Kungl. Maj.ts proposition nr 150 (Proposition 1953:150)

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

Kr 150.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ytterligare utgifter
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1952/53; given Stockholms slott den 13 mars 1953.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 mars
1953.

Närvaran de:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman, Hedlund,

Lindell, Nordenstam.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anför efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter.

De anslag, som efter riksstatens fastställande ytterligare äskats för det nu
löpande budgetåret, har uppförts dels å tilläggsstat I som fastställts av 1952
års riksdag vid dess höstsession (r. skr. 1952: 442), och dels å tilläggsstat II,
som avser anslagsäskanden — upptagna i propositionen nr 2 — till innevarande
års riksdag. Efter anmälan av nämnda proposition har anslagsäskanden
å tilläggsstat II beslutats av Kungl. Maj :t i propositionerna nr 47, 54,
78, 111, 124 och 131.

De ytterligare anslagsäskanden avseende tilläggsstat II till riksstaten för
innevarande budgetår, vilka ansetts nu böra föreläggas riksdagen, har tidigare
denna dag anmälts. På hemställan av vederbörande föredragande har

1 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr ISO.

Kungl. Maj. ts proposition nr 150.

Kungl. Maj :t därvid fattat beslut enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
för denna dag (bil. 1—15). En förteckning över av Kungl. Maj:t å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 till och med denna dag
äskade anslag utöver de i propositionen nr 2 upptagna anslagen torde få
bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende (bihang).

Av förteckningen framgår att — med beaktande jämväl av nyssnämnda
nya framställningar om anslag — efter det propositionen nr 2 till årets riksdag
framlades, å tilläggsstat äskats 86,i miljoner kronor å driftbudgeten och
53,7 miljoner kronor å kapitalbudgeten. Härav hänför sig 51,o miljoner kronor
å driftbudgeten (inkl. avskrivningsmedel) och 16,2 miljoner kronor å
kapitalbudgeten till av sysselsättningspolitiska skäl gjorda medelsäskanden,
vilka i annan sammanhang (prop. nr 131) tidigare denna dag anmälts av
chefen för socialdepartementet.

Å tilläggsstat I har tidigare av riksdagen anvisats anslag om tillhopa 179,5
miljoner kronor å driftbudgeten, varjämte å tilläggsstat II äskats anslag om

177.4 miljoner kronor å driftbudgeten och 153,8 miljoner kronor å kapitalbudgeten.
Vid bifall till de efter avlämnande av propositionen nr 2 till och
med denna dag gjorda ytterligare anslagsäskanden å tilläggsstat II skulle anslagen
å tilläggsstater till riksstaten för innevarande budgetår uppgå till sammanlagt
för driftbudgeten 443,o miljoner kronor och för kapitalbudgeten

207.5 miljoner kronor.

Chefen för finansdepartementet hemställer härefter, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att godkänna de förslag, om vilka Kungl. Maj :t enligt
bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—15) fattat
beslut.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att proposition
av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,,
skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
IV. Hammargren.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

Bilaga 1.

Egentliga statsutgifter.

Andra huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärcnden! hållet
inför Hans Maj.t Konungen i statsi-ådet ä Stockholms
slott den 13 mars 1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman, Hedlund,
Lindell, Nordenstam.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler härefter
under justitiedepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 samt
anför därvid följande.

F. Diverse.

[1] 10. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Detta anslag är
i gällande riksstat uppfört med 635 000 kronor. Därjämte fanns vid ingången
av innevarande budgetår en reservation av omkring 42 000 kronor,
varför under budgetåret för ändamålet totalt tillgängliga medel uppgår
till 077 000 kronor. Av detta belopp har under budgetårets sju första
månader 540 700 kronor förbrukats. Den 1 februari 1953 återstod således
136 300 kronor. För täckande av merkostnader på grund av den genomförda
höjningen av statstjänstemännens löner har därefter ett belopp av
74 000 kronor överförts till anslaget från särskilt för ändamålet anvisat anslag
(jfr statsutsk. uti. 49/1952). Vidare har omkring 12 500 kronor, motsvarande
av justitiedepartementet förskotterad, till annat statsdeparteinent
hörande kommittékostnad, blivit återlevererade till anslaget. För budgetårets
sista fem månader skulle följaktligen ett belopp av omkring 222 800 kronor
stå till förfogande. Då därunder medelsbehovet per månad i detta sammanhang
kan beräknas till ett belopp, motsvarande vad som i medeltal förbrukats
under månaderna juli 1952—januari 1953 eller i runt tal 77 000 kronor,

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

kan de ordinära utgifterna under tiden februari—juni 1953 uppskattas till
385 000 kronor. Härtill bör läggas ett belopp av i runt tal 15 000 kronor, motsvarande
de beräknade tryckningskostnaderna för vissa betänkanden.

De kostnadskrävande utredningarna om revision av fastighetsbildningslagstiftningen,
om reformer på strafflagstiftningens område, om valsättet,
om nya privaträttsliga bestämmelser på lufträttens område samt om översyn
av rättegångsbalken har under budgetåret fortsatt sitt arbete. Vidare belastas
anslaget av kostnader för ett flertal nya utredningar. Sålunda har bl. a. säkerhetsanstaltsutredningen,
bilskadeutredningen, kommittén angående det
allmännas skadeståndsansvar och 1952 års sakkunniga för kursverksamhet
för expropriationstekniker påbörjat sitt arbete. Särskilda sakkunniga har
tillkallats för att utreda frågan om åtgärder för att nedbringa väntetiderna
vid sinnesundersökningar i brottmål m. m.

För det fortsatta bedrivandet under innevarande budgetår av de på justitiedepartementet
ankommande utredningarna kräves i enlighet med vad i
det föregående anförts att anslaget förstärkes med (385 000 + 15 000 —
222 800 kronor) i runt tal 175 000 kronor. Jag hemställer därför, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa ett
reservationsanslag av 175 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Olle Hellberg.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

Bilaga 2.

Egentliga statsutgifter.

Tredje huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 13 mars 1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman, Hedlund,
Lindell, Nordenstam.

Ministern för utrikes ärendena anmäler härefter under utrikesdepartementets
handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 samt anför därvid följande.

A. Utrikesförvaltningen.

[1] Utrikesförvaltningen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har den 6 juni 1952
i enlighet med riksdagens beslut (r. skr. 1952: 3) fastställt avlöningsstat under
förevarande anslag, varvid för avlöningar till icke-ordinarie administrativ
personal upptagits en obetecknad post å 2 333 000 kronor.

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag (III ht, s. 5) framhölls,
att frågan på vad sätt vakttjänsten inom utrikesdepartementet borde
vara organiserad undersöktes genom statens organisationsnämnd samt att
förslag i ämnet i förekommande fall torde få föreläggas riksdagen, sedan utredningen
slutförts. Utredningen, som ännu icke är avslutad i vissa detaljer,
har givit vid handen, att antalet expeditionsvakter bör ökas med en samt
att fast arbetsledning är särskilt önskvärd. Detta önskemål lorde lämpligen
kunna tillgodoses genom att en befattning såsom uppsyningsman i departementet
inrättas. Tjänsten synes med hänsyn till arbetsuppgifterna böra placeras
i lönegraden 14 och tills vidare uppföras å extra ordinarie stat. Kostnaderna
för innevarande budgetår har beräknats till omkring 2 000 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

Vid bifall härtill kan antalet förste expeditionsvakter i departementet vid
uppkommande vakans minskas från tre till två, varom förslag kommer att
framdeles underställas riksdagen.

För övertidsersättningar har för nästa budgetår en höjning av medelsanvisningen
med 25 000 kronor beviljats. Även för innevarande budgetår erfordras
ytterligare medel för detta ändamål, huvudsakligen på grund av
ökade kostnader för vakttjänsten inom departementet till följd av överflyttningen
till Arvfurstens palats. Merkostnaderna har beräknats till 20 000
kronor.

För innevarande budgetår skulle alltså erfordras ytterligare (20 000 -\-2 000 =) 22 000 kronor.

Inrättande av en tjänst såsom uppsyningsman medför merutgifter under
nu ifrågavarande post även för budgetåret 1953/54. Dessa har beräknats
till ca 7 000 kronor. Med hänsyn till att departementets äskanden å riksstaten
för sagda budgetår redan behandlats av riksdagen, torde erforderligt
bemyndigande att för budgetåret 1953/54 få överskrida posten böra inhämtas
i detta sammanhang.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen

dels medgiva att den i avlöningsstaten för utrikesförvaltningen
upptagna posten till avlöningar åt icke-ordinarie administrativ
personal må för budgetåret 1952/53 överskridas
med högst 22 000 kronor,

dels ock medgiva att motsvarande post i avlöningsstaten
för budgetåret 1953/54 må överskridas med högst 7 000 kronor.

C. Diverse.

[2] 14 a. Ytterligare medel till tillfälliga representationskostnader. För innevarande
budgetår har riksdagen till tillfälliga representationskostnader
anvisat dels å riksstaten ett reservationsanslag av 50 000 kronor (r. skr.
1952:3), dels ock å tilläggsstat II ett reservationsanslag av 12 000 kronor,
vilket är avsett för representationsbidrag åt statsrådet Hammarskjöld. För
nästa budgetår har hittills anvisats ett reservationsanslag av 60 000 kronor.
Kostnaderna för representationsbidraget är icke inräknade däri. Det å riksstaten
för innevarande budgetår anvisade anslaget av 50 000 kronor är enligt
vad numera visat sig icke tillräckligt för sitt ändamål. Medelsbehovet torde
emellertid icke komma att uppgå till samma belopp som för nästa budgetår,
60 000 kronor. Utgiftsökningen synes nämligen kunna begränsas till 5 000
kronor. Detta belopp bör alltså nu äskas av riksdagen.

I anledning av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

att till Ytterligare medel till tillfälliga representationskostnader
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53
anvisa ett reservationsanslag av 5 000 kronor.

Vad ministern för utrikes ärendena sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
L. Kellberg.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

Bilaga 3.

Egentliga statsutgifter.

Fjärde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
13 mars 1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman, Hedlund,
Lindell, Nordenstam.

T. f. chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Lindell, anmäler vissa
under försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående
egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53
och anför därvid följande.

B. Centrala förvaltningsmyndigheter.

[1] 9 a. Krigsmaterielverket: Engångsanskaffning av vissa maskiner m. m.
Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen nr 251 anvisade 1950 års
riksdag (höstsessionen) under denna rubrik å tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1950/51 för maskinanskaffning in. m. för höjande av den industriella
krigsberedskapen ett reservationsanslag av 3 000 000 kronor, varjämte
riksdagen bemyndigade Kungl. Maj :t att medgiva att därutöver beställningar
å maskiner finge utläggas inom en kostnadsram av 3 000 000 kronor.
Genom beslut den 15 december 1950 meddelade Kungl. Maj :t bestämmelser
rörande det sålunda beviljade anslaget samt bemyndigade tillika krigsmaterielverket
att utlägga beställningar m. m. enligt en plan slutande å 6 000 000
kronor.

Krigsmatcrielverket hemställer i skrivelse den 29 november 1952 att för
ändamålet å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1952/53 måtte anvisas
ett reservationsanslag av 3 000 000 kronor. Ämbetsverket anför, att beställningar
enligt förenämnda plan utlagts och delvis redan likviderats. För
dessa likvider har hittills det anvisade beloppet å 3 000 000 kronor varit tillfyllest.
Under senare delen av innevarande budgetår beräknas emellertid

Kungl. Maj:ts proposition nr i50.

likvider komma att förfalla till betalning av sådan storleksordning att det
anvisade anslaget kommer att helt förbrukas. Då verket redan beställt maskiner
m. m. till ett belopp av omkring 4 500 000 kronor och inom den närmaste
tiden skall utlägga ytterligare betydande beställningar erfordras att
medel nu anvisas för täckande av hela bemyndigandet.

Föredraganden. Det torde vara nödvändigt att anslag nu beviljas för
att täcka utgifterna för den materielanskaffning vartill krigsmaterielverket
enligt riksdagens beslut erhållit bemyndigande. Jag föreslår därför att å
tilläggsstat anvisas ett reservationsanslag av 3 000 000 kronor och hemställer
alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Krigsmaterielverket: Engångsanskaffning av vissa
maskiner m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000 kronor.

[2] 9 b. Krigsmaterielverket: Anskaffning av förrådsutrustning. Krigsmaterielverket
hemställer i skrivelse den 12 november 1952 att för utrustning
av ett nytt centralt ammunitionsförråd, som beräknas kunna tagas i bruk
under budgetåret 1953/54, ett belopp av 200 000 kronor måtte anvisas för
anskaffning av maskiner och vissa driftsinventarier.

Ärendet är av den natur att en fullständig redogörelse för detsamma icke
bör lämnas till statsrådsprotokollet. Ytterligare upplysningar torde få inhämtas
genom de handlingar som kommer att överlämnas till riksdagens vederbörande
utskott.

Föredraganden. Jag har icke något att erinra mot de av krigsmaterielverket
gjorda beräkningarna och tillstyrker att för ändamålet anvisas
ett reservationsanslag av 200 000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Krigsmaterielverket: Anskaffning av förrådsiitrustning
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53
anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kronor.

[3] 21 a. Flygförvaltningen: Anskaffning av inventarier m. m. Med anledning
av planerad förflyttning av delar av flygförvaltningen från nuvarande
lokaler till vissa lokaler inom Lv 3:s förutvarande kasernetablissement i
kvarteret Garnisonen i Stockholm (se prop. 1952: 166 rd. skr. 210) hemställer
flygförvaltningen i skrivelse den 28 november 1952 att tillhopa 223 000
kronor måtte ställas till ämbetsverkets förfogande för bestridande av vissa
med flyttningarna förenade kostnader ävensom för anskaffning av inventarier
in. in. för de nya lokalerna. Förutom försvarets robotvapenbyrå, som
f. n. i huvudsak disponerar förhyrda lokaler i fastigheten Narvavägen 30—
32, avses även flygförvaltningens elektriska byrås anpassningslaboratorium
skola överföras till kvarteret Garnisonen. I samband därmed kommer flyg -

Kungl. Muj.ts proposition nr 150.

förvaltningens verkstadsbyrå att flyttas från flygvapnets ämbetsbyggnad å
Ladugårdsgärde till robotvapenbyråns nuvarande lokaler, varigenom övriga
inom ämbetsbyggnaden befintliga myndigheter kan beredas erforderligt
ökat utrymme. Av kostnaderna sammanhänger omkring 50 000 kronor direkt
med flyttningen under det att omkring 168 000 kronor avser anskaffning
av inventarier, utvidgning av telefonanläggning in. m., vilka kostnader närmast
är föranledda av den utökning m. m. av organisationen, som sker i
samband med omflyttningen. Härutöver har räknats med ett belopp av
■5 000 kronor för oförutsedda utgifter.

Försvarets civilförvaltning anför i avgivet utlåtande över framställningen,
att en närmare prövning av densamma skulle förutsätta ingående undersökningar
rörande flygförvaltningens omkostnader och möjligheterna att genom
omdisponering av redan tillgängliga inventarier in. in. tillgodose de nya
behoven. Civilförvaltningen, som saknar möjlighet verkställa sådan utredning,
utgår från att flygförvaltningen tillvaratagit alla möjligheter att minska
utgifterna.

Föredraganden. Arbetet med färdigställandet av de för flygförvaltningen
avsedda lokalerna inom Lv 3:s förutvarande kasernetablissement i kvarteret
Garnisonen beräknas bli färdigt under våren 1953. Medel torde därför
nu böra anvisas för de med flyttningen förenade kostnaderna och för
den invenlarieanskaffning som i samband därmed blir erforderlig. Jag kan
dock icke tillstyrka att för ändamålet anvisas mer än 150 000 kronor.
Jag förordar att detta belopp äskas å tilläggsstat och hemställer alltså, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Flygförvaltningen: Anskaffning av inventarier
m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53
anvisa ett reservationsanslag av 150 000 kronor.

C. Försvarskrafterna.

Armén.

[4] 32 a. Armén: Ytterligare medel till anskaffning av tygmateriel m. m.
Riksdagen har å riksstaten för innevarande budgetår anvisat 140 000 000
kronor till Armén: Anskaffning av tygmateriel in. in. och bemyndigat Kungl.
Maj :t att utlägga beställningar å tygmateriel in. in. inom eu kostnadsram av
185 000 000 kronor.

Efter förslag i propositionen 1953: 2 har riksdagen sedermera (r. skr. nr
36) å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår anvisat ytterligare
83 000 000 kronor samt bemyndigat Kungl. Maj :t att medgiva utläggande
av beställningar å tygmateriel in. in. inom en kostnadsram av
147 000 000 kronor.

Till förfogande för tygmaterielanskaffninig under innevarande budgetår

Kungl. Maj.ts proposition nr i50.

står sålunda sammanlagt 223 000 000 kronor i betalningsmedel samt beställningsbemyndiganden
om tillhopa 332 000 000 kronor.

På grund av förhållanden som icke kunde överblickas vid avlåtandet av
propositionen 1953: 2 beräknas emellertid numera behovet av betalningsmedel
och beställningsbemyndiganden under innevarande budgetår komma
att stiga med ytterligare 8 000 000 kronor. Jag föreslår därför att av riksdagen
utverkas ett beställningsbemyndigande å sagda belopp samt att å tillläggsstat
äskas samma belopp i betalningsmedel.

Ärendet är av den natur att en fullständig redogörelse för detsamma icke
bör lämnas till statsrådsprotokollet. Ytterligare upplysningar torde få inhämtas
genom de handlingar som i vanlig ordning kommer att överlämnas
till riksdagens vederbörande utskott.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva utläggande av beställningar
å tygmateriel in. m. inom en kostnadsram av
8 000 000 kronor;

b) till Armén: Ytterligare medel till anskaffning av tygmateriel
m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 8 000 000 kronor.

Marinen.

[5] 73. Marinen: Bidrag till sjövärnskåren. Anslaget är i riksstaten för
innevarande budgetår uppfört med 280 000 kronor.

I en av chefen för marinen med tillstyrkan den 28 februari 1953 överlämnad
framställning hemställer chefen för sjövärnskåren om ett förstärkningsanslag
av 50 000 kronor för täckande av inträffade löne- och prisstegringar
sedan år 1945. Chefen för sjövärnskåren framhåller att, därest sjövärnskåren
under återstoden av innevarande budgetår skall kunna bedriva
sin verksamhet enligt gällande instruktion och ekonomiska föreskrifter, kostnaderna
för budgetåret beräknas komma att med angivna belopp överskrida
de anvisade medlen.

Försvarets civilförvaltning anför i utlåtande över framställningen att kostnaderna
för sjövärnskåren med hänsyn till ställningen å anslaget icke kan
under budgetåret 1952/53 begränsas inom ramen för tillgängliga medel utan
att kårens verksamhet avsevärt begränsas i förhållande till vad som i princip
fastställdes genom 1948 års försvarsbeslut. Därest sjövärnskårens verksamhet
skall bibehållas i nuvarande omfattning är anslagsförstärkning
ofrånkomlig.

Föredraganden. För täckande av de merkostnader som föranletts av
inträffade löne- och prisstegringar torde det vara ofrånkomligt att bidraget
till sjövärnskåren höjes, därest icke verksamheten inom kåren skall avsevärt
begränsas under innevarande budgetår. Jag kan emellertid icke tillstyr -

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

ka att den sammanlagda medelsanvisningen för innevarande budgetår tilllåtes
överstiga vad som för ändamålet äskats av riksdagen för budgetåret
1953/54. Jag föreslår därför att å tilläggsstat anvisas allenast 20 000 kronor
och hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Marinen: Bidrag till sjövärnskåren å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 20 000 kronor.

Flygvapnet.

[6] 88. Flygvapnet: Övriga expenser m. m. Anslaget är i riksstaten för innevarande
budgetår uppfört med 190 000 kronor.

