Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957 (Proposition 1957:103)

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

Nr 103

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till vissa
byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. för
budgetåret 1957/58; given Stockholms slott den 1 mars
1957.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF

Gunnar Hedlund

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att investeringsanslaget till Vissa byggnadsarbeten
vid statens sinnessjukhus m. in. för budgetåret 1957/58 upptages till
33 050 000 kronor, en ökning med 550 000 kronor. Förslaget innebär bl. a.,
att medel anvisas för påbörjande av de två tidigare beslutade nya sinnessjukhusen
i Örebro och Gävleborgs län samt av de egentliga byggnadsarbetena
vid det nya sinnessjukhuset i Falköping. Dessa sjukhus får ett sammanlagt
platsantal av omkring 2 300. Vidare föreslås, att principbeslut
fattas om inrättande av ett nytt sinnessjukhus i Stockholms län med omkring
780 vårdplatser, förlagt till Upplands-Väsby. Vid befintliga sinnessjukhus
föreslås bl. a. uppförande av fyra nya vårdpaviljonger, vilket medför
en nettoökning med 236 vårdplatser.

Generalplanen för sinnessjukvårdens utbyggande bör enligt förslaget
ändras såvitt angår mälarlänen så att Södermanlands och Västmanlands
län var för sig bildar egna upptagningsområden medan norra delen av
Stockholms län sammanföres med Uppsala län till ett sådant område. Återstoden
av Stockholms län föreslås utgöra eget upptagningsområde.

Det beslutade nya sjukhuset i Mellansverige för vård av vissa höggradigt
psykiskt efterblivna föreslås skola förläggas till Sala och få omkring
500 vårdplatser. För eventuell ombyggnad av kustsanatoriet i Barkåkra för
vård av vanföra efterblivna äskas 950 000 kronor.

Slutligen äskas för budgetåret 1957/58 ett reservationsanslag om 3 060 000
kronor till Utrustning av nya sinnessjukhus.

1 —Bihang till riksdagen protokoll 1957. 1 samt. Nr 103

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1 mars

1957.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Zetterberg, Sträng, Ericsson, Andersson, Hedlund, Persson, Lindström,
Lange, Lindholm, Näsgård, Kling, Eliasson.

Efter gemensam beredning med cheferna för social- och finansdepartementen
anför chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Hedlund.

I årets statsverksproposition, elfte huvudtiteln, punkten 32, har anslaget
till Utrustning av nya sinnessjukhus upptagits med ett preliminärt beräknat
belopp, 3 100 000 kronor. Anledningen härtill var att beredningen av
anslagsfrågan vid tiden för statsverkspropositionens färdigställande icke
kunnat slutföras.

Vidare har Kungl. Maj :t i sagda proposition på min hemställan under
kapitalbudgeten, inrikesdepartementet, statens allmänna fastighetsfond,
punkten 2, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,
till Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. för budgetåret
1957/58 beräkna ett investeringsanslag av 34 000 000 kronor.

Jag anhåller nu att till fortsatt behandling få upptaga hithörande spörsmål.

I. Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m.

Inledning

I skrivelse den 14 februari 1956 har statens kommitté för sinnessjukvårdens
utbyggande avgivit förslag beträffande förläggning av det av 1955 års
riksdag beslutade sjukhuset för psykiskt efterblivna.

Vidare har kommittén i skrivelse den 21 december 1956 till behandling
upptagit vissa principiella frågor om utformning och planläggning av nya
sinnessjukhus samt frågan om sinnessjukvårdens organisation i mälarlänen
ävensom framlagt förslag till byggnadsarbeten vid sinnessjukhusen
under budgetåret 1957/58. Kommittén har påpekat, att dess förslag ansluter
sig till den av 1956 års riksdag antagna reviderade generalplanen för
sinnessjukvårdens upprustning. Förslagen avser bl. a. — förutom åtgärder
för fortsatt upprustning av de befintliga sinnessjukhusen, särskilt i fråga

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1957

om lokaler för behandling och ekonomidrift — dels utformning och planläggning
av de nya sinnessjukhusen i Skaraborgs och Örebro län samt fortsatt
projektering av det nya sinnessjukhuset i Gävleborgs län dels ock uppförande
av fyra vårdpaviljonger och renovering av en befintlig paviljong.
Förslagen innebär en ökning av vårdplatsantalet vid sinnessjukhusen med
omkring 2 540 platser.

Kommittén har i detta sammanhang erinrat om, att till vissa av de av
kommittén för vissa tidigare budgetår förordade arbetena icke anvisats
några medel, men att de upptagits såsom beredskapsarbeten. Dessa objekt
har hittills icke kommit till utförande, och kommittén har uttalat, att man
ej heller torde kunna räkna med att de ianspråktages såsom beredskapsarbeten
före nästa budgetårsskifte. Kommittén har föreslagit, att medel för
vissa av dessa arbeten upptages på kapitalbudgeten med hänsyn till angelägenheten
av att dessa arbeten snarast igångsättes. På grund av inträffad
stegring i byggnadskostnaderna sedan dessa arbeten kostnadsberäknades har
en däremot svarande uppräkning av de äskade medelsbeloppen företagits.
Vidare har framhållits, att de för nya ändamål angivna kostnaderna, vilka
beräknats av byggnadsstyrelsen, grundar sig på prisläget den 1 juli 1956.

Förslag

Planläggning av nya sinnessjukhus m. m.

Kommittén

Statens kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande avgav den 18 december
1954 betänkande med förslag till reviderad generalplan för sinnessjukvården.

Förslaget redovisades för 1956 års riksdag (prop. nr 106). Föredragande
departementschefen underströk därvid bl. a. vikten av att vid planläggningen
av nya sjukhus behovet av elasticitet i avdelningarnas storlek
beaktades samt framhöll, att riktpunkten för planeringen borde vara en god
vårdstandard med tillfredsställande differentieringsmöjligheter. Ett under
remissbehandlingen av betänkandet framkommet förslag, att varje överläkaravdelning
skulle förses med både manliga och kvinnliga avdelningar,
ansågs böra prövas vid det fortsatta utredningsarbetet inom kommittén och
den inom kommittén för översyn av hälso- och sjukvården i riket utsedda
mentalsjukvårdsdelegationen.

I sagda proposition upptogs till behandling även de i kommitténs anslagsäskanden
för budgetåret 1956/57 framlagda förslagen till byggnadsföretag
vid statens sinnessjukhus. I samband härmed gjorde föredragande
departementschefen vissa principiella uttalanden beträffande bl. a. den
fortsatta bearbetningen av ett av kommittén förordat förslag till utformning
av det år 1954 beslutade nya sinnessjukhuset i Falköping. Departe -

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1957

mentschefen tillstyrkte härvid att byggnader för klinikavdelning uppfördes,
men förordade att innan detalj ritningar upprättades frågan om avdelningarnas
storlek, detaljutformning och placering ytterligare prövades av kommittén
i samråd med delegationen. Skulle en klinikavdelning anses icke
böra inrättas i anslutning till sjukhuset finge byggnaden användas som en
avdelning av sinnessjukhuset i övrigt, i första hand för akut sjuka. Vad
härefter anginge spörsmålet om fördelningen av vårdplatser på olika typer
av avdelningar hänvisade departementschefen till sitt uttalande om behovet
av elasticitet. Förslaget att utforma kronikeravdelningar med 48 platser
syntes möjliggöra en uppdelning av dem på två om 20 å 24 platser vardera,
en i och för sig lämplig avdelningsstorlek för akut sjuka. Med hänsyn bl. a.
härtill syntes förslaget med vissa jämkningar kunna godtagas i nu avsedd
del. Beträffande slutligen avdelningarnas storlek framhölls, att någon sänkning
av vårdstandarden i förhållande till vad som på denna punkt tillämpades
vid Gullberna sjukhus icke kunde godtagas. Förslaget att inrätta avdelningar
för vissa akut sjuka med 30 platser och för kroniskt sjuka med
48 platser mot 28 resp. 42 vid Gullberna sjukhus kunde tillstyrkas endast
under förutsättning att garantier funnes mot att en sådan standardsänkning
icke bleve följden.

Statsutskottet anslöt sig i sitt av riksdagen godkända utlåtande (nr 128)
i huvudsak till vad departementschefen anfört.

Genom beslut den 7 juni 1956 föreskrev Kungl. Maj:t, att kommittén vid
den fortsatta handläggningen av frågorna om modernisering och utbyggnad
av de statliga sinnessjukhusen hade att ställa sig till efterrättelse de
riktlinjer för utbyggnad och upprustning av sinnessjukvården, som förordats
av föredragande departementschefen i propositionen nr 106 och av
statsutskottet i utlåtandet nr 128. Vidare uppdrog Kungl. Maj :t åt kommittén
att — med beaktande av vad föredragande departementschefen anfört
— efter samråd med mentalsjukvårdsdelegationen ompröva frågan om avdelningarnas
storlek vid såväl två föreslagna nya vårdpaviljonger, betecknade
2 och 3, vid S:t Jörgens sjukhus som en föreslagen ny vårdpaviljong
för kroniskt sjuka vid Furunäsets sjukhus samt till Kungl. Maj :t inkomma
med de förslag, vartill förnyade överväganden i frågan kunde giva anledning.

I sin skrivelse den 21 december 1956 har kommittén framlagt synpunkter
på den närmare utformningen och planläggningen av nya sinnessjukhus.
Kommittén erinrar om att dessa synpunkter till väsentlig del legat till grund
för de förslag, som kommittén i det följande framlägger beträffande de nya
sinnessjukhusen i Falköping, Örebro och Bollnäs. Även de förslag om uppförande
av nya vårdpaviljonger vid befintliga sinnessjukhus, som kommittén
i det följande framlägger, har i fråga om vårdavdelningarnas storlek
och planläggning utformats i huvudsaklig överensstämmelse med av kommittén
förordade principer. Kommittén har slutligen också funnit att de

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

förut berörda, redan beslutade nya vårdpaviljongerna vid S:t Jörgens och
Furunäsets sjukhus lämpligen bör anordnas enligt nämnda principer.

Kommittén anför.

Vid de utredningar och diskussioner, som förekommit rörande sinnessjukhusens
inre organisation, har stort utrymme ägnats spörsmålen om
vårdplatsernas fördelning på skilda patientkategorier och om de olika avdelningstypernas
storlek. På basis av företagna analyser av patientklientelets
sammansättning har åtskilliga förslag framkommit, hur platserna
lämpligen borde disponeras. Även kommittén förordade i sitt ovannämnda
betänkande en viss fördelningsprincip. Liksom tidigare förslag blev också
denna föremål för delade meningar. Man har bl. a. ansett platserna för
akutfallen vara alltför lågt beräknade och framfört önskemål om att akuta
oroliga vårdfall icke skall sammanföras med kroniska oroliga patienter
utan inrymmas i ett för alla kategorier av akutfall avsett byggnadsblock.
I fråga om vårdavdelningarnas storlek har en genomgående uppfattning
varit, att kronikeravdelningarna kan vara större än akutavdelningarna.
Programmet för en under år 1956 genomförd arkitekttävlan rörande Falköpingssjukhusets
utformning byggde på denna princip. Andra meningar
i fråga om sjukhusens planläggning har emellertid därefter framförts. Till
förmån för en minskning av avdelningarnas storlek har framför allt åberopats
psykologiska och psykoterapeutiska synpunkter. Ur de senare har det
ansetts önskvärt att åstadkomma små grupper av patienter, som — handledda
och övervakade av en sköterska eller skötare — kunde sammanhållas
till en enhet under behandlingens gång. Detta har speciellt gällt det akuta
klientelet men även visat sig ha betydelse för det kroniska. I samband härmed
har jämförelser gjorts med avdelningsstorleken vid planerade psykiatriska
lasarettsavdelningar, för vilka det lämpliga platsantalet angivits till
15—20 vårdplatser per avdelning. Man har emellertid också gjort gällande,
att avdelningarna för uppegående patienter tillhörande det kroniska klientelet
kunde göras större än avdelningarna för andra vårdkategorier med
hänsyn till att behandlingen av dessa patienter i första hand bör inriktas på
arbets- och sysselsättningsterapi.

Psykiatrin befinner sig för närvarande i en intensiv utvecklingsfas. Det
är därför mycket svårt att förutse, hur platsbehovet för olika kategorier
patienter kommer att te sig även relativt kort framåt i tiden. Tack vare den
moderna terapins landvinningar har avdelningarna för kroniska oroliga
patienter icke längre samma karaktär av oroliga avdelningar som tidigare.
Det ökande senila klientelet har ställt nya krav på specialisering i fråga om
vårduppgifternas art och på avdelningarnas konstruktion. På grund av
hl. a. dessa förhållanden har kommittén funnit det kunna ifrågasättas, om
den hittills gängse uppdelningen av avdelningarna på sådana för lugna,
halvoroliga och oroliga patienter verkligen är vårdtekniskt befogad. Det har
i vart fall synts kommittén ogörligt att på ett tillfredsställande sätt beräkna
vårdplatsbehovet för de olika klientkategorierna. Man synes också kunna
utgå ifrån att de för varje kategori lämpade terapeutiska uppgifterna mindre
är beroende av avdelningarnas storlek och konstruktion än av sådana förhållanden
som personaltäthet och avdelningarnas inre organisation.

Kommittén framhåller, atl de återgivna synpunkterna bör vara vägledande
vid utformningen av nya sinnessjukhus. Kommittén, som samrått

Kungl. Maj. ts proposition nr 103 år 1957

med mentalsjukvårdsdelegationen, har funnit, att de olika synpunkterna
till väsentlig del kan tillgodoses genom att vid sjukhuset inrätta vårdavdelningar
av enhetlig typ. Kommittén anser, att avdelningarnas storlek icke
lämpligen bör överstiga 30 vårdplatser och utgår därvid från en inom
kroppssjukvården vunnen erfarenhet, att det antal patienter, som kan
handhavas av en avdelningssköterska, icke lämpligen bör överstiga 30. Patientrummen
vid avdelningarna bör emellertid kunna uppdelas i två vårdgrupper,
den ena med 14 och den andra med 16 vårdplatser. Till varje vårdgrupp
bör höra ett dagrum och ett arbetsrum samt särskilda tvättrum och
toaletter. Övriga lokaler — serveringskök och matsal, sköterskeexpedition
och behandlingsrum, badrum, förråd, sköljrum, personalrum, besöksrum
m. in. — avses bli gemensamma för hela vårdavdelningen. Avdelningens
sköterskeexpedition bör lämpligen förläggas i nära anknytning till den ena
vårdgruppen. Den andra gruppen bör förses med en särskilt anordnad uppehållsplats
för avdelningens personal.

Kommittén framhåller vidare, att förslaget om patientrummens uppdelning
på två vårdgrupper bottnar i den psykoterapeutiska synpunkten att
varje patientgrupp icke bör vara större än att den kan handhas av en ansvarig
sköterska eller skötare. Om så skulle anses erforderligt anser kommittén,
att vårdavdelningen kan uppdelas i två mindre helt självständiga
enheter om 14 respektive 16 platser, varvid de nämnda gemensamma utrymmena
måste betjäna båda enheterna. Ifrågavarande avdelningstyp bör kunna
användas för vård av akuta fall, lugna såväl som halvoroliga och oroliga. Den
synes även lämpad för senila fall, för kroniska oroliga patienter, för neurospatienter
och även för sängliggande kroniska fall. Den bör också kunna användas
för uppegående kroniska fall.

Kommittén fortsätter.

Det torde vara uppenbart, att behovet av elasticitet i avdelningarnas storlek
väl tillgodoses genom den enhetliga avdelningstypen och att denna tillfredsställer
långt gående krav på differentieringsmöjligheter. Då icke någon
avdelning på grund av storlek eller utformning kan anses förbehållen
en viss patientkategori, kommer framtida förändringar i klientelets sammansättning
t. ex. genom förbättrade behandlingsmöjligheter icke att vålla
några större olägenheter. Om nämligen det akuta klientelet ökar, kan en
eller flera avdelningar upplåtas för detta klientel. Om senilfallen ökar, kan
omdispositioner ske med hänsyn härtill. Hinder synes icke heller föreligga
mot att vid en vårdavdelning den ena vårdgruppen belägges med ett slags
klientel och den andra gruppen med ett annat. Härigenom blir det sålunda
möjligt att vid sjukhuset inrätta flera överläkaravdelningar, envar med
patienter av alla kategorier, eventuellt även av båda könen. Möjligheter synes
t. o. m. föreligga att på samma avdelning vårda kvinnliga patienter inom
den ena vårdgruppen och manliga inom den andra. Vårdavdelningarna avses
dessutom bli i tekniskt avseende så utformade, att det skall bli möjligt
att, om den framtida utvecklingen så skulle kräva, utan alltför stora svårigheter
ändra dispositionen av någon lokalitet inom avdelningarna.

Kungl. Maj. ts proposition nr 103 år 1957

Eftersom terapeutiska synpunkter förutsattes skola vara riktningsgivande
för avdelningarnas funktion, kommer skillnaderna mellan olika avdelningar
huvudsakligen att hänföra sig till dessas utrustning med personal.

I detta avseende medgiver den förordade avdelningstypen, att avdelningarna
organiseras enligt ett flertal alternativa personalkombinationer. En framtida
förändring av en avdelnings klientel kan därför i stort sett endast behöva
medföra, att personaluppsättningen vid avdelningen ändras.

Kommittén framhåller, att enligt gjorda personalberäkningar torde ett
sinnessjukhus, som utformas enligt principen om enhetliga vårdavdelningar,
icke kräva nämnvärt högre personalkostnader än Gullberna sjukhus, som
är avsett att inrymma vårdavdelningar om 24, 28 och 42 platser.

Vad härefter angår de nya sjukhusens lokalbehov för diagnostik och behandling
anser kommittén en utökning erforderlig i jämförelse med vad
som angivits i det för arkitekttävlingen rörande Falköpingssjukhusets utformning
fastställda tävlingsprogrammet. Då den öppna vården kan förutses
komma att spela en väsentligt större roll inom sinnessjukvården än vad den
hittills gjort, bör sjukhusen enligt kommitténs mening förses med tillräckliga
lokaler härför. Sålunda föreslås varje överläkarexpedition — inklusive
hjälpverksamhetsöverläkarens — erhålla ett undersökningsrum. Expeditionerna
för övriga läkare bör förläggas så, att varje läkare har tillgång till
undersökningsrum. Lokaler för invärtesmedicinsk överläkare samt för övrig
konsultverksamhet bör inrättas. Till varje överläkarenhet bör anslutas
expedition för kurator. Vidare föreslås expedition för psykolog med tillhörande
psykologiskt laboratorium, expeditions- och behandlingsrum för
sjukgymnast, tandklinik in. in. Laboratorieavdelningen avses omfatta kliniskt-kemiskt
laboratorium, lokaler för electrocardiografi och ämnesomsättningsundersökningar,
electroencephalografilaboratorium, röntgenavdelning
in. in. För behandlingsverksamheten bör finnas rum för elektrochockbehandling
med tillhörande bilokaler, behandlingsavdelning för fysikalisk
terapi, gruppterapirum, lokaler för rörelseterapi in. in. En särskild insulincomabehandlingsavdelning
bör vidare inrättas. Slutligen bör lokaler för
sjukhusens undervisningsverksamhet (sjukvårdspersonalens lägre utbildning
in. in.) anordnas.

Kommittén har ansett det önskvärt att samordna de nya sinnessjukhusens
närmare utformning och planläggning och har för detta ändamål
utarbetat ett gemensamt lokalprogram för ett sjukhus med omkring 800
vårdplatser. Särskilt program har uppgjorts för ett sådant sjukhus med
klinikavdelning. Vad beträffar den detaljerade utformningen av varje
sjukhus förutsätter kommittén att man beaktar de möjligheter, som föreligger
att giva sjukhusets byggnader eu mer individuell arkitektonisk utformning.
Härigenom torde eu med hänsyn till sjukhusens art önskvärd
variation i deras utformning kunna uppnås. Kommittén anser det vidare
icke uteslutet, att den enhetliga vårdavdelningstypen kan möjliggöra en

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1057

förkortning av byggnadstiden och ha en gynnsam inverkan på byggnadskostnaderna
till följd av att detaljprojekteringen av vårdavdelningarna kan
begränsas till enbart en avdelning. Allt efter rådande förhållanden kan
avdelningarna förläggas till byggnader i en eller flera våningar och samma
avdelningstyp kan användas på sjukhus av helt olika storleksordning.

I yttrande till kommittén över de uppgjorda lokalprogrammen har medicinalstyrelsen
anfört bl. a. följande.

Styrelsen instämmer i princip i de framlagda förslagen rörande vårdgruppernas
storlek och relationerna mellan de olika patientkategorierna.
Enligt styrelsen måste det anses vara en fördel, att en anpassning till sannolikt
kommande förändringar i beläggningsstrukturen lätt kan genomföras,
och styrelsen framhåller, att olika fördelningsmöjligheter också äro
önskvärda för att underlätta en uppdelning av överläkaravdelningarna efter
olika principer. Styrelsen konstaterar med tillfredsställelse, att tidigare
framförda önskemål beträffande större lokaler för mottagning, terapi och
laboratorier i viss utsträckning beaktats, men anser att laboratorieavdelningarna,
där biokemiska, hematologiska och enklare bakterio-serologiska
undersökningar avses komma att utföras, blivit för knappt tilltagna, särskilt
med tanke på att biokemiska och neurofysiologiska undersökningar i en
framtid sannolikt kommer att alltmera utnyttjas inom psykiatrin. Större
utrymmen bör enligt styrelsen beräknas härför liksom det också synes styrelsen
lämpligt att åtminstone ett rum kan ställas till förfogande för de
av sjukhusens läkare, som sysslar med vetenskapligt arbete inom sjukhuset.

Kommittén erinrar med anledning härav om att ett av motiven för kommitténs
uppfattning, att nya sinnessjukhus bör förläggas till ort med tillgång
till ett väl utbyggt kroppssjukhus, i första hand ett centrallasarett,
har varit, att resurserna vid lasarettens centrallaboratorier skulle kunna
utnyttjas för att tillgodose sinnessjukhusets behov av kvalificerade laboratorieundersökningar.
Undersökningarna vid sinnessjukhusens egna laboratorieavdelningar
kan sålunda förutsättas bli av rutinbetonad karaktär,
medan för de mera komplicerade undersökningarna ett samarbete skulle
kunna ske med lasaretten. Sinnessjukhusens laboratorielokaler har därför
bedömts kunna göras relativt begränsade. Vid lokalprogrammens utarbetande
i denna del har hänsyn tagits till de olika lokalbehov, som vid bl. a.
S:t Lars’ sjukhus visat sig ändamålsenliga. Då dessutom biokemiska,
bakterio-serologiska och neurofysiologiska undersökningar i allmänhet
kräver en komplicerad teknisk utrustning, som på grund av sin kostsamhet
måste bli utnyttjad i största möjliga utsträckning, har kommittén ansett det
rationellt att räkna med en gemensam användning därav för både lasarettens
och sinnessjukhusens behov. Man torde i händelse av ett överförande
av sinnessjukvården under landstingens huvudmannaskap också kunna
förutsätta en framtida strävan till centralisering av det kvalificerade laboratoriearbetet.
Av medicinalstyrelsen påtalat behov av tillgång till rum för
vetenskapligt arbete vid sjukhuset synes kommittén vara ett av de ända -

Kungl. Maj. ts proposition nr 103 år 1957

mål, för vilka i programmen upptagna reservrum inom ifrågakomna lokalgrupp
bör kunna utnyttjas.

Kommittén anför vidare, att medicinalstyrelsen i fråga om planeringen
av ytterligare sinnessjukhus understrukit angelägenheten av att man därvid
ej låser sig vid en relativt stor sjukhustyp utan — om icke oöverstigliga
svårigheter möta — inom ett landstingsområde prövar sjukhus med 350—
400 platser, direkt anslutna till kroppssjukhus, om möjligt centrallasarett.
Enligt styrelsen måste man i framtiden sannolikt arbeta med olika lösningar
av denna fråga i olika delar av landet. Dessutom har styrelsen velat
framhålla bl. a., att därest sjukhus av mindre storlek väljas, större förutsättningar
torde föreligga att nära ansluta dessa till välutrustade kroppssjukhus.

Kommittén anser sig i princip icke ha något att invända mot medicinalstyrelsens
sistnämnda uttalande, men erinrar om att någon tillförlitlig utredning
om vilket platsantal, som ur kostnadssynpunkt är det mest lämpliga
för ett sinnessjukhus icke föreligger såvitt för kommittén är känt.

Kommittén anför till sist.

Dessutom torde spörsmålet om sinnessjukhusens storleksordning liksom
andra personalkrävande organisationsfrågor i vårt land vara lika beroende
av tillgången på arbetskraft som de ekonomiska möjligheterna. För att
kunna framlägga ett praktiskt genomförbart utbyggnadsprogram har kommittén
ansett det vara realistiskt att vid sidan av det stora vårdplatsbehovet
fästa väsentligt avseende vid nu berörda synpunkter. Så har också varit
fallet beträffande de av kommittén framlagda förslagen om planläggning av
beslutade nya sinnessjukhus, vilka tillkommit i samråd med landstingen
i respektive län. Det har därvid även varit kommitténs strävan att i största
möjliga mån söka tillmötesgå den psykiatriska sakkunskapens krav på att
begränsa sjukhusens storleksordning. Det bör vidare omnämnas, att den
reviderade generalplanen förutsätter, att i Älvsborgs län skall finnas två
sinnessjukhus, varav det ena föreslagits omfatta 400 vårdplatser. I samband
härmed anser sig kommittén kunna uttala, att det framtida vårdplatsbehovet
i Gävleborgs län kan komma att motivera tillkomsten av ytterligare ett
sjukhus i detta län, vilket sjukhus i så fall bör förutsättas bli av mindre
storleksordning än vad som föreslagits för hittills beslutade nya sjukhus.

Yttranden

Medicinalstyrelsen hänvisar till vad styrelsen anfört om de uppgjorda
lokalprogrammen. Beträffande den föreslagna klinikavdelningen vid Falköpingssjukhuset
ifrågasätter medicinalstyrelsen huruvida icke eu fördelning
av kostnaderna mellan staten och vederbörande landsting bör upptagas
till övervägande.

Mentalsjukvårdsdelegationen framhåller, att delegationen är ense med
kommittén om atl de nu planerade mentalsjukhusen bör uppföras med
vårdavdelningar av enhetlig typ, varje avdelning omfattande 30 platser.
Delegationen anser det vara av utomordentligt stort värde att det genom

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1957

den föreslagna uppdelningen av vederbörande avdelning på två mindre enheter
blir möjligt att på samma avdelning vårda exempelvis såväl manliga
som kvinnliga patienter. Uppdelningen kommer emellertid att medföra en
större personaltäthet än vad kommittén förutsatt. Delegationen delar i stort
sett medicinalstyrelsens uppfattning att man för framtiden ej bör låsa sig
vid en relativt stor sjukhustyp utan pröva sjukhus med 350—400 platser,
direkt anslutna till kroppssjukhus, om möjligt centrallasarett.

Centrala sjukvårdsberedningen finner den ökade differentiering och den
större tillgång på utrymmen, som nu föreliggande program upptager jämfört
med det under färdigställande varande Gullberna-sjukhuset, väl motiverade
med hänsyn till angelägenheten av att göra de nya sjukhusen i
diagnostiskt och terapeutiskt avseende så slagkraftiga, som de personella
och vetenskapliga resurserna kan göra möjligt. Med hänsyn till önskemålen
om flexibilitet såväl i organisatoriskt avseende t. ex. i överläkaravdelningarnas
uppbyggnad som med hänsyn till patientklientelets sammansättning
finner beredningen åtgärden att göra enhetliga vårdavdelningar, uppdelbara
i två grupper med 14 resp. 16 patienter, mycket lämplig, särskilt som därigenom
även en viss rationalisering i byggnadstekniskt hänseende bör bli
möjlig. I fråga om programmets detaljer i vad avser nu nämnda lokaler har
beredningen icke något i princip att invända. Beredningen framhåller emellertid,
att ett tillgodoseende av det större lokalbehov, som sålunda ådagalagts,
medför en icke oväsentlig kostnadsstegring i förhållande till Gullberna-sjukhuset.
Ur denna synpunkt sett synes det beredningen angeläget,
att de möjligheter till besparingar tillvaratages, som i övrigt kan tänkas
föreligga. I sådant avseende har beredningen särskilt fäst sig vid den stora
omfattning, som givits driftverkstäderna. Enligt beredningens uppfattning
kan det icke vara rimligt att dimensionera vardera snickeri- och måleriverkstad
med tillhörande maskinell utrustning för 10 man, d. v. s. sammanlagt
20 snickare och målare. Frånsett att antalet hantverkare av nämnt
slag i och för sig torde vara alltför högt blir samtliga nya sjukhus förlagda
till sådana orter att entreprenörer borde kunna utnyttjas. Möjligheterna
i sådant avseende bör enligt beredningens uppfattning utredas dels i princip,
dels med hänsyn till omständigheterna i varje särskilt fall.

Sinnessjukvårdens organisation i mälarlänen

Kommittén

I sitt betänkande den 18 december 1954 upptog kommittén frågan om en
ny indelning av landet i upptagningsområden för de statliga sinnessjukhusen.
Enligt kommitténs mening borde gränserna för de nya upptagningsområdena
med undantag för Stockholms, Kristianstads, Malmöhus och Västmanlands
län följa de nuvarande länsgränserna. Södra delen av Stockholms
län sammanfördes med Södermanlands län till ett upptagningsområde för
Sundby sjukhus vid Strängnäs. Norra delen av länet borde enligt kommit -

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

téns mening utgöra ett eget upptagningsområde. Västmanlands län sammanlades
med Uppsala län till ett upptagningsområde för Ulleråkers sjukhus
i Uppsala, vilket redan då hade ett vårdplatsantal, som var tillräckligt
för att försörja detta upptagningsområde. Att Stockholms län av kommittén
ansågs böra uppdelas i en norra och en södra del betingades närmast av
att antalet vårdplatser vid Sundby sjukhus kunde beräknas tillgodose behovet
inom ett större område än enbart Södermanlands län. Med allenast en
mindre utbyggnad av Sundby sjukhus kunde enligt kommitténs mening till
upptagningsområde för detta sjukhus läggas södra delen av Stockholms
län.

Sedan kommitténs förslag vid remissbehandlingen rönt åtskilliga invändningar,
uttalade föredragande departementschefen i förenämnda proposition
nr 106/1956 bl. a., att han — enär dessa frågor borde lösas i ett sammanhang
— icke vore beredd att definitivt taga ställning till de olika synpunkter
och erinringar, som i denna del framkommit. Dessa borde upptagas
till prövning vid förnyade överväganden inom kommittén, som därvid
borde samråda med mentalsjukvårdsdelegationen och berörda landsting.

Statsutskottet anslöt sig i sitt av riksdagen godkända utlåtande (nr 128 )
i princip till den ståndpunkt departementschefen intagit.

I brev den 7 juni 1956 har Kungl. Maj :t riktat kommitténs och mentalsjukvårdsdelegationens
uppmärksamhet på vad departementschefen och
statsutskottet sålunda anfört.

I sin förenämnda skrivelse den 21 december 1956 upptager kommittén
ånyo till behandling frågan om den mest ändamålsenliga organisationen av
den statliga sinnessjukvården i mälarlänen. Kommittén — som i dessa
frågor haft samråd med mentalsjukvårdsdelegationen och landstingen i
respektive län — anför inledningsvis följande.

Att kommittén vid planläggningen av sinnessjukhusens utbyggande ansett
sig böra frångå principen, att i varje län bör finnas åtminstone ett sinnessjukhus,
har varit betingat av den allmänna stramhet i fråga om statliga
investeringar, som förefanns vid tiden för planernas utarbetande och som
alltjämt råder. Av samma skäl har kommittén också ansett sig böra i största
möjliga utsträckning tillvarataga den platstillgång, som redan befintliga
sjukhus bedömts kunna erbjuda utöver det egna länets behov.

Med tanke på det stora vårdplatsbehov, som ovedersägligen förefinns,
har kommittén självfallet intet att erinra mot att sinnessjukhusens anstaltsorganisation
utbygges i större omfattning, än vad den reviderade generalplanen
förutsätter, och att de materiella resurserna för en kvalitetsmässig
höjning av vården ökas. Det är därför med tillfredsställelse, som kommittén
såväl i de avgivna remissyttrandena över planen som i departementschefens
uttalanden i propositionen anser sig ha funnit stöd för en längre
gående insats från det allmännas sida för att tillgodose denna vårdgren, än
vad kommittén tidigare vågat räkna med.

Kommittén framhåller, att den stegring av vårdsplatsbehovet, som utvecklingen
inom sinnessjukvården i allmänhet medfört, gjort sig starkt

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

gällande inom mälarlänen. En del behandlingsmetoder, som under senare
år framkommit inom psykiatrin har medfört betydligt ökade krav såväl
med avseende å vårdavdelningarnas utformning och utrustning som beträffande
lokaler för diagnostik och behandling. Erfarenheterna av den pågående
upprustningen av Ulleråkers sjukhus har emellertid visat, att det
med hänsyn till de uppkommande byggnadskostnaderna kan ifrågasättas,
om detta sjukhus kan utnyttjas i beräknad omfattning utan att i väsentliga
hänseenden åsidosätta dessa krav. Härtill kommer, att en begränsning av
sjukhusens storlek allmänt anses vara önskvärd ur vårdsynpunkt. Med hänsyn
till dessa omständigheter har kommittén funnit, att sjukhuset icke
lämpligen hör givas den storleksordning, som den reviderade generalplanen
förutsätter. En minskning av det för sjukhuset förordade vårdplatsantalet
torde emellertid icke vara tänkbar, därest även Västmanlands län skall ingå
i sjukhusets upptagningsområde. För sistnämnda läns vidkommande bör
enligt kommittén beaktas, att större delen av länet ur kommunikationssynpunkt
är mindre väl beläget i förhållande till Ulleråkers sjukhus. Det anförda
samt angelägenheten av att så långt möjligt ernå en landstingsvis uppdelning
av sinnessjukhusens upptagningsområden, anser kommittén utgöra
tillräckligt bärande skäl för uppförande av ett sinnessjukhus även i Västmanlands
län. Tillkomsten av detta sjukhus skulle möjliggöra att för Ulleråkers
sjukhus bestämma den storleksordning, som främst ur vårdsynpunkt
kan anses lämplig.

Vad beträffar Stockholms län anför kommittén.

Från landstingets sida har en redogörelse lämnats för den förutsedda befolkningsutvecklingen
inom norra, mellersta respektive södra delarna av
länet. I norra länsdelen har förutsatts ingå i huvudsak landstingets s. k.
norra sjukvårdsområde, omfattande något mera än länets norr om Norrtälje
belägna del, medan till mellersta länsdelen hänförts återstoden av länet
norr om Mälaren och till södra länsdelen landstingets område söder om
Mälaren. Befolkningsutvecklingen inom dessa länsdelar har beräknats på
följande sätt.

År	1960	1970	1980	1990
Norra länsdelen	70 000	70 000	70 000	70 000
Mellersta »	225 000	320 000	354 000	420 000
Södra »	163 000	250 000	296 000	332 000
Hela länet	458 000	640 000	720 000	822 000
Tillgodoseendet	av sinnessjukvårdens	platsbehov	inom länet	har från

landstingets sida angivits kunna till en början ske enligt i huvudsak följande
linjer. För norra länsdelen beräknas föreligga ett vårdplatsbehov av minst
300 platser, vilka förutsättes kunna disponeras vid Ulleråkers sjukhus. För
vardera mellersta och södra länsdelen föreslås ett nytt sjukhus. Av de nya
sjukhusen bör det för mellersta länsdelen i första hand komma till stånd
bl. a. med hänsyn till att den största befolkningsökningen är att vänta inom
denna del. Sjukhuset föreslås förlagt till Upplands Väsby i direkt anslutning
till därvarande länslasarett. Sjukhuset för södra länsdelen bör enligt

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 är 1957

landstingets mening inrättas vid 1970-talets ingång och förläggas antingen
intill ett gemensamt med Stockholms stad planerat centrallasarett i Älvsjö
eller — om detta ej skulle komma till stånd — i anslutning till ett nytt lasarett
i Huddingetrakten, där mark reserverats för ändamålet.

Kommittén anser, att det i den reviderade generalplanen förordade nya
sinnessjukhuset i Stockholmstrakten nu bör komma till utförande. Med
beaktande av den särskilt under senare år snabbt stegrade befolkningsökningen
i länet anser kommittén, att man på längre sikt bör räkna med att
länets vårdplatsbehov framdeles kan komma att motivera tillkomsten av
ytterligare ett sinnessjukhus i länet. Såsom skäl för en sådan mening erinrar
kommittén om önskemålet ur vårdsynpunkt att begränsa storleksordningen
för nya sinnessjukhus. Med hänsyn till de befolkningsgeografislca förhållandena
i länet anser kommittén att de nya sinnessjukhusen bör förläggas norr
respektive söder om Stockholm. Någon mera preciserad ståndpunkt till
ifrågavarande spörsmål anser kommittén icke för närvarande vara påkallad.

Kommittén framhåller i likhet med landstinget, att det nu förordade nya
sinnessjukhuset i länet bör förläggas norr om Stockholm. Kommittén har
övervägt landstingets förslag om uppförande av sjukhuset i nära anslutning
till Löwenströmska lasarettet i Upplands Väsby. Detta lasarett är för närvarande
ett s. k. normallasarett med specialavdelningar för medicin, kirurgi
med obstetrik samt röntgen. Enligt landstingets tidigare beslut skall en
upprustning och utbyggnad av lasarettet företagas, innebärande en ökning
av vårdplatsantalet från nuvarande 126 till 188 platser. Kommittén har
emellertid ansett sig icke kunna frångå sin förut deklarerade principiella
uppfattning i frågor om val av förläggningsort, att ett sinnessjukhus för
vård av akut sjuka är i behov av all den medicinska konsulthjälp inom
olika discipliner, som ett centrallasarett kan erbjuda utöver ett normallasaretts
möjligheter. Landstinget har därför förklarat sig villigt ombesörja,
att lasarettet — utöver redan beslutade utbyggnader — förses med en
gynekologisk-obstetrisk avdelning om cirka 60 vårdplatser och att en befattning
som narkosöverläkare inrättas vid lasarettet. Med hänsyn härtill och
då ett för sinnessjukhus erforderligt markområde icke finnes att tillgå i närheten
av länets enda norr om Stockholm befintliga centrallasarett i Stocksund,
har kommittén förklarat sig intet ha att invända mot att det nya
sjukhuset förlägges på ett av landstinget kostnadsfritt tillhandahållet tomtområde
invid Löwenströmska lasarettet. En förutsättning härför har kommittén
angivit vara, att lasarettet utbygges i den omfattning, som landstinget
ställt i utsikt. Härigenom bör enligt kommitténs bedömande den
psykiatriska sakkunskapens krav på ett nödvändigt nära samarbete med
kroppssjukvården kunna till stor del tillgodoses. Kommittén har därvid särskilt
beaktat de ytterligare möjligheter till konsultationer och samarbete
inom olika specialiteter, som sjukhusets förläggande till Upplands Väsby ur
kommunikationssynpunkt medgiver icke blott med centrallasarettet i Stock -

14 Kungl. \laj:ts proposition nr 103 år 1957

sund utan även med undervisningssjlikhusen och olika forskningsinstitutioner
i Stockholm och Uppsala. Vidare har kommittén ansett angeläget att tillvarataga
den möjlighet, som här första gången föreligger inom svensk sjukvård,
att förlägga ett sinnessjukhus i omedelbar anslutning till ett lasarett.
Ett sådant arrangemang måste enligt kommitténs mening vara i hög grad
ägnat att överbrygga de motsättningar, som i allmänhetens uppfattning
ännu finnes mellan kroppssjukvård och sinnessjukvård.

Kommittén anför vidare beträffande upptagningsområdet för Ulleråkers
sjukhus.

Om kommitténs mening att ett sinnessjukhus hör uppföras i Västmanlands
län godtages, kommer enbart Uppsala län med dess cirka 160 000 invånare
att vara otillräckligt såsom upptagningsområde för Ulleråkers sjukhus
såväl i förhållande till sjukhusets platstillgång som med hänsyn till
dess uppgifter i fråga om undervisning och forskning. Därav föranledda
krav att vid sjukhuset kunna förfoga över ett rikhaltigt akutmaterial synes
särskilt med tanke på undervisningen i tung psykiatri böra tillgodoses. Den
ökning av upptagningsområdet utöver Uppsala län, som alltså är önskvärd,
synes lämpligen böra ske genom att den ur kommunikationssynpunkt gynnsammast
belägna delen av Stockholms län tillföres området. Detta ansluter
också till vad som är förhållandet i länet beträffande andra former av sjukvård.
Mot det av länets landsting framförda förslaget härutinnan har kommittén
sålunda i princip intet att invända.

Hur stort område av länet, som bör repliera på Ulleråkers sjukhus, torde
kunna fastställas först efter tillkomsten av Västmanland-sjukhuset med
hänsyn till då föreliggande platsbehov och vårdmöjligheter i Stockholms
och Uppsala län. Av den redovisade folkmängdsprognosen att döma synes
man emellertid böra räkna med att Stockholms läns andel i sjukhuset i vart
fall icke kommer att understiga 300 platser. Den minskning av sjukhusets
storlek, som kan komma att visa sig erforderlig i förhållande till vad i den
reviderade generalplanen föreslagits, torde låta sig väl genomföras. Vissa
av vårdpaviljongerna vid sjukhuset befinner sig i sådant skick eller har en
sådan konstruktion, att det kan ifrågasättas om en ombyggnad och renovering
av dem blir ekonomiskt försvarbar utan alltför stort avkall på den numera
önskvärda vårdstandarden.

I detta sammanhang vill kommittén erinra om det icke obetydliga antal
i Stockholm insjuknade utländska medborgare, som visar sig vara i behov
av vård å sinnessjukhus. Dessa intagas nu med stora svårigheter på stadens
sinnessjukhus och förflyttas sedan genom medicinalstyrelsens försorg till
ett statligt sjukhus, i den mån detta är möjligt med hänsyn till den knappa
platstillgången. Utan att taga någon ståndpunkt till vissa i denna fråga
framkomna förslag får kommittén endast framhålla, att här förordade
deponering av vårdplatserna vid Ulleråkers sjukhus icke utesluter möjligheten
att vid sjukhuset framdeles bereda plats även för ifrågavarande
klientel.

Vidkommande slutligen sinnessjukvården i Södermanlands län anser kommittén,
att vad som föreslagits beträffande de övriga mälarlänen talar för
att i länet befintliga vårdmöjligheter framdeles bör reserveras att tillgodose
enbart länets eget vårdbehov. Till de förändringar i planen för Sundby

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

sjukhus’ definitiva utformande, som härav kan bli följden, har kommittén
icke kunnat taga ställning av bl. a. den anledningen, att ett eventuellt överförande
av sjukhuset till annan uppgift även har förts på tal och vissa utredningar
om detta och andra därmed sammanhängande spörsmål ännu
pågår.

Yttranden

Medicinalstyrelsen ansluter sig till förslaget om ett nytt sinnessjukhus i
mellersta delen av Stockholms län med förläggning i direkt anslutning till
Löwenströmska lasarettet. En förutsättning måste emellertid anses vara,
att ifrågavarande lasarett utbygges i enlighet med det framlagda förslaget.
Medicinalstyrelsen förordar vidare, att ett nytt sinnessjukhus uppföres i
Västmanlands län och kan även i övrigt tillstyrka kommitténs förslag till
organisation av sinnessjukvården i mälarlänen.

Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller, att den nu föreslagna organisationen
i mälarlänen ur allmän lokaliseringssynpunkt innebär vissa nackdelar
jämfört med den tidigare. Med hänsyn till den stora folkmängd som är att
vänta i Stockholmsområdet och till vad kommittén i övrigt anfört synes
emellertid så stora fördelar vara förenade med den nu föreslagna organisationen
att de uppväger ifrågavarande nackdelar. Styrelsen har intet att
erinra mot det föreslagna sjukhusets förläggning till Upplands Väsby.

Förvaltningsutskottet i Stockholms läns landsting konstaterar med tillfredsställelse,
att kommittén i stort sett tillgodosett det angelägna kravet på
att sjukhusens upptagningsområden skall sammanfalla med landstingsområdena.
Utskottet hänvisar i övrigt beträffande den allmänna planeringen
av sinnessjukvården för länet till de av utskottet vid förhandlingar med
kommittén förordade riktlinjerna.

Förvaltningsutskottet i Uppsala läns landsting ifrågasätter om kommitténs
förslag beträffande upptagningsområdet för Ulleråkers sjukhus är att
rekommendera med hänsyn till dels det nuvarande stora platsantalet på
Ulleråkers sjukhus och dels undervisningens och forskningens behov av ett
stort patientmaterial. Därest kommitténs förslag skulle godkännas vill
dock utskottet peka på möjligheten av att Ulleråkers sjukhus erhåller ställning
av räjongsjukhus för ett större upptagningsområde i avseende på specialiteter,
vilka ur undervisnings- och forskningssynpunkt hör koncentreras
till Uppsala. För att sjukhuset på detta sätt även skall hli ett specialistsjukhus
för en större räjong synes en sammanslagning tekniskt och förvaltningsmässigt
av akademiska sjukhuset och Ulleråkers sjukhus böra ske.

Medicinska fakulteten vid Uppsala universitet framhåller, att planerna för
utbyggnad av Ulleråkers sjukhus bör revideras på sådant sätt att de tager
sikte på planering av ett för undervisning och forskning avsett sinnessjukhus
med 800—900 vårdplatser. En viss räjong av Stockholms län hör därvid
tillföras sjukhusets upptagningsområde.

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

Södermanlands läns landstings hälso- och sjukvårdsstyrelse, som tillstyrker
kommitténs förslag att Södermanlands län skall utgöra eget upptagningsområde,
finner det icke försvarligt att ett principbeslut om sinnessjukvårdens
planering inom länet ytterligare uppskjutes. För länet erforderligt
vårdplatsantal bör tillgodoses genom nybyggnad i direkt anslutning till
länets centrallasarett i Eskilstuna. Eventuellt kan visst antal vårdplatser
direkt anslutas till annat väl utbyggt kroppssjukhus i länet. Frågan om
Sundby sjukhus framtida utnyttjande kan enligt styrelsen icke få påverka
frågan om en rationell planering av sinnessjukvården i länet. Styrelsen kan
icke biträda eventuellt förslag om en framtida planering av sinnessjukvården
baserat på ett utnyttjande av Sundby sjukhus.

I ett den 27 februari 1957 inkommet yttrande framhåller styrelsen ytterligare,
att av landstingets förvaltningsutskott utsedda representanter vid
överläggningar med kommittén ansett lämpligt, att cirka 600 vårdplatser
förlädes i direkt anslutning till centrallasarettet i Eskilstuna och 250—300
vårdplatser i direkt anslutning till länslasarettet i Nyköping. Ifrågavarande
städers drätselkammare har förklarat sig beredda upplåta i anslutning till
lasaretten belägna markområden.

Förvaltningsutskottet i Västmanlands läns landsting tillstyrker kommitténs
förslag om uppförande av ett sinnessjukhus i Västmanlands län och
förordar att principbeslut härom fattas.

Mentalsjukvårdsdelegationen anser, att de nya mentalsjukhusen i Södermanlands
län bör förläggas omedelbart i anslutning till centrallasarett. Även
om frågan om den framtida användningen av Sundby sjukhus icke är löst
bör detta förhållande enligt delegationen icke lägga hinder i vägen för överväganden
i fråga om mentalsjukvårdens organisation i Södermanlands län.

Psykiatriska sjukhuset i Stockholm
Renovering av vårdavdelningar

Kommittén hemställer, att 300 000 kronor måtte anvisas för påbörjande
av renovering av vårdavdelningarna vid psykiatriska sjukhuset. Till stöd
härför anför kommittén i huvudsak följande.

I sitt betänkande med förslag till generalplan för sinnessjukvårdens tillgodoseende
utgick sinnessjukvårdsberedningen ifrån att psykiatriska sjukhuset
skulle nedläggas så snart omständigheterna det medgav och att så
skulle kunna ske efter högst 10—15 år. Några åtgärder beträffande byggnadsbeståndet
utöver löpande underhåll ansåg beredningen icke bli erforderliga
under avvecklingsperioden. Även kommittén föreslog i sin reviderade
generalplan, att sjukhuset skulle nedläggas.

Utvecklingen inom sinnessjukvården har emellertid visat ett ständigt ökat
behov av vårdplatser. Utsikter torde icke finnas att tillgodose detta behov
i sådan takt, att en avveckling av psykiatriska sjukhuset blir möjlig inom
den tidrymd, som beredningen räknat med. Sjukhuset måste därför med
all sannolikhet bibehållas under ytterligare åtminstone 15—20 år.

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1957

Trots vidtagna underhållsåtgärder har det icke kunnat undvikas, att sjukhuset
under senare år gått mot ett fortskridande förfall och blivit alltmer
omodernt. Sjukhusets tillstånd är nu i flera avseenden sådant, att vårdkapaciteten
hotar att minska och möjligheterna att kunna upprätthålla en
godtagbar vård knappast längre är för handen. Kommittén har därför funnit
erforderligt, att åtgärder snarast vidtages för renovering av i första hand
vårdavdelningarna vid sjukhuset. Med hänsyn till den såvitt nu kan bedömas
korta tid, som sjukhuset kommer att bibehållas, bör dessa åtgärder
i möjligaste mån begränsas.

En nyligen företagen upprustning av en vårdavdelning inom sjukhuset
har visat, att kostnaderna kan begränsas till omkring 3 300 kronor per vårdplats.
Med utgångspunkt härifrån kan den totala kostnaden för vårdavdelningarnas
renovering vid nuvarande prisläge beräknas uppgå till omkring
900 000 kronor.

Vad beträffar renoveringsarbetenas utförande synes det, med hänsyn till
bl. a. svårigheterna att ordna tillfredsställande evakuering av patienterna,
lämpligt, att arbetena ombesörjes av medicinalstyrelsen. De måste alltså utföras
under pågående drift och beräknas därför taga en tid av tre år i
anspråk.

Ulleråkers sjukhus i Uppsala
Ombyggnad av norra mansavdelningen
Med bifall till av Kungl. Maj :t i propositionen nr 113/1950 framlagt förslag
anvisade riksdagen (skr. nr 209) 475 000 kronor till ombyggnad av
norra mansavdelningen vid sjukhuset.

Genom beslut den 19 maj 1950 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrelsen
att verkställa ombyggnad av avdelningens södra flygel samt föreskrev, att
styrelsen för ändamålet skulle för budgetåret 1950/51 äga disponera 475 000
kronor.

Efter förslag av Kungl. Maj :t i propositionen nr 151/1951 anvisade riksdagen
(skr. nr 195) 900 000 kronor för fortsättande av byggnadsarbetena.

Vidare anvisade 1952 års riksdag (skr. nr 245) efter förslag av Kungl.
Maj :t i propositionen nr 123 ytterligare 895 000 kronor för slutförande av
arbetena å den södra flygeln samt för påbörjande av ombyggnaden av den
norra flygeln.

Slutligen anvisade 1953 års riksdag (prop. nr 124; riksd. skr. nr 237)
1 330 000 kronor för slutförande av ombyggnaden av sistnämnda flygel.

Sålunda har för ombyggnad av flyglarna anvisats tillhopa (475 000 +
900 000 + 895 000 + 1 330 000) 3 600 000 kronor.

I enlighet med förslag av Kungl. Maj :t beslöt 1954 års riksdag (prop. nr
127; riksd. skr. nr 266) ombyggnad jämväl av återstående del av norra
mansavdelningen, nämligen mittpartiet, för en beräknad kostnad av högst

1 600 000 kronor.

Den 21 maj 1954 bemyndigades byggnadsstyrelsen att för arbetets påbörjande
disponera 600 000 kronor för budgetåret 1954/55.

1 enlighet med beslut av 1955 års riksdag (prop. nr 123; riksd. skr. nr

2 — Il ihan g till riksdagen protokoll 1957. 1 sand. Nr 103

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 är 1957

267) har Kungl. Maj:t den 3 juni 1955 bemyndigat byggnadsstyrelsen att
för arbetenas fortsättande disponera 400 000 kronor för budgetåret 1955/56.

Slutligen anvisade 1956 års riksdag (prop. nr 106; riksd. skr. nr 285)
300 000 kronor för ändamålet.

Sålunda har för ombyggnad av mittpartiet anvisats tillhopa (600 000 +
400 000 + 300 000) 1 300 000 kronor.

Kommittén hemställer — med förmäl an att ifrågavarande ombyggnadsarbeten
beräknas bli helt färdigställda under budgetåret 1957/58 — att
återstoden av den beräknade kostnaden eller (1 600 000 — 1 300 000)
300 000 kronor måtte anvisas för nästa budgetår.

Upprustning av tvättanläggningen

I sin anslagsframställning för innevarande budgetår anförde kommittén
i fråga om tvättfrågans lösning vid vissa sjukhus bl. a., att tvättanläggningen
vid Ulleråkers sjukhus befann sig i så dåligt skick, att åtgärder till
förbättrande av tvätteriet endast med stor tvekan kunde ytterligare uppskjutas.
Då det synes dröja ytterligare ett antal år innan frågan om det
statliga tvättbehovets tillgodoseende inom Mellansverige kan bringas till
en slutlig lösning, finner kommittén nödvändigt att en begränsad upprustning
av sjukhusets tvättinrättning snarast vidtages.

De åtgärder, som bör vidtagas, innefattar installation av mekanisk ventilation
i tvätteriets olika lokaler, iordningställande av ändamålsenligare lokaler
för in- och utlämning av tvätt, anordnande av tvättmedelsförråd och
komplettering av maskinutrustningen med en centrifug och en torktumlare.
Därjämte behöver tvätteriet i sin helhet ommålas och uppsnyggas.

Kostnaderna för angivna arbeten har beräknats till sammanlagt 120 000
kronor. Kommittén hemställer, att detta belopp anvisas för nästa budgetår.

Ombyggnad av gamla administrationsbyggnaden

Kommittén föreslår, att sjukhusets gamla administrationsbyggnad ombygges
för bostadsändamål. Till stöd härför anför kommittén.

Sedan den av 1954 års riksdag beslutade nya administrationsbyggnaden
vid sjukhuset numera blivit färdigställd, har av sjukhuskontoret m. fl.
disponerade lokaler i den gamla administrationsbyggnaden blivit friställda.
Då byggnaden enligt föreliggande planer för sjukhusets upprustning beräknas
komma att kvarbliva, bör de friställda lokalerna iordningställas för
lämpligt ändamål. Eftersom byggnaden redan nu till hälften är utnyttjad
för bostadsändamål, finner kommittén mest ändamålsenligt, att byggnaden
i sin helhet disponeras för bostäder. I de ledigblivna lokalerna kan inrymmas
fem lägenheter, varav en om fem rum och kök, två om vardera tre rum och
kök och två om vardera två rum och kök, samt tre vikarierum.

Kostnaderna för bostädernas iordningställande har beräknats till 270 000
kronor. Kommittén hemställer, att detta belopp måtte anvisas för nästa
budgetår.

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

Sundby sjukhus vid Strängnäs
Om- och tillbyggnad av centralköket

Kommittén föreslår, att sjukhusets centralkök moderniseras samt anför
till stöd härför i huvudsak följande.

I det expertutlåtande rörande Sundby sjukhus, som bifogades sinnessjukvårdsberedningens
år 1950 avgivna betänkande med förslag till generalplan
för sinnessjukvårdens tillgodoseende, anfördes beträffande sjukhusets centralkök
hl. a., alt detta icke varit föremål för några förbättringsåtgärder
sedan sjukhusets tillkomst och att detsamma därför vore genomgående otidsenligt
och tungarbetat. Lokalerna vore alltför små och mindre lämpligt
planlagda, varjämte ventilationsanordningarna vore synnerligen otillfredsställande.
Kökets utrustning och inredning vore otillräcklig och motsvarade
icke moderna krav. Även kylanordningarna vore otillräckliga. Tillfredsställande
omklädnads- och toalettrum för personal saknades. En omoch
utbyggnad av köket vore med anledning härav av behovet starkt påkallad.

Sedermera har från sjukhusets ledning vid ett flertal tillfällen framhållits
såsom synnerligen angeläget, att den erforderliga moderniseringen av
centralköket måtte komma till utförande. Därjämte har påtalats de stora
bristfälligheter, som föreligger i fråga om de sanitära och hygieniska förhållandena
vid centralköket.

Kommittén har i fråga om sinnessjukvårdens organisation i mälarlänen
uttalat bl. a„ att kommittén icke kunnat taga ställning till de förändringar
i planen för sjukhusets definitiva utformande, som kan bli en följd av ett
slutligt ställningstagande i denna fråga, så vitt den avser Södermanlands
län. Förhållandena vid sjukhusets centralkök är enligt kommitténs bedömande
emellertid så allvarliga, att en upprustning av detsamma måste
vidtagas, om sjukhuset kommer att bibehållas under längre tid än fem år.
Vilken lösning frågan om sinnessjukvårdens framtida organisation i länet
än kommer att få, synes man böra räkna med att sjukhuset måste disponeras
för sitt nuvarande ändamål under ett avsevärt antal år.

Behovet av ytterligare lokaler i köksbyggnaden föreslås bli tillgodosett dels
genom en tillbyggnad i en våning jämte inredd källare och dels genom att
vissa i byggnadens mellanvåning belägna personalrum tages i anspråk för
ändamålet.

Kostnaderna för den föreslagna om- och tillbyggnaden av centralköket
har beräknats till sammanlagt 1 150 000 kronor. Därtill kommer 75 000 kronor
för anordnande av provisoriskt kök under byggnadstiden. Sammanlagt
erfordras sålunda 1 225 000 kronor för ändamålet. Kommittén hemställer,
att för nästa budgetår 400 000 kronor måtte anvisas för arbetenas påbörjande.

Vissa yttre arbeten

Med bifall till av Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt 1954 års riksdag
(prop. nr 127; riksd. skr. nr 266), att vid Sundby sjukhus skulle uppföras
ett bostadshus för ogift personal och två bostadshus för läkare. Dessa byggnader
är numera färdigställda.

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

I den för byggnadernas uppförande angivna kostnaden ingick endast
grovplanering av markområdet närmast byggnaderna. Några medel för områdets
slutliga iordningställande och plantering finns sålunda icke anvisade.

Enligt upprättat förslag beräknas kostnaderna för erforderliga planerings-
och planteringsarbeten till 26 000 kronor. Kommittén hemställer, att
detta belopp måtte anvisas för nästa budgetår.

Birgittas sjukhus i Vadstena
Uppförande av paviljong C IV

Med bifall till av Kungl. Maj :t framlagt förslag beslöt 1956 års riksdag
(prop. nr 106; riksd. skr. nr 285), att vid sjukhuset skulle uppföras en
vårdpaviljong C IV (numera benämnd M 4) för oroliga manliga patienter
för en beräknad kostnad av högst 1 420 000 kronor.

Genom beslut den 7 juni 1956 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen
att låta uppföra vårdpaviljongen och bemyndigade styrelsen att för arbetenas
påbörjande disponera 700 000 kronor för budgetåret 1956/57.

Kommittén hemställer — med förmälan, att uppförandet av paviljongen
påbörjats under hösten 1956 och att byggnaden beräknas bli helt färdigställd
under budgetåret 1957/58 — att återstoden av den beräknade kostnaden
(1 420 000 — 700 000) 720 000 kronor måtte anvisas för nästa budgetår.

Utvidgning av verkstadsbyggnad

Under åberopande av vad inledningsvis anförts hemställer kommittén, att
för påbörjande av den i propositionen nr 106/1956 såsom beredskapsarbete
föreslagna utvidgningen av sjukhusets verkstadsbyggnad måtte för nästa
budgetår anvisas 475 000 kronor.

Installation av hissar i paviljongerna D I och D II

Under åberopande av vad inledningsvis anförts hemställer kommittén, att
för utförande av den i propositionen nr 106/1956 såsom beredskapsarbete
föreslagna installationen av hissar i sjukhusets vårdpaviljonger D I och D II
— numera benämnda K 1 och K 2 — måtte för nästa budgetår anvisas
75 000 kronor.

Uppförande av nya vårdpaviljonger

Kommittén föreslår, att vid sjukhuset uppföres tre vårdpaviljonger för
huvudsakligen olika kategorier av ålderspsykoser samt anför till stöd härför
bland annat.

I sitt år 1950 avgivna betänkande med förslag till generalplan för sinnessjukvårdens
tillgodoseende räknade sinnessjukvårdsberedningen med att
Birgittas sjukhus skulle få en storleksordning, som motsvarade omkring 730

Kungl. Mnj:ts proposition nr 103 år 1957

platser. Hittills beslutade och färdigställda nya paviljonger vid sjukhuset
inrymmer 740 vårdplatser. Sedan beredningen framlade sin plan, har utvecklingen
inom sinnessjukvården visat, att vårdplatsbehovet icke kan tillgodoses
inom den ram, som beredningen förutsatt. En av kommittén år
1954 företagen prognosberäkning av vårdplatsbehovet har sålunda utvisat,
att platsbehovet inom upptagningsområdet för Birgittas sjukhus år 1970
kan beräknas till nära 1 200 vårdplatser. Kommittén förordade emellertid
i sitt förslag till reviderad generalplan en utbyggnad intill 1 016 vårdplatser.
Av dessa förutsattes 932 förlagda till huvudsjukhuset och 84 till sekundäravdelningen
i Hammar. Utöver redan beslutade eller uppförda vårdplatser
återstår sålunda enligt kommitténs förslag ytterligare 192 platser.

För den avsedda gruppen patienter har vid andra sjukhus tidigare uppförts
vårdavdelningar, som omfattar 48 platser, inrättade som dubbelavdelningar.
I den reviderade generalplanen har kommittén räknat med att vid
sjukhuset skall inrättas fyra avdelningar av denna typ, alltså med tillhopa
(4 x 48) 192 platser.

Under arbetet med utformningen av beslutade nya sjukhus har kommittén
närmare prövat bl. a., vilken storleksordning vårdavdelningarna lämpligen
bör ha. Det har varit ett önskemål att åstadkomma en avdelningstyp,
som är lämpad för vård av alla kategorier patienter inom ett sinnessjukhus.
Företagna utredningar har givit vid handen, att platsantalet vid en sådan
avdelning, uppdelad på två vårdgrupper, icke bör överstiga 30. Kommittén
räknar med att vårdavdelningar av denna storleksordning framdeles kommer
att regelmässigt uppföras vid nya sjukhus och i största möjliga utsträckning
även vid utbyggnad av befintliga sjukhus. Med hänsyn härtill
har kommittén funnit, att i stället för tidigare planerade avdelningar om
48 platser vid Birgittas sjukhus bör inrättas sex vårdavdelningar, vardera
om 30 platser och uppdelad på två vårdgrupper. Ur arkitektonisk synpunkt
har det vid sjukhuset befunnits önskvärt att icke uppföra byggnader högre
än i två våningar. Av denna anledning bör de nya vårdavdelningarna inrymmas
i tre tvåvåningspaviljonger. Av dessa avses två disponeras för kvinnliga
patienter och en för manliga.

Kostnaderna för uppförande av vårdpaviljongerna har beräknats till sammanlagt
4 800 000 kronor, varav för själva byggnaderna 4 380 000 kronor
och för yttre arbeten samt väg- och planeringsarbeten 420 000 kronor. Kommittén
hemställer, att för nästa budgetår måtte anvisas 600 000 kronor för
arbetenas påbörjande.

Modernisering av vissa bostadshus

I bostadsbeståndet vid Birgittas sjukhus ingår bl. a. tre stycken för gift
personal avsedda bostadshus, som är belägna å det s. k. Triangelområdet,
skilt från sjukhusets egentliga område. Byggnaderna är uppförda av trä i
två våningar och inrymmer vardera fyra lägenheter om två rum och kök.
Bostadshusen kan ur byggnadsteknisk synpunkt anses vara i ett förhållandevis
gott skick, men är omoderna. Centralvärmeledning finns icke och
lägenheterna saknar badrum.

Från personalens sida har önskemål framförts om bostädernas modernisering.
Kommittén har funnit dessa önskemål böra beaktas och har låtit

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

upprätta förslag till byggnadernas upprustning enligt två alternativ. Det
ena — det minst kostnadskrävande — innebär i huvudsak, att i källaren
till varje byggnad anordnas två badrum, ettvart avsett att utnyttjas av två
hyresgäster gemensamt, samt anordnande av centralvärmeledning och iordningställande
av en maskinellt utrustad tvättstuga med torkrum och mangelrum
i källarvåningen till en av byggnaderna. Kostnaderna för bostadshusens
modernisering enligt detta alternativ har beräknats till 300 000 kronor. Kommittén
hemställer, att detta belopp anvisas för nästa budgetår.

Anordnande av sopförbränningsugn och utökning av panncentralen m. m.

I sin anslagsframställning för budgetåret 1956/57 anförde kommittén i
fråga om installation av oljeeldning i sjukhusets panncentral bl. a., att
denna vore projekterad med hänsyn till en viss begränsad utbyggnad av
sjukhuset. Denna utbyggnad hade emellertid genom beslutade nya vårdpaviljonger
kommit att väsentligt överskridas. De befintliga varmvattenpannorna
vore därför otillräckliga och borde framdeles ersättas med större
sådana. I samband därmed borde även en sopförbränningsugn inrättas.
Kommittén avsåge att i sina anslagsäskanden för budgetåret 1957/58 hemställa
om anvisande av erforderliga medel härför.

Kommittén hemställer — med hänsyn till det av kommittén i det föregående
framlagda förslaget om uppförande av tre nya vårdpaviljonger vid
sjukhuset — att en utökning av panncentralen vid sjukhuset nu måtte
komma till stånd samt anför vidare.

Såsom ovan framhållits har tidigare förutsatts, att det ökade värmebehovet
skulle tillgodoses genom att befintliga varmvattenpannor utbytes
mot större sådana. Närmare utredning har emellertid visat, att de gamla
pannorna lämpligen bör bibehållas och att den erforderliga utökningen av
panncentralen bör ske genom installation av ytterligare en varmvattenpanna.
Härför erfordras en mindre tillbyggnad av panncentralens byggnad.
I överensstämmelse med tidigare beslutad övergång till oljeeldning vid
panncentralen bör den nya pannan förses med anordningar för sådan eldning.
Kostnaderna för panna, oljeeldningsaggregat samt byggnads- och rörledningsarbeten
har beräknats till sammanlagt 210 000 kronor.

Kostnaden för den föreslagna sopförbränningsugnen har beräknats till
25 000 kronor.

I den s. k. B-paviljongen inom det nya sjukhusområdet finnes en till den
centrala värmeledningen hörande undercentral för distribution av värme
till närbelägna bostäder för läkare och intendent. De till centralen hörande
pumparna är förslitna och behöver utbvtas. Kostnaden härför uppgår till
8 000 kronor.

Den gamla mansavdelningen vid sjukhuset, som är belägen på långt
avstånd från sjukhusets nya del, är försedd med egen värmecentral. Anläggningen
för varmvattenberedning är i dåligt skick, varför provisoriska
anordningar måst vidtagas för att tillgodose varmvattenbehovet. För att
säkerställa försörjningen av varmvatten måste en ny beredare installeras.
Kostnaderna för denna jämte cirkulationspump och rörledningsarbeten har
beräknats till 22 000 kronor.

Sammanlagt erfordras sålunda (210 000 + 25 000 + 8 000 + 22 000)

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957 23

265 000 kronor. Kommittén hemställer, att detta belopp måtte anvisas för
nästa budgetår.

Västra Ny sjukhus i Motala
Uppförande av ny verkstadsbyggnad
Genom eldsvåda i januari 1954 nedbrann sjukhusets verkstadsbyggnad,
som inrymde arbetslokaler för skomakeri, skrädderi och måleri, sysal samt
förrådslokaler för kläder och vävnader. Verkstadsdriften vid sjukhuset har
efter branden uppehållits i provisoriskt iordningställda lokaler och arbetet
har måst fortgå under synnerligen ogynnsamma förhållanden. På grund av
klientelets sammansättning utgör arbetsträning och allmänt rehabiliterande
åtgärder viktiga moment i behandlingen. Behovet av en ny verkstadsbyggnad
vid sjukhuset är därför mycket trängande.

Med anledning härav har kommittén låtit utarbeta förslag till nybyggnad
för ändamålet. Byggnaden beräknas inrymma verkstäder för skomakeri,
sadelmakeri, måleri och skrädderi jämte sysal. Till byggnaden har även
förlagts vissa expeditionsrum och ett mindre förråd för el- och maskinmateriel.
De i den tidigare verkstadsbyggnaden inrymda förrådslokalerna
har överflyttats till sjukhusets ekonomibyggnad.

Kostnaderna för nybyggnaden har beräknats till 565 000 kronor. Kommittén
hemställer att detta belopp anvisas för nästa budgetår.

Uppförande av personalbostäder

Västra Ny sjukhus har ett isolerat läge omkring 2,5 mil från Motala stad.
Några hyresbostäder finnes därför icke att tillgå inom rimligt avstånd från
sjukhuset. Så gott som samtliga befattningshavare vid sjukhuset måste
beredas bostäder genom sjukhusets egen försorg. På grund av pågående
om- och utbyggnadsarbeten vid sjukhuset har detta icke förrän på allra
sista tiden kunnat helt beläggas. I samband därmed måste förut vakanthållna
befattningar besättas, varigenom behov av ytterligare bostäder vid
sjukhuset uppkommer. Då man måste räkna med att personal icke kan
nytillsättas utan att kunna anvisas bostäder, har kommittén ansett angeläget
att i första hand ett antal familjebostäder tillskapas vid sjukhuset.
Tills vidare bör enligt kommitténs mening fyra sådana bostäder uppföras.

De nya bostadslägenheterna avses förläggas i ett källarlöst radhus. Lägenheterna
omfattar vardera tre rum och kök med eu lägenhetsyta om cirka
69 in2. En för lägenheterna gemensam värmecentral anordnas i tillbyggnaden.
Kostnaderna för det föreslagna radhuset har beräknats till 290 000
kronor. Kommittén hemställer, att detta belopp anvisas för nästa budgetår.

S:t Sigfrids sjukhus i Växjö
Uppförande av vårdpaviljongerna 57 och 58
Med bifall till av Kungl. Maj:t i propositionen nr 123 till 1955 års riksdag
framlagt förslag beslöt riksdagen (skr. nr 267), all vid sjukhuset skulle

Kungl. Maj. ts proposition nr 103 år 1957

uppföras vårdpaviljongerna 57 och 58 för en beräknad kostnad av sammanlagt
högst 2 590 000 kronor.

Genom beslut den 3 juni 1955 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen
att låta uppföra paviljongerna samt anvisade för bugetåret 1955/56 ett
belopp av 100 000 kronor för ändamålet.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen nr 106 anvisade 1956 års
riksdag (skr. nr 285) 1 500 000 kronor för byggnadsarbetenas påbörjande
och fortsättande. För vårdpaviljongernas uppförande har sålunda anvisats
tillhopa (100 000 + 1 500 000) 1 600 000 kronor.

Kommittén hemställer — med förmälan att arbetet med uppförandet av
ifrågavarande paviljonger — numera benämnda M 57 och K 58 — beräknas
bli igångsatt i början av år 1957 och kunna slutföras under budgetåret
1957/58 — att återstoden av den beräknade kostnaden (2 590 000 —
1 600 000) 990 000 kronor måtte anvisas för nästa budgetår.

Uppförande av vårdpaviljong 59

I enlighet med förslag av Kungl. Maj:t beslöt 1956 års riksdag (prop.
nr 106; riksd. skr. nr 285), att vid sjukhuset skulle uppföras en vårdpavilpong
59, avsedd för oroliga manliga patienter, för en beräknad kostnad av
1 350 000 kronor.

Genom beslut den 7 juni 1956 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen
att låta uppföra paviljongen samt bemyndigade byggnadsstyrelsen att för
arbetets påbörjande disponera 100 000 kronor för budgetåret 1956/57.

Kommittén hemställer — med förmälan att arbetet med uppförande av
ifrågavarande paviljong beräknas bli påbörjat ungefär ett år efter igångsättandet
av arbetena för uppförande av paviljongerna M 57 och K 58 —
att för nästa budgetår måtte anvisas 600 000 kronor.

Anslutning av sjukhusets avlopp till Växjö stads ledningsnät

Kommittén förordar, att en anslutning till stadens avloppsnät kommer
till stånd. Kommittén anför härom följande.

Inom sjukhuset finns separata avloppsledningar för regnvatten och spillvatten.
Spillvattnet renas i en under åren 1935 och 1936 utförd reningsanläggning
vid sjukhuset, varefter det renade vattnet utsläppes i sjön Trummen.
Reningsverket befinner sig i mindre gott skick, varför en renovering
av detsamma är nödvändig. Kostnaderna härför har uppskattats till omkring
100 000 kronor.

Växjö stad, som uppfört ett reningsverk för s. k. höggradig rening, har
för anslutning till detta av stadens östra delar framdragit en avloppsledning
över ett till sjukhuset tidigare hörande markområde, som staden enligt
nyligen träffat avtal med medicinalstyrelsen förvärvat. 1 förvärvet ingick
å området befintliga byggnader, bland dem en äldre mangårdsbyggnad,
kallad Kampagården. Goda möjligheter har härigenom skapats att ansluta
även sjukhusets avloppssystem till stadens ledningsnät och reningsverk.

Kungl. Maj. ts proposition nr 103 år 1957

Med anledning härav har kommittén låtit utreda de ekonomiska betingelserna
för en sådan anslutning. Därvid har framkommit att de årliga kostnaderna
för avloppsvattnets avledande och rening via stadens avloppssystem
blir cirka 3 000 kronor högre än om sjukhusets reningsverk upprustas
och bibehålies. Oaktat denna ökning av årskostnaden anser sig kommittén
böra förorda, att en anslutning till stadens avloppsnät kommer till
stånd. Fördelarna av att sjön Trummen befrias från sjukhusets spillvatten
bör nämligen enligt kommitténs mening tillmätas sådant värde, att de måste
anses väl uppväga den uppkommande förhållandevis ringa merkostnaden.
Ett sådant bedömande anser kommittén också ligga i linje med numera
gängse strävanden från det allmännas sida att söka åstadkomma förbättrade
hygieniska förhållanden i sjöar och vattendrag.

På anförda skäl har kommittén i samband med överläggningar med Växjö
stad angående bl. a. ovannämnda förvärv upptagit förhandlingar med staden
om villkoren för en anslutning av sjukhusets avlopp till stadens ledningsnät.
Kommittén har därvid kunnat utverka en kostnadsfri sådan anslutning
och med staden träffat ett preliminärt avtal i saken av följande lydelse.

»Mellan statens kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande såsom företrädare
för Kungl. Maj :t och Kronan, å ena, och Växjö stads drätselkammare
såsom företrädare för Växjö stad, å andra sidan, är — under förutsättning
av Kungl. Maj :ts och stadsfullmäktiges i Växjö godkännande —
träffat följande avtal angående villkoren för anslutning av S:t Sigfrids
sjukhus till stadens avloppssystem in. m.

§ 1.

Kronan ombesörjer överföringen av avloppsvatten från S:t Sigfrids sjukhus
till stadens ledningsnät på sätt närmare angives å en vid detta avtal
fogad karta. Sjukhusets ledningar anslutas till stadens ledningsnät vid
södra gränsen av det markområde, som staden förvärvat av Kronan enligt
avtal med medicinalstyrelsen i oktober 1956.

§ 2.

Sjukhusets avloppsnät skall vara utfört med separata ledningar för spillvatten
och dräneringsvatten. Rensskärare för sönderdelning av större beståndsdelar
i spillvattnet skall finnas i drift vid sjukhuset.

§ 3.

Från sjukhuset överfört avloppsvatten tillföres stadens reningsverk, konstruerat
för s. k. höggradig rening av avloppsvattnet.

§ 4.

I ersättning för stadens omhändertagande och rening av avloppsvatten
från sjukhuset erlägger Kronan till staden en årlig avgift, beräknad efter
tio (10) öre per kubikmeter spillvatten, som tillföres stadens reningsverk.

Den årliga avgiften, som skall vara indexreglerad enligt socialstyrelsens
konsumentprisindex, har beräknats enligt indextalet den 1 juli 1955. Mindre
växlingar i index än tio enheter skola icke föranleda ändring i avgiften.

Avgiften erlägges kvartalsvis i efterskott.

§ 5.

I den mån vatten tillföres sjukhuset från egen vattentäkt skall genom
särskilda vattenmätare, som bekostas och underhållas av Kronan, fastställas
den mängd spillvatten, som härigenom överföres till stadens avloppssystem.

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 103 ur 1957

Av staden levererat vatten till sjukhuset mätes i av staden tillhandahållen
vattenmätare.

§ 6.

Sjukhusets ledningar för spillvatten skola väl underhållas så att läckagevatten
icke intränger i ledningarna i större mängd än vad som motsvarar
trettio procent av sjukhusets vattenförbrukning.

§ 7.

Uppsägning av detta avtal skall ske senast två år före den dag, fr. o. in.
vilken avtalet enligt uppsägningen skall upphöra.»

Växjö stads stadsfullmäktige bär den 30 november 1958 godkänt avtalet.

Kommittén framhåller, att för den avtalade anslutningens genomförande
erfordras vissa åtgärder beträffande sjukhusets avloppsanordningar. Av
anläggningarna vid det befintliga reningsverket skall endast rensskärare
och pumpverk bibehållas. Verkets övriga anläggningar kommer att nedläggas.
För spillvattnets överförande erfordras, att en förbindelseledning
anlägges mellan reningsverket och den punkt i stadens ledningsnät, där
anslutningen sker. Kostnaderna för nu angivna arbeten har beräknats till
70 000 kronor.

Med bifall till av Kungl. Maj :t framlagt förslag anvisade 1955 års riksdag
(prop. nr 123; riksd. skr. nr 267) sammanlagt 390 000 kronor för en ombyggnad
av »Kampagården». I medelsbeloppet hade inräknats bl. a. 60 000
kronor för anläggande av en huvudavloppsledning från byggnaden, avsedd
att ingå som en första etapp i en framtida anslutning av hela sjukhuset till
stadens avloppsnät.

I skrivelse till Kungl. Maj :t den 16 februari 1956 uttalade kommittén,
att den beslutade ombyggnaden av »Kampagården» icke borde komma till
utförande, och hemställde, att de för själva ombyggnaden beräknade medlen
i stället finge tagas i anspråk för uppförande av två bostadshus i omedelbar
närhet av gården, avsedda för respektive en överläkare och intendent
vid sjukhuset. Då det vid denna tid icke kunde förutses, om och när sjukhusets
anslutning till stadens avloppssystem komme att ske, avsågs bostadshusen
skola anslutas till sjukhusets eget avloppsnät. I kommitténs skrivelse
angavs, att avloppets ordnande förutsattes kunna ske med anlitande av
därför erforderligt belopp av de för anläggande av huvudavloppsledningen
till området i fråga anvisade medlen 60 000 kronor. Eventuellt återstående
belopp borde reserveras för hela sjukhusets anslutning till stadens avloppsnät,
varom kommittén avsåge att efter slutförd utredning framlägga förslag
i sina anslagsäskanden för budgetåret 1957/58.

Ett av Kungl. Maj :t för 1956 års riksdag framlagt förslag i överensstämmelse
med kommitténs hemställan vann riksdagens bifall (prop. nr 106;
riksd. skr. nr 285).

Genom beslut den 7 juni 1956 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen
att låta uppföra ifrågavarande bostadshus.

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 ur 1957

Kommittén föreslår — med hänsyn till att bostadshusens färdigställande
enligt byggnadsstyrelsens uppgift i huvudsak kan beräknas komma att i
tiden sammanfalla med den av kommittén förordade anslutningen av sjukhusets
ledningar till stadens avloppsnät — att ifrågavarande belopp om
60 000 kronor får tagas i anspråk i första hand för anläggande av servisledningar
från bostadshusen till den förbindelseledning, som erfordras för
anslutningen. Kostnaden härför kan uppskattas till 5 000 kronor. Det av
medlen återstående beloppet (60 000 — 5 000) 55 000 kronor torde i överensstämmelse
med avsett ändamål böra disponeras för utförande av de
angivna, till 70 000 kronor kostnadsberäknade arbeten, som krävs för att
i övrigt genomföra sjukhusets anslutning till stadens avloppssystem. För
detta ändamål skulle sålunda erfordras ytterligare (70 000 — 55 000) 15 000
kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer kommittén, att Kungl. Maj :t
ville godkänna det med Växjö stad slutna preliminära avtalet angående
villkoren för en anslutning av sjukhusets avlopp till stadens ledningsnät
samt att 15 000 kronor måtte anvisas för anslutningens genomförande.

Installation av oljeeldning i gamla panncentralen

Med bifall till av Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt 1952 års riksdag
(prop. nr 123; riksd. skr. nr 245) uppförande av en ny panncentral vid
sjukhuset. Denna skulle utrustas med högtrycksångpannor för att tillgodose
behovet av ånga för tvättanläggningen vid sjukhuset.

Kommittén erinrar om att en ny centraltvättanläggning i Karlskrona,
som beräknas bli färdig under hösten 1957, även kommer att tillgodose
tvättbehovet vid bl. a. S:t Sigfrids sjukhus. På grund härav kan enligt kommittén
något behov av de föreslagna högtrycksångpannorna numera icke
anses föreligga. För tillgodoseende av det framtida ångbehovet vid sjukhuset,
närmast för dess centralkök, anser kommittén tillfyllest, att den nya
panncentralen utrustas med lågtrycksångpannor.

Kommittén anför vidare.

Den nya panncentralen, som är under uppförande, har enligt föreliggande
plan för sjukhusets upprustning förlagts på ett förhållandevis långt
avstånd från den nuvarande köksbyggnaden. Enligt planen skall vid sjukhuset
uppföras en ny köksbyggnad, som förlägges i nära anslutning till
den nya panncentralen. Den befintliga köksbyggnaden kan emellertid bibehållas
ännu ett antal år. Det bär visat sig vara mest ekonomiskt att under
denna tid tillgodose kökets ångbehov från den gamla panncentralen, belägen
nära köksbyggnaden. Det bar ur kostnadssynpunkt ävenledes befunnits
lämpligast, att den gamla panncentralen för detta ändamål förses med
anordningar för oljeeldning.

Kostnaderna för ifrågavarande installation bar beräknats till 65 000
kronor. Kommittén hemställer, alt delta belopp måtte anvisas för nästa
budgetår.

Kungl. Maj. ts proposition nr 103 år 1957

S:ta Gertruds sjukhus i Västervik
Uppförande av två vårdpaviljonger

Med bifall till av Kungl. Maj:t i propositionen nr 123/1955 framlagt förslag
beslöt riksdagen (skr. nr 267), att vid sjukhuset skulle uppföras två
nya vårdpaviljonger för en beräknad kostnad av sammanlagt högst
2 330 000 kronor.

Genom beslut den 3 juni 1955 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen
att låta uppföra paviljongerna för en kostnad av högst 2 330 000 kronor
samt ställde för budgetåret 1955/56 ett belopp av 100 000 kronor till styrelsens
disposition för ändamålet.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen nr 106/1956 anvisade riksdagen
(skr. nr 285) 857 000 kronor för arbetenas påbörjande och fortsättande.
För ifrågavarande byggnadsarbeten har sålunda anvisats tillhopa
(100 000 + 857 000) 957 000 kronor.

Kommittén erinrar om att ifrågavarande vårdpaviljonger — benämnda
M 63 och K 61 — från början vore avsedda att förläggas på sådan plats
inom sjukhusområdet, att de kunde uppföras såsom envåningsbyggnader
utan andra källarutrymmen än skyddsrum. Kommittén har emellertid ansett
sig böra ompröva den tidigare planläggningen av paviljongerna. Kommittén
anför vidare.

Den pågående utformningen av planerna för sjukhusets fortsatta upprustning
har givit vid handen, att det för en utbyggnad av sjukhuset tillgängliga
markområdet kommer att starkt utnyttjas. Med hänsyn till omfattningen
av den planerade bebyggelse, som man av allt att döma har
att räkna med inom området, är det därför angeläget, att detta i minsta
möjliga mån beskäres av de beslutade paviljongerna. Till följd härav har
det visat sig nödvändigt att förskjuta paviljongernas läge i förhållande till
det som ursprungligen var avsett samt att begränsa det markområde, som
erfordras för paviljongerna, och uppföra dem i två våningar. Det senare
motiveras också därav att ett närmare studium av markens nivåförhållanden
visat, att byggnadernas uppförande i en våning på den nya platsen
förutsätter, att normal grund anordnas med utnyttjande av källare, varför
några ekonomiska fördelar av det tidigare förutsatta grundläggningssättet
med plattor direkt på mark icke är att vinna.

Kommittén föreslår, att paviljongerna erhåller samma planläggning och
utformning, som givits vårdpaviljongerna M 57 och K 58 vid S:t Sigfrids
sjukhus, för vilkas uppförande kommittén i det föregående äskat medel.
Dessa avses bli uppförda i två våningar och inrymma vardera två avdelningar
om 28 platser. Att kommittén i förevarande fall förordar, att de nya
paviljongerna utformas i överensstämmelse med paviljongerna vid S:t Sigfrids
sjukhus, beror därav, att fullständiga entreprenadhandlingar för
paviljonger av denna typ redan finns utarbetade, varigenom den beräknade
tidpunkten för byggnadsarbetenas påbörjande icke torde komma att
förskjutas.

Kostnaderna för de nya vårdpaviljongernas uppförande enligt nu framlagt
förslag har beräknats till 2 700 000 kronor, innebärande en kostnadsökning
i förhållande till det tidigare förslaget med 370 000 kronor.

Kungi. Maj:ts proposition nr 103 år 1957

Kommittén hemställer — med förmälan att arbetet med paviljongernas
uppförande beräknas bli påbörjat under första kvartalet 1957 -— att för
nästa budgetår måtte anvisas ytterligare 1 300 000 kronor för arbetenas
bedrivande.

Anordningar för tillförsel av råvatten till vattenverket m. m.

I enlighet med ett av kommittén framlagt förslag, redovisat i Kungl.
Maj:ts proposition nr 106, beslöt 1956 års riksdag (skr. nr 285), att anordningar
för tillförsel av råvatten till sjukhusets vattenverk m. m. skulle vidtagas
för en beräknad kostnad av 540 000 kronor samt anvisade för budgetåret
1956/57 ett belopp av 250 000 kronor för ändamålet.

Genom beslut den 7 juni 1956 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen
att låta utföra ifrågavarande arbete för en beräknad kostnad av
540 000 kronor samt ställde 250 000 kronor till styrelsens disposition för
ändamålet för budgetåret 1956/57.

Kommittén hemställer — med förmälan att arbetet beräknas bli påbörjat
under första halvåret 1957 och kommer att helt färdigställas under budgetåret
1957/58 — att för nästa budgetår måtte anvisas återstoden av den
beräknade kostnaden (540 000—250 000) 290 000 kronor.

