Kungl. Maj.ts proposition nr 173 dr 1937 (Proposition 1957:173)

Kungl. Maj.ts proposition nr 173 dr 1937

Nr m

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående statstjänstemännens
löner under åren 1957 och 1958 m. m.; given
Stockholms slott den 26 april 1957.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över civilärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
dels antaga härvid fogade förslag till statens löneförordning,
dels ock bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sigurd Lindholm

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen underställes riksdagen för antagande förslag till statens
löneförordning, som enligt av riksdagen tidigare fattat beslut skall ersätta
gällande statens grundlöneförordning.

Vidare redovisas en den 16 april 1957 — under förutsättning av Kungl.
Maj :ts och riksdagens godkännande —- med statstjänstemännens huvudorganisationer
träffad överenskommelse om statstjänstemännens löner under
åren 1957 och 1958 m. m.

Slutligen äskas för innevarande och nästkommande budgetår särskilda
anslag till täckning av beräknat överskridande av anslagsmedlen för löneoch
pensionsförmåner till följd av den av riksdagen tidigare beslutade löneplansrevisionen,
vissa tjänsteförteckningsändringar i anslutning därtill samt
den nu träffade överenskommelsen.

1 Ililiang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Xr 175

Kungl. Maj. ts proposition nr 173 år 1957

Förslag

till

statens löneförordning

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

De löneplaner med tillhörande lönetabeller, som innehållas i denna förordning,
skola tillämpas i den utsträckning, som angives i avlöningsreglementen
utfärdade av Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens beslut.

2 §.

Löneplaner

Löneplan A

Löne- klass, nr	Ortsgrupp	Löne- klass, nr	Ortsgrupp
2	3	4	5	2	3	4	5
	Årslön, kronor		Årslön, kronor
1	5 904	6	252	6	648	7	020	16	13 308	13	908	14	580	15	240
2	6 216	6	576	6	996	7	392	17	14 112	14	724	15	384	16	044
3	6 540	6	924	7	368	7	788	18	14 976	15	576	16	248	16	896
4	6 900	7	296	7	752	8	208	19	15 900	16	488	17	136	17	796
5	7 248	7	680	8	148	8	628	20	16 860	17	448	18	084	18	732
6	7 632	8	088	8	580	9	084	21	17 880	18	456	19	092	19	728
7	8 052	8	520	9	060	9	576	22	18 972	19	536	20	148	20	772
8	8 460	8	964	9	528	10	080	23	20 112	20	676	21	276	21	876
9	8 916	9	444	10	020	10	620	24	21 336	21	876	22	452	23	028
10	9 396	9	948	10	572	11	184	25	22 632	23	136	23	700	24	252
11	9 888	10	476	11	124	11	772	26	24 000	24	480	25	020	25	536
12	10 500	11	088	11	736	12	396	27	25 452	25	908	26	400	26	892
13	11 136	11	724	12	396	13	044	28	27 000	27	420	27	864	28	320
14	11 820	12	420	13	080	13	740	29	28 620	28	992	29	400	29	820
15	12 540	13	140	13	800	14	460								1

Löneplan B

Löne- klass, nr	Årslön, kronor	Löne- klass, nr	Årslön, kronor
1	31 392	6	40 044
2	32 340	7	43 260
3	33 636	8	47 148
4	35 316	9	51 864
5	37 428	10	57 564

Kungl. Maj.ts proposition nr 173 år 1957

Löneplan C

Löne- klass,	Lönegrupp

nr	I	II	III	IV	V
	Årslön, kronor
i	17 892	19 728	21 756	23 976	26 448
2	18 780	20 712	22 848	25 176	27 768
3	19 728	21 756	23 976	26 448	29 148
4	20 712	22 848	25 176	27 768	30 612

Löneplan D

Löne- klass.	Lönegrupp

nr	I	II	III	IV	V
	Årslön, kronor
i	11 772	12 972	14 304	15 780	17 388
2	12 360	13 620	15 024	16 560	18 252
3	12 972	14 304	15 780	17 388	19 164
4	13 620	15 024	16 560	18 252	20124

Löneplan E

Löne-	Avdelning
klass,
nr	A	B
		Ortsgrupp
		2	3	4	5
	Årslön, kronor
i	3 300	4 236	4 536	4 836	5 136
2	3 624	4 536	4 836	5 148	5 448
3	3 912	4 836	5 148	5 448	5 748
4	4 248	5 160	5 460	5 748	6 072
5	4 548	5 460	5 772	6 060	6 372
6	4 968	5 892	6 168	6 468	6 780
7	5 364	6 300	6 588	6 900	7 176

Kungl. Maj.ts proposition nr 173 år 1957

3 §.

Grundlönetabeller

Tabell till löneplan A, ortsgrupp 2

Löne- klass, nr	Månads- lön, kronor	Daglön i	kalendermånad om		A-avdrag för dag, kronor	Övertidsersättning för timme vid arbete å
28 dagar, kronor	29 dagar, kronor	30 dagar, kronor	31 dagar, kronor	enkel övertid, kronor	kvalificerad övertid, kronor
1	492	17.55	16.95	16.40	15.85	2.10	3.70	4.90
2	518	18.50	17.85	17.25	16.70	2.25	3.90	5.20
3	545	19.45	18.80	18.15	17.60	2.50	4.10	5.45
4	575	20.55	19.85	19.15	18.55	2.70	4.30	5.75
5	604	21.55	20.85	20.15	19.50	2.95	4.55	6.05
6	636	22.70	21.95	21.20	20.50	3.20	4.75	6.35
7	671	23.95	23.15	22.35	21.65	3.45	5.05	6.70
8	705	25.20	24.30	23.50	22.75	3.75	5.30	7.05
9	743	26.55	25.60	24.75	23.95	3.95	5.55	7.45
10	783	27.95	27.00	26.10	25.25	4.35	5.85	7.85
11	824	29.45	28.40	27.45	26.60	4.65	6.20	8.25
12	875	31.25	30.15	29.15	28.25	5.10	6.55	8.75
13	928	33.15	32.00	30.95	29.95	5.45	6.95	9.30
14	985	35.20	33.95	32.85	31.75	5.80	7.40	9.85
15	1045	37.30	36.05	34.85	33.70	6.20	7.85	10.45
16	1 109	39.60	38.25	36.95	35.75	6.65	8.30	11.10
17	1 176	42.00	40.55	39.20	37.95	7.10	8.80	11.75
18	1 248	44.55	43.05	41.60	40.25	7.55	9.35	12.50
19	1 325	47.30	45.70	44.15	42.75	8.05	9.95	13.25
20	1 405	50.20	48.45	46.85	45.30	8.55
21	1 490	53.20	51.40	49.65	48.05	9.05
22	1 581	56.45	54.50	52.70	51.00	9.70
23	1 676	59.85	57.80	55.85	54.05	10.40
24	1 778	63.50	61.30	59.25	57.35	11.40
25	1886	67.35	65.05	62.85	60.85	12.70
26	2 000	71.45	68.95	66.65	64.50	14.30
27	2 121	75.75	73.15	70.70	68.40	16.05
28	2 250	80.35	77.60	75.00	72.60	17.80
29	2 385	85.20	82.25	79.50	76.95	19.60

