Kungl. Maj-.ts proposition nr 151 (Proposition 1941:151)

Kungl. Maj-.ts proposition nr 151.

Nr 151.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående försäljning av
mark från vissa kronoegendomar m. m.; given Stockholms
slott den 28 februari 1941.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
under punkterna 1—16 hemställt.

GUSTAF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 28
februari 1941.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Eriksson, Bergquist,
Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anhåller
att få underställa Kungl. Maj:ts prövning vissa ärenden angående försäljning
av mark från kronoegendomar m. m., vilka ärenden synts böra föranleda
framställning till riksdagen, samt anför härom följande.

1 :o.

Lägenheten Prästgården l7 i Uppsala län.

Genom beslut den 16 februari 1940 bemyndigade Kungl. Maj:t domänstyrelsen
att för kronans räkning för en köpeskilling av 1,505 kronor inköpa
ett område örn 0.5016 hektar av kyrkoherdebostället 2 7s mantal Prästgården
l1 i Tierps socken av Uppsala län. Därjämte förordnade Kungl. Majit, att
Bihang till riksdagens protokoll lght. 1 sami. Nr 151.

Kungl. Maj.ts proposition nr 151.

området, vilket etter verkställd avstyckning åsatts jordregisterbeteckningen
Prästgården l7, skulle av skogsförvaltningen omhändertagas för att tills vidare
förvaltas enligt de för förvaltning av kronoparker gällande grunderna.
Den 6 november 1940 erhöll kronan för domänverkets räkning lagfart å den
inköpta lägenheten. Denna utgjorde en del av ett genom kammarkollegiets
utslag den 22 juni 1920 till domänstyrelsen för tiden till den 14 mars 1969
med nyttjanderätt upplåtet område, tillhörande förenämnda kyrkoherdeboställe.

År 1920 hade domänstyrelsen av enskild person förvärvat vissa å omförmälda
nyttjanderättsområde belägna byggnader i syfte att använda dem till
bostad åt kronojägaren i Tierps bevakningsman av dåvarande Örbyhus revir.
Nämnda bevakningstrakt indrogs sedermera, varvid byggnaderna blevo
obehövliga för sitt ursprungliga ändamål.

Sedan fråga uppkommit om försäljning av ifrågavarande lägenhet, har på
domänstyrelsens föranstaltande uppskattningsförrättning hållits i vederbörlig
ordning den 13 september 1940. Av ärendet tillhörande handlingar, däribland
vid förrättningen fört protokoll ävensom en av distriktslantmätaren
S. O. Willén år 1939 upprättad karta, inhämtas bland annat följande.

Lägenheten är belägen 5 kilometer från Tierps köping och järnvägsstation
samt 100 meter från allmän väg, till vilken finnes utfartsväg. Av arealen,
0.5016 hektar, utgöra 0.2756 hektar åker och 0.2260 hektar tomt. Åkerjorden
utgöres av sandjord av medelgod beskaffenhet.

Å lägenheten finnas boningshus, ladugårdsbyggnad, källare och brunn,
vilka samtliga tillhöra kronan. Byggnaderna äro i medelgott skick. De äro
ej brandförsäkrade. Vid 1938 års taxering åsattes de ett taxeringsvärde av

5,000 kronor. , ..

Sedan år 1938 är lägenheten genom muntligt avtal uthyrd till schaktmastaren
hos Uppsala läns norra vägdistrikt, Helge Malmqvist, mot en hyresavgäld
av 30 kronor per månad.

Lägenheten har saluvärderats till 10,000 kronor, därav 35 kronor utgöra
avstyckningskostnad.

Förrättningsmannen har föreslagit, att lägenheten efter riksdagens hörande
försäljes enligt 1929 års försäljningsförordning med tillträdesrätt för köpare
vid köpekontraktets utgivande och med hembudsrätt jämlikt 10 § i
förordningen för Uppsala läns norra vägdistrikt.

Vågdistriktet, som för sin personals räkning bar behov av en bostadslägenhet
i orten, har förklarat sig villigt inköpa lägenheten till ett pris av 9,500

kronor. . .

Vederbörande jägmästare och Överjägmästare ha tillstyrkt försäljning av

lägenheten.

I skrivelse den 12 februari 1941 har domänstyreisen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning samt därvid anfört, att styrelsen för egen del ansåge
ett pris av 9,500 kronor vara tillfredsställande. I övrigt hade styrelsen icke
något annat att erinra emot förrättningsmannens förslag än att tillträdesdagen
borde bestämmas till den 1 juli 1941. Styrelsen hade anmodat jägmästaren
i Gästriklands revir att vidtaga åtgärder för hyresavtalets upphörande
från och med nämnda dag.

Kungl. Maj.ts proposition nr 151.

Jag har icke något att erinra emot ifrågavarande försäljningsförslag och Departementshemställer
alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva, chefen.

att lägenheten Prästgården l7 i Tierps socken av Uppsala
län må försäljas till Uppsala läns norra vägdistrikt mot en
köpeskilling av 9,500 kronor under villkor i övrigt, att lägenheten
tillträdes den 1 juli 1941, då köpeskillingen kontant
erlägges till länsstyrelsen i länet, som har att utfärda köpebrev
å lägenheten, att lägenheten överlåtes i det skick, vari den vid
tillträdet befinner sig, att i köpet ingå endast kronan tillhörig3’
å lägenheten befintliga byggnader och anläggningar, att
kopal en svarar för alla pa lägenheten efter tillträdesdagen
belöpande onera och utskylder, att ägaren av lägenheten skall
utan stamfastighetens betungande hålla laggill stängsel i
gränsen mot stamfastigheten, samt att köparen skall ensam
vidkännas kostnaderna för lagfart å fånget och andra med
köpet förenade utgifter.

2:o.

Skärplinge nr 6 i Uppsala län.

Kronoegendomen V2 mantal Skärplinge 61 i Österlövsta socken av Uppsala
län är utarrenderad i två lotter, en jordbrukslott och en bostadslott, till
den 14 mars 1949. Arrendeavgälden för jordbrukslotten utgår för år med
dels 10 hektoliter vete, 10 hektoliter blandsäd, hälften korn och hälften havre,
samt 113.5 kilogram smör att lösas med penningar efter senast för länet
fastställt pris enligt litt. A i markegångstaxa^ dels ock därutöver 460 kronor.
Ifrågavarande kontantbelopp är från den 14 mars 1940 höjt till 502
kronor. Den årliga arrendeavgälden för bostadslägenheten, som ursprungligen
var 400 kronor, har från den 14 mars 1940 höjts till 475 kronor. För
arrendeåret 14 mars 1940 14 mars 1941 utgör den sammanlagda arrende avgälden

för båda lotterna 1,693 kronor 12 öre.

Uppskattningsförrättning har hållits å egendomen under åren 1935_1937

Härefter har egendomens arrendator, Fridolf Wessén, i en den 16 december
1940 dagtecknad skrift, hos domänstyrelsen hemställt att få köpa egendomen
för 30,000 kronor. Av det vid förrättningen förda protokollet samt övriga
tdl ärendet hörande handlingar ävensom en av distriktslantmätaren S. O.
Willen upprättad karta över egendomen inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 24 kilometer från Tierps samhälle och vars
agor aro fördelade i tre skiften, hemskiftet, utskiftet eller Norrängsskiftet
samt skogsskiftet, har en areal av 82.0290 hektar, därav 34.5660 hektar åker
och tomt, 11.8210 hektar äng och 35.6420 hektar skogsmark. Åkerjorden som
huvudsakligen ar uppdelad på hemskiftet och utskiftet, består på det förstnamnda
skiftet av lerjord och på det senare av sandjord. Ängsmarken som
utgöres av starräng, är till största delen belägen på utskiftet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

Egendomens byggnader äro medelgoda med undantag av stall och ladugård,
vilka äro i mindre gott skick. Kronan tillhöriga byggnader äro brandförsäkrade
för 29,820 kronor.

Egendomen är elektrifierad på kronans bekostnad.

Vid saluvärderingen å egendomen har denna värderats till 31,150 kronor,
därav 8,200 kronor för skog och skogsmark.

Egendomen är taxeringsvärderad till 40,200 kronor.

Kronan och Österlövsta elektriska distributionsförening ha elektriska ledningar
dragna över egendomen.

Enligt det om egendomens jordbrukslott till den 14 mars 1949 gallande arrendekontraktet
åligger det arrendatorn att före den 14 mars 1944 mot ersättning,
som i kontraktet närmare angives, lia verkställt dels omandnng
av stall, dels ock utökning av ladugård och logbyggnad enligt av byggmästaren
A. Hammarbom år 1937 uppgjorda ritningar. Dessutom åligger det arrendatorn
jämlikt samma kontrakt att inom förenämnda tid ha företagit
vissa andra reparationer å egendomens byggnader. Dessa arbeten äro icke

påbörjade. ... .

Enligt särskilt med styrelsen träffat avtal har arrendatorn forbundit sig
att mot en ersättning av 2,930 kronor förse de å båda lotterna befintliga boningshusen
med värmeledning. Ifrågavarande arbete är slutfört.

Egendomen har jämte övriga vid ett den 10 mars 1864 fastställt laga skifte
å Skärplinge by uppkomna fastigheter del i tre vattningsställen och två båtplatser,
varjämte vatten och fiske i havet jämväl äro för samtliga föiberörda
fastigheter gemensamma. Vattnet i Strömmarån tillhör samma fastigheter
enligt bestämmelserna i 12 kap. 4 § jordabalken.

Domänintendenten har i yttrande den 17 januari 1941 över arrendatorns
framställning örn inköp av ifrågavarande egendom förordat försäljning av
egendomen under förutsättning, att det av arrendatorn avgivna anbudet höjdes
till 33,000 kronor, varigenom kompensation vunnes för kronans kostnader
för värmeledning. Taxeringsvärdet vore enligt domänintendentens mening
för högt. . . „

Överjägmästaren har tillstyrkt egendomens försäljning samt Iramhalht, att
priset enligt hans mening icke borde understiga 33,000 kronor.

Domänstyrelsen har i skrivelse den 18 februari 1941 underställt äiendet
Kungl. Maj :ts prövning och därvid anfört huvudsakligen följande.

Styrelsen anser det för egen del icke vara av något ekonomiskt intresse
för statsverket att behålla egendomen. Något allmänt ändamål, som påkallar
egendomens bevarande i statens ägo, finnes icke.

Egendomen bör försäljas direkt till arrendatorn Wessén. Denne har muntligen
meddelat domänstyrelsen, att han vore villig erlägga den föreslagna
köpeskillingen 33,000 kronor. Ifrågavarande köpeskilling anser sig styrelsen
kunna godtaga. Tillträde bör ske å dag, som av styrelsen bestämmes.

Departements- Med biträdande av det av domänstyrelsen förordade försäljningsförslaget
chefen. hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen V2 mantal Skärplinge 61 i Österlövsta
socken av Uppsala län må mot en köpeskilling av 33,000
kronor försäljas till arrendatorn Fridolf Wessén och under
villkor i övrigt, att egendomen överlåtes med tillträde å dag
som domänstyrelsen bestämmer, vid vilken tidpunkt de mel -

Kungl. Maj.ts proposition nr 151.

Ian Wessén och kronan upprättade arrendekontrakten skola
upphöra, att egendomen försäljes i det skick, vari densamma
vid tillträdet befinner sig, att endast kronan tillhöriga i
arrendet ingående hus och anläggningar ingå i försäljningen,
att vid arrendets upphörande avträdessyn skall hållas, därvid
kronan skall äga utfå ersättning för egendomen åbelöpande
husröta, att övriga kronan och Wessén tillkommande, på gällande
arrendekontrakt örn egendomen grundade rättsanspråk
gentemot varandra med undantag av tilläventyrs förefintliga
anspråk på oguldna arrendeavgälder och skatter i och genom
försäljningen skola anses vara reglerade, att köparen såsom
ägare av fastigheten medgiver vattenfallsstyrelsen rätt att
dels kostnadsfritt för all framtid bibehålla en över den försålda
fastigheten framdragen högspänningsledning, dels
borttaga för ledningen hinderliga och för dess säkerhet farliga
träd och buskar med skyldighet för vattenfallsstyrelsen
att ersätta därvid uppkommande skada och intrång, dels ock
för styrelsens personal erhålla obehindrat tillträde till den
försålda fastigheten för ledningens tillsyn och underhåll
samt för reparation av densamma, därvid möjligen uppkommande
skada skall av styrelsen ersättas; skolande i fråga
om sagda rättigheter vidare gälla, att de träd och buskar,
som fällas för ledningens bibehållande, skola tillhöra ägaren
av den försålda fastigheten och av denne tillvaratagas,
att vattenfallsstyrelsen till säkerhet för nämnda rättigheter
må till förmån för den av Kungl. Maj:t och kronan ägda
lägenheten Söderfors l2 i Älvkarleby socken av Uppsala län
erhålla servitutsinteckning i den försålda fastigheten och
att, innan sådan inteckning meddelats, ägaren av den försålda
fastigheten skall vara skyldig att vid överlåtelse av
fastigheten eller del därav göra förbehåll om ifrågavarande
rättigheters bestånd ävensom förbinda ny ägare att vid sådan
överlåtelse göra samma förbehåll, att annan innehavare
av över egendomen med vederbörligt tillstånd framdragna
elektriska ledningar förbehålles rätt att ha ledningarna kvarstående
och nyttja desamma utan rätt för köpare till annan
ersättning än av ledningarnas innehavare för skada till
följd av förändring, reparation eller tillsyn av ledningarna
ävensom för skada, som förorsakas å kreatur, att köpeskillingen
erlägges på sätt föreskrives i 21 § och 22 § A) i förordningen
den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i
vissa fall av kronoegendom m. m. saint afl i övrigt vid försäljningen
bestämmelserna i samma förordning i tillämpliga
delar skola lända till efterrättelse.

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

3:o.

Gustad nr 4 Pilgård i Östergötlands län.

Kronoegendomen 1 mantal Gustad nr 4 Pilgård i Vikingstads socken av
Östergötlands län är intill den 14 mars 1941 utarrenderad mot en årlig avgäld
av 1,100 kronor.

Sedan fråga uppkommit rörande den framtida dispositionen av egendomen
har den 29 september 1938 uppskattningsförrättning hållits i vederbörlig ordning
å egendomen. Av det över förrättningen upprättade protokollet jämte
övriga ärendet tillhörande handlingar, däribland en av extra lantmätaren J.
Grenholm år 1916 över egendomen upprättad karta med beskrivning, inhämtas
i huvudsak följande.

Egendomen, som är belägen cirka 14 kilometer från Linköping och 3 kilometer
från Bankebergs järnvägsstation, har en areal av 48.313 hektar, därav
31.161 hektar tomt och åker, 1.839 hektar äng, 14.630 hektar skogsmark och
0.783 hektar impediment. Egendomens ägor äro förlagda i två skiften.

Enligt gällande arrendekontrakt disponera Ernst Albin Johnsson och Gustav
Karlsson de å egendomen belägna lägenheterna Dalen och Grindstugan,
varest de äga dem tillhöriga byggnader, mot en årlig avgäld till egendomens
arrendator av respektive 10 kronor och 20 kronor.

Åkerjorden består av styv lera samt ler- och sandmylla, allt på lerbotten.
Ängen utgöres av åkerrenar och gärdesbackar. Skogen, vars kvalitet betecknas
som medelgod, har en ideal bonitet av 5.23 m3. Egendomens hävd är god.

Kronans byggnader å egendomen äro förutom boningshuset, vilket är i behov
av örn- eller eventuellt nybyggnad, i medelgott stånd. Brandförsäkringsvärdet
å kronans hus utgör 42,000 kronor. En del byggnader och anläggningar,
bland andra den elektriska installationen å gården, tillhöra arrendatorn.

Egendomen är taxeringsvärderad till 49,000 kronor, därav 46,600 kronor
utgöra jordbruksvärde och 2,400 kronor värdet av-skogsmark med växande
skog.

Linköpings Elektriska Kraft- och Belysningsaktiebolag har elektriska ledningar
framdragna över egendomen.

I samband med uppskattningsförrättningen ha framställningar gjorts örn
förvärv av mark från kronoegendomen. Vid av distriktslantmätaren T. Holm
i anledning härav på uppdrag av vederbörande uppskattningsnämnd företagna
avstyckningsförrättningar ha sålunda Hån egendomen avstyckats två
med litt. A och B betecknade områden, i huvudsak motsvarande de till omförmälda
lägenheterna Grindstugan och Dalen disponerade ägorna. Sedan
förrättningarna den 11 oktober 1940 vederbörligen fastställts, ha styckningslotterna
i jordregistret betecknats, litt. A Gustad Pilgård 42 och litt. B Gustad
Pilgård 43. I anledning av en för ägarna till den kronoegendomen angränsande
fastigheten Klovsten om 14.5 hektar åker, omyndiga Karl Erik Oscarsson
och Olof Ferdinand Oscarsson, av deras fader och förmyndare, Erik
Hjalmar Oscarsson, gjord framställning örn rätt att inköpa tilläggsjord från
kronoegendomen, har vidare av distriktslantmätaren Holm upprättats förslag
till utökning av fastigheten Klovsten.

Uppskattningsnåmnden har beträffande egendomens försäljning anfört
bland annat följande: Salulotten litt. A (Gustad Pilgård A2) innehåller enligt

Kungl. Maj.ts proposition nr 151.

en å avstyckningskartan tecknad beskrivning en areal av 0.5812 hektar, därav
0.1G77 hektar åker, 0.1530 hektar äng och 0.2605 hektar avrösningsjord. Lottens
saluvärde har av nämnden uppskattats till 890 kronor, därav 250 kronor
för skogsmark med växande skog. Arrendevärdet har upptagits till 35 kronor.
Som spekulant å salulotlen hade tidigare anmält sig innehavaren av
lägenheten Grindstugan, Gustav Karlsson. Sedan Karlsson numera avlidit
och såsom stärbhusdelägare efterlämnat bland andra dottern Judith Karlsson,
har denna förklarat sig önska förvärva salulotten på av nämnden föreslagna
villkor. Då övriga stärbhusdelägare biträtt hennes framställning, har
nämnden tillstyrkt, att lotten, vilken lämnade nöjaktig bostad för innehavaren
med familj, måtte försäljas med hembudsrätt för henne. Å lotten belöpande
avstyckningskostnad utgör 35 kronor.

