Kungl. Maj.ts proposition nr 170 (Proposition 1948:170)

Kungl. Maj.ts proposition nr 170.

Nr 170.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående bidrag
till driften av anstalter för psykopatiska och nervösa
barn m. m.; given Stockholms slott den 5 mars 1948.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsråd»
protokollet över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de
förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,
enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Eije Mossberg.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

Förslag framlägges om utvidgat statligt stöd till de fyra enskilda psyko
pathemmen för barn, Mellansjö och Råbylunds skolhem samt Skärsbo och
Frölundaborgs barnhem. I fråga om statsbidraget till psykisk barna- och
ungdomsvård föreslås däremot ingen ändring.

605 <8 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 170.

Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 5 mars 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Yougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Mossberg, Weijne, Kock.

Efter gemensam beredning med cheferna för social- och finansdepartementen
anför chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Mossberg.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t på min hemställan under
elfte huvudtiteln, punkterna 40 och 101, föreslagit riksdagen att, i avbidan
på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1948/49 beräkna

dels till Bidrag till driften av anstalter för psykopatiska och nervösa barn
ett förslagsanslag av 90 000 kronor,

dels ock till Bidrag till psykisk barna- och ungdomsvård ett förslagsanslag
av 60 000 kronor.

Jag omnämnde därvid, att Kungl. Maj:t genom beslut den 2 november
1945 uppdragit åt medicinalstyrelsen och socialstyrelsen att gemensamt verkställa
utredning av frågan om anstaltsvården för sinnessjuka, psykopatiska
och nervösa barn samt andra i samband med psykopatvården för barn stående
spörsmål. Vidare anförde jag, att denna utredning, vilken bl. a. torde komma
att innefatta förslag om ändrade grunder för statsbidragen till driften av
anstalterna för psykopatiska och nervösa barn samt till den psykiska barnaoch
ungdomsvården, vore att vänta inom den närmaste tiden.

Sedan de båda styrelserna i gemensam skrivelse den 19 januari 1948 avgivit
vissa förslag i anledning av det lämnade uppdraget, torde frågan om
anslag till här avsedda ändamål för budgetåret 1948/49 nu böra upptagas till
slutlig prövning. Enligt vad av det följande kommer att framgå finner jag
emellertid icke möjligt att på det föreliggande utredningsmaterialet nu taga
ställning till frågan om den vidare utbyggnaden av anstaltsvården för psykopatiska
och nervösa barn samt psykopatvården för barn och ungdom i övrigt.
I avvaktan på ytterligare utredning rörande dessa frågor anser jag mig böra
begränsa mig till att föreslå en omläggning av statsbidragen till de fyra befintliga
anstalterna för psykopatiska och nervösa barn i syfte att säkerställa
verksamhetens uppehållande vid dessa anstalter. I fråga om statsbidraget till
den psykiska barna- och ungdomsvården ifrågasätter jag icke någon ändring.

Inledning.

I sitt i juli 1944 avgivna betänkande med utredning och förslag angående
revision av lagstiftningen om barnavårdsanstalter och fosterbarns vård

Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

(SOU 1944: 34) behandlade socialvårdskommittén även frågan om barnhemmen
för psykopatiska och nervösa barn (s. 203—207). Kommittén fann därvid
erforderligt, att frågan om psykopathemmens verksamhet behandlades
som ett led i ett större problemkomplex, nämligen frågan om psykopatvården
i allmänhet för barn. Efter redogörelse för de befintliga psykopathemmens
otillräcklighet och ekonomiska svårigheter uttalade kommittén, att med
psykopatvården för barn sammanhängande spörsmål icke kunde eller borde
lösas inom ramen för barnavårdslagstiftningen. Enligt kommitténs mening
borde frågan om psykopatvården för barn och i samband därmed spörsmålet
om psykopathemmens framtida ställning göras till föremål för särskild utredning.

Med anledning av en av medicinalstyrelsen gjord framställning i ämnet uppdrog
Kungl. Maj :t den 2 november 1945 åt medicinalstyrelsen och socialstyrelsen
att gemensamt verkställa utredning av frågan om anstaltsvården för sinnessjuka,
psykopatiska och nervösa barn samt andra i samband med psykopatvården
för barn stående spörsmål ävensom att till Kungl. Maj:t inkomma med det
förslag, som av utredningen kunde föranledas.

Styrelserna uppdrogo i sin tur åt dåvarande inspektören för sinnesslövården
m. in. Anna-Lisa Anneli samt byråchefen i socialstyrelsen A. Berggren
att utarbeta ett preliminärt förslag i ämnet. Sedermera uppdrogs åt
byråchefen i socialstyrelsen T. Eriksson att göra en särskild undersökning,
avsedd att belysa de fyra enskilda psykopathemrnens behov av ekonomiskt
stöd.

Med skrivelse den 19 januari 1948 ha medicinalstyrelsen och socialstyrelsen
överlämnat de verkställda utredningarna. I skrivelsen framhålles, att styrelserna
vid behandlingen av det av Anneli och Berggren avgivna förslaget på
vissa punkter icke kunnat uppnå full samstämmighet. Främst gälla meningsskiljaktigheterna
organisationen och tillsynen av de nuvarande fyra enskilda
psykopathemmen, Mellansjö och Båbylunds skolhem samt Skärsbo och Frölundaborgs
barnhem. Styrelserna hade likväl enats om att snara åtgärder
borde vidtagas för att ekonomiskt trygga fortbeståndet av samtliga dessa
anstalter under de närmaste åren.

Med hänsyn till nämnda förhållanden ha styrelserna i skrivelsen först var
för sig anfört vissa synpunkter på det föreliggande förslaget och därefter
tillsammans framlagt förslag rörande ordnandet tills vidare av de fyra
psykopathemmens ekonomi.

Över styrelsernas framställning ha yttranden avgivits av statskontoret
samt huvudmännen för de fyra psykopathemmen.

(fällande bestämmelser.

