Kungl. Maj.ts proposition nr 126 (Proposition 1949:126)

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

Nr 126.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till teckning
av aktier i Aktiebolaget Aerotransport m. m.;
given Stockholms slott den 24 mars 1949.

Kungl. Maj :t vill härined, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över konnnunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Torsten Nilsson.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås att medel anvisas å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1948/49 dels till Teckning av aktier i Aktiebolaget Aerotransport
med 4 746 000 kronor, dels till Stämpelavgift å aktierna i Aktiebolaget
Aerotransport med 500 000 kronor. Tidigare har till förstnämnda
ändamål anvisats 5 000 000 kronor. Medelsanvisningarna äro en följd av
statsmakternas beslut 1948 om organisation och finansiering av svensk
reguljär luftfart in. in.

Vidare föreslås — i anledning av framställningar från bolagsledningens
sida — för nästa budgetår dels en ökning av luftfartslånefondens kapital
med 30 000 000 kronor, dels anvisande av ett särskilt anslag å driftbudgeten
av 2 100 000 kronor till Understöd åt inrikes lufttrafik.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1949. 1 samt. Nr 120.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 24 mars 1949.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock, Andersson.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler
chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson, fråga om anvisande
av anslag till aktieteckning i Aktiebolaget Aerotransport m. in. samt
anför därvid följande.

Jag kommer först att under punkterna 1 och 2 anmäla medelsbehoven för
teckning av aktier i Aktiebolaget Aerotransport samt gäldande av stämpelavgift
å aktierna i bolaget. Dessa anslagsäskanden äro en direkt följd av
statsmakternas förra året fattade beslut i fråga om organisation och finansiering
av reguljär svensk luftfart (propositionen 1948: 176, statsutskottets
utlåtande 1948: 94 och riksdagens skrivelse 1948: 188).

Därefter kommer jag att anmäla två av den verkställande ledningen för
det nya Aktiebolaget Aerotransport gjorda framställningar om dels ökning
av luftfartslånefondens kapital, dels understöd åt inrikes lufttrafik. Framställningarna
äro dagtecknade den 11 mars 1949 samt inkonnno till departementet
den 12 i samma månad.

Frågan om aktieteckningen var i princip klarlagd redan i slutet av förra
året, men har ansetts böra anmälas samtidigt med övriga finansieringsfrågor.
Trots stora ansträngningar från företagsledningens sida och upprepade
framställningar under hand från departementet ha erforderliga uppgifter
om det nya bolagets låne- och understödsbehov icke kunnat lämnas förrän
i början av denna månad. Ehuru ärendet behandlats med förtursrätt såväl
av remissmyndigheterna som inom departementet, har beredningen av de
omfattande och betydelsefulla frågorna ej kunnat slutföras förrän till denna
konselj. Jag hemställer att förslag i ämnet likväl måtte, trots den tidsutdräkt
som sålunda vållats, avlåtas till riksdagen.

1. Teckning av aktier i Aktiebolaget Aerotransport.

Inledning. 1947 års luftfartsutredning föreslog i sitt den 28 november 1948
avgivna betänkande, att de av Aktiebolaget Aerotransport (ABA) och Svensk
Interkontinental Lufttrafik Aktiebolag (SILA) bedrivna rörelserna skulle
i enlighet med närmare utarbetade kontraktsförslag sammanföras i ett företag.

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

Sedan Kungl. Maj :t i huvudsaklig överensstämmelse med det av luftfartsutredningen
avgivna betänkandet framlagt proposition i ämnet (1948: 176),
bemyndigade riksdagen Kungl. Maj :t att med av departementschefen i statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för den 5 mars 1948 förordade
ändringar godkänna vid statsrådsprotokollet fogat förslag till avtal
mellan AB A och SILA om sammanförande av den svenska reguljära luftfarten
i ett företag samt att med sistnämnda bolag träffa avtal i ämnet i
enlighet med vad departementschefen förordat.

Avtal mellan ABA och SILA samt mellan svenska staten och SILA undertecknades
den 5 mai 1948. Båda avtalen godkändes av Kungl. Maj:t den
14 maj 1948.

Enligt avtalet mellan ABA och SILA skall ett nytt aktiebolag bildas med
ett aktiekapital av lägst 50 och högst 60 miljoner kronor. Aktierna skola
uppdelas på två lika stora serier, serie A och serie B, å vardera lägst 25
och högst 30 miljoner kronor. Aktierna av serien A skola innehavas av
svenska staten eller ABA eller av personer, utsedda av svenska staten. Aktierna
av serien B skola innehavas av enskilda.

Vid bildandet av det nya bolaget skola ABA och SILA tillskjuta samtliga
sina tillgångar mot likvid i aktier, varvid ABA skall erhålla likvid i
aktier av serie A och SILA skall erhålla likvid i aktier av serie B. Samtidigt
med övertagandet av tillgångarna skall det nya bolaget övertaga ansvaret
för ABA:s och SILA:s samtliga förpliktelser.

Enligt avtalet mellan staten och SILA har staten åtagit sig att, sedan
ABA tillskjutit sina tillgångar till det nya bolaget mot likvid av aktier av
serien A, teckna det ytterligare antal aktier av denna serie som erfordras
för uppnående av ett sammanlagt nominellt belopp inom serien av lägst 25
och högst 30 miljoner kronor. SILA har åtagit sig motsvarande förpliktelse
beträffande aktierna av serien B.

Vid anmälan av luftfartsutredningens förslag förra året kunde det slutliga
medelsbehovet för teckning av A-aktier i det nya bolaget ej angivas,
enär detta var beroende av värderingen av ABA:s rörelse. I enlighet med
utredningens förslag äskades för ändamålet ett anslag av 5 miljoner kronor.
I detta belopp inräknades jämväl medel för täckande av kostnaderna för
stämpel å aktierna i det nya bolaget.

Värdering av ABA och SILA. För fastställande av värdet av ABA:s och
SILA:s tillgångar vid sammanslagningen skulle enligt avtalet mellan bolagen
verkställas en värdering av fem värderingsmän, varav två skulle utses av
ABA:s styrelse och två av SILA:s styrelse samt den femte, tillika ordförande,
av dessa fyra.

