Kungl. Maj.ts proposition nr 148 (Proposition 1952:148)

Kungl. Maj.ts proposition nr 148.

Nr 148.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående vissa anslag
till universitetssjukhusen m. mgiven Stockholms slott
den 7 mars 1952.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Gunnar Hedlund.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

För utbyggande av karolinska sjukhuset föreslås ett investeringsanslag
av 2 110 000 kronor. Av anslaget avses 500 000 kronor för de fortsatta byggnadsarbetena
på den nya reumatologiska kliniken m. in., 300 000 kronor
för anordnande av kulvertförbindelse mellan panncentral och planerade
iungkliniker, 650 000 kronor för utbyggande av ångpanne- och elektricitetscentralerna,
350 000 kronor för till- och ombyggnad av röntgenavdelningen,
100 000 kronor för ombyggnad av badavdelningen, 100 000 kronor till utredningsarbeten
för nya byggnadsföretag samt 110 000 kronor till merkostnader
på grund av kostnadsstegring vid vissa färdigställda nybyggnader.

Till utrustning vid karolinska sjukhuset föreslås anvisande av ett reservationsanslag
å 400 000 kronor, varav 11 605 kronor för täckande av vissa
brister i centralkökets utrustning, 87 370 kronor för apparatur för den
nuvarande röntgenologiska avdelningen samt återstoden av anslaget för
utrustning av reumatologiska kliniken, röntgendiagnostiska avdelningens
tillbyggnad och badavdelningen i samband med ombyggnad.

Till uppförande av sköterskebostäder vid akademiska sjukhuset i Uppsala
föreslås ett anslag av 150 000 kronor.

Riksdagen föreslås skola godkänna vissa grunder rörande leverans av
värme från en planerad värmecentral vid lasarettet i Lund till vissa institutionsbyggnader
vid universitetet. Totalkostnaden för värmecentralens uppförande
beräknas till ca 7 640 000 kronor, varav ca 3 820 000 skulle belöpa
å statsverket. För nästa budgetår erfordras en medelsanvisning av stats1-—Rihang
till riksdagens protokoll 1952. 1 sand. Nr 148.

Kungl. Maj.ts proposition nr 148.

medel å ca 400 000 kronor. Totalt föreslås, att till bidrag till vissa byggnadsarbeten
vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund m. m. anvisas ett
reservationsanslag av 630 000 kronor.

Redogörelse lämnas för ett av Malmöhus läns landsting godkänt förslag
rörande uppförande av ett s. k. centralblock vid lasarettet i Lund. Förslaget
anses kunna läggas till grund för fortsatt utredningsarbete. Det förutsättes
att, därest riksdagen icke framställer erinran däremot, staten skall bidraga
med hälften av de framtida kostnaderna för centralblockets uppförande,
vilka beräknas till 35 820 000 kronor, varav sålunda å statsverket skulle belöpa
17 910 000 kronor.

Förslag framlägges om avtal mellan staten och Malmö stad angående
anordnande av medicinsk undervisning vid Malmö allmänna sjukhus. I
anslutning härtill äskas ett förslagsanslag av 5 440 000 kronor såsom bidrag
till anordnandet av nämnda undervisning.

Vidare framlägges förslag till avtal rörande undervisning i epidemiologi
vid epidemisjukhuset i Stockholm. För bidrag till anordnande av denna
undervisning beräknas ett förslagsanslag av 79 000 kronor.

Slutligen anmäles, att klinisk undervisning i år påbörjas vid medicinska
högskolan i Göteborg. På grund härav föreslås i anslutning till gällande
avtal mellan staten och Göteborgs stad, att ett förslagsanslag av 635 000
kronor anvisas till bidrag till Göteborgs stad till driften av för undervisningsändamål
upplåtna sjukhus.

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 mars
1952.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Danielson, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng,
Ericsson, Andersson, Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund,
Persson, Hjälmar Nilson, Lindell.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och ecklesiastikdepartementen
anför chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Hedlund.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t på min hemställan under
elfte huvudtiteln föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, för budgetåret 1952/53 beräkna följande anslag, nämligen dels
under punkten 52 till Karolinska sjukhuset: Utrustning ett reservationsanslag
av 540 000 kronor, dels under punkten 63 till Bidrag till vissa byggnadsarbeten
vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund in. in. ett
reservationsanslag av 1 200 000 kronor, dels under punkten 64 till Bidrag
till Malmö stad för anordnande av medicinskt-klinisk undervisning vid
Malmö allmänna sjukhus ett förslagsanslag av 4 980 000 kronor, dels under
punkten 65 till Bidrag till anordnande av klinisk undervisning i epidemiologi
vid epidemisjukhuset i Stockholm ett förslagsanslag av 50 000 kronor,
dels ock under punkten 66 till Bidrag till Göteborgs stad till driften
av för undervisningsändamål upplåtna sjukhus ett förslagsanslag av 107 000
kronor.

Vidare har Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under kapitalbudgeten,
inrikesdepartementet, statens allmänna fastighetsfond, föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1952/53
berakna följande anslag, nämligen under punkten 2 till Utbyggande av
karolinska sjukhuset ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor och under
punkten 3 till Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala ett investeringsanslag
av 500 000 kronor.

Jag anhåller nu att få upptaga dessa och därmed sammanhängande
anslagsfrågor till fortsatt behandling.

4 Kungl. Maj:ts proposition nr H8.

Utbyggande av karolinska sjukhuset.

Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag
av 2 300 000 kronor.

Yrkande.

Kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande (skr. 25/1
1952) hemställer om ett anslag å 2 110 000 kronor.

Det i årets statsverksproposition preliminärt beräknade anslaget till
sjukhusets utbyggande, 2 000 000 kronor, föreslås fördelat enligt följande.

1. Uppförande av reumatologisk klinik m. in................................. 500 000

2. Anordnande av kulvertförbindelse mellan panncentral och planerade lungkliniker 300 000

3. Utbyggande av ångpanne- och elektricitetscentralema ...................... 650 000

4. Utbyggande av röntgenavdelningen........................................ 350 000

5. Utbyggande av badavdelningen............................................ 100 000

6. Utredningsmedel ........................................................ 100 000

2 000 000

Till merkostnader på grund av kostnadsstegring vid vissa färdigställda nybyggnader äskas
tilläggsanslag enligt följande:

7. Pediatriska kliniken ...................................................... 45 000

8. Elevhemmet.............................................................. 65 000

1) Kommittén har med utgångspunkt från det av riksdagen godtagna
förslaget till utformning av den reumatologiska kliniken fortsatt ritningsarbetet
till detta byggnadsföretag.

Kostnaderna för byggnaden angåvos i proposition nr 123/1951 till
2 060 000 kronor. För innevarande budgetår ha anvisats 1 000 000 kronor
för uppgörande av arbetsritningar och påbörjande av kliniken.

Byggnadstillstånd har erhållits den 31 december 1951 men igångssättningstillstånd
har ännu ej beviljats. Då sålunda byggnadsföretaget ännu
icke kunnat påbörjas, har kommittén ansett sig kunna begränsa storleken
av de ytterligare medel, som erfordras under budgetåret 1952/53, till
500 000 kronor.

2) Med hänsyn till de begränsade byggnadsmöjligheterna torde det icke
vara möjligt att igångsätta arbetena å lungklinikerna förrän i slutet av
år 1952. Kommittén räknar därför med att ytterligare medel — utöver av
1951 års riksdag beviljade 500 000 kronor — icke erfordras.

I samband med grundarbetena till lungklinilcen bör jämväl kulvertförbindelsen
till panncentralen komma till utförande. Denna har en längd
av ca 200 meter och kommittén har med ledning av erfarenheterna från
tidigare arbeten av detta slag inom sjukhuset uppskattat kostnaderna till
300 000 kronor. Den slutliga kostnaden blir i hög grad beroende på sprängningsarbetenas
omfattning, vilken kan bedömas först efter mera ingående
undersökningar av markförhållandena och i samband med prövning av
kulvertens sträckning i syfte att nå ett så ekonomiskt läge som möjligt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

3) Av 1951 års riksdag anvisade medel, 300 000 kronor, voro avsedda
lör beställning av en ny ångpanna för 20 ton ånga per timme utgörande
ett törsta led i utbyggandet av sjukhusets panncentral. Den totala kostnaden
för utbyggnaden beräknades i prop. 123/1951 till 2 100 000 kronor.
Av resterande medel erfordras för nästa budgetår 650 000 kronor.

4) Ett färdigställande av den reumatologiska kliniken ökar belastningen
på bl. a. den röntgendiagnostiska avdelningen. I generalplanen har kommittén
räknat med att nämnda avdelnings utvidgningsbehov skall tillgodoses
genom att nya röntgenlaboratorier inredas i överbyggnaderna av de
medicinska och kirurgiska poliklinikernas vänthallar. Genom en sådan
tillbyggnad kunna fyra fullständiga laboratorier inredas.

Kommittén har låtit upprätta förslag till f. n. erforderlig om- och tillbyggnad.
Förslaget innebär att sjukhusets centralparti skall ombyggas och
den nordvästra gården delvis överbyggas. De till dessa nya utrymmen förlagda
laboratorierna kunna betjänas av redan befintliga mörk- och fixeringsrum.
Deras tillkomst kräver emellertid ökade utrymmen för filmdemonstration,
expedition och löpande filmarkiv. Förslaget innebär också,
att röntgenavdelningens föreläsningssal ändras till expedition och de tre
rum, som ligga omedelbart öster härom, göras till löpande filmarkiv. Den
nuvarande expeditionen med angränsande litet arkivrum användes till filmdemonstration,
och som föreläsningssal får användas det största filmdemonstrationsrummet.
Inom röntgensektionerna A och B avkortas de nuvarande
stora laboratorierna från till meters längd, varvid det
vunna utrymmet inredes till manöverrum för laboratorierna. Två av de
nuvarande manöverrummen sammanslås och inredas till mörkrum; nuvarande
utrymme för mörkrum tages i anspråk för fixeringsrum.

Kostnaderna för nu erforderliga byggnadsåtgärder beräknas till 350 000
kronor.

5) Tillkomsten av den reumatologiska kliniken kommer vidare att medföra
en ökad belastning på sjukhusets avdelning för fysikalisk terapi
genom behovet av olika nya behandlingsformer såsom medicinska bad,
inpackningar och hydroterapeutiska åtgärder. Det har därför ansetts nödvändigt
att vidtaga viss omdisposition av den medicinska badavdelningen,
vilken i likhet med utbyggnaden av röntgenavdelningen bör vara genomförd,
när den reumatologiska kliniken tages i bruk.

Kostnaden för ombyggnaden, vilken framgår av en av kommittén upprättad,
den 17 november 1951 dagtecknad ritning, har beräknats till
100 000 kronor.

6) Medlen erfordras för planeringen av vissa ytterligare byggnadsföretag
inom ramen för sjukhusets planerade utbyggande.

7) Kliniken har tagits i bruk i juli 1951. Byggnadsföretaget kostnadsberäknades
enligt prop. 302/1945 till 3 860 000 kronor. I prop. 130/1949
beräknades kostnaderna enligt prisläget hösten 1948 till totalt 4 935 000

Kurtgl. Mnj:ts proposition nr US.

kronor. Statens andel av dessa medel har i olika sammanhang anvisats.
Medlen synas vara tillräckliga för färdigställandet. Härvid har dock räknats
med att av kostnadsstegringarna betingade merkostnader täckas av
särskilda medel. Den del av totalkostnaden, som kan hänföras till tiden
efter beräkningen hösten 1948 till årsskiftet 1950/51, då kliniken var i det
närmaste färdigställd, uppgår till ca 1 200 000 kronor. Kostnadsstegringen
under motsvarande tid uppgår till 8 procent, vilket utgör 96 000 kronor.
Av detta belopp uppgår statens andel till 47 procent eller 45 000 kronor.

8) Byggnaden var färdigställd den 1 oktober 1951. Byggnadsföretaget
kostnadsberäknades 1949 till 385 000 kronor varav statens andel utgjorde
181 000 kronor. Den under tiden sommaren 1949—hösten 1951 inträffade
kostnadsstegringen utgör 35 procent, motsvarande 65 000 kronor.

Yttrande.

Centrala sjukvårdsberedningen erinrar, att beredningen i tidigare yttrande
tillstyrkt 1950 års förslag till generalplan för karolinska sjukhusets utbyggande,
vilket förslag avsåg bl. a. uppförande av en reumatologisk klinik.
I nu föreliggande förslag förutsättes kliniken anordnad i huvudsak enligt
de ritningar, som tillhörde generalplanen. Dessa ha dock i sina detaljer
genomgått en ytterligare bearbetning bl. a. i samråd med representanter för
beredningen. Förslaget om utvidgning av den röntgendiagnostiska avdelningen
och omändringen av badavdelningen har under hand diskuterats
med beredningen och föranleder icke några erinringar.

Departementschefen.

Föregående års riksdag godkände ett av kommittén för karolinska sjukhusets
fortsatta utbyggande upprättat principförslag till den nya reumatologiska
klinikens utformning. I skrivelse till Kungl. Maj :t den 17 mars 1951
har Svensk reumatologisk förening hemställt, att frågan om organisationen
av nämnda klinik måtte bli föremål för förnyad utredning, innan beslut fattas
om klinikens uppförande. De frågor, som enligt föreningen krävde förnyad
utredning, gällde klinikchefens ställning och den öppna vården. Föreningen
har anfört, att enligt de föreliggande ritningarna lokaler saknades
för självständig överläkare och för öppen vård. I yttranden häröver ha såväl
kommittén som centrala sjukvårdsberedningen uttalat den uppfattningen,
att frågan om klinikchefens ställning icke i sådan grad påverkar klinikens
planläggning, att frågan måste lösas i förevarande sammanhang. Beträffande
frågan om lokaler för öppen vård anför kommittén, att den i anslutning
till av statsmakterna gjorda uttalanden funnit angeläget, att nytillkomna
kliniker icke göras större än som ur undervisningens och forskningens
synpunkt kan anses strängt nödvändigt. Kommittén har även
framhållit, att. om det framdeles skulle befinnas oundgängligen nödvändigt

Kungl. Maj.ts proposition nr 1U8.

med utökade lokaler för att tillgodose den öppna vårdens behov, en dylik
utvidgning på grund av klinikens planläggning vore tämligen lätt genomförbar.
Centrala sjukvårdsberedningen har instämt i de av kommittén
anförda synpunkterna beträffande den öppna vården. Jag finner för min
del icke skäl att med hänsyn till vad föreningen anfört förorda förnyad utredning
rörande organisationen av den reumatologiska kliniken eller några
jämkningar i det av föregående års riksdag antagna förslaget till klinikens
utformning. Arbetena med klinikbyggnadens uppförande ha numera påbörjats,
och byggnaden beräknas vara färdigställd hösten 1953. Jag tillstyrker,
att för fullföljande av byggnadsarbetena för nästa budgetår anvisas
500 000 kronor.

I enlighet med vad kommittén anfört, bör i samband med grundarbetena
till lungklinikerna jämväl kulvertförbindelsen till panncentralen komma
till utförande. Genom denna förbindelse anslutas lungklinikerna till sjukhusets
huvudkulvert. Mot den beräknade kostnaden, 300 000 kronor, har
jag ingen erinran.

För fortsatt utbyggande av sjukhusets panncentral har kommittén hemställt
om anvisande av 650 000 kronor. Enligt vad jag under hand inhämtat
avses nämnda belopp för erforderliga om- och tillbyggnadsarbeten i samband
med installationen av den nya 20 tons ångpanna, för vars anskaffande
medel anvisats för innevarande budgetår. Mot utförandet av nämnda arbeten
och den beräknade kostnaden härför har jag intet att erinra.

Genom tillkomsten av den reumatologiska kliniken kommer belastningen
på den röntgendiagnostiska avdelningen och den medicinska badavdelningen
att öka. Vidare kräver utvecklingen av nya röntgendiagnostiska
metoder, att ökade utrymmen ställas till förfogande. Jag tillstyrker de
av kommittén förordade till- och ombyggnadsarbetena inom nämnda båda
avdelningar jämte den föreslagna medelsanvisningen av 450 000 kronor.

För kommitténs fortsatta arbete bör för nästa budgetår anvisas ett belopp
av 100 000 kronor.

Då jag anser mig kunna aéceptera kommitténs beräkningar av de uppkomna
merkostnaderna för uppförandet av pediatriska kliniken och elevhemmet,
tillstyrker jag, att för täckande av nämnda merkostnader anvisas
sammanlagt 110 000 kronor.

Det sammanlagda anslagsbehovet för nästa budgetår skulle alltså utgöra
(500 000 + 300 000 + 650 000 + 450 000+100 000+ 110 000) 2 110 000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer jag, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen

åt! till Utbyggande av karolinska sjukhuset under Statens
allmänna fastighetsfond, inrikesdepartementet, för budgetåret
1952/53 anvisa ett investeringsanslag av 2 110 000
kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr J48.

Karolinska sjukhuset: Utrustning.

För innevarande budgetår har icke något anslag för detta ändamål upptagits
i riksstaten. I årets statsverksproposition har för nästa budgetår
preliminärt upptagits ett anslag av 540 000 kronor.

Yrkanden.

Direktionen för karolinska sjukhuset (skr. 16/10 och 21/12 1951) hemställer
dels om ett anslag å 1 002 000 kronor, dels ock om bemyndigande
att under budgetåret 1951/52 träffa avtal om leveranser till reumatologiska
kliniken intill ett sammanlagt belopp av 200 000 kronor.

1. Utrustning av reumatologiska kliniken...................................... 540 000

2. Utrustning av röntgendiagnostiska avdelningens tillbyggnad.................. 344 122

3. Apparatur för den nuvarande röntgenologiska avdelningen .................. 87 370

4. Utrustning av badavdelningen i samband med ombyggnad .................. 30 515

1 002 000

Motiv.

1) I skrivelse den 2 februari 1950 beräknade direktionen medelsbehovet
för budgetåret 1950/51 till 500 000 kronor. Anslag för byggnadens uppförande
har emellertid beviljats först för innevarande budgetår, och anslag
för klinikens utrustande har ännu icke beviljats. Byggnaden kan beräknas
vara färdigställd omkring den 1 juli 1953. För att klinikens igångsättande
icke skall onödigtvis fördröjas, måste direktionen därför erhålla bemyndigande
att redan under innevarande budgetår träffa avtal om leveranser
till kliniken. Anslag torde dock icke erfordras förrän under budgetåret
1952/53. Den i ovannämnda skrivelse gjorda framställningen grundade sig
på en beräkning i december 1947. Sedan dess ha avsevärda prisförändringar
inträffat och i fråga om utrustningsartiklar nya, förbättrade konstruktioner
och kvaliteter blivit tillgängliga i stor omfattning. Ett nytt förslag
till utrustning har därför upprättats, vilket slutar på ett belopp av 540 000
kronor.

