Kungl. Maj.ts proposition nr 10b ur 1957 (Proposition 1957:104)

Kungl. Maj.ts proposition nr 10b ur 1957

Nr 104

Kungl. Maj. ts proposition till riksdagen angående vissa anslag till
universitetssjukhusen m. m.; given Stockholms slott
den 1 mars 1957.

Kungl. Maj :t vill härmed under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för denna dag föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF

Gunnar Hedlund

Propositionens huvudsakliga innehåll

För utbyggande av karolinska sjukhuset föreslås ett investeringsanslag av
3 325 000 kronor. Av anslaget avses 1 200 000 kronor för uppförande av
nybyggnad för bakteriologiska och kemiska centrallaboratorier samt blodgivarcentral,
350 000 kronor för anordnande av kulvert och framdragande
av kallvattenledning mellan lungklinikerna och Norrbackainstitutet, 650 000
kronor för utökade lokaler för administrationen och militärapoteket, 500 000
kronor för uppförande av personalbostäder, 500 000 kronor för uppförande
av nybyggnad för nervkliniker samt 125 000 kronor till utredningsarbeten
beträffande nya byggnadsföretag.

Till utrustning vid karolinska sjukhuset föreslås anvisande av ett reservationsanslag
av 290 000 kronor.

Riksdagen föreslås skola godkänna vissa grunder för ekonomiskt samarbete
med Stockholms stad och Stockholms läns landsting angående uppförande
och drift av neurologiska och neurokirurgiska kliniker vid karolinska
sjukhuset.

Förslag framlägges om avtal mellan staten, Stockholms stad, Stockholms
läns landsting och Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn angående
om- och tillbyggnad av vårdanstalten, hl. a. för inrättande av en
ungdomspsykiatrisk avdelning, in. in. I anslutning härtill äskas ett reserva1-—Bihang
till riksdagens protokoll 1957. 1 saml. Nr 10b

Kungi. Maj.ts proposition nr 10b år 1957

lionsanslag av 166 000 kronor såsom bidrag till vissa förbättringsarbeten
vid vårdanstalten.

Vidare framlägges förslag om uppförande av nybyggnad för den barnpsykiatriska
avdelningen vid lasarettet i Lund.

Slutligen föreslås, att ett reservationsanslag om 2 104 500 kronor anvisas
till bidrag till vissa ombyggnadsarbeten vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg
m. m.

Kungl. Maj.ts proposition nr 104 år 1957

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1 mars

1957.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Zetterberg, Sträng, Ericsson, Andersson, Hedlund, Persson, Lindström,
Lange, Lindholm, Näsgård, Kling, Eliasson.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och ecklesiastikdepartementen
anför chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Hedlund.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t på min hemställan under
elfte huvudtiteln föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, för budgetåret 1957/58 beräkna följande anslag, nämligen dels
under punkten 54 till Karolinska sjukhuset: Utrustning ett reservationsanslag
av 300 000 kronor, dels ock under punkten 71 till Bidrag till vissa
byggnadsarbeten vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg m. in. ett reservationsanslag
av 2 569 500 kronor.

Vidare har Kungl. Maj :t i statsverkspropositionen under kapitalbudgeten,
inrikesdepartementet, statens allmänna fastighetsfond, punkten 4, föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Utbyggande
av karolinska sjukhuset för budgetåret 1957/58 beräkna ett investeringsanslag
av 3 325 000 kronor.

Jag anhåller nu att få upptaga dessa anslagsfrågor till fortsatt behandling.
I samband därmed torde jag få anmäla uppkomna frågor om dels
godkännande av avtal rörande uppförande och drift av neurologiska och
neurokirurgiska kliniker vid karolinska sjukhuset, dels anvisande av medel
till om- och tillbyggnad av Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka
barn, dels ock uppförande av nybyggnad för barnpsykiatrisk klinik vid
lasarettet i Lund.

Utbyggande av Karolinska sjukhuset

Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag
av 2 703 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 10 i år 1957

Förslag

Kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande hemställer i
skrivelser den 28 september 1956 samt den 9 och 21 februari 1957 om anvisande
för nästa budgetår av 4 475 00 kronor till kostnaderna för i följande
sammanställning angivna ändamål:

1. Uppförande av bakteriologiskt centrallaboratorium och blod -

givarcentral ............................................ 1 200 000

2. Uppförande av kemiskt centrallaboratorium .............. 500 000

3. Anordnande av kulvertförbindelse mellan lungkliniker och

Norrbackainstitutet .................................... 250 000

4. Anläggande av en kallvattenledning mellan lungkliniker och

Norrbackainstitutet .................................... 100 000

5. Utökade lokaler för administrationen...................... 500 000

6. Utökade lokaler för militärapoteket ...................... 800 000

7. Uppförande av personalbostäder.......................... 500 000

8. Uppförande av nervkliniker.............................. 500 000

9. Utredningsinedel ...................................... 125 000

4 475 000

Motiv

1) Sedan 1951 års riksdag fattat principbeslut angående centrallaboratoriernas
lokalfrågor, framlade kommittén i sina anslagsäskanden för budgetåret
1955/56 — med angivande, att dessa frågor av närmare angivna skäl
måste behandlas från delvis nya utgångspunkter — förslag till lösning i
första hand av bakteriologiska centrallaboratoriets och blodgivarcentralens
lokalprogram genom uppförande för dessa institutioner av en nybyggnad
för en beräknad kostnad av 4 600 000 kronor. Beträffande de fysiologiska
och kemiska centrallaboratoriernas lokalprogram framhöll kommittén, att
den avsåge att framlägga förslag till lösning härav, så snart erfarenhet
vunnits av den av besparingssakkunniga vid karolinska sjukhuset och
serafimerlasarettet verkställda översynen av laboratorieverksamheten vid
karolinska sjukhuset. Det av kommittén utarbetade förslaget till nybyggnad
för bakteriologiska laboratoriet och blodgivarcentralen vore dock
utformat på sådant sätt, att nya lokaler för det kemiska centrallaboratoriet
skulle kunna anknytas till nybyggnaden såsom en andra utbyggnadsetapp
genom en påbyggnad av densamma. Det av kommittén sålunda framlagda
nybyggnadsförslaget jämte kostnadsberäkningar har sedermera slutligt
godtagits av riksdagen, som för budgetåren 1955/57 anvisat tillhopa 1 300 000
kronor för ändamålet. Kommittén räknar med att byggnadsföretaget skall
kunna påbörjas under hösten 1956 samt att medelsanvisning för ändamålet
kommer att påkallas under budgetåren 1957/60. För budgetåret 1957/58
erfordras 1 200 000 kronor.

2) Efter samråd med förenämnda besparingssakkunniga, direktionen för
karolinska sjukhuset, centrala sjukvårdsberedningen och lärarkollegiet vid

Kungl. Maj.ts proposition nr 10b dr 1957

karolinska institutet har kommittén utarbetat förslag till lösning även av
kemiska centrallaboratoriets lokalfråga. Enligt kommitténs förslag avses
laboratoriet — såsom tidigare förutsatts — skola förläggas till en påbyggnad
i tre våningsplan till nybyggnaden för bakteriologiska laboratoriet. Av till
det kemiska laboratoriet hörande lokaler förlägges rutinlaboratoriet in. in.
till våningsplanen 3 och 4 trappor, medan lokaler för undervisning och forskning
avses inrymda i våningsplanet 5 trappor, på sätt framgar av i ärendet
överlämnade skissritningar. Laboratoriets djurstallar föreslås förlagda i
en byggnad väster om bakteriologiska laboratoriets djurflygel. Kostnaderna
för uppförande av kemiska centrallaboratoriet jämte djurstallar har av
kommittén uppskattats till 4 200 000 kronor. Då nybyggnaden för laboratoriet
avses skola utföras såsom en påbyggnad av bakteriologiska centrallaboratoriet,
måste planeringsarbetet för de båda laboratorierna ske i ett
sammanhang. Det är med hänsyn härtill nödvändigt, att statsmakterna nu
tar ställning till kommitténs förslag. Byggnadsföretaget torde kunna påbörjas
hösten 1957. Medelsbehovet för budgetåret 1957/58 utgör 500 000
kronor.

3)—4) I sina anslagsäskanden för budgetåret 1956/57 hemställde kommittén
om anvisande av tillhopa 350 000 kronor för anordnande av en kulvertförbindelse
och en kallvattenledning mellan lungklinikerna och Norrbackainstitutet.
Vid anmälan i 1956 års statsverksproposition av denna
fråga sade sig departementschefen vara av den uppfattningen, att med
medelsanvisning för ändamålet kunde anstå till ett senare budgetår. Enligt
vad kommittén inhämtat befinner sig Norrbackainstitutets pannor i starkt
förslitet skick. Med hänsyn härtill framstår det enligt kommitténs mening
såsom angeläget, att åtgärder snarast vidtages i syfte att undanröja risken
för pannhaveri. Kommittén hemställer därför, att 350 000 kronor beräknas
för nästa budgetår för förenämnda ändamål.

5) 1951 års generalplan för karolinska sjukhuset innefattar uppförande
för militärapoteket av en nybyggnad i fyra våningsplan, förlagd till sjukhusområdets
östra del norr om entréplatsen framför radiumhemmet. Enligt
generalplanen beräknas vidare militärapotekets nuvarande lokaler i den på
sjukhusområdets norra del belägna entrébyggnaden efter apotekets avflyttning
kunna övertagas av sjukhusets administration i samband varmed en
påbyggnad av entrébyggnaden överväges för att tillgodose ett eventuellt
ytterligare ökat lokalbehov för administrationen.

Sedan en översyn av generalplanen i denna del verkställts, har kommittén
funnit sig böra framlägga förslag till revidering av generalplanen i vad avser
de planerade lokalerna för sjukhusadministrationen och militärapoteket.

De av administrationen f. n. disponerade lokalerna är huvudsakligen förlagda
till bottenvåningen i västra sköterskebemmet. Enligt uppgift från
sjukhusdirektionen framstår eu utökning av lokalerna redan under nästa
budgetår såsom nödvändig med hänsyn till den ökade personalkadern. l’å

Kungi. Maj:ts proposition nr 104 år 1957

grund härav har kommittén undersökt förutsättningarna för att nå en lösning
av administrationens lokalfråga, varigenom lokalbehovet skulle kunna
tillgodoses med mindre tidsutdräkt än generalplanen förutsätter. En möjlighet
härtill finnes genom ianspråktagande för ändamålet av södra hälften
av våningsplanet 1 trappa i västra sköterskehemmet, varvid ersättning bör
beredas på annat sätt för de bostäder, som härigenom utgår. Kommitténs
förslag till ombyggnad av sköterskehemmet, som framgår av överlämnade
skissritningar, innefattar även viss omändring av administrationslokalerna
i bottenvåningen samt utökning av i källarvåningen befintliga arkivutrymmen.
Kostnaderna för ombyggnaden uppskattas till 500 000 kronor, vilket
belopp i sin helhet erfordras under nästa budgetår.

6) Sjukhusets entrébyggnad, i vilken militärapoteket är inrymt, omfattar
tre våningsplan: källar-, souterräng- och bottenvåning. Byggnaden inrymmer
förutom apotekslokaler även lokaler för det till sjukhuset förlagda
postkontoret.

Ett bifall till kommitténs förut redovisade förslag om tillgodoseende av
sjukhusadministrationens lokalbehov skulle möjliggöra en mindre kostnadskrävande
lösning av militärapotekets lokalfråga än vad som förutsättes
i 1951 års generalplan. Utökade lokalutrymmen skulle nämligen vid en
dylik lösning kunna beredas militärapoteket genom en utbyggnad av entrébyggnaden,
varvid behovet av en nybyggnad för apoteket skulle bortfalla.
Den härigenom uppkommande kostnadsbesparingen har av kommittén beräknats
till omkring 300 000 kronor. Härtill kommer, att det markområde,
som avsetts för uppförande av nybyggnaden, skulle kunna disponeras för
tillgodoseende av andra framtida utbyggnadsbehov, vilket är av stor fördel.

I anslutning till framläggandet av 1951 års generalplan framhöll kommittén
såsom sin uppfattning, att militärapoteket inom sina nuvarande
lokaler icke kunde utan mycket stora svårigheter fullgöra uppgiften att
förse karolinska sjukhuset med läkemedel. Genom den utbyggnad av sjukhuset,
som ägt rum sedan detta uttalande gjordes, har svårigheterna ytterligare
skärpts. En utökning av apotekets lokaler måste enligt kommitténs
mening nu komma till stånd. Kommittén föreslår, att militärapotekets
lokalbehov tillgodoses genom dels en utbyggnad av entrébyggnadens källaroch
souterrängvåningar mot norr, dels ock en påbyggnad av bottenvåningen
med ett våningsplan. Enligt detta förslag skulle till den utökade
souterrängvåningen förläggas officin med entré för allmänheten, in- och utlämningslokaler
ävensom lokaler för postkontoret under det att den nya
våningen 1 trappa skulle inrymma expeditionslokaler och sterilavdelning.
Förslaget förutsätter därjämte ombyggnad av vissa befintliga lokaler på
sätt framgår av upprättade skissritningar. Den totala kostnaden för det utökade
militärapoteket jämte ombyggnaden av befintliga lokaler uppskattas
till 2 000 000 kronor. Härav erfordras för budgetåret 1957/58 800 000 kronor.

7) Genom beslut den 4 maj 1956 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadskom -

Kungl. Maj:ts proposition nr lOi år 1957

mitten att verkställa utredning rörande tillgodoseende av behovet av bostäder
för vid karolinska sjukhuset anställd personal. Vid uppdragets fullgörande
hade kommittén i första hand att utreda, i vad mån bostadsbehovet
kunde tillgodoses i den allmänna bostadsmarknaden. Skulle därvid befinnas,
att ett tillräckligt antal bostäder icke kunde anskaffas i den öppna marknaden,
hade kommittén att pröva de övriga alternativ till lösning av bostadsfrågan,
som kunde erbjuda sig.

Kommittén har låtit verkställa en utredning angående behovet av personalbostäder
vid karolinska sjukhuset. Av denna utredning framgår bl. a.
följande.

Av de cirka 450 sjuksköterskor, som f. n. är anställda vid karolinska
sjukhuset, har 260 tjänstebostad, varav flertalet inom sjukhusområdet. Tillgången
på sjuksköterskebostäder kan i dagens läge anses relativt tillfredsställande.
Under år 1957 i samband med omändring av en bostadsvåning i
sköterskehemmet till administrationslokaler uppkommer emellertid ett behov
av ytterligare 14 lägenheter, varav 2 dubbletter och 12 enkelrum. Man
måste även räkna med, att antalet sjuksköterskor vid befintliga vårdavdelningar
sannolikt kommer att öka under de närmaste åren. Beträffande
sjukvårds- och ekonomibiträden är bostadssituationen väsentligt sämre. Av
sjukhusets nuvarande cirka 900 sjukvårds- och ekonomibiträden lillhandahålles
omkring 240 bostäder genom sjukhusets försorg. Brist på biträdespersonal
föreligger ständigt, enär sjukhuset icke har tillräckligt med bostäder
lämpade för sådan personal och därför icke kan tillgodogöra sig det
överskott på biträdespersonal, som finns i landsorten. Kvaliteten på personalen
blir lidande av att avgörande för vederbörandes anställande icke
blir lämpligheten för arbetet utan huruvida vederbörande har eller kan anskaffa
bostad. För att erhålla en tillfredsställande personalrekrytering vid
nu befintliga kliniker skulle erfordras ytterligare minst 200 bostäder för
biträdespersonal.

Vid en beräkning av bostadsbehovet måste emellertid hänsyn även tagas
till tillkomsten av ytterligare beslutade nytillkommande kliniker. Lungklinikernas
personalstat upptager 57 sjuksköterskor och cirka 130 sjukvårds-
och ekonomibiträden. Härtill kommer ett konstant behov av vikarier,
som kan uppskattas till 10—15 procent av totalantalet. Bostadsbehovet beräknas
till 50 bostäder för sjuksköterskor och 70 för biträden eller tillhopa
120 bostäder. Alkoholklinikens tillkomst beräknas medföra behov av 15 sjuksköterske-
och 15 biträdesbostäder eller sammanlagt 30 bostäder. Ortopediskn
klinikens överflyttning till karolinska sjukhuset förutsättes kunna
ske utan bostadstillskott under förutsättning bl. a., att de bostäder, som nu
disponeras av motsvarande personal vid Norrbackainstitutet, får övertagas
av karolinska sjukhuset. För nervklinikernas personal uppskattas behovet
av bostäder under förutsättning att viss personal medföljer från serafimerlasarettet
och har egna bostäder till 25 sjuksköterske- och 40—50 biträdesbostäder.
Bostadsbehovet under åren 1957—1961 kan således sammanfattas
sålunda, att snarast erfordras 200 bostäder, under år 1957 134 bostäder,
under år 1958 30 bostäder samt under åren 1959—1961 90—120 bostäder.

I en den 20 april 1956 dagtecknad promemoria har drätselkammaren i
Solna stad förklarat, att staden kan förbinda sig att under andra halvåret
1957 anvisa 80 lägenheter av önskad storlek. Under åren 1958—1961 kan

Kungl. Maj.ts proposition nr 104 år 1957

genom stadens försorg ytterligare 185 lägenheter ställas till förfogande under
förutsättning att staden medgives rätt att av Kronan förvärva visst
markområde. Det 80-tal bostäder, som kan påräknas under andra halvåret
1957 genom medverkan av Solna stad, förbättrar bostadssituationen men
täcker icke lungklinikernas behov och erbjuder ingen lättnad i nuvarande
bristsituation. Det anlal lägenheter, som under åren 1958—1961 kan tillhandahållas
genom stadens försorg, täcker icke del behov, som uppstår då
ytterligare nya kliniker öppnas, såvida icke exceptionellt förbättrade förhållanden
skulle inträda på bostadsmarknaden. För att åtminstone delvis
säkra rekryteringen av personal till nuvarande och närmast i tiden tillkommande
kliniker bör därför på sjukhusets område uppföras ett bostadshus
med omkring 200 lägenheter.

Kommittén framhåller sammanfattningsvis, att behovet av bostäder för
personal vid karolinska sjukhuset under åren 1957—61 kan uppskattas till
omkring 450 å 475 lägenheter, att olika undersökningar tidigare gjorts för
att tillgodose detta behov i den allmänna bostadsmarknaden, varvid framgått
att Solna stad under vissa förutsättningar successivt kan ställa 265
lägenheter till sjukhusets förfogande, att återstående bostadsbehov, omkring
200 lägenheter, f. n. icke kan tillgodoses i öppna marknaden samt att
föreliggande lägenhetsunderskott därför måste täckas genom uppförande
av ytterligare personalbostäder vid sjukhuset.

Mot bakgrunden härav har kommittén låtit utarbeta ett förslag till uppförande
av personalbostäder vid sjukhuset. Förslaget innebär, att tre byggnader
uppföres inom sjukhusets västra del på sätt närmare framgår av
överlämnade ritningar. Inom sjukhusområdet har kommittén diskuterat två
olika byggnadsplatser, den ena belägen i närheten av sköterskebyggnaden
vid uppfarten från Uppsalavägen till sjukhusets huvudentré och den andra
på sjukhusområdets västra del intill Torsgatan i närheten av personalbostäderna
därstädes. Den förra platsen är med hänsyn till områdets norrsluttning
och besvärliga avloppsförhållanden mindre lämplig. Kommittén har
därför stannat för en förläggning till den västra delen av sjukhusområdet.
Två av byggnaderna förlägges i nord—sydlig riktning på sluttningen öster
om de befintliga trevåningshusen. Den tredje byggnaden tänkes förlagd närmare
lungkliniken med någon vridning i förhållande till de nyssnämnda
byggnaderna i syfte att för de mot öster vettande lägenheterna undvika utsikt
mot det höga och skuggiga massiv, som berget och lungklinikerna tillsammans
bildar. Därvid förutsättes även en omfattande utgallring av granskogen.
De tre byggnaderna är i övrigt i princip lika i utförande. De har mot
väster sju och mot öster sex bostadsvåningar med i varje byggnad en lägenhet
om 2 rum och kokvrå samt i en byggnad 77 lägenheter och i vardera av
de två övriga byggnaderna 76 lägenheter om 1 rum och kokvrå.

Kommittén har låtit göra en jämförelse med kostnaderna vid uppförande
av bostadshus inom Solna. Med utgångspunkt härifrån har kostnaderna för
här ifrågavarande byggnader uppskattats till cirka 2 miljoner kronor per

Kungl. Maj.ts proposition nr 10b år 1057

byggnad. Vid ett förverkligande av det framlagda byggnadsprogrammet kan
även ersättning beredas för de bostäder vid Eugeniahemmet, som bortgår
vid uppförandet av planerade nya nervkliniker vid karolinska sjukhuset.

Kommittén hemställer, att det framlagda förslaget om uppförande av
ytterligare personalbostäder godtages, samt att beslut fattas om uppförande
i en första byggnadsetapp av två av de föreslagna tre byggnaderna. För uppgörande
av fullständiga byggnadshandlingar och för byggnadsarbetenas påbörjande
bör för budgetåret 1957/58 anvisas 500 000 kronor. Kommittén
räknar med att till nästkommande budgetår återkomma med fortsatt medelsäskande,
grundat på införskaffade anbud rörande anläggningskostnaderna.

8) I skrivelse till Kungl. Maj :t den 5 mars 1956 föreslog kommissionen
för förhandlingar rörande karolinska sjukhusets utbyggande, att vid karolinska
sjukhuset skulle uppföras en nybyggnad för neurologiska och neurokirurgiska
kliniker om tillhopa högst 200 vårdplatser. Nybyggnaden
föreslogs förlagd i närheten av sjukhusets psykiatriska klinik, varvid en
mindre del av Eugeniahemmets tomt måste tagas i anspråk för ändamålet.
I fråga om de båda klinikernas storlek framhöll kommissionen bl. a.,
att vederbörande ämnesrepresentanter förklarat sig kunna acceptera ett
antal av 100 platser vid neurologiska kliniken och 86 platser vid neurokirurgiska
kliniken. Den neurologiska kliniken skulle därvid komma att
bestå av tre allmänna vårdavdelningar om vardera 24 platser, en infektionsavdelning
om 14 platser och en enskild avdelning om 14 platser. Den neurokirurgiska
kliniken skulle omfatta två allmänna vårdavdelningar om vardera
20 platser, en enskild avdelning om 14 platser, en isoleringsavdelning
om 6 platser, en allmän neurotraumatologisk avdelning om 20 platser samt
en enskild neurotraumatologisk avdelning om 6 platser. Det sammanlagda
platsantalet skulle sålunda uppgå till 186. Kommissionen ville emellertid,
främst med hänsyn till behovet att ur byggnadsteknisk synpunkt
erhålla så funktionsdugliga vårdavdelningar som möjligt, för sin del icke
föreslå, att platsantalet fixerades till exakt nämnda siffra eller att platsantalet
fastlåstes för vissa avdelningar inom klinikerna. Även den omständigheten,
att kommissionen icke var beredd att framlägga ett slutligt förslag
till avtal med Stockholms stad och Stockholms läns landsting om tecknande
av vårdplatser vid klinikerna, talade för att en viss marginal — förslagsvis
10 å 15 platser — borde finnas till förfogande, intill dess slutliga
avtal framlagts för och godkänts av Kungl. Maj:t samt ritningar hunnit
utarbetas och föreläggas 1957 års riksdag. Även enligt kommissionens uppfattning
borde emellertid det sammanlagda vårdplatsantalet vid klinikerna
icke överstiga 200.

