Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1965 (Proposition 1965:155 - höst)

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1965

Nr 155

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående utgifter på
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1965/66;
given Stockholms slott den 5 november 1965.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

G. E. Sträng

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i
statsrådet på Stockholms slott den 5 november 1965.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Lange, Kling,
Skoglund, Edenman, Johansson, Hermansson, Hoi.mqvist, Palme,
Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför etter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter.

De medelsbehov utöver gällande riksstat, som bör anmälas lör riksdagen
vid dess höstsession och som nu kan överblickas, bör sammanfattas i eu
särskild proposition angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1965/6G. Denna proposition bör föreläggas riksdagen nu.

De framställningar om anslag på tilläggsstat, som nu görs hos riksdagen,

1 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 155

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

har anmälts tidigare denna dag. En sammanställning av de beslut om förslag
till riksdagen, som Kungl. Maj :t därvid fattat på hemställan av vederbörande
föredragande (bilagor 1—8), torde få bifogas statsrådsprotokollet
i detta ärende (bilaga 9).

Av sammanställningen framgår, att på tilläggsstat I begärs anslag om
21 198 000 kr. på driftbudgeten och 37 091 000 kr. på kapitalbudgeten. Av
anslagen på driftbudgeten avser 4,2 milj. kr. reglering av prisstegringar på
fjärde huvudtiteln, 8,5 milj. kr. kostnader för svenska FN-styrkor in. in., ca
1,9 milj. kr. bidrag till Stockholms läns landsting för förvärv av mark för
Danderyds sjukhus, 2,6 milj. kr. bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten
vid serafimerlasarettet m. in. och ca 1,3 milj. kr. statliga farledsarbeten.
Övriga framställningar om anslag på driftbudgeten uppgår till mindre betydande
belopp än de nu nämnda och avser vissa merkostnader och andra
utgifter som inte utan stor olägenhet kan uppskjutas till senare tidpunkt
under innevarande budgetår eller till nästa budgetår.

Av de anslag som begärs på kapitalbudgeten avser 23 milj. kr. förvärv av
viss fastighet inom stadsdelen Lilla Essingen i Stockholm under statens allmänna
fastighetstond, 10 milj. kr. statens bosättningslånefond under statens
utlåningsfonder och 3 milj. kr. utförande av beskickningsanläggningar
i Moskva och Stockholm under fonden för förlag till statsverket.

Föredraganden hemställer härefter, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att godkänna de förslag, om vilka Kungl. Maj :t enligt bifogade utdrag
av statsrådsprotokollet för denna dag (bilagorna 1—8) fattat beslut.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Bo Josephson

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1965

Bilaga 1

UTRIKESDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet
inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av
Halland, i statsrådet på Stockholms slott den 5 november
1965.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Lange, Kling,
Skoglund, Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Palme,
Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson.

Ministern för utrikes ärendena anmäler härefter under utrikesdepartementets
handläggning hörande ärende angående utgifter på tilläggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1965/66 och anför.

KAPITALRUDGETEN
Fonden för förlag till statsverket

[1] a. Utförande av beskickningsanläggningar i Moskva och Stockholm.
Under fonden för förlag till statsverket anvisade riksdagen (prop. 1959: 1
bil. 24 s. 6, SU 31, rskr 75 samt prop. 1960: 1 bil. 25 s. 4, SU 22, rskr 74)
för budgetåren 1959/60 och 1960/61 investeringsanslag på sammanlagt 6
milj. kr. till utförande av beskickningsanläggningar i Moskva och Stockholm.

Genom beslut den. 6 september 1963 medgav Kungl. Maj :t, att vid utgången
av budgetåret 1962/63 förefintlig behållning på ifrågavarande investeringsanslag
fick disponeras för med anslaget avsedda ändamål jämväl under
budgetåret 1963/64. Genom beslut av 1964 års riksdag (prop. 1964: 102,
SU 98, rskr 218) medgavs Kungl. Maj :t rätt att förfoga över ifrågavarande
investeringsanslag även under budgetåret 1964/65.

Kungl. Maj. ts proposition nr 155 år 1965

Anläggningen i Stockholm

Genom beslut den 11 februari 1965 ställde Kungl. Maj :t förefintlig behållning
på investeringsanslaget 4 880 000 kr. till byggnadsstyrelsens förfogande
dels för fortsatt projektering av den sovjetiska anläggningen i Stockholm
(650 000 kr.), dels för utförande av första etappen (bostadsdelen) av
den sovjetiska beskickningsanläggningen i Stockholm (4 230 000 kr.). Denna
första etapp skulle påbörjas den 15 februari 1965 och avslutas den 15
maj 1966 jämlikt den tidplan varom överenskommelse träffats genom ett
i Moskva den 27 oktober 1964 undertecknat protokoll rörande tillämpningen
av överenskommelsen den 27 mars 1958 mellan Sveriges regering
och de Socialistiska Rådsrepublikernas Unions regering om utförande av
beskickningsanläggningar i Moskva och Stockholm (jfr prop. 1958:135,
SU 103, rskr 248). Enligt nämnda tidplan skall arbetet på utförandet av
återstoden av den sovjetiska anläggningen i Stockholm igångsättas den 1
mars 1966.

De totala kostnaderna för första etappen av den sovjetiska anläggningen
i Stockholm beräknas i nu gällande prisläge till 5 600 000 kr. Utöver de
medel, 4 230 000 kr., som ställts till förfogande för ändamålet, erfordras
sålunda ett belopp av 1 370 000 kr.

För utförandet av återstående delar av den sovjetiska anläggningen i
Stockholm beräknas ett medelsbehov av 730 000 kr. under innevarande
budgetår.

Anläggningen i Moskva

Utförandet av den svenska beskickningsanläggningen i Moskva skall
jämlikt tidplanen likaså påbörjas under innevarande budgetår. Kostnaderna
härför skall enligt 1958 års överenskommelse förskottsvis täckas av
Sovjetunionen. Emellertid har redan i början av år 1964 måst inrättas en
teknisk basorganisation i Stockholm med uppgift att utreda de särskilda
tekniska frågor som sammanhänger med de förhållanden under vilka anläggningen
projekteras och utförs, att från svensk sida förbereda byggnadsverksamheten
samt att inrätta en platsorganisation i Moskva jämlikt
överenskommelsens artikel 11 »för att övervaka projekteringen och byggnadsarbetena
och lösa alla härmed sammanhängande frågor». Platsorganisationen
inrättades i maj 1965. Kostnaderna för basorganisationen och
dess verksamhet, vari inbegrips platsorganisationen i Moskva, beräknas
vid utgången av innevarande budgetår ha uppgått till 900 000 kr. Dessa kostnader
skall bestridas av Sverige.

För utförande av beskickningsanläggningarna i Moskva och Stockholm
uppgår således medelsbehovet under innevarande budgetår till (1 370 000 -\-730 000 -f 900 000 =) 3 milj. kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

De par t em en tschefen

Genom överenskommelsen den 27 mars 1958 mellan Sveriges regering
och Sovjetunionens regering åtog sig parterna att för varandra uppföra
beskickningsanläggningar i Moskva respektive Stockholm. Sverige skall i
enlighet härmed förskottera kostnaderna för utförandet av den sovjetiska
anläggningen i Stockholm, liksom Sovjetunionen skall förskottera kostnaderna
för utförandet av den svenska anläggningen i Moskva. Sedan anläggningarna
färdigställts och vid besiktning godkänts av den blivande
ägaren, skall anläggningen i Moskva överlämnas till Sverige och anläggningen
i Stockholm till Sovjetunionen. Detta förutses skola ske samtidigt.
Genom protokollet den 27 oktober 1964 rörande tillämpningen av 1958 års
överenskommelse fastställdes en tidplan för den fortsatta projekteringen
och utförandet av anläggningarna. Enligt denna skall utförandet av de
båda anläggningarna påbörjas den 1 mars 1966 och vara avslutat den 1
mars 1968. Samtidigt medgavs från svensk sida att utförandet av bostadsdelen
av den sovjetiska anläggningen i Stockholm forceras. Denna skulle
påbörjas redan den 15 februari 1965 och vara avslutad den 15 maj 1966.
Under tiden mellan bostadsdelens avslutande och överlämnandet av hela
anläggningen får Sovjetunionens ambassad i Stockholm mot ersättning och
med nyttjanderätt ianspråktaga bostadsdelen för att bereda bostäder åt
ambassadens personal.

Jämlikt artiklarna 7 och 8 i 1958 års överenskommelse skall mellan parterna
verkställas ekonomisk avräkning. Den skillnad i kostnaderna för de
båda anläggningarna, som kan uppkomma genom att de båda anläggningarna
inte är identiska i storlek, skall i vissa rater erläggas av den, vars
anläggning blir den större.

Det ytterligare medelsbehov för utförande av beskickningsanläggningarna
i Moskva och Stockholm som uppstår under innevarande budgetår sammanhänger
sålunda med fullföljandet av 1958 års överenskommelse.

Såsom anmälts redan i 1959 års statsverksproposition kan några preciserade
uppgifter rörande kostnaderna för den svenska anläggningen inte
lämnas förrän kostnadsberäkning jämlikt överenskommelsens artikel 6
verkställts. I avvaktan härpå torde medel för ändamålet även i fortsättningen
böra förskotteras från förevarande anslag.

För täckande av fortsatta kostnader för den sovjetiska anläggningen i
Stockholm torde medel intill slutförandet av den ekonomiska uppgörelsen
med Sovjetunionen även i fortsättningen få förskotteras från förevarande
anslag.

Under innevarande budgetår erfordras — såsom tidigare angivits — ett
belopp av 3 milj. kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Utförande av beskickningsanläggningar i Moskva
och Stockholm på tilläggsstat I till riksstaten för budget -

Kungl. Maj. ts proposition nr 155 år 1965

året 1965/66 under fonden för förlag till statsverket anvisa
ett investeringsanslag av 3 000 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:
Bo Kjellén

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1965

Bilaga 2

FÖRSVARSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i
statsrådet på Stockholms slott den 5 november 1965.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Lange, Kling,
Skoglund, EdenmaN, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Palme,
Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson.

T. f. chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Hermansson, anmäler
härefter under försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående
utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1965/66 och
anför.

DRIFTBUDGETEN
Fjärde huvudtiteln

E. För krigsmakten gemensamma ändamål

[1] 1. Vissa beställningar för krigsmaktens regionala ledning. Riksdagen
har efter förslag i prop. 1964: 109 fattat beslut angående ny organisation av
totalförsvarets regionala ledning in. m. (SU 109, rskr 362). Beslutet innebär
för krigsmakten bl. a. att nuvarande uppdelning på militärområden, marinkonunandon
och eskaderområden upphör och ersätts med en för samtliga
försvarsgrenar gemensam indelning i områden, benämnda militärområden.
Dessa skall vara sex till antalet, nämligen Södra, Västra och östra militärområdena
samt Bergslagens, Nedre Norrlands och övre Norrlands militärområden.
Den nya organisationen avses träda i kraft den 1 oktober 1966.
Verksamheten inom ett militärområde skall ledas av en chef, militärbetälhavaren,
med biträde av eu allsidigt sammansatt stab, militärområdesstab,

Kungl. Maj. ts proposition nr 155 år 1965

som ersätter nuvarande militärbefäls-, marinkommando- och flygeskaderstaber
och i vilken de ledande befattningarna bör tillsättas oberoende av
försvarsgren. Attackeskaderchefen med stab kvarstår dock i organisationen.
För Gotland, som skall ingå i östra militärområdet, upprättas en särskild
organisation, Gotlands militärkoinmando. För vissa av de uppgifter som nu
åvilar marinkommandochef skall s. k. örlogsbaser med stabsorgan inrättas.
Till giund för beslutet låg de förslag som 1960 års försvarsledningsutredning
Iramfört i sitt betänkande »Totalförsvarets regionala ledning»
( SOU 1963: 65).

Enligt riksdagens beslut skall militärområde sstaber na in. m. organiseras
i huvudsaklig överensstämmelse med ett till prop. 1964: 109 fogat principförslag.
Kungl. Maj :t har uppdragit åt överbefälhavaren att i samråd
med statskontoret utarbeta och inkomma med förslag till fullständig personalorganisation.
Detta förslag har nu inkommit till Kungl. Maj:t. Jag räknar
med att beredningen av ärendet skall kunna avslutas så att förslag kan
iiainläggas för 1966 års vårriksdag beträffande de personalförändringar
m. in. som blir erforderliga fr. o. m. den 1 oktober 1966.

Övergången från den gamla till den nya organisationen är från beredskapssynpunkt
känslig. Beställningshavarna i den nya organisationen bör
därtör få längsta möjliga lid att vid sidan av ordinarie arbete studera och
förbereda sina nya uppgifter. Med hänsyn härtill bör, som framhölls i prop.
1964. 109 (s. 150), militärbefälhavare och stabschefer vid militärområdesstaberna
utnämnas redan under andra halvåret 1965. Ytterligare ett antal
av de högsta beställningarna i dessa staber liksom beställningarna för chefen
för Gotlands militärkommando och cheferna för örlogsbaserna Svd och
Ost bör enligt min mening brytas ut ur personalförslaget i övrigt.

Under förbehåll för Kungl. Maj:ts och riksdagens lönedelegations godkännande
träffades överenskommelse den 28 april 1965 mellan representanter
för civildepartementet, å ena sidan, samt Statstjänarkartellen, Statstjänstemännens
riksförbund, Sveriges akademikers centralorganisation och
TCO.s statstjänstemannasektion, a andra sidan, angående vissa lönegradsändringar
m. in. Inom civildepartementet upprättades en samma dag dagtecknad
departementspromemoria angående lönegradsplacering för vissa
chefstjänster m. m. som behandlade vissa frågor med anknytning till
nämnda överenskommelse. I departementspromemorian berördes bl. a. lönegradsplaceringen
för de beställningar, som jag i det föregående angivit.
Överenskommelsen och innehållet i departementspromemorian har godkänts
av Kungl. Maj :t och riksdagens lönedelegation den 29 april 1965.

Med anledning härav föreslår jag, att beslut redan nu fattas om att följande
beställningar, som till antal och funktion överensstämmer med det
i prop. 1964: 109 redovisade förslaget, skall ingå i de fr. o. in. den 1 oktober
1966 organiserade militärområdena m. m.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

3 militärbefälhavare (Bp 7)

3 militärbefälhavare (Bp 6)

1 chef för Gotlands militärkommando
(Bo 5)

3 stabschefer (Bo 6)

3 stabschefer (Bo 5)

3 souschefer (Bo 4)

5 chefer för armésektion (Bo 4)

3 chefer för flygsektion (Bo 4)

2 chefer för örlogsbas (Bo 4)

Södra och östra samt Övre Norrlands
militärområden
Västra samt Bergslagens och Nedre
Norrlands militärområden

Södra och Östra samt övre Norrlands
militärområden
Västra och Bergslagens samt Nedre
Norrlands militärområden
Södra och östra samt Nedre Norrlands
militärområden
Södra, Västra och Östra samt Nedre
och Övre Norrlands militärområden
Södra och Östra samt övre Norrlands
militärområden
Örlogsbaserna Syd och Ost

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen att

besluta att i organisationen för krigsmaktens regionala
ledning skall fr. o. m. den 1 oktober 1966 ingå de beställningar
som jag föreslagit i det föregående.

[2] 79. Vissa signalförbindelser m. m. För innevarande budgetår har för
anskaffning av vissa signalförbindelser m. in. anvisats ett anslag av 10 050 000
kr. samtidigt som riksdagen bemyndigat Kungl. Maj :t att medge att beställningar
av vissa signalförbindelser m. m. får läggas ut inom en kostnadsram
av 25 845 000 kr.

Flygförvaltningen hemställer i skrivelse den 13 juli 1965 om ett beställningsbemyndigande
på 12 milj. kr. för åtgärder som sammanhänger med
genomförande av den nya regionala ledningen. Ämbetsverket anmäler, att
den nya ledningsorganisationen medför krav på omläggning och komplettering
av vissa teleförbindelser. På grundval av underlag från överbefälhavaren
har flygförvaltningen utarbetat en plan för nämnda åtgärder. För
innevarande budgetår upptar planen beställningar för 14,6 milj. kr. Detta
innebär en ökning för ifrågavarande ändamål med 12 milj. kr. i förhållande
till flygförvaltningens anslagsäskanden i augusti 1964. De ytterligare medlen
erfordras redan under innevarande budgetår för att tidsplanen för omorganisationen
skall kunna hållas.

Ytterligare upplysningar torde få lämnas riksdagen genom att handlingar
i ärendet tillhandahålls riksdagsutskottet.

Departementschefen

Det av riksdagen fattade beslutet om övergång till ny fredsorgamisation
för krigsmaktens regionala ledning fr. o. m. den 1 oktober 1966 medför, all

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1965

vissa åtgärder avseende teleförbindelser måste vidtas redan under innevarande
budgetår för att den regionala ledningen skall bli funktionsduglig
även under krigsförhållanden från förenämnda tidpunkt. För att tillgodose
det av flygförvaltningen anmälda bemyndigandebehovet erfordras ett bemyndigande
att beställa materiel för (14,6 — 2,6 =) 12 milj. kr. Jag föreslår,
att Kungl. Maj :t inhämtar riksdagens bemyndigande att medge beställningar
med detta belopp under innevarande budgetår, avsedda att täckas
av anslaget Vissa signalförbindelser in. m.

Vid bifall till detta förslag kommer den 30 juni 1966 (32 310 000 -\-12 000 000 = ) 44 310 000 kr. att sakna täckning av betalningsmedel.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen att

[3j 1. Reglering av prisstegringar. Till reglering av prisstegringar på fjärde
huvudtiteln har på riksstaten för budgetåret 1964/65 anvisats 100 milj. kr.
(prop. 1964: 110, SU 97, rskr 217). På tilläggsstat II till riksstaten för
samma budgetår har anvisats ett anslag av 85 milj. kr. (prop. 1965: 105 bil.
2, SU 61, rskr 187).

Anslaget till reglering av prisstegringar skall utnyttjas för att — som
närmare framgår av prop. 1959: 119, 1960:110, 1961: 110, 1962: 110, 1963: 110,
1964: 110 och 1965:1 (bil. 6) — täcka sådana prisfördyringar på reservationsanslag
och obetecknade anslag under fjärde huvudtiteln som inträffar från
den tidpunkt när anslagen beräknats intill utgången av det budgetår för
vilket de anvisats.

I prop. 1965: 105 (bil. 2 s. 6) angavs föreliggande prisberäkningar
t. o. m. januari 1965 och uppskattades med ledning av dessa beräkningar
prisutvecklingen under återstoden av budgetåret 1964/65. Medelsbehovet
netto för prisreglering kunde vid tidpunkten för propositionens avgivande
bedömas uppgå till inemot 185 milj. kr.

Resultatet av gjorda indexberäkningar för budgetåret 1964/65 utvisar

1 fråga om reservationsanslag och obetecknade anslag en ökning med 8,6
enheter. Nettoresultatet av prisregleringen på dessa anslag, vilka för ifrågavarande
budgetår räknat i prisläget maj 1963, uppgår till sammanlagt

2 202,4 milj. kr., bör följaktligen — förutsatt att förslagsanslagen inte
överskridits mer än prisindexberäkningarna ger vid handen — för budget -

bemyndiga Kungl. Maj :t att medge att beställningar av
vissa signalförbindelser får läggas ut inom en kostnadsram

av 12 000 000 kr.

G. Diverse

året 1964/65 utgöra

8,6x2 202,4
100

avrundat 189,4 milj. kr. Härifrån skall

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1965

avdras 0,2 milj. kr. (prop. 1965: 105, bil. 2 s. 6). Med hänsyn till den hittillsvarande
prisutvecklingen synes det för innevarande budgetår anvisade
anslaget till reglering av prisstegringar behöva i sin helhet utnyttjas för
prisreglering hänförlig till budgetåret. Jag föreslår därför, att på tilläggsstat
för budgetåret 1965/66 anvisas (189,2 — 185,0 =) 4,2 milj. kr. för prisreglering
av för budgetåret 1964/65 under fjärde huvudtiteln anvisade reservationsanslag.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Reglering av prisstegringar på tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1965/66 anvisa ett anslag av
4 200 000 kr.

[4] 4. Kostnader för svenska FN-styrkor m. m. Efter förslag i prop. 1964:
113 (SU 38, rskr 117) organiserades enligt Kungl. Maj :ts beslut den1 3 april

1964 en svensk militär kontingent omfattande ca 700 man frivillig personal
för att under längst tre månader ingå i den av FN upprättade fredsstyrkan
på Cypern. Ett särskilt reservationsanslag av 12 milj. kr. anvisades för ändamålet.
Den 10 april 1964 förordnade Kungl. Maj :t att kontingenten skulle
utökas med ca 340 man frivillig personal, av vilka ca 40 man för vissa polisiära
uppgifter. För att täcka härav föranledda ytterligare kostnader anvisades
ett reservationsanslag av 3,1 milj. kr. (prop. 1964: 154, SU 133,
rskr 271).

Kontingenten avlöstes enligt beslut den 25 juni, den 24 september och den
2 oktober 1964 av nya kontingenter. För täckande av kostnaderna anvisades
under särskilda reservationsanslag sammanlagt 18,5 milj. kr. efter förslag
i propositionerna 1964: 190 (bil. 2, SU 199, rskr 384) och 1965: 11 (SU 29,
rskr 78).