Salulotten litt. B (Gustad Pilgård -i3) innehåller enligt en å avstyckningskartan
tecknad beskrivning en areal av 2.1632 hektar, varav 1.3860 hektar
åker, 0.7100 hektar äng och 0.0672 hektar avrösningsjord. Lotten har av nämnden
saluvärderats till 1,620 kronor och arrendevärderats till 65 kronor. Förenämnde
innehavaren av lägenheten Dalen, Ernst Albin Johnsson, vilken delgivits
nämndens förslag till försäljning av förenämnda salulott, har godkänt
förslaget samt hemställt örn rätt att inköpa salulotten mot det föreslagna saluvärdet.
Nämnden, som framhållit att åbyggnaderna å lotten vore tillräckliga,
har tillstyrkt framställningen. Å lotten belöpande avstyckningskostnader
utgöra 81 kronor 18 öre.

Salulotten litt. C örn 1.2454 hektar åker, som skulle avstyckas för sammanläggning
med den bröderna Oscarsson tillhöriga fastigheten Klovsten, har
av nämnden saluvärderats till 1,500 kronor. Bröderna Oscarsson ha genom
sin fader förklarat sig önska förvärva salulotten mot det föreslagna saluvärdet.
Vederbörande överförmyndare, som framhållit att förvärvet av markområdet
måste anses lämpligt och för myndlingarna fördelaktigt, har tillstyrkt
förvärvet. Å området belöpande avstyckningskostnader skulle av köparna
gäldas direkt till förrätlningslantmätaren.

Uppskattningsnämnden har ansett, att jämväl egendomen i övrigt (huvudgårdslotten)
borde försäljas. Då nuvarande arrendatorn av egendomen, Oskar
Svensson, brukat egendomen sedan år 1912 och hävdat densamma väl, har
nämnden föreslagit hembudsrätt för honom vid försäljningen. Huvudgårdsiolten,
som i areal innehåller cirka 44.3232 hektar, därav 28.3619 hektar tomt
och åker, 0.0760 hektar äng och cirka 14.9853 hektar avrösningsjord, har av
nämnden saluvärderats till 51,200 kronor, därav 9,200 kronor för skogsmark
med växande skog. Arrendevärdet har beräknats till 1,940 kronor.
Svensson har förklarat sig villig inköpa huvudgårdslotten för det föreslagna
saluvärdet.

Vederbörande skogsstatstjänstemän lia lämnat det framlagda försäljningslörslaget
utan erinran. Från skogsförvaltningens sida kunde någon som helst
anledning att behålla egendomen i kronans ägo icke anses föreligga.

I skrivelse den 21 februari 1941 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Majds prövning och därvid anfört, att styrelsen ansåge egendomen
böra försäljas i enlighet med det av uppskattningsnämnden framlagda försäljningsförslaget.
För försäljning av huvudgårdslotten torde riksdagens
medverkan vara erforderlig. I anslutning därtill syntes försäljningsärendct i
dess helhet böra prövas av statsmakterna.

Då jag icke har något att erinra mot det rörande ifrågavarande egendom
framlagda lörsäljningsförslaget och i likhet med domänstyrelsen finner det cheffn -

Kungl. Maj.ts proposition nr 151.

lämpligt, att försäljningen av samtliga salulotterna prövas i ett sammanhang,
får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen 1 mantal Gustad nr 4 Pilgård i Vikingstads
socken av Östergötlands län jämte därifrån avstyckade
fastigheterna Gustad Pilgård 42 och Gustad Pilgård 43,
vilka sistnämnda båda fastigheter närmare angivits å två av
distriktslantmätaren T. Holm år 1940 upprättade avstyckningskartor
samt därå betecknats med respektive litt. A och
B, skola försäljas i fyra salulotter jämlikt förordningen den 6
juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom
m. m., nämligen

dels salulotten litt. A (Gustad Pilgård A2) örn 0.5812 hektar
mot ett saluvärde av 925 kronor, därav 35 kronor utgöra å
lotten belöpande avstyckningskostnader, samt salulotten litt.
B (Gustad Pilgård A3) om 2.1632 hektar mot ett saluvärde av
1.701 kronor 18 öre, därav 81 kronor 18 öre utgöra å lotten
belöpande avstyckningskostnader, och med hembudsrätt enligt
10 § i förenämnda förordning, beträffande Gustad Pilgård
42 för Judith Karlsson samt beträffande Gustad Pilgård
43 för Ernst Albin Johnsson,

dels salulotten litt. C örn cirka 1.2454 hektar, vilken lott närmare
angivits å en av distriktslantmätaren Hohn år 1940 upprättad
karta, mot ett saluvärde av 1,500 kronor och med hembudsrätt
enligt 11 § i förordningen för ägarna till angränsande
fastigheten Klovsten, Karl Erik Oscarsson och Olof Ferdinand
Oscarsson, för sammanläggning med sistnämnda fastighet,

dels ock egendomen i övrigt (huvudgårdslotten) örn cirka
44.3232 hektar mot ett saluvärde av 51,200 kronor och med
hembudsrätt enligt 9 § i förordningen för egendomens arrendator,
Oskar Svensson;

skolande för försäljningarna i övrigt gälla följande villkor,
nämligen att lotterna försäljas i befintligt skick med tillträdesrätt
för köpare räknat från den 14 mars 1941, att endast
kronan tillhöriga å lotterna befintliga byggnader och anläggningar
ingå i försäljningarna, att genom försäljningen av huvudgårdslotten
samtliga på arrendekontraktet grundade rättsanspråk
mellan kronan och arrendatorn, med undantag av
eventuella anspråk å oguldna arrendeavgifter och skatter,
skola anses vara reglerade, samt att innehavare av elektriska
ledningar, som med vederbörligt tillstånd framdragits över
egendomen äger rätt att bibehålla desamma utan rätt för köpare
till annan ersättning än av ledningarnas innehavare för
skada till följd av förändring, reparation eller tillsyn av ledningarna
ävensom för skada, som förorsakas å kreatur.

Kungl. Maj.ts proposition nr 151.

4:o.

Åsby Östra Norrgård nr 5 med Åsby nr 6 i Östergötlands län.

Kronoegendomen 1 mantal Åsby Östra Norrgård 51 med Åsby 61 i Kumla
socken av Östergötlands län är utarrenderad till den 14 mars 1951 mot en
årlig avgäld, som från och med den 14 mars 1932 utgår med dels 22 hektoliter
vete, 50 hektoliter havre och 102 kilogram smör att lösas med penningar
efter senast för länet fastställda pris enligt litt. A i markegångstaxa^ dels
därutöver 865 kronor. För arrendeåret 14 mars 1939—14 mars 1940 utgick
arrendeavgälden med 1,884 kronor 50 öre.

Sedan egendomens arrendator, Carl Andersson, under hand anhållit att
få inköpa egendomen i befintligt skick, har uppskattningsförrättning å egendomen
för dess försäljning till arrendatorn hållits den 27 september 1940.
Av det därvid förda protokollet jämte övriga till ärendet hörande handlingar
samt en av förste lantmätaren J. E. Linder år 1908 över Åsby Östra Norrgård
51 upprättad karta inhämtas i huvudsak följande.

^Egendomen, som är belägen 16 kilometer från Mjölby och 3 kilometer
från Väderstads järnvägsstation, innehåller en areal av 34.4820 hektar, varav
32.5120 hektar tomt, trädgård och åker, 1.4200 hektar äng samt 0.5500 hektar
impediment. I nämnda areal är inräknad den vid laga skifte å Åsby by utlagda
fastigheten Åsby 61, en åker, som enligt jordregistret innehåller 3.2132
hektar. Denna fastighet, som sambrukats med kronoegendomens övriga åkerareal
utan att till sitt läge på marken vara känd för arrendatorn, har vid
uppskattningsförrättningen icke redovisats särskilt. Från kronoegendomen
har tidigare avsöndrats och försålts fem mindre lägenheter.

Åkern utgöres av lera och mull jord på ler- eller örbotten. Den är täckdikad
efter plan. Ängen, som utgöres av ett särskilt vid sjön Tåkern beläget
skifte, är utlagd till betesmark av mindre god beskaffenhet. Egendomen saknar
skog men äger del i Lysings häradsallmänning. Vattentillgången är god,
sedan arrendatorn upptagit en brunn å egendomen.

Av åbyggnaderna äro ladugården och ladan i mindre gott stånd. Övriga
byggnader äro i medelgott skick. Arrendatorsbostaden och arbetarbostäderna
sakna dock vatten- och avloppsledningar. Egendomen är numera elektrifierad
pa arrendatorns bekostnad. Brandförsäkringsvärdet å kronans byggnader
är 78,400 kronor.

Egendomens taxeringsvärde är 46,400 kronor.

Uppskattningsnämnden har förordat, att egendomen försäljes till arrendatorn,
som hävdat densamma väl. Nämnden har åsatt egendomen ett saluvärde
av 49,000 kronor, därvid avdrag gjorts med 1,630 kronor för den av
arrendatorn upptagna brunnen jämte ledningar. Av saluvärdet utgöra 1,500
kronor kapitalvärdet av egendomens andel i Lysings häradsallmänning.

En av vederbörande jägmästare och Överjägmästare ifrågasatt förhöjning
av kapitalvärdet har domänintendenten, eller hörande av allmänningsförvaltaren,
ansett ej kunna vidtagas. Ehuru egendomen är väl belägen i förhållande
till Kumla kyrka, har domänintendenten förklarat, att något särskilt
tomtvärde ej kunde åsätlas egendomen.

ArremUdorn Andersson har skriftligen förklarat sig villig inköpa egendomen
för 49,000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

Departements chefen.

I skrivelse den 31 januari 1941 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning samt därvid för egen del anfört följande.

Styrelsen har icke något att erinra mot egendomens försäljning med hembudsrätt
för arrendatorn Andersson, vilken innehaft densamma sedan år 1923.
Dessförinnan hade egendomen alltsedan år 1884 innehafts av arrendatorns fader.
Mot det föreslagna saluvärdet har styrelsen numera icke något att erinra.
Motala Ströms Kraft A. B., som tillhör Statens vattenfallsverk, har erhållit
vederbörligt tillstånd att ha elektriska ledningar framdragna över egendomen.
För genomförandet av försäljningen, som bör ske med tillträdesrätt för arrendatorn
den 14 mars 1941, torde riksdagens medverkan vara erforderlig.

Med biträdande av det framlagda försäljningsförslaget hemställer jag, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen 1 mantal Åsby östra Norrgård 51
med Åsby 61 i Kumla socken av Östergötlands län må med
ett saluvärde av 49,000 kronor försäljas enligt förordningen
den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa
fall av kronoegendom m. m. och med hembudsrätt jämlikt
9 § i förordningen för arrendatorn Carl Andersson samt under
villkor i övrigt, att egendomen försäljes i befintligt skick
med tillträdesrätt för köparen räknat från den 14 mars 1941,
då det om egendomen upprättade arrendekontraktet skall
upphöra att gälla, att i försäljningen endast ingå kronan tillhöriga
hus och anläggningar, att, därest Andersson förvärvar
egendomen, samtliga rättsanspråk mellan honom och kronan,
dock med undantag av eventuellt oguldna arrendeavgälder
och skatter, skola i och med försäljningen anses reglerade
samt att köparen såsom ägare av försålda egendomen
medgiver vattenfallsstyrelsen för Kungl. Majit och kronan
såsom ägare av strömfallsfastigheten Ekenäs 22 i Vinnerstads
socken rätt att dels kostnadsfritt för all framtid bibehålla
över egendomen framdragna elektriska ledningar, dels borttaga
för ledningarnas säkerhet farliga träd och buskar med
skyldighet för vattenfallsstyrelsen att ersätta därvid uppkommande
skada och intrång, dels ock för vattenfallsstyrelsens
personal erhålla obehindrat tillträde till den försålda
egendomen för ledningarnas tillsyn och underhåll samt reparation
av desamma, därvid möjligen uppkommande skada
skall ersättas av vattenfallsstyrelsen; skolande i sistnämnda
hänseende dessutom gälla, att de träd och buskar, som fällas
för ledningarnas bibehållande, skola tillhöra egendomens
ägare och tillvaratagas av honom, att till säkerhet för nämnda
rättigheter inteckning må meddelas i den försålda egendomen
samt att, innan sådan inteckning meddelats, egendo -

Kungl. Maj.ts proposition nr 151.

mens ägare skall vara skyldig att vid överlåtelse av egendomen
eller del därav göra förbehåll örn beståndet av rättigheterna
och förbinda ny ägare att vid överlåtelse göra enahanda
förbehåll.

5:o.

Hjortshög nr 4 och 7 i Malmöhus län.

Kronoegendomen H/2 mantal Hjortshög 41 och 71 i Kropps socken av Malmöhus
län är utarrenderad till den 14 mars 1951 mot ett årligt arrende, som
för arrendeåret den 14 mars 1939—den 14 mars 1940 utgjorde 5,003 kronor
95 öre.

Uppskattningsförrättning för saluvärdering av egendomen i tre lotter,
nämligen utskiftet, en lott örn cirka 17 hektar i egendomens nordvästra del
samt egendomen i övrigt har hållits den 25 juli 1940. Av instrumentet över
förrättningen och övriga ärendet tillhörande handlingar, däribland en av
distriktslantmätaren L. Engzell år 1927 över egendomen upprättad karta
jämte beskrivning samt en av distriktslantmätaren G. Jonsson år 1940 över
del av egendomen upprättad karta, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen i Hjortshögs by 10 kilometer från Hälsingborg
samt 4 kilometer från Mörarps och Påarps järnvägsstationer, har såsom
den nu hävdas en areal av 90.283 hektar, varav 87.800 hektar tomt och
åker, 1.955 hektar äng och 0.528 hektar impediment.

Hemskiftets åker består på ömse sidor om gårdsbyggnaden till cirka 20
hektar av god mylla på lerbotten. Åkermarken övergår sedan till grusblandad
lermylla för att slutligen västerut utgöras av mager grus- och sandmylla på
lerbotten. På utskiftet, som ligger 2 kilometer från gården, består marken av
medelgod mylla på blandad sand- och lerbotten. Å hemskiftets åker har
verkställts någorlunda tillfredsställande täckdikning, medan utskiftets åker
Jr otillfredsställande täckdikad. Hävden är god. Skog eller torvmark finnes
ej.

Av hemskiftets byggnader, som alla tillhöra kronan, är boningshuset av
mycket god beskaffenhet och stathuset i medelgott stånd, medan övriga byggnader
äro gamla och dåliga samt otillräckliga. Brandförsäkringsvärdet utgör
73,550 kronor. Byggnaderna pa utskiftet, som alla ägas av arrendatorn,
aro av utmärkt beskaffenhet. De äro brandförsäkrade för 25,000 kronor.

Egendomens taxeringsvärde utgjorde vid 1938 års taxering 131,800 kronor
inberäknat värdet av arrendatorns byggnader på utskiftet.

Egendomen är elektrifierad. Kronan äger de elektriska anläggningarna på
hemskiftet med undantag för installationen i egendomens stathus.

Över utskiftet är framdragen en kraftledning från Mörarp till Sofiero och
en elektrisk ledning från Mörarpsortens elektricitetsförening.

Egendomen besväras av ett dikningsföretaget Kropp—Hjortshög av år 1935
beviljat avdikningslån. De å egendomen belöpande annuiteterna för detta
Ian uppgå för ett vart av åren 1943—1967 till 45 kronor 84 öre och för år
1968 till 41 kronor 69 öre.

Uppskattningsnälunden har meddelat, att kronan under arrendetiden icke
verkställt någon nybyggnad men att arrendatorn på egen bekostnad utfört

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

dels värme- och sanitetsanläggningar i boningshuset för en kostnad av 3,000
kronor, dels vattenledningar från brunnen till boningshuset och stallarna och
dels elektrisk anläggning i stathuset, den sistnämnda för en kostnad av 300
kronor. Arrendatorn hade anhållit att få nya ekonomibyggnader uppförda, i
första hand häst- och kostall. Kostnaden för en sådan byggnad skulle med
nuvarande höga byggnadspriser komma att uppgå till belopp, vilka kronan
icke skulle kunna få nöjaktigt förräntade, enär den jämförelsevis svaga
egendomen icke skulle kunna bära en däremot svarande höjning av arrendeavgiften.
Enligt nämndens uppfattning vore det därför mest ekonomiskt
för kronan att sälja egendomen.

Nämnden har saluvärderat egendomen i tre lotter, nämligen huvudgårdslotten
om 51.S30 hektar till 71,750 kronor, utskiftet örn 21.444 hektar till 27,050
kronor (värdet av byggnaderna ej medräknat) samt lotten örn cirka 17 hektar
i egendomens nordvästra del till 18,350 kronor. I sistnämnda lotts areal
har uppskattningsnämnden medräknat en å den av distriktslantmätaren Engzell
upprättade kartan med nr 20 betecknad ägofigur om 0.262 hektar, som
rätteligen tillhörde hemmanet Hjortshög nr 3 men som av ålder brukats
tillsammans med kronoegendomen i stället för ett med litt. c å samma karta
angivet område örn 0.210 hektar, vilket rätteligen tillhörde egendomen inell
som brukades tillsammans med nyssnämnda hemman. Då denna disposition
enligt nämndens mening länt till ömsesidig fördel för egendomen och hemmanet,
borde ett ägobyte vidtagas dem emellan.

Det för huvudgårdslotten föreslagna saluvärdet borde emellertid enligt
nämndens mening, enär arrendatorn vid arrendetidens slut ej kunnat tillgodogöra
sig en mot sina kostnader för verkställda förbättringar svarande nytta
samt värderingen skett med hänsyn till egendomens genom ifrågavarande
arbeten förbättrade skick, minskas med ett belopp, svarande mot en beräknad
ersättning för arbetena av förslagsvis 2,750 kronor. Saluvärdet skulle
därigenom komma att bli 09,000 kronor.

Värderingen har av nämnden verkställts under förutsättning att egendomen
överlåtes i det skick, vari den på grund av bestämmelserna i gällande
arrendekontrakt skolat av arrendatorn överlämnas. Nämnden har icke funnit
skäl föreslå särskilda villkor angående egendomens användning eller
återköpsrätt. Egendomen borde få tillträdas den 14 mars 1941. Arrendatorn
av egendomen, Erik Nilsson, och innehavaren av utskiftet, Erik Gunnar Olsson,
hade förklarat, att de önskade förvärva huvudgården respektive utskiftet.
Nilsson hade därjämte förklarat sig villig avstå från förenämnda lott
om cirka 17 hektar, vilken nämnden funnit böra överlämnas till egnahemsstyrelsen
att disponeras till ett arrendeegnahem. Då Nilsson arrenderat egendomen
sedan den 14 mars 1924 och Olsson, som vöre svåger till Nilsson, innehaft
utskiftet sedan den 14 mars 1925 samt båda städse synnerligen väl
hävdat huvudgården respektive utskiftet, har nämnden tillstyrkt, att respektive
lotter hemhjödes dem enligt 9 § i 1929 års försäljningsförordning. Arrendatorerna
önskade få erlägga köpeskillingarna för lotterna enligt bestämmelserna
i 21 § första stycket och 22 § A) i försäljningsförordningen.

