Kungl. Maj.ts proposition nr 166 år 1956 (Proposition 1956:166)

Kungl. Maj.ts proposition nr 166 år 1956

Nr 166

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till ändrad
lydelse av 24 § riksdagsordningen m. m.; given Stockholms
slott den 16 mars 1956.

Under åberopande av bilagda i statsrådet förda protokoll vill Kungl. Maj :t
härmed

dels till riksdagens prövning i grundlagsenlig ordning framlägga härvid
fogat förslag till ändrad lydelse av 24 § riksdagsordningen,

dels ock föreslå riksdagen att antaga bilagda förslag till lag om ändring i
lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val till riksdagen samt till lag
om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253).

GUSTAF ADOLF

Herman Zetterberg

Propositionens huvudsakliga innehåll

Enligt 24 § riksdagsordningen gäller för makes rätt att vid val till riksdagens
andra kammare avgiva valsedel genom andra maken det villkoret
att den av makarna som framlämnar valsedeln själv är röstberättigad. I
propositionen föreslås, att detta villkor upphäves. Vidare föreslås, att röstlängdsutdrag
skall på landet kunna utfärdas, förutom av valnämndens ordförande
och dennes suppleant, även av person som särskilt förordnas därtill.
För att i viss utsträckning möjliggöra att röstmottagning å beskickningar
och konsulat skall kunna äga rum på själva valdagen föreslås i propositionen
slutligen förlängning av den tid inom vilken avgivna röstsedlar
skall från beskickningar och konsulat insändas till överståthållarämbetet.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 166

Kungl. Maj.ts proposition nr 166 år 1956

Förslag

till

ändrad lydelse av 24 § riksdagsordningen

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

§ 24.

Rösträtt må ej utövas av annan
valberättigad än den som, på sätt i
vallagen sägs, vid valförrättning personligen
sig inställer; dock att dels
sådan valberättigad, som till följd
av vistelse utom riket eller yrkeseller
tjänsteförpliktelse är förhindrad
att iakttaga sådan inställelse,
må, i den utsträckning och under de
villkor som stadgas i nyssnämnda
lag, före valet avgiva valsedel, dels
ock make må, i den ordning som
stadgas i samma lag, avgiva valsedel
genom andra maken, därest denna
är röstberättigad.

Rösträtt må ej utövas av annan
valberättigad än den som, på sätt i
vallagen sägs, vid valförrättning personligen
sig inställer; dock att dels
sådan valberättigad, som till följd av
vistelse utom riket eller yrkes- eller
tjänsteförpliktelse är förhindrad att
iakttaga sådan inställelse, må, i den
utsträckning och under de villkor
som stadgas i nyssnämnda lag, före
valet avgiva valsedel, dels ock make
må, i den ordning som stadgas i
samma lag, avgiva valsedel genom
andra maken.

Kungl. Maj.ts proposition nr 166 år 1956

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796)
om val till riksdagen

Härigenom förordnas, att 63, 70, 71, 72 och 75 §§ lagen den 26 november
1920 om val till riksdagen1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan
angives.

(Gällande lydelse)

För valsedelsförsändelse — — —
kuvert brukas.

Väljaren skall själv frivilligt inlägga
sin valsedel i innerkuvertet och
tillsluta detta samt i närvaro av ett
ojävigt vittne inlägga innerkuvertet
i ytterkuvertet, vilket omedelbart
därpå tillslutes av väljaren. En å ytterkuvertet
anbragt förklaring att sålunda
tillgått skall därefter av väljaren
egenhändigt undertecknas. Vid
namnet tecknas uppgift å det valdistrikt
väljaren vid tiden för valet
tillhör och hans hemvist inom valdistriktet.

Vittnet intygar å ytterkuvertet,
med angivande av dag och ort för
intygets meddelande, att väljaren
egenhändigt undertecknat nämnda
förklaring.

1. Är någon —--röstlängden

uppförd. 1 2

1 Senaste lydelse av 63 §, 70 § 2 mom, 71 § 1 och

2 mom. se SFS 1950:140.

(Föreslagen lydelse)

För valsedelsförsändelse--—

kuvert brukas.

Väljaren skall själv frivilligt inlägga
sin valsedel i innerkuvertet och
tillsluta detta samt i närvaro av ett
vittne inlägga innerkuvertet i ytterkuvertet,
vilket omedelbart därpå
tillslutes av väljaren. En å ytterkuvertet
anbragt förklaring att sålunda
tillgått skall därefter av väljaren
egenhändigt undertecknas. Vid namnet
tecknas uppgift å det valdistrikt
väljaren vid tiden för valet tillhör
och hans hemvist inom valdistriktet.

Vittnet intygar å ytterkuvertet,
med angivande av dag och ort för
intygets meddelande, att väljaren
egenhändigt undertecknat nämnda
förklaring. Till vittne må ej tagas
väljarens make och ej heller barn
till väljaren eller hans make.

§•

1. Är någon--- — röstlängden

uppförd.

3 mom., 72 och 75 §§ se SFS 1944:84 samt av 71 §

Kungi. Maj:ts proposition nr 166 år 1956

(Gällande lydelse)

2. Kan med skäl antagas, att röstberättigad
kommer att å valdagen
vistas utom riket eller att röstberättigad,
vilken utövar militärtjänst eller
tillhör besättning eller annan personal
å fartyg eller personalen vid
statens järnvägar eller vid enskilt
järnvägsföretag eller vid post-, tulleller
lotsverket, till följd av tjänstens
utövning icke kan utöva sin rösträtt
å valdagen, må sådan röstberättigad
före valdagen avlämna valsedel, avseende
valet i den valkrets där han
är i röstlängd upptagen, inom riket
å fast postanstalt samt utom riket
å svensk beskickning eller svenskt
konsulat, som Konungen bestämmer.

1. Väljare, som avlämnar valsedel
enligt 70 §, skall innehava för sådant
ändamål utfärdat utdrag ur
röstlängden i det valdistrikt han tillhör,
utvisande att han där är upptagen
såsom röstberättigad vid valet,
dagen för valet samt den Konungens
befallningshavande, som skall verkställa
röstsammanräkning för den
valkrets väljaren tillhör. 2

2. Röstlängdsutdrag, som avses i
1 inom., utfärdas på landet av valnämndens
ordförande eller dennes
suppleant och i stad av den magi -

(Föreslagen lydelse)

2. Kan med skäl antagas, att röstberättigad
kommer att å valdagen
vistas utom riket eller att röstberättigad,
vilken utövar militärtjänst eller
tillhör besättning eller annan
personal å fartyg eller personalen
vid statens järnvägar eller vid enskilt
järnvägsföretag eller vid post-,
tull- eller lotsverket, till följd av
tjänstens utövning icke kan utöva
sin rösträtt å valdagen, må sådan
röstberättigad före valdagen avlämna
valsedel, avseende valet i den valkrets
där han är i röstlängd upptagen,
å fast postanstalt inom riket.

3. Vistas röstberättigad utom riket
och kan med skäl antagas, att
han till följd härav icke kan utöva
sin rösträtt å valdagen inom riket,
äger han avlämna valsedel, avseende
valet i den valkrets där han år i röstlängd
upptagen, å svensk beskickning
eller svenskt konsulat, som
Konungen bestämmer.

§•

1. Väljare, som avlämnar valsedel
enligt 70 §, skall innehava för sådant
ändamål utfärdat utdrag ur röstlängden
i det valdistrikt han tillhör, utvisande
att han där är upptagen såsom
röstberättigad vid valet, dagen
för valet samt den Konungens befallningshavande,
som skall verkställa
röstsammanräkning för den valkrets
väljaren tillhör. Röstlängdsutdrag
tecknas å ytterkuvert, varom förmäles
i 73 §. Formulär till utdrag
fastställes av Konungen.

2. Röstlängdsutdrag, som avses i 1
mom., utfärdas på landet av valnämndens
ordförande eller dennes
suppleant och i stad av den magi -

Kungl. Maj:ts proposition nr 166 år 1956

(Gällande lydelse)

stråten därtill förordnar samt tecknas
å ytterkuvert, varom förmäles i
73 §. Formulär till utdrag fastställes
av Konungen.

Sådant utdrag må ej utfärdas före
det röstlängden blivit, på sätt i 45 §
sista stycket sägs, underskriven eller
försedd med intyg, att anmärkning
mot densamma ej inom behörig tid
framställts, ej heller senare än dagen
före valdagen.

Den som —--nämnda ort.

Där så--— till sökanden.

3. Över gjorda---till sökan den.

Förteckning, som----Konung ens

befallningsliavande.

Röstmottagare är — — — ställe
sätter.

Röstmottagning skall äga rum från
och med adertonde dagen före valdagen
samt inom riket till och med valdagen
och utom riket intill dess avgivna
valsedlar, enligt vad i 75 §
sägs, skola insändas till överståthållarämbetet.

Röstmottagning å---en tim me.

De väljare, —---sina valsedlar.

Ej må —--väljande tillåtas.

Å postanstalt — —--denna lag.

Där röstmottagning -—- — — till
kännedom.

Ytterkuvert, vari valkuvert eller
vaisedelsförsändelse inlagts, översän -

(Föreslagen lydelse)

stråten därtill förordnar. 1 kommun
på landet må röstlängdsutdrag jämväl
utfärdas av den som därtill förordnas;
sådant förordnande meddelas
av Konungens befallningshavande,
där det finnes erforderligt.

Röstlängdsutdrag må ej utfärdas
före det röstlängden blivit, på sätt i
45 § sista stycket sägs, underskriven
eller försedd med intyg, att anmärkning
mot densamma ej inom behörig
tid framställts, ej heller senare än
dagen före valdagen.

Den som — — — nämnda ort.

Där så---till sökanden.

3. över gjorda — — — till sökanden.

Förteckning, som---Konung ens

befallningshavande.

§•

Röstmottagare är — — — ställe
sätter.

Röstmottagning skall äga rum från
och med adertonde dagen före valdagen
till och med valdagen, utom riket
dock ej längre än till dess avgivna
valsedlar, enligt vad i 75 § sägs,
skola insändas till överståthållarämbetet.

Röstmottagning å---en tim me.

De väljare,---sina valsedlar.

Ej må---väljande tillåtas.

Å postanstalt---denna lag.

Där röstmottagning — — — till
kännedom.

§•

Ytterkuvert, vari valkuvert eller
vaisedelsförsändelse inlagts, översän -

Kungl. Maj.ts proposition nr 166 år 1956

(Gällande lydelse)

des av röstmottagare inom riket till
den Konungens befallningshavande,
som skall verkställa röstsammanräkningen,
samt av röstmottagare utom
riket till överståthållarämbetet. I det
senare fallet skola ytterkuverten vara
inlagda i omslag, och skall, där insändandet
sker med post, försändelsen
anordnas som värdepost. översändandet
skall ske från röstmottagare
inom riket omgående samt från
röstmottagare utom riket i så god tid,
att kuverten kunna beräknas vara
överståthållarämbetet tillhanda sist
dagen efter valdagen.