Kommissionen erinrade vidare, att arkitekten H. Ahlberg efter uppdrag
av kommissionen år 1950 framlagt ett ritningsförslag till nybyggnad för
nervklinikerna vid karolinska sjukhuset, inrymmande tillhopa 210 platser,

Kungl. Maj.ts proposition nr 104 år 1957

varav 110 platser vid den neurologiska kliniken och 100 platser vid den
neurokirurgiska kliniken. Klinikbyggnaden, som föreslogs förlagd söder om
psykiatriska kliniken, skulle enligt förslaget erhålla en byggnadsvolym av
över 70 000 in3 och draga en byggnadskostnad av 10 475 000 kronor.

Vid anmälan i propositionen nr 163/1956 av förhandlingskommissionens
förslag förordade föredragande departementschefen, att antalet vårdplatser
vid de bägge klinikerna fastställdes till högst 200. Departementschefen
förutsatte, att kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande
skulle verkställa en överarbetning av föreliggande skissritningar till nervklinikerna
med hänsyn särskilt till vetenskapens snabba framsteg inom
förevarande discipliner, samt förordade, att 1956 års riksdag fattade ett
principbeslut om nervklinikernas uppförande i huvudsaklig överensstämmelse
med det av arkitekten Ahlberg utarbetade byggnadsprogrammet. Sedan
förhandlingskommissionen avslutat sina avtalsförhandlingar med staden
och länet, borde det få ankomma på Kungl. Maj :t att uppdraga åt byggnadskommittén
att uppgöra huvudritningar och verkställa andra därmed
jämförliga förarbeten. Departementschefen förutsatte, att kommittén därvid
tillvaratoge alla möjligheter till besparingar beträffande de lokalutrymmen,
som angivits i det av arkitekten Ahlberg uppgjorda byggnadsprogrammet.

Statsutskottet (utlåtande nr 113/1956) hävdade principiellt, att en bristande
landstingskommunal utbyggnad av vårdresurserna inom en viss
disciplin icke borde få tagas till intäkt för skapande av ett större antal statliga
vårdplatser på område, varå sjukhuslagen vore tillämplig, än som påkallades
av forskningens och undervisningens krav. Utskottet tillstyrkte
departementschefens förslag, att antalet vårdplatser vid de bägge klinikerna
fastställdes till högst 200 men förutsatte i enlighet med angivna principiella
uppfattning, att detta platsantal skulle vara ett maximum, vilket under det
fortsatta utredningsarbetet om möjligt borde i viss mån underskridas. Jämväl
i övrigt borde såsom departementschefen framhållit möjligheter till
besparingar beträffande de föreslagna lokalutrymmena av byggnadskommittén
tillvaratagas.

Riksdagen beslöt i överensstämmelse med utskottets förslag.

Med skrivelse den 14 juli 1956 har förhandlingskommissionen till Kungl.
Maj :t överlämnat förslag till avtal med Stockholms stad och Stockholms
läns landsting angående nervklinikerna. Enligt avtalsförslaget skall staden
disponera 30 vårdplatser vid neurologiska kliniken och 10 vårdplatser vid
neurokirurgiska kliniken medan landstinget skall disponera 30 vårdplatser
vid neurologiska och 15 vårdplatser vid neurokirurgiska kliniken.

Genom beslut den 28 september 1956 uppdrog Kungl. Maj :t åt kommittén
för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande att i huvudsaklig överensstämmelse
med det i propositionen nr 163/1956 förordade byggnadsprogrammet
och med beaktande av vad statsutskottet i förenämnda utlåtande

Kungl. Maj.ts proposition nr 10b år 1957

anfört rörande det fortsatta utredningsarbetet i frågan uppgöra huvudritningar
och entreprenadhandlingar samt utföra andra förberedande arbeten
beträffande de neurologiska och neurokirurgiska klinikerna ävensom att
med sagda ritningar inkomma till Kungl. Maj :t.

Vid sin granskning av den inom förhandlingskommissionen diskuterade
organisationsplanen för klinikerna, har kommittén efter samråd med vederbörande
ämnesrepresentanter överarbetat denna plan, vilken för neuromedicinska
kliniken ändrats såtillvida, att infektionsavdelningen ansetts
kunna ersättas med en vårdavdelning för akut sjuka utan ändring av avdelningens
platsantal. I planen för den neurokirurgiska kliniken har platsantalet
vid envar av de tre allmänna vårdavdelningarna utökats från 20
till 24 i syfte att ernå den byggnadstekniska fördelen av en enhetlig planering
av samtliga allmänna avdelningar inom vårdblocket. Isoleringsavdelningen
har samtidigt utgått ur planen medan den enskilda traumatologiska
avdelningen sammanförts med den enskilda kirurgiska avdelningen
utan att avdelningens platsantal ökats, varför det totala vårdplatsantalet
vid klinikerna fortfarande kunnat begränsas till 186.

Kommittén föreslår, att de båda klinikerna organiseras på följande, från
förhandlingskommissionens förslag delvis avvikande sätt:

	kommissionen	kommittén
	antal platser
neuromedicinska kliniken
3 allmänna avdelningar ...............	......... 72		72
1 akut avdelning (infektionsavdelning)	........ 14		14
1 enskild avdelning ...................	14		14
	100		100
neurokirurgiska kliniken
2 allmänna avdelningar ...............	......... 40		48
1 enskild kirurgisk (och traumatologisk)	avdelning 14		14
1 isoleringsavdelning .................	......... 6		—
1 allmän traumatologisk avdelning	......... 20		24
1 enskild traumatologisk avdelning	......... 6		—
	86		86

Det byggnadsförslag, som upprättats med utgångspunkt från den av
kommittén föreslagna organisationsplanen, skiljer sig i väsentliga avseenden
från 1950 års klinikbyggnadsförslag. Den av kommittén föreslagna
byggnaden — vilken omfattar en flygel om nio våningsplan ovan mark, inrymmande
vårdavdelningarna, samt två flyglar om vardera fem våningsplan,
inrymmande laboratorier in. m. — har sålunda erhållit en ändrad förläggning
genom att den förskjutits längre västerut. En omgruppering av
flyglarna har skett främst i syfte alt åstadkomma förbättrade förhållanden
för psykiatriska kliniken, vilken enligt det tidigare förslaget skymdes av
den högre delen av klinikbyggnaden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 10b år 1957

Även i fråga om byggnadens planering har förändringar vidtagits. Förutom
den nämnda omgrupperingen av flyglarna har byggnadens planform
ändrats, varvid den flygel, som inrymmer laboratorier m. in., direkt anknutits
till det centrala trapphuset. Härigenom har ett mera rationellt samband
uppnåtts mellan byggnadskomplexets olika avdelningar.

Slutligen har kommittén underkastat de i det föreliggande byggnadsprogrammet
ingående lokalutrymmena en ingående granskning ur besparingssynpunkt.
Vid denna detalj genomgång av programmet, vilken skett i samråd
med vederbörande ämnesrepresentanter, har det visat sig möjligt att i
vissa avseenden beskära de tidigare planerade lokalytorna, vilka anpassats
till den standard, som tillämpats vid karolinska sjukhusets övriga kliniker.
Kommitténs granskning har lett till, att byggnadens volym kunnat reduceras
från tidigare cirka 70 000 till omkring 64 000 m3. Härvid är att märka,
att det nu föreliggande förslaget även upptager utrymmen för poliklinik
och epilepsidispensär, för vilka ändamål utrymmen icke beräknats i 1950
års bvggnadsförslag.

Den föreslagna ändrade förläggningen av nervklinikerna har godtagits
av direktionen för karolinska sjukhuset. Kommittén har sedermera hemställt,
att kommissionen för förhandlingar rörande karolinska sjukhusets
utbyggande m. in. ville med sällskapet Eugeniahemmet slutligt klarlägga
frågan om upplåtelse av mark. Vid ett förverkligande av det av kommittén
tidigare framlagda byggnadsprogrammet för personalbostäder kan ersättning
beredas för de bostäder vid Eugeniahemmet, som bortgår vid uppförandet
av de nya nervklinikerna.

Såsom framgår av den lämnade redovisningen har det tidigare föreliggande
förslaget till nervkliniker vid den fortsatta bearbetningen kunnat i
viss utsträckning begränsas. Byggnadsföretaget är dock stort och komplicerat.
För att mera exakt kunna överblicka den totala byggnadskostnaden
synes det nödvändigt att på grundval av nu föreliggande skissutredning
närmare klarlägga de installationer och ledningssystem, som erfordras i anläggningen,
ävensom gränsdragningen mellan vad som är att hänföra till
byggnads- resp. inredningsarbeten. Kostnaden för byggnadsföretaget har
med ledning av erfarenheter från tidigare uppförda klinikbyggnader uppskattats
till omkring 14 miljoner kronor. Kommittén räknar med att till
nästkommande budgetår, då mera fullständiga byggnadshandlingar föreligger,
återkomma med mera definitiva kostnadsuppgifter.

Vid det fortsatta arbetet med upprättande av fullständiga byggnadshandlingar
utgår kommittén från att möjlighet måste hållas öppen för viss
justering av nu upprättade skissritningar. Kommittén räknar med att,
sedan ritningsarbetet ytterligare fortskridit, på grundval av överlämnade
skissritningar underställa Kungl. Maj:t av berörda parter godtagna slutliga
huvudritningar till byggnadsföretaget. Byggnadsarbetena beräknas kunna
påbörjas under loppet av budgetåret 1957/58. Medelsbehovet för bestri -

Kungl. Maj:ts proposition nr 104 år 1957

dande av på detta budgetår fallande byggnadskostnader uppskattar kommittén
till 500 000 kronor.

9) För löpande uppgifter erfordras för nästa budgetår 75 000 kronor.
Såsom tidigare framhållits har kommittén under innevarande budgetår
påbörjat utredningsarbetet beträffande nervklinikerna. Då medel till bestridande
av de härmed förenade utgifterna icke tidigare ställts till kommitténs
förfogande, måste utgifterna förskottsvis regleras genom ianspråklagande
av i övrigt tillgängliga utredningsmedel. Kommittén beräknar kostnaden
för ifrågavarande utredningsarbete till 50 000 kronor, vilket belopp
måste ställas till kommitténs förfogande under nästa budgetår. Det totala
behovet av utredningsmedel för nästa budgetår uppgår sålunda till (75 000
+ 50 000) 125 000 kronor.

Departementschefen

Det förslag till nybyggnad för centrallaboratorierna vid karolinska sjukhuset,
som underställdes riksdagens prövning genom propositionen nr
133/1955, avsåg att tillgodose det bakteriologiska centrallaboratoriets och
blodgivarcentralens lokalbehov samt innebar sålunda endast delvis ett förverkligande
av det av 1951 års riksdag fattade principbeslutet till lösning av
centrallaboratoriernas lokalfråga. Anledningen härtill var såvitt angår det
kemiska centrallaboratoriet bl. a., att frågan om en lösning på längre sikt
av detta laboratoriums lokalproblem ansetts äga sådant samband med den
av besparingssakkunniga verkställda översynen av verksamheten vid karolinska
sjukhusets central- och rutinlaboratorier, att ett ställningstagande till
resultatet av denna översyn borde föregå ett beslut om nybyggnad för det
kemiska centrallaboratoriet. Vid min anmälan i årets statsverksproposition
(XI ht, p. 52) av frågan om anslag till avlöningar vid karolinska sjukhuset
har jag förklarat mig kunna biträda de riktlinjer för samverkan i fråga
om den kemiska laboratorieverksamheten mellan centrallaboratorium och
kliniklaboratorier, som framlagts av sjukhusets direktion på grundval av
besparingssakkunnigas förenämnda översyn och en genom sjukhusledningens
försorg utförd detaljerad organisationsundersökning av det kemiska
laboratoriearbetet. Enligt dessa riktlinjer skall i princip arbetsfördelningen
mellan centrallaboratoriet och rutinlaboratorierna vara den,
att kliniklaboratorierna skall utföra de analyser, som kan göras snabbt
och utan omständlig apparatur, medan centrallaboratoriet skall dels utföra
alla kvalificerade analyser och de analyser, som utföres i stora
serier, dels ock ombesörja de undersökningar, som förekommer vid rutinlaboratorierna
endast vid enstaka tillfällen. För att trygga en enhetlig ledning
av den kemiska laboratorieverksamheten skall i princip all sådan verksamhet
ställas under chefens för centrallaboratoriet ledning.

.lag har tidigare i olika sammanhang framhållit, att det kemiska central -

Kungi. Maj:ts proposition nr 104 år 1957

laboratoriet vid karolinska sjukhuset icke motsvarar de krav, som man
i dag måste ställa på ett dylikt laboratorium vid ett modernt undervisningsoch
forskningssjukhus. Det råder f. n. en betydande diskrepans mellan
sjukvårdens krav på undersökningar och den nuvarande organisationens
möjlighet att tillgodose dessa krav. Till följd av bristande lokala resurser
har centrallaboratoriet kommit att verka som en flaskhals för den löpande
verksamheten vid sjukhuset och lagt hinder i vägen för en utveckling av
den kemiska laboratorieverksamheten i takt med sjukhusets utbyggande
och sjukvårdens ökade krav. En förutsättning för att det kemiska centrallaboratoriet
skall kunna åtaga sig ledningen jämväl av verksamheten vid
de olika klinikernas rutinlaboratorier är, att detsamma erhåller tillräckliga
lokala och personella resurser. Såväl ur sjukvårdens synpunkt som av allmänna
driftekonomiska skäl framstår det därför som angeläget, att större
lokaler snarast kan ställas till centrallaboratoriets förfogande. Nya sådana
lokaler förutsattes också i det nyssnämnda principbeslutet av 1951 års riksdag.
Med hänsyn härtill tillstyrker jag kommitténs förslag att nya lokaler
för det kemiska centrallaboratoriet ordnas i den jämväl för bakteriologiska
centrallaboratoriet avsedda laboratoriebyggnaden, vilket förslag synes mig
innebära en rationell lösning av föreliggande lokalfråga. Kostnaden för
nybyggnaden för det kemiska centrallaboratoriet jämte djurstallar har beräknats
till 4 200 000 kronor. Jag förordar att för nästa budgetår 1 200 000
kronor anvisas för dels uppförande av bakteriologiskt centrallaboratorium
och blodgivarcentral, dels ock uppgörande av huvudritningar och andra förberedande
arbeten för det kemiska centrallaboratoriet.

I årets statsverksproposition har jag på anförda skäl förordat, att Norrbackainstitutet
anslutes till karolinska sjukhusets värmecentral samt föreslagit,
att 210 000 kronor måtte anvisas för erforderliga installationsarbeten
inom institutets huvudbyggnad. I anslutning härtill förordar jag, att 250 000
kronor anvisas för framdragande i enlighet med byggnadskommitténs förslag
av en kulvertledning för varmvatten och ånga från lungklinikerna till
Norrbackainstitutet. För anläggande av en kallvattenledning mellan lungklinikerna
och Norrbackainstitutet bör vidare anvisas 100 000 kronor.

Karolinska sjukhusets administrationslokaler är f. n. inrymda i västra
sköterskehennnet. Lokalerna är redan nu otillräckliga och svårigheterna
kommer att öka vid ett ytterligare utbyggande av sjukhuset. Vad kommittén
anfört har övertygat mig om nödvändigheten av att en utökning av
sjukhusets administrationslokaler snarast kommer till stånd. Med hänsyn
härtill och då jag finner det av kommittén nu framlagda förslaget till lösning
av administrationslokalfrågan innebära påtagliga fördelar, förordar
jag att för ändamålet för nästa budgetår anvisas ett belopp av 350 000
kronor. Då förslaget innebär, att vissa personalbostäder tages i anspråk,
förutsätter jag att, innan så sker, den där boende personalens bostadsfråga
ordnats på ett godtagbart sätt.

Militärapoteket, som sedan år 1940 är förlagt till karolinska sjukhuset,

Kungl. Mcij.ts proposition nr 104 år 1957

utgör ett centralt stalsapotek med den dubbla uppgiften att förse såväl försvarsmakten
som karolinska sjukhuset med dess behov av läkemedel. Förläggningen
till ett stort civilt sjukhus har skett i syfte att underlätta den
erforderliga omsättningen av försvarsmaktens läkemedelsförråd. Apoteket
kan inom sina nuvarande lokaler icke utan mycket stora svårigheter fullgöra
uppgiften att förse karolinska sjukhuset med läkemedel. Jag delar
kommitténs uppfattning, att en utökning av apotekets lokaler nu måste
komma till stånd. Genom kommitténs förslag torde frågan om militärapotekets
lokalbehov kunna erhålla en snabb och tillfredsställande lösning. Jag
tillstyrker därför delta förslag och förordar anvisande för nästa budgetår
av 300 000 kronor för påbörjande av byggnadsföretaget.

En viktig förutsättning för ett realiserande av föreliggande generalplan
för karolinska sjukhusets utbyggande är tillgången på tillräcklig sjukhuspersonal
av olika kategorier. Redan nu erbjuder personalbristen stora svårigheter
för ett fullt utnyttjande av sjukhuset. Den förnämsta orsaken till
denna personalbrist torde vara föreliggande svårigheter att bereda personalen
bostäder. Vissa åtgärder har visserligen redan vidtagits i syfte att förbättra
bostadstillgången. Sålunda finns vid sjukhuset en personalkonsulent,
vars huvudsakliga uppgift är att söka anskaffa bostäder åt personalen i den
öppna bostadsmarknaden. Vidare har under senare tid överläggningar förts
med Solna stad, vilka resulterat i att staden förklarat sig beredd att ställa
ett visst antal bostäder till sjukhusets förfogande. Av vad kommittén anfört
framgår emellertid, att hittills vidtagna åtgärder icke kan säkra rekryteringen
av personal till nuvarande och närmast i tiden tillkommande kliniker.
Erfarenheterna från pågående personalrekrytering till lungklinikerna
har visat, att erforderligt antal befattningshavare icke kan förvärvas med
mindre bostäder kan ställas till förfogande. De nuvarande personalbostadshusen,
som uppförts i anslutning till sjukhusets tillkomst, är helt
otillräckliga. I likhet med byggnadskommittén anser jag det oundgängligen
nödvändigt, att direktionen för framtiden beredes ökade möjligheter att
ställa personalbostäder till förfogande. Detta synes i dagens läge icke kunna
ske på annat sätt än genom uppförande på sjukhusets område av ytterligare
personalbostäder. Med hänsyn härtill tillstyrker jag kommitténs
förslag om uppförande på sjukhusområdet i en första etapp av två bostadshus.
Varje hus inrymmer 75 å 80 bostadslägenheter om — med något undantag
— ett rum och kokvrå och har kostnadsberäknats till cirka 2 miljoner
kronor. Jag förordar att för uppgörande av fullständiga byggnadshandlingar
samt för påbörjande av byggnadsarbetena för nästa budgetår
anvisas ett belopp av 500 000 kronor.

Såsom framgår av den tidigare lämnade redogörelsen har byggnadskommittén
numera underkastat den tidigare av förhandlingskommissionen
framlagda organisationsplanen för de planerade nervklinikerna en ingående
överarbetning, vilken resulterat i ett byggnadsförslag, som i vissa avseenden
avviker från tidigare byggnadsprogram. Jag har vid min prövning

16 Kungi. Maj.ts proposition nr 104 år 1957

av det nu framlagda förslaget funnit detsamma innebära en tillfredsställande
lösning av det omfattande problemkomplex, som här föreligger till
bedömning, och förordar, att detsamma lägges till grund vid det fortsatta
utredningsarbetet. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att framdeles
godkänna huvudritningar till ifrågavarande kliniker. Jag förutsätter härvid
i likhet med kommittén att, därest framdeles behov av smärre jämkningar
i nu företedda ritningar skulle uppstå, riksdagens samtycke icke
skall behöva inhämtas. Som kommittén framhållit låter sig byggnadskostnaderna
f. n. icke anges med någon större grad av säkerhet. Jag förutsätter
emellertid, att kommittén under det fortsatta utredningsarbetet liksom hittills
tillvaratager alla de möjligheter, som må föreligga till begränsning av
klinikerna utan att deras ändamålsenlighet eftersättes. Jag föreslår att för
nästa budgetår 500 000 kronor anvisas för påbörjande av ifrågavarande
byggnadsarbeten.

För kommitténs fortsatta arbete bör för nästa budgetår anvisas 125 000
kronor.

I enlighet med i propositionen nr 161/1953 framlagt förslag medgav
1953 års riksdag, att vid karolinska sjukhuset finge på försök inrättas en
brännskadeavdelning genom ianspråktagande av en för det dåvarande på
grund av personalbrist stängd kirurgisk garnisonsavdelning. Avdelningen
tänktes skola fungera som en centralanstalt för brännskadevården inom
Stockholmsområdet och avsåg att åstadkomma förbättrade betingelser för
forskning och undervisning på brännskadevårdens område. Avdelningen
öppnades den 1 december 1953. Den omfattade under det första året 18
platser, varav 12 för brännskador och 6 för plastikkirurgiska fall. På grund
av det mycket tungarbetade klientelet minskades efter denna tid antalet
platser till 16, varav 10—12 avsågs för brännskadade. Vid avdelningen har
intill sommaren 1956 vårdats cirka 700 patienter, varav drygt hälften plastikkirurgiska
fall. Brännskadeavdelningen har under den tid, som den varit
i bruk, väl fyllt sin uppgift att handha och utveckla vården av brännskador
samt bedriva forskning på detta område. Erfarenheten har emellertid
visat, att stora svårigheter är förbundna med att kombinera en mer
omfattande brännskadevård med plastikkirurgi, särskilt på grund av svårigheterna
att isolera de vanligen starkt infekterade brännskadefallen från
de rena plastikkirurgiska fallen. Ett ur behandlingssynpunkt tillfredsställande
resultat har visat sig endast kunna uppnås genom att antingen göra
avdelningen till en enbart brännskadeavdelning eller genom att så inskränka
antalet vårdplatser för brännskador, att en tillfredsställande isolering
av infekterade fall blir möjlig. Det sista alternativet har ansetts böra
givas företräde, då det härigenom skulle bli möjligt att mottaga ett betydligt
större antal rena plastikfall än hittills, vilket är synnerligen önskvärt
på grund av det stora antal patienter från övriga kliniker vid sjukhuset,
som kräver plastikkirurgisk behandling. Någon inverkan på forskningen

Kungl. Maj:ts proposition nr 104 år 1957

rörande brännskador skulle en omdisposition av platserna icke få, om man
reserverade brännskadeplatserna för större brännskador. Det är nämligen
dessa, som framför allt är i behov av vetenskaplig forskning.