2) Av den föreslagna utbyggnaden av den röntgendiagnostiska avdelningen
(jfr föregående anslag) fordras för den reumatologiska klinikens behov
en överbyggnad av den medicinska poliklinikens vänthall. Inom denna
överbyggnad skulle inredas två laboratorier med tillhörande manöverhytter,
ett utrymme för avklädningshytter och väntplats för sängar, ett vilrum samt
två läkarexpeditioner. De två nya laboratorierna böra förses med moderna
högeffektiva röntgenapparater, det ena med en 3-fasapparat, det andra med
en kondensatorapparat. För vardera laboratoriet fordras ett Forssellstativ,
ett universalbord samt ett transportabelt pelarstativ. Därtill komma röntgenrör,
kasetter, finrasterbländare, blyhandskar och blyförkläden. För filmtorkningen
behövas • två nya torkskåp och för filmdemonstrationen tolv
nya ljusskåp och två lampor för granskning av täta negativ. Härutöver
erfordras diverse instrument, möbler och smärre inventarier.

Kurtgl. Maj.ts proposition nr 148.

3) För de krav, som numera ställas på röntgenologiska kärlundersökningar,
äro icke längre de provisoriska anordningar, över vilka sjukhuset
f. n. förfogar, tillfredsställande. Dessa bestå av två magasin för tre kassetter
vardera, medgivande en upptagning av 3 bilder under loppet av 6—10
sekunder. Med en modern filmväxlingsapparat kan i stället ett 10-tal
bilder per sekund erhållas, vilket för studiet av blodkärlen är av utomordentlig
betydelse. Sådan apparatur för snabb filmväxling serietillverkas
numera och användes vid flera sjukhus. Av apparaturen finnas två huvudtyper,
en med långa och smala filmer för extremitetsundersökningar, och
en med korta och breda filmer för undersökningar av inre organ. Båda
äro lika nödvändiga. För apparaterna erfordras sekundärbländare, intervallväljare,
speciella framkallningsanordningar och tillsats för filmgranskning.
Till den moderna utrustningen för röntgenundersökning av cirkulationsorgan
hör numera också en elektrokymograf med vars hjälp en noggrann
analys av hjärtväggens och blodkärlens rörelser kan göras. För den
samtidigt nödvändiga registreringen av hjärtats aktionsströmmar måste
en elektrokardiograf finnas. Härjämte erfordras på avdelningen vissa skåp
och lampor. Den sammanlagda kostnaden för anskaffningen uppskattas
till 87 370 kronor.

4) För utrustning av badavdelningen i samband med den föreslagna
ombyggnaden (jfr föregående anslag) erfordras enligt upprättat utrustningsförslag
medelsanvisning med 30 515 kronor.

Yttrande.

Centrala sjukvårdsberedningen har avgivit yttrande över förslaget till
utrustning av den reumatologiska kliniken. Vid beredningens granskning
av förslaget har samråd ägt rum med överläkaren vid sjukhusets medicinska
klinik, intendenten vid sjukhuset m. fl. Beträffande en i förslaget
upptagen post å 34 769 kronor, avseende komplettering av utrustningen i
centralköket m. m., har vid granskningen framkommit, att de specificerade
behoven endast till en del, motsvarande en kostnad av 23 164 kronor,
betingats av den nya klinikens tillkomst. Överskjutande behov, motsvarande
en kostnad av 11 605 kronor, bör icke belasta ifrågavarande inventarieanslag.
Med för dagen gällande priser torde ett belopp av 498 000
kronor få anses vara tillräckligt för anskaffning av den i förslaget avsedda
utrustningen.

Departementschefen.

Den reumatologiska kliniken beräknas kunna tagas i bruk omkring den
1 januari 1954. Samtidigt beräknas de till- och ombyggnadsarbeten inom
den röntgendiagnostiska avdelningen och den medicinska badavdelningen,
vilka erfordras på grund av nämnda kliniks tillkomst, vara avslutade
(jfr föregående anslag). Till samma tidpunkt bör sålunda den för nämnda
klinik och avdelningar erforderliga utrustningen vara anskaffad.

Kungl. Maj.ts proposition nr lk8.

Beträffande den reumatologiska kliniken tillstyrker jag utrustning i
huvudsaklig överensstämmelse med centrala sjukvårdsberedningens förslag.
Utöver vad beredningen förordat tillstyrker jag, att till inköp av 25
fack klädskåp och till viss ytterligare anskaffning av patientkläder anvisas
2 375 resp. 1 440 kronor. Jag beräknar sålunda medelsbehovet för
utrustning av reumatologiska kliniken till sammanlagt 501 815 kronor.

Centrala sjukvårdsberedningen har i sitt yttrande anfört, att av de av
direktionen beräknade kostnaderna för utrustning av den reumatologiska
kliniken ett belopp av 11 605 kronor avsåge sådan komplettering av utrustningen
för centralköket, som icke betingades av nämnda kliniks tillkomst.
Detta belopp borde därför icke belasta ifrågavarande anslag. Beredningen
framhöll emellertid, att av utredningen framgått, att brister i centralkökets
utrustning förelåge. I en sedermera ingiven skrivelse har direktionen
framhållit, att centralköket undan för undan blivit allt bristfälligare.
Vid den tidpunkt, då direktionen avlämnade utrustningsförslaget för reumatologiska
kliniken, hade direktionen redan avgivit sina beräkningar
rörande nästa budgetårs driftkostnader, och det hade därför ansetts lämpligt
att i utrustningsförslaget upptaga erforderlig utrustning för centralköket,
så mycket mer som kostnaden härför icke vore av sådan art, att
den borde belasta anslaget för den löpande driften. Jag finner mig kunna
tillstyrka, att medel till den nu berörda utrustningen beräknas under
ifrågavarande anslag.

över direktionens framställning om anvisande av medel till utrustning
av röntgendiagnostiska avdelningens tillbyggnad och badavdelningen i samband
med ombyggnad samt till apparatur för den nuvarande röntgenologiska
avdelningen har centrala sjukvårdsberedningen ännu icke hunnit
avgiva yttrande. Behovet av utrustning för förstnämnda båda ändamål
framgår av vad jag förut anfört. Jag finner mig även böra tillstyrka, att
för den nuvarande röntgenologiska avdelningen må inköpas viss modern
apparatur för röntgenologiska kärlundersökningar. Vid anslagsberäkningen
anser jag mig tills vidare böra godtaga de av direktionen beräknade kostnaderna
eller tillhopa i runt tal 462 000 kronor. Det bör ankomma på
Kungl. Maj:t att inom ramen för detta belopp ställa medel till direktionens
förfogande, sedan centrala sjukvårdsberedningen granskat utrustningsförslagen.

I enlighet med vad jag sålunda anfört skulle till de ändamål, för vilka
direktionen äskat medel under ifrågavarande anslag, erfordras sammanlagt
(501 815 + 11 605 + 462 000) 975 420 kronor. Utrustningen till den reumatologiska
kliniken, röntgendiagnostiska avdelningens tillbyggnad samt badavdelningen
behöver emellertid icke vara i sin helhet anskaffad förrän
omkring den 1 januari 1954. Under nästa budgetår erfordras, enligt vad
jag under hand inhämtat, utrustning för en kostnad av i runt tal 300 000
kronor. Därjämte böra för nästa budgetår anvisas medel till komplettering

Kungl. Maj.ts proposition nr lk8.

av utrustningen vid centralköket med 11 605 kronor samt till apparatur
för den nuvarande röntgenologiska avdelningen med 87 370 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet skulle i enlighet härmed uppgå till i
runt tal (300 000 + 11 605 + 87 370) 400 000 kronor.

Därest riksdagen icke nu framställer erinran däremot, bör det vara direktionen
obetaget att, sedan medel ställts till förfogande för budgetåret 1952/53,
träffa avtal om leveranser även för budgetåret 1953/54 i den utsträckning,
som motiveras av leveranstiderna.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Karolinska sjukhuset: Utrustning för budgetåret
1952/53 under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 400 000 kronor.

Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala.

Anslag till byggnadsarbeten vid akademiska sjukhuset i Uppsala ha
tidigare anvisats under olika rubriker. För innevarande budgetår har under
rubriken om- och tillbyggnad av kirurgiska kliniken vid Akademiska sjukhuset
i Uppsala m. m. anvisats ett investeringsanslag av 670 000 kronor.
Anslag för ifrågavarande ändamål torde härefter få anvisas under ovanstående
rubrik.

Yrkande.

Byggnadsstyrelsen (skr. 27/2 1952) föreslår efter samråd med Uppsala
läns landsting och det större akademiska konsistoriet i Uppsala, att det
i årets statsverksproposition preliminärt beräknade anslaget till sjukhusets
utbyggande, 500 000 kronor, fördelas enligt följande:

1. Uppförande av sköterskebostäder .......................... 150 000

2. Fortsättande av den beslutade ombyggnaden av den kirurgiska

kliniken ................................................ 350 000

Motiv.

1. Enligt 1950 års förslag till generalplan skulle visst behov av bostadsrum
för sköterskor och elever m. fl. vid sjukhuset tillgodoses genom uppförande
av personalbostadshus å områdets södra del, närmare bestämt
utmed vägarna väster och söder om psykiatriska klinikens byggnad. Huvuddelen
av bostadsbehovet för dylika befattningshavare beräknas dock kunna
anskaffas i den fria marknaden.

F. n. föreligger behov av ett mindre antal rum avsedda att ersätta de
bostäder, vilka nu äro inrymda i den kirurgiska klinikens byggnad och
som vid den förestående ombyggnaden av denna komma att tagas i anspråk
för annat ändamål. Det har befunnits ändamålsenligt, att — i anslutning
till dessa planer och för att bereda möjlighet för ett genomförande

Kungl. Maj.ts proposition nr lb8.

av den beslutade ombyggnaden av nämnda klinik — vissa av de planerade
nya bostäderna uppföras snarast möjligt.

De i detta sammanhang erforderliga rummen uppgå till 16. Byggnadsstyrelsen
har upprättat 3 ritningar, dagtecknade den 12 februari 1952, vilka
utvisa en tänkt nybyggnad i anslutning till befintligt bostadshus öster om
den psykiatriska kliniken. Byggnadsföretaget beräknas draga en kostnad
av 300 000 kronor, vartill under förutsättning av hittills bruklig fördelning
av kostnaderna staten och Uppsala läns landsting skulle bidraga med
hälften vardera. Uppförandet av sköterskebostäderna beräknas kunna igångsättas
vid årsskiftet 1952/53, och det har därför med avseende å landstingets
godkännande ansetts kunna underställas innevarande års lagtima
landsting.

Departementschefen.

Det av byggnadsstyrelsen framlagda förslaget om uppförandet av en
nybyggnad inrymmande bostäder för sköterskor och elever ansluter sig
till den av föregående års riksdag godtagna generalplanen för Akademiska
sjukhusets utbyggande. Jag har ingen erinran mot nämnda förslag eller
mot den för byggnadens uppförande beräknade kostnaden. Jag har heller
ingen erinran mot att nämnda kostnader fördelas på staten och landstinget
med hälften å vardera. Jag tillstyrker därför, att för nästa budgetår anvisas
ett belopp av 150 000 kronor för nämnda ändamål, under förutsättning
att landstinget anvisar enahanda belopp.

Enligt vad jag under hand inhämtat, erfordras ingen ytterligare medelsanvisning
för nästa budgetår till ombyggnaden av den kirurgiska kliniken.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

till Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala, under
Statens allmänna fastighetsfond, inrikesdepartementet, för
budgetåret 1952/53 anvisa ett investeringsanslag av 150 000
kronor.

Byggnadsarbeten vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund.
I. Avtal angående leverans av värme från sjukvårdsinrättningarna i Lund

till Lunds universitet.

Förslag.

Byggnadsstyrelsen samt Malmöhus läns landstings hälso- och sjukvårdsberedning
hemställa i skrivelser den 15 november resp. den 8 december
1951 om godkännande av förslag till avtal mellan Kungl. Maj:t och Kronan
samt Malmöhus läns landsting rörande leverans av värme från ny värmecentral
vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund.

Byggnadsstyrelsen erinrar, att i 1948 års förslag till generalplan för
utbyggande av Lunds universitet omnämndes, att styrelsen upptagit underhandlingar
med Malmöhus läns landsting i syfte att få utrett, huruvida

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

möjligheter 1''örelåge att erhålla värme för vissa av universitetets befintliga
och planerade byggnader från eu för landstingets sjukvårdsinrättningar
erforderlig ny panncentral. Då förutsättningarna för planerandet av en
dylik central icke voro helt klarlagda, ansåg sig landstinget vid denna tidpunkt
icke kunna taga slutlig ställning till frågan.

Närmare utredning härom har numera verkställts, och landstinget har
meddelat, att i samband med planerad utbyggnad av Lunds lasarett en helt
ny värmecentral, som skall tillgodose hela lasarettets värmebehov, kommer
att uppföras. Denna central, vilken enligt nu föreliggande planer skall vara
färdig att tagas i bruk i början av år 1955, tänkes förlagd till hörnet av
Getinge- och Tornavägarna intill det område, där ett flertal universitetsinstitutioner
äro belägna eller äro avsedda att i enlighet med generalplanen
uppföras.

Sedan landstinget förklarat sig i princip villigt att åtaga sig värmeleverans
från den nya värmecentralen till vissa av universitetets byggnader, har
byggnadsstyrelsen låtit utreda de ekonomiska betingelserna för å ena sidan
eu anslutning av dessa byggnader till nämnda central och å andra sidan värmeleverans
till samma byggnader från separata värmecentraler.

Utredningen visar, att en central värmeanläggning av ifrågavarande storlek
erbjuder väsentliga fördelar ur ekonomisk och praktisk synpunkt framför
separata värmeanläggningar. Sålunda blir personalbehovet vid centralisering
avsevärt mindre, vilket medför en sänkning av lönekostnaderna för
driften. Vidare beräknas verkningsgraden hos pannorna i den centrala
anläggningen ligga högre än vid mindre värmeanläggningar av normal typ,
varigenom en besparing av bränsle kan påräknas.

Det har förutsatts, att i en första etapp skulle till lasarettets värmecentral
anslutas universitetsbiblioteket och psykiatriska kliniken ävensom institutionerna
för mineralogi och geologi, medicinsk kemi och farmakologi,
kemi, fysik och matematik, fysiologi samt bakteriologi och patologi. Dessa
byggnader, som, i den mån de icke redan äro uppförda, enligt generalplanen
skulle vara färdigställda år 1955, komma enligt nu föreliggande planer att
ha en sammanlagd volym av något över 200 000 in1.

Av utredningen framgår, att vid en dylik första etapp anläggningskostnaderna
vid anslutning till lasarettets värmecentral — d. v. s. den del av
totalkostnaderna för centralens anordnande, som svarar mot universitetets
andel i värmeförbrukningen — enligt prisläget sommaren 1951 skulle uppgå
till ca 735 000 kronor. Häri ingå kostnader för huvudledningar inom universitetets
område till de skilda byggnaderna med 240 000 kronor. Kostnaderna
vid anordnandet av separata panncentraler i de universitetets olika
byggnader, om vilka här är fråga, beräknas till ca 380 000 kronor. De årliga
driftkostnaderna inklusive ränta och amortering å anläggningskostnaderna
ha överslagsvis beräknats till 400 000 kronor vid anslutning till lasarettets
värmecentral och 460 000 kronor vid utförande med separata centraler.

Kungl. Maj.ts proposition nr H8.

Anslutningen till lasarettets värmecentral skulle således redan vid den
utbyggnad, som förutsättes i den första etappen, medföra en minskning av
de eljest uppkommande årliga driftkostnaderna, vilken är tillräcklig för
alt inom ett fåtal år förränta och amortera den till ca (735 000 — 380 000)
355 000 kronor beräknade merkostnad, som en dylik anslutning innebär.

I den mån anslutningen till den gemensamma centralen ökar, förbättras
det ekonomiska resultatet av anläggningens drift jämfört med en drift vid
separata anläggningar.

Förutom lägre driftkostnader medför en anslutning till lasarettets
värmecentral även andra fördelar, vilka svårligen låta sig siffermässigt
värderas, såsom förenkling av distributionen och förvaringen av bränslet
samt minskning av utrymmesbehovet för värmetekniska anläggningar och
bränsleupplag i de skilda byggnaderna.

®yS8na<lsstyrelsen förordar, att anslutningen till lasarettets värmecentral
kommer till stånd. Styrelsen har träffat avtal med landstingets förvaltningsutskott
angående leverans av värme från centralen under förutsättning
av landstingets och Kungl. Maj:ts godkännande.

Avtalet har följande lydelse:

§ I Den

nya värmecentralen skall så anordnas, att de universitetsbyggnader,
vilka finnas upptagna å bifogade förteckning (bil. A)1, kunna successivt
anslutas till värmecenlralen vid de tidpunkter efter densammas färdigställande,
som befinnas lämpliga med hänsyn till fortskridandet av nybyggnads-
resp. ombyggnadsarbetena vid universitetet eller till befintliga
panncentralers förslitning.

Värmecentralen skall så anordnas, att utöver de i bil. A upptagna byggnaderna
framdeles ytterligare institutionsbyggnader, som kunna komma att
uppföras inom den del av universitetets område, som värmecentralen avses
skola betjäna, kunna anslutas till centralen. Det förutsättes härvid, att den
totala byggnadsvolymen av de universitetsanläggningar, som skola få anslutas
till värmecentralen, icke får överskrida 400 000 m3.

Kronan och landstinget äro ense därom, att i fråga om sådan ytterligare
anslutning till centralen, som i nästföregående stycke sägs, särskild överenskommelse
skall träffas, som i tillämpliga delar i huvudsak ansluter sig
till bestämmelserna i detta avtal. Vad här sagts gäller jämväl i fråga om
annan utvidgning eller ombyggiwd av centralen eller större reparationsarbeten
vid densamma.

§ 2.

Landstinget ombesörjer uppförandet av värmecentralen samt framdragandet
av distributionsledningar från centralen till lasarettsområdets gräns
inklusive för distributionen erforderliga pumpar. Kronan bidrager till gäldande
av kostnaderna för dessa anläggningar efter samma grunder, som

1 Nämnda förteckning upptager följande byggnadsföretag: universitetsbiblioteket, psykiatriska
kliniken, mineralogiska och geologiska institutionerna, medicinsk-kemiska och farmakologiska
institutionerna, institutioner för fysik, matematik samt mekanik och matematisk
fysik, kemiska institutionen, fysiologiska institutionen samt bakteriologiska och patologiska
institutionerna.

Kungl. Maj.ts proposition nr 118.

gälla i fråga om de byggnadsarbeten i allmänhet vid lasarettet, till vilka
staten bidrager.

Kronan ombesörjer och bekostar framdragandet från lasarettsområdets
gräns till respektive institutioner av de distributionsledningar, som erfordras
för fullgörandet av de i detta avtal överenskomna värmeleveranserna.

