Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1961 (Proposition 1961:152)

Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1961

Nr 152

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
om ändring i tulltaxan den 12 september 1958
(nr 475), m. m.; given Stockholms slott den 7 april
1961.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
dels antaga härvid fogade förslag till

1) förordning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475);
samt

2) förordning angående ändring i förordningen den 1 december 1959 (nr
507) om allmän varuskatt;

dels ock bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

''•''•V- ’ '' *. • . .j * .* i''..... 17 *1.1.* ; i. *; ''i tf i >*"•&••

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,
enligt Dess nådiga beslut:

WILHELM

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås godkännande för Sveriges del av vissa rekommendationer
från Tullsamarbetsrådet i Bryssel rörande ändringar i den internationella
nomenklaturen för klassificering av varor i tulltarifferna. Samtidigt
framlägges förslag till därav föranledda ändringar i den svenska tulltaxan.
Ändringarna, som väsentligen är av tullteknisk och formell natur,
föreslås träda i kraft å dag som Kungl. Maj :t bestämmer.

Vidare föreslås, att tullfrihet införes för s. k. kimröks-master-batch (en
råvara för gummiindustrin) och att tullen för visst kondensatorpapper sänkes
från 6 till 3 % av värdet. Härjämte förordas den ändringen i fråga om
den schablonmässiga s. k. resandetullen på tobaksvaror samt spritdrycker
och vin, att den allmänna varuskatten, som nu utgår vid sidan av resandetullen,
inarbetas i denna tull. Nu nämnda ändringar avses träda i kraft den
1 juli 1961.

I övrigt framlägges förslag till vissa jämkningar i tullen på pälsvaror, sammanhängande
med den i prop. nr 106 föreslagna omläggningen av pälsvaruskatten.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 saml. Nr 152

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Förslag

till

förordning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475)

Härigenom förordnas, att tulltaxan den 12 september 1958 skall i angivna
delar erhålla ändrad lydelse på sätt framgår av härvid fogad bilaga.

Denna förordning träder i kraft, såvitt avser kap. 22 och 24 samt tulltaxenr
40.05, 40.06, 48.10 och 48.15, den 1 juli 1961 och, såvitt avser tulltaxenr
43.02 och 43.03, den 1 januari 1962 samt i övrigt å dag som Konungen
bestämmer.

Vid tillämpning i förekommande fall av förordningen angående rätt för
Konungen att i vissa fall förordna om avvikelse från tulltaxan m. m„ skall
avvikelse som där sägs ske med utgångspunkt från tullsatserna enligt den
nu utfärdade förordningen. Vad nu sagts skall dock icke gälla tulltaxenr

43.02 och 43.03.

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Bilaga

Kap. 3. Fisk, kräftdjur och blötdjur

Anmärkning

Detta kapitel omfattar icke:

a) havsdäggdjur (nr 01.06) och kött av havsdäggdjur (nr 02.04 och 02.06);

b) fisk (härunder inbegripet fisklever, fiskrom och fiskmjölke), kräftdjur och blötdjur,
döda, otjänliga till människoföda på grund av sin art eller på grund av sin beskaffenhet
(kap. 5);

c) kaviar och kaviarersättning (nr 16.04).

03.01----— —----------------

Kap. 4. Mjölk och mejeriprodukter; ägg; naturlig honung
Anmärkningar

2. Mjölk och grädde i hermetiskt slutna burkar av metall anses utgöra till nr 04.02 hänförlig
konserverad mjölk och grädde. Till nämnda nummer hänföres dock icke mjölk
och grädde, som endast pastöriserats, steriliserats eller peptoniserats, för så vitt icke
varan föreligger i förpackningar som nyss nämnts.

Kap. 5. Produkter av animaliskt ursprung, ej annorstädes
upptagna eller inbegripna

05.07 Fjädrar och delar av fjädrar (även med klippta kanter), dun
samt skinn och andra delar av fåglar med kvar sittande fjädrar
eller dun, obearbetade eller endast rengjorda, desinficerade eller
behandlade i konserverande syfte; pulver och avfall av
fjädrar eller av delar av fjädrar:

A. stoppningsmaterial, orensat och osorterat; pulver och av -

fall av fjädrar eller av delar av fjädrar................ fri

B. andra slag:

1. dun, maskindun härunder inbegripet........ 100 kg 75: —

Kap. 6. Levande växter och alster av blomsterodling

06.01 Lökar, stamknölar, rotknölar och rhizoiner, levande, även med
utvecklade blad och blommor:

A. inkommande utan jord:

1. med blommor eller blomknoppar

100 kg 350: —

''; • • »j i * * • * j 19 f i • j '' * * • •

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

2. andra slag:

a. gladiolus och liljekonvalje ...................... fri

b. andra ................................ 100 kg 50: —

B. inkommande med jord........................ 100 kg1 30: —

Kap. 7. Köksväxter m. m.

07.05 Ärter, bönor och andra baljväxtfrön med huvudsaklig användning
som människo- eller djurföda, torkade, även skalade och
kluvna ................................................ fri

Kap. 8. Ätbara frukter; skal av citrusfrukter eller melon

08.11 Frukter, tillfälligt konserverade (t. ex. i svaveldioxidgas eller
i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande
lösningar) men i föreliggande skick icke tjänliga för direkt
konsumtion:

Kap. 10. Spannmål

Anmärkning

Detta kapitel omfattar icke spannmål, som skalats eller bearbetats på annat sätt. Till nr
10.06 hänföres dock förutom obearbetat ris även skalat, polerat, glaserat eller brutet ris.

Kap. 11. Produkter av kvarnindustri; malt, stärkelse,
inulin och gluten

11.02 Gryn av spannmål, framställda genom skalning! avrundning,
krossning, valsning eller pressning av sädeskorn, med undantag
av skalat, polerat, glaserat eller brutet ris; groddar
av spannmål ävensom mjöl därav........................ fri

Kap. 13. Vegetabiliska råämnen för färgning eller garvning; naturliga
gummiarter och hartser samt andra växtsafter och växtextrakter

13.03 Växtsafter och växtextrakter; pektinämnen, pektinater och
pektater; agar-agar samt annat växtslem och andra förtjockningsmedel,
erhållna ur vegetabiliska ämnen:

A. pektinämnen, pektinater och pektater ................ 12 %

1 Tullen beräknas efter varans vikt inkl. allt närmaste emballage, såsom baljor eller
krukor med jord, korgar, bastmattor m. m.

Kungl. Maj. ts proposition nr 152 år 1961

Kap. 15. Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt
spaltningsprodukter därav/ beredda ätbara fetter; vaxer av
animaliskt eller vegetabiliskt ursprung

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

d) isolerade fettsyror, beredda vaxer samt fetter och oljor, beredda till läkemedel, färger,
lacker, tvål, parfymer, toalettmedel eller kosmetiska preparat, ävensom sulfonerade
oljor och andra produkter, hänförliga till avd. VI; '' i - "

15.12 Animaliska och vegetabiliska fetter och feta oljor, som gjorts
fastare eller härdats genom hydrering eller andra processer,
även raffinerade men icke vidare bearbetade.............. fri

Kap. 17. Socker och sockerkonfektyrer

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

b) kemiskt rena sockerarter (nr 29.43), andra än sackaros, glukos och laktos;

17.02 Annat socker; sirap och andra sockerlösningar; konstgjord honung
samt blandningar av konstgjord och naturlig honung;
sockerkulör:

B. andra slag:

1. kemiskt ren glukos och kemiskt ren laktos ........ 12 %

2. andra ............................................ fri

17.04 Sockerkonfektyrer, icke innehållande kakao:

A. fondantmassor, pastor och andra liknande halvfabrikat,
innehållande minst 80 viktprocent sötningsmedel, i bulk .... fri

Kap. 18. Kakao och varor därav

18.06 Choklad och chokladvaror samt andra födoämnen, innehållande
kakao:

A. glass, glasspulver, glasspasta (gjassmassa) och puddingpulver
.............................................. fri

Kap. 20. Varor av köksväxter och frukter samt av andra
växter och växtdelar

20.02 Köksväxter, beredda eller konserverade på annat sätt än genom
inläggning i ättika eller ättiksyra:

A. tomatpulp och tomatpuré ............................ fri

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Kap. 22. Drycker, alkohol och ättika

Anm. För spritdrycker eller viner, vilka införas i den ordning som avses i 12 § 4 mom.
c) rusdrycksförsäljningsförordningen, skall, där tullfrihet ej åtnjutes, tull utgå med föl -

jande belopp, räknat för helbutelj om 75 centiliter:

Vin:

musserande:

champagne ............................................................ 12:—

annat ................................................................. 8: —

andra slag med en alkoholhalt:

icke överstigande 14 volymprocent ...................................... 5: —

överstigande 14 volymprocent ............................................ 9: —

Likör, bitter och liknande drycker .......................................... 26: —

Cognac ................................................................... 38:-—

Armagnac, brandy och eau-de-vie .......................................... 32: —

Whisky ................................................................... 30: —

Andra spritdrycker, ej hänförliga till tulltaxenr 22.08 .......................... 28: —

Kap. 24. Tobak

Anm. För tobaksvaror, vilka införas i den ordning som avses i 1 § andra stycket förordningen
om tobaksskatt, skall, där tullfrihet ej åtnjutes, tull utgå med följande belopp:

Cigarrer och cigariller vägande per styck mer än 3 g ...................... 1 st. 0:30

Cigarrer och cigariller vägande per styck högst 3 g ...................... 1 st. 0:15

Cigarretter vägande per styck mer än 0,85 g .............................. 1 st. 0:12

Cigarretter vägande per styck högst 0,85 g .............................. 1 st. 0: 08

Andra slag av färdiga tobaksvaror ...................................... 1 kg 60: —

Kap. 25. Salt; svavel; jord- och stenarter (andra än malmer);
gips, kalk och cement

25.13 Pimsten; smärgel; naturlig korund, naturlig granat och andra

naturliga slipmedel, även värmebehandlade................ fri

25.17 Småsten och krossad sten (även värmebehandlade), grus, makadam
och tjärmakadam av sådant slag, som vanligen användes
för inblandning i betong eller för vägbyggen, banbyggen
e. d.; flinta och singel, även värmebehandlade; krosskorn och
skärv (även värmebehandlade) samt pulver av stenarter, hänförliga
till nr 25.15 eller 25.16 .......................... fri

25.32 Naturligt strontiumkarbonat (strontianit), även bränt; mineraliska
ämnen, ej hänförliga till annat nummer; skärv och
brottstycken av keramiskt gods.......................... fri

Kap. 26. Malm, slagg och aska

Anmärkningar

1. Delta kapitel omfattar icke:

b) thomasslagg, hänförlig till kap. 31;

2. Med malm enligt nr 26.01 avses sådana mineral, som användas i metallurgin för utvinning
av kvicksilver eller av metaller, hänförliga till nr 28.50 eller till avd. XIV
eller XV, även om de i det aktuella fallet icke äro avsedda för metallurgiskt ändamål.
Till nr 26.01 hänföras dock icke mineral, som underkastats annan bearbetning än som
är normalt för malm.

Kungl. Maj. ts proposition nr 152 år 1961

Köp. 27. Mineraliska bränslen, mineraloljor och destillationsprodukter
därav; bituminösa ämnen; mineralvaxer

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) isolerade kemiskt definierade organiska föreningar; kemiskt rent metan hänföres
dock till nr 27.11;

3. Med oljor, erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral, i nr 27.10 avses även
liknande oljor, oavsett framställningssättet, för så vitt de efter vikten räknat innehålla
större kvantitet icke-aromatiska ämnen än aromatiska ämnen.

27.09 Råolja, erhållen ur petroleum eller ur bituminösa mineral .. fri

27.10 Oljor, erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral, andra
än råolja; produkter, ej hänförliga till annat nummer, innehållande
minst 70 viktprocent oljor, erhållna ur petroleum
eller ur bituminösa mineral, såsom karakteriserande beståndsdel: -

27.14 Petroleumbitumen (asfalt), petroleumkoks och andra återstoder
från petroleum eller från oljor, erhållna ur bituminösa
mineral .............................................. fri

Kap. 28. Kemiska grundämnen; oorganiska kemiska föreningar;
oorganiska och organiska föreningar av ädla metaller, av radioaktiva
grundämnen, av sällsynta jordartsmetaller och av isotoper
Anmärkningar

1. För så vitt icke annat är stadgat, omfattar detta kapitel endast:

a) isolerade kemiska grundämnen och isolerade kemiskt definierade föreningar, även
innehållande föroreningar;

2. Förutom ditioniter (hydrosulfiter), stabiliserade med organiska ämnen, och sulfoxylaler
(nr 28.36), karbonater och peroxikarbonater (nr 28.42), cyanider, enkla eller
komplexa (nr 28.43), fulminater, cyanater och tiocyanater (nr 28.44) av metaller och
andra oorganiska baser, ävensom organiska produkter, hänförliga till nr 28.49—28.52,
samt karbider av metaller och ickemetaller (nr 28.56), omfattar detta kapitel endast
följande kolföreningar:

a) koloxider samt hydrogencyanid (cyanväte), fulminsyra, isocyansyra, tiocyansyra
och andra enkla eller komplexa cyansyror (nr 28.13);

c) koldisulfid (nr 28.15) ;

d) tiokarbonater, selenokarbonater, tellurokarbonater, selenocyanater, tellurocyanater,
tetratiocyanatodiamminkromater (»reineckater») och andra komplexa cyanater av
metaller och andra oorganiska baser (nr 28.48);

e) hydrogenperoxid i fast form (nr 28.54), karbonylsulfid, tiokarbonylhalogenider,
cyan och cyanhalogenider ävensom cyanamid och metallderivat därav (nr 28.58),
med undantag av kalciumcyanamid, innehållande högst 25 viktprocent nitrogen, beräknat
på torrsubstansen (kap. 31). 5 6

5. Nr 28.29—28.48 omfatta endast salter, peroxisalter härunder inbegripna, av metaller
eller ammonium.

För så vitt icke annat är stadgat, hänföras dubbelsalter och komplexa salter till nr
28.48.

6. Nr 28.50 omfattar endast:

a) följande klyvbara kemiska grundämnen och isotoper, nämligen naturligt uran samt
uranisotoperna 233 och 235 ävensom plutonium och plutoniumisotoper;

Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1961

b) följande radioaktiva kemiska grundämnen, nämligen teknetium, prometium, polonium,
astat, radon, francium, radium, aktinium, protaktinium, neptunium, americium
och andra grundämnen med högre atomnummer;

c) alla andra radioaktiva isotoper, naturliga eller konstgjorda, radioaktiva isotoper
av i avd. XIV och XV upptagna ädla och oädla metaller härunder inbegripna;

d) oorganiska och organiska föreningar av dessa grundämnen eller isotoper, även om
de icke äro kemiskt definierade och även om de äro blandade med varandra;

e) legeringar (andra än ferrouran), dispersioner och kermeter, innehållande dessa
grundämnen eller isotoper eller oorganiska eller organiska föreningar därav;

f) urladdade bränsleelement till kärnreaktorer.

Med isotoper (nämnda ovan och i nr 28.50 och 28.51) avses även anrikade isotoper

men icke kemiska grundämnen, vilka förekomma i naturen som rena isotoper, ej heller

uran, utarmat på U 235.

28.05 Alkalimetaller och alkaliska jordartsmetaller; sällsynta jord artsmetaller;

skandium och yttrium; kvicksilver .......... fri

28.15 Sulfider av ickemetaller; s. k. fosfortrisulfid:

28.23 Järnoxider och järnhydroxider; järnoxidhaltiga jordpigment
med en halt av minst 70 viktprocent bundet järn, räknat
som Fe203 ............................................ fri

28.27 Blyoxider; mönja och orangemönja ...................... fri

28.28 Hydrazin och hydroxylamin samt deras oorganiska salter;
andra oorganiska baser samt metalloxider, metallhydroxider
och metallperoxider:

28.35 Sulfider; polysulfider .................................. fri

28.42 Karbonater och peroxikarbonater (perkarbonater); icke kemiskt
definierat ammoniumkarbonat, innehållande ammoniumkarbamat: -

28.44 Fulminater, cyanater och tiocyanater .................... fri

28.45 Silikater; icke kemiskt definierade natrium- och kaliumsilikater
(t. ex. vattenglas):

28.50 Klyvbara kemiska grundämnen och isotoper; andra radioaktiva
kemiska grundämnen och radioaktiva isotoper; oorganiska
och organiska föreningar av ifrågavarande grundämnen
eller isotoper, även om de icke äro kemiskt definierade;
legeringar, dispersioner och kermeter, innehållande dessa
grundämnen eller isotoper eller föreningar därav.......... fri

28.52 Oorganiska och organiska föreningar av torium, av uran, utarmat
på U 235, av sällsynta jordartsmetaller eller av skan -

dium eller yttrium samt blandningar av dessa föreningar .. fri

28.53 Flytande luft (även med ädelgaserna avlägsnade); komprimerad
luft ............................................ fri

28.54 Hydrogenperoxid (väteperoxid), hydrogenperoxid i fast form

härunder inbegripen ................................. . 10 %

vatten och annat vatten av motsvarande eller högre renhetsgrad;
amalgamer, andra än av ädla metaller.............. fri

Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1961

Kap. 29. Organiska kemiska föreningar

Anmärkningar

1. För så vitt icke annat är stadgat, omfattar detta kapitel endast:

a) isolerade kemiskt definierade organiska föreningar, även innehållande föroreningar;

b) blandningar av två eller flera isomerer av en och samma organiska förening (även
innehållande föroreningar), med undantag av blandningar av isomerer (andra än
stereoisomerer) av mättade eller omättade acykliska kolväten (kap. 27);

c) produkter, hänförliga till nr 29.38—29.42, sockeretrar, sockerestrar och deras salter,
hänförliga till nr 29.43, samt produkter, hänförliga till nr 29.44, även om de icke
äro kemiskt definierade;

2. Detta kapitel omfattar icke:

c) metan (nr 27.11);

b) estrar, bildade av etanol (etylalkohol) eller glycerol (glycerin) och organiska föreningar
med syrafunktion, upptagna i underavdelningarna I—VII till detta kapitel,
hänföras till tulltaxenumret för den organiska föreningen med syrafunktion;

7. Nr 29.35 (heterocykliska föreningar) omfattar icke inre etrar, inre hemiacetaler, metylenetrar
av tvåvärda ortofenoler, epoxider med tre eller fyra atomer i ringen, cykliska
acetaler, cykliska polymerer av aldehyder, av tioaldehyder eller av aldiminer, anhydrider
och imider av flerbasiska syror, cykliska estrar av flervärda alkoholer med
flerbasiska syror, cykliska ureider, hexametylentetramin och trimetylentrinitramin.

29.24 Kvaternära ammoniumsalter och ammoniumhydroxider; leci -

tiner och andra fosfoaminolipider ...................... 12 %

29.35 Heterocykliska föreningar; nukleinsyror:

29.37 Sultoner och sultamer .................................. 12 %

29.38 Provitaminer och vitaminer, även syntetiskt reproducerade

(naturliga koncentrat härunder inbegripna), derivat därav
med huvudsaklig användning som vitaminer samt blandningar
av dessa ämnen; lösningar av dessa produkter, oavsett lösningsmedlets
art ...................................... fri

29.39 Hormoner, även syntetiskt reproducerade, samt derivat därav

med huvudsaklig användning som hormoner.............. fri

29.43 Sockerarter, kemiskt rena, andra än sackaros, glukos och laktos;
sockeretrar, sockerestrar och deras salter, andra än produkter,
hänförliga till nr 29.39, 29.41 eller 29.42 .......... 12 %

Kap. 30. Farmaceutiska produkter

Anmärkningar

1. Med läkemedel enligt nr 30.03 avses produkter (andra än födoämnen och drycker, såsom
dietiska, berikade eller för diabetiker avsedda födoämnen, stärkande drycker och
mineralvatten, samt produkter, hänförliga till nr 30.02 eller 30.04), som utgöra:

b) oblandade produkter, lämpade för terapeutiskt eller profylaktiskt bruk, i avdelade
doser eller i sådan form eller förpackning, som tillhandahållcs i detaljhandeln för
sådant bruk.

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Vid tillämpning av dessa bestämmelser och av anm. 3 d till detta kapitel anses följande
produkter såsom:

A. oblandade:

2. alla till kap. 28 eller 29 hänförliga produkter;

30.04 Vadd, bindor och liknande artiklar (färdiga förband, häftplåster,
kataplasmer o. d.), impregnerade eller överdragna med
farmaceutiska preparat eller föreliggande i förpackningar för
detaljhandeln, för medicinskt eller kirurgiskt bruk, med undantag
av varor, upptagna i anm. 3 till detta kapitel:

A. vadd samt varor av vadd ............................ 10 %

Kap. 31. Gödselmedel

Anmärkningar

6. Detta kapitel omfattar icke:

b) isolerade kemiskt definierade föreningar, andra än de ovan i anm. 1 A, 2 A, 3 A
och 4 upptagna;

Kap. 32. Garvämnes- och färgämnesextrakter; garvsyror
och derivat därav; färgämnen, lacker och andra beredda färger;
kitt och spackelfärger; tryckfärger, bläck och tusch

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) isolerade kemiska grundämnen och isolerade kemiskt definierade föreningar, dock
med undantag av färgämnen m. m., hänförliga till nr 32.04 eller 32.05, oorganiska
produkter, utgörande s. k. luminoforer (nr 32.07), samt lösliga färgämnen i sådan
form eller förpackning, som tillhandahålles i detaljhandeln, hänförliga till nr 32.09;

b) tannater och andra tanninderivat av produkter, hänförliga till nr 29.38—29.42,
29.44 eller 35.01—35.04.

6. Med brons- och färgfolier enligt nr 32.09 avses endast produkter, som användas för
tryckning av t. ex. bokomslag och mössband och som bestå av:

b) metall (t. ex. guld eller aluminium) eller pigment, anbragt på underlag av papper,
plast eller annat material.

32.09 Lacker, klara eller pigmenterade; kallvattenfärger (även för
färgning av läder); målningsfärger; pigment, rivna i linolja,
mineralterpentin, terpentinolja eller liknande vid tillverkning
av färger använda produkter; brons- och färgfolier; lösliga
färgämnen i sådan form eller förpackning, som tillhandahålles
i detaljhandeln:

32.12

32.13

Kitt, spackelfärger och liknande pastor för utfyllnings- eller

tätningsändamål; hartskitt och hartscement; ympvax......

Tryckfärger, bläck, tusch och liknande färger:

A. tryckfärger och dupliceringsfärger ....................

6 %
8 %

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Kap. 34. Tvål; organiska ytaktiva ämnen samt tvätt- och
rengöringsmedel; smörjmedel; konstgjorda vaxer och beredda
vaxer; puts- och skurmedel; ljus och liknande produkter;
modelleringsmassa och dentalvax

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) isolerade kemiskt definierade föreningar;

3. Med oljor, erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral, i nr 34.03 avses produkter
enligt anm. 3 till kap. 27.

34.03 Beredda smörjmedel samt preparat av sådana slag, som användas
för olje- eller fettbehandling av textilvaror, läder eller
andra material, dock med undantag av produkter, innehållande
minst 70 viktprocent oljor, erhållna ur petroleum eller ur bituminösa
mineral:

Kap. 35. Proteiner, lim och klister

35.05 Dextrin och dextrinklister; löslig stärkelse och rostad stärkelse;
stärkelseklister .................................. fri

Kap. 36. Krut och sprängämnen; pyrotekniska artiklar; tändstickor;
pyrofora legeringar; vissa brännbara produkter

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke isolerade kemiskt definierade föreningar, andra än sådana
som avses i anm. 2 a och b nedan.

2. Nr 36.08 omfattar endast:

a) metaldehyd, hexametylentetramin och dylika ämnen i form av tabletter, stavar

o. d., varav framgår varornas användning som bränsle, ävensom bränslen på basis
av alkohol (torrsprit) samt liknande beredda bränslen, fasta eller i pastaform;

b) flytande bränslen (t. ex. bensin) för cigarrettändare eller liknande tändare, i behållare
rymmande högst 300 ml;

36.05 Pyrotekniska artiklar (fyrverkeripjäser, knalldosor, livräddningsraketer
och liknande artiklar):

A. pyrotekniska artiklar för signalerings- eller livräddningsändamål.
........................................... fri

Kap. 37. Produkter för foto- eller kinobruk

37.01 Fotografiska plåtar och fotografisk bladfilm, ljuskänsliga,
icke exponerade, av annat material än papper, papp eller vävnad
.................................................. fri

Kungl. Itfaj.ts proposition nr 152 år 1961

Kap. 38. Diverse kemiska produkter

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) isolerade kemiska grundämnen och isolerade kemiskt definierade föreningar, dock
med undantag av:

2. Enligt nr 38.19 tulltaxeras bl. a. följande varor, som skola anses icke hänförliga till
annat nummer i tulltaxan:

el smältbara artiklar för temperaturbestämning vid keramisk bränning (t. ex. Segerkäglor)
;

f) gips, speciellt beredd för dentalbruk;

g) blandningar av alkener med mycket låg polymerisationsgrad.

38.19 Produkter, preparat och återstoder från kemiska eller närstående
industrier, blandningar av naturprodukter härunder inbegripna,
ej hänförliga till annat nummer:

E. gasreningsmassa, ej hänförlig till nr 38.04; elektrodmassa
och andra blandningar av kol, koks och beck, härunder
inbegripet förkoksad dylik massa; block, plattor, stänger

o. d. av kol ........................................ fri

Kap. 39. Plaster (cellulosaetrar och cellulosaestrar, konsthartser
och andra plaster) samt varor därav

Anmärkningar

2. Till nr 39.01 och 39.02 hänföras endast genom kemisk syntes framställda produkter
av följande slag:

c) resoler, flytande polyisobuten och liknande syntetiska polykondensations- och polymerisationsprodukter.

39.02 Polymerisationsprodukter, sampolymerisat härunder inbegripna
(t. ex. polyeten, polytetrahalogeneten, polyisobuten, polystyren,
polyvinylklorid, polyvinylacetat, polyvinylkloridacetat
och andra polyvinylderivat, polyakrylsyra- och polymetakrylsyraderivat,
kumaronindenhartser):

Kap. 40. Naturgummi (kautschuk), syntetiskt gummi
och faktis samt varor därav

Anmärkningar

2. Detta kapitel omfattar icke följande varor av gummi och textilmaterial, vilka i allmänhet
hänföras till avd. XI:

a) trikåvaror, innehållande gummi (med undantag av driv- och transportremmar, hänförliga
till nr 40.10); elastiska vävnader, innehållande gummitrådar, samt varor
därav;

b) slangar av textilmaterial, invändigt belagda med gummi eller försedda med foder
av gummi (nr 59.15)i

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

e) fiberduk med impregnering eller överdrag av gummi eller med gummi som bindemedel,
oavsett vikten per m2, samt artiklar, tillverkade av sådan duk;

Till detta kapitel hänföras dock plattor, duk och band av poröst gummi i förening
med vävnad, stampad filt, fiberduk eller liknande textilvara samt varor, tillverkade
av dylikt material, för så vitt textilvaran utgör endast förstärkning.