Kungl. Maj:ts proposition nr 173 år 1957

Tabell till löneplan A, ortsgrupp 3

Löne- klass, nr	Månads- lön, kronor	Daglön i kalendermånad om	A-avdrag för dag, kronor	Övertidsersättning för timme vid arbete å
	28 dagar, kronor	29 dagar, kronor	30 dagar, kronor	31 dagar, kronor	enkel övertid, kronor	kvalificerad övertid, kronor
1	521	18.60	17.95	17.35	16.80	2.20	3.90	5.20
2	548	19.65	18.90	18.25	17.70	2.50	4.10	5.50
3	577	20.60	19.90	19.25	18.60	2.70	4.35	5.75
4	608	21.70	20.95	20.25	19.60	2.95	4.55	6.10
5	640	22.85	22.05	21.35	20.65	3.20	4.80	6.40
6	674	24.05	23.25	22.45	21.75	3.45	5.05	6.75
7	710	25.35	24.50	23.65	22.90	3.70	5.35	7.10
8	747	26.70	25.75	24.90	24.10	3.95	5.60	7.45
9	787	28.10	27.15	26.25	25.40	4.30	5.90	7.85
10	829	29.60	28.60	27.65	26.75	4.60	6.20	8.30
11	873	31.20	30.10	29.10	28.15	4.95	6.55	8.75
12	924	33.00	31.85	30.80	29.80	5.30	6.95	9.25
13	977	34.90	33.70	32.55	31.50	5.70	7.35	9.75
14	1 035	36.95	35.70	34.50	33.40	6.10	7.75	10.35
15	1 095	39.10	37.75	36.50	35.30	6.50	8.20	10.95
16	1159	41.40	39.95	38.65	37.40	6.90	8.70	11.60
17	1 227	43.80	42.30	40.90	39.60	7.35	9.20	12.25
18	1 298	46.35	44.75	43.25	41.85	7.80	9.75	13.00
19	1 374	49.05	47.40	45.80	44.30	8.30	10.30	13.75
20	1 454	51.95	50.15	48.45	46.90	8.85
21	1 538	54.95	53.05	51.25	49.60	9.35
22	1 628	58.15	56.15	54.25	52.50	10.00
23	1 723	61.55	59.40	57.45	55.60	10.75
24	1 823	65.10	62.85	60.75	58.80	11.80
25	1 928	68.85	66.50	64.25	62.20	13.15
26	2 040	72.85	70.35	68.00	65.80	14.65
27	2 159	77.10	74.45	71.95	69.65	16.30
28	2 285	81.60	78.80	76.15	73.70	18.05
29	2 416	86.30	83.30	80.55	77.95	19.90

Kungl. Maj.ts proposition nr 173 år 1957

Tabell till löneplan .4, ortsgrupp 4

Löne- klass, nr	Månads- lön, kronor	Daglön j	kalendermånad om		A-avdrag för dag. kronor	Övertidsersättning , i för timme vid arbete å .
28 dagar, kronor	29 dagar, kronor	30 dagar, kronor	31 dagar, kronor	enkel övertid, kronor	kvalificerad övertid. kronor
1	554	19.80	19.10	18.45	17.85	2.35	4.15	5.55
2	583	20.80	20.10	19.45	18.80	2.60	4.35	5.85-
3	614	21.95	21.15	20.45	19.80	2.80	4.60	6.15
4	646	23.05	22.30	21.55	20.85	3.10	4.85	6.45
5	679	24.25	23.40	22.65	21.90	3.35	5.10	6.80''
6	715	25.55	24.65	23.85	23.05	3.60	5.35	7.15
7	755	26.95	26.05	25.15	24.35	3.95	5.65	7.55
8	794	28.35	27.40	26.45	25.60	4.25	5.95	7.95
9	835	29.80	28.80	27.85	26.95	4.55	6.25	8.35
10	881	31.45	30.40	29.35	28.40	4.90	6.60	8.80
11	927	33.10	31.95	30.90	29.90	5.25	6.95	9.25
12	978	34.95	33.70	32.60	31.55	5.60	7.35	9.80'' :
13	1 033	36.90	35.60	34.45	33.30	5.90	7.75	10.35
14	1 090	38.95	37.60	36.35	35.15	6.30	8.20	10.90
15	1 150	41.05	39.65	38.35	37.10	6.70	8.65	11.50
16	1 215	43.40	41.90	40.50	39.20	7.15	9.10	12.15
17	1 282	45.80	44.20	42.75	41.35	7.65	9.60	12.80
18	1 354	48.35	46.70	45.15	43.70	8.10	10.15	13.55
19	1 428	51.00	49.25	47.60	46.05	8.65	10.70	14.30
20	1 507	53.80	51.95	50.25	48.60	9.15
21	1 591	56.80	54.85	53.05	51.30	9.70
22	1 679	59.95	57.90	55.95	54.15	10.30
23	1 773	63.30	61.15	59.10	57.20	11.05
24	1 871	66.80	64.50	62.35	60.35	12.10
25	1 975	70.55	68.10	65.85	63.70	13.50
26	2 085	74.45	71.90	69.50	67.25	14.95
27	2 200	78.55	75.85	73.35	70.95	16.65
28	2 322	82.95	80.05	77.40	74.90	18.35
29	2 450	87.50	84.50	81.65	79.05	20.10

Kungl. Maj.ts proposition nr 173 år 1957

Tabell till löneplan .4, ortsgrupp 5

Löne- klass, nr	Månadsr lön, kronor	Daglön i kalendermånad om	A-avdrag för dag, kronor	Övertidsersättning för timme vid arbete å
28 dagar, kronor	29 dagar, kronor	30 dagar, kronor	31 dagar, kronor	enkel övertid, kronor	kvalificerad övertid, kronor
1	585	20.90	20.15	19.50	18.85	2.45	4.40	5.85
2	616	22.00	21.25	20.55	19.85	2.75	4.60	6.15
3	649	23.20	22.40	21.65	20.95	3.00	4.85	b.50
4	684	24.45	23.60	22.80	22.05	3.25	5.15	b.85
5	719	25.70	24.80	23.95	23.20	3.50	5.40	7.20
6	757	27.05	26.10	25.25	24.40	3.80	5.70	7.55
7	798	28.50	27.50	26.60	25.75	4.20	6.00	8.00
8	840	30.00	28.95	28.00	27.10	4.55	6.30	8.40
9	885	31.60	30.50	29.50	28.55	4.90	6.65	8.85
10	932	33.30	32.15	31.05	30.05	5.25	7.00	9.30
11	981	35.05	33.85	32.70	31.65	5.60	7.35	9.80
12	1 033	36.90	35.60	34.45	33.30	5.95	7.75	10.35
13	1 087	38.80	37.50	36.25	35.05	6.25	8.15	10.85
14	1 145	40.90	39.50	38.15	36.95	6.65	8.60	11.45
15	1 205	43.05	41.55	40.15	38.85	7.05	9.05	12.05
16	1 270	45.35	43.80	42.35	40.95	7.45	9.55	12.70
17	1 337	47.75	46.10	44.55	43.15	7.90	10.05	13.35
18	1 408	50.30	48.55	46.95	45.40	8.40	10.55	14.10
19	1 483	52.95	51.15	49.45	47.85	8.85	11.10	14.85
20	1 561	55.75	53.85	52.05	50.35	9.40
21	1 644	58.70	56.70	54.80	53.05	9.90
22	1 731	61.80	59.70	57.70	55.85	10.50
23	1823	65.10	62.85	60.75	58.80	11.20
24	1 919	68.55	66.15	63.95	61.90	12.30
25	2 021	72.20	69.70	67.35	65.20	13.75
26	2 128	76.00	73.40	70.95	68.65	15.30
27	2 241	80.05	77.30	74.70	72.30	16.95
28	2 360	84.30	81.40	78.65	76.15	18.65
29	2 485	88.75	85.70	82.85	80.15	20.45

Tabell till löneplan B

Löne- klass, nr	Månads- lön, kronor	Daglön i kalendermånad	om		A-avdrag för dag, kronor
28 dagar, kronor	29 dagar, kronor	30 dagar, kronor	31 dagar, kronor
1	2 616	93.45	90.20	87.20	84.40	22.65
2	2 695	96.25	92.95	89.85	86.95	23.50
3	2 803	100.10	96.65	93.45	90.40	24.60
4	2 943	105.10	101.50	98.10	94.95	25.90
5	3 119	111.40	107.55	103.95	100.60	27.55
6	3 337	119.20	115.05	111.25	107.65	29.65
7	3 605	128.75	124.30	120.15	116.30	32.10
8	3 929	140.30	135.50	130.95	126.75	35.05
9	4 322	154.35	149.05	144.05	139.40	38.65
10	4 797	171.30	165.40	159.90	154.75	43.05

Kungi. Maj:ts proposition nr 173 år 1957

Tabell till löneplan C, lönegrupp 1

Löne- klass, nr	Månads- lön, kronor	Daglön i kalendermånad	om		A-avdrag för dag, kronor
28 dagar, kronor	29 dagar, kronor	30 dagar, kronor	31 dagar, kronor
1	1 491	53.25	51.40	49.70	48.10	10.20
2	1 565	55.90	53.95	52.15	50.50	10.90
3	1644	58.70	56.70	54.80	53.05	11.90
4	1 726	61.65	59.50	57.55	55.70	13.05

Tabell till löneplan C, lönegrupp II

Löne- klass, nr	Månads- lön, kronor	Daglön i kalendermånad	om		A-avdrag för dag, kronor
28 dagar, kronor	29 dagar, kronor	30 dagar, kronor	31 dagar, kronor
1	1 644	58.70	56.70	54.80	53.05	10.20
2	1 726	61.65	59.50	57.55	55.70	10.90
3	1813	64.75	62.50	60.45	58.50	11.90
4	1 904	68.00	65.65	63.45	61.40	13.05