Planeringen av värmecentralen skall ske i samråd med byggnadsstyrelsen.
Ritningar och beskrivning över värmecentralen skola sålunda före
arbetenas påbörjande godkännas av byggnadsstyrelsen. /

§ 3.

Landstinget förbinder sig att från värmecentralen till de i § 1 avsedda
universitetsbyggnaderna leverera värme medelst cirkulerande varmvatten
med en temperatur i distributionsledningarna vid utgången från centralen
av ca + 90° mot en enligt nedan angivna grunder beräknad ersättning.
Universitetet äger icke rätt att från distributionsledning tappa vatten för
förbrukningsändamål.

§ 4.

Till landstinget utgående ersättning för den enligt § 3 levererade värmen
skall så nära som möjligt motsvara landstingets verkliga kostnader för
leveransen. Vid ersättningens bestämmande skall hänsyn tagas endast till
sådana kostnader, som helt eller delvis föranledas av värmeleveransen till
universitetet.

Dessa kostnader, som skola beräknas årsvis, utgöras av driftkostnader,
D, och kapitalkostnader, K. Till driftkostnaderna hänföras förekommande
kostnader för personal, bränsle, underhåll, elektrisk ström, vatten, försäkringar,
pannbesiktningar in. m. Kapitalkostnaderna utgöras av ränta
och amortering å det av landstinget i här ifrågavarande delar av anläggningen
nedlagda kapitalet. Drift- och kapitalkostnaderna för de delar av
anläggningen, som erfordras enbart för värmeleveransen till universitetet,
vilka kostnader betecknas med Du och Ku, skola helt gäldas av kronan,
medan drift- och kapitalkostnaderna för de delar av anläggningen, som
erfordras både för värmeleveransen till universitetet och för värmeleveransen
till lasarettet, vilka kostnader betecknas med Dui resp. K„i, skola
fördelas mellan kronan och landstinget i förhållande till de till universitetet
och lasarettet levererade värmemängderna, Vu och Vi, vilka bestämmas
medelst av byggnadsstyrelsen godkända mätanordningar. Under 25 år,
räknat från den tidpunkt, då värmecentralen är i stånd att leverera värme
till universitetet, skall kronans andel av de gemensamma kapitalkostnaderna
Kui dock utgöra minst (16 000 kr) per år.

Åriiga ersättningen till landstinget skall sålunda utgå med

Du "T- Ku

Vu + V,

Dui + . " ■ KU] kronor varvid dock termen ———

Vu + V, Vu + Vj

K„i

e.j får upptagas till lägre belopp än (16 000) kronor.

§ ö.

Drift och underhåll av i avtalet avsedda, utanför lasarettsområdet belägna
värmeanläggningar, rörledningar och kulvertar ombesörjas och
bekostas av kronan.

§ 6-

Kronan äger icke uppbära ersättning från landstinget för utebliven eller
minskad värmeleverans, därest sådan betingas av omständigheter utom
landstingets kontroll.

Kungl. Maj.ts proposition nr 1''tH.

§ 7.

Den landstinget enligt § 4 tillkommande ersättningen utbetalas till lasarettet,
varvid hälften av den för varje budgetår beräknade ersättningen
erlägges den 31 december samt återstoden, så snart ersättningen blivit slutligt
fastställd på sätt angives i § 4.

§ 8-

Det åligger landstinget att i fråga om de kostnader, som avses i § 4,
vid lasarettet upplägga en särskild bokföring. Kronan äger taga del av densamma.

§ 9.

Detta avtal må icke ensidigt uppsägas från endera parten.

§ 10.

Eventuellt uppkommande meningsskiljaktigheter rörande tolkningen av
detta avtal skola hänskjutas till skiljemän enligt lag.

§ 11.

Detta avtal är giltigt endast under förutsättning, att detsamma före den
15 oktober 1952 godkännes av Kungl. Maj:t och Malmöhus läns landsting.

Byggnadsstyrelsen anför, att medel för framdragande av huvudledningar
in. m. inom universitetsområdet, vilka arbeten det enligt avtalet
åligger kronan att utföra, erfordras först fr. o. nr. budgetåret 1953/54.

Yttrande.

Statskontoret, som yttrat sig över byggnadsstyrelsens framställning, har
ingen erinran mot densamma. II.

II. Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund m. m.

För detta ändamål är i gällande riksstat uppfört ett anslag å 634 000
kronor.

Yrkanden.

Till ifrågavarande ändamål hemställes om anslag å sammanlagt 4 051 171
kronor 58 öre enligt följande yrkanden:

1. Direktionen för Malmöhus låns sjukvårdsinrättningar i Lund hemställer
i skrivelse den 26 oktober 1951 om anslag å sammanlagt 215 000
kronor 58 öre.

a. Ny hiss inom medicinska kliniken 22 500: —

b. Om- och tillbyggnad av kirurgiska klinikens operationsavdelning
.................................. 90 720: —

c. Ombyggnad av centrallaboratoriet och blodgivarecentralen 96 000: —

d. Ombyggnadsarbeten inom »Södra badet» och hudkliniken 5 780:58

215 000:58

Av handlingarna i ärendet framgår, att de begärda beloppen utgöra hälften
av den i varje särskilt fall beräknade kostnaden samt att Malmöhus
läns landsting för de olika ändamålen anvisat enahanda belopp.

Kungl. Maj.ts proposition nr 148.

2. Malmöhus låns landstings hälso- och sjukvårdsberedning hemställer i
skrivelse den 20 oktober 1951, att ett för budgetåret 1948/49 beviljat anslag
å 49 600 kronor till bidrag till anordnande av en transformatorstation vid
Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund m. m. måtte till ett belopp
av 15 341 kronor ånyo uppföras å riksstaten och därvid betecknas såsom
reservationsanslag.

3. Malmöhus läns landstings hälso- och sjukvårdsberedning hemställer
i skrivelse den 8 december 1951 om ett anslag å 3 820 830 kronor till bidragtill
uppförande av ny värme- och kraftcentral vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund.

Motiv.

1 a) En av hissarna inom medicinska kliniken har varit i bruk sedan
år 1917. Enligt uppgift från vederbörande hissinspektör är hissen numera
så försliten, att den icke längre uppfyller kraven på driftsäkerhet.

1 b) Nuvarande antal operationssalar motsvarar ej behovet. En jämförelse
med antalet operationssalar vid övriga undervisningssjukhus visar,
att Lunds lasarett är sämst utrustat. Avdelningen är därjämte sanitärt
olämplig och föga ändamålsenlig. En förbättring kan ske genom en mindre
tillbyggnad utmed den korridor, som förbinder operationsavdelningen med
avdelningarna. I bottenvåningen skulle man erhålla ett cystoskopirum, ett
omläggningsrum och ett gipsrum, i våningen ovanför ytterligare en operationssal
samt ett förberedelserum. Ett kokrum skulle också tillkomma.

Direktionen har hos arbetsmarknadsstyrelsen begärt överflyttande av
tidigare beviljat byggnadstillstånd för ombyggnad av centralköket för en
beiäknad kostnad av 111 830 kronor att i stället gälla ombyggnaden av
kirurgiska kliniken. Det av 1951 års riksdag anvisade bidraget för centralkökets
ombyggnad, 55 915 kronor, skulle därmed ej heller behöva tagas i
anspråk. Direktionen har under hand inhämtat centrala sjukvårdsberedningens
godkännande av det nu upprättade förslaget, kostnadsberäknat
till 181 440 kronor.

1 c) Om inga åtgärder snarast vidtagas för nyinrednings- och omändringsarbeten,
måste verksamheten å centrallaboratoriet i väsentlig mån
inskränkas. De erforderliga arbetena utgöras av förbättrade lokaler för
provtagning, inredning av ett separat diskrum, inredning av ett stinklaboratorium,
anordnande av en expeditionslokal och anordnande av tre nva
laboratorieenheter, vartill komma vissa moderniseringsarbeten i nuvarande
laboratorier. Blodgivarecentralen har numera tillförts nya utrymmen inom
sjukhuset men viss inredning (elektriska och sanitära installationer in. in.)
saknas ännu.

1 d) Till byggnadsarbeten inom »Södra badet» samt hudkliniken ha
1948 ars landsting och 1949 års riksdag anvisat sammanlagt 147 139 kronor.
Statens andel utgjorde hälften eller 73 569 kronor 50 öre. Sedan bygg2
— Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 sand. Nr 148.

Kungl. Maj.ts proposition nr 148.

nadsarbetena avslutats, bär det visat sig, att kostnaderna på grund av inträffade
prisstegringar överstigit de beräknade med 11 561 kronor 16 öre.

2) Det för budgetåret 1948/49 anvisade anslaget till bidrag till anordnande
av en transformator station vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund m. in. var obetecknat och är alltså icke längre disponibelt. I anslaget
ingick ett belopp av 15 341 kronor, avseende transformatorstationen, vars
anordnande ingår i ett större arbete med omläggning av den elektriska
kraftförsörjningen vid lasarettet. Hithörande arbeten ha icke avslutats förrän
under innevarande budgetår. Därjämte kvarstå vissa arbeten, vilka icke
kunna utföras förrän omkring år 1954. Det är därför nödvändigt, att ett
anslag å 15 341 kronor åter ställes till förfogande.

3) År 1949 beslöt landstinget låta uppföra en ny värme- och kraftcentral
vid länets sjukvårdsinrättningar i Lund. Sedermera har byggnadsstyrelsen
hos landstinget gjort framställning om sådant samarbete mellan stat och
landsting, att ifrågavarande värmecentral skulle försörja jämväl ett antal
i närheten av lasarettet belägna institutioner vid Lunds universitet. Efter
förhandlingar mellan representanter för byggnadsstyrelsen och länets sjukvårdsberedning
ha parterna upprättat förslag till avtal rörande samarbete i
nämnda hänseende (se i det föregående under I).

Enligt av sakkunniga numera verkställda beräkningar kunna kostnaderna
för centralen uppskattas till 7 641 660 kronor, varav enligt avtalet
på kronan skulle belöpa hälften eller sålunda 3 820 830 kronor.

Yttranden.

över direktionens framställning har yttrande avgivits av byggnadsstyrelsen
efter samråd under hand med medicinalstyrelsen och centrala sjukvårdsberedningen.
Byggnadsstyrelsen anför.

Det är visserligen angeläget, att icke mera omfattande åtgärder, än som
äro oundgängligen nödvändiga, vidtagas beträffande de byggnader, vilka
enligt föreliggande avtal skola övergå till universitetet. Emellertid komma
minst fem år att förflyta intill tiden för överförandet. Vidare har medicinalstyrelsen
under hand framfört, att ifrågavarande iståndsättningsarbeten
äro ofrånkomliga, om sjukhusanläggningarna skola kunna fylla sina uppgifter
under den återstående användningstiden. Med hänsyn härtill tillstyrker
byggnadsstyrelsen, att arbetena komma till utförande. Byggnadsstyrelsen
har icke heller något att erinra mot de till sammanlagt 418 440
kronor beräknade kostnaderna härför. Den nuvarande byggnaden för medicinska
kliniken kommer enligt föreliggande planer att utnyttjas såsom centralt
forskningslaboratorium för lasarettet i fullt utbyggt skick, varför de
nu föreslagna arbetena inom denna byggnad kunna tillgodogöras även vid
den framtida användningen av byggnaden.

Direktionens uppgift, att de verkliga kostnaderna för byggnads- och installationsarbetena
i »Södra badet» och hudkliniken överskridit det tidigare
beräknade beloppet med 11 561 kronor 16 öre, synes med hänsyn till den
allmänna kostnadsstegringen under byggnadstiden kunna godtagas.

Över hälso- och sjukvårdsberedningens skrivelse den 8 december 1951
har yttrande avgivits av byggnadsstyrelsen, som anför.

Kungl. Maj.ts proposition nr H8.

Värmecentralen ansluter sig såväl beträffande kapacitet och utformning
som kostnaden för dess utförande i stort sett till de förutsättningar och
kalkyler, som legat till grund för styrelsens ställningstagande till förutberörda
avtal om värmeleverans till universitetet. Hänsyn har härvid tagits
till inträffade kostnadsstegringar.

Beträffande de uppgivna kostnaderna för anläggningen i dess helhet
synes det till ca 7 600 000 kronor upptagna beloppet få anses såsom en
överslagsberäkning och utifrån denna synpunkt skäligt. Även uppläggningen
i stort av värme- och kraftcentralen liksom dess beräknade kapacitet
synes lämplig. Anläggningens färdigställande är en fråga på förhållandevis
lång sikt, och styrelsen hänvisar beträffande den definitiva utformningen
till att enligt § 2 i avtalet rörande värmeleverans till vissa
institutionsbyggnader vid universitetet ritningar och beskrivning över värmecentralen
skola godkännas av styrelsen. Då statsbidraget för anläggningen
torde böra utgå efter den verkliga kostnaden för dess anordnande,
synes på nuvarande stadium endast behöva fattas ett principbeslut i frågan
och styrelsen har för sin del intet att erinra mot att så sker på grundval
av föreliggande förslag.

Departementschefen.

Malmöhus läns landsting har år 1949 beslutat låta uppföra en ny värmeoch
kraftcentral vid lasarettet i Lund. Sedan byggnadsstyrelsen framlagt
förslag till generalplan för utbyggande av universitetet i Lund, innebärande
bl. a. ny- och ombyggnad av ett antal institutioner inom stadens norra
delar i närheten av den planerade värmecentralen, och landstinget härefter
förklarat sig i princip villigt att åtaga sig värmeleverans från den nya
värmecentralen till vissa av universitetets byggnader, har byggnadsstyrelsen
låtit verkställa en utredning rörande de ekonomiska betingelserna för
å ena sidan en anslutning av dessa byggnader till nämnda central och å
andra sidan värmeleverans till samma byggnader från separata värmecentraler.
Utredningen har visat, att en dylik anslutning i jämförelse med
separata värmecentraler redan vid den utbyggnad, som förutsatts i en
första etapp och som i fråga om byggnadsvolym motsvarar ungefär hälften
av den beräknade totala anslutningen till centralen, skulle medföra en
sådan minskning i de årliga driftkostnaderna, att de beräknade högre anläggningskostnaderna
redan inom ett fåtal år vore förräntade och amorterade.
Med stöd av utredningen har byggnadsstyrelsen förordat, att en anslutning
till lasarettets värmecentral kommer till stånd. Byggnadsstyrelsen
har även träffat avtal härom med landstingets förvaltningsutskott. Avtalet
är giltigt under förutsättning av Kungl. Maj:ts och landstingets godkännande.

Det synes mig lämpligt att till bedömande nu i ett sammanhang upptaga
såväl frågan om anslutningen av universitetsinstitutionerna till den planerade
värmecentralen —■ vilket ärende överlämnats från ecklesiastikdepartementet
— som frågan om statsbidrag för värmecentralens anordnande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

Med hänsyn till därmed förenade ekonomiska och praktiska fördelar
tillstyrker jag, att den av byggnadsstyrelsen förordade anslutningen till
den planerade värmecentralen kommer till stånd. Anläggningskostnaderna
för en dylik anslutning beräknas vid den första etappen av utbyggnaden
uppgå till ca 735 000 kronor. Härav utgöra 240 000 kronor kostnader för
huvudledningar inom universitetets område. Enligt avtalet skall kronan
ombesörja och bekosta framdragandet av nämnda ledningar. Medel härför
erfordras icke under nästa budgetår. Anläggningskostnaderna i övrigt
(735 000 — 240 000) 495 000 kronor, hänföra sig till dels den ökning av
kostnaderna för värmecentralens uppförande, som föranledes av anslutningen,
dels ock framdragandet av distributionsledningar från centralen
till lasarettsområdets gräns inklusive för distributionen erforderliga pumpar.
Enligt avtalet skall landstinget ombesörja uppförandet av värmecentralen
och framdragandet av sistnämnda ledningar. Till kostnaderna
härför skall kronan enligt avtalet bidraga efter samma grunder, som gälla
i fråga om de byggnadsarbeten i allmänhet vid lasarettet, till vilka staten
bidrager, d. v. s. med halva kostnaden. Förenämnda belopp av 49a 000
kronor skall dock självfallet helt gäldas av statsmedel.

I enlighet med den nämnda avtalsbestämmelsen skall staten erlägga
hälften av det angivna beloppet 495 000 kronor i samband med bidraget
till totalkostnaden för anläggningen. Den andra hälften eller i runt tal
250 000 kronor förskotteras av landstinget i samband med landstingets
bidrag till de totala anläggningskostnaderna.

I § 4 av avtalsförslaget ha bestämmelser meddelats om ränta och amortering
å det av landstinget förskotterade beloppet. Härvid har bl. a. föreskrivits,
att kronans andel av de gemensamma kapitalkostnaderna under
25 år, räknat från den tidpunkt, då värmecentralen är i stånd att leverera
värme till universitetet, skall utgöra minst 16 000 kronor per år, eller sålunda
sammanlagt under nämnda tid minst 400 000 kronor. Parterna ha
härvid utgått ifrån en genomsnittlig ränta av 4 procent och en genomsnittlig
amortering av 2,4 procent å ett belopp av 250 000 kronor. Vid sådant
förhållande bör en mindre jämkning ske i 4 § i avtalsförslaget. Nämnda
belopp om 16 000 kronor bör sålunda utgöra kronans minimiandel per år
av såväl kapitalkostnaderna för de delar av anläggningen, som erfordras
enbart för värmeleveransen till universitetet, som de gemensamma kapitalkostnaderna.
Enligt vad jag under hand inhämtat, har landstinget ingen
erinran häremot. Med den av mig nu förordade jämkningen har jag ingen
erinran mot avtalsförslagets bestämmelser i vad desamma avse den föreslagna
värmeleveransen.

Avtalsförslaget innehåller, såsom förut angivits, härutöver en bestämmelse
om att kronan skall bidraga till gäldande av kostnaderna för värmecentralens
uppförande efter samma grunder, som gälla i fråga om de
byggnadsarbeten i allmänhet vid lasarettet, till vilka staten bidrager. Ett

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

godkännande av nämnda bestämmelser innebär, enligt vad jag förut anfört,
att staten förbinder sig att lämna bidrag med hälften av nämnda kostnader.
I anslutning härtill har i avtalet intagits bestämmelse om, att planeringen
av värmecentralen skall ske i samråd med byggnadsstyrelsen och
att sålunda ritningar och beskrivning över värmecentralen före arbetenas
påbörjande skola godkännas av byggnadsstyrelsen. För egen del biträder
jag avtalsförslaget även i denna del.

Kostnaderna för anläggningen i dess helhet ha beräknats till ca 7 640 000
kronor, varav hälften eller ca 3 820 000 kronor skulle belöpa på statsverket.
Av det förut anförda framgår, att i totalkostnaden ingår ett belopp av
495 000 kronor utgörande den kostnadsfördyring, som föranledes av den
förordade anslutningen till värmecentralen av vissa institutionsbyggnader
vid universitetet i Lund. Kostnaderna för värmecentralen under nästa budgetår
kunna, enligt vad jag under hand inhämtat, beräknas till omkring
800 000 kronor till förskottslikvid i samband med beställning av ångpannor.
Jag tillstyrker därför, att för nästa budgetår anvisas ett belopp av 400 000
kronor för nämnda ändamål.