Såsom ledamöter av värderingsnämnden har i enlighet med nämnda föreskrift
ABA:s styrelse utsett f. d. generaldirektören W. Borgquist och kanslichefen
E. Cardelius samt SILA:s styrelse direktörerna A. Lindencrona och
It. Bausing. De sålunda utsedda ledamöterna ha enhälligt beslutat tillkalla
överståthållaren T. Nothin som feinte ledamot och ordförande i nämnden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Till ledning för värderingen ha ABA och SILA upprättat halvårsbokslut
per den 30 juni 1948. En sammanställning av halvårsboksluten visar följande
bokföringsmässiga ställning för bolagen i 1 000-tal kronor.

Tillgångar och förlust Anläggningstillgångar ....... Omsättningstillgångar ...... Förlust ..................	ABA .................... 92 839 .................... 8 819 .................... 11 360	SILA 49 723 16 500 5961
	Summa kronor 113 018	66 819
Eget kapital och skulder
Aktiekapital och fonder ....	.................... 25 519	25 000
Långfristiga skulder ........	.................... 17 775	16 199
Kortfristiga skulder ........	................. ... 69 724	25 620
	Summa kronor 113 018	66 819

Värderingsnämnden har den 10 november 1948 avgivit sitt utlåtande över
värderingen. Nämnden har däri fastställt följande belopp å bolagens tillgångar
och skulder i 1 000-tal kronor.

	ABA	SILA	Totalt
Tillgångar ......................	........ 100 014	67 274	167	288
Skulder ........................	........ 84 760	44 738	129	498
Tillgångar utöver skulder ........	........ 15 254	22 536	37	790

Nämnden har vidare föreskrivit, att en avräkning mellan bolagen skall
ske per den 30 juni 1949. Om bolagens fordringar och skulder per den 30
juni 1948 därvid skulle befinnas avvika från vad som är förutsatt i värderingsutlåtandet,
skall däremot svarande reglering ske mellan det nya företaget
och de gamla bolagen.

Bortsett från den jämkning i beloppen som sålunda kan komma att ske
framdeles, föreligger enligt värderingsutlåtandet en brist i ABA:s aktiekapital
på 9 746 000 kronor och en brist i SILA:s aktiekapital på 2 464 000
kronor eller sammanlagt 12 210 000 kronor.

Framställning om anslag till aktieteckning. I skrivelse den 3 februari 1949
har Aktiebolaget Aerotransport anmält, att bolagets förluster per värderingsdagen
enligt värderingsnämnden uppgå till sammanlagt 9 746 000 kronor.
Bolaget framhåller, att dess förluster i och för sig äro avsevärda. Den huvudsakliga
anledningen härtill är att söka i den omständigheten att strejk rådde
vid bolagets verkstäder under en sammanlagd tid av 5 månader under slutet
av år 1947 och förra delen av år 1948, vilken strejk med sina följdverkningar
beräknas ha till och med augusti månad 1948 medfört förluster på
cirka 7 700 000 kronor. Ytterligare erinrar bolaget, att den uppåtgående utvecklingen
för luftfartens del under den första efterkrigstiden senare avbröts,
beroende på det under åren 1947 och 1948 starkt försämrade eko -

1 Exklusive andel i SAS förlust för första halvåret 1948 eller 1 743 000 kronor.

Kungi. Maj:ts proposition nr 126.

nomiska läget i ett stort antal länder med åtföljande import- och reserestriktioner.

ABA har slutligen erinrat, att staten som en följd av värderingen och åtagandet
i avtalet med SILA har att mot kontant betalning teckna det antal aktier
i det sammanslagna företaget, som motsvarar skillnaden mellan halva
det aktiekapital, som må komma att fastställas för det nya bolaget, och värdet
av ABA:s tillskott till detta.

Finansiell ram för nya ABA. I propositionen 1948: 176 har, såsom redan
nämnts, förutsatts, att det nya bolagets aktiekapital skall vara lägst 50
högst 60 miljoner kronor. Ytterligare finansiering skulle ske genom upplåning.
Maximiramen för denna upplåning skulle utgöra summan av de vid
sammanslagningen av ABA och SILA övertagna skulderna ökad med 40
miljoner kronor. Sammanslagningen skall enligt överenskommelse mellan
bolagen ske per den 30 juni 1948.

Utgångsläget för det nya bolagets finansiering framgår av följande sammanställning
av tillgångar och skulder enligt värderingsinstrumentet.

1000-tal 1 000-tal

kronor kronor

Anläggningstillgångar Eget kapital............. 39 590

Byggnader ............ 12 7£)2 Långfristiga skulder

Flygplan .............. 65 455

Motorer .............. 6 775

Propellrar ............ 1 098

Reservdelar ........... 16 973

Instrument o. hjälpappa rater

............... 906

Radiostationer ........ 1 088

Bilar, bussar o. traktorer 606
Kontorsinventarier . . 1 807

Verkstadsinventarier . . 3 223

Utbildningskostnader . . 3 664

Uppbyggnadskostnader . . 2 525

Aktier i dotterbolag .... 300

Förlagsmedel i SAS .... 23 937

141109

Omsättningstillgångar.

Bränsle, olja o. drivmedel 22

Diverse aktier.......... 17

Obligationer .......... 50

Fordringar ............ 23 272

Banker och kassa ...... 1 958

Diverse poster ......... 860

26 179

Summa tillgångar 167 288

Luftf artslånefonden

(ABA) ............. 6 158

Inteckningslån (ABA) , . . 3 625

Förlagslån (SILA) ..... 12 000

Dollarlån

(ABA $ 2 220 000 SILA
$ 1 110 000) ......... 11 988

33 771

Kortfristiga skulder

Reverslån (SILA) ...... 203

Checkräkning (SILA) . . 11 933

Växelskulder (ABA) .... 42 975

Diverse personer....... 35 897

Andel i SAS underskott 2 919

93 927

Summa skulder 167 288

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Posten Eget kapital upptages i sammanställningen till 39,6 miljoner kronor.
Detta belopp är 1,8 miljon kronor högre än den förut angivna siffran
i värderingsutlåtandet, vilket beror på att ABA av värderingsnämnden belastats
med dels en av nämnden till 0,8 miljon kronor beräknad kostnad för
nedbringande av ABA:s organisation, dels ett av nämnden till l,o miljon
kronor beräknat belopp för sådana utgifter som ansetts kunna besparas genom
omläggning eller avveckling av ABA:s inrikes linjer och som enligt
nämndens mening rättvisligen icke borde i lika mån bäras av båda parterna.
I sammanställningen ha skulderna minskats med nämnda belopp.