Ytterkuvert, som---verkstäl la

röstsammanräkningen.

över ytterkuvert,---under

lås.

(Föreslagen lydelse)

Ytterkuvert, som —--verkstäl la

röstsammanräkningen.

Över ytterkuvert,---under

lås.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1956.

Kungl. Maj.ts proposition nr 166 år 1956

Förslag

till

Lag

om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253)

Härigenom förordnas, att 29, 35, 36, 37 och 40 §§ kommunala vallagen

den 6 juni 19301 skola erhålla ändrad
(Gällande lydelse)

För valsedelsförsändelse -— -— —
kuvert brukas.

Väljaren skall själv frivilligt inlägga
sin valsedel i innerkuvertet och
tillsluta detta samt i närvaro av ett

0 jävigt vittne inlägga innerkurvertet

1 ytterkuvertet, vilket omedelhart därpå
tillslutes av väljaren. En å ytterkuvertet
anbragt förklaring att sålunda
tillgått skall därefter av väljaren
egenhändigt undertecknas. Vid
namnet tecknas uppgift å det valdistrikt
väljaren vid tiden för valet tillhör
och hans hemvist inom valdistriktet.

Vittnet intygar å ytterkuvertet,
med angivande av dag och ort för intygets
meddelande, att väljaren egenhändigt
undertecknat nämnda förklaring.

1 mom. Är någon — — — röstlängden
uppförd.

2 mom. Kan med skäl antagas, att

1 Senaste lydelse av 29 §, 35 § 2 mom , 36 § 1
av 36 § 2 mom. se SFS 1950:141.

lydelse på sätt nedan angives.

(Föreslagen lydelse)

§.

För valsedelsförsändelse — — —
kuvert brukas.

Väljaren skall själv frivilligt inlägga
sin valsedel i innerkuvertet och
tillsluta detta samt i närvaro av ett
vittne inlägga innerkuvertet i ytterkuvertet,
vilket omedelbart därpå tillslutes
av väljaren. En åt ytterkuvertet
anbragt förklaring att sålunda
tillgått skall därefter av väljaren
egenhändigt undertecknas. Vid namnet
tecknas uppgift å det valdistrikt
väljaren vid tiden för valet tillhör
och hans hemvist inom valdistriktet.

Vittnet intygar å ytterkuvertet,
med angivande av dag och ort för intygets
meddelande, att väljaren egenhändigt
undertecknat nämnda förklaring.
Till vittne må ej tagas väljarens
make och ej heller barn till
väljaren eller hans make.

§•

1 mom. Är någon — — — röstlängden
uppförd.

2 mom. Kan med skäl antagas, att
och 3 mom., 37 och 40 §§ se SFS 1942:177 samt

Kungl. Maj.ts proposition nr 166 år 1956

(Gällande lydelse)

röstberättigad kommer att å valdagen
vistas utom riket eller att röstberättigad,
vilken utövar militärtjänst
eller tillhör besättning eller
annan personal å fartyg eller personalen
vid statens järnvägar eller vid
enskilt järnvägsföretag eller vid
post-, tull- eller lotsverket, till följd
av tjänstens utövning icke kan utöva
sin rösträtt å valdagen, må sådan
röstberättigad före valdagen avlämna
valsedel, avseende valet i den
valkrets där han är i röstlängd upptagen,
inom riket å fast postanstalt
samt utom riket å svensk beskickning
eller svenskt konsulat, som
Konungen bestämmer.

1 mom. Väljare, som avlämnar
valsedel enligt 35 §, skall innehava
för sådant ändamål utfärdat utdrag
ur röstlängden i det valdistrikt han
tillhör, utvisande att han där är upptagen
såsom röstberättigad vid valet,
dagen för valet samt den myndighet,
som skall verkställa sammanräkning
av de vid valet avgivna rösterna. 2

2 mom. Röstlängdsutdrag, som avses
i 1 mom., utfärdas på landet av

(Föreslagen lydelse)

3. mom. Vistas röstberättigad utom
riket och kan med skäl antagas, att
han till följd härav icke kan utöva
sin rösträtt å valdagen inom riket,
äger han avlämna valsedel, avseende
valet i den valkrets där han är i röstlängd
upptagen, å svensk beskickning
eller svenskt konsulat, som
Konungen bestämmer.

§•

2 mom. Röstlängdsutdrag, som avses
i 1 inom., utfärdas på landet av

Kungl. Maj.ts proposition nr 166 år 1956

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

valnämndens ordförande eller dennes
suppleant och i stad av den magistraten
därtill förordnar samt tecknas å
ytterkuvert, varom förmäles i 23 §.
Formulär till utdrag fastställes av
Konungen.

Sådant utdrag må ej utfärdas före
det röstlängden blivit, på sätt i lagen
om val till riksdagen sägs, underskriven
eller försedd med intyg, att
anmärkning mot densamma ej inom
behörig tid framställts, ej heller senare
än dagen före valdagen.

Den som--— nämnda ort.

Där så---till sökanden.

3 mom. över gjorda---till

sökanden.

Förteckning, som — ---för va let.

Röstmottagare är ■— — ■—- ställe
sätter.

Röstmottagning skall äga rum från
och med adertonde dagen före valdagen
samt inom riket till och med
valdagen och utom riket intill dess
avgivna valsedlar, enligt vad i 40 §
sägs, skola insändas till överståthållarämbetet.

Röstmottagning å — — — en timme.

De väljare,---sina valsedlar.

Ej må---väljande tillåtas.

Å postanstalt — — — denna lag.

Där röstmottagning — — — till
kännedom.

valnämndens ordförande eller dennes
suppleant och i stad av den magistraten
därtill förordnar. I kommun
på landet må röstlängdsutdrag
jämväl utfärdas av den som därtill
förordnas; sådant förordnande meddelas
av Konungens befallningshavande,
där det finnes erforderligt.

Röstlängdsutdrag må ej utfärdas
före det röstlängden blivit, på sätt i
lagen om val till riksdagen sägs, underskriven
eller försedd med intyg,
att anmärkning mot densamma ej
inom behörig tid framställts, ej heller
senare än dagen före valdagen.

Den som---nämnda ort.

Där så---till sökanden.

3 mom. över gjorda---till

sökanden.

Förteckning, som -—--för va let.

§•

Röstmottagare är — — -— ställe
sätter.

Röstmottagning skall äga rum från
och med adertonde dagen före valdagen
till och med valdagen, utom
riket dock ej längre än till dess avgivna
valsedlar, enligt vad i 40 § sägs,
skola insändas till överståthållarämbetet.

Röstmottagning å — — — eu timme.

De väljare,---- sina valsedlar.

Ej må---— väljande tillåtas.

Å postanstalt —--denna lag.

Där röstmottagning — -— — till
kännedom.

Kungl. Maj.ts proposition nr 166 år 1956

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

40 §.

Ytterkuvert, vari valkuvert eller
valsedelsförsändelse inlagts, översändes
av röstmottagare inom riket till
den myndighet, som skall verkställa
röstsammanräkningen, samt av röstmottagare
utom riket till överståthållarämbetet.
I det senare fallet skola
ytterkuverten vara inlagda i omslag,
och skall, där insändandet sker
med post, försändelsen anordnas
som värdepost. Översändandet skall
ske från röstmottagare inom riket
omgående samt från röstmottagare
utom riket i så god tid, att kuverten
kunna beräknas vara överståthållarämbetet
till handa sist dagen efter
valdagen.

Ytterkuvert, vari valkuvert eller
valsedelsförsändelse inlagts, översändes
av röstmottagare inom riket till
den myndighet, som skall verkställa
röstsammanräkningen, samt av röstmottagare
utom riket till överståthållarämbetet.
I det senare fallet skola
ytterkuverten vara inlagda i omslag,
och skall, där insändandet sker
med post, försändelsen anordnas
som värdepost. översändandet skall
ske från röstmottagare inom riket
omgående samt från röstmottagare
utom riket i så god tid, att kuverten
kunna beräknas vara överståthållarämbetet
till handa sist å fjärde dagen
efter valdagen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1956.

Kungl. Maj:ts proposition nr 166 år 1956

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 16 mars 1956.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,

Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,

Lange, Lindholm.

Chefen för justitedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ändring av
qällande regler för val till riksdagens andra kammare och för kommunala
val.

Föredraganden anför följande.

Enligt riksdagsordningen gäller såsom allmän regel, att rösträtt vid val
av ledamöter till andra kammaren ej må utövas av annan valberättigad än
den som personligen inställer sig vid valförrättning. Samma grundsats gäller
enligt den kommunala vallagen vid val, som där avses. I syfte att underlätta
de röstberättigade medborgarnas deltagande i de politiska och
kommunala valen har dock vissa undantag gjorts från denna huvudregel.
Sålunda kan enligt de detaljerade bestämmelser, som meddelats i lagen om
val till riksdagen (vallagen) och i kommunala vallagen bl. a. valberättigad,
som till följd av vistelse utom riket eller yrkes- eller tjänsteförpliktelse är
förhindrad att iakttaga inställelse vid valförrättning, få avlämna valsedel
genom postverket eller utrikesförvaltningens organ. Vidare äger gift väljare
avlämna valsedel genom andra maken, om även denna är röstberättigad.

Yrkanden om ytterligare åtgärder för att underlätta för de röstberättigade
att deltaga i de allmänna valen har vid skilda tillfällen framförts. Sålunda
hemställde riksdagen i skrivelse år 1951 (nr 51) om förslag till sådana ändringar
i vallagarna att den nomadiserande lappbefolkningen får rätt att före
valdagen rösta å postanstalt samt i skrivelse år 1953 (nr 99) om översyn av
bestämmelserna angående röstmottagning å beskickningar och konsulat.
En utredning i frågan om vilka personer som skall vara behöriga att på landet
utfärda röstlängsutdrag har begärts i skrivelse av 1955 års riksdag (nr
151).

Jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 maj 1955 uppdrog jag åt
kanslidirektören vid överståthållarämbetet Sten Waller att såsom sakkunnig
verkställa teknisk översyn av bestämmelserna rörande allmänna val. Utredningsmannen
erhöll enligt direktiven i uppdrag bl. a. att verkställa de
utredningar, som begärts i de nyss nämnda riksdagsskrivelserna.

