Kungl. Maj. ts proposition nr 164 år 1955 (Proposition 1955:164)

Kungl. Maj. ts proposition nr 164 år 1955

Nr 164

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående försäljning
av vissa kronoegendomar m. m.; given Stockholms slott
den 18 mars 1955.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
under punkterna 1—13 hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sam. B. Norup

1—Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 sand. Nr 164

Kungl. Maj.ts proposition nr 16b år 1955

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
18 mars 1955.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,
Norup, Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell, Nordenstam,
Lindström, Lange.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Norup, anför.

Jag torde få anmäla vissa förslag angående sådana försäljningar och
upplåtelser av kronoegendomar, vilka bör föranleda framställning till riksdagen.

1 :o

Gripsholms kungsladugård l2 i Mariefreds stad

Domänstyrelsen (skr. 31/12 1954) hemställer, att ett område om cirka
6,5 hektar av den från kronoegendoinen 9 mantal Gripsholms kungsladugård
nr 1 avstyckade fastigheten Gripsholms kungsladugård l2 i Mariefreds
stad skall säljas till staden.

Beträffande egendomens beskaffenhet in. in. meddelas följande.

Kronoegendomens jordbruksdel, som efter tidigare försäljningar innehåller
omkring 240 hektar, varav 165 hektar åker, är till den 14 mars 1959
utarrenderad till Carl von Bergen mot en avgäld, som för arrendeåret 1953/54
utgick med 14 155 kronor 70 öre. Taxeringsvärdet å jordbruket är 267 700
kronor. En med staden före den nya kommunindelningen år 1946 inkorporerad
del av egendomen om 68 hektar, bestående i huvudsak av åker,
har avstyckats och åsatts registerbeteckningen Gripsholms kungsladugård l2.

I ansökning till domänstyrelsen, sådan den slutligen utformats i skrivelse
den 19 juni 1954, har drätselkammaren i Mariefred anhållit om förvärv
från Gripsholms kungsladugård l2 av förenämnda område, vilket är
närmare utmärkt å en av länsarkitekten Å. Seberg år 1954 upprättad stadsplaneskiss.
Området, som är beläget invid Kärnbo- och Slottsträdgårdsgatorna,
är delvis avsett för skoländamål och i övrigt huvudsakligen för
bostadsbebyggelse.

Arrendatorn har bland annat framhållit följande.

Kungl. Maj.ts proposition nr 1(M år 1955 *>

Försäljningen av ifrågavarande område medför betydande intrång i egendomen,
enär området utgör del av ett nära gårdens bebyggelse beläget åkerskifte
och återstoden av detta skifte efter försäljningen blir mera svårtillgängligt
och dyrbart i brukning. Efter bebyggelse av området kommer
transporterna till de östra delarna av gården att gå genom staden i motsats
till vad för närvarande är fallet. Detta medför både besvärligheter och
ökade omkostnader. Därest stadens ansökning bifalles, bör staden därför
åläggas att med rör igenlägga vissa öppna diken för att underlätta brukningen
av återstoden utav åkerskiftet samt att för erforderliga transporter
av maskiner, gödsel samt hö och säd anordna en inkörning till skiftet i
hörnet av Kärnbogatan och Slottsträdgårdsgatan.

Vederbörande domänintendent har instämt i arrendatorns yttrande men
ansett, att jordbrukets intresse bör få vika för stadens behov av marken.
Som villkor för försäljningen har domänintendenten föreslagit, att staden
träffar uppgörelse med arrendatorn om ersättning för markförlust, skada
och intrång under arrendetiden, att staden låter igenlägga vissa utanför
försäljningsområdet befintliga öppna diken, att staden ordnar vägförbindelse
över området till kvarvarande del av egendomen från hörnet av Kärnbogatan
och Slottsträdgårdsgatan samt att staden förbinder sig att svara
för de merkostnader, som kan åsamkas arrendatorn för skötseln av egendomen
till följd av att jordbrukstransporterna måste företagas genom bebyggda
områden och därigenom att bebyggelsen kommer att skjutas in i
åkerområden.

Bostadsstyr elsen har anfört, att enligt stadsplaneförslaget omkring 26 500
kvadratmeter av området skall användas till enfamiljshus, 17 300 kvadratmeter
till allmänna byggnader, 14 000 kvadratmeter till gator och återstoden,
7 200 kvadratmeter, till parker samt att området har ett värde av
omkring 75 000 kronor, motsvarande en krona 15 öre för kvadratmeter
råmark.

Domänstyrelsen tillstyrker, att området skall säljas till staden för den
av bostadsstyrelsen beräknade köpeskillingen av en krona 15 öre för kvadratmeter.

Försäljningen bör enligt styrelsen i övrigt ske på följande villkor.

Området skall efter verkställd avstyckning överlåtas i befintligt skick
med tillträde å dag, som domänstyrelsen bestämmer. Köpeskillingen skall
erläggas kontant å tillträdesdagen. Staden skall respektera det för tiden
till den 14 mars 1959 gällande arrendekontraktet, till följd varav staden
bär att svara för det anspråk på ersättning för områdets avstående samt
skada och intrång intill nämnda dag, som framställes av egendomens arrendator.
Staden skall vidare låta anordna vägförbindelse över området från
hörnet av Kärnbogatan och Slottsträdgårdsgatan till i öster kvarvarande
del av egendomen. Därest denna väg på grund av ingripande från hälsovårdsnämnden
eller av annan anledning ej får eller kan användas, skall
staden vara skyldig låta anlägga den å stadsplaneskissen angivna vägen
mellan Stallarholmsvägen och Ekhov. Vidare skall innehavare av över området
med vederbörligt tillstånd eventuellt framdragen elektrisk ledning

Kungl. Maj:ts proposition nr 164 år 1955

förbehållas rätt att behålla och nyttja ledningen utan rätt för staden till
annan ersättning än gottgörelse av ledningens innehavare för skada till
följd av förändring, reparation och tillsyn av ledningen. I övrigt skall bestämmelserna
i förordningen den 25 maj 1945 (nr 262) angående försäljning
i vissa fall av kronoegendom m. m. i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

Mariefreds stad har godkänt såväl köpeskillingen som villkoren i övrigt.
Departemcn tschefen

Försäljningsförslaget föranleder ingen erinran från min sida. Jag får
därför hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att medgiva,
att ett område om cirka 6,5 hektar av kronoegendomen
Gripsholms kungsladugård l2 i Mariefreds stad må — efter
verkställd avstyckning — säljas till staden för en köpeskilling,
beräknad efter en krona 15 öre för kvadratmeter,
samt på i huvudsak de villkor i övrigt, som domänstyrelsen
föreslagit.

2:o

Gustad Käll- eller Korporalsgård 21 i Östergötlands län

Domänstyrelsen (skr. 17/12 1954) hemställer, att kronoegendomen förra
andre korpralsbostället 1 mantal Gustad Käll- eller Korporalsgård 21 i
Vikingstads socken, Östergötlands län, skall säljas till egendomens arrendator
Tage Andersson.

Beträffande egendomens beskaffenhet m. in. meddelas följande.

Egendomen, som är belägen 13 kilometer från Linköping och 3 kilometer
från Vikingstads järnvägsstation, är utarrenderad till Andersson för tiden
till den 14 mars 1957 mot en avgäld, som för arrendeåret 1953/1954 utgjorde
3 469 kronor 63 öre. Ägorna är utlagda i två skiften, hemskiftet
och utjorden, innehållande tillhopa 46,5 hektar, varav 30,1 hektar tomt,
trädgård och åker, 8,5 hektar äng och betesmark, 5,3 hektar produktiv skogsmark
samt 2,6 hektar annan avrösningsjord och impediment. Trädgården
är medelstor och välskött. Åkern utgöres av omkring 16 hektar tämligen
styv lerjord, 4 hektar mellanlera och 9 hektar lerblandad sandjord. Betesmarken
består av ängsliknande avrösningsjord av tämligen god beskaffenhet.
Hävden är god. Virkesförrådet i skogen är — efter stormfällning i
januari 1954 — 620 m3sk. Dessförinnan uppgick virkesförrådet till 650
m3sk, varav 635 m3sk tillhörde åldersklass IV. Den ideala medelboniteten
beräknades till 5,6.

Byggnadsbeståndet är ej fullt medelmåttigt. Manbyggnaden, uppförd
år 1907, saknar värmeledning och ladugården behöver uppsträvas. Visthusoch
sädesboden samt brygghuset har antikvariskt intresse. Mjölkrum, hönshus,
drängkammare och visthusbod, den elektriska installationen m. fl. anläggningar
tillhör arrendatorn. Linköpings elektriska kraft- och belysningsaktiebolag
har elektriska ledningar framdragna över ägorna.

Kungl. Maj.ts proposition nr 16b år 1955 •>

Egendomen har del i Valkebo häradsallmänning med en utdelning undei
senare år av 100 kronor per år.

Taxeringsvärdet är 91 900 kronor, varav 87 200 kronor jordbruksvärde
och 4 700 kronor skogsvärde.

I ansökning den 16 april 1951 har Andersson anhållit att få köpa egendomen
och som skäl härför framhållit, att gården arrenderats av hans
släkt sedan år 1887, då hans fader tillträdde densamma, samt att en del
byggnadsarbeten erfordras, bland annat uppförande av maskin- och redskapshus.

Vederbörande domänintendent har tillstyrkt ansökningen efter hörande
av lantbruksnämnden i länet, som anfört, att egendomen måste anses vara
av lämplig omfattning, att två granngårdar, Gustad 62 och 6* gränsar intill
utskiftet samt att det är lämpligare att sammanslå nämnda gårdar än att
taga i anspråk jord från kronoegendomen, som har goda och rymliga byggnader.

Vederbörande revirförvaltare har meddelat, att egendomen, ehuru den
har ett mycket gott läge ur administrativ synpunkt, är av sa ringa omfattning
och i övrigt av sådan beskaffenhet, att intet finnes att erinra mot
försäljningen, om denna synes lämplig av andra anledningar. Jämväl överjägmästaren
har tillstyrkt försäljning.

Uppskattningsnämnden har vid förrättning den 17 november 1953 anfört,
att gården är arbetskrävaiide, enär husen är obekväma och ligger spridda,
samt att den enligt nämndens mening icke bör behållas av kronan. Uppskattningsnämnden
har vidare ■— under uppgift att egendomen sedan åi
1927 brukats av Andersson och väl hävdats samt under vitsordande av att
den dessförinnan innehafts av dennes fader sedan år 1887 — förordat hembudsrätt
för Andersson. Saluvärdet å inägorna har av nämnden uppskattats
till 106 100 kronor, därav 1 700 kronor för andelen i häradsallmänningen.

Värdet å skogsmarken och skogen har, efter uppskattning av vederbörande
jägmästare, den 17 oktober 1953 av domänstyrelsen fastställts till
11 500 kronor för det då befintliga virkesförrådet, uppgående till 650 m3sk.

Revirförvaltaren har upplyst, att den i januari 1954 stormfällda skogen
utgjorde cirka 30 m3sk av timmerdimensioner och försåldes av reviret för
1 005 kronor.

Riksantikvarieämbetet har framhållit önskvärdheten av att egendomen
bevaras i kronans ägo på grund av det kulturhistoriska värdet å vissa byggnader.

Domänstyrelsen tillstyrker i anslutning till vad lokalförvaltningen och
uppskattningsnämnden anfört, att egendomen säljes. Med anledning av vad
riksantikvarieämbetet framhållit har efter samråd med vederbörande i ämbetet
ansetts lämpligt att i samband med försäljningen s. k. skyddsföreskrifter
utfärdas enligt lagen den 12 juni 1942 (nr 354) om skydd för
kulturhistoriskt märkliga byggnader. I sådant hänseende kan, enligt upp -

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 (ib år 1955

lysning från landsantikvarien, endast de båda bodarna — visthus- och
sädesboden samt brygghuset — komma i fråga. Saluvärdet har granskats
enligt styrelsens värderingsmetod utan att ge anledning till erinran. Skogsvärdet
bör på grund av stormfällningen nedsättas till 10 500 kronor.
Andersson, som enligt uppgift icke är ägare av jordbruksfastighet, bör
sålunda beredas tillfälle att förvärva släktgården för en köpeskilling av
(106 100 + 10 500 =) 116 600 kronor.

Försäljningen bör enligt styrelsen i övrigt ske på följande villkor.

Egendomen bör överlåtas i befintligt skick med tillträde å dag, som
domänstyrelsen bestämmer. Endast domänverket tillhöriga hus och anläggningar
skall ingå i försäljningen. Samtliga på arrendekontraktet grundade
rättsanspråk mellan kronan och arrendatorn — dock med undantag för
eventuellt oguldna arrendeavgälder samt skatter och onera — skall anses
vara reglerade genom försäljningen. Vidare skall innehavare av över egendomen
med vederbörligt tillstånd framdragen elektrisk ledning förbehållas
rätt att behålla och utnyttja ledningen utan rätt för köparen till annan ersättning
än gottgörelse av ledningens innehavare för skada till följd av
förändring, reparation och tillsyn ävensom för skada, som förorsakas å
kreatur. I övrigt skall bestämmelserna i förordningen den 25 maj 1945 (nr
262) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom in. in. i tillämpliga
delar lända till efterrättelse. I förevarande försäljningsärende bör därjämte
föreskrivas, att omförmälda visthus- och sädesbod samt brygghus skall
göras till föremål för registrering jämlikt lagen den 12 juni 1942 (nr 354)
om skydd för kulturhistoriskt märkliga byggnader, varvid föreskrift bör
meddelas, att byggnaderna eller delar därav ej utan riksantikvariens samtycke
må rivas eller eljest till sitt yttre ombyggas eller förändras, frånsett
dock nu befintliga tillbyggnader, och att byggnaderna eller delar därav —
med nämnda undantag — ej utan riksantikvariens samtycke må till sitt
inre ombyggas, förändras eller repareras.

Andersson har godtagit såväl köpeskillingen som köpevillkoren i övrigt.
Departementschef en

Jag biträder försäljningsförslaget och hemställer alltså, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen att medgiva,

att kronoegendomen Gustad Käll- eller Korporalsgård T
i Vikingstads socken, Östergötlands län, må säljas till egendomens
arrendator Tage Andersson för eu köpeskilling av
116 600 kronor samt på i huvudsak de villkor i övrigt, som
domänstyrelsen föreslagit.

3:o

Stratomta l1 i Östergötlands län

Domänstijrelsen (skr. 17/12 1954) hemställer, att kronoegendomen förra
häradsskrivarebostället 5/s mantal Stratomta l1 i Törnevalla socken, Östergötlands
län, skall säljas till egendomens arrendator J. Hugo Franzén.

Kunyl. Maj.ts proposition nr idb ur 1955

Rörande egendomens beskaffenhet m. in. meddelas följande.

Egendomen, som är belägen 13 kilometer från Linköping och 2 kilometer
från Linghems järnvägsstation, är till den 14 mars 1955 utarrenderad
till Franzén mot en avgäld, som för arrendeåret 1954/1955 utgick
med 3 500 kronor. Ägorna är utlagda i ett sammanhängande skifte om

62,7 hektar, varav 29,6 hektar tomt, trädgård och åker, 13,7 hektar äng
och betesmark, 18 hektar produktiv skogsmark samt 1,4 hektar annan
avrösningsjord och impediment. Åkern utgöres till större delen av sty^
lerjord, som är av dungtyp på omkring 5 hektar samt sand- och stenblandad
på cirka 5 hektar'' Betesmarken är tillräcklig och av tämligen god
beskaffenhet. Hävden är god. Virkesförrådet i skogen är 2 410 m3sk.

1 310 m3sk tillhör åldersgrupp V eller äldre åldersgrupper. Den ideala
medelboniteten beräknas till 6,3.

Byggnadsbeståndet är tämligen gott. Manbyggnaden nybyggdes år 1944
och ersatte en äldre sådan, uppförd under 1700-talets förra hälft, vilken
efter tillstyrkan av riksantikvarieämbetet år 1946 överläts till Valla fritidsoch
kulturreservat i Linköping. Ladugården, stallet och logen uppfördes
år 1906 och är i medelgott skick. Inredningen i ladugården är dock mindre
lämplig. Två flygelbyggnader av kulturhistoriskt intresse, vissa mindre
hus samt den elektriska anläggningen — med undantag av installationen
i den nya manbyggnaden — och vattenledning till ladugården tillhör arrendatorn.
Linköpings elektriska kraft- och belysningsaktiebolag har elektriska
ledningar framdragna över ägorna.

Egendomen har del i ^samfällighet (förbrukat grustag), som numera
icke lämnar någon utdelning.

Taxeringsvärdet är 94 900 kronor, varav 79 800 kronor jordbruksvärde
och 15 100 kronor skogsvärde.

Riksantikvarieämbetet har i yttrande den 3 juni 1952 anfört, att det ur
antikvarisk synpunkt icke finnes anledning att behålla gården i statens
ägo, sedan den kulturhistoriskt värdefulla helheten brutits genom huvudbyggnadens
bortflyttande. I nytt yttrande den 22 april 1954 har ämbetet
framhållit, att de två till den bortflyttade manbyggnaden hörande flyglarna,
vilka äges av arrendatorn, fortfarande står kvar på gården samt att
det utan tvivel är önskvärt, att uppgörelse om dessas återförening med
huvudbyggnaden träffas, innan gården säljes.

Lantbruksnämnden i länet har i huvudsak anfört följande.

Byggnadsbeståndet är beträffande bostaden betydligt över medelkvalitet
och beträffande ekonomibyggnaderna av ungefär medelkvalitet. Grannfastigheterna
omkring egendomen är större än denna och kan därför icke
göra anspråk på tillskottsjord. Egendomen är en mycket lämplig brukningsenhet
med nuvarande ägoinnehav, och inga rationaliseringsproblem
föreligger beträffande grannfastigheterna. Franzén är, såvitt känt, icke
ägare'' till jordbruksfastighet och kan därför räkna med att erhålla förvärvstillstånd.

U ppskattningsnämnden har vid förrättning den 10 augusti 1954 hland
annat anfört, att egendomen har ett medelgott jordbruk för orten, att
ladugården behöver ombyggas och maskinhall anordnas i logen samt att

Kungl. Maj:ts proposition nr 164 år 1955

kostnaderna för dessa arbeten uppskattats till 15 000 kronor. Under framhållande,
att egendomen sedan år 1930 brukats av Franzén, som väl hävdat
densamma, och dessförinnan av hans fader sedan år 1914, har nämnden
tillstyrkt optionsrätt för Franzén. Nämnden har uppskattat saluvärdet å
inägorna till 98 600 kronor.

Värdet å skogsmarken och skogen har, efter uppskattning av vederbörande
jägmästare, den 24 juni 1954 av domänstyrelsen fastställts till
48 000 kronor, i vilket belopp icke ingår en beräknad klappalättstämpling
om 300 m3sk. Denna stämplingspost har med nuvarande priser ett värde
av 12 000 kronor.

Revirförvaltaren och överjägmästaren har lämnat den föreslagna försäljningen
utan erinran, över jägmästaren har tillika uppgivit, att den
bortflyttade manbyggnaden blivit pietetsfullt uppsatt i Linköpings stads
friluftsmuseum.