Det sammanslagna företagets skulder enligt uppgift från bolagets ledning
är för närvarande av samma storleksordning som per den 30 juni 1948.
Skulderna skulle alltså kunna ökas med ytterligare 40 miljoner kronor, innan
den förutnämnda maxiramen uppnås.

Departementschefen. Enligt de av statsmakterna förra året godkända avtalen
mellan ABA och SILA samt staten och SILA angående sammanförande
av den svenska reguljära luftfarten i ett företag har staten att mot kontant
betalning teckna det antal aktier i det sammanslagna företaget, som
motsvarar skillnaden mellan halva det aktiekapital, lägst 50 högst 60 miljoner
kronor, som kan komma att fastställas för det nya bolaget, samt värdet
av ABA:s tillskott till detta enligt särskild värdering, 15 254 000 kronor.
I propositionen 1948: 176 kunde det slutliga beloppet ej angivas, varför
anslagsäskandet i enlighet med luftfartsutredningens förslag bestämdes
till 5 miljoner kronor. Sedan värderingen av ABA:s rörelse numera verkställts,
kan emellertid medelsbehovet i enlighet med vad nyss sagts närmare
angivas till lägst (25 000 000 — 15 254 000) 9 746 000 kronor, om aktiekapitalet
bestämmes till 50 miljoner kronor, och högst (30 000 000 —
15 25.4 000) 14 746 000 kronor, om aktiekapitalet bestämmes till 60 miljoner
kronor.

Av sammanställningen framgår, att det nya bolagets egna kapital den 30
juni 1948 utgjorde ca 39,6 miljoner kronor, medan det främmande kapitalet
uppgick till 127,7 miljoner kronor. En ökning av det nya bolagets aktiekapital
till 50 miljoner kronor skulle medföra en ökning av det egna kapitalet
med 12,2 miljoner kronor och en minskning av det främmande kapitalet
med motsvarande belopp till 115,5 miljoner kronor. Det synes mig som
om en ytterligare ökning av aktiekapitalet med 10 miljoner kronor till 60
miljoner kronor skulle giva ett bättre förhållande mellan eget och främmande
kapital och att en sådan ökning därför vore önskvärd. En ökning av
aktiekapitalet skulle även medföra den fördelen att det nya bolaget kunde
i större utsträckning konsolidera sina kortfristiga skulder. Jag har under
hänvisning till nu nämnda förhållanden upptagit överläggningar med representanter
för de enskilda intressena i det nya bolaget för att utröna förutsättningarna
för en ökning av aktiekapitalet utöver minimibeloppet. Från
den enskilda sidan har därvid — under hänvisning till bl. a. de högre kostnaderna
för finansiering genom ökning av aktiekapitalet — förklarats, att
sådana förutsättningar för närvarande saknades.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

I detta läge har jag utgått från att aktiekapitalet i det nya bolaget tills
vidare får begränsas till 50 miljoner kronor. Medelsbehovet för teckning
av aktier i det nya bolaget utgör under denna förutsättning det lägre av de
nyss angivna alternativa beloppen. Då tidigare anvisats 5 miljoner kronor
kan anslagsäskandet begränsas till (9 746 000 — 5 000 000) 4 746 000 kronor.
Beloppet torde böra anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår.

Jag har förut framhållit, att vissa belopp i värderingsutlåtandet kunna
komma att jämkas vid den slutliga reglering som skall verkställas per den
30 juni 1949. Därest gamla AB A vid denna reglering skulle bli skyldigt utgiva
något ytterligare belopp till det nya bolaget, torde frågan om anvisande
av medel för täckande av detta belopp framdeles få anmälas för Kungl.
Maj :t.

Frågan om avskrivning av den brist som enligt värderingsutlåtandet föreligger
i gamla ABA:s aktiekapital torde framdeles få upptagas till prövning
i samband med att ståndpunkt tages till spörsmålet om och på vad
sätt det gamla bolaget bör avvecklas.

Under denna punkt hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

till Teckning av aktier i Aktiebolaget Aerotransport å
kapitalbudgeten under fonden för statens aktier å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1948/49 anvisa ett investeringsanslag
av 4 746 000 kronor.

2. Stämpelavgift å aktierna i nya ABA.

I propositionen 1948: 176 har förutsatts, att det nya bolaget icke skall belastas
med de kostnader för aktiestämpel som kunna uppkomma i samband
med sammanslagningen. Om anslaget till aktieteckning i det nya bolaget
bestämmes på förut angivet sätt och aktiekapitalet i det nya bolaget fastställes
till 50 miljoner kronor, skulle ett särskilt belopp av 500 000 kronor
behöva anvisas för gäldande av stämpel. Efter samråd med chefen för finansdepartementet
förordar jag att ett anslag för detta ändamål anvisas direkt
å driftbudgeten.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Stämpelavgift å aktierna i Aktiebolaget Aerotransport
under sjätte huvudtiteln å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag av
500 000 kronor.

3. ökning av luftfartslånefondens kapital.

Kort- och långfristiga skulder. Av sammanställningen över de tillgångar
och skulder, som det nya bolaget skall övertaga per den 30 juni 1948, framgår
att de långfristiga skulderna vid denna tid uppgingo till 33,8 miljoner
kronor och de kortfristiga till 93,9 miljoner kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

De långfristiga skulderna ha sedermera, enligt uppgifter från bolagsledningen,
intill den 31 december 1948 ökats med 24,i miljoner kronor till

57.9 miljoner kronor, medan de kortfristiga minskats med 22,6 miljoner
kronor till 71,3 miljoner kronor.

ökningen av de långfristiga skulderna är helt orsakad av en ökning av
lånen ur luftfartslånefonden med 24,4 miljoner kronor. Av detta belopp
ha 8,o miljoner kronor insatts i riksgäldskontoret för att ligga som säkerhet
för en av riksbanken ställd garanti för ABA:s dollarlån.

Nedgången av de kortfristiga skulderna hänför sig främst till ABA:s
växelskulder till privatbank, vilka minskats från 43,o till 18,8 miljoner kronor
eller med 24,2 miljoner kronor. Vidare har SILA:s checkräkningsskuld
nedgått från 11,9 till 10,6 miljoner kronor eller 1,3 miljon kronor och diverse
personers konto har nedgått från 35,9 till 28,8 miljoner kronor eller med
7,i miljoner kronor.