Efter förslag i prop. 1965: 112 (SU 94, rskr 271) anvisades medel —•
sammanlagt 21 milj. kr. — för FN-styrkorna på Cypern och i Främre Orienten
under ett gemensamt reservationsanslag, benämnt Kostnader för svenska
FN-styrkor m. m. FN-kontingenten på Cypern hade avlösts genom beslut
den 26 mars 1965. De i prop. 1965: 112 beräknade kostnaderna för kontingenten
— 13,5 milj. kr. — avsåg tiden april—juni 1965. Återstoden av anslaget,
7,5 milj. kr., avsåg att täcka medelsbehovet intill utgången av år

1965 för FN-styrkan i Främre Orienten samt för viss personal som handlägger
ärenden rörande FN-kontingeriterna vid Sveriges ständiga representation
hos FN.

Genom beslut den 30 juni, den 8 juli och den 9 september 1965 har Kungl.
Maj :t förordnat att den svenska kontingenten på Cypern skall avlösas av
den enligt Kungl. Maj :ts beslut den 2 april 1965 organiserade beredskapsbataljonen
IV, som skall ingå i FN:s fredsstyrka på Cypern intill utgången
av år 1965. Kungl. Maj :t har härvid förordnat alt i den mån kostnader som

Kungl. J\Iaj:ts proposition nr 155 år 1965

föranleds av besluten inte kan bestridas av medel, som kvarstår outnyttjade
av det av riksdagen till kostnader för svenska FN-styrkor m. m. anvisade
reservationsanslaget, skall förslagsanslaget till oförutsedda utgifter
förskottsvis få tas i anspråk för ändamålet. Kungl. Maj :t har förklarat sig
framdeles vilja besluta hur kostnaderna slutligt skall bestridas.

Fr. o. m. budgetåret 1965/66 har efter förslag i prop. 1965: 1 (bil. 6 s.
322, SU 4, rskr 4) under förslagsanslaget Beredskapsstyrka för FN-tjänst anvisats
medel för kostnader för FN-beredskapsstyrkans upprättande m. in.
inom Sverige. I huvudsak motsvarande kostnader i samband med tidigare
FN-styrkors m. m. verksamhet har belastat anslaget Kostnader för svenska
FN-styrkor m. m.

Departementschefen

Under reservationsanslaget Kostnader för svenska FN-styrkor m. m. har
efter förslag i prop. 1965: 112 (SU 94, rskr 271) beräknats medel för den
svenska FN-kontingentens verksamhet på Cypern intill utgången av juni
1965 samt för FN-styrkan i Främre Orienten m. in. intill utgången av år
1965. Av anvisade medel återstod vid ingången av september 1965 ett belopp
av ca 7,3 milj. kr. Kostnaderna för den svenska FN-styrkans verksamhet
på Cypern under tiden september—december 1965 kan beräknas
till ca 2 750 000 kr. för månad eller tillhopa 11 milj. kr. Kostnaderna för
FN-styrkan i Främre Orienten m. m. under samma tid beräknar jag till
4,8 milj. kr. Jag har vid mina beräkningar utgått från att kostnaden för
förberedande tjänstgöring i Sverige fr. o. m. den 1 juli 1965 skall bestridas
från förslagsanslaget Beredskapsstyrka för FN-tjänst.

Medelsbehoven för FN-styrkorna på Cypern och i Främre Orienten m. in.
under de fyra sista månaderna av år 1965 uppgår således till (11 000 000 +
4 800 000 =) 15,8 milj. kr. Med hänsyn till kvarstående reservation beräknar
jag anslagsbehovet till 8,5 milj. kr. Medel härför bör begäras på tillläggsstat
I till riksstaten för innevarande budgetår. Vid bifall härtill bör kostnader
som förskottsvis bestritts från anslaget till oförutsedda utgifter slutligt
få bestridas från anslaget. Det kan inte uteslutas att Kungl. Maj:t efter
utrikesnämndens hörande kan besluta om förändring av Sveriges FN-insats
på Cypern. Överskjutande kostnader bör i sådant fall få bestridas från anslaget
till oförutsedda utgifter. Även vid oförändrad svensk FN-insats på
Cypern och i Främre Orienten m. m. kan det med hänsyn till de många
osäkra faktorer som ligger i anslagsberäkningen bli nödvändigt att anlita
anslaget till oförutsedda utgifter. Frågan om täckning av sålunda bestridda
kostnader torde få anmälas framdeles.

Huvuddelen av ifrågavarande kostnader kan förutsättas bli ersatt av FN.
Frän FN inflytande ersättningar bör liksom tidigare tillgodoföras inkomsttiteln
Övriga diverse inkomster.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1965

att till Kostnader för svenska FN-styrkor m. m. på tillläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1965/66 anvisa ett
reservationsanslag av 8 500 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

Försvarets fonder

A. Försvarets fastighetsfond

Kasernbyggnaders delfond

[5] 6 a. Yissa exploateringskostnader m. m. I prop. 1964: 190 (s. 10) föreslog
Kungl. Maj:t riksdagen att bl. a. dels medge att vissa i propositionen
närmare angivna markområden i Täby köping skulle få upplåtas med tomträtt
till Bostadsrättsföreningen Näsby Ankare och Stiftelsen Fabian och
Ewa Tamms familjefond, dels anvisa ett investeringsanslag av 650 000 kr.
på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1964/65 till exploatering av
ifrågavarande områden.

I sitt utlåtande i frågan anförde statsutskottet (SU 1964: 207), att tomträttsinstitutet
för kronans del hittills inte kommit till användning annat
än i enstaka undantagsfall och att det därför hade varit önskvärt, att konsekvenserna
av en vidgad tillämpning av detta institut närmare undersökts
i enlighet med utskottets av riksdagen godkända utlåtande 1963: 42.
1 avbidan på sådan prövning var det enligt utskottets mening tveksamt,
om avsteg borde komma i fråga från nuvarande praxis, enligt vilken tomträtt
kommit att tillämpas endast av kommunerna. Utskottet erinrade vidare om
att det i nämnda utlåtande även uttalat, att det med hänsyn till vikten av
att kommunerna förde en aktiv markpolitik borde övervägas, om inte statsmakterna
i någon form borde stimulera kommunerna till önskvärda insatser.
Därvid borde bl. a. frågan om statliga åtgärder för att underlätta kommunala
tomträtts upplåtelser prövas. Utskottet framhöll vidare att det nyss
återgivna uttalandet givetvis inte uteslöt att frågan om tomträttsupplåtelser
av statlig mark prövades, där så kunde befinnas lämpligt och förmånligt för
staten. Utskottet hade emellertid svårt att finna att så var förhållandet i
delta fall och ansåg därför, att Kungl. Maj:t åter borde pröva frågan. Förhandlingar
borde därvid utan dröjsmål tas upp med Täby köping för att
intressera köpingen för att till tomträttsupplåtelse förvärva ifrågavarande
markområden. — Statsutskottets utlåtande godkändes av riksdagen (rskr
1964: 392).

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1965

Med anledning av riksdagens beslut fördes överläggningar om förutsättningarna
för överlåtelse av berörda markområden till Täby köping mellan
å ena sidan representanter för köpingen och å andra sidan företrädare för
försvars- och finansdepartementen. Från köpingens sida framhölls därvid,
att man endast under vissa förutsättningar var intresserad av att förvärva
markområdena i fråga. Köpingen önskade således att Kungl. Maj :t medverkade
till att köpingen dels fick prioritet för den kommunala upplåning,
som erfordrades för exploateringen av markområdena, dels erhöll
garantier för att denna upplåning kunde ske mot en ränta som svarade
mot den tomträttsavgäld som kunde tagas ut, vilket skulle innebära lägre
ränta än gällande marknadsränta för sådana lån. Som ett ytterligare önskemål
framfördes därjämte att köpingen beviljades anstånd med att erlägga
köpeskillingen till staten. En överenskommelse på dessa villkor ansåg sig
statsverkets företrädare inte kunna biträda.

Sedan Kungl. Maj:t genom prop. 1965:144 underställt riksdagens prövning
förslag till riktlinjer för statliga lån (tomträttslån) till kommunerna
vid upplåtelse av mark med tomträtt, har förnyad kontakt tagits med Täby
köping med förfrågan om köpingen hade intresse att — under förutsättning
av riksdagens bifall till Kungl. Maj :ts förslag — förvärva ifrågavarande
markområden för upplåtelse med tomträtt till bostadsrättsföreningen
och stiftelsen. Frågan härom har behandlats vid sammanträde med köpingens
kommunalnämnd den 21 oktober 1965. Kommunalnämnden har
därvid enhälligt beslutat uttala att nämnden f. n. inte är beredd att tillstyrka
förvärv från staten av mark inom kvarteret Ankaret för upplåtelse
med tomträtt.

Den av riksdagen förordade vägen att lösa markfrågan för bostadsrättsföreningen
och stiftelsen har sålunda inte visat sig framkomlig. Jag anser
det emellertid fortfarande angeläget alt de aktuella markområdena i någon
form ställs till förfogande, då detta i nuvarande läge på bostadsmarknaden
i Stockholm med omnejd skulle väsentligt underlätta bostadsanskaffningen
för viss personal inom marinen. Upplåtelse med tomträtt är därvid enligt
min mening det lämpligaste alternativet. Detta synes i princip också vara
riksdagens uppfattning, även om riksdagen främst åsyftat en upplåtelse
genom kommunens försorg, sedan denna först förvärvat marken från staten.
I detta sammanhang vill jag framhålla, att tomträttsupplåtelser av statlig
mark tidigare förekommit i viss utsträckning. Sålunda har domänstyrelsen
enligt vad jag erfarit tillämpat tomträttsinstitutet i flera fall, och vidare
kan nämnas att försvaret just i Täby köping tidigare upplåtit mark
med tomträtt till en bostadsrättsförening. Jag kan därför inte finna att
något hinder föreligger att också i detta fall låta upplåtelsen ske med tomträtt.

Den aktuella marken utgörs av dels två områden om sammanlagt 38 000
in2 av stadsägan nr 4 383 -j- 4 385 -j- 4 671 i Täby köping, vilka skulle upp -

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1965

låtas till bostadsrättsföreningen, dels ett område om ca 2 000 nr2 av samma
stadsäga, vilket skulle upplåtas till stiftelsen. Områdena redovisas på kasernbyggnaders
delfond av försvarets fastighetsfond med ett bokfört värde
av ca 75 öre per m2. Enligt företagen värdering bör den mark, som bostadsrättsföreningen
önskar erhålla, åsättas ett värde av sex kr. per in2 Värdet av
den mark, som stiftelsen önskar erhålla, beräknas till nio kr. per m2. Bostadsstyrelsen
har inte velat motsätta sig denna värdering.

Chefen för marinen och riksantikvarieämbetet har, envar för sitt vidkommande,
förklarat sig inte ha något att erinra mot att en upplåtelse kommer
till stånd. Vidare har byggnadsnämnden i Täby köping i princip godkänt
att en på uppdrag av bostadsrättsföreningen upprättad skiss till stadsplan
för dessa områden läggs till grund för den planerade bebyggelsen.

För att tomträttsinstitutet skall kunna tillämpas, måste åtgärder vidtas
för att bilda rättsligen bestående tomter inom de aktuella områdena. Till dessa
åtgärder hör att staten måste förvärva ett ca 300 m2 stort område, som skall
ingå i en av tomterna men för närvarande innehas av annan ägare. Kostnaden
härför torde få bestridas av till fortifikationsförvaltningens förfogande
stående medel för markförvärv (prop. 1965: 28 s. 5). Därjämte måste i exploateringsområdet
ingående mark för vägar utan ersättning överlåtas till
Täby köping med äganderätt.

Jag föreslår, att riksdagens medgivande inhämtas att upplåta ifrågavarande
områden med tomträtt samt att överlåta erforderlig mark för vägar
till Täby köping utan ersättning. Tomträttsavgälden torde få bestämmas av
Kungl. Maj:t med utgångspunkt i ett råmarkspris av nio kr. per in2 i fråga
om mark som upplåts till stiftelsen och sex kr. per m2 i fråga om mark
som upplåts till bostadsrättsföreningen.

Upplåtelse med tomträtt förutsätter vidare, att staten i egenskap av
markägare genom entreprenör eller i egen regi låter utföra de anläggningsarbeten
i form av vägar, vatten- och avloppsledningar m. m., som erfordras
för exploateringen av marken. Staten måste också erlägga kommunal anslutningsavgift,
avseende delaktighet i kostnader för huvudledningar för
vatten och avlopp in. in. På grundval av vissa för bostadsrättsföreningen och
stiftelsen utförda kalkyler har fortifikationsförvaltningen beräknat statens
exploateringskostnader enligt följande.

1. Vägar m. in............................................. 237 000

2. Vatten- och avloppsledningar.............................. 190 000

3. Kommunala anslutningsavgifter........................... 133 000

4. Oförutsett in. in......................................... 90 000

Summa kr. 650 000

På grundval av de sålunda lämnade uppgifterna beräknar jag kostnaderna
för iordningställande av ifrågavarande markområden för upplåtelse med

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

tomträtt till sammanlagt 650 000 kr. Jag föreslår, att medel för ändamålet
begärs på tilläggsstat I till riksstaten för innevarande budgetår i form av anslag
för investering i försvarets fastighetsfond, kasernbyggnaders delfond.
Exploateringskostnaderna bör — jämte råmarksvärdet — enligt praxis inräknas
i de färdiga tomtområdenias markvärde. Någon amortering av detta
belopp från tomträttshavarnas sida avses inte ske. Det för exploateringen
erforderliga investeringsanslaget torde därför i redovisningshänseende få
betraktas såsom ett anslag för markanskaffning.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) medge att i det föregående angivna markområden i
Täby köping må upplåtas med tomträtt;

b) medge att i det föregående angiven mark för vägar
må överlåtas till Täby köping utan ersättning;

c) till Vissa exploateringskostnader m. m. på tilläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1965/66 anvisa ett investeringsanslag
av 650 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:
Sören Nilsson

Kiingl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

Bilaga 3

SOCIALDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet
på Stockholms slott den 5 november 1965.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Lange, Kling,
Skoglund, Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Palme,
Sven-Erig Nilsson, Lundkvist, Gustafsson.

T. f. chefen för socialdepartementet, statsrådet Sven-Eric Nilsson, anmäler
härefter under socialdepartementets handläggning hörande ärenden
angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1965/66 och
anför.

DRIFTBUDGETEN

Femte huvudtiteln
G. Mentalsjukhus m. m.

fl] 4 a. Bidrag till Stockholms läns landsting för förvärv av mark för Danderyds
sjukhus. Något anslag för detta ändamål är inte uppfört i riksstaten
för innevarande budgetår.

Mentalsjukvårdsberedningen har hemställt om bidrag till Stockholms läns
landsting för förvärv av mark för Danderyds sjukhus. Beredningen framhåller
att landstinget genom avtal med statens nämnd för förhandlingar
med kommuner åtagit sig att projektera ett mentalsjukhus i anslutning till
lasarettet i Danderyd. Byggnadsarbetena beräknas kunna igångsättas under
år 1966. För förläggning av mentalvårdsenheten och utvidgning av det för
kroppssjukhuset erforderliga markområdet har landstinget för avsikt atl
förvärva ett av domänverket förvaltat, omedelbart söder om kroppssjuk 2

Bihang till riksdagens protokoll 1965. i samt. Nr 1,55

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

husets nuvarande mark beläget område om 263 000 m2. Under förutsättning
av statsmakternas och landstingets godkännande avser domänstyrelsen att
innevarande budgetår och på vissa andra villkor upprätta avtal med landstinget
om försäljning av området till landstinget för ett pris av 10 kr. 60
öre per m2 jämte ersättning för växande skog, eller för sammanlagt 2 823 800
kr. Tidpunkten för statsmakternas godkännande av försäljningen har ansetts
i princip böra fastställas såsom tillträdesdag.

Med utgångspunkt från de i prop. 1963: 171 (SU 210, rskr 403) angående
landstingskommunernas övertagande av statens mentalsjukvård in. m. intagna
allmänna bestämmelserna har statens nämnd för förhandlingar med
kommuner den 17 augusti 1965 träffat preliminär överenskommelse med
landstinget om statligt bidrag till landstingets förvärv av den del av markområdet
som är avsedd för den nya mentalvårdsenheten. Parterna har därvid
enats om att denna del skall utgöra 175 000 m2 av ifrågavarande område
i dess helhet. Statens bidrag skall utgå med 1 855 000 kr. Beloppet behövs
under innevarande budgetår.

Departementschefen

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen har Stockholms läns landsting
åtagit sig att projektera ett mentalsjukhus i anslutning till lasarettet
i Danderyd. För förläggning av mentalsjukhuset och utvidgning av lasarettsområdet
avser landstinget att förvärva ett markområde soin förvaltas
av domänverket. Med utgångspunkt från de allmänna bestämmelser för
landstingskommunernas övertagande av statens mentalsjukvård m. in., som
redovisats i prop. 1963: 171 och som godkänts av 1963 års riksdag, har statens
nämnd för förhandlingar med kommuner den 17 augusti 1965 träffat
preliminär överenskommelse med landstinget om statligt bidrag till landstingets
förvärv av den del av markområdet, som är avsedd för den nya mentalvårdsenheten.

Enligt nyssnämnda riksdagsbeslut skall inom ramen för ifrågavarande
allmänna bestämmelser avtal träffas mellan staten och de skilda landstingen
om de ekonomiska villkoren för landstingens övertagande av den
av staten bedrivna mentalsjukvården. Avtalsförhandlingarna är ännu inte
slutförda. Medel bör emellertid stå till förfogande så att bidrag skall kunna
beviljas för det nämnda markförvärvet redan under innevarande budgetår.
Jag föreslår, att dessa medel anvisas under ett särskilt reservationsanslag
på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1965/66. Anslaget bör benämnas
Bidrag till Stockholms läns landsting för förvärv av mark för Danderyds
sjukhus.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till Stockholms läns landsting för förvärv
av mark för Dandergds sjukhus på tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag
av 1 855 000 kr.

Kungi. Maj. ts proposition nr 155 år 1965

H. Universitetssjukhus in. m.

[2] 3. Karolinska sjukhuset: Utrustning. Till detta ändamål har för budgetåret
1965/66 anvisats ett reservationsanslag av 3 317 000 kr.

Genom beslut den 30 juni 1965 har Ivungl. Maj :t bl. a. bemyndigat chefen
för socialdepartementet att tillkalla en lokal- och utrustningsprogramkommitté
för karolinska sjukhuset med uppgift att — med beaktande av
vad föredragande departementschefen anfört i prop. 1965:59 (SU 99, rskr
273) och efter samråd med lokal- och utrustningsprogramkommittén för
universitetet och högskolorna i Stockholm — upprätta lokalprogram och
utrustningsförslag på grundval av de av statsmakterna godtagna riktlinjerna
för den fortsatta planeringen av karolinska sjukhusets utbyggande. Programkommittén
skall överlämna uppgjorda lokalprogram till byggnadsstyrelsen
och utrustningsförslag till direktionen för karolinska sjukhuset
för vidare åtgärder. Genom beslut den 13 september 1965 har ifrågavarande
lokal- och utrustningsprogramkommitté för karoliska sjukhuset tillkallats
av chefen för socialdepartementet.

Direktionen för karolinska sjukhuset hemställer, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1965/66
under förevarande anslag anvisa 270 000 kr. till anskaffande av utrustning
för vissa lokaler för karolinska sjukhusets lokal- och utrustningsprogramkommitté
m. m., samt anför bl. a.

Karolinska sjukhuset saknar möjligheter att inom sina byggnader bereda
arbetsrum åt nämnda programkommitté samt åt den projekteringsenhet
inom byggnadsstyrelsen, som skall organiseras för arbetet med utbyggnaden
av karolinska sjukhuset. Lokalbehovet för nu nämnda arbetsgrupper
samt för en av statskontoret bildad arbetsgrupp för databehandling
avses därför bli tillgodosett genom uppförande av en paviljongbyggnad.
Denna beräknas vara färdigställd i början av år 1966. I skrivelse till direktionen
bär programkommittén hemställt, att direktionen ville vidta åtgärder
för utverkande av medel för viss utrustning av lokaler för kommittén
och byggnadsstyrelsens projekteringsenhet för karolinska sjukhuset
m. m. Kommittén har vidare hos chefen för socialdepartementet hemställt
om tillstånd att anställa viss personal.

Anskaffning av utrustning till paviljongen beräknas av programkommittén
kosta 265 000 kr. I beloppet ingår 104 000 kr. för en telefonväxel. Beräkningen,
som granskats inom karolinska sjukhusets ekonomiavdelning,
har inte gett direktionen anledning till annan erinran än att det för oförutsedda
utgifter uppskattade medelsbehovet tilltagits alltför snävt. Direktionen
förordar att härför beräknas ca 8 000 kr. Det totala medelsbehovet bör
därvid avrundas till 270 000 kr.

Inflytlning i paviljongen bör ske i omedelbart sammanhang med färdig -

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

ställandet. Med hänsyn härtill och till nu gällande leveranstider för möbler
och övrig utrustning är det angeläget att medel ställs till förfogande redan
under innevarande budgetår. Frågan om kostnadsfördelning för utrustning
av de lokaler, som byggnadsstyrelsen skall disponera, får enligt direktionen
behandlas i ett senare sammanhang.

Departementschefen

Karolinska sjukhusets lokal- och utrustningsprogramkommitté kommer
omkring årsskiftet alt få lokaler i en paviljong på karolinska sjukhusets
område. Härigenom löses lokalfrågan för såväl programkommittén som för
vissa andra verksamheter. Det av kommittén och direktionen för karolinska
sjukhuset framlagda förslaget till utrustning av de nya lokalerna anser jag
mig kunna godta såsom en grundval för beräkningen av erforderliga medel.
Till ändamålet bör sålunda anvisas 270 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Karolinska sjukhuset: Utrustning på tilläggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag
av 270 000 kr.

[3] 6. Bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid serafimerlasarettet
ni. m. Till detta ändamål har för budgetåret 1965/66 anvisats ett reservationsanslag
av 2 410 000 kr.