Flygförvaltningen hemställer i skrivelse den 25 februari 1953 om ett förstärkningsanslag
av 60 000 kronor. Tillgängliga medel under anslaget anses
nämligen otillräckliga för att bestrida på budgetåret belöpande oundgängliga
expensutgifter. Sålunda har en ökad förbrukning av skrivmaterialier och
papper in. m. skett i anslutning till en mera intensifierad utbildningsverksamhet
särskilt inom luftbevakningen. Annonskostnaderna har ökat avsevärt
dels på grund av inträffade prishöjningar och dels med hänsyn till svårighet
att erhålla personal till olika befattningar. Av det begärda förstärkningsbeloppet
avses 46 000 kronor för fördelning mellan flottiljer, skolor
in. fl., 3 000 kronor för eskaderövningar, 3 000 kronor för luftbevakning,
1 500 kronor för väderlekstjänst, 2 500 kronor för engångsanskaffning av
krigsförråd samt 4 000 kronor för kostnader i övrigt.

Föredraganden. Det torde vara ofrånkomligt att ytterligare medel ställes
till flygvapnets förfogande för innevarande budgetår under detta anslag.
Jag kan dock ej tillstyrka att den sammanlagda medelsanvisningen
för innevarande budgetår tillätes överstiga vad som för ändamålet äskats av
riksdagen för budgetåret 1953/54. Jag föreslår därför att å tilläggsstat anvisas
allenast 20 000 kronor och hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att till Flygvapnet: Övriga expenser m. m. å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 20 000 kronor.

[7] 93 a. Flygvapnet: Ytterligare medel till övningar m. m. Anslaget till
övningar in. in. är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
3 500 000 kronor. Å tilläggsstat II till riksstaten för samma budgetår har
riksdagen anvisat ytterligare 200 000 kronor (prop. nr 2, r. skr. nr 30).

Flygförvaltningen hemställer i förenämnda skrivelse den 25 februari 1953
om ett förstärkningsanslag av 150 000 kronor. Medelsbehållningen under
övningsanslaget uppgick den 31 december 1952 till i runt tal 1 331 000 kronor,
av vilket belopp endast 870 000 kronor var odisponerat. Med hänsyn

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

till den knappa medelsbehållningen är de medelsanvisningar som tilldelats
förbanden för tiden den 1 januari—den 30 juni 1953 synnerligen begränsade.
Härtill kommer att det från och med den 1 januari 1953 ikraftträdande
nya allmänna resereglementet medför ökade kostnader för de traktamenten,
som skall bestridas från övningsanslaget. Dessa ökade kostnader beräknas
för tiden den 1 januari—den 30 juni 1953 uppgå till 150 000 kronor.
Då kostnaden icke kan bestridas inom ramen av tillgängliga medel är ytterligare
medelstilldelning därför erforderlig.

Föredraganden. Jag tillstyrker att för täckande av de merkostnader, som
uppkommer på grund av de från och med den 1 januari 1953 höjda traktamentsersättningarna,
ett förstärkningsanslag om 150 000 kronor anvisas.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Flygvapnet: Ytterligare medel till övningar m. in.
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa
ett reservationsanslag av 150 000 kronor.

D. Vissa för försvaret gemensamma ändamål.

[8] 35. Centrala värnpliktsbyrån: Adresseringsmaskiner m. m. I riksstaten
för innevarande budgetår är detta anslag uppfört med 165 000 kronor, av
vilket belopp 51 000 kronor anvisats under anslagsposten för årskostnad för
plåtsektioner, skyltkort, färgband och ryttare.

I skrivelse den 30 december 1952 hemställer chefen för centrala värnpliktsbyrån,
att 25 000 kronor måtte ställas till byråns förfogande i och för nödvändig
förstärkning av anslagsposten. Det ökade behovet vid truppregistreringsmyndigheterna
av den förbrukningsmateriel varom det här rör sig beror
på övningarna krigsförbandsvis, de successiva ändringarna i krigsorganisationen
samt den ökade registreringsverksamheten för hästar, hundar och
motorfordon. Härtill kommer de i vissa fall icke obetydligt höjda priserna å
såväl originalmateriel från Förenta staterna som materiel tillverkad inom
landet.

Försvarets civilförvaltning framhåller i utlåtande över framställningen att
under budgetåret 1951/52 25 000 kronor tillgodoförts förevarande anslag''
från anslaget till vissa repetitionsövningar in. m. Motsvarande anslag finnes
ej uppfört i riksstaten för innevarande budgetår och möjlighet torde ej föreligga
att täcka det nu anmälda medelsbehovet från annat anslag eller genom
jämkning mellan posterna under ifrågavarande anslag. Mot storleken av det
begärda beloppet har civilförvaltningen intet att erinra.

Föredraganden. Jag tillstyrker att för förstärkning av anslagsposten till
årskostnad för plåtsektioner, skyltkort, färgband och ryttare ett belopp
av 25 000 kronor anvisas på tilläggsstat och hemställer alltså, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Centrala värnpliktsbyrån: Adresseringsmaskiner
m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53
anvisa ett reservationsanslag av 25 000 kronor.

Kiingl. Maj.ts proposition nr 150.

E. Diverse.

[9] 8. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I riksstaten för innevarande
budgetår är detta anslag uppfört med ett belopp av 300 000 kronor.
För motsvarande ändamål anvisades för budgetåret 1950/51 325 000
kronor och för budgetåret 1951/52 400 000 kronor, varav å tilläggsstat
150 000 kronor.

Vid anslagsberäkningen i 1952 års statsverksproposition beräknades att
flera kostnadskrävande utredningar skulle slutföras under första halvåret
1952 och att det därför borde vara möjligt att under nu löpande budgetår
minska medelsförbrukningen.

Vissa kostnadskrävande utredningar har emellertid blivit icke oväsentligt
försenade. Sålunda beräknas befälsutredningen, som enligt tidigare lämnad
uppgift förutsatts skola bli färdig under sommaren 1952, först innevarande
vår kunna avsluta sitt uppdrag. Även försvarets personalbehandlingsutredning
kom att draga större kostnader än som kunnat förutses. Anslaget har
vidare blivit belastat med vissa utgifter avseende inom andra departement
igångsatta utredningar, vilka svårligen kunnat beräknas, ökade kostnader
uppkommer jämväl genom den från och med den 1 juli 1952 genomförda
höjningen av dagarvodena enligt kommittékungörelsen.

Det synes med hänsyn härtill erforderligt att ytterligare medel anvisas
under förevarande anslag. En beräkning av kostnaderna under återstående
del av budgetåret visar att även med iakttagande av stor sparsamhet
ytterligare 50 000 kronor erfordras. Jag föreslår därför, att detta belopp
anvisas å tilläggsstat.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa
ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

Vad föredraganden sålunda, med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans
Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Alf Itesare.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

Bilaga 4.

Egentliga statsutgifter.

Femte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 mars
1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman, Hedlund,
Lindell, Nordenstam.

Departementschefen, statsrådet Sträng, anmäler under socialdepartementets
handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1952/53 samt anför följande.

B. Socialstyrelsen med dithörande verksamhet
samt arbetsdomstolen.

[1] 41. Ersättning till inackorderingshem för driftförluster. Under förevarande
rubrik är för innevarande budgetår anvisat ett reservationsanslag av
45 000 kronor.

De till eftervårdsverksamheten vid ungdomsvårdsskolorna hörande, genom
IOGT upprättade inackorderingshemmen erhåller fr. o. m. andra verksamhetsåret
ersättning av staten för uppkomna driftförluster med högst
årshyrans belopp. Underskottsersättningens storlek bestämmes av socialstyrelsen,
som därvid har att taga hänsyn till i vad mån verksamheten bör kunna
bära uppkommen förlust. Ersättning utbetalas halvårsvis i efterskott.

Socialstyrelsen har (skr. 12/2 1953) anmält, att anslaget icke förslår till
de under budgetårets andra hälft erforderliga utbetalningarna, avseende
driftförluster under budgetårets första hälft.

Att det anvisade beloppet visat sig otillräckligt sammanhänger med att
driftförlusterna blivit större än beräknat, vilket i sin tur framför allt beror
på väsentligt ökade hyreskostnader och hembiträdeslöner. Arshyran inkluderar
i förekommande fall, förutom grundhyra, jämväl hyra för rum åt hem2
Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 150.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

biträde, vatten- och elektricitetsavgifter, kostnader för sotning och viss renhållning,
bränslekostnader samt ersättning för eldning och fastighetens
skötsel. Grundhyran har i de flesta fall icke höjts. Övriga i hyran ingående
delkostnader har däremot kraftigt ökat, särskilt bränslekostnaderna.

Socialstyrelsen hänvisar till sin till Kungl. Maj :t den 12 januari 1953 avgivna
utredning rörande hemmens ekonomi. Av denna framgår, att inackorderingshemmen
över lag haft att kämpa med stora ekonomiska svårigheter.
För att förbättra det ekonomiska läget har inackorderingsavgifterna fr. o. m.
den 1 januari 1953 höjts från 160—175 kronor till i genomsnitt 200 kronor
per person och månad. Denna höjning påverkar emellertid icke medelsbehovet
för innevarande budgetår.

Driftförlusterna under tiden 1 juli—31 december 1952 kan beräknas till
31 470 kronor. Å anslaget återstående medel uppgår till 20 564 kronor. I
runt tal skulle således erfordras ytterligare 11 000 kronor.

Ersättningarna måste med hänsyn till hemmens ekonomiska svårigheter
utbetalas inom den närmaste tiden.

Departementschefen. Kostnaderna för inackorderingshemmens drift skall
först och främst bestridas genom inackorderingsavgifter. Då en förutsättning
för IOGT:s befattning med verksamheten är att IOGT icke skall behöva
ikläda sig några ekonomiska förpliktelser för denna, utgår ersättning av
statsmedel för uppkomna driftunderskott. Enligt nu gällande grunder må
underskottsersättning dock icke utgå med mer än årshyrans belopp.

På uppdrag av Kungl. Maj :t har socialstyrelsen gjort en undersökning av
hemmens ekonomi och finansiering; styrelsen har i skrivelse den 12 januari
1953 redovisat ifrågavarande utredning. Enligt socialstyrelsens mening kan
några vägande erinringar mot hemmens ekonomiska skötsel icke göras. Styrelsen
är angelägen att framhålla, att statens kostnader för inackorderingshemmens
drift under år 1951 uppgick till i medeltal 1 krona 91 öre per elev
och dag, medan motsvarande kostnader vid ungdomsvårdsskolorna — beräknat
efter avlönings- och omkostnadsanslagen — uppgick till 24 kronor
51 öre. Omkostnaderna har enligt socialstyrelsens uppfattning redan nu pressats
ned så långt som möjligt. Trots detta har det visat sig att driftunderskottet
numera i regel uppgår till minst årshyrans belopp, beroende på inträffade
prisstegringar av i stort sett samtliga kostnader utom grundhyran.
För att möta kostnadsökningarna har socialstyrelsen låtit fr. o. m.
den 1 januari 1953 höja inackorderingsavgifterna från 160—175 kronor till
i genomsnitt 200 kronor. Den härigenom uppkommande ökningen av inkomsterna
kommer dock icke att minska de underskott, för vilka ersättning
utgår under innevarande budgetår. På grund av att utbetalningarna sker
halvårsvis i efterskott faller nämligen på innevarande budgetår endast ersättningar
för kalenderåret 1952.

Socialstyrelsen föreslår, att ytterligare 11 000 kronor anvisas för innevarande
budgetår. Jag biträder denna framställning och hemställer, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

att till Ersättning till inackorderingshem för driftförluster
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa
ett reservationsanslag av 11 000 kronor.

E. Olycksfallsförsäkring och arbetarskydd.

[2] Riksförsäkringsanstalten: Avlöningar. I den av riksdagen för innevarande
budgetår fastställda avlöningsstaten för riksförsäkringsanstalten har
upptagits en anslagspost till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal å
2 904 000 kronor.

1951 års riksdag (prop. nr 43; rd. skr. nr 85) beslöt att andra skaderegleringsbyrån
skulle omorganiseras. Omorganisationen innebar bl. a. att biträdespersonalens
arbetsuppgifter skulle överflyttas till anstaltens skaderegister
och den för vissa byråer gemensamma expeditionen; i samband härmed
skulle ett antal biträdestjänster kunna indragas. Sedermera har det visat
sig, att omorganisationen i sistnämnda hänseende i väsentlig mån hindrats
av brist på lämpliga lokaler. 1952 års riksdag anvisade fördenskull medel
till ombyggnad av anstaltens ämbetshus. Då dessa byggnadsarbeten beräknades
bli färdigställda omkring den 1 januari 1953, har för innevarande budgetår
anvisats endast ungefär halva årslönebeloppet för de till indragning
beslutade tjänsterna eller 20 000 kronor, varav ca 15 000 kronor under ickeordinarieposten.
Emellertid har det numera — såsom även framgår av årets
statsverksproposition (V ht p. 76) — visat sig, att de nya tjänstelokalerna
icke kan tagas i anspråk förrän senare än beräknat.

Riksförsäkringsanstalten har (skr. 4/2 1953) hemställt om medgivande
att utöver det under icke-ordinarieposten anvisade beloppet få taga i anspråk
ett belopp av 25 000 kronor.

På grund av bl. a. leveranssvårigheter har ombyggnadsarbetena blivit försenade
och beräknas nu vara avslutade först omkring den 1 maj 1953. För
undvikande av arbetsstockningar bör minskningen av andra skaderegleringsbyråns
biträdespersonal därefter ske successivt. Med hänsyn härtill bör
icke-ordinarieposten få överskridas med 15 000 kronor, avseende kostnaderna
under budgetårets andra hälft för grundlöner till de biträden, vilkas
tjänster enligt omorganisationsbeslutet skall indragas.

Vidare anhåller anstalten om medgivande att överskrida icke-ordinarieposten
med 10 000 kronor, motsvarande den av 1952 års löneökning föranledda
merkostnaden för sommarvikarier. Enligt riksdagens bemyndigande
må Kungl. Maj:t medgiva överskridande i detta fall; något beslut härutinnan
har dock ännu icke meddelats.

Slutligen har anstalten anmält, att ytterligare behov av överskridande torde
uppkomma till följd av 1952 års tjänsteförteckningsrevision och lönereglering
för biträdespersonal. Några beräkningar i denna del har dock ännu
ej kunnat göras, varför anstalten framdeles återkommer i denna fråga.

20 Kungl. Maj. ts proposition nr 150.

Anstaltens framställning avser sålunda ett belopp av tillhopa 25 000 kronor.
Detta belopp kan visserligen synas ringa i betraktande av att icke-ordinarieposten
uppgår till 2 904 000 kronor. Med hänsyn till den betydande personalminskning,
som skett under de senaste budgetåren, har emellertid
möjligheterna att ytterligare minska personalen för att därigenom erhålla
besparing starkt begränsats. Anstalten vågar därför ej räkna med att förstärkningsbeloppet
skall bliva obehövligt till följd av uppkommande besparingar.

Departementschefen. Med hänsyn till vad riksförsäkringsanstalten anfört
har jag intet att erinra mot att anstalten erhåller bemyndigande att överskrida
icke-ordinarieposten med det belopp, 15 000 kronor, som erfordras
för att den beslutade personalminskningen å andra skaderegleringsbyrån
skall kunna uppskjutas ytterligare någon tid. Jag förutsätter emellertid bestämt
att den slutliga omorganisationen av denna byrå skall vara genomförd
senast vid utgången av innevarande budgetår.

Riksförsäkringsanstalten har hemställt om medgivande att överskrida
icke-ordinarieposten med 10 000 kronor, med vilket belopp lönekostnaderna
för sommarvikarier höjts på grund av 1952 års löneökningar. Enligt riksdagens
bemyndigande äger Kungl. Maj :t medgiva sådant överskridande. Det
synes emellertid vara lämpligt att i förevarande sammanhang redovisa även
denna fråga för riksdagen. Jag har intet att erinra mot bifall till anstaltens
framställning i denna del.

Riksförsäkringsanstalten bör således få överskrida icke-ordinarieposten
med tillhopa 25 000 kronor. Det är min avsikt att senare underställa Kungl.
Maj :t frågan om de överskridanden, vilka kan påfordras i anledning av
tjänsteförteckningsrevisionen och den särskilda löneregleringen för biträdespersonal.
I sistnämnda hänseenden äger Kungl. Maj :t besluta utan riksdagens
hörande.

Under hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen medgiva

att den i avlöningsstaten för riksförsäkringsanstalten uppförda
anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal må under budgetåret 1952/53 överskridas med
högst 25 000 kronor.

G. Diverse.

[3] 11. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Under förevarande
rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av
650 000 kronor. Den vid ingången av budgetåret befintliga reservationen
uppgick till 27 105 kronor. Till förfogande stod alltså vid budgetårets ingång
ett belopp av ca 677 000 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

För tiden den 1 februari—30 juni 1953 tillgängliga medel torde uppgå till
ca 213 000 kronor, däri inräknat tillskott från vederbörligt täckningsanslag
i anledning av 1952 års löneökningar. Mot detta svaraT utgifter, som för
samma tid kan beräknas till ca 300 000 kronor; i detta belopp har då inräknats
dels kvarstående skulder och dels kostnaderna för fortsatt utredningsarbete,
allt i den mån det synes vara ogörligt att fördröja utbetalningarna
till efter ingången av nästa budgetår. Ett tillskott åV minst 87 000 kronor
skulle således erfordras, såvida icke utredningsarbetet under återstoden av
innevarande budgetår inskränkes.

Den höga medelsåtgången kan, frånsett de löneökningar för vilka täckning
erhålles i särskild ordning, väsentligen förklaras på följande sätt.

Först och främst har utvecklingen påverkats av de allmänna kostnadsstegringar,
som inträffat sedan anslaget beräknades under senhösten 1951,
exempelvis i fråga om telefoner, papper och tryckning av betänkanden; de
faktiska merkostnaderna i dessa hänseenden låter sig icke angiva utan omfattande
undersökningar. Vidare har de till kommittéledamöter, experter och
sekreterare utgående dagarvodena fr. o. m. den 1 juli 1952 höjts med i huvudsak
25 procent utan att täckning härför beretts kommittéanslaget; merkostnaderna
i anledning härav kan för socialdepartementets del uppskattas
till ca 32 000 kronor för hela budgetåret. Höjda järnvägstaxor och fr. o. m.
den 1 januari 1953 höjda traktamenten har ökat resekostnaderna med ett
belopp, som i brist på exakta beräkningar torde kunna uppskattas till mellan
5 000 och 10 000 kronor. Vissa kostnadsökningar av automatisk karaktär
har således inverkat på medelsåtgången i icke obetydlig mån.

Att utredningsarbetet under första hälften av budgetåret medfört oproportionerligt
höga kostnader i förhållande till budgetåret i dess helhet sammanhänger
med att ett antal särskilt kostnadskrävande kommittéer nödgats
forcera sitt arbete under sommaren och hösten 1952 för att förslag i vederbörande
frågor skulle kunna avlämnas i tillräcklig tid före innevarande års
riksdag. Vad nu sagts gäller framför allt ungdomsvårdsskoleutredningen,
1952 års åldringsvårdsutredning, 1951 års utredning om arbetslöshetsförsäkringen,
bostadsutredningen och socialförsäkringsutredningen.

F. n. pågår ett antal utredningar av större storleksordning, vilkas slutförande
icke bör fördröjas. Bland dessa återfinnes flera av de nyss nämnda utredningarna,
vilka bör avgiva sina slutbetänkanden i sådan tid, att erforderliga
propositioner i förekommande fall kan föreläggas 1954 års riksdag.
Det är därjämte angeläget att arbetet inom vissa andra större utredningar
icke tvingas att upphöra under våren 1953, ehuru det f. n. är osäkert i vad
mån utredningsresultaten kan komma att föras fram till nästa års riksdag.