Mot direktionens för Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund i
förutnämnda skrivelse den 26 oktober 1951 gjorda framställning har jag
ingen erinran. Jag tillstyrker sålunda, att för nästa budgetår anvisas 22 500
kronor till ny hiss inom medicinska kliniken, 90 720 kronor till om- och
tillbyggnad av kirurgiska klinikens operationsavdelning, 96 000 kronor till
ombyggnad av centrallaboratoriet och blodgivarecentralen samt 5 780 kronor
58 öre till ombyggnadsarbeten inom »södra badet» och hudkliniken, eller
sammanlagt 215 000 kronor 58 öre.

Med anledning av Malmöhus läns landstings hälso- och sjukvårdsberednings
i förutnämnda skrivelse den 20 oktober 1951 gjorda framställning
föreslår jag slutligen, att under förevarande anslag anvisas 15 341 kronor
till anordnande av en transformatorstation inom ögonkliniken vid Lunds
lasarett (jfr prop. 203/1948, s. 50 ff.).

Det totala medelsbehovet skulle alltså uppgå till (400 000 + 215 000: 58 +
15 341) 630 341 kronor 58 öre, vilket belopp torde kunna avrundas nedåt
till 630 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att

a) godkänna av mig i det föregående angivna grunder
rörande leverans av värme från ny värmecentral vid Malmöhus
läns sjukvårdsinrättningar till vissa institutioner vid
universitetet i Lund;

b) till Bidrog till visso byggnadsarbeten vid Malmöhus
läns sjukvårdsinrättningar i Lund in. in. för budgetåret
1952/53 under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 630 000 kronor.

Kungl. J\Iaj:ts proposition nr 118.

Uppförande av centralblock vid lasarettet i Lund.

Yrkande.

Malmöhus läns landstings hälso- och sjukvårdsberedning (skr. 14/7 1951)
hemställer om ett anslag av 17 910 000 kronor såsom bidrag till uppförande
av s. k. centralblock vid lasarettet i Lund.

Motiv.

Efter en tävling om generalplan för lasarettet framlade beredningen för
1945 års landsting förslag därom, att ett av arkitektfirman Gustaf BirchLindgren
i Stockholm författat tävlingsförslag skulle antagas med vissa
jämkningar. Landstinget biföll beredningens hemställan samt lämnade
förvaltningsutskottet i uppdrag att vidtaga de närmare åtgärder — beträffande
markfrågor, ändring av stadsplan in. m. -— som vore erforderliga
för planens genomförande. Beredningen erhöll vid samma tillfälle
uppdrag att låta uppgöra ritningar och kostnadsberäkningar för nybyggnad
för kirurgisk klinik och centralpoliklinik.

Ett avtal mellan Lunds universitet och landstinget rörande markbyte
har trätt i kraft den 9 mars 1951. Enligt avtalet skall å ena sidan hela
södra lasarettsområdet överlämnas till universitetet, som med äganderätt
skall förvärva de delar av området, som tillhöra landstinget, och å andra
sidan norra lasarettsområdet, del av zoologiska institutionens tomt och
det område, som f. n. disponeras av statens folkskoleseminarium, kostnadsfritt
upplåtas åt landstinget, så länge dessa områden användas för sjukhusändamål
samt lasarettet ställes till förfogande för den medicinska undervisningen
och forskningen, överlämnandet av södra lasarettsområdet skall
ske successivt, allteftersom därå uppförd byggnad ersättes med byggnad å
område norr om Allhelgona kyrkogata, dock att landstinget förbinder sig
att, i vad på landstinget ankommer, vidtaga sådana åtgärder, att området,
med vissa undantag, ställes till universitetets förfogande senast inom sex
år från ikraftträdandet.

Frågan om stadsplan för den del av Lund, till vilken lasarettets nuvarande
och blivande områden höra, är ännu icke slutligt avgjord men har
bragts så nära sin lösning, att det icke ansetts lämpligt att i anledning
härav vänta med framläggande av förevarande utbyggnadsplaner.

För frågor rörande lasarettets utbyggnad har sedan år 1948 varit tillsatt
en bvggnadsutredning, bestående av representanter för såväl beredningen
som lasarettsdirektionen. Utredningen har under arbetets gång haft
samråd med vederbörande överläkare vid lasarettet och representanter för

Kungl. Maj:ts proposition nr 148. 23

övriga berörda befattningshavare samt har i ärendet hört medicinska
fakulteten i Lund.

Byggnadsutredningen har föreslagit bl. a., att å norra lasarettsområdet,
omedelbart söder om nuvarande seminariebyggnaden, skall uppföras ett
s. k. centralblock (för medicinska, kirurgiska, neurologiska och neurokirurgiska
kliniker, röntgendiagnostiska avdelningar, centrallaboratorium
samt lokaler för direktion och lasarettskontor in. in.).

Beredningen framhåller, att den nuvarande, å södra lasarettsområdet
belägna kirurgiska kliniken med ett fastställt vårdplatsantal av 192 vårdplatser
samt 88 extra platser är uppförd åren 1867—68 och sedan dess
vid olika tillfällen, bl. a. 1904—05, tillbyggts. Den motsvarar numera sedan
länge icke de krav, som böra ställas på en dylik byggnad, icke minst med
hänsyn till sjukhusets karaktär av undervisningssjukhus. Neurokirurgiska
kliniken om två överläkaravdelningar och sammanlagt 39 vårdplatser samt
2 överbeläggningsplatser har vissa lokaler i olika delar av kirurgiska klinikens
byggnad, vilken för detta ändamål bl. a. erhållit en baracktillbyggnad.
Detta provisorium måste ersättas av lämpligare lokaler. Medicinska
kliniken, som uppfördes 1915—18 och har 174 ordinarie jämte 39 extra
vårdplatser, är i och för sig fortfarande användbar, men klinikens laboratorielokaler
äro i hög grad otillräckliga med hänsyn till den utveckling,
centrallaboratoriets verksamhet tagit de senaste åren och kan väntas undergå
den närmaste tiden. Härtill kommer, att medicinska klinikens byggnad
enligt byggnadsutredningens förslag är avsedd att tagas i bruk för annat
ändamål (bl. a. hudklinik, nu belägen å södra området, och forskningslokaler).
Neurologen med 12 vårdplatser är helt otillräcklig och nödgas
arbeta i två olika byggnader å norra området, nämligen medicinska och
ortopediska avdelningarna. Röntgendiagnostiska avdelningen, belägen i en
av tillbyggnaderna till kirurgiska kliniken (således å södra området), är
i största behov av utvidgade och rationellt ordnade lokaler. Av landstinget
år 1950 beslutad extra provisorisk röntgendiagnostisk avdelning vid ortopediska
kliniken, vilken tillbyggnad ännu icke är uppförd, är belägen å
norra området, vilket givetvis innebär nackdelar i fråga om samarbetet
med den röntgendiagnostiska huvudavdelningen. Det är därjämte föga
ändamålsenligt, att röntgendiagnostiska avdelningen endast genom kulvertsystemet
står i förbindelse med medicinska kliniken.

Vid bedömande av behovet av vårdplatser inom centralblocket har byggnadsutredningen
utgått från, att lasarettet har ett eget upptagningsområde
(Lunds stad jämte visst område däromkring, sammanlagt omkring 100 000
(invånare), att lasarettet är centrallasarett för landstingsområdet, att lasarettet
avses skola fungera såsom rikssjukhus samt att lasarettet även på
grund av sin ställning som undervisningssjukhus måste kunna bereda
sina patienter erforderlig specialistvård. Antalet har med ledning härav
fastställts enligt följande.

ICungl. Maj.ts proposition nr 148.

Medicinska kliniken

(7x31) 217 vårdplatser

(två överläkaravdelningar)
Kirurgiska kliniken........

(9 X 31) 279

(två överläkaravdelningar)

Neurologiska kliniken......

Neurokirurgiska kliniken . .
Personalsjukavdelning ....

650 vårdplatser

Utbyggnaden innebär sålunda en ökning från (417 + 129 + 9) 555 till 650
platser eller med icke fullt 100 platser.

Centrala sjukvårdsberedningens arbetsutskott har i yttrande den 7 februari
1951 uttalat, att beredningen icke funnit anledning till erinran beträffande
platsantalet vid centralblockets kliniker.

Under ett tidigt stadium av utredningsarbetet avsågos jämväl andra
kliniker bliva inrymda i centralblocket, men sedermera har byggnadsutredningen
funnit endast de nu föreslagna klinikerna och avdelningarna böra
erhålla lokaler i detsamma.

Byggnaden skall bestå av fem byggnadsdelar, vilka inrymma dels olycksfalls-
och ambulansintag med intagningsavdelning, dels poliklinik- och mottagningslokaler,
dels behandlingslokaler (operationsavdelningar, två röntgendiagnostiska
avdelningar m. m.), dels vårdavdelningar för medicinska
och kirurgiska klinikerna samt centrallaboratorium och lasarettskontor
in. in. och dels vårdavdelningar för neurologiska och neurokirurgiska klinikerna
samt laboratorier in. m. Anstalter ha vidtagits för att genom
centralisering och rationalisering av vissa arbetsuppgifter i möjligaste mån
nedbringa driftkostnaderna. Detta har sålunda särskilt beaktats vid utformningen
av operationsavdelningarna, poliklinikerna, journalarkiv med
skrivcentral, steriliseringsavdelningen och lokalerna för centraldisk. För
detalj redovisning av byggnadens lokaler hänvisas till den av arkitekten
utarbetade beskrivningen.

Totalkostnaden för centralblocket kan nu beräknas utgöra 35 820 000
kronor. Då enligt gällande grunder för fördelningen av byggnadskostnaderna
vid lasarettet i Lund bidrag av statsmedel bör utgå med hälften av
sagda kostnader, har landstinget för sin del till bestridande av desamma
anvisat hälften av nyssnämnda belopp eller 17 910 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen. Förslaget är, sådant det framgår av preliminära ritningar,
mycket schematiskt och uppenbarligen avsett att ytterligare överarbetas.
Styrelsen förutsätter, att mera definitiva ritningar senare komma
att underställas medicinalstyrelsen för prövning och fastställande samt att

Yttrande.

Iiungl. Maj:ts proposition nr 148.

byggnadsstyrelsen i samband med granskning inom centrala sjukvårdsberedningen
får tillfälle att taga del av dylikt förslag.

Bristen på överensstämmelse i fråga om lokaldispositionen mellan föreliggande
beskrivning över byggnadens användning å ena och ritningarna
å andra sidan är påtaglig. Det framgår härav liksom av det förhållandet,
att å ritningarna användningen av en del utrymmen icke redovisats medan
andra betecknats såsom reserv, att fullt klara uppgifter icke synas föreligga
rörande de olika avdelningarnas lokalbehov. I anledning härav framhåller
styrelsen vikten av att det fortsatta ritningsarbetet baseras på ett
klart och noga genomarbetat lokalprogram.

Planeringen av anläggningen med föreslaget antal våningar medför en
byggnadsvolym, innebärande mycket betydande inslag såväl i stadsbilden
som det omgivande landskapet i dess helhet. Styrelsen är visserligen
väl medveten om värdet ur rent driftsekonomisk synpunkt av koncentration
hos en anläggning av detta slag, men det bör vid den fortsatta bearbetningen
av uppgiften beaktas, att sådana avdelningar eller lokaler, som ej
med nödvändighet fordra ett läge i anslutning till vårdblocket, icke förläggas
dit samt att jämväl i övrigt alla möjligheter tillvaratagas att minska
byggnadshöjden.

Den valda huvuduppläggningen med en sängbyggnad för två vårdavdelningar
per våning, där dels behandlingsflygeln anslutits till byggnadens
mittparti och dels ytterligare en flygel för specialavdelningar anslutits till
densamma, måste medföra svårigheter för en klar och rationell disposition
av byggnadsdelarna, bl. a. därigenom att med den valda lösningen specialavdelningarna
fordra förbindelse genom sängbyggnaden till behandlingsflygeln.

Av programmet framgår ej, huruvida framdeles tillkommande kliniker
(t. ex. urologi, plastik-kirurgi och thorax) skola ingå i kirurgiska kliniken
eller på vilket sätt dessa specialiteter eljest avses bliva företrädda vid
sjukhuset.

Det sätt, på vilket vårdrummen för enskilda platser anordnats inom avdelningarna,
torde i och för sig medföra vissa fördelar icke minst ur byggnadsteknisk
synpunkt. När sådan lösning tidigare i andra fall övervägts,
ha emellertid vissa erinringar framförts mot densamma, innebärande att
den skulle medföra olägenheter av organisatorisk art. Då skilda meningar
sålunda göra sig gällande i detta avseende, bör frågan närmare övervägas,
innan ritningsarbetet fullföljes.

Av handlingarna kan icke utläsas, huruvida byggnadsföretaget kan utföras
i etapper eller om någon del av anläggningen avses att kunna tagas
i bruk innan denna i sin helhet blivit färdigställd. Mot bakgrunden av den
betydande byggnadskostnaden av ca 35 000 000 kronor och de ränteförluster,
som eljest uppstå, synes det angeläget att möjligheter i nämnda
avseende beredas.

Kungi. Maj.ts proposition nr Vh8.

Departementschefen.

Frågan om lasarettets i Lund utbyggnad har länge varit aktuell. Sedan
år 1948 har varit tillsatt en byggnadsutredning, bestående av representanter
för såväl Malmöhus läns landstings hälso- och sjukvårdsberedning som
lasarettsdirektionen. Byggnadsutredningen har bl. a. föreslagit uppförande
av ett s. k. centralblock för en beräknad totalkostnad av 35 820 000 kronor.
Denna byggnad skulle inrymma medicinska, kirurgiska, neurologiska och
neurokirurgiska kliniker, röntgendiagnostiska avdelningar, centrallaboratorium
samt lokaler för direktion och lasarettskontor in. m. Landstinget
har beslutat låta uppföra en sådan byggnad i huvudsaklig överensstämmelse
med till landstinget överlämnade ritningar och för ändamålet beviljat
ett anslag å 17 910 000 kronor eller sålunda hälften av den beräknade
totalkostnaden. Landstinget har nu hemställt, att bidrag av statsmedel
skall utgå med sistnämnda belopp.

För min del finner jag det angeläget, att frågan om lasarettets utbyggnad
bringas till sin lösning. Vid besök på platsen har jag konstaterat, att
det nuvarande lasarettet i vissa avseenden är mycket bristfälligt. Detta
omdöme gäller såväl de olika byggnadernas belägenhet i förhållande till
varandra som vissa klinikers materiella standard. Lasarettets spridning
över ett stort, av en allmän trafikled sönderskuret område innebär, att
den interna organisationen och kommunikationerna icke kunna ordnas
på ett tillfredsställande sätt. De äldsta klinikbyggnaderna äro starkt nerslitna
och kunna icke anses motsvara anspråken på en godtagbar lasarettsstandard.
Slutligen bör nämnas, att en ombyggnad i princip enligt det
förslag som nu föreligger med en stark koncentration av bebyggelsen är
en förutsättning för att den sedan länge eftersträvade tomtregleringen
mellan lasarettet och universitetet skall kunna genomföras. Vid nämnda
tillfälle tog jag del av principförslaget till centralblock och diskuterade
detsamma med representanter för landstinget och andra berörda parter.
Jag fann det i och för sig godtagbart, att lasarettets utbyggnadsbehov tillgodoses
bl. a. genom uppförande av ett s. k. centralblock. Det föreliggande
förslaget bör enligt min mening kunna läggas till grund för det fortsatta
utredningsarbetet. Härvid böra särskilt beaktas alla möjligheter att begränsa
antalet utrymmen och deras storlek liksom de av byggnadsstyrelsen
i andra avseenden framförda synpunkterna. Jag förutsätter, att landstinget
lämnar medicinalstyrelsen och byggnadsstyrelsen tillfälle att redan på ett
tidigt stadium följa det fortsatta utredningsarbetet. Det slutgiltiga förslaget
bör sedan i vanlig ordning ingivas till medicinalstyrelsen för prövning och
fastställelse efter granskning av centrala sjukvårdsberedningen.

Enligt vad jag under hand inhämtat, torde arbetena med centralblockets
uppförande icke hinna påbörjas under budgetåret 1952/53. Någon medelsanvisning
erfordras därför icke för nämnda budgetår. Jag utgår emellertid
från att, därest riksdagen icke nu framställer erinran däremot, staten i

Kungl. Maj:ts proposition nr lt8.

enlighet med de principer, som sedan lång tid tillämpats vid beviljande
av statsbidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund, skall bidraga
med hälften av de framtida kostnaderna för centralblockets uppförande
i enlighet med av medicinalstyrelsen efter centrala sjukvårdsberedningens
hörande godkända ritningar.

Anslag till Malmö allmänna sjukhus.

Inledning.

Genom beslut den 16 januari 1948 godkände Kungl. Maj :t ett avtal
mellan staten och Malmö stad om anordnande av medicinskt-klinisk undervisning
vid Malmö allmänna sjukhus. Avtalet trädde i kraft den 1 juli 1948.

Genom uppsägning från Malmö stads sida upphörde avtalet att äga giltighet
fr. o. m. den 1 juli 1950. Med anledning härav utsåg dåvarande chefen
för inrikesdepartementet den 20 januari 1950 med Kungl. Maj:ts bemyndigande
en kommission med uppdrag att på statens vägnar förhandla med
Malmö stad rörande nytt avtal om anordnande av medicinskt-klinisk
undervisning vid allmänna sjukhuset i Malmö samt därmed sammanhängande
frågor.

Kommissionen överlämnade med skrivelse den 27 december 1950 förslag
till nytt avtal.

I proposition nr 123/1951 lämnade dåvarande chefen för inrikesdepartementet
en redogörelse för nämnda förslag. Departementschefen förklarade
på anförda skäl, att han icke vore beredd att tillstyrka avtalsförslagets godkännande.

Genom beslut den 28 september 1951 uppdrog Kungl. Maj:t åt länsstyrelsen
i Malmöhus län att upptaga nya förhandlingar.

Innan jag går närmare in på kommissionens förslag och resultatet av
de av länsstyrelsen förda förhandlingarna, torde en redogörelse för det
tidigare samarbetet samt för innehållet i 1948 års avtal böra lämnas.

Medicinskt-klinisk undervisning för studerande vid Lunds universitets
medicinska fakultet har — bortsett från epidemiologi, vari undervisning
bedrivits ända sedan omkring år 1912 —• varit anordnad vid allmänna
sjukhuset i Malmö fr. o. in. år 1931. Då uppdelades nämligen undervisningen
i obstetrik och gynekologi på kvinnoklinikerna vid detta sjukhus
och Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund. Detta skedde på grund
av att patientmaterialet på kvinnokliniken i Lund icke var tillfyllest. Sedermera
— innan det nuvarande avtalsreglerade samarbetet med allmänna
sjukhuset kom till stånd — har vid allmänna sjukhuset anordnats undervisning
även i medicin och kirurgi för äldre assistenter samt assistenttjänstgöring
i dermato-venereologi.

