Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965 (Proposition 1965:106)

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

Nr 106

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående
ändring i lagen om val till riksdagen m. m.;
given Stockholms slott den 26 mars 1965.

Under åberopande av bilagda i statsrådet förda protokoll över justitiedepartementsärenden
vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

dels att — under förutsättning av slutligt godkännande av det av 1964
års riksdag såsom vilande antagna förslaget till ändrad lydelse av § 16 riksdagsordningen
— antaga härvid fogade förslag till

1) lag angående ändrad lydelse av 38 § lagen den 26 november 1920
(nr 796) om val till riksdagen;

2) lag om ändrad lydelse av 6 § kommunallagen den 18 december 1953
(nr 753);

3) lag om ändrad lydelse av 6 § kommunallagen för Stockholm den 1
mars 1957 (nr 50);

4) lag angående ändrad lydelse av 9 § lagen den 2 juni 1961 (nr 436) om
församlingsstyrelse;

5) lag om ändrad lydelse av 8 § kommunala vallagen den 6 juni 1930
(nr 253);

dels att — under förutsättning av slutligt godkännande av det av 1964
års riksdag såsom vilande antagna förslaget till ändrad lydelse av § 24
riksdagsordningen — antaga härvid fogade förslag till

6) lag angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val
till riksdagen;

7) lag om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253).

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,
enligt Dess nådiga beslut:

BERTIL

Herman Kling

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att rösträtt vid kommunala val skall liksom tidigare
föreslagits beträffande val till riksdagens andra kammare inträda
kalenderåret efter det då vederbörande fyllt 20 år.

Vidare förordas i propositionen att väljare, som till följd av sjukdom,
lyte, vanförhet eller hög ålder är förhindrad att inställa sig vid valförrättning,
skall få rösta genom valsedelsförsändelse. Behörighet att avlämna
sådan försändelse föreslås tillkomma den som är barn eller barnbarn till
väljaren eller är väljarens fader, moder eller syskon eller är väljarens vårdare,
allt under förutsättning att vederbörande fyllt 18 år.

1 intrång till riksdagens protokoll 1065. 1 samt. tVr 100

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

1) Förslag
till

Lag

angående ändrad lydelse av 38 § lagen den 26 november 1920 (nr 796)

om val till riksdagen

Härigenom förordnas, att 38 § lagen den 26 november 1920 om val till
riksdagen1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Röstlängd upprättas före den 30
juni varje år och skall efter mantalslängden
för samma år upptaga
alla invånare inom valdistriktet, vilka
uppnått eller under kalenderåret
uppnå en ålder av tjuguett år. Envar
sådan person, om vilken upplysning
ej vinnes, att han den 10 juni
brister i något av vad lag stadgar
såsom villkor för rösträtt, antecknas
i längden såsom röstberättigad;
dock att i fråga om den, som först
under kalenderåret uppnått eller
uppnår en ålder av tjuguett år, anmärkes,
att rösträtt ej tillkommer
honom förr än efter utgången av
löpande kalenderår.

Närmare föreskrifter-----

§•

Röstlängd upprättas före den 30
juni varje år och skall efter mantalslängden
för samma år upptaga alla
invånare inom valdistriktet, vilka
uppnått eller under kalenderåret
uppnå en ålder av tjugo år. Envar
sådan person, om vilken upplysning
ej vinnes, att han den 10 juni
brister i något av vad lag stadgar
såsom villkor för rösträtt, antecknas
i längden såsom röstberättigad;
dock att i fråga om den, som först
under kalenderåret uppnått eller
uppnår en ålder av tjugo år, anmärkes,
att rösträtt ej tillkommer honom
förr än efter utgången av löpande
kalenderår.

------ av Konungen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1966.

1966 års röstlängd skall, även i vad angår annat än rösträttsåldern, upprältas
med iakttagande av de villkor för rösträtt som skola gälla från tillkomsten
av nämnda röstlängd.

1 Senaste lydelse av 38 § se 1945: 245.

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

2) Förslag
till
Lag

om ändrad lydelse av 6 § kommunallagen den 18 december 1953 (nr 753)

Härigenom förordnas, att 6 § kommunallagen den 18 december 1953 skall
erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

6 §•

Rösträtt vid val av fullmäktige till- Rösträtt vid val av fullmäktige tillkommer
envar inom kommunen kommer envar inom kommunen
mantalsskriven svensk medborgare, mantalsskriven svensk medborgare,
som senast under nästföregående som senast under nästföregående
kalenderår uppnått tjuguett års ål- kalenderår uppnått tjugo års ålder
der och ej är omyndig. Varje röst- och ej på grund av domstols förklaberättigad
äger en röst. ring är eller efter uppnådd myndig hetsålder

skall förbliva omyndig.
Varje röstberättigad äger en röst.

Om upprättande----------—----kommunala vallagen.

Denna lag träder i kraft, när den år 1966 upprättade röstlängden kommit
till stånd.

3) Förslag
till
Lag

om ändrad lydelse av 6 § kommunallagen för Stockholm den 1 mars

1957 (nr 50)

Härigenom förordnas, att 6 § kommunallagen för Stockholm den 1 mars
1957 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

6 §•

Rösträtt vid val av stadsfullmäktige
tillkommer envar inom staden
mantalsskriven svensk medborgare,
som senast under nästföregående
kalenderår uppnått tjuguett års ål -

Rösträtt vid val av stadsfullmäktige
tillkommer envar inom staden
mantalsskriven svensk medborgare,
som senast under nästföregående
kalenderår uppnått tjugo års ålder

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

(Nuvarande lydelse)

der och ej är omyndig. Varje röstberättigad
äger en röst.

Om upprättande — —----

(Föreslagen lydelse)

och ej på grund av domstols förklaring
är eller efter uppnådd myndighetsålder
skall förbliva omyndig.
Varje röstberättigad äger en röst.
----kommunala vallagen.

Denna lag träder i kraft, när den år 1966 upprättade röstlängden kommit
till stånd.

4) Förslag
till
Lag

angående ändrad lydelse av 9 § lagen den 2 juni 1961 (nr 436) om

församlingsstyrelse

Härigenom förordnas, att 9 § lagen den 2 juni 1961 om församlingsstyrelse
skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

Rösträtt vid val av kyrkofullmäktige
tillkommer envar inom församlingen
mantalsskriven svensk medborgare,
som är medlem av svenska
kyrkan och som senast under nästföregående
kalenderår uppnått tjuguett
års ålder och ej är omyndig.
Varje röstberättigad äger en röst.

Den som---

Om upprättande

(Föreslagen lydelse)

§•

Rösträtt vid val av kyrkofullmäktige
tillkommer envar inom församlingen
mantalsskriven svensk medborgare,
som är medlem av svenska
kyrkan och som senast under nästföregående
kalenderår uppnått tjugo
års ålder och ej på grund av domstols
förklaring är eller efter uppnådd
myndighetsålder skall förbliva
omyndig. Varje röstberättigad äger
en röst.

— annan församling.

---kommunala vallagen.

Denna lag träder i kraft, när den år 1966 upprättade röstlängden kommit
till stånd.

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

5) Förslag
till
Lag

om ändrad lydelse av 8 § kommunala vallagen den 6 juni 1930 (in 253)

Härigenom förordnas, att 8 § kommunala vallagen den 6 juni 19301 skall

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan
(Nuvarande lydelse)

I röstlängden skola enligt mantalslängden
för året upptagas alla inom
valdistriktet mantalsskrivna personer,
vilka uppnått eller under kalenderåret
uppnå en ålder av tjuguett
år, med angivande för var och en,
huruvida han äger eller saknar rösträtt
vid val av kommunal- eller
stadsfullmäktige och landstingsmän.

Envar sådan person, om vilken
upplysning ej vinnes, att han den 10
juni brister i något av vad lag stadgar
såsom villkor för rösträtt vid
val, som i första stycket sägs, antecknas
i längden såsom röstberättigad;
dock att i fråga om den, som
först under kalenderåret uppnått
eller uppnår en ålder av tjuguett år,
anmärkes, att rösträtt ej tillkommer
honom förr än efter utgången
av löpande kalenderår.

Där en----------

Närmare föreskrifter —---- -

angives.

(Föreslagen lydelse)

I röstlängden skola enligt mantalslängden
för året upptagas alla inom
valdistriktet mantalsskrivna personer,
vilka uppnått eller under kalenderåret
uppnå en ålder av tjugo år,
med angivande för var och en, huruvida
han äger eller saknar rösträtt
vid val av kommunal- eller
stadsfullmäktige och landstingsmän.

Envar sådan person, om vilken
upplysning ej vinnes, att han den 10
juni brister i något av vad lag stadgar
såsom villkor för rösträtt vid
val, som i första stycket sägs, antecknas
i längden såsom röstberättigad;
dock att i fråga om den, som
först under kalenderåret uppnått
eller uppnår en ålder av tjugo år, anmärkes,
att rösträtt ej tillkommer
honom förr än efter utgången av
löpande kalenderår.

— i längden.

— ----- av Konungen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1966.

1966 års röstlängd skall, även i vad angår annat än rösträttsåldern, upprättas
med iakttagande av de villkor för rösträtt som skola gälla från tillkomsten
av nämnda röstlängd.

1 Senaste lydelse av 8 § se 1953: 756.

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

6) Förslag
till
Lag

angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val

till riksdagen

Härigenom förordnas, att 62—64 §§, 74 § och 96 § lagen den 26 november
1920 om val till riksdagen1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan
angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Vill äkta make ingiva valsedel genom
andra maken, skall valsedelsförsändelse
anordnas tidigast trettio
dagar före valet.

1 Senaste lydelse av 62 § se 1962: 71, av 63
se 1960:59 och av 96 § se 1963:127.

§•

Äkta make äger ingiva valsedel genom
andra maken. Vill make begagna
denna rätt, skall valsedelsförsändelse
anordnas enligt bestämmelserna
i denna paragraf. Sådan försändelse
må anordnas tidigast trettio
dagar före valet.

För valsedelsförsändelse skall användas
ett valkuvert (innerkuvert)
och ett ytterkuvert, båda av särskilt
slag. Om beskaffenheten av kuvert
och tillhandahållande därav stadgas
i 96 §. Ej må för ändamålet andra
kuvert brukas.

Väljaren skall själv frivilligt inlägga
sin valsedel i innerkuvertet
och tillsluta detta samt i närvaro av
ett vittne inlägga innerkuvertet i ytterkuvertet,
vilket omedelbart därpå
tillslutes av väljaren. Därefter
skall väljaren på ytterkuvertet teckna
förklaring på heder och samvete
att vid valsedelsförsändelsens anordnande
tillgått på detta sätt. Vid
namnunderskriften tecknas uppgift
på det valdistrikt väljaren vid tiden
för valet tillhör och hans hemvist
inom valdistriktet.

Vittnet intygar på ytterkuvertet,
med angivande av dag och ort för
intygets meddelande, att väljaren
egenhändigt undertecknat förkla§
se 1956: 299, av 64 § se 1957:159, av 74 §

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

(Nuvarande lydelse)

Väljaren skall själv frivilligt inlägga
sin valsedel i innerkuvertet och
tillsluta detta samt i närvaro av ett
vittne inlägga innerkuvertet i ytterkuvertet,
vilket omedelbart därpå
tillslutes av väljaren. En å ytterkuvertet
anbragt förklaring att sålunda
tillgått skall därefter av väljaren
egenhändigt undertecknas. Vid namnet
tecknas uppgift å det valdistrikt
väljaren vid tiden för valet tillhör
och hans hemvist inom valdistriktet.

Vittnet intygar å ytterkuvertet,
med angivande av dag och ort för
intygets meddelande, att väljaren
egenhändigt undertecknat nämnda
förklaring. Till vittne må ej tagas
väljarens make och ej heller barn
till väljaren eller hans make.

(Föreslagen lydelse)

ringen och att något förhållande som
strider mot denna icke är känt för
vittnet. Till vittne må ej tagas väljarens
make, barn till väljaren eller
till hans make och ej heller den som
är under adcrton år.

§•

Väljare, som till följd av sjukdom,
lyte, vanförhet eller hög ålder är
oförmögen att inställa sig vid valförrättningen
för det valdistrikt där
han är uppförd i röstlängden, äger
ingiva valsedel genom den som är
barn eller barnbarn till väljaren eller
är väljarens fader, moder eller syskon
eller är väljarens vårdare. Den
som är under aderton år må dock
icke anlitas härför. Vill väljaren rösta
på detta sätt, skall valsedelsförsändelse
anordnas enligt bestämmelserna
i denna paragraf. Sådan försändelse
må anordnas tidigast trettio
dagar före valet.

Väljaren skall själv frivilligt inlägga
sin valsedel i innerkuvertet och
tillsluta detta samt i närvaro av den
som skall ingiva valsedeln och ett
vittne inlägga innerkuvertet i ytterkuvertet,
vilket omedelbart därpå
tillslutes av väljaren. Därefter skall
väljaren på ytterkuvertet teckna förklaring
på heder och samvete att
han till följd av sjukdom, lyte, vanförhet
eller hög ålder är oförmögen
att inställa sig vid valförrättningen
för sitt valdistrikt samt att vid valsedelsförsändelsens
anordnande tillgått
på nu angivet sätt. Vid namnunderskriften
tecknas uppgift på det
valdistrikt väljaren vid tiden för valet
tillhör och hans hemvist inom
valdistriktet.

Rungl. Maj:ts proposition nr 106 år 1965

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Både den som skall ingiva valsedeln
och vittnet intyga på ytterku -

Äkta make, som vill avgiva valsedel
för andre maken, avlämnar vid
valförrättningen till ordföranden
valsedelsförsändelse, varom sägs i 62
och 63 §§. Finnes att väljaren är röstberättigad,
att ytterkuvertet är sådant,
som avses i 63 §, samt att därå
äro tecknade förklaring av väljaren
ävensom vittnesintyg i behörigt
skick, och förekommer ej skälig anledning
antaga, att ytterkuvertet blivit
efter tillslutandet öppnat, bryter
ordföranden ytterkuvertet; i annat
fall skall det ej mottagas.

Är innerkuvertet sådant, som avses
i 63 §, samt tillslutet och utan
annat märke än i 96 § föreskriven
ändamålsbeteckning, skall ordföranden
omedelbart nedlägga kuvertet i
valurnan, i sammanhang varmed i
röstlängden vid väljarens namn göres
anteckning, att rösträtten utövats.

Är innerkuvertet ej sådant, som
avses i 63 §, eller ej tillslutet eller
finnes å detsamma annat märke än
ändamålsbeteckningen, skall det
återlämnas.

Äkta make, vilken röstar i den
ordning, som i 70 § sägs, äger där -

vertet, med angivande av dag och ort
för intygets meddelande, att väljaren
egenhändigt undertecknat förklaringen
och att något förhållande
som strider mot denna icke är känt
för dem. Till vittne må ej tagas väljarens
make, barn till väljaren eller
till hans make och ej heller den som
är under aderton år.

§•

Valsedelsförsändelse som avses i
62 § avlämnas vid valförrättningen
till ordföranden av väljarens make.
Valsedelsförsändelse enligt 63 § avlämnas
på motsvarande sätt av den
som är behörig därtill och på försändelsens
ytterkuvert tecknat sig
såsom ingivare av väljarens valsedel.

Finnes att väljaren är röstberättigad,
att ytterkuvertet är av föreskriven
beskaffenhet samt att på ytterkuvertet
äro tecknade förklaring
av väljaren ävensom intyg i behörigt
skick, och förekommer ej skälig
anledning antaga, att ytterkuvertet
blivit efter tillslutandet öppnat,
bryter ordföranden ytterkuvertet; i
annat fall skall det ej mottagas.

Är innerkuvertet av föreskriven
beskaffenhet samt tillslutet och utan
annat märke än i 96 § angiven ändamålsbeteckning,
skall ordföranden
omedelbart nedlägga kuvertet i valurnan,
i sammanhang varmed i röstlängden
vid väljarens namn göres
anteckning att rösträtten utövats.