Det synes angeläget, att kommittéanslaget förstärkes i den utsträckning
som erfordras för att kommittéarbetet skall kunna fortsätta utan större inskränkningar
än dem som redan vidtagits. I det föregående har jag angivit
det härför erforderliga beloppet till 87 000 kronor.

Under hänvisning till det anförda hemställer jag, alt Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa
ett reservationsanslag av 87 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Olof Särnmark.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

Bilaga 5.

Egentliga statsutgifter.

Sjätte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stocholms
slott den 13 mars 1953.

N ärvar ande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman, Hedlund,
Lindell, Nordenstam.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson, redogör
härefter för under kommunikationsdepartementets handläggning hörande
ärende angående ytterligare egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1952/53 och anför därvid följande.

B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

[1] 36 a. Ombyggnad av bromaskineriet vid Falsterbokanalen m. m.

I skrivelse den 24 februari 1953 har våg- och vattenbyggnadsstyrelsen
hemställt bl. a., att ett anslag av 400 000 kronor måtte anvisas å tilläggsstat
till riksstaten för innevarande budgetår för reparation och ombyggnad av
vissa manövermaskinerier m. m. vid Falsterbokanalen. Styrelsen anför i huvudsak
följande.

Falsterbokanalen utfördes ursprungligen såsom en provisorisk farled mellan
Östersjön och Västerhavet. På grund av kanalens betydelse för kustsjöfarten
har beslut fattats om att kanalanläggningen skall bibehållas samt att
vågbrytare och strandskoningar m. m. skall ombyggas på sådant sätt att
anläggningen får permanent karaktär. För dessa byggnadsarbeten, vilka enligt
en år 1949 framlagd arbetsplan beräknats draga en kostnad av 3,*
milj. kronor, har hittills anvisats sammanlagt 2,2 milj. kronor under reservationsanslaget
Reparation och ombyggnad av Falsterbokanalen.

Förutom i nämnda plan ingående arbeten har det emellertid befunnits
nödvändigt att även utföra vissa förbättringsarbeten på den rörliga järnvägs-
och landsvägsbro, som går över kanalen och vars skötsel omhänder -

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

haves av kanalförvaltningen. Bron inköptes på sin tid begagnad från Danmark.
Manövreringen av bron sker medelst ett elektriskt maskineri. Efter
några års drift visade det sig att såväl manöveranordningar som omformare
på grund av förslitning inte fungerade tillfredsställande. Då erforderliga
reservdelar inte finnes att köpa, har reparationerna blivit förhållandevis
dyrbara. Med anledning härav började väg- och vattenbyggnadsstyrelsen redan
år 1948 att beställa materiel för en ombyggnad av bromaskineriet. På
grund av de långa leveranstiderna under de senaste åren har det varit omöjligt
att på förhand beräkna, när ombyggnaden kunde utföras. Till följd
av den ökning av verkstädernas leveransmöjligheter, som inträtt på den sista
tiden, väntas emellertid den beställda materielen nu kunna slutlevereras före
den 1 juli 1953. Vissa förskottslikvider har av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
tidigare erlagts med anlitande av förslagsanslaget till Underhåll och
drift av statens fiskehamnar och farleder. Återstående likvider beräknas uppgå
till ca 106 000 kronor. Därutöver erfordras ca 44 000 kronor för montagekostnader
m. m.

Då driften vid kanalen på grund av de befintliga anordningarnas dåliga
skick är utsatt för ideliga störningar, anser styrelsen det nödvändigt, att de
planerade arbetena utföres snarast möjligt.

För att på ett ändamålsenligt sätt säkerställa driften bör enligt styrelsens
mening de nuvarande provisoriska byggnaderna för manövrering, omformare
och reservmaskineri ersättas med en ny gemensam byggnad av permanent
natur på den östra stranden av kanalen. Manövertornet är nu beläget
på bron på sådant sätt, att risk för påkörning föreligger. I samband med
nybyggnaden skulle man även kunna tillgodose det krav på anordnande av
ett skyddsrum vid kanalen, varom vederbörande myndigheter gjort framställning.
Det förslag till erforderlig nybyggnad, som väg- och vattenbygnadsstyrelsen
låtit upprätta, har granskats och godkänts av byggnadsstyrelsen.
Byggnadskostnaden beräknas preliminärt till 250 000 kronor.

För utförande av här angivna arbeten skulle alltså erfordras ett anslag
av (106 000 -f 44 000 + 250 000) 400 000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har därjämte anmält behov av att för
innevarande budgetår få överskrida den i inkomst- och utgiftsstaten för
Falsterbokanalen uppförda delposten till underhållskostnader m. m. med
85 000 kronor. Nämnda post är i staten upptagen med ett belopp av 100 000
kronor. Behovet av att överskrida densamma sammanhänger huvudsakligen
därmed att manövermaskineriet vid den norra avstängningsskärmen i kanalen
genom påkörning blivit förstört och att det i samband med reparationen,
som finansieras med av vederbörande försäkringsbolag erlagd ersättning,
befunnits lämpligt att flytta maskineriet, så att risken för nya påkörningar
elimineras.

Departementschefen. Såsom framgår av den lämnade redogörelsen har vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen för ombyggnad av bromaskineriet vid Falsterbokanalen
gjort materielbeställningar, som nu kräver slutlikvider om sam -

Kungl. Maj. ts proposition nr 150.

manlagt ca 106 000 kronor. Anslagsmedel för detta ändamål saknas. För att
den planerade ombyggnaden, som i och för sig förefaller nödvändig, skall
kunna genomföras på ett ändamålsenligt sätt, synes det därjämte erforderligt
att den av styrelsen föreslagna husbyggnaden till en beräknad kostnad
av 250 000 kronor kommer till utförande i samband med monteringen av det
nya maskineriet. I anslutning därtill erfordras ett ytterligare belopp av ca
44 000 kronor för montagekostnader m. m. Jag finner det anmärkningsvärt,
att styrelsen utan vederbörligt bemyndigande vidtagit åtgärder, som föregripit
statsmakternas prövning av den föreliggande frågan. Då den beställda
materielen nu måste betalas och arbetsprogrammet lämpligen torde böra
fullföljas utan dröjsmål, anser jag mig emellertid böra tillstyrka styrelsens
framställning om anslagsmedel. För ändamålet bör å tilläggsstat II till riksstaten
för innevarande budgetår anvisas ett reservationsanslag av 400 000
kronor med benämningen »Ombyggnad av bromaskineriet vid Falsterbokanalen
m. m.»

Vad angår det belopp av 85 000 kronor, som styrelsen begärt bl. a. för vissa
uppkomna merkostnader i samband med reparation och flyttning av manövermaskineriet
vid den norra avstängningsskärmen i kanalen, torde dessa
kostnader få täckas genom bemyndigande för styrelsen att i erforderlig utsträckning
överskrida förslagsanslaget till Underhåll och drift av statens
fiskehamnar och farleder.

Sedan de här omförmälda förbättringsarbetena slutförts, bör det bli möjligt
att väsentligt minska medelstilldelningen för kanalens löpande underhållskostnader.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att till Ombyggnad av bromaskineriet vid Falsterbokanalen
m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/
53 anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
W. Hammargren.

U». M- t : : J \ C, { ‘I i

''• 1 i ‘ i » f'' i \ ''■ : j »i |**''M ’ i } t .

f, I .»t \ ■ : •

! t > ; i ’’i i '' ■ - , i ■ f '', .

/I. <li !! /•{■!.

•i. . i A

■

•

r.,■, n

in i Mi1, ■■■ -.i'' \ , ■■ liv,.

- .

• •. ■ J ■ >

. ;

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

Bilaga 6.

Egentliga statsutgifter.

Sjunde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansårenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 mars
1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman, Hedlund,
Lindell, Nordenstam.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter under
finansdepartementet hörande ärenden angående egentliga statsutgifter &
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 samt anför därvid följande.

B. Allmänna centrala ämbetsverk m. m.

[1] Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal för verksamheten i
allmänhet. I skrivelse den 16 februari 1953 hemställer statistiska centralbyrån,
att under innevarande budgetår måtte för uppläggande av nytt traktorregister
ställas till centralbyråns förfogande dels 9 500 kronor, motsvarande
grundlönen för två årsbiträden enligt 8 löneklassen, dels 4 500 kronor till
expenser för anskaffande av vissa registerskåp.

Ämbetsverket erinrar härvid om att enligt vägtrafikförordningen den 28
september 1951, nr 648, registreringsplikten för motordrivna fordon utsträckts
att gälla även traktorer. Till det centrala bilregister, som enligt
förordningen skall föras och som jämlikt föreskrift i vägtrafikkungörelsen
skall omhänderhavas av statistiska centralbyrån, har sedan den 1 juli 1952
successivt inkommit närmare 100 000 registerkort. Dessa bildar en ny sektion
i det manuella registret. För att kunna lämna den statistiska redovisning
av traktorbeståndet, som förväntas av olika myndigheter och andra
intresserade, måste centralbyrån emellertid även i erforderlig utsträckning
överföra till hålkort de uppgifter, som finns å registerkorten. Upprättandet
av ett dylikt hålkortsregister innebär ett betydande engångsarbete, som

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

med hänsyn till föreliggande krav på redovisning av materialet bör påbörjas
snarast och slutföras före utgången av innevarande budgetår. Centralbyrån
beräknar, att det manuella registrets iordningställande och det för
hålkortskartotekets upprättande erforderliga kodsättningsarbetet m. m. kräver
arbete motsvarande 24 biträdesmånader inom centrala bilregistret. Kostnaderna
för registerskåp uppskattas till 4 500 kronor. Inom centralbyråns
maskincentral uppstår vidare vissa kostnader för anskaffning och stansning
av hålkort. Dessa kostnader kommer att belasta ämbetsverkets omkostnadsanslag,
delposten till ersättning till maskincentralen för hålkortsbearbetning.

Departementschefen. För att praktiskt möjliggöra den redovisning av traktorbeståndet,
som förväntas främst av de militära myndigheterna, civilförsvarsorganen
samt de myndigheter och organisationer, som är verksamma
inom jordbrukets område, bör i enlighet med statistiska centralbyråns
förslag och i likhet med vad som tidigare skett beträffande motorfordon ett
hålkortsregister över traktorer snarast upprättas. Till täckning av de härav
föranledda kostnaderna synes beträffande avlöningen till de inom centrala
bilregistret erforderliga biträdena medel lämpligen böra anvisas på så
sätt att medgivande lämnas att med 9 500 kronor överskrida den i centralbyråns
avlöningsstat för innevarande budgetår upptagna posten till avlöningar
till icke-ordinarie personal. Övriga kostnader torde utan särskilt medgivande
av riksdagen kunna bestridas från ämbetsverkets omkostnadsanslag.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen medgiva

att den i avlöningsstaten för statistiska centralbyrån upptagna
anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal
må för budgetåret 1952/53 överskridas med 9 500 kronor.

[2] 13 a. Statistiska centralbyrån: Utrustning och inredning av nya lokaler
m. m. Statistiska centralbyrån hemställer om anslag med 204 000 kronor till
utrustning och inredning av nya lokaler ävensom till bestridande av flyttningskostnader.

Ämbetsverket förfogar för sin verksamhet i allmänhet för närvarande
över tre områden av lokaler. Enligt förslag av byggnadsstyrelsen och efter
samråd med riksarkivet och kungl. biblioteket avser centralbyrån nu att
flytta till de lokaler, som hittills disponerats av statens handels- och industrikommission
men som friställts genom kommissionens successiva avveckling.
Genom flyttningen, som avses äga rum under våren och sommaren
1953, skulle centralbyrån få hela sin verksamhet -— frånsett de intermittenta
utredningarna folkräkning, jordbruksräkning och valstatistik — samlad.
De på centralbyrån belöpande kostnaderna beräknas till 204 000 kronor.
Härav avser 103 400 kronor biblioteks- och arkivinredningen, varav 87 100
kronor till ny stålhyllinredning, vilken anses nödvändig för ett effektivt

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

utnyttjande av arkivlokalerna, 12 000 kronor för bibliotekets expeditionsdisk
och hyllinredning i läsesal, tidskriftsrum och vissa arbetsrum in. m.
samt 4 300 kronor till komplettering m. m. av befintlig armatur. Till inköp
av ersättningsmöbler, skåp och hyllinredningar i övrigt beräknas 38 000
kronor, för övertagande av armatur från handels- och industrikommissionen
23 000 kronor samt för installation av telefoner på befintlig telefonväxel
2 000 kronor. Beträffande inredningen i andra lokaler än de för bibliotek
och arkiv avsedda anför ämbetsverket.

I centralbyråns nuvarande huvudlokaler vid Birger Jarls torg men även i
fastigheten vid Svartmangatan är största delen av avdelningarnas behov av
förvaringsutrymmen för blanketter, statistiskt och annat primärmaterial

o. s. v. tillgodosett genom ett stort antal skåp och hyllor i format från golv
till tak, oftast byggda för länge sedan i själva rummet. För de avdelningar,
som avses inflytta i barackbyggnaden å Linnégatan, nämligen avdelningarna
för jordbruks-, finans- och rättsstatistik, är det otänkbart på grund av
de nya tjänsterummens takhöjd och övriga mått att inrymma de gamla
skåpen och hyllorna. Även där utrymmet, såsom i den gamla kasernens
stenbyggnad, skulle tillåta en uppmontering av de gamla skåpen, skulle
detta knappast vara ekonomiskt lönande på grund av de höga kostnader
som ned- och uppmonteringen skulle kräva. Centralbyrån har därför utgått
från att dylika skåp böra lämnas kvar till efterträdande myndigheters
disposition. Även en del av de äldre arbetsborden äro av sådan storlek och
art, att de ej lämpa sig för de nya lokalerna. Centralbyrån har emellertid
överenskommit med krigsmaterielverket att till låga kostnader få övertaga
ledigblivna skåp och möbler från handels- och industrikommissionen. Sammanlagt
beräknar centralbyrån 38 000 kronor erforderliga för inköp av ersättningsmöbler,
skåp och hyllinredningar.

Slutligen ingår i det äskade totalbeloppet de rena flyttningskostnaderna,
därvid centralbyrån för transporter räknar med 16 100 kronor, för in- och
uppackning och dammsugning av bibliotek och arkiv 19 500 kronor, vari
även ingår avlöning med 4 400 kronor till en amanuens i fyra månader för
att förstärka personalen under iordningställandet av det nya biblioteket och
arkivet, samt för extra snickare- och arbetarpersonal i samband med själva
flyttningen 2 000 kronor.

Departementschefen. Mot de av statistiska centralbyrån gjorda kostnadsberäkningarna
har jag ingen annan erinran än att kostnaden för övertagande
av armatur enligt numera av krigsmaterielverket under hand lämnad
uppgift bör upptagas till högst 15 000 kronor. Jag tillstyrker alltså att det begärda
anslaget anvisas med 196 000 kronor. Med hänsyn till tidpunkten
för flyttningen torde anslaget, som bör erhålla reservationsanslags karaktär,
få uppföras å til läggsstat för innevarande budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Statistiska centralbyrån: Utrustning och inredning
av nya lokaler in. in. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 196 000 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

[3] 20 a. Folkbokföringen: Maskinanskaffning. Kungl. Maj.t har tidigare
denna dag beslutat inhämta lagrådets utlåtande över förslag till lag angående
ändring i lagen den 3 januari 1947 (nr 1) om allmän sjukförsäkring.
När detta utlåtande föreligger, avses förslag i ämnet skola underställas riksdagen
inom den för lagpropositioner fastställda tiden. Redan nu bör emellertid,
i samband med övriga frågor om anvisande av ytterligare medel på tillläggsstat
för innevarande budgetår, upptagas fråga om av den sålunda avsedda
sjukförsäkringsreformen betingad utökning av maskinbeståndet vid
länsbyråerna för folkbokföringen.

Genomförandet av sjukförsäkringen ävensom dess fortsatta bedrivande
förutsätter ett nära samarbete mellan de allmänna sjukkassorna och länsbyråerna
på så sätt att de senare skall verkställa vissa tryckningsarbeten m. m.
för sjukkassornas räkning. I sitt utlåtande över det socialförsäkringsutredningens
betänkande, som ligger till grund för reformförslaget, framhöll statistiska
centralbyrån, att länsbyråernas årliga arbetsuppgifter för sjukförsäkringen
skulle medföra ett ökat behov av maskinförstärkning vid byråerna.
I en sedermera till finansdepartementet inkommen särskild skrivelse
har centralbyrån beräknat att förstärkning erfordras vid 17 byråer till en
sammanlagd kostnad enligt offert, gällande till den 30 april 1953, av 290 000
kronor. De nya maskinerna bör vara uppställda på byråerna senast den 1
januari 1954 för att dessas medverkan vid reformens planenliga genomförande
skall kunna säkerställas. Leveranstiden beräknas till minst sex
månader. Tillika har centralbyrån i detta sammanhang anfört, att en förstärkning
av länsbyråernas maskinpark oberoende av sjukförsäkringsreformen
inom en snar framtid skulle blivit nödvändig med hänsyn till nytillkomna
arbetsuppgifter, såsom tryckning av avtryckskort för skärmbildsundersökningar,
för folktandvården och civilförsvaret samt de militära inskrivningsmyndigheterna
m. m.

Den föreslagna förstärkningen av länsbyråernas maskinpark är oundgängligen
nödvändig. Mot statistiska centralbyråns beräkning av behovet av
maskinanskaffning samt kostnaderna härför har jag ingen erinran. Med
hänsyn till vad centralbyrån i övrigt anfört bör medel för ändamålet anvisas
såsom reservationsanslag på tilläggsstat för innevarande budgetår.

I detta sammanhang torde jag även få nämna, att genomförandet av sagda
reform enligt planerna förutsätter, att redan innevarande vår tryckes ett
exemplar av inkomstlängden, avdelning A, utöver vad som i övrigt erfordras.
Härav föranledda tryckningskostnader ävensom ifrågakommande ersättning
till Göteborgs stad och Malmö stad torde, om riksdagen icke har någon erinran
däremot, få bestridas i enahanda ordning som övriga tryckningskostnader
och ersättningar. De under budgetåret 1953/54 uppkommande kostnaderna
för särskilda tryckningsarbeten kan ännu ej beräknas. Beträffande
dessa torde anmälan i ett senare sammanhang få göras hos riksdagen.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

att till Folkbokföringen: Maskinanskaffning å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 290 000 kronor.

D. Ersättningar för särskilda förmåner och rättigheter m. m.

[4] 5 a. Avlösning av avgälder från de till skatte försålda s. k. halländska
kyrkohemmanen. Under hänvisning till vad jag tidigare denna dag anfört
vid anmälan av fråga om anslag för budgetåret 1953/54 för ifrågavarande
ändamål (prop. 1953:105) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Avlösning av avgälder från de till skatte försålda
s. k. halländska kyrkohemmanen å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 2 000 kronor.

E. Diverse.

[5] 7. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Vid anmälan av
sjunde huvudtitelns kommittéanslag i innevarande års statsverksproposition
(VII ht, p. 74), framhöll jag, att vissa anförda omständigheter kunde medföra,
att tillgängliga medel å motsvarande anslag för innevarande budgetår
ej komme att räcka till. Därest så bleve fallet, avsåge jag att i ett senare
sammanhang anmäla frågan om ytterligare medelsanvisning för ändamålet.

Belastningen å anslaget uppgick för tiden intill den 1 mars detta år till
ca 286 000 kronor, varjämte förelåg till denna tid hänförliga men ännu icke
verkställda större utbetalningar på drygt 20 000 kronor. Därefter återstående
för innevarande budgetår tillgängliga medel kan beräknas till omkring
290 000 kronor. Såsom jag vid nyss åberopade tillfälle framhöll kan emellertid
utredningskostnaderna under år 1953 väntas öka väsentligt bl. a. till
följd av intensifiering av arbetet inom vissa större kommittéer, igångsättandet
av nya utredningar samt stegringen i tryckningskostnaderna. Utöver då
nämnda nya kommittéer må här erinras om utredningarna angående utformningen
av statliga stödåtgärder i syfte att stimulera avsättning, produktion
och sysselsättning inom näringslivet samt angående de automatiska utgiftsförändringarna
inom statsverksamheten, vilka båda avses skyndsamt slutföra
sina uppdrag. Jag överväger vidare att inom den närmaste tiden tillsätta
ytterligare kommittéer.