Anslutning av vissa vårdpaviljonger till sjukhusets centrala
värme- och varmvattensystem

Kommittén framhåller att vissa vårdpaviljonger, som nu är försedda
med egna värme- och varmvattenpannor, bör anslutas till den nya gemensamma
panncentralen. I anslutning härtill anför kommittén.

Den nya panncentralen tillgodoser värmebehovet för en större del av
sjukhusets vårdpaviljonger och vissa andra byggnader. Åtta vårdpaviljonger
är emellertid icke anslutna till det centrala värmeledningssystemet.
Pannorna i sju av dessa paviljonger är 30—40 år gamla och i sådant skick
att man med hänsyn till driftsäkerheten måste räkna med att inom kort
ersätta desamma. Till följd av pannornas ålder är deras driftsekonomi
självfallet dålig. Eftersom de särskilda pannorna eldas med koks eller
ved, blir också bränslekostnaden vid sjukhuset förhållandevis hög. För
anslutning av ifrågavarande paviljonger till den nya panncentralen kräves
— förutom framdragande av vissa nya kulvertar med ledningar — att
värmeledningarna i vissa befintliga kulvertar omlägges. Dessa ledningar
är nämligen i dåligt skick och för klent dimensionerade för att tåla den
ytterligare belastning, som den förordade anslutningen medför.

Enligt verkställd utredning kommer kostnaden för här föreslagna arbeten
att uppgå till sammanlagt 500 000 kronor. De besparingar, som kan
påräknas vid en övergång till central uppvärmning av paviljongerna, har
uppskattats till ungefär 25 000 kronor i bränslekostnader och cirka 20 000
kronor i personalkostnader eller sammanlagt omkring 45 000 kronor per
år. Därvid har hänsyn icke tagits till de kostnader, som ett utbyte av de
befintliga särskilda pannorna skulle betinga, därest det nuvarande upp -

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1957

värmningssystemet bibehålies. Kommittén anser sålunda den föreslagna
anslutningen till sjukhusets panncentral vara ekonomiskt riktig.

I samband med nu föreslagna centralisering av vårdpaviljongernas uppvärmning
bör även beredningen av förbrukningsvarmvatten till de angivna
åtta paviljongerna centraliseras till den nya panncentralen, som utrustats
med anordningar härför. De befintliga separata varmvattenberedarna bör
därvid utgå. Med hänsyn till den ökade belastning, som det befintliga
rörnätet kommer att utsättas för, bör vissa varmvattenledningar utbytas
till sådana ledningar av större dimension. Därvid bör även beaktas behovet
av varmvatten för vissa utanför det egentliga sjukhusområdet belägna
bostadsbyggnader, vilka enligt kommitténs förslag avses bli anslutna till den
centrala varmvattenledningen. Vidare bör de nya ledningarna dimensioneras
med hänsyn till den utbyggnad av sjukhuset, som dess renovering
kan giva anledning till. Den nu förordade centraliseringen förutsätter, att
ledningssystemet för varmvatten förses med cirkulationsledningar och att
erforderlig regulator för vattnets temperering installeras.

Kostnaderna för den förordade anläggningen och kompletteringen av
varmvattenledningarna har beräknats till 240 000 kronor.

Sammanlagt skulle för nu avsedda ändamål sålunda erfordras (500 000
+ 240 000) 740 000 kronor.

Kommittén hemställer, att för nästa budgetår ett belopp av 400 000
kronor måtte anvisas för arbetenas påbörjande.

S:t Olofs sjukhus i Visby
Uppförande av vårdpaviljong

Med bifall till av Kungl. Maj :t i propositionen nr 106 framlagt förslag
beslöt 1956 års riksdag (skr. nr 285), att vid sjukhuset skulle uppföras
en vårdpaviljong, avsedd för akut sjuka och lättskötta vårdfall, för en
beräknad kostnad av 1 475 000 kronor.

Genom beslut den 7 juni 1956 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen
att låta uppföra vårdpaviljongen för en beräknad kostnad av
1 475 000 kronor och bemyndigade styrelsen att för arbetets påbörjande
disponera 700 000 kronor för budgetåret 1956/57.

Arbetet med uppförande av ifrågavarande vårdpaviljong beräknas bli
påbörjat under första halvåret 1957 och vara helt slutfört under budgetåret
1957/58. Kommittén hemställer, att återstoden av den beräknade
kostnaden (1 475 000 — 700 000) 775 000 kronor måtte anvisas för nästa
budgetår.

Gullberna sjukhus i Karlskrona
Uppförande av ekonomibyggnader och vårdpaviljonger m. m.

Med bifall till av Kungl. Maj :t framlagt förslag beslöt 1952 års riksdag
(prop. nr 123; riksd. skr. nr 245), att i Karlskrona skulle uppföras ett nytt

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 ur 1957

sinnessjukhus för en beräknad kostnad av högst 27 000 000 kronor, kostnaderna
för personalbostäder och arbetsterapibyggnad ej inräknade, samt
anvisade för budgetåret 1952/53 ett belopp av 1 500 000 kronor för påbörjande
av dels etapp I — uppförande av stommen till en paviljong, kostnadsberäknad
till 1 200 000 kronor — och dels yttre arbeten, vilka beräknats
till sammanlagt 3 760 000 kronor.

Genom beslut den 30 maj 1952 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen
att låta uppföra nämnda sjukhus för en beräknad kostnad av
27 000 000 kronor samt ställde ett belopp av 1 500 000 kronor till styrelsens
disposition för arbetenas påbörjande.

1953 års riksdag (prop. nr 124; riksd. skr. nr 237) anvisade sammanlagt
3 500 000 kronor för slutförande av etapp I och påbörjande av etapp II
— uppförande av kök, matsalar, panncentral, administrationslokaler och
intagningsavdelning in. in., kostnadsberäknade till 6 475 000 kronor
samt för fortsättande av yttre arbeten.

1954 års riksdag (prop. nr 127; riksd. skr. nr 266) anvisade 4 500 000
kronor för slutförande av etapp II, för påbörjande av etapp III — uppförande
av sex vårdpaviljonger för män, kostnadsberäknade till 8 200 000
kronor — samt för fortsättande av de yttre arbetena.

Efter förslag av Kungl. Maj:t anvisade 1955 års riksdag (prop. nr 2;
riksd. skr. nr 69) å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1954/55
ytterligare 3 500 000 kronor för fortsättande av etapp III i snabbare takt
än ursprungligen avsetts.

Vidare anvisade 1955 års riksdag (skr. nr 267) efter förslag av Kungl.
Maj :t i propositionen nr 123 sammanlagt 7 500 000 kronor för slutförande
av etapp III, påbörjande av etapp IV — uppförande av fem vårdpaviljonger
för kvinnor, kostnadsberäknade till 7 000 000 kronor — samt för de yttre
arbetenas fortsättande.

Slutligen anvisade 1956 års riksdag (skr. nr 285) efter förslag av Kungl.
Maj :t i propositionen nr 106 5 500 000 kronor för arbetenas fortsättande.

Sålunda har hittills anvisats tillhopa (1 500 000 + 3 500 000 + 4 500 000
+ 3 500 000 + 7 500 000 + 5 500 000) 26 000 000 kronor.

Enligt den för sjukhusets utbyggande fastställda tidsplanen beräknas
här ifrågavarande arbeten bli i huvudsak färdigställda under budgetåret
1957/58. Kommittén hemställer därför, att återstoden av den ursprungligen
beräknade kostnaden (27 000 000 — 26 000 000) 1 000 000 kronor

måtte anvisas för nästa budgetår.

Kommittén erinrar i detta sammanhang om att den i propositionen nr
123/1952 anmälda kostnaden 27 miljoner kronor utgjorde eu på då tillgängliga
utredningsskisser uppskattad kostnad. Det har visat sig, att
kostnaderna för de egentliga byggnadsarbetena i stort sett kunnat hållas.
De yttre arbetena med därtill hörande ledningar har däremot blivit av
större omfattning än som ursprungligen kunde förutses. Med hänsyn till

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1957

att arbetenas slutliga färdigställande ännu ligger cirka två år fram i tiden
har kommittén ansett, att med ytterligare medelsanvisning utöver ovan
äskat belopp kan anstå till budgetåret 1958/59, då byggnadsföretagets slutförande
beräknas kunna definitivt överblickas.

Uppförande av byggnad för arbetsterapi och sysselsättning

Med bifall till av Kungl. Maj :t framlagt förslag beslöt 1956 års riksdag
(prop. nr 106;'' riksd. skr. nr 285), att vid sjukhuset skulle uppföras byggnad
för arbetsterapi och sysselsättning för en beräknad kostnad av
2 220 000 kronor.

Genom beslut den 7 juni 1956 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrelsen
att låta uppföra nämnda byggnad för en beräknad kostnad av
2 220 000 kronor samt ställde ett belopp av 1 000 000 kronor till styrelsens
disposition för arbetenas påbörjande.

Arbetena med uppförandet av ifrågavarande byggnad beräknas bli
påbörjade under första halvåret 1957 och helt färdigställda under budgetåret
1957/58. Kommittén hemställer, att återstoden av den beräknade
kostnaden (2 220 000— 1 000 000) 1 220 000 kronor måtte anvisas för

nästa budgetår.

Ersättning till Karlskrona stad för anläggande av reningsverk

Kommittén erinrar om att i § 9 av det mellan Kronan och Karlskrona stad
år 1951 slutna, av 1952 års riksdag godkända avtalet om överlåtelse till
Kronan av Gullbernahultsområdet stadgas, alt Kronan skulle bidraga till
kostnaderna för anläggandet av ett reningsverk vid f. d. Sunna hållplats
med 100 000 kronor, vilket belopp skulle utbetalas till staden, när reningsverket
vore färdigställt. Erforderlig tryckledning från sjukhusområdet till
reningsverket skulle enligt avtalet anläggas och underhållas av Kronan.
I avtalet stadgades vidare, att, oärest reningsverket förlädes närmare sjukhusområdet
än nyss angivits, skulle Kronan — utöver nämnda belopp —
bidraga till kostnaderna för verkets anläggande med ett belopp, motsvarande
minskningen i anläggningskostnaderna för tryckledningen.

Med bifall till av Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt 1954 års riksdag
(prop. nr 127; riksd. skr. nr 266) anvisa ett belopp av 100 000 kronor för
ifrågavarande ändamål.

Genom beslut den 21 maj 1954 bemyndigade Kungl. Maj :t medicinalstyrelsen
att disponera 100 000 kronor för utgivande av ersättning till staden.

Kommittén anför vidare.

Efter samråd med kommittén har reningsverket förlagts närmare sjukhuset
än vad som ursprungligen var avsett. Verkets ändrade placering har
medfört, att trjckledningen från sjukhuset kunnat göras avsevärt kortare
än vad som i och för sig föranletts av reningsverkets flyttning. Avloppsvatt -

Kungl. Maj ds proposition nr 103 år 1957

net från sjukhuset har nämligen inom en viss sträcka kunnat framföras i
ledning med självfall, vilken anlagts av staden. Kostnaden för tryckledningen
från sjukhusets område till den ursprungliga platsen för reningsverket
vid f. d. Sunna hållplats har beräknats till 120 000 kronor. Med utgångspunkt
härifrån och med hänsyn till den minskade längden av tryckledningen
har Kronans bidrag för minskade ledningskostnader beräknats
till 93 000 kronor. Kronans andel i kostnaderna för reningsverkets anläggande
uppgår sålunda till sammanlagt (100 000 + 93 000) 193 000 kronor.

För utbetalande av återstoden av Kronans bidrag erfordras ytterligare
93 000 kronor.

Kommittén hemställer, att detta belopp måtte anvisas för nästa budgetår.

S:t Lars’ sjukhus i Lund

Ombyggnad av vårdpaviljong 42 samt anordnande av
arbetsterapilokaler m. m.

Med bifall till av Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt 1955 års riksdag
(prop. nr 123; riksd. skr. nr 267) ombyggnad av vårdpaviljong 42 samt
anordnande av arbetsterapilokaler m. m. vid sjukhuset för en beräknad
kostnad av sammanlagt högst 2 260 000 kronor.

Genom beslut den 3 juni 1955 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen
att låta utföra ifrågavarande arbeten samt ställde för budgetåret
1955/56 ett belopp av 510 000 kronor till styrelsens disposition för arbetenas
påbörjande.

Efter förslag av Kungl. Maj :t i proposition nr 106/1956 anvisade riksdagen
(skr. nr 285) 1 200 000 kronor för byggnadsarbetenas fortsättande.

Sålunda har för ifrågavarande byggnadsarbeten anvisats sammanlagt
(510 000 + 1 200 000) 1 710 000 kronor. Arbetet med anordnande av arbetsterapilokalerna
påbörjades under hösten 1955 och är nu i huvudsak färdigställt.
Ombyggnaden av paviljongen — numera benämnd K 42 — beräknas
bli påbörjad under andra halvåret 1956 och bli helt färdigställd under
budgetåret 1957/58.

Kommittén hemställer, att återstoden av den beräknade kostnaden
(2 260 000 — 1 710 000) 550 000 kronor måtte anvisas för nästa budgetår.

Modernisering av personalbostäder

Ett av Kungl. Maj:t i propositionen nr 124/1953 framlagt förslag att såsom
beredskapsarbete godkänna företagande av upprustning av bostadshusen
n:ris 61—67 inom västra sjukhusområdet för en kostnad av högst
835 000 kronor lämnades av riksdagen utan erinran (skr. nr 267).

I enlighet med Kungl. Maj :ts av 1956 års riksdag godkända förslag (prop.
nr 106; riksd. skr. nr 285) har Kungl. Maj:t genom beslut den 7 juni 1956
3 — Bilmng till riksdagen protokoll 1957. 1 sand. Nr 103

Kungl. Maj. ts proposition nr 103 år 1957

uppdragit åt byggnadsstyrelsen att låta utföra ifrågavarande moderniseringsarbeten
för en beräknad kostnad av 835 000 kronor samt anvisat
300 000 kronor för arbetenas påbörjande.

Bostädernas modernisering beräknas bli påbörjade under instundande
vinter. Kommittén hemställer, att för nästa budgetår måtte anvisas ytterligare
400 000 kronor.

Ombyggnad av vårdpaviljong 45

Med bifall till av Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt 1956 års riksdag
(prop. nr 106; riksd. skr. nr 285), att vårdpaviljong 45 vid sjukhuset skulle
ombyggas för en beräknad kostnad av 1 800 000 kronor.

Genom beslut den 7 juni 1956 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen
att låta utföra ifrågavarande ombyggnad samt ställde för budgetåret 1956/57
ett belopp av 300 000 kronor till styrelsens disposition för arbetenas påbörjande.

Ombyggnaden av vårdpaviljongen — numera benämnd M 45 — beräknas
bli påbörjad under nästkommande höst. Kommittén hemställer, att för
nästa budgetår måtte anvisas ytterligare 500 000 kronor för arbetets bedrivande.

Uppförande av byggnad för arbetsterapi m. m.

Med bifall till av Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt 1955 års riksdag
(prop. nr 123; riksd. skr. nr 267), att den förutvarande tvättinrättningen
vid sjukhuset skulle ombyggas till arbetsterapilokaler m. in.

Kommittén erinrar om att dessa lokaler vore avsedda att ersätta de i
vindsvåningen till paviljong 42 belägna arbetsterapiiokaler, som skulle
utgå vid en framtida ombyggnad av sjukhusets paviljonger, och att ifrågavarande
ombyggnad av tvättinrättningen nu kommit till utförande. Kommittén
framhåller, att kommittén avser att framlägga förslag om en fortsatt
successiv ombyggnad av samtliga de paviljonger, som förutsättes komma
att bibehållas. I paviljongerna inrymda arbetsterapilokaler beräknas därvid
komma att tagas i anspråk för annat ändamål. Det är därför enligt kommittén
av vikt, att ersättningslokaler för dessa snarast uppföres. Enligt gällande
generalplan skall behovet av arbetsterapilokaler vid sjukhuset tillgodoses
genom två nybyggnader. En av kommittén i samråd med sjukhusets
ledning företagen utredning har emellertid visat, att det är lämpligare att
sammanföra all sjukhusets terapiverksamhet till en byggnad. De i gamla
tvättbyggnaden iordningställda arbetsterapilokalerna skulle dock bibehållas
tills vidare.

Enligt kommitténs förslag skulle arbetsterapibyggnaden uppföras i en
våning jämte sou terrängvåning och inrymma samtliga de arbetslokaler
jämte biutrymmen, som numera anses erforderliga för ifrågavarande verk -

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1957

samhet. Därutöver skulle i byggnaden inrymmas patientbibliotek samt lokaler
för patienternas klubbverksamhet och förråd. Då byggnaden skulle få
ett centralt läge inom sjukhuset, har kommittén ansett det lämpligt att dit
förlägga även väntsal för busstrafikanter samt kiosk och kafélokaler för
besökande och patienter.

Kostnaderna för den föreslagna byggnaden jämte rivning av en gammal
ångpannebyggnad, som ligger på platsen för den avsedda byggnaden, har
beräknats till 1 780 000 kronor, varav för yttre ledningar, planeringsarbeten
och omläggning av befintlig kulvert 41 000 kronor. Kommittén hemställer,
alt för nästa budgetår 400 000 kronor måtte anvisas för byggnadsarbetenas
påbörjande.

Uppförande av byggnad för garage, brandredskap och förråd

Kommittén föreslår uppförande av en ny garagebyggnad, där även brandredskap
och vissa förråd kan inrymmas. Till stöd för detta förslag anför
kommittén.

Den vid sjukhuset befintliga garagebyggnaden är av mycket dålig beskaffenhet.
Byggnadens läge tätt invid den livligt trafikerade förbindelsevägen
mellan sjukhusets östra och västra delar föranleder trafiksvårigheter och
ger anledning till risk för olycksfall vid in- och utkörningar. Därjämte är
byggnadens storlek otillräcklig för sjukhusets nuvarande bilbestånd, som
omfattar fyra lastbilar, tre personbilar och en ambulans. Med anledning
härav har kommittén funnit erforderligt, att en ny garagebyggnad uppföres
vid sjukhuset av sådan storlek, att den förutom angivna fordon inrymmer
uppställningsplats för sjukhusets brandredskap. Därutöver bör plats beredas
för mat-, omklädnads- och toalettrum för personal. Slutligen har det
befunnits lämpligt att i samma byggnad inrymma även ett mindre förråd
för sjukhusets driftsverkstäder, vilket i händelse av en utökning av sjukhusets
bilpark kan tagas i anspråk såsom garage.

Den föreslagna garagebyggnaden tänkes förlagd i nära anslutning till
sjukhusets byggnad för panncentral och driftsverkstäder och på sådan
plats, att det befintliga garaget måste rivas.

Kostnaden för den nya garagebyggnaden — inklusive rivningskostnader
— har beräknats till 225 000 kronor. Kommittén hemställer, att detta belopp
måtte anvisas för nästa budgetår.

S:ta Maria sjukhus i Hälsingborg
Ombyggnad av administrationsbyggnaden

Med bifall till av Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt 1056 års riksdag
(prop. nr 106; riksd. skr. nr 285), att administrationsbyggnaden vid sjukhuset
skulle ombyggas för en beräknad kostnad av 875 000 kronor samt anvisade
300 000 kronor för ändamålet.

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

Genom beslut den 7 juni 1956 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrelsen
att låta utföra ifrågavarande ombyggnad samt ställde för budgetåret
1956/57 ett belopp av 300 000 kronor till styrelsens disposition för arbetenas
påbörjande.

Kommittén har i anslutning till verkställda utredningar rörande behovet
av lokaler för diagnostik och behandling i nya sinnessjukhus omprövat det
framlagda ombyggnadsförslaget. För att det lokalbehov, som förordats för
nya sjukhus, skall kunna i huvudsak tillgodoses även vid S:ta Maria sjukhus
erfordras enligt kommittén en väsentlig utökning av det tidigare programmet.
Bl. a. bör inom sjukhusets medicinska centrum anordnas erforderligt
antal undersöknings- och sekreterarrum i anslutning till läkarexpeditionerna.
Vidare bör expeditioner inredas för internöverläkare och röntgenkonsult
samt psykolog. Dessutom krävs lokaler för elektrobehandling.
Det har också visat sig lämpligt att till denna byggnad förlägga patientbibliotek.
För att möjliggöra anordnandet av dessa lokaler måste enligt
kommittén ytterligare utrymmen i byggnaden, vilka tidigare avsågs skola
bibehållas såsom personalbostäder, tagas i anspråk och ombyggas. Vidare
måste ytterligare en del rum uppdelas och vissa väggar omflyttas. Kommittén
räknar även med att laboratoriet och apoteket kommer att kräva en
rikligare utrustning och inredning än vad tidigare antagits.

Enligt verkställd beräkning kommer det reviderade ombyggnadsförslagets
utförande att kosta sammanlagt 1 200 000 kronor, vilket belopp överstiger
kostnaden för det tidigare förslaget med 325 000 kronor. I denna merkostnad
ingår omkring 75 000 kronor, som är att hänföra till inträffade byggnadskostnadsstegringar
efter tidpunkten för framläggandet av det ursprungliga
förslaget.

Ombyggnadsarbetet beräknas bli påbörjat under första halvåret 1957.
Kommittén hemställer, att Kungl. Maj :t ville godkänna det utökade ombyggnadsförslaget
och att för nästa budgetår måtte anvisas ytterligare
600 000 kronor för arbetenas bedrivande.

Ombyggnad av paviljong 5

Med bifall till av Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt 1956 års riksdag
(prop. nr 106; riksd. skr. nr 285) ombyggnad av paviljong 5 vid sjukhuset
— numera benämnd K 5 — för en kostnad av högst 720 000 kronor och anvisade
för ändamålet detta belopp för budgetåret 1956/57.

Genom beslut den 7 juni 1956 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrelsen
att låta utföra ifrågavarande ombyggnadsarbeten för en kostnad av högst
720 000 kronor samt ställde detta belopp till styrelsens disposition för
budgetåret 1956/57.

Kommittén framhåller, att förslaget om den beslutade ombyggnaden, som
beräknas kunna igångsättas i början av år 1957, i huvudsak var betingat

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1957

av behovet att få två i paviljongens ena hälft belägna vårdavdelningar anordnade
i samma våningsplan. Under den fortsatta bearbetningen av ombyggnadsförslaget
har det befunnits önskvärt att närmare anpassa vårdavdelningarnas
utformning och utrustning till den standard, som kommittén
ansett böra gälla för nya sinnessjukhus. Vidare har krav framställts på
en modernisering och förbättring av vissa i paviljongen inrymda personalbostäder.
Förändringarna inom vårdavdelningarna avser i huvudsak utökad
sanitär utrustning och iordningställande av omklädnadsrum för patienter.

Sammanlagda kostnaden för de arbeten, som nu föreslås bli utförda utöver
det tidigare framlagda ombyggnadsförslaget, uppgår till 365 000 kronor.
Kommittén hemställer, att detta belopp måtte anvisas för nästa
budgetår.

Anslutning av vissa personalbostadshus till panncentralen

Under åberopande av vad kommittén inledningsvis anfört föreslår kommittén,
att den i propositionen nr 123/1955 såsom beredskapsarbete föreslagna
anslutningen av vissa personalbostadshus till sjukhusets panncentral
måtte komma till utförande. Kostnaden för anslutningen, som tidigare
beräknats till 390 000 kronor, kan med hänsyn till bl. a. den omläggning
av vissa till sjukhusets värmesystem hörande huvudledningar, för
vilka kommittén i det följande äskar medel, begränsas till 335 000 kronor.
Kommittén hemställer, att detta belopp måtte anvisas för nästa budgetår.

Uppförande av ny byggnad för arbetsterapi

Kommittén föreslår, att en ny byggnad för arbetsterapi uppföres samt anför
till stöd härför följande.

Arbetsterapilokalerna vid sjukhuset är för närvarande förlagda dels till
en friliggande, för manliga patienter avsedd byggnad och dels till vårdpaviljongen
K 3. Lokalerna i angivna paviljong disponeras av kvinnliga patienter.
Enligt föreliggande generalplan för sjukhusets upprustning beräknas
arbetssalarna i vårdpaviljongen komma att tagas i anspråk för vårdavdelningar.
För att möjliggöra vårdpaviljongens upprustning och modernisering
måste ersättningslokaler alltså anskaffas för terapilokalerna. Dessa
lokaler föreslås förlagda i en nybyggnad i nära anslutning till den befintliga
arbetsterapibyggnaden för män. Därigenom kan en ur många synpunkter
önskvärd centralisering av terapiverksamheten vid sjukhuset åstadkommas.
Inom nybyggnaden behöver utrymme beredas för vävning, sömnad,
korgmakeri, drejning och modellering samt allmän sysselsättning. Vad
angår lokalerna för vävning bör dessa få sådan storlek, att dylik verksamhet
även för manliga patienter kan förläggas till desamma. En samordning
av vävsalar för män och för kvinnor har nämligen visat sig vara utrymmesbesparande
samt rationell ur drifts- och övervakningssynpunkt. De lokaler
för vävning, som härigenom frigöres i den befintliga arbetsterapibyggnaden
för män, förutsättes bli disponerade för eu utökning av övriga arbetsterapigrenar
inom den manliga avdelningen för patienternas hobbyverksamhet
samt för den vid sjukhuset bedrivna socioterapeutiska verksamheten.

Kungl. Maj. ts proposition nr 103 år 1957

Den föreslagna byggnaden innehåller förutom arbetsterapilokaler erforderliga
biutrymmen såsom rökrum och sjukrum för patienter, expeditioner
och lunchrum för personal, kapprum, förråd och toaletter m. m. Byggnaden
föreslås uppförd i två våningar utan källare.

Kostnaderna för byggnadsarbetena har beräknats till sammanlagt
1 130 000 kronor, varav för själva byggnaden 1 040 000 kronor och för
yttre ledningar och planeringsarbeten 90 000 kronor. Kommittén hemställer,
att för nästa budgetår måtte anvisas 100 000 kronor för byggnadens
fortsatta projektering och vidtagande av vissa förberedande yttre arbeten.

Uppförande av byggnad för undervisningslokaler m. m.

Kommittén föreslår, att en byggnad för undervisningslokaler m. m. uppföres
samt anför till stöd härför i huvudsak följande.

Enligt av statsmakterna år 1954 i princip godkänd utbildningsplan för
sjukvårdspersonalen vid statens sinnessjukhus har till bl. a. S:ta Maria
sjukhus förlagts en utbildningscentrai för personalens lägre utbildning.
Utbildningen vid centralen omfattar dels en teoretisk del om 2 månader,
dels en praktisk del om 4 månader.

Under den teoretiska delen är eleverna förlagda till S:ta Maria sjukhus.
Då nya elevgrupper mottages varannan månad pågår undervisningen kontinuerligt.
Den har hittills bedrivits i provisoriska, icke ändamålsenliga
lokaler.

För att tillgodose sålunda föreliggande lokalbehov vid sjukhuset, har kommittén
funnit erforderligt att uppföra en byggnad, inrymmande för undervisningsverksamheten
erforderliga lokaler. Dessa bör omfatta instruktionsrum
med för demonstrationsändamål avsedd, till vårdavdelningar hörande
utrustning. Vidare erfordras lärosalar för teoretisk undervisning, samlingsrum,
förrådslokaler för undervisningsmateriel samt expeditionsrum
jämte erforderliga toalett- och andra biutrymmen.

I kursverksamheten skall ingå gymnastiklektioner, för vilka lokalbehovet
även bör tillgodoses. Kommittén har funnit lämpligt att vid lösningen
av denna fråga även beakta behovet av lokaler för den rörelseterapi,
som numera allmänt anses erforderlig för patienternas vård.

Undervisningslokalerna avses bli förlagda i eu envåningsbyggnad. Salen
för rörelseterapi avses uppförd i direkt anslutning till undervisningslokalerna.

Kostnaderna för ifrågavarande byggnadsföretag har beräknats till sammanlagt
545 000 kronor, varav för själva byggnaden 480 000 kronor och
för yttre ledningar och arbeten 65 000 kronor. Kommittén hemställer, att
300 000 kronor anvisas för nästa budgetår för arbetenas påbörjande.

Ombyggnad av omklädningsrum för tvättpersonal

Med bifall till av Kungl. Maj :t framlagt förslag beslöt 1954 års riksdag
(prop. nr 127; riksd. skr. nr 266), att personalbostäderna i ekonomibyggnaden
vid sjukhuset skulle moderniseras. I samma byggnad belägna om -

Kungl. Maj. ts proposition nr 103 år 1957

klädningsrum för tvättpersonalen, vilka rum icke varit föremål för upprustning
sedan byggnadens tillkomst under 1920-talet, var emellertid icke
inbegripna i moderniseringsarbetena. Från sjukhusets sida har framhållits
såsom angeläget, att även dessa rum ombygges och anpassas till nutida
krav. Kommittén, som funnit sjukhusets önskemal böra beaktas, föreslår,
att ett för arbetenas utförande erforderligt belopp om 30 000 kronor
anvisas för nästa budgetår.

Uppförande av byggnad för försäljningskiosk och serveringslokal

Enligt de synpunkter och förslag rörande sinnessjukvården, som frariilades
av statens sjukhusutredning i dess år 1948 avgivna betänkande, bör
vid sinnessjukhusen finnas försäljningskiosk, kombinerad med lokaler
för servering. Kommittén har i uppgjorda program för nya sjukhus inräknat
detta lokalbehov. Vid S:ta Maria sjukhus, som är ett av de största
statliga sinnessjukhusen, saknas dylika lokaler helt. Tillgång till en
mindre försäljningslokal och möjligheter att servera kaffe och läskedrycker
in. m. har visat sig vara till stor trevnad för såväl patienter som
besökande vid sjukhusen. Kommittén föreslår uppförande av en för detta
ändamål avsedd byggnad. Byggnaden har kostnadsberäknats till 80 000
kronor. Kommittén hemställer, att detta belopp måtte anvisas för nästa
budgetår.

Utbyte av pannor i sjukhusets panncentral m. m.

Sjukhusets panncentral omfattar tre högtrycksångpannor och två lågtrycksångpannor.
Av pannorna är endast en högtrycksångpanna, som
installerades år 1952, i gott stånd. Övriga pannor, som insattes åren 1925—
1926, befinner sig samtliga i dåligt skick. Behov föreligger att i första
hand utbyta de båda lågtrycksångpannorna, som därvid bör ersättas med
varmvattenpannor. I likhet med befintliga högtrycksångpannor förutsättes
de nya pannorna bli anordnade för oljeeldning. Därest så påkallas kan
pannorna i stället utrustas för eldning med annat bränsle. I samband
med pannornas installation bör värmeväxlarna till de befintliga ångpannorna
utbytas. Kostnaderna för nu föreslagna pannor och värmeväxlare
samt erforderliga rörlednings- och byggnadsarbeten samt elektriska arbeten
har beräknats till 475 000 kronor.

Vid bifall till förslaget om uppförande av byggnader för undervisningsändamål
och arbetsterapi erfordras att vissa till sjukhusets värmeledningssystem
hörande huvudledningar från panncentralen utbytes, nämligen
eu ledning till paviljong K 5 och en ledning till verkstads- och
garagebyggnaden. Kostnaderna för dessa ledningar med armatur samt
erforderliga schaktnings- och återfyllnadsarbeten har beräknats till
225 000 kronor.

Kungl. Maj. ts proposition nr 103 år 1957

Sammanlagda kostnaden för nu föreslagna åtgärder uppgår sålunda till
(475 000 + 225 000) 700 000 kronor. Kommittén hemställer, att för nästa
budgetår måtte anvisas 350 000 kronor för arbetenas påbörjande.

S:t Jörgens sjukhus i Göteborg
Uppförande av vårdpaviljong 1

I enlighet med förslag av Kungl. Maj :t beslöt 1955 års riksdag (prop.
nr 123; riksd. skr. nr 267), att vid sjukhuset skulle uppföras en vårdpaviljong
för en beräknad kostnad av högst 2 815 000 kronor samt anvisade
ett belopp av 900 000 kronor för ändamålet.

Genom beslut den 3 juni 1955 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen
att låta uppföra paviljongen och ställde för budgetåret 1955/56 ett
belopp av 900 000 kronor till styrelsens disposition för arbetenas påbörjande.

Efter förslag av Kungl. Maj :t i propositionen nr 106 anvisade 1956 års
riksdag (skr. nr 285) ytterligare 1 000 000 kronor för arbetenas fortsättande.
Sålunda har anvisats sammanlagt 1 900 000 kronor.

Arbetena med uppförande av paviljongen — numera benämnd MK 2
•— har påbörjats under oktober 1956 och beräknas bli helt avslutade under
budgetåret 1957/58. Kommittén hemställer, att återstoden av den beräknade
kostnaden (2 815 000 -—- 1 900 000) 915 000 kronor måtte anvisas för
nästa budgetår.

Uppförande av paviljongerna 2 och 3

Med bifall till av Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt 1956 års riksdag
(prop. nr 106; riksd. skr. nr 285), att vid sjukhuset skulle uppföras vårdpaviljongerna
2 och 3 för en beräknad kostnad av sammanlagt 3 500 000
kronor samt anvisade 800 000 kronor för ändamålet.

Genom beslut den 7 juni 1956 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrelsen
att låta uppföra paviljongerna samt ställde för budgetåret 1956/57
ett belopp av 800 000 kronor till styrelsens disposition för byggnadsarbetenas
påbörjande. Därjämte uppdrog Kungl. Maj:t åt kommittén att i
samråd med mentalsjukvårdsdelegationen ompröva frågan om avdelningarnas
storlek i de beslutade nya vårdpaviljongerna och att inkomma med
de förslag, vartill förnyade överväganden i frågan kunde giva anledning.

Kommittén erinrar om att den i det föregående uttalat, att de sålunda
beslutade paviljongerna lämpligen bör utformas i huvudsaklig överensstämmelse
med de principer, som kommittén förordat vid planläggningen
av nya sinnessjukhus. I enlighet härmed har kommittén efter samråd med
mentalsjukvårdsdelegationen låtit upprätta förslag till två nya vårdpaviljonger
— benämnda M 4 och K 4 — vardera i två våningar och inrym -

Kungl. Maj. ts proposition nr 103 år 1957

mande två vårdavdelningar, envar med 30 platser, fördelade å två vårdgrupper
om 16 respektive 14 platser. Enligt paviljongernas ursprungliga
planläggning beräknades envar av dem komma att inrymma en avdelning
med 24 vårdplatser och en avdelning med 44 platser eller sammanlagt
136 vårdplatser. Den nu förordade planläggningen innefattar fyra avdelningar,
envar med 30 vårdplatser, eller tillhopa 120 platser. Den sålunda
uppkomna minskningen i vårdplatsantal bör enligt kommittén beaktas
under den fortsatta utbyggnaden av sjukhuset.

Kostnaderna för de nya vårdpaviljongernas uppförande har beräknats
till 3 570 000 kronor eller 70 000 kronor högre än enligt tidigare förslag.

Arbetena beräknas kunna igångsättas under första halvåret 1958. Kommittén
hemställer, att för nästa budgetår måtte anvisas ytterligare 300 000
kronor för arbetenas bedrivande.

Uppförande av vattentorn m. m.

I enlighet med av kommittén framlagt förslag, redovisat i Kungl. Maj :ts
proposition nr 106, beslöt 1956 års riksdag (skr. nr 285), att vid sjukhuset
skulle uppföras ett vattentorn m. in. för en beräknad kostnad av
543 000 kronor samt anvisade 250 000 kronor för ändamålet.

Genom beslut den 7 juni 1956 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrelsen
att låta utföra ifrågavarande arbete och bemyndigade styrelsen att för
arbetenas påbörjande disponera ett belopp av 250 000 kronor för budgetåret
1956/57.

Ifrågavarande arbeten beräknas bli igångsatta i början av år 1957 och
kan helt färdigställas under budgetåret 1957/58. Kommittén hemställer,
att återstoden av den beräknade kostnaden (543 000 — 250 000) 293 000
kronor måtte anvisas för nästa budgetår.

Uppförande av nya byggnader för administration och medicinskt
centrum samt samlingssal m. m.

Kommittén föreslår, att vid sjukhuset uppföres nya byggnader för administration
och medicinskt centrum samt samlingssal m. m. Till stöd
för detta förslag anför kommittén.

Sjukhusets nuvarande administration är förlagd till en mindre tvåvaningsbyggnad,
som är i sådant tekniskt skick, att den icke lämpligen bör
bibehåilas. Den är dessutom så belägen, att den måste rivas för att sjukhusets
utbyggande skall kunna genomföras enligt den uppgjorda planen.
Även de medicinska behandlingslokalerna är med något undantag inrymda
i en tvåvåningsbyggnad, som därutöver innehåller lokaler för rättspsykiatrisk
undersökningsstation samt vissa bostäder och förråd. Denna byggnad
avses skola bibehållas, varvid behandlingslokalerna iordningställas för
sjukhusets undervisningsverksamhet samt såsom bostadsrum för ogift
personal. Övriga i byggnaden befintliga lokaler beräknas icke bli föremål
för ändring.

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

Den erforderliga nybyggnaden för sjukhusets administration och medicinska
centrum skall inrymma — förutom samtliga de lokaler, som numera
anses böra ingå i ett medicinskt centrum — erforderligt antal läkarexpeditioner,
innefattande expeditioner jämväl för hjälpverksamhet,
jourläkare och internöverläkare, expeditioner för psykolog, kuratorer och
föreståndare samt direktionsrum och sjukhuskontor. Byggnaden är så
placerad och planlagd, att den utan svårighet kan tillbyggas för att tillgodose
det lokalbehov, som en eventuell förläggning till sjukhuset av en
undervisnings- och forskningsavdelning kan medföra.

Sjukhuset saknar för närvarande fest- och samlingssal. Denna lokalbrist
innebär betydande olägenheter med avseende å hland annat patienternas
förströelse och personalens fritidsverksamhet. Det framstår därför
såsom angeläget, att en samlingssal uppföres redan i ett tidigt skede av
sjukhusets utbyggnad. Enligt föreliggande ritningar avses en samlingssal
förlagd i närheten av den föreslagna administrationsbyggnaden. Förutom
samlingssal med scen och därtill hörande kapp- och toalettrum, kommer
den nu föreslagna byggnaden att inrymma kafélokal samt försäljningskiosk.

Sammanlagda kostnaderna för här föreslagna byggnadsarbeten har beräknats
till 3 875 000 kronor. Kommittén hemställer att för nästa budgetår
måtte anvisas ett belopp om 100 000 kronor för byggnadens fortsatta projektering
och vidtagande av vissa förberedande yttre arbeten.

Restads sjukhus i Vänersborg

Omläggning av yttre vatten- och avloppsledningar samt anordnande

av reningsverk

Efter förslag av Kungl. Maj:t beslöt 1956 års riksdag (prop. nr 2; riksd.
skr. nr 69), att å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1955/56 anvisa
350 000 kronor för viss omläggning av vatten- och avloppsledningar vid
sjukhuset.

Genom beslut den 23 februari 1956 bemyndigade Kungl. Maj :t byggnadsstyrelsen
att för omläggningsarbetenas påbörjande disponera detta belopp
för budgetåret. Med bifall till av Kungl. Maj:t framlagt förslag har 1956 års
riksdag vidare beslutat (prop. nr 106; riksd. skr. nr 285), att vid sjukhuset
skall verkställas omläggning av vissa yttre vatten- och avloppsledningar
samt anordnas ett för sjukhuset och Vänersborgs stad gemensamt reningsverk
för ett beträffande statens andel i kostnaderna beräknat belopp av
1 848 000 kronor och för budgetåret 1956/57 anvisat 500 000 kronor för
arbetenas fortsatta bedrivande. Delta belopp har genom Kungl. Maj :ts beslut
den 7 juni 1956 ställts till byggnadsstyrelsens disposition för ändamålet.

De beslutade arbetena beräknas bli slutförda under budgetåret 1957/58.
Kommittén hemställer, att återstoden av den beräknade kostnaden
(1 848 000 — 350 000-—-500 000) 998 000 kronor måtte anvisas för nästa
budgetår.

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

Uppförande av två vård paviljonger

I enlighet med förslag av Kungl. Maj:t beslöt 1956 års riksdag (prop. nr
106; riksd. skr. nr 285), att vid sjukhuset skulle uppföras två vårdpaviljonger
för en beräknad kostnad av sammanlagt 2 485 000 kronor samt
anvisade för budgetåret 1956/57 ett belopp av 1 000 000 kronor för ändamålet.

Genom beslut den 7 juni 1956 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrelsen
att låta uppföra paviljongerna samt bemyndigade styrelsen att för arbetenas
påbörjande disponera 1 000 000 kronor för budgetåret 1956/57.

Arbetet med uppförande av paviljongerna — benämnda K 9 och M 4 —■
beräknas bli igångsatt i början av år 1957 och vara helt slutfört under
budgetåret 1957/58. Kommittén hemställer, att återstoden av den beräknade
kostnaden (2 485 000 — 1 000 000) 1 485 000 kronor måtte anvisas för nästa
budgetår.

Omläggning av värmesystemet

Med bifall till av Kungl. Maj :t i propositionen nr 124 framlagt förslag
beslöt 1953 års riksdag (skr. nr 237), att vid sjukhuset skulle verkställas
viss omläggning av värmesystemet för en kostnad av högst 545 000 kronor
och anvisade för budgetåret 1953/54 ett belopp av 200 000 kronor för ändamålet.

Genom beslut den 5 juni 1953 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen
att låta utföra ifrågavarande arbeten samt ställde 200 000 kronor till styrelsens
disposition för arbetenas påbörjande.

Efter förslag av Kungl. Maj :t i proposition nr 127 har 1954 års riksdag
anvisat återstoden av den beräknade kostnaden, 345 000 kronor, för arbetenas
slutförande.

Ifrågavarande arbeten innefattar bl. a. reparation av befintliga värmekulvertar.
Omfattningen av de erforderliga reparationsarbetena kunde icke
med säkerhet bedömas, när kostnaderna för arbetena beräknades. Vid förslagets
framläggande anförde kommittén därför, att de slutliga kostnaderna
kunde fastställas först i samband med arbetenas slutförande. De merkostnader,
som kunde uppkomma, hade kommittén för avsikt att sedermera
anmäla.

Sedan arbetena numera fortskridit så långt, att deras omfattning kunnat
definitivt fastställas, har det visat sig, alt ytterligare 80 000 kronor erfordras
för arbetenas slutförande. Kommittén hemställer, att detta belopp
måtte anvisas för nästa budgetår.

Ombyggnad av vårdpaviljong K 10

Såsom eu första etapp i upprustningen av vårdpaviljongerna vid Restads
sjukhus bar 1953 års riksdag beslutat uppförande av en upptagnings -

Kungl. Maj. ts proposition nr 103 år 1957

paviljong. Sedan denna numera färdigställts och den till sjukhuset anslutna,
nyligen renoverade sekundäravdelningen i Uddevalla kunnat tagas i bruk
föreligger möjlighet att i viss omfattning evakuera paviljongerna vid sjukhuset.
Härigenom har förutsättningar skapats att genomföra en modernisering
av dessa.

Kommittén anser lämpligt, att ifrågavarande moderniseringsarbeten påbörjas
genom ombyggnad av paviljong K 10. Denna är uppförd i två våningar
och inrymmer två avdelningar, vardera om 52 platser för manliga,
oroliga patienter. Enligt upprättat förslag till ombyggnad kommer paviljongen
att inrymma två s. k. dubbelavdelningar, vardera med 50 vårdplatser,
fördelade på 18 enkelrum, 2 tvåpatientrum, 2 sexpatientrum och 2 åttapatientrum.
Byggnadens planläggning och utformning medgiver ur ekonomisk
synpunkt icke, att flera för ändamålet lämpade vårdavdelningar med
mindre platsantal anordnas. Enligt kommitténs reviderade generalplan avses
avdelningarna skola disponeras för uppegående kroniskt sjuka patienter.
Med hänsyn härtill och till den rikliga tillgången på enkelrum, som ger
goda möjligheter till differentiering av patienterna, har kommittén funnit
avdelningarna vara fullt godtagbara ur vårdsynpunkt trots det förhållandevis
stora vårdplatsantalet i varje avdelning. Om några olägenheter därav
likväl skulle uppkomma, synes dessa kunna kompenseras genom någon
ökning av vårdpersonalen vid avdelningarna.