1948 års avtal innehåller ett generellt medgivande, att klinisk undervisning
åt medicine studerande får meddelas vid sjukhuset. Enligt avtalet
skall staten bekosta lösa inventarier och utrustning samt hyra för under -

Kunyl. Maj.ts proposition nr 148.

visningslokalerna m. m. Vidare skall staten bestrida avlöningskostnaderna
för överläkarna i medicin, kirurgi samt obstetrik och gynekologi med undantag
av de särskilda överläkararvodena. Staten skall därjämte betala löner
för lärare, assistenter och amanuenser, dock att Malmö stad svarar för andel
i kostnaderna för klinikamanuensernas avlönande efter samma principer
som tillämpas av landstinget i fråga om motsvarande befattningshavare vid
sjukvårdsinrättningarna i Lund.

I avtalet nämnas särskilt ämnena medicin, kirurgi samt obstetrik och
gynekologi, men samarbetet har kommit att omfatta även patologi, röntgendiagnostik
och ortopedi.

Förhandlingskommissionens utredning och förslag.

Sedan 1948 års avtal uppsagts från stadens sida, inkom staden med förslag
till nytt avtal, vilket av Ivungl. Maj:t remitterades till kommissionen.
Detta förslag var vad beträffar statens ersättningsskyldighet helt olika det
tidigare och skulle ha medfört väsentligt ökade statsutgifter för undervisningen.
Det anslöt sig till avtalet av år 1948 mellan staten och Stockholms
stad rörande samarbete för ny- och ombyggnad samt drift av Sabbatsbergs
sjukhus men innebar i vissa avseenden för staten mera vittgående ekonomiska
förpliktelser än detta.

Innan kommissionen trädde i förhandlingar med Malmö stad, ansåg den
sig därför böra ägna uppmärksamhet åt frågan, huruvida någon annan
utväg stode till buds att på ett tillfredsställande sätt tillgodose den medicinska
utbildningens behov än genom fortsatt och utvidgat samarbete med
Malmö. Det kunde ifrågasättas, om det icke vore möjligt att återföra den
nu till allmänna sjukhuset i Malmö förlagda undervisningen till Malmöhus
läns sjukvårdsinrättningar i Lund och där vidtaga erforderliga utvidgningar.
Företagen utredning gav emellertid vid handen, att slopandet av
undervisningen vid allmänna sjukhuset i Malmö skulle innebära en försämring
av undervisningens kvalitet och en alltför hård belastning på det
därigenom minskade patientmaterialet redan vid nuvarande antal studerande.
Då en sådan åtgärd dessutom uppenbarligen skulle omöjliggöra en
ökning av antalet studerande, ansåg sig kommissionen icke böra förorda
en lösning efter denna linje.

Kommissionen diskuterade även såsom ett alternativ möjligheten att
överflytta den till Malmö förlagda undervisningen till andra lasarett i närheten
av Lund. En sådan anordning föreföll kommissionen måhända möjlig
men den skulle medföra väsentliga nackdelar i flera avseenden. Då det icke
heller syntes vara säkert eller ens sannolikt, att en dylik utväg i längden
skulle bliva billigare, avstod kommissionen från att närmare undersöka
detta alternativ.

Kommissionen fann sig således böra förorda ett fortsatt samarbete med
Malmö stad i fråga om den medicinska undervisningen vid Lunds universitet
och trädde i detta syfte i förhandlingar med Malmö stads delegerade.

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

Härvid gjorde kommissionen till en början ansträngningar att förmå staden
att åtminstone medgiva en förlängning av det tidigare avtalet till den 1 juli
1951, men från stadens sida ställde man sig bestämt avvisande härtill. Man
medgav dock att i avbidan på en ny överenskommelse, avseende tiden
fr. o. in. den 1 juli 1950, någon ändring i fråga om undervisningens förläggning
till allmänna sjukhuset ej behövde ske.

Det förslag till avtal, som kommissionen framlade hade av båda parternas
delegerade enhälligt godtagits. Det var till sina ekonomiska konsekvenser
icke så vittgående som det ursprungligen av Malmö stad framlagda. Det
byggde i allt väsentligt på det förut omtalade s. k. sabbatsbergsavtalet (se
prop. nr 213/1948) men var i vissa enskildheter av annat innehåll.

Kommissionens förslag till avtal hade följande lydelse:

Avtal

mellan Kungl. Maj :t och Kronan, nedan kallad staten, och Malmö stad
nedan kallad staden, angående anordnande av medicinsk undervisning vid
Malmö allmänna sjukhus.

§ I Staden

medgiver, att klinisk (praktisk) undervisning åt medicine studerande
samt forskning får bedrivas vid följande kliniker vid allmänna sjukhuset,
nämligen

medicinska kliniken,

kirurgiska kliniken jämte thorax-kirurgiska avdelningen,
kvinnokliniken samt
ortopediska kliniken.

Medgivandet avser förutom vårdavdelningar även inom klinikerna befintliga
eller till desamma hörande mottagnings- och isoleringsavdelningar,
föreläsningssalar, laboratorier, röntgen- och operationsavdelningar, polikliniker,
sjukhusapotek, avdelningar för fysikalisk terapi m. m., ävensom sådana
gemensamma anläggningar som röntgendiagnostikavdelningen samt
avdelningen för patologi, allt i nu befintligt skick.

§ 2.

Staden förklarar sig villig att i den mån så framdeles av staten påkallas,
efter därom träffad särskild överenskommelse och på i tillämpliga delar
enahanda villkor, som i detta avtal bestämts, medgiva undervisning och
forskning även vid andra nu befintliga eller nytillkommande kliniker, avdelningar
och institutioner vid allmänna sjukhuset.

§ 3.

I planerad tillbyggnad till medicinska kliniken anordnas genom stadens
försorg en föreläsningssal jämte tillhörande utrymmen för den kliniska
undervisningen. Mellan denna tillbyggnad och röntgenavdelningen anordnas
inder jordisk kul ver t förbindel se.

Kungl. Maj.ts proposition nr 1A8.

§ 4.

Mom. 1. För utnyttjandet av den 30 juni 1950 befintliga lokaler, vilka
på grund av stadens i § 1 omnämnda medgivande användas för medicinsk-klinisk
undervisning och forskning, jämte samtliga för sjukhuset
gemensamma anläggningar och till dessa utrymmen hörande utrustning
skall staten till staden erlägga dels ett byggnadsbidrag å i ett för allt en
miljon (1 000 000) kronor, dels ock ett utrustningsbidrag å i ett för allt
fyrahundratusen (400 000) kronor.

Mom. 2. För byggnader, som tillkomma efter den 30 juni 1950 och som
tagas i anspråk för undervisnings- och forskningsändamål, skall staten
erlägga byggnads- och utrustningsbidrag med 25 procent av de verkliga
totalkostnaderna för anläggningarnas färdigställande och utrustning. Sådant
bidrag med 25 procent av de verkliga totalkostnaderna skall jämväl
utgå till efter den 30 juni 1950 verkställda ombyggnads-, ändrings- och
förbättringsarbeten å byggnader, använda för undervisnings- och forskningsändamål,
i den mån arbetena ej äro att hänföra till årligt underhåll,
ävensom för utrustning i samband härmed. Bidrag enligt detta mom. skall
även utgå till samtliga för sjukhuset gemensamma anläggningar.

Mom. 3. Staten tillhandahåller staden de i mom. 1 nämnda bidragen om
sammanlagt enmiljonfyrahundratusen (1 400 000) kronor den 1 juli 1951
samt de i mom. 2 nämnda bidragen under byggnadstiden i ungefärlig proportion
till stadens egna utlägg för byggnadsföretag respektive utrustningsanskaffning.

§ 5.

Genom att lämna ovannämnda byggnads- och utrustningsbidrag tillförsäkras
staten att så länge detta avtal gäller, i de kliniker, avdelningar och
institutioner, beträffande vilka staden så medgivit, bedriva undervisning
och forskning men erhåller icke någon del i äganderätt till tomt, byggnader
eller utrustning.

§ 6.

Ritningar till nybyggnads-, ombyggnads-, ändrings- eller förbättringsarbeten,
såvitt angår kliniker, avdelningar eller institutioner avsedda för
undervisnings- och forskningsändamål, skola upprättas i samråd med
Lunds universitets medicinska fakultet.

§ 7.

Mom. 1. Beträffande tillsättning, avlöning och pensionering av läkarpersonalen
vid klinik, avdelning eller institution, där undervisning och
forskning medgivits, skall gälla följande:

a) överläkare eller institutionsföreståndare, som tillika är professor,
laborator eller prosektor vid Lunds universitets medicinska fakultet, ävensom
i detta moment avsedd läkarpersonal, som uteslutande är anställd för
forsknings- eller undervisningsändamål, tillsättes, avlönas och pensioneras
av staten, dock att staden för befattningshavare i överläkarställning bestrider
kostnaden för särskilda överläkararvoden om 2 000 kronor för år.

b) Kliniska amanuenser tillsättas och avlönas av staten, dock att staden
bidrager med en tredjedel av kostnaden för deras avlöning.

c) övrig i detta moment avsedd läkarpersonal tillsättes, avlönas och
pensioneras av staden, dock att staten bidrager med en tredjedel av löneoch
pensionskostnaden.

Kungl. Maj.ts proposition nr 148.

Mom. 2. Annan personal, som uteslutande är anställd för undervisningseller
forskningsändamål vid klinik, avdelning eller institution, vid vilken
undervisning och forskning medgivits, tillsättes, avlönas och pensioneras
av staten.

Mom. 3. Övrig för sjukhuset behövlig personal tillsättes, avlönas och
pensioneras av staden.

§ 8.

Innan läkarbefattning, som tillsättes av staten och som ej uteslutande
är avsedd för undervisnings- eller forskningsändamål, förses med innehavare,
äger stadens sjukhusdirektion rätt att avgiva yttrande rörande i
vilken ordning direktionen för sin del finner de å förslag uppförda sökandena
böra komma i fråga till vederbörande befattning. Även innan kallelse
sker, skall direktionen höras. Erforderliga närmare föreskrifter rörande
tillsättningsförfarandet meddelas av Kungl. Maj :t.

§ 9.

Akademiska befattningshavare intaga i sin egenskap av överläkare, i den
mån ej annorlunda stadgas, samma ställning till sjukhusdirektionen som
andra överläkare vid stadens sjukhus samt äro pliktiga att efterkomma de
föreskrifter för klinikens drift, som direktionen äger utfärda, ävensom att
ställa sig till efterrättelse för stadens sjukhus gällande bestämmelser, såvitt
de icke strida mot detta avtal.

Biträdande lärare, assistenter och amanuenser samt i undervisningen
deltagande medicine studerande äro pliktiga att ställa sig till efterrättelse
de ordningsregler, som fastställas av sjukhusdirektionen, samt de bestämmelser,
som gälla för vederbörande sjukhus i den mån de icke strida mot
detta avtal.

Ordningsföreskrifter beträffande undervisning och forskning, i den mån
de beröra sjukvården, få ej fastställas, med mindre sjukhusdirektionen
beretts tillfälle yttra sig däröver.

§ 10.

Såsom bidrag till driften av kliniker, avdelningar och institutioner, vid
vilka staden medgivit, att undervisning och forskning må bedrivas, erlägger
staten dels för sådan instrumentutrustning och annan utrustning, vars
anskaffande har sammanhang med undervisning och forskning och som ej
avser ersättande av kasserad utrustning, såvida utrustningen tillkommit
efter den 30 juni 1950 utan samband med byggnadsarbete och sålunda icke
tagits i betraktande vid bestämmande av i § 4 mom. 2 omförmälda bidrag,
25 procent av anskaffningskostnaden, dels ock årligen 10 procent av den
del av allmänna sjukhusets övriga driftkostnader — häri inbegripna kostnader
för årligt underhåll av byggnader men undantagna de kostnader, som
avses i § 7 moment 1 och 2 -—■ som efter antalet vårddagar belöper på
samtliga undervisningsklinikers vårdplatser.

§ 11.

De i detta avtal berörda delarna av Malmö allmänna sjukhus äro i likhet
med sjukhuset i övrigt avsedda för vård av sjuka från Malmö stad.

§ 12.

Detta avtal berör ej den rätt, staden enligt eljest gällande bestämmelser
må äga att erhålla statsbidrag till uppförande och drift av i avtalet omnämnda
kliniker och avdelningar.

Kungl. Maj.ts proposition nr 148.

§ 13.

Vid professor Sune Genells inträde i pensionsåldern skall Malmö stad
till den från statens pensionsanstalt eller annorledes utgående statliga pensionen
tillskjuta så stort pensionsbelopp, som må erfordras för att sammanlagda
pensionen för Genell kommer att uppgå till vad som skulle hava
utgått till honom enligt de omedelbart före hans tillträde av professuren
gällande avlönings- och pensionsbestämmelserna för hans befattning hos
Malmö stad.

§ 14.

Detta avtal skall gälla i tjugu år, räknat från och med den 1 juli 1950.
Sker icke uppsägning från någondera sidan minst två år före avtalstidens
utgång, skall avtalet anses förlängt på ytterligare tio år.

Beträffande innehållet i de särskilda paragraferna lämnade kommissionen
följande specialmotivering:

§§ 1 och 2.

I olikhet med det tidigare avtalet har i § 1 klart fixerats vilka kliniker,
upplåtelsen avser. Andra stycket uppräknar exempel på sådana till klinikerna
hörande eller dessa betjänande anläggningar, som omfattas av avtalet.
Ekonomiutrymmena äro ej särskilt nämnda men givetvis inbegripna.

Skulle framdeles behov uppkomma för staten att för undervisningen
taga i anspråk även andra delar av sjukhuset, exempelvis ögon- och öronavdelningarna,
skall enligt § 2, som har sin motsvarighet i sabbatsbergsavtalet,
härom träffas särskild överenskommelse mellan staten och staden,
men villkoren för ytterligare upplåtelse skola i tillämpliga delar vara
desamma som nu bestämts.

§ 3.

Motsvarande bestämmelser återfinnas i det tidigare avtalet med Malmö
stad och ha ansetts böra bär medtagas, då staden på grund av byggnadsrestriktionerna
icke ännu kunnat fullgöra sin förpliktelse i detta hänseende.
Det är avsett, att kostnaderna för dessa byggnadsarbeten ävensom
för lösa inventarier och utrustning skola bestridas enligt avtalsförslagets
§ 4 mom. 2.

§ 4.

Mom. 1. Från stadens sida begärdes ursprungligen, att staten skulle bidraga
med 25 procent, dels av den verkliga byggnadskostnaden för redan
befintliga kliniker och avdelningar, där undervisning bedreves, jämte gemensamma
ekonomiavdelningar, i den mån dessa betjänade de för undervisningen
upplåtna klinikerna och avdelningarna, dels ock av de verkliga
kostnaderna för ny-, till- och ombyggnadsarbeten ävensom ändrings- och
förbättringsarbeten, som genomförts efter byggnadernas uppförande. Beträffande
inventarieutrustningen krävdes, att staten skulle bidraga med
25 procent av värdet vid avtalets ikraftträdande. Stadens krav innebar, att
staten till staden skulle erlägga engångsersättning med i runt tal 3 020 000
kronor för befintliga byggnader och 552 000 kronor för befintlig utrustning
eller tillhopa omkring 3 572 000 kronor. Kommissionen hävdade, att
staten överhuvudtaget icke borde bidraga till kostnaderna för befintliga
nybyggnader eller utrustning, eftersom staden icke för redan utförda bygg -

Kungl. Maj.ts proposition nr 148.

nåder eller befintlig utrustning haft några särskilda utgifter på grund av
undervisningen. Då stadens delegerade förklarade sig icke kunna frånfalla
stadens krav, fann sig kommissionen, för att icke det fortsatta samarbetet
skulle äventyras, böra erbjuda en kompromiss av innebörd, att
staten skulle erlägga bidrag ungefärligen motsvarande 25 procent av vissa
under senare tid uppförda byggnaders eller utförda om-, till- och förbättringsarbetens
värde efter skälig avskrivning, resp. 25 procent av det beräknade
nuvärdet av inventarierna i de kliniker och avdelningar, som
berördes av undervisningen. Slutligen kunde kommissionen och stadens delegerade
enas om ett fixerande av statens engångsbyggnadsbidrag till en
miljon kronor och statens engångsutrustningsbidrag till 400 000 kronor,
vilket innebär, att staden avprutat sitt krav med omkring 2 172 000 kronor.

Uttrycket »samtliga för sjukhuset gemensamma anläggningar» avser
allenast sådana gemensamma anläggningar, som direkt eller indirekt betjäna
klinik, avdelning eller institution, som är upplåten för undervisning
och forskning.

Mom. 2. Bestämmelserna i detta moment ha i allt väsentligt sin motsvarighet
i sabbatsbergsavtalet § 6, såvitt denna paragraf berör nytillkommande
anläggningar och deras utrustning.

Mom. 3. Bortsett från engångsbidragen upptages här samma bestämmelse
i fråga om byggnads- och utrustningsbidragens tillhandahållande
som i § 7 i sabbatsbergsavtalet.

§§ 5—6.

Motsvaras av § 8 resp. § 9 i sabbatsbergsavtalet.

§ 7.

Paragrafen är i tillämpliga delar jämförlig med § 10 i sabbatsbergsavtalet,
från vilken den dock företer vissa avvikelser.

Mom. 1. Under det att enligt sabbatsbergsavtalet all läkarpersonal, alltså
även sådan, som icke är anställd uteslutande för undervisning och forskning,
tillsättes och avlönas av staten, gäller detta enligt föreliggande avtalsförslag
— förutom överläkare, som tillika är professor, laborator eller prosektor
vid Lunds universitets medicinska fakultet ävensom läkarpersonal,
uteslutande anställd för undervisning och forskning — endast de kliniska
Amanuenserna, f. n. till antalet 7. Övrig läkarpersonal skall enligt förslaget
tillsättas, avlönas och pensioneras av staden. I stället bidrager staden endast
med en tredjedel till de kliniska amanuensernas avlöning, på samma sätt
som är fallet med landstinget i fråga om de kliniska amanuenserna vid
sjukvårdsinrättningarna i Lund, och staten endast med en tredjedel till
kostnaderna för övrig läkarpersonals avlöning och pensionering. Staden
hade enligt sitt ursprungliga förslag för denna senare personalgrupp, som
till antalet vida överstiger de kliniska amanuensernas antal, krävt bidrag
av staten med hälften, i överensstämmelse med vad som gäller för motsvarande
befattningshavare enligt sabbatsbergsavtalet.