Under dessa förhållanden synes de för ifrågavarande ändamål under nu
löpande budgetår tillgängliga medlen icke komma att förslå. Det ytterligare
medelsbehovet kan beräknas till 50 000 kronor. Jag hemställer därför, under
åberopande av det anförda, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa
ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

i;bfAftioS ''>(>».<«-. .‘Hi *b (H:~i m sauimil // . . f.

Ur protokollet:

W. Hammargren.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

Bilaga 7.

Egentliga statsutgifter.

Åttonde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
13 mars 1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman, Hedlund,
Lindell, Nordenstam.

T. f. chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Lindell, anmäler härefter
under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående
egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1952/53 samt anför därvid följande.

B. Arkiv, bibliotek och museer.

[1] 28. Bidrag till nordiska museet. Detta anslag, som för innevarande
budgetår är uppfört med 343 500 kronor, disponeras på följande sätt:

1. Bidrag till avlöningar åt museets tjänstemän ................ 270 000

2. Bidrag för undersökningar rörande äldre svensk folkkultur och

folktradition.............................................. 56 000

3. Engångsanslag för täckande av vissa kostnader i samband med

införandet av reglerad befordringsgång...................... 17 500

Summa kronor 343 500

Såsom villkor för åtnjutande av anslaget gäller bland annat, att såväl de
i museets tjänst anställda tjänstemän, vilka tillhör den grupp befattningshavare,
som uppehåller museets verksamhet som museiinstitution, som ock
den vaktmästar- och eldarpersonal, vilken tjänstgör i museibyggnaden, av
museet avlönas efter samma grunder, som gäller för motsvarande tjänstemän
vid de statliga museerna.

I anslutning till förhöjningen av det å statstjänstemännens löner utgående
rörliga tillägget har Kungl. Maj :t med stöd av riksdagens i skrivelsen
it Ilihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 150.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

1952: 69 anmälda beslut medgivit, att anslaget må under innevarande budgetår
överskridas med högst 55 400 kronor, varav under anslagsposten 1
högst 45 900 kronor och under anslagsposten 2 högst 9 500 kronor.

I skrivelse den 19 februari 1953 anmäler nordiska museets nämnd, att
nämnden i anslutning till 1952 års riksdags beslut angående lönegradsplaceringen
för vissa tjänster blivit nödsakad att för viss del av nordiska museets
personal genomföra samma lönegradsjusteringar som kommit motsvarande
tjänstemän vid de statliga museerna till del. I sin helhet komme lönegradsjusteringarna
att medföra en årlig kostnadsökning av omkring 60 000
kronor. Av detta belopp avsåge i runt tal 23 500 kronor de befattningshavare,
vilkas avlöningar bestriddes med bidrag av statsmedel, medan beloppet
i övrigt innefattade motsvarande justeringar för andra befattningshavare
vid museet och på Skansen. Nämnden hemställer om anvisande av ett tillläggsanslag
för innevarande budgetår till täckande av museets kostnader
för den genomförda löneregleringen, i den mån den avser befattningshavare,
vilkas avlöning bestrides med bidrag av statsmedel.

Vidare anhåller nämnden, att statsanslaget för nästa budgetår uppräknas
med motsvarande belopp.

Föredraganden. Det synes mig skäligt att nordiska museet — i likhet
med vad som skett vid tidigare löneregleringar och vid förhöjningar i det
rörliga tillägget — erhåller kompensation för de merkostnader som uppkommit
genom ifrågavarande lönereglering, i den mån den avser befattningshavare,
vilkas avlöning bestrides med bidrag av statsmedel. För ändamålet
torde å tilläggsstat II för innevarande budgetår böra anvisas ett belopp
av 23 500 kronor. Frågan om förhöjning av anslaget för nästa budgetår
upptages i annat sammanhang. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att såsom Bidrag till nordiska museet å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av
23 500 kronor.

G. Skolöverstyrelsen.

[2] Skolöverstyrelsen: Avlöningar. I underdånig skrivelse den 21 februari
1953 har skolöverstyrelsen hemställt, dels att ett belopp av 153 000 kronor
måtte ställas till överstyrelsens förfogande till förstärkning av den i överstyrelsens
avlöningsstat för budgetåret 1952/53 upptagna, obetecknade anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, dels ock att
Kungl. Maj :t måtte utverka riksdagens bemyndigande att medgiva överskridande
av nämnda anslagspost för innevarande budgetår. Till stöd härför
har överstyrelsen anfört huvudsakligen följande.

Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän är i gällande avlöningsstat
uppförd med 1 100 000 kronor och anslagsposten till avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal med 830 000 kronor. Den 1 februari 1953

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

hade av ordinarieposten förbrukats 569 367 kronor och av icke-ordinarieposten
552 978 kronor.

Vid Kungl. Maj :ts beräknande av nämnda avlöningsposter för budgetåret
1952/53 kunde den ökning av lönekostnaderna, som väntades bli ett
resultat av tjänsteförteckningskommitténs arbete, icke överblickas. Om så
kunnat ske, synes ordinarieposten ha bort ökas med omkring 25 000 kronor
till 1 125 000 kronor och icke-ordinarieposten med cirka 33 000 kronor
till 863 000 kronor. Den sammanlagda medelsanvisningen för grundlöner
skulle vid sådant förhållande ha uppgått till 1 988 000 kronor.

Den beslutade nya organisationen för överstyrelsen genomfördes den 1
november 1952. I den från och med den 1 juli 1952 gällande personalförteckningen
hade antalet ordinarie tjänster fastställts till 111 mot tidigare
71.

Omorganisationen förde med sig ett stort antal ärenden angående tillsättningar
av såväl ordinarie som extra ordinarie tjänster. Tillsättningarna
måste ske etappvis. I samband med befordringar av tjänstemän hos överstyrelsen
uppstodo vakanser å tidigare besatta tjänster. Ytterligare tillsättningsärenden
uppkommo vid statsmakternas beslut om ändrade lönegradsplaceringar
från och med den 1 januari 1953 för ett relativt stort antal befattningar
hos överstyrelsen. Härvid kom i vissa fall handläggningen av
tidigare anhängiggjorda tillsättningsärenden att fördröjas. På grund av de
nämnda omständigheterna har tillsättningar av bland annat ordinarie
tjänster pågått hela den förflutna delen av budgetåret och beräknas komma
att fortsätta ytterligare i flera månader. I stor utsträckning har detta medfört
att arbetsuppgifter, vilka normalt ankommer på ordinarie tjänstemän,
utföres av personal, som avlönas från icke-ordinarieposten. Härigenom har
en förskjutning ägt rum mellan de båda anslagsposterna. Att till sifffran
angiva denna överflyttning ställer sig svårt.

Det bör i detta sammanhang även framhållas, att lönekostnaderna givetvis
stiger allteftersom de lediga tjänsterna blir besatta med innehavare.

Enligt medgivande i regleringsbrevet får överstyrelsen utöver i personalförteckningen
upptagna befattningshavare under budgetåret ha ett extra
undervisningsråd under förutsättning, att en ordinarie byrådirektörstjänst
för planeringsfrågor icke hålles besatt. Härigenom har" icke-ordinarieposten
åsamkats en merutgift av 2 980 kronor utgörande skillnaden mellan
38 :e löneklassen och beräknade 32 :a. En ordinarie förste bvråsekreterare
i lönegrad Ca 29 har beviljats tjänstledighet med C-avdrag"från och
med den 2 oktober 1952 till och med den 30 "juni 1953. Vikariatslöneförordnande
å tjänsten synes icke hinna bli utfärdat. Som ersättare har närmast
fungerat en byråsekreterare i lönegrad Ce 25, löneklass 27. Kostnaderna
härför uppgår under ifrågavarande tid till 8 910 kronor. En amanuens
i lönegrad Ce 23, 24 löneklassen, torde komma att vara sjukledig under
hela budgetåret. Kostnaderna härför blir med beräknande av vederbörligt
löneavdrag kronor 8 250. Summan av nu redovisade icke beräknade extra
kostnader å icke-ordinarieanslaget uppgår till i runt tal 20 000 kronor,
överstyrelsen har givetvis i många andra fall haft utgifter för sjukavlöningar
och vikariat. I anslagsposten för icke-ordinarie personal torde emellertid sådana
utgifter till eu del vara inräknade. I detta sammanhang finner överstyrelsen
det vara angeläget att framhålla, att icke-ordinarieposten erhållit en
minskad belastning på 14 875 kronor genom att en extra ordinarie byrådirektörstjänst
i lönegrad Ce 31 för skolsociala frågor tills vidare icke får
besättas.

Under en följd av år har med hänsyn till den arbetsbörda, som åvilat
förutvarande folkskolavdelningens byggnadsrotcl en extra föredragande

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

varit knuten till denna rotel. Sedan den 1 januari 1949 har befattningen
varit placerad i lönegrad Cg 31. I samband med verkets omorganisation utbyttes
befattningen den 1 juli 1952 mot en tjänst som extra ordinarie byrådirektör
i lönegrad Ce 31, vilken från och med den 1 januari 1953 höjtstill
lönegrad Ce 33. Denna befattning får emellertid icke besättas så^ länge
innehavaren av ovannämnda extra undervisningsrådstjänst kvarstår vid
sin tjänst.

Organisationsavdelningens planeringsrotel har sålunda för sitt arbete
med planläggningen av folkskolans lokala organisation och byggnadsfrågor
tilldelats eu pedagogisk arbetskraft mindre än vad folkskolans byggnadsrotel
i den tidigare organisationen disponerade. Ifrågavarande arbete är mycket
omfattande. Efter statsmakternas beslut om genomförande av enhetsskolan
har dessa ärenden blivit än mera komplicerade än tidigare. Härtill kommer,
att arbetsmarknadsstyrelsen som ett led i beredskapsåtgärderna mot arbetslöshet
begärt, att rotelns planläggning i vissa hänseenden skall forceras. Med
hänsyn till dessa omständigheter har överstyrelsen funnit sig böra utgå från
att förenämnda tjänst tillsvidare bör behållas.

Utöver vad i organisationsplanen förutsatts, tjänstgör inom överstyrelsen
för närvarande fem amanuenser. Detta överskott har uppkommit genom
att vissa högre administrativa tjänster inom verket besatts med befattningshavare,
vilka icke tidigare varit knutna till ämbetsverket. Överstyrelsen
räknar med att antalet övertaliga amanuenser kommer att stiga
till sju. En amanuens är uppsagd till entledigande från och med den 1 juli
1953. Beträffande de övriga har överstyrelsen funnit dem böra tills vidare
behållas i tjänst. Anledningen härtill är i första hand, att ämbetsverket genom
statsmakternas beslut om lönereglering för stora lärargrupper och om
reglerad befordringsgång för vissa läroverkslärare dels redan pålagts nya
arbetsuppgifter och dels väntas få ytterligare sådana, vilka icke var förutsedda
vid beräknandet av personalbehovet för ifrågavarande budgetår. De
störningar av arbetet, som icke kunnat undvikas i samband med omorganisationens
genomförande, kräver vidare en tillfällig merinsats av arbetskraft.
Slutligen har några erfarenheter beträffande arbetskraftsbehovet vid
överstyrelsens nya organisation ännu icke kunnat vinnas.

Vid beräknandet av överstyrelsens behov av biträdes- och expeditionsvaktspersonal
efter omorganisationen var förutsättningen, att samtliga arbetsenheter
— utom statistiska kontoret, biblioteks-, gymnastik- och hushållssektionerna
— skulle inrymmas i ämbetshuset Hantverkargatan 29.
På grund av lokalbrist har emellertid överstyrelsen tvingats förlägga även
folkbildningsroteln och rotel 7 inom undervisningsavdelningen utanför ämbetshuset.
Den stora spridningen av arbetsenheterna försvårar budskickningen
och omöjliggör en centralisering av samtliga skrivgöromål till en
skrivbyrå. Hos en av de utflyttade arbetsenheterna har en manuell telefonväxel
måst installeras, emedan en anknytning av denna arbetsenhets telefoner
till överstyrelsens automatväxel vore för dyrbar. Dessa förhållanden
har medfört ett ökat personalbehov av en expeditionsvakt och tre kontorsbiträden.
Härtill kommer två kanslibiträden och två kontorsbiträden, vilka
blivit erforderliga genom de ovan berörda ökade arbetsuppgifterna i samband
med lärarlöneregleringen.

Lönekostnaderna för den nu redovisade personalökningen — en extra
föredragande i lönegrad Cg 31 från och med den 1 juli 1952 samt genomsnittligt
sex amanuenser, två kanslibiträden i lönegrad Cg 11, en expeditionsvakt
i lönegrad Cg 10 och fem kontorsbiträden från och med den 1 november
1952 — beräknas till 72 000 kronor för budgetåret.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

I detta sammanhang vill överstyrelsen bringa till Kungl. Maj :ts kännedom,
att statens organisationsnämnd efter framställning från överstyrelsen
för närvarande utreder möjligheterna att rationalisera arbetet för överstyrelsens
expeditionsvaktspersonal. Genom installerandet av en personalsökaranläggning
har överstyrelsen i viss utsträckning lyckats effektivisera arbetet
inom ämbetsverket.

Med beaktande av ovan redovisade omständigheter finner överstyrelsen
vid en överslagsberäkning, att medelsåtgången för budgetåret 1952/53 kan
uppskattas till för ordinarieposten 1 004 000 kronor och för icke-ordinarieposten
983 000 kronor. Detta skulle innebära en besparing å anslagsposten
för avlöningar till ordinarie tjänstemän med 96 000 kronor och ett överskridande
av anslagsposten till icke-ordinarie personal med 153 000 kronor.

överstyrelsen vill framhålla, att de gjorda beräkningarna är approximativa.
Svårigheten att i nuvarande läge göra några mera exakta beräkningar
torde vara uppenbar, i all synnerhet som belastningen delvis blir beroende
av vissa bestämmelser i samband med lärarlöneregleringen, vilka ännu
icke utfärdats av Kungl. Maj :t. Vid behandlingen av skolöverstyrelsens avlöningsanslag
för budgetåret 1953/54 har chefen för ecklesiastikdepartementet
i statsverkspropositionen till 1953 års riksdag, bilaga 10 s. 271,
givit uttryck åt den uppfattningen, att ovisshet råder vid beräkningen av
överstyrelsens anslag till avlöningar till icke-ordinarie personal jämväl för
nästa budgetår. Posten har därför föreslagits bli uppförd med ett förslagsvis
betecknat belopp, varvid den dock icke borde få överskridas utan Kungl.
Maj :ts medgivande. Det synes överstyrelsen med hänsyn till nyss angivna
ovissa omständigheter angeläget, att Kungl. Maj :t även för innevarande
budgetår får möjlighet att vid en senare tidpunkt taga definitiv ställning
till överstyrelsens avlöningskostnader.

Föredraganden. Såsom av den lämnade redogörelsen framgått räknar
skolöverstyrelsen för innevarande budgetår med en vid anslagsavvägningen
icke förutsedd betydande merbelastning å den i överstyrelsens avlöningsstat
ingående, obetecknade anslagsposten å 830 000 kronor till avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal. Denna merbelastning motväges delvis av besparingar
å anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän, överslagsvis
har överstyrelsen räknat med ett överskridande av icke-ordinarieposten med
153 000 kronor och en besparing å ordinarieposten med 96 000 kronor.

Det överskridande av icke-ordinarieposten, varom här är fråga, är till icke
obetydlig del av den natur, alt det faller inom ramen för de bemyndiganden
att överskrida maximerade anslagsposter, vilka Kungl. Maj :t redan utverkat.
I övrigt synes det beräknade överskridandet i huvudsak betingas — förutom
av att vissa av överstyrelsens arbetsenheter måst förläggas utanför överstyrelsens
ämbetshus av den beslutade tjänsteförteckningsrevisionen för läroverkslärare
in. fl. Denna har medfört eu betydligt ökad arbetsbelastning,
som icke rimligen kunnat bemästras av den personal, med vilken statsmakterna
räknat vid anslagsavvägningen för innevarande budgetår. Även för
den närmaste framtiden måste man räkna med en arbetsanhopning hos
överstyrelsen, sammanhängande med tjänsteförteckningsrevisionen. Såsom
exempel härpå vill jag nämna den omedelbart förestående proceduren för
tillsättning av omkring 750 ordinarie och extra ordinarie lärartjänster vid
de allmänna läroverken.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

Det synes mig icke möjligt att redan nu exakt fastställa, med vilket belopp
icke-ordinarieposten, som i förslaget till avlöningsstat för budgetåret
1953/54 upptagits med ett förslagsvis betecknat belopp, kan behöva överskridas
under innevarande budgetår. Jag föreslår därför, att Kungl. Maj.t
utverkar riksdagens medgivande att ifrågavarande anslagspost må för innevarande
budgetår överskridas med högst 200 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen medgiva

att den i avlöningsstaten för skolöverstyrelsen upptagna
anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
må för budgetåret 1952/53 överskridas med högst 200 000
kronor.

J. Yrkesundervisningen.

[4] 12. Understöd åt handelsgymnasier. Detta anslag är för innevarande
budgetår uppfört med 979 600 kronor. Med stöd av riksdagens i skrivelsen
1952: 69 anmälda beslut har Kungl. Maj :t medgivit, att anslaget må för innevarande
budgetår överskridas med högst 147 000 kronor. För innevarande
budgetår har alltså anvisats sammanlagt 1 126 600 kronor.

Överstyrelsen för yrkesutbildning hemställer om anvisande för innevarande
budgetår av ett tilläggsanslag av 84 000 kronor såsom bidrag till reglering
av de ordinarie ämneslärarnas löner och timlärarnas arvoden. Till
stöd härför anföres i huvudsak följande.

Enligt den för de statsunderstödda handelsgymnasierna gällande kungörelsen
1938: 529 skall ordinarie ämneslärare avlönas med minst samma belopp,
som för adjunkt vid rikets allmänna läroverk är eller kan bliva stadgat.
Efter 1952 års höstriksdags beslut angående bland annat läroverksadjunkternas
lönegradsplacering är nyss nämnda bestämmelse icke tillfyllest.
För de ordinarie läroverksadjunkterna blir nämligen löneställningen alternativt
lönegrad Ca 27 och Ca 29. I statsverkspropositionen till 1953 års riksdag
föreslås också ändrade bidragsgrunder för handelsgymnasiernas statsbidrag
från och med budgetåret 1953/54, enligt vilka underlaget för bidrag
till ordinarie ämneslärares avlöning bör motsvara de avlöningsförmåner, som
tillkommer ordinarie läroverksadjunkt i lönegrad Ca 29.

Med stöd av den anförda bestämmelsen i 1938 års kungörelse är emellertid
handelsgymnasierna redan för budgetåret 1952/53 skyldiga att anpassa lönerna
till sina ordinarie ämneslärare efter de nya för ordinarie läroverksadjunkter
gällande bestämmelserna. Det synes överstyrelsen uppenbart, att
även för budgetåret 1952/53 avlöning efter lönegrad Ca 29 bör tagas som
utgångspunkt vid beräkningen av handelsgymnasiernas statsunderstöd.

I den för de allmänna läroverken in. fl. läroanstalter gällande timtaxan
har numera arvodesklasserna utsträckts upp till 30 löneklassen. Vid beräkningen
av handelsgymnasiernas statsunderstöd har hittills timtaxan förutsatts
tillämpad vid avlöningen av gymnasiernas timlärare. Åtskilliga av handelsgymnasiernas
timlärare är under dessa förhållanden numera berättigade
att erhålla arvode efter någon av arvodesklasserna TA 28—TA 30.