Med anledning av en av direktionen för karolinska sjukhuset gjord
framställning har Kungl. Maj:t den 19 oktober 1956 medgivit, att verksamheten
vid brännskadeavdelningen framdeles finge bedrivas i överensstämmelse
med de riktlinjer, för vilka i det föregående redogjorts. Kungl. Maj :t
har samtidigt fäst direktionens uppmärksamhet på angelägenheten av att
nuvarande möjligheter till forskning och undervisning på brännskadevårdens
område icke försämras samt att de brännskador, som icke ur forsknings-
eller undervisningssynpunkt motiverar intagning vid brännskadeavdelningen,
vid behov mottages för vård vid karolinska sjukhusets kirurgiska
klinik. Med hänsyn till vad statsutskottet i utlåtande nr 129/1953 anfört
vid prövning av frågan om inrättande av ifrågavarande avdelning har jag
velat bringa vad sålunda förevarit till riksdagens kännedom.

Jag vill slutligen i detta sammanhang anmäla, att direktionen för karolinska
sjukhuset i skrivelse den 28 augusti 1956 hemställt, att byggnadskommittén
måtte erhålla i uppdrag att utreda frågan om förläggande till
karolinska sjukhuset av en nybyggnad för betatronanläggning m. m. Direktionens
framställning är f. n. under remissbehandling. Därest det vid
en framtida prövning av detta ärende skulle befinnas, att den begärda utredningen
bör komma till stånd, torde av utredningen föranledda kostnader
få bestridas från till byggnadskommitténs förfogande stående utredningsmedel.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle det sammanlagda
medelsbehovet för nästa budgetår utgöra (1 200 000 + 250 000 + 100 000 +
350 000 + 300 000 + 500 000 + 500 000 + 125 000) 3 325 000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen

att till Utbyggande av karolinska sjukhuset under statens
allmänna fastighetsfond, inrikesdepartementet, för budgetåret
1957/58 anvisa ett investeringsanslag av 3 325 000
kronor.

Karolinska sjukhuset: Utrustning

För detta ändamål är i gällande riksstat uppfört ett reservationsanslag
av 2 165 000 kronor.

Förslag

Karolinska sjukhusets utrustningskommitlé hemställer i skrivelse den
15 februari 1957 om dels anvisande av 290 000 kronor för utrustning av
2 — Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 104

Kungl. Maj.ts proposition nr 104 år 1957

administrationslokaler och personalbostadsrum, dels ock bemyndigande att
under viss förutsättning beställa utrustning för ytterligare personalbostadsrum
intill ett värde av högst 230 000 kronor, att gäldas tidigast under
budgetåret 1958/59.

Motiv

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande uppdrog chefen för inrikesdepartementet
den 30 november 1956 åt utrustningskommittén att i samråd
med 1954 års medicinska utrustningskommitté handhava frågorna om
utrustning av vissa institutioner och kliniker vid karolinska sjukhuset
ävensom av sjukhusets administrationskontor samt vissa bostadslägenheter
i Solna.

Med hänvisning till att kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande
hemställt om anvisande för budgetåret 1957/58 av ett anslag å
500 000 kronor för utbyggnad av administrationsavdelningen vid sjukhuset
samt under åberopande av att drätselkammaren i Solna förbundit sig att
under vissa förutsättningar ställa 80 bostadslägenheter till förfogande för
sjukhusets personal under andra halvåret 1957, anmälde kommittén under
hösten 1956 i avbidan på definitiva utrustnings- och kostnadsförslag under
hand ett preliminärt medelsbehov av sammanlagt 315 000 kronor för utrustning
av nu ifrågavarande administrationsavdelning och bostadslägenheter.

Kommittén har därefter verkställt en utredning av utrustningsbehovet
för administrationskontoret och bostadslägenheterna samt låtit upprätta förslag
till utrustning av dessa lokaler, vilka förslag kostnadsberäknats till
155 000 resp. 135 000 kronor.

Förslaget till utrustning av administrationskontoret bygger på preliminära
skissritningar och den organisationsplan, som förutsättes skola träda
i kraft sedan utbyggnaden färdigställts. Det är givet, att vissa ändringar i
dessa förutsättningar kan komma att vidtagas under det fortsatta utredningsarbetet,
men kommittén förutsätter, att de icke blir av den storleksordning,
att utrustningskostnaden i nämnvärd grad kommer att påverkas.
Kommittén har vid uppgörandet av kostnadsberäkningen givetvis räknat
med att all redan befintlig utrustning kommer att användas även i fortsättningen.

Kostnadsberäkningen beträffande personalbostäderna har berett kommittén
vissa svårigheter, enär några ritningar icke kunnat ställas till förfogande.
Detta sammanhänger med att Solna stad endast under hand, i den
mån passande lägenheter blir lediga, kan anvisa desamma till sjukhuset.
Kommittén har beräknat kostnaderna på basis av den standard, som fastställts
av centrala sjukvårdsberedningen för enkelrum för sjuksköterskor,
men har dessutom mast räkna med att omkring hälften av de lägenheter,
som kommer att anvisas, är av typen 1 rum och kök. För 40 lägenheter har

Kungl. Maj.ts proposition nr 10b år 1957

därför upptagits nödvändig utrustning för kök. Från den totalkostnad, som
därvid framkommit, har slutligen avdragits 10 procent, enär man torde
kunna räkna med att en del av hyresgästerna i viss utsträckning kommer
att hålla sig med egna möbler.

Verkställda kostnadsberäkningar är baserade på det aktuella prisläget.
Prisstegringar, som kan komma att inträffa innan utrustningen upphandlas,
kan medföra, att kommittén nödgas inkomma med äskande om tillläggsanslag.

överlämnat förslag till utrustning av personalbostadsrum avser de 80
lägenheter, som Solna stad förbundit sig att anvisa till sjukhuset under senare
delen av innevarande år. Staden har därjämte förklarat sig kunna
ställa ytterligare 35 lägenheter till sjukhusets förfogande den 1 januari
1959. Vidare har byggnadskommittén i skrivelse den 9 februari 1957 dels
framlagt förslag till uppförande i en första byggnadsetapp av två byggnader
inom sjukhusets område inrymmande sammanlagt 155 bostadslägenheter,
dels ock hemställt att för budgetåret 1957/58 måtte anvisas 500 000 kronor
för bl. a. byggnadsarbetenas påbörjande. Enligt vad kommittén erfarit är
det med hänsyn till den betydande bristen på bostäder för personal vid
sjukhuset synnerligen angeläget, att dessa lägenheter färdigställes snarast
möjligt. Under hand har kommittén erfarit, att byggnaderna — därest erforderliga
medel beviljas av årets riksdag — kan beräknas vara färdigställda
omkring årsskiftet 1958/59. Detta innebär, att en stor del av den
erforderliga utrustningen måste beställas senast under våren 1958. Under
förutsättning att riksdagen anvisar medel i enlighet med byggnadskommitténs
förslag bör bemyndigande därför lämnas utrustningskommittén att
intill ett belopp av högst 185 000 kronor beställa utrustning för de lägenheter,
som avses i byggnadskommitténs förslag. Därjämte bör kommittén
bemyndigas att för högst 45 000 kronor beställa utrustning till de lägenheter,
som Solna stad förklarat sig kunna ställa till sjukhusets förfogande den
1 januari 1959.

Departementschefen

Jag har i det föregående vid anmälan av frågan om anslag till byggnadsarbeten
vid karolinska sjukhuset förordat anvisande för nästa budgetår av
350 000 kronor för utvidgning av sjukhusets nuvarande administrationslokaler.
Då ifrågavarande byggnadsarbeten kan beräknas komma att i huvudsak
slutföras under nämnda budgetår, bör medel nu anvisas för erforderlig
utrustning av härigenom nytillkommande lokaler. Som utrustningskommittén
anfört bör vidare medel anvisas för utrustning av de bostadslägenheter,
som kommer att ställas till förfogande av Solna stad under andra halvåret
1957. Jag vill erinra om att medel tidigare anvisats för utrustning av
bostadslägenheter, som av sjukhuset förhyres i öppna marknaden för att

Kungl. Maj.ts proposition nr lOi år 1957

därefter tillhandahållas vid sjukhuset anställd personal. Erforderlig medelsanvisning
beräknar jag i likhet med utrustningskommittén till 290 000 kronor.
Däremot är jag icke nu beredd att föreslå bemyndigande för kommittén
att beställa utrustning till de bostadslägenheter, som beräknas vara färdigställda
och stå till sjukhusets förfogande först vid årsskiftet 1958/59.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att till Karolinska sjukhuset: Utrustning för budgetåret
1957/58 under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 290 000 kronor.

Samarbete med Stockholms stad och Stockholms läns landsting för
uppförande och drift av neurologiska och neurokirurgiska kliniker vid

karolinska sjukhuset

Inledning

I propositionen nr 163/1956 angående uppförande av neurologiska och
neurokirurgiska kliniker vid karolinska sjukhuset framhöll föredragande
departementschefen bl. a., att det borde ankomma på kommissionen för
förhandlingar rörande karolinska sjukhusets utbyggande m. in. att fullfölja
redan inledda förhandlingar med Stockholms stad och län angående
tecknande av vårdplatser vid de båda klinikerna. Efter förhandlingarnas
slutförande borde avtalsförslagen i vanlig ordning underställas riksdagen
för prövning och godkännande. Då det var angeläget, att staten genom att
uppföra de nya nervklinikerna före den 1 januari 1961 uppfyllde de förpliktelser,
som åvilade staten på grundval av avtalet om Serafimerlasarettets
försäljning till Stockholms stad och då man måste räkna med en
tidrymd av fyra år för klinikernas färdigställande, ansåg departementschefen
det synnerligen angeläget, att definitiva förslag till avtal med berörda
parter angående klinikernas uppförande och drift snarast framlades.

Förhandlingskommissionen har i en den 14 juli 1956 dagtecknad skrivelse
framlagt förslag till avtal mellan staten samt Stockholms stad och Stockholms
läns landsting angående samarbete för uppförande och drift av förenämnda
kliniker, över förslaget har yttranden avgivits av statskontoret,
medicinalstyrelsen, direktionen för karolinska sjukhuset samt kommittén
för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande.

Kungl. Maj.ts proposition nr 10b år 1957

Förhandlingskommissionens förslag till avtal

Förhandlingskommissionen framhåller, att kommissionen vid sina förhandlingar
med stadens och landstingets delegerade haft som utgångspunkt
riksdagens beslut, att de neurologiska och neurokirurgiska klinikerna skall
omfatta högst 200 vårdplatser. Staden har för sin del förklarat sig vilja
disponera 40 vårdplatser, varav 30 å neurologiska och 10 å neurokirurgiska
kliniken medan länet förklarat sig villigt att teckna 45 vårdplatser, varav
30 å neurologiska och 15 å neurokirurgiska kliniken. Antalet riksplatser
skulle sålunda komma att uppgå till maximalt 115. Då kommissionen ansett
neurokirurgiska kliniken icke böra omfatta mer än högst 86 platser och
neurologiska kliniken cirka 114 platser, skulle antalet riksplatser komma
att uppgå till 54 å neurologiska kliniken och till 61 å neurokirurgiska kliniken.
Enär antalet riksplatser vid serafimerlasarettet f. n. kan beräknas till
40 vid den neurologiska kliniken och 60 vid den neurokirurgiska kliniken,
har kommissionen funnit den av staden och landstinget begärda platsfördelningen
kunna godtagas. Kommissionen föreslår dock med hänsyn till vad
statsutskottet i utlåtande nr 113/1956 uttalat angående platsantalet, att
ökningen av nuvarande antal riksplatser vid neurologiska kliniken något
begränsas samt förutsätter, att denna fråga kommer att ingående prövas av
kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande.

Efter ingående och långvariga förhandlingar har kommissionen samt stadens
och länets förhandlingsdelegerade enats om förslag till avtal av följande
lydelse:

Mellan staten, å ena, samt Stockholms stad respektive Stockholms läns
landsting, å andra sidan, vilka år 1931 ingått avtal angående samarbete för
uppförande och drift av karolinska sjukhuset, är — under förutsättning av
Kungl. Maj:ts och Stockholms stadsfullmäktiges respektive Stockholms läns
landstings godkännande — följande avtal träffat angående sådant samarbete
beträffande en neurologisk och en neurokirurgisk klinik vid sjukhuset.

1. Av klinikernas allmänna vårdplatser skola 40 avses för sjuka från
Stockholms stad och 45 för sjuka från Stockholms län. Dessa platser skola
fördelas enligt följande:

Stockholms stad Stockholms län

å neurologiska kliniken 30 vårdplatser 30 vårdplatser

å neurokirurgiska kliniken ........ 10 » 15 »

Staden—länet skall vara berättigad att, därest under byggnadstiden eller
sedermera annan fördelning mellan neurologiska kliniken och neurokirurgiska
kliniken av de staden—länet tillförsäkrade vårdplatserna önskas, erhålla
jämkning i fördelningen under förutsättning att hinder härför icke
möter från sjukhusets sida. Under enahanda förutsättning skall staden—länet
vara berättigad att framdeles erhålla jämkning i fördelningen av staden—länet
enligt detta eller tidigare avtal tillförsäkrade vårdplatser vid, å
ena sidan, neurologiska och/eller neurokirurgiska kliniken och, å andra
sidan, annan sjukhusets klinik.

Kungl. Maj.ts proposition nr 104 år 1957

2. För varje kontraherad vårdplats skall staden—länet erlägga platskostnadsbidrag
motsvarande 75 procent av totalkostnaden för färdigställande
av varje vårdplats (byggnadskostnad), däri inbegripet därpå belöpande
kostnad för den neurologiska polikliniken, ekonomianläggningar samt övriga
för sjukhuset gemensamma inrättningar ävensom för vissa ersättningsutrymmen
inom Eugeniahemmets område. Bidraget skall dock icke överstiga
50 000 kronor per vårdplats. Nämnda belopp, som är baserat på byggnadsstyrelsens
byggnadskostnadsindex (genomsnittsindex för byggnader av
sten) per den 1 juli 1956, skall dock ökas respektive minskas i den mån
sagda index vid byggnadsföretagets igångsättande höjts respektive sänkts.

Staden—länet skall därutöver för varje kontraherad vårdplats erlägga
platskostnadsbidrag med 75 procent av de på vårdplatsen belöpande kostnaderna
för senare tillkommande ny- och ombyggnads- ävensom ändringsoch
förbättringsarbeten som avse lokaler och inrättningar enligt första stycket
ovan och ej äro att hänföra till årligt underhåll.

3. För varje kontraherad vårdplats erlägger staden—länet ett bidrag, motsvarande
75 procent av totalkostnaden för utrustning av varje vårdplats å
klinikerna jämte därpå belöpande kostnad för utrustning av den neurologiska
polikliniken, ekonomianläggningar samt övriga för sjukhuset gemensamma
inrättningar.

Staden—länet skall därjämte erlägga motsvarande bidrag för sådan sedermera
tillkommande utrustning, som kan erfordras i samband med i mom. 2
andra stycket omnämnda byggnadsarbeten och som ej är att hänföra till
årligt underhåll.

4. Stadens respektive länets i mom. 2 första stycket nämnda platskostnadsbidrag
skall betalas på följande sätt:

Staden—länet tillhandahåller staten under byggnadstiden erforderliga medel.
Stadens—länets bidrag skall fördelas per byggnadsår i ungefärlig proportion
till övriga parters platskostnadsbidrag, därvid hänsyn skall tagas
till det antal vårdplatser staden—länet erhåller i förhållande till klinikernas
totala antal vårdplatser.

Formellt skall stadens—länets totala platskostnadsbidrag ställas till karolinska
sjukhusets förfogande såsom lån att förräntas och amorteras under
en tid av 30 eller 40 år, räknat från det klinikerna helt tagas i bruk.

Motsvarande skall gälla beträffande platskostnadsbidrag enligt mom. 2
andra stycket.

Staden—länet förbinder sig att utöver vårdkostnaden till sjukhuset betala
under den tid ovannämnda lån amorteras, en daglig platskostnadsavgift för
envar av sina 40 respektive 45 vårdplatser. Denna platskostnadsavgift skall
svara mot den sammanlagda annuitet, som utgår för lånet eller lånen, fördelad
på stadens—länets antal vårddagar å dessa platser. Stadens platskostnadsavgift
skall beräknas sålunda: 40 vårdplatser X 365 vårddagar = 14 600
vårddagar. Den sammanlagda annuiteten fördelad på 14 600 vårddagar skall
utgöra stadens platskostnadsavgift per vårddag. Länets platskostnadsavgift
skall beräknas sålunda: 45 vårdplatser X 365 vårddagar = 16 425 vårddagar.
Den sammanlagda annuiteten fördelad på 16 425 vårddagar skall utgöra
länets platskostnadsavgift per vårddag.

Skulle staden—länet bliva förhindrad utnyttja staden—länet tillförsäkrad
vårdplats på grund av att den belagts med patient, vilken staden—länet ej
är skyldig att mottaga till vård å stadens—länets egna sjukhus, skall platskostnadsavgift
icke utgå.

Kungl. Maj:ts proposition nr 104 är 1957

För staden—länet tillförsäkrad plats, som efter amorteringstidens utgång
för lån enligt ovan belägges med patient från annat sjukvårdsområde, skall
staden—länet äga uppbära särskild ersättning motsvarande ränta och
amortering å stadens—länets lån till sjukhuset.

5. Stadens—länets i mom. 3 nänmda utrustningsbidrag skall erläggas på
följande sätt:

Staden—länet tillhandahåller staten under utrustningstiden erforderliga
medel. Stadens—länets bidrag skall fördelas per utrustningsår i ungefärlig
proportion till övriga parters utrustningsbidrag.

6. Staden—länet äger att på lämpligt sätt göra sig underrättad om i vilken
omfattning stadens—länets platser å klinikerna utnyttjas.

7. Genom att lämna ovanberörda bidrag till klinikernas uppförande och
utrustning tillförsäkras staden—länet rätt att allt framgent, så länge sjukhuset
drives, disponera förenämnda 40 respektive 45 vårdplatser å klinikerna
men erhåller däremot icke någon del i äganderätt till tomt eller
byggnader.

8. Sjuka från Stockholms stad respektive Stockholms län erlägga vid vård
å av staden respektive länet enligt detta avtal kontraherade platser legosängsavgift,
vars storlek bestämmes av staden respektive länet. Frågor om
nedsättning i eller befrielse från legosängsavgift för sjuka från staden avgöras
av stadens vederbörande myndighet. För sjuka som beviljas nedsättning
i eller befrielse från legosängsavgift betalas felande avgift av vederbörande
fattigvårdssamhälle, landsting eller kommun.

Samtliga kostnader för klinikernas drift fördelas mellan staten, staden
och länet på enahanda sätt, som angives i 1931 års avtal, varvid klinikerna
inräknas i sjukhuset.

9. Därest under ett kalenderkvartal antalet vårddagar å de av staden—länet
enligt detta avtal kontraherade vårdplatserna i förhållande till stadens—länets
kvartalskvot (40 respektive 45 vårdplatser X antalet dagar i
kvartalet) utgör ett procenttal, understigande den genomsnittliga procentuella
beläggningen å båda klinikerna sammantagna, skall stadens—länets
driftbidrag minskas med 50 procent för varje vårddag, varmed antalet vårddagar
för patienter från staden respektive länet understiger det antal vårddagar,
som skulle ha svarat mot den procentuella beläggningen å klinikerna.

10. Bestämmelserna i av Kungl. Maj:t genom beslut den 17 mars 1944
och den 29 juni 1945 godkända avtal mellan kontrahenterna om tillägg till
1931 års avtal skola äga motsvarande tillämpning i fråga om den neurologiska
och den neurokirurgiska kliniken.

Förhandlingskommissionen har lämnat följande speciella motivering i
fråga om vissa bestämmelser i avtalet.

Mom. 1.

Bestämmelserna i andra stycket om jämkningsrätt beträffande fördelningen
av vårdplatser å olika kliniker har intagits på begäran av stadens och
länets delegerade. Kommissionen har — med hänsyn till att utvecklingen
inom den medicinska vetenskapen kan komma alt medföra behov av viss
omdisposition av sjukhusets vårdplatser — ansett sig böra tillmötesgå stadens
och länets önskemål om eu utvidgning av den jämkningsregel, varom
stadgande finnes i tidigare avtal mellan parterna rörande karolinska sjukhuset.

Kungl. Maj.ts proposition nr 10b år 1957

Mom. 2 och 3.

Bestämmelserna i första stycket om stadens och länets 75-procentsbidrag
överensstämmer i princip med vad som tidigare avtalats beträffande andra
kliniker vid sjukhuset. Maximeringen av bidraget till 50 000 kronor per
vårdplats har införts på stadens och länets begäran. Kommissionen har för
sin del ansett sig kunna godtaga maximeringsbestämmelsen, då 75 procent
av verkliga kostnaden enligt kommissionens uppfattning icke torde komma
att överstiga nämnda belopp.

Föreskriften i andra stycket har icke någon motsvarighet i tidigare avtal
mellan parterna rörande karolinska sjukhuset, men motsvarande bestämmelse
ingår däremot i 1948 års avtal mellan staten och Stockholms stad om
upplåtelse av Sabbatsbergs sjukhus som undervisningssjukhus. Kommissionen
har vid överläggningarna ansett befogat, att ifrågavarande bestämmelse
intages i avtalet angående nervklinikerna, och detta statens krav har accepterats
av staden och länet.

Parterna är ense om att uttrycket »ekonomianläggningar samt övriga för
sjukhuset gemensamma inrättningar» i mom. 2 första stycket och mom. 3
första stycket icke skall innefatta personalbostäder och därtill hörande anordningar.

