet kommit de yngre åldersklasserna
tillgodo. Sålunda har antalet arbetslösa i åldrarna under 30 år relativt
sett gått tillbaka hastigare än i de högre åldersklasserna. Detta har medfört,
att antalet arbetslösa i åldern 16—30 år numera utgör en mindre del av
totalantalet än tidigare, vilket särskilt framträder ifråga örn städerna. För
landsbygden äro förskjutningarna väsentligt mindre.

Det kan förtjäna noteras, att åldersgruppen 21—25 år, som vid undersökningen
den 30 november 1933 utgjorde en relativt sett större andel av total -

Tab. 14. Ungdomsarbetslöshetens omfattning i relation till hela autalet hjälpsökande
arbetslösa. Juni 1934—oktober 1935.

1		Städer		Landsbygd	Hela riket
i 1 Månad	Hela antalet hjälp- sökande	Därav i åldern 16-21 år	I % av hela antalet	Hela antalet hjälp- sökande	Därav i åldern 16-21 år	I •i av hela antalet	Hela antalet hjälp- sökande	Därav i åldern 16—21 år	I % av hela antalet
1984	35,068	2,915	8.3	64,560	10.123	15.7	99,628	13,038	13.1
	29,534	2,233	7.6	56,719	8,219	14.6	86,253	10,452	12.1
	27.513	2,086	7.6	55,529	7,794	14.0	83,042	9,880 9,016	11.9
September .	25,189	1,729	6.9	53,729	7,287	13.6	78,918	11.4
Oktober . .	28,062	2,506	8.9	56,749	9,144	16.1	84,811	11,650	13.7
November .	31,960	2,595	8.1	60,056	8,493	14.1	92,016	11,088	12.1
December .	33,062	2,398	7.3	59,819	8,015	13.4	92,881	10,413	11.2
1985 Januari . .	36,515	2,972	8.1	56,904	8,097	14.2	93,419	11,069	11.8
	36,267	2,961	8.2	53,571	7,642	14.3	89,838	10,603	11.8
Mars . . .	32,748	2,661	8.1	50,840	7,432	14.6	83,588	10,093	12.1
April . . .	27,049	2,006	7.4	48,073	6,721	14.0	75,122	8,727	11.6
Maj. . . . Juni . . .	20,483	1,386	6.8	40,694	5,565	13.7	61.177	6,951	11.4
16,651	998	6.0	34,506	4,491	13.0	51,157	5,489	10.7
Juli . . .	14,610	816	5.6	27,972	3,390	12.1	42,582	4,206	9.9
Augusti . .	14,514	786	5.4	27,209	3,291	12.1	41,723	4,077	9.8
September . Oktober . .	14,702	778	5.3	26,488	3,034	11.6	41,190	3,812	9.3
16,670	1,051	6.3	30,375	3,939	13.0	47,U45	4,990	10.6

antalet hjälpsökande än åldersgrupp 26—30 år, sedermera nedgått i betydelse,
så att dessa båda åldersgrupper numera utgöra ungefär lika stor andel av totalantalet.
Denna utveckling har emellertid icke ägt rum likformigt i städerna
och på landsbygden. Åldersgruppen 21—25 år, som tidigare även i städerna
varit av större omfattning än åldersgruppen 26—30 år, har nu för städernas
vidkommande sjunkit, så att densamma den 31 juli 1935 utgjorde endast 12.3 %
av totalantalet mot 15.0 % för grupp 26—30 år. På landsbygden intager alltjämt
åldersgrupp 21—25 år ett större utrymme än åldersgrupp 26—30. Åldersgruppen
31—-40 år omfattar fortfarande högsta antalet arbetslösa.

Totalantalet hjälpsökande arbetslösa i åldern 16—25 år, som den 30 november
1933 uppgick till omkring 57,400, hade den 31 juli 1935 sjunkit till
10,600; samtidigt hade denna grupps relativa storlek gått tillbaka från 33.7
till 24.9 %. Antalet hjälpsökande arbetslösa i detta åldersavsnitt har för städernas
vidkommande sjunkit synnerligen kraftigt -— från 28.9 till 16.1 %
medan tillbakagången på landsbygden varit svagare -—- från 36.3 till 29.6 % av
hela antalet hjälpsökande.

Vad beträffar den speciella ungdomsarbetslösheten, d. v. s. arbetslösheten
i åldersavsnittet 16—21 år, meddelas i tab. 14 vissa uppgifter. Åv det ovanstående
framgår redan, att arbetslösheten bland ungdomen gått förhållandevis
starkt tillbaka. Medan det enligt åldersundersökningen den 30 november 1933

Bihang till riksdagens protokoll 19.16. 1 sami. Nr 19. (Bilaga.)

lanns omkring 29,300 hjälpsökande arbetslösa i dessa åldersklasser, hade
antalet ett halvår senare (juni 1934) sjunkit till 13,000 och i september 1935
till 3,800, d. v. s. till något mer än Vs av vad det var två år tidigare. Sommaren
1934 karakteriserades, såsom framgår av tabellen, av en fortgående förbättring,
men i oktober inträdde ett omslag, i det att arbetslösheten bland de
unga åter steg. Denna gång var stegringen anmärkningsvärt hög och uppgick
till 29.2 %. En jämförelse med förloppet under 1935 visar emellertid, att
efter en period av starkt vikande ungdomsarbetslöshet siffrorna för oktober
detta år förete samma relativa stegring som för oktober 1934. Till någon del
torde förklaringen härtill vara att finna däri, att arbetslösa ungdomar under
höstmånaderna anmäla sig arbetslösa i större utsträckning än på sommaren,
då de ökade arbetstillfällena giva föräldrarna bättre möjligheter att utan det
allmännas hjälp draga försorg om ungdomen, vartill kommer att ett betydande
antal av dem, som under månaden avslutat sin värnpliktstjänstgöring, icke
omedelbart erhålla anställning på arbetsmarknaden.

De meddelade uppgifterna rörande ungdomsarbetslösheten giva vidare vid
handen, att densamma i likhet med tidigare är väsentligen lokaliserad till landsbygden.

Arbetslöshetens utveckling under senaste kris tar sig jämväl uttryck i vissa
förskjutningar i de arbetslösas yrkesfördelning. Under åren närmast före
krisen var arbetslösheten väsentligen ett grovarbetareproblem. Sålunda utgjorde
enligt kommissionens yrkesuppgifter rörande de hjälpsökande arbetslösa
gruppen VI (omfattande arbete, ej hänförligt till annan grupp, inbegripet
grov- och diversearbete, ej hänförligt till visst yrke) år 1928 42 % och år 1929
45 % av samtliga hjälpsökande. Under krisen minskades denna proportion.
De försämrade sysselsättningsmöjligheterna medförde, att yrkeskunniga arbetare
i större utsträckning än tidigare blevo utan arbete. Arbetslösheten inom
skogsbruket ökades, såsom ovan vidrörts, till följd av de under vintern 1931—
1932 och i viss mån även 1932—1933 mindre omfattande avverkningarna,
främst i de norrländska länen. För vintern 1933—1934 och framförallt 1934
—1935 visade skogsbruket åter en relativt sett mindre arbetslöshet än de närmast
föregående åren. Det förbättrade läget å arbetsmarknaden under år 1934
återspeglas i att antalet hjälpsökande inom yrkesgrupp VI relativt sett åter
stigit. Medan antalet i oktober 1933 utgjorde 30.4 % av samtliga, steg det
år 1934 successivt och uppgick i oktober månad samma år till 33.5 %.

För år 1935 föreliggande uppgifter ansluta sig till den från årets början gällande
förändrade yrkesfördelning, som fastställts av socialstyrelsen. På grund
härav är kommissionens yrkesfördelning numera icke direkt jämförbar med
föregående års annat än vid sammanslagning av ett flertal huvudgrupper, så
som skett i tab. 15. Såsom ovan vidrörts, ha arbetslöshetskommittéerna även
anmodats att vid yrkesklassificeringen, så långt sig göra låter, hänföra grovarbetare
till den näringsgren, inom vilken de finna sin utkomst. Härigenom
har t. ex. en grovarbetare inom verkstadsindustrien, som tidigare ofta nog
hänförts till grupp VI, blivit överförd till metallindustrien. Yrkesgrupp VI,

som tidigare förutom grov- och diversearbetare i sig rymt även arbetslös ungdom
utan yrkestillhörighet, motsvaras enligt den nu gällande yrkesfördelningen
av grupperna tillfällighets- och diversearbetare samt ungdom utan särskildutbildning.
Dessa båda grupper, vilka nu redovisas som »arbete, ej hänförligt
till annan grupp», utgjorde i oktober 1935 33.6 % av totalantalet arbetslösa. I
betraktande av att, som nyss nämnts, en del arbetslösa, tidigare redovisade
som grovarbetare, överförts till andra yrkesgrupper, synes det alltså påtagligt,

Tat). 15. De hjälpsökande arbetslösas procentuella fördelning på olika yrkesgrupper

1929—1935. Oktober månad.

Yrkesgrupp	1929	1930	1931	1932	1933	1934	1935
Jordbruk och skogshushållning:					8.2	8.7	3.0
Jordbruk...............	2.3	1.6	3.6	6.5
Skogshushållning...........	2.0	1.5	14.2	11.8	11.1	8.2	6.1
Industri och hantverk:							8.2
Malmbrytning och metallindustri ....	14.8	17.1	15.6	15.8	12.3	9.9
Jord- och stenindustri.........	2.9	3.8	9.5	6.3	7.6	10.1	13.0
Trävaruindustri............	11.7	17.9	11.9	9.9	7.4	7.9	10.1
Byggnadsverksamhet..........	6.5	5.8	3.8	6.0	7.4	5.5	8.5
Övriga industrier...........	7.7	7.6	5.4	5.4	6.8	6.8	7.3
Sjöfart och fiske............	1.0	0.7	1.0	1.4	1.6	1.7	1.7
Handel, samfärdsel och allmän tjänst .	6.2	5.2	3.3	4.9	7.0	7.5	8.4
Husligt arbete.............	0.3	0.3	0.1	0.1	0.2	0.2	0.1
Arbete, ej hänförligt till annan grupp .	44.6	38.5	31.6	31.9	30.4	33.5	33.6
Summa	1OO-0	100.0	lOO.o	1000	lOO.o	lOO.o	lOO.o
Antal hjälpsökande arbetslösa.....	7,301	14,611	57,143	123,584	164,054	84,811	47,045

att arbetslösheten alltmer tenderar till att åter bliva ett problem för den mindre
kvalificerade arbetskraften. Goda arbetare synas för närvarande, dock med
undantag för vissa orter, icke ha allt för stora svårigheter att erhålla arbetsanställning,
och i fråga örn fullt yrkeskunniga har på vissa områden tydlig
brist förelegat.

Även under år 1935 noteras i likhet med föregående år inom samtliga yrken
en markerad nedgång i arbetslösheten. Särskilt stark har denna nedgång varit
inom byggnadsindustrien, trävaruindustrien, malmbrytning och metallindustri,
landtransport samt ungdom utan särskild utbildning. En svagare tillbakagång
än den genomsnittliga uppvisar, såsom redan nämnts, tillfällighets- och diversearbetaregruppen
samt jord- och stenindustrien. För jordbrukets och skogsbrukets
arbetslöshetsförhållanden är ovan redogjort. Arbetslösheten inom yrkesgruppen
jord- och stenindustri har visserligen företett sänkning, men saväl
under innevarande som nästföregående år väsentligt mindre än den genomsnittliga.
Medan sålunda denna yrkesgrupp i oktober 1933 utgjorde 7.6 % av
samtliga hjälpsökande arbetslösa, hade gruppens relativa storlek ett år senare
vuxit till 10.1 % och utgjorde i oktober 1935 icke mindre än 13.0 %; bela antalet

Tab. IG. De hjälpsökande arbetslösa fördelade på yrkesgrupper år 1935.

Yrkesgrupper	31	A	30	A	31	h	31/io
	Antal	%	Antal	s	Antal	%	Antal	%
Jordbruk och skogshushållning: Jordbruk............	7,721	8.3	4,486	6.0	! 1,036	2.4	1,409	3.0
Skogshushållning.........	3,503	3.8	5,647	7.5	\| 2,128	5.0	2,880	6.1
Industri och hantverk-.
Ingenjörsarbete och arbetsledning .	129	0.1	117	0.2	68	0.2	79	0.1
Malmbrytning och metallindustri. .	8,160	8.8	6 069	8.1	3,827	9.0	3,873	8.3
Jord- och stenindustri.......	9,456	10.1	7,344	9.8	6,087	14,3	6,118	13.0
Trävaruindustri.........	9,014	9.7	7,397	9.8	3,865	9.1	4,731	10.1
Pappers- och grafisk industri . . .	1,760	1.9	1,481	2.0	991	2.3	1,133	2.4
Livsmedelsindustri........	1,599	1.7	1,197	1.6	616	1.4	719	1.5
Textil- och beklädnadsindustri . . .	808	0.9	657	0.9	376	0.9	336	0.7
Läder-, hår- och gummivaruindustri	1,010	1.1	880	1.2	585	1.4	479	1.0
Kemisk-teknisk industri......	865	0.9	694	0.9	559	1.3	516	1.1
Byggnadsverksamhet.......	9,598	10.3	6,559	8.7	3,154	7.4	3,976	8.5
Kraft- och värmeproduktion ....	501	0.5	260	0.3	167	0.4	194	0.4
Sjöfart och fiske.........	2,351	2.5	1,542	2.1	669	1.6	805	1.7
Handel, samfärdsel o. allmän tjänst:					. .
Kontorsarbete..........	861	0.9	774	1.0	508	1.2	514	1.1 ;
Butiks- och lagerarbete......	2,081	2.2	1,831	2.4	1,030	2.4	1,070	2.3
Hotell- och restaurangrörelse . . .	586	0.6	429	0.6	179	0.4	299	0.6
Landtransport..........	4,034	4.3	3,047	4.1	1,605	3.8	1,659	3.5
Allmän tjänst och fria yrken . .	862	0.9	760	1.0	398	0.9	435	0.9
Husligt arbete...........	88	0.1	21	0.0	26	0.1	32	0.1
Arbete, ej hän fiori, till annan grupp: Tillfällighets- och diversearbetare	24 984	26.8	21,145	28.11	13.373	31.4	14,206	30.2 ‘
Ungdom utan särskild utbildning .	3.388	3.6	2,785	3.7 1	1,335	3.1	1,582	3.4
Summa	93,419	100.0 \|	75,122	100.0	42,582	lOO.o)	47,045	lOO.o

hjälpsökande inom yrkesgruppen ifråga hade under denna tid sjunkit från
12,523 till 6,118. I någon mån är denna förhållandevis omfattande arbetslöshet
att tillskriva läget inom glasindustrien. Den viktigaste orsaken är emellertid
det svåra läget inom stenindustrien, vilket är särskilt framträdande inom
Blekinge samt Göteborgs och Bohus län. För att närmare belysa utvecklingen
inom stenindustrien meddelas i tab. 17 vissa uppgifter rörande arbetslöshetens
omfattning inom bl. a. de kommuner i nyssnämnda båda län, inom vilka stenindustrien
är att anse såsom huvudsaklig försörjningskälla för befolkningen.

Ehuruväl läget inom trävaruindustrien undergått en avsevärd förbättring
under år 1935, är dock läget inom denna industri för Västernorrlands läns vidkommande
alltjämt synnerligen bekymmersamt. Då på grund härav Västernorrlands
läns sågverksdistrikt i arbetslöshetshänseende äro jämförbara med
stendistrikten i Blekinge och Bohuslän, äro i tab. 17 intagna motsvarande
uppgifter för dessa sågverksdistrikt och inom desamma hjälpsökande arbetslösa.
Berörda kommuner äro förtecknade i bilaga 2.

Tab. 17. Antalet hjälpsökande arbetslösa inom stendistrikten i Blekinge och Göteborgs
och Bohus län samt sågverksdistrikten 1 Västernorrlands län. Årsmedeltal.

	Blekinge län	Göteborgs och Bohus län	Västernorrlands län	Sui	uma
År	Antal	Därav till-hörande yrkes-gruppen jord-och sten-industri	Antal	Därav till-hörande yrkes-gruppen jord-och sten-industri	Antal	Därav till-hörande yrkes-grupperna trävaru- och pappers-industri samt arbete ej hänförligt till annan grupp
Totalt	I % av antalet hjälp-sökande i riket	Totalt	I J av antalet hjälp-sökande i riket	Totalt	I % av antalet hjälp-sökande i riket	Totalt	I % av a i talet hjälp-sökande i riket
1930	204	1.5	50	115	0.8	113	570	4.2	490	889	6.5
1931	1,503	3.2	852	2,784	6.0	2,655	3,343	7.2	2,779	7,630	16.4
1932	2^659	2.3	1,463	3,760	3.3	3,306	7,094	6.2	5,319	13,513	11.8
1933	3’329	2.0	1,671	5,284	3.2	4,596	8,768	5.3	6,081	17,381	10.5
1934	3,027	2.6	1,565	5,166	4.5	4,631	6,551	5.7	4,896	14,744	12.8
19351	2,015	3.2	1,202	3,737	6.0	3,278	4,306	6.9	3,467	10,058	16.1

Det svåra läget inom stendistrikten gav sig tillkänna redan år 1930, ehuru
arbetslösheten detta år dock var av förhållandevis ringa omfattning. Under
1931 inträdde en hastig försämring, och arbetslösheten mångdubblades. Sedermera
fortsatte arbetslösheten att stiga fram till 1934, då en mindre tillbakagång
inträffade. För innevarande år ha siffrorna gått ned ytterligare
men, såsom ovan framhållits, icke närmelsevis i samma proportion som för
landet i dess helhet.

Utvecklingen inom sågverksindustrien i Västernorrlands län har i stort sett
varit enahanda. I tab. 17 ha arbetslöshetssiffrorna för stendistrikten och
sågverksdistrikten satts i relation till totala antalet hjälpsökande i riket för
vart och ett av åren 1930—1935. För sågverkskommunerna ha vidare angivits
icke blott de under trävaru- och pappersindustri rapporterade utan
även diversearbetare, enär det övervägande flertalet sådana arbetare i dessa
kommuner hava sin sysselsättning inom trävaruindustrien.

Sammanställningen illustrerar, att den under innevarande år inträffade förbättringen
i väsentligt mindre utsträckning kommit dessa sten- och sågverksdistrikt
tillgodo än riket i övrigt. I dessa distrikt, vilkas befolkning uppgår
till sammanlagt 206,069 personer (den 1 januari 1935) och sålunda omfattar
endast 3.3 % av hela landets, har innevarande år antalet arbetslösa i
genomsnitt uppgått till 16.1 % av samtliga hjälpsökande.

Det svåra läget i dessa kommuner har medfört, att kommissionen här ansett
sig böra meddela hjälp åt de arbetslösa i förhållandevis stor utsträckning.
I efterföljande tab. 18 lämnas en sammanställning i fråga örn den del av
statsverkets andel i arbetslöshetshjälpen, som i form av arbetslöner och understöd
kommit de arbetslösa direkt till godo. Häri ingå sålunda ej kostna -

'' Medeltal för januari—oktober.

der för materiel och arbetsledning vid reservarbeten, central administration etc.
och ej heller kommunernas bidrag.

Tan. 18. Statsverkets kostnader för arbetslöner vid statliga reservarbeten samt för
statsbidrag till arbetslöner vid statskommunala reservarbeten oell kontnntunderstödsverksamliet
inom stendistrikten i Blekinge och Göteborgs och Bohus län samt såg»
verksdistrikten i Västernorrlands län. 1930—1934. Kronor.

Distrikt och år

Statliga

reserv-

arbeten

Stats-

kommunala

reserv-

arbeten

Kontant

understöds-

verksamhet

Samma

Blekinge län

1930 .........

1931 ............

1932 ..........

1933 ...........

1934 .............

109,321

635,046

1,313.540

1,604,725

1,486,375

5,412

69,814

172,758

538,027

20,826

71.429

174,030

161,270

109,321

661,784

1,454,783

1,951,513

2,185,672

Göteborgs och Bohus län

1930 ..........

1931 ..........

1932 ..........

1933 ...............

1934 ..........

583,282

1,390,597

1,765,772

2,475,908

21,388

211,990

571,116

302,147

587.023

1,138,828

1,297,920

885.429

1,999.008

3,116,590

4,344,944

Västernorrlands län

1930 .............

1931 .............

1932 . ............

1933 ...............

1934 .............

14,001

131,249

570,656

804,752

1,341,260

4,062

125,298

205,058

285,659

774,924

277,242

1,718,596

3,120,981

2,365,471

18,113

533,789

2,494,310

4,211.392

4,481,655

Kostnaderna ha som synes år för år stegrats och uppgingo under 1934
för samtliga tre distrikten till icke mindre än 11,012,271 kronor.

Då en väsentlig del av den statliga arbetslöshetshjälpen utgått i form av
hänvisning till statligt reservarbete, torde den enskilda arbetarens inkomster
härav kunna vara av ett visst intresse. I tab. 19 ha sammanställts uppgifter
rörande de från ifrågavarande kommuner hänvisade statliga reservarbetarnas
avlöningar under år 1934 jämte uppgift på den tid, under vilken arbetslöshetshjälp
i denna form i medeltal utgått till den enskilde individen. I
ta,b. 19 lämnas vidare uppgifter angående den statliga arbetslöshetshjälpen per
hjälpsökande arbetslös, per invånare och per skattekrona i stendistrikten och
ifrågavarande sågverksdistrikt, ävensom motsvarande uppgifter för riket i
dess helhet.

Såsom framgår av tabellen ha Bohusläns stenkommuner, med en medelarbetslöshet
under året av 5,166 anmälda hjälpsökande (se tab. 17), haft 3,328
av dessa hänvisade till statligt reservarbete under i medeltal 5 2/3 månader,
varvid medelförtjänsten utgjort 5:11 kronor per dag. Stenkommunerna i Blekinge
lia av 3,027 arbetslösa haft 2,114 i statligt reservarbete med en inkomst
a\ 4: 08 kronor per dag under 63/4 månader. För Västernorrlands läns såg -

Tab. 19. Arbetslöner rid statliga reservarbeten oell statsverkets kostnader för arbetslöner
vid statliga och slatskomninnala reservarbeten och dagunderslöd till arbetslösa
från stendistrikten i »lellinge och Göteborgs och Bolins län samt sågverksdistrikten
i Västernorrlands län ävensom i hela riket. 1934.

Distrikt

Statliga reservarbeten

Statens kostnader för
arbetslöner, inkl. orts-tillägg, och dagander-stöd. Kronor

Antal arbetslösa
sysselsatta under
året

Medel-

arbetstid

under

året,

arbets-

dagar

Medel-

dagsin-

komst,

eski.

orts-

tillägg.

kronor

per
hjälp-sökande
arbets-lös enl.
månads-rapp.

per

in-

vånare

per

skatte-

krona

Hela

antalet

Därav

familje-

försörjare

Stendistrikten i Blekinge län . .
Stendistrikten i Göteborgs och

Bohus län..........

Sågverksdistrikten i Västernorr-lands län..........

Hela riket..........

2,114

3,328

2,465
49,sol

896

1,597

858

20,066

175

146

101

121

4:08

5:11

5:25

4:60

722: 06

841: 07

684:12

529:92

37:32

77:16

49:14

9:76

16:75

29:32

13: 58
1:55 \

verkskommuner äro motsvarande siffror: på 6,551 arbetslösa 2,465 statliga
reservarbetare med en inkomst av 5: 25 kronor per dag under 4 månader. För
samtliga statliga reservarbetare utgjorde medelarbetstiden 42/3 månader och
medelinkomsten 4: 60 kronor per dag; för familjeförsörjare utgick dessutom
i vissa fall ortstillägg. Beaktas bör, att dessa uppgifter avse samtliga statliga
reservarbetare från respektive områden och att såväl medeldagsförtjänster
som medelarbetstider röna en viss inverkan av att ett icke ringa antal
hjälpsökande stanna endast en kort tid på arbetsplatsen.

Kommissionen anser sig alltjämt icke kunna bedöma stenindustriens och
sågverksindustriens framtidsmöjligheter men av erfarenheterna under senare
år kan dock dragas den slutsatsen, att ett betydande antal stenindustriarbetare
och ett ej ringa antal sågverksarbetare näppeligen torde kunna vinna
anställning i sitt gamla yrke. Redan i sin framställning till Kungl. Maj:t
den 30 november 1934 uttalade kommissionen, att den alltid ansett sin uppgift
väsentligt begränsad till att vid allmän eller mera speciell konjunkturarbetslöshet
hjälpa de arbetslösa under den svåra perioden. Bleve arbetslösheten
inom viss industri permanent, borde kommissionen därför icke genom
sin hjälpverksamhet bidraga till att inom respektive orter kvarhalla arbetskraft,
som uppenbarligen ej där kunde ha utsikter till självförsörjning, hamma
uppfattning torde ha legat till grund för Kungl. Maj:ts pa initiativ av statsrådet
och chefen för socialdepartementet vidtagna åtgärd att åt särskilda sakkunniga
uppdraga utredningar av vissa med arbetslösheten sammanhängande
förhållanden i Göteborgs och Bohus samt Blekinge län. I bilaga 6 återfinnas
några från arbetslöshetsundersökningen den 31 juli 1935 erhållna uppgifter
rörande de arbetslösas ålders- och yrkesförhållanden i nyssnämnda län.

Arbetslösheten bland kvinnorna har även under år 1935 nedgått förhållandevis
hastigare än för männen. Medan i januari 472 kvinnor voro rapporterade
arbetslösa, hade antalet i oktober sjunkit till 133.

Jämlikt beslut av statsmakterna gälla från den 1 juli 1934 vissa särskilda
bestämmelser rörande icke hemortsberättigade hjälpsökande.

Tab. 20. Rapporterade hjälpsökande icke hemortsberättigade arbetslösa, som uppehållit
sig minst nio månader i vistelsekommunen och därstädes innehaft anställning
av mera stadigvarande beskaffenhet.

Län	19 8 4	19 3 5
juli	oktober	januari	april	juli	oktober
Stockholms stad..........	98	183	260	199	77	81
Stockholms.............	75	71	88	44	12	18
Uppsala..............	9	14	46	34	8	9
Södermanlands...........	10	13	36	10	3	7
Ostergötlands ...........	21	22	30	15	4	9
1 Jönköpings .............	7	6	12	6	4	2
! Kronobergs.............	12	6	10	8	7	6
Kalmar..............	14	12	28	11	5	3
1 Gotlands..............	2	2	7	2		3
Blekinge.............	15	14	40	15	8	20
Kristianstads............	13	12	17	8	2	2
Malmöhus.............	39	35	60	22	10	16
) Hallands..............	3	_	2	1	5	9
) Göteborgs stad...........	13	63	144	16	9	18
Göteborgs o. Bohus län i övrigt . . .	41	31	32	31	25	33
Älvsborgs .............	7	14	13	7	1	—
Skaraborgs.............	20	13	16	9	_	1
Värmlands.............	22	33	43	32	18	15
1 Örebro ...............	28	26	33	19	14	8
1 Västmanlands............	18	19	26	7	3	5
1 Kopparbergs............	44	35	32	25	20	19
Gävleborgs.............	25	22	34	34	17	15
Västernorrlands...........	72	36	35	27	17	18
1 Jämtlands.............	12	4	3	5	7	3
Västerbottens............	16	19	13 1	14	13	21
Norrbottens...........	8	5	3 1	1	2	3
Hela riket	644	710 \|	1,063	602	291	344

Av tab. 20 framgår, att antalet i hela landet hjälpsökande dylika arbetslösa
är anmärkningsvärt litet; det motsvarar mindre än 1 % av hela antalet
arbetslösa. Största delen förekommer i de större städerna. En orsak till det
anmärkningsvärt ringa antalet anmälda torde vara, att många arbetslöshetskommittéer
hänvisa dessa arbetslösa till fattigvården, ävensom att den icke
hemortsberättigade arbetslöse, med kännedom örn de tidigare svårigheterna
att erhålla arbetslöshetshjälp, mången gång direkt anhåller örn fattigvård
utan att dessförinnan efterhöra möjligheterna till arbetslöshetshjälp.

II. Översikt över hjälpverksamheten under är 1935.

1. Arbetslinjen.

Enligt de av statsmakterna år 1933 fastställda reglerna rörande hjälpverksamheten
för arbetslösa skulle den under kommissionens ledning bedrivna verksamheten
inriktas på att så långt ske kunde bereda arbete at- största möjliga
antal arbetslösa, varvid statskommunala reservarbeten företrädesvis borde
anordnas. Dessa bestämmelser äro alltjämt gällande, men riksdagen har sedermera
vid olika tillfällen uttalat, att en viss försiktighet borde iakttagas vid
igångsättandet av mera omfattande statskommunala arbetsföretag, som svårligen
kunde anpassas efter arbetslöshetens växlande omfattning, och att stadgandet
örn företrädesrätt för de statskommunala reservarbetena borde så tolkas,
att hjälpverksamhetens ändamålsenlighet icke äventyrades. Riksdagen förutsatte,
att särskilt materialkrävande statskommunala reservarbeten, där så
utan eftersättande av behöriga arbetslöshetssynpunkter kunde ske, i görligaste
mån undvekes. Vid disponerandet av de medel, riksdagen beviljat till reservarbeten,
ägde kommissionen möjlighet att inom ramen av gällande bestämmelser
företaga den avvägning mellan statliga och statskommunala reservarbeten, som
påkallades av arbetslöshetssituationen och utvecklingen å arbetsmarknaden.
Kommissionen hade enligt vedertagna principer vid urvalet av arbetsobjekt und -

Tab. 81. Kostnaderna för kontraherade eller i annan ordning till utförande antagna
statliga reservarbeten. Januari 1984—oktober 1935.

Månad	Kontraktssummor kronor	Ersättningar från uppdrags-givare kronor
1934	1935	1934	1935
	7,655,229	5,594,270	1,011,053	1,837,641 1
Februari..........	11.120,418	3,727,368	1,106,282	482,344
\| Mars............	2,987,044	2,240,740	314,360	296,466
	3,517.850	415,001	399,840	52,383
Mai ............	2,399.953	1,030.H75	252,867	141,637
Juni............	7,390,838	511,000	562,495	25,395
	2,285,995	4,253,370 2	229,923	40,687
Augusti...........	3,195.250	475,845	468,244	40,567
September .........	1,713,310	1,593,710	217,303	159,216
Oktober...........	2,668.328	4,013,400	275,323	228,440
November..........	1,741,697	—	234,518	—
December..........	2,715.6*5	—	313,544	—
Summa	49,891,507	23,855,579«	5,385,752	3,304,776 5

*, Därav 1,227,000 kronor i form av aktier i Borås—Ulricehamns järnvägsaktiebolag.
* Häri ingår arbetet >Malö strömman med 3,846,000 kronor.

’ finni ma januari—oktober.

vikit att såsom reservarbeten anordna arbeten av beskaffenhet att böra under
den närmaste framtiden utföras å öppna marknaden, och riksdagen vore övertygad
örn att kommissionen alltjämt tillsåge, att urvalet av såväl statliga som
statskommunala reservarbeten skedde i enlighet härmed. Riksdagen hade
vidare endast med viss tvekan funnit gällande bestämmelser ifråga om statskommunala
reservarbeten i vägstyrelses regi kunna bibehållas, varvid riksdagen
utgått ifrån, att kommissionen, med beaktande av vad riksdagen i övrigt
härom uttalat, vakade över att dessa arbeten uppfyllde de krav, som ur arbetslÖshetssynpunkt
kunde ställas på dessa.

Till kommissionens förfogande stående arbetsobjekt ha under 1935 varit av
den omfattning, att de möjliggjort hjälpverksamhetens bedrivande i nära anslutning
till nyssnämnda regler, varigenom — såsom längre fram skall visas
— kontantunderstödsverksamhet behövt ifrågakomma endast i förhållandevis
begränsad omfattning.

a. Statliga reservarbeten.

Under år 1934 kontraherade kommissionen statliga reservarbeten för en
summa av 49.4 milj. kronor, varav ersättningarna från uppdragsgivarna ut -

Tab. 22. Kostnaderna för kontraherade eller i annan ordning'' till utförande antagna
statliga reserrarbeten, fördelade länsvis. November 1934—oktober 1935.

Län

Stockholms stad........

Stockholms ..........

Uppsala............

Södermanlands.........

Östergötlands..........

Jönköpings ...........

Kronobergs...........

Kalmar............

Gotlands............ .

Blekinge............

Kristianstads..........

Malmöhus...........

Hallands............

Göteborgs stad.........

Göteborgs och Bohus län i övrigt
Alvsborgs ...........

Skaraborgs........■ . .

Värmlands...........

Örebro.............

Västmanlands.........

Kopparbergs..........

Gävleborgs ...........

Västernorrlands.........

Jämtlands...........

Västerbottens..........