Domänstyrelsen har vid utredning funnit, att egendomen tillhör den
grupp av kronoegendomar, som bör säljas. Saluvärdet å inägorna, som
för den bästa jorden motsvarar 3 200 kronor för hektar, har granskats
enligt styrelsens värderingsmetod och bör godtagas. Styrelsen tillstyrker
förty, att egendomen säljes till Franzén för (98 600 + 48 000 =) 146 600
kronor. Klappalättstämplingen avses skola undantagas från försäljningen
för att senare i samband med dess genomförande i första hand erbjudas
branzén till då rådande dagspris eller, om han ej önskar förvärva densamma,
säljas till annan eller avverkas i domänverkets regi. Beträffande
de Franzén tillhöriga flyglarna finner styrelsen icke lämpligt att som villkor
för egendomens försäljning påfordra deras återförening med den gamla
manbyggnaden. Uppgörelse med Franzén i denna sak torde enligt styrelsen
ändock kunna förväntas komma till stånd. Försäljningen bör enligt
styrelsen i övrigt ske på i tillämpliga delar enhanda villkor, som under
punkt 2 föreslagits för försäljning av kronoegendomen Gustad Käll- eller
Korporalsgård 21, varvid i förevarande försäljningsärende bör föreskrivas,
att kronan eller eventuell köpare av en stämplingspost om 300 m3sk —
vilken icke ingår i försäljningen — skall förbehållas rätt att behålla posten
å rot under 15 månader från tillträdesdagen och ha virket kvarliggande
högst ett år därefter.

Franzén har, efter erhållen del av försäljningsförslaget och riksantikvarieämbetets
önskemål beträffande flyglarna, skriftligen förklarat sig godkänna
köpeskillingen och övriga villkor samt anhållit att få återkomma
till frågan om flyglarna.

Sedermera har från domänstyrelsen under hand inhämtats, att Franzén
för närvarande använder flygelbyggnaderna som förläggning för lantarbetare,
att flyglarna, som är i dåligt skick, av Franzén kommer att
ersättas med nya byggnader samt att han är villig att därefter överlåta
flyglarna till förut nämnda museum.

Kungl. Maj.ts proposition nr 164 år 1955

Departementschefen

Jag biträder domänstyrelsens försäljningsförslag och hemställer därför,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att medgiva,

att kronoegendomen Stratomta l1 i Törnevalla socken,
Östergötlands län, må säljas till egendomens arrendator
J. Hugo Franzén för en köpeskilling av 146 600 kronor
samt på i huvudsak de villkor i övrigt, som domänstyrelsen
föreslagit.

4:o

Karstorp 71 i Kristianstads län

Domänshjrelsen (skr. 19/11 1954) hemställer, att huvudgården (hemskiftet)
av kronoegendomen förra mönsterskrivarebostället 3/8 mantal
Karstorp 71 i Förslövs socken, Kristianstads län, skall säljas till huvudgårdens
arrendator Axel Andersson.

Beträffande egendomens beskaffenhet m. in. meddelas följande.

Egendomen har sina ägor utlagda i två skiften, hemskiftet och skogsskiftet.
Hemskiftet eller huvudgården är beläget 11 kilometer från Ängelholm
och 1 kilometer från Vejbyslätts järnvägsstation samt innehåller
34,6 hektar, därav 34,1 hektar tomt och åker. Huvudgården är till den
14 mars 1956 utarrenderad till Andersson mot en avgäld, som för arrendeåret
1953/54 utgick med 4 516 kronor 65 öre. Av åkern utgöres omkring
32 hektar av mycket styv lerjord på lerbotten. Återstoden eller 2 hektar
består av sandmylla på sand- eller grusbotten. Dräneringen utfördes för
omkring 35 år sedan och fungerar ännu tämligen tillfredsställande. Hävden
är i allmänhet god. Skogsskiftet bildar kronoparken Karstorp, innehållande
32,4 hektar och beläget på Hallandsåsen, cirka 10 kilometer från hemskiftet.

Av åbyggnaderna befinner sig boningshuset, stallängan, svinhuset och
redskapshuset i gott skick. Loglängan är gammal och i behov av modernisering.
Två sädeshjähnar, ett garage, inredningen av övre hallen i boningshuset
och hydroforanläggningen i stallet tillhör arrendatorn. Sydsvenska
kraftaktiebolaget har elektriska ledningar framdragna över ägorna.

Taxeringsvärdet å hemskiftet är 122 800 kronor jordbruksvärde. Skogsskiftet
är samtaxerat med kronoparken Önnarp.

Lantbruksnämnden i länet har förklarat sig icke ha något att erinra
mot att fastigheten »Karstorp 71 A» — varmed avses hemskiftet — i sin
helhet säljes till Andersson.

Uppskattningsnåmnden har vid förrättning den 4 maj 1954 värderat
jordbruksdelen i det skick, vari densamma skall av arrendatorn kontraktsenligt
avlämnas, till 152 500 kronor, varifrån enligt nämnden bör dragas
värdet av arrendatorn tillhöriga hus och anläggningar, uppskattat till
11 000 kronor. Nämnden har föreslagit försäljning till arrendatorn för
(152 500 — 11 000 =) 141 500 kronor.

10 Kungl. Maj.ts proposition nr 16i är 1955

Överlnntmätaren har efter hörande av vederbörande distriktslantmåtare
uttalat, att bestämmelserna i jorddelningslagen icke torde utgöra hinder
mot avstyckning av inägoskiftet, vilket synes kunna bilda särskild fastighet,
samt att som villkor för avstyckning bör gälla, alt skogsskiftet skall
sammanläggas med annan mark, förslagsvis den under domänstyrelsens
förvaltning stående skogsfastigheten Önnarp l3.

Andersson har förklarat sig villig köpa hemskiftet för 141 500 kronor.

Domänstyrelsen har vid verkställd inventering icke funnit anledning
föreligga för kronan att i sin ägo behålla hemskiftet. Det uppskattade
saluvärdet har prövats enligt styrelsens värderingsmetod och kan av styrelsen
godtagas. Andersson har brukat gården sedan år 1953. Dessförinnan
har hans fader innehaft densamma oavbrutet sedan år 1899. Andersson
är enligt uppgift icke ägare av jordbruksfastighet och torde kunna erhålla
lagfart genom företeende av s. k. landsfiskalsintyg. Styrelsen tillstyrker
förty, att hemskiftet efter avstyckning skall säljas till Andersson för
141 500 kronor. Försäljningen bör enligt styrelsen i övrigt ske på i tilllämpliga
delar enahanda villkor, som föreslagits under punkt 2 för försäljning
av kronoegendomen Gustad Käll- eller Korporalsgård 21.

Lantmåteristyrelsen, som anser hinder ej föreligga mot sammanläggning
av skogsskiftet med skogsfastigheten önnarp l3, har tillstyrkt bifall till
framställningen.

Departementschefen

Då jag icke har något att erinra mot domänstyrelsens förslag, att hemskiftet
av ifrågavarande kronoegendom skall efter avstyckning säljas till
arrendatorn, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
medgiva,

att hemskiftet av kronoegendomen Karstorp 71 i Förslövs
socken, Kristianstads län, må säljas till arrendatorn
Axel Andersson för en köpeskilling av 141 500 kronor samt
på i huvudsak de villkor i övrigt, som domänstyrelsen
föreslagit.

5 :o

Ugglarp 101 i Kristianstads län

Domänstyrelsen (skr. 10/12 1954) hemställer, att kronoegendomen förra
mönsterskrivarebostället 3/4 mantal Ugglarp 101 i Starby socken, Kristianstads
län, skall säljas till egendomens arrendatorer Tore Andersson och
Sven Andersson.

Beträffande egendomens beskaffenhet in. m. meddelas följande.

Egendomen, som är belägen 9 kilometer från Ängelholm, är till den
14 mars 1959 utarrenderad till Tore Andersson och Sven Andersson mot
en avgäld, som för arrendeåret 1953/54 uppgick till 4 087 kronor 4 öre.

Kungl. Maj.ts proposition nr 164 år 7.955

Ägorna är utlagda i ett sammanhängande skifte om 32,5 hektar, varav
31,9 hektar tomt och åker, 0,1 hektar äng och 0,5 hektar impediment.
Åkerjorden är delvis tämligen kuperad. Jordmånen består i huvudsak av
lermylla på lerbotten. Omkring 8 hektar av åkern lider av det höga vattenståndet
i Rönne å. Hävden är god.

Boningshuset är gammalt. Arbetarbostaden, stallbyggnaden och traktorhuset
är i gott skick. Magasinet och svinhuset är i sämre skick. Den
elektriska anläggningen, en hissanläggning och verandan vid boningshuset
tillhör arrendatorerna. Sydsvenska kraftaktiebolaget har elektriska ledningar
framdragna över ägorna.

Till egendomen hör andel i ett mindre sandtag med en utdelning av
5 å 6 kronor per år. Egendomen, som förut betecknats Ugglarp l1, hade
då andel för 7/s oförmedlat mantal i ägolotten litt. A i den s. k. Stora planteringen
i Ängelholm. Denna plantering ingår i kronoparken Ängelholm.
Genom sammanläggning år 1954 med ett antal för kronan lagfarna, från
vissa fastigheter i Starby socken avsöndrade lägenheter, vilka motsvarar
dessa fastigheter förut tillhöriga andelar i ägolotten litt. A, har egendomens
andel däri utökats till andel för 155/24 oförmedlat mantal. Egendomen har
härefter erhållit registerbeteckningen Ugglarp 101.

Taxeringsvärdet är 116 000 kronor jordbruksvärde.

Sedan egendomens förre arrendator, Ernst Andersson, år 1952 ifrågasatt
utförande på kronans bekostnad av vissa byggnadsarbeten och vid förfrågan
förklarat sig gärna önska köpa egendomen, har uppskattningsnämnden
vid förrättning den 12 september 1952 åsatt densamma ett saluvärde
av 127 700 kronor. Värdet av den bästa åkerjorden har beräknats
efter 4 500 kronor per hektar.

Lantbruksnämnden i länet har den 1 oktober 1952 tillstyrkt försäljning
till Ernst Andersson.

Tore Andersson och Sven Andersson — vilka är söner till Ernst Andersson
och år 1953 övertog arrendet efter honom — har i ansökning den
16 december 1953 anhållit att få köpa egendomen till det av uppskattningsnämnden
åsatta saluvärdet, 127 700 kronor.

Vederbörande domänintendent har tillstyrkt ansökningen.

Domänstgrelsen har vid verkställd utredning rörande den framtida dispositionen
av kronoegendomar under styrelsens förvaltning funnit, att skäl
icke föreligger att behålla ifrågavarande egendom i kronans ägo. Saluvärdet
har granskats enligt styrelsens värderingsmetod utan att ge anledning
till erinran. Att egendomen har andel i den s. k. Stora planteringen
har icke varit känt för uppskattningsnämnden. Andelen har därför
icke värderats. Den bör ej heller ingå i försäljningen. Lantmäteriförrättning
för utbrytning av andelen har numera påbörjats. Egendomen har
innehafts av Ernst Andersson och före honom av hans fader i oavbruten
följd sedan år 1903. Styrelsen tillstyrker, att de nuvarande arrendatorerna
får förvärva gården för 127 700 kronor. De är enligt inhämtad uppgift
icke ägare av jordbruksfastighet och torde kunna erhålla lagfart å fånget
genom företeende av s. k. landsfiskalsintyg. Försäljningen bör enligt sty -

12 Kungl. Maj.ts proposition nr 16k år 1955

relsen i övrigt ske på i tillämpliga delar enahanda villkor, som föreslagits
under punkt 2 för försäljning av kronoegendomen Gustad Käll- eller
Korporalsgård 21.

Departementschefen

Då jag icke har något att erinra mot domänstyrelsens förslag, att ifrågavarande
kronoegendom — med undantag av andelen i den s. k. Stora
planteringen i Ängelholm —• skall säljas till egendomens arrendatorer,
hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att medgiva,

att kronoegendomen Ugglarp 101 i Starby socken,
Kristianstads län, må —- med angivet undantag — säljas
till egendomens arrendatorer Tore Andersson och Sven
Andersson för en köpeskilling av 127 700 kronor samt på
i huvudsak de villkor i övrigt, som domänstyrelsen föreslagit.

6:o

Eskatorp 31 i Malmöhus län

Domänstyrelsen (skr. 12/11 1954) hemställer, att f. d. skolhemmanet 3/8
mantal Eskatorp 31 i Härslövs socken, Malmöhus län, må säljas till egendomens
arrendator Alfred Olsson.

Beträffande beskaffenheten in. in. av hemmanet, vilket varit anslaget såsom
avlöningstillgång vid högre allmänna läroverket för gossar i Malmö,
meddelas följande.

Hemmanet, som ligger i en tämligen väl samlad ägofigur, är beläget 3
kilometer från Härslövs kyrka och skola samt cirka 3,5 kilometer från Vallåkra
järnvägsstation. Det innehåller efter försäljning år 1949 av ett åkerområde
till statens järnvägar (linjen Hälsingborg—Eslöv) cirka 22,4 hektar,
därav 18,5 hektar tomt, trädgård och åker, 3,4 hektar ängs- och betesmark
samt 0,5 hektar annan mark. Omkring 10 hektar av åkern består av tämligen
godartad lättlera. Övrig åkerjord utgöres av sand- och stenblandad
lera samt något kvicksand. Dräneringen är gammal men fungerar ännu
någorlunda.

Stallängan, svinstallet och ett mindre uthus är dåliga. Övriga byggnader
befinner sig i ej fullt medelgott skick.

Hemmanet är utarrenderat till Olsson för tiden till den 14 mars 1956
mot en avgäld, som för arrendeåret 1953/54 utgick med 2 775 kronor, varav
300 kronor utgjordes av s. k. årsbelopp för nybyggnad m. m. Enligt uppgörelse
i samband med försäljning till statens järnvägar av förut nämnda
område äger arrendatorn att för avstående av nyttjanderätten därav under
arrendeperioden uppbära ränteavkastningen å köpeskillingen för området,
uppgående till 1 259 kronor 25 öre. Arrendatorn har enligt uppgift erhållit
denna avkastning intill den 1 maj 1951, då hemmanet ställdes under doinänstyrelsens
förvaltning.

Taxeringsvärdet är 62 100 kronor jordbruksvärde.

Kungl. Maj:ts proposition nr 164 år 1955

Av handlingar, vilka av rektorsämbetet vid läroverket överlämnats till
domänstyrelsen, inhämtas att Olsson vid sitt tillträde av hemmanet den
14 mars 1949 träffat överenskommelse med förutvarande brukaren, Gunnar
Johansson, om överlåtelse på Olsson av den resterande fordran, uppgående
till 7 928 kronor, som Johansson vid angivna tidpunkt ägde räkna
sig tillgodo av jordägaren för utförd ombyggnad av bostadshuset, elektrifiering
m. in. enligt protokoll den 18 juni 1948 över syneförrättning och
ekonomisk besiktning.

Lantbruksnämnden i länet har tillstyrkt fastighetens försäljning till
arrendatorn.

Uppskattningsnämnden har vid förrättning den 13 maj 1954 uppskattat
saluvärdet till 75 700 kronor. Värderingen har verkställts med utgångspunkt
från det skick, vari hemmanet på grund av bestämmelserna i arrendekontraktet
skall avlämnas av arrendatorn. Nämnden har förordat gottgörelse
dels för nyssnämnda ombyggnadsarbete m. in. med 6 400 kronor, dels ock
för installation av elektriska ledningar för mjölkmaskiner m. in. med 400
kronor. Vid tillstyrkandet av ersättningen om 6 400 kronor har nämnden
beaktat, att arrendatorn fått avkortning för årsbelopp, avseende tiden den
14 mars 1951—den 14 mars 1956, med tillhopa 1 500 kronor. Nämnden har
tillstyrkt fastighetens försäljning till Olsson för (75 700—6 800 =) 68 900
kronor. — Därest den skulle komma att utarrenderas på nytt, har nämnden
beräknat kostnaderna för behövliga ny- och ombyggnadsarbeten till cirka
150 000 kronor.

Olsson har godkänt den föreslagna köpeskillingen men samtidigt anhållit
om avdrag därå med ett belopp, motsvarande räntegottgörelsen för
det försålda området från den 1 maj 1951.

Domänstyrelsen har icke funnit skäl föreligga att i det allmännas ägo
behålla ifrågavarande hemman. I händelse av försäljning bör enligt styrelsens
mening Olsson tillerkännas förköpsrätt. Han har innehaft arrendet
sedan den 14 mars 1949. Det föreslagna saluvärdet, 75 700 kronor, har efter
kontroll med ledning av en inom styrelsen försöksvis använd värderingsmetod
icke givit anledning till erinran. Jämväl de ifrågasatta avdragen å
köpeskillingen om sammanlagt 6 800 kronor har av styrelsen kunnat godtagas.
Avdrag bör däremot icke ske för den begärda räntegottgörelsen.
Räntan torde böra utbetalas till Olsson av den, som förvaltar medlen för
det försålda området, nämligen rektorn vid läroverket.

Som försäljningsvillkor bör enligt styrelsen i övrigt föreskrivas följande.

Hemmanet bör överlåtas i befintligt skick med tillträde å dag, som domänstyrelsen
bestämmer. Endast jordägaren tillhöriga hus och anläggningar
skall ingå i försäljningen. Samtliga på arrendekontraktet grundade rättsanspråk
mellan jordägaren och arrendatorn — dock med undantag av
eventuellt oguldna arrendeavgälder, årsbelopp för nybyggnad in. in. samt
skatter och oncra — skall anses vara reglerade genom försäljningen. Vidare
skall innehavare av över hemmanet med vederbörligt tillstånd framdragen

Kungl. Maj:ts proposition nr 164 är 1955

elektrisk ledning förbehållas rätt att behålla och nyttja ledningen utan rätt
för köparen till annan ersättning än gottgörelse av ledningens innehavare
för skada till följd av förändring, reparation och tillsyn av ledningen ävensom
för skada som förorsakas å kreatur. Köparen skall vidkännas kostnaderna
för lagfart jämte övriga med köpet förenade utgifter ävensom gälda
på hemmanet för tiden från tillträdesdagen belöpande skatter och onera.
I övrigt skall föreskrifterna i förordningen den 25 maj 1945 (nr 262) angående
försäljning i vissa fall av kronoegendom in. in. i tillämpliga delar
lända till efterrättelse.

Departementschefen

Försäljningsförslaget föranleder ingen erinran från min sida. Frågan om
den uteblivna räntegottgörelsen torde få upptagas till behandling i annat
sammanhang. Köpeskillingen torde böra bokföras och redovisas tillsammans
med av domänstyrelsen tidigare uppburen avkastning av fastigheten
jämte därtill hörande kapitalmedel. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen att medgiva,

att f. d. skolhemmanet Eskatorp 3‘ i Härslövs socken,
Malmöhus län, må säljas till egendomens arrendator Alfred
Olsson för en köpeskilling av 68 900 kronor samt på i huvudsak
de villkor i övrigt, som domänstyrelsen föreslagit.

