Kungl. Maj.ts proposition nr 15 (Proposition 1951:15)

Kungl. Maj.ts proposition nr 15.

Nr 15.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående försäljning av
vissa kronoegendomar m. m., given Stockholms slott
den 22 december 1950.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om Vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
under punkterna l:o—24 :o hemställt.

GUSTAF ADOLF.

G. E. Sträng.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
22 december 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,
Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Andersson, Lingman.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler — vad angår
ärendet nedan under punkt 24 efter gemensam beredning med chefen
för ecklesiastikdepartementet — vissa ärenden angående försäljning av kronoegendomar
m. m., vilka ärenden synts böra föranleda framställning till
riksdagen, samt anför följande.

l:o.

Stadsägan nr 2013 i Stockholms stad (Tyska Botten).

Domänstgrelsen (skr. 20/10 1950) hemställer, att kronoegendomen Tyska
Botten under Drottningholms slott -— numera åsatt registerbeteckningen
stadsägan nr 2013 i Stockholms stad — skall för en köpeskilling av 48 432
kronor säljas till Stockholms stad under vissa villkor, som angivits i ett
1 Ililiang till riksdagens protokoll 1951. 1 saml. Nr 15.

Kungl. Maj.ts proposition nr 15.

mellan styrelsen och stadens fastighetsnämnd upprättat förslag till köpekontrakt.

Den 16 mars 1945 förordnade Kungl. Maj :t, att bl. a. ifrågavarande kronoegendom
skulle per den 1 juli 1945 upptagas till redovisning å domänfonden
och underställas domänstyrelsens förvaltning samt att egendomen
vid invärderingen skulle åsättas ett värde av 96 000 kronor.

Rörande egendomens beskaffenhet in. m. meddelar domänstyrelsen följande.

Egendomen, som är belägen i Bromma församling av Stockholms stad,
invid Mälaren omedelbart sydväst om stadsdelen Södra Ängby, innehåller
en areal av l,2ios hektar. Den är för närvarande utarrenderad till den 14
mars 1951 med förlängning av arrendekontraktet på ett år i sänder, därest
uppsägning ej sker minst sex månader före arrendetidens utgång. Arrendeavgiften
utgör 1 250 kronor per år. Egendomen är bebyggd med arrendatorn,
fru Signe Selander, tillhöriga hus. Taxeringsvärdet är 96 000 kronor,
motsvarande det å domänfonden bokförda värdet.

Jag torde få erinra, att fråga om försäljning av egendomen tidigare varit
föremål för Kungl. Maj :ts prövning, då grundad på en framställning av
domänstyrelsen den 14 december 1949. Ur denna framställning med tillhörande
handlingar torde få återgivas följande.

I skrivelse till domänstyrelsen den 31 maj 1948 meddelade Stockholms
stads fastighetskontor, att stadsplaneförslag upprättats för det s. k. Blackebergsområdet
m. m., enligt vilket förslag ifrågavarande kronoegendom,
motsvarande stadsägan nr 13 i Bromma, i sin helhet skulle utläggas till
park, och anhöll att få upptaga förhandlingar om markens förvärvande att
användas för angivna ändamål. I skrivelse den 24 juli 1948 meddelade
fastighetskontoret vidare, att det med hänsyn till stadens exploateringsarbeten
inom västliga delarna av Södra Ängby och angränsande delar av
Spånga befunnits önskvärt att något utvidga den lossningsplats för sand
m. m. omedelbart öster om kronoegendomen, som staden nyttjade, och
hemställde att för detta ändamål få arrendera ett område om cirka 2 700
kvadratmeter av egendomen. Med föranledande härav lämnade domänstyrelsen
arrendatorn av egendomen tillstånd att upplåta området till staden
mot en årlig arrendeavgift av 280 kronor per år.

Fastighetskontoret meddelade härefter ytterligare, att förut nämnda
stadsplaneförslag skulle bli föremål för viss överarbetning, dock icke på
sådant sätt att egendomen skulle bli berörd därav.

I yttrande över den ifrågasatta försäljningen förklarade sig byggnadsstyrelsen
med hänsyn till ifrågavarande markområdes ringa storlek och
dess isolerade läge icke hava något att erinra mot att kronan avhände sig
detsamma.

Bostadsstyrelsen, som efter framställning av domänstyrelsen verkställt
saluvärdering av egendomen, åberopade såsom eget yttrande innehållet i en
i april 1949 inom styrelsen upprättad promemoria, vari anfördes i huvudsak
följande.

Egendomen bestode av ett skifte, innehållande 10 208 kvadratmeter tomt
och trädgård samt 1 900 kvadratmeter sank trädgårdsmark (liggande under
1-meterskurvan). För att beräkna ett värde å området, som "enligt förslag
till stadsplan vore avsett för parkändamål, hade antagits, att detsamma
vore tillgängligt för bebyggelse. Därvid hade den mark, som återstode

Kungl. Maj.ts proposition nr 15.

efter avdrag för marken mellan 1-meterskurvan och vattenlinjen, ansetts
ha bebyggelsevärde. Vid beräkningen hade jämförelse gjorts med dels området
Blackeberg, vilket staden år 1947 inköpte till ett pris av 3 kronor 30
öre per kvadratmeter, dels ett område vid Nockebyhov, vilket staden år
1935 inköpte till ett pris av 1 krona 70 öre per kvadratmeter. Medeltalet av
dessa båda pris eller 2 kronor 50 öre per kvadratmeter hade ansetts utgöra
ett skäligt värde för marken. Värdet kunde under angivna förutsättningar
anses utgöra (10 208 X 2: 50 =) 25 520 kronor.

På grundval av denna värdering upprättades mellan domänstyrelsen och
Stockholms stads fastighetsnämnd förslag till kontrakt om kronoegendomens
försäljning till Stockholms stad för en köpeskilling av 25 520 kronor
under villkor bland andra om återköpsrätt för kronan för all framtid
för det fall att egendomen, sedan gällande arrendekontrakt upphört att
gälla, icke skulle komma att användas till park eller annat allmänt ändamål.

Domånstijrelsen framhöll, att den i kontraktsförslaget angivna köpeskillingen
syntes mycket låg men att å andra sidan det egendomen åsatta taxeringsvärdet
uppenbarligen vore alltför högt med hänsyn till markens användning
enligt stadsplaneförslaget. Styrelsen ville för sin del med hänsyn
till nämnda användning icke motsätta sig försäljning till föreslaget pris,
dock under det i kontraktsförslaget intagna förbehållet om återköpsrätt
för kronan för all framtid.

I beslut den 20 januari 1950 fann Kungl. Maj :t domänstyrelsens framställning
icke föranleda någon Kungl. Maj :ts åtgärd.

I förberörda skrivelse den 20 oktober 1950 har domånstijrelsen meddelat
att, sedan Stockholms stads fastighetskontor anhållit om styrelsens
medverkan till förnyat ställningstagande i frågan om storleken av köpeskillingen
för egendomen, nya förhandlingar förts med fastighetskontoret
med utgångspunkt från en köpeskilling av 48 432 kronor, motsvarande 4
kronor för kvadratmeter. Med godkännande av denna köpeskilling hade
sedermera stadsfullmäktige den 18 september 1950 beslutat uppdraga åt
fastighetsnämnden att med domänstyrelsen träffa avtal om förvärv av egendomen
till angivna pris och på följande villkor i övrigt.

Egendomen försäljes med tillträdesrätt för staden den 1 juli 1951 i då
befintligt skick. Å egendomen befintliga vederbörande nyttjanderättshavare
tillhöriga byggnader och anläggningar ingå icke i försäljningen.

Köpeskillingen erlägges kontant av staden å tillträdesdagen mot att styrelsen
utfärdar köpebrev å försålda egendomen.

Staden skall från och med tillträdesdagen inträda i de rättigheter och
skyldigheter, som styrelsen har i förhållande till egendomens arrendator,
fru Signe Selander, enligt ett den 30 december 1946 och den 20 februari 1947
dagtecknat arrendekontrakt; ägande styrelsen uppbära den arrendeavgift
och övrig inkomst från egendomen, som belöpa på tiden intill tillträdesdagen,
medan avkastning, som belöper på tid därefter, tillfaller staden.

Styrelsen förbehåller sig återköpsrätt för kronan för all framtid, gällande
återköpsrätten för det fall att egendomen, sedan ovan nämnda arrendekontrakt
upphört att gälla, icke skulle komma att användas till park eller
annat allmänt ändamål. Till säkerhet för denna återköpsrätt äger kronan
erhålla inteckning i försålda egendomen.

Staden förbinder sig att, därest arrendekontraktet upphört att gälla i anledning
av uppsägning från stadens sida, inlösa arrendatorn tillhöriga, å för -

Kungl. Maj:ts proposition nr 15.

sålda egendomen befintliga byggnader och anläggningar mot ersättning, motsvarande
kostnaden vid lösentillfället för uppförande av byggnad och övriga
anläggningar av lika utförande och storlek som de till lösen avsedda med
det avdrag, som betingas av värdeminskning genom förslitning och föråldring
samt med bortseende från värdet av säregna eller påtagligt lyxbetonade
anordningar. Stadens lösenanbud skall vara arrendatorn till handa sist en
månad efter arrendets upphörande. Åtnöjes ej arrendatorn med stadens
anbud, äger han vid talans förlust sist en månad från det han mottagit
anbudet hos staden påfordra, att frågan om lösenbeloppets bestämmande
hänskjutes till slutgiltigt avgörande av skiljemän i den ordning, lag om
skiljemän stadgar. Kostnaderna för skiljemännens förrättning gäldas av
staden och arrendatorn till hälften vardera.

Styrelsen svarar för på tiden intill tillträdesdagen och staden för på tiden
från nämnda dag belöpande skatter, onera och andra utgifter för försålda
egendomen.

Staden betalar ensam kostnaderna för lagfart å detta fång.

Innehavaren av de elektriska ledningar, som med vederbörligt tillstånd
framdragits över egendomen, skall, såvitt stadens rätt beröres, äga behålla
och nyttja ledningarna utan rätt för staden till annan ersättning än gottgörelse
av ledningarnas innehavare för skada till följd av förändring, reparation
och tillsyn av ledningarna.

Därest icke Kungl. Maj :t och riksdagen för kronans del före den 1 juli
1951 medgivit försäljningen, har kontraktet till alla delar förfallit.

Domänstyrelsen har vidare anfört, att även den nu föreslagna köpeskillingen
torde få anses vara låg i jämförelse med det egendomen åsatta taxeringsvärdet,
96 000 kronor. Emellertid vore, såsom styrelsen framhållit i
sin skrivelse den 14 december 1949, taxeringsvärdet uppenbarligen alltför
högt med hänsyn till markens avsedda användning enligt stadsplaneförslaget,
nämligen parkändamål. På grund härav och enär försäljningen avsetts
skola ske med förbehåll om återköpsrätt för kronan för all framtid, har
styrelsen ansett köpeskillingen kunna godtagas.

Departementschefen.

Enligt föreliggande stadsplaneförslag skall hela ifrågavarande område utläggas
till park eller annat allmänt ändamål. Med hänsyn härtill och till att
kronan ej torde behöva området synes i sak icke något vara att erinra mot
att kronan avhänder sig detsamma. Området har vid invärderingen i domänfonden
åsatts ett värde av 96 000 kronor. Detta värde torde dock, såsom domänstyrelsen
erinrat, få anses för högt. Den senast av staden erbjudna köpeskillningen,
48 432 kronor, vilken ligger något högre per kvadratmeter
än vad kronan godtagit vid försäljning år 1947 till staden av mark i samma
ytterområde, synes i stället kunna godtagas, särskilt som försäljningen
skall förbindas med återköpsrätt för kronan för all framtid därest området
icke användes för avsett ändamål. De i förslaget till köpekontrakt angivna
villkoren giva mig icke heller anledning till erinran. Därest riksdagen medgiver
försäljningen, torde domänstyrelsen i sinom tid böra bemyndigas att
på i huvudsak dessa villkor verkställa försäljningen å Kungl. Maj :ts och
kronans vägnar.

Kungl. Maj.ts proposition nr 15.

Jag hemställer nu, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen stadsägan nr 2013 i Stockholms stad
(Tyska Botten) må säljas till staden för en köpeskilling av
48 432 kronor och på i huvudsak de villkor i övrigt, som
angivits i det förut nämnda förslaget till köpekontrakt.

2:o.

Viskeryd 21 i Östergötlands lön.

Domunstyrelsen (skr. 10/8 1950) hemställer, att kronoegendomen förra
trumpetarbostället 1 mantal Viskeryd 21 i Vårdsbergs socken, Östergötlands
län, skall säljas till egendomens arrendator Gösta Persson.

Rörande egendomens beskaffenhet in. m. meddelas följande.

Egendomen, som är belägen 5 kilometer från Vårdsbergs järnvägsstation
och 1 mil från Linköping, är till den 14 mars 1951 utarrenderad mot en
avgäld, som för arrendeåret 1949/50 uppgick till 2 480 kronor 85 öre. Egendomen
innehåller i ett skifte 38,9 hektar, därav 30,3 hektar åker och tomt,
7,8 hektar betesmark och 0,8 hektar impediment. Jorden är godartad och
hävden god. Egendomen är täckdikad.

Byggnadsbeståndet är i medelgott skick. En del mindre hus, den elektriska
anläggningen och vattenledningar med mera ägas av arrendatorn. Elektriska
ledningar, tillhörande Forsaströms kraftaktiebolag och telegrafverket,
äro framdragna över egendomen.

Egendomen uppgives äga del i ett vid laga skifte år 1846 i Viskeryds by
undantaget samfällt grus- och sandtag. Den är taxerad till ett jordbruksvärde
av 53 600 kronor.

Uppskottningsnämnden har saluvärderat egendomen till 92 500 kronor.
Enligt nämndens mening bör arrendatorn, som innehaft egendomen sedan
1944 och väl hävdat desamma samt äger fasta anläggningar å densamma
till ett värde av 8 000 kronor, erhålla hembudsrätt vid försäljningen.

Lantbruksnämnden har meddelat, att egendomen enligt dess mening bör
bestå som självständig brukningsenhet.

Arrendatorn Persson har anhållit att få förvärva egendomen för ett pris,
motsvarande det av uppskattningsnämnden beräknade värdet.

Domänslyretsen har icke haft något att invända mot försäljningsförslaget.
Styrelsen meddelar, att arrendatorn vid förfrågan uppgivit, att han förut
icke äger någon jordbruksfastighet samt alt han själv ämnar bruka egendomen,
därest densamma kommer att säljas till honom.

Såsom villkor vid försäljningen bör enligt doniänslyrelsens mening föreskrivas
följande.

Egendomen överlåtes i befintligt skick med tillträde å dag, som domänstyrelsen
bestämmer. Endast domänverket tillhöriga hus och anläggningar
ingå i försäljningen. Samtliga på arrendekontraktet grundade rättsanspråk
mellan kronan och arrendatorn — dock med undantag för eventuellt oguldna
arrendeavgälder och skatter — skola anses vara reglerade genom för -

Kungl. RIaj:ts proposition nr 15.

säljningen. Innehavare av över egendomen med vederbörligt tillstånd framdragna
elektriska ledningar förbehållas rätt att behålla och nyttja ledningarna
utan rätt för köparen till annan ersättning än gottgörelse av ledningarnas
innehavare för skada till följd av förändring, reparation och tillsyn
av ledningarna. I övrigt skola föreskrifterna i förordningen den 25 maj
1945 (nr 202) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. in. i
tillämpliga delar lända till efterrättelse.

Departementschefen.

Försäljningsförslaget föranleder icke någon erinran från min sida, varför
jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen Viskeryd 2l i Vårdsbergs socken, Östergötlands
län, må säljas till egendomens arrendator Gösta
Persson för en köpeskilling av 92 500 kronor samt på i huvudsak
de villkor i övrigt, som domänstyrelsen föreslagit.

3:o.

Götala Nedra Korpralsgård 41 i Östergötlands län.

Domänstyrelsen (skr. 8/9 1950) hemställer, att kronoegendomen förra
korpralsbostället 1 mantal Götala Nedra Korpralsgård 41 i Styra socken,
Östergötlands län, skall säljas till egendomens arrendator Nils Edvardsson.

Om egendomens beskaffenhet m. in. meddelas följande.

Egendomen, som är belägen 8 kilometer från Skänninge och 5 kilometer
från Fågelsta järnvägsstation, är till den 14 mars 1951 utarrenderad mot
en avgäld, som för arrendeåret 1949/50 utgjorde 2 455 kronor. Arealen uppgår
till 61,2 hektar, därav 36,9 hektar tomt, trädgård och åker, 9,o hektar betesmark,
12,3 hektar skogsmark och 2,4 hektar impediment. Ägorna äro utlagda
i ett skifte. Jordbruket är mycket svagt. Huvuddelen av åkern utgöres
av ett tunt niatjordslager på grusbotten. Omkring 6 hektar av åkern behöver
täckdikas. Hävden är god.

