Kungl. Maj.ts proposition nr 15/i (Proposition 1949:154)

Kungl. Maj.ts proposition nr 15/i.

Nr 154.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående vissa anslag
till civilförsvaret för budgetåret 1949/50 m. m.; given
Stockholms slott den 11 mars 1949.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Eije Mossberg.

1—Bihang till riksdagens protokoll 1949. 1 sand. Nr 154.

Kungl. Maj:ts proposition nr 154.

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten å Stockholms
slott den 11 mars 1949.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Mossberg, Weijne, Kock, Andersson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför
chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Mossberg.

I årets statsverksproposition, elfte huvudtiteln, punkten 180, föreslog
jag, att å riksstaten för nästa budgetår skulle uppföras ett förslagsanslag,
benämnt Civilförsvaret: Administrationen inom civilförsvarsområdena. Enligt
vad jag anförde finnes i gällande riksstat icke någon direkt motsvarighet
till det nya anslaget. Jag avsåg, att från detta skulle bestridas dels
kostnader för avlöningar till civilförsvarschefer, ställföreträdare för civilförsvarschefer
samt biträdespersonal åt civilförsvarscheferna, dels omkostnader
i samband med civilförsvarets administration, dels arvoden och andra
ersättningar, som jämlikt avlöningsreglementet för civilförsvarspersonal
utginge vid annan tjänstgöring än för utbildning och övning, dels ock inlösen
av kontorsmateriel. Medel för vissa av dessa ändamål vore f. n. anvisade
under förslagsanslagen till Bidrag till kommuner till kostnaderna för
vissa arvoden m. m. samt till Bidrag till kommuner för utbildning in. in.
Med hänsyn till att staten enligt av 1948 års riksdag beslutade ändringar i
civilförsvarslagen, vilka träda i kraft den 1 juli 1949, helt skulle bestrida
angivna kostnader och då medelsanvisningarna för samtliga oinförmälda
ändamål avsåge administrationen inom civilförsvarsområdena, ansåg jag,
att de lämpligen borde sammanföras under ett anslag till administrationen
inom civilförsvarsområdena.

Anslaget upptogs till 3 500 000 kronor, vilket belopp var allenast preliminärt
beräknat. Anledningen härtill var, att vid tiden för statsverkspropositionen
färdigställande utredning pågick inom civilförsvarsstyrelsen rörande
möjligheterna att effektivisera och i kostnadsbesparande syfte rationalisera
den nuvarande organisationen i botteninstansen. Utredningen omfattade
även frågan om avlöningsvillkoren för civilförsvarscheferna.

Vidare föreslog jag under punkten 181, att från ett förslagsanslag, benämnt
Civilförsvaret: Utbildnings- och övningsverksamhet, skulle bestridas
dels utgifter för utbildning vid statens civilförsvarsskola m. in., dels kostnader
för central och lokal utbildning inom länen, dels utgifter för öv -

Kungl. Maj:ts proposition nr 154.

ningar, dels ock ersättningar till civilförsvarspersonal under deltagande i
utbildning och övning. För dessa ändamål funnes i gällande riksstat medel
anvisade under fyra olika förslagsanslag. Med hänsyn till pågående utredning
rörande ersättning till personal inom allmänna civilförsvaret m. in.
upptogs det nya anslaget allenast med ett preliminärt beräknat belopp av
5 000 000 kronor.

Civilförsvarsstyrelsen har i skrivelse den 30 december 1948 framlagt förslag
rörande administrationen av civilförsvarets botteninstans. Över förslaget
ha yttranden inhämtats från statskontoret, överbefälhavaren, telegrafstyrelsen,
järnvägsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, samtliga länsstyrelser,
riksbrandinspektören, riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap, 1947
års landsfiskalsutredning, 1948 års länsstyrelseutredning, svenska stadsförbundet,
föreningarna Sveriges polismästare, Sveriges landsfogdar och
Sveriges landsfiskaler, svenska brandkårernas riksförbund, svenska brandbefälsförbundet
och svenska civilförsvarets tjänstemannaförening.

Vidare har civilförsvarsstyrelsen i skrivelser den 28 september 1948 och
den 15 januari 1949 framlagt förslag om ändringar i avlöningsreglementet
för civilförsvarets personal. Över detta förslag ha remissyttranden i vanlig
ordning inhämtats.

Slutligen har civilförsvarsstyrelsen i skrivelse den 7 januari 1949 hemställt,
att ett äldre reservationsanslag finge disponeras även under budgetåret
1949/50.

Jag anhåller att nu få upptaga samtliga dessa frågor till behandling.

Sammanfattning.

Enligt beslut av 1948 års riksdag skall staten fr. o. m. den 1 juli 1949
från kommunerna övertaga det huvudsakliga ansvaret för civilförsvarets
lokala administration.

Enligt ett av civilförsvarsstyrelsen framlagt förslag skulle den lokala
organisationen omfatta betydligt större områden än de nuvarande och antalet
därigenom minskas från 458 till 104. I vart och ett av de nya områdena
skulle för de administrativa uppgifterna finnas en civilförsvarsbyrå
med heltidsanställda befattningshavare till ett sammanlagt antal av 323,
av vilka 161 ordinarie och 162 extra ordinarie.

Jag föreslår, att organisationen av civilförsvarets botteninstans skall
bygga på den nuvarande indelningen i civilförsvarsområden. Staten skulle
i stort sett övertaga de civilförsvarsbyråer, som nu finnas. Vid dessa byråer
äro f. n. på civilförsvarsstat anställda 288 heltids- och minst 244 deltidsanställda
befattningshavare. Antalet heltidsanställda befattningshavare
i den av mig förordade organisationen skulle uppgå till 175. Av dessa äro
73 kontorsbiträden, för vilka föreslås att den för kontorsbiträden gällande

Kungl. Maj:ts proposition nr 154.

reglerade befordringsgången tillämpas med vissa modifikationer. I övrigt
skulle personalen omfatta 41 extra ordinarie och 61 extra tjänstemän. Därutöver
skall viss annan personal ställas till civilförsvarschefernas förfogande.
Jag förutsätter, att befattningshavare vid polis- och brandväsendet alltjämt
skall vara skyldig åtaga sig uppdrag såsom civilförsvarschef. Arvodet till civilförsvarschef,
som samtidigt är statlig befattningshavare vid polisväsendet,
förordas utgå med samma belopp, som utgår till annan civilförsvarschef.

Kostnaderna för organisationen föreslås uppdelade på ett avlönings- och
ett omkostnadsanslag. Anslagen upptagas för nästa budgetår med 2 270 000
resp. 500 000 kronor. I årets statsverksproposition hade dessa två anslag
tillhopa preliminärt beräknats till 3 500 000 kronor.

Jag har icke för avsikt att för innevarande års riksdag föreslå någon
ändring i avlöningsreglementet för civilförsvarets personal. Anslaget till
Utbildnings- och övningsverksamhet beräknas för nästa budgetår till
2 315 000 kronor.

Slutligen förordar jag, att Kungl. Maj :t må jämväl under budgetåret
1949/50 förfoga över det senast för budgetåret 1945/46 på riksstaten uppförda
reservationsanslaget till Civilförsvaret: Bidrag till kommuner för anskaffande
av materiel m. m.

Administrationen inom civilförsvarsområdena.

Organisationen i botteninstansen.

Nuvarande ordning.

Civilförsvarets centrala ledning utövas under Kungl. Maj :t av civilförsvar
sstyrelsen såsom ett självständigt centralt ämbetsverk.

Ledningen inom länen handhaves av länsstyrelserna. Inom dessa beredas
ärenden rörande civilförsvaret av härför på landskansliet särskilt inrättade
avdelningar, försvarsavdelningar. Chef för försvarsavdelning är en civilförsvarsdirektör.
Vid avdelningen finnes vidare en militärassistent och en
inkvarteringschef. I mån av behov tjänstgöra dessutom på avdelningen länsnotarie,
landskanslist och skrivbiträde.

Länen äro indelade i civilförsvarsområden. Varje landsfiskalsdistrikt och
stad, som ej ingår i sådant distrikt, utgör ett civilförsvarsområde, där ej
Kungl. Maj :t för visst fall annorlunda förordnar. Antalet civilförsvarsområden
i hela landet är f. n. 458. Vissa civilförsvarsområden ha indelats i
distrikt. Detta har skett, när områdets areal och folkmängd varit så stora,
att svårigheter ansetts föreligga för en direkt ledning av området i dess
helhet. Distriktsindelning har ägt rum även då ett område delats av vatten,
skog eller dylikt så att förbindelsesvårigheter mellan delarna befarats kunna
uppkomma under krig.

Kungl. Maj.ts proposition nr 154.

Civilförsvarets ledning inom civilförsvarsområde utövas av en civilförsvarschef,
för vilken finnes en eller flera ställföreträdare. Befattningshavare
vid polis- och brandväsendet är skyldig att mottaga uppdrag att vara civilförsvarschef
eller ställföreträdare. I cirka tre fjärdedelar av civilförsvarsområdena
äro civilförsvarscheferna befattningshavare vid polisväsendet, huvudsakligen
landsfiskaler.

Arbetsuppgifterna i botteninstansen kunna enligt vad
civilförsvarsstyrelsen i sin skrivelse den 30 december 1948 anför indelas
i huvudsakligen följande grupper, nämligen personalärenden, utbildningsoch
övningsärenden, motorfordonsärenden, lokal- och fastighetsärenden,
planläggningsärenden, tekniska ärenden och ärenden rörande förrådshållning.
Enligt av styrelsen lämnad redogörelse ingå i de olika grupperna följande
arbetsuppgifter.

Personalärendena omfatta bl. a. inskrivning av personal i allmänna och
särskilda civilförsvaret, inkallelse av befäl för förberedelsearbetet enligt
12 § 2 mom. civilförsvarslagen och 29 § civilförsvarskungörelsen samt frågor
om uppskov för civilförsvarspersonal från militärtjänstgöring. fnskrivningsarbetet
är tidsödande och arbetskrävande. Sålunda skola uppgifter
om lämpliga personer införskaffas och förslag till inskrivning uppgöras.
De till inskrivning föreslagna skola givas tillfälle att yttra sig. Där godtagbara
skäl mot inskrivning framföras skola jämkningar företagas i förslaget.
Härtill kommer samråd och förhandlingar med hemvärnet, frivilliga
beredskapsorganisationer och länsarbetsnämnder. Slutligen skola inskrivningsbevis
utfärdas och de inskrivna rullföras. Inom allmänna civilförsvaret
finnas ca 420 000 befattningshavare. Härtill komma ca 300 000 befattningshavare
inom verksskydd och omkring 120 000 hemskyddsledare. Sammanlagt
skola sålunda 840 000 personer vara inskrivna. Den normala avgången
av personal beräknas till tio procent för år. Rörligheten på arbetsmarknaden
under senare tid har medfört en höjd avgångsprocent.

Utbildningsårendena innefatta uppläggande av kursprogram, avtal med
instruktörer, anskaffande av utbildningslokaler och erforderlig materiel,
fördelning av de utbildningspliktiga på kurser, utfärdande av kallelse till
och kontroll av deltagare i kurserna samt utfärdande av bevis över genomgången
kurs. Utbildningsärendena ha sedan utbildningsplikten utsträckts
genom kungörelsen den 18 september 1948 (nr 662) vuxit i omfattning. I
kungörelsen har Kungl. Maj:t sålunda i enlighet med riksdagens beslut
föreskrivit, att all personal i allmänna civilförsvaret, huvuddelen av personalen
i verkskyddet och hemskyddsledare skall undergå såväl första utbildning
som repetitionsutbildning. Härjämte skola 18-åriga kvinnor utbildas
i sjukvårdstjänst. Den utbildningspliktiga personalen inom det allmänna
civilförsvaret och verkskyddet utgör cirka 720 000 befattningshavare.
Av dem äro f. n. mellan 30 och 50 procent helt outbildade. 1 fråga om hemskyddsledarna,
vilka uppgå till 120 000, är utbildningsläget bättre. Men
även här föreligga i utbildningshänseende stora luckor. Årsklassen 18-åriga
kvinnor beräknas omfatta 22 000 utbildningspliktiga. Under de närmaste
åren kan utbildningsverksamheten beräknas bli intensifierad. Därefter torde

Iiungl. Majrts proposition nr 154.

den komma att begränsas till nyutbildning av dem, som ersatt avgången
personal, repetitionsutbildning av all personal samt årsklassvis utbildning
av 18-åriga kvinnor. Anordnande av övning, som de civilförsvarspliktiga enligt
nämnda kungörelse äro skyldiga deltaga i, fordrar givetvis planläggnings-
och förberedelsearbete. Erforderliga kontrollanter och markörer skola
anskaffas. Fingerade skador skola markeras och härför behövlig materiel
anskaffas. Övningstekniska anvisningar skola uppgöras och tillställas i övningen
deltagande. Program och kartor skola iordningställas för att tillhandahållas
civila och militära myndigheter, som deltaga i eller följa övningen.
Under de senast förflutna åren ha civilförsvarsövningar icke avhållits
i annan form än försvarsspel. Civilförsvarsstyrelsen har föreskrivit, att
jämte försvarsspel övningar nu skola kontinuerligt anordnas. Inom den
lägsta instansen skola övningar hållas för del av civilförsvaret (tjänstegrensövning)
eller för civilförsvaret i dess helhet (totalövning). Omfattningen
av övningarna bestämmes av länsstyrelsen. Härvid skall i huvudsak
gälla, att totalövning anordnas inom en tidsperiod av 5—8 år inom varje
ort av särskild betydelse och tjänstegrensövningar i sådan utsträckning,
att under samma tidsperiod varje enhet kommer att deltaga i sådan övning
en gång.