7 :o

Görslöv Stora 192 i Malmöhus län

Domänstyrelsen (skr. 17/12 1954) hemställer, att kronoegendomen förra
kaptensbostället 512/1000 mantal Görslöv Stora 19J i Jonstorps socken,
Malmöhus län, skall -—- med undantag av ett byggnadsplanerat område om
cirka 4,2 hektar — säljas till grevinnan Siv Bonde, vilken är hustru till
egendomens nuvarande arrendator.

Beträffande egendomens beskaffenhet m. m. meddelas följande.

Egendomen, som genomflytes av Görslövsån, vilken har ett mycket ringa
fall, är belägen 16 kilometer från Ängelholm, 22 kilometer från Hälsingborg
och 8 kilometer från Höganäs. Egendomen är upplåten på arrende till
den 14 mars 1961. Nuvarande brukaren, greve Björn Bonde, övertog arrendet
den 14 mars 1952. Arrendeavgiften för arrendeåret 1953/54 utgick med
4 197 kronor 60 öre. Egendomen innehåller —- förutom den byggnadsplanerade
delen — 69,6 hektar, därav 59,4 hektar åker, tomt och trädgård, 7,1
hektar äng, 0,7 hektar odlingsmark och 2,4 hektar impediment. Åkerjorden
består av lätt sandmylla på sand- och grusbotten, till största delen av mager
beskaffenhet. Endast på de närmast gårdsbyggnaderna belägna skiftena,
cirka 20 hektar, är jorden jämförelsevis god. En stor del av åkerjorden
översvämmas ofta, särskilt vid nordliga stormar, då vattnet från Skälderviken
pressas upp i Görslövsån. Ängsmarken längs ån är kall och lider i
ännu högre grad av översvämningarna på grund av det sanka läget.

Byggnaderna befinner sig i gott skick med undantag för svinhuset, som

Kungl. Maj.ts proposition nr 164 år 1955

är i knappt medelgott skick. Nybyggnad erfordras av en arbetarbostad och
ensilagesilo för en beräknad kostad av cirka 50 000 kronor. Ett antal byggnader"
och anläggningar tillhör arrendatorn. Jonstorps elektriska andelsförening
har elektrisk ledning framdragen över ägorna.

Egendomen har med cirka 2,2 procent del i Jonstorps sockens samfällda
strandmal.

Taxeringsvärdet är 125 700 kronor jordbruksvärde.

Den byggnadsplanerade delen av egendomen, som enligt en av bostadsstyrelsen
verkställd värdering har ett råmarksvärde av 48 000 kronor, avses
att av Jonstorps kommun tagas i anspråk för industribebyggelse m. in.

I anslutning till en av arrendatorn gjord ansökan att få köpa egendomen
har lantbruksnämnden i länet anfört, att egendomen synes utgöra en lämplig
brukningsenhet, varför nämnden icke har något att erinra mot bifall
till ansökningen.

Vid förrättning den 13 oktober 1953 har uppskattningsnämnden saluvärderat
egendomen — med undantag av den byggnadsplanerade delen —
i det skick, vari egendomen kontraktsenligt skall avlämnas, till 138 125
kronor. Därav belöper 2 000 kronor på andelen i strandmalen. Vid beräknandet
av saluvärdet har nämnden verkställt avdrag med 9 800 kronor för
värdet av de arrendatorn tillhöriga byggnaderna och anläggningarna.

Överlantmätaren har upplyst, att den byggnadsplanerade delen av egendomen
torde kunna avskiljas till särskild fastighet.

Sedan Björn Bonde erbjudits att förvärva egendomen med nämnt undantag
för 138 125 kronor och på vissa villkor i övrigt, har denne begärt, att
hans hustru måtte få inträda såsom köpare. Denna begäran har hiträtts av
Siv Bonde, som även godkänt de föreslagna villkoren. Hon har vidare avlämnat
sådant intyg, som omnämnes i 2 § kungörelsen den 17 juni 1948
(nr 330).

I ärendet har upplysts att Jonstorps kommun anhållit, att få köpa den
byggnadsplanerade delen av egendomen. Utredningen härom är dock ännu
ej färdig, varför förslag i denna del först senare kan underställas Kungl.
Maj :ts prövning.

Domäns ty relsen uppger, att egendomen vid en år 1952 verkställd inventering
hänförts till den grupp av kronoegendomar, som bör försäljas. På
grund härav och då Björn Bonde innehar nyttjanderätten till egendomen
för tiden till den 14 mars 1961 tillstyrker styrelsen att Siv Bonde får förvärva
egendomen med angivet undantag. Björn Bonde har avgivit en förklaring
att, vid en eventuell försäljning till hans hustru, samtliga på arrendekontraktet
grundade rättsanspråk mellan honom och kronan skall — med
de enligt styrelsens försäljningspraxis vanliga undantagen — anses vara
reglerade. Saluvärdet har vid prövning enligt styrelsens värderingsmetod
befunnits kunna godtagas. Försäljningen bör enligt styrelsen i övrigt ske
på i tillämpliga delar enahanda villkor, som föreslagits under punkt 2 för
försäljning av kronoegendomen Gustad Ivä 11 - eller Korporalsgård 2'', varvid

Kungl. Maj. ts proposition nr 164 år 1955

i förevarande försäljningsärende bör föreskrivas, att köparen skall svara
för kostnaderna för egendomen berörande torrläggningsföretag.

Departementschefen

Då jag icke har något att erinra mot domänstyrelsens förslag att ifrågavarande
kronoegendom, sedan avstyckning skett av ett byggnadsplanerat
område om cirka 4,2 hektar, skall säljas till Siv Bonde, hemställer jag, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att medgiva,

att kronoegendomen Görslöv Stora 192 i Jonstorps socken,
Malmöhus län, må — med undantag av det byggnadsplanerade
området — säljas till Siv Bonde för en köpeskilling av
138 125 kronor samt på i huvudsak de villkor i övrigt, som
domänstyrelsen föreslagit.

8:o

Vadensjö 123 i Malmöhus län

Domänstyrelsen (skr. 14/1 1955) hemställer, att f. d. skolhemmanet »/*
mantal Vadensjö 123 i Vadensjö socken, Malmöhus län, må säljas till
egendomens arrendator Enar Nilsson.

Rörande beskaffenheten m. in. av hemmanet, vilket varit anslaget såsom
avlöningstillgång vid högre allmänna läroverket för gossar i Malmö, meddelas
följande.

Egendomen, som är belägen 2,5 kilometer från Vadensjö järnvägsstation
och 9 kilometer från Landskrona, är till den 14 mars 1956 utarrenderad till
Nilsson mot en avgäld, som för arrendeåret 1953/54 utgjorde 1 614 kronor
60 öre. Egendomen, som varit utarrenderad alltsedan år 1926, har innehafts
av Nilsson sedan år 1946. Arealen uppgår till 15 hektar, varav 14,7
hektar åker, tomt och trädgård samt 0,3 hektar vägmark in. m. Åkerjorden
utgöres av god lermylla på lerbotten, varierande från styv till lätt lera.
Dräneringen, som slutfördes år 1936, fungerar tillfredsställande.

Boningshuset är gammalt men i ganska gott skick. Stallängan, ombyggd
år 1936, befinner sig i gott skick, varemot loglängan är gammal och nästan
förbrukad. Så är även fallet med den tredje längan, vilken användes som
redskapshus. Ny- och ombyggnadsarbeten för sammanlagt cirka 30 000
kronor erfordras. Vissa tillbyggnader och anläggningar tillhör arrendatorn.
Sydsvenska Kraftaktiebolaget har elektriska ledningar framdragna över
ägorna.

Hemmanet besväras av avdikningslån.

Taxeringsvärdet är 65 700 kronor.

Lantbruksnämnden i länet har icke haft något att erinra mot hemmanets
försäljning till arrendatorn, som enligt inhämtad uppgift icke är ägare
av jordbruksfastighet.

Uppskattningsnämnden har vid förrättning den 25 augusti 1954 uppskattat
hemmanets saluvärde till 71 000 kronor. Värderingen har verkställts

Kungl. Maj.ts proposition nr 16i år 1955

med utgångspunkt från det skick, vari hemmanet på grund av bestämmelserna
i arrendekontraktet skall avlämnas av arrendatorn. Nämnden har
föreslagit, att fastigheten skall för en köpeskilling av 59 200 kronor säljas
till Nilsson, som enligt nämnden hävdat egendomen på ett förtjänstfullt
sätt. Vid köpeskillingens beräknande har från saluvärdet, 71 000 kronor,
avdrag gjorts med 11 800 kronor för anläggningar, som äges av Nilsson.
Nämnden har vidare, därest hemmanet kvarblir i allmän ägo, under vissa
närmare angivna förutsättningar uppskattat årliga arrendevärdet till 2 865
kronor.

Stiftsnämnden i Lund har beträffande redovisningen av byggnadsåren
under arrendeperioden hänvisat till vad den anfört i en skrivelse den 20
november 1953 angående försäljning av f. d. skolhemmanet Slogstorp (se
prop. 1954: 172, p. 5) samt därutöver meddelat följande.

Vid arrendeperiodens utgång den 14 mars 1956 är arrendatorn av hemmanet
Vadensjö redovisningsskyldig för 30 byggnadsår. Oavsett vilka byggnadsarbeten
som utförts å hemmanet under innevarande arrendeperiod, är
arrendatorn skyldig svara för nybyggnadsarbeten eller andra därmed jämförliga
byggnadsarbeten för en summa, motsvarande värdet av 30 byggnadsår.
Enligt inhämtad upplysning från boställsnämndsordföranden i den ort,
där hemmanet ligger, kan värdet av varje byggnadsår beräknas till cirka
15 kronor tunnlandet. I detta sammanhang bör erinras om att arrendeavgiften
för hemmanet är avvägd med hänsyn till den arrendatorn åvilande
nybyggnadsskyldigheten. Därest överenskommelse med arrendatorn ej kan
träffas om värdet av byggnadsåret, bör syn enligt 2 kap. lagen om nyttjanderätt
till fast egendom meddela beslut härom.

Domänstyrelsen har icke funnit anledning föreligga att i allmän ägo behålla
förevarande hemman. Det saluvärde, som av uppskattningsnämnden
åsatts detsamma, 71 000 kronor, har prövats enligt styrelsens värderingsmetod
och befunnits kunna godtagas. Med hänsyn till vad stiftsnämnden
anfört torde frågan om reglering av den ersättning, som föreslagits skola
utgå till arrendatorn för utförda arbeten, böra hänskjutas till vederbörande
synenämnds bedömande. Styrelsen föreslår alltså, att hemmanet skall säljas
till Nilsson för 71 000 kronor. Försäljningen bör enligt styrelsen i övrigt
ske på i tillämpliga delar enahanda villkor, som föreslagits under punkt 6
för försäljning av f. d. skolhemmanet Eskatorp 31, med tillägg att köparen
skall svara för annuiteter och övriga kostnader för hemmanet berörande
torrläggningsföretag.

Departementschefen

I likhet med domänstyrelsen finner jag ej skäl föreligga för kronan att

1 sin ägo behålla hemmanet. Frågan om ersättning till arrendatorn för av
denne utförda byggnadsarbeten torde, såsom föreslagits, böra hänskjutas
till synenämnds bedömande. Vid sådant förhållande synes försäljningspriset
böra bestämmas till vad domänstyrelsen föreslagit eller 71 000 kronor och
försäljningen ske på de villkor i övrigt, som domänstyrelsen angivit. Där 2

— Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 sand. Nr 1G''i

Kungl. Maj.ts proposition nr 16i år 1955

jämte torde böra gälla att köpeskillingen skall bokföras och redovisas enligt
under punkt 6 angivna princip. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att medgiva,

att f. d. skolhemmanet Vadensjö 123 i Vadensjö socken,
Malmöhus län, må säljas till egendomens arrendator Enar
Nilsson för en köpeskilling av 71 000 kronor samt på i
huvudsak de villkor i övrigt, som domänstyrelsen föreslagit.

9:o

Bohim Munkagården 91, 922 och 923 i Skaraborgs län

Domänstyrelsen (skr. 17/12 1954) hemställer, att kronoegendomen förra
löjtnantsbostället 1 mantal Bolum Munkagården 91 jämte de därifrån avstyckade
fastigheterna Bolum Munkagården 922 och 923 i Bolums socken,
Skaraborgs län, skall säljas till egendomens arrendator Oscar Johansson.

Beträffande egendomens beskaffenhet m. in. meddelas följande.

Egendomen, som är belägen 16 kilometer från Skara och 1 kilometer från
Broddetorps järnvägsstation, är utarrenderad till Johansson för tiden till
den 14 mars 1956 mot en avgäld av 1 712 kronor för år. Ägorna är utlagda

1 fem skiften, nämligen hemskiftet, sjöskiftet vid Hornborgasjön och tre
skogsskiften på Billingen. Efter tidigare verkställda försäljningar från
egendomen av ett antal områden för i huvudsak bostadsändamål uppgår
arealen till 68,4 hektar, varav 27,6 hektar tomt och åker samt 3,2 hektar
äng i hemskiftet, 3 hektar åker i sjöskiftet, 17,8 hektar produktiv skogsmark
och 16,8 hektar impediment, till övervägande delen bestående av med
buskar bevuxen landvinningsjord i sjöskiftet samt i övrigt av kärr och
mossar i skogsskiftena. Åkern, som ej är täckdikad, utgöres i hemskiftet
av mullrik sandjord. I sjöskiftet är åkerjorden av mindre god beskaffenhet
och vattensjuk. Täckdikning behöver utföras. Virkesförrådet i skogen är

2 100 nVsk. 830 m3sk tillhör åldersklass V eller äldre åldersklasser. Den
ideala medelboniteten beräknas till 3,8.

I hemskiftets åkerareal ingår de avstyckade fastigheterna Bolum Munkagaiden
9-2 om 0,1225 hektar och 923 om 0,1200 hektar, vilka fastigheter enligt
Kungl. Maj :ts beslut den 3 oktober 1947 skulle säljas genom utbud
under hand för en köpeskilling av 895 respektive 875 kronor samt under
vissa villkor i övrigt. Utbud har skett, men anbud å fastigheterna har icke
avgivits.

Byggnadsbeståndet är gammalt och omodernt samt befinner sig i mindre
gott skick. Körhus, bil- och traktorgarage, vattenledningar och" den elektriska
anläggningen tillhör arrendatorn. Broddetorps elektriska distributionsförening
har elektriska ledningar framdragna över ägorna.

Egendomen har del i mindre byallmänningar, vilka icke lämnar någon
utdelning, och i Hornborgasjöns sänkningsföretag. Utdebiteringen för detta
företag har under åren 1951—1954 varit 67 kronor 7 öre för år. Framtida

kostnader för företaget är ovissa. Egendomen har vidare del i Lillegården_

Persgårdens dikningsföretag av år 1952, vilket ännu ej kommit till utförande.

Kungl. Maj.ts proposition nr 16i år 1955

Taxeringsvärdet å inägorna är 41 800 kronor. Skogen är sanitaxerad med
skogen å kronoegendomen Bjällum Lunnagården 61 (35 hektar produktiv
skogsmark och 14 hektar impediment) till 18 300 kronor.

Sedan förslag väckts om utläggande av ytterligare tomtplatser å hemskiftet,
har vederbörande distriktslantmätare vid förfrågan rörande lämpligheten
härav i huvudsak anfört följande.

Det förefaller mindre tilltalande att, på sätt föreslagits, lägga en lång
tomtrad utmed allmänna landsvägen. Vidare synes området icke ligga väl
till ur avloppssynpunkt. För en fortsatt bebyggelse inom Broddetorp torde
böra krävas, att gemensamt avlopp anlägges. Med hänsyn härtill bör bebyggelsen
samlas inom ett mindre område, så att huvudledningen icke blir
onödigt lång och dyrbar. Enligt uppgift från de kommunala myndigheterna
är kommunen inne på tanken att anordna gemensamt avlopp från den befintliga
bebyggelsen. Hur denna avloppsledning kommer att förläggas, blir
givetvis beroende på närmare utredningar och undersökningar. Först när
ledningens sträckning blivit bestämd, kan man bedöma var nya tomtplatser
lämpligen bör förläggas. Det synes emellertid icke sannolikt, att nybebyggelse
i nämnvärd utsträckning är att förvänta i Broddetorp. Då det alltså
icke torde föreligga något större behov av tomtplatser, bör avstyckning av
ett antal dylika icke ske för närvarande.

Lantbruksnämnden i länet har anfört, att nämnden icke har något att
erinra mot avyttrandet, förutsatt att egendomen säljes i sin helhet. Enligt
nämndens uppfattning föreligger intet hinder för Johansson att erhålla
tillstånd enligt jordförvärvslagen vid eventuellt köp av egendomen.

Uppskattningsnämnden har vid förrättning den 14 juli 1954 bland annat
framhållit, att delaktigheten i Hornborgasjöns sänkningsföretag är en belastning
för egendomen samt att någon efterfrågan på tomtmark — med
undantag av någon strötomt — icke torde vara att förvänta. Uppskattningsnämnden
har föreslagit försäljning till Johansson och uppskattat saluvärdet
å inägorna till i avrundat tal 60 000 kronor under antagande, att egendomen
underhållits i kontraktsenligt skick. Vid saluvärderingen har gjorts
tillägg med 2 000 kronor för tomtvärde och avdrag med 2 500 kronor för
delaktigheten i sänkningsföretaget. Hänsyn har vidare tagits till att arrendatorn
äger vissa hus, den elektriska anläggningen m. in.

Värdet å skogsmarken och skogen har, efter uppskattning av vederbörande
jägmästare, av domänstyrelsen den 14 september 1954 fastställts till
18 000 kronor.

Vederbörande revirförvaltare har anfört, att skogsvärderingen måste anses
vara i högsta laget med hänsyn till skogens läge på Billingen samt att
intet är att erinra mot försäljningen på grund av att skogsmarken är svag
och illa belägen samt har ett virkesförråd, som mest lämpar sig för hushchovsändamål.
Över jägmästaren har lämnat försäljningen utan erinran.

Domänstyrelsen tillstyrker försäljning av egendomen, enär anledning
saknas afl behålla den i kronans ägo. Det av uppskattningsnämnden åsatta
saluvärdet har vid tillämpning av styrelsens värderingsmetod visat sig kunna

Kungl. Maj.ts proposition nr 16i år 1955

godtagas. Egendomen har brukats av Johansson sedan år 1914 och dessförinnan
av dennes fader sedan år 1882. Johansson bör nu beredas tillfälle
att förvärva gården för (60 000 + 18 000 -) 78 000 kronor. Försäljningen
bör enligt styrelsen i övrigt ske på i tillämpliga delar enahanda villkor, som
under punkt 2 föreslagits för försäljning av kronoegendomen Gustad Källeller
Korporalsgård 21, med tillägg att köparen skall svara för annuiteter
och övriga kostnader för egendomen berörande torrläggningsföretag.

Johansson har skriftligen förklarat sig villig godtaga köpeskillingen,
78 000 kronor, jämte de föreslagna köpevillkoren i övrigt.