Tabell till löneplan C, lönegrupp III

Löne- klass, nr	Månads- lön, kronor	Daglön i kalendermånad	om		A-avdrag för dag, kronor
28 dagar, kronor	29 dagar, kronor	30 dagar, kronor	31 dagar, kronor
1	1 813	64.75	62.50	60.45	58.50	10.20
2	1 904	68.00	65.65	63.45	61.40	10.90
3	1 998	71.35	68.90	66.60	64.45	11.90
4	2 098	74.95	72.35	69.95	67.70	13.05

Tabell till löneplan C, lönegrupp IV

Löne- klass, nr	Månads- lön, kronor	Daglön i kalendermånad	om		A-avdrag för dag, kronor
28 dagar, kronor	29 dagar, kronor	30 dagar, kronor	31 dagar, kronor
1	1 998	71.35	68.90	66.60	64.45	10.20
2	2 098	74.95	72.35	69.95	67.70	10.90
3	2 204	78.70	76.00	73.45	71.10	11.90
4	2 314	82.65	79.80	77.15	74.65	13.05

Kungl. Maj:ts proposition nr 173 år W57

Tabell till löneplan C. lönegrupp V

Löne- klass, nr	Månads- lön, kronor	Daglön i kalendermånad	om		A-avdrag för dag, kronor
28 dagar, kronor	29 dagar, kronor	30 dagar, kronor	31 dagar, kronor
1	2 204	78.70	76.00	73.45	71.10	10.20
2	2 314	82.65	79.80	77.15	74.65	10.90
3	2 429	86.75	83.75	80.95	78.35	11.90
4	2 551	91.10	87.95	85.05	82.30	13.05

Tabell till löneplan D. lönegrupp 1

Löne- klass, nr	Månads- lön, kronor	Daglön i kalendermånad	om		A-avdrag för dag, kronor
28 dagar, kronor	29 dagar, kronor	30 dagar, kronor	31 dagar, kronor
1	981	35.05	33.85	32.70	31.65	5.70
2	1 030	36.80	35.50	34.35	33.25	5.90
3	1 081	38.60	37.30	36.05	34.85	6.20
4	1 135	40.55	39.15	37.85	36.60	6.60

Tabell till löneplan D, lönegrupp 11

Löne- klass, nr	Månads- lön, kronor	Daglön i kalendermånad	om		A-avdrag för dag, kronor
28 dagar, kronor	29 dagar, kronor	30 dagar, kronor	31 dagar, kronor
1	1 081	38.60	37.30	36.05	34.85	5.70
2	1 135	40.65	39.15	37.85	36.60	5.90
3	1 192	42.55	41.10	39.75	38.45	6.20
4	1 252	44.70	43.15	41.75	40.40	6.60

Tabell till löneplan I). lönegrupp 111

Löne- klass, nr	Månads- lön, kronor	Daglön i kalendermånad	om		A-avdrag för dag, kronor
, 28 dagar, kronor	29 dagar, kronor	30 dagar, kronor	31 dagar, kronor
1	1 192	42.65	41.10	39.76	38.45	5.70
2	1 252	44.70	43.15	41.75	40.40	5.90
3	1 315	46.96	45.35	43.85	42.40	6.20
4	1 380	49.30	47.60	46.00	44.50	6.60

Kungl. Maj. ts proposition nr 173 år 1957

Tabell till löneplan D, lönegrupp IV

Löne- klass, nr	Månads- lön, kronor	Daglön i kalendermånad	om		A-avdrag för dag, kronor
28 dagar, kronor	29 dagar, kronor	30 dagar, kronor	31 dagar, kronor
1	1 315	46.95	45.35	43.85	42.40	5.70
2	1 380	49.30	47.60	46.00	44.50	5.90
3	1 449	51.75	49.95	48.30	46.75	6.20
4	1 521	54.30	52.45	50.70	49.05	6.60

Tabell till löneplan D, lönegrupp V''

Löne- klass, nr	Månads- lön, kronor	Daglön i kalendermånad	om		A-avdrag för dag, kronor
28 dagar, kronor	29 dagar, kronor	30 dagar, kronor	31 dagar, kronor
1	1 449	51.75	49.95	48.30	46.75	5.70
2	1 521	54.30	52.45	50.70	49.05	5.90
3	1 597	57.05	55.05	53.25	51.50	6.20
4	1 677	59.90	57.85	55.90	54.10	6.60

Tabell till löneplan E, avdelning A

Löne- klass, nr	Månads- lön, kronor	Daglön i kalendermånad	om		A-avdrag för dag, kronor
28 dagar, kronor	29 dagar, kronor	30 dagar, kronor	31 dagar, .kronor
1	275	9.80	9.50	9.15	8.85	1.65
2	302	10.80	10.40	10.05	9.75	1.80
3	326	11.65	11.25	10.85	10.50	1.95
4	354	12.65	12.20	11.80	11.40	2.20
5	379	13.55	13.05	12.65	12.25	2.40
6	414	14.80	14.30	13.80	13.35	2.75
7	447	15.95	15.40	14.90	14.40	3.00

Tabell till löneplan E, avdelning B, ort sgrupp 2

Löne- klass, nr	Månads- lön, kronor	Daglön i kalendermånad	om		A-avdrag för dag, kronor
28 dagar, kronor	29 dagar, kronor	30 dagar, kronor	31 dagar, kronor
1	353	12.60	12.15	11.75	11.40	1.85
2	378	13.50	13.05	12.60	12.20	2.05
3	403	14.40	13.90	13.45	13.00	2.15
4	430	15.35	14.85	14.35	13.85	2.45
5	455	16.25	15.70	15.15	14.70	2.60
6	491	17.55	16.95	16.35	15.85	2.90
7	525	18.75	18.10	17.50	16.95	3.25

Kungl. Maj.ts proposition nr 173 år 1957

Tabell till löneplan E, avdelning B, ortsgrupp 3

Löne- klass, nr	Månads- lön, kronor	Daglön i kalendermånad	om		A-avdrag för dag, kronor
28 dagar, kronor	29 dagar, kronor	30 dagar, kronor	31 dagar, kronor
1	378	13.50	13.05.	12.60	12.20	1.95
2	403	14.40	13.90	13.45	13.00	2.10
3	429	15.30	14.80	14.30	13.85	2.25
4	455	16.25	15.70	15.15	14.70	2.55
5	481	17.20	16.60	16.05	15.50	2.70
6	514	18.35	17.70	17.15	16.60	3.05
7	549	19.60	18.95	18.30	17.70	3.30

Tabell till löneplan E, avdelning B, ortsgrupp 4

Löne- klass, nr	Månads- lön, kronor	Daglön i kalendermånad	om		A-avdrag för dag, kronor
28 dagar, kronor	29 dagar, kronor	30 dagar, kronor	.31 dagar, kronor
1	403	14.40	13.90	13.45	13.00	2.00
2	429	15.30	14.80	14.30	13.85	2.20
3	454	16.20	15.65	15.15	14.65	2.45
4	479	17.10	16.50	15.95	15.45	2.65
5	505	18.05	17.40	16.85	16.30	2.80
6	539	19.25	18.60	17.95	17.40	3.15
7	575	20.55	19.85	19.15	18.55	3.50

Tabell till löneplan E, avdelning B, ortsgrupp 5

Löne- klass, nr	Månads- lön, kronor	Daglön i kalendermånad	om		A-avdrag för dag, kronor
28 dagar, kronor	29 dagar, kronor	30 dagar, kronor	31 dagar, kronor
1	428	15.30	14.75	14.25	13.80	2.10
2	454	16.20	15.65	15.15	14.65	2.25
3	479	17.10	16.50	15.95	15.45	2.55
4	506	18.05	17.45	16.85	16.30	2.75
5	531	18.95	18.30	17.70	17.15	3.00
6	565	20.20	19.50	18.85	18.25	3.25
7	598	21.35	20.60	19.95	19.30	3.55

4 §•

Tabeller och anvisningar

Vid denna förordning må fogas tabeller och anvisningar, som Kungl. Maj :t
finner lämpligt utfärda till hjälp vid tillämpningen av bestämmelserna i
vederbörande avlöningsreglementen.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1957.

Kungl. Maj:ts proposition nr 173 dr 1957

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 26 april

1957.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Andersson, Hedlund, Persson, Lindell,

Lindström, Lange, Lindholm, Näsgård, Kling, Eliasson.