Gällande grunder för statsbidrag till driften av anstalter för
psykopatiska och nervösa barn äro angivna i kungörelsen den 4 juni
1937 (nr 303; ändrad 270/1942).

Enligt kungörelsen utgår statsbidrag till sådan anstalt för psykopatiska

Kungl. Maj-.ts proposition nr 170.

och nervösa barn, som drives av landsting, stadsfullmäktige i stad, som ej
deltager i landsting, barnavårdsförbund, förening eller stiftelse. Statsbidrag
utgår allenast till anstalt, som efter av medicinalstyrelsen föranstaltad avsyning
av styrelsen blivit godkänd för ändamålet. Sådant godkännande må
icke lämnas med mindre behov av anstalten prövas föreligga. Statsbidrag
utgår med 2 kronor för dag och vårdad elev, dock att statsbidraget icke må
överstiga hälften av anstaltens enligt vederbörligen granskade räkenskaper
funna verkliga driftkostnader under året. Vidare föreskrives, att statsbidrag
icke utgår för större antal vårdplatser än medicinalstyrelsen fastställt såsom
normal beläggning. Statsbidrag utgår icke för den, som vid intagningen överskridit
17 års ålder, ej heller för intagen över 21 år.

Anstalterna äro underkastade medicinsk-psykiatrisk inspektion av inspektören
för sinnesslövården.

I detta sammanhang må omnämnas, att jämlikt särskilda av Kungl. Maj:t
fattade beslut statsbidrag till skolundervisning f. n. utgår till samtliga fyra
psykopathem, vilka åtnjuta driftbidrag till sin verksamhet. Bidraget uppgår
till samma belopp som utgående avlöning till lärare.

Statsbidrag till psykisk barna- och ungdomsvård, innefat
tände undersökning och behandling av psykiska rubbningar hos barn och ungdom
samt rådgivning i uppfostringsfrågor, utgår jämlikt kungörelsen den 22
juni 1945 (nr 489). Bidrag utgår till landsting eller stad, som icke deltager
i landsting, som anordnar sådan vård. Verksamheten må även anordnas
gemensamt av två eller flera landsting eller av landsting och stad, som icke
deltager i landsting. Densamma skall vara anordnad enligt en av medicinal
styrelsen godkänd plan och inom varje verksamhetsområde utövas vid minst
en central (rådgivningsbyrå för uppfostringsfrågor) samt, i den mån så prövas
erforderligt, vid en eller flera filialstationer. Central bör i allmänhet vara
förlagd till sjukhus och anknuten till barnavdelning, om sådan finnes. Därest
central förlägges utan direkt anslutning till sjukhus, skall sådana anordningar
vidtagas att för verksamheten erforderligt antal vårdplatser står till
förfogande å närbeläget sjukhus, i första hand barnavdelning, om sådan finnes.
Inom varje verksamhetsområde skola finnas dels en eller flera legitimerade
läkare, som äga utbildning i pediatrik och psykiatri samt speciell erfarenhet
i barnpsykiatri eller eljest förvärvat för verksamheten ägnad specialut
bildning, dels ock en eller flera assistenter, vilka äga för uppgiften lämpad
utbildning och av medicinalstyrelsen förklarats behöriga att innehava dylik
befattning. Läkare förordnas av medicinalstyrelsen. Styrelsen har att fastställa
instruktion för verksamheten på förslag av huvudmannen. Statsbidrag
utgår allenast under förutsättning, att undersökning, rådgivning och behandling
vid central och filialstation lämnas kostnadsfritt. Bidrag utgår till kostnaderna
för dels läkares och assistents avlöning, dels dessa befattningshavares
resor i tjänsten. Till avlöningskostnaderna utgår bidrag med årligt belopp,
motsvarande hälften av de verkliga kostnaderna, för läkare dock högst 6 000
kronor och för assistent högst 3 000 kronor. För läkares och assistents resor

Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

utgår bidrag med i regel 50 % av de sammanlagda rese- och traktamentskostnaderna.
I vissa län utgår doek bidraget med högre procentsats, 60 eller
70 %. Den psykiska barna- och ungdomsvården skall stå under överinseende
av medicinalstyrelsen och under lokal tillsyn av vederbörande förste provinsialläkare
resp. med denne jämställd förste stadsläkare. Vid godkännandet av
plan för verksamheten samt i vissa andra angivna hänseenden skall medicinalstyrelsen
samråda med socialstyrelsen och skolöverstyrelsen. Även i övrigt
bör medicinalstyrelsen, då förhållandena så påkalla, låta sig angeläget vara
att vid utövandet av tillsyn över verksamheten samråda med därav berörda
myndigheter.

Föreliggande förslag.

1. Annells och Berggrens förslag.

Det av Anneli och Berggren framlagda förslaget, beträffande vars närmare
innehåll jag torde få hänvisa till handlingarna i ärendet, innebär sammanfattningsvis
följande.

Utredningsmännen föreslå utbyggnad av den psykiska bar na- och
ungdomsvården genom landstingens och städernas utanför landsting försorg.
Utbyggnaden föreslås omfatta inrättandet, i anslutning till befintliga
eller planerade centraler, av särskilda observationshem, avsedda att bereda
bättre möjligheter än nu föreliggande till psykisk observation och korttidsbehandling
av barn. Personalbehovet vid observationshemmen beräknas kunna
i viss utsträckning tillgodoses gemensamt med behovet för centralerna. Statsbidrag
föreslås skola utgå dels till uppförande och inrättande enligt samma
grunder, som gälla för barnhem, dels ock till driftkostnaderna med sex kronor
för dag och barn. Statsbidraget till lön åt läkare inom den psykiska barnaoch
ungdomsvården föreslås höjt från nuvarande högst 6 000 kronor till högst
9 000 kronor.

Utredningsmännen förorda vidare, att för vård av sinnessjuka barn
uppföres en paviljong vid statens anstalt för fallandessjuka ävensom att i
samband med blivande nybyggnader av sinnessjukhus fristående vårdavdelningar
för barn anordnas.