Kostnaderna för paviljongens ombyggnad har beräknats till 1 640 000
kronor, motsvarande 16 400 kronor per vårdplats. Denna kostnad, som är
omkring 30 procent lägre än vårdplatskostnaden vid nybyggnad och vari
inberäknats uppskattade kostnader för yttre planeringsarbeten och rivning
av befintlig paviljong, anser kommittén vara försvarlig.

Kommittén hemställer, att 700 000 kronor måtte anvisas för nästa budgetår
för ombyggnadsarbetenas påbörjande.

Förbättring av sjukhusets värmeförsörjning m. m.

Kommittén föreslår, att åtgärder vidtages för att förbättra den f. n. otillräckliga
uppvärmningen i vissa byggnader och för att tillgodose det ökade
värmebehov, som de nya paviljongerna vid sjukhuset medför. Kommittén
anför härom följande.

Den av 1950 års riksdag beslutade nya panncentralen, som varit i drift
sedan sommaren 1954, är enligt numera tillämpade principer konstruerad
med utgångspunkt från att byggnaderna vid sjukhuset skall vara försedda
med varmvattenvärmeledning. Sådana uppvärmningsanordningar finns
emellertid icke inom de äldre vårdpaviljongerna. Dessa uppvärmes i huvudsak
medelst varmluft från i källarna belägna varmluftkammare. Värmeelementen
i dessa utgöras till största delen av s. k. kamflänsrör, som enligt
tidigare tillämpad metod uppvärmts med minst hundragradig ånga. Sedan
den nya panncentralen togs i bruk har värmemediet utgjorts av hetvatten,
som trots forcerad eldning av pannorna icke kunnat pumpas ut i värme -

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 är 1957

systemet med högre temperatur än cirka 80 grader. Med nu befintliga uppvärnmingsanordningar
har denna vattentemperatur varit otillräcklig för
byggnadernas uppvärmning. Vidtagna åtgärder för att förbättra uppvärmningen
har visat sig icke vara till fyllest, vilket haft till följd, att rumstemperaturen
på vissa vårdavdelningar gått ned betydligt under den nivå, som
kan anses vara godtagbar.

Enligt föreliggande planer för sjukhusets upprustning har förutsatts, att
de äldre vårdpaviljongerna skall förses med varmvattenvärmeledning i samband
med byggnadernas renovering. Då denna kan beräknas pågå under
ett betydande antal år, anser kommittén nödvändigt, att under en övergångsperiod
åtgärder vidtages för att uppnå drägliga temperaturförhållanden
inom vårdavdelningarna. Erforderliga kompletteringsarbeten har beräknats
draga en kostnad av 155 000 kronor.

Den nya panncentralen dimensionerades i huvudsaklig överensstämmelse
med det behov, som förelåg vid tidpunkten för dess uppförande. Själva
pannrumsbyggnaden är emellertid så utförd, att plats finns för installation
av ytterligare en panna. Till panncentralen har anslutits en vid sjukhuset
nyuppförd paviljong. Därutöver kommer en byggnad för elevbostäder med
undervisningslokaler samt ett antal bostadsbyggnader att anslutas. Värmebehovet
kommer att öka ytterligare, när två nya vårdpaviljonger blivit färdigställda.
För att möta det sålunda föreliggande värmebehovet bör panncentralen
utökas med en värmepanna. Denna bör förses med anordningar
för oljeeldning. Kostnaderna för installation av ny panna med oljeeldningsaggregat
och oljetank samt erforderliga byggnadsarbeten har beräknats till
230 000 kronor.

Vid sjukhuset finnes en år 1935 uppförd bostadsbyggnad, inrymmande
bostäder för ogift kvinnlig personal samt läkare. Uppvärmningen av denna
byggnad har tidigare tillgodosetts från en särskild värmecentral. För att
bl. a. nedbringa kostnaderna för eldningspersonal har tidigare beslutats att
byggnaden skall anslutas till sjukhusets gemensamma värmecentral. I
samband därmed bör åtgärder vidtagas för automatisk reglering av uppvärmningen.
Kostnaderna för härför erforderliga anordningar, som icke
upptagits i de tidigare kostnadsberäkningarna, har uppskattats till 10 000
kronor.

Vad som anförts rörande reglering av värmen i bostadshuset för ogift
kvinnlig personal gäller även i fråga om två nyligen uppförda läkarbostäder
inom sjukhusområdets norra del. Anordnande av automatisk värmereglering
har även för dessa bostäder kostnadsberäknats till 10 000 kronor.

I det föregående har kommittén anmält vissa merkostnader för en tidigare
beslutad omläggning av sjukhusets värmesystem. Ifrågavarande arbeten
innefattade framdragande av värmekulvertar hl. a. till byggnader, som
saknade värmeledning men vilka beräknades framdeles skola förses med
centralvärmeanläggning. Bland sistnämnda byggnader ingick bostadshuset
B 4, som inrymmer nio lägenheter. Kommittén anser det önskvärt, att installationen
av värme- och varmvattenledningar i denna byggnad snarast
kommer till stånd. Därvid bör även anordnas två för bostäderna gemensamma
badrum i byggnadens källare. Kostnaderna för nu angivna arbeten
har beräknats till sammanlagt 45 000 kronor.

Kostnaderna för de nu föreslagna åtgärderna till förbättrande av sjukhusets
värmeförsörjning uppgår sålunda till (155 000 + 230 000 t 10 000 +

Kungl. Maj. ts proposition nr 103 år 1957

10 000 + 45 000) 450 000 kronor. Kommittén hemställer, att hela det för
ändamålet erforderliga beloppet måtte anvisas för nästa budgetår.

Uppförande av överläkarbostad

Kommittén erinrar om att vid sjukhuset finns tre tjänster såsom överläkare,
två tjänster såsom förste läkare samt sju läkartjänster i lönegrad
29. Vidare finns för närvarande familjebostäder för två överläkare samt
ytterligare fem läkarbostäder, av vilka en icke utgör familjebostad. Bristen
på bostäder försvårar besättandet av läkartjänsterna vid sjukhuset, även
med vikarier. För närvarande måste fyra vikarier, varav en med familj, dela
en lägenhet om 4 rum och kök. Sjukhusets belägenhet på relativt långt avstånd
från stadsbebyggelsen är ur bostadssynpunkt en olägenhet.

Den nuvarande sjukhuschefsbostaden, som blivit disponibel, sedan innehavaren
av en överläkartjänst vid sjukhuset avgått med pension, omfattar
i bottenvåningen 5 rum och kök jämte biutrymmen samt i våningen en
trappa 4 rum med biutrymmen. Bostaden kan enligt kommittén lämpligen
omdisponeras till två familjebostäder. Då överläkarbostäderna vid de statliga
sinnessjukhusen enligt hittills tillämpade normer i regel förläggas till
enfamilj svillor, bör en ny sådan bostad uppföras vid sjukhuset. Den gamla
överläkarbostaden bör därvid efter företagen omdisposition kunna utnyttjas
för två läkare. Härigenom skulle vid sjukhuset erhållas ett tillskott av två
läkarbostäder. Den nya överläkarbostaden bör utföras i huvudsaklig överensstämmelse
med de under senare år uppförda bostäderna för ifrågavarande
befattningshavare vid sjukhusen. Bostaden beräknas sålunda få en
lägenhetsyta om cirka 160 m2 och omfatta 6 rum och kök.

Kostnaden för den föreslagna bostadsbyggnaden har beräknats till sammanlagt
165 000 kronor, varav för själva byggnaden 135 000 kronor och för
yttre arbeten in. in. 30 000 kronor. Kommittén hemställer, att hela det erforderliga
beloppet måtte anvisas för nästa budgetår.

Uppförande av nytt sinnessjukhus i Falköping

I proposition nr 127/1954 föreslogs, att ett nytt sinnessjukhus om cirka
700 vårdplatser skulle uppföras i Skaraborgs län och förläggas till Falköpings
stad. Riksdagen (skr. nr 266) lämnade nämnda förslag utan erinran
och bemyndigade i enlighet med Kungl. Maj :ts hemställan Kungl.
Maj :t att godkänna ett av kommittén med staden slutet preliminärt avtal
om förvärv av mark in. m. för det planerade sjukhuset samt anvisade
125 000 kronor för fortsatta utredningar i frågan och för anordnande av
en arkitekttävlan om sjukhusets närmare utformning.

Sedan Kungl. Maj :t godkänt ett av kommittén i enlighet härmed upprättat
förslag till program för tävlingen och denna avslutats, redovisade

Kungl. Maj. ts proposition nr 103 år 1957

kommittén resultatet av tävlingen i sina för budgetåret 1956/57 avgivna
anslagsäskanden. Förslag i frågan förelädes därefter 1956 års riksdag (prop.
nr 106), som beslöt, att det nya sinnessjukhuset skulle uppföras i huvudsaklig
överensstämmelse med av departementschefen förordat förslag, samt
anvisade bl. a. 700 000 kronor för vidare bearbetning av förslaget och för
vissa förberedande arbeten på det för sjukhuset avsedda markområdet
(riksd. skr. nr 285).

Genom beslut den 7 juni 1956 uppdrog Kungl. Maj:t åt kommittén att i
anslutning till vad föredragande departementschefen därutinnan i olika
avseenden anfört verkställa fortsatt bearbetning av det i förenämnda proposition
förordade förslaget till nytt sinnessjukhus, därvid samråd borde
äga rum med mentalsjukvårdsdelegationen; och föreskrev Kungl. Maj :t att
kommittén av de av riksdagen anvisade medlen skulle för ändamålet äga
disponera högst 75 000 kronor. Vidare uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen
att för en kostnad av högst 625 000 kronor låta utföra förberedande
arbeten för sjukhuset.

Det bearbetade förslaget har utformats med beaktande av bl. a. de av
departementschefen i angivna proposition nr 106 framförda principiella
synpunkterna i fråga om inrättande av en klinikavdelning vid sjukhuset,
fördelningen av vårdplatser på olika typer av avdelningar och avdelningarnas
storlek. Med hänsyn till vissa under senaste tid vunna erfarenheter
inom sinnessjuk vården har kommittén i syfte att förbättra vårdmöjligheterna
funnit, att en viss omdisposition och utökning av det ursprungliga
programmet för sjukhuset bör vidtagas.

Kommittén framhåller, att mentalsjukvårdsdelegationen vid överläggningar
med kommittén beträffande frågan om inrättande av en klinikavdelning
vid sjukhuset förklarat sig hysa den principiella uppfattningen,
att varje centrallasarett bör utrustas med en psykiatrisk lasarettsavdelning.
Enligt delegationens mening torde det emellertid icke komma i fråga att
till samma ort förlägga fullständiga kliniker av lasarettsavdelningstyp både
till ett centrallasarett och till ett sinnessjukhus. Vad beträffar förhållandena
inom Skaraborgs län hade mentalsjukvårdsdelegationen vid överläggningarna
med kommittén gjort följande uttalande.

»Såväl Falköpings som Lidköpings centrallasarett bör enligt vår mening
utrustas med psykiatriska avdelningar. Lösningen av frågan vilket av dessa
lasarett som först bör förses med sådan avdelning är beroende av flera
faktorer. Med hänsyn hl. a. till bristen på läkare och annan sjukvårdspersonal
torde det dröja åtskilliga år innan ifrågavarande landstingsområde
kan påräkna att få uppföra båda avdelningarna. Utsikterna härtill minskas
givetvis också av att man inom området planerar uppförandet av även ett
nytt mentalsjukhus. Vi kan ej underlåta att framhålla att onekligen vissa
skäl talar för att Lidköpingsprojektet hör givas förtur. En sådan ordning
synes nämligen för lång tid framåt innebära en lämplig fördelning av vårdresurserna
inom landstingsområdet. Trots delta finner vi icke — med hän -

Kungl. Maj. ts proposition nr 103 år 1957

syn till den planering som redan skett från landstingets sida — anledning
till erinran mot att en lasarettspsykiatrisk avdelning i första hand inrättas
vid centrallasarettet i Falköping. — Av vad tidigare anförts framgår, att
vi anser att mentalsjukhuset i Falköping icke bör utrustas med en fullständig
klinik av lasarettsavdelningstyp. Vi förordar emellertid att en särskild
klinik uppföres innehållande lokaler för bedrivande av öppen vård.
Denna öppna vård kommer att tillföra sjukhuset vissa kategorier av patienter,
som för närvarande icke brukar vända sig till ett mentalsjukhus. Så
torde bli fallet även om en psykiatrisk avdelning förlägges till lasarettet i
Falköping. Det bör därför enligt vår mening på mentalsjukhuset finnas
möjligheter till intagning av sådana patienter, som regelmässigt brukar
hänföras till lasarettsavdelningsklientelet och som bör beredas vård i fria
former. Retentionsrätten skall således ej nödvändigtvis behöva tillämpas.
Kliniken och behandlingscentrum liksom sjukhuset i övrigt bör givas en
fullvärdig diagnostisk utrustning och erhålla alla behövliga resurser för
modern terapi. Den öppna vården och platserna vid denna avdelning bör
fördelas mellan mentalsjukhusets samtliga överläkare och vara försedd med
ett så stort antal underläkare som är vanligt vid de lasarettspsykiatriska
avdelningarna. Under beaktande av att här berörda klinik och verksamhet
kan betecknas som en utbyggd försöksverksamhet bör utformningen av
den speciella byggnaden och organisationen ske så, att vissa omdisponeringar
lätt kan ske.»

Sedan kommittén ingående diskuterat hithörande frågor med Skaraborgs
läns landstings förvaltningsutskott, har utskottet uttalat sin enhälliga anslutning
till det av kommittén framlagda förslaget att vid sinnessjukhuset
anordna en klinikavdelning av lasarettsavdelningskaraktär med fullständiga
resurser för öppen mottagning och akutvård. Förvaltningsutskottet har
vidare förklarat, att det i avbidan på vunna erfarenheter av verksamheten
vid klinikavdelningen icke kommer att tillstyrka, att en psykiatrisk klinik
inrättas vid centrallasarettet i Falköping. Man har emellertid från utskottets
sida förklarat sig intresserad av att å lasarettet ställa mottagningslokaler
till förfogande för att utnyttjas av läkare vid sinnessjukhuset, i den
mån så framdeles befinnes önskvärt för att ernå ett intimt samarbete mellan
sjukhuset och lasarettet.

Med hänvisning till vad som förekommit anser kommittén skäl icke föreligga
att frångå kommitténs tidigare förslag om inrättande av en klinikavdelning
vid sinnessjukhuset.

Beträffande huvuddispositionen av sjukhuset anför kommittén.

Det av Falköpings stad upplåtna markområdet är beläget å Mössebergs
östra sluttning norr om den egentliga stadsbebyggelsen. På grund av markens
lutningsförhållanden föreslås, att de egentliga sjukhusbyggnaderna
förläggas något söder om det läge, som angivits i det förordade tävlingsförslaget,
varigenom sjukhusanläggningen kommer att ligga inom områdets
mellersta del.

Sjukhusets huvudentré kommer att ansluta till landsvägen mellan Falköping
och Skara. Huvudentrén leder fram till sjukhusets medicinska och
administrativa centrum, förlagt i en sexvåningsbyggnad, och till en med

Kungl. Maj. ts proposition nr 103 ur 1957

denna direkt förbunden byggnad i två våningar för sjukhusets klinikavdelning.
Vårdpaviljongerna — 7 till antalet — är belägna i en halvcirkel
söder, väster och norr om de angivna byggnaderna med 2 paviljonger, vardera
i fyra våningar och avsedda för akut sjuka, 2 paviljonger, vardera i
två våningar och avsedda för oroliga patienter samt 3 paviljonger, likaledes
i fyra våningar och avsedda för kroniska och sängliggande patienter.

Beträffande vårdplatsernas fördelning på olika avdelningar samt avdelningarnas
storlek hänvisar kommittén till vad kommittén i det föregående
anfört rörande den principiella planläggningen av nya sinnessjukhus. Kommittén
föreslår sålunda, att vårdavdelningarna vid sjukhuset med undantag
av klinikavdelningen genomgående erhåller 30 platser vardera, fördelade
på två vårdgrupper om 14 respektive 16 platser. Antalet sådana vårdavdelningar
föreslås uppgå till 24 med ett sammanlagt platsantal av 720. Vårdpaviljongerna
är planlagda som vinkelformade byggnader med en vårdgrupp
inrymd i vardera flygeln och gemensamma utrymmen förlagda i byggnadens
hörnparti. Patientrummen kommer att inom den större vårdgruppen omfatta
2 fyrapatientrum, 2 tvåpatientrum och 4 enpatientrum samt inom den
mindre vårdgruppen 2 fyrapatientrum och 6 enpatientrum.

Sjukhusets klinikavdelning skall omfatta två avdelningar i varje våning,
vardera om 16 platser, eller tillhopa 64 platser. Sjukhusets totala vårdplatsantal
kommer sålunda att uppgå till (720 + 64) 784 platser. Vid utformningen
av klinikens vårdavdelningar har kommittén utgått ifrån att
de bör erhålla i huvudsak samma storlek och standard, som i allmänhet
gives psykiatriska lasarettsavdelningar. I likhet med den större vårdgruppen
inom sjukhusets övriga vårdavdelningar kommer varje avdelning att omfatta
2 fyrapatientrum, 2 tvåpatientrum och 4 enpatientrum.

Vad beträffar de bostäder, som förutsatts skola genom statens försorg
uppföras inom sjukhusområdet, är kommittén icke beredd att nu framlägga
förslag därom. Det är kommitténs avsikt att utreda, i vad mån staden har
möjligheter att åtaga sig uppförandet av vissa bostäder.

Kommitténs framlagda förslag till uppförande av det nya sinnessjukhuset
beräknas draga betydande kostnader. Totalkostnaderna för sjukhuset exklusive
personalbostäder kommer att vid nuvarande prisläge uppgå till i
runt tal 31 miljoner kronor. Enligt upprättad preliminär tidsplan för byggnadsarbetenas
bedrivande beräknas hela sjukhusanläggningen kunna färdigställas
under år 1961, en tidrymd, som med hänsyn till platsbristen vid
sinnessjukhusen icke bör överskridas. Sjukhusets uppförande kommer sålunda
att föranleda en genomsnittlig kapitalinvestering av 6 å 7 miljoner
kronor per år. Kommittén, som är väl medveten om önskvärdheten av att
söka begränsa de statliga investeringarna, avser därför att vid den fortsatta
detaljbearbetningen av sjukhusets utformning söka i möjligaste mån nedbringa
kostnaderna utan eftersättande av medicinska och driftsekonomiska
synpunkter.

4 — Bihnng till riksdagen protokoll 1957. 1 samt. Nr 103

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

Kommittén föreslår, att för nästa budgetår måtte anvisas 4 000 000 kronor
för påbörjande av arbetena.

Källshagens sjukhus
Installation av oljeeldning m. m.

I sjukhusets panncentral finns tre högtrycksångpannor och två varmvattenpannor,
samtliga anordnade för koleldning. Vid nu rådande priser
för ångkol och eldningsolja skulle vinsten i bränslekostnad vid övergång till
oljeeldning komma att uppgå till omkring 50 000 kronor per år. Kostnaden
för installation av oljeeldningsanläggning har beräknats till 220 000 kronor.
Med hänsyn till besparingen av bränslekostnaderna förordar kommittén
övergång till oljeeldning vid sjukhuset.

En övergång till oljeeldning vid sjukhuset skapar även förutsättningar
att bättre tillgodose behovet av varmvatten nattetid till vårdpaviljongerna.
Varmvattenberedningen sker nu företrädesvis genom högtrycksångpannorna,
som eldas endast under dagen. Kostnaden för erforderliga åtgärder
till förbättrande av varmvattenberedningen — utöver installation av oljeeldning
har beräknats till 10 000 kronor. Vidare bör en ombyggnad av
spjällanordningar och murverk till rökkanalerna bakom pannorna företagas
i sammanhanget. Dessa arbeten ha kostnadsberäknats till 5 000 kronor.

Den sammanlagda kostnaden för ovan föreslagna arbeten i sjukhusets
panncentral kommer sålunda att uppgå till (220 000 + 10 000 + 5 000)
235 000 kronor. Kommittén hemställer, att detta belopp anvisas för nästa
budgetår.

Mariebergs sjukhus i Kristinehamn
Om- och tillbyggnad av administrationsbyggnaden

Med bifall till av Kungl. Maj :t framlagt förslag beslöt 1956 års riksdag
(prop. nr 106; riksd. skr. nr 285) verkställande av om- och tillbyggnad av
sjukhusets administrationsbyggnad m. m. för en beräknad kostnad av
965 000 kronor samt anvisade för budgetåret 1956/57 600 000 kronor för
ändamålet.

Genom beslut den 7 juni 1956 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrelsen
att låta utföra ifrågavarande om- och tillbyggnadsarbeten för en beräknad
kostnad av 965 000 kronor samt bemyndigade styrelsen att för budgetåret
1956/57 disponera 600 000 kronor för arbetenas påbörjande.

Ifrågavarande om- och tillbyggnadsarbeten beräknas bli igångsatta i början
av år 1957 och vara helt slutförda under budgetåret 1957/58. Kommittén
hemställer, att återstoden av den beräknade kostnaden (965 000 — 600 000)
365 000 kronor måtte anvisas för nästa budgetår.

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

Uppförande av vårdpaviljong K 58

I överensstämmelse med föreliggande plan återstår två befintliga vårdpaviljonger
— nr 14 och 17 — att renovera, innan samtliga vårdplatser vid
sjukhuset moderniserats. Kommittén har låtit närmare utreda möjligheterna
att ombygga paviljong 17. Därvid har framkommit att paviljongens
utformning icke utesluter möjligheten att inom byggnaden anordna
två i och för sig godtagbara vårdavdelningar, vardera med 26 platser. Då
paviljongen emellertid saknar källare, kan de lokaler, som brukar förläggas
i källarvåningen icke inrymmas i byggnaden. För att tillgodose detta lokalbehov
måste paviljongen tillbyggas. Då kostnaderna för ombyggnadsarbeten
är mycket höga, kommer de totala kostnaderna för paviljongens modernisering
enligt verkställd utredning att uppgå till omkring 23 000 kronor per
vårdplats. Kostnaderna för uppförande av en ny byggnad, inrymmande vårdavdelningar
av den typ, som kommittén fortsättningsvis kommer att föreslå
vid beslutade nya sjukhus, har beräknats till cirka 28 300 kronor per vårdplats
(därav för yttre arbeten cirka 3 000 kronor).

Den merkostnad, som en nybyggnad betingar i jämförelse med den ifrågasatta
ombyggnaden, anser kommittén uppvägas av de fördelar, som vinnes
genom tillkomsten av ett antal ur driftsynpunkt mera rationella och ekonomiska
vårdavdelningar.

Kommittén föreslår därför att såsom ersättningsbyggnad för paviljong
17 uppföres en ny vårdpaviljong — K 58 — inrymmande två vårdavdelningar,
vardera om 30 platser, fördelade på två vårdgrupper. Den totala
byggnadskostnaden för paviljongen har beräknats till 1 700 000 kronor.
Kommittén hemställer, att ett belopp om 800 000 kronor anvisas för nästa
budgetår för arbetenas påbörjande.

Utökning av panncentralen

Med bifall till av Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt 1956 års riksdag
(prop. nr 106; riksd. skr. nr 285), att ytterligare en varmvattenpanna skulle
installeras i sjukhusets panncentral för en beräknad kostnad av 100 000
kronor. Ifrågavarande panna föreslogs i likhet med fyra befintliga pannor
i centralen utrustad för koleldning.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 6 november 1956 hemställde byggnadsstyrelsen
att i samband med installerandet av den nya varmvattenpannan
få utföra denna för oljeeldning och därvid förskottera kostnaderna.

Kungl. Maj :t lämnade byggnadsstyrelsens framställning utan bifall.

Kommittén framhåller, att den nya varmvattenpannan måste — för att
den skall kunna effektivt utnyttjas — förses med anordningar för automatisk
eldning med kol eller olja. Kostnaden för ordnandet av automatisk
koleldning har beräknats till 100 000 kronor. Byggnadsstyrelsen har upp -

Kungl. Maj. ts proposition nr 103 år 1957

skattat kostnaderna för installation av oljeeldning till cirka 60 000 kronor.
Den för oljeeldning erforderliga bränsletanken har därvid beräknats i
huvudsak komma att betjäna enbart den nya pannan. Kommittén anser
emellertid, att därest pannan skall förses med oljeeldning bränsletanken
bör få sådan storlek, att den är tillräcklig för en övergång till oljeeldning
av hela panncentralen. En dylik tankanläggning jämte oljeeldningsaggregat
för den nya pannan kan beräknas draga en kostnad av 125 000 kronor.

Kommittén anser att det i nuvarande läge på bränslemarknaden icke är
möjligt att förutse tillgången på och kostnaderna för olika bränslen vid den
tidpunkt, då medel för utförande av automatisk eldning av den nya pannan
kan vara tillgängliga. För att hålla möjligheten öppen att vid denna tidpunkt
installera oljeeldning, om så bedömes lämpligt, föreslår kommittén,
att 125 000 kronor måtte anvisas för nästa budgetår för anordnande av
automatisk eldning av den nya varmvattenpannan.

Vissa yttre arbeten

Med bifall till av Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt 1950 års riksdag
(prop. nr 113; riksd. skr. nr 209), att vid sjukhuset skulle uppföras två
bostadshus — B 55 a—b —- för ogift kvinnlig personal.

Kommittén framhåller, att i kostnaderna för de två nybyggnaderna endast
medräknats grovplanering av marken närmast husen. Några medel för
erforderliga planerings- och planteringsarbeten finns sålunda icke anvisade.
Då området kring byggnaderna är flackt och den intilliggande järnvägen
utgör ett störande moment, anser kommittén önskvärt, att byggnaderna
omgärdas med lämplig växtlighet. Kostnaderna för plantering av träd och
buskar samt anläggning av gräsmattor och gångvägar har beräknats till
24 000 kronor. Kommittén hemställer att detta belopp anvisas för nästa
budgetår.

Uppförande av nytt sinnessjukhus i Örebro

Med bifall till av Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt 1956 års riksdag
(prop. nr 106; riksd. skr. nr 285), att ett nytt sinnessjukhus skulle uppföras
i Örebro län, avsett att förläggas till Örebro.

Genom beslut den 7 juni 1956 uppdrog Kungl. Maj.-t åt kommittén att
vidtaga åtgärder för förvärv av markområde i Örebro för det beslutade
nya sjukhuset och att till Kungl. Maj:t inkomma med förslag till sjukhusets
närmare utformning och planläggning.

Kommittén har upptagit förhandlingar med Örebro stad om erforderligt
markförvärv. Staden har därvid såsom lämplig tomtmark anvisat ett omkring
363 000 m2 stort område, beläget nordväst om och i anslutning till
den egentliga stadsbebyggelsen invid allmänna vägen Örebro—Kil. Områ -

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1957

det, som utgör en del av en staden tillhörig lantgård — Mellringe gård —
genomkorsas av en mindre väg och en elkraftledning. Kommittén anser
området väl lämpat för avsett ändamål.

På grundval av de förda förhandlingarna har kommittén slutit preliminärt
avtal med staden av följande lydelse.

»Mellan statens kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande såsom
företrädare för Kungl. Maj :t och Kronan, här nedan kallad Kronan, å ena,
och Örebro stad, här nedan kallad staden, å andra sidan, är — under
förutsättning av Kungl. Maj :ts och stadsfullmäktiges i Örebro godkännande
— träffat följande avtal.

§ 1.

Staden överlåter med full äganderätt till Kronan sammanlagt cirka
363 000 m2 av fastigheten stadsägan nr 354 + 373 + 377 i Örebro Längbro
församling, vilket område närmare angivits inom heldragen blå linje på
en vid detta avtal fogad karta.

I överlåtelsen ingå å området befintliga byggnader.

Därest vid den under § 7 här nedan avsedda tomtindelning, den blivande
tomtens gränser skulle undergå mindre justering i förhållande till de å
kartan angivna, skall överlåtelsen avse i tomten ingående mark.

Området överlåtes gravationsfritt.

§ 2.

Området tillträdes av Kronan den 1 januari 1958.

§ 3.

I ersättning för marköverlåtelsen erlägger Kronan till staden vid tillträdet
ett belopp av trehundratjugufemtusen (325 000) kronor.

§ 4.

Staden ombesörjer, att en över området gående elkraftledning flyttas
utanför området. Till kostnaderna härför och för omläggning av en väg
över området bidrager Kronan med tvåhundratusen (200 000) kronor,
vilket belopp utbetalas till staden, när arbetena avslutats. Härför erforderliga
medel beräknas finnas anvisade för budgetåret 1958/1959.

§ 5.

Kronan utfäster sig att snarast möjligt efter områdets tillträdande vidtaga
erforderliga åtgärder för uppförande å detsamma av ett sinnessjukhus,
vilket i utbyggt skick beräknas inrymma minst 700 vårdplatser.

§ 6.

Staden, som medgiver att sjukhuset anslutes till stadens vatten- och
avloppsnät samt ledningsnät för elektrisk kraft, förbinder sig att till den
tidpunkt, varom överenskommelse senare kan träffas, ha framdragit för
anslutningen erforderliga ledningar till områdets gräns samt att från samma
tidpunkt leverera vatten och elektrisk energi.

För vatten- och elleverans erlägger Kronan ersättning enligt de för konsument
med motsvarande förbrukning inom staden vid varje tillfälle
gällande taxor och för respektive verk gällande reglemente. Motsvarande
skall gälla för sjukhusets avlopp, därest särskilda avloppsavgifter beslutas
av staden.

Kungl. Maj. ts proposition nr 103 år 1957

Om fråga om leverans av fjärrvärme till sjukhusanläggningen äro parterna
överens att senare upptaga förhandlingar.

§ 1.

Staden ombesörjer — utan avvaktan av Kungl. Maj :ts godkännande av
detta avtal — upprättandet av förslag till stadsplan och tomtindelning av
området, vilket utlägges till en tomt. Området betecknas i stadsplanen som
kvartersmark för allmänt ändamål.

§ 8‘

Staden åtager sig att inom det å kartan med grön gränslinje markerade
området omedelbart öster om sjukhusområdet låta uppföra bostäder till
antal och av typ, som statens kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande
bestämmer och som ur stadsplaneteknisk synpunkt kan godkännas, samt
förbinder sig tillse att — efter anvisning av sjukhusets direktion — hyresrätt
till dessa bostäder endast upplåtes åt befattningshavare vid sjukhuset.
Kronan ansvarar för hyran för dessa bostäder.

Staden svarar för att tillräckligt antal lämpliga bostäder jämväl för
övrig personal vid sjukhuset kommer att uppföras i staden och tillhandahållas
denna personal.

Stadens här gjorda åtaganden skola gälla endast i den mån av staten
beslutade begränsningar inom byggnads- och kreditmarknaden icke förhindra
deras fullgörande. Med anledning av åtagandena beviljade tillstånd
och krediter förutsättas icke verka återhållande på övrig gängse bostadsproduktion
i staden.

En förutsättning för stadens åtagande enligt första stycket är vidare,
att för erforderliga bostadsbyggnader kunna erhållas statliga tertiär- och
tilläggslån till belopp, som jämte utgående primär- och sekundärlån motsvarar
av bostadsstyrelsen godkänd produktionskostnad för byggnaderna.

§ 9.

Kronan förbinder sig att icke inom området utan stadens tillstånd utföra
grundvattenbrunnar.

§ 10.

Kronan svarar för samtliga kostnader för lagfarts vinnande samt för
tomtmätning, tomtkarta och sammanläggning.»

Enligt stadsfullmäktiges i Örebro protokoll den 21 november 1956 har
staden för sin del godkänt avtalet.

Beträffande det nya sinnessjukhusets närmare utformning och planläggning
framhåller kommittén bl. a. att vårdpaviljongerna — 8 till antalet
— avses inrymma vårdavdelningar om 30 platser, fördelade på två
vårdgrupper om 16 respektive 14 platser. Antalet sådana vårdavdelningar
uppgår till 26 med ett sammanlagt platsantal om 780.

Beträffande vårdplatsernas fördelning på olika avdelningstyper och
avdelningarnas utformning hänvisar kommittén till vad i det föregående
anförts rörande den principiella planläggningen av nya sinnessjukhus.
Såsom ovan föreslagits beträffande Falköpings-sjukhuset kommer patientrummen
inom den större vårdgruppen att omfatta 2 fyrapatientrum, 2
tvåpatientrum och 4 enpatientrum samt inom den mindre vårdgruppen
2 fyrapatientrum och 6 enpatientrum.

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1957

Enligt det med staden träffade avtalet förutsättes samtliga för sjukhusets
personal erforderliga bostäder komma att uppföras genom stadens försorg
med undantag av bl. a. överläkarbostäder. Kommittén anser, att framläggande
av förslag om uppförande av dessa bostäder bör anstå till dess
närmare uppgifter föreligger om hur de bostäder, som staden skall uppföra
i omedelbar anslutning till sjukhusområdet, kommer att förläggas.

Beträffande kostnaderna för det av kommittén nu framlagda förslaget
till uppförande av nytt sinnessjukhus, vilka exklusive personalbostäder beräknas
till 32 miljoner kronor, hänvisar kommittén till de synpunkter,
som kommittén i det föregående anfört rörande Falköpingssjukhuset. Någon
tidsplan för sjukhusets uppförande har ännu icke kunnat upprättas.
För byggnadsarbetenas påbörjande under nästa budgetår beräknar kommittén
ett belopp av 675 000 kronor. Enligt det med staden träffade preliminära
avtalet skall den överenskomna ersättningen, 325 000 kronor, erläggas
till staden vid tidpunkten för områdets tillträde den 1 januari 1958.

Kommittén hemställer, att Kungl. Maj :t ville godkänna avtalet och för
angivna ändamål anvisa sammanlagt (675 000 + 325 000) 1 000 000 kronor
för nästa budgetår.

Säters sjukhus

Uppförande av två vårdpaviljonger m. m.

Med bifall till av Kungl. Maj :t i propositionen nr 106 till 1956 års riksdag
framlagt förslag beslöt riksdagen (skr. nr 285), att vid sjukhuset
skulle uppföras två vårdpaviljonger m. in. för en beräknad kostnad av
sammanlagt 2 670 000 kronor samt anvisade för budgetåret 1956/57 ett belopp
av 1 000 000 kronor för ändamålet.

Genom beslut den 7 juni 1956 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen
att låta utföra ifrågavarande byggnadsarbeten för en beräknad kostnad
av 2 670 000 kronor, vari kostnaderna för rivning av paviljongerna 4 och
5 vid sjukhuset inräknats, samt bemyndigade styrelsen att för arbetenas
påbörjande disponera 1 000 000 kronor för budgetåret 1956/57.

Arbetet med uppförande av den ena av vårdpaviljongerna — benämnd
M 4 — beräknas bli igångsatt i början av år 1957 och av den andra vårdpaviljongen
-—- benämnd K 5 — i början av år 1958. Kommittén hemställer,
att för nästa budgetår måtte anvisas ytterligare 500 000 kronor
för arbetenas bedrivande.

Uppförande av samlingssal

Kommittén framhåller att den varit väl medveten om behovet av samlings-
och fritidslokaler vid sjukhuset, men med hänsyn till andra mer
angelägna byggnadsbehov tidigare icke ansetl sig kunna framlägga förslag

56 Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

om anordnande av sådana lokaler. Då lokalbristen emellertid blivit alltmer
accentuerad, anser kommittén att det icke längre kan anstå med dess
avhjälpande. Byggnaden avses inrymma, förutom samlingssal med scen
och därtill hörande kapp- och toalettrum, två rum jämte tekök för personalens
fritidsverksamhet. Kostnaderna för byggnaden har beräknats till
sammanlagt 650 000 kronor, varav för själva byggnaden 602 000 kronor
samt för yttre ledningar och arbeten 48 000 kronor. Kommittén hemställer,
att 350 000 kronor måtte anvisas för nästa budgetår för byggnadsarbetenas
påbörjande.

Reparation av värmeledningskulvertar m. m.

Kommittén framhåller, att sjukhusets värmeledningskulvertar i betydande
omfattning befinner sig i mycket dåligt skick. Vid snösmältning eller
regnig väderlek tränger vatten in genom väggar och tak med påföljd att
rörisoleringen utsättes för skadegörelse. Detta medför i sin tur betydande
värmeförluster. Orsaken till bristfälligheterna är att finna i sprickor i
kulvertarnas av betong utförda väggar och tak. Vidare är vattenisoleringen
av betongen otillfredsställande. Det är därför enligt kommittén nödvändigt
att reparera förefintliga sprickor och förnya isoleringen. Då kulvertarna
är förlagda under markytan, måste de friläggas, innan några reparationsåtgärder
kan vidtagas. Vidare synes det lämpligt att i samband med ifrågavarande
reparationsarbeten utbyta i kulvertarna befintliga ångvärmeledningar.
Detta arbete skall utgöra ett led i en påbörjad modernisering av
uppvärmningsanordningarna inom sjukhusets vårdpaviljonger.

De föreslagna åtgärderna har beräknats kosta 550 000 kronor, varav för
reparation och omisolering av kulvertarna 205 000 kronor och för omläggning
av rörledningarna 345 000 kronor. Kommittén hemställer, att 250 000
kronor måtte anvisas för nästa budgetår för arbetenas påbörjande.

Vissa yttre arbeten

Med bifall till av Kungl. Maj :t framlagt förslag beslöt 1952 års riksdag
(prop. nr 123; riksd. skr. nr 245), att vid sjukhuset skulle uppföras ett
bostadshus för ogift personal. Byggnaden är numera färdigställd och har
tagits i bruk.

Kommittén framhåller, att i den för byggnadens uppförande angivna
kostnaden endast ingick grovplanering av markområdet närmast byggnaden.
Några medel för områdets slutliga iordningställande och plantering
finns sålunda icke anvisade. Kommittén har därför upprättat förslag till
erforderliga planerings- och planteringsarbeten. Kostnaderna härför har
beräknats till 15 000 kronor. Kommittén hemställer, att detta belopp anvisas
för nästa budgetår.

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

Uppförande av nytt sinnessjukhus i Bollnäs

I enlighet med förslag av Kungl. Maj:t beslöt 1956 års riksdag (prop. nr
106; riksd. skr. nr 285), att ett nytt sinnessjukhus skulle uppföras i Gävleborgs
län och förläggas till Bollnäs.

Genom beslut den 7 juni 1956 uppdrog Kungl. Maj :t åt kommittén att
vidtaga åtgärder för förvärv av markområde i Bollnäs för det beslutade nya
sjukhuset och att till Kungl. Maj :t inkomma med förslag till sjukhusets
närmare utformning och planläggning.

Kommittén har upptagit förhandlingar med Bollnäs stad och landskommun
om erforderligt markförvärv för det nya sjukhuset. Kommunerna har
anvisat bl. a. ett cirka 360 000 in2 stort område, beläget väster om och i anslutning
till den egentliga stadsbebyggelsen invid allmänna landsvägen
Bollnäs—Eriksnäsbo. Detta område — benämnt Heden-området — är f. n.
i enskild ägo med undantag av ca 30 000 in2, som tillhör staden. Staden och
landskommunen har emellertid för avsikt att förvärva området för att
kunna ställa det till kronans förfogande. Vid förhandlingar mellan kommunerna
och vederbörande markägare, vari kommittén medverkat, har det
icke visat sig möjligt att förvärva den privatägda delen av området till ett
lägre pris än vad som motsvarar i genomsnitt cirka 90 öre per m2. Däri ingår
vissa ersättningar för intrång i driften av en lantbruksegendom, varav
området utgör en avsevärd del. Kommunerna har förklarat sig villiga att
överlåta området till Kronan mot en markersättning av 230 000 kronor, motsvarande
ungefär 65 öre per m2.

Med hänsyn till att sinnessjukhusets förläggande till staden kommer att
medföra väsentligt ökade krav på en av kommunerna planerad reningsanläggning
för avloppsvatten, har kommittén icke velat motsätta sig, att de
erhåller ett begärt bidrag till uppförande av sagda anläggning under förutsättning,
att denna i utbyggt skick är konstruerad för s. k. höggradig
rening. Storleken av detta bidrag har kommittén ansett kunna bestämmas
till 150 000 kronor. Kommunerna har vidare krävt, att Kronan bidrager till
kostnaderna för anläggande av vatten- och avloppsledningar samt väg till
sjukhusets område med 170 000 kronor.

Det nya sinnessjukhusets förläggande till Bollnäs kommer sålunda att
medföra kostnader för markförvärv m. m. om sammanlagt (230 000 +
150 000 + 170 000) 550 000 kronor. På grundval av de förda förhandlingarna
har kommittén träffat preliminärt avtal med staden och landskommunen
av följande lydelse.

»Mellan statens kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande som företrädare
för Kungl. Maj :t och Kronan, å ena, och Bollnäs landskommuns
kommunalnämnd samt Bollnäs stads drätselkammare såsom företrädare
för Bollnäs landskommun respektive Bollnäs stad, å andra sidan, är —
under förutsättning av Kungl. Maj:ts och kommunalfullmäktiges respektive
stadsfullmäktiges i Bollnäs godkännande — följande avtal träffat.

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1957

§ 1.

Kommunerna — som hava för avsikt att förvärva bland annat nedan
nämnda markområde — överlåta med full äganderätt till Kronan sammanlagt
cirka 360 000 kvadratmeter av fastigheterna Heden l7, 315, 328 och 422,
Hamre 5™, 597, 5»» och 5»3 samt Soldatroten nr 70 tillhörig samfälld mark
i Hamre by, allt i Bollnäs socken, vilket område angives närmare inom heldragen
röd linje på den vid detta avtal fogade kartan.

Därest vid den under § 5 här nedan avsedda planeringen den blivande
fastighetens gränser skulle undergå mindre justering i förhållande till de
å kartan angivna, skall överlåtelsen avse av kommunerna ägd mark inom
det i planen utlagda A-området.

Området överlåtes gravationsfritt frånsett rätt för Allmänna Svenska
Elektriska Aktiebolaget att framdraga och bibehålla kraftledning över områdets
östligaste del, vilken rätt fastställts av Bollnäs domsagas expropriationsdomstol
i domar den 31 maj 1954 och den 4 mars 1955.

§ 2.

Området tillträdes av Kronan den 1 oktober 1957.

§ 3.

I ersättning för marköverlåtelsen erlägger Kronan till kommunerna vid
tillträdet ett belopp av 230 000 kronor.

§ 4.

Kronan utfäster sig att vidtaga erforderliga åtgärder för att snarast möjligt
efter tillträdet inom området uppföra ett sinnessjukhus, vilket i utbyggt
skick beräknas inrymma minst 600 vårdplatser.

§ 5.

Kommunerna ombesörja — utan avvaktan av Kungl. Maj :ts godkännande
av detta avtal upprättandet av förslag till byggnadsplan, där området
utlägges till ett kvarter. Området betecknas i blivande byggnadsplan som
kvartersmark för allmänt ändamål.

Kommunerna, som medgiva, att sjukhuset anslutes till deras vatten- och
avloppsnät, förbinda sig att till den tidpunkt, varom överenskommelse senare
kan träffas, ha framdragit för anslutningen erforderliga ledningar
samt väg till områdets gräns ävensom att från denna tidpunkt leverera
vatten till sjukhuset.