4. Jfed syntetiskt gummi i anm. 1 till detta kapitel och i nr 40.02, 40.05 och 40.06 avses:

a) omättade syntetiska produkter, vilka genom vulkning med svavel, selen eller tellur
irreversibelt kunna överföras till icke termoplastiska produkter och vilka, sedan de
sålunda vulkats under gynnsammaste möjliga betingelser (dock utan tillsats av
andra ämnen, såsom mjukningsmedel och fyllmedel, aktiva eller inaktiva, vilka
icke ärp nödvändiga för bildning av bryggbindningar), utgöra produkter, som vid
en temperatur mellan + 15° och 4- 20° C kunna sträckas till tre gånger sin ursprungliga
längd utan att brista och som efter att ha sträckts till två gånger sin
ursprungliga längd inom två timmar återgå till en längd av högst en och en halv
gång den ursprungliga längden; bland dessa produkter märkas cis-polyisopren, polybutadien,
polyklorbutadien (GRM), polybutadienstyren (GRS), polyklorbutadienakrylnitril
(GRN), polybutadien-akrylnitril (GRA) och butylgummi (GRI);

b) tioplaster (GRP); ■- . ■

c) naturgummi, modifierat genom inympning eller inblandning av plast, under förutsättning
att den därvid erhållna" produkten med avseende å vulkning, elasticitet
och reversibilitet uppfyller i a ovan stadgade villkor.

5. Vid tillämpning av nr 40.06 anses förvulkad gummilatex utgöra ovulkad latex.

Vid tillämpning av nr 40.07—40.14 anses balata, guttaperka och liknande naturliga
produkter, av oljor framställd faktis samt regenerat av dessa utgöra mjukgummi,
även om de äro ovulkade.

40.04 Avklipp och annat avfall av annat gummi än hårdgummi;
skrot av annat gummi än hårdgummi, användbart uteslutande
för återvinning av gummi; mjöl, framställt av avfall eller
skrot av annat gummi än hårdgummi.................... fri

40.05 Plattor, duk och band av ovulkat naturgummi eller ovulkat
syntetiskt gummi, med undantag av rökt arkgummi och kräppgummi,
hänförligt till nr 40.01 eller 40.02; korn av ovulkat
naturligt eller syntetiskt gummi, färdigblandat för vulkning:

A. s. k. kimröks-master-batch, även innehållande mineralolja fri

B. andra slag .......................................... 8 %

40.06 Ovulkat naturgummi och ovulkat syntetiskt gummi, latex härunder
inbegripen, i andra former eller tillstånd (t. ex. rör och
strängar, även profilerade, lösningar och dispersioner); artiklar
av ovulkat naturgummi eller ovulkat syntetiskt gummi
(t. ex. överdraget eller impregnerat garn av textilmaterial;
gummiklister på alla slags underlag, även på mjukgummi;
ringar och rondeller):

A. överdraget eller impregnerat garn av textilmaterial:

belägges med samma tull som motsvarande icke överdragna
eller icke impregnerade garn

C. andra slag:

1. s. k. kimröks-master-batch, även innehållande mineralolja
............................................ fri

2. andra............................................ 8 %

40.11 Ringar, däck, utbytbara slitbanor till däck samt slangar och
fälgband, av mjukgummi, för alla slags hjul:

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Kap. 41. Hudar, skinn och läder

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

c) hudar och skinn med hårbeklädnad, oberedda eller beredda (kap. 43); till nr 41.01
hänföras dock med hårbeklädnad försedda oberedda hudar och skinn av nötkreatur,
buffel och hästdjur, av får (med undantag av persian, astrakan, karakul, breitschwanz
och liknande lammskinn ävensom skinn av indiskt, kinesiskt och mongoliskt
lamm samt av tibetlamm), av get (med undantag av mongol-, tibet- och
yemenget), av svin (även navelsvin), ren, gäms, gasell, hjort, älg, rådjur och hund.

Kap. 42. Lädervaror; sadelmakeriarbeten; reseffekter, handväskor
och liknande artiklar; varor av tarmar

Anmärkningar

2. Icke kompletta eller icke färdiga varor tulltaxeras såsom motsvarande kompletta eller
färdiga varor, därest de förete de väsentliga kännetecknen på de kompletta eller färdiga
varorna.

42.02 Reseffekter (t. ex. koffertar, resväskor, hattaskar och ryggsäckar),
shoppingväskor, handväskor, portföljer, plånböcker,
portmonnäer, necessärer, verktygsväskor, tobakspungar samt
fodral, etuier och askar (för t. ex. vapen, musikinstrument,
kikare, smycken, flaskor, kragar, skodon eller borstar) och
liknande förvaringspersedlar av läder, konstläder, vulkanfiber,
plast (i form av plattor, duk eller folier), papp eller textilvara: -

Kap. 43. Pälsskinn och konstgjord päls samt varor därav

43.02 Pälsskinn, beredda, även hopfogade till tavlor, ämnen eller

liknande stycken, ävensom avfallsbitar därav:

A. lösa pälsskinn, ävensom avfallsbitar.................... 6 %

B. pälsskinn, hopfogade till tavlor, ämnen eller liknande

stycken ............................................ 8 %

43.03 Varor av pälsskinn...................................... 10 %

Kap. 44. Trä och varor därav; träkol

44.05 Virke, erhållet genom sågning (i längdriktningen), skärning
eller svarvning men icke vidare bearbetat, med en tjocklek
överstigande 5 mm...................................... fri

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

44.08 Tunnstav av trä, framställd genom klyvning, även sågad på
en av huvudsidorna men icke vidare bearbetad; tunnstav av
trä, framställd genom sågning, med minst en av huvudsidorna
cylindersågad men icke vidare bearbetad............ fri

44.14 Virke, erhållet genom sågning (i längdriktningen), skärning
eller svarvning men icke vidare bearbetat, med en tjocklek av
högst 5 mm; faner med en tjocklek av högst 5 mm.......... 3 %

44.18 Konstgjort trä, framställt genom agglomerering av träspån,
sågspån, trämjöl eller annat träartat avfall med naturhartser,
konsthartser eller andra organiska bindemedel, i skivor,
block e. d............................................. 5 %

44.23 Byggnadssnickerier, även grövre (timmermansarbeten), härunder
inbegripet trähus, omonterade eller monterade, och sammansatt
parkettstav:

Kap. 48. Papper och papp samt varor av pappersmassa,
papper eller papp

48.08 Filterblock och filterplattor av pappersmassa.............. fri

48.10 Cigarrettpapper, tillskuret, även i häften; cigarretthylsor .... 5 %

Anm. För cigarrettpapper i detaljförpackning, vilka införas i den ordning som avses i
1 § andra stycket förordningen om tobaksskatt, skall, där tullfrihet ej åtnjutes, tull utgå
med 2 öre för varje blad, avsett för framställning av en cigarrett.

48.15 Annat papper och annan papp, tillskurna för bestämt ända -

mål:

A. kondensatorpapper .................................. 3 %

B. andra slag .......................................... 6 %

Anmärkningar

AVDELNING XI
Textilvaror

6. Med konfektionerade artiklar förstås:

c) varor, som äro fållade (andra än längdvaror som skurits ur bredare stycken och
fållats endast till förhindrande av upprispning) eller försedda med knutna fransar
(knutna av vävtrådar eller särskilda trådar) i någon av kanterna;

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Kap. 58. Mattor, gobelänger o. d.; sammets-, plysch-, ögleoch
sniljvävnader; band; snörmakeriarbeten; tyll och nätknytningar;

spetsar; broderier

Anmärkningar

2. Såsom mattor enligt nr 58.01 och 58.02 tulltaxeras även liknande artiklar, som förete
de för golvmattor utmärkande kännetecknen men som icke äro avsedda att placeras
på golv. Dessa nummer omfatta icke mattor av stampad filt, vilka hänföras till kap. 59.

58.08 Tyll, trådgardinsvävnad och nätknytningar, omönstrade:

A. fisknät:

1. av bomull ................................ 100 kg 25: —

2. av annat textilmaterial .................... 100 kg 45: —

B. andra slag:

1. av ändlösa syntetiska textilfibrer.................... 12 %

2. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.................. 20 %

3. av annat textilmaterial ............................ 15 %

Kap. 50. Vadd och stampad filt; bind- och segelgarn; tågvirke
och linor samt varor därav; vävnader för speciella ändamål; vävnader
med impregnering eller överdrag; textilvaror för tekniskt bruk

Anmärkningar

3. Som vävnader enligt nr 59.11 tulltaxeras:

a) vävnader, impregnerade, överdragna eller laminerade med gummi:

vägande per m2 högst 1 500 g; eller

vägande per m2 mer än 1 500 g och innehållande mer än 50 viktprocent textilmaterial
;

b) vävnadsliknande varor, bestående av parallellt ordnade trådar av textilmaterial,
sammanklistrade med gummi, oavsett vikten per m2;

c) plattor, duk och band av poröst gummi i förening med vävnad, stampad filt, fiberduk
eller liknande textilvara, andra än varor, som i enlighet med anm. 2 sista
stycket till kap. 40 skola hänföras till nämnda kapitel.

Kap. 64. Skodon, damasker och liknande artiklar samt delar därtill

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) skodon utan särskild sula, av trikå (nr 60.03) eller annan textilvara, med undantag
av stampad filt och fiberduk (nr 62.05);

Kap. 68. Varor av sten, gips, betong, asbest, glimmer
eller liknande material

68.04 Kvarnstenar, defibrörstenar, slipstenar, slipskivor, polerskivor,
skärptrissor, skärtrissor och liknande artiklar (segment
och andra delar därtill härunder inbegripna) av naturlig sten,

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

även agglomererad, av naturliga eller konstgjorda slipmedel eller
av keramiskt material, även med delar (axlar, kärnor,
skaft, beslag o. d.) av annat material men utan ställning:

B. andra slag:

2. diamantslipverktyg .............................. fri

Kap. 69. Keramiska produkter

Anmärkningar r * ''%•

2. Detta kapitel omfattar icke:

a) varor, hänförliga till kap. 71 (t. ex. bijouterivaror);

b) kermeter, hänförliga till nr 81.04;

c) isolatorer och andra artiklar för elektriskt ändamål, hänförliga till nr 85.25 eller
85.26;

d) konstgjorda tänder (nr 90.19) ;

e) urfoder och andra artiklar, hänförliga till kap. 91;

f) leksaker, spel och sportartiklar (kap. 97);

g) knappar, rökpipor och andra varor, hänförliga till kap. 98;

h) konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter (kap. 99).

69.06 Rör och rännor samt delar därtill:

A. av syrafast stengods ................................ 5 %

69.09 Apparater och andra artiklar för kemiskt eller annat tekniskt
bruk; hoar, kar och liknande behållare för lantbruket; krukor
och andra behållare för förpackning eller transport av varor:

A. av syrafast stengods ................................ 5 %

Kap. 70. Glas och varor därav

70.12 Glas, även icke färdiga, till termosflaskor eller liknande värmeisolerande
behållare:

A. utan metallbeläggning................................ 12 %

70.14 Glasvaror för belysnings- och signaleringsändamål; optiska
artiklar av glas, icke bearbetade för optiskt bruk och icke tillverkade
av optiskt glas.................................. 15 %

Kap. 73. Järn och stål

Anmärkningar

1. Följande uttryck ha i detta kapitel nedan angiven betydelse:

c) Ferrolegeringar (nr 73.02):

Halten av andra legeringsämnen än järn må dock icke överstiga 96 % i fråga
om ferrolegeringar, innehållande kisel, 92 % i fråga om ferrolegeringar, innehållande
mangan men icke kisel, och 90 % i fråga om övriga legeringar. 2

2 Bihang till riksdagens protokoll 1961.1 samt. Nr 152

Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1961

n) Plåt (nr 73.13):.

valsade produkter (ej utgörande sådana plåtämnen i ringar eller rullar, som avses
i anm. 1 k här ovan), oavsett tjockleken, i fråga om produkter av kvadratisk eller
rektangulär form dock endast om bredden överstiger 500 mm.

Till nr 73.13 hänföres bl. a. tillskuren plåt av annan form än kvadratisk eller rektangulär
samt plåt, perforerad, korrugerad, räfflad, polerad eller försedd med överdrag,
under förutsättning att plåten icke genom bearbetningen erhållit karaktär av
till annat nummer hänförlig vara.

p) Stång, annan än profilstång (nr 73.10):

massiva produkter, som icke helt motsvara någon av definitionerna i h, ij, k, 1, m,
n och o här ovan och som ha tvärsnitt i form av cirkel, cirkelsegment, oval, likbent
triangel, kvadrat, rektangel, regelbunden sex- eller åttahörning eller parallelltrapets
med de icke parallella sidorna lika långa.

Till nr 73.10 hänföras även stänger för armering av betong, vilka motsvara ovanstående
definition men på vilka finnas smärre försänkningar eller upphöjningar
(räfflor, kammar o. d.), åstadkomna under valsningen.

73.16 Banbyggnadsmateriel av järn eller stål för järnvägar eller
spårvägar, nämligen räler, moträler, växeltungor, korsningsspetsar,
spårkorsningar, spårväxlar, växelstag, kuggskenor,
sliprar, rälskarvjärn, underläggsplattor, klämplattor, spårhållare,
spårplattor och annan speciell materiel för sammanbindning
eller fästande av räler:

Anmärkningar

Kap. 74. Koppar

■ : -

2. Följande uttryck ha i detta kapitel nedan angiven betydelse:

c) Plåt och band (nr 74.04):

Till nr 74.04 hänföras även plåt och band, tillskurna, av annan form än kvadratisk
eller rektangulär, samt plåt och band, perforerade, korrugerade, räfflade, polerade
eller försedda med överdrag, under förutsättning att varorna icke genom bearbetningen
erhållit karaktär av till annat nummer hänförliga varor.

Kap. 75. Nickel

Anmärkningar

1. Följande uttryck ha i detta kapitel nedan angiven betydelse:

c) Plåt, band och folier (nr 75.03):

Till nr 75.03 hänföras även plåt, band och folier, tillskurna, av annan form än
kvadratisk eller rektangulär, samt plåt, band och folier, perforerade, korrugerade,
räfflade, polerade eller försedda med överdrag, under förutsättning att varorna
icke genom bearbetningen erhållit karaktär av till annat nummer hänförliga varor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Kap. 76. Aluminium

Anmärkningar

1. Följande uttryck ha i detta kapitel nedan angiven betydelse:

c) Plåt och band (nr 76.03) :

platta produkter (andra än obearbetade produkter, hänförliga till nr 76.01), även
i rullar eller ringar, med ett största tvärmått av mer än 6 mm och med en tjocklek
av mer än 0,20 mm, dock icke överstigande en tiondel av bredden.

Till nr 76.03 hänföras även plåt och band, tillskurna, av annan form än kvadratisk
eller rektangulär, samt plåt och hand, perforerade, korrugerade, räfflade, polerade
eller försedda med överdrag, under förutsättning att varorna icke genom bearbetningen
erhållit karaktär av till annat nummer hänförtliga varor.

76.04 Folier av aluminium, även mönsterpressade, tillskurna, perforerade,
försedda med överdrag, tryckta eller fästade på underlag
av papper, papp, plast e. d., med en tjocklek av högst
0,20 mm (underlag icke inräknat) ...................... 5 %

76.10 Fat, burkar, flaskor, askar och liknande behållare av aluminium,
för transport eller förpackning av varor, förpackningsrör
och förpackningstuber härunder inbegripna:

Kap. 78. Bly

Anmärkningar

1. Följande uttryck ha i detta kapitel nedan angiven betydelse:

c) Plåt och band (nr 78.03):

Till nr 78.03 hänföras även plåt och band, tillskurna, av annan form än kvadratisk
eller rektangulär, samt plåt och band, perforerade, korrugerade, räfflade, polerade
eller försedda med överdrag, under förutsättning att varorna icke genom
bearbetningen erhållit karaktär av till annat nummer hänförliga varor.

Kap. 79. Zink

Anmärkningar

1. Följande uttryck ha i detta kapitel nedan angiven betydelse:

c) Plåt, band och folier (nr 79.03):

Till nr 79.03 hänföras även plåt, band och folier, tillskurna, av annan form än
kvadratisk eller rektangulär, samt plåt, band och folier, perforerade, korrugerade,
räfflade, polerade eller försedda med överdrag, under förutsättning att varorna icke
genom bearbetningen erhållit karaktär av till annat nummer hänförliga varor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Kap. 80. Tenn

Anmärkningar

1. Följande uttryck ha i detta kapitel nedan angiven betydelse:

c) Plåt och band (nr 80.03) :

Till nr 80.03 hänföras även plåt och band, tillskurna, av annan form än kvadratisk
eller rektangulär, samt plåt och band, perforerade, korrugerade, räfflade, polerade
eller försedda med överdrag, under förutsättning att varorna icke genom bearbetningen
erhållit karaktär av till annat nummer hänförliga varor.

Kap. 81. Andra oädla metaller

Anmärkning

Enligt nr 81.04 tulltaxeras endast följande oädla metaller: vismut, kadmium, kobolt,
krom, gallium, germanium, hafnium, indium, mangan, niob, rhenium, antimon, titan,
torium, tallium, uran, utarmat på U 235, samt vanadin och zirkonium.

81.04 Andra oädla metaller, obearbetade eller bearbetade, samt varor
därav; kermeter.................................... fri

Kap. 82. Verktyg och redskap samt knivar, gafflar
och skedar av oädel metall

Anmärkningar

1. Till detta kapitel hänföras — bortsett från biåslampor, transportabla smidesässjor,
slipstenar och slipskivor på ställning e. d., verktygssatser för manikyr eller pedikyr
samt artiklar, hänförliga till nr 82.07 eller 82.15 — endast sådana varor, i vilka den
verksamma delen (blad, skär o. d.) består av:

b) hårdmetall;

2. Delar av oädel metall till artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras enligt samma
nummer som motsvarande färdiga artiklar, med undantag av delar, som äro särskilt
upptagna, och till nr 84.48 hänförliga verktygshållare till handverktyg. Delar
med allmän användning äro dock enligt anm. 2 till avd. XV undantagna från detta
kapitel.

AVDELNING XVI

Maskiner och apparater samt mekaniska redskap;
elektrisk materiel

Anmärkningar

1. Denna avdelning omfattar icke:

a) driv- och transportremmar av plast, hänförliga till kap. 39, eller av mjukgummi
(nr 40.10) samt andra varor av mjukgummi för tekniskt bruk, såsom packningar
och ventiler (nr 40.14);

Kungl. Maj. ts proposition nr 152 år 1961

d) perforerade kort av papper eller papp för jacquardmaskiner eller liknande maskiner
(nr 48.21);

g) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV av oädel metall (avd. XV)
samt motsvarande varor av plast (hänföras i allmänhet till nr 39.07);

n) utbytbara verktyg, hänförliga till nr 82.05, och maskinborstar, hänförliga till nr
96.02, samt liknande utbytbara verktyg (tulltaxeras efter beskaffenheten av materialet
i den verksamma delen, t. ex. kap. 40, 42, 43, 45 eller 59, nr 68.04 eller 69.09);

Kap. 84. Ångpannor, maskiner och apparater
samt mekaniska redskap

84.03 Generatorer för gengas eller vattengas, även med gasrenare;
generatorer för framställning av acetylengas (enligt vattenmetoden)
och liknande gasgeneratorer, med eller utan gasrenare
.................. .............................. 10 %

84.07 Vattenhjul, vattenturbiner och andra hydrauliska motorer .. 10 %

84.12 Luftkonditioneringsapparater, bestående av motordriven fläkt
och anordningar för reglering av luftens temperatur och fuktighet,
allt sammanbyggt till en enhet .................... 10 %

84.48 Delar och tillbehör, igenkännliga såsom uteslutande eller huvudsakligen
avsedda för maskiner, hänförliga till nr 84.45—

84.47, härunder inbegripet hållare för arbetsstycken eller verktyg,
självöppnande gänghuvuden samt delningsanordningar
och liknande anordningar för verktygsmaskiner; verktygshållare
till alla slags handverktyg .......................... 10 %

Kap. 85. Elektriska maskiner och apparater samt elektrisk materiel

85.12 Elektriska varmvattenberedare och doppvärmare; elektriska
kaminer och andra apparater för lokaluppvärmning eller liknande
uppvärmningsändamål; elektriska värmeapparater för
hårbehandling, såsom hårtorkningsapparater, onduleringsapparater
och hårtångsvärmare; elektriska stryk- och pressjärn;
elektriska värmeapparater för hushållsbruk; värmemotstånd,
ej hänförliga till nr 85.24:

A. elektriska stryk- och pressjärn samt delar därtill (andra

än värmemotstånd) .................................. 8 %

85.21 Elektronrör (glödkatod-, kallkatod- och fotokatodrör), härunder
inbegripet gasfyllda rör, katodstrålerör samt rör för
televisionskameror eller kvicksilverlikriktare; fotoelektriska
celler; monterade transistorer och liknande monterade halvledarkomponcnter;
monterade piczoelektriska kristaller:

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

AVDELNING XVII
Transportmedel

Anmärkningar

2. Enligt de nummer i denna avdelning, som avse delar och tillbehör till transportmedel,
tulltaxeras icke följande varor, även om de äro igenkännliga som avsedda för transportmedel
:

b) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV av oädel metall (avd. XV)
samt motsvarande varor av plast (hänföras i allmänhet till nr 39.07);

AVDELNING XVIII

Optiska instrument och apparater, foto- och kinoapparater,
instrument och apparater för mätning eller , kontroll, medicinska
och kirurgiska instrument foch apparater; ur; musikinstrument
samt apparater för upptagning eller återgivning av
ljud eller för upptagning eller återgivning på magnetisk
väg av bilder och ljud för television

Kap. 90. Optiska instrument och apparater, foto- och

kinoapparater, instrument och apparater för mätning eller kontroll,

medicinska och kirurgiska instrument och apparater

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

d) artiklar av glas, hänförliga till nr 70.07, 70.11, 70.14, 70.15, 70.17 eller 70.18;

e) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV av oädel metall (avd. XV)
samt motsvarande varor av plast (hänföras i allmänhet till nr 39.07);

90.28 Elektriska instrument och apparater för mätning, kontroll,
analys eller automatisk reglering;

A. instrument för lödning .............................. fri

Anmärkningar

Köp. 91. Ur

3. Detta kapitel omfattar icke lod, urglas, urkedjor och urarmband, delar till elektrisk
utrustning, kullager och kullagerkulor, ej heller delar med allmän användning enligt
anm. 2 till avd. XV av oädel metall (avd. XV) samt motsvarande varor av plast (hänföras
i allmänhet till nr 39.07). Urfjädrar hänföras emellertid till nr 91.11.

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

91.08 Andra urverk, sammansatta:

beläggas med samma tull som motsvarande till nr 91.03—
91.06 hänförliga artiklar

Kap. 92. Musikinstrument; apparater för upptagning eller återgivning
av ljud; apparater för upptagning eller återgivning på magnetisk väg
av bilder och ljud för television; delar och tillbehör till
dylika instrument och apparater i

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

b) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV av oädel metall (avd. XV)
samt motsvarande varor av plast (hänföras i allmänhet till nr 39.07);

92.10 Delar och tillbehör till musikinstrument (andra än strängar),
härunder inbegripet papper och papp, perforerade, för mekaniska
spelapparater ävensom mekanismer till speldosor; metronomer,
stämgafflar och stämpipor:

A. höljen och stomryggar till pianon samt delar därtill .... 15 %

B. klaviaturer till instrument, hänförliga till nr 92.01, 92.03
eller 92.07, samt delar till dylika klaviaturer; andra delar
och tillbehör till instrument, hänförliga till nr 92.01; ton -

bord till orgelharmonier och delar till dylika tonbord .... fri
C. delar och tillbehör till stråkinstrument samt delar och tillbehör
till instrument, hänförliga till nr 92.05 ............ fri

92.11 Grammofoner, dikteringsapparater och andra apparater för

upptagning eller återgivning av ljud, härunder inbegripet
skivspelare, bandspelare o. d., med eller utan ljuddosa; apparater
för upptagning eller återgivning på magnetisk väg av
bilder och ljud för television ............................ 10 %

92.12 Grammofonskivor och liknande artiklar (såsom rullar, band
och tråd) för ljudupptagning eller liknande upptagning, preparerade
eller inspelade; matriser för tillverkning av grammofonskivor: -

Kap. 93. Vapen och ammunition

Anmärkningar

1. Delta kapitel omfattar icke:

b) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV av oädel metall (avd. XV)
samt motsvarande varor av plast (hänföras i allmänhet till nr 39.07);

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Kap. 94. Möbler, madrasser, sängtäcken, kuddar o. d.

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

e) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV av oädel metall (avd. XV)
och motsvarande varor av plast (hänföras i allmänhet till nr 39.07) samt kassaskåp,
hänförliga till nr 83.03;

94.04 Resårbottnar till sängar; sängkläder och liknande artiklar,
försedda med resårer eller stoppning eller tillverkade av poröst
gummi eller porös plast, med eller utan överdrag, såsom
madrasser, sängtäcken och kuddar:

Kap. 97. Leksaker, spel, sportartiklar o. d.

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

k) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV av oädel metall (avd. XV)
samt motsvarande varor av plast (hänföras i allmänhet till nr 39.07);

Kap. 98. Diverse

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

c) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV av oädel metall (avd. XV)
samt motsvarande varor av plast (hänföras i allmänhet till nr 39.07);

98.08 Färgband för skrivmaskiner och liknande färgband, även på

spolar; färgdynor, med eller utan ask.................... 10 %

Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1961

Förslag

till

förordning angående ändring i förordningen den 1 december 1959
(nr 507) om allmän varuskatt

Härigenom förordnas, att 10 § 1 mom. samt 68 och 69 §§ förordningen
den 1 december 1959 om allmän varuskatt ävensom anvisningarna till 68 §
samma förordning1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 §.

1 mom. Från skatteplikt —---

till sjukhus.

68 §.

Skattskyldighet åvilar —--in förseln

sker.

Skattskyldighet föreligger icke,

a) därest allmän varuskatt icke
skolat utgå om varan i stället sålts
inom landet av yrkesmässig säljare
till den, för vars räkning införseln
sker,

b) därest varan införes under sådana
omständigheter som för tullpliktig
vara medföra rätt till tullfrihet
enligt 5—8 §§ samt 9 § andra
stycket sista punkten tulltaxeförordningen;
dock att i fall som avses i
5 § s) nämnda förordning skattskyldighet
skall föreligga såvida icke varan
återinföres av den som själv utfört
densamma.

Skattskyldighet föreligger--- •—

äger rum.

(Se vidare anvisningarna.)

69 §.

Skatten utgår--— av beskatt ningsvärdet.

10 §.

1 mom. Från skatteplikt---

till sjukhus.

9. Spritdrycker och viner samt
tobaksvaror och cigarrettpapper, vilka
införas i den ordning som avses
i 12 § i mom. c) rusdrycksförsäljningsförordningen
eller 1 § andra
stycket förordningen om tobaksskatt.

68 §.