Av åbyggnaderna äro bostäderna i gott skick, medan ekonomibyggnaderna
äro medelgoda. Ett flertal mindre byggnader och den elektriska anläggningen,
dock med undantag av anläggningen i en av kronan år 1944 uppförd
arbetarbostad med uthus, ägas av arrendatorn. Elektriska ledningar,
tllhörande Svartådalens elektriska kraft- och distributionsförening, äro
framdragna över egendomen.

Taxeringsvärdet är 60 800 kronor, därav 56 800 kronor jordbruksvärde
och 4 000 kronor skogsvärde.

Enligt uppskattningsnämnden föreligger icke någon anledning att behålla
egendomen i kronans ägo. Nämnden har meddelat, att egendomen under
åren 1917—1939 brukats av arrendatorns fader och under tiden därefter
av nuvarande arrendatorn. Denne, som hävdat egendomen väl, borde erhålla
optionsrätt vid försäljningen. Saluvärdet har uppskattats till 83 000
kronor, därav 17 500 kronor för skogsmarken med växande skog. Nämnden
har slutligen meddelat att arrendatorn förklarat sig önska köpa egendomen
till det uppskattade värdet.

Kungl. Maj.ts proposition nr 15.

Lantbruksnämnden har förklarat sig anse, att egendomen bör bestå som
självständig brukningsenhet.

Vederbörande jägmästare och över jägmästare ha tillstyrkt försäljningen.

Domänstyrelsen har icke funnit anledning till erinran mot försäljningsförslaget.
Försäljningen bör enligt styrelsens mening i övrigt ske på samma
villkor som under föregående punkt föreslagits för försäljning av kronoegendomen
Viskeryd 2\

Departementschefen.

Biträdande försäljningsförslaget hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen Götala Nedre Korpralsgård 41 i Styra
socken, Östergötlands län, må säljas till egendomens arrendator
Nils Edvardsson för en köpeskilling av 83 000 kronor
samt på i huvudsak de villkor i övrigt, som domänstyrelsen
föreslagit.

4:o.

Kråketorp Norrgård l1 i Östergötlands län.

Domänstyrelsen (skr. 10/8 1950) hemställer, att kronoegendomen förra
hovsmedsbostället 1 mantal Kråketorp Norrgård l1 i ödeshögs socken,
Östergötlands län, skall säljas till egendomens arrendator Karl Lejon.

Rörande egendomens beskaffenhet m. m. meddelas följande.

Egendomen, som är belägen 4 km från ödeshögs järnvägsstation och 3
mil från Vadstena, är till den 14 mars 1951 utarrenderad mot en avgäld,
som för arrendeåret 1949/50 uppgick till 2 537 kronor. Egendomen utgör
en för orten fullt medelgod jordbruksfastighet och omfattar i ett skifte 46,5
hektar, därav 32 hektar åker, tomt och trädgård, 13,5 hektar äng och betesmark
samt 1 hektar impediment. Åkerjorden utgöres till huvudsaklig del av
mullrik till mullhaltig lera. Hävden är god. Av åkern behöva 10 hektar täckdikas.

Byggnadsbeståndet är i gott skick. Bostad för en gift lantarbetare saknas.
En del mindre byggnader samt en brunn och vattenledningar tillhöra
arrendatorn. Egendomen är elektrifierad på kronans bekostnad. Elektriska
ledningar, tillhörande Motala ströms kraftaktiebolag, äro framdragna över
egendomen.

Egendomen har del i Lysings häradsallmänning och i Kråketorps dikningsföretag
år 1948. Kostnaderna för företaget uppgå för egendomens del,
efter avdrag av statsbidrag, till 7 011 kronor 24 öre, vilket belopp erlagts
av arrendatorn.

Egendomen är taxerad till ett jordbruksvärde av 59 000 kronor.

Uppskattningsnämnden har saluvärderat egendomen till 90 000 kronor
under förutsättning att kronan gäldar nyssnämnda av arrendatorn erlagda
belopp. Enligt nämndens mening bör arrendatorn, som brukat egendomen
sedan 1930 och väl hävdat densamma, tillerkännas hembudsrätt vid för -

Kungl. Maj.ts proposition nr 15.

säljningen. Nämnden har vidare upplyst, att egendomen innehafts av arrendatorns
fader sedan år 1902 och av hans morföräldrasläkt sedan mitten
av 1800-talet.

Arrendatorn äger V, av fastigheten ödeshögs gästgivaregård 41 om 10
hektar åker och 7 hektar skogsmark.

Ägaren av den till Kråketorp Norrgård l1 angränsande jordbruksfastigheten
Råby Mellangård 38 om 14,i hektar, Georg Pettersson, har anhållit
att få inköpa 8 tunnland jord från kronoegendomen.

Domänintendenten har ansett anledning icke finnas att för förstärkning
av Petterssons fastighet göra ingrepp i den välarronderade kronoegendomen.

Arrendatorn Lejon har anhållit att få förvärva kronoegendomen för det
av uppskattningsnämnden beräknade värdet.

Lantbruksnämnden har anfört, att den icke anser det lämpligt, att
kronoegendomen skall frånhändas mark för komplettering av angränsande
jordbruksfastigheter, samt framhållit att Lejon torde komma att erhålla
förvärvstillstånd trots att han redan äger del i en mindre jordbruksfastighet.

Domänstyrelsen har uttalat att Lejon bör -— särskilt med hänsyn till den
långa tid, varunder egendomen innehafts av honom och hans släkt — beredas
tillfälle att få förvärva densamma för ett pris, motsvarande det uppskattade
saluvärdet. Vid försäljningen böra enligt styrelsens mening i övrigt
föreskrivas samma villkor, som under punkt 2 föreslagits för försäljning
av kronoegendomen Viskeryd 2l, samt därutöver följande.

Kronan har att svara för egendomens andel i kostnaderna utöver statsbidrag
för Kråketorps dikningsföretag år 1948, uppgående till 7 011 kronor
24 öre.

Det skall åligga Lejon såsom ägare av egendomen att gentemot vattenfallsstyrelsen
såsom ägare av strömfallsfastigheten Ekenäs 23 i Vinnerstads
socken lämna medgivanden och ikläda sig förpliktelser av följande innehåll.
Vattenfallsstyrelsen skall äga att kostnadsfritt för all framtid hava en över
egendomen framdragen elektrisk ledning. Mot att ersätta skada som därav
må uppkomma äger styrelsen att borttaga för ledningen hinderliga och för
dess säkerhet farliga träd och buskar; dessa skola sedan såsom tillhörande
markägaren tillvaratagas av denne. Vattenfallsstyrelsens personal skall äga
obehindrat tillträde till egendomen för ledningens tillsyn, underhåll och reparation.
Till säkerhet för nämnda rättigheter må inteckning meddelas i
egendomen. Intill dess sådan inteckning meddelats skall ägaren av egendomen
vara skyldig att vid överlåtelse av densamma eller del därav göra förbehåll
om rättigheternas bestånd och förbinda ny ägare att vid överlåtelse
göra enahanda förbehåll.

Departementschefen.

Biträdande försäljningsförslaget hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen Kråketorp Norrgård l1 i ödeshögs
socken, Östergötlands län, må säljas till egendomens arrendator
Karl Lejon för en köpeskilling av 90 000 kronor och
på i huvudsak de villkor i övrigt, som domänstyrelsen föreslagit.

Kungl. Maj.ts proposition nr 15.

5:o.

Kråketorp Södergård 2l i Östergötlands län.

Domänstyrelsen (skr. 10/8 1950) hemställer, att kronoegendomen förra
trumpetarbostället 1 mantal Kråketorp Södergård 21 i ödeshögs socken,
Östergötlands län, skall säljas till egendomens arrendator Erik Lilja.

Rörande egendomens beskaffenhet m. m. meddelas följande.

Egendomen, som är belägen 4 km från ödeshögs järnvägsstation och 3
mil från Vadstena, är till den 14 mars 1951 urarrenderad mot en avgäld,
som för arrendeåret 1949/50 uppgick till 2 551 kronor 25 öre. Egendomen
utgör ett för orten knappt medelgott jordbruk och omfattar i ett skifte 55,4
hektar, därav 41,7 hektar åker, tomt och trädgård, 13 hektar äng och betesmark
samt 0,7 hektar impediment. Åkerjorden utgöres till hälften av mullhaltig
sandjord och mullhaltig lera, till hälften av sandjord. Hävden är god,
dikningsförhållandena medelgoda.

Byggnadsbeståndet är i medelgott skick. Ett redskapslider, brunn och
vattenledning m. m. tillhöra arrendatorn. Egendomen är elektrifierad på
kronans bekostnad. Elektriska ledningar, tillhörande Motala ströms kraftaktiebolag,
äro framdragna över egendomen.

Egendomen har del i Lysings häradsallmänning samt i Raby dikningsföretag
år 1946 och Kråketorps dikningsföretag år 1948. Kostnaderna för
sistnämnda företag utöver statsbidrag uppgå för egendomens del till 3 050
kronor 76 öre.

Egendomen är taxerad till ett jordbruksvärde av 62 400 kronor.

Uppskattningsnämnden har saluvärderat egendomen till 92 000 kronor
under förutsättning att kronan svarar för kostnaderna för Kråketorps dikningsföretag
utöver statsbidraget. Nämnden har föreslagit, att egendomen
skall säljas med hembudsrätt för arrendatorn, vilken brukat egendomen sedan
1913 och väl hävdat densamma. Före honom eller alltsedan 1876 har
egendomen innehafts av arrendatorns fader.

Arrendatorn Lilja har anhållit att få inköpa egendomen för det åsatta
saluvärdet under villkor bl. a. att kronan betalar egendomens andel i kostnaderna
för Kråketorps dikningsföretag.

Domänintendenten har framhållit, att egendomen gränsar till ett jordbruk,
som omfattar mer än 40 tunnland åker, samt att någon ändring i
egendomens sammansättning icke bör företagas.

Lantbruksnämnden har instämt i vad domänintendenten anfört och meddelat,
att arrendatorn för närvarande icke äger någon jordbruksfastighet.

Domänstyrelsen har icke haft något att erinra mot försäljningsförslaget.
Vid försäljningen böra enligt styrelsens mening föreskrivas samma villkor,
som under punkt 2 föreslagits för försäljning av kronoegendomen Viskcryd
21, samt därutöver följande.

Kronan har att svara för egendomens andel i kostnaderna utöver statsbidrag
för Kråketorps dikningsföretag år 1948 uppgående till 3 050 kronor
76 öre.

Det skall åligga Lilja såsom ägare av egendomen att gentemot vattenfallsstyrelsen
såsom ägare av strömfallsfastigheten Ekenäs T i Vinnerstads

Kungl. Maj:ts proposition nr 15.

socken lämna medgivanden samt ikläda sig förpliktelser av följande innehåll.
Vattenfallsstyrelsen skall äga att kostnadsfritt för all framtid ha en
över egendomen framdragen elektrisk ledning. Mot att ersätta skada som
därav må uppkomma äger styrelsen borttaga för ledningen hinderliga och
för dess säkerhet farliga träd och buskar; dessa skola sedan som tillhörande
markägaren tillvaratagas av denne. Vattenfallsstyrelsens personal skall äga
obehindrat tillträde till egendomen för ledningens tillsyn, underhåll och reparation.
Till säkerhet för nämnda rättigheter må inteckning meddelas i
egendomen. Intill dess sådan inteckning meddelats skall ägaren av egendomen
vara skyldig att vid överlåtelse av densamma eller del därav göra förbehåll
om rättigheternas bestånd och förbinda ny ägare att vid överlåtelse
göra enahanda förbehåll.

Departementschefen.

Även jag biträder försäljningsförslaget och hemställer förty, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen Kråketorp Södergård 21 i ödeshögs
socken, Östergötlands län, må säljas till egendomens arrendator
Erik Lilja för en köpeskilling av 92 000 kronor samt
på i huvudsak de villkor i övrigt, som domänstyrelsen föreslagit.

6:o.

Karstorp l1 i Östergötlands län.

Domänstyrelsen (skr. 22/9 1950) hemställer, att kronoegendomen förra
profossbostället 3/4 mantal Karstorp l1 i Rystads socken, Östergötlands län,
skall säljas till egendomens arrendator Sture Pettersson.

Rörande egendomens beskaffenhet m. in. meddelas följande.

Egendomen, som är belägen 8 kilometer från Linköping, är till den 14
mars 1951 utarrenderad mot en avgäld, som för arrendeåret 1949/50 utgjorde
2 510 kronor 13 öre. Arealen uppgår till 41,s hektar, därav 32 hektar
åker och tomt, 8,8 hektar äng och betesmark samt 1 hektar impediment.
Arronderingen är något ogynnsam. Jorden är godartad. Åkern är fullständigt
täckdikad.

Byggnadsbeståndet är i delvis medelgott, delvis knappt medelgott skick.
Ett hönshus och en vedbod tillhöra arrendatorn. Egendomen är elektrifierad
på kronans bekostnad. Elektriska ledningar, tillhörande Linköpingselektriska
kraft- och belysningsaktiebolag, äro framdragna över egendomens
mark. Egendomen har del i Åkerbo häradsallmänning och i ett torrläggningsföretag
för upptagande av avloppsgravar från vattenskadade marker,
vilka tillhöra Karstorp med flera egendomar.

Egendomen är taxerad till ett jordbruksvärde av 60 100 kronor.

Uppskattningsnämnden har framhållit att några särskilda skäl för egendomens
bibehållande i kronans ägo icke ansetts föreligga samt uppskattat
saluvärdet till 100 000 kronor. Arrendatorn, som brukat egendomen sedan
1934 och väl hävdat densamma, bör enligt nämnden erhålla hembudsrätt
vid försäljningen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 15.

Lantbruksnämnden har meddelat, att egendomen enligt dess mening bör
bestå som självständig brukningsenhet.

Arrendatorn har anhållit att få förvärva egendomen till ett pris, motsvarande
det uppskattade saluvärdet, under förutsättning att köpeskillingen
får erläggas enligt de grunder, som lantbruksnämnderna tillämpa -vid utlämnande
av statslån för mindre jordbruksfastigheter.

Domänstyrelsen har förordat, att egendomen mot asatta saluvärdet skall
säljas till arrendatorn. Styrelsen har upplyst, att denne enligt uppgift förut
icke äger någon jordbruksfastighet samt att han under hand återtagit sitt
villkor angående köpeskillingens erläggande. Försäljningen bör enligt styrelsens
förslag i övrigt ske på samma villkor, som under punkt 2 föreslagits
för försäljning av kronoegendomen Viskeryd 2\ samt därutöver att köparen
skall svara för på egendomen belöpande annuiteter och övriga kostnader
för det egendomen berörande torrläggningsföretaget.

Departementschefen.

Jag har intet att erinra mot det av domänstyrelsen förordade försälj ningsförslaget
och hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
medgiva,

att kronoegendomen Karstorp l1 i Rystads socken, Östergötlands
län, må säljas till egendomens arrendator Sture
Pettersson för en köpeskilling av 100 000 kronor samt på
i huvudsak de villkor i övrigt, som domänstyrelsen föreslagit.

7 :o.

Bårstad 51 i Östergötlands län.

Domänstyrelsen (skr. 27/10 1950) hemställer, att kronoegendomen förra
kronofogdebostället 5/8 mantal Bårstad 51 i Rogslösa socken, Östergötlands
län, skall säljas till egendomens arrendator Oscar Johansson.

Rörande egendomens beskaffenhet m. m. meddelas följande.

Egendomen, som är belägen 15 kilometer från Vadstena och 3 kilometer
från Rogslösa järnvägsstation, är till den 14 mars 1952 utarrenderad mot en
årlig avgäld, som för arrendeåret 1949/50 utgjorde 3 340 kronor. Ägorna äro
utlagda i tre skiften, hemskiftet, utskiftet och skiftet å Dags mosse. Sammanlagda
arealen utgör 54,7 hektar, därav 44 hektar tomt, trädgård och
äker, 7,7 hektar äng, 2,4 hektar mossjord och 0,6 hektar annan avrösningsjord.
Ungefär 18 hektar av åkern äro belägna å utskiftet 1 kilometer från
huvudgården. Åkern, som är täckdikad i behövlig omfattning, utgöres huvudsakligen
av mullhaltig lerjord, delvis med sandinblandning. Jorden är
tämligen godartad, en del dock bemängd med klappersten. Hävden är god.
Ängsmarken är sank.

Byggnadsbeståndet är mindre gott med undantag för manbyggnaden, som
blivit restaurerad under senare år och är i gott stånd. Arbetarbostaden är

Kungl. Maj.ts proposition nr 15.

mycket dålig och behöver därför nybyggas. På grund av bostadsförhållandena
har någon ladugårdskarl icke kunnat anskaffas, varför egendomen
sedan 1948 drives kreaturslös. Två garage och en tillbyggnad till brygghuset
tillhöra arrendatorn. Egendomen är elektrifierad genom kronans försorg.
Motala Ströms kraftaktiebolag har elektriska ledningar framdragna över
egendomen. Till egendomen hör andel i Dals häradsallmänning.

Taxeringsvärdet utgör 78 600 kronor jordbruksvärde.