Departementschefen

Jag har intet att invända mot försäljningsförslaget och hemställer därför,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att medgiva,

att kronoegendomen Bolum Munkagården 91 jämte de
därifrån avstyckade fastigheterna Bolum Munkagården 92*
och 923 i Bolums socken, Skaraborgs län, må säljas till
egendomens arrendator Oscar Johansson för en köpeskilling
av 78 000 kronor samt på i huvudsak de villkor i övrigt,
som domänstyrelsen föreslagit.

10 :o

Gammeltråva 21, 22, 23 och 24 i Skaraborgs län

Domänstyrelsen (skr. 10/12 1954) hemställer, att fastigheterna Gammeltråva
21, 22, 23 och 24 i Tråvads socken, Skaraborgs län — tidigare utgörande
ett prebendeheminan åt lektor vid gymnasiet i Skara — skall säljas, de tre
förstnämnda fastigheterna till dessas respektive arrendatorer, nämligen
Sven Karlsson, Gunnar Lidén och Nils Johansson, samt fastigheten Gammeltråva
2‘ till kvarnägaren Rudolf Johansson, Brotorp, Tråvad.

Rörande beskaffenheten m. m. av fastigheterna, vilka är belägna 1 kilometer
från Tråvads station och samhälle samt 10 kilometer från Vara, meddelas
följande.

Gammeltråva 21 eller lotten litt. A (stamfastigheten).

Fastigheten är upplåten till Karlsson på två år från den 14 mars 1954 mot
en årlig arrendeavgäld av 2 000 kronor. Karlsson har dessförinnan innehaft
brukningsdelen åtminstone sedan år 1944. Fastigheten innehåller 34,5 hektar,
därav 31,6 hektar aker och tomt, 1,2 hektar äng, 1,1 hektar skogsmark
och 0,6 hektar annan avrösningsjord. Åkern består" till övervägande del av
mullhaltig mellanlera av god beskaffenhet och är i sin helhet täckdikad av
arrendatorn. Arbetet därmed slutfördes år 1953, då 3,6 hektar dränerades
efter medgivande av domänstyrelsen, som bidrog med rörkostnaden 1 935
kronor. För dränering, som tidigare utförts, uppgives ersättning icke ha utgått
vare sig för använda rör eller för arbetet med desammas nedläggande.
Ängsmarken är spridd och av föga värde. Bete av god beskaffenhet är utlagt
på åkerjord. Virkesförrådet i skogen har uppskattats till 80 m3 sk. Den
ideala boniteten beräknas till 6 fm3.

Kungl. Maj.ts proposition nr 16i år 1955

Ladugård med loge, magasin, tvättstuga och vagnbod, brandförsäkrade
för sammanlagt 60 000 kronor, tillhör jordägaren, medan arrendatorn äger
manbyggnad, svinhus, hönshus, vagnbod med magasin, källare och utlada,
brandförsäkrade för sammanlagt 48 500 kronor. Jordägarens byggnader är
medelgoda. Arrendatorns byggnader befinner sig i medelgott eller sämre
skick. Trollhätte kraftverk och Tråvads elektriska distributionsförening
u. p. a. har elektriska ledningar framdragna över ägorna.

Till fastigheten hör andel i vissa samfälligheter av mindre värde. Fastigheten
har vidare del i Stommen m. fl. fastigheters dikningsföretag i Tråvads
socken med en annuitet av 84 kronor 45 öre för vart och ett av åren 1941—
1965 och en slutlig inbetalning år 1966 med 76 kronor 88 öre.

Taxeringsvärdet å jordägarens tillhörigheter är 41 600 kronor, därav
40 800 kronor jordbruksvärde och 800 kronor skogsvärde. Taxeringsvärdet
å arrendatorns hus uppgår till 14 000 kronor.

Ganimelträva 22 eller lotten litt. Aa.

Fastigheten är upplåten till Liden på två år från den 14 mars 1954 mot en
årlig arrendeavgäld av 2 200 kronor. Lidén har innehaft brukningsdelen åtminstone
sedan år 1944. Fastigheten innehåller 37,0 hektar, därav 29,6 hektar
åker och tomt, 2,5 hektar äng, 2,8 hektar skogsmark och 2,1 hektar annan
avrösningsjord. Åkern, som delvis är sönderskuren av skogskullar, består
huvudsakligen av mullhaltig mellanlera och är — frånsett cirka 1,5
hektar ^ täckdikad av arrendatorn före år 1937. Beträffande dräneringsarbetet
uppgives ersättning icke ha utgått vare sig för använda rör eller för
arbetet med desammas nedläggande. Ängsmarken är spridd och av föga
värde. Bete av god beskaffenhet finnes utlagt på åkerjord. Virkesförrådet i
skogen har uppskattats till 180 m3sk. Den ideala boniteten beräknas till
5 fm.3

Åbyggnaderna tillhör i huvudsak jordägaren. De befinner sig i medelgott
skick. Arrendatorn äger ett kylhus och en tvättstuga, båda i mindre gott
skick, samt två lador ute på åkern, vilka befinner sig i sämre skick. Trollhätte
kraftverk och Tråvads elektriska distributionsförening u. p. a. har
elektriska ledningar framdragna över ägorna.

Till fastigheten hör dels andel i vissa samfälligheter av mindre värde,
dels ock andel i ett vattenfall i Lidan. Denna vattenfallsandel har intill för
några år sedan av arrendatorerna av det dåvarande prebendehemmanet varit
upplåten till ägaren av Lidaströms spinneri mot en årlig avgäld av 25
kronor.

Taxeringsvärdet å jordägarens tillhörigheter är 50 600 kronor, därav
50 200 kronor jordbruksvärde och 400 kronor skogsvärde.

Gammeltråvn 2 ''- eller lotten litt. Ab.

Fastigheten är upplåten till Nils Johansson på två år från den 14 mars
1954 mot en årlig arrendeavgäld av 1 500 kronor. Nils Johansson har innehaft
brukningsdelen sedan juni månad 1951, då han övertog densamma efter
sin moder. Fastigheten innehåller 34,5 hektar, därav 30,9 hektar åker
och tomt, 0,8 hektar äng, 2,1 hektar skogsmark och 0,7 hektar annan avrösningsjord.
Åkern består huvudsakligen av mullhaltig mellanlera av god
beskaffenhet och är i sin helhet täckdikad av arrendatorn. Arbetet därmed
slutfördes år 1946, då 2,8 hektar dränerades. För dräneringsarbetet uppgives
ersättning icke ha utgått vare sig för använda rör eller för arbetet med
desammas nedläggande. Ängsmarken är spridd och av föga värde. Bete av

Kungi. Maj.ts proposition nr i (i ’» år 1955

god beskaffenhet är utlagt på åkerjord. Virkesförrådet i skogen liar uppskattats
till 150 m3sk. Den ideala boniteten beräknas till 6,5 fm3.

Samtliga åbyggnader och anläggningar tillhör arrendatorn. Av dessa befinner
sig manbyggnaden i medelgott skick, under det att övriga byggnader
är knappt medelgoda. Tråvads elektriska distributionsförening u. p. a. har
elektrisk ledning framdragen över ägorna.

Till fastigheten hör andel i vissa samfälligheter av mindre värde. Fastigheten
har vidare del i Stommen in. fl. fastigheters dikningsföretag i Tråvads
socken med en annuitet av 48 kronor 95 öre under åren 1941—1965 och en
slutlig inbetalning år 1966 med 44 kronor 56 öre.

Taxeringsvärdet å jordägarens tillhörigheter är 40 800 kronor jordbruksvärde
och 600 kronor skogsvärde. Taxeringsvärdet å arrendatorns hus är
26 000 kronor.

Gammeltråva 2''* eller lotten litt. Ac.

Fastigheten, som av vederbörande domänintendent åsatts ett värde av
300 kronor, innehåller 0,046 hektar äng och 0,087 hektar avrösningsjord.
Den angränsar fastigheterna Gammeltråva l1* och l15, vilka tillhör Rudolf
Johansson och gemensamt bildar ett kvarnfall vid Brotorp.

Lantbruksnämnden i länet har i huvudsak anfört följande.

Genom avstyckning har bland annat bildats tre familjejordbruk. Dessa
har bestått sedan lång tid tillbaka som självständiga brukningsenheter; de
är var för sig fullständigt bebyggda samt till storlek och arrondering av
mycket önskvärd typ. Nämnden tillstyrker för sin del försäljning av jordbruken.
Arrendatorerna har under hand upplyst, att de önskar förvärva
jordbruken. Nämnden är beredd att lämna arrendatorerna tillstånd till fastighetsförvärven.

Vattenfallsstyrelsen har värderat den andel i vattenfall, som tillhör Gammeltråva
2- till 1 100 kronor.

Vid förrättning den 9 juni 1954 har uppskattningsnämnden avgivit förslag
till saluvärden såväl å inägorna till Gammeltråva 21, 22 och 23 som å
vattenfallsandelen. Den 14 juli samma år har domänstyrelsen, efter uppskattning
av vederbörande jägmästare, fastställt värden på skogmarken och
skogen å fastigheterna. Värdena framgår av följande uppställning.

Saluvärde i kronor
Inägor (avrundade tal)	Skogsmark med skog	Andel i vattenfall	Summa
Gammeltråva 2l 89 100	1 100		90 200
» 22 76 600	2 900	500	80 000
• 23 88 200	2 100	—	90 300

För den händelse lotterna Gammeltråva 21 och 23 skulle komma att avyttras
till lotternas arrendatorer, har uppskattningsnämnden förordat avdrag
å saluvärdena med 27 300 kronor för Karlsson och 45 000 kronor för
Nils Johansson. Av förstnämnda avdrag belöper 25 000 kronor på värdet av

Kungl. Maj.ts proposition nr 164 år 1955

byggnader och anläggningar, som äges av Karlsson, och återstående 2 300
kronor å utgifter för täckdikning, varav han icke hunnit draga full nytta.
Avdraget på 45 000 kronor motsvarar värdet av de byggnader och anläggningar
å Gammeltråva 23, som tillhör Nils Johansson. Då Lidén endast äger
obetydliga anläggningar å Gammeltråva 22, har något avdrag å saluvärdet
för sistnämnda lott icke förordats.

Karlsson, Lidén och Nils Johansson har på förfrågan meddelat, att de är
villiga att betala de föreslagna köpeskillingarna, respektive 62 900, 80 000
och 45 300 kronor, därest en nedsättning av beloppen icke kan tillstyrkas.
De har emellertid anhållit om befrielse från skyldigheten att erlägga lantmäterikostnaderna
i samband med lotternas avskiljande.

Rudolf Johansson, som erbjudits köpa Gammeltråva 2i för 500 kronor,
har godkänt detta saluvärde.

Domänintendenten har så till vida velat tillmötesgå Karlssons, Lidéns och
Nils Johanssons önskemål, att han tillstyrkt befrielse för dem att betala den
andel i lantmäterikostnaderna, som belöper å respektive fastighet, uppgående
till 772 kronor för Gammeltråva 21, 828 kronor för 2- pch 771 kronor
för 23.

Domänstijrelsen har icke funnit skäl föreligga att i det allmännas ägo behålla
förevarande hemman. Styrelsen har ansett sig kunna godtaga de av
uppskattningsnämnden föreslagna saluvärdena på Gammeltråva 21, 22 och
23. Det värde, uppskattningsnämnden åsatt vattenfallsandelen i Lidan, 500
kronor, kan möjligen förefalla lågt i betraktande av att vattenfallsstyrelsen
beräknat värdet till 1 100 kronor, men ägaren av Lidaströms spinneri, vilken
blivit erbjuden att köpa andelen efter avstyckning, har förklarat sig
icke vilja betala högre pris än 500 kronor under framhållande, att han icke
längre har nytta av vattenkraften i fallet, enär han övergått till elektrisk
drift. Vid angivna förhållande har styrelsen ansett det riktigast att låta vattenfallsandelen
åtfölja den salulott, till vilken den hör, nämligen Gammeltråva
22. De föreslagna avdragen från saluvärdena å Gammeltråva 21 och 23
har icke givit styrelsen anledning till erinran. Skäl saknas emellertid enligt
styrelsens mening att befria köparna från skyldigheten att betala avstyckningskostnaderna.

Såsom försäljningsvillkor föreslås i övrigt skola föreskrivas följande.

Beträffande samtliga fastigheter

Fastigheterna bör överlåtas i befintligt skick med tillträde å dag, som domänstyrelsen
bestämmer. Endast jordägaren tillhöriga hus och anläggningar
skall ingå i försäljningen. Vidare skall innehavare av över fastigheterna
med vederbörligt tillstånd framdragna elektriska ledningar förbehållas rätt
att behålla och nyttja ledningarna utan rätt för köparna till annan ersättning
än gottgörelse av ledningarnas innehavare för skada till följd av förändring,
reparation och tillsyn av ledningarna ävensom för skada, som töi -

Kangl. Maj. ts proposition nr 164 år 1955

orsakas å kreatur. I övrigt skall föreskrifterna i förordningen den 25 maj
1945 (nr 262) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom in. in.
i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

Beträffande Gammeltråva 21 och 2*

Köparna skall medgiva vattenfallsstyrelsen såsom ägare av strömfallsfastigheten
stadsägan nr 630 + 645 + 646 + 647 + 691 + 695 + 696 + 697 + 698
+ 699 + 1171 + 1172 i Trollhättans stad rätt att kostnadsfritt för all framtid
behålla en över de försålda fastigheterna framdragen elektrisk ledning.
Med skyldighet att ersätta skada, som därav kan uppkomma, skall vattenfallsstyrelsen
äga borttaga för ledningen hinderliga och för dess säkerhet
farliga träd och buskar, vilka skall tillfalla markägaren och tillvaratagas av
denne. Vattenfallsstyrelsens personal skall äga obehindrat tillträde till egendomen
för ledningens tillsyn, underhåll och reparation. Till säkerhet för
namnda rättigheter skall inteckning få meddelas i försålda fastigheterna.
Till dess sådan inteckning meddelats, skall köpare vara skyldig att vid överlåtelse
av fastighet eller del därav göra förbehåll om rättigheternas bestånd
och tillförbinda ny ägare att vid överlåtelse göra enahanda förbehåll.

Beträffande Gammeltråva 21 och 23

Köparna skall svara för annuiteter och övriga kostnader för torrläggningsföretag,
som berör fastigheterna.

Beträffande Gammeltråva 21, 22 och 21

Samtliga på arrendekontrakten grundade rättsanspråk mellan jordägaren
och arrendatorerna — dock med undantag av eventuellt oguldna arrendeavgälder
samt skatter och onera — skall anses vara reglerade genom försäljningarna.
'' J

Departementschefen

Jag har intet att erinra mot att förenämnda fastigheter säljes enligt domänstyrelsens
förslag. Lika med styrelsen finner jag skäl icke föreligga, att
köparna skall befrias från skyldighet att betala å fastigheterna belöpande
lantmäterikostnader. Den vid försäljningen erhållna köpeskillingen torde
böia bokföras och redovisas enligt under punkt 6 angivna princip. För
försäljning av fastigheterna Gammeltråva 21, 22 och 23 är riksdagens medverkan
erforderlig. Frågan om försäljning av fastigheten Gammeltråva 24
torde i samband därmed böra underställas riksdagens prövning. Jag får alltså
hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att medgiva,

att fastigheterna Gammeltråva 21, 22, 23 och 24 i Tråvads
socken, Skaraborgs län, må avyttras sålunda, att Gammeltråva
21 säljes till arrendatorn Sven Karlsson för en
köpeskilling av 62 900 kronor, Gammeltråva 22 till arrendatorn
Gunnar Lidén för en köpeskilling av 80 000 kronor,
Gammeltråva 23 till arrendatorn Nils Johansson för en köpeskilling
av 45 300 kronor och Gammeltråva 24 till kvarnägaren
Rudolf Johansson för en köpeskilling av 500 kronor,
samtliga fastigheter på i huvudsak de villkor i övrigt, som
domänstyrelsen föreslagit.

Kungl. Maj:ts proposition nr 164 år 1955

11 :o

Bogesund l1 i Stockholms län

Domänstyrelsen (skr. 19/11 1954) hemställer, att av kronoegendomen
Bogesund l1 i Östra Ryds socken, Stockholms län, skall försäljas fastigheterna
Bogesund P=, l37, l44, l46, l53, l57, P8, P9, P°, l62. I63 samt l84 + P3
till respektive arrendatorer, nämligen E. Sporrong, Föreningen Maria småbarnskoloni,
Aktiebolaget H. & A. Gratenau, H. Dahlberg, C. M. Iacobson,
Emilia Boustedt, E. Ericsson, N. Gellerstedt, G. Olsson, Märta Boman, S.
Liljeroth samt J. Wester. Styrelsen hemställer vidare, att av samma kronoegendom
jämväl fastigheterna Bogesund l33, l34, l35, l38, l38, l39, l40, 1“» P2>
l43, l45, l47, l48, l43, l50, 1“, P2, l54, l66, l68, l61 och l66 skall utbjudas till salu.

I sin skrivelse anför domänstyrelsen följande.

Karlsuddsområdet, varå fastigheterna är belägna, ligger vid segelleden
mellan Stockholm och Vaxholm och består av en cirka 2 kilometer lång,
smal udde samt av de s. k. Lilla och Stora Styrmansholmarna, där ångbåtsbrygga
finnes. Området har såväl landsvägs- som reguljär båtförbindelse
med Stockholm, dit avståndet landvägen är cirka 36 kilometer. Arealen
uppgår till omkring 55 hektar, till övervägande del skogsmark.

Vid domänstyrelsens besittningstagande av Bogesund enligt Kungl. Maj :ts
beslut den 30 mars 1946 angående tvångsinlösen av egendomen var Karlsuddsområdet
utarrenderat för tiden den 14 mars 1900—den 14 mars 1950
till Arrendeaktiebolaget Karlsudd mot eu avgäld av 3 000 kronor för år.
Bland övriga villkor gällde, att jordägaren vid arrendetidens slut skulle
äga att, därest han så önskade, tillösa sig å arrendeområdena efter tillträdet
uppförda boningshus och badhus eller ett eller flera av dem för ett pris,
som -— om överenskommelse ej kunde träffas -— skulle motsvara 60 procent
av det värde, som skiljenämnd, utsedd i enlighet med gällande lag,
vid tiden för avträdet kunde åsätta ifrågavarande hus.

Arrendebolaget lät i sin tur dela området i relativt stora tomter och utarrendera
desamma till enskilda personer för bebyggelse under enahanda
villkor om rätt till inlösen. De uppförda byggnaderna utgöres företrädesvis
av stora sommarvillor. Ett mindre antal hus är bebodda hela året.

Expropriationsersättningen för Bogesund fastställdes genom dom i tvångsinlösenmålet
den 17 januari 1948 till 11 606 103 kronor jämte sex procent
ränta därå från den 30 mars 1946, då egendomen togs i besittning för kronans
räkning. Av ersättningen belöper på Karlsuddsområdet, förutom ränta,
dels 903 600 kronor, motsvarande dåvarande taxeringsvärde å marken, dels
ock 266 580 kronor för nyssnämnda i arrendekontraktet stadgade, exproprianten
tillkommande rätt till inlösen av byggnader för 60 procent av värdet.