Nilsson och Olsson ha skriftligen förklarat, att de önskade förvärva respektive
lotter för de åsätta saluvärdena.

Domänintendenten har under hand upplyst, att uppskattningsnämnden vid
saluvärdenas bestämmande tagit hänsyn till annuiteterna å det egendomen
besvärande avdikningslånet.

Egnahemsstyrelsen har under hand förklarat, att den vore villig övertaga
omförmälda lott örn cirka 17 hektar samt att styrelsen icke hade något att
erinra mot det föreslagna saluvärdet.

Kungl. Maj.ts proposition nr 151.

Överlantmätaren bär förklarat, att han ur lantmäterisynpunkt icke hade
något att erinra mot uppskattningsnämndens försäljningsförslag.

Med skrivelse den 5 februari har domänstyrelsen underställt ärendet Kungl.

Maj:ts prövning och därvid anfört följande.

Med hänsyn till vad i ärendet förekommit förordar domänstyrelsen uppskattningsnämndens
förslag till försäljning från kronoegendomen av två lotter
samt överförande till egnahemsstyrelsens förvaltning av återstoden av
kronoegendomen. Beträffande det ifrågasätta ägoutbytet torde egnahemsstysedermera
vilja vidtaga åtgärder för detsammas genomförande. För
torsaljnmgsfrågans avgörande erfordras riksdagens medverkan.

Mot domänstyrelsens förslag rörande dispositionen av ifrågavarande kro- Departementsnoegendom
har jag intet att erinra. Sedan riksdagens beslut i försäljnings- chefen.
frågan fattats, torde jag få ånyo anmäla ärendet för Kungl. Maj :t. Jag hemställer
alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att, sedan kronoegendomen F/2 mantal Hjortshög 41 och 71
i Kropps socken av Malmöhus län blivit genom lantmäteriförrättning
i vederbörlig ordning uppdelad i tre lotter, nämligen
huvudgårdslotten örn cirka 51.839 hektar, utskifta örn
cirka 21.444 hektar samt en lott om cirka 17.000 hektar, huvudgardslotten
och utskiftet må försäljas enligt förordningen
den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av
kronoegendom m. m. mot saluvärden av 71,750 kronor respektive
27,050 kronor och med hembudsrätt enligt 9 § i
förordningen för egendomens arrendator, Erik Nilsson, till
huvudgårdslotten och för Erik Gunnar Olsson till utskiftet;
skolande vid försäljningarna i övrigt iakttagas,
beträffande båda lotterna, att försäljningen
sker med tillträdesdag, som domänstyrelsen bestämmer, att
köpare skall erlägga ränta efter 4 procent å köpeskillingen,
därest lotterna till äventyrs skulle komma att tillträdas efter
den av domänstyrelsen bestämda tillträdesdagen, att endast
kronan tillhöriga byggnader och anläggningar ingå i försäljningen,
att köpare skall gälda a lotterna belöpande delar av
annuiteterna å ett från statens avdikningslånefond beviljat odlingslån
tor genomförande av »Dikningsföretaget Kropp—

Hjortshög av år 1935» ävensom övriga å respektive lotter belöpande
delar av kostnaderna för företaget samt att innehavare
av elektriska ledningar, som med vederbörligt tillstånd
framdragits över lotterna, förbehålles rätt att ha ledningarna
kvarstående över lotterna och nyttja desamma ulan rätt för
köpare till annan ersättning än av ledningarnas innehavare
för skada till följd av förändring, reparation eller tillsyn av
ledningarna ävensom för skada, som förorsakas å kreatur:
ävensom

Kungl. Maj.ts proposition nr 151.

beträffande huvudgårdslotten, att, därest
densamma kommer att försäljas till Nilsson, denne skall bekomma
avdrag å saluvärdet med 2,750 kronor för av honom
å egendomen utförda anläggningar och köpeskillingen alltså
utgå med 69,000 kronor, samt att kronan och Nilsson icke
skola äga framställa ersättningsanspråk mot varandra på
grund av arrendekontraktet rörande egendomen med undantag
för eventuellt ogxddna arrendeavgifter och skatter.

6:o.

Stora Råby nr 19 i Malmöhus län.

Kronoegendomen 1/2 mantal Stora Råby nr 19 i Stora Råby socken av
Malmöhus län är utarrenderad till den 14 mars 1953 mot årligt arrende, som
för det senast tilländalupna arrendeåret utgjorde 2,991 kronor 50 öre.

Med anledning av förestående, omfattande byggnadsarbeten å egendomen
har uppskattningsförrättning under domänintendentens ordförandeskap
hållits å egendomen den 8 augusti 1940. Av instrument över denna förrättning
ävensom av övriga ärendet tillhörande handlingar samt en av distriktslantmätaren
N. R. Appelgren år 1922 över egendomen upprättad karta med
beskrivning inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 6 kilometer från Lund och 1 kilometer från
Stora Råby kyrkby, har en areal av 33.264 hektar, varav 32.486 hektar tomt,
åker och trädgård, 0.394 hektar äng och 0.384 hektar impediment.

Åkerarealen, som ligger i ett sammanhängande, välformat skifte med en
obetydlig del i väster avskild genom ett större floddike, utgöres i huvudsak
av djup och god mylla på lerbotten. Omkring 6 hektar i södra delen av skiftet
består av lättare mylla på grus- eller sandbotten. Egendomen är tillfredsställande
täckdikad. Åkerns hävd är god. Egendomen har ej del i annan samfälld
mark än byns numera uttömda grustag.

Jakträtten är genom särskilt arrendekontrakt utarrenderad till kammarskrivaren
Folke Gertz för tiden intill den 15 maj 1941.

Samtliga egendomens byggnader med undantag av svinhuset äro gamla
och otidsenliga samt av svag beskaffenhet. Arrendatorn, Alfred Svensson, härpå
egen bekostnad ombyggt svinhuset, så att dess bredd numera är dubbelt
så stor som förut, varjämte taket anlagts med korrugerad grå eternit. Byggnaderna
lia, på grund av att nybyggnadsfrågan under de senare åren varit
aktuell, icke underhållits som sig bort. Å gårdsplanen finnes brunn med järnpump.
Vattentillgången är god. Egendomen är icke elektrifierad.

Egendomens taxeringsvärde utgör enligt 1938 års taxering 73,600 kronor.

Uppskattningsnämnden har meddelat, att framställning örn förvärv av jord
till närbelägna, ofullständiga jordbruk icke gjorts. Nämnden har ej funnit skäl
föreslå någon avstyckning från fastigheten för bildande av egnahemslägenheter,
enär fastigheten i sitt nuvarande skick enligt nämndens förmenande
utgör en lagom stor brukningsenliet. Förslag hade av Lantmännens byggnadsförening
i Lund uppgjorts till nya byggnader, bestående av boningshus, stalloch
logebyggnad samt byggnad för kvarnrum, hönshus och drängkammare

Kungl. Majda proposition nr 151. 15

m. m. Kostnaderna for dessa byggnader hade beräknats till 50,892 kronor
varvid emellertid icke medräknats kostnaderna för värme- och sanitetsanlaggnmg,
elektriskt ljus och målningsarbeten, varför de sammanlagda kostnaderna
säkerligen skulle komma att uppgå till 55,000 å 60,000 kronor. Det
syntes nämnden alldeles uteslutet att höja den nu utgående arrendeavgiften så
mycket, att dessa ombyggnadskostnader bleve förräntade. Arrendeavgiften
skulle i sa fall bil dubbelt sa bog som for närvarande. Det mest ekonomiska
tor kronan torde darfur vara att försälja egendomen i dess nuvarande skick.

or den verkställda forbättringen av svinhuset hade arrendatorn ej erhållit
någon ersättning av kronan. Då arrendatorn emellertid dragit nytta av förbattnngsarbetet
under en följd av år, har nämnden ansett honom ej berättigad
till någon gottgorelse härför. Egendomen har, under förutsättning, att
en overlates i det skick, varl den i enlighet med gällande arrendekontrakt
skall av arrendatorn överlämnas, av nämnden saluvärderats till 63,000 kronor.
Den av länets landsting utsedde ledamoten av nämnden har dock ansett
att saluvärdet borde höjas till 69,250 kronor. Någon arrendevärdering av
egendomen hade icke verkställts, då egendomen vore utarrenderad till den
14 mars 1953. Nuvarande arrendatorn, Alfred Svensson, som innehaft egendomen
sedan den 14 mars 1923, hade städse synnerligen väl hävdat densamma.
Dessförinnan hade egendomen brukats av Svenssons fader sedan
början av 1900-talet Egendomen borde enligt nämndens åsikt hembjudas
^nnoT'' Denne hade torklarat sig villig inköpa egendomen till ett pris av
55,000 kronor Därest detta pris ej kunde godtagas, hade han anhållit om
nödiga reparationer snarast möjligt.

Domänintendenten hav förordat egendomens försäljning till Svensson tölöö,
000 kronor, enar det bleve mer ekonomiskt för kronan att försälja egendomen
aven om kronan icke erhölle högre köpeskilling, än att bygga om egendomens
samtliga byggnader med undantag av svinhuset.

I skrivelse den 1 november 1940 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj :ts prövning och därvid för egen del anfört följande.

.-iiSt(-le!sf»n härader uppskattningsnämndens försäljningsförslag. Med hänsyn
till förestående oundgängliga byggnadskostnad^- kan egendomen icke ber
°8,re köpeskilling än 55,000 kronor. En försäljning i enlighet med
• oit*. t°rde val rimma nied de av chefen för jordbruksdepartementet

i ett vid 1938 ars riksdag avgivet interpellationssvar rörande kronodomänerna
y?:!or<;/! uttalanden. Statsrådet framhöll därvid bland annat, att priset på till
orsaljnmg avsedd fastighet ej borde vara högre än att densamma nöjaktigt
bebyggd konime i ett pris, som motsvarade det i orten gängse. (Andra kammarens
prof. nr 34, sid. 2, 4 stycket.) Från domänstyrelsens uppfattning att
köpeskillingen ej borde fastställas till högre belopp än 55,000 kronor ‘ har
ioredraganden i styrelsen, sekreteraren N. Kalén, anmält avvikande mening
och bland annat anfort, att enligt hans förmenande saluvärdet ej borde sättas
lägre an till det av tva av uppskattningsmännen föreslagna saluvärdet 63 000
kronor.

Därest det vid en närmare undersökning av kostnaderna för egendomens Vepa,terne,u.,-istandsattande med nödvändiga byggnader skulle visa sig, att de härför
beräknade kostnaderna — 55,000 å 60,000 kronor — kunna nedbringas, synes
den föreslagna köpeskillingen, 55,000 kronor, böra sättas något högre.

Det torde därför få ankomma på Kungl. Majit att framdeles med beaktande
av vad sålunda anförts fastställa köpeskillingens storlek. Då jag i övrigt

chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

icke har något att erinra mot det framlagda försäljningsförslaget, hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen J/2 mantal Stora Råby nr 19 i Stora
Råby socken av Malmöhus län må försäljas enligt förordningen
den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall
av kronoegendom m. m. för en köpeskilling av lägst 55,000
kronor med hembudsrätt enligt 9 § i förordningen för egendomens
arrendator, Alfred Svensson, samt under villkor i
övrigt, att egendomen försäljes med tillträdesrätt omedelbart,
att köparen skall erlägga den del av arrendeavgiften, som
belöper å tiden från den 14 mars tillträdesåret till dagen för
köpebrevs utfärdande, att egendomen försäljes i det skick,
vari den på grund av bestämmelserna i arrendekontraktet
skall avlämnas, att endast kronan tillhöriga byggnader och
anläggningar ingå i försäljningen, att Svensson och kronan
icke skola äga framställa ersättningsanspråk mot varandra
på grund av arrendekontraktet, med undantag för eventuellt
oguldna arrendeavgälder och skatter, att köparen skall respektera
det avtal, varigenom jakträtten å egendomen utarrenderats
för tiden intill den 15 maj 1941, samt att innehavare
av över egendomen med vederbörligt tillstånd framdragna
elektriska ledningar förbehålles rätt att lia ledningarna
kvarstående och nyttja desamma utan rätt för köpare
till annan ersättning än av ledningarnas innehavare för skada
till följd av förändring, reparation eller tillsyn av ledningarna
ävensom för skada, som förorsakas å kieatur.

7 :o.

Äspinge nr 2, 12 och 17 i Malmöhus län.

Kronoegendomen 1 mantal Äspinge nr 2, 12 och 17 i Äspinge socka* av
Malmöhus län är utarrenderad till den 14 mars 1941. For arrendearet 1939/40

utgjorde arrendet 1,294 kronor 85 öre.

Med anledning av egendomens arrendeledighet har uppskattmngsforra -ning hållits å egendomen den 12 juli 1940. Av instrument över denna förrättning
ävensom av övriga ärendet tillhörande handlingar, däribland en av
extra lantmätaren I. Elson Endis år 1920 kompletterad karta över egendomen,
inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 6 kilometer från Hörby köping samt 1 kilometer
från Äspinge järnvägsstation, har en areal av 121.7411 hektar, vara
25.7320 hektar tomt och åker samt 96.0091 hektar annan mark A’r denna areal
innehåller det s. k. Hemskiftet 51.8521 hektar, varav 21.9108 hektar aker,
29 0683 hektar äng och odlingsmark samt 0.8730 hektar impediment, deriis. k.
RömTssen MOäO hektar, varav 3.S® hektar åker, 0.2630 hektar aug och od -

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

lingsmark samt 0.1060 hektar impediment och den s. k. Torvmossen (ägofigurerna
nr 168 och 169 å berörda karta) 0.8620 hektar avrösningsjord. Övriga
skiften med en sammanlagd areal av 65.4230 hektar utgöras till största
delen, 64.8368 hektar, av skogsmark. Skogen, som har ett totalt virkesförråd
av 519 m3, består av ek av delvis ganska god natur och av björk, som endast
kan användas till ved. Egendomen har icke del i allmänning.

Åkerjorden å hemskiftet utgöres av grusmylla på hård grusbotten av delvis
ganska god men delvis svagare beskaffenhet. Den bättre åkerjorden är
dock rikligt bemängd med klappersten. Ä en del av åkerjorden finnas även
större jordfasta stenar. Römossen, vilken är belägen 2 kilometer från gården,
är i huvudsak uppodlad till åker. Dess mark består av kall mossjord. Åkerjorden
är ej täckdikad. Av ängs- och odlingsmarken, som användes för bete,
utgöres största delen av stenig fäladsmark eller med ek- och surskog bevuxen
mark. Betet är där liksom i egendomens skogsmark av i stort sett dålig beskaffenhet.

Av byggnaderna å egendomen är boningshuset i gott stånd, medan övriga
byggnader, som äro äldre och otillräckliga, äro av medelgod beskaffenhet.
Inredningen i stallar och svinhus är bra. Byggnaderna äro väl underhållna.

Egendomen är elektrifierad på arrendatorns bekostnad.

Huvudgårdens mark beröres av två elektriska ledningar, dels en större
högspänningsledning, dels ock en fördelningsledning, som förser egendomen
med elektrisk energi.

Egendomen deltager i två dikningsföretag, nämligen Gammaltorpsåns och
Rörmossedikets uppgrävning år 1936 samt Äspinge dikningsföretag år 1939.
För det senare företaget har arrendatorn erlagt en engångskostnad av 362
kronor 57 öre.

Egendomen har enligt 1938 års taxering ett taxeringsvärde av 42,100 kronor,
varav 38,500 kronor jordbruksvärde och 3,600 kronor skogsvärde.

Uppskattningsnämnden har anfört, att någon framställning örn förvärv av
jord för utökning av närbelägna, ofullständiga jordbruk icke förefunnes.
Med hänsyn till jordens svaga beskaffenhet och då enligt nämndens mening
Hemskiftet, Torvmossen och Römossen komme att bilda en lagom stor jordbruksfastighet
har nämnden ej heller funnit skäl förorda någon avstyckning
från egendomen för bildande av egnahemslägenheter. I hemskiftets areal
inginge tre vid järnvägsstationen belägna, med litt E, F och G betecknade
lotter, vilka jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 17 juni 1921 bestämts till försäljning
men ej funnit köpare och vilka till följd av sitt läge säkerligen icke
kunde försäljas, då efterfrågan å tomter vid stationen numera icke vore aktuell.
Den av nämnda tre skiften bildade jordbruksfastigheten skulle komma
att innehålla en areal av 56.3181 hektar, därav 25.1458 hektar utgöra åker,
29.3313 hektar äng och odlingsmark samt 1.8410 hektar impediment och avrösningsjord.
Nämnden har saluvärderat Hemskiftet till 34,631 kronor 29
öre, varav 4,000 kronor utgöra skogsvärde, Römossen till 2,640 kronor 60 öre
samt Torvmossen till 300 kronor, eller tillhopa i avrundat tal 37,600 kronor.
Arrendevärdena lia föreslagits till sammanlagt 1,650 kronor.

Nämnden har tillstyrkt försäljning av nämnda tre skiften och såsom skäl
härför framhållit, att egendomens byggnader vore otillräckliga. På nuvarande
stallbyggnaden behövde sålunda påbyggas ett störtrum. Då magasin saknades,
borde ett dylikt inredas i norra gaveln i nuvarande loglängan. Å såväl
stallbyggnaden som loglängan borde därjämte läggas tak av eternit i stället
för de nuvarande halmtaken. Kostnaderna för dessa förbättringsarbeten
kunde med hänsyn till nuvarande höga byggnadspriser beräknas till cirka
15,000 kronor, vilket belopp icke kunde förräntas genom tillägg å arrendeav liihnng

till riksdagens protokoll liM. 1 sunil. Nr 151. 2

Kungl. Maj.ts proposition nr 151.

Departements.

chefen.

giften. Med hänsyn till egendomens svaga beskaffenhet tålde densamma icke
högre arrendeavgift än den av nämnden förut föreslagna å 1,650 kronor,
även örn byggnaderna förbättrades. Nämnden har vidare anfört, att arrendatorn
gjort framställning om erhållande av ett stathus för en familj. Kostnaderna
härför syntes egendomen dock icke kunna tåla. På grund härav och
då egendomen dessutom icke vore av den natur, att den — jämlikt domänstyrelsens
cirkulärskrivelse nr 22/1940 angående redovisning av vissa kronoegendomar
av beskaffenhet att böra bibehållas i kronans ägo -— borde
behållas av kronan, har nämnden förordat försäljningen. Egendomens återstående
mark har nämnden ansett böra ställas under skogsstatens vård och
förvaltning.

Nuvarande arrendatorn, Sigfrid Persson, hade arrenderat egendomen sedan
den 14 mars 1934. Dessförinnan hade en broder till honom och före denne
hans fader alltsedan 1882 innehaft egendomen under arrende. Egendomen
hade städse väl hävdats. Nämnden har därför föreslagit, att Sigfrid Persson
borde hembjudas egendomen enligt 9 § i 1929 års försäljningsförordning.