För anordnande av läkepedagogiska institutioner, avsedda att
tillgodose samma vårdbehov som de nuvarande hemmen för psykopatiska
och nervösa barn, föreslås utbyggnad på statens bekostnad av de befintliga
anstalterna Mellansjö skolhem och Skärsbo barnhem, vilka vid en senare
tidpunkt anses böra övertagas av staten. Vidare föreslås en höjning av driftbidraget
till dylika institutioner samt införande av statsbidrag till eftervård.

För den utbyggnad av vården av ifrågavarande klientel, som anses kunna
äga rum under budgetåret 1948/49, böra enligt utredningsmännen anslås till
bidrag till uppförande och inrättande av observationshem 250 000 kronor,
til] bidrag till driftkostnaderna vid observationshem 50 000 kronor, till bidrag
t ill psykisk barna- och ungdomsvård 90 000 kronor, till utbyggnad av läke -

Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

pedagogiska institutioner 500 000 kronor, till bidrag till driften av läkepedagogiska
institutioner 275 000 kronor samt till bidrag till eftervård 22 000
kronor.

2. Erikssons utredning.

Av Erikssons utredning, vilken sammanfattats i en den 24 november 1947
dagtecknad promemoria, inhämtas rörande de fyra hemmens belägenhet,
kapacitet m. m. bl. a. följande.

Skärsbo barnhem ligger i Hulabäcken, några kilometer från Alingsås. Anläggningen,
som godkänts för 23 platser, består av en huvudbyggnad med bostadsrum
för eleverna och personalen samt en mindre skolbyggnad med liten
gymnastiksal och familjebostad för folkskolläraren. Hemmet ligger nära sjö
på en vacker och rymlig tomt, Huvudbyggnaden är i dåligt skick. Vattentillgången
är — även under normala förhållanden —- för knapp. I hemmet mottagas
pojkar i åldern 9—14 år.

Frölundaborgs barnhem ligger i en utkant av Göteborg. Anläggningen har
godkänts för 34 platser. Den består av en vacker och i huvudsak mycket
ändamålsenlig, stor byggnad, innehållande såväl bostads- och dagrum för
elever och personal som skolsalar och gymnastiksal. Tomten är alltför liten
och kommer att ytterligare minskas genom vägbygge. Villabebyggelse finnes
runt om. I hemmet få mottagas barn av båda könen i åldern 3—16 år. I
praktiken emottagas ej barn under 6 eller över 13 år.

Råbylunds skolhem ligger i Råby, strax utanför Lund, och är granne till
Råby yrkesskola. Anstalten, som har 24 godkända platser, består av huvudbyggnad
med elev- och personalrum, liten skolbyggnad och en liten flygelbyggnad
med personalrum. Gymnastiksal saknas. Byggnaderna äro ej särskilt
lämpade för ändamålet. Tomten är ganska knapp, men goda utvecklingsmöjligheter
finnas. Läget är utmärkt. I hemmet mottagas barn av båda
könen i åldern 6—12 år.

Mellansjö skolhem ligger i Täby utanför Stockholm, vackert beläget intill
sjö. Anstalten har godkänts för 47 platser. Elever och personal ha fördelats
på tre förläggningar, varav en är gammal och dålig samt de båda andra relativt
nya och bra. Ett särskilt, rätt dåligt skolhus finnes. Gymnastiksal saknas.
Tomten är utmärkt lämpad för ändamålet och grannar finnas på lagom
håll. Barn av båda könen i åldern upp till 17 år få mottagas. I praktiken
bruka ej yngre barn än treåringar tagas emot, ej heller äldre pojkar än
13-åringar.

Skärsbo barnhem äges av en stiftelse med samma namn, Frölundaborgs
barnhem av sällskapet Myrorna, Råbylunds skolhem av skånska barnavårdsförbundet
och Mellansjö skolhem av en förening med samma namn.

Klientelet vid de fyra hemmen består enligt utredningsmannen huvudsakligen
av barn, som i sina hem eller fosterhem eller i skolan lagt i dagen
svarartat trots, skolkat, snattat eller betett sig egendomligt eller oregerligt.
Praktiskt taget alla barn intoges på barnavårdsnämndernas framställning.
De vore av nämnden vanligen omhändertagna för samhällsvård eller skyddsuppfostran.
Endast i enstaka fall hade placeringen skett direkt av föräldrarna.

Beträffande anstalternas ekonomi grundar sig densamma enligt
utredningsmannen f. n. på dels statsbidrag till driften och till skolundervis -

Kungl. Maj:ts proposition nr 170. <

ningen enligt de i det föregående refererade statsbidragsbestämmelserna,
dels dagavgifter för mottagna barn. Sistnämnda avgifter, vilka som
regel slutligen gäldades av vederbörande landsting jämlikt bestämmelserna
i 63 § barnavårdslagen, utgjorde under år 1947 5 kronor vid Skärsbo, 4 kronor
vid Frölundaborg, 2 kronor 50 öre vid Råbylund och 4 kronor 50 öre vid
Mellansjö.

Utredningsmannen framhåller, att de fyra huvudmännens möjligheter att
fortsätta driften av sina institutioner vore helt beroende av vilka ytterligare
bidrag som kunde erhållas från det allmänna, samt anför härefter.

Under åren 1946 och 1947 har verksamheten kunnat uppehållas endast
med stort besvär. Personallönerna ha icke varit konkurrensdugliga med dem
som utgått vid de statliga och kommunala institutioner som tjänat som
jämförelseobjekt. Endast förhoppningen om en snar och kraftig uppjustering
av det allmännas bidrag har förmått huvudmännen att sträva vidare.

Vad som nu framför allt erfordras är en omedelbar reglering av personalens
löner och arbetstid. För den personal som står i ledande ställning
svnes även en pensionsreglering vara ofrånkomlig. Övriga omkostnader vid
anstalterna torde icke behöva undergå annan ökning än som sammanhänger
med ändringar i prisnivån.