Inledning

Genom beslut den 19 december 1963 har Kungl. Maj:t godkänt överenskommelse
mellan staten och Stockholms stad om byggnadsåtgärder för
upprustning av serafimerlasarettet. Enligt överenskommelsen skall upprustningen
i vad avser byggnadsåtgärder ske i huvudsaklig överensstämmelse
med det program, som framlagts av 1962 års utredning om serafimerlasarettet
i dess betänkande den 20 december 1962 med förslag till om- och tillbyggnader
samt upprustnings- och utrustningsåtgärder vid serafimerlasarettet.
För upprustningen skall dock gälla vissa från utredningsförslaget
avvikande riktlinjer. Upprustningen av lasarettet i dess helhet skall enligt
överenskommelsen vara avslutad senast den 1 juli 1967. Beträffande bakgrunden
till överenskommelsen samt de närmare villkoren i densamma
in. in. hänvisas till prop. 1963: 190 s. 9 (SU 216, rskr 409).

Kostnaderna för anskaffning av utrustning i samband med den allmänna
upprustningen av serafimerlasarettet skall enligt överenskommelsen helt
bestridas av staten.

I nämnda betänkande framlades förslag till anskaffning av utrustning till
ett värde av 3 560 000 kr. i samband med den föreslagna upprustningen.
Denna utrustning avsåg endast undantagsvis vårdavdelningarna, trots att
dessa enligt utredningens mening måste anses ha en rätt låg utrustningsstandard.

Kungl. Maj. ts proposition nr 155 år 1965

Genom beslut den 18 september 1963 har Kungl. Maj:t bl. a. uppdragit
åt karolinska sjukhusets utrustningskommitté att handha frågan om utrustning
av serafimerlasarettet. Kungl. Maj :t har ägt närmare pröva utrustningskommitténs
förslag och inom ramen för anvisade medel besluta om
utrustningsanskaffningen.

Från anslaget skall fr. o. m. budgetåret 1964/65 bestridas även kostnaden
för sådan engångsanskaffning av inventarier och apparatutrustning,
som inte omfattas av i betänkandet framförda förslag. Denna kostnad har
tidigare bestritts från lasarettets omkostnadsanslag. Vidare har Kungl. Maj :t
genom beslut den 30 december 1964 bl. a. förordnat, att kostnader för sådan
transport av möbler m. in., som erfordras vid pågående upprustning av
serafimerlasarettet, skall bestridas från förevarande anslag.

Sedan de medel, som tidigare i samband med upprustningen av serafimerlasarettet
anvisats för utrustningsanskaffnang, 2,2 milj. kr. varav
330 000 kr. för berörd engångsanskaffning, helt tagits i anspråk, har på
tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1964/65 under förevarande reservationsanslag
till lasarettets upprustning anvisats 2 250 000 kr. (prop.
1964: 190, SU 200, rskr 385). Av beloppet avsåg 1,8 milj. kr. fortsatt anskaffning
av utrustning till lasarettet. Härutöver fick en behållning på anslaget
av ca 23 000 kr. tas i anspråk för utrustning. För budgetåret 1965/66
har under anslaget anvisats 2 410 000 kr., varav 810 000 kr. för fortsatt utrustningsanskaffning
(prop. 1965: 1 bil. 7 s. 261, SU 5, rskr 5).

Av de medel, som blivit tillgängliga genom nämnda medelsanvisningar
för utrustningsanskaffningen, nämligen sammanlagt 2 633 000 kr., har hittills
disponerats 1 210 000 kr. i enlighet med följande sammanställning.

1. Anestesiavdelningen ................................

2. Apoteket ..........................................

3. Kliniskt fysiologiska centrallaboratoriet................

4. Kliniskt kemiska centrallaboratoriet ..................

5. Engångsanskaffning av inventarier och apparatutrustning

6. Snabbtelefoner m. ra.................................

72 000
70 000
74 000
466 000
270 000
258 000

Summa kr. 1 210 000

Av för ändamålet anvisade medel kvarstår således odisponerat 1 423 000
kr.

Karolinska sjukhusets utrustningskommitté har den 22 mars 1965 överlämnat
ett utrustningsförslag avseende serafimerlasarettets röntgenavdelning,
vilket kostnadsberäknats till 1 401 000 kr. inklusive allmän varuskatt
efter 6,4 %.

över förslaget har nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande
yttrat sig och därvid bl. a. anfört, att den ansåg det angeläget att den hårt
slitna apparatur, som i betydande omfattning fanns på serafimerlasarettets
röntgenavdelning, snarast byttes ut. Ersättningsanskaffningen borde dock bekostas
från lasarettets omkostnadsanslag. Nämnden framhöll vidare, att

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

modern rontgenapparatur ökar avdelningens kapacitet och minskar strålningsriskerna
för patienter och personal. Sammanfattningsvis hade nämnden
i sak ingenting att erinra mot utrustningsförslaget.

Förslag

I. Direktionen för karolinska sjukhuset föreslår efter samråd med karotinska
sjukhusets utrustningskommitté att under förevarande anslag anvisas
418 000 kr. för bestridande av vissa kostnader för transport av möbler
in. m.

II. Karolinska sjukhusets utrustningskommitté föreslår, att dels på tillläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1965/66, dels för budgetåret 1966/67
under förevarande anslag anvisas sammanlagt 3 848 000 kr. till anskaffande
av utrustning till serafimerlasarettet i enlighet med följande sammanställning.

1. Medicinska kliniken, etapp 2....................

2. Kirurgiska kliniken .........................

3. Röntgenavdelningen.....................

4. Hus H (f. d. neurokirurgibyggnaden) .......... ''

5. Fotoavdelningen ....................

6. Centralförrådet......................

7. Parkavdelningen ...................

8. Kliniskt bakteriologiska centrallaboratoriet.............

9. Fysioterapiavdelningen .................’

10. Konsultavdelningen....................

11. Djuravdelningen.................

12. Transportkostnader..................

13. Engångsanskaffning av inventarier och apparatutrustning

140 000
2 100 000
1 506 000
348 000
9 000
23 000
18 000
205 000
138 000
83 000
169 000
62 000
470 000

5 271 000

Avgår disponibla medel ......................

Summa kr. 3 848 000

Kommittén bär utrett återstående utrustningsbehov för lasarettet i samband
med upprustningen. Resultatet härav redovisas i tio särskilda utrustningsförslag
(punkterna 1 och 2 samt 4—11), vilka överlämnas till
Kungl. Maj :t för prövning.

1. Kommittén har i tidigare överlämnat utrustningsförslag för medicinska
kliniken anmält, att kompletterande utrustningsförslag sedermera
skulle inges. Viss del av nu föreslagen utrustning skall inrymmas i redan
färdigställda lokaler.

2. Viss för kirurgiska kliniken och röntgenavdelningen gemensam scintigrafi-
och isotoputrustning, avsedd för thyreoideadiagnostik, har medtagits
i utrustningsförslaget för kirurgiska kliniken till en sammanlagd kostnad
av ca 159 000 kr. Om- och tillbyggnaden av kirurgiska klinikens olika lokaler
- med undantag för polikliniklokalerna — beräknas vara avslutad före
den 1 juli 1966. Med hänsyn härtill måste huvuddelen av utrustningsbehovet
för kliniken tillgodoses under innevarande budgetår.

3. I tidigare överlämnat förslag till utrustning för röntgenavdelningen

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

liar kommittén beräknat kostnaderna för utrustningen till 1 461 000 kr. inklusive
allmän varuskatt efter 6,4 %. Med hänsyn till den höjning av allmänna
varuskatten till 10 % som skett den 1 juli 1965 har kommittén räknat
upp kostaderna för utrustningen i motsvarande mån.

4. Förslaget rörande utrustning till hus H (f. d. neurokirurgibyggnaden)
omfattar utrustning till arbetsterapiavdelning, patientbibliotek, administration,
läkarexpeditioner, föreståndar- och kuratorsexpeditioner samt nya
bostadsrum. Hus H är i det allra närmaste färdigställt. Med hänsyn härtill
måste medel för hela utrustningsanskaffningen ställas till kommitténs förfogande
snarast.

12. Kostnader för sådan transport av möbler m. m., som erfordras vid
den pågående upprustningen av lasarettet, skall bestridas från förevarande
anslag. Kungl. Maj :t har anbefallt direktionen för karolinska sjukhuset att
i samråd med kommittén dels utreda hur nämnda transporter m. m. lämpligast
bör ombesörjas, dels beräkna kostnaderna för desamma, dels ock inkomma
med härav föranledda förslag. I skrivelse den 18 juni 1965 har direktionen
redogjort för den utredning som verkställts samt beräknat kostnaderna
för transporter och anordnande av provisoriska lokaler till sammanlagt
480 000 kr., varav 171 000 kr. för budgetåret 1964/65, 247 000 kr.
för budgetåret 1965/66 och 62 000 kr. för budgetåret 1966/67. Av beloppet
avser 330 000 kr. transporter och 150 000 kr. anordnande av provisoriska
lokaler. Direktionen har vidare hemställt att medel för bestridande av de
för budgetåren 1964/65 och 1965/66 beräknade kostnaderna, sammanlagt
418 000 kr., måtte ställas till kommitténs förfogande. För att täcka de
transportkostnader in. in., som beräknats för budgetåret 1966/67, hemställer
kommittén att ett belopp av 62 000 kr. ställs till kommitténs disposition.

13. För sådan engångsanskaffning av inventarier och apparatutrustning,
som inte omfattas av framförda förslag av 1962 års utredning om serafimerlasarettet,
bär följande belopp ställts till kommitténs disposition, nämligen
för budgetåret 1964/65 330 000 kr. och för innevarande budgetår
270 000 kr. Från klinikchefer m. fl. har för här avsett ändamål inkommit
uppgifter om utrustningsbehov till en sammanlagd kostnad av i runt tal
700 000 kr. En del av denna utrustning bär tagits upp i de överlämnade utrustningsförslagen.
Klinikchefernas anslagsframställningar i övrigt synes
kommittén i och för sig välgrundade. Kommittén har dock ansett sig hora
för nästa budgetår begränsa anslagsbehovet för ifrågavarande anskaffning
till 470 000 kr. Kommittén förutsätter att huvuddelen av den utrustning till
finmekanisk verkstad, för vilken 1962 års utredning om serafimerlasarettet
beräknat 12 500 kr., skall kunna anskaffas inom ramen för anslaget.
Utredning av den lämpliga utrustningsstandarden för denna verksamhet
har av skilda orsaker ännu inte kunnat verkställas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

Utrustningskommittén, som således nu slutfört utredningen av det totala
utrustningsbehovet för serafimerlasarettet, belyser resultatet av utredningen
ur kostnadssynpunkt i följande sammanställning.

Kostnad enligt förslag av

Med. klin., etapp 1.....

Med. klin., etapp 2.....

Kir. klin..............

Röntgenavd...........

Anestesiavd............

Klin. fys. centrallab. . . .
Klin. kem. centrallab. ..
Klin. bakt. centrallab. .

Fysioterapiavd........

Konsultavd............

Hus H ...............

Apoteket.............

Fotoavd..............

Djuravd..............

Centralförrådet........

Snabbtelefoner m. m. . . .

El. belysning .........

Div. inredning.........

Parkavd..............

Överflyttningskostnader
Oförutsett.........

927 000	1 019 000
—	140 000
413 000	2 100 000
518 000	1 506 000
67 000	138 000
379 000	459 000
692 000	866 000
—	205 000
64 000	138 000
24 000	83 000
156 000	348 000
23 000	140 000
4 000	9 000
31 000	169 000
26 000	23 000
—	258 000
11 000	_
48 000	_
7 000	18 000
—	*480 000
170 000	2—

EUbdSr6„r0?r;(«ko/Tittén; återstoden har be ärts av sjukhusdirektionen.
Ett belopp for oförutsett (5 %) har tagits upp i resp. utrustningsförslag.

Yttranden

Summa kr.

Utredningen

3 560 000

Utrustnings kommittén -

8 099 000

Ökning el.
minskning

+ 92 000

+ 140 000

4- 1 687 000
+ 998 000

+ 71 000

+ 80 000
+ 174 000

+ 205 000

+ 74 000

+ 59 000

+ 192 000

+ 117 000

+ 5 000

+ 138 000

— 3 000

+ 258 000

— 11 000

— 48 000

+ 11 000

+ 480 000

— 170 000

+ 4 539 000

Hittills till
kommitténs
disposition
ställda medel

1 019 000

138 000
459 000
866 000

70 000

258 000

2 810 000

I. Arméförvaltningen anför bl. a. följande.

Chefen för den inom arméförvaltningen inrättade organisationsenheten
or statsverkets flyttningar och transportverksamhet m. m., statsverkets
transportkontor, har besett de lokaler, som berörs av sjukhusets ombyggnad,
samt sokt berakna de av ombyggnaden betingade kostnaderna för
yttnmgar av olika slag. Vidare har granskats det underlag, som legat till
grund för framställningen såvitt avser transporterna. Det är förenat med
stora svårigheter att i förevarande fall exakt förutskicka uppkommande
transportkostnader. Såvitt arméförvaltningen kan bedöma synes dock belaknade
medel om tillhopa 330 000 kr. icke vara för högt upptagna.

H. Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande erinrar om att
1962 års utredning beräknat kostnaderna för erforderlig utrustning i samband
med en upprustning av serafimerlasarettet till i runt tal 3,5 milj. kr.
Utrustningskommittén har i sina förslag angett kostnaderna för det totala
utrustningsbehovet till 8 099 000 kr., vartill kommer kostnader för viss engångsanskaffning
med 1 070 000 kr. Nämnden anför vidare bl. a. följande

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

- såvitt avser föreslagen utrustning för undervisning och forskning med
instämmande från iitrustningsnumnden för universitet och högskolor.

Förutsättningarna vid utrustningskommitténs beräkning har uppenbarligen
varit helt andra än 1962 års utrednings. Byggnadsåtgärderna har blivit
mer omfattande än som ursprungligen avsågs. Detta medför ökat nyutrustningsbehov.
Vidare har den snabba medicinska och tekniska utvecklingen
under de senaste åren inneburit, att betydligt ökade anspråk från klinikchefer
och andra ansvariga läkare på ny och modern utrustning måst i
rimlig omfattning beaktas. Därjämte har utrustningskommittén räknat med
att ersättningsanskaffning av all nu omodern och försliten utrustning skall
ske i samband med förevarande upprustning. Kostnaderna för denna anskaffning
torde enligt nämndens uppskattning vara av storleksordningen
1,5 milj. kr. Ytterligare en i förhållande till utredningens förslag ny utgiftspost
är kostnaderna för överflyttning av möbler in. m. samt för iordningställande
av vissa provisoriska evakueringslokaler, vilka kostnader beräknats till
480 000 kr. Utöver vad sålunda framhållits måste beaktas den ökning avprisnivån
och den varuskatteökning, som skett efter det att 1962 års utredning
framlade sitt förslag. Sammanfattningsvis framhålls att utrustningskommittén
vid uppgörandet av sitt förslag synes ha strävat efter att åstadkomma
en utrustning av sådan standard, att serafimerlasarettet redan inom
den nuvarande upprustningsperioden erhåller en utrustning, som i alla avseenden
måste anses ligga i nivå med utrustningen vid övriga undervisningssjukhus.

Redovisningen av det samlade utrustningsbehovet upptar i huvudsak anskaffningar
för den sjukvårdande verksamheten. Såvitt nämnden kunnat
finna inskränker sig undervisningsutrustningen till möbler och optisk utrusting
till en föreläsningssal i hus H för ca 8 000 kr. För den experimentalkirurgiska
forskningen har upptagits utrustning för tillhopa ca 80 000 kr.
Av den för bakteriologiska centrallaboratoriet föreslagna utrustningen,
kostnadsberäknad till 205 000 kr., torde drygt hälften kunna anses som
forskningsutrustning. Vidare torde den utrustning, som upptagits för djuravdelningen
för en beräknad kostnad av 169 000 kr., i sin helhet vara att
betrakta som forskningsutrustning.

Nämnden finner föreslagen förstärkning av forskningsutrustningen starkt
motiverad. Nämnden vitsordar vidare, att lasarettets sjukvårdsutrustning i
många avseenden inte är tillfredsställande. Beträffande föreslagen ersättningsanskaffning,
beräknad av nämnden till 1,5 milj. kr., framhålls att det
ter sig naturligare att denna finansieras genom medel från lasarettets omkostnadsanslag
under ett antal år. Nämnden förordar mot denna bakgrund
att sammanlagt 6,5 milj. kr. anvisas för utrustningsanskaffningen, under
förutsättning att medel av rimlig storlek anvisas årligen under lasarettets
omkostnadsanslag för en successiv ersättning av förslitna och omoderna
inventarier. En medelsanvisning av 6,5 milj. kr. anser nämnden väl motiverad
med hänsyn till lasarettets nuvarande bristfälliga skick. Särskilt bör
beaktas det angelägna i att skapa en från hygienisk samt arbets- och trivselsynpunkt
väsentligt bättre sjukhusmiljö för såväl patienter som personal.
De allt större svårigheterna att få erforderlig sjukhuspersonal skärper bo -

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

hovet av sådan modern utrustning, som kan verka i personalsparande riktning.

Departementschefen

Till grund för den beslutade upprustningen av serafimerlasarettet, vilken
skall vara avslutad före den 1 juli 1967, ligger i huvudsak de förslag till
om- och tillbyggnader samt upprustnings- och utrustningsåtgärder vid lasarettet,
vilka framlagts av 1962 års utredning om serafimerlasarettet i dess
betänkande den 20 december 1962. I betänkandet har föreslagits anskaffning
av utrustning till ett värde av 3 560 000 kr.

Hittills har statsmakterna under förevarande reservationsanslag till utrustningsanskaffning
anvisat sammanlagt 4 833 000 kr. Jag bortser därvid
från de medel om 450 000 kr., som anvisats till viss inredning m. m. (prop.
1964: 190 s. 15, SU 200, rskr 385). 1 423 000 kr. kvarstår emellertid odisponerade.

Till utrustning vid lasarettet har således hittills använts 3 410 000 ler. I
beloppet ingår utrustning till sjukhusapoteket för 70 000 kr. Vid prövningen
av utrustningskommitténs förslag, omfattande utrustning till apoteket till
ett värde av 140 000 kr., har Kungl. Maj :t nämligen funnit sig — med hänsyn
bl. a. till att viss föreslagen utrustning avsåg ersättning av försliten
apparatur — böra ställa endast 70 000 kr. till förfogande för ändamålet från
förevarande reservationsanslag. Jag återkommer härtill. Utrustningskommittén
har mu framlagt förslag rörande övrig erforderlig utrustning till en
kostnad av totalt 5 271 000 kr. Härutöver har direktionen för karolinska
sjukhuset begärt 418 000 kr. för vissa transportkostnader. Vid ett bifall till
framlagda utrustningsförslag — och därvid jämväl förslaget rörande apoteksutrustning
— skulle således utrustningsanskaffningen komma att totalt
belöpa sig till 9 169 000 kr., varav 1 070 000 kr. för sådan engångsanskaffning
av inventarier och apparatutrustning, som inte omfattas av i betänkandet
framförda förslag. Mellanskillnaden utgör 8 099 000 kr.

1962 års utrednings förslag om anskaffande av utrustning för 3 560 000
kr. får således jämföras med ett nu redovisat totalt utrustningsbehov av
8 099 000 kr. Till en del torde skillnaden mellan utrustningsförslagenj förklaras
av att viss apparatur blivit dyrare, bl. a. till följd av höjningen av
den allmänna varuskatten, samt av att kostnader för administration, transport
och installation inte medtagits vid utredningens kostnadsuppskattning.
•Såsom nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande framhållit har
vidare den snabba medicinska och tekniska utvecklingen under de senaste
åren medfört ökade anspråk på sjukhusutrustning. Slutligen syftar utrustningskommitténs
förslag till att i betydande utsträckning ersätta omodern
och försliten utrustning. Jag vill framhålla, att utrustningsstandarden vid
lasarettets ännu icke upprustade delar är tåg. I förslagen ingående kost -

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

nader för sådan ersättningsanskaffning har av nämnden uppskattats till
totalt 1,5 milj. kr.

Vid min bedömning av utrustmingskommitténs nu framlagda utrustningsförslag
om sammanlagt 4 739 000 kr. — därvid har bortsetts från kostnader
för engångsanskaffningar med 470 000 kr. och vissa transporter avseende
lasarettet i dess helhet med 62 000 kr. eller tillsammans 532 000 kr. -—
har jag i likhet med nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande
utgått ifrån att medel för ersättningsanskaffning av utrustning bör anvisas
över lasarettets omkostnadsanslag. I förslagen ingående kostnad för ersättningsanskaffning,
vilken kostnad inte bör bestridas av medel från förevarande
reservationsanslag, uppskattar jag till i runt tal 1,4 milj. kr. Vid
bestämningen av detta belopp har jag även tagit hänsyn till det kvarstående
utrustningsbehovet för sjukhusapoteket. Av kommitténs förslag kvarstår
således anskaffning av ny utrustning för drygt 3,3 milj. kr. att prövas i
förevarande sammanhang.

Jag har vid min granskning funnit mig böra i stort sett godta dels kommitténs
förslag i vad de avser nyanskaffning av utrustnimg till lasarettet
såväl för sjukvårdens som för undervisningens och forskningens behov, dels
direktionens uppskattning av vissa transportkostnader. Kostnaden för ett
genomförande av dessa förslag utgör totalt drygt 3,8 milj. kr. Enär drygt
1,4 milj. kr. finns disponibelt på anslaget uppgår det ytterligare medelsbehovet
för ändamålet till avrundat 2,4 milj. kr.