Under arrendeperioden hade arrendatorn elektrifierat egendomen för en
uppgiven kostnad av 1,000 kronor. Vidare hade han nedlagt vattenledningar
till boningshus och stallar för en uppgiven kostnad av 500 kronor. Med hänsyn
till den nytta arrendatorn haft av den elektriska installationen och vattenledningarna
har nämnden tillstyrkt, att av honom begärd ersättning för
ifrågavarande förbättringsarbeten finge utgå med 500 kronor för den elektriska
installationen och med 200 kronor för vattenledningarna. Ersättningen,
tillhopa 700 kronor, borde avdragas å det föreslagna saluvärdet, 37,600 kronor.
Köpeskillingen skulle härigenom komma att utgöra 36,900 kronor.

Arrendatorn har förklarat sig villig att inköpa egendomen för 36,900
kronor.

överjägmåstaren har tillstyrkt uppskattningsnämndens förslag.

I skrivelse den 18 december 1940 har domänstgrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört bland annat följande.

Styrelsen tillstyrker uppskattningsnämndens försäljningsförslag. De i saluvärderingen
ingående med litt. E, F och G betecknade lotterna, vilka ej funnit
köpare, hade ej heller kunnat utarrenderas, enär de bestodo av stenbunden
fäladsmark. Styrelsen har vidtagit åtgärder för avstyckning av de till försäljning
föreslagna områdena, varjämte styrelsen anmodat domänintendenten
att ombesörja egendomens utarrendering till den 14 mars 1942, då salulotterna
borde tillträdas.

Med biträdande av det föreliggande försäljningsförslaget hemställer jag,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att, sedan från kronoegendomen 1 mantal Äspinge nr 2, 12
och 17 i Äspinge socken av Malmöhus län avstyckats det s. k.
Hemskiftet om cirka 51 hektar, den s. k. Römossen örn cirka
3.6 hektar och den s. k. Torvmossen (ägofigurerna nr 168 och
169 å en av extra lantmätaren I. Erson Erichs år 1920 kompletterad
karta över egendomen) om cirka 0.8 hektar, sagda
lotter må försäljas enligt förordningen den 6 juni 1929 (nr
176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m.
mot ett saluvärde av 37,600 kronor med hembudsrätt enligt 9

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

§ i förordningen för Sigfrid Persson samt under villkor i övrigt,
att lotterna försäljas i befintligt skick med tillträdesrätt
den 14 mars 1942, att endast kronan tillhöriga byggnader och
anläggningar å lotterna ingå i försäljningen, att vid lotternas
försäljning till Persson avdrag skall göras å saluvärdet med
700 kronor för av honom bekostad elektrisk installation och
vattenledning, att kronan och Persson icke skola äga framställa
rättsanspråk mot varandra på grund av arrendekontraktet
med undantag för tilläventyrs oguldna arrendeavgifter
och skatter, att köparen skall svara för samtliga på egendomen
belöpande kostnader för torrläggningsföretagen Gammaltorpsåns
och Rörmossedikets uppgrävning år 1936 och
Äspinge dikningsföretag år 1939 samt att innehavare av över
egendomen med vederbörligt tillstånd framdragna elektriska
ledningar förbehålles rätt att ha ledningarna kvarstående och
nyttja desamma utan rätt för köpare till annan ersättning än
av ledningarnas innehavare för skada till följd av förändring,
reparation eller tillsyn av ledningarna ävensom för skada,
som förorsakas å kreatur.

8:o.

Läckö eller Sikajocki nr 1—5 i Skaraborgs län.

Arrendelotten nr 2 av kronoegendomen 5 mantal Läckö eller Sikajocki
l1—51 i Otterstads socken av Skaraborgs län har varit utarrenderad till den
14 mars 1939 mot ett årligt arrende, som från och med den 14 mars 1932 utgått
med dels 22 hektoliter spannmål, V3 råg och V3 korn, samt 86 kilogram
smör att lösas med penningar efter senast för länet fastställda pris enligt litt.
A i markegångstaxan, dels därutöver 550 kronor. Kontraktet har sedermera
förlängts till den 14 mars 1941. För det senast tilländalupna arrendeåret
utgick arrendet med 1,075 kronor 78 öre.

Sedan fråga uppkommit örn försäljning av arrendelotten har uppskattningsförrättning
hållits den 18 december 1939. Av det därvid förda protokollet
med tillhörande handlingar samt två kartor över lotten, upprättade den ena
av extra lantmätaren E. O. Janson åren 1914—1915 och den andra av distriktslantmätaren
E. Törnegren år 1938, inhämtas i huvudsak följande.

Lotten, benämnd Djurgården, är belägen vid Ullersundet av sjön Vänern,
19 kilometer från Lidköping samt 4 kilometer från kyrka och skola. Salulotten
har avstyckats vid en den 28 oktober 1939 avslutad jorddelningsförrättning
och har införts i jordregistret under beteckningen Djurgården l1.
Dess areal är 74.490 hektar, varav 31.670 hektar åker och tomt, 16.623
hektar ängs- och^ betesmark samt 26.297 hektar avrösningsjord. I sistnämnda
areal ingå 4.175 hektar vattenområde i Ullersundet.

Åkerjorden består av ler- och svartmylla på lerbotten av god beskaffenhet.
Ängs- och betesmarken består i huvudsak av sidländ ofta översvämmad

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

mark, som under år med ringa nederbörd lämnar slåtter och bete av mindre
god beskaffenhet. Dikningsförhållandena äro dåliga, och lotten är i hög
grad beroende av Vänerns vattenstånd. Täckdikning har ej verkställts och
kan ej heller verkställas, förrän invallning kommit till stånd. Skogsmarken
är godartad med en ideal bonitet av 5.5 m3. Från skogen, som undantagits
från arrendet, har arrendatorn erhållit 25 m3 årlig utsyning.

Kronans byggnader äro gamla och obekväma samt i behov av om- och nybyggnad.
Arrendatorn äger å lotten en arbetarbostad, brygghus, hemlighus,
vedbod och veranda. Elektrifiering är ej genomförd.

Med salulotten följer rätt till fiske i nämnda vattenområde ävensom rätt
till begagnande av utfartsväg över kronoegendomen och annan egendom fram
till allmänna vägen Lidköping—Läckö slott. Vägservitut till förmån för
de från kronoegendomen avstyckade lägenheterna Djurgårdstorp l1 och
Ängeberg l1 besvärar salulolten. Lotten har ej del i samfällighet. Fornminnen
äro ej kända å densamma.

Taxeringsvärdet är 31,900 kronor (jordbruksvärde), vari ingår värdet av
arrendatorn tillhöriga byggnader. Till lotten hörande skogsmark med växande
skog är samtaxerad med annan kronan tillhörig skogsegendom.

Uppskattningsnämnden har saluvärderat lotten till 35,000 kronor, varav
6,300 kronor utgöra värdet av avrösningsjord med växande skog enligt särskild
av domänstyrelsen den 24 oktober 1939 utan erinran lämnad värdering.
Arrendevärdet i nuvarande skick har uppskattats till 1,100 kronor. Saluvärdet
hade fastställts under förutsättning att lotten såldes i befintligt skick
samt att köparen inträdde i de rättigheter och skyldigheter, som kronan hade
gentemot arrendatorn. Något avdrag å köpeskillingen för skada genom Vänerns
reglering hade ej beräknats och hade ansetts icke böra ifrågakomma.
Nämnden har förklarat, att lotten med sina svaga åbyggnader och vattenskadade
jord borde försäljas. Lotten hade sedan år 1899 innehafts av K. J.
Vogler och dennes stärbhusdelägare, vilka omsorgsfullt vårdat lotten och
dess gamla åbyggnader. Torsten Vogler, som sedan år 1926 handhaft skötseln
för stärbhusdelägarnas gemensamma räkning, hade jämte sin broder
Olle Vogler skriftligen anhållit att få inköpa lotten för 35,000 kronor samt
förbundit sig att gäida å densamma belöpande avstyckningskostnader. Nämnden
har tillstyrkt ansökningen.

Vederbörande revirförvaltare har förklarat sig icke lia något att erinra
mot uppskattningsnämndens förslag.

överjägmästaren har framhållit, att saluvärdet, 35,000 kronor, för denna
ganska betydande och icke illa belägna egendom enligt hans mening vore
lågt. Med hänsyn till byggnadsbeståndets beskaffenhet och svårigheten att
för närvarande med säkerhet beräkna kostnaderna för lottens försättande i
fullt användbart skick har han dock icke ifrågasatt någon förhöjning av
saluvärdet.

Förste domänfiskalen har icke ansett erforderligt att bland försäljningsvillkoren
intaga vissa av överjägmästaren föreslagna bestämmelser om rätt
för kronan att dels omlägga och räta, eventuellt flytta salulottens utfartsväg
med hänsyn till ett norr därom beläget avstyckningsområde, dels ock avvatlna
vissa å kronoegendomen belägna dikningssystem genom å lotten befintliga
avlopp utan skyldighet för kronan att deltaga i berörda avlopps underhåll.

I skrivelse den 31 januari 1941 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört följande.

Styrelsen biträder uppskattningsnämndens förslag om lottens försäljning.
Saluvärdet bör, sedan detsamma förhöjts med ett belopp av 665 kronor 24

Kungl. Maj.ts proposition nr 151.

öre, utgörande av styrelsen förskotterade gränsbestämnings- och avstyckningskostnader,
fastställas till i avrundat tal 35,670 kronor. Därest övriga
stärbhusdelägare efter K. J. Vogler förklara sig avstå från sin hembudsrätt
till fönnån för Torsten Vogler och Olle Vogler, har styrelsen icke något att
erinra emot lottens försäljning med dylik rätt för de senare. De av överjägmästaren
berörda förhållandena beträffande lottens utfartsväg och avvattning
av vissa dikningssystem böra enligt styrelsens mening lösas i den
ordning, varom förmäles i gällande väg- och vattenlagar. För försäljningens
genomförande torde riksdagens medverkan vara erforderlig.

Mot ifrågavarande försäljningsförslag har jag icke något att erinra. Jag Departementshemställer
därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, chefen.

att den från kronoegendomen 5 mantal Läckö eller Sikajocki
l1—51 i Otterstads socken av Skaraborgs län avstyckade
lotten Djurgården l1 örn 74.490 hektar må med ett saluvärde
av 35,670 kronor, varav 665 kronor 24 öre utgöra förskotterade
gränsbestämnings- och avstyckningskostnader, försäljas
enligt förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående
försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. och,
därest arrendatorn K. J. Voglers stärbhusdelägare förklara sig
avstå från sin hembudsrätt jämlikt 9 § i förordningen till
förmån för Torsten Vogler och Olle Vogler, med dylik rätt
för de senare samt under villkor i övrigt, att lotten försäljes i
befintligt skick utan rätt för köparen till någon gottgörelse
med anledning av Vänerns reglering, att lotten må tillträdas
av köpare räknat från den 14 mars 1941, att i försäljningen
endast ingå kronan tillhöriga hus och anläggningar, att, därest
Torsten Vogler och Olle Vogler komma att förvärva lotten
samt övriga stärbhusdelägare förklara sig icke ha något
att däremot erinra, samtliga på arrendekontraktet grundade
rättsanspråk, dock med undantag av eventuellt
oguldna arrendeavgälder och skatter, skola i och genom
försäljningen anses reglerade, att, därest annan kommer att
förvärva lotten och kronan nödgas utgiva ersättning till
arrendatorerna för av dem å lotten utförda anläggningar,
täckdikning eller verkställd höstplöjning, trädesberedning
och sådd, lottens köpare skall vara skyldig gottgöra kronan
vad kronan i sådant hänseende utgivit samt att telegrafverket
såsom innehavare av över loiten framdragna telefonledningar
förbeliålles rätt att bibehålla desamma utan rätt för
köpare till ersättning för lotten därigenom tillfogad skada
och intrång.

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

9:o.

Sjogerstad Frostagården nr 1 i Skaraborgs län.

Kronoegendomen 1 mantal Sjogerstad Frostagården l1 i Sjogerstads socken
av Skaraborgs län är utarrenderad till den 14 mars 1951 mot ett årligt arrende
av 1,400 kronor.

Sedan arrendatorn av egendomen, Claes Hellström, i en av domänintendenten
tillstyrkt ansökning hos domänstyrelsen anhållit att få inköpa egendomen,
har uppskattningsförrättning för saluvärdering av egendomen ägt
rum den 23 juli 1937. Av det därvid förda protokollet jämte övriga till ärendet
hörande handlingar ävensom en av distriktslantmätaren E. O. Janson
åren 1928—1929 över egendomen upprättad karta inhämtas i huvudsak följande.

Egendomen är belägen 11 kilometer från Skövde och 4 kilometer från
Skultorps järnvägsstation. Ägorna äro förlagda i fem skiften, hemskiftet,
skogsskiftet, Hedskiftet, Billingsskiftet och skiftet i Källallmänningen. Arealen
utgör enligt jordregistret 57.238 hektar, varav 31.289 hektar åker och tomt,
3.795 hektar äng och 22.154 hektar avrösningsjord. Egendomen har del i
mindre byallmänningar. Från egendomen har försålts lägenheten Sjogerstad
Frostagården l2 om 2.8160 hektar. Å egendomens andel i Källallmänningen
finnes en s. k. ensittarlägenhet, bebyggd med nyttjanderättshavaren A. G.
Hagman tillhöriga hus.

Åkerjorden består av svartmylla på grusbotten av medelgod beskaffenhet.
Åkern är dock något stenig och försumpad genom källdrag. Ängs- och betesmarken
är utan större värde. Skogsmarken är av medelgod beskaffenhet.
Från skogen, som ingår i arrendet, har arrendatorn erhållit 16 m3 årlig utsyning.

Åbyggnaderna äro i stort sett av ej fullt medelgod beskaffenhet. Ladugården
och brygghuset äro gamla och mycket medfarna, övriga byggnader äro
tillräckliga för egendomens behov och väl underhållna. En tillbyggnad till
vagn- och redskapsboden samt vattenledningarna tillhöra arrendatorn, som
även bekostat elektrifieringen av egendomen. Brandförsäkringsvärdet å kronans
hus är 46,000 kronor.

Egendomen är taxeringsvärderad till 38,700 kronor, varav 34,400 kronor
jordbruksvärde, 900 kronor skogsmarksvärde och 3,400 kronor skogsvärde.

Elektriska ledningar, tillhörande Sjogerstads elektriska distributionsförening
och Trollhätte kraftverk, äro framdragna över egendomen. Fornminnen
äro ej kända.

Uppskattning snämnden har efter samråd med vederbörande revirförvaltare
och distriktslantmätare föreslagit försäljning av egendomen med undantag
av det å ömse sidor om vägen Klagstorp—Borgunda belägna skogsskiftet
om 8.552 hektar, vilket borde avstyckas för att bibehållas i kronans ägo och
förvaltas tillsammans med den intilliggande kronoparken Regumatorp. Nämnden
har saluvärderat egendomen med undantag av skogsskiftet till 34,500
kronor, varav 925 kronor beräknats utgöra värdet av Hedskiftet och Billingsskiftet.
Då egendomens arrendator innehaft egendomen under 21 år och
med hjälp av sin familj väl brukat densamma samt nedlagt ett betydande
arbete för dess stenröjning, har nämnden tillstyrkt egendomens försäljning
till honom. A. G. Hagman hade på grund av åldersskäl förklarat sig icke

Kungl. Maj.ts proposition nr 151.

önska inköpa den av honom innehavda ensittarlägenheten i Källallmänningen.

över jägmästaren har i yttrande den 23 september 1937 förordat försäljning
på sätt nämnden föreslagit. Enligt hans mening borde dock värdet å
Hedskiftet och Billingsskiftet med hänsyn till skogens tillväxt därå samt de
förbättrade konjunkturerna höjas till 1,150 kronor.

Överlantmätaren har förklarat, att, enär egendomens årliga behov av liusbehovsvirke,
som beräknats utgöra omkring 50 m3, genom den föreslagna dispositionen
av egendomen icke skulle bli tillgodosett med mera än cirka 19 m '',
egendomen icke kunde anses bestå såsom självständig jordbruksfastighet
med mindre all till densamma hörande skogsmark bibehölles till jordbruket.
På grund härav borde försäljningen omfatta egendomens samtliga ägor.

Revirförvaltaren har härefter vid överarbetning av uppskattningsförslaget
till att avse försäljning av egendomen i dess helhet värderat skogsskiftet till
5,720 kronor, vilket värde över jägmästaren lämnat utan erinran. Revirförvaltaren
har emellertid med instämmande av överjägmästaren förklarat sig icke
kunna dela överlantmätarens uppfattning, att egendomen vore i behov av
skog för att kunna bestå såsom självständig jordbruksfastighet. Skogsskiftet
borde enligt skogsförvaltningens mening bibehållas i kronans ägo.

Lantmäteristgrelsen har ansett, att någon delning av egendomen så att
skogsskiftet avskildes icke kunde komma i fråga med hänsyn till jorddelningslagens
bestämmelser. För att främja strävandet att icke förminska kronans
skogsinnehav har lantmäteristyrelsen dock ifrågasatt, huruvida icke ett
i kronoparken Regumatorp ingående skogsskifte örn 10.279 hektar (Regumatorp
Mellomgården 28) i stället för ifrågavarande skogsskifte borde medfölja
vid försäljningen.

I förnyat yttrande har revir fÖrnalt aren med instämmande av över jägmästaren
förklarat sig anse, att lantmäteristyrelsens sistnämnda förslag visserligen
innebure någon förbättring. Enär emellertid kronan härigenom nödgades avstå
ytterligare 2.080 hektar skogsmark och 400 m3 skog, vore revirförvalttaren
ej benägen att tillstyrka förslaget.

Domänintendenten har slutligen meddelat, att de förhållanden, som inträtt
efter uppskattningsförrättningen, ej kunde anses motivera annan ändring
av det egendomen åsätta saluvärdet än som föranleddes av det ökade
skogsvärdet.

I skrivelse den 12 februari 1941 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört följande.

Styrelsen tillstyrker försäljning av egendomen i dess helhet mot ett till
40,500 kronor avrundat saluvärde. Arrendatorn har skriftligen förklarat sig
villig inköpa egendomen till nämnda saluvärde. Styrelsen har icke något att
erinra mot egendomens försäljning med hembudsrätt för arrendatorn. Vid
försäljningen bör förbehåll göras örn rätt för A. G. Hagman och hans hustru
att under livstiden innehava den i Källallmänningen belägna lägenheten mot
erläggande till köparen av en årlig avgäld av 3 kronor. Förbehåll bör jämväl
göras örn rätt för vederbörande att bibehålla över egendomen framdragna
elektriska ledningar. För försäljningens genomförande torde riksdagens medverkan
vara erforderlig. I

I enlighet nied vad domänstyrelsen och lantmäteristyrelsen föreslagit vill Dep“^™nls''
jag förorda, att förevarande kronoegendom i sin helhet försäljes till arrendatorn.
Då domänstyrelsens förslag rörande köpeskilling för egendomen samt

Kungl. Maj-.ts proposition nr 151.