Kungl. Maj.ts proposition nr 166 år 1956

Den sålunda tillkallade utredningen, som antagit benämningen 1955 års
valutredning, avgav den 12 december 1955 ett delbetänkande, vari till behandling
upptagits vissa frågor rörande möjligheterna att underlätta deltagande
i allmänna val. I betänkandet behandlas sålunda frågor om ändrade
bestämmelser rörande valsedelsförsändelse genom äkta make, om behörighet
att på landet utfärda röstlängdsutdrag, om ändring av bestämmelserna angående
röstmottagning på beskickningar och konsulat samt om underlättande
av lapparnas valdeltagande.

över betänkandet har efter remiss yttranden inkommit från generalpoststyrelsen,
länsstyrelserna i Stockholms, Södermanlands, Jönköpings, Kalmar,
Blekinge, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs, Örebro, Kopparbergs,
Västernorrlands, Västerbottens samt Norrbottens län ävensom
från svenska landskommunernas förbund. Länsstyrelsen i Jönköpings län
har bifogat yttrande från magistraten i Jönköping. Av länsstyrelsen i Malmöhus
län har överlämnats yttranden från magistraten i Malmö och kommunalnämnden
i Höörs köping. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län
har vid sitt yttrande fogat yttranden från magistraterna i Göteborg och
Uddevalla samt kommunalnämnderna i Munkedals och Partille kommuner.
Länsstyrelsen i Skaraborgs län har bifogat yttranden från magistraten i
Lidköping samt kommunalborgmästarna i Falköping, Skövde och Tidaholm.
Vid yttrandet från länsstyrelsen i Örebro län har fogats yttrande från magistraten
i Örebro. Länsstyrelsen i Västernorrlands län har överlämnat yttranden
från magistraten i Sundsvall och kommunalborgmästaren i Örnsköldsvik.
Av länsstyrelsen i Norrbottens län har överlämnats yttrande från
lappfogden i Norrbottens läns norra distrikt.

Jag anhåller att nu få upptaga de i betänkandet behandlade frågorna om
valsedelsförsändelse genom äkta make, om utfärdande av röstlängdsutdrag
och om röstmottagning på beskickningar och konsulat. Några särbestämmelser
till underlättande av lapparnas valdeltagande har utredningen icke
ansett erforderliga. Utredningen har följaktligen icke framlagt något förslag
i detta hänseende. Frågan torde böra vinna sin lösning inom ramen för det
mera omfattande spörsmålet om generella regler, innebärande förbättrade
möjligheter till valdeltagande för avlägset boende röstberättigade. Detta
spörsmål kommer att behandlas under utredningens fortsatta arbete. Med
hänsyn härtill och då jag icke eljest finner anledning att nu ingå på denna
Iråga, vill jag i det följande begränsa redogörelsen för betänkandet och yttrandena
till vad som avser de tre förstnämnda frågorna.

I. 1 rågan om ändring av bestämmelserna rörande valsedelsförsändelse

genom äkta make

Gällande rätt. Enligt 24 § riksdagsordningen må i den ordning, som stadgas
i lagen om val till riksdagen, make avgiva valsedel genom andra maken,
därest denna är röstberättigad. De bestämmelser som finnes härom i val -

Kungl. Maj:ts proposition nr 166 år 1956

lagen gäller både då röstningen sker vid valförrättning och då den sker på
postanstalt, beskickning eller konsulat. Jämlikt 62 § nämnda lag äger sålunda,
därest äkta makar båda är röstberättigade, den ena av dem ingiva
valsedel genom andra maken vid valförrättning. Detsamma gäller enligt 74 §
vid röstning på postanstalt, beskickning eller konsulat. Enligt sistnämnda
stadgande är det dock en förutsättning att den make som lämnar valsedel
för andra maken också själv röstar.

Enligt 28 § kommunala vallagen må, om äkta makar båda är röstberättigade
»vid samma val», den ena av dem genom andra maken ingiva valsedel
vid valförrättning. Även vid kommunala val gäller, enligt 39 §, att make
själv skall rösta för att få lämna valsedel för andra maken på postanstalt,
beskickning eller konsulat. Villkoret att båda makarna skall vara röstberättigade
»vid samma val» torde innebära, att båda skall äga rösträtt t. ex. vid
kommunalfullmäktigevalet i samma kommun, vid stadsfullmäktigevalet i
samma stad, vid kyrkofullmäktigevalet i samma församling. Däremot erfordras
ej, att makarna är röstberättigade i samma valdistrikt eller i samma
valkrets. Är den av makarna, som avlämnar valsedelsförsändelsen, icke
röstberättigad i valdistriktet, måste han genom särskilt intyg styrka, att
han är röstberättigad vid valet i fråga.

Beträffande sättet för valsedelsförsändelses iordningställande stadgas i
63 § vallagen och 29 § kommunala vallagen, att väljaren själv frivilligt skall
inlägga sin valsedel i innerkuvert och tillsluta detta samt i närvaro av ett
ojävigt vittne inlägga innerkuvertet i ytterkuvert, vilket omedelbart därpå
tillslutes av väljaren. En å ytterkuvertet anbragt förklaring att sålunda tillgått
skall därefter av väljaren egenhändigt undertecknas. Vittnet intygar
å ytterkuvertet med angivande av dag och ort för intygets meddelande, att
väljaren egenhändigt undertecknat nämnda förklaring.

Betänkandet. Utredningen har anfört, att några principiella skäl icke kan
anses föreligga för ett bibehållande av kravet att make, som överlämnar
andra makens valsedelsförsändelse, själv skall vara röstberättigad. Icke
heller torde, enligt utredningen, mot ett slopande av detta krav kunna anföras,
att röstningsproceduren därigenom skulle kompliceras. De fall, då en
icke röstberättigad make komme att överlämna valsedelsförsändelse och då
sålunda svårigheter ur identifieringssynpunkt kunde uppstå, torde bli tämligen
få. Det finge ankomma på honom att på lämpligt sätt styrka sin
identitet.

Beträffande verkan av den föreslagna ändringen anför utredningen, att
den kommer att medföra behörighet för gifta personer, som icke är svenska
medborgare eller som icke uppnått föreskriven rösträttsålder, att avlämna
valsedelsförsändelse. Utredningen anser, att det icke finns någon anledning
att utesluta dessa personer från möjligheten att överbringa en av andra maken
iordningställd valsedelsförsändelse. Härom anför utredningen vidare:

Möjligen skulle man kunna ifrågasätta lämpligheten av att en utländsk
medborgare tager befattning med ett svenskt val, hur obetydlig denna bc -

Kungi. Maj.ts proposition nr 166 år 1956

fattning än må vara. Häremot kan dock invändas, att en utlänning redan
nu är oförhindrad att fungera som sådant biträde som väljare i vissa fall
äger anlita vid personlig inställelse. — Ett motsvarande betraktelsesätt torde
kunna anläggas på frågan om lämpligheten av att en make vid kyrkofullmäktigval
skall ha rätt att anlita den andre maken, även om denne utträtt
ur statskyrkan.

Om det på grund av berörda omständighet likväl skulle anses olämpligt
att genomföra ändringsförslaget, har utredningen förordat, att i allt fall den
kommunala vallagen ändras därhän, att vid kommunalval make, som själv
är röstberättigad vid samma slag av val, erhåller rätt att avlämna andra
makens valsedelsförsändelse.

Någon ändring av bestämmelserna att vid röstning på postanstalt, beskickning
eller konsulat make som förutsättning för att få avlämna valsedelsförsändelse
från andra maken också själv måste rösta har utredningen
icke ansett påkallad.

Utredningen har i förevarande sammanhang även berört det i vallagarna
uppställda kravet på närvaro av ojävigt vittne vid iordningställande av valsedelsförsändelse.
Dessa bestämmelser har, enligt utredningen, efter ikraftträdandet
av den nya rättegångsbalken och upphävandet därmed av den
äldre rättegångsordningens regler om vittnesjäv givit upphov till vissa tolkningssvårigheter.
Enligt uppgift till utredningen har det sålunda bl. a. inträffat,
att då make till valförrättaren överlämnat valsedelsförsändelse, vid
vars iordningställande denna make själv tjänstgjort som vittne, valförrättaren
ansett sig nödsakad att godtaga valsedelsförsändelsen, enär han icke i
gällande lagbestämmelser kunnat finna stöd för en vägran. Enligt utredningens
mening bör å vittne, som här avses, kunna tillämpas bestämmelsen
i 24 § andra stycket lagen om införande av nya rättegångsbalken, vari stadgas
att, om enligt lag eller författning för besiktning, uppskattning eller
annan sådan uppgift ojävig person skall anlitas och särskild föreskrift därom
ej är meddelad, därtill ej må tagas någon, mot vilken förekommer jäv,
som gäller mot domare. Utredningen har fördenskull utgått ifrån att kravet
på ojävighet hos Vittne, som medverkar vid iordningställande av valsedelsförsändelse,
alltjämt har den innebörden att därigenom såsom vittnen uteslutes
familjemedlemmar och andra väljaren närstående personer. Utredningen
har följaktligen icke ansett någon särskild bestämmelse härom erforderlig.
För det fall att tvekan likväl skulle råda om riktigheten av utredningens
uppfattning om tillämpligheten i förevarande sammanhang av nyssnämnda
bestämmelse i lagen om införande av nya rättegångsbalken har utredningen
förordat, att frågan om ojävigheten uttryckligen regleras i vallagarna.

Yttrandena. Vad först angår frågan om bibehållande av nu gällande krav
på rösträtt för den av två makar, som vill avlämna valsedelsförsändelse från
andra maken, har utredningens förslag i princip vunnit anslutning eller
lämnats utan erinran av så gott som samtliga remissinstanser. Länsstyrelsen
i Malmöhus län och magistraten i Malmö har därvid särskilt betonat, att

Kungl. Maj:ts proposition nr 166 år 1956

det icke kan antagas, att valsäkerheten skulle bli lidande, om förslaget genomföres.
Ett bibehållande av nuvarande ordning skulle, enligt vad magistraten
vidare anfört, icke medföra några praktiska fördelar men däremot
vålla de röstande en del besvär. Länsstyrelsen i Kalmar län har uttalat,
att den föreslagna reformen är ägnad att i någon mån underlätta valdeltagandet
och samtidigt torde medföra minskat besvär för valförrättarna.
Länsstyrelsen i Kopparbergs län har anfört:

Vad beträffar reglerna för äkta makes röstning genom valsedelsförsändelse
(äkta-makekuvert) finner länsstyrelsen att det saknas bärande skäl
att bibehålla kravet på att den som utövar sin rösträtt genom andra maken
själv skall vara röstberättigad. Den make som avlämnar den andres valsedel
måste enligt länsstyrelsens mening endast anses som ett ombud för denne
och har till uppgift att till valförrättaren överlämna den redan i förväg
iordningställda valsedelsförsändelsen. Frågan om vem som överlämnar försändelsen
till valförrättaren måste överhuvudtaget anses vara av underordnad
betydelse. Några praktiska olägenheter torde icke behöva uppstå genom
borttagande av kravet på att båda makarna skola vara röstberättigade
vid röstning genom valsedelsförsändelse. Det torde väl ytterst sällan inträffa
att en make, som avser att utöva sin rösträtt genom valsedelsförsändelse,
hindras från detta på grund av att den andra maken, som skall avlämna valsedelsförsändelsen,
saknar rösträtt.