I tidigare avtal beträffande karolinska sjukhuset har kostnaderna för
personalbostäder inräknats i totalkostnaden. Så är emellertid icke fallet beträffande
sabbatsbergsavtalet. Då staden och länet vid de årliga uppgörelserna
med karolinska sjukhuset icke gottskrives för den del av hyresinkomsterna
för personalbostäder, som motsvarar ränta och amortering å
investerat kapital, synes det icke vara lämpligt att kräva stadens och länets
deltagande i byggnadskostnaderna för personalbostäder.

Kommissionen vill framhålla, att avtalet i moment 2 innehåller en bestämmelse
angående stadens och länets deltagande i kostnader för vissa ersättningsbyggnader
vid Eugeniahemmet. Fn del utrymmen, som för närvarande
disponeras som garage och förråd in. in., är nämligen belägna inom
det område, som avses komma att disponeras för de nya nervklinikerna.
Kommissionen har för avsikt att senare till Kungl. Maj :t inkomma med förslag
till sådan överenskommelse med sällskapet Eugeniahemmet, som erfordras
till fullföljande av vad departementschefen anfört i propositionen
nr 163/1956.

Mom. 4—7.

Bestämmelserna i dessa moment överensstämmer helt med motsvarande
bestämmelser i tidigare avtal mellan parterna rörande karolinska sjukhuset.

Mom. 8.

Bestämmelserna, som helt överensstämmer med vad som gäller i övriga
avtal mellan parterna beträffande karolinska sjukhuset, innebär alltså, att
samtliga kostnader för sjukhusets drift fördelas på antalet vårddagar. Därvid
påföres staden resp. länet vad som belöper å antalet vårddagar för stadens
resp. länets sjuka, dock med iakttagande av att dagkostnaden ej må
överstiga den genomsnittliga vårdkostnaden under året på stadens resp.
länets egna, på flera specialavdelningar uppdelade sjukvårdsinrättningar.
Staden resp. länet äger härvid att räkna sig tillgodo, vad som kan ha erlagts
i legosängsavgifter för sjuka från staden resp. länet. Eventuellt återstående
belopp av dagkostnaden erlägges av staten.

Kungl. Maj.ts proposition nr 104 år 1957

Mom. 9.

Stadens delegerade har vid överläggningarna med skärpa framhållit, att
ett oeftergivligt villkor för stadens tecknande av vårdplatser vid nervklinikerna
vore, att i avtalet infördes särskild bestämmelse, som reglerade det
ekonomiska mellanhavandet med staten på ett för staden godtagbart sätt
för de fall, att staden icke kunde utnyttja sina kontraherade vårdplatser till
följd av att andra avtalsparter gjorde intrång på stadens platser. Liknande
krav har framställts från länets representanter. Kommissionen har ansett
sig böra godtaga stadens och länets anspråk i ifrågavarande hänseende.

Parterna är ense om att bestämmelserna i mom. 9 i avvaktan på en revision
av 1931 års avtal om samarbete för uppförande och drift av karolinska
sjukhuset är att betrakta som provisoriska. Parterna är likaledes ense om
att förhandlingar om revision av 1931 års avtal bör upptagas och avslutas
snarast möjligt.

Efter överläggningar med sjukhusledningen vid karolinska sjukhuset har
förhandlingskommissionen funnit sig kunna godtaga föreliggande förslag
till sådan formulering av momentet, att avräkning beträffande de av staden
och länet kontraherade vårdplatserna skall ske per kalenderkvartal under
förutsättning att sådan avräkning får göras preliminär, medan den definitiva
kvartalsavräkningen skall ske efter kalenderårets utgång. Stadens och
länets förhandlingsdelegerade har förklarat sig intet ha att erinra häremot.

Mom. 10.

Bestämmelsen är densamma, som gäller för övriga avtal mellan kontrahenterna
rörande karolinska sjukhuset.

Yttranden

Statskontoret anför.

Av kommentaren till avtalsförslaget framgår bl. a. att såväl staden som
länet för sitt tecknande av vårdplatser vid ifrågavarande nervkliniker såsom
oeftergivligt villkor uppställt, att i avtalet införes bestämmelser, som
reglerar det ekonomiska mellanhavandet med staten för det fall, att staden
resp. länet icke skulle kunna utnyttja sina kontraherade vårdplatser till
följd av intrång från annan avtalsparts sida. I avtalsförslagets moment 9
har med anledning härav upptagits en bestämmelse, som i realiteten synes
innebära, att staten skulle ha att gälda en slags straffavgift till staden resp.
länet för den händelse att beläggningen på de kontraherade vårdplatserna
relativt sett skulle understiga beläggningen på samtliga vårdplatser på klinikerna.
Någon begränsning till fall av intrång föreskrives härvid icke.

Statskontoret hade för sin del helst sett, att frågan om ersättning till staden
resp. länet i händelse av intrång på av dessa kontraherade vårdplatser
fått stå öppen i avvaktan på en revision av 1931 års avtal om samarbete för
uppförande och drift av karolinska sjukhuset. Den lösning på spörsmålet,
som nu förevarande avtalsförslag innehåller, finner ämbetsverket icke tillfredsställande.
Ett minimikrav för alt ersättning skall lämnas av staten bör
enligt ämbetsverkets mening vara, att utnyttjandet av kontraherad vårdplats
hindrats genom statlig åtgärd eller av annan anledning och staten
därvid kan anses ha att taga konsekvenserna. Enligt förslagets moment 9
skulle ersättning utgå även då så icke vore fallet.

Kungl. Maj.ts proposition nr lOi år 1957

Med hänsyn till den betydelse staden och länet tillmäter frågan, vill statskontoret
emellertid icke motsätta sig, att i det nu aktuella avtalet upptages
bestämmelser om viss ersättning för fall av intrång, förorsakat av staten
eller för vilket staten bör ha att svara. Det bör härvid göras klart, vilka
förutsättningar som skall vara uppfyllda för att intrång i nu avsedda mening
skall anses föreligga. I det sammanhanget vill ämbetsverket understryka
angelägenheten av att avtalsbestämmelser, icke minst då de gäller
ekonomiska ting, såväl sakligt som formellt göres lättfattliga och entydiga.
Tillkrånglade regler i likhet med vad förslagets moment 9 giver prov på
bör sålunda undvikas.

Medicinalstyrelsen, som finner den föreslagna fördelningen av vårdplatserna
mellan neurologi och neurokirurgi tillfredsställande, har intet att erinra
mot att vårdplatserna fördelas mellan staden, länet och riket i övrigt på
sätt i avtalsförslaget föreslagits.

Direktionen för karolinska sjukhuset uttalar.

Under punkt 8 i avtalsförslaget har angivits, att samtliga kostnader för
klinikernas drift fördelas mellan staten, staden och länet på enahanda sätt,
som angives i 1931 års avtal, varvid klinikerna inräknas i sjukhuset. Häremot
har direktionen icke f. n. något att invända, men vill framhålla angelägenheten
av att 1931 års avtal snarast överses. I detta avtal saknas nämligen
klara direktiv för hur driftkostnaderna skall beräknas, vilket föranlett
meningsskiljaktigheter. Bland annat har riksräkenskapsverket framställt
anmärkning mot sjukhuset för att pensionskostnader ej inräknats i stadens
eller länets driftkostnader vid fastställandet av driftkostnadsbidragen.
Direktionen har med anledning härav framställt krav mot Stockholms stad
och Stockholms läns landsting om ökat driftkostnadsbidrag. Denna fråga
är f. n. föremål för förhandlingskommissionens behandling.

Enligt 1931 års avtal må den dagkostnad, som påföres staden resp. länet,
ej överstiga den genomsnittliga vårdkostnaden under året, inberäknat kostnaderna
för sjukhusets underhåll m. m., på stadens resp. länets egna, på
flera specialavdelningar uppdelade sjukvårdsinrättningar. Vad länet beträffar
har hittills vid beräkning av driftkostnadsbidraget jämförelse gjorts
med centrallasarettet i Stocksund (Mörby lasarett). Vid de underhandlingar,
som förts med anledning av riksräkenskapsverkets nyssnämnda anmärkning,
har emellertid från länets sida under hand gjorts gällande, att man
även borde räkna med lasaretten i Södertälje och Norrtälje. Dessa var icke
uppdelade på flera specialavdelningar vid tillkomsten av avtalet utan hade
endast medicinska och kirurgiska avdelningar, men har numera erhållit
även barnbördsavdelningar. Frågan om beräkningsgrunderna för driftkostnadsbidraget
bör upptagas till behandling vid fortsatta avtalsförhandlingar.

Under punkt 9 i avtalsförslaget har upptagits en bestämmelse enligt vilken
stadens resp. länets driftbidrag skall minskas med 50 procent för varje
vårddag, varmed antalet vårddagar för patienter från staden resp. länet
understiger det antal vårddagar å stadens-länets kontraherade vårdplatser,

Kungl. Maj.ts proposition nr lOi år 1957

som skulle ha svarat mot den procentuella totalbeläggningen å klinikerna.
Enligt motiveringen till denna bestämmelse skall förutsättningen för att
den skall tillämpas vara, att staden-länet icke kan utnyttja sina kontraherade
vårdplatser till följd av att annan avtalspart gjort intrång på stadenslänets
platser. Denna förutsättning bör intagas i själva avtalet. Såsom punkt
9 nu är formulerad kan det förhållandet, att stadens-länets vårdplatser å
klinikerna icke blir utnyttjade på grund av att behov av vårdplatserna från
stadens-länets sida tillfälligt icke finns, medföra, att klausulen kommer i
tillämpning, oaktat något intrång på de kontraherade platserna ej ägt rum.
Förutsättningen för avgiftsnedsättningen kan anges på samma sätt som i
punkt 4, sjätte stycket i avtalsförslaget. Punkt 9 bör enligt direktionens
mening ges förslagsvis följande lydelse:

»Därest under ett kalenderkvartal staden-länet blir förhindrad utnyttja
staden-länet tillförsäkrad vårdplats på grund av att den belagts med patient,
vilken staden-länet ej är skyldig att mottaga till vård å stadens-länets egna
sjukhus, och av denna anledning antalet vårddagar å de av staden-länet
enligt detta avtal kontraherade vårdplatserna i förhållande till stadenslänets
kvartalskvot (40 respektive 45 vårdplatser X antalet dagar i kvartalet)
utgör ett procenttal, understigande den genomsnittliga procentuella
beläggningen å båda klinikerna sammantagna, skall stadens-länets driftbidrag
minskas med 50 procent för varje vårddag, varmed antalet vårddagar
för patienter från staden respektive länet understiger det antal vårddagar,
som skulle ha svarat mot den procentuella beläggningen å klinikerna.
»

Enligt avtalet skall uttrycket »ekonomianläggningar och övriga för sjukhuset
gemensamma inrättningar» icke innefatta personalbostäder och därtill
hörande anordningar. Detta bör föranleda en omläggning av sjukhusets
bokföring, så att driftkostnaderna icke gottskrives de inkomster, som inflyter
av nytillkommande bostäder.

Kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande har icke funnit
anledning till erinran mot avtalsförslaget.

Departementschefen

Det avtalsförslag, som förhandlingskommissionen lagt fram, bygger i huvudsak
på samma principer, som legat till grund för tidigare avtal mellan
parterna rörande karolinska sjukhuset. Vissa avvikelser har emellertid befunnits
nödvändiga. Enligt det nu föreliggande avtalsförslaget har sålunda
stadens och länets rätt till ändring i fördelningen av antalet vårdplatser
utökats till att omfatta icke blott de av avtalet berörda klinikerna utan
jämväl övriga kliniker vid sjukhuset. Då såsom förutsättning för jämkning
i platsfördelningen skall gälla, att hinder härför icke möter från sjukhusets
sida, synes någon invändning icke kunna resas mot den föreslagna
utökade jämkningsrätten.

På stadens och länets begäran har i föreliggande avtal införts eu bestäm -

28 Kungl. Maj.ts proposition nr 10b år 1957

melse om maximering av byggnadskostnadsbidraget till 50 000 kronor per
vårdplats. Detta belopp, som är baserat på byggnadsstyrelsens byggnadskostnadsindex
per den 1 juli 1956, skall dock ökas resp. minskas i den
mån sagda index vid byggnadsföretagets igångsättande höjts resp. sänkts.
Enär bidragsfrågan skulle komma i ett annat läge, om byggnadskostnaderna
i förhållande till index vid arbetenas igångsättande skulle ändras mer markant
under byggnadstiden, som beräknats till minst fyra år, utgår jag från
att hinder icke i sådant fall skall möta mot upptagande av förhandlingar i
fråga om ändring av maximibeloppet för stadens och länets vidkommande.
En motsvarande anordning har för övrigt förutsatts i den speciella motiveringen
till § 2 i det förslag till avtal rörande om- och tillbyggnad av Kronprinsessan
Lovisas vårdanstalt för sjuka barn, som jag i det följande kommer
att anmäla.

Bestämmelsen att samtliga parter skall deltaga jämväl i kostnaderna för
ombyggnads-, ändrings- och förbättringsarbeten beträffande lokaler, som
omfattas av avtalet, saknar motsvarighet i tidigare avtal. För egen del finner
jag det i princip riktigt, att framdeles uppkommande byggnadskostnader,
vilka icke ingå i driftkostnaderna, fördelas efter samma grunder som
kostnaderna för byggnadens ursprungliga uppförande. Det är enligt min
mening önskvärt, att ett motsvarande stadgande inflyter i 1931 års avtal
om samarbete för uppförande och drift vid karolinska sjukhuset vid en
kommande revision av detta avtal.

Av den lämnade motiveringen för avtalsförslaget framgår, alt personalbostäder
och därtill hörande anordningar icke skall innefattas i de lokaler,
till vilka staden och länet är bidragsskyldiga. Såsom karolinska sjukhusets
direktion påpekat, bör detta föranleda en bokföring, som icke gottskriver
driftkostnaderna de inkomster, som inflyter av förvaltningen av nytillkommande
bostäder. Härigenom kommer staten icke att beredas ökade
kapitalutgifter under förutsättning att hyresersättningen och förvaltningen
sker efter i öppna marknaden tillämpade principer. Jag har därför icke
funnit anledning till erinran mot avtalsförslaget i denna del.

Med anledning av vad karolinska sjukhusets direktion därom anfört i
sitt yttrande vill jag understryka angelägenheten av att frågan om tillskapande
av enhetliga grunder för driftkostnadsberäkningen uppmärksammas
vid en revision av 1931 års avtal.

I avtalsförslaget har inrymts en bestämmelse enligt vilken stadens resp.
länets driftbidrag skall minskas, därest beläggningen av stadens resp. länets
vårdplatser under viss period understiger den genomsnittliga beläggningen.
Denna bestämmelse saknar motsvarighet i tidigare avtal. I dessa garanteras
staden resp. länet ekonomisk gottgörelse för underbeläggning genom föreskrift,
att platskostnadsavgift icke skall utgå, därest staden resp. länet förhindras
att utnyttja sina platser hundraprocentigt. Den skärpning av ersättningsbestämmelserna,
som begärts av staden och länet och som kom -

Kungl. Maj.ts proposition nr 10 i- år 1957

mit till uttryck i föreliggande avtalsförslag, får ses som ett uttryck för parternas
önskan att av dem kontraherade vårdplatser verkligen utnyttjas av
patienter från resp. sjukvårdsområden. I likhet med statskontoret hade
jag helst sett, att frågan om ersättning till staden resp. länet i händelse av
intrång på av dem kontraherade vårdplatser fått stå öppen i avvaktan på
en revision av 1931 års avtal. Jag vill emellertid erinra om att förevarande
avtal redan godkänts av stadsfullmäktige i Stockholm genom beslut den 17
december 1956. Av stadskollegiets utlåtande i ärendet framgår, att vid remissbehandlingen
ifrågavarande bestämmelse tillmätts särskild vikt från
stadens myndigheters sida. Det framhålles även — vilket jämväl framgår av
kommissionens motivering till punkt 9 i avtalsförslaget — att bestämmelsen
tillkommit på grund av ett yrkande från stadens representanter om införande
av föreskrifter, som så långt som möjligt garanterar, att staden
icke förhindras att utnyttja sina kontrakterade platser genom intrång på
dessa platser från övriga avtalsparters sida. Med hänsyn till anförda omständigheter
vill jag icke motsätta mig den av kommissionen föreslagna bestämmelsen
om viss gottgörelse till staden resp. länet i dylika fall men
utgår härvid från att bestämmelsen gives sådan tolkning, att den icke hänför
sig till andra fall än då den underbeläggning, som kan förekomma å
stadens eller länets kontrakterade vårdplatser, beror av intrång från annan
avtalsparts sida. Jag förutsätter vidare, att kommissionen vid förhandlingarna
om revision av 1931 års avtal beaktar den kritik, som riktats mot föreliggande
avtalsförslag i här ifrågavarande delar.

Avtalsförslagets detaljbestämmelser i övrigt föranleder ingen erinran från
min sida. Därest framdeles behov skulle uppstå av smärre jämkningar i
eller tillägg till avtalsbestämmelserna, förutsätter jag, att riksdagens samtycke
härtill icke skall behöva inhämtas.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att godkänna av mig i det föregående angivna grunder
för ekonomiskt samarbete med Stockholms stad och Stockholms
läns landsting beträffande uppförande och drift av
neurologiska och neurokirurgiska kliniker vid karolinska
sjukhuset.

Bidrag till om- och tillbyggnad av Kronprinsessan Lovisas
vårdanstalt för sjuka barn m. m.

Inledning

Genom beslut den 12 november 1954 uppdrog Kungl. Maj :t åt kommissionen
för förhandlingar rörande karolinska sjukhusets utbyggande in. in.
att å statens vägnar upptaga förhandlingar med Stockholms stad, Stockholms
läns landsting och styrelsen för Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt

Kungl. Maj.ts proposition nr 10b år 1957

för sjuka barn rörande bl. a. fördelningen mellan staten, staden och landstinget
av kostnaderna för de förbättringsåtgärder vid vårdanstalten, som
kunde befinnas nödvändiga i avbidan på tillkomsten av den blivande
pediatriska kliniken vid Sabbatsbergs sjukhus.

Genom beslut den 14 januari 1955 uppdrog Kungl. Maj :t vidare åt kommissionen
att å statens vägnar upptaga förhandlingar med nyssnämnda
parter rörande dels i propositionen nr 212/1954 förutsatt överenskommelse
angående bl. a. undervisning vid vårdanstalten i pediatrik och barnpsykiatri,
dels ock av medicinalstyrelsen i skrivelse den 31 augusti 1954 berörd fråga
om beredande av ökade möjligheter för läkare att förskaffa sig specialutbildning
i barnpsykiatri.

Kommissionen har med skrivelse den 27 december 1956 redovisat resultaten
av förda förhandlingar.

Förhandlingskommissionens utredning och förslag

A. Byggnadsfrågan

Av karolinska institutets båda pediatriska kliniker är den ena förlagd till
karolinska sjukhuset och den andra till Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt
för sjuka barn enligt mellan staten, staden, landstinget och vårdanstalten
år 1951 ingånget avtal rörande upplåtelse av vårdanstalten för den medicinska
undervisningen m. m. Beträffande avtalets innehåll torde få hänvisas
till propositionen nr 123/1951 (sid. 31—33). Vårdanstalten är avsedd
att tjänstgöra som en karolinska institutets klinik i pediatrik, till dess den
i det s. k. sabbatsbergsavtalet (se propositionen nr 213/1948) planerade
pediatriska kliniken vid Sabbatsbergs sjukhus kommer till stånd. Totala
antalet vårdplatser vid anstalten är 150, av vilka enligt 1951 års avtal staden
disponerar 108 och landstinget 42 platser. Avtalet innehåller icke några
bestämmelser om s. k. riksplatser. Efter medgivande av staden och landstinget
ställes dock cirka fem vårdplatser å den kirurgiska avdelningen till
förfogande för patienter från främmande sjukvårdsområden. Anstalten är
uppdelad i en medicinsk, en kirurgisk och — sedan 1953 — en psykiatrisk
avdelning med resp. 68, 70 och 12 vårdplatser.

Kort efter ingåendet av 1951 års avtal aktualiserades frågan om upprustning
av vårdanstalten, som befann sig i ett mycket dåligt skick i fråga om
utrymme, planläggning och tekniska installationer. En år 1951 av Stockholms
stads sjukhusdirektion gjord utredning utvisade, att om vårdanstalten
skulle kunna bibehållas under en period av 10—15 år erfordrades ombyggnadsarbeten
för en kostnad enligt dåvarande prisnivå av 2 300 000
kronor. Denna summa ansågs dock alltför hög. Då man emellertid under
alla omständigheter måste räkna med att vårdanstalten skulle bibehållas
som pediatrisk undervisningsklinik under en tidrymd av åtminstone 6—8
år, vidtogs under år 1953 vissa oundgängligen nödvändiga förbättringsåtgärder,
bl. a. anordnande av en provisorisk barnpsykiatrisk avdelning. Kost -

Kungl. Maj.ts proposition nr 10b år 1957

naderna härför uppgick till 232 500 kronor, vilket belopp staden tillhandahöll
föreningen såsom ett femårigt amorteringslån. Enligt en mellan 1951
års avtalsparter träffad överenskommelse, vilken godkänts av Kungl. Maj :t
genom beslut den 18 mars 1955, skall de årliga annuiteterna å lånet ingå som
en del av anstaltens driftkostnader.

I skrivelse till Kungl. Maj :t den 16 september 1954 framhöll karolinska
institutets lärarkollegium, att ytterligare förbättringsåtgärder vore oundgängligen
nödvändiga för bedrivande av en tillfredsställande undervisning
vid vårdanstalten i avbidan på sabbatsbergsklinikens tillkomst. Frågan om
ytterligare förbättringsåtgärder hade även upptagits av anstaltens styrelse
och Stockholms stads sjukhusdirektion. I tjänsteutlåtande den 5 oktober
1956 anförde sålunda sjukhusdirektören i Stockholms stad bl. a. följande.

På grund av tidsutdräkten vid utarbetandet av ny stadsplan för Sabbatsbergsområdet
har utredningsarbetet beträffande ny- och ombyggnaden av
Sabbatsbergs sjukhus nödgats ligga nere sedan i början av år 1954, varför
den nya pediatriska kliniken icke kan beräknas bli färdig förrän tidigast i
början av 1960-talet, även om denna klinik utföres som en första etapp av
sjukhusets om- och tillbyggnad. Då sålunda Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt
måste bibehållas som undervisningsklinik under ytterligare några
år, är det nödvändigt att vidtaga vissa på grund av lokalbrist, byggnadernas
nedslitning och undervisningens krav erforderliga upprustningsarbeten.

Sjukhusdirektören anförde vidare, att föreningens styrelse med anledning
härav hemställt om medel för vissa om- och tillbyggnader ävensom
för anskaffande av inventarier till de nytillkommande lokalerna. Byggnadsarbetena
avsåge i huvudsak utvidgning av kirurgpolikliniken, anordnande
av vissa läkarexpeditioner samt rum för hjärtkateterisering och angiocardiografi,
lokaler för elektrocardiografi och elektroencefalografi, reparation av
spädbarnsavdelningen jämte vissa omdispositioner av befintliga rum. Byggnadskostnaderna
skulle uppgå till 510 000 kronor enligt en den 10 september
1956 gjord kostnadsberäkning. De inventarier, som erfordrades för
nämnda om- och tillbyggnader, hade kostnadsberäknats till 153 325 kronor.

Kommissionen har vid sin granskning av föreslagna om- och tillbyggnadsarbeten
samt vid besök å vårdanstalten kunnat konstatera, att ifrågavarande
upprustning med hänsyn till de nuvarande lokalernas otillräcklighet och
dåliga tillstånd, som allvarligt försvårar ett rationellt drivande av sjukvården
och äventyrar möjligheterna att därstädes anordna den i propositionen
nr 212/1954 föreslagna utökade undervisningen vid vårdanstalten, måste
anses vara oundgänglig, även om anstalten endast kommer att drivas under
eu begränsad tidrymd. Kommissionen finner det emellertid ytterst angeläget,
att stadens myndigheter i den utsträckning det är möjligt påskyndar
planläggningen av ombyggnaden av Sabbatsbergs sjukhus, och förutsätter,
att den blivande pediatriska kliniken vid detta sjukhus kommer att ingå i
den första byggnadsetappen. Såväl för staten som staden och Stockholms
läns landsting är det otillfredsställande att gång efter annan nödgas ned -

Kungl. Maj:ts proposition nr lOi är 7.957

lägga stora summor på upprustning av en anstalt, som endast är att betrakta
som ett provisorium. I anslutning härtill framhåller kommissionen, att
staten och landstinget på grund av sina bidrag till vårdanstaltens upprustning
skäligen icke kan frånräknas inflytande i fråga om vårdanstaltens
fortsatta användande sedan den pediatriska kliniken vid Sabbatsbergs sjukhus
tagits i bruk, oaktat varken staten eller landstinget har ägande- eller förfoganderätt
i vare sig vårdanstaltens byggnader eller tomtmarken.

Beträffande frågan efter vilka grunder kostnaderna för föreslagen omoch
tillbyggnad samt inventarieanskaffning bör fördelas mellan berörda
parter har stadens delegerade vid överläggningarna framhållit bl. a. följande.

Staden hade stora svårigheter att i full utsträckning få utnyttja sina
kontrakterade barnvårdplatser vid karolinska sjukhuset beroende på att
stadens patienter vid konkurrens om platserna finge stå tillbaka för andra
patientgrupper, främst patienter från Stockholms län, vars underskott på
barnplatser vore markant. Stadens svårigheter i detta hänseende gjorde sig
särskilt gällande i fråga om den barnkirurgiska avdelningen. Som en följd
härav och enär staden i övrigt helt saknade barnkirurgiska vårdplatser
måste vårdanstaltens kirurgiska avdelning ständigt överbeläggas i en omfattning,
som vore mycket otillfredsställande. Enär stadens tillgång på
barnmedicinska platser å andra sidan vore ganska god, skulle den naturliga
lösningen av problemet vara, alt ett antal av vårdanstaltens medicinska
platser omändrades till kirurgiska vårdplatser. Detta ställde sig emellertid
ogörligt, på grund av att undervisningen hade behov av samtliga platser på
den medicinska avdelningen. För att råda bot på svårigheterna i detta hänseende
hade staden därför i samband med ombyggnadsarbeten av det
Sachsska barnsjukhuset på Söder låtit därstädes inrymma en kirurgisk avdelning
för barn i alla åldrar med 22 platser, vilken beräknades kunna tagas
i bruk den 1 januari 1957. Avdelningen avsåges att drivas av vårdanstalten
såsom en B-avdelning, ansluten till och utgörande en del av anstaltens
kirurgiska klinik. Enär staden sålunda ej kunde fullt utnyttja sina kontrakterade
barnkirurgiska platser å karolinska sjukhuset samt av hänsyn
till undervisningens intresse och behov måst avstå från det för staden lämpligaste
och billigaste sättet att utöka antalet kirurgiska vårdplatser, syntes
det stadens delegater skäligt, att staten lämnade bidrag till B-avdelningens
driftkostnader efter samma principer, som gällde i fråga om driften av
vårdanstalten, i synnerhet som undervisningen i den utsträckning, som vore
eller kunde bli erforderligt, borde äga tillgång till B-avdelningen. Staten
borde även bidraga till kostnaderna för inrättandet av denna avdelning.

Kommissionen har bestämt motsatt sig, att staten till någon del skall
bidraga till bestridandet av kostnaderna för inrättandet eller driften av
B-avdelningen och därvid åberopat ett yttrande av vårdanstaltens styresman,
professorn C. Gyllenswärd, vari denne förklarat antalet vårdplatser å
anstaltens kirurgiska avdelning vara fullt tillräckligt för undervisningens
behov. Enär sålunda B-avdelningen ur undervisningssynpunkt är obehövlig,
har kommissionen ansett B-avdelningen vid tillämpning av 1951 års avtal
icke böra inräknas i anstalten.

Sedan kommissionens ståndpunkt i fråga om kostnaderna för B-avdel -

Kungl. Maj.ts proposition nr 10i år 1957

ningen av övriga parters delegerade accepterats såsom en förutsättning för
de fortsatta överläggningarna beträffande fördelningen av kostnaderna för
den tilltänkta om- och tillbyggnaden av vårdanstalten, har delegerade enats
om, att staten skall stå för tjugofem procent av sistnämnda kostnader, varefter
återstoden skall fördelas mellan staden och landstinget. Denna procentsats
motsvarar den i sabbatsbergsavtalet för staten gällande och torde få
anses utgöra ett skäligt mått å hur stor del av lokaler och inventarier vid avdelningar,
där medicinsk undervisning i normal omfattning bedrives, som
betingas av undervisningens behov.

Kommissionen erinrar om att enligt 1951 års avtal staten för användningen
av sjukhusbyggnaderna för undervisningsändamål till anstalten årligen
erlägger särskild ersättning med en fjärdedel av värdet av den på visst
sätt beräknade årliga förslitningen av byggnaderna. Kommissionen erinrar
vidare om att en del av ombyggnadsarbetena helt är föranledda av undervisningens
behov av föreläsningssal m. in. Ytterligare ett skäl för att staten bör
bidraga med större andel av kostnaderna än de tio procent, som skulle utgå
enligt i 1951 års avtal beslutad fördelning av driftkostnaderna, har kommissionen
ansett vara de olägenheter, som uppstått för staden på grund av att
den måst täcka sitt behov av kirurgiska vårdplatser för barn genom tillskapande
av en B-avdelning vid Sachsska barnsjukhuset. Kommissionen har
ansett det ur alla synpunkter riktigare att gå anstaltsstyrelsen, staden och
landstinget till mötes med ett skäligt bidrag till den även ur undervisningssynpunkt
angelägna upprustningen av vårdanstalten än att bidraga till inrättande
och drift av B-avdelningen å Sachsska barnsjukhuset. Å andra
sidan har kommissionen icke ansett sig kunna tillstyrka av staden och
landstinget framställda yrkanden på ännu större bidrag från staten till
vårdanstaltens upprustning.

Vid förhandlingarna har överenskommits, att medel för bestridande av
kostnaderna för vårdanstaltens upprustning skall av staten, staden och
landstinget successivt under arbetets gång tillskjutas föreningen, vilken
skall svara för arbetenas utförande, intill sammanlagt högst den andel av
664 000 kronor, som faller på var och en av dem. Statens andel skall sålunda
utgöra 25 procent av nämnda belopp eller 166 000 kronor. Slutlig
reglering av kostnadsandelarna skall ske, sedan de omändrade eller nytillkomna
lokalerna tagits i bruk.

Från stadens delegerade har framförts ett önskemål om att statsverket
jämväl måtte bidraga till bestridandet av kostnaderna för inrättandet av cn
planerad ungdomspsykiatrisk avdelning vid vårdanstalten — avsedd att
utgöra en del av den barnpsykiatriska kliniken — samt i fortsättningen deltaga
i bestridandet av driftkostnaderna för avdelningen. Kostnaderna för
inrättandet av den nya avdelningen, som skulle inredas i en till vårdanstalten
hörande barack och som avsåges kunna bereda vård för 6 8 patienter,

beräknades till 144 000 kronor. Anläggningen motiverades med förelig3
— Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 10\

Kungl. Maj:ts proposition nr 104 år 1957

gande utomordentligt stora behov av vårdplatser för psykiskt sjuka ungdomar
samt en dylik avdelnings värde för den medicinska undervisningen
och forskningen. Kommissionen har för sin del funnit rimligt, att staten
bidrager till kostnaderna för inrättande och drift av den ungdomspsykiatriska
avdelningen med samma procentandel, som gäller i fråga om statens
bidrag till driften av vårdanstalten i dess helhet. Denna ståndpunkt har
accepterats av övriga förhandlingsdelegerade. Man har således enats om att
föreningen snarast skall låta inrätta den ifrågavarande avdelningen, vilken
skall upplåtas för undervisningsändamål. Staden skall åtaga sig att för bekostande
av arbeten och inventarieanskaffning tillhandahålla föreningen
ett lån om högst 144 000 kronor mot 4,75 procent ränta och med fyra års
amorteringstid. Ränte- och amorteringskostnaden skall — i likhet med vad
som skett vid de år 1953 företagna ändringsarbetena vid vårdanstalten —
inräknas i vårdanstaltens driftkostnader. Den ungdomspsykiatriska avdelningen
skall således vid tillämpning av 1951 års avtal ingå i anstalten, varigenom
statens betalningsåtaganden beträffande anstalten även skall gälla
beträffande avdelningen.

B. Undervisningsfrågan

Den i propositionen nr 212/1954 angående reformering av läkarutbildningen
föreslagna omläggningen av undervisningen i pediatrik och barnpsykiatri
vid vårdanstalten beräknas träda i funktion fr. o. in. läsåret
1958/59. Vad gäller undervisningen i pediatrik skall tjänstgöringstiden för
de studerande utökas från f. n. tre till fyra månader. Kurserna skall fortfarande
vara två om året, men antalet deltagare i varje kurs ökas med fem
till cirka 30. Undervisningspersonalen förstärkes med en lärare i lönegrad
Ce 30, som samtidigt bör vara biträdande överläkare vid den pediatriska
kliniken, samt ett laboratoriebiträde. En av de nuvarande biträdande lärarna
ersättes av specialföreläsare.

Undervisningen i barnpsykiatri, som f. n. är frivillig, skall enligt förenämnda
proposition bli obligatorisk med 15 timmars föreläsningar inklusive
kliniska demonstrationer. En särskild professur i barnpsykiatri skall inrättas
vid karolinska institutet, vilken befattning är avsedd att förenas med
överläkartjänst vid den barnpsykiatriska avdelningen. En kanslibiträdestjänst
skall knytas till professuren, varjämte ett årligt materialanslag om
10 000 kronor för undervisningen i barnpsykiatri vid vårdanstalten tillkommer.
Däremot bortfaller arvode till en läkare för psykisk vård.

Enligt bestämmelserna i 1951 års avtal skall kostnaderna för personal,
som erfordras uteslutande för forsknings- eller undervisningsändamål, helt
bestridas av staten. Den nu avsedda personalökningen medför därför icke
i och för sig någon ökad ekonomisk belastning för staden och landstinget.
Enär den nya professuren i barnpsykiatri avses skola förenas med överläkartjänst
vid den barnpsykiatriska avdelningen, har dock parternas dele -

Kungl. Maj.ts proposition nr 10b år 1957

geradc överenskommit, att föreningen skall bestrida kostnaden för särskilt
överläkararvode, vilket skall motsvara det, som utgår till överläkaren vid
den medicinska avdelningen. Enligt vad professorn Gyllenswärd anfört
kommer den utökade undervisningen — under förutsättning att förenämnda
om- och tillbyggnad av anstalten kommer till stånd — ej att medföra ytterligare
krav på anordningar, material eller personalbehov. I fråga om det sätt
på vilket nämnda lärartjänst i Ce 30 lämpligen skall inordnas i sjukvården
vid vårdanstalten, har motsvarande spörsmål vid undervisningssjukhusen
i Göteborg, Malmö och Lund varit föremål för utredning av särskilt tillkallade
sakkunniga, vilka den 17 november 1956 avlämnat en promemoria med
förslag i ämnet. Därest dessa förslag godkännes av Kungl. Maj :t, har kommissionen
för avsikt att med övriga berörda parter undersöka, om en lösning
enligt de av de sakkunniga uppdragna riktlinjerna kan ske även beträffande
ifrågavarande lärartjänst vid vårdanstalten.

En fråga, som legat något vid sidan av den ökade undervisningens krav
men som likväl sammanhänger därmed, är den förstärkning av läkarpersonalen
vid den barnpsykiatriska kliniken, som aktualiserats i samband med
inrättandet av den däri ingående ungdomspsykiatriska avdelningen. Alltsedan
den psykiatriska avdelningens tillkomst den 1 maj 1953 har till avdelningen
varit knuten en sådan rådgivningsbyrå för uppfostringsfrågor,
som omförmäles i kungörelsen den 22 juni 1945 (nr 489) angående statsbidrag
till psykisk barna- och ungdomsvård. Personalen vid den barnpsykiatriska
avdelningen har även tjänstgjort vid rådgivningsbyrån, varjämte
omkostnaderna för driften av rådgivningsbyrån ingått i vårdanstaltens
driftkostnader. Detta synes ha medfört, att staten bidragit till bestridande
av såväl lönekostnader som driftkostnader för rådgivningsbyrån i
enlighet med 1951 års avtal, oaktat särskilt statsbidrag härför utgår jämligt
nyssnämnda kungörelse. Parternas delegerade har med anledning härav
förklarat sig ense om att denna fråga skall göras till föremål för särskilda
överväganden mellan parterna. En protokollsanteckning härom har intagits
i avtalet rörande om- och tillbyggnad av anstalten.

Läkarpersonalen vid den barnpsykiatriska avdelningen består f. n. av en
överläkare, som tillika är föreståndare för rådgivningsbyrån, samt två underläkare
med 2/3 av tjänstgöringen förlagd till avdelningen och 1/3 till rådgivningsbyrån.
Efter tillkomsten av den planerade professuren i barnpsykiatri
samt den ungdomspsykiatriska avdelningen kan läkarbehovet enligt
överläkaren vid den barnpsykiatriska avdelningen, docenten S. Ahnsjö,
uppskattas till — förutom en överläkare — fyra underläkare, av vilka en bör
erhålla ställning som biträdande överläkare. En av de båda nytillkommande
underläkartjänsterna bör avses som en speciell utbildningstjänst i barnpsykiatri.
Expeditioner för de nya underläkarna bar innefattats i förslaget
till om- och tillbyggnad av vårdanstalten. Läkarnas tjänstgöring tänkes
skola fördelas mellan kliniken och rådgivningsbyrån på så siitl, att samman -

Kungl. Maj:ts proposition nr 10b år 1957

lagt en hel läkartjänst tilldelas byrån. Kommissionen jämte övriga delegerade
har funnit docenten Ahnsjös förslag godtagbart och på grundval härav
överenskommit, att i anstaltens stat uppföra två nya befattningar som
underläkare. Kostnaderna för dessa tjänster ävensom för särskilt arvode
till biträdande överläkare skall bestridas till hälften av staten på sätt stadgas
i 3 § andra stycket i 1951 års avtal.

Kommissionens förslag till avtal jämte därvid fogad protokollsanteckning
har följande lydelse:

Avtal

rörande om- och tillbyggnad av H.K.H. Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt
för sjuka barn, in. in.

Mellan Svenska staten, H.K.H. Kronprinsessan Lovisas förening för
barnasjukvård, Stockholms stad och Stockholms läns landsting är under
förutsättning av Kungl. Maj :ts, föreningens styrelses, Stockholms stadsfullmäktiges
och Stockholms läns landstings förvaltningsutskotts godkännande
före den 1 juli 1957 — i anslutning till avtal år 1951 mellan samma
parter rörande upplåtelse av H.K.H. Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för
sjuka barn för den medicinska undervisningen in. in., följande tilläggsavtal
träffat.

§ 1.

Föreningen förbinder sig att snarast möjligt låta utföra om- och tillbyggnad
av H.K.H. Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn i
huvudsaklig överensstämmelse med ritningar den 7 maj 1956 (bil. 1) och
den 7 maj i956, reviderad den 26 september 1956 (bil. 2) samt att anskaffa
inventarier till de om- och tillbyggda lokalerna, dock högst i den omfattning
som framgår av förteckning den 4 oktober 1956 (bil. 3).

§ 2.

Till bestridande av kostnaderna för den om- och tillbyggnad samt den
inventarieanskaffning som avses i § 1 ovan och som den 10 september 1956
och den 4 oktober 1956 kostnadsberäknats till 510 000 kronor resp. 153 325
kronor skola staten, staden och landstinget tillskjuta sammanlagt högst
664 000 kronor, med den fördelningen att staten erlägger 25 procent samt
att av återstoden landstinget betalar 42/150 och staden 108/150.

Staten, staden och landstinget skola på rekvisition av föreningen tillskjuta
medel intill sammanlagt högst den andel av 664 000 kronor, som
enligt föregående stycke faller på var och en av dem, allteftersom föreningen
blir i behov därav till bekostande av arbeten och inventarier.

Slutlig reglering av kostnadsandelarna sker sedan de omändrade eller
nytillkomna lokalerna och de nyanskaffade inventarierna tagits i bruk.

§ 3.

Föreningen förbinder sig vidare att snarast möjligt låta för åstadkommande
av en ungdomspsykiatrisk avdelning vid vårdanstalten utföra omoch
tillbyggnadsarbeten i huvudsaklig överensstämmelse med ritning den
23 april 1956, kompletterad den 22 november 1956 (bil. 4) samt att anskaffa
inventarier till avdelningen m. in., dock högst i den omfattning, som framgår
av förteckning den 31 maj 1956 (bil. 5).

Kungl. Maj.ts proposition nr 10b år 1957
§ 4.

Staden åtager sig att för bekostande av arbeten och inventarieanskaffning
enligt § 3 tillhandahålla föreningen ett lån om högst 144 000 kronor
mot 4,75 procent ränta och med fyra års amorteringstid.

§ 5.

Den ungdomspsykiatriska avdelningen, som skall ingå i den barnpsykiatriska
kliniken, skall upplåtas till Karolinska medico-kirurgiska institutet
för undervisningsändamål. För avdelningen skola i tillämpliga delar gälla
bestämmelserna i 1951 års avtal rörande upplåtelse av vårdanstalten för den
medicinska undervisningen m. in., dock med den avvikelsen att i driftkostnaderna
enligt § 4 nämnda avtal skola inläggas ränte- och amorteringskostnaderna
för det lån, som staden jämlikt § 4 här ovan tillhandahåller
föreningen.

§ 6.

Sedan vid Karolinska institutet inrättats den i proposition 1954: 212 angående
reformerad läkarutbildning omförmälda professuren i barnpsykiatri,
vilken befattning avses skola förenas med över läkartjänsten vid vårdanstaltens
barnpsykiatriska avdelning, skall staten i fortsättningen tillsätta
samt bestrida hela löne- och pensionskostnaden för nämnda överläkare,
dock att föreningen skall bestrida kostnaden för särskilt överlälcararvode
med samma belopp, som utgår till överläkaren vid den medicinska
avdelningen.

Överläkararvodet skall icke ingå i vårdanstaltens driftkostnader.

§ 7.

Med hänsyn till att klinikerna vid vårdanstalten avses bliva överflyttade
till Sabbatsbergs sjukhus skall stadens sjukhusdirektion beredas tillfälle
att yttra sig före tillsättning av professur eller överläkartjänst vid vårdanstalten.
Erforderliga närmare föreskrifter härom meddelas av Kungl.
Maj :t.

§ 8.

Föreningen förbinder sig att å anstaltens stat uppföra två nya befattningar
som underläkare avsedda för tjänstgöring å barn- och ungdomspsykiatriska
avdelningarna.

Kostnaderna för dessa tjänster ävensom för särskilt arvode till biträdande
överläkaren vid barn- och ungdomspsykiatriska avdelningarna skola bestridas
på sätt stadgas i 3 § andra stycket 1951 års avtal.

P rot okolls ant eckning:

Parterna äro ense om att vissa frågor rörande kostnaderna för den vid
vårdanstaltens psykiatriska klinik inrättade rådgivningsbyrån skola göras
till föremål för särskilda överväganden mellan parterna.

Utöver tidigare anförda allmänna motiv för avtalsförslaget har kommissionen
lämnat följande speciella motivering i fråga om vissa bestämmelser
däri.

§ 2.

De belopp, varlill byggnadskostnaderna och invcntarieanskaffningen enligt
denna paragraf skulle uppgå — 510 000 resp. 153 325 kronor ■— har som

Kungl. Maj:ts proposition nr 10b år 1957

tidigare nämnts erhållits vid kostnadsberäkningar verkställda i september
och oktober 1956. Dessa siffror kan emellertid inte betraktas som helt definitiva.
Under ärendets fortsatta behandling kan inskränkningar i byggnadsprogrammet
bli beslutade, till följd varav de ursprungliga beloppen
kan nedbringas. Vidare kan i fråga om byggnadskostnaderna sådana kostnadsstegringar
inträda, att det icke blir möjligt att hålla kostnaderna inom
den beräknade ramen. Parternas delegerade har också förutsatt att, därest
byggnadskostnadsindex skulle stiga i förhållande till indexläget den 1 juli
1956, delegerade skall äga till förhandling upptaga frågan om det ytterligare
belopp, som med anledning härav kan bli oundgängligen nödvändigt.

§ 7.

Denna paragraf motsvarar § 11 i sabbatsbergsavtalet. Det har efter önskemål
från stadens delegerades sida ansetts lämpligt att redan nu samordna
tillsättningsförfarandet med vad som i framtiden kommer att gälla vid den
pediatriska kliniken vid Sabbatsbergs sjukhus.

Yttranden

Statskontoret anför.

Behovet av den planerade upprustningen av vårdanstalten undandrager
sig statskontorets bedömande. Med understrykande av förhandlingskommissionens
uttalande om det otillfredsställande i att lägga ned stora belopp
på upprustning av en anstalt, som endast är ett provisorium, vill statskontoret
föreslå, att statsverkets medverkan till byggnadsprojektets finansiering
begränsas att omfatta endast sådana förbättringsarbeten och inventarieanskaffningar,
som är nödvändiga för att bota eventuella brister, som
kan äventyra undervisningen och forskningen vid anstalten, samt att upprustningsprogrammet
i sådant syfte underkastas granskning av byggnadsstyrelsen.
Vid en dylik begränsning av statens medverkan i anstaltens upprustning
vill statskontoret ej resa invändning mot den föreslagna fördelningen
av kostnaderna. Såsom kommissionen förutsatt, bör staten beredas
tillfälle att deltaga i överläggningarna om vårdanstaltens fortsatta användande
efter det pediatriska kliniken flyttats till Sabbatsberg. Staten bör ock
enligt statskontorets mening äga utse ledamot i anstaltsstyrelsen.

De skäl, som anförts för att statsbidrag skulle utgå till den ifrågasatta
ungdomspsykiatriska avdelningen vid anstalten, finner statskontoret ej
bärande. Ämbetsverket vill erinra, att Kungl. Maj:t genom beslut den 7 juni
1956 uppdragit åt mentalsjukvårdsdelegationen inom kommittén för översyn
av hälso- och sjukvården i riket att i samråd med statens kommitté
för sinnessjukvårdens utbyggande utreda det av statsutskottet i dess utlåtande
nr 128/1956 berörda spörsmålet om inrättande av särskilda vårdplatser
för sinnessjuka barn. Enligt utskottet borde övervägas, om inte de
avsedda vårdplatserna borde anordnas i anslutning till de barnpsykiatriska
klinikerna ävensom om inte särskilda vårdplatser borde anordnas även för
ungdomar i åldern 16—20 år. Statskontoret utgår från att vid dessa överväganden
även kommer att beaktas behovet av utvidgade möjligheter för
läkare att skaffa sig specialutbildning på området och att eventuellt tillkommande
vårdavdelningar erhåller en med hänsyn till den medicinska
undervisningen och forskningen lämplig förläggning. Enligt statskontorets
mening bör staten därför ej påtaga sig några kostnader för den tilltänkta
ungdomspsykiatriska avdelningen vid Lovisaanstalten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 104 år 1957

Förslaget att staten utöver den utökning av läkarpersonalen, som följer
av 1954 års riksdags beslut om reformering av läkarutbildningen, skulle
påtaga sig kostnader för ytterligare två underläkare vid psykiatriska avdelningen
finner statskontoret ägnat inge betänkligheter i betraktande av den
stränga återhållsamhet, som inom den statliga verksamheten iakttagits i
fråga om tillskapandet av nya tjänster. Ämbetsverket kan för sin del endast
tillstyrka en av dessa tjänster, vars innehavare bör anförtros de uppgifter,
som skulle ankomma på den av medicinalstyrelsen tidigare föreslagna speciella
utbildningstjänsten i barnpsykiatri.

Kanslern för rikets universitet har icke funnit anledning till erinran mot
avtalsförslaget.

Lärarkollegiet vid karolinska institutet erinrar om att den upprustning
av vårdanstalten, som avtalsförslaget innefattar, endast för kort tid möjliggör
erforderlig undervisning därstädes, varför behovet av att pediatriska
undervisningskliniker uppföres inom Sabbatsbergs sjukhus såsom en första
etapp i sjukhusets fortsatta utbyggnad kvarstår. Det är angeläget, att ombyggnaden
av vårdanstalten icke får fördröja tillkomsten av sådana allsidigt
utrustade kliniker.

Medicinalstgrelsen uttalar.

Styrelsen vill i likhet med kommissionen framhålla angelägenheten av
att Stockholms stads myndigheter i den utsträckning det är möjligt påskyndar
planläggningen av ombyggnaden av Sabbatsbergs sjukhus och
förutsätter, att den blivande pediatriska kliniken kommer att ingå i den
första byggnadsetappen vid detta sjukhus. I avvaktan härå synes icke annan
utväg stå till buds än att Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt liksom hittills
och tills vidare får tjänstgöra som en karolinska institutets klinik i pediatrik.
Styrelsen kan vitsorda, att det föreligger ett oundgängligt behov av
föreslagen om- och tillbyggnad samt upprustning av anstalten. Genom
beslut den 10 januari 1957 har styrelsen godkänt upprättade, den 7 maj
1956 dagtecknade och den 26 september 1956 reviderade ritningar till ifrågavarande
om- och tillbyggnad under förutsättning att av centrala sjukvårdsberedningen
gjorda erinringar mot ritningarna beaktas. Mot föreslagen fördelning
av kostnaderna, innebärande att staten skulle bidraga med ett
preliminärt till 166 000 kronor beräknat belopp, har styrelsen icke något
att erinra.

Ritningar till den i kommissionens förslag omnämnda ungdomspsykiatriska
avdelningen har godkänts av styrelsen genom beslut den 21 december
1956.

Medicinalstyrelsens av kommissionen berörda framställning den 31 augusti
1954 avsåg att utvidga de begränsade möjligheterna för läkare att
förskaffa sig specialutbildning i barnpsykiatri. Styrelsen vill uttala sin
tillfredsställelse över att detta önskemål till viss del kommer att förverkligas
genom det föreliggande förslaget att en av de båda nytillkommande
underläkartjänsterna vid barnpsykiatriska avdelningen å vårdanstalten
skall vara en speciell utbildningstjänst i barnpsykialri.

Kommissionen har vidare framhållit, att staten kommit att bidraga till
bestridandet av såväl lönekostnader som driftkostnader för den till psykiatriska
avdelningen knutna rådgivningsbyrån för uppfostringsfrågor i
enlighet med 1951 års avtal, oaktat särskilt statsbidrag härför utgår jämlikt

Kungl. Maj:ts proposition nr 10b år 1957

kungörelsen angående statsbidrag till psykisk barna- och ungdomsvård.
Denna fråga avses bli föremål för särskilda överväganden mellan parterna.
I detta sammanhang vill styrelsen erinra om att mentalsjukvårdsdelegationen
inom kommittén för översyn av hälso- och sjukvården i riket i
enlighet med Kungl. Maj :ts uppdrag f. n. verkställer översyn av hl. a. denna
kungörelse och förväntas komma att framlägga sina förslag i ämnet instundande
vår. Med hänsyn härtill torde kunna ifrågasättas, om ej med de
särskilda övervägandena lämpligen bör anstå, till dess mentalsjukvårdsdelegationens
förslag framlagts.

Byggnadsstyrelsen, som deltagit i handläggningen av ärendet inom centrala
sjukvårdsberedningen, har ur byggnadsteknisk synpunkt intet att
erinra mot förslaget enligt senast den 18 januari 1957 reviderade ritningar.

Departementschefen

Av vad förhandlingskommissionen anfört framgår, att Kronprinsessan
Lovisas vårdanstalt för sjuka barn i Stockholm utifrån nutida krav på sjukvårds-
och undervisningslokaler är synnerligen bristfällig. Det är allmänt
vitsordat, alt sjukhuset arbetar under ytterst ogynnsamma förhållanden. Rådande
bristfälligheter gäller framför allt den medicinska spädbarnsavdelningen,
vilken utgör en nyckelavdelning beträffande såväl sjukvård som utbildning
och undervisning, samt vissa för verksamheten vid vårdanstalten
oundgängliga laboratorier, vilka f. n. är inhysta i medicinska barnavdelningarnas
korridorer. Icke minst ur undervisningens synpunkt framstår en upprustning
av anstalten som obetingat nödvändig. F. n. mottager kliniken
årligen 50 medicine kandidater, fördelade på två kurser om tre månader
vardera. Enligt den nya undervisningsordningen skall emellertid vid kliniken
fr. o. m. läsåret 1958/59 årligen mottagas 60 medicine kandidater, fördelade
på två undervisningskurser om fyra månader vardera. En förutsättning
för att undervisningen i nuvarande omfattning i längden skall kunna
bedrivas vid anstalten är att bättre och ändamålsenligare lokaler ställes till
förfogande. Det är uppenbart, att kravet på bättre och utökade lokaler kommer
att göra sig än starkare gällande vid ett genomförande av den såväl
kvalitativt som kvantitativt utökade undervisningen i pediatrik. Jag har
för egen del blivit starkt övertygad om behovet av att föreslagna förbättringsåtgärder
snarast kommer till stånd och förordar därför att desamma
nu kommer till utförande. Jag finner det angeläget understryka, att genom
det nu framlagda förslaget endast de mest framträdande bristerna vid anstalten
avlägnas samt att den ifrågavarande upprustningen därför måste
betraktas endast som ett provisorium. Mot bakgrunden härav anser jag i
likhet med förhandlingskommissionen det ytterst angeläget, att stadens
myndigheter i möjligaste mån påskyndar planläggningen av ombyggnaden
av Sabbatsbergs sjukhus och att den blivande pediatriska kliniken vid detta
sjukhus uppföres i en första byggnadsetapp.

De beräknade kostnaderna för de planerade förbättringsarbetena har icke

Kungl. Maj.ts proposition nr 10b år 1957

i och för sig givit mig anledning till erinran, men jag förutsätter, att alla möjligheter
till besparingar tillvaralages. Enligt föreliggande avtalsförslag skall
staten bidraga till dessa kostnader enligt samma principer, som ligger till
grund för det s. k. sabbatsbergsavtalet, d. v. s. staten skall bidraga med
25 procent av kostnaderna. Någon ändring av denna procentsats har icke
från något håll ifrågasatts och jag förordar densamma, ävensom den föreslagna
tilläggsbestämmelsen, att slutlig reglering av kostnadsandelarna skall
ske, sedan de omändrade eller nytillkommande lokalerna tagits i bruk. I
enlighet med vad jag sålunda förordat, bör för nästa budgetår anvisas ett
statsbidrag om 166 000 kronor för föreslagna byggnadsarbeten och inventarieanskaffning.
Jag är ense med kommissionen om att staten bör beredas
tillfälle att deltaga i överläggningar om vårdanstaltens fortsatta användande
efter det den pediatriska kliniken överflyttats till Sabbatsberg. Statens intresse
av medinflytande torde lämpligen böra tillgodoses genom att staten
beredes tillfälle att låta sig representeras i vårdanstaltens styrelse.

Med anledning av vad statskontoret i sitt yttrande anfört angående statsbidrag
till den ungdomspsykiatriska avdelningen vill jag i anslutning till
vad kommissionen anfört framhålla, att vid denna frågas bedömande speciell
hänsyn bör tagas till det starka undervisningsbehovet beträffande psykiska
beteenderubbningar i åldrarna omkring och efter puberteten. En intensifierad
forskning på detta område och utbildning av fler barnpsykiater
är enligt min mening en angelägen uppgift och ett icke oväsentligt led i de
aktuella strävandena att komma till rätta med den ökade kriminaliteten
bland ungdomar i dessa åldrar. Med hänsyn till det stora värdet för forskning
och undervisning av ifrågavarande avdelning har jag sålunda ansett
mig kunna biträda avtalsförslaget jämväl i denna del.

Beträffande den föreslagna förstärkningen av läkarpersonalen vid barnpsykiatriska
avdelningen vill jag erinra om att i årets statsverksproposition
föreslagits inrättande vid de barnpsykiatriska avdelningarna i Lund och
Göteborg av speciella utbildningstjänster i barnpsykiatri, vilkas innehavare
förutsatts skola helt avlönas av statsmedel. Då enligt min mening anledning
saknas att i förevarande fall ifrågasätta en annan ordning, bar jag icke
funnit anledning till erinran mot kommissionens förslag till fördelning av
kostnaderna för två nytillkommande förste underläkartjänster, varav en
avsedd som utbildningstjänst.

Avtalsförslaget i övrigt föranleder ingen erinran från min sida. Jag förutsätter,
att smärre jämkningar i eller tillägg till avtalsbestämmelserna framdeles
skall kunna göras utan alt riksdagens samtycke skall beböva inhämtas.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att

a) godkänna av mig i det föregående förordade grunder
rörande statens bidrag till om- och tillbyggnad av Kronprinsessan
Lovisas vårdanstalt för sjuka barn in. m.;

Kungl. Maj. ts proposition nr 10b år 1957

b) till Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Kronprinsessan
Lovisas vårdanstalt för sjuka barn m. m. för budgetåret
1957/58 under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 166 000 kronor.

Uppförande av en barnpsykiatrisk klinik vid lasarettet i Lund

Inledning

Med anledning av en av direktionen för Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund i skrivelse den 12 juli 1954 gjord framställning, varöver yttranden
avgivits av universitetskanslern efter hörande av medicinska fakulteten
vid Lunds universitet, uppdrog Kungl. Maj:t den 30 september 1955
byggnadsstyrelsen att i samråd med direktionen, fakulteten och 1955
års läkarutbildningsutredning verkställa skyndsam utredning rörande tillgodoseende
av behovet av särskilda lokaler för den barnpsykiatriska kliniken
vid lasarettet i Lund.

Med skrivelser den 31 augusti och 6 november 1956 har byggnadsstyrelsen
inkommit med utredning och förslag i ämnet.

Lasarettsdirektionens skrivelse den 12 juli 1954 jämte yttranden

Direktionen hemställer om vidtagande av åtgärder för uppförande av en
barnpsykiatrisk klinik såsom tillbyggnad till den psykiatriska kliniken och
åberopar därvid skrivelse från överläkaren vid den psykiatriska kliniken,
professorn E. Essen-Möller, vari denne anfört bl. a. följande.

Den om- och tillbyggnad av psykiatriska kliniken, som färdigställdes
höstterminen 1952, hade planerats alltsedan år 1944. Lokalbehovet för
undervisningsändamål hade därvid beräknats med sikte på en blivande utvidgning
av psykiatriundervisningen av ungefärligen den omfattning, som
sedermera kommit till uttryck i propositionen nr 212/1954. Särskild hänsyn
hade därvid tagits till införandet av obligatorisk assistenttjänstgöring i psykiatri,
varvid 20 assistenter per kurs eller 60 årligen skulle kunna passera
kliniken.

Innan byggnadsarbetet ännu hunnit påbörjas, utvecklades vid kliniken
den barnpsykiatriska verksamheten, för vilken en avdelning inom den
gamla byggnaden togs i bruk den 9 maj 1949. I samband med ombyggnaden
kunde på detta stadium ingen annan ändring vidtagas än att ett för
vuxna patienter avsett utrymme omändrades till provisorisk barnavdelning.
Först gällde detta en halv avdelning för vuxna, sedan en hel. Därefter
har ett utrymme avsett för arbetsterapi måst tagas i anspråk, varjämte
ytterligare lokaler inom kliniken, avsedda för vetenskapligt ändamål, inom
kort torde komma att indragas i den barnpsykiatriska verksamheten.

Genom detta stöd åt barnpsykiatrin har undervisningsmaterialet för den
egentliga psykiatrikursen i olika avseenden beskurits. Bl. a. gäller detta
de ur socialpsykiatrisk synpunkt viktiga alkoholsjukdomarna. Det förtjänar
också framhållas, att assistenttjänstgöringen i psykiatri efter undervisningsreformens
genomförande kommer att kunna mottaga endast 48 medi -

Kungl. Maj:ts proposition nr 10b år 1957

cine kandidater årligen, om avsedd standard skall bibehållas. Tanken hade
varit att provisoriskt råda bot på denna platsbrist genom att låta de återstående
12 assistenterna tjänstgöra uteslutande vid polikliniken — vilken
tjänstgöring eljest skulle ha ägt rum i annan ordning — intill dess barnavdelningen
kunde erhålla egna lokaler. Förenämnda proposition innehåller
emellertid den bestämmelsen, att ytterligare 10 läkare årligen skall
utbildas vid fakulteten. För psykiatrien innebär detta fr. o. in. höstterminen
1958 en ökning med 3—4 studerande per kurs, vilket enligt det sagda
blir mera än kliniken kan härbärgera.

Under sådana förhållanden aktualiseras ur psykiatriundervisningens synpunkt
behovet att i god tid före höstterminen 1958 återinrätta en avdelning
för vuxna. Detta kan enklast ske genom att utbryta den provisoriska barnavdelningen
ur klinikbyggnaden. Såsom redan antytts är detta ett krav
icke blott för psykiatriundervisningens del. Även för vetenskapligt arbete
avsedda lokaler går förlorade till följd av barnpsykiatrins snabbt växande
sjukvårdsbehov. Barnavdelningen är dessutom bullersam och störande.

Härtill kommer, att ej heller barnpsykiatrin själv kan nöjaktigt tillgodoses
inom den nuvarande byggnaden. Barnavdelningen har fått sin start
men behöver nu med det snaraste lokaler planerade direkt för sitt syfte.
Detta gäller icke blott sjukvården utan framför allt också undervisningen
och det vetenskapliga arbetet inom detta nya både teoretiskt och praktiskt
så betydelsefulla ämne. För dessa ändamål är de nuvarande provisoriska
lokalerna helt och hållet otillräckliga.

Det enklaste sättet att avhjälpa de uppkomna svårigheterna och att
främja utvecklingen av såväl barnpsykiatrin som kliniken i övrigt torde
vara att utbryta den provisoriska barnavdelningen ur den psykiatriska kliniken
och uppföra en särskild barnpsykiatrisk klinik. Genom att placera
den i omedelbar närhet till den nuvarande kliniken kan det praktiska och
vetenskapliga samarbetet fortgå och möjligen också vissa lokaler göras
gemensamma.

Universitetskanslern, medicinska fakulteten vid Lunds universitet samt
byggnadsstyrelsen tillstyrkte i infordrade utlåtanden, att en utredning
rörande tillgodoseende av behovet av särskilda lokaler för en barnpsykiatrisk
klinik koinme till stånd.

Byggnadsstyrelsens utredning och förslag

Byggnadsstyrelsen har tagit del av verksamheten vid den barnpsykiatriska
kliniken och verkställt en översyn av de av vederbörande klinikchefer
lämnade uppgifterna angående det beräknade lokalbehovet för barnpsykiatriska
kliniken. Styrelsen har därvid kommit till den uppfattningen, att
lokalbehovet måste tillgodoses genom uppförande av en särskild byggnad i
anslutning till den nuvarande klinikbyggnaden. De båda byggnaderna är
avsedda att sammanbindas med en gångbar kulvert, till vilken framdeles
även en förbindelse till lasarettets kulvertsystem kan anslutas. I nybyggnaden
inrymmes poliklinik och rådgivningsbyrå, en avdelning för 10 lugna
patienter samt en avdelning för 10 oroliga patienter. Byggnadsföretaget är
kostnadsberäknat lill 1 500 000 kronor.

Som barnpsykiatrisk klinik har provisoriskt tagits i ansprak vissa ut -

Kungl. Maj:ts proposition nr lOt dr 1957

rymmen i den befintliga klinikbyggnaden. Sedan en nybyggnad kommit till
stånd, bör dessa utrymmen iordningställas för sitt ursprungligen avsedda
ändamål. I samband därmed kommer även vissa andra iståndsättningsarbeten
att bli nödvändiga. Styrelsen avser att framdeles återkomma till
denna fråga.

Upprättat ritningsförslag har godkänts av fakulteten, läkarutbildningsutredningen
samt —- med vissa erinringar — av direktionen.

Det synes möjligt, att bedriva ritningsarbetet i sådan takt, att byggnadsföretaget
skulle kunna igångsättas i början av år 1958. Utan att föregripa
det förslag till fördelning av kostnaderna mellan staten och landstinget,
som kan komma att framläggas, torde från statens sida för ändamålet böra
anvisas ett investeringsanslag om 500 000 kronor för budgetåret 1957/58.

Departementschefen

I den psykiatriska kliniken vid lasarettet i Lund är f. n. såsom framgår av
den tidigare lämnade redogörelsen inrymd en avdelning för barnpsykiatri.
Ursprungligen var den psykiatriska kliniken icke dimensionerad för att
rymma jämväl en barnpsykiatrisk avdelning, men anordningen vidlogs som
ett provisorium för att den ur praktisk synpunkt viktiga specialvården av
de barnpsykiatriska fallen skulle kunna komma i gång. Ianspråktagandet
av en del av den psykiatriska kliniken för barnpsykiatri skapar vissa olägenheter
för undervisningen i psykiatri. Klinikchefen har sålunda framhållit,
att klinikens undersökningsmöjligheter beskäres genom förekomsten av
den barnpsykiatriska avdelningen samt att en kommande utvidgning av den
praktiska undervisningen i psykiatri inger betänkligheter med hänsyn till
de trånga lokalförhållandena. En förutsättning för genomförandet av den
nya studieordningen är sålunda, att inom en snar framtid möjligheter skapas
att flytta den barnpsykiatriska avdelningen från den psykiatriska
kliniken.

Med hänsyn såväl till undervisningens krav som till det i det föregående
berörda behovet av ytterligare möjligheter till specialutbildning i
barnpsykiatri vid olika kliniker i landet anser jag det angeläget, att den
sedan ett flertal år aktuella frågan om uppförande av en nybyggnad för
den barnpsykiatriska avdelningen löses. Jag har därför funnit mig böra
tillstyrka, att en dylik nybyggnad kommer till stånd. Det föreliggande ritningsförslaget
till den planerade nya klinikbyggnaden synes ur vård- och
undervisningssynpunkt ändamålsenligt och torde vara ägnat att läggas till
grund för vidare utarbetande av byggnadsprogrammet. I samband med
uPPgörandet av erforderliga detaljritningar bör en omprövning verkställas
i syfte att utröna, huruvida förenklingar eller eljest besparande omläggningar
i byggnadsprogrammet kan genomföras utan men för det ändamål,
som kliniken skall tillgodose. Jag förutsätter, att kostnaderna för nybyggnaden
skall till viss del bäras av landstinget. Frågan i vilken utsträckning

Kungi. Maj:ts proposition nr 10b år 1957

landstinget skall bidraga till kostnaderna, bör göras till föremål för förhandlingar
mellan landstinget och den kommission, som tidigare tillsatts
för förhandlingar med landstinget i frågor, som äger samband med den
medicinska undervisningen och forskningens anordnande i Lund. Resultatet
av nämnda förhandlingar synes mig böra avvaktas, innan medel anvisas
för byggnadsföretaget.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att besluta, att en barnpsykiatrisk klinik skall för en beräknad
kostnad av högst 1 500 000 kronor uppföras vid
lasarettet i Lund i huvudsaklig överensstämmelse med av
mig i det föregående tillstyrkt förslag.

Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Sahlgrenska sjukhuset
i Göteborg m. m.

För detta ändamål är i gällande riksstat uppfört ett reservationsanslag av
4 000 000 kronor.

Förslag

Det större akademiska konsistoriet vid Göteborgs universitet hemställer
i skrivelser den 22 oktober och 2 november 1956 om anvisande av ett anslag

å 3 169 500 kronor.

1) Uppförande av mikrobiologiska institutioner.............. 450 000

2) Anordnande av ett odontologiskt-bakteriologiskt laboratorium 465 000

3) Anordnande vid Sahlgrenska sjukhuset av vissa lokaler för

undervisning och forskning ............................ 1 040 000

4) Uppförande av ny hudklinik ............................ 100 000

5) Vissa ombyggnadsarbeten inom kvinnoklinik I ............ 500 000

6) Anordnande av undervisningslokaler vid jubileumskliniken 600 000

7) Anordnande av vissa lokaler inom Renströmska sjukhuset . . 14 500

3 169 500

Motiv

1) Medelsbehovet för byggnadsföretaget har för tiden fram till den 1 juli
1958 beräknats till 6 885 000 kronor, varav 1 385 000 kronor under budgetåret
1956/57 och 5 500 000 under budgetåret 1957/58. Av på staten enligt
gällande överenskommelse belöpande andel av kostnaderna, 3 442 500
kronor, har för innevarande budgetår anvisats 3 000 000 kronor. För budgetåret
1957/58 erfordras sålunda ett statsbidrag av cirka 450 000 kronor.

2) I skrivelse den 15 oktober 1956 till chefen för ecklesiastikdepartementet
hemställde universitetskanslern under åberopande av en skrivelse
från medicinska fakulteten i Göteborg, att åtgärder måtte vidtagas för att

Kangl. Maj. ts proposition nr 104 år 1957

snarast få till stånd en närmare utredning rörande planläggningen och
organisationen av en blivande tandläkarhögskola i Göteborg. Fakulteten
hade i sin skrivelse anmält, att densamma hos sjukhusdirektionen i Göteborg
anhållit om en utredning, huruvida det vore möjligt att så utöka de
planerade mikrobiologiska institutionerna, att dessa kunde inrymma även
lokaler för forskning och klinisk undervisning i odontologisk bakteriologi.

Sjukhusdirektionen har numera låtit utarbeta ett förslag till en utökning
av förenämnda institutioner för angivet ändamål. Förslaget innebär, att
lokaler för ett odontologiskt laboratorium anordnas genom påbyggnad av
ett våningsplan ovanför bakteriologiska institutionens lokaler i mikrobiologiska
institutionernas flygelbyggnad. Kostnaderna för påbyggnaden har
beräknats till cirka 465 000 kronor. Sjukhusdirektionens byggnadskommitté
har förklarat sig icke ha något att erinra mot den föreslagna påbyggnaden
under förutsättning, att staten ensam svarar för alla därav föranledda
kostnader.

Förslaget att anordna lokaler för den blivande tandläkarhögskolans avdelning
för klinisk bakteriologisk odontologi inom det nya mikrobiologiska
institutionskomplexet är förenat med stora fördelar ur såväl praktisk som
ekonomisk synpunkt. En sådan anordning innebär bl. a., att vissa utrymmen
och dyrbar apparatur kan utnyttjas gemensamt, exempelvis disk- och
substratrum, djuravdelningens servicedel, torrsterilisatorer, autoklaver, specialcentrifuger
och frystork. För det odontologiska laboratoriet skulle härigenom
väsentliga besparingar kunna göras i fråga om kostnader för såväl
utrustning som drift. Genom att verksamheten förlägges till en större
mikrobiologisk institution erhåller vederbörande speciallärare inom den
odontologiska bakteriologin nära anknytning till övrig bakteriologisk och
virologisk verksamhet och ökade möjligheter till mera intimt samarbete.
Betydelsen härav •— särskilt när det gäller undersöknings- och forskningsarbete
inom odontologins gränsområden — är uppenbar.

I propositionen 1954: 212 har föredragande departementschefen — i anslutning
till förslaget om inrättande av en professur i hygien i Göteborg —
framhållit, att lokalutrymmen för en hygienisk institution eventuellt skulle
kunna anordnas i den nuvarande bakteriologiska institutionen, sedan de
nya mikrobiologiska institutionsbyggnaderna uppförts. Under hänvisning
till att lokalfrågan för den hygieniska institutionen i Göteborg ej kunde
anses definitivt löst, upptogs i propositionen icke något förslag om inrättande
av en professur i hygien i Göteborg. Då fast ämneslärare och institution
saknas i hygien, har det berett den medicinska fakulteten stora svårigheter
att anordna undervisning i detta ämne. De provisoriska lösningar,
som måst tillgripas för att organisera undervisningen i ämnet, är långt ifrån
tillfredsställande och det är ytterst angeläget, att en fast lärarbefattning i
hygien jämte en hygienisk institution snarast inrättas. Det har tidigare
ifrågasatts, att en hygienisk institution skulle kunna anordnas i den nuva -

Kungl. Maj:ts proposition nr 10b är 1957

rande bakteriologiska institutionen, när denna överflyttat till den nya
mikrobiologiska institutionsbyggnaden. Bakteriologiska institutionen är
f. n. inrymd i den för de patologiska institutionerna uppförda byggnaden.
Den betydande förstärkning av lärarpersonalen inom ämnet patologi, som
genomförts eller som föreslås komma till stånd, medför emellertid, att hela
institutionsbyggnaden beräknas bli behövlig för detta ämne, när de nuvarande
lokalerna för den bakteriologiska institutionen friställes. Detta innebär,
att lokaler för ämnet hygien måste anordnas på annan plats. De lokaler,
som föreslagits skola inrättas för den odontologiska bakteriologin i mikrobiologiska
institutionernas flygelbyggnad, skulle väl kunna användas såsom
institutionslokaler för ämnet hygien i avvaktan på att tandläkarhögskolan
upporganiseras och permanenta lokaler för den hygieniska institutionen
kommer till stånd.

3) Sedan 1948 års riksdag fattat beslut om inrättande av en medicinsk
högskola i Göteborg, kunde arbetet med om- och tillbyggnad av Sahlgrenska
sjukhuset igångsättas. Under byggnadsarbetet har programmet i fråga om
såväl vårdavdelningar som lokaler för medicinsk undervisning och forskning
i väsentliga delar måst omarbetas och utvidgas. Beträffande vårdavdelningarna
har den ändrade planeringen främst förorsakats av att den planerade
sjukhusanläggningen i stadens östra del ej kommit till stånd. Ändringen
i planeringen av sjukvårdsavdelningarna har även föranletts av
önskemål att förlägga vissa specialistavdelningar inom centralkomplexet.

De ökade kraven på utrymmen för särskilda specialistavdelningar i centralkomplexet
har också medfört nya behov av lokaler för medicinsk undervisning
och forskning utöver dem, som angivits i 1948 års avtal.

Vid överläggningar i maj 1949, i vilka deltog bl. a. chefen för ecklesiastikdepartementet,
chefen för medicinalstyrelsen samt ordföranden och vice
ordföranden i organisationskommittén för den medicinska högskolan i
Göteborg, uppdrogs åt organisationskommittén att verkställa en utredning
angående förutsättningarna för en ökning av det årliga intaget av medicine
studerande i Göteborg från 60 till 100. Vid samma tillfälle framhölls av
departementschefen vikten av att man vid planeringen av tillbyggnaden av
Sahlgrenska sjukhuset beaktade möjligheten av ett årligt intag av 100
medicine studerande.

Den 16 februari 1950 överlämnades den begärda utredningen, vilken
visade, att möjligheter förelåg för ett årligt intag av 90—100 medicine studerande
vid medicinska högskolan, sedan de planerade nybyggnaderna för
de teoretiska institutionerna uppförts.

Nu anförda omständigheter har nödvändiggjort en översyn av centralkomplexets
planering i förhållande till det program, som låg till grund för
1948 års avtal.1 År 1951 fördes förhandlingar i denna fråga mellan representanter
för medicinska högskolans organisationskommitté och Göteborgs

1 Beträffande avtalets innehåll hänvisas till prop. nr 221/1948 s. 52—59.

Kungl. Maj.ts proposition nr 104 år 1957

stad. Förhandlingarna resulterade i en överenskommelse, som innebar en
utökning av de lokaler i centralkomplexet, som enligt punkt 13 i 1948 års
avtal avsetts för medicinsk undervisning och forskning. Det omarbetade
förslaget godkändes av organisationskommittén vid sammanträde den 21
november 1951. Förslaget innebar följande förändringar i förhållande till
1948 års avtal.

I. Utökning av lokaler, som finnes upptagna i 1948 års avtal.

a) en större föreläsningssal utökas från 150 till 200 platser, varjämte vissa
bilokaler tillkommer;

b) två mindre föreläsningssalar utökas från vardera 30 till 60 platser;

c) utökning av det neurofysiologiska laboratoriet;

d) utökning av forskningsavdelning, i avtalet angiven såsom »arbets- och
laboratorieutrymmen för klinikernas läkare»;

e) utökning av antalet jourrum för kandidater från tre till sex.

II. Nytillkomna lokaler för forsknings- och undervisnings ändamål, vilka ej
finnes angivna i 1948 års avtal.

a) en mindre föreläsningssal i anslutning till de röntgendiagnostiska avdelningarna; b)

utökning av den medicinska undersökningscentralen;

c) »museum»;

d) omklädningsrum för de studerande;

e) skrivrum för kandidaterna i anslutning till vårdavdelningarna;

f) rum för kandidater ävensom forskningslaboratorier inom avdelningen
för fysikalisk terapi.

Enligt 1948 års avtal skall staten lämna bidrag med 50 procent till de
verkliga kostnaderna för vissa i avtalet närmare angivna lokaler. Vid den
preliminära överenskommelse, som träffades år 1951, utgick man från att
samma fördelningsgrund skulle gälla för de merkostnader, som föranleddes
dels genom utökningarna av de lokaler, som i det föregående angivits under
I a)—c) och e), dels de lokaler för nya ändamål, som angivits under II a)
och b). De totala byggnadskostnaderna för de lokaler, för vilka kostnaderna
sålunda skulle fördelas lika mellan staten och staden, beräknades år 1951
till 2 226 000 kronor.

1955 års riksdag har beslutat, att de teoretiska institutionerna vid den
medicinska fakulteten i Göteborg skall dimensioneras för ett årligt intag
av 120 medicine studerande. 1955 års läkarutbildningsutredning har vidare
räknat med ett behov av 100 kliniska utbildningsplatser i Göteborg.

I fråga om övriga nytillkomna lokaler, eller de, som angivits under Id)
samt II c)—f) innebär 1951 års överenskommelse, att staten skall svara för
hela kostnaden. Lokalerna är avsedda att utnyttjas för följande ändamål.

Kungl. Maj.ts proposition nr 10 b är 1957

I d) Forskningsavdelning.

Denna avdelning är i 1948 års avtal betecknad »arbets- och laboratorieutrymmen
för klinikernas läkare». Vid ingåendet av nämnda avtal beräknades
omfattningen av forskningsavdelningen till cirka hälften av det
utrymme, som vid den år 1951 gjorda översynen av lokalbehovet befanns
erforderligt. I den ursprungliga planerade mindre forskningsavdelningen
fanns inrymda även lokaler, vilka icke kunde anses vara av intresse för
den medicinska undervisningen och forskningen. Dessa lokaler var av
ungefär samma storlek som de för undervisning och forskning avsedda
lokalerna. Då de senare ansågs alltför små och borde ökas till det dubbla,
syntes det organisationskommittén skäligt, att staten helt bekostade utökningen,
enär staden icke hade något intresse i dessa utrymmens tillkomst.
Konsistoriet delar denna organisationskommitténs uppfattning. Kostnaderna
för utökningen av forskningsavdelningen beräknades år 1951 till 515 000
kronor.

II c) »Museum».

Beteckningen »museum» är missvisande. Här åsyftas ett utrymme under
bänkraderna till den amfiteatraliskt anordnade stora föreläsningssalen,
vilket är avsett för förvaring av undervisningsmateriel. Förslaget att tillvarataga
detta utrymme för sådant ändamål är praktiskt. I likhet med
organisationskommittén finner konsistoriet, att kostnaderna för lokalens
anordnande bör åvila statsverket.

II d) Omklädningsrum för de tjänstgörande kandidaterna.

Några sådana utrymmen fanns icke upptagna i 1948 års förslag, i vilket
man utgick från att de studerande skulle hänga sina ytterkläder och arbetsrockar
i den för besökande avsedda allmänna garderoben. Detta måste
anses synnerligen olämpligt. Omklädningsrummen planeras nu bli förlagda
i souterrainvåningen i nära anslutning till föreläsningssalar och övningslaboratorier.
Kostnaden för iordningställandet av dessa utrymmen bör helt
bestridas av statsverket.

II e) Skrivrum för kandidaterna i anslutning till värdavdelningarna.

I 1948 års avtal upptogs ett utrymme betecknat såsom »dag- och skrivrum
för de studerande». Utrymmet har förlagts i mellersta tvärflygelns
andra våning och omfattar cirka 100 in2. Med utökningen av antalet studerande
blir detta utrymme alldeles för litet. Vid förhandlingarna år 1951
framhöll organisationskommittén, att det var olämpligt att för skrivgöromå!
hänvisa ett så stort antal studerande till ett gemensamt utrymme, långt
avlägset från vårdavdelningarna. Väsentliga fördelar skulle enligt kommitténs
mening vinnas genom att i anslutning till varje vårdavdelning förlägga
ett mindre skrivrum, avsett för de å avdelningen tjänstgörande (i å 7
studerande, som där kunde ostört ägna sig åt sitt arbete. Kostnaderna för
denna anordning beräknades komma att överstiga dem, som eu erforderlig
utökning av det för ändamålet ursprungligen avsedda utrymmet skulle
medföra. En sådan utökning visade sig för övrigt omöjlig alt genomföra
med hänsyn till de lokala förhållandena.

I likhet med organisationskommittén finner konsistoriet, alt stora praktiska
fördelar vinnes ur undcrvisningssynpunkt genom alt förlägga skrivrum
för medicine kandidaterna i anslutning till vårdavdelningarna. Även

4 — llihang till riksdagens protokoll 1957. I sand. AV 10b

50 Kungl. Maj.ts proposition nr 107 år 1957

konsistoriet anser härav föranledda merkostnader böra i sin helhet bäras
av staten.

II f) Rum för kandidater ävensom forskningslaboratorium inom avdelningen
för fysikalisk terapi.

Dessa utrymmen utgör en relativt liten lokalenhet om cirka 130 in2 inom
avdelningen för fysikalisk terapi, vilken i sin helhet kommer att omfatta
omkring 3 500 in2. Forskningslaboratoriet är avsett att främst användas
vid demonstrationer för medicine studerande. Förslaget att anordna dessa
lokaler för undervisningsändamål sammanhänger bl. a. med rehabiliteringsproblemets
alltmer ökade aktualitet. Enär den fysikaliska terapin intager
en central ställning inom rehabilitering, har det ansetts motiverat att till
den stora avdelningen för fysikalisk terapi, som i sin helhet bekostas av
staden, förlägga detta mindre utrymme för undervisning och forskning i
ämnet. Konsistoriet finner denna åtgärd vara starkt motiverad och anser
att därmed förenade kostnader helt böra bestridas av statsmedel.

Sammanlagda kostnaden för de under II c)—f) redovisade lokalerna
beräknades år 1951 till 412 000 kronor.

Samtliga på staten belöpande kostnader för medicinska undervisningsoch
forskningslokaler i centralkomplexet skulle med stöd av 1948 års avtal
och på grundval av de år 1951 gjorda beräkningarna uppgå till 1 113 000
+ 515 000 (Id) + 412 000 (II c)—f) eller tillhopa 2 040 000 kronor. Enligt
de vid samma tid gjorda beräkningarna skulle stadens andel i till- och
ombyggnadsarbetena vid Sahlgrenska sjukhuset uppgå till i runt tal
47 000 000 kronor. På grund av under senare år inträdda förhöjningar av
arbetslöner och materielkostnader kommer kostnaderna, framför allt beträffande
stadens andel, att avsevärt överstiga det beräknade beloppet.

Konsistoriet har funnit de av organisationskommittén föreslagna åtgärderna
för ernående av ökade lokaler för den medicinska undervisningen i
centralkomplexet synnerligen väl motiverade. Uppgörelsen med Göteborgs
stad om kostnadsfördelningen sådan den kommit till uttryck såväl i 1948
års avtal som i överenskommelsen av år 1951 måste anses vara från statens
synpunkt fördelaktig.

Arbetena med centralkomplexets uppförande beräknas vara avslutade
sommaren 1958. Återstoden av å staten fallande del av kostnaderna för
ifrågavarande byggnadsarbeten bör därför anvisas för budgetåret 1957/58.
Då för innevarande budgetår för ändamålet anvisats 1 000 000 kronor, uppgår
det erforderliga medelsbehovet för nästa budgetår till (2 040 000 —
1 000 000) 1 040 000 kronor.

4) Stadsfullmäktige i Göteborg har den 16 februari 1956 beslutat uppdraga
åt stadens sjukhusdirektion att låta utföra nybyggnad för en hudklinik
inom Sahlgrenska sjukhuset. Enligt det förslag, som underställdes
stadsfullmäktiges prövning, beräknades den totala anläggningskostnaden
preliminärt till 7 475 000 kronor, varav statens andel 447 000 kronor. Byggnaden
upptog i detta förslag en total volym av omkring 33 150 m3. En

Kungl. Maj.ts proposition nr iOk är 1957

omarbetning av förslaget har sedermera verkställts, vilket medfört en
minskning av totalvolymen till 31 460 in3. Förslaget, vars närmare utformning
framgår av överlämnade ritningar, har lämnats utan erinran av centrala
sjukvårdsberedningen och därefter godkänts av medicinalstyrelsen
och den medicinska fakulteten.

Den på lokaler för undervisning och forskning om tillhopa 3 100 in3
belöpande kostnaden uppskattas till cirka 620 000 kronor. Konsistoriet
förutsätter, att frågan om kostnadsfördelningen måste bli föremål för förhandlingar
mellan staden och staten, vilka förhandlingar bör anförtros den
statliga förhandlingskommissionen i Göteborg.

1955 års läkarutbildningsutredning har framhållit, att hudklinikens nuvarande
lokaler vid Holtermanska sjukhuset redan med det studentantal,
som förutsatts i propositionen 1954: 212, är helt otillfredsställande och
starkt understrukit nödvändigheten av att alla erforderliga åtgärder vidtages
för att påskynda uppförandet av den nya kliniken.

Arbetet på den nya hudkliniken är avsett att igångsättas i början av
1957. Medelsförbrukningen för byggnadsföretaget fram till den 1 juli 1958
har preliminärt uppskattats till 1 000 000 kronor. Konsistoriet finner det
skäligt att ett visst bidrag till byggnadskostnaderna utbetalas under budgetåret
1957/58 och hemställer om anvisande av 100 000 kronor för ändamålet.

5) 1955 års läkarutbildningsutredning har i sitt nyligen avgivna betänkande
rörande kliniska utbildningsplatser för blivande läkare påtalat bristen
på lokaler för undervisnings- och forskningsändamål vid kvinnokliniken
I. Oavsett utökningen av antalet studerande är det enligt utredningen
nödvändigt, att kliniken utvidgas med såväl jour- och dagrum som demonstrations-
och kurssalar. Vidare bör befintliga laboratorier utökas.

Sjukhusdirektionen har efter framställning från medicinska fakulteten
låtit upprätta ett förslag till ombyggnad av kvinnokliniken I främst i syfte
att erhålla utökade utrymmen för undervisning och forskning. Kostnaderna
för ombyggnaden har beräknats till 1 379 000 kronor. Frågan om
storleken av statens bidrag till byggnadsföretaget bör bli föremål för förhandlingar
mellan staten och staden. Då ombyggnaden främst avser att
tillgodose lokalbehovet för undervisning och forskning, torde huvudparten
av kostnaderna komma att åvila staten.

Arbetena med ombyggnaden torde kunna slutföras under år 1958. Såsom
bidrag till kostnaderna för budgetåret 1957/58 bör av statsmedel anvisas
500 000 kronor.

6) Då förslag uppgjordes till uppförande av Konung Gustaf V:s Jubileumsklinik
i Göteborg, var icke någon medicinsk undervisning planlagd i
Göteborg. När kliniken logs i bruk den 1 juli 1943, fanns därför inga utrymmen
reserverade för undervisning. Vid de kurser i radioterapi och
lumördiagnostik, som hållits sedan år 1952, har använts ett rum i bottenvåningen
om cirka 35 in2, vilket är avsett för journalskrivning. Då vid un -

Kungl. Maj.ts proposition nr 101 är 1957

dervisningen demonstreras fall från kliniken, vilka ofta är mycket svårtransportabla,
måste emellertid undervisningslokaler finnas inom kliniken.

Hittills har undervisningen varit frivillig, och vardera av de två kurserna
per läsår har under senare år besökts av ett 20-tal studerande. Även
för detta ringa antal studerande är den nuvarande lokalen olämplig, enär
den saknar effektiv ventilationsanordning. Den nuvarande provisoriska
lokalen kan på grund av ovan angivna olägenheter svårligen användas vid
den obligatoriska undervisning i radioterapi och lumördiagnostik för medicine
kandidater, som numera beslutats. Det är därför nödvändigt att söka
anskaffa nya och bättre undervisningslokaler inom den närmaste framtiden.
Dylika lokaler erfordras även för annan undervisning, vilken med hänsyn
till bl. a. patienttillgången måste knytas till jubileumskliniken. Härmed avses
den undervisning, som framvuxit under senare år och som meddelas av
på kliniken anställda läkare och teknici, nämligen i livmoder- och äggstockscancerns
klinik och radioterapi i anslutning till kursen i obstetrik och
gynekologi, i radiofysik och strålskydd samt i medicinsk isotopteknik.

Beslut har fattats om att invid jubileumskliniken uppföra en byggnad för
högenergetisk strålning, vilken i första hand skall inrymma en apparat för
1 000 curie radiokobolt. Apparatkostnaderna skall bestridas av riksföreningen
för kräftsjukdomarnas bekämpande, som våren 1956 fattat beslut
om att avsätta medel för detta ändamål. Byggnaden kommer att bekostas av
Göteborgs stad och de fem landsting, under vilka jubileumskliniken sorterar.
Byggnaden skall förläggas mellan jubileumskliniken och stadens bakteriologiska
laboratorium. För ernående av effektivt strålskydd skall byggnaden
uppföras i massiv betong. Dess tak kommer att te sig som eu slät betongplatta
ungefär i nivå med utanför löpande gata. Förslag har väckts att använda
denna betongplatta som grund för en påbyggnad, inrymmande nödvändiga
undervisningslokaler för radioterapi och tumördiagnostik, gynekologisk
tumördiagnostik och radioterapi, radiofysik, strålskydd och radioaktiva
isotopers medicinska användning. Kostnaderna för den sålunda planerade,
ovanför marknivån liggande delen av byggnaden har beräknats till
cirka 600 000 kronor.