ABA:s kortfristiga skulder ha under andra halvåret 1948 ökats med eu
växelkredit i riksbanken, vilken vid årsskiftet var utnyttjad till ett belopp
av 83/i miljoner kronor. Medlen ha icke använts för utvidgning av bolagets
investeringar utan enbart för betalning av redan beställd materiel samt
för utgifter i samband med den pågående verksamheten. Bland de kortfristiga
skulderna har slutligen posten andel i SAS underskott ökats från

2.9 till 4,3 miljoner kronor eller med 1,4 miljon kronor.

Former för lånefinansiering. I propositionen 1948:176 förutsattes, att
det nya bolagets finansiering skulle kunna ske genom växellån, lån ur luftfartslånefonden
eller å inteckningslånemarknaden eller genom upplåning
mot förlagsbevis. Bolaget skulle erhålla frihet att självt bestämma, i vilka
former upplåningen borde ske. I propositionen framhölls särskilt, att det
vore av vikt att företaget hade möjlighet att välja mellan upplåning genom
statliga och statskontrollerade institutioner eller upplåning genom privata
kreditinstitut samt att det vore angeläget att omfattningen av olika låneformer
lämpligt avvägdes.

Framställning om ökning av luftfartslånef onden. Den verkställande ledningen
för det nya Aktiebolaget Aerotransport har i skrivelse den 11 mars
1949 framlagt en plan för finansieringen av det nya bolaget under tiden
t. o. m. utgången av budgetåret 1949/50.

I skrivelsen anföres i huvudsak följande.

I avvaktan på sammanslagningens fullföljande och lösandet på ett mera
långsiktigt sätt av det nya bolagets finansieringsfrågor, erhöll ABA under
hösten 1948 av Sveriges riksbank en växelkredit på upp till 15 000 000 kronor.
De belopp, som lyfts av denna kredit och vilka för närvarande uppgå
till ca 12 000 000 kronor, förfalla till betalning den 1 april 1949. För betalning
av denna växelkredit avses att anlitas de medel å 12 210 000 kronor, för
vilka kontant skola tecknas aktier i det nya bolaget.

För att fullfölja betalningar enligt tidigare åtagna förpliktelser samt för
driften erfordras fram till den 1 juli 1949 ett belopp av ca 9 000 000 kronor.
Huvudparten av detta belopp åtgår till finansiering av de beställda Scandia -

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

och Boeingflygplanen samt av reservdelar till dessa flygplan och till DC-6
och DC-3 flygplanen. Detta belopp avser bolaget att täcka med lån ur luftfartslånefonden
mot säkerhet av tidigare inköpta reservdelar till flygplan av
typerna Douglas DC-6 och Douglas DC-3. I fonden föreligger för närvarande
ett tillgängligt belopp (utöver medel reserverade för redan beviljade lån)
på ca 10 600 000 kronor. Under förutsättning av att förutnämnda reservdelslån
beviljas erfordras inga ytterligare medel i form av nya lån t. o. in.
den 30 juni 1949.

Under budgetåret 1949/50 erfordras medel för följande ändamål:

Amorteringar å lån i luftfartslånefonden.............. kronor 6 902 000

Amorteringar å växel- och checkkrediter, dollarlån och

inteckningslån................................... » 30 760 000

Slutlikvider för Scandia och Boeing samt likvid för reservdelar
........................................ » 15 981 000

Summa kronor 53 643 000.

Av bolaget ur luftfartslånefonden redan beviljade lån kommer att för lyftning
under budgetåret 1949/50 kvarstå ett belopp av 3 630 000 kronor. Härutöver
räknar bolaget med att hava i fonden belåningsbara tillgångar motsvarande
ett ytterligare sammanlagt lånebelopp under sagda budgetår av
32 025 000 kronor, räknat efter en belåning upp till 90 % av anskaffningsvärdet.
Beloppet 32 025 000 kronor fördelar sig å olika låneobjekt enligt
följande:

Byggnader ........................................ kronor 1 352 000

Flygplan.......................................... » 14 447 000

Reservmotorer, reservpropellrar och övrig reservmateriel » 16 226 000

Summa kronor 32 025 000.

En upplåning ur luftfartslånefonden under budgetåret 1949/50 av sammanlagt
(3 630 000 + 32 025 000) 35 655 000 kronor innebär, att av de förut
angivna lånen å tillhopa 30 760 000 kronor kommer att kvarstå (53 643 000
— 35 655 000) 17 988 000 kronor.

Sedan av i luftfartslånefonden nu förefintliga lånemedel under budgetåret
1948/49 disponerats ca 9 000 000 kronor för det förutsatta lånet å reservdelar
till DC-6 och DC-3, skulle vid ingången av budgetåret 1949/50 finnas
ett för lån ur fonden disponibelt belopp av ca 1 600 000 kronor. För täckande
av bolagets behov av lån ur fonden under sagda budgetår å sammanlagt
32 025 000 kronor (utöver redan beviljade 3 630 000 kronor) skulle
sålunda erfordras ett tillskott till fonden fram till den 1 juli 1950 av i
runt tal 30 400 000 kronor.

Skrivelsen utmynnar i en hemställan, att Kungl. Maj :t måtte vidtaga åtgärder
för en ökning av luftfartslånefonden under budgetåret 1949/50 med
30 400 000 kronor.

Yttranden, över framställningen ha yttranden avgivits av luftfartsstyrelsen
och statskontoret.

Luf tf artsstyrelsen bar tillstyrkt, att åtgärder vidtagas för ökning av luftfartslånefonden
med det äskade beloppet, 30,4 miljoner kronor.

I anslutning härtill framhåller styrelsen, att bolaget såsom säkerhet för
ifrågavarande lån angivit bl. a. reservmotorer, reservpropellrar och övrig

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

reservmateriel till ett sammanlagt belåningsvärde av 16,7 miljoner kronor.
Övriga säkerheter utgöras av byggnader och flygplan. Styrelsen har den uppfattningen
att vid tillämpning av bestämmelserna i kungörelsen den 14 maj
1948 angående allmänna villkor och bestämmelser för lån ur luftfartslånefonden
åtskillnad bör göras mellan å ena sidan identifierbar materiel, vars
avskrivningstid tillika kan tämligen bestämt fixeras, och å andra sidan icke
identifierbar materiel, vars anskaffande enligt styrelsens mening rätteligen
bör finansieras med driftmedel. Styrelsen förklarar sig dock icke vilja, med
hänsyn till bolagets finansiella ställning, motsätta sig den ökning i luftfartslånefonden,
som kan erfordras för beviljande av lån till bolaget jämväl
med dylik materiel som säkerhet. Det vore emellertid, enligt styrelsen,
önskvärt att en lättare identifierbar säkerhet kunde erbjudas av bolaget.
Därest detta icke kan ske, ifrågasätter styrelsen om icke bolaget på lämpligt
sätt kunde garantera att ett lager av reservmateriel motsvarande minst
det belopp, till vilket lån utestår, alltid av bolaget hålles i lager.