Uppskattningsnämnden har framhållit, att intet skäl talar för egendomens
behållande i kronans ägo. Saluvärdet har uppskattats till 123 000
kronor, därav 1 800 kronor för andelen i häradsallmänningen. Då arrendatorn
brukat egendomen sedan 1921 och väl hävdat densamma, har nämnden
tillstyrkt hembudsrätt för denne vid försäljningen.

Lantbruksnämnden har meddelat, att arrendatorn för närvarande icke
äger någon jordbruksfastighet. Nämnden har vidare uttalat, att den icke
funnit anledning till erinran mot fastighetens sammansättning.

Domänstgrelsen har förklarat sig icke hava något att erinra mot att egendomen
säljes till arrendatorn Johansson för det åsatta saluvärdet. Försäljningen
bör enligt styrelsen ske under i tillämpliga delar enahanda villkor,
som under punkt 2 angivits för försäljning av kronoegendomen Viskeryd
21, samt därutöver följande:

Det skall åligga Johansson såsom ägare av egendomen att gentemot vattenfallsstyrelsen
såsom ägare av strömfallsfastigheten Ekenäs T i Vinnerstads
socken lämna medgivanden och ikläda sig förpliktelser av följande
innehåll. Vattenfallsstyrelsen skall äga rätt att kostnadsfritt för all framtid
hava en över egendomen framdragen elektrisk ledning. Mot att ersätta
skada som därav må uppkomma äger styrelsen borttaga för ledningen hinderliga
och för dess säkerhet farliga träd och buskar; dessa skola sedan
såsom tillhörande markägaren tillvaratagas av denne. Vattenfallsstyrelsens
personal skall äga obehindrat tillträde till egendomen för ledningens tillsyn,
underhåll och reparation. Till säkerhet för nämnda rättigheter må inteckning
meddelas i egendomen. Intill dess sådan inteckning meddelats,
skall ägaren av egendomen vara skyldig att vid överlåtelse av densamma
eller del därav göra förbehåll om rättigheternas bestånd och förbinda ny
ägare att vid överlåtelse göra enahanda förbehåll.

Arrendatorn Johansson har skriftligen förklarat sig villig inköpa egendomen
för nämnda köpeskilling och på i huvudsak nyss angivna villkor.

Departementschefen.

Jag biträder det föreliggande försäljningsförslaget och hemställer alltså,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen Bårstad 51 i Rogslösa socken, Östergötlands
län, må säljas till egendomens arrendator Oscar
Johansson för en köpeskilling av 123 000 kronor samt på i
huvudsak de villkor i övrigt, som domänstyrelsen föreslagit.

Kungl. Maj.ts proposition nr 15.

8:o.

Boda l1 i Jönköpings lön.

Domänstyrelsen (skr. 21/8 1950) hemställer, att kronoegendomen förra
sergeantsbostället 1 mantal Boda l1 i Säby socken, Jönköpings län, skall säljas
till arrendeinnehavarna, delägarna i dödsboet efter Josef Gustavsson.

Rörande egendomens beskaffenhet m. m. meddelas följande.

Egendomen, som är belägen 8 km från Tranås, är till den 14 mars 1951
utarrenderad mot en avgäld, som för arrendeåret 1949/50 utgjorde 2 145
kronor 67 öre. Efter försäljning år 1916 av bland annat fastigheten Boda l2
om 2,5 hektar åker och 19,5 hektar avrösningsjord uppgår egendomens nuvarande
areal till 130,5 hektar, därav 20,7 hektar åker och tomt, 26,4 hektar
betesmark, 77,3 hektar skogsmark och 6,i hektar impediment. Åkerskiftena
äro tämligen sammanhängande. Åkerjorden består av godartad leraktig
sandmylla. Hävden är mycket god. Byggnadsbeståndet är gammalt och i
mindre gott skick.

Egendomen har del i Svartåns regleringsföretag av år 1905 samt i Norra
Vedbo häradsallmänning.

Inägorna äro taxerade till ett jordbruksvärde av 38 000 kronor. Skogen
är samtaxerad med annan kronan tillhörig skog.

Revirförvaltaren har framhållit, att samtliga byggnader måste om- eller
nybyggas för en beräknad kostnad av 80 000—100 000 kronor, att skogsmarken
är synnerligen god samt att egendomen bör säljas såsom familjejordbruk,
enär den, även om skogsavkastningen inräknas, icke torde i domänverkets
ägo lämna någon nämnvärd behållen avkastning.

Över jägmästaren har instämt i revirförvaltarens uppfattning och förordat
försäljning av hela egendomen.

Uppskattningsförrättning har å egendomen avhållits den 7 juli 1948 och
den 14 juni 1949. Uppskattningsnämnden har därvid haft under övervägande
bl. a. en framställning av ägaren av fastigheten Boda l2, lastbilsägaren
Eric Sparf, om att för förstärkning av sin fastighet få inköpa ett område
av egendomen om cirka 13 hektar, i huvudsak skogsmark.

Uppskattningsnämnden har meddelat, att nämnden med hänsyn till behovet
av byggnadsarbeten å fastigheten delar revirförvallarens och överjägmästarens
uppfattning, att försäljning av egendomen torde vara det ekonomiskt
riktiga. Nämnden har, efter hörande av lantbruksnämnden, avstyrkt
bifall till Sparfs framställning. Värdet av egendomen i dess helhet har
nämnden uppskattat till 129 712 kronor men funnit saluvärdet böra med
hänsyn till vikande konjunkturer jämkas till 125 000 kronor. Av saluvärdet
utgöra 79 000 kronor värdet av skogsmark och växande skog enligt särskild
av revirförvaltaren verkställd värdering samt 2 350 kronor kapitaliserat
värde av andelen i häradsalhnänningen. Nämnden har framhållit, att
Josef Gustavsson övertagit arrendet år 1937 samt sedan dess hävdat egendomen
synnerligen väl. Nämnden har tillstyrkt hembudsrätt för hans dödsbodelägare
vid försäljningen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 15.

Delägarna i Gustavssons dödsbo ha genom Karl-Gustav Gustavsson, vilken
närmast har hand om egendomens skötsel, förklarat sig godkänna det åsatta
saluvärdet.

Lantbruksnämnden har anfört, att egendomen är att betrakta såsom ett
fullt bärkraftigt jordbruk, att behov att förstärka angränsande jordbruksfastigheter
icke finnes, att den av Sparf ägda fastigheten Boda l2 är att
hänföra till stödjordbruk, varför det ur fastighetsbildningssynpunkt icke
synes nödvändigt att förstärka densamma med skogsmark samt att nämnden
därför icke har något att erinra mot att hela egendomen säljes till arrendatorn.

Jämväl domänstyrelsen har med hänsyn till föreliggande förhållanden
förordat, att egendomen till åsatt saluvärde bör säljas till dödsbodelägarna.
Styrelsen framhåller vidare att några särskilda intressen, som göra egendomens
kvarblivande i allmän ägo önskvärt, icke ha anförts. Vid försäljningen
böra enligt styrelsen i övrigt föreskrivas samma villkor, som under punkt
2 föreslagits för försäljning av kronoegendomen Viskeryd 21, samt därutöver
att köparna skola svara för på egendomen belöpande annuiteter och
kostnader för Svartåns regleringsföretag av år 1905.

Departementschefen.

Mot försäljningsförslaget har jag icke annat att erinra än att köpeskillingen
bör i nära anslutning till uppskattningsvärdet å egendomen fastställas
till 130 000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen medgiva,

att kronoegendomen Boda l1 i Säby socken, Jönköpings
län, må säljas till delägarna i dödsboet efter Josef Gustavsson
för en köpeskilling av 130 000 kronor samt på i huvudsak
de villkor i övrigt, som domänstyrelsen föreslagit.

9:o.

Applerum 21 i Kalmar län.

Domänstyrelsen (skr. 29/11 1950) hemställer, att kronoegendomen förra
häradsskrivarebostället 1 mantal Applerum 2'' i Arby socken, Kalmar län,
skall säljas till arrendatorerna av egendomen Carl Harald Danielsson och
hans hustru Berta Danielsson.

Om egendomens beskaffenhet m. m. meddelas följande.

Egendomen, som är belägen 5 kilometer från Vassmolösa järnvägsstation,
är till den 14 mars 1957 utarrenderad mot en årlig avgäld av 2 500 kronor.
Arealen uppgår till 89,45 hektar, därav 36,si hektar tomt, trädgård och åker,
15 ,39 hektar hag- och betesmark, 32,97 hektar skogsmark och 4,28 hektar
impediment. Åkerjorden består huvudsakligen av godartad lermylla. Täckdikning
erfordras å större delen av åkerjorden. Hävden är god.

Av byggnaderna är manbyggnaden i utmärkt skick, magasin, loge och
hönshus av medelgod beskaffenhet, samt materielbod knappast medelgod.

Kungl. Maj.ts proposition nr 15.

Två arbetarbostäder ha restaurerats 1946 respektive 1947 och ekonomihuset
till desamma nybyggdes 1946. Ladugården är mycket dålig och behöver ombyggas.

Egendomen har del i Applerum—Nygärde torrläggningsföretag av ar
1927. Arby—Hagby elektriska andelsförening u. p. a. har en elektrisk högspänningsledning
framdragen över ägorna.

Taxeringsvärdet utgör 79 400 kronor, varav 66 500 kronor jordbruksvärde
och 12 900 kronor skogsvärde.

Vppskattningsnämnden har föreslagit försäljning av egendomen och uppskattat
saluvärdet till 123 000 kronor, varav 56 000 kronor för skog och
skogsmark. Vid värderingen har förutsatts, att egendomen överlåtes med
byggnader och jord i befintligt skick samt att köparen svarar för annuiteterna
å statslån för det egendomen berörande torrläggningsföretaget. Nämnden
tillstyrker hembudsrätt för makarna Danielsson vid försäljningen.

Lantbruksnämnden har anfört, att hinder icke möter mot försäljningen
ur de synpunkter, som nämnden har att företräda.

Över jägmästaren har lämnat försälj ningsförslaget utan erinran.

Harald Danielsson har meddelat, att 110 000 kronor är den högsta köpeskilling
han anser sig kunna erlägga. Som skäl härför har han anfört, att
ladugården och stallet äro av mycket dålig beskaffenhet och snarast måste
nybyggas. Han har härjämte framhållit, att jorden är ganska stenbunden,
att nästan all åker måste omdräneras samt att han varit på egendomen i
30 år och hans hustru i 53 år och att de därunder på allt sätt försökt förbättra
densamma.

Domänstyrelsen har anfört.

Vid uppskattningsförrättningen å egendomen år 1946 har uppskattningsnämnden
räknat med att arrendeavgälden kan höjas med 500 kronor per
år, därest ny stallänga med loge uppföres. Kostnaderna härför beräknas
uppgå till omkring 80 000 kronor. Med hänsyn till den låga arrendeavgäld,
som i så fall kan påräknas, anser styrelsen att byggnadsarbetet icke bör
utföras genom styrelsens försorg (jfr. prop. 171/1946 p. 4, s 17 och 18).
Egendomen bör i stället säljas för en köpeskilling, som kan anses skälig
med hänsyn till kostnaderna för detta arbete. Styrelsen tillstyrker förty, att
egendomen säljes till makarna Danielsson för den erbjudna köpeskillingen,
110 000 kronor.

Försäljningen bör enligt styrelsens mening ske under enahanda villkor,
som under punkt 2 föreslagits för försäljning av kronoegendomen Viskeryd
21, samt dessutom att köparna ha att erlägga annuiteter och övriga kostnader
för det egendomen berörande torrläggningsföretaget.

Departementschefen.

Jag har intet att erinra mot egendomens försäljning. Av skäl, som domänstyrelsen
anfört, anser jag den erbjudna köpeskillingen böra godtagas.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

alt kronoegendomen Applerum 2‘ i Arby socken, Kalmar
län, må säljas till arrendatorerna av egendomen Carl Harald
Danielsson och hans hustru Berta Danielsson för en köpeskilling
av 110 000 kronor samt på i huvudsak de villkor i
övrigt, som domänstyrclsen föreslagit.

Kungl. 3Iaj:ts proposition nr 15.

10:o.

Böke l1 i Kalmar län.

Domänstyrelsen (skr. 29/11 1950) hemställer, att kronoegendomen förra
kaptensbostället 1 mantal Böke 1! i Söderåkra socken, Kalmar län, skall
säljas till egendomens arrendator Carl E. Gunér.

Rörande egendomens beskaffenhet in. m. meddelas följande.

Egendomen, som är belägen 35 kilometer från Kalmar, är till den 14
mars 1955 utarrenderad mot en årlig avgäld, som för arrendeåret 1949/50
utgick med 3 862 kronor 32 öre. Den innehåller i två skiften 68,8 hektar,
därav 46,6 hektar tomt och åker, 7,5 hektar kultiverad betesmark, 2,4 hektar
äng, 3,6 hektar hagmark och 8,7 hektar skogsmark. Åkern består i huvudsak
av lermylla på lerbotten och dyjord på ler- och kvicksandsbotten. Större delen
är täckdikad. Hävden är mycket god.

Av åbyggnaderna är manbyggnaden i medelgott skick. Två arbetarbostäder
äro ombyggda år 1947. Nybyggnad erfordras av ladugård och stall. Ett
antal mindre hus och den elektriska anläggningen tillhöra arrendatorn.
Sydsvenska kraftaktiebolaget har elektriska ledningar framdragna över
ägorna.

Taxeringsvärdet utgör 73 500 kronor, därav 70 200 kronor jordbruksvärde
och 3 300 kronor skogsvärde.

Uppskattningsnämnden har saluvärderat egendomen i befintligt skick till
110 000 kronor, därav 13 000 kronor för växande skog enligt uppskattning
av revirförvaltaren. Nämnden har föreslagit, att arrendatorn Gunér skall
få köpa egendomen till det åsatta saluvärdet.

Lantbruksnämnden har icke haft något att erinra mot försäljning av
egendomen till arrendatorn. Enligt nämndens uppfattning kan egendomen
lämpligen icke tagas i anspråk för komplettering av intilliggande brukningsenheter.

överjägmästaren har anfört, att det ur skogsförvaltningssynpunkt är av
föga intresse att behålla egendomen i kronans ägo. Han har därför intet
att erinra mot försäljningen.

Arrendatorn Gunér har framhållit bland annat, att han och hans fader,
vilken övertog arrendet år 1890, på gården nedlagt betydande kostnader i
form av grundförbättringar, vartill hänsyn icke tagits vid uppskattningsförrättningen.
Då åtskilliga för gårdens drift nödvändiga byggnader och
anläggningar tillhörde honom och kostnaderna för nybyggnad av ladugårds-,
stall- och svinhuslängan komme att uppgå till minst 80 000 kronor, ansåge
han sig kunna betala högst 90 000 kronor för egendomen.

Efter förhandlingar har arrendatorn dock förklarat sig villig inköpa egendomen
för en köpeskilling av 100 000 kronor.

Domänstyrelsen har med hänsyn till i ärendet föreliggande omständigheter
tillstyrkt, att egendomen skall säljas till arrendatorn för den erbjudna
köpeskillingen av 100 000 kronor. Försäljningen bör enligt styrelsens
mening ske under enahanda villkor, som under punkt 2 föreslagits för försäljning
av kronoegendomen Viskeryd 21.

Kungl. Maj:ts proposition nr 15.

Departementschefen.

Jag tillstyrker domänstyrelsens förslag och hemställer alltså, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen Böke l1 i Söderåkra socken, Kalmar
län, må säljas till egendomens arrendator Carl E. Gunér för
en köpeskilling av 100 000 kronor samt på i huvudsak de
villkor i övrigt, som domänstyrelsen föreslagit.

11 :o.

Balsby 231 och 29’ i Kristianstads län.

Domänstyrelsen (skr. 3/11 1950) hemställer dels att kronoegendomen
förra förste lantmätarebostället V, mantal Balsby 231 och 292 i Nosaby socken,
Kristianstads län, skall — med undantag av ett område om cirka 1 600
kvadratmeter — säljas till egendomens arrendator Ragnar Eriksson, dels att
nämnda område skall avyttras till innehavaren, agronomen Wiktor Persson.

Rörande egendomens beskaffenhet m. m. meddelas följande.

Egendomen, som är belägen 6 km från Kristianstad och 1 km från Balsby
järnvägsstation, är till den 14 mars 1951 utarrenderad mot en årlig avgäld
av 1 450 kronor. Frånsett sju tidigare försålda mindre områden och mark,
som tagits i anspråk för järnväg, omfattar egendomen i ett skifte en areal
av 34,7 hektar, därav 33,9 hektar tomt och åker samt 0,8 hektar impediment.
Ägorna gränsa i norr mot Råbelövssjön. Åkerjorden är av mycket växlande
beskaffenhet och består å vissa delar av mullhaltig, mycket godartad jord,
å andra delar av lätta sandjordar; å egendomens norra del äro de sistnämnda
av lätt kalkhaltig beskaffenhet och väl lämpade för fruktodling.
Avdelningen är tillfredsställande. Hävden är synnerligen god.