övriga försäljningsvillkor ej givit mig anledning till erinran, hemställer jag,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen 1 mantal Sjogerstad Frostagården l1
i Sjogerstads socken av Skaraborgs län må med ett saluvärde
av 40,500 kronor försäljas enligt förordningen den 6 juni
1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom
m. m. och med hembudsrätt jämlikt 9 § i förordningen
för arrendatorn Claes Hellström samt under villkor i övrigt,
att egendomen försäljes i det skick, vari den i enlighet med
gällande arrendekontrakt skall av arrendatorn avlämnas, med
tillträdesrätt för köpare räknat från den 14 mars 1941, då arrendekontraktet
skall upphöra att gälla, att i försäljningen
endast ingå kronan tillhöriga hus och anläggningar, att, därest
Hellström förvärvar egendomen, samtliga på arrendekontraktet
grundade rättsanspråk mellan honom och kronan,
dock med undantag av eventuellt oguldna arrendeavgälder
och skatter, skola i och med försäljningen anses vara reglerade,
att förbehåll göres om rätt för A. G. Hagman och, därest
han vid sin död efterlämnar hustru, jämväl för henne att
under livstiden innehava en i Källallmänningen belägen lägenhet
mot erläggande till köparen av en årlig avgäld av
3 kronor, att köparen såsom ägare av den försålda egendomen
medgiver vattenfallsstyrelsen för Kungl. Majit och
kronan såsom ägare av strömfallsfastigheten stadsägan nr
630 + 645 + 646 + 647 + 691 + 695 + 696 + 697 f 698 +
699 + 1171 + 1172 i Trollhättan rätt att dels kostnadsfritt
för all framtid bibehålla över egendomen framdragna
« elektriska ledningar, dels borttaga för ledningarna hinderliga
och för deras säkerhet farliga träd och buskar med skyldighet
för vattenfallsstyrelsen att ersätta därvid uppkommande
skada och intrång, dels ock för vattenfallsstyrelsens personal
erhålla obehindrat tillträde till egendomen för ledningarnas
tillsyn och underhåll samt reparation, därvid möjligen uppkommande
skada skall ersättas av vattenfallsstyrelsen; skolande
i sistnämnda hänseende vidare gälla, att de träd och
buskar, som fällas för ledningarnas bibehållande, skola tillhöra
egendomens ägare och tillvaratagas av denne, att till säkerhet
för nämnda rättigheter inteckning må meddelas i försålda
egendomen och att, innan sådan inteckning meddelats,
ägaren av den försålda egendomen skall vara skyldig att vid
överlåtelse av egendomen eller del därav göra förbehåll örn
beståndet av rättigheterna och förbinda ny ägare att vid
överlåtelse göra enahanda förbehåll, samt att innehavare av
övriga med vederbörligt tillstånd över egendomen framdrag -

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

na elektriska ledningar förbehålles rätt att bibehålla ledningarna
och nyttja desamma utan rätt för köparen till annan
ersättning än av ledningarnas innehavare för skada till
följd av förändring, reparation och tillsyn av ledningarna
ävensom för skada, som förorsakas å kreatur.

10:o.

Slöta Mossagården nr 12 i Skaraborgs län.

Kronoegendomen V2 mantal Slöta Mossagården 121 i Slöta socken av Skaraborgs
län är utarrenderad för tiden från den 14 mars 1931 till den 14
mars 1941 mot ett årligt arrende av 1,250 kronor.

Uppskattningsförrättning för försäljning av egendomen har hållits den
5 augusti 1940. Av det därvid förda protokollet jämte övriga till ärendet
hörande handlingar ävensom en av extra lantmätaren O. K. Berne år 1927
översedd och kompletterad karta över egendomen inhämtas i huvudsak följande.

Egendomen, som är belägen 11 kilometer från Falköping och 3 kilometer
från Kälvene järnvägsstation, har sina ägor utlagda i ett skifte samt innehåller
— med undantag av de i anledning av Kungl. Maj.ts beslut den 10
juni 1910 respektive den 24 januari 1930 försålda lägenheterna Slöta Mossagården
122 och Slöta Mossagården 123—125 — en areal av 49.9590 hektar,
varav 38.2880 hektar åker och tomt, 4.9020 hektar ängs- och betesmark,
6.3320 hektar avrösningsjord och 0.4370 hektar impediment.

Åkerjorden, som består av dels sand- och svartmylla på grusbotten och
dels mossjord, är av medelgod beskaffenhet. Fast jorden är dock något stenig,
varjämte mossjorden lider av vatten. Ängs- och betesmarken lämnar eli
medelgott bete. De såsom avrösningsjord å kartan betecknade områdena ha
utlagts till betesmark. Skog saknas, men egendomen har del i Hökensås
häradsallmänning med en årlig utdelning av cirka 23 kronor ävensom i en
mindre sockenallmänning, som dock ej lämnar någon avkastning. Torp saknas
å egendomen.

Ett mindre av arrendatorn anordnat kalkbrott finnes å egendomen. Kalkbrottet
har dock ej drivits sedan år 1925. Befintlig torvtäkt å egendomen är
helt förbrukad.

Kronan tillhöriga åbyggnader, vilka äro brandförsäkrade för 36,800 kronor,
äro övervägande i knappt medelgott skick. Manbyggnaden behöver moderniseras
och ladugården ombyggas. Vidare är svinhuset oanvändbart under
vintertiden. Arbetarbostad saknas.

Smedja och mjölkrum å egendomen tillhöra arrendatorn. Egendomen är
elektrifierad på arrendatorns bekostnad.

Taxeringsvärdet å egendomen utgör 39,000 kronor, varav 38,000 kronor
jordbruksvärde och 1,000 kronor värde å annan fastighet (kalkbrottet).

Vartofta elektriska distributionsförening har medgivits rätt att ha elektriska
ledningar framdragna över egendomen.

Uppskattningsnåmnden har salu värderat egendomen till 38,300 kronor,
varav 3,000 kronor beräknats utgöra värdet av den förut omförmälda kalk -

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

Departements chefen.

fyndigheten. Arrendevärdet av egendomen i nuvarande skick och under
kort arrendeperiod har uppskattats till 1,200 kronor.

Arrendatorn Fritz Gustafson hade skriftligen hemställt, att, då han av
ålder och sjukdom vore urståndsatt att fortsätta med jordbruket, den options-
och förköpsrätt, som han innehade, måtte få överlagas av hans båda
söner, Gunnar Gustavsson och Anton Gustafsson. Dessa hade härefter anhållit
att få inköpa egendomen för det föreslagna priset av 38,300 kronor
samt att få betala köpeskillingen på s. k. egnahemsvillkor. Nämnden har
tillstyrkt sistnämnda ansökan, enär Gunnar Gustavsson och Anton Gustafsson,
vilka biträtt med egendomens skötsel, visat sig vara arbetsamma och
dugliga jordbrukare. Fritz Gustafson, som innehaft egendomen sedan år
1887, hade enligt nämndens mening väl vårdat densamma.

I en till domänintendenten ställd skrift hade Oskar Sköld, Stenbrottet,
Kälvene — under förmälan att han vore ägare till den intill egendomen
belägna bostadslägenheten Stenbrottet l1 om 0.94 hektar samt att han sedan
år 1936 jämlikt muntligt medgivande av egendomens arrendator mot erläggande
av arrendeavgift till denne innehaft och brukat ett jordområde örn
cirka 0.30 hektar av egendomen — anhållit örn upplysning, huruvida han
kunde få köpa området. Nämnden har ansett, att den skoglösa, svagt bebyggda
egendomen borde försäljas i en lott. Då en försäljning av det i nyssnämnda
skrift angivna, inuti egendomens kalkbruk belägna området om
0.12 hektar, skulle verka mycket hinderligt för kalkbrukets drift och området
ej på något verksamt sätt skulle förbättra den av Sköld ägda tomten
samt då arrendatorns söner lovat att, om de förvärvade egendomen, låta
honom även i fortsättningen få nyttja området så länge kalkbrottet ej utnyttjades,
har nämnden avstyrkt försäljning av området till Sköld.

Egnahemsstyrelsen har förklarat bland annat, att innehavaren av å kartan
över egendomen med litt. A betecknade lägenheten (Slöta Mossagården 123),
vilken såsom jordbrukslägenhet näppeligen kunde anses besitta nöjaktig
bärkraft, borde erbjudas tillskottsjord intill sitt ägoområde i sådan omfattning,
att ett verkligt bärkraftigt jordbruk bildades.

Med anledning av vad egnahemsstyrelsen anfört har domänintendenten
förklarat, att lägenheterna Slöta Mossagården 123 och 124 innehades av
personer, som hade stadigvarande anställning vid det närbelägna Stenbrottets
kalkbruk, samt att lägenheterna med hänsyn härtill vore fullt tillräckliga
för sina ändamål. Då lägenheternas innehavare ej heller uttryckt någon
önskan om tilldelning av ytterligare jord, har domänintendenten avstyrkt
egnahemsstyrelsens förslag.

I skrivelse den 21 februari 1941 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning. Styrelsen har härvid förklarat sig biträda uppskattningsnämndens
dispositionsförslag. Det föreslagna saluvärdet har av styrelsen
lämnats utan erinran. För försäljningens genomförande vore riksdagens
medverkan erforderlig. Styrelsen har slutligen meddelat, att innehavaren
av förenämnda lägenheten Slöta Mossagården 123, Torsten Käll, numera
skriftligen förklarat sig icke önska förvärva ytterligare jord från ifrågavarande
egendom.

Mot det föreliggande försäljningsförslaget har jag icke funnit anledning
att framställa någon erinran. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen medgiva,

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

att kronoegendomen V2 mantal Slöta Mossagården 121 i
Slöta socken av Skaraborgs län må mot ett saluvärde av
38,300 kronor försäljas enligt förordningen den 6 juni 1929
(nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom
m. m. och med hembudsrätt jämlikt 9 § i förordningen för
arrendatorn Fritz Gustafson eller, därest han överlåter arrenderätten
till egendomen till sina söner, Gunnar Gustavsson
och Anton Gustafsson, med hembudsrätt för dessa, under
villkor i övrigt, att egendomen försäljes i befintligt skick
med tillträdesrätt för köpare räknat från den 14 mars 1941,
att endast kronan tillhöriga hus och anläggningar ingå i
försäljningen, att, därest Fritz Gustafson eller hans söner i
enlighet med vad förut angivits komma att förvärva egendomen,
samtliga på arrendekontraktet grundade rättsanspråk
mellan arrendatorn och kronan, med undantag av eventuella
anspråk på oguldna arrendeavgälder och skatter, skola i och
genom försäljningen anses vara reglerade, att, därest egendomen
kommer att förvärvas av annan samt kronan nödgas
till arrendatorn utgiva ersättning för av denne å egendomen
utförd elektrisk anläggning, täckdikning eller verkställd
höstplöjning, trädesberedning och sådd, egendomens köpare
skall vara skyldig gottgöra kronan, vad kronan i sådant
hänseende utgivit, samt att innehavare av över egendomen
med vederbörligt tillstånd framdragna elektriska ledningar
förbehålles rätt att bibehålla och nyttja desamma utan rätt
för köpare till annan ersättning än av ledningarnas innehavare
för skada till följd av förändring, reparation eller
tillsyn av ledningarna ävensom för skada, som förorsakas
å kreatur.

ll:o.

Gate nr 1 i Värmlands län.

Den 16 juli 1909 medgav Kungl. Majit, bland annat, att ett område örn
cirka 26.73 hektar av den i Arvika socken belägna kronoegendomen 1 mantal
Gate l1 finge för uppförande av ett tuberkulossjukhus upplåtas till
Värmlands läns landsting från den 1 oktober 1909 så länge området användes
för ändamålet. Den i området ingående skogsmarken örn 9.67 hektar
skulle dock icke få disponeras av sjukhuset på annat sätt än som promenadplats.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förenämnda beslut erlade landstinget för
upplåtelsen av själva sjukhustomten örn 17.06 hektar ersättning till kronan
med 8,300 kronor. Det till promenadplats avsedda området upplåts utan
ersättning.

Kungl. Maj.ts proposition nr 151.

Sedan landstingets förvaltningsutskott i en till Kungl. Majit ställd, till domänstyrelsen
ingiven skrift anhållit, att nyssnämnda skogsmarksområde
ävensom vissa ytterligare till det nuvarande centralsanatoriet i Arvika angränsande
områden måtte upplåtas till sanatoriet för fri disposition på enahanda
villkor, som angivits i omförmälda Kungl. Majits beslut för upplåtelsen
av själva sjukhustomten, och förvaltningsutskottet därefter hos domänstyrelsen
gjort framställning om att i stället få förvärva äganderätten
till såväl nämnda områden som själva sjukhustomten, har uppskattningsförrättning
hållits å kronoegendomen den 2—4 januari 1941. Av det därvid
upprättade protokollet jämte övriga till ärendet hörande handlingar,
däribland en av distriktslantmätaren I. Holmquist år 1939 upprättad karta,
varå de till försäljning ifrågasatta områdena betecknats med nr 1—7, inhämtas
följande.

Kronoegendomen är belägen omedelbart invid staden Arvikas nordöstra
gräns. Den i kronans ägo kvarvarande delen av egendomen innehåller, sedan
till Arvika stad försålts visst område, numera jordregisterbetecknat
Gate l2, en ungefärlig areal av 132.20 hektar, därav 3.20 hektar utgöra tomt
och åker samt 129 hektar skogsmark. Av stamfastigheten disponeras enligt
omförmälda Kungl. Majits beslut av sanatoriet rätteligen 27.75 hektar, varav
10.33 hektar belöpa å den till promenadplats upplåtna skogsmarken, k
berörda karta har denna skogsmark utmärkts med nr 2 och sjukhustomten
med nr 1. De med nr 3—7 angivna områdena innehålla tillhopa en areal av
11.20 hektar. I samband med förutnämnda försäljning till Arvika stad av
lägenheten Gate l2 uppläts till staden med nyttjanderätt till den 14 mars
1945 ett område om cirka 2.67 hektar, motsvarande hela ägofigur 5 samt
del av ägofigur 4.

Inga kronan tillhöriga byggnader finnas å det till försäljning föreslagna
området. De av sanatoriet disponerade byggnaderna å ägofigur 1 ägas av
landstinget, medan Arvika stad äger byggnaderna å de med nr 5 och 6 betecknade
områdena. Det å sistnämnda område belägna huset utgöres av
en drängstuga, som tidigare tillhört kronoegendomens arrendator.

Högspänningsledning och telegrafledning korsa saluområdet. Arvika stad
har vattenledning från sjön Räcken framdragen över området.

Förrättningsmannen har ansett, att hela ägofigur 2 icke borde ingå i försäljningen.
Ägofiguren borde i allt fall ej erhålla större omfattning än som
angåves av den å kartan angivna röda linjen B—I. Efter samråd nied sysslomannen
vid sanatoriet har förrättningsmannen därjämte ifrågasatt, örn
icke saluområdets gräns i norr borde fastställas att gå efter den med blå
färg markerade linjen B—H—G. Detta senare alternativ skulle innebära, att
även en mindre del av ägofigur 1 undantoges från försäljningen.

Salulotten skulle således komma att utgöra antingen det å kartan med
litt. B—C—D—E—F—G—H—B utmärkta området med en areal av cirka
36.83 hektar eller det område, som å kartan angivits med litt. B—C—D—E
—F—G—K—B, med en areal av 38.28 hektar. Det förstnämnda alternativet
har förrättningsmannen för egen del förordat som den mest praktiska lösningen,
enär sanatoriets behov av mark för såväl byggnadsändamål som
promenadplatser därigenom skulle bli fullt tillgodosett, samtidigt som vid
en eventuell framtida inhägnad av området anknytning skulle kunna vinnas
till redan befintliga hägnader.

Saluvärdet har uppskattets för det mindre området till i runt tal 37,500
kronor, därav för skog och skogsmark 31,700 kronor, och för det större

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

området till 39,700 kronor, därav för skog och skogsmark 33,925 kronor.

Vid saluvärderingen har själva sjukhustomten icke medräknats, enär den
jämlikt Kungl. Majrts beslut den 16 juli 1909 för tomten erlagda ersättningen
ansågs motsvara tomtens värde.

överjägmästaren har tillstyrkt försäljning av det mindre området.

I skrivelse den 15 februari 1941 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört i huvudsak följande.

Styrelsen delar förrättningsmannens åsikt, att försäljningsområdet lämpligen
bör erhålla den begränsning, som å kartan angivits med litt. B—C—D
—E—F—G—H—B. Något hinder för områdets avstyckning torde enligt vad
överlantmätaren meddelat icke föreligga. Mot det saluvärde, som åsatts
området, har styrelsen icke någon erinran. Landstingets förvaltningsutskott
har enligt till styrelsen överlämnat protokollsutdrag förklarat sig godtaga
ifrågavarande försäljningsförslag. Området borde överlåtas med full och
oinskränkt äganderätt och i befintligt skick. Tillträde borde ske vid köpekontraktets
utfärdande, därvid den landstinget jämlikt Kungl. Maj:ts brev
den 16 juli 1909 medgivna nyttjanderätten till 26.73 hektar av kronoegendomen
skulle anses vara upphävd. Avtalet mellan styrelsen och Arvika stad
örn stadens disposition till den 14 mars 1945 av ett område örn 2.67 hektar
borde respekteras av köparen. Inga å försäljningsområdet befintliga, enskilda
tillhöriga byggnader och anläggningar borde medfölja vid försäljningen.
Landstinget borde i samband med förvärvet tillförbindas att med 1,000 kronor
inlösa den av staden ägda, å ägofigur 6 belägna stugubyggnaden. Köpeskillingen
för försäljningsområdet borde av landstinget erläggas kontant.