I detta sammanhang framhåller styrelsen slutligen vikten av att möjligheten
att erhålla inteckning i luftfartyg och reservmateriel därtill snarast
regleras, för vilket ändamål konventionen angående inteckning i luftfartyg
snarast bör föranleda svensk lagstiftning på området. Enligt denna konvention
avses nämligen jämväl reservmateriel till luftfartyg kunna intecknas.

Statskontoret bär ansett angeläget, att en fullständig utredning av bolagets
ekonomiska ställning framlägges innan frågan om ökning av luftfartslänefonden
upptages till slutlig prövning.

Departementschefen. Enligt statsmakternas beslut utgör maximiramen
för det nya ABA:s upplåning summan av de vid sammanslagningen av de
äldre företagens rörelser övertagna skulderna ökad med 40 miljoner kronor.
Då det nya bolagets skulder, enligt uppgifter som lämnats av bolagsledningen,
för närvarande äro av samma storleksordning som vid sammanslagningen
finnes alltså alltjämt ett utrymme för ny upplåning av ca 40 miljoner
kronor.

Under den tid som återstår av budgetåret 1948/49 kommer bolaget att
erhålla ett kontant tillskott av 12,2 miljoner kronor genom inbetalning av
likvid för de aktier som skola tecknas av intressenterna. Detta belopp är
avsett för återbetalning av det förut nämnda växellånet i Sveriges riksbank.
Bolagets behov av medel för likvidering av tidigare beställd materiel
samt för driften har för tiden fram till den 1 juli 1949 beräknats till 9,o
miljoner kronor. Då i luftfartslånefonden för närvarande finnes ett odisponerat
belopp av 10,6 miljoner kronor, erfordras ej någon ökning av fondens
kapital under innevarande budgetår. Vid ingången av nästa budgetår
kommer bolagets lånerätt att avsevärt överstiga 40 miljoner kronor på
grund av den skuldminskning som kan ske efter inbetalningen av aktiekapitalet.

För nästa budgetår har bolaget i sin nu framlagda preliminära finansieringsplan
anmält behov av lån i luftfartslånefonden mot säkerhet i bygg -

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

nader, flygplan och reservmateriel till ett sammanlagt belopp av i runt tal
32,o miljoner kronor. Härutöver avser bolaget att under budgetåret lyfta
redan beviljade lån i fonden å 3,6 miljoner kronor. Dessa medel, tillhopa
35,6 miljoner kronor, äro avsedda alt användas dels till likvidering av redan
beställd materiel med 16,o miljoner kronor, dels till amorteringar å lån
i luftfartslånefonden med 6,9 miljoner kronor, dels till amorteringar å dollarlån
och inteckningslån samt överflyttning av växel- och checkkrediter
från privatbank till luftfartslånefonden med 12,7 miljoner kronor.

De finansiella åtgärder som bolaget sålunda planerar att företaga under
nästa budgetår komma icke att öka bolagets sammanlagda skulder men väl
att medföra en omflyttning mellan kortfristiga och långfristiga skulder.
Detta gäller även de lånebelopp, vilka användas för likvidering av beställd
materiel, enär de återstående kontraktsbeloppen för denna materiel utgöra
kortfristiga skulder till vederbörande leverantörer.

I detta sammanhang bör emellertid beaktas, att skuldsättningens storlek
även är beroende av driftsresultaten. I den nu framlagda finansplanen ha
några beräkningar på denna punkt ej gjorts. Man har emellertid anledning
räkna med att betydande förluster uppkommit för det sammanslagna företaget
framför allt under andra halvåret 1948, då ännu efterverkningarna
av ABA-strejken gjorde sig gällande och några besparingar genom de vidtagna
rationaliseringsåtgärderna ännu ej eller endast i begränsad omfattning
uppnåtts. För 1949 föreligga icke några säkra prognoser. Min uppfattning
är emellertid att trafikflygets ekonomiska kris ännu ej är övervunnen
och att kraftiga ansträngningar måste göras för att förbättra resultatet
av verksamheten. Även om man sålunda måste räkna med att det kan bli
nödvändigt att balansera betydande förlustbelopp i bolagets bokslut, synes
dock någon risk ej föreligga för att den av statsmakterna fastställda finansiella
ramen skulle komma att överskridas under den tid som nu är i fråga.

Vad angår frågan om ökning av luftfartslånefondens kapital bär luftfartsstyrelsen,
som tillstyrkt bolagets framställning, framhållit att bland
den materiel, som bolaget önskar belåna, finnes bland annat icke identifierbar
reservmateriel. Otvivelaktigt föreligga vissa svårigheter atc på ett fullt
tillfredsställande sätt ordna belåningen av sådan materiel. Såsom styrelsen
själv påpekat har emellertid i konventionen angående inteckning i luftfartyg
förutsatts, att inteckning jämväl skall kunna beviljas i reservmateriel.
I avbidan på att konventionen föranleder svensk lagstiftning i ämnet torde
Kungl. Maj:t efter hörande av styrelsen från fall till fall få pröva de villkor
som böra meddelas för dylika lån.

Den finansieringsplan, som framlagts av bolaget och för vilken jag här
redogjort, sträcker sig i tiden icke längre än till utgången av nästa budgetår
och är även i övrigt i behov av kompletteringar på skilda punkter. I likhet
med statskontoret utgår jag från att en fullständig finansieringsplan av bolaget
framlägges så snart ske kan för att läggas till grund för prövningen
av framdeles uppkommande låneärenden. Det torde ej bli möjligt att såsom
ämbetsverket ifrågasatt uppskjuta behandlingen av frågan om ökning av

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

fondens kapital till dess att planen färdigställts. Planen torde sedermera
få föreläggas den särskilda representationen för statens aktier i det nya
bolaget.