Civilförsvarets behov av motorfordon för varaktigt bruk täckes genom
ett redan under fred verksamt uttagningsförfarande. Tillfälliga behov avses
skola täckas av den allmänna civila trafikledningen. I den lägsta instansen
skall det varaktiga behovet fastställas och en beräkning ske av det tillfälliga
behovet. För detta ändamål skola fordonsplaner uppgöras. På grundval
härav sker sedermera uttagning av fordon för varaktigt bruk. De uttagna
fordonen skola därefter placeras på de olika tjänstegrenarna. För civilförsvaret
äro f. n. uttagna cirka 16 500 motorfordon.

Lokal- och andra fastighetsärenden avse uttagning av utrymmen för
civilförsvarets verksamhet. Utrymmen erfordras för uppehållsplatser åt ledningen
och enheterna inom det allmänna civilförsvaret, för utdelning av
materiel, för upprättande av härbärgen, förbandsplatser, väntplatser, vänthem,
internat, mottagningsplatser, offentliga skyddsrum, garage, observationsplatser,
radiostationer och för anbringande av alarmeringsanordningar
m. in. Vissa utrymmen — skyddsrum, observationsplatser samt lokaler för
radiostationer och alarmeringsanordningar — måste tagas i anspråk redan
under fred. I fråga om andra utrymmen sker under fred allenast planläggning
av det framtida ianspråktagandet. För ändamål, varom här är fråga,
föres fastighetsregister. Förhandlingar måste tagas upp och överenskommelser
träffas med fastighetsägare och nyttjanderättshavare.

Planläggningsarhetet är av skiftande karaktär. För varje civilförsvarsområde
skall finnas en organisationsplan. Vidare skola för det allmänna
civilförsvarets särskilda tjänstegrenar och verksamhetsområden, för block
och verkskydd samt för hemskydd, som icke ingå i block, finnas specialplaner,
i vilka civilförsvarets verksamhet närmare regleras. Organisationsplanerna
äro numera i huvudsak upprättade. Nya specialplaner erfordras
emellertid för alla grenar och verksamhetsområden, där dylika planer skola
finnas. Upprättandet av dessa planer är ett arbete på lång sikt och kan
endast framskrida i takt med upprättandet av anvisningar. Inom civilförsvarsstyrelsen
finnas f. n. utarbetade nya anvisningar för utrymnings- och

Kungl. Maj:ts proposition nr 15b.

socialtjänsten samt för verkskyddet. Civilförsvarsstyrelsen beräknar, att
arbetet med upprättande av specialplaner kan vara avslutat om tre år. En
fortlöpande översyn och revidering av gällande planer kräves med hänsyn
till krigsteknikens och den tekniska utvecklingen i allmänhet. Organisationsplanerna,
vilkas upprättande påbörjades under första delen av år

1947 och som helt nyligen blivit i skick att kunna fastställas, äro sålunda
redan i behov av revidering.

De tekniska ärendena omfatta lämnandet av råd och anvisningar samt
kontroll i fråga om den planläggning, som berör verkskydd, undanförsel
och förstöring. Även på botteninstansen ankommande frågor rörande
skyddsrum, motor fordonstjänst, alarmeringsanordningar, radioanläggningar
samt reparations- och annan service av materiel äro av teknisk natur.
Väl skall det f. n. och även i fortsättningen åvila vederbörande kommun
att bygga skyddsrum. Men på civilförsvarets lägstla instans skall ankomma
att uppgöra förslag till plan för denna verksamhet. Vidare skall
nämnda instans utöva kontroll över att gällande bestämmelser i civilförsvarsförfattningar
efterlevas i fråga om skyddsrum och andra byggnadstekniska
anordningar. I fråga om motorfordonstjänsten erfordras besiktning
av de för civilförsvaret uttagna motorfordonen samt kontroll av att uttagna
fordon äro lämpliga för avsett ändamål ävensom att ändamålsenliga trafiksäkerhetsåtgärder
planläggas för att vidtagas under mörkläggning. Alarmerings-
och radionätens funktionsduglighet är av vital betydelse för civilförsvaret.
På den lägsta instansen måste ankomma medverkan vid uppbyggnaden
av alarmerings- och radionäten. Den tekniska materiel, som f. n.
lagerhålles av civilförsvaret, har ett anskaffningsvärde av mellan 40—45
miljoner kronor. Vid sidan av själva förvaringsverksamheten skola reparationer
av materielen organiseras och övervakas.

Vad slutligen angår förrådshållningen beräknas anskaffningsvärdet av
nu lagerhållen materiel till ca 50 miljoner kronor. Materiel för ytterligare
omkring 5 miljoner kronor kommer att beställas under innevarande budgetår.

I detta sammanhang har civilförsvarsstyrelsen framhållit, att arbetsuppgifterna
inom den lägsta instansen efter krigsslutet och intill den 1 juli

1948 varit avsevärt mindre omfattande än nu angivits. Detta sammanhängde
därmed, att civilförsvarsverksamheten överhuvudtaget varit ringa
under denna tid. Sålunda hade planläggningsarbetet endast avsett uppgörande
av förslag till organisationsplaner. Utbildningen hade varit obetydlig
och övningar hade ej alls hållits. Inskrivning av personal hade ej fullgjorts
i önskvärd omfattning och anbefallda åtgärder i övrigt i många fall ej fullgjorts
i tid eller ej alls verkställts.

Civilförsvarsstyrelsen har lämnat följande redogörelse för den n u v arande
personalorganisationen i botteninstansen.

För handhavande av administrativa uppgifter och löpande göromål (med
undantag för förrådshållningsärenden) ställer vederbörande kommun biträdespersonal
till civilförsvarschefs förfogande. Behovet av sådan personal

Kungl. Maj.ts proposition nr 15i.

bedömes olika inom skilda civilförsvarsområden och anställningsförhållandena
äro högst skiftande. Det låter sig därför icke göra att enhetligt beskriva
tilldelningen av biträdespersonal och dess anställningsform. Vissa allmänna
tendenser kunna dock angivas.

Inom civilförsvarsområde, vari stad eller annat större samhälle ingår,
finnes i allmänhet en civilförsvarsbyrå med en eller flera heltidsanställda,
mera kvalificerade befattningshavare (i högre lönegrad än 11 :e lönegraden
eller motsvarande ställning) samt skrivpersonal. Antalet kvalificerade befattningshavare
varierar mellan 1 och 15. Inom övriga civilförsvarsområden
utgöres personalen i regel endast av hel- eller deltidsanställd skrivpersonal.
Kommunerna redovisa den 1 juli 1948 sammanlagt 458 befattningshavare,
som avlönas från anslag till civilförsvaret. Av dessa äro 214 heltidsanställda.
Härutöver har annan kommunalanställd personal med bibehållande
av lön å egen befattning tagits i anspråk för civilförsvarsuppgifter. I Stockholms
civilförsvarsområde finnas f. n. 51 befattningshavare, varav 15 mera
kvalificerade, i Göteborgs civilförsvarsområde 16 befattningshavare, varav
8 mera kvalificerade och i Malmö civilförsvarsområde 11 befattningshavare,
varav 6 mera kvalificerade.

Den av kommunerna per den 1 juli 1948 redovisade organisationen kan
anses utgöra en miniiniorganisation. Detta framgår därav, att efter den 1
juli 1948 ytterligare personal anställts eller frigjorts från annan kommunal
tjänst för fullgörande av civilförsvarsuppgifter.

Anställningsformen för kommunernas civilförsvarspersonal omfattar ordinarie
och extra ordinarie anställning samt anställning mot arvode. Den
sistnämnda anställningsformen är förhärskande. Endast ett fåtal befattningshavare
äro uppförda som ordinarie tjänstemän på vederbörande kommuns
civilförsvarsstat. Ett icke ringa antal befattningshavare innehar emellertid
annan kommunal ordinarie eller extra ordinarie befattning, men
åtnjuta ledighet därifrån för fullgörande av civilförsvarsuppgifter. Detta
sammanhänger i huvudsak därmed, att civilförsvarspersonalen i betydande
omfattning rekryterats från de kommunala poliskårerna.

Intill den 1 juli 1947 ålåg det vederbörande kommun att ansvara för vården
av civilförsvarsmateriel. Fr. o. in. nämnda dag övertog staten detta ansvar
med undantag för viss materiel. Anställningsförhållandena för den personal,
som handhar civilförsvarets förråd, underkastades icke någon reglering
i samband med statens övertagande av materielvården. Huvuddelen av
personalen var och är fortfarande anställd enligt kollektivavtal. Övrig personal,
förrådsförvaltarna, voro med några få undantag den 30 juni 1947
arvodesanställda och denna anställningsform bibehölls även därefter. I
enstaka fall voro förrådsförvaltare upptagna på vederbörande kommuns
stat såsom ordinarie eller extra ordinarie tjänstemän. Samma förhållande
har rått efter statens övertagande av förrådshållningen, men avlöningen
till dem har bestritts av statsmedel.

Kungl. Maj.ts proposition nr 15b.

Civilförsvarsstyrelsens förslag.

Vid behandlingen av de allmänna riktlinjerna för administrationens
ordnande i lägsta instansen har civilförsvarsstyrelsen framhållit,
att de arbetsuppgifter, som normalt komma att åvila den lägsta instansen,
uppenbarligen vore av sådan omfattning och svårighetsgrad, att
deras handhavande krävde en fast personalorganisation. Civilförsvarets
förmåga att lösa sina uppgifter bleve beroende av det förberedelsearbete,
som utfördes inom den lägsta instansen. Därest denna fungerade otillfredsställande,
bleve de stora ansträngningar och kostnader, som i övrigt nedlades
på civilförsvaret, till ringa nytta. Utan att den lägsta instansen tillfördes
kunniga och välkvalificerade befattningshavare, bleve det ej möjligt
att genomföra en decentralisering av civilförsvarets verksamhet. En sådan
decentralisering vore för civilförsvarets del önskvärd ej minst i fråga om
ärenden av teknisk natur. Huvuddelen av dessa ärenden måste f. n. avgöras
centralt av civilförsvarsstyrelsen. Härigenom bleve särskilt i fråga om
granskning av skyddsrumsritningar ärendenas handläggning försinkad. Den
lägsta instansen måste därför enligt styrelsen byggas upp av fast anställd
personal, som helt kunde ägna sig åt civilförsvarsuppgifterna. Vunna erfarenheter
hade givit vid handen, att önskad effektivitet eljest ej kunde
uppnås.

Enligt civilförsvarsstyrelsens mening vore det ej rationellt eller ur ekonomisk
synpunkt lämpligt att inom alla nuvarande civilförsvarsområden
utnyttja heltidsanställd personal. Arbetsuppgifterna inom vart och ett av
dessa områden vore ej alltid av sådan storleksordning, att dylik personal
oavbrutet erhölle full sysselsättning. Å andra sidan hade ett system med
deltidsanställd personal visat sig brista i effektivitet. Det syntes därför ändamålsenligt,
att större enheter än de nuvarande civilförsvarsområdena skapades
för den administrativa verksamheten. Efter att lia berört möjligheten
att med bibehållande av nuvarande indelning i civilförsvarsområden
bilda kretsar för ett gemensamt handhavande av den administrativa verksamheten
för flera civilförsvarsområden har styrelsen förordat bildande av
nya större civilförsvarsområden genom sammanslagning av flera nuvarande
civilförsvarsområden. Styrelsen har framhållit, att de nybildade områdena
visserligen komrne att bliva jämförelsevis stora och att ledningen under
krig därigenom kunde komma att försvåras. Emellertid har styrelsen förutsatt,
alt indelning i distrikt i nära anslutning till nu gällande indelning i
civilförsvarsområden och distrikt skulle äga rum.