Med hänsyn till vad i ärendet anförts vill jag förorda domänstyrelsens Departementsförslag,
att ett område om cirka 36.83 hektar av ifrågavarande kronoegen- cMendom
för en köpeskilling av 37,500 kronor försäljes till Värmlands läns landsting
för att av detta användas för centralsanatoriet i Arvika. Sedan landstinget
fattat definitivt beslut om inköp av området, torde försäljningen böra
genomföras på de av domänstyrelsen föreslagna villkoren.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen 1 mantal Gate l1 i Arvika socken
av Värmlands län ett område örn cirka 36.83 hektar, som
å en av distriktslantmätaren I. Holmquist år 1939 upprättad
karta utmärkts med gränslinjerna B—C—D—E—

F—G—H—B, må försäljas till Värmlands läns landsting
mot en köpeskilling av 37,500 kronor och under villkor i
övrigt, att området försäljes i befintligt skick, att förbehåll
göres för de jämkningar i områdets gränser och areal som
vid avstyckningsförrättning befinnas erforderliga, att området
må tillträdas av köparen vid köpekontraktets utfärdande
och att i samband därmed den Värmlands läns
landsting jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 16 juli 1909
medgivna nyttjanderätten till cirka 26.73 hektar av kronoegendomen
skall anses vara upphävd, att inga enskilda
tillhöriga hus och anläggningar ingå i försäljningen, att

Kungl. May.ts proposition nr 151.

inom saluområdet befintlig utstämplad skog icke medföljer
vid områdets försäljning, att kronan förbehålles rätt
att intill den 1 juli 1942 från området bortforsla såväl förenämnda
skog som inom området varande, redan upphuggna
skogsprodukter, att köpeskillingen för området erlägges
kontant vid köpekontraktets utfärdande, att det med Arvika
stad den 12 februari och 4 mars 1940 upprättade, till
den 14 mars 1945 gällande avtalet rörande nyttjanderätt till
cirka 2.67 hektar av saluområdet skall respekteras av köparen,
att landstinget skall vara skyldigt att av Arvika stad för

1,000 kronor inlösa den inom ägofigur 6 å förenämnda
karta befintliga stugubyggnaden, att Arvika stad såsom
ägare av den området angränsande fastigheten Gate l2 förbehålles
rätt till fri vattenhämtning från en inom nyssnämnda
ägofigur belägen brunn, att Arvika stad, som innehar
över området med vederbörligt tillstånd framdragen vattenledning,
förbehålles rätt att bibehålla ledningen utan rätt för
områdets köpare till annan ersättning än av staden för skada
till följd av förändring, reparation eller tillsyn av ledningen,
att innehavare av över området med vederbörligt
tillstånd framdragna elektriska ledningar förbehålles rätt
att ha ledningarna kvarstående och nyttja desamma utan
rätt för områdets köpare till annan ersättning än av ledningarnas
innehavare för skada till följd av förändring, reparation
eller tillsyn av ledningarna ävensom för skada, som
förorsakas å kreatur, samt att i övrigt bestämmelserna i förordningen
den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i
vissa fall av kronoegendom m. m. skola i tillämpliga delar
lända till efterrättelse.

12:o.

Rånnesta nr 3 i örebro län.

Kronoegendomen 1 mantal Rånnesta 31 i Kils socken av örebro län är utarrenderad
till den 14 mars 1941 mot en årlig avgäld, som från och med
den 14 mars 1932 utgår med dels 12 hektoliter vete, 25 hektoliter havre och
100.5 kilogram smör att lösas med penningar efter senast för länet fastställda
pris enligt litt. A i markegångstaxan, dels därutöver 700 kronor.
För senast tilländalupna arrendeår utgick avgälden med 1,561 kronor 58 öre.
Uppskattningsförrättning har med anledning av egendomens förestående
arrendeledighet hållits den 26 september 1938. Av det därvid förda protokollet
jämte till ärendet i övrigt hörande handlingar samt två kartor, den
ena upprättad år 1923 över ifrågavarande egendom av distriktslantmätaren

Kungl. Maj.ts proposition nr 151.

A. Eckerbom och den andra uppgjord år 1940 över viss del av egendomen
av distriktslantmätare!! G. Rosén, inhämtas i huvudsak följande.

Egendomen, som är belägen 13 kilometer från Örebro och 8 kilometer
från Gräveby järnvägsstation, har en areal av 119.889 hektar, varav 46.935
hektar tomt och åker, 3.612 hektar äng, 56.037 hektar skogsmark, 13.160
hektar vattenområde i sjön Tysslingen samt 0.145 hektar impediment. Från
egendomen har tidigare försålts lägenheterna Rånnesta 32 örn 6.192 hektar
och Rånnesta 33 om 5.465 hektar. Något torp finnes icke å egendomen.

Egendomen är förlagd i två skiften. Åkerjorden består av delvis sandblandad
lerjord samt mulljord. Ängen är rätt godartad, ehuru den ofta besväras
av högt vattenstånd. Skogen, vars kvalité är god, har mycket gott läge.
Dikningsförhållandena äro tämligen tillfredsställande. Hävden är god. Med
egendomen följer rätt till fiske i Tysslingen. Egendomen har icke del i allmänning.

Åbyggnadernas allmänna tillstånd är medelgott. De äro väl underhållna.
Därest egendomen skall behållas i kronans ägo för fortsatt utarrendering,
erfordras nybyggnad av en arbetarbostad, för vilken kostnaden år 1938 beräknats
ej understiga 12,000 kronor förutom virkeskostnaden. En källare
och ett vagnshus tillhöra arrendatorn. Brandförsäkringsvärdet å kronans
byggnader utgör 83,100 kronor.

Taxeringsvärdet är 58,600 kronor, varav 41,100 kronor utgöra jordbruksvärde,
2,000 kronor skogsmarksvärde och 15,500 kronor skogsvärde.

Uppskattningsnämnden har föreslagit, att ett å den av distriktslantmätare!!
Rosén upprättade kartan med litt. C betecknat område måtte i enlighet med
därom gjord ansökning efter avstyckning från kronoegendomen försäljas
till lägenhetsägaren Axel Gill för att sammanläggas med den honom förut
tillhöriga lägenheten Rånnesta 33. Återstoden av egendomen borde enligt
nämndens mening försäljas till egendomens arrendator, Karl Edvin Karlsson,
i enlighet med en av denne gjord ansökning.

Rånnesta 33, vilken fastighet brukas såsom arbetarsmåbruk, innehåller
4.825 hektar åker, 0.112 hektar äng, 0.450 hektar skogsmark och 0.078 hektar
impediment eller sålunda tillhopa 5.465 hektar. Området litt. C innehåller

8.000 hektar, varav 0.230 hektar numera igenlagd åker, som utnyttjas såsom
bete, 0.240 hektar äng och 7.530 hektar skogsmark. Genom den ifrågasatta
sammanläggningen, varigenom den nybildade fastigheten komme att innehålla
4.825 hektar åker, 0.582 hektar äng och betesmark, 7.980 hektar skogsmark
och 0.078 hektar impediment, skulle således Rånnesta 33 tillföras för
fastighetens brukande mycket värdefull mark. Efter områdets avstyckning
skulle huvudgårdslotten i två skiften innehålla tillhopa 111.889 hektar, varav
46.705 hektar tomt och åker, 3.372 liektar äng, 48.507 hektar skogsmark
jämte förut nämnda vattenområde i Tysslingen samt impediment.

Uppskattningsnämnden har åsatt huvudgårdslottens inägor ett värde av

43.000 kronor, sedan avdrag verkställts nied 2,195 kronor, utgörande av
arrendatorn för dränering nedlagd kostnad, för vilken han under arrendetiden
icke kunnat tillgodogöra sig motsvarande nytta. Till lotten hörande
skogsmark nied växande skog har av vederbörande revirförvaltare värderats
till 35,500 kronor. Saluvärdet å huvudgårdslotten har sålunda beräknats
till 78,500 kronor. Arrendevärdet har uppskattats till 1,800 kronor.
Saluvärdet å området litt. C bär uppskattats till 4,300 kronor, varav 4,000
kronor utgöra värdet av skogsmark nied växande skog enligt revirförvaltarens
värdering.

överjägmästaren har lämnat berörda värderingar av skogsmark oell skog
utan erinran.

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

Departements chefen.

Ett av överjägmästaren framlagt förslag om avskiljande av ett skogsområde
från egendomen för bibehållande i kronans ägo har av vederbörande
distriktslantmätare med hänsyn till jorddelningslagens bestämmelser
ansetts ej kunna utföras.

Arrendatorn Karlsson och lägenhetsägaren Gill ha skriftligen förklarat sig
villiga att inköpa huvudgårdslotten respektive området litt. C mot de föreslagna
saluvärdena.

I skrivelse den 28 januari 1941 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid för egen del anfört följande.

Styrelsen biträder det av uppskattningsnämnden framlagda förslaget till
egendomens disposition och har ej funnit anledning till erinran mot de
åsätta saluvärdena. Huvudgårdslotten bör sålunda försäljas med hembudsrätt
för arrendatorn Karlsson, vilken brukat egendomen sedan år 1926 och
väl hävdat densamma. Arrendatorn har jämlikt medgivande av styrelsen
den 19 juni 1935 låtit utföra elektrifiering av egendomen. Vid försäljningen
bör förbehåll göras om beståndet av Närkes Kils elektriska förening u. p. a.
genom resolution den 31 januari 1936 tillförsäkrade rätt att framdraga
elektriska högspänningsledningar över egendomen. Då riksdagens medverkan
torde vara erforderlig för försäljningen av huvudgårdslotten, synes
frågan om försäljningen av området litt. C lämpligen böra avgöras i samband
därmed.

överlantmätaren har i infordrat yttrande förordat den ifrågasatta avstyckningen
av området litt. C för sammanläggning med Rånnesta 33 till
en fastighet.

Domänstyrelsen har under hand meddelat, att å egendomen befintlig utstämplad
skog borde bibehållas i kronans ägo, varjämte kronan borde förbehållas
rätt till avforslingstid intill den 1 juni 1943 för upphuggna skogsprodukter.

Då jag icke har något att erinra mot den föreslagna dispositionen av förevarande
kronoegendom, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
medgiva,

att kronoegendomen 1 mantal Rånnesta 31 i Kils socken av
örebro län må jämlikt förordningen den 6 juni 1929 (nr
176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m.
försäljas i följande lotter, nämligen

dels ett å en av distriktslantmätaren C. Rosén år 1940 upprättad
karta med litt. C betecknat område om 8 hektar med
ett saluvärde av 4,300 kronor och med hembudsrätt jämlikt
11 § i förordningen för Axel Gill i och för sammanläggning
med lägenheten Rånnesta 33,

dels ock egendomen i övrigt eller huvudgårdslotten med ett
saluvärde av 78,500 kronor och med hembudsrätt jämlikt 9 §
i förordningen för arrendatorn Karl Edvin Karlsson;

skolande vid försäljningarna i övrigt gälla beträffande
li u v u d g å r d s 1 o 11 e n, att endast kronan tillhöriga hus och

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

anläggningar å lotten ingå i försäljningen, att, därest arrendatorn
Karlsson kommer att förvärva lotten, samtliga på arrendekontraktet
grundade rättsanspråk mellan honom och
kronan, med undantag av eventuellt oguldna arrendeavgälder
och skatter, skola anses vara reglerade i och genom försäljningen
samt att, därest lotten kommer att förvärvas av annan
än Karlsson samt kronan nödgas till arrendatorn utgiva ersättning
för av denne å egendomen utförda anläggningar samt för
verkställd dränering, höstplöjning, trädesberedning och sådd,
lottens köpare skall vara pliktig gottgöra kronan vad kronan
i sådant hänseende utgivit, ävensom beträffande såväl
huvudgårdslotten som området litt. C, att desamma
försäljas i befintligt skick med tillträdesrätt för köpare,
räknat från den 14 mars 1941, att å egendomen befintlig
utstämplad skog icke skall ingå i försäljningen, att kronan
förbehålles rätt att intill den 1 juni 1943 från egendomen
bortforsla såväl förenämnda skog som å egendomen varande,
redan upphuggna skogsprodukter samt att innehavare av över
egendomen med vederbörligt tillstånd framdragna elektriska
ledningar förbehålles rätt att bibehålla ledningarna och nyttja
desamma utan rätt för köpare till annan ersättning än av ledningarnas
innehavare för skada till följd av förändring, reparation
eller tillsyn av ledningarna ävensom för skada, som
förorsakas å kreatur.

13:o.

Kronoparken Grönbo i Västmanlands län.

Bernshammars egendom under kronoparken Grönbo i Heds samt Bro och
Malma socknar av Västmanlands län är utarrenderad till den 14 mars 1942
mot en årlig avgäld av 2,200 kronor.

Sedan länsnotarien Ludvig Lorichs anhållit att han och hans syskon måtte
få förvärva egendomens herrgårdsbyggnad med tillhörande park och trädgård,
har uppskattningsförrättning hållits å egendomen den 26 maj 1939.
Av det därvid förda protokollet jämte övriga till ärendet hörande handlingar,
däribland en av e. o. skogstaxatorn S. Hilde år 1939 upprättad karta,
inhämtas i huvudsak följande.

Egendomen är belägen 25 kilometer från Köping intill Bernshammars
järnvägsstation vid allmänna vägen Köping—Skinnskatteberg. Genom egendomen
flyter Hedströmmen, som jämte intilliggande marker icke tillhör kronan.

Sedan slutet av 1700-talet har egendomen tillhört släkten Lorichs samt
gått i arv i rätt nedstigande led intill år 1929, då egendomen inköptes av annan
enskild person. Kronan förvärvade egendomen jämte vissa andra fastigheter
år 1931. Den utarrenderades enligt kontrakt den 25 maj 1932 till

Bihang till riksdagens protokoll 1941. 1 sami. Nr 151. 3

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

brukspatronen Ludvig Lorichs för tiden intill den 14 mars 1942. Sedan
denne under år 1940 avlidit, övertogs arrendet av hans dödsbo.

Arrendet omfattar parkområde med en större herrgårdsbyggnad samt jordbruk
med en åkerareal av cirka 60 hektar. Med arrendet följer dessutom rätt
till utsyning av skog från egendomen till en kvantitet av årligen 150 kubikmeter
fast mått samt efter anvisning bete inom den s. k. Herrgårdshagen.
Jordbruket har hittills under arrendeperioden varit i andra hand upplåtet
till annan person mot ett årligt arrende av 1,200 kronor. Brukspatronen
Lorichs har själv nyttjat herrgårdsbyggnaden och vissa andra närbelägna
byggnader samt omgivande parkområde.

Till egendomen lia tidigare brukats omkring 100 hektar åkerjord vid Valbricka
i Bro och Malma socken. Valbrickadelen har efter kronans förvärv
av egendomen uppdelats på ett flertal egnahemslägenheter, som numera försålts.

Parkområdet utgöres av dels ängsmark, dels ock skogspark med såväl
barr- som lövträd. Trädgården, som förut haft en areal av 1.70 hektar, har
numera avsevärt reducerats och omfattar för närvarande en mindre köksträdgård
samt en fruktträdgård med omkring 30 fruktträd. Åkerjorden består
av moränlera och sandjord, allt av svag beskaffenhet. Betesmarkerna
bestå av utlagd åker och betesanordningar å skogsmark. Dikningsförhållandena
äro goda. Hävden är god. Virkesförrådet har uppskattats till 5,567
kubikmeter av medelgod—mindre god beskaffenhet.

Å den inom Heds socken belägna delen av egendomen, vilken del ligger
öster om Hedströmmen och omfattar all egendomens åker samt tomt- och
parkområden, skogsmark m. m., finnas — förutom förenämnda herrgårdsbyggnad
i två våningar, inrymmande tillsammans 23 rum och kök m. m.
— logbyggnad, spannmålsmagasin, kontorsbyggnad, numera inrättad till arrendatorsbostad,
stall- och ladugårdsbyggnad, trädgårdsmästarbostad, arbetarbostäder,
kvarnbyggnad och hydroforanläggning, de två sistnämnda belägna
å den inom egendomens gränser liggande lägenheten Bernshammars
kvarn, m. fl. byggnader. Herrgårdsbyggnaden saknar centraluppvärmningsanordningar.
Vatten- och avloppsledningar finnas endast till köket. Byggnaden
är i övrigt i mindre gott skick och tarvar grundliga reparationer och
moderniseringar för att kunna ändamålsenligt nyttjas. Jämväl övriga byggnader
å egendomen äro i mindre gott eller dåligt skick. De äro i allmänhet
gamla och otidsenliga samt erfordra genomgripande reparationer och delvis
ombyggnad. Samtliga förenämnda byggnader tillhöra kronan. Dessutom finnas
å området inom Heds socken pumphus med vattenledningar, vilka tillhöra
Köping—Uttersbergs järnvägsaktiebolag och Bernshammars Konsumtionsförening
u. p. a.

Den förut omnämnda lägenheten Bernshammars kvarn (del av ägofigur
13 b enligt kartan) är från den 14 mars 1936 för ett år i sänder utarrenderad
till mjölnaren Bertil Hammarström mot ett årligt arrende av 450 kronor.
I arrendet av kvarntomten ingår den väster örn Hedströmmen belägna
mjölnarbostaden.

Ä det inom Bro och Malma socken, väster örn Hedströmmen belägna
arrendeområdet finnas vissa mindre boningshus m. m. inom ägofigur 369
samt den s. k. gamla arbetarbostaden inom ägofigur 13 c, vilka byggnader
äro uthyrda för ett år i sänder eller upplåtna till gratialister.

Ett flertal elektriska ledningar äro framdragna huvudsakligen över den
väster örn Hedströmmen belägna egendomsdelen.

Arrendeegendomen Bernshammar i Heds socken har år 1938 åsatts ett
taxeringsvärde av 50,900 kronor (jordbruksvärde). Den väster örn Hedströmmen
belägna delen av egendomen är ej åsatt särskilt taxeringsvärde.

Kungl. Maj.ts proposition nr 151.

Uppskattningsnämnden har bland annat anfört följande: Ekonomibyggnaderna
vid Bernshammar vore utbyggda för den tidigare omfattningen av
jordbruket och därför alltför stora för den nu kvarvarande delen av egendomen.
Därest herrgården med park utlades som särskild salulott, skulle
nämnda byggnaders belägenhet i nära anslutning till herrgårdsbyggnaden
förorsaka svårigheter, varjämte jordbrukslotten skulle bli fördelad på två
skilda delar med herrgårdslotten som tjänande part för vissa för jordbrukslotten
behövliga servitut, avseende rätt till väg m. m. Vid en uppdelning av
egendomen torde dessa olägenheter komma att skapa irritation mellan lotternas
ägare. Risk förelåge även att från jordbrukslotten skulle komma att
avskiljas områden till bostadslägenheter m. m., varigenom miljön kring
herrgården skulle förlora sin ursprungliga karaktär.