För sådan engångsanskaffning av inventarier och apparatutrustning, som
inte omfattas av 1962 års utrednings förslag, bör kommittén i samråd med
direktionen för karolinska sjukhuset få, utöver tidigare för ändamålet anvisade
medel, disponera 200 000 kr. inberäknat administrationskostnader
för tiden fram till den 1 juli 1967.

Sammanfattningsvis föreslår jag således att 2,6 milj. kr. anvisas för slutförande
av utrustningsanskaffningen vid serafimerlasarettet. Det synes mig
ändamålsenligt att denna medelsanvisning sker i ett sammanhang.

De kostnader för ersättningsanskaffning av utrustning vid lasarettet som
uppkommer under budgetåret bör som nämnts betalas med medel från förslagsanslaget
till serafimerlasarettets omkostnader. Detta anslag kan på
grund härav, enligt vad jag nu beräknar, komma att belastas med ett
500 000 kr. högre belopp än som beräknats på riksstaten.

.lag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till vissa om- och tillbgggnadsarbeten vid
serafimerlasarettet in. in. på tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 2 600 000
kr.

Kungl. Maj. ts proposition nr 155 år 1965

KAPITALBUDGETEN
Statens allmänna fastighetsfond

[4] 7. Vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. m. Till detta
ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av
31 milj. kr.

Mentalsjukvårdsberedningen hemställer, att kostnadsramarna för vissa
byggmadsobjekt vid statens mentalsjukhus måtte underställas riksdagen
för godkännande sedan på huvudhandlingar grundade kostnadsberäkningar
numera utförts. Beredningen har baserat sina kostnadsberäkningar på kostnadsläget
den 1 juli 1964 i likhet med vad som gäller beträffande de av
innevarande års riksdag tidigare fastställda kostnadsramarna för byggnadsföretag
i övrigt vid statens mentalsjukhus (prop. 1965: 33, SU 71, rskr 197).

De av mentalsjukvårdsberedningen föreslagna kostnadsramarna framgår
av följande sammanställning.

1. Ulleråkers sjukhus i Uppsala:

Väg till panncentral...................................................... 300 000

2. Umedalens sjukhus vid Umeå:

a) Upprustning av panncentral............................................ 1 600 000

b) Yttre avlopps- och dräneringsarbeten m. m. .............................. 1 425 000

1. I den gällande investeringsplanen har för påbörjande under budgetåret
1965/66 upptagits vissa arbeten i syfte att åstadkomma lämpligt utlagd väg
till panncentralen vid Ulleråkers sjukhus. Sedan huvudhandlingar numera
färdigställts beräknas kostnadsramen för ifrågavarande arbete till 300 000
kr.

2. a) Den av innevarande års riksdag godkända investeringsplanen för
vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. in. innefattar upprustning
av panncentral vid Umedalens sjukhus. Sedan huvudhandlingar numera
färdigställts, beräknas kostnadsramen för ifrågavarande arbete till
1,6 milj. kr.

2. b) I den gällande investeringsplanen har för påbörjande under budgetåret
1965/66 upptagits vissa yttre avlopps- och dräneringsarbeten vid Umedalens
sjukhus för att möjliggöra sjukhusets anslutning till det reningsverk,
som är under uppförande på ön i Umeälven samt för att åstadkomma eLt
rationellt dräneringssystem. Sedan huvudhandlingar numera färdigställts
beräknas kostnadsramen för dessa arbeten till 1 425 000 kr.

Departementschefen

I den av innevarande års riksdag godtagna investeringsplanen för vissa
byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. m. har beträffande vissa
arbeten någon kostnadsram inte kunnat fastställas eller i fråga om vissa ar -

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1955

beten angetts endast preliminärt. Med hänsyn till angelägenheten av att
ifrågavarande arbeten kunde påbörjas i beräknad tid, upptogs för budgetaret
1965/66 medel härför i investeringsplanen. Det förutsattes, att kostnadsramarna
för dessa arbeten skulle underställas 1965 års riksdag för godkännande
vid riksdagens höstsession.

Sedan på huvudhandlingar grundade kostnadsberäkningar numera verkställts
beträffande nyssnämnda byggnadsprojekt, har mentalsjukvårdsberedningen
framlagt förslag till komplettering av investeringsplanen med
kostnadsramar för dessa arbeten.

De av beredningen framlagda förslagen avser tre byggnadsobjekt till eu
sammanlagd kostnad av ca 3,3 milj. kr. Härav avses för upprustning av
panncentral vid Umedalens sjukhus vid Umeå 1,6 milj. kr., för yttre aviopps-
och dräneringsarbeten vid samma sjukhus 1 425 000 kr. samt för
anläggande av väg till panncentralen vid Ulleråkers sjukhus i Uppsala
300 000 kr.

Jag föreslår att kostnadsramarna för dessa arbeten fastställs i enlighet
med beredningens förslag.

De nu framlagda förslagen till komplettering av investeringsplanen med
vissa kostnadsramar medför inte något ökat anslagsbehov under budgetaret
1965/66, eftersom den beräknade medelsförbrukningen för ifrågavarande
objekt ingår i det för innevarande budgetår anvisade investeringsanslaget
till vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. m.

.lag hemställer, att Kungl .Maj :t måtte föreslå riksdagen

att godkänna de av mig förordade kostnadsramarna för
vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. m.

f5] 11. Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala. Till ändamålet har
för budgetåret 1965/66 anvisats ett investeringsanslag av 8,5 milj. kr.

Inledning

Pågående utbyggnad av akademiska sjukhuset i Uppsala grundar sig på
en av 1958 års riksdag godkänd reviderad generalplan för sjukhuset (prop.
1958: B 1 bil. 33, SU B 40, rskr B 60). Kommittén för akademiska sjukhusets
i Uppsala utbyggande har den 24 mars 1965 överlämnat förslag till
översyn av generalplanen och till sjukhusets fortsatta utbyggnad. Ärendet
är under remissbehandling. Chefen för socialdepartementet har emellertid
i prop. 1965: 1 (bil. 7 s. 395, SU 5, rskr 5) vid sin anmälan av investeringsanslaget
till utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala förklarat sig
dela kommitténs uppfattning alt den fortsatta utbyggnaden av sjukhuset
skall ske söderut. I nyssnämnda proposition har intagits eu preliminär
översikt över förslaget till fortsatt utbyggnad av sjukhuset. Enligt delta
skall ett nytt apotek vid sjukhuset tillkomma i den sista utbyggnadsetappen,
vilken kan beräknas bli genomförd först i början av 1980-talet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

Den 30 juni 1965 överlämnade kommittén förslag till byggnadsprogram
för en provisorisk utbyggnad av befintligt apotek vid akademiska sjukhuset
i Uppsala. Kommittén anförde därvid bl. a.

Rumsytan för det befintliga, i gamla medicinkliniken inrymda apoteket
är 240 m2. I 1964 års generalplaneöversyn upptas en programyta för nytt
apotek av 810 m2. Kommittén har utrett hur apoteket övergångsvis skall
tillförsäkras den utrymmesökning, som är oundgängligen erforderlig för
att, i avvaktan på nytt apotek, svara mot redan inträdd och väntad ökning
i verksamheten. Kommittén har därvid i samråd med sjukhusets direktion
funnit, att den ur byggnadstekniska och driftsekonomiska synpunkter bästa
lösningen är att en nybyggnad i ett plan kommer till stånd i anslutning
till apoteket samt att befintliga lokaler disponeras om för att en rationell
arbetsgång skall kunna erhållas. Lokalförbättringen måste enligt kommittén
verkställas före hösten 1966. Den planerade utvidgningen ger apoteket
en programyta av ca 450 m2. Härigenom kan verksamhetens fortgående
ökning tillgodoses för de närmaste åren samtidigt som möjligheter
öppnas att uppta nya aktiviteter, såsom försäljning till allmänheten och en
mer differentierad service till sjukhuset. För den mera långsiktiga verksamhetsökningen
erfordras dock enligt kommittén ett ytterligare lokaltillskott
i avvaktan på det nya apoteket. Detta behov blir dook möjligt att tillgodose
genom att omkring år 1972 vissa lokaler friställs i samband med
att centralkomplexets etapp 2 då kan tas i anspråk.

Kommittén framhöll vidare, att den farmacevtiska utbildningen nyligen
behandlats av en särskild utredning, som avgett betänkandet »Farmacevtisk
utbildning och forskning» (SOU 1964: 48). Vad utredningen allmänt uttalat
beträffande krav på sjukhusapoteket vid den farmacevtiska fakultetens eventuella
flyttning till Uppsala ansåg kommittén dock inte påverka det framlagda
förslaget. Tillbyggnaden föreslås utföras som monteringsfärdigt trähus.
Kostnaderna uppskattades av kommittén till 300 000 kr. för tillbyggnaden
och 300 000 kr. för ombyggnaden.

Över kommitténs förslag avgavs yttranden av centrala sjukvårdsberedningen,
byggnadsstyrelsen och medicinalstyrelsen. Beredningen framhöll
därvid särskilt, att apoteket är i stort behov av utökade lokaler. Medicinalstyrelsen
tillstyrkte med tvekan att föreslagen lokalförbättring vidtas som
en provisorisk åtgärd i avvaktan på eu utbyggnad, som bättre tillgodosåg
såväl sjukhuset som den farmacevtiska undervisningen.

Med skrivelse den 27 augusti 1965 överlämnade kommittén kostnadsutredning
jämte ritningar över den provisoriska utbyggnaden av apoteket.

Förslag

Kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande föreslår, att
på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1965/66 under förevarande anslag
anvisas 120 000 kr., motsvarande statens andel i byggnadskostnaderna
för tillbyggnad till apoteket vid akademiska sjukhuset. Samtidigt anmäler

Kungl. Maj:ts proposition nr i 55 år 1965

kommittén att den ämnar begära ytterligare medel på senare tilläggsstat
till samma budgetår för bestridande av statens andel i byggnadskostnaderna
för ombyggnad av sagda apotek.

Framlagt förslag innebär i sin helhet, att i tillbyggnaden placeras svalrum,
officin med lager och utlämning till allmänheten samt uppehållsrum
för allmänheten. I de ombyggda apotekslokalerna inryms bl. a. uppacknings-
och lagerutrymmen, laboratorier, autoklavrum, bibliotek och kontor.
Dessutom inreds i nuvarande källare omklädnadsrum och personalrum. Den
framlagda tidsplanen innebär, att tillbyggnaden uppförs under tiden februari—juni
1966 samt att ombyggnadsarbetena i befintliga lokaler genomförs
under maj—september 1966. Detta medför, att nybyggnaden kan användas
för evakuering av erforderlig verksamhet från befintliga lokaler
och att ombyggnadsarbetena kan genomföras under en tid på året, då apoteksverksamheten
är något begränsad.

Enligt framlagd kostnadsutredning, som av byggnadskommittén betecknas
såsom en slutgiltig kostnadsberäkning, kostar byggnadsföretaget i sin
helhet 600 000 kr., varav 50 000 kr. för diverse resp. oförutsedda kostnader.
Statens andel av denna totalkostnad skulle enligt gällande avtal bli 240 000
kr.

Departementschefen

I likhet med byggnadskommittén anser jag det angeläget, att apoteket vid
akademiska sjukhuset i Uppsala inom en snar framtid erhåller utökade lokaler
för att sjukhusapoteket härigenom skall få möjligheter att motsvara
de krav, som den medicinska utvecklingen och den hastigt ökande verksamheten
vid sjukhuset uppställer. Enligt kungörelsen den 28 juni 1963
(nr 440) angående läkemedelsförsörjningen vid sjukvårdsinrättningarna
betjänar sjukhusapoteken inte bara patienter i sluten vård. Läkemedel
får utlämnas således även till personal vid sjukhuset, hemgående patienter
och patienter i öppen vård vid sjukhusinrättningen, under den allmänna
förutsättningen att annat apotek inte finns i omedelbar närhet. För att en
sådan verksamhet skall kunna upptas vid akademiska sjukhusets apotek
behövs officin och uppehållsrum för allmänheten. I samband med sjukhusets
allmänna utbyggnad växer apotekets arbetsuppgifter. Härutöver kan
förutses en alltmer ökad medverkan från sjukhusapotekens sida i sjukvårdsverksamheten.
Detta kommer särskilt att gälla undervisningssjlikhusen.
Slutligen vill jag i delta sammanhang erinra om att i prop. 1965: 141
till höstriksdagen förslag iramlagts om att den tarmacevtiska utbildningen
förläggs till Uppsala. Viss del av den i föreslagen utbildning ingående praktiska
tjänstgöringen kommer sannolikt att behöva fullgöras på akademiska
sjukhusets apotek. Allt detta ställer krav på utökade utrymmen. Häilill

kommer _ såsom centrala sjukvårdsberedningen också framhållit — att

apoteket redan nu är i stort behov av utökade lokaler.

Nu framlagt förslag till utbyggnad av apoteket avser inte en slutgiltig

Kiingl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

lösning av lokalfrågan för sjukhusapoteket, som f. n. utgör del av apotek
i orten. Enligt 1964 års generalplaneöversyn beräknas ett nytt apotek tillkomma
i början av 1980-talet. Byggnadskommittén bör vid den fortsatta
utredningen angående nytt apotek vid akademiska sjukhuset beakta bl. a.
vad föredragande departementschefen anfört i hithörande frågor i prop.
1962: 184 s. 138 (SU 43, rskr 419) med förslag till läkeinedelsförordning,
m. m. Det nya sjukhusapoteket bör enligt min uppfattning vara ett fristående
apotek, drivet av sjukhusets huvudman.

Föreliggande förslag innebär i huvudsak en utvidgning av nuvarande
apoteksyta om ca 240 in2 till ca 450 in2 genom en tillbyggnad. Denna utbyggnad
räcker enligt byggnadskommittén för apoteksverksamhetens behov
under de närmaste åren. Kommittén räknar emellertid med att sjukhusapoteket
skall få en ytterligare utökning av lokalerna i början av 1970-talet i samband med att utrymmen friställs under sjukhusets fortsatta
utbyggnad. Enligt förslaget kan apoteket dock ligga kvar på sin nuvarande
plats ända tills det nya apoteket står färdigbyggt.

I den nu föreslagna tillbyggnaden placeras en apoteksofficin med lager
och utlämning till allmänheten samt ett svalrum. Till nuvarande apoteksI
oka ler förläggs laboratorier, lagerutrymmen, kontor och bibliotek m. m. I
källaren inreds personalrum. Tillbyggnaden utförs som monteringsfärdigt
trähus. Kostnaden för företaget beräknas totalt till 600 000 kr. Statens andel
härav utgör enligt gällande avtal 240 000 kr.

Jag har inte något att invända vare sig mot förslagets närmare utformning
eller mot kostnadsberäkningen. Jag förordar alltså att byggnadsföretaget
kommer till utförande. Byggnadsarbetena bör påbörjas snarast möjligt
under innevarande budgetår. Om- och tillbyggnaden torde därvid kunna
slutföras till hösten 1966. Erforderliga medel för byggnadsföretaget bör
anvisas i ett sammanhang. Jag föreslår sålunda, att till ändamålet anvisas
240 000 kr. på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1965/66.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala
på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1965/66 anvisa
ett investeringsanslag av 240 000 kr.

Statens utlåningsfonder

[6] 2. Statens bosättningslånefond. Från fonden utlämnas bosättningslån
till trolovade eller äkta makar samt till ensamstående föräldrar. Lånens
maximibelopp har den 1 juli 1965 höjts till 5 000 kr.

För innevarande budgetår har anslaget uppförts med 15 milj. kr. Sedan
låneverksamheten började har t. o. m. innevarande budgetår anvisats tillhopa
ca 86 milj. kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

Fullmäktige i riksbanken har anfört, att antalet nyutgivna lån successivt
har ökat under de senaste fyra hudgetåren, medan tidigare förelåg en
fortgående nedgång i antalet nyutgivna lån fr. o. in. budgetåret 1954/55.
Ökningen bär varit störst under budgetåret 1964/65. Antalet nya lån utgjorde
då ca 9 000. Medelbeloppet för de nyutgivna lånen har också ökat
och uppgick under budgetåret 1964/65 till omkring 3 500 kr. Sedan lånemaximum
höjts den 1 juli 1965 har de ny utlämnade lånens medelbelopp
ytterligare ökat. Nyutlåningen från fonden utgjorde under budgetåret 1964/
65 sammanlagt ca 31,3 milj. kr. mot ca 24,9 milj. kr. under budgetåret
1963/64 och omkring 19,4 milj. kr. under budgetåret 1962/63.

Dessa förhållanden, jämte den omständigheten att av- och slutbetalningar
inte tillnärmelsevis ökat i samma takt — de utgjorde omkring 17,4 milj. kr.
under budgetåret 1964/65 mot omkring 15 resp. 14 milj. kr. under budgetåren
1963/64 och 1962/63 — har medfört att belastningen på fonden stigit
avsevärt. Utlåningen från fonden uppgick sålunda vid utgången av budgetåret
1964/65 till ca 66,8 milj. kr. mot ca 52,9 milj. kr. vid budgetårets
början, en ökning med nära 14 milj. kr. Från lånerörelsens början år 1938
och till utgången av budgetåret 1964/65 har efterskänkts eller avskrivits
lån till ett sammanlagt belopp av ca 3,8 milj. kr., vilket innebär att den
faktiska belastningen på fonden vid budgetårets utgång uppgick till i avrundat
tal 70,6 milj. kr. Vid utgången av budgetåret 1964/65 återstod av
till fonden anvisade investeringsanslag endast omkring 500 000 kr. Föf
nyutlåning under innevarande budgetår står till förfogande dels sistnämnda
belopp, dels ett anvisat investeringsanslag på 15 milj. kr., och dels
den summa som inflyter i amorteringar på utlämnade lån, uppskattningsvis
20 ä 21 milj. kr. Detta innebär, alt ca 36 milj. kr. skulle stå till förfogande
för nyutlåning under budgetåret 1965/66.

Om man för budgetåret 1965/66 utgår från ett medelbelopp av 4 200 kr.
per lån och beräknar de nya lånens antal till 10 000 skulle 42 milj. kr. erfordras
för nyutlåningen under innevarande budgetår. Med den förut
nämnda uppskattningen av medelstillgången under budgetåret skulle behövas
ett tilläggsanslag på 6 milj. kr. för budgetåret 1965/66. För att hålla eu
viss marginal anser riksbanksfullmäktige det med hänsyn till osäkerheten
i beräkningarna lämpligt atl det för budgetåret 1965/66 anvisas ett tillläggsanslag
på 10 milj. kr.

Departementschefen

Bosättningslånens maximibelopp har höjts från 4 000 kr. till 5 000 kr.
den 1 juli 1965. Som riksbanksfullmäktige anfört har detta redan medfört
en fortsatt ökning av medelbeloppet för nyutgivna lån. Antalet nya lån
ökar också successivt. Med hänsyn härtill torde de tillgängliga medlen i
fonden inte räcka till för att täcka det väntade lånebehovet under innevarande
budgetår. Riksbanksfullmäktige har därför föreslagit atl ytterligare

3 llihanij till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. .Yr ISS

34 Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

10 milj. kr. anvisas. Nämnda belopp bör uppföras på tilläggsstat för budgetåret
1965/66.

Jag hemställer, att Kungl. Maj.-t måtte föreslå riksdagen

att till Statens bosättningslånefond på tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1965/66 anvisa ett investeringsanslag
av 10 000 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:
Anders Leion

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1965

Bilaga 4

KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland,
i statsrådet på Stockholms slott den 5 november
1965.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Lange, Kling,
Skoglund, Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Palme,
Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Skoglund, anmäler
härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande
ärenden angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1965/66 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Sjätte huvudtiteln
D. Sjöfart

Hamnar och farleder

fl] 16. Statliga farledsarbeten. På riksstaten för innevarande budgetår har
under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 125 000 kr.
Reservationen vid ingången av budgetåret var 483 500 kr.

Sjöfartsstyrelsen föreslår i skrivelse den 9 mars 1965, att ett belopp av
1 250 000 kr. utöver vad som upptagits i riksstaten för budgetåret 1965/66
anvisas under förevarande anslag.

Styrelsen anför, att Uddeval lavarvet hemställt om förbättring av södra
farleden till Uddevalla för att större fartyg än f. n. skall kunna gå i leden.

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1965

Varvet vill i princip ha ett djup av 14 m i farleden men kan f. n. acceptera
att farledsuträtningar göres för 12 in djup.

Av en till skrivelsen fogad promemoria upprättad inom styrelsens byggnadsbyrå
framgår, att södra farleden till Uddevalla sedan år 1960 kan an\ändas
som dagled för fartyg med 13 in djupgående, dvs. fartyg om ca
65 000 ton dödvikt. I farleden finns emellertid två särskilt för större fartyg
riskabla passager, nämligen dels södra delen av Svanesund och dels sundet
mellan Källön och Lilla Brattön syd om Tjörnbron. För att förbättra farleden
bör ett 9,9 m grund i Svanesund sprängas och muddras så att 12 m
ramfritt djup erhålles. Vidare bör landgrundningen utanför Källons sydvästra
del muddras till samma djup. De föreslagna åtgärderna gör det
möjligt att framföra barlastade fartyg om 100 000 ton dödvikt i farleden.
Kostnaderna för arbetena i Svanesund beräknas till 650 000 kr. och vid
Källön till 475 000 kr. För att förbilliga en framtida fördjupning till 14 m
bör sprängningsarbetena redan nu utföras till detta djup. Merkostnaden
härför uppgår till 125 000 kr.