Norrbottens..........

ltraktssummor	Ersättningar från uppdragsgivare
kronor	kronor
1,836,385	223,403
1,488,400	159,310
2,192,700	1,304,725 1
945,000	78,870
344,015	37,228
2,931,800	213,490
74,410	5,715
461,600	74,510
236,600	59,150
6,029,300	115,295
551,630	82,915
7,800	1,170
2,067,500	273,390
969,042	121,991
559,120	85,810
2,061,461	279,674
1,443.850	227,575
2,047,200	371,535
776,100	70,040
257,707 1.031,250	866
66,175

Summa 28,312,870 3,852,837

1 Därav 1,227,000 kronor i form av aktier i Borås—Ulricehamns järnvägsaktiebolag.

gjorde 5.4 milj. kronor. Den nyanskaffning, som kommissionen innevarande år
bedrivit ifråga örn arbetsobjekt till de statliga reservarbetena, belyses av tab. 21.
Under månaderna januari—oktober innevarande år ha sålunda arbeten för
23.9 milj. kronor anskaffats. Av kommissionen har sedan den 1 juli 1933
intill utgången av oktober 1935 för utförande såsom statliga reservarbeten
antagits arbeten med en beräknad kostnad av i det närmaste 103 milj. kronor.
Under 1935 lia hittills 79 nya arbetsföretag startats och 57 färdigställts. I tab.
22 meddelas uppgifter rörande fördelningen med hänsyn till län av under tiden
november 1934—oktober 1935 antagna arbeten.

Det är vid anskaffandet av arbetsobjekt enligt sakens natur icke alltid
möjligt att i den omfattning, som skulle ha kunnat vara önskvärd, förlägga de
statliga reservarbetena till de delar av landet, inom vilka arbetslösheten varit
särskilt omfattande. Emellertid framgar av tabellen, att i sådana län som
Blekinge, Göteborgs och Bohus samt Västernorrlands, inom vilka län omfattande
arbetslöshet varit rådande, betydande engagement träffats. Inom Göteborgs
och Bohus län kommer, på grund av Kungl. Maj :ts uppdrag, att av kommissionen
utföras ett större arbete, upprensning av Malö strömmar, kostnadsberäknat
till 3.85 milj. kronor.

Enligt verkställd beräkning per den 31 oktober 1935 uppgick värdet av
icke utförda delar av de statliga reservarbetena till ett belopp av ungefär 69
milj. kronor.

Vid de statliga reservarbetena sysselsattes i oktober 1934 23,639 arbetslösa.
I samband med vinterns inträde minskades arbetsstyrkan något men
höll sig under de egentliga vintermånaderna vid omkring 19,000 man, för att
efter en obetydlig ökning under juni innevarande år i samband med dagun -

Tab. 23. Antal arbetslösa sysselsatta vid statliga reservarbeten (enligt månadsrapporterna).
November 1934—oktober 1935.

		Hänvisa	de från
Månad	städer	landsbygd	hela	riket
.	antal	%	antal	%	antal	%
1934 ! November.......	5,463	27.3	14.582	72.7	20,045	100.0
J December........	5,002	27.2	13,399	72.8	18,401	100.0
1935
j .Januari........	5,173	27.0	14,017	73.0	19,190	100.0
; Februari........	4,956	25.8	14,276	74.2	19,232	100.0
M ars..........	5,103	26.3	14,2*9	73.7	19,392	loo.o
j April.........	5,111	29.5	12,234	70.5	17.345	100.0
1 Maj..........	6,141	32.5	12,737	67.5	18,878	loo.o
Jani..........	7,054	34.6	13,344	65.4	20,398	100.0
Juli..........	6,072	33.3	12,143	66.7	18,215 16,288	100.0
Augusti........	5,367	33 0	10,921	67.0	100.0
September.......	4,694 4,240	32.7	9,662	67.3	14,356	100.0
Oktober........	31.8	9,080	68.2	13,320	100.0

Tab. 24. Statliga reservarbetare (enligt arbetsplatsernas styrkebesked), fördelade med
hänsyn till arbetsplatsens belägenhet i förhållande till hänvisningslän. "/» 1085.

Län	! Total-antalet frän länet hän-visade	Därav sysselsatta vid arbetsplats inom länet	Dagkolonister
Antal	i % av total-antalet	Antal	i % av
å arb. pl. i länet sys-selsatta	hela antalet
Stockholms stad........	987	_		135 1
Stockholms..........	408	386	94.6	273	70.7	66.9
Uppsala............	79	—	—	_	—
t Södermanlands.........	15	12	80.0		_	_
1 Östergötlands..........	238	121	50.8	36	29.8	15.1
\| Jönköpings...........	112	108	96.4	75	69.4	67.0
] Kronobergs ..........	92	77	83.7	57	74.0	62.0
Kalmar............	286	240	83.9	166	62.2	58.0
: Gotlands............	—	—	_	_	_
j Blekinge.............	1,112	980	88.1	535	54.6	48-1
Kristianstads..........	83	63	75.9	50	79.4	60.2
Malmohus...........	862	410	47.6	180	43.9	20.9
Hallands............	99	81	81.8	25	30.9	25.3
Göteborgs stad.........	709	154	21.7	fl40 i 45 2	90 9	26.1
Göteborgs och Bohus län i övrigt	2,378	1,222	51.4	562	46.0	23 6
Älvsborgs ...........	110	86	78.2	4	4.7	3.6
Skaraborgs...........	58	35	60.3	__	_	_
Värmlands...........	868	767	88 4	180	23.5	20.7
Örebro.............	535	474	88.6	289	60.9	54.0
Västmanlands.........	100	71	71.0	44	62.0	44.0
Kopparbergs..........	712	670	94.1	215	32.1	30.2
Gävleborgs...........	849	625	73.6	255	40.8	30.0
Västernorrlands.........	1,349	1,021	75.7	274	26.8	20.3
Jämtlands...........	144	138	95.8	37	26.8	25.7
Västerbottens..........	301	278	92.4	120	43.2	39.9
Norrbottens..........	1,200	921	76.8	244	26.5	20.3
Summa	13,686	8,940	65.3	3,941	44.1	28.8

derstödsverksamhetens inskränkning, varom mera här nedan, successivt sjunka,
så att densamma vid oktober månads utgång utgjorde omkring 13,000 man.
Antalet reservarbetare vid de statliga reservarbetena under tiden november
1934—oktober 1935 framgår av tab. 23.

Den förbättring, som arbetsmarknadsläget även innevarande år undergått,
har medfört, att kommissionen, såsom framgår av tab. 21, under året kunnat
begränsa arbetsanskaffningen. Anordnandet av statliga reservarbeten i den
omfattning, som skett innevarande år, har främst syftat till att möjliggöra en
minskning av kontantunderstödsverksamheten. Detta har medfört, att platserna
vid de statliga reservarbetena tilldelats städerna i större utsträckning
än förr. Medan vid ingången av år 1935 antalet reservarbetare från städerna
uppgick till 5,173 och från landsbygden till 14,017, hade motsvarande antal * *

1 På arbetsplatser inom Stockholms län.

* På arbetsplats inom Älvsborgs län.

den sista oktober sjunkit för städernas vidkommande till 4,240 och för landsbygdens
till 9,080. Antalet från landsbygden hänvisade har sålunda i likhet
med under fjolåret gått kraftigt tillbaka, medan detsamma för städerna företer
endast en obetydlig sänkning. Trots de påpekade förskjutningarna mellan
stad och land dominerar dock alltjämt landsbygden, varifrån 2/3 av samtliga
statliga reservarbetare hänvisats.

Såsom redan nämnts har kommissionen sökt att i möjligaste mån förlägga de
statliga reservarbetena med hänsyn till förekomsten av arbetslöshet. Det har
härigenom varit möjligt att vid dessa arbeten i förhållandevis stor utsträckning
bereda sysselsättning åt arbetslösa i närheten av hemorten.

Antalet dagkolonister utgjorde enligt uppgifterna per den 30 september
1935 28.8 % av samtliga i de statliga reservarbetena sysselsatta (motsvarande
uppgift för 1934 var 35.7 %). Såsom framgår av tab. 24 har det varit möjligt

Tab. 25. Antalet från olika län vid statliga reservarbeteu sysselsatta (enligt månadsrappnrt.
erna). Oktober 1031—oktober 1985.

Län	1934 31/io			19 3 5		j
31A	3°/4 1	31/7	hela antalet	31/l0 dä] städer	*av lands-bygd \|
Stockholms stad......	1,386	944	1,030	1,568	1,074	1,074
Stockholms.........	1,008	1,088	1,046	549	395	74	321
Uppsala..........	176	142	151	114	88	15	73
Södermanlands.......	195	160	132	38	13	10	3
Östergötlands .......	637	521	484	337	230	213	17
Jönköpings.........	328	320	275	182	105	70	35
Kronobergs ........	427	538	373	212	109	6	103
Kalmar..........	645	812	648	423	340	136	204
Gotlands..........	7	7	12	—	2	2
Blekinge.....• ....	1,883	1,734	1,470	1,252	1,172	163	1,009
Kristianstads........	362	393	239	148	71	15	56
Malmöhus.........	1,506	1,392	1.314	1,246	124	704	120
Hallands..........	138	184	167	123	89	45	44
Göteborgs stad.......	769	573	560	1,038	697	697	—
Göteborgs o. Bohus län i övrigt	2,524	2,254	2,246	2,515	2,377	186	2,191
Alvsborgs .........	419	378	328	216	119	93	26
Skaraborgs.........	239	182	135	78	60	33	27
Värmlands.........	1,206	957	1,206	1,130	829	83	746
Örebro...........	989	894	843	753	521	86	435
Västmanlands.......	387	255	248	200	100	43	57
Kopparbergs........	1,319	1,213	870	887	630	19	611
Gävleborgs . ........	1,302	944	860	1.273	782	336	446
Västernorrlands.......	2,062	1,099	994	1,908	1,290	56	1,234
Jämtlands.........	493	197	185	221	129	9	120
Västerbottens........	877	471	272	311	222	8	214
Norrbottens........	2.355	1,538	1,257	1,493	1,052	64	988
Hela riket	28.689	19,1!»	17,345	18,215	13,320	4,240	9,080
1 Därav familjeförsörjare	10.049	8,190	7,337	8,523	6,454	2,028	4,426

att bereda i genomsnitt 65 % (1934 72 %) av de statliga reservarbetarna arbete
inom hänvisningslänet. Beträffande län med stor arbetslöshet har det i fråga
örn Blekinge och Västernorrlands län varit möjligt sysselsätta tre fjärdedelar
eller mera av de statliga reservarbetarna inom länet.

I tab. 24 lämnade uppgifter angående antalet statliga reservarbetare grunda
sig på arbetsplatsernas styrkebesked till kommissionen. Då dessa avse ställningen
vid varje veckas slut — sålunda endast i undantagsfall den sista dagen
i månaden — och då kommittéerna erhålla kännedom örn reservarbetares
avgång först någon tid efter det att densamma ägt rum, kunna uppgifterna i
kommittéernas månadsrapporter avvika från styrkebeskedens.

Fördelningen av de statliga reservarbetarna med hänsyn till det län, varifrån
hänvisning skett, framgår av tab. 25.

Antalet reservarbetare från de olika länen har förhållandevis jämnt varierat
med den totala arbetsstyrkans växlingar. Undantag härifrån utgöra de största
städerna, Göteborgs och Bohus samt Västernorrlands län. Den ökning,
som här ägt rum under året samtidigt med att arbetsstyrkan i sin helhet minskats,
sammanhänger med kommissionens strävan att i anslutning till statsmakternas
direktiv i största möjliga utsträckning bereda hjälp genom arbete
i stället för genom dagunderstöd.

Den förändring, som arbetslöshetsklientelet i åldershänseende undergått innevarande
år, har medfört ändringar jämväl beträffande reservarbetarnas ålder.
Sålunda kan även för dessa noteras en fortskridande förskjutning mot de högre
åldersklasserna. Den 31 oktober 1934 utgjorde åldersklasserna 18—25 år
32.9 % av totalantalet och hade den 31 juli 1935 sjunkit till 27.1 %. Det förhållandet,
att årets undersökning gjorts vid annan årstid än fjolårets, kan dock
tänkas i någon mån ha inverkat på resultatet.

Den under månaderna januari—augusti innevarande år förhållandevis rikliga
tillgången på platser vid de statliga reservarbetena har medfört, att kommissionen
under denna tid i stor utsträckning kunnat tillgodose efterfrågan

Tab. 26. Statliga reservarbetares fördelning på åldersgrupper so/n 1933, 31/io 1934 och

sl/7 1935.

Ålder	Antal		P r o c e n	t
30/ / 11 1933	31/io 1934	SI/? 1935	30/11 1933	31/io 1934	31/7 1935
18-20.........	1,627	2,047	1,054	9.2	8.7	6.2
21—25.........	4,625	5.734	3,577	26.2	24.2	20.9
26-30 .........	3,6*5	4.861	3,415	20.9	20 6	20.0
31—40.........	3,832	5,447	4.165	21.7	23.0	24.4
41—50.........	2,273	3.143	2,493	12.9	13.3	14.6
51—60.........	1,322	1,979	1,893	7.5	8.4	11.1
61—co.........	284	42*	490	1.6	1.8	2.8
Summa	17,648	23,639	17,087 1	100.0	100. o	100.0

1 Beträffande avvikelsen från månadsrapportens uppgift, se sid. 83.

Tab. 27. Omsättningen av arbetare vid de statliga reservarbetena 1929—1935. Medeltal.

År, månad	Ar- bets- styrka	Av- gång- na per vecka	Till- komna per vecka	Omsättning per vecka	De avgångna fördelade efter orsaken till avgången
Antal	% av arbets-styr-kan	Arbete i öppna marknaden	Egen begäran	Statens A.K:s beslut	Sjukdom eller olycksfall	Avsked
Antal	%	Antal	%	Antal	%	Antal	%	Antal	%
1929 . . .	2,127	124	104	228	10.7	23	18.6	52	41.9	34	27.4	13	10.5	2	1.6
1930 . . .	2,337	114	145	259	11.1	22	19.3	53	46.5	21	18.4	15	13.2	3	2.6
1931 . . .	6,592	229	340	569	8.6	47	20.5	114	49.8	33	14.4	28	12.2	7	3.1
1932. . .	14,725	372	481	853	5.8	55	14.8	129	34.7	127	34.1	45	12.1	16	4.3
1933 . . .	20,167	514	550	1,064	5.3	53	10 3	108	21 0	287	55>	57	11.1	9	1.8
1934 . . .	23,335	801	850	1,651	7.1	128	16.0	238	29.7	291	36.3	124	15.5	20	2.5
1935
Januari. .	19,536	650	724	1.374	7.0	68	10.5	273	42.0	211	32.4	93	14.3	5	0.8
Februari .	20.143	606	703	1,309	6.5	5b	96	176	29.1	213	35.1	153	25.2	6	lo
Mars. . .	20.184	607	670	1,277	6.3	75	12.4	205	33.8	183	30.1	136	22.4	8	1.3
April . .	19.176	1,095	589	1,684	8.8	144	13.1	324	29.6	519	4''.4	103	9.4	5	0.5
Maj . . .	18,675	882	1,127	2,uU9	10.8	171	19.4	265	30.1	328	37.2	108	12.2	10	1.1
Juni . . .	20,559	812	1,149	1,961	9.5	166	20.4	283	34.9	237	29 2	116	14.3	10	1.2
Juli . . .	20,220	688	335	1,023	5.1	153	22.2	263	38.2	138	20.1	124	18.0	10	1.5
Augusti .	18,320	708	219	927	5.1	107	15.1	215	30.4	268	37.9	110	15.5	8	1.1
September	15.979	712	236	948	5 9	77	10.8	245	34.4	290	40.7	93	13.1	7	1.0
Oktober .	14,780	526	325	851	5.8	60	11.4	156	29.7	204	38.8	93	17.7	12	2.2

härpå. Under våren och sommaren har det sålunda varit möjligt att bifalla
flertalet av de ansökningar örn platser, som inkommit till kommissionen.
Tillströmningen till och avgången från de statliga reservarbetena har
varit förhållandevis stor under denna tid. Detta belyses närmare i tab. 27.

Omsättningen vid de statliga reservarbetena mätes av summan nykomna
och avgångna i medeltal per vecka i procent av arbetsstyrkan. Den maximala
omsättningen, d. v. s. nyrekrytering av hela arbetsstyrkan under en vecka,
skulle sålunda betecknas med siffran 200. Det framgår av tab. 27, att omsättningen,
som sedan de relativt gynnsamma åren 1929—1930 hållit sig under
10 %, under maj 1935 åter överskridit denna siffra. Omsättningen var även
under år 1934 högst under maj månad och uppgick då till 9.7 %. I tabellen
redovisas även orsakerna till reservarbetarnas avgång. Under sommarmånaderna
dominera de med »arbete i öppna marknaden» och »egen begäran» betecknade
orsakerna. Avgång på egen begäran torde i verkligheten ofta bero
på att vederbörande erhållit arbete men ej meddelat platsledningen härom. Under
1935 har i större utsträckning än nästföregående år hemsändning förekommit
på grund av kommissionens beslut. Orsakerna till dessa hemsändningar
äro att söka i ett till följd av arbetslöshetens nedgång minskat hjälpbehov,
i olika arbetsföretags avslutande och i vissa av kommissionen vidtagna,
tidigare berörda åtgärder, sammanhängande med förhållandena på skogs- och
jordbruksarbetsmarknaden.

De statliga reservarbetarnas yrkestillhörighet belyses av den undersökning

Tab. 28. Statliga reservarbetares fördelning på yrkesgrupper den sl/i 1036.

		I % av hela	I % av hela
Yrkesgrupper	Antal	antalet i statliga reservarbeten	antalet hjälp-sökande inom
		sysselsatta	yrkesgruppen

Jordbruk ................

Skogshushållning.............

Ingenjörsarbete och arbetsledning.....

Malmbrytning.......

Metallindustri.......

Stenindustri........

Glasindustri........

Annan jord- och stenindustri

Sågverksindustri......

Annan trävaruindustri ....

Pappersindustri.......

Grafisk industri.......

Livsmedelsindustri.....

Textil- och beklädnadsindustri
Läder-, hår- och gummivaruindustri . . . .

Kemisk-teknisä industri..........

Väg- oeh anläggningsarbetare.......

Annan byggnadsverksamhet........

Kraft- och värmeproduktion...... . .

Sjöfart och fiske.............

Handelsarbetare.............

Kontorister m. fl..............

Hotell- och restaurangrörelse........

Landtransport..............

Allmän tjänst och fria yrken.......

Hus igt arbete (gårdskarlar m. fl.).....

Tillfällighets- och diversearbetare.....

Ungdom utan särskild utbildning.....

Samtliga yrkesgrupper

296	1.7	19.2
745	4.4	23.2
31	0.2	44.9
642	3.8	70.5
1,172	6.9	40.9
2,701	15.8	58.0
139	0.8	43.0
229	1.3	48.2
1,589	9.3	46.0
180	1.0	36.9
282	1.6	30.9
34	0.2	34.0
264	1.6	38 0
112	0.7	30.1
214	1.2	35.6
185	1.1	33.6
1,327	7.8	40.8
429	2.6	36.7
119	0.7	46.5
352	2.1	42.6
280	1.6	29.7
369 1	2.2	58.6
73	0.4	44.8
765	4.5	45.3
81	0.5	42.9
16	0.1	34.0
4.074	23.8	47.1
387	2.3	29.8
17,087 2	100.0	42.4

härom, som den 31 juli 1935 verkställts av kommissionen. Huvudresultaten
äro sammanfattade i tab. 28.

Den yrkesindelning, som av kommissionen tillämpats vid innevarande års
undersökning (se sid. 82), avviker så väsentligt från den som kommit till användning
vid de föregående, att någon jämförelse icke låter sig göra. Vid bearbetningen
av resultaten från undersökningen den 31 juli 1935 har bl. a. stor
vikt lagts vid att alla arbetare med yrkestillhörighet hänförts till resp. yrken.
Härigenom har yrkesgruppen tillfällighets- och diversearbetare undergått en
betydande minskning, såväl absolut som relativt, och utgör nu endast 23.8 %
av hela antalet statliga reservarbetare mot 34 % enligt undersökningen den 31
oktober 1934. I årets undersökning kommer, i olikhet mot tidigare, att redovisas
grovarbetare inom vissa yrkesgrupper, men uppgifter härom kunna lämnas
först i samband med den fullständiga redogörelse, som längre fram kommer
att lämnas till Kungl. Maj :t. Anföras må här, att av arbetslösa väg- och
anläggningsarbetare 40.8 % sysselsattes i statligt reservarbete och av stenindustriarbetare
58 °/°. Dessa båda yrkesgrupper representera 7.8 respektive 15.8 %
av de statliga reservarbetarna den 31 juli 1935.

1 Häri ingå 187 arkivarbetare.

2 Beträffande avvikelsen från månadsrapportens uppgift, se sid. 88.

Tab. 29. De statliga reservarbetenas genomsnittliga kostnad pr 8-timmars dagsverke.

Juni 1934— maj 1935.

	Bruttokostnad	Nettokostnad
Månad	i kronor	i kronor
	pr dagsverke	pr dagsverke
1934
Juni..........	......... 9.63	8.79
Juli.........	......... 7.34	7.12
Augusti.........	......... 7.87	7.68
September........	......... 8.86	8.56
Oktober.........	......... 8.84	7.86
November........	......... 9.30	8.27
December........	.........10.95	8.85
1935
Januari.........	......... 8.88	8.12
Februari........	......... 8 09	6.95
Mars..........	......... 8.22	7.53
April..........	......... 9.19	8.83
Maj..........		7.04

Reservarbetenas totalkostnader per dagsverke (inberäknat material, arbetsledning
etc.) under årets olika månader framgå av tab. 29. Nettokostnaden
motsvarar kommissionens kostnader, sedan uppdragsgivarnas bidrag frånräknats.

Den avsevärda förhöjningen i bruttokostnaden för december 1934 beror bl. a.
på det till följd av julpermissionen låga antalet arbetstimmar, som medför att
de fasta kostnaderna per dagsverke räknat bliva oproportionerligt höga.

Medeldagsförtjänsterna vid de statliga reservarbetena under åren 1933—
1935 framgå av tab. 30.

Tab. 30. Medelförtjänster vid de statliga reservarbetena pr 8-timmars dagsverke.

(Specialarbetare ej medräknade.)

	1933	1934	1935
Månad	kr	kr	kr
Januari.........	.......4.25	4.61	4.38
Februari........	.......4.23	4.59	4.35
Mars..........	.......4.23	4.52	4.48
April.........	. ;.....4.36	4 62	4.42
Maj..........	.......4.39	4.43	4.60
Juni..........	.......4.42	4.45	4.56
Juli..........	.......4.61	4.53	4.69
Augusti........	.......4.84	4.67	4.85
September.......		4.75	4.79
Oktober........		4.69	4.72 (prel.)
November........	.......4.91	4.64
December........	.......4.76	4.68

Det må erinras om att uppgifterna i tab. 30 uteslutande avse reservarbetarnas
kontanta förmåner på arbetsplatsen. Sålunda ingå ej ortstillägg och ej
heller de naturaförmåner, såsom fri bostad, läkarvård m. m., som de vid statliga
reservarbeten sysselsatta i vissa fall åtnjuta.

På grund av de ändrade grunderna för reservarbetslönerna undergingo medeldagsförtjänsterna
under senare hälften av 1933 en höjning. Den per den
Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 19. (Bilaga.)

1 maj 1934 verkställda lönerevisionen, som genomsnittligt medförde en sänkning
av reservarbetslönerna, åstadkom att medeldagsförtjänsterna samtidigt
sjönko något, men de hade vid årets utgång uppnått i det närmaste samma
nivå som nästföregående år. Medeldagsförtjänsterna för olika månader äro
emellertid icke utan vidare jämförbara, då medelförtjänstens storlek bl. a. påverkas
av den utsträckning, i vilken arbeten utföras på reservarbetsplatser med
högre eller lägre reservarbetslön. Under 1934 startades ett stort antal arbetsplatser,
belägna i kommuner med förhållandevis låg reservarbetslön.

Grunderna för lönesättningen vid reservarbetena ha under året icke undergått
någon förändring.

Hårt skattetyngd kommun kunde före den 1 juli 1935 av kommissionen helt
eller delvis befrias från återbetalningsskyldighet för ortstillägg åt familjeförsörjare,
hänvisad till statligt reservarbete. Genom beslut av 1935 års riksdag
kan från nyss nämnda dag statsbidrag, efter högst samma procentsats som för
annan hjälpverksamhet inom kommunen, utgå till sådant ortstillägg, utan hänsyn
till skattetrycket inom kommunen.

Familjeförsörjare med ortstillägg utgjorde den 30 september 1934 3,201,
hänvisade från 140 kommuner, varav 53 åtnjöto statsbidrag till kostnaderna
för ortstilläggen. Vid samma tid 1935 voro motsvarande uppgifter 3,484 familjeförsörjare
från 113 kommuner, varav 72 åtnjöto statsbidrag.

Kungl. Majit uppdrog genom brev den 20 juni 1935 åt kommissionen att
fortsätta de tidigare på Kungl. Majits uppdrag anordnade arkivarbetena, avsedda
att motverka arbetslösheten bland kontorister och med dem jämställda.
Genom nyssnämnda brev ställde Kungl. Majit ett belopp av 250,000 kronor

Tab. 31. Omfattningen av såsom statliga reservarbeten beviljade arkivarbeten januari

1934—oktober 1935.

Månad	Antal sysselsatta arkivarbetare	Beviljat belopp kronor
1934	1935	1934	1935
Januari.............		234		13,334
Februari.............	48	240	121126	37,439
Mars..............	201	238	118,561	18,024
April..............	254	237	18,871	15,323
Maj...............	200	241	89,999	4,041
Juni..............	261	222	28,407	4,048
Juli...............	250	210	21,095	231,795
Augusti.............	234	205	12,230	9,925
September............	235	217	59,028	15,270
Oktober.............	235	228	24,470	6,610
November..........	244	_	16,608
December............	238	—	26,964	—
Summa	—	—	537,359	355,809 1

1 Summa januari—oktober.

utöver förut beviljade 700,000 kronor till kommissionens förfogande för statliga
arkivarbeten. Omfattningen av de av kommissionen beviljade arbetena
under tiden februari 1934—oktober 1935 framgår av tab. 31. Till kommissionens
förfogande för detta ändamål stående belopp, tillsammans 950,000
kronor, är till större delen disponerat.

Antalet vid arkivarbeten sysselsatta framgår jämväl av uppgifterna i tab. 31.
Av de vid utgången av oktober vid dessa arbeten sysselsatta uppgick antalet
kvinnor till 41.

De olika statliga reservarbetena tillföra kommunerna betydande skatteunderlag.
Enligt de sammandrag av dylika uppgifter för specialarbetare och reservarbetare
vid kommissionens arbetsplatser, som verkställts för år 1934, uppgick
det sammanlagda beloppet av deklarationspliktiga inkomster till 34,101,758
kronor. Särskilt stora belopp ha tillförts Blekinge samt Göteborgs och Bohus
län.

b. Statskommunala reservarbeten.

Omfattningen av de under åren 1934—1935 bedrivna statskommunala reservarbetena
åskådliggöres av efterföljande tab. 32.

Tab. 32. Antal statskommunala reservarbetare och kommuner med arbetslösa, sysselsatta
vid statskommunalt reservarbete.

Månad	19 3 4	19 3 5
Antal kom-muner	Antal syssel-satta	Antal kom-muner	Antal syssel-satta
Januari.............	415	13,879	407	12,221
Februari.............	478	16,199	426	12,662
Mars..............	553	17,277	445	12,851
April..............	586	17,277	414	11,780
Maj...............	618	18,165	353	10,843
Jani..............	593	18,477	325	10,168
Juli...............	573	17,075	299	9,132
Augusti.............	541	16,037	251	8,325
September............	479	14,362	223	7,232
Oktober.............	459	14,187	212
November............	425	13,005	—	_
December............	400	12,739	—	- 1

Till följd av arbetslöshetens stegring hade redan i början av 1933 de statskommunala
reservarbetena erhållit en förhållandevis stor omfattning. Emellertid
uppgick vid denna tid antalet kommuner med rätt att bedriva dylika arbeten
till endast något över 200. Då kommissionen i anledning av statsmakternas
beslut år 1933 i många fall ansåg sig böra göra medgivande att bedriva
kontantunderstödsverksamhet beroende av kommunens egna bemödanden att
igångsätta statskommunala reservarbeten, ökades antalet kommuner med rätt
att bedriva dylika arbeten väsentligt under slutet av 1933 och första hälften

av 1934. Denna ökning sammanhänger emellertid, vad antalet kommuner
beträffar, även med att, sedan vägstyrelse från 1 juli 1933 medgivits rätt att
bedriva statskommunalt reservarbete, de kommuner — i regel ett flertal för
varje arbete — som tilldelats platser vid sådant arbete, ingå i statistiken.
Antalet arbetare, sysselsatta vid de statskommunala reservarbetena, steg emellertid
icke i samma proportion som kommunantalet ökades, vilket huvudsakligen
torde sammanhänga med nyss påpekade förhållande.

Den statskommunala arbetslinjen har under innevarande år successivt minstat
i omfattning frånsett en obetydlig stegring under februari och mars.
Denna minskning beror givetvis i första hand på det förbättrade arbetslöshetsläget
men till stor del även på de förut berörda åtgärder, avseende inskränkning
i eller indragning av tillstånd att bedriva statskommunala reservarbeten,
som kommissionen vidtagit på grund av förbättringen på arbetsmarknaden.

Tab. 33. Beräknade kostnader för uuder åren 1934 och 1935 beviljade statskommunala

reservarbeten.

	19 3 4	19 3 5
Månad	Samtliga kost-nader kr	därav för all-männa vägar kr	Samtliga kost-nader kr	därav för all-männa vägar kr
Januari........... Februari........... Mars............	6,883.020 9,086,965 3,564,030	3,618,390 4,033,650 1,998,440	2,219,910 1,908,315 1,987,865	738,590 475,850 555,300
April............ Maj............. Juni............	4,616,890 767,457 1,420,975	2,225,210 89,767 244,990	863,895 1,692,025 314,297	137,505 58,490 78,100
Juli ... ........ Augusti........... September..........	833,190 903,385 1,794,020	386,810 322.880 275.880	205,053 1,537,485 821,400	109,100 1,108,220 234,900
Oktober........... November.......... December..........	3,583,005 6,243,845 1,291,710	961.100 887.100 373,640	801,995	374,380
Summa	40,98S,492	15,417,857	12,352,240 1	3,870,435 1
I överensstämmelse med	riksdagens	ovanberörda	uttalanden	år 1934 och

1935 har kommissionen från och med den 1 juli 1934 iakttagit viss återhållsamhet
vid prövning av ansökningar örn rätt att igångsätta statskommunala
reservarbeten. Detta belyses av tab. 33, i vilken totalkostnaderna för beviljade
statskommunala reservarbeten under åren 1934—1935 månadsvis återgivits.

Tab. 33 åskådliggör jämväl omfattningen av såsom statskommunala reservarbeten
beviljade allmänna vägar. Under förra hälften av år 1934 representerade
de allmänna vägarna omkring 50 % av kostnaderna för samtliga beviljade
statskommunala reservarbeten, men därefter ha dessa arbeten icke beviljats
i närmelsevis samma stora omfattning som tidigare. Den anmärknings -

1 Summa januari—oktober.

värt höga siffran under augusti 1935 sammanhänger med ett arbete å närmare
1 milj. kronor, som av Kungl. Majit beviljats Mölndals stad.

Kostnaderna för under året beviljade andra statskommunala reservarbeten
än allmänna vägar belöpa sig till 8,481,805 kronor. Fördelningen av dessa
på arbetskostnader, materialkostnader och sådana kostnader, till vilka statsbidrag
icke utgår, framgår av följande sammanställning.

Arbetskostnader .........

Materialkostnader .......

Kostnader utan statsbidrag

...... 5,028,738 kr.

...... 2,870,982 »

...... 582,085 »

Summa 8,481,805 kr.

Det må förtjäna noteras, att enligt tab. 33 arbeten, kostnadsberäknade till
12.4 milj. kronor, beviljats såsom statskommunala reservarbeten innevarande
år. Då under tiden V? 1933—31/i2 1934 motsvarande kostnadssumma utgjorde
76.6 milj. kronor, har från 1 juli 1933 intill utgången av oktober 1935
beviljats statskommunala reservarbeten för 89.0 milj. kronor. De delar av
beviljade statskommunala reservarbeten, varpå statsbidrag den 31 oktober 1935
icke utbetalats, motsvarade ett belopp av omkring 36 milj. kronor, varav något
över 11 milj. kronor för allmänna vägar.

Tab. 34. Statskommunala reserrarbetare, fördelade på städer och landsbygd.

1934—1936.