Beträffande den närmare utformningen av sill förslag till ny indelning
av landet i civilförsvarsområden har civilförsvarsslyrclsen
anfört bl. a.

Områdena ha givits sådan omfattning, att det blir rationellt och ur ekonomisk
synpunkt lönande med organiserande av en civilförsvarsbyrå inom

Kungi. Maj:ts proposition nr 154.

varje område för handhavandet av den administrativa verksamheten. Härvid
har indelningen avpassats efter de krav, som i operativt hänseende
under krig kunna uppställas. Erfarenheterna av hittillsvarande planläggningsarbete
samt avhållna försvarsspel ha tydligt givit vid handen, att
större civilförsvarsområden än de nuvarande komma att medföra ett underlättande
av den operativa verksamheten under krig. Provisoriska förslag
om bildandet av fjärrhjälpskretsar, vari flera civilförsvarsområden skola
ingå, ha redan tidigare uppgjorts för att möjliggöra ett ändamålsenligt utnyttjande
av de samlade resurserna. Den i de provisoriska förslagen gjorda
indelningen i fjärrhjälpskretsar motsvarar i huvudsak den föreslagna indelningen
i civilförsvarsområden.

Även om sålunda avsevärda fördelar vinnas med den föreslagna indelningen,
kan det ur taktisk synpunkt bli svårt att leda och sammanhålla
verksamheten under krig inom hela området. Dessa svårigheter finnas redan
inom vissa av de nuvarande civilförsvarsområdena och ha lösts genom att
indela dylika områden i distrikt. Styrelsen föreslår, att distriktsindelning
skall äga rum även beträffande de nya civilförsvarsområdena. Härvid bör
distriktsindelningen i huvudsak anknyta till nuvarande indelning i civilförsvarsområden
och den indelning i distrikt av nuvarande civilförsvarsområden,
som föranletts av att områdena äro för stora för en enhetlig
ledning under krig. Däremot föreligger ej längre behov av distriktsindelning
av den anledning, att ett område delas av vatten, skog eller dylikt och
förbindelsesvårigheter till följd därav kunna befaras uppkomma under
krig.

I en vid styrelsens skrivelse fogad bilaga bär styrelsen närmare angivit
omfattningen av de civilförsvarsområden, som skulle bildas enligt förslaget.
Exempelvis har föreslagits, att nuvarande Frösåkers, Väddö, Näringhundra,
Norrtälje, Frösunda och Sigtuna civilförsvarsområden skulle bilda
ett område, benämnt Norrtälje civilförsvarsområde med en byrå, förlagd
till Norrtälje. Till ett område skulle enligt förslaget vidare sammanföras
Jönköpings, Huskvarna, Mo, Nässjö, Gränna, Aneby och Tranås civilförsvarsområden.
Byrån skulle vara förlagd till Jönköping. Som ett tredje
exempel må nämnas, att Örebro civilförsvarsområde skulle bestå av Örebro
stad och landsfiskalsdistrikt, Kumla, Glanshammars norra, Glanshammars
södra och Sköllersta nuvarande civilförsvarsområden. Byrån skulle i detta
område vara förlagd till Örebro.

Styrelsen har härefter berört frågan om ledningen av verksamheten
i de föreslagna civilförsvarsområdena och distrikten.

I civilförsvarsområdena borde ledningen handhavas av en civilförsvarschef,
vartill borde utses lämplig person. Då svårigheter i allmänhet förelåge
att på frivillighetens väg erhålla dugande personer till sysslan ansåge styrelsen,
att befattningshavare vid polis- och brandväsendet alltjämt borde
vara skyldiga att åtaga sig uppdraget som civilförsvarschef eller ställföreträdare.
Från olika håll hade till styrelsen framförts, att särskilt landsfiskalerna
hade en så tung arbetsbörda, att därmed icke kunde förenas befatt -

Kungl. Mcij:ts proposition nr 154.

ningen som civilförsvarschef. Erfarenheterna hade givit vid handen, att
landsfiskal, som tillika vore civilförsvarschef, stundom tvingats att åsidosätta
ärenden rörande civilförsvaret. Detta sammanhängde enligt civilförsvarsstyrelsens
mening därmed, att tillräcklig biträdespersonal ej ställts till
civilförsvarschefens förfogande. Därest så skedde, borde landsfiskal kunna
utöva även befattning såsom civilförsvarschef. I allmänhet syntes befattningen
som civilförsvarschef kunna förenas med annan syssla. 1 Stockholms,
Göteborgs och Malmö civilförsvarsområden borde dock liksom hittills
heltidsanställd befattningshavare utöva ledningen av civilförsvaret. I
fråga om Visby civilförsvarsområde, som enligt styrelsens förslag skulle
omfatta hela Gotlands län, ansåge styrelsen, att civilförsvarsdirektören
inom länet tillika borde vara civilförsvarschef.

Ledningen inom ett distrikt har av styrelsen föreslagits skola handhavas
av en distriktschef. Honom skulle åligga att under fred följa planläggningen
för distriktet samt att lämna civilförsvarschef de råd och upplysningar, som
civilförsvarschef funne sig böra inhämta i fråga om distriktet. Under krig
skulle åt distriktschef kunna uppdragas att leda distriktets civilförsvar. Befattningshavare
inom polis- och brandväsendet borde vara skyldiga att mottaga
uppdrag som distriktschef eller ställföreträdare.

I detta sammanhang må nämnas, att civilförsvarsstyrelsen framlagt förslag
till de ändringar i civilförsvarslagen, som skulle erfordras vid bifall
till förslagen om nyindelning och inrättande av befattning som distriktschef.

Vad härefter angår personalorganisationen inom de föreslagna
civilförsvarsområdena har styrelsen ansett sig i detta sammanhang
icke böra upptaga förrådspersonalens förhållanden till prövning. Avlöningskostnaderna
för denna personal bestredes sedan den 1 juli 1947 av staten.
Dessa kostnader belastade förslagsanslaget Civilförsvaret: Förvaring och
underhåll av viss materiel m. m. Frågan om formerna för den framtida
förrådshållningen och på vilka orter förråden skulle placeras, vore ännu
icke löst. Så mycket stode emellertid klart, att viss förrådshållning komme
att äga rum inom varje län. Enligt styrelsens uppfattning borde tills vidare
nu gällande ordning i fråga om förrådspersonal tillämpas. För Stockholms
del borde dock förrådsförvaltare och förrådsbokhållare upptagas på personalstaten
för denna civilförsvarsbyrå. Såvitt nu kunde bedömas komme
nämligen även framdeles civilförsvarsmateriel att förvaras under fred inom
Stockholms civilförsvarsområde till sådan myckenhet att behov av förvaltare
och bokhållare komme att föreligga.

Styrelsen har rörande omfattningen av personalen och dess anställningsformer
framhållit, att försiktighet borde iakttagas vid skapandet av en såsom
i detta fall delvis ny organisation. Å andra sidan måste organisationen
givas en sådan utformning, att arbetsuppgifter av permanent art hunnes
med utan alt allvarlig stockning uppstode. Erforderliga befattningar borde

Kungl. Maj.ts proposition nr 154.

i princip uppföras på ordinarie eller extra ordinarie stat. Inrättande av
ordinarie befattningar borde ske med försiktighet.

Personal med teknisk utbildning borde ej tilldelas samtliga civilförsvarsområden.
Tills vidare syntes det vara tillräckligt, att en befattningshavare
med sådan utbildning funnes inom varje län med skyldighet att gå samtliga
civilförsvarschefer inom länet tillhanda.

Tilldelning av personal i övrigt åt de olika civilförsvarsområdena hade
beräknats med hänsyn till bl. a. folkmängden i de delar av civilförsvarsområdena,
där särskilt civilförsvar skall vara organiserat, enligt följande
tabell.

Folkmängd		Antal	befattningar, lönegrad
27	25	24	22	19	16	11	8	S:a
90 000 och däröver........................	1			i		i	i	2	6
Jönköpings cfo, ej fullt 90 000 ............		1			1	i	i	2	6
60 000—90 000............................		1			1		i	1	4
40 000—60 000............................			i			i		1	3
30 000—40 000............................				i		i		1	3
20 000—30 000............................				i				1	2
5 000—20 000............................					1			1	2
(mindre än 5 000).......................					1				1

I fråga om Stockholms, Göteborgs och Malmö civilförsvarsområden hade
dock delvis andra beräkningsgrunder tillämpats. Civilförsvarsverksamheten
i dessa områden vore avsevärt större och mera mångsidig än inom andra
civilförsvarsområden. Organisationen måste till följd härav givas större
dimensioner än på andra håll. Civilförsvaret i Stockholms civilförsvarsområde
vore sålunda det mest betydelsefulla och arbetskrävande i landet. Antalet
befattningshavare för handhavandet av detsamma måste därför bli
relativt betydande. Nuvarande antalet befattningshavare utgjorde 51, vartill
komme en förrådsförvaltare och en förrådsbokhållare. Denna arbetsstyrka
vore f. n. fullt sysselsatt. Styrelsen vore emellertid ej övertygad om att allamöjligheter
till rationaliseringar och förenklingar i arbetet tillvaratagits. En
organisationsundersökning i sådant syfte borde komma till stånd. Styrelsen
hade med hänsyn härtill uppfört på extra ordinarie stat endast sådana befattningar,
som utan tvekan erfordrades under överskådlig framtid, och
i övrigt upptagit personalen på extra stat eller som arvodister. I enlighet
härmed skulle civilförsvarsbyrån i Stockholm erhålla följande personal,
nämligen: 1 förste byråsekreterare (Ce 29), 1 förste byråinspektör (Ce 29),
1 förste byråingenjör (Ce 29), 1 förste byråingenjör (Ce 27), 1 konsulent
(Ce 27), 1 byråsekreterare (Ce 24), 1 byråingenjör (Ce 24), 1 konsulent
(Cg 24), 4 assistenter (Ce 20), 2 assistenter (Cg 20), 1 assistent (Ce 16), 1
assistent (Cg 16), 4 kanslibiträden (Ce 11), 4 kanslibiträden (Cg 11), 1
expeditionsvakt (Ce 9), 12 kontor sbiträden (Ca 8) och 15 kontorsbiträden
(Cg 8) samt en arvodesanställd utbildningsledare.

Kungl. Maj.ts proposition nr 15b.

Byrån i Göteborg skulle enligt förslaget erhålla 1 konsulent (Ca 27), 2
förste assistenter (Ce 22), 3 assistenter (Ce 19), 2 assistenter (Ce 16), 2
kanslibiträden (Ce 11), 6 kontorsbiträden (Ca 8) samt 1 förste byråingenjör
(Ce 27).

På civilförsvarsbyrån i Malmö ha föreslagits placerade 1 konsulent
(Ca 27), 1 förste assistent (Ce 22), 1 assistent (Ce 19), 2 assistenter (Ce 16),
1 kanslibiträde (Ce 11), 4 kontorsbiträden (Ca 8) och 1 förste byråingenjör
(Ce 27).

De olika befattningarna ha enligt styrelsen lönegradsplacerats med hänsyn
till arbetsuppgifternas omfattning och svårighetsgrad. Bestämmande för
styrelsen har jämväl varit en önskan, att civilförsvarsbanan icke skulle te
sig mindre lockande i fråga om befordrings- och utkomstmöjligheter än
andra motsvarande eller närliggande banor, exempelvis karriären inom
polisväsendet. Hänsyn har också tagits därtill, att kvalificerade befattningshavare
äro nödvändiga för att civilförsvarschefs ledning av arbetet skall
kunna underlättas och en önskad decentralisering av verksamheten inom
civilförsvaret kunna genomföras. För föreståndare för civilförsvarsbyråerna
i de största städerna ha upptagits sammanlagt fyra tjänster i lönegrad
27. I samma lönegrad har styrelsen med hänsyn till önskvärda krav på teknisk
utbildning placerat de befattningshavare, som skola handlägga tekniska
ärenden. Övriga föreståndare för civilförsvarsbyråerna ha föreslagits
upptagna i 25 och 24 eller lägre lönegrader. Den lägre personalen har lönegradsplacerats
i överensstämmelse med de grunder, som tillämpas för annan
sådan statlig personal. Styrelsen har förutsatt, att Kungl. Maj :t skulle medgiva
placering i högre löneklass än begynnelselöneklass, därest nuvarande
kommunalavlönad befattningshavare i civilförsvaret vid övergång i statens
tjänst skulle nödgas vidkännas minskning i sina löneförmåner.