Chefen för civildepartementet, statsrådet Lindholm, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om statstjänstemännens
löner under åren 1957 och 1958 m. m. samt anför därvid följande.

Vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor i årets statsverksproposition
(bil. 2, p. 4) redovisade jag resultatet av de förhandlingar
med statstjänstemännens huvudorganisationer rörande en löneplansrevision
in. m., som ägt rum under hösten 1956. Jag framhöll därvid, att vid förhandlingarna
förutsatts, att löneplansrevisionen och kostnaderna härför
skulle hållas skilda från 1957 års avtalsrörelse. Avgränsningen hade tekniskt
sett skett genom angivande av de lönebelopp, vartill statstjänstemännens
löner skulle anses ha uppgått vid årsskiftet 1956/57, s. k. baslöner 57. Dessa
baslöner redovisades för riksdagen i nyssnämnda bilaga till statsverkspropositionen
(s. 53—56). Kommande förhandlingar om statstjänstemännens
löner för år 1957 avsågs alltså skola föras från den utgångspunktep, att
statstjänstemännens löner vid årsskiftet uppgick till angivna baslönebelopp.

överenskommelsen om löneplansrevisionen m. m. innebär vidare bl. a. att
statens grundlöneförordning den 3 december 1954 (nr 692) fr. o. in. den 1
juli 1957 skall ersättas med en ny förordning, statens löneförordning, Med
hänsyn till den korta tid, som stått till förfogande sedan förhandlingarna
avslutades, hade överenskommelsen vid tidpunkten för anmälan av statsverkspropositionen
ej kunnat omsättas i författningsförslag. Jag förutsatte
därför, att förslag till statens löneförordning senare skulle få underställas
riksdagen.

De i statsverkspropositionen framlagda grunderna för en löneplansrevisipn
in. in. har sedermera godkänts av riksdagen (SU 14, rskr 14).

Förhandlingar om de statsanställdas löner har nu förts med statstjänstemännens
huvudorganisationer, Statstjänarkartellen, Statstjänstemännens
riksförbund, Sveriges akademikers centralorganisation och Tjänstemännens

Kungl. Maj.ts proposition nr 113 år 1957 13

centralorganisation. Därvid har — under förutsättning av Kungl. Maj:tsoch
riksdagens godkännande — den 16 april 1957 träffats överenskommelse
med nämnda huvudorganisationer. Innan jag redovisar denna överenskommelse,
torde jag emellertid få anmäla förslaget till statens löneförordning.

Statens löneförordning

Inom civildepartementet har upprättats förslag till lydelse av statens löneförordning,
vilket förslag torde få underställas riksdagen för antagande.

Beträffande innehållet i förslaget till förordning torde jag få framhålla
följande.

1 och 4 §§ författningsförslaget överensstämmer helt med motsvarande
författningsrum i statens grundlöneförordning. Enligt 1 § skall sålunda de
löneplaner med tillhörande lönetabeller, som innehålles i förordningen, tilllämpas
i den utsträckning, som anges i avlöningsreglementen utfärdade av
Kungl. Maj :t med stöd av riksdagens beslut. Enligt 4 § skall vidare vid förordningen
få fogas tabeller och anvisningar, som Kungl. Maj :t finner lämpligt
utfärda till hjälp vid tillämpningen av bestämmelserna i vederbörande
avlöningsreglementen.

2 § innehåller i likhet med motsvarande författningsrum i statens grundlöneförordning
löneplanerna (årsgrundlönetabeller). Löneplanerna upptager
i anslutning till riksdagens förenämnda beslut årsbelopp motsvarande i princip
100/110 av baslöner 57.

I 3 § har intagits grundlönetabeller, avseende månadslön, daglön, A-avdrag
och övertidsersättning. Beloppen för A-avdrag och övertidsersättning
har härvid avvägts i anslutning till de av riksdagen godkända grunderna för
löneplansrevisionen.

Författningsförslaget innehåller — i likhet med statens grundlöneförordning
— ej några regler om särskilda tillägg till grundlönerna. De aktuella
lönerna (totallönerna) förutsättes, på sätt under senare år varit fallet, skola
fastställas genom beslut av Kungl. Maj:t och riksdagen, efter det statstjänstemännens
huvudorganisationer beretts tillfälle till överläggningar i ämnet.
Grundlönetabellerna får härigenom betydelse huvudsakligen endast såsom
en garanti beträffande den lägsta lönenivå, som kan ifrågakomma för statstjänstemännen.

Statens löneförordning skall träda i kraft den 1 juli 1957 och bör, såvitt
gäller dessförinnan anställda, äga tillämpning å tjänstemän, som åtnjutit avlöning
enligt statens grundlöneförordning. Från löneförordningens tillämpning
bör emellertid vara undantagen dels löneplansanställd tjänsteman, som
-- i den ordning Kungl. Maj:t särskilt föreskriver — anmält önskan :»tt
kvarstå å äldre bestämmelser, dels ock tjänsteman, som är uppförd å indragnings-
eller övergångsstat utan tjänstgöringsskyldighet. Tjänsteman,
som i enlighet med det föregående undantages från löneförordningens till -

Kungl. Maj. ts proposition nr 173 år 1957

lämpning, bör bliva underkastad förordningen, därest han den 1 juli 1957
eller därefter erhåller befordran eller, vad angår tjänsteman, tillsatt medelst
förordnande eller kontrakt, erhåller förnyad anställning.

Enligt förut nämnda överenskommelse den 16 april 1957 förutsättes, att
lör tjänsteman, som förklarat sig ej vilja övergå å löneförordningen, skall
gälla 1956 års löne- och pensionsnivå och i övrigt tillämpas de avlöningsoeh
pensionsbestämmelser, som gällde vid utgången av år 1956. Undantag
härifrån bör kunna ske allenast för det fall, att Kungl. Maj:t och riksdagen
därom beslutar.

Endast tjänsteman, som övergår å löneförordningen, skall komma i åtnjutande
av det s. k. sehablontillägg till 1956 års löner, som enligt den av
riksdagen beslutade löneplansrevisionen skall utgå för första halvåret 1957.

Enligt det förut anförda skulle tjänsteman, som kvarstår å äldre avlöningsbestämmelser
och sålunda ej åtnjuter lön enligt statens grundlöneförordning,
icke äga möjlighet att övergå å den nya löneförordningen. Det torde
emellertid få ankomma på Kungl. Maj:t att efter prövning i varje särskilt
iall besluta, huruvida dylik övergång bör medgivas. Samma bör gälla, därest
tjänsteman, som förklarat sig ej vilja övergå å löneförordningen, framdeles
skulle önska bliva underkastad densamma.

Löneöverenskommelsen

Den förut nämnda överenskommelsen av den 16 april 1957 om statstjänstemännens
löner har följande innehåll.

1. Totallönerna skall under år 1957 utgöra baslöner 57 med 2 procents förhöjning.

För 1958 höjes totallönerna för 1957 med 3 procent. Härvid har förutsatts
att arbetstiden under år 1958 sänkes med i genomsnitt 1 timme per vecka för
sådana tjänstemän, som f. n. har en ordinarie verklig arbetstid om i genomsnitt
per vecka 48 timmar eller mera. Därest en dylik arbetstidsförkortning
ej genomföres, skall för 1958 totallönerna för 1957 i stället höjas med 3,5
procent.

Om på den enskilda sektorn av arbetsmarknaden på grundval av den i
överenskommelsen den 21 februari 1957 mellan SAF och LO intagna garantiregeln
förhandlingar rörande utgående förtjänster påkallas före" december
månads utgång, skall — med beaktande även av löneutvecklingen på den enskilda
sektorn — nya förhandlingar om statstjänstemännens löner för år
1958 äga rum. I annat fall skall i god tid före utgången av år 1958 förhandlingar
upptagas om statstjänstemännens löneförhållanden vid årsskiftet
1058/59 i avsikt att åstadkomma s. k. nollställning i förhållande till de löneiörskjutningar,
som då kan ha skett på den enskilda sektorn av arbetsmarknaden
efter årsskiftet 1956/57.

2. Till statens löneförordning knutna tillägg, ersättningar och avdrag omräknas
i anslutning till totallönebeloppen enligt 1.

3. Lönetillägg, tilläggsarvoden och övriga ersättningar, som utgår vid sidan
av lön, höjes fr. o. in. den 1 juli 1957 enligt vad som särskilt överenskommes.
Såsom allmän riktpunkt skall härvid gälla, att arvoden, som ej uppräknats
efter den 1 juli 1952, höjes med 20—25 procent.