Kungl. Maj.ts proposition nr 16b år 1955

Under det att tvångsinlösenförfarandet pågick, ingav ett flertal nyttjanderättshavare
å Karlsudd ansökningar till länsstyrelsen i länet om förrättning
enligt ensittarlagen för inlösen av de av dem innehavda tomterna. Förrättningarna
påbörjades i april 1947 och avslutades genom beslut av förrättningsmännen
den 26 oktober 1948, då sammanlagt 30 nyttjanderättshavare
tillerkändes lösningsrätt till sina tomter, sedermera i jordregistret betecknade
Bogesund l2—l29 samt Tenö l3 (Lilla Styrmansholmen) och l4 (större
delen av Stora Styrmansholmen). Häröver anförde styrelsen besvär hos
Södra Roslags domsagas ägodelningsrätt, som emellertid den 12 oktober
1949 fastställde beslutet. Detta vann sedermera laga kraft. Löseskillingarna
för marken bestämdes så, att strandtomter i söderläge beräknades efter två
kronor 10 öre, strandtomter i norrläge efter en krona 75 öre och innertomter
efter en krona 40 öre, allt per kvadratmeter, vilka värden i huvudsak motsvarade
taxeringsvärdena. Från dessa värden gjordes vissa avdrag enligt
1 § sista stycket ensittarlagen för förbättringar, som nyttjanderättshavarna
nedlagt å marken. Löseskillingarna utgjorde tillhopa 729 552 kronor, därav
521 652 kronor för marken med en areal av sammanlagt 29,1976 hektar
och 207 900 kronor, motsvarande 40 procent av byggnadernas värde. Från
inlösen enligt ensittarlagen undantogs mark för vägbreddning samt vissa
områden, som ansågs böra utläggas till allmänna platser (grönområden).

Efter förhandlingar med arrendebolaget överlät detta å domänstyrelsen,
räknat från den 14 mars 1950, sina arrendeavtal rörande de tomter — tolv
till antalet — vilka icke blivit föremål för inlösen enligt ensittarlagen.
Arrendeavtalen rörande elva av dessa tomter har av styrelsen förlängts
att gälla till den 14 mars 1956 med kronan förbehållen lösningsrätt till
byggnader (60 procent av värdet) och under vissa villkor i övrigt. Med
arrendatorerna av nämnda elva tomter har överenskommelse träffats, att
de byggnadsvärden, som åsatts vid expropriationen av egendomen, skall
läggas till grund vid utövandet av lösningsrätten. En av arrendatorerna,
direktören Hjalmar Jungner, som icke önskat fortsatt arrende, har till
domänstyrelsen för inlösen hembjudit sina hus, bestående av huvudbyggnad,
gäststuga, bodbyggnad med garage och vedbod samt lekstuga. Inlösen
har skett med 12 480 kronor, motsvarande 60 procent av byggnadsvärdet,
varefter byggnaderna varit uthyrda till sommarnöje för tiden till den 1 september
1954 mot en hyra av 1 500 kronor för år. En tomt är bebyggd
med ett riksbankskamreraren Einar Ericsson tillhörigt boningshus, för vilket
han vid inlösen enligt ensittarlagen av angränsande fastigheten Bogesund
l28 förpliktats utgiva lösen med 40 procent av värdet, trots att huset blivit
liggande utanför den av honom inlösta marken. Ifrågavarande tomt har
utarrenderats till Ericsson till den 14 mars 1955. De gjorda utarrenderingarna
och de överenskomna byggnadsvärdena framgår av följande uppställning
(arrendeavgälderna innefattar förräntning å 40 procent av byggnadsvärdena)
:

Kungl. Maj:ts proposition nr 16b år 1955

Tomt nr	Areal i ha (ca)	Avgäld per år, kr	Byggnads-värde, kr	År rendator
8	0,96	1 190	27 300	G. Olsson
9	0,75	650	2 750	N. Gellerstedt
13b	0,42	340	4 700	Emilia Boustedt
22	0,75	800	13 850	A/B H. & A. Gratenau
26 + 27	1,16	950	36 800	Föreningen Maria småbarnskoloni
35	0,60	160	1 600	Märta Boman
37	0,62	550	8 650	S. Liljeroth
38a, 38b	0,74	575	4 700	J. Wester
43	0,57	440	7 300	C. M. Iacobson
64	0,51	465	8 100	Emil Sporrong
75	1,06	810	10 150	H. Dahlberg
14a	0,32	250	—	E. Ericsson
	8,46	7 180	125 900

Efter anmälan av förrättningslantmätaren vid ensittarförrättningarna
förordnade länsstyrelsen den 31 december 1948, att förslag till byggnadsplan
skulle uppgöras för Karlsuddsområdet. Med anledning härav och sedan
arrendatorerna å Karlsudd uttryckt önskemål om friköp av de av dem nyttjade
tomterna samt domänstyrelsen ansett skäl icke föreligga för kronan
att behålla den tomtmark, som återstod efter ensittarförrättningarna, anhöll
domänstyrelsen hos länsarkitektkontoret om förslag till nämnda plan.
Förslaget, som numera föreligger färdigt, omfattar cirka 60,8 hektar, därav
cirka 6 hektar av Bogesunds huvudgård. Arealen fördelas med 29,1976
hektar å ensittarfastigheterna, 8,46 hektar å arrendetomterna, 11 hektar å
22 nya, icke utarrenderade tomter samt 12,14 hektar parkmark och vägar.
Förslaget fastställdes — med viss begränsning — av länsstyrelsen den 27
juni 1952. I samband därmed förordnade länsstyrelsen jämlikt 113 § byggnadslagen,
att kronan som markägare skulle utan ersättning upplåta all
den inom området belägna, obebyggda mark, som å byggnadsplanen upptagits
såsom väg eller annan allmän plats. Kostnaderna för planen, 7 440
kronor, har erlagts av domänstyrelsen, som den 21 maj 1951 hos länsstyrelsen
anhållit om fördelning av beloppet jämlikt 111 § byggnadslagen.
Beslut i anledning av denna anhållan har ännu icke meddelats. Domänstyrelsen
har härjämte på grund av törrättning enligt lagen om enskilda
vägar erlagt å kronan hittills belöpande kostnader för nybyggnad av ångbåtsbryggan
å Stora Styrmansholmen samt istandsättning av vägar och
en bro med i runt tal 9 800 kronor.

Av arrendatorerna har Wester i ansökning den 13 oktober 19«>0 anhållit
att få köpa den av honom nyttjade tomten nr 38 a — sedermera efter uppdelning
i två tomter enligt byggnadsplanen betecknad nr 38 a och 38 b —
för en köpeskilling, om möjligt beräknad efter en krona 40 öre per kvadratmeter.
Ansökningar om förvärv har härjämte gjorts av dels Herman hriksson,
Bogesund, som anhållit att få köpa den av honom tidigare av arrendebolaget
arrenderade, obebyggda tomten nr 63 (å byggnadsplanen betecknad

Kungl. Maj.ts proposition nr 164 år 1955

nr 67), dels ock Lennart Flink, Stockholm, som anmält sitt intresse att få
köpa den av honom till den 1 september 1954 förhyrda s. k. Jungnerska
villan med tomtområde (å byggnadsplanen betecknad nr 79).

Vederbörande domänintendent har i yttrande den 20 oktober 1950 förklarat
sig icke kunna biträda det av Wester ifrågasatta priset av en krona
40 öre per kvadratmeter utan har ansett, att det vid försäljning av tomtmark
å Karlsudd icke bör tillämpas lägre pris än 3 kronor per kvadratmeter.

Bostads styr elsen har på begäran verkställt saluvärdering av de i byggnadsplanen
utlagda 35 tomterna. Under ärendets handläggning har härvid
från arrendatorernas sida överlämnats en promemoria, innehållande synpunkter
på värderingen av de utarrenderade tomterna. Vissa skäl har åberopats
till stöd för uppfattningen, att inlösen av arrendetomterna borde få
äga rum efter samma värderingsgrunder, som tillämpats vid ensittarförrättningarna.
I bostadsstyrelsens värdering, som dagtecknats den 27 november
1952, anföres bland annat följande.

Vad först angår de 13 arrendetomterna torde skäl föreligga att vid värdera61?
särskilja dessa från övrig till försäljning ifrågasatt mark. Den omständigheten
att tomterna under lång tid innehafts av arrendatorerna —
i flertalet fall ett trettiotal år eller mera och i några fall så länge, att vederbörande
arrendatorer formellt varit i samma rättsställning som ensittarna
— synes göra jämförelse med ensittartomterna fullt berättigad. Under senare
år utgående arrendeavgifter synes även motsvara markvärden, jämförbara
med de vid ensittarförrättningen bestämda löseskillingarna. I princip
torde sålunda värderingen böra ansluta till de värden, "som år 1948
åsattes jämförbara ensittartomter. Man lär dock ej kunna bortse från den
faktiska värdeökning, som tomtmarken å Karlsudd undergått såväl genom
tillkomsten av byggnadsplanen som genom upprustningen av vägnätet inom
området. För arrendetomternas del torde denna värdeökning skäligen böra
uppskattas till cirka 10 öre per kvadratmeter. Med hänsyn härtill föreslås,
att arrendetomterna allt efter belägenhet åsättes följande värden:

Strandtomter åt söder
» » norr

innertomter .......

....... 37 000 nf å 2:20 81 400 kronor

....... 33 000 » » 1:85 61 500 »

....... 17 000 » » 1:50 25 500 »

Summa 87 000 in2 168 400 kronor

I fråga om den icke utarrenderade tomtmarken torde värderingen böra
ske utifrån delvis andra utgångspunkter. Denna mark är i likhet ''med den
övervägande delen av de redan bebyggda tomterna avsedd att utnyttjas
för fritidsbebyggelse. Enligt 1952 års fastighetstaxering, som torde ge ett
förhållandevis riktigt uttryck för marknadsnivån, har markvärdena å sportstugumark
inom Österåkers kommun i allmänhet beräknats efter ett å-pris
av mellan två och fyra kronor, samt i enstaka fall fyra kronor 50 öre till
fem kronor per kvadratmeter. Dessa å-priser har tillämpats å tomter med
en areal upp till 2 500 kvadratmeter. I fråga om större tomter har överskjutande
areal åsatts ett avsevärt lägre värde. En bedömning i detalj av
de faktorer, som främst konstituerar värdet av mark för fritidsbebyggelse
inom stockholmsregionen, synes ge til) resultat, att den värdefullaste delen

Kungl. Maj.ts proposition nr 16b är 1955

av den obebyggda tomtmarken, strandtomterna med söderläge, skäligen
bör åsättas ett värde av tre kronor per kvadratmeter. Övriga strandtomter
torde böra värderas till två kronor 75 öre och innertomter till två kronor
50 öre per kvadratmeter. Vid bedömningen har hänsyn tagits till att berörda
tomter har förhållandevis stor ytvidd — medelarealen per tomt är
cirka 4 900 kvadratmeter. Den icke utarrenderade tomtmarken torde sålunda
allt efter belägenhet böra åsättas följande värden:

Strandtomter åt söder .......... 13 000 nr ä 3: 39 000 kronor

» » norr .......... 39 000 » > 2:75 107 250 >

innertomter .................... 56 000 » » 2:50 140 000 >

Summa 108 000 nr 286 500 kronor

Dessa värden får anses även innefatta värdet av växande skog å området.

En undersökning ger vid handen, att kronans självkostnader för hela
Karlsuddsområdet blir väl täckta vid försäljning enligt de föreslagna värdena.
Det finnes även marginal för ränteförluster för det fall, att den obebyggda
tomtmarken ej omedelbart kommer till försäljning. Det är icke uteslutet,
att vid försäljning genom infordrande av anbud å den obebyggda
tomtmarken högre anbud kommer att ingivas. Av bland annat markpolitiska
skäl — statliga försäljningars inverkan på ortsprisnivån — synes det dock
önskvärt, att högre värden än de föreslagna icke uttages vid den ifragasatta
försäljningen.

Domänintendenten har efter verkställd uppmätning och värdering av
byggnaderna å den Jungnerska tomten (nr 79) enligt yttrande den 23 juni
1954 funnit, att saluvärdet å desamma bör fastställas till 35 300 kronor
och samtidigt — efter jämförelse med de markpriser, som uttages för tomter
vid bland annat Tyresö — föreslagit att köpeskillingarna måtte beräknas
efter tre kronor för tomt nr 77, tre kronor 50 öre för tomterna nr 78 och 79
samt två kronor 50 öre för tomt nr 80, allt per kvadratmeter. Domänintendenten
har slutligen tillstyrkt, att Flink erbjudes köpa tomten nr 79 med
byggnader till angivna priser.

Samtliga 35 tomter har numera enligt domänstyrelsen blivit avstyckade
med registerbeteckningarna Bogesund l32—l68 och närmare utmärkta å en
av distriktslantmätaren S. Hallberg år 1953 upprättad karta. Fastigheterna
har härefter år 1954 åsatts särskilda taxeringsvärden (markvärden) på sätt
framgår av efterföljande tablå. Till det taxerade markvärdet å Jungnerska
tomten (Bogesund l51) kommer det år 1952 åsatta taxeringsvärdet å byggnaderna,
47 000 kronor.

Domänstyrelsen har i princip intet att erinra mot att skillnad vid saluvärderingen
göres mellan arrendetomter och övriga obebyggda tomter. Domänstyrelsen
har även funnit sig kunna i huvudsak godtaga de av bostadsstyrelsen
föreslagna å-priserna, även om därvid tillräcklig hänsyn icke alltid
tagits till markens beskaffenhet, lutningsförhållanden in. in. Tomterna nr
14 a (l58) och 38 a (l85) har av bostadsstyrelsen räknats som innertomter,
vilket de i och för sig även är. Förstnämnda tomt bildade emellertid vid

Kungl. Maj. ts proposition nr 16b år 1955

expropriationen tillsammans med den senare enligt ensittarlagen inlösta
fastigheten Bogesund l28 och omgivande i byggnadsplanen till park utlagd
mark ett sammanhängande område med ett taxeringsvärde, beräknat efter
två kronor 10 öre per kvadratmeter, vilket värde lades till grund vid bestämmandet
av expropriationsersättningen. Tomten, som har god vägförbindelse
med sjöstranden i söder, ämnar arrendatorn enligt uppgift förvärva för
annan persons räkning. Saluvärdet bör därför nu beräknas efter två kronor
20 öre per kvadratmeter. Tomten nr 38 a bildade vid expropriationen en enhet
tillsammans med nr 38 b. Den omständigheten, att uppdelning skett i
byggnadsplanen — en uppdelning, som blivit till fördel och för övrigt tillkommit
efter en av arrendatorn gjord och av styrelsen tillstyrkt ansökning
— bör nu icke föranleda till att nr 38 a räknas som innertomt. Expropriationsersättningen
utgick här efter en krona 75 öre per kvadratmeter. Även
denna tomt har förbindelse med sjöstranden. Arrendatorn har efter förvärvet
möjlighet att sälja den ena tomten till annan person. Saluvärdet bör
fastställas till en krona 85 öre per kvadratmeter. Saluvärdet å tomten nr
26 + 27 (l37), som innehas av Föreningen Maria småbarnskoloni, bör med
hänsyn till sin betydande storlek, It 880 kvadratmeter, skäligen jämkas och
beräknas efter en krona 85 öre per kvadratmeter. Det av domänintendenten
föreslagna värdet å byggnaderna å Jungnerska tomten, 35 300 kronor, bör
godtagas, oaktat taxeringsvärdet som förut nämnts är 47 000 kronor. Sistnämnda
värde är nämligen enligt domänstyrelsens mening för högt. Vid
expropriationen värderades byggnaderna till 20 800 kronor, och taxeringsvärdet
var då 11 500 kronor. Om- eller tillbyggnad av husen, som kan motivera
den betydande höjningen av taxeringsvärdet, har icke förekommit.

I anslutning till det sagda har domänstyrelsen upprättat följande tablå
över de till försäljning föreslagna fastigheterna Bogesund 1“—l66 (tomtnr
avser beteckningar å byggnadsplanen). I tablån angivna ersättningar för
byggnader motsvarar — beträffande de It arrendetomterna — 40 procent
av de överenskomna byggnadsvärdena.

Domänstyrelsen tillstyrker, att fastigheterna Bogesund l32, l37, l44, l46,
1”, T’7, l58, l5", T°, TJ, l6i samt l64 + l63 skall säljas till respektive arrendatorer
samt att övriga 22 fastigheter utbjudes till salu, allt till de angivna
saluvärdena. Domänstyrelsen finner sålunda ej skäl föreligga att sälja fastigheterna
Bogesund l33 och l51 direkt till Herman Eriksson respektive Lennart
Flink. Såsom nyss berörts har bostadsstyrelsens undersökning givit
vid handen, att kronans självkostnader för hela Karlsuddsområdet blir väl
täckta vid försäljning till de föreslagna värdena. Härvid må, även om detta
icke kan inverka på värdet som sådant, framhållas att den räntegottgörelse,
som domänstyrelsen i samband med expropriationen hade att erlägga, var
hög och för nu ifrågavarande område kan beräknas till i avrundat tal
128 720 kronor, varav cirka 90 000 kronor icke täckes genom försäljningar
till de föreslagna priserna. Ett utbud av de icke utarrenderade tomterna

Kungl. Maj. ts proposition nr 16b ur 1955

Tomt nr	Areal i ha	Tax.värde, kr	å-pris, kr/m2	Markvärde, kr	Ersättn. för byggn., kr	Saluvärde, kr
--— 132(64)	0,5153	8 900	1: 85	9 533	3 240	12 733
183(67)	0,3905	5 400	2- 75	10 739	—	10 739
134(68)	0,5290	7 400	2: 75	14 548	—	14 548
135(83)	0,3680	5 100	3: —	11 040	—	11 040
138(82)	0,4130	5 700	3: —	12 390	—	12 390
l37(26 + 27)	1,1880	16 500	1: 85	21 978	14 720	36 698
138(69)	0,4167	4 200	2: 50	10 418	—	10 418
139(70)	0,4321	4 300	2: 50	10 803	—	10 803
1*0(7!)	0,4569	4 600	2: 50	11 423	—	11 423
1«(72)	0,4598	4 600	2: 50	11 495	—	11 495
142(73)	0,5544	5 500	2: 50	13 860	—	13 860
l43(23a)	0,5020	10 000	3: —	15 060	—	15 060
144(22)	0,7480	16 000	2: 20	16 456	5 540	21 996
145(74)	0,4930	7 000	2: 75	13 558	—	13 558
1«(75)	1,0610	17 500	1: 85	19 629	4 060	23 689
14,(76)	0,7490	10 400	2: 75	20 598	—	20 598
148(501	0,3098	4 300	2: 50	7 745	—	7 745
149(77)	0,3835	5 200	2: 50	9 588	—	9 588
150(78) 1“(79)	0,5480	7 600	2: 75	15 070	—	15 070
0,6960	12 000	2: 75	19 140	35 300	54 440
162(80)	0,4730	6 600	2: 75	13 008	—	13 008
ls3(43)	0,5688	8 700	1: 50	8 532	2 920	11 452
i54(42a)	0,4139	5 800	2: 50	10 348	—	10 348
l5S(42b)	0,4891	6 800	2: 50	12 228	—	12 228
150(41)	0,5492	7 600	2: 50	13 730	—	13 730
l67(13b)	0,4257	7 000	1: 50	6 386	1 880	8 266
l58(14a)	0,3419	4 700	2: 20	7 522	—	7 522
li9(9)	0,7930	16 000	2: 20	17 446	1 100	18 546
1«°(8)	0,9590	20 800	2: 20	21 098	10 920	32 018
l81(34a)	0,4384	6100	2: 50	10 960	—	10 960
182(35)	0,6100	8 700	1: 85	11 285	640	11 925
163(37)	0,7090	14 600	1: 85	13 117	3 460	16 577
l64(38b)	0,3384	6 000	1: 85	6 260)	1 880	15 597
l65(38a) 16S(81)	0,4031 0,7370	7 500 10 300	1: 85 2: 50	7 457/ 18 425		18 425
19,4635	299 400 + 47 000 346 400		452 873	85 660	538 533

i allmänna marknaden torde i flera fall inbringa högre köpeskillingar än
de föreslagna. Härigenom torde ifrågavarande belopp helt eller till större
delen bli täckt.