Sedan jag under besök på varje särskild institution gjort mig förtrogen
med förhållandena på platsen och genomgått anstalternas räkenskaper för
de sista åren, har jag efter överläggningar med representanter för styrelserna
samt föreståndarinnorna (överläggningarna ha haft karaktären av förhandling
med parterna) uppgjort statförslag för år 1948 för varje enskild anstalt.

Utredningsmannen framlägger härefter förslag till personal- och
omkostnadsstater för de fyra anstalterna enligt följande sammanställning.

Skärsbo Frölundaborg Råbylund Mellansjö

Personalstat, kronor............ 34 (XX) 06 000 32 000 108 000

Omkostnadsstat, kronor ........ 38 000 51 000 37 000 78 000

De uppgjorda personalstaterna förutsätta oförändrad personalstyrka vid
anstalterna Frölundaborg och Råbylund samt utökning av personalen vid
Skärsbo med 1 biträdande föreståndarinna och vid Mellansjö med 1 vårdare
på heltidsanställning jämte viss extrapersonal. Till de angivna personalkostnaderna
komma avlöningar till lärare för skolundervisningen med i runda
tal för Skärsbo 15 000 kronor, för Frölundaborg 16 000 kronor, för Råbylund
15 000 kronor och för Mellansjö 35 000 kronor.

Utredningsmannen framhåller, att såväl personal som omkostnadsstaterna
finge betecknas som, ur anstalternas synpunkt, sparsamt upplagda. Givet
vore ock enligt utredningsmannens mening att anstalterna borde få möjlighet
att överskrida dem samt garanti för kompensation, därest överskridandet i
förväg godkänts av tillsynsmyndigheten.

Med utgångspunkt från de uppgjorda personal- och omkostnadsstaterna
samt under hänsynstagande till de inkomster, som kunde beräknas tillföras

Kungl. Maj.ts proposition nr 170.

anstalterna i form av personalersättningar för vivre, beräknar utredningsmannen
de fyra hemmens behov av vårdersättningar för år 1948 enligt följande.

Utgifter. Löner till vårdpersonal . . .	Skärsbo	Frölunda- borg	Råbylund	Mellansjö
34 000	56 000	32 000	108 000
Löner till lärare ............	15 000	16 000	15 000	35 000
Omkostnader........	38 000	51000	37 000	78 000
Summa kronor	87 000	123 000	84 000	221 000
Inkomster.
Personalergättningar ..........	6 000	12 000	7 000	15 000
Lön<3r till lärare ...........	15000	16 000	15 000	35 000
Behov av vårdersättningar ........	21000 66 000	28 000 95 000	22 000 62 000	50 000 171000
Summa kronor	87 000	123 000	84 000	221000

Per dag och elev skulle euligt denna sammanställning kostnaderna vid de
fyra anstalterna Skärsbo, Frölundaborg, Råbylund och Mellansjö uppgå,
inberäknat lärarkostnaderna, till resp. kronor 10: 08, 9: 21, 9: 17 och 12
samt, oberäknat lärarkostnaderna, till resp. kronor 8: 21, 7: 88, 7: 38 och 9: 96.

Beträffande principerna för statsbidrag till de fyra hemmens
verksamhet anför utredningsmannen härefter.

Vad beträffar konstruktionen av de nödvändiga statsbidragen synes ingen
anledning föreligga att föreslå ändring beträffande lärarlönerna. Bidrag förutsattes
därför utgå även i fortsättningen på samma sätt som hittills.

För vårdersättningarnas del kunna olika utvägar tänkas. En utväg vore att
låta hela beloppet utgå i form av dagavgift, uttagen från barnavårdsnämncterna,
d. v. s. i realiteten från landstingen. Man kunde också tänka sig

11 en na dagavgift uttagen från staten. Parallellen med ungdomsvårdsskolorna,
vilkas kostnader helt täckas av staten, ligger ju här nära till hands. Skall
vårdersättningen liksom nu uppdelas på två poster, ett landstings- och ett
statsbidrag, kan man såsom nu ha ett fast statsbidrag och ett varierande
landstingsbidrag, vilket sistnämnda då skulle fixeras så, att de verkliga utgifterna
för anläggningen bleve täckta. Denna variation i anstalternas ersättningsanspråk
på kommuner (och enskilda) är emellertid direkt olämplig och
föranleder mestadels en dragning mot den »billigaste» anstalten. Skall en
uppdelning bibehållas, synes det ur psykologiska och allmänna synpunkter
bäst, att landstingsavgiften fixeras till ett för alla psykopathemmen lika da»-belopp samt att det belopp som sedan brister individuellt utfylles av staten
genom bidrag, avpassade efter varje anstalts faktiska behov. ''

Utredningsmannen föreslår härefter att landstingsavgiften (vårdavgiften)
fastställes till 5 kronor per vårddag vid samtliga fyra anstalter samt att
statsbidraget konstrueras som platsbidrag. Sistnämnda bidrag skulle — med
utgångspunkt från ett antal vårddagar av för Skärsbo 8 030, för Frölundaborg

12 045, för Rabylund 8 395 och för Mellansjö 17 155 — behöva uppgå till
för Skärsbo 1 130, för Frölundaborg 1 029, för Råbylnnd 833 och för Mel -

Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

lansjö 1 808 kronor per plats och år. Med hänsyn till den knappa uppläggningen
av staterna föreslår utredningsmannen en uppräkning av statsbidragen
till närmast högre hundratal kronor.

Det totala behovet av statsbidrag skulle sålunda för de fyra
hemmen bli följande:

Skärsbo (23 x 1 200) .....

Frölundaborg (34 X 1 100)

Eåbylund (24 x 900) .....

Mellansjö (47 X 1 900) ..