Kanyl. Maj.ts proposition nr 150.

överstyrelsen har med ledning av från gymnasierna införskaffade eller
eljest tillgängliga uppgifter beräknat de statsunderstödda handelsgymnasiernas
merkostnader på grund av ovanstående lönejusteringar. För beräkningen
av de ordinarie ämneslärarnas avlöning har de bestämmelser följts,
som gäller beträffande de ordinarie läroverksadjunkternas inplacering i löneklasser.
De förhöjda timlärararvodena har förutsatts utgå först från och
med vårterminen 1953.

överstyrelsen finner, att handelsgymnasiernas merkostnader till följd av
förhöjningen av de ordinarie ämneslärarnas löner kan beräknas uppgå till
omkring 88 000 kronor och på grund av regleringen av timlärararvodena till
omkring 25 000 kronor, eller sammanlagt 113 000 kronor. Enligt den under
senare år som beräkningsgrund för handelsgymnasiernas statsunderstöd tilllämpade
principen, att 75 procent av nytillkomna utgifter täckts av statsmedel,
skulle för budgetåret 1952/53 en ökning av handelsgymnasiernas statsunderstöd
med 84 750 kronor eller efter avrundning 84 000 kronor vara
erforderlig.

Föredraganden. Enligt gällande bestämmelser angående statsunderstödda
handelsgymnasier skall ordinarie ämneslärare avlönas med minst samma
belopp, som för adjunkt vid rikets allmänna läroverk är eller kan varda
stadgat. Efter den av 1952 års riksdag (höstsessionen) beslutade löneregleringen
är löneställningen för läroverksadjunkt Ca 27 eller Ca 29. I årets
statsverksproposition (åttonde huvudtiteln, punkten 294) har Kungl. Maj :t
föreslagit riksdagen att godkänna ändrade grunder för statsbidrag till handelsgymnasierna,
innebärande bland annat att underlaget för bidrag till ordinarie
ämneslärares avlöning skall motsvara de avlöningsförmåner, som
tillkommer ordinarie läroverksadjunkt i Ca 29. Med hänsyn till anförda
förhållanden anser jag mig kunna tillstyrka överstyrelsens förslag, att ett
särskilt bidrag av statsmedel får utgå till handelsgymnasierna för att möjliggöra
de ordinarie ämneslärarnas avlönande enligt Ca 29 redan från och med
innevarande budgetår.

I fråga om arvoden åt handelsgymnasiernas timlärare finnes inga bestämmelser.
Anslaget brukar emellertid sedan länge beräknas under hänsynstagande
till motsvarande arvoden vid de allmänna läroverken. Då timarvodena
vid civila och militära skolor från och med ingången av innevarande budgetår
genom kungörelsen 1952: 445 i vissa hänseenden omreglerats, torde
överstyrelsens förslag om en motsvarande reglering vid handelsgymnasierna
från och med vårterminen 1953 böra möjliggöras.

Vid bifall till vad jag förordat torde den erforderliga medelsanvisningen
i enlighet med överstyrelsens förslag kunna beräknas till 84 000 kronor, vilket
belopp torde böra anvisas å tilläggsstat II för innevarande budgetår. Jag
hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Understöd åt handelsgymnasier å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av
84 000 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

L. Gymnastiska centralinstitutet m. m.

[5] Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar. Från den i gällande avlöningsstat
för gymnastiska centralinstitutet upptagna, obetecknade anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal skall bestridas, jämte
annat, grundlön åt fyra lärare vid institutet med placering i lönegraden
Cg 27. Dessa har inplacerats i högre löneklass än som vid anslagsawägningen
förutsetts. Direktionen över institutet har nu — med förmälan att sagda
anslagspost icke lämnade tillgång till bestridande av de av nyssnämnda anledning
uppkomna merkostnaderna — hemställt, att 4 944 kronor måtte
anvisas för ändamålet.

Föredraganden. Med anledning av direktionens framställning förordar
jag, att Kungl. Maj :t utverkar riksdagens medgivande, att ifrågavarande
anslagspost må för budgetåret 1952/53 överskridas med högst 4 950 kronor.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva

att den i avlöningsstaten för gymnastiska centralinstitutet
upptagna anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal må för budgetåret 1952/53 överskridas med
högst 4 950 kronor.

Vad föredraganden sålunda, med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans
Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Carl-Lennart Prutz.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

Bilaga 8.

Egentliga statsutgifter.

Nionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
13 mars 1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman, Hedlund,
Lindell, Nordenstam.

T. f. chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Nordenstam, anmäler
härefter under jordbruksdepartementet hörande ärenden angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 samt anför
därvid följande.

D. Undervisningsanstalter för jordbruk och
lantmannanäringar m. m.

[1] Understöd åt lanthushållningsseminariet å Rimforsa. Å riksstaten för
innevarande budgetår är under denna anslagsrubrik uppfört ett förslagsanslag
av 138 000 kronor.

Fredrika Bremerförbundet (skr. 12/2 1953) hemställer i egenskap av
huvudman för lanthushållningsseminariet, att ett belopp av 112 066 kronor
skall ställas till förfogande för att täcka vissa vid seminariet uppkomna förluster.

Förbundet erinrar om att det i skrivelse den 1 november 1952 — vilken
redovisats i årets statsverksproposition (IX ht, punkt 38) — framhållit, att
seminariet under senare år gått med betydande förlust samt förklarat sig
ämna nedlägga dess verksamhet, om statligt stöd icke lämnas i föreslagen
omfattning. I nämnda proposition har, i avbidan på resultatet av en bebådad
översyn av lanthushållslärarinnornas utbildning, förordats en viss höjning
av de till seminariet utgående bidragen. Med hänsyn till att höjningen innebär
en ökning av de årliga bidragen med endast cirka 2 900 kronor, ser sig
förbundet nödsakat vidhålla sitt beslut att avveckla seminariets verksamhet,

Kungl. \Iaj:ts proposition nr 150.

innan alltför stora förluster uppstått, och följaktligen inställa den antagning
av nya elever, som eljest skulle ske i juni 1953. Till stöd för sin framställning
anför förbundet vidare i huvudsak följande.

Förbundet har såsom huvudman för seminariet inga ekonomiska möjligheter
att täcka de förluster, som redan föreligger och framdeles måste uppstå
under den tid, som åtgår för att lösa frågan om en förändrad undervisning
på området. I detta sammanhang kan framhållas, att förbundet noggrant
övervägt alla möjligheter att förbättra seminariets ekonomiska situation.
Så har t. ex. diskuterats en ytterligare höjning av elevavgifterna, en
åtgärd som förbundet dock icke ansett sig kunna vidtaga, särskilt med
tanke på den allmänna tendensen, att all undervisning skall vara tillgänglig
för samtliga befolkningsgrupper oberoende av ekonomiska förhållanden.
Om förbundet skulle få täckning för de redan kända förlusterna för budgetåren
1948/49—1951/52 samt de beräknade förlusterna för budgetåren 1952/
53 och 1953/54, kan förbundet givetvis tills vidare fortsätta seminariets verksamhet
för att ej äventyra den nödvändiga nyrekryteringen av lanthushållslärarinnor.
De redan kända förlusterna för förstnämnda fyra budgetår uppgår
till respektive 7 862, 19 080, 12 896 och 12 500 kronor, medan underskottet
för budgetåren 1952/53 och 1953/54 beräknas bli respektive 31 228
och 28 500 kronor. För samtliga nu nämnda år kan underskottet således
beräknas uppgå till sammanlagt 112 066 kronor. Härvid är att märka, att
förbundet såsom ägare till den av seminariet disponerade fastigheten liksom
tidigare icke beräknat någon hyra för lokalerna.

Lantbruksstyrelsen (utlåtande 14/2 1953) föreslår, att till ytterligare understöd
åt seminariet skall anvisas dels å tilläggsstat för budgetåret 1952/53
ett anslag av 25 000 kronor, dels ock för budgetåret 1953/54 ett extra driftkostnadsbidrag
av likaledes 25 000 kronor.

Som skäl för sitt förslag anför lantbruksstyrelsen, att Fredrika Bremerförbundet
genom att med ekonomiska uppoffringar driva seminariet gjort
en betydande insats för utbildningen av lanthushållslärarinnor. Med hänsyn
till den stora efterfrågan på sådana lärarinnor anser styrelsen det vara i hög
grad angeläget, att seminariet — i avbidan på en omorganisation av angivna
utbildning — tills vidare får fortsätta sin verksamhet. Styrelsen meddelar
vidare, att löneregleringen för lärarpersonalen och de ändrade grunderna för
statsbidrag till lärarlöner medfört en ökning av förbundets utgifter med
cirka 10 000 kronor för år. Det till seminariets driftkostnader utgående statsbidraget,
som då bidragsgrunderna ursprungligen fastställdes avsågs skola
täcka 75 procent av driftkostnaderna, motsvarar nu endast omkring 50 procent
därav. Då förbundet icke av egna medel kunnat täcka förlusterna i
samband med verksamheten vid seminariet, har det varit nödsakat att inteckna
den av seminariet disponerade fastigheten i Rimforsa och i bank
upptaga ett inteckningslån å 25 000 kronor. Enligt lantbruksstyrelsens mening
är det i längden icke lämpligt att genom ytterligare sådant lån anskaffa
för seminarieverksamheten erforderliga medel. En höjning av elevavgifterna
anser styrelsen icke heller vara att förorda. Med hänsyn härtill finner styrelsen
ingen annan utväg möjlig än att seminariet erhåller ökat ekonomiskt
stöd från statens sida. Även om skäl talar för att statlig hjälp skall lämnas

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

till inlösen av nyssnämnda banklån, bör dock enligt styrelsens mening det
ökade stödet begränsas till att avse bidrag till täckande av förlusterna vid
seminariets verksamhet under budgetåren 1952/53 och 1953/54.

Statskontoret (remissutlåtande 23/2 1953) biträder förslaget om att det
understöd, som anses böra utgå för att täcka förlust vid ifrågavarande verksamhet
under budgetåret 1952/53, skall äskas i form av erforderligt anslag
å tilläggsstat för innevarande budgetår. Enligt statskontorets mening bör
frågan om ytterligare bidrag till seminariet för budgetåret 1953/54 framdeles
prövas av Kungl. Maj :t. Statskontoret tillägger att, därest fortsatta
överväganden skulle leda till att seminariet övertages av staten eller kommer
att drivas av annan huvudman med bidrag av staten, utgående tilläggsanslag
bör beaktas vid uppgörandet av eventuellt avtal.

Föredraganden. Genom vad i ärendet förekommit synes ådagalagt, att
lanthushållningsseminariet å Rimforsa är i behov av omedelbar ekonomisk
hjälp, om icke dess verksamhet skall nedläggas, så snart den nu pågående
kursen avslutats. I avvaktan på resultatet av den i årets statsverksproposition
bebådade särskilda översynen av lanthushållslärarinnornas utbildning
och därmed sammanhängande frågor i anslutning till det mera
omfattande förslag till reformering av utbildningen utav lärarinnor inom
hela det husliga området, som redan föreligger, är det enligt min mening
angeläget, att möjlighet beredes seminariet att tills vidare fortsätta verksamheten.
Jag förordar därför, att ytterligare stöd skall lämnas seminariet.
Detta stöd torde dock för närvarande böra begränsas till att avse endast
den förlust, som beräknas uppstå i samband med seminariets verksamhet
under budgetåret 1952/53. I enlighet härmed tillstyrker jag lantbruksstyrelsens
förslag, att ett belopp av högst 25 000 kronor skall ställas till förfogande
som bidrag till täckande av denna förlust. Med hänsyn till seminariets
ekonomiska situation föreslår jag, att riksdagens medgivande skall inhämtas
till att beloppet får utgå från det förslagsanslag, som för innevarande
budgetår anvisats till understöd åt seminariet.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen medge,

att av det för budgetåret 1952/53 anvisade förslagsanslaget
till Understöd åt lanthushållningsseminariet å Rimforsa må
till ytterligare bidrag för sagda år tagas i anspråk ett belopp
av högst 25 000 kronor.

F. Veterinärväsendet m. m.

[2] Veterinärstyrelsen: Avlöningar. I den för budgetåret 1952/53 gällande
avlöningsstaten för veterinärstyrelsen har anslagsposten avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal uppförts med 193 000 kronor.

Veterinärstgrelsen (skr. 27/2 1953) hemställer, att nämnda anslagspost
skall få överskridas med ett belopp av intill 10 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

Styrelsen erinrar till en början om att statsmakterna föregående år — på
framställning av styrelsen — medgivit, att enahanda anslagspost i styrelsens
avlöningsstat för budgetåret 1951/52 fick överskridas med 20 000 kronor
för att tillgodose behovet av medel till avlönande av sådan extra arbetskraft,
som erfordrades i anledning av 1951—1952 års mul- och klövsjukeepizooti
(prop. nr 150; r. skr. nr 191). Vidare anför styrelsen att, på grund av svårigheten
att erhålla tillräckligt kvalificerad arbetskraft, det sålunda lämnade
medgivandet icke kunde utnyttjas intill större belopp än cirka 10 200 kronor.
En följd därav blev, att arbetet med avverkande av den arbetsbalans,
främst inom styrelsens kamerala avdelning, som orsakades av epizootien,
till betydande del måste stå över till innevarande budgetår. Med ledning av
vissa överslagsberäkningar anser styrelsen därför, att icke-ordinarieposten
även för detta budgetår torde behöva överskridas med omkring 10 000 kronor.

Föredraganden. Av vad veterinärstyrelsen anfört framgår, att styrelsen
under budgetåret 1951/52 icke i avsedd omfattning kunnat erhålla tillfällig
personal för att lösa det ökade antal arbetsuppgifter, som uppstått
inom styrelsen till följd av då pågående mul- och klövsjukeepizooti. Styrelsen
har därför icke tagit i anspråk mer än cirka 10 200 kronor av det belopp
om 20 000 kronor, som för nämnda budgetår ställts till förfogande för
avlönande av sådan personal. Med hänsyn härtill finner jag önskvärt, att
styrelsen beredes möjlighet att under innevarande budgetår avarbeta i anledning
av epizootien alltjämt kvarstående arbetsbalans. Då jag ej har något
att invända mot veterinärstyrelsens beräkning av medelsbehovet för detta
ändamål, hemställer jag följaktligen, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
medge,

att den i avlöningsstaten för veterinärstyrelsen upptagna
anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
må för budgetåret 1952/53 överskridas med högst 10 000
kronor.

J. Skogsväsendet.

[3] 29. Skogsvård m. m.: Bidrag till vissa skogsbrukskurser m. m. Under
denna rubrik har å riksstaten för innevarande budgetår uppförts ett reservationsanslag
av 350 000 kronor. Av anslaget avses 10 000 kronor till kurser
för virkesmätare, 5 000 kronor till bidrag till vissa föreningar och återstoden
till egentliga skogsbrukskurser.

Skogsstyrelsen (skr. 17/1 1953) hemställer, att å tilläggsstat för budgetåret
1952/53 skall under anslaget anvisas ytterligare 100 000 kronor. Styrelsen
framhåller, att detta belopp synes oundgängligen nödvändigt för att
icke skogsvårdsstyrelserna i stor utsträckning skall nödgas avbryta eller
starkt inskränka sina skogsbrukskurser under återstoden av budgetåret. Till
stöd för framställningen anför styrelsen vidare följande.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

I sina äskanden om statsbidrag till skogsbrukskurser under budgetåret
1952/53 beräknade skogsvård sstyrelserna kostnaderna till cirka 560 000
kronor. För utdelning av bidrag har skogsstyrelsen haft till förfogande det
för ändamålet anvisade beloppet av 335 000 kronor jämte en reservation
från föregående budgetår av cirka 92 000 kronor eller således tillhopa omkring
427 000 kronor. Vid säsongens början räknade skogsstyrelsen med att
detta i förhållande till skogsvårdsstyrelsernas beräkningar låga belopp trots
allt skulle kunna förslå, därest situationen på den skogliga arbetsmarknaden
icke förändrades. Under vintern har det emellertid blivit tydligt, att utbildningsverksamheten
kan och bör få en större omfattning än den, som ryms
inom det tillgängliga anslagsbeloppets ram. Den minskade sysselsättningen
inom skogsbruket har starkt ökat elevtillströmningen. Skogsvårdsstyrelserna
har därför utvidgat antalet ordinarie kurser. Till ett stort antal av de planerade
kurserna anmäler sig dessutom så många sökande, att kurserna måste
dubbleras. Till kursverksamhetens ökade omfattning har också medverkat
skogsvårdsstyrelsernas förbättrade resurser i fråga om undervisningslokaler
och lärare, som blivit disponibla genom den minskade stämplingsverksamheten.
Ett antal skogsvårdsstyrelser har anmält, att de på grund av den stora
anslutningen till höstens och vinterns kurser redan förbrukat sina anslag och
står utan medel inför vårens kurser. Härtill kommer, att skogsvårdsstyrelsernas
krav på centralt anordnade kurser för utbildning av behövliga lärare och
instruktörer är stora och medfört en större verksamhet på detta område än
den ursprungligen beräknade.

Arbetsmarknadsstyrelsen (remissutlåtande 25/2 1953) tillstyrker framställningen.
Härvid erinrar styrelsen om att den i ett den 19 september 1952
överlämnat betänkande angående yrkesutbildning för skogsarbetare framhållit,
att sysselsättningsförhållandena inom skogsbruket präglas icke blott
av stora säsongmässiga variationer i antalet sysselsatta utan även av starka
konjunktursvängningar. Den sedan i fjol dämpade konjunkturen för skogsindustrierna
har medfört en lägre sysselsättning, företrädesvis inom bondeskogsbruket.
Styrelsen anser det därför mycket värdefullt, om skogsarbetare,
som icke har full sysselsättning inom skogsbruket under innevarande säsong,
i stället kan beredas yrkesutbildning.

Föredraganden. Läget på arbetsmarknaden kännetecknas för närvarande
av en viss nedgång av sysselsättningsgraden inom skogsbruket. Detta
förhållande har, såsom skogsstyrelsen framhållit, i sin tur medfört en
starkt ökad tillströmning av elever till skogsbrukskurserna. Med hänsyn
härtill och då stort behov otvivelaktigt föreligger av yrkesutbildning på det
skogliga området, finner jag det vara angeläget, att den av skogsvårdsstyrelserna
för budgetåret 1952/53 planerade undervisningsverksamheten åtminstone
i huvudsak skall kunna genomföras. Skogsstyrelsen har beräknat,
att härför erfordras en medelsanvisning av ytterligare 100 000 kronor. Mot
denna beräkning har jag intet att erinra. Jag tillstyrker fördenskull, att ett
belopp av angivna storlek skall för ändamålet uppföras å tilläggsstat för
innevarande budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

att till Skogsvård m. m.: Bidrag till vissa skogsbrukskurser
m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/
53 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor.

Vad föredraganden sålunda, med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans
Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Malte Olsson.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

Bilaga 9.

Egentliga statsutgifter.

Tionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
13 mars 1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman, Hedlund,
Lindell, Nordenstam.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ericsson, anmäler härefter
under handelsdepartementets handläggning hörande ärenden angående
egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53
samt anför därvid följande.

C. Bergsbruk, industri, hantverk, teknisk forskning m. m.

[1] 7 a. Sveriges geologiska undersökning: Ersättning för viss skada vid
djupborrning i Skåne. Sveriges geologiska undersökning (skr. 16/2 1953)
hemställer att ett belopp av 20 073 kronor 20 öre anvisas för gäldande av viss
skadeersättning. Till stöd för sin hemställan anför ämbetsverket i huvudsak
följande.