Generalpoststyrelsen har ifrågasatt, om det är erforderligt med olika regler
beträffande, å ena sidan, röstning inför röstmottagare, för vilket fall utredningen
förutsatt bibehållande av nuvarande regel att valsedelsförsändelse
icke må mottagas, med mindre framlämnaren själv röstar, samt, å andra
sidan, röstning i allmän vallokal. Styrelsen har dock icke velat göra någon
erinran mot förslaget på denna punkt. Magistraten i Göteborg har berört
samma fråga och därvid uttalat sin anslutning till utredningens uppfattning
att anledning ej finnes till ändring av bestämmelserna i 74 § vallagen
och 39 § kommunala vallagen att make, för att få framlämna valsedelsförsändelse
från andra maken vid röstning inför röstmottagare, själv samtidigt
röstar.

En avvisande hållning till förslaget i förevarande del har intagits endast
av länsstyrelsen i Jönköpings län och magistraten i Jönköping. Länsstyrelsen
har anfört:

I och med iordningställandet av valsedelsförsändelsen har den väljande
icke utövat sin rösträtt, vilket ju sker först genom försändelsens avlämnande
till valförrättaren. Den make, som avlämnar försändelsen, utför således
denna del av röstningsproceduren. Emellertid har det visat sig, att valutgången
kan vara beroende av en enda röst. Därest nu den, som fått i uppdrag
att avlämna försändelsen, uraktlåter att göra detta, kunde det inträffa
att en person, som själv icke vore röstberättigad, genom sin nämnda underlåtenhet
påverkade utgången av valet, vilket måste anses otillfredsställande.
Det finnes för övrigt enligt länsstyrelsens förmenande icke någon anledning
att i nu ifrågavarande fall uppställa lindrigare villkor än dem, som
gälla vid försändelses avlämnande till röstmottagare, då ju båda makarna
måste vara röstberättigade vid valet. Länsstyrelsen håller därför före, att

Kungl. Maj. ts proposition nr 166 år 1956

den som avlämnar valsedelsförsändelse själv alltid skall vara röstberättigad
vid det val, som försändelsen avser.

Magistraten har såsom en betänklig konsekvens av förslaget framhållit
möjligheten av att valsedelsförsändelse får framlämnas av make, som ej
uppnått myndig ålder eller som omyndigförklarats. Magistraten har vidare
funnit sig icke kunna instämma i utredningens uttalande att ett slopande
av rösträttskravet för äkta make, som framlämnar valsedelsförsändelse från
andra maken, icke skulle komplicera röstningsproceduren. Enligt magistratens
uppfattning torde i vart fall i städerna, där antalet röstberättigade i
varje valdistrikt är mycket stort, den tid, som kan anslås för varje röstande,
vara mycket kort. Identifieringen av icke röstberättigad make, som
önskar framlämna valsedelsförsändelse från andra maken, måste emellertid
med nödvändighet taga viss tid i anspråk, särskilt i fall, där tvekan måste
råda, om åberopad legitimation kan godtagas. Ett dylikt fördröjande av valförrättningen
skulle innefatta ett icke önskvärt komplicerande av densamma.

En motsatt uppfattning i sistnämnda fråga har tillkännagivits av magistraten
i Göteborg, som anfört, att behovet för icke röstberättigad make att
styrka sin identitet icke behöver medföra några svårigheter. Förutom på
det av utredningen angivna sättet kan detta, enligt denna magistrat, ske
exempelvis genom företeende av försäkringsbesked angående obligatorisk
sjukförsäkring, å vilket finnes upptagna dagen för äktenskapets ingående
och andra makens födelsedag. Länsstyrelsen i Kopparbergs län har betonat,
att den ej röstberättigade maken bör kunna styrka sin identitet genom företeende
av vederbörlig legitimationshandling.

Vidkommande det av utredningen i andra hand framförda förslaget om
sådan ändring i kommunala vallagen, att vid kommunalval make, som självär
röstberättigad vid samma slag av val, erhåller rätt att framlämna andra
makens valsedelsförsändelse, har generalpoststyrelsen — vilken som nyss
nämnts ansett sig icke böra göra någon erinran mot den av utredningen i
första hand förordade reformen -— anfört följande:

Styrelsen förutsätter emellertid, att under alla förhållanden de stränga
regler, som nu gälla för kommunala val, nämligen att makarna skola vara
röstberättigade vid samma val (stadsfullmäktigevalet i samma stad, kommunalfullmäktigevalet
i samma kommun etc.) mjukas upp, även när fråga
är om röstning inför röstmottagare. Därvid synes lagtexten böra utformas
så, att båda makarna skola vara röstberättigade vid sådana kommunalval,
för vilka samma valdag fastställts. Om föreskriften utformas att gälla »samma
slag av val» kan det nämligen inträffa, att makar, som äro mantalsskrivna
på olika platser, icke kunna avlämna valsedelsförsändelser för varandra,
om nämligen den ene är röstberättigad vid stadsfullmäktigeval och
den andra vid kommunalfullmäktigeval och landstingsmannaval.

Magistraten i Jönköping, som enligt vad nyss sagts avstyrkt förstahandsalternativet,
har funnit anledning icke föreligga till erinran mot den av utredningen
i andra hand föreslagna lösningen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 166 år 1956

Den i betänkandet berörda frågan om innebörden av det i 63 § vallagen
och 29 § kommunala vallagen uppställda kravet på närvaro av ojävigt vittne
vid valsedelsförsändelses iordningställande har upptagits till diskussion i
flera yttranden.

Länsstyrelsen i Norrbottens län bar biträtt den i betänkandet framförda
tolkningen av 24 § andra stycket lagen om införande av nya rättegångsbalken
innebärande att samma krav på ojävighet bör ställas på vittne vid valsedelsförsändelses
iordningställande som gäller för domare. Länsstyrelsen
har därvid framhållit, att motsvarande jävsregler beträffande sådant vittne
gällde före rättegångsreformen och att någon ändring i detta avseende varken
torde ha varit avsedd eller synes erforderlig.

Magistraten i Göteborg har förklarat sig visserligen dela utredningens
uppfattning att åt förevarande bestämmelser i vallagarna bör ges den innebörden
att därigenom som vittnen uteslutes familjemedlemmar eller andra
väljaren närstående personer. Magistraten har emellertid ansett det mycket
tveksamt, om 24 § andra stycket lagen om införande av nya rättegångsbalken
kan åberopas som stöd för en sådan tolkning. Med hänsyn härtill har
magistraten förordat, att frågan om ojävigheten uttryckligen regleras i vallagarna.
Liknande uppfattning har tillkännagivits aAT generalpoststyrelsen
samt länsstyrelserna i Stockholms, Kalmar, Skaraborgs och Västernorrlands
län. Länsstyrelsen i Södermanlands län har anfört:

Enligt vallagarnas ordalydelse inskränker sig —---vittnets medverkan

till att dels vara närvarande, då väljaren inlägger innerkuvertet i ytterkuvertet
och undertecknar förklaringen, dels ock bevittna väljarens egenhändiga
namnteckning. Vid sådant förhållande anser länsstyrelsen ifrågavarande
vittne knappast kunna likställas med person, som avses i 24 §
andra stycket lagen om införande av nya rättegångsbalken. Enligt länsstyrelsens
uppfattning torde föreskrifterna i vallagarna om vittnets ojävighet
ej längre kunna tillmätas betydelse, sedan de allmänna vittnesjäven
bortfallit. Anledning synes emellertid föreligga att såsom vittne utesluta
den make, som avgiver valsedelsförsändelsen för andra maken, samt väljarens
barn och möjligen andra väljaren närstående personer. I så fall bör
enligt länsstyrelsens mening frågan om jäv mot vittnet uttryckligen regleras
i lag.

Även magistraten i Malmö har ifrågasatt, om icke kretsen av jäviga personer
borde inskränkas till make och barn. I allt fall bör också enligt magistraten
förtydligande bestämmelser om vilka som skall anses jäviga införas
i de författningar, som reglerar de allmänna valen. Länsstyrelsen i Malmöhus
län har ansett frågan om vad som skall förstås med ojävigt vittne oklar
och böra närmare utredas. Frågan om hur man skall avgränsa kretsen av
jäviga personer bör enligt länsstyrelsen därvid ägnas särskild uppmärksamhet.
Länsstyrelsen bar i detta sammanhang särskilt understrukit, att riskerna
för valsäkerheten i högre grad är knutna till iordningställandet av valsedelsförsändelsen
än till dennas överbringande och framlämnande genom
— röstberättigad eller icke röstberättigad — make.

Uppgift om vilka personer som är jäviga som vittnen bör enligt länssty2
Ilihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 166

Kungi. Maj. ts proposition nr 166 år 1956

relsen i Kalmar län meddelas på ytterkuverten till valsedelsförsändelserna,
så att ingen röstande behöver sväva i ovisshet om vad som gäller i detta avseende.

Utan att vilja ingå på om utredningens tolkning av vallagarnas bestämmelser
om ojävigt vittne kan vara riktig har magistraten i Jönköping, till
vilken länsstyrelsen i Jönköpings län anslutit sig, framhållit det som helt
verklighetsfrämmande att räkna med att det under pågående valförrättning
skulle vara möjligt att genom frågor till den som framlämnar valsedelsförsändelse
eller på annat sätt kontrollera, om mot vittnet på försändelsen förekommer
jäv, som gäller mot domare. Nuvarande bestämmelser i vallagarna
om ojävigt vittne innebär, enligt magistraten, föga mer än ett råd att
vid iordningställande av valsedelsförsändelse anlita en utomstående person.
Någon anledning till ändring i detta sakernas tillstånd föreligger enligt
magistratens uppfattning icke.

Departementschefen. Förarbetena till gällande och tidigare bestämmelser
i ämnet innehåller, såsom utredningen framhållit, visserligen inga direkta
uttalanden om de skäl, som ligger till grund för kravet att den make, som
överlämnar valsedelsförsändelse från andra maken, också själv skall vara
röstberättigad. Det torde dock kunna antagas, att med reglerna härom avsetts
att värna valsäkerheten och att det ansetts angeläget att i sådant syfte skapa
garanti mot att person, som själv vore utesluten från rösträtt, det oaktat kunde
deltaga i valet genom överbringande av valsedelsförsändelse från sin
make och i så måtto möjligen kunde inverka på valutgången. Valsäkerheten
torde emellertid främst skyddas genom att det överhuvudtaget icke är möjligt
att rösta genom annan person, utom då fråga är om makar. Ur denna
synpunkt torde det vara av mindre betydelse, om undantaget utsträckes
att omfatta också de fall, då den make som inställer sig icke själv har rösträtt.
Då å andra sidan en sådan ändring av gällande regler, åtminstone i
enstaka fall, kan underlätta valdeltagandet vill jag biträda förslaget.