Som villkor vid försäljningarna bör enligt styrelsen i övrigt föreskrivas
följande.

Beträffande samtliga fastigheter

Fastigheterna bör överlåtas i befintligt skick med tillträde å dag, som
domänstyrelsen bestämmer. Bestämmelserna i förordningen den 25 maj
1945 (nr 262) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. in.
skall i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

Beträffande de utarrenderade fastigheterna

Samtliga på arrendekontraktet grundade rättsanspråk mellan kronan och
köparen — dock med undantag för eventuellt oguldna arrendeavgälder och

Kungl. Maj.ts proposition nr 164 år 1955

onera — skall anses vara reglerade genom försäljningen. I köpekontrakten
rörande Bogesund l37 och l44 skall intagas en erinran om bestämmelserna i
lagen den 18 juni 1925 angående förbud i vissa fall för bolag, förening och
stiftelse att förvärva fast egendom.

Iacobson, som under hand beretts tillfälle taga del av försälj ningsförslaget,
har såsom representant för arrendatorerna anfört, att från deras
sida anledning till erinran mot prissättningen å arrendetomterna i huvudsak
icke synes föreligga.

Departementschefen

Jag biträder domänstyrelsens förslag, att jämväl återstående delar av
Karlsuddsområdet under kronoegendomen Bogesund l1 skall avyttras på
det sätt, att de 13 arrendetomterna säljes till respektive arrendatorer och
övriga 22 tomter utbjudes till salu å den allmänna marknaden.

Vad härefter angår värderingen av tomtmarken anser jag, att de markvärden,
som åsatts arrendetomterna, bör höjas något utöver vad domänstyrelsen
föreslagit. Jag finner sålunda, att strandtomter i söderläge bör
värderas efter tva kronor 50 öre, strandtomter i norrläge efter två kronor
10 öre och innertomter efter en krona 70 öre, allt för kvadratmeter räknat.
Vid fastställandet av saluvärdena bör i förekommande fall de jämkningar
i markvärdena, som domänstyrelsen föreslagit, iakttagas. Vad domänstyrelsen
vidare föreslagit i fråga om ersättning för byggnader å arrendetomterna
samt beträffande markvärden å övriga till försäljning föreslagna
tomter föranleder ingen erinran från min sida. På grund av vad sålunda
anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
medgiva,

att av kronoegendomen Bogesund l1 i östra Ryds socken,
Stockholms län, dels fastigheterna Bogesund l32, l37, l44,
146, 153) 157—M pz—ss samt p, + i65 säljaS till respektive arrendatorer,
nämligen E. Sporrong, Föreningen Maria småbarnskoloni,
Aktiebolaget H. & A. Gratenau, H. Dahlberg,
C. M. Iacobson, Emilia Boustedt, E. Ericsson, N. Gellerstedt,
G. Olsson, Märta Boman, S. Liljeroth och J. Wester
mot en köpeskilling av respektive 14 061, 39668, 24240,
26 341, 12 590, 9 117, 8 548, 20 925, 34 895, 13 450, 18 349
och 17 451 kronor, dels ock fastigheterna Bogesund l33—1s8,
p8 43( l43, 14T 55, l54 5«, l61 och l66 må avyttras genom utbjudande
till salu med åsatta saluvärden av respektive
10 739, 14 548, 11 040, 12 390, 10 418, 10 803, 11 423, 11 495,
13 860, 15 060, 13 558, 20 598, 7 745, 9 588, 15 070, 54 440,
13 008, 10 348, 12 228, 13 730, 10 960 och 18 425 kronor,
samtliga fastigheter på i huvudsak de villkor i övrigt, som
domänstyrelsen föreslagit.

Kungl. Maj:ts proposition nr 164 år 1955
12 :o

Haggård l1 i Stockholms län

Domänstyrelsen (skr. 4/2 1955) hemställer, att kronoegendomen förra
Iandsfiskalsbostället 3/4 mantal Haggård l1 i Estuna socken, Stockholms
län, skall säljas till egendomens arrendator Sven Wiktorsson.

Rörande egendomens beskaffenhet in. in. meddelas följande.

Egendomen, som är belägen 2,5 kilometer från Estuna kyrka och skola
samt 7 kilometer från Norrtälje, är till den 14 mars 1955 utarrenderad till
Wiktorsson mot en avgäld, som för arrendeåret 1953/1954 utgjorde 2 300
kronor 40 öre. Arealen är 45,9 hektar, därav 23,5 hektar tomt, trädgård och
åker, 22,2 hektar avrösningsjord och 0,2 hektar impediment. Åkern, som är
utlagd i tre skiften, består av lermylla och svartmylla. Halva åkerarealen är
täckdikad. Hävden är god. Virkesförrådet i skogen uppgår till 1 760 m3sk
eller 130 m3sk per hektar. Av virkesförrådet tillhör 1 215 m3sk åldersklass V
eller äldre åldersklasser. Den ideala medelboniteten beräknas till 5,1.

Åbyggnaderna är i allmänhet i gott skick. Lohärads elektriska distributionsförening
har elektriska högspänningsledningar framdragna över egendomen.

Egendomen har del i Haggårds torrläggningsföretag med en annuitet av
88 kronor 76 öre och i Lominarens in. fl. sjöars sjösänkningsföretag
med en annuitet av 21 kronor.

Taxeringsvärdet är 49 400 kronor, därav 38 700 kronor jordbruksvärde
och 10 700 kronor skogsvärde.

Lantbruksnämnden i länet har, bland annat, anfört att det enligt vad
nämden kunnat finna ej föreligger hinder att lämna Wiktorsson tillstånd
att förvärva egendomen. Brukningsenheten bildar en samlad enhet med tillräckliga
och goda byggnader. Angränsande fastigheter i Haggårds by är av
sådan storlek, att brukningsenheten i fråga icke kan anses behövlig för
förstärkning av dessa. Lantbruksnämnden tillstyrker därför försäljningen.

Vid förrättning den 12 oktober 1954 har uppskattningsnämnden uppskattat
saluvärdet å inägorna till 66 560 kronor. I samband därmed har uppskattningsnämnden
uppgivit, att jorden är av sämre beskaffenhet. Ängsmarken
är sålunda frostländ, och stora delar av hemskiftena består av morän-
och sandjordar med mycket begränsade odlingsmöjligheter. Betesmarkerna
är små och utlagda på jordar, som lider svårt av försommartorka
med åtföljande knapp betestillgång.

Värdet av skogsmarken och skogen har av domänstyrelsen den 17 augusti
1954 fastställts till 23 000 kronor. I detta belopp ingår icke en för särskild
försäljning avsedd virkespost om 350 nVsk, vilken värderats till cirka
14 000 kronor.

Vederbörande jägmästare och över jägmästare har lämnat värderingarna
utan erinran.

Domänstyrelsen upplyser, att egendomen vid verkställd inventering hänförts
till den grupp av kronoegendomar, som bör säljas. Det av uppskatt3
— Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 sand. Nr 164

Kungl. Maj:ts proposition nr 164 år 1955

ningsnämnden åsatta saluvärdet på inägorna har prövats enligt styrelsens
värderingsmetod och har befunnits kunna godtagas. Den för särskild avyttring
uttagna virkesposten avses skola undantagas från försäljningen för att
senare i samband med dennas genomförande i första hand erbjudas Wiktorsson
till då rådande dagspris eller avverkas i domänverkets regi. Wiktorsson
har innehaft egendomen sedan den 14 mars 1950 och därunder skött
densamma väl. Styrelsen tillstyrker därför, att egendomen skall säljas till
honom för (66 560 + 23 000 =) 89 560 kronor. Försäljningen bör enligt styrelsen
i övrigt ske på i tillämpliga delar enahanda villkor, som under punkt
9 föreslagits för försäljning av kronoegendomen Bolum Munkagården 91,
922 och 923, med tillägg att kronan eller eventuell köpare av en särskild virkespost
om 350 m3sk — vilken icke ingår i försäljningen — skall förbehållas
rätt att behålla posten å rot under 15 månader från tillträdesdagen och
ha virket kvarliggande högst ett år därefter.

Wiktorsson har förklarat sig villig köpa egendomen för nyssnämnda
köpeskilling samt på de föreslagna köpevillkoren i övrigt.

Departementschefen

Jag tillstyrker försäljningsförslaget och hemställer därför, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen att medgiva,

att kronoegendomen Haggård l1 i Estuna socken, Stockholms
län, må säljas till egendomens arrendator Sven Wiktorsson
för en köpeskilling av 89 560 kronor samt på de villkor
i övrigt, som domänstyrelsen föreslagit.

13: o

1 1/8 mantal Mörby nr 1 i Stockholms län

I en till Kungl. Maj:t ingiven, den 27 april 1908 dagtecknad skrift hemställde
statstjänarnas i Stockholm förbund — under hänvisning till de
höga bostadshyrorna i huvudstaden — att kronan måtte till vissa tjänstemän
i Stockholm mot måttlig ersättning upplåta byggnadstomter inom eller
invid staden. Bland de områden, som lämpade sig för ändamålet, nämndes
kronoegendomen l1/» mantal Mörby nr 1 i Danderyds socken (numera
Stocksunds köping), Stockholms län.

Efter närmare utredning framlade Kungl. Maj :t i proposition nr 122
till 1911 års riksdag förslag i ämnet. Därvid anförde föredragande departementschefen,
bland annat, att han fann förslaget att å kronoegendomen
Mörby anordna ett egnahemssamhälle för statstjänare beaktansvärt. Samhället
borde utbyggas successivt. Det första utbyggandet borde omfatta ett
område om 31,77 hektar. Området föreslogs skola upplåtas med tomträtt.
Förutom andra skäl talade härför det särskilda intresset för staten att för
framtiden uppehålla ändamålet med den ifrågavarande upplåtelsen. Till -

Kungl. Maj:ts proposition nr 16b är 1955

fredsstäilande garanti härför skulle endast med svårighet kunna vinnas
vid upplåtelse med full äganderätt. Departementschefen förordade att,
sedan stadsplan och tomtindelning fastställts för området, de å området
befintliga tomterna skulle med tomträtt upplåtas till en av tjänstemän bildad
förening, som sedan skulle till sina medlemmar överlåta tomträtt till
de särskilda tomterna. Upplåtelsen till föreningen skulle avse en tid av
högst 60 år och äga rum mot en tomträttsavgift, motsvarande minst 4
procent ränta å tomternas sammanlagda markvärde, beräknat efter 15
öre/m2. Vidare borde enligt departementschefen en fond bildas, från vilken
skulle på vissa villkor kunna utlämnas lån dels till anläggande av vägar
och öppna platser m. in. inom området, dels ock till uppförande av byggnader
å de olika tomterna.

Riksdagen biföll propositionen till alla delar.

Sedan den ifrågasatta föreningen bildats — benämnd Tjänstemannasamhällets
vid Mörby egnahemsförening in. b. p. a. — uppläts genom avtal
den 7 maj 1912 till föreningen tomträtt till samtliga tomter inom området
i fråga. Beträffande villkoren i avtalet må framhållas, att någon optionsrätt
för tomträttshavare till förnyad upplåtelse vid avtalstidens utgång icke
stadgats samt att kronan, om förnyad upplåtelse icke kommer till stånd,
har att utge ersättning för byggnader och tomtplaneringskostnader endast
i den utsträckning, som motsvarar byggnadsanläggningarnas värden vid
dessas första färdigställande. För att befordra upplåtelsen av tomter medgav
Kungl. Maj:t den 16 maj 1913, att föreningen fick till medlem, som
innehade tomträtt till tomt inom samhället, genom arrende upplåta ytterligare
en tomt mot avgift, ej understigande avgiften för den tomt, vilken
han innehade med tomträtt. Vidare medgav 1914 års senare riksdag, att
tomträtt eller nyttjanderätt till tomt under vissa villkor, däribland tredubbel
tomtavgäld, fick upplåtas även till icke-statstjänsteman.

Efter framställning av föreningen framlade Kungl. Maj :t i proposition
nr 168 till 1920 års riksdag förslag om upplåtelse med tomträtt av ett ytterligare
område om 16,52 hektar av kronoegendomen. Upplåtelsen skulle avse
en tid av högst 60 år och tomträttsavgiften uppgå till ett belopp, motsvarande
minst 5 procent ränta å tomternas markvärde, beräknat efter 25
öre/m2 för tomt, som innehades av föreningen eller statstjänsteman eller
sådan tjänstemans änka eller barn, samt efter 75 öre/m2 för tomt, som
innehades av annan svensk medborgare.

Propositionen bifölls av riksdagen. Avtal med föreningen slöts den 7
juni 1921 och den 1 februari 1924.

Slutligen medgav 1933 års riksdag i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 93, att jämväl ett område om cirka 53 200 in2 av kronoegendomen
skulle upplåtas med tomträtt på i huvudsak samma villkor som de tidigare
upplåtna områdena. Upplåtelsen ägde rum genom avtal den 26 juni 1936.

Kungl. Maj.ts proposition nr 16b år 1955

I samtliga avtal tillförsäkrades kronan rätt att vart tjugonde år höja
avgälderna med 10 procent av de ursprungliga beloppen.

Följande sammanställning utvisar bland annat de upplåtna tomternas
fördelning den 31 december 1952 på statstjänstemän och övriga, avgäldernas
storlek in. in.

Tomträttsavtal	l	2	3	Summa
Underskrivet den . .	7/5 1912	7/6 1921 o.	26 6 1936	resp. medeltal
Utgår den ........	31/12 1971	1/2 1924 31/12 1980	31/12 1995
Tomtarealen in3 . . . .	248 927	174 404	46 465	469 796
Procent av det hela . .	53	37	10
Antalet tomter ....	177	92	25	294
Procent av det hela	60	31	9
Medelstorlek på tom-terna in-’ ..........	1 406	1 896	1 859	1 598
Antalet tomter, som innehaves av stats-tjänstemän ........	85	46	11	142
Procent ..........	48	50	45	48
Övriga tomter......	92	46	14	152
Nuvarande tomträtts-avgift per år och m2 för statstjänstemän	0,6 öre	1,25 öre	1,25 öre
» övriga ......	1,8 »	3,75 »	3,75 »
Maximal tomträtts-avgift under senaste 20-årsperioden: för statstjänstemän	0,6 öre	1,375 öre	1,5 öre
» övriga ......	1,8 »	4,12 »	4,5 »

Den lägre avgälden tillämpas endast för tid, då statstjänsteman, hans
änka eller barn innehar tomträtten. Övergår denna till annan, höjes avgälden
till det belopp, som gäller övriga upplåtelser, d. v. s. avgälden tredubblas.
I

I en den 30 maj 1949 dagtecknad framställning har föreningen anhållit,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att dels medgiva att de genom avtalen
den 7 maj 1912 och den 7 juni 1921 upplåtna tomträtterna må utsträckas
att gälla t. o. m. den 31 december 1995, dels förklara, att från
statens sida hinder icke möter mot sådan förändring av gällande bestämmelser
om fastställande av inlösningsvärdet för å upplåten tomt uppförd
byggnad, att detta värde kommer att motsvara byggnadens och övriga till
tomträtten hörande anläggningars värde vid inlösningstillfället.

Över framställningen har, efter remiss, utlåtanden avgivits av domänstyrelsen,
som inhämtat yttranden av bostadsstvrelsen och djurgårdsnämnden,
samt statskontoret.

Kungl. Maj.ts proposition nr 165 år 1955

Domänstyrelsen tillstyrker i sitt den 12 januari 1951 dagtecknade utlåtande,
att ifrågavarande tomträttsavtal skall förlängas att gälla t. o. in. utgången
av år 1995 ävensom att inlösningsbestämmelserna i samtliga avtal
skall ändras på sätt föreningen hemställt, dock att vid beräkningen av
värdet vid inlösningstillfället hänsyn icke skall tagas till säregna inrättningar
eller påtagliga lyxanordningar. Som förutsättning för genomförandet
av vad sålunda tillstyrkts bör emellertid gälla, att kronan skall få skälig
kompensation för de förmåner, som därigenom beredes tomträttshavarna.
Rörande denna kompensation anför domänstyrelsen i huvudsak
följande.

Staten bör i första hand betinga sig en förhöjd tomträttsavgift för marken.
I detta hänseende har bostadsstyrelsen föreslagit, att endast avgiften
för den första utbyggnaden skall höjas och därvid sättas till 3,75 öre/m2
och år. Denna avgift anser domänstyrelsen vara för låg. Enligt bostadsstyrelsens
förslag skulle icke i fråga om 1921 års och senare tomträttsavtal
någon som helst kompensation erhållas för statens ökade åtagande att vid
upplåtelsetidens utgång år 1995 inlösa byggnader och anläggningar till då
rådande värden.

En jämförelse mellan de av bostadsstyrelsen angivna markpriserna för
Mörbyområdena och de priser, som erhållits vid statens markförsäljningar
inom Danderyds köping under senare år, utvisar följande.

Enligt beslut av Kungl. Maj:t med riksdagen den 25 april 1947 (prop.
nr 89) har av kronoegendomen Rinkeby l1 och 41 till Danderyds köping
för villabebyggelse försålts det s. k. Sätraängsområdet om 21,7 hektar, därav

11,7 hektar kvartersmark, för en av bostadsstyrelsen år 1946 uppskattad
köpeskilling av 178 000 kronor, motsvarande ett råmarkspris av 0,81 kr/m2
för området i dess helhet och 1,52 kr/m2 för kvartersmarken. Detta värde
utgör emellertid ett med hänsyn till en kalkylerad åttaårig exploateringstid
reducerat råmarkspris. Det av bostadsstyrelsen godkända priset för färdig
tomtmark uppgår här till 5 kr/m2 tomtyta. I ett den 11 februari 1950 avgivet
yttrande har bostadsstyrelsen uttalat, att värdet av s. k. rå tomtmark,
d. v. s. tomtmark utan gator och ledningar, kan beräknas till 1,80 kr/m2
tomtyta.