Är innerkuvertet ej av föreskriven
beskaffenhet eller ej tillslutet eller
finnes på detsamma annat märke än
ändamålsbeteckningen, skall det
återlämnas.

§•

Äkta make, vilken röstar i den
ordning som i 70 § sägs, äger därvid

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

(Nuvarande lydelse)

vid avgiva valsedel jämväl för andra
maken. För sådant fall skall valsedelsförsändelse
anordnas på sätt och
inom tid, som i 62 och 63 §§ sägs.

Äkta make,---------— — anordnat försändelsen.

Finnes att —----—---— — för avlämnandet.

I sammanhang---------omförmälda förteckning

Därefter tillsluter röstmottagaren ytterkuvertet.

(Föreslagen lydelse)

avgiva valsedel jämväl för andra
maken. För sådant fall skall valsedelsförsändelse
anordnas på sätt och
inom tid som i 62 § sägs.

96 §.

Kuvert, varom förmäles i 60, 63
och 73 §§, skola vara av ogenomskinligt
papper samt, vad varje särskilt
slag angår, lika till storlek och
beskaffenhet. Kuverten skola vara
försedda med ändamålsheteckning
enligt av Konungen fastställda formulär.
Kuverten skola tillverkas endast
genom statsverkets försorg samt
på dess bekostnad tillhandahållas
valnämnden ävensom röstmottagare.
I 63 § omförmälda kuvert ävensom
ytterkuvert som avses i 73 § skola
på statsverkets bekostnad tillhandahållas
jämväl i riksdagen representerat
politiskt parti. I

I 63 § omnämnda kuvert och ytterkuvert
som avses i 73 § skola i
god tid före valet finnas tillgängliga
hos valnämnden ävensom hos de
tjänstemän eller andra personer, åt
vilka valnämnden uppdrager att i sådant
hänseende tillhandagå väljarna.
Nyssnämnda ytterkuvert skola
inom samma tid härjämte finnas tillgängliga
å postanstalt samt å svensk
beskickning, svenskt konsulat eller
svenskt fartyg, där röstmottagning
äger rum.

Det åligger —- — —--—---

Blanketter till---— — —--

Kuvert, varom förmäles i 60, 62,
63 och 73 §§, skola vara av ogenomskinligt
papper samt, vad varje särskilt
slag angår, lika till storlek och
beskaffenhet. Kuverten skola vara
försedda med ändamålsheteckning
enligt av Konungen fastställda formulär.
Kuverten skola tillverkas endast
genom statsverkets försorg samt
på dess bekostnad tillhandahållas
valnämnden. Kuvert som avses i 60,
62 och 73 §§ tillställas på statsverkets
bekostnad även röstmottagare.
I 62 och 63 §§ omförmälda kuvert
ävensom ytterkuvert som avses i
73 § skola på statsverkets bekostnad
tillhandahållas jämväl i riksdagen
representerat politiskt parti.

I 62 och 63 §§ omnämnda kuvert
och ytterkuvert som avses i 73 §
skola i god tid före valet finnas tillgängliga
hos valnämnden ävensom
hos de tjänstemän eller andra personer,
åt vilka valnämnden uppdrager
att i sådant hänseende tillhandagå
väljarna. Nyssnämnda ytterkuvert
skola inom samma tid härjämte finnas
tillgängliga å postanstalt samt å
svensk beskickning, svenskt konsulat
eller svenskt fartyg, där röstmottagning
äger rum.

----73 §§ sägs.

- — tillhandahållas valnämnden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1966.

lf Ilihang till riksdagens protokoll 106!). 1 samt. Nr 10G

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

7) Förslag
till
Lag

om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253)

Härigenom förordnas, att 28—30 §§, 39 § och 60 § kommunala vallagen
den 6 juni 19301 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

28 §.

Äkta make må ingiva valsedel genom
andra maken. Vill make begagna
den rätt nu är sagd, skall valsedelsförsändelse
anordnas tidigast
trettio dagar före valet.

Äkta make äger ingiva valsedel
genom andra maken. Vill make begagna
denna rätt, skall valsedelsförsändelse
anordnas enligt bestämmelserna
i denna paragraf. Sådan
försändelse må anordnas tidigast
trettio dagar före valet.

För valsedelsförsåndelse skall användas
ett valkuvert (innerkuvert)
och ett ytterkuvert, båda av särskilt
slag. Om beskaffenheten av kuvert
och tillhandahållande därav stadgas
i 60 §. Ej må för ändamålet andra
kuvert brukas.

Väljaren skall själv frivilligt inlägga
sin valsedel i innerkuvertet och
tillsluta detta samt i närvaro av ett
vittne inlägga innerkuvertet i ytterkuvertet,
vilket omedelbart därpå
tillslutes av väljaren. Därefter skall
väljaren på ytterkuvertet teckna förklaring
på heder och samvete att vid
valsedels försändelsens anordnande
tillgått på detta sätt. Vid namnunderskriften
tecknas uppgift på det
valdistrikt väljaren vid tiden för valet
tillhör och hans hemvist inom
valdistriktet.

Vittnet intygar på ytterkuvertet,
med angivande av dag och ort för intygets
meddelande, att väljaren egenhändigt
undertecknat förklaringen
och att något förhållande som strider
mot denna icke är känt för vittnet.
Till vittne må ej tagas väljarens

1 Senaste lydelse av 28 § se 1962:72, av 29 § se 1956:300, av 30 § se 1957:160, av 39 §
se 1961: 606 och av 60J se 1963:128.

Kungl. Maj:ts proposition nr 106 ar 1965
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

För valsedelsförsändelse skall användas
ett valkuvert (innerkuvert)
och ett ytterkuvert, båda av särskilt
slag. Om beskaffenhet av kuvert och
tillhandahållande därav stadgas i
60 §. Ej må för ändamålet andra kuvert
brukas.

Väljaren skall själv frivilligt inlägga
sin valsedel i innerkuvertet och
tillsluta detta samt i närvaro av ett
vittne inlägga innerkuvertet i ytterkuvertet,
vilket omedelbart därpå
tillslutes av väljaren. En å ytterkuvertet
anbragt förklaring att sålunda
tillgått skall därefter av väljaren
egenhändigt undertecknas. Vid namnet
tecknas uppgift å det valdistrikt
väljaren vid tiden för valet tillhör
och hans hemvist inom valdistriktet.

Vittnet intygar å ytterkuvertet med
angivande av dag och ort för intygets
meddelande, att väljaren egenhändigt
undertecknat nämnda förklaring.
Till vittne må ej tagas väljarens
make och ej heller barn till
väljaren eller hans make.

make, barn till väljaren eller till
hans make och ej heller den som är
under aderton år.

§•

Väljare, som till följd av sjukdom,
lyte, vanförhet eller hög ålder
är oförmögen att inställa sig vid valförrättningen
för det valdistrikt där
han är uppförd i röstlängden, äger
ingiva valsedel genom den som är
barn eller barnbarn till väljaren eller
är väljarens foder, moder eller
syskon eller är väljarens vårdare.
Den som är under aderton år må
dock icke anlitas härför. Vill väljaren
rösta på detta sätt, skall valsedelsförsändelse
anordnas enligt bestämmelserna
i denna paragraf. Sådan
försändelse må anordnas tidigast
trettio dagar före valet.

För valsedelsförsändelse skall användas
ett valkuvert (innerkuvert)
och ett ytterkuvert, båda av särskilt
slag. Om beskaffenheten av kuvert
och tillhandahållande därav stadgas
i 60 §. Ej må för ändamålet andra
kuvert brukas.

Väljaren skall själv frivilligt inlägga
sin valsedel i innerkuvertet och
tillsluta detta samt i närvaro av den
som skall ingiva valsedeln och ett
vittne inlägga innerkuvertet i ytterkuvertet,
vilket omedelbart därpå
tillslutes av väljaren. Därefter skall
väljaren på ytterkuvertet teckna förklaring
på heder och samvete att han
till följd av sjukdom, lyte, vanförhet
eller hög ålder är oförmögen att
inställa sig vid valförrättningen för
sitt valdistrikt samt att vid valsedclsförsändelsens
anordnande tillgått
på nu angivet sätt. Vid namnunderskriften
tecknas uppgift på det
valdistrikt väljaren vid tiden för valet
tillhör och hans hemvist inom
valdistriktet.

llådc den som skall ingiva valsedeln
och vittnet intyga på ytterkuvertet,
med angivande av dag och ort

Kiingl. Maj.ts proposition nr 106 ar 1965

(Nuvarande lydelse)

Äkta make, som vill avgiva valsedel
för andra maken, avlämnar vid
valförrättningen till ordföranden valsedelsförsändelse
varom sägs i 28 och
29 §§. Finnes att väljaren är röstberättigad,
att ytterkuvertet är sådant,
som avses i 29 §, samt att därå
äro tecknade förklaring av väljaren
ävensom vittnesintyg i behörigt skick,
och förekommer ej skälig anledning
antaga att ytterkuvertet blivit efter
tillslutandet öppnat, bryter ordföranden
ytterkuvertet; i annat fall skall
det ej mottagas.

Är innerkuvertet sådant, som avses
i 29 §, samt tillslutet och utan
annat märke än i 60 § föreskriven
ändamålsbeteckning, skall ordföranden
omedelbart nedlägga kuvertet i
valurnan, i sammanhang varmed i
röstlängden vid väljarens namn göres
anteckning, att rösträtten utövats.

Är innerkuvertet ej sådant, som
avses i 29 §, eller ej tillslutet eller
finnes å detsamma annat märke än
ändamålsbeteckningen, skall det
återlämnas.

Äkta make, vilken röstar i den ordning,
som i 35 § sägs, äger därvid
jämväl för andra maken avgiva valsedel,
avseende samma val eller annat
kommunalval, som äger rum
samtidigt. För sådant fall skall val -

(Föreslagen lydelse)

för intygets meddelande, att väljaren
egenhändigt undertecknat förklaringen
och att något förhållande
som strider mot denna icke är känt
för dem. Till vittne må ej tagas väljarens
make, barn till väljaren eller
till hans make och ej heller den som
är under aderton år.

§•

Valsedelsförsändelse som avses i
28 § avlämnas vid valförrättningen
till ordföranden av väljarens make.
Valsedelsförsändelse enligt 29 § avlämnas
på motsvarande sätt av den
som är behörig därtill och på försändelsens
ytterkuvert tecknat sig
såsom ingivare av väljarens valsedel.

Finnes att väljaren är röstberättigad,
att ytterkuvertet är av föreskriven
beskaffenhet samt att på ytterkuvertet
äro tecknade förklaring
av väljaren ävensom intyg i behörigt
skick, och förekommer ej skälig anledning
antaga, att ytterkuvertet blivit
efter tillslutandet öppnat, bryter
ordföranden ytterkuvertet; i annat
fall skall det ej mottagas.

Är innerkuvertet av föreskriven
beskaffenhet samt tillslutet och utan
annat märke än i 60 § angiven ändamålsbeteckning,
skall ordföranden
omedelbart nedlägga kuvertet i valurnan,
i sammanhang varmed i röstlängden
vid väljarens namn göres
anteckning att rösträtten utövats.

Är innerkuvertet ej av föreskriven
beskaffenhet eller ej tillslutet eller
finnes på detsamma annat märke än
ändamålsbeteckningen, skall det
återlämnas.

§•

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 ar 19bo

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

sedelsförsändelse anordnas på sätt sedelsförsändelse anordnas på sätt
och inom tid, som i 28 och 29 §§ och inom tid som i 28 § sägs.
sägs.

Äkta make,--------- anordnat försändelsen.

Finnes att---- -—----för avlämnandet.

I sammanhang — ----------omförmälda förteckning.

Därefter tillsluter röstmottagaren ytterkuvertet.

Kuvert, varom förmäles i 26, 29
och 38 §§, skola vara av ogenomskinligt
papper samt, vad varje särskilt
slag angår, lika till storlek och beskaffenhet.
Kuverten skola vara försedda
med ändamålsbeteckning enligt
av Konungen fastställda formulär.
Kuverten skola tillverkas endast
genom statsverkets försorg.

I 26 och 29 §§ omförmälda kuvert
tillhandahållas kommuner och församlingar
mot ersättning.

Kuvert, som avses i 29 och 38 §§,
tillställas röstmottagare på statsverkets
bekostnad. Ytterkuvert, som avses
i 38 §, tillhandahållas på statsverkets
bekostnad även valnämnden.

I 29 § omförmälda kuvert samt ytterkuvert,
som avses i 38 §, skola på
statsverkets bekostnad tillhandahållas
jämväl i riksdagen representerat
politiskt parti.

I 29 § omnämnda kuvert av de slag,
som erfordras för inom valdistriktet
förekommande val, samt ytterkuvert,
som avses i 38 §, skola i god tid före
varje val, finnas tillgängliga hos valnämnden
ävensom hos de tjänstemän
eller andra personer, åt vilka
valnämnden uppdrager att i sådant
hänseende tillhandagå väljarna. Sistnämnda
ytterkuvert skola inom samma
tid finnas tillgängliga även å
postanstalt samt å svensk beskickning,
svenskt konsulat eller svenskt
fartyg, där röstmottagning äger rum.

Det åligger — ----—-----

§•

Kuvert, varom förmäles i 26, 28, 29
och 38 §§, skola vara av ogenomskinligt
papper samt, vad varje särskilt
slag angår, lika till storlek och beskaffenhet.
Kuverten skola vara försedda
med ändamålsbeteckning enligt
av Konungen fastställda formulär.
Kuverten skola tillverkas endast
genom statsverkets försorg.

I 26, 28 och 29 §§ omförmälda kuvert
tillhandahållas kommuner och
församlingar mot ersättning.

Kuvert, som avses i 28 och 38 §§,
tillställas röstmottagare på statsverkets
bekostnad. Ytterkuvert, som avses
i 38 §, tillhandahållas på statsverkets
bekostnad även valnämnden.
I 28 och 29 §§ omförmälda kuvert
samt ytterkuvert, som avses i 38 §,
skola på statsverkets bekostnad tillhandahållas
jämväl i riksdagen representerat
politiskt parti.

I 28 och 29 §§ omnämnda kuvert
av de slag, som erfordras för inom
valdistriktet förekommande val,
samt ytterkuvert, som avses i 38 §,
skola i god tid före varje val, finnas
tillgängliga hos valnämnden ävensom
hos de tjänstemän eller andra
personer, åt vilka valnämnden uppdrager
alt i sådant hänseende tillhandagå
väljarna. Sistnämnda ytterkuvert
skola inom samma tid finnas
tillgängliga även å postanstalt samt
å svensk beskickning, svenskt konsulat
eller svenskt fartyg, där röstmottagning
äger rum.

38 §§ sägs.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1966.

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms
slott den 26 mars 1965.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman,

Hermansson, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen
för justitiedepartementet, statsrådet Kling, fråga om vissa ändringar i
vallagstiftningen m. in. och anför.

Genom prop. 1964: 140 har riksdagen förelagts förslag till ändrad lydelse
av § 16 riksdagsordningen. Förslaget innebär att rösträtt vid val till riksdagens
andra kammare skall inträda kalenderåret efter det vederbörande fyllt
tjugo år, dock att rösträtt ej skall få utövas av den som på grund av domstols
förklaring är eller efter uppnådd myndighetsålder skall förbli omyndig.
Vidare har genom propositionen framlagts förslag till ändrad lydelse av § 24
riksdagsordningen i syfte att öppna möjlighet att införa sådana bestämmelser
i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val till riksdagen (ValL) att
röstberättigad, som till följd av sjukdom, lyte, vanförhet eller hög ålder är
oförmögen att inställa sig vid valförrättning, skall få avge valsedel genom
annan person. Båda dessa grundlagsförslag har av 1964 års riksdag antagits
såsom vilande för vidare grundlagsenlig behandling (KU 19).