Någon nämnvärd komplicering av röstningsproceduren torde ej befaras
uppkomma som följd av att icke röstberättigad make medgives rätt att
framlämna valsedelsförsändelse från andra maken. Visserligen kan sådan
make icke, såsom en röstberättigad person, återfinnas i röstlängden. Betryggande
legitimation kan emellertid utan omgång ske på annat sätt, exempelvis
genom företeende av prästbevis eller besked rörande allmän sjukförsäkring.

På grund av det sålunda anförda vill jag föreslå, att i 24 § riksdagsordningen
vidtages sådan ändring, att kravet på att make, som ville framlämna
valsedelsförsändelse från andra maken, själv skall vara röstberättigad, bortfaller.
Därest förslag om sådan ändring av riksdagen antages såsom vilande,
torde till behandling i samband med grundlagsfrågans slutliga prövning
få framläggas förslag till härav föranledda ändringar i vallagarna.

Vid röstning på postanstalt, beskickning eller konsulat, gäller, såsom

Kungl. Maj:ts proposition nr 166 år 1956

jag i det föregående nämnt, som villkor för att make skall få framlämna
valsedelsförsändelse från andra maken att han också själv röstar. Utredningen
har ansett sig icke böra föreslå någon ändring i detta hänseende.
Ehuru skäl kan anföras för en ändring av vallagarnas bestämmelser även
i detta hänseende, är jag icke beredd att i detta sammanhang upptaga frågan
härom.

Vad slutligen angår frågan om innebörden av det i 63 § vallagen och 29 §
kommunala vallagen uppställda kravet på att vittne, som medverkar vid
iordningställande av valsedelsförsändelse, skall vara »ojävigt» bär vissa remissinstanser
anmält tveksamhet beträffande riktigheten av den i betänkandet
framförda meningen att å sådant vittne kan i nämnda hänseende
tillämpas bestämmelsen i 24 § andra stycket lagen om införande av nya
rättegångsbalken. Vittne som här avses skulle nämligen icke kunna likställas
med de i nämnda lagrum angivna personerna. För att skapa klarhet
härvidlag bör, såsom i flera yttranden förordats, uttrycklig bestämmelse införas
i vallagarna beträffande de diskvalifikationsgrunder, som anses böra
gälla i fråga om vittne. I sådant hänseende torde det enligt min mening föra
för långt att utesluta alla dem, som enligt den äldre rättegångsordningen
var att anse som jäviga. Ur valsäkerhetssynpunkt torde det vara fullt tillräckligt,
om från vittnesbehörigheten undantages väljarens make samt barn
till någon av makarna. Föreskrift av detta innehåll synes kunna upptagas
i 63 § vallagen och 29 § kommunala vallagen.

II. Frågan om behörighet att på landet utfärda
röstlängdsutdrag.

Gällande rätt m. m. I fråga om val till riksdagens andra kammare kan
enligt 70 § vallagen röstning i vissa närmare angivna fall ske på postanstalt
eller på beskickning eller konsulat. Den röstande skall, då han avlämnar
valsedel enligt dessa bestämmelser, inneha för sådant ändamål utfärdat utdrag
ur röstlängden i det valdistrikt han tillhör, utvisande att han där är
upptagen såsom röstberättigad vid valet, dagen för valet samt den Konungens
befallningshavande, som skall verkställa röstsammanräkning för den
valkrets väljaren tillhör.

Jämlikt 71 § 2 mom. vallagen skall röstlängdsutdrag utfärdas på landet
av valnämndens ordförande eller dennes suppleant och i stad av den magistraten
därtill förordnar. Den som vill erhålla röstlängdsutdrag rörande
sin rösträtt skall därom antingen personligen göra framställning hos den
som äger utfärda utdraget eller ock till denne låta inlämna eller med posten
insända egenhändigt undertecknad, av minst en person bevittnad ansökan.
Ansökan må ock insändas till kommunalnämndens ordförande eller magistraten
i den ort, där sökanden är uppförd i röstlängd, och skall i sådant

Kungl. Maj.ts proposition nr 166 år 1956

fall ordföranden eller magistraten ofördröj ligen överlämna ansökningen till
den som har att utfärda utdraget. I ansökan bör uppgivas den sökandes
fullständiga namn, födelseår och hemvist inom nämnda ort. Där så begäres,
skall utdrag med posten översändas till sökanden. Möter, då ansökan
inkommit med posten, hinder för utfärdande av begärt utdrag, skall meddelande
härom med angivande av hindrets art ofördröjligen översändas till
sökanden.

Vad nyss sagts i avseende å magistrat skall, jämlikt 90 § vallagen i stad
utan magistrat i tillämpliga delar gälla om den valnämnd, som skall finnas
för sådan stad. Även den särskilda valnämnden i Stockholm är jämlikt
90 a § nämnda lag i dessa avseenden jämställd med magistrat.

I fråga om kommunalval har bestämmelser, motsvarande de nyss återgivna,
upptagits i 35, 36 och 63 §§ kommunala vallagen.

Poströstningen genomfördes för kommunalval 1942 och för val till riksdagens
andra kammare 1944. Behörighet att på landsbygden utfärda röstlängdsutdrag
tillkom till en början endast valnämndens ordförande. I två
likalvdande motioner vid 1950 års riksdag (I: 193 och II: 233) hemställdes
— under åberopande av att vissa praktiska olägenheter uppkommit genom
denna begränsning — om sådan ändring i bestämmelserna att i landskommun
utfärdande av röstlängdsutdrag måtte kunna uppdragas åt annan person
än valnämndens ordförande.

Motionerna ledde till sådana ändringar i vallagarna att behörighet att utfärda
röstlängdsutdrag skulle på landet tillkomma ej blott valnämndens
ordförande utan jämväl dennes suppleant.

I två likalvdande motioner (I: 326 och II: 378) vid 1955 års riksdag föreslogs,
under åberopande av att nyssnämnda lagändringar visat sig otillräckliga,
att riksdagen måtte besluta att även för annan kommun än stad skall
på därom gjord framställning kunna utses särskild eller särskilda personer
att utfärda röstlängdsutdrag.

Konstitutionsutskottet anförde härom:

I de nu till behandling föreliggande motionerna har framhållits, att den
år 1950 genomförda lagändringen visat sig icke vara till fyllest. Utskottet
delar denna uppfattning. Enligt utskottets mening är det önskvärt, att jämväl
på landet någon är behörig att utfärda röstlängdsutdrag för samtliga
röstberättigade inom kommun, som är uppdelad i två eller flera valkretsar.
Eu lagändring härvidlag bör emellertid icke ske på så sätt, att behörigheten
att utfärda röstlängdsutdrag obligatoriskt eller fakultativt överflyttas
från valnämndens ordförande och suppleanten för denne till någon annan
person utan på så sätt, att behörighet i förevarande hänseende tillägges,
lörutom åtminstone valnämndens ordförande, jämväl någon annan lämplig
person. Ändring av gällande regler i ämnet bör enligt utskottets mening
föregås av en närmare utredning inom vederbörande departement. Härvid
bör, med utgångspunkt från vad som nyss anförts, undersökas, om icke
åt kommunalnämndens ordförande lämpligen kunde anförtros att utfärda
röstlängdsutdrag för samtliga valdistrikt inom kommunen.

I enlighet med den hemställan, i vilken konstitutionsutskottets yttrande
utmynnade, hemställde riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t om utredning

Kungl. Maj.ts proposition nr 166 ur 1956

och förslag till 1956 års riksdag i frågan om vilka personer, som skall vara
behöriga att på landet utfärda röstlängdsutdrag.

Betänkandet. I betänkandet har inledningsvis något berörts den kritik,
som vid flera tillfällen framförts mot bibehållande överhuvud av kravet på
företeende av röstlängdsutdrag vid röstning å postanstalt, beskickning eller
konsulat. Utredningen har därvid särskilt uppehållit sig vid den i olika
sammanhang yppade tanken att ersätta röstlängdsutdragen med annan legitimationshandling,
vilken icke behövde för ändamålet särskilt anskaffas
men som ändock vore av den beskaffenhet, att dess användande i det väsentliga
medförde samma fördelar som utdraget. För dylikt ändamål kunde
tänkas ifrågakomma sådant medborgarkort, varom bestämmelse meddelas
i folkbokföringsförordningen. Frågan om utfärdandet av dessa har emellertid
numera genom kungörelsen den 30 maj 1952 (nr 342) ställts på framtiden.
Då det därjämte måste anses tveksamt om medborgarkorten, såsom
de enligt folkbokföringsförordningen bestämts utformade, överhuvud kan
tänkas ersätta röstlängdsutdragen, bör enligt utredningens mening den omständigheten
att frågan om medborgarkortens införande alltjämt är öppen
icke utgöra hinder för partiella reformer beträffande röstlängdsutdragen. I
detta sammanhang har utredningen vidare behandlat möjligheten att i stället
för röstlängdsutdrag såsom legitimation godtaga de röstkort, som numera
på flera håll av magistraten eller valnämnden utsändes till samtliga
röstberättigade inom valdistriktet. Utredningen har därvid anfört, att innan
dylika röstkort kan godtagas som ersättare för röstlängdsutdragen frågan
om deras utformning och utsändande måste bil föremål för särskild utredning.
Skulle en dylik utredning anses påkallad, bör emellertid enligt betänkandet
denna omständighet lika litet som den ännu icke avgjorda frågan
om medborgarkorten som ersättare för röstlängdsutdragen utgöra något
hinder mot att nu vidtaga åtgärder, som kan för de röstberättigade underlätta
anskaffandet av sådana utdrag.

Vidkommande de påtalade svårigheterna att på landet utfå röstlängdsutdrag
framhålles i betänkandet, att dessa till väsentlig del sammanhänger
med bestämmelserna om behörighet att utfärda sådana utdrag. Medan i stad
magistraten eller, om magistrat ej finnes, valnämnden har att förordna utfärdare
av röstlängdsutdrag och därvid kan utse en eller flera för uppdraget
lämpliga personer, vilka med hänsyn till sina övriga arbetsuppgifter har
de bästa förutsättningarna för detsamma, är på landet behörigheten att
utfärda röstlängdsutdrag knuten till uppdragen att vara ordförande eller
suppleant för denne i valnämnden. Eftersom det på landet finnes en
särskild valnämnd inom varje valdistrikt, medför det sätt, varpå behörigheten
i förevarande hänseende är ordnad, att det i en kommun,
som är indelad i flera valdistrikt, icke finnes någon som är behörig att
utfärda röstlängdsutdrag för hela kommunen. Den valnämnd, som skall finnas
inom stad utan magistrat, är däremot alltid gemensam för hela staden;

Kungl. Maj. ts proposition nr 166 år 1956

är staden indelad i flera valdistrikt tjänstgör i stället som valförrättare i de
olika distrikten av valnämnden utsedda deputerade. I övriga avseenden och
således även när det gäller att förordna utfärdare av röstlängdsutdrag fungerar
valnämnden för hela staden.