Sjöfartsstyrelsen anser, att de föreslagna arbetena ligger inom statens
intresseområde. Styrelsen menar vidare, att arbetena från sysselsättningsoch
lokal iser ingssynpunkter har sådant värde att de bör genomföras så
snart som möjligt. Med hänsyn till kostnaderna och andra önskemål bär
styrelsen stannat för det mindre alternativet jämte sprängningsarbeten för
14 in djup. Kostnaderna härför beräknas till 1,25 milj. kr. Kostnaden för
det större alternativet uppskattas till minst 4 milj. kr.

För budgetåret 1965/66 kan ca 565 000 kr. av anslaget till statliga farledsarbeten
disponeras för nya företag men detta belopp erfordras för att
tillgodose andra delar inom styrelsens verksamhetsområde.

Departementschefen

Sjöfartsstyrelsen har föreslagit alt den södra farleden till Uddevalla
rätas ut vid Svanesund och Källön. Den nya sträckningen på farleden skall
utföras med 12 m djup. Erforderliga sprängningsarbeten skall emellertid
redan nu utföras med tanke på en framtida fördjupning till 14 m. Kostnaderna
för de föreslagna arbetena beräknas till 1,25 milj. kr.

Jag har inte något att erinra mot att ifrågavarande arbeten utföres i den
omfattning sjöfartsstyrelsen föreslagit. Jag vill samtidigt erinra om att förbättringen
av farleden vid Källön även kommer sjöfarten på Stenungsund
tillgodo. Kostnaderna kan såsom sjöfartsstyrelsen funnit uppskattas till
1,25 milj. kr. De på anslaget tillgängliga medlen erfordras för andra ändamål.
Då det är angeläget att arbetena påbörjas snarast bör därför medel
ställas till förfogande på tilläggsstat för innevarande budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Statliga farledsarbeten på tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag
av 1 250 000 kr.

Kungl. Maj. ts proposition nr 155 år 1965

KAPITALBUDGETEN

Statens affärsverksfonder

B. Televerket

[2] 1. Förvärv av andel i jordstation för teletrafik via satelliter. Telestyrelsen
har i skrivelse den 23 september 1965 hemställt, att Kungl. Maj :t
måtte godkänna förslag till överenskommelse mellan styrelsen och den
brittiska post- och teleförvaltningen om svenskt förvärv av andel i en
brittisk jordstation för teletrafik via satelliter.

Telestyrelsen erinrar om att i september 1964 i Washington från svensk
sida undertecknats dels — under förbehåll för riksdagens godkännande —
en internationell överenskommelse rörande provisoriska arrangemang för
ett världsomspännande kommersiellt telesatellitsystem, dels en till denna
huvudöverenskommelse anslutande särskild överenskommelse. På förslag
av Kungl. Maj :t (prop. 1964:182, SU 185, rskr 361) har huvudöverenskommelsen
sedermera godkänts av 1964 års riksdag. — Genom angivna
båda överenskommelser regleras samarbetet i fråga om själva det till rymdsektorn
knutna telesatellitsystemet, medan däremot frågan om anordnande
av jordstationer faller utanför.

Användningen av telesatelliter blir under åren 1965 och 1966 aktuell endast
för trafik mellan Europa och Amerika. För trafiken erforderliga jordstationer
kommer för Europas del att upprättas på fyra platser belägna i
resp. Frankrike (Pleumeur Bodou), Italien (Fucino), Storbritannien
(Goonhilly Downs) och Västtyskland (Raisting). Med hänsyn bl. a. till att
det för en stations lönsamhet krävs en omfattande trafikutväxling, kan det
för Sverige icke inom överskådlig tid bli fråga om att ha en egen jordstation.
1 stället får en lösning sökas innebärande att erforderlig kapacitet disponeras
i någon av de angivna stationerna.

Inom ramen för Europeiska post- och telesammanslutningen (CEPT)
bär under medverkan av bl. a. de skandinaviska ländernas teleförvaltningar
närmare övervägts de ekonomiska betingelserna för gemensamt utnyttjande
av jordstation. Som resultat av dessa överväganden bär fastslagits, att två
former kan tillämpas för ett stationsägande lands upplåtande av kapacitet
till annat land. Sålunda kan upplåtande ske antingen genom ett hyrcsarrangemang,
därvid hyra erläggs per ianspråktagen förbindelse, eller genom
att ett utnyttjande land av ägaren till stationen förvärvar en i procent
uttryckt andel av dennas kapacitet. Med något enstaka undantag hav de
olika ifrågakommande ländernas teleförvaltningar funnit hyresarrange -

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1965

manget vara ett sämre alternativ och anmält sig för förvärv av andelar i en
eller flera av de angivna jordstationerna.

Även de svenska, danska och norska teleförvaltningarna har vid sina
överväganden funnit arrangemanget med andelsförvärv från olika synpunkter
vara att föredraga. Vid valet mellan de aktuella jordstationerna
har den brittiska i Goonhilly Dovvns bedömts i såväl trafik- som ekonomiskt
hänseende vara den för de skandinaviska länderna lämpligaste. Med angivna
utgångspunkter har vid förhandlingar mellan den brittiska post- och
teleförvaltningen å ena sidan samt de svenska, danska och norska teleförvaltningarna
å andra sidan enighet nåtts om villkoren för deltagande i driften
av den brittiska jordstationen. Enligt föreliggande förslag till överenskommelse
förvärvar de tre skandinaviska förvaltningarna gemensamt en
andel motsvarande 15 procent av stationens kapacitet, därvid — utifrån beräkningar
av resp. länders interkontinentala trafik — 7 procent förutsatts
tillkomma Sverige, 4 procent Danmark och 4 procent Norge. Eftersom förvärvet
icke avser ett visst antal förbindelser utan en viss andel i stationens
kapacitet, ökar engagemangets lönsamhet med dennas successiva tillväxt.
I det trafikskede, som inletts genom uppsändandet av Atlant-satelliten
Early Bird, är kapaciteten till att börja med 56 förbindelser för att något
senare möjligen stiga till 64. Genom den fortsatta utbyggnaden av telesatellitsystemet
kan emellertid antalet förbindelser på sikt förväntas öka väsentligt.

Stationen har ett beräknat anläggningsvärde i utgångsläget om 3,2 milj. £.
Med en andel av 7 procent för Sverige innebär detta krav på en svensk insats
om ca 3,3 milj. kr., vilket belopp förfaller till betalning innevarande
budgetår. Härtill kommer deltagande i driftkostnader ävensom i planerade
nyinvesteringar. I senare fallet har andelsägaren — bortsett från vissa redan
nu aktuella och från driftsynpunkt nödvändiga investeringar — jämlikt
bestämmelser i avtalet möjlighet att begränsa sin medverkan eller helt avstå
från sådan. De nyssnämnda, redan nu planerade investeringarna föranleder
en svensk insats om ca 1,5 milj. kr. innevarande budgetår och ytterligare
ca 1,7 milj. kr. 1966/67. Sålunda aktualiseras för Sveriges del en kapitalinsats
om tillhopa ungefär (3,3 4- 1,5 =) 4,8 milj. kr. under innevarande
budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer telestyrelsen, att Kungl.
Maj :t måtte dels godkänna ifrågavarande förslag till överenskommelse, dels
bemyndiga styrelsen att för angivna andelsinsatser budgetåret 1965/66 ta i
anspråk ett belopp av 4,8 milj. kr. av investeringsanslaget Teleanläggningar
m. m.

Departementschefen

I anslutning till den nu inledda telesatellittrafiken över Atlanten bar
fyra jordstationer upprättats i Europa, av vilka en är belägen i Goonhilly

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

Downs i Storbritannien. Ett avtal om skandinaviskt utnyttjande av denna
är att se som ett naturligt led i vårt eget lands liksom Danmarks och Norges
medverkan i arbetet på utveckling av telekommunikationer via satelliter.
Att man stannat just för den brittiska stationen och att uppgörelsen fått
den formen att andel förvärvats i stationens kapacitet har betingats av
trafikmässiga och ekonomiska överväganden. För egen del har jag icke
funnit anledning till erinran mot den lösning som valts eller mot storleken
av den ekonomiska insats som i sammanhanget krävs för svenskt vidkommande.
I enlighet härmed tillstyrker jag, att ett belopp av 4,8 milj. kr. tas
i anspråk under innevarande budgetår för förvärv av andel i stationen
och för deltagande i vissa planerade investeringar i anslutning till denna.
Beloppet bör belasta investeringsanslaget Teleanläggningar m. m. Det synes
mig icke erforderligt att i anledning härav hos riksdagen begära någon
ökning av detta anslag. Däremot torde den för televerket tidigare fastställda
investeringsramen böra vidgas med det angivna beloppet.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj :t godkänna överenskommelsen
om förvärv av andel i den brittiska jordstationen för teletrafik
via satelliter.

Statens allmänna fastighetsfond

[3] 13 a. Förvärv av viss tomt inom Djurgårdsstaden i Stockholm. Genom
avtal den 12 mars 1917 mellan kronan och Stockholms stad överlät staden
bl. a. på kronan staden tillkommande förköpsrätt till vissa amiralitetskrigsmanskassan
förut tillhöriga tomter i Djurgårdsstaden, däribland
tomten nr 2 i kvarteret Kyrkogården, numera kvarteret Krigsmanskassan.

I Stockholms stadsfullmäktiges handlingar, bihang nr 61, för år 1885 anges,
att »denna rätt grundar sig på det i uplåtelsebrefven intagna vilkor,
att, om tomterna eller derå befintlig åbyggnad framdeles skulle gå till försäljning,
de samma skola hembjudas kassan, som har företrädesrätt till inlösen
emot en lika summa, som andra derför bjuda.»

I en till finansdepartementet den 10 juni 1964 inkommen skrift gjorde
ägarna till tomten nr 2 — med förmälan att de avsåg att upptaga förhandlingar
om försäljning av tomten — förfrågan, huruvida kronan önskade
vidhålla sin rätt till inlösen av tomten.

Byggnadsstyrelsen framhöll i yttrande över framställningen, alt tomten
helt omsluts av kronan tillhöriga fastigheter och ligger inom ett område,
vilket åtnjuter särskilt skydd som byggnadsminnesmärke. Fastigheten
borde förvärvas av kronan för att införlivas med detta område. Styrelsen
tillstyrkte därför — efter samråd med riksantikvarieämbetet — att
fastigheten inlöstes av kronan. Kammarkollegiet föreslog i sitt utlåtan -

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1965

de, att byggnadsstyrelsen skulle erhålla uppdrag att förhandla med ägarna
om försäljning av tomten till kronan.

Ägarna meddelade därefter, att de träffat preliminär uppgörelse om försäljning
av tomten till Aktiebolaget Gröna Lunds Tivoli för en köpeskilling
av 200 000 kr.

Genom beslut den 11 februari 1965 uppdrog Kungl. Maj:t — som förklarade
Sig ämna utnyttja kronan tillkommande förköpsrätt till tomten _ åt

byggnadsstyrelsen att förhandla med dess nuvarande ägare om försäljning
av tomten till kronan.

I skrivelse den 28 september 1965 har byggnadsstyrelsen för Kungl.
Maj ds prövning överlämnat ett mellan styrelsen och ägarna i september
1965 under förbehåll för Kungl. Maj:ts godkännande träffat avtal, enligt
vilket kronan förvärvar nämnda tomt för en köpeskilling av 200 000 kr.,
som skall erläggas kontant på tillträdesdagen, nämligen första dagen i månaden
näst efter den då Kungl. Maj :ts godkännande av köpeavtalet föreligger.

Fastigheten, vars areal är 590 in2, arrenderas sedan länge av Aktiebolaget
Gröna Lunds Tivoli och ingår som eu del av tivoliområdet. Enligt arrendeavtalet
har ägarna förbundit sig att innan försäljning av fastigheten
skei hembjuda denna till bolaget. De nuvarande ägarna har uppsagt arrendekontraktet
från och med den 1 oktober 1965, och i avvaktan på kronans
tillträde har ett tillfälligt avtal mellan parterna träffats att gälla
efter nyssnämnda datum. Nuvarande arrendebelopp är 3 500 kr. för år. Fastigheten
förutsätts även efter kronans förvärv kunna disponeras av bolaget
i avvaktan på den etappvis bedrivna saneringen av Djurgårdsstaden som
byggnadsstyrelsen handhar. Det årliga arrendets grundbelopp avses höjas
med preliminärt avtalade 11 000 kr. Underhållet av byggnader skall åligga
bolaget i enlighet med byggnadsstyrelsens föreskrifter.

Byggnadsstyrelsen har hemställt, att Kungl. Maj :t måtte dels godkänna
sagda avtal, dels anvisa ett belopp av 201 000 kr. till täckande av köpeskillingen
och med köpet förenade övriga kostnader.

Departementschefen

Det ingångna avtalet är att se som ett led i strävandena att inom Djurgårdsstaden
bevara en kulturhistoriskt värdefull, äldre bostadsmiljö. Då
köpeskillingen synes skälig, föreslår jag att medel anvisas för förvärvet.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Förvärv av viss tomt inom Djurgårdsstaden i
Stockholm på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1965/66 anvisa ett investeringsanslag av 201 000 kr.

[4] 17 a. Förvärv av viss fastighet inom stadsdelen Lilla Essingen i Stockholm.
Byggnadsstyrelsen har med skrivelse den 27 juli 1965 för Kungl.

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1965

Maj :ts prövning överlämnat ett mellan styrelsen och Aktiebolaget Bahco
den 24 juni och den 27 juli 1965 träffat avtal, enligt vilket kronan av bolaget
förvärvar tomten nr 1 i kvarteret Primus inom stadsdelen Lilla
Essingen i Stockholm.

Förvärvet av angivna fastighet är enligt byggnadsstyrelsen att se som ett
led i styrelsens strävanden att täcka statens behov av centralt belägna arbetslokaler
i stockholmsområdet. Köpeskillingen för fastigheten är enligt
avtalet 25 milj. kr. Den skall erläggas kontant på tillträdesdagen, vilken bestämts
till den 1 december 1965 under förutsättning att Kungl. Maj :ts godkännande
då föreligger. Om så inte är fallet, förskjuts tillträdesdagen till
den första dagen i månaden näst efter den då godkännande skett. Dock gäller
att om godkännande inte föreligger senast den 1 juli 1966, äger bolaget
häva avtalet. — I samband med försäljningen av fastigheten har bolaget
tillförsäkrat sig hyresrätten till densamma under tiden från köparens tillträdesdag
till den 31 december 1966. Bolaget skall enligt avtalet utge ersättning
härför med 2 milj. kr., vilket belopp erlägges i förskott på tillträdesdagen
i den formen att det avräknas från den då till betalning förfallande
köpeskillingen. Hyresbeloppet gäller under förutsättning att köparens
tillträdesdag blir den 1 december 1965. Framflyttas denna, skall beloppet i
motsvarande mån jämkas. Hyrestiden kan på begäran av bolaget under
vissa betingelser utsträckas, dock längst till den 30 september 1967.

I fråga om fastigheten anför byggnadsstyrelsen i sin skrivelse att tomlen
har en areal av drygt 23 500 m2 och är belägen på nordvästra delen av
Lilla Essingen, där den avgränsas av Mälaren i norr och väster samt av
Dagnyvägen i söder och Luxgatan i öster. Byggnaden på tomten är uppförd
under åren 1961 och 1962 samt består av en lagerdel i tre plan och en kontorsdel
i sju plan jämte entréplan. Lagerutrymmena inklusive vissa garagelokaler
har en yta av ca 7 700 in2 och kontorslokalerna en lägenhetsyta av
ca 6 300 in2. Styrelsen konstaterar, alt gällande stadsplan medger en utbyggnad
motsvarande ungefär en fördubbling av nuvarande kontors- och
lagerutymmen. Med hänsyn till statens behov av framför allt administrationslokaler
bör enligt styrelsen möjlighet prövas att få den i stadsplanen
för lagerlokaler förutsatta utbyggnadsrätten ändrad till att avse kontorsutrymmen.

Under åberopande av det anförda hemställer byggnadsstyrelsen, att
Kungl. Maj :t måtte dels godkänna det ingångna avtalet, dels föreslå riksdagen
att anvisa 23 milj. kr. för erläggande av köpeskillingen för fastigheten.

Departementschefen

Det nu träffade avtalet mellan byggnadsstyrelsen och Aktiebolaget Bahco
om överlåtelse till kronan av en bolaget tillhörig fastighet inom stadsdelen
Lilla Essingen i Stockholm är att se som ett led i strävandena att ge -

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

nom lämpliga fastighetsförvärv direkt eller indirekt tillgodose den statliga
förvaltningens behov av lokaler. Från denna synpnnkt framstår ifrågavarande
förvärv med hänsyn såväl till fastighetens läge som de erhållna lokalutrymmena
såsom väl motiverat. Då även köpeskillingen får anses vara
rimlig, är jag beredd tillstyrka, att medel anvisas för genomförande av
köpet.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Förvärv av viss fastighet inom stadsdelen Lilla
Essingen i Stockholm på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1965/66 anvisa ett investeringsanslag av 23 000 000
kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:
Bo Holmquist

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1965

Bilaga 5

FINANSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i
statsrådet på Stockholms slott den 5 november 1965.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Lange, Kling,
Skoglund, Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Palme,
Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter under
finansdepartementets handläggning hörande ärende angående utgifter
på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1965/66 samt anför.

DRIFTBUDGETEN

Sjunde huvudtiteln

F. Diverse

fl] 8. Kampanj för lönsparande. För ungdom har ett med statsmedel understött
lönsparande förekommit sedan år 1950. I början av år 1962 tillkom
det allmänna lönsparandet som en påbyggnad av ungdomens lönsparande.
Lönsparandet sker hos sparinstitut (affärsbanker, sparbanker, postbanken,
centralkassor för jordbrukskredit, Kooperativa förbundets sparkassa och
H.S.B.). Beträffande båda sparformerna anvisar riksdagen under fjortonde
huvudtiteln medel till årliga utlottningar av vinster bland de lönsparare som
uppfyller vissa angivna minimikrav i fråga om lönsparandet. Vinstutlottningarna
ombesörjes av riksgäldskontoret och sker särskilt för vardera sparformen.

För att stimulera ungdomens lönsparande anvisade riksdagen för budgetåren
1950/51 och 1957/58 särskilda anslag till en propagandakampanj. Till
motsvarande kampanj för det allmänna lönsparandet har riksdagen på till -

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

läggsstat till riksstaten för budgetåren 1961/62 och 1962/63 anvisat reservationsanslag
av 600 000 kr. resp. 300 000 kr. Därefter har riksdagen för eu
centralt bedriven kampanj avseende båda formerna av lönsparande på til Iläggsstat
till riksstaten för budgetåren 1963/64 och 1964/65 anvisat reservationsanslag
av 800 000 kr. resp. 500 000 kr. Ledningen för den centralt
bedrivna kampanjen handhas av en kommitté, vari ingår representanter för
statsmakterna, arbetsmarknadens parter och sparinstituten.

Ungdomens lönsparande har under de senaste åren stadigt ökat i omfattning.
Den vid slutet av år 1964 innestående behållningen uppgick till 224
milj. kr. Detta innebar en ökning från föregående år med 10 milj. kr.
Antalet anslutna lönsparare ökade under år 1964 med ca 6 000, medan motsvarande
ökning under år 1963 var endast ca 250. Sammanlagt utgjorde antalet
anslutna till ungdomens lönsparande vid slulet av år 1964 ca 172 000.
Behållningen per lönsparare uppgick till i genomsnitt 1 300 kr.

Det allmänna lönsparandet har under åren 1962—1964 fått en god anslutning.
Vid slutet av år 1964 uppgick antalet anslutna lönsparare till ca
463 000. Detta innebar en ökning från föregående år med ca 27 000. Den
innestående behållningen uppgick vid samma tidpunkt till 889 milj. kr., en
ökning från föregående år med 159 milj. kr. Behållningen motsvarade i
genomsnitt ca 1 900 kr. per lönsparare.

Kommittén för allmänna lönsparandet erinrar om att syftet med sparkampanjerna
varit att åstadkomma en allmän propaganda för lönsparande
till stöd för den propaganda som de enskilda sparinstituten bedriver vart
för sig eller organisationsvis. De centrala kampanjerna har skett genom
annonsering i tidningar och tidskrifter, genom affischer och liknande reklammaterial
samt genom centralt bedriven upplysningsverksamhet. 1965
ars kampanj har varit koncentrerad till våren och har omfattat såväl del
allmänna lönsparandet som ungdomens lönsparande.

Kommittén har under året gjort en undersökning för att utröna behovet
av fortsatt finansiellt stöd från det allmännas sida till propagandaåtgärder
för lönsparandet. Undersökningen har visat värdet av denna sparform som
ett medel att aktivera hushållens sparande. Spararna har allmänt varit av
den uppfattningen att deras sparande skulle ha varit lägre om de inte varit
med i lönsparandet. Undersökningen har vidare visat att kampanjerna i allt
väsentligt varit riktigt avpassade och inriktade. De hittills bedrivna propagandakampanjerna
har gett sådana resultat i fråga om sparandet, att eu
fortsatt propagandaverksamhet är motiverad. Vid beräkningen av de medel,
som behövs för en upplysningskampanj under år 1966, har en avvägning
gjorts mellan önskvärdheten av en inte alltför kostnadskrävande kampanj
och kampanjens effektivitet. För att öka antalet lönsparare, som nu uppgår
till ca 635 000, behövs en för varje år ökad nyrekrytering med hänsyn till
den stora avgången, framför allt den regelmässiga avgången från ungdomens

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1965

lönsparande. Kommittén anser att ett belopp av 600 000 kr. behövs tör
1966 års kampanj. Denna skall omfatta såväl ungdomens lönsparande som
det allmänna lönsparandet.