I prop. 1964: 140 har förutsatts att, därest grundlagsförslaget om en sänkning
av rösträttsåldern vid andrakammarval antogs såsom vilande av riksdagen,
förslag om en motsvarande sänkning av rösträttsåldern vid kommunala
val samt förslag om erforderliga följdändringar i ValL och kommunala
vallagen (KVL) den 6 juni 1930 (nr 253) skulle föreläggas den riksdag, som
hade att ta slutlig ställning till grundlagsförslaget. Det har även förutskickats
i propositionen att, om förslaget till ändrad lydelse av § 24 riksdagsordningen
antogs såsom vilande av riksdagen, förslag till de ändringar i
ValL och KVL, som erfordras för att genomföra reformen rörande sjukas,
åldringars och invaliders rösträttsutövning, skulle framläggas i samband
med denna grundlagsfrågas slutliga prövning.

Jag anhåller nu att få upptaga nyssnämnda lagstiftningsfrågor rörande
rösträttsåldern samt sjukas, åldringars och invaliders rösträttsutövning till
närmare behandling.

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

I. Ändrad reglering rörande rösträttsåldern

Gällande bestämmelser. Regler om rösträtt vid val till riksdagens andra
kammare finns endast i grundlag. Reglerna härom kompletteras emellertid
av vissa bestämmelser i ValL om röstlängd. I 38 § ValL föreskrives alt
röstlängd, som upprättas valdistriktsvis varje år före den 30 juni, skall
efter mantalslängden för samma år upptaga alla invånare inom valdistriktet,
som uppnått eller under kalenderåret uppnår en ålder av tjugoett år.
Varje sådan person, om vilken upplysning ej vinnes att han den 10 juni
brister i något av vad lag stadgar såsom villkor för rösträtt, skall enligt samma
paragraf antecknas i längden såsom röstberättigad. Beträffande den som
först under kalenderåret uppnått eller uppnår en ålder av tjugoett år skall
dock anmärkas i längden att rösträtt ej tillkommer honom förrän efter utgången
av löpande kalenderår.

Rösträttsåldern vid kommunala val sammanfaller med den nu gällande
rösträttsåldern vid andrakammarval.

I 6 § kommunallagen den 18 december 1953 (nr 753) stadgas sålunda att
rösträtt vid val av fullmäktige tillkommer envar inom kommunen mantalsskriven
svensk medborgare som senast under nästföregående kalenderår
uppnått tjugoett års ålder och ej är omyndig. Bestämmelsen har avseende på
val av kommunalfullmäktige och val av stadsfullmäktige i annan stad än
Stockholm samt — genom hänvisning i 80 § kommunallagen — även på val
av municipalfullmäktige. Med hänsyn till stadgandena i 7 § landstingslagen
den 14 maj 1954 (nr 319), där det föreskrives att rösträtt vid val av landstingsmän
tillkommer envar som i kommun inom landstingskommunen är
röstberättigad vid val av kommunal- eller stadsfullmäktige, är rösträttsbestämmelsen
i 6 § kommunallagen av avgörande betydelse jämväl för rösträtten
vid val av landstingsmän.

För Stockholms del är rösträtten vid val av stadsfullmäktige i staden reglerad
i 6 § kommunallagen för Stockholm den 1 mars 1957 (nr 50) genom
bestämmelse av samma innehåll som i 6 § 1953 års kommunallag.

Vad därefter angår val av kyrkofullmäktige i församling stadgas i 9 § lagen
den 2 juni 1961 (nr 436) om församlingsstyrelse att rösträtt vid sådant
val tillkommer envar inom församlingen mantalsskriven svensk medborgare,
som är medlem av svenska kyrkan och som senast under nästföregående
kalenderår uppnått tjugoett års ålder och ej är omyndig. Rösträttsbestämmelsen
äger motsvarande tillämpning vid val av fullmäktige i kyrklig samfällighet
(33 §) samt beträffande rösträtt på kyrkostämma (34 §).

De skilda rösträttsreglerna på kommunalvalens område kompletteras av
vissa bestämmelser om röstlängd i KVL. I 8 § KVL har föreskrifter givits,
motsvarande dem som finns upptagna i 38 § ValL.

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

Departementschefen. Rösträttsåldern vid kommunala val bör i fortsättningen
liksom för närvarande överensstämma med rösträttsåldern vid andrakammarval.
Om det av riksdagen såsom vilande antagna förslaget till ändrad
lydelse av § 16 riksdagsordningen antages definitivt och rösträttsåldern
vid andrakammarval därmed sänkes med ett år, bör därför rösträttsåldern
vid kommunala val sänkas på motsvarande sätt. I sådant syfte föreslår jag
att 6 § kommunallagen ändras så att rösträtt vid val av fullmäktige tillkommer
envar inom kommunen mantalsskriven svensk medborgare, som
senast under nästföregående kalenderår uppnått tjugo års ålder och ej på
grund av domstols förklaring är eller efter uppnådd myndighetsålder skall
förbli omyndig, samt att motsvarande ändringar vidtages i 6 § kommunallagen
för Stockholm och i 9 § lagen om församlingsstyrelse. Genom dessa
ändringar sänkes rösträttsåldern på åsyftat sätt icke blott vid val av kommunalfullmäktige,
stadsfullmäktige och kyrkofullmäktige i församling utan
även — till följd av hänvisningar i olika lagrum — vid val av landstingsmän,
municipalfullmäktige och fullmäktige i kyrklig samfällighet samt
vid val eller annan omröstning som sker på kyrkostämma. I den mån lag
eller författning eljest hänvisar till rösträttsvillkoren i dessa fall, kan ändringarna
också få verkan i andra avseenden, t. ex. för andra valförrättningar
eller omröstningar än nu nämnts (se t. ex. 2 och 24 §§ lagen den 25 oktober
1957, nr 577, om prästval) eller för valbarheten i vissa fall (se t. ex. 3 §
kyrkomötesförordningen).

Enligt det av riksdagen såsom vilande antagna förslaget till ändring av
§ 16 riksdagsordningen skall reformen rörande rösträttsåldern vid andrakammarval
träda i kraft, när den år 1966 upprättade röstlängden kommit
till stånd. De ändringar i 6 § kommunallagen, 6 § kommunallagen för Stockholm
och 9 § lagen om församlingsstyrelse, som här föreslagits i syfte att
genomföra en motsvarande sänkning av rösträttsåldern vid kommunala val,
föreslår jag få träda i kraft vid samma tidpunkt. Av praktiska skäl upprättas
enligt gällande ordning nämligen röstlängd gemensamt för andrakammarval
och kommunalval. Ändringarna kommer med förslaget att få betydelse
redan vid 1966 års allmänna kommunalval.

En sänkning av rösträttsåldern vid såväl andrakammarval som kommunalval
tarvar för sitt genomförande ändringar i 38 § ValL och 8 § KVL.
I röstlängd måste sålunda upptagas jämväl den som under kalenderåret för
röstlängdens upprättande uppnår en ålder av tjugo år. Envar i röstlängd
upptagen person, om vilken upplysning ej vinnes att han den 10 juni brister
i något av vad lag stadgar såsom villkor för rösträtt, bör liksom hittills antecknas
i längden såsom röstberättigad. I fråga om den som först under
kalenderåret uppnått eller uppnår en ålder av tjugo år bör dock anmärkas
att rösträtt ej tillkommer honom förrän efter utgången av löpande kalenderår.
Jag föreslår att 38 § ValL och 8 § KVL ändras i enlighet med vad nu
sagts. De berörda ändringarna av nyssnämnda lagrum bör vinna tillämpning

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

redan när röstlängden upprättas år 1966 och jag förordar därför att de får
träda i kraft den 1 januari 1966.

Såsom förut framgått, göres i dessa lagrum hänvisning till vad lag stadgar
såsom villkor för rösträtt. I anslutning till sänkningen av rösträttsåldern
kommer även reglerna om omyndighet såsom hinder för rösträttens utövning
att undergå viss ändring, som träder i kraft vid tillkomsten av 1966
års röstlängd. Utan särskild bestämmelse i ämnet skulle vid upprättande av
nämnda röstlängd tvekan måhända kunna uppkomma huruvida hänvisningen
till vad lag stadgar såsom villkor för rösträtt avser de vid tidpunkten
för röstlängdens upprättande gällande rösträttsreglerna eller de ändrade
rösträttsregler, som skall gälla, när röstlängden kommit till stånd. Jag föreslår
därför en särskild övergångsbestämmelse till klargörande av att man
redan vid upprättande av 1966 års röstlängd har att ta hänsyn till de ändrade
röslrättsvillkor, som kommer att gälla från tillkomsten av nämnda
röstlängd.

Förutom ändringarna i vallagarna erfordrar reformen jämväl ändringar
av vissa i administrativ ordning utfärdade bestämmelser. Sålunda kräves
ändringar i kungörelsen den 18 april 1947 (nr 186) om upprättande av röstlängd
för val till riksdagens andra kammare samt av kommunal röstlängd.

II. Sjukas, åldringars och invaliders rösträttsutövning

Gällande bestämmelser. Reglerna om hur rösträtten skall utövas vid andrakammarval
har i enlighet med de i § 24 riksdagsordningen angivna grunderna
utformats i ValL. Motsvarande regler har för kommunalvalen intagits
i KVL.

Röstning utan personlig inställelse kan enligt vallagarna förekomma
endast, då make röstar genom andra maken,. Sådan röstning innefattar
icke någon fullmaktsröstning utan den andra makens uppgift inskränker
sig enligt vallagarnas bestämmelser till att i tillslutet skick överbringa en
av den röstande maken själv iordningställd valsedelsförsändelse. Sådan
försändelse får anordnas tidigast trettio dagar före valet (62 § ValL och
28 § KVL). För försändelsen skall användas särskilda kuvert, ett innerkuvert
och ett ytterkuvert (63 § ValL och 29 § KVL). Försändelsens anordnande
skall ske på så sätt att väljaren själv frivilligt inlägger sin valsedel
i innerkuvertet och tillsluter detta samt i närvaro av ett vittne inlägger
innerkuvertet i ytterkuvertet, vilket omedelbart därpå tillslutes av väljaren.
Fn på ytterkuvertet anbragt förklaring att sålunda tillgått skall därefter
av väljaren egenhändigt undertecknas. Vid namnet tecknas uppgift på
det valdistrikt väljaren vid tiden för valet tillhör och hans hemvist inom
valdistriktet. Vittnet intygar på ytterkuvertet, med angivande av dag och ort
för intygets meddelande, att väljaren egenhändigt undertecknat nämnda

2f Ilihctng till riksdagens protokoll ItKij. t samt. Xr 106

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

förklaring. Till vittne må ej tagas väljarens make och ej heller barn till
väljaren eller hans make. Valsedelsförsändelsen överlämnas av den andra
maken vid personlig inställelse vid valförrättningen för den röstande makens
valdistrikt (64 § ValL och 30 § KVL). Äkta make, som själv röstar
inför särskild röstmottagare, äger dock samtidigt avlämna valsedelsförsändelse
från andra maken (74 § ValL och 39 § KVL).

Kuverten till valsedelsförsändelse för äkta make tillverkas endast genom
statsverkets försorg (96 § ValL och 60 § KVL). Vid andrakammarval
tillhandahålles kuverten på statsverkets bekostnad valnämnden, röstmottagare
och i riksdagen representerat politiskt parti. För kommunalvalen
gäller att ifrågavarande kuvert på statsverkets bekostnad tillställes röstmottagare
och i riksdagen representerat politiskt parti medan kommuner och
församlingar erhåller dem mot ersättning. I god tid före varje val skall kuvert
till valsedelsförsändelse för äkta make finnas tillgängliga hos valnämnden
och hos de tjänstemän eller andra personer, åt vilka valnämnden
uppdrar att i sådant hänseende tillhandagå väljarna.

Valutredningens år 1961 framlagda principförslag. I ett den 25 april 1961
dagtecknat betänkande (SOU 1961:20), benämnt »Vissa frågor rörande
allmänna val», upptog 1955 års valutredning till ingående behandling frågan
om sjukas, invaliders och åldringars deltagande i sådana val. Utredningen
framlade i sitt betänkande — utan närmare detaljutformning — två alternativa
principförslag till en generell lösning av frågan, det ena innebärande
ett system med ambulerande röstmottagare och det andra ett system med
valsedelsförsändelse. Om den närmare motiveringen till utredningens principförslag
torde få hänvisas till betänkandet s. 110—119.

Enligt det i betänkandet redovisade förslaget till ett system med valsedelsförsändelse
skulle rätten att rösta med sådan försändelse tillkomma
endast sådana sjuka och gamla, vilka på grund av sjukdom eller ålder vore
helt ur stånd att personligen infinna sig vid valförrättningen. Prövningen
av frågan, huruvida rätt att rösta genom valsedelsförsändelse förelåg i det
särskilda fallet, skulle enligt förslaget ske på så sätt att vederbörande genom
intyg fick styrka att han på grund av sjukdom eller ålder var oförmögen
att iakttaga personlig inställelse.

Systemet med valsedelsförsändelse tänktes skola fungera på så sätt att
den sjuke borde, på samma sätt som äkta make, ha att vid anordnandet av
sådan försändelse frivilligt inlägga sin valsedel i ett innerkuvert, vilket
kunde vara av samma slag som det vilket nu användes vid äktamakeförsändelse,
samt därefter tillsluta detta. Därefter skulle väljaren i närvaro
av ett vittne inlägga innerkuvertet i ett ytterkuvert, vilket omedelbart därefter
tillslöts av väljaren. Även i detta hänseende överensstämde proceduren
alltså med förfarandet vid äktamakeröstning, och jämväl ytterkuvertet

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965 19

torde enligt utredningens mening kunna göras gemensamt för båda formerna
av valsedelsförsändelse.

Vad beträffar det vid valsedelsförsändelsens anordnande anlitade vittnet
framhöll utredningen, att det vore tydligt att, om sjuka och gamla skulle
tillåtas rösta genom valsedelsförsändelse på samma sätt som äkta makar,
risken för obehörig påverkan skulle öka. Det gällde således att utforma
förfarandet på sådant sätt, att detta ej inträffade. Därför föreslog utredningen
att till vittne skulle få anlitas endast personer med särskilda kvalifikationer
och med sådan auktoritet att deras blotta närvaro vid valsedelsförsändelsens
anordnande utgjorde en garanti mot missbruk. I vittnets närvaro
skulle ju väljaren inlägga innerkuvertet i ytterkuvertet, och vittnet
skulle sedan intyga, att väljaren egenhändigt undertecknat den förklaring
angående tillvägagångssättet vid försändelsens anordnande, som fanns anbragt
på ytterkuvertet. Som vittne tänkte sig utredningen att nämndeman,
lands- eller stadsfiskal, sjukhusläkare, provinsialläkare, distriktssköterska
eller av valnämnden förordnad person skulle fungera.

Avlämnandet i vallokalen av den färdigställda valsedelsförsändelsen kunde
enligt utredningens förslag ske genom den som vittne anlitade personen
redningens mening torde det knappast möta någon betänklighet att låta avmen
väljaren borde ej vara bunden att hålla sig just till vittnet. Enligt utlämnandet
av försändelsen ske genom den vilken väljaren efter eget gottfinnande
utsåg för uppgiften. Det kravet borde dock uppställas att budet
(avlämnaren) var en till vuxen ålder kommen (myndig) person.

Vid remissbehandlingen av valutredningens ifrågavarande betänkande
framfördes åtskilliga synpunkter på utformningen av systemet
med valsedelsförsändelse. Särskilt spörsmålet huruvida systemet borde utbyggas
på sådant sätt, att krav på förhandsprövning och krav på kvalificerat
vittne uppställdes, föranledde remissorganen till olika överväganden och
ställningstaganden. En del remissinstanser fann sålunda en ordning med
både förhandsprövning och kvalificerat vittne nödvändig; några remissinstanser
ansåg att endast kravet på förhandsprövning borde upprätthållas;
en annan grupp åter fann endast kravet på kvalificerat vittne erforderligt;
ytterligare en grupp gav uttryck åt uppfattningen att det ifrågavarande systemet
icke borde förenas med krav på vare sig förhandsprövning eller kvalificerat
vittne. Till denna grupp hörde bl. a. De vanföras riksförbund. Enligt
förbundets mening borde det räcka med att vederbörande väljare själv
intygade på heder och samvete att han på grund av sjukdom, invaliditet
eller ålderdomssvaghet var förhindrad att infinna sig i vallokalen. Det vittne,
som enligt utredningens förslag förutsatts skola medverka vid valsedelsförsändelsens
anordnande, borde enligt förbundet kunna bestyrka uppgiftens
riktighet.