Tjänst	Ordinarie	Extra-ordinarie
lönegrad	antal tjänster	lönegrad	antal tjänster
Förste byråsekreterare........................			Ce 29	i
» byråinspektör ........................			Ce 29	1
» byråingenjör..........................			Ce 29	1
» byråingenjör..........................			Ce 27	25
Konsulent ..................................	Ca 27	4	Ce 27	1
Konsulent ..................................	Ca 25	10
Konsulent ..................................	Ca 24	10
Byråsekreterare..............................			Ce 24	1
Byråingenjör................................			Ce 24	i
Förste assistent..............................	Ca 22	19	Ce 22	21
Assistent....................................			Ce 20	4
Assistent....................................			Ce 19	56
Assistent....................................			Ce 1C>	30
Kanslibiträde................................			Ce 11	19
Expeditionsvakt ............................			Ce 9	1
Kontorsbiträde..............................	C. a 8	118
Summa		Kil		162

Kungl. Maj:ts proposition nr t5i.

Hela antalet av styrelsen föreslagna ordinarie och extra ordinarie tjänster
i skilda lönegrader har upptagits i en vid styrelsens skrivelse fogad uppställning,
som återfinnes å föregående sida.

Slutligen har styrelsen förutsatt, att befattningshavare i civilförsvarets
lägsta instans må med innehavd befattning mot särskilt timarvode förena
uppdrag som instruktör eller lärare vid civilförsvarsutbildning. Utan sådant
medgivande anses tillgången på instruktörer komma att väsentligt minska.

Kommunernas kostnader för avlöning tilladministrationspersonalen
ha av civilförsvarsstyrelsen angivits till 2 300 000
kronor för år. Motsvarande kostnader för styrelsens förslag beräknas till
2 611 000 kronor.

I anledning av civilförsvarsstyrelsens förslag i denna del har ledamoten
av riksdagens andra kammare Thapper i egenskap av leltmannarepresentant
i styrelsen avgivit särskilt yttrande av följande innehåll.

Till civilförsvarsstyrelsens nu framlagda förslag angående ordnandet
av administrationen i civilförsvarets lägsta instans vill jag i princip ansluta
mig. Det får sålunda anses vara i full överensstämmelse med de slutsatser,
vartill 1945 års civilförsvarsutredning kommit, att den lägsta instansen i civilförsvaret
får en sådan fast och enhetlig organisation, som den civilförsvarsstyrelsen
nu föreslår. Emellertid anser jag mig av skäl, som sammanhänga
med förslagets kostnadskrävande natur, icke kunna ansluta mig till förslaget
om att till länen i detta sammanhang knyta teknisk personal. Jag
finner nämligen de tekniska uppgifterna i botteninstansen med avseende å
skyddsrum och civilförsvarets tekniska angelägenheter i övrigt icke vara
av större omfattning än att de nöjaktigt kunna tillgodoses genom länsstyrelsernas
expertis och genom inspektion och vägledning från civilförsvarsstyrelsens
sida. Vidare anser jag mig böra anmäla avvikande mening i
fråga om den föreslagna administrationspersonalens storleksordning i övrigt.
Det synes mig tillrådligt att för närvarande, innan den nya organisationen
prövats, gå fram med större försiktighet vid tillskapandet av tjänster
än vad förevarande förslag innebär. Ur denna synpunkt bör i detta hänseende
viss översyn av förslaget äga rum.

Yttranden.

Civilförsvarsstyrelsens förslag i dess helhet har av allmänt statsfinansiella
skäl avstyrkts av statskontoret. Ämbetsverket har erinrat om departementschefens
uttalande i propositionen nr 82/1948, att möjligheten att
effektivisera och i kostnadsbesparande syfte rationalisera den nuvarande
organisationen borde undersökas. Då förslaget i stället för besparing innebure
en ökning av de nuvarande kostnaderna med i runt tal 500 000 kronor
hade statskontoret icke kunnat tillstyrka, att förslaget lades till grund
för proposition till riksdagen. Ämbetsverket föreslår ny utredning genom
särskilt tillkallade sakkunniga. Därvid borde bl. a. dels omfattningen under
skilda förhållanden av göromålen klarläggas, dels ock tagas under omprövning
huruvida icke det nuvarande polis- och åklagarväsendet med dess
personalorganisationer kunde tagas i anspråk för uppgifterna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 154.

Genomförandet av en ny indelning av landet i civilförsvarsområden
har avstyrkts i vissa yttranden.

Denna ståndpunkt intages inom länsstyrelsernas krets av bl. a. länsstyrelsen
i Östergötlands län, som i stället förordat, att civilförsvarets administration
i fred anordnas gemensamt för två eller flera civilförsvarsområden
på en civilförsvarsbyrå, belägen i ett av civilförsvarsområdena. Länsstyrelserna
i Skaraborgs och Västmanlands län ha ansett, att ny utredning
bör verkställas beträffande möjligheten att bibehålla de nuvarande civilförsvarsområdena.
Länsstyrelsen i Kopparbergs län har uttalat, att påtagliga
svårigheter skulle uppstå att leda organisationen i de föreslagna områdena.
Deras storlek kunde medföra, att förbindelseavbrott lätt uppstode
eller kontakten försvårades samt att civilförsvarscheferna miste kontrollen
över verksamheten. Det vore vidare nödvändigt att de, som skulle leda
organisationen i krig, också bure ansvaret för planläggningen och organisationens
uppbyggnad i fred. Administrationen i botteninstansen skulle i
stället kunna uppbyggas inom ramen för de operativa kretsar, vari länen
indelats eller kunde indelas.

1947 års landsfiskalsutredning (majoriteten) har anfört, att bildandet av
större civilförsvarsområden med underlydande distrikt innebure uppkomsten
av en ny administrativ instans mellan länsstyrelserna och landsfiskalerna,
vilket måste väcka betänkligheter. Tidpunkten för att införa en sådan
nyhet vore även olämpligt vald med hänsyn till den blivande nya indelningen
i borgerliga kommuner, som torde påverka civilförsvarets lokala
indelning. Den pågående utredningen om länsstyrelsernas framtida organisation
bl. a. i civilförsvarshänseende syntes även komma att beröra organisationen
av det lokala civilförsvaret.

Majoriteten inom 1948 års länsstyrelseutredning har funnit det icke nu
vara lämpligt att tillskapa en fast organisation, som inom ett par år måste
göras om med hänsyn till den kommande ändringen i rikets kommunala
och administrativa indelning. Enligt utredningens mening vore även uppenbart,
att det förslag till civilförsvarets organisation i länsinstansen, som det
ankomme på utredningen att framlägga, kunde komma att påverka utformningen
också av botteninstansen. Det måste vidare under nuvarande
arbetsmarknadsförhållanden te sig ytterst betänkligt att, innan andra möjligheter
undersökts, vidtaga en åtgärd, som komme att skapa en relativt
omfattande efterfrågan på arbetskraft. Även om redan ett stort antal personer
vore heltidsanställda inom den nuvarande organisationen uppstode
dock en icke obetydlig ny efterfrågan. Slutligen innebure förslaget tillskapande
av ganska små och därför föga elastiska samt ur rationaliseringssynpunkt
mindre lämpliga nya förvaltningsenheter.

Båda utredningarna ha ansett, att den nuvarande områdesindelningen i
huvudsak borde bibehållas.

En minoritet inom vardera utredningen bar dock i stort sett anslutit
sig till civilförsvarsstyrelsens förslag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 154.

Föreningen Sveriges landsfiskaler har i första hand tillstyrkt förslaget i
princip under förutsättning likväl, att landsfiskalerna befriades från skyldigheten
att mottaga uppdrag inom civilförsvaret. Skulle emellertid sådan
befrielse icke vinnas, har föreningen förordat, att nuvarande civilförsvarsområden
bibehållas oförändrade.

Övriga remissmyndigheter, vilka yttrat sig i denna del, — överbefälhavaren,
järnvägsstyrelsen, telegrafstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, riksbrandinspektören,
samtliga länsstyrelser frånsett de förut nämnda, riksnåmnden
för ekonomisk försvarsberedskap, stadsförbundet, föreningen Sveriges polismästare,
svenska brandbefälsförbundet och svenska brandkårernas riksförbund
•— ha i princip tillstyrkt förslaget eller lämnat detsamma utan
erinran. Järnvägsstyrelsen och telegrafstyrelsen ha dock i vad avser deras
verksamhetsområden betonat, att distriktscheferna borde leda civilförsvaret
i krig. Vattenfallsstyrelsen har samma uppfattning och framhåller, att för
distriktchefens ledning i krig förutsattes, att han i fredstid deltoge i planläggningen.
Några länsstyrelser ha erinrat, att med hänsyn till pågående
kommunindelning ovisshet rådde, huruvida den föreslagna indelningen
skulle bli bestående. I ett par remissvar har uttalats, att den operativa ledningen
i krig komme att försvåras genom de stora områdena men att reformens
fördelar övervägde. Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap
säger sig ha förutsatt, att förslaget föregåtts av en ingående undersökning
om möjligheterna att nedbringa administrationskostnaderna.

I sitt tillstyrkande utlåtande anför överbefälhavaren, att det ur militär
synpunkt vore fördelaktigt med en begränsning av antalet civilförsvarschefer
för planläggningsarbetet i fred.

Beträffande ledningen av verksamheten i de föreslagna
områdena och distrikten ha olika meningar yppats.

Länsstyrelserna i Uppsala, Östergötlands, Skaraborgs och Örebro län ha
understrukit, att civilförsvaret i botteninstansen borde få starkast möjliga
förankring hos polischeferna, vilka regelmässigt borde vara civilförsvarschefer.
Länsstyrelsen i Skaraborgs län har anfört, att polischef som regel
vore väl skickad att vara civilförsvarschef på grund av den auktoritativa
ställning han intoge, den befälsvana han i allmänhet besutte och den kontakt,
han hade med bygd och befolkning. Länsstyrelsen i Örebro län har ansett
sig ej kunna tillstyrka civilförsvarsstyrelsens förslag annat än under
förutsättning, att chefskapet i de nya civilförsvarsområdena regelmässigt
utövades av polischef.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län har den bestämda uppfattningen, att det
vore nödvändigt att den, som under krig skall bära ansvaret för den operativa
civilförsvarsverksamheten, även i fred hade ansvaret för planläggningsarbetet
och organisationens uppbyggnad. I varje fall måste enligt länsstyrelsens
mening krävas en grundlig utbildning och omfattande medverkan
av de föreslagna distriktscheferna.

Kungl. Maj.ts proposition nr 154.

Liknande synpunkter ha framförts av länsstyrelserna i Östergötlands,
Kristianstads och Värmlands län samt av landsfiskalsutredningen. Den sistnämnda
samt föreningarna Sveriges landsfogdar och Sveriges landsfiskaler
anse, att man måste räkna med att de föreslagna distriktscheferna komme
att tagas i anspråk för organisatoriska och andra uppgifter under fredstid
i långt större utsträckning än civilförsvarsstyrelsen räknat med.

Landsfiskalsutredningen har i denna fråga anfört.

Utredningen befarar, att det icke blir möjligt att begränsa anspråken på
de föreslagna distriktschefernas medverkan till att blott lämna civilförsvarschefen
råd och upplysningar om distriktet. Distriktschefen, som har den
närmare kontakten med befolkningen, måste sannolikt i betydande omfattning
medverka vid handläggningen av personal-, lokal- och fastighetsärenden,
varjämte det är erforderligt att han deltager i övningar och ständigt
håller sig å jour med arbetet inom civilförsvarsorganisationen. Han bör
även till civilförsvarscheferna rapportera händelser, som föranleda ändringar
inom distriktet. Distriktschefen kommer härigenom troligen ej att
bli mycket mindre arbetsbelastad än den nuvarande civilförsvarschefen.

Länsstyrelsen i Norrbottens län har uttalat, att en indelning av länet enligt
civilförsvarsstyrelsens förslag syntes medföra, att distriktscheferna
under krig självständigt måste leda verksamheten inom resp. distrikt och
praktiskt taget fungera som civilförsvarschefer samt att planläggningen i
fred måste ske med hänsyn härtill.

Länsstyrelsen i Örebro län framför såsom sin mening, att resultatet av
den föreslagna reformen ej finge bli, att flertalet nuvarande civilförsvarschefer
omdöptes till distriktschefer, förlorade sin biträdesjälp men det oaktat
ålades diverse löpande arbetsuppgifter.

Länsstyrelserna i Södermanlands och Gotlands län samt svenska brandkårernas
riksförbund ha ifrågasatt, om icke heltidsanställda civilförsvarschefer
borde anställas.