Av byggnaderna är boningshuset av god beskaffenhet. Stallängan anses,
trots omsorgsfullt underhåll, vara knappt medelgod. Östra och västra
längorna äro av mindre god samt svinhuset av svag beskaffenhet. Ett redskapshus
tillhör arrendatorn.

Egendomen har del i Balsby dikningsföretag 1942. Kostnaderna för detta
företag utöver erhållet statsbidrag uppgå till 1 077 kronor 50 öre och ha
erlagts av domänverket.

Taxeringsvärdet är 52 900 kronor jordbruksvärde.

Den 17 maj 1950 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning, därvid
uppskattningsnämnden haft att taga i övervägande följande framställningar
om förvärv av mark från egendomen.

1) Ägaren av angränsande fastigheterna Balsby 5“, 19’ och 193 med uppgiven
areal om sammanlagt 3 453 nr, agronomen Wiktor Persson, har anhållit
att få köpa dels ett till honom av arrendatorn Eriksson, efter medgivande
av domänstyrelsen, för fruktodling upplåtet område om cirka 1 600 m2,
dels ock ett därintill gränsande område om cirka 2 hektar alt användas för
samma ändamål. Områdena ha betecknats med litt. A respektive B å en av
distriktslantmätaren Gunnar Frigcll år 1927 över egendomen upprättad
karta (äg.fig. nr 1).

2 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 15.

Kungl. Maj:ts proposition nr 15.

2) Ägaren av en till egendomen gränsande villafastighet, Sven Balmér,
har bl. a. för att erhålla bättre utfartsväg anhållit att få köpa ett område
om cirka 4 000 nr vid Råbelövssjön.

3) Fröhandlaren M. Nilsson, Kristianstad, har för anläggning av trädgård
för frökontrollodlingar anhållit att få köpa 3 å 4 hektar åkerjord vid
Råbelövssjön.

Uppskattning snämnden har avstyrkt Balmérs och Nilssons framställningar,
enär avstyckning av de ifrågasatta områdena skulle avskära egendomen
från Råbelövssjön, ävensom Perssons framställning i vad den avser
det med litt. B betecknade området, enär avstyckningen därav skulle bliva
oläglig för egendomen. Enligt nämndens mening bör sålunda från egendomen
avstyckas allenast det med litt. A betecknade området. Detsamma har
för försäljning till Persson åsatts ett saluvärde av 1 120 kronor, motsvarande
70 öre per m2. Egendomen i övrigt har saluvärderats till 86 200
kronor under förutsättning att den är i det skick, vari arrendatorn kontraktsenligt
har att avlämna densamma. Nämnden har framhållit, att byggnadskostnaderna
för svinhus och övriga ekonomibyggnader vid förnyad utarrendering
av egendomen tidigare preliminärt beräknats till 35 000 kronor,
vilket belopp på grund av fortgående prisstegring numera icke torde vara
tillräckligt. Då egendomen innehafts av arrendatorn Eriksson under 20 år
och dessförinnan av dennes fader under lång tid samt hävdats synnerligen
väl, har nämnden föreslagit hembudsrätt för arrendatorn vid försäljningen.

Överlantmätaren har meddelat, att hinder icke synes möta mot avstyckning
av området litt. A

Lantbruksnämnden har i särskilda yttranden avstyrkt Nilssons framställning
och tillstyrkt uppskattningsnämndens förslag i vad avser försäljning
till arrendatorn Eriksson.

Domänstgrelsen har icke funnit anledning till erinran mot uppskattningsnämndens
förslag och har meddelat, att egendomen vid utredning icke
blivit upptagen i förteckning över kronoegendomar, som ansetts böra bibehållas
i kronans ägo.

Enligt styrelsens mening bör vid försäljning av en var av salulotterna i
tillämpliga delar gälla de villkor, som under punkt 2 föreslagits för försäljning
av kronoegendomen Viskeryd 21, samt beträffande huvudgårdslotten
därutöver att köparen svarar för å egendomen belöpande andel i uppkommande
kostnader för Balsby dikningsföretag 1942.

Arrendatorn Eriksson och agronomen Persson ha skriftligen godkänt de
föreslagna försäljningsvillkoren.

Med utlåtande den 20 december 1950 har härefter domänstyrelsen underställt
Kungl. Maj :ts prövning en av förenämnde Nilsson till styrelsen ingiven
framställning med anhållan att för anordnande av frökontrollodlingar
få inköpa egendomen i dess helhet för en köpeskilling av 120 000 kronor.

Vid domänstyrelsens skrivelse har fogats yttrande i ärendet av vederbörande
domänintendent, som anför i huvudsak följande: Egendomen har
innehafts av arrendatorn Eriksson under 20 år och före honom av hans
fader under många år. De ha på ett synnerligen berömvärt sätt skött den

Kungl. Maj:ts proposition nr 15.

delvis mycket steniga egendomen, så att den kommit i nuvarande höga kultur.
De ha vidare låtit sig åtnöjas med de tungskötta och obekväma byggnaderna
och väl vårdat desamma. Det skulle vara i hög grad orättvist och ej
i överensstämmelse med hembudsrättens mening, om denna rätt skulle berövas
en skötsam arrendator, då en ovidkommande person bjuder ett högre
pris för egendomen. Denna försäljningsfråga är av principiell betydelse.
Därest framställningar liknande Nilssons skulle bifallas, skulle kronans
arrendatorer gripas av missmod, enär options- och hembudsrätten av dem
värderas mycket högt och utgör en sporre till ansträngningar att på bästa
sätt sköta dem anförtrodda kronoegendomar.

Domänstijrelsen instämmer i vad domänintendenten anfört och framhåller,
att egendomen innehafts av arrendatorn Eriksson och hans förfäder under
mer än 82 år. Arrendatorns farfader, Erik Månsson, hade nämligen antagits
till arrendator av egendomen år 1888. Det är givet, anför styrelsen
vidare, att en köpare kan för speciella ändamål, särskilt i rådande tidsläge,
bjuda ett högt pris för en jordbruksfastighet. I detta fall har, enligt vad
domänintendenten under hand uppgivit, vid saluvärderingen hänsyn tagits
till det betydande arbete och de kostnader, som arrendatorn nedlagt på
egendomen för att få den i god hävd. Styrelsen finner sig av anförda skäl
böra vidhålla sitt den 3 november 1950 framlagda försäljningsförslag.

Departementschefen.

Jag finner vägande skäl hava anförts för disposition av egendomen i enlighet
med domänstyrelsens förslag. Frågan om försäljning av huvudgårdslotten
är av natur att skola underställas riksdagens prövning. Frågan om
försäljning av lotten litt. A torde prövas i samband därmed.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,
dels att kronoegendomen Balsby 231 och 292 i Nosaby
socken, Kristianstads län, må, med undantag av förenämnda
med litt. A betecknade område om cirka 1 600 kvadratmeter,
säljas till egendomens arrendator Ragnar Eriksson för
en köpeskilling av 86 200 kronor, dels ock att nämnda område
må säljas till dess innehavare agronomen Wiktor Persson
för en köpeskilling, beräknad efter 70 öre för kvadratmeter;
skolande vid försäljningarna i övrigt gälla i huvudsak
de villkor, som domänstyrelsen föreslagit.

12:o.

Hötofta 41 i Malmöhus län.

Domänstijrelsen (skr. 7/9 1950) hemställer, att kronoegendomen förra
hospitalshemmanet % mantal Hötofta 41 i Södra Åkarps socken, Malmöhus
län, skall säljas till egendomens arrendator Anton Hansson.

Rörande egendomens beskaffenhet m. in. inhämtas.

Egendomen, som är belägen 16 kilometer från Malmö, är till den 14 mars
1952 utarrenderad mot en årlig avgäld av 3 600 kronor. Den omfattar i ett
skifte 43,3 hektar, därav 43 hektar tomt, trädgård och åker, 0,i hektar äng

Kungl. Maj.ts proposition nr 15.

samt 0,2 hektar avrösningsjord. Åkerjorden är av skiftande beskaffenhet
från mycket god mylla på kalkrik botten till rent grus. Hävden är god.

Byggnadsbeståndet är gammalt, av medelgod beskaffenhet samt väl underhållet.
Arbetarbostadshus saknas. Den elektriska anläggningen å egendomen
äges av arrendatorn. Elektrisk ledning, tillhörig Sydsvenska Kraftaktiebolaget,
är framdragen över egendomen.

Egendomen är taxerad till ett jordbruksvärde av 127 600 kronor.

Uppskattningsnämnden har framhållit att ett arbetarbostadshus för två
familjer till en beräknad kostnad av 50 000 kronor behöver uppföras, därest
egendomen ånyo skall utarrenderas, och därför föreslagit försäljning av
densamma. Saluvärdet har uppskattats till 159 400 kronor under förutsättning
att egendomen kommer att överlåtas i det skick, vari den på grund av
bestämmelserna i gällande arrendekontrakt skall avlämnas av arrendatorn.
Då arrendatorn brukat egendomen sedan 1924 och städse väl hävdat densamma,
har nämnden tillstyrkt hembudsrätt för denne vid försäljningen.

Arrendatorn Hansson har förklarat sig villig att erlägga den föreslagna
köpeskillingen.

Lantbruksnämnden har tillstyrkt försäljningsförslaget och framhållit att
egendomen torde kunna betecknas såsom lämplig brukningsenhet. Behov
av avstyckning för förstärkning av intilliggande brukningsenheter föreligger
enligt nämndens mening icke.

Ej heller domänstyrelsen har funnit anledning till erinran mot försäljningsförslaget.
Enligt vad styrelsen upplyser har egendomen icke upptagits
i förteckning över kronoegendomar, som av särskilda skäl ansetts böra behållas
i kronans ägo. Försäljningen bör enligt styrelsens mening i övrigt
ske på samma villkor, som under punkt 2 angivits för försäljning av kronoegendomen
Viskeryd 2\

Departementschefen.

Biträdande försäljningsförslaget hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen Hötofta 41 i Södra Åkarps socken,
Malmöhus län, må säljas till egendomens arrendator Anton
Hansson för en köpeskilling av 159 400 kronor samt på i
huvudsak de villkor i övrigt, som domänstyrelsen föreslagit.

13:o.

Unarp l1 i Malmöhus län.

Domänstyrelsen (skr. 1/9 1950) hemställer, att kronoegendomen förra
hovsmedsbostället s/6 mantal Unarp l1 i Jonstorps socken, Malmöhus län,
skall säljas till egendomens arrendator Filip Persson.

Rörande egendomens beskaffenhet m. m. inhämtas.

Kungl. Maj.ts proposition nr 15.

Egendomen, som är belägen 6 kilometer från Höganäs och 6 kilometer
från Mjöhults järnvägsstation, är till den 14 mars 1952 utarrenderad mot
en årlig avgäld av 1 750 kronor. Arealen uppgår — efter försäljning år 1928
av ett mindre tomtområde — till 24,6 hektar, därav 24,5 hektar åker, tomt
och trädgård samt 0,i hektar äng. Åkerjorden består till hälften av god
mylla på lerbotten, till hälften av lättare mylla på grus- eller sandbotten.
Hävden är god.

Samtliga byggnader äro gamla och otidsenliga men väl underhållna.
Arrendatorn äger ett mindre hönshus. Elektrisk ledning, tillhörig Jonstorps
och Farhults energiförening, är framdragen över egendomen.

Egendomen är taxerad till ett jordbruksvärde av 56 800 kronor.

Uppskattningsnämnden har föreslagit försäljning av egendomen. Därvid
har nämnden bland annat framhållit, att vid förnyad utarrendering skulle
erfordras ny logbyggnad och modernisering av övriga byggnader. Saluvärdet
har uppskattats till 69 000 kronor under förutsättning att egendomen
kommer att överlåtas i det skick, vari den på grund av bestämmelserna
i gällande arrendekontrakt skall avlämnas av arrendatorn. Då denne
brukat egendomen sedan år 1938 samt hans fader och farfader dessförinnan
innehaft densamma sedan 1870-talet och då egendomen väl hävdats
har nämnden tillstyrkt hembudsrätt för arrendatorn vid försäljningen.

Arrendatorn Persson har förklarat sig villig att för egendomen erlägga
den föreslagna köpeskillingen.

Lantbruksnämnden har tillstyrkt försäljningsförslaget och framhållit att
egendomen torde kunna betecknas såsom lämplig brukningsenhet. Behov
av avstyckning från egendomen för förstärkning av intilliggande brukningsenheter
föreligger enligt nämndens mening icke.

Domänstgrelsen har ansett starka skäl tala för att arrendatorn bör beredas
tillfälle att till det föreslagna saluvärdet få förvärva den gamla släktgården.
Försäljningen bör enligt styrelsens mening i övrigt ske på samma
villkor, som under punkt 2 angivits för försäjning av kronoegendomen
Viskeryd 21.

Departementschefen.

Jag finner icke något att erinra mot försäljningsförslaget och hemställer
därför, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen Unarp l1 i Jonstorps socken, Malmöhus
län, må säljas till egendomens arrendator Filip Persson
för en köpeskilling av 69 000 kronor och på i huvudsak de
villkor i övrigt, som domänstyrelscn föreslagit.

14:o.

Gislöv 41 i Malmöhus län.

Domänstgrelsen (skr. 1/9 1950) hemställer, alt kronoegendomen förra
hovsmedsboställct 1/-J mantal Gislöv 41 i Gislövs socken, Malmöhus län, skall
säljas till egendomens arrendator Ove Andersson.

Kungl. Maj.ts proposition nr 15.

Rörande egendomens beskaffenhet m. m. inhämtas följande.

Egendomen, som är belägen 2 kilometer från Gislövs järnvägsstation
och 8 kilometer från Trelleborg, är till den 14 mars 1952 utarrenderad mot
en årlig avgäld av 2 860 kronor. Efter försäljning år 1932 av två utmarksområden
omfattar egendomen i ett skifte 27,7 hektar, därav 27,4 hektar
åker och 0,3 hektar avrösningsjord (vägmark). Åkerjorden består av djup
och god lermylla på lerbotten. Hävden är god. Täckdikning förekommer
icke, enär marken är genomsläpplig.

Åbyggnaderna äro gamla men väl underhållna. Häst- och kostallängan
behöver ombyggas och moderniseras. Traktorhus, elektrisk anläggning och
hydrofor ägas av arrendatorn. En Gislövs energiförening tillhörig elektrisk
ledning är framdragen över egendomens mark. Egendomen har del i dikningsföretaget
»Gislöv nr 4 och 19 dikning av år 1932».

Egendomen är taxerad till ett jordbruksvärde av 84 900 kronor.

Uppskattningsnämnden har saluvärderat egendomen till 109 600 kronor
under förutsättning att egendomen kommer att överlåtas i det skick, vari
den på grund av bestämmelserna i gällande arrendekontrakt skall avlämnas
av arrendatorn. Nämnden framhåller, att egendomen brukats av nuvarande
arrendatorn sedan år 1944 och dessförinnan av dennes fader sedan
år 1904 samt tillstyrker hembudsrätt för arrendatorn vid försäljningen.

Arrendatorn Andersson har förklarat sig villig att erlägga den föreslagna
köpeskillingen.

Lantbruksnämnden har tillstyrkt försäljningsförslaget och därvid framhållit
att egendomen torde kunna betecknas såsom lämplig brukningsenhet.
Behov av avstyckning från egendomen för förstärkning av intilliggande
brukningsenheter föreligger enligt nämndens mening icke.

Domänstgrelsen har ansett, att arrendatorn — särskilt med hänsyn till
den långa tid, varunder egendomen innehafts av honom och hans fader
— bör få inköpa egendomen till åsatt saluvärde. Styrelsen har vidare
erinrat, att några särskilda skäl för egendomens kvarblivande i kronans
ägo icke anförts. Vid försäljningen böra enligt styrelsens förmenande i
övrigt föreskrivas samma villkor som under punkt 2 föreslagits för försäljning
av kronoegendomen Viskeryd 21 samt därutöver att köparen skall
svara för annuiteter och kostnader för det egendomen berörande torrläggningsföretaget.

Departementschefen.

Även jag biträder försäljningsförslaget och hemställer alltså, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen Gislöv 41 i Gislövs socken, Malmöhus
län, må säljas till egendomens arrendator Ove Andersson för
en köpeskilling av 109 600 kronor och på i huvudsak de
villkor i övrigt, som domänstyrelsen föreslagit.

Kungl. Maj.ts proposition nr 15.
15:o.

Slogstorp 31 i Malmöhus län.

Domänstyrelsen (skr. 1/9 1950) hemställer, att kronoegendomen förra
länsmansbostället 1/s mantal Slogstorp 31 i Hammarlunda socken, Malmöhus
län, skall säljas till egendomens arrendator Nils Oscar Nilsson.

Rörande egendomens beskaffenhet in. in. inhämtas följande.