Skillnaden mellan nu utgående och föreslagna ersättningar framgår av
följande av utredningsmannen uppgjorda sammanställning, i vilken under
»landstingsbidrag» inräknats det fåtal vårdavgifter, som bestridas av enskilda.

Hem

Antal vård-dagar

Landstingsbidrag

Statsbidrag

Nu ! Föreslaget

Skärsbo ..............

Frölundaborg..........

Kåbylund ............

Mellansjö..............

8 030

12 045

8 395
17155

nma kronor

40 150
48180

20 987

77 197

186 514

40 150

60 225
41975

85 775

228 125

16 060

24 090

16 790

34 310

91250

27 600

37 400

21 600

89 300

175900

Utredningsmannen föreslår vidare att statsverket bör påtaga sig att utgiva
gottgörelse för de förluster som uppstått för psykopathemmens
verksamhet under åren 1946 och 1947. Dessa förluster kunde
preliminärt uppskattas till sammanlagt omkring 75 000 kronor. Huvudmännen
hävdade på denna punkt, att en ekonomisk sanering fördröjts genom den
utredning, som av medicinalstyrelsen och socialstyrelsen bedrivits rörande
verksamhetens framtida gestaltning.

De föreslagna nya bidragen böra enligt utredningsmannen utgå på grund
av avtal mellan Kungl. Maj:t och kronan samt de enskilda huvudmännen.
Kungörelsen angående statsbidrag till driften av anstalter för psykopatiska
och nervösa barn skulle därvid kunna upphävas. Avtalen föreslås individuellt
avpassade för varje hem. Löptiden anses böra bestämmas till tre år. I avtalen
böra enligt utredningmannen regleras frågor om bl. a. hemmets ledning,
personal och läkare.

H. Medicinalstyrelsens och socialstyrelsens skrivelse.

Såsom förut nämnts ha medicinalstyrelsen och socialstyrelsen i skrivelsen
den 19 januari 1948 anfört skiljaktiga meningar beträffande organisationen
och tillsynen av psykopathemmen. Jämväl i vad avser motiveringen för att i
nuvarande läge förslag ej borde framläggas om utbyggnad av läkepedagogiska

.......... kronor 27 600

.......... » 37 400

.......... » 21600

.......... » 89 300

Summa kronor 175 900

Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

institutioner enligt de av Anneli och Berggren förordade riktlinjerna ha styrelserna
framfört skilda synpunkter. Innebörden av de båda styrelsernas ståndpunkter
är i huvudsak följande.

Socialstyrelsen anser, att likheten mellan ungdomsvårdsskolornas och
psykopathemmens klientel icke tillräckligt beaktats. I den mån för sinnessjuka,
psykopatiska eller nervösa barn erfordrades långvård på en anstalt av
något slag, kunde bli fråga om sinnessjukvård, sinnesslövård, psykopathemsvård
eller ungdomsvårdsskolevård. Huruvida dessa anstalter för långvårdsfallen
skulle byggas samman till en enhetlig organisation eller som nu splittras
upp på olika organisatoriska enheter vore närmast en praktisk administrativ
fråga, icke en »medicinsk» eller »social» eller »pedagogisk» angelägenhet.
Socialstyrelsen hävdade, att såväl medicinska som sociala och pedagogiska
synpunkter kunde komma till sin rätt oberoende av vart den administrativa
tillsynen förlädes. Ett gott exempel härpå vore ungdomsvårdsskoleorganisationen.

I nuvarande läge syntes det icke utförbart att göra en sammanslagning av
långvårdsformema för missanpassad ungdoms behandling. Vad som emellertid
kunde ske med stora praktiska fördelar vore en sammanslagning till socialstyrelsens
skolbyrå av tillsynen över psykopathems- och ungdomsvårdsskolevården,
så mycket mer befogat som psykopathemmen vore barnavårdsanstalter
i lagens mening.

Socialstyrelsen berör härjämte vissa brister i psykopathemmens verksamhet
under senare år och påpekar därvid behovet av dels en ekonomisk upprustning
genom statens medverkan, varvid rätt ingående ekonomisk kontroll från
tillsynsmyndighetens sida erfordrades, dels kvalitetshöjning av personalen
genom bl. a. utbildning, dels förbättrad läkepedagogisk inspektion, dels en
eftervårdsorganisation, dels slutligen kontroll över intagningen på anstalterna.
I samtliga hänseenden rekommenderar socialstyrelsen en anknytning till ungdomsvårdsskoleorganisationens
redan befintliga anordningar för dessa syften.

Det av Anneli och Berggren framlagda förslaget om anordnande av läkepedagogiska
institutioner anser socialstyrelsen böra överarbetas, särskilt förslagen
om de nuvarande psykopathemmens framtida utbyggnad och användning.
Styrelsen förutsätter att dessa frågor längre fram på nytt upptagas.

Av byråchefen Berggren, som deltagit i handläggningen inom socialstyrelsen
av förevarande ärende, har anmälts från styrelsens ståndpunkt avvikande
mening i organisationsfrågan. Han framhåller att de av Anneli och honom
under utredningsarbetet gjorda övervägandena i denna fråga lett till att organisationens
förenhetligande förutsatte speciella undersökningar under medverkan
av olika sakkunniga och intresserade parter — föräldraparten icke att
förglömma. Med gillande av de dåvarande verkscheferna hade därför frågan
lämnats utanför utredningen. Under framhållande av bl. a. den snabba utvecklingen
inom psykopatvården och vissa angränsande områden förklarar Berggren
sig alltjämt biträda den vid utredningen intagna ståndpunkten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