Bolaget har såsom tidigare framhållits anmält behov av nya lån ur luftfartslånefonden
till ett sammanlagt belopp av 32,o miljoner kronor under
nästa budgetår. Då vid budgetårets ingång förelåg en odisponerad behållning
av 1,6 miljoner kronor skulle luftfartslånefonden behöva ökas med 30,4
miljoner kronor. Om det skulle befinnas lämpligt att företaga ytterligare
försäljningar av flygplan och reservmateriel, kan medelsbehovet komma att
bli mindre. Medelsbehovet kan vidare förändras, om amorteringstiderna på
lånen ändras eller andra omständigheter inträffa som ändra förutsättningarna
för den uppgjorda finansieringsplanen. Det är emellertid ej för närvarande
möjligt att bedöma, huru dessa särskilda frågor komma att utveckla
sig. Jag anser mig därför ej böra avvika från det framlagda förslaget utan
förordar att luftfartslånefonden nästa budgetår förstärkes med ett avrundat
belopp av 30 miljoner kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Luftfartslånefonden å kapitalbudgeten under statens
utlåningsfonder för budgetåret 1949/50 anvisa ett investeringsanslag
av 30 000 000 kronor.

4. Understöd åt inrikes lufttrafik.

1 skrivelse den 11 mars 1949 har den verkställande ledningen för Aktiebolaget
Aerotransport för det nya bolagets räkning hemställt om understöd av
statsmedel för upprätthållande av reguljär inrikes lufttrafik under 1949.

Till en början har i skrivelsen lämnats följande uppgifter rörande flygtrafikens
tidigare omfattning.

Sedan ABA bildats år 1924 bedrev bolaget fram till år 1929 flygtrafik endast
mellan Sverige och utlandet. Den första inrikestrafiken startades år
1929 med en nattpostlinje sommartid mellan Stockholm och Malmö, vars
bedrivande ekonomiskt garanterades av postverket. Den första passagerarlinjen
i inrikestrafik öppnades den 1 juli 1933 med en sjöflyglinje för sommartrafik
mellan Stockholm och Visby. Ända fram till det senaste världskrigets
slut har den inrikes flygtrafiken i Sverige varit av relativt blygsam
omfattning. Fortfarande under år 1939 trafikerades endast de båda ovannämnda
linjerna i egentlig inrikestrafik.

Krigsslutet medförde ett kraftigt uppsving för det kommersiella flyget,
vilket under den första efterkrigsperioden utgjorde så gott som det enda
trafikmedlet, som kunde fungera relativt ostört av krigsförstörelsen. ABA,
som även under kriget kunnat upprätthålla en begränsad internationell trafik,
öppnade under åren 1945 och 1946 trafik på ett flertal europeiska länder.

Vid sidan av den internationella trafiken strävade ABA att utvidga inrikestrafiken
i syfte att tillmötesgå det allmänna behovet av snabba kommunikationer
för befordran av passagerare, post och gods inom landet. Redan
under år 1945 trafikerade bolaget under hela året eller viss del därav egentliga
inrikeslinjer Stockholm—Visby, Stockholm—Göteborg, Stockholm—-

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

Malmö och Stockholm—Sundsvall/Härnösand. Det inomsvenska trafikbehovet
tillgodosågs, i likhet med vad jämväl senare varit fallet, i viss utsträckning
även genom mellanlandningar i Göteborg, Malmö och Karlstad på vissa
internationella linjer.

I inrikestrafik har bolaget under åren 1947 och 1948 befordrat resp. 54 052
och 43 507 passagerare, fördelade på de olika linjerna sålunda.

1947 1948

Stockholm—Göteborg v. v......................... 11 131 10 407

Stockholm—Malmö v. v........................... 6 696 5 216

Göteborg—Malmö v. v............................. 5 174 519

Stockholm—(Norrköping)—Visby v. v............. 23 989 20 847

Stockholm—Sundsvall—Luleå v. v................. 7 062 6 229

Stockholm—Karlstad v. v......................... —- 289

54 052 43 507.

Bolagets trafik var helt inställd under tiden den 28 november 1947—den
27 april 1948 på grund av strejk vid bolagets verkstäder.

Det ekonomiska resultatet av inrikestrafiken har, upplyser bolaget,
hittills varit otillfredsställande och avsevärda underskott hava uppstått.
Sålunda uppgick ABA:s underskott å inrikestrafiken enligt föreliggande
bokslut till ca 1,37 miljoner kronor 1946 och ca 1,23 miljoner kronor
1947. På grund av strejken under år 1948 finnes icke någon för detta år jämförbar
siffra.

I underskotten för 1946 och 1947 års inrikestrafik har denna trafik icke
belastats med den andel i bolagets administrationskostnader samt stationskostnader
på Bromma, Torslanda och Bulltofta, som skulle svarat mot inrikestrafikens
omfattning i förhållande till bolagets övriga trafik under nämnda
år. Någon ökning av bolagets centrala administration ansågs icke erforderlig
för upptagandet av en utvidgad inrikestrafik, vilken dessutom vid
denna tidpunkt var nödvändig för utbildning av flygande personal med
hänsyn till för de kommande åren då förutsedda trafikprogram. Bolaget som
icke åtnjutit någon statssubvention sedan ingången av år 1946 har självt
burit dessa underskott, vilka beräknades bliva täckta genom överskott från
utrikestrafiken. Det var naturligt att under en följd av år trafiken på inrikeslinjerna
måste upparbetas, innan ett för föreliggande trafikbehov väl anpassat
trafiknät med härför lämpad flygmateriel kunde åstadkommas.

ABA:s nuvarande inrikes trafik omfattar linjerna Stockholm—Malmö,
Stockholm—Visby och Stockholm—Norrköping—Visby. Trafikbehovet på
linjen Stockholm—Göteborg tillgodoses genom mellanlandning i Göteborg
på linjen Stockholm—Göteborg—London. Fr. o. in. den 1 juni 1949 avses
den särskilda linjen Stockholm—Göteborg komma att återupptagas för sommarperioden.

Den med en tur i vardera riktningen varje vardag tidigare trafikerade
linjen Stockholm—Sundsvall/Härnösand—Luleå har måst nedläggas från
den 23 januari, då hangar- och stationsbyggnaden på Kallaxflygfältet vid

14 Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

Luleå nedbrann till grunden. Trafiken är avsedd att återupptagas fr. o. in.
den 15 maj 1949.