Kungl. Maj.ts proposition nr 173 år 1957 15

4. Arvoden till arvodesanställd personal höjes i ungefär samma grad som
under 1. angivits.

5. Det rörliga tillägget på pensionernas grundbelopp höjes fr. o. in. den
1 januari 1957 till 75 procent och fr. o. in. den 1 januari 1958 till 80 procent.

6. För tjänsteman, som ej övergår å statens löneförordning, skall gälla
1956 års löne- och pensionsnivå och i övrigt tillämpas de avlönings- och pensionsbestämmelser,
som gällde vid utgången av år 1956.

7. Om vad sålunda överenskommelse träffats skall fredsplikt gälla under
avtalstiden.

Departementschefen. Vid de förut nämnda förhandlingarna hösten 1956
om en löneplansrevision in. in. uppnåddes enighet om att genom den då träffade
överenskommelsen statstjänstemännen erhållit full ersättning för den
eftersläpning, som de kunnat vidkännas i förhållande till marknadslöneutvecklingen
under åren 1955 och 1956 och om att någon eftersläpning för
statstjänstemännen såsom grupp betraktad i förhållande till marknadslöneutvecklingen
icke förelåg vid utgången av år 1956. Med utgångspunkt häri
och med beaktande av de löneavtal, som uppgjorts på den enskilda sektorn avarbetsmarknaden,
har vid de nu slutförda förhandlingarna träffats en överenskommelse
för två år, som innebär att totallönerna under år 1957
skall utgöra baslöner 57 med 2 procents förhöjning och att för år 1958 totallönerna
för år 1957 skall höjas med 3 procent. Vid avvägningen av lönenivån
för år 1958 har härvid — mot bakgrunden av det för årets riksdag
framlagda förslaget om ändring i lagen den 16 maj 1930 om arbetstidens
begränsning (prop. nr 80) — förutsatts att en sänkning av den nuvarande lagstiftningens
maximum för den ordinarie arbetstidens längd kommer att slå
igenom på det statliga området på så sätt, att arbetstiden under år 1958
sänkes med i genomsnitt en timme per vecka för sådana tjänstemän, som
f. n. har en ordinarie verklig arbetstid om i genomsnitt per vecka 48 timmar
eller mera. Om åter en sådan arbetstidsförkortning ej genomföres, skall för
är 1958 totallönerna för år 1957 i stället höjas med 3,5 procent. I anslutning
härtill har det vid förhandlingarna förutsatts, att de med genomförandet av
en allmän arbetstidsförkortning under åren 1958—1960 sammanhängande
spörsmålen snarast skall upptagas till övervägande genom civildepartementets
försorg och att härvid tillfälle till förhandlingar skall beredas personalorganisationerna.

Tillämpningen för år 1958 av ett enhetligt procenttal för lönehöjningen i
törening med genomförande av en arbetstidsförkortning som nyss sagts kan
sägas innebära, att de tjänstemän, som redan har en kortare arbetstid än
48 timmar per vecka, får bidraga till kostnaderna för arbetstidsförkortningen.
Personalorganisationerna har, med hänsyn till tvåårsöverenskommelsens
innehåll i övrigt, godtagit en sådan ordning för år 1958. Det har
emellertid förutsatts, att såsom direktiv vid de förut nämnda övervägandena
av de med en arbetstidsförkortning sammanhängande spörsmålen skall gälla,
att kostnaderna för en ev. ytterligare arbetstidsförkortning för åren 1959
och 1960 i princip skall bäras av de grupper, som kommer i åtnjutande av
densamma.

Kungl. Muj.ts proposition nr 173 dr 1957

I avtalet har på denna punkt vidare intagits två garantiklausuler. Av dessa
ansluter en nära till den garantiregel, som intagits i överenskommelsen den
21 februari 1957 mellan Svenska arbetsgivareföreningen och Landsorganisationen
i Sverige. Denna regel innebär i huvudsak, att förhandlingar om utgående
förtjänster får påkallas före utgången av december 1957 om konsumentprisindex
med 1949 som basår och med e\. i överenskommelsen närmare
angivna korrigeringar för november 1957 uppnår eller överstiger talet
150. Om ej med stöd av denna klausul nya förhandlingar om 1958 års löner
kommer till stånd, har statstjänstemannens huvudorganisationer tillförsäkrats
rätt till förhandlingar i god tid före utgången av år 1958 om en s. k.
nollställning i förhållande till de löneförskjutningar, som under avtalstiden
kan ha skett på den enskilda sektorn av arbetsmarknaden. Intagandet i avtalet
av dessa garantiklausuler bär av organisationerna tillmätts väsentlig
vikt vid godtagandet av en tvåårig överenskommelse.

Enligt överenskommelsen skall i anslutning till totallönebeloppen för åren
1957 och 1958 omräkning ske av till statens löneförordning knutna tillägg,
ersättningar och avdrag. Härmed avses en teknisk anpassning till månadslönebeloppen
av daglöne- och A-avdragsbelopp, beloppen för övertids- och
vikariatsersättning samt beloppen för det provisoriska extra tillägget till
vissa tjänstemän inom kallortsområdet.

Liksom fallet var under åren 1955 och 1956 bör arvoden till icke löneplansplacerad
personal höjas i ungefär samma grad som totallönerna enligt
löneförordningen. I anslutning härtill får erinras, att i samband med
förhandlingarna hösten 1956 överenskommelse träffats angående justering:) r
av här avsedda arvoden med hänsyn till löneplansrevisionen.

I samband med förhandlingarna i februari förra året om statstjänstemännens
löner under år 1956 överenskoms med personalorganisationerna, att eu
översyn skulle göras av arvoden, som utgår vid sidan av lön.
De arvoden det här gäller utgöres i första hand av i 5 kap. Saar med tillläggsbestämmelser
— motsvarande avsnitt av övriga av Kungl. Maj :t och
riksdagen fastställda avlöniingsreglementen med tilläggsbestämmelser -—
reglerade lönetillägg och tilläggsarvoden, såsom enslighetstillägg, fyrskeppstillägg,
flygtillägg, avlöningsförstärkningar, befattningsarvoden, ställföreträdararvoden
samt arvoden vid vässa andra befattningar eller för särskilda
uppdrag eller särskild tjänstgöring. Ifrågavarande arvoden har i regel varit
oförändrade sedan år 1952, då en allmän uppräkning senast genomfördes.
Med hänsyn till löneutvecklingen under de efterföljande åren har en ny allmän
uppräkning av arvodena befunnits starkt motiverad.

Den utlovade översynen, som omfattat ett mycket stort antal av riksdagen
eller av Kungl. Maj :t fastställda arvoden av skiftande karaktär, har genomförts
inom civildepartementet under början av innevarande år. Jag får anmäla,
att vid denna översyn prövats vissa från verk och myndigheter eller
personalorganisationer i särskilda framställningar framförda yrkanden om
uppräkning av arvoden och särskilda ersättningar. I samband med de nu

Kungl. Maj. ts proposition nr 173 år 1957

slutförda förhandlingarna om statstjänstemännens löner för åren 1957 och
1958 har överläggningar om en arvodesreglering förts med personalorganisationerna.
Särskild överenskommelse har träffats i denna del. Vid överläggningarna
har såsom allmän riktlinje gällt, att arvoden, soin ej uppräknats
efter den 1 juli 1952, skall höjas med 20—25 procent. Höjningarna skall enligt
huvudöverenskommelsen genomföras fr. o. in. den 1 juli 1957.

överenskommelsen om arvodesregleringen innebär, att den nyss angivna
riktlinjen i allt väsentligt följts. Avvikelser från de 20—25 procenten har
dock skett. Sålunda har lägre procenttal tillämpats eller arvodet bibehållits
oförändrat bl. a. då arvodet fastställts senare än den 1 juli 1952 eller då arvodet
avsetts skola motsvara skillnaden mellan vissa löneklasser och denna
skillnad enligt de nya löneplanerna inte lämnar utrymme för en höjning med
20—25 procent eller ock då lönerelationerna olika tjänster och befattningar
emellan ej medgivit angiven höjning. Högre procenttal har åter tillämpats
i vissa fall då arvodet stått oförändrat längre än sedan år 1952 eller då i
övrigt särskilda skäl kunnat åberopas för en sådan höjning. I det övervägande
antalet fall innebär överenskommelsen rena uppräkningar utan ändring
av gällande normer. I ett mindre antal fall har det emellertid visat sig
angeläget, att i detta sammanhang vissa jämkningar av arvodesgrunderna
vidtages. I anslutning härtill får framhållas följande.