Skattskyldighet åvilar---in förseln

sker.

Skattskyldighet föreligger icke,
därest allmän varuskatt icke skolat
utgå om varan i stället sålts inom
landet av yrkesmässig säljare till den,
för vars räkning införseln sker.

Skattskyldighet föreligger--—

äger rum.

(Se vidare anvisningarna.)
69 §.

Skatten utgår----av beskatt ningsvärdet.

1 Senaste lydelse av 10 § 1 mom. se 1960:706.

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Nuvarande lydelse

Beskattningsvärdet är lika med varans
värde, beräknat enligt 4 § tulltaxeförordningen,
med tillägg av å
varan belöpande tull samt övriga staten
tillkommande avgifter och skatter,
den allmänna varuskatten inbegripen.
I fråga om vara, som efter
utförsel i utlandet undergått sådan
reparation eller bearbetning, varom i
9 § tulltaxeförordningen förmäles,
och återinföres inom där angiven tid,
är beskattningsvärdet lika med reparations-
eller bearbetningskostnaden,
beräknad på sätt i 9 § första stycket
tulltaxeförordningen stadgas, med
tillägg som nyss nämnts.

Anvisningar
till 68 §.

Importbeskattningen är begränsad
till införsel som göres av den vilken
enligt anvisningarna till 12 § är att
anse såsom konsument. Skattskyldighet
föreligger icke endast vid införsel
av varor för personlig förbrukning
utan även vid införsel exempelvis
av maskiner, transportmedel
och motsvarande, som av varumottagaren
skola användas såsom hjälpmedel
i egen produktions- eller handelsrörelse.
Skattskyldighet föreligger
oberoende av om importvaran inköpts
i utlandet eller utgöres av gåva
eller ock införes för lån, uthyrning
eller annan liknande användning inom
riket, med undantag dock för införsel
som sker under omständigheter
som i 68 § vid b) sägs.

Såsom exempel — — — inom
landet.

Föreslagen lydelse

Beskattningsvärdet är lika med varans
värde, beräknat enligt 3 § tulltaxeförordningen,
med tillägg av å
varan belöpande tull samt övriga staten
tillkommande avgifter och skatter,
den allmänna varuskatten inbegripen.

Vid bestämmande av beskattningsvärdet
skall dock iakttagas att

i fall som avses i 6 § 2 mom. tulltaxeförordningen
beskattningsvärdet
är lika med det belopp, som betingats
för reparationen, med tillägg som i
andra stycket sägs,

i fall som avses i 6 § 3 och 4 mom.
tulltaxeförordningen avdrag må medgivas
för vad som i annan ordning
belagts med allmän varuskatt,
i fall som avses i 6 § 5 mom. tulltaxeförordningen
avdrag må medgivas
för värdet av svenskt konstruktionsarbete
eller annan liknande
prestation.

Anvisningar
till 68 §.

Importbeskattningen är begränsad
till införsel som göres av den vilken
enligt anvisningarna till 12 § är att
anse såsom konsument. Skattskyldighet
föreligger icke endast vid införsel
av varor för personlig förbrukning
utan även vid införsel exempelvis av
maskiner, transportmedel och motsvarande,
som av varumottagaren
skola användas såsom hjälpmedel i
egen produktions- eller handelsrörelse.
Skattskyldighet föreligger oberoende
av om importvaran inköpts i utlandet
eller utgöres av gåva eller ock
införes för lån, uthyrning eller annan
liknande användning inom riket,
med undantag dock för införsel som
sker under omständigheter som medföra
frihet från skatt enligt bestämmelserna
i 1 § förordningen den 13
maj 1960 (nr 396) om frihet från införselavgift
i vissa fall.

Såsom exempel---inom lan det.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1961.

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 april

1961.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson,
Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén,
af Geijerstam, Hermansson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om vissa ändringar i
tulltaxan, m. m. samt anför därvid följande.

I. Inledning

Genom beslut den 16 juni och den 8 december 1960 har det internationella,
i Bryssel verksamma Rådet för samarbete på tullområdet antagit två rekommendationer
rörande ändringar i den internationella nomenklaturen för
klassificering av varor i tulltarifferna (Brysselnomenklaturen). De föreslagna
ändringarna har väsentligen tullteknisk innebörd och grundar sig på
de erfarenheter som vunnits under de första år nomenklaturen nu varit i
praktisk tillämpning.

Samtidigt med förenämnda beslut den 16 juni 1960 har rådet genom särskild
rekommendation föreslagit viss ändring i den konvention, som ligger
till grund för Brysselnomenklaturen, avseende de bestämmelser som reglerar
proceduren vid ändringar i konventionen och i nomenklaturen.

Tullsamarbetsrådets rekommendationer torde i svensk översättning få såsom
Bihang A, B och C fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende.

I anslutning till de nämnda rekommendationerna har generaltullstyrelsen
i skrivelse till Kungl. Maj:t den 7 februari 1961 framlagt förslag till erforderliga
ändringar i den svenska tulltaxan. Samtidigt har generaltullstyrelsen
föreslagit vissa ytterligare jämkningar i tulltaxan, huvudsakligen av tullteknisk
eller formell natur.

Vissa vid generaltullstyrelsens skrivelse fogade sammanställningar av ändringarna
i Brysselnomenklaturen och i den svenska tulltaxan torde såsom
Bihang I) och E få fogas vid statsrådsprotokollet i detta ärende.

över generaltullstyrelsens förslag har, efter remiss, yttranden avgivits av
kommerskollegium, kontrollstyrelsen och statens jordbruksnämnd. Kommerskollegium
har därjämte överlämnat yttranden från flertalet handels -

Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1961

kammare i riket samt från Sveriges industriförbund, Sveriges kemiska industrikontor,
Sveriges mekanförbund, Textilrådet, Jernkontoret, Kooperativa
förbundet, Sveriges allmänna exportförening och Sveriges grossistförbund.
Vidare har skrifter med synpunkter på generaltullstyrelsens förslag inkommit
från Corn products aktiebolag och Svenska petroleum institutet.

I detta sammanhang torde jag också få anmäla två särskilda framställningar
om ändring i tulltaxan, nämligen från Aktiebolaget Rifa avseende
nedsättning av tullen på kondensatorpapper m. m. och från Aktiebolaget
Liljeholmens kabelfabrik avseende tullfrihet för s. k. kimröks-master-batch.
Yttranden över de nu nämnda framställningarna har, efter remiss, avgivits
av generaltullstyrelsen och kommerskollegium. Kommerskollegium har därjämte
överlämnat skrivelser från Svenska pappersbruksföreningen och Sveriges
kemiska industrikontor.

Vidare har jag att anmäla fråga om vissa ändringar i den s. k. resandetullen
på tobaksvaror, spritdrycker och vin, i huvudsak avseende inarbetande
i tullavgifterna av den allmänna varuskatten. Beträffande tobaksvarorna
har härvidlag, såsom nämnts i prop. nr 115 till årets riksdag, förslag
framlagts av Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet i skrivelse den 27 oktober
1960, varöver yttrande avgivits av generaltullstyrelsen. Såvitt avser spritdrycker
och vin har förslag framlagts av generaltullstyrelsen i skrivelse den
3 mars 1961. Samtidigt har generaltullstyrelsen föreslagit vissa ändringar i
förordningen om allmän varuskatt, syftande till en anpassning av vissa författningsrum
i förordningen till bestämmelserna i den nya tulltaxeförordningen,
m. m. över generaltullstyrelsens förslag har, efter remiss, yttranden
avgivits av kontrollstyrelsen, riksskattenämnden, Aktiebolaget Vin- & spritcentralen
samt Nya systemaktiebolaget.

Slutligen bör i detta sammanhang — i anslutning till de förslag som tidigare
i år framlagts i prop. nr 106 rörande vissa ändringar i pälsvarubeskattningen
— till behandling upptas frågan om jämkningar av tullsatserna på
pälsvaror.

II. Ändringar i tulltaxenomenklaturen m. m.

Allmänna synpunkter

Tullsamarbetsrådets rekommendationer. Den internationella Brysselnomenklaturen
för klassificering av varor i tulltarifferna — på vilken den svenska
tulltaxan bygger — utgör bilaga till den inledningsvis berörda nomenklaturkonventionen,
som är dagtecknad den 15 december 1950. Nomenklaturen har
fått sin nuvarande utformning genom särskilt protokoll den 1 juli 1955.
För Sveriges del ratificerades konventionen och protokollet den 16 oktober
1958, sedan riksdagens godkännande utverkats i samband med antagandet
av 1958 års nya svenska tnlltaxa, som är anpassad efter den internationella
nomenklaturen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1961

De nu föreslagna ändringarna i nomenklaturen utgör resultatet
av en översyn av nomenklaturen, verkställd med hänsyn till de erfarenheter,
som vunnits under de år nomenklaturen hittills varit i praktisk tillämpning.
Förslagen syftar till att säkerställa en likformig tolkning och tillämpning
av nomenklaturen och innebär i allmänhet endast att texten gives en klarare
utformning. De ändringar som kan få en mer saklig betydelse är förhållandevis
få. De har i regel tillkommit för att undanröja svårigheter som visat
sig föreligga vid klassificeringen av närbesläktade varuslag.

Den föreslagna ändringen i konventionen avser som förut berörts
de bestämmelser som reglerar proceduren vid ändringar i konventionen och
nomenklaturen.

Ifrågavarande bestämmelser återfinnes i artikel XVI i konventionen. Enligt
nämnda artikel tillkommer befogenheten att föreslå ändringar i konventionen
tullsamarbetsrådet. Av rådet föreslagna ändringar träder i kraft tre
månader efter det att de godkänts av samtliga fördragsslutande parter,
d. v. s. först sedan s. k. positiv enhällighet bland de fördragsslutande parterna
uppnåtts. Någon tidsfrist inom vilken en part skall lämna meddelande
om sitt godkännande finnes icke stadgad. På grund härav kan genomförandet
av i och för sig önskvärda ändringar föranleda avsevärd tidsutdräkt,
t. ex. på grund av att ett enskilt land dröjer med att ta slutlig ställning
till de ändringsförslag som framlägges av rådet. Önskemål om en fastare
ordning för vidtagande av ändringar i konventionen har därför framkommit.

Rådets nu föreliggande förslag bygger på s. k. negativ enhällighet och
innebär att i fortsättningen följande procedur skall tillämpas.

Texten till varje av samarbetsrådet föreslagen ändring skall av belgiska
utrikesministeriet delgivas samtliga fördragsslutande parter. Därest ingen
fördragsslutande part gjort invändning mot ändringen inom sex månader
från den dag, då belgiska utrikesministeriet lämnat meddelande om ändringen,
skall ändringen anses ha godkänts. Sålunda godkänd ändring skall
träda i kraft sex månader efter utgången av den nyssnämnda sexmånadersperioden.
Då fråga är om ändringar i nomenklaturen, skall de nationella
tulltaxorna vid samma tidpunkt ha bringats i överensstämmelse med den
ändrade nomenklaturen.

Anmärkas må, att de nu aktuella förslagen till ändring i nomenklaturen
förutsättes bli behandlade enligt de tidigare procedurbestämmelserna.

Generaltullstyrelsen. Generaltullslyrelsen förordar för sin del, att de av
tullsamarbetsrådet rekommenderade ändringarna i nomenklaturen
godkännes och att härav föranledda ändringar i den svenska tulltaxan genomföres.
Styrelsen framhåller, att flertalet föreslagna ändringar inte är
av sådan beskaffenhet alt de påkallar någon ändring av den svenska tulltaxan
och att i övrigt endast ett mindre antal innebär en överflyttning av
varor från en position till en annan.

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

De ifrågavarande ändringarna i nomenklaturen och tulltaxan påkallar
— framhåller generaltullstyrelsen — i varje fall icke för närvarande några
åtgärder med avseende på det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT)
eller EFTA-konventionen. Styrelsen anför härvidlag bl. a. följande.

I fråga om vissa av de tulltaxenummer som beröres av de föreslagna ändringarna
är gällande tullsatser bundna i GATT. I ett fåtal fall medför ändringarna
en överflyttning av vissa varor till nya nummer i tulltaxan. De
ändringar i tullbeskattningen, som blir en följd därav, är av mycket begränsad
räckvidd. Enligt styrelsens uppfattning synes särskilda åtgärder med
hänsyn till de svenska åtagandena i GATT icke vara påkallade. I lämpligt
sammanhang bör emellertid koncessionslistornas engelska och franska texter
justeras i överensstämmelse med nomenklaturens ändrade lydelse.

Liknande synpunkter gör sig gällande i fråga om våra åtaganden inom
EFTA, där för övrigt övriga medlemsstater befinner sig i en liknande situation.
Såvitt nu kan bedömas torde det icke från övriga EFTA-länders sida
komma att riktas invändningar mot att de nya tullarna kommer att utgöra
bastullar vid den fortsatta tullavvecklingen inom EFTA. När det gäller
EFTA-konventionen medför emellertid de föreslagna ändringarna att en
anpassning efter den nya nomenklaturtexten måste vidtagas i bearbetningslistorna
i bilaga B och i varuförteckningarna över jordbruks- och fiskevaror
i bilagorna D och E. Den erforderliga närmast redaktionella översynen
av berörda listor måste ske gemensamt med övriga EFT A-länder.

Även den av sainarbetsrådet rekommenderade ändringen av konventionen
tillstyrkes av generaltullstyrelsen. Enligt styrelsens mening torde
den föreslagna proceduren medföra en bättre ordning, när det gäller att
genomföra ändringar i konventionen och i nomenklaturen.

Utöver de förslag till ändringar i tulltaxan som generaltullstyrelsen framlagt
i anslutning till de rekommenderade nomenklaturändringarna har styrelsen
— såsom förut nämnts — förordat vissa andra j ämkningar
i tulltaxan. Även dessa är, som ävenledes tidigare nämnts, av huvudsakligen
tullteknisk eller formell innebörd. Styrelsen anför härom bl. a. följande.

Behovet av dylika ändringar avser i första hand sådana punkter, där en
förbättring av den svenska översättningen av nomenklaturen visat sig påkallad.
Det är uppenbart att det är förenat med stora svårigheter att vid
alla tillfällen finna en text, som helt motsvarar den varubeskrivning som
åsyftats i nomenklaturens originaltexter. Eu ordagrann översättning är i
många fall icke möjlig att genomföra, vilket bl. a. framgår av det förhållandet
att de engelska och franska texterna icke kunnat göras exakt överensstämmande.
En genomgång av den svenska texten mot bakgrund av de
erfarenheter, som vunnits under de två år nomenklaturen hittills tillämpats,
har emellertid visat att det är önskvärt att på vissa punkter genomföra
ändringar, som skulle bringa den svenska tulltaxetexten i närmare
överensstämmelse med originaltexterna. Någon ändring av gällande tulltaxeringspraxis
åsyftas emellertid icke med dessa ändringar.

Även i fråga om vissa av de svenska underuppdelningarna har det visat
sig önskvärt med en jämkning av de hittillsvarande texterna för att utan
ändring av tulltaxeringspraxis närmare precisera omfattningen av dessa
uppdelningar. I vissa fall måste texten i de svenska underuppdelningarna

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

ändras för att få överensstämmelse med den lydelse berörda baspositioner
får enligt den ändrade Brysselnomenklaturen.

Härutöver har styrelsen övervägt vissa ändringar i syfte att möjliggöra
en förenkling av tulltaxeringsarbetet. Med hänsyn bl. a. till de skyddsintressen
som föreligger och de åtaganden som gjorts genom tullbindningar
i internationella överenskommelser har styrelsen dock i detta sammanhang
begränsat sig till ett fåtal förslag av mindre räckvidd.

Remissyttrandena. Vid remissbehandlingen har de av tullsamarbetsrådet
föreslagna ändringarna i Brysselnomenklaturen i allmänhet icke föranlett
erinringar. Förslaget om ändring av konventionens procedurregler har tillstyrkts
av samtliga remissinstanser.

Generaltullstyrelsens förslag till ändringar i tulltaxan, såväl de vilka föranledes
av samarbetsrådets rekommendationer som övriga föreslagna jämkningar
i taxan, tillstyrkes också på flertalet punkter. Endast i ett fåtal fall
har i remissyttrandena framförts erinringar mot de föreslagna ändringarna.
Dessa erinringar berör vissa enskilda varuslag och föranledes i allmänhet
av önskemål att undvika ändringar i tullbelastningen för berörda varuslag.

Kommerskollegium ansluter sig till generaltullstyrelsens uppfattning, att
de föreslagna ändringarna i tulltaxan i allmänhet är av ringa betydelse och
därför i allmänhet icke torde innebära några problem ur tullbeläggningssynpunkt.

Kollegium finner i likhet med generaltullstyrelsen, att särskilda åtgärder
icke torde vara påkallade för att omedelbart söka anpassa Sveriges GATTV
bindningar till de nya texterna och de därav eventuellt uppkommande tulländringarna.
Beträffande de med EFTA-konventionen sammanhängande
frågor, som berörts av generaltullstyrelsen, anför kommerskollegium bl. a.
följande.

Då samtliga medlemsländer i EFTA också är fördragsslutande parter i
vad avser nomenklaturkonventionen, kommer i princip samma slags problem
att uppstå inom varje EFTA-land i samband med ett genomförande
av de föreslagna nomenklaturändringarna. Kollegium anser därför att den
blivande svenska författningen om taxeändringarna bör innehålla en generell
föreskrift om att de nya tullsatserna skall anses som bastullar i EFTAsammanhang,
oavsett om de innebär höjning eller sänkning av tidigare bastullar.

Förslag till lösning av de tekniska svårigheter, som uppstår vid en samordning
av EFTA-konventionens text (främst bearbetningslistorna men även
bilagorna D och E) med de för varje medlemsland förutsatta ändringarna
i tulltaxetexten, bör som generaltullstyrelsen påpekar göras efter genomgång
av detaljproblemen inom vederbörliga kommittéer inom EFTA.

Sveriges allmänna exportförening har ur de svenska exportnäringarnas
synpunkt intet att invända mot förslagens genomförande.

Från några håll har gjorts uttalanden om önskvärdheten av att undvika
tullhöjningar. Kooperativa förbundet framför sålunda önskemålet, att man
vid den nu aktuella, väsentligen formella tulltaxerevisionen i möjligaste
mån undviker tullhöjningar på enstaka punkter och tillvaratager de (ill -

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

fällen som kan yppa sig att utan avvikelser från konventionen genomföra av
den tekniska utvecklingen och andra omständigheter betingade tullnedsättningar.
Även om de varugrupper som drabbas av tullhöjningar är av begränsad
betydelse för vår varuförsörjning, torde det enligt förbundets uppfattning
vara av viss vikt för demonstrationen utåt av vår allmänna tullpolitiska
inställning att vår lågtullnivå bibehålies i största möjliga utsträckning.

Departementschefen. Den svenska tulltaxan är numera, liksom fallet är i
ett stort antal andra länder, utformad i överensstämmelse med den internationella
nomenklaturkonventionen; denna avser som bekant att skapa
förutsättningar för en enhetlig teknisk utformning av de olika tulltaxorna
och att därigenom underlätta den internationella handeln. Sedan konventionen
numera varit i kraft ett antal år, har tullsamarbetsrådet i Bryssel — i
enlighet med vad som förutsattes vid konventionens antagande — genomfört
en allmän översyn av nomenklaturen mot bakgrunden av de erfarenheter
som hittills vunnits vid tillämpningen.

De förslag som på grundval av denna översyn nu framlagts för medlemsstaternas
godkännande innebär, såsom framgått av det tidigare anförda,
inte någon ändring i nomenklaturens allmänna uppbyggnad utan innefattar
i huvudsak endast jämkningar av formell eller tullteknisk innebörd. I de
yttranden som avgivits i anledning av förslaget har inte heller några invändningar
rests mot att detta godkännes för Sveriges del. De relativt få
erinringar som överhuvudtaget framförts hänför sig till vissa spörsmål rörande
den svenska tulltaxans närmare utformning inom ramen för den ändrade
internationella nomenklaturen. Jag är också för min del beredd att
tillstyrka att tullsamarbetsrådets förslag godkännes.

Vad beträffar det förslag till ändringar i den svenska tulltaxan som generaltullstyrelsen
utarbetat i anslutning till ändringarna i den internationella
nomenklaturen har detta, som jag redan antytt, i allmänhet godtagits.
Detsamma gäller de övriga jämkningar i tulltaxan som styrelsen samtidigt
förordat. Även enligt min mening synes tullstyrelsens förslag vara väl avvägt.
Jag finner mig därför i huvudsak kunna biträda detsamma. Till vissa
särskilda spörsmål, som blivit föremål för diskussion vid remissbehandlingen,
återkommer jag i det följande.

I likhet med generaltullstyrelsen och övriga instanser som hörts i ärendet
finner jag den av tullsamarbetsrådet föreslagna nya proceduren för ändringar
i konventionen och i nomenklaturen vara praktisk och ändamålsenlig.
Jag tillstyrker sålunda, att också detta förslag godkännes. I

I huvudsaklig överensstämmelse med vad generaltullstyrelsen förordat
har inom finansdepartementet utarbetats förslag till här ifrågavarande ändringar
i gällande tulltaxa. Jag övergår nu till att, i anslutning till de olika
tulltaxepositionerna, redovisa de ändringar i tulltaxan som påkallar närmare
kommentarer. Härvid behandlar jag först de frågor som sammanhänger
med tullsamarbetsrådets rekommendationer.

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Särskilda frågor i anslutning till tullsamarbetsrådets
rekommendationer

Nr 0 5.07

Det av samarbetsrådet framlagda förslaget innebär bl. a. att pulver
och avfall av fjädrar upptages under tulltaxenummer 05.07. Dessa
varor har tidigare hänförts till nr 05.15 med tullfrihet.

Pulver och avfall av fjädrar bör även i fortsättningen vara tullfria, och
departementsförslaget har i fråga om nr 05.07 utformats i enlighet härmed.

Nr 1 7. 0 2

Generaltullstyrelsens förslag. Kemiskt ren g 1 u k o s (druvsocker) och kemiskt
ren 1 aktos (mjölksocker) är enligt gällande tulltaxebestämmelser
hänförliga till nr 29.43 med en tull av 12 % av värdet. Motsvarande icke kemiskt
rena sockerarter hänföres till nr 17.02. För sistnämnda varor utgår
ingen tull, men varorna är underkastade jordbruksregleringen o’ch belagda
med införselavgift. Denna uttages för närvarande för druvsocker (i fast
form) med 58,8 öre per kg, vartill kommer en kompensationsavgift om 9
öre per kg samt för mjölksocker med 27,5 % av värdet.

Enligt det nu föreliggande förslaget till ändring av anm. 1 b till kap. 17
och av nr 29.43 i tulltaxan skall kemiskt ren glukos och kemiskt ren laktos
överföras till nr 17.02.

Generaltullstyrelsen påpekar, att överflyttningen till nr 17.02 är motiverad
av svårigheten att skilja kemiskt rena produkter från övriga varor. Styrelsen
har därför ansett det vara lämpligt, att de överflyttade produkterna såvitt
avser jordbruksregleringen jämställes med till nr 17.02 nu hänförligt druvsocker
och mjölksocker.

Yttranden. Statens jordbruksnämnd konstaterar, att den av generaltullstyrelsen
föreslagna överflyttningen skulle —- om icke ändring vidtages i
förteckningen över de varor som omfattas av jordbruksregleringen — medföra,
att de kemiskt rena produkterna, som alltsedan införandet av Brysselnomenklaturen
den 1 januari 1959 legat utanför jordbruksregleringen, nu
återfördes under regleringen med möjlighet för nämnden att avgiftsbelägga
importen på samma sätt som i fråga om de icke kemiskt rena produkterna.

Generaltullstyrelsens förslag har å andra sidan föranlett erinringar från
vissa andra remissinstanser. Handelskammaren i Göteborg avstyrker överflyttningen
och pekar på den kraftiga höjning av avgifterna som en överflyttning
skulle medföra. Beträffande glukos anföres därutöver följande.

Denna ändring skulle utan tvivel få allvarliga konsekvenser för den betydande
svenska industri, som använder den kemiskt rena varan i sin produktion,
nämligen glass-, konserv- och charkuteriindustrin. Enligt vad som
uppgivits för Handelskammaren skulle en övergång från kemiskt rent druvsocker
till annat socker medföra en avsevärd kvalitetsförsämring av de produkter,
där man för närvarande använder kemiskt ren vara. Fördyringen

3 Bihang till riksdagens protokoll 1961.1 samt. Nr 152

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

genom positionsändringen skulle uppgå till cirka 0,57 kr per kg. Under nuvarande
förhållanden, då den europeiska integrationen medför en allt hårdare
konkurrens, skulle utan tvekan de svenska produkterna få svårare att
göra sig gällande i förhållande till varor framställda i de länder, där kemiskt
rent druvsocker kan erhållas till konkurrenskraftiga priser. Med hänsyn till
vad sålunda anförts vore det ur svensk synpunkt önskvärt, att det kemiskt
rena druvsockret kunde bibehållas under nuvarande position eller i varje fall
icke belastas med högre tull eller importavgifter än vad som nu är fallet.

Liknande synpunkter har framförts av Skånes handelskammare och Corn
products aktiebolag.

Stockholms handelskammare förordar, att restitution av jordbruksavgifter
medgives för sådan kemiskt ren glukos och kemiskt ren laktos, som
på grund av överföring från nr 29.43 till nr 17.02 skulle underkastas jordbruksregleringen.

Kommerskollegium erinrar i sitt yttrande om att frågan om tillämpningen
av jordbruksregleringsföreskrifterna för här berörda produkter nyligen varit
föremål för statsmakternas prövning. Ett av skälen till att en överflyttning
därvid icke vidtagits torde enligt kollegium ha varit, att varuslagen enligt
EFTA-konventionen icke är att anse som jordbruksvaror. Kollegium
påpekar, att man icke på förhand kan avgöra huruvida EFTA, i samband
med ett godtagande av den av samarbetsrådet föreslagna överflyttningen till
nummer 17.02, även kommer att betrakta varorna som jordbruksvaror, ehuru
stor sannolikhet talar för att så blir fallet. Enligt kollegii mening bör man
på svensk sida med hänsyn härtill icke avgöra frågan, huruvida nu ifrågavarande
produkter bör omfattas av jordbruksregleringen eller ej, innan problemet
har lösts inom EFTA.

Kommerskollegium anför vidare bl. a. följande.

Jämlikt 5 § 1 mom. b) tulltaxeförordningen finnes möjlighet att åtnjuta
tullfrihet för varor, vilka är avsedda att användas uteslutande som material
för tillverkning av läkemedel. För vissa varor, hänförliga till nr 17.02, finnes
en motsvarande möjlighet, d. v. s. befrielse från införselavgift och kompensationsavgift
vid tillverkning av farmacevtiska specialiteter. Därest överflyttningen
till 17.02 av de kemiskt rena produkterna sker under samtidigt
fastslående av principen om avgiftsbefrielse då de användes för farmacevtiskt
ändamål, torde denna del av problemet kunna anses löst på ett tillfredsställande
sätt.