För levererat vatten erlägger Kronan ersättning enligt för konsument
med motsvarande förbrukning inom kommunerna vid varje tillfälle gällande
taxor och för vattenverket gällande reglemente.

§ 6.

Till anläggande av ett reningsverk för kommunerna, som i utbyggt skick
är konstruerat för så kallad höggradig rening, bidrager Kronan med
150 000 kronor. Av detta bidragsbelopp skall 75 000 kronor utbetalas till
kommunerna, när arbetena med reningsverkets uppförande påbörjas, vilket
beräknas ske under budgetåret 1957/58. Återstoden av beloppet, 75 000 kronor,
utbetalas till kommunerna, när reningsverket färdigställts i utbyggt
skick.

Såsom bidrag till kostnaderna för anläggande av vatten- och avloppsledningar
samt väg till sjukhusets område erlägger Kronan 170 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1957

Detta bidragsbelopp utbetalas till kommunerna, när anläggningsarbetena
påbörjas, vilket beräknas ske under budgetåret 1957/58.

§ 7.

I den mån ej av staten beslutade begränsningar inom byggnads- och
kreditmarknaden lägga hinder härför, svara kommunerna för att tillräckligt
antal bostäder av den typ, som av statens kommitté för sinnessjukvårdens
utbyggande bestämmes, komma att uppföras för sådan personal vid
sjukhuset, som ej oundgängligen behöver bo inom sjukhusområdet.

§ 8.

Kronan svarar för samtliga kostnader för lagfarts vinnande samt för avstyckning
och sammanläggning.»

Vid stadsfullmäktiges sammanträde den 17 december 1956 har staden för
sin del godkänt avtalet. Kommunalnämnden i landskommunen har meddelat,
att avtalet ännu icke godkänts av kommunalfullmäktige. (Enligt
protokollsutdrag den 28 januari 1957 har kommunalfullmäktige godkänt
avtalet.)

Erforderliga handlingar och ritningar att läggas till grund för ett ställningstagande
till frågan om sjukhusets närmare utformning och planläggning
har ännu icke utarbetats. Vissa förberedande projekteringsarbeten har
dock hunnit utföras. Kommittén avser att i samband med avgivandet av
sina anslagsäskanden för budgetåret 1958/59 inkomma med förslag härutinnan.
Då det med hänsyn till den rådande bristen på vårdplatser inom
sinnessjukvården emellertid är angeläget, att sjukhuset snart kommer till
utförande, bör vissa förberedande yttre arbeten inom det för sjukhuset avsedda
markområdet vidtagas redan under nästkommande budgetår. Härför
och för sjukhusets fortsatta projektering erforderliga medel har beräknats
till 400 000 kronor.

Enligt det preliminärt träffade avtalet skall den överenskomna köpeskillingen
för markområdet, 230 000 kronor, utbetalas till kommunerna vid tidpunkten
för områdets tillträde, vilken angivits till den 1 oktober 1957. Av
det för anläggande av reningsverk medgivna bidragsbeloppet skall enligt
avtalet 75 000 kronor utbetalas, när reningsverkets uppförande påbörjas,
vilket beräknats komma att ske under nästa budgetår. Under samma tid har
arbetena för anläggande av vatten- och avloppsledningar samt väg till sjukhusområdet
beräknats kunna igångsättas. Enligt avtalet skall i samband
därmed utbetalas det av kommunerna begärda bidraget till kostnaderna
för dessa arbeten, 170 000 kronor.

För utbetalande av de enligt avtalet utgående ersättningarna till Bollnäs
stad och landskommun erfordras sålunda sammanlagt (230 000 + 75 000 +
170 000) 475 000 kronor.

Kommittén hemställer, att Kungl. Maj :t ville godkänna avtalet och för
angivna ändamål för nästa budgetår anvisa tillhopa (400 000 + 475 000)
875 000 kronor.

60 Kungl. Maj. ts proposition nr 103 år 1957

Gådeå sjukhus i Härnösand

Åtgärder i samband med sjukhusets anslutning till länslasarettets

värmecentral

Med bifall till av Kungl. Maj :t framlagt förslag beslöt 1955 års riksdag
(prop. nr 123; riksd. skr. nr 267) anvisande av medel för anslutning av
sjukhusets värmesystem till en av Västernorrlands läns landsting uppförd
ny panncentral för länslasarettet. Arbetena utgjorde en första etapp i sjukhusets
definitiva anslutning till panncentralen. I samband med att den vid
sjukhuset befintliga ångcentralen nedlägges återstår att inom centralen förnya
och omdisponera armatur- och fördelningsledningar i apparatrummet,
utbyta varmvattenberedare samt installera motströmsapparater och pumpar
för varmvattensystemet i två bostadshus vid sjukhuset.

Kostnaderna för nu angivna åtgärder har beräknats till 90 000 kronor.
Kommittén hemställer, att detta belopp anvisas för nästa budgetår.

Renovering av administrationsbyggnaden m. m.

Med bifall till av Kungl. Maj :t i propositionen nr 123 till 1955 års riksdag
framlagt förslag beslöt riksdagen (skr. nr 267), att administrationsbyggnaden
vid sjukhuset skulle renoveras för en beräknad kostnad av sammanlagt
högst 425 000 kronor, samt anvisade detta belopp för budgetåret 1955/56.

Genom beslut den 3 juni 1955 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrelsen
att utföra renoveringen för en kostnad av högst 425 000 kronor och ställde
motsvarande belopp till styrelsens disposition för ändamålet.

Beträffande ifrågavarande byggnadsarbete har byggnadsstyrelsen uppgivit
bl. a. följande. Sedan arbetet upptagits i ett under november 1955 medgivet
tillägg till den för samma år fastställda byggnadstillståndskvoten och
dylikt tillstånd erhållits, var arbetet avsett att påbörjas omkring den 1 april
1956. Av arbetsmarknadsskäl medgav länsarbetsnämnden emellertid icke
arbetets påbörjande förrän under hösten 1956. Avgivna anbud å arbetet har
sedermera visat, att de för ändamålet anvisade medlen — 425 000 kronor
jämte fem procent automatisk kostnadsstegring — är otillräckliga för arbetets
utförande.

Byggnadsstyrelsen och kommittén har i samråd sökt att genom förenklingar
i arbetsprogrammet i görligaste mån bringa kostnaderna i överensstämmelse
med anslagsbeloppet. Det har emellertid ej kunnat minskas till
lägre belopp än att ett tilläggsanslag om 150 000 kronor erfordras för arbetets
fullföljande. Sedan länsarbetsnämnden sedermera under hand meddelat
byggnadsstyrelsen, att arbetet, om det icke kunde påbörjas före den
1 december 1956, måste uppskjutas till hösten 1957, hemställde byggnadsstyrelsen
hos Kungl. Maj :t om bemyndigande att trots det erforderliga till -

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 är 1957

läggsanslaget påbörja arbetet i fråga. Genom beslut den 16 november 1956
lämnade Kungl. Maj :t byggnadsstyrelsen det begärda bemyndigandet.

Med åberopande av vad sålunda förekommit hemställer kommittén, att
ett tilläggsanslag om 150 000 kronor måtte anvisas för nästa budgetår för
fullföljande av den beslutade renoveringen av sjukhusets administrationsbyggnad.

Sidsjöns sjukhus i Sundsvall

Utvidgning av lokaler för administration och medicinskt centrum

Kommittén föreslår, att sjukhusets administrationsbyggnad ombygges
och att en nybyggnad kommer till stånd för nya lokalbehov. Till stöd för
detta förslag anför kommittén.

Sidsjöns sjukhus uppfördes under åren 1939—1942 och togs i bruk år
1943. De lokaler, som anordnades för administration och behandling m. in.,
uppfyller helt naturligt icke de krav, som numera ställs på dylika lokaliteter.
Av numera föreliggande lokalbehov för ifrågavarande ändamål kan
inom den befintliga administrationsbyggnaden endast inrymmas lokaler
för medicinsk behandling, laboratorium och apotek samt expeditioner för
läkare, uppsyningsman och föreståndarinnor. Nya lokaler erfordras således
för sjukhusets kontor, direktionsrum och medicinska bibliotek. Vidare
måste lokaler anordnas för sjukhusets instruktionssköterska. Därjämte bör
utrymmen beredas för en internöverläkare vid sjukhuset, personalföreståndarinna
och skrivcentral.

Nu angivna lokalbehov kan tillgodoses endast genom en nybyggnad. Kommittén
har låtit upprätta förslag till sådan nybyggnad samt erforderlig ombyggnad
av den befintliga administrationsbyggnaden. Nybyggnaden föreslås
uppförd i två våningar jämte inredd källarvåning. Ombyggnaden av den
befintliga administrationsbyggnaden förutsättes kunna begränsas till i huvudsak
en uppdelning av vissa rum.

Då ifrågavarande lokalbrist innebär, att sjukvården numera icke kan
bedrivas på ett tillfredsställande sätt, finner kommittén angeläget, att den
föreslagna ny- och ombyggnaden snarast kommer till stånd. Kostnaderna
har beräknats till sammanlagt 640 000 kronor, varav 570 000 kronor för
nybyggnaden, 44 000 kronor för ombyggnaden och 26 000 kronor för yttre
ledningar och arbeten. Kommittén hemställer, att för nästa budgetår anvisas
300 000 kronor för byggnadsarbetenas påbörjande.

Anordnande av sopförbränningsugn i panncentralen samt upprustning
av sjukhusets värme- och varmvattensystem

Sjukhuset saknar för närvarande sopförbränningsugn. För att möjliggöra
förbränning av sopor har de statliga sinnessjukhusen i stor utsträckning utrustats
med särskilt anordnade ugnar. Kommittén anser önskvärt, att även
Sidsjöns sjukhus erhåller en sådan. Kostnaden härför har beräknats till
65 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1957

Skador i värmesystemet har givit anledning till noggranna undersökningar
av rörledningar i kulvertar och källarutrymmen. Det har därvid visat
sig, att värmesystemets fördelningsledningar under en paviljong är i dåligt
skick och måste utbytas. Vidare har framkommit att i kulvert förlagda rörledningar
i regel är dåligt isolerade. Även kallvattenledningarnas isolering
är på flera håll bristfällig. Ledningarna bör förses med ny isolering. Kostnaderna
för nu angivna arbeten har beräknats till 190 000 kronor.

Uppvärmningen av varje byggnad vid sjukhuset regleras för närvarande
genom manuell injustering av ventilerna. Till förbättrande av sjukhusets
värmeekonomi anser kommittén, att respektive byggnad bör förses med
motorstyrda regleringsventiler. Beträffande bostadshusen torde åtgärder i
samma syfte kunna inskränkas till installation av termostater. Nu förordade
åtgärder har kostnadsberäknats till 145 000 kronor.

Tvättställen i tvättrummen inom fem vårdavdelningar saknar för närvarande
tillgång till tempererat vatten. Då varmvatten numera är erforderligt
inom vårdavdelningar, föreslår kommittén, att tvättrummen inom
nämnda paviljonger förses med anordningar härför. Kostnaderna härför har
beräknats till 100 000 kronor.

Sammanlagda kostnaden för samtliga ovan förordade arbeten uppgår till
(65 000 + 190 000 + 145 000 + 100 000) 500 000 kronor. Kommittén hemställer,
att 250 000 kronor måtte anvisas för nästa budgetår för arbetenas
påbörjande.

Uppförande av bostadshus

Vid sjukhuset finns för närvarande anställda fem läkare i lönegrad Ce 29.
Av vid sjukhuset befintliga fyra bostäder är två upplåtna till förste läkare,
som icke kunnat beredas bostäder utanför sjukhuset. För läkare i lönegrad
Ce 29 föreligger sålunda för närvarande en brist om tre bostäder. Även om
de inom sjukhuset nu boende förste läkarna framdeles kan erhålla bostäder
utanför sjukhuset, kommer bostadsbeståndet för läkare att vara otillräckligt.
Kommittén har därför funnit erforderligt, att åtminstone två bostäder,
vardera om fyra rum och kök, tillskapas vid sjukhuset. Härutöver anser
kommittén nödvändigt, att sjukhusets bostadsbehov tillgodoses med två
dubbletter, i första hand avsedda för läkarvikarier, och ett mindre antal
enkelrum, avsedda för sjukvårdselever.

För att i möjligaste mån nedbringa kostnaderna för nu föreslagna bostäder
har kommittén funnit lämpligt, att dessa sammanföres till en byggnad.
De båda läkarbostäderna, som vardera erhåller en lägenhetsyta om cirka
90 m2, har förlagts till övre våningen i en tvåvåningsbyggnad. Därest de båda
dubbletterna får en lägenhetsyta om 38 in2 vardera och förlägges i bottenvåningen,
kan i samma våning inrymmas sex enkelrum, vartdera om ungefär
16 in2.

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

Kostnaderna för bostadsbyggnaden har beräknats till 360 000 kronor,
varav för yttre ledningar och arbeten 20 000 kronor. Kommittén hemställer,
att hela det erforderliga beloppet anvisas för nästa budgetår.

Frösö sjukhus vid Östersund

Anslutning av sjukhuschefens bostadshus till sjukhusets panncentral m. m.

Sedan ny chef för sjukhuset utnämnts, kommer medicinalstyrelsen att
upprusta befattningshavarens bostadshus vid sjukhuset. Det har befunnits
lämpligt att i samband därmed ansluta byggnaden till sjukhusets gemensamma
värmecentral, varigenom vissa besparingar är att förvänta.

Vid arbetets utförande bör även i byggnaden befintliga ledningar för vatten
och avlopp, som är förbrukade, utbytas. Vidare erfordras att vissa moderniseringsarbeten
i kök och badrum utföres.

Kostnaderna för nu nämnda arbeten, vilka kommittén funnit angelägna,
har beräknats till sammanlagt 60 000 kronor. Kommittén hemställer, att
detta belopp anvisas för nästa budgetår.

Umedalens sjukhus vid Umeå

Uppförande av byggnad för undervisningslokaler och elevbostäder

I det föregående har kommittén äskat medel för uppförande vid S:ta
Maria sjukhus av undervisningslokaler in. in. för lägre utbildning av sjukvårdspersonalen
vid statens sinnessjukhus. Enligt föreliggande planer har
även till Umedalens sjukhus förlagts en utbildningscentral. Utbildningsverksamheten
bedrives på liknande sätt som vid S:ta Maria sjukhus.

Vad kommittén anfört beträffande lokalbehovet för utbildningsverksamheten
vid S:ta Maria sjukhus gäller i allt väsentligt även i fråga om Umedalens
sjukhus. Vid sistnämnda sjukhus måste därutöver ett antal bostäder
för kursernas elever anordnas. Det har nämligen visat sig föreligga synnerligen
stora svårigheter att inom sjukhuset eller i närliggande samhällen bereda
eleverna tillfredsställande bostäder.

Bostadsbehovet har med hänsyn till det för varje kurs avsedda elevantalet
beräknats till 25 enkelrum. Såsom bostad för en instruktionssköterska bör
lämpligen en dubblett anordnas.

Kostnaderna för anläggningens uppförande har beräknats till sammanlagt
1 170 000 kronor, varav för byggnaderna 1 070 000 kronor samt för
ytlre ledningar och planeringsarbeten 100 000 kronor. Kommittén hemställer,
att 600 000 kronor måtte anvisas för nästa budgetår för byggnadsarbetenas
påbörjande.

64 Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1957

Utökning av verkstadsbyggnaden och uppförande av garage

Med bifall till av Kungl. Maj :t framlagt förslag beslöt 1952 års riksdag
(prop. nr 123; riksd. skr. nr 245) om- och utbyggnad av de till panncentralen
hörande driftsverkstäderna vid sjukhuset. Dessa är nu iordningställda.
Även beträffande övriga driftsverkstäder vid sjukhuset, för måleri och
snickeri, är vissa förbättringsåtgärder påkallade för att de rationellt skall
fylla sitt ändamål. Sålunda erfordras anordnande av omklädnings- och
tvättrum för verkstadspersonalen, expeditioner för respektive hantverksföreståndare,
rum för sprutmålning samt förråd för färger och oljor. Kommittén
har funnit att detta lokalbehov bör tillgodoses genom att en mindre
flygelbyggnad uppföres i anslutning till den befintliga verkstadsbyggnaden.
Kostnaden för flygelbyggnaden har beräknats till 125 000 kronor.

På platsen för ifrågavarande flygelbyggnad finns för närvarande en enkel
träbyggnad, utnyttjad såsom provisoriskt garage för sjukhusets bilar. Då
byggnaden icke är lämpad för detta ändamål och icke uppfyller de krav beträffande
brandsäkerhet m. m., som måste ställas på en garagebyggnad,
har kommittén funnit angeläget, att en ny sådan byggnad uppföres vid
sjukhuset. Kostnaden för denna byggnad har beräknats till 205 000 kronor.

Kommittén hemställer, att för nu avsedda ändamål för nästa budgetår
måtte anvisas tillhopa (125 000 + 205 000) 330 000 kronor.

Uppförande av växthus

I anslagsframställningen för budgetåret 1955/56 föreslog kommittén bl. a.
uppförande av växthus vid sjukhuset för en beräknad kostnad av 300 000
kronor. Såsom motivering för förslaget anförde kommittén i huvudsak
följande. Uppförande av ett växthus hade länge varit aktuellt och behovet
därav vore väl motiverat. Därigenom skulle sjukhuset kunna lättare förses
med vissa grönsaker och under den kalla årstiden med blommor för vårdavdelningarna.
Tillgången till ett växthus skulle även göra det möjligt att
driva plantor och lökar för utplantering i de förhållandevis stora parkanläggningar,
som omgåve sjukhuset. Härtill komme, att trädgårdsodling
vore särskilt lämpad för sysselsättning av vissa patienter.

Kommitténs förslag föranledde icke någon Kungl. Maj :ts åtgärd.

Kommittén, som med anledning av hemställan från sjukhuset upptagit
ärendet till förnyat övervägande, har på grund av kostnadsskäl icke ansett
sig kunna förorda det tidigare förslaget. Efter samråd med sjukhuset har
kommittén i stället låtit utreda, vilka kostnader ett mindre växthus i standardutförande
skulle betinga, därest det uppföres i sjukhusets egen regi
med anlitande av dess fast anställda arbetare och patientarbetskraft. Det
har visat sig, att en användbar anläggning under nämnda förutsättningar
kan åstadkommas för en kostnad av 100 000 kronor. Med hänsyn härtill och

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

till de fördelar, som tillgången till ett växthus otvivelaktigt kommer att medföra
för sjukhuset, föreslår kommittén, att detta belopp anvisas för nästa
budgetår.

Furunäsets sjukhus vid Piteå
Uppförande av vårdpaviljong för kroniskt sjuka

Med bifall till av Kungl. Maj :t framlagt förslag beslöt 1956 års riksdag
(prop. nr 106; riksd. skr. nr 285), att vid sjukhuset skulle uppföras en
vårdpaviljong för kroniskt sjuka för en beräknad kostnad av 2 000 000 kronor
samt anvisade för budgetåret 1956/57 ett belopp av 500 000 kronor för
ändamålet.

Genom beslut den 7 juni 1956 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrelsen
att låta uppföra vårdpaviljongen för en beräknad kostnad av 2 000 000 kronor
samt bemyndigade styrelsen att för arbetenas påbörjande disponera
500 000 kronor för budgetåret 1956/57. Därjämte uppdrog Kungl. Maj :t åt
kommittén att i samråd med mentalsjukvårdsdelegationen ompröva frågan
om avdelningarnas storlek i den beslutade nya vårdpaviljongen och att inkomma
med de förslag, vartill förnyade överväganden i frågan kunde giva
anledning.

Kommittén erinrar om att kommittén i det föregående uttalat, att den
beslutade paviljongen lämpligen bör utformas i huvudsaklig överensstämmelse
med de principer, som kommittén förordat vid planläggningen av nya
sinnessjukhus. I enlighet härmed har kommittén efter samråd med mentalsjukvår
dsdelegationen låtit upprätta förslag till ny vårdpaviljong, uppförd i
tre våningar, varje våning inrymmande en avdelning med 30 platser, fördelade
å två vårdgrupper om 16 respektive 14 platser. Paviljongen föreslås
bli T-formad med vårdgruppernas gemensamma utrymmen förlagda i byggnadens
mittparti. Avdelningarna avses bli inredda och utrustade i överensstämmelse
med det för nya sinnessjukhus framlagda principprogrammet.
Enligt det ursprungliga förslaget avsågs paviljongen omfatta två avdelningar
med vardera 48 platser eller sammanlagt 96 vårdplatser. Med nu
förordad planläggning kommer paviljongen att inrymma tillhopa 90 vårdplatser,
innebärande en minskning av platsantalet med 6.

Kostnaderna för den nya vårdpaviljohgen har beräknats till 2 200 000
kronor eller 200 000 kronor högre än enligt tidigare förslag, allt enligt prisläget
den 1 juli 1955.

Arbetet med vårdpaviljongens uppförande beräknas bli påbörjat under
första halvåret 1958. Kommittén hemställer, att för arbetenas bedrivande
måtte anvisas ytterligare 500 000 kronor för nästa budgetår.

5 — Bihang till riksdagen protokoll 1957. 1 samt. Nr 103

66 Kungl. Maj. ts proposition nr 103 år 1957

Upprustning av panncentralen

En av de i sjukhusets panncentral befintliga varmvattenpannorna är i
bristfälligt skick och behöver utbytas. Vid installation av ny panna bör
hänsyn tagas till det ökade ång- och värmebehov, som föreligger efter tillkomsten
av den nya vårdpaviljongen för kroniskt sjuka. Kommittén föreslår,
att en ny varmvattenpanna installeras. Kostnaderna för den nya pannan
jämte stokeranordning för automatisk eldning med kol samt byggnadsarbeten
har beräknats till 175 000 kronor.

Med bifall till av Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt 1955 års riksdag
(prop. nr 123; riksd. skr. nr 267), att vissa kompletteringsarbeten skulle
utföras i panncentralen. Vid närmare undersökning har det befunnits erforderligt,
att komplettera och justera panncentralens utrustning i större
omfattning än vad från början var beräknat. Sålunda måste ytterligare en
motströmsapparat, viss ångarmatur samt ett antal motorer och ventiler utbytas.
Kostnaderna härför har beräknats till 110 000 kronor.

Kommittén hemställer, att för installation av ny varmvattenpanna och
för kompletteringsarbetenas avslutande sammanlagt (175 000 + 110 000)
285 000 kronor måtte anvisas för nästa budgetår.

Anordnande av dagvattenavlopp från vissa byggnader

Regnvattnet från arbetsterapibyggnaden avledes genom en separat ledning
till en nedstigningsbrunn och avrinner därifrån genom ett dike till
Pite älv. Regnvattenledningen ligger icke på frostfritt djup, är bristfällig
och fungerar på grund härav icke tillfredsställande. Regnvattenledningar
från sjukhusets panncentral med kolgård samt från vattenledningsverkets
pumphus är sammanförda till en gemensam ledning, som mynnar vid
kajen intill en hamnbassäng. Yttersta delen av denna ledning utgöres av en
trätrumma, som lätt utfylles av slam från älven.

Kommittén föreslår till avhjälpande av angivna bristfälligheter att en ny
regnvattenledning anordnas från arbetsterapibyggnaden och att denna ledning
anslutes till en likaledes nyanlagd gemensam utloppsledning från
panncentralen och pumphuset. För att undvika igenslamning bör utloppsledningen
utdragas utanför hamnbassängen till större vattendjup i älven.

Kostnaderna för ifrågavarande arbeten har beräknats till 37 000 kronor.
Kommittén hemställer, att detta belopp matte för angivna ändamål anvisas
för nästa budgetår.

Uppförande av nytt sinnessjukhus i Stockholms län

Kommittén

Kommittén har i det föregående förordat, att det i den reviderade generalplanen
föreslagna nya sinnessjukhuset i Stockholms län kommer till ut -

Kungi. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

förande och förlägges norr om Stockholm. Vad angår frågan om den lämpliga
storleksordningen för det nya sinnessjukhuset, erinrar kommittén om
att de i samband med förslaget till reviderad generalplan redovisade undersökningarna
av det framtida platsbehovet för egentligt sinnessjuka för Stockholms
län, utvisar ett behov år 1953 av 905, år 1965 av 1 155 och år 1970
av 1 259 vårdplatser. Dessa beräkningar grundar sig på uppgifter vid en
stickprovsundersökning av de egentligt sinnessjuka från olika län, som vid
utgången av år 1953 vårdades eller var anmälda som exspektanter för intagning
på statliga sinnessjukhus. Enligt landstingets i det föregående återgivna
folkmängdsprognos skulle det för år 1970 beräknade platsantalet
motsvara knappt 2 promille av innevånareantalet. Under år 1955 har genom
landstingets försorg verkställts en inventering inom länet för att klarlägga
förekomsten av psykiskt sjuka och deras olika vårdplatsbehov. Enligt undersökningen
skulle år 1970 erfordras sammanlagt 1 667 vårdplatser, motsvarande
4,31 promille av befolkningen. Av dessa borde 603 platser anordnas
å primäravdelningar och 1 064 å sekundäravdelningar. Vid beräkningen av
platsbehovet har emellertid icke iakttagits de olikheter i vårdbehov, som
råder mellan å ena sidan det klientel, som vårdas å sjukhus med retentionsrätt,
och å andra sidan de s. k. lättskötta sinnessjuka.

Kommittén framhåller, att storleken av det nya sinnessjukhuset i länet
svårligen låter sig bestämmas med ledning av prognosberäkningar rörande
länets totala vårdplatsbehov, vilka på grund av den särskilt i Stockholms
län svåröverskådliga befolkningsutvecklingen med nödvändighet blir mer
otillförlitliga än i mindre expansiva län. Frågan om sjukhusets storlek synes
därför böra lösas med hänsyn tagen enbart till vad som ur rationell
vårdsynpunkt kan anses godtagbart. Kommittén har därvid funnit, att sjukhuset
icke bör erhålla ett större vårdplatsantal än det kommittén föreslagit
för Falköpings-sjukhuset, d. v. s. cirka 780 platser. Det kan redan nu sägas
vara klart, att ett sjukhus av denna storleksordning icke blir överdimensionerat
i förhållande till det föreliggande platsbehovet i länet, även om -såsom i det föregående förordats — den norra delen av länet hänföres till
upptagningsområdet för Ulleråkers sjukhus. Det nya sjukhuset förutsättes
erhålla i huvudsak samma principiella planläggning och utformning, som
kommittén förordat beträffande sjukhuset i Falköping.

Från landstingets sida har ifrågasatts att inom sinnessjukhuset anordna
vårdenheter för sådana lättskötta sinnessjuka, som är i behov av långvarig
sjukhusmässig vård. Kommittén framhåller med anledning härav, att så
länge huvudmannaskapet för sinnessjukvården i dess helhet är delat den
härav föranledda uppdelningen av vårdklientelet måste iakttagas. Gränserna
mellan det klientel, som kräver vård å slutet sinnessjukhus, och det klientel,
som endast behöver vårdhemsvård (s. k. lättskötta sinnessjuka), är emellertid
vanskliga att draga och kan förändras allt efter som nya behandlingsmetoder
framkommer eller patienternas tillstånd växlar. Principiellt sett

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

torde det få anses lämpligt att smärre vårdenheter för vissa s. k. lättskötta
sinnessjuka bli anordnade utanför sinnessjukhuset och i nära kontakt med
miljön i hembygdens befolkningscentrum. Det nya sinnessjukhuset bör därför
kunna planeras och utformas så, att möjligheter finns att till detta ansluta
vårdavdelningar även för vissa kategorier lättskötta sinnessjuka, i den
mån och på sätt detta framdeles kan befinnas lämpligt. Ett närmare ställningstagande
till denna fråga synes icke vara möjligt, innan klarhet vunnits
om hur den länsvis organiserade sinnessjukvården i princip bör uppbyggas
och fungera.

Kommittén har som tidigare nämnts förklarat sig under vissa förutsättningar
intet ha att invända mot landstingets förslag, att sinnessjukhuset
förlägges i nära anslutning till Löwenströmska lasarettet i Upplands Väsby
å ett av landstinget kostnadsfritt upplåtet tomtområde. Detta utgör en del
av ett för sjukvårdsändamål i länet donerat, av landstinget förvaltat markområde.
Å området finns förutom lasarettet dels ett sanatorium, inrymmande
omkring 90 vårdplatser och avsett att ombildas till centralvårdanstalt
för kroniskt kroppssjuka och dels en särskola för psykiskt efterblivna
barn med plats för ungefär 190 elever. Då platsantalet vid lasarettet efter
den av kommittén förutsatta utbyggnaden beräknats uppgå till cirka 250
platser, kommer de å området redan befintliga vårdenheterna sålunda att
omfatta i runt tal 550 vårdplatser. För sinnessjukhusets tomt finns ett
ungefär 120 hektar stort område disponibelt. Ur topografisk synpunkt är
detta väl lämpat för det erbjudna ändamålet.

Kommittén framhåller vidare, att från landstingets sida uppgivits bl. a.,
att den för landstingets sjukvårdsanläggningar gemensamma panncentralen
kan efter en utbyggnad utnyttjas även av sinnessjukhuset, att vattenbehovet
för samtliga sjukhusenheter kan tillgodoses inom området och att sinnessjukhuset
kan anslutas till ett befintligt reningsverk.

Kommittén föreslår, att beslut fattas om uppförande av det i den reviderade
generalplanen förordade nya sinnessjukhuset i Stockholms län att
förläggas i nära anslutning till Löwenströmska lasarettet i Upplands Väsby
samt att åt kommittén uppdrages att inkomma med förslag till sjukhusets
närmare utformning och planläggning.

Kommittén hemställer vidare, att för nästa budgetår måtte anvisas ett
belopp av 150 000 kronor för bestridande av de med uppdraget förenade
kostnaderna.

Yttrande

Förvaltningsutskottet i Stockholms läns landsting ansluter sig till de av
kommittén uppdragna riktlinjerna för planläggningen av det nya sinnessjukhuset
men framhåller, att i vårdplatsantalet, 780 platser, jämväl bör
ingå lasarettspsykiatrisk avdelning. Beträffande den av landstinget tidigare
presenterade beräkningen angående vårdplatsbehovet understryker utskot -

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957 69

tet, att denna jämväl innefattar behovet av vårdplatser för lättskötta sinnessjuka.

Förläggning av nytt sjukhus för psykiskt efterblivna

Förslag av kommittén den 14 februari 1956

Med bifall till av Kungl. Maj :t framlagt förslag beslöt 1955 års riksdag
(prop. nr 123; riksd. skr. nr 267), att i mellersta Sverige skulle uppföras ett
sjukhus, avsett för vård av höggradigt psykiskt efterblivna.

Kungl. Maj:t uppdrog genom beslut den 3 juni 1955 åt kommittén att
verkställa erforderlig utredning för framläggande av närmare förslag beträffande
det beslutade sjukhusets förläggning och utformning.

I skrivelse till Kungl. Maj :t den 14 februari 1956 redogjorde kommittén
för verkställd utredning och framhöll därvid, att sjukhuset borde erhålla en
så central belägenhet inom Mellansverige som möjligt och ha tillgång till
goda kommunikationer. Med hänsyn till sjukhusets behov av samarbete
med olika specialister inom kroppssjukvården i fråga om såväl diagnostik
som behandling vore det vidare erforderligt, att sjukhuset förlädes till ort
med åtminstone treläkarlasarett. Utifrån i huvudsak angivna förutsättningar
hade kommittén undersökt olika möjliga lokaliseringsorter.

Kommittén hade till en början prövat, om sjukhuset lämpligen kunde
förläggas till Västerås stad, där ett Kronan tillhörigt markområde skulle
kunna tagas i anspråk för ändamålet. Kommittén hade emellertid ansett, att
detta i första hand borde reserveras som tomtplats för ett eventuellt sinnessjukhus
inom Västmanlands län. Att till ifrågavarande tomtmark förlägga
två sjukvårdsanstalter av det slag och den storleksordning det här
gällde kunde vara diskutabelt. Därtill kom att Västerås stad vid underhandlingar
om ifrågasatt anslutning av en statlig sjukvårdsanläggning till stadens
ledningsnät för vatten, avlopp och elektrisk kraft samt vägnät uppställt
villkor, som kommittén av ekonomiska skäl funnit sig icke kunna förorda.

Kommittén hade vidare hänvänt sig till Köpings stad, vilken ansetts väl
fylla de krav, som borde ställas å förläggningsorten för det nya sjukhuset.
I staden funnes ett normallasarett, vid vilket medicinsk, kirurgisk och
röntgenologisk specialist vore att tillgå. Staden hade såsom lämplig tomtmark
för sjukhuset anvisat ett omkring 280 000 m* stort område och förklarat
sig villig att utan kostnad för Kronan låta ansluta sjukhuset till stadens
ledningsnät för vatten och avlopp samt elektrisk kraft.

Sala stads drätselkammare hade till kommittén meddelat, att staden vore
villig att utan kostnad för Kronan dels ställa erforderligt markområde till
förfogande för det nya sjukhuset och dels framdraga ledningar för vatten
och avlopp till områdets gräns. Kommittén hade noga prövat ett ur ekonomisk
synpunkt så fördelaktigt anbud men ansett sig icke höra förorda detsamma
på i huvudsak följande skäl.

Kungl. Maj. ts proposition nr 103 år 1957

Det i Sala redan befintliga Salberga sjukhus omfattade 334 platser,, avsedda
för vård av asociala psykiskt efterblivna män. Vid sjukhuset vore
också en alkoholistanstalt inrättad med i runt tal 40 vårdplatser. Att till
denna stad förlägga ytterligare ett statligt sjukhus utan att i administrativt
avseende och i fråga om sjukhusets försörjning sammanslå detta med
Salberga sjukhus kunde enligt kommitténs mening icke anses ur rationell
synpunkt försvarligt. Om åter en sammanslagning gjordes, skulle sjukhusanläggningen
bli av en storleksordning, som man numera i vart fall
icke ville nyskapa. Icke heller kunde det ur vårdsynpunkt anses tillrådligt
att i så stor omfattning, som bleve fallet, till en plats och dessutom till en
ort av så begränsad storlek som Sala stad koncentrera ett vårdklientel av
det slag, varom här vore fråga. Kommittén hade slutligen fäst stort avseende
vid att Sala icke kunde anses ha ett ur geografisk synpunkt och med
hänsyn till befintliga kommunikationer så centralt läge i Mellansverige som
orterna i Mälardalen.

Kommittén föreslog med åberopande av vad som anförts, att det beslutade
nya sjukhuset för höggradigt psykiskt efterblivna skulle förläggas till
Köping. På grundval av de med staden förda förhandlingarna hade kommittén
slutit preliminärt avtal med staden om markförvärv in. in., vilket
avtal torde få biläggas handlingarna i detta ärende. Engångskostnaderna
enligt avtalet utgjorde 500 000 kronor.

Kommittén framhöll slutligen, att kommittén icke kunde framlägga ett
så utarbetat förslag i ärendet, att det kunde läggas till grund för ett ställningstagande
till frågan om sjukhusets utformning och riksdagens beslut
om anvisande av medel för dess uppförande.

Yttranden över kommitténs förslag den 74 februari 1956

Medicinalstyrelsen anförde bl. a. följande.

Vår nuvarande maktlöshet i fråga om sinnesslöhetens förebyggande och
vidtagande av terapeutiska och rehabiliterande åtgärder bottnar ytterst i
bristande kunskaper om dess orsaker och ofullständig analys av dess olika
kliniska former. Det synes styrelsen därför vara utomordentligt viktigt att
de större sjukvårdsanstalterna för psykiskt efterblivna anknytes till de
medicinska fakulteterna för att inlemmas bland andra medicinska kliniska
discipliner beträffande undervisning och forskning. Högklassig vård av
psykiskt efterblivna och forskning inom området kräver samarbete med
en rad discipliner, som tillsvidare endast är företrädda vid universiteten
och undervisningssjukhusen. Styrelsen har anledning förmoda att särskilt
den moderna neurofysiologiens, neuropatologiens samt biokemins resurser
torde komma att verka befruktande i antydda avseenden.

Ur denna synpunkt synes det icke lämpligt att förlägga det i Mellansverige
planerade nya sjukhuset på en ort fjärran från universitetens kliniska
och teoretiska institutioner utan möjlighet till närmare kontakt med
forskningen. Detta sjukhus bör anknytas till en medicinsk fakultet ej blott
geografiskt utan också administrativt i den omfattning så befinnes lämpligt.
Uppsala vore därför en mycket lämplig förläggningsort.

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

Arbetsmarknadsstyrelsen ansåg i motsats till kommittén, att ett nytt
sjukhus mycket väl kunde uppföras i Sala utan att det sammansloges med
Salberga sjukhus. Kommitténs argument, att det icke vore tillrådligt att
koncentrera ifrågavarande vårdklientel till en ort av så begränsad storlek
som Sala borde enligt styrelsen tillmätas viss betydelse, men kunde knappast
anses såsom avgörande. Den omständigheten att Sala icke hade så
centralt läge i Mellansverige som orterna i Mälardalen måste givetvis tillmätas
stor betydelse, men styrelsen kunde icke finna, att Sala i detta
avseende vore underlägset i förhållande till Köping. Styrelsen ansåg, att
det ur allmän lokaliseringssynpunkt skulle vara värdefullt om sjukhuset
förlädes till Sala. Detta skulle bidraga till en önskvärd utveckling av staden
och vara till gagn för hela Salaområdet. — I bostadsförsörjningsfrågan
framhöll styrelsen, att i såväl Sala som Köping rådde underskott på bostäder.
Bristen uppskattades för Salas del till 150—200 och för Köpings del till
500-—600 lägenheter. Det skulle taga avsevärd tid, innan bostadsproduktionen
i Köping inhämtat denna eftersläpning, dels emedan markfrågorna icke
vore helt lösta, dels emedan det påginge betydande utvidgningar vid ett par
av stadens större industriföretag, vilket skulle medföra ytterligare arbetskrafts-
och bostadsbehov. I Sala däremot vore förutsättningarna bättre. Styrelsen
ville dock icke avstyrka en förläggning av sjukhuset till Köping. Möjligheterna
att i Köping rekrytera erforderlig kvinnlig arbetskraft kunde bedömas
som goda.

Statskontoret ville icke motsätta sig att sjukhuset förlädes till Köping.
Länsstyrelsen i Västmanlands län ansåg ur bl. a. befolkningsutvecklingssynpunkt
att det vore lyckligare om sjukhuset förlädes till Sala, medan
landstingets förvaltningsutskott ansåg nämnda städer vara lika lämpliga
som förläggningsplats för sjukhuset.

Kanslern för rikets universitet har, efter hörande av de medicinska fakulteterna
vid universiteten i Uppsala, Lund och Göteborg samt karolinska
institutets lärarkollegium, förklarat sig ense med medicinalstyrelsen om
vikten av att det planerade nya sjukhuset anknytes till en medicinsk
fakultet.

Mentalsjukvårdsdelegationen ansåg medicinalstyrelsens synpunkter tungt
vägande. Delegationen anförde vidare bl. a.

Vad först beträffar forskningssynpunkten innefattar de psykiskt efterblivna
en sjukdomsgrupp, som i vetenskapligt hänseende — även internationellt
sett — hittills i alltför ringa utsträckning blivit föremål för
bearbetning. Även om ifrågavarande klientel ur behandlingssynpunkt för
närvarande måste betraktas som i stort sett opåverkbart, är det ej osannolikt,
att man så småningom genom forskning kan erhålla sådana terapeutiska
medel, som är ägnade att lindra i varje fall vissa av de psykiskt etterblivnas
belägenhet. Härtill kommer det i förevarande sammanhang betydelsefulla
förhållandet, att klientelet är av stort intresse för ärftlighetsforskningen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1957

Det är vidare i hög grad önskvärt, att de blivande läkarnas utbildning i
sinnesslövård kan äga rum genom omedelbara kontinuerliga kontakter med
klientelet. Härvidlag bör givetvis eftersträvas, att undervisningen omfattar
alla kategorier av psykiskt efterblivna, sålunda även det mera lättskötta
klientelet.

Ur vårdsynpunkt är en lokalisering till universitetsstäder eller städer
med centrallasarett eftersträvansvärd. Behov föreligger nämligen av samarbete
med ett stort antal medicinska discipliner — förutom med invärtes
medicin och pediatrik — med exempelvis neurokemi, neurofysiologi, oftalmiatrik
och ortopedi samt med välutrustade centrallaboratorier. Samma
behov av samarbete föreligger om forskningssynpunkterna skall bli tillgodosedda.

Vad här anförts betraktar vi som vägledande grundprinciper och anser
därför att ur medicinsk synpunkt bör Uppsala i första hand komma ifråga
som förläggningsort.

Det redan befintliga sjukhuset för höggradigt psykiskt efterblivna är förlagt
till Lund. Enligt vad vi inhämtat förefinnes där ett betydande intresse
för upprustning av forskningsinöjligheterna vid Vipeholins sjukhus. Detta
synes kunna ske genom en relativt sett begränsad utvidgning av därstädes
befintliga personella och materiella resurser.

En utbyggnad av forskningsmöjligheterna i Lund är i hög grad önskvärd.
Skäl kan anföras för att begränsa forskningsresurserna till en enda plats
i vårt land. Enligt vår mening är det ändock motiverat att förlägga det
planerade nya sjukhuset till Uppsala, framförallt av två skäl. För det
första utgör den omständigheten, att institutionen för humangenetisk forskning
finns i nyssnämnda stad, ett starkt argument för ett sådant ställningstagande.
För det andra måste det vara till stor fördel, att man redan vid
planeringen av det nya sjukhuset kan taga vederbörlig hänsyn till bland
annat forskningens och undervisningens behov. Det synes oss nödvändigt,
att i vart fall en mindre avdelning för vuxna höggradigt psykiskt efterblivna
tillskapas i Uppsala.

Delegationen framhöll slutligen, att man mot en förläggning av sjukhuset
till Uppsala kunde anföra, att andra stora byggnadsprojekt av hög
angelägenhetsgrad funnes där samt att personalrekryteringsfrågan kunde
komma att erbjuda svårigheter. De anförda problemen borde närmare
utredas.

Förslag av kommittén den 21 december 1956

Genom remiss den 6 september 1956 anbefalldes kommittén att — efter
samråd med arbetsmarknadsstyrelsen och mentalsjukvårdsdelegationen —
avgiva utlåtande i ärendet med anledning av vad i remissyttrandena anförts.

Kommittén framhåller bl. a., att arbetsmarknadsstyrelsen i yttrande till
kommittén den 20 oktober 1956 med hänsyn till planerings- och arbetsmarknadsläget
i Uppsala anfört så starka betänkligheter mot sjukhusets
förläggning till Uppsala att denna stad enligt kommitténs bedömande icke
kunde ifrågakomma såsom alternativ förläggningsort, i vart fall icke för
sjukhuset i dess helhet. Arbetsmarknadsstyrelsen hade dock ansett delega -

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

tionens förslag om inrättande av en mindre avdelning för vuxna höggradigt
efterblivna i Uppsala i första hand böra övervägas.

För egen del anser kommittén, att de från medicinskt håll framförda
kraven bör beaktas. Vid kommitténs överläggningar med mentalsjuk vårdsdelegationen
har man enats om att forskningens önskemål bör nöjaktigt
kunna tillgodoses, därest en mindre avdelning för vuxna höggradigt psykiskt
efterblivna anslutes till en medicinsk undervisnings- och forskningsinstitution.
Med hänsyn till det speciella intresse, som en del av detta
klientel uppgivits ha för den genetiska forskningen, finner kommittén det
önskvärt, att denna avdelning förlägges till Uppsala, där en institution för
sådan forskning finns. Det synes därmed bli angeläget, att det nya sjukhuset
i Mellansverige förlägges å en från Uppsala icke alltför avlägsen ort,
så att för undervisning och forskning lämpat klientel vid sjukhuset utan
större svårigheter kan utväljas och vid behov överföras till avdelningen i
Uppsala. Vid ifrågavarande överläggningar har mentalsjukvårdsdelegationen
förklarat, att därest den för undervisnings- och forskningsändamål
föreslagna avdelningen i Uppsala kommer till stånd delegationen för sin
del icke har något att invända mot vare sig Köping eller Sala vid valet av
lämplig förläggningsort för det nya mellansvenska sjukhuset.