Skyldigheten att vara civilförsvarsehef har av länsstyrelsen i Malmöhus
län föreslagits utvidgad till jämväl annan statlig eller kommunal befattningshavare
än befattningshavare vid polis- och brandväsendet.

Vidare ha svenska brandbefälsförbundet och svenska brandkårernas riksförbund
i sina remissvar uttalat, att brandbefälsutbildad person i allmänhet
borde reserveras för brandbefälstjänst och ej utses till civilförsvarsehef.

Övriga remissinstanser ha tillstyrkt eller lämnat utan erinran civilförsvarsstyrelsens
förslag beträffande denna fråga.

Vad angår omfattningen av personalorganisationen ha
länsstyrelserna i Skaraborgs och Västmanlands län samt landsfiskals- och
länsstyrelseutredningarna i enlighet med sitt ställningstagande till indelningsfrågan
avstyrkt civilförsvarsstyrelsens förslag. Dessa remissmyndigheter
ha i stället förordat, att de nuvarande civilförsvarscheferna förses med
biträdeshjälp i tillräcklig omfattning.

2 — Biliang till riksdagens protokoll 194-9. I sand. Nr 154.

Kungl. Maj.ts proposition nr 154.

Landsfiskalsutredningen har framhållit, att enligt dess uppfattning hinder
icke borde möta för landsfiskal, som vore civilförsvarschef, att utföra
civilförsvarsuppgifter på ordinarie tjänstetid och därvid använda sina biträden
i den mån kontorets arbetsuppgifter medgåve detta. Nämnda båda utredningar
ha föreslagit, att kommunernas fast anställda civilförsvarspersonal
borde övertagas och knytas till länsstyrelsernas civilförsvarsavdelningar,
vilka skulle äga att ställa denna personal till förfogande för de civilförsvarschefer,
som hade behov av fast biträdeshjälp. Detta komme troligen
att i huvudsak innebära oförändrad placering för dessa tjänstemän.
Personalbehovet för övriga civilförsvarsområden borde tillgodoses dels med
ett visst antal nya befattningar, knutna till länsstyrelsernas civilförsvarsavdelningar,
dels med tillfällig biträdeshjälp, vartill medel skulle ställas till
förfogande av vederbörande länsstyrelse.

I ett flertal remissvar har man understrukit behovet av tekniskt utbildad
personal samt förordat, att denna knötes till länsstyrelsernas försvarsavdelningar
i stället för till civilförsvarsbyråerna.

I fråga om personalens anställningsformer och löneförmåner
har statens lönenämnd ansett sig böra avstyrka inrättandet av i
varje fall andra ordinarie befattningar än sådana, som kunna tillkomma
enligt gällande praxis för inrättande av ordinarie kontorsbiträdestjänster.
Nämnden har vidare funnit det principiellt olämpligt att inplacera likartade
befattningar i intilliggande lönegrader såsom skett beträffande de
föreslagna konsulentbefattningarna i 24 och 25 lönegraderna.

Länsstyrelsen i Jönköpings län har framhållit, att det borde närmare
övervägas, huruvida de föreslagna befattningshavarna lämpligen borde erhålla
ordinarie anställning i den utsträckning, civilförsvarsstyrelsen förordat.

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap har uttalat önskvärdheten
av att alltför fasta anställningsformer såvitt möjligt undvekes.

Länsstyrelsen i Malmöhus län har betonat vikten av att löneförmånerna
sättas så högt, att befattningarna kunde rekryteras med fullgod arbetskraft.

Svenska civilförsvarets tjänstemannaförening har ansett, att en omprövning
och justering uppåt i lönehänseende av befattningarna borde verkställas.

Med bortseende från viss detaljkritik har civilförsvarsstyrelsens förslag,
såvitt nu är ifråga, tillstyrkts eller lämnats utan erinran av övriga remissmyndigheter.

Departementschefen.

I nu gällande civilförsvarslag föreskrives, att riket skall vara indelat i
civilförsvarsområden. Varje landsfiskalsdistrikt och stad, som ej ingår i
sådant distrikt, utgör i regel ett civilförsvarsområde. Inom området utövas

Kungl. Maj.ts proposition nr 15b.

den omedelbara ledningen av en civilförsvarschef, för vilken finnes en eller
flera ställföreträdare. Befattningshavare vid polis- och brandväsendet är
skyldig att mottaga uppdrag att vara civilförsvarschef eller ställföreträdare.
Kommun är pliktig att ställa erforderlig personal till civilförsvarschefs
hjälp. Ersättning till civilförsvarschef utgår av statsmedel, medan — med
visst mindre undantag — kostnaderna för avlöningar och andra ersättningar
till den biträdande personalen samt omkostnader för administrationen bestridas
av kommunerna utan rätt till statsbidrag.

Enligt de av 1948 års riksdag beslutade ändringarna i civilförsvarslagen,
vilka träda i kraft den 1 juli 1949, ha kommunerna icke längre skyldighet
att ansvara för civilförsvarets administration i botteninstansen. Denna uppgift
har i stället överförts på staten, som alltså fr. o. in. nästa budgetår har
att fastställa organisationen och bestrida kostnaderna för densamma.

Frågan om hur den nya organisationen skulle utformas löstes icke i samband
med ändringarna i civilförsvarslagen. Det förutsattes i stället, att förslag
härom skulle underställas 1949 års riksdag. Sedan civilförsvarsstyrelsen
numera verkställt utredning i ämnet, framlägger jag förslag till organisationsfrågans
lösning.

Vid mitt övervägande av detta spörsmål har jag funnit, att civilförsvarets
verksamhet i krig i stort sett bör bygga på den nuvarande indelningen
i civilförsvarsområden. Behovet i vissa fall av en för flera civilförsvarsområden
gemensam disposition av civilförsvarsförband torde böra tillgodoses
genom att områdena i enlighet med civilförsvarskungörelsens bestämmelser
sammanföras till kretsar. Jag förutsätter vidare, att befattningshavare vid
polis- och brandväsendet alltjämt skall vara pliktig åtaga sig uppdrag såsom
civilförsvarschef.

Från dessa utgångspunkter kan jag icke finna det lämpligt, att för administrationen
i fred skapas territoriella enheter, omfattande flera civilförsvarsområden.
Dessa skulle ur flera synpunkter bli ytterst svåra att
organisatoriskt behärska. Det kan befaras, att cheferna för dessa administrationsområden
— särskilt om de, såsom merendels torde bli fallet, vore
landsfiskaler — skulle få en alltför tyngande arbetsbörda och icke i erforderlig
utsträckning kunde ägna sig åt civilförsvaret. Cheferna för de i administrationsområdena
ingående distrikten (motsvarande de nuvarande civilförsvarsområdena)
skulle å andra sidan — trots att de i krig regelmässigt
måste övertaga ledningen av civilförsvaret — på ett enligt min mening
icke önskvärt sätt ställas vid sidan av de i fredstid nödvändiga förberedelserna.
Av kostnadsskäl torde det vidare icke böra ifrågakomma, att lör de
göromål, som likväl skulle åvila distriktscheferna, ställa biträdespersonal
till deras förfogande.

För allmänheten skulle den nya ordningen med stora administralionsområden
medföra ökade svårigheter att komma i kontakt med civilförsvarets
lokala ledning.

Kungl. Maj.ts proposition nr 154.

I kostnadshänseende bör beaktas, att civilförsvarspersonalens koncentration
till ett relativt litet antal civilförsvarsbyråer — enligt styrelsens förslag
104 i hela riket — nödvändiggör resor i betydande omfattning. Härav skulle
föranledas avsevärda direkta reseutgifter, varjämte den minskning av personalbehovet,
som möjligen kunde inträda vid personalens sammanförande
från mindre till större områden, skulle motvägas.

På grund av vad nu anförts har jag kommit till den uppfattningen, att
den nya statliga administrationen lämpligen bör anknytas till nuvarande
civilförsvarsområden.

Den av kommunerna uppbyggda organisationen i botteninstansen är självfallet
icke utformad på ett enhetligt sätt. Inom civilförsvarsområde, vari
stad eller annat större samhälle ingår, har personalen i allmänhet sammanförts
till en civilförsvarsbyrå med en eller flera heltidsanställda befattningshavare
i högre löneställning samt skrivpersonal. I övriga områden utgöres
personalen i regel endast av hel- eller deltidsanställd skrivpersonal. Det
sammanlagda antalet på kommunal civilförsvarsstat redovisade heltidsbefattningar
uppgår f. n. till 288. Den deltidsanställda personalen omfattade
vid tiden omkring den 1 juli förra året 244 befattningshavare. Antalet torde
därefter ha stigit något. Det torde i detta sammanhang böra beaktas, att
utöver den personal, som upptagits på civilförsvarsstat, kommunerna i viss
utsträckning torde ha ställt även annan arbetskraft till civilförsvarets
förfogande.

De för personalen angivna löneförmånerna — om vilka civilförsvarsstyrelsen
under hand lämnat upplysning — utgå efter till synes ganska
oenhetliga grunder. Även personalens utbildning och kvalifikationer torde
vara mycket växlande. Frånsett befattningshavare för enklare skrivgöromål
torde den emellertid i stor utsträckning utgöras av polismän, vilka ofta
tjänstgjort inom civilförsvaret eller luftskyddet under relativt lång tid.

Såsom civilförsvarsstyrelsen framhållit, äro civilförsvarets arbetsuppgifter
kvantitativt betydande. I enlighet med beslut av 1948 års riksdag har
utbildningsplikten utvidgats. På planläggningens område fordras — sedan
organisationsplanerna numera i huvudsak upprättats — att specialplaner
komma till stånd för olika verksamhetsgrenar. I övrigt förekomma inom
civilförsvaret bl. a. personalärenden (inskrivnings- och uppskovsärenden),
tekniska ärenden in. in. Dessa uppgifter äro i och för sig icke av övergående
natur. Sålunda måste personal inskrivas i samma mån som äldre
personal avgår, nya årsklasser av civilförsvarspliktiga utbildas, planläggningen
anpassas efter ändrade förhållanden, den tekniska materielen överses
o. s. v. Även om fördelningen av dessa uppgifter på de olika instanserna
kan komma att växla, måste man räkna med att ett betydande arbete kommer
att åvila botteninstansen. Det är därför ofrånkomligt, att denna utrustas
med en viss fast personalkader.

Att mera exakt beräkna botteninstansens totala personalbehov är f. n.

Kungl. Maj:ts proposition nr 15b.

icke möjligt. I första hand måste givetvis det nuvarande personalbeståndet
tjäna till ledning. Jag anser det emellertid vara angeläget, att stor försiktighet
iakttages, då nu en ny statlig personalorganisation skall utformas. Jag
har därför vid min uppskattning av personalbehovet utgått från att heltidstjänstgörande
befattningshavare böra anställas endast inom områden, där
redan nu erfarenhetsmässigt erforderliga heltidstjänster finnas. Samtidigt
har jag, där så med hänsyn till omständigheterna synts möjligt, i viss utsträckning
reducerat personalbeståndet. För områden, som icke tilldelas
heltidsanställda befattningshavare, torde arbetskraftbehovet efter prövning
i varje särskilt fall böra tillgodoses genom tillfällig hjälp. Särskilda medel
för sådant ändamål böra därför anvisas. Hinder bör därvid icke möta att, då
så finnes lämpligt, sammanslå flera deltidstjänster till en heltidstjänst. I
fall, då en landsfiskal, som är civilförsvarschef, har behov av arbetskraftförstärkning
för såväl landsfiskals- som civilförsvarsuppgifter, bör, om göromålen
sammanlagt motsvara full daglig arbetstid, en heltidstjänst kunna
inrättas, varvid kostnaderna torde böra fördelas mellan de för landsfiskalsorganisationen
och civilförsvaret avsedda anslagen. Inom varje län bör personalen
stå till länsstyrelsens förfogande och av denna fördelas på de olika
civilförsvarsområdena. I syfte att inom minsta möjliga kostnadsram ernå
största möjliga effektivitet bör personalbehovet fortlöpande överses.