Med stöd av bestämmelserna i 35 § 1 mom. Saar utgår vid statens järnvägar
enligt av Kungl. Maj :t meddelade bestämmelser särskilt lönetillägg,
s. k. loktjänstpenningar, till tjänsteman, som tjänstgör som lörare på ånglok,
elektrolok, motorlok eller enbemannad rälsbuss eller såsom eldare på ånglok.
Är sådan tjänsteman tillfälligtvis hindrad att fullgöra tjänstgöring, som
medför rätt till loktjänstpenningar, äger han såsom kompensation för de
mistade loktjänstpenningarna uppbära särskild gottgörelse med visst av
Kungl. Maj :t fastställt belopp för dag. Enligt av järnvägsstyrelsen utfärdade
tillämpningsföreskrifter utgår icke dylik gottgörelse till lokförare, som uppehåller
tjänst som lokmästare. Enligt en under 31 § B Saar för statens attärsdrivande
verk meddelad bestämmelse förhöjes i sådant fall vikariatsersättningen
med 2 kronor för dag.

1 anslutning till den nu träffade överenskommelsen erfordras vissa ändringar
i Saar. I 35 § 1 mom. torde sålunda få inskrivas rätt till loktjänstpenningar
för lokomotorförare. Med hänsyn till att överenskommelsen innebär,
att ersättning för mistade loktjänstpenningar i princip skall utgå med
det belopp, som tjänstemannen avstår på grund av vikariat eller tjänstuppdrag,
föreligger ej längre behov av förenämnda i 31 § B intagna bestämmelse
om förhöjd vikariatsersättning.

I 23 § tilläggsbestämmelserna till Saar (TB Saar) under punkten 7 a) av
ilo särskilda bestämmelserna för försvaret föreskrives f. n., att det sjötilliägg,
som enligt allmänna grunder tillkommer beställningshavare, vilken
fullgör sjötjänstgöring å statens isbrytarfartyg, under tid för beordrad isbrytningsexpedition
och isbrytarberedskap skall ersättas av isbnjtnrtillugg

2 Iiihang till riksdagens protokoll 19.Yl. 1 samt. Nr 173

Kungl. Maj. ts proposition nr 173 år 1957

resp. beredskapstillägg med belopp, som närmare framgår av en i bestämmelserna
intagen tabell. Isbrytartillägget utgör nu i princip 140 procent av
det sjötillägg, som utgår under sjötjänstgöring å annat fartyg än undervattensbåt.
Överenskommelsen innebär i fråga om isbrytartillägget, att detta
uppräknas till belopp, som överensstämmer med det sjötillägg, som utgår
under sjötjänstgöring å undervattensbåt, eller med i allmänhet drygt 40
procent. Beredskapstillägget skall däremot vara oförändrat.

Under de särskilda bestämmelserna för statens vattenfallsverk i samma
paragraf föreskrives vidare, att befälhavare och maskinist å bogserbåt under
vissa förutsättningar äger uppbära lönetillägg med 2 kronor för dygn. Detta
tillägg har utgått med oförändrat belopp sedan år 1940. Överenskommelsen
innebär en uppräkning till 4 kronor för dygn.

Föreskrifter angående flygtillägg m. m. återfinnes i de särskilda bestämmelserna
för försvaret i 35 § 3 mom. Saar. Justeringar i flygtilläggsbeloppen
skedde senast den 1 juli 1952.

I en av överbefälhavaren med skrivelse den 14 december 1956 överlämnad
framställning har chefen för flygvapnet hemställt om en betydande uppräkning
av flygtilläggen ävensom om ändringar i grunderna för åtnjutande av
desamma och därtill anknytande förmåner. Såsom skäl härför har bl. a.
åberopats rekryteringssvårigheter samt stark avgång av flygande personal.

överenskommelsen innefattar på denna punkt en teknisk uppräkning av
beloppen med i princip mellan 30 och 50 procent utan ändring i grunderna.
Vid förhandlingarna har förutsatts att en översyn av flygtilläggsgrunderna
och de provisoriskt uppräknade flygtilläggen skall ske inom sådan tid, att
förslag till nya grunder och belopp kan föreläggas 1958 års riksdag.

I avvaktan på undersökning av frågan om en arbetstidsreglering för båtpersonal
vid lotsplatserna och personal på lotsverkets tjänstefartyg erhöll
dessa personalgrupper fr. o. in. den 1 juli 1952 såsom kompensation för beredskap,
obekväm arbetstid och tjänstgöringens oregelbundenhet särskilda
lönetillägg, varjämte en viss fritidsreglering genomfördes (prop. 1952: 134,
SU 154, rskr 301). Fr. o. m. den 1 januari 1957 har med stöd av beslut vid
1956 års riksdag (1956 års statsverksprop., bil. 12, p. 50, SU 10, rskr 10) en
arbetstidsreglering genomförts för här berörd personal. Denna arbetstidsreglering
medför icke någon rätt till övertidsersättning eller ersättning för
tjänstgöring på obekväm arbetstid. De tidigare medgivna lönetilläggen har
därför ansetts alltjämt böra utgå.

Till båtpersonalen utgår särskilda s. k. båtmanstillägg. Med avseende å
tilläggens storlek är lotsplatserna indelade i fyra grupper. Tilläggen utgör
f. n. för månad räknat i grupp I 40 kronor, i grupp II 60 kronor, i grupp III
80 kronor och i grupp IV 100 kronor.

Reservlots är, oaktat han pa vissa lotsplatser i betvdande omfattning
fullgör samma arbetsuppgifter som båtpersonalen, f. n. icke berättigad uppbära
båtmanstillägg. Han omfattas dock av den arbetstidsreglering, som enligt
vad förut nämnts genomförts för båtpersonalen.

Överenskommelsen innebär beträffande båtpersonalen vid lotsplatserna,

Kungl. Maj.ts proposition nr 173 år 1957

att antalet grupper minskas till tre genom slopande av den lägsta gruppen
samt att en uppräkning av båtmanstilläggen äger rum. Enligt överenskommelsen
skall tilläggen sålunda utgöra i grupp I 80 kronor, i grupp II 125
kronor och i grupp III 170 kronor. Vidare tillerkännes reservlots rätt att vid
tjänstgöring såsom motorskötare eller båtman uppbära båtmanstillägg, i
grupp I med 80 kronor, i grupp II med 100 kronor och i grupp III med 120
kronor.

Beträffande avlöningsförstärkning till rektor och lärare, som fullgör arbete
med lärarutbildning vid folk- resp. småskoleseminarium, föreligger
f. n. en skillnad så till vida, att vid folkskoleseminarium utgår ersättning,
motsvarande timarvode för två veckotimmar, medan vid småskoleseminarium
ersättningen motsvarar timarvode för allenast en veckotimme (TB
Saar, Bil. D, I: A). Vid förhandlingarna har överenskommits att avlöningsförstärkningen
jämväl vid sistnämnda seminarier — vid bifall till prop.
1957:123 vid folkskoleseminarier, som uteslutande utbildar småskollärare
—- skall utgå med timarvode för två veckotimmar.

Vid allmänt läroverk eller folkskoleseminarium, där praktisk lärarkurs
för blivande ämneslärare vid högre skolor är anordnad, utgår enligt skolöverstyrelsens
bestämmande till rektor och lärare, som handleder lärarkandidater,
särskild ersättning, handledararvode, efter 900 kronor för enterminskandidat
och 540 kronor för termin för tvåterminskandidat per läroanstalt
räknat (TB Saar, Bil. D, I: D). Ifrågavarande belopp föreslås nu
uppräknade med 25 procent. I samband härmed har en höjning i ungefär
motsvarande mån ansetts böra ske av vissa andra handledarersättningar
(motsvarande) — t. ex. den handledarersättning, som utgår vid praktisk
lärarutbildning utanför lärarhögskolan — vilka tillkommit under senare
år och som avvägts med utgångspunkt i förstnämnda ersättningar.

I anslutning till ett av rikets allmänna kartverk i anslagsäskandena för
nästkommande budgetår framlagt förslag (1957 års statsverksprop., bil. 11,
s. 530) har med vederbörande personalorganisationer överenskommits, att
nu utgående arvoden till statsgeodet eller statstopograf, som tjänstgör såsom
avdelningsledare vid fältarbeten (TB Saar, Bil. D, I: D), skall slopas.