Egendomen, som är belägen 22 kilometer från Lund, är till den 14 mars
1952 utarrenderad mot en årlig avgäld av 1 850 kronor. Den innehåller —
efter försäljning år 1936 av bostadslägenheten Slogstorp 32 om 0,2938 hektar
åker — i ett skifte 29,2 hektar, därav 28,3 hektar tomt, trädgård och åker,
0,7 hektar äng samt 0,i hektar impediment. Åkerjorden består å norra hälften
av grusmylla och å södra av svartmylla. Hävden är god. Till egendomen
hör andel i byallmänningen »Slogstorps kvarndamm och täkter».

Samtliga åbyggnader äro otidsenliga men väl underhållna med hänsyn
till deras ålder. Två vattenbrunnar finnas. Vattentillgången är dock otillräcklig
under torra somrar. Den elektriska anläggningen tillhör arrendatorn.
Södra Frosta elektricitetsförening har en elektrisk ledning framdragen
över egendomen.

Egendomen är taxerad till ett jordbruksvärde av 53 000 kronor.

Uppskatlningsnämnden har framhållit, att vid förnyad utarrendering av
egendomen ny kostallänga behöver uppföras under första arrendeåret samt
värme- och sanitär anläggning anordnas i boningshuset, allt för en beräknad
kostnad av 50 000 kronor. Nämnden har föreslagit försäljning av egendomen
och uppskattat saluvärdet till 65 200 kronor under förutsättning, att
egendomen kommer att överlåtas i det skick, vari den på grund av bestämmelserna
i gällande arrendekontrakt skall avlämnas av arrendatorn. Under
uppgift att nuvarande arrendatorn brukat egendomen sedan 1922 och väl
hävdat densamma har nämnden tillstyrkt hembudsrätt för arrendatorn vid
försäljningen.

Arrendatorn Nilsson har förklarat sig villig att erlägga den föreslagna
köpeskillingen.

Lantbruksnämnden) har anfört, att egendomen kan betecknas såsom en
lämplig brukningsenhet. Nämnden har vidare förklarat att den icke anser
sig ha anledning begära avstyckning för förstärkning av intilliggande brukningsenheter
och därför icke har något att erinra mot försäljningen.

Ej heller domänstyrelsen har haft något att erinra mot den föreslagna försäljningen
till åsatta saluvärdet, vilket enligt vad styrelsen inhämtat av vederbörande
domänintendent jämväl innefattar andelen i byallmänningen.
Styrelsen framhåller, att några skäl för egendomens kvarblivande i allmän
ägo icke anförts. Vid försäljningen böra enligt styrelsens mening i övrigt
föreskrivas samma villkor som under punkt 2 föreslagits för försäljning av
kronoegendomen Viskeryd 21.

Departementschefen.

Jag finner icke anledning till erinran mot försäljningsförslaget och hemställer
därför, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

Kungl. Maj.ts proposition nr 15.

att kronoegendomen Slogstorp 31 i Hammarlunda socken,
Malmöhus län, må säljas till egendomens arrendator Nils
Oscar Nilsson för en köpeskilling av 65 200 kronor och på i
huvudsak de villkor i övrigt, som domänstyrelsen föreslagit.

16:o.

Hjärup 61 i Malmöhus län.

Domänstyrelsen (skr. 27/10 1950) hemställer, att kronoegendomen förra
sergeantbostället V, mantal Hjärup 61 i Uppåkra socken, Malmöhus län, skall
säljas till egendomens arrendator Arnold Andersson.

Om egendomens beskaffenhet m. m. meddelas följande.

Egendomen, som är belägen 2 kilometer från Uppåkra järnvägsstation och
7 kilometer från Lund, är till den 14 mars 1958 utarrenderad mot en avgäld,
som för arrendeåret 1949/50 utgick med 5 870 kronor 2 öre. Egendomen innehåller
i ett skifte 33 hektar, därav 32,6 hektar trädgård och åker samt 0,4
hektar impediment. Åkerjorden består av god mylla på lerbotten. Hävden är
god. Dräneringen, som är utförd på 1880-talet, är icke tillfredsställande.

Av byggnaderna är boningshuset av god beskaffenhet. Stallängans tak och
övriga byggnader äro angripna av den s. k. husbocken och måste repareras.
Svinhuset är otillräckligt. Vattentillgången är tillfredställande. Den elektriska
anläggningen tillhör arrendatorn. Lomma och Hjärups elektricitetsförening
har elektriska ledningar framdragna över egendomen. Egendomen
har del i Vinstorp-Lomma dikningsföretag av år 1943.

Taxeringsvärdet utgör 102 500 kronor jordbruksvärde.

Uppskattningsnämnden har föreslagit försäljning av egendomen. Saluvärdet
har uppskattats till 125 800 kronor under förutsättning, att egendomen
överlåtes i det skick, vari den på grund av bestämmelserna i gällande arrendekontrakt
skall avlämnas av arrendatorn. Då egendomen värderats med
hänsyn till det förbättrade skick, vari den genom en av arrendatorn verkställd
omtäckning av manbyggnadens tak med eternit nu befinner sig, bör
saluvärdet enligt nämnden nedsättas med den beräknade ersättningen för
taktäckningen, 800 kronor, till 125 000 kronor. Som arrendatorn Andersson
brukat egendomen sedan år 1938 och väl hävdat densamma har nämnden
tillstyrkt hembudsrätt för honom vid försäljningen.

Arrendatorn Andersson har förklarat sig villig att erlägga den föreslagna
köpeskillingen, 125 000 kronor.

Lantbruksnämnden har anfört, att egendomen synes utgöra en lämplig
brukningsenhet, att anledning till antagande, som omförmäles i 3 § första
stycket lagen den 17 juni 1948 om inskränkning i rätten att förvärva jordbruksfastighet,
icke torde föreligga samt att arrendatorn enligt egen uppgift
icke äger annan jordbruksfastighet.

Domänstgrelsen har icke haft något att erinra mot egendomens försäljning
till arrendatorn till det åsatta saluvärdet. Vid försäljningen böra enligt
styrelsens mening föreskrivas enahanda villkor, som under punkt 2

Kungl. Maj:ts proposition nr 15.

angivits för försäljning av kronoegendomen Viskeryd 2\ samt därutöver att
köparen svarar för uppkommande kostnader för det egendomen berörande
torrläggningsföretaget.

Departementschefen.

Även jag tillstyrker försäljningsförslaget och hemställer alltså, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen Hjärup 61 i Uppåkra socken, Malmöhus
län, må säljas till egendomens arrendator Arnold Andersson
för en köpeskilling av 125 000 kronor samt på i huvudsak
de villkor i övrigt, som domänstyrelsen föreslagit.

17 :o.

Vallkärra T i Malmöhus län.

Domänstyrelsen (skr. 27/10 1950) hemställer, att kronoegendomen förra
hospitalshemmanet y2 mantal Vallkärra T i Vallkärra socken, Malmöhus
län, skall säljas till egendomens arrendator Gunnar Månsson.

Om egendomens beskaffenhet in. m. meddelas följande.

Egendomen, som är belägen 2 kilometer från Vallkärra järnvägsstation
och 6 kilometer från Lund, är till den 14 mars 1954 utarrenderad mot en
avgäld, som för arrendeåret 1949/50 utgick med 7 967 kronor. Egendomen
innehåller i ett skifte 61,4 hektar, därav 61 hektar tomt, trädgård och åker,
0,i hektar äng och 0,3 hektar väg. Åkerjorden består till övervägande del av
mycket god och djup lermylla på lerbotten, till övrig del av lättare mylla.
Hävden är god. Dräneringen är tillfredsställande.

Av byggnaderna är boningshuset tidsenligt och av mycket god beskaffenhet.
Arbetarbostaden och nya loglängan äro medelgoda. Övriga byggnader,
särskilt stallet, äro av svagare beskaffenhet. Tre brunnar med hydroforanläggningar
finnas. Vattentillgången är otillräcklig under torra somrar. Den
elektriska anläggningen på egendomen tillhör arrendatorn. Vallkärra och
Nöbbelövs energiförening samt Sydsvenska Kraftaktiebolaget hava elektriska
ledningar framdragna över egendomen.

Taxeringsvärdet är 170 700 kronor jordbruksvärde.

Uppskattning snämnden har framhållit, att vid ny utarrendering av egendomen
stora kostnader måste nedläggas på ombyggnad av stallängan jämte
siloanläggning in. m. Nämnden har vid sådant förhållande föreslagit försäljning
av egendomen. Behov av mark från egendomen för komplettering
av närliggande jordbruk eller för nybildning av egnahemslägenheter föreligger
enligt nämndens mening icke. Saluvärdet har uppskattats till 206 000
kronor under förutsättning att egendomen överlåtes i det skick, vari den på
grund av bestämmelserna i gällande arrendekontrakt skall avlämnas av arrendatorn.
Då arrendatorn Månsson brukat egendomen sedan 1945 och väl
hävdat densamma, har nämnden tillstyrkt hembudsrätt för honom vid försäljningen.

26 Kungi. Maj:ts proposition nr 15.

Arrendatorn Månsson bär förklarat sig villig att erlägga den föreslagna
köpeskillingen.

Lantbruksnämnden har icke haft något att erinra mot att egendomen
säljes till arrendatorn, vilken enligt inhämtade uppgifter icke äger annan
j ordbruksf astighet.

Domänstyrelscn har icke funnit anledning till erinran mot den föreslagna
försäljningen. Styrelsen framhåller, att några skäl för egendomens behållande
i allmän ägo icke anförts. Vid försäljningen böra enligt styrelsens mening
föreskrivas samma villkor, som under punkt 2 föreslagits för försäljning
av kronoegendomen Viskeryd 21.

Departementschefen.

Även jag biträder försäljningsförslaget och hemställer alltså, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen Vallkärra 71 i Vallkärra socken, Malmöhus
län, må säljas till egendomens arrendator Gunnar
Månsson för en köpeskilling av 206 000 kronor samt på i
huvudsak de villkor i övrigt, som domänstyrelsen föreslagit.

18:o.

Hangelösa Erik Jonsgården 51 i Skaraborgs län.

Domänstyrelsen (skr. 24/11 1950) hemställer, att av kronoegendomen
förra pukslagarebostället ''A mantal Hangelösa Erik Jonsgården 51 i
Hangelösa socken, Skaraborgs län, skola säljas hemskiftet och skogsskifte I
till egendomens arrendator Fritz Johansson samt utskiftet Samängen till
ägaren av fastigheten Hangelösa Övergården 25 m. fl. Bror Hermansson.

Om egendomens beskaffenhet m. m. meddelas följande.

Egendomen, vars hemskifte är beläget 15 km från Lidköping, är till den 14
mars 1951 utarrenderad mot en årlig avgäld av 1060 kronor. Arealen utgör
72,5 hektar. Ägorna äro utlagda i två inägoskiften — hemskiftet och utskiftet
Samängen — samt två skogsskiften, vilka förvaltas under benämningen kronoparken
Skarledet. Hemskiftet innehåller 25,9 hektar, därav 23,8 hektar
tomt och åker, 1,6 hektar äng och 0,5 hektar impediment. Samängen,
som är belägen 5 km söder om hemskiftet, omfattar 8 hektar, därav 7,i
hektar ängs- och betesmark, 0,6 hektar skogsmark och 0,3 hektar impediment.
Åkerjorden å hemskiftet består av lermylla på lerbotten av god beskaffenhet.
Den är täckdikad. Jorden å Samängen är odränerad. Skogsskiftena,
här benämnda skogsskifte I och II, äro belägna 3 resp. 6 km
från hemskiftet och innehålla 13,i respektive 25,5 hektar.

Byggnadsbeståndet är gammalt och omodernt men i stort sett i medelgott
skick. Ett hönshus, ved- och vagnbod, en lada å utmarken samt den
elektriska installationen tillhöra arrendatorn. Elektriska ledningar, tillhörande
Hangelösa—överby elektriska förening, äro framdragna över ägorna.

Taxeringsvärdet utgör 67 000 kronor, därav 44 000 kronor jordbruksvärde
och 23 000 kronor skogsvärde.

Kungl. Maj.ts proposition nr 15.

Lantbruksnämnden har ansett, att hemskiftet och skogsskitte I böra
säljas till nuvarande arrendatorn, varigenom denne skulle erhålla en fullt
bärkraftig brukningsenhet med god arrondering. Samängen hör enligt nämndens
mening sammanläggas med den angränsande och söder därom belägna
fastigheten, som har endast omkring 6 hektar åker.

Vederbörande jägmästare har anfört bl. a. följande.

Ett omfattande sanerings- och kulturarbete har utförts å skogsskifte I.
Då det är av stort intresse att behålla skiftet såsom studieobjekt, avstyrkes
försäljning av detsamma. Om skog skall medfölja vid försäljningen, bör
den hellre tagas från skogsskifte II. Det kan emellertid ifrågasättas, om
icke egendomen kan jämställas med ett slättbygdsjordbruk. På grund härav
föreslås, att försäljningen skall ske utan skog och skogen behållas i
statens ägo, vilket med visshet för framtiden torde bäst gagna virkesproduktionen.
Skogen å kronoparlten har under åren 1940—47 lämnat ett rent
netto av 50 kronor per hektar och år.

Överjägmästaren har bl. a. framhållit den betydelse även en så relativt
liten skog som kronoparken Skarledet har för kronan i fråga om nettoinkomster.
Skarledet utgör därjämte en utomordentligt värdefull törsöksskog
på grund av de omfattande försöksarbeten, som revirförvaltningen
med framgång utfört och för framtiden planlagt. Det torde vara stor skada
att genom en försäljning spoliera försöksarbetena.

Domänintendenten har meddelat, att full överensstämmelse råder mellan
honom och vederbörande lantbruksdirektör om att hemskiftet jämte skogsskifte
I är ett synnerligen lämpligt jordbruk av den eftersökta normaljordbrukstypen.
De anse vidare, att Samängen bör säljas för sammanläggning
med ett ofullständigt jordbruk, som har nödig skog, samt att skogsskifte II
bör behållas av kronan.

Uppskattning snämnden har uppskattat saluvärdet å hemskiftet med
skogsskifte I till 81 000 kronor, varav 27 600 kronor utgöra värdet av
skogsmark och skog. Nämnden har tillstyrkt, att denna lott säljes till arrendatorn,
vilken sedan 1935 innehaft egendomen efter sin fader och på ett
förtjänstfullt sätt vårdat densamma. Nämnden har vidare tillstyrkt försäljning
av Samängen till lantbrukaren Bror Hermansson, som äger ett
intilliggande ofullständigt jordbruk. Saluvärdet å detta skifte har uppskattats
till 8 500 kronor, därav 1 530 kronor för skogsmark och skog.

Arrendatorn Johansson har anhållit att till föreslaget pris och i befintligt
skick få inköpa hemskiftet och skogsskifte I.

Hermansson har meddelat, att han önskar till det asatta saluvärdet inköpa
skiftet Samängen för sammanläggning med de honom tillhöriga fastigheterna
Hangelösa övergården 2°, 2" och 2’3 samt Hangelösa Sven Jonsgården
123.

Domänstyrelsen har framhållit, att någon möjlighet icke torde föreligga
för kronan att, såsom jägmästaren föreslagit, undantaga all skogsmark från
försäljningen. Styrelsen anser i likhet med lantbruksnämnden att för erhållande
av lämplig arrondering skogsskifte I bär vid försäljningen tillläggas
hemskiftet. Styrelsen tillstyrker försäljning av huvudgårdslotten

Kungl. Maj:ts proposition nr 15.

(hemskiftet och skogsskifte I) till arrendatorn Johansson och av Samängen
till Hermansson. De åsatta saluvärdena ha icke givit styrelsen anledning
till erinran. Vid försäljningarna böra enligt styrelsens mening i tillämpliga
delar föreskrivas enahanda villkor, som under punkt 2 föreslagits för
försäljning av kronoegendomen Viskeryd 2\ samt beträffande lotten Samägen
därutöver, att köparen omedelbart efter köpets genomförande låter
vidtaga åtgärd för sammanläggning av lotten med honom förut tillhöriga
fastigheter.

Departementschefen.

Försäljningsförslagen föranleda för min del icke någon erinran, varför
jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen Hangelösa Erik Jonsgården 51 i
Hangelösa socken, Skaraborgs län, må säljas dels huvudgårdslotten
(hemskiftet och skogsskifte I) till egendomens
arrendator Fritz Johansson för en köpeskilling av 81 000
kronor, dels ock lotten Samängen till lantbrukaren Bror
Hermansson för en köpeskilling av 8 500 kronor, båda försäljningarna
på i huvudsak de villkor i övrigt, som domänstyrelsen
föreslagit.

19:o.

Gösslunda ll1 i Skaraborgs län.

Domänstijrelsen (skr. 17/11 1950) hemställer, att kronoegendomen förra
mönsterskrivarebostället 1 mantal Gösslunda IT i Gösslunda socken, Skaraborgs
län, skall med undantag av två områden om 3,5 resp. 5,3 hektar säljas
till egendomens arrendator Sten Junggren.

Om egendomens beskaffenhet m. m. inhämtas följande.