Innan jag övergår att redogöra för mitt förslag till personaluppsättning
i den nya organisationen vill jag även något beröra grunderna för löneavvägningen.
Den heltidsanställda personalen bör givetvis inplaceras i ett
enhetligt löne- och befordringssystem. Arvodesanställning torde härvid icke
böra ifrågakomma. Beträffande den egentliga skrivpersonalen bör den för
kontorsbiträden gällande reglerade befordringsgången tillämpas, dock att
tillsvidare icke inrättas ordinarie tjänster eller för sådana biträden, som nu
icke inneha pensionsberättigande befattningar, extra ordinarie tjänster.
Andra befattningshavare än kontorsbiträden böra lämpligen fördelas på
extra och extra ordinarie tjänster. Jag har ansett, att extra ordinarie anställning
bör användas i de fall, då motsvarande kommunala befattning
förenats med pensionsrätt. För övriga tjänster har extra anställning föreslagits.
Vad lönegradsplaceringarna angår ha dessa, med beaktande av göromålens
art, verkställts i anslutning till vanligen förekommande lönegrader
för statstjänstemän. Löneskalan omspänner, bortsett från kontorsbiträdesbefattningarna,
tjänster mellan 9 lönegraden (expeditionsvakt) och 29 lönegraden
(förste byråingenjör, förste byråinspektör och förste byråsekreterare).
Frånsett städerna Stockholm, Göteborg och Malmö har intet civilförsvarsområde
tilldelats befattning i högre lönegrad än 23 (assistent). Löneställningen
har icke utom i några få undantagsfall föreslagits högre än
enligt de kommunala staterna. I dessa fall har anpassning skett efler de
statliga lönesättningsnormerna. I åtskilliga fall ger den förordade placeringen
lägre lön än på den kommunala befattningen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 154.

I enlighet med vad jag nu anfört beräknar jag, att följande heltidsbefattningar
äro erforderliga, nämligen 1 förste byråingenjör (Ce 29), 1 förste
byråsekreterare (Cg 29), 1 förste byråinspektör (Cg 29), 1 förste byråsekreterare
(Ce 27), 1 förste byråingenjör (Cg 27), 1 förste byråinspektör
(Cg 27), 1 byråingenjör (Ce 24), 1 byråsekreterare (Ce 24), 1 amanuens
enligt reglerad befordringsgång, 4 assistenter (Ce 23), 1 assistent (Cg 23),
15 assistenter (Ce 20), 9 assistenter (Cg 20), 1 materialförvaltare (Ce 19),
1 bokhållare (Ce 16), 5 assistenter (Ce 16), 10 assistenter (Cg 16), 6 assistenter
(Ce 14), 32 assistenter (Cg 14), 3 kanslibiträden (Ce 11), 5 kanslibiträden
(Cg 11), 1 expeditionsvakt (Ce 9), 73 biträden enligt reglerad befordringsgång
eller sammanlagt 175 befattningar. För Stockholm har jag
härvid räknat med 49, för Göteborg med 13 och för Malmö med 12 tjänster.

Tekniska tjänster och förrådspersonal ha förordats endast för Stockholm.
För att andra civilförsvarsområden skola kunna erhålla teknisk
hjälp torde särskilda medel för detta ändamål böra beräknas. Jag återkommer
härtill vid anslagsuppskattningen.

Såsom jag förut anfört ha kommunerna f. n. på civilförsvarsstat omkring
288 heltidsanställda befattningshavare. Civilförsvarsstyrelsen hade för de
av styrelsen föreslagna 104 civilförsvarsområdena upptagit 161 ordinarie
och 162 extra ordinarie, tillhopa 323 tjänster. Enligt en av civilförsvarsstyrelsen
under hand gjord beräkning angående behovet av tjänster inom en
organisation, anknuten till nuvarande civilförsvarsområden, skulle 207 heltids-
och 525 deltidstjänster vara erforderliga. Jag har sålunda i förhållande
härtill förordat en kraftig reducering av personalbeståndet. Därvid har jag
förutsatt, att civilförsvarscheferna skola få utnyttja all den specialutbildade
personal — länsarkitekt, länsbrandinspektör, brandfogdar m. fl. —
vilken finnes anställd inom länen. Jag har även utgått från att — såsom
jag anförde i propositionen nr 81/1948 — kommunernas skyldighet enligt
45 § civilförsvarslagen att genom sina myndigheter lämna civilförsvarschef
biträde i frågor, som äga samband med de särskilda myndigheternas verksamhetsområden,
skall utnyttjas i större utsträckning än hittills varit fallet.

Beträffande den nu kommunalt anställda personalens storlek ävensom
personaluppsättningen enligt civilförsvarsstyrelsens förslag och underhandsberäkning
samt enligt mitt förslag torde jag i övrigt få hänvisa till särskild
bilaga. I denna redovisas även en sammanställning av kostnaderna för
administrationen.

Innehavarna av de kommunala civilförsvarsbefattningarna ha i ett stort
antal fall vunnit sådan omfattande kännedom och rutin beträffande civilförsvarsuppgifter,
att de icke utan svårighet kunna ersättas med ny personal.
Det är därför önskvärt, att sådana befattningshavare kunna övertagas
av den statliga organisationen. Den nu anställda personalen i övrigt bör i
den utsträckning så lämpligen kan ske beredas anställning i den nya organisationen.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att reglera de särskilda

Kungl. Maj:ts proposition nr 154.

avlönings- och pensionsfrågor, som kunna uppkomma vid övergång från
kommunal befattning till motsvarande statlig befattning. Likaså torde
Kungl. Maj :t äga rätt att om löneminskning därvid skulle uppkomma tillerkänna
vederbörande personligt lönetillägg.

I enlighet med det anförda böra på personalförteckning för civilförsvarets
lokala administration uppföras en förste byråingenjör i Ce 29 samt en förste
byråsekreterare i Ce 27.

Civilförsvarschefernas arvoden m. m.

Nuvarande ordning.

Enligt kungörelsen den 22 december 1944 (nr 817) med bestämmelser
om arvode m. m. åt civilförsvarschefer och ställföreträdare för civilförsvarschef
äger civilförsvarschef, som icke är statsavlönad befattningshavare vid
polisväsendet, åtnjuta arvode för uppdragets fullgörande. Civilförsvarsområdena
hänföras med avseende på arvodenas storlek till fem grupper. Arvodet
uppgår i grupp 1 till 360 kronor, i grupp 2 till 480 kronor, i grupp 3 till 840
kronor i grupp 4 till 1 200 kronor och i grupp 5 till 1 800 kronor, allt för
år räknat. Vid civilförsvarsberedskap höjas arvodena med 50 procent. För
Stockholms, Göteborgs och Malmö civilförsvarsområden, där ledningen av
civilförsvaret icke eller endast i ringa omfattning kan förenas med annan
verksamhet, gälla i särskild ordning meddelade bestämmelser. Sålunda
utgår årligt arvode till civilförsvarschefen i Stockholms civilförsvarsområde
med 12 000 kronor, till ställföreträdande civilförsvarschefen i Göteborgs
civilförsvarsområde med 9 120 kronor och till civilförsvarschefen i
Malmö civilförsvarsområde med 8 000 kronor.

Genom beslut den 26 juni 1948 har Kungl. Maj :t föreskrivit, att civilförsvarschef,
som är statsavlönad befattningshavare vid polisväsendet, skall
för uppdraget äga åtnjuta arvode med hälften av det belopp, som enligt
nämnda kungörelse utgår till annan civilförsvarschef. Vid civilförsvarsberedskap
utgår dubbelt belopp.

Kostnaderna för avlöning åt civilförsvarschef och ställföreträdare bestridas
helt av staten.

Civilförsvarsstyrelsens förslag.

Enligt civilförsvarsstyrelsens mening borde ett enhetligt system tillämpas
i fråga om avlöningen till civilförsvarschef. Nuvarande uppdelning av
civilförsvarsområdena i grupper med ett differentierat arvodessystem vore
ganska opraktisk. De skäl, som förelegat härför, gjorde sig ej heller gällande
med samma styrka i fråga om civilförsvarsområden av den betydande
storleksordning, som styrelsens förslag innebär. Styrelsen har ej heller fun -

Kungl. Maj.ts proposition nr 154.

nit skäl att uppehålla den nuvarande skillnaden i arvodeshänseende mellan
civilförsvarschef, som är statsavlönad befattningshavare vid polisväsendet,
och annan civilförsvarschef. En för alla civilförsvarschefer lika ersättning
borde utgå. Ersättningen borde svara mot den arbetsbörda och det ansvar,
som skall åvila civilförsvarschef. Ersättningen har föreslagits bestämd till
125 kronor för månad. I fråga om Stockholms, Göteborgs och Malmö civilförsvarsområden,
där heltidsanställda befattningshavare erfordras för ledningen
av civilförsvaret, har styrelsen förordat oförändrade arvoden. Särskild
ersättning till civilförsvarsdirektören i Gotlands län i hans egenskap
av civilförsvarschef har ej ansetts böra utgå.

Till distriktschef har föreslagits skola utgå arvode med 40 kronor för
månad.

Ställföreträdare för civilförsvarschef och distriktschef har ansetts böra
åtnjuta samma förmåner som dessa vid tjänstgöring i deras ställe, därvid
i allmänhet motsvarande avdrag skulle ske på ersättningen till civilförsvarschef
resp. distriktschef.

Nuvarande kostnader för arvoden till civilförsvarscheferna ha av styrelsen
angivits till 200 000 kronor. Arvodeskostnaderna skulle vid bifall till
styrelsens förslag uppgå till 411 000 kronor.

Yttranden.

Statskontoret har framhållit, att civilförsvarsstyrelsens förslag beträffande
arvodena till civilförsvarscheferna, deras ställföreträdare och distriktscheferna
innebär en ökning med över 100 procent. Med hänsyn bl. a.
härtill har ämbetsverket avstyrkt bifall till förslaget.

I två remissvar har förordats högre arvoden än de av civilförsvarsstyrelsen
föreslagna. Sålunda har överståthållarämbetet ansett, att arvodet till
civilförsvarschefen i Stockholm borde höjas från 12 000 till 15 000 kronor
för år. Länsstyrelsen i Kronobergs län har föreslagit en ökning av arvodena
från av civilförsvarsstyrelsen förordade 1 500 kronor till 1 800 kronor per år.

Statens lönenämnd har ej funnit skäl till erinran mot förslagen men ansett,
att arvodenas storlek och därmed sammanhängande förhållanden
borde lösas provisoriskt i avvaktan på den pågående översynen av landsfiskalernas
lönegradsplacering.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län har ifrågasatt, om icke en viss differentiering
av civilförsvarschefernas arvoden borde tillämpas.

Frånsett vissa erinringar i ett par remissvar beträffande storleken av
distriktschefernas arvoden ha övriga hörda remissmyndigheter — i några
fall kraftigt — tillstyrkt civilförsvarsstyrelsens förslag eller lämnat detsamma
utan erinran.

Departementschefen.

Enligt beslut av 1944 års riksdag (rd. skr. nr 472/1944) bemyndigades
Kungl. Maj :t att efter verkställd utredning av behovet under tid, då civil -

Kungl. Maj.ts proposition nr 154.

försvarsberedskap rådde, tillägga statsavlönad befattningshavare vid polisväsendet,
vilken förordnats till civilförsvarschef eller ställföreträdare,
arvode med högst samma belopp, som utginge till civilförsvarschef, som ej
vore statsavlönad befattningshavare vid polisväsendet. På förslag av Kungl.
Maj:t (prop. nr 320/1945) utsträcktes detta bemyndigande av 1945 års riksdag
till att gälla jämväl för tid, då civilförsvarsberedskap ej rådde.

Kungl. Maj:t äger alltså utan riksdagens hörande medgiva höjning av
arvodena inom angivna gränser. Då en sådan höjning emellertid skulle
påverka medelsberäkningen, torde frågan härom böra underställas riksdagens
prövning.

I det föregående har jag förordat, att organisationen i botteninstansen
alltjämt skall bygga på den nuvarande indelningen i civilförsvarsområden.
I anseende härtill finner jag ej skäl tillstyrka, att gällande gruppering av
civilförsvarsarvodena slopas.

I likhet med flertalet remissinstanser finner jag det nu utgående arvodet
till civilförsvarschefer, vilka äro statliga befattningshavare vid polisväsendet,
icke utgöra skälig kompensation för det merarbete, som kräves för att
civilförsvarsgöromålen skola fullgöras tillfredsställande. Skillnaden i arvodeshänseende
mellan civilförsvarschefer, som äro statliga befattningshavare
vid polisväsendet, och andra civilförsvarschefer anser jag icke längre böra
upprätthållas. Jag förordar därför, att samtliga civilförsvarschefer inom respektive
grupper erhålla lika arvode, varvid de belopp böra utgå, som nu äro
fastställda för civilförsvarschefer, vilka icke äro statsavlönade befattningshavare
vid polisväsendet.

I övrigt föreslår jag icke någon ändring i de bestämmelser, som nu gälla
beträffande ersättning till ifrågavarande befattningshavare.

Anslagsberäkningar.

1. Civilförsvaret: Civilförsvarsområdenas administration: Avlöningar.

Departementschefen.

De medel, som skola ställas till förfogande för bestridande av kostnaderna
för civilförsvarets botteninstans, torde böra uppdelas på ett avlöningsoch
ett omkostnadsanslag.