För de kemiskt rena produkterna, som användes för annat ändamål, t. ex.
för tillverkning av glass och glasspulver, inom konservindustrin och inom
charkuteribranschen, finnes inga speciella föreskrifter om avgiftsbefrielse.
Kollegium finner emellertid att inga sakskäl har framförts för att den nu
gällande avgiften om 12 % endast på grund av en teknisk omläggning av
tulltaxan skall höjas till cirka 70 % respektive 27,5 % av varans värde

Den årliga importen av kemiskt ren glukos torde ligga mellan 400 och 500
ton till ett värde mellan 400 000 och 500 000 kronor. Importen av kemiskt
ren laktos torde uppgå till något över 200 ton till ett värde av cirka 300 000
kronor. Av denna import synes den övervägande delen ha använts för andra
än farmacevtiska ändamål.

Med hänsyn till problemets storleksordning anser kollegium att frågan om
avgiftsbeläggningen bör bli föremål för särskild utredning.

Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1961

Sveriges grossistförbund understryker angelägenheten av att restitution
av eventuella jordbruksavgifter beviljas för kemiskt ren glukos och kemiskt
ren laktos som användes vid läkemedelstillverkning.

Departementschefen. Tullsamarbetsrådets förslag att överföra kemiskt ren
glukos (druvsocker) och kemiskt ren laktos (mjölksocker) från nr 29.43
till nr 17.02 synes i och för sig inte ge anledning till erinringar. Genom en
sådan ändring aktualiseras emellertid för Sveriges del frågan huruvida de
nämnda produkterna skall omfattas av jordbruksregleringen eller inte. Då
denna fråga — såsom bl. a. kommerskollegium framhållit — i varje fall bör
hållas öppen till dess man inom EFTA tagit ställning till det därmed nära
sammanhängande spörsmålet om de ifrågavarande produkterna i fortsättningen
skall vara att anse som jordbruksvaror eller industrivaror, bör den
svenska tulltaxan utformas så att ändring inte göres i nuvarande tull- och
avgiftsförhållanden. I enlighet härmed bör kemiskt ren glukos och kemiskt
ren laktos tills vidare upptagas i en särskild underavdelning under nr 17.02
med oförändrad tull, d. v. s. 12 % av värdet.

Härav föranledda tekniska ändringar i förteckningen över varor, som omfattas
av jordbruksregleringen, torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att
vidtaga. Motsvarande bör gälla i den mån den aktuella tulltekniska revisionen
gör jämkningar i nämnda förteckning påkallade.

Nr 2 7.10 och 2 7.11

Generaltullstyrelsens förslag. Genom den föreslagna ändringen av anm. 1 b
till kap. 29 kommer vissa kolväteblandningar (av isomerer av ett
och samma acykliska kolväte) att överflyttas till kap. 27. De ifrågavarande
produkterna hänföres f. n. till nr 29.01 med en tull av 12 % av värdet.

Vissa gasformiga kolväten kommer efter ändringens genomförande att
falla under nr 27.11 med en tull av 5 kr. per 100 kg, vilket i allmänhet innebär
en sänkning jämfört med nu utgående tull. Flytande kolväten överföres
till nr 27.10 med tullfrihet.

Generaltullstyrelsen framhåller att flertalet kommersiellt viktiga kolväten
saknar isomerer eller förekommer i sådan form att de redan tidigare varit
hänförliga till nr 27.10 eller 27.11. Med hänsyn härtill behöver den föreslagna
överflyttningen enligt styrelsens mening icke föranleda någon ändring
av tullbestämmelserna för de berörda produkterna.

I förevarande sammanhang påpekar generaltullstyrelsen att vissa flytande
kolväten har sådan kokpunkt och flampunkt att de efter överflyttningen
måste jämställas med bensin, varvid bensinskatt och energiskatt kommer
att utgå, därest varorna icke användes för sådant ändamål som medför befrielse
från skatt. Tillräckliga skäl att i anledning härav stadga undantag
från skattebestämmelserna anses dock icke föreligga.

Departementschefen. Från min sida föreligger icke anledning till erinran
mot de föreslagna ändringarna av tulltaxans bestämmelser. Något undantag
från skattebestämmelsernas tillämplighet på nu förevarande produkter synes
därvid icke böra komma i fråga.

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Nr 2 7.11

Generaltullstyrelsens förslag. Genom ändring av anm. 1 a till kap. 27
och anm. 2 c till kap. 29 kommer kemiskt rent metan att överflyttas
från nr 29.01 med en tull av 12 % av värdet till nr 27.11 med en tull av
5 kr. för 100 kg, vilket torde medföra en sänkning av tullen.

Generaltullstyrelsen har icke ansett tillräcklig anledning föreligga att föreslå
en differentiering av tullsatsen vid nr 27.11.

Yttranden. Sveriges kemiska industrikontor anser att kemiskt ren metan
såsom föreslagits bör tulltaxeras på samma sätt som vanlig metan. Kemikontoret
framhåller emellertid att import av metan (naturgas) kan bli aktuell,
t. ex. såsom råvara för tillverkning av stadsgas. Om import av metan
kommer till stånd, bör enligt kemikontorets mening tullfrihet införas.

Kommerskollegium har inga erinringar mot den föreslagna överflyttningen
av kemiskt ren metan till nr 27.11. Vad angår den av kemikontoret ifrågasatta
tullfriheten för metan, anser kollegium att denna fråga bör upptagas
till prövning först efter särskild framställning från intressenterna. Kollegium
påpekar i detta sammanhang, att inblandning av stadsgas icke torde
kunna göras utan föregående bearbetning av den importerade metangasen
och att för sådan bearbetning särskilda fabrikationsanläggningar blir erforderliga.

Departementschefen. Frågan om en eventuell tullfrihet för metan bör icke
prövas i detta sammanhang. Jag delar därför generaltullstyrelsens uppfattning
att anledning icke föreligger att nu vidtaga en uppdelning av tullsatserna
vid nr 27.11.

Nr 2 8.54

Detta nummer omfattar hydrogenperoxid (väteperoxid) med en
tull av 10 %. Genom ändringen upptages här även hydrogenperoxid i fast
form (en additionsförening av hydrogenperoxid och karbamid). Denna produkt
hänföres f. n. till nr 38.19 IJ med tull av 12 %.

Någon erinran synes icke kunna anföras mot att låta den för hydrogenperoxid
enligt nr 28.54 fastställda lägre tullsatsen gälla även för hydrogenperoxid
i fast form.

Nr 3 2.09

Den föreslagna ändringen innebär att vissa brons- och färgfolier,
som användes för tryckning av bokomslag och mössband, överflyttas till
nr 32.09.

Generaltullstyrelsen anför på förevarande punkt följande.

Brons- och färgfolier är särskilt upptagna i tulltaxetexten till nr 32.09
och drager enligt taxan en tull av 6 % av värdet. Enligt anm. 6 till kap. 32
avses med dylika folier produkter, som användes för tryckning av t. ex. bokomslag
och mössband och som består av:

Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1961

a) tunna blad, framställda av metallpulver (även av ädel metall) eller
pigment jämte lim, gelatin eller annat bindemedel;

b) metallpulver (t. ex. av guld eller aluminium) eller pigment, anbragt på
underlag av papper, plast eller annat material.

Enligt den föreslagna ändringen utbytes »metallpulver» i punkt b mot
»metall», vilket innebär att till nr 32.09 skall hänföras även folier, framställda
exempelvis genom att metall på elektronisk väg utfällts på underlag.
Dylika produkter behandlas f. n. enligt de bestämmelser som gäller för
egentliga folier av metall. För folier av guld gäller sålunda tullfrihet, medan
för folier av silver utgår en tull av 3 % och för folier av koppar eller aluminium
en tull av 5 %. överflyttningen föranledes av svårigheten att skilja
här berörda produkter från de under nr 32.09 upptagna brons- och färgfolierna.
Uppgifter angående importen av de folier som beröres av överflyttningen
är icke tillgängliga, men så vitt kan bedömas torde importen åtminstone
för närvarande vara av begränsad omfattning.

Enligt generaltullstyrelsens åsikt synes anledning icke föreligga att behandla
här berörda folier annorlunda än de brons- och färgfolier som nu
hänföres till nr 32.09, varför överflyttningen icke torde påkalla någon ändring
av tullbestämmelserna under denna position.

Jag tillstyrker generaltullstyrelsens förslag.

Nr 3 9.07

Generaltullstyrelsens förslag. Anm. 1 a till avd. XVI (maskiner och apparater
etc.) stadgar bl. a. att driv- och transportremmar av mjukgummi icke
skall hänföras till nämnda avdelning utan till nr 40.10. Genom den föreslagna
ändringen av anmärkningens lydelse göres motsvarande undantag
för driv- och transportremmar av plast, hänförliga till kap.
39. Dessa varor tulltaxeras f. n. enligt nr 84.65 med en tull av 10 % av
värdet. Enligt förslaget kommer de i fortsättningen att hänföras till nr
39.07, vid vilket nummer utgår en tull av 15 %. Enligt generaltullstyrelsens
mening är det icke motiverat att stadga annan tullsats än 15 % för de hit
överflyttade remmarna.

Yttranden. Stockholms handelskammare och handelskammaren för Örebro
och Västmanlands län anser att det bör övervägas att bibehålla nu utgående
tull av 10 % av värdet för driv- och transportremmar av plast, även om varorna
flyttas från nr 84.65 till nr 39.07.

Också Sveriges grossistförbund anser att tullen bör vara oförändrad och
anför följande.

Här berörda artiklar torde f. n. inte utgöra någon större importvara, varför
den föreslagna överflyttningen från nr 84.65 med tull av 10 % till nr
39.07 med tull av 15 % inte torde få någon större omedelbar effekt.

I utlandet tillverkas emellertid transportbanor av plast avsedda för
transportarbeten, där man tidigare använt gummimaterial. Plasten har här
visat sig ha stora fördelar genom sin låga relativa vikt och sin resistens mot
oljor och kemikalier. Planer finnes också på import av denna typ av transportband,
vilka väntas få ett vidsträckt användningsområde. F. n. torde
transportbanor av plast inte vara föremål för någon inhemsk tillverkning,
varför skyddsintressen för den inhemska industrien ej torde kunna åberopas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Skäl talar för att man ur tullbeskattningssynpunkt antingen jämställer
driv- och transportremmar av plast med liknande av gummi eller att man
också i fortsättningen tillämpar den för maskinelement i allmänhet tillämpliga
tullnivån. I båda fallen skulle man få en tullbeskattning på 10 % av
värdet i stället för den av tullstyrelsen förordade på 15 %. Förbundet hemställer
därför om bibehållande av den 10 %-iga tullnivån för dessa artiklar,
även då de överföres till nr 39.07.

Kommerskollegium finner, att den aktuella överflyttningen icke nu bör
föranleda ändring av den hittillsvarande tullbeläggningen under nr 39.07.

Kollegium anför.

I fråga om driv- och transportremmar av plast har vissa av remissinstanserna
ifrågasatt huruvida icke tullen borde bibehållas vid nuvarande 10 %
av värdet (nr 84.65) i stället för den höjning till 15 %, som inträffar därest
inga särskilda åtgärder vidtages vid överflyttningen till nr 39.07. Tillverkning
av driv- och transportremmar av plast lär för närvarande icke förekomma
i Sverige; enligt uppgift pågår dock provtillverkning av transportremmar
av plast (polyvinylklorid). Importen torde ännu så länge vara obetydlig-
Tullfrågan torde därför även för detta varuslag för närvarande vara
av ringa betydelse. Det har påpekats att tullsatsen på driv- och transportremmar
av gummi är 10 % och att därför vissa skäl kunde tala för att
samma tullsats fastställdes för remmar av plast. Ehuru varorna är jämförbara
ur användningssynpunkt gäller icke samma jämförbarhet ur tullsynpunkt,
då nämligen råvaran gummi är tullfri medan oarbetad plast av de
slag som här kunna komma i fråga är belagd med 10 % tull.

Departementschefen. Generaltullstyrelsen har föreslagit att här förevarande
produkter efter överflyttningen till nr 39.07 skall beläggas med samma
tull som övriga till nämnda tulltaxenummer hänförliga varor. Någon erinran
mot detta förslag, som bl. a. tillstyrkts av kommerskollegium, föreligger
icke från min sida. Tillräckliga skäl att nu ändra den enhetliga tullsatsen
i fråga om nr 39.07 synes nämligen inte vara för handen. Denna tullsats
framstår också som motiverad för de överflyttade produkterna med
hänsyn till tullbelastningen på de vid tillverkningen använda råvarorna.

Nr 4 0. 0 8, 5 9. 03 och 5 9.11

Anm. 2 till kap. 40 innehåller regler för tulltaxeringen av varor, bestående
av gummi och textilmaterial. De föreslagna ändringarna berör dels fiberd
u k, dels porösa plattor.

Fiberduk med impregnering av gummi eller med gummi som bindemedel
liänföres f. n., om varan innehåller mer än 50 viktprocent textilmaterial, till
nr 59.03 med en tull av 11 % av värdet och i annat fall till nr 48.08 med en
tull av 10 % av värdet. Den föreslagna ändringen innebär att fiberduk, oavsett
halten textilmaterial, skall betraktas som textilvara och således hänföras
till nr 59.03. Med hänsyn till svårigheterna att fastställa de ingående
beståndsdelarnas vikt har de berörda varorna i stor utsträckning redan tidigare
hänförts till nr 59.03. Tullbelastningen ändras därför endast i mycket
begränsad omfattning.

Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1961

Plattor, bestående av ett eller flera skikt av textilmaterial i förening med
ett eller flera skikt av poröst gummi, hänföres f. n. alltid till kap. 40 (gummivaror),
varvid i regel nr 40.08 med en tull av 10 % är tillämpligt. Ändringen
innebär att dylika plattor skall hänföras till gummikapitlet endast för så
vitt ingående textilmaterial utgör allenast förstärkning. Övriga produkter
överflyttas till avd. XI (textilvaror) och kommer här att i regel hänföras till
nr 59.11, med en tull av 13 % av värdet. De varor, som beröres av denna
höjning, torde icke vara av större betydelse.

Nr 7 6.04

Ändringen av texten vid nr 76.04 och av anm. 1 c till kap. 76 innebär att
tjockleksgränsen för folier av aluminium, hänförliga till nämnda
nummer, höjes från 0,15 mm till 0,20 mm. Detta medför att varor med en
tjocklek av mer än 0,15 mm men icke mer än 0,20 mm, som hittills tulltaxerats
såsom plåt enligt nr 76.03 med en tull av 3 % av värdet, överflyttas
till nr 76.04 med en tull av 5 %.

De varor som beröres av tulländringen är av begränsad betydelse. Någon
ändring av tullbestämmelserna vid nr 76.04 synes därför icke vara påkallad.

Nr 9 4.04

Generaltullstyrelsens förslag. Under nr 94.04 upptages f. n. resårbottnar till
sängar ävensom sängkläder och liknande artiklar, försedda med resårer
eller stoppning eller tillverkade av poröst gummi, med eller utan överdrag.
Ändringen innebär att till nr 94.04 skall hänföras även artiklar av
porös plast. Dylika artiklar tulltaxeras nu i regel som varor av plast
under nr 39.07 med en tull av 15 %. Även under nr 94.04 kommer tullen i
regel att utgöra 15 %.

Enligt generaltullstyrelsen kan vissa skäl anföras för att varor av porös
plast skulle jämställas med varor av poröst gummi, i vilket fall tull skulle
utgå med 10 % för artiklar utan överdrag. För plastindustrins produkter utgör
tullen emellertid i allmänhet 15 %. Generaltullstyrelsen anser därför
tillräcklig anledning ej föreligga att föreslå en nedsättning till 10 % för här
ifrågavarande produkter.

Yttrande. Kooperativa förbundet anknyter till generaltullstyrelsens uttalande
om att varor av porös plast skulle kunna jämställas med varor av
poröst gummi, i vilket fall tullen skulle utgöra 10 procent av värdet. Enligt
förbundets mening utgör den kraftiga expansionen inom plastindustrin och
den växande avsättningen av här särskilt berörda artiklar en starkt vägande
motivering för en nedsättning av tullen till paritet med liknande artiklar av
gummi.

Departementschefen. I likhet med generaltullstyrelsen anser jag tillräcklig
anledning icke föreligga att i nu ifrågavarande sammanhang genomföra
någon tullsänkning för här avsedda produkter. Jag biträder sålunda styrelsens
förslag på denna punkt.

Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1961

Särskilda frågor i övrigt

Nr 0 6.01

Generaltullstyrelsens förslag. Nr 06.01 omfattar lökar, stamknölar, rotknölar
och rhizomer. Därest varorna inkommer med blommor eller blomknoppar
men utan jord utgår tull med 350 kr. för 100 kg. I övrigt gäller en tull
av 50 kr. för 100 kg, dock med undantag för liljekonvalje och gladiolus, för
vilka gäller tullfrihet.

Generaltullstyrelsen berör i sin skrivelse tullviktsberäkningen för 1 ö kväxter
och anför härvid bl. a. följande.

Den viktigaste handelsvara som hänföres till nr 06.01 är vanlig blomsterlök,
som importeras för plantering eller drivning inom landet. Rubriken omfattar
emellertid även lökväxter med utvecklade blommor eller blomknoppar.
Växter av nyssnämnda slag införes ofta planterade i krukor. I dylikt fall
utgår tullen liksom för vanlig blomsterlök med 50 kr. för 100 kg. Tullviktsberäkningen
sker på grundval av den rena nettovikten, vilket innebär att
avdrag skall medgivas för jord, krukor etc. I praktiken har denna beräkningsgrund
visat sig medföra avsevärda svårigheter.

I den gamla taxan jämställdes dessa varor med vanliga krukväxter, varvid
tullen beräknades efter varans vikt inkl. allt närmaste emballage, såsom baljor
eller krukor med jord, korgar, bastmattor m. m. Detta gäller fortfarande
för växter, hänförliga till nr 06.02, d. v. s. andra växter än lökväxter o. d.

Enligt generaltullstyrelsens mening bör i nu förevarande fall tillämpas
samma beräkningsgrund som för andra växter, d. v. s. med inräknande av
bl. a. jord. — För att tullbeskattningen skall bibehållas ungefär oförändrad
föreslår emellertid styrelsen att tullsatsen i samband därmed sänkes från
nuvarande 50 kr. till 30 kr. för 100 kg, d. v. s. samma tull som f. n. utgår
för växter i allmänhet under nr 06.02.

Yttrande. Med hänsyn till de skäl som anförts av generaltullstyrelsen tillstyrker
kommerskollegium förslaget. Kollegium föreslår dock, att texten för
nr 06.01 ändras så att tullfrihet kommer att gälla för liljekonvalje och gladiolus.
Kollegium anför.

Tullstyrelsens förslag innebär för liljekonvalje och gladiolus att den nuvarande
tullfriheten för dessa båda växtslag (när varorna inkommer på sådant
sätt att icke en tull om 350 kronor per 100 kg utgår) fortfarande kommer
att tillämpas för varor, som inkommer utan jord, men däremot kommer
att ersättas med en tullbeläggning om 30 kronor för 100 kg för varor, som
inkommer med jord. Visserligen lär enligt uppgift hela importen för närvarande
ske utan jord, vilket alltså innebär att oförändrad tullfrihet kominer
att gälla därest importens sammansättning icke ändras, men med hänsyn
till att varorna oavsett förpackningssättet är bundna i GATT med tullfrihet,
torde det kunna anses olämpligt att vidtaga den av tullstyrelsen föreslagna
ändringen.

Departementschefen. Såsom generaltullstyrelsen framhållit kan de gällande
bestämmelserna för tullviktsberäkningen erbjuda vissa praktiska svårigheter
vid tulltaxeringen av lökväxter, planterade i krukor. Jag finner därför

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

icke anledning till erinran mot generaltullstyrelsens förslag om ändrade regler
för tullviktsberäkning i fråga om varor inkommande med jord. Jag biträder
även förslaget om en sänkning av tullen från 50 kr. till 30 kr. för
100 kg, varigenom tullbelastningen bibehålles ungefär oförändrad vid övergången
till de nya tullviktsbestämmelserna.

Någon anledning att, såsom kommerskollegium ifrågasatt, frångå förslaget
i avseende på gladiolus och liljekonvalje, för det fall dylika varor skulle
importeras med jord, synes icke föreligga, då någon sådan import icke torde
vara aktuell.

Nr 18.06

Under detta nummer, som omfattar choklad och chokladvaror samt andra
födoämnen, innehållande kakao, är glass, glasspulver och puddingpulver upptagna
i en särskild underposition med tullfrihet. Dessa produkter är underkastade
jordbruksregleringen.

Enligt gällande tulltaxeringspraxis har med glasspulver jämställts glasspasta
(glassmassa), som användes för framställning av glass. Det synes
lämpligt att komplettera texten i syfte att klargöra detta förhållande.

Nr 3 6.05

För till detta nummer hänförliga pyrotekniska artiklar utgår i
allmänhet en tull av 15 %. Tullfrihet gäller dock för pyrotekniska artiklar,
avsedda att användas uteslutande för livräddningsändamål eller för avgivande
av nödsignal. Någon erinran torde icke föreligga mot att, såsom generaltullstyrelsen
föreslagit, slopa kravet på att ifrågavarande artiklar skall
vara avsedda att användas uteslutande för angivet andamål. I överensstämmelse
med generaltullstyrelsens förslag bör vidare tullfriheten utsträckas
också på det sättet att den omfattar artiklar som användes för andra signaleringsändamål
än avgivande av nödsignal.

Nr 3 8.19

För tillverkning av kolborstar och andra artiklar av kol för elektriskt
ändamål under nr 85.24 användes ofta halvfabrikat i form av block,
plattor, stänger o. d., ur vilka de färdiga artiklarna erhålles genom utskärning.
För dylika halvfabrikat gäller i regel tullfrihet enligt nr 38.01, 38.19 E
eller 38.19 H. Vissa halvfabrikat har emellertid en sådan sammansättning
och inkommer under sådana omständigheter att nr 38.19 IJ blir tillämpligt,
varvid tull utgår med 12 % av värdet.

Eftersom tullfrihet bör gälla för samtliga här berörda produkter, har departementsförslaget,
liksom generaltullstyrelsens förslag, utformats så att
block, plattor, stänger o. d. av kol upptages i nr 38.19 E. Till denna position
kommer att hänföras även produkter av kol i förening med annat ämne
(t. ex. metall eller plast) under förutsättning att de fortfarande kan anses
ha karaktär av varor av kol.

Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1961

Nr 5 8.08

I tulltaxan finnes f. n. fisknät upptagna i en särskild varugrupp under
nr 59.05, med en tull av 25 kr. för 100 kg för nät av bomull och 45 kr.
för 100 kg för andra nät. Departementsförslaget innebär, att motsvarande
tullsatser skall gälla även för sådana fisknät, som enligt Brysselnomenklaturen
är hänförliga till nr 58.08.

III. Särskilda framställningar
S. k. kimröks-master-batch (ur 40.05 och ur 40.06)

Gällande ordning. I tulltaxan hänföres naturgummi och syntetiskt gummi
i obearbetad form till tulltaxenr 40.01 och 40.02 med tullfrihet. Enligt nuvarande
lydelse av anm. 5 till kap. 40 omfattar dessa nummer icke gummi,
innehållande fyllmedel (aktiva eller inaktiva), mjukningsmedel, vulkmedel,
acceleratorer eller färgämnen, ej heller blandningar av naturgummi
med syntetiskt gummi eller andra blandningar av olika slag av gummi. Till
nr 40.02 hänföres dock enligt samma anmärkning bl. a. syntetiskt gummi,
som före koaguleringen försatts med mineraloljor.

Naturgummi och syntetiskt gummi, som på grund av bestämmelserna i
nämnda anmärkning icke kan hänföras till nr 40.01 eller 40.02, faller i regel,
förutsatt att varorna icke undergått vulkning, under nr 40.05 eller 40.06,
varvid tull utgår med 8 % av värdet.

Med s. k. master-batches avses vissa blandningar av naturgummi eller
syntetiskt gummi med andra ämnen. Dessa blandningar, som är avsedda att
användas som mellanprodukter vid tillverkning av gummivaror av olika
slag, utgöres exempelvis av syntetiskt gummi med tillsats av kimrök (carbon
black) eller kiseldioxid. I enlighet med vad nyss anförts hänföres dylika
master-batches, frånsett förut berörda blandningar av syntetiskt gummi
och mineraloljor, till tulltaxenr 40.05 eller 40.06.

Framställningen. Aktiebolaget Liljeholmens kabelfabrik hemställer om tullfrihet
för master-batch, bestående av syntetiskt gummi försatt med kimrök.
Bolaget framhåller, att denna produkt användes i fabrikationen av gummiisolerade
kablar på samma sätt som rent syntetgummi och lös kimrök. Fördelen
med användningen av den färdigblandade produkten är enligt bolaget,
dels att fabrikslokalerna ej svärtas ned av kringflygande kimrök, dels
att en mer intensiv blandning skett än vid blandning i konventionella blandningsmaskiner.
Till stöd för framställningen anföres vidare, att tullfrihet
gäller för både gummi och kimrök och att någon tillverkning av master-batch
icke förekommer inom landet.

Yttranden. Framställningen tillstyrkes av de i ärendet hörda remissinstanserna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Generaltullstyrelsen framhåller, att master-batch, innehållande kimrök,
närmast är att betrakta som råvara för gummiindustrin och som sådan bör
kunna jämställas med obearbetat gummi. Med hänsyn härtill har styrelsen
intet att erinra mot att tullfrihet införes för dylik master-batch.

Styrelsen omtalar vidare, att frågan om klassificeringen av master-batches
under de senaste åren behandlats inom tullsamarbetsrådet i Bryssel. Det
bär därvid ifrågasatts att jämställa dessa produkter med obearbetat gummi
under 40.01 och 40.02. Enligt vad som nu kan bedömas torde emellertid
någon sådan överflyttning icke vara aktuell beträffande kimröks-masterbatch.
Vid klassificeringen av här berörda produkter kan f. n. både nr
40.05 och nr 40.06 komma i fråga, men förslag föreligger inom tullsamarbetsrådet
om en enhetlig tulltaxering enligt nr 40.05. I avvaktan på slutligt
ställningstagande i denna fråga föreslår styrelsen att, om tullfrihet nu införes
för kimröks-master-batch, detta kommer till uttryck vid både nr
40.05 och 40.06.

Kommerskollegium framhåller, att någon import av kimröks-masterbatch
hittills icke förekommit men att det är sannolikt, att en icke oväsentlig
del av den nuvarande importen av syntetgummi och kimrök kan komma
att ersättas av kimröks-master-batch. Eftersom såväl kimrök som syntetgummi
är tullfria och för närvarande icke tillverkas inom landet, synes enligt
kollegii mening anledning ej föreligga att bibehålla tullbeläggningen
för kimröks-master-batch.

Sveriges kemiska industrikontor anför, att det finnes all anledning räkna
med att vid syntetgummifabriker framställd kimröks-master-batch kan få
stor användning i Sverige. Då inom landet icke finnes någon tillverkning av
vare sig syntetgummi eller kimrök av de kvaliteter, som här kan ifrågakomma,
ansluter sig kemikontoret till framställningen om tullfrihet för
kimröks-master-batch.