Med hänsyn till den för staten förmånligare kostnadsfördelningen och
för att undvika en tungrodd förhandlingsapparat har kommissionen ansett
sig kunna avstå från kravet på intagande i avtalet av en bestämmelse, motsvarande
den i g 10 inom. 2 av sabbatsbergsavtalet, alt antalet underordnade
läkare, till vilkas avlönande och pensionering avtalsparterna gemensamt
bidraga, skall bestämmas av parterna i samråd. Bestämmanderätten i detta
3 — Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 148.

Kungl. Maj:ts proposition nr H8.

hänseende får alltså staten beträffande de kliniska amanuenserna och staden
beträffande övrig här avsedd läkarpersonal.

Mom. 2. Motsvarar § 10 mom. 4 i sabbatsbergsavtalet.

Mom. 3. Lika med § 10 mom. 5 i sabbatsbergsavtalet.

§ 8.

Paragrafen är avfattad i anslutning till de bestämmelser, som gällde
enligt det tidigare avtalet. Jämför § 11 i sabbatsbergsavtalet.

§ 9.

Paragrafen motsvaras närmast av § 13 i sabbatsbergsavtalet men reglerar
dessutom de medicine studerandenas hörsamhetsplikt. Bestämmelserna
återfinnas i huvudsak i det tidigare gällande avtalet.

§ 10.

Kommissionen föreslog ursprungligen samma lydelse i tillämpliga delar
av denna paragraf som § 14 i sabbatsbergsavtalet. På hemställan av
stadens delegerade har paragrafen erhållit den avfattning, förslaget utvisar.
Såvitt angår i paragrafens första del nämnd utrustning kan den av
kommissionen accepterade formuleringen betraktas blott som ett förtydligande
av vad som avses i motsvarande del av § 14 i sabbatsbergsavtalet.
Den i senare delen av sistnämnda paragraf förekommande lydelsen: »som
efter antalet vårddagar belöper på de för undervisningen upplåtna vårdplatserna»
har ersatts med »som efter antalet vårddagar belöper på samtliga
undervisningsklinikers vårdplatser». I sak avses härmed ingen avvikelse
från § 14 i sabbatsbergsavtalet. Dock må framhållas, att — enligt
vad båda parternas delegerade äro ense om -— därest vid en klinik endast
en del av vårdplatserna är upplåten för undervisning och forskning, endast
dessa platser skola tagas i beräkning vid bestämmande av statens tioprocentsbidrag.

Stadens delegerade ha förklarat, att Malmö stads sjukhusdirektion vore
villig att årligen före den 1 september till vederbörande departement lämna
uppgift å det beräknade bidrag, staten under det påföljande budgetåret
enligt bestämmelserna i denna § samt i §§ 4 och 7 har att erlägga till
Malmö stad.

§ Il Bestämmelsen

i denna paragraf äger motsvarighet i § 1 av sabbatsbergsavtalet.

§ 12.

Paragrafen motsvaras av § 16 i sabbatsbergsavtalet.

13.

Bestämmelsen i denna
bör införas även i detta.

paragraf finnes intagen i det tidigare avtalet och
§ 14.

Paragrafen innehåller bestämmelser om avtalets giltighetstid och har
icke någon motsvarighet i sabbatsbergsavtalet, vilket är ouppsägbart och
gäller, så länge sjukhuset drives. Giltighetstiden för det tidigare avtalet
med Malmö utgick den 1 juli 1950. Det nu föreliggande förslaget till avtal
bygger således på den förutsättningen, att det erhåller retroaktiv tillämpning
fr. o. m. den 1 juli 1950. 1 stället ha Malmö stads delegerade gått med

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

på att giltighetstiden för avtalet utsträckes till 20 år i stället för av staden
ursprungligen föreslagna 10 år — mot 2 år enligt det tidigare avtalet. Den
längre giltighetstiden skapar större stabilitet i avtalsförhållandet, vilket
synes önskvärt med hänsyn till beskaffenheten av det samarbete, varom
här är fråga.

Yttranden.

Yttranden över förslaget avgåvos av statskontoret, medicinalstyrelsen,
universitetskanslern — efter hörande av medicinska fakulteten vid universitetet
i Lund — stadsfullmäktige i Malmö samt Malmö stads sjukhusdirektion.

Statskontoret. Förslaget till avtal byggde i stort sett på de principer, som
lagts till grund för sabbatsbergsavtalet. Då en reglering av de ekonomiska
förhållandena mellan Malmö stad och staten i enlighet med angivna riktlinjer
enligt statskontorets uppfattning vore för statsverket godtagbar, ansåge
sig ämbetsverket kunna i huvudsak tillstyrka avtalsförslaget. Enligt
avtalsförslaget skulle staten för utnyttjandet av vissa den 30 juni 1950 befintliga
lokaler m. m. erlägga byggnads- och utrustningsbidrag, sammanlagt
uppgående till icke mindre än 1 400 000 kronor. Statskontoret funne
förslaget i denna del ägnat att väcka betänkligheter. Såsom kommissionen
framhållit, vore det nämligen sannolikt, att Malmö stad icke för nämnda
lokaler och utrustning hade haft att vidkännas några särskilda utgifter på
grund av undervisningen. Med hänsyn till att medicinsk undervisning bedrivits
vid sjukhuset sedan flera år tillbaka utan att staten i nämnvärd
mån syntes ha bidragit till anläggningskostnader m. m., ville statskontoret
likväl icke motsätta sig att förslaget — som utgjorde resultat av förda förhandlingar
— godtoges även i detta avseende. Ämbetsverket förutsatte
emellertid, att detta tillmötesgående från statsverkets sida såsom betingat
av föreliggande särskilda omständigheter icke komme att medföra konsekvenser
för kommande uppgörelser i fråga om anordnande av medicinsk
undervisning vid andra sjukhus.

Medicinalstyrelsen. Enligt styrelsens uppfattning hade det varit önskvärt,
att de i sabbatsbergsavtalet intagna bestämmelserna — bland vilka
särskilt märktes föreskrift, att avtalet vore ouppsägbart — blivit efterföljda
i föreliggande avtal. Då det emellertid icke varit möjligt för styrelsen att
helt överblicka de ekonomiska konsekvenserna av förekommande avvikelser
från sabbatsbergsavtalet, hade styrelsen icke något att erinra mot att
avtalsförslaget underställdes riksdagen för godkännande.

Medicinska fakulteten vid universitetet i Lund ansåg sig böra med skärpa
framhålla, att Malmö allmänna sjukhus med dess nya ställning icke borde
vara avsett endast för vård av sjuka från Malmö stad så som angivits i
avtalets § It. Med hänsyn till undervisningens och forskningens behov
borde ett visst antal platser erhålla riksplatskaraktär.

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

Fakulteten anförde vidare.

I avtalets § 1 angives, vilka kliniker och avdelningar som upplåtas för
undervisning. Härvid nämnas medicinska kliniken, kirurgiska kliniken,
kvinnokliniken samt ortopediska kliniken och i paragrafens andra stycke
»sådana gemensamma anläggningar som röntgendiagnostikavdelningen
samt avdelningen för patologi». Av kommitténs kommentar till § 1 framgår,
att beteckningen »gemensam» hänför sig till de uppräknade klinikerna,
varvid sålunda röntgendiagnostikavdelningen och avdelningen för patologi
ingå i avtalet endast i den mån det gäller deras verksamhet i förhållande
till de nämnda klinikerna.

Avtalets § 10 innehåller uppgifter om storleken av statsbidrag till instrumentutrustning
och annan utrustning, »vars anskaffande har sammanhang
med undervisning och forskning». Sedan genom formuleringen
av § 1 och kommentaren till densamma röntgendiagnostiska avdelningens
och avdelningens för patologi verksamhet i fråga om undervisning och
forskning kommit att förbindas med endast de uppräknade klinikerna,
kan § 10 formellt tolkas så, att statsbidrag för undervisning och forskning
kommer de nämnda avdelningarna tillgodo endast i den mån undervisning
och forskning hänför sig till röntgendiagnostik och patologi inom de specialiteter
de uppräknade klinikerna tillgodose. En dylik tolkning skulle
innebära en betydande inskränkning i möjligheterna att bedriva undervisning
och forskning vid de nämnda avdelningarna. Fakulteten anser
sålunda, att § 1 borde erhålla sådan utformning, att avdelningarna för
röntgendiagnostik och patologi klart framträda som självständiga i vad
avser undervisning och forskning. Fakulteten anser därjämte, att det kliniska
centrallaboratoriet borde upptagas inom § 1 såsom i berörda avseenden
självständig avdelning.

Statens erbjudande att betala en tredjedel av underläkarnas löner torde
få anses avse endast ersättning för den undervisning, som dessa befattningshavare
lämna i samband med kliniska ronder och åt de på avdelningarna
tjänstgörande medicinarna. Föreläsningar eller kursmässig handledning
måste liksom hittills i fortsättningen ges av lärare på särskilt förordnande
och mot särskilt arvode.

I § 7, mom. a), ha överläkarnas arvoden fixerats i enlighet med förhållandena
i Lund. Fråga om höjning av dessa arvoden i Lund har väckts;
om ändring sker, bör motsvarande höjning äga rum även beträffande överläkararvodena
i Malmö.

Universitetskanslern. Det engångsbidrag från staten om 1 400 000 kronor,
som Malmö stad i avtalsförslaget betingat sig för upplåtande för undervisning
och forskning av vissa lokaler vid sjukhuset jämte till dessa utrymmen
hörande utrustning, syntes knappast kunna ur sakliga synpunkter
motiveras. Ett utnyttjande i viss utsträckning av allmänna sjukhuset i
Malmö som undervisningssjukhus måste i åtskilliga avseenden innebära
påtagliga fördelar för Malmö stad, vilka rimligen bort i större utsträckning
än som skett ha påverkat stadens inställning till denna ersättningsfråga.
Då det emellertid ur undervisningssynpunkt vore angeläget, att ett
avtal komme till stånd mellan staten och staden rörande fortsatt medicinsk
undervisning i Malmö, hade kanslern likväl icke ansett sig böra motsätta
sig, att avtalsförslaget i nu angivna del godtoges.

Kungl. Maj.ts proposition nr 148.

I detta sammanhang erinrades om att, sedan Kungl. Maj:t för 1947 och
1948 års riksdagar (se prop. 1947: 287 s. 69 ff. och 1948: 152 s. 76) därom
framlagt förslag, riksdagen för budgetåren 1947/49 anvisat resp. 60 000
kronor och 80 000 kronor eller alltså tillhopa 140 000 kronor till utrustning
för medicinskt-klinisk undervisning vid allmänna sjukhuset i Malmö.
Av dessa medel återstode den 30 juni 1950 54 744 kronor 59 öre och den
31 januari 1951 23 514 kronor 27 öre. Från det i avtalsförslaget angivna
utrustningsbidraget av 400 000 kronor borde avräknas det belopp å
(54 744:59—23 514:27) 31 230 kronor 32 öre, som utgått efter den 30
juni 1950. I övrigt borde reservationen utnyttjas för bestridande av statens
kostnader för ifrågavarande utrustningsbidrag.

Om avtalsförslaget i övrigt anförde kanslern.

Den tolkning medicinska fakulteten givit åt § 1 i avtalet kan icke vara
riktig. Av paragrafens formulering synes framgå, att röntgendiagnostiska
avdelningen och avdelningen för patologi kunna utnyttjas för den medicinska
undervisningen och forskningen utan den inskränkning fakulteten
angivit. Skulle emellertid någon oklarhet föreligga på denna punkt, synes
det önskvärt, att ett klart uttalande lämnas vid avtalets godtagande från
statsmakternas sida. Det är vidare önskvärt, att det kliniska centrallaboratoriet
upptages i § 1 bland de avdelningar, som må utnyttjas för undervisning
och forskning.

Vidkommande § 6 förordas, att orden »Lunds universitets medicinska
fakultet» ersättas med »vederbörande akademiska myndigheter vid universitetet
i Lund».

I § 7 ha överläkarnas arvoden fixerats till 2 000 kronor. Varken i sabbatsbergs-,
göteborgs- eller det tidigare malmöavtalet äro dessa arvoden
till beloppet bestämda utan hänvisning har gjorts till de överläkararvoden,
som utgå på vissa andra håll. En dylik formulering hade även i det nu
föreliggande avtalsförslaget varit att föredraga.

Beträffande § 8 må erinras därom, att kanslern redan före tillkomsten
av det numera uppsagda malmöavtalet vid detta ärendes remissbehandling
(se prop. 1947:287 s. 80) uttalade, att sjukhusdirektionens yttrande i
fråga om tillsättande av akademiska lärarbefattningar borde begränsas till
ett bedömande av vederbörandes skicklighet som läkare och förmåga att
som överläkare leda arbetet på en sjukhusavdelning.

Beträffande § 10 må understrykas, att bestämmelsen bör givas den tolkning
kommissionen i sin kommentar till avtalsförslaget angivit, nämligen
att, därest vid en klinik allenast en del av vårdplatserna är upplåten för
undervisning och forskning, endast dessa platser skola tagas i beräkning
vid bestämmande av statens 10-procentsbidrag.

Stadsfullmäktige i Malmö förklarade sig icke ha något att erinra mot
avtalsförslaget. Stadsfullmäktige hade bemyndigat drätselkammarens första
avdelning att å stadens vägnar träffa avtal i huvudsaklig överensstämmelse
med avtalsförslaget.

Malmö slads sjukhusdirektion hade icke någon erinran mot avtalsförslagct.

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

1951 års proposition.

Såsom förut anförts lämnades en redogörelse för kommissionens förslag
i propositionen 123/1951 men förklarade sig dåvarande chefen för inrikesdepartementet
icke beredd att tillstyrka förslagets godkännande. Departementschefen
anförde, att enligt hans mening förslaget om att staten skulle
utgiva ett engångsbelopp för utnyttjandet av redan befintliga byggnader
m. m. vore ägnat att väcka betänkligheter. Vidare kunde ifrågasättas, om
staten borde i ett avtal, vars giltighetstid vore begränsad till tjugo år, på
sätt som föreslagits, binda sig för att bidraga till kostnaderna för ny- och
ombyggnadsarbeten. Nya förhandlingar borde alltså få upptagas mellan
staten och Malmö stad.

I anledning av vad departementschefen anfört, uttalade statsutskottet i
sitt av riksdagen (skr. 295/1951) därutinnan godkända utlåtande nr 151/1951,
att utskottet lika med departementschefen funnit vissa i avtalsförslaget
intagna bestämmelser oförmånliga för staten. Utskottet tillstyrkte fördenskull,
att nya förhandlingar upptoges.

Länsstyrelsens förhandlingar och förslag.

Länsstyrelsen har med skrivelse den 3 mars 1952 överlämnat förslag till
nytt avtal. Såsom resultat av de nya förhandlingarna med staden föreslår
länsstyrelsen ändrad lydelse av 4 och 14 §§ i kommissionens förslag.

Med de av länsstyrelsen föreslagna ändringarna erhåller avtalsförslaget
följande lydelse:

Avtal

mellan Kungl. Maj :t och Kronan, nedan kallad staten, och Malmö stad,
nedan kallad staden, angående anordnande av medicinsk undervisning vid
Malmö allmänna sjukhus.

§ 1.

Staden medgiver, att klinisk (praktisk) undervisning åt medicine studerande
samt forskning får bedrivas vid följande kliniker vid Allmänna
sjukhuset, nämligen
medicinska kliniken,

kirurgiska kliniken jämte thorax-kirurgiska avdelningen,
kvinnokliniken samt
ortopediska kliniken.

Medgivandet avser förutom vårdavdelningar även inom klinikerna befintliga
eller till desamma hörande mottagnings- och isoleringsavdelningar,
föreläsningssalar, laboratorier, röntgen- och operationsavdelningar, polikliniker,
sjukhusapotek, avdelningar för fysikalisk terapi m. m. ävensom
sådana gemensamma anläggningar som röntgendiagnostikavdelningen samt
avdelningen för patologi, allt i nu befintligt skick.

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

§ 2.

Staden förklarar sig villig att i den mån så framdeles av staten påkallas,
efter därom träffad särskild överenskommelse och på i tillämpliga delar
enahanda villkor, som i detta avtal bestämts, medgiva undervisning och
forskning även vid andra nu befintliga eller nytillkommande kliniker,
avdelningar och institutioner vid Allmänna sjukhuset.

§ 3.

§ 4.

Mom. 1. För utnyttjandet av den 30 juni 1950 befintliga lokaler, vilka
på grund av stadens i § 1 omnämnda medgivande användas för medicinskklinisk
undervisning och forskning, jämte samtliga sådana för sjukhuset
eller del därav gemensamma anläggningar, som direkt eller indirekt betjäna
någon av sagda lokaler, ävensom till dessa båda slag av utrymmen
hörande utrustning skall staten till staden erlägga dels ett byggnadsbidrag
å i ett för allt en miljon (1 000 000) kronor, dels ock ett utrustningsbidrag
å i ett för allt fyrahundratusen (400 000) kronor.

Mom. 2. För byggnader, som tillkommit eller tillkomma efter den 30
juni 1950 och som tagas i anspråk för undervisnings- och forskningsändamål,
skall staten erlägga byggnads- och utrustningsbidrag med 25
procent av de verkliga totalkostnaderna för anläggningarnas färdigställande
och utrustning. Sådant bidrag med 25 procent av de verkliga totalkostnaderna
skall jämväl utgå till efter den 30 juni 1950 verkställda ombyggnads-,
ändrings- och förbättringsarbeten å byggnader, använda för
undervisnings- och forskningsändamål, i den män arbetena ej äro att
hänföra till årligt underhåll, ävensom för utrustning i samband härmed.
Bidrag enligt detta mom. skall även utgå till samtliga efter den 30 juni
1950 utförda, för sjukhuset eller del därav gemensamma anläggningar,
vilka direkt eller indirekt betjäna lokal som användes för medicinsk-klinisk
undervisning och forskning.

Mom. 3. Staten skall den 1 juli 1952 tillhandahålla staden dels de i
mom. 1 nämnda bidragen om sammanlagt enmil jonfyrahundratusen
(1 400 000) kronor jämte 3 procent ränta därå från den 1 juli 1951 och
dels de i mom. 2 avsedda bidrag vartill staden vid förstnämnda tidpunkt
må vara berättigad till följd av stadens egna utlägg för byggnadsföretag
respektive utrustningsanskaffning efter den 30 juni 1950. I mom. 2 nämnda
bidrag i övrigt tillhandahåller staten under byggnadstiden i ungefärlig proportion
till stadens egna utlägg för ifrågavarande ändamål.

Om detta avtal upphör att gälla till följd av uppsägning från någondera
sidan enligt stadgandet i § 14, är staden skyldig att till staten återbetala
samtliga på grund av bestämmelserna i mom. 2 uppburna bidrag;
dock att därifrån skall avdragas ett belopp, vilket skall beräknas å varje
bidrag för sig och utgöra ‘/so därav för varje helt år som förflutit från det
stadens anhållan om bidragets utbetalande inkom till vederbörande statliga
myndighet.