Kommittén, som började sin verksamhet år 1961, har haft till uppgift att
dra upp riktlinjerna för det allmänna lönsparandet, att introducera denna
sparform och att leda propagandakampanjer för denna. De två förstnämnda
uppgifterna är nu i det närmaste slutförda. Tidpunkten synes därför enlig!
kommittén vara lämplig att överföra och mera fast knyta kommitténs övriga
arbetsuppgifter till något statligt organ. Kommittén anser att riksgäldskontoret
närmast bör komma i fråga för denna uppgift. Planläggningen och genomförandet
av kampanjerna torde härvid lämpligast handhas av en av fullmäktige
i riksgäldskontoret utsedd kommitté med representanter från affärsbanker,
sparbanker, postbanken, riksgäldskontoret, arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer
m. fl.

1 detta sammanhang torde få anmälas två framställningar om ändring av
reglerna för lönsparandet.

Enligt gällande föreskrifter för ungdomens lönsparande skall sparandet
anordnas genom en trepartsöverenskommelse mellan arbetsgivare, löntagare
och sparinstitut om sparande genom löneavdrag. Endast vid företag, som
har högst fem anställda, kan sparande anordnas genom överenskommelse
mellan löntagare och sparinstitut om direkta, regelbundna insättningar.
Svenska bankföreningen har föreslagit att bestämmelserna om ungdomens
lönsparande ändras så att lönsparande genom överenskommelse mellan enbart
löntagare och bank blir generellt tillåtet. De gällande bestämmelserna
verkar enligt föreningen hämmande på affärsbankernas ackvisition för lönsparandet.
Många ungdomar vill inte binda sig för tvånget av ett löneavdrag
av minst 10 % på bruttolönen. De skulle däremot vara beredda att månatligen
avstå så mycket som reglementsenligt krävs vid lönsparande genom
egna insättningar i bank.

Yttranden över framställningen har efter remiss avgetts av fullmäktige i
riksgäldskontoret och kommittén för allmänna lönsparandet. Fullmäktige i
riksgäldskontoret anför, att en så radikal förändring beträffande ungdomens
lönsparande som föreslås av bankföreningen skulle rycka undan den viktigaste
grundvalen för detta lönsparande. Del synes sannolikt, att de föreslagna
åtgärderna skulle få en menlig inverkan på sparandets omfattning.
Den fasthet i lönsparandets organisation, som ligger i huvudregeln om avdrag
på lönen, skulle luckras upp till men för hela sparformen. Att sparavtal
direkt mellan sparare och bank skulle bli jämställt med nu gällande huvudregel
skulle dessutom kunna tänkas få den effekten att många arbetsgivare
inte längre skulle känna sig bundna av den rekommendation om medverkan
vid ungdomens lönsparande, som arbetsgivareföreningen vid lönsparandets
start lämnade sina medlemmar. Man kan befara att vid åtskilliga företag

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

lönsparandet i sin nuvarande form skulle komma att upphöra och de anställda
ungdomarna lämnas att själva anordna sitt sparande utan den fasthet
som följer med de automatiska löneavdragen. Fullmäktige anser sig sålunda
inte kunna biträda bankföreningens förslag. Kommittén för allmänna
lönsparandet föreslår, att de gällande reglerna för lönsparande utreds närmare.

Svenska livförsäkringsbolags förening har föreslagit, att betalning av livförsäkringspremie
till försäkringsbolag jämställs med insättning på lönsparkonto
i bank. Lönsparande i bank och försäkringsbolag borde vidare
samordnas så att kvalifikationskraven för lönsparande anses uppfyllda om
sparkontoinsättningar och erlagda försäkringspremier tillsammans uppgår
till stipulerade minimibelopp.

Yttranden över framställningen har efter remiss avgetts av försäkringsinspektionen,
fullmäktige i riksgäldskontoret och kommittén för allmänna
lönsparandet. Försäkringsinspektionen förutsätter att framställningen närmast
avser sådana individuella kapitalförsäkringar för dödsfall, som är förenade
med återköpsrätt. Inspektionen har därvid, från de synpunkter som
inspektionen har att bevaka, inte funnit någon anledning till erinran i själva
huvudfrågan. En förutsättning är dock enligt inspektionen att systemet i
praktiken kan utformas så, att hanteringskostnaderna inte blir oproportionerligt
stora för arbetsgivarna och försäkringskollektiven. Inspektionen anser
vidare att hela livförsäkringspremien inte är att jämställa med insättning
på lönsparkonto i bank. Endast sparpremieandelen bör sålunda tillgodoräknas
vid bedömningen av sparprestationen under året. Inspektionen
framhåller, att dessa frågor bör utredas närmare. Fullmäktige i riksgäldskontoret
förklarar sig inte kunna biträda ifrågavarande framställning. En
samordning av livförsäkringssparandet med lönsparandet skulle enligt fullmäktige
ge upphov till svårbemästrade administrativa problem. Fullmäktige
ifrågasätter dessutom om antalet personer som årligen betalar eu livpremie,
vars sparandel motsvarar lönsparandets minimibelopp, är så stort att man
i sparfrämjande syfte skulle nå några betydande resultat av ett inordnande
av livförsäkringssparandet i det allmänna lönsparandet. Kommittén för allmänna
lönsparandet föreslår med anledning av de båda nu aktuella framställningarna,
att en särskild kommitté tillsätts för att genomarbeta de nuvarande
reglerna för lönsparande och inkomma med förslag om eventuella
ändringar.

Departementschefen

Det är enligt min mening av stor vikt att det personliga sparandet stimuleras.
En åtgärd i sådant syfte är främjandet av lönsparandet. Såsom framgått
av den tidigare lämnade redogörelsen har kommittén för allmänna lönsparandet
gjort en utredning om bl. a. effekten av den hittillsvarande propa -

Kungl. Maj. ts proposition nr 155 år 1965

gandaverksamheten för denna sparform. Utredningen har visat att verksamheten
gett ett gott resultat. Jag finner det därför angeläget, att lönsparandet
även under nästa år kan stödjas genom en centralt ledd propagandakampanj.
Kostnaderna för denna hör dock enligt min uppfattning kunna begränsas
något i förhållande till kommitténs förslag. Jag föreslår därför att 650 000
kr. anvisas för ifrågavarande ändamål. Härvid har jag förutsatt att de medel,
som kan komma att kvarstå från årets kampanj, kan disponeras även för
nästa års verksamhet.

Om det nu ifrågavarande beloppet anvisas av riksdagen, kommer sammanlagt
2 850 000 kr. att under de senaste fem åren ha ställts till förfogande
av statsmedel för propagandakampanjer för lönsparandet. Därigenom bör en
god grund ha lagts för denna sparform. De uppgifter, som åvilat kommittén
för allmänna lönsparandet, kan därmed anses i huvudsak slutförda. I likhet
med kommittén finner jag det därför naturligt att ansvaret för eventuella
kampanjer för lönsparandet i fortsättningen överflyttas på fullmäktige i
riksgäldskontoret.

Vad beträffar framställningarna från Svenska bankföreningen och Svenska
livförsäkringsbolags förening har vissa betänkligheter framförts i remissyttrandena
mot de framlagda förslagen. Behovet av ytterligare utredning av
de berörda frågorna har därvid understrukits. Jag är därför inte beredd att
nu förorda någon ändring av reglerna för lönsparandet. Jag räknar med att
fullmäktige i riksgäldskontoret i samband med sina årliga framställningar
om medel för vinstutlottning tar upp frågan om de eventuella ändringar av
reglerna för lönsparandet som framdeles kan visa sig påkallade.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att till Kampanj för lönsparande på tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag
av 650 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:
Bo Josephson

- ; ■ . ! (, . it!-,- ■ , ,,

I • ''■ V., _

n 1 .

i ■ti* ■

''-:i, i '' it-’ k

!»T i *

i''ii''

i • ~ .i»

Kiingl. Maj.ts proposition nr 155 år 1965

Bilaga 6

ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i
statsrådet på Stockholms slott den 5 november 1965.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Lange, Kling,
Skoglund, Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Palme,
Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anmäler härefter
under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående
utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1965/66 och
anför.

DRIFTBUDGETEN

Åttonde huvudtiteln

B. Allmänna kultur- och bildningsändamål

[1] 14. Bidrag till särskilda kulturella ändamål. Ur det under denna rubrik
på riksstaten uppförda reservationsanslaget, det s. k. kulturmedelsanslaget,
utgår numera bl. a. det statliga stödet till de sex större grkesorkestrarna i
landet. Som förutsättning för bidrag till dessa föreskrivs med visst undantag
att från kommun eller annorledes bidrag skall utgå med samma eller
större belopp. Det statliga bidraget är konstruerat som ett förlusttäckningsbidrag
och dess storlek är därför beroende av förhållandet mellan kostnads-
och intäktsutvecklingen. Det påverkas med andra ord av en rad ovissa
och svårberäkneliga faktorer.

Bidrag till ifrågavarande orkestrar för spelåret 1964/65 anvisades i slutet
av juni 1964 ur det för motsvarande budgetår anvisade anslaget. Det var
vid denna tidpunkt inte möjligt att helt överblicka orkestrarnas behov av
4 liihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr lss

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1965

förlusttäckningsbidrag för spelåret och det har därför förutsatts, atl efter
årets slut ytterligare bidrag skulle utgå i den mån omständigheter, som
orkesterföretagen inte själva kunnat bestämma över, medfört icke förutsedda
kostnadsökningar eller ändrade intäktsförutsättningar. Detta system
med tilläggsbidrag anvisade i efterhand är detsamma som tillämpades, då
orkestrarna erhöll statsbidrag ur lotterimedelsfonden.

För spelåret 1964/65 har bidrag utgått till de sex orkester företagen med
sammanlagt 3 610 900 kr. Uppgifter har nu infordrats angående det ekonomiska
utfallet av verksamheten under nämnda spelår. Av dessa framgår,
att vid tillämpning av nyss angivna principer för beräkning av det statliga
förlusttäckningsbidraget behov föreligger av ytterligare bidrag med sammanlagt
565 000 kr. Huvuddelen av det anmälda medelsbehovet är föranlett
av automatiskt ökade kostnader för löner till följd av nya löneavtal. Därjämte
har redovisats automatiskt ökade kostnader för arbetsgivaravgifter
till riksförsäkringsverket (ATP m. in.) och i någon mån minskade biljettintäkter.

Till Folkteatern i Göteborg ekonomisk förening har Kungl. Maj:t ur kulturmedelsanslaget
för budgetåret 1964/65 anvisat ett belopp av 380 000 kr.
till teaterverksamheten under motsvarande spelår. På samma sätt som nyss
redovisats beträffande orkesterföretagen har beträffande denna teater förutsatts,
att en viss ökning av det statliga förlusttäckningsbidraget eventuellt
skulle kunna ifrågakomma i efterhand. Styrelsen för teatern har nu överlämnat
ett preliminärt bokslut för nämnda år utvisande ett underskott av
79 900 kr. Styrelsen anhåller om ett tilläggsanslag med hälften av detta belopp,
dvs. ca 40 000 kr.

Departementschefen

Det siffermaterial, som av orkesterföretagen samt Folkteatern i Göteborg
redovisats beträffande det ekonomiska utfallet av verksamheten under
spelåret 1964/65, visar — förutom ett visst intäktsbortfall — väsentliga
kostnadsökningar främst till följd av avtalsenliga löneökningar. I enlighet
med den förut lämnade redovisningen räknar jag med ett medelsbehov
av (565 000 -f- 40 000 = ) 605 000 kr. för statsbidrag till täckning av de av
nämnda omständigheter föranledda förlusterna för spelåret.

På riksstaten för innevarande budgetår har till bidrag till särskilda kulturella
ändamål anvisats 11,3 milj. kr. Sedan viss reservation även fördelats
finns under anslaget ett hittills odisponerat belopp om ca 700 000 kr. Dessa
medel bör dock reserveras för förutsedda och eventuellt uppkommande behov
m. m. under budgetåret 1965/66. Det av mig beräknade medelsbehovet
605 000 kr. bör täckas genom anvisande av ett anslag på tilläggsstat I till
riksstaten för innevarande budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

Kungl. Maj. ts proposition nr 155 år 1965

att till Bidrag till särskilda kulturella ändamål på tillläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1965/66 anvisa ett
reservationsanslag av 605 000 kr.

D. Skolväsendet

[2] 23 a. Statens blindskolor m. m.: Inredning och utrustning av skolhem
i Örebro. Under budgetåren 1963/64 och 1964/65 har anvisats sammanlagt
800 000 kr. för inredning och utrustning av ett skolhem för blinda i Örebro
(Ekeskolan).

Utrustningsnåmnden för universitet och högskolor, åt vilken uppdragits
att ombesörja upphandling av erforderlig inredning och utrustning för
skolhemmet, har nu anmält, att verkställda upphandlingar liksom de anbud
som senast infordrats visar, att utrustningsprogrammet ej kan genomföras
inom den tidigare bestämda kostnadsramen, 800 000 kr. Vissa tillägg
till utrustningsprogrammet anses även nödvändiga. För att skolhemmet, som
är i bruk fr. o. m. höstterminen 1965, skall bli ändamålsenligt inrett och
utrustat måste enligt utrustningsnämnden, utöver redan gjorda inköp för
ca 776 000 kr., ytterligare anskaffningar göras för en beräknad kostnad av
192 000 kr. Enligt utrustningsnämndens beräkningar skulle därför erfordras
ett anslagstillskott av 168 000 kr.

Departementschefen

Med hänsyn till vad som anförts av utrustningsnämnden förordar jag en
höjning av kostnadsramen för inredning och utrustning av ifrågavarande
skolhem med 150 000 kr. till 950 000 kr. Då skolan redan tagits i bruk, är
det angeläget att ytterligare erforderlig inredning och utrustning anskaffas
redan under innevarande budgetår. Jag hemställer därför, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen

att till Statens blindskolor m. m.: Inredning och utrustning
av skolhem i Örebro på tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 150 000
kr.

E. Högre utbildning och forskning

[3] 106. Extra utgifter vid universitet och högskolor. På riksstaten för innevarande
budgetår har uppförts ett reservationsanslag av 1 035 000 kr. till
extra utgifter vid universitet och högskolor. Detta anslag är av Kungl. Maj :t
fördelat på åtta anslagsposter. Av dessa står en, uppförd med 540 000 kr., till
Kungl. Maj :ts disposition. Vid ingången av detta budgetår stod, inbeIlihang
till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 155

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

räknat en odisponerad reservation, ett belopp av i runt tal 620 000 kr.
till Kungl. Maj :ts disposition.

Från förevarande anslagspost har fram till den 1 oktober 1965 för ändamål
avseende innevarande budgetår anvisats i runt tal 300 000 kr. Av detta belopp
har ca 135 000 kr. avsett en rad mindre kostnadskrävande ändamål,
medan 105 000 kr. utgått till en kurs i svenska språket för utländska studerande
— förlagd till Stockholms universitet — samt ca 60 000 kr. till
försöksverksamhet med kurs i dokumentation vid Uppsala universitet.

Under våren 1965 inleddes i samverkan mellan Sveriges radio AB och
Stockholms universitet en radiokurs för ett akademiskt betyg i ämnet statskunskap.
För kostnader i samband med denna kurs har under föregående
och innevarande budgetår anvisats sammanlagt ca 150 000 kr. från förevarande
anslagspost. Ytterligare medelsanvisningar för diskussionsseminarier
i anslutning till radiokursen, uppskattningsvis ca 65 000 kr., kan enligt
kursledningen väntas bli erforderliga under innevarande budgetår.

I den av riksdagen godkända prop. 1964:48 angående reformering av
socionomutbildningen (SU 71, rskr 190) föreslogs på grundval av socionomutbildningskommitténs
huvudbetänkande (SOU 1962:43) bl. a., att utbildningstiden
till socionomexamen skulle förlängas från 2 1/2 till 3 1/2 år.
Samtidigt skulle kravet på ett års förpraktik tas bort. Utbildningen skulle
omfatta en ettårig samhällsvetenskaplig grundkurs, tre terminers studier
i yrkesinriktade examensämnen samt en ettårig studiepraktik fördelad på
två femmånadersperioder och en tvåmånadersperiod. Under studiepraktiken
borde de studerande ges kontinuerlig handledning av kvalificerade
tjänstemän på berörda arbetsplatser. För utbildning av handledare beräknades
i propositionen medel inom ramen för socialhögskolornas anslag.

Socionomutbildningskommittén hade i sitt betänkande förutsatt, att handledarna
med hänsyn till sitt ansvar skulle erhålla särskilt arvode. Vidare
borde enligt kommittén en standardiserad ersättning utgå till studerande
som genomgår studiepraktik. Dessa rekommendationer föranledde inte något
ställningstagande i propositionen. I sitt utlåtande framhöll statsutskottet,
att frågan om vem som skulle bestrida kostnaderna för arvode åt
handledare borde lösas genom förhandlingar.

Den första intagningen av studerande till den nya utbildningsgången vid
socialhögskolorna ägde rum höstterminen 1964. Flertalet av de elever som
då inledde sin utbildning fullgör den första praktikperioden under innevarande
hösttermin.

Frågorna om särskilda ersättningar till handledare och praktikanter har
i olika sammanhang aktualiserats av Tjänstemännens centralorganisation
(.TCO) och Sveriges akademikers centralorganisation (SACO). Dessa organisationer
har, liksom samarbetsnämnden för socialhögskolorna, uttalat
sig för att såväl handledararvoden som praktikantersättningar skall utgå.

Kungl. Maj. ts proposition nr 155 år 1965

Inom ecklesiastikdepartementet har under våren 1965 en särskild arbetsgrupp
berett vissa frågor rörande den praktiska utbildningen av studerande
vid socialhögskolorna, däribland nyssnämnda spörsmål. Arbetsgruppens
ställningstaganden har föregåtts av överläggningar med en rad statliga
myndigheter — arbetsmarknadsstyrelsen, kriminalvårdsstyrelsen, socialstyrelsen
och samarbetsnämnden för socialhögskolorna — samt företrädare
för kommunförbunden — Svenska kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet
och Svenska stadsförbundet — och berörda personal- och
studerandeorganisationer — SACO, TCO, Sveriges förenade studentkårer
och Socialhögskolornas studentkårers organisation.

I en departementspromemoria, dagtecknad i juli 1965, har arbetsgruppen
uttalat bl. a.

Det starkt växande behovet av praktik platser för studerande
vid socialhögskolorna gör det enligt arbetsgruppens mening nödvändigt
att intensifiera ansträngningarna i syfte att tillgodose detta behov. Praktikutbildning
bör därför i ökad utsträckning anordnas vid statliga myndigheter,
i första hand arbetsmarknadsstyrelsen, kriminalvårdsstyrelsen och
socialstyrelsen. Liksom hittills kommer emellertid med all sannolikhet den
kommunala sektorn att få ta emot flertalet av praktikanterna. För att en
kraftig ökning av antalet praktikplatser skall kunna uppnås är det av synnerlig
vikt att kommunförbunden, i enlighet med vad dessa erbjudit vid
överläggningar med arbetsgruppen, verkar för att de enskilda kommunerna
upplåter praktikplatser. I den utsträckning så är möjligt bör enligt
arbetsgruppens mening socialhögskolorna sluta överenskommelser om permanenta
praktikplatser med lämpliga praktikinstitutioner inom såväl den
offentliga som den enskilda sektorn.

Arbetsgruppen delar den allmänt uttalade uppfattningen att praktiken
under de båda femmånadersperioderna bör utformas som en integrerad del
av utbildningen. I likhet med socionomutbildningskommittén förutsätter
arbetsgruppen, att den avslutande praktikperioden om två månader bör
kunna utnyttjas för vikariatstjänstgöring e. d.

På praktikinstitutionerna bör lämnas effektiv handledning av kvalificerad
personal. De sedan budgetåret 1964/65 anordnade handledarkurserna
vid socialhögskolorna bör därför enligt arbetsgruppen ges sådan
omfattning, att de tjänstemän som skall handleda praktikanter successivt
kan beredas möjlighet att genomgå dylik kurs. Eftersom berörda tjänstemän
på praktikinstitutionerna i sin egenskap av handledare har läraransvar
för utbildningen, finner arbetsgruppen det vara av synnerlig vikt, att
socialhögskolorna bereds tillfälle att deltaga i urvalet av handledare.

Ifrågavarande handledning medför såväl merarbete som extra ansvar
för berörda tjänstemän. Detta förhållande, liksom önskvärdheten av att
kunna rekrytera de för handledaruppgifter lämpligaste tjänstemännen,
motiverar enligt arbetsgruppens uppfattning att särskilda handleda ra
r v o d e n införs i och med den nya studieordningens genomförande på
praktikstadiet, dvs. fr. o. in. höstterminen 1965.

De krav på särskilda praktikantersättningar, som framförts
av personal- och studerandeorganisationerna, finner sig arbetsgruppen
inte kunna tillstyrka. Den praktik som de studerande vid socialhögskolorna
skall genomgå utgör nämligen ett obligatoriskt led i utbildningen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1965

Under hela utbildningstiden skall statliga studiemedel utgå i enlighet med
de tr. o. m. den 1 januari 1965 gällande bestämmelserna. Detta innebär sålunda
att de studerande även under praktiktiden erhåller studiemedel. Studiemedel
skostnaderna för detta ändamål kan beräknas uppgå till ca 4,2
milj. kr. under budgetåret 1965/66.

I fråga om de med studiepraktiken förenade kostnaderna förutsätter
arbetsgruppen att kostnader för normal handledning, lokaler, materiel
in. m. bestrids av resp. praktikinstitution. Däremot bör enligt arbetsgruppen
kostnaderna för handledararvoden, med hänsyn till ifrågavarande
handlednings deciderade undervisningskaraktär, åvila staten. Medlen för
handledararvoden bör ställas till förfogande för resp. socialhögskola, som
har att utbetala fastställt arvode direkt till handledarna.