Medicinalstyrelsen understryker för sin del de medicinskt-psykiatriska synpunkternas
betydelse på ifrågavarande relativt nya område. Efter hand som
dessa synpunkter tillmättes en allt större betydelse för arbetet vid ungdomsvårdsskolorna,
torde den frågan komma att aktualiseras, huruvida icke ledningen
och tillsynen av hela denna organisation borde överflyttas på medicinalstyrelsen.
Att under sådana förhållanden nu överföra de enskilda psykopathemmen
från medicinalstyrelsens till socialstyrelsens överinseende vore
enligt medicinalstyrelsens åsikt icke motiverat. Det syntes styrelsen naturligast,
att denna anstaltsorganisation med i huvudsak medicinsk uppgift kvarbleve
under medicinalstyrelsens huvudmannaskap, så mycket mera som den
funne en naturlig anknytning till såväl den barnpsykiatriska verksamheten vid
lasaretten som till psykopatvården i dess helhet, vars hörande under medicinalstyrelsen
icke ifrågasatts. De praktiska fördelar, som automatiskt skulle
vinnas genom en anknytning till socialstyrelsens ungdomsvårdsorganisation,
borde särskilt beträffande personalutbildningen och eftervården kunna ernås
genom att psykopathemmen bereddes möjlighet att anlita socialstyrelsens
speciella anordningar i dessa avseenden. Erforderlig administrativ och ekonomisk
kontroll över anstalternas verksamhet påkallade ej heller någon förstärkning
av styrelsens nuvarande organisation.

Svårigheterna att på anförda punkter komma till enighet mellan de båda
styrelserna anses av medicinalstyrelsen understryka riktigheten av styrelsens
uppfattning, att spörsmålen om hithörande anstalters enhetliga ledning och
definitiva organisation vore för tidigt väckta.

Frågan om utbyggnad av Mellansjö skolhem och Skärsbo barnhem enligt
Annells och Berggrens förslag anser medicinalstyrelsen böra anstå, tills principerna
föi- det ändamålsenligaste bedrivandet av hela den hithörande verksamheten
hunnit klarna. Någon större olägenhet härav vore icke att befara,
då rådande statsfinansiella läge i allt fall syntes tvinga till en avvaktande hållning.

I fråga om de åtgärder, som böra vidtagas för att ekonomiskt trygga fortbeståndet
av de nuvarande fyra psykopathemmen under de närmaste åren, ha
båda styrelserna i gemensamt yttrande anslutit sig till det av Eriksson framlagda
förslaget. Styrelserna hade visserligen funnit att dagavgiften, 5 kronor,
satts relativt högt. Då emellertid den kommunala andelen (»landstingsbidraget»)
redan nu vid två av anstalterna (Mellansjö och Skärsbo) uppginge
till ungefär samma belopp och då kommunerna ägde att för sina utgifter tillgodogöra
sig av det allmänna barnbidraget, hade styrelserna stannat för att
godtaga förslaget även i denna del.

För den händelse uppgörande av avtal med anstalternas huvudmän skulle
anses för omständligt med hänsyn till den relativt korta tidrymd, som provisoriet.
avsåges att räcka, kunde enligt styrelserna som eu alternativ lösning
av bidragsfrågan möjligen anlitas samma förfaringssätt, som under krisåren
tillämpats för de enskilda kustsanatorierna och vanföreanstalterna. Detta

Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

innebure i huvudsak, att staten — utöver visst fixt bidrag per dag och patient
— åtoge sig att lämna ett fyllnadsbidrag, motsvarande uppkommande
driftunderskott.

De nya grunderna för statsbidrag borde enligt styrelserna tillämpas fr. o. m.
kalenderåret 1948.

Förslaget att staten skulle lämna gottgörelse för de driftförluster, som
uppkommit genom psykopathemmens verksamhet under åren 1946 och 1947,
biträddes av båda styrelserna. Dessa förluster kunde med ledning av preliminära
bokslut för år 1947 sammanlagt uppskattas till i runt tal 83 000 kronor.
Enligt en vid styrelsemas skrivelse fogad sammanställning utgjorde de
beräknade driftunderskotten för åren 1946 och 1947 vid Skärsbo barnhem
3 499 kronor 45 öre, vid Råbylunds skolhem 8 097 kronor 2 öre, vid Frölundaborgs
barnhem 32 250 kronor 34 öre och vid Mellansjö skolhem 38 806 kronor
24 öre. Medgivande borde utverkas att, sedan vederbörliga räkenskaper
godkänts, bestrida ifrågakommande förluster från det för budgetåret 1947/48
anvisade förslagsanslaget till bidrag till driften av anstalter för psykopatiska
och nervösa barn å 90 000 kronor.

Beträffande det av Anneli och Berggren framlagda förslaget om inrättande
av observationshem i anslutning till lasaretten förklara styrelserna att de i
nuvarande ansträngda läge ansett sig böra avstå från att påkalla medel till
dessa hems inrättande och drift. Styrelserna begränsade sig f. n. till att betona
angelägenheten av att denna bidragsfråga, så snart situationen lättade,
underställdes riksdagens prövning. Vid sådant förhållande torde till Bidrag
till psykisk barna- och ungdomsvård böra för budgetåret 1948/49 upptagas
ett oförändrat förslagsanslag av 60 000 kronor.

Styrelserna hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att dels
medgiva, att det för budgetåret 1947/48 anvisade förslagsanslaget till Bidrag
till driften av anstalter för psykopatiska och nervösa barn må anlitas för
täckande av driftsunderskott för kalenderåren 1946 och 1947 vid hithörande
enskilda hem till ett belopp av högst 83 000 kronor, dels till Bidrag till driften
av anstalter för psykopatiska och nervösa barn för budgetåret 1948/49 anvisa
ett förslagsanslag av 175 000 kronor, att fr. o. m. år 1948 utgå enligt
någondera av de alternativa grunder, som styrelserna förut angivit, dels och
till Bidrag till psykisk barna- och ungdomsvård för budgetåret 1948/49 anvisa
ett förslagsanslag av 60 000 kronor.

Yttranden.