Departementschefen. Den föreliggande framställningen avser att slopa den
nu utgående tullen på kimröks-master-batch, en blandning av syntetgummi
och kimrök.

Sistnämnda båda varor är var för sig tullfria. Icke heller övriga råvaror
för gummiindustrin är, med vissa speciella undantag, tullbelagda. Någon
tillverkning av kimröks-master-batch förekommer ej för närvarande inom
landet. Med hänsyn till vad nu sagts föreligger enligt min mening icke någon
anledning att i tullhänseende behandla kimröks-master-batch på annat
sätt än som i allmänhet gäller för övriga råvaror inom gummiindustrin. Jag
har därför i likhet med generaltullstyrelsen och kommerskollegium ingen
erinran mot ett bifall till framställningen och tillstyrker sådan ändring i
tulltaxan att kimröks-master-batch får införas tullfritt.

Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1961

Kondensatorpapper, aluminiumfolier och delar till kondensatorer
(ur 48.15, ur 76.04 och ur 85.18)

Gällande ordning. Kondensatorpapper är upptaget under tulltaxenr
48.01 C med en tull av 3 % av värdet. Enligt anm. 4 a till kap. 48 i
tulltaxan hänföres emellertid till nämnda nummer ej papper i remsor eller
rullar med en bredd icke överstigande 15 cm. På grund härav kommer kondensatorpapper,
som införes i rullar med mindre bredd, att hänföras till
tulltaxenr 48.15 med en tull av 6 % av värdet.

Aluminiumfolier faller under tulltaxenr 76.04 med en tull av 5 %
av värdet.

Delar till kondensatorer hänföres, under förutsättning att det
icke rör sig om artiklar som är särskilt upptagna i andra rubriker i tulltaxan,
till tulltaxenr 85.18. Tull utgår i enlighet härmed för delar, vägande
pr styck högst 250 g, med 17 % av värdet och för andra delar med 10 % av
värdet.

Färdiga kondensatorer faller liksom delarna under förenämnda tulltaxenr
85.18. Tull utgår sålunda för kondensatorer, vägande per styck högst 250 g,
med 17 % av värdet och för andra kondensatorer med 10 %.

Framställningen. Aktiebolaget Rifa, som bedriver tillverkning av kondensatorer,
hemställer dels att allt kondensatorpapper oavsett rullarnas bredd
skall tulltaxeras enligt tulltaxenr 48.01 med en tull av 3 % av värdet, dels
att tullfrihet skall medgivas för etsade aluminiumfolier för kondensatortillverkning,
och dels att alla delar till kondensatorer skall beläggas med en
tull av 10 % av värdet. Till stöd för framställningen anföres beträffande
kondensatorpapper bl. a., att nedskärningen av papper till smalare bredder
icke medför ökade kostnader och ej heller ökat pxås för köparna och att det
därför inte är motiverat med en högre tull. Beträffande etsade folier framhålles
att någon inhemsk tillverkning icke förekommer och ej heller väntas
bli aktuell. En reducering av tullsatsen till 10 % för delar till kondensatorer
anses väl motiverad, eftersom den höga tullsatsen också drabbar delar till
sådana kondensatorer, för vilka tullskyddet i färdigt skick är endast 10 %.
Vidare framhålles, att frågan om tullbeläggningen av de material, som ingår
i kondensatorerna, kommit i ett nytt läge genom Sveriges anslutning till
EFTA. Den helt dominerande delen av dessa material kommer från länder,
som inte tillhör EFTA. Tillverkare i länder, som ej tillämpar tull på materialet,
får därför en avsevärd fördel vid konkurrens med andra tillverkare,
vilka belastas med höga tullar på sitt material.

Yttranden. Den föreliggande framställningen tillstyrkes av kommerskollegium.
Generaltullstyrelsen anser sig däremot icke kunna tillstyrka den begärda
förstärkningen av kondensatortillverkningens tullskydd. Styrelsen
motsätter sig dock icke en jämkning av tullen på kondensatorpapper, för

Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1961

den händelse skäl skulle finnas föreligga för en ökning av tullskyddet för
ifrågavarande tillverkning. Svenska pappersbruksföreningen motsätter sig
icke införandet av en enhetlig värdetull på 3 % av värdet för kondensatorpapper.

Generaltullstyrelsen uttalar i sitt yttrande a 11 m ä nt att framställningen
syftar till en förstärkning av nettotullskyddet främst för tillverkningen av
lättare kondensatorer. Den för sådana kondensatorer gällande tullsatsen
(17 %) är —- påpekar styrelsen — densamma som gäller för radioindustrins
viktigare produkter, nämligen radiomottagare, förstärkare och högtalare.
Styrelsen anför.

Vid behandlingen av frågan om tullskyddet för radioindustrin erinrade
1952 års tulltaxekommitté om att den förhöjda tullsatsen tillkommit år 1932
av statsfinansiella skäl (tidigare utgjorde tullen 10 % och höjdes år 1932
till 20 %). Kommittén fann icke denna gren av elektroindustrin intaga en
sådan särställning att en från industrin i övrigt avvikande behandling i tullhänseende
i och för sig kunde anses motiverad. Tydligt var emellertid att
industrin under de gångna åren anpassat sig efter den högre tullnivån, varför
en omedelbar kraftig sänkning av densamma skulle kunna medföra allvarliga
rubbningar. Med hänsyn härtill ansåg kommittén försiktigheten bjuda
att icke omedelbart nedsätta tullen till standardnivån för elektriska maskiner
och apparater (10 %) utan stanna vid en tullsats av 15 % av värdet.
Frågan om tullskyddets storlek borde emellertid enligt kommitténs mening
efter förslagsvis fem år underkastas förnyad prövning. Anmärkas må att
inom kommittén reservationsvis framfördes yrkande om en tullsats av allenast
8 % av värdet.

Som en följd av lämnade koncessioner vid GATT-förhandlingar år 1956
sänktes tullen för här ifrågavarande artiklar till 17 % från och med den
1 januari 1957. En tullsats av denna storlek föreslogs också av Nordiska
ekonomiska samarbetsutskottet i dess år 1957 avgivna förslag till gemensam
nordisk tulltaxa. I avvaktan på prövningen av det nordiska förslaget bibehölls
tullsatsen oförändrad vid 17 % av värdet i den av riksdagen år 1958
fastställda tulltaxan.

Generaltullstyrelsen konstaterar, att tillverkningen av ifrågavarande slag
av kondensatorer åtnjuter ett förhållandevis högt tullskydd, och fortsätter.

I det läge vari frågan om en nordisk tullunion nu befinner sig torde hinder
i och för sig icke föreligga att verkställa den av tulltaxekommittén föreslagna
översynen av radioindustrins tullskydd i syfte att åvägabringa en anpassning
till en för svenska förhållanden mera normal nivå. Vid en sådan
översyn borde såväl tullen på färdiga apparater som tullen på kondensatorer
och andra delar upptagas till prövning. Att på sätt i förevarande framställning
yrkas genomföra en ökning av kondensatortillverkningens nettotullskvdd
bör enligt styrelsens uppfattning icke komma i fråga. Tillkomsten av
EFTA med därav följande skärpning av konkurrensen från Danmark, som
genomfört förmåner av liknande slag för sin kondensatortillverkning, kan
icke i och för sig föranleda någon annan bedömning. I ett frihandelsområdes
natur ligger nämligen att företagare inom samma bransch i tullhänseende
ofta arbetar under olika villkor i skilda medlemsländer.

Kommerskollegium redovisar vissa uppgifter angående produktions- och
konkurrensförhållandena. Härav framgår bl. a., att produktionen av elekt -

Kungl. Maj.ts proposition nr i52 år 1961

riska kondensatorer år 1959 uppgick till drygt 21 milj. kronor och att tillverkningen
av de lättare kondensatorerna, vilka närmast beröres av den aktuella
framställningen, svarade för 8,7 milj. kronor därav. Importen av lättare
kondensatorer uppgick till något över 12 milj. kronor, medan endast
en obetydlig export förekom. Av importen kom 2,8 milj. kronor från EFTAländer,
främst från Storbritannien. Importen från övriga länder härrörde
främst från Nederländerna, Västtyskland och USA. Under år 1960 ökade
importen till cirka 17,5 milj. kronor.

Kommerskollegium framhåller, att ett tillmötesgående av framställningen
otvivelaktigt skulle innebära en viss förstärkning av nettotullskyddet för tillverkningen
av ifrågavarande kondensatorer. Med hänsyn till den konkurrens
som på detta område föreligger från EFTA-området, främst från Storbritannien
och Danmark, synes emellertid enligt kollegii mening en förstärkning
av nettotullskyddet genom sänkning av tullbelastningen på halvfabrikaten
icke innebära några negativa verkningar, som kan utgöra hinder
för ifrågavarande tullsänkningar. Å andra sidan bör de enligt kollegii åsikt
kunna underlätta en framtida sänkning av tullen på färdiga kondensatorer.

Beträffande kondensatorpapper erinrar kommerskollegium om
att den nya tulltaxan inneburit en väsentlig tullhöjning. Enligt kollegii mening
synes flera skäl tala för en sänkning av tullen för kondensatorpapper
med mindre bredd från 6 % till 3 % av värdet.

Svenska pappersbruksföreningen motsätter sig icke införandet av en enhetlig
värdetull på 3 % av värdet för kondensatorpapper.

Generaltullstyrelsen framhåller, att nedskärning av kondensatorpapper
till rullar med en bredd av högst 15 cm är en mycket enkel bearbetning.
Vissa skäl får därför anses tala för yrkandet att papper i sådana rullar åsättes
samma tull som papper i rullar av större bredd. På grund av bestämmelserna
i Brysselnomenklaturen kan emellertid en eventuell ändring icke
åstadkommas genom att kondensatorpapper i rullar med en bredd av högst
15 cm överföres till nr 48.01, utan ändringen måste ske genom att vid nr
48.15 införa en underrubrik med en tull av 3 % av värdet. Enligt generaltullstyrelsens
mening är en sådan ändring fullt genomförbar från tullteknisk
synpunkt. Ehuru ändringen skulle innebära ett avsteg från den princip
som gäller för papper av annat slag, vill styrelsen icke motsätta sig en
jämkning av tullen på kondensatorpapper på sätt nu angivits, för den händelse
skäl skulle befinnas föreligga att öka tullskyddet för kondensatortillverkningen.
Styrelsen har dock för sin del icke funnit en sådan förstärkning
vara motiverad.

När det gäller etsade aluminium folier anser kommerskollegium
särskilda skäl icke föreligga att bibehålla tullen som skyddstull. Ifrågavarande
etsade folier synes enligt kollegii mening, såväl med hänsyn till
sitt pris som tillverkningsmässigt, väsentligt skilja sig från övriga folier.
Mot bakgrund härav finner kollegium det, trots varans jämförelsevis be -

Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1961

gränsade storleksordning, kunna övervägas huruvida icke en särbehandling
med tullfrihet för etsade aluminiumfolier skulle kunna äga rum.

Generaltullstyrelsen finner det ur principiell synpunkt framstå som en
anomali, att aluminiumfolier skulle vara underkastade lägre tull (tullfrihet)
om de är etsade än om de icke undergått någon bearbetning. Enligt
styrelsens uppfattning torde det dessutom tulltekniskt erbjuda avsevärda
vanskligheter att särskilja dylika folier. Styrelsen anser därför, att en särbehandling
av de åsyftade folierna av såväl principiella som praktiska skäl
icke bör komma i fråga.

I fråga om delar till kondensatorer anför kommer skollegium
följande.

Enligt nu gällande bestämmelser belägges kondensatorer med en vikt av
högst 250 g med en tullsats av 17 procent av värdet och övriga kondensatorer
med 10 procent. För delar till kondensatorer iakttages samma skillnad, men
här är det själva delens vikt som blir avgörande och icke den färdiga kondensatorns.
Av praktiska skäl är det i de flesta fall ogörligt att föreskriva
att en del skall tullbeläggas med hänsyn till vikten av den färdiga varan. Å
andra sidan medför nu gällande regler att delar till sådana kondensatorer
som själva drager en tull av 10 procent kan komma att bli belagda med tull
av 17 procent av värdet, vilket uppenbarligen icke varit avsikten.

Ett tillgodoseende av kravet på 10 procent på samtliga delar till kondensatorer
skulle innebära avsteg från principen att i taxan icke särskilt upptagna
delar till maskiner och apparater bör draga samma tull som kompletta
artiklar av ifrågavarande slag. Som ovan nämnts innebär emellertid även
nuvarande anordning att denna princip till viss del icke kan följas.

Enligt kommerskollegii mening synes en enhetlig tull, som även skulle
innebära en förenkling av tulltaxeringen på detta område, utan olägenheter
kunna införas.

Generaltullstyrelsen anför.

Vad beträffar delar till kondensatorer är det i princip önskvärt att de
drager samma tull som de kondensatorer som tillverkas av dem. Med nuvarande
bestämmelser kan det i viss utsträckning inträffa att i tillverkningen
av kondensatorer med 10 % tull ingår delar med 17 % tull. Eftersom
man vid tulltaxeringen av delarna i regel icke kan bedöma de färdiga kondensatorernas
vikt, har man emellertid av tulltekniska skäl knappast någon
annan möjlighet än att såsom f. n. sker basera differentieringen av tullen
på vikten av själva delarna. Enda möjligheten att få en invändningsfri avvägning
torde vara att åsätta färdiga kondensatorer såväl som delar därtill
en enhetlig tullsats oavsett varornas vikt. Yrkandet att införa en enhetlig
tull av 10 % endast för delarna men bibehålla en tull av 17 % för de små
kondensatorerna skulle medföra ett utomordentligt högt tullskydd för sammansättning
av delarna och innebära en avsiktlig avvikelse från principen
om samma lullsats på delarna som på de färdiga artiklarna. Framhållas bör
att olägenheterna av nu rådande förhållanden icke torde vara av någon
större praktisk betydelse. Den kondensatortillverkning varom här är fråga
torde nämligen endast i mindre omfattning avse kondensatorer vägande mer
än 250 g och därvid endast i ringa utsträckning begagna sig av sådana delar
som är underkastade 17 % tull.

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Departementschefen. Syftet med framställningen är att uppnå minskade
kostnader för den svenska kondensatortillverkningen genom nedsättning
av tullarna på vissa material och delar och att sålunda skapa ett bättre
konkurrensläge i förhållande till utländska tillverkare.

Nu gällande tullsats på de i förevarande sammanhang aktuella kondensatorerna
— som är densamma som gäller för radioindustrins viktigare produkter
i övrigt — innebär att kondensatortillverkningen åtnjuter ett i förhållande
till andra industrigrenar relativt högt tullskydd. Ett bifall till den
föreliggande framställningen skulle ytterligare öka den berörda industrins
nettotullskydd. Enligt min uppfattning bör man icke såsom fristående åtgärd
genomföra mera väsentliga ändringar av tullarna på nu berörda material
och delar. Detta synes nämligen icke kunna ske utan en samtidig omprövning
av tullen på färdiga kondensatorer, och någon anledning till en
sådan omprövning föreligger inte för närvarande. Med hänsyn härtill kan
jag icke tillstyrka den förevarande framställningen, såvitt den avser ändrad
tull för aluminiumfolier och delar till kondensatorer.

Något hinder synes däremot icke möta att jämka tullen på kondensatorpapper
så att en enhetlig tull kommer att gälla för sådant papper oavsett
bredd. Jag tillstyrker sålunda att tullen för kondensatorpapper i mindre
bredder sänkes till 3 % av värdet.

IV. Resandetullen på tobaksvaror, spritdrycker och vin

Enligt därom meddelade särskilda bestämmelser får resande, som ankommer
från utrikes ort, för eget eller familjens bruk eller som gåva till
närstående för personligt bruk tullfritt införa vissa mindre kvantiteter tobaksvaror
och cigarrettpapper samt spritdrycker och vin. När det gäller införsel
av tobaksvaror likställes avmönstrande sjömän med resande. I prop.
nr 135 till årets riksdag har föreslagits, att avmönstrande sjömän skall få
motsvarande rätt till införsel av spritdrycker och vin.

Medför resande eller avmönstrande sjömän tobaksvaror och drycker i myckenheter
överstigande de fastställda tullfria kvantiteterna, kan den överskjutande
myckenheten införas mot erläggande av för sådana fall särskilt
fastställd tull (s. k. resandetull). I fråga om spritdrycker och vin får dock,
utöver den tullfria kvantiteten, medföras sammanlagt högst fem liter. Resandetullen
är avsedd att motsvara den vid vanlig införsel gällande tullen samt
tobaksskatt respektive omsättningsskatt för spritdrycker och vin. Förutom
resandetull utgår även allmän varuskatt enligt förordningen om sådan skatt,
dock icke för de tullfria kvantiteterna.

Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet och generaltullstyrelsen har i sina
tidigare nämnda framställningar föreslagit, att i fråga om tobaksvaror respektive
spritdrycker och vin den allmänna varuskatten skall inarbetas i
resandetullen. Detta förslag har tillstyrkts eller lämnats utan erinran vid

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

remissbehandlingen, varvid dock Aktiebolaget Vin- & spritcentralen understrukit,
att åtgärden icke bör få innebära sänkning av den nuvarande sammanlagda
tull- och skattebelastningen på spritdrycker och vin.

Vad sålunda föreslagits anser jag mig böra biträda. Den särskilda resandetullen
har tillkommit för att möjliggöra ett förenklat förfarande vid avgiftsbeläggningen,
när nu avsedda varor av resande införes i större kvantiteter
än för vilka tullfrihet åtnjutes. Med hänsyn härtill är resandetullen
utformad på ett jämförelsevis schablonmässigt sätt. Införandet av den allmänna
varuskatten har medfört att det sålunda avsedda syftet — enkelhet
vid avgiftsbeläggningen — icke kan tillgodoses i samma utsträckning som
tidigare.

I enlighet med det anförda förordar jag att ifrågavarande varor, när de enligt
härom gällande bestämmelser införes av resande eller avmönstrande sjömän,
skall vara fria från allmän varuskatt samt att resandetullen omräknas
så att den även innefattar varuskatten. Tullbeloppen bör liksom hittills fastställas
relativt schablonmässigt och beträffande tobaksvaror närmare än
som nu är fallet anknyta till avgiftsbeläggningen vid vanlig införsel. I fråga
om spritdrycker och vin bör, på sätt spritcentralen framhållit, beloppen så
nära som möjligt anpassas till den nuvarande sammanlagda tull- och skattebelastningen.
När det gäller sistnämnda varor synes emellertid, även med
beaktande härav, viss förenkling av uppdelningen på olika varuslag kunna
ske.

I anslutning till ändringen i varuskatteförordningen torde det också vara
lämpligt att, såsom generaltullstyrelsen föreslagit, vidtaga de följdändringar
i förordningens allmänna bestämmelser rörande införsel, som föranledes av
tillkomsten av 1960 års nya tulltaxeförordning och förordningen den 13
maj 1960 (nr 396) om frihet från införselavgift i vissa fall.

Y. Tullen på pälsvaror

För närvarande uttages vid import av beredda lösa skinn, hopsydda skinn
och färdiga pälsvaror en enhetlig tull efter 6 % av värdet. Denna tullsats,
som fastställdes i samband med införandet av 1958 års nu gällande tulltaxa,
har avvägts med hänsyn till det faktiska skydd för den inhemska produktionen
som ligger i att den särskilda skatten på pälsvaror är högre på importerade
än inhemska varor.

I prop. nr 106 till årets riksdag har förslag framlagts om sådan ändring
av pälsvaruskatten att skattebelastningen på importen kommer att motsvara
den inom landet gällande. Därvid framhölls — i anslutning till vissa uttalanden
i remissyttrandena — att den sålunda föreslagna ändringen av pälsvarubeskattningen
aktualiserade frågan om lullskyddet på pälsvaruområdet.

I flertalet av de nyssnämnda yttrandena hade förordats, att tullen på
4 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 152

Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1961

pälsvaror i samband med sänkningen av importbeskattningen skulle justeras
på sätt som 1952 års tulltaxekommitté för sådant fall föreslagit. Kommitténs
förslag härvidlag innebar, att tullen fastställdes, för lösa skinn till
6 %, för hopsydda pälsskinn (s. k. tavlor) till 8 % och för färdiga pälsvaror
till 10 % av värdet. Också enligt min mening utgör detta förslag en lämplig
avvägning. Jag tillstyrker sålunda, att tulltaxan ändras i överensstämmelse
härmed. Påpekas må att tullhöjningarna icke kan få verkan gentemot
EFTA-länderna.

Yl. Departementschefens hemställan

I enlighet med det anförda har inom finansdepartementet upprättats förslag
till

1) förordning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr k75);
samt

2) förordning angående ändring i förordningen den 1 december 1959 (nr
507) om allmän varuskatt.

Det är enligt min mening i och för sig önskvärt att de föreslagna författningsändringarna
såvitt angår resandetullen för tobaksvaror, spritdrycker
och vin samt varuskatteförordningen träder i kraft den 1 juli 1961, d. v. s.
samtidigt som den i prop. nr 115 föreslagna förordningen om tobaksskatt
och de i prop. nr 135 föreslagna ändringarna i rusdrycksförsäljningsförordningen.
Även de ändringar som jag i det föregående förordat i fråga om tullarna
på kimröks-master-batch dch kondensatorpapper torde lämpligen böra
gälla fr. o. m. den 1 juli 1961. Jämkningarna av tullen på pälsvaror åter bör
träda i kraft samtidigt med de nya bestämmelserna om pälsvaruskatten,
d. v. s. den 1 januari 1962. Beträffande de ändringar i tulltaxan, som sammanhänger
med tullsamarbetsrådets rekommendationer, får jag erinra om
att de kan sättas i kraft först sedan tre månader förflutit från det rekommendationerna
ratificerats av samtliga medlemsstater. Det torde därför få
ankomma på Kungl. Maj :t att bestämma dag för ikraftträdandet. Vid tullsamarbetsrådets
arbete har riktpunkten varit att medlemsstaterna skulle ratificera
rekommendationerna före utgången av september 1961 med ikraftträdande
senast vid årsskiftet. Med hänsyn till att sistnämnda tulländringar i
princip endast innebär en teknisk justering av nomenklaturen synes hinder
icke föreligga att de nya tullsatser, som föranledes av justeringen, får gälla
som bastullar i fråga om tullavvecklingen gentemot EFTA-länderna.

Av det nyss sagda torde framgå att det, bl. a. med hänsyn till vårt lands
medverkan i det internationella tullsamarbetet, är önskvärt att riksdagen beslutar
över här anmälda frågor under innevarande vårsession. Därest emellertid
riksdagen skulle finna anledning uppskjuta ärendet till höstsessionen,
har jag i och för sig icke någon erinran häremot. I sådant fall torde tidpunkten
för ikraftträdandet av de författningsändringar, som avsetts skola tilllämpas
fr. o. m. den 1 juli 1961, få framflyttas till den 1 januari 1962.

Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1961

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att Kungl. Maj :t
måtte, med godkännande för egen del av tullsamarbetsrådets förslag, genom
proposition föreslå riksdagen att

dels antaga nyssnämnda författningsförslag,
dels godkänna de ändringar i konventionen rörande nomenklatur
för klassificering av varor i tulltarifferna och den
därvid fogade nomenklaturen, som föreslagits av Rådet för
samarbete på tullområdet genom förenämnda rekommendationer
den 16 juni och den 8 december 1960,

dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga sådana ändringar
i regleringsförfattningarna på jordbrukets område,
vilka föranledes av ändringarna i tulltaxan.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Olof Norén

4-f liihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 152

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Bihang A

(Översättning)

Rekommendation den 16 juni 1960 av Rådet för samarbete
på tullområdet rörande ändring av nomenklaturen för klassificering

av varor i tulltarifferna

Rådet för samarbete på tullområdet,

som beaktar artiklarna III b, IV e, VI och XVI i konventionen den 15
december 1950 rörande nomenklatur för klassificering av varor i tulltarifferna,

som beaktar protokollet den 1 juli 1955 angående ändring i nämnda konvention,
till vilket protokoll nomenklaturens text är fogad,

som anser, att det är nödvändigt att företaga vissa ändringar i denna
nomenklatur,

på nomenklaturkommitténs tillrådan,

rekommenderar de fördragsslutande parterna, i överensstämmelse med
bestämmelserna i ovannämnda artikel XVI i konventionen, följande ändringar
i nomenklaturen:1

1 Texten här utelämnad; texten till de föreslagna ändringarna återfinnes i Bihang D (i
den mån ändringarna är av sådan art att de föranleder ändringar i den svenska tulltaxetexten).

Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1961

(Översättning)

Bihang B

Rekommendation den 8 december 1960 av Rådet för samarbete
på tullområdet rörande ändring av nomenklaturen för klassificering

av varor i tulltarifferna

Rådet för samarbete på tullområdet,

som beaktar artiklarna III b, IV e, VI och XVI i konventionen den 15 december
1950 rörande nomenklatur för klassificering av varor i tulltarifferna,
som beaktar protokollet den 1 juli 1955 angående ändring i nämnda konvention,
till vilket protokoll nomenklaturens text är fogad,

som anser, att det är nödvändigt att företaga vissa ändringar i denna
nomenklatur,

på nomenklaturkommitténs tillrådan,

rekommenderar de fördragsslutande parterna, i överensstämmelse med
bestämmelserna i ovannämnda artikel XVI i konventionen, följande ändringar
i nomenklaturen:1

1 Texten här utelämnad; texten till de föreslagna ändringarna återfinnes i Bihang D (i
den mån ändringarna är av sådan art att de föranleder ändringar i den svenska tulltaxetexten).

Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1961

(Översättning)

Bihang C

Rekommendation den 16 juni 1960 av Rådet för samarbete
på tullområdet om ändring av artikel XVI i konventionen rörande
nomenklatur för klassificering av varor i tulltarifferna

Rådet för samarbete på tullområdet

som beaktar konventionen den 15 december 1950 rörande nomenklatur
för klassificering av varor i tulltarifferna och ändringsprotokollet den 1 juni
1955, till vilket nomenklaturen är fogad,

som anser att det är lämpligt att företaga sådana ändringar i nämnda
nomenklatur, som kunna komma att erfordras med hänsyn till teknisk
utveckling eller gjorda erfarenheter,

som beaktar betydelsen av att möjliggöra ikraftträdandet i samtliga fördragsslutande
stater av sådana ändringar så snart som möjligt efter deras
godkännande av nomenklaturkommittén och rådet,
på nomenklaturkommitténs tillrådan,

rekommenderar de fördragsslutande parterna, i överensstämmelse med
bestämmelserna i artikel XVI a i konventionen rörande nomenklatur för
klassificering av varor i tulltarifferna, följande ändring i nämnda konvention
:

Nuvarande artikel XVI ersättes med följande text:1

Nuvarande lydelse
Artikel XVI

a) Rådet må föreslå de fördragsslutande
parterna ändringar i denna
konvention.

b) Varje fördragsslutande part,
som godkänner en ändring, skall lämna
skriftligt meddelande om godkännandet
till belgiska utrikesministeriet,
vilket skall om mottagandet av
detta meddelande underrätta alla regeringar
som undertecknat konventionen
eller anslutit sig till densamma
ävensom generalsekreteraren.

c) En ändring skall träda i kraft
tre månader efter det belgiska utrikesministeriet
mottagit meddelande
om samtliga fördragsslutande parters
godkännande. När en ändring godkänts
av samtliga fördragsslutande
parter, skall belgiska utrikesministe -

Föreslagen lydelse
Artikel XVI

a) Rådet må föreslå de fördragsslutande
parterna ändringar i denna
konvention.

b) Texten till varje sålunda föreslagen
ändring skall av belgiska utrikesministeriet
delgivas samtliga fördragsslutande
parter ävensom regeringarna
i alla andra stater som undertecknat
konventionen eller anslutit
sig till densamma.

c) Varje föreslagen ändring, som
delgivits i enlighet med bestämmelsen
i punkten b i denna artikel, skall anses
hava godkänts, därest icke någon
fördragsslutande part gjort invändning
mot ändringen inom sex månader
från den dag, då belgiska utrikesministeriet
lämnat meddelande om
ändringen.