Kommittén anser att vissa skäl talar för en förläggning av sjukhuset till
Sala, nämligen dels de lägre driftkostnader, som skulle bli en följd av ett
samarbete med Salberga sjukhus och dels att avståndet mellan Sala och
Uppsala är kortare än avståndet mellan Köping och Uppsala. Beträffande
möjligheterna till samarbete med kroppssjukvården är Sala och Köping
enligt kommittén likvärdiga. Såväl Sala som Köping saknar emellertid vissa
specialavdelningar inom sjukvården, som har betydelse för vården av det
höggradigt psykiskt efterblivna klientelet. Sådana specialavdelningar finns
närmast i Västerås och Uppsala. Det förhållandet att avståndet mellan
Köping och Västerås är betydligt kortare än avståndet mellan Sala och
Uppsala talar enligt kommittén för en förläggning till Köping. Vidare anser
kommittén att det kortare avståndet mellan Köping och Västerås underlättar
kontaktmöjligheterna med den psykiatriska avdelningen i Västerås
och med ett eventuellt till Västeråstrakten förlagt sinnessjukhus för Västmanlands
län.

Kommittén anför vidare.

De moderna tankegångarna på sinnessjukvårdens område går alltmer
i den riktningen, alt störa sjukhusanläggningar inte längre bör ifrågakomma.
Det nya sjukhuset skulle enligt det framlagda förslaget omfatta
ett platsantal av cirka 500. Salberga sjukhus har för närvarande 334 vårdplatser,
vilket antal enligt kommitténs plan avses bli reducerat till 280.
Härtill skulle komma vårdplatserna för det vanföra klientelet, vilkas antal
beräknats till 280. Sjukhusanläggningen i Sala skulle sålunda, om det nya
sjukhuset förlädes dit, komma att omfatta (500 4- 280 + 280 = 1 066) betydligt
över 1 000 vårdplatser. Kommittén kan icke förorda, att eu ny sjukhus -

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

enhet för psykiskt efterblivna tillätes få en sådan storleksordning, så mycket
mer som klientel av olika karaktär skulle komma att sammanföras dit.
Dessutom vidhåller kommittén sin tidigare uttalade uppfattning, att det
ur psykologisk synpunkt måste anses vara otillfredsställande att till en
relativt liten ort förlägga en sjukhusanläggning med mer än 1 000 vårdplatser,
uteslutande avsedda för psykiskt efterblivna.

Kommittén framhåller beträffande arbetsmarknadsfrågan, att sjukhusets
behov av personal, i första hand kvinnlig sådan, så långt möjligt bör kunna
tillgodoses med tillgänglig ledig arbetskraft inom den stad eller det samhälle,
dit sjukhuset förlägges. Därigenom skulle man undgå att tillskapa
en verksamt bidragande faktor för inflyttning av arbetskraft från omgivande
landsbygd. Kommittén har i samarbete med byggnadsstyrelsens
särskilda expert i hithörande frågor närmare granskat de förhållanden,
som sammanhänger med detta spörsmål och därav kunnat draga slutsatserna,
att sysselsättningsmöjligheterna för kvinnor är bättre i Sala än i
Köping, att möjligheterna att tillgodose sjukhusets behov av kvinnlig arbetskraft
är betydligt större i Köping än i Sala, att de potentiella arbetskraftstillgångarna
visserligen är större i Salaområdet än i Köpingsområdet men
att en utjämning inträtt och att därför omlandens möjligheter att leverera
arbetskraft numera får anses likvärdiga samt att Köping är att föredraga
framför Sala med hänsyn till näringslivets differentiering och konjukturkänslighet.

Kommittén anför till sist i sitt utlåtande, att de i ärendet avgivna remissyttrandena
icke ger kommittén anledning att frångå sitt hos Kungl. Maj:t
framlagda förslag, att det beslutade nya sjukhuset i Mellansverige, i första
hand avsett för vård av höggradigt psykiskt efterblivna, förlägges till
Köping å det markområde, om vars förvärv kommittén träffat preliminärt
avtal med staden. Vad kommitténs förslag i övrigt angår har yttrandena
icke föranlett annan ändring däri, än att kommittén föreslår, att i Uppsala
inrättas en avdelning med ett 80-tal vårdplatser för angivna klientel, avsedd
för undervisnings- och forskningsändamål.

Yttranden över kommitténs förslag den 21 december 1956

Medicinalstyrelsen har ej funnit anledning frångå sin tidigare uttalade
uppfattning, att sjukhuset — för främjande av sjukvård, undervisning och
olika slag av medicinsk forskning — bör förläggas till Uppsala. Därest
detta på grund av andra skäl ej låter sig göra, vill medicinalstyrelsen med
hänsyn till angelägenheten av att hithörande vårdfrågor snarast vinner en
lösning icke motsätta sig kommitténs förslag att till Uppsala förlägga en
avdelning för vuxna höggradigt psykiskt efterblivna jämte en barnavdelning
och att uppföra ett sjukhus för motsvarande vuxna klientel å annan
ort än Uppsala. Medicinalstyrelsen har icke funnit någon av orterna Sala
eller Köping kunna ges obetingat företräde och föreslår att avgörandet

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1937

göres beroende av i vilken stad sjukhuset med minsta tidsutdräkt kan
komma till utförande. Kommitténs förslag att i anslutning till det nya
sjukhuset uppföra särskilda avdelningar för vård av psykiskt efterblivna,
som tillika är höggradigt vanföra, kan medicinalstyrelsen icke tillstyrka,
då ortopedisk lasarettsavdelning saknas såväl i Sala som i Köping. I stället
bör tagas under övervägande att inrätta särskilda sjukhus eller avdelningar
för dessa vanföra i orter, där tillgång till ortopedisk vård finnes.

Mentalsjukvårdsdelegntionen framhåller, att valet av förläggningsort icke
är av någon avgörande betydelse, sedan kommittén föreslagit uppförande
av en forskningsavdelning i Uppsala. Delegationen anser, att kommitténs
motivering för en placering av sjukhuset i Köping innesluter många tungt
vägande synpunkter. Men även en förläggning till Sala erbjuder vissa fördelar.
Det korta avståndet mellan Sala och Uppsala skulle underlätta etablerandet
av ett samarbete mellan sjukhusets läkare och företrädarna för
den medicinska sakkunskapen i universitetsstaden. Delegationen understryker
emellertid med skärpa angelägenheten av att sjukhuset skyndsamt
kommer till stånd.

Arbetsmarknadsstyrelsen avstyrker i enlighet med tidigare avgivna utlåtanden
en lokalisering till Uppsala, men har icke något att erinra mot
förslaget att förlägga en mindre avdelning av sjukhuset till denna stad.
Styrelsen vidhåller även sin tidigare uttalade uppfattning att starka skäl
talar för sjukhusets förläggning till Sala, men framhåller samtidigt, att
denna ståndpunkt icke innebär, att styrelsen avstyrker en förläggning till
Köping. Gentemot kommitténs uppfattning om betydelsen av det kortare
avståndet mellan Köping och Västerås än mellan Sala och Uppsala beträffande
möjligheterna till samarbete med vissa specialavdelningar inom
kroppssjukvården ifrågasätter styrelsen om icke även vid en förläggning
av sjukhuset till Sala samarbete kan äga rum med ifrågavarande specialavdelningar
i Västerås. Avståndet mellan Sala och Västerås är nämligen
endast 3 km längre än avståndet mellan Köping och Västerås. Därmed
faller också enligt styrelsen de motiv för en lokalisering av sjukhuset till
Köping, som enligt kommittén består i att Köping skulle erbjuda bättre
kontaktmöjligheter med den psykiatriska avdelningen i Västerås och med
ett eventuellt till Västeråstrakten förlagt sinnessjukhus för Västmanlands
län.

Beträffande arbetskraftsfrågan anför arbetsmarknadsstyrelsen i huvudsak
följande.

Vid bedömande av orternas lämplighet som lokaliseringsplats måste hänsyn
tagas icke enbart till lokaliseringsorten utan även till den omgivande
landsbygden. Att arbetskraft flyttar in till centralorten från den omgivande
landsbygden synes vara att föredraga framför att arbetskraften stannar
kvar som arbetslös eller flyttar till någon ort som ligger längre bort. Ett
av skälen till att styrelsen anser att Sala är att föredraga som lokaliseringsplats
framför Köping är att sjukhusets förläggning till Sala skulle skapa

Kungi. Maj. ts proposition nr 103 år 1957

en verksamt bidragande faktor för inflyttning av arbetskraft från Salas
omland till Sala, så att arbetskraften slipper att flytta till någon längre
bort belägen ort t. ex. Köping. Hänsyn måste också tagas till den expansion
av näringslivet, som är att vänta.

Olikheterna i utvecklingstendenserna är påtagliga. Mellan 1945 och 1955
ökade folkmängden i Köpingsområdet med 23 %, medan folkmängden i
Salaområdet minskade med 1 %. Under samma tid hade Köpingsområdet
en nettoinflyttning av 2 728 personer, medan Salaområdet hade en nettoutflyttning
av 1 870 personer. Antalet förvärvsarbetande ökade mellan 1945
och 1950 i Köpingsområdet med 12 % men minskade i Salaområdet med
2 %. Enbart de förvärvsarbetande kvinnorna ökade i Köpingsområdet med
32 % och i Salaområdet med 9 %. Absolut ökade antalet förvärvsarbetande
kvinnor i Köpingsområdet med 455 mot 207 i Salaområdet. Under samma
period ökade antalet förvärvsarbetande inom stadsnäringarna i Köpingsområdet
med 12 % för männen och 32 % för kvinnorna. Motsvarande tal
för Salaområdet var 3 och 7 %. Den absoluta ökningen för kvinnorna inom
stadsnäringarna var i Köpingsområdet 431 mot 158 i Salaområdet. Minskningen
av antalet förvärvsarbetande män inom jordbruket uppgick samma
period till 8 % i Köpingsområdet och 14 % i Salaområdet.

För den framtida utvecklingen av de egna arbetskraftstillgångarna har
jordbrukets relativa omfattning stor betydelse. År 1950 var 34 % av de
förvärvsarbetande i Salaområdet sysselsatta inom jordbruk med binäringar
mot 17 % i Köpingsområdet. Med en fortsatt minskning av sysselsättningen
inom jordbruket, som förefaller mest sannolik, kan man vänta, att de framtida
egna arbetskraftstillgångar, som kan ställas till stadsnäringarnas förfogande,
kommer att bli väsentligt större i Salaområdet än i Köpingsområdet.
Vad gäller den framtida utvecklingen av stadsnäringarna talar allt
för att sysselsättningsökningen såväl relativt som absolut kommer att bli
väsentligt större i Köpingsområdet än i Salaområdet och detta gäller såväl
den manliga som kvinnliga sysselsättningen.

I fråga om de båda städernas utveckling må framhållas att folkmängden
i Köping är ca 15 600 och i Sala 10 600 personer och att den mellan 1945
och 1955 ökat med 4 600 i Köping och med 1 000 personer i Sala.

Vid bedömningen av sysselsättningsmöjligheterna för kvinnor i Sala och
Köping bör hänsyn tagas även till sysselsättningsutvecklingen inom de olika
näringsgrenarna. Mellan 1945 och 1950 ökade i Sala antalet förvärvsarbetande
med 59 män eller 2 % och 109 kvinnor eller 11 %. För Köping var
motsvarande ökning 450 män och 370 kvinnor eller 12 resp. 38 %. Sannolikt
kommer dessa olikheter ifråga om utvecklingstendenserna att hestå
även i fortsättningen. Vid valet mellan Köping och Sala som förläggningsplats
för sjukhuset bör således beaktas, att med samma utveckling som
mellan 1945 och 1950, man i Köping har att konkurrera med andra nya
arbetstillfällen av storleken 400 per femårsperiod men i Sala endast med
ett 100-tal nya arbetstillfällen per femårsperiod.

Hela antalet förvärvsarbetande kvinnor var år 1950 i Köping 1 383 och
i Sala 1 137 vilket var 31,0 och 33,4 % av antalet kvinnor i åldern 15—65
år. Med samma yrkesverksamhet i Köping som i Sala skulle man ha ytterligare
cirka 100 förvärvsarbetande kvinnor i Köping. Detta antal är inte bara
beroende av skillnaden i yrkesverksamhetsgraden utan även av att Köping
är större än Sala. Ökningen av antalet kvinnor i åldern 15—65 år under
förutsättningen att in- och utflyttningar i framtiden väger jämnt torde också

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1957

bli något större i Köping än i Sala. Den något större latenta arbetskraftstillgången
i Köping uppväges emellertid mer än väl av den större efterfrågan
på kvinnlig arbetskraft som är att vänta där. Möjligheterna att tillgodose
behovet av kvinnlig arbetskraft utan inflyttning måste därför bedömas
som betydligt större i Sala än i Köping. Å andra sidan har man att
vänta en kraftig ökning av den manliga sysselsättningen i Köping och en
inflyttning av manlig arbetskraft, som delvis oberoende av sysselsättningsmöjligheterna
kommer att medföra en inflyttning av kvinnor. Hur yrkesverksamhetsgraden
därvid kommer att bli är svårt att avgöra. Styrelsen har
emellertid bedömt möjligheterna att rekrytera den erforderliga kvinnliga
arbetskraften även i Köping som relativt goda.

Frågan om näringslivets differentiering och konjunkturkänslighet anser
styrelsen i detta sammanhang vara en andrahandsfråga. Det måste ju vara
att föredraga att en ort eller ett område, som har otillräckliga sysselsättningsmöjligheter
för sina egna arbetskraftstillgångar får ett sysselsättningstillskott
även om detta blir inom ett redan relativt väl tillgodosett sysselsättningsområde,
framför inga nya sysselsättningsmöjligheter alls. Möjligheterna
att skapa ett mera väldifferentierat näringsliv i Köping torde dessutom
vara gynnsamma.

Förvaltningsutskottet i Västmanlands läns landsting vidhåller sin tidigare
i ärendet uttalade uppfattning att städerna Sala och Köping finge anses
lika lämpliga som förläggningsplats och förvaltningsutskottet i Uppsala
läns landsting förklarar sig intet ha att invända mot förslaget att till Ulleråkers
sjukhus förlägga en avdelning för vuxna höggradigt psykiskt efterblivna
för tillgodoseende av undervisningens och forskningens intresse.

Sala stads drätselkammare framhåller, att staden erbjudit sig att kostnadsfritt
upplåta mark för det planerade sjukhuset och därvid föreslagit
tre olika områden. Vidare har staden erbjudit sig att kostnadsfritt draga
fram ledningar för vatten och avlopp till de olika områdenas gränser. Det
ekonomiska värdet av stadens erbjudande kan beräknas till cirka 500 000
kronor. Därjämte kommer enligt drätselkammarens uppfattning driftsutgifterna
att minskas väsentligt om sjukhuset förlägges till Sala.

Uppförande av sjukhus för vård av psykopater

Kungl. Maj:t har uppdragit åt kommittén att vid handläggningen av frågorna
om modernisering och utbyggnad av de statliga sinnessjukhusen till
prövning upptaga det av 1947 års psykopatvårdsutredning i betänkande den
1 december 1952 (SOU 1952:46, del I) framlagda förslaget om inrättande
av en särskild anstaltsorganisation för vård av psykopater.

Kommittén avser att inom den närmaste tiden till Kungl. Maj :t avlämna
en redogörelse för kommitténs med anledning härav upptagna utredningsarbete.
Kommittén har för avsikt att därvid föreslå, att principbeslut fattas,
att ett för vård av psykopater avsett specialsjukhus snarast uppföres såsom
en första utbyggnadsetapp inom vårdorganisationen. Till bestridande av
kostnaderna för utarbetande av förslag om sjukhusets närmare utformning

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

och planläggning samt vidtagande av förberedande åtgärder för sjukhusets
uppförande anmäler kommittén preliminärt ett medelsbehov av 200 000
kronor för nästa budgetår.

Elektriska arbeten vid vissa statens sinnessjukhus

Under senare år har medel regelbundet anvisats för renovering och utbyggnad
av de elektriska installationerna vid statens sinnessjukhus. Kostnadsberäkningar
för dylika arbeten, som enligt vad i det följande föreslås
bör utföras under budgetåret 1957/58, har upprättats av aktiebolaget elektriska
prövningsanstalten.

Efter samråd i ärendet med byggnadsstyrelsen och medicinalstyrelsen
föreslår kommittén beträffande dylika arbeten följande.

Psykiatriska sjukhuset. I enlighet med av Kungl. Maj :t framlagt förslag
beslöt 1955 års riksdag (prop. nr 123; riksd. skr. nr 267) omläggning av
den elektriska strömmen inom sjukhuset från likström till växelström och
komplettering av sjukhusets anläggning för ytterbelysning samt anvisade
för en första omläggningsetapp under budgetåret 1955/56 25 000 kronor,
varav 15 000 kronor för ytterbelysningsanläggningen. För budgetåret
1956/57 har 31 000 kronor anvisats för en andra ombyggnadsetapp samt
för fortsatt utbyggnad av anläggningen för ytterbelysningen. Omläggningen
av inomhusinstallationerna bör fortgå planenligt och såsom tredje etapp
under budgetåret 1957/58 omfatta den rättspsykiatriska avdelningen vid
sjukhuset i samband med en ombyggnad av denna (10 000 kronor), två
kvinnoavdelningar (5 000 kronor) samt personalbostäderna i sjukhusets
ekonomibyggnad (5 000 kronor). Vidare bör den planerade ytterbelysningsanläggningen
färdigställas (10 000 kronor).

För budgetåret 1957/58 bör sålunda anvisas (10 000 + 5 000 + 5 000 +
10 000) 30 000 kronor.

Vileråkers sjukhus. Vid sjukhuset pågår sedan många år tillbaka omläggningsarbeten
för övergång från likström till växelström. Vissa byggnader
inom norra sjukhusområdet matas med likström, som överföres från
gamla maskinhuset å södra området. De gamla likströmskablarna har i
samband med byggnadsarbetena skadats på ett flertal ställen och är nu
obrukbara. Nya kablar, avpassade för växelström, bör framdragas. Kostnaden
för dessa kabelkompletteringar har beräknats till 10 000 kronor,
vilket belopp bör anvisas för nästa budgetår.

S:ta Annas sjukhus. Inom sjukhuset användes dels växelström och dels
likström. Omläggning av likströmsinstallationerna till växelström har utförts
successivt. Likström finnes nu endast inom paviljongerna 1, 2 och 4.
I samband med planerade renoveringar och byggnadsändringar inom paviljongerna
1 och 2 bör omläggning till växelström företagas i dessa.
Kablar för sådan ström finnes redan indragna i paviljongerna. Omläggningen
kommer därför att omfatta nya stigare jämte centraler samt erforderliga
justeringar och kompletteringar av gruppledningar, väggapparater
och ljuspunkter.

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1957

Kostnaden härför har beräknats till 22 000 kronor, vilket belopp bör anvisas
för nästa budgetår.

Västra Ny sjukhus. De elektriska installationerna inom snickarverkstaden
är i behov av renovering. Belysningen är otillräcklig, varför komplettering
med ytterligare ljuspunkter erfordras. För anslutningen av olika
bruksföremål erfordras nya vägguttag. På grund av installationens bristfälliga
tillstånd har snickarverkstaden ej kunnat anslutas till sjukhusets
spänning. I samband med installationens renovering bör anordningar för
sådan anslutning vidtagas.

Kostnaden för angivna arbeten uppgår till 6 000 kronor, vilket belopp bör
anvisas för nästa budgetår.

Sekundäravdelningen i Hammar. Huvudbyggnaden matas med friledning
från kraftleverantörens transformatorstation. Servisledningen till
byggnaden är fullbelastad och tål icke några nyanslutningar. Vidare kan
den befintliga serviscentralen, som är placerad på vinden, ej utvidgas för
anslutning av nya installationer. För närvarande planeras bl. a. utbyte av
en äldre AGA-spis mot nya elvärmda köksapparater. Företagna undersökningar
har visat, att ny servisledning lämpligen bör framdragas från
distrihutionsledningen, som förstärkes av kraftleverantören. Servisledningen
bör utföras som jordkabel och indragas till källarvåningen, där
ny huvudcentral anordnas. Kostnaden härför, inklusive erforderliga anslutningar,
har beräknats till 8 000 kronor.

Vid sekundäravdelningen saknas för närvarande egentlig ytterbelysning.
Separata ytterbelysningsljuspunkter, manövrerade med tidur, bör i första
hand anordnas utefter uppfartsvägen och på några platser inom området.
För denna belysning bör jordkablar nedläggas och anslutas till central i
huvudbyggnadens källarvåning. Kostnaden uppgår till 6 000 kronor.

För nästa budgetår erfordras sålunda (8 000 + 6 000) 14 000 kronor för
elektriska arbeten vid sekundäravdelningen.

Ryhovs sjukhus. För ny- och omläggning av ytterbelysningen inom
sjukhusområdet har för innevarande budgetår anvisats 20 000 kronor, avseende
en första etapp i anläggningens utförande. Totalkostnaderna för
anläggningen har beräknats till 55 000 kronor. På grund av den bristfälliga
belysningen å området är det nödvändigt, att den planerade omläggningen
färdigställes. För återstående etapp erfordras 35 000 kronor.

Vid besiktning av elanläggningarna vid sjukhuset har konstaterats, att
behov av vissa ombyggnader och ändringar av kapslade elcentraler föreligger.
Genom onormala belastningsökningar har eu del av dessa blivit
överbelastade. Därjämte är några apparater defekta och behöver därför
utbytas. De påtalade förhållandena medför risker för avbrott och driftsstörningar,
varför det är nödvändigt, att centralförstärkningar och därav
påkallad ombyggnad av centralerna snarast utföres. Kostnaderna härför
liar beräknats till 5 000 kronor.

För elektriska arbeten vid sjukhuset bör sålunda för nästa budgetår
anvisas (35 000 + 5 000) 40 00()'' kronor.

S:t Sigfrids sjukhus. Transformatorstationen och distributionsnätet vid
sjukhuset är i stort behov av renovering och komplettering. En förbättring
av belysningsförhållandena i vissa vårdpaviljonger är trängande nöd -

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

vändig. En höjning av elkraftens spänning planeras. Härför erfordras att
ställverket ombygges och att transformatorerna ändras. De totala kostnaderna
för ifrågavarande arbeten har beräknats till 84 100 kronor. Såsom
första etapp föreslås, att en transformatorstation flyttas från byggnad 38
till byggnad 35 samt att jordkablar nedlägges från panncentralen till
byggnaderna 25 och 35. Kostnaderna för dessa åtgärder, som snarast bör
vidtagas, har beräknats till 57 000 kronor, vilket belopp bör anvisas för
nästa budgetår.

S:ta Gertruds sjukhus. Vid avbrott i sjukhusets kraftförsörjning fanns
tidigare möjlighet att genom egengenerering och reservelverk tillgodose
kraftbehovet för belysning och mindre motorer. I samband med pågående
omläggning av den elektriska strömmen till 3-fas växelström kommer
emellertid egengenereringen att slopas. Frågan om installation av reservkraftaggregat
för växelström har ansetts skola lösas med ledning av blivande
avbrottsstatistik. Sedan sjukhusets nya panncentral tagits i bruk
innevarande år, har reservkraftsfrågan emellertid kommit i ett nytt läge.
Driften vid panncentralen är helt beroende av tillförseln av elektrisk kraft.
Varmvatten- och ångpannor är försedda med elmotordrivna oljeaggregat.
För att kunna hållas i gång vid strömavbrott måste panncentralen därför
förses med reservkraftaggregat. Panncentralens kraftbehov uppgår till
ca 60 kW. Detta kraftbehov kan uttagas om en drivmotor om 80 hk anslutes
till det befintliga reservkraftsaggregatet. Härvid måste motorn förses
med en växelströmsgenerator om ca 80 kVA. För dennas anslutning måste
den elektriska centralen kompletteras. Reservkraftaggregatet kan uppställas
i apparatrummet i nya panncentralen. Kostnaderna för nu angivna
åtgärder uppgår till 15 000 kronor.

Sjukhusets ytterbelysningsanläggning motsvarar ej nutida krav. Därjämte
saknas belysning utefter en del vägar, som trafikeras av sjukhusets
personal efter mörkrets inbrott. Förslag till nytt ytterbelysningssystem för
sjukhuset har upprättats. Det har nämligen ur teknisk och ekonomisk synpunkt
befunnits icke vara lämpligt att komplettera den befintliga anläggningen.
Den pågående omläggningen av distributionssystemet från likström
till växelström beräknas bli slutförd under år 1957. De lokaler, där likströmsomformarna
är inrymda, skall tagas i bruk för annat ändamål. Detta
medför, att ytterbelysningen måste provisoriskt anslutas till växelströmsystemet.
Härför erfordras smärre kompletterings- och förstärkningsarbeten.
Med hänsyn till arbetenas omfattning bör den nya ytterbelysningsanläggningen
utföras i tre etapper. För att belysning skall erhållas utefter
de vägar, som nu är obelysta, och för att förbättra belysningen inom sjukhusets
centrala delar bör den första etappen omfatta anordnande av vägbelysning
från administrationsbyggnaden förbi paviljongerna 3, 5, 7 och 9
till ekonomibyggnaderna samt utefter paviljongerna 2, 4, 6 och 8 till samlingssalen.
Kostnaderna för denna utbyggnadsetapp och provisorisk överkoppling
av den befintliga anläggningen har beräknats till 40 000 kronor.

För utförande av sålunda erforderliga elektriska arbeten vid sjukhuset
erfordras för nästa budgetår (15 000 + 40 000) 55 000 kronor.

S:t Lars’ sjukhus. I enlighet med tidigare upprättad generalplan pågår
vid sjukhuset omläggning av det elektriska distributionssystemet från likström
till växelström.

Av omläggningsarbetet återstår erforderliga ändringar och komplette -

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

ringar av vissa inomhusinstallationer. För en första etapp av inomhusomläggningarna
anvisades för budgetåret 1954/55 23 000 kronor och för en
andra etapp 31 000 kronor för innevarande budgetår. Arbetena bör planenligt
fortsätta och såsom tredje etapp omfatta omläggning av inomhusinstallationerna
i paviljongerna KO och M It å östra sjukhusområdet samt
K 44 eller M 46 å västra sjukhusområdet. Härför erfordras ett belopp av
40 000 kronor, vilket hör anvisas för nästa budgetår.

S:tn Maria sjukhus. Vid sjukhuset pågår omläggning från likström till
växelström. För omläggning av huvudsakligast inomhusinstallationer har
för budgetåret 1954/55 anvisats 15 000 kronor, avseende etapp 1, och för
innevarande budgetår 75 000 kronor, avseende etapp 2. För det kvarvarande
likströmssystemet alstras erforderlig kraft från bl. a. ångturbindrivna generatorer.
Panncentralens drift är sålunda beroende av egengenerering, vilket
medför olägenheter ur driftsynpunkt. För att erhålla gynnsammare och
mera ekonomiska driftsförhållanden är det angeläget, att omläggningsarbetena
i möjligaste mån forceras. Nästa etapp, nr 3, föreslås omfatta omläggning
av installationer inom återstående del i paviljong 5 samt terapilokaler,
snickeriverkstad, vedgård och stall jämte byggnaderna E 30 och E 31. Kostnaderna
härför har beräknats till 50 000 kronor, vilket belopp bör anvisas
för nästa budgetår.

Restads sjukhus. Gjorda undersökningar har visat, att vissa anordningar
måste vidtagas för att vid strömavbrott kunna förse sjukhusets panncentral
med reservkraft. För detta ändamål föreslås, att ett dieselmotordrivet reservkraftaggregat
på 100 kVA installeras i panncentralen. Kostnaden härför
har beräknats till 30 000 kronor. För att vid långtidsavbrott erhålla ytterligare
reservmöjligheter hör en befintlig ångturbingenerator om 150 kW
renoveras, omlindas för 400 volt, flyttas till nya panncentralen och där
inkopplas för drift vid behov. Kostnaden för detta arrangemang har beräknats
till 20 000 kronor.

För lösningen av sjukhusets reservkraftfråga erfordras sålunda sammanlagt
(30 000 + 20 000) 50 000 kronor.

Med undantag av paviljonerna 4, 9 och 10 saknar vårdpaviljongerna vid
sjukhuset reservbelysning. En äldre batterianläggning av mindre omfattning
måste kasseras. För vårdpaviljongerna bör en reservbelysningsanläggning
installeras, så anordnad, att reservbelysningen automatiskt inkopplas
vid strömavbrott. Kostnaden för anläggningen har beräknats till 31 000
kronor.

De elektriska arbetena vid sjukhuset för nästa budgetår uppgå sålunda
till (50 000 + 31 000) 81 000 kronor.

Källshagens sjukhus. Matningsförhållandena för elektrisk kraft till Källshagens
gård vid sjukhuset är icke tillfredsställande i nuvarande skick.
Kraften matas från sjukhusets elektriska central och föres genom en friledningslinje
fram till gården, där den sedan distribueras genom friledningar
till bostadshus och ekonomibyggnader. Genom ökad anslutning av
förbrukningsapparater har linjen visat sig otillräckligt dimensionerad, varför
onormalt höga spänningsfall förekommit och driftssvårigheter i övrigt
uppstått. Eu verkställd utredning visar, alt bristerna icke kan avhjälpas på
annat sätt än genom övergång till matning med högspänning och nedtrans 6

— Bihang till riksdagen protokoll 1957. 1 sand. Nr 103

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

formering vid gården. Den nuvarande anslutningen till sjukhusets ledningsnät
måste därvid slopas. I stället bör distributionen helt övertagas av
Vänersborgs elverk och gården anslutas direkt till verkets högspänningsnät.
Det har ur driftskostnadssynpunkt visat sig lämpligt att i samband härmed
ansluta sjukhusets bostadsfastighet Petersberg direkt till elverkets lågspänningsnät.
Kostnaderna för nu föreslagna åtgärder har beräknats till
20 000 kronor.

Vid sjukhuset finns för närvarande icke någon ytterbelysning med undantag
av en del entrélampor. Enligt uppgjord plan för utförande av en
tidsenlig ytterbelysningsanläggning erfordras omkring 28 stolpbelysningar
samt 12 vägg- och hängbelysningar jämte kabelnät och manövercentral.
Kostnaderna för denna anläggning har — inklusive grävningsarbeten och
dylikt — beräknats till 35 000 kronor.

För elektriska arbeten vid sjukhuset bör sålunda för nästa budgetår anvisas
(20 000 + 35 000) 55 000 kronor.

Mariebergs sjukhus. För innevarande budgetår har medel anvisats för
komplettering och utökning av belysningen utefter vägarna närmast paviljongerna
12—18 vid sjukhuset. Helt ny ytterbelysning behöver nu anläggas
inom området för de nyuppförda paviljongerna C 6 och C 7. Därutöver
erfordras vissa smärre kompletterande arbeten för färdigställande
av sjukhusets ytterbelysning i sin helhet. Kostnaderna för angivna åtgärder
uppgår till 10 000 kronor.

Paviljongerna K 13, K 14 och Iv 18 samt festsalen vid sjukhuset matas
fortfarande med likström, som uttages från en roterande omformare. Som
reserv för denna finns ett reservbatteri. Generatorn i omformaren är i det
närmaste försliten och batteriet kan när som helst taga slut. Det är därför
nödvändigt att ny reservbelysning anordnas. Kostnaderna härför har beräknats
till 15 000 kronor.

För utförande av sålunda föreslagna elektriska arbeten vid sjukhuset
bör för nästa budgetår anvisas (10 000 + 15 000) 25 000 kronor.

Västra Marks sjukhus. Spänningen på den elektriska ström, som framföres
till sjukhuset, är för närvarande 3,7 kV men skall höjas till 6,4 kV.
Höjningen beräknas bliva verkställd inom tre—fyra år. Företagen utredning
har visat, att de nuvarande anordningarna endast till en mycket liten
del kan användas efter höjningen av servisledningens spänning. Det blir
därför nödvändigt att uppföra en helt ny transformatorstation. Denna bör
anordnas i en fristående byggnad. Stationen bör omfatta högspänningsrum,
ett lågspänningsrum och två transformatorceller.

Kostnaderna för den nya transformatorstationen har beräknats till 47 000
kronor.

Sjukhuset saknar helt reservbelysning. Vid eventuellt avbrott i krafttillförseln
blir sjukhuset därför totalt mörklagt. Avbrottens längd och sjukhusets
arbetsförhållanden är emellertid för närvarande icke sådana, att
behov av reservkraftsaggregat föreligger. Däremot erfordras momentan
reservbelysning, som kan matas från batterier. Vidare är den nuvarande
alar manläggningen fullständigt uttjänad och omfattar icke heller alla delar
av sjukhuset. En helt ny alarmanläggning behöver därför utföras. I samband
med vissa ombyggnader inom avdelningarna 4 och 5 kommer reservbelysningsanläggningen
och den nya alarmanläggningen att påbörjas. Det

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

är angeläget, att detta arbete fortsättes, så att kompletta anläggningar erhållas.
Vidare är det önskvärt, att båda anläggningarna utföres samtidigt,
varigenom kostnaden för efterlagningar blir mindre.

Reservbelysningsanläggningen har kostnadsberäknats till 9 000 kronor
och alar manläggningen till 4 000 kronor.

Kostnaderna för de elektriska arbetena vid sjukhuset för nästa budgetår
uppgå sålunda till (47 000 + 9 000 + 4 000) 60 000 kronor.

Salberga sjukhus. Den nuvarande transformatoranläggningen vid sjukhuset
utgöres av högspänningsställverk med en transformator om 125 kVA.
Sjukhusets belastning uppgår för närvarande till cirka 100 kVA. På grund
av nyinstallationer stiger effektuttagningen, varför transformatorn kommer
att bli överbelastad. Då någon reserv ej finns för transformatorn, kan emellertid
någon överbelastning ej tillåtas. För att möjliggöra en framtida övergång
till 380/220 V bör en erforderlig ny transformator om 200 kVA utföras
omkopplingsbar till denna spänning. Kostnaderna för anskaffning av ny
transformator jämte tillhörande utrustning i högspänningsställverk m. m.
har beräknats till sammanlagt 15 000 kronor.

Ytterbelysningen inom sjukhusområdet är högst otillfredsställande. Antalet
ljuspunkter är för litet och avståndet mellan de befintliga ljuspunkterna
för stort. Att komplettera det befintliga nätet i erforderlig omfattning
är ej möjligt. I stället måste ett helt nytt nät för ytterbelysningen anläggas.
Kostnaderna för en komplett sådan anläggning inom hela sjukhusanläggningens
område samt området intill personalbostäderna uppgår till cirka
54 000 kronor. Anläggningen föreslås bli uppdelad i tre etapper. Kostnaderna
bör fördelas med 20 000 kronor på första etappen för nästa budgetår och
17 000 kronor på envar av de två senare etapperna.

För nästa budgetår bör sålunda anvisas (15 000 + 20 000) 35 000 kronor
för elektriska arbeten vid sjukhuset.

Sidsjöns sjukhus. Inom bostadsområdena vid sjukhuset är distributionssystemet
utfört med friledningar på trästolpar. Ledningsstolparna har utsatts
för rötangrepp. Enligt verkställd utredning om distributionsnätens
renovering bör de nuvarande friledningsnäten slopas och ersättas med jordkablar.
Totala anläggningskostnaderna har beräknats till 60 000 kronor.
För arbetenas påbörjande anvisades för innevarande budgetår 43 000 kronor,
avseende en första etapp, som omfattar sjukhusets norra bostadsområde.
För återstående arbeten, avseende bostadsområdet för ogift personal,
erfordras således (60 000 — 43 000) 17 000 kronor.

Ytterbelysningen inom bostadsområdena är otidsenlig. Inom det centrala
området vid paviljongerna är den nuvarande ytterbelysningen med armaturer
på byggnaderna otillfredsställande och utefter vissa vägar saknas belysningsanordningar.
Omläggningen av ytterbelysningen är beroende av de
allmänna distributionsnätens renovering och arbetena måste därför såsom
hittills samordnas. De erforderliga nya ytterbelysningsanläggningarna har
beräknats draga en totalkostnad av 75 000 kronor. För arbetenas påbörjande
anvisades för innevarande budgetår 23 000 kronor, avseende en första etapp,
som omfattade det norra bostadsområdet. Etapp 2 bör i likhet med distributionsnätets
renovering omfatta bostadsområdet för ogift personal. Härför
erfordras 19 000 kronor.

För utförande av de föreslagna elektriska arbetena vid sjukhuset bör
sålunda anvisas sammanlagt (17 000 + 19 000) 36 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1957

Frösö sjukhus. De befintliga transformatorstationerna vid sjukhuset saknar
för närvarande reservaggregat. Enligt företagen utredning krävs att två
nya transformatorer anskaffas. För säkerställande av sjukhusets kraftförsörjning
vid uppkommande driftsavbrott är det nödvändigt, att dessa reservmöjligheter
finns att tillgå.

Kostnaderna för två reservtransformatorer inklusive anslutningsarbeten
har beräknats till 15 000 kronor, vilket belopp bör anvisas för nästa budgetår.

Umedalens sjukhus. Inom vissa delar av sjukhusområdet är den befintlig3
ytterbelysningen otillräcklig. Belysningen manövreras med ett flertal
kopplingsur och en del väggarmaturer tändas manuellt. Ny belysning bör
ordnas utefter de reguljära trafiklederna. Vidare bör belysningen inom det
centrala sjukhusområdet med tillhörande bivägar kompletteras och utökas.
Kostnaderna har beräknats till 30 000 kronor, inklusive grävning och igenfyllning
av kabelgravar. De sistnämnda arbetena kan dock delvis utföras
av sjukhusets personal. Det erforderliga medelsbeloppet för ifrågavarande
elektriska arbeten vid sjukhuset kan härigenom reduceras till 25 000 kronor
för nästa budgetår.

Furunäsets sjukhus. Sjukhusets mottagningsstation för elektrisk kraft
är nu utrustad med två transformatorer om totalt 380 kVA, för vilka medel
anvisats för innevarande budgetår. Till följd av sjukhusets om- och utbyggnad
beräknas kraftuttaget från stationen komma att uppgå till 300 kW.
Nuvarande transformatorreserv är således liten och kommer att framdeles
helt förbrukas. Med hänsyn härtill föreslås, att en reservtransformator om
förslagsvis 300 kVA anskaffas och installeras. Kostnaderna härför har
beräknats till 14 000 kronor.

Driftstemperaturen på de nuvarande transformatorerna är alltför hög
beroende på otillräcklig kylning. För att avhjälpa detta bör en fläkt installeras
i en utsugningsöppning i taket. Kostnaderna härför uppgår till 1 000
kronor.

1 samband med sjukhusets renovering har transportkulvertar anordnats
mellan olika delar av huvudbyggnaden. Önskemål har framställts om att
anordningar för s. k. nödbelysning bör finnas i kulvertarna. Det har uppgivits,
att det vid förekommande strömavbrott är förenat med stora svårigheter
att utrymma patienter och personal, som då befinner sig i kulvertarna.
Sjukhusets geografiska läge medför med hänsyn till kyla och mörker
betydande olägenheter för kommunikationer ovan mark. Kommittén föreslår,
att anordningar för nödbelysning utföres. Kostnaderna har beräknats
till 6 000 kronor.

För angivna elektriska arbeten vid sjukhuset bör sålunda för nästa budgetår
anvisas (14 000 + 1 000 + 6 000) 21 000 kronor.

För elektriska arbeten vid vissa statens sinnessjukhus skulle alltså för
nästa budgetår erfordras sammanlagt (30 000 + 10 000 + 22 000 + 6 000 +
14 000 + 40 000 + 57 000 + 55 000 + 40 000 + 50 000 + 81 000 + 55 000 +
25 000 + 60 000 + 35 000 + 36 000 + 15 000 + 25 000 + 21 000) 677 000
kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957 85

Utredningsmedel

Medelsbehovet för kommitténs verksamhet under nästa budgetår har
kommittén beräknat till 250 000 kronor.

Departementschefen

Vid anmälan i årets statsverksproposition av anslaget till statens sinnessjukhus:
avlöningar erinrade jag om att den omfattande upprustning, som
sedan ett antal år tillbaka pågått inom sinnessjukvården, tidigare följt en
av 1950 års riksdag godkänd generalplan. Sedan denna plan befunnits otillräcklig
gäller numera en av 1956 års riksdag godkänd reviderad generalplan
för modernisering och utbyggnad av de statliga sinnessjukhusen.
Den nya planen är avsedd att tjäna som en allmän riktlinje för det framtida
utbyggandet av dessa sjukhus. Denna reviderade generalplan innebär, att
t. o. in. budgetåret 1966/67 ytterligare omkring 3 000 vårdplatser kommer
att inrättas utöver de 18 000, som förutsattes i 1950 års generalplan. För att
tillgodose detta platsbehov kommer åtminstone fyra nya sinnessjukhus utöver
de tre nya som förutsattes i 1950 års plan att inrättas. Av dessa beräknas
Gullberna sjukhus i Karlskrona kunna tagas i bruk redan under innevarande
år. Första etappens omkring 400 platser torde sålunda kunna börja
beläggas senast under loppet av april månad medan återstående cirka 400
platser beräknas vara färdigställda omkring årsskiftet 1957/58. Vidare kommer
en del nu befintliga sjukhus alt läggas ned medan övriga äldre sjukhus
skall moderniseras och upprustas. Totalkostnaderna för byggnadsåtgärderna
enligt planen har beräknats till 495 miljoner kronor.

I anslutning till de nämnda generalplanerna har en omfattande upprustning
av sinnessjukvården pågått sedan flera år tillbaka. Under femårsperioden
närmast efter antagandet av 1950 års generalplan, åren 1951—1955, har
platsantalet vid de statens sinnessjukhus, som är avsedda för egentligt sinnessjuka,
ökat från 18 104 den 31 december 1950 till 19 125 vid motsvarande
tid år 1955 eller med 1 021 vårdplatser. Under år 1956 tillkom ytterligare
192 platser. Att förhållandena på detta område ännu är långt ifrån
tillfredsställande framgår emellertid bl. a. av de nuvarande beläggningsförhållandena
på sinnessjukhusen. Vid de statliga sinnessjukhus, vilka ej uteslutande
är avsedda för psykiskt efterblivna, utgjorde medelbeläggningen
under år 1955 omkring 21 600 patienter, överbeläggningen uppgick till
cirka 2 800 eller något mer än 15 procent men steg vid vissa sjukhus till
närmare 38 procent. Samtidigt var mer än 1 500 sinnessjuka anmälda som
exspektanter till plats på sinnessjukhusen. Medelbeläggningen på de cirka
2 080 platserna vid sjukhusen för psykiskt efterblivna utgjorde omkring
2 130 medan antalet exspektanter uppgick till 418. Platsbehovet för sistnämnda
patientkategori har enligt den utredning, som låg till grund för

Kungl. Maj. ts proposition nr 103 år 1957

1955 års riksdags beslut om upprustning av denna vårdgren, beräknats till
omkring 3 800 (bortsett från blinda, döva och epileptiker). Upprustningen
har emellertid icke endast avsett inrättandet av nya platser. Gamla vårdpaviljonger
har byggts om, sjukhus har försetts med moderna medicinska
centra och även andra serviceanordningar vid sjukhusen har nybyggts eller
förbättrats. Ofta har en om- eller utbyggnad av panncentral eller ekonomilokaler
varit en förutsättning för den renovering eller utökning av vårdavdelningarna,
som avsetts i generalplanen, varför en förhållandevis stor
del av upprustningskostnaderna under denna tid belöpt på dylika anläggningar.
Totalt har under budgetåren 1950/51—1956/57 till upprustning och
utbyggnad av sinnessjukvården anvisats cirka 164 750 000 kronor.