Avlöningsanslaget torde böra fördelas på två anslagsposter, den ena till
icke-ordinarie personal och den andra till rörligt tillägg.

För grundlöner till den heltidsanställda icke-ordinarie personal, som i det
föregående angivits, beräknar jag 950 000 kronor. För arvoden till civilförsvarschefer
och deras ställföreträdare torde erfordras ett belopp av 270 000
kronor. Till kostnader för anlitande av teknisk expertis beräknar jag
150 000 kronor. Härjämte böra i enlighet med vad tidigare anförts medel
avses dels för arvodestillägg till vissa befattningshavare (50 000 kronor),
dels ock för biträdeshjälp på civilförsvarskontoren, nämligen för semester -

Kungl. Mcij.ts proposition nr 15i.

och sjukvikarier m. m. inom civilförsvarsområden, varest heltidsanställd
personal finnes (100 000 kronor), samt för tillfällig personal för tillgodoseende
av behovet av arbetskraft inom civilförsvarsområden, vilka icke tilldelats
heltidsanställd personal (650 000 kronor), eller tillhopa ett belopp av
800 000 kronor. Anslagsposten i sin helhet skulle alltså uppgå till (950 000
+ 270 000 + 150 000 + 800 000) 2 170 000 kronor.

Till rörligt tillägg beräknar jag 100 000 kronor.

Medel för arvoden och andra ersättningar, som jämlikt avlöningsreglementet
för civilförsvarspersonal utgår vid annan tjänstgöring än för utbildning,
torde lämpligen böra beräknas under anslaget till Civilförsvaret:
Utbildnings- och övningsverksamhet.

Avlöningsanslaget bör alltså upptagas till (2 170 000 + 100 000) 2 270 000
kronor.

2. Civilförsvaret: Civilförsvarsområdenas administration: Omkostnader.

Förslag.

Civilförsvarsstijrelsen har föreslagit, att av omkostnadsmedel skola bestridas
utgifter för hyra av kontorslokaler, sjukvård, resekostnads- och
traktamentsersättningar till civilförsvarschefer och biträdespersonal, expenser
samt kostnader för inlösen av kontorsmateriel.

Rörande medelsbehovets beräkning anför styrelsen.

I fråga om hyra av kontorslokaler och expenser torde, där civilförsvarschef
är statsavlönad befattningshavare vid polisväsendet, uppkommande
kostnader böra bestridas från anslaget Landsfiskalerna in. fl.: Omkostnader.
Styrelsen förutsätter nämligen, att gemensamma kostnader i detta hänseende
komma att uppstå för civilförsvars- och polisverksamheten. Vidare
bör i likhet med vad nu gäller resekostnads- och traktamentsersättningar
för sådan civilförsvarschef gäldas från sistnämnda anslag.

I avbidan på närmare erfarenheter beräknar styrelsen övriga omkostnader
med undantag av kostnaderna för inlösen av kontorsmateriel till 400 000
kronor.

Länsstyrelserna ha beräknat kostnaderna för inlösen av kontorsmateriel,
med utgångspunkt från nu rådande indelning i civilförsvarsområden och
organisationer, till 375 000 kronor. Med hänsyn till den rationalisering,
som civilförsvarsstyrelsens förevarande förslag i detta hänseende innebär,
torde ett något mindre behov än eljest föreligga i fråga om kontorsmateriel.
Kostnaderna för täckande av detta behov genom inlösen beräknar styrelsen
till 300 000 kronor. Det är att märka, att fråga här är om en engångsanskaffning
av materiel.

Sammanlagt skulle alltså enligt civilförsvarsstyrelsens beräkningar till
omkostnader böra anvisas (400 000 + 300 000) 700 000 kronor.

Departementschefen.

Omkostnadsstaten för civilförsvarsområdenas administration bör upptaga
poster till sjukvård, reseersättningar, expenser, övriga utgifter (hy -

Kungl. Maj.ts proposition nr 15t.

ror) och inlösen av kontorsmateriel. Kostnaderna för inlösen av kontorsmateriel
äro beroende på de överenskommelser, som kunna träffas
med kommunerna angående överlåtelse av sådan materiel. Även beträffande
övriga ändamål är det icke f. n. möjligt att med någon större
grad av säkerhet förutse medelsåtgången. Jag föreslår, att posterna beräknas
till resp. 10 000, 50 000, 40 000, 180 000 och 220 000 kronor. Anslaget i
dess helhet skulle alltså upptagas till (10 000 + 50 000 + 40 000 + 180 000 +
220 000) 500 000 kronor. Jag förutsätter härvid i likhet med civilförsvarsstyrelsen,
att, då landsfiskal är civilförsvarschef, vissa kostnader komma
att bestridas från det för landsfiskalsorganisationen avsedda omkostnadsanslaget.

Civilförsvaret: Utbildnings- och övningsverksamhet.

I årets statsverksproposition, elfte huvudtiteln, punkten 181, har under
rubriken Civilförsvaret: Utbildnings- och övningsverksamhet preliminärt
beräknats ett anslag av 5 000 000 kronor. Från anslaget, som saknar direkt
motsvarighet i gällande riksstat, har avsetts skola bestridas dels utgifter
för utbildning vid statens civilförsvarsskola m. m., dels kostnader för central
och lokal utbildning inom länen, dels utgifter för övningar, dels ock ersättningar
till civilförsvarspersonal under deltagande i utbildning och övning.
Medel för dessa ändamål finnas f. n. anvisade under fyra olika förslagsanslag,
nämligen Utbildning vid statens civilförsvarsskola samt vid kurser,
anordnade av länsstyrelserna, övnings- och försöksverksamhet, Bidrag till
kommuner till kostnaderna för vissa arvoden m. m. samt Bidrag till kommuner
för utbildning in. m.

Anledningen till att detta anslag i statsverkspropositionen beräknades
preliminärt var, att inom civilförsvarsstyrelsen pågick utredning rörande
ersättning till personal i allmänna civilförsvaret och verkskyddet ävensom
till hemskyddsledare för deltagande i utbildning och övning samt att beräkningen
av anslaget var beroende av denna utredning.

Med skrivelse den 15 januari 1949 har civilförsvarsstyrelsen överlämnat
en av särskilda sakkunniga utarbetad promemoria angående ändrade bestämmelser
rörande ersättning till personal i civilförsvaret jämte därvid fogade
författningsförslag. Förslaget har i sedvanlig ordning'' remissbehandlats.

Av skäl, som jag i det följande kommer att närmare beröra, bör det emellertid
tills vidare anstå med att utfärda nya ersättningsbestämmelser.
Medelsberäkningen under detta anslag torde alltså, beträffande kostnaderna
för ersättningar till civilförsvarspersonal, för nästa budgetår böra beräknas
med utgångspunkt från gällande bestämmelser.

Kungl. Maj:ts proposition nr 15b.

Civilförsvarsstyrelsens medelsframställning.

I skrivelse den 28 september 1948 har civilförsvarsshjrelsen gjort framställning
om anslag för budgetåret 1949/50.

Om utbildningen vid statens civilförsvar sskola
in. m. framhåller styrelsen, att av det för innevarande budgetår anvisade
förslagsanslaget å 316 000 kronor till utbildning vid statens civilförsvarsskola
samt vid kurser, anordnade av länsstyrelserna, 110 000 kronor avsetts
för kurser vid civilförsvarsskolan och 40 000 kronor för inspelning
av film. Under nästkommande budgetår borde enligt styrelsen kursverksamheten
vid civilförsvarsskolan utökas. Genom förstatligandet av administrationen
syntes det bli möjligt att anordna kurser för högre tjänstemän inom
den lokala administrationen, vilket tidigare ej skett. Vidare vore det erforderligt,
att personal i bombröjningsenheter, vilka nyupprättats under innevarande
budgetår, bereddes tillfälle till central utbildning. För den utökade
utbildningsverksamheten borde beräknas 125 000 kronor. Liksom under
innevarande budgetår borde härjämte inspelning av film för att användas
som hjälpmedel vid utbildning få äga rum. Kostnaderna härför beräknades
till 40 000 kronor.

För utbildning vid statens civilförsvarsskola in. m. har styrelsen alltså
beräknat (125 000 + 40 000) 165 000 kronor.

Till central och lokal utbildning inom länen skulle enligt
styrelsens förslag under nästa budgetår anvisas medel dels för sådan
av länsstyrelserna anordnad kursverksamhet, vartill medel f. n. disponeras
under anslaget till utbildning vid statens civilförsvarsskola samt vid kurser,
anordnade av länsstyrelserna, dels ock för sådan lokal utbildning och övning,
som f. n. bekostas av kommunerna med rätt till statsbidrag men enligt
de ändringar i civilförsvarslagen, vilka träda i kraft den 1 juli 1949,
helt skall bestridas av statsverket.

Under erinran om att för centrala kurser, anordnade av länsstyrelserna,
för innevarande budgetår avsetts ett belopp av 166 000 kronor framhåller
styrelsen, att länsstyrelserna hemställt om tillhopa omkring 600 000 kronor
för motsvarande ändamål under nästa budgetår. Enligt civilförsvarsstyrelsens
mening vore länsstyrelsernas kurser av utomordentlig betydelse. Det
för ändamålet erforderliga beloppet syntes dock kunna reduceras till
350 000 kronor. Det bleve då möjligt för varje länsstyrelse att anordna fyra
kurser under budgetåret ävensom att, liksom tidigare, i förekommande
fall bestrida kostnader för förlorad arbetsinkomst till deltagare i utbildning
vid statens civilförsvarsskola.

I fråga om den lokala utbildningen påpekar styrelsen, att densamma under
nästa budgetår skulle bedrivas i samma omfattning som under innevarande
budgetår, dock att grundläggande utbildning av 16-åring''ar ej skulle
äga rum. För innevarande budgetår hade för lokal utbildning beräknats
statsbidrag med 850 000 kronor. Då statsbidraget utgjorde två tredjedelar

Kungl. Maj:ts proposition nr 15b.

av de totala kostnaderna, hade dessa sålunda ansetts uppgå till 1 275 000
kronor. Länsstyrelserna hade beräknat kostnaderna, vilka under nästa budgetår
helt skulle bestridas med statsmedel, till omkring 1 500 000 kronor.
Civilförsvarsstyrelsen uppskattar för sin del medelsbehovet till 1 300 000
kronor.

Till central och lokal utbildning inom länen har styrelsen sålunda beräknat
(350 000 + 1 300 000) 1 650 000 kronor.

Till övningar hade enligt vad civilförsvarsstyrelsen framhållit för
innevarande budgetår 5 000 kronor upptagits under anslaget till övningsoch
försöksverksamhet. Vidare hade under anslaget till bidrag till kommuner
för utbildning m. m. beräknats ett belopp av 140 000 kronor såsom
statsbidrag till kommuner för anordnande av lokala övningar. Då statsbidraget
utgjorde två tredjedelar av de totala kostnaderna hade sålunda dessa
ansetts komma att uppgå till 210 000 kronor.

Med utgångspunkt från oförändrade kostnader för ändamålet föreslår
styrelsen, att för nästa budgetår, då övningskostnaderna i sin helhet skola
bestridas av statsmedel, till övningar upptages ett belopp av (5 000 +
210 000) 215 000 kronor.

Slutligen har styrelsen, i avvaktan på den i det föregående omnämnda
utredningen rörande ersättning till viss personal inom civilförsvaret, föreslagit,
att till ersättning till personal under deltagande i
civilförsvar sutbildning och övningar beräknas ett belopp
av 3 400 000 kronor.

Sammanlagt skulle alltså enligt styrelsens beräkningar till utbildningsoch
övningsverksamhet under budgetåret 1949/50 behöva anvisas (165 000 +
1 650 000 + 215 000 + 3 400 000) 5 430 000 kronor.

Statskontoret har i avgivet yttrande över civilförsvarsstyrelsens framställning
anfört, att den nu tillämpade anslagsuppställningen vore mera överskådlig
och ur redovisningssynpunkt avgjort lämpligare än styrelsens
förslag.

Departementschefen.

I enlighet med vad i statsverkspropositionen förutsatts torde med ingången
av nästa budgetår till ett anslag böra sammanföras samtliga statsverket
åvilande kostnader i samband med civilförsvarets utbildnings- och
övningsverksamhet. Då kommunerna enligt de av 1948 års riksdag beslutade
ändringarna i civilförsvarslagen — vilka träda i kraft den 1 juli 1949
— icke vidare skola ha skyldighet att med statsbidrag bestrida utbildningsoch
övningskostnader, erfordras sålunda icke särskilt anslag å riksstaten
för täckande av sådant bidrag. Även i övrigt synes en koncentration under
en rubrik av den statliga medelsanvisningen för civilförsvarets obligatoriska
utbildnings- och övningsverksamhet önskvärd.