Utredningen tager härefter upp till diskussion frågan om på vad sätt de
nuvarande bestämmelserna lämpligen bör ändras till åstadkommande av en
mera tillfredsställande ordning för landsbygdens vidkommande. I anslutning
till konstitutionsutskottets uttalande att en tänkbar lösning vore, att
—- med bibehållande av behörigheten åtminstone för valnämndens ordförande
afl utfärda röstlängdsutdrag för sitt eget valdistrikt — åt kommunalnämndens
ordförande gåves behörighet att utfärda röstlängdsutdrag för
röstberättigad inom samtliga valdistrikt i kommunen, har utredningen anfört: Ehuru

någon tvekan icke behöver föreligga om att de av utskottet föreslagna
personerna i och för sig skulle vara lämpliga för uppdraget, kan det
dock ifrågasättas, huruvida det är mest ändamålsenligt att en lagändring
genomföres på sådant sätt, att behörigheten att utfärda röstlängdsutdrag på
landet jämväl i fortsättningen blir helt knuten till innehavet av vissa andra
uppdrag av förtroendekaraktär. Eftersom även uppdraget att vara kommunalnämndens
ordförande är av denna karaktär och ordföranden sålunda
icke i denna sin egenskap är anställd hos kommunen, måste denne förutsättas
på dagarna vara upptagen av förvärvsarbete. Man kan därför icke
räkna med att kommunalnämndens ordförande hinner taga befattning med
utfärdandet av utdragen förrän efter ordinarie arbetstidens slut och vid
en tid på dagen, då i många landskommuner någon postlägenhet icke finnes.
Det torde ej ens kunna påräknas, att ordföranden har möjlighet att
varje kväll expediera inkomna ansökningar och risk för dröjsmål kommer
sålunda alltjämt att kvarstå, även om, som konstitutionsutskottet framhållit,
ordföranden, när kommunalkontor finnes, där kan få hjälp med utskrivning
och expediering av röstlängdsutdragen.

Enligt utredningen bör man hellre söka en lösning i närmare anslutning
till vad som gäller för städerna, där möjlighet finnes att anförtro uppdraget
att utfärda röstlängdsutdrag till sådana i stadens tjänst anställda befattningshavare,
vilka lättast kan förena uppdraget med sina vanliga arbetsuPP&ifter
och vilka har tillgång till expedition för mottagning av allmänheten.
Utredningen framhåller därvid, att efter kommunindelningsreformens
genomförande utvecklingen synes gå mot eu ökad användning av heltidsanställda
tjänstemän också inom landskommunernas förvaltning. Kommuner
med kommunalkontor har sålunda regelmässigt kommunalkamrer
eller annan befattningshavare, som på grund av arten av sina dagliga uppgifter
och sina tjänstgöringsförhållanden i övrigt måste anses väl skickade
att utfärda röstlängdsutdrag. Av landets 812 landskommuner hade vid årsskiftet
1954—55 366 kommuner sådana fast anställda tjänstemän, och man
måste räkna med att detta antal kommer att öka efterhand.

Med hänsyn till det sätt varpå valnämnderna är organiserade på landet,

Kungl. Maj:ts proposition nr 166 år 1956

med särskilda valnämnder för varje valdistrikt, kan emellertid, enligt utredningen,
den rätt att utse röstlängdsutdragsutfärdare, som för städernas
del tillkommer magistraten eller i stad utan magistrat valnämnden, icke
lämpligen anförtros valnämnd på landet. Om valnämnd på landet erhölle
rätt att förordna utfärdare av röstlängdsutdrag, kunde valnämnder i samma
kommun komma att därtill utse olika personer och likaså kunde inträffa,
att enbart vissa valnämnder inom en kommun utnyttjade en sådan
möjlighet. Någon garanti funnes sålunda icke för att en och samma person
får rätt att utfärda röstlängdsutdrag för hela kommunen. Det har därför
svnts utredningen nödvändigt att anförtro uppdraget att meddela dylika
förordnanden åt något annat organ. Härvid torde enligt utredningen länsstyrelsen
och kommunalfullmäktige — som båda har att taga befattning med
valnämndens utseende — främst böra komma i fråga. Lämpligast har utredningen
funnit vara, att uppgiften anförtros länsstyrelsen, som nu har att
utse ordförande i valnämnden jämte suppleant för denne. Om denna uppgift
skall ankomma på länsstyrelsen, torde det vara lämpligt, att något kommunalt
organ står som förslagsställare och härtill synes kommunalnämnden
vara mest lämpad.

En dylik möjlighet att förordna särskild utfärdare av röstlängdsutdrag
kommer, enligt utredningen, att äga sin största betydelse för kommuner,
som är indelade i olika valdistrikt. Möjligheten bör emellertid icke vara begränsad
till sådana fall utan bör stå öppen för samtliga kommuner.

Med tanke särskilt på de mindre kommuner, som saknar anledning att
begära särskild utdragsutfärdare, bör, enligt utredningen, suppleanten för
valnämndens ordförande bibehållas vid behörigheten att jämte ordföranden
utfärda röstlängdsutdrag.

På grund av vad sålunda i frågan anförts har utredningen funnh gällande
bestämmelser böra ändras på sådant sätt, att röstlängdsutdrag på landet
får utfärdas, förutom av valnämndens ordförande och dennes suppleant,
av den länsstyrelsen på förslag av kommunalnämnden därtill förordnar.
Genom att de kommuner, som har anställda tjänstemän, sålunda skulle få
möjlighet att utnyttja dessa för utfärdandet av utdragen kan enligt utredningen
förväntas, att insända ansökningar som regel blir expedierade samma
dag de inkommer. Större möjlighet skulle samtidigt skapas att, exempelvis
vid hastigt påkommen resa, genom personligt besök å vederbörande
expedition omedelbart utfå röstlängdsutdraget.

Yttrandena. I anslutning till vad i betänkandet anförts på lal om möjligheten
att slopa kravet på röstlängdsutdrag och i stället såsom legitimation
vid röstning godtaga medborgarkort eller röstkort har generalpoststgrelsen
erinrat om att statens organisationsnämnd i en den 31 maj 1954 dagtecknad
promemoria framlagt preliminärt förslag till ett medborgarkort, som
även skulle kunna fylla uppgiften som röstkort. Styrelsen har samtidigt uttalat
tvekan om nu på sina håll förekommande röstkort eller ett framtida

Kungl. Maj.ts proposition nr 166 år 1956

medborgarkort kan ersätta röstlängdsutdraget. Styrelsen har därvid särskilt
}>ekat på att röstlängdsutdragen i sin egenskap av ytterkuvert bär en rent
praktisk funktion, nämligen som omslag för valkuvertet och som underlagför
tjänsteanteckningar, väljarens underskrift m. in. Länsstyrelsen i Örebro
län har funnit det önskvärt, att frågan om möjligheten att ersätta röstlängdsutdragen
med röstkort snarast tages under övervägande.

Utredningens förslag att röstlängdsutdrag skall kunna utfärdas för hel
landskommun av person som därtill förordnas har i princip tillstyrkts i yttrandena
ellei lämnats utan principiell erinran. Vissa modifikationer har
emellertid i flera yttranden ansetts önskvärda beträffande detaljer i förslaget.

Länsstyrelsen i Stockholms län har anfört:

För att reformen skall få verklig betydelse i praktiken och för att förhindra
att frågan — som ju inte i första hand är av kommunal natur och i
vart fall icke en enbart borgerlig kommunal angelägenhet — utan bärande
skäl bedömes olika i skilda kommuner, synes den föreslagna anordnin°"en
böra göras obligatorisk.

Möjligen kunde undantag göras för kommun, som utgör ett valdistrikt.
Sådan kommun har dock inte sällan större folkmängd och ytvidd än valdistrikten
i kommun med mer än ett valdistrikt. Inte heller i övrigt synes det
motiverat att lör sadant valdistrikt (kommun) ha endast två personer -—
valnämndens ordförande och dennes suppleant — som är behöriga att utfärda
röstlängdsutdrag.

Av nu anlörda skäl anser länsstyrelsen, att den föreslagna reformen bör
genomföras över hela linjen, sålunda för samtliga köpingar och landskommuner.

Olika från förslaget avvikande meningar har framförts i frågan om vilken
myndighet som bör meddela förordnande för särskild utfärdare av röstlangdsuldrag
Sålunda har länsstyrelserna i Stockholms, Kalmar, Göteborgs
och Bohus samt Örebro län ifrågasatt, om icke denna uppgift lämpligen bör
ankomma på kommunalnämnderna. Därvid har bl. a. framhållits att, därest
utredningens förslag genomföres, länsstyrelserna knappast kommer att utse
annan än den av kommunalnämnden föreslagne. Det måste under sådana
lörhållanden vara mera ändamålsenligt, att kommunalnämnden själv belros
med uppgiften att meddela förordnande för vederbörande. Länsstyrelsen i
Örebro län har tillika uttalat, att suppleant bör utses för särskild röstlängdsutfärdare.
Länsstyrelsen i Västernorrlands län har ifrågasatt, om icke förordnande
som här avses bör meddelas av kommunalfullmäktige, vilka ju har
att utse ledamöter i valnämnd och fatta beslut angående kommunens valkostnader.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har ifrågasatt, om icke den rätt
att utfärda röstlängdsutdrag, som för närvarande på landet tillkommer även
suppleanten för valnämndens ordförande, delvis kan utgå. Erfarenheterna
liån länets landsbygd har givit vid handen, att ordförandena i valnämn -

Kungl. Maj:ts proposition nr 166 år 1956

derna i det alldeles övervägande antalet valdistrikt ensamma handhar utfärdandet
av röstlängdsutdrag. Blott i något enstaka fall har det visat sig,
att utdrag utfärdats även av suppleanten. Om i fortsättningen särskild utfärdare
av röstlängdsutdrag kommer att finnas för hela kommunen, minskar,
enligt länsstyrelsens mening, behovet av att ordförandens suppleant äger
utfärda sådana utdrag. Det kan därför övervägas, om icke suppleantens rätt
att utfärda röstlängdsutdrag bör gälla endast vid förfall för valnämndens
ordförande. Enligt länsstyrelsen i Kalmar län bör såväl ordförande som
suppleant i valnämnd alltjämt äga utfärda röstlängdsutdrag.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har jämväl berört frågan om vilken
befattningshavare som bör erhålla förordnande som särskild utfärdare
av röstlängdsutdrag och därvid, med instämmande i vad utredningen i denna
de] anfört, uttalat, att för sådant förordnande i första hand bör ifrågakomma
på kommunalkontoren i kommunens tjänst anställda tjänstemän.
Länsstyrelsen i Jönköpings län har ansett det föreslagna förfaringssättet
med utfärdande av särskilda förordnanden onödigt tungrott och ifrågasatt,
om det ej är lämpligare att komununalnämndsordförande och kommunalkamrer
förklaras vara utan förordnande behöriga att utfärda röstlängdsutdrag.