Månad	Städer	Landsbygd	Hela riket
Antal	%	Antal	%	Antal	%
1934
	6,217	44.8	7,662	55.2	13,879	100.0
Februari.........	6,763	41.7	9,436	58.3	16,199	100.0
Mars...........	6,696	38.8	10,581	61.2	17,277	100.0
April...........	6,794	39.3	10,483	60.7	17,277	100.0
Maj ........... Juni...........	6,492	35.7	11.673	64.3	18,165	100.0
5,902	31.9	12,575	68.1	18,477	100.0 i
Juli..........	5,144	30.1	11,931	69.9	17,075	lOO.o !
Augusti..........	4,621	28.8	11,416	71.2	16,037	100.0
September.........	4,240	29.5	10,122	70.5	14,362	loo.o
Oktober..........	4,387	30.9	9,800	69.1	14.187	100.0
November.........	4,710	36.2	8,295	63.8	13,005	loo.o
December.........	5,009	39.3	7,730	60.7	12,739	100.0
1935
Januari..........	5,060	41.4	7,161	58.6	12,221	100.0
Februari.........	5,205	41.1	7,457	58.9	12,662	100.0
Mars...........	5,322	41.4	7,529	58.6	12,851	loo.o
April...........	5,036	42.8	6,744	57.2	11,780	100.0
	4.438	40.9	6,405	59.1	10,843	100.0
Juni...........	3,826	37.6	6,342	62.4	10,168	loo.o
Juli...........	3,378	37.0	5,754	63.0	9,132	100.0
Augusti..........	3,184	38.2	5,141	61.8	8,325	loo.o .
September........	2,777	38 4	4,455	61.6	7,232	100.0
Oktober..........	2,528	38.2	4,098	61.8	6,626	1 100.0 1

Under perioden juli 1933—oktober 1935 ha kontraherats eller i annan ordning
antagits statliga och beviljats statskommunala reservarbeten för sammanlagt
192 milj. kronor.

De statskommunala reservarbetarna utgöras till övervägande del av familjeförsörjare.
Vid oktober månads utgång uppgingo sålunda av de 6,626 statskommunala
reservarbetarna familjeförsörjarna till icke mindre än 5,383, medan
1,243 voro rapporterade som saknande försörjningsplikt.

Den statskommunala arbetslinjen har under året anlitats i ungefär samma
proportion för städer och landsbygd. Dock företer landsbygdens andel
tendens till stegring och städernas till sänkning.

Den statskommunala arbetslinjens omfattning i olika delar av landet framhår
av den i tab. 35 lämnade sammanställningen.

Tab. 35. Antalet från olika län rid statskommunala reservarbeten sysselsatta år 1935.

Län	si/i	3%	31/7	hela antalet	31/l0 dä städer	ray lands- bygd
Stockholms stad..........	858	962	989	645	645
Stockholms.............	468	259	168	115	24	91
Uppsala..............	247	373	218	125	_	125
Södermanlands...........	303	186	77	72	49	23
Östergötlands............	288	218	107	48	35	13
Jönköpings.............	511	440	279	185	181	4
Kronobergs.............	222	189	135	94	_	94
Kalmar..............	821	779	470	438	267	171
Gotlands..............	107	102	10	_	_
Blekinge..............	830	1,013	592	413	107	306
Kristianstads............	223	126	47	37	28	9
Malmöhus.............	577	654	433	303	279	24
Hallands..............	303	178	134	82	74	8
Göteborgs stad...........	197	233	163	201	201	_
Göteborgs och Bohus län i övrigt . .	913	839	635	576	236	340
Älvsborgs.............	470	456	239	107	38	69
Skaraborgs..........	255	243	131	107	68	39
Värmlands.............	771	735	519	453	19	434
Örebro..............	367	308	152	120	40	80
Västmanlands ..........	297	215	17	5	_	5
Kopparbergs............	399	396	541	303	—	303
Gävleborgs.............	426	538	578	425	97	328
Västernorrlands...........	1,545	1,578	1,784	1,344	_	1,314
Jämtlands...........	167	209	198	127	43	84
Västerbottens.........	376	301	302	197	43	154
Norrbottens...........	280	250	214	104	54	50
Hela riket	12,221	11,780	9,132	6,626	2.528	4,098
Därav familjeförsörjare	9,719	9,507	7,101	5,383	2,233	3,150

Tab. 36. Statskommunala reservarbetares fördelning på åldersgrupper so/n 1933,

sl/io 1934 och S1A 1933.

Ålder	Antal	P	rocén	t
3°/11 1933	31/io 1934	31 h 1935	31/n 1933	31/lO 1934	31/7 1935
18 20 .........	725	760	387	5.1	5.4	4.4
21—25.........	2,127	2,010	1,031	14.9	14.2	11.7
26 30 .........	2,483	2.312	1,303	17.4	16.3	14.7
31 40.........	4,018	3,663	2,395	28.3	25.9	27.1
41 50.........	2.658	2.652	1,660	18.7	18.7	18.8
51 60.........	1,711	2,002	1,425	12.0	14.1	16.1
61—(o.........	513	759	641	3.6	5.4	7.2
Summa	14,235	14,158	8,842 1	lOO.o	100 0	100.0

Tab. 37. Statskommunala reservarbetares fördelning på yrkesgrupper den sl/7 1935.

Yrkesgrupper	Antal	I % av hela antalet i stats-kommunala reservarbeten sysselsatta	I % av hela antalet hjälp-sökande inom yrkesgruppen
Jordbruk .................	236	2.7	15.4
Skogshushållning.............	452	5.1	14.1
Ingenjörsarbete och arbetsledning.....	8	0.1	11.6
Malmbrytning..............	1 /3	1.9	19.0
Metallindustri..............	680	7.7	33.7
Stenindustri...............	608	6.9	13.1
Glasindustri...............	65	0.7	20.1
Annan jord- och stenindustri.......	112	1.3	23.6
Sågverksindustri.............	1,011	11.4	29.3
Annan trävaruindustri..........	129	1.5	26.4
Pappersindustri..............	357	4.0	39.1
Grafisk industri..............	14	0.2	14.0
Livsmedelsindustri............	185	2 1	26.7
Textil- och beklädnadsindustri.......	84	0.9	22.6
Läder-, hår- och gummivaruindustri ....	120	1.4	20.0
Kemisk-teknisk industri..........	197	2 2	35.8
Väg- och anläggningsarbetare.......	839	9.5	25.8
Annan bvggnadsverksamhet........	302	3.4	25.8
Kraft- och värmeproduktion........	77	0.9	30.1
Sjöfart och fiske.............	192	2.2
Handelsarbetare..............	148	1.7	15.7
Kontorister m. fl..............	213	2.4	33.8
Hotell- och restaurangrörelse.......	34	0.4	20.9
Landtransport.............	460	5.2	27.3
Allmän tjänst och fria yrken.......	38	0.4	2U.1
Husligt arbete (gårdskarlar m. fl.).....	10	0.1	21.3
Tillfällighets- och diversearbetare.....	1,954	22.1	22.6
Ungdom utan särskild utbildning......	144	1.6	11.1
Samtliga yrkesgrupper	8,842 1	100.0	21.9

1 Beträffande avvikelsen frän månadsrapportcns uppgift, Be sid. 83.

Den minskning antalet statskommunala reservarbetare undergått är ingalunda
jämnt fördelad mellan olika landsändar. Så har antalet i Stockholms
stad samt Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtlands län minskats
förhållandevis obetydligt, medan högst avsevärda minskningar förekommit
inom Gotlands, Kristianstads och Västmanlands län.

_ I likhet med vad ovan noterats beträffande de statliga reservarbetarna, ha
vissa förskjutningar i åldershänseende förekommit, så att de högre åldrarna
nu äro talrikare företrädda. Saväl absolut som relativt har antalet ungdomar
vid de statskommunala reservarbetena nedgått, något som torde sammanhänga
med att ungdomen, framförallt i städerna, i den mån den icke funnit sysselsättning
på arbetsmarknaden, beretts hjälp genom hänvisning till kurser eller
genom sysselsättning vid arbetsläger och ungdomsreservarbeten. Det förhållandet,
att årets åldersundersökning verkställts under annan årstid än de båda
föregående, torde dock mana till viss försiktighet vid jämförelse mellan de i
tab. 36 införda resultaten.

De statskommunala reservarbetarnas yrkestillhörighet återgives i tab. 37,
i vilken uppgifter från yrkesundersökningen den 31 juli 1935 sammanställts.
I fråga örn dessa uppgifters jämförbarhet med tidigare gäller vad här ovan
sagts beträffande de statliga reservarbetarnas yrkesgruppering. Tillfällighetsoch
diversearbetare och sågverksindustri representera 22.1, resp. 11.4 % av
hela antalet statskommunala reservarbetare j väg- och anläggningsarbetare
utgöra 9.5 %.

Vedel dagsfört jän stern a vid de statskommunala reservarbetena äro för åren
1933—1935 angivna i tab. 38.

Tab. 38. Medelförtjänster rid de statskomniiuiala reserrarbetena per 8-timinars
dagsverke. (Specialarbetare ej medräknade.)

Månad

Januari . . .
Februari . .
Mars ....

1933

4.69

4.56

4.80

1934

5.43

5.51

5.41

1935

5.21

5.25

5.32

April .
Maj . .
Jani .

4.64

4.74

4.55

5.42

5.22

5.15

5.40

5.66

5.59

Juli . .
Augusti .
September

5.04

5.24

5.29

5.13

5.15

5.59

5.72

5.69

Oktober .
November
December

5.30	5.13	5.66 (prel.)
5.33	5.23	—
5.63	5.33	—

Dessa medelförtjänster ligga icke obetydligt högre än de vid de statliga reservarbetena.
Detta förhållande sammanhänger med att de statskommunala reservarbetena
i väsentligt större utsträckning än de statliga äro förlagda till
kommuner med förhållandevis hög reservarbetslön. De variationer i lönerna,
som återspeglas i ovanstående tabell, bero i likhet med vad fallet är för de
statliga reservarbetena i viss mån på löneläget inom de kommuner, varest

arbetena bedrivas, i det att medeltalen icke hänföra sig till samma kommuner
utan till dem som under respektive månader bedrivit arbeten.

Såsom statskommunala reservarbeten ha i mindre omfattning anordnats arkivarbeten
för kontorister och med dem jämställda. Denna form av arbetslöshetshjälp
tillämpas i huvudsak i städerna.

Statsbidraget till ett statskommunalt reservarbete fastställes enligt de från
den 1 juli 1934 gällande bestämmelserna av kommissionen eller, därest fråga
är örn bidragsprocent överstigande 75 %, av Kungl. Majit. Period, för vilken
statsbidrag fastställts, har i regel omfattat ett halvår, varvid till grund för
bidragsprocenten lagts bl. a. medelskattetrycket i kommunen under sistförfluten
tre kalenderår samt medelantalet anmälda arbetslösa under sistförfluten
kalenderhalvår i procent av invånarantalet i kommunen. Bidragsprocenterna
till arbetslöner vid statskommunala reservarbeten ha varierat från
30 upp till 95 %. Genom särskilda beslut av Kungl. Majit har den bidragsprocent,
som gällde för visst statskommunalt reservarbete före den 1 mars
1935, erhållit giltighet till 1935 års utgång.

Tab. 39. Omfattningen av medgivet'' förhöjt statsbidrag till arbetslöner vidi statskommunala
reservarbeten. Antal kommuner. ^

Period	55 %	60 "«	65 %	70 %	75 %	80 %	85 %	90 %	95 %	Summa
Städer
''/i—S1/n 1931......	—	—	—	—	2	—	—	—	—	2
Vi—31/i2 1932 ......	—	1	1	—	5	—	3	2	—	12
V i—s% 1933 ......	1	7	—	—	4	1	3	2	—	18
»A—s,/iä 1933 ......	1	9	1	—	2	1	2	2	—	18
Vi—S0/6 1934 ......	5	8	1	—	1	2	2	2	—	21
l/i 1934—28/2 1935 ....	8	1	1	—	—	2	3	1	—	16
>/8-87i2 1935 *.....	1	—	2	1	2	—	1	—	—	7
‘/i—31/n 1936 1 .....	—	1	3	—	1	—	—	—	—	5
Landsbygd
7i-s7ul931......	—	3	3	—	6	1	—	3	—	16
7i-37i2 1932 ......	—	14	10	5	32	4	3	28	—	96
*/i—so/e 1933 ......	7	25	11	9	36	13	7	42	—	150
Vt—''''712 1933 ......	15	20	15	16	34	19	15	21	30	185
Vi—1*7» 1934......	20	19	18	16	25	13	19	25	44	199
7, 1934 - 28/j 1935 ...	18	27	31	18	15	17	12	10	31	179
V.-*7u 1935 1 .....	12	25	15	13	9	11	11	8	19	123
7i-sl/i2 1936 1 .....	18	15	15	8	9	9	6	6	10	96
Hela riket
Vi—”/h 1931......	_	3	3	—	8	1	—	3	—	18
''/i — *7‘» 1932 ......	—	15	11	5	37	4	6	30	—	108
7i-87e 1933 ......	8	32	11	9	40	14	10	44	—	168
7»—*7» 1933 ......	16	29	16	16	36	20	17	23	30	203
7i—s0/e 1934 ......	25	27	19	16	26	15	21	27	41	220
7? 1934—28/2 1935 ....	26	28	32	18	15	19	15	11	31	195
''/3-37,2 1935 1 .....	13	25	17	14	11	11	12	8	19	130
Vi—87i» 1936 1 .....	18	16	18	8	10	9	6	6	10	101

1 Avser läget enligt Kungl. Maj:ts eller kommissionens beslut t. o. m. den 30 november 1935.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 19 juli 1935 ha vissa betydelsefulla förändringar
rörande bestämmandet av bidragsprocenten till hjälpverksamheten
vidtagits. Sålunda skall från och med 1936 statsbidragsprocent fastställas
för kalenderår, och kommissionens beslut bör därvid fattas under loppet av
september månad nästföregående år. Avsikten härmed är, att kommunerna
vid budgetens uppgörande för påföljande år skola äga kännedom örn den bidragsprocent,
de ha att påräkna till eventuell hjälpverksamhet för arbetslösa.
Vidare har föreskrivits, att den bidragsprocent, som medgivits för statskommunalt
reservarbete, skall gälla för hela den tid, varunder arbetet bedrives
såsom statskommunalt reservarbete, sålunda oavsett de förändringar, bidragsprocenten
till övrig hjälpverksamhet inom kommunen kan undergå. För att utjämna
variationerna i antalet arbetslösa olika årstider emellan skall arbetslösheten
under en tolvmånadersperiod i stället för, som tidigare var fallet,
sexmånadersperiod läggas till grund för beräkningen av bidragsprocenten.

Fördelningen på olika förekommande procentsatser av de kommuner, som
åtnjutit förhöjt statsbidrag, d. v. s. bidrag med mer än 50 °/°, till kostnaderna
för arbetslöner, framgår av tab. 39. Då bidragsprocenterna nu äro fastställda
för 1936, ha även dessa för jämförelsens skull medtagits. På grund av Kungl.
Maj :ts ovan berörda beslut att giltighetstiden av den för ett statskommunalt
reservarbete beviljade bidragsprocenten skall omfatta den tid, varunder arbetet
bedrives som statskommunalt reservarbete, förekomma emellertid förhöjda
statsbidrag i ett väsentligt större antal kommuner än som framgår av tab. 39.

Under första halvåret 1934 åtnjöto icke mindre än 220 kommuner förhöjt
statsbidrag, vilket antal successivt minskats, så att detsamma för år 1936
uppgår till endast 101. Under första halvåret 1934 hade icke mindre än 44
kommuner tillerkänts 95 % i statsbidrag; för 1936 utgör motsvarande antal
10. Det är naturligt, att huvudparten av de kommuner, som beviljats förhöjt
statsbidrag, utgöres av landskommuner.

Nedgången i antalet kommuner, som erhållit förhöjt statsbidrag, är direkt
beroende på den minskade arbetslösheten, som i många fall medgivit hjälpverksamhetens
nedläggande. Då, såsom ovan anförts, arbetslöshetens omfattning
inom en kommun är en av de faktorer, med ledning av vilka statsbidraget
awäges, har arbetslöshetens nedgång även indirekt bidragit till sänkning av
statsbidragsprocenterna och sålunda även till sänkning av det antal kommuner,
som medgivits bidrag utöver 50 %.

Den för en kommun fastställda procentsatsen gäller i allmänhet samtliga
inom kommunen bedrivna statskommunala reservarbeten. I särskilda fall har
dock statsbidrag medgivits att utgå med högre procentsats, nämligen då fråga
varit örn sådana arbeten, vilka ansetts tillgodose ett statsintresse av något slag.
Det kan sålunda förtjäna nämnas, att en kommun till ett kulturhistoriskt betydelsefullt
arbete under året tillerkänts statsbidrag med 90 % på såväl arbetslöner
som materialkostnaderna. För flygfältsarbeten utgår statsbidrag enligt
förmånligare grunder än för andra statskommunala reservarbeten. Sålunda ha
städerna Stockholm, Jönköping, Halmstad och Göteborg för sådant ändamål
åtnjutit 90 % statsbidrag till arbetslöner.

Tab. 40. Antal statskommunala reser var hetslö reta", som efter den 1 juli 1034 upphört
att bedrivas som reservarbete för att färdigställas i öppna marknaden, saint beviljade

och avarbetade kostnader.

		Av kommissionen	Därav såsom
T i d	Antal arbets-	beviljade total-	reservarbete
företag	kostnader	avarbetat
	kronor	kronor
Vt 1934 80/a 1935 ..........	23	1,187,020	674,525
t V7 1935—80/u 1935 ..........	17	1,163,400	575,479

Yad statsbidragen till materialkostnader beträffar, utgå de såsom regel i
en viss bestämd relation till den för arbetslöner fastställda statsbidragsprocenten.
Högre bidrag än 50 % har medgivits till vissa arbeten inom följande
kommuner, nämligen Landskrona 90 %, Mölndal 80 %, Skee och Hässjö 75 %,
Skee, Tidaholm, Agnetorp, Alnö och Skön 70 %.

Arbetsmarknadens allt större förmåga att åter upptaga arbetskraft har på
många håll gjort det möjligt att nedlägga pågående statskommunala reservarbeten.
I allmänhet reserveras därvid arbetsobjektet för eventuellt framtida
hjälpbehov, men icke sällan ha kommuner ansett sig böra i öppna marknaden
färdigställa arbeten, som nedlagts såsom statskommunala. I tab. 40 ha sammanställts
några uppgifter rörande dylika arbeten, efter den 31 juli 1934 omförda
till öppna marknadens arbeten.

Av dessa företag utgöras 23 av arbeten avseende allmän väg.

c. Kommunala reservarbeten.

Under år 1933 sysselsattes vid rent kommunala reservarbeten, till vilka
statsbidrag icke utgår, ett större antal arbetare än vid de samtidigt anordnade

Tab. 41. Arbetslinjens omfattning''. Iren 1034—1935.

Månad	Antal vid statliga reservarbeten	s y s s e 1 vid stats-kommunala reservarbeten	satta vid kommunala reservarbeten	Summa syssel-satta vid olika slag av reservarbeten	i % av hela antalet rappor-terade hjälp-sökande arbets-lösa
	1934	1935	1934	1935	1934	1935	1934	1935	1934	1935
Januari.....	18.598	19,190	13,879	12,221	10,546	5,318	43,023	36,729	23.8	39.3
Februari ....	20,667	19,232	16,199	12.662	10,390	5,543	47,256	37,437	28.4	41.7
Mars.....	21,826	19,392	17,277	12,851	8,316	4,674	47,419	36,917	29.6	44.2
April......	21,935	17,345	17,277	11,780	6,028	3,455	45,240	32,580	31.1	43.4
Maj.......	23,029	18,878	18,165	10,843	4,915	2,813	46,109	32,534	39.7	53.2
Juni......	25,488	20,398	18.477	10,168	4,500	2,697	48,465	33,263	48.6	65.0
Juli.......	26,756	18,215	17,075	9,132	4,376	2.200	48,207	29,547	53.9	69.4
Augusti.....	26,816	16,288	16,037	8,325	4,048	2.551	46,901	27,164	56.5	65.1
September ....	25,014	14,356	14,362	7,232	3,871	2,759	43,247	24,347	54.8	59.1
Oktober.....	23,639	13,320	14,187	6,626	3.995	2,833	41,821	22,779	49.8	48.4
November ....	20,045	—	13,005	—	4,444	—	37,494	—	40.7	—
December ....	18,401	—	12,739	—	4,179	—	35,319		38.0	—

statskommunala reservarbetena. Den utvidgning av den statliga och statsunderstödda
hjälpverksamheten, som ägde rum under 1933, medförde en successiv
nedgång av antalet kommunala reservarbetare. Sedan augusti 1933 har
antalet dylika reservarbetare, örn man bortser från en enda månad, varit fallande,
så att detsamma den 31 oktober 1934 utgjorde omkring 4,000 och vid
samma tid innevarande år 2,800. Vid kommunala reservarbeten sysselsattes
alltså den 31 oktober 1935 Vs av de arbetslösa, vilka bringats hjälp genom
beredande av arbete. Närmare uppgifter rörande omfattningen under senare år
av de kommunala reservarbetena äro införda i tab. 41, i vilken sammanställts
vissa uppgifter rörande antalet vid statliga, statskommunala och kommunala
reservarbeten sysselsatta.

d. Arbetslinjens omfattning.

Den relativt ökade omfattning, i vilken de arbetslösa beretts hjälp genom
arbete, framgår av ovanstående tabell. Vid början av föregående år meddelades
hjälp genom reservarbete åt endast 1/4 av samtliga hjälpsökande. Trots
tillbakagången av antalet arbetare vid de kommunala reservarbetena har totalantalet
reservarbetare stigit, så att detsamma efter att i oktober 1933 ha
utgjort 28.4 % av samtliga hjälpsökande arbetslösa vid ingången av 1935 utgjorde
38 % och vid oktober månads utgång 48.4 %. Under sommarmånaderna
ha reservarbetarna utgjort ännu större andel av de hjälpsökande. Arbetslinjen
har sålunda mer och mer blivit den dominerande hjälpformen i den
under kommissionens ledning bedrivna hjälpverksamheten.

2. Understödslinjen.

a. Dagunderstöd.

Ännu vid början av år 1934 var det med hänsyn till arbetslöshetens omfattning
och svårigheterna att tillräckligt snabbt öka. arbetslinjen nödvändigt att
i förhållandevis stor utsträckning tillgripa kontantunderstödsverksamhet såsom
supplerande hjälpform. Sålunda uppgick antalet kontantunderstödda i januari
1934, förutom kursdeltagare, till något mer än 56,000. Denna understödsverksamhet
bedrevs inom icke mindre än 297 kommuner. Under våren och
försommaren kunde emellertid, samtidigt som arbetslösheten nedgick och de
statliga reservarbetarnas antal ökades, betydande inskränkningar i understödstagarnas
antal successivt göras. Under månaderna augusti—november understeg
antalet understödsrum 10,000, men med vinterns inbrott måste naturligt
nog en ökning äga rum. Denna behövde dock icke bliva av större omfattning
än att det högsta antalet, som uppnåddes i februari 1935, uppgick
till 17,450. Under den följande tiden har understödsverksamheten snabbt
kunnat minskas, och under månaderna juni—september har den praktiskt

Tab. 42. Antal kommuner, som bedrivit understiidsverksamhet med statsbidrag, och
antalet daguuderstödda (ej kursdeltagare). Åren 1934—1935.

Månad	19 3 4	19 3 5
Kommuner	Dag- understödda	Kommuner	Dag- understödda
	297	56,083	114	16,129
Februari...........	255	53,343	114	17,450
Mars............	254	53,132	82	15,962
	175	42,223	63	11,859
	103	29,705	24	4,335
Juni.............	70	19,446	3	249
	41	12,536	9	598
Augusti.....•.....	30	8,723	9	400
September..........	18	6,808	9	260
Oktober...........	24	7,076	15	807
i November..........	62	9,899	—	—
1 December..........	107	14,322	—

taget varit nedlagd. Dagunderstödsverksamhet har under dessa månader förekommit
endast i 8 stenkommuner i Bohuslän och i en av arbetslösheten inom
glasindustrien betungad kommun i Värmland. Antalet understödsrum har för
varje månad endast rört sig örn sammanlagt några hundratal. Med höstens
inträde har återigen någon ökning av antalet understödsrum måst vidtagas,
men denna hjälpform intager alltjämt ett förhållandevis obetydligt utrymme
inom hjälpverksamheten.

Tidigare har påvisats huru som antalet statliga reservarbetare från stadskommuner
under året nedgått endast obetydligt, under det att motsvarande
antal från landsbygden såväl relativt som absolut minskats avsevärt. Möjligheten
att bereda hjälp i form av arbete vid de statliga reservarbetena har
varit det medel, som — örn man bortser från det till följd av arbetslöshetens
nedgång direkt minskade hjälpbehovet — i främsta rummet bidragit till
inskränkningen av kontantunderstödsverksamheten. Då samtidigt härmed även
antalet statskommunala reservarbetare nedgått, torde förhållandet böra närmare
belysas.

Med hänsyn till läget inom jord- och skogsbruk har kommissionen, såsom
ovan berörts, vidtagit hemsändningar från de statliga reservarbetena i fråga
örn lantbruks- och skogsarbetare, i den mån dessa icke självmant eller på
grund av respektive arbetslöshetskommittéers åtgöranden lämnat arbetet. Härigenom
har det varit möjligt att, trots nedgång i totalantalet reservarbetare från
landsortskommuner, företaga nyhänvisningar. Sedan de dagunderstödda på
detta sätt överförts till reservarbete eller till öppna marknaden, har understödsverksamheten
kunnat nedläggas.

Genom beslut den 21 juni 1935 fann kommissionen ej skäl bifalla en av
Stockholms stads arbetslöshetskommitté gjord framställning örn tillstånd att
med statsbidrag få utgiva dagunderstöd åt hjälpsökande arbetslösa, över detta

Tab. 43. Antalet dagunderstödilu (ej kursdeltagare), fördelade på län. Åren 1934—1935.

Län		Antal	dagunderstödda
31	/l	30	A	31	h	31	/lO
1934	1935	1934	1935	1934	1935	1934	1935
Stockholms stad........	9,437	3,797	8,904	3,093	4,796		2,949
Stockholms..........	1.648	364	1,088	75	112	_	_	_
Uppsala............	597	238	293	60	46	—	60	—
Södermanlands.........	479	32	81	—	_	_	_	_
Ostergötlands.........	1,930	364	1,365	175	323	—	188	—
Jönköpings..........	98	—	—	—	—	—	—	—
Kronobergs..........	108	15		—	_	—	—	_
Kalmar...........	1,047	310	328	—	—	—	—	—
Gotlands...........	160	40	23	—	—	—	—	_
Blekinge...........	1,049	198	429	—	50	40	—	—
Kristianstads.........	99	30	—	—	—	—	—	—
Malmöhus...........	5,880	1,734	3,731	809	1,048	_	466	_
Hallands...........	444	40	205	_	—	—	—	—
Göteborgs stad.........	6,597	2,900	5,500	2,328	2,962	—	2,000	—
Göteborgs o. Bohus län i övrigt . .	4,553	849	3,467	»17	936	543	275	496
Alvsborgs ...........	511	lo3	255	60		—	—	—
Skaraborgs..........	418	5o	190	_	23	—	—	—
Värmlands..........	2,051	67i	1,640	240	215	15	169	10
Örebro............	1,565	325	944	200	140	—	100	—
Västmanlands.........	1,111	99	562	_	—	—	—	—
Kopparbergs..........	1.758	410	1,381	277	200	—	—	—
Gävleborgs..........	3.126	831	2,581	987	596	—	334	_
Västernorrlands........	8,307	2,416	7,540	2,570	1,089	—	535	301
Jämtlands...........	409	—	125	_	—	—	—	—
Västerbottens.........	227	—	173	—	—	—	—	—
Norrbottens..........	2,551	310	1.425	468''	—	—	—	—
Summa	56,083	16,129	42,223	11.859	12,536	598	7,076	807
Antal kommuner	297	lii	175	63	ål	9	24	15

beslut anförde arbetslöshetskommittén den 3 juli 1935 besvär hos Kungl. Maj :t,
som den 1 november 1935 resolverade:

»Enär åtskilliga arbetslösa i Stockholm tillhöra yrken, vilkas utövare icke
kunna hänvisas till reservarbeten, som för dem äro lämpliga, samt nödig hjälp
icke bör beredas sådana arbetslösa i form av fattigvårdsunderstöd, finner
Kungl. Majit arbetslöshetskommissionen hava bort tillåta staden att bedriva
dagunderstödsverksamhet med statsbidrag.»

På grund av detta Kungl. Maj :ts beslut medgav kommissionen, efter inhämtande
av erforderliga uppgifter, Stockholms stad rätt att från och med den 11
november 1935 bedriva kontantunderstödsverksamhet för 800 hjälpsökande
arbetslösa, varav 50 i staden icke hemortsberättigade.

Orsaken till att understödsverksamhet under sommaren måst uppehållas
inom vissa av Bohusläns stenkommuner är följande. På grund av att stendistrikten
sedan länge hemsökts av svår arbetslöshet, ha hjälpmöjligheterna vid

de statliga reservarbetena för dessa kommuner måst utnyttjas i stor omfattning.
Det har då varit naturligt att i första hand hänvisa personer utan försörjningsplikt
— eller med endast mindre sådan — till arbetsplatser utom länet,
medan övriga familjeförsörjare beretts sysselsättning i närheten av hemkommunen
eller medgivits dagunderstöd. På grund av att detta hjälpprogram
tillämpats under en följd av år, ha de dagunder stödda på senare tid utgjorts
så gott som uteslutande av familjeförsörjare med större försörjningsbörda.
Kommissionen har med hänsyn till väntade arbetstillfällen i öppna
marknaden icke ansett sig böra i större utsträckning hänvisa sådana familjeförsörjare
till arbetsplats utom hemorten och har därför medgivit dagunderstödsverksamhet
i begränsad omfattning.

Kontantunderstödsverksamhetens geografiska fördelning vid olika tidpunkter
innevarande år belyses av tab. 43. Det framgår, att dagunderstödsverksamhet
vid årets början förekom inom samtliga län utom Jönköpings, Jämtlands
och Västerbottens. Efter att, som nyss sagts, under sommaren ha förekommit
endast i ett fåtal kommuner har denna hjälpform under oktober måst
utökas något, så att densamma vid månadens slut omfattade 807 understödstagare
inom 15 kommuner. Under november månad har ytterligare ett antal
kommuner tillkommit.

Den under hösten 1935 bedrivna understödsverksamheten har med vissa undantag
kunnat begränsas till att avse familjeförsörjare.

De förändringar i åldershänseende, som arbetslöshetsklientelet innevarande
år undergått och vilka redan i annat sammanhang berörts, kunna på grund
av det ytterst obetydliga antalet dagunderstödda vid tidpunkten för åldersundersökningens
verkställande icke medgiva några säkra slutsatser beträffande
förskjutningarna i de kontantunderstöddas ålder. I tab. 44 lämnas
emellertid för jämförelsens skull uppgifter angående dessas fördelning på åldersgrupper
den 30 november 1933, 31 oktober 1934 och 31 juli 1935.

Tab. 44. De dagunderstöddas (ej kursdeltagare) fördelning på åldersgrupper 30/u 1938,

31/io 1934 och 31/7 1935.

Ålder	Antal		’ r o c e n	t
30/ll 1933	31/io 1934	31/7 1935	3°/n 1933	31/10 1934	31/7 1935
16-17.........	850			1.8	_	_
18—ISO.........	3,ö91	—	1	7.7	—	0.2
21 25.........	8,320	374	19	18.1	5.3	3.2
26 30 .........	8.136	1,075	38	17.0	15.2	6.5
31-40.........	11,097	2,160	162	23.2	30.5	27.7
41 50.........	7,750	1.633	152	16.2	23.1	25.9
51-60.........	5,443	1.251	144	11.4	17.7	24.fi
61—a>.........	2.194	583	70	4.6	8.2	11.9
8 ii ni ni a	47,781	7,076	586 1	100.0	100.0	100.0

1 Beträffande avvikelsen från mSnadsrapportens uppgift, se sid. 83.

Med hänsyn till det förbättrade läget på ungdomsarbetsmarknaden beslöt
kommissionen den 27 juli 1934 att avstänga arbetslösa, icke fyllda 22 år, från
dagunderstödsverksamhet med undantag dock för det fall, att vederbörande
samtidigt deltog i kursverksamhet. Från och med innevarande års början
sänktes denna åldersgräns till 21 år, varjämte avstängningen inskränktes till
att omfatta endast personer utan försörjningsplikt. Det torde, alldeles frånsett
nu berörda förhållande, vara naturligt, att med dagunderstödsverksambetens
minskade omfattning en förskjutning skett mot de högre åldersklasserna,
så att åldersgrupperna över 30 år nu utgöra 90.1 % av hela antalet.

De kontantunderstöddas fördelning med avseende på yrken under innevarande
år är av ovan berörd anledning av mindre intresse, men medtagas i tab.
45 uppgifter härom, utvisande bl. a. att 92.5 % av de den 31 juli dagunderstödda
tillhörde stenindustrien.

Tab. 45. De dagnnderstöddas (ej kursdeltagare) fördelning på yrkesgrupper

den ilh 1985.