Sveriges geologiska undersökning utför i Skåne borrningar efter salt och
olja. Härvid har man i vissa fall använt en metod, som innebär att i borrhål
om 10 till 20 meters djup nedförts sprängladdningar, vilka sedan bringats
att detonera. Genom att registrera sprängningsvågorna har man fått
uppgifter om bergartsskiktens mäktighet och beskaffenhet. Vid detonationen
tränger sprängningsgaserna ibland upp till markytan, så att en krater
bildas. I andra fall åstadkommer sprängningen blott en kavitet, »gryta»,
nere i jorden. Eftersom borrhålen har en diameter av endast ca 10 centimeter
låter det sig ej göra att fylla igen kaviteten. Dennas tak kan efterhand
rasa in, så att ovanliggande valv blir allt tunnare och en sekundär krater
uppstår. Detta kan inträffa först flera månader efter sprängningen. Om risk
anses föreligga markeras borrhålets läge med en stång e. d.; eventuellt av -

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

spärras även några kvadratmeter mark. Markskadorna har sällan uppgått
till mer än ett par hundra kronors värde; ersättning härför har av geologiska
undersökningen utbetalts från de reservationsanslag till djupborrning
efter salt och olja in. in. i Skåne, vilka uppförts under tionde huvudtiteln.

Sveriges geologiska undersökning anför, att arbeten av denna art under
hösten 1951 utförts på fastigheten Lilla Svedala 61 i Svedala med tillstånd
av jordägaren, fru R. Lundgren-Jönsson. Härvid torde en »gryta» i jorden
ha bildats. När jordägarens make den 1 september 1952 körde över sprängningsplatsen
med traktor och skördetröska brast jorden under traktorn, varvid
han kastades av och skadades. Traktorn blev delvis förstörd.

Fru Lundgren-Jönsson har framhållit, att traktorn var på reparation under
14 dagar och att hon icke lyckades låna någon annan traktor under
nämnda tid. Härigenom uppstod ett avbrott i skördearbetet i början av september
månad, då åtskillig gröda eljest skulle kunnat bärgas. Från mitten av
september och under större delen av hösten 1952 var vädret dåligt, varigenom
skördearbetet i hög grad försvårades. Fru Lundgren-Jönsson begärde
ersättning för samtliga skador och förluster i anledning av olyckshändelsen
med 30 000 kronor.

Geologiska undersökningen har hos landsfiskalen i Svedala distrikt anhållit
om utredning i syfte att utröna om jordägaren vidtagit alla åtgärder
för att fullfölja skördearbetet och begränsa skadorna. Av den verkställda
utredningen framgår bl. a. följande. Ägorna omfattar sammanlagt 51 hektar
odlad jord, varav 10 hektar vårvete, 15 hektar havre, 5 hektar blandsäd,
5 hektar lin, 3 hektar vitsenap samt 13 hektar klöver, betor och träda. Före
den 1 september 1952 hade 3 hektar av havren skördats; vikten uppgick
till 13 947 kg och havren såldes för 5 927 kronor. Den återstående havrearealen
hade enligt jordägaren hunnit skördas, om ej olyckan inträffat. Enbart
på havren beräknade fru Lundgren-Jönsson att hon förlorat 24 766 kronor.
Veteskörden hade icke påbörjats den 1 september; kvaliteten på skörden
blev dålig och förlusten på grund av tidsförskjutningen uppskattades till
ca 10 000 kronor. Vidare beräknade fru Lundgren-Jönsson en förlust av ca
10 000 kronor på grund av att lin och senap icke kunnat skördas men medgav
samtidigt, att en del av denna skörd möjligen kunde ha blivit förstörd
oberoende av olyckshändelsen. Även en del blandsäd hade förstörts. Av utredningen
framgår vidare, att fru Lundgren-Jönsson förgäves sökt låna maskiner
på flera håll för att fullfölja skörden. Driften på gården var helt
maskinell. Hästar fanns men dessa kunde enligt fru Lundgren-Jönsson ej
tagas i anspråk, enär terrängen var kuperad och maskinerna för tunga.

Enligt ingivna räkningar uppgick kostnaderna för reparationen av traktorn
till 1 482 kronor 20 öre. Geologiska undersökningen anser sannolikt, att
skadorna å traktorn uppstod vid olyckshändelsen.

På föranstaltande av geologiska undersökningen värderade två opartiska
synemän den 8 januari 1953 skördeskadorna på fastigheten till följande belopp: -

Kungl. Maj.ts proposition nr 150. 49

Kronor

1,75 hektars skörd av blandsäd (korn och havre) i skylar förstörd . . 2 331

5 hektar omejat och förstört oljelin............................ 5 600

4,25 hektar omejad och förstörd havre.......................... 7 480

0,75 hektars skörd av havre i skylar förstörd .................... 1 320

2,50 hektar vitsenap förstörd .................................. 2 800

19 531

Avgår beräknade kostnader för tröskning å 11,75 hektar ........ 940

18 591

Fru Lundgren-Jönsson har förklarat sig godtaga ersättning med 18 591
kronor för skördeskador^. Härjämte önskar hon ersättning för traktorreparationerna
samt förbehåller sig rätt att återkomma, om hennes make skulle
få bestående men i anledning av olycksfallet.

Geologiska undersökningen anför, att verket icke disponerar medel för
skadeersättningar av denna art, samt hemställer, att medel måtte anvisas
till gottgörelse för skördeskador med 18 591 kronor samt för traktorreparationer
med 1 482 kronor 20 öre eller tillhopa 20 073 kronor 20 öre.

Malmöhus läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott, som tagit del
av handlingarna i ärendet, har vitsordat, att väderleken efter olyckans inträffande
blivit exceptionellt ogynnsam. Utskottet finner den begärda skadeersättningen
motiverad och rimlig.

Departementschefen. Sveriges geologiska undersökning utförde under år
1951 såsom ett led i undersökningens verksamhet vissa borrningar på ägorna
till en gård i Svedala, tillhörig fru R. Lundgren-Jönsson. Under skördearbete
på gården den 1 september 1952 brast jorden under en traktor, varvid
traktorföraren — jordägarens make — ådrog sig vissa skador och delar av
traktorn förstördes. Olyckan synes ha förorsakats av geologiska undersökningens
arbete på platsen föregående år. Ersättning torde därför böra utgå
av statsmedel för de skador, som uppkommit i anledning av olyckshändelsen.

Fru Lundgren-Jönsson har yrkat ersättning dels för kostnaden för reparation
av traktorn — enligt ingivna räkningar sammanlagt 1 482 kronor 20
öre — dels för skördeskador med 18 591 kronor. Till stöd för sistnämnda
yrkande har fru Lundgren-Jönsson anfört, att traktorn först 14 dagar efter
olyckshändelsen åter kunde tagas i bruk. Försök att under denna tid låna
en traktor misslyckades. Kort därefter försämrades vädret och omöjliggjorde
i stor utsträckning sådant skördearbete, som eljest hade medhunnits i
början av september, om traktorn då kunnat användas. Fru Lundgren-Jönsson
har också förbehållit sig rätt till ersättning om hennes make skulle få
bestående men i anledning av olyckshändelsen.

På grund av den ogynnsamma väderleken under hösten 1952 försämrades
skörderesultatet på många håll i landet. Det är givetvis vanskligt att bedöma
i vilken omfattning grödan skulle ha skadats på ifrågavarande gård, om

4 Ilihang till riksdagens protokoll 1953. i samt. Nr 150.

Kungl. Majcts proposition nr 150.

traktorn icke gått sönder och skördearbetet därigenom försenats. Med hänsyn
till vad som anförts av förvaltningsutskottet i länets hushållningssällskap
vill jag emellertid icke motsätta mig, att ersättning av statsmedel beviljas
för skördeskador med det av jordägaren slutligt yrkade beloppet,
18 591 kronor, vilket framkommit vid en opartisk värdering. Ersättning bör
jämväl utgå för reparation av traktorn med yrkat belopp 1 482 kronor 20
öre. Om det framdeles skulle visa sig, att olyckan åsamkat traktorföraren
bestående men, bör frågan om gottgörelse härför då tagas upp till prövning.

Geologiska undersökningen disponerar icke medel för att utbetala nyss
angivna ersättningsbelopp. Å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår
bör därför anvisas ett avrundat belopp av (18 591 + 1 482:20 =)
20 100 kronor. Beloppet torde böra uppföras under ett obetecknat anslag.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Sveriges geologiska undersökning: Ersättning för
viss skada vid djupborrning i Skåne å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 20 100
kronor.

D. Sjöfart och handel.

[2] 4 a. Lotsverket: Ytterligare medel till säkerhetsanstalter för sjöfarten.
Lotsstyrelsen hemställde år 1950, att ett nytt tjänstefartyg skulle anskaffas
till mellersta lotsdistriktet för en total kostnad av 2 100 000 kronor. I anledning
härav medgav Kungl. Maj:t, att av det för budgetåret 1951/52 anvisade
reservationsanslaget till Lotsverket: Säkerhetsanstalter för sjöfarten ett belopp
av 1 000 000 kronor fick disponeras såsom delkostnad för ifrågavarande
ändamål.

Sedermera anmälde lotsstyrelsen, att anskaffningskostnaden med ledning
av lämnade anbud kunde beräknas uppgå till minst 2 800 000 kronor. Kungl.
Maj:t förklarade den 18 maj 1951 hinder icke möta för lotsstyrelsen att
träffa avtal om byggande av fartyget trots den av styrelsen angivna kostnadsfördyringen.
Samtidigt underströk Kungl. Maj:t vikten av att alla möjligheter
att begränsa kostnadsstegringar tillvaratogs. För innevarande budgetår
har i enlighet med lotsstyrelsens förslag under förut nämnda anslag
— som uppförts med sammanlagt 2 707 000 kronor — beräknats ett belopp
av 1 800 000 kronor för fartyget. Till lotsstyrelsens förfogande har sålunda
ställts tillhopa (1 000 000 + 1 800 000 =) 2 800 000 kronor.

Lotsstyrelsen (skr. 18/2 1953) har nu hemställt om anslagsförstärkning
med 700 000 kronor och till stöd för sin hemställan anfört i huvudsak följande.
Det av lotsstyrelsen antagna anbudet om byggande av det nya tjänstefartyget
innefattar ett grundpris baserat på kostnadsläget under första
kvartalet 1951. Härvid förutsattes att grundpriset skulle vara rörligt med
avseende å materialkostnader och arbetslöner enligt en s. k. glidande skala.

Kungi. Maj.ts proposition nr 150.

Den slutliga kostnaden beräknas nu komma att med 700 000 kronor överstiga
det anvisade beloppet å 2 800 000 kronor. Kostnadsstegringen, som
alltså uppgår till 25 procent, finner styrelsen förhållandevis måttlig. Enligt
inhämtade uppgifter har medelpriset för fartygsbeställningar vid svenska
varv höjts från första kvartalet 1951 till fjärde kvartalet 1952 med ca 35
procent. Fartyget torde bli färdigt för leverans våren 1953. Lotsstyrelsen
hemställer, att å tilläggsstat för innevarande budgetår anvisas ett belopp
av 700 000 kronor.

Departementschef en. Kostnaderna för att bygga ett nytt tjänstefartyg för
mellersta lotsdistriktet beräknades av lotsstyrelsen hösten 1950 till 2 100 000
kronor. Sedan anbud infordrats framhöll styrelsen våren 1951, att kostnaderna
torde uppgå till minst 2 800 000 kronor. Riksdagen har icke anfört
erinran mot att sistnämnda belopp disponeras för anskaffning av ett dylikt
fartyg. Beloppet har ställts till lotsstyrelsens förfogande för ifrågavarande
ändamål. Lotsstyrelsen har nu anmält, att fartyget avses skola levereras
före utgången av löpande budgetår samt att kostnaderna väntas stiga till
3 500 000 kronor.

Med hänsyn till de prisstegringar, som inträffat sedan tiden för anbudsgivningen
våren 1951, torde den nu anmälda fördyringen böra godtagas. Då
möjlighet icke föreligger att under innevarande budgetår begränsa anslagstilldelningen
till övriga ändamål, som tillgodoses med medel från förevarande
anslag, bör merkostnaden — 700 000 kronor — täckas genom medelsanvisning
å tilläggsstat för budgetåret 1952/53.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att till Lotsverket: Ytterligare medel till säkerhetsanstalter
för sjöfarten å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 700 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Gunnel Sjölin.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

Bilaga 10.

Egentliga statsutgifter.

Elfte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över inrikesårcnden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 mars
1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman, Hedlund,
Lindell, Nordenstam.

Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Hedlund, anmäler under inrikesdepartementets
handläggning hörande ärenden angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 samt anför
därvid följande.

B. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

[1] Bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter.
1951 års riksdag anvisade 70 000 kronor för anordnade av ny operationsavdelning
vid Solhems sjukhus i Borås.

I skrivelse den 6 februari 1953 har medicinalstyrelsen med överlämnande
av en av direktionen för nämnda sjukhus gjord framställning hemställt om
anvisande av 13 320 kronor till täckande av uppkomna merkostnader för
byggnadsföretaget samt i anslutning därtill anfört i huvudsak följande.

Kostnaden för byggnadsföretaget, som numera avslutats, har uppgått
till 83 320 kronor. Kostnadsökningen synes ha uppkommit dels till följd av
vissa oförutsedda arbetsbehov, dels ock på grund av inträffade löne- och
prisstegringar. Merkostnaden är av sådan art, att densamma icke kunnat
förutses vid den tidpunkt, då byggnadsföretaget kostnadsberäknades. Med
hänsyn härtill och då byggnadsstyrelsen förklarat sig icke ha något att erinra
mot den redovisade merkostnaden hemställer medicinalstyrelsen att å tillläggsstat
till riksstaten för innevarande budgetår måtte anvisas 13 320 kronor
till täckande av den uppkomna kostnadsökningen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

Medicinalstyrelsen har överlämnat yttrande från byggnadsstyrelsen, som
icke har något att erinra mot den beräknade merkostnaden.

Departemen tschefen.

Jag tillstyrker, att Solhems sjukhus tillerkännes statsbidrag för täckande
av uppkomna merkostnader för ifrågavarande byggnadsföretag. Kostnaderna
torde böra bestridas från förevarande anslag. Med hänsyn till å anslaget
befintlig reservation erfordras emellertid icke särskild medelsanvisning av
riksdagen.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva

a) att Solhems sjukhus må för bestridande av uppkomna
merkostnader för anordnande av ny operationsavdelning
komma i åtnjutande av statsbidrag med högst 13 320 kronor;

b) att ifrågakommande kostnader må bestridas från det
för budgetåret 1952/53 anvisade reservationsanslaget till Bidrag
till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter.

C. Alkoholistvård m. m.

[2] 3 a. Statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö och statens alkoholistanstalt
därstädes: Provisoriskt iordningställande av verkstadsbyggnad m. m. I skrivelse
den 20 februari 1953 har styrelsen för statens tvångsarbetsanstalt å
Svartsjö och statens alkoholistanstalt därstädes gjort framställning om anvisande
av medel för provisoriskt iordningställande av en verkstadsbyggnad
in. m. Styrelsen har därvid anfört i huvudsak följande.

Den 7 och 8 februari 1953 härjades den s. k. verkstadsbyggnaden å Svartsjö
av eld. Därvid förstördes fullständigt byggnadens övervåning, vilken inrymde
samlingssal, maskinrum för biograf, bibliotek samt expeditioner för
pastorn och arbetsterapeuten. Skador anställdes även i byggnadens båda
övriga våningar, av vilka mellanvåningen inrymde lokaler för skrädderi, skomakeri
och arbetsterapeutisk verksamhet, medan bottenvåningen uteslutande
disponerades för verkstadsrörelse (snickeri, måleri in. in.). Inventarier
och arbetsmaterial till ett värde av cirka 65 000 kronor gingo vid branden
till större delen förlorade. Byggnadskroppen, vilken är av tegel och uppfördes
omkring år 1890, har vid besiktning befunnits mycket svårt skadad. Ett
återställande av byggnaden i dess ursprungliga skick skulle därför bli synnerligen
kostnadskrävande.

Enligt redan uppdragna huvudlinjer för den allmänna byggnadsplan för
anstalten, som f. n. är under utarbetande, skall verkstadsbyggnaden ersättas
med nybyggnader för samlingssal och verkstäder. I avvaktan på att dessa
byggnadsplaner kunna realiseras, är det emellertid av utomordentlig vikt,
att den verksamhet, som bedrivits i den brunna byggnaden, kan fortlöpande
upprätthållas. Byggnaden bör därför utan tidsutdräkt provisoriskt sättas i
stånd. Med hänsyn till byggnadens tillstånd efter branden kunna dock endast
lokalerna för verkstadsdriften iståndsättas. övervåningen måste däremot
helt slopas.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

Kostnaderna för byggnadens provisoriska iordningställande i angiven omfattning
beräknas till cirka 26 000 kronor, varav 5 000 kronor för skyddstak
(s. k. takmatta), 17 000 kronor för elektriska installationer och ledningsmaterial
samt 4 000 kronor för reparationer av golv, fönster, dörrar in. in. För
verkstadsdriftens upprätthållande erfordras härjämte 5 000 kronor för ersättning
av förstörda maskiner samt 7 000 kronor för nyanskaffning av arbetsmateriel
och verktyg.

För pastorns och arbetsterapeutens expeditioner torde rum kunna ordnas
i slottsbyggnadens bottenvåning. Kostnaderna för iordningställande och inredning
av rummen beräknas icke understiga 5 000 kronor.

Fritids- och studieverksamheten, för vilken den brunna samlingssalen disponerades,
förutsättes tills vidare kunna upprätthållas i mindre omfattning i
dagrum o. d. För ändamålet erfordras emellertid ersättning för vissa i samlingssalen
förvarade och genom branden förstörda inventarier, såsom skioptikonapparat,
piano, orgel samt bibliotek m. in. Det erforderliga beloppet
torde tills vidare kunna begränsas till 10 000 kronor. Slutligen bör 2 000 kronor
beräknas för ersättning till de vid brandtillfället tjänstgörande brandkårerna
samt 500 kronor för uppbrunnen litteratur, som utlånats av annat
bibliotek.

Den sammanlagda kostnaden uppskattas sålunda till (26 000 -j- 5 000 -j7
000 + 5 000 + 10 000 -f 2 000 + 500) 55 500 kronor. Då de föreslagna arbetena
och anordningarna icke tåla uppskov, torde medlen böra anvisas redan
för innevarande budgetår.

Departementschefen. Den brunna verkstadsbyggnaden inrymde lokaler för
arbetsterapi och fritidssysselsättning. Då det är av synnerligen stor betydelse
ur vårdsynpunkt, att internerna kan hållas sysselsatta, under dagarna
med arbete och under fritiden med olika slag av förströelse- och studieverksamhet,
anser jag det nödvändigt, att omedelbara åtgärder vidtages för att
åtminstone hjälpligt kunna hålla denna verksamhet igång vid anstalten. Med
hänsyn till de omfattande skadorna på verkstadsbyggnaden och då denna
vid det pågående generalplanearbetet ändock avsetts framdeles skola ersättas
av nybyggnader, bör byggnaden endast iordningställas så, att den provisoriskt
kan användas. Enligt vad jag erfarit har anstaltsledningen redan
påbörjat arbetet härmed. Planeringen och kostnadsberäkningen av byggnadsåtgärderna
har utförts i samråd med teknisk expertis hos byggnadsstyrelsen.
Mot de till 26 000 kronor uppskattade kostnaderna har jag intet att
erinra.

Kostnaderna för ersättningsanskaffning av maskiner, arbetsmateriel och
verktyg har beräknats på grundval av införskaffade anbud. Beloppen, tillhopa
12 000 kronor, torde med hänsyn härtill böra godtagas. Vidare biträder
jag förslaget, att i slottsbyggnaden inredes expeditionslokaler åt pastorn
och arbetsterapeuten för eu kostnad av 5 000 kronor.

För att upprätthålla fritids- och studieverksamheten synes viss inventarieanskaffning
nödvändig. Jag finner mig dock böra förorda, att kostnaden
härför tillsvidare begränsas till 5 000 kronor. Särskilda medel torde icke behöva
anvisas till ersättning för litteratur, som utlånats av annat bibliotek.