En preliminär kostnadsberäkning för trafikprogrammet för
1949 (inklusive den nu bedrivna trafiken) visar ett totalt underskott för
den med nu disponibel flygmateriel bedrivna inrikes flygtrafiken under
1949 av ca 2 730 000 kronor och, med hänsyn ej tagen till andel i bolagets
administration och försäljningskostnader, ca 2 030 000 kronor.

Bolaget framhåller, att ökningen i underskottet för 1949 års inrikestrafik
i förhållande till 1946 och 1947 års underskott är att hänföra till bl. a. avsevärt
ökade kostnader för bensin och flygplatsavgifter (ca 80 %) samt vidare,
på grund av bl. a. nedgång i den totala trafikintensiteten, ökade kostnader
för tillsyn och översyn av materielen och för stationstjänst.

Även om de åtgärder, som från bolagets sida vidtagits i syfte att åstadkomma
en mera bärkraftig ekonomi på inrikeslinjerna, komma att medföra
en förbättring av trafikresultatet, anser bolaget dock det totala underskottet
bli av en sådan storleksordning, att bolaget ej utan statsunderstöd för
denna trafik mäktar utföra densamma. En sådan anordning har också förutsatts
av 1947 års luftfartsutredning.

Bolaget erinrar härefter om att ABA under ett flertal år åtnjöt statsunderstöd
för sin trafik enligt särskilt avtal, som av bolaget uppsades
till upphörande från och med den 1 januari 1946, enär bolagets rörelse då
gav gott resultat och anledning till en optimistisk uppfattning om framtiden
syntes finnas. Bolaget hade vid denna tidpunkt enligt subventionsavtalet
alltjämt rätt att för hela tidsperioden 1946—1950 lyfta sammanlagt 1 125 000
kronor i statsunderstöd. Visserligen räknade bolaget då med att inrikestrafiken
under åtskilliga år icke skulle bliva ekonomiskt bärkraftig, men underskotten
avsågos att täckas med de väntade vinsterna på de mera givande
internationella linjerna. Utvecklingen har emellertid för luftfartens del blivit
en annan än man under den närmaste tiden efter kriget ansåg sig ha
anledning antaga. Den ekonomiska situationen har i åtskilliga länder blivit
ytterst vansklig, vilket i sin tur inverkar synnerligen menligt på det
ekonomiska utbytet länderna emellan. Rese- och importspärrar härska i
stor utsträckning. Särskilt menligt ha dessa förhållanden inverkat på flygtrafiken,
som till sin huvudsakliga del, åtminstone vad gäller vår världsdel,
måste repliera på samfärdseln länderna emellan.

Då på grund av för luftfarten nu rådande förhållanden det ekonomiska
resultatet av utrikestrafiken kan förutses bliva sådant, att denna trafik
icke kan belastas med underskotten på inrikestrafiken, måste, enligt bolagets
skrivelse, sistnämnda trafik nedläggas, därest icke ekonomiskt understöd
för densamma erhålles. Ett nedläggande av denna trafik skulle emellertid
medföra att landet såvitt gäller den inre samfärdseln kom me att i fortsättningen
ställas utan ett såväl för det allmänna som för affärslivet och
enskilda viktigt trafikmedel och att ett mångårigt arbete på uppbyggande av
en inrikes luftfart skulle avbrytas. Bolaget anser, att mycket starka skäl

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

föreligga för att under de fortsatta uppbyggnadsåren statsunderstöd gives
åt den inrikes luftfarten. I detta sammanhang framhåller bolaget, att med
ett nedläggande av inrikestrafiken icke skulle följa att hela det för år 1949
beräknade underskottet skulle bortfalla, då vissa av de på inrikestrafiken
belöpande kostnaderna därigenom icke kunna elimineras utan måste belasta
bolagets övriga trafik. Förhållandevis än mindre skulle nedgången
i underskottet bliva, för den händelse inrikestrafiken komme att bedrivas
endast under sommarperioden.

Med stöd av det anförda hemställes i skrivelsen för det sammanslagna
bolagets räkning, att Kungl. Maj :t måtte vidtaga de åtgärder, som må vara
erforderliga för att ett anslag av 2 100 000 kronor reserveras för understöd
åt reguljär inrikes lufttrafik under år 1949. De normer, efter vilka understödet
bör utgå, föreslås skola fastställas av Kungl. Maj :t efter hörande av
det sammanslagna bolagets styrelse.

Yttranden. Över framställningen ha yttranden avgivits av luftfartsstyrelsen
och statskontoret.

Luftf artsstyrelsen har tillstyrkt, att Kungl. Maj :t hos riksdagen hemställer
om anvisande av högst 2 100 000 kronor för att möjliggöra upprätthållandet
av reguljär inrikes luftfart under år 1949 i huvudsak i den omfattning,
som bolaget föreslagit. Vad beräffar den närmare omfattningen av
bidraget och sättet för detsammas utgående ävensom utformningen av villkoren
för bidraget har bolaget icke berört dessa frågor, och styrelsen har
därför med hänsyn till den korta remisstiden för närvarande icke ansett sig
kunna framlägga något förslag härutinnan. Styrelsen förutsätter emellertid,
att densamma i sinom tid beredes tillfälle att avgiva yttrande i nämnda
frågor.

Till närmare utveckling av sin ståndpunkt har styrelsen anfört bl. a. följande.

Det torde vara allmänt bekant, att den civila luftfarten i de flesta länder
för närvarande har att kämpa med betydande ekonomiska svårigheter, vilka
väsentligen sammanhänga med utvecklingen av den allmänna ekonomiska
situationen efter det senaste stormaktskrigets upphörande. Det synes styrelsen
därför i princip motiverat, att bolaget i viss utsträckning erhåller
bidrag av statsmedel för att kunna komma över de för närvarande rådande
svårigheterna. Självfallet bör målsättningen för bolaget vara att genom
fortlöpande åtgärder så småningom söka göra huvudparten av inrikestrafiken
ekonomiskt självbärande. Bolaget bär gjort gällande, bland annat, att
ett nedläggande av vintertrafiken å inrikeslinjerna icke torde medföra en
däremot svarande nedgång i det beräknade totalunderskottet å nämnda linjer.
Det synes styrelsen värdefullt om genom bolagets försorg närmare kunde
undersökas, huruvida icke ett temporärt minskande av trafikperioderna
för någon eller några inrikeslinjer eller en ytterligare samordning av inrikes-
och utrikestrafiken på vissa linjer kan bliva för bolaget ekonomiskt
lönande. I detta sammanhang vill styrelsen ifrågasätta, huruvida ej en viss
höjning av befordringstaxorna å eu del av de av bolaget trafikerade inrikeslinjerna
torde bliva nödvändig inom en tämligen snar framtid.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Statskontoret har, efter att inledningsvis ha erinrat om vad statsutskottet
vid 1948 års riksdag yttrat i anledning av propositionen nr 176 angående organisation
och finansiering av svensk reguljär lufttrafik m. in., för egen
del framhållit, att ämbetsverket icke kunde finna, att ett bifall till föreliggande
framställning, som avser subventionering av samtliga inrikes flyglinjer,
skulle stå i överensstämmelse med vad utskottet uttalat och till vilket
riksdagen anslutit sig. Härvid bär ämbetsverket jämväl beaktat, att den
inrikes luftfarten hittills årligen redovisat underskott och att i framställningen
icke ens ställts i utsikt, att trafiken inom överskådlig lid kan bliva
ekonomiskt bärig.