Nämnden har med hänsyn till det anförda förordat, att den inom Heds
socken belägna delen av egendomen icke uppdelades på ifrågasatt sätt utan
försåldes som en enhet, dock med undantag av dels områdena I—J—K—S
—T—U—I, V—X—Y—Z—Å—Ä—ö—a—b—V och V—Z—Å—Åa—Åb—V
(å förenämnda karta), vilka områden borde behållas i kronans ägo, det
förstnämnda med hänsyn till befintlig grusförekomst och de två sistnämnda
för att användas som upplagsplatser för skogsprodukter, dels ock området
P—O—N—P1—P, varå Bernshammars kvarn vore belägen, och som ifrågasatts
att försäljas till kvarnens arrendator. För förstärkning av egendomens
jordbruk inom Heds socken med hänsyn till såväl behovet av betesmarker
som byggnadsbeståndets storlek har nämnden vidare ansett lämpligt, att
jordbruket utökades med förutom ali till egendomen hörande skogsmark ett
inom Bro och Malma socken belägna området c—d—e—f—g—h—h1—j—k
—1—m—n—o—p—q—r—s—t—u—v—x—y—z—å—ä—ö—c. Inom sistnämnda
område befintliga betesmarker hade hittills efter anvisning brukats
till Bernshammars jordbruk. Området h—h1—j—i—h vore avsett att försäljas
till ägaren av angränsande lägenheten Valbricka 210 för sambruk med
berörda lägenhet, vilken vore i behov av betesmark.

Den av nämnden till försäljning ifrågasatta jordbruks- och herrgårds -

lotten omfattar följande arealer:

parkområde kring herrgårdsbyggnaden .................. 14.60 hektar

tomtmark för ekonomihus .............................. 1.90 »

tomtmark för hyreslägenheter och gratialistbostäder ...... 1.60 »

förutvarande trädgård .................................. 1.70 »

åker .................................................. 61.60 »

betesmark ............................................ 13.30 »

skogsmark ............................................ 60.30 »

impediment .......................................... 4.80 »

Summa 159.80 hektar.

Härav belöpa 116.75 hektar å det inom Heds socken belägna området och
43.05 hektar å det inom Bro och Malma socken belägna området. Av sistsagda
areal utgöra 1.60 hektar tomtmark, 8.70 hektar betesmark, 29.70 hektar
skogsmark och 3.05 hektar impediment.

Saluvärdet har uppskattats till 75,000 kronor, därav 23,400 kronor belöpa
å skogsmark och skog. Arrendevärdet har beräknats utgöra 2,500
kronor.

Nämnden har föreslagit, att jordbruks- och herrgårdslotten med angiven
omfattning måtte försäljas enligt 1929 års försäljningsförordning med tillträdesrätt
för köpare den 14 mars 1942 eller den tidigare dag, varom överenskommelse
kunde träffas, och med hcmbudsrätt jämlikt 9 § i förordningen

36 Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

för numera avlidne brukspatronen Lorichs samt på vissa närmare angivna
villkor i övrigt.

Brukspatron Lorichs’ barn ha efter dennes död förklarat sig villiga inköpa
egendomen men anhållit, att köpeskillingen måtte nedsättas till 70,000 kronor.
Änkefru Annie Lorichs har förklarat sig icke lia något att erinra mot
att hennes barn förvärvade egendomen.

överlantmätaren har beträffande den del av egendomen, som ifrågasatts till
försäljning, meddelat, att det väster om Hedströmmen belägna området utgjorde
del av fastigheten 1 mantal Valbricka 21 i Bro och Malma socken,
att hinder icke mötte mot avstyckning av detta område, att det öster örn
Hedströmmen belägna området omfattade dels hela fastigheterna 91/1,000
mantal Bråten l17, 34/1,000 mantal Bråten l18 och 69/1,000 mantal Nyhammar
l5 i Heds socken, dels ock fastigheten V2 mantal Bernshammar l1 i
sistsagda socken med undantag av kvarntomten och de tre områden, som
föreslagits att bibehållas i kronans ägo, samt att hinder icke syntes möta för
avstyckning av sistnämnda fyra områden såsom särskilda fastigheter.

Vederbörande jägmästare har icke haft något att erinra emot saluvärderingen
,av egendomen men ifrågasatt, huruvida icke från försäljningen
borde undantagas vissa till gratialister nu upplåtna bostäder jämte lämpliga
markområden.

Överjägmästaren har anslutit sig till vad jägmästaren anfört rörande
nämnda bostäder.

I skrivelse den 18 februari 1941 har domänstgreisen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört huvudsakligen följande.

För egen del har styrelsen icke något annat att erinra emot uppskattningsnämndens
förslag än att styrelsen finner, att syskonen Lorichs böra medgivas
rätt att inköpa egendomen för en köpeskilling av 70,000 kronor, vilket
pris styrelsen finner skäligt. Tillträdesdagen bör bestämmas till den 14 mars
1942. Uppskattningsnämndens ordförande har under hand meddelat, att han
icke hade något att invända emot att priset nedsattes till 70,000 kronor.
Gratialistbostäderna med tillhörande tomtområde böra enligt styrelsens mening
medfölja köpet. Uppskattningsnämnden har föreslagit förbehåll om
rätt för kronan att till den 1 januari 1968 nyttja berörda bostäder m. m., vilket
styrelsen anser tillfyllest. För ärendets avgörande torde riksdagens medverkan
erfordras.

Departements- I likhet med domänstyrelsen finner jag, att egendomen Bernshammar bör,
chefen. med den omfattning som av uppskattningsnämnden föreslagits, försäljas till
framlidne brukspatronen Ludvig Lorichs’ barn. Med hänsyn till svårigheten
att i förevarande fall bedöma det av nämnden åsätta saluvärdet anser
jag mig böra tillstyrka, att egendomen försäljes för en köpeskilling av lägst
70,000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen
medgiva,

att egendomen Bernshammar under kronoparken Grönbo
i Västmanlands län, omfattande av fastigheten Valbricka 21 i
Bro och Malma socken området c—d—e—f—g—h—h1—j—k
—1—m—n—o—p—q—r—s—t—u—v—x—y—z—å—ä—ö—c
enligt en av e. o. skogstaxatorn S. Hilde år 1939 upprättad
karta, fastigheten Bernshammar l1 i Heds socken med un -

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

dantag av områdena I—J—K—S—T—-U—-I, V—X—Y—Z—
Å—Ä—Ö—a—b—V, V—Z—Å—Åa—Åb—V och P—O—N—
P1—P enligt nämnda karta samt hela fastigheterna Bråten l17,
Bråten l18 och Nyhammar l5 i Heds socken, med en areal av
tillhopa omkring 159.80 hektar och ett saluvärde av lägst
70,000 kronor må försäljas enligt förordningen den 6 juni
1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom
m. m. nied tillträdesrätt för köpare den 14 mars 1942
och med hembudsrätt jämlikt 9 § i förordningen för länsnotarien
Ludvig Lorichs, fru Elisabeth Gardell, född Lorichs,
t. f. förste kanslisekreteraren Nils Lorichs, kaptenen Erik Lorichs
och fröken Dagmar Lorichs;

skolande vid försäljningen i övrigt iakttagas, afl kronan
och köparna icke skola äga framställa fordringsanspråk mot
varandra på grund av det rörande egendomen gällande arrendeavtalet,
med undantag dock för tilläventyrs oguldna
arrendeavgifter och skatter för egendomen, att egendomen
överlåles i det skick, vari den vid tillträdet befinnes, att i köpet
ingå dels å egendomen befintliga, kronan tillhöriga byggnader
och anläggningar med undantag av över egendomen
framdragna elektriska ledningar, som tillhöra domänverket
och telegrafverket, dels ett badhus, som är beläget invid Hedströmmen
å Biddarhytte aktiebolag tillhörig mark, dels ock
å området P—O—N—P1—P befintlig hydroforanläggning,
att köparna och framtida ägare av egendomen skola äga att
för all framtid nyttja berörda hydroforanläggning å dess nuvarande
plats, att köparna omedelbart efter köpets avslutande
på egen bekostnad ombesörja avstyckning av dels i köpet
ingående område av fastigheten Valbricka 2\ dels ock av
fastigheten Bernshammar l1 såsom särskilda fastigheter ett
vart av de omförmälda fyra områden, vilka icke ingå i köpet,
att köparna äro skyldiga tåla de jämkningar beträffande
areal, gränser och eljest, vilka kunna komma att bestämmas
vid nämnda avstyckningar, att områdena P—O—N—P1
-—P och I—J—K—S—T—U—I tillerkännas rätt att nyttja
de å förenämnda karta med 15a betecknade vägarna, att med
det i köpet ingående området av Valbricka 21 följer rätt att
vintertid taga för skogskörsler erforderlig väg över området
h—h1—j—i—h, att kronan såsom ägare av kronoparken
Grönbo förbehåller sig rätt dels att till en bredd av 8 meter
nyttja de med ägofigurerna 15a och 368a angivna vägarna
och att till samma bredd taga mark i anspråk för framdragande
av väg över ägofigurerna 368 och 372, allt enligt nyssnämnda
karta, dels till fri och obehindrad utfart för all framtid
å ifrågavarande med ägofigurerna 15a och 368a beteck -

Kungl. Maj.ts proposition nr 151.

nade vägar samt å den väg, som kan komma att framdragas
över ägofigurerna 368 och 372, varför köparna förbinda sig
att icke å desamma uppföra grindar eller andra anordningar,
som kunna hindra trafiken, ägande kronan att till säkerhet
för beståndet av sagda utfästelser angående rätt till väg erhålla
inteckning i egendomen, att kronan förbehåller sig rätt att
för tiden till den 1 januari 1968 avgiftsfritt nyttja samtliga
byggnader å den inom Bro och Malma socken belägna delen
av egendomen jämte behövliga vägar och tomtområden, inbegripet
mindre potatisland, att köparna och framtida ägare av
egendomen äro skyldiga att dels för tiden från och med den
1 januari 1968 övertaga de skyldigheter, som kronan iklätt
sig gentemot de å egendomen vid tillträdesdagen boende
gratiaJisterna, dels respektera Köping—Uttersbergs järnvägsaktiebolag
och Bernshammars Konsumtionsförening u. p. a.
medgiven rätt att nyttja en inom ägofigur 16 å kartan befintlig
brunn jämte hydroforanläggning och en inom sagda
ägofigur nedlagd rörledning ävensom medgiva de närboende,
vilka hittills hämtat vatten i nämnda brunn, att fortfarande
nyttja densamma, dels ock bereda f. d. kusken Per
Gustaf Hedström och hans hustru Alma Josefina Hedström
under deras återstående livstid fri bostad örn kök och kammare
samt vedbrand och potatisland å egendomen, att köparna
och framtida ägare av egendomen medgivas rätt att
från ett å området I—J—K—S—T—U—I befintligt grustag
i mån av tillgång för egendomens behov årligen hämta intill
5 kubikmeter grus, att köparna svara för å egendomen från
tillträdesdagen belöpande skatter och onera, att köparna äro
skyldiga tåla skada och intrång, som förorsakas egendomen
genom över densamma framdragna elektriska ledningar, vilka
tillhöra domänverket och telegrafverket, dock att köparna
må påfordra annan sträckning av den telegrafverket tillhöriga
ledningen, som är framdragen genom parken i omedelbar
närhet av herrgårdsbyggnaden, samt att Karmansbo
Bruk, Riddarhytte aktiebolag och Bergslagens Gemensamma
Kraftförvaltning, som äro ägare av över egendomen med vederbörligt
tillstånd framdragna elektriska ledningar, förbehållas
rätt att under den tid tillståndet avser ha ledningarna
kvarstående och nyttja desamma utan rätt för egendomens
köpare till annan ersättning än av ledningarnas innehavare
för skada till följd av reparation, förändring eller tillsyn av
ledningarna ävensom för skada, som förorsakas å kreatur.

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

14:o.

Långtibble nr 3 i Västmanlands län.

Kronoegendomen V2 mantal Långtibble nr 3 i Frösthults socken av Västmanlands
län är utarrenderad intill den 14 mars 1942 mot en årlig avgäld,
som utgår med dels 121 kilogram smör, 12 hektoliter vete och 14 hektoliter
blandsäd, hälften korn och hälften havre, att lösas med penningar efter
senast för länet fastställda pris enligt litt. A i markegångstaxa^ dels ock därutöver
625 kronor. Arrendeavgälden utgjorde för senast tilländalupna arrendeår
1,250 kronor.

Uppskattning har hållits å egendomen under år 1939 och 1940. Av det
vid förrättningen förda instrumentet jämte övriga till ärendet hörande handlingar,
däribland en av distriktslantmätaren B. Rydbeck år 1930 upprättad
karta med tillhörande beskrivning över egendomen, inhämtas bland annat
följande.

Egendomen, som är belägen 15 kilometer från Enköping och förlagd i två
skiften, hemskiftet och utskiftet Marstallsängen, innehåller en areal av
61.759 hektar, därav 33.327 hektar åker och tomt, 3.750 hektar äng, 24.450
hektar skogsmark och 0.232 hektar annan avrösningsjord.

Åkerjorden å hemskiftet består av lerjord, delvis stenbunden. Utskiftet
består av lättjord. Åkerjorden är i sin helhet täckdikad.

Byggnadsbeståndet är med undantag av svinhuset, som är i mindre gott
stånd, av medelgod beskaffenhet. Nytt svinhus erfordras ävensom mjölkrum,
varjämte boningshuset ansetts behöva undergå modernisering.

Egendomen är elektrifierad med arrendatorn tillhörig anläggning. Frösthults
elektriska distributionsförening levererar kraft till gården. Staten har
högspänningsledning dragen över egendomens mark. Egendomen äger ej
del i samfällighet.

Taxeringsvärdet utgör 33,800 kronor, därav för skog 4,100 kronor. Ett å
egendomen befintligt boningshus med uthus äges och bebos av 68-åriga
Augusta Rask, dotter till en avliden torpare å egendomen.

Uppskattningsnämnden har föreslagit egendomens försäljning vid arrendeperiodens
utgång den 14 mars 1942 i en lott. Nämnden har förordat, att
egendomen hembjudes nuvarande arrendatorn, Samuel Larsson, som innehaft
egendomen sedan år 1915 och väl hävdat densamma.

Egendomen har av nämnden åsatts ett saluvärde av i runt tal 34,400 kx-onor,
därav för avrösningsjord med växande skog 5,886 kronor.

Augusta Rask skulle enligt nämndens förslag, så länge hon levde, tillförsäkras
rätt att bibehålla och bebo sin lägenhet mot utgörande av tio dagsverken
på köparens kost och med rätt att av honom erhålla erforderligt
bränsle av ris och kvistar.

Saluvärderingen av egendomen är verkställd under förutsättning att egendomen
överlåtes i befintligt skick. Nämnden har icke funnit skäl föreslå
föreskrivande av .särskilda villkor rörande egendomens användning eller
återköpsrätt. Skulle icke förty dylika föreskrifter anses erforderliga, har
nämnden funnit sig böra föreslå nedsättning i saluvärdet med tio procent.

Arrendatorn Larsson har förklarat sig villig förvärva egendomen till åsatt
saluvärde.

överjägmästaren har icke haft något att erinra mot egendomens försäljning.

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

Med skrivelse den 10 januari 1941 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört i huvudsak följande.

Styrelsen biträder uppskattningsnämndens förslag om egendomens försäljning
till det åsätta saluvärdet. Egendomen bör i enlighet med nämndens
förslag hembjudas arrendatorn Samuel Larsson att tillträdas den 14 mars
1942. Därest egendomen kommer att förvärvas av annan än Larsson, synes
kronan böra förbehållas rätt till den husröteersättning, som vid Larssons avträdande
av egendomen kan komma att påsynas densamma, varjämte blivande
köpare synes böra tillförbindas att, därest kronan nödgas till egendomens
arrendator utgiva ersättning för av denne å egendomen verkställd
höstplöjning, trädesberedning och sådd eller för å egendomen befintlig,
arrendatorn tillhörig elektrisk anläggning, gottgöra kronan för vad kronan i
sådant hänseende erlagt. Augusta Rask torde under villkor, som av nämnden
föreslagits, böra tillförsäkras rätt att inneha och bebo sin nuvarande
lägenhet.

Med biträdande av domänstyrelsens försäljningsförslag hemställer jag,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen V2 mantal Långtibble nr 3 i Frösthults
socken av Västmanlands län må mot ett saluvärde av
34,400 kronor försäljas enligt förordningen den 6 juni 1929
(nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom
m. m. med hembudsrätt jämlikt 9 § i förordningen för arrendatorn
av egendomen, Samuel Larsson, samt under villkor i
övrigt,

att egendomen försäljes med tillträdesrätt för köparen
den 14 mars 1942,

att egendomen försäljes i det skick, vari den vid tillträdet
befinner sig,

att endast kronan tillhöriga hus och anläggningar ingå i
försäljningen,

att, därest Larsson kommer att förvärva egendomen, samtliga
mellan honom och kronan förefintliga, på gällande arrendekontrakt
om egendomen grundade rättsanspråk med
undantag av eventuella anspråk på oguldna arrendeavgälder
och skatter i och genom köpet skola vara reglerade,

att Augusta Rask förbehålles rätt att, så länge hon lever,
mot utgörande av tio dagsverken på köparens kost och med
rätt för henne att av köparen avgiftsfritt erhålla erforderligt
bränsle av ris och kvistar ha sina hus kvarstående å egendomen
och nyttja desamma,

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

att ersätta därvid uppkommande skada och intrång, dels ock
för styrelsens personal erhålla obehindrat tillträde till den
försålda fastigheten för ledningens tillsyn och underhåll samt
reparation av densamma, därvid möjligen uppkommande
skada skall av styrelsen ersättas; skolande i fråga om sagda
rättigheter vidare gälla, ali de träd och buskar, som fällas för
ledningens bibehållande, skola tillhöra ägaren av den försålda
fastigheten och av denne tillvaratagas, att vattenfallsstyrelsen
till säkerhet för nämnda rättigheter må till förmån
för den av Kungl. Maj:t och kronan ägda lägenheten Söderfors
l2 i Älvkarleby socken av Uppsala län erhålla servitutsinteckning
i den försålda fastigheten och att, innan sådan inteckning
meddelats, ägaren av den försålda fastigheten skall
vara skyldig att vid överlåtelse av fastigheten eller del därav
göra förbehåll om ifrågavarande rättigheters bestånd ävensom
förbinda ny ägare att vid sådan överlåtelse göra samma
förbehåll,

samt att annan innehavare av över egendomen med vederbörligt
tillstånd framdragna elektriska ledningar förbehålles
rätt att lia ledningarna kvarvarande och nyttja desamma utan
rätt för köpare till annan ersättning än av ledningarnas innehavare
för skada till följd av förändring, reparation eller
tillsyn av ledningarna ävensom för skada, som förorsakas å
kreatur;

skolande beträffande försäljningen, för såvitt annan
person än Larsson kommer att förvärva egendomen, dessutom
iakttagas, att kronan förbehåller sig rätt till den ersättning
för husröta, som enligt gällande arrendekontrakt
vid löpande arrendeperiods utgång den 14 mars 1942 skall av
arrendatorn erläggas, samt att, därest kronan nödgas till arrendatorn
utgiva ersättning för av denne å egendomen verkställd
höstplöjning, trädesberedning och sådd, ävensom för
å egendomen befintlig, arrendatorn tillhörig elektrisk anläggning,
blivande köpare skall vara pliktig gottgöra kronan
för vad kronan i sådant hänseende erlagt.

lärn.