Av den inom Danderyds köping belägna delen av kronoegendomen Mörby
har enligt jordbruksdepartementets ämbetsskrivelse den 25 maj 1945 för
utvidgning av villafastigheten Mörby l8 försålts ett område om 393 in2 för
en köpeskilling, beräknad efter 6 kr/m2. Av samma egendom skall enligt
beslut av Kungl. Maj:t med riksdagen den 21 april 1950 (prop. nr 32) till
Stockholms läns landsting försäljas ett område om cirka 8 hektar för en
köpeskilling, som av bostadsstyrelsen beräknats efter 3,50 kr/m2 för råmarken.
Enär någon detaljplan för området icke finnes upprättad, har
bostadsstyrelsen framräknat priset under antagande, att området finge
användas för bostadsändamål med exploateringstalet 0,25.

Av kronoegendomen Bergshamra inom Solna stad bar enligt beslut av
Kungl. Maj:t med riksdagen den 8 juni 1945 (prop. nr 202) till staden försålts
ett område om 52 hektar. Priset för råmarken utgör här cirka
5,70 kr/m2.

För den händelse tomterna inom Sätraängsområdet av staten upplåtits
med tomträtt, torde tomträttsavgiften ha kunnat bestämmas till 3,0 pro -

38 Kungl. Maj ds proposition nr 164 ur 1955

cent av 1,80 kronor eller 6,48 öre in2 och år för rå tomtmark, en avgift,
som domänstyrelsen finner mycket låg i jämförelse med gällande tomtkostnader
inom Stockholms närmaste omgivningar. Tomträttsavgiften för
Mörbyområdena i Stocksund — vilka är belägna närmare Stockholm och
har bättre kommunikationer än Sätraängsområdet — borde vid fullständig
omprövning av avgiften till rådande dagsläge kunna bestämmas till
ännu högre belopp. Även om man i detta sammanhang icke har anledning
att sträcka sig ända upp till dagspriset, torde det dock icke kunna anses
oskäligt, om avgiften för Mörbyområdena med hänsyn till de fördelar, som
tomträttsinnehavarna erhåller, fastställes till 6 öre/m-’ och år för råmarken.
Avgiften bör utgå från den dag, avtal träffas mellan staten och föreningen
om de begärda förlängningarna och ändrade inlösningsbestämmelserna.
I sådant fall torde kunna sättas i fråga, huruvida skäl föreligger
att i fortsättningen behålla föreskriften om höjning av avgiften vart
tjugonde år.

Den i 7 § i tomträttsavtalen stadgade gränsen för höjning av tomträttsavgiften
till 30 procent vid ny upplåtelse bör däremot höjas till 60 procent
på sätt skedde, när Stockholms stad år 1927 medgav motsvarande ändring
beträffande inlösningsbestämmelserna i tidigare upprättade tomträttskontrakt.
Stadens föreskrifter i nämnda hänseende torde i tillämpliga
delar kunna läggas till grund för en eventuell överenskommelse beträffande
Mörbyavtalen.

Domänstyrelsen saknar för sin del anledning att upptaga frågan, huruvida
skillnaden i avgäldshänseende mellan olika kategorier av tomträttshavare
bör behållas eller icke. Därest skillnaden kvarstår och tomträttsavgiften
bestämmes på sätt domänstyrelsen angivit, skulle avgiften
för statstjänstemän utgå med 2 öre/in2 och år.

Det torde vara ändamålsenligt att samtliga av föreningen gjorda tomträttsupplåtelser
anpassas till de nya grunderna på en gång. Det är emellertid
troligt, att vissa av tomträttshavarna — särskilt de inom tredje utbyggnaden
— vill dröja med avgörandet till en senare tidpunkt. Hinder
däremot bör väl i och för sig icke möta, men det bör då fordras, att den
förhöjda delen av tomträttsavgiften jämte upplupen ränta skall inbetalas
retroaktivt från dagen för de nya grundernas ikraftträdande.

Bostadsstyrelsen åberopar som eget yttrande innehållet i en inom styrelsen
den 10 december 1949 upprättad promemoria, av vilken framgår,
att den genomsnittliga tomtkostnaden för icke-statstjänstemän uppgår till

9,7 öre/m2 för den första utbyggnaden, 13,6 öre/m2 för den andra och
13,4 öre/m2 för den tredje, vilket med en förräntning efter 3,6 procent
motsvarar tomtvärden för färdig tomtmark av respektive 2,69, 3,78 och
3,73 kr/m2. Enligt bostadsstyrelsen synes den första utbvggnadsetappen
böra anpassas efter samma nivå som de båda senare, vilket kan ske
genom att tomträttsavgälderna bestämmes till 3,75 öre/m2 och år.

Djurgårds nämnden tillstyrker de av föreningen begärda ändringarna i
tomträttsavtalen, dock att i samband därmed tomträttsavgälderna i princip
bör fastställas till 3,75 öre in2 och år. Huruvida skillnaden mellan olika
grupper av tomträttshavare bör upphävas, undandrar sig nämndens bedömande.

Knngl. Maj.ts proposition nr 164 år 1955

I sitt den 13 februari 1951 dagtecknade utlåtande anför statskontoret,
att det icke funnit anledning till erinran mot ett tillmötesgående av föreningens
hemställan om förlängning av upplåtelsetiden. Ej heller motsätter
sig ämbetsverket förslaget om ändrade bestämmelser rörande inlösningsvärdet
av byggnader. En bestämd förutsättning härför bör dock
vara, att tomträttsavgälden höjes. Ämbetsverket anför i samband därmed
följande.

Nuvarande marknadsläge liksom det för tomträttshavarna gynnsamma
medgivandet, att inlösningsvärdet skall beräknas efter förhållandena
vid inlösningstillfället i stället för på grundval av kostnaderna vid
byggnadens tillkomst, motiverar en väsentlig höjning av tomträttsavgiften.
Den av domänstyrelsen föreslagna avgiften torde få anses mycket låg i
jämförelse med gällande tomtkostnader inom Stockholms närmaste omgivningar,
och utrymme för ytterligare höjning kan otvivelaktigt anses
föreligga. Statskontoret finner sig likväl böra förorda vad domänstyrelsen
i avgiftshänseende föreslagit. Ämbetsverket har dock härvid utgått från
att nu gällande förbehåll om eventuell höjning av avgiften efter viss tidsintervall
skall bibehållas. Bestämmelse härom synes böra så utformas, att
den lämnar möjlighet för avgiftshöjning efter 10 år med högst 10 procent.
Det torde böra uppdragas åt domänstyrelsen att bevaka kronans intresse
i förevarande hänseende.

Statskontoret framhåller vidare, att åtskillnad icke längre bör göras
mellan olika kategorier tomrättshavare i fråga om avgäldens storlek. Enligt
ämbetsverket kan det även övervägas, om icke den skillnad, som nu föreligger
mellan statstjänstemän och andra tomträttshavare beträffande
lån för uppförande av byggnader på området, också bör slopas. Föreskrift
bör meddelas om att tomträttshavare, som först senare godtager de ändrade
upplåtelsevillkoren, skall erlägga den förhöjda delen av tomträttsavgälden
retroaktivt jämte ränta, beräknad efter 5 procent från respektive
förfallodag.

Under ärendets fortsatta behandling uppkom fråga om överlåtelse till
Stocksunds köping av den med tomträtt upplåtna marken samt köpingens
övertagande av kronans förpliktelser gentemot föreningen. Med anledning
därav uppdrog Kungl. Maj:t genom beslut den 30 juni 1952 åt dornänstyrclsen
att upptaga förhandlingar med av köpingen och föreningen
utsedda delegerade rörande överlåtelse till köpingen av inom denna belägna
delar av kronoegendomen Mörby samt att till Kungl. Maj :t inkomma
med på förhandlingarna grundade förslag.

I en den 19 november 1954 dagtecknad skrivelse, som den 11 januari
1955 överlämnats till jordbruksdepartementet, har domänstyrelsen redogjort
för sina förhandlingar i ärendet samt framlagt förslag till åtgärder,
syftande till alt dels genomföra vissa ändringar i tomträttsavtalen, dels
ock överlåta en del av kronoegendomen till köpingen. Under hänvisning
till att den nu genomförda nya tomträttslagstiftningen ger möjlighet att

Kiingl. Maj. ts proposition nr 164 ur 1955

lösa de av föreningen framförda spörsmålen, framhåller domänstyrelsen
därvid, att det i första hand gäller att utarbeta en plan för avgäldsvillkorens
anpassning till vad som under de nya förutsättningarna kan anses
vara skäligt. Härom anför domänstyrelsen i huvudsak följande.

Det torde till en början böra framhållas att, då upplåtelserna endast
avser råmark och icke iordningställd tomtmark, det markvärde, som skall
läggas till grund för avgäldsberäkningen, bör vara ett råmarksvärde, vilket
lämpligen liksom tidigare kan uttryckas i ett visst å-pris per kvadratmeter
tomtmark. De ursprungligen tillämpade avgälderna ansågs motsvara
ett markvärde av 15 respektive 45 öre per kvadratmeter för upplåtelse
till statstjänstemän respektive ieke-statstjänstemän och de från år
1921 tillämpade 25 respektive 75 öre. Det är uppenbart att dessa markvärden,
även det högsta, ligger långt under nuvarande markvärdesnivå.
Den nya lagen förutsätter i princip, att avgälderna skall anpassas efter
det vid varje regleringstillfälle aktuella markvärdet och att man sålunda
för framtiden icke skall vara bunden av exempelvis bestämmelser om
böjning inom procentuellt angivna gränser. I analogi härmed synes man,
vad Mörbyupplåtelserna beträffar, vid en övergång till nya avtal ha att utgå
från det aktuella råmarksvärdet, d. v. s. det värde, som skulle tillämpas vid
nyupplåtelse på de nya villkoren. Hänsyn måste emellertid också tagas till
de tomträttshavarna nu tillförsäkrade förmånerna av differentierade låga
tomträttsavgälder för olika tidsperioder framåt.

Vad först beträffar det aktuella råmarksvärdet må framhållas det vanskliga
i att under nuvarande onormala förhållanden ange ett sådant värde
för mark, som sedan länge varit tagen i bruk under andra och oförmånligare
förutsättningar än som nu skulle bli fallet. Skulle det vara
frågan om försäljning av marken och att därvid taga ut ett pris i nivå
med vad som för närvarande faktiskt förekommer i den allmänna marknaden,
skulle man komma högt. När det emellertid här icke är fråga om
försäljning utan om upplåtelse med möjlighet till skälig avgäldsreglering
i framtiden allt efter eventuell förändring av markvärdet, måste en försiktig
uppskattning av värdet vara på sin plats. Med utgångspunkt från
för domänstyrelsen hitintills tillgängligt jämförelsematerial har domänstyrelsen
då kommit till ett råmarksvärde av 5 kr/m2 tomtmark såsom
ett medelvärde för den stadsplanelagda Mörbymarken. Härvid har då också
hänsyn tagits till den förmån, som kan anses ligga i de ändrade upplåtelsevillkoren.
Det angivna råmarksvärdet motsvarar efter 3,6 procent
förräntning en årlig avgäld av 18 öre/m2 tomtmark.

Domänstyrelsen förklarar, att det i och för sig skulle vara eftersträvansvärt
att tillämpa en avgäld av 18 öre/m2 i fråga om samtliga tomter. Detta
låter sig dock icke göra, eftersom vid en frivillig uppgörelse hänsyn måste
tagas till att de förmåner, som enligt nu gällande avtal har tillförsäkrats
tomträttshavarna, är olika. Enligt domänstyrelsens mening bör man emellertid
söka åstadkomma en början till en utjämning i syfte att längre fram
kunna uppnå en sådan. Domänstyrelsen anför vidare.

Av flera skäl torde det vara lämpligt att vid tillämpandet av den nya
tomträttslagstiftningen för Mörbyupplåtelserna binda avgälderna för en
4ft-årsperiod och först därefter låta dem bli reglerbara vart tjugonde år.

Kungl. Maj.ts proposition nr 164 är 1955

På så sått skulle nämligen den första perioden komma att gå ut ungefärligen
vid den tidpunkt, då kronans utfästelser angående avgälder in. in. har
löpt ut även vad beträffar tomterna inom den tredje gruppen. För de närmaste
40 åren kan i så fall gradering av avgälderna äga rum, med all
hänsyn tagen till de förmåner i avgäldshänseende, som tomträttshavarna
genom nu gällande kontrakt är tillförsäkrade för delar av eller föi
tomträttshavare inom grupp 3 — för hela denna tidsperiod. Som grund
för graderingen föreslås, att för tomträtter inom grupperna 1 och 2 skall
beräknas ett m-’-pris, så beskaffat att detsamma, tillämpat under hela
40-årsperioden, ger kronan samma inkomster som nu föreskrivna avgälder
(inklusive en 10-procentig förhöjning för grupp 2) under återstoden av
nu gällande upplåtelseperioder d. v. s. under 16 respektive 25 år samt
därefter en avgäld av 18 öre/m2 till 40-årsperiodens slut. För tomträttshavare
inom grupp 3 skulle avgälderna enligt samma resonemang i första
hand endast anpassas efter vad som motsvarar den kronan medgivna rätten
att i två omgångar höja avgälden med 10 procent.

Ett tillämpande av här angiven grund för graderingen skulle innebära,
att man visserligen anpassar avgälderna efter ett nytt gemensamt råmarksvärde,
5 kronor per kvadratmeter tomtmark, men att under en 40-årsperiod
en rabattering sker, som fullt ut motsvarar de tomträttshavarna, såväl
statstjänstemän som övriga, tillförsäkrade förmånerna i gällande tornträttsavtal.
Vad speciellt statstjänstemännen beträffar, förutsättes därvid
att dessa skall för hela återstoden av löpande avtalsperioder få räkna sig
till godo sina låga avgälder, men att därefter systemet med särskilda avgälder
för dem avskrives. Då emellertid nuvarande system med växlande
avgälder nnder löpande period allt efter tomträttshavarens ställning som
statstjänsteman eller icke-statstjänsteman synes komma att medföra
komplikationer, föreslås i samband med övergången att de avgälder, som
skall gälla för statstjänstemän under den första 40-årsperioden, icke ställes
i beroende av framtida övergång av tomträtt från statstjänsteman till ickestatstjänsteman.

Vid graderingen synes det till slut även nödvändigt att taga viss hänsyn
till den omedelbara förbättring av värdet, som måste anses inträda vid
övergången till de nya bestämmelserna. Även om det nya råmarksvärdet
förutsättes innesluta sådan värdeökning, måste beaktas att denna icke
kommer att inverka på avgäldssättningen förrän i fråga om tid efter nu
löpande avtalsperioders utgång. Det synes därför motiverat med ett tillägg,
svarande mot förmånen att de nya villkoren blir gällande under återstående
de! av de gamla upplåtelseperioderna. För tomter inom grupp 3, som
eljest under 40-årsperioden icke skulle komma att erlägga någon avgäld
svarande mot det nya markvärdet, föreslås därför ett tillägg av 2 öre
per kvadratmeter tomtmark och i ungefärlig proportion därtill 1,5 öre
för tomter inom grupp 2 samt 1 öre för tomter inom grupp 1.

Med tillämpning av vad domänstyrelsen sålunda anfört skulle följande
tomträttsavgälder utgå under den första 40-årsperioden.

Ifrågasatta tomträttsavgälder per år och rrv
(nu gällande inom parentes)

(i ro pp
2

för statstjänstemän
» övriga villaägare

öre/m2 tomtmark

6.5 (1,25)

8.5 (3,75)

3,5 (1,25)

9 (0,6)

(3,75)

10 (1,8)

Kungl. Maj. ts proposition nr 16b år 1955

Det sammanlagda beloppet av avgälderna uppgick år 1950 till cirka
8 500 kronor. Med oförändrad fördelning av tomträtterna på statstjänstemän
och icke-statstjänstemän skulle beloppet vid tillämpning av de nyss
angivna höjda avgälderna stiga till omkring 39 000 kronor årligen, utgörande
en medelavgäld inom hela området av cirka 8,3 öre/m- i stället
för med nuvarande avgälder omkring 1,8 öre/m*. Därest avgälderna för
sådana tomträtter, som innehas av statstjänstemän, skulle höjas vid tomti
ätternas överlåtelse till icke-statstjänstemän, kan det sammanlagda avgäldsbeloppet
stiga med i runt tal högst 3 500 kronor för år. Fr. o. in.
det 41 :a året avses avgälderna skola utgå efter 18 öre/m- för samtliga
tomter, vilket innebär en ökning av det totala avgäldsbeloppet till cirka
84 000 kronor för år.

Eftersom de ifrågasatta nya avgälderna under de första 40 åren avses

skola ligga under 18 öre/m2 — motsvarande ett markvärde av 5 kr/m2 _

måste vid överlåtelse av marken försäljningspriset reduceras. Domänstyrelsens
förslag innebär, att följande priser skall fastställas.

Markpris i kr per m- (föreslagna Grupp

avgälder i öre per m2 inom parentes) 1 2 3

för statstjänstemäns tomter...... 3:10 (9) 2:60 (6,5) 2: (3,5)

* Övriga tomter .............. 3:30 (10) 3:— (8,5) 2:50 (6)

följes de av domänstyrelsen sålunda föreslagna priserna, skulle överlåtelsen
av ifrågavarande markområde tillföra kronan en köpeskilling av
i runt tal 1 390 000 kronor, d. v. s. i medeltal omkring 3 kr/m''-''.

För att underlätta för köpingen att förvärva markområdet anser domänstyrelsen
det med hänsyn till omständigheterna bli nödvändigt att medge
längre amorteringstid än normalt vid försäljning av kronoegendom. Domänstyrelsen
föreslår därför, att köpeskillingen skall erläggas under en tid
av 70 år. De första 40 åren skall vara amorteringsfria, men å köpeskillingen
skall under denna tid erläggas ränta efter 2,8 procent, utgörande cirka
39 000 kronor om året eller ungefär det belopp, som inflyter i tomträttsavgäldei.
Under de följande 30 åren skall enligt förslaget årlig amortering
aga rum med cirka 7,15 procent av köpeskillingen, d. v. s. med omkring
99 000 kronor, vilket belopp överstiger tomträttsavgälderna med cirka
15 000 kronor. Vid sådant förhållande kan kronan beräknas få en medelränta
å utestående belopp under hela betalningstiden med 3,25 procent.

Domänstyrelsen framhåller, att den vid sina beräkningar har förutsatt,
att köpingen kommer att för framtiden bibehålla tomträtt som upplåtelseform
beträffande den mark, som kan komma att överlåtas till densamma.
En försäljning av tomterna till vederbörande tomträttshavare skulle nämligen
medföra eu omedelbar vinst, vilket givetvis icke är meningen. Någon
möjlighet att i samband med överlåtelsen av marken till köpingen binda
denna vid ett förbud att i sin tur sälja marken finns emellertid icke enligt

Kungl. Maj:Is proposition nr idb år 1955

domänstyrelsens åsikt. Domänstyrelsen föreställer sig emellertid, att statsmakterna
vill göra ett uttalande av innehåll, att de förväntar, att köpingen
kommer att behålla tomträtten som upplåtelseform, samt att köpingen
kommer att respektera ett sådant uttalande.