Statskontoret anser, att statsbidraget till ifrågavarande anstalter lämpligen
bör bestämmas till visst belopp för dag och vårdad elev. Med hänsyn till
anstalternas svaga ekonomiska ställning föreslår ämbetsverket emellertid en
höjning av det nu utgående bidragsbeloppet till förslagsvis högst 5 kronor
per vårddag. Ett sålunda förhöjt statsbidrag borde dock endast utgå i mån
av behov och under villkor, att medicinalstyrelsen i förväg prövat och godkänt

Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

utgiftsstat för anstalterna i fråga. Statskontoret ville icke motsätta sig, att
särskilda medel anvisades till täckande av det föreliggande driftunderskottet
å ca 83 000 kronor.

Förslaget om utvidgat statligt stöd till psykopathemmen bär
mottagits med tillfredsställelse av huvudmännen för de fyra hemmen.

Styrelsen för föreningen Mellansjö skolhem anser, att de mest tiängande
behoven i fråga om utbyggnad av hemmet borde tillgodoses redan nu och
framlägger förslag om anordnande av två mindre byggnader för 6 7 barn

vardera. Styrelsen för stiftelsen Skärsbo barnhem hemställer om ett extra
bidrag till nödvändiga reparationer och hänvisar därvid till av medicinalstyrelsen
vid inspektion påtalade brister. Enligt ett av ingenjören A. Hanson,
Göteborg, avgivet utlåtande uppginge kostnaderna för de såsom nödvändiga
ansedda arbetena till 14 650 kronor. Styrelsen upplyser tillika, att driftunderskottet
vid anstalten år 1947, som i den av medicinalstyrelsen och socialstyrelsen
gjorda utredningen angivits till o 218 kronor 44 öre, komme att uppgå till
ca 7 000 kronor, och hemställer om gottgörelse för hela det underskott som
jämlikt bokslut för år 1947 visade sig föreligga.

Beträffande frågan om tillsynen över anstalterna uttala sig samtliga
huvudmän för att densamma bör bibehållas hos medicinalstyrelsen.

Styrelsen för föreningen Mellansjö skolhem påpekar olikheterna mellan
ungdomsvårdsskolornas och psykopathemmens klientel. Det rörde sig å ena
sidan om ett klientel, som i varje enskilt fall utvecklats till asocialitet, ofta
av mycket grav art, å andra sidan om ett klientel, som utvecklats i patologisk
riktning, i en del fall med lättare asociala symptom, i flertalet fall helt
utan dylika men med nervösa eller rent nevrotiska drag. Om också grundlidandet
vore alldeles detsamma — psykopatier eller nevroser — hade dock
utvecklingen gått i helt olika riktning. — De faktiska olikheterna torde minst
av allt förbises av föräldrarna till de i patologisk riktning utvecklade fallen.
Det kunde icke hjälpas att en sammanblandning — låt vara administrativ —
med de »vanartade» icke tedde sig för dem önskvärd. Ehuru styrelsen i likhet
med socialstyrelsen toge bestämt avstånd från »moraliserande» synpunkter
kunde dock icke bortses från det faktum, att det existerade rent asociala ungdomstyper,
vilka det vore skolbyråns uppgift att omhändertaga, samt att
psykopatvården icke kunde åtaga sig att överskyla detta faktum.

Styrelsen för stiftelsen Skärsbo barnhem anser, att då de till de barnpsykiatriska
centralerna anslutna observationshemmen givetvis finge ställas
under medicinalstyrelsens överinseende det vore lämpligt att även psykopathemmen
sorterade under medicinalstyrelsen.

Departementschefen.

Såsom av den tidigare redogörelsen framgår har frågan om anstaltsvården
för sinnessjuka, psykopatiska och nervösa barn samt andra i samband med

Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

psykopatvården för barn sammanhängande spörsmål varit föremål för utredniug
genom medicinalstyrelsen och socialstyrelsen.

Den genom styrelserna verkställda utredningen har icke lett till något förslag
till slutgiltig lösning av de med förevarande vårdbehov sammanhängande
pioblemen. Sedan av de båda styrelserna tillkallade utredningsmän framlagt
vissa, ehuru av olika anledningar begränsade, förslag till utbyggnad och effektivisenng
av såväl den förebyggande psykiska barna- och ungdomsvården som
anstaltsvården för psykiskt sjuka barn, ha styrelserna nämligen icke ansett
sig böia framlägga desamma för genomförande. Som ett provisorium förordas
emellertid en utvidgning av det statliga stödet till de nuvarande fyra
enskilda psykopathemmen för barn — Mellansjö och Råbylunds skolhem samt
Skäisbo och Frölundaborgs barnhem — i syfte att möjliggöra verksamhetens
upprätthållande vid desamma under de närmaste åren. Statsbidrag till psykisk
barna- och ungdomsvård förutsattes skola tills vidare utgå efter nuvarande
normer.

A id behandlingen inom medicinalstyrelsen och socialstyrelsen av de genom
tillkallade utredningsmän framlagda förslagen har meningsskiljaktighet visat
sig föreligga mellan de båda styrelserna angående den fortsatta organisationen
och tillsynen av psykopatanstalterna för barn. Socialstyrelsen har ansett
likheterna mellan psykopathemmens och ungdomsvårdsskolornas klientel samt
praktiska fördelar tala för viss samordning av de båda slagen anstalter, varvid
tillsynen över psykopathemmen borde överflyttas från medicinalstyrelsen
till socialstyrelsen. Medicinalstyrelsen har å sin sida betonat de medicinsktpsykiatriska
synpunkternas särskilda betydelse vid vården av psykopatiska
och nervösa barn samt på grund härav och med hänsyn till de ofullständiga
eifarenheter som ännu förelåge om denna vårdform ansett någon förändring
icke i nuvarande läge böra ske beträffande tillsynen.

For egen del har jag blivit övertygad om att snara åtgärder äro av nöden
för att ekonomiskt säkerställa ett fortsättande av den betydelsefulla verksamheten
vid de befintliga enskilda psykopathemmen. I nuvarande läge synes
emellertid ståndpunktstagandet böra begränsas till vad som erfordras för att
vinna detta syfte. Jag finner sålunda ej skäl att på grundval av den föreliggande
i åtskilliga hänseenden ofullständiga och av olika åsikter kännetecknade
utredningen föreslå några ändrade riktlinjer beträffande psykopathemmens
ställning i fråga om tillsyn m. m.