Långtibble nr 4 i Västmanlands län.

Ivronoegendomen V2 mantal Långtibble nr 4 litt. B i Frösthults socken av
Västmanlands län är utarrenderad intill den 14 mars 1942 mot en årlig avgäld
av 1,585 kronor.

Uppskattning har hållits å egendomen under år 1939 och 1940. Av det
vid förrättningen förda instrumentet, däribland en av distriktslantmätaren

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

F. Torbjörnsson år 1921 avkopierad och kompletterad karta över egendomen
med tillhörande beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 14 kilometer från Enköping och förlagd i ett
sammanhängande långsmalt skifte, innehåller en areal av 75.601 hektar,
därav 40.290 hektar tomt och åker samt 35.311 hektar annan mark. Torp
eller lägenheter finnas icke å egendomen.

Egendomens åkerjord, som i sin helhet är täckdikad, består av lerjord.

Med undantag av boningshuset, som är i mindre gott skick och behöver
undergå en genomgripande reparation eller helst nybyggas, är byggnadsbeståndet
i medelgott skick. Mjölkrum och fast gödselstadsbotten med tillhörande
brunn erfordras emellertid.

Egendomen är elektrifierad med arrendatorn tillhörig anläggning. Frösthults
elektriska distributionsförening levererar kraft till egendomen. Staten
har elektrisk högspänningsledning framdragen över egendomens mark. Fastigheten
tillhörande samfällighet finnes ej.

Taxeringsvärdet utgör 41,300 kronor, därav 7,300 kronor för skog.

Uppskattningsnämnden har föreslagit egendomens försäljning vid arrendeperiodens
utgång den 14 mars 1942 i en lott. Nämnden har förordat, att
egendomen hemb judes nuvarande arrendatorn, Emanuel Larsson, som innehaft
egendomen på arrende sedan 1925 och under arrendetiden väl hävdat
densamma.

Egendomen har av nämnden åsatts ett saluvärde av i runt tal 42,300 kronor,
därav för avrösningsjord med därå växande skog 10,110 kronor. Värderingen
är verkställd under förutsättning att egendomen överlåtes i befintligt
skick.

Nämnden har icke funnit skäl föreslå föreskrivande av särskilda villkor
angående egendomens användning eller återköpsrätt. Skulle icke förty dylika
föreskrifter anses erforderliga, har nämnden funnit sig böra föreslå en
nedsättning av saluvärdet med tio procent.

Arrendatorn Larsson har förklarat sig villig förvärva egendomen till det
åsätta saluvärdet.

Överjägmästaren har icke haft något att erinra mot egendomens försäljning.

I skrivelse den 10 januari 1941 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört i huvudsak följande.

Styrelsen biträder uppskattningsnämndens förslag örn egendomens försäljning
till det åsätta värdet. Egendomen bör i enlighet med nämndens förslag
hembjudas arrendatorn Emanuel Larsson att tillträdas den 14 mars 1942.
Därest egendomen kommer att förvärvas av annan än Larsson, synes kronan
böra förbehållas rätt till den husröteersättning, som vid Larssons avträdande
av egendomen kan komma att påsynas densamma. Därjämte bör blivande
köpare av egendomen tillförbindas att, därest kronan nödgas till egendomens
arrendator utgiva ersättning för av honom å egendomen verkställd
höstplöjning, trädesberedning och sådd ävensom för å egendomen befintlig,
arrendatorn tillhörig elektrisk anläggning, gottgöra kronan för vad kronan
i sådant hänseende erlagt.

Departements■ Då jag icke har något att erinra mot ifrågavarande försäljningsförslag,
chefen, hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen mantal Långtibble nr 4 litt. B i
Frösthults socken av Västmanlands län må mot ett saluvärde

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

av 42,300 kronor försäljas enligt förordningen den 6 juni
1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom
m. m. med hembudsrätt enligt 9 § i förordningen
för arrendatorn av egendomen, Emanuel Larsson, samt under
villkor i övrigt,

att egendomen försäljes med tillträdesrätt för köpare den
14 mars 1942,

att egendomen försäljes i det skick, vari den vid tillträdet
befinner sig,

att endast kronan tillhöriga hus och anläggningar ingå i
försäljningen,

att köparen såsom ägare av egendomen medgiver vattenfallsstyrelsen
rätt att dels kostnadsfritt för all framtid bibehålla
en över egendomen framdragen högspänningsledning,
dels borttaga för ledningen hinderliga och för dess säkerhet
farliga träd och buskar med skyldighet för vattenfallsstyrelsen
att ersätta därvid uppkommande skada och intrång, dels
ock för styrelsens personal erhålla obehindrat tillträde till
den försålda fastigheten för ledningens tillsyn och underhåll
samt reparation av densamma, därvid möjligen uppkommande
skada skall av styx-elsen ersättas; skolande i fråga
om sagda rättigheter vidare gälla, att de träd och buskar,
som fällas för ledningens bibehållande, skola tillhöra ägaren
av den försålda fastigheten och av denne tillvaratagas, att
vattenfallsstyrelsen till säkerhet för nämnda rättigheter må
till förmån för den av Kungl. Maj:t och kronan ägda lägenheten
Söderfors l2 i Älvkarleby socken av Uppsala län erhålla
servitutsinteckning i den försålda fastigheten och att,
innan sådan inteckning meddelats, ägaren av den försålda
fastigheten skall vara skyldig att vid överlåtelse av fastigheten
eller del därav göra förbehåll örn ifrågavarande rättigheters
bestånd ävensom förbinda ny ägare att vid sådan
överlåtelse göra samma förbehåll,

samt att annan innehavare av över egendomen med vederbörligt
tillstånd framdragna elektriska ledningar må ha ledningarna
kvarvarande och nyttja desamma utan rätt för köpare
tili annan ersättning än av ledningarnas innehavare
för skada till följd av förändring, reparation eller tillsyn av
ledningarna ävensom för skada, som förorsakas å kreatur;

Kunni. Maj.ts proposition nr 151.

skolande beträffande försäljningen, för såvitt annan person
än Larsson kommer att förvärva egendomen, dess
utom iakttagas, att kronan förbehåller sig rätt till den
ersättning för husröta, som enligt gällande arrendekontrakt
vid löpande arrendeperiods utgång den 14 mars 1942 skall
av arrendatorn erläggas, samt att, därest kronan nödgas till
arrendatorn utgiva ersättning för av denne å egendomen
verkställd höstplöjning, trädesberedning och sådd, ävensom
för å egendomen befintlig, arrendatorn tillhörig elektrisk anläggning,
blivande köpare skall vara pliktig gottgöra kronan
för vad kronan i sådant hänseende erlagt.

16:o.

Stora och Lilla Avesta nr 1 i Kopparbergs län.

I en den 5 mars 1937 dagtecknad proposition, nr 230, punkt 13, underställde
Kungl. Majit riksdagens prövning frågan örn försäljning av mark
från kronoegendomen Stora och Lilla Avesta nr 1 i Kopparbergs län. Rörande
egendomens beskaffenhet m. m. inhämtas av nämnda proposition bland
annat följande.

Kronoegendomen vöre belägen delvis inom Folkärna socken, delvis inom
Krylbo köping. Egendomen, som i öster begränsades av norra stambanan,
uppdelades genom den över egendomen i riktning öster och väster framdragna
järnvägen Krylbo—Mjölby i två större områden. Det södra av dessa
områden genomflötes av Svartån. Av det söder örn järnvägen Krylbo—Mjölby
liggande området disponerades östra delen mellan stambanan och Svartån
av statens järnvägar. Återstoden av detta område ävensom den norr örn nyssnämnda
järnväg liggande delen av egendomen förvaltades av domänstyrelsen.

Av domänstyrelsens förvaltningsområde hade berörda norra del av egendomen
ävensom det område av den söder örn järnvägen Krylbo—Mjölby belägna
delen, som inneslötes av Svartån, genom Kungl. Maj:ts beslut den 22
mars 1929 inkorporerats med Krylbo köping. Aven det av statens järnvägar
disponerade området utgjorde på grund av samma beslut en del av köpingen.
För vissa delar av de inkorporerade markområdena hade stadsplan utarbetats
och den 8 juni 1923 vunnit fastställelse. Av de under domänstyrelsens förvaltning
stående markområdena hade viss del intill den 14 mars 1942 upplåtits
såsom jordbruksarrende genom styrelsens kontrakt den 5 september
1931. Den årliga avgälden utgjorde 1,310 kronor.

Sedan Krylbo köping anhållit att få förvärva vissa närmare angivna delar
av egendomen, upprättades vid uppskattningsförrättning två alternativa försäljningsförslag,
det ena omfattande hela den del av egendomen, för vilken
stadsplan utarbetats, med en areal av 81.9090 hektar och det andra omfattande
ett i förstnämnda förslag ingående mindre, närmast samhället beläget område
om 5.8360 hektar. Förut berörda såsom jordbruksarrende upplåtna
markområde vore beläget å den ifrågasatta större salulotten. Domänstyrelsen
förordade försäljning av det stadsplanelagda området i två lotter, nämligen
dels förenämnda lott om 5.8360 hektar med ett saluvärde av 50,850 kro -

Kungl. Maj:ts proposition nr 151.

nor, dels ock en lott om 76.0730 hektar — motsvarande det stadsplanelagda
området med undantag av förstnämnda lott — med ett saluvärde av 106,700
kronor. Kungl. Maj:t biträdde domänstyrelsens försäljningsförslag.

Beträffande förenämnda försäljningsförslag torde jag i övrigt få hänvisa
till den i proposition nr 230/1937 förehragta utredningen.

I utlåtande den 13 maj 1937, nr 87, i anledning av omförmälda proposition
anförde jordbruksutskottet bland annat:

»Genom besök på platsen bar utskottet inhämtat närmare kännedom örn
föreliggande ärende. Krylbo köpings möjligheter att tillgodose behovet av
erforderlig tomtmark äro tydligen beroende av förvärv av mark från kronan
och från en enskild jordägare. För den naturliga utvecklingen av köpingens
bebyggelse synes tillgång till sistberörda mark vara mest önskvärd. Då
det emellertid för närvarande icke lärer vara möjligt att träffa uppgörelse
om förvärv härav, torde köpingen vara nödsakad att söka inköpa mark från
kronan. Det mindre av de båda nu till försäljning ifrågasatta områdena synes
också lämpligt till omedelbar bebyggelse med avseende på såväl belägenhet
som markens beskaffenhet och möjligheter alf bereda avlopp. Utskottet
finner det angeläget för köpingen att nied det snaraste komma i besittning
av denna mark; detta särskilt med hänsyn till det behov av tomtmark som
redan nu förefinnes. Däremot förefaller det icke vara så angeläget för köpingen
att redan nu inköpa det större området. Dess belägenhet mera avsides
från köpingens centrala delar kommer att medföra en mindre lämplig
utveckling av köpingens bostadsbebyggelse. Området är dessutom i ganska
stor utsträckning låglänt och sankt, vilket förorsakar avsevärda utgifter för
dränering och avlopp. Av angivna skäl bland andra torde åtminstone för
närvarande frågan om inköp av detta område vara av mindre aktualitet för
köpingen. Med hänsyn till önskvärdheten för köpingen att befordra en ändamålsenlig
och planmässig fortsatt bebyggelse synes det utskottet angeläget, att
köpingen gör förnyade ansträngningar att förvärva den härför lämpliga marken,
tillhörande den i det föregående omnämnde enskilde ägaren. Utskottet
har emellertid med det sist anförda icke velat motsätta sig, att försäljning av
bägge områdena ifråga kan ske till köpingen.

Vad så angår frågan örn köpeskillingarnas storlek anser utskottet, att köpingens
intresse och strävan att kunna till ej alltför höga priser upplåta
Byggnadstomter bör i görligaste mån beaktas. På grund av nuvarande ägareförhållanden
med avseende å för ändamålet tillgänglig mark synas tomtvärdena
lia blivit högre än som skulle varit fallet under andra mera normala
förhållanden, vilket även måhända kommit till uttryck i den utförda markuppskattningen.
Det synes utskottet emellertid vara av vikt, att staten medverkar
till att tomtpriserna hällas inom en skälig nivå och att i varje fall
vid den försäljning, varom nu är fråga, tillses att vid bestämmandet av köpeskillingen
denna avpassas så, att tomtupplåtelser av köpingen kunna ske till
priser, som med frånseende av nuvarande exceptionella och måhända övergående
förhållanden kunna anses skäliga. Utskottet vill därför och med hänsyn
till det ovan anförda samt till de i ärendet väckta motionerna förorda,
att Kungl. Majit beträffande det mindre området bemyndigas medgiva den
minskning av köpeskillingen intill 40,000 kronor vid försäljning lill köpingen,
som Kungl. Majit kan finna påkallad efter förnyad undersökning i saken
och med beaktande av vad utskottet här anfört. Vad åter angår försäljningen
av det större området synes denna kunna anstå tills klarhet vunnits
beträffande möjligheten att förvärva ovanberörda enskild ägare tillhöriga
markområdet. Med avseende på köpeskillingen härå vill fördenskull utskottet
ej för närvarande föreslå någon avvikelse från Kungl. Majits förslag.»

Kungl. Maj.ts proposition nr 151.

Depa rtementschefen.

Riksdagen anmälde i skrivelse den 26 maj 1937, nr 336, att riksdagen fattat
beslut i överensstämmelse med vad jordbruksutskottet i förenämnda utlåtande
föreslagit. Statsmakternas beslut i ämnet meddelades domänstyrelsen
i skrivelse den 11 juni 1937.

I skrivelse den 11 februari 1941 har domänstyrelsen, underställt Kungl.
Maj:ts prövning uppkommen fråga om försäljning av visst område av den
förut omförmälda av domänstyrelsen utarrenderade jordbrukslotten. Styrelsen
bar härvid anfört i huvudsak följande.

I en till styrelsen ingiven ansökning bär Krylbo köpings kommunalnämnd
anhållit att få från jordbrukslotten inköpa ett å en av distriktslantmätare!!
E. V. Hising år 1940 upprättad kartskiss med blå gränslinjer utmärkt område.
Avstyckning av området, vars gränser utlagts i enlighet med vad som
angivits i ett nytt, av kommunalfullmäktige godkänt stadsplaneförslag, skall
försiggå från stadsägan nr 147 + 152 + 154 + 155 + 160 + 161 + 162 +
163 i Krylbo köping. Förrättningen pågår och har ännu icke avslutats. Enligt
vad förrättningsmannen meddelat skulle området i fråga komma att
innehålla en areal av 0.875 hektar. Området är av köpingen avsett att användas
för planerad mindre industri.

Ett kronan tillhörigt, i arrendet ingående lider av stolpar och bräder under
tak av papp är delvis uppfört å området.

Köpingen har för området erbjudit en köpeskilling att utgå efter ett beräknat
pris av 80 öre per kvadratmeter. Köpingen har förklarat sig villig
att utan kostnad för statsverket riva och bortföra liderbyggnaden, varjämte
köpingen förbundit sig att såsom ersättning för nämnda byggnad bekosta
utökning med tolv meter av en intill lidret liggande loge samt att i denna
tillbyggnad inreda lider. De med områdets förvärvande förenade lagfartsoch
avstyckningskostnaderna skulle även erläggas av köpingen.

Områdets försäljning har tillstyrkts av domänintendenten. Arrendelottens
innehavare, V. Eriksson, har skriftligen medgivit, att området i fråga finge
utan ersättning till honom frånskiljas arrendet.

Styrelsen har för egen del icke något att erinra mot områdets försäljning
till köpingen mot den erbjudna köpeskillingen och övriga av köpingen föreslagna
villkor. Köpeskillingen bör erläggas kontant vid köpekontraktets undertecknande,
då tillträdet av området bör ske. De köpingen åliggande rivnings-
och byggnadsarbetena böra utföras inom utgången av år 1942.

Ärendet är, därest icke särskilda omständigheter föranleda annan ordning,
av beskaffenhet alt böra underställas riksdagens prövning. Då 1937
års riksdagsbeslut, som givetvis måste anses innebära ett riksdagens samtycke
till försäljning av ovanberörda tvenne lotter, måhända även bör uppfattas
som ett dess medgivande till försäljning av samma områden icke allenast
som helheter utan även uppdelade, torde emellertid den möjlighet även
kunna tänkas vara för handen, att föreliggande försäljningsärende, som avser
överlåtelse av ett markområde, som otvivelaktigt utgör en del av förberörda
större lott, icke behöver underställas riksdagen.

Mot det framförda försäljningsförslaget har jag icke något att erinra. Med
hänsyn till vad i ärendet framkommit finner jag emellertid detsamma böra
underställas riksdagens prövning. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen medgiva,

Kungl. Majlis proposition nr 151.

att från de i kronans ägo kvarvarande, under domänstyrelsen
förvaltning stående ägoområdena av den i Kopparbergs
län delvis inom Folkärna socken och delvis inom Krylbo
köping belägna kronoegendomen Stora och Lilla Avesta
nr 1, må sedan ett å en av distriktslantmätaren E. V. Hising
år 1940 uppgjord kartskiss med blå kantfärg angivet område
örn cirka 0.875 hektar blivit i vederbörlig ordning avstyckat
från stadsägan nr 147 + 152 + 154 + 155 + 160 + 161 +
162 + 163 i Krylbo köping samt avstyckningsförrättningen
vunnit fastställelse, till köpingen försälja sagda område mot
en köpeskilling, beräknad efter 80 öre per kvadratmeter, och
under villkor i övrigt, att området försäljes med tillträde för
köparen från dagen för köpekontraktets utfärdande, att området
försäljes i det skick, vari detsamma vid tillträdet befinner
sig, att köparen skall vara skyldig att före utgången
av år 1942 dels utan kostnad för statsverket riva och bortföra
den å området delvis uppförda liderbyggnaden, dels såsom
ersättning för denna på egen bekostnad med tolv meter
förlänga en kronan tillhörig, intill lidret liggande loge, därvid
tillbyggnaden skall uppföras av samma material och med
samma dimensioner som logbyggnaden, och dels likaledes på
egen bekostnad i denna tillbyggnad inreda lider, att köpeskillingen
för området erlägges kontant vid köpekontraktets un
tertecknande, samt att föreskrifterna i förordningen den 6
juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom
m. m. i övrigt skola i tillämpliga delar lända till
efterrättelse.

Vad departementschefen ovan under punkterna 1—16
hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma,
bifaller Hans Majit Konungen samt förordnar, att proposition
av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Fritz af Petersens.