Kungl. Maj:ts proposition nr l''i8.

§ 5.

Genom att lämna ovannämnda byggnads- och utrustningsbidrag tillförsäkras
staten att, så länge detta avtal gäller, i de kliniker, avdelningar
och institutioner beträffande vilka staden så medgivit, bedriva undervisning
och forskning men erhåller icke någon del i äganderätt till tomt,
byggnader eller utrustning.

§ 6.

§ 7.

Mom. 1. Beträffande tillsättning, avlöning och pensionering av läkarpersonalen
vid klinik, avdelning eller institution, där undervisning och
forskning medgivits, skall gälla följande:

a) Överläkare eller institutionsföreståndare, som tillika är professor,
laborator eller prosektor vid Lunds universitets medicinska fakultet, ävensom
i detta moment avsedd läkarpersonal, som uteslutande är anställd för
forsknings- eller undervisningsändamål, tillsättes, avlönas och pensioneras
av staten, dock att staden för befattningshavare i överläkarställning bestrider
kostnaden för särskilda överläkararvoden om 2 000 kronor för år.

b) Kliniska amanuenser tillsättas och avlönas av staten, dock att staden
bidrager med en tredjedel av kostnaden för deras avlöning.

c) Övrig i detta moment avsedd läkarpersonal tillsättes, avlönas och
pensioneras av staden, dock att staten bidrager med en tredjedel av löneoch
pensionskostnaden.

Mom. 3. övrig för sjukhuset behövlig personal tillsättes, avlönas och
pensioneras av staden.

§ 8.

Innan läkarbefattning, som tillsättes av staten och som ej uteslutande
är avsedd för undervisnings- eller forskningsändamål, förses med innehavare,
äger stadens sjukhusdirektion rätt att avgiva yttrande, rörande i
vilken ordning direktionen för sin del finner de å förslag uppförda sökandena
böra komma i fråga till vederbörande befattning. Även innan kallelse
sker, skall direktionen höras. Erforderliga närmare föreskrifter rörande
tillsättningsförfarandet meddelas av Kungl. Maj :t.

§ 9.

Akademiska befattningshavare intaga i sin egenskap av överläkare, i den
mån ej annorlunda stadgas, samma ställning till sjukhusdirektionen som
andra överläkare vid stadens sjukhus samt äro pliktiga att efterkomma
de föreskrifter för klinikens drift, som direktionen äger utfärda, ävensom
att ställa sig till efterrättelse för stadens sjukhus gällande bestämmelser,
såvitt de icke strida mot detta avtal.

Kungl. Maj:ts proposition nr H8.

Biträdande lärare, assistenter och amanuenser samt i undervisningen
deltagande medicine studerande äro pliktiga att ställa sig till efterrättelse
de ordningsregler, som fastställas av sjukhusdirektionen samt de bestämmelser,
som gälla för vederbörande sjukhus i den mån de icke strida mot
detta avtal.

Ordningsföreskrifter beträffande undervisning och forskning, i den mån
de beröra sjukvården, få ej fastställas, med mindre sjukhusdirektionen
beretts tillfälle yttra sig däröver.

§ 10.

_ Såsom bidrag till driften av kliniker, avdelningar och institutioner, vid
vilka staden medgivit, att undervisning och forskning må bedrivas, erlägger
staten dels för sådan instrumentutrustning och annan utrustning, vars
anskaffande har sammanhang med undervisning och forskning och som
ej avser ersättande av kasserad utrustning, såvida utrustningen tillkommit
efter den 30 juni 1950 utan samband med byggnadsarbete och sålunda
icke tagits i betraktande vid bestämmande av i § 4 mom. 2 omförmälda
bidrag, 25 procent av anskaffningskostnaden, dels ock årligen 10 procent
av den del av Allmänna sjukhusets övriga driftkostnader, — häri inbegripna
kostnader för årligt underhåll av byggnader men undantagna de
kostnader, som avses i § 7 mom. 1 och 2 — som efter antalet vårddagar
belöper på samtliga undervisningsklinikers vårdplatser.

§ 11.

De i detta avtal berörda delarna av Malmö allmänna sjukhus äro i likhet
med sjukhuset i övrigt avsedda för vård av sjuka från Malmö stad.

§ 12.

Detta avtal berör ej den rätt, staden enligt eljest gällande bestämmelser
må äga att erhålla statsbidrag till uppförande och drift av i avtalet omnämnda
kliniker och avdelningar.

§ 13.

Vid professor Sune Genells inträde i pensionsåldern skall Malmö stad
till den från statens pensionsanstalt eller annorledes utgående statliga
pensionen tillskjuta så stort pensionsbelopp, som må erfordras för att
sammanlagda pensionen för Genell kommer att uppgå till vad som skulle
hava utgått till honom enligt de omedelbart före hans tillträde av professuren
gällande avlönings- och pensionsbestämmelserna för hans befattning
hos Malmö stad.

§ 14.

Detta avtal skall gälla i tjugo år, räknat från och med den 1 juli 1950.
För att upphöra skall dock avtalet uppsägas från någondera sidan minst
två år före avtalstidens utgång, i annat fall anses avtalet förlängt på tio år
i sänder med enahanda uppsägningstid.

Beträffande den föreslagna ändrade lydelsen av 4 och 14 §§ anför länsstyrelsen
följande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

1. Stadens representanter ha vidhållit kravet på en engångsersättning å
1 400 000 kronor för utnyttjandet av befintliga byggnader m. m. (§ 4
mom. 1) och därvid framhållit följande. Vad man vid förhandlingarna
med den av Kungl. Maj :t tillsatta kommissionen rörande bestämmelserna
i § 4 mom. 1 särskilt tänkt på hade varit de nybyggnader och nyligen ändrade
avdelningar, såsom kvinnokliniken, thoraxkirurgiska avdelningen,
röntgenavdelningen o. s. v., vilka redan innan det tvååriga avtalet av år
1948 ingicks hade byggts och utrustats just med sikte på att de skulle
kunna utnyttjas för undervisning och forskning. Om exempelvis kvinnokliniken
kommit att uppföras efter den 30 juni 1950 i stället för före
denna tidpunkt, skulle statens bidrag till nämnda klinik ha överstigit vad
staden nu krävde i engångsbidrag. Engångsbidragets storlek hade för
övrigt bestämts efter långtgående eftergifter från stadens sida för att uppnå
enighet med kommissionen och undgå ett senare omständligt värderingsförfarande
beträffande utrustningen.

Med hänsyn till vad från stadens sida anförts har länsstyrelsen icke
föreslagit någon ändring av kommissionens avtalsförslag på denna punkt.

2. Med anledning av de av departementschefen i förutnämnda proposition
nr 123/1951 uttalade betänkligheterna beträffande den korta avtalstiden
och den situation, som skulle kunna uppstå om staten kort före
avtalstidens slut nödgades utgiva betydande bidrag enligt § 4 mom. 2, har
länsstyrelsen i sitt förslag upptagit ett stadgande om skyldighet för staden
att, om avtalet uppsäges, återbetala uppburna statsbidrag (§ 4 mom. 3
andra stycket).

Det synes emellertid icke skäligt, att staden skulle vara skyldig att återbetala
bidragen utan hänsyn till vid vilken tidpunkt staden erhållit dem.
De byggnader och den utrustning, som avses med bidragen, undergå -—
även om de vederbörligen underhållas — förslitning och till följd därav
värdeminskning. Det förefaller därför rimligt, att stadens återbetalningsskyldighet
beträffande visst erhållet bidrag minskas i proportion till värdeminskningen
å de byggnader eller den utrustning, vartill bidraget utgått.
Saken kan också uttryckas så, att de i nya byggnader och ny utrustning
investerade beloppen böra tänkas amorterade (avskrivna) under ett visst
antal år. I den mån staden för att bestrida kostnaderna upptager långtidslån
sker ju även i verkligheten en amortering av skuldbeloppet. De bidragsbelopp
staden kan bli skyldig återbetala böra därför i princip minskas i
proportion till denna, tänkta eller verkliga, amortering.

Givetvis kunna olika meningar råda om vilken amorteringstid som skall
anses skälig. En svårighet ligger även däri, att i allmänhet byggnaderna
ha längre varaktighet medan utrustningen oftast kan förväntas bli fortare
försliten och behöva förnyas efter relativt kort tid. De förhandlande parternas
representanter ha emellertid enats om en för investeringarna i byggnader
och utrustning gemensam, tänkt amorteringstid av 30 år. Detta har

Kungl. Maj:ts proposition nr US.

i avtalsförslaget kommit till uttryck i bestämmelsen att från de bidrag,
som staden vid avtalets upphörande på grund av uppsägning skall återbetala,
skall avdragas ett belopp, som skall beräknas å varje bidrag för
sig och utgöra 1/3o därav för varje helt år som förflutit från viss angiven
tidpunkt.

3. Vid förhandlingarna mellan stadens representanter och länsstyrelsen
har från stadens sida yrkats, att staten skulle erlägga engångsbeloppet å
1 400 000 kronor så snart det avtal, varom parterna kunde enas, blivit
definitivt gällande, att å detta belopp skulle utgå ränta med 3 procent från
den 1 juli 1951, då beloppet enligt kommissionens avtalsförslag skulle ha
erlagts, samt att staten vid den tidpunkt då definitivt avtal förelåge jämväl
skulle utge de i § 4 mom. 2 av avtalsförslaget nämnda bidrag, till vilka staden
då vore berättigad till följd av egna utlägg för byggnader och utrustning
efter den 30 juni 1950.

Stadsfullmäktige i Malmö ha för sin del godkänt kommissionens avtalsförslag,
enligt vilket engångsersättningen skolat erläggas den 1 juli 1951.
Denna tidpunkt har passerats utan att något avtal kommit till stånd och
ny dag för erläggande av engångsersättningen måste därför bestämmas.
I länsstyrelsens avtalsförslag har dagen fixerats till den 1 juli 1952, vilken
dag torde vara den tidigaste som kan ifrågakomma för statens vidkommande.
Med hänsyn till att betalningsdagens framflyttning icke föranletts
av stadens myndigheter och då länsstyrelsens förslag eljest ej innebär någon
ändring med avseende på engångsbeloppet, har länsstyrelsen ansett det
skäligt att tillmötesgå stadens krav på ränta.

Sedan den 1 juli 1950, från och med vilken dag avtalet enligt såväl
kommissionens som länsstyrelsens förslag skall anses gälla, ha åtskilliga
anordningar tillkommit, för vilka staden torde vara bidragsberättigad jämlikt
§ 4 mom. 2. I den mån detta visas vara fallet, böra dessa bidrag skäligen
erläggas den 1 juli 1952. Beträffande tillhandahållandet av bidrag,
som framdeles kunna ifrågakomma bör — i likhet med vad i kommissionens
avtalsförslag upptagits — gälla, att betalning erlägges under b3rggnadstiden
i ungefärlig proportion till statens egna utlägg.

4. I övrigt har vid förhandlingarna enighet uppnåtts om ändring av
kommissionens avtalsförslag i följande avseenden:

förtydligande av uttrycket »för sjukhuset gemensamma anläggningar»
i § 4 mom. 1 och 2, i huvudsaklig överensstämmelse med kommissionens
egen kommentar på dessa punkter;

ändrad utformning av § 4 mom. 2 första meningen, med hänsyn till att
avtalet måste komma att bli daterat efter den 1 juli 1950;

ändrad utformning av § 14, med hänsyn till att från stadens sida upplysts,
att såväl stadens som kommissionens avsikt varit att avtalet efter
den första tjugoårsperiodens utgång skulle förlängas tio år i sänder så
länge uppsägning ej skedde.

Kungl. Maj.ts proposition nr 148.

Stadsfullmäktige i Malmö ha den 22 februari 1952 förklarat sig för sin
del godkänna avtalsförslaget med de däri av länsstyrelsen förordade ändringarna
samt bemyndigat drätselkammaren att å stadens vägnar träffa
avtal i huvudsaklig överensstämmelse med nämnda avtalsförslag.

Departementschefen.

Mellan Lunds universitets medicinska fakultet och det av Malmö stad
drivna allmänna sjukhuset i Malmö har sedan länge samarbete ägt rum i
det hänseendet, att medicinsk undervisning bedrivits på vissa av sjukhusets
kliniker. De vid universitetsklinikerna i Lund tillgängliga resurserna
i fråga om lärarkrafter, lokaler och patientmaterial äro nämligen otillräckliga
i förhållande till antalet studerande. Samarbetet, som tidigare bedrevs
utan något särskilt skriftligt avtal som grund, reglerades genom ett av
Kungl. Maj:t den 16 januari 1948 godkänt avtal mellan staten och Malmö
stad, vilket avtal trädde i kraft den 1 juli 1948. För huvudprinciperna i
detta avtal har jag redogjort i det föregående. Avtalet upphörde att gälla
den 1 juli 1950.

Den förhandlingskoinmission, som haft till uppgift att förhandla med
Malmö stad angående ett nytt avtal, har undersökt möjligheterna både att
helt slopa undervisningen vid allmänna sjukhuset i Malmö och att överflytta
den till Malmö förlagda undervisningen till andra lasarett i närheten
av Lund. Ingendera av dessa lösningar har kommissionen ansett sig
kunna förorda.

Det förslag till avtal mellan staten och Malmö stad, som förhandlingskommissionen
framlade, ansluter sig i sina huvuddrag till det s. k. sabbatsbergsavtalet.
För statens del innebär förslaget väsentligt ökade ekonomiska
förpliktelser i jämförelse med det år 1948 godkända malmöavtalet. Huvudprinciperna
i avtalsförslaget äro följande.

För utnyttjandet av sjukhusets befintliga lokaler och utrustning skall
staten erlägga ett engångsbelopp av 1 400 000 kronor, varav 1 000 000 kronor
belöpa på byggnaderna och 400 000 kronor på utrustningen. För sådana
ny- och ombyggnadsarbeten efter den 30 juni 1950, som betingas av undervisning
och forskning, skall staten bidraga med 25 procent av totalkostnaderna
för anläggningarnas färdigställande och utrustning, överläkare
eller institutionsföreståndare, som tillika är professor, ävensom sådan personal,
som uteslutande anställes för forsknings- och undervisningsändamål,
tillsättes, avlönas och pensioneras av staten; dock att Malmö stad bestrider
kostnaden för särskilt överläkararvode. Av de läkare, som icke
uteslutande anställas för undervisning och forskning, skall staten tillsätta
och avlöna de kliniska amanuenserna, därvid Malmö stad har att bidraga
med Va av lönekostnaden, medan staden tillsätter, avlönar och pensionerar
övrig läkarpersonal, dock att statsverket skall bidraga med 1/3 av löneoch
pensionskostnaden. Såsom bidrag till driftkostnaderna vid de till under -

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

visning och forskning upplåtna klinikerna m. in. skall staten erlägga dels
25 procent av nyanskaffad utrustning och dels årligen 10 procent av övriga
driftkostnader, som belöpa på ifrågavarande kliniker. Avtalet skall gälla
i tjugo år, räknat fr. o. in. den 1 juli 1950, och förlängas på ytterligare
tio år, om det ej uppsäges minst två år före avtalstidens utgång.

I yttrandena över förslaget uttalade statskontoret och universitetskanslern
betänkligheter mot att staten skulle erlägga 1 400 000 kronor för utnyttjandet
av redan befintliga lokaler in. m. Myndigheterna ville emellertid
icke motsätta sig, att även denna del av förslaget godtoges. Statskontoret
åberopade som motiv till sitt ställningstagande, dels att medicinsk undervisning
bedrivits vid sjukhuset sedan flera år tillbaka utan att staten i
nämnvärd mån syntes ha bidragit till anläggningskostnader o. d., och dels
att förslaget utgjorde resultat av förda förhandlingar. Universitetskanslern
framhöll angelägenheten av att ett avtal konime till stånd mellan staten
och staden rörande fortsatt medicinsk undervisning i Malmö.

Förutvarande departementschefen förklarade sig emellertid på grund av
skäl, för vilka förut redogjorts, icke beredd att tillstyrka förslaget. Statsutskottet
fann i likhet med departementschefen vissa i avtalsförslaget
intagna bestämmelser oförmånliga för staten. På grund härav uppdrog
Kungl. Maj :t åt länsstyrelsen i Malmöhus län att upptaga nya förhandlingar.

Under dessa förhandlingar har staden vidhållit kravet på ersättning
enligt avtalsförslaget. Staden har emellertid medgivit, att i avtalet må intagas
bestämmelser om skyldighet för staden att, i händelse avtalet skulle
bringas att upphöra genom uppsägning från någondera sidan, återbetala
enligt § 4 mom. 2 erhållna bidrag, dock med rätt för staden att från
bidragsbelopp, som sålunda skulle återgå till staten, avdraga 1/30 därav
för varje helt år, som förflutit från det staden hos vederbörande statliga
myndighet anhållit att utfå bidraget. Tidpunkten för erläggande av engångsbeloppet
å 1 400 000 kronor har bestämts till den 1 juli 1952, varvid
staden även skulle tillgodoföras ränta efter 3 procent från den 1 juli 1951.
Vid samma tidpunkt skall staten tillhandahålla jämväl de i § 4 mom. 2
avsedda bidrag, till vilka staden då må vara berättigad. Enighet har slutligen
nåtts om vissa smärre jämkningar och förtydliganden av det tidigare
avtalsförslaget. I anslutning till vad sålunda förekommit har länsstyrelsen
förordat den ändrade lydelse av §§ 4 och 14, som förut återgivits. Malmö
stadsfullmäktige ha vid sammanträde den 22 februari 1952 för sin del
godkänt de föreslagna ändringarna.

Jag vill för egen del framhålla, att den bestämmelse om en engångsersättning
av 1 400 000 kronor för utnyttjandet av redan befintliga byggnader,
vilken ingick i förhandlingskommissionens avtalsförslag, var ett
resultat av en kompromiss mellan förhandlarna. Malmö stad hade ursprungligen
yrkat på att erhålla en ersättning av omkring 3,5 miljoner

Kungl. Maj.ts proposition nr 148.

kronor. Av vad som numera anförts av länsstyrelsen framgår vidare, att
vissa avdelningar vid sjukhuset — kvinnokliniken, thoraxkirurgiska kliniken,
röntgenavdelningen m. fl. -— uppförts och utrustats före avtalet 1948
just med sikte på att de skulle kunna utnyttjas för undervisning och forskning.
Ett byggnadsbidrag efter 25 procent till kostnaden enbart för kvinnokliniken
skulle motsvara ca hälften av vad staten enligt avtalsförslaget
har att utgiva i engångsbidrag till alla befintliga, i avtalet upptagna lokaler.
På grund av vad sålunda anförts anser jag, att ifrågavarande bestämmelse
bör godtagas. I likhet med statskontoret förutsätter jag dock, att
detta ställningstagande icke skall få prejudicerande betydelse för framtida
uppgörelser om anordnande av medicinsk undervisning vid andra
sjukhus.