Den ersättning, som anstalten må bli skyldig utgiva till de vid brandtillfället
tjänstgörande brandkårerna, torde i första hand böra bestridas från

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

anstaltens omkostnadsanslag. Jag beräknar därför icke i detta sammanhang
några medel för ändamålet.

Det sammanlagda anslagsbehovet uppskattar jag således till (26 000 +
12 000 + 5 000 -f- 5 000) 48 000 kronor, vilket belopp torde böra anvisas å
tilläggsstat för löpande budgetår.

På grund av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen

att till Statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö och statens
alkoholistanstalt därstädes: Provisoriskt iordningställande av
verkstadsbyggnad m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 48 000
kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Sven Örtenberg.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

Bilaga 11.

Utgifter för statens kapitalfonder.

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 mars
1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman, Hedlund,

Lindell, Nordenstam.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler fråga om anslag
till avskrivning av nya kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1952/53 och anför därvid följande.

Under den gångna delen av riksdagssessionen har i olika sammanhang
äskats anslag till investeringar å tilläggsstat II till löpande riksstat. I enlighet
med de principer som hittills tillämpats bör nu, då avskrivningsbehovet
för de olika investeringarna kan överblickas, förslag om erforderliga avskrivningsanslag
föreläggas riksdagen. Skulle nya avskrivningsbehov uppkomma
eller ändring ske i de till grund för här beräknade avskrivningar
liggande förhållandena förutsätter jag att vederbörliga tillägg och jämkningar
vidtages av riksdagen.

Jag torde nu i korthet få redogöra för de olika fall, i vilka omedelbar avskrivning
är påkallad beträffande investeringarna å tilläggsstaten.

Statens allmänna fastighetsfond. Investeringsanslagen till byggnadsarbeten
vid egendomen Hildero å 31 200 kronor, till merkostnader för vissa byggnadsarbeten
å 3 000 000 kronor, till om- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna
å 32 000 kronor, till byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan och statens
lantbruksförsök å 340 000 kronor, till uppförande av byggnader för institutet
för konserveringsforskning å 980 000 kronor samt till vissa byggnadsarbeten
vid statens sinnessjukhus in. m. å 2 989 000 kronor torde i enlighet
med gällande regler böra avskrivas med 50 procent. Anslaget till uppförande
av fastighet för beskickningen i Canberra å 200 000 kronor avser
medel till förvaltningsbyggnad och skall alltså avskrivas med 25 procent. I

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

fråga om lotsverkets byggnader utgör grundavskrivningen 50 procent, dock
avskrives hamn- och fyranläggningar omedelbart i sin helhet. För investeringsanslaget
till säkerhetsanstalter för sjöfarten å 135 000 kronor har avskrivningsmedlen
i enlighet härmed upptagits till 72 500 kronor.

Försvarets fonder. För investeringar i försvarets fastighetsfond beräknas
avskrivningsbehovet schablonmässigt till 50 procent av den totala investeringen
i var och en av fastighetsfondens delfonder med undantag för befästningars
delfond, för vilken total avskrivning tillämpas. Kostnader för
markförvärv avskrives icke.

Under arméns, marinens, flygvapnets och befästningars delfonder har
äskats anslag om tillhopa 3 835 000, 1 290 000, 1 250 000 resp. 23 312 000 kronor.
Härav avses för markförvärv 335 000 kronor under arméns delfond och
280 000 kronor under marinens delfond. Under arméns delfond har vidare
upptagits ett anslag till ordnande av Stockholms luftvärnsregementes förläggning
å 3 000 000 kronor. Tidigare har de för sistnämnda ändamål erforderliga
avskrivningsmedlen kunnat bestridas medelst anlitande av de s. k. Ladugårdsgärdesmedlen.
Ifrågavarande medel är numera disponerade. Med beaktande
härav bör avskrivningsanslagen under delfonderna beräknas till
1 750 000, 505 000, 625 000 resp. 23 312 000 kronor.

Fonden för låneunderstöd. Anslaget till lån till anordnande av allmänna
samlingslokaler å 3 000 000 kronor torde enligt hittills tillämpade regler böra
avskrivas med 65 procent. Avskrivningsanslaget upptages alltså med 1 950 000
kronor.

Diverse kapitalfonder. Investeringsanslaget under väg- och vattenbyggnadsverkets
förrådsfond till anordnande av lagringsutrymme för mörka
oljor å 2 000 000 kronor torde böra avskrivas med 65 procent (jfr prop. nr
1/1953, bil. 19, s. 5). Avskrivningsanslaget upptages alltså med 1 300 000
kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen

att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i härefter
angivna fonder å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1952/53 anvisa följande reservationsanslag, nämligen

Statens allmänna fastighetsfond.

Justitiedepartementet:

Byggnadsarbeten vid egendomen Hildero.......... 15 600

Utrikesdepartementet:

Uppförande av fastighet för beskickningen i Canberra 50 000

Kommunikationsdepartementet:

Merkostnader för vissa byggnadsarbeten.......... 1 500 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 150. 59

Ecklesiastikdepartementet:

Om- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna ... 16 000

Jordbruksdepartementet:

Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan och statens
lantbruksförsök.............................. 170 000

Handelsdepartementet:

Säkerhetsanstalter för sjöfarten.................. 72 500

Uppförande av byggnader för institutet för konserveringsforskning.
............................. 490 000

Inrikesdepartementet:

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus
m. m...................................... 1 494 500

Försvarets fonder.

Försvarsdepartementet:
Försvarets fastighets fond:

Arméns delfond............................. 1 750 000

Marinens delfond........................... 505 000

Flygvapnets delfond......................... 625 000

Befästningars delfond........................ 23 312 000

Fonden för låneunderstöd.

Socialdepartementet:

Lån till anordnande av allmänna samlingslokaler .. 1 950 000

Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond.

Handelsdepartementet:

Anordnande av lagringsutrymme för mörka oljor .. 1 300 000

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

W. Hammargren.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

Bilaga 12.

Kapitalinvesteringar.

Utrikesdepartementet.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsårenden, hållet
inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 13 mars 1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman, Hedlund,
Lindell, Nordenstam.

Ministern för utrikes ärendena anmäler härefter under utrikesdepartementets
handläggning hörande ärende angående kapitalinvestering å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1952/53 samt anför därvid följande.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

3 a. Uppförande av fastighet för beskickningen i Canberra. Med bifall till
Kungl. Maj :ts förslag i propositionen 1947: 265 anvisade riksdagen (skr.
1947:396) för budgetåret 1947/48 ett investeringsanslag av 650 000 kronor
till uppförande av fastighet för beskickningen i Canberra. Redan innan
byggnadsarbetena under våren 1948 påbörjades, visade det sig, att kostnaden
för fastighetens uppförande på grund av förändringar i läget på byggnads-
och arbetsmarknaden i Australien komme att icke obetydligt överskrida
det beräknade beloppet. Riksdagen anvisade därför med bifall till
Kungl. Maj:ts förslag (prop. 1948:303) å tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1948/49 för samma ändamål ett investeringsanslag av 250 000
kronor (skr. 1948:463). Till grund för beräkningarna för detta anslag låg
de i Australien i juni 1948 gällande byggnadskostnaderna. Prisutvecklingen
i Australien fortgick emellertid sedan sommaren 1948 i ständigt fördyrande
riktning, varför riksdagen i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (prop.
1950: 62) å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1949/50 anvisade ytterligare
ett investeringsanslag av 170 000 kronor (skr. 1950: 132). Därvid
grundades beräkningarna på kalkyler, uppgjorda i november 1949. På grund
av omständigheter, som icke varit möjliga att förutse, nämligen stegrade

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

lönekostnader in. m., visade sig icke heller dessa kalkyler hållbara. Riksdagen
anvisade därför med bifall till Kungl. Maj :ts förslag i propositionen
1951:2 å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51 ännu ett investeringsanslag
av 160 000 kronor (skr. 1951: 32). Hittills har sålunda sammanlagt
ett belopp av 1 230 000 kronor anvisats för nu ifrågavarande ändamål.

Byggnadsstyrelsen har meddelat, att på grund av fortsatt oförutsedd
prisstegring och höjning av lönenivån i Australien ett belopp av 200 000 kronor
erfordras för att byggnadsföretaget skall kunna fullföljas. Jag anser
mig böra tillstyrka, att framställning göres till riksdagen om anvisande av
detta belopp och hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Uppförande av fastighet för beskickningen i Canberra
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53
anvisa ett investeringsanslag av 200 000 kronor.

Vad ministern för utrikes ärendena sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

L. Kjellberg.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

Bilaga 13.

Kapitalinvesteringar.

Kommunikationsdepartementet.

Utdrag av protokollet över kommunikationsårenden, hållet inför
Hans Maj. t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 13 mars 1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zettereerg, Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman, Hedlund,
Lindell, Nordenstam.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler
härefter under kommunikationsdepartementet hörande ärende angående kapitalinvesteringar
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 samt
anför därvid följande.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

11. Merkostnader för vissa byggnadsarbeten. Till täckande av merkostnader,
som på grund av den allmänna byggnadskostnadsstegringen uppstått å
vissa i särskild förteckning upptagna byggnadsföretag under fastighetsfonden,
vilka hänför sig till kommunikations-, ecklesiastik-, jordbruks-, handelsoch
inrikesdepartementen, har hittills av ett anmält totalt medelsbehov om
ca 33 milj. kr. anvisats sammanlagt 17,o milj. kr., varav för innevarande
budgetår 8,o milj. kr. I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen att för samma ändamål för budgetåret 1953/54 anvisa ett investeringsanslag
av 5,o milj. kr. (bil. 27, pt 40).

I skrivelse den 9 mars 1953 har byggnadsstyrelsen hemställt, att å tillläggsstat
till riksstaten för innevarande budgetår anvisas ett investeringsanslag
av 3,o milj. kr. till Merkostnader för vissa byggnadsarbeten. Styrelsen
anför därom i huvudsak följande.

När styrelsen avlät sin framställning den 29 september 1952 rörande täckning
av merkostnader för vissa byggnadsarbeten under budgetåret 1953/54,
förelåg icke uppgifterna för medelsförbrukningen å anslaget under första
kvartalet av innevarande budgetår, men ett överslag gav vid handen, att

Kungi. Maj.ts proposition nr 150.

förbrukningen kunde komma att uppgå till ca 2 milj. kr. Med ledning härav
förutsåg styrelsen, att de för innevarande budgetår tillgängliga medlen
skulle vara tillräckliga. När resultatet för första kvartalet förelåg visade sig
också medelsförbrukningen ha uppgått till ca 2,2 milj. kr., vilket sålunda
tämligen väl överensstämde med de överslagsvis beräknade utgifterna. Under
andra kvartalet detta budgetår har emellertid förbrukningen från merkostnadsanslaget
avsevärt stigit och, såvitt styrelsen nu kan överblicka, kommer
det anvisade anslaget å 8 milj. kr. att vara förbrukat inom kort tid.
Detta förhållande beror väsentligen därpå, att en viss förskjutning till en tidigare
tidpunkt än beräknat skett av en del arbeten samt på att vissa av de
pågående arbetena dragit större merkostnader än vad som för dem upptagits
i anslagsberäkningen. Styrelsen förutsätter, att merkostnader av det
senare slaget framdeles skall kunna kompenseras av utgiftsminskningar på
andra byggnadsföretag, som ingår i beräkningarna av det förutnämnda medelsbehovet
av sammanlagt 33 milj. kr.

Departementschefen. Såsom framgår av byggnadsstyrelsens skrivelse beräknas
nu medelsförbrukningen på merkostnadsanslaget under innevarande
budgetår bli ca 3 milj. kr. större än som förutsågs, när styrelsen under hösten
1952 framlade sina äskanden för budgetåret 1953/54. Det ökade medelsbehovet
beror väsentligen på att styrelsens byggnadsarbeten till följd av
konjunkturläget färdigställes snabbare än beräknat. Enär betalningen av
den del av utgifterna för dessa arbeten, som skall utgå av merkostnadsanslaget,
icke kan uppskjutas till den 1 juli 1953, då ett nytt anslag för här
ifrågavarande ändamål torde föreligga, måste ett tilläggsanslag anvisas. Jag
tillstyrker fördenskull, att det nämnda beloppet anvisas å tilläggsstat till
riksstaten för innevarande budgetår.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Merkostnader för vissa byggnadsarbeten å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa ett investeringsanslag
av 3 000 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

W. Hammargren.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

Bilaga li.

Kapitalinvesteringar.

Finansdepartementet.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
13 mars 1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman, Hedlund,
Lindell, Nordenstam.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter under
finansdepartementets handläggning hörande ärende angående kapitalinvestering
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 samt anför
därvid följande.

VIII. Fonden för förlag till statsverket.

2 a. Internationella rådets för samarbete på tullområdet rörelsefond. För
att ställa likvida medel till förfogande för sekretariatet hos internationella
rådet för samarbete på tullområdet för det fall att medlemsländernas årliga
bidrag icke inflyter i början av året eller regelbundet, har rådet såsom
skett även i vissa andra internationella organisationer beslutat upprätta en
rörelselond. Denna skall motsvara hälften av en normal årsbudget för rådet
eller 6 000 000 belgiska francs; ianspråktagna medel skall återbetalas till
fonden så snart löpande inkomster influtit. Medlemsstaternas tillskott till
fonden förblir dessas egendom, men å fondmedlen erhållen ränta skall tillföras
samarbetsrådet. Tillskotten beräknas efter samma grunder som tillskotten
till den löpande budgeten. Sveriges bidragskvot har bestämts till
4,12 %, varför Sveriges bidrag till rörelsefonden skulle komma att uppgå till
247 200 belgiska francs motsvarande i runt tal 26 000 svenska kronor. Sainarbetsrådets
generalsekreterare har i en den 17 februari 1953 dagtecknad
skrivelse hemställt att nämnda belopp snarast måtte erläggas. Jag hemställer
därför, att Kungl. Maj:l måtte föreslå riksdagen

5 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 150.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

att till Internationella rådets för samarbete på tullområdet
rörelsefond på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1952/53 anvisa ett investeringsanslag av 26 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

W. Hammargren.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

Bilaga 15.

Kapitalinvesteringar.

Jordbruksdepartementet.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
13 mars 1953.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman, Hedlund,
Lindell, Nordenstam.

T. f. chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Nordenstam, anmäler
härefter under jordbruksdepartementet hörande ärenden angående kapitalinvesteringar
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 samt anför
därvid följande.

I. Statens affärsverksfonder.

E. Domänverket.

[1] 3. Markförvärv m. m. för försöksgård vid Röbäcksdalen. Enligt hemställan
i propositionen nr 45/1951 anvisades å kapitalbudgeten för budgetåret
1951/52 ett investeringsanslag av 412 200 kronor till Markförvärv m. m.
för försöksgård vid Röbäcksdalen. Av nämnda belopp avsågs 80 324 kronor
till kostnaderna för vissa täckdikningsarbeten vid försöksgården. Kungl.
Maj:t uppdrog den 8 juni 1951 åt lantbruksnämnden i Västerbottens län att
i samråd med domänstyrelsen och Röbäcksdalsutredningen tills vidare handha
förvaltningen av försöksgårdens markområde samt vidtaga de övriga
åtgärder, som angivits i förenämnda proposition.

Lantbruksnämnden i Västerbottens lån (skr. 5/2 1953) hemställer, såvitt
nu är i fråga, att till bestridande av de ökade kostnader, som uppstått vid
nämnda täckdikning, måtte anvisas ett ytterligare belopp av 28 000 kronor.
Till stöd för denna framställning anför lantbruksnämnden i huvudsak följande.

Vid upprättandet av den preliminära täckdikningsplan, som låg till grund
för beräkning av dikningskostnaderna, ansågs det erforderligt med nytäckdikning
av 73 ha av försöksgårdens mark. Återstoden, 24 ha, utgjordes av
områden, som tidigare täckdikats. Vid närmare undersökningar i samband

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

med den definitiva täckdikningsplanens upprättande och dikningsarbetenas
utförande visade det sig emellertid nödvändigt att genomföra en fullständig
omdikning av en avsevärd del av den mark, som tidigare dränerats, bl. a.
beroende på att undermåligt rörmaterial där kommit till användning. Inom
återstoden av den tidigare täckdikade marken kunde emellertid en restaurering
av dräneringen utföras. Detta medförde salunda en viss omdisponering
av de planerade täckdikningsarbetena. Arbetet med omdikningen av
den tidigare täckdikade arealen kunde nämligen ej anstå på grund av dennas
belägenhet utan måste utföras i samband med dikningen av de angransande
områdena. Av denna anledning kvarstar en motsvarande areal tidigare
ej täckdikad mark odränerad.

På grund av de kraftiga prisstegringar på material och arbetskraft som
ägt rum sedan år 1950, då kostnadsberäkningen utfördes, har det ej varit
möjligt att under år 1952 utföra ifrågavarande arbete utan att överskrida
det anslagna beloppet, 80 324 kronor. Kostnaderna har sålunda med stöd av
redan verkställda utbetalningar och obetalda räkningar beräknats till
108 324 kronor och överstiger alltså anslagsbeloppet med 28 000 kronor, innebärande
en kostnadsfördyring med cirka 35 procent.

Lantbruksnämnden har vid sin framställning fogat yttrande av professorn
i agronomisk hgdroteknik vid lontbrukshögskolan G. Hallgren. I yttrandet
anför Hallgren, bland annat, att den kostnadsfördyring, som uppstått
vid ifrågavarande täckdikning, far betraktas som fullt normal med hänsyn
till inträffade prisstegringar å material och arbetskraft.

Föredraganden. Kostnadsberäkningarna för de täckdikningsarbeten, varom
i ärendet är fråga, utfördes år 1950. Sedermera har, såsom lantbruksnämnden
anfört, vissa prisstegringar ägt rum beträffande såväl material som
arbetskraft. Ytterligare medel synes därför böra ställas till förfogande för
att bestrida de sålunda uppkomna merkostnaderna. Då jag icke har något
att erinra mot lantbruksnämndens förslag, tillstyrker jag, att för ändamålet
skall anvisas ett investeringsanslag av 28 000 kronor. Anslaget torde böra
uppföras å tilläggsstat för innevarande budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj .t måtte
föreslå riksdagen

att till Markförvärv in. m. för försöksgård vid Röbäcksdalen
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 anvisa
ett investeringsanslag av 28 000 kronor.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

[2] 27. Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök.
Ä kapitalbudgeten för budgetåret 1952/53 har under denna rubrik uppförts
ett investeringsanslag av 84 300 kronor.

Byggnadsstyrelsen (skr. 8/12 1952) hemställer — efter samråd med styrelsen
för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök — om anvisande
av ett investeringsanslag av 340 000 kronor till bestridande av vissa kostnader
för utförande av en avloppsanläggning vid lantbrukshögskolan. Tillika

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

hemställer byggnadsstyrelsen om godkännande av ett förslag till avtal mellan
styrelsen och Uppsala stad angående utförande, underhåll och drift av
nämnda anläggning.

I sin framställning erinrar byggnadsstyrelsen till en början om att styrelsen
i skrivelse den 27 november 1951 anmält, att avloppsnätet inom högskolans
område efter de senaste årens utbyggnader, som även omfattat vattenverket,
blivit otillräckligt och jämväl i övrigt i vissa avseenden mindre
tillfredsställande, vilket föranlett hälsovårdsnämnden i Uppsala att förbjuda
avledande av spillvatten i öppet dike från institutionen för systematisk botanik.
Byggnadsstyrelsen förklarade sig därför böra biträda de önskemål om
ett samgående beträffande avloppsfrågan, som under hand framförts från
Uppsala stad, samt anmälde, att utredning i ärendet skulle bedrivas så, att
förslag till åtgärder för avhjälpande av bristfälligheterna beträffande avloppsnätet
kunde framläggas för 1953 års riksdag.