Härtill kommer, att enligt ämbetsverkets mening starka betänkligheter
måste möta mot att i nuvarande statsfinansiella läge belasta skattebudgeten
med nya utgifter av den storleksordning, varom här är fråga. I varje fall
bör det, innan så sker, vara tillfredsställande utrett, att fördelarna för det
allmänna väl motsvara kostnaderna för skattebetalarna. Statskontoret kan
icke finna, att detta är klarlagt i förevarande fall. Tvärtom förefaller det
ämbetsverket mycket tvivelaktigt, om de inrikes flyglinjernas uppehållande
med hänsyn till den utveckling, kommunikationsväsendet i övrigt nått,
kan vara av större betydelse för landets näringsliv. Särskilt framträder detta
tvivel i fråga om flyglinjerna till Göteborg och Malmö. Likaså om man beaktar,
att trafikfrekvensen är på nedåtgående, trots att nuvarande taxor
icke äro tillräckliga för ekonomisk drift.

Under hänvisning till vad sålunda anförts avstyrker statskontoret bifall
till framställningen.

Med anledning av att sökandebolaget ansett lämpligt, att de normer, efter
vilka understödet bör utgå, fastställas av Kungl. Maj :t efter hörande av
det sammanslagna bolagets styrelse, framhåller statskontoret slutligen, att
enligt ämbetsverkets mening riksdagen — om anslag för subventionering
skulle beviljas — jämväl bör besluta om de grunder, som skola gälla i fråga
om subventionens utbetalande.

Departementschefen. Enligt ett den 3 juli 1935 ingånget avtal mellan staten
och Aktiebolaget Aerotransport ägde bolaget på vissa närmare angivna
villkor åtnjuta statsunderstöd för regelbunden luftfart. För år 1937 var understödsbeloppet
bestämt till 1 050 000 kronor och förutsattes därefter sjunka
med 75 000 kronor per år. I enlighet härmed skulle understöd sista gången
ha utgått för år 1950. Avtalet uppsades emellertid av bolaget till upphörande
från och med den 1 januari 1946. Det sammanlagda beloppet av de
understöd, som bolaget härigenom avstod från, uppgick till 1 125 000 kronor
att utgå under tiden 1946—1950.

I den nu föreliggande framställningen upplyses, att underskottet å inrikestrafiken
uppgått till ca 1 370 000 kronor 1946 och 1 230 000 kronor 1947.
Trafiken har därvid ej belastats med den andel i bolagets administrationskostnader
samt stationskostnader på Bromma, Torslanda och Bulltofla, som

Kungi. Maj:ts proposition nr 126.

skulle svarat mot inrikestrafikens omfattning i förhållande till bolagets övriga
trafik nämnda år. Bolaget har självt burit dessa underskott, vilka voro
avsedda att täckas av överskott å utrikestrafiken.

För 1949 års trafik har underskottet beräknats till 2 030 000 kronor, exklusive
andel i bolagets administrations- och försäljningskostnader. Beloppet
avser underskottet å samtliga inrikeslinjer och inkluderar bland annat
inrikestrafikens beräknade andel i stationskostnaderna.

Luftfartsstyrelsen har tillstyrkt, att ett anslag av högst 2 100 000 kronor
anvisas, men har förutsatt, att den närmare omfattningen av bidraget samt
sättet och villkoren för dess utgående framdeles få upptagas till särskild behandling.
Statskontoret har avstyrkt framställningen och därvid framhållit
dels att subventionering av samtliga inrikeslinjer ej borde ifrågakomma
med hänsyn till de uttalanden 1948 års riksdag gjort i ämnet, dels att en
belastning av skattebudgeten med belopp av ifrågavarande storlek vore betänklig
i nuvarande statsfinansiella läge. Ämbetsverket uttalar slutligen, att
grunderna för understödets utgående i förekommande fall borde beslutas av
riksdagen.

Frågan i vilken utsträckning inrikes lufttrafik bör upprätthållas genom
subventionering samt de närmare villkoren härför torde ytterligare böra utredas,
innan statsmakterna taga slutlig ställning härtill. Jag är likväl beredd
tillstyrka, att, intill dess frågan är utredd och resultatet hätav framlagts
för nästa års riksdag, visst stöd under nästa budgetår utgår för upprätthållande
av sådan trafik. Vid bedömningen av storleken av det belopp
som sålunda kan ifrågakomma måste, såsom statskontoret påpekat, hänsyn
tagas till det statsfinansiella läget. Vidare måste en avvägning göras
gentemot storleken av de uppoffringar statsverket i nuvarande läge kan göra
för andra kommunikationsändamål. Efter övervägande av dessa förhållanden
anser jag, att subventionsbeloppet bör nedbringas under det begärda.
Jag är emellertid icke beredd att på grundval av föreliggande material nu
angiva, med vilket belopp detta bör ske.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att, sedan det nya bolagets styrelse
behandlat frågan, bestämma subventionens storlek för nästa budgetår
inom ramen för ett anslag av högst 2 100 000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

alt till Understöd åt inrikes lufttrafik under sjätte huvudtiteln
för budgetåret 1949/50 anvisa ett reservationsanslag
av 2 100 000 kronor.

Till vad föredragande departementschefen sålunda
med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt,
behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition

2 Dihang till riksdagens protokoll 19t9. i samt Nr 126.

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall
avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Dagmar Jägerstad.

Stockholm 1949. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

491074