Vid anmälan av avtalsförslaget i propositionen 123/1951 uttalade departementschefen
ytterligare, att det kunde ifrågasättas, om staten borde
i ett avtal, vars giltighetstid vore begränsad till 20 år, på sätt som föreslagits,
binda sig för att bidraga till kostnaderna för ny- och ombyggnadsarbeten.
Staden har numera utfäst sig att, i händelse avtalet skulle upphöra,
återbetala uppburna statsbidrag med avdrag för viss värdeminskning.
Med denna jämkning av det ursprungliga avtalsförslaget anser jag,
att förhållandet mellan staten och staden också på denna punkt erhållit
en tillfredsställande reglering.

Beträffande 6 § vill jag förorda en mindre jämkning. Denna paragraf
stadgar, att ritningar till nybyggnads- m. fl. arbeten skola upprättas i samråd
med Lunds universitets medicinska fakultet. Såsom universitetskanslern
påpekat bör samråd i stället ske med »vederbörande akademiska
myndigheter vid universitetet i Lund». Jag föreslår därjämte, att dessa
akademiska myndigheter skola vara skyldiga att därvid med sig associera
byggnadsteknisk expertis.

I fråga om innebörden av § 1 ansluter jag mig till den tolkning, som universitetskanslern
givit paragrafen. I anledning av kanslerns yttrande om
§ 7 föreslår jag, att någon fix summa för de särskilda överläkararvodena
icke utsättes i avtalet.

Avtalsförslaget i övrigt med de ändringar däri, som föreslagits av länsstyrelsen,
föranleder ingen erinran från min sida. Jag förutsätter, att
smärre jämkningar i eller tillägg till avtalsbestämmelserna framdeles skola
kunna göras utan att riksdagens samtycke skall behöva inhämtas.

För budgetåret 1952/53 böra medel anvisas till dels engångsbeloppet om
1 400 000 kronor jämte 3 procent ränta därå för tiden den 1 juli 1951—
den 30 juni 1952 eller 42 000 kronor, dels ock statens andel av kostnaderna
för tiden den 1 juli 1950—den 31 december 1952. Malmö stads
sjukhusdirektion har beräknat statens bidrag för nämnda tid till 959 330
kronor till byggnader och utrustning, 706 406 kronor till löne- och pensionskostnader
samt 2 331 831 kronor till sådana kostnader, vartill staten

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

skall lämna bidrag med 10 procent. Såsom universitetskanslern framhållit,
har efter den 30 juni 1950 från det för budgetåret 1948/49 anvisade reservationsanslaget
till Lunds universitet: Utrustning för medicinskt-klinisk
undervisning vid allmänna sjukhuset i Malmö utbetalats visst belopp.
Frågan huruvida och i vad mån detta belopp bör avräknas på det statsbidrag,
som skall utgå enligt avtalet, torde få avgöras i samband med statsbidragets
utanordnande. Någon ytterligare utbetalning från nyssnämnda
anslag torde icke böra äga rum. I enlighet härmed och då jag icke har något
att erinra mot sjukhusdirektionens beräkningar, upptager jag anslagsbehovet
till i runt tal (1 400 000 + 42 000 + 959 330 + 706 406 + 2 331 831)
5 440 000 kronor. För ändamålet synes böra uppföras ett förslagsanslag till
Bidrag till Malmö allmänna sjukhus.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att

a) godkänna av mig i det föregående förordade grunder
för samarbete med Malmö stad rörande medicinsk undervisning
vid Malmö allmänna sjukhus;

b) till Bidrag till Malmö allmänna sjukhus för budgetåret
1952/53 under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 5 440 000 kronor.

Bidrag till anordnande av klinisk undervisning i epidemiologi
vid epidemisjukhuset i Stockholm.

Något särskilt anslag för detta ändamål är ej uppfört å gällande riksstat.

Inledning.

Den 5 maj 1911 träffades överenskommelse mellan lärarkollegiet vid
karolinska institutet och Stockholms stads hälsovårdsnämnd angående
klinisk undervisning i epidemiologi vid epidemisjukhuset i Stockholm.

Enligt avtalet erhöll lärarkollegiet rätt att å sjukhuset anordna kurser
för samtidigt högst fyra medicine kandidater för deras undervisning i
epidemiskt sjukas behandling och vård. Undervisningen skulle meddelas
av sjukhusets överläkare, som härför ägde åtnjuta ersättning av staten
med 2 000 kronor årligen. Ersättningen höjdes sedermera av 1919 års
riksdag till 4 000 kronor för att möjliggöra samtidig undervisning av högst
atta kandidater, hr. o. in. budgetåret 1941/42 har överläkarens årsarvode
utgått med ett till 4 800 kronor förhöjt belopp. Avtalet innehöll icke någon
bestämmelse om ersättning till Stockholms stad för dess upplåtande av
epidemisjukhuset för undervisningsändamål. Kostnaden för överläkararvodet
bestrides från ett på riksstaten under åttonde huvudtiteln upptaget

Kungl. Maj.ts proposition nr th8.

anslag till ersättning åt överläkare vid vissa epidemisjukhus för klinisk
undervisning i epidemiologi åt medicine kandidater.

Genom uppsägning från stadens sida har avtalet upphört att gälla fr. o. m.
den 1 juli 1951. Såsom skäl för uppsägningen anfördes, att undervisningen
sysselsatte icke blott vederbörande överläkare utan även i viss utsträckning
underläkar- och kontorspersonal. Sjukhusdirektionen har sedan i skrivelse
den 22 december 1948 till lärarkollegiet anhållit om vidtagande av åtgärder
för att undervisningen icke skulle taga i anspråk med kommunala
medel avlönad personal. I sina anslagsäskanden för budgetåret 1950/51
upptog lärarkollegiet till följd härav medel till anställande på institutets
stat av en underläkare och en amanuens för biträde vid den kliniska undervisningen
i epidemiologi. I utlåtande häröver anförde universitetskanslern,
att vid undervisningssjukhusen icke funnes några underordnade läkare,
som vore anställda enbart för undervisning. Det låge för övrigt i sakens
natur, att den som på ett sjukhus skulle meddela klinisk undervisning
även borde deltaga i sjukvården därstädes. Därest överläkaren vid epidemisjukhuset
i Stockholm behövde amanuenshjälp vid sin undervisning, borde
någon av sjukhusets underordnade läkare vara skyldig att biträda honom
och kostnaden för denne läkares avlöning bestridas gemensamt av institutet
och staden, såsom vore förhållandet i fråga om de underordnade
läkare vid stadens sjukhus, vilka biträdde vid medicinsk undervisning.

Genom beslut den 23 november 1951 uppdrog Kungl. Maj :t åt kommissionen
för förhandlingar rörande karolinska sjukhusets utbyggande
in. m. att å statens vägnar upptaga förhandlingar med Stockholms stad
angående det framtida ordnandet av klinisk undervisning i epidemiologi
vid epidemisjukhuset i Stockholm.

Såsom resultat av de förhandlingar, som kommissionen fört med delegerade
från Stockholms stad, har kommissionen med skrivelse den 14 februari
1952 framlagt förslag till avtal rörande undervisning i epidemiologi vid
epidemisjukhuset i Stockholm.

Förhandlingskommissionens utredning och förslag.

Från stadens representanters sida ha vid förhandlingarna framförts krav,
att staten skulle helt bekosta lön för två underläkare och ett första kontorsbiträde
vid epidemisjukhuset. Vid sjukhuset finnas f. n. 6 fast anställda
underläkare, varjämte ett varierande antal extraläkare (under år 1951
lägst 1, högst 9) tjänstgöra därstädes. Den administrativa biträdespersonalen
utgöres av 1 kontorsskrivare, 4 första kontorsbiträden och 5 kontorsbiträden.
Sedan kommissionen tagit del av de arbetsuppgifter, som
åligga på sjukhuset anställda underläkare för undervisningens bedrivande,
har kommissionen emellertid icke ansett sig kunna förorda, att sådan
personal uppföres på karolinska institutets stat och helt bekostas av statsmedel.
Enligt kommissionens mening böra i stället samma principer till -

Kungl. Maj.ts proposition nr li8. 49

lampas, som gälla för andra stadens sjukhus, där medicinsk undervisning
bedrives, nämligen att vissa kostnader bestridas av staten och staden gemensamt.
Kommissionen finner det skäligt, att staten lämnar staden viss ersättning,
motsvarande vederbörande personals insats för undervisningen,
av kommissionen uppskattad till kostnaderna för tre halva underläkare
och ett halvt kontorsbiträde. Bidraget bör avse löne- och pensionskostnaderna
för dessa tjänster. Befattningshavarna böra fortfarande vara anstallda
i stadens tjänst. Några pensionsförpliktelser för statens del beträffande
personalen för tid före avtalets ikraftträdande och efter dess upphörande
kan det självfallet icke bliva fråga om.

De sålunda av kommissionen framförda synpunkterna ha godtagits av
stadens delegerade.

Kommissionen och stadens delegerade ha enats om följande förslag till
avtal:

Mellan svenska staten och Stockholms stad är -— under förutsättning av
Kungl. Maj :ts och Stockholms stadsfullmäktiges godkännande — följande
avtal träffat.

§ 1.

Vid Epidemisjukhuset må meddelas undervisning i epidemiologi åt medicine
kandidater dock högst åtta samtidigt varje månad. Undervisningen
lämnas av den av sjukhusets överläkare, som erhåller förordnande i dylikt
avseende av den för undervisningen ansvariga myndigheten, samt i de former,
som denna myndighet må föreskriva. Som biträde vid undervisningen
äger överläkaren anlita sjukhusets underläkare.

§ 2.

För överläkarens arbete med undervisningen lämnar staten denne särskild
ersättning.

Härjämte bidrager staten med halva årliga lönekostnaden samt halva
den beräknade årliga pensionskostnaden för dels tre förste underläkare
dels ock det första kontorsbiträde (kanslibiträde), som tjänstgör å överläkarens
expedition. Lönekostnaden för underläkarna skall beräknas, som
om dessa läkare vore placerade i löneklass A 28:30 i 1947 års allmänna
tjänstereglemente för Stockholms kommunalstyrelse, och beträffande första
kontorsbiträdet i enlighet med utgående löneförmåner. Därest nu fastställda
lönegradsplaceringar för underläkare ändras, skall beräkningsgrunden
för lönekostnaden för de tre underläkarna jämkas i enlighet härmed.

§ 3.

Staden tillkommande bidrag för kalenderår skall efter rekvisition avsjukhusets
syssloman utbetalas till sjukhuset före nästföljande januari
månads utgång.

4 — Bilxang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr U8.

Kungl. Maj:ts proposition nr lk8.

§ 4.

Detta avtal gäller från och med den 1 juli 1951 tills vidare med tre
månaders ömsesidig uppsägningsrätt.

Kommissionen framlägger härefter en beräkning av statens kostnader
enligt avtalet.

Lönen för en underläkare inkl. rörligt tillägg å 33 procent uppgår till
18 418 kronor. Halva årliga lönekostnaden för tre underläkare blir alltså
27 627 kronor. Årslönen till första kontorsbiträdet, vilket f. n. är placerat
i löneklass A 10: 11, utgör inkl. 33 procent rörligt tillägg 7 389 kronor.
Halva kostnaden blir alltså 3 694 kronor 50 öre. Pensionskostnaderna uppgivas
med nuvarande rörliga tillägg till 3 277 kronor för envar av underläkarna
och till 1 702 kronor för första kontorsbiträdet, eller tillsammans
11 533 kronor per år, varav på statens del kommer hälften eller 5 766 kronor
50 öre. Statens sammanlagda bidrag för innevarande budgetår kan således
beräknas till (27 627 + 3 694:50 + 5 766:50) i runt tal 37 000 kronor.

För budgetåret 1952/53 torde på grund av förmodad höjning av personalens
löner statens bidrag komma att bliva något högre. Kommissionen
uppskattar denna ökning till 15 procent, varför bidragsbeloppet approximativt
kan beräknas till 42 000 kronor.

För tiden den 1 juli 1951—den 30 juni 1953 erfordras alltså ett anslag
av (37 000 + 42 000) 79 000 kronor, vilket belopp bör anvisas under elfte
huvudtiteln.

Yttranden.

Statskontoret, medicinalstyrelsen, karolinska institutets lärarkollegium
samt universitetskanslern ha tillstyrkt kommissionens förslag eller lämnat
detsamma utan erinran.

Departementschefen.

Jag finner mig böra biträda det förslag till avtal rörande undervisning
i epidemiologi vid epidemisjukhuset i Stockholm, varom kommissionen och
delegerade från Stockholms stad enats. Kommissionens beräkning av medelsbehovet
för nästa budgetår föranleder icke heller någon erinran från min
sida.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna av mig i det föregående förordade grunder
rörande statens bidrag till anordnande av klinisk undervisning
i epidemiologi vid epidemisjukhuset i Stockholm;

b) till Bidrag till anordnande av klinisk undervisning i
epidemiologi vid epidemisjukhuset i Stockholm för budgetåret
1952/53 under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 79 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

Bidrag till Göteborgs stad till driften av för undervisningsändamål

upplåtna sjukhus.

Inledning.

Anslag för ändamålet är ej upptaget i gällande riksstat.

Jämlikt gällande avtal mellan staten och Göteborgs stad angående anordnande
av en medicinsk högskola i Göteborg (se prop. 221/1948) skall
staten såsom bidrag till driften av för undervisningsändamål upplåtna
sjukhus årligen erlägga 10 procent av den del av driftkostnaderna vid resp.
sjukhus, som efter antalet vårddagar belöper på av undervisningen disponerade
vårdplatser. I driftkostnader, som läggas till grund för beräkningen
av statens bidrag, skola ingå följande utgifter: avlöningar, pensioner m. m.
till personal, som icke är uppförd på den medicinska högskolans stat,
expeditionskostnader, diverse, läkemedel, förbrukningsartiklar m. m. för
sjukvården, kosthåll, värme, elektrisk energi, lyse och vatten, tvätt och
renhållning, inventariers underhåll och komplettering, fastigheters underhåll
samt hyror. Summan av angivna utgifter fördelas på summan av
vårddagarna vid resp. sjukhus. Den sålunda erhållna kostnaden per vårddag
(dagkostnaden) lägges till grund för beräkningen av statens bidrag
under iakttagande av att den icke må överstiga medeldagkostnaden för
samma år vid undervisningssjukhusen. Till undervisningssjukhus hänföres
i detta sammanhang icke allmänna barnbördshuset i Stockholm. Undantagna
från nu ifrågavarande driftbidrag äro vissa i avtalet angivna vårdplatser.

Yrkande.

Under åberopande av vad organisationskommittén för medicinska högskolan
i Göteborg anfört i en av universitetskanslern med yttrande den 29
februari 1952 överlämnad skrivelse, hemställer kanslern, att erforderliga
medel måtte anvisas för budgetåret 1952/53. Kommittén har hemställt om
en medelsanvisning av 635 000 kronor.

Motiv.

Undervisning torde under år 1952 komma att äga rum dels vid medicinska
och kiiurgiska klinikerna I under nio månader och vid ögonkliniken
under 6 månader, dels ock under förutsättning av riksdagens bifall till
det av Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition (VIII p. 99) framlagda
förslaget om dubblering fr. o. in. den 1 september 1952 av professurerna i
medicin och kirurgi, vid medicinska och kirurgiska klinikerna II under
4 månader. De berörda klinikerna ha följande officiella platsantal, nämligen
medicinska klinikerna I och II 212 resp. 148, kiiurgiska klinikerna
I och II 191 vardera samt ögonkliniken 35. Antalet underliållsdagar vid
nämnda kliniker under angivna tider uppgår sålunda till 158 623. Dag -

Kungl. Maj:ts proposition nr 148.

kostnaden enligt avtalet beräknas för år 1952 till 40 kronor. Statens andel
av de totala driftkostnaderna utgör i enlighet härined 10 procent av
(158 623 x 40) 6 344 920 eller sålunda 634 492 kronor.

Departementschefen.

Den kliniska undervisningen vid medicinska högskolan i Göteborg påbörjas
under innevarande år. I anslutning härtill inträder skyldighet för
staten att i enlighet med förutnämnda avtal erlägga bidrag till Göteborgs
stad till driften av för undervisningsändamål upplåtna sjukhus. Då räkenskaperna
vid stadens sjukhus föras kalenderår svis, torde statsbidragen böra
utgå per kalenderår. Såsom förut anförts, må vid beräkningen av statens
bidrag kostnaden per vårddag icke överstiga medeldagkostnaden för samma
år vid undervisningssjukhusen. Vid vissa av sistnämnda sjukhus redovisas
ekonomien per budgetår. Huruvida räkenskaperna i sådana fall kunna
läggas till grund för fastställandet av kostnaden per vårddag under ett
kalenderår, kan jag icke nu bedöma. Skulle så icke vara fallet, torde förhandlingar
få upptagas med Göteborgs stad angående den jämkning av
avtalet, som i anledning härav må finnas erforderlig.

Mot organisationskommitténs beräkning av medelsbehovet för nästa budgetår
har jag intet att erinra. Under förutsättning att riksdagen bifaller
det av Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition framlagda förslaget om
dubblering fr. o. in. den 1 september 1952 av professurerna i medicin och
kirurgi, skulle sålunda medelsbehovet uppgå till i runt tal 635 000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till Göteborgs stad till driften av för undervisningsändamål
upplåtna sjukhus för budgetåret 1952/53
under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 635 000
kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda,
med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,
hemställt, behagar Hans Maj:t Konungen bifalla
samt förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till
riksdagen.

Ur protokollet:

Sven-Göran Odéen.

IduM tr., Eaalte, SthJm 52

sm«4

Kungl. Maj.ts proposition nr lb8.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

Utbyggande av karolinska sjukhuset ................................ 4

Departementschefen ............................................ 6

Karolinska sjukhuset: Utrustning.................................... 8

Departementschefen ..................^......................... 9

Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala ...................... 11

Departementschefen ............................................ 12

Byggnadsarbeten vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund........ 12

Avtal angående leverans av värme från sjukvårdsinrättningarna i Lund till

Lunds universitet ............................................ 12

Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund m. m................................................. 16

Departementschefen .......... 19

Uppförande av centralblock vid lasarettet i Lund...................... 22

Departementschefen ............................................ 26

Anslag till Malmö allmänna sjukhus................................ 27

Inledning .................................................... 27

Förhandlingskommissionens utredning och förslag .................... 28

Yttranden .................................................... 35

1951 års proposition............................................ 38

Länsstyrelsens förhandlingar och förslag ............................ 38

Departementschefen ............................................ 44

Bidrag till anordnande av klinisk undervisning i epidemiologi vid epidemisjukhuset
i Stockholm.......................................... 47

Departementschefen ............................................ 50

Bidrag till Göteborgs stad till driften av för undervisningsändamål upplåtna

sjukhus ...................................................... 51

Departementschefen ............................................ 52