Egendomen, som är belägen 8 kilometer från Lidköping, är till den 14
mars 1951 utarrenderad mot en årlig avgäld av 2 000 kronor. Efter förut
verkställda försäljningar uppgår arealen i fem skiften — hemskiftet, Bymaden,
Gethallaskiftet samt ett mindre och ett större skogsskifte — till 76,e
hektar, därav 50,4 hektar tomt och åker, 4,2 hektar äng och 22 hektar avrösningsjord.
Till egendomen hör härjämte andel i byallmänningen Toftalyckan.

För vissa delar av skogsmarken finnes en av länsstyrelsen den 5 december
1945 fastställd avstyckningsplan. Enligt denna skulle från egendomen
avstyckas dels det mindre skogsskiftet innehållande en areal av 3,5 hektar,
dels ock av det större skogsskiftet ett område om 5,3 hektar. Områdena avsågos
skola utnyttjas till tomter för bostadsändamål. Det förstnämnda området
har ock för sagda ändamål avstyckats och därvid åsatts registerbeteckningen
Gösslunda lla. Vad angår det senare området har för Lidköpingsområdet
pågående regionplaneutredning medfört, att områdets disposition
för uppdelning i bostadstomter är osäker. Länsstyrelsen har vid sådant
förhållande i utslag den 16 augusti 1950 jämlikt 19 kap. 2 § jorddel -

Kungl. Maj.ts proposition nr 15.

ningslagen funnit fastställelse å avstyckningen icke kunna meddelas. Tillstånd
till avstyckningen har sedermera vid förrättning den 7 november 1950
meddelats under villkor att styckningsområdet sammanlägges med kronoegendomen
1 mantal Lunna 2‘.

Genom avstyckningarna minskas egendomens ovan angivna areal till 67,s
hektar, varav 54,6 hektar inrösningsjord och 13,2 hektar avrösningsjord.

Åkerjorden består av lermylla på hård lerbotten av medelgod beskaffenhet,
liggande i en ur brukningssynpunkt mindre lämplig figur och med
dåliga markvägar. Dikningsförhållandena äro mindre goda, och delar av
egendomen äro vattenskadade. Byggnadernas skick är i stort sett mindre
gott. Ett antal smärre byggnader tillhöra arrendatorn, som även äger den
elektriska anläggningen. Elektriska ledningar, tillhörande Norra Kållands
elektriska distributionsförening, äro framdragna över ägorna. Egendomen
är delaktig i Gösslunda vattenavledningsföretag av år 1935 samt Apelås dikningsföretag,
beträffande vilket syneförrättning enligt vattenlagen blivit påbörjad.

Taxeringsvärdet utgör 46 600 kronor jordbruksvärde. Skogen är samtaxerad
med annan kronoskog.

Lantbruksnämnden har anfört i huvudsak följande.

Egendomens hemskifte har en timglasliknande, långsträckt figur med
byggnaderna placerade vid ena kortsidan. Arronderingen är sålunda mindre
god och egendomen har tidigare föreslagits skola delas i två ungefär lika
stora brukningsenheter. Egendomen är emellertid ett slättbygdsj ordbruk
och tillhör i nuvarande storlek en mycket produktionskraftig typ. Nackdelarna
med de stora avstånden kunna i någon mån elimineras bland annat
genom förbättring av ägovägarna. Arronderingsförhållandena äro därför ej
tillräckligt skäl för styckning. Anläggandet av en helt ny gård skulle även
kräva betydande investeringar, vilket under rådande förhållanden bör undvikas.

Några övergångs jordbruk, som kunna förstärkas med mark från egendomen,
gränsa icke intill densamma. Möjligen skulle ett par mindre områden
av hemskiftet kunna avstyckas för sammanläggning med brultningsenheterna
Västanåker Anders Häljesgården 33 och 34. Denna förstärkning
är dock icke särdeles angelägen, enär nämnda brukningsenheter redan nu
äro bärkraftiga jordbruk med omkring 19 hektar åker vardera. De områden
av skogsmarken, som avses skola utbrytas för särskild disposition,
böra avstyckas före försäljningen och behållas i kronans ägo.

Nämnden anser övervägande skäl tala för att egendomen försäljes i befintligt
skick med undantag av att dels nämnda tomtområden behållas
av kronan och dels två mindre områden åkerjord eventuellt avstyckas för
förstärkning av förut nämnda brukningsenheter.

Uppskattningsnämnden har meddelat, att ägaren av Västanåker Anders
Häljesgården 3“ förklarat sig icke önska förvärva någon tillskottsjord samt
att ägarna av Västanåker Anders Häljesgården 34 icke visat sig vara intresserade
av jordförvärv. Nämnden har därför tillstyrkt försäljning av
egendomen med undantag för områdena om 3,5 resp. 5,3 hektar till arrendatorn
Junggren, vilken brukat egendomen väl under 11 år. Saluvärdet
har uppskattats till 75 000 kronor, därav 18 400 kronor för skogsmarken
och skogen enligt av domänstyrelsens skogstekniska byrå fastställd värdering
samt 600 kronor för andelen i byallmänningen. Vid saluvärderingen

Kungl. Maj:ts proposition nr 15.

har nämnden förutsatt bland annat, att arrendatorn skall respektera ett
av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen den 2 maj 1945 godkänt vägrättskontrakt
angående omläggning och förbättring av allmän väg.

Vederbörande jägmästare och överjägmästare ha förklarat sig icke ha
något att erinra mot försäljning av egendomen i föreslagen omfattning.

Arrendatorn Junggren har förklarat sig villig att erlägga en köpeskilling
av 75 000 kronor för egendomen med undantag av de två områdena.

Domänstyrelsen har tillstyrkt försäljning i enlighet med det framlagda
förslaget. Beträffande områdena om 3,5 resp. 5,3 hektar, vilka tills vidare
skulle kvarbliva i kronans ägo, har styrelsen meddelat, att Gösslunda kommun
vid förfrågan förklarat sig vara intresserad av att få förvärva dem.
Det egendomen åsatta saluvärdet har icke givit styrelsen anledning till erinran.
Arrendatorn är enligt vad styrelsen inhämtat förut icke ägare av någon
jordbruksfastighet.

Försäljningen bör enligt styrelsens mening ske under enahanda villkor,
som under punkt 2 föreslagits för försäljning av kronoegendomen Viskeryd
21, samt därutöver att köparen svarar för annuiteter och övriga kostnader
för egendomen berörande torrläggningsföretag ävensom respekterar
ett av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen den 2 maj 1945 godkänt vägrättskontrakt
angående omläggning och förbättring av allmän väg.

Departementschefen.

Mot förslaget till egendomens disposition har jag intet att erinra och hemställer
alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen Gösslunda 111 i Gösslunda socken,
Skaraborgs län, må med undantag för angivna områden om
3,5 resp. 5,3 hektar säljas till egendomens arrendator Sten
Junggren för en köpeskilling av 75 000 kronor samt på i
huvudsak de villkor i övrigt, som domänstyrelsen föreslagit.

20:o.

Hörsta 21 och 23 i Örebro län.

Domänstyrelsen (skr. 29/11 1950) hemställer, att kronoegendomen förra
profossbostället 1 mantal Hörsta 21 och Hörsta 2a i Kumla socken, Örebro
län, skall med undantag av ett område om 200 kvadratmeter säljas till egendomens
arrendator Gustaf Henry Hall ävensom att nämnda område skall
säljas till A. G. Andersson Aktiebolag, Örebro.

Om egendomens beskaffenhet m. m. meddelas följande.

Egendomen, som är belägen 5 km från Kumla stad, är till den 14 mars
1951 utarrenderad mot en årlig avgäld av 1 110 kronor. Ägorna äro utlagda
i tre skiften, hemskiftet, utskiftet, som motsvaras av fastigheten
Hörsta 23, samt skogsskiftet. Hemskiftet innehåller 26,7 hektar, därav 26,4
hektar tomt och åker samt 0,3 hektar äng. Utskiftet omfattar 3,4 hektar åker.

; Kungl. Maj:ts proposition nr 15.

Arealen å skogsskiftet uppgår till 28 hektar skogsmark och 1 hektar impediment.
Till egendomen hör andel i Kumla häradsallmänning. Åkern består
av lermylla av god beskaffenhet. Den är täckdikad enligt plan. Hävden är
mycket god.

Av åbyggnaderna är manbyggnaden kall och otidsenlig men i medelgott
skick. Stallet och ladugården behöva nybyggas. Två mindre byggnader
och den elektriska installationen tillhöra arrendatorn. Elektriska ledningar,
tillhörande Lantbrukarnas elektriska aktiebolag och Krafttransport aktiebolag,
äro framdragna över ägorna.

Fastigheten Hörsta 23 har enligt Kungl. Maj :ts beslut den 12 december
1930 utbjudits till salu under hand enligt då gällande försälj ningsbestämmelser,
dock utan att vinna köpare. Fastigheten har del i ett företag för torrläggning
av mark, tillhörande Hörsta m. fl. egendomar i Kumla socken.

Taxeringsvärdet å inägorna utgör 40 000 kronor jordbruksvärde. Skogen
är samtaxerad med annan kronoskog.

Fabrikören Helmer Andersson-Age, Kumla, har anhållit att i samband
med egendomens försäljning få inköpa en inägobacke av Hörsta 23. Han
åberopar att han och hans familj efter samråd med överjägmästaren låtit på
en större sten i nämnda backe inhugga följande inskrift: »Anders Andersson,
den första partiskomakaren, skoindustriens föregångsman, fader till
skofabrikören A. G. Andersson, föddes i en torpstuga här år 1823.» Sökanden
har vidare framhållit, att Anders Anderssons verksamhet visat sig ha
haft sådan betydelse för utvecklingen av skoindustrien i Närke att det även
torde vara ett allmänt intresse, att minnet därav på något särskilt sätt bevaras
för framtiden. En framställning om åtgärder att få stenen lagligen
fridlyst hade visat sig icke kunna bifallas.

Överiantmälaren har meddelat bl. a. att, därest ändamålet med förvärvet
— fridlysning av ett minnesmärke -— icke kan ernås på annat sätt, hinder
ur fastighetsbildningssynpunkt ej torde möta för avstyckning av ett
med hänsyn till nämnda ändamål lämpligt område.

Lanlbruksdirektören har efter hörande av lantbruksnämndens delegation
för yttre rationalisering anfört bl.a., att vid förberedande förhandlingar rörande
egendomens disposition framkommit tanken att från egendomen avstycka
visst mindre välbeläget jordområde. Arrendatorn torde emellertid
vara emot en dylik anordning, enär området i fråga täckdikats och måste
anses vara av särskilt värde för gårdens drift. Det hade därför för det dåvarande
icke synts lämpligt att vidtaga någon ändring i fråga om egendomen.

Uppskattningsnämndcn har föreslagit, att egendomen vid förnyad utarrendering
förses med ny ladugård, att manbyggnaden moderniseras för
12 000 å 13 000 kronor, samt att ny brunn med vattenledningar anordnas för
en beräknad kostnad av 4 000 kronor. Nämnden har vidare ifrågasatt att
ett markbyte skall åstadkommes genom avstående av utskiftet (Hörsta 23)
till fastigheten Hörsta litt. B mot ett lika stort skifte av sistnämnda fastighet,
varigenom bättre arrondering skulle erhållas. Nämnden har uppskattat
saluvärdet å området om cirka 200 in2 till 1 krona 50 öre per in* samt salu -

Kungl. Maj. ts proposition nr 16.

värdet å egendomen i övrigt i befintligt skick, exkiusive skog och skogsmark,
till 43 000 kronor. Nämnden har upplyst, att arrendatorn skött egendomen
på ett förtjänstfullt sätt.

Sedan domänstyrelsens skogstekniska byrå åsatt skogen och skogsmarken
ett värde av 34 000 kronor, har domänintendenten meddelat, att värdet
av andelen i häradsallmänningen kan uppskattas till 8 000 kronor. Saluvärdet
å egendomen skulle alltså utgöra 85 000 kronor.

Jägmästaren och över jägmästaren ha, såvitt nu är fråga, icke framställt
någon erinran mot uppskattningsförslaget.

Arrendatorn Hall har förklarat, att han icke har något att erinra mot försäljning
av förut nämnda område om 200 m2 samt att han är villig inköpa
egendomen i övrigt för 85 000 kronor på föreslagna villkor.

Andcrsson-Age har anhållit att för A. G. Andersson Aktiebolags räkning
få inköpa berörda område till föreslaget pris.

Domäns ty r elsen har i ärendet anfört följande.

Styrelsen tillstyrker försäljning av meranämnda område om cirka 200 m2
av Hörsta 23 till A. G. Andersson Aktiebolag och egendomen i övrigt till arrendatorn
Hall, som brukat densamma sedan 1925. Mot de uppskattade saluvärdena
har styrelsen icke något att erinra. Det av uppskattningsnämnden
föreslagna markbytet synes Hall och ägaren av Hörsta litt. B kunna lösa genom
överenskommelse sinsemellan vid lämplig tidpunkt. Hall är enligt
uppgift förut icke ägare av annan fastighet än den jämlikt Kungl. Maj :ts
beslut den 8 juli 1949 till honom sålda fastigheten Hörsta 24 om 0,1497 hektar.

Försäljningarna böra enligt styrelsens mening ske under i tillämpliga delar
enahanda villkor, som under punkt 2 föreslagits för försäljning av kronoegendomen
Viskeryd 21, samt därutöver beträffande huvudgården att
köparen svarar för annuiteter och övriga kostnader för ett Hörsta 23 berörande
torrläggningsföretag, samt beträffande området om 200 in2 att i köpekontraktet
intages erinran om bestämmelserna i lagen den 18 juni 1925 angående
förbud i vissa fall för bolag, förening och stiftelse att förvärva fast
egendom.

Departementschefen.

Det för egendomen framlagda dispositionsförslaget har icke givit mig
anledning till erinran. För försäljning av huvudgården är riksdagens medverkan
erforderlig. Frågan om försäljning av området om cirka 200 kvadratmeter
torde i samband därmed böra underställas riksdagens prövning.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

dels att kronoegendomen Hörsta 21 och 23 i Kumla socken,
Örebro län, må, med undantag av nyss angivna område om
cirka 200 kvadratmeter av Hörsta 23, säljas till egendomens
arrendator Gustaf Henry Hall för en köpeskilling av 85 000
kronor, dels ock att nämnda område må säljas till A. G.
Andersson Aktiebolag för en köpeskilling, beräknad efter 1
krona 50 öre för kvadratmeter, båda försäljningarna på i
huvudsak de villkor i övrigt, som domänstyrelsen föreslagit.

Kungl. Maj.ts proposition nr 15.
21 :o.

Folkasboda l1 och Pålsboda l1 i Örebro iiin.

Domänstyrelsen (skr. 24/11 1950) hemställer, att till Pålsboda municipalsamhälle
må säljas vissa områden av kronoegendomen förra kompanichef sbostället
V2 mantal Folkasboda l1 och 1/2 mantal Pålsboda l1 i Pålsboda municipalsamhälle,
Örebro län.

Om beskaffenheten in. in. av egendomen meddelas, att egendomen ligger
vid Pålsboda järnvägsstation och är utarrenderad till den 14 mars 1953 mot
en årlig avgäld av 2 870 kronor. Den har en areal av 130,3 hektar, därav 43,3
hektar tomt och åker, 14 hektar betesmark samt 73 hektar avrösningsjord.
Taxeringsvärdet utgör 88 200 kronor, därav 59 000 kronor jordbruksvärde
och 29 200 kronor skogsvärde.

Pålsboda mnnicipalsamhälle har i framställning till domänstyrelsen anhållit
att få förvärva egendomen för upplåtelse av tomter för bostads- och
industriändamål. Särskilt framhålles, att genom förvärvet skulle åstadkommas
en stabilisering av tomtpriserna inom samhället.

Domänintendenten har föreslagit, att samhället till en början rekommenderas
att låta utarbeta en stadsplan, på vilken eventuell saluvärdering kan
grundas. Jämväl vederbörande jägmästare och över jägmästare ha ansett att
dylik plan bör upprättas, av vilken kan bedömas, huruvida hela egendomen
eller endast vissa delar av denna böra tagas i anspråk för samhällets utveckling Länsarkitekten

har framhållit, att det under utarbetande varande förslaget
till stadsplan för samhället omfattar endast den västra delen av fastigheterna
samt att förvärvet synes tills vidare böra begränsas till de områden, som
å en kopia av stadsplaneförslaget angivits med röda begränsningslinjer.

Överlantmätaren har meddelat, att det vid överläggningar med överjägmästaren,
domänintendenten och länsarkitekten befunnits, att vissa jämkningar
i det föreslagna förvärvsområdet vore nödvändiga för att erhålla en
lämplig arrondering av det återstående jordbruket. De områden, som borde
säljas till samhället, omfattade cirka 23,25 hektar och hade å upprättad karta
angivits med röd kantfärg. Efter försäljningen komme att till egendomens
jordbruk återstå en åkerareal av cirka 23,5 hektar förutom tomt, trädgård
och betesmark, varför egendomen torde få anses ha förutsättningar att även
efter avskiljandet av förvärvsområdet bestå såsom ett bärkraftigt jordbruk.