Yrkesgrupper	Antal	I % av hela antalet dag-understödda	I )f av hela antalet hjälp-sökande inom yrkesgruppen
Stenindustri...................	542	92.5	11.6
Metallindustri..................	16	2.7	06
Glasindustri..................	14	2.4	4.3
Övriga yrkesgrupper...............	14	2.4	0.0
Summa	5861	lOO.o	1.6

Under sommaren 1934 inskränktes dagunderstödsverksamheten till att omfatta
endast män. Över kommissionens beslut den 2 november 1934, angående
dagunderstödsverksamhet för Stockholms stad, vilket beslut icke medgav utbetalande
av understöd till kvinnor, anförde Stockholms stads arbetslöshetskommitté
besvär, och Kungl. Maj :t resolverade den 14 december 1934, att gällande
författningsbestämmelser icke gåve stöd för ett generellt utestängande
av arbetslösa kvinnor från att komma i åtnjutande av understöd.

Under maj—oktober 1935 har dagunderstöd till kvinnor icke ifrågakommit.
Den ovan (sid. 24) omnämnda ytterligare nedgången i arbetslösheten bland
kvinnorna har medfört, att hjälpverksamheten praktiskt taget helt kunnat avvecklas
för dessa.

Dagunderstöd lämnas företrädesvis i kontant form, men hjälpkungörelsens
bestämmelser, varigenom meddelandet av hjälp in natura medgives, ha under
året tillämpats av vissa kommuner.

Den omfattning, i vilken kommunerna begagnat sig av hjälpkungörelsens
föreskrifter örn arbetsplikt, belyses av tab. 46.

Under året ha följande kommuner, nämligen S:t Nikolai, Norrköping, Kalmar,
Oskarshamn, Karlskrona, Sölvesborg, Hälsingborg, Landskrona, Halmstad,
Göteborg, Lysekil, Gävle och Sundsvall medgivits rätt att lämna dag -

1 Beträffande avvikelsen från månadsrapportens uppgift, se sid. 83.

Tab. 46. Antal arbetspliktstillämpande

Månad	Kommuner med kontantunderstöds-verksamhet med
Januari.....	statsbidrag ..... 140
Februari.....	..... 145
Mars.......	..... 127
April......	..... 97
Maj.......	..... 60
Juni.......	..... 23
Juli.......	..... 12
Augusti.....	..... 14
September ....	..... 13
Oktober.....	..... 15

kommuner.	Januari—oktober 1935.
Kommuner tillämpande arbetsplikt
Städer	Landsbygd	Summa
10	19	29
10	17	27
14	13	27
11	14	25
4	17	21
2	4	6
—	3	3
—	• 3	3
—	2	2
—	4	4

understöd till arbetslösa sjömän utan hemortsrätt i vederbörande kommun.
För denna understödsverksamhet har kommunen åtnjutit statsbidrag med 75 %,
där ej högre procenttal av Kungl. Majit medgivits. I flera av här nämnda
kommuner har statsunderstödd kursverksamhet för sjömän anordnats med bidrag
såväl av till kommissionens förfogande ställda medel som andra.

Tab. 47. Omfattningen av medgivet förhöjt statsbidrag till dagunderstöd.

Antal kommuner.

Period	55 %	60 %	65 %	70 %	75 %	80 %	85 %	90 %	95 %	Summa
Städer
Yi S1/i2 1931......	—	—	—	—	1	—	—	2	—	3
‘/i 31/i2 1932 ......	—	1	—	—	4	—	1	2	—	8
Vi s% 1933 ......	4	2	—	—	3	—	1	2	—	12
Yr—»V« 1933 ......	1	3	—	—	4	—	1	1	—	10
Yi so/e 1934 .....	3	7	—	—	1	2	2	1	—	16
Y? 1934—28A 1935 ....	6	1	—	—	—	1	2	1	—	11
Y> »Yi* 19351 .....	—	—	1	—	1	—	1	—	—	3
Landsbygd
Yi—"/i* 1931......	_	1	—	1	10	7	—	17	1	37
i/,—»»/ii 1932 .....	—	5	6	2	23	6	2	41	1	86
i/i—so/e 1933 ......	6	18	12	10	27	17	9	51	1	151
l/i-si/i, 1933......	9	10	13	13	22	15	12	27	31	152
Yi—’Y» 1934 ......	10	12	11	9	16	11	13	18	45	145
Yi 1934—28/« 1935 ....	3	9	8	6	4	9	5	6	31	81
i/3—»i/i, 1935 1 .....	3	4	3	2	3	4	6	4	17	46
Hela riket
Yi »Yi, 1931......	_	1	—	1	11	7	—	19	1	40
Yi «/« 1932 ......	_	6	6	2	27	6	3	43	1	94
Yi—30/e 1933 ......	10	20	12	10	30	17	10	53	1	163
Y? »Yu 1933 ......	10	13	13	13	26	15	13	28	31	162
Yl s0/e 1934 ......	13	19	11	9	17	13	15	19	45	161
Yi 1934—1“/, 1935 ....	9	10	8	6	4	10	7	7	31	92
Y» »Yi» 19351 .....	3	4	4	2	4	4	7	4	17	49

1 Avser läget enligt Kungl. Maj:ts eller arbetslösbetskommissionens beslut t. o. m. den 30
november 1935.

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sand. Nr 19. (Bilaga.) 4

Statsbidrag till kontantunderstödsverksamhet utgår jämlikt gällande författningsföreskrift,
där ej omständigheterna prövas föranleda lägre bidrag,
med 50 % av det utbetalade dagunderstödsbeloppet. Med hänsyn till omfattande
arbetslöshet och hårt skattetryck ha kommuner under innevarande år i
likhet med tidigare och efter samma grunder som i fråga örn arbetslöner vid
statskommunala reservarbeten tillerkänts förhöjt statsbidrag. Omfattningen
härav framgår av tab. 47.

Till kontantunderstödsverksamhet har före den 19 juli 1935 icke ifrågakomma
lägre statsbidrag än 50 %. Bidrag har utgått med den procentsats, som
för olika kommuner fastställts att gälla för viss termin, vanligen kalenderhalvår.
Under innevarande år ha 66 kommuner åtnjutit statsbidrag med 50 %
av utbetalat dagunderstöd, och under årets första månader ha 92 kommuner
åtnjutit förhöjt statsbidrag. Bör tiden efter den 1 mars ha endast 49 kommuner
åtnjutit sadant förhöjt bidrag. Anledningen till denna skillnad är, att
många kommuner kunnat helt nedlägga dagunderstödsverksamheten och att
det allmänt förbättrade läget i vissa fall medfört en sänkning av bidragsprocenten.
För tiden efter den 1 mars ha 17 kommuner medgivits rätt att åtnjuta
statsbidrag med 95 %. Såsom ovan angivits förekommer nu ej understödsverksamhet
inom samtliga de kommuner, som medgivits förhöjt statsbidrag.

Sedan Kungl. Majit genom sitt beslut den 19 juli 1935 fastställt ändrade
grunder för bestämmandet av bidragsprocenten till hjälpverksamhet och då
Kungl. Majit ej framställt erinran mot kommissionens i underdånig skrivelse
den 20 september 1935 uttalade åsikt, att de väsentligt förbättrade arbetslöshetsförhå,
Händena i vissa fall kunde för kontantunderstödsverksamhet motivera
även lägre statsbidrag än 50 %, medgiver kommissionen numera vid beviljande
av dagunderstödsverksamhet statsbidrag med enahanda procentsats, som fastställts
att utgå till arbetslöner vid inom kommunen beläget statskommunalt
reservarbete, beviljat under löpande bidragstermin. Från den 1 januari 1936
är bidragsterminen lika med kalenderåret.

Dagunderstöden per dag och arbetslös, v ilka efter olika orters reservarbetslön
samt den arbetslöses ålder och försörjningsplikt kunna variera mellan 0: 55
och 5:33 kronor, ha i genomsnitt under året för hela landet uppgått till
2: 60 kronor, varav 1: 57 kronor i statsbidrag. Detta uppgår sålunda i genomsnitt
till 60.5 % av dagunderstödet.

b. Hyreshjälpverlcsamhet.

Omfattningen av den under året bedrivna hyreshjälpverksamheten belyses
av tab. 48, vari angives det antal kommuner, som under de olika kvartalen
haft tillstånd till sådan verksamhet.

Jämväl vad denna hjälpform beträffar, har det för kommissionen varit
möjligt att genomföra successiva begränsningar, sa att hyreshjälpverksamhet
icke alls behövt förekomma under tredje kvartalet. Sådan verksamhet förekommer
vid november månads utgång endast i 7 kommuner.

Tab. 48. Antal kommuner med rätt att utdela hyreshjälp. Januari—november 1935.

1 kv. 2 kv. 3 kv. 4 kv.

Städer.............. 25 18 — 5

Landsbygd......... . ■ • 20_15_—_^

Summa 45 33 — 7

c. Kommunal under stödsverksamhet.

Den enbart med kommunala medel bedrivna kontantunderstödsverksamheten
hade år 1933 en förhållandevis stor omfattning. Det kan sålunda förtjäna
noteras, att nämnda år i genomsnitt */*—7a av samtliga understödda beretts
hjälp uteslutande med kommunala medel. Inom denna gren av hjälpverksamheten,
som under sommaren 1933 minskade i betydelse, ökades antalet hjälpta
omkring årsskiftet men sjönk redan i mars 1934 väsentligt och uppgick i
september samma år till endast 2,600. Den med vinterns inträde naturliga
stegringen blev förhållandevis måttlig, och högsta antalet på detta sätt understödda,
vilket noterades i januari innevarande år, uppgick till icke fullt 6,000.
Under sommaren 1935 har antalet kommunalt understödda understigit 2,000
men företer med höstens inträde åter någon ökning, så att det vid oktober månads
utgång utgör 3,769. Den starka tillbakagång, som denna hjälpform undergått,
torde vara ett belägg för att den av kommissionen successivt genomförda
begränsningen av hjälpverksamheten icke varit för stark, då eljest de
kommunala understöden skulle ha visat tecken på stegring tidigare än som
skett. Närmare uppgifter rörande den kommunala understödsverksamheten
återfinnas i tab. 49.

d. Understödslinjens omfattning.

Efterföljande tabell meddelar en sammanställning av vissa uppgifter beträffande
understödslinjen för tiden januari 1933—oktober 1935.

Tab. 49. Understödslinjens omfattning (kursdeltagare inbegripna), iren 1933 -1935.

Hånad	Antal understödstagare	Summa understöds-tagare	Procent av hela antalet rapporte-rade arbetslösa
med statsbidrag	med enbart kommunala medel
1933	1934	1935	1933	1934	1935	1933	1934	1935	1933	1934	1935
Januari . .	43,110	60,604	17,849	20,213	13,087	5,959	63,323	73,691	23,808	35.1	43.0	25.6
Februari . .	52,909	58,254	19,350	21,385	13,011	5,134	74,294	71,265	24,484	40.8	42.8	27.3
Mars ....	58,135	57,439	17,999	19,381	9,745	4,153	77,516	67,175	22,152	41.5	41.9	26.5
April . . .	56,791	45,041	13,503	15,622	8,006	3,730	72,413	53,047	17,233	41.0	36.4	22.9
Maj ....	44,701	31,605	5,038	12,722	5,186	2,875	57,423	36,791	7,913	36.7	31.6	12.9
Juni ....	37,271	20,846	497	10,165	3,699	1,943	47,436	24,545	2,440	32.6	24.6	4.8
Juli ....	39,105	13,699	774	9,493	2,890	1,631	48,598	16,589	2,405	35.0	19.2	5.6
Augusti . .	37,490	9,710	509	9,819	2,633	1.991	47.309	12.343	2,500	32.8	14.9	6.0
September .	40,841	7,585	381	9,445	2,600	2,342	50,286	10,185	2,723	33.2	12.9	6.6
Oktober . .	47,198	8,175	997	8,746	2,618	3,769	55,944	10,793	4,766	33.9	12.7	10.1
November	50,842	11,040	—	11,012	4,135	—	61,854	15,175	—	36.2	16.5	—
December. .	57,001	15,617	—	14,079	5,443	—	71,080	21,060	—	41.6	22.7	—

Kommissionen vill i detta sammanhang framhålla den ökade betydelse, som
arbetslinjen innevarande år erhållit, i det att genom densamma beredes hjälp
åt mer än hälften av samtliga hjälpsökande. Det framgår av ovanstående tabell,
att de kontantunderstöddas antal, som i januari månad föregående och innevarande
år uppgingo till respektive 43 och 25 % av samtliga hjälpsökande,
i oktober innevarande år omfattade endast 10 % och av dessa de statsbidragsunderstödda
blott 2.1 % av totalantalet hjälpsökande.

3. Särskilda åtgärder i anledning av ungdomsarbetslösheten.

Hjälpverksamheten för unga arbetslösa har — med de undantag, som i
det följande angivas —'' i huvudsak bedrivits efter samma grunder som under
1934. Den särskilt för åldrarna 16—21 år under 1935 starka nedgången i
antalet anmälda arbetslösa har medfört, att verksamhetens omfattning i jämförelse
med föregående år minskats. En såväl absolut som relativ ökning av
antalet arbetselever har dock skett, och dessas antal har under året varit det
hittills största. Såsom tidigare anförts, har under oktober ungdomsarbetslösheten
ökat med omkring 30 % i förhållande till september, vilken ökning nödvändiggjort
ett återupptagande av en del av de tidigare under hösten nedlagda
statliga arbetslägren.

a. Kursverksamhet.

Genom beslut vid 1934 års riksdag lämnades kommissionen möjlighet att
medgiva statsbidrag även för undervisningsmateriel vid kursverksamhet. Härigenom
underlättades det för kommunerna att anordna sådana praktiskt betonade
kurser, vilka kräva materiel i större utsträckning. Denna möjlighet
har även tillvaratagits i stor omfattning. Elever ha därvid beretts tillfälle att
efter genomgång av elementära kurser deltaga i mera krävande arbetsuppgifter.
Så har särskilt varit fallet beträffande vissa mekaniska kurser samt kurser i
svetsning och motorkunskap. Kurserna ha i ökad omfattning varit yrkesbetonade.

Under budgetåret 1934/1935 beviljades till lärår- och kursledararvoden ett
belopp av kronor 373,662 och till undervisningsmateriel ett belopp av kronor
40,446. Under den hittills förflutna delen av budgetåret 1935/1936 har kursverksamheten
haft en i förhållande till motsvarande tid föregående budgetår
minskad omfattning. Under det att under tiden 1 juli—15 november 1934 till
lärår- och kursledararvoden beviljades 154,199 kronor samt till undervisningsmateriel
18,060 kronor, har under motsvarande lid i år beviljats 32,247 kronor
till lärår- och kursledararvoden och 6,238 kronor till undervisningsmateriel.

Kursverksamheten, vilken brukar ha sin största omfattning under de senare
vintermånaderna, omfattade den 31 oktober 1935 12 kurser med 190 elever
från 3 städer. Kursernas längd har varierat från 4 veckor upp till 6 må -

nåder. Under november har antalet ansökningar örn statsbidrag till kursverksamhet
ökats.

b. Frivillig arbetstjänst.

Det största antalet deltagare i frivillig arbetstjänst utgjordes under budgetåret
1934/1935 liksom under föregående budgetår av arbetselever i statliga arbetsläger.
Statskommunala arbetsläger ha endast anordnats av några större
städer samt av en landskommun.

Omfattningen av den frivilliga arbetstjänsten belyses närmare av tab. 50, i
vilken vissa uppgifter rörande denna hjälpform sammanställts.

Tab. 50. Den frivilliga arbetstjiinstens omfattning. Antal läger och arbetselever.

	Statskommunala arbetsläger		Statliga	arbetsläger
T i d			Läger- anordnare	Antal läger anordnade av kommissionen		Antal
	Antal läger	Antal elever	städer	lands- kom- muner	helt i egen regi	i samband med skogs-vårdssty rei-ser eller hus-hållnings-sällskap	Summa	elev- platser	elever	elev- dagar	vistelse-tid per elev i medeltal (veckor)
1933/1934	24	870	12	9	14	7	21	925	1,513	93,625	9
1934/1935	13	400	5	1	25	2	27	1,600	3,621	356,798	14
Pågående 81/n 1935	2	56	2	—	10	—	10	490	423	—	—

Under budgetåret 1934/1935 öppnades 12 nya statliga arbetsläger. Under
mars månad 1935 voro 26 statliga arbetsläger i gång, det hittills största antalet,
och under oktober månad 8. På grund av ökat antal ansökningar från
arbetslöshetskommittéer örn elevplatser utökades under november antalet arbetsläger
till 10, varjämte ett öppnats i början av december. Härtill komma
de i det följande omnämnda ungdomsreservarbetena. Antalet statskommunala
läger ha varierat mellan 9 (juli månad 1934) och 4 (juni månad 1935).

Arbetselevernas sysselsättning med praktiskt arbete har något ökats och i
regel omfattat 6 timmar per dag. Omkring 2 timmar lia sålunda ägnats
undervisning samt gymnastik och idrott.

Från och med den 1 juli 1935 bestridas kostnaderna för arbetselevernas
uppehåll vid statligt arbetsläger helt av kommissionen.

I fråga om de praktiska arbetena må, under hänvisning till vad kommissionen
uttalat i sin framställning den 30 november 1934 angående medelsbehovet
för budgetåret 1935/1936, anföras, att jordbruksarbete och i samband
därmed husdjursskötsel försöksvis prövats vid några arbetsläger. Som mest
utpräglat jordbruksarbetsläger kan det i Gävleborgs län belägna Ovansjö nämnas.
Här få arbetseleverna deltaga i samtliga jordbruksgöromål, t. ex. brytning
av mark för odlingsändamål, jordens bearbetning genom plöjning, harfning
o. dyl., sådd och skörd, mjölkning och utfodring. Även vid läger, där

förutsättningar för jordbruksarbete ej varit för handen, har kommissionen hållit
kor, så att ett flertal elever fått lära sig mjölkning och en del även ladugårdsskötsel.

Kommissionen har sin uppmärksamhet riktad på angelägenheten av att arbetseleverna
beredas ökade möjligheter till utbildning i jordbruks- och ladugårdsskötsel
och har vidtagit åtgärder för tillgodoseende av detta önskemål.
Sålunda pågå bl. a. vid arbetslägret Sörhångsta, Västernorrlands län, mjölkningskurser
örn tre veckors längd, förlagda till Hussborgs lantmannaskola,
varvid eleverna även erhålla teoretisk undervisning i lanthushållningslära.
Kommissionen planerar igångsättande under den närmaste framtiden av dylik
utbildning även på andra håll.

Vid det i Kalmar län belägna arbetsläget Hultsfred, som tidvis omfattat
140 elever, har under innevarande sommar bedrivits skogsodlingsarbeten å
Målilla brandfält. Arbetet är utfört i samråd med vederbörande skogsvårdsstyrelse
och har utgjorts av kultivering genom sådd av 196.6 har. Härtill har
åtgått omkring 15,000 arbetstimmar och förbrukats 171 kg. frö av tall och
gran. Å kulturfältet har skogsförsöksanstalten låtit utlägga provytor. Örn
arbetslösheten så påkallar, kan resterande areal — 280 har — skogsodlas genom
kommissionens försorg våren 1936.

Arbetslägren Pengsjöby i Västerbottens län och Karlsdal i örebro län ha
omändrats till ungdomsreservarbeten. En omläggning på enahanda sätt planeras
i fråga örn ytterligare några läger, där lämpliga och tillräckliga arbetsobjekt
finnas.

Uddevalla stad har anordnat ett statskommunalt arbetsläger, där deltagarna
fått lära sig stensättning.

De unga arbetslösas brist på annan utbildning än folkskolans har föranlett
kommissionen att utöka den vid en del arbetsläger förekommande hantverksundervisningen.
Verksamheten vid två av de statliga arbetslägren omlägges
för närvarande till yrkesutbildning i träslöjd, mekaniskt verkstadsarbete samt
smide med inriktning på sådana färdigheter, som böra kunna öka elevernas
möjligheter att vinna arbetsanställning.

c. Ungdomsreservarbeten.

Under året lia försöken med ungdomsreservarbeten fortsatts i ökad omfattning.
Sålunda ha 5 statliga ungdomsarbetsplatser varit i gång. I december
pågår arbetet vid 5 ungdomsarbetsplatser med en sammanlagd arbetsstyrka
av c:a 250 man. Dessa försök ha slagit väl ut.

Det praktiska arbetet vid ungdomsreservarbetena, som utgör sex timmar
per arbetsdag, har omfattat följande arbetsobjekt: vid Lillsved, Stockholms
län, anläggande av idrottsplan, vid Tylösand, Hallands län, anläggande av
golfbana, vid Pengsjöby, Västerbottens län, anläggande av egnahem samt vid
Sörbyn, Norrbottens län, skogsavverkning med praktisk undervisning i av -

verkningsteknik och verktygsvård. Tidigare under året har även vid ungdomsreservarbetet
Nattavaara, Norrbottens län, bedrivits skogsavverkning m. m.

Då arbetsmarknaden inom Norrbottens län, vid bortseende från malmfälten,
helt behärskas av skogshantering och sågverksindustri, syftar arbetet vid de
tvenne sistnämnda ungdomsarbetsplatserna till att giva största möjliga antal
ungdomar från länet en första övning i hanterandet av de vid skogsavverkning
vanliga redskapen. Hänvisningstiden har därför varit kort, som regel en,
högst två månader, och teoretisk undervisning har förekommit endast i strängt
begränsad omfattning. Givetvis har det icke varit avsikten att hinna bibringa
de hänvisade annat än mycket ofullständiga färdigheter i skogsarbetaryrket,
men det har redan visat sig, att många av de unga haft god nytta
av vistelsen vid dessa ungdomsreservarbeten (i Norrbottens län allmänt kallade
»huggarskolor»), då deras möjligheter att utnyttja till buds stående ar -

Tab. 51. Den statliga och statsunderstödda ungdomshjälpens omfattning.

iren 1984—1935

	Antal del-tagare i kur-ser med av kommissio-nen beviljat statsbidrag	Frivillig arbetstjänst	Antal arbetslösa	Summa delta-gare i kurser, frivillig arbets-tjänst och ung-domsreserv-arbeten
Månad	Arbets-elever i statliga läger	Arbets-elever i statskom. läger	Summa	sysselsatta vid ung-domsreserv-arbeten
1934
Januari ....	4,091	261	184	445	—	4,536
Februari ....	5,077	348	212	560	—	5,637
Mars......	4,378	303	207	510	—	4,888
April.....	2,836	512	288	800	—	3,636
Maj......	1,900	581	374	955	—	2,855
Juni......	1,400	608	219	827	—	2,227
Juli......	1,163	754	232	986	—	2,149
Augusti ....	988	840	207	1,047 993	—	2,035
September . . .	777	823	170	—	1,770
Oktober ....	1,099	830	130	960	34	2,093
November . . .	1,141	909	143	1,052	29	2,222
December....	1,295	57 1	136	193i	—	1,488
1935
Januari ....	1,720	1,088	134	1,222	69	3,011
Februari ....	1,900	1,215	154	1,369	68	3,337
Mars......	2,083	1,182	124	1,306	57	3,446
April.....	1,672	1,063	123	1,186	63	2,921
Maj......	716	941	84	1,025	45	1,786
Juni......	248	613	70	683	—	931
Juli......	176	501	75	576	16	768
Augusti ....	109	317	79	396	64	569
September . . .	121	269	66	335	90	546
Oktober ....	190	299	52	351	177	718

1 Nedgången i antalet deltagare beror på uppehåll i verksamheten vid flertalet statliga läger
mellan jul och nyår.

Tab. 52. Totalantalet statligt och kommunalt hjälpta arbetslösa. Åren 1932—1935,

Tidpunkt		Arbetsliv	en		Underatödslinjen	1	Ungdomshjälpen 1	Summa hjälpta
i statliga reserv-arbeten syssel-satta	i stats-kommu-nala re-servarbe-ten sys-selsatta	i kom-munala reserv-arbeten syssel-satta	Summa	% av hela an-talet hjälp-sökande	dag under- stödda med stats- bidrag	kom- munalt under- stödda	Summa	% av hela an-talet hjälp-sökande	kurs- del- tagare	del-tagare i frivillig arbets-tjänst	1 ung-doms-reserv-arbeten syssel-satta	Summa	% av hela an-talet hjälp-sökande	Antal	% av hela an-talet hjälp-sökande
1932
Januari ....	12,099	3,016	11,530	26,645	25.7	16,740	7,292	24,032	23.1						50,677	48.8
April.....	13,879	4,863	10,384	29,126	26.2	26,452	5,163	31,615	28.4	_	_	_	_	_	60,741	54.6
Juli......	15,648	5,346	9,692	30,686	32.4	15,819	4,510	20,329	21.5	_	_	_	_		51,015	53.9
Oktober ....	16,055	7,418	10,744	34,217	27.7	22,275	5,897	28472	22.8	—	—	—	—	—	62''389	50.5
1933
Januari ....	16,253	8,483	16,785	41,521	23.0	43,110	20,213	63,323	35.1	_					104,844	58.1
April.....	18,504	10,476	13,298	42,278	23.9	56,791	15,622	72,413	41.0	_	_				114491	64.9
Juli......	23,707	10,998	12,625	47,330	34.1	39,105	9,493	48498	35.0	_	_				95428	69.1
Oktober ....	20,676	14,564	11,559	46,799	28.4	47,198	8,746	55,944	33.9	—	—	—	—	—	102,743	62.3
1931
Januari ....	18,598	13,879	10,546	43,023	25.1	56,083	13,087	69,170	40.3	4,091	430		4,521	2.6	116,714	68.0
April.....	21,935	17,277	6,028	45,240	31.0	42,223	8,006	50,229	34.5	2,836	800	_	3,636	2.5	99405	68.0
Juli......	26,756	17,075	4,376	48,207	55.9	12,536	2,890	15,426	17.9	1,209	986		2,195	2.5	65428	76.3
Oktober ....	23,639	14,187	3,995	41,821	49.3	7,076	2,618	9,694	11.4	1,164	994	—	2,158	2.6	53,673	63.3
1935
Januari ....	19,190	12,221	5,318	36,729	39.3	16,129	5,959	22,088	23.6	1,865	1,222	69	3,156	3.4	61,973	66.3
Februari ....	19,232	12,662	5,543	37,437	41.7	17,450	5,134	22,584	25.1	2,027	1469	68	3464	3.9	63,485	70.7
Mars......	19,392	12,851	4.674	36,917	44.2	15,962	4,153	20,115	24.1	2,192	1,306	57	3’555	4.2	60487	72.5
April.....	17,345	11,780	3,455	32,580	43.4	11,859	3,730	15,589	20.7	1,740	1,186	63	2’989	4.0	51458	68.1
Maj......	18,878	10,843	2,813	32,534	53.2	4,335	2,875	7,210	11.8	773	1,025	45	1,843	3.0	41,587	68.0
Juni......	20,398	10,168	2,697	33,263	65.0	249	1,943	2,192	4.3	307	683		''990	1.9	36,445	71.2
Juli......	18,215	9,132	2,200	29,547	69.4	598	1,631	2,229	5.2	232	576	16	824	1.9	32400	76.5
Augusti ....	16,288	8,320	2,551	27,164	65.1	400	1,991	2,391	5.7	166	396	64	626	1.5	30,181	72.3
September . • .	14,356	7,232	2,759	24,347	59.1	260	2,342	2,602	6.3	180	335	90	605	1.5	27454
Oktober ....	13,320	6,626	2,833	22,779	48.4	807	3,769	4,576	9.7 \|	253	351	177	781	1.7	28,136	59.8 1

För tiden före januari 1934 redovisas »Ungdomshjälpen» under »Understödslinjen».

betstillfällen i öppna marknaden avsevärt förbättrats tack vare vid reservarbetet
förvärvade kunskaper.

Den till ungdomsreservarbetena hörande kursverksamheten har, då så varit
möjligt, omfattat ämnen i anslutning till det praktiska arbetet.

Under år 1935 ha tvenne statskommunala ungdomsreservarbeten igångsatts
nämligen i Göteborg och Uddevalla, vilket senare nu pagar.

4. Hjälpverksamhetens omfattning.

Vidstående tab. 52 samt diagram 2, sid. 70, giva en överblick över hjälpverksamhetens
olika former och den betydelse var och en av dem äger.

Det framgår av tabellen, att under år 1932 i allmänhet omkring hälften av
samtliga hjälpsökande arbetslösa omfattats av hjälpverksamheten. Redan vid
ingången av år 1933 stegrades emellertid dess effektivitet, sa att den under
1934 och 1935 i genomsnitt omfattat 70 % av samtliga hjälpsökande. Det
framgår vidare av tab. 52, att hjälpverksamheten även under vintermånaderna,
trots den då stegrade arbetslösheten, haft en relativt stor omfattning. Under
juli månad noterades såväl nästföregående som innevarande år en anmärkningsvärt
hög procentsiffra, nämligen 76.3 resp. 76.5 %, vilket givetvis sammanhänger
med den kraftiga nedgången i arbetslösheten under våren och försommaren.
Ehuru kommissionen strävar efter hjälpverksamhetens nära anpassning
till arbetsmarknadens växlingar, har det framför allt vid sjunkande arbetslöshet
visat sig svårt att följa dessa växlingar tillräckligt snabbt, i synnerhet
som de lokala organen ofta brustit i aktgivandet på utvecklingen. Till
frågan, huruvida på grund av de i detta och andra avseenden vunna erfarenheterna,
någon omläggning av verksamheten bör komma till stånd, återkommer
kommissionen i samband med redogörelsen för klientelundersökningen.

Av de ovan å sid. 24 omnämnda icke hemortsberättigade arbetslösa, vilka
vid oktober månads utgång uppgingo till 344, hade 193 eller 56.1 % erhållit
hjälp.

Till belysande av omfattningen av arbetet å kommissionens centrala kansli
må nämnas, att medan antalet ingående skrivelser (vecko- och månadsrapporter
ej medräknade) för månaderna januari—oktober 1931 uppgick till omkring

3.000, motsvarande antal för angivna månader utgjorde 1932 66,000, 1933

106.000, 1934 142,000 och innevarande år 134,000.

Den i kommissionens tjänst anställda förvaltningspersonalens storlek (omfattande
såväl det centrala kansliet som arbetsplatserna) utgjorde i oktober
månad 1931 256, 1934 1,182 och innevarande år 1,155. Av sistnämnda antal
voro 908 anställda vid arbetsplatserna och arbetslägren och 247 vid kommissionens
centrala kansli. Personalen vid det senare uppgick i juli 1935 till 259
och i november till 225. Att större inskränkning ej skett, är beroende dels på

att kansliarbetets av reservarbetena betingade volym krymper i långsammare
takt än reservarbetarstyrkan, dels på de personalkrävande extra arbetsuppgifter,
som kommissionen nu har att utföra, nämligen verksamhetsberättelsen
för tiden 1925—1934 och arbetslöshetsundersökningen den 31 juli 1935.

lil. Besvärsnämnden för reservarbetslöner.

Till den år 1933 inrättade besvärsnämnden för reservarbetslöner inkommo
under år 1934 288 klagomål, och under tiden 1 januari—30 november 1935
lia inkommit 61 klagomål. Under året ha sammanlagt till prövning upptagits
och avgjorts 64 ärenden, varav 5 utgöra från föregående år balanserade ärenden.
Av de avgjorda ha 33 avsett reservarbetslöner och 11 ackordssättningar.
Övriga 20 klagomål har nämnden funnit falla utanför dess befogenhetsområde.
Av de under året avgjorda ärendena ha av nämnden 38 remitterats till kommissionen
för utredning och yttrande. Kommissionen har därvid i 8 fall höjt
reservarbetslönen. Nämnden har i ett fall vidtagit ändring och därvid meddelat
beslut örn höjning.

Hos besvärsnämnden anförde Svenska arbetsgivareföreningen och Svenska
lantarbetsgivarnas centralförening den 7 februari 1935 besvär över kommissionens
tillämpning av direktiven för lönesättningen vid reservarbeten.

En undersökning av de vid de olika reservarbetsplatserna föreliggande medeldagsförtjänsterna
utvisade enligt klagomålet, att de vid de statliga reservarbetena
tillämpade ackorden lämnade i genomsnitt för hela landet betydande
merförtjänster utöver reservarbetslönen. I framställningen anförda siffror
rörande dagsförtjänsterna vid de statliga reservarbetena ådagalade, att ackorden
vid dessa arbetsplatser i genomsnitt sattes till högre belopp än vederbort
och att man sålunda frångått den för ackordsprissättningen gällande huvudgrunden,
att priserna skulle sättas så, att de vid normal arbetsprestation lämnade
en förtjänst svarande mot reservarbetslönen. Kommissionen hade — genom
sin underlåtenhet att i överensstämmelse med givna direktiv gå i författning
örn en sänkning av ackordsprisnivån -— felaktigt tillämpat grunderna
för arbetslönens bestämmande. Det förtjänade i detta sammanhang påpekas,
att dagsförtjänsterna vid de statskommunala reservarbetena i genomsnitt för
hela landet utvisade föga eller ingen merförtjänst. De klagande hemställde,
att besvärsnämnden måtte föreskriva för kommissionen, att denna med ändring
av tidigare praxis droge försorg därom, att ackordsprissättningen vid de
statliga reservarbetsplatserna handhades på sådant sätt, att den för ifrågavarande
reservarbetarkår föreliggande genomsnittliga dagsförtjänsten komme
att åtminstone ej överstiga reservarbetslönen. De klagande ville till undvikande
av missförstånd understryka, att de ej avsett att åstadkomma någon
rättelse av särskilda ackord utan sökte de ändring i den genom kommissionens
underlåtenhet att lämna tillfredsställande direktiv för vederbörande arbetsledare
av denna myndighet sanktionerade, av de klagande såsom författnings -

stridig angivna praxis rörande ackordsprissättningen vid de statliga reservarbetena.