Departementschefen

Jag vill här främst beröra vissa frågor sammanhängande med den obligatoriska
studiepraktiken inom ramen för socionomutbildningen.

Redan i prop. 1964:48 framhöll jag, att förutsättningen för att studiepraktiken
skall kunna utformas som undervisning och betraktas som en
del av socionomutbildningen är att de studerande ges kvalificerad handledning
på praktikinstitutionerna. Jag förordade i detta syfte, att särskilda
handledarkurser skulle anordnas vid socialhögskolorna. En särskild arbetsgrupp
inom ecklesiastikdepartementet har sedermera haft att bereda
vissa frågor som sammanhänger med den praktiska socionomutbildningen.

I likhet med arbetsgruppen finner jag det nödvändigt, att effektiva åtgärder
vidtas för att tillgodose det starkt växande behovet av praktikplatser
för studerande från socialhögskolorna. Berörda statliga myndigheter bör
aktivt medverka till att sådana praktikplatser anordnas vid institutioner
och förvaltningar inom deras resp. verksamhetsområden. Det är med tillfredsställelse
jag noterar, att kommunförbunden åtagit sig att på motsvarande
sätt verka för att de enskilda kommunerna i ökad omfattning skall
upplåta praktikplatser. Jag utgår, liksom arbetsgruppen, från att kostnader
för normal handledning, lokaler och materiel in. in. därvid skall bestridas
av vederbörande praktikinstitution.

För den kontinuerliga, allmänt yrkesinriktade handledningen, som
enligt arbetsgruppen bör meddelas under de båda längre praktikperioderna
om vardera fem månader, krävs betydande insatser och ett personligt
ansvar av de tjänstemän som utvalts till handledare. Det ingår sålunda
i handledarens uppgifter bl. a. att bedöma praktikantens arbetsprestationer
samt avge vitsord häröver till socialhögskolan. Med hänsyn härtill
har arbetsgruppen, liksom tidigare socionomutbildningskommittén, funnit
det skäligt, att handledarna erhåller särskilt arvode.

Det kan i sammanhanget nämnas, att kommunförbunden i en gemensam
skrift till arbetsgruppen framhållit, att man inte motsätter sig att ett visst
mindre arvode utgår till tjänstemän som fortlöpande fungerar som handledare
för elever från socialhögskolorna. Då denna praktikhandledning in -

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1965

går i socialhögskolornas planer över studiegången, är den enligt kommunförbunden
en rent statlig angelägenhet. Staten bör därför, framhåller förbunden,
svara för kostnaderna för nämnda arvoden.

Vid överläggningar, som på Kungl. Maj :ts uppdrag upptagits av statens
avtalsverk med företrädare för berörda personalorganisationer, bär —
under förbehåll av Kungl. Maj :ts godkännande — överenskommelse träffats
om storleken av de arvoden som bör utgå till handledare av praktikanter
från socialhögskolorna, överenskommelsen innebär, att för läsåret
1965/66 arvode skall utgå med följande månadsbelopp, nämligen 210 kr.
för en praktikant, 240 kr. för två praktikanter och 270 kr. för tre eller flera
praktikanter samtidigt. Genom beslut den 24 september 1965 har Kungl.
Maj :t godkänt överenskommelsen.

Mot bakgrunden av det anförda förordar jag, att medel anvisas på riksstaten
för arvodering av ifrågavarande handledare vid såväl statliga som
kommunala och enskilda praktikinstitutioner. Dylikt arvode bör utgå för
handledning som fullgörs enligt den av statsmakterna år 1964 beslutade
nya studieordningen (jfr prop. 1964: 48), vilken på praktikstadiet skall
tillämpas fr. o. in. höstterminen 1965. Medelsbehovet för innevarande budgetår
har av samarbetsnämnden för socialhögskolorna beräknats till ca
584 000 kr. I praktiken faller inom detta budgetår endast den första femmånadersperioden.
För budgetåret 1966/67, då kostnader uppstår för praktikhandledning
under båda femmånadersperioderna, har nämnden beräknat
ett medelsbehov av ca 1 226 000 kr. Erforderliga medel bör för innevarande
budgetår utgå från anslaget Extra utgifter vid universitet och högskolor,
posten Till Kungl. Maj :ts disposition. Fr. o. m. nästa budgetår bör kostnaderna
bestridas från socialhögskolornas resp. avlöningsanslag.

Med utgångspunkt i socionomutbildningskommitténs nyss refererade uttalande
år 1962 att en standardiserad ersättning bör utgå till de studerande
från socialhögskolorna, som genomgår studiepraktik, har arbetsgruppen
belyst frågan om de studerandes ekonomiska situation under
praktiktiden. Sålunda erinrar arbetsgruppen om att det studiesociala stödet
vid socialhögskolorna fr. o. m. den 1 januari 1965, då studiemedelssystemet
genomfördes, omfattar även studiepraktiken — bortsett från den
avslutande tvåmånadersperiod som avses utnyttjad för vikariatstjänstgöring.
Med hänsyn härtill och mot bakgrund av att studiepraktiken enligt
den nya studieordningen skall utgöra en integrerad del av utbildningen
finner arbetsgruppen, att någon särskild ersättning inte bör utgå till praktikanterna.
Kommunförbunden har i denna fråga konstaterat, att praktiken
bör betraktas som utbildning, under vilken de studerandes levnadskostnader
skall bestridas av statliga studiemedel. Jag delar arbetsgruppens
uppfattning men vill samtidigt erinra om att utöver studiemedlen — f. n.
7 000 kr. om året — kan utgå extra studiemedel, om synnerliga skäl härför
kan anföras av den studerande.

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1965

Jag behandlar härefter frågan om det aktuella medelsbehovet. Under
anslaget Extra utgifter vid universitet och högskolor, anslagsposten Till
Kungl. Maj :ts disposition, har för innevarande budgetår stått till förfogande
ett belopp av sammanlagt ca 620 000 kr. Under anslagsposten kvarstod
den 1 oktober 1965 i runt tal 320 000 kr. Som jag här redovisat
kan under återstoden av innevarande budgetår medelsanspråk på denna
anslagspost väntas bli ställda för dels diskussionsseminarier i anslutning
till radiokursen i statskunskap — ca 65 000 kr., dels handledararvoden
vid studiepraktik för studerande från socialhögskolorna — ca
584 000 kr. Härjämte kan av erfarenhet konstateras, att från ifrågavarande
anslagspost medel måste anvisas för att täcka kostnaderna för en rad oförutsedda
utgifter. Med hänsyn härtill räknar jag med en medelsåtgång av
1 050 000 kr. för återstoden av innevarande budgetår. Detta innebär för
budgetåret 1965/66 ett medelsbehov av 730 000 kr. utöver nu uppfört belopp
under anslaget till extra utgifter vid universitet och högskolor, posten
Till Kungl. Maj:ts disposition. Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att till Extra utgifter vid universitet och högskolor på
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1965/66 anvisa
ett reservationsanslag av 730 000 kr.

F. Lärarutbildning

[4] 33. Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen. Ett reservationsanslag
med angiven rubrik har på riksstaten för innevarande budgetår uppförts
med 2 985 000 kr. Någon reservation från föregående budgetår finns
inte på anslaget.

Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 18 juni 1965 hemställt bl. a., att ett
reservationsanslag av 350 000 kr. anvisas på tilläggsstat till bestridande av
kostnader för utbildning av 100 lärare i vårdyrken budgetåret 1965/66.

Överstyrelsens framställning grundar sig på en promemoria angående
utbildningsfrågor inom vårdyrkena, vilken utarbetats av en samarbetskommitté
bestående av företrädare för medicinalstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen,
skolöverstyrelsen, Svenska landstingsförbundet, Svenska
stadsförbundet, yrkesutbildningsberedningen, 1962 års utredning angående
sjuksköterskeutbildningen och statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor.
Av promemorian framgår att en ökad lärarutbildning anses
nödvändig för att tillgodose det allt större behovet av utbildning på vårdområdet.
Ett ökat antal lärare bedöms erforderligt för bl. a. åldringsvård,
tandvård, fotvård och laboratoriearbete. Utbildningsbehovet anges till minst
120 lärare årligen fr. o. in. budgetåret 1965/66. överstyrelsens framställning
avser en utbildning av lärare för dylika specialavsnitt av vårdområdet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

I överstyrelsens skrivelse anges två alternativ till utformning av den
åsyftade lärarutbildningen. Det ena alternativet avser en utbildning om 33,
veckor utformad med yrkeslärarutbildningen som modell. Det andra alternativet
avser en utbildning om 19 veckor, dvs. en utbildning av samma
längd som de vid statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor
anordnade kortare lärarutbildningskurserna. Med hänsyn till betydelsen
av att snabbt få fram lärare inriktar sig överstyrelsen i detta sammanhang
på en utbildning av sistnämnda, kortare typ.

Den föreslagna lärarutbildningen anges vara avsedd för dem som genomgått
utbildning till något av följande yrken och som därefter fullgjort
minst två års väl vitsordad tjänstgöring i yrket, nämligen fotvårdsspecialist,
laboratorieassistent, operationsassistent, röntgenassistent, radioterapiassistent,
hörselvårdsassistent, tandsköterska och ålderdomshemsföreståndare.
Dessutom avses, enligt vad som inhämtats, även sjuksköterskor kunna
emottagas vid denna lärarutbildning.

Utbildningen avses blir förlagd till Stockholm, Göteborg och Malmö i anslutning
till därvarande yrkespedagogiska institut.

Kostnaderna för den föreslagna lärarutbildningen beräknar överstyrelsen
till i runt tal 1 310 000 kr., varav 350 000 kr. utgör kurskostnader
fallande på reservationsanslaget Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen
och 960 000 kr. ersättning till deltagare fallande på förslagsanslaget
Ersättning till deltagare i utbildning av lärare vid yrkesundervisningen. I
de på riksstalen för innevarande budgetår uppförda anslagen har medel för
ifrågavarande ändamål inte beräknats, överstyrelsen, som i viss omfattning
redan påbörjat den föreslagna vårdyrkeslärarutbildningen med ianspråktagande
av tillgängliga anslag, framhåller, att annan angelägen yrkeslärarutbildning
måste uppskjutas till ett senare budgetår, om tilläggsanslag ej
skulle anvisas.

Departementschefen

Med hänsyn till den rådande bristen på vårdyrkeslärare anser jag det
vara av stor vikt, att den av överstyrelsen föreslagna utbildningen anordnas
redan innevarande budgetår. Eftersom behovet av lärare i yrkesämnen
är stort även inom andra områden än vårdområdet, bör anordnandet av här
föreslagen utbildning ej leda till en minskning av annan lärarutbildning.
Jag föreslår därför, att särskilda medel anvisas för bestridande av kostnaderna
för den föreslagna vårdyrkeslärarutbildningen. Jag anser, att denna
utbildning bör reserveras för sådana specialistkategorier, som uppräknas i
en till överstyrelsens framställning fogad promemoria, dvs. för blivande
lärare för fotvårdsspecialister, laboratorie-, operations-, röntgen-, radioterapi-
och hörselvårdsassistenter, tandsköterskor och ålderdomshemsföreståndare.

Mot överstyrelsens kostnadsberäkning i vad avser kurskostnaderna har jag
ingen erinran beträffande annat än kostnaderna för auskultationsarvoden.

Kungl. Maj. ts proposition nr i55 år 1965

Dessa kostnader bör i enlighet med gällande bestämmelser för annan, jämförbar
lärarutbildning beräknas efter 10 i stället för 15 kr. per auskultationstimme.
När det gäller ersättning till deltagarna vill jag erinra om att,
beträffande den utbildning av motsvarande yrkeskategorier som bedrivs av
statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor, ersättning inte förutsatts
skola utgå till deltagare som har anställning hos statlig eller kommunal
sjukvårdshuvudman. Liksom förutsatts beträffande nyssnämnda utbildning
räknar jag även här med att huvudmännen kommer att bevilja hos
dem anställd personal tjänstledighet med bibehållen lön för genomgång av
de kurser varom här är fråga.

I vad gäller den del av kostnaderna som hänför sig till reservationsanslaget
Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen räknar jag med ett inedelsbehov
av 340 000 kr. I samband härmed kommer förslagsanslaget Ersättning
till deltagare i utbildning av lärare vid yrkesundervisningen att
merbelastas i anledning av ersättningen till sådan personal som inte innehar
anställning hos sjukvårdshuvudman.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen på
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1965/66 anvisa
ett reservationsanslag av 340 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

Statens allmänna fastighetsfond

[5] 22. Byggnadsarbeten vid universiteten och vissa högskolor. Investeringsanslagen
för universiteten samt högskolorna tillhörande ecklesiastikdepartementets
område är sammanförda till ett gemensamt anslag, benämnt
Byggnadsarbeten vid universiteten och vissa högskolor. Under denna anslagsrubrik
har på riksstaten för innevarande budgetår uppförts ett investeringsanslag
av 144 324 000 kr. till byggnadsarbeten vid universiteten, karolinska
institutet, de tekniska högskolorna och gymnastiska centralinstitutet.

Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 24 augusti 1965 gjort framställning
om bl. a. anslag på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1965/66
och hemställt att vissa byggnadsobjekt m. in. måtte redovisas för riksdagen
under hösten 1965. Av tillgängliga handlingar inhämtas bl. a.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

Universitetet i Umeå

Nybyggnad för högre utbildning och forskning i zoologi
och genetik

Enligt gällande program för utbyggnaden av universitetet i Umeå tillkommer
fr. o. m. läsåret 1966/67 bl. a. ämnet zoologi och fr. o. m. läsåiet
1967/68 bl. a. ämnet genetik (prop. 1964: 74 s. 70, SU 94, rskr 214).

Byggnadsstyrelsen bär den 9 augusti 1965 redovisat huvudhandlingar
för en nybyggnad för högre utbildning och forskning i nämnda ämnen.
Handlingarna har utarbetats på grundval av ett av 1962 års umeåkommitté
framlagt lokalprogram. Nybyggnaden, som omfattar ca 1 900 m2 rumsyta
fördelad på fem våningar, skall sammanbyggas med den nyligen färdigställda
byggnaden för anatomi och histologi. De tre nedre våningsplanen
innehåller lokaler för zoologi och de två övre lokaler för genetik. Vissa lokaler,
bl. a. för verkstadsändamål, avses att utnyttjas gemensamt för hela
byggnadskomplexet för anatomi och histologi samt zoologi och genetik.

Byggnadsstyrelsen beräknar kostnaderna för nybyggnaden till 4 190 000
kr. enligt prisläget den 1 april 1965, vilket motsvarar ca 2 200 kr. per in2
rumsyta. Enligt styrelsen torde byggnadsarbetena kunna igångsättas i januari
1966. Byggnadstiden beräknas till 14 månader.

Genom beslut den 24 september 1965 har Kungl. Maj :t uppdragit åt
byggnadsstyrelsen att fortsätta projekteringen av byggnadsobjektet fram
t. o. in. färdigställande av bygghandlingar.

Tekniska högskolan i Lund

Fastighetsförvärv

1 utbyggnadsplanen för universitetet och högskolorna i Lund har byggnadsstyrelsen
räknat med en hundraprocentig lokalmässig utbyggnadsreserv
(jfr prop. 1965: 104 s. 7). För att en dylik reserv skall kunna erhållas och
för att den mark som redan står till förfogande skall kunna utnyttjas på
ett ändamålsenligt sätt krävs enligt byggnadsstyrelsen vissa markförvärv.

I detta syfte har byggnadsstyrelsen träffat avtal om förvärv av ett område
i privat ägo med en areal av ca 23 560 m2 beläget omedelbart öster om nybyggnaderna
för maskinteknik och elektroteknik vid tekniska högskolan i
Lund. Avtalet förutsätter Kungl. Maj :ts godkännande före den 1 april 1966.
På området finns uppförda dels ett äldre bostadshus innehållande tre omoderna
mindre lägenheter, dels en fabriksbyggnad med tillhörande förrådsbyggnad
och garage. Fabriksbyggnaden omfattar ca 2 700 m2 rumsyta. De
i byggnaden redan friställda lokalerna avses enligt byggnadsstyrelsen tills
vidare bli utnyttjade som lager. Köpeskillingen uppgår enligt avtalet till
1 525 000 kr.

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1965

I investeringsplanen för högskolan finns uppförd en kostnadsram av
51 000 kr., som avser ett numera avslutat fastighetsförvärv i samhand med
nybyggnaden för arkitektur. Styrelsen föreslår nu att en till 1 575 000 kr.
förhöjd ram uppförs i planen.

Departementschefen

För innevarande budgetår har på riksstaten anvisats i det närmaste
145 milj. kr. under investeringsanslaget Byggnadsarbeten vid universiteten
och vissa högskolor. Den ingående medelsreservationen uppgår till
över 30 milj. kr., varför sammanlagt ca 175 milj. kr. står till förfogande.
Huruvida ytterligare medelsanvisning erfordras under löpande budgetår är
enligt min mening svårt att redan nu bedöma. Jag avser därför att ta upp
denna fråga till behandling i samband med kommande förslag till utgifter
på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1965/66. Ett säkrare underlag
för bedömning av medelsbehovet torde då komma att föreligga.

Av de av byggnadsstyrelsen redovisade byggnadsobjekten har jag med
hänsyn till projekteringsläget för dessa och tidpunkten för arbetenas påbörjande
funnit anledning framlägga förslag om afl den i det föregående
behandlade byggnaden för högre utbildning och forskning i zoologi och genetik
vid universitetet i Umeå nu uppförs i investeringsplanen för universitetet.
Som framgår av det föregående har Kungl. Maj :t tidigare prövat huvudhandlingar
för byggnadsobjektet.

i prop. 1965: 104 (s. 35) uttalade jag att byggnadsstyrelsen borde, när
det gällde frågor rörande större fastighetsförvärv, framlägga förslag i så
god tid att de kunde underställas riksdagen för godkännande. Vissa fastighetsförvärv
borde dock Kungl. Maj :t i undantagsfall få föranslalta om inom
ramen för tillgängliga medel under ifrågavarande anslag. Det förslag till
fastighetsförvärv i Lund som redovisats i det föregående har jag funnit mig
böra behandla i detta sammanhang med hänsyn till att avtalet om förvärvet
förutsätter Kungl. Maj :ts godkännande före den 1 april 1966. I likhet
med byggnadsstyrelsen finner jag förvärvet angeläget som ett led i strävandena
att säkra erforderlig mark för den fortsatta utbyggnaden av universitetet
och högskolorna i Lund. Den i avtalet angivna köpesumman, 1 525 000
kr., finner jag godtagbar. Jag anser därför att den i investeringsplanen för
tekniska högskolan i Lund uppförda kostnadsramen för fastighetsförvärv
av 51 000 kr. i enlighet med byggnadsstyrelsens förslag bör höjas till
1 575 000 kr.

Med hänvisning till vad jag i det föregående anfört bör i de under ifrågavarande
anslag för budgetåret 1965/66 uppförda investeringsplanerna införas
dels följande nya kostnadsram, dels följande ändrade kostnadsram,
vilka båda är beräknade enligt prisläget den 1 april 1965.

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1965

Universitetet i Umeå

Nybyggnad för högre utbildning och forskning i zoologi och ge -

netik .................................................. 4 190 000

Tekniska högskolan i Lund

Fastighetsförvärv......................................... 1 575 000

.lag förordar att kostnaderna för objekten innevarande budgetår får bestridas
av tillgängliga medel under anslaget Byggnadsarbeten vid universiteten
och vissa högskolor.

Fader åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att godkänna vad jag i det föregående förordat angående
bestridande av kostnaderna för en nybyggnad vid universitetet
i Umeå samt för visst fastighetsförvärv i Lund.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:
Monika Hallgren

5 liihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr lss

5»

lif V)

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

Bilaga 7

JORDBRUKSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet
på Stockholms slott den 5 november 1965.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Lange, Kling
Skoglund, Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Palme
Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler härefter
under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden angående
utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1965/66 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Nionde huvudtiteln

F. Forskning och undervisning på jordbrukets och trädgårdsnäringens

område

[1] 8. Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor in. m.
För budgetåret 1965/66 är på riksstaten under förevarande anslagsrubrik
uppfört ett reservationsanslag av 1,8 milj. kr. Av detta belopp disponeras
1,5 milj. kr. av utrustningsnämnden för universitet och högskolor för i en
särskild ulrustningsplan upptagna ändamål. Återstående 300 000 kr. disponeras
av byggnadsstyrelsen för ändamål, som redovisats i en särskild inredningsplan.
Nämnden och styrelsen äger inom ramen för tillgängliga medel
—- oavsett i utrustnings- och inredningsplanerna för objekten beräknad
medelsförbrukning — bestrida kostnader för utrustning resp. inredning av
de i vederbörande plan upptagna objekten intill högst det belopp, som för
varje objekt angetts som kostnadsram.

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1965

Utrustningsnämnden för universitet och högskolor hemställer om införande
i utrustningsplanen för budgetåret 1965/66 av två nya kostnadsramar
avseende institutionerna för genetik och växtförädling samt fruktoch
bärodling vid lantbrukshögskolan. Till följd av att en utökning av utbildningskapaciteten
avses ske vid dessa institutioner bör enligt nämnden
erforderlig utrustning redan under innevarande budgetår ställas till institutionernas
förfogande.

Nämnden framhåller, att det är tillräckligt, att kostnadsramar fastställs
för ifrågavarande projekt, varigenom möjlighet bereds nämnden att utlägga
för objekten erforderliga beställningar, samt att nämnden bemyndigas att
under budgetåret 1965/66 likvidera under dessa nya kostnadsramar gjorda
inköp med anlitande av redan tillgängliga medel under förevarande reservationsanslag.
Nämnden avser att senare inkomma med beräkning av det
totala medelsbehovet för utrustningsverksamheten under budgetåret 1965/
66. Därvid kan konstateras huruvida de beställningar, som sker på grundval
av de aktuella nya kostnadsramarna, påverkar medelsbehovet i sådan omfattning
att ytterligare medel måste anvisas redan för budgetåret 1965/66.