Marken har härefter saluvärderats av bostadsslyrelscn, som åsatt densamma
— med undantag av ett till idrottsplats avsett område om 1,98 hektar
— ett värde av 113 310 kronor, motsvarande 0,49 kronor för kvadratmeter råmark.
Ersättningen för idrottsplatsområdet bör enligt bostadsstvrelsen utgå
efter det värde marken har för jordbruksändamål. Detta värde har av domänintendenten
uppskattats till 2 300 kronor per hektar, varvid sålunda
uppskattningsvärdet å området skulle utgöra 4 554 kronor. Slutligen har
jägmästaren värderat växande skog å områdena till 4 000 kronor, mot vilken
värdering domänstyrelsens skogstekniska byrå icke haft något att
erinra.

Saluvärdet i dess helhet å de till försäljning föreslagna områdena uppgår
sålunda till (113 310 -j- 4 554 -f- 4 000 =) 121 804 kronor, som avrundats till
122 000 kronor.

3 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 15.

Kungl. Maj.ts proposition nr 15.

Municipalfullmäktige ha efter erhållen del av försäljningsförslaget beslutat
att inköpa ifrågavarande områden om cirka 23,25 hektar efter ett saluvärde
av högst 122 000 kronor samt att godkänna vissa av domänstyrelsen
föreslagna försäljningsvillkor.

Domänstyrelsen har tillstyrkt, att de föreslagna områdena om cirka 23,25
hektar säljas till municipalsamhället för 122 000 kronor. Styrelsen har vidare
meddelat, att representanter för samhället hos styrelsen förhört sig om
möjligheterna till nedsättning av saluvärdet i vad avser idrottsplatsområdet,
därvid framhållits att området komme att draga stora kostnader för planering.
Upplysning hade därvid lämnats dem om att området värderats endast
efter jordbruksvärdet. Detta värde är enligt styrelsens mening mycket skäligt.

Försäljningen, i vilken icke ingå några byggnader, bör enligt styrelsen
ske under följande villkor:

Efter verkställd avstyckning överlåtas områdena med tillträdesrätt för
samhället räknat från dagen för köpekontraktets underskrivande i då befintligt
skick. Köpeskillingen erlägges kontant å tillträdesdagen. Samhället
har att respektera det för egendomen till den 14 mars 1953 gällande arrendekontraktet
i vad detsamma avser ifrågavarande områden, skolande till
följd härav kronan äga att till nänmda dag uppbära utgående arrendeavgift
oavkortad. Egendomens arrendator förbehålles rätt att efter utgången av
nämnda tid i första hand få av samhället arrendera åkerjorden å områdena
i den omfattning densamma ej behöver tagas i anspråk för samhällets successiva
utbyggande. Kronan förbehålles rätt att för utforsling av skogsprodukter
från egendomens skogsmark nyttja erforderliga utfartsvägar över
områdena. Innehavare av över områdena med vederbörligt tillstånd framdragna
elektriska ledningar förbehållas rätt att behålla och nyttja ledningarna
utan rätt för köpare till annan ersättning än gottgörelse av ledningarnas
innehavare för skada till följd av förändring, reparation och tillsyn av
ledningarna. Samhället erlägger avstycknings-, mätnings- och lagfartskostnaderna
jämte övriga med köpet förenade utgifter ävensom å områdena för
liden från tillträdesdagen belöpande skatter och ouera.

Departementschefen.

Med municipalsamhällets framställning avses att till skäligt pris förvärva
för samhällets expansion erforderlig mark. Detta syfte torde för den närmaste
framtiden kunna vinnas genom att samhället får köpa mark från ifrågavarande
egendom i den omfattning, som myndigheterna angivit. Mot värderingen
av de till försäljning ifrågasatta områdena har jag intet att erinra.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att ifrågavarande områden om cirka 23,25 hektar av kronoegendomen
Folkasboda l1 och Pålsboda l1 i Pålsboda inunicipalsamhälle,
Örebro län, må säljas till Pålsboda municipalsamhälle
för en köpeskilling av 122 000 kronor samt på i
huvudsak de villkor i övrigt, som domänstyrelsen föreslagit.

Kungl. Maj:ts proposition nr 15.
22 :o.

Mälby 21 i Västmanlands län.

Domänstyrelsen (skr. 17/11 1950) hemställer, att kronoegendomen förra
korpralsbostället 1 mantal Mälby 21 i Altuna socken, Västmanlands län,
skall säljas till egendomens arrendator Sven Lundquist.

Rörande egendomens beskaffenhet in. m. meddelas följande.

Egendomen, som är belägen 30 kilometer från Sala, är till den 14 mars
1951 utarrenderad mot en avgäld, som för arrendeåret 1949/50 utgick med
1 769 kronor. Den innehåller i två skiften 74,2 hektar, därav 48 hektar tomt
och åker samt 26,6 hektar avrösningsjord inberäknat impediment å hemskiftet
och 1,6 hektar avrösningsjord å utskiftet i Simtuna häradsallmänmng.
Åkern består av god, mullblandad lerjord. Den är täckdikad. Omkring 6
hektar äro stenbundna. Hävden är god.

Av byggnaderna är manbyggnaden kall och otidsenlig. Övriga byggnader
äro i stort sett av medelgod beskaffenhet. Egendomens arbetarbostad tillhör
arrendatorn, som även äger vissa mindre hus, den elektriska installationen
i bland annat manbyggnaden samt vatten- och avloppsledningar. Elektriska
ledningar, tillhörande Altuna elektriska distributionsförening, äro framdragna
över ägorna. Egendomen är delaktig i Mälby dikningsföretag 1936
och Eklunda dikningsföretag 1937.

Taxeringsvärdet utgör 47 500 kronor, därav 40 800 kronor jordbruksvärde
och 6 700 kronor skogsvärde.

Uppskattningsnämnden har saluvärderat egendomen till 75 500 kronor,
därav 17 000 kronor utgöra värdet av skogsmark och skog enligt av domänstyrelsens
skogstekniska byrå fastställd värdering.

Lantbruksnämnden har efter verkställd undersökning funnit mark från
egendomen icke vara erforderlig för rationaliseringsändamål.

Vederbörande jägmästare och överjägmästare ha tillstyrkt försäljning av
egendomen.

Sedan arrendatorn erhållit del av försäljningsförslaget, har han framhållit,
att skorstensmuren i manbyggnaden blivit utdömd samt att uppslcattningsnämnden
icke ägt kännedom härom vid saluvärderingen. Efter förhandlingar
har han förklarat sig villig inköpa egendomen för 73 000 kronor.

Domänintendenten har tillstyrkt egendomens försäljning till det av arrendatorn
erbjudna priset.

Domänstyrelsen har med hänsyn till att egendomen brukats av arrendatorn
och före honom av hans fader sedan år 1904 samt med beaktande av föreliggande
förhållanden förordat, att egendomen säljes till arrendatorn för
en köpeskilling av 73 000 kronor. Styrelsen har vidare meddelat, att egendomen
icke upptagits i förteckningen över kronoegendomar, som ansetts
böra behållas i kronans ägo.

Försäljningen bör enligt styrelsens mening ske under enahanda villkor,
som under punkt 2 angivits för försäljning av kronoegendomen Viskeryd
2'', samt därutöver att köparen svarar för annuitetcr och övriga kostnader
för egendomen berörande torrläggningsföretag.

Kungl. Maj.ts proposition nr 15.

Departementschefen.

Med instämmande i domänstyrelsens förslag hemställer jag, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen Mälby 21 i Altuna socken, Västmanlands
län, må säljas till egendomens arrendator Sven Lundquist
för en köpeskilling av 73 000 kronor samt på i huvudsak
de villkor i övrigt, som domänstyrelsen föreslagit.

23 ro.

Stora och Lilla Åvesta nr 1 i Kopparbergs län.

Kronoegendomen Stora och Lilla Åvesta nr 1 är belägen delvis inom Folkärna
socken, delvis inom Krylbo köping. Egendomen, som i öster begränsas
av norra stambanan, uppdelas genom den över egendomen i riktning öster
och väster framdragna järnvägen Krylbo—Mjölby i två större områden.
Det södra av dessa områden genomflytes av Svartån. Av det söder om järnvägen
Krylbo—Mjölby liggande området disponeras östra delen mellan stambanan
och Svartån av statens järnvägar. Återstoden av detta område ävensom
den norr om nyssnämnda järnväg liggande delen av egendomen förvaltas
av domänstyrelsen.

Av domänstyrelsens förvaltningsområde har berörda norra del av egendomen
ävensom det område av den söder om järnvägen Krylbo—Mjölby belägna
delen, som inneslutes av Svartån, genom Kungl. Maj :ts beslut den 22
mars 1929 inkorporerats med Krylbo köping. Även det av statens järnvägar
disponerade området utgör på grund av samma beslut en del av köpingen.
Av de under domänstyrelsens förvaltning stående markområdena
har viss del upplåtits såsom jordbruksarrende.

Enligt vad domänstyrelsen meddelat i ett till Kungl. Maj :t den 10 november
1950 avgivet utlåtande — för vilket närmare redogörelse kommer att senare
lämnas — innehåller den i kronans ägo kvarvarande delen av egendomen
en areal av 128,2 hektar, därav 37,2 hektar tomt och åker, 7,2 hektar äng
och 83,8 hektar skogsmark. Skogsmarken ingår i kronoparken Bjurfors.
^byggnaderna äro i medelgott skick. Taxeringsvärdet utgör 105 500 kronor,
därav 39 600 kronor jordbruksvärde, 30 900 kronor skogsvärde och 35 000
kronor tomt- och industrivärde. Egendomen är för närvarande utarrenderad
till den 14 mars 1951 mot en avgäld av 1 900 kronor för år.

Krylbo köping har tid efter annan gjort framställningar om förvärv av
mark från egendomen. Dessa hava för tiden från och med år 1937 vunnit
beaktande i så måtto att av egendomen avyttrats dels jämlikt Kungl. Maj:ts
beslut den 21 juli 1937 (prop. nr 230 p. 13) ett utom stadsplanen beläget
område om 58 360 kvadratmeter mot en köpeskilling av 68,5 öre för kvadratmeter,
dels jämlikt Kungl. Maj :ts beslut den 23 maj 1941 (prop. nr 151 p.

Kungl. Maj.ts proposition nr 15.

16) clt för industri avsett område om 8 750 kvadratmeter, innefattande
stadsägan nr 155 + 160 B, mot en köpeskilling av 80 öre för kvadratmeter,
dels jämlikt Kungl. Maj .ts beslut den 1 februari 1946 ett för industri avsett
område om 81 665 kvadratmeter, innefattande stadsägorna nr 155 -f- 160 A
och 161 B, mot en köpeskilling av 70 öre för kvadratmeter, dels ock jämlikt
Kungl. Maj :ts beslut den 18 juli 1947 ett för småstugebebyggelse avsett område
om 41 400 kvadratmeter, beläget utom stadsplanen öster om Folkarevägen,
mot en köpeskilling av cirka 37 öre för kvadratmeter.

Jag torde nu få anmäla följande framställningar från Krylbo köping om
ytterligare markupplåtelser från egendomen:

I skrivelse den 8 februari 1947 hemställer domänstyrelsen, att till Krylbo
köping må säljas två områden om tillhopa cirka 22 hektar, utmärkta med
röd streckning å ett år 1939 upprättat förslag till ändring och utvidgning av
stadsplanen för köpingen, mot köpeskilling som bestämmes av styrelsen i
samråd med dåvarande statens byggnadslånebyrå.

Till grund för framställningen ligger en av köpingens kommunalnämnd
till styrelsen ingiven ansökning den 8 november 1944, vari anhålles att till
köpingen måtte avyttras all den till egendomen hörande inägojord, som är
belägen norr om järnvägen Krylbo—Mjölby. Kommunalnämnden har samtidigt
meddelat, att köpingen — med hänsyn till att inägojorden söder om
järnvägen saknade byggnader och dess förvaltning kunde tänkas bliva försämrad
genom berörda försäljning — vore villig inköpa även denna mark i
samband med övrig inägojord. Enligt beslut av kommunalnämnden den 29
januari 1946 har ansökningen utökats att avse jämväl vissa delar av skogsmarken
å södra området väster om den s. k. Ramnäskraftledningen.

Av domänstyrelsen verkställd utredning i ärendet innefattar bl. a. en av
statens byggnadslånebyrå verkställd saluvärdering av de ifrågasatta förvärvsområdena.
Rörande saluvärderingen inhämtas av handlingarna, att
av flera skäl — bi. a. markens beskaffenhet och dess utnyttjande vid exploateringen
för olika ändamål, såsom för bostads- och industribebyggelse,
gatuanläggning m. m, samt tidrymden för exploateringen — värderingen
ansetts böra grundas på det råmarkspris, som framkomme vid värdering
av visst som representativt befunnet beräkningsområde. I råmarkspriset
ingår icke värdet av förefintlig skog. Som beräkningsområde har valts ett
område om 551 600 kvadratmeter av stadsplaneområdet norr om järnvägen
Krylbo—Mjölby. Som råmarksvärde å beräkningsområdet och därmed å hela
saluområdet har framräknats ett värde av 21 öre för kvadratmeter.

Domänstyrelsen har med hänsyn till att stadsplanen för det norr om järnvägslinjen
Krylbo—Mjölby belägna området komme att göras till föremål
för väsentliga förändringar funnit det olämpligt, att detta område säljes
innan en definitiv stadsplan föreligger och den framtida användningen kan
helt överblickas. Däremot har styrelsen funnit hinder icke föreligga att
av den söder om nämnda järnvägslinje belägna delen av egendomen till
köpingen säljes ett område om cirka 22 hektar, innefattande dels det s. k.
Södra bostadsområdet, beläget mellan Folkarbovägen och Ramnäskraftledningen,
om cirka 10 hektar, dels ock cirka 12 hektar av det s. k. Industriområdet,
beläget väster om Folkarbovägen. I fråga om prissättningen framhåller
styrelsen, att området i fråga utgöres av ett plant skifte utan nackdelar
i bebyggelsehänseende samt att exploatering av detsamma kan ske
omedelbart. Vid angivna förhållanden bör området enligt styrelsens mening
åsättas ett högre värde än det [»ris av 21 öre för kvadratmeter, som fram -

Kungl. Maj:ts proposition nr 15.

räknats för beräkningsområdet. Styrelsen föreslår i anslutning härtill, att
området avyttras mot en köpeskilling, som efter förnyad värdering av området
av statens byggnadslånebyrå och efter uppskattning jämväl av skogsvärdet
fastställes av styrelsen i samråd med byggnadslånebyrån.

Att domänstyrelsens förenämnda framställning icke tidigare underställts
Kungl. Maj :ts prövning beror på att Krylbo köpings kommunalfullmäktige
i en den 28 januari 1947 dagtecknad skrivelse hos Kungl. Maj :t anhållit
att till det av statens byggnadslånebyrå föreslagna priset, 21 öre för kvadratmeter,
få förvärva all domänverket tillhörig mark inom köpingens gränser.
Denna ansökan avser sålunda ett markförvärv, vari de av domänstyrelsen
tidigare till avyttring ifrågasatta områdena om cirka 22 hektar ingå
allenast som ett delområde.

Över kommunalfullmäktiges ansökan har domänstyrelsen efter verkställd
utredning avgivit utlåtande den 10 november 1950. Domänstyrelsen hemställer,
att till köpingen må mot en köpeskilling av 27 öre för kvadratmeter
avyttras två områden, för vilka stadsplan eller förslag till sådan plan
blivit upprättade. Områdena ha utmärkts med heldragna blå linjer å i ärendet
företedda stadsplaneförslag ävensom å en av distriktslantmätaren E. V.
Hising år 1946 över egendomen upprättad karta. De innefatta ett norr om
järnvägen Krylbo—Mjölby beläget område om cirka 51 hektar och ett söder
om järnvägslinjen och väster om Folkarbovägen beläget område om
cirka 41 hektar.

I fråga om stadsplaneringen erinrar styrelsen, att för köpingen finnes
ett av länsarkitektkontoret i december 1939 upprättat, efter vissa ändringar
den 6 mars 1942 fastställt förslag till stadsplan. Förslag till ändring av
denna plan ha, anför styrelsen, numera upprättats dels i januari 1947, vilket
förslag berör egendomens gårdsområde norr om järnvägslinjen och en
mindre del av industriområdet söder därom, dels ock i mars 1950 för hl. a.
återstoden av egendomen norr om järnvägslinjen.

Jägmästaren i Bjurfors skolrevir har vid bedömningen av köpingens ansökan
framhållit skogsmarkens betydelse såsom övningsskog för skogsskolan
och skogshögskolan samt föreslagit, att försäljningen begränsas till de
delar av kronoparken, som oundgängligen erfordras för köpingens utveckling
under högst 15 år. Jägmästaren har därför avstyrkt försäljning av de
områden, för vilka stadsplan icke blivit uppgjord, över jägmästaren har
instämt i jägmästarens uttalande.