Medicinalstyrelsen och socialstyrelsen ha föreslagit, att statsbidrag till
driften av anstalter för psykopatiska och nervösa barn, som f. n. utgår med
2 kronor per dag och vårdad elev, i stället skall utformas som platsbidrag.
Med ledning av undersökningar, som efter överläggningar med vederbörande
huvudmän skett angående det faktiska bidragsbehovet vid varje anstalt, föreslås
att bidragen för plats och år bestämmas till för Mellansjö skolhem 1 900
kronor, för Skärsbo barnhem 1 200 kronor, för Frölundaborgs barnhem 1100
kronor och för Råbylunds skolhem 900 kronor. Förslaget innebär med det
f. n. godkända platsantalet vid varje anstalt ett totalt bidragsbehov av stats -

Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

medel av omkring 175 000 kronor för år mot nu omkring 90 000 kronor. \id
dessa beräkningar har förutsatts en dagavgift av 5 kronor, vilken skulle erläggas
av barnet eller för detta försörjningsskyldig eller, vilket i allmänhet
blir fallet, hemortskommunen (i sista hand vederbörande landsting).

Jag ansluter mig till de sålunda föreslagna nya grunderna för statsbidrag
till psykopathemmens driftkostnader. Desamma synas mig lämpligare än de
av statskontoret föreslagna, vilka förutsätta jämkningar för att bidragen skola
motsvara det i varje fall föreliggande behovet. De nya statsbidragsgrunderna
torde böra tillämpas fr. o. m. kalenderåret 1948. Kungörelsen den 4 juni 1937
angående statsbidrag till driften av anstalter för psykopatiska och nervösa
barn kan i samband därmed upphävas.

Det sagda innebär, att jag i likhet med styrelserna utgår från att vårdavgiften,
vilken som regel slutligt gäldas av vederbörande landsting, fastställes
till 5 kronor per dag vid varje hem. I de fall, där intagning sker på begäran
av enskild, synes dock efter förhållandena i varje särskilt fall nedsättning böra
medgivas, varvid jag utgår från att högre avgifter än nu utgående ej utkrävas.

Storleken av det till varje anstalt utgående statsbidraget samt de närmare
villkoren för åtnjutande av bidrag torde böra fastställas i avtal mellan Kungl.
Maj:t och kronan å ena samt huvudmännen för varje hem å andra sidan, vilka
lämpligen synas kunna erhålla en till tre år begränsad giltighetstid. \id utformningen
av dessa avtal synas gällande avtal rörande verksamheten vid de
icke-statliga ungdomsvårdsskolorna kunna tjäna till ledning.

Av huvudmännen för två av psykopat-hemmen — Mellansjö skolhem och
Skärsbo barnhem — har hemställts om bidrag till vissa såsom nödvändiga
eller önskvärda ansedda nybyggnader eller reparationer. Med den avvaktande
ståndpunkt till frågan om utbyggnaden av denna anstaltsorganisation, som
jag ansett mig tills vidare böra intaga, kan jag emellertid icke förorda att
bidrag av statsmedel utgår till ny- eller ombyggnader vid anstalterna. Såvitt
gäller Skärsbo barnhem, där det löpande underhållet av ekonomiska skäl
synes ha blivit särskilt eftersatt, torde emellertid böra medgivas visst statsbidrag
till de nödvändigaste reparationsarbetena. Det torde få ankomma på
Kungl. Maj:t att, inom ramen av det av vederbörande huvudman begärda
beloppet av 14 650 kronor, få pröva storleken av det bidrag som skäligen bör
utgå. Bidraget i fråga torde kunna bestridas från anslaget till diiftkostnaderna,
vilket icke torde behöva uppräknas för ändamålet.

Av medicinalstyrelsen och socialstyrelsen föreslås tillika att underskott å
de fyra hemmens verksamhet under åren 1946 och 1947 skal] gottgöras vederbörande
huvudmän av statsmedel. Även detta förslag anser jag mig böra biträda.
Med hänsyn till vad som i samband med remissbehandlingen av styrelsernas
förslag upplysts angående driftresultatet vid Skärsbo barnhem
under år 1947 torde medelsbehovet för ändamalet böra beräknas till sammanlagt
i runt tal 87 000 kronor. 1 motsats till styrelserna anser jag emellertid
att gottgörclsen icke bör utgå från det för innevarande budgetår anvisade bidragsanslaget
utan i stället belasta motsvarande anslag för budgetåret 1948/49.

Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

Det definitiva fastställandet av de belopp, som böra tillerkännas vart och ett
av hemmen, torde ta ankomma på Kungl. Maj:t, sedan vederbörliga räkenskaper
granskats av medicinalstyrelsen.

Till Bidrag till driften av anstalter för psykopatiska och nervösa barn
torde vid bifall till vad jag i det föregående förordat böra för budgetåret
1948/49 upptagas ett förslagsanslag av (175 000 + 87 000) 262 000 eller i avrundat
tal 260 000 kronor.

I fråga om anslaget till Bidrag till psykisk bama- och ungdomsvård påkallas
ingen förändring i förhållande till innevarande budgetår. Anslaget för
budgetåret 1948/49 bör sålunda upptagas med det i statsverkspropositionen
beräknade beloppet, 60 000 kronor, vilket bör anvisas såsom förslagsanslag.

Hemställan.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att för budgetåret 1948/49 anvisa

dels till Bidrag till driften av anstalter för psykopatiska och

nervösa barn ett förslagsanslag av .................. kronor 260 000;

dels ock till Bidrag till psykisk barna- och ungdomsvård ett
förslagsanslag av .......................................... kronor 60000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att
till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,
bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

K. A. Åkerberg.

Stockholm 1948. K. L. Beckmans Boktryckeri.