Trots den omfattande upprustning, som sålunda redan skett, är läget
alltjämt otillfredsställande. Detta gäller icke endast, som redan nämnts,
tillgången på platser. Härtill kommer att lokalerna på många av de äldre
sinnessjukhusen ofta är omoderna, otrivsamma och tungskötta. Avdelningar
och patientrum är för stora och medger ej en angelägen differentiering
av patienterna. Icke heller utrymmena för diagnostik och behandling
in. in. tillfredsställer nutida krav.

Det sagda belyser angelägenheten av att den materiella upprustningen av
sinnessjukvården fortsätter i snabbast möjliga takt. De av kommittén för
sinnessjukvårdens utbyggande nu framlagda byggnadsförslagen förutsätter
en medelsanvisning för nästa budgetår om sammanlagt 34 053 000 kronor.
Förslagen innebär beträffande de befintliga sjukhusen bl. a., att fyra nya
vårdpaviljonger skulle uppföras och en befintlig renoveras. Antalet vårdplatser
skulle därigenom öka med 236. I fråga om de beslutade nya sinnessjukhusen
i Falköping och Örebro beräknas byggnadsarbetena kunna påbörjas
under år 1957 — Falköpingssjukhuset redan denna vår — medan
för det likaledes beslutade sjukhuset i Bollnäs vissa förberedande yttre arbeten
beräknas kunna igångsättas. Tillkomsten av dessa tre sjukhus kan
beräknas medföra ett platstillskott av (784 + 780 + 700) 2 264 vårdplatser.
Kommittén har vidare föreslagit, att principbeslut nu fattas om uppförande
av ett nytt sinnessjukhus i Stockholms län. Förslag har även framlagts i
fråga om bl. a. planläggningen av nya sinnessjukhus och sinnessjukvårdens
organisation i Mälarlänen samt om förläggningen av det av 1955 års riksdag
beslutade nya sjukhuset i Mellansverige för vård av sådana höggradigt
psykiskt efterblivna, som tillika är svårskötta.

Vad först angår planläggningen av nga sinnessjukhus vill jag erinra om
att jag vid anmälan föregående år av den reviderade generalplanen för sinnessjukvårdens
upprustning förklarade mig icke vara beredd att då taga
ställning till byggnadskommitténs förslag vare sig i fråga om platsfördelningen
eller om vårdavdelningarnas storlek. Förslagen borde i dessa hänseenden
överarbetas. Kommittén har nu ifrågasatt om den hittills gängse
uppdelningen på avdelningar för lugna, halvoroliga och oroliga patienter

Kungl. Maj. ts proposition nr 103 år 1957

verkligen är vårdtekniskt befogad. Det har vidare synts ogörligt att på ett
tillfredsställande sätt beräkna vårdbehovet för de olika patientgrupperna.
Med hänsyn härtill och då kommittén ansett de för varje kategori lämpade
terapeutiska uppgifterna mindre vara beroende av avdelningarnas storlek
än av personaltillgång och inre organisation, förordar kommittén, att vid
sjukhusen inrättas vårdavdelningar av enhetlig typ med 30 vårdplatser i
varje avdelning. Patienterna skulle emellertid kunna uppdelas i två vårdgrupper
om 16 respektive 14 platser. Vidare har bl. a. lokalerna för
diagnostik och behandling utökats, särskilt med hänsyn till den öppna vårdens
krav. I anslutning härtill har för att möjliggöra en samordning av de
nya sinnessjukhusens utformning och planläggning utarbetats ett gemensamt
lokalprogram för ett sjukhus med omkring 800 vårdplatser.

Det nya lokalprogrammet synes såvitt angår vårdavdelningarna tillgodose
de synpunkter som i detta hänseende framfördes vid 1956 års riksdag. Genom
den enhetliga avdelningstypen torde uppnås såväl önskvärd elasticitet
i fråga om avdelningarnas storlek som rimliga krav på att tillfredsställande
ordna den synnerligen viktiga differentieringen. Framtida förändringar i
klientelets sammansättning torde sålunda, särskilt som möjligheter föreligger
att uppdela avdelningarna på två självständiga vårdgrupper, icke medföra
några svårigheter. Vidare måste den enhetliga avdelningstypen komma att
medföra en förenkling av planeringsarbetet och därmed en förkortning av
byggnadstiden. Ur kostnadssynpunkt ställer sig den nya typen fördelaktig.
Platskostnaden, som i propositionen nr 106/1956 för nya platser vid befintliga
sjukhus uppskattats till 22 000 kronor enligt prisläget år 1954, beräknas
sålunda för nu föreslagna motsvarande platser till mellan 24 300 och 25 500
kronor (bortsett från yttre arbeten). Med hänsyn till inträffad allmän byggnadskostnadsstegring
och den högre vårdstandarden i de nya paviljongerna
har den beräknade platskostnaden faktiskt minskat. Å andra sidan torde
personalbehovet för ett sjukhus med 780 vårdplatser komma att öka från
för Gullbernasjukhuset beräknade 284 till 290 under förutsättning att
patientfördelningen är densamma. Antalet patienter per befattningshavare
skulle därvid minska från 2,75 till 2,68. Ökningen är sålunda förhållandevis
obetydlig.

Även i fråga om lokaler för diagnostik och behandling in. in. har i det
nu framlagda förslaget beaktats vid 1956 års riksdag framställda synpunkter.
I överensstämmelse med vad därvid anförts har sålunda för dessa ändamål
beräknats ökade utrymmen, vilket givetvis kommer att medföra en
viss ökning av byggnadskostnaderna. I likhet med medicinalstyrelsen, centrala
sjukvårdsberedningen och mentalsjukvårdsdelegationen har jag emellertid
ansett mig i huvudsak kunna godtaga förslaget i dessa delar. Frågan
om undervisningslokalernas omfattning synes dock böra ytterligare utredas.
Med det sagda har jag icke tagit ställning till frågan om behovet av
personal av olika kategorier. Denna fråga torde böra prövas i annat sammanhang.

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

Beträffande de för sjukhusens driftverkstäder avsedda utrymmena synes
lokalprogrammet innebära en betydande överdimensionering. Snickeri- och
måleriverkstäderna avses sålunda för vardera 10 arbetsplatser och för
mureriarbete skulle anställas 5 man. Jag vill i dessa hänseenden starkt
understryka vad centrala sjukvårdsberedningen anfört. Det synes vara
tveksamt huruvida sjukhusen i den utsträckning kommittén förutsatt skall
vara självförsörjande på alla dessa områden. I stället bör möjligheterna
att härför utnyttja entreprenörer på orten närmare utredas. Innan detta
skett är jag icke beredd att taga ställning till kommitténs förslag om nytt
program för driftverkstäderna vid sinnessjukhusen.

Medicinalstyrelsen har i detta sammanhang även berört frågan om den
lämpligaste storleken av ett sinnessjukhus och föreslagit försök med mindre
sjukhus om 350—400 vårdplatser i direkt anslutning till ett kroppssjukhus.
Jag vill härutinnan erinra om att jag vid anmälan föregående år av den
reviderade generalplanen framhöll bl. a., att mindre sjukhus borde eftersträvas.
I den mån ytterligare platsbehov förelåge, borde detta tillgodoses
genom en uppdelning av nya sjukhus, genom till sjukhusen anknutna
sekundäravdelningar eller genom anordnande av platser i annan lämplig
vårdform. I princip har jag således intet att erinra mot förslaget om mindre
sjukhus, vilket ju också enligt den gällande generalplanen kommer att
prövas i Borås. Såsom kommittén framhållit torde emellertid f. n. saknas
underlag för en bedömning av vilket platsantal som ur bl. a. kostnadssynpunkt
är lämpligast. Det är önskvärt, att denna fråga upptages till närmare
behandling av byggnadskommittén innan man i övrigt frångår den
för nu föreslagna sjukhus avsedda storleksordningen av omkring 800 vårdplatser.

Även frågan om sinnessjukvårdens organisation i Målarlänen upptogs till
behandling vid föregående års riksdag, varvid jag förklarade mig icke beredd
att då taga ställning till densamma. Kommitténs nu framlagda förslag
innebär, att Västmanlands län, som tidigare avsetts skola tillsammans med
Uppsala län bilda ett upptagningsområde, skall utgöra eget upptagningsområde.
I stället sammanföres Uppsala län och norra delen av Stockholms
län till ett upptagningsområde för Ulleråkers sjukhus. För återstoden av
Stockholms län, som skall bilda ett särskilt upptagningsområde, föreslås,
i enlighet med vad som förutsattes redan i 1950 års generalplan, att principbeslut
nu fattas om inrättande av ett nytt sinnessjukhus, förlagt till
mellersta länsdelen. På längre sikt räknar kommittén med att ytterligare
ett för södra länsdelen avsett sjukhus kan komma att erfordras. Frågan
om sinnessjukvårdens organisation i Södermanlands län har tills vidare
lämnats öppen i avbidan på närmare utredning om den framtida användningen
av Sundby sjukhus.

För egen del kan jag i huvudsak ansluta mig till kommitténs nu framlagda
förslag såsom innebärande en rationell lösning av denna organisa -

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

tionsfråga. Detta innebär alltså bl. a., att generalplanen bör kompletteras
med ett sinnessjukhus i Västmanlands län. Jag vill dock framhålla, att
platsantalet vid Ulleråkers sjukhus, som i den reviderade generalplanen
upptagits till 1 253, då blir för stort och därför bör omprövas. Upptagningsområdets
storlek motiverar knappast ett högre vårdplatsantal än 800
å 900, ett antal som även, enligt vad medicinska fakulteten i Uppsala framhållit,
torde vara tillräckligt för att tillgodose undervisningens och forskningens
intressen. Det hade givetvis varit önskvärt, att också frågan om
sinnessjukvårdens organisation i Södermanlands län nu kunnat prövas.

I avbidan på utredningen rörande Sundby sjukhus’ framtida användning
torde nu endast böra uttalas, att länet lämpligen bör utgöra eget upptagningsområde.

Det nija sinnessjukhuset i Stockholms län skulle enligt den reviderade
generalplanen omfatta 830 vårdplatser, men har nu föreslagits skola minskas
till 780. Såsom kommittén framhållit föreligger stora svårigheter att
nu bedöma det framtida vårdbehovet inom detta län. Enligt nämnda generalplan
uppskattades vårdbehovet i hela länet år 1970 till omkring 1 260
medan landstinget enligt en nyligen företagen utredning funnit 1 667 platser
erforderliga, vari dock inräknats även de s. k. lättskötta sinnessjuka.
Även om cirka 300 platser kommer att disponeras vid Ulleråkers sjukhus,
torde sålunda ett sjukhus om 780 vårdplatser icke komma att bli överdimensionerat.
Med hänsyn härtill och då ett högre platsantal icke synes
önskvärt ur vårdsynpunkt, torde detsamma kunna tjäna som utgångspunkt
för det fortsatta planeringsarbetet. Härvid bör prövas om i sjukhuset skall
ingå en klinikavdelning eller om motsvarande platser bör användas för
annat ändamål eller utgå. Jag förordar vidare, att sjukhuset, såsom kommittén
föreslagit, förlägges till Upplands Väsby på ett av landstinget kostnadsfritt
upplåtet markområde i nära anslutning till Löwenströmska lasarettet.
En förutsättning härför bör dock vara att lasarettet utbygges i föreslagen
omfattning. För ytterligare utredning rörande sinnessjukhusets närmare
planläggning och utformning bör anvisas 150 000 kronor. Samråd
bör i dessa frågor äga rum med landstinget.

Beslut om inrättande av de tre nya sinnessjukhusen i Skaraborgs, Örebro
och Gävleborgs län har tidigare fattats av riksdagen. I fråga om de båda
förstnämnda sjukhusen har kommittén nu framlagt förslag rörande bl. a.
deras närmare planläggning och utformning medan beträffande sistnämnda
sjukhus kommittén hemställer om anvisande av medel för markförvärv
in. in. samt för fortsatt projektering och vissa yttre arbeten. Sjukhuset i
Skaraborgs län, som skall förläggas till Falköping, skulle enligt den reviderade
generalplanen omfatta 828 vårdplatser. I propositionen nr 106/1956
förordade jag emellertid, att möjligheterna att minska platsantalet till 768
borde beaktas vid utformningen. Kommittén har nu föreslagit, att sjukhuset
skall omfatta 784 vårdplatser, varav 64 vid eu klinikavdelning, vilket förslag

Kungl. Maj. ts proposition nr 103 år 1957

synes kunna godtagas. Totalkostnaderna exklusive personalbostäder beräknas
till 31 miljoner kronor eller cirka 39 000 kronor per vårdplats, vilket
i stort sett motsvarar den i generalplanen beräknade, om hänsyn tages till
därefter inträffad allmän byggnadskostnadsstegring. Då sjukhuset skall
organiseras i överensstämmelse med det lokalprogram, för vilket tidigare
redogjorts, har jag icke funnit anledning till annan erinran mot förslaget
än vad som framgår av mitt tidigare ställningstagande i dessa frågor.
Medicinalstyrelsen har i detta sammanhang ifrågasatt om icke en fördelning
av kostnaderna för klinikavdelningen mellan staten och vederbörande
landsting borde upptagas till övervägande. För egen del vill jag framhålla,
att kliniken torde komma att i viss utsträckning få mottaga ett klientel,
som icke bör vårdas på sjukhus med retentionsrätt. Den kommer därför
att i någon mån fungera som en lasarettspsykiatrisk avdelning. Förslaget
har tillstyrkts av landstinget, som emellertid avser att också inrätta en
särskild lasarettspsykiatrisk avdelning i Lidköping. Då vidare frågan om
fördelningen inom ett landstingsområde av platserna för mentalsjuka mellan
olika vårdformer, framförallt just mellan sinnessjukhusen och de
psykiatriska lasarettsklinikerna, prövas av mentalsjukvårdsdelegationen,
torde anordnandet av förevarande klinik närmast böra betraktas som
en utbyggd försöksverksamhet. Jag vill härvid bl. a. erinra om, att Kungl.
Maj:t genom beslut den 25 januari 1957 förordnat, att en vid Sidsjöns sjukhus
i Sundsvall befintlig upptagningspaviljong om 62 vårdplatser fr. o. in.
den 1 februari 1957 tills vidare t. o. in. den 30 juni 1958 försöksvis icke skall
vara sinnessjukhus. Med hänsyn till vad nu anförts och då klinikavdelningen
i Falköping givetvis, om behovet av akutplatser för egentligt sinnessjuka
visar sig större än beräknat, i första hand bör användas för sådant
ändamål, är jag icke beredd att nu pröva den av medicinalstyrelsen väckta
frågan.

Det nya sjukhuset i Örebro föreslås omfatta cirka 780 vårdplatser. Förslaget
innebär en minskning i förhållande till i generalplanen beräknat antal
med 20 men torde kunna godtagas. Mot förslagen om sjukhusets närmare
utformning och planläggning, som — bortsett från klinikavdelningen —
följer förut redovisade och för Falköpingssjukhuset i huvudsak godtagna
riktlinjer har jag intet annat att erinra än vad som följer av vad förut anförts
i dessa frågor. Också det av kommittén med Örebro stad preliminärt
slutna avtalet om marköverlåtelse m. in. har jag i huvudsak ansett mig
kunna tillstyrka. Storleken av de statliga bostadslånen måste dock bli beroende
av gällande bestämmelser om högsta belåningsvärden för bostadshus.
Kungl. Maj :t torde böra bemyndigas att godkänna avtalet med de
jämkningar, som på grund härav eller eljest kan befinnas erforderliga.

Det nya sjukhuset i Gävleborgs län skulle enligt beslut vid 1956 års riksdag
förläggas till Bollnäs. Vid mitt ställningstagande i denna fråga framhöll
jag dock, att en förutsättning härför vore, att bl. a. markfrågan kunde ord -

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

nas på ett tillfredsställande sätt. Det av kommittén med Bollnäs stad och
landskommun preliminärt träffade avtalet innebär bl. a., att staten förutom
markersättning med 230 000 kronor och bidrag till anläggande av
reningsverk för höggradig rening med 150 000 kronor — skall såsom bidrag
till kostnaderna för framdragande till sjukhusområdet av väg samt ledningar
för vatten och avlopp betala 170 000 kronor. Sistnämnda ersättningsfråga
bör omprövas av kommittén. Därest en godtagbar uppgörelse icke
kan komma till stånd, torde frågan ånyo få underställas riksdagen.

Vad härefter angår av kommittén framförda förslag till byggnadsåtgärder
vid de befintliga sinnessjukhusen förordar jag, att tre nya paviljonger vid
Birgittas och en vid Mariebergs sjukhus påbörjas under nästa budgetår
samt att en paviljong vid Restads sjukhus renoveras. Paviljongen vid
Mariebergs sjukhus har visserligen icke förutsatts i gällande generalplan
men detta förslag synes innebära en rationellare lösning med hänsyn till
de betydande kostnaderna för renovering av den i planen upptagna paviljongen
nr 17. Dessa förslag innebär ett nettotillskott med sammanlagt
236 vårdplatser. Jag vill i detta sammanhang framhålla angelägenheten av
att man vid den fortsatta upprustningen i första hand söker tillgodose det
stora behovet av ytterligare vårdplatser genom att giva prioritet åt i generalplanen
upptagna projekt, som medför platsökning. Möjligheterna härtill bör
vara väsentligt större sedan ställning tagits till den nya enhetliga vårdavdelningstypen,
vilken bör medföra förenklingar ur både planerings- och byggnadsteknisk
synpunkt. Jag vill i anslutning härtill förorda, att för de redan
av 1956 års riksdag beslutade vårdpaviljongerna vid S:t Jörgens och Furunäsets
sjukhus anvisas tillhopa ytterligare 500 000 kronor utöver vad kommittén
föreslagit för att möjliggöra en forcering av dessa angelägna byggnadsarbeten.

Vid S:ta Maria sjukhus torde lokaler för undervisning böra anordnas.
Innan medel ställs till förfogande av Kungl. Maj:t, bör dock prövas, om
detta ej kan ske i befintlig byggnad.

Vid S:t Jörgens sjukhus bör i enlighet med kommitténs förslag uppföras
nybyggnad för administration och medicinskt centrum in. in. Till den i
anslutning härtill föreslagna samlingssalen är jag dock icke beredd att nu
taga ställning.

Beträffande den av kommittén föreslagna ombyggnaden av paviljong K 10
vid Restads sjukhus vill jag framhålla, att platsantalet — två s. k. dubbelavdelningar
om vardera 50 vårdplatser — kan synas väl högt. På av kommittén
anförda skäl har jag emellertid funnit mig kunna godtaga en sådan
utformning av paviljongen.

Till frågan huruvida vissa panncentraler bör förses med oljeeldning eller
anordningar för eldning med fasta bränslen bör det ankomma på Kungl.
Maj:t att efter framställning från byggnadsstyrelsen taga ställning.

Kostnaden för den av kommittén föreslagna ombyggnaden av gamla admi -

Kungl. Mcij:ts proposition nr 103 år 1957

nistrationsbyggnaden vid Ulleråkers sjukhus synes förhållandevis hög. Då
emellertid enligt vad jag inhämtat byggnaden utgör byggnadsminnesmärke
och icke får rivas samt densamma redan delvis användes för bostadsändamål,
har jag ansett mig kunna godtaga förslaget. För vissa yttre arbeten
vid Sundby sjukhus bör anvisas ett från 26 000 till 20 000 kronor reducerat
belopp. Med hänsyn till vad jag tidigare anfört i fråga om sjukhusens verkstäder
kan jag icke förorda, att medel nu anvisas för en verkstadsbyggnad
vid Birgittas sjukhus (475 000 kronor). Jag har icke heller ansett mig
kunna förorda, att medel nu anvisas för uppförande vid S:t Lars’ och Umedalens
sjukhus av byggnader för garage, förråd och verkstäder m. m.
(225 000 resp. 330 000 kronor), vid sistnämnda sjukhus av ett växthus
(100 000 kronor) samt vid Sidsjöns sjukhus av ett bostadshus (360 000
kronor). Sistnämnda fyra byggnadsobjekt torde i stället böra upptagas
såsom sysselsättningsarbeten, varvid dock planerna för bostadshuset vid
Sidsjöns sjukhus först torde böra överarbetas. Dessa arbeten bör alltså, för
den händelse riksdagen intet har att erinra häremot, i händelse av ett försämrat
arbetsmarknadsläge få sättas i gång med utnyttjande av den av riksdagen
äskade fullmakten för Kungl. Maj :t att meddela beslut om utförande
av arbeten för sysselsättning av arbetslösa. För att detta skall vara praktiskt
möjligt fordras en ytterligare bearbetning av byggnadshandlingarna.
Jag föutsätter, att de kostnader, som föranledes härav, får bestridas med
anlitande av nämnda fullmakt.

Vissa av de föreslagna elektriska arbetena synes närmast vara att hänföra
till underhållsarbeten. Jag förordar därför, att medelsanvisningen för
ändamålet begränsas från 677 000 till 670 000 kronor.

Det mellan kommittén och Växjö stads drätselkammare preliminärt
slutna avtalet om anslutning av S:t Sigfrids sjukhus till stadens avloppssystem
anser jag mig kunna biträda. Kungl. Maj:t bör därför bemyndigas
godkänna detsamma.

I övrigt anser jag mig kunna godtaga kommitténs förslag såväl med avseende
på byggnadsföretagens utformning som kostnadsberäkningarna,
vilka såvitt avser nya ändamål grundar sig på prisläget den 1 juli 1956.
Jag förutsätter därvid, att alla de möjligheter till besparingar, som kan föreligga
beträffande planerade byggnadsföretag, tillvaratages. Jag vill i detta
sammanhang understryka, att kostnaderna för några av de föreslagna nya
bostadshusen synes vara alltför höga, varför i fortsättningen alla ansträngningar
bör inriktas på att bringa dessa kostnader i närmare överensstämmelse
med de belåningsvärden, som Kungl. Maj :t fastställt för egnahemslån
till en- och tvåfamilj shus eller andra bostadslån. Vidare torde gällande
normer för tillhandahållande av bostäder böra överses.

Medelsbehovet för kommitténs verksamhet beräknar jag liksom kommittén
till oförändrat 250 000 kronor.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat skulle anslaget för nästa budgetår

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1957

behöva upptagas till (34 053 000 + 500 000 — 6 000 — 475 000 — 225 000 —
330 000 — 100 000 — 360 000 — 7 000) 33 050 000 kronor. Härav belöper
21 490 000 kronor på vårdpaviljonger, varav 8 300 000 kronor för nybyggnader,
2 015 000 kronor på administrations- och behandlingslokaler,
3 440 000 kronor på ekonomibyggnader o. dyl., 2 120 000 kronor på personalbostäder
och 3 985 000 kronor på övriga arbeten.

Vad härefter angår kommitténs förslag i fråga om det för vissa höggradigt
psykiskt efterblivna avsedda sjukhuset i Mellansverige vill jag erinra
om att beslut om dess inrättande fattades redan vid 1955 års riksdag, varvid
frågan om bl. a. dess förläggningsort senare skulle underställas riksdagens
prövning. Kommittén har i denna fråga redovisat fyra olika alternativ,
nämligen Köping, Sala, Uppsala och Västerås. Sistnämnda alternativ har
dock av ekonomiska skäl icke ansetts böra komma i fråga. Beträffande
lämpligheten av övriga förläggningsplatser har under remissbehandlingen
rått delade meningar. Medicinalstyrelsen, universitetskanslern och de medicinska
fakulteterna samt mentalsjukvårdsdelegationen har med hänsyn till
undervisningens och forskningens intressen förordat Uppsala, vilket dock
arbetsmarknadsstyrelsen avstyrkt ur allmänna lokaliserings- och arbetskraftssynpunkter.
Ur bl. a. sistnämnda synpunkter har arbetsmarknadsstyrelsen
och länsstyrelsen i Västmanlands län ansett Sala vara att föredraga
framför Köping. Länets landsting har ansett Köping och Sala likvärdiga
såsom förläggningsplatser. Kommittén — som beretts tillfälle att yttra
sig med anledning av vad i utlåtandena anförts — har vidhållit att sjukhuset
bör förläggas till Köping och har med staden träffat preliminärt avtal
om markupplåtelse för en kostnad av 500 000 kronor. Efter samråd med
mentalsjukvårdsdelegationen har dock härutöver föreslagits, att en mindre
avdelning om 80 vuxna förlägges till Uppsala, lämpligen tillsammans med
en barnavdelning om 130 platser för samma klientel.

För egen del vill jag till en början erinra om att det mellansvenska sjukhuset
enligt för 1955 års riksdag redovisade förslag skulle omfatta cirka
700 platser, därav omkring 300 platser för barn, jämte eventuellt en avdelning
för höggradigt vanföra om cirka 280 platser eller tillhopa 980 platser.
Därvid förutsattes av kommittén, att också vid Umedalens sjukhus
skulle inrättas en avdelning om cirka 100 platser för höggradigt efterblivna.
Till frågan om inrättandet av sistnämnda båda avdelningar förklarade jag
mig icke beredd att då taga ställning. Barnplatserna bör, såsom jag framhöll
redan då, fördelas på flera sjukhus. Kungl. Maj:t har sålunda genom
beslut den 29 juni 1956 uppdragit åt kommittén att utreda frågan om
förläggande till Vipeholms sjukhus av en sådan avdelning. Övriga barnavdelningar
bör såsom även kommittén förutsatt förläggas till andra sjukhus
och icke anordnas vid det nu ifrågavarande mellansvenska sjukhuset.
Den planerade avdelningen vid Umedalens sjukhus synes böra reserveras
för sinnessjukvårdens behov. Platser för höggradigt vanföra bör icke för -

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

läggas till plats utan ortopedisk lasarettsavdelning eller vanföreanstalt.
Möjligheterna att uppdela avdelningen för vanföra på flera smärre synes
böra undersökas, varvid såsom lämpliga förläggningsplatser kan ifrågakomma
exempelvis Lund, Örebro, Uppsala eller Härnösand. Om av mig
i det följande framlagt förslag beträffande användningen av Kronprinsessan
Victorias kustsanatorium kan genomföras vinnes även en betydande lättnad
i platsbehovet för detta klientel. I enlighet med det anförda bör det
fortsatta planeringsarbetet sålunda inriktas på ett till omkring (980 — 300
— 280 + 100) 500 vårdplatser reducerat sjukhus.

I likhet med kommittén kan jag icke tillstyrka, att detta sjukhus förlägges
till Uppsala. De undervisnings- och forskningssynpunkter, som åberopats
till stöd för förslaget härom, torde bli tillräckligt tillgodosedda genom
kommitténs förslag att förlägga en mindre avdelning om 80 vuxna
jämte 130 barn till nämnda stad. Detta förslag synes i och för sig väl motiverat.
Undervisningens och forskningens krav bör emellertid tills vidare i
första hand tillgodoses vid det redan befintliga för samma klientel avsedda
Vipeholms sjukhus i Lund. Med hänsyn härtill och då det redan beslutade
sjukhuset i Mellansverige i första hand bör komma till stånd, är jag icke
beredd att nu taga ställning till detta förslag.

I fråga om förläggningen av sjukhuset vill jag framhålla, att såväl Köping
som Sala ur medicinska synpunkter torde vara likvärdiga. I båda städerna
finns normallasarett och avståndet till Västerås för specialistsamarbele
är praktiskt taget detsamma. Därest en mindre enhet inrättas i Uppsala
är emellertid Salas läge bättre. Även ur geografiska och kommunikationssynpunkter
torde Sala med hänsyn till upptagningsområdet vara att
föredraga. Ur allmänna lokaliserings-, arbetsmarknads- och bostadsförsörjningssynpunkter
synes mig en förläggning till Sala innebära vissa fördelar.
Möjligheterna att vid en förläggning av sjukhuset till Sala genom samarbete
med Salberga sjukhus göra vissa besparingar såväl ifråga om investeringar
som då det gäller driften bör också beaktas. Salberga sjukhus
omfattar f. n. omkring 330 vårdplatser men skall enligt gällande generalplan
reduceras till 222 eller, om också en barnavdelning förlägges dit, 280
platser. Även om eu sammanslagning av de båda sjukhusen skulle komma
att ske — en fråga till vilken jag icke nu är beredd att taga ställning —
synes en sjukhusanläggning på omkring (500 + 286) 786 vårdplatser kunna
godtagas. Sala stad har erbjudit sig att för ändamålet kostnadsfritt upplåta
erforderlig mark och har därvid framfört tre alternativa områden. Av
dessa ligger ett i direkt anslutning till Salberga sjukhus. Staden har vidare
ställt i utsikt kostnadsfri anslutning av det blivande sjukhusområdet
till stadens ledningar för vatten och avlopp.

Med hänsyn till vad nu anförts har jag funnit övervägande skäl tala
för att det nya sjukhuset förlägges till Sala. Kommittén bör därför vidtaga
åtgärder för förvärv av lämpligt område i staden. .lag förordar att

Kungl. Mnj:ts proposition nr 103 år 1957

Kungl. Maj:t bemyndigas att — under förutsättning att en för staten godtagbar
överenskommelse kan komma till stånd — godkänna därav föranledda
avtal. Skulle så icke kunna ske bör Kungl. Maj :t för att icke ytterligare
fördröja sjukhusets tillkomst äga besluta om dess förläggning till
annan lämplig ort, främst Köping. Eventuella uppkommande kostnader
härför torde tills vidare få bestridas med anlitande av under anslaget tillgängliga
medel.

II. Bidrag till vissa ombyggnadsarbeten m. m. vid Kronprinsessan
Victorias kustsanatorium i Barkåkra

Förslag

Kungl. Maj:t uppdrog den 29 juni 1956 åt medicinalstyrelsen att i samråd
med statens kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande utreda frågan
om provisoriska åtgärder för att, i avbidan på genomförande av den av 1955
års riksdag beslutade upprustningen och utbyggnaden av de statliga sinnessjukhusen
för psykiskt efterblivna, öka tillgången på platser och förbättra
differentieringsmöjligheterna vid dessa sjukhus samt att till Kungl.
Maj :t inkomma med de förslag, vartill utredningen kunde föranleda.

I skrivelse den 15 februari 1957 har medicinalstyrelsen avgivit förslag
om användning av Kronprinsessan Victorias kustsanatorium i Barkåkra
för vård av vissa psykiskt efterblivna. Medicinalstyrelsen har härvid anfört
i huvudsak följande:

Fråga har redan tidigare uppkommit, huruvida med hänsyn till den märkbara
tendensen till sjunkande beläggning å kustsanatorierna behov föreligger
att framdeles bibehålla såväl Apelvikens kustsanatorium som Kronprinsessan
Victorias kustsanatorium i Barkåkra vid deras uppgift att tjäna
som vårdanstalter för kirurgisk tuberkulos, eftervård av barnförlamningspatienter
samt vissa ortopedfall. Enligt vad medicinalstyrelsen inhämtat
var den 1 februari 1957 vid Apelvikens kustsanatorium blott 169 av anstaltens
322 vårdplatser belagda (153 platser lediga), medan Kronprinsessan
Victorias kustsanatorium med 215 vårdplatser hade en beläggning av 116
patienter, varav 44 tuberkulosfall (99 platser lediga). Även om det icke
är möjligt att göra en tillförlitlig beläggningsprognos, torde man dock böra
räkna med att den kirurgiska tuberkulosen kommer alt fortsättningsvis
minska i frekvens. Behovet av vårdplatser för eftervård av faarnförlamningspatienter
växlar givetvis med epidemiernas uppträdande och befinner sig
för närvarande efter 3 år av låg poliofrekvens i ett bottenläge. Försök att
dirigera visst ortopedklientel till ifrågavarande anstalter har icke varit
framgångsrika. Vid eu begränsning av kuslsanatoriernas användning till
nuvarande klientel torde därför anstalternas vårdmöjligheter sannolikt icke
komina att helt utnyttjas, i varje fall ej mera permanent. Behov föreligger
emellertid samtidigt av ökade vårdmöjligheter för andra sjukdomsgrupper,
icke minst psykiskt efterblivna.

Med hänsyn härtill har i samband med framkomna förslag till om- och
tillbyggnad av Kronprinsessan Victorias kustsanatorium fråga väckts, huru -

Kungl. Maj. ts proposition nr 103 år 1957

vida sanatoriet ej lämpligen borde, i varje fall provisoriskt, kunna användas
för vård av vissa psykiskt efterblivna, varvid sanatoriets nuvarande
patienter i stället skulle kunna överföras till Apelvikens kustsanatorium.
Den kategori psykiskt efterblivna, som därvid närmast ansetts böra komma
i fråga är — bland annat på grund av anstaltens goda ortopediska utrustning
— sådana med ganska hög intelligensålder, som samtidigt är höggradigt
vanföra. Jämlikt lagen om undervisning och vård av vissa psykiskt
efterblivna föreligger icke någon skyldighet för landstingen att ansvara för
vården av dessa. Enligt av styrelsen genom cirkulärskrivelse den 2 februari
1957 inhämtade uppgifter rörande å statens sinnessjukhus för psykiskt
efterblivna ävensom å samtliga vård- och arbetshem för psykiskt efterblivna
befintligt antal höggradigt vanföra patienter uppgår detta antal vid de statliga
anstalterna till 78, vid plananstalterna till 390 och vid riksanstalterna
till 158. För eventuell överföring till Kronprinsessan Victorias kustsanatorium
torde av dessa böra i första band utväljas lämpligt antal sådana
barn och yngre patienter, där utsikterna till förbättring genom sjukgymnastik-
eller ortopedisk-kirurgisk behandling är goda.

Ett av arkitekterna N. I. Rosén och F. Bjurström tidigare framlagt ritningsförslag
till om- och tillbyggnad av Kronprinsessan Victorias kustsanatorium
har kostnadsberäknats till 1 744 000 kronor. Sedan användningen
av anstalten för psykiskt efterblivna aktualiserats, har möjligheterna undersökts
att inskränka ombyggnadsprogrammet till det därför nödvändiga. I
sådant hänseende har nämnda arkitekter till styrelsen inkommit med den
9 februari 1957 dagtecknade ritningar ävensom med kostnadsberäkning i
ämnet, slutande å 950 000 kronor. Dessa kostnader fördelar sig på följande
sätt: byggnadsarbeten 405 000 kronor, oförutsett och diverse 80 000 kronor,
VVS-installation 285 000 kronor, elinstallation 175 000 kronor och inredning
av badrum 5 000 kronor.

Enligt föreliggande förslag, vilket styrelsen för sin del anser sig kunna
tillstyrka, skulle byggnaden efter ombyggnaden komma att inrymma tillhopa
113 vårdplatser, varav i bottenvåningen 31 vårdplatser avsedda för
barn, i mellanvåningen två avdelningar med vardera 23 vuxna kvinnliga
patienter samt i övervåningen en avdelning med 19 och en avdelning med
17 vuxna manliga patienter. F. d. epidemisjukstugan avses komina till användning
såsom ett provisorium under pågående reparation i huvudbyggnaden
och beräknas då kunna bereda plats för cirka 25 barn. Sedan ombyggnadsarbetena
färdigställts i huvudbyggnaden synes man böra upptaga
frågan om användning av denna paviljong till förnyat övervägande i syfte
att utöka det totala platsantalet vid anstalten och därmed även nedbringa
driftkostnaderna.

För den föreslagna om- och tillbyggnaden beräknas byggnadstiden till
drygt 1 år. Enligt byggnadsplanerna skulle det underjordiska arbetet med
värmeanläggning och elinstallationer ta sin början den 1 oktober 1957,
medan det egentliga ombyggnadsarbetet, avseende östra delen av huvudbyggnaden,
skulle inledas omkring den 1 december 1957. Den 1 oktober
1957 torde anstaltens nuvarande patienter kunna överföras till Apelvikens
kustsanatorium. I samband härmed kan anstaltens västra del beläggas med
73 vanföra psykiskt efterblivna, därav 31 barn, 23 kvinnliga samt 19 manliga
patienter. Ombyggnaden av östra delen av huvudbyggnaden beräknas
vara färdig den 15 maj 1958, då de 73 patienterna överföres dels till de ombyggda
avdelningarna, dels ock till f. d. epidemisjukstugan. Samtidigt härmed
skulle ombyggnaden av huvudbyggnadens västra del påbörjas. Denna

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

beräknas vara färdigställd den 1 november 1958, då sålunda anstaltens samtliga
113 vårdplatser kan beläggas. Därest även förutvarande epidemisjukstugan
kommer att beläggas, skulle platsantalet sedermera komma att uppgå
till omkring 140.

Medicinalstyrelsen framhåller, att direktionen för föreningen Kronprinsessan
Victorias kustsanatorium förklarat sig intet ha att erinra mot att
sanatoriet tills vidare användes för vård av psykiskt efterblivna. Styrelsen
framhåller vidare beträffande finansieringen av den planerade vården, att
direktionen förklarat hinder ej möta mot ett provisoriskt arrangemang,
innebärande att föreningen fortsätter med driften av anstalten och av staten
erhåller ersättning för patienterna med självkostnaden. Denna kostnad
har beräknats till 30 kronor per patient och vårddag under ombyggnadstiden,
då anstalten endast blir belagd med 73 patienter. Under tiden 1 oktober
1957—30 juni 1958 skulle med nämnda dagkostnad för statens del
driftkostnaderna sålunda kunna beräknas till (273 X 73 X 30) 597 870
kronor eller avrundat 600 000 kronor. Den beräknade kostnaden torde enligt
medicinalstyrelsen icke kunna anses för hög.

Medicinalstyrelsen hemställer, att statsbidrag måtte utgå till föreningen
med styrkta verkliga kostnaderna för nämnda om- och tillbyggnadsarbeten,
dock högst 950 000 kronor, att såsom villkor för statsbidragets utgående
måtte uppställas, att ifrågavarande arbeten utföres i huvudsaklig överensstämmelse
med i ärendet företedda ritning och att för bestridande av kostnaderna
för driften av anstalten under tiden 1 oktober 1957—30 juni 1958
förslagsvis 600 000 kronor måtte ställas till förfogande från den i omkostnadsstaten
för statens sinnessjukhus upptagna anslagsposten till övriga
utgifter.

Departementschefen

Beläggningen vid Apelvikens och Kronprinsessan Victorias kustsanatorier
motsvarar f. n. icke tillnärmelsevis det för sanatorierna fastställda platsantalet.
Den 1 februari 1957 var sålunda av 322 respektive 215 vårdplatser
endast 169 respektive 116 belagda. Medicinalstyrelsen har framhållit, att
den kirurgiska tuberkulosen även i fortsättningen kommer att minska i
frekvens. Ortopedfall i övrigt har icke i beräknad omfattning hänvisats till
sanatorierna. Behovet av platser för eftervård av poliopatienter växlar kraftigt
men är f. n. efter flera års låg poliofrekvens förhållandevis litet.

Medicinalstyrelsen har — i anledning av ett av Kungl. Maj :t den 29 juni
1956 meddelat uppdrag alt utreda frågan om provisoriska åtgärder för att
öka platstillgången för vård av psykiskt efterblivna och öka differentieringsmöjligheterna
för detta klientel — i en den 25 februari 1957 till inrikesdepartementet
inkommen skrivelse föreslagit, att Kronprinsessan Victorias
kustsanatorium — beläget i Vejbystrands samhälle i Barkåkra kommun —
i varje fall provisoriskt skulle användas för sådant ändamål.

7—- Bihang till riksdagen protokoll 1957. 1 sand. Nr 103

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1957

Direktionen för kustsanatoriet har förklarat sig icke ha något att erinra
mot den föreslagna omändringen och är beredd att fortsätta driften mot en
ersättning per vårddag, som motsvarar självkostnaden. Däremot har invändningar
mot förslaget rests från bl. a. Barkåkra kommun, som befarar
en ogynnsam inverkan på Vejbystrands samhälle, samt från stiftelsen Sommarsol,
en sommarkoloni i samhället, avsedd för eftervård av vanföra, vilken
sagt sig vara beroende av tillgång till kustsanatoriets ortopedspecialist
och bandageverkstad.

För egen del vill jag framhålla, att det givetvis icke är försvarligt — vare
sig ur ekonomiska synpunkter eller med hänsyn till föreliggande stora vårdbehov
på skilda områden — att vårdplatser i den utsträckning som nu är
fallet icke kan utnyttjas. Behovet av vårdplatser och av ökade differentieringsmöjligheter
för de psykiskt efterblivna är stort. Jag vill härutinnan
hänvisa till vad jag anförde i ett interpellationssvar vid föregående
års riksdag i dessa frågor. Det är därför enligt min mening synnerligen
angeläget, att den möjlighet som nu erbjudits kan tillvaratagas. Sanatoriet
skulle i så fall — för att kunna utnyttja dess ortopediska utrustning
m. in. — i första hand beläggas med sådana efterblivna, som samtidigt är
höggradigt vanföra. Platsbehovet för dessa har vid en av medicinalstyrelsen
verkställd undersökning befunnits uppgå till icke mindre än 626, varav 383
ansågs lämpliga för placering på sanatoriet. Det är min förhoppning att i
så fall genom en omdisposition av vårdplatser åtminstone en viss förbättring
av vårdmöjligheterna skall kunna uppnås också vid det i nämnda interpellation
berörda Källshagens sjukhus. Jag har därför ansett mig böra
tillstyrka, att medicinalstyrelsens förslag lägges till grund för den fortsatta
prövningen av frågan. Bl. a. med hänsyn till de invändningar som gjorts
mot förslaget och som bör ytterligare övervägas, anser jag mig nämligen
icke redan nu kunna taga definitiv ställning till detsamma. Därest riksdagen
icke har något att erinra däremot, torde det emellertid få ankomma på
Kungl. Maj :t att efter prövning av samtliga förekommande omständigheter
besluta i huvudsaklig överensstämmelse med medicinalstyrelsens förslag.
Befinnes detta icke kunna godtagas, torde frågan ånyo få föreläggas riksdagen.

Den föreslagna ändrade användningen av sanatoriet förutsätter vissa ombyggnadsarbeten
för en kostnad av 950 000 kronor. Sanatoriet beräknas därefter
rymma omkring 115 platser jämte, efter eventuell ombyggnad av en
paviljong på området, ytterligare 25 platser. Sanatoriet skulle i och för sig,
om byggnadsarbetena uppdelas på två etapper, kunna börja beläggas med
73 efterblivna redan den 1 oktober 1957, varvid de nuvarande patienterna
skulle överföras till Apelvikens kustsanatorium.

Det torde emellertid vara lämpligast att byggnadsarbetena genomföres i
ett sammanhang, vilket beräknas ta en tid av omkring ett år. Med hänsyn
härtill och då vissa frågor rörande driften förutsätter ytterligare förhand -

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

lingar med direktionen, förordar jag, att medel nu anvisas endast för de
föreslagna byggnadsåtgärderna. Då som förut nämnts vissa invändningar
rests mot förslaget, synes det lämpligt att medicinalstyrelsen därvid också
överlägger i frågan med övriga berörda parter. Det är vidare min avsikt att
inhämta yttrande i ärendet från vissa myndigheter in. fl.

Det förut äskade beloppet bör givetvis få disponeras först sedan Kungl.
Maj :t tagit ställning beträffande sanatoriets användning för nu avsett
ändamål. Erforderliga medel synes lämpligen böra anvisas under kapitalbudgeten,
fonden för låneunderstöd. Frågan om anvisande av medel för
täckande av driftkostnaderna torde i så fall få underställas 1958 års riksdag.

III. Försäljning av Långasjö sekundäravdelning

Förslag

Med stöd av bemyndigande av 1943 års riksdag godkände Kungl. Maj :t
den 17 december 1943 ett mellan medicinalstyrelsen och styrelsen för aktiebolaget
Långasjö sjukhem träffat avtal om förvärv för statens räkning av
sjukhemmet för ett belopp av 110 000 kronor, varav för fastigheten 95 000
kronor och för inventarier 15 000 kronor. Hemmet har därefter drivits
såsom en till S:t Sigfrids sjukhus i Växjö ansluten sekundäravdelning, omfattande
35 vårdplatser.

I skrivelse den 1 februari 1957 har medicinalstyrelsen framlagt förslag om
försäljning av Långasjö sekundäravdelning och därvid anfört i huvudsak
följande.

Vid statens övertagande av hemmet verkställdes vissa om- och tillbyggnadsarbeten
å byggnaden för ett sammanlagt belopp av 21 500 kronor. Därefter
har endast nödvändigt underhåll av fastigheten skett. Fastigheten är
emellertid numera i sådant skick, att en omfattande in- och utvändig renovering
är erforderlig. Vidare erfordras komplettering av sanitära installationer
ävensom oljeeldning. Kostnaden för dessa arbeten har av byggnadsinspektören
hos styrelsen F. Lauritzen preliminärt beräknas till 80—90 000
kronor.

I samband med att Gullberna sjukhus i Karlskrona belägges, kommer
S:t Sigfrids sjukhus att avlastas med ca 150—200 patienter från Blekinge
län. Med hänsyn härtill och till de beräknade höga kostnaderna för renovering
av Långasjö sekundäravdelning har styrelsen upptagit frågan om
nedläggande av avdelningen och försäljning av fastigheten. Denna har värderats
av dels nyssnämnde byggnadsinspektör, dels ock genom länsarkitektskontorets
i Kronobergs län försorg. Värdet av fastigheten har därvid
beräknats till 75 000 kronor respektive 75 700 kronor. Inventarierna har
värderats till 10 700 kronor.

Sedan medicinalstyrelsen under hand erfarit, att vederbörande kommun
icke hyste intresse av att förvärva fastigheten, har förhandlingar om försäljning
av densamma förts med fabrikören B. Leijon, Eriksmåla, vilken
i ett av direktionen för S:t Sigfrids sjukhus tillstyrkt förslag till avtal i
ämnet förklarat sig villig att inköpa fastigheten jämte inventarier och

100

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

övrig utrustning för 78 000 kronor, varvid 75 700 kronor ansetts belöpa å
fastigheten och 2 300 kronor å inventarierna. Leijons avsikt vore att efter
erforderliga omändrings- och renoveringsarbeten öppna ett arbetshem för
psykiskt efterblivna. Jönköpings läns landstings beredningsutskott har i
skrivelse till styrelsen framhållit, att stort behov av vårdplatser för dylikt
ändamål förelåge och att fastigheten vore synnerligen lämpad härför. Beredningsutskottet
komme att förorda, att det planerade arbetshemmet upptages
i de småländska landstingens plan för ordnandet av vården av de
psykiskt efterblivna inom området.

Statens kommitté för sinnessjukhusvårdens utbyggande har i yttrande
till medicinalstyrelsen tillstyrkt den ifrågasatta försäljningen. Kommittén
erinrar om att i det av kommittén år 1954 framlagda och av statsmakterna
i princip godtagna förslaget till reviderad generalplan för sinnessjukvården
i likhet med förslagen enligt tidigare gällande generalplan räknats med att
bl. a. ifrågavarande sekundäravdelning icke framdeles skall utnyttjas för
sinnessjukvård.

Medicinalstyrelsen har med Leijon slutit preliminärt avtal av följande
lydelse.

Mellan Kungl. Medicinalstyrelsen, å ena sidan, och fabrikör R. Leijon,
Eriksmåla, å den andra, har denna dag, under förutsättning av Kungl. Maj :ts
godkännande, träffats följande överenskommelse.

1. Kungl. Maj :t och Kronan överlåter till fabrikör R. Leijon med full
äganderätt den under S:t Sigfrids sjukhus i Växjö drivna sekundäravdelningen
i Långasjö, omfattande avsöndrade lägenheten Långasjö Backegård
313, kallad Kronslund nr 1, i Långasjö socken, Konga härad.

2. I köpet ingå samtliga sekundäravdelningens inventarier och övrig utrustning
enligt vid detta avtal fogad bilaga.

3. Sekundäravdelningen med allt vad därtill hörer tillträdes av Leijon i
samband med att Gullberna sjukhus i Karlskrona belägges och efter det att
å sekundäravdelningen vårdade patienter kunnat förflyttas till detta senare
sjukhus. Sekundäravdelningen tillträdes i det skick, vari densamma då
befinner sig. Leijon inträder vid denna tidpunkt i alla Kungl. Maj:t och
Kronan såsom ägare av lägenheten Långasjö 313 med därtill hörands fast
och lös egendom tillkommande rättigheter och påvilande skyldigheter.

4. Kostnaden för vinnande av lagfart å lägenhetens fasta egendom gäldas
av Leijon. Medicinalstyrelsen utfäster sig att tillhandahålla härför nödiga
åtkomsthandlingar.

5. Köpesumman utgör sjuttioåttatusen (78 000) kronor, varav 2 300 kronor
för lösegendomen, och erlägges till hela sitt belopp före tillträdandet av
lägenheten.

Medicinalstyrelsen hemställer, att avtalet måtte godkännas.

I yttrande över förslaget har byggnadsstyrelsen anfört, att ur de synpunkter
styrelsen företrädde intet funnes att erinra mot den föreslagna försäljningen.

Departementschefen

Den av 1956 års riksdag antagna reviderade generalplanen förutsätter,
att sekundäravdelningen i Långasjö icke framdeles skall utyttjas för sinnessjukvård.
Å sekundäravdelningen vårdade patienter torde i samband

101

Kungl. Maj ris proposition nr 103 år 1957

med att Gullberna sjukhus belägges kunna överflyttas till delta sjukhus.
Med hänsyn till det anförda föranleder försäljningsförslaget icke någon
erinran från min sida. Den överenskomna köpeskillingen och försäljningsvillkoren
i övrigt synes även kunna godtagas.

IV. Utrustning av nya sinnessjukhus
Förslag

I. Med skrivelse den 4 december 1956 bär medicinalstyrelsen avgivit förslag
angående anslaget till Utrustning av nya sinnessjukhus.

Styrelsen har därvid till en början hemställt om medel för utrustning av
vissa nytillkommande och ombyggda lokaler vid statens sinnessjukhus.
Härom anföres i huvudsak följande.

S:ta Maria sjukhus i Hälsingborg. Ombyggnaden av administrationsbyggnaden
samt paviljong 5 beräknas kunna igångsättas i början av år 1957.
Då slutgiltigt fastställda ritningar ännu icke föreligger vid sjukhuset, har
utrustningsförslag icke kunnat uppgöras. För påbörjandet av utrustningen
föreslår emellertid medicinalstyrelsen, att 100 000 kronor preliminärt anvisas,
därav 75 000 kronor för administrationsbyggnaden och 25 000 kronor
för paviljong 5.

Ett bostadshus för ogift personal skall vidare uppföras. Ehuru tidpunkten
för igångsättandet av detta bygge ej kunnat fastställas, föreslår styrelsen
att för att möjliggöra påbörjandet av utrustningen ett preliminärt belopp anvisas.
Det föreliggande utrustningsförslaget, som ännu ej granskats av centrala
sjukvårdsberedningen, uppgår till 36 000 kronor. Medicinalstyrelsen
föreslår, att 30 000 kronor anvisas.

I enlighet med det anförda bör för utrustning vid sjukhuset anvisas
(100 000 + 30 000) 130 000 kronor.

Rghovs sjukhus i Jönköping. Preliminärt har för utrustning av administrationsbyggnad
och medicinskt centrum anvisats sammanlagt 260 000
kronor. Centrala sjukvårdsberedningen har nu granskat direktionens utrustningsförslag
och tillstyrker, att totalt 127 000 kronor anvisas för expeditions-
in. fl. lokaler samt 149 000 kronor för medicinskt centrum jämte viss
gemensam utrustning i nämnda byggnader. Tidigare har i särskild ordning
medel anvisats för röntgenapparatur. Medicinalstyrelsen föreslår därför att
ytterligare (127 000 + 149 000 — 260 000) 16 000 kronor ställes till sjukhusets
förfogande för denna utrustning.

S:t Lars’ sjukhus i Lund. För utrustning av arbetsterapilokaler in. in. anvisades
för innevarande budgetår preliminärt 35 000 kronor. Kostnaderna
för utrustningen har av sjukhusets direktion beräknats till 51 500 kronor.
Eller granskning av förslaget har centrala sjukvårdsberedningen funnit, att
beloppet bör höjas till 53 500 kronor. Medicinalstyrelsen föreslår i enlighet
härmed att ytterligare (53 500 — 35 000) 18 500 kronor anvisas.

Ombyggnad av vårdpaviljong 42 har påbörjats innevarande höst. Av direktionen
överlämnat utrustningsförslag slutar på 191 000 kronor. Då centrala
sjukvårdsberedningens yttrande över förslaget ännu icke föreligger,
föreslår medicinalstyrelsen, all 140 000 kronor preliminärt anvisas.

För utrustning vid sjukhuset bär sålunda anvisas (18 500 + 140 000)
158 500 kronor.

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1957

Ulleråkers sjukhus i Uppsala. Norra mansavdelningens mittparti är under
ombyggnad för anordnande av arbetsterapilokaler m. in. I samband med
ombyggnaden renoveras även i samma parti belägen kyrksal. Ett av sjukhusets
direktion överlämnat utrustningsförslag, vilket ännu icke granskats
av centrala sjukvårdsberedningen, uppgår till 136 000 kronor. För påbörjande
av utrustningen föreslår medicinalstyrelsen, att 90 000 kronor anvisas.

Restads sjukhus i Vänersborg. I avvaktan på centrala sjukvårdsberedningens
granskning av förslag för utrustning av elt bostadshus med undervisningslokaler
har för innevarande budgetår preliminärt anvisats 60 000
kronor. Centrala sjukvårdsberedningen tillstyrker efter granskning att
63 000 kronor ställes till förfogande för ändamålet. Medicinalstyrelsen föreslår
i enlighet härmed att ytterligare (63 000 — 60 000) 3 000 kronor anvisas.

Säters sjukhus. Uppförandet av den ena av paviljongerna 4 och 5 beräknas
kunna påbörjas i februari 1957. Direktionen har beräknat utrustningen
av de båda paviljongerna till 243 000 kronor. I avvaktan på centrala sjukvårdsberedningens
yttrande föreslår medicinalstyrelsen, att preliminärt
120 000 kronor anvisas för utrustning av den ena paviljongen, som beräknas
kunna bli färdig under nästkommande budgetår.

S:t Sigfrids sjukhus i Växjö. Uppförandet av paviljong 58 beräknas
kunna igångsättas i början av år 1957. Utrustningsförslag föreligger ännu
icke. Medicinalstyrelsen föreslår, att för påbörjandet av utrustning av paviljongen
preliminärt anvisas 120 000 kronor.

Mariebergs sjukhus i Kristinehamn. Under innevarande budgetår har
preliminärt anvisats 260 000 kronor för utrustning av vårdpaviljongerna
C 6 och C 7. Centrala sjukvårdsberedningen anser efter granskning av utrustningsförslagen,
att 120 500 kronor är tillfyllest för utrustning av vårdpaviljong
C 6 och 129 500 kronor för paviljong C 7, eller tillsammans 250 000
kronor. Medicinalstyrelsen ansluter sig till beredningens uppfattning.

Arbetena med om- och tillbyggnad av administrationsbyggnaden beräknas
kunna påbörjas under första halvåret 1957. Genom tillbyggnaden kommer
antalet expeditioner och behandlingslokaler att utökas. Utrustningsförslag
föreligger ännu icke, men enligt medicinalstyrelsens mening bör 60 000 kronor
preliminärt ställas till förfogande.

Medicinalstyrelsen föreslår att 50 000 kronor anvisas tills vidare, varvid
å utrustning av paviljongerna C 6 och C 7 besparade medel, 10 000 kronor,
fråndragits.

Birgittas sjukhus i Vadstena. För utrustning av vårdpaviljongerna M 2
och M3 har innevarande budgetår preliminärt anvisats 110 000 kronor.
Efter granskning av utrustningsförslag för dessa paviljonger tillstyrker
centrala sjukvårdsberedningen att 148 500 kronor anvisas för ändamålet.
Medicinalstyrelsen föreslår med anledning härav, att ytterligare (148 500 —
110 000) 38 500 kronor ställes till sjukhusets förfogande för denna utrustning.

Under innevarande budgetår har för viss komplettering av utrustningen
till vårdpaviljongen K 4 anvisats 30 000 kronor. Beredningen anser efter
granskning av utrustningsförslaget, att 28 500 kronor är tillfyllest för kompletteringen
ifråga. Medicinalstyrelsen ansluter sig till beredningens uppfattning.

För utrustning av administrationsbyggnaden har vidare under inneva -

103

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1957

rande budgetår preliminärt anvisats 120 000 kronor. Utrustningen har av
direktionen beräknats till 100 000 kronor för expeditioner in. in. samt till
86 000 kronor för medicinskt centrum. Efter granskning tillstyrker centrala
sjukvårdsberedningen att 93 500 kronor respektive 81 500 kronor, sammanlagt
175 000 kronor, anvisas för dessa ändamål. Medicinalstyrelsen, som ansluter
sig till beredningens uppfattning, föreslår att ytterligare (175 000—■
120 000) 55 000 kronor anvisas för utrustning av administrationsbyggnaden.

Preliminärt har även anvisats 75 000 kronor för utrustning av den nyrenoverade
avdelningen B 3. Direktionens utrustningsförslag å 96 000 kronor
har granskats av centrala sjukvårdsberedningen, som tillstyrker att
93 000 kronor anvisas. Medicinalstyrelsen föreslår i enlighet härmed att
ytterligare (93 000 — 75 000) 18 0Ö0 kronor ställes till sjukhusets förfogande
för denna utrustning.

Paviljong C IV, numera benämnd M 4, beräknas bli färdig under budgetåret
1957/58. Utrustningsförslag har ännu ej upprättats och medicinalstyrelsen
föreslår att preliminärt 75 000 kronor anvisas för denna utrustning.

Medicinalstyrelsen beräknar sålunda behovet av medel för sjukhuset till
(38 500 + 55 000 + 18 000 + 75 000 — 1 500) 185 000 kronor.

Frösö sjukhus vid Östersund. Direktionen för sjukhuset har anmält ett
medelsbehov av 16 278 kronor för kompletterande utrustning av administrationsbyggnaden.
För utrustning av denna har tidigare 136 000 kronor anvisats.
I avvaktan på yttrande från centrala sjukvårdsberedningen föreslår
medicinalstyrelsen att 10 000 kronor anvisas.

Furunäsets sjukhus vid Piteå. Genom beslut den 7 juni 1956 har Kungl.
Maj:t uppdragit åt byggnadsstyrelsen att ombygga bostadshus 24 för ogift
personal. I samband därmed bör de äldre, omoderna rumsinventarierna,
som är i dåligt skick, utbytas mot nya. Utrustningsförslag föreligger
ännu icke, men då ombyggnaden kan beräknas påbörjas under år 1957
föreslår medicinalstyrelsen, att ett preliminärt belopp av 40 000 kronor
anvisas.

S:t Jörgens sjukhus i Göteborg. Uppförandet av paviljong 1 har börjat.
För paviljongen torde anskaffning av utrustning böra påbörjas under nästa
budgetår. Utrustningsförslag har ännu icke upprättats, men medicinalstyrelsen
föreslår att preliminärt 250 000 kronor anvisas.

Uppförandet av ett personalbostadshus beräknas kunna påbörjas efter
årsskiftet 1956/57. Medicinalstyrelsen föreslår, att preliminärt ett belopp
av 40 000 kronor anvisas.

Sammanlagt bör enligt medicinalstyrelsens mening (250 000 + 40 000)
290 000 kronor anvisas för utrustning vid sjukhuset.

S:t Olofs sjukhus i Visby. Genom Kungl. brev den 7 juni 1956 har åt
byggnadsstyrelsen uppdragits att låta uppföra en vårdpaviljong om sammanlagt
48 platser. I eu vinkelbyggnad till paviljongens huvuddel avses eu bcluindlingsavdelning
bli inrättad och i byggnadens souterrängvåning lokaler
för arbetsterapi. Åt byggnadsstyrelsen har även genom samma beslut uppdragits
att uppföra eu snickeriverkstad. Byggnadsarbetena beräknas kunna
igångsättas våren 1957. Medicinalstyrelsen föreslår att för påbörjandet av
utrustningen för paviljongen och lokalerna i övrigt preliminärt 140 000 kronor
ställes till sjukhusets förfogande.

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1957

Gådeå sjukhus i Härnösand. För utrustning av den renoverade administrationsbyggnaden
har preliminärt anvisats 12 000 kronor. Centrala sjukvårdsberedningen
har granskat utrustningsförslaget och tillstyrker att 14 000
kronor ställes till förfogande för utrustningen. Medicinalstyrelsen föreslår
att (14 000 — 12 000) ytterligare 2 000 kronor anvisas.

I det av staten förhyrda Härnösands stads vårdhem finns lokaler, som ger
möjlighet att inrätta ytterligare en avdelning. Omdispositionen avses bli
verkställd under nästa budgetår. Till skillnad mot de två i vårdhemmet
tidigare utrustade avdelningarna måste för ifrågavarande avdelning även
sängar, sängutrustning och möbler anskaffas. Under hand har ett medelsbehov
av 55 000 kronor anmälts. Något utrustningsförslag har ännu icke
kunnat uppgöras och medicinalstyrelsen föreslår ätt preliminärt 45 000 kronor
anvisas.

För utrustning vid sjukhuset föreslås att sammanlagt (2 000 + 45 000)
47 000 kronor anvisas.

Vidare erinrar styrelsen, att för innevarande budgetår under förevarande
anslag anvisats särskilda medel — 150 000 kronor — för anskaffning av
modern medicinsk utrustning till sinnessjukhusen. För fortsatt anskaffning
av sådan utrustning bör 150 000 kronor anvisas för nästa budgetår. Direktionerna
vid S:t Sigfrids och S:t Jörgens sjukhus har hemställt om anslag
för röntgenapparatur. Medicinalstyrelsen tillstyrker liksom centrala sjukvårdsberedningen
74 900 kronor respektive 21 420 kronor och hemställer
att (150 000 + 74 900+ 21 400) 246 300 kronor måtte anvisas för anskaffning
av medicinsk utrustning till sinnessjukhusen under budgetåret 1957/58.

Medelsbehovet för nästa budgetår skulle alltså enligt styrelsen uppgå till
sammanlagt (130 000 + 16 000 + 158 500 + 90 000 + 3 000 + 120 000 +
120 000 + 50 000 + 185 000 + 10 000 + 40 000 + 290 000 + 140 000 + 47 000
+ 246 300) 1 645 800 kronor.

II. Utrustningskommittén för statens sinnessjukhus har i skrivelse den
16 februari 1957 hemställt, att 1 125 000 kronor måtte anvisas för anskaffande
av ytterligare utrustning till Gullberna sjukhus i Karlskrona (andra
utrustningsetappen).

Enligt kommittén avser utrustningen möbler m. in. till sex vårdpaviljonger,
sängkläder, patient- och personalgångkläder, utrustning av terapibyggnaden
m. in.

Departementschefen

Allt efter det nybyggnads- och renoveringsarbetena vid de statliga sinnessjukhusen
slutföres, uppkommer behov av att utrusta lokaler. Med hänsyn
till de långa leveranstiderna för viss utrustning måste i åtskilliga fall beställningar
utläggas avsevärd tid före den beräknade tidpunkten för färdigställandet
av vederbörande lokal för att denna skall kunna börja användas
så snart som möjligt därefter. Vissa av de av medicinalstyrelsen beräknade
beloppen för utrustning är därför preliminära, men de slutliga
kostnaderna kommer otvivelaktigt att överstiga dessa.

105

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1957

För kompletterande utrustning av administrationsbyggnaden vid Frösö
sjukhus hav medicinalstyrelsen i avvaktan på yttrande från centrala sjukvårdsberedningen
äskat 10 000 kronor. Beredningen har i ett sedermera inkommet
yttrande tillstyrkt 7 308 kronor för anskaffning av el-armatur och
2 227 kronor för viss komplettering av röntgenanläggning, eller sammanlagt
9 535 kronor. Enligt vad jag under hand erfarit av styrelsen har redan
i tidigare anvisade medel för utrustning inberäknats 7 100 kronor för anskaffning
av ifrågavarande el-armatur. Med hänsyn härtill kan jag endast
tillstyrka ett belopp av (208 + 2 227) avrundat 2 500 kronor.

För påbörjande av utrustningen av en vårdpaviljong m. m. vid S:t Olofs
sjukhus i Visby beräknar jag preliminärt 125 000 kronor.

I övrigt har jag ej funnit anledning till erinran mot de av medicinalstyrelsen
beräknade beloppen.

Till utrustning av första byggnadsetappen vid Gullberna sjukhus har av
1955 och 1956 års riksdagar under förevarande anslag anvisats tillhopa
(250 000 + 1 700 000) 1 950 000 kronor. Därjämte har 1957 års riksdag å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1956/57 bemyndigat Kungl. Maj:t
att medgiva utläggande av beställningar å dels ytterligare utrustning inom
en kostnadsram av 250 000 kronor, dels ock viss utrustning, som ursprungligen
beräknats ingå i en andra utrustningsetapp, för en kostnad av 50 000
kronor. Riksdagen godkände därjämte, att det för innevarande budgetår
anvisade anslaget finge intill etL belopp av 300 000 kronor tagas i anspråk
för täckande av i anledning av nämnda bemyndigande uppkommande kostnader.
Jag föreslår, att för detta ändamål för nästa budgetår anvisas sammanlagt
300 000 kronor.

Av utrustningskommittén för nästa budgetår äskade medel för anskaffande
av utrustning till andra etappen anser jag mig kunna tillstyrka. Jag
finner dock kostnaderna, som utslagna på vårdplatserna motsvarar cirka
4 200 kronor per plats, höga och förutsätter, att kommittén vinnlägger sig
om att begränsa utgifterna så långt detta är möjligt utan att eftersätta
kraven på eu godtagbar vård- och utrustningsstandard. Det är min avsikt
att med denna målsättning pröva kommitténs utrustningsförslag och, om
så befinnes möjligt, begränsa de medel, som ställs till dess förfogande.

Till kostnaderna för utrustningskommitténs verksamhet torde liksom för
innevarande budgetår böra beräknas i runt tal 10 000 kronor.

Anslaget torde för nästa budgetår böra uppföras med (130 000 + 16 000
+ 158 500 + 90 000 + 3 000 + 120 000 + 120 000 + 50 000 + 185 000 + 2 500 +
40 000 + 290 000 + 125 000 + 47 000 + 246 300 + 300 000 + 1 125 000 +
10 000) 3 058 300 eller avrundat 3 060 000 kronor.

V. Hemställan

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle under anslaget till
vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus in. in. för budgetåret
1957/58 anvisas medel för följande ändamål.

106

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

Psykiatriska sjukhuset:

Renovering av vårdavdelningar............................

Ulleråkers sjukhus:

Ombyggnad av norra mansavdelningen

Upprustning av tvättanläggningen ........................

Ombyggnad av gamla administrationsbyggnaden ............

Sundby sjukhus:

Om- och tillbyggnad av centralköket ......................

Vissa yttre arbeten ......................................

Birgittas sjukhus:

Uppförande av paviljong M IV ............................

Installation av hissar i paviljongerna K I och K II

Uppförande av nya vårdpaviljonger........................

Modernisering av vissa bostadshus ........................

Anordnande av sopförbränningsugn i panncentralen och utökning
av denna in. in...................................

Västra Ny sjukhus:

Uppförande av ny verkstadsbyggnad ......................

Uppförande av personalbostäder ..........................

S:t Sigfrids sjukhus:

Uppförande av vårdpaviljongerna 57 och 58 ..............

Uppförande av vårdpaviljong 59 ........................

Anslutning av sjukhusets avlopp till Växjö stads ledningsnät
Installation av oljeeldning i gamla panncentralen............

S:ta Gertruds sjukhus:

Uppförande av två vårdpaviljonger ........................

Anordningar för tillförsel av råvatten till vattenverket in. in.
Anslutning av vissa vårdpaviljonger till sjukhusets centrala
värme- och varmvattensystem ..........................

S:t Olofs sjukhus:

Uppförande av vårdpaviljong..............................

Gullberna sjukhus:

Uppförande av ekonomibyggnader och vårdpaviljonger m. in.
Uppförande av byggnad för arbetsterapi och sysselsättning . .
Ersättning till Karlskrona stad för anläggande av reningsverk

S:t Lars’ sjukhus:

Ombyggnad av vårdpaviljong 42 och anordnande av arbetsterapilokaler
m. in.....................................

Kronor
300 000

300 000
120 000
270 000

400 000
20 000

720 000
75 000
600 000
300 000

265 000

565 000
290 000

990 000
600 000
15 000
65 000

1 300 000
290 000

400 000

775 000

1 000 000
1 220 000
93 000

550 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

Modernisering av personalbostäder ........................

Ombyggnad av vårdpaviljong 45 ..........................

Uppförande av byggnad för arbetsterapi m. m...............

S:ta Maria sjukhus:

Ombyggnad av administrationsbyggnaden ..................

Ombyggnad av paviljong K 5 ............................

Anslutning av vissa personalbostadshus till panncentralen
Uppförande av ny byggnad för arbetsterapi

Anordnande av undervisningslokaler m. m.................

Ombyggnad av omklädningsrum för tvättpersonal
Uppförande av byggnad för försäljningskiosk och serverings lokal

................................................

Utbyte av pannor i sjukhusets panncentral in. m.............

S:t Jörgens sjukhus:

Uppförande av vårdpaviljong I ............................

Uppförande av vårdpaviljongerna II och III

Uppförande av vattentorn m. in...........................

Uppförande av nya byggnader för administration och medicinskt
centrum in. m...................................

Restads sjukhus:

Omläggning av yttre vatten- och avloppsledningar samt anordnande
av reningsverk ..................................

Uppförande av två vårdpaviljonger ........................

Omläggning av värmesystemet ............................

Ombyggnad av vårdpaviljong K 10 ........................

Förbättring av sjukhusets värmeförsörjning m. in.

Uppförande av överläkarbostad............................

Uppförande av nytt sinnessjukhus i Falköping:
Byggnadsarbetenas påbörjande ............................

Källshagens sjukhus:

Installation av oljeeldning in. in...........................

Mariebergs sjukhus:

Om- och tillbyggnad av administrationsbyggnaden

Uppförande av vårdpaviljong K 58 ........................

Utökning av panncentralen................................

Vissa yttre arbeten ......................................

Uppförande av nytt sinnessjukhus i Örebro:
Markförvärv och byggnadsarbetenas påbörjande ............

107

400 000
500 000
400 000

600 000
365 000
335 000
100 000
300 000
30 000

80 000
350 000

915 000
600 000
293 000

100 000

998 000
1 485 000
80 000
700 000
450 000
165 000

4 000 000

235 000

365 000
800 000
125 000
24 000

1 000 000

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1957
Säters sjukhus:

Uppförande av två vårdpaviljonger m. in................... 500 000

Uppförande av samlingssal . . :............................. 350 000

Reparation av värmeledningskulvertar in. in............... 250 000

Vissa yttre arbeten ...................................... 15 000

Uppförande av nytt sinnessjukhus i Bollnäs:

Markförvärv och förberedande yttre arbeten................ 875 000

Gådeå sjukhus:

Åtgärder i samband med sjukhusets anslutning till länslasarettets
värmecentral ...................................... 90 000

Renovering av administrationsbyggnaden m. in............... 150 000

Sidsjöns sjukhus:

Utvidgning av lokaler för administration och medicinskt

centrum .............................................. 300 000

Anordnande av sopförbränningsugn i panncentralen samt upprustning
av sjukhusets värme- och varmvattensystem...... 250 000

Frösö sjukhus:

Anslutning av sjukhuschefens bostadshus till sjukhusets panncentral
in. in........................................... 60 000

Umedalens sjukhus:

Uppförande av byggnad för undervisningslokaler och elevbostäder
.............................................. 600 000

Furunäsets sjukhus:

Uppförande av vårdpaviljong för kroniskt sjuka ............ 700 000

Upprustning av panncentralen ............................ 285 000

Anordnande av dagvattenavlopp från vissa byggnader........ 37 000

Uppförande av nytt sinnessjukhus i Stockholms län.......... 150 000

Uppförande av sjukhus för vård av psykopater.............. 200 000

Elektriska arbeten vid vissa statens sinnessjukhus .......... 670 000

Utredningsmedel ........................................ 250 000

Summa kronor 33 050 000

Sammanlagda medelsbehovet under budgetåret 1957/58 för nu föreslagna
arbeten m. in. skulle alltså uppgå till 33 050 000 kronor.

109

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

I den mån så med hänsyn till sättet för byggnadsarbetenas bedrivande
eller eljest kan befinnas lämpligt, torde enligt Kungl. Maj :ts bestämmande
en ökning av beräknad medelsdisposition för visst ändamål kunna ske mot
det att motsvarande “minskning vidtages för ett annat, oavsett för vilket
budgetår ifrågavarande medel anvisats.

För utrustning av nya sinnessjukhus skulle slutligen anvisas 3 060 000
kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

I. besluta

a) att vid Psykiatriska sjukhuset i Stockholm skall i huvudsaklig
överensstämmelse med av mig förordat förslag
verkställas renovering av sjukhusets vårdavdelningar för en
beräknad kostnad av 900 000 kronor;

b) att vid Sundby sjukhus vid Strängnäs skall i huvudsaklig
överensstämmelse med av mig förordat förslag verkställas
om- och tillbyggnad av centralköket för en beräknad
kostnad av 1 225 000 kronor;

c) att vid Birgittas sjukhus i Vadstena skall i huvudsaklig
överensstämmelse med av mig förordat förslag uppföras
tre nya vårdpaviljonger för en beräknad kostnad av 4 800 000
kronor;

d) att vid S:ta Gertruds sjukhus i Västervik de av 1955
års riksdag beslutade två nya vårdpaviljongerna skall uppföras
i huvudsaklig överensstämmelse med av mig nu förordat
förslag för en beräknad kostnad av sammanlagt
2 700 000 kronor;

e) att vid S:ta Gertruds sjukhus i Västervik skall i huvudsaklig
överensstämmelse med av mig förordat förslag
utföras anslutning av vissa vårdpaviljonger till sjukhusets
centrala värme- och varmvattensystem för en beräknad
kostnad av 740 000 kronor;

f) att vid S:t Lars’ sjukhus i Lund skall i huvudsaklig
överensstämmelse med av mig förordat förslag uppföras
byggnad för arbetsterapi in. m. för en beräknad kostnad av
1 780 000 kronor;

g) att vid S:ta Maria sjukhus i Hälsingborg den av 1956
års riksdag beslutade ombyggnaden av administrationsbyggnaden
skall verkställas i huvudsaklig överensstämmelse med
av mig nu förordat förslag för en beräknad kostnad av
1 200 000 kronor;

b) att vid S:ta Maria sjukhus i Hälsingborg skall i huvudsaklig
överensstämmelse med av mig förordat förslag

Kungl. Maj. ts proposition nr 103 år 1957

uppföras byggnad för arbetsterapi för en beräknad kostnad
av 1 130 000 kronor;

i) att vid S:ta Maria sjukhus i Hälsingborg skall anordnas
undervisningslokaler m. in. för en beräknad kostnad av
högst 545 000 kronor;

j) att vid S:ta Maria sjukhus i Hälsingborg skall i huvudsaklig
överensstämmelse med av mig förordat förslag verkställas
utbyte av pannor i sjukhusets panncentral in. m. för
en beräknad kostnad av 700 000 kronor;

k) att vid S:t Jörgens sjukhus i Göteborg skall i huvudsaklig
överensstämmelse med av mig förordat förslag uppföras
nya byggnader för administration och medicinskt
centrum m. m. för en beräknad kostnad av 3 140 000 kronor;

l) att vid Restads sjukhus i Vänersborg skall i huvudsaklig
överensstämmelse med av mig förordat förslag verkställas
ombyggnad av vårdpaviljong K 10 för en beräknad
kostnad av 1 640 000 kronor;

in) att i Falköping skall i huvudsaklig överensstämmelse
med av mig förordat förslag uppföras nytt sinnessjukhus för
en beräknad kostnad i nu redovisade delar av 31 000 000
kronor;

n) att vid Mariebergs sjukhus i Kristinehamn skall i
huvudsaklig överensstämmelse med av mig förordat förslag
uppföras en vårdpaviljong K 58 för en beräknad kostnad av
1 700 000 kronor;

o) att i Örebro skall i huvudsaklig överensstämmelse med
av mig förordat förslag uppföras nytt sinnessjukhus för en
beräknad kostnad i nu redovisade delar av 32 000 000
kronor;

p) att vid Säters sjukhus i Säter skall i huvudsaklig överensstämmelse
med av mig förordat förslag uppföras en samlingssal
för en beräknad kostnad av 650 000 kronor;

q) att vid Säters sjukhus i Säter skall i huvudsaklig överensstämmelse
med av mig förordat förslag verkställas reparation
av värmeledningskulvertar in. in. för en beräknad
kostnad av 550 000 kronor;

r) att vid Gådeå sjukhus i Härnösand den av 1955 års
riksdag beslutade renoveringen av administrationsbyggnaden
m. in. skall verkställas i huvudsaklig överensstämmelse
med av mig nu förordat förslag för en beräknad kostnad av
575 000 kronor;

s) att vid Sidsjöns sjukhus i Sundsvall skall i huvudsaklig
överensstämmelse med av mig förordat förslag anordnas

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957 111

lokaler för administration och medicinskt centrum m. in.
för en beräknad kostnad av 640 000 kronor;

t) att vid Sidsjöns sjukhus i Sundsvall skall i huvudsaklig
överensstämmelse med av mig förordat förslag anordnas
sopförbränningsugn samt verkställas upprustning av sjukhusets
värme- och varmvattensystem för en beräknad kostnad
av 500 000 kronor;

u) att vid Umedalens sjukhus vid Umeå skall i huvudsaklig
överensstämmelse med av mig förordat förslag uppföras
byggnad för undervisningslokaler och elevbostäder för
en beräknad kostnad av 1 170 000 kronor;

v) att i Stockholms län skall uppföras ett nytt sinnessjukhus,
förlagt till Upplands Väsby;

x) att vid Kronprinsessan Victorias kustsanatorium i
Barkåkra må i huvudsaklig överensstämmelse med av mig
förordat förslag verkställas de ombyggnadsarbeten, som
erfordras för dess användning för vård av vissa psykiskt
efterblivna, tillika höggradigt vanföra, för en beräknad kostnad
av 950 000 kronor;

II. bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna avtal med

a) Växjö stad angående villkoren för anslutning av S:t
Sigfrids sjukhus till stadens avloppssystem in. m.;

b) Örebro stad om överlåtelse till Kungl. Maj :t och Kronan
av markområde för nytt sinnessjukhus m. m.;

c) Bollnäs landskommun och Bollnäs stad om överlåtelse
till Kungl. Maj :t och Kronan av markområde för nytt sinnessjukhus
m. m.;

d) Sala stad om överlåtelse till Kungl. Maj:t och Kronan
av markområde för nytt sjukhus för vård av höggradigt
psykiskt efterblivna in. in.;

III. medgiva att Långasjö sekundäravdelning må på de
villkor, som finnes angivna i förut redovisade avtal, försäljas
för en köpeskilling av 75 700 kronor;

IV. till Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus
m. m. under statens allmänna fastighetsfond, inrikesdepartementet,
för budgetåret 1957/58 anvisa ett investeringsanslag
av 33 050 000 kronor;

V. till Utrustning av nya sinnessjukhus för budgetåret
1957/58 under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 3 060 000 kronor;

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

VI. till Lån till föreningen Kronprinsessan Victorias kustsanatorium
för vissa ombyggnadsarbeten för budgetåret
1957/58 under fonden för låneunderstöd, inrikesdepartementet,
anvisa ett investeringsanslag av 950 000 kronor.

Med bifall till vad föredragande departementschefen
sålunda, med instämmande av statsrådets
övriga ledamöter, hemställt förordnar Hans Maj :t
Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Birgit Strand

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

113

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

I. Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m.

Sid.

Inledning ..........................................................

Förslag ............................................................

Planläggning av nya sinnessjukhus m. m...........................

Sinnessjukvårdens organisation i mälarlänen ........................

Psykiatriska sjukhuset i Stockholm ................................

Renovering av vårdavdelningar ..................................

Vileråkers sjukhus i Uppsala ......................................

Ombyggnad av norra mansavdelningen ..........................

Upprustning av tvättanläggningen ................................

Ombyggnad av gamla administrationsbyggnaden ..................

Sundby sjukhus vid Strängnäs ....................................

Om- och tillbyggnad av centralköket ..............................

Vissa yttre arbeten ..............................................

Birgittas sjukhus i Vadstena ......................................

Uppförande av paviljong C IV....................................

Utvidgning av verkstadsbyggnad ................................

Installation av hissar i paviljongerna D I och D II

Uppförande av nya vårdpaviljonger ..............................

Modernisering av vissa bostadshus ..............................

Anordnande av sopförbränningsugn och utökning av panncentralen
m. ..........................................................

Västra Xy sjukhus i Motala ........................................

Uppförande av ny verkstadsbyggnad ............................

Uppförande av personalbostäder ................................

S:t Sigfrids sjukhus i Växjö ........................................

Uppförande av vårdpaviljongerna 57 och 58
Uppförande av vårdpaviljong 59

Anslutning av sjukhusets avlopp till Växjö stads ledningsnät
Installation av oljeeldning i gamla panncentralen

S:ta Gertruds sjukhus i Västervik ..................................

Uppförande av två vårdpaviljonger

Anordningar för tillförsel av råvatten till vattenverket in. m.........

Anslutning av vissa vårdpaviljonger till sjukhusets centrala värme- och
varmvattensystem ............................................

S:t Olofs sjukhus i Visby ..........................................

Uppförande av vårdpaviljong
8 Bihang till riksdagen protokoll 1957. 1 sand. Nr 103

18
18

20
20
20
20
20
21

24
24

28
28
29

30
30

114

Kungl. Maj.ts proposition nr 103 år 1957

Gullberna sjukhus i Karlskrona .................................... 30

Uppförande av ekonomibyggnader och vårdpaviljonger m. m....... 30

Uppförande av byggnad för arbetsterapi och sysselsättning ........ 32

Ersättning till Karlskrona stad för anläggande av reningsverk ...... 32

S:t Lars’ sjukhus i Lund .......................................... 33

Ombyggnad av vårdpaviljong 42 samt anordnande av arbetsterapilokaler
m. in................................................. 33

Modernisering av personalbostäder .............................. 33

Ombyggnad av vårdpaviljong 45 ................................ 34

Uppförande av byggnad för arbetsterapi m. m..................... 34

Uppförande av byggnad för garage, brandredskap och förråd ...... 35

S:ta Maria sjukhus i Hälsingborg .................................. 35

Ombyggnad av administrationsbyggnaden ........................ 35

Ombyggnad av paviljong 5 36

Anslutning av vissa personalbostadshus till panncentralen .......... 37

Uppförande av ny byggnad för arbetsterapi ...................... 37

Uppförande av byggnad för undervisningslokaler m. m........... 38

Ombyggnad av omklädningsrum för tvättpersonal.................. 38

Uppförande av byggnad för försäljningskiosk och serveringslokal . . 39

Utbyte av pannor i sjukhusets panncentral m. m................... 39

S:t Jörgens sjukhus i Göteborg .................................... 40

Uppförande av vårdpaviljong 1 40

Uppförande av paviljongerna 2 och 3 ........................... 40

Uppförande av vattentorn m. m................................. 41

Uppförande av nya byggnader för administration och medicinskt
centrum samt samlingssal m. m................................. 41

Restads sjukhus i Vänersborg ...................................... 42

Omläggning av yttre vatten- och avloppsledningar samt anordnande

av reningsverk .............................................. 42

Uppförande av två vårdpaviljonger .............................. 43

Omläggning av värmesystemet .................................. 43

Ombyggnad av vårdpaviljong K 10 .............................. 43

Förbättring av sjukhusets värmeförsörjning m. m................. 44

Uppförande av överläkarbostad .................................. 46

Uppförande av nytt sinnessjukhus i Falköping ...................... 46

Källshagens sjukhus .............................................. 50

Installation av oljeeldning in. in................................. 50

Mariebergs sjukhus i Kristinehamn ................................ 50

Om- och tillbyggnad av administrationsbyggnaden ................ 50

Uppförande av vårdpaviljong K 58 .............................. 51

Utökning av panncentralen ...................................... 51

Vissa yttre arbeten ............................................ 52

Uppförande av nytt sinnessjukhus i Örebro.......................... 52

Säters sjukhus .................................................. 55

Uppförande av två vårdpaviljonger m. in......................... 55

Uppförande av samlingssal ...................................... 55

Reparation av värmeledningskulvertar m. m....................... 56

Vissa yttre arbeten ............................................ 56

Kungl. Maj:ts proposition nr 103 år 1957 115

Uppförande av nytt sinnessjukhus i Bollnäs ........................ 57

Gådeå sjukhus i Härnösand ...................................... 60

Åtgärder i samband med sjukhusets anslutning till länslasarettets

värmecentral ................................................ 60

Renovering av administrationsbyggnaden m. m................... 60

Sidsjöns sjukhus i Sundsvall ...................................... 61

Utvidgning av lokaler för administration och medicinskt centrum . . 61

Anordnande av sopförbränningsugn i panncentralen samt upprustning
av sjukhusets värme- och varmvattensystem ................ 61

Uppförande av bostadshus ...................................... 62

Frösö sjukhus vid Östersund ...................................... 63

Anslutning av sjukhuschefens bostadshus till sjukhusets panncentral
m. m....................................................... 63

Umedalens sjukhus vid Umeå ...................................... 63

Uppförande av byggnad för undervisningslokaler och elevbostäder . . 63

Utökning av verkstadsbyggnaden och uppförande av garage ........ 64

Uppförande av växthus ........................................ 64

Furunäsets sjukhus vid Piteå ...................................... 65

Uppförande av vårdpaviljong för kroniskt sjuka.................... 65

Upprustning av panncentralen .................................. 66

Anordnande av dagvattenavlopp från vissa byggnader ............ 66

Uppförande av nytt sinnessjukhus i Stockholms län .................. 66

Förläggning av nytt sjukhus för psykiskt efterblivna ................ 69

Uppförande av sjukhus för vård av psykopater...................... 77

Elektriska arbeten vid vissa statens sinnessjukhus .................. 78

U tredningsmedel ................................................ 85

Departementschefen ................................................ 85

II. Bidrag till vissa ombyggnadsarbeten m. m. vid Kronprinsessan Victorias
kustsanatorium i Barkåkra .................................. 95

Förslag ............................................................ 95

Departementschefen ................................................ 97

III. Försäljning av Långasjö sekundäravdelning 99

Förslag ............................................................ 99

Departementschefen ................................................ 100

IV. Utrustning av nya sinnessjukhus 101

Förslag ............................................................ 101

Departementschefen ................................................ 104

V. Hemställan ...................................................... 105