Kungl. Maj.ts proposition nr 15i.

Till utbildning vid statens civilförsvarsskola in. ni.
torde för nästa budgetår böra upptagas 150 000 kronor eller samma belopp,
som enligt civilförsvarsstyrelsen avsetts skola tagas i anspråk för motsvarande
ändamål av innevarande budgetårs anslag å 316 000 kronor till utbildning
vid statens civilförsvarsskola samt vid kurser, anordnade av länsstyrelserna.

Beräkningen av medelsbehovet för central och lokal utbildning
inom länen under nästa budgetår är på grund av de otillräckliga
erfarenheterna om medelsåtgången — gällande utbildningskungörelse
utfärdades den 18 september 1948 —- förenad med vissa svårigheter. Civilförsvarsstyrelsens
beräkningar synas mig emellertid kunna godtagas, varför
jag alltså tillstyrker, att för ändamålet beräknas 1 650 000 kronor. Inom
ramen av detta belopp torde utbildningen inom länen böra ske centralt
eller lokalt i huvudsaklig överensstämmelse med vad styrelsen förutsatt.

Till övningar torde enligt civilförsvarsstyrelsens förslag böra beräknas
215 000 kronor.

Vad härefter angår ersättning till personal under deltagande
i civilförsvarsutbildning och övning har, såsom
förut angivits, civilförsvarsstyrelsen numera inkommit med förslag till
ändrade bestämmelser om sådan ersättning. Förslaget, som allenast avser
fredsförhållanden, innebär i huvudsak att ersättning skall utgå i form av
timlön samt att nu gällande dyrortsgradering och begränsning av ersättningsrätten,
i vad gäller deltagande i utbildning och övning, till tid utöver
60 timmar för kalenderår skall upphöra. Timlönen föreslås bestämd till 1
krona för den, som uppnått 18 års ålder, och 60 öre för annan person. Enligt
civilförsvarsstyrelsens beräkningar skulle kostnaderna för ersättningar
enligt de föreslagna bestämmelserna under nästa budgetår uppgå till omkring
3,4 miljoner kronor.

Rörande lämpligheten av att nu utfärda ändrade ersättningsbestämmelser
inom civilförsvaret ha delade meningar gjort sig gällande redan vid förslagets
utarbetande inom civilförsvarsstyrelsen. Av styrelsen tillkallade sakkunniga
ha nämligen efter samråd med kommittén för frivilligt försvarsarbete,
vilken inom försvarsdepartementet verkställer utredning rörande
vissa spörsmål beträffande de frivilliga försvarsorganisationerna, funnit ersättningsfrågan
böra behandlas samtidigt med motsvarande spörsmål för
de frivilliga organisationernas del.

Även i remissyttrandena ha meningarna om lämpligheten av att separat
lösa frågan om ersättning till civilförsvarspersonal gått starkt isär. Invändningarna
ha i huvudsak inneburit, att de föreslagna bestämmelserna skulle
försvåra rekryteringen till de frivilliga försvarsorganisationerna och leda
till att motsvarande förmåner måste beredas personalen i dessa.

Vid framläggandet av propositionen (nr 81) för 1948 års riksdag angående
de då genomförda ändringarna i civilförsvarslagen anslöt jag mig i
princip till ett av 1945 års civilförsvarsutredning framlagt förslag att er -

Kungl. Maj.ts proposition nr 15b.

sättning till personal i allmänna civilförsvaret, verkskyddet samt liemskyddsledare
för deltagande i övnings- och utbildningsverksamhet borde
utgå utan den f. n. stadgade begränsningen. Sedan dess ha, som redan
framhållits, särskilda sakkunniga tillkallats för att inom försvarsdepartementet
verkställa utredning rörande de frivilliga försvarsorganisationerna.
Denna utredning torde även komma att beröra frågan om ersättning till
personal i dessa organisationer. Ehuru jag anser, att dessa två ersättningsfrågor
icke utan vidare måste lösas på ett ensartat sätt, synes mig dock
skäl tala för att låta förslaget om nya ersättningsbestämmelser för civiliörsvarets
personal vila till dess statsmakterna bli i tillfälle att pröva även
motsvarande förslag rörande de frivilliga försvarsorganisationerna. Jag utgår
därför från att nu gällande ersättningsbestämmelser böra äga tillämpning
även under nästa budgetår samt att anslagsberäkningen bör ske med
utgångspunkt härifrån.

Såsom jag i det föregående anfört torde vidare under det nu förevarande
anslaget böra beräknas medel för arvoden och andra ersättningar,
som jämlikt avlöningsreglementet för civilförsvarspersonal utgår vid annan
tjänstgöring än för utbildning och övning. En särskild anslagspost, benämnd
ersättningar jämlikt avlöningsreglementet för civilförsvarspersonal, bör i
enlighet härmed upptagas. Medelsbehovet under densamma uppskattar jag
till 300 000 kronor.

Enligt det anförda skulle sålunda förevarande anslag för budgetåret
1949/50 upptagas till (150 000 + 1 650 000 + 215 000 + 300 000) 2 315 000
kronor.

Fortsatt disposition av ett äldre reservationsanslag.

Förslag.

På riksstaten för budgetåret 1945/46 finnes uppfört ett reservationsanslag,
benämnt Civilförsvaret: Bidrag till kommuner för anskaffande av materiel
m. in. å 100 kronor.

Till anslaget ha överförts dels under anslaget till Bidrag till kommuner
för anordnande av allmänna skyddsrum anvisade medel om 5 000 000 kronor
för statsbidrag för anordnande av källarmursgenombrott, dels ock av
behållningen å reservationsanslagen till Civilt luftskydd: Gasskyddsutrustning,
Förberedande åtgärder för mottagande av evakuerad civilbefolkning
m. m. samt Anskaffande av utrustning för luftskyddsbärbärgen och rörliga
utspisningsenheter in. in. ett belopp av 1 000 000 kronor. Av sistnämnda
belopp avsågs hälften till anskaffning av materiel för blockorganisationen
och hälften till viss materielanskaffning i samband med organisationsplanernas
fastställande. Härjämte disponeras anslaget för utgivande jämlikt
punkt 6 i övergångsbestämmelserna till civilförsvarslagen av statsbidrag
till kommuner för materiel, utrustning eller annan egendom för civilför -

32 Kungl. Maj:ts proposition nr 754.

svarsändamål, som anskaffats före lagens ikraftträdande den 1 december
1944.

Vid utgången av budgetåret 1947/48 fanns på anslaget till Bidrag till kommuner
för anskaffande av materiel in. m. en behållning av i runt tal
5 783 000 kronor.

Genom beslut den 9 juli 1948 medgav Kungl. Maj :t, att ifrågavarande behållning
finge för de med anslaget avsedda ändamålen disponeras jämväl
under budgetåret 1948/49.

I skrivelse den 7 januari 1949 har civilförsvarsstyrelsen hemställt, att
Kungl. Maj :t ville inhämta riksdagens medgivande för fortsatt disposition
av anslaget under budgetåret 1949/50. Styrelsen har därvid anfört:

Till följd av vissa av 1948 års riksdag beslutade ändringar i civilförsvarslagen
skall av de ändamål, varmed anslaget avses, statsbidrag utgå allenast
för anordnande av källarmursgenombrott samt för bestridande av kostnader
för anskaffning av materiel, som skett före den 1 december 1944. Utredning
pågår rörande de riktlinjer, efter vilka bidrag skall utgå. Arbetet härmed
kan icke väntas bli avslutat under innevarande budgetår. Medelsbehovet
kan ej nu exakt angivas, men en kraftig belastning på anslaget väntas
uppkomma, då ansökningar om bidrag på cirka 5 000 000 kronor kunna
förväntas. Behov torde därför komma att föreligga att disponera medel under
nästa budgetår för detta ändamål.

Departementschefen.

Då förenämnda anslag av skäl, som styrelsen angivit, erfordras även
under nästa budgetår, tillstyrker jag styrelsens hemställan.

Hemställan.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna de grunder för civilförsvarsområdenas administration,
vilka av mig i det föregående angivits;

b) fastställa följande personalförteckning för civilförsvarsområdenas
administration:

Personalförteckning.

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad
än Ce 2 4.

Befattning Lönegrad

1 förste byråingenjör ........................ Ce 29

1 » byråsekreterare .................... Ce 27;

c) godkänna följande avlöningsstat för civilförsvarsområdenas
administration, att tillämpas tills vidare fr. o. m.
budgetåret 1949/50:

Kungl. Maj:ts proposition nr 154.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal krönor 2 170 000

2. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ » 100 000

Summa förslagsanslag kronor 2 270 000;

d) under elfte huvudtiteln för budgetåret 1949/50 anvisa

1) till Civilförsvaret: Civilförsvarsområdenas admininistration:
Avlöningar ett förslagsanslag å 2 270 000
kronor,

2) till Civilförsvaret: Civilförsvarsområdenas administration:
Omkostnader ett förslagsanslag å 500 000
kronor,

3) till Civilförsvaret: Utbildnings- och övningsverksamhet
ett förslagsanslag å 2 315 000 kronor;

e) medgiva, att det senast för budgetåret 1945/46 på riksstaten
uppförda reservationsanslaget till Civilförsvaret: Bidrag
till kommuner för anskaffande av materiel in. m. må
disponeras jämväl under budgetåret 1949/50.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten bifall samt förordnar,, att
proposition i ämnet av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

K. A. Åkerberg.

Bihang till riksdagens protokoll 11) M). t samt. Nr 154->

Kungl. Maj.ts proposition nr 154.

Bilaga.

Antalet befattningar inom civilförsvarets bottenorganisation.

Befattningarnas natur	Nuvarande organisation	Civilförsvars-styrelsens förslag 30/12 1948	Civilförsvars- styrelsens underhands- beräkning	Departemen-tets förslag
I. Heltidsbefattningar a) ordinarie.................	9	161
b) extra ordinarie............	j> 279	162	—	68 2)
c) extra ....................	—	—	107 3)
Summa	288	323	207	175
II. Deltidsbefattningar ..........	244 *)	—	525	4)
Totalt	532	323	732	175

*) Siffran avser tiden omkring V, 1948. Sedan dess torde antalet ha något ökats.

*) Häri ingå 27 kontorsbiträden med reglerad befordringsgång samt en amanuens.

’) Häri ingå 46 kontorsbiträden.

4) Något visst antal ej beräknat; ett belopp avses för att möjliggöra anställande vid
behov av tillfällig personal.

Fördelning	på lönegrader	m. in.	enligt departementets förslag.
Biträden enl. regi. befg.		73		Transport	161
Expeditionsvakt......	Ce 9	1	Assistent............	Cg 23	1
Kanslibiträde ........	Cg 11	5	» ............	Ce 23	4
* ........	Ce 11	3	Amanuens enl. regi. befg.		1
Assistent ............	Cg 14	32	Byråsekreterare ......	Ce 24	1
» ............	Ce 14	6	Byråingenjör ........	Ce 24	1
* ............	Cg 16	10	Förste byråinspektör..	Cg 27	1
* ............	Ce 16	5	» byråingenjör ..	Cg 27	1
Bokhållare ..........	Ce 16	1	» byråsekreterare	Ce 27	1
Materialförvaltare ....	Ce 19	1	» byråinspektör..	Cg 29	1
Assistent ............	Cg 20	9	» byråsekreterare	Cg 29	1
f> ............	Ce 20	15	» byråingenjör ..	Ce 29	1
	Transport	161			175
		Kostnader.

Ändamål	Nuvarande organisation	Civil försvars-styrelsens förslag 30/12 1948	Civilförsvars- styrelsens underhands- beräkning	Departemen tets förslag
1. Avlöningar och andra ersättningar till biträdande personal........	1 901 1751)	2 611 000	3 425 416	2 000 000
2. Arvoden till civilförsvarschef och ställföreträdande civilförsvarschef	200 000	411 000	270 000	270 000
Summa 1—2	2 101 175	3 022 000	3 695 416	2 270 000
3. Omkostnader ................	2)	700 000	875 000	500 000
4. Avlöning enligt avlöningsregle-mentet ......................	200 000	175 000	200 000	3)
Summa 3—4	200 000	875 000	1 075 000	500 000
Totalt	2 301 175	3 897 000	4 770 416	2 770 000

*) Detta av kommunerna redovisade belopp torde icke upptaga alla kostnader för deltidsanställd
personal.

s) Uppgift härom saknas.

s) Kostnaderna härför föreslås utgå från annat anslag.

Iduns tryckeri. Esselte ab. Stockholm 1949
916429