Beträffande de nya objekten anför nämnden bl. a.

Institutionen för genetik och växtförädling, Ultuna

Då universitetet i Uppsala icke har någon institution för genetik replierar
universitetet i detta ämne på institutionen för genetik och växtförädling
vid lantbrukshögskolan. F. n. uppgår antalet genetikstuderande vid universitetet
till ca 70, av vilka flertalet följer undervisningen för två betyg och
sålunda är studerande vid institutionen under minst två terminer. Efterfrågan
på utbildningsplatser för universitetsstuderande i genetik är emellertid
större än antalet disponibla platser. Bristen på lämpliga lokaler har hittills
omöjliggjort eu ökad intagning. Nyligen har emellertid en byggnad —
en s. k. försökslada — friställts för institutionens behov. För att denna
byggnad skall kunna utnyttjas och bereda plats för ytterligare ca 30 genetikstuderande
erfordras emellertid att den upprustas. Ifrån byggnadsstyrelsen
har upplysts, att upprustningen torde kunna utföras redan under
hösten 1965.

För de 30 utbildningsplatser som tillkommer erfordras komplettering
av den befintliga apparatutrustningen vid institutionen. Professorn i genetik
har kostnadsberäknat denna utrustning till ca 184 000 kr. exklusive allmän
varuskatt. Nämnden föreslår, att för genetik och växtförädling fastställs
en såsom definitiv betecknad kostnadsram på 180 000 kr.

Institutionen för frukt- och b ä r o d 1 i n g, A 1 n a r p

Såsom redovisats i prop. 1965: 1 (bil. Ils. 307, JoU 1, rskr 9) är ombyggnad
i egentlig mening ej längre aktuell av den av institutionen för frukt- och
bärodling disponerade byggnaden. Endast förbättringar, som kan hänföras
till underhåll, skall vidtas på denna.

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1965

Fr. o. m. höstterminen 1965 har viss del av hortonomntbildningen förlagts
till institutionen. Antalet hortonomie studerande vid institutionen beräknas
komma att uppgå till högst 20.

Professorn i förevarande ämne har hos nämnden hemställt, att institutionen
snarast utrustas med erforderlig apparatur m. m. för undervisning.
Apparaturen bör utnyttjas äA''en för forskning. Kostnaderna för utrustningen
beräknar nämnden till 90 000 kr. För institutionen för frukt- och
bärodling bör alltså enligt nämnden fastställas en såsom definitiv betecknad
kostnadsram av 90 000 kr.

Byggnadsstyrelsen hemställer om att i inredningsplanen för 1965/66
upptas definitiva kostnadsramar avseende inredning av nybyggnader för
institutionerna för växtodling och växtpatologi vid lantbrukshögskolan
samt för statens lantbrukskemiska laboratorium. Delramar för dessa arbeten
har tidigare godkänts av riksdagen. Dessa delramar uppgår till resp.
350 000 kr., 350 000 kr. och 100 000 kr. De av styrelsen föreslagna totala
kostnadsramarna för ifrågavarande inredningsobjekt beräknas till resp.
720 000 kr., 925 000 kr. och 1 065 000 kr.

De för nämnda objekt för budgetåret 1965/66 anvisade medlen, 300 000
kr., har enligt styrelsen visat sig otillräckliga. Ytterligare medelsanvisning
för budgetåret uppgående till 340 000 kr. måste därför ske, om objekten
skall kunna tas i bruk så snart byggnadsarbetena slutförts. Styrelsen framhåller,
att de totala kostnadsramarna uppskattats med ledning av de beräkningsgrunder
som tidigare tillämpats av utrustningsnämnden för universitet
och högskolor. Kostnaderna för inredning har bedömts motsvara ett
genomsnittligt värde av ca 14 % av byggnadskostnaderna. I inredningskostnaderna
ingår även kostnader för projektering och administrationskostnader
för inköpsverksamheten samt vissa omkostnader.

Departementschefen

Genom Kungl. Maj :ts beslut den 29 april 1965 ställdes till förfogande
dels för utrustningsnämnden för universitet och högskolor — utöver vad
som tidigare disponerades av nämnden — 1,5 milj. kr., dels för byggnadsstyrelsen
300 000 kr. att disponeras för ändamål upptagna i en utrustnings-
resp. en inredningsplan för jordbrukets högskolor. I dessa planer
angavs för de olika utrustnings- och inredningsföretagen av riksdagen godkända
kostnadsramar. Dessa är antingen definitiva ramar, dvs. avser hela
kostnaden för ifrågavarande förslag, eller delramar t. o. m. budgetåret
1965/66, vilket innebär att slutlig kostnadsberäkning av företaget i fråga
ej varit möjlig att genomföra och att ytterligare kostnader i regel torde vara
att förvänta.

I det föregående har redogörelse lämnats för förslag till ändrade kostnadsramar.
Jag har inte funnit anledning till erinran mot dessa. Jag förordar
sålunda att följande nya definitiva kostnadsramar för utrustnings -

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

objekt vid lantbrukshögskolan godkänns och intas i utrustningsplanen för
budgetåret 1965/66, nämligen

Institutionen för genetik och växtförädling.................. 180 000

Institutionen för frukt- och bärodling ...................... 90 000

Jag förordar vidare, att för de i inredningsplanen för budgetåret 1965/66
upptagna företagen godkänns följande totala kostnadsramar, nämligen för

Institutionen för växtodling vid lantbrukshögskolan .......... 720 000

Institutionen för växtpatologi vid lantbrukshögskolan ........ 925 000

Statens lantbrukskemiska laboratorium .................... 1 065 000

Finansieringen av nyssnämnda objekt bör ske på så sätt, att nämnden
och styrelsen erhåller medgivande att anlita för myndigheten tillgängliga
medel under förevarande anslag för att under budgetåret 1965/66 bestrida
uppkommande kostnader för utrustning resp. inredning intill högst det
belopp som i vederbörande plan angetts som kostnadsram för varje objekt.

Vad beträffar den av byggnadsstyrelsen begärda ytterligare medelstilldelningen
för innevarande budgetår avser jag att ta upp denna fråga till
prövning i samband med kommande förslag till utgifter på tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1965/66. Ett bättre underlag för bedömning
av medelsbehovet torde då kunna föreligga.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att godkänna vad jag i det föregående förordat angående
bestridande av kostnaderna för utrustning av institutionerna
för genetik och växtförädling samt frukt- och bärodling
vid lantbrukshögskolan.

[2] 13. Bidrag till Sveriges utsädesförening. På riksstaten för budgetåret
1965/66 är under förevarande anslagsrubrik uppfört ett anslag av 2 749 000
kr.

Styrelsen för Sveriges utsädesförening hemställer, att på tilläggsstat anvisas
48 000 kr. för att täcka vissa personalkostnader.

Styrelsen anför, att den vid uppgörandet av sina anslagsframställningar
för budgetåren 1964/65 och 1965/66 räknat med att lönerna skulle utgå enligt
den placering i lönegrad, som då gällde för de olika personalkategorierna
vid föreningen. Genom beslut vid 1964 och 1965 års riksdagar samt av
Kungl. Maj :t i anslutning därtill meddelade bestämmelser har vissa kategorier
tjänster vid föreningen erhållit förhöjd placering i lönegrad fr. o. m.
den 1 juli 1964 och den 1 juli 1965. Härigenom har uppkommit oförutsedda
löneökningar. Vidare har föreningen fått vidkännas ökade pensions- och socialförsäkringsavgifter.
Den sammanlagda merkostnaden med anledning

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965 67

härav utgör för budgetåret 1964/65 4 200 kr. och för budgetåret 1965/66
43 800 kr.

Styrelsen för lantbrukshögskolan tillstyrker utsädesföreningens förslag.
Departementschefen

De ökade kostnader, som Sveriges utsädesförening fått vidkännas på
grund av höjda lönegradsplaceringar för vissa ordinarie tjänstemän, bör
täckas med statsmedel. Härför erfordras att statsbidraget till föreningen
för innevarande budgetår ökas med 48 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till Sveriges utsädesförening på tilläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1965/66 anvisa ett anslag
av 48 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

Statens allmänna fastighetsfond

[3] 26. Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. Kungl. Maj :t
ställde genom beslut den 29 april 1965 förevarande investeringsanslag av
2 390 000 kr. till byggnadsstyrelsens förfogande för budgetåret 1965/66 att
disponeras i enlighet med en investeringsplan, som för de i planen ingående
byggnadsobjekten upptog av riksdagen godkända kostnadsramar.

Byggnadsstyrelsen hemställer dels att för vissa av de i investeringsplanen
redan upptagna byggnadsföretagen nya kostnadsramar godkänns, dels
att kostnadsram godkänns för första etappen av nybyggnad av panncentral
vid lantbrukshögskolan, Ultuna. Styrelsen hemställer vidare, att på tillläggsstat
för innevarande budgetår under förevarande anslag anvisas 1
milj. kr. Av tillgängliga handlingar inhämtas bl. a.

Lantbrukshögskolan

Ultuna. Nybyggnader för växtodling, växt patologi och
b i g ä r d samt försörjningsåtgärder

För ifrågavarande byggnadsföretag lämnades redogörelser i prop. 1964: 44
(s. 2). 1 prop. 1965: 1 (bil. It s. 308) upptogs kostnadsramarna för projekten
enligt prisläget den 1 juli 1964 till totalt 9 130 000 kr., varav för nybyggnad
för växtodling 3 935 000 kr., för nybyggnad för växtpatologi 4 035 000 kr.,
för bigård 415 000 kr. och för försörjningsåtgärder 745 000 kr.

Kungl. Maj. ts proposition nr 155 år 1965

I skrivelse den 18 mars 1965 anmälde byggnadsstyrelsen, att kostnaderna
efter företagen anbudsprövning beräknades till 9 850 000 kr. Genom beslut
av Kungl. Maj :t den 19 mars 1965 uppdrogs åt byggnadsstyrelsen att utan
hinder av att kostnadsramarna beräknades till sistnämnda belopp låta
påbörja uppförandet av byggnaderna. Arbetena igångsattes i april 1965.
Nybygonaderna för växtodling och växtpatologi beräknas bli tagna i bruk
under våren 1967. Bigården beräknas bli färdigställd under hösten 1965.

Byggnadsstyrelsen redovisar i skrivelse den 22 augusti 1965 kostnadsramen
för ifrågavarande projekt enligt prisläget den 1 april 1965 till
9 930 000 kr., varav för nybyggnad för växtodling 4,5 milj. kr., för nybyggnad
för växtpatologi 4,3 milj. kr., för bigård 445 000 kr. och för försörjningsåtgärder
685 000 kr.

U It u na. Två lantarbetarbostäder

Förevarande byggnadsobjekt bär redovisats i prop. 1964:44 (s. 3) och
prop. 1965: 1 (bil. Ils. 308).

Genom beslut den 21 maj 1964 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrelsen
att inom en kostnadsram av 190 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1963 uppföra
ifrågavarande lantarbetarbostäder, varvid färdigfabricerade standardbostäder
syntes böra komma i fråga.

1 skrivelse den 24 augusti 1965 har byggnadsstyrelsen anmält, att pa
grundval av anbud på färdigfabricerade standardbostäder kostnaderna för
ifrågavarande objekt uppgår till 280 000 kr. enligt prisläget den 1 april
1965. Styrelsen har bedömt ifrågavarande anbud såsom skäligt. En förnyad
anbudsinfordran skulle enligt styrelsen inte reducera kostnaden. Styrelsen
hemställer därför, att objektet upptas med en kostnadsram av 280 000 kr.
Byggnadstiden beräknas till november 1965—mars 1966.

Ultuna. Nybyggnad av panncentral, etapp I

Vid lantbrukshögskolan erfordras för värmeförsörjningen av nybyggnaderna
för institutionerna för växtodling och växtpatologi samt för radiobiologiska
avdelningen en ny panncentral. Även statens lantbrukskemiska laboratoriums
planerade nybyggnad i Ultuna skall erhålla sin värmeförsörjning
från denna central.

Genom beslut den 11 februari 1965 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen
att på grundval av framlagt byggnadsprogram utföra projekteringen
av byggnad för panncentralen fram t. o. in. färdigställande av huvudhandlingar.
Med skrivelse den 6 september 1965 har byggnadsstyrelsen
redovisat huvudhandlingarna för ifrågavarande byggnadsprojekt. Kostnaden
för nybyggnad beräknas av styrelsen på grundval av dessa handlingar
och enligt prisläget den 1 april 1965 till 3 575 000 kr. Kostnadernas fördelning
framgår av följande sammanställning.

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1965

Projekteringskostnad.................. 400 000

Byggnadskostnad..................... 900 000

VVS-kostnad......................... 835 000

El-kostnad........................... 460 000

Centraladministration ................. 130 000

Försörjningsåtgärder.................. 850 000

Summa kr. 3 575 000

Genom beslut den 15 oktober 1965 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrelsen
att på grundval av de redovisade huvudhandlingarna fortsätta projekteringen
fram t. o. m. färdigställande av bygghandlingar.

Departementschefen

I det föregående har redogörelse lämnats för byggnadsobjekt, som tidigare
redovisats för riksdagen men beträffande vilka på anbud beräknade kostnader
visat sig överstiga tidigare kostnadsberäkningar. Dessa företag är nybyggnader
för växtodling, växtpatologi och bigård, försörj ningsåtgärder
samt två lantarbetarbostäder. Samtliga dessa objekt utom lantarbetarbostäderna
har efter Kungl. Maj :ts beslut redan påbörjats. De för uppförande
av de båda lantarbetarbostäderna numera beräknade kostnaderna anser
jag vara alltför höga. Särskilda åtgärder torde därför böra vidtas för att
nedbringa dessa kostnader. Då det är angeläget att de ifrågavarande bostäderna
snarast blir uppförda, bör emellertid den av byggnadsstyrelsen
beräknade kostnadsramen nu intas i investeringsplanen. Vid den fortsatta
handläggningen av byggnadsärendet bör tillses att kostnadsbesparande åtgärder
vidtas.

Nybyggnaden av panncentral sammanhänger med pågående och planerade
nybyggnader inom Ultuna-området. Mot den redovisade kostnadsberäkningen
av första etappen av 3 575 000 kr. enligt prisläget den 1 april
1965, som är grundad på huvudhandlingar, har jag ingen erinran. Objektet
bör med nämnda kostnadsram upjitas i investeringsplanen.

Med hänvisning till vad jag anfört bör i investeringsplanen införas ändrade
kostnadsramar och ny kostnadsram enligt följande. Samtliga ramar
avser prisläget den 1 april 1965.

Lantbrukshögskolan

Växtodling, nybyggnad ................ 4 500 000

Växtpatologi, nybyggnad .............. 4 300 000

Bigård, ekonomibyggnad, nybyggnad .... 445 000

Försörj ningsåtgärder.................. 685 000

Två lantarbetarbostäder, nybyggnader . . 280 000

Panncentral, etapp I, nybyggnad........ 3 575 000

För innevarande budgetår har på ordinarie riksstat anvisats 2 390 000 kr.
under förevarande anslag. Den ingående medelsreservationen uppgår till ca

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1965

10 milj. kr„ varför ca 12 milj. kr. står till förfogande för byggnadsverksamheten
inom det ifrågavarande området. Huruvida ytterligare medelsanvisning
erfordras under löpande budgetår är svårt att nu bedöma. Jag avser
därför att ta upp denna fråga till behandling i samband med kommande
förslag till utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1965/66.
Ett bättre underlag för en bedömning av medelsbehovet torde då kunna föreligga.

Jag förordar att kostnaderna för nybyggnad av panncentral får bestridas
av tillgängliga medel under anslaget Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor
m. m.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att godkänna vad jag i det föregående förordat angående
bestridande av kostnaderna för nybyggnad av panncentral,
etapp I, vid lantbrukshögskolan, Ultuna.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:
Jan Karlsson

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 åi 1965

Bilaga 8

STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet
på Stockholms slott den 5 november 1965.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Lange, Kling,

Skoglund, Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Palme,

Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter fråga
om medel för budgetåret 1965/66 till reparations- och underhållskostnader
m. in. under karolinska sjukhusets delfond av statens allmänna fastighetsfond
och anför.

Reparations- och underhållskostnader m. m. under karolinska sjukhusets
delfond av statens allmänna fastighetsfond. Under rubriken reparations- och
underhållskostnader m. in. har på denna deltond för budgetåret 1965/66
anvisats sammanlagt 3 084 000 kr. Posten är uppdelad på två underrubriker.
Den ena av dem avser karolinska sjukhuset och har upptagits med
2 584 000 kr., varav 560 000 kr. beräknats för särskilda arbeten.

I skrivelse den 13 februari 1965 har karolinska sjukhusets direktion
hemställt, att för vidtagande av vissa förbättringsåtgärder inom barnmedicinska
klinikens vårdavdelning 9 måtte på tilläggsstat för budgetåret
1964/65 under karolinska sjukhusets delfond av statens allmänna fastighetsfond
anvisas 175 000 kronor.

Direktionen har därvid anfört, att vid ifrågavarande avdelning vårdas
blodby tesbarn, prematura barn samt akut sjuka spädbarn, vilka har kraftigt
ökad infektionskänslighet eller är svårt infekterade. Man måste därför
ställa synnerligen höga sjukhushygieniska krav på avdelningen. En undersökning
utvisar emellertid, att inte ens på vanlig vårdavdelning som självklara
ansedda hygieniska krav kan uppfyllas där. Sedan sommaren 1964
har också ett flertal nosocomiala infektioner av epidemisk karaktär inträffat
på avdelningen, flera av synnerligen allvarlig art.

Även om den intensivvårdavdelning som f. n. projekteras vid barnklinikerna
kommer till stånd och därigenom de infektionskänsligaste fallen av -

72 Kungl. Maj. ts proposition nr 155 år 1965

lastas avdelning 9, är vissa förbättringsåtgärder oundgängligen erforderliga.
Sålunda måste bl. a. såväl blodbytesrum med för operationssal godtagbar
standard som nya isoleringsrum anordnas och biutrymmen för disk, förråd
m. m. förbättras. De sammanlagda kostnaderna härför har beräknats uppgå
till 175 000 kr.

Departementschefen

Med hänsyn till den ur hygienisk synpunkt inte godtagbara standarden
på vårdavdelning 9 inom karolinska sjukhusets barnmedicinska klinik anser
jag det synnerligen angeläget, att ifrågavarande ombyggnadsarbeten
snarast kommer till stånd. Kostnaderna härför torde emellertid inte rymmas
inom det belopp som under karolinska sjukhusets delfond av statens
allmänna fastighetsfond beräknats för reparations- och underhållskostnader
in. m. Jag föreslår därför, att under innevarande budgetår ytterligare
175 000 kr. beräknas för detta ändamål. Härvid kommer det i staten upptagna
överskottet från karolinska sjukhusets delfond att automatiskt minska.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen

att på staten för statens allmänna fastighetsfond, karolinska
sjukhusets delfond, under posten Reparations- och
underhållskostnader m. m. för budgetåret 1965/66 beräkna
ett belopp av ytterligare 175 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:
Bo Josephson

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

Bilaga 9

Förteckning

över av Kungl. Maj:t hos riksdagen begärda anslag på tilläggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1965/66

DRIFTBUDGETEN

A. Egentliga statsutgifter

IV. Försvarsdepartementet

G 1 Reglering av prisstegringar.......................... 4 200 000

G 4 Kostnader för svenska FN-styrkor m. m., reservationsanslag 8 500 000

12 700 000

V. Socialdepartementet

G 4 a Bidrag till Stockholms läns landsting för förvärv av mark

för Danderyds sjukhus, reservationsanslag............ 1 855 000

H 3 Karolinska sjukhuset: Utrustning, reservationsanslag ---- 270 000

H 6 Bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid serafimer lasarettet

m. m., reservationsanslag.................. 2 600 000

4 725 000

VI. Kommunikationsdepartementet

D 16 Statliga farledsarbeten, reservationsanslag.............. 1 250 000

VII. Finansdepartementet

F 8 Kampanj för lönsparande, reservationsanslag............ 650 000

VIII. Ecklesiastikdepartementet

B 14 Bidrag till särskilda kulturella ändamål, reservationsanslag 605 000

D 23 a Statens blindskolor m. m.: Inredning och utrustning av

skolhem i Örebro, reservationsanslag.................. ISO 000

E 106 Extra utgifter vid universitet och högskolor, reservationsanslag
.......................................... ^30 000

F 33 Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen, reservationsanslag
.......................................... 340 000

1 825 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

IX. Jordbruksdepartementet
F 13 Bidrag till Sveriges utsädesförening ..................

Säger för driftbudgeten

KAPITALBUDGETEN

Kapitalinvestering

III. Statens allmänna fastighets fond
Socialdepartementet:

11 Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala ........

Kommunikationsdepartementet:

13 a Förvärv av viss tomt inom Djurgårdsstaden i Stockholm

17 a Förvärv av viss fastighet inom stadsdelen Lilla Essingen i

Stockholm....................

IV. Försvarets fonder

A. Försvarets fastighetsfond

Kasernbyggnaders delfond:

6 a Vissa exploateringskostnader m. m.....

V. Statens utlåningsfonder
Socialdepartementet:

2 Statens bosättningslånefond ........................

VII. Fonden för förlag till statsverket
Utrikesdepartementet:

a Utförande av beskickningsanläggningar i Moskva och Stockholm
..........................................

Säger för kapitalbudgeten

48 000

21198 000

240 000

201 000

23 000 000
23 441 000

650 000

10 000 000

3 000 000

37 091 000

MARCUS BOKTR. STHLM 1965 650660