I ett yttrande, avgivet av magistraten i Södertälje, som ställde sig avvi -

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

sande till det av utredningen framlagda principförslaget, utvecklades närmare
hur ett förfarande med valsedelsförsändelse utan vare sig förhandsprövning
eller medverkan av kvalificerat vittne kunde tänkas utformat; magistraten
gjorde gällande, att endast ett på så sätt förenklat valsedelsförsändelseinstitut
kunde få någon större praktisk betydelse för svårt sjuka
och gamla personer. Magistraten framhöll att, i den mån det numera förekom
att personer, som på grund av sjukdom eller ålder var så svårt handikappade
att de icke ens med hjälp kunde personligen inställa sig i vallokalen,
vårdades privat, det i allmänhet torde kunna förutsättas att en eller
flera nära anhöriga eller vänner eller personer, för vilka den sjuke eljest
hade förtroende, biträdde vid vården. Detta förhållande måste — liksom förhållandet
mellan äkta makar — i regel medföra ett visst skydd mot att den
sjuke utsattes för obehörig påverkan från vårdarens sida. Magistraten kunde
därför ej finna något avgörande hinder mot att för dessa gamla och
sjuka gavs möjlighet att begagna valsedelsförsändelse i princip anordnad
efter en linje, som ungefär motsvarade vad nu gäller för äkta makar. En
tänkbar anordning för att begränsa förfarandet till de avsedda fallen och i
övrigt undvika missbruk vore att den röstberättigade ålades att på ytterkuvertet
teckna — jämte förklaring att han i enrum inlagt valsedel i innerkuvertet
och tillslutit detta — försäkran på heder och samvete att han led
av sådan, närmare angiven sjukdom eller svaghet att han icke kunde inställa
sig i vallokalen. Lämpligen borde vidare — enligt magistratens mening
— dels en med den sjuke samboende eller annan vårdare dels ett utomstående
vittne på ytterkuvertet intyga riktigheten av den sjukes uppgifter.
Försändelsen skulle därefter enligt magistratens tanke framlämnas till valförrättaren
av vårdaren. Liknande tankegångar framfördes även av magistraten
i Malmö, som ansåg att systemet med valsedelsförsändelse skulle praktiskt
och smidigt kunna genomföras, om såväl förhandsprövningen som
kravet på kvalificerat vittne slopades. I princip skulle röstning med valsedelsförsändelse
enligt magistratens mening endast medges den, vilkens
hälsotillstånd utgjorde ett bestämt hinder för inställelse vid valförrättningen.
Det skulle därvid vara fullt tillräckligt att detta hinder styrktes på det
sätt att försändelsen, då den på valdagen överlämnades till valnämnden, var
åtföljd av ett enligt fastställt formulär utfärdat intyg av läkare.

Valutredningens nu aktuella förslag. I ett den 30 september 1963 avgivet
slutbetänkande, benämnt »Några valfrågor» (SOU 1963: 54), har valutredningen1
slutfört sin behandling av frågan om sjukas, invaliders och åldringars
deltagande i allmänna val. Utredningen uppger sig i betänkandet ha
kommit till uppfattningen att systemet med valsedelsförsändelse är att föredra,
när det gäller att underlätta denna välj arkategoris valdeltagande. U t 1

Ledamöter i utredningen har varit regeringsrådet B. Hjern, ordförande, redaktören J.
Braconier, organisationschefen C. H. Brolin, sekreteraren S. H. E. Lundgren och förbundssekreteraren
C. E. R. Moberg.

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

redningen förordar, att i vallagstiftningen göres en påbyggnad
på det redan förefintliga institutet valsedelsförs
ä n d e 1 s e, f. n. tillämpat endast på äkta makar. Denna påbyggnad bör
enligt utredningen så nära som möjligt ansluta sig till systemet med äktamakeförsändelse.
Endast sådana avvikelser anses böra stadgas, som är direkt
motiverade av att det här gäller en alldeles speciell grupp av väljare
eller som betingas av valsäkerhetsskäl.

Enligt utredningens mening bör förmånen att få begagna den nya metoden
att rösta genom valsedelsförsändelse tillkomma personer, vilka på grund
av sjukdom, lyte, vanförhet eller hög ålder är oförmögna att personligen inställa
sig i vallokalen i sitt valdistrikt. Under intryck av vad som förekommit
under remissbehandlingen av utredningens år 1961 framlagda principförslag
anser utredningen sig numera böra frånfalla kravet på förhandsprövning.
Det bör enligt utredningens mening vara till fyllest att väljaren på det ytterkuvert,
som avses skola komma till användning vid röstningen, tecknar e n
på heder och samvete avgiven försäkran att han på grund
av sjukdom, lyte, vanförhet eller hög ålder, icke kan inställa sig i vallokalen.
En sådan förenkling anser utredningen vara ägnad att medföra att det föreslagna
systemet verkligen kommer till användning.

I betänkandet framhålles, att det naturligtvis föreligger en viss fara för
missbruk om på nu angivet sätt överlämnas åt väljaren själv att avgöra, huruvida
han är berättigad att rösta genom valsedelsförsändelse. Denna risk
torde enligt utredningen emellertid väsentligen kunna elimineras genom
att väljarens förenämnda försäkran vitsordas av vittne. Med hänsyn till vad
som framkommit under remissbehandlingen av 1961 års principförslag anser
sig utredningen ej längre böra fasthålla vid att vittne skall vara av visst
kvalificerat slag. Utredningen anser emellertid -— i likhet med magistraten i
Söder tälj e— att vid v alsedelsförsän delsens anordnande
två vittnen bör medverka. Det ena vittnet (vittne nr 1) bör
vara antingen någon nära släkting till väljaren — barn, barnbarn, tader,
moder eller syskon ■—- eller någon, som utan att vara på nu angivet sätt befryndad
med väljaren, är dennes vårdare. Att ytterligare ett vittne (vittne
nr 2) bör medverka förestavas enligt utredningens mening av att väljaren
kan tänkas stå under visst inflytande av den såsom vittne nr 1 anlitade anförvanten
eller vårdaren. Beträffande vittne nr 2 bör enligt utredningens mening
gälla samma regler som gäller för vittne vid äktamakeröstning.

Lämpligen bör enligt utredningen som vittnen ej få anlitas personer under
15 år. Sistnämnda inskränkning föreslås även gälla vittnen vid äktamakeförsändelsers
anordnande.

Enligt den av valutredningen sålunda skisserade ordningen skulle tillvägagångssättet
vid valsedelsförsändelse ns anordnande
bli följande. Den sjuke skall själv frivilligt inlägga sin valsedel
i ett innerkuvert och tillsluta detta. 1 närvaro av de båda vittnena skall han

Kungl. Maj:ts proposition nr 106 år 1965

inlägga innerkuvertet i ett vtterkuvert, vilket omedelbart därpå tillslutes av
väljaren. En på ytterkuvertet anbragt förklaring att sålunda tillgått jämte på
heder och samvete avgiven försäkran att väljaren på grund av sjukdom etc.
är oförmögen att inställa sig i vallokalen skall därefter av väljaren egenhändigt
undertecknas. De båda vittnena skall på ytterkuvertet intyga dels att
något förhållande stridande mot väljarens försäkran icke är känt för dem
dels att väljaren egenhändigt undertecknat nämnda förklaring jämte försäkran.
Det skall av ytterkuvertet framgå beträffande det ena vittnet (vittne nr
1), på vad sätt vittnet är släkt med väljaren eller att vittnet är väljarens vårdare.
Ytterkuvertet bör innehålla upplysning om att det andra vittnet (vittne
nr 2) icke får vara väljarens make och ej heller barn till väljaren eller hans
make. Ytterkuvertet bör enligt utredningen över huvud taget utformas så
överskådligt, att vid valsedelsförsändelsens överlämnande till ordföranden
denne lätt kan kontrollera att allt är i sin ordning.

Valsedelsförs ändeisen bör enligt utredningens mening överlämnas
av den person, vilken i egenskap av släkting eller vårdare anlitats
som vittne (vittne nr 1). Ordföranden bör — framhåller utredningen
— vara oförhindrad att i tveksamma fall genom frågor till avlämnaren
söka skapa sig klarhet beträffande de förhållanden som sammanhänger
med valsedelsförsändelsens anordnande och avlämnande. Han bör emellertid
därvid förfara med takt och försiktighet; inkvisitoriska förhör med person,
som avlämnar försändelse av nu avsett slag, får enligt utredningen under
inga förhållanden förekomma.

Valutredningen förutsätter att ytterkuvertets utformning blir sådan att
väljaren och övriga agerande på ett lättfattligt sätt får anvisning om vad de
har att iakttaga vid valsedelsförsändelsens anordnande.

Kuverten till de ifrågavarande valsedelsförsändelserna bör enligt utredningen
— liksom fallet är med kuverten till äktamakeförsändelserna — gratis
tillhandahållas de politiska partier, som är representerade i riksdagen.

Valutredningen föreslår att för reformens genomförande ändringar vidtages
i 62—64 §§, 74 § och 96 § ValL samt i 28—30 §§, 39 § och 60 § KVL. Utdrag
av de i betänkandet framlagda förslagen till ändringar i ValL och KVL
torde såvitt avser nyssnämnda paragrafer få fogas till detta protokoll såsom
bilaga.

Utredningens betänkande är icke enhälligt. En av utredningens ledamöter,
organisationschefen C. H. Brolin, har i reservation förklarat sig icke kunna
biträda förslaget om att genom valsedelsförsändelse lösa frågan om gamla
och sjuka väljares rösträttsutövning. Frågan bör enligt reservantens mening
i stället lösas genom att införa ett system med ambulerande röstmottagare,
dock något förändrat jämfört med utredningens alternativa principförslag
av år 1961.

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

Remissyttrandena, över valutredningens nu aktuella förslag har efter remiss
yttranden avgivits av poststyrelsen, riksrevisionsverket, statistiska
centralbyrån, socialstyrelsen, överståthållarämbetet, samtliga länsstyrelser,
Svenska stadsförbundet, Svenska kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet,
De vanföras riksförbund och Sveriges folkpensionärers riksorganisation.
Vidare har yttrande inkommit från Sveriges husmodersföreningars
riksförbund, överståthållarämbetet och länsstyrelserna har överlämnat
yttranden från ett femtiotal kommunala organ. Vid statistiska centralbyråns
yttrande har fogats en av byrådirektören Folke Lublin upprättad
promemoria.

Utredningsförslaget har i huvudsak tillstyrkts eller lämnats utan erinran
av det övervägande antalet remissorgan. Yttranden i avstyrkande riktning
föreligger endast från länsstyrelserna i Kristianstads, Örebro och Västernorrlands
län, magistraterna i Västerås, Falun och Gävle samt kommunalborgmästarna
i Lidköping och Tidaholm.

I flera remissvar understrykes behovet av en reform för att bättre
tillgodose sjukas, invaliders och åldringars möjligheter att utöva sin rösträtt.
Sveriges folkpensionärers riksorganisation konstaterar i sitt yttrande
att valdeltagandet i de högre åldersklasserna varit betydligt lägre än i andra
väljargrupper. Detta förhållande uppges till en icke ringa del haft sin orsak
i de svårigheter, som förelegat för de ålderstigna väljarna att avlämna sin
valsedel. Sjukdom och ålderdomssvaghet har försvårat och i många fall
gjort det omöjligt för dessa väljare att komma till vallokalen, trots att åtgärder
vidtagits både från kommuners och politiska partiers sida för att underlätta
detta. Allt vad som kan göras för att underlätta valdeltagandet för
dessa väljare hälsas med största tillfredsställelse av riksorganisationen. Enligt
vad som framhålles har det för många av ifrågavarande väljare, som
deltagit i alla tidigare val, varit en svår psykisk belastning att icke kunna
fullfölja denna sin medborgerliga rättighet på ålderdomen eller när sjukdom
inträffat. Några remissorgan, bl. a. länsstyrelsen i Stockholms län, betonar
önskvärdheten av att man så snart som möjligt åstadkommer förbättrade
möjligheter för ifrågavarande väljarkategorier att utöva sin rösträtt.

Det av utredningen förordade systemet med valsedelstörsändelse anses av
de tillstyrkande remissorganen utgöra en ändamålsenlig och
tillfredsställande lösning för att underlätta de berörda väljargruppernas
rösträttsutövning. Många av dessa remissorgan, så t. ex. länsstyrelserna i
Stockholms och Kronobergs län, framhåller i sina yttranden att det föreslagna
systemet är enkelt och lätthanterligt och därför kan beräknas tå
praktisk betydelse samtidigt som det uppfyller rimliga anspråk på säkerhet
och på skydd för valhemligheten.

Bland de tillstyrkande remissorganen är även sådana, vilka i sina yttran -

Kungl. Maj.ts proposition nr 100 år 1905

den över valutredningens år 1961 framlagda principförslag ställt sig avvisande
eller tveksamma till ett system med valsedelsförsändelse för de sjuka
och de med dem jämställda grupperna. Så t. ex. har överståthållarämbetet,
länsstyrelserna i Östergötlands, Malmöhus. Gävleborgs, Jämtlands och Västerbottens
län, Svenska landstingsförbundet samt magistraten i Östersund,
vilka samtliga i tidigare yttranden intagit en mera negativ hållning till systemet
med valsedelstörsändelse såsom en lösning för berörda väljargrupper,
numera lörklarat sig vilja godtaga ett dylikt system, utformat på det sätt
valutredningen lörordat i sitt sista betänkande. Länsstyrelsen i Östergötlands
län anser sålunda det töreslagna systemet ägnat att medföra förenklingar
och vara att föredraga framför tidigare av valutredningen presenterade
möjliga lösningar. Länsstyrelsen i Malmöhus län, som invänt mot de tidigare
principförslagen att de innefattade komplicerade och tungrodda anordningar,
finner det nu framlagda förslaget icke ge anledning till några dylika
anmärkningar. Länsstyrelsen i Gävleborgs län betonar att det aktuella förslaget
endast innebär en påbyggnad av systemet med äktamakeförsändelse,
vilket enligt länsstyrelsens mening fungerat tillfredsställande. För länsstyrelsen
förefaller det föreslagna systemet smidigare och enklare än ett system
med ambulerande röstmottagare, vilket förutsätter förhandsanmälan om
valdeltagande ehuru utan garanti för möjlighet till rösträttsutövning. Med
ambulerande röstmottagning skulle, framhåller länsstyrelsen, svårighet
uppstå för röstmottagare att hinna med att samla upp valsedlar, särskilt
från avlägset boende om förfarandet endast skulle äga rum på valdagen.
Länsstyrelsen i Jämtlands län anser att man för att tillgodose önskemålet
om en förbättring av de sjukas möjligheter till rösträttsutövning bör eftersträva
ett system, som är så enkelt och lätthanterligt att det verkligen kan
tå någon större praktisk betydelse för nämnda personer. Mot ambulerande
röstmottagning finner styrelsen kunna invändas att ett sådant system
blir tungrott och omständligt och även ur organisatorisk synpunkt svårbemästrat.
Ett system med valsedelsförsändelse, på sätt utredningen nu föreslagit,
anser länsstyrelsen däremot fylla kravet på enkelhet. Det framhålles
att den föreslagna lösningen innebär en påbyggnad av systemet med äktamakeförsändelse,
som under den tid det varit i bruk visat sig fungera tillfredsställande.
Länsstyrelsen i Västerbottens län, som tidigare förordat ett
system med ambulerande röstmottagning, anser sig med anledning av de
överväganden, som valutredningen redovisat i sitt sista betänkande, böra
trångå sin förut uttalade mening. Det av utredningen förordade systemet
med valsedelsförsändelse synes i sin föreslagna utformning vara tämligen
enkelt att tillämpa och därigenom ägnat att underlätta valdeltagandet för
berörda väljarkategori. Även organisatoriska och kostnadsmässiga skäl talar
enligt länsstyrelsen för den föreslagna lösningen.

I de avstyrkande yttrandena framhålles helt allmänt att
riskerna för obehörig påverkan blir alltför stora med det förordade syste -

Kungl. Maj.ts proposition nr iOG år 1965

met och att det saknas tillräckliga garantier mot missbruk av möjlighelen
att rösta på det föreslagna sättet. Alternativet med ambulerande röstmottagare
anses överlag i dessa yttranden vara att föredraga av valsäkerhetsskäl.
Länsstyrelsen i Västernorrlands lön finner sålunda det framlagda förslaget
vara ur valsäkerhetssynpunkt sämre än principförslaget. Länsstyrelsen i
Kristianstads län förklarar sig sakna anledning att frångå sitt i tidigare sammanhang
givna förord för ett system med ambulerande röstmottagning, särskilt
som utredningen tänkt sig en förenkling av förfarandet vid valsedelslörsändelserna
i förhållande till principförslaget av år 1961. Magistraterna i
Västerås och Falun framhåller att ett system med ambulerande röstmottagning
är lämpligare och erbjuder den största tryggheten ur valsäkerhetssynpunkt.
Magistraten i Gävle och kommunalborgmästaren i Lidköping, vilka
i sina yttranden likaledes avstyrkt det aktuella förslaget, anser det förefintliga
systemet med äktamakeförsändelser icke böra tjäna som förebild, då
det gäller att lösa de sjukas röstningssvårigheter. Magistraten framhåller
att det vid röstning genom äktamakeförsändelse ej är fråga om prövning
av hinder för inställelse och att riskerna för obehörig påverkan vid sådan
röstning torde vara små. Kommunalborgmästaren å sin sida anser redan
systemet med äktamakeförsändelse innebära frestelser till missbruk och tillhandahållandet
av på förhand bevittnade ytterkuvert uppges säkerligen icke
vara en ovanlig företeelse vid sådan röstning.

För länsstyrelsen i Örebro län synes det nu framlagda förslaget till ett
system med valsedelsförsändelse jämfört med det tidigare innebära en viss
förbättring i det avseendet att två vittnen, varav det ena skall vara nära
släkting eller vårdare, skall medverka. Om det skulle visa sig att ett system
med ambulerande röstmottagning icke kan läggas till grund för lagstiftning
vill länsstyrelsen, om ock med tvekan, icke motsätta sig det nu framlagda
systemet med valsedelsförsändelser.

En del remissorgan har i sina yttranden närmare uppehållit sig vid
de s k i 1 j a k t i g h e t e r, som föreligger mellan det aktuella
förslaget och det tidigare framlagda principförslaget
i fråga om valsedelsförsändelseinslitutets
utformning. Länsstyrelsen i Kopparbergs län konstaterar
med tillfredsställelse att kravet på förhandsprövning såsom förutsättning
för deltagande genom valsedelsförsändelse slopats i det aktuella förslaget.
Länsstyrelsen påpekar att valutredningen i syfte att ytterligare inom
rättssäkerhetens gränser förenkla förfarandet numera även frånträtt sitt tidigare
förslag om att rösträtten i avsedda fall skulle utövas inför särskilt
kvalificerade vittnen. Eu ordning med kvalificerade vittnen, som länssstyrelsen
uppger sig tidigare ha biträtt, är enligt länsstyrelsen givetvis förenad
med vissa olägenheter och kan motverka syftet med reformen att underlätta
valdeltagandet för vissa väljare. Systemet med två vittnen, som nu
föreslagits av utredningen, tillgodoser enligt länsstyrelsens mening knappast

Kiingl. Maj:ts proposition nr 106 dr 1965

heller kravet på önskvärd enkelhet men torde vara att föredraga, helst
som det får anses innebära elt visst skydd mot att ifrågavarande kategorier
väljare utsättes för obehörig påverkan. Länsstyrelsen anser sig sålunda
kunna tillstyrka förslaget. Även länsstyrelsen i Södermanlands län anser sig
numera med hänsyn till vad utredningen anfört kunna frånträda kravet på
kvalificerat vittne och har icke något att erinra mot att valsedelsförsändelse
anordnas under medverkan av två vittnen. Svenska stadsförbundet förordar
likaledes att kraven på förhandsprövning och kvalificerat vittne slopas sågom
villkor för utnyttjande av valsedelsförsändelseinstitutet. Förbundet anser
det till fyllest alt väljaren tecknar en försäkran på heder och samvete
och att valsedelsförsändelsens anordnande sker under medverkan av två
vittnen. Ett system efter dessa riktlinjer synes förbundet vara betryggande
från valsäkerhetssynpunkt och måste även i den praktiska tillämpningen
vara mera lätthanterligt än ett förfarande med förhandsprövning och kvalificerat
vittne. Länsstyrelsen i Hallands län finner däremot förenklingarna
i det aktuella förslaget ha drivits så långt att det kan ifrågasättas om icke
säkerheten i alltför hög grad kommer att bli lidande härpå.

Frågan om det föreslagna systemet erbjuder tillräckliga garantier
mot obehörig p å v er k a n vid rösträtts utövningen behandlas
i åtskilliga remissyttranden.

Flera tillstyrkande myndigheter, bl. a. länsstyrelsen i Norrbottens län.
anser garantierna för att röstningen tillgått på tillbörligt sätt vara väl så
stora med det föreslagna systemet som med ambulerande röstmottagning.

En del remissorgan, som likaledes tillstyrkt förslaget, håller det dock för
troligt att risken för obehörig påverkan är större vid förfarandet med valsedelsförsändelse.
Sveriges husmodersföreningars riksförbund anser skillnaden
icke vara så stor att man därför skulle anse sig förhindrad att antaga
det för de röstande mest smidiga systemet. En viss risk för obehörig påverkan
och kanske även missbruk kan enligt länsstyrelsen i Jämtlands län
visserligen icke uteslutas. Denna risk anser länsstyrelsen emellertid väsentligt
elimineras genom föreskriften om att två vittnen skall medverka vid
anordnandet av ifrågavarande valsedelsförsändelser, till vilka särskilda kuvert
skall tillhandahållas. Med hänsyn härtill och till angelägenheten av att
frågan om de gamla och sjuka väljarnas rösträttsutövning snarast löses
uppger sig länsstyrelsen icke ha något att erinra mot det nu framlagda förslaget.
Om än risken för obehörig påverkan skulle vara något större med
ett system med valsedelsförsändelse än med ambulerande röstmottagning
anser länsstyrelsen i Västerbottens län dock fördelarna i förslaget överväga
de med systemet förenade nackdelarna. Länsstyrelsen säger sig därför vilja
tillstyrka förslaget. Ej heller socialstyrelsen finner det föreslagna förfarandet
innebära fullgod säkerhet för att väljaren icke kommer att utsättas för
obehörig påverkan. Enligt styrelsen torde det emellertid vara praktiskt taget
omöjligt att finna ett valförfarande för nämnda grupper, som ger en i

Kungl. Maj:ts proposition nr 100 år 1965

alla avseenden fullgod sådan säkerhet, särskilt som man samtidigt måste
försöka tillgodose kravet på enkelhet i förfarandet. Förslaget uppges innehära
en kompromiss mellan dessa båda synpunkter. Kompromissen har å
sin sida enligt styrelsen medfört att invändningar kan riktas mot förslaget
både för bristande garantier mot obehörig påverkan och för bristande enkelhet.
Socialstyrelsen anser emellertid att utredningen kommit fram till
eu rimlig lösning av frågan och tillstyrker därför en lagstiftning i huvudsaklig
överenstämmelse med förslaget. Skånska drätselkammarförbundet
anser en ordning med ambulerande röstmottagning vara att föredraga ur
rättssäkerhetssynpunkt men finner de av utredningen redovisade skälen för
ett system med valsedelsförsändelse så starka att detta system likväl bör
accepteras.

I de avstyrkande yttrandena anses genomgående förslaget ge anledning
till betänkligheter ur valsäkerhetssynpunkt. Länsstyrelsen i Västernorrlands
län understryker sålunda alt det med förslaget blir den röstberättigade
själv, som avgör om han är berättigad att rösta genom valsedelsförsändelse.
En dylik ordning är enligt länsstyrelsen icke tillrådlig. Man bör, anför
länsstyrelsen, vid frågans lösning fasthålla vid grundsatsen, att rösträtten
skall utövas av vederbörande personligen inför i lag angiven röstmottagare.
Endast på så sätt vinnes enligt länsstyrelsen säkerhet att den röstande
verkligen är den han uppger sig vara och skapas tillräckliga garantier mot
obehörig påverkan av hans vilja. Kommunalborgmästaren i Lidköping påpekar
att personer, som av olika anledningar är försvagade, lättare kan bli
föremål för obehörig påverkan vid rösträttsutövning. Ett genomförande av
utredningsförslaget skulle enligt kommunalborgmästaren innebära ökade
risker för sådan påverkan.

Länsstyrelsen i Kristianstads län samt magistraterna i Västerås och Gävle,
vilka samtliga avstyrkt förslaget, betonar i sina yttranden att det föreslagna
systemet kan ge anledning till missbruk, särskilt som begreppet
»sjukdom» kan ges olika tolkning och den föreslagna metoden i praktiken
icke förutsätter någon kontroll. Magistraten i Gävle finner risk föreligga
för att personer, som ej är förhindrade att inställa sig i vallokalen, av lättja
eller bekvämlighet kommer att rösta genom valsedelsförsändelse under föregivande
av sjukdom, med eller utan vilseledande av vittnena. Magistraten
i Västerås befarar att även förkylningar och lättare åkommor kan komma
att betraktas som sjukdom i den föreslagna författningens mening, vilket
enligt magistraten väl icke torde vara avsikten.

Några remissorgan, bl. a. länsstyrelsen i Gävleborgs län och Sveriges husmodersföreningars
riksförbund, hedömer dock risken för missbruk som
tämligen liten. Enligt riksförbundet torde väljarens av vittne vitsordade
försäkran fylla de anspråk man här kan uppställa. Svenska kommunförbundet
anser för sin del tillräckliga garantier mot missbruk ligga däri att
det ena vittnet skall vara antingen någon nära släkting till väljaren eller

Kungl. Maj:ts proposition nr 106 år 1965

någon som är väljarens vårdare och att det är detta vittne som skall avlämna
valsedelsförsändelsen vid valförrättningen.

I en del remissyttranden göres vissa uttalanden rörande effekten av
det föreslagna systemet med valsedelsförsän delse.
Poststyrelsen betonar att av de alternativa metoder till en lösning av frågan,
som tidigare diskuterats, den förordade metoden torde vara den, som
kan tänkas komma till vidsträcktare användning och som möjligen skulle
kunna reducera behovet av tillfälliga postanstalter på sjukhus. Svenska
landstingsförbundet anser dock att man icke bör räkna med att det föreslagna
systemet i någon väsentligare grad minskar behovet av särskilda
postanstalter å sjukhus på valdagen. Med hänsyn till såväl patienterna
som personalen torde det enligt förbundets uppfattning vara nödvändigt
att de särskilda postanstalterna bibehålies vid större och medelstora sjukhus
xnedan man möjligen skulle kunna något höja den nuvarande undre
gränsen för inrättande av sådan anstalt.

Kommunalborgmästaren i Tidaholm, som avstyrkt förslaget, finner systemet
med valsedelsförsändelse icke kunna erbjuda fullgoda möjligheter till
rösträttsutövning. Åtskilliga gamla och sjuka uppges sålunda icke komma
att med detta system få möjlighet till valdeltagande. Härvid åsyftas bl. a.
sådana gamla och sjuka, vilka vårdas på annan ort än den där de är röstberättigade.
Om systemet med ambulerande röstmottagning kommer till stånd
anses missförhållandet kunna undanröjas, enär möjlighet föreligger att
anordna detta system så, att väljaren får rösta vid ambulerande röstmottagning,
oberoende av om han vistas inom sitt eget valdistrikt eller ej.

De vanföras riksförbund framför i sitt tillstyrkande yttrande tanken på
en utsträckning av det föreslagna systemets tillämpningsområde. Även om
valhandlingen förenklas för dem, som har mer väsentliga rörelsehandikapp,
finns det enligt förbundet många invalidiserade med smärre rörelsebegränsningar,
som på grund av långa avstånd till vallokalen bör få sitt valdeltagande
underlättat. Förbundet ifrågasätter om icke jämväl dessa i stor utsträckning
bör äga rätt att använda sig av det föreslagna förfarandet med
valsedelsförsändelse. Kombinerat med de långa reseavstånden kan, framhålles
det, invaliditeten bli ett så svårt hinder att deltagandet i valen försvåras
i så hög grad som avses för användandet av valsedelsförsändelse.

De av utredningen förordade reglerna för valsedelsförsändelse
s anordnande har i allmänhet tillstyrkts eller lämnats utan erinran
av de remissorgan, som i princip godtagit ett system med sådana försändelser
för de sjuka och de med dem jämställda väljargrupperna. På en
del håll ställer man sig dock kritisk till den utformning bestämmelserna
om vittnen erhållit i förslaget.

I statistiska centralbyråns promemoria utvecklas mera ingående vissa
synpunkter på de föreslagna vittnesbestämmelserna. I promemorian anföres
följande.

Kungl. Mnj.ts proposition nr 106 år 1965

Mot dessa bestämmelser kan man först och främst anföra, att det endast
torde vara i små valdistrikt, där valförrättarna känner till de tlesta inom
distriktet, som en något så när effektiv kontroll kan ske att vittnena uppfyller
villkoren. I städerna torde kontroll i regel vara utesluten. Vidare kan
nämnas, att de stränga fordringarna på vittne nr 1 gör, att i många fall
röstning är utesluten, om inte bestämmelserna tolkas mer liberalt än som
kan anses vara riktigt. Att en person varken har barn, barnbarn, föräldrar
eller syskon är ju inte ovanligt (många ogifta åldringar hör till denna kategori),
och minst lika vanligt torde vara att dylika släktingar visserligen
finns men vistas på annan ort. Valsedelsförsändelse kan ju då inte avlämnas,
om inte en vårdare är vittne nr 1. Men vad är en »vårdare»? Hur
många gamla och invalidiserade kan inte klara sig själva och utföra sina
dagliga sysslor ensamma utan att för den skull ha så lätt att bege sig
till en vallokal. Det kan också vara fråga om en tillfällig sjukdom, som
gör att vederbörande inte kan bege sig ut på valdagen, och någon vårdare
behöver ju då inte finnas.

Meningen med bestämmelserna om vittne nr 1 torde vara, att det böi
vara en person, som motsvarar maken vid äktamakeförsändelse, och icke
en främmande person, som kan tänkas fara omkring och samla röstei, men
därför är det icke nödvändigt med den stränga begränsningen av de personkategorier,
som godkänns som vittne nr 1, särskilt som den noggranna specificeringen
av vilka släktskapsförhållanden som godtas motsägs av den
synnerligen vaga innebörden av den andra godkända kategorien, nämligen
»vårdare». Enklast torde vara att formuleringen ändrades till att vittne nr
1 skall vara släkt med väljaren eller personligen känna väljaren väl.

Vidare kan förmodas, att de tämligen invecklade reglerna rörande vilka
personer som godtas som vittne nr 1 och som vittne nr 2 kan vara svåra att
förstå både för väljare och vittnen. De flesta personer är vana vid att när
det på en handling behövs två vittnen, godtas vilka personer som helst utom
sådana som är nära släkt. Men att da första att i detta fall det ena vittnet
måste vara nära släkt (eller vårdare) medan det andra inte får vara nära
släkt, är inte så lätt för många. Inte heller kanske alla tänker på att vittne
nr 1 måste överlämna försändelsen. Detta är ju en av de få bestämmelser
som verkligen kan kontrolleras. Om vittne nr 2 infinner sig för att avlämna
försändelsen och avvisas, kanske han måste söka reda på vittne nr 1 och
överlämna försändelsen till denne, som sedan i sin tur måste bege sig till
vallokalen, om detta medhinnes innan den stängs.

Det torde därför vara mest konsekvent att endast vittne nr 2 (som motsvarar
det enda vittnet vid äktamakeförsändelse) kallas för vittne. Denne
bör ju vara en främmande person, såsom man är van vid att vittnen bör vara.
Vittne nr 1 är inget verkligt vittne (lian är jävig); han kan kallas
t. ex. »avlämnarc», »ombud» eller helt enkelt »bud», såsom man numera älvan
vid, sedan postverket ersatt bevittningen med uppgift om namn på »budet».
På försändelsen kan då finnas en särskild plats för vittnets namnteckning
och en annan plats för budets namnteckning.

Man kan ju anse, att det inte är nödvändigt att medge att make får vara
vittne nr 1 (bud), eftersom röstning i sådana fall kan ske med äktamakeförsändelse.
Det kan dock vara önskvärt alt make godtas som vittne nr 1, eftersom
det kan tänkas att i eu del fall endast kuvert för sjuka och åldringar
finns tillgängligt men icke kuvert för äkta make.

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

Några remissorgan finner för sin del att endast ett vittne, som
är oj ävigt, bör medverka vid valsedelsförsändelsens anordnande. Enligt
länsstyrelsen i Västmanlands län undvikes härigenom en komplikation vid
förfarandet, som kan föranleda osäkerhet hos valmyndigheterna, ytterligare
kassationsanledningar vid sammanräkningsproceduren osv. En utvidgad
tillämpning av det redan existerande institutet äktamakeförsändelse utan
någon extra påbyggnad ter sig enligt länsstyrelsens uppfattning mest naturlig
och komplikationsfri. Valsedelsförsändelsen hör enligt länsstyrelsen kunna
avlämnas hos valförrättaren av den person, som den sjuke vidtalat att i
detta avseende vara honom behjälplig. Eventuellt anses det kravet kunna
ställas på röstavlämnaren, att denne är röstberättigad i väljarens valdistrikt.
Vistas väljaren på vårdanstalt av något slag, där särskild poströstning ej
finnes anordnad, torde enligt länsstyrelsen merendels valsedelsförsändelsen
kunna befordras till valförrättaren genom anstaltens försorg. Även länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län finner det föreslagna systemet med två
vittnen med olika kvalifikationer alltför invecklat. Länsstyrelsen anser det
höra övervägas om man inte i stället i fråga om de formella vittnesföreskrifterna
borde tillämpa samma förfarande som vid valsedelsförsändelse för äkta
make, varvid man kunde tänka sig att avlämnandet fick ske antingen genom
vittnet eller genom någon väljaren närstående. De vanföras riksförbund
anför liknande synpunkter.

Från några håll, där man i princip godtagit den föreslagna ordningen med
två vittnen, förordas en utvidgning av den krets, ur vilken vittne nr 1
kan tagas. Enligt vad som framhålles kan det förekomma att väljare saknar
såväl nära släkting som vårdare i egentlig mening. Länsstyrelsen i Skaraborgs
län föreslår av nu nämnda skäl att särskilda, av valnämnden förordnade
personer skall finnas att tillgå såsom vittnen och röstavlämnare. Samma
förslag framföres av kommunalborgmästaren i Tidaholm. Sveriges folkpensionärers
riksorganisation finner det för sin del angeläget att den röstberättigade
själv äger ange, vem i bekantskapskretsen som kan anses stå i
sådant personligt förhållande till den röstberättigade att han kan godkännas
såsom vittne nr 1.

Socialstyrelsen och magistraten i Västerås anmärker att utredningen icke
närmare beskrivit vilka personer som skall innefattas i begreppet vårdare
och i denna egenskap kunna tjänstgöra såsom vittne nr 1. Socialstyrelsen
anför.

Socialstyrelsen känner icke till att begreppet vårdare i lagstiftning eller
annat sammanhang blivit särskilt definierat. Däremot finnes i 9 § tredje
stycket kungörelsen den 25 maj 1962 (nr 386) med tillämpningsföreskrifter
till sjukreseförordningen en uppräkning av de kategorier som vid tillämpningen
av nämnda kungörelse skall räknas som vårdare. Socialstyrelsen finner
det emellertid angeläget att begreppet i någon mån belyses i en kommande
proposition i ämnet. Inom begreppet vårdare i nu förevarande samman -

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1065

hang bör självklart falla vårdpersonal som är anställd vid olika vårdinrättningar
eller inom den öppna vården, t. ex. den sociala hemhjälpen, i den
mån vederbörande vårdare har någon del i skötseln av väljaren i fråga.
Många gamla eller invalidiserade människor klarar sig emellertid själva och
utför sina dagliga sysslor i hemmet utan att trots detta ha så lätt att bege sig
till en vallokal. Några kan ju också av tillfällig sjukdom vara förhindrade
att uppsöka vallokal på valdagen. I den mån dessa personer icke kan rösta
genom äktamakeförsändelse uppkommer frågan vem som skall räknas som
deras vårdare. I sådana fall bör som vårdare kunna räknas granne eller annan
som, om än tillfälligtvis, ser till vederbörande väljare. Det torde icke vara
möjligt att lämna någon entydig definition på begreppet vårdare, men enligt
socialstyrelsens mening måste begreppet ges en vidsträckt tolkning för
att det föreslagna förfarandet skall kunna tillämpas i önskvärd utsträckning.
Skyddet mot att institutet valsedelsförsändelse skall användas i icke avsedd
omfattning får främst sökas i föreskriften, att väljaren på ytterkuvertet
skall teckna en på heder och samvete avgiven förklaring, att han uppfyller
rekvisiten för röstning genom valsedelsförsändelse samt att denna försäkran
skall vitsordas av vittnena.

Svenska stadsförbundet förklarar, att förbundet förutsätter att av personalen
på ålderdomshem endast den tjänstgörande föreståndaren i förevarande
sammanhang godtages såsom vårdare.

Vad särskilt angår vittne nr 2 ifrågasättes av några remissorgan om
icke krav bör uppställas på att detta vittne besitter vissa kvalifikationer.
Länsstyrelsen i Malmöhus län finner syftet med vittne nr 2, nämligen att förebygga
att väljaren påverkas av den såsom vittne nr 1 anlitade anförvanten
eller vårdaren, icke kan uppnås på ett tillräckligt effektivt sätt genom den
föreslagna ordningen, särskilt som åldersgränsen för vittne nr 2 satts så låg
som 15 år. En utväg att i ifrågavarande avseende uppnå större trygghet synes
enligt länsstyrelsen vara att kräva att vittne nr 2 skall vara kvalificerat.
Några större praktiska olägenheter av en sådan anordning anser länsstyrelsen
inte behöva uppkomma, därest den krets, inom vilken dessa vittnen får
tagas, göres tillräckligt vid. Magistraten i Gävle anser att vittne nr 2 bör vara
ämbets- eller tjänsteman eller nämndeman eller av valnämnden i distriktet
förordnad person samt att valnämnden bör åläggas att förordna lämpligt
antal vittnen.

Socialstyrelsen anser vittnesbestämmelserna böra kompletteras med en föreskrift
om att vittne nr 2 ej får stå i beroende ställning till vittne nr 1. En
sådan föreskrift uppges främst ha betydelse för röstningen på ålderdomshem
och andra vårdanstalter men kan, framhåller styrelsen, naturligtvis
medföra vissa svårigheter, när det gäller att i alla lägen få tag i ett vittne nr
2. Styrelsen finner det emellertid angeläget att man på angivet sätt förebygger
misstankar om att personalen vid ålderdomshem och andra anstalter
samarbetar i syfte att obehörigen påverka väljarna.

När det gäller frågan om vittnenas ålder framhåller länsstyrelsen i Hal -

Kungl. Maj. ts proposition nr 106 år 1965

lands län att endast personer, vilka själva är röstberättigade, bör godtagas
såsom vittnen men att åldersgränsen av praktiska skäl dock kan sättas till
lägst 18 år.

Länsstyrelsen i Stockholms län och magistraten i Södertälje, som tillstyrkt
den föreslagna ordningen, ifrågasätter om icke den röstberättigade bör ha
rätt att anlita biträde vid valsedelsförsände Isens iordningställande.
När det gäller röstning av sjuka och gamla är det —
framhålles det — säkerligen ej sällsynt att väljarna av sin sjukdom eller ålder
är så svårt invalidiserad, att han icke utan hjälp kan vidtaga samtliga
för valsedelsförsändelsens anordnande föreskrivna åtgärder. Väljare som i
vanlig ordning inställer sig i vallokalen äger, om han på grund av kroppsligt
fel är oförmögen att i föreskriven ordning avge sin röst, anlita biträde vid
röstningen. Detta medgivande bör enligt nämnda remissorgan gälla även vid
röstning av hemmavarande sjuka och åldringar.

Sveriges folkpensionärers riksorganisation framhåller i detta sammanhang
att den som är intagen på vård- eller sjukhem eller inneboende på ålderdomshem
i många fall kan komma i beroende ställning till föreståndaren
samt att det därför är viktigt att de politiska partierna beredes möjlighet att
få kontakt med dessa väljare och få rätt, om väljaren så önskar, att biträda
vid valsedelsförsändelsens upprättande.

Utredningens förslag om att valsedelsförsändelsen endast skall
kunna avlämnas av vittne nr 1 anser länsstyrelsen i Kronobergs län
icke vara tillfredsställande. Länsstyrelsen föreslår att valsedelsförsändelsen
skall få avlämnas även av vittne nr 2.

Socialstyrelsen erinrar i sitt yttrande om att det numera förekommer allt
oftare att kommuner samarbetar om ålderdomshem. Detta medför, att det
blir allt vanligare att personer, som är intagna på ålderdomshem, är mantalsskrivna
i annan kommun än den, där ålderdomshemmet är beläget. Om
röstning skall ske genom vårdare, medför detta den olägenheten, att vårdaren
i vissa fall måste färdas till annan kommun för att där framlämna valförsändelsen.
Dessa olägenheter skulle, framhåller styrelsen, kunna undanröjas
genom att möjlighet skapas för vittne nr 1 att avlämna valsedelsförsändelse
på postanstalt. Såvitt socialstyrelsen nu kan bedöma torde olägenheterna
emellertid icke vara av större omfattning än att de kan avhjälpas
genom praktiska lösningar såsom att vederbörande kommun ställer transportmedel
till vårdarens förfogande. Socialstyrelsen anser därför att erfarenheten
får visa huruvida någon utvidgning av möjligheterna till poströstning
bör komma till stånd. Poststyrelsen finner det för sin del synnerligen
välgrundat att det föreslagna systemet med valsedelsförsändelse inte är
avsett att användas i kombination med poströstning, vilket skulle göra
det redan tämligen komplicerade poströstningsförfarandet alltför svårbemästrat.

Skånska drätselkammareförbundet, som ställer sig kritisk mot att det

Kungl. illaj.ts proposition nr 106 år 1965

överlämnas åt väljaren att avgöra om han är berättigad att rösta genom valsedelsförsändelse,
föreslår, alt försändelsen vid avlämnandet skall vara åtföljd
av intyg av t. ex. läkare eller distriktssköterska.

I några yttranden göres vissa uttalanden beträffande möjligheterna
till kontroll av att väljaren äger rösta genom valsedelsförsändelse
och att försändelsens anordnande skett på föreskrivet sätt. Länsstyrelsen
i Kronobergs län framhåller, att det inte av den föreslagna lagtexten framgår
att ordföranden har befogenhet att genom frågor till den, som avlämnar valsedelsförsändelsen,
skapa klarhet beträffande försändelsens anordnande och
avlämnande. Länsstyrelsen anser, att ordföranden bör kunna utöva endast
den formella granskning, som anges i den föreslagna lagtexten, och att det
inte är lämpligt att ordföranden förhör sig om riktigheten av de på valsedelsförsändelsen
tecknade intygen. Länsstyrelsen i Kalmar län påtalar, att ett
förfarande med frågor till den som överlämnar valsedelsförsändelsen är
otillfredsställande och kan antagas medföra komplikationer. Liknande synpunkter
anföres av valnämnden i Alunda distrikt, valnämnden i Tomelilla
köpings första valdistrikt, drätselkammaren i Umeå och Sveriges husmodersföreningars
riksförbund.

Svenska stadsförbundet framhåller i detta sammanhang att, i den mån
den nya röstningsmetoden skulle komma att medföra missbruk, det är angeläget
att de straffrättsliga bestämmelserna anpassas därefter.

I några yttranden har vissa detalj anmärkningar gjorts.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län ifrågasätter om de föreslagna
vallagsbestämmelserna fått en med hänsyn till valsedelsförsändelseinstitutets
praktikabilitet lämplig utformning. Om meningen är att väljaren på ytterkuvertet
skall underteckna dels en förklaring (angående det frivilliga inläggandet
av valsedeln i innerkuvertet m. in.) och dels en försäkran (angående
sjukdomshinder eller vad därmed jämställes), finner länsstyrelsen förfaringssättet
alltför omständligt. Det bör enligt länsstyrelsens uppfattning
räcka med ett enda viljeuttalande, inrymmande såväl »förklaring» som »försäkran».
Kommunalnämnden i Täby köping erinrar om att det i förslaget
föreskrivits att ytterkuvertet skall »innehålla» en försäkran av väljaren. Innebörden
av stadgandet torde enligt nämnden bättre komma till uttryck med
en bestämmelse om att en »å ytterkuvertet anbragt» försäkran skall av väljaren
egenhändigt undertecknas.

Länsstyrelsen i Gotlands län ifrågasätter om icke en redaktionell jämkning
av de bestämmelser i 63 § ValL och 29 § IvVL som reglerar vittnesjäven
bör övervägas. Nämnda lagrum upptar en föreskrift om att såsom vittne ej
må tagas bl. a. »barn till väljaren eller hans make». Av förarbetena till bestämmelsen
(prop. 1956: 166 s. 19) framgår alt barn, som härigenom uteslutes
såsom vittne, är barn till väljaren eller till väljarens make. Hos länsstyrelsen
gjorda förfrågningar visar emellertid att fall förekommit, där hos val -

34 Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

förrättare och väljare rått den uppfattningen att orden »hans make» syftar
på ordet »barn».

Valnämnden i Tomelilla köpings första valdistrikt finner det lämpligt att
kuverten för de skilda slagen av valsedelsförsändelse får olika färg, så att
de lättare kan åtskiljas av valförrättare och väljare.

Statistiska centralbyrån anser det önskvärt att ytterkuverten till valsedelsförsändelserna,
i varje fall under en övergångstid, göres till föremål för en
statistisk bearbetning för att man skall få en uppfattning om hur reformen
verkar. Centralbyrån föreslår därför att valförrättarna ålägges att insända
dessa ytterkuvert till byrån.

Departementschefen. Frågan om att underlätta valdeltagandet för sjuka,
invalider och åldringar har i olika etapper varit föremål för prövning av
1955 års valutredning. Utredningen har därvid funnit att en mera generell
lösning av dessa väljares röstningsproblem i huvudsak kan erhållas endast
genom att införa antingen ett system med ambulerande röstmottagning
eller ett system med valsedelsförsändelse, avsett för ifrågavarande väljarkategori.
I sitt år 1963 avgivna slutbetänkande har utredningen stannat
för att förorda ett system med valsedelsförsändelse. Det alldeles övervägande
antalet remissorgan, som yttrat sig i frågan, har också uttalat sig
för en sådan lösning. I prop. 1964: 140 har även jag förordat ett system
med valsedelsförsändelse. Genom propositionen har, såsom jag inledningsvis
angett, riksdagen förelagts förslag till sådan ändrad lydelse av § 24
riksdagsordningen att det i ValL må bestämmas att röstberättigad, som till
följd av sjukdom, lyte, vanförhet eller hög ålder är oförmögen att personligen
inställa sig vid valförrättningen för sitt valdistrikt, äger avge valsedel
genom annan person. Förslaget syftar sålunda till att i grundlag öppna
möjlighet att komplettera ValL med bestämmelser om ett för ifrågavarande
väljare avsett valsedelsförsändelseinstitut. Konstitutionsutskottet (KU
1964: 19) har vid behandlingen av förslaget enhälligt funnit utredningen
i ämnet ge vid handen att vägande invändningar kan resas mot ett system
med ambulerande röstmottagare, främst genom att det förutsätter ett omständligt
och svåradministrerat förfarande, men att ett system med valsedelsförsändelse
torde kunna utformas på sådant sätt, som kan innebära
en godtagbar lösning. Utskottet har därför förordat att grundlagsenlig möjlighet
öppnas för genomförande av regler om röstning medelst särskild
valsedelsförsändelse för den berörda välj arkategorien. I enlighet med utskottets
hemställan har 1964 års riksdag såsom vilande för vidare grundlagsenlig
behandling antagit det i prop. 1964: 140 framlagda förslaget om
ändrad lydelse av § 24 riksdagsordningen.

Ett valsedelsförsändelseinstitut för sjuka och därmed jämställda väljare
bör givetvis avse såväl andrakammarvalen som kommunalvalen. Vid ut -

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

formningen av ett för nämnda väljargrupper avsett valsedelsförsändelseinstitut
framstår det som en viktig uppgift att bestämma vein som skall
äga avlämna försändelsen till valförrättaren och alltså motsvara väljarens
make vid äktamakeröstning. Valutredningen liar föreslagit, att behörighet
att avlämna valsedelsförsändelse från sjuka och därmed likställda väljare
bör tillkomma endast den som står i visst släktskapsförhållande till väljaren
eller är dennes vårdare. I likhet med flertalet remissorgan kan jag
ansluta mig till detta förslag. Ur valsäkerhetssynpunkt är nämligen av
betydelse att den som skall äga avlämna valsedelsförsändelsen tillhör en
kategori personer som kan antagas känna väljaren väl och i allmänhet
också står väljaren nära. Kretsen av de personer som enbart på grund av
släktskap med väljaren skall äga inge dennes valsedelsförsändelse har
i utredningens förslag bestämts så, att den omfattar väljarens barn, barnbarn,
föräldrar och syskon. Även i denna del kan jag godtaga utredningens
förslag, som härutinnan tillstyrkts eller lämnats utan erinran av
flertalet remissorgan. Under remissbehandlingen har visserligen från något
håll ifrågasatts, om icke också väljarens make borde i denna sin egenskap
tillhöra ifrågavarande personkrets. Det praktiska behovet härav måste
dock betecknas såsom ringa. Om väljare, som på grund av sjukdom eller
dylikt icke kan inställa sig personligen vid valförrättningen, är gift, finnes
ju möjlighet att begagna det något enklare institutet valsedelsförsändelse
för äkta make. Skulle dylik väljare likväl använda det nu föreslagna valsedelsförsändclseinstitutet,
torde situationen i allmänhet vara den att väljarens
make ändå blir i egenskap av vårdare behörig att avlämna försändelsen.
Vad angår begreppet vårdare möter, såsom framgått under remissbehandlingen,
vissa svårigheter att med önskvärd stringens bestämma detta
begrepp. Den som på grund av sitt yrke omhänderhar skötseln av sjuka,
ålderstigna eller invalidiserade personer bör naturligen vara behörig alt avlämna
valsedelsförsändelser från sådana personer, i den mån de står under
hans vård. Såsom socialstyrelsen i sitt remissvar påpekat, gäller detta såväl
vårdpersonal, som är anställd vid olika vårdinrättningar, som personer
som är yrkesverksamma inom den öppna vården, t. ex. privatpraktiserande
läkare eller till den sociala hemhjälpen knuten personal. När fråga icke är om
yrkesmässig vårdare, torde det kravet böra upprätthållas att vederbörande
i skilda ting lämnar väljaren ett bistånd som icke är av helt obetydlig eller
tillfällig karaktär. För att kunna anlitas såsom ingivare av valsedelsförsändelse
från sjuk eller därmed jämställd väljare torde, såsom valutredningen
funnit, utöver kravet att vederbörande på angivet sätt skall stå i släktskapsförhållande
till väljaren eller vara dennes vårdare böra fordras, att han
uppnått viss ålder. Hur hög denna ålder bör vara kan naturligen vara föremål
för olika meningar. Valutredningen har stannat för en åldersgräns på
15 år. För egen del är jag närmast benägen att förorda, att åldersgränsen,

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

såsom föreslagits i något remissvar, sättes vid 18 år. Vid äktamakeröstning
är den som avlämnar valsedel för andre maken i allmänhet minst 18 år
gammal.

Tillvägagångssättet vid anordnande av valsedelsförsändelse för sjuka och
därmed jämförliga väljare bör, såsom valutredningen funnit, så långt förhållandena
det medger överensstämma med förfaringssättet vid upprättande
av valsedelsförsändelse för äkta make. Liksom vid äktamakeröstning bör
sålunda användas ett valkuvert (innerkuvert) och ett ytterkuvert. Dessa
kuvert bör vara av särskilt slag, dvs. skilja sig från de kuvert som användes
då röstning sker vid personlig inställelse inför valförrättare eller
röstmottagare. Hinder bör däremot icke möta att om så skulle befinnas
ändamålsenligt göra exempelvis innerkuvertet gemensamt för de båda typerna
av valsedelsförsändelse. I enlighet med valutredningens förslag bör
vid iordningställande av valsedelsförsändelse från sjuk eller därmed jämställd
väljare så tillgå, att väljaren själv frivilligt inlägger sin valsedel i
innerkuvertet och tillsluter detta samt i närvaro av två personer inlägger
innerkuvertet i ytterkuvertet och omedelbart därefter tillsluter ytterkuvertet.
Detta tillvägagångssätt överensstämmer i stort sett med det för äktamakeröstning
föreskrivna men skiljer sig från detta därigenom att bortsett
från väljaren två personer skall vara närvarande i stället för en. Denna olikhet
är betingad av valsäkerhetshänsyn. Av dessa två personer bör, såsom
valutredningen förordat, den ene vara identisk med den som skall avlämna
försändelsen och alltså uppfylla för avlämnare uppställda behörighetskrav.
På den andre bör i överensstämmelse med valutredningens förslag och i
likhet med vad som gäller för äktamakeröstning det kravet uppställas, att
han icke får vara väljarens make eller barn till väljaren eller dennes make.
Samma åldersgräns som för den som skall avlämna valsedelsförsändelsen
bör gälla också för den andre vid valsedelsförsändelsens tillkomst närvarande
personen. Jag förordar alltså även här en minimiålder på 18 år. Såsom
valutredningen föreslagit, bör för övrigt samma minimiålder uppställas
även för vittne vid äktamakeröstning. I valutredningens förslag har såväl
den som skall avlämna valsedelsförsändelsen som den andre vid försändelsens
tillkomst närvarande personen erhållit benämningen vittne. Härigenom
kan emellertid lätt missförstånd uppkomma rörande de delvis skilda
funktioner som de båda personerna skall fylla och de olika behörighetsvillkor
som skall gälla för dem. Jag vill därför föreslå, att den som i egenskap
av nära släkting eller vårdare skall avlämna valsedelsförsändelsen
icke betecknas såsom vittne utan att denna beteckning reserveras för den
andre vid valsedelsförsändelsens tillkomst närvarande personen.

När valutredningen i tidigare sammanhang behandlat spörsmålet om ett
för sjuka, invalider och åldringar avsett valsedelsförsändelseinstitut, har
utredningen varit inne på tanken att man på grundval av läkarintyg eller
annat sådant bevismaterial skulle anställa en förhandsprövning av frågan

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

om rätt att begagna sig av detta institut förelåg i det enskilda fallet. Utredningen
har emellertid i sitt sista betänkande i ämnet frånfallit denna
tanke och ansett det böra vara till fyllest med vissa på ytterkuvertet lämnade
uppgifter från väljaren och de båda övriga vid valsedelsförsändelsens tillkomst
närvarande personerna. I likhet med flertalet remissorgan kan jag
ansluta mig till den principiella ståndpunkt, som valutredningen sålunda
stannat för.

Vad först angår väljarens på ytterkuvertet lämnade uppgifter har valutredningen
föreslagit, att denne där skall teckna dels en på heder och samvete
avgiven försäkran att han till följd av sjukdom, lyte, vanförhet eller
hög ålder är förhindrad att inställa sig vid valförrättningen i sitt valdistrikt
och dels en förklaring att han själv frivilligt inlagt sin valsedel i innerkuvertet
och tillslutit detta samt i närvaro av den som skall inge försändelsen
och vittnet inlagt innerkuvertet i ytterkuvertet och omedelbart därefter
tillslutit detta. Enligt min mening synes samtliga de uppgifter som väljaren
sålunda skall lämna böra upptagas i en gemensam förklaring avgiven på
heder och samvete. Härigenom torde, såsom framhållits i något remissvar,
förfarandet bli något mindre omständligt. Med en sådan anordning kommer
väljaren vidare till följd av stadgandet i 15 kap. 10 § brottsbalken att
vara underkastad sanningsplikt beträffande samtliga de uppgifter han lämnar
på ytterkuvertet.

I enlighet med vad valutredningen föreslagit och i viss analogi med vad
som gäller vid äktamakeröstning bör den som skall avlämna valsedelsförsändelsen
och det vid försändelsens tillkomst närvarande vittnet på ytterkuvertet
intyga, att väljaren egenhändigt undertecknat den förklaring som
denne där skall lämna. Enligt valutredningens förslag skall de båda vid
försändelsens tillkomst närvarande personerna dessutom på ytterkuvertet
bekräfta, att något förhållande som strider mot väljarens uppgift rörande
hindret för hans personliga inställelse icke är känt för dem. Denna bekräftelse
bör enligt min mening till stärkande av valsäkerheten avse samtliga
uppgifter, som väljaren lämnar på ytterkuvertet, vare sig uppgifterna
rör hindret för hans personliga inställelse eller tillvägagångssättet vid valsedelsförsändelsens
upprättande. Om inlygsgivarna lämnar medvetet oriktiga
uppgifter, kan ansvar för osant intygande enligt 15 kap,. 11 § brottsbalken
inträda.

För att valsedelsförsändelseinstitutet för sjuka och därmed jämställda
väljare samt valsedelsförsändelseinstitutet för äkta make så långt möjligt
skall överensstämma med varandra vill jag föreslå, dels att den förklaring
rörande tillvägagångssättet vid försändelsens tillkomst, som väljaren vid
äktamakeröstning skall teckna på ytterkuvertet, skall avges på heder och
samvete och därmed omfattas av sanningsplikt och dels att vittnet även
vid äktamakeröstning skall på ytterkuvertet bekräfta — förutom att väljaren
egenhändigt undertecknat nämnda förklaring — alt något förhål -

38 Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

lande som strider mot vad väljaren uppgett i sin förklaring icke är för vittnet
känt.

I likhet med vad som gäller vid äktamakeröstning bör valsedelsförsändelse
från sjuka och därmed jämförliga väljare få anordnas tidigast trettio dagar
före valet.

Enligt valutredningens förslag skall valsedelsförsändelse, anordnad för
väljare som till följd av sjukdom, lyte, vanförhet eller hög ålder ej kan rösta
i vanlig ordning, avlämnas vid valförrättningen i väljarens valdistrikt till
ordföranden. När det gäller valsedelsförsändelse från äkta make föreligger
enligt gällande regler jämväl möjlighet att avlämna dylik försändelse till
röstmottagare under förutsättning att den make, som överlämnar försändelsen,
samtidigt själv röstar inför röstmottagaren. Införandet av en motsvarande
ordning då fråga är om den nya typen av valsedelsförsändelse skulle
säkerligen komplicera nuvarande system för poströstning. Med hänsyn härtill
och i avsaknad av närmare erfarenheter av det nya valsedelsförsändelseinstitutets
tillämpning anser jag mig i nuvarande läge icke böra förorda att
möjlighet införes att avlämna här avsedd valsedelsförsändelse även till röstmottagare.

När valsedelsförsändelse från sjuk, invalidiserad eller ålderstigen väljare
avlämnas till valförrättare bör det enligt min mening ankomma på denne att
kontrollera att avlämnaren är den person som på försändelsens ytterkuvert
tecknat sig såsom ingivare av väljarens valsedel. Valförrättaren torde i sådant
syfte vara befogad att om så erfordras kräva att den som avlämnar försändelsen
på lämpligt sätt legitimerar sig. Detta kan naturligtvis ske genom företeende
av sedvanlig legitimationshandling men även namnteckningskontroll
kan ifrågakomma som ett medel att fastställa, att ingivaren är identisk
med den som på ytterkuvertet tecknat sig såsom avlämnare. Om särskild anledning
att ifrågasätta ingivarens behörighet föreligger, bör valförrättaren
även vara oförhindrad att genom frågor till honom skapa sig klarhet om huruvida
han på grund av nära släktskap med väljaren eller i egenskap av väljarens
vårdare uppfyller de för ingivare stadgade behörighetsvillkoren. I övrigt
synes mig valförrättaren böra ha att iakttaga samma regler som gäller
då valsedelsförsändelse från äkta make avlämnas. Han skall sålunda kontrollera
att väljaren blivit i röstlängden antecknad såsom röstberättigad, att
ytterkuvertet är av föreskriven beskaffenhet samt att på ytterkuvertet är
tecknade förklaring av väljaren och intyg i behörigt skick. Ger denna kontroll
ej anledning till anmärkning och förekommer ej skäl till antagande att
ytterkuvertet blivit efter tillslutandet öppnat, skall valförrättaren bryta ytterkuvertet
och därefter underkasta innerkuvertet samma granskning som
vid äktamakeröstning. Är allt i behörig ordning, skall valförrättaren nedlägga
innerkuvertet obrutet i valurnan och i samband därmed i röstlängden anteckna
att väljaren utövat sin rösträtt.

Det är givetvis svårt att med säkerhet förutse hur ett för sjuka och där -

Kungl. Mnj:ts proposition nr 106 år 1965

med jämställda väljare avsett valsedelsförsändelseinstitut kommer att utfalla
i praktiken. Frågan i vad mån reglerna för institutet behöver jämkas eller
kompletteras i ett eller annat avseende torde därför vara förtjänt att
uppmärksammas sedan närmare erfarenheter vunnits av institutets tillämpning.

Vad slutligen angår de valkuvert och ytterkuvert som skall användas för
den nya typen av valsedelsförsändelser bör dessa kuvert tillverkas endast
genom statsverkets försorg. Kuverten bör på samma sätt som då fråga är om
kuvert för valsedelsförsändelser av äkta makar vid andrakammarval tillhandahållas
valnämnder utan kostnad samt vid kommunalval kommuner och
församlingar mot ersättning. Eftersom den nya typen av valsedelsförsändelser
icke skall kunna avlämnas till röstmottagare finner jag det icke erforderligt
att kuverten för dessa försändelser vid något val tillställes jämväl
röstmottagare. Däremot torde såsom valutredningen föreslagit dessa kuvert
liksom kuvert för valsedelsförsändelser av äkta makar böra vid både andrakammarval
och kommunalval gratis tillhandahållas i riksdagen representerat
politiskt parti. I god tid före allmänt val bör kuverten till valsedelsförsändelser
från sjuka och därmed jämförliga väljare liksom motsvarande kuvert
för äktamakeröstning finnas tillgängliga hos valnämnden och de tjänstemän
eller andra personer som av valnämnden erhållit uppdrag att i detta
avseende tillhandagå väljarkåren. Vid genomförandet av nu angivna förslag
uppkommer en mindre kostnadsökning för statsverket. Att på förhand mera
exakt bestämma ökningens storlek låter sig knappast göra.

De förslag som i det föregående redovisats förutsätter för sitt genomförande
vissa ändringar i vallagarna. Reglerna om rätt till äktamakeröstning och
sättet för anordnande av valsedelsförsändelse härför torde lämpligen böra
sammanföras i 62 § ValL resp. 28 § KVL. Motsvarande regler rörande valsedelsförsändelseinstitutet
för sjuka och därmed jämställda väljare kan
upptagas i 63 § ValL och 29 § KVL. Förslagens genomförande kräver därutöver
ändringar i 64, 74 och 96 §§ ValL samt i 30, 39 och 60 §§ KVL.

Den av mig föreslagna reformen torde böra träda i kraft den 1 januari
1966.

Departementschefens hemställan

I enlighet med vad i det föregående anförts har inom justitiedepartementet
upprättats förslag till

1) lag angående ändrad lydelse av 38 § lagen den 26 november 1920 (nr
796) om val till riksdagen;

2) lag om ändrad lydelse av 6 § kommunallagen den 18 december 1953
(nr 753);

3) lag om ändrad lydelse av 6 § kommunallagen för Stockholm den
1 mars 1957 (nr 50);

Kungl. Maj ds proposition nr 106 år 1965

4) lag angående ändrad lydelse av 9 § lagen den 2 juni 1961 (nr 436) om
församlingsstyrelse;

5) lag om ändrad lydelse av 8 § kommunala vallagen den 6 juni 1930
(nr 253);

6) lag angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val
till riksdagen;

7) lag om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253).

Föredraganden hemställer att Kungl. Maj :t måtte genom proposition föreslå
riksdagen att antaga nämnda lagförslag, de under 1)-—5) angivna
lagförslagen under förutsättning av slutligt godkännande av det av 1964
års riksdag såsom vilande antagna förslaget till ändrad lydelse av § 16 riksdagsordningen
samt de under 6) och 7) angivna lagförslagen under förutsättning
av slutligt godkännande av det av 1964 års riksdag såsom vilande
antagna förslaget till ändrad lydelse av § 24 riksdagsordningen.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Martti Heino

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

Bilaga

Utdrag av valutredningens förslag
till
Lag

angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796)

om val till

(Nuvarande lydelse)

Vill äkta make ingiva valsedel genom
andra maken, skall valsedelsförsändelse
anordnas tidigast trettio dagar
före valet.

riksdagen

(Föreslagen lydelse)

Vill äkta make ingiva valsedel genom
andra maken eller vill väljare
vilken på grund av sjukdom, lyte,
vanförhet eller hög ålder är förhindrad
att utöva sin rösträtt vid valförrättningen
för det valdistrikt, där
han är i röstlängden uppförd, ingiva
valsedel genom annan person, skall
valsedelsförsändelse anordnas tidigast
30 dagar före valet.

För valsedelsförsändelse
Väljaren skall själv frivilligt inlägga
sin valsedel i innerkuvertet och
tillsluta detta samt i närvaro av ett
vittne inlägga innerkuvertet i ytterkuvertet,
vilket omedelbart därpå
tillslutes av väljaren. En å ytterkuvertet
anbragt förklaring att sålunda
tillgått skall därefter av väljaren
egenhändigt undertecknas. Vid namnet
tecknas uppgift å det valdistrikt
väljaren vid tiden för valet tillhör
och hans hemvist inom valdistriktet.

Vittnet intygar å ytterkuvertet,
med angivande av dag och ort för
intygets meddelande, att väljaren
egenhändigt undertecknat nämnda

kuvert brukas.

Väljaren skall själv frivilligt inlägga
sin valsedel i innerkuvertet
och tillsluta detta samt i närvaro av
ett eller, då fråga är om valsedelsförsändelse
för annan än äkta make,
två vittnen inlägga innerkuvertet i
ytterkuvertet, vilket omedelbart därpå
tillslutes av väljaren. En å ytterkuvertet
anbragt förklaring att sålunda
tillgått skall därefter av väljaren
egenhändigt undertecknas. Vid
namnet tecknas uppgift å det valdistrikt
väljaren vid tiden för valet tillhör
och hans hemvist inom valdistriktet.

Då fråga är om valsedelsförsändelsc
för äkta make, intygar vittnet å
ytterkuvertet, med angivande av dag
och ort för intygets meddelande, att

Kungl. Maj:ts proposition nr 106 ar 1965
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

förklaring. Till vittne må ej tagas
väljarens make och ej heller barn till
väljaren eller hans make.

Äkta make, som vill avgiva valsedel
för andra maken, avlämnar vid
valförrättningen till ordföranden valsedelsförsändelse,
varom sägs i 62
och 63 §§. Finnes att väljaren är
röstberättigad, att ytterkuvertet är
sådant, som avses i 63 §, samt att
därå äro tecknade förklaring av väljaren
ävensom vittnesintyg i behörigt
skick, och förekommer ej skälig anledning
antaga, att ytterkuvertet blivit
efter tillslutandet öppnat, bryter
ordföranden ytterkuvertet; i annat
fall skall det ej mottagas.

väljaren egenhändigt undertecknat
nämnda förklaring. Till vittne må ej
tagas väljarens make, barn till väljaren
eller hans make, och ej heller
den som är under femton år.

Beträffande valsedelsförsändelse
för annan än äkta make skall ytterkuvertet
jämväl innehålla en av väljaren
på heder och samvete avgiven
försäkran att väljaren på grund av
sjukdom, lyte, vanförhet eller hög
ålder är förhindrad att utöva sin
rösträtt vid valförrättningen för det
valdistrikt, där han är i röstlängden
uppförd. Vittnena intyga å ytterkuvertet,
med angivande av dag och ort
för intygets meddelande, dels att något
förhållande stridande mot väljarens
försäkran icke är känt för
dem, dels ock att väljaren egenhändigt
undertecknat såväl den i andra
stycket omförmälda förklaringen
som förenämnda försäkran. Det ena
vittnet (vittne nr 1) skall vara barn
eller barnbarn till väljaren, någon
av väljarens föräldrar eller väljarens
syskon eller någon vilken är väljarens
vårdare. Det andra vittnet (vittne
nr 2) må ej vara väljarens make
och ej heller barn till väljaren eller
hans make. Till vittne må ej tagas
den som är under femton år.

§■

Valsedelsförsändelse, varom sägs i
62 och 63 §§, avlämnas vid valförrättningen
till ordföranden av äkta
make eller, då fråga är om valsedelsförsändelse
för annan än äkta make,
av den vilken såsom besläktad med
väljaren eller såsom väljarens vårdare
anlitats som vittne vid försändelsens
anordnande (vittne nr 1).
Finnes att väljaren är röstberättigad,
att ytterkuvertet är sådant, som avses
i 63 §, och i föreskriven ordning
ifyllt av väljaren, samt att å ytterkuvertet
är tecknat vittnesintyg i behörigt
skick, och förekommer ej skälig
anledning antaga, att ytterkuvertet
blivit efter tillslutandet öppnat, bry -

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

ter ordföranden ytterkuvertet; i annat
fall skall det ej mottagas.

Är innerkuvertet ------rösträtten utövats.

Är innerkuvertet-----------det återlämnas.

74 §.

Äkta make, vilken röstar i den ordning,
som i 70 § sägs, äger därvid avgiva
valsedel jämväl för andra maken.
För sådant fall skall valsedelsförsändelse
anordnas på sätt och inom
tid, som i 62 och 63 §§ sägs.

Äkta make — —--------anordnat försändelsen.

Finnes att — ■— ---—----för avlämnandet.

I sammanhang — —------— — omförmälda förteckning.

Därefter tillsluter röstmottagaren ytterkuvertet.

% §.

Kuvert, varom förmäles i 60, 63
och 73 §§, skola vara av ogenomskinligt
papper samt, vad varje särskilt
slag angår, lika till storlek och
beskaffenhet. Kuverten skola vara
försedda med ändamålsbeteckning
enligt av Konungen fastställda formulär.
Kuverten skola tillverkas endast
genom statsverkets försorg samt
på dess bekostnad tillhandahållas
valnämnden ävensom röstmottagare.
I 63 § omförmälda kuvert ävensom
ytterkuvert som avses i 73 § skola
på statsverkets bekostnad tillhandahållas
jämväl i riksdagen representerat
politiskt parti.

I 63 § — ---

Det åligger —
Blanketter till

Kuvert, varom förmäles i 60, 63
och 73 §§, skola vara av ogenomskinligt
papper samt, vad varje särskilt
slag angår, lika till storlek och
beskaffenhet. Kuverten skola vara
försedda med ändamålsbeteckning
enligt av Konungen fastställda formulär.
Kuverten skola tillverkas endast
genom statsverkets försorg samt
på dess bekostnad tillhandahållas
valnämnden. Kuvert, som avses i 60
och 73 §§, och kuvert för valsedelsförsändelse
för äkta make, varom
sägs i 63 §, tillställas på statsverkets
bekostnad även röstmottagare. I 63 §
omförmälda kuvert ävensom ytterkuvert
som avses i 73 § skola på
statsverkets bekostnad tillhandahållas
jämväl i riksdagen representerat
politiskt parti,
äger rum.

— 73 §§ sägs.

---tillhandahållas valnämnden.

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

Utdrag av valutredningens förslag

till

Lag

om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253)

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Äkta make må ingiva valsedel genom
andra maken. Vill make begagna
den rätt nu är sagd, skall valsedelsförsändelse
anordnas tidigast
trettio dagar före valet.

För valsedelsförsändelse
Väljaren skall själv frivilligt inlägga
sin valsedel i innerkuvertet
och tillsluta detta samt i närvaro av
ett vittne inlägga innerkuvertet i ytterkuvertet,
vilket omedelbart därpå
tillslutes av väljaren. En å ytterkuvertet
anbragt förklaring att sålunda
tillgått skall därefter av väljaren
egenhändigt undertecknas.
Vid namnet tecknas uppgift å det
valdistrikt väljaren vid tiden för valet
tillhör och hans hemvist inom
valdistriktet.

Vittnet intygar å ytterkuvertet
med angivande av dag och ort för
intygets meddelande, att väljaren
egenhändigt undertecknat nämnda
förklaring. Till vittne må ej tagas
väljarens make och ej heller barn
till väljaren eller hans make.

Äkta make må ingiv a valsedel genom
andra maken. Väljare vilken på
grund av sjukdom, lyte, vanförhet
eller hög ålder är förhindrad att utöva
sin rösträtt vid valförrättningen
för det valdistrikt, där han är i röstlängden
uppförd, må ingiva valsedel
genom annan person. Vill väljare
begagna den rätt nu är sagd, skall
valsedelsförsändelse anordnas tidigast
trettio dagar före valet.

kuvert brukas.

Väljaren skall själv frivilligt inlägga
sin valsedel i innerkuvertet
och tillsluta detta samt i närvaro av
ett eller, då fråga är om valsedelsförsändelse
för annan än äkta make,
två vittnen inlägga innerkuvertet i
ytterkuvertet, vilket omedelbart därpå
tillslutes av väljaren. En å ytterkuvertet
anbragt förklaring att
sålunda tillgått skall därefter av väljaren
egenhändigt undertecknas. Vid
namnet tecknas uppgift å det valdistrikt
väljaren vid tiden för valet
tillhör och hans hemvist inom valdistriktet.

Då fråga är om valscdelsförsändclse
för äkta make, intygar vittnet
å ytterkuvertet, med angivande avdag
och ort för intygets meddelande,
att väljaren egenhändigt undertecknat
nämnda förklaring. Till vittne
må ej tagas väljarens make, barn
till väljaren eller hans make, och
ej heller den som är under femton
år.

29 §.

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

Beträffande valsedels försändelse
för annan än äkta make skall ytterkuvertet
jämväl innehålla en av väljaren
på heder och samvete avgiven
försäkran att väljaren på grund av
sjukdom, lyte, vanför het eller hög
ålder år förhindrad att utöva sin
rösträtt vid valförrättningen för det
valdistrikt, där han är i röstlängden
uppförd. Vittnena intyga å ytterkuvertet,
med angivande av dag och
ort för intygets meddelande, dels att
något förhållande stridande mot väljarens
försäkran icke är känt för
dem, dels ock att väljaren egenhändigt
undertecknat såväl den i andra
stycket omförmälda förklaringen
som förenämnda försäkran. Det ena
vittnet (vittne nr 1) skall vara barn
eller barnbarn till väljaren, någon av
väljarens föräldrar eller väljarens
syskon eller någon vilken är väljarens
vårdare. Det andra vittnet (vittne
nr 2) må ej vara väljarens make
och ej heller barn till väljaren eller
hans make. Till vittne må ej tagas
den som är under femton år.

30 §.

Äkta make, som vill avgiva valsedel
för andra maken, avlämnar vid
valförrättningen till ordföranden
valsedelsförsändelse, varom sägs i
28 och 29 §§. Finnes att väljaren är
röstberättigad, att ytterkuvertet är
sådant, som avses i 29 §, samt att
därå äro tecknade förklaring av väljaren
ävensom vittnesintyg i behörigt
skick, och förekommer ej skälig
anledning antaga att ytterkuvertet
blivit efter tillslutandet öppnat, bryter
ordföranden ytterkuvertet; i annat
fall skall det ej mottagas.

Är innerkuvertet------

Valsedelsförsändelse, varom sägs
i 28 och 29 §§, avlämnas vid valförrättningen
till ordföranden av äkta
make eller, då fråga är om valsedelsförsändelse
för annan än äkta make,
av den vilken såsom besläktad med
väljaren eller såsom väljarens vårdare
anlitats som vittne vid försändelsens
anordnande (vittne nr 1). Finnes
att väljaren är röstberättigad,
att ytterkuvertet är sådant, som avses
i 29 §, och i föreskriven ordning
ifyllt av väljaren, samt att å ytterkuvertet
är tecknat vittnesintyg i behörigt
skick, och förekommer ej
skälig anledning antaga, att ytterkuvertet
blivit efter tillslutandet öppnat,
bryter ordföranden ytterkuvertet;
i annat fall skall det ej mottagas.

----rösträtten utövats.

Kungl. Maj.ts proposition nr 106 år 1965

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Är innerkuvertet-----det återlämnas.

39 §.

Äkta make, vilken röstar i den
ordning, som i 35 § sägs, äger därvid
jämväl för andra maken avgiva valsedel,
avseende samma val eller annat
kommunalval, som äger rum
samtidigt. För sådant fall skall valsedelsförsändelse
anordnas på sätt
och inom tid, som i 28 och 29 §§
sägs.

Äkta make, vilken röstar i den
ordning, som i 35 § sägs, äger därvid
jämväl för andra maken avgiva valsedel,
avseende samma val eller annat
kommunalval, som äger rum
samtidigt. För sådant fall skall valsedelsförsändelse
anordnas på sätt
och inom tid, som i 28 och 29 §§

stadgas beträffande valsedelsförsändelse
för äkta make.

Äkta make------anordnat försändelsen.

Finnes att -—-----för avlämnandet.

I sammanhang-------—- omförmälda förteckning.

Därefter tillsluter röstmottagaren ytterkuvertet.

60 §.

Kuvert, varom------statsverkets försorg.

I 26 och-------mot ersättning.

Kuvert, som avses i 29 och 38 §§,
tillställas röstmottagare på statsverkets
bekostnad. Ytter kuvert, som avses
i 38 §, tillhandahållas på statsverkets
bekostnad även valnämnden.
I 29 § omförmälda kuvert samt ytterkuvert,
som avses i 38 §, skola
på statsverkets bekostnad tillhandahållas
jämväl i riksdagen representerat
politiskt parti.

129 §------- -— --äger

Det åligger-----—38 §§

Kuvert för valsedelsförsändelse
för äkta make, varom sägs i 29 §,
och kuvert, som avses i 38 §, tillställas
röstmottagare på statsverkets
bekostnad. Ytterkuvert, som avses i
38 §, tillhandahållas på statsverkets
bekostnad även valnämnden. I 29 §
omförmälda kuvert samt ytterkuvert,
som avses i 38 §, skola på statsverkets
bekostnad tillhandahållas
jämväl i riksdagen representerat politiskt
parti,
rum.
sägs.

MARCUS BOKTR. STHLM 1965 650231