Till tjänsteman vid statens sinnessjukhus, som tillhör sjukvårdspersonalen,
utgår särskilt arvode för tjänstgöring å fast avdelning, dock ej till uppsyningsman
eller förste uppsyningsman. Arvodet utgår f. n. med 264 kronor
för år (TB Saar, Bil. D, I:D). Bestämmelsen tillämpas numera endast vid
två sjukhus, nämligen Säters och S:ta Gertruds sjukhus. Vid de fasta avdelningarna
på dessa sjukhus tjänstgör, förutom sjukvårdspersonal, som
äger uppbära ersättningen, en förste uppsyningsman i nuvarande 19 lönegraden.
överenskommelse har träffats om höjning av ifrågavarande ersättning
till 360 kronor för år, varjämte ersättningen i fortsättningen avses skola
utan nu gällande inskränkning utgå till sjukvårdspersonal med tjänstgöring
å fast avdelning.

Enligt bilaga D, avd. II B och III I), TB Saar utgår i vissa angivna fall
särskild ersättning vid fullgörande av s. k. beredskapstjänst. Dylik bered -

Kungl. Maj.ts proposition nr 173 år 1957

skapsersättning utgår jämväl enligt 14 § tilläggsbestämmelserna till polislönereglementet.
Frågan om införande av nya ersättningar eller om höjning
av gällande belopp har hittills underställts riksdagen. Ersättningarna är i
allmänhet fastställda att utgå med visst högsta belopp per vecka, f. n. med
högst 38, 51, 54, 66 eller 81 kronor.

överenskommelsen innebär, att högstbeloppen för vecka skall utgöra 45,
60, 85 och 100 kronor, därvid nuvarande belopp av 51 och 54 kronor skall
uppräknas till 60 kronor. Överenskommelsen har träffats med utgångspunkt
i att frågor rörande beredskapstjänst och kompensation därför skall upptagas
till övervägande vid de förut berörda undersökningarna rörande arbetstidsförkortningen.

I anslutning till överenskommelsen på denna punkt torde —- vid bifall till
i prop. 1957: 158 framlagda förslag om införande av beredskapsersättning
till viss personal vid örlogsvarven i Karlskrona och Göteborg och vid matematikmaskinnämnden
— högstbeloppen för angivna ersättningar få uppräknas
från 66 till 85 kronor per vecka.

Enligt 31 § prästlönereglementet utgår f. n. språktillägg till präst inom
Härnösands eller Luleå stift, som håller gudstjänst eller utför annan förrättning
jämväl på finska eller lapska språket eller på båda dessa språk.
Tillägget utgår med 400'', 600 eller 800 kronor för år enligt de närmare bestämmelser,
som fastställes av Kungl. Maj :t. överenskommelsen innebär
den ändringen, att nuvarande differentiering på tre grupper ersättes med
en indelning i två grupper med beloppen 720 resp. 960 kronor för år.

Bestämmelser om sådana arvoden, som avsetts skola omfattas av den nu
genomförda översynen, finnes intagna -—- förutom i de förut åberopade avlöningsförfattningarna
— i stadgor, regleringsbrev, särskilda Kungl. Maj :ts
beslut o. s. v. Det har på grund härav visat sig mycket svårt att erhålla en
samlad överblick över hela området. Garantier har därför ej kunnat lämnas
att översynen omfattat samtliga de arvoden, som i detta sammanhang borde
uppräknas. Med hänsyn härtill har det vid överläggningarna förutsatts, att
det förhållandet, att ett visst arvode inte medtagits i överenskommelsen, ej
skall utgöra hinder för en uppräkning av arvodet, därest förutsättningar
härför i övrigt föreligger.

Det bör i detta sammanhang slutligen framhållas, att gränsen mellan här
avsedda arvoden vid sidan av lön och egentliga bisysslearvoden stundom är
flytande. Beträffande sistnämnda arvoden ankommer det på Kungl. Maj:t
att genomföra en av löneutvecklingen under de senare åren betingad arvodesreglering
fr. o. in. den 1 juli 1957 (1957 års statsverksprop., bil. 2, p. 5,
SU 14, rskr 14).

Vad angår pensionerna gäller f. n., att sådant rörligt tillägg på
pensioner in. m., som enligt av Kungl. Maj: t utfärdade föreskrifter må utgå
enligt grunder, fastställda av Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens beslut,
skall utgå efter 71 procent av tilläggsunderlaget. Är det fråga om tjänstepension,
vars grundbelopp för tiden intill den månad, varunder vederböran -

Kungl. Maj:ts proposition nr 173 år 1957

de uppnår 67 års ålder, är högre än dess för tiden därefter gällande grundbelopp,
skall det rörliga tillägget enligt den vid 1956 års riksdag beslutade
provisoriska lösningen av frågan om samordning av tjänstepension och folkpension
(prop. 1956: 81, SU 68, rskr 159) för tiden fr. o. m. den månad, då
67 års ålder uppnås, minskas med ett belopp motsvarande 55 procent av
skillnaden mellan grundbeloppen. Enligt 1956 års överenskommelse om en
löneplansrevision m. m. skall, med hänsyn till bl. a. pågående särskild pensionsutredning,
löneplansrevisionen i och för sig ej föranleda någon ändring
i gällande pensionsbestämmelser eller i storleken av på pensionerna
utgående rörligt tillägg, överenskommelsen upptog därför i huvudsak endast
vissa regler beträffande de pensionsklasser, som skall motsvara de nya
lönegraderna.

Utan att därmed ställning tagits till frågan, i vad mån det rörliga tillägget
på pensionernas grundbelopp för framtiden skall följa löneökningarna
till de i tjänst varande, har under de nu slutförda förhandlingarna överenskommits,
att ifrågavarande rörliga tillägg skall fr. o. m. den 1 januari 1957
höjas till 75 procent och fr. o. m. den 1 januari 1958 till 80 procent. Härigenom
kommer pensionerna att ökas i ungefär samma utsträckning som
baslöner 57.

Det kristillägg, som alltjämt utgår å lönerna till vissa befattningshavare,
som överförts till indragningsstat eller enligt egen önskan kvarstår
på gammal lönestat, ävensom å vissa pensioner bestämmes enligt beslut vid
1955 års riksdag — med hänsyn till att fråga är om endast ett fåtal personer
— av Kungl. Maj :t från fall till fall med utgångspunkt i det procenttal,
som beslutats för det rörliga tillägget på pensionernas grundbelopp. För
åren 1957 och 1958 bör därför kristillägget bestämmas med utgångspunkt i
nyss angivna procenttal 75 resp. 80. Löneökningen för befattningshavare,
som åtnjuter kristillägg, bör beräknas så, att den icke överstiger den löneökning,
som tillkommer närmast motsvarande tjänstemän på reglerad lönestat.

I detta sammanhang torde få upptagas frågan om reglering av avlöningsförmånerna
för den nuvarande landshövdingen i Södermanlands län, vilken
kvarstår på 1925 års lönestat för landshövdingarna. Till följd av löneutvecklingen
under senare tid har denne landshövdings löneförmåner i förhållande
till övriga landshövdingars kommit att minska. Härtill kommer
fr. o. m. år 1957 genomförandet av löneplansrevisionen att ytterligare bidraga.
Jag vill erinra, att nämnde landshövding i anslutning till den år 1951
genomförda chefslöneregleringen genom beslut av 1952 års riksdag tillerkändes
eu löneförbättring med 500 kronor för månad. I anslutning till 1957
års löneplansrevision föreslår jag, att han — därest riksdagen ej har något
att erinra häremot — kommer i åtnjutande av ett ytterligare lönetillägg,
335 kronor för månad.

I överenskommelsen har slutligen upptagits, att beträffande vad som överenskommits
fredsplikt skall gälla under avtalstiden. Enligt särskild

Kungl. Maj. ts proposition nr 173 år 1957

protokollsanteckning skall vid tillämpningen härav så anses, som om överenskommelsen
omfattar statstjänstemännens löne- och anställningsförhållanden
med undantag av tjänsteförteckningsfrågor av s. k. B-karaktär.
Av denna fredsförpliktelse bör följa, att de särskilda tillägg, som enligt
överenskommelsen skall läggas till grundlönerna enligt statens löneförordning,
ej bör utgå till medlemmar i en organisation, som genom stridsåtgärd
bryter mot den angivna fredsplikten. Det torde få ankomma på Kungl.
Maj:t att besluta om de undantag från tillämpningen av de särskilda tillläggen,
som till följd härav kan komma i fråga. Även i andra fall torde
emellertid Kungl. Maj:t liksom under föregående år böra äga befogenhet
att besluta, att ifrågavarande lönetillägg inte skall utgå. Härutinnan torde
få hänvisas till vad som anförts i prop. 1955: 191 (s. 6).