I utlåtande avgivet den 17 maj 1935 anförde kommissionen, med överlämnande
av en inom kommissionen av dess arbetschef upprättad promemoria i
ärendet, bl. a. följande.

Ackordssättningen vid reservarbetena hade siktat på reservarbetslönen för
vederbörande arbetsplats och ej på någon över densamma liggande lönenivå.
Kommissionen hade ägnat oavlatlig uppmärksamhet at ackordssättningen och
sökt att utjämna de ställvis stora överskridanden, som understundom förekommit.
Fortlöpande kontroll av ackorden ägde sålunda rum genom kommissionens
inspekterande ingenjörer, som vore tilldelade var sitt distrikt. En
viktig uppgift för dem vore just att tillse, att riktiga och enhetligt bedömda
arbetspriser tillämpades. Till ledning särskilt för dessa tjänstemäns arbete
hade en handledning rörande ackordssättningen utarbetats. I denna handledning
hade ackorden avvägts med hänsyn till att reservarbetslönen som regel
skulle kunna uppnås vid normal arbetsprestation. Yad i den remitterade skrivelsen
anförts, nämligen att variationerna uppåt och nedåt borde med hänsyn
till reservarbetenas omfattning vid en riktig avvägning av ackorden taga ut
varandra, så att genomsnittsförtjänsten per dag bleve lika stor som medelreservarbetslönen,
syntes kommissionen äga teoretiskt berättigande. I verkligheten
kunde dock icke ojämnheter undvikas, sa länge ackordspnncipen tilllämpades.
I dess idé läge, att arbetaren skulle sträva att uppnå så stor inkomst
som möjligt, varav både han själv och arbetsgivaren hade fördel. Detta
resulterade ofrånkomligt i att arbetarna med ökad färdighet erhölle stegrade
inkomster per tidsenhet, d. v. s. de av klagandena påtalade löneöverskridandena.
Kommissionen uttalade sammanfattningsvis, att gällande direktiv beträffande
reservarbetslönerna vållade betydande svårigheter vid deras tilllämpande.
Sålunda kunde en någorlunda jämn lönekurva näppeligen åstadkommas.
Stora hinder mötte vid ackordsförtjänsternas reglerande, örn en god
arbetsintensitet samtidigt skulle bibehållas. Den ovan nämnda handledningen
hade helt nyligen börjat tillämpas på samtliga arbetsplatser; ackordssättningen
kunde därigenom förväntas bliva så korrekt som överhuvud taget vore
möjligt, och man kunde motse en utveckling i föreliggande hänseende mot en
närmare anpassning till det direktivenliga löneläget.

Mot kommissionens beslut, i vilket deltogo samtliga kommissionens ledamöter,
anförde tvenne ledamöter reservation. Reservanterna anförde bl. a., att de
icke i likhet med majoriteten funne att ackordssättningen vid de statliga reservarbetena
under särskilt det sistförflutna året handhafts pa sadant sätt, att klagandenas
anmärkningar kunde betraktas såsom obefogade. De kunde ej finna
annat än att, på sätt klagandena framhållit, de i genomsnitt för hela landet under
olika månader och år förekommande och under sistförflutet år särskilt accentuerade
merförtjänsterna tydde på att förtjänstnivån vid en normalprestation
bragts upp till ett till synes permanent läge, ej oväsentligt över den fastställda
normala reservarbetslönen. Reservanterna ansåge ej, att berörda förhållande
vore en oundviklig följd av en praktisk tillämpning av ackordsprincipen.

Med hänsyn till att föreliggande svårigheter att handhava ackordssättningen
lett till en förtjänstniva, som konstant holle sig 10—20 % över medelsreservarbetslönen,
vore det nödvändigt, att en korrigering åstadkommes genom en varlig
och endast på nya arbeten tillämpad justering nedåt av de enhetliga priser, som
funnes utarbetade i den för arbetsledningarna nu tillgängliga handledningen.

Den 20 juni 1935 meddelade nämnden följande beslut:

_ »Huvudregeln för ackordsprisernas fastställande vid reservarbetena bör enligt
direktiven vara, att ackorden vid normal arbetsprestation böra lämna en
dagsinkomst överensstämmande med den för orten fastställda reservarbetslönen.

Klagandena påtala i förevarande ärende, att den genomsnittliga dagsförtjänsten
vid de statliga reservarbetena ej oväsentligt överstiger den genomsnittliga
reservarbetslönen, och de förmena, att detta förhållande måste innebära,
att arbetslöshetskommissionen i sin kontroll av lönedirektivens efterlevnad
frångått den nyssnämnda huvudregeln. Utgångspunkten för klagomålen är det
allmänna antagandet att den arbetsintensitet, som utvecklas av de vid reservarbetena
sysselsatta arbetslösa, till sitt genomsnitt under normala förhållanden
åtminstone ej överstiger en allmänt sett normal arbetseffaktivitet’. Med hänsyn
till vad arbetslöshetskommissionen i avgivet yttrande anfört kan emellertid
ej på grund av ett sådant allmänt antagande anses fastslaget, att vid
ackordssättningen en felaktig riktpunkt allmänt tillämpats eller att arbetslöshetskommissionen
eftersatt en sådan kontroll, som för iakttagande av direktivenlig
ackordssättning är erforderlig.

En annan sak är att med hänsyn till reservarbetenas omfattning och antalet
av de arbetsledare, som fastställa ackorden, en viss ojämnhet i ackordssättningen
ofrånkomligt måste uppkomma och att därvid ackorden i vissa fall
komma att ligga över vad de enligt direktiven böra utgöra, liksom i andra fall
under. Vidare förekomma, såsom framhålles i en av arbetschefen författad,
arbetslöshetskommissionens remissyttrande bifogad promemoria, åtskilliga omständigheter,
som allmänt tendera att höja ackordsprisen. Arbetslöshetskommissionen
har givetvis skyldighet att tillse, att en utjämning i ackordssättningen
de olika arbetsplatserna emellan äger rum, att oriktiga prissättningar
såvitt möjligt rättas och att obehöriga prishöjande inflytanden vid ackordssättningen
undvikas. Arbetslöshetskommissionens remissyttrande ger emellertid
vid handen, att arbetslöshetskommissionen har sin uppmärksamhet riktad på
ifrågavarande förhållanden och är verksam för en anpassning till det direktivenliga
löneläget. Icke heller i detta avseende kunna, såvitt omständigheterna
ge vid handen, oriktiga grundsatser anses ha kommit till tillämpning.

Med hänsyn till vad sålunda anförts, finner besvärsnämnden klagomålen ej
böra föranleda någon dess åtgärd.»

Vid oktober månads utgång voro 1,642 orter lönesatta. Antalet orter i varje
löneklass framgår av tab. 53.

Tab. 53. Den 31 oktober 1935 gällande reservarbetslöner.

.Reservarbetslön kr	Städer och köpingar	Municipal- och tätt bebyggda samhällen med annan lön än hnvudkommunen	Municipal-samhällen med samma lön som huvudkommunen	Lands- kommuner	Summa löne- sättningar
8:—..... 7:60.....	1	1	—	—	1 1
7:20.....	4	6	4	2	16
6:80.....	6	_	—	—	6
6:40.....	10	2	4	1	17
6:—.....	25	6	5	5	41
5:60.....	25	2	—	3	30
5:20.....	40	21	5	18	84
4:80.....	22	10	9	39	80
4:40.....	11	11	27	213	262
4:—.....	3	o	42	403	450
3:60.....	—	i	25	431	457
3:20.....	_	_	6	193	199
2:80.....	—	—	—	6	6
Summa	147	62	127	1,314	1,650

IV. Hjitlpverksamlietens beräknade kostnader under återstoden
av innevarande budgetår.

Med ledning av de direktiv för hjälpverksamheten, som meddelats i kungörelsen
nr 434/1934 och av vissa antaganden rörande arbetslöshetens sannolika
utveckling har kommissionen sökt beräkna den omfattning, som de olika hjälpåtgärderna
böra erhålla under återstoden av budgetåret 1935/1936 ävensom
kostnaderna härför.

Kommissionen har i år liksom föregående år utgått från att hjälp i största
möjliga utsträckning bör beredas genom arbete. Den väsentliga förbättring, arbetsmarknaden
undergått, torde också underlätta en dylik hjälppolitik.

Med hänsyn till innebörden av Kungl. Maj:ts beslut den 1 november 1935
angående klagomål av Stockholms arbetslöshetskommitté i fråga örn anordnande
av dagunderstödsverksamhet vågar kommissionen dock icke räkna med att
kontantunderstödsverksamheten skall kunna begränsas till sådan omfattning,
att den mot slutet av budgetåret kan helt nedläggas. Kommissionen är
emellertid angelägen framhålla, att i hjälpkungörelsen givet direktiv örn arbetslinjens
företräde skall tillämpas och att sålunda dagunderstödsverksamhet bör
ifrågakomma endast såsom supplement till arbetslinjen.

Till statliga och statskommunala reservarbeten under budgetåret 1934/1935
stodo vid budgetårets ingång till kommissionens förfogande 48.2 milj. kronor.
Härjämte beviljade 1935 års riksdag ett tilläggsanslag på 20 milj. kronor, av
vilket 19 milj. kronor togos i anspråk. Statsverkets utgifter å anslaget till
statliga och statskommunala reservarbeten utgjorde sålunda för ifrågavarande

Tab. 54. Miltal sysselsatta i och kostnaderna för statliga och statskoniniunala reserv arbeten

juli 1934—juni 1936.

(Beräknade uppgifter för tiden november 1935—juni 1936.)

Månad		A n	tal sysselsat	t a
i statliga reservarbeten	i statskommunala reservarbeten	Summa
	1934-1935	1935-1936	1934-1935	1935—1936	1934-1935	1935-1936
Juli.......	26,756	18,215	17,075	9,132	43,831	27.347
Augusti......	26,816	16,288	16,037	8,325	42,853	24,613
September.....	25,014	14,356	14,362	7,232	39,376	21,588
Oktober .....	23,639	13,320	14.187	6,626	37,826	19,946
November.....	20,045	13,800	13,005	8,000	33,050	21.800
December.....	18,401	12,500	12,739	8,000	31,140	20,500
Januari......	19,190	12,000	12,221	8,000	31,411*	20,000
Febrnari.....	19,232	12,000	12,662	8,000	31,894	20,000
Mars.......	19,392	12,000	12,851	8,000	32,243	20,000
April.......	17,345	10,000	11,780	7,000	29,125	17,000
Maj.......	18,878	9,000	10,843	6,000	29,721	15.000
Juni.......	20 398	8,000	10,168	6,000	30,566	14,000
Medeltal	31,259	12.633	13,161	7,526	34,420	20,150
Kostnader för budgetår kronor	53,419,858''	34,000,000	17,285,786	10,400,000	70,705,644''	44,400,000

budgetår 67.2 milj. kronor. Till förevarande ändamål under budgetåret
1935/1936 är av 1935 års riksdag anvisat ett belopp av 32 milj. kronor.

Kostnaderna för statliga ock statskommunala reservarbeten för månaderna
juli—oktober 1935 ävensom de beräknade kostnaderna för tiden november 1935
—juni 1936 framgå av tab. 54. Härvid har hänsyn dock ej tagits till ersättningar
från uppdragsgivare vid statliga reservarbeten. I sin framställning
den 19 februari 1935 angående medelsbehovet för innevarande budgetår beräknade
kommissionen, att i genomsnitt under året vid de statliga och statskommunala
reservarbetena skulle sysselsättas respektive 15,000 och 5,000 man. I
propositionen nr 232/1935 hemställde Kungl. Maj:t hos riksdagen örn anvisande
av medel för sysselsättande av i genomsnitt 18,000 man, fördelade med
ungefär hälften på var och en av de båda reservarbetsformerna. Riksdagens
i skrivelsen nr 371/1935 gjorda uttalanden angående den avvägning mellan
statliga och statskommunala reservarbeten, som kunde påkallas av arbetslöshetssituationen
och utvecklingen på arbetsmarknaden, ha lett till att den statskommunala
arbetslinjen givits ett mindre utrymme än den statliga. På grund
härav har kommissionen under den hittills tilländalupna delen av budgetåret
sysselsatt och beräknar i fortsättningen sysselsätta arbetslösa i statliga reservarbeten
i sådan omfattning, att medeltalet för året, såsom framgår av tab. 54,
beräknas uppgå till omkring 12,500 man; vid de statskommunala reservarbetena
beräknas i genomsnitt 7,500 man.

Kommissionens utgifter för statliga och statskommunala reservarbeten under
budgetåret 1935/1936 kunna sålunda, såsom framgår av tab. 54, beräknas 1

1 Häri ingå även kostnader för kommissionens centrala förvaltning och revision.

uppgå till 44.4 milj. kronor, vartill skulle komma det belopp av 1 milj. kronor,
som Kungl. Maj :t jämlikt riksdagens beslut äger disponera till viss företagsverksamhet,
ävensom 0.1 milj. kronor till ersättningar åt vägingenjörsassistenter;
tillhopa sålunda 45.5 milj. kronor. Enär anslaget till denna gren av hjälpverksamheten
utgör 32 milj. kronor, uppkommer sålunda en brist på 13.5 milj.
kronor.

Till bestridande av kostnaderna för kontantunder stödsverk samhet och ungdomshjälp
under budgetåret 1934/1935 stod till kommissionens förfogande från
reservationsanslagen till bekämpande av arbetslösheten och till särskilda åtgärder
i anledning av ungdomsarbetslösheten ett belopp av sammanlagt 17
milj. kronor, varav enligt tab. 55 och 56 disponerades 9.1 milj. kronor. Efter
frånräkning av vissa för särskilda ändamål reserverade belopp, avseende väglånefonden,
åtgärder till främjande av företagsverksamhet, arvoden till sakkunniga
i socialdepartementet och åt vissa länsstyrelser anvisade medel för
yrkesundervisningen, återstod disponibelt för hjälpverksamheten under budgetåret
1935/1936 ett belopp av 6.95 milj. kronor. Till kontantunderstödsverksamhet
m. m. har för budgetåret 1935/1936 anvisats ett belopp av 2 milj. kronor,
vadan till kostnaderna för kontantunderstödsverksamhet och ungdomshjälp under
budgetåret stå till förfogande 8.95 milj. kronor.

Den av kommissionen utförda beräkningen av kostnaderna för dagunderstödsverksamheten
återfinnes i tab. 55. Enligt denna skulle kostnaderna uppgå
till 5 milj. kronor. Till sistnämnda belopp, som uteslutande avser kostnader
för dagunderstöd, bör emellertid läggas beräknade kostnader för hyreshjälpverksamhet.
Under tredje kvartalet innevarande år har ingen sådan
verksamhet ifrågakommit, och för fjärde kvartalet beräknar kommissionen

Tab. 55. Antal dagunderstödda och kostnaderna för dagunderstödsverksauilieten.

Juli 1934—juni 1936.

(Beräknade uppgifter för nov. 1935—jani 1936. Dagunderstöd för knrsdeltagare ej inräknade.)

Månad	Antal dagunderstödda 1934-1935 j 1935-1936
Juli.................	12,536	598
Augusti...............	8,722	400
September..............	6,808	260
Oktober...............	7,076	807
November..............	9.899	4,000
December..............	14,322	10,000
Januari...............	16.129	18,000
Februari...............	17,450	17,000
Mars ................	15,962	15,000
April................	11,859	12,000
Maj.................	4,335	7,0H0
Juni.................	249	3,000
Medeltal	10,446	7,339
Kostnader för budgetår kronor	6,650,073	5,000,000

Tab. 56. Antal deltagare i kurser, arbetsläger och ungdomsreservarbeten samt kostnaderna
för ungdomshjälpen. Juli 1934—juni 1936.

(Beräknade uppgifter för tiden november 1935—jnni 1936.)

			A n	tal d	e 1 t a g	are
			i arbetsläger och ungdoms-
Månad	i kursverksamhet		reservarbeten		Summa
			statliga	statskommunala
	1934-	1935-	1934-	1935—	1934—	1935-	1934-	1935-
	—1935	-1936	—1935	-1936	-1935	—1936	—1935	—1936
Juli........	1,163	176	754	517	232	75	2,149	768
Augusti.....	988	109	840	381	207	79	2,035	569
September.....	777	121	823	359	170	66	1,770	546
Oktober......	1,099	190	864	476	130	52	2,093	718
November.....	1,141	500	938	750	143	75	2,222	1,325
December.....	1,295	1,000	57	900	136	100	1,488	2,000
Januari......	1,720	1,200	1,157	1,100	134	100	3,011	2,400
Februari......	1,900	1,300	1,283	1,200	154	100	3,337	2,600
Mars........	2,083	1,400	1,239	1,100	124	100	3,446	2,600
April.......	1,672	1,200	1,126	1,000	123	75	2,921	2,275
Maj........	716	500	986	800	84	60	1,786	1,360
Juni........	248	150	613	600	70	50	931	800
Medeltal	1.234	654	890	765	142	78	2,266	1,497
Kostnader för hud-
getår kronor	822,836	661,688	1,524,936	1,512,486	119,045	69,826	2,466,817	2,244,000

kostnaderna till 50,000 kronor. För liela innevarande budgetår anser kommissionen
desamma böra beräknas till 200,000 kronor. De utförda beräkningarnas
osäkerhet synes kommissionen dock motivera, att totalkostnaderna för
kontantunderstödsverksamheten beräknas till 5.25 milj. kronor.

Kostnaderna för ungdomshjälpen, i vilken innefattas kostnader för kursverksamhet,
frivillig arbetstjänst och ungdomsreservarbeten, beräknas jämlikt
uppgifterna i tab. 56 till 2.25 milj. kronor.

Då sålunda kostnaderna för kontantunderstödsverksamheten och ungdomshjälpen
tillhopa kunna beräknas uppgå till 7.5 milj. kronor och till förfogande
stå 8.95 milj. kronor, kan på anslaget till kontantunderstödsverksamhet m. m.
beräknas uppstå ett överskott av 1.45 milj. kronor.

Då, som ovan anförts, på anslaget till statliga och statskommunala reservarbeten
beräknas uppstå en brist på 13.5 milj. kronor, skulle sålunda på anslagen
till hjälpverksamheten i dess helhet uppkomma en brist på 12.05 milj.
kronor. Vid dessa beräkningar har hänsyn icke tagits till den väntade ökningen
av de medel, som under budgetåret kunna beräknas inflyta från uppdragsgivare
till statliga reservarbeten, och då den sjunkande omslutningen synes
medgiva någon minskning av de i rörelsen bundna tillgångarna, synes det
kommissionen försvarligt att räkna med ett ytterligare medelsbehov för budgetåret
1935/1936 av 11 milj. kronor.

Tab. 57. Sammanställning av hjälpverksamhetens beräknade omfattning oell utgifter
för arbetslinjen, understödslinjen och ungdomshjälpen. Budgetåret 1935/36.

	Antalet hjälpta	genom	Hela antalet av staten hjälp ta
Månad	statliga och stats-kommunala reservarbeten	dagunderstöd (ej kursdel-tagare)	kurser, frivillig arbetstjänst och ungdomsreserv-arbeten
1935
Juli.........	27.347	598	768	28,713
Augusti........	24,613	400	569	25,582
September.......	21,588	260	546	22,394
Oktober........	19,946	807	718	21,471
November.......	21.800	4.000	1,325	27,125
December.......	20,500	10,000	2,000	32,500
1936
Januari........	20,000	18,000	2,400	40,400
Februari.......	20,000	17,000	2,600	38,600
Mars.........	20,000	15,000	2,600	36,600
April.........	17,000	12,000	2,275	30,275
Maj.........	15.000	7,000	1,360	24,360
Juni.........	14,000	3,000	800	19,800
Medeltal	20,150	7,339	1,497	28,983
Kostnader för bud-				51,644,000 1
getår kronor	44,400,000	5,000,000 1	2,244,000

I tab. 57 meddelas en sammanställning av kostnadsberäkningarna beträffande
arbets- och understödslinjerna samt ungdomshjälpen för budgetåret 1935/1936.

Den av kommissionen disponerade väglånefondens storlek utgjorde den 1
januari 1935 kronor 2,108,836, varav i utestående lån kronor 877,200 samt
såsom reservation för beviljade men ej disponerade lån kronor 13,000. För
utlåning tillgängliga medel uppgingo vid angivna tidpunkt till kronor
1,115,560. Under året har utlämnats ett lån å 50,000 kronor. Efter avdrag
av utestående lån och reserverade belopp utgjorde den per den 1 november
1935 för utlåning disponibla summan 1,239,360 kronor. I likhet med föregående
år synes, enligt kommissionens uppfattning, behov icke föreligga av anslag
till förstärkande av fonden.

I efterföljande tvenne sammanställningar har för åstadkommande av överskådlighet
redovisats hur de beräknade kostnaderna för hjälpverksamheten
fördela sig på de olika anslagen.

k Härtill skall läggas hyreshjälpkostnader kr. 250,000.

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 19. (Bilaga.)

Sammanställning

över beräknade inkomster och utgifter & anslaget till statliga och statskommunala
reservarbeten budgetåret 1935/1936.

Utgifter: Statliga reservarbeten...... Statskommunala reservarbeten .... Tillfälliga vägingenjörsassistenter...... Företagsverksamhet......		Kronor 34,000,000 10,400,000 100,000 1,000.000
	Summa kr	45,500,000
Inkomster: Anvisade medel för budgetåret 1935/1936 .... Brist..............		Kronor 32,000,000 13.500,000
	Summa kr	45,500,000
Sammanställning
över beräknade inkomster och utgifter å anslaget till kontantunderstöds-verksamhet m. m. budgetåret 1935/1936.
Utgifter: Dagunderstöd och hyreshjälp....... Ungdomshjälpen........ Överskott..........	.• 5,250,000 . 2,244,000	Kronor 7,494,000 1,458,666
	Summa kr	8,952,666
Inkomster: Behållning å föregående års anslag efter frånräkning ändamål reserverade belopp..... Anvisade medel för budgetåret 1935/1936 .	av för vissa	Kronor 6,952,666 2,000,000
	Summa kr	8,952,666

Av det anförda Damgar, att a anslaget till statliga och statskommunala
reservarbeten uppkommer en brist på 13.5 milj., kronor och å anslaget till
kontantunderstödsverksamhet m. m. ett överskott av 1.45 milj. kronor samt
att med hänsyn till vissa angivna förhållanden ett ytterligare medelsbehov för
budgetaret 1935/1936 av 11 milj. kronor kan väntas uppkomma.

Kommissionen, som beräknar, att behov av förstärkningsanslag för statliga
och statskommunala reservarbeten kommer att göra sig gällande under februari
eller mars manader 1936, far under hänvisning till ovan lämnade redogörelse
anhålla, att Kungl. Maj :t måtte vidtaga åtgärder för tillgodoseende av detta
behov.

Y. Medelsbeliovet för budgetåret 1930/1937.

Med avseende på frågan om medelsbehovet för budgetåret 1936/1937 får
kommissionen anföra följande.

Kommissionen har i denna sin framställning givit uttryck åt den uppfattningen,
att den tendens till kraftig nedgång i arbetslösheten, som kännetecknat
1934 och första hälften av 1935, torde komma att under nästföljande budgetår
väsentligt försvagas. Ehuru väl hjälpbehovet med all sannolikhet kan
beräknas bliva mindre än under innevarande budgetår, synes försiktigheten dock
bjuda, att man räknar med ett icke obetydligt behov av hjälp. För innevarande
budgetår beräknas kostnaderna för statliga och statskommunala reservarbeten,
kontantunderstödsverksamhet med ungdomshjälp, ävensom kommissionens centrala
kostnader komma att belöpa sig till omkring 53 milj. kronor. Med hänsyn
till det minskade hjälpbehov, varmed kommissionen anser sig kunna räkna,
synes för nästkommande budgetår i staten böra för angivna ändamål upptagas
ett belopp av 32 milj. kronor, överslagsvis beräknat att disponeras till

statliga reservarbeten ......*......kronor 22,500,000

statskommunala reservarbeten . ......; » 5,000,000

kontantunderstödsverksamhet och ungdomshjälp » 3,500.000

centrala administrationskostnader . ...... » 1,000,000

Summa kronor 32,000,000

För detta belopp beräknar kommissionen att i medeltal under året kunna

hjälpa genom

statligt reservarbete.............. 9,000 arbetslösa

statskommunalt reservarbete.......... 3,500 s>

kontantunderstödsverksamhet och ungdomshjälp . 4,500 »

Givetvis är det kommissionens avsikt att i möjligaste mån avpassa hjälpverksamheten
efter behovet under olika årstider och att sålunda under sommarhalvåret
låta arbetsstyrkan i reservarbetena vara förhållandevis låg för
att kunna utöka densamma under vintern, då större anspråk på det allmännas
hjälpresurser äro att motse. Kontantunderstödsverksamheten bör under sommaren
inskränkas så mycket som möjligt för att under återstoden av året kunna
på effektivaste sätt supplera arbetslinjen.

Ifråga örn avvägningen mellan den statliga och den statskommunala reservarbetslinjen
avser kommissionen, såsom den tidigare framhållit, att giva den
statskommunala linjen mindre omfattning än den statliga, varvid proportionen
de båda linjerna emellan skulle bli ungefär samma som den, kommissionen

beräknade i sin framställning den 19 februari 1935 angående medelsbehovet
för budgetåret 1935/1936. Kommissionen vill i detta sammanhang framhålla,
att, ehuru väl den statskommunala arbetslinjen för statsverket ställer sig avsevärt
billigare per dagsverke räknat än den statliga, ifråga om vilken senare
staten betalar den ojämförligt större delen av kostnaden, den statliga arbetslinjen
på ett annat och bättre sätt tillgodoser kravet på snabb anpassning till
arbetsmarknadens behov, än vad fallet är med den statskommunala linjen.

Det har såväl under innevarande som under tidigare budgetår visat sig, att
lokala arbetslöshetskommittéer icke varit skickade att på ett ur såväl den
hjälpsökandes som samhällets synpunkter tillfredsställande sätt handlägga
sin grannlaga uppgift, och riksdagen, som torde ha uppmärksammat detta förhållande,
har vid upprepade tillfällen uttalat önskvärdheten av ytterligare
skärpt kontroll över hjälpverksamheten. Genom en utbyggnad av kommissionens
kontrollerande organ, framförallt anställning av ett flertal sociala ombud,
har kommissionen blivit i tillfälle att på effektivare sätt och mera i detalj,
än vad förut kunnat ske, granska den av kommunerna bedrivna statsunderstödda
hjälpverksamheten. Därvid har förekommit, att kommissionen under
längre eller kortare tid lämnat kommittéer bistånd icke blott beträffande den
inre organisationen utan även i fråga örn den direkta kontakten med arbetslöshetsklientelet
och härför nödvändiga anordningar. Då det synes kommissionen
angeläget, att kommuner, som av olika anledningar kunna möta svårigheter
att förvärva en person med kvalifikationer, som göra honom lämplig att
handlägga en kommittéordförandes eller expeditionsföreståndares arbetsuppgifter,
lämnas erforderlig hjälp härtill, torde kommissionen även i fortsättningen
och i för varje särskilt fall passande form böra lämna sin medverkan
i antydda avseende.

Med hänsyn till att omfattningen av arbetsuppgifterna vid kommissionens
kansli icke omedelbart följa arbetslöshetens variationer och med hänsyn till att
omkostnaderna för kansliet äro i hög grad beroende av det utrymme arbetslinjen
gives inom hjälpprogrammet, anser kommissionen sig för närvarande
icke kunna utföra en beräkning av kostnaderna för dess centrala kansli och
anhåller få återkomma därmed vid en senare tidpunkt. Kommissionen hemställer,
att Kungl. Maj :t i avvaktan härpå måtte för dessa kostnader upptaga
ett belopp av 1 milj. kronor.

I den mån resultaten av arbetslöshetsundersökningen den 31 juli 1935 därtill
kunna giva anledning, anhåller kommissionen att längre fram få återkomma
med de förslag, som kunna befinnas påkallade.

Under åberopande av det ovan anförda får kommissionen anmäla, att medelsbehovet
för den statliga och statsunderstödda hjälpverksamheten vid arbetslöshet
för budgetåret 1936/1937 synes kunna preliminärt uppskattas till
32 milj. kronor.

Då anledning att uppdela för hjälpverksamhet vid arbetslöshet anvisade
medel på olika anslagstitlar numera ej torde föreligga, får kommissionen hemställa,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att sammanföra de båda an -

slagen till kontantunderstödsverksamhet m. m. och till statliga och statskommunala
reservarbeten till ett anslag för arbetslöshetens bekämpande.

I behandlingen av detta ärende hava deltagit undertecknad Huss, ordförande,
samt ledamöterna Hagman, Bergman, Carell, Falk och Brodén.

Stockholm den 4 december 1935.

Underdånigst

På Statens Arbetslöshetskommissions vägnar:

GUNNAR HUSS.

/ Birger Arnäs.

Antal

200,000

150,000

100,000

50,000

jan. 1930 1931 1932 1933 1934 1935

Diagram 1. Antal hjälpsökande arbetslösa åren 1930—1935.

Antal

75,000

50,000-

25,000

I statliga reservarbeten sysselsatta
I statskommunala

Dagunder stödda med statsbidrag
Ungdomshjälp
Kommunalt hjälpta
Ohjälpta

sept. okt. nov. dec. jan. febr. mars april maj juni juli aug. sept. okt.
Diagram 2. Hjälpsökande arbetslösa fördelade på elika hjälp/Örmer.
September 1934—oktober 1935.

Bilaga 1.

Förteckning över rapportkommuner,

sorn någon månad under perioden oktober 1934—september 1935 ej rapporterat

arbetslöshet.

(Med * betecknade kommuner ha rapporterat arbetslöshet i oktober 1935.)