Länsarkitekten har tillstyrkt ett tillmötesgående av köpingens framställning
om markförvärv inom köpingsområdet i största möjliga utsträckning.

Bostadsstyrelsen har verkställt ny saluvärdering av förenämnda markområden
om 51 resp. 41 hektar. Styrelsen har nu beräknat råmarksvärdet
å norra området till 27 öre för kvadratmeter. Beträffande södra området,
som avses att utnyttjas för industriändamål, framhålles att markbeskaffenheten
inom vissa kvarter är dålig, varför medeltung industri ej kan
komma i fråga utan förstärkning av undergrunden. Kostnaderna för avloppsanordningar
bliva höga beroende på att avloppsvattnet för större de -

Kungl. Maj:ts proposition nr 15.

len av området måste nedföras till den söder om området belägna bäcken
och därifrån med pumpverk tryckas in i samhällets ledningsnät. Den genom
området gående bäckravinen måste överbroas på två ställen. Med hänsyn
till att värdet av området är svårt att beräkningsmässigt angiva förordas,
att även detta område åsättes ett värde av 27 öre för kvadratmeter.

Värdet av å områdena växande skog har vederbörande skogstaxator uppskattat
till 57 000 kronor. Värdet av åbyggnaderna har domänintendenten
angivit till 35 000 kronor, därav 20 000 kronor för manbyggnaden, för vilken
en tomt blivit utlagd i stadsplanen.

Sedan domänstyrelsen tillställt kommunalnämnden förslag till försäljning
av ifrågavarande områden, ha kommunalfullmäktige på förslag av
kommunalnämnden beslutat inköpa områdena för en köpeskilling av 27
öre för kvadratmeter med tillägg av 57 000 kronor för skogen och 35 000
kronor för byggnaderna.

Domunstgrelsen har i anslutning till revirförvaltarens yttrande funnit försäljningen
till köpingen böra begränsas till nyssnämnda områden om sammanlagt
cirka 92 hektar, för vilka stadsplan eller förslag till sådan plan
blivit upprättade. Råmarksvärdet, 27 öre för kvadratmeter, har styrelsen
funnit vara lågt. Styrelsen har likväl ansett sig böra godtaga detsamma med
hänsyn bl. a. till att ett flertal bäckraviner genomkorsa områdena, varigenom
deras användbarhet minskas. Styrelsen har även erinrat om att det
år 1946 föreslagna råmarksvärdet, 21 öre per kvadratmeter, framräknats
för ett s. k. beräkningsområde, vars gränser icke sammanföllo med gränserna
för egendomen. Mot de skogen och åbyggnaderna åsatta värdena har
styrelsen icke funnit något att erinra. Försäljningen bör enligt styrelsens
mening ske under följade villkor.

Områdena överlåtas efter verkställd avstyckning med tillträdesrätt för
köpingen räknat från dagen för köpekontraktets underskrivande i då befintligt
skick. I försäljningen ingå endast å norra området befintliga, domänverket
tillhöriga byggnader och anläggningar. Köpeskillingen erlägges
kontant å tillträdesdagen. Köpingen inträder i de rättigheter och skyldigheter,
som kronan enligt gällande arrendekontrakt har i förhållande till
egendomens arrendator, innebärande bl. a., att köpingen skall vid arrendetidens
utgång utgiva ersättning till honom för förbättring, för vilken
jordägaren jämlikt lagen om nyttjanderätt till fast egendom är skyldig ersätta
ny ttjanderättshavaren, samt att köpingen äger av honom uppbära det
ersättningsbelopp för brister i byggnad, hägnad m. m., som arrendatorn
enligt syn, varom köpingen har att föranstalta, kan bliva skyldig utgiva,
ägande domänstyrelsen uppbära de arrendeavgälder och övriga inkomster,
som belöpa på tiden intill tillträdesdagen. Arrendatorn förbehålles rätt att
i första hand få av köpingen arrendera inägojorden å norra området i den
omfattning densamma ej behöver tagas i anspråk för köpingens successiva
utbyggande. Kronan förbehålles rätt att för utforsling av skogsprodukter
från kronoparken Bjurfors nyttja erforderliga utfartsvägar över områdena.
Innehavare av över områdena med vederbörligt tillstånd framdragna elektriska
ledningar förbehållas rätt att behålla och nyttja ledningarna utan
rätt för köpare till annan ersättning än gottgörelse av ledningarnas innehavare
för skada till följd av förändring, reparation och tillsyn av led -

Kungl. Maj.ts proposition nr 15.

ningarna. Köpingen erlägger avstycknings-, mätnings- och lagfartskostnaderna
jämte övriga med köpet förenade utgifter ävensom svarar för å områdena
jämte i försäljningen ingående byggnader för tiden från tillträdesdagen
belöpande skatter och onera.

Departementschefen.

Domänstyrelsens senaste förslag innebär, att till Krylbo köping skall säljas
hela den i kronans ägo kvarvarande delen av egendomen med undantag
av cirka 36 hektar i södra och sydöstra utkanten av egendomen. Då med
förvärvet främst avses att befordra en ändamålsenlig och planmässig bostads-
och industribebyggelse har jag icke något att erinra mot avyttring av
områdena i fråga. Det vid värderingen i augusti 1950 framkomna råmarksvärdet,
27 öre för kvadratmeter, torde böra godtagas. Uppskattningsvärdena
för skog och åbyggnader ha icke heller givit mig anledning till erinran.

Jag hemställer alltså i anslutning till domänstyrelsens förslag, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att förberörda områden om sammanlagt cirka 92 hektar
av kronoegendomen Stora och Lilla Åvesta nr 1 i Krylbo
köping, Kopparbergs län, må säljas till Krylbo köping för
en köpeskilling, beräknad efter 27 öre för kvadratmeter,
med tillägg av 57 000 kronor för växande skog och 35 000
kronor för byggnader samt på i huvudsak de villkor i övrigt,
som domänstyrelsen föreslagit.

24:o.

Kyrkplatsen l1 i Västerbottens län.

Genom avvittringsutslag den 8 februari 1888 av länsstyrelsen i Västerbottens
län avsattes visst område till kyrkoplats, kyrkostad och begravningsplats
i Stensele socken. Området har genom lantmäteristyrelsens beslut den
5 november 1941 upptagits i jordregistret för socknen såsom kronojordlägenheten
Kyrkplatsen l1. Denna omfattar 7,45 hektar.

I en till Kungl. Maj :t ställd, till länsstyrelsen i Västerbottens län ingiven
skrivelse den 18 maj 1947 ha miinicipalfullmäktige i Stensele municipalsamhälle
anhållit, att ett område om 6,64 hektar av fastigheten Kyrkplatsen l1
måtte avgiftsfritt överlåtas till municipalsamhället. Området har å en av
extra lantmätaren Gustav Lodman år 1947 upprättad karta betecknats med
litt. A. Som skäl för framställningen anföres, att å fastigheten endast funnes
ett kyrkobyhus. Detta vore emellertid i sin helhet bebott av personer tillhörande
municipalsamhället. Det syntes knappast antagligt att nya kyrkobyhus
komme att uppföras i samhället, då förefintligheten av relativt goda
järnvägsförbindelser samt bilvägar gjorde det överflödigt för kyrkobesökarna
att övernatta i kyrkbyn. Däremot vore fastigheten av stor betydelse för
samhällets framtida utveckling.

Kungl. Maj.ts proposition nr 1-5.

Med utlåtande den 9 december 1949 har länsstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj :ts prövning. Vid utlåtandet ha fogats yttrande av kyrkofullmäktige
i Stensele församling jämte skrift till bemötande därav av municipalfullmäktige
ävensom yttranden av länsarkitekten och överlantmätaren i länet
samt stiftsnämnden i Luleå. Härefter ha Stensele sockens kommunalfullmäktige
yttrat sig i ärendet den 15 juli 1950 och kammarkollegiet den 4 oktober
1950.

Kyrkofullmäktige ha bestritt ansökningen samt framhållit att området redan
i stor utsträckning vore upptaget för annan bebyggelse än kyrkobystugor.
Ytterligare mark behövde tagas i anspråk för skoländamål och mejeribyggnad.
Återstoden av den till fastigheten hörande marken borde komma
till användning för det ändamål, vartill fastigheten vid avvittringen avsatts.

Municipalfullmäktige ha häremot erinrat, att bebyggelsen inom området
utgjordes av en mejeribyggnad, en kommunen tillhörig mindre arrestlokal
och en mindre enplans-fastighet. Att reservera särskild mark inom området
till disposition för eventuellt nya kyrkstugubyggen torde av skäl som angivits
i skrivelsen den 18 maj 1947 icke vara erforderligt.

Länsarkitekten har tillstyrkt ansökningen.

Överlantmätaren har i fråga om ägande- och dispositionsrätten till fastigheten
Ivyrkplatsen l1 erinrat, att kyrkstäderna inom Västerbottens län vore
uppförda å mark, som avsatts av krono- eller prästgårdsjord att av respektive
församling avgiftsfritt disponeras till kyrkstad under vissa föreskrivna
villkor. I en del fall hade dock marken överlämnats med äganderätt till sockenkommunen
med vissa förutsättningar beträffande användningen m. m.
Enligt meddelande till länsstyrelsen den 25 november 1941 hade kammarkollegiet
funnit fastigheten Kyrkplatsen l1 vara av jordnaturen krono under
allmän disposition. Nyttjanderätten till fastigheten syntes vara reglerad dels
genom ett Kungl. Maj :ts brev den 6 maj 1817 angående förbud mot bosättning
i kyrkobyhusen mellan helgerna in. m., dels genom en av länsstyrelsen
den 7 november 1868 utfärdad ordningsstadga för kyrkstäderna i Västerbottens
län samt likaledes av länsstyrelsen den 2 februari 1885 meddelade föreskrifter
angående byggnaders uppförande å kyrkplatsen i Stensele socken.
Fastigheten i fråga ägdes sålunda av kronan samt disponerades under nyss
angivna villkor av församlingen.

Med hänvisning till att, enligt överlantmätaren, fastigheten i fråga ägdes
av kronan men under vissa villkor disponerades av Stensele församling har
stiftsnämnden framhållit att för bifall till municipalsamhällets framställning
erfordrades att församlingen avsade sig dispositionsrätten till fastigheten.
Därest så skedde borde givetvis undantag göras för de delar, som
erfordrades för församlingsändamål, t. ex. tomtområden för krematorium
och för ett under kyrkorådets vård stående kyrkohärberge eller liknande
anordning, där byarnas befolkning gratis eller för en ringa avgift kunde
taga in vid besök i kyrkbyn vid kyrkhelger och annat. Under angivna förutsättningar
hade stiftsnämnden icke något att erinra mot framställningen.

Länsstyrelsen har anfört i huvudsak följande.

4 Ilihamj till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 15.

Kungl. Maj:ts proposition nr 15.

Med anledning av kyrkofullmäktiges inställning till den väckta frågan
anser sig länsstyrelsen böra framhålla att, oaktat området varit avsett för
rent kyrkliga ändamål, det dock med hänsyn till att området avsatts för
sockenmännens räkning torde kunna ifrågasättas om över huvud taget församlingen
kan göra någon sin rätt gällande till detsamma. Bortsett härifrån
har utvecklingen klart visat, att det område, varom här är i fråga, är
alldeles för stort för det ändamål, vartill det ursprungligen avsatts. På
grund härav och med hänsyn till sitt läge inom samhället har området enligt
av municipalfullmäktige den 15 oktober 1949 antaget förslag till stadsplan
ansetts böra exploateras dels för allmän plats dels ock för tomtupplåtelse.
Enligt förslaget har därvid reserverats ett mindre område för församlingsändamål
bland annat för tillgodoseende av församlingsbornas intresse
— om nu något sådant finnes -- av att kunna erhålla mark för
kyrkstugebebyggelse. Det sålunda reserverade området torde enligt länsstyrelsens
mening få anses fullt tillräckligt.

På grund av det anförda och då det måste anses utgöra en inunicipalsamhällets
skyldighet att ansvara för att samhället erhåller en ur fastighetsbildningssynpunkt
sund utveckling anser länsstyrelsen sig böra tillstyrka
bifall till den gjorda framställningen.

Jag torde här få erinra, att Kungl. Maj :t den 16 juni 1950 i viss omfattning
fastställt ett av Stensele municipalfullmäktige vid sammanträde den
15 oktober 1949 antaget förslag till stadsplan för municipalsamhället. Förslaget,
som jämväl innehåller stadsplanebestämmelser, har angivits å en av
länsarkitektkontoret i länet år 1944 upprättad, sedermera reviderad karta
med därtill hörande beskrivning. Fastigheten Kyrkplatsen l1 ingår, frånsett
nordostligaste delen, i stadsplaneområdet.

I sitt yttrande i ärendet ha kommunalfullmäktige på förslag av kommunalnämnden
förordat följande uppdelning av fastigheten Kyrkplatsen l1 i
dess helhet.

Till kommunen överlåtes den del av fastigheten, som å ett yttrandet
bilagt stadsplaneutdrag är upptagen för allmänna ändamål under beteckningen
A och som erfordras för skoländamål och för apoteksbyggnad samt
den del av bostadsområdet BF 2, varå kommunens arrestlokal med vaktmästarbostad
är uppförd.

Till församlingen överlåtes området betecknat BF 3 intill kyrkan,
de för kyrkliga ändamål i stadsplanen avsatta områdena samt de för
park och planteringar avsatta områdena med undantag för en del av parkområdet
mellan området IB och arrestbyggnaden å området BF 2.

Till municipalsamhället slutligen överlåtes återstoden av fastigheten,
bestående av resten av den för bostadsändamål avsatta kvartersmarken,
kvartersmarksområdet betecknat IB, varå mejeribyggnad är uppförd,
samt all gatumark och ovan nämnda parkområde mellan kvartersområdena
IB och BF 2.

Kammarkollegiet har anfört.

Ehuru ifrågavarande fastighet vid avvittringen avsatts såsom plats för
kyrka, kyrkobystugor och begravningsplats i Stensele, lärer dock äganderätten
till fastigheten fortfarande tillkomma kronan. Endast området kring
kyrkan synes numera användas för nämnda ändamål. Å fastigheten finnes
för närvarande endast ett kyrkobyhus. Detta är emellertid enligt utredningen

Kungl. Maj.ts proposition nr 15.

i ärendet i sin helhet bebott av i municipalsamhället bosatta personer. Anledning
till antagande, att nya kyrkobyhus komma att uppföras i samhället,
synes knappast föreligga.

Då sålunda området endast till mindre del behöver tagas i anspråk för
det ändamål, för vilket det ursprungligen avsatts, synes icke vara något att
erinra mot att municipalsamhället får för exploatering övertaga den del
av området, kommunen föreslagit, övrig del av området torde, likaledes
enligt kommunens förslag, kunna övertagas av kommunen och församlingen.
Härigenom tillgodoses, utom municipalsamhällets intresse att erhålla exploateringsmarken
å fastigheten, församlingens önskan att få disponera område
för kyrkligt byggnadsändamål samt kommunens intresse att erhålla
äganderätt till viss, för kommunalt ändamål ianspråktagen mark.

I ärendet har förutsatts, att fastigheten utan ersättning skulle överlåtas
på respektive kommun, församling och municipalsamhälle. Häremot
har kollegiet intet att erinra.

Departementschefen.

Av utredningen i ärendet framgår, att av det område, som vid avvittringen
avsatts till kyrkoplats, kyrkostad och begravningsplats i Stensele
socken, endast en mindre del behöver tagas i anspråk för detta ändamål.
Vid sådant förhållande och då det av kommunalfullmäktige framlagda förslaget
till områdets disposition synes väl tillgodose de av kommunen, församlingen
och municipalsamhället framförda anspråken och önskemålen,
vill jag tillstyrka, att området med föreslagen fördelning överlåtes å dessa.
1 likhet med kammarkollegiet finner jag vederlag för överlåtelse icke böra
ifrågakomma. Härutinnan vill jag erinra, att 1943 års riksdag (skr. nr 54)
med bifall till Kungl. Maj :ts proposition i ämnet (nr 27) medgivit, att
bland annat ett till kyrkostad vid awittringen avsatt område i Tärna socken
med undantag för visst som begravningsplats använt område finge
utan vederlag överlåtas på Tärna kommun.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att framdeles meddela närmare
föreskrifter om överlåtelsen ävensom i övrigt fastställa villkoren för denna.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen medgiva,

att fastigheten Kyrkplatsen l1 i Stensele socken, Västerbottens
län, må — med i huvudsak den fördelning, som
kommunalfullmäktige i Stensele kommun föreslagit i yttrande
i ärendet den 15 juli 1950 •— utan vederlag och på
de villkor i övrigt, som Kungl. Maj :t kan komma att föreskriva,
överlåtas till respektive Stensele kommun, municipalsamhälle
och församling.

Kungl. Maj:ts proposition nr 15.

Vad departementschefen ovan under punkterna 1 :o
-—24 :o hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma,
bifaller Hans Maj :t Konungen samt förordnar,
att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Einar Herlitz.

508053. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag. 1951.