‘För underlättande av jämförelse har här jämsides med den föreslagna texten återgivits
nuvarande lydelse av artikel XVI.

Kungl. Maj:ts proposition nr i 52 år 1961

Nuvarande lydelse

riet därom underrätta alla regeringar
som undertecknat konventionen eller
anslutit sig till densamma ävensom
generalsekreteraren, varvid dagen för
ändringens ikraftträdande skall tillkännagivas.

d) Efter det en ändring trätt i
kraft, må icke någon regering ratificera
denna konvention eller ansluta
sig till densamma utan att även godkänna
ändringen.

Föreslagen lydelse

d) Belgiska utrikesministeriet skall
informera alla fördragsslutande parter
ävensom generalsekreteraren, därest
invändning rests mot en föreslagen
ändring. Har sådan invändning
icke framkommit, skall ändringen
för samtliga fördragsslutande parter
träda i kraft sex månader efter utgången
av den i punkten c i denna
artikel nämnda tiden; då fråga är om
ändringar i nomenklaturen skola de
fördragsslutande parternas nationella
tulltariffer å dagen för ikraftträdandet
hava bringats i överensstämmelse
med den ändrade nomenklaturen.

e) Belgiska utrikesministeriet skall
underrätta samtliga fördragsslutande
parter, andra stater som undertecknat
konventionen eller anslutit sig
till densamma ävensom generalsekreteraren
om ändringar som godkänts
eller anses hava godkänts.

f) Varje regering, som ratificerar
denna konvention eller ansluter sig
till densamma, skall anses hava godkänt
varje ändring, som är i kraft å
dagen för depositionen av ratifikations-
eller anslutningsinstrumentet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Bihang D

Sammanställning av ändringar i Brysselnomenklaturen enligt Tullsamarbetsrådets
rekommendationer den 16 juni 1960 och den 8 december 19601

Nuvarande lydelse

Kapitel 3
Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) havsdäggdjur (nr 01.06) och kött av
havsdäggdjur (nr 02.04 och 02.06);

b) fisk, kräftdjur och blötdjur, döda,
otjänliga till människoföda (kap. 5);

c) kaviar och kaviarersättning (nr 16.04).

2. Såsom fisk tulltaxeras även fisklever samt
ätbar fiskrom och fiskmjölke.

Kapitel 4
Anm. 2

2. Mjölk och grädde, som endast pastöriserats,
steriliserats eller peptoniserats, anses
icke utgöra till nr 04.02 hänförlig
konserverad mjölk och grädde.

Kapitel 5

Nr 05.07

Fjäder och dun, härunder inbegripet
fjädrar med spolen eller nedre delen
av skaftet avlägsnad, kluvna fjädrar,
spritad fjäder (även med klippta
kanter), fan, spolar och skaft, ävensom
skinn och andra delar av fåglar
med kvarsittande fjädrar eller dun,
obearbetade eller endast rengjorda,
desinficerade eller behandlade i konserverande
syfte:

Föreslagen lydelse

Anmärkning

Detta kapitel omfattar icke:

a) havsdäggdjur (nr 01.06) och kött av
havsdäggdjur (nr 02.04 och 02.06);

b) fisk (härunder inbegripet fisklever, fiskrom
och fiskmjölke), kräftdjur och blötdjur,
döda, otjänliga till människoföda
på grund av sin art eller på grund av
sin beskaffenhet (kap. 5);

c) kaviar och kaviarersättning (nr 16.04).

(Anm. 2 utgår)

2. Mjölk och grädde i hermetiskt slutna
burkar av metall anses utgöra till nr
04.02 hänförlig konserverad mjölk och
grädde. Till nämnda nummer hänföres
dock icke mjölk och grädde, som endast
pastöriserats, steriliserats eller peptoniserats,
för så vitt icke varan föreligger
i förpackningar som nyss nämnts.

Fjädrar och delar av fjädrar (även
med klippta kanter), dun samt skinn
och andra delar av fåglar med kvarsittande
fjädrar eller dun, obearbetade
eller endast rengjorda, desinficerade
eller behandlade i konserverande
syfte; pulver och avfall av fjädrar eller
av delar av fjädrar:

Kapitel 8

08.11

Frukter, tillfälligt konserverade i salt- Frukter, tillfälligt konserverade (t.
vatten, svavelsyrlighetsvatten eller ex. i svaveldioxidgas eller i saltvatten,

11 sammanställningen har endast upptagits ändringar av sådan art att de föranleder
ändringar i den svenska tulltaxetexten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

andra lösningar men icke särskilt beredda
för direkt konsumtion:

Kapitel 13

Nr 13.03

Växtsafter och växtextrakter; pektin,
agar-agar samt annat växtslem och
andra naturliga förtjockningsmedel,
extraherade ur vegetabiliska ämnen:

Kapitel 15

Nr 15.12

Härdade animaliska eller vegetabiliska
fetter och feta oljor, även raffinerade
men icke vidare bearbetade

Kapitel 17
Anm. 1 b)

b) kemiskt rena sockerarter (nr 29.43), andra
än sackaros;

Kapitel 25

Nr 25.13

Pimsten, smärgel, naturlig korund
och andra naturliga slipmedel

Nr 25.17

Flinta; makadam, tjärmakadam och
annan krossad sten, grus och småsten
av sådant slag, som vanligen användes
för vägbyggen, banbyggen e. d.
eller vid framställning av betong;
singel; krosskorn, skärv och pulver
av stenarter, hänförliga till nr 25.15
eller 25.16

Nr 25.32

Mineraliska ämnen, ej hänförliga till
annat nummer; skärvor och brottstycken
av keramiskt gods

svavelsyrlighetsvatten eller andra
konserverande lösningar) men i föreliggande
skick icke tjänliga för direkt
konsumtion:

Växtsafter och växtextrakter; pektinämnen,
pektinater och pektater; agaragar
samt annat växtslem och andra
förtjockningsmedel, erhållna ur vegetabiliska
ämnen:

Animaliska och vegetabiliska fetter
och feta oljor, som gjorts fastare eller
härdats genom hydrering eller andra
processer, även raffinerade men icke
vidare bearbetade

b) kemiskt rena sockerarter (nr 29.43), andra
än sackaros, glukos och laktos;

Pimsten; smärgel; naturlig korund,
naturlig granat och andra naturliga
slipmedel, även värmebehandlade

Småsten och krossad sten (även värmebehandlade),
grus, makadam och
tjärmakadam av sådant slag, som
vanligen användes för inblandning i
betong eller för vägbyggen, banbyggen
e. d.; flinta och singel, även värmebehandlade;
krosskorn och skärv
(även värmebehandlade) samt pulver
av stenarter, hänförliga till nr 25.15
eller 25.16

Naturligt strontiumkarbonat (strontianit),
även bränt; mineraliska ämnen,
ej hänförliga till annat nummer;
skärv och brottstycken av keramiskt
gods

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Nuvarande lydelse

Kapitel 26

Anm. 1 b)

b) thomasslagg (nr 31.03);

Anm. 2

2. Med malm enligt nr 26.01 avses sådana
mineral, som användas i metallurgien
för utvinning av metaller, hänförliga till
avd. XIV eller XV, eller av kvicksilver,
även om de i det aktuella fallet icke äro
avsedda för metallurgiskt ändamål. Till
nr 26.01 hänföras dock icke mineral, som
underkastats annan bearbetning än som
är normalt för malm.

Kapitel 27
Anm. 1 a)

a) kemiskt definierade organiska föreningar
(.kap. 29);

Anm. 3

3. Såsom oljor, erhållna ur råpetroleum eller
rå skifferolja (nr 27.10), tulltaxeras
även liknande oljor, oavsett framställningssättet,
för så vitt de efter vikten
räknat innehålla större kvantitet ickearomatiska
ämnen än aromatiska ämnen.

Nr 27.09

Råpetroleum (råolja) och rå skifferolja Nr

27.10

Oljor, erhållna ur råpetroleum eller
rå skifferolja, härunder inbegripet till
annat nummer ej hänförliga produkter,
innehållande minst 70 viktprocent
sådana oljor som karakteriserande
beståndsdel:

Nr 27.U

Petroleumbitumen (asfalt), petroleumkoks
och andra ur petroleum eller
skiffer olja erhållna återstoder

Kapitel 28
Anm. 2

2. Förutom ditioniter (hydrosulfiter), stabiliserade
med organiska ämnen, och

Föreslagen lydelse

b) thomasslagg, hänfärlig till kap. 31;

2. Med malm enligt nr 26.01 avses sådana
mineral, som användas i metallurgien
för utvinning av kvicksilver eller av metaller,
hänförliga till nr 28.50 eller till
avd. XIV eller XV, även om de i det aktuella
fallet icke äro avsedda för metallurgiskt
ändamål. Till nr 26.01 hänföras
dock icke mineral, som underkastats annan
bearbetning än som är normalt för
malm.

a) isolerade kemiskt definierade organiska
föreningar; kemiskt rent metan hänföres
dock till nr 27.11;

3. Såsom petroleumoljor och oljor, erhållna
ur bituminösa mineral (nr 27.10), tulltaxeras
även liknande oljor, oavsett
framställningssättet, för så vitt de efter
vikten räknat innehålla större kvantitet
icke-aromatiska ämnen än aromatiska
ämnen.

Petroleumoljor och oljor, erhållna ur
bituminösa mineral, råa

Petroleumoljor och oljor, erhållna ur
bituminösa mineral, andra än råa;
produkter, ej hänförliga till annat
nummer, innehållande minst 70 viktprocent
sådana oljor som karakteriserande
beståndsdel:

Petroleumbitumen (asfalt), petroleumkoks
och andra återstoder från
petroleumoljor eller från oljor, erhållna
ur bituminösa mineral

2. Förutom ditioniter (hydrosulfiter), stabiliserade
med organiska ämnen, och sul -

Kungl. Majrts proposition nr 152 år 1961

Nuvarande lydelse

sulfoxylater (nr 28.36), karbonater och
peroxikarbonater (nr 28.42), cyanider,
enkla eller komplexa (nr 28.43), fulminater
och cyanater (nr 28.44) av metaller
och andra oorganiska baser, ävensom organiska
produkter, hänförliga till nr
28.49—28.52, samt karbider av metaller
och ickemetaller (nr 28.56), omfattar
detta kapitel även följande kolföreningar: a)

koloxider, hydrogencyanid (cyanväte)
och cyankomplexa syror (nr 28.13);

c) kolsulfider (nr 28.15);

d) karbonylsulfid, tiokarbonylhalogenider,
cyan och cyanhalogenider ävensom
cyanamid och metallderivat därav
(nr 28.58), med undantag av kalciumcyanamid,
innehållande högst 25
viktprocent nitrogen, beräknat på torrsubstansen
(kap. 31).

Anm. 5

5. Nr 28.29—28.48 omfatta endast salter,
peroxisalter härunder inbegripna, av metaller
eller ammonium.

Anm. 6

6. Nr 28.50 omfattar endast följande produkter
:

a) teknetium, prometheum, polonium,
astat, radon, francium, radium, aktinium,
protaktinium, ncptunium, plutonium
och andra transurana grundämnen,
isotoper av dessa grundämnen
samt oorganiska och organiska
föreningar av ifrågavarande grundämnen
eller isotoper, även om de icke
äro kemiskt definierade;

b) alla andra radioaktiva isotoper, naturliga
eller konstgjorda, radioaktiva isotoper
av i avd. XIV och XV upptagna
ädla och oädla metaller härunder inbegripna,
samt oorganiska och organiska
föreningar av ifrågavarande isotoper,
även om föreningarna icke äro
kemiskt definierade.

Föreslagen lydelse

foxylater (nr 28.36), karbonater och
peroxikarbonater (nr 28.42), cyanider,
enkla eller komplexa (nr 28.43), fulminater,
cyanater och tiocganater (nr 28.44)
av metaller och andra oorganiska baser,
ävensom organiska produkter, hänförliga
till nr 28.49—28.52, samt karbider av metaller
och ickemetaller (nr 28.56), omfattar
detta kapitel endast följande kolföreningar: a)

koloxider samt hydrogencyanid (cyanväte),
fulminsgra, isocyansyra, tiocyansyra
och andra enkla eller komplexa
cyansyror (nr 28.13);

c) koldisulfid (nr 28.15);

d) tiokarbonater, selenokarbonater, tellurokarbonater,
selenocyanater, tellurocyanater,
tetratiocyanatodiamminkromater
(»reineckater») och andra
komplexa cyanater av metaller och
andra oorganiska baser (nr 28AS);

e) hydrogenperoxid i fast form (nr 28.54),
karbonylsulfid, tiokarbonylhalogenider,
cyan och cyanhalogenider ävensom
cyanamid och metallderivat därav
(nr 28.58), med undantag av kalciumcyanamid,
innehållande högst 25
viktprocent nitrogen, beräknat på torrsubstansen
(kap. 31).

5. Nr 28.29—28.48 omfatta endast salter,
peroxisalter härunder inbegripna, av
metaller eller ammonium.

För så vitt icke annat är stadgat, hänföras
dubbelsalter och komplexa salter
till nr 28.48.

6. Nr 28.50 omfattar endast:

a) följande klyvbara kemiska grundämnen
och isotoper, nämligen naturligt
uran samt uranisotoperna 233 och 235
ävensom plutonium och plutoniumisotoper; b)

följande radioaktiva kemiska grundämnen,
nämligen teknetium, prometium,
polonium, astat, radon, francium,
radium, aktinium, protaktinium,
neptunium, americium och andra
grundämnen med högre atomnummer;

c) alla andra radioaktiva isotoper, naturliga
eller konstgjorda, radioaktiva isotoper
av i avd. XIV och XV upptagna
ädla och oädla metaller härunder inbegripna
;

d) oorganiska och organiska föreningar
av dessa grundämnen eller isotoper,
även om de icke äro kemiskt definierade
och även om de äro blandade
med varandra;

e) legeringar (andra än ferrouran), dis -

Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1961

Nuvarande lydelse

Med isotoper (nämnda ovan och i nr 28.50
och 28.51) avses även anrikade isotoper men
icke kemiska grundämnen, vilka förekomma
i naturen som rena isotoper.

Nr 28.05

Alkalimetaller och alkaliska jordartsmetaller;
sällsynta jordartsmetaller,
härunder inbegripet skandium och
yttrium; kvicksilver

Nr 28.15

Sulfider av ickemetaller, s. k. fosfortrisulfid
härunder inbegripen:

Nr 28.23

Järnoxider och järnhydroxider, härunder
inbegripet järnoxidhaltiga jordpigment
med en halt av minst 70
viktprocent bundet järn, räknat som
Fe203

Nr 28.27
Blyoxider

Nr 28.28

Andra oxider, hydroxider och peroxider
av metaller samt andra oorganiska
baser, härunder inbegripet hydrazin
och hydroxylamin samt deras oorganiska
salter:

Nr 28.35

Sulfider, polysulfider härunder inbegripna Nr

28Å2

Karbonater, härunder inbegripet icke
kemiskt definierat ammoniumkarbonat,
innehållande ammoniumkarbamat;
peroxikarbonater (perkarbonater): Nr

28.U

Fulminater och cyanater
Nr 28Å5

Silikater, härunder inbegripet icke kemiskt
definierade natrium- och kaliumsilikater
(t. ex. vattenglas):

Föreslagen lydelse

persioner och kermeter, innehållande
dessa grundämnen eller isotoper eller
oorganiska eller organiska föreningar
därav;

f) urladdade bränsleelement till kärnreaktorer.

Med isotoper (nämnda ovan och i nr 28.50
och 28.51) avses även anrikade isotoper men
icke kemiska grundämnen, vilka förekomma
i naturen som rena isotoper, ej heller uran,
utarmat på U 235.

Alkalimetaller och alkaliska jordartsmetaller;
sällsynta jordartsmetaller;
skandium och yttrium; kvicksilver

Sulfider av ickemetaller; s. k. fosfortrisulfid: -

Järnoxider och järnhydroxider; järnoxidhaltiga
jordpigment med en halt
av minst 70 viktprocent bundet järn,
räknat som Fe203

Blyoxider; mönja och orangemönja

Hydrazin och hydroxylamin samt deras
oorganiska salter; andra oorganiska
baser samt metalloxider, metallhydroxider
och metallperoxider:

Sulfider; polysulfider

Karbonater och peroxikarbonater
(perkarbonater); icke kemiskt definierat
ammoniumkarbonat, innehållande
ammoniumkarbamat:

Fulminater, cyanater och tiocganater

Silikater; icke kemiskt definierade
natrium- och kaliumsilikater (t. ex.
vattenglas):

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Nuvarande lydelse

Nr 28.50

Radioaktiva kemiska grundämnen och
radioaktiva isotoper; oorganiska och
organiska föreningar av ifrågavarande
grundämnen eller isotoper, även
om de icke är kemiskt definierade

Nr 28.52

Salter och andra oorganiska eller organiska
föreningar av thorium, uran
eller sällsynta jordartsmetaller (skandium
och yttrium härunder inbegripna),
blandningar av till detta nummer
hänförliga salter och föreningar

Nr 28.53
Flytande luft

Nr 28.54

Hydrogenperoxid (väteperoxid)

Nr 28.58

Andra oorganiska föreningar, härunder
inbegripet destillerat vatten och
annat vatten av motsvarande eller
högre renhetsgrad samt amalgamer,
andra än av ädla metaller

Kapitel 29
Anm. 1 b)

b) blandningar av två eller flera isomerer
av en och samma organiska förening,
även innehållande föroreningar;

Anm. 1 c)

c) produkter, hänförliga till nr 29.38—
29.42 eller 29.44, även om de icke äro
kemiskt definierade;

Anm. 2 c)

c) destillationsprodukter ur stenkol, mineraltjäror,
petroleum eller skiffer samt
andra till kap. 27 hänförliga produkter;

Föreslagen lydelse

Klyvbara kemiska grundämnen och
isotoper; andra radioaktiva kemiska
grundämnen och radioaktiva isotoper;
oorganiska och organiska föreningar
av ifrågavarande grundämnen
eller isotoper, även om de icke
äro kemiskt definierade; legeringar,
dispersioner och kermeter, innehållande
dessa grundämnen eller isotoper
eller föreningar därav

Oorganiska och organiska föreningar
av torium, av uran, utarmat på U
235, av sällsynta jordartsmetaller eller
av skandium eller yttrium samt
blandningar av dessa föreningar

Flytande luft (även med ädelgaserna
avlägsnade); komprimerad luft

Hydrogenperoxid (väteperoxid), hydrogenperoxid
i fast form härunder
inbegripen

Andra oorganiska föreningar, härunder
inbegripet destillerat vatten och
annat vatten av motsvarande eller
högre renhetsgrad; amalgamer, andra
än av ädla metaller

b) blandningar av två eller flera isomerer
av en och samma organiska förening
(även innehållande föroreningar), med
undantag av blandningar av isomerer
(andra än stereoisomerer) av mättade eller
omättade acykliska kolväten (kap.
27);

c) produkter, hänförliga till nr 29.38—29.42,
sockeretrar, sockerestrar och deras salter,
hänförliga till nr 29.43, samt produkter,
hänförliga till nr 29.44, även om
de icke äro kemiskt definierade;

c) metan (nr 27.11);

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Nuvarande lydelse
Anm. 5 b)

b) estrar, bildade av etanol (etylalkohol),
glycerol (glycerin) eller sackaros och
organiska föreningar med syrafunktion,
upptagna i underavdelningarna I—VII
till detta kapitel, hänföras till tulltaxenumret
för den organiska föreningen
med syrafunktion;

Anm. 7

7. Nr 29.35 (heterocykliska föreningar) omfattar
icke inre etrar, metylenetrar av
tvåvärda ortofenoler, epoxider med tre
eller fyra atomer i ringen, cykliska acetaler,
cykliska polymerer av aldehyder,
av tioaldehyder eller av aldiminer, anhydrider
och imider av flerbasiska syror,
cykliska ureider, hexametylentetramin
och trimetylentrinitramin.

Nr 29.24

Kvaternära ammoniumsalter och
ammoniumhydroxider, härunder inbegripet
lecitiner och andra fosfoaminolipider Nr

29.35

Heterocykliska föreningar, nukleinsyror
härunder inbegripna:

Nr 29.37

Laktoner och laktamer; sultoner och
sultamer

Nr 29.38

Provitaminer och vitaminer, även
syntetiskt reproducerade (koncentrat
härunder inbegripna), samt
blandningar av dessa ämnen; lösningar
av dessa produkter, oavsett
lösningsmedlets art

Nr 29.39

Hormoner, även syntetiskt reproducerade Nr

29.43

Sockerarter, kemiskt rena, andra än
sackaros

Föreslagen lydelse

b) estrar, bildade av etanol (etylalkohol)
eller glycerol (glycerin) och organiska
föreningar med syrafunktion, upptagna
i underavdelningarna I—VII till detta
kapitel, hänföras till tulltaxenumret för
den organiska föreningen med syrafunktion; -

7. Nr 29.35 (heterocykliska föreningar) omfattar
icke inre etrar, inre hemiacetaler,
metylenetrar av tvåvärda ortofenoler,
epoxider med tre eller fyra atomer i
ringen, cykliska acetaler, cykliska polymerer
av aldehyder, av tioaldehyder eller
av aldiminer, anhydrider och imider
av flerbasiska syror, cykliska estrar
av flervärda alkoholer med flerbasiska
syror, cykliska ureider, hexametylentetramin
och trimetylentrinitramin.

Kvaternära ammoniumsalter och ammoniumhydroxider;
lecitiner och
andra fosfoaminolipider

Heterocykliska föreningar; nukleinsyror; Sultoner

och sultamer

Provitaminer och vitaminer, även
syntetiskt reproducerade (naturliga
koncentrat härunder inbegripna),
derivat därav med huvudsaklig användning
som vitaminer samt blandningar
av dessa ämnen; lösningar av
dessa produkter, oavsett lösningsmedlets
art

Hormoner, även syntetiskt reproducerade,
samt derivat därav med huvudsaklig
användning som hormoner

Sockerarter, kemiskt rena, andra än
sackaros, glukos och laktos; sockeretrar,
sockerestrar och deras salter,
andra än produkter, hänförliga till
nr 29.39, 29.41 eller 29.42

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Kapitel 30
Anm. 1 b)

b) oblandade produkter, lämpade för terapeutiskt
eller profylaktiskt bruk, i avdelade
doser eller i förpackningar, som
tillhandahållas i detaljhandeln för sådant
bruk.

Anm. 1 A 2

2. alla till kap. 28 eller 29 hänförliga produkter
(andra än ädla metaller i kolloidal
form);

Kapitel 32
Anm. 1 b)

b) föreningar mellan proteiner och garvsyror
(nr 35.01—35.05).

Anm. 6 b)

b) metallpulver (t. ex. av guld eller aluminium)
eller pigment, anbragt på underlag
av papper, plast eller annat material.

Nr 32.09

Lacker, klara eller pigmenterade;
kallvattenfärger (även för färgning
av läder); andra målningsfärger; pigment,
rivna i linolja, mineralterpentin,
terpentinolja eller liknande vid
tillverkning av färger använda produkter;
brons- och färgfolier; lösliga
färgämnen i sådan form eller förpackning,
som tillhandahålles i detaljhandeln: Nr

32.12

Kitt, spackelfärger och andra utfyllnings-
eller tätningsmedel; ympvax

Kapitel 34
Anm. 3

3. Med oljor, erhållna ur råpetroleum eller
rå skifferolja, i nr 34.03 avses produkter
enligt anm. 3 till kap. 27.

Nr 3''t.03

Smörjmedel, beredda av oljor eller
fetter (blandade med varandra eller
försatta med andra ämnen), dock

b) oblandade produkter, lämpade för terapeutiskt
eller profylaktiskt bruk, i avdelade
doser eller i sådan form eller
förpackning, som tillhandahålles i detaljhandeln
för sådant bruk.

2. alla till kap. 28 eller 29 hänförliga produkter; -

b) tannater och andra tanninderivat av
produkter, hänförliga till nr 29.38—-29.42, 29.44 eller 35.01—35.04.

b) metall (t. ex. guld och aluminium) eller
pigment, anbragt på underlag av
papper, plast eller annat material.

Lacker, klara eller pigmenterade;
kallvattenfärger (även för färgning
av läder); målningsfärger; pigment,
rivna i linolja, mineralterpentin, terpentinolja
eller liknande vid tillverkning
av färger använda produkter;
brons- och färgfolier; lösliga färgämnen
i sådan form eller förpackning,
som tillhandahålles i detaljhandeln:

Kitt, spackelfärger och liknande pastor
för utfyllnings- eller tätningsändamål;
hartskitt och hartscement;
ympvax

3. Med petroleumoljor eller oljor, erhållna
ur bituminösa mineral, i nr 34.03 avses
produkter enligt anm. 3 till kap. 27.

Beredda smörjmedel samt preparat
av sådana slag, som användas för
olje- eller fettbehandling av textilva -

Kurigl. Maj.ts proposition nr 152 år 1961

Nuvarande lydelse

med undantag av smörjmedel, innehållande
minst 70 viktprocent oljor,
erhållna ur råpetroleum eller rå skifferolja: Kapitel

Nr 35.05

Dextrin; löslig stärkelse och rostad
stärkelse; stärkelseklister

Kapitel 36
Anm. 2 a)

a) metaldehyd, hexametylentetramin och
dylika ämnen j form av tabletter, stavar
o. d., varav framgår varornas användning
som bränsle, ävensom bränslen
på basis av alkohol (torrsprit) samt
liknande bränslen, fasta eller i pastaform; Kapitel

Nr 37.01

Plåtar, ljuskänsliga, icke exponerade,
av glas eller annat material
(bladfilm härunder inbegripen)

Kapitel 38
Anm. 2 g)

(ny punkt)

Kapitel 39
Anm. 2 c)

c) resoler, flytande polyisobuten och liknande
syntetiska polymerer med mycket
hög molekylvikt.