	Antal		Antal		Antal
				Län och kommun	mån. utan
Län och kommun	rappor-	Län och kommun	rappor-	rappor-
	terad ar-		terad ar-		terad ar-
	betslöshet		betslöshet		betslöshet
Stockholms län.		Svinnegarn ....	6	Tuna.......	6
Adelsö.....	n	Teda.......	5	Tunaberg.....	10
Bo *......	i	Tegelsmora * ...	2	Tystberga.....	6
Botkyrka ....	2	Tillinge......	8	Vadsbro ......	10
Djursholms stad *	2	Vaksala......	6	Vansö......	4
Djurö......	11	Vendel......	6	Vrena*......	3
Ed.......	5	Viksta......	4	Västerljung ....	5
Ekerö.....	4	Vårfrukyrka ....	4	Västermo.....	4
Faringe * . . . .	3	Yttergran.....	4	Västra Vingåker * .	2
Fresta * ....	5	Ärentuna.....	8	Ytterselö.....	G
Färentuna . . .	6	Övergran.....	8	Ärla.......	6
Gustafsberg * . . Hilleshög ....	2 9	Södermanlands län.		Oja........ Östra Vingåker . .	3 6
Husby-Lyhundra .	3	Aspö.......	8	Överenhörna ....	11
Knivsta ....	9	Barva......	6	Överselö.....	3
Kårsta.....	1 2	Bettna......	5	Östergötlands län.
Lidingö stad. . .	Björkvik * ....	4
Möja......	6	Björnlunda ....	2	Allhelgona ....	7
Riala ......	2	Bogsta *.....	9	Bjälbo......	6
Roslagsbro . . .	10	Dunker *.....	3	Brunneby * . . . .	5
Rö.......	8	Flen.......	6	Börrum......	5
Sånga.....	10	Floda.......	7	Dagsberg.....	6
Turinge * . . . .	5	Frustuna .....	5	Drothem.....	7
Tyresö.....	4	Gryt.......	3	Fornåsa......	7
V alö *.....	1	Gåsinge......	7	Gammalkil ....	10
Vassunda ....	9	Helgarö......	6	Gistad *......	9
Vårdinge ....	3	Helgona *.....	1	Grebo.......	9
Väddö.....	4	Husby-Oppunda . .	3	Heda.......	7
Västerhaninge . .	2	Härads......	5	Herrberga.....	9
V ätö *.....	3	Hölö.......	5	H ogstad *.....	3
Östertälje * . . .	3	Julita.......	3	Hycklinge * . . . .	11
Överjärna ....	1	Jäder .......	7	Högby......	6
	Kila *......	2	Jonsberg .....	9
Uppsala län.		Kjula.......	3	Kristberg * . . . .	2
Alunda .....	5	Kärnbo......	6	Kvarsebo.....	8
Björklinge . . .	6	Lerbo.......	7	Källstad.....	9
Bondkyrka * . . .	1	Lilla Malma * . . .	1	Kärna *......	4
Bro & Lossa . .	4	Ludgo m. Spelvik .	5	Mjölby stad ....	2
Bälinge.....	3	Malmköpings kpg .	1	Mogata......	5
Danmark ....	5	Mörkö......	5	Orlunda......	7
Enköpings-Näs	4	Ripsa .......	9	Rappestad.....	6
Husby-Sjutolft	5	Runtuna.....	7	Regna *......	3
Håbo-Tibble * . .	3	Sköldinge * . . . .	3	Risinge......	2
Hållnäs * . . . .	1	Stenkvista * . . . .	8	Rogslösa.....	5
Håtuna.....	4	Strängnäs * . . . .	5	Rönö *......	1
Jumkil.....	11	Sundby ......	7	Simonstorp ....	2
Kallmar . . . .	5	Toresund.....	3	Skedevi......	2
Lena......	9	Torshälla * . . . .	1	Skällvik.....	3
Morkarla* . . .	2	Trosa stad ....	6	Skänninge ....	4
i Skuttunge ....	4	Trosa-Vagnhärad * .	1	Skärkind.....	10
I Stockholms-Näs .	4	Tumbo......	11	Skönberga.....	G

	Antal		Antal
Län och kommun	mån. utan rappor-	Län och kommun	mån. utan rappor-	Län och kommun	mån. utan
	terad ar-		terad ar-
	betslöshet		betslöshet		betslöshet
Slaka.......	8	Våthult......	9	Torslunda.....	8
Styrestad.....	6	Värnamo lk . . . .	4	Tuna *......	1
Sund.......	1	Ökna.......	11	Tveta.......	11
Svanshals.....	6	Kronobergs län.			10
Svinhult *.....	4		Ukna.......	3
Sy a .......	7	Agunnaryd ....	4	Vimmerby stad . .	3
Tidersrum.....	7	Angelstad * . . . .	4	Äby.......	6
Tingstad.....	5	Aringsås.....	7	Östra Ed.....	3
Tjällmo......	3	Berg.......	5	Överum......	3
Tjärstad *.....	9	Bergunda.....	9	Gotlands län.
Torpa.......	11	Drev.......	8
Vadstena stad . . .	2	Furuby......	3	Boge.......	9
Veta.......	10	Gårdsby *.....	5	Bunge......	8
Viby.......	11	Hallaryd.....	3	Follingbo.....	7
Vikingstad ....	8	Hamneda.....	3	Fårö.......	7
Vånga......	3	Hemmesjö.....	5	Hangvar.....	5
Väderstad.....	7	Hornaryd.....	6	Hellvi......	5
Västerlösa.....	9	Jät........	7	Hörsne m. Bara . .	11
Västra Harg ....	6	Lekaryd .....	10	Levede ......	9
> Ny ... .	11	Moheda......	3	Lärbro ......	9 !
Yxnerum.....	5	Nöbbele......	9	Othem *......	5
Östra Husby . . .	9	Odensjö......	6	Rute.......	3
> Ryd ....	5	Ormesberga ....	3	Tingstäde.....	10
Jönköpings län.		Pjätteryd..... Ryssby......	6 3	Träkumla.....	5
Anderstorp * ...	3	Sjösås *......	3	Blekinge län.
Barnarp *.....	1	Skatelöv.....	9	Angerum * ....	1
Barkeryd.....	3	Slätthög.....	10	Edestad......	3
Bj örkö......	8	Södra Ljunga . . .	2	Kristianstads län.
Bottnaryd.....	4	Tjureda *.....	5
Bredaryd.....	5	Tolg.......	7	Barkåkra.....	9
Bringetofta ....	6	Torpa .......	10	Björnekulla ....	3
Eksjö lk.....	6	Tävelsås.....	2	Borrby......	4
Femsjö......	11	Uråsa.......	5	Båstad lk.....	6
Forserum.....	2	Älghult......	1	Degeberga.....	11
Forsheda.....	1	Öjabyn *.....	6	Emislöv......	10
Gränna stad ....	5	Östra Torsås . . .	2	Everöd......	8
Gränna lk * . . . . Gällaryd.....	5 6	Kalmar län.		Fjälkinge..... Fjälkestad * . . . .	6 3
Hakarp......	5	Borgholms stad . .	4	Färingtofta ....	3
Hult.......	7	Bäckebo *.....	7	Färlöv......	5
Hultsjö......	11	Dörby......	8	Förslöv......	3
Hässleby.....	6	Emmaboda ....	3	Gladsax ......	7 1
Ingatorp *.....	5	Figeholm.....	11	Glemminge ....	7
Kråkshult ....	11	Förlösa......	7	Grevie......	6 1
Källeryd * ....	1	Gräsgård.....	8	Gustaf-Adolf ....	10 i
Lannaskede ....	11	Gårdveda.....	11	Huaröd......	6 \|
Linderås .....	11	Gärdserum ....	1	Häglinge.....	5
Lommaryd ....	7	Kastlösa.....	6	Hästveda.....	5
Norra Ljunga* . .	4	Kläckeberga ....	6	Hörup......	8
Nässjö lk * ....	9	Kristdala.....	7	Ignaberga .....	9
Reftele......	6	Ljungby .....	4	Ingelstorp.....	9
Rogberga.....	5	Locknevi.....	3	Ivetofta......	B !
Rydaholm.....	1	Motorp......	10	Järrestad.....	8
Skärstad.....	8	Mönsterås lk * . . .	2	Knisslinge ....	7
Stenberga.....	10	Mörbylånga kpg . .	8	Kvidinge.....	6
Stockaryd.....	3	Mörbylånga lk . .	7	Kviinge......	8
Södra Unnaryd . .	5	Odensvi......	9	Kvärrestad ....	9
Tofteryd.....	11	Smedby......	11	Löderup......	7
Torskinge.....	2	Söderåkra .....	1	Munka-Ljungby . .	9
Villstad......	5	Södra Vi .....	11	Norra Strö ....	6 i

Län och kommun

Antal
män. utan
rapporterad
arbetslöshet -

Län och homman

Antal
män. utan
rapporterad
arbetslöshet -

Län och kommun

Antal
män utan
rapporterad
arbetslöshet -

Norra Mellby * . .	5
Norra Asum ....	2
Nosaby......	4
Näsum......	3
Osby.......	1
Rinkaby.....	7
Riseberga .....	4
Sankt Olof ....	4
Skepparslöv ....	7
Smedstorp.....	7
Stiby.......	2
Tjörnarp .....	6
Tomelilla.....	1
Tryde.......\|	6
Träne.......!	6
Vallby......	1
Valleberga . .. . .	8
Vankiva.....;	3
Vinslövs kpg . . .	6
Vinslövs lk . . . .	5
Vittsjö......	6
Vittskövle.....	9
Vänga......	1
Vä........	6
Västra Karup . . .	5
Västra Sönnarslöv .	5
Västra Vram . . .	5
Önnestad.....	7
Östra Broby ....	6
Östra Hoby ....	5
Östra Ingelstad . .	7
Östra Nöbbelöv . .	6
Östra Sönnarslöv	7
Östra Vemmerlöv .	7
Malmöhus län.
Allerum......	7
Anderslöv.....	10
Annelöv......	6
Asmundtorp ....	<>
Balkåkra.....	5
Bara.......	ii
Billeberga.....	8
Billinge......	10
Blentarp .....	8
Borgeby......	9
I Bosjökloster ....	11
Bunkeflo *.....	3
Burlöv *.....	1
Börringe.....	8
Dalby ......	9
Farhult......	11
Felestad......	10
Fjälie......	8
Fjärestad .....	9
Fleninge.....	9
Flädie......	9
Frillestad.....	10
Fru Alstad . . . .	10
Fränninge .....	7

Genarp......	7
Gislöv......	6
Grönby......	7
Gudmundtorp . . .	7
Gylle.......	9
Gässie......	7
Hammarlöv ....	6
Hardeberga ....	9
Harlösa......	10
Holmby......	6
Hyby.......	5
Håslöv......	10
Håstad......	8
Hällestad.....	7
Härslöv......	5
Hököpinge.....	7
Höör.......	5
Hörby •......	3
Igelösa k Odarslöv .	6
Kattarp......	8
Konga......	7
Kvistofta.....	9
Kågeröd......	6
Kävlinge * ....	1
Lackalänga ....	10
Lilla Isie.....	5
> Slågarp . . .	6
Lomma *.....	5
Lövestad *.....	5
Lyngby ......	8
Långaröd.....	8
Maglarp......	10
Munkarp.....	7
Nevishög.....	5
Norra Vram ....	6
Ottarp......	8
Reslöv......	8
Risekatslösa ....	6
Sankt Ibb .....	1
Saxtorp ......	6
Simlinge.....	10
Sjörup ......	4
Skabersjö.....	11
Skegrie......	8
Skivarp......	4
Skårby......	4
Slimminge ....	6
Solberga .....	7
Stehag ......	5
Stora Hammar . . .	8
> Harrie . . .	9
» Herrestad . .	5
> Köpinge . . .	8
Svalöv......	9
Svedala kpg ....	4
Svedala lk ....	5
Södra Sandby . . .	5
> Åkarp ....	6
Tolfta......	9
Tolånga......	7
Torrlösa......	7

Trollenäs.....	5
Tullstorp.....	8
Tygelsjö.....	8
Vallkärra.....	8
Vanstad......	4
Veberöd......	10
Vellinge......	3
Villie.......	5
Vollsjö......	4
Välinge......	6
Vällöv......	9
Väsby......	4
Västerstad ....	9
Västra Alstad . . .	5
> Ingelstad . .	10
> Karaby . .	7
> Klagstorp .	4
» Kärrstorp .	9
> Nöbbelöv . .	5
> Sallerup . .	6
> Tommarp . .	10
Äspö.......	8
	6
Orja.......	7
Ostraby......	6
Östra Grevie . . .	9
» Klagstorp . .	8
> Kärrstorp . .	7
> Strö ....	11
Östratorp.....	6
Östra Vemmenhög .	5
Hallands län.
Breared......	7
Drängsered ....	11
Fjärås ......	9
Gunnarp.....	8
Hanhals......	10
Hasslöv......	6
Holm.......	10
Hishult......	7
Knäred......
Krogsered.....	9
Laholms lk * . . .	7
Lindome.....	11
Ljungby .....	8
Okome ......	3
Ränneslöv.....	7
Slättåkra.....	2
Snöstorp.....	4
Tjärby ......	7
Träslöv......	10
Tvååker......	8
Vapnö ......	2
Veddige *.....	5
Veinge......	7
Våxtorp......	7
Årstad......	5
Ås........	10
Östra Karup . . .	8

Län och kommun

Antal
mån. utan
rapporterad
arbetslöshet -

Län och kommun

Antal
mån. utan
rapporterad
ar
betslöshet

Län och kommun

Antal
mån. utan
rapporterad
arbetslöshet -

Göteborgs och
Bohus län.

Backa . .
Forshälla
Grinneröd
Håby . .

Krokstad *
Kungälv
Landvetter
Laue-Ryr *
Ljung* . .
Marstrands s
Råda *

Rödbo
Sanne *
Smögen
Säve .
Torslanda
Ytterby .

Älvsborgs län.

Alingsås k. Rödene
Angered .

Bollebygd
Bredared
Brunn * .

Brålanda
Bäcke * .

Dalskog *

Fors * . .

Fritsla .

Gestad .
Gunnarsnäs
Gärdhem
Holm * .

Järbo . .
Kullings-Skövde
Lerum * .

Mellerud *

Nödinge
Rölanda .

Sandhult
Sankt Peter
Skepplanda
Skogsbygden
Starrkärr *
Svenljunga
Toarp . .

Tranemo
Tunge . .

Vårvik .

Väne-Ryr
Vänga
Åmåls lk
Ånimskog
Årtemark
Ödeborg
Ödenäs .

Ör . . .

6
4
8

4
9

6
6
1
5
2
1
7
5
1

6
1

5
2

4
3
2

8
3

6
1

5
8

5
2
9
1
1

6
8
6

6
6
5
5

3
9

5
9
1
8

Skaraborgs län.

Acklinge .
Annehärad *

Berg .

Bolum
Bredvik
Dimbo
Ekeskog
Finnerödja
Grevbäck
Grästorp
Gudhem .
Gustaf-Adolf
Gösslunda
Götlunda
Habo . .

Halna . .

Järpås *
Kinne-Vedum
Kyrkefalla
Kållands-Åsaka
Leksberg <
Locketorp
Lugnås .

Mellby .

Norra Kyrketorp
Rackeby
Ransberg
Råda . .

Skara stad * . . . .	2
Stenstorp ....	4
Strö.......	10
Sunnersberg ....	7
Tived .......	9
Trästena.....	n *
Tådene ......	11
Töreboda.....	5
Ullervad.....	7
Uvered......	10
Vad.......	9
Valtorp......	7
Vara.......	5
Varnhem (Skarke) .	4
Våmb.......	10
Väring......	3
Örslösa......	9
Österplana ....	6
Värmlands län,
Blomskog * . . . .	4
Borgvik......	10
Brattfors * ....	2
Ed........	10
Kroppa......	9
Köla*......	2
Mangskog.....	10
Nor *.......	1
Nyed *......	2
Nyskoga.....	11
Segerstad.....	6

3
5

8
10
10

5
4

7
3
9
2

6
3

8
6
6
2
6

Silbodal * . . .
Skillingmark *
Svanskog . . .
Södra Råda . .
Trankil ....
Visnums-Kil
Väse * . . . .
Västra Emtervik
Ålvsbacka * . .
Ölme * . . . .
Östervallskog *

Orebro län.
Askersunds stad
Axberg . .
Degerfors .
Edsberg . .
Fellingsbro
Glanshammar
Götlunda
Hackvad
Hallsbergs
Hardemo
Hidinge .
Järnboås
Lillkyrka
Lännäs .

Mosjö . .

Nysund .

Näsby .
Skagerhult
Sköllersta
Snavlunda
Viker* .

Västmanlands län
Arboga lk .
Badelunda
Berg . .

Björksta
Björskog
Bro . . .

Dingtuna
Enåker .

Gunnilbo
Haraker .

Harbo * .

Hed . .

Himmeta
Hubbo .

Huddunge *

Irsta .

Karbenning *
Kolbäck
Kumla
Kung-Karl

Kärrbo

Malma

Medåker

6
10

7
10

4
9

4
3

8
2
7
3
2

5
9
3
3
7

3
9
9
9
5
5
8

6
3
6
6

6
2
2

6
9
5
8
8

			Antal		Antal
				Län och kommun	mån. utan
Län och kommun	rappor-	Län och kommun	rappor-	rappor-
			terad ar-		terad ar-
	betslöshet		betslöshet		betslöshet
Munktorp * . . . .	6	Ilsbo.......	3	Lillhärdal.....	i
Möklinta.....	3	Jättendal * . . . .	1	Lit........	5
Odensvi......	9	Norrbo *.....	2	Lockne......	i
Romfartuna ....	5	Rengsjö *.....	2	Mattmar.....	u
Sala lk......	9	Skog *......	3	Myssjö *.....	6
Sevalla......	2	Torsåker.....	3	Nyhem *.....	5
Skerike......	8	Undersvik.....	2	Näs *.......	4
Skultuna * . . . .	3	V Öxna......	6	Näskott......	4
Sura.......	2	Österfärnebo . . .	6	Ragunda.....	6
	4	Västernorrlands		Revsund *.....	1
Tortuna......	10		Rätan *......	5
Vittinge.....	10	län.		Stugun ......	6
Västanfors ....	5	Edsele *......	1	Sundsjö......	8
Västerfärnebo . . .	6	Fjällsjö*.....	2	Sunne ......	9
Väster-Lövsta . . .	5	Graninge * ....	3	Tännäs......
Västra Skedvi . . .	9	Haverö......	2	Vemdalen.....	U
Östervåla * . . . .	1	Indals-Liden * . . .	2	Ytterhogdal * . . .	i •
		Junsele......	10	Are.......	5
Kopparbergs län.		Multrå......	1	Åsarne ......	6
! Aspeboda * . . . .	2	Resele *......	4	Älvros *.....	4
! Bjursås......	4	Sidensjö.....	1	Ängersjö * ....	4
! Enviken..... Gustaf*.....	4 2	Skorped ...... Sånga * ......	1 1	Västerbottens län.
Idre *.......	4	Örnsköldsviks stad .	11	Bjurholm.....	5
Krylbo...... Ludvika stad . . .	6 2	Jämtlands län.		Dorotea *..... Malå.......	i 10
Malingsbo.....	7	Alanäs *.....	6	Nysätra......	10
Morastrand * ...	1	Alsen.......	2	Sävar *......	3
Ore........	5	Aspås......	1	Vilhelmina * ...	2
Sundborn * . . . .	8	Berg *......	5	Vännäs *.....	2
Särna.......	9	Borgvattnet * . . .	5	Åsele *......	4
Sävenäs ..... Torsång .....	1 3	Fors *...... Frostviken ....	3 2	Norrbottens län.
Ål*.......	3	Föllinge *.....	3	Arvidsjaur*. . . .	7
Älvdalen.....	5	Hackås......	6	Hietaniemi * ...	1
Äppelbo *.....	1	Hallen......	3	Jokkmokk.....	2
	Hotagen *.....	2	Karesuando ....	9
Gävleborgs län.		Håsjö.......	7	Korpilombolo * . .	7
Bjuråker .....	6	Häggenås.....	1	Pajala......	6
Hassela......	2	Kall.......	1	Tärendö......	6
Hög.......	7	Laxsjö......	11	Övertorneå ....	10

Bilaga 2.

Förteckning

över kommuner i stendistrikten i Blekinge oell Göteborgs och Bohus län samt sågverksdistrikten
i Västernorrlands län.

Blekinge län	Göteborgs och Bohus län	Västernorrlands län
Asarum	Lysekils stad	Alnö
Aspö	Strömstads stad	Bjärtrå
Backaryd	Askum	Boteå
Bräkne-Hoby	Bottna	Gudmundrå
Elleholm	Brastad	Hässjö
Gammalstorp	Bro	Högsjö
Hasslö	Bärfendal	Njurunda
Hällaryd	Grebbestads köping	Nora
Jämshög	Hogdal	Skön
Listerby	Kungshamn	Styrnäs
Mjällby	Kville	Säbrå
Mörrum	Lommeland	Timrå
Ronneby lk	Lur	Torsåker
Sturkö	Lyse	Ytterlännäs
Tjurkö	Malmön
Torhamn	Näsinge
Ysane	Skee I
Åryd.	Skee II Smögen Svenneby Tanum Tossene

Bilaga 3.

Tablå över kostnaderna för kommissionens centralförvaltning.

Utgifternas ändamål	1932/1933	1933/1934	1934/1935
Arvoden och löner ............	459,561:62	701,089:07	873,968:72
Resekostnader..............	54,697:07	66,843:05	38,536:40
Kontorsomkostnader............	310,869:11	524,166: 22	439,434:49
Överrevisorerna..............	8,400:00	13,450:00	15,850: —
Besvärsnämnden för reservarbetslöner ....	—	13,814: 45	11,957:52
Länsstyrelsernas revisorer.........	9,127: 80	36,930:14	60,198:49
Diverse kostnader.............	34,419:59	54.150:79	68,186:79 I
Kronor	877,075:19	1,410,443: 72	1,508,132:41
Specifikation av kontorsomkostnader:
Kontorshyra..............	49,183: 85	87,278:43	65,622:13
Kontorsinventarier...........	89,835:96	163,188: 46	94,388:19
Telefon-, telegram- och portokostnader . .	87,659:10	129,192: 20	160,696:19
Trycksaker och kontorsntensilier.....	73,285:17	126,659: 79	98,591: 65
Diverse kostnader............	10,905: 03	17,847:34	20,136:33
Kronor	310,869:11	524,166:22	439,434:49

De hjälpsökande arbetslösas fördelning

Yrkesgrnpp	Stockholms stad	Stockholms län	Uppsala län	Söderman- lands län	Östergöt- lands län	Jönköpings län	Kronobergs län	Kalmar län	(jotlands \| län	Blekinge län	Kristian-stads län
Jordbruk och skogshushållning:
Jordbruk ..........	64	10C	36	30	45	24	10	5S	2	3E	20
Skogshushållning..........	s	1E	48	3	16	2	5	21		e	2
Industri och hantverk:
Ingenjörsarbete och arbetsledning . .	51	2	2	—	1	_	1
Malmbrytning och metallindustri . . .	392	174	58	40	64	40	11	283	2	72	8
Malmbrytning......	1	5		1	1	5	_	1		4
Metallindustri.......	391	169	58	39	63	35	11	282	2	68	8
Jord- och stenindustri.....	23	57	25	6	9	12	171	236	3	1,200	75
Stenindustri.........	5	34	1	4	3	12	48	169	3	1,184	36
Glasindustri.......	3	10	—	1	1	—	75	34	_	_
Övriga industrier tillhörande grupp E	15	13	24	1	5	—	48	33	_	16	39
Trävaruindustri........	60	110	167	53	55	109	48	210	1	32	12
Pappers- och grafisk industri ....	39	56	6	2	41	5	7	13		2	2
Livsmedelsindustri.....	81	43	11	11	16	18	6	63	2	25	8
Textil- och beklädnadsindustri ....	26	4	—	4	33	18	1	6	_	4	5
Läder-, bär- och gummivaruindustri :	55	12	9	1	8	27	4	8	_	17	13
Kemisk-teknisk industri . ......	12	1	—	1	1	102	15	9	__	1
Byggnadsverksamhet......	738	229	71	23	160	73	95	122	7	91	17
Kraft- och värmeproduktion .	63	10	1	3	2	9	8	6	—	4	2
Sjöfart och fiske ........	79	28	13	16	18	2	1	80	4	57	14
Handel, samfärdsel och allmän tjänst:
Kontorsarbete......	186	21	16	2	17	13	_	8	_	10	4
Butiks- och lagerarbete ....	357	43	16	14	36	11	3	22	__	25	4
Hotell- och restaurangrörelse ....	140	6	3	4	4	7	_	5	_	1	3
Landtransport ....	474	108	14	32	49	42	18	49	_	36	16
Allmän tjänst och fria yrken ....	96	11	2	4	5	3	5	1	7	107	7
Husligt arbete........	22	—	—	—	1	_	_	_	3
Arbete, ej hänfärligt till annan grupp:
Tillfällighets- och diversearbetare . .	456	489	250	162	243	318	209	507	35	851	126
Ungdom utan särskild utbildning . .	2	23	44	4	7	5	13	35	6	8	9
Summa j3,419\|l,546	7921	415	831	8401	631 \|l,748\|	72	2,58ö\|	347

Bilaga 4.

efter län och yrken den 31 oktober 1935.

g p 5? B B os t? P oo	Hallanda län	Göteborgs stad	Göteb. o. Boh. län i övrigt	Älvsborgs län	Skaraborgs län	Värmlands län	Örebro län	Västman- lands län	Kopparbergs län	Gävleborgs län	Västernorr- lands län	Jämtlands län	Väster- bottens län	Norrbottens län	Samma
Hela riket	Häi Städer	•av Lands- bygd
29	14	12	70	35	23	261	42	19	59	235	117	14	21	29	1,409	228	1,181
—	2	—	2	3	—	693	81	4	181	485	674	373	166	94	2,880	10	2,870
		17	1	1		1			_	_	1	_	1	__	79	71	8
327	57	505	72	70	32	101	286	48	460	145	48	12	2	564	3,873	1,992	1,881
1	_	—	1	—	—	5	147	24	365	1	2	—	—	536	1,100	12	1,088
326	57	505	71	70	32	96	139	24	95	144	46	12	2	28	2,773	1,980	793
233	136	17	3,474	36	50	117	27	16	31	26	99	20	16	3	6,118	385	5,733
8	131	8	3,458	26	4	20	22	—	21	16	28	19	15	3	5,278	216	5,062
5	—	1	1	—	12	89	2	9	—	—	54	—	1	—	298	53	245
220	5	8	15	10	34	8	3	7	10	10	17	1	—	—	542	116	426
49	32	221	46	30	50	205	32	30	183	539	1,690	24	361	382	4,731	1,131	3,600
23	7	65	10	59	5	88	7	2	28	26	544	40	11	46	1,133	230	903
124	19	91	41	10	18	20	13	8	3	27	34	8	4	15	719	568	151
18	17	46	95	21	2	19	1	2	2	9	1	—	2	—	336	271	65
82	30	43	24	15	5	11	77	1	2	12	8	2	4	9	479	368	lil
70	—	32	61	82	125	—	1	—	—	—	3	—	—	—	516	437	79
230	94	219	211	152	52	486	45	22	65	213	315	41	30	175	3,976	1,755	2,221
24	3	17	7	3	1	8	7	—	2	6	7	—	—	1	194	150	44
96	30	137	61	12	13	10	9	3	4	32	73	1	7	5	805	547	258
44	11	84	11	6	6	16	15	1	6	11	8	3	7	8	514	459	55
104	23	227	26	16	7	17	20	5	7	35	22	7	7	16	1,070	968	102
22	13	50	1	—	5	3	5	2	5	2	10	6	—	2	299	281	18
189	20	141	71	33	26	66	37	7	11	49	60	18	20	73	1,659	1,292	367
27	10	38	21	2	16	10	6	1	3	14	4	11	6	18	435	377	58
2	—	2	—	—	1	—	—	—	—	—	—	1	—	—	32	30	2
996	122	655	483	374	204	1,149	607	178	864	1,010	1,910	257	688	1,063	14,206	4,991	9,215
4	11	2	84	21	25	102	36	1	168	137	383	38	157	257	1,582	129	1,453
2,693	651 \|2,62l\|4,872	\| 981	666 3,383	11,354	j 350	\|2,084 3,013 6,011	876 \|l,510\|2,759 47,045 16,670	30,375

Översikt över arbetslöshetskommissionens

Tillgångar.

I. I statskontoret innestående belopp:

A. Reservationsanslag till bekämpande av arbetslösheten,
litt. V.B. 8

1) Återstående den ''/t 1934 å föregående budgetårs

anslag.................. 3,867,044:44

2) Reservationsanslag för löpande budgetår . . . 9.000,000: —

3) Återbetalat anslag............ 16,875:33 12.883.919:77

4) Disponerat ''/, 34—M/e 35 ......... 8,’l29,’l34: 89

5) Lån till Tännäs kommun . .........

B. Reservationsanslag till särskilda åtgärder i anledning
av ungdomsarbetslösheten, litt. V.B. 9.

1) Reservationsanslag för löpande budgetår . . . 5,500,000: —

2) Återbetalat anslag............. 123:58 5.500.123: 58

3) Disponerat V» 34—so/o 35 ....... . . . 2,190,420: 56

C. Anvisat belopp till stat), och statskommnnala reservarbeten
från förslagsanslaget till oförutsedda
utgifter, litt. 1934/1935: XII.

1) Anslaget belopp.............. 20,000,000: —

2) Anvisat mars—juni 1935 .......... 19,000,000: —

Icke anvisat belopp............ I,0u0,u00: — 20 000 000- —

4,754,784:88
3,000: —

3,309,703:02

II. I riksgäldskontoret innestående belopp:

Reservationsanslag till stat!, och statskommunala.
reservarbeten, litt. U.f.k. IV A2.

1) Återstående den V7 1934 å föregående bud -

getårs anslag............... 969,484:42

2) Reservationsanslag för löpande budgetår . . . 46,000,000: —

3) Återbetalat anslag............. 1,884:36 46.971.368:78

4) Disponerat V? 34—1,0/e 35 ......... 46,11)8,693:03 ’ ’

överfört till anslaget för oförutsedda utgifter 862,675:75 46,971 368- 78

lil. I nrbetslöshctskommissionen innestående belopp:

A. Kassa- och bankbehållningar:

1) Litt. V.B.8..................

2) > V.B.9..................

B. Till betalning förfallna fordringar:

1) Litt. U. f. k. IV A 2 & 1934/1935: XII . . . .

a) Hos vägstyrelser m. 11. för utförda arbeten

b) Hos domänstyrelsen för avlöningar m. m. . ,

c) > kommuner för ortstiliägg.......

d) > diverse personer ...........

2) Litt. V. B. 9.

a) Hos kommuner för dagunderstöd......

b) Hos diverse personer...........

C. Förskottsmedel för redovisning

a) Vid statliga arbetsplatser.........

b) » > arb.läger 0. ungdomres.arb. . .

D. Inventarier

Arbetsmaskiner, arbetsredskap, förläggn.inv. m. m.

a) Vid statliga reservarbeten.........

b) » > arb.läger 0. ungdomsres.arb. . .

230,286: 52
141,482: 24

937,306: 72

46,518:14

1,263,542: 99
16,625: 22

3,082,496: 74

110,000: —

371,768: 76

983,824:86

1,280,168:21

3,192,496: 74

Kronor 13,895,746:47

ekonomiska ställning den 30 juni 1935.

Skulder.

Bilaga 5.

I. Av medel hos statskontoret reserverade belopp:

Reservationsanslaget till bekämpande av arbetslösheten,
litt. V.B.8.

1) Färdigställningsanslaget från år 1924 .......

varav utbetalats och överförts..........

3,100,000: —
3,082,424:97

2) Väglånefonden.............. 2,000,000: —

npplnpna räntor 1931—1934 ........ 108,836:37 2,108,836:37

avgår utestående lån....................789,400:

3) Diverse myndigheter

a) Till befrämjande av företagsverksamhet (2,000,000: —)

Resterande belopp; diverse myndigheter................

b) Övriga ändamål

Resterande belopp; diverse myndigheter ...............

Reservationsanslaget till särskilda åtgärder i anledning av ungdomsarbetslös -

heten, litt. V.B. 9.

Resterande belopp; diverse myndigheter

17,575:03

1,319,436:37

178,947: 29
61,200:31

82,575:32

II. 1 statliga reservarbeten bundna tillgångar:

Fordringar, inventarier och arbetsplatsernas förskottsmedel

5,283,346:45

m. Till disposition för verksamheten står:

Av medel hos Statskontoret

Reservationsanslaget till bekämpande av arbetslösheten, litt.

V. B. 8................... • • • . '' • •

Reservationsanslaget till särskilda åtgärder i anledning av
ungdomsarbetslösheten, litt. V. B. 9............

Av medel hos kommissionen

Reservationsanslaget till bekämpande av arbetslösheten, litt.

V. B. 8.........................

Reservationsanslaget till särskilda åtgärder i anledning av
ungdomsarbetslösheten, litt. V. B. 9............

3,180,625:88
3,227,127:70

230,286:52
314,625: 60

6,952,665: 70

Kronor 13,895,746:47

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 19. (Bilaga.)

Bilaga 6.

Arbetslöshetsundersökningen den 31 juli 1935.

Preliminär redogörelse för vissa resultat avseende
Blekinge län, Göteborgs oell Bohus län (utom Göteborgs stad) samt Västernorrlands län.

Kungl. Majit har genom brev den 12 juli 1935 uppdragit åt kommissionen att
verkställa utredning i fråga örn vissa förhållanden, berörande de hos arbetslöshetskommittéerna
den 31 juli 1935 anmälda arbetslösa (se sid. 15). Bearbetningen av
det insamlade materialet är ännu icke avslutad, men vissa slutgiltiga resultat ha
dock framkommit, och kommissionen är i tillfälle att genom efterföljande tabeller
lämna en bild av arbetslöshetsklientelets sammansättning inom Blekinge, Göteborgs
och Bohus samt Västernorrlands län i fråga örn ålders- och yrkesförhållanden samt
arbetslöshetsperiodens längd. Det bör observeras, att undersökningsmaterial från
Göteborgs stad icke ingår i nu redovisade uppgifter för Göteborgs och Bohus län.

Primäruppgifterna för undersökningen utgöras av uppgifter, lämnade av de arbetslösa
personligen. Dessa uppgifter ha efter granskning och kommentering av
vederbörande arbetslöshetskommitté granskats och bearbetats inom kommissionen.
Som allmänt omdöme kan uttalas, att de avlämnade uppgifterna allt för ofta visat
sig otillförlitliga. Detta gäller såväl av de arbetslösa som av kommittéerna lämnade
uppgifter. Påfallande är den ringa kännedom, många kommittéer synas äga
beträffande den tid den arbetslöse sysselsatts i statligt reservarbete, en uppgift, som
kunnat effektivt kontrolleras med hjälp av kommissionens kortregister.

Flertalet uppgifter ha bearbetats länsvis, varvid en indelning på 8 olika kommuntyper
tillämpats, nämligen
städer

med över 100 000 inv.

» 30 000—100 000 »

» 20 000— 30 000 »

» 5 000— 20 000 »

» under 5 000 »
landskommuner (med köpingar)
industrikommuner

blandade industri- och jordbrukskommuner
jordbrukskommuner.

Till grund för yrkesgrupperingen har lagts en för ändamålet särskilt upprättad
yrkesförteckning, baserad på Yrkesförteckning för Sveriges offentliga arbetsförmedling,
varvid dock av praktiska skäl vissa i den sistnämnda upptagna yrken
sammanslagits, så att i undersökningen redovisas 101 primära yrkesgrupper mot
172 i arbetsförmedlingens nyssnämnda yrkesförteckning. Arbetslöshetskommittéernas
månadsrapportering till kommissionen omfattar 25 yrkesgrupper.