Departementschefen. Såsom utredningen framhållit föreligger icke för närvarande
förutsättningar för att upptaga spörsmålet om ersättande av röstlängdsutdragen
med annan legitimationshandling, som icke behöver för varje
val särskilt anskaffas. Vissa ändringar i gällande bestämmelser rörande
utfärdande av dessa utdrag kan emellertid vara ägnade att underlätta valdeltagandet
för de röstberättigade. Det förslag, som utredningen i detta hänseende
framlagt, innebär att, utöver valnämndens ordförande och dennes
suppleant, annan person skall kunna förordnas att utfärda röstlängdsutdrag.
Fördelen av den föreslagna anordningen gör sig i första hand gällande för
kommuner, som är uppdelade i flera valdistrikt. För dessa innebär reformen
nämligen att de röstberättigade kan vända sig till en för hela kommunen
gemensam utfärdare av utdragen. De kan därigenom undgå det dröjsmål
och den omgång i övrigt, som kan bli följden av att de på grund av
bristande kännedom om valdistriktsindelningen vänder sig till fel valdistrikt.
En ytterligare fördel är att behörigheten att utfärda röstlängdsutdrag också
i landskommunerna kan såsom tjänsteangelägenhet anförtros kommunal
befattningshavare, som under tjänstetid regelmässigt är anträffbar på en
för allmänheten tillgänglig expedition. Det sistnämnda är vanligen icke
fallet med valnämndernas ordförande och deras suppleanter, vilkas uppdrag
ofta skötes på fritid vid sidan av deras ordinarie förvärvsarbete. Då utredningens
förslag synes innebära en praktisk förbättring av gällande bestämmelser,
biträder jag förslaget.

Något behov av att, såsom i ett yttrande ifrågasatts, göra anordningen med
särskild utfärdare av röstlängdsutdrag obligatorisk torde icke föreligga.

Vidkommande härefter frågan på vilken myndighet del bör ankomma alt

Kungl. Maj.ts proposition nr 166 år 1956

på landet meddela förordnande för särskild utfärdare av röstlängdsutdrag
har i flera yttranden uttalats, att denna befogenhet borde kunna läggas i
händerna på kommunalnämnden. I ett yttrande har uppgiften ansetts böra
anförtros kommunalfullmäktige. Ingen av berörda myndigheter torde väl ur
principiell synpunkt vara olämplig för uppgiften. Då emellertid länsstyrelsen
har att utse ordförande i valnämnd och suppleant för denne, synes det
mera konsekvent, att länsstyrelsen meddelar förordnande också för den,
som jämte dessa skall äga utfärda röstlängdsutdrag. För en sådan lösning
talar jämväl det skälet att i huvudsak samma fordringar i kompetensavseende
synes böra ställas på särskild utfärdare av röstlängdsutdrag som på
ordförande i valnämnd och dennes suppleant. För uppnående av enhetlighet
i bedömandet härvidlag är det givetvis lämpligast, att förordnande till
de nu nämnda uppdragen meddelas av en och samma myndighet. Jag biträder
fördenskull utredningens förslag att förordnande för särskild utfärdare
bör meddelas av länsstyrelsen. Till uppdraget torde, i enlighet med vad
jag nyss uttalat, böra i första hand ifrågakomma i kommunens tjänst anställd
befattningshavare, som under tjänstetid kan anträffas på en för allmänheten
tillgänglig expedition, närmast kommunalkamrer eller motsvarande
tjänsteman.

Någon ändring i fråga om behörigheten för valnämndens ordförande och
dennes suppleant att, på sätt som hittills, utfärda röstlängdsutdrag för sitt
valdistrikt finner jag, i likhet med utredningen, icke föranledas av den nu
föreslagna möjligheten till utseende av särskild utfärdare av röstlängdsutdrag
i landskommun. Vad särskilt angår suppleantens behörighet anser
jag det alltjämt kunna vara av värde att, framför allt i större valdistrikt,
tillgång finnes till någon som vid behov kan avlasta ordföranden någon del
av den arbetsbörda, som utfärdandet av röstlängdsutdrag kan antagas komma
att medföra även om särskild utfärdare av sådana utdrag finnes utsedd
i kommunen.

HL Frågan om ändring av bestämmelserna rörande röstmottagning å

beskickningar och konsulat

Gällande rätt m. m. Vallagen innehåller i 70—75 §§ bestämmelser om rätt
för väljare att i vissa fall avlämna valsedel å postanstalt, beskickning eller
konsulat. Enligt 70 § 2 mom. får vid andrakammarval röstberättigad, som
med skäl kan antagas komma att å valdagen vistas utom riket, redan före
valdagen avlämna valsedel, avseende valet i den valkrets där han är upptagen
i röstlängd. Valsedeln skall avlämnas inom riket å fast postanstalt
samt utom riket å svensk beskickning eller svenskt konsulat, som Konungen
bestämmer. Samma förmån tillkommer röstberättigad, som utövar militärtjänst
eller viss annan verksamhet och till följd av tjänstens utövning icke
kan rösta på valdagen. I 72 § stadgas att röstmottagare är inom riket den

Kuncjl. Maj:ts proposition nr Ifil! år 7.956''

postfunktionär, som enligt av generalpoststyrelsen meddelade föreskrifter
utses därtill, samt utom riket beskickningens eller konsulatets chef eller den
han sätter i sitt ställe. Röstmottagning skall äga rum från och med adertonde
dagen före valdagen samt inom riket till och med valdagen och utom
riket intill dess avgivna valsedlar, enligt vad i lagens 75 § sägs, skall insändas
till överståthållarämbetet. Chefen för beskickningen eller konsulatet
skall utfärda kungörelse angående dagar och tider samt ställe för röstmottagningen.
Kungörelsen skall genom anslag samt, där så ske kan, även på
annat lämpligt sätt bringas till kännedom. Jämlikt 75 § åligger det vidare
röstmottagare utom riket att till överståthållarämbetet översända ytterkuvert,
vari valkuvert eller valsedelsförsändelse inlagts, i så god tid, att kuverten
kan beräknas vara överståthållarämbetet tillhanda sist dagen efter
valdagen. I 75 § stadgas också att ytterkuvert, som från röstmottagare
utom riket inkommit till överståthållarämbetet, skall införas i särskild förteckning
samt, om väljaren tillhör valkrets, för vilken överståthållarämbetet
ej har att verkställa röstsammanräkning, snarast möjligt med posten
vidarebefordras till den Konungens befallningshavande, som skall verkställa
röstsammanräkningen. Om sammanräkning av avgivna röster stadgas i 76 §.
Enligt denna paragraf skall sammanräkningen verkställas vid offentlig förrättning,
som skall påbörjas så snart ske kan, dock icke förrän å åttonde
dagen efter valdagen.

För kommunalvalen gäller i nu berörda hänseenden motsvarande bestämmelser.
Dessa återfinnes i 35, 37, 40, 41 och 43 §§ kommunala vallagen.

I motion (11:257) vid 1953 års riksdag kritiserades bestämmelsen i vallagarna,
att valsedlarna från röstmottagare utrikes skall översändas till
överståthållarämbetet i så god tid, att de kan beräknas vara ämbetet tillhanda
sist dagen efter valdagen. Bestämmelsen medförde att avlägset belägna
beskickningar och konsulat måste avsluta röstmottagningen avsevärd tid
före valdagen. Enligt motionärens mening borde det icke vara förenat med
några olägenheter, om den tid då valsedlarna skulle vara överståthållarämbetet
tillhanda förlängdes några dagar. Detta skulle kunna möjliggöra, att
den sista dagen för röstning utomlands i åtminstone de flesta europeiska
länder sammanföll med valdagen i Sverige. Konstitutionsutskottet, som i anledning
av motionen föreslog riksdagen att hos Kungl. Maj :t hemställa om
översyn av hithörande bestämmelser, uttalade i sitt utlåtande nr 7, att det
borde undersökas, huruvida bestämmelserna lämpligen kunde ändras därhän,
att röstning å vissa beskickningar och konsulat kunde äga rum å själva
valdagen samt alt den tidpunkt, vid vilken valsedlarna skulle insändas
till överståthållarämbetet, kunde flyttas framåt några dagar.

I skrivelse den 28 mars 1953, nr 99, hemställde riksdagen i anledning av
motionen om översyn av bestämmelserna i lagen om val till riksdagen och
kommunala vallagen beträffande röstmotttagning å beskickningar och konsulat.

Kungl. Maj:is proposition nr 166 år 1956

Betänkandet. För att belysa behovet av en ändring och möjligheten att
med bibehållandet av överståthållarämbetet som mellanled framflytta tidpunkten
för valsedlarnas insändande lämnas i betänkandet följande uppgifter
i fråga om röstningen å beskickningar och konsulat. Antalet röstande
utgjorde 1 822 personer vid andrakammarvalen 1948, 1 700 personer vid
kommunalvalen 1950, 2 273 personer vid andrakammarvalen 1952 och 2 288
personer vid kommunalvalen 1954. Vid 1952 års val var röstmottagning anordnad
vid etthundraaderton beskickningar och konsulat. Av dessa låg sex1
io två i Europa, sjutton i Asien, elva i Afrika, tjugosex i Amerika och två
i Australien. Vid 1954 års val var röstmottagning anordnad på ytterligare
en ort i Europa och en i Asien. Röstmottagningen avslutades vid de båda
sistnämnda valen på de flesta orterna inom Europa tre dagar före valdagen
eller senare. Inom övriga världsdelar utom Australien avslutades röstmottagningen
genomsnittligt en vecka före valdagen. Vid 1954 års val växlade
tiderna för valets avslutande i Asien mellan två och sexton dagar, i Afrika
mellan tre och elva dagar, i Amerika mellan tre och femton dagar samt i
Australien mellan elva och sexton dagar före valdagen.