Kapitel 40
Anm. 2 a)

a) trikåvaror, innehållande gummi; elastiska
vävnader, innehållande gummitrådar,
samt varor därav;

Anm. 2 b)

b) slangar av textilmaterial, vattentäta genom
invändig beläggning med gummi;

Föreslagen lydelse

ror, låder eller andra material, dock
med undantag av produkter, innehållande
minst 70 viktprocent petroleumoljor
eller oljor, erhållna ur bituminösa
mineral:

Dextrin och dextrinklister; löslig
stärkelse och rostad stärkelse; stärkelseklister -

a) metaldehyd, hexametylentetramin och
dylika ämnen i form av tabletter, stavar
o. d., varav framgår varornas användning
som bränsle, ävensom bränslen
på basis av alkohol (torrsprit) samt
liknande beredda bränslen, fasta eller i
pastaform;

Fotografiska plåtar och fotografisk
bladfilm, ljuskänsliga, icke exponerade,
av annat material än papper,
papp eller vävnad

g) blandningar av alkener med mycket låg
polymerisationsgrad.

c) resoler, flytande polyisobuten och liknande
syntetiska polykondensations- och
polymerisationsprodukter.

a) trikåvaror, innehållande gummi (med
undantag av driv- och transportremmar,
hånförliga till nr it).10); elastiska vävnader,
innehållande gummitrådar, samt
varor därav;

b) slangar av textilmaterial, invändigt belagda
med gummi eller försedda med
foder av gummi (nr 59.15) ;

Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1961

Nuvarande lydelse
Anm. 2 e)

e) fiberduk med impregnering eller överdrag
av gummi eller med gummi som
bindemedel, innehållande mer än 50
viktprocent textilmaterial, samt artiklar,
tillverkade av sådan duk;

Anm. 2 sista stycket

Plattor, duk och band, bestående av ett eller
flera skikt av textilmaterial i förening
med ett eller flera skikt av poröst gummi,
hänföras dock alltid till detta kapitel, och
varor därav behandlas som gummivaror och
icke som textilvaror.

Anm. 4

4. Med syntetiskt gummi i anm. 1 till detta
kapitel och i nr 40.02, 40.05 och 40.06
avses omättade syntetiska produkter,
vilka genom vulkning med svavel, selen
eller tellur irreversibelt kunna överföras
till icke termoplastiska produkter
och vilka, sedan de sålunda vulkats under
gynnsammaste möjliga betingelser
(dock utan tillsats av andra ämnen,
såsom mjukningsmedel och fyllmedel,
aktiva eller inaktiva, vilka icke äro
nödvändiga för bildning av bryggbindningar),
utgöra produkter, som vid en
temperatur mellan + 15° och + 20° C
kunna sträckas till tre gånger sin ursprungliga
längd utan att brista och som
efter att ha sträckts till två gånger sin
ursprungliga längd inom två timmar
återgå till en längd av högst en och en
halv gång den ursprungliga längden.
Bland dessa produkter märkas polybutadien,
polyklorbutadien (GRM), polybutadienstyren
(GRS), polyklorbutadienakrylnitril
(GRN), polybutadien-akrylnitril
(GRA), och butylgummi (GRI).
Även tioplaster (GRP) anses utgöra syntetiskt
gummi.

Anm. 8

8. Vid tillämpning av nr 40.07—40.14 anses
balata, guttaperka och liknande naturliga
produkter, av oljor framställd
faktis samt regenerat av dessa utgöra
mjukgummi, även om de äro ovulkade.

Föreslagen lydelse

e) fiberduk med impregnering eller överdrag
av gummi eller med gummi som
bindemedel, oavsett vikten per m2, samt
artiklar, tillverkade av sådan duk;

Till detta kapitel hänföras dock plattor,
duk och band av poröst gummi i förening
med vävnad, stampad filt, fiberduk eller
liknande textilvara samt varor, tillverkade
av dylikt material, för så vitt textilvaran
utgör endast förstärkning.

4. Med syntetiskt gummi i anm. 1 till detta
kapitel och i nr 40.02, 40.05 och 40.06
avses:

a) omättade syntetiska produkter, vilka
genom vulkning med svavel, selen
eller tellur irreversibelt kunna
överföras till icke termoplastiska
produkter och vilka, sedan de sålunda
vulkats under gynnsammaste möjliga
betingelser (dock utan tillsats av
andra ämnen, såsom mjukningsmedel
och fyllmedel, aktiva eller inaktiva,
vilka icke äro nödvändiga för bildning
av bryggbindningar), utgöra
produkter, som vid en temperatur
mellan + 15° och + 20° C kunna
sträckas till tre gånger sin ursprungliga
längd utan att brista och som
efter att ha sträckts till två gånger
sin ursprungliga längd inom två timmar
återgå till en längd av högst en
och en halv gång den ursprungliga
längden; bland dessa produkter märkas
cis-polyisopren, polybutadien,
polyklorbutadien (GRM), polybutadienstyren
(GRS), polyklorbutadienakrylnitril
(GRN), polybutadienakrylnitril
(GRA) och butylgummi
(GRI);

b) tioplaster (GRP);

c) naturgummi, modifierat genom inympning
eller inblandning av plast, under
förutsättning att den därvid erhållna
produkten med avseende å
vulkning, elasticitet och reversibilitet
uppfyller i a ovan stadgade villkor.

8. Vid tillämpning av nr 40.06 anses förvulkad
gummilatex utgöra ovulkad latex.
Vid tillämpning av nr 40.07—40.14 anses
balata, guttaperka och liknande naturliga
produkter, av oljor framställd
faktis samt regenerat av dessa utgöra
mjukgummi, även om de äro ovulkade.

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Nuvarande lydelse

Nr 40.04

Avklipp och annat avfall samt mjöl,
av annat gummi än hårdgummi;
skrot av annat gummi än hårdgummi,
användbart uteslutande för återvinning
av gummi

Nr 4-0.05

Plattor, duk och band av ovulkat naturgummi
eller ovulkat syntetiskt
gummi

Nr 40.06

Ovulkat naturgummi och ovulkat
syntetiskt gummi i andra former eller
tillstånd (t. ex. rör och strängar,
även profilerade, lösningar och dispersioner),
artiklar av ovulkat naturgummi
eller ovulkat syntetiskt
gummi (t. ex. impregnerat garn av
textilmaterial; gummiklister på alla
slags underlag, även på mjukgummi;
ringar och rondeller):

Nr 40.11

Ringar, däck, slangar och fälgband
av mjukgummi för alla slags hjul:

Kapitel 41
Anm. 1 c)

c) hudar och skinn med hårbeklädnad,
oberedda eller beredda (kap. 43); till
nr 41.01 hänföras dock med hårbeklädnad
försedda oberedda hudar och skinn
av nötkreatur, buffel och hästdjur, av
får (med undantag av persian, astrakan,
karakul, breitschwanz och liknande
lammskinn ävensom skinn av indiskt,
kinesiskt och mongoliskt lamm
samt av tibetlamm), av get (med undantag
av kinesisk get samt mongol-,
tibet- och yemenget), av svin (även
navelsvin), ren, gäms, gasell, hjort, älg,
rådjur och hund.

Föreslagen lydelse

Avklipp och annat avfall av annat
gummi än hårdgummi; skrot av annat
gummi än hårdgummi, användbart
uteslutande för återvinning av
gummi; mjöl, framställt av avfall eller
skrot av annat gummi än hårdgummi Plattor,

duk och band av ovulkat
naturgummi eller ovulkat syntetiskt
gummi, med undantag av rökt arkgummi
och kräppgummi, hänförligt
till nr 40.01 eller 40.02; korn av ovulkat
naturligt eller syntetiskt gummi,
färdigblandat för vulkning

Ovulkat naturgummi och ovulkat
syntetiskt gummi, latex härunder inbegripen,
i andra former eller tillstånd
(t. ex. rör och strängar, även
profilerade, lösningar och dispersioner);
artiklar av ovulkat naturgummi
eller ovulkat syntetiskt gummi
(t. ex. överdraget eller impregnerat
garn av textilmaterial; gummiklister
på alla slags underlag, även på mjukgummi;
ringar och rondeller):

Ringar, däck, utbytbara slitbanor till
däck samt slangar och fälgband, av
mjukgummi, för alla slags hjul:

c) hudar och skinn med hårbeklädnad, oberedda
eller beredda (kap. 43); till nr
41.01 hänföras dock med hårbeklädnad
försedda oberedda hudar och skinn av
nötkreatur, buffel och hästdjur, av får
(med undantag av persian, astrakan,
karakul, breitschwanz och liknande
lammskinn ävensom skinn av indiskt,
kinesiskt och mongoliskt lamm samt av
tibetlamm), av get (med undantag av
mongol-, tibet- och yemenget), av svin
(även navelsvin), ren, gäms, gasell,
hjort, älg, rådjur och hund.

Kapitel 42
Anm. 2

2. Icke färdiga varor tulltaxeras såsom 2. Icke kompletta eller icke färdiga varor
motsvarande färdiga varor, därest de tulltaxeras såsom motsvarande komplet -

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Nuvarande lydelse

förete de väsentliga kännetecknen på de
färdiga varorna.

Nr 42.02

Resväskor, koffertar, hattaskar, ryggsäckar
och andra reseffekter, handväskor,
plånböcker, portmonnäer,
portföljer, necessärer, etuier, fodral
och liknande artiklar av läder, konstläder,
vulkanfiber, plast (i form av
plattor eller folier), papp eller textilvara
:

Kapitel 44

Nr 44.14

Faner (sågat, knivskuret eller svarvat),
med en tjocklek av högst 5 mm,
även på ena sidan förstärkt med papper
eller textilvara

Kapitel 48

Nr 48.08

Filterplattor av pappersmassa

Avdelning XI

Anm. 6 c)

c) varor (andra än längdvaror), som
äro fållade eller kantade eller försedda
med knutna fransar (knutna av vävtrådar
eller särskilda trådar);

Kapitel 58

Anm. 2

2. Såsom mattor enligt nr 58.01 och 58.02
tulltaxeras även vävnader, som förete
de för golvmattor utmärkande kännetecknen
men som icke äro avsedda att
placeras på golv. Dessa nummer omfatta
icke mattor av stampad filt, vilka hänföras
till kap. 59.

Kapitel 59

Anm. 3

3. Som vävnader enligt nr 59.11 tulltaxeras: -

Föreslagen lydelse

ta eller färdiga varor, därest de förete
de väsentliga kännetecknen på de kompletta
eller färdiga varorna.

Reseffekter (t. ex. koffertar, resväskor,
hattaskar och ryggsäckar),
shoppingväskor, handväskor, portföljer,
plånböcker, portmonnäer, necessärer,
verktygsväskor, tobakspungar
samt fodral, etuier och askar (för
t. ex. vapen, musikinstrument, kikare,
smycken, flaskor, kragar, skodon
eller borstar) och liknande förvaringspersedlar
av läder, konstläder,
vulkanfiber, plast (i form av plattor,
duk eller folier), papp eller textilvara: -

Virke, erhållet genom sågning (i
längdriktningen), skärning eller
svarvning men icke vidare bearbetat,
med en tjocklek av högst 5 mm; faner
med en tjocklek av högst 5 mm

Filterblock och filterplattor av pappersmassa -

c) varor, som äro fållade (andra än längdvaror,
som skurits ur bredare stycken
och fållats endast till förhindrande av
upprispning) eller försedda med knutna
fransar (knutna av vävtrådar eller
särskilda trådar) i någon av kanterna;

2. Såsom mattor enligt nr 58.01 och 58.02
tulltaxeras även liknande artiklar, som
förete de för golvmattor utmärkande
kännetecknen men som icke äro avsedda
att placeras på golv. Dessa nummer omfatta
icke mattor av stampad filt, vilka
hänföras till kap. 59.

3. Som vävnader enligt nr 59.11 tulltaxeras
:

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Nuvarande lydelse

a) vävnader, impregnerade, överdragna
eller laminerade med gummi (dock
med undantag ao poröst gummi):

vägande per m2 högst 1 500 g;
eller

vägande per m2 mer än 1 500 g och
innehållande mer än 50 viktprocent
textilmaterial;

b) vävnadsliknande varor, bestående av
parallellt ordnade trådar av textilmaterial,
sammanklistrade med gummi,
oavsett vikten per m2.

Kapitel 64
Anm. 1 a)

a) skodon utan särskild sula, av trikå (nr
60.03) eller annan textilvara, med undantag
av stampad filt (nr 62.05);

Kapitel 69
Anm. 2

2. Detta kapitel omfattar icke:

a) varor, hänförliga till kap. 71 (t. ex.
bijouterivaror);

b) isolatorer och andra artiklar för elektriskt
ändamål, hänförliga till nr
85.25 eller 85.26;

c) konstgjorda tänder (nr 90.19);

d) urfoder och andra artiklar, hänförliga
till kap. 91;

e) leksaker, spel och sportartiklar (kap.
97);

f) knappar, rökpipor och andra varor,
hänförliga till kap. 98;

g) konstnärsarbeten, föremål för samlingar
samt antikviteter (kap. 99).

Kapitel 73
Anm. In)

n) Plåt (nr 73.13):

valsade produkter (ej utgörande sådana
plåtämnen i ringar eller rullar, som avses
i anm. 1 k här ovan) med en tjocklek
av högst 125 mm och, i fråga om
produkter av kvadratisk eller rektangulär
form, med en bredd av mer än 500
mm.

Föreslagen lydelse

a) vävnader, impregnerade, överdragna
eller laminerade med gummi:

vägande per m2 högst 1 500 g;
eller

vägande per m2 mer än 1 500 g och
innehållande mer än 50 viktprocent
textilmaterial;

b) vävnadsliknande varor, bestående av
parallellt ordnade trådar av textilmaterial,
sammanklistrade med gummi,
oavsett vikten per m2;

c) plattor, duk och band av poröst gummi
i förening med vävnad, stampad
filt, fiberduk eller liknande textilvara,
andra än varor, som i enlighet
med anm. 2 sista stycket till kap. bO
skola hänföras till nämnda kapitel.

a) skodon utan särskild sula, av trikå
(nr 60.03) eller annan textilvara,
med undantag av stampad filt och
fiberduk (nr 62.05);

2. Detta kapitel omfattar icke:

a) varor, hänförliga till kap. 71 (t. ex.
bijouterivaror);

b) kermeter, hänförliga till nr 81.0b;

c) isolatorer och andra artiklar för elektriskt
ändamål, hänförliga till nr
85.25 eller 85.26;

d) konstgjorda tänder (nr 90.19);

e) urfoder och andra artiklar, hänförliga
till kap. 91;

f) leksaker, spel och sportartiklar (kap.
97);

g) knappar, rökpipor och andra varor,
hänförliga till kap. 98;

h) konstverk, föremål för samlingar
samt antiliviteter (kap. 99).

n) Plåt (nr 73.13):

valsade produkter (ej utgörande sådana
plåtämnen i ringar eller rullar, som
avses i anm. 1 k här ovan), oavsett
tjockleken, i fråga om produkter av
kvadratisk eller rektangulär form dock
endast om bredden överstiger 500 mm.

Anm. 1 p)

p) Stång, annan än profilstång (nr 73.10): p) Stång, annan än profilstång (nr 73.10):

massiva produkter, som icke helt mot- massiva produkter, som icke helt motsvara
någon av definitionerna i h, ij, svara någon av definitionerna i h, ij,

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Nuvarande lydelse

k, 1, m, n och o här ovan och som ha
tvärsnitt i form av cirkel, cirkelsegment,
oval, likbent triangel, kvadrat,
rektangel, regelbunden sex- eller åttahörning
eller parallelltrapets med de
icke parallella sidorna lika långa.

Nr 73.16

Banbyggnadsmateriel av järn eller
stål för järnvägar eller spårvägar,
nämligen räler, moträler, växeltungor,
korsningsspetsar, spårkorsningar,
spårväxlar, växelstag, kuggskenor,
sliprar, rälskarvjärn, underläggsplattor,
klämplattor samt spårhållare och
spårplattor:

Kapitel 76
Anm. 1 c)

c) Plåt och band (nr 76.03):

platta produkter (andra än obearbetade
produkter, hänförliga till nr 76.01),
även i rullar eller ringar, med ett största
tvärmått av mer än 6 mm och med
en tjocklek av mer än 0,15 mm, dock
icke överstigande en tiondel av bredden.

Föreslagen lydelse

k, 1, m, n och o här ovan och som ha
tvärsnitt ii form av cirkel, cirkelsegment,
oval, likbent triangel, kvadrat,
rektangel, regelbunden sex- eller åttahörning
eller parallelltrapets med de
icke parallella sidorna lika långa.

Till nr 73.10 hänföras även stänger för
armering av betong, vilka motsvara
ovanstående definition men på vilka
finnas smärre försänkningar eller upphöjningar
(räfflor, kammar o. d.), åstadkomna
under valsningen.

c) Plåt och band (nr 76.03) :

platta produkter (andra än obearbetade
produkter, hänförliga till nr 76.01),
även i rullar eller ringar, med ett största
tvärmått av mer än 6 mm och med en
tjocklek av mer än 0,20 mm, dock icke
överstigande en tiondel av bredden.

Nr 76M

Folier av aluminium, även mönsterpressade,
tillskurna, perforerade, försedda
med överdrag, tryckta eller fästade
på underlag av papper, papp,
plast e. d., med en tjocklek av högst
0,15 mm (underlag icke inräknat)

Kapitel 81
Anmärkning

Enligt nr 81.04 tulltaxeras endast följande
oädla metaller: vismut, kadmium, kobolt,
krom, gallium, germanium, hafnium, indium,
mangan, niob, rhenium, antimon,
titan, thorium, tallium, uran, vanadin och
zirkonium.

Folier av aluminium, även inönsterpressade,
tillskurna, perforerade, försedda
med överdrag, tryckta eller fästade
på underlag av papper, papp,
plast e. d„ med en tjocklek av högst
0,20 mm (underlag icke inräknat)

Enligt nr 81.04 tulltaxeras endast följande
oädla metaller: vismut, kadmium, kobolt,
krom, gallium, germanium, hafnium, indium,
mangan, niob, rhenium, antimon,
titan, torium, tallium, uran, utarmat på
U 235, samt vanadin och zirkonium.

Nr 81M

Andra oädla metaller, obearbetade Andra oädla metaller, obearbetade
eller bearbetade, samt varor därav eller bearbetade, samt varor därav;

kermeter

5 Bihang till riksdagens protokoll 1961. 1 samt. Nr 152

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Kapitel 82
Anm. 1 b)

b) hårdmetall på underlag av oädel metall; Anm.

2. Delar av oädel metall till artiklar, hänförliga
till detta kapitel, tulltaxeras enligt
samma nummer som motsvarande
färdiga artiklar, med undantag av delar,
som äro särskilt upptagna, och till nr
84.48 hänförliga verktygshållare till mekaniska
handverktyg. Delar med allmän
användning äro dock enligt anm. 2 till
avd. XV undantagna från detta kapitel.

b) hårdmetall;

2. Delar av oädel metall till artiklar, hänförliga
till detta kapitel, tulltaxeras enligt
samma nummer som motsvarande
färdiga artiklar, med undantag av delar,
som äro särskilt upptagna, och till nr
84.48 hänförliga verktygshållare till
handverktyg. Delar med allmän användning
äro dock enligt anm. 2 till avd.
XV undantagna från detta kapitel.

Avdelning XVI

Anm. la)

a) driv- och transportremmar av mjukgummi
(nr 40.10) samt andra varor av
mjukgummi för tekniskt bruk, såsom
packningar och ventiler (nr 40.14);

Anm. 1 g)

g) delar med allmän användning enligt
anm. 2 till avd. XV;

Anm. 1 n)

n) maskinborstar (nr 96.02);

Kapitel 84

Nr 84.07

Vattenhjul, vattenturbiner och andra
hydrauliska motorer samt regulatorer
därtill

Nr 84.12

Luftkonditioneringsapparater, bestående
av motordriven fläkt och anordningar
för reglering av luftens
temperatur och fuktighet, allt i gemensamt
omhölje

a) driv- och transportremmar av plast,
hänförliga till kap. 39, eller av mjukgummi
(nr 40.10) samt andra varor av
mjukgummi för tekniskt bruk, såsom
packningar och ventiler (nr 40.14);

g) delar med allmän användning enligt
anm. 2 till avd. XV av oädel metall
(avd. XV) samt motsvarande varor av
plast (hänföras i allmänhet till nr

39.07);

n) utbytbara verktyg, hänförliga till nr
82.05, och maskinborstar, hänförliga till
nr 96.02, samt liknande utbytbara verktyg,
vilka tulltaxeras efter beskaffenheten
av materialet i den verksamma delen
(t. ex. kap. 40, 42, 43, 45 eller 59,
nr 68.04 eller 69.09);

Vattenhjul, vattenturbiner och andra
hydrauliska motorer

Luftkonditioneringsapparater, bestående
av motordriven fläkt och anordningar
för reglering av luftens
temperatur och fuktighet, allt sammanbyggt
till en enhet

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Nuvarande lydelse

Nr 84A8

Delar och tillbehör, igenkännliga såsom
uteslutande eller huvudsakligen
avsedda för maskiner, hänförliga till
nr 84.45—84.47, härunder inbegripet
hållare för arbetsstycken eller verktyg,
självöppnande gänghuvuden
samt delningsanordningar och liknande
anordningar för verktygsmaskiner;
verktygshållare till handverktyg,
hänförliga till nr 82.0b, 8bA9 eller
85.05

Kapitel 85

Nr 85.21

Elektronrör (glödkatod-, kallkatodoch
fotokatodrör), härunder inbegripet
gasfyllda rör, katodstrålerör samt
rör för televisionskameror eller
kvicksilverlikriktare; fotoelektriska
celler; kristalldioder, kristalltrioder

o. d., transistorer härunder inbegripna;
monterade piezoelektriska kristaller
:

Avdelning XVII
Anm. 2 b)

b) delar med allmän användning enligt
anm. 2 till avd. XV;

Avdelning XVIII
Rubriken

Optiska instrument och apparater,
foto- och kinoapparater, instrument
och apparater för mätning eller kontroll,
medicinska och kirurgiska instrument
och apparater; ur; musikinstrument
samt apparater för upptagning
eller återgivning av ljud

Kapitel 90
Anm. 1 d)

d) artiklar av glas, hänförliga till nr 70.07,
70.14, 70.15, 70.17 eller 70.18;

Föreslagen lydelse

Elektronrör (glödkatod-, kallkatodoch
fotokatodrör), härunder inbegripet
gasfyllda rör, katodstrålerör
samt rör för televisionskameror eller
kvicksilverlikriktare; fotoelektriska
celler; monterade transistorer
och liknande monterade halvledarkomponenter;
monterade piezoelektriska
kristaller:

b) delar med allmän användning enligt
anm. 2 till avd. XV av oädel metall (avd.
XV) samt motsvarande varor av plast
(hänföras i allmänhet till nr 39.07);

d) artiklar av glas, hänförliga till nr 70.07,
70:11, 70.14, 70.15, 70.17 eller 70.18;

Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1961

Nuvarande lydelse

Anm. 1 e)

e) delar med allmän användning enligt
anm. 2 till avd. XV;

Kapitel 91
Anm. 3

3. Detta kapitel omfattar icke lod, urglas,
urkedjor och urarmband, delar till elektrisk
utrustning, kullager och kullagerkulor,
ej heller delar med allmän användning
enligt anm. 2 till avd. XV.
Urfjädrar hänföras emellertid till nr
91.11.

Kapitel 92
Rubriken

Musikinstrument; apparater för upptagning
eller återgivning av ljud; delar
och tillbehör till dylika instrument
och apparater

Anm. 1 b)

b) delar med allmän användning enligt
anm. 2 till avd. XV;

Nr 92.11

Grammofoner, dikteringsapparater
och andra apparater för upptagning
eller återgivning av ljud, härunder
inbegripet skivspelare, bandspelare
o. d., med eller utan ljuddosa

Nr 92.12

Grammofonskivor och liknande artiklar
(såsom rullar, band och tråd)
för apparater, hänförliga till nr 92.11,
preparerade eller inspelade; matriser
för tillverkning av grammofonskivor;

Kapitel 93
Anm. 1 b)

b) delar med allmän användning enligt
anm. 2 till avd. XV;

Föreslagen lydelse

e) delar med allmän användning enligt
anm. 2 till avd. XV av oädel metall (avd.
XV) samt motsvarande varor av plast
(hänföras i allmänhet till nr 39.07);

3. Detta kapitel omfattar icke lod, urglas,
urkedjor och urarmband, delar till elektrisk
utrustning, kullager, kullagerkulor,
ej heller delar med allmän användning
enligt anm. 2 till avd. XV av oädel metall
(avd. XV) samt motsvarande varor av
plast (hänföras i allmänhet till nr

39.07). Urfjädrar hänföras emellertid till
nr 91.11.

Musikinstrument; apparater för upptagning
eller återgivning av ljud; apparater
för upptagning eller återgivning
på magnetisk väg av bilder och
ljud för television; delar och tillbehör
till dylika instrument och apparater b)

delar med allmän användning enligt
anm. 2 till avd. XV av oädel metall
(avd. XVJ samt motsvarande varor av
plast (hänföras i allmänhet till nr

39.07);

Grammofoner, dikteringsapparater
och andra apparater för upptagning
eller återgivning av ljud, härunder
inbegripet skivspelare, bandspelare
o. d., med eller utan ljuddosa; apparater
för upptagning eller återgivning
på magnetisk väg av bilder och
ljud för television

Grammofonskivor och liknande artiklar
(såsom rullar, band och tråd)
för ljudupptagning eller liknande
upptagning, preparerade eller inspelade;
matriser för tillverkning av
grammofonskivor:

b) delar med allmän användning enligt
anm. 2 till avd. XV av oådel metall
(avd. XV) samt motsvarande varor av
plast (hänföras i allmänhet till nr

39.07);

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Nuvarande lydelse

Kapitel 94
Anm. 1 e)

e) delar med allmän användning enligt
anm. 2 till avd. XV ävensom kassaskåp
(nr 83.03);

Nr 94.04

Resårbottnar till sängar; sängkläder
och liknande artiklar, försedda med
resårer eller stoppning eller tillverkade
av poröst gummi, med eller
utan överdrag, såsom madrasser,
sängtäcken och kuddar:

Kapitel 97
Anm. 1 k)

k) delar med allmän användning enligt
anm. 2 till avd. XV;

Kapitel 98
Anm. 1 c)

c) delar med allmän användning enligt
anm. 2 till avd. XV;

Nr 98.08

Färgband för skrivmaskiner, räknemaskiner
e. d., även på spolar; färgdynor,
med eller utan ask

Föreslagen lydelse

e) delar med allmän användning enligt
anm. 2 till avd. XV av oädel metall
(avd. XV) och motsvarande varor av
plast (hänföras i allmänhet till nr

39.07) samt kassaskåp, hänförliga till
nr 83.03;

Resårbottnar till sängar; sängkläder
och liknande artiklar, försedda med
resårer eller stoppning eller tillverkade
av poröst gummi eller porös
plast, med eller utan överdrag, såsom
madrasser, sängtäcken och kuddar:

k) delar med allmän användning enligt
anm. 2 till avd. XV av oädel metall
(avd. XV) samt motsvarande varor av
plast (hänföras i allmänhet till nr

39.07);

c) delar med allmän användning enligt
anm. 2 till avd. XV av oädel metall
(avd. XV) samt motsvarande varor av
plast (hänföras i allmänhet till nr

39.07);

Färgband för skrivmaskiner och liknande
färgband, även på spolar; färgdynor,
med eller utan ask

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Bihang E

Sammanställning av de av generaltullstyrelsen föreslagna jämkningarna

i den svenska tulltaxan1

Nuvarande lydelse

Kapitel 5

Nr 05.07

A. fjäder och dun för stoppning,
orensade och osorterade

B. andra slag:

1. dun

Föreslagen lydelse

A. stoppningsmaterial, orensat och
osorterat; pulver och avfall av
fjädrar eller av delar av fjädrar

B. andra slag:

1. dun, maskindun härunder inbegripet -

Kapitel 6

Nr 06.01

Lökar, stamknölar, rotknölar och
rhizomer, levande, även med utvecklade
blad och blommor:

A. inkommande med blommor eller
blomknoppar, men utan jord

B. andra slag:

1. gladiolus och liljekonvalje

2. andra

Lökar, stamknölar, rotknölar och
rhizomer, levande, även med utvecklade
blad och blommor:

A. inkommande utan jord:

1. med blommor eller blomknoppar2 2.

andra slag:

a. gladiolus och liljekonvalje2

b. andra2

B. inkommande med jord3

Kapitel 7

Nr 07.05

Ärter, bönor och andra till människo- Ärter, bönor och andra baljväxtfrön
eller djurföda tjänliga baljväxtfrön, med huvudsaklig användning som
torkade, även skalade och kluvna människo- eller djurföda, torkade,

även skalade och kluvna

1 Där ej annat angives innebär förslagen icke någon ändring av de tullsatser som gäller vid
resp. tulltaxenummer eller underavdelning därav.