Konsistoriet finner den föreslagna lösningen av lokalfrågan för undervisningen
i radioterapi in. in. synnerligen praktisk. Förslaget har stora fördelar
med hänsyn bl. a. till att några särskilda kostnader för grunden till
byggnaden icke uppkomma och till att undervisningslokalerna förlägges i
omedelbar anslutning till jubileumskliniken. Med hänsyn till att den ifrågavarande
byggnadsdelen skall utnyttjas enbart för undervisningsändamål
bör kostnaderna helt bestridas av statsverket. 1955 års läkarutbildningsutredning
har varmt förordat det föreliggande byggnadsprojektet (SOU
1956: 34 sid. 65).

Under förutsättning att 1957 års riksdag godkänner föreliggande förslag
lorde ai''betena kunna fullbordas under budgetåret 1957/58. Konsistoriet

Kungl. Maj.ts proposition nr !0''i ur 1957

hemställer om anvisande av 600 000 kronor för nämnda budgetår för uppförandet
av den för undervisningsändamål avsedda byggnadsdelen samt
föreslår, att förhandlingar upptages mellan staten, å ena sidan, samt Göteborgs
stad och berörda landsting, å andra sidan, rörande kostnadsfördelningen
och andra frågor av sådan art, att de lämpligen hör lösas förhandlingsvägen.

7) Enligt 1948 års avtal mellan staten och staden angående anordnande
av en medicinsk högskola i Göteborg har staden för de studerandes kliniska
undervisning upplåtit bl. a. samtliga tuberkulosavdelningar vid Renströmska
sjukhuset samt för undervisningsändamål i nämnda sjukhus anordnat två
demonstrations- och laboratorierum. Enligt punkt 14 i avtalet skall kostnaderna
för dessa lokaler bestridas av staden, dock att staten lämnar bidrag
därtill med 50 procent, beräknat å de verkliga kostnaderna. Sedan
ifrågavarande lokaler iordningställts, har sjukhusdirektionen i Göteborg
hemställt, att ett belopp av 14 500 kronor, motsvarande halva kostnaderna
för lokalernas anordnande, måtte anvisas såsom ersättning till staden.

Yttranden

Statskontoret, som utgått från att ifrågakommande byggnadsföretag blir
föremål för granskning av byggnadsstyrelsen ur såväl skälighets- som kostnadssynpunkt,
anför.

1955 års läkarutbildningsutredning har i sitt betänkande »Kliniska utbildningsplatser
för blivande läkare» (SOU 1956: 34) föreslagit, att, därest
utökning av antalet utbildningsplatser under medicine licentiatstudierna
anses böra ske vid befintliga lärosäten, densamma bör åstadkommas genom
att bl. a. antalet dylika platser ökas till 100 i Göteborg. I utlåtande den 29
november 1956 över sagda betänkande har statskontoret givit uttryck åt den
uppfattningen, att, då förutsättningar härför syntes föreligga, de nuvarande
medicinska läroanstalterna utnyttjades för genomförande av den
åsyftade utvidgningen av läkarutbildningen. Av den nu förebragta utredningen
synes klart framgå, att de med framställningen avsedda lokaler, vilka
faller utanför ramen för 1948 års avtal, är betingade av det utökade behov
av utbildningsplatser, som 1955 års läkarutbildningsutredning räknat med.
Mot bakgrunden härav och med beaktande av de stora utgifter, som Göteborgs
stad påtagit sig i samband med tillkomsten av den medicinska högskolan
i staden, vill ämbetsverket icke motsätta sig, att staten i enlighet
med förslaget helt svarar för kostnaderna för berörda lokaler.

I avvaktan på resultatet av de förutsatta förhandlingarna mellan staten
och Göteborgs stad (berörda landsting) rörande fördelningen av kostnaderna
för ombyggnad av hudklinik, tillbyggnad av kvinnokliniken I och
anordnande av undervisningslokaler vid jubileumskliniken, bör det enligt
statskontorets mening icke ifrågakomma, att medel nu anvisas för ändamålen
i fråga. Ämbetsverket avstyrker således förslagen härom.

Kanslern för rikets universitet tillstyrker anvisande för nästa budgetår
av 450 000 kronor såsom bidrag till uppförande av de mikrobiologiska in -

Kungl. Maj. ts proposition nr 104 år 1957

stitutionerna. Kanslern tillstyrker likaledes anvisande av 465 000 kronor
för tillbyggnad med en våning till institutionernas flygelbyggnad för att bereda
utrymme för ett odontologiskt-bakteriologiskt laboratorium.

Med utgångspunkt från dels ätt vid Sahlgrenska sjukhuset bör beredas
kliniska utbildningsmöjligheter för 100 studerande årligen, dels av läkarutbildningsreformen
betingade ökade krav på undervisningslokaler, dels
ock det ökade behovet av utrymme för klinisk forskning har kanslern funnit
sig kunna tillstyrka, att kostnaderna för de av konsistoriet i föreliggande
utredning angivna, för undervisning och forskning avsedda lokalerna
bestrides av statsmedel. Statens bidrag till uppförande av centralkomplexet
vid Sahlgrenska sjukhuset beräknas av konsistoriet till sammanlagt
2 040 000 kronor. Härtill kommer den kostnadsökning, som beror på de
efter år 1951 inträdda ökningarna av arbetslöner och materialkostnader,
och som icke nu kan angivas. Då för innevarande budgetår anvisats 1 000 000
kronor, återstår sålunda — förutom nyssnämnda kostnadsökning — ett belopp
av 1 040 000 kronor. Konsistoriet har begärt att detta belopp måtte
ställas till förfogande för budgetåret 1957/58. Byggnadsarbetena å centralkomplexet
beräknas vara avslutade sommaren 1958. Med hänsyn härtill
och till de stora kostnader, varmed Göteborgs stad belastas i samband med
Sahlgrenska sjukhusets utbyggnad, talar starka skäl för att hela det av
konsistoriet äskade beloppet eller 1 040 000 kronor anvisas för budgetåret
1957/58.

Kanslern understryker behovet av nybyggnad för dermato-venereologiska
kliniken samt hänvisar till vad 1955 års läkarutbildningssakkunniga anfört
rörande nödvändigheten av att påskynda detta byggnadsprojekt. De skäl,
som framlagts för förläggning av kliniken till Sahlgrenska sjukhusets område,
är enligt kanslerns mening bärande. Mot den föreslagna utformningen
av kliniken med dess för undervisning och forskning avsedda lokalutrymmen
har kanslern, från de synpunkter han har att företräda, icke funnit
anledning till erinran. I likhet med konsistoriet anser kanslern, att frågan
om fördelningen av kostnaderna för ifrågavarande byggnadsföretag bör bli
föremål för förhandlingar mellan staten och staden och tillstyrker därför,
att statens medicinska förhandlingskommission i Göteborg erhåller det av
konsistoriet angivna förhandlingsuppdraget.

Med hänsyn till vad konsistoriet anfört och då — såvitt kanslern kan
finna — statens andel i kostnaderna för ifrågavarande byggnadsföretag med
säkerhet kommer att väsentligt överstiga förenämnda belopp av 100 000
kronor, biträder kanslern konsistoriets begäran om en medelsanvisning med
detta belopp för budgetåret 1957/58.

Kanslern har blivit övertygad om nödvändigheten av att en utvidgning
av kvinnokliniken I snarast möjligt kommer till stånd med hänsyn till behovet
av lokaler för den medicinska undervisningen och forskningen. Åt
statens medicinska förhandlingskommission i Göteborg torde böra upp -

Kungl. Maj. ts proposition nr 101 år 1957

dragas att upptaga förhandlingar med Göteborgs stad rörande i samband
med detta byggnadsföretag uppkommande frågor. I avvaktan på resultatet
av dessa förhandlingar synes böra anstå med anvisande av bidrag till kostnaderna
för ifrågavarande byggnadsprojekt.

Kanslern understryker det framträdande behovet av att ändamålsenliga
lokaler erhålles för undervisningen i radioterapi och tumördiagnostik jämte
de discipliner, som står i nära samband därmed, samt delar den av universitetsmyndigheterna
hävdade meningen, att dessa lokalutrymmen lämpligen
bör ligga inom eller i direkt anslutning till jubileumskliniken. Frågan
om tillgodoseende av lokalbehovet för undervisningen synes kanslern erhålla
en godtagbar lösning genom den föreslagna påbyggnaden till den blivande
byggnaden för högenergetisk strålning. Med biträdande av förslaget
om förhandlingars upptagande mellan staten och vederbörande kommunala
organ förordar kanslern, att av riksdagen äskas ett anslag om 500 000
kronor för budgetåret 1957/58 till uppförande av ifrågavarande, för den
medicinska undervisningen avsedda påbyggnad.

Förslaget om anvisande av 14 500 kronor för anordnandet av vissa lokaler
inom Renströmska sjukhuset tillstyrkes av kanslern.

Byggnadsstyrelsen uttalar.

Mot storleken av de på statsverket under budgetåret 1957/58 belöpande
kostnaderna för uppförandet av de mikrobiologiska institutionerna inom
Sahlgrenska sjukhuset har styrelsen intet att erinra. Styrelsens synpunkter
på de för undervisningen avsedda lokalerna inom centralkomplexet är
närmare utvecklade i skrivelse den 5 december 1955. Utöver vad då anfördes,
har styrelsen i detta sammanhang intet att erinra beträffande ifrågavarande
byggnadskostnader. Med anledning av förändringar, som sedan år 1952 genomförts
ifråga om sjukhuslokalernas disposition, förutsätter styrelsen
emellertid, att ritningarna sedermera kommer att underställas medicinalstyrelsen
och centrala sjukvårdsberedningen för närmare prövning.

Byggnadsstyrelsen tillstyrker i princip större konsistoriets framställning
beträffande övriga föreslagna byggnadsåtgärder inom Sahlgrenska sjukhusets
område, nämligen uppförandet av en ny hudklinik, vissa ombyggnadsarbeten
vid kvinnokliniken I samt uppförandet av en för undervisning
avsedd byggnadsdel i anslutning till Gustaf V:s jubileumsklinik. De föreslagna
beloppen för statens bidrag till kostnaderna för de båda förstnämnda
byggnadsföretagen föranleder icke någon styrelsens anmärkning. Den uppgivna
kostnaden för undervisningslokalerna vid jubileumskliniken synes
högt beräknad. Fn bearbetning i förenklande syfte av de senare synes därtill
kunna medföra vissa kostnadsbesparingar.

Styrelsen har intet alt erinra mot den uppgivna, på statsverket belöpande
delen av kostnaden för anordnandet av vissa lokaler inom Renströmska
sju khuset.

Departementschefen

.lag förordar att för fullföljande av arbetena med uppförande av de
mikrobiologiska institutionerna för nästa budgetår anvisas ett belopp av
450 001) kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 10''r år 1957

Såsom framgår av den tidigare lämnade redogörelsen har förslag numera
framlagts om anordnande inom det nya mikrobiologiska institutionskomplexet
av lokaler för den blivande tandläkarhögskolans avdelning för klinisk
bakteriologisk odontologi. .lag vill med anledning härav erinra om att 1945
års riksdag i princip beslutat att en tredje tandläkarhögskola skall inrättas
samt att chefen för ecklesiastikdepartementet i proposition nr 138/1955
uttalat, att en dylik högskola borde komma till stånd i Göteborg så snart
det från arbetsmarknadspolitiska och statsfinansiella synpunkter bleve
möjligt. Mot bakgrunden härav synes mig vägande skäl tala för konsistoriets
förslag, som synes innebära stora fördelar ur såväl praktiska som ekonomiska
synpunkter. I avbidan på att tandläkarhögskolan kommer till stånd,
synes laboratorielokalerna kunna användas för undervisningen i hygien,
vilket ämne saknar tillfredsställande institutionslokaler. Då nybyggnad för
det odontologiska laboratoriet avses skola uppföras som eu tillbyggnad av
den bakteriologiska institutionen, måste planeringsarbetet för de båda institutionerna
ske i ett sammanhang. Det är med hänsyn härtill nödvändigt,
att nu taga ställning till konsistoriets förslag i denna del. För egen del finner
jag så uppenbara fördelar vara förenade med detsamma, att jag anser
mig böra förorda att den föreslagna påbyggnaden kommer till stånd. Enligt
vad jag under hand inhämtat kan emellertid med medelsanvisning för byggnadsföretaget
anstå till budgetåret 1958/59.

Jag vill i detta sammanhang anmäla, att medicinska fakulteten vid Göteborgs
universitet i skrivelse den 26 juni 1956 hemställt om en sådan utvidgning
av den bakteriologiska institutionens föreläsnings- och demonstrationssal,
att densamma kan rymma 60 studerande. Detta förslag har tillstyrkts
av universitetskanslern och byggnadsstyrelsen, medan 1955 års
läkarbildningsutredning avstyrkt detsamma. Byggnadsstyrelsen har i avgivet
utlåtande framhållit, att en ökning av demonstrationssalens platsantal är
möjlig utan att märkbart behöva påverka de hittills beräknade sammanlagda
kostnaderna för byggnadsföretaget. Med hänsyn till vad byggnadsstyrelsen
anfört finner jag mig för egen del kunna biträda den föreslagna
utökningen av institutionen.

Enligt gällande avtal mellan staten och Göteborgs stad angående anordnande
av en medicinsk högskola i Göteborg har staden förbundit sig att
i samband med till- och ombyggnad av Sahlgrenska sjukhuset anordna
vissa lokaler för medicinsk undervisning och forskning (p. 13). Staten skall
lämna bidrag till kostnaderna härför med 50 procent beräknade på de verkliga
kostnaderna (p. 14). Ifrågavarande lokaler skall inrymmas i det centralkomplex,
som är under uppförande inom Sahlgrenska sjukhusets område
och som beräknas bli färdigställt sommaren 1958. På stalen i enlighet med
avtalet fallande del av anläggningskostnaden för centralkomplexet beräknades
år 1951 till 1 113 000 kronor, vari inräknats vissa mindre undervisningslokaler,
som med godkännande av dåvarande organisationskommittén

Kungl. Maj:ts proposition nr 10''r år 1957

för medicinska högskolan tillkommit utöver avtalet. Utöver 1948 års avtal
har därjämte med organisationskommitténs gillande tillkommit utökade
lokaler för forskningslaboratorier samt vissa arbets- och laboratorieutrymmen
för tjänstgörande kandidater till en år 1951 beräknad sammanlagd
kostnad av 927 000 kronor, vilken kostnad förutsatts skola helt gäldas av
statsmedel.

För budgetåret 1956/57 hemställde konsistoriet, att 1 500 000 kronor
måtte anvisas för utbetalning till Göteborgs stad såsom en del av statens
bidrag till byggnadsföretaget. Vid anmälan av denna anslagsfråga i 1956
års statsverksproposition (XI ht, s. 223) tillstyrkte jag att å staten fallande
del av kostnaderna för de lokaler, som omfattades av 1948 års avtal, anvisades
för budgetåret 1956/57, varvid jag uppskattade statens bidrag till
1 000 000 kronor. Enär i ärendet förebragt utredning icke givit tillräcklig
ledning för en prövning av frågan om medelsanvisning för de lokaler, som
tillkommit utöver förenämnda avtal, förklarade jag mig icke beredd att då
förorda anvisande av medel till kostnaderna härför. Jag förutsatte att, då
framställning ånyo gjordes om statsbidrag för dessa byggnadsarbeten, denna
åtföljdes av en närmare redogörelse för byggnadsföretagen innehållande
bl. a. uppgifter om de behov ur undervisnings- och forskningssynpunkt, som
ifrågavarande lokaler vore avsedda att tillgodose. Konsistoriet har nu framlagt
utredning i ärendet. Med hänsyn till vad konsistoriet därvid anfört,
anser jag mig kunna tillstyrka, att kostnaderna för de av konsistoriet i
föreliggande utredning angivna, för undervisning och forskning avsedda
lokalerna bestrides av statsmedel. Statens bidrag till uppförande av centralkomplexet
vid Sahlgrenska sjukhuset beräknas av konsistoriet till sammanlagt
2 040 000 kronor. Då för innevarande budgetår anvisats 1 000 000
kronor, återstår sålunda ett belopp av 1 040 000 kronor, vilket bör anvisas
för nästa budgetår.

Den av Göteborgs stad anordnade hud- och könssjukvården är sedan år
1893 förlagd till ett fristående sjukhus, Holtermanska sjukhuset. Enligt
1948 års avtal med Göteborgs stad tjänar sjukhuset tillika som undervisningsklinik
i dermatologi och venereologi (p. 11, C). I detta avtal har förutsatts,
att de i sjukhuset inrymda klinikerna skall överflyttas till en planerad
ny sjukhusanläggning i stadens östra del. Om anordnande av nya kliniker
och avdelningar skall enligt avtalet särskild överenskommelse träffas mellan
staten och staden (p. 11, 3 och 4 st.).

Stadsfullmäktige i Göteborg har numera beslutat uppdraga åt sjukhusdirektionen
i staden att utföra nybyggnad för hudklinik. Den planerade
sjukhusanläggningen i stadens östra del har ännu icke kunnat uppföras.
Med hänsyn till det trängande behovet av nybyggnad för bild- och könskliniken
och betydelsen av att eu dylik klinik förlägges till centralsjukhus
inrymmande andra specialiteter, har stadsfullmäktige beslutat, att nybyggnaden
skall uppföras inom Sahlgrenska sjukhusets område och utföras

5 Biliang till riksdagens protokoll 1957. 1 sand. Xr 101

58 Kungl. Maj.ts proposition nr 104 år 1957

som en fristående byggnad. Den totala anläggningskostnaden har preliminärt
beräknats till 7 475 000 kronor, varav omkring 620 000 kronor beräknas
belöpa på de för undervisning och forskning avsedda lokalutrymmena.

I likhet med universitetskanslern anser jag ett starkt behov föreligga av
nybyggnad för dermato-venereologiska kliniken i Göteborg. Jag vill även
erinra om att 1955 års läkarutbildningsutredning understrukit nödvändigheten
av att alla erforderliga åtgärder vidtages för ett påskyndande av detta
byggnadsprojekt. De skäl, som framlagts för förläggning av kliniken till
Sahlgrenska sjukhusets område, är enligt min mening bärande. Mot den
föreslagna utformningen av kliniken har jag icke funnit anledning till
erinran. Frågan om fördelning av kostnaderna för byggnadsföretaget bör
bli föremål för förhandlingar mellan staten och staden. Då emellertid statens
andel i byggnadskostnaderna med säkerhet kommer att väsentligt överstiga
100 000 kronor, anser jag mig kunna förorda, att detta belopp anvisas
för nästa budgetår för påbörjande av byggnadsföretaget.

Någon medelsanvisning till bestridande av kostnaderna för ombyggnad
av kvinnoklinik I anser jag mig f. n. icke kunna tillstyrka.

Enligt läkarutbildningsreformen har den tidigare frivilliga undervisningen
i radioterapi och tumördiagnostik för medicine kandidater gjorts
obligatorisk. I Göteborg bedrives undervisning i radioterapi f. n. i mycket
provisoriska lokaler. Det är därför nödvändigt att för detta ämne och för
annan närliggande undervisning anskaffa tillräckliga undervisningslokaler,
vilka med hänsyn till bl. a. patienttillgången och svårigheterna att transportera
patienterna bör vara belägna i anslutning till jubileumskliniken.
Såsom konsistoriet framhållit, yppar sig inom en snar framtid möjlighet att
erhålla ändamålsenliga lokaler i omedelbar närhet av kliniken genom en
påbyggnad till en blivande byggnad för högenergetisk strålning. Jag anser
angeläget, att denna möjlighet tillvaratages och tillstyrker sålunda att frågan
om tillgodoseende av lokalbehovet för undervisningen löses på av
konsistoriet föreslaget sätt. En omarbetning av förslaget i kostnadsbesparande
syfte bör dock såsom byggnadsstyrelsen framhållit komma till stånd.
Med hänsyn härtill förordar jag för nästa budgetår en till 500 000 kronor
begränsad medelsanvisning för uppförande av ifrågavarande, för den medicinska
undervisningen avsedda påbyggnad. Enligt vad universitetskanslern
upplyst torde Göteborgs stad ha för avsikt att realisera vissa byggnadsplaner
i samband med förevarande byggnadsprojekt. Med anledning härav
torde förhandlingar mellan staten och vederbörande kommunala organ böra
upptagas angående kostnadsfördelningen och andra frågor av sådan art,
att de lämpligen bör lösas förhandlingsvägen.

För bestridande av kostnaderna för anordnande av vissa lokaler inom
Renströmska sjukhuset bör för nästa budgetår anvisas 14 500 kronor.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle det sammanlagda

Kungl. Maj.ts proposition nr 10b år 1957

medelsbehovet för nästa budgetår uppgå till (450 000 + 1 040 000 +100 000
+ 500 000 + 14 500) 2 104 500 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att

a) besluta att de mikrobiologiska institutionerna i Göteborg
jämväl skall inrymma lokaler för odontologiskt laboratorium
i enlighet med av mig i det föregående förordat
förslag;

b) till Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Sahlgrenska
sjukhuset i Göteborg m. m. för budgetåret 1957/58 under
elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 2 104 500
kronor.

Med bifall till vad föredragande departementschefen
sålunda, med instämmande av statsrådets
övriga ledamöter, hemställt, förordnar Hans Maj :t
Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Birgit Strand

Kungl. Maj:ts proposition nr 101 år 1957

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

Utbyggande av Karolinska sjukhuset...................................... 3

Förslag............................................................. 4

Motiv.............................................................. 4

Departementschefen................................................. 13

Karolinska sjukhuset: Utrustning......................................... 17

Förslag............................................................. 17

Motiv.............................................................. 18

Departementschefen................................................. 19

Samarbete med Stockholms stad och Stockholms läns landsting för uppförande och
drift av neurologiska och neurokirurgiska kliniker vid karolinska sjukhuset... 20

Inledning........................................................... 20

Förhandlingskommissionens förslag till avtal........................... 21

Yttranden.......................................................... 25

Departementschefen................................................. 27

Bidrag till om- och tillbyggnad av Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka

barn m. m........................................................... 29

Inledning........................................................... 29

Förhandlingskommissionens utredning och förslag...................... 30

Yttranden.......................................................... 38

Departementschefen................................................. 40

Uppförande av en barnpsykiatrisk klinik vid lasarettet i Lund............... 42

Inledning........................................................... 42

Lasarettsdirektionens skrivelse den 12 juli 1954 jämte yttranden........ 42

Byggnadsstyrelsens utredning och förslag.............................. 43

Departementschefen................................................. 44

Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg m. m... 45

Förslag............................................................. 45

Motiv.............................................................. 45

Yttranden.......................................................... 53

Departementschefen................................................. 55

IDUNS TRYCKERI. ESSELTE. STHLM 57
703169