För bestämmandet av den arbetslöses yrkestillhörighet ha utnyttjats såväl arbetsförmedlingens
och arbetslöshetskommitténs uppfattning därom som ock den arbetslöses
egen uppgift, varjämte hänsyn tagits till hans uppgifter angående tidigare
fasta och tillfälliga anställningar. Den verkställda yrkesbestämningen har i ett
antal kommuner, i vilka specialundersökning verkställts, kunnat i detalj kontrolleras
och har därvid visat sig vara förhållandevis tillfredsställande. Såsom yrkes -

arbetare ha nied nedan angivna undantag redovisats samtliga, om vilka med säkerhet
kunnat konstateras, att de arbetat inom viss yrkesgren, oavsett örn de äro fullt
utbildade yrkesarbetare eller icke. Det bristfälliga materialet har dock i en del
fall omöjliggjort ett fullständigt särskiljande av kategorierna utbildade yrkesarbetare
och grovarbetare inom yrket.

I anslutning till de principer, som tillämpas vid yrkesgrupperingen för kommittéernas
månadsrapporter till kommissionen, har grovarbetaren hänförts till det yrke,
inom vilket han haft anställning. Genom att hela materialet kunnat behandlas
enhetligt har det varit möjligt att få fram en uppdelning av klientelet, i så nära
överensstämmelse med nyssnämnda principer som möjligt. Detta har givetvis medfört,
att gruppen tillfällighets- och diversearbetares andel i totalantalet minskats i
jämförelse med tidigare undersökningar. I den fullständiga redogörelse, som senare
kommer att avlämnas, kommer, i den mån det är möjligt, även antalet grovarbetare
inom olika yrkesgrupper att redovisas.

Anmärkas bör i detta sammanhang, att vid den nu verkställda yrkesgrupperingen
avvikelse från eljest tillämpade principer skett genom att utbildad yrkesarbetare,
knuten såsom specialarbetare till annan näringsgren, hänförts till den näringsgren,
till vilken hans yrke får anses höra. Sålunda har, i olikhet mot vad
som är fallet i kommissionens månadsstatistik, stenindustriens smeder hänförts till
gruppen metallindustri och icke till stenindustri. Vidare har yrkesbeteckningen
springpojke eller militär icke kommit till användning, då annan yrkesbeteclcning
kunnat ifrågakomma, och i ett fåtal fall ha, när den arbetslöse på grund av ålder
icke ansetts ha utsikter att åter få anställning inom det yrke han tidigare lämnat,
sådan person hänförts till tillfällighets- och diversearbetare. Detta har ägt
rum bl. a. i fråga om en del äldre tändsticksarbetare å orter, där tändsticksindustrien
är definitivt nedlagd.

Det ligger sålunda i öppen dag, att resultatet av den för undersökningen verkställda
yrkesgrupperingen måste rätt väsentligt avvika från arbetslöshetskommittéernas.
En uppfattning härom erhålles av tab. I (sid. 91).

De arbetslösas åldersförhållanden ha redovisats i åldersgrupper, i allmänhet omfattande
5 årsklasser, men med ytterligare uppdelning för årsklasserna 16—25 år.
Med den arbetslöses ålder avses den ålder, han uppnått eller uppnår under år
1935.

Av särskilt intresse har varit att söka få arbetsförheten hos de hjälpsökande belyst.
För bedömandet av arbetsförheten har man haft att utgå från den arbetslöses
egen ävensom kommitténs uppfattning härom. Den arbetslöse har haft att
besvara frågor rörande förekomsten av bestående lyte, försvagad hälsa m. m. samt
huruvida han uppbär pensionstillägg eller livränta. På grundval av dessa uppgifter
har en gruppering av de arbetslösa med hänsyn till arbetsförhet ägt rum.
Den uppfattning, som på detta sätt erhålles örn den arbetslöses fysiska förutsättningar
på arbetsmarknaden, torde dock bli rätt ofullständig med hänsyn till de felkällor,
som äro tillfinnandes i materialet. Denna bedömning av de hjälpsökandes
arbetsförhet kommer att i någon mån kunna kontrolleras genom den ovan vidrörda
intensivare undersökning, som verkställes inom vissa kommuner. Först sedan
detta skett, kunna resultaten av undersökningen sammanställas.

Enligt arbetslöshetskommittéernas månadsrapporter till kommissionen utgjorde
antalet hjälpsökande arbetslösa den 31 juli 1935 42,582. I den nu verkställda undersökningen
redovisas emellertid endast 40,332. I vissa fall har den arbetslöse
vägrat lämna de begärda uppgifterna, i andra har han försvunnit ur klientelet
omedelbart efter sista anmälningsdagen i juli månad (som icke nödvändigtvis behövt
vara den 31) och därefter icke kunnat anträffas. Slutligen ha i några fall
kommittéer visat en beklaglig brist på förståelse för betydelsen av denna undersökning
och helt enkelt, trots upprepade påstötningar, underlåtit insända begärda
uppgifter. Där i årets statframställning uppgifter från arbetslöshetsundersök -

Tab. A. I)e arbetslösas fördelning: på yrkes- oell åldersgrupper. Blekinge län.

(Åldersgruppens procentuella andel är för de större yrkesgrupperna angiven nied kursiv stil.)

				to	to	CO	co			C"	O*	03	03
	03	cc		to	03	7*			03	t—	03			U1
Yrkesgrupper	1 H-1	i to		to	i CO	I CO	1		O*	! m	03	03	1	B
	o	po	o«	O	C3«	o	cn	O	u«	O	03	1	B
	po	p»		po	po	po	po	po	po	po	po	po	po	P
i i		~3			-					"
! !Jordbruk .........		9	4	14	15	14	10	5	4	7	6	1	1	90
1 Skogshushållning..... \ Ingenjörsarb. o. arbetsledn. .	—	—	—	1	1	2	3	2	1	1	1	—	—	12
j Malmbrytning...... 1 Metallindustri......			1	16	20	15	10	5	9	4	12	10	1	103
i			1.0	15.5	19.4	14.6	9.7	4.9	8.7	3.9	11.6	9.7	1.0	100. o
Stenindustri.......		13	11	135	172	132	103	90	93	99	120	90	8	1,066
		1.2	1.0	12.7	16.4	12.4	9.7	8.4	8.7	9.3	11.3	8.4	0.8	100.o
Glasindustri.......	—	—	1	2	—		—	—	—	—	1	—	—	4
Annan jord- o. stenindustri	—	1	—	5	9 i 4	4	7	4	3	—	3	—	40
Sågverksindustri.....	—	1	—	7	7 4	4	2	—	3	1	1	—	30
Annan trävaruindustri . .	—	2	—	3	7	4	1	5	6	3	1	1	—	33
Pappersindustri......	—	—	—	—	2	—	—	—	—	—	—	—	—	2
Grafisk industri.....					1									1
Livsmedelsindustri ....	—	1	1	13	6	2	4	3	2	3	5	—	—	40
Textil- o. beklädnadsindustri	—	—	—	1	1	i	1	1	i	—	—	—	—	6
Läder-, hår- o. gummivaruind.	—	—	1	2	2	2	—	—	4	5	1	1	—	18
Kemisk-teknisk industri . .	—	■ —	—	—	—	1	—	1	—	—	—	2	—	4
Väg- o. anläggningsarbete .	—	—	2	5	22	26	16	14	9	17	4	3	—	118
\|			1.7	4.2	18.7	22.4	13.6	11.8	7.6	14.4	3 4	2.3		100.0
Annan byggnadsverksamhet		—	—	i	4	5	8	4	8	3	6	1	—	40
Kraft- o. värmeproduktion .		—	—	i	3	6	5	2	3	—	1	—	—	21
Sjöfart o. fiske......	—	4	i	24	25	20	9	6	7	3	2	3	i	105
Handelsarbetare......	—	1	i	8	5	3	—	—	1	—	i	1	—	21
Kontorister m. ti......	—	—	—	5	3	4	5	3	3	—	—	1	—	24
Hotell- o. restaurantrörelse .	—	—	—	—	1	1	—	—	—	1	—	—	—	3
Landtransport......	—	—	—	7	18	14	9	1	5	3	2	3	—	62
Allmän tjänst o. fria yrken	—	—	2	20	14	9	—	1	—	—	—	—	—	46
Husligt arbete......	—	—	—	—	1	—	—	—	—	—	—	—	—	1
Tillfällighets- o. diversearb.	—	48	21	118	129	94	62	43	39	39	29	27	2	651
	7.4	3.2	IS. 4	19.7	14.5	9.5	6.6	6.o	6.o	4.3	4.2	0.3	100. o
Ungdom utan särsk, ntbildn.	—	39	3	4										46
Samtliga yrkesgrupper	-	119	49	392	468	363	254	195	199	194	193	148	13	2,587
		4.6	1.9	15.2	18.4	14.0	9.8	7.5	7.7	7.5	7.5	5.7	0.5	100.o j

ningen kommit till användning, vilket skett i fråga örn tab. n:ris 13, 26, 28, 36,
37, 44 och 45, överensstämmer sålunda antalet i undersökningen redovisade arbetslösa
icke med motsvarande uppgift, hämtad ur kommittéernas månadsrapporter.

Då undersökningen ej är slutförd, torde det för närvarande icke vara lämpligt
att till diskussion upptaga de slutsatser, som kunna dragas ur nu föreliggande undersökningsresultat.
Kommissionen anser sig därför böra inskränka sig till en
kortfattad kommentar till de olika tabellerna.

I tabellerna A—O åskådliggöres de arbetslösas fördelning på yrkes- och åldersgrupper
inom ifrågavarande tre län. Det är knappast ägnat att förvåna, att arbetslöshetsklientelet
inom Blekinge och Bohuslän till stor del utgöres av stenindustri -

Tab. B. De arbetslösas fördelning på yrkes- oell åldersgrupper. Göteborgs oell

Bohus län.

(Åldersgruppens procentuella andel är för de större yrkesgrupperna angiven med kursiv stil.)

Yrkesgrupper	16—17 år	18-20 år	tO pa	22—25 år	26—30 år	31—35 år	03 07. I O p.	41—45 år	46-50 år	o* T CJ* g»	07 ! (T. O po	61—66 år	67--år	Summa
Jordbruk.........	_	3	1	6!	7	4	7	6	6	2	3!	6	—	51
Skogshushållning.....	—	—	—	—	i	1	i	1	1	—	i	—	—	6 A
Ingenjörsarb. o. arbetsledn. .	—	—	—	—	—	—	—	2	1	—	—	1		4
Malmbrytning......
Metallindustri ......	—	3	1	23	19	18	19	7	8	13	9	13	1	134 [
		2.2	0.8	17.1	14.2	13.4	14.2	5.2	6.0	9.7	6.7	9.7	0.8	100. o \|
	7	112	60	433	668	526	353	304	253	247	195	141	42	3,241 i
	0.2	3.5	1.8	13.4	17.s	16.2	10.9	9.4	7.8	7.6	6.0	4.4	1.3	lOO.o \|
Glasindustri.......	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Annan jord- o. stenindustri .	—	1	—	4	5	5	—	4	3	2	2	4	—	30
Sågverksindustri.....	i	—	—		3	3	1	—	3	1	3	1	—	16
Annan trävaruindustri . .	—	1	1	4	5	1	1	—	4	1	3	4	—	25 \|
Pappersindustri......	—		—	3	2		3	—	1	1	1	—	—
Grafisk industri.....	—		—	1	2	—	—	1	—	—	—	—		4 i
Livsmedelsindustri ....	—	2	4	9	7	8	3	1	4	2	4	—	—	44
Textil- o. beklädnadsindustri	i	13	5	24	12	10	—	3	4	3	1	2	—	78
Läder-, hår- o. gummiind. .	—	3	1	2	3	4	7	3	2	—	—	—	—	25
Kemisk-teknisk industri . .	—	—	—	8	5	9	8	3	3	5	13	4	—	58
Väg- o. anläggningsarbete .	—	3	1	30	26	27	13	18	10	13	10	7	i	159
		1.9	0.6	18.9	16.3	17.0	8.2	11.3	6.3	8.2	6.3	4.4	0.6	lOO.o
Annan byggnadsverksamhet	—	—	—	7	4	6	7	2	4	3	8	7	i	49
Kraft- o. värmeproduktion .	—	—	—	1	—	—	1	—	—	—	2	1	—	5
Sjöfart o. fiske......	—	5	2	13	7	6	8	8	3	4	3		—	60
Handelsarbetare......	—	4	1	5	1	1	3	—	. ~	1	1		—	19
Kontorister m. fl......	—	—		4	3	3	1	2	2	1	2	1	—	20
Hotell- o. restaurantrörelse .	—	—	—	—	1	—	—	~	: —	—	—	—	—	1
Landtransport......	i	2	2	10	12	13	9	8	4	2	6	1	i	71
Allmän tjänst o. fria yrken	—	—	—	—	—	1	2	—	1	—	\| -	—	—	4
Husligt arbete......
Tillfällighets- o. diversearb.	7	59	17	48	40	39	11	25	28	20	26	15	2	oo7
	2.1	17.S	5.0	14.2	11.9	11.6	3.3	7.4	8.3	5.9	7.7	4.5	0.6	lOO.o
Ungdom utan särsk, ntbildn.	13	22	—	—	—	—	—	1 —	—	—	—	—	—	35
Samtliga yrkesgrupper	30	233	97	<535	733	685	458	398	345	\| 322	233 211	48	4,488
	0.7	5.2	''2.2	14.i lies	15.2	''10.2	8.9	I 7.7	! 7.2	6.s	! 4.7	'' 1.1	100.o

arbetare av förhållandevis hög ålder. Det senare är särskilt framträdande i Blekinge,
där stenarbetare, 51 år och däröver, utgöra icke mindre än 29.8 % av yrkesgruppen.
I Bohuslän är motsvarande siffra 19,3 % I åldershänseende synes det
mest anmärkningsvärda vara den anhopning av arbetslösa tillhörande jordbruk och
skogshushållning, som återfinnes i de lägsta åldersklasserna, 16—-25 år. För Västernorrlands
läns vidkommande utgöra dessa i fråga om jordbruksarbetare 31.8 °/>
av hela yrkesgruppen och i fråga örn skogshushållning icke mindre än 40.4 %.

Fördelningen på yrkesgrupper och åldersgrupper inom olika slag av kommuner

Tab. C. I)e arbetslösas fördelning på yrkes- och åldersgrupper. Västernorrlands län.

(Åldersgruppens procentuella andel är för de större yrkesgrupperna angiven med kursiv stil.)

Yrkesgrupper	16—17 år	18—20 år	to p»	22-25 år	26 — 30 år	31—35 år	36—40 år	41—45 år	46-50 år	51—55 år	56—60 år	61—66 år	67- - år	Summa
Jordbruk ......	3	20	5	24	23	23	17	11	11	10	10	5	2	164
	1.8	12.2	3.1	14.7	14.0	14.0	10.4	6.7	6.7	6.1	6.1	3.0	1.2	100. o
Skogshushållning . .	15	81	26	113	lil	91	41	29	31	15	18	10	1	582
	2.6	13.9	4.5	19.4	19.1	15.6	7.0	5.0	0.3	2.6	3.1	1.7	0.2	100. o
Ingenjörsarb. o. arbetsledn. .	—	—	—	—	—	1	_	_	i	1	_	_	_	3
Malmbrytning......	—	—	—	—	—	—	_	1	i	_	_	_	_	2
Metallindustri . .	1	1	1	11	15	16	6	12	n	4	4	6	_	88
Stenindustri.......	—	—	—	1	6	1	1	1	_	_	_	_	_	10
Glasindnstri.....	—	—	—	2	7	3	3	4	4	6	6	5	_	40
Annan jord- o. stenindustri	—	—	—	—	—	1	2	2	__	1	_	1	1	8
Sågverksindustri.....	—	47	32	212	279	194	125	78	89	69	71	60	2	1,258 !
		3.7	2.5	16.9	22.2	15.4	9.9	6.t	7.1	0.5	5.6	4.8	0.2	loo. o;
Annan trävaruindustri . .	—	—	—	1	3	—	2	2	_	5	2	1	_	16
Pappersindustri ....	—	4	1	52	101	80	53	55	42	28	18	10	4	448
1		0.9	O.s	11.6	22.6	17.9	11.7	12.3	9.4	6.3	4.o	2.2	0.9	100.0 !
1 Grafisk industri . .	—	—	—	1	—	—	1	_	_	_	_	_	_	2
Livsmedelsindustri ....	—	6	i	7	4	4	1	2	1	2	_	2	_	30
Textil- o. beklädnadsindustri	—	—	—	—	3	—	1	_	2	_	_	_	_	6
Läder-, hår- o. gummiind. .	—	2	—	1	4	5	3	4	3	—	_	1	_	23
Kemisk-teknisk industri . .	—	—	i	2	1	—	3	1	1	1	2	_	_	12
Väg- o. anläggningsarbete .	—	8	6	52	69	70	40	38	35	25	10	15	3	371
		2.S	1.6	14.0	18.6	18.9	10.8	10.3	9.5	6.7	2.7	3.9	0.8	100. o
Annan byggnadsverksamhet	—	1	2	9	14	10	(i	5	11	4	6	2	2	72
Kraft- o. värmeproduktion .	-	—	—	4	1	8	6	2	1	—	4	1	—	27
Sjöfart o. fiske......		5	3	16	27	15	9	11	4	—	_	3	—	93
Handelsarbetare......	—	1	1	10	5	1	—	1	2	—	4	1	1	27
Kontorister m. fl......	—	2	1	7	4	7	4	6	6	4	_	1	_	42
Hotell- o. restaurantrörelse .	—	—	—	2	1	—	_	_		_	_	_	_	o O
Landtransport......	—	3	1	17	23	23	9	12	4	1	7	1	_	101
Allmän tjänst o. fria yrken	—	—	—	2	—	—	—	1	—	—	—	1	_	4
Husligt arbete......	—	—	—	—	—	—	—	—	2	1	_	—	_	3
Tillfällighets- o. diversearb.	7	188	44	351	219	130	81	62	50	43	38	28	2	1.243
	0.6	14.9	3.6	2,3-2	17.6	10.5	6.5	0.0	4.0	3.5	3.1	2.3	0.2	100. o
Ungdom utan särsk, utbildn.	57	193	20	9										279
Samtliga yrkesgrupper	83	562	145	908	920	683	414	340	312	220	200	154	18	4.957 J
	1.7	11.3	2.9	18.3	18.6	13.8	8.3	6.9	6.3	4.4	4.0	3.1	0.4	1OO.0\

åskådliggöres av tab. D—F. I Blekinge län utgöra stenindustriarbetama 41.2 %
av arbetslöshetsklientelet oell tillfällighets- och diversearbetarna 25.2 %. Motsvarande
uppgifter för Göteborgs och Bohus län äro 72.2 respektive 7.5 %. Inom Västernorrlands
län kommer väl hälften av arbetslöshetsklientelet, 50.5 °/„, från sågverksindustrien
jämte tillfällighets- och diversearbete, men jordbruk och skogshushållning
äro även av stor betydelse, då de tillsammans representera 15.0 % av klientelet.
Det har för Västernorrlands län ansetts vara av särskilt intresse att få närmare
utrönt, i vilken utsträckning framför allt jordbruks- och skogsarbetare vid

Talj. D. De arbetslösns fördelning ]>& yrkesgrupper (A) och åldersgrupper (B) inom
olika slag av kommuner. Blekinge län.

Städer med

A. Yrkesgrupper

20,000-

—30,000

inv.

(Karls krona) -

5,000-

-20,000

inv.

under

5,000

inv.

(Solveg''

borg)

Landskommuner	Hela länet	Procen- tuell fördel- ning
Indu- stri- kom- muner	Blan- dade kom- muner	Jord- bruks- kom- muner
17	54	19	90	34
1	4	6	12	0.4
—	—	—	—	—
_	—	—	—	—
44	31	4	103	4.0
666	277	99	1,066	41.2
_	2	—	4	0.2
11	19	6	40	1.6
5	14	8	30	1.2
2	14	10	33	1.3 1
_	__	2	2	0.1
_	I	—	1	o.c !
7	7	6	40	1.6 \|
	2	1	6	0.2 1
1	10	—	18	0.7
3	1	_	4	0.2
! 11	63	34	118	4.6
4	28	6	40	1.5
9	5	2	21	0.8
21	26	3	105	4.1
4	3	_	24	0.9
1	2	—	21	0.8
	_	—	3	0.1
7	15	2	62	2.4
2	3	2	46	1.8
	_	_	1	0.0
170	183	78	651	25.2
17	6	7	46	1.8
! 1,003	769	295	2,587	100.0
-		1
48	28	\| 14	119	4.6
22	12	1 4	49	1.9
156	96	34	392	15.2
171	136	49	468	18.1
137	104	42	363	14.0
102	79	30	254	9.8
70	59	41	195	7.6
78	66	28	199	7.7
70	67	26	194	7.5
77	76	17	193	7.6
66	41	10	148	5.7
II 6	5	—	\|\| 13	0.5
1 1,003	769	295	\| 2,587	1 100.0
10	16	8	I 36	(1 —

Jordbruk .........

Skogshushållning.....

Ingenjörsarbete och arbetsledning

Malmbrytning...... •

Metallindustri.......

Stenindustri........

Glasindustri........

Annan jord- och stenindustri

Sågverksindustri......

Annan trävaruindustri . . .

Pappersindustri.......

Grafisk industri......

Livsmedelsindustri.....

Textil- och beklädnadsindustri
Läder-, hår- och gummi varning

Kemisk-teknisk industri . .

Väg- och anläggningsarbete
Annan byggnadsverksamhet
Kraft- och värmeproduktion
Sjöfart och fiske.....

Kontorister, butikspersonal m. m

Handelsarbetare ......

Hotell- och restaurangrörelse

Landtransport......

Allmän tjänst och fria yrken

Husligt arbete......

Tillfällighets- o. diversearbetare
Ungdom utan särskild utbildning

Samtliga yrkesgrupper

B. Åldersgrupper
(Ålder uppnådd 1935)

16-17............

18—20............

21 ............

22—25 ............

26—30 ............

31-35............

36—40 ............

41-45............

46—50 ............

51—55............

56-60 ...........

61—66............

67—0»............

Summa

Antal kommuner .

146

345

1 I

136

8
8

345

186

3
7
6

4
3
3

Tab. E. De arbetslösas fördelning på yrkesgrupper (A) och åldersgrupper (B) inom
olika slag av kommuner. Göteborgs och Bohus län.

	Städer med	Landskommuner		Procen-
A. Yrkesgrupper	5,000- 20,000 inv.	under 5,000 inv. (Ström-stad)	Indu- stri- kom- muner	Blan- dade kom- muner	Jord- bruks- kom- muner	Hela länet	tueli fördel- ning
Jordbruk .............	6	1	7	19	18	51	1.1
Skogshushållning.........	—	—	1	2	3	6	0.2
Ingenjörsarbete och arbetsledning . .	1	—	2	1		4	0.1
Malmbrytning...........	—	—	_	_	_
Metallindustri...........	47	2	43	39	3	134	3.0
Stenindustri............	93	15	1,546	1,492	95	3,241	72.2
Glasindustri............	_	_
Annan jord- och stenindustri ....	2	4	4	13	7	30	0.7
Sågverksindusiri..........	10	1	3	1	1	16	0.4
Annan trävaruindustri.......	18	2	2	2	1	25	0.6
Pappersindustri ..........	10	_	_	1	_	11	0.2
Grafisk industri..........	2	1	1			4	0.1
Livsmedelsindustri.........	28	4	3	5	3	43	0.9
Textil- och beklädnadsindustri	71	_	8			79	1.8
Läder-, hår- och gummivaruindustri .	14	1	8	2	—	25	0.6
Kemisk-teknisk industri......	58	_	_	_		58	1.3
Väg- och anläggningsarbete.....	22	8	27	46	56	159	3.5
Annan byggnadsverksamhet.....	22	2	11	7	7	49	1.1
Kraft- och värmeproduktion.....	4	—	—	1		5	0.1
Sjöfart och fiske..........	22	4	20	10	4	60	1.3
Kontorister, butikspersonal m. m. . .	12	_	5	3	_	20	0.4
Handelsarbetare ..........	13	1	5	_	_	19	0.4
Hotell- och restaurangrörelse ....	1	—		—	_	1	0.0
Landtransport...........	42	3	19	4	3	71	1.6
Allmän tjänst och fria yrken ....	3	—	1	—		4	0.1
Husligt arbete...........	1	_	_	.	_	1	O.o
Tillfällighets- och diversearbetare . .	178	4	75	64	16	337	7.5
Ungdom utan särskild utbildning . .	4	—	1*	13		35	0.8
Samtliga yrkesgrupper	684	53	1,809	1,725	217	4,488	100.0
B. Åldersgrupper (Ålder uppnådd 1935) 16—17...............	3		13	14		30	0.7
18—20...............	42	2	86	93	10	233	5.2
21 ..............	19	- \|	40	33	5	97	2.1
22—25 ...............	104	6 1	218	269	38	635	14.1
26—30 ...........	100	13	280	295	45	733	16.3
31—35...............	81	7	293	266	38	685	15.3
36—40 ..............	56	3	222	163	14	458	10.2
41—4;>............	61	3	166	143	25	398	8.9
46—50 ..............	58	7	150	123	7	345	7.7
51-55...............	38	5	144	122	13	322	7.2
56—fiO..............	72	4	90	114	13	293	6.5
61—66...............	45	2	79	76	9	211	4.7
67—co...........	5	1 1	28	14	—	48	1.1
Summa	684	53	1,809	1,725	217	4,488	100.0
Antal kommuner.........	3	1	11	14	13 I	43 !	—

Tab. F. De arbetslösas fördelning på yrkesgrupper (A) och åldersgrupper (B) inom
olika slag ay kommuner. Västernorrlands län.

	Städer	Landskommuner		Procen- tuell fördel- ning
A. Yrkesgrupper	med 5,000— 20,000 inv.	Industri- kommu- ner	Blandade kommuner	Jord-bruks-ko nini li-ner	Hela länet
Jordbruk.............	6	67	17	74	164	3.3
Skogshushållning.........	—	134	53	395	582	11.7 0.1
Ingenjörsarbete och arbetsledning . .	—	3	—	—	3
Malmbrytning...........	—	2	—	—	9	0.0
Metallindustri...........	4	71	8	5	88	1*8
Stenindustri............	—	10	—	—	10	0.2
Glasindustri............	—	40	—	—	40	0.8
Annan jord- och stenindustri ....	—	8	—	—	8	0.2 ,
Sågverksindustri..........	6	931	178	143	1,258	25.4 0.3
Annan trävaruindustri.......	2	10	—	4	16
Pappersindustri..........	4	419	1	24	448	9.0 0.0
Grafisk industri..........	1	1	—	—	z
Livsmedelsindustri.........	5	19	4	2	30	0.6
Textil- och beklädnadsindustri . . .	—	5	—	1	6	0.2
Läder-, hår- och gummivaruindustri .	2	12	2	7	23	0.5
Kemisk-teknisk industri......	—	12		91	12	0.2
Väg- och anläggningsarbete.....	9	199	72	371	7.5
Annan byggnadsverksamhet.....	4	46	7	15	72	1.5
Kraft- och värmeproduktion.....	1	21	4	1	27	0.5
Sjöfart och fiske..........	6	61	17	9	93	1.9
Kontorister, butikspersonal m. m. . .	7	26	5	4	42	0.8
Handelsarbetare..........	15	12	—	—	27	0.5
Hotell- och restaurangrörelse ....	1	2	—	—	3	0.1
Landtransport...........	17	68	6	10	101	2.0
Allmän tjänst och fria yrken ....	1	3	—		4	0.1
Husligt arbete...........	1	2	—	—	3	0.1
Tillfällighets- och diversearbetare . .	50	825	120	248	1,243	25.1
Ungdom utan särskild utbildning . .	_	205	29	45	297	5.6
Samtliga yrkesgrupper	142	3,214	523	1,078	4,957	lOO.o
B. Åldersgrupper (Ålder uppnådd 1935) 16 17..............	■	56	7	20	83	1.7
18 20 ..............	3	331	72	156	562	11.8
21 ..............	4	88	16	37	145	2.9
22 25 ..............	1 34	547	101	224	906	18.2
26 30 ..............	24	590	116	190	920	18.6
31—35..............	21	441	74	147	683	13.8
36 40 .............	12	274	39	87	414	8.4
41 45..............	13	237	27	63	340	6.9
46 50 ..............	14	210	28	i 60	312	6.3
51 55..............	6	165	12	37	220	4.4
56 60 ..............	6	143	17	34	200	4.0
61 66..............	5	118	13	18	154	3.1
67 co..............	—	14	1	3	18	0.4
Summa	142	3,214	\| 523	1,078	4,957	100.0
Antal kommuner.........	2	17	9	28	56	—

Tab. G. Antalet arbetslösa med biyrken inom Västernorrlands län.

Yrkesgrupper	Antal arbetslösa med biyrke inom
jordbruk	skogsbruk	vägarbete	andra yrken	samma
Jordbruk...........		63	4	12	79
Skogshushållning.......	132	—	80	41	253
Metallindustri........	—	1	—	1	2
Sågverksindustri.......	12	26	15	9	62
Annan trävaruindustri.....	—	—	_	2	2
Pappersindustri........	2	2	3	2	9
Livsmedelsindustri......	1	_	_	_	1
Textil- o beklädnadsindustri . .	—	—	—	2	2
Läder-, hår- o. gummivaruind. .	1	2	1	1	5
Kemisk-teknisk industri ....	_	1		_	1
Väg- o. anläggningsarbete . . .	7	40	—	5	52
Annan byggnadsverksamhet . .	1	4	—	1	6
Kraft- o. värmeproduktion . . .			1	_	1
Sjöfart o. fiske........	1	1	—	—	2
Kontorister m. fl........	—		—	2	2
Landtransport........	2	3	2	1	8
Samtliga yrkesgrnpper	159	143	10«	79	487

Tab. H. Antalet arbetslösa och antalet grovarbetare inom olika åldersgrupper.

Åldersgrupper	Blekinge län	Göteborg och Bohus län	Västernorrlands län	Hela riket
antal arbets- lösa	därav grov- are	%	antal ai bets-lösa	därav grov- arb.	*	antal arbets- lösa	därav grov- arb.	%	antal arbets- lösa	därav grov- arb.	*
16—17 . . .				30	21	70.0	83	64	77.1	372	307	82.5
18—20 . . .	119	92	77.3	233	118	50.6	562	392	69.8	2,877	1,931	67.1
21.....	49	29	59.2	97	36	37.1	145	71	49.0	896	463	51.7
22—25 . . .	392	163	41.6	635	169	26.6	906	421	46.5	5,910	2,457	41.6
26—30 . . .	468	175	37.4	733	107	14.6	920	304	33.0	6,727	2,245	33.4
31—35 . . .	363	136	37.5	685	99	14.5	683	208	30.4	5,451	1,686	30.9
36—40 . . .	254	95	37.4	458	42	9.2	414	129	31.2	4,188	1,248	29.8
41—45 . . .	195	64	32.8	398	60	15.1	340	104	30.6	3,283	983	29.9
46—50 . . .	199	61	30.7	345	54	15.6	312	89	28.5	3,162	1,017	32.2
51-55 . . .	194	61	31.4	322	52	16.1	220	71	32.3	2,773	893	32.2
56-60 . . .	193	41	21.2	293	47	16.1	200	48	24.0	2,495	821	32.9
61—66 . . .	148	35	23.6	211	39	18.5	154	46	29.9	1,897	658	34.7
67—or . . .	13	2	15.4	48	5	10.4	18	6	33 3	301	107	35.6
Summa	2,587	954	36.9	4,488	849	18.9	4,957	1,953	39.4	40,332	14,816	36.7

sidan av sitt liuvudyrke hade andra yrken såsom biyrken och även i vilken utsträckning
skogs- eller jordbruksarbete förekomme såsom biyrke för arbetare, sysselsatta
inom andra näringsgrenar. En bearbetning av biyrkesfrekvensen inom länet
återfinnes i tab. G. Av de 164 arbetslösa jordbruksarbetarna hade 79 biyrken, vanligen
inom skogsbruket, och av de 582 skogsarbetarna hade 253 biyrken, i 132 fall

Tab. I. Jämförelse mellan m&nndsrapporternas och undersökningens yrkesgruppering.

Antalet arbetslösa den 31/v 1935 i

Yrkesgrupper

Blekinge län	Göteborgs och Bohus län	Västernorrlands län
enligt månads- rappor- terna	enligt under- sök- ningen	enligt månads- rappor- tcrna	enligt under- sök- ningen	enligt månads- rappor- terna	enligt under- sök- ningen
48	90	19	51	107	164
5	12	_	6	373	582
.		1	4	1	3
1	—	O	—	—	2
74	103	60	134	44	88
1,136	1,066	3,479	3,241	35	10
3	4	1	—	47	40
18	40	18	30	18	8
27	63	35	41	1,288	1,274
1	3	9	15	462	450
15	40	40	44	26	30
5	6	79	78	3	6
21	18	24	25	10	23
1	4	65	58	6	12
75	158	132	208	308	443
11	21	8	5	3	27
52	105	70	60	63	93
34	45	29	39	34	69
2	3	1	1	1	3
55	62	63	71	55	101
133	46	9	4	3	4
_	1	—	1	—	3
889	651	398	337	1,901	1,243
6	46	47	35	274	279
2,612	2,587 99.1	4,589	4,488 97. s	5,062	4,957 97.9

Jordbruk ...........

Skogshushållning...... •

Ingenjörsarbete o. arbetsledning

Malmbrytning........