De av köpingen och föreningen utsedda förhandlingsdelegerade har föi
sin del godkänt domänstyrelsens förslag, dock att de hemställt, att den föreslagna
tilläggsavgiften — 1 öre för grupp 1, 1,5 öre för grupp 2 och 2 öie
för grupp 3 — skall slopas samt att en däremot svarande nedsättning
cirka 125 000 kronor — skall ske av den beräknade köpeskillingen. Domunstyrelsen,
som icke kunnat biträda denna hemställan, anför härom.

Det nu aktuella markvärde, som lägges till grund för avgaldsberakningen,
kan icke anses vara identiskt med det marknadsvärde å marken, som tor
närvarande kan beräknas utfås vid försäljning av likartad tomtmark. Detta
värde ligger med säkerhet högre än det till grund för avgaldsberakningen
angivna 5 kr/m''-. Sistnämnda värde torde i stället böra karakteriseras som
ett tomträttsvärde å marken, d. v. s. ett värde som motsvarar vad man
rimligen kan få förräntat vid tomträttsupplåtelse enligt vissa preciserade
tomträttsvillkor. I enlighet med ett sådant betraktelsesätt kommer tomträttsvärdet
å marken att influeras av tomträttsvillkoren på så sätt, att otörmånligare
villkor medför lägre tomträttsvärden och vice versa. Detta ger
sig också påtagligt till känna genom utslag i tomträtternas kreditvarde.

Vid övergång till de föreslagna nya tomträttsupplåtelserna i Morby har
man uppenbarligen att räkna med en dylik inverkan. Hur stor denna i "ver
ligheten blir är självfallet synnerligen svårt att avgöra. En mycket försiktig
uppskattning är här på sin plats, men även med utgångspunkt harifran kan
man ej gärna tänka sig, att det aktuella tomträttsvärde t å marken enligt
de nya synnerligen förmånliga villkoren skulle kunna med mindre än cir a
10 procent överstiga samma värde, därest upplåtelse nu skulle verksta as
med tillämpning av de äldre oförmånliga bestämmelserna. Under sadana
förhållanden måste det anses motiverat, att tillägg göres till tomtrattsavgälderna,
i den mån dessa icke från de nya upplåtelsernas början helt inkluderar
förräntning av det åsatta nya tomträttsvärdet om 5 kr/m”. Da de
föreslagna tomtavgälderna för tomter inom grupp 3 under den första -årsperioden ej alls inkluderar sådan förräntning, har för dessa föreslagits
tillägg om 2 öre/m2, vilket ungefärligen motsvarar den nyss angivna uppskattade
skillnaden i tomträttsvärdet (cirka 10 procent av 18 öre, som utgör
förräntning av det åsatta nya tomträtt svärdet). För tomter inom grupperna
1 och 2, för vilka föreslås avgälder, som till viss del inkluderar förräntning
av det nya tomträttsvärdet, reduceras tillägget till avrundat 1
respektive 1,5 öre.

Av handlingarna i ärendet framgår, att innehavarna av 201 av de sammanlagt
204 tomterna, vilket utgör 8,8 procent av antalet tomter och 87 procent
av arealen, förklarat sig villiga antaga domänstyrelsens förslag om
ändring av tomträtlsavtalen. Inom de särskilda grupperna fördelar sig de
tomter, som anmälts till övergång till de nya bestämmelserna pa följande
sätt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 161 är 1955

161 tomter av 177
79 » »92

21 » » 25

De återstående 33 tomterna har en sammanlagd areal av 56 617 kvadratmeter.
De delegerade har ifrågasatt, om icke dessa, i samband med att ändrade
tomtrattsavtal genomföres för övriga tomter, lämpligen bör inköpas
av köpingen omedelbart. Vid en framtida övergång till de nya bestämmelserna
bor köpingen enligt de delegerade kunna skaffa sig full kompensation
för den lägre tomtavgäld, som utgått under mellantiden.

Enligt företett protokollsutdrag har kommunalnämnden i Stocksund den
8 november 1954 beslutat föreslå kommunalfullmäktige att dels fatta principbeslut
om förvärv av den med tomträtt upplåtna marken av Mörby
kronoegendom, som förvaltas av föreningen, i enlighet med de villkor, som
angivits i domänstyrelsens förslag, dels uppdraga åt nämnden att tillsammans
med domänstyrelsen närmare utforma nämnda villkor och träffa
avtal om köpet, vilket dock skall föreläggas fullmäktige för godkännande.
Vidare har nämnden föreslagit, att förvärvet även skall avse de tomter,
vilkas innehavare icke önskar övergå till ändrat tomträttsavtal.

1 detta sammanhang anmäler domänstyrelsen, att 19 tomter med en
sammanlagd areal av 30 880 kvadratmeter har upplåtits på arrende med
stod av Kungl. Maj:ts förut nämnda beslut den 16 maj 1913. Av dessa
tomter har två upplåtits till Mörby tennisförening, en halv för anordnande
av elektrisk transformator och brandbrunn, tre för skoländamål och Övriga
till enskilda tomträttshavare. Arrendeavtalen löper med sex månaders uppsägningstid.
Domänstyrelsen föreslår, att det skall anstå något med överlateise
av dessa tomter till köpingen. Ej heller är det enligt domänstyrelsens
åsikt lämpligt att nu avyttra de tomter, vilkas innehavare icke vill övergå
til! de nya avtalen. Emellertid bör, framhåller domänstyrelsen, hinder icke
mota att, nar erforderlig klarhet vunnits, senare få återkomma till dessa
frågor.

For att få en slutgiltig uppfattning om antalet tomträttshavare, som
sedermera definitivt beslutar sig för de nya avtalsbestämmelserna, har
domänstyrelsen for avsikt att tillställa samtliga tomträttshavare särskilda
avtal för undertecknande. När uppgift sålunda erhållits om vilken tomtmark
som kan komma i fråga för försäljning till köpingen, avses förslag
till köpeavtal skola upprättas och överlämnas till denna. Avtal om nedsatt
tointrattsavgald in. in. tillställes föreningen för underskrift. Den tomtmark,
som icke overlates till köpingen, skall föreningen under den återstående
upplåtelsetiden svara för i förhållande till kronan. Åt domänstyrelsen bör
uppdragas att i fortsättningen handha dessa kvarvarande tomträttsuppiåtelser.
Domänstyrelsen anför vidare.

Inom grupp 1

» »2

» »3

Kungl. Mcij.ts proposition nr Idb år 1955

Den angivna proceduren måste komina att taga åtskilliga månader i anspråk.
Med hänsyn till angelägenheten av att den föreliggande frågan blir
avgjord av 1955 års riksdag underställer domänstyrelsen Kungl. Maj :t
ärendet i dess nu föreliggande skick. Domänstyrelsen föreställer sig, att
statsmakterna vill pröva de principer, efter vilka förslaget är uppbyggt,
samt att riksdagen vill bemyndiga Kungl. Maj:t att å statsmakternas vägnar
meddela beslut i ärendet. Under vårens lopp torde domänstyrelsen bli i
tillfälle att till Kungl. Maj :t överlämna de träffade avtalen. Från domänstyrelsens
sida är icke något att erinra mot att, om så av praktiska skäl
anses lämpligt, riksdagen uppdrager åt Kungl. Maj:t att efter utredning
fatta avgörande beträffande försäljning av den mark, som ytterligare bör
överföras i köpingens ägo.

Över domänstyrelsens förslag har yttranden avgivits av bostadsstyrelsen
och statskontoret.

Bostadsstyrelsen bar — under hänvisning til! att domänstyrelsen samrått
med denna under ärendets handläggning — tillstyrkt bifall till domänstyrelsens
förslag.

I fråga om överlåtelse av tomtmarken till Stocksunds köping anser statskontoret
det uteslutet, att domänstyrelsens förslag lägges till grund för en
överenskommelse med köpingen. Ämbetsverket anför härom.

1 utlåtande den 30 december 1908 förordade domänstyrelsen beträffande
formen för upplåtelsen av mark å kronoegendomen Mörbv, att bestämmelserna
om tomträtt skulle komma till användning. Härigenom vunnes, framhöll
domänstyrelsen, ett skydd mot spekulation och den fördelen, att
kronan dels ej ginge förlustig den värdestegring av marken, som småningom
inträder, dels kunde återtaga jorden utan dryga uppoffringar, om
den framdeles skulle behövas för något allmänt ändamål (prop. 1911: 122
s. 9). Dessa synpunkter, som biträddes av Kungl. Maj :t och riksdagen, bör
enligt statskontorets mening alltjämt vara vägledande för ställningstagandet
till ifrågavarande upplåtelser.

Av handlingarna i ärendet framgår icke, om det kan anses tillfredsställande
klarlagt, att något behov av "den på Mörbyoinrådet upplåtna marken
framdeles icke kan uppkomma för kronans del. Med hänsyn till vad i ärendet
förekommit, utgår emellertid statskontoret från att denna synpunkt
ägnats ingående uppmärksamhet. Om således angivna förutsättning för
ett avstående av marken föreligger, finner ämbetsverket icke anledning
till erinran mot en överlåtelse av tomtområdet i fråga till Stocksunds köping.
Den ekonomiska uppgörelse, som härvid skall äga rum med köpingen,
bör uppenbarligen ske under iakttagande av de synpunkter, som
— enligt vad nyss anförts — gjordes gällande vid den ursprungliga upplåtelsen
av marken. Dessa synpunkter kan icke anses ha vederbörligen
beaktats i domänstyrelsens förslag. För ett såsom skäligt ansett råmarksvärde
av 5 kr/m- skulle ersättning till kronan lämnas med allenast 60 procent.
1 runt tal skulle kronan härigenom göra en omedelbar förlust på eu
miljon kronor, vilket icke borde bli fallet, om varje tomträttshavare bereddes
tillfälle att med äganderätt förvärva sin tomt. Köpingens vinst skulle
emellertid enligt förslaget bli än större genom del sätt, på vilket köpeskillingen
föreslås skola erläggas. Kontant likvid skulle icke ske, utan beloppet
skulle amorteras på 31) är med början först om 40 ar och räntesatsen be -

Kungl. Maj:ts proposition nr 164 år 1955

stämmas till 3,25 procent mot för närvarande gällande ränta för inkonvertibla
kommunala reverslån å 3,7 procent. Med dessa villkor skulle köpeskillingen
komma att erläggas i en tid, då penningvärdet med visshet kan
antagas vara väsentligt lägre än för närvarande. Erinras må om den avse■\ärda
penningvärdeförsämring, som ägt rum under den 40-åriga period,
som förflutit, sedan upplåtelse av Mörbytomterna påbörjades. Enbart under
de senaste 15 åren har penningvärdet minskat med omkring hälften.

Bestämda invändningar kan således ur ekonomiska synpunkter riktas
mot det föreliggande förslaget till ersättning åt kronan för överlåtelse av
äganderätten till Mörbytomterna. Även andra synpunkter talar mot ett
accepterande av domänstyrelsens förslag. Stocksunds köping tillhör i
finansiellt hänseende otvivelaktigt den bättre ställda delen av rikets kommuner.
Utdebiteringen 1953 uppgick till 10 kronor 75 öre och beträffande
antalet skattekronor per invånare tillhörde köpingen de fyra bäst ställda
kommunerna i landet med över 60 skattekronor. Något behov att underlätta
för köpingen att förvärva området kan således icke sägas föreligga.
Erinras må i detta sammanhang jämväl, att kronan genom beslut av 1946
års riksdag i huvudsak utan vederlag å köpingen överlåtit för gator eller
allmänna platser avsedda områden.

Därest köpingen är intresserad av alt redan nu förvärva äganderätten
tih i ärendet ifrågavarande område, bör enligt statskontoret överlåtelse ske
till ett pris, som nära ansluter sig till det uppskattade råmarksvärdet, efter
vilket eventuell försäljning till tomträtlshavarna bör kunna komma till
stånd. Köpeskillingen bör därvid erläggas vid tillträdet eller eventuellt
genom avbetalningar under högst 10 år, varvid räntesatsen bör bestämmas
till 3,7 procent.

\ ad beträffar ändringarna i tomträttsavtalen förordar statskontoret i
anslutning till sin tidigare hävdade uppfattning, att för statstjänstemän bör
fastställas sannna avgäld som för övriga tomträttshavare. Vidare saknas
enligt ämbetsverkets förmenande anledning att bestämma längre tidsperiod
än 20 år för avgäldens reglering.

Departementschefen

Av den lämnade redogörelsen framgår, att kronan genom avtal dels den
7 maj 1912, dels den 7 juni 1921 och 1 februari 1924, dels ock den 26 juni
1936 upplåtit tomträtt i vissa tomter å kronoegendomen Mörby i Stocksunds
köping. Den första gruppen upplåtelser omfattade 177 tomter för
liden t. o. in. år 1971, den andra 92 tomter t. o. in. år 1980 och den tredje
2a tomter t. o. in. år 1995. Tomträttsavgälden bestämdes till inom första
gruppen 0,6 öre för år och kvadratmeter för statstjänstemän och 1,8 öre
för övriga tomträttshavare samt inom andra och tredje grupperna 1,25 resp.
3,7a Öle med lätt för kronan att vart tjugonde år höja avgäiden med 10
procent av de ursprungliga beloppen. Någon dylik höjning har emellertid
icke vidtagits. Då upplåtelserna avsåg råmark, har tomträttshavarna i vart
fall såvitt angår andra och tredje grupperna utöver nämnda avgälder fått

Kungl. Maj.ts proposition nr 10''i år 7.955 47

vidkännas kostnaderna för markens exploatering in. in. med enligt uppgift
10 öre för kvadratmeter och år.

I avtalen stadgas vidare, bland annat, att kronan därest vid tidens
utgång ny upplåtelse icke kommer till stånd — har att utge ersättning
för byggnader och planeringskostnader, dock att ersättning skall utgå endast
med belopp, motsvarande den löseskilling, som fastställts i samband
med anläggningens färdigställande.

Den tidsbegränsade upplåtelsen liksom även den omständigheten, att vid
en eventuell inlösen av byggnader m. m. gottgörelse icke skall utgå efter
värdet vid inlösningstillfället utan efter det värde, som fastställts vid tiden
för färdigställandet, innebär uppenbarligen en avsevärd olägenhet för tomträttshavarna,
framför allt ur kreditsynpunkt. Svårigheter har därför uppkommit
i samband med överlåtelser av tomträtterna. Med anledning av en
framställning från tomträttshavarnas sida har domänstyrelsen därför föreslagit,
att tomträttsavtalen skall ändras på så sätt, att upplåtelserna bringas
i överensstämmelse med stadgandena i 4 kap. nya jordabalken i dess lydelse
enligt lagen den 5 juni 1953. Därigenom kommer tomträtterna att gälla
under obestämd tid med viss uppsägningsrätt från fastighetsägarens sida,
tidigast efter 60 år. Vidare uppkommer möjlighet att ompröva avgäldernas
belopp efter utgången av vissa perioder på grundval av det värde, marken
då äger. Den första av dessa perioder avses skola omfatta 40 åi och en\ar
av de följande 20 år. I fråga om löseskiiiingen vid tomträttens upphörande
på grund av uppsägning kommer att gälla, att denna skall motsvara egendomens
värde vid tiden för upphörandet, under antagande att tomträtten
med samma ändamål och i övrigt oförändrade föreskrifter angående fastighetens
användning och bebyggelse alltjämt skulle bestå.

I samband med övergången till nyssnämnda bestämmelser förutsättes
emellertid, att avgälderna skall höjas väsentligt. Med utgångspunkt från
ett råmarksvärde av 5 kronor för kvadratmeter och eu förräntning efter
3,6 procent har domänstyrelsen beräknat den årliga avgälden till 18 öre
för kvadratmeter. Emellertid synes hänsyn böra tagas till de förmåner,
som tillkommer tomträttshavarna enligt de nu gällande avtalen. Å andra
sidan måste även de fördelar beaktas, som övergången kommer att medföra
för tomträttshavarna. Enligt domänstyrelsens beräkningar bör darfor
avgälderna under den första perioden om 40 år bestämmas till inom första
gruppen 9 öre för kvadratmeter för statstjänstemän och 10 öre för övriga
tomträttshavare, inom andra gruppen till 6,5 resp. 8,5 öre och inom tredje
gruppen till 3,5 resp. 6 öre, allt för år räknat. För att undvika komplikationer
föreslås vidare, alt de lägre avgälder, som skall gälla för statstjänstemän
under den första perioden, icke skall ändras vid sådan tomträtts övergång
till ieke-statstjänsteman. Genom de sålunda föreslagna höjningarna
kommer avgälderna alt öka från omkring 8 500 kronor årligen till cirka

48 Kungl. Maj:ts proposition nr 164 år 1955

39 000 kronor under den första perioden samt därefter — därest omprövning
icke äger rum — till i runt tal 84 000 kronor.

Även jag anser det vara angeläget, att möjlighet beredes att trygga
tomträttshavarnas ställning för framtiden. Jag är därför beredd föreslå,
att åtgärder tår vidtagas för att upplåtelserna skall bringas i överensstämmelse
med stadgandena i 4 kap. nya jordabalken i dess lydelse enligt lagen
den 5 juni 1953. Emellertid finner jag mig icke kunna tillstyrka, att skilda
avgälder skall tillämpas för tomträttsliavare, som är statstjänstemän, och
övriga tomträttshavare. Jag förordar därför, att de för icke-statstjänstemän
föreslagna avgälderna skall fastställas för samtliga tomträttshavare.
I övrigt torde domänstyrelsens förslag i denna del kunna godtagas. Jag
vill emellertid betona, att jag härmed icke tagit ställning till markvärdet i
händelse av försäljning av ifrågavarande område.

Det torde få ankomma på domänstyrelsen att för Kungl. Majrts och kronans
räkning sluta avtal med tomträttshavarna om ändring i tomträttsupplåtelserna
i huvudsaklig överensstämmelse med vad sålunda föreslagits.
Ändringarna torde böra gälla fr. o. in. den 1 januari 1956. Tomträttshavare,
som först senare övergår till nytt avtal, bör erlägga den förhöjda avgälden
retroaktivt från nämnda dag jämte ränta å den obetalade delen därav.

Vad härefter angår förslaget om överlåtelse till köpingen av äganderätten
till de med tomträtt upplåtna områdena är jag icke beredd att taga ställning
till detta förrän efter ytterligare överväganden. Detta förslag torde
alltså icke nu böra föranleda någon Kungl. Maj :ts åtgärd.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen att medgiva,

att de genom avtal dels den 7 maj 1912, dels den 7 juni
1921 och 1 februari 1924, dels ock den 26 juni 1936 skedda
upplåtelserna av tomträtt i vissa tomter å kronoegendomen
Mörby i Stocksunds köping må ändras i huvudsaklig överensstämmelse
med vad i det föregående föreslagits.

Vad departementschefen ovan under punkterna
1 13 hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter

instämmer, bifaller Hans Maj :t Konungen samt
förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga till
detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Arne Beckman

IDUNS TRYCKERI, ESSELTE. STHLM 55
504048