Den träffade överenskommelsen bör enligt min mening godtagas och
underställas riksdagens prövning. Frågan om lönernas storlek samt om
grunderna för rörligt tillägg på pensionerna och för kristillägg efter utgången
av den tid överenskommelsen gäller torde sedermera få underställas
riksdagen. Därest beslut i ämnet ej skulle ha meddelats före årsskiftet
1958/59, synes provisoriskt få tillämpas samma grunder som under år 1958.

Kostnadsökningen för statsverket vid ett genomförande av den nu träffade
överenskommelsen kan för åren 1957 och 1958 uppskattas till i runda tal
88 resp. 212 miljoner kronor. Av dessa belopp belöper omkring 73 resp.
176 miljoner kronor på löner och arvoden och ungefär 15 resp. 36 miljoner
kronor på pensioner. Av de totala kostnaderna hänför sig ca 30 resp. 75
miljoner kronor till de affärsdrivande verken samt 58 resp. 137 miljoner
kronor till statsförvaltningen i övrigt och statsunderstödd verksamhet. Då
de på affärsverken belöpande kostnaderna bör bestridas i den ordning, i
vilken dessa verks övriga utgifter bestrides — vilket uppenbarligen kan
innebära ett inkomstbortfall för statsverket — kommer riksstatens utgiftssida
att belastas med allenast sistnämnda belopp av 58 resp. 137 miljoner
kronor. I allmänhet bör denna del av kostnadsökningarna i vanlig ordning
redovisas under resp. avlönings- och pensionsanslag, vilka följaktligen kommer
att överskridas under innevarande och nästkommande budgetår.

I anslutning härtill får erinras att det i den förut nämnda decemberöverenskommelsen
förutsatts, att för första halvåret 1957 skall utgå schablonmässigt
beräknade tillägg till 1956 års löner. Dessa tillägg skulle i princip
utgöras av skillnaden mellan baslöner 57 och 1956 års löner. Skulle resultatet
av förhandlingarna om statstjänstemännens löner för år 1957 komma
att innebära ytterligare lönehöjning, borde denna i vad avsåg första halvåret
1957 inarbetas i schablontilläggen. Med utgångspunkt häri bör den
retroaktiva regleringen av löneförmånerna för år 1957 till följd av löneplansrevisionen
och den nu träffade överenskommelsen ske enligt förenklade
regler. För månaderna januari—juni i år bör sålunda lönehöjningen uträknas
med hjälp av särskilda tabeller, vilka uppgjorts med beaktande endast

Kungl. Maj. ts proposition nr 173 år 1957

av löneplanslönen för månad, C-avdrag och B-avdrag vid längre tids ledighet.
Erfarenheterna från de föregående åren visar, att en avsevärd minskning
av det administrativa merarbete, som den retroaktiva regleringen eljest
skulle medföra, härigenom kan vinnas. I den mån under berörda anslag
upptagits särskild post till rörligt tillägg torde från denna anslagspost
böra bestridas kostnaderna för nu avsedda schablontillägg.

De ökade kostnaderna till följd av löneplansrevisionen — inbegripet s. k.
tjänstetidsbefordran — och den nu träffade överenskommelsen torde i
många fall belasta anslag eller anslagsposter, som är maximerade. Beträffande
dessa anslag och anslagsposter synes Kungl. Maj:t därför böra erhålla
bemyndigande att medge erforderligt överskridande. I de fall, då kostnaderna
faller på reservationsanslag, torde det emellertid vara lämpligare
att särskilda medel ställes till förfogande för kostnadernas bestridande.
På grund härav och då kostnaderna för löne- och pensionsökningarna torde
böra komma till uttryck i budgeten bör — i överensstämmelse med vad
riksdagen beslutat vid tidigare tillfällen — under tolfte huvudtiteln för nästa
budgetår upptagas ett särskilt anslag för ändamålet. Detta anslag, som
lämpligen torde böra benämnas Täckning av beräknat överskridande av anslagsmedlen
för vissa löne- och pensionsförmåner, bör — med beaktande
jämväl av de i prop. 1957:120 sammanfattningsvis redovisade kostnadsökningarna
för löneplansrevisionen och tjänsteförteckningsändringarna i
anslutning därtill — uppföras med 245 miljoner kronor. För innevarande
budgetår bör ett motsvarande anslag å 90 miljoner kronor anvisas på tillläggsstat.

I allmänhet bör de avlönings- och pensionsutbetalande myndigheterna
icke äga förfoga över nyss angivna täckningsanslag. Kungl. Maj :t torde
dock liksom under tidigare budgetår böra erhålla bemyndigande att från
dessa anslag anvisa medel i de fall, då överskridande ej lämpligen bör ske.
Sålunda torde efter Kungl. Maj:ts prövning i varje särskilt fall medel från
förevarande anslag böra få tagas i anspråk för bestridande av de kostnadsökningar
för sakanslagsavlönad personal, som föranledes av löneplansrevisionen,
tjänsteförteckningsändringarna och den nu träffade överenskommelsen.
Samma bör hl. a. gälla beträffande kommittéanslagen vid en ev.
höjning, i anslutning till uppräkningen av bisysslearvodena, av ersättningarna
enligt kommittékungörelsen.

Vad angår den arvodesanställda personalen bör det få ankomma på
Kungl. Maj:t att medge höjning icke blott av sådana arvoden, som bcstämts
av Kungl. Maj:t, utan även av arvoden, som fastställts av riksdagen. Under
åren 1951 och 1952 bereddes en väsentlig del av den dåvarande arvodespersonalen
anställning som extra tjänstemän. I de fall, då sådan anställningsform
ej ansågs böra ifrågakomma, eftersträvades att närmare ansluta
arvodena till de kontanta avlöningsförmånerna i viss löneldass. Detta bör
liksom de senaste åren vara fallet även i år.

Riksdagens bemyndigande för Kungl. Maj:t torde höra inhämtas att dels
genomföra eu reglering av ersättningar vid sidan av lön enligt vad som

Kungl. Maj:ts proposition nr 173 år 1957

förut anförts, dels vidtaga av denna arvodesreglering betingade ändringar
i av Kungl. Maj :t med stöd av riksdagens beslut utfärdade avlöningsförfattningar.

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att

1) antaga förenämnda förslag till statens löneförordning;

2) besluta att till de i statens grundlöneförordning resp.
statens löneförordning angivna grundlönerna skall, med de
undantag varom Kungl. Maj :t kan finna gott förordna, under
åren 1957 och 1958 läggas särskilda tillägg enligt de
grunder, som anges i förutnämnda överenskommelse;

3) besluta att sådant rörligt tillägg på pensioner in. m.,
som enligt av Kungl. Maj :t utfärdade föreskrifter må utgå
efter grunder, fastställda av Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens
beslut, skall under åren 1957 och 1958 — med
beaktande av vad i det föregående anförts beträffande en
fortsatt provisorisk samordning av tjänstepension och folkpension
— utgå efter 75 resp. 80 procent av tilläggsunderlaget; 4)

besluta att kristillägg under åren 1957 och 1958 skall
utgå enligt grunder, som angivits i det föregående;

5) bemyndiga Kungl. Maj :t att i huvudsaklig överensstämmelse
med av mig förut angivna grunder besluta om
höjning av dels arvoden vid sidan av lön, dels arvoden till
arvodesanställda befattningshavare i statlig eller statsunderstödd
verksamhet;

6) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i med
stöd av riksdagens beslut utfärdade avlöningsförfattningar,
som kan föranledas av vad under 5 föreslagits;

7) bemyndiga Kungl. Maj :t att för budgetåren 1956/57
och 1957/58 medge de överskridanden av maximerade anslag
och anslagsposter, som kan föranledas av vad under 2—5
föreslagits;

8) till Täckning av beräknat överskridande av anslagsmedlen
för vissa löne- och pensionsförmåner å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1956/57 under tolfte huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 90 000 000 kronor;
samt

9) till Täckning av beräknat överskridande av anslagsmedlen
för vissa löne- och pensionsförmåner å riksstaten

Kungl. Maj:ts proposition nr 173 år 1957

för budgetåret 1957/58 under tolfte huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 245 000'' 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,
att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Lars Tännérus

3 Biliang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 173