Metallindustri........

Stenindustri.............

Glasindustri.............

Annan jord- o. stenindustri......

Trävaruindustri............

Pappers- o. grafisk industri......

Livsmedelsindustri..........

Textil o. beklädnadsindustri......

Läder-, bår- o. gummiindustri.....

Kemisk-teknisk industri........

Byggnadsverksamhet.........

Kraft- o. värmeproduktion.......

Sjöfart o. fiske............

Handel...............

Hotell- o. restaurangrörelse ......

Landtransport............

Allmän tjänst o. fria yrken......

Husligt arbete............

Tillfällighets- o. diversearbetare . . . .
Ungdom utan särskild utbildning . . .

Summa

Antalet i undersökningen ingående i %
av antalet arbetslösa enligt månadsrapporterna.
...........

inom jordbruk och i 80 fall inom vägarbete. Vidare framgår, att medan 164 personer
erhållit yrkesbeteckningen jordbruksarbetare, ha 159 inom andra näringsgrenar
sysselsatta haft jordbruk såsom biyrke och att 143 inom andra näringsgrenar,
varav 63 jordbruksarbetare och 40 väg- och anläggningsarbetare, haft skogsarbete
som biyrke. Det tredje mera betydande biyrket i Västernorrlands län är vägoch
anläggningsarbete, vilket såsom biyrke innehades av 106 personer. Som jämförelse
kan nämnas, att av 371 personer, yrkesbetecknade såsom väg- och anläggningsarbetare,
52 haft biyrke.

Antalet grovarbetare, varmed i detta fall förstås icke blott grovarbetare med sysselsättning
enbart såsom tillfällighets- och diversearbetare utan även sådana nied
viss yrkestillhörighet, återfinnes i tab. H, fördelat på åldersgrupper. För jämförelsens
skull ha därvid medtagits uppgifter utom för de tre ifrågavarande länen
även för hela riket. Det är påfallande, att för riket i dess helhet antalet grovarbetare
i relation till totalantalet arbetslösa inom åldersgruppen i de yngsta årsklasserna
är mycket högt men sjunker med stigande ålder upp till 40-årsåldern för att
därefter åter stiga. Inom de tre särskilt redovisade länen förekomma emellertid

Talj. K. Åldersfördelning SI/io 1934 oell 31/j 1935.

Absoluta tal och procenttal; de senare med kursiv stil.

Åldersgrupp	Blekinge län	Göteborgs och Bohus län	Västernorrlands län
1934	1935	1934	1935	1934	1935
Antal	%	Antal	%	Antal	%	Antal	%	Antal	%	Antal	%
16—17.....	12	0.3			113	2.0	30	0.7	281	3.2	83	1.7
18-21.....	433	10.6	168	6.s	639	lis	330	7. i	1,387	16.0	707	14.2
22—25 .....	719	17.6	392	15.2	872	15.!	635	H.i	1,560	18.0	906	18.3
26—30 .....	756	18.s	468	18. i	950	16.6	733	16.3	1,564	18.0	920	18.6
31—40.....	898	22.0	617	23 a	1,319	23.0	1,143	25.1	1,756	20.2	1,097	22.1
41—50.....	587	14.i	394	15.!	865	15.1	743	16 6	1,119	12 9	652	13.2
51—60.....	458	11.2	3S7	15.0	666	11.6	615	13.7	694	8.0	420	8.4
61—to.....	222	5.4	161	6.2	301	5.3	259	5.8	375	3.1/	172	3.s
Summa	4,085	100.0	2,587	100.0	5,725	100.0	4,488	100.o	8,686	100. o \|	4,957	1OO.0

stora ojämnheter. I Göteborgs och Bohus län är grovarbetarefrekvensen inom
åldersgrupperna fr. o. m. 22—25 år anmärkningsvärt obetydlig, men detta förklaras
av att arbetslöshetsklientelet till övervägande del utgöres av yrkeskunniga stenarbetare.
I Blekinge, där stenindustrien icke spelar samma dominerande roll som
i Bohuslän, kan en liknande inverkan spåras endast i de högsta åldersklasserna; i
åldrarna 26—45 år är däremot antalet grovarbetare förhållandevis högt. För Västernorrlands
län ansluta sig siffrorna med vissa avvikelser ganska väl till riksmedeltalen.

En jämförelse av månadsrapporternas yrkesgruppering med undersökningens,
som av ovan angiven anledning företer vissa olikheter, återfinnes i tab. I. För
Blekinge och Göteborgs och Bohus läns vidkommande uppvisa jordbruk, metallindustri,
byggnadsverksamhet och — i Blekinge — sjöfart och fiske högre siffror
i undersökningen men stenindustri, allmän tjänst samt tillfällighets- och diversearbete
lägre. För Västernorrlands län lia praktiskt taget alla yrkesgrupper utom
de två stora grupperna trävaru- samt pappers- och grafisk industri i undersökningen
blivit föremål för väsentliga förhöjningar på gruppen tillfällighets- och
diversearbetares bekostnad. Den största skillnaden uppvisar gruppen skogshushållning,
där antalet ändrats från 373 till 582, d. v. s. från 7.4 till 11.7 % av antalet
arbetslösa. Även i detta län har gruppen byggnadsverksamhet erhållit ökad betydelse.

De arbetslösas åldersfördelning framgår ur flertalet här redovisade sammanställningar.
Åldersfördelningen har givetvis sitt största intresse vid jämförelse med
klientelets sammansättning vid tidigare tillfällen. I tab. K. har sådan jämförelse
verkställts med åldersundersökningen den 31/10 1934. Vad som vid denna
jämförelse frapperar är de förhållandevis obetydliga förskjutningarna i åldersfördelningen.
Det förhållandet, att de båda undersökningarna utförts under olika
årstider, synes dock påkalla en viss försiktighet vid resultatens bedömande.
Alltjämt ligger tyngdpunkten på åldersgrupperna 22—40 år. Inom Blekinge
län utgjorde år 1934 dessa åldersgrupper 58.1 % av hela antalet. Är
1935 var motsvarande siffra 57.1 %. Inom Göteborgs och Bohus län utgjorde
ifrågavarande grupper år 1934 54.8 % av hela klientelet; motsvarande
siffra år 1935 var 55.8 %. Inom Västernorrlands län voro siffrorna år 1934
56.2 % och år 1935 59.0 %. I samtliga tre länen ligger alltså alltjämt arbetslöshetens
tyngdpunkt på de i eminent mening produktiva åldrarna. De för -

skjutningar, som sedan den senaste åldersundersökningen ägt rum, hava i huvudsak
inneburit, att grupperna under 22 år fått mindre, de över 50 år ökad betydelse
i klientelet. I fråga örn åldrar under 22 år har minskningen medfört, att
deras andel sjunkit i Blekinge län från 10.9 till 6.5 %, i Göteborgs och Bohus län
från 13.2 till 8.1 % och i Västernorrlands län från 19.2 till 15.9 %. De äldre gruppernas
(51 år—co) andel har i motsvarande grad stegrats, i Blekinge län från 16.6
till 21.2 %, i Göteborgs och Bohus län från 16.9 till 19.5 % och i Västernorrlands län
från 11.7 till 11.9 %. Att märka är emellertid, att denna förskjutning till ökad betydelse
för de äldre åldersgrupperna ingenstädes inneburit, att arbetslösa 51 år
och därutöver ökats i absoluta tal. Förskjutningen har förorsakats därav, att de
yngre åldersgrupperna snabbare försvunnit ur arbetslöshetsklientelet än de äldre.
Sålunda förefanns i Blekinge län år 1934 445 arbetslösa under 22 år, men år 1935
endast 168. Samtidigt har en minskning skett av personer över 50 år från 680 till
548. I Göteborgs och Bohus län bär antalet personer i de yngsta åldersgrupperna
minskats från 752 till 360; i de äldsta åldersgrupperna har samtidigt antalet arbetslösa
minskats från 967 till 874. I Västernorrlands län har antalet arbetslösa i
de yngsta åldersgrupperna minskats från 1,668 till 790, en minskning med 878, medan
arbetslösa över 50 år minskats från 1,019 till 592.

Arbetslöshetstidens längd är givetvis ett problem av största intresse. Undersökningen
omfattar i detta hänseende förhållandena efter den 1/i 1933 och har grundats
på de arbetslösas egna uppgifter. I tab. L. ha sammanställts uppgifter angående de
s. k. heltidsarbetslösas åldersfördelning, varvid medtagits endast de åldersklasser,
som kunnat ifrågakomma till arbetslöshetshjälp under hela undersökningstiden.
Med heltidsarbetslösa förstås i förevarande sammanhang de personer, som varit
arbetslösa under minst 50 veckor år 1933 eller 1934 eller minst 30 veckor år 1935.
Ar 1933 utgjorde de i undersökningen ingående heltidsarbetslösa i Blekinge län
57.3 %, 1934 69.2 % och 1935 65.2 % av antalet. För Göteborgs och Bohus län har
motsvarande procenttal stigit från 44.1 % 1933 till 63.1 % 1935. För VästernorrJands
län åter har denna proportion varit förhållandevis konstant, i det att den
för de tre åren utgjort respektive 58.4, 57.5 och 59.4 %. Heltidsarbetslöshet har i
påfallande stor utsträckning förekommit bland ungdomen inom Blekinge och framför
allt Göteborgs och Bohus län. Sålunda utgjorde år 1935 i sistnämnda län de
heltidsarbetslösa 18—20-åringarna 67.8 % av hela antalet i åldersgruppen.

Antalet arbetslöshetsveckor och hjälp veckor i medeltal för olika åldersgrupper,
dock ej 16—17 år, återfinnas i tab. M. Inom samtliga tre länen har antalet
hjälpveckor i procent av antalet arbetslöshetsveckor från 1933 till 1935 stigit; i
Blekinge län från 65.4 till 78.4 %, i Göteborgs och Bohus län från 65.7 till 79.1 % och
i Västernorrlands län från 62.5 till 69.9 %.

I tab. M. har medeltalet för arbetslöshets- och hjälpveckor angivits utan decimaier.
Den procentsats, som angiver förhållandet mellan dessa veckor är givetvis beräknad
med ledning av summasiffror för respektive län och kan sålunda avvika från den
som erhålles ur de i tabellen angivna medeltalen.

Den utsträckning, i vilken personer med lång arbetslöshet erhållit hjälp i form
av statligt reservarbete, åskådliggöres i tab. O., varest antalet arbetslösa, sysselsatta
i statligt reservarbete minst 40 veckor något av åren 1933 och 1934 eller minst 24
veckor år 1935, angivits fördelat på åldersgrupper. Även här har av ovan (tab. L.)
angiven anledning 16- och 17-åringarna ej medtagits. Därjämte har i tabellen införts
antalet personer, som under vart och ett av de tre åren haft sysselsättning i statligt
reservarbete minst nyss angivna antal veckor. Antalet dylika personer, som sålunda
haft sysselsättning i statligt reservarbete under större delen av undersökningstiden,
utgör för Blekinge läns vidkommande icke mindre än 311 eller 12.0 %
av totalantalet hjälpsökande arbetslösa, i Göteborgs och Bohus län 288 eller 6.4 %
och i Västernorrlands län 96 eller 1.9 %. I hela riket funnos 1,507 sådana lång -

Tab. L. Antalet arbetslösa, vilkas arbetslöshet omfattat minst 50 veckor något av åren
1933 och 1934 och 30 veckor 1935 (heltidsarhetslösa). Blekinge, Göteborgs och Bohus

och Västernorrlands län.

			därav heltidsarhetslösa	•
	Antal arbetslösa	1933	1934	1935
Alder uppnådd 1935	ingående i under-sökningen	antal	i % av antal arbets-lösa 31/i 1935	antal	i * av antal arbets-lösa 81/7 1935	antal	i % av ; antal arbets-lösa s1/j 1935
Blekinge län
18-20..........	119	52	43.7	68	57.1	66	55.5
21 ..........	49	29	59.2	32	65.3	27	55.1
22—25 ..........	392	246	63 5	248	63.3	270	68.9
26—30 ..........	468	308	65.8	333	71.2	327	69.9
31—35..........	363	208	57.3	219	68.6	229	63.1
36—40..........	254	141	55.5	185	72.8	167	65.7
41—45..........	195	101	51.8	124	63.6	124	63.6
46—50 ..........	199	106	53.8	144	72.4	127	63.8
51—55..........	194	103	53.1	142	73.2	117	60.3
56—60..........	193	104	53.9	142	73.6	129	66.8
61—66..........	148	74	50.0	112	75.7	95	64.2
67—co..........	13	8	61.5	11	84.6	10	76.9
Summa	2,587	1,480	57.3	1,790	69.2	1,688	65.2
Göteborgs och Bohus län 18-20..........	233	123	52.8	140	60.1	158	67.8
21 ..........	97	51	52.6	58	59.8	58	59.8
22-25 ..........	635	379	59.7	431	67.9	438	69.0
26-30 ..........	733	377	51.4	486	66.3	510	69.6
3L—35..........	685	269	39.3	403	58.8	433	63.2
36—40 ..........	458	163	35.6	244	53.3	281	61.4
41—45..........	398	140	35.2	195	49.0	212	53.3
46—50 ..........	345	114	33.0	180	52.2	187	54.2
51-55..........	322	123	38.2	187	58.1	193	59.9
56-60 ..........	293	120	41.0 i	160	54.6	179	61.1
61-66..........	211	89	42.2 j	125	59.2	136	64.5
67—io..........	48	20	41.7	28	58.3	29	60.4
Summa	4,458	1,968	44.1	2,637	59.2	2,814	63.1
Västernorrlands län
18—20..........	562	260	46.3	265	47.2	264	47.0
21 ..........	145	74	51.0	67	46.2	64	44.1
22—25 ..........	906	542	59.8	508	56.1	488	53.9
26-30 ..........	920	575	62.5	564	61.3	572	62.2
31—35..........	683	383	56.1	383	56.1	418	61.2
36-40 ..........	414	263	63.5	246	59.4	277	66.9
41-45..........	340	204	60.0	205	60.3	222	65.3
46-50 ..........	312	173	55.4	187	59.9	202	64.7
51-55..........	220	139	63.2	138	62.7	142	64.5
56—60 ..........	200	121	60.5	125	62.5	125	62.5
61-66..........	154	104	67.5 \|	105	68.2	lil	72.1
67—oi..........	18	6	33.3 \|	11	61.1	11	61.1
Summa	4,874	2,844 \|	58.4 \|	2,804	57.5	2,896 !	59.4

Tab. M. Antalet arbctslöshetsveckor och hjälpveckor under tiden januari 1933—juli 1935
för arbetslösa, som 1935 uppnått minst 18 års ålder. Medeltal pr arbetslös oell år.

Ålder uppnådd år 1935	Antal i undersök-ningen ingående arbetslösa	1933	1934	1935
arbets- löshets- veckor	hjälp- veckor	arbets- löshets- veckor	hjälp- veckor	arbets- lösnets- veckor	hjälp- veckor
Blekinge län.
18—20..........	119	33	8	39	19	26	16
21 ..........	49	37	19	44	30	27	15
22 25 ..........	392	41	25	43	28	27	21
26 30 ..........	468	43	30	45	35	27	22
31 35..........	363	40	26	45	35	26	21
36 40 ..........	254	39	27	45	35	26	21
41 45..........	195	40	26	45	35	26	21
46 50 ..........	199	40	26	45	36	26	21
51—55..........	194	40	29	46	37	26	21
56 60 ..........	193	41	29	46	38	26	22
61 66........• .	148	40	28	47	36	26	20
67—m..........	13	45	29	50	38	29	23
Summa och medeltal	2,587	40	26	45	34	26	21
Ant. hj.v. i % av arbetsl.v.			65.4		75.3		78.4
Göteborgs o. Bohus län.
18 20 ..........	233	39	19	41	26	26	17
21 ..........	97	37	23	41	28	25	16
22 25 ..........	635	42	25	45	31	27	21
26—30 ........• .	733	39	26	45	35	26	21
31 35..........	685	36	25	44	35	24	20
36—40 . . ■.......	458	34	23	41	33	24	19
j 41—45........• .	398	34	24	43	35	22	18
46 50 ..........	345	34	22	42	34	22	18
51 55..........	322	36	25	43	36	23	19
56 60 ..........	293	36	25	42	35	24	19
60-66 ..........	211	38	24	44	35	l 25	18
67—co..........	48	38	26	45	39	24	19
Summa och medetal	— 4,458	37	24	43	34	25	19
Ant. hj.v. i % av arbetsl.v.			65.7		77.5		79.1
Västernorrlands län.
18 20 .........	562	37	14	40	19	25	13
21 .........	145	40	23	41	24	24	12
22 25 .........	906	43	24	43	26	26	17
26 30 .........	920	43	28	44	31	26	19
31 35..........	683	42	28	42	30	26	20
36 40 • .........	414	45	31	44	32	27	20
41—45..........	340	43	29	44	33	27	21
46 50 ..........	312	43	30	45	34	27	21
51 55..........	220	44	32	44	34	27	21
56 60 ..........	200	44	31	45	33	27	19
61 66.......• . .	154	, 44	33	46	36	28	21
67 co..........	18	34	16	43	28	27	19
Summa och medeltal	4,874	42	26	43	29	26	18
Ant. hj.v. i % av arbetsqv.			62.5		67.2		1 69.9

Tab. 0. Antalet arbetslösa, under längre tid sysselsatta i statligt reserrarbete.

Ålder

uppnådd

Blekinge län

antal arbetslösa sysselsatta i statligt
reservarbeto minst

Göteborgs och Bohus län

antal arbetslösa sysselsatta i statligt
reservarbete minst

1935	1933 40 veckor	1931 40 veckor	1935 24 veckor	1933 40 v. 1934 40 v. 1935 24 v.	1933 40 veckor	1934 40 veckor	1935 40 veckor	1933 40 v. 1934 40 v. 1935 24 v.
18—20	3	15	38			12	72
21	8	14	10	3	10	10	24	3
22—25	118	116	156	47	86	138	279	36
26—30	162	186	189	73	119	176	298	65
31—35	104	125	127	47	96	158	263	55
36-40	74	94	87	38	52	91	143	32
41—45	46	60	61	24	43	69	107	27
46-50	49	65	64	26	31	63	93	20
51-55	49	66	47	18	40	69	94	30
56—60	52	66	52	28	30	44	61	16 j
61-66	31	33	20	6	11	16	26	3 1
67—co	3	3	4	1	4	3	5	1 \|
i Summa	699	843	855	311	522	849	1,465	288
	Västernorrlands län		Hela	riket
! Ålder	antal arbetslösa sysselsatta i statligt	antal arbetslösa sysselsatta i	statligt
! uppnådd		reservarbete minst			reservarbete minst
; 1935	1933 40 veckor	1934 40 veckor	1935 24 veckor	1933 40 v. 1934 40 v. 1935 24 v.	1933 40 veckor	1934 40 veckor	1935 24 veckor	1933 40 v. 1934 40 v. 1935 24 v.
j 18-20	2	3	46	1	12	112	363	3
; 21	4	8	ii	1	48	91	138	16
22—25	57	77	138	16	604	852	1536	181
\| 26-30	71	101	165	22	877	1230	1775	365
; 31—35	54	69	97	21	611	879	1313	285
! 36—40	33	43	51	13	407	610	881	177
41—45	18	28	35	5	284	423	606	114
i 46—50	12	23	42	7	290	418	596	117
1 51-55	13	24	28	8	279	379	539	115
i 56-60	7	8	5	1	223	291	395	95
! 61—66	2	5	7	1	lil	135	207	34
: 67—co	-	-	2	—	20	18	25	5
'' Summa	273	389	627	96	3 766	5 438	8 374	1507

tidsreservarbetare, utgörande 7.8 % av antalet statliga reservarbetare och 2.8 % av
totalantalet hjälpsökande arbetslösa den 31 juli 1935.

I tab. P. lämnas en redogörelse lör de hjälpta arbetslösas fördelning på olika
hjälpformer med hänsyn till civilstånd och försörjningsplikt mot hustru eller barn.
Personer med försörjningsplikt endast mot föräldrar eller adoptant äro upptagna
bland de icke försörjningspliktiga. I stort sett stiger hjälpprocenten med familjens
storlek, men någon enhetlig tendens finnes icke. Detta sammanhänger givetvis
med att vid utmätandet av hjälp hänsyn måste tagas till det föreliggande hjälp -

Tab. P. Antal den sl/i 1935 hjälpta arbetslösa inom olika hjälpformer, fördelade nied
hänsyn till civilständ och försörjningsplikt.

Blekinge, Göteborgs och Bohus samt Västernorrlands län.

Procentuell fördelning.

	B e+-	ö P:	p 5! a sk p 5	Antal hjälpta, procentuellt fördelade på olika hjälpformer
Försörj ningsförhållan den	P *-< cr CD C+" CD O: OB &	P < fcr1 C—■. p: 5»	S-* p <T> „ p ® p	Statligt reserv- arbete	Statskom- muualt resery- arbete	Kommunalt reservarbete	-Frivillig arbets-tjäust o. ung-domsreserv-arbete	Dagunderstöd med statsbidrag	Kommunalt understöd	Annan fattig-vård	Summa
Blekinge län. Icke försörjningspliktiga . . .	968	687	71.0	79.9	17.0	2.6	0.5				ioo-o
Försörjningsplikt mott person .	471	357	75.8	50.2	37.8	10.1	—	1.9	—	—	100.0
> »2 personer	428	332	77.6	58.2	32.2	6.6	—	3.0	—	—	100.0
» > 3 >	339	286	84.4	55.5	32.9	8.1	—	3.5	—	—	100.0
> > 4 »	159	119	74.9	56.3	33.6	7.6	—	2.5	—	—	100.0
> > 5 >	107	90	84.2	51.2	38.9	4.5	—	6.4	—	—	100.0
> > 6 > o. däröver	115	100	87.0	56.0	31.0	6.0		7.0			100.0
Summa	2,587	1,971	76.2	63.4	28.3	6.0	0.2	2.1	—	—	ioo.o! 1
Göteborgs och Bohus län Icke försörjningspliktiga . . .	1,890	1,575	83.3	81.7	7.6	0.7	3.0	4.8	0.4	1.8	1 100.0
Försörjningsplikt mot 1 person .	718	566	78.8	47.0	25.8	i.i	—	25.0	_	1.1	IOO.O
> >2 personer	770	665	86.4	55.8	20.4	0.6	—	20.8	—	2.4	100.0
> > 3 >	526	451	85.8	56.8	22.0	0.4	—	18.4	0.2	2.2	IOO.O
> > 4 >	276	239	86.6	59.4	17.2	0.8	—	17.2	—	5.4	100.0
> > 5 »	166	143	86.2	50.3	26.6	—	—	19.6	—	3.5	100.0
> > 6 > o. däröver	142	128	90.1	55.5	25.0	0.8		17.2		1.5	IOO.O
Summa	4,488	3,767	82.1	65.4	16.2	0.7	1.3	14.1	0.2	2.1	lOO.o
Västernorrlands län Icke försörjningspliktiga ....	2,499	1,932	77.3	62.5	25.7	4.5	5.8	1.2	0.1	0.2	100.0
Försörjningsplikt mott person .	713	569	79.8	35.2	59.1	4.6	—	—	0.4	0.7	100.0
> >2 personer	788	653	82.9	29.4	64.5	4.1	—	—	0.3	1.7	100.0
> » 3 >	423	337	79.7	27.6	62.3	5.9	—	—	0.6	3.6	IOO.O
> > 4 >	265	206	77.7	29.1	58.7	7.8	—	—	—	4.4	100.0
> » 5 >	143	118	82.5	26.2	60.2	8.5	—	—	—	5.1	100.0
> > 6 > o. däröver	126	103	81.8	33.0	51.5	11.7			1.9	1.9	IOO.O
Summa	4,957,	3,918	77.4	46.4	43.6]	5.0	2.9	0.6	0.3	1.2 \|	100.0

Bihang till riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 19. (Bilaga.)

Tab. S. De arbetslösas fördelning på

1 Yrkesgrupper	Antal hjälp-sökande arbetslösa	16-17 år	Procentuell 1 V° 21 år
\| Jordbruk.....................	1,535	0.7	8.0	2.9
Skogshushållning.................	3,205	1.2	10.9	3.6
j Ingenjörsarbete och arbetsledning.........	69	—	—	—
Malmbrytning..................	910	-	0.8	2.3
Metallindustri ..................	2,867	0.1	1.7	1.0
Stenindustri...................	4,656	0.2	2.8	1.6
Glasindustri...................	323	—	4.3	2.8
Annan jord- och stenindustri...........	475		1.9	0.6
Sågverksindustri.................	3,456	0.1	3.8	1.8
i Annan trävaruindustri...............	488	—	3.3	1.4
Pappersindustri..................	912	—	1.7	0.7
i Grafisk industri .................	100	—	8.0	3.0
1 Livsmedelsindustri................	694	0.3	5.3	1.7
Textil- och beklädnadsindustri...........	372	0.3	6.5	3.2
1 Läder-, hår- och gummivaruindustri........	601	0.2	4.5	2.0
Kemisk-teknisk industri..............	551	—	0.5	1-5
Väg- och anläggningsarbete............	3,251	0.1	1.1	0.9
A nnan byggnadsverksamhet............	1,169	—	0.7	0.6
Kraft- och värmeproduktion............	256	—	—	0.4
Sjöfart och fiske.................	826	—	2.4	1.0
Handelsarbete..................	633	—	4.3	1.9
Kontorister m. fl..................	940	—	1.2	1.5
Hotell- och restaurantrörelse...........	163	—	3.1	1.2
Landtransport..................	1,687	0.1	1.8	0.5
Allmän tjänst och fria yrken...........	189	—	0.5	1.6
Husligt arbete..................	47	—	—	—
Tillfällighets- och diversearbete..........	8,657	0.4	10.2	3.7
Ungdom utan särskild utbildning.........	1,300	20.6	71.1	5.4
Samtliga yrkesgrupper	40,332	0.9	7.1	2.2

yrkes- och åldersgrupper. Hela riket.

förde	1 n i n	g P å	Udel	s g r u	p p e r
22—25	26-30	31—35	36-40	41-45	46-50	51-55 I	56—60	61-66	67—®	Summa
år	år	år	år	år	år	år \|	år	år	år
14.3	14.9	12.1	8.9	8.8	9.3	7.0	6.5	6.0	0.6	100.0
19.3	19.1	14.0	9.4	6.7	5.3	4.5	3.2	2.5	0.3	100.0
1.4	5.6	10.2	16.0	16.0	14.6	5.6	14.6	14.6	1.4	100.0
18.4	26.2	16.2	9.3	6.4	4.7	4.6	6.1	4.3	0.7	100.0
11.3	14.7	14.9	11.5	9.0	9.1	8.9	8.4	8.3	1.1	100.0
12.8	17.0	15.1	10.6	9.2	8.2	8.0	7.5	5.5	1.5	100.O
11.1	19.8	8.7	11.5	5.6	7.4	10.8	11.5	6.5	—	100.0
12.2	14.5	12.6	10.7	11.0	9.5	11.4	9.1	5.9	0.6	100.0
15.9	19.6	14.5	11.3	7.2	8.0	6.8	6.3	4.3	0.4	100.0
15.6	15.4	11.1	7.6	8.8	9.4	9.4	7.6	9.0	1.4	100.0
12.0	20.8	15.7	12.4	11.7	lO.o	6.9	4.7	2.6	0.8	100.0
14.0	26.0	14.0	10.0	10.o	6.0	3.0	6.0	—	—	100.0
16.4	16.0	12.0	10.2	10.7	6.5	9.1	7.6	4.0	0.2	100.0
19.6	17.7	17.2	8.9	6.2	6.5	5.6	3.2	4.3	0.8	lOO.o
13.5	15.8	13.3	15.5	8.6	8.8	6.1	6.5	5.0	0.2	100.0
13.8	22.0	17.1	10.0	9.4	6.9	6.7	7.4	3.4	1.3	100.0
8.8	15.6	15.4	12.8	10.1	11.2	9.1	8.0	6.0	0.9	lOO.o
6.0	12.3	12.5	11.9	9.2	13.2	11.6	11.6	9.2	1.2	lOO.o
8.2	11.3	16.0	20.7	10.9	8.2	9.8	9.8	3.5	1.2	100.0
14.4	21.0	17.3	13.8	10.4	7.6	5.6	3.1	3.0	0.4	100.0
18.3	14.4	13.3	11.8	8.5	7.9	6.7	7.4	4.9	0.6	lOO.o
7.9	12.5	14.4	16.0	14.7	14.8	9.9	4.6	2.2	0.3	lOO.o
6.8	19.6	23.3	11.0	13.5	9.2	4.3	6.8	1.2	—	lOO.o
8.6	18.0	18.0	16.2	10.6	9.6	6.8	5.9	3.9	0.5	100.0
21.2	16.9	16.4	14.3	7.4	5.3	9.5	4.2	2.7	—	100.0
2.1	12.8	12.8	8.5	10.6	10.6	14.9	21.4	4.2	2.1	100.0
21.7	17.3	11.3	7.7	6.2	6.1	5.4	5.1	4.2	0.7	100.0
2.8	0.1	_	—	—	—	—	—	—	—	100.0
14.7	16.7	\| 18.5	10.4	8.1	7.9	\| 6.9	1 6.2	4.7	0.7	1OO.0

100

behovet (s. k. behovsprövning). Det får anses naturligt, att inom samtliga tre
lan de icke försörjningspliktiga till övervägande del erhållit hjälp genom statligt
reservarbete och, frånsett Västernorrlands län, endast i förhållandevis obetydlig utsträckning
genom statskommunalt reservarbete.

Inom Blekinge län utgjorde de statliga reservarbetarna 63.4 % och de statskommunala
.28.3 % av hela antalet hjälpta. I genomsnitt voro av de försörjningspliktiga något
över 50-o % hjälpta genom statligt och närmare 35-0 % genom statskommunalt reservarbete.
I Göteborgs och Bohus län voro 65.4 % av hela antalet hjälpta genom
statligt och 16.2 % genom statskommunalt reservarbete. För de försörjningspliktigas
vidkommande vörö motsvarande siffror i genomsnitt 55 % och inemot 25 %. I
detta län voro 14.1 ^ hjälpta genom dagunderstöd. Det skulle kunna anses anmärkningsvärt,
att hjälp i form av dagunderstöd förekommer rikligast i fråga örn personer
med försörjningsplikt mot endast en person, d. v. s. mot hustru eller mot ett
barn, men detta torde sammanhänga med behovsprövningen, då ju dagunderstöd
ger lägre inkomst än reservarbete. Inom Västernorrlands län utgjorde de statliga
och statskommunala reservarbetarna ungefär lika stor del av hjälpklientelet
eller 46.4 respektive 43.6 *. Här förekom alltså hjälp i form av statskommunalt
reservarbete i större utsträckning än i de båda andra länen. De försörjningspliktl?a
4 tai-lg" yefervarhetarna utgjorde i genomsnitt omkring 30 % av hela antalet
och de försörjningspliktiga statskommunala något mer än 60 %. Dagunderstöd till
de icke försörjningspliktiga avser här understöd i samband med kursverksamhet
tor ungdom.

Slutligen lämnas i tab. S. uppgifter örn de arbetslösas fördelning på yrkes- och
åldersgrupper för hela riket. Med kommentering av denna tabell torde lämpligen
kunna ansta till den fullständiga redogörelsen.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

I. översikt över arbetslöshetsläget åren 1934 och 1935 ..........1

II. översikt över hjälpverksamheten under 1935 25

1. Arbetslinjen.........................25

a) statliga reservarbeten....................26

b) statskommunala reservarbeten.................35

c) kommunala reservarbeten...................43

d) arbetslinjens omfattning....... 44

2. Understödslinjen........................44

a) dagunderstöd........................44

b) hyreshjälpverksamhet....................50

c) kommunal understödsverksamhet......... 51

d) understödslinjens omfattning............ 51

3) Särskilda åtgärder i anledning av ungdomsarbetslösheten.......52

a) kursverksamhet.......................52

b) frivillig arbetstjänst.....................53

c) ungdomsreservarbeten....................54

4. Hjälpverksamhetens omfattning.................57

HI. Besvärsnämnden för reservarbetslöner................58

IV. Hjälpverksamhetens beräknade kostnader under återstoden av innevarande

budgetår...........................61

V. Medelsbehovet för budgetåret 1936/1937 ............... 67

Diagram...............................70

Bilagor.

1. Förteckning över rapportkommuner, som någon gång under perioden oktober

1934—september 1935 ej rapporterat arbetslöshet...........71

2. Förteckning över kommuner i stendistrikten i Blekinge och Göteborgs och

Bohus län samt sågverksdistrikten i Västernorrlands län........76

3. Tablå över kostnaderna för kommissionens centralförvaltning......77

4. De hjälpsökande arbetslösas fördelning efter län och yrken den 31 oktober

1935 .............................. 78

5. översikt över arbetslöshetskommisionens ekonomiska ställning den 30 juni

1935 .............................. 80

6. Arbetslöshetsundersökningen den 31 juli 1935. Preliminär redogörelse . . 82

Bihang lill riksdagens protokoll 1936. 1 sami. Nr 19. (Bilaga.)