I betänkandet meddelas vidare, att av de 2 288 ytterkuvert, som vid 1954
års val översändes till överståthållarämbetet från beskickningar och konsulat,
sammanlagt 1 095 inkommit före valdagen. Dagen efter valdagen inkom
1 082 kuvert samt under de andra, tredje och fjärde dagarna tillhopa 108
kuvert, så att å fjärde dagen efter valet sammanlagt 2 285 kuvert inkommit.
Av de inkomna kuverten vidarebefordrades 1 489 till andra sammanräkningsmyndigheter,
medan 799 avsåg valet inom Stockholms stad.

Då eu förlängning av röstmottagningstiden otvivelaktigt skulle innebära
en önskvärd förbättring av möjligheterna att rösta å beskickningar och konsulat,
bör enligt utredningen en dylik förlängning komma till stånd i den
mån den är praktiskt genomförbar. I sistnämnda hänseende har utredningen
anfört:

Av uppgifter som lämnats av överståthållarämbetet framgår, att ämbetet
lärer ha möjlighet att till vederbörande sammanräkningsmyndighet så snabbt
oversända även sådana valsedlar, som inkommit till ämbetet först på fjärde
dagen efter valet, att de kunna beräknas med säkerhet komma sammanräkningsmyndigheten
tillhanda före röstsammanräkningens början. Därvid
har tiden beräknats på följande sätt. Eftersom de allmänna valen äga rum
på en söndag, infaller den åttonde dagen efter valet — den dag, då sammanräkningen
tidigast får börja — alltid på en måndag. Det synes vara
nödvändigt att räkna med att sammanräkningen tager sin början, innan
måndagens post inkommit till sammanräkningsmyndigheten. För att säkcrhet
skall vinnas, att från överståthållarämbetet översända valsedlar skola
/öre sammanräkningen ha inkommit till myndigheten, måste försändelserna
med valsedlar avlämnas för postbefordran i så god tid, att de nå myndigheten
redan på lördagen efter valet. Som sammanräkningsmyndighet
fungerai vid andrakammarval länsstyrelsen, vilken jämväl har denna uppgift
vid kommunala val å landsbygden, liksom även i sådana fall, då vid
val av landstingsmän eller kyrkofullmäktige valkretsen resp. församlingen
består av landsbygd och stad. I övrigt är vid kommunala val magistrat eller
valnamnd i stad utan magistrat sammanräkningsmyndighet. Adressort till

Kungl. Maj:ts proposition nr 166 år 1956

sammanräkningsmyndighet är sålunda alltid stad. Enär det bedömts som
möjligt att med erforderlig insats av personal vidarebefordra till överståthållarämbetet
inkomna valsedlar till andra sammanräkningsmyndigheter
samma dag de inkommit, skulle minst två dagar återstå för postbefordringen,
därest sista dagen, då A-alsedlarna skola vara överståthållarämbetet
tillhanda, bestämmes till fjärde dagen efter valet. Detta bör också vara tillräckligt.
Framhållas må att valsedlarna expedieras från överståthållarämbetet
alltefter som de inkomma samt att man icke torde behöva räkna med
att mer än en del av valsedlarna inkomma sista dagen.

Med hänsyn till det sålunda anförda har utredningen ansett en sådan ändring
i 75 § vallagen och 40 § kommunala vallagen böra komma till stånd,
att valsedlar som avlämnats vid röstning å beskickning eller konsulat skall
översändas till överståthållarämbetet i så god tid, att de kan beräknas vara
ämbetet tillhanda sist å fjärde dagen efter valdagen. Det förutsättes därvid,
att rösterna alltid skall insändas omedelbart efter det röstmottagningen avslutats.

Med den förlängning av röstmottagningstiden som förordats i betänkandet
skulle, enligt utredningen, på många platser röstning kunna ske ända fram
till valdagen. Utredningen har därför funnit bestämmelserna i 72 § vallagen
och 37 § kommunala vallagen böra utformas så att denna möjlighet framgår
därav.

Yttrandena. Förslaget har i förevarande del, på ett undantag när, i princip
tillstyrkts eller lämnats utan erinran av samtliga remissinstanser. Generalpoststijrelsen,
som tillhör dem som tillstyrkt förslaget, har därvid anfört:

Med de snabba postförbindelser, som numera finnas, torde man kunna
räkna med att röster, som mottagits på själva valdagen, skola hinna fram
till överståthållarämbetet inom stadgad tid, dvs. senast fjärde dagen efter
valdagen, icke blott från beskickningar och konsulat i Europa utan i vissa
fall också från dylika i andra världsdelar, t. ex. från Nordamerika. Även
inom landet kan man räkna med att rösterna vid normal postgång skola nå
fram till sammanräkningsmyndigheterna, innan sammanräkningen tar sin
början, förutsatt att överståthållarämbetet vidarebefordrar rösterna omgående.
En omständighet, som i undantagsfall skulle kunna inverka försenande
på tidtabellen vore, om några helgdagar skulle inträffa under tiden
mellan valdagen och sammanräkningsdagen. Detta skulle teoretiskt sett
kunna inträffa t. ex. vid särskilda kommunalval. Med tanke på den ringa
frekvensen av väljare, som bruka rösta inför röstmottagare vid dylika val,
synes denna möjlighet ha så liten praktisk betydelse, att den icke bör inverka
på frågans lösning i stort.

Den föreslagna reformen torde enligt länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus
län komma att av sjöfolket betraktas som en halvmesyr som endast i obetydlig
utsträckning tillgodoser dess intressen. Länsstyrelsen har uttalat att
det på längre sikt vore av värde att undersöka möjligheterna att ytterligare
underlätta de ombordanställdas valdeltagande.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län, ensam, har funnit skäl ej föreligga till
förlängning av tiden för röstinottagning utom riket på beskickningar och

Kungl. Maj.ts proposition nr 166 år 1956

konsulat. Enligt länsstyrelsens mening torde det endast vara i undantagsfall
som nuvarande bestämmelser i ämnet medför försvårat valdeltagande,
om försändelserna från beskickningarna och konsulaten befordras på snabbast
möjliga sätt. Gagnet av den föreslagna förlängningen skulle därför
vara synnerligen begränsat, samtidigt som andra olägenheter skulle kunna
uppkomma. Risken för att till följd av försening i postgången, felexpediering
o. dyl. en försändelse icke når sammanräkningsmyndigheten i tid
måste sålunda bli större, om valsedelförsändelserna icke behöver vara överståthållarämbetet
tillhanda förrän å fjärde dagen efter valet. Länsstyrelsen
har på dessa grunder avstyrkt, att förslaget lägges till grund för lagstiftning.

I övrigt har i yttrandena berörts några särskilda frågor. Sålunda har
länsstyrelsen i Jönköpings län anfört, att 72 § andra stycket vallagen och
37 § andra stycket kommunala vallagen borde förtydligas till klarare
framhållande än i utredningens förslag av att röstmottagning icke må äga
rum senare än valdagen.

Länsstyrelsen i Blekinge län har ansett det onödigt, att valsedelsförsändelserna
från beskickningarna och konsulaten i fortsättningen måste som
hittills passera överståthållarämbetet, vilket enligt länsstyrelsens mening
föranleder både tidsutdräkt och merarbete på flera håll. Ett översändande
direkt till vederbörande sammanräkningsmyndighet har länsstyrelsen ansett
icke böra vara förenat med några särskilda besvärligheter för personalen
på beskickningarna eller konsulaten, eftersom sammanräkningsmyndighetens
namn och adressort måste finnas angivna i röstlängdsutdragen.

Departementschefen. I likhet med flertalet remissinstanser biträder jag
på de i betänkandet anförda skälen det av utredningen framlagda förslaget
om tramflyttning till fjärde dagen efter valdagen av den tidpunkt, vid
vilken enligt 75 § vallagen och 40 § kommunala vallagen till röstmottagare
utom riket avgivna valsedlar sist skall vara överståthållarämbetet tillhanda.
Med de snabba postförbindelser, som numera står till buds, vinnes härigenom
att röstmottagning utom riket i icke ringa utsträckning kan äga rum
även på valdagen. De farhågor som i ett yttrande uttalats för att den föreslagna
ändringen skulle medföra ökad risk att till följd av försening i postgången,
felexpediering o. dyl. en försändelse icke når sammanräkningsmyndigheten
i tid till rösträkningen synes, med hänsyn särskilt till vad
generalpoststyrelsen i detta hänseende anfört, överdrivna.

Förevarande förslag är icke avsett att innefatta någon slutgiltig lösning
av frågan om åtgärder till underlättande av de oinbordanställdas
löstning. Denna fråga är alltjämt föremål för behandling av utredningen.

Framflyttningen av tidpunkten för de avgivna röstsedlarnas avsändande
från röstmottagare å beskickning och konsulat medför givetvis icke,
att röstmottagning får äga rum senare än valdagen.

Under remissbehandlingen har i ett fall kritik framförts mot förslaget
att å beskickning och konsulat avgivna röstsedlar i fortsättningen liksom

Kungl. Maj.ts proposition nr 166 år 1956

hittills skall, oavsett vilken valkrets de avser, översändas till överståthållarämbetet
för att, där valsedel avser annan valkrets än den för vilken ämbetet
är sammanräkningsmyndighet, därefter av ämbetet vidarebefordras
till behörig sammanräkningsmyndighet. Därvid har framhållits att, till
undvikande av den tidsutdräkt och det merarbete, som detta förfaringssätt
innebure, valsedlarna i stället borde få sändas från röstmottagaren
direkt till vederbörande sammanräkningsmyndighet. Då emellertid valsedlar
från beskickningar och konsulat regelmässigt inkommer till utrikesdepartementet
med kurirpost, torde någon väsentlig tidsvinst icke uppkomma
genom ett sådant förfarande. För ett översändande till överståthållarämbetet
talar även det rent praktiska skälet att en betydande del av ifrågavarande
valsedlar regelmässigt avser Stockholms stad och sålunda kommer
att stanna hos ämbetet. Jag biträder fördenskull utredningens förslag om
bibehållande av hittillsvarande regler i nu berörda hänseende.

I samband med nu avsedda ändringar i 75 § vallagen och 40 § kommunala
vallagen bör sådan jämkning ske av 70 § vallagen och 35 § kommunala vallagen
att dessa bestämmelser kommer att täcka även det däri hittills ej
behandlade fallet att röstning på beskickning eller konsulat äger rum på
valdagen.

På grund av vad nu anförts har inom justitiedepartementet upprättats

1) förslag till ändrad lydelse av 24 § riksdagsordningen;

2) förslag till lag angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr
796) om val till riksdagen; samt

3) förslag till lag om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930
(nr 253).

Föredraganden hemställer att förslagen måtte genom proposition föreläggas
riksdagen, det förstnämnda för prövning i grundlagsenlig ordning
och de båda sistnämnda till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Sverker Jonson