* Här föreslås samma tullsatser upptagna som f. n. gäller under nr 06.01.

3 Ändrade grunder för tullviktsberäkningen föreslås jämte reducering av tullsatsen.

* Originaltexterna ändrade; jfr Bihang D.

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Kapitel 10
Anm.

Detta kapitel omfattar icke spannmål, som
skalats eller bearbetats på annat sätt. Till
nr 10.06 hänföres dock förutom obearbetat
ris även skalat, polerat, glaserat och brutet
ris.

Kapitel 11

Nr 11.02

Gryn av spannmål, framställda genom
skalning, avrundning, krossning,
valsning eller pressning av sädeskorn,
med undantag av skalat,
polerat, glaserat och brutet ris;
groddar av spannmål ävensom mjöl
därav

Kapitel 13

Nr 13.03

Växtsafter och växtextrakter; pektin,
agar-agar samt annat växtslem och
andra naturliga förtjockningsmedel,
extraherade ur vegetabiliska ämnen:

A. pektin

Kapitel 15
Anm. 1 d)

d) kemiskt definierade fettsyror, beredda
vaxer samt fetter och oljor, beredda till
läkemedel, färger, lacker, tvål, parfymer,
toalettmedel eller kosmetiska preparat,
ävensom sulfonerade oljor och
andra produkter, hänförliga till avd. VI;

Kapitel 18

Nr 18.06

Choklad och chokladvaror samt andra
födoämnen, innehållande kakao:

A. glass, glasspulver och puddingpulver Kapitel

Nr 20.02

Köksväxter, beredda eller konserverade
på annat sätt än genom inläggning
i ättika eller ättiksyra:

A. tomatpuré

'' Originaltexterna ändrade; jfr Bihang D.

Detta kapitel omfattar icke spannmål, som
skalats eller bearbetats på annat sätt. Till
nr 10.06 hänföres dock förutom obearbetat
ris även skalat, polerat, glaserat eller brutet
ris.

Gryn av spannmål, framställda genom
skalning, avrundning, krossning,
valsning eller pressning av sädeskorn,
med undantag av skalat,
polerat, glaserat eller brutet ris; groddar
av spannmål ävensom mjöl därav -

Växtsafter och växtextrakter; pektinämnen,
pektinater och pektater;
agar-agar samt annat växtslem och
andra förtjockningsmedel, erhållna
ur vegetabiliska ämnen:*

A. pektinämnen, pektinater och pektater -

d) isolerade fettsyror, beredda vaxer samt
fetter och oljor, beredda till läkemedel,
färger, lacker, tvål, parfymer, toalettmedel
eller kosmetiska preparat, ävensom
sulfonerade oljor och andra produkter,
hänförliga till avd. VI;

Choklad och chokladvaror samt andra
födoämnen, innehållande kakao:

A. glass, glasspulver, glasspasta och
puddingpulver

Köksväxter, beredda eller konserverade
på annat sätt än genom inläggning
i ättika eller ättiksyra:

A. tomatpulp och tomatpuré

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Kapitel 28
Anm. 1 a)

a) kemiska grundämnen och kemiskt definierade
föreningar, även innehållande
föroreningar;

Kapitel 29
Anm. 1 a)

a) kemiskt definierade organiska föreningar,
även innehållande föroreningar;

Kapitel 30

Nr 30.04

Vadd, bindor och liknande artiklar
(färdiga förband, häftplåster, kataplasmer
o. d.), impregnerade eller
överdragna med farmaceutiska preparat
eller föreliggande i förpackningar
för detaljhandeln, för medicinskt
eller kirurgiskt bruk, med undantag
av varor, upptagna i anm. 3
till detta kapitel:

A. vadd

Kapitel 31
Anm. 6 b)

b) kemiskt definierade föreningar, andra
än de ovan i anm. 1 A, 2 A, 3 A och 4
upptagna;

Kapitel 32
Anm. 1 a)

a) kemiska grundämnen och kemiskt definierade
föreningar, dock med undantag
av färgämnen m. m., hänförliga till nr
32.04 eller 32.05, oorganiska produkter,
utgörande s. k. luminoforer (nr 32.07),
samt lösliga färgämnen i sådan form
eller förpackning som tillhandahålles i
detaljhandeln, hänförliga till nr 32.09;

Nr 32.13

Tryckfärger, bläck, tusch och liknande
färger:

A. tryckfärger

a) isolerade kemiska grundämnen och isolerade
kemiskt definierade föreningar,
även innehållande föroreningar;

a) isolerade kemiskt definierade organiska
föreningar, även innehållande föroreningar; -

A. vadd samt varor av vadd

b) isolerade kemiskt definierade föreningar,
andra än de ovan i anm. 1 A, 2 A,
3 A och 4 upptagna;

a) isolerade kemiska grundämnen och isolerade
kemiskt definierade föreningar,
dock med undantag av färgämnen m. m.,
hänförliga till nr 32.04 eller 32.05, oorganiska
produkter, utgörande s. k. luminoforer
(nr 32.07), samt lösliga färgämnen
i sådan form eller förpackning
som tillhandahålles i detaljhandeln,
hänförliga till nr 32.09;

Tryckfärger, bläck, tusch och liknande
färger:

A. tryckfärger och dupliceringsfärger -

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Kapitel 34
Anm. 1 a)

a) kemiskt definierade föreningar; a) isolerade kemiskt definierade förening ar; -

Kapitel 36
Anm 1

1. Detta kapitel omfattar icke kemiskt definierade
föreningar, andra än sådana
som avses i anm. 2 a och b nedan.

Anm. 2 b)

b) flytande bränslen (t. ex. bensin) för
cigarrettändare o. d., i behållare rymmande
högst 300 ml;

Nr 36.05

Pyrotekniska artiklar (fyrverkeripjäser,
knalldosor, livräddningsraketer
och liknande artiklar):

A. pyrotekniska artiklar, avsedda att
användas uteslutande för livräddningsändamål
eller för avgivande
av nödsignal

Kapitel 38
Anm. 1 a)

a) kemiska grundämnen och kemiskt definierade
föreningar, dock med undantag
av:

Anm. 2 e)

e) smältbara keramiska artiklar för temperaturmätning
(t. ex. Segerkäglor);

Nr 38.19

Produkter, preparat och återstoder
från kemiska eller närstående industrier,
blandningar av naturprodukter
härunder inbegripna, ej hänförliga
till annat nummer:

1. Detta kapitel omfattar icke isolerade
kemiskt definierade föreningar, andra
än sådana som avses i anm. 2 a och b
nedan.

b) flytande bränslen (t. ex. bensin) för
cigarrettändare eller liknande tändare, i
behållare rymmande högst 300 ml;

Pyrotekniska artiklar (fyrverkeripjäser,
knalldosor, livräddningsraketer
och liknande artiklar):

A. pyrotekniska artiklar för signalerings-
eller livräddningsändamål

a) isolerade kemiska grundämnen och isolerade
kemiskt definierade föreningar,
dock med undantag av:

e) smältbara artiklar för temperaturbestämning
vid keramisk bränning (t. ex.
Segerkäglor);

Produkter, preparat och återstoder
från kemiska eller närstående industrier,
blandningar av naturprodukter
härunder inbegripna, ej hänförliga
till annat nummer:

E. gasreningsmassa, ej hänförlig till
nr 38.04; elektrodmassa och andra
blandningar av kol, koks och
beck, härunder inbegripet förkoksad
dylik massa

E. gasreningsmassa, ej hänförlig till
nr 38.04; elektrodmassa och andra
blandningar av kol, koks och
beck, härunder inbegripet förkoksad
dylik massa; block, plattor,
stänger o. d. av kol

Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1961
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Kapitel 39

Nr 39.02

Polymerisationsprodukter, sampolymerisat
härunder inbegripna (t. ex.
polyeten, polytetrahalogeneten, polyisobuten,
polystyren, polyvinylklorid,
polyvinylacetat, polyvinylkloracetat
och andra polyvinylderivat, polyakrylsyra-
och polymetakrylsyraderivat,
kuinaronindenhartser):

Kapitel 40

Nr 40.06

A. impregnerat garn av textilmaterial: Kapitel

Nr 44.05

Virke, sågat eller skuret i längdriktningen
men icke vidare bearbetat,
med en tjocklek överstigande 5 mm

Nr 44.08

Ämnen av trä till tunnstav, även sågade
men icke vidare bearbetade

Nr 44.18

Konstgjort trä, framställt genom agglomerering
av träspån, sågspån,
trämjöl eller annat träavfall med naturhartser,
konsthartser eller andra
organiska bindemedel, i skivor, block
e. d.

Polymerisationsprodukter, sampolymerisat,
härunder inbegripna (t. ex.
polyeten, polytetrahalogeneten, polyisobuten,
polystyren, polyvinylklorid,
polyvinylacetat, polyvinylkloridacetat
och andra polyvinylderivat,
polyakrylsyra- och polymetakrylsyraderivat,
kuinaronindenhartser):

Ovulkat naturgummi och ovulkat
syntetiskt gummi, latex härunder inbegripen,
i andra former eller tillstånd
(t. ex. rör och strängar, även
profilerade, lösningar och dispersioner),
artiklar av ovulkat naturgummi
eller ovulkat syntetiskt gummi
(t. ex. överdraget eller impregnerat
garn av textilmaterial; gummiklister
på alla slags underlag, även på mjukgummi;
ringar och rondeller) :*

A. överdraget eller impregnerat garn
av textilmaterial:

Virke, erhållet genom sågning (i
längdriktningen), skärning eller
svarvning men icke vidare bearbetat,
med en tjocklek överstigande 5 mm

Tunnstav av trä, framställd genom
klyvning, även sågad på en av huvudsidorna
men icke vidare bearbetad;
tunnstav av trä, framställd genom
sågning, med minst en av huvudsidorna
cylindersågad men icke
vidare bearbetad

Konstgjort trä, framställt genom
agglomerering av träspån, sågspån,
trämjöl eller annat träartat avfall
med naturhartser, konsthartser eller
andra organiska bindemedel, i skivor,
block e. d.

'' Originaltexterna ändrade; jfr Bihang D.

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Nr U.23

Byggnadssnickerier, även grövre Byggnadssnickerier, även grövre
(timmermansarbeten), monterings- (timmermansarbeten), härunder infärdiga
hus och sammansatt parkett- begripet trähus, omonterade eller
stav härunder inbegripna: monterade, och sammansatt parkett stav: -

Kapitel 58

Nr 58.08

Tyll, trådgardinsvävnad och nätknytningar,
omönstrade:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer C.

av annat textilmaterial

Kapitel 68

Nr 68.04

Kvarnstenar, defibrörstenar, slipstenar,
slipskivor, polerskivor, skärptrissor,
skärtrissor och liknande artiklar
(segment och andra delar därtill
härunder inbegripna) av naturlig
sten, även agglomererad, av naturliga
eller konstgjorda slipmedel eller
av keramiskt material, även med delar
(axlar, kärnor, skaft, beslag o. d.)
av annat material men utan ställning: -

Tyll, trådgardinsvävnad och nätknytningar,
omönstrade:

A. fisknät:

1. av bomull1

2. av annat textilmaterial1

B. andra slag:

1. av ändlösa syntetiska textilfibrer2 2.

av ändlösa konstgjorda textilfibrer2 3.

av annat textilmaterial2

B. andra slag:

2. diamantslipskivor

2. diamant slipverktyg

Kapitel 69

Nr 69.06

Rör och rännor samt delar därtill:

A. av syrafast material

Nr 69.09

Apparater och andra artiklar för kemiskt
eller annat tekniskt bruk; ho -

Rör och rännor samt delar därtill:
A. av syrafast stengods

Apparater och andra artiklar för kemiskt
eller annat tekniskt bruk; ho -

1 Här föreslås samma tullsatser upptagna som f. n. gäller för fisknät under nr 59.05.

* Här föreslås samma tullsatser upptagna som f. n. gäller under nr 58.08.

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Nuvarande lydelse

ar, kar och liknande behållare för
lantbruket; krukor och andra behållare
för förpackning eller transport
av varor:

A. av syrafast material

Föreslagen lydelse

ar, kar och liknande behållare för
lantbruket; krukor och andra behållare
för förpackning eller transport
av varor:

A. av syrafast stengods

Kapitel 70

Nr 70.12

Glas, även icke färdiga, till termosflaskor
eller liknande värmeisolerande
behållare:

A. icke försilvrade

Nr 70.U

Glasvaror för belysnings- eller signaleringsändamål
samt andra optiska
artiklar av glas, icke bearbetade
för optiskt bruk och icke tillverkade
av optiskt glas

Glas, även icke färdiga, till termosflaskor
eller liknande värmeisolerande
behållare:

A. utan metallbeläggning

Glasvaror för belysnings- och signaleringsändamål;
optiska artiklar av
glas, icke bearbetade för optiskt bruk
och icke tillverkade av optiskt glas

Kapitel 73
Anm. 1 c)

c) Ferrolegeringar (nr 73.02) :

Halten av andra legeringsämnen än järn
må dock icke överstiga 96 % i fråga om
kiseljärnlegeringar ( ferrokisellegeringar),
92 % i fråga om jårnmanganlegeringar
(ferromanganlegeringar), icke
innehållande kisel, och 90 % i fråga
om övriga legeringar.

Anm. 1 n)

n) Plåt (nr 73.13):

Till nr 73.13 hänföres bl. a. tillskuren
plåt av annan form än kvadratisk eller
rektangulär samt plåt, perforerad, korrugerad,
räfflad, polerad eller försedd
med överdrag, under förutsättning att
plåten icke genom bearbetningen erhållit
karaktär av färdig artikel eller av
till annat nummer hänförlig vara.

c) Ferrolegeringar (nr 73.02):

Halten av andra legeringsämnen än järn
må dock icke överstiga 96 % i fråga om
ferrolegeringar, innehållande kisel, 92 %
i fråga om ferrolegeringar, innehållande
mangan men icke kisel, och 90 % i fråga
om övriga legeringar.

n) Plåt (nr 73.13):

Till nr 73.13 hänföres bl. a. tillskuren
plåt av annan form än kvadratisk eller
rektangulär samt plåt, perforerad, korrugerad,
räfflad, polerad eller försedd
med överdrag, under förutsättning att
plåten icke genom bearbetningen erhållit
karaktär av till annat nummer hänförlig
vara.

Kapitel 74
Anm. 2 c)

c) Plåt och band (nr 74.04) :

Till nr 74.04 hänföras även plåt och
band, tillskurna, av annan form än kvadratisk
eller rektangulär, samt plåt och
band, perforerade, korrugerade, böjda,
räfflade, polerade eller försedda med
överdrag, under förutsättning att varor -

c) Plåt och band (nr 74.04) :

Till nr 74.04 hänföras även plåt och
band, tillskurna, av annan form än
kvadratisk eller rektangulär, samt plåt
och band, perforerade, korrugerade,
räfflade, polerade eller försedda med
överdrag, under förutsättning att varor -

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Nuvarande lydelse

na icke genom bearbetningen erhållit
karaktär av färdiga artiklar eller av till
annat nummer hänförliga varor.

Föreslagen lydelse

na icke genom bearbetningen erhållit
karaktär av till annat nummer hänförliga
varor.

Kapitel 75
Anm. 1 c)

c) Plåt, band och folier (nr 75.03) :

Till nr 75.03 hänföras även plåt, band
och folier, tillskurna, av annan form än
kvadratisk eller rektangulär, samt plåt,
band och folier, perforerade, korrugerade,
böjda, räfflade, polerade eller försedda
med överdrag, under förutsättning
att varorna icke genom bearbetningen
erhållit karaktär av färdiga artiklar
eller av till annat nummer hänförliga
varor.

c) Plåt, band och folier (nr 75.03) :

Till nr 75.03 hänföras även plåt, band
och folier, tillskurna, av annan form
än kvadratisk eller rektangulär, samt
plåt, band och folier, perforerade, korrugerade,
räfflade, polerade eller försedda
med överdrag, under förutsättning
att varorna icke genom bearbetningen
erhållit karaktär av till annat nummer
hänförliga varor.

Kapitel 76
Anm. 1 c)

c) Plåt och band (nr 76.03):

Till nr 76.03 hänföras även plåt och
band, tillskurna, av annan form än
kvadratisk eller rektangulär, samt plåt
och band, perforerade, korrugerade,
böjda, räfflade eller försedda med överdrag,
under förutsättning att varorna
icke genom bearbetningen erhållit karaktär
av färdiga artiklar eller av till
annat nummer hänförliga varor.

Nr 76.10

Fat, burkar, flaskor, askar och andra
behållare av aluminium, för transport
eller förpackning av varor, förpackningsrör
och förpackningstuber
härunder inbegripna:

c) Plåt och band (nr 76.03):

Till nr 76.03 hänföras även plåt och
band, tillskurna, av annan form än kvadratisk
eller rektangulär, samt plåt och
band, perforerade, korrugerade, räfflade
eller försedda med överdrag, under förutsättning
att varorna icke genom bearbetningen
erhållit karaktär av till annat
nummer hänförliga varor.

Fat, burkar, flaskor, askar och liknande
behållare av aluminium, för
transport eller förpackning av varor,
förpackningsrör och förpackningstuber
härunder inbegripna:

Kapitel 78
Anm. 1 c)

c) Plåt och band (nr 78.03):

Till nr 78.03 hänföras även plåt och
band, tillskurna, av annan form än kvadratisk
eller rektangulär, samt plåt och
band, perforerade, korrugerade, böjda,
räfflade, polerade eller försedda med
överdrag, under förutsättning att varorna
icke genom bearbetningen erhållit
karaktär av färdiga artiklar eller av till
annat nummer hänförliga varor.

c) Plåt och band (nr 78.03):

Till nr 78.03 hänföras även plåt och
band, tillskurna, av annan form än kvadratisk
eller rektangulär, samt plåt och
band, perforerade, korrugerade, räfflade,
polerade eller försedda med överdrag,
under förutsättning att varorna icke genom
bearbetningen erhållit karaktär av
till annat nummer hänförliga varor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Nuvarande lydelse

Kapitel 79
Anm. 1 c)

c) Plåt, band och folier (nr 79.03):

platta produkter (andra än obearbetade
produkter, hänförliga till nr 79.01), även
i rullar eller ringar, med ett största
tvärmått av mer än 6 mm och med
tjockleken icke överstigande en tiondel
av bredden. Till nr 79.03 hänföras även
plåt, band och folier, tillskurna, av annan
form än kvadratisk eller rektangulär,
samt plåt, band och folier, perforerade,
korrugerade, böjda, räfflade, polerade
eller försedda med överdrag, under
förutsättning att varorna icke genom
bearbetningen erhållit karaktär av
färdiga artiklar eller av till annat nummer
hänförliga varor.

Kapitel 80
Anm. 1 c)

c) Plåt och band (nr 80.03):

Till nr 80.03 hänföras även plåt och
band, tillskurna, av annan form än
kvadratisk eller rektangulär, samt plåt
och band, perforerade, korrugerade,
böjda, räfflade, polerade eller försedda
med överdrag, under förutsättning att
varorna icke genom bearbetningen erhållit
karaktär av färdiga artiklar eller
av till annat nummer hänförliga varor.

Avdelning XVI
Anm. 1 d)

d) perforerade jacquardkort och liknande
artiklar av papper eller papp, hänförliga
till nr U8.21;

Kapitel 84

Nr 84.03

Generatorer för gengas eller vattengas,
även med gasrenare; generatorer
för framställning av acetylengas (enligt
vattenmetoden) samt dljlika gasgeneratorer,
med eller utan gasrenare Kapitel

Nr 85.12

Elektriska varmvattenberedare och
doppvärmare; elektriska kaminer och

Föreslagen lydelse

c) Plåt, band och folier (nr 79.03):

platta produkter (andra än obearbetade
produkter, hänförliga till nr 79.01), även
i rullar eller ringar, med ett största
tvärmått av mer än 6 mm och med
tjockleken icke överstigande en tiondel
av bredden. Till nr 79.03 hänföras även
plåt, band och folier, tillskurna, av annan
form än kvadratisk eller rektangulär,
samt plåt, hand och folier, perforerade,
korrugerade, räfflade, polerade eller
försedda med överdrag, under förutsättning
att varorna icke genom bearbetningen
erhållit karaktär av till annat
nummer hänförliga varor.

c) Plåt och band (nr 80.03):

Till nr 80.03 hänföras även plåt och
hand, tillskurna, av annan form än kvadratisk
eller rektangulär, samt plåt och
band, perforerade, korrugerade, räfflade,
polerade eller försedda med överdrag,
under förutsättning att varorna icke genom
bearbetningen erhållit karaktär av
till annat nummer hänförliga varor.

d) perforerade kort av papper eller papp
för jacquardmaskiner eller liknande maskiner
(nr U8.21);

Generatorer för gengas eller vattengas,
även med gasrenare; generatorer
för framställning av acetylengas (enligt
vattenmetoden) och liknande
gasgeneratorer, med eller utan gasrenare -

Elektriska varmvattenberedare och
doppvärmare; elektriska kaminer

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Nuvarande lydelse

andra apparater för lokaluppvärmning
eller liknande uppvärmningsändamål;
elektriska värmeapparater
för hårbehandling, såsom hårtorkningsapparater,
onduleringsapparater
och hårtångsvärmare; elektriska
stryk- och pressjärn; elektriska värmeapparater
för hushållsbruk; värmemotstånd,
ej hänförliga till nr
85.24:

A. elektriska stryk- och pressjärn
samt delar därtill

Kapitel 90

Nr 90.28

Elektriska instrument och apparater
för mätning, kontroll, analys eller
automatisk reglering:

A. ekolod

Kapitel 91

Nr 91.08

Andra urverk, sammansatta:

beläggas med samma tull som motsvarande
sammansatta ur

Kapitel 92

Nr 92.10

Delar och tillbehör till musikinstrument
(andra än strängar), härunder
inbegripet papper och papp, perforerade,
för mekaniska spelapparater
ävensom mekanismer till speldosor;
metronomer, stämgafflar och stämpipor: A.

höljen och stomryggar till pianon

B. klaviaturer till instrument hänförliga
till nr 92.01, 92.03 eller 92.07
samt delar till dylika klaviaturer;
andra delar till instrument,
hänförliga till nr 92.01; tonbord
till orgelharmonier och delar till
dylika tonbord

C. delar till stråkinstrument samt
delar till instrument, hänförliga
till nr 92.05

Föreslagen lydelse

och andra apparater för lokaluppvärmning
eller liknande uppvärmningsändamål;
elektriska värmeapparater
för hårbehandling, såsom
hårtorkningsapparater, onduleringsapparater
och hårtångsvärmare;
elektriska stryk- och pressjärn;
elektriska värmeapparater för hushållsbruk;
värmemotstånd, ej hänförliga
till nr 85.24:

A. elektriska stryk- och pressjärn
samt delar därtill (andra än värmemotstånd) -

Elektriska instrument och apparater
för mätning, kontroll, analys eller
automatisk reglering:

A. instrument för lödning

Andra urverk, sammansatta:

beläggas med samma tull som motsvarande
till nr 91.03—91.06 hänförliga
artiklar

A. höljen och stomryggar till pianon
samt delar därtill

B. klaviaturer till instrument, hänförliga
till nr 92.01, 92.03 eller
92.07, samt delar till dylika klaviaturer;
andra delar och tillbehör
till instrument, hänförliga till
nr 92.01; tonbord till orgelharmonier
och delar till dylika tonbord C.

delar och tillbehör till stråkinstrument
samt delar och tillbehör till
instrument, hänförliga till nr
92.05

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1961

Innehåll

Propositionens huvudsakliga innehåll .......................... 1

Förslag om ändring i tulltaxan................................ 2

Förslag angående ändring i förordningen om allmän varuskatt____ 25

I. Inledning ................................................ 27

II. Ändringar i tulltaxenomenklaturen m. m..................... 28

Allmänna synpunkter...................................... 28

Särskilda frågor i anslutning till tullsamarbetsrådets rekommendationer
.......................................... 33

Särskilda frågor i övrigt ....... 40

III. Särskilda framställningar .................................. 42

S. k. kimröks-master-batch ................................ 42

Kondensatorpapper, aluminiumfolier och delar till kondensa torer

.................................................. 44

IV. Resandetullen på tobaksvaror, spritdrycker och vin .......... 48

V. Tullen på pälsvaror ...................................... 49

VI. Departementschefens hemställan ............................ 50

Bihang

A. Rekommendation den 16 juni 1960 av Rådet för samarbete på

tullområdet rörande ändring av nomenklaturen för klassificering
av varor i tulltarifferna .............................. 52

B. Rekommendation den 8 december 1960 av Rådet för samarbete

på tullområdet rörande ändring av nomenklaturen för klassificering
av varor i tulltarifferna .......................... 53

C. Rekommendation den 16 juni 1960 av Rådet för samarbete på

tullområdet om ändring av artikel XVI i konventionen rörande
nomenklatur för klassificering av varor i tulltarifferna...... 54

D. Sammanställning av ändringar i Brysselnomenklaturen enligt

tullsamarbetsrådets rekommendationer .................... 56

E. Sammanställning av de av generaltullstyrelsen föreslagna jämk ningarna

i den svenska tulltaxan .......................... 74

Stockholm 1961. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

610314