Styrelsen anför vidare, att nämnda utredning ävensom vissa förhandlingar
mellan styrelsen och Uppsala stad numera slutförts. Utredningen har givit
vid handen, att den befintliga pumpstationen för avloppsvattnet från Ultunaområdet
med tillhörande tryckledning till Uppsala stads reningsverk redan
vid nuvarande utbyggnad är överbelastad. För att avhjälpa bristfälligheterna
i fråga om avloppsnätet samt möjliggöra avlopp för planerad utbyggnad
inom lantbrukshögskolans område har två olika lösningar av avloppsfrågan
närmare undersökts, nämligen dels anordnande av ny pumpstation jämte
tryckledning till Ulleråkers sjukhus, avsedd enbart för Ultunaområdets behov,
dels ett samgående med Uppsala stad för att ordna avloppet för såväl
Ultunaområdet som vissa andra bebyggelseområden.

Kostnaderna för anordnande av tillräckligt avlopp för enbart Ultunaområdet
har av byggnadsstyrelsen beräknats till sammanlagt 415 000 kronor,
därav 110 000 kronor för vissa avloppsledningar, 40 000 kronor för pumpstationsbyggnad,
60 000 kronor för två pumpverk, 25 000 kronor för anslutningsledning,
5 000 kronor för omkoppling och omläggning av ledningar
samt 175 000 kronor för tryckledning från pumpstationen.

Byggnadsstyrelsen upplyser vidare, att vid förhandlingar med Uppsala
stad framkommit, att staden ämnar anlägga en huvudavloppsledning från
bebyggelseområdena Valsätra och Malma. Denna ledning skall leda avloppet
till närheten av Fyrisån strax söder om Ultunaområdet och där mottaga en
annan huvudavloppsledning från de söder om Ultuna belägna Sunnersta- och
Granebergsområdena. Avloppsvattnet från dessa huvudavlopp skall genom
en tryckledning norrut längs Fyrisån pumpas upp till stadens reningsverk.
Med hänsyn härtill har vid fortsatta förhandlingar med staden utarbetats
förslag om eu för Ultunaområdet och staden gemensam avloppsanläggning.
Kostnaderna för denna beräknas till sammanlagt 782 000 kronor, varav
513 000 kronor skulle falla på staden och 269 000 kronor på statsverket.
Kostnadsberäkningarna och den föreslagna fördelningen av kostnaderna
framgår av följande sammanställning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

	Hela kostnaden	Statsverkets andel	Uppsala stads andel
	kronor	kronor	%	kronor	%
	115 000	57 500	50	57 500	50
	100 000	25 000	25	75 000	75
> , pumpmaskineri och elektrisk in-	105 000	35 000	331/»	70 000	662/»
	25 000	6 200	25	18 800	75
	27 000	10 800	40	16 200	60
Tryckledning från pumphuset till dykarled-	215 000	107 500	50	107 500	50
	60 000	__	_	60000	100
Tryckledning från dykarledning till renings-	135 000	27 000	20	108000	80
Summa kronor	782000	269000		518000

Byggnadsstyrelsen påpekar, att till det belopp av 269 000 kronor, som enligt
nyssnämnda förslag skall stanna på statsverket, måste läggas kostnaderna
för anslutningsledningar från Ultunaområdet. Dessa kostnader beräknar
styrelsen i nuvarande prisläge till sammanlagt 70 000 kronor. Därest Ultunaområdets
avloppsfrågor löses genom ett samgående med Uppsala stad,
kommer således statsverkets kostnader att utgöra tillhopa 339 000 kronor.
I förhållande till det tidigare framlagda förslaget om en avloppsanläggning
enbart för Ultunaområdet innebär nu förevarande förslag alltså en besparing
av cirka 75 000 kronor. Härtill bör enligt styrelsens mening läggas den besparing
i de årliga kostnaderna, som uppkommer vid gemensam drift. Styrelsen
framhåller vidare, att om detta förslag genomföres, Ultunaområdet
kommer att erhålla huvudavloppsledning och pumpstation av sådan kapacitet,
att avloppsvattnet kan avledas från all inom överskådlig framtid planerad
bebyggelse inom området. Med hänsyn till de fördelar, som ett samgående
med staden sålunda skulle medföra, förordar styrelsen, att förslaget skall
komma till utförande. Då avlopp från institutionsbyggnaden för systematisk
botanik, som för närvarande är under uppförande, icke kan ordnas förrän
berörda avloppsfråga blivit löst, anser styrelsen nödvändigt, att den förordade
anläggningen snarast påbörjas.

Av förut nämnda förslag till avtal mellan byggnadsstyrelsen och Uppsala
stad inhämtas, bland annat, följande.

Ifrågavarande avloppsanläggning skall vara Uppsala stads egendom.

Kostnaderna för anläggningarnas underhåll och drift skall helt bestridas
av staten, till dess staden ansluter avloppsledning till någon del av anläggningarna.
Därefter skall kostnaderna fördelas lika mellan parterna intill den
tidpunkt, då spillvattenmängden icke kan bortföras utan att bräddavloppet
träder i funktion eller minst två aggregat är inkopplade. Från denna tidpunkt
till dess staden anlägger och till pumpstationen inkopplar en ytterligare
tryckledning från stationen skall kostnaderna fördelas med 2/3 på staden
och 1/3 på staten. När denna tryckledning inkopplats, skall parterna
inleda förhandlingar angående ändrad fördelning av kostnaderna, därvid

Kiingl. Mnj:ts proposition nr 150.

den vid pumpstationen framrinnande spillvattenmängden och dess uppdelning
på parterna skall utgöra grundval för kostnadsfördelningen.

Tillsynen över och driften av anläggningarna skall tills vidare, intill dess
annorlunda överenskommes, utövas av staten, varvid kostnaderna skall fördelas
mellan parterna på sätt förut föreskrivits i fråga om fördelningen av
drifts- och underhållskostnaderna.

Staten såsom ägare av fastigheten Ultuna tillförsäkrar staden såsom ägare
av fastigheten Uppsala Kungsäng l4 i Danmarks socken, därå stadens reningsverk
är beläget, rätt att utan annan kostnad för staden än i det följande
sägs dels över fastigheten Ultuna framdraga och nedlägga ledningar i huvudsak
på sätt närmare framgår av en vid avtalet fogad bilaga, dels för all
framtid ha ledningarna kvarliggande i fastigheten, dels ock erhålla tillträde
till fastigheten för erforderliga besiktningar och reparationer av ledningarna.

Staden förbinder sig att såväl nu som framdeles efter avslutandet av sådana
arbeten, som avser ledningar vilka icke redovisats i en i avtalet intagen
uppställning, återställa fastigheten i samma skick som före arbetenas påbörjande.
Därvid skall iakttagas, att sammanblandning av lerjord och matjord
undvikes. För den skada å marken, som reparationsarbeten å ledningarna
kan medföra, förbehålles staten rätt att begära särskild ersättning.

Avtalet må icke ensidigt uppsägas av någondera parten. Träffar parterna
överenskommelse om att avtalet skall upphöra och ersättes detsamma icke
av något nytt avtal rörande samarbete mellan parterna i vad avser vattenavloppsfrågorna,
skall — utan hänsyn till att anläggningen är stadens egendom
— staten av det dåvarande värdet å de delar av anläggningen, som utnyttjas
gemensamt av parterna, i princip gottskrivas ett belopp, som svarar
mot vad staten investerat i de ifrågakomna delarna.

Tvister på grund av avtalet och alla därav härflytande rättsförhållanden
skall avgöras av skiljemän enligt gällande lag.

Föredraganden. Av utredningen i ärendet framgår, att avloppsnätet vid
Ultuna numera icke har tillräcklig kapacitet för att kunna tillgodose behovet
av avlopp för de vid lantbrukshögskolan och lantbruksförsöken uppförda
anläggningarna. Den befintliga pumpstationen för avloppsvatten från
Ultunaområdet med tillhörande tryckledning till Uppsala stads reningsverk
är sålunda överbelastad redan vid områdets nuvarande utbyggnad. Med hänsyn
härtill och då områdets avloppsfråga aktualiserats i samband med det
pågående uppförandet av institutionsbyggnaden för systematisk botanik,
finner jag önskvärt, att denna fråga snarast bringas till lösning.

I syfte att avhjälpa avloppsnätets brister samt möjliggöra avlopp även vid
en framtida utbyggnad av Ultunaområdet har byggnadsstyrelsen närmare
undersökt två olika lösningar av angivna problem. Enligt den ena lösningen
skall en ny pumpstation jämte tryckledning anordnas enbart för Ultunaområdets
behov. Kostnaderna härför har av styrelsen beräknats till 415 000
kronor. Den andra lösningen innebär, att statsverket tillsammans med staden
skall svara för utförande samt underhåll och drift av en för Ultunaområdet
och vissa andra bebyggelseområden gemensam avloppsanläggning.
Enligt ett vid underhandlingar mellan byggnadsstyrelsen och staden utformat
förslag skall kostnaderna för utförande av sistnämnda anläggning fördelas
mellan statsverket och staden på så sätt, att statsverket åtager sig att
svara för ett belopp av 269 000 kronor. Då till detta belopp kommer den till

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

70 000 kronor beräknade kostnaden för vissa anslutningsledningar till en
planerad huvudledning, skulle statsverkets sammanlagda utgifter för anordnande
av nu ifrågavarande avloppsnät uppgå till sammanlagt i runt tal
340 000 kronor.

I likhet med byggnadsstyrelsen anser jag övervägande skäl tala för att
Ultunaområdets avloppsfråga skall lösas i enlighet med det sist angivna
alternativet. Denna lösning torde nämligen — såsom styrelsen anfört —
komma att tillförsäkra området ett avloppsnät med sådan kapacitet, att det
kan mottaga avloppsvatten från all inom överskådlig framlid planerad bebyggelse.
Därjämte synes den innebära en icke obetydlig besparing i fråga
om anläggningens utförande ävensom vissa fördelar vid dennas framtida
drift. Ur angivna synpunkter tillstyrker jag, att den sålunda förordade anläggningen
skall komma till stånd.

Mot de av byggnadsstyrelsen framlagda kostnadsberäkningarna har jag
icke något att invända. Jag förordar därför, att ett investeringsanslag av
340 000 kronor skall ställas till förfogande för ändamålet. Då ifrågavarande
anläggning bör komma till utförande inom en nära framtid, torde detta anslag
böra uppföras å tilläggsstat för innevarande budgetår. Därest riksdagen
icke har något att erinra, torde det sedermera få ankomma på Kungl.
Maj :t att meddela beslut i fråga om godkännande av det i ärendet föreliggande
avtalsförslaget.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen

att till Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan och statens
lantbruksförsök å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1952/53 anvisa ett investeringsanslag av 340 000 kronor.

Vad föredraganden sålunda, med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans
Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Malte Olsson.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

Uihany.

Förteckning

över av Kungl. Maj:t hos riksdagen år 1953 äskade anslag å til!-läggsstat II till riksstaten för budgetåret 1952/53 utöver de i propositionen
nr 2 upptagna anslagen.

Driftbudgeten.

A. Egentliga statsutgifter.

Kronor

II. Justitiedepartementet.

F: 10 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
.............................................. 175 000

III. Utrikesdepartementet.

C: 14 a Ytterligare medel till tillfälliga representationskostnader, reservationsanslag
.-..................................... 5 000

IV. Försvarsdepartementet.

Krigsmaterielverket:

B: 9 a Engångsanskaffning av vissa maskiner m. m., reservationsanslag
............................................ 3 000 000

B: 9 b Anskaffning av förrådsutrustning, reservationsanslag..... 200 000

Flygförvaltningen:

B: 21 a Anskaffning av inventarier m. m., reservationsanslag .... 150 000

Armén:

C: 32 a Ytterligare medel till anskaffning av tygmateriel m. m.,

Marinen:

Bidrag och understöd:

C: 73 Bidrag till sjövärnskåren, reservationsanslag.......... 20 000

Flygvapnet:

Expenser m. m.:

C: 88 Övriga expenser m. m., reservationsanslag............ 20 000

Övningar m. m.:

C: 93 a Ytterligare medel till övningar m. m., reservationsanslag 150 000

Centrala värnpliktsbyrån:

D: 35 Adresseringsmaskiner m. m., reservationsanslag........ 25 000

E: 8 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
........................................ 50 000

11 615 000

74 Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

V. Socialdepartementet. Kronor

Fattigvård och barnavård m. m.:

B: 41 Ersättning till inackorderingshem för driftförluster, reservationsanslag
........................................ 11 000

C: 8 Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m., reservationsanslag
.......................................... 5 000 000

C: 13 Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet,

reservationsanslag.................................... 3 000 000

G: 11 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
.............................................. 87 000

8 098 000

VI. Kommun ikationsdepartementet.

Väghållningen på landet samt i städer och stadsliknande
samhällen, där kronan är väghållare:

B: 18 Vissa vägbyggnadsarbeten, reservationsanslag, att avräknas

mot automobilskattemedlen......................... 20 000 000

Väghållningen i städer och stadsliknande samhällen, som äro
väghållare:

B: 23 Bidrag till byggande av vägar och gator, reservationsanslag,

att avräknas mot automobilskattemedlen............ 3 000 000

B: 31 Bidrag till handelshamnar och farleder, reservationsanslag.. 360 000

B: 33 Byggande av fiskehamnar, reservationsanslag............. 300 000

B: 35 Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och

farleder, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen
........................................ 252 000

B: 36 a Ombyggnad av bromaskineriet vid Falsterbokanalen m. m.,

reservationsanslag.................................... 400 000

B: 37 Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp,

reservationsanslag.................................... 6 000 000

30 312 000

VII. Finansdepartementet.

Statistiska centralbyrån:

B: 13 a Utrustning och inredning av nya lokaler m. m., reservationsanslag
........................................ 196 000

Folkbokföringen:

B: 20 a Maskinanskaffning, reservationsanslag.................. 290 000

D: 5 a Avlösning av avgälder från de till skatte försålda s. k. halländska
kyrkohemmanen, reservationsanslag............. 2 000

E: 7 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
.............................................. 50 000

538 000

VIII. Ecklesiastikdepartementet.

B: 28 Bidrag till nordiska museet............................. 23 500

J: 12 Understöd åt handelsgymnasier......................... 84 000

107 500

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

Kronor

IX. Jordbruksdepartementet.

Skogsvård m. m.:

J: 27 Väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo, reservationsanslag
...................................... 185 500

J: 29 Bidrag till vissa skogsbrukskurser m. m., reservationsanslag 100 000

285 500

X. Handelsdepartementet.

Sveriges geologiska undersökning:

C: 4 Malmletning, reservationsanslag........................ 76 000

C: 7 a Ersättning för viss skada vid djupborrning i Skåne .... 20 100

Lotsverket:

D: 4 a Ytterligare medel till säkerhetsanstalter för sjöfarten, reservationsanslag
.................................... 700 000

796 100

XI. Inrikesdepartementet.

U niversitetssj ukhus:

B: 65 a Bidrag till anordnande av klinisk undervisning i kirurgi
och neurologi vid vissa Stockholms stad tillhöriga sjukhus,
förslagsanslag................................. 17 000

Statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö och statens alkoholistanstalt
därstädes:

C: 3 a Provisoriskt iordningställande av verkstadsbyggnad m. m.,

reservationsanslag.................................. 48 000

F: 14 a Ytterligare medel till kostnader för anordnande av allmänna

skyddsrum m. m., reservationsanslag................... 400 000

G: 8 Bidrag till kommuner för anläggande av branddammar, reservationsanslag
...................................... 500 000

__965 000

Säger för egentliga statsutgifter 52 897 100

B. Utgifter för statens kapitalfonder.

III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

Kronor

B. Statens allmänna fastighetsfond.

Justitiedepartementet:

2 a Byggnadsarbeten vid egendomen Hildero (III: 2 a), reser vationsanslag

...................................... 15 600

Utrikesdepartementet:

3 a Uppförande av fastighet för beskickningen i Canberra (III:

3 a), reservationsanslag............................. 50 000

Kommunikationsdepartementet:

8 Merkostnader för vissa byggnadsarbeten (III: 11), reservationsanslag
........................................ 1 500 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

Kronor

Ecklesiastikdepartementet:

22 Om- och nybyggnadsarbeten vid dövstumskolorna (III: 25),

reservationsanslag.................................. 16 000

J ordbruksdepartementet:

24 Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan och statens lant bruksförsök

(III: 27), reservationsanslag.............. 170 000

Handelsdepartementet:

31 Säkerhetsanstalter för sjöfarten (III: 34), reservationsanslag 72 500

32 a Uppförande av byggnader för institutet för konserverings forskning

(III: 35 a), reservationsanslag............... 490 000

Inrikesdepartementet:

33 Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m.

(III: 36), reservationsanslag......................... 1 494 500

3 808 600

C. Försvarets fonder.

Försvarsdepartementet:

Försvarets fastighetsfond:

1 Arméns delfond (IV: 3, 7, 9), reservationsanslag...... 1 750 000

2 Marinens delfond (IV: 14, 16, 17, 17 a, 17 b), reserva tionsanslag

................ 505 000

3 Flygvapnets delfond (IV: 19), reservationsanslag...... 625 000

4 Befästningars delfond (IV: 25, 28, 28 a, 30, 30 a, 31,

32, 32 a, 34, 36), reservationsanslag............... 23 312 000

26192000

E. Fonden för låneunderstöd.
Socialdepartementet:

3 Lån till anordnande av allmänna samlingslokaler (VI: 4),

reservationsanslag.................................. 1 950 000

F. Diverse kapitalfonder.

Handelsdepartementet:

3 a Anordnande av lagringsutrymme för mörka oljor (IX: 12 a),

reservationsanslag.................................. 1 300 000

Säger för utgifter för statens kapitalfonder 33 250 600

Summa för driftbudgeten 86 147 700

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

Kapitalbudgeten.

Kapitalinvesteringar.

I. Statens affärsverksfonder.

E. Domänverket.

3 Markförvärv m. m. för försöksgård vid Röbäcksdalen.....

III. Statens allmänna fastighetsfond.

Utrikesdepartementet:

3 a Uppförande av fastighet för beskickningen i Canberra ...

Kommunikationsdepartementet:

11 Merkostnader för vissa byggnadsarbeten...............

J ordbruksdepartementet:

27 Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan och statens lant bruksförsök.

......................................

Handelsdepartementet:

35 a Uppförande av byggnader för institutet för konserverings forskning.

........................................

Inrikesdepartementet:

36 Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. ..

IV. Försvarets fonder.

A. Försvarets fastighetsfond.
Arméns delfond:

3 Byggnadsåtgärder, erforderliga för effektivisering av värn pliktsutbildningen.

.................................

Marinens delfond:

16 Modernisering av vissa anläggningar vid marinen.......

Flygvapnets delfond:

19 Vissa flygfältsarbeten m. m...........................

Befästningars delfond:

28 a Ytterligare medel till vissa ammunitionsförråd.........

30 a Ytterligare medel till uppställningsplatser för radarsta tioner

............................................

31 Vissa fortifikatoriska anordningar för kustartilleribatterier

32 a Ytterligare medel till anordnande av vissa lokaler för luft bevakningen

......................................

34 Utvidgning av flygverkstad...........................

36 Övriga befästningsarbeten............................

Kronor

28 000

200 000
3 000 000

340 000

980 000

2 989 000

7 509 000

500 000
600 000
1 250 000

1 800 000

442 000
1 300 000

320 000
250 000
6 700 000

13 162 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

Kronor

VI. Fonden för låneunderstöd.
Socialdepartementet:

4 Lån till anordnande av allmänna samlingslokaler....... 3 000 000

Jordbruksdepartementet:

8 a Stödlån till jordbrukare.............................. 30 000 000

33 000 000

VIII. Fonden för förlag till statsverket.
Finansdepartementet:

2 a Internationella rådets för samarbete på tullområdet rörelsefond
.......................................... 26 000

Säger för kapitalbudgeten 53 725 000

537239. Stockholm 1953. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag