Kungl. Maj ds proposition nr 2 (Proposition 1948:2)

Kungl. Maj ds proposition nr 2.

Nr 2.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående utgifter å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1947/48; given
Stockholms slott den 3 januari 1948.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
3 januari 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter.

Statsregleringen har under senare år karakteriserats av att riksstaterna,
sådana de ursprungligen fastställts av riksdagen, senare kompletterats med
öppna tilläggsstater, över vilka reglerats uppkomna merkostnader och överskridanden
samt även anvisats anslag för nya ändamål.

Vissa anmälda ytterligare anslagsbehov ha befunnits påkalla framställning
till 11)48 års riksdag om anslag för det löpande budgetåret.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 sand. Nr 2.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

I år liksom föregående år böra till främjande av överskådligheten i statsregleringsarbetet
nytillkommande framställningar om anslag å tilläggsstat,
där ej särskilda omständigheter annat föranleda, anmälas i två propositioner,
en avgiven vid slutet av den ordinarie propositionstiden och en mot
slutet av riksdagen. Sistnämnda proposition bör avses för avskrivning av å
tilläggsstat äskade investeringsanslag.

De till tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår hänförliga
anslagsäskanden, som ansetts böra i detta sammanhang föreläggas riksdagen,
ha tidigare denna dag anmälts. En sammanställning av de beslut om
förslag till riksdagen, vilka Kungl. Maj :t därvid på hemställan av vederbörande
föredragande enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet (bil. 1—
15) fattat, torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende (bihang).

Av sammanställningen framgår, att å tilläggsstaten äskas anslag om sammanlagt
148 miljoner kronor å driftbudgeten och 40 miljoner kronor å kapitalbudgeten.

Chefen för finansdepartementet hemställer härefter, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen att godkänna de förslag, om vilka Kungl. Maj :t enligt
bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—15) fattat
beslut.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att proposition
av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Carl Olov Sommar.

Kungi. Maj.ts proposition nr 2.

Bilaga 1.

Egentliga statsutgifter.

Andra huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 3 januari 1948.

Närvarande:

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler härefter
under justitiedepartementets handläggning hörande ärenden angående
egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48
samt anför därvid följande.

C. Domstolarna.

Hovrätterna.

[1.] 9. Kostnader för inrättande av nya hovrätter m. m., reservationsanslag.
Med bifall till Kungl. Maj :ts i propositionen nr 268 till 1947 års riksdag
därom gjorda framställning beviljade nämnda riksdag för budgetåret 1947/
48 ett reservationsanslag av 1 820 000 kronor till kostnader för inrättande
av nya hovrätter in. m. Av anslaget beräknades ett belopp av 305 000 kronor
för möblering av Svea hovrätts lokaler i samband med pågående ombyggnad
och utvidgning av dessa.

I skrivelse den 20 oktober 1947 har Svea hovrätt meddelat, att det för
hovrätten sålunda beräknade beloppet visat sig otillräckligt, samt anhållit
om ett tilläggsanslag å 83 000 kronor. Hovrätten har i fråga om anledningen
till att det ursprungligen beräknade beloppet visat sig otillräckligt hänvisat

Kungl. ftlaj:ts proposition nr 2.

till en skrivelsen bifogad promemoria av arkitekten C. O. Hallström, vilken
svarat för såväl ombyggnads- som inredningsarbetena. Av promemorian
framgår bl. a. följande.

Under ombyggnadsarbetenas gång hade planerna för utrymmenas användande
måst modifieras. Det i hovrätten befintliga möbelbeståndet hade
visat sig vara i sämre skick än först antagits. Anskaffningen av nya möbler
samt renoveringen av äldre måste därför draga större kostnader än beräknats.
Till nyanskaffning hade upptagits bl. a. 43 skåp för en kostnad av
39 700 kronor, innehållande, förutom bokhylla och plats för domstolsakter,
även förvaringsutrymme för ledamöternas ytterkläder. I sistnämnda hänseende
vore att märka att hovrättsbyggnadens allmänna plandisposition ej
medgivit anordnande av kapprum, där ledamöternas ytterkläder kunde avlämnas
under betryggande förhållanden. Av de beräknade merkostnaderna
hänförde sig i övrigt It 900 kronor till komplettering av möbleringen i lagmans-
och vice-ordföranderummen, vilka måste användas som överläggningsruin
enär särskilda sådana rum saknades, 500 kronor till en mindre
komplettering av möbleringen i ledamotsrummen, 6 000 till anskaffande av
»ett bord i plenisalen, enär det nuvarande befunnits så skröpligt av ålder att
det vid flyttning fallit sönder, 10 000 för anskaffande av bokskåp i domssalarna
för förvaring av böcker som i dessa för allmänheten tillgängliga
rum icke ansetts kunna stå i öppna hyllor samt 7 500 kronor för anskaffande
av möbler i huvudentrén och vestibulen i bottenvåningen, för vilka utrymmens
möblering tidigare ej beräknats några medel. Merkostnaderna för
nyanskaffning av möbler uppginge sålunda till 75 600 kronor men kunde
reduceras med 24 600 genom att man bl. a. uteslöte ett antal stolar i sessionssalarna
samt vissa möbler i ledamotsrummen som ersattes av de nyssnämnda
skåpen därstädes. Nettoökningen skulle således bliva 51 000 kronor.
Härtill komme för renovering av äldre möbler 15 000 kronor, för komplettering
av utrustningen med elektrisk armatur 5 000 kronor samt för
mattor 17 000 kronor. Däremot torde å vissa inredningsarbeten kunna göras
en besparing av 5 000 kronor. Nettoökningen uppginge i enlighet härmed
till den förut nämnda summan av 83 000 kronor.

Under åberopande av promemorian anför hovrätten, att den uppkomna
bristen vore att tillskriva dels vissa ändringar i den ursprungliga möbleringsplanen,
som visat sig erforderliga på grund av senare inträffade händelser
samt senare gjorda erfarenheter och iakttagelser, dels att vissa på
frågan inverkande omständigheter från början förbisetts, dels att det gamla
möbelbeståndets användbarhet överskattats och dels att kostnaden för
iståndsättande av vad som fortfarande därav vore användbart underskattats.
Vid beaktande av Svea hovrätts storlek i jämförelse med de andra hovrätternas
framstode det för Svea hovrätt anvisade anslaget såsom synnerligen
lågt i förhållande till de medel, som anvisats särskilt för de nyinrättade hovrätterna.
Och även om den nu konstaterade bristen fylldes, komme Svea
hovrätts utrustning att i fråga om kvalitet stå väsentligt tillbaka för de
nya hovrätternas.

Byggnadsstyrelsen har i infordrat utlåtande över hovrättens framställning
anfört, att Hallströms av hovrätten åberopade promemoria grundade sig
på anbud som byggnadsstyrelsen tidigare införskaffat samt att styrelsen

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

med hänsyn till hovrättsbyggnadens art och storleksordning funne det begärda
tilläggsanslaget erforderligt och därför tillstyrkte bifall till framställningen.

Krigsmciterielverket, vars yttrande jämväl infordrats, har anfört:

Till grund för den kostnadsberäkning, som utförts i en till framställningen
fogad promemoria, ligga bland annat tvenne av byggnadsstyrelsen infordrade
anbud, det ena avgivet av AB Edsbyns Möbelfabrik och det andra av
AB Nordiska Kompaniet.

Verket har under hand inhämtat att beträffande båda anbuden fullbordat
avtal numera föreligger mellan byggnadsstyrelsen och respektive anbudsgivare,
varför verket anser sig endast böra uttala, dels — beträffande
det av AB Edsbyns Möbelfabrik avgivna anbudet — att däri upptagna priser
med omkring 20 procent överstiga de priser, som verket vid tidpunkten
för anbudets avgivande betalade till samma bolag vid inköp av samma
möbeltyper, dels — beträffande det av AB Nordiska Kompaniet avgivna anbudet
— att däri upptagna priser icke kunna med nöjaktig grad av tillförlitlighet
bedömas, enär tillräckligt underlag saknas beträffande denna del
av upphandlingen, som avser objekt av beställningskaraktär, dels att nämnde
anbudsgivares priser enligt verkets erfarenhet pläga ligga omkring 20
procent över de priser, som kunna erhållas vid beställning direkt hos möbelfabrikerna
dels ock att sistnämnda anbud med hänsyn till förnödenheternas
art enligt verkets förmenande bort underställas statens priskontrollnämnd
för sådan granskning, som synes vara förutsatt i priskontrollnänmdens
meddelande av den 30 juni 1947 (nr 911).

Verket håller för troligt att anskaffning kunnat ske genom verkets försorg
till priser, som gjort det begärda tilläggsanslaget för möbler obehövligt.

Departementschefen. Som av redogörelsen i den vid Svea hovrätts framställning
fogade promemorian framgår hänföra sig av den beräknade kostnadsökningen
för möblering in. m. av Svea hovrätts utvidgade och ombyggda
lokaler 51 000 kronor till anskaffning av nya möbler samt återstoden
eller 32 000 kronor till renovering av äldre möbler, komplettering av utrustningen
med elektrisk armatur samt anskaffning av mattor in. m. Den föreslagna
kompletteringen med nya möbler synes ofrånkomlig. Även efter denna
ytterligare nyanskaffning kommer Svea hovrätt att vara mycket sparsamt
utrustad med möbler. Likaså synes det oundgängligt att, på sätt föreslagits,
beräkna ytterligare ett belopp för elektrisk armatur. Däremot torde
de beräknade kostnaderna för renovering av äldre möbler kunna minskas
med 6 000 kronor. Medel torde för närvarande ej böra beräknas för ytterligare
anskaffning av mattor. Enär för sistnämnda ändamål beräknats
17 000 kronor, skulle kostnadsökningen alltså stanna vid (83 000 — G 000
-17 000) 60 000 kronor, med vilket belopp det å gällande riksstat uppförda
anslaget till kostnader för inrättande av nya hovrätter in. in. alltså
hör förstärkas. Beloppet torde i enlighet härmed böra anvisas å tilläggsstat
till riksstaten för innevarande budgetår.

De av krigsmaterielverket beträffande sättet för handhavande av möbelanskaffningen
framställda erinringarna — vilka äro av betydelse för före -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

varande anslagsfråga endast såvitt angår ytterligare kostnader för nyanskaffning
av möbler — äro för närvarande föremål för särskild utredning.
Sålunda har sakrevisionen med skrivelse den 19 december 1947 inkommit
med en promemoria i ärendet, vilken för närvarande är remitterad till berörda
myndigheter. Det aktuella medelsbehovet torde dock icke komma att
påverkas av utredningsresultatet.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Kostnader för inrättande av nya hovrätter m. m.
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa
ett reservationsanslag av ................ kronor 60 000.

G. Diverse.

[2.] 11. Extra utgifter, reservationsanslag. Andra huvudtitelns anslag till
extra utgifter är för innevarande budgetår uppfört med 30 000 kronor. Under
den hittills förflutna delen av budgetåret ha från anslaget bestritts vissa
oförutsedda utgifter, vilket medfört att återstoden av anslagsbeloppet
blivit otillräckligt. Bl. a. har till f. d. vattenrättsdomaren N. Quennerstedt
utbetalats 10 000 kronor såsom ersättning för fortsatt handläggning vid
Norrbygdens vattendomstol av två större vattenmål, med vilka han i egenskap
av vattenrättsdomare vid vattendomstolen tidigare tagit befattning.
Vidare kommer anslaget att belastas med omkring 2 000 kronor för bestridande
av vissa utgifter i samband med inrättandet av hovrätten för Västra
Sverige, vilka kostnader icke tagits med i beräkningen vid bestämmandet
av det å gällande riksstat uppförda anslaget till inrättande av nya hovrätter
m. m. (II C 9).

Av angivna skäl torde anslaget böra förstärkas med 12 000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Extra utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av .............................. kronor 12 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Lars Nordvall.

Kungl. Mcij.ts proposition nr 2.

Bilaga 2.

Egentliga statsutgifter.

Tredje huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 3 januari 19b8.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena anmäler härefter under utrikesdepartementet
hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1947/48 och anför därvid följande.

A. Utrikesdepartementet.

[1.] 3. Utrikesdepartementet: Förstärkning av personalorganisationen. I
gällande riksstat är detta anslag uppfört med 470 000 kronor. Med stöd av
det av riksdagen lämnade bemyndigandet att för innevarande budgetår medgiva
sådant överskridande av genom riksdagens beslut maximerade anslag
och anslagsposter, som föranledes av den allmänna löneregleringen, har
Kungl. Maj :t medgivit, att förevarande anslag må överskridas med högst
15 000 kronor. På grund av att nyanställning av personal måst äga rum i
stor omfattning utöver vad som ursprungligen beräknats, erfordras emellertid
därjämte för löpande budgetår en höjning av anslaget. I främsta rummet
gäller denna nyanställning arvodespersonalen å departementets handelsavdelning
och personalavdelning, där bristen på tjänstemän visat sig särskilt
kännbar i anledning av den efter kriget väsentligt ökade arbetsbördan inom
dessa avdelningar. För att tillräcklig personal skall kunna behållas under
återstoden av budgetåret erfordras en ökning med 240 000 kronor. Jag hemställer
därför, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

att till Utrikesdepartementet: Förstärkning av personalorganisationen
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1947/48 anvisa ett anslag av ............ kronor 240 000.

B. Sveriges representation i utlandet.

[2.] Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Diplomatisk och konsulär
personal m. m., förslagsanslag. Kungl. Maj :t har genom beslut den 30 juni
1947 i enlighet med riksdagens beslut (skr. nr 3) fastställt avlöningsstat under
förevarande anslag, varvid bl. a. upptagits en obetecknad anslagspost
till prisutjämningstillägg med ett belopp av 450 000 kronor. För att i rimlig
utsträckning kunna tillgodose gjorda framställningar om kompensation för
inträffade kraftiga stegringar i levnadskostnaderna i ett flertal länder erfordras
under denna post ytterligare minst 150 000 kronor. Riksdagens medgivande
att överskrida posten med detta belopp torde böra inhämtas. Jag
hemställer därför, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att den i avlöningsstaten för diplomatisk och konsulär
personal m. m. upptagna delposten till prisutj ämningstillägg
må för budgetåret 1947/48 överskridas med högst 150 000
kronor.

[3.] Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Attachéer, förslagsanslag.
I gällande avlöningsstat under detta anslag är upptagen bl. a. en obetecknad
anslagspost till prisutj ämningstillägg med 50 000 kronor. Av skäl, som anförts
under nästföregående punkt, erfordras under innevarande budgetår för
prisutj ämningstillägg till attachéerna ytterligare minst 15 000 kronor. Riksdagens
medgivande att överskrida posten torde böra inhämtas. Jag hemställer
därför, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att den i avlöningsstaten för attachéer upptagna delposten
till prisutj ämningstillägg må för budgetåret 1947/48
överskridas med högst 15 000 kronor.

[4.] 4. Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Skrivbiträden, reservationsanslag.
I riksstaten för innevarande budgetår har för detta ändamål
uppförts ett reservationsanslag av 1 520 000 kronor.

I fråga om detta anslag ha tidigare beräknade belopp visat sig otillräckliga.
Det har icke varit möjligt att under rådande labila ekonomiska förhållanden
i en mängd främmande länder ens tillnärmelsevis på förhand
beräkna utgifterna på detta lönekonto. Sålunda föreligger redan från budgetåret
1946/47, då anslaget var upptaget med 1 480 000 kronor, en brist på
omkring 660 000 kronor, i det att belastningen beräknas uppgå till omkring

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

2 140 000 kronor. Denna utgiftsökning har berott i främsta rummet på stegringen
av levnadskostnaderna i utlandet men till en del också på nödvändigheten
att till följd av den även inom utlandsrepresentationen starkt
växande arbetsbördan öka kanslipersonalen. Likaledes måste under innevarande
budgetår räknas med en väsentlig utgiftsstegring under förevarande
anslag. Sålunda torde, med iakttagande av all möjlig återhållsamhet såväl
i fråga om nyanställning av kanslipersonal som vid medgivande av löneförhöjningar,
på grundval av infordrade upplysningar denna merutgift ej
kunna beräknas till lägre belopp än 540 000 kronor. För täckande av merutgifterna
erfordras följaktligen ett belopp av 1 200 000 kronor.

Jag får därför hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Skrivbiträden
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1947/48 anvisa ett reservationsanslag av . . kronor 1 200 000.

[5.] 5. Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Extra biträden och
vaktbetjänte, reservationsanslag. I riksstaten för innevarande budgetår har
för detta ändamål uppförts ett reservationsanslag av 415 000 kronor.

Av skäl, som anförts under nästföregående punkt, har även det belopp,
som under förevarande anslag upptagits i 1946/47 års riksstat, visat sig vara
för lågt beräknat. För sistnämnda år anvisades sålunda ett anslag av 414 000
kronor, under det att den verkliga utgiften torde uppgå till omkring 724 000
kronor, motsvarande en brist av omkring 310 000 kronor. För innevarande
budgetår torde enligt ingångna upplysningar böra emotses en merutgift av
omkring 75 000 kronor. Tillhopa erfordras sålunda för täckande av utgifterna
under detta anslag ett belopp av minst 385 000 kronor.

Jag hemställer därför, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Extra
biträden och vaktbetjänte å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av.............................. kronor 385 000.

[6.] 6. Kontorskostnadsersättningar åt lönade tjänstemän, reservationsanslag.
I riksstaten för innevarande budgetår har för ifrågavarande ändamål
anvisats ett belopp av 125 000 kronor. Då den markerade stegringen av prisnivån
i olika länder medfört en höjning även av hyresnivån, ha de lönade
tjänstemän, vilka erhålla kontorskostnadsersättning från förevarande anslag,
fått vidkännas ökade utgifter för förhyrning av kanslilokaler. Redan
för budgetåret 1946/47 föreligger sålunda en avsevärd brist. Därjämte har
emellertid det för innevarande budgetår anvisade anslaget visat sig vara
otillräckligt för att bestrida löpande utgifter för ifrågavarande ändamål.
För täckande av dessa merutgifter erfordras etl belopp av 145 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Jag hemställer därför, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Kontorskostnadsersättningar åt lönade tjänstemän
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa
ett reservationsanslag av............kronor 145 000.

C. Internationella förhandlingar m. m.

[7.] 2. Tillfälliga representationskostnader, reservationsanslag. I gällande
riksstat har för detta ändamål uppförts ett reservationsanslag av 25 000
kronor.

Anslaget, som är avsett att täcka bl. a. sådana kostnader för representation,
som uppstå i samband med förhandlingar, har under innevarande budgetår
visat sig vara otillräckligt på grund av de ökade utgifter, som uppstått
vid besök i Sverige av förhandlingsdelegationer från främmande länder.
På grundval av föreliggande beräkningar kan det för ändamålet behövliga
tilläggsbeloppet beräknas till minst 45 000 kronor.

Jag får därför hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Tillfälliga representationskostnader å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av .............................. kronor 45 000.

D. Diverse.

[8.] 11. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag.
I gällande riksstat har för detta ändamål uppförts ett reservationsanslag
av 15 000 kronor.

Kostnaderna för vissa utredningar, bl. a. för utgivande av framställningar
över Sveriges utrikespolitik under det andra världskriget, ha kommit att
uppgå till högre belopp än som beräknats, och en förstärkning av förevarande
anslag är av denna anledning erforderlig.

Jag hemställer därför, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa
ett reservationsanslag av..............kronor 20 000.

Vad ministern för utrikes ärendena sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

H. Edelstam.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Bilaga 3.

Egentliga statsutgifter.

Fjärde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
3 januari 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller. Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vougt, anmäler under försvarsdepartementets
handläggning hörande ärende angående egentliga statsutgifter
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 och anför
därvid följande.

Vissa för försvaret gemensamma ändamål.

25. Garnisonssjukhusen: Karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar. Vid
anmälan förut denna dag till statsverkspropositionen (bil. 6, p. 146) av anslaget
Garnisonssjukhusen: Karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar har
jag förordat, att avlöningsförhållandena för vissa underordnade läkare vid
garnisonsavdelningarna regleras i enlighet med vad som enligt riksdagens
beslut (prop. 1947: 287; rd. skr. 1947: 445) skett för motsvarande kategorier
läkare vid karolinska sjukhusets övriga avdelningar samt att en dylik reglering
genomföres redan från och med innevarande budgetår. Medgivande av
riksdagen att för ändamålet överskrida den å avlöningsstaten för garnisonsavdelningarna
för sistnämnda budgetår uppförda anslagsposten till avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal torde böra inhämtas i detta sammanhang.
Denna post är i den av riksdagen fastställda avlöningsstaten uppförd
med 97 000 kronor. Efler exaktberäkning av posten enligt de nya lönebestämmelserna
har emellertid Kungl. Maj :t förordnat, att av densamma må
tagas i anspråk högst 87 000 kronor. Vid bifall till ifrågavarande förslag till
lönereglering kan medelsbehovet under posten beräknas till i runt tal 98 000
kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva

att den i avlöningsstaten för karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar
uppförda anslagsposten till avlöningar till
övrig icke-ordinarie personal må för budgetåret 1947/48
överskridas med högst 1 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Per Kourtzman.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Bilaga 4.

Egentliga statsutgifter.

Femte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari
1948.

Närvarande:

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, anmäler härefter under
socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 samt anför
därvid följande.

B. Sociala verk och inrättningar.

[1.] 5. Allmän bostadsräkning m. m., reservationsanslag. För ändamålet
ha för budgetåren 1945/46—1947/48 anvisats reservationsanslag av resp.
370 000, 850 000 och 615 000 kronor.

I skrivelse den 12 december 1947 har socialstyrelsen hemställt om ett tillläggsanslag
å 263 000 kronor till kostnaderna för den allmänna bostadsräkningen
innevarande budgetår. Till stöd för framställningen har styrelsen anfört
i huvudsak följande.

Redan under budgetåren 1945/46 och 1946/47 ha uppstått vissa extra
kostnader för bostadsräkningen. Då emellertid verksamheten icke förrän under
innevarande år nått den planerade omfattningen, ha icke heller redan
anvisade anslag disponerats i beräknad utsträckning. Extrakostnaderna ha
därför tills vidare kunnat bestridas ur de anvisade anslagen. I styrelsens
skrivelse den 2 december 1946 angående medelsbehovet för budgetåret 1947/
48 påpekades emellertid att i den mån förseningen i arbetsprogrammet reducerades
behov av tilläggsanslag eventuellt kunde uppstå redan under innevarande
budgetår.

Förseningen har redan kunnat reduceras, och även det fortsatta arbetet
behöver forceras bl. a. med hänsyn till behovet av att snabbt erhålla resultat
tillgängliga för upprättandet av kommunernas bostadsförsörjningsplaner.
Hittills anvisade anslag komma därför icke att förslå, utan tilläggsanslag
blir erforderligt för innevarande budgetår.

Från tidigare budgetår kvarstå i avlöningsmedel sammanlagt kronor
141 552: 86. Av dessa medel äro 25 000 kronor avsedda att täcka kostnader -

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

na för överföring av inkomstuppgifter från taxeringslängderna in. in. med
visst belopp per inkomsttagare. Övriga avlöningsmedel från tidigare budgetår
(kronor 116 552: 86) böra uppskrivas med 64 000 kronor med hänsyn till
löneregleringen den 1 juli 1947.

Den nya plan för hushållsstatistiken och inkomstredovisningen, som styrelsen
framlagt i skrivelse den 19 november 1947, medför kostnader utöver
anslagen. Dessa undersökningar skulle nämligen innehålla en totalredovisning
för kommuner med sammanlagt 3,i resp. 1,4 miljoner invånare, medan
programmet enligt propositionen nr 282/1946 innebar en begränsning till
kommuner med omkring l,i miljoner invånare.

Med den nu givna preciseringen av inkomstredovisningens och hushållsstatistikens
omfattning skulle den allmänna bostadsräkningen m. in. inalles
kosta 1 905 000 kronor efter de grunder, som tillämpats vid styrelsens ursprungliga
kostnadsberäkning. Det angivna beloppet kan jämföras med alternativ
II i den ursprungliga planen, vilket skulle kosta 1 955 000 kronor.
Det bör erinras om, att lönekostnaderna här beräknats enligt läget före löneregleringen
den 1 juli 1947 och tidigare befordringsregler för personalen.
Med en inkomstredovisning och hushållsstatistik enligt propositionen nr
282/1946 skulle totalkostnaderna uppgå till 1 690 000 kronor. Utökningen
av programmet innebär sålunda en stegring av kostnaderna med 215 000
kronor.

En del av dessa merutgifter behöva täckas genom tilläggsanslag under
innevarande budgetår. För personalkostnader och anskaffning av inkom stuPPSifter
beräknas 15 000 och 140 000 kronor vara erforderliga.

Den 26 september 1947 erhöll socialstyrelsen uppdrag att verkställa utredning
rörande vissa barnfamiljers bostadsförhållanden. Undersökningen
är begränsad till 30 kommuner. Kostnaderna för denna specialundersökning
beräknas till 48 500 kronor. För att täcka dessa kostnader erfordras en förstärkning
under innevarande budgetår av anslaget för personalkostnader
med 41 500 kronor och för övriga utgifter med 2 500 kronor.

Sålunda uppstår behov av tilläggsanslag med dels 64 000 kronor för personalkostnader,
motsvarande inverkan av löneregleringen vid disposition av
lönemedel från tidigare budgetår, dels 15 000 kronor för personalkostnader
och 140 000 kronor för anskaffning av inkomstuppgifter m. m. med anledning
av inkomstredovisningens och hushållsstatistikens utökning och dels
41 500 kronor för personalkostnader och 2 500 kronor för övriga utgifter
till en utredning rörande vissa barnfamiljers bostadsförhållanden, eller sammanlagt
120 500 kronor för personalkostnader, 140 000 kronor för anskaffning
av inkomstuppgifter in. m. och 2 500 kronor för övriga utgifter.

Departementschefen. Såsom jag anfört vid anmälan denna dag av 1948
års statsverksproposition, femte huvudtiteln (s. 22), beräknas de sammanlagda
kostnaderna för den allmänna bostadsräkningen komma att icke oväsentligt
överstiga vad som från början antagits. Anledningen härtill är
dels att vissa icke förutsedda kostnader uppkommit för bostadsräkningen
i dess av 1945 och 1946 års riksdagar beslutade omfattning (propositionen
nr 307/1945 och riksdagens skrivelse nr 442/1945 samt propositionen nr
282/1946 och riksdagens skrivelse nr 317/1946) dels ock att merkostnader
måste förutses för vissa utvidgningar av arbetet. Beträffande dessa utvidgningar
torde jag få hänvisa till vad jag anfört vid anmälan av årets statsverksproposition.
Jag har tillstyrkt, att arbetet med slutförande av bostadsräkningen
och därtill anknutna specialundersökningar utföres i huvudsaklig
enlighet med vad socialstyrelsen föreslagit. Härför erfordras förstärk -

Kungi. Maj:ts proposition nr 2.

ning av det för innevarande budgetår anvisade anslaget. Förstärkningen
torde kunna beräknas i överensstämmelse med vad socialstyrelsen föreslagit.
Beloppet bör dock avrundas till 260 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Allmän bostadsräkning m. m. å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av.............................. kronor 260 000.

[2.] 55. Åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet, reservationsanslag.
För rubricerade ändamål har för innevarande budgetår anvisats
ett reservationsanslag av 6 125 000 kronor.

I skrivelse den 5 december 1947 har pensionsstgrelsen hemställt om ett
tilläggsanslag å 1 950 000 kronor för ändamålet. Till motivering härför har
styrelsen anfört, att dagavgifterna å kuranstalterna under budgetåret 1946/
47 uppgått till avsevärt högre belopp än som kunnat beräknas vid anslagsäskandet.
Anslaget för nämnda budgetår hade därför visat sig otillräckligt
och styrelsen hade nödgats att till innevarande budgetår uppskjuta
betalningen av räkningar å omkring 900 000 kronor. Höjningen av dagavgifterna
hade nödvändiggjorts av anstalternas starkt ökade driftkostnader,
framförallt de kostnader som hänförde sig till personal- och löneutgifter.
Av samma anledning komme icke heller anslaget för innevarande budgetår
att förslå till täckande av kostnaderna för den individuella invaliditetsförebyggande
verksamheten. Bristen komme under detta budgetår att uppgå
till minst 1 050 000 kronor. Den erforderliga förstärkningen av anslaget
uppginge alltså till minst 1 950 000 kronor.

Departementschefen. Under ifrågavarande anslag ha till kostnader för
vård å kuranstalt beräknats 3 755 000 kronor för budgetåret 1946/47 och
4 985 000 kronor för budgetåret 1947/48. Huvuddelen av nämnda belopp
avser vårdavgifter vid de av pensionsstyrelsen disponerade kuranstalterna.
Patienterna å dessa erlägga en avgift å i regel 2 kronor 30 öre för dag.
Återstående kostnader bestridas av pensionsstyrelsen. Såsom framgår av
styrelsens uppgifter ha de på styrelsen fallande kostnaderna avsevärt stegrats
under föregående och innevarande budgetår. Huvuddelen av kostnadsstegringen
torde falla på löneutgifterna. Vid anmälan av ifrågavarande anslag
i 1947 års statsverksproposition anfördes ur pensionsstyrelsens skrivelse
den 27 augusti 1946, att dels de vid skrivelsens avfattande pågående
förhandlingarna mellan landstingens centrala lönenämnd och olika personalorganisationer
angående nya avlöningsförmåner fr. o. m. år 1947 och
dels den föreslagna löneregleringen för statens befattningshavare kunde väntas
medföra en ökad belastning på anslaget. Lönereglering har därefter
kommit till stånd för landstingens befattningshavare fr. o. m. den 1 januari
1947 och för statstjänstemän fr. o. in. den 1 juli 1947. Vidare är att märka
att vissa av de orter, å vilka kuranstalterna äro belägna, fr. o. in. den 1 juli
1947 uppflyttats i högre ortsgrupp. Dessa omständigheter ha medfört avse -

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

värt höjda lönekostnader, vilka för senare hälften av budgetåret 1946/47
och budgetåret 1947/48 icke i tillräcklig omfattning beaktats vid beräkningen
av medelsbehovet för nu ifrågavarande ändamål. I 1948 års statsverksproposition,
femte huvudtiteln (s. 128—129), har jag i enlighet med
pensionsstyrelsens i denna del av statskontoret tillstyrkta förslag förordat
uppräkning av medelsbehovet för vårdavgifter å de av pensionsstyrelsen
disponerade kuranstalterna med 1 100 000 kronor för budgetåret 1948/49.

För täckande av de under budgetåren 1946/47 och 1947/48 uppkomna
och beräknade merkostnaderna synes det oundgängligt, att ett tilläggsanslag
anvisas. Jag anser mig böra godtaga styrelsens beräkning av medelsbehovet.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48
anvisa ett reservationsanslag av........ kronor 1 950 000.

[3.] Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Byggnadsarbeten
m. m., reservationsanslag. Till byggnadsarbeten in. m. vid de statliga
ungdomsvårdsskolorna har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag
av 1 573 000 kronor.

Såsom framgår av årets statsverksproposition (V ht., s. 72) har jag på
grund av situationen på byggnadsmarknaden ävensom med hänsyn till det
förhandenvarande statsfinansiella läget avstått från att föreslå anvisande
av medel å riksstaten för nästa budgetår till byggnadsarbeten m. m. vid de
statliga ungdomsvårdsskolorna. Jag har emellertid förutskickat, att jag
komme att föreslå, att riksdagens medgivande inhämtas för viss omdisposition
av de å anslaget befintliga medlen. Det är min avsikt att i det följande
upptaga sistnämnda fråga till behandling. En redogörelse torde härvid
få lämnas rörande dels den å anslaget befintliga reservationen och dels
en av socialstyrelsen gjord framställning, att medel måtte anvisas å tillläggsstat
för innevarande budgetår för utförande av byggnadsarbeten in. m.
vid vissa statliga ungdomsvårdsskolor.

Å anslaget befintlig reservation.

Enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning förelåg vid ingången av
budgetåret 1947/48 å anslaget en reservation av 2 116 784 kronor.

Under rubriken Vissa byggnadsarbeten vid statens yrkeshem samt skoloch
yrkeshem m. fl. anvisade riksdagen för budgetåren 1937/38—1939/40
reservationsanslag å tillhopa 2 471 600 kronor. De anvisade medlen voro avsedda
för utförande av vissa i en av Kungl. Maj :t i propositionen nr 177/1937
framlagd plan ingående byggnadsarbeten vid de statliga ungdomsvårdsskolorna,
däribland uppförande av en nybyggnad vid Johannisbergs yrkesskola,
av ett gymnastikhus vid vardera av yrkesskolorna Sundbo och Ljungaskog
samt av två personalbostäder vid sistnämnda skola. Sedan 1939 års urtima

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

riksdag godkänt i propositionen nr 79, bilaga 3, framlagt förslag, att nu
nämnda byggnadsarbeten skulle komma till utförande endast i den mån
Kungl. Maj :t prövade sådana förutsättningar vara för handen, som gällde
för användning av anslag, upptaget å allmän beredskapsstat, förordnade
Kungl. Maj :t den 30 december 1939, att byggnadsföretagen icke finge utföras
med mindre Kungl. Maj :t därtill lämnade tillstånd. Den del av anslagsmedlen,
som belöpte å ifrågavarande arbeten, uppskattades därvid till sammanlagt
285 300 kronor. Sedan nya kostnadsberäkningar företagits rörande
gymnastikhusen vid Sundbo och Ljungaskog, uppförde riksdagen å allmän
beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 och å allmän beredskapsstat för
budgetåret 1946/47 ett ytterligare belopp av resp. 50 900 och 45 300 kronor
för utförande av dessa byggnadsarbeten. Emot Kungl. Maj :ts i propositionen
nr 281/1944 gjorda förslag, att jämväl de för dessa båda byggnadsföretag
tidigare anvisade medlen finge tagas i anspråk under samma förutsättningar,
som gällde för under grupp II å allmän beredskapsstat uppförda anslag,
anmälde riksdagen ingen erinran. — Intet av de i det föregående omförmälda
byggnadsarbetena har kommit till utförande.

Det belopp, som Kungl. Maj :t efter riksdagens godkännande tills vidare
återtog, utgjorde som nyss nämnts 285 300 kronor. Genom beslut den 24
november 1939 hade Kungl. Maj :t emellertid av dessa medel redan anvisat
5 291 kronor till arkitektarvode, varför det återtagna beloppet i själva verket
bort uppgå till allenast (285 300 — 5 291) 280 009 kronor.

Å anslaget ha vissa ytterligare besparingar uppstått. Av det för budgetåret
1937/38 anvisade anslaget avsågos vissa belopp för likvid vid statens övertagande
av vissa skolor. Vid avslutande av köpen befanns, att köpeskillingarna
för Lj ungaskogs yrkesskola och Sonestorps yrkes- och hemskola understego
anvisade belopp med 100 resp. 680 kronor. För samma budgetår anvisat
anslag å 3 800 kronor för uppförande av ett svinhus vid Forsane yrkesskola
behövde ej tagas i anspråk, enär säljaren redan vid överlåtelsen
uppfört ett provisoriskt sådant. Å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret
1942/43 anvisat belopp av 12 200 kronor för anordnande av en skolsal vid
Hammargårdens skolhem (prop. nr 2/1943, rd. skr. nr 19/1943) har ej heller
utnyttjats och kommer icke att erfordras, sedan Hammargården nu utbyggts
till dubbelskolhem.

De sammanlagda besparingarna å anslaget skulle efter vad nu anförts
uppgå till (280 009 + 100 + 680 + 3 800 + 12 200) 296 789 kronor.

Genom ett antal beslut har Kungl. Maj :t av förevarande anslag anvisat
medel till ersättning åt enskilda personer för arkitekt- eller sakkunniguppdrag
i samband med vissa byggnadsarbeten vid de statliga ungdomsvårdsskolorna.
I vissa fall har härvid förekommit, att i Kungl. Maj :ts brev icke
angivits, att det vore fråga om avräkning å förut anvisade belopp, varför
statskontoret tolkat vederbörande beslut såsom nyanvisning. Då de för resp.
byggnadsarbeten av riksdagen anvisade beloppen i flera fall redan varit förbrukade
vid tiden för Kungl. Maj :ts beslut i ersättningsärendena, har härigenom
ett belopp av tillhopa 10 085 kronor kommit att utanordnas utan
att medel funnits tillgängliga genom tidigare anvisningar.

2 llihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Framställning om medel till byggnadsarbeten m. m.

I skrivelse den 22 november 1947 har socialstyrelsen gjort framställning
om anvisande å tilläggsstat av medel, tillhopa 85 800 kronor, till dels ändringsarbeten
å tvättinrättningen vid Lövsta skolhem och yrkesskola och dels
förstärkning av anslagen till vissa tidigare beslutade byggnadsarbeten m. m.

Ändringsarbeten å tvättinrättningen vid Lövsta skolhem och yrkesskola. .
I sin skrivelse har socialstyrelsen anmält, att tvättinrättningen vid Lövsta
till följd av bl. a. maskinskada delvis satts ur funktion samt att tvätt- och
torkanordningarna även i övrigt icke vore tillfredsställande. Styrelsen hemställer
om medel till anskaffande och installation av tvättmaskiner m. m. för
skolans räkning. Kostnaderna härför beräknar styrelsen till 18 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har förklarat sig kunna godtaga socialstyrelsens kostnadsberäkningar.

Förstärkning av anslagen till vissa tidigare beslutade byggnadsarbeten
m. m. 1946 års riksdag anvisade medel till vissa byggnadsarbeten vid de
statliga ungdomsvårdsskolorna (prop. nr 187/1946, rd. skr. nr 345/1946).
Socialstyrelsen har anmält, att kostnaderna för vissa av dessa byggnadsarbeten
komme att överskrida vad som för varje särskilt fall anvisats samt
hemställt om ytterligare medel för dessa arbeten. Samtidigt har styrelsen
gjort framställning om medelsanvisning för vissa nytillkommande arbeten
och installationer.

Entreprenad- och anbudshandlingar ha granskats av byggnadsstyrelsen,
som förklarat dels att de uppkomna prisstegringarna finge anses normala
och dels att övriga beräknade kostnader syntes kunna godtagas.

1. Uppförande av personalbostadshus vid Folåsa skolhem. 1946 års riksdag
anvisade för uppförande av ett rektors- och ett lärarbostadshus vid
Folåsa ett belopp av 104 500 kronor.

Socialstyrelsen har anmält, att de redan beslutade byggnadsarbetena
enligt inkomna anbud kunde beräknas komma att draga en
kostnad av 124 414 kronor. Kostnadsökningen, i runt tal 19 900 kronor, har
enligt styrelsens uppgift föranletts av prisstegringar sedan kostnadsberäkningarna
slutfördes år 1945. Styrelsen framhåller därjämte såsom bidragande
orsak, att bristen på arbetskraft och materiel medfört svårigheter att
erhålla konkurrensanbud.

Styrelsen hemställer vidare om medel till vissa vid de ursprungliga beräkningarna
icke beaktade arbeten, nämligen för iordningställande
av gårdsplaner och vägar ett belopp av 8 400 kronor, för ny
hydroforanläggning och för viss elektrisk materiel,
nämligen nya yttre elektriska ledningar, transformator och transformatorstation
ett belopp av 14 500 resp. 5 000 kronor, för anläggande av en täckt
avloppsledning i stället för den nuvarande, som är öppen och hälsovådlig,
ett belopp av 2 700 kronor samt för uppförande av ett staket
kring lärarbostadens mot allmän landsväg gränsande tomt ett belopp av
1 800 kronor.

Kungi. Maj.ts proposition nr 2.

Till förstärkning av tidigare beviljat anslag till uppförande av ett rektorsoch
ett lärarbostadshus vid Folåsa ävensom för utförande av vissa ytterligare
byggnadsarbeten och installationer vid denna skola har styrelsen sålunda
beräknat ett behov av ytterligare (19 900 + 8 400 + 14 500 + 5 000
+ 2 700 + 1 800) 52 300 kronor.

2. Uppförande av personalbostadshus vid Gräskärrs skolhem. För uppförande
av ett dubbelhus för befattningshavare och ett bostadshus för arbetsledare
vid Gräskärr anvisade 1946 års riksdag ett belopp av 76 000
kronor.

Sedan byggnadsentreprenad på föreskrivet sätt utlysts, visade sig den i
propositionen beräknade kostnaden understiga den verkliga med 8 000 kronor.
På förslag av Kungl. Maj :t anvisade 1947 års riksdag ett tilläggsanslag
för ifrågavarande byggnadsarbeten å nämnda belopp.

Socialstyrelsen har anmält, att entreprenadsumman för de redan beslutade
byggnadsarbetena höjts dels på grund av löneökningar
den 1 april 1947 jämlikt avtal och dels på grund av ökade sprängningsarbeten,
vilka icke kunnat förutses vid anbudets avgivande. Den beräknade
kostnadsökningen skulle utgöra för stegrade arbetslöner 2 000 kronor och
för sprängningsarbetena 1 500 kronor eller tillhopa 3 500 kronor.

Styrelsen anmäler vidare, att badkar av avsedd typ visat sig icke
kunna levereras förrän efter 3—4 år och hemställer om ytterligare 400
kronor för anskaffande av redan tillgängliga inmurningsbadkar. I de ursprungliga
kostnadsberäkningarna medtogos ej kostnader för anordnande
av stängsel kring byggnaderna. För uppsättande av dylika anordningar
ävensom för planering kring byggnaderna och vissa planteringar i samband
därmed beräknar styrelsen en kostnad av 1 200 kronor. För anläggande av
en branddamm hemställer styrelsen vidare om ett belopp av 800 kronor.
För anordnande av ytterbelysning å skolans område samt
nytt huvudintag för de elektriska ledningarna, vilket
senare för närvarande är oskyddat och lätt åtkomligt för eleverna, beräknar
styrelsen ett behov av tillhopa 1 200 kronor. Va ttenförsörjningen
vid skolan är enligt styrelsens uppgift icke tillfredsställande. Styrelsen har
därför låtit utföra en borrbrunn. Medel till dessa arbeten ha utgått ur anslaget
till nybyggnads- och ombyggnadsarbeten med 5 200 kronor enligt Kungl.
Maj :ts beslut av den 5 september 1941. Kostnaderna beräknas emellertid numera
uppgå till 9 700 kronor. För brunnens färdigställande hemställer styrelsen
om ett tilläggsanslag av (9 700 — 5 200) 4 500 kronor. Styrelsen hemställer
slutligen om medel för iordningställande avenrotfruktskällare
vid skolan, enär varje år avsevärda kvantiteter potatis och rotfrukter förstörts
av frost i den nu befintliga källaren. Styrelsen föreslår, att en ny rotfruktskällare
uppföres till en kostnad av 3 900 kronor.

Till förstärkning av tidigare beviljat anslag för uppförande av ett dubbelbus
för befattningshavare och ett bostadshus för arbetsledare vid Gräskärr
ävensom för utförande av vissa ytterligare byggnadsarbeten och installationer
vid denna skola har styrelsen sålunda beräknat ett behov av ytterligare
(3 500 + 400 + 1 200 + 800 + 1 200 + 4 500 + 3 900) 15 500 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departementschefen. I den å anslaget befintliga reservationen ingår ett
belopp av 285 300 kronor, vilket avsetts för uppförande av gymnastikhus
m. m. vid vissa skolor. Beloppet i fråga har undantagits från vederbörande
myndighets disposition genom Kungl. Maj :ts beslut den 30 december 1939.
Redan dessförinnan hade Kungl. Maj :t emellertid av beloppet utanordnat
5 291 kronor till ersättning åt anlitad arkitekt. Då sålunda ett belopp av
allenast 280 009 kronor bort undantagas, torde Kungl. Maj :t, därest riksdagen
icke däremot anmäler erinran, få sedermera meddela rättelse av sitt
den 30 december 1939 fattade beslut. Kostnadsberäkningarna för berörda
byggnadsarbeten äro numera starkt föråldrade. Därest arbetena i framtiden
skola komma till utförande böra de därför göras till föremål för helt nya
beräkningar. Med hänsyn härtill bör det återtagna beloppet, av mig här
beräknat till 280 009 kronor, icke längre bindas vid sitt ursprungliga ändamål.

Under anslaget ha ytterligare besparingar kommit till stånd om sammanlagt
16 780 kronor. Tillgängliga besparingar utgöra således (280 009 +
16 780) 296 789 kronor. Från detta belopp torde, därest riksdagen icke framställer
erinran däremot, få avdragas 10 085 kronor, som kommit att utanordnas
utan att medel funnits tillgängliga genom tidigare anvisningar. Det
sammanlagda besparingsbeloppet skulle i så fall utgöra (296 789 — 10 085)
286 704 kronor. Dessa medel böra få kvarstå å anslaget.

Socialstyrelsen har gjort framställning om anvisande av medel för vissa
byggnadsföretag och installationer m. in. vid de statliga ungdomsvårdsskolorna,
nämligen för ändringsarbeten å tvättinrättningen vid Lövsta skolhem
och yrkesskola ett belopp av 18 000 kronor samt för fullbordande av tidigare
beslutade personalbostadshus vid Folåsa och Gräskärrs skolhem ett
belopp — utöver tidigare anvisade medel — av resp. 52 300 och 15 500 kronor,
eller tillhopa 85 800 kronor. Jag har blivit övertygad om nödvändigheten
av att arbetena i fråga komma till utförande. Mot socialstyrelsens
kostnadsberäkningar har jag intet att erinra. Därest av mig i det föregående
såsom besparing angivna belopp av 286 704 kronor får kvarstå å anslaget,
torde för byggnadsarbetena erforderliga medel kunna utgå från den å anslaget
befintliga reservationen. Riksdagens medgivande bör inhämtas för
en dylik omdisposition av anslagsmedlen. — Därest även för andra nu pågående
byggnadsarbeten skulle under innevarande budgetår erfordras ytterligare
medel torde jag få återkomma med förslag om ytterligare omdisposition
inom anslaget.

Under hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen,

att från reservationsanslaget till Statens skolor tillhörande
barna- och ungdomsvården: Byggnadsarbeten m. m. må intill
ett belopp av 85 800 kronor bestridas dels kostnader för
ifrågavarande ändringsarbeten å tvättinrättningen vid Lövsta
skolhem och yrkesskola dels ock angivna merkostnader
för uppförande av personalbostadshus vid Folåsa och Gräskärrs
skolhem.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

[4.] Bidrag till driften av icke statliga skolor tillhörande barna- och ungdomsvården,
förslagsanslag. I av socialstyrelsen med skrivelse den 17 november
1947 överlämnade framställningar ha styrelsen för stiftelsen drottning
Sophias skyddshem i egenskap av huvudman för Bistaborgs yrkes- och
hemskola samt styrelsen för Margretelunds yrkesskola hemställt om ersättning
av statsmedel för vissa vid vederbörande ungdomsvårdsskola uppkomna
driftunderskott. Vad angår Bistaborgs yrkes- och hemskola avser
framställningen ett år 1945 uppkommet driftunderskott å 11 060 kronor
23 öre. Styrelsen för Margretelunds yrkesskola har hemställt om medel
dels för täckande av driftunderskott för budgetåret 1946/47 med 67 000
kronor eller alternativt 17 000 kronor av nämnda belopp jämte 1 500 kronor
för ränteutgifter å återstående 50 000 kronor, och dels för täckande av
beräknat underskott för budgetåret 1947/48, 71 000 kronor. Underskotten
förklaras ha uppstått främst på grund av ökning av löne-, beklädnads- och
bränslekostnaderna men för Margretelunds del därjämte genom att utgifterna
för inventarier, reparationer, onera och tjänster in. m. ökat samt genom
ständigt ökade krav på personalförstärkningar.

Socialstyrelsen har icke funnit anledning till anmärkning mot den ekonomiska
förvaltningen vid skolorna.

Vad beträffar Margretelund framhåller styrelsen, att i föreliggande räkenskapsutdrag
för denna skola upptagen post till avskrivningar å anstaltsfastigheten,
6 440 kronor 43 öre, icke synes vara av beskaffenhet att nu
böra gäldas av statsmedel. Beträffande det begärda anslaget till täckande
av beräknat driftunderskott för budgetåret 1947/48 föreslår styrelsen, att
frågan härom får vila, tills pågående förhandlingar rörande den fortsatta
verksamheten slutförts mellan å ena sidan huvudmannen för denna skola
och å andra sidan av Kungl. Maj :t den 30 december 1946 utsedda förhandlingsmän.

Styrelsen anför, att den ekonomiska bärkraften hos de båda huvudmännen
är ringa och att det torde vara ytterst svårt för dem att upptaga nya
lån för att erhålla nödigt rörelsekapital. Staten bör enligt styrelsens mening
under rådande förhållanden icke undandraga sig att utgiva ersättning
för de uppkomna driftförlusterna. Styrelsen föreslår, att ersättningsbeloppen
bestämmas för Bistaborg till 11 000 kronor och för Margretelund till
60 000 kronor. Med hänsyn till skolornas behov av rörelsekapital föreslås
ifrågavarande medel uppförda å tilläggsstat till riksstaten för innevarande
budgetår.

Statskontoret vill i betraktande av vad socialstyrelsen anfört icke motsätta
sig bifall till framställningarna på sätt styrelsen föreslagit.

Departementschefen. Med hänsyn till vad socialstyrelsen anfört anser
jag mig böra tillstyrka, att huvudmännen för Bistaborgs yrkes- och hemskola
samt Margretelunds yrkesskola beviljas bidrag av statsmedel, i förra
fallet med It 000 kronor för under år 1945 uppkommet driftunderskott och
i senare fallet med 60 000 kronor för driftunderskott under budgetåret
1946/47. Det sammanlagda ersättningsbeloppet beräknar jag alltså till

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

(11 000 + 60 000) 71 000 kronor. I samband med tidigare beslut om utgivande
av ersättningar för driftförluster vid icke statliga ungdomsvårdsskolor
har föreskrivits såsom villkor för ersättningarnas utbetalande, att
skolornas utgiftsstater i fortsättningen skola i förväg granskas av socialstyrelsen.
Sådan granskning har skett beträffande Bistaborgs utgiftsstat
för kalenderåret 1947 och beträffande Margretelunds utgiftsstat för budgetåret
1947/48. En förutsättning för ersättningens utgivande bör givetvis
vara, att socialstyrelsen får utöva en liknande kontroll även framdeles.

Under hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att

medgiva, att till Bistaborgs yrkes- och hemskola samt
Margretelunds yrkesskola må av det å riksstaten för budgetåret
1947/48 under femte huvudtiteln uppförda förslagsanslaget
till Bidrag till driften av icke statliga skolor tillhörande
barna- och ungdomsvården utgå bidrag av statsmedel
för täckande av driftunderskott med resp. 11 000 och 60 000
kronor.

C. Diverse.

[5.] 11 a. Fortsatt undersökning rörande hälsoriskerna vid Bolidens gruvaktiebolags
smältverk i Rönnskär, reservationsanslag. För rubricerade ändamål
anvisades å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 ett
reservationsanslag av 55 000 kronor. Undersökningen skulle utgöra fortsättning
på en våren 1945 påbörjad undersökning rörande yrkesriskerna
vid smältverket och avse specialistundersökning av omkring 180 personer,
vilka vid en tidigare företagen allmän läkarundersökning av Rönnskärsarbetarna
företett vissa symptom som kunde hänföra sig till yrkesskador. En
närmare redogörelse i saken lämnas i propositionen nr 228 till 1946 års
riksdag, till vilken torde få hänvisas.

I skrivelse den 10 oktober 1947 har statens institut för folkhälsan hemställt
om medelsanvisning för utförande av vissa jämförelseundersökningar
och därvid anfört följande.

Det har av de verkställda undersökningarna framgått, att vissa jämförelseundersökningar
på personer från samma trakt, som icke varit utsatta för
här ifrågavarande skadeverkningar, äro oundgängligen erforderliga för ett
rätt bedömande av de genom undersökningarna rörande yrkesriskerna vid
smältverket i Rönnskär vunna erfarenheterna. Detta gäller såväl undersökningar
av halsens och luftrörens slemhinnor som spirometriska undersökningar.
För att denna jämförelse skall bliva av så stort värde som möjligt
är det lämpligt att den utföres snarast möjligt.

Sedan bearbetning av spirometriundersökningen på Rönnskärsmaterialet
numera utförts har det visat sig nödvändigt, att den erforderliga kompletteringen
genom undersökning av ett jämförelsematerial utföres på sådant
sätt, att en samtidig noggrann klinisk genomgång av jämförelsematerialet
säkras. En fältundersökning med dess billigare omkostnader låter sig sålun -

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

da icke göra. Den spirometriska undersökningens förläggande till Stockholm
har ytterligare visat sig påkallad genom bristen på kompetent personal
för undersökningen. Även för öron-, näs- och halsundersökningens del
har det ur synpunkten av kompetent personal visat sig nödvändigt, att
denna undersökning genomföres i Stockholm.

Institutet har beräknat kostnaderna för undersökning av 100 patienter i
Stockholm till (100 X 218: 50) ca 22 000 kronor. Härtill komme ersättning
till specialister och assistenter samt kostnader för statistisk bearbetning
med ca 16 000 kronor, varför hela undersökningen alltså beräknas kosta
ca 38 000 kronor.

Statskontoret har icke haft något att erinra mot kostnadsbeloppen, i den
mån ämbetsverket kunnat bedöma dem.

Departementschefen. 1946 års riksdag anvisade medel för specialistundersökning
av omkring 180 arbetare vid Rönnskärsverket, vilka företett symptom
som kunde tyda på hälsoskador förorsakade genom arbetet vid verket.
Statens institut för folkhälsan har nu anmält, att en motsvarande undersökning
å ett antal personer från annan arbetsplats i samma trakt erfordras
för ett tillförlitligt bedömande av de tidigare undersökningarnas resultat.
Ett fullföljande av de företagna undersökningarna är av vikt såväl
för bedömande av yrkesriskerna vid Rönnskärsverket som ur mera allmän
arbetarskyddssynpunkt. Jag anser mig därför böra tillstyrka, att en jämförelseundersökning
kommer till stånd.

Enligt institutets förslag skulle den nya undersökningen avse omkring
100 personer och utföras i Stockholm. Kostnaden skulle utgöra ca 38 000
kronor. Jag har inhämtat uppgift, huruvida icke undersökningen till större
eller mindre del skulle kunna utföras i orten. Från institutet har med anledning
härav framlagts en modifierad plan, innebärande att viss del av undersökningen
(avseende lung- och hjärtfunktioner m. in.) skulle utföras i
orten å ca 250 personer, medan undersökningen i Stockholm (halsundersökning)
skulle begränsas till ett 30-tal personer. Kostnaderna skulle härvid
minskas till 34 755 kronor, varav 5 250 kronor utgjorde ersättning för förlorad
arbetsförtjänst m. m. till arbetare som deltaga i undersökning å arbetsplatsen,
22 950 kronor ersättningar till läkare in. m. samt 6 555 kronor
särskilda kostnader för den del av undersökningen som skulle utföras
i Stockholm.

Jag tillstyrker, att medel beviljas för undersökningens utförande enligt
denna modifierade plan men förutsätter, att institutet utför även halsundersökningen
å resp. arbetsplatser, om så skulle visa sig möjligt. Anslag torde
dock böra beräknas för undersökningens utförande i Stockholm. Jag förordar,
att ett anslag å 35 000 kronor för ändamålet uppföres å tilläggsstat.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Fortsatt undersökning rörande hälsoriskerna vid
Bolidens gruvakticbolags smältverk i Rönnskär å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av .......................... kronor 35 000.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

[6.] 11 b. Undersökning rörande skiftarbetets inverkan på hälsotillståndet,
reservationsanslag. Till undersökning rörande skiftarbetets inverkan på hälsotillståndet
har å riksstaten för hudgetåret 1946/47 anvisats ett reservationsanslag
av 105 000 kronor. Sagda undersökning skulle avse att klarlägga
arten och omfattningen av de med skiftarbete förenade skadeverkningarna
samt de medicinska möjligheterna att minska eller upphäva dess verkningar.
En närmare redogörelse för planläggningen av undersökningen lämnas
i propositionen nr 228 till 1946 års riksdag.

I skrivelse den 4 juli 1947 har arbetslidsutredningen — vilken kommitté
enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 februari 1947 tillkallats för att
inom socialdepartementet biträda med utredning rörande en allmän översyn
av arbetstidslagstiftningen — bl. a. anfört, att det för utredningen måste
anses vara av synnerlig vikt att ur medicinsk synpunkt få klarlagt, huruvida
en förkortning av arbetstiden eller förlängning av semestern för skiftarbetarna
kan vara ägnad att minska de med skiftarbete förenade skadeverkningarna.
I den mån ökad tid till rekreation kunde vara av särskild
betydelse för skiftarbetarnas del, vore det av intresse att få belyst, huruvida
den ökade rekreationstiden borde åstadkommas genom förkortning av
den dagliga arbetstiden eller arbetstiden per vecka (t. ex. 5 dagars arbetsvecka)
eller genom förlängning av semestern. Då arbetstidsutredningen avsåge
att om möjligt slutföra sitt arbete i nu ifrågavarande hänseende under
år 1948, vore det vidare högst önskvärt, om resultaten av en medicinsk undersökning
av här angivet slag kunde föreligga inom en nära framtid.

I yttrande över arbetstidsutredningens skrivelse har statens institut för
folkhälsan framlagt ny kostnadsplan för undersökningen. Härvid har institutet
anfört, att medel erfordras dels för att fortsätta den ursprungliga
undersökningen rörande skiftarbetet och dels för att beakta arbetstidsutredningens
nytillkommande frågeställningar. Det syntes icke praktiskt att
behandla dessa anslagsbehov var för sig, enär den uppmärksamhet, som
komme att behöva ägnas åt nämnda specialproblem, i väsentliga delar vore
sammanflätad med och beroende av skiftarbetesutredningen i dess helhet.
Fördenskull hade medelsbehovet beräknats för hela undersökningsplanen.
För innevarande budgetår fördelade sig kostnaderna på statistisk behandling
av inkomna uppgifter från berörda arbetargrupper, medicinska undersökningar
och djurexperimentella undersökningar. Den sammanlagda kostnaden
under budgetåret beräknades till 130 818 kronor 16 öre. Av det tidigare
anvisade anslaget återstode 77 668 kronor 16 öre. Ytterligare erfordrades
sålunda (130 818: 16 — 77 668: 16) 53 150 kronor.

Institutet har vidare anfört, att en uppskattning av de extrakostnader, som
arbetstidsutredningens frågeställningar medföra, ger vid handen att dessa
utgöra 20 000 å 25 000 kronor av den för innevarande budgetår beräknade
totalkostnaden.

Under budgetåret 1948/49 kommer enligt institutets uppgift för tiden
intill den 1 oktober 1948 — då arbetstidsutredningens specialuppdrag skall
vara färdigt — att erfordras fortsatt anställning av statistisk personal, lä -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

kare, assistenter samt laboratoriepersonal, vilket innebär en kostnad av
16 900 kronor.

Statskontoret har förklarat sig icke ha något att erinra mot de verkställda
kostnadsberäkningarna, i den mån ämbetsverket kunnat ingå på ett bedömande
av dem.

Departementschefen. Statens institut för folkhälsan har med anledning
av arbetstidsutredningens skrivelse framlagt ny beräkning av kostnaderna
för den undersökning rörande skiftarbetets inverkan på hälsotillståndet,
vilken uppdragits åt institutet. Enligt denna beräkning skulle för innevarande
budgetår erfordras 53 150 kronor utöver redan anvisade medel. Av
kostnadsökningen uppges mellan 20 000 och 25 000 kronor innebära merkostnader
för att tillgodose de av arbetstidsutredningen framförda önskemålen.
Dessa merkostnader bero bl. a. på att leverans från Amerika av en
för undersökningen nödvändig elektroencephalograf icke kan avvaktas utan
en dylik apparat måste anskaffas från annat håll till högre pris. De av arbetstidsutredningen
berörda spörsmålen torde i och för sig ligga inom
ramen för ifrågavarande undersökning. Emellertid anser jag det vara angeläget,
att dessa frågeställningar ägnas särskild uppmärksamhet och att arbetet
bedrives med sådan skyndsamhet, att arbetstidsutredningen kan utnyttja
resultatet därav vid sina överväganden rörande skiftarbetares arbetstids-
och semesterförhållanden. Jag tillstyrker alltså, att undersökningen
utvidgas för att möjliggöra att utredningen kan grunda sina överväganden
på så klarläggande statistiska och medicinska undersökningar som
möjligt.

Institutets nya kostnadsberäkning innebär emellertid en kostnadsökning
även bortsett från vad nu anförts. Enligt vad jag inhämtat avser denna
kostnadsökning till väsentlig del utvidgning av en redan i den ursprungliga
planen ingående undersökning rörande bostadsförhållandenas inverkan på
skiftarbetares sömn. Denna undersökning förväntas komma att ge värdefulla
resultat i fråga om de krav, som böra ställas på bostäder för skiftarbetare.
Jag anser det i hög grad önskvärt, att denna del av undersökningen
bedrives i enlighet med institutets utvidgade plan.

Även i övrigt anser jag mig böra godtaga de av institutet framlagda nya
kostnadsberäkningarna. Med hänsyn till de avsevärda merkostnader, som
den nya planen innebär, föreslår jag dock, att de djurexperimentella undersökningar,
som ingingo redan i den av 1946 års riksdag godkända planen,
åtminstone tills vidare icke komma till utförande. Därigenom skulle de i
den framlagda planen för ändamålet upptagna kostnaderna om 23 000 kronor
bortfalla.

Institutet har vidare för nästa budgetår beräknat kostnader om 16 900
kronor. Av detta belopp torde cirka 2 000 kronor belöpa på djurexperimentella
undersökningar och böra sålunda utgå. Återstående cirka 14 900 kronor
torde icke lämpligen böra bli föremål för särskilt anslagsäskande för
nästa budgetår utan böra ingå i medelsanvisningen för innevarande budgetår.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Jag beräknar sålunda det erforderliga tilläggsanslaget till (53 150 — 23 000
+ 16 900 — 2 000) 45 050 kronor, vilket belopp bör avrundas till 45 000
kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att till Undersökning rörande skiftarbetets inverkan på
hälsotillståndet å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1947/48 anvisa ett reservationsanslag av .. kronor 45 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Sven Sigurdson.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Bilaga 5.

Egentliga statsutgifter.

Va huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över inrikesårenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
3 januari 19b8.

Närvarande:

Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Mossberg, anmäler under inrikesdepartementets
handläggning hörande ärenden angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 samt
anför därvid följande.

B. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

[1.] 32 a. Ombyggnadsarbeten vid statens uppfostringsanstalt å Bona, reservationsanslag.
Med bifall till av Kungl. Maj :t i propositionen nr 177 till
1946 års riksdag framlagt förslag anvisade riksdagen (skr. nr 209) under
femte huvudtiteln för budgetåret 1946/47 till ombyggnadsarbeten vid
statens uppfostringsanstalt å Bona ett reservationsanslag av 490 000 kronor.
Detta anslag var avsett för bestridande av kostnaderna för de ombyggnadsarbeten
vid anstalten, som erfordrades för dess övertagande av
den statliga sinnessjuk- eller sinnesslövården.

Genom beslut den 21 juni 1946 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrelsen
att för en kostnad av högst 490 000 kronor låta utföra ombyggnadsarbetena
i fråga samt ställde det av riksdagen anvisade anslaget till styrelsens
förfogande.

I skrivelse den 1 september 1947 har byggnadsstgrelsen gjort framställning
om anvisande av ytterligare medel för nämnda arbeten. Styrelsen
upplyser däri, att arbetena vore under utförande och beräknades bliva helt

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

färdigställda under innevarande budgetår. Enligt senast utförda beräkningar
uppskattade styrelsen totalkostnaden för arbetenas slutförande till
540 000 kronor, innebärande en merkostnad av 50 000 kronor i förhållande
till anvisade medel. Sagda merkostnad vore att helt hänföra till den allmänna
stegring av kostnaderna för material, arbetslöner och transporter,
vilken inträffat sedan arbetena i januari 1946 kostnadsberäknats och som
under nu ifrågavarande tidsintervall kunde uppskattas till cirka 15 procent.
Med hänsyn till att arbetena beräknades bliva färdigställda under
innevarande budgetår, borde erforderligt tilläggsanslag anvisas å tilläggsstat.

Departementschefen. Da jag icke funnit anledning till erinran mot vad
byggnadsstyrelsen föreslagit, hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen

att till Ombyggnadsarbeten vid statens uppfostringsanstalt
å Bona å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/
48 anvisa ett reservationsanslag av........kronor 50 000.

C. Alkoholistvård m. m.

[2.] 2 a. Statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö och statens alkoholistanstalt
därstädes: Vissa ombyggnadsarbeten, reservationsanslag. I skrivelse
den 13 november 1947 har styrelsen för statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö
och statens alkoholistanstalt därstädes gjort framställning om anslag för
iordningställande av diskrummen och ombyggnad av sovcellerna vid svartsjöanstalterna.
Styrelsen anför bl. a.

Anstaltsbyggnaderna och deras inredning äro f. n. i flera avseenden
mindre lämpliga för sitt ändamål. Med hänsyn till ovissheten om anstalternas
framtida användning och då anstalterna enligt direktiven för alkoholistvardskommittén
vid en framtida tidpunkt skola nedläggas, har styrelsen
emellertid vid uppgörande av förslag till medelsanvisning hittills icke ansett
sig bora föreslå några ombyggnads- eller reparationsarbeten. Sedan styrel?en
numera erfarit, att frågan om anstalternas nedläggande kan förväntas
icke bliva aktuell förrän om tidigast tre år, finner styrelsen nödvändigt, att
vissa ombyggnadsarbeten snarast möjligt komma till utförande. Till dessa
arbeten hör främst iordningställande av diskrummen, vilka inretts utan
vatten och avlopp på 1890-talet och därefter ej moderniserats. Kostnaderna
tor att forse diskrummen med tidsenlig inredning ha av förste byråingenjoren
hos byggnadsstyrelsen, B. Westerdahl, beräknats till 14 100 kronor.
Vidare aro sovcellerna så trånga och ohygieniska, att de icke äro förenliga
med modern anstaltsvård. Genom att sammanslå 190 celler två och
tyå kunna erhållas 95 celler med lämpligare utrymme. Om de nya cellerna
därjämte förses med elektrisk belysning och linoleummattor skulle kostnaderna
härför enligt Westerdahls beräkningar uppgå till 25 900 kronor.
Medel ha därvid icke beräknats för ombyggnad av större antal celler än
som svarar mot den nuvarande beläggningen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

På grund av vad sålunda anförts har styrelsen hemställt, att ett anslag
för nämnda arbeten å 40 000 kronor upptages å tilläggsstat till riksstaten för
budgetåret 1947/48.

I utlåtande över framställningen har socialstyrelsen vitsordat, att åtgärder
behövdes för att förbättra förläggningslokalerna för den tid, varunder
de ännu komme att vara i bruk. Denna tid finge uppskattas till mer än tre
år. Styrelsen har vidare anfört.

De å alkoholistanstalten intagna äro numera samtliga förlagda i den
gamla slottsbyggnaden. De flesta sovcellerna äro anordnade utmed byggnadens
mittvägg och skilda åt genom väggar av korrugerad plåt samt framtill
begränsade av ett spjälverk av trä. Spjälverlcet har i viss utsträckning
på sista tiden beklätts med masonitskivor, varigenom cellen blivit skyddad
för insyn och intrycket av bur i någon mån förtagits. Härigenom har emellertid
dagsljuset helt utestängts. Varje cell är så trång, att där finnes plats
endast för en säng. Det utanför cellerna belägna utrymmet användes som
dagrum och matsal för de i logementet förlagda vårdtagarna.

Anstaltens kök är inrymt i en särskild byggnad, varifrån maten transporteras
till de olika avdelningarna. Diskningen utföres i diskrum, som äro
belägna på avdelningarna och som — med undantag av diskrummet på en
avdelning i bottenvåningen, vilken avdelning f. n. icke användes — sakna
vatten och avlopp. Varmvatten måste hämtas från köket.

Enligt socialstyrelsens mening bliva de rådande missförhållandena icke
avhjälpta genom de av anstaltsstyrelsen föreslagna åtgärderna. Cellerna
skulle sålunda, framhåller styrelsen, alltjämt bliva helt utan dagsljus, varjämte
uppvärmningen och utvädringen bleve otillfredsställande. Det ohygieniska
utnyttjandet av förläggningslokalerna såsom matsal och dagrum
skulle vidare fortfara. Efter överläggningar med ledningen för anstalterna
och med förste byråingenjören Westerdahl har socialstyrelsen funnit sig
böra framlägga följande förslag.

Slottets övervåning samt i mån av behov östra hälften av bottenvåningen
användes i fortsättningen till förläggningslokaler. Cellerna avlägsnas och
logementen uppdelas i mindre rum, vart och ett med fönster och avsett för
högst tre vårdtagare. I övervåningen anordnas sex enkelrum på vardera
gaveln. För uppvärmningens skull böra rummen vara skilda åt endast genom
skärmväggar. Erforderlig passage mellan logementen ordnas utmed
huskroppens mittvägg. Tvättställen flyttas antingen så, att varje rum erhåller
ett sådant, eller till särskilt anordnade tvättrum.

I västra hälften av bottenvåningen ordnas matsalar och dagrum. Matsalarna
böra förses med anordning för självservering. Vidare inrättas här
ett särskilt diskrum, försett med elektrisk varmvattenberedare och diskmaskin.

Alkoholistanstalten saknar f. n. särskild isoleringsavdelning för vård av
oroliga eller störande patienter. För att anstalten skall bliva funktionsduglig
måste en sådan avdelning inrättas. Socialstyrelsen föreslår, att vissa utrymmen
innanför vaktrummet i administrationsbyggnaden omändras för
detta ändamål. Härigenom skulle erhållas två eller tre isoleringsrum. Anstalten
behöver emellertid även en sluten avdelning för psykiatrisk övervakning.
Eu sådan kan lämpligen inredas i östra delen av huvudbyggnadens
bottenvåning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Genom de sålunda av socialstyrelsen föreslagna anordningarna skulle
plats beredas för omkring 150 vårdtagare. Styrelsen upplyser, att å anstalterna
f. n. vistades ett nittiotal alkoholister och ett tiotal tvångsarbetare.
Antalet alkoholister kunde komma att stiga; tvångsarbetarna däremot beräknades
avtaga i antal och så småningom försvinna.

Rörande kostnaderna för genomförande av det sålunda framlagda förslaget
har socialstyrelsen av förste byråingenjören Westerdahl inhämtat, att
detta förslag knappast skulle bliva dyrare än anstaltsstyrelsens. Det förstnämnda
medförde visserligen en del utgifter, som icke inginge i anstaltsstyrelsens
kalkyler, såsom för förflyttning av vissa tvättställ, för anordnande
av bardisk med värmeskåp för självservering och för inköp av diskmaskin.
I gengäld gjordes emellertid ej oväsentliga besparingar genom att
nya diskrum ej behövde anordnas på olika håll i byggnaden. Socialstyrelsens
förslag i avseende å förläggningsrummen beräknades bliva billigare
än ombyggnad av sovcellerna. De gemensamma utrymmena krävde ej några
särskilda kostnader utom för borttagandet av befintliga cellanordningar och
för en allmän uppsnyggning. Westerdahl hade vidare framhållit, att kostnaderna
för anstaltsstyrelsens förslag vore synnerligen snävt beräknade, och
hade förordat en uppräkning av kostnadsbeloppet med 10 000 kronor.

Departementschefen. Jag har vid besök å svartsjöanstalterna kunnat konstatera,
att förläggningslokalerna i huvudbyggnaden på sätt socialstyrelsen
framhållit befinna sig i ett skick, som icke är förenligt med nutida anstaltsvård.
I hög grad otillfredsställande är även, att logementen användas såsom
matsalar och dagrum samt att diskrummen i samma byggnad sakna vatten
och avlopp jämte modern inredning i övrigt. Till stor olägenhet för vården
av de intagna är, att isolerings- och övervakningsmöjligheter saknas. På
grund härav och då anstalterna sannolikt få antagas vara behövliga för
alkoholist vården under åtminstone tre år framåt finner jag — i likhet med
socialstyrelsen —- nödvändigt, att vissa uppenbarligen oundgängliga åtgärder
snarast möjligt vidtagas för att förbättra vårdförhållandena för de intagna.
Av de av anstaltsstyrelsen och socialstyrelsen framlagda förslagen till ombyggnads-
och reparationsarbeten avser endast det sistnämnda att avhjälpa
samtliga förut angivna brister. Då kostnaderna för genomförandet av socialstyrelsens
förslag icke beräknas bliva högre än enligt anstaltsstyrelsens kalkyler
och då nämnda förslag synes mig innebära en — inom denna kostnadsram
— acceptabel lösning av föreliggande problem, anser jag ombyggnads-
och reparationsarbetena böra utföras i huvudsaklig överensstämmelse
med detta förslag. Det föreslagna antalet sovrum torde dock med
hänsyn till anstaltens nuvarande beläggning böra något begränsas. Kostnaderna
för arbetena torde få uppskattas till omkring 50 000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

Kungl. Maj:ts proposition nr 2. 31

att till Statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö och statens
alkoholistanstalt därstädes: Vissa ombyggnadsarbeten å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa ett
reservationsanslag av.................... kronor 50 000.

[3.] 6 a. Statens alkoholistanstalt å Venngarn: Vissa byggnadsarbeten, reservationsanslag.
Till uppförande vid alkoholistanstalten å Venngarn av
dels ett för gift personal avsett bostadshus och dels ett vattentorn har för
budgetåret 1945/46 under rubriken statens alkoholistanstalt å Venngarn:
vässa byggnadsarbeten anvisats ett reservationsanslag av 95 000 kronor. Den
4 oktober 1946 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrelsen att för en sammanlagd
kostnad av högst 95 000 kronor låta uppföra nämnda nybyggnader.
Samtidigt ställdes anslaget till byggnadsstyrelsens förfogande.

I skrivelse den 15 september 1947 har byggnadsstyrelsen anmält, att
byggnadsarbetena fortskridit så långt, att de beräknas bliva färdiga under
innevarande budgetår. Byggnadsstyrelsen har vidare hemställt, att ett ytterligare
anslag av 18 000 kronor måtte anvisas för slutförandet av arbetena.

Departementschefen. Att utgifterna för byggnadsarbetena icke kunnat
hållas inom den hösten 1944 beräknade kostnadsramen beror — enligt vad
byggnadsstyrelsen upplyst -— helt på den därefter inträdda förändringen i
prisläget. Därest inga mera betydande prisstegringar komma att uppstå
under den återstående byggnadstiden, uppskattar styrelsen de sammanlagda
kostnaderna för arbetena till 113 000 kronor, vilket innebär en merkostnad
av 18 000 kronor. Mot denna beräkning har jag intet att invända.

På grund härav får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

till Statens alkoholistanstalt å Venngarn: Vissa byggnadsarbeten
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1947/48 anvisa ett reservationsanslag av .. kronor 18 000.

H. Diverse.

[4.] 8. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag.
Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 400 000 kronor.

Medelsåtgången å anslaget under budgetårets första fem månader har
utgjort i runt tal 265 000 kronor. De mest kostnadskrävande kommittéerna
ha varit statens sjukhusutredning av år 1943, parlamentariska undersökningskommissionen
angående flyktingärenden och säkerhetstjänst, 1946
års kommitté för sjuksköterskeutbildningen och 1946 års alkoholistvårdsutredning.
Av dessa har parlamentariska undersökningskommissionen nyligen
slutfört sitt uppdrag. Alkoholistvårdsutredningen beräknas kunna in -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

om kort avlämna sitt betänkande. I övrigt kan arbetet inom de före den 1
juli 1947 tillsatta kommittéerna väntas i stort sett fortgå under hela budgetåret
1947/48. Verksamheten inom senare tillsatta kommittéer beräknas
medföra ökade kostnader under första halvåret 1948. Medelsbehovet för
hela budgetåret 1947/48 kan uppskattas till 580 000 kronor.

I samband med uppdelningen den 1 juli 1947 av socialdepartementet i
ett social- och ett inrikesdepartement överfördes vid utgången av budgetåret
1946/47 förefintlig behållning å femte huvudtitelns reservationsanslag
till kommittéer och utredningar genom sakkunniga till det nya socialdepartementets
motsvarande anslag (proposition nr 33/1947 s. 15, riksdagens skrivelse
nr 59/1947). Reservationen uppgick till ca 110 000 kronor. För det
nya socialdepartementet anvisades till kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för budgetåret 1947/48 ett anslag av 600 000 kronor. Efter att
ha samrått med chefen för socialdepartementet vill jag uttala, att med hänsyn
till den beräkneliga medelsförbrukningen å socialdepartementets kommittéanslag
under innevarande budgetår ett belopp av 55 000 kronor av
reservationen torde kunna överföras till inrikesdepartementets motsvarande
anslag. Därest riksdagen icke framställer erinran däremot, ämnar jag föreslå
Kungl. Maj :t att besluta om överförande av detta belopp. Under förutsättning
att så sker, kan den i övrigt erforderliga förstärkningen av inrikesdepartementets
kommittéanslag begränsas till (580 000 — 400 000 —
55 000 =) 125 000 kronor. Sistnämnda belopp torde böra anvisas å tilläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1947/48.

På grund av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa
ett reservationsanslag av................ kronor 125 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Bengt Girell.

Kungi. Maj:ts proposition nr 2.

Bilaga 6.

Egentliga statsutgifter.

Sjunde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
3 januari 1948.

Närvarande:

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter under
finansdepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 samt anför
därvid följande.

E. Diverse.

10 a. Propaganda för bättre deklarationsmoral, reservationsanslag. I proposition
nr 348 till 1945 års riksdag föreslog Kungl. Maj :t, att ett anslag å
130 000 kronor måtte anvisas till propaganda för bättre deklarationsmoral.
Till grund för anslagsberäkningen hade legat ett av allmänna annonsbyrån
aktiebolag i Stockholm lämnat kostnadsförslag, upptagande publicitetsfrämjande
åtgärder, riksannonsering i dagliga tidningar och reklamfilm. Riksdagen
uttalade efter motion att jämväl affischering borde ingå som ett led
i den föreslagna propagandakampanjen och höjde anslaget med anledning
härav med 10 000 kronor till 140 000 kronor (r. skr. nr 542).

I framställning den 6 november 1947 har allmänna annonsbyrån aktiebolag,
under framhållande av de gynnsamma resultat som uppnåtts vid förenämnda
propagandaaktion, föreslagit att kampanjen för bättre deklarationsmoral
måtte upprepas år 1948. Bolaget har även framlagt en preliminär
kostnadskalkyl, enligt vilken kostnaderna för kampanjen beräknades till
sammanlagt 142 405 kronor, varav 108 905 kronor belöpte på annonsering
och resten på affischering, visning av reklamfilm in. m.

8 Dihang till riksdagens protokoll 19A8. 1 samt. Nr 2.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Departementschefen. Den i början av år 1946 igångsatta propagandan för
bättre deklarationsmoral har, såvitt kan bedömas, haft god verkan. Jag finner
det därför i nuvarande läge — och då dylik propagandaverksamhet för
att ge bestående resultat bör återupptagas med lämpliga tidsmellanrum -—
angeläget att en fortsatt propagandakampanj för bättre deklarationsmoral
organiseras i huvudsaklig överensstämmelse med av riksdagen tidigare godkända
riktlinjer.

Kostnaderna för kampanjen böra begränsas till 100 000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Propaganda för bättre deklarationsmoral å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa ett
reservationsanslag av .................. kronor 100 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Carl Olov Sommar.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Bilaga 7.

Egentliga statsutgifter.

Åttonde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj. t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3
januari 1948.

Närvarande:

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Weijne, anmäler härefter
under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående
egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48
samt anför därvid följande.

E. Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.

[1.] 58 a. Farmaceutiska institutet: Extra undervisningskurs för farmacie
kandidatexamen, reservationsanslag. Under hänvisning till vad jag under
punkten 108 i bilagan åttonde huvudtiteln till årets statsverksproposition
anfört hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Farmaceutiska institutet: Extra undervisningskurs
för farmacie kandidatexamen å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av .......................... kronor 27 800.

[2.] 69. Bidrag till instituten för socialpolitisk och kommunal utbildning
och forskning. Till detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett
anslag av 348 800 kronor, varav 107 600 kronor tilldelats institutet i Göteborg
och 71 000 kronor institutet i Lund samt återstoden institutet i Stockholm.
Såsom villkor för utgående av bidragen till socialinstituten gäller
bland annat, att fast anställda befattningshavare skola tillförsäkras den kon -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

tanta avlöning och de avlöningsförmåner i övrigt, som enligt statens allmänna
avlöningsreglemente skulle tillkomma dem, om de vore befattningshavare
i statens tjänst med arbetsuppgifter, närmast motsvarande de uppgifter,
som vid institutet åligga dem. De nu utgående bidragen till instituten ha
beräknats med utgångspunkt från att den rörliga förhöjningen av grundiönebeloppen
komme att under innevarande budgetår utgå efter 6 procent.

Styrelsen för socialinstitutet i Göteborg och styrelsen för sydsvenska socialinstitutet
i Lund ha hemställt om ytterligare bidrag för innevarande budgetår
till de merkostnader för de fast anställda befattningshavarnas avlönande,
som föranleddes av att förutnämnda rörliga förhöjning å grundlönebeloppen
utginge efter 12 mot vid bidragsavvägningen beräknade 6 procent.
Dessa merkostnader ha av vederbörande styrelse beräknats till 2 667 kronor
vid institutet i Göteborg och 1 862 kronor vid institutet i Lund.

Departementschefen. Jag anser mig böra tillstyrka, att bidrag av statsmedel
utgår till socialinstituten i Göteborg och Lund till bestridande av ifrågavarande
ökade lönekostnader, vilka icke kunnat beaktas vid bidragsavvägningen
för innevarande budgetår. För ändamålet torde å tilläggsstat II
till rik sstaten för innevarande budgetår böra anvisas ett förstärkningsanslag
av 4 500 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

till Bidrag till instituten för socialpolitisk och kommunal
utbildning och forskning å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av . . kronor 4 500.

G. Skolöverstyrelsen.

[3.] 1. Skolöverstyrelsen: Avlöningar. I avlöningsstaten för skolöverstyrelsen
för innevarande budgetår är anslagsposten till avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal upptagen med 595 000 kronor. Genom beslut den
30 juni 1947 anbefallde Kungl. Maj :t skolöverstyrelsen att inkomma med
utredning om medelsbehovet för budgetåret 1947/48 under nyssnämnda anslagspost
jämte redogörelse för den personaluppsättning, som avsetts med
anslagsberäkningarna under budgetbehandlingen. I skrivelse den 3 september
1947 har skolöverstyrelsen inkommit med sådan utredning och redogörelse.
Därvid har medelsbehovet under icke-ordinarieposten för innevarande
budgetår beräknats till 809 800 kronor eller 214 800 kronor mer än det
anvisade beloppet.

Överstyrelsen erinrar, att till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
för budgetåret 1946/47 ursprungligen anvisats 266 700 kronor. Sedermera
hade Kungl. Maj :t den 28 juni 1946 medgivit, att anslagsposten finge överskridas
med högst 20 000 kronor för förstärkning av amanuens- och biträdespersonalen.
Vidare hade Kungl. Maj :t genom beslut den 2 maj och den
30 juni 1947 — det sistnämnda med stöd av riksdagens medgivande — medgivit
överstyrelsen rätt att överskrida anslagsposten med ytterligare tillhopa
104 000 kronor. Därav hade 41 000 kronor motsvarat kostnaderna för er -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

sättning till vikarier för tjänstlediga ordinarie befattningshavare samt å
vakanta tjänster ävensom för icke-ordinarie kvinnliga befattningshavare,
vilka åtnjutit tjänstledighet för havandeskap och barnsbörd. Av återstoden,
63 000 kronor, hade omkring 14 000 kronor avsetts till avlönande av en
extra föredragande av skolbyggnadsärenden, 3 100 kronor till ersättning åt
en annan extra föredragande, 1 900 kronor till extra arbetshjälp för visst
ändamål och 44 000 kronor till avlönande av ytterligare extra personal, som
överstyrelsen nödgats anställa för avarbetande av balans in. in. Till förfogande
för budgetåret 1946/47 hade alltså stått ett belopp av sammanlagt
390 700 kronor eller 8 000 kronor mera än det belopp om 382 700 kronor,
som anvisats för budgetåret 1947/48 och som på grund av löneregleringen
höjts till det belopp å 595 000 kronor, varmed icke-ordinarieposten upptagits
i avlöningsstaten.

Överstyrelsen har vidare erinrat om att vid beräkningen av beloppet
382 700 kronor det för budgetåret 1946/47 anvisade beloppet av 266 700 kronor
höjts med 62 000 kronor huvudsakligen på grund av inrättande av ett
antal högre befattningar inom överstyrelsen, med 20 000 kronor för möjliggörande
av en förstärkning av amanuens- och biträdespersonalen, med 4 000
kronor för beredande av medel till ålderstillägg och 30 000 kronor för reglering
av befordringsgången för biträdes- och amanuenspersonalen.

Det för budgetåret 1947/48 anvisade anslaget skulle medgiva bibehållande
i tjänst av endast vissa av de i en av överstyrelsen företedd förteckning över
personalen upptagna och under hela budgetåret erforderliga befattningshavarna.
Utanför anslagets ram fölle avlöningar till följande antal aspiranter,
nämligen 5 amanuenser, 4 kanslibiträden, en expeditionsvakt, 8 kontorsbiträden
och 2 extra tjänstemän. Av dessa hade en amanuensaspirant och 3
lcontorsbiträdesaspiranter anställts efter utgången av budgetåret 1946/47.

Överstyrelsen har vidare upplyst, att överskridandena av ifrågavarande
anslagspost motvägdes av besparingar på anslagsposten till avlöningar till
ordinarie tjänstemän, nämligen för budgetåret 1946/47 med 22 862 kronor
och för budgetåret 1947/48 beräknade till 35 000 kronor. Det Kungl. Maj :t
lämnade bemyndigandet att medgiva överskridande av maximerade anslagsposter
torde få anses omfatta sistnämnda belopp jämte därutöver ett belopp
av 15 000 kronor eller tillhopa 48 000 kronor för budgetåret 1947/48.

Av återstoden — 166 800 kronor — av det av överstyrelsen såsom erforderligt
angivna beloppet finge 99 200 kronor anses avse avlöning åt den personal,
för vars avlönande under budgetåret 1946/47 överstyrelsen erhållit

55 X 64 000

medgivande att överskrida anslagsposten (20 000 + 44 000 + ''----------—^--

Skillnaden mellan 166 800 kronor och 99 200 eller 67 600 kronor utgjorde
det belopp, som skulle erfordras till avlönande av ytterligare personal, därav
17 600 kronor till avlöning åt vikarier för undervisningsråd under ledighet
för olika ändamål och till ersättning åt extra föredragande och 50 000 kronor
till avlöning åt andra tjänstemän, av vilka några redan anställts och vilkas
sammanlagda avlöningar uppginge till omkring 20 000 kronor för år.

I skrivelse den 15 november 1947 bar överstyrelsen vidare hemställt om
medgivande alt för beredande av ersättning åt tillfällig arbetskraft för arbetet
inom överstyrelsen med inplacering i löneklass enligt del nya statliga
lönesystemet överskrida anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar
till inspektörer och sakkunniga m. in. med högst 20 000 kronor. Överstyrelsen
erinrar, att enligt det nya statliga lönesystemet samtliga befattningshavares
löneklassplaceringar skola omprövas, överstyrelsen räknade med
alt detta komme att kräva handläggning av minst 1 200 ärenden utöver nor -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

malt förekommande ärenden angående placering i löneklass. Varje sådant
ärende beräknades taga en arbetstid av i genomsnitt en och en halv timme.
Vidare hade överstyrelsen att genom anvisningar till statens folkskolinspektörer
och genom svar å förfrågningar taga ställning till löneklassplaceringarna
för i runt tal 27 000 folk- och småskollärare. Denna arbetsanhopning krävde
en temporär förstärkning av arbetskrafter å överstyrelsens administrativa
avdelning.

Statskontoret har icke velat motsätta sig, att medel ställas till överstyrelsens
förfogande för möjliggörande av en tillfällig arbetskraftsförstärkning,
men har ansett, att kostnaderna härför borde belasta icke-ordinarieposten.

Departementschefen. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har
skolöverstyrelsen beräknat anslagsbehovet under icke-ordinarieposten för
innevarande budgetår till ett belopp, som med 214 800 kronor överstiger det
för budgetåret anvisade beloppet. Då det synes vanskligt att med säkerhet
avgöra, hur stor del av ökningen, som är av beskaffenhet att rymmas inom
de bemyndiganden, som riksdagen lämnat Kungl. Maj :t att medgiva överskridande
av maximerade anslagsposter, har jag funnit lämpligt att underställa
riksdagen ärendet i dess helhet.

Jag vill erinra, att överstyrelsen erhållit medgivande att överskrida ickeordinarieposten
för budgetåret 1946/47 med sammanlagt i runt tal 124 000
kronor. Till större delen av detta särskilda anslagsbehov har av tekniska
skäl hänsyn icke kunnat tagas vid anslagsavvägningen för innevarande
budgetår. Då emellertid den anslagsförstärkning, som därmed beviljats för
budgetåret 1946/47, till väsentlig del hänförde sig till ett stadigvarande
behov av ytterligare arbetskraft, bör hänsyn därtill tagas vid beräkningen
av anslagsbehovet även för innevarande budgetår. Härvid bör även beaktas
den uppräkning av icke-ordinarieposten i övrigt med 55 procent, som
i anslutning till den allmänna löneregleringen företagits för detta budgetår.
I anslutning till vad sålunda anförts synes man kunna räkna med, att av
det beräknade ytterligare medelsbehovet för budgetåret 1947/48 omkring
165 000 kronor hänföra sig till sådan personalförstärkning, för vilken överskridande
av icke-ordinarieposten medgivits redan för budgetåret 1946/47.

Emellertid har överstyrelsen ansett en ytterligare förstärkning av personalen
för budgetåret 1947/48 erforderlig samt uppskattat kostnaderna härför
till i runt tal 50 000 kronor. I anledning härav vill jag framhålla, att
arbetet inom överstyrelsen givetvis måste i hög grad påverkas av de omfattande
organisatoriska förändringar, som på senare år ägt rum inom överstyrelsens
verksamhetsområde. Jag vill här endast peka på den ökning av
arbetsbördan, som blivit en följd av inrättandet av ett stort antal ordinarie
och extra ordinarie lärartjänster vid de allmänna läroverken, den väsentliga
utvidgningen av folk- och småskoleseminarieorganisationen, behörighetsprövningarna
i engelska för folkskollärare, tillkomsten av ett tjugutal
nya högre folkskolor, den starka ökningen av antalet ärenden rörande
tillsättning av överlärare, de nya bestämmelserna om statsbidrag till tjänstebostäder
för folkskolans lärare, den utvidgade folkbildningsverksam -

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

heten in. in. Det torde icke kunna förnekas, att stora svårigheter föreligga
att i förväg med säkerhet beräkna behovet av biträdande personal.
Med beaktande av sålunda anförda särskilda omständigheter har
jag ansett mig böra i huvudsak godtaga överstyrelsens anslagsberäkningar.
Jag har därvid gjort mig noggrant underrättad om arbetsförhållandena
inom överstyrelsen och kommit till den uppfattningen, att den personalförstärkning,
som redan vidtagits eller ifrågasatts för återstoden av budgetåret,
är erforderlig för att överstyrelsens arbetsuppgifter skola kunna fullgöras.
Jag anser mig därför icke böra motsätta mig, att, i nära anslutning till
överstyrelsens förslag, icke-ordinarieposten för innevarande budgetår må
överskridas med 220 000 kronor, varvid jag räknar med, att av detta belopp
20 000 kronor böra avses för den temporära förstärkning av arbetskrafterna
å den administrativa avdelningen, som motiveras av den stora anhopningen
av ärenden rörande löneldassplaceringen av lärare. Härvid förutsätter jag,
att något ytterligare överskridande av anslagsposten icke kommer att medgivas,
därest ej nu oförutsett behov av medel till avlönande av vikarier skulle
komma att uppstå.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva att

den i avlöningsstaten för skolöverstyrelsen upptagna
anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
må för budgetåret 1947/48 överskridas med högst
220 000 kronor.

I. Folkundervisningen.

[4.] 21. Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor, förslagsanslag.
Under åberopande av vad jag under punkten 196 i bilagan
åttonde huvudtiteln till årets statsverksproposition anfört hemställer jag,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid
folkskolor å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/
48 anvisa ett förslagsanslag av..........kronor 37 000 000.

J. Yrkesundervisningen.

[5.] 12. Understöd åt handelsgymnasier. Under åberopande av vad jag
under punkten 255 i bilagan åttonde huvudtiteln till årets statsverksproposition
anfört hemställer jag, att Kungl. Maj.t måtte föreslå riksdagen

att till Understöd åt handelsgymnasier å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa ett
anslag av .............................. kronor 35 000.

Kungi. Maj:ts proposition nr 2.

[6.] 26. Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till bergsskolan
i Filipstad m. m. Under hänvisning till vad jag under punkten 268 i bilagan
åttonde huvudtiteln till årets statsverksproposition anfört hemställer jag, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag
till bergsskolan i Filipstad m. m. å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag
av.................................. kronor 6 200.

N. Diverse.

[7.] 17. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag.
Åttonde huvudtitelns kommittéanslag är för innevarande budgetår uppfört
med 800 000 kronor. Vid mitten av december månad 1947 utgjorde behållningen
å anslaget omkring 250 000 kronor. Med hänsyn till medelsåtgången
hitintills och emotsedda utgifter under återstoden av budgetåret är
en anslagsförstärkning erforderlig. Denna förstärkning synes icke kunna
sättas till lägre belopp än 150 000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa
ett reservationsanslag av .......... kronor 150 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

1 G. v. Kruscnstjerna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Bilaga 8.

Egentliga statsutgifter.

Nionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3
januari 1948.

Närvarande:

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, och statsrådet Sträng
anmäla härefter under jordbruksdepartementet hörande ärenden angående
egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48,
statsrådet Sköld beträffande punkterna 1, 2, 5 och 6 samt statsrådet Sträng
beträffande punkterna 3 och 4. Föredragandena yttra därvid följande.

G. Lanthushållning i allmänhet.

[1.] 13. Befrämjande av fröodlingen m. m.: Bidrag till Sveriges utsädesförening.
Från och med år 1905 har riksdagen årligen anvisat anslag till
Sveriges utsädesförening. Å riksstaten för innevarande budgetår är anslaget
uppfört med ett belopp av 420 400 kronor.

Med utlåtande den 28 augusti 1947 har lantbruksstyrelsen överlämnat
två den 4 juni och den 26 augusti 1947 dagtecknade framställningar från
Sveriges utsädesförening, däri föreningen hemställt, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1947/48
anvisa dels ett belopp av 14 300 kronor för möjliggörande av utbetalning
av höjt dyrtidstillägg åt föreningens tjänstemän, dels ock 10 900 kronor
för täckande av vissa kostnader för ökade löner åt föreningens arbetare
och avdelningsbiträden. I ärendet har statskontoret den 6 oktober 1947 avgivit
infordrat utlåtande.

Såsom motivering till framställningen om höjt dyrtidstillägg åt föreningens
tjänstemän har anförts i huvudsak följande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Enligt den år 1945 genomförda löneregleringen för befattningshavarna
vid utsädesföreningen jämställdes dessa i lönehänseende med tjänstemän,
vilka innehade ungefär motsvarande ställning inom den statliga förvaltningen.
Genom 1947 års riksdags beslut om statsanslag till utsädesföreningen
för budgetåret 1947/48 erhöllo föreningens tjänstemän en ny löneregleling,
varigenom lönerna åt dessa ater bringades i paritet med de för motsvarande
befattningshavare i statlig tjänst gällande. Å de sålunda fastställda
grundlönerna beräknades härvid skola utgå ett dyrtidstillägg av 6 procent
å högst 1 200 kronor för månad.

Då genom 1947 års lönereglering lönerna för tjänstemännen vid utsädesföreningen
fastställts i nära anslutning till dem som gälla för statliga befattningshavare
i motsvarande ställning enligt löneplan nr 1, ortsgrupp 1, är
för bibehållande av likställigheten i lönehänseende mellan föreningens
och statens befattningshavare en höjning av dyrtidstillägget åt föreningens
tjänstemän från 6 till 12 procent erforderlig. Föreningen hemställer
därför om anvisande av medel för utbetalandet av ett sålunda ökat dyrtidstillägg
från och med den 1 juli 1947. Enligt det av föreningen för budgetåret
1947/48 uppgjorda statförslaget med däri av statsmakterna sedermera
gjorda ändringar uppgår den lönesumma för tjänstemännen vid huvudanstalten
och filialerna, varå dyrtidstillägg skall beräknas, till
237 800 kronor och 6 procent å detta belopp (= höjningen från 6 till 12
procent) utgör i avrundat tal 14 300 kronor.

Beträffande höjningen av lönerna för föreningens arbetare och avdelningsbiträden
har föreningen uttalat bland annat följande.

Lönerna åt de vid utsädesföreningens huvudanstalt och filialer anstä
da timavlönade arbetarna och manadsavlönade avdelningsbiträdena
äro antingen reglerade genom kollektivavtal, vilket är baserat på det för
jordbruket gällande allmänna löneavtalet, eller ansluta i det närmaste till
de i kollektivavtalet fastställda lönerna. De sålunda reglerade lönerna ha
under senare år undergått högst betydande ökningar. Genom det för tiden
mars 1946 december 1947 ingångna kollektivavtalet höjdes arbetslönerna
för berörda grupper anställda med i genomsnitt nära 18 procent, innebärande
en ökning av totalkostnaderna för föreningens försöksverksamhet
med mer än 13 procent. För täckandet av nämnda merutgift, vilken icke
kunnat förutses vid uppgörandet av statförslaget för budgetåret 1946/47,
har föreningen disponerat dels vissa opåräknat stora inkomster från Allmänna
svenska utsädesaktiebolaget, dels ock ett av 1947 års riksdag å tillläggsstat
för ändamålet anvisat belopp av 20 000 kronor.

Vid uppgörandet av det statförslag, som lades till grund för föreningens
ansökan om statsanslag för innevarande budgetår, beräknades utgifterna
för försöksverksamheten med hänsyn till de löner, som stadgas i förenämnda
kollektivavtal, och någon summa för täckning av kostnadsökning
genom ytterligare lönehöjningar under budgetåret ingick icke i kalkylen.
Att någon dylik lönehöjning skulle komma i fråga före utgången av innevarande
avtalsperiod den 31 december 1947 ansågs vid ifrågavarande tillfälle
uteslutet, så mycket mer som det allmänna kollektivavtalet vid jordbruket,
till vilket utsädesföreningens avtal i huvudsak ansluter sig, till sin
giltighetstid nära sammanföll med föreningens avtal. Efter förhandlingar
mellan Svenska arbetsgivareföreningen och. Landsorganisationen beslöt
emellertid den 13 januari 1947 Svenska lantarbetsgivareföreningen att godkänna
ett av Lantarbetareförbundet framfört krav på en förhöjning av det
rörliga tillägget till lantarbetarlönen med 5 procent från och med den 1

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

maj 1947. Då det för utsädesföreningens arbetare och avdelningsbiträden
gällande kollektivavtalet, som i det föregående framhållits, i huvudsak ansluter
sig till det allmänna kollektivavtalet vid jordbruket, har föreningens
styrelse ansett sig böra medgiva en motsvarande höjning av indextilllägget
åt den föreningens personal, vars löner äro reglerade genom kollektivavtal.
Beslut om dylik indexhöjning från och med den 1 maj 1947 fattades
av styrelsen vid sammanträde den 18 mars.

Den i statförslaget för innevarande budgetår beräknade kostnadsramen
lämnar såsom nyss nämnts icke rum för någon lönehöjning. Några merinkomster,
som skulle kunna täcka ifrågavarande utgiftsstegringar, äro icke
heller att påräkna. Därest förädlingsverksamheten vid föreningen skall
kunna upprätthållas i planerad omfattning, vilket torde få anses vara ett
allmänt önskemål ej minst med hänsyn till de rådande svårigheterna beträffande
landets försörjning med vegetabiliska näringsämnen, nödgas föreningen
därför ansöka om anslag för täckande av den genom lönehöjningen
åsamkade utgiftsstegringen. Nämnda lönehöjning innebär med samma
antal dagsverken som under år 1946 en total kostnadsökning för tiden
den 1 maj 1947—den 30 juni 1948 med för huvudanstalten 7 200 kronor
och för filialerna 3 700 kronor eller tillhopa 10 900 kronor. I denna summa
ingår ej utgiftsökningen vid de föreningens verksamhetsgrenar som bekostas
av andra medel än statsmedel.

Lantbrnksstijrelsen har i sitt utlåtande tillstyrkt, att föreningen tilldelades
statsbidrag med 14 300 kronor för utbetalande av dyrtidstillägg åt
föreningens tjänstemän med ett från 6 till 12 förhöjt procenttal. Vad angår
föreningens framställning om anvisande av ett belopp av 10 900 kronor
för täckande av kostnaderna för ökade löner åt föreningens arbetare
och avdelningsbiträden har lantbruksstyrelsen förordat, att föreningen tilldelades
erforderligt statsbidrag för täckande av ifrågavarande merutgifter
i den mån desamma belöpte å tiden den 1 juli 1947—den 30 juni 1948.
Med hänsyn härtill har lantbruksstyrelsen ansett att det av föreningen
äskade beloppet, 10 900 kronor, borde minskas med 1 600 kronor, motsvarande
den del av merutgifterna som belöpte å tiden före den 1 juli
1947.

Statskontoret har icke haft något att erinra mot bifall till vad lantbruksstyrelsen
i det föregående förordat.

Departementschefen. Såsom jag tidigare denna dag anfört vid anmälan
av utsädesföreningens anslagsäskanden för nästkommande budgetår (IX.
H. T., p. 64) synes föreningens befattningshavare böra komma i åtnjutande
av dyrtidstillägg enligt motsvarande grunder som med avseende å rörligt
tillägg fastställts för statstjänstemän. Jag tillstyrker därför, att föreningens
tjänstemän må, räknat från och med den 1 juli 1947, uppbära dyrtidstillägg
beräknat efter 12 procent å grundlönerna. Mot föreningens beräkningar
av dess merkostnader härför har jag intet att erinra. För ändamålet
torde sålunda böra avses ett belopp av 14 300 kronor.

På grund av att de genom kollektivavtal reglerade lönerna till föreningens
arbetare och avdelningsbiträden år 1947 undergått viss höjning har
föreningen vidare åsamkats icke obetydligt större utgifter för sin verk -

44 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

samhet under innevarande budgetår än som beräknats av föreningen i dess
anslagsäskanden. De sålunda uppkomna merutgifterna ha i den mån de
avse den statsunderstödda verksamheten uppskattats till 10 900 kronor. I
detta belopp ingår emellertid även ersättning till föreningen för de ökade
kostnader föreningen fått vidkännas under nästföregående budgetår, därigenom
att nämnda löneförhöjning genomförts från och med den 1 maj
1947. Då jag icke är beredd att tillstyrka att föreningen tilldelas ytterligare
statsbidrag för bestridandet av ifrågavarande merutgifter i vidare
mån än de belöpa å tiden efter den 30 juni 1947, synes det av föreningen
för ändamålet äskade beloppet på sätt lantbruksstyrelsen föreslagit böra
minskas till 9 300 kronor.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle sålunda å tillläggsstat
till riksstaten för innevarande budgetår för ifrågavarande ändamål
behöva anvisas (14 300 + 9 300 =) 23 600 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att till Befrämjande av fröodlingen m. m.: Bidrag till
Sveriges utsädesförening å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av . . kronor 23 600.

[2.] 13 a. Befrämjande av fröodlingen m. m.: Särskilt bidrag till Sveriges
utsädesförening för förvärv av fastighet för föreningens filial i Jämtland,
reservationsanslag. Med skrivelse den 22 augusti 1947 har lantbruksstyrelsen
överlämnat en den 10 juli 1947 dagtecknad framställning från Sveriges
utsädesförening om anvisande av 55 000 kronor för inköp av fastigheten
Rösta 2'' i Ås socken, Jämtlands län, för föreningens filial i Jämtland. I ärendet
har statskontoret den 6 oktober 1947 avgivit infordrat utlåtande.

Såsom motivering för sin framställning har utsädesföreningen anfört i
huvudsak följande.

Alltsedan år 1918 har Sveriges utsädesförening haft en för lokal försöksoch
förädlingsverksamhet avsedd filial i Jämtlands län. Detta län rymmer
inom sig ett viktigt jordbruksdistrikt, silurområdet kring Storsjön, vilket
såväl klimatologiskt som i fråga om jordarten erbjuder växtodlingen helt
andra betingelser än det norrländska kustlandet. En särskild filial inom
detta speciella, för Norrlands försörjning betydelsefulla produktionsområde,
är därför synnerligen motiverad.

Sedan filialens tillkomst har denna varit förlagd till egendomen Törsta
nr 1 i Ås socken, en egendom som förvärvats av länets hushållningssällskap.
De resurser som åstadkommits för försöksverksamhetens bedrivande vid filialen
voro länge fullt tillräckliga. Vissa förändringar beträffande egendomens
disposition ha emellertid ägt rum, vilka så småningom gjort det nödvändigt
att träffa andra anstalter för filialen. Alltsedan filialens tillkomst
har Törsta lantmannaskola varit förlagd till samma egendom som filialen.
År 1941 överlät hushållningssällskapet egendomen till en nybildad stiftelse!
stiftelsen Törsta lantmannaskola, vilken jämväl fick på sig överlåten en angränsande,
Jämtlands läns landsting tillhörig egendom. Lantmannaskolan,
som disponerat båda dessa egendomar såsom skölj ordbruk, har utvidgats

Kungl. Mcij. ts proposition nr 2.

raskt. Ny ekonomibyggnad har uppförts för skol jordbruket och planer för
uppförande av ny skolbyggnad, elevhem in. fl. byggnader ha utarbetats och
börjat realiseras. Då det i det uppgjorda byggnadsprogrammet räknas med
uppförande av skolbyggnaden på delvis den plats, där föreningens filialbyggnad
är belägen, är det nödvändigt att inom den närmaste tiden riva
denna byggnad. En nybyggnad för filialen hade emellertid under alla omständigheter
blivit nödvändig inom den närmaste tiden om en önskvärd
förbättring av resurserna skulle komma till stånd. Av samma anledning
hade ytterligare för söksjord behövt anskaffas.

I sitt i februari 1946 avgivna betänkande angående forsknings- och försöksverksamheten
på jordbrukets område i Norrland föreslog norrlandskommittén
beträffande utsädesföreningens Jämtlandsfilial, att en intill
Törsta nr 1 belägen jordbruksfastighet, Törsta 1°, om 5,5 har skulle inköpas
för föreningens räkning och att medel skulle anvisas för uppförande av instutitionsbyggnad
med föreståndarbostad. I enlighet med nämnda förslag
har föreningen sökt förvärva ifrågavarande fastighet, vilken emellertid förklarats
icke längre vara till salu.

Emellertid har en annan intill Törsta belägen jordbruksfastighet, Rösta
2\ utbjudits till föreningen. Denna egendom, som är belägen sydväst om och
omedelbart intill Törsta nr 1, har en areal av 21,44 har åker och 33,9 har skog.
Egendomen får anses vara i god kultur och representativ för det jämtländska
silurområdet. Egendomens storlek synes även vara synnerligen
lämplig för föreningens behov. Den begärda köpeskillingen, 55 000 kronor
inklusive inventarier, måste dessutom anses vara förmånlig för föreningen.
På grund härav har utsädeslöreningen den 27 januari 1947 träffat preliminärt
avtal om köp av egendomen i fråga.

Med hänsyn till att utsädesföreningens nuvarande filialbyggnad under
den allra närmaste tiden måste rivas, vilket gör det nödvändigt att snabbt
träffa nya anstalter för filialens fortsatta verksamhet, och då inga som helst
åtgärder sedan filialens tillkomst vidtagits för att förbättra resurserna för
försöksarbetets bedrivande, synes tillfället nu vara lämpligt att skaffa
filialen modernare och mera ändamålsenliga lokaler. Norrlandskommitténs
förenämnda förslag har föreningen funnit synnerligen ändamålsenligt, särskilt
förslaget att filialen bör disponera egen försöksjord. Den av kommittén
föreslagna egendomen hade visserligen icke kunnat förvärvas, men den
för inköp ifrågasatta fastigheten Rösta 27 synes föreningen fullt ut lika ändamålsenlig
och har till och med den fördelen framför den av kommittén
föreslagna att den har eu för filialens behov av försöksjord fullt tillräcklig
areal. Beträffande byggnadsbeståndet må nämnas, att å egendomen finnes
en i utmärkt skick varande bostadslägenhet och en annan, som efter obetydlig
reparation kan bliva fullt användbar såsom arbetar- eller assistentbostad.
Ekonomibyggnaderna äro däremot av mindre god beskaffenhet.

Beträffande medelsanvisningen för anskaffande av ny filial har norrlandskommittén
förordat, att statsanslag skulle utgå för förvärv av fastigheten
och uppförande av institutionsbyggnad ävensom för anskaffande av
viss försöksutrustning. I enlighet härmed anhåller föreningen om ett statsbidrag
å 55 000 kronor för inköp av fastigheten Rösta 2r. I fråga om medel
för uppförande av institutionsbyggnad har föreningen för närvarande intet
yrkande, då föreningen räknar med att denna fråga kommer att upptagas
till behandling vid prövningen av norrlandskommitténs övriga förslag i ämnet.
Ej heller för ombyggnad av ekonomibyggnaderna hemställer föreningen
om statsbidrag, då föreningen hyser förhoppning alt kunna erhålla medel
härför på annat sätt.

Kungl. Mci j. ts proposition nr 2.

Lantbruks styrelsen har i sitt utlåtande erinrat, att styrelsen i utlåtande
den 8 april 1946 över norrlandskommitténs förenämnda betänkande icke
funnit anledning till erinran mot kommitténs förslag i berörda hänseende.
Det syntes styrelsen alltfort angeläget, att de av kommittén föreslagna åtgärderna
till förbättrande av ifrågavarande filials resurser komme till utförande.
Föreningens åtgärd att träffa preliminärt avtal om köp av fastigheten
Rösta 27 vore ett led i förverkligandet av nyssnämnda förslag. Nämnda
egendom måste enligt lantbruksstyrelsens mening anses väl lämpad att fylla
föreningens behov av en med hänsyn till förläggning och storlek ändamålsenlig
filial inom det jämtländska silurområdet. Den mellan föreningen och
fastighetens nuvarande ägare överenskomna köpeskillingen gåve icke heller
styrelsen anledning till erinran. Det syntes därför önskvärt, att föreningens
förvärv av berörda fastighet kunde fullföljas. För att föreningen redan
våren 1948 skulle kunna disponera över ifrågavarande fastighet, syntes
medel för ändamålet böra anvisas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande
budgetår.

Såsom villkor för åtnjutande av här ifrågasatt anslag har lantbruksstyrelsen
föreslagit, att föreningen borde avgiva skriftlig förbindelse, att den
med anlitande av statsbidraget förvärvade fastigheten skulle övergå i statens
ägo, därest den av föreningen därstädes bedrivna växtförädlingsverksamheten
upphörde.

Statskontoret har uttalat, bland annat, att förvärv av den föreslagna fastigheten
borde ske endast under förutsättning att det befunnes erforderligt
för försöksverksamhetens på jordbrukets område rationella ordnande, att
ifrågavarande filial disponerade över egen försöksjord.

Departementschefen. Såsom av den föregående redogörelsen framgår är
utsädesföreningens filial i Jämtland belägen å samma fastighet som Törsta
lantmannaskola. Till följd av skolans utvidgning kommer emellertid den
kyS§nad> vari filialen är inrymd, att inom den närmaste tiden rivas. Nybyggnad
för filialens räkning torde därför bliva nödvändig. Vid sådant förhållande
och då de av filialen för försök disponerade jordområdena visat
sig otillräckliga för ändamålet, anser jag i likhet med lantbruksstyrelsen
att filialens behov av lokaler och försöksjord bäst tillgodoses genom att utsädesföreningen
förvärvar egen jordbruksfastighet. Av vad i ärendet anförts
synes framgå, att den till inköp föreslagna fastigheten, Rösta T i Ås socken,
är väl lämpad för ändamalet. Köpeskillingen, 55 000 kronor, förefaller rimlig.
Med hänsyn till den betydelse, som filialen obestridligen har för länets
jordbruk genom sina insatser på försöks- och förädlingsverksamhetens områden,
förordar jag, att föreningen beviljas ett statsbidrag å nämnda belopp
för inköp av fastigheten. För bidragets utbetalande till föreningen torde i
överensstämmelse med vad lantbruksstyrelsen föreslagit böra stadgas, att
den med anlitande av statsbidraget förvärvade fastigheten skall övergå i
statens ägo, därest den av föreningen å fastigheten bedrivna verksamheten
skulle upphöra.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Med hänsyn till önskvärdheten av att föreningen redan under våren 1948
skall kunna disponera över ifrågavarande fastighet torde anslag för ändamålet
böra äskas å tilläggsstat.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att till Befrämjande av fröodlingen m. m.: Särskilt bidrag
till Sveriges utsädesförening för förvärv av fastighet för föreningens
filial i Jämtland å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av .......................... kronor 55 000.

[3.] 53. Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område, reservationsanslag.
I proposition nr 280 till 1947 års riksdag föreslog Kungl. Maj :t riksdagen,
bland annat, att medgiva Kungl. Maj :t att vidtaga erforderliga åtgärder
för reglering under regleringsåret 1947/48 av produktions- och avsättningsförhållandena
på jordbrukets område i huvudsaklig överensstämmelse
med i propositionen angivna riktlinjer samt att till Prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område anvisa ett reservationsanslag av 68 000 000
kronor. Vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit bifölls av riksdagen (skr.
nr 470).

Såsom underlag för den i förenämnda proposition behandlade frågan om
prissättningen på jordbrukets produkter under regleringsåret 1947/48 låg
en våren 1947 uppgjord kalkyl rörande jordbrukets inkomster och kostnader
nämnda regleringsår (vårkalkylen). Denna kalkyl, som på sedvanligt
sätt utgick från att skörden skulle bliva normal, ansågs såsom i stort sett
balanserad. Emellertid förutsattes, att i likhet med vad som skett tidigare
regleringsår en omräkning av vårkalkylen skulle äga rum i augusti 1947
med ledning av då föreliggande uppgifter rörande skördeutfallet. Vid denna
omräkning (augustikalkylen) visade det sig, att man, på grund av att skördeutfallet
skulle bli väsentligt sämre än normalt, finge räkna med ett kalkylmässigt
inkomstunderskott för jordbruket å 196 000 000 kronor för regleringsåret
1947/48. I anslutning till behandlingen av augustikalkylen i livsmedelskommissionens
råd ägde överläggningar rum mellan å ena sidan ordföranden
i statens livsmedelskommission samt å andra sidan ordföranden i
Sveriges lantbruksförbund, riksdagsmannen A. Pehrsson-Bramstorp, godsägaren
G. Liedberg och ordföranden i Riksförbundet landsbygdens folk,
landstingsmannen B. Ekström angående frågan om kompensation till jordbruket
för nyssnämnda inkomstunderskott. Vid dessa överläggningar uppnåddes
enighet om, bland annat, att jordbruket i enlighet med den s. k. 4-procentregeln skulle stå en självrisk av 100 000 000 kronor men att återstoden
av underskottet skulle kompenseras i form av dels en inkomstförbättring
på slaktdjursprodukter, dels missväxtbidrag för mjölk och dels prishöjning
på hö in. m. Vidare skulle de av Kungl. Maj :t beslutade arealbidragen utbetalas
snarast möjligt efter den 1 mars 1948. Sedermera beslöto Sveriges lant -

Kungi. Maj. ts proposition nr 2.

bruksförbund och Riksförbundet landsbygdens folk att biträda vad vid sagda
överläggningar överenskommits, därvid man dock utgick ifrån att lönenivån
för inom industrien sysselsatt arbetskraft vid de avtalsförhandlingar,
som komme att inledas omkring årsskiftet 1947/48, icke skulle undergå någon
betydande höjning. I annat fall förbehöllo sig organisationerna att påkalla
förhandlingar för vinnande av en överenskommelse om de jämkningar
i uppgörelsen, som kunde befinnas skäliga.

Sedan statens livsmedelskommission härefter på grundval av förenämnda
uppgörelse mellan kommissionen och vederbörande jordbruksorganisationer
framlagt vissa förslag i fråga om jordbruksregleringen under regleringsåret
1947/48, beslöt Kungl. Maj :t den 29 augusti 1947, bland annat,
dels godkänna livsmedelskommissionens förslag till viss höjning av jordbrukspriserna
för regleringsåret 1947/48, dels bemyndiga kommissionen att
tills vidare utbetala missväxtbidrag för mjölk i enlighet med vad kommissionen
föreslagit och att förskottsvis disponera för ändamålet erforderliga
medel ur det för budgetåret 1947/48 anvisade anslaget till prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område, dels ock bemyndiga kommissionen att utfärda
vissa bestämmelser rörande arealbidrag. Kungl. Maj :ts beslut innebar
i huvudsak följande.

Såsom inkomstförbättring på slaktdjursprodukter skulle jordbruket i enlighet
med den träffade uppgörelsen mellan livsmedelskommissionen och
jordbruksorganisationerna tillgodoföras ett belopp av 15 000 000 kronor.
Frågan om formen för förbättringen — statssubvention eller prisförhöjning
— avgjordes däremot icke, varför något anslag för ändamålet icke anvisades.

Missväxtbidrag för mjölk skulle utgå med ett belopp av sammanlagt
78 000 000 kronor eller 2,25 öre per kilogram av den i senaste jordbrukskalkyl
upptagna kvantiteten mejerimjölk jämte en tredjedel av den i samma kalkyl
upptagna kvantiteten hemmaförbrukad mjölk. För den hemmaförbrukade
mjölken skulle bidraget, i denna del beräknat till 3 000 000 kronor,
tillgodoföras jordbruket som en inkomstpost i jordbrukskalkylen. I övrigt
eller sålunda till ett belopp av 75 000 000 kronor skulle missväxtbidraget
kontant utbetalas av statsmedel. Av sistnämnda belopp skulle enligt uppgörelsen
50 000 000 kronor eller 1,5 öre per kilogram mjölk utbetalas till
alla mejerileverantörer, medan återstoden eller 25 000 000 kronor skulle
användas till utbetalning av differentierade mjölkbidrag inom områden,
som särskilt hårt drabbats av de ogynnsamma produktionsbetingelserna.
Skulle emellertid mejeriinvägningen under tiden den 1 september 1947—•
30 april 1948, eller den tid under vilken praktiskt taget hela stallfodringsperioden
infölle, bli mindre än som beräknats i jordbrukskalkylen, d. v. s.
mindre än 1 960 000 000 kilogram, skulle kompensation för minskningen på
i uppgörelsen angivet sätt utgå i form av höjning av det belopp om
25 000 000 kronor, som avsågs att utgå såsom extra tillägg till de av missväxten
hårdast drabbade områdena. Skulle åter den verkliga mejeriinvägningen
under nämnda tid bli större än som beräknats, skulle den andra delen

Kungl. Maj. ts proposition nr 2.

av missväxtbidraget, d. v. s. bidraget om 1,5 öre per kilogram till alla mejerileverantörer,
minskas på motsvarande sätt. Då det icke var möjligt att vid
tidpunkten för beslutet med någon större säkerhet ange storleken av det
anslag, som erfordrades för bidraget, skulle med anvisande av medel för
ändamålet anstå till dess produktionsutvecklingen blivit känd. Emellertid
förutsattes, att bidragen skulle utgå redan för mjölk, som invägdes från
och med den 1 september 1947, och att man till en början skulle räkna
med nyssnämnda belopp om 1,5 öre per kilogram i allmänt missväxtbidrag
och 25 000 000 kronor i differentierat bidrag. Justering av bidragen beräknades
sedan kunna ske mer eller mindre automatiskt med ledning av produktionsutvecklingen
efter den 1 september 1947.

Vad angår arealbidragen skulle dessa jämlikt uppgörelsen utbetalas snarast
möjligt efter den 1 mars 1948. Icke heller för detta ändamål anvisades
emellertid något anslag utan skulle denna fråga återupptagas, då arealinventering
ägt rum och kostnaderna för bidragen sålunda kunde närmare
beräknas.

I skrivelse den 16 december 1947 har statens livsmedelskommission, med
överlämnande av en promemoria i ämnet, hemställt om dels godkännande
av vissa i skrivelsen framlagda förslag rörande differentierade missväxtbidrag
för mjölk under regleringsåret 1947/48, dels ock anvisande å tilläggsstat
för budgetåret 1947/48 av ett reservationsanslag å 102 000 000 kronor
till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. Av nämnda belopp ha
avsetts 3 000 000 kronor för statssubvention till priserna på slaktdjursprodukter,
80 000 000 kronor för missväxtbidrag för mjölk samt 19 000 000
kronor för arealbidrag.

I fråga om inkomstförbättringen på slaktdjursprodukter har livsmedelskommissionen
uttalat, att kommissionen icke tagit slutlig ståndpunkt till i
vilken utsträckning statsmedel vore behövliga för att åstadkomma inkomstförbättringen,
men att kommissionen hade för avsikt att längre fram, under
hänsynstagande till produktionsutvecklingen under de närmaste månaderna,
återkomma till frågan om den slutliga utformningen av ifrågavarande
inkomstförbättring. Kommissionen ville emellertid i detta sammanhang
framhålla, att medelsanvisningen för statssubvention till priserna
på slaktdj ursprodukter, såvitt nu kunde bedömas, syntes kunna begränsas
till 3 000 000 kronor. I överensstämmelse härmed har kommissionen
föreslagit, att ett belopp av denna storlek anvisades å tilläggsstat för
innevarande budgetår under reservationsanslaget till prisreglerande åtgärder
på jordbrukets område.

Rörande medelsbehovet för missväxtbidrag för mjölk har livsmedelskommissionen
anfört följande.

Enligt vad kommissionen inhämtat från Svenska mejeriernas riksförening
u. ]). a. har mejeriinvägningen av mjölk under tiden september—oktober
1947 utgjort 517 200 000 kilogram. I anslutning härtill har kommissionen,
som för november månad haft tillgång till invägningssiffrorna endast
beträffande ett mindre antal mejerier, i samråd med riksföreningen
4 Rihnntj till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 2.

Kungl. Maj-.ts proposition nr 2.

uppskattat mejeriinvägningen under tiden november 1947—april 1948 till
omkring 1 423 000 000 kilogram. Den på detta sätt beräknade invägningen
för hela tiden september 1947—april 1948, sammanlagt 1 940 000 000 kilogram,
understiger sålunda den i jordbrukskalkylen för samma tid upptagna
kvantiteten, 1 960 000 000 kilogram, med 20 000 000 kilogram. Värdet
av underskottet utgör, beräknat efter det i kalkylen angivna producentpriset
för produktmjölk (19,02 öre per kilogram), i runt tal 3 800 000 kronor.
Ett belopp av nyssnämnda storlek bör därför, enligt grunderna för
beräkningen av anslaget till missväxtbidrag, läggas till den i anslaget ingående,
preliminärt till 25 000 000 kronor beräknade delposten till särskilda
differentieringsbidrag. Denna delpost bör i överensstämmelse härmed upptagas
till 28 800 000 kronor.

De nu verkställda beräkningarna utvisa sålunda ett anslagsbehov till
missväxtbidrag av tillhopa 78 800 000 kronor. Med hänsyn till osäkerheten
i uppskattningen av mejeriinvägningen synes dock anslaget böra avrundas
uppåt till 80 000 000 kronor, varav 50 000 000 kronor till det allmänna bidraget
och 30 000 000 kronor till differentieringsbidraget. De erforderliga
medlen torde böra under reservationsanslaget för prisreglerande åtgärder
på jordbrukets område anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår.

Slutligen har livsmedelskommissionen angående medelsbehovet för arealbidrag
yttrat följande.

Sedan i oktober 1947 inventering verkställts av vissa åkerarealer har
bearbetningen av det inkomna materialet nu i huvudsak slutförts. Resultatet
av bearbetningen utvisar, att i hela riket utom de fyra nordligaste
länen under hösten 1947 besåtts med vete 201 827 hektar och med råg
164 929 hektar. De på dessa arealer belöpande arealbidragen utgöra sålunda
tillhopa (60 X 201 827 + 40 X 164 929 =) 18 706 780 kronor. Efter
upprundning med hänsyn till i bearbetningen icke redovisade arealer i de
fyra nordligaste länen och till de ofullständigheter, som i övrigt kunna vidlåda
det föreliggande inventeringsmaterialet, torde det totala anslagsbehovet
till arealbidrag på grundval av inventeringen kunna angivas till
19 000 000 kronor. Medel för ändamålet torde böra anvisas å tilläggsstat
för innevarande budgetår under reservationsanslaget till prisreglerande åtgärder
på jordbrukets område.

Föredraganden. Jag torde få erinra, att Kungl. Maj :t den 19 december
1947 fattat beslut i anledning av livsmedelskommissionens förevarande
framställning såvitt angår de av kommissionen framlagda förslagen rörande
differentierade missväxtbidrag. Beslutet innebar, att Kungl. Maj :t godkände
vad kommissionen föreslagit i fråga om detta bidrags fördelning och
den närmare utformningen av bestämmelserna i samband därmed. Vidare
innebar beslutet, att Kungl. Maj :t medgav kommissionen att i visst fall för
utbetalande av differentierade missväxtbidrag få disponera medel, som till
följd av den hösten 1947 vidtagna sänkningen av den s. k. arealgränsen beräknats
komma att inbesparas å den för producentbidrag avsedda delposten
å 52 000 000 kronor av prisregleringsanslaget. Nämnda besparing, som enligt
kommissionens skrivelse skulle komma att uppgå till 3 000 000 kronor,
skulle jämlikt vad i propositionen nr 280/1947 förutsattes få disponeras i
första hand för utbetalande av andra mjölkbidrag än producentbidrag inom
i huvudsak områden med mindre gynnsamma produktionsbetingelser,
eller på annat av Svenska mejeriernas riksförening u. p. a. föreslaget sätt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Vad härefter angår livsmedelskommissionens anslagsäskanden ansluta sig
dessa till den uppgörelse, som i augusti 1947 träffades med vederbörande
jordbruksorganisationer om kompensation till jordbruket för det i augustikalkylen
framräknade inkomstunderskottet. Då kommissionens medelsberäkningar
torde böra godtagas, tillstyrker jag, att för ändamålet anvisas
det av kommissionen föreslagna beloppet eller 102 000 000 kronor. Beloppet
torde böra anvisas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår
i form av ett reservationsanslag och uppföras under anslagsrubriken Prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område. Det torde få ankomma å Kungl.
Maj :t att i sinom tid meddela de närmare föreskrifter rörande anslagets
disposition, som må finnas erforderliga.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa
ett reservationsanslag av ............ kronor 102 000 000.

[4.] 53 a. Tillskott till clearingkassan för konstgödselmedel, reservationsanslag.
Enligt Kungl. Maj :ts beslut den 27 september 1940 har inom statens
livsmedelskommission inrättats en särskild clearingkassa för reglering
enligt Kungl. Maj :ts bestämmande av marknadspriserna inom landet å förnödenheter
för jordbrukets behov. Clearingen är i huvudsak anordnad på
följande sätt. Efter bemyndigande av Kungl. Maj :t har livsmedelskommissionen
med foderintressenter och de större företagen inom konstgödselbranschen
ingått särskilda avtal om reglering av marknadspriserna å kraftfoder
och konstgödsel. Dessa avtal innebära i huvudsak, att kommissionen
för varje med regleringen avsedd vara äger fastställa dels det utförsälj
ningspris, som företagen skola tillämpa för varan, dels ock de enskilda
företagens tillverknings- eller anskaffningskostnader för varan. I tillverknings-
eller anskaffningskostnaden inbegripes även skälig handelsvinst.
Därest beträffande viss vara tillverknings- eller anskaffningskostnaderna
understiga det av kommissionen fastställda utförsäljningspriset, skall företaget
vara skyldigt att för den kvantitet av varan, som försäljes, inleverera
skillnaden till kommissionen. I motsatt fall skall företaget vara berättigat
att av kommissionen erhålla ersättning för skillnaden. Såsom kapitaltillskott
till clearingkassan för konstgödselmedel ha i olika sammanhang anvisats
tillhopa 11 200 000 kronor.

För innevarande budgetår ha några medel för ändamålet icke anvisats.
Vid anmälan av propositionen nr 280/1947 angående åtgärder i prisreglerande
syfte på jordbrukets område uttalade jag, att, därest ett tillskott till
clearingkassan skulle befinnas erforderligt, medel för ändamålet syntes få
disponeras ur det anslag till diverse kostnader i samband med jordbruksregleringen,
som kunde komma att anvisas för innevarande budgetår. Vad
iag sålunda anförde föranledde ingen erinran från riksdagens sida (r. skr.
nr 470).

■>- Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

I skrivelse den 16 december 1947 har statens livsmedelskommission hemställt
om anvisande av ett belopp av 3 000 000 kronor till förstärkning av
kommissionens clearingkassa för konstgödselmedel. Kommissionen har därvid
anfört i huvudsak följande.

Genom två särskilda avtal dels mellan statens livsmedelskommission och
Stockholms superfosfatfabriks AB av den 27 december 1940 och dels mellan
statens reservförrådsnämnd och Stockholms superfosfatfabriks AB av
den 11 juli 1942 har bolagets tillverkning av konstgödselmedel varit reglerad
bland annat i prishänseende. Sålunda har livsmedelskommissionen efter
samråd med priskontrollnämnden fastställt normalpriser på bolagets konstgödselprodukter
vid försäljning till jordbrukare. Vidare ha bolagets fabrikspriser
på olika slag av konstgödselmedel varit underkastade prisutjämning
via kommissionens clearingkassa för konstgödselmedel.

Under sommaren 1942 meddelade bolaget, att det på grund av förefintliga
inskränkningar i de ordinarie leveranserna av elektrisk kraft tvingades
att i stor omfattning för tillverkning av lj ungasalpeter använda reservkraft
och att tillverkningskostnaderna för denna vara därigenom väsentligt höjdes.
Med anledning härav träffades mellan livsmedelskommissionen, reservförrådsnämnden
och bolaget den överenskommelsen att merkostnaden för
bolagets användning av reservkraft, vilken beräknades till omkring 0,90 kronor
per deciton, utslaget på bolagets hela årsproduktion av kalkkväve och
lj ungasalpeter, skulle av vattenfallsstyrelsen debiteras reservförrådsnämnden,
som i sin tur skulle erhålla gottgörelse från livsmedelskommissionens
clearingkassa. Denna preliminära överenskommelse godkändes av Kungl.
Maj :t, som i brev den 16 oktober 1942 bemyndigade livsmedelskommissionen
att från clearingkassan för konstgödselmedel till reservförrådsnämnden
utanordna ersättning för kostnaderna för reservkraften. Denna ersättning,
som vid träffandet av överenskommelsen beräknades till omkring 675 000 kronor
per år, har under budgetåren 1942/43—1946/47 utgått med respektive
41 174, 170 196, 41 373, 442 906 och 789 386 kronor.

De beräknade ersättningsbeloppen ha sålunda t. o. m. år 1945/46 varit
betydligt mindre än som från början beräknats. Under året 1946/47 har
förhållandet blivit ett annat. På grund av den ringa tillgången på ordinarie
elkraft har fosfatbolaget varit nödsakat att i stor utsträckning anvanda reservkraft.
Kostnaderna för nämnda år överstiga sålunda de från början beräknade
årskostnaderna.

För år 1947/48 har elkraftförsörjningen ytterligare försämrats. I skrivelse
till Kungl. Maj :t den 1 juli 1947 har livsmedelskommissionen efter
överläggningar med vattenfallsstyrelsen och fosfatbolaget beräknat kostnaderna
för reservkraften under gödselåret 1947/48 till minst 2 000 000 kronor
samt under åberopande härav hemställt, att ett förefintligt hos reservförrådsnämnden
innestående överskott vid tillverkningen och försäljningen
av ljungasalpeter intill den 1 juli 1946, uppgående till 2 591 324 kronor,
finge överföras till kommissionens clearingkassa för att av kommissionen
disponeras för ersättande av den merkostnad, som reser\kraften Aid ti
verkningen av kalkkväve och ljungasalpeter under tiden från och med den
1 juli 1946 beräknades åsamka fosfatbolaget. Genom beslut den o september
1947 förordnade Kungl. Maj it om överförande till clearingkassan av
ovanstående överskottsbelopp för att av kommissionen användas i huvudsak

på föreslaget sätt. . , , , ,

Kostnaderna för reservkraften under manaderna juli—oktober 194/ ha
uppgått till närmare 2 000 000 kronor och motsvara således i runt tal det
belopp, som enligt ovannämnda beräkningar skulle räcka för hela godsel året.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

I brev till livsmedelskommissionen den 11 november 1947 har fosfatbolaget
redogjort för sin användning och tilldelning av elektrisk kraft under rådande
elkraftsransonering. Härav framgår, att av för november månad tilldelade
29 000 kilowatt cirka 19 000 kilowatt skulle användas för tillverkningen
av kvävegödsel. Av dessa 19 000 kilowatt utgjordes 14 000 av reservkraft,
vilken måste inköpas till ett väsentligt högre pris än den ordinarie
kraften. Under det att den ordinarie kraften kostar 1,3 öre per kilowattimme,
beräknas reservkraften kosta omkring 8 öre per kilowattimme. Med utgående
från en reservkraftsåtgång av 14 000 kilowatt, en arbetstid per månad
av 700 timmar och en merkostnad för reservkraften av (8 — 1,3 =) 6,7
öre per kilowattimme beräknar fosfatbolaget merkostnaderna för reservkraften
till (14 000 X 700 X 6,7 =) i runt tal 700 000 kronor per månad.

Under förutsättning att tilldelningen av elkraft även i fortsättningen kan
för fosfatbolaget bliva densamma som för november månad och relationen
mellan reservkraft och ordinarie kraft även blir densamma, skulle för tiden
den 1 november till den 1 maj 1948, d. v. s. för en tid av sex månader, kostnaderna
för reservkraften uppgå till (700 000 X 6 =) 4,2 miljoner kronor.

Då det för landets livsmedelsförsörjning är synnerligen viktigt, att kvävegödsel
kan tillhandahållas jordbruket i största möjliga omfattning, anser
livsmedelskommissionen det nödvändigt, att tillverkningen av kvävegodsel
vid Stockholms superfosfatfabriks AB får fortgå i minst samma utsträckning
som hittills. Eftersom priserna på konstgödsel, bland annat med hänsyn
till den i augusti 1947 träffade prisuppgörelsen med jordbrukets organisationer,
icke nu lämpligen kunna höjas, är en förutsättning för tillverkningens
uppehållande, att bolaget erhåller ersättning från kommissionens
clearingkassa för merkostnaderna för reservkraften på samma sätt som förut,
oaktat desamma i år äro väsentligt större än som från början beräknats.
Även om tillverkningen kan fortgå vid Stockholms superfosfatfabriks
AB:s anläggningar i den omfattning som ovan angivits, möjliggör detta
endast en tillverkning av 3 000 ton kalkkväve och 2 000 ton lj ungasalpeter
per månad, vilket innebär en sammanlagd minskning i produktionen av
nämnda gödselslag i förhållande till normalproduktionen med 2 000 ton per
månad I år måste man även i övrigt räkna med väsentligt mindre tillgångar
än föregående år. Dels blir importen av kalksalpeter från Norge mindre an
i fiol och mindre än som beräknats enligt handelsavtalet beroende pa svårigheter
med den elektriska kraften i Norge, dels blir till synes tillverkningen
av kalkammonsalpeter vid Salpeterverken i Köping mindre an tidigare kalkylerats
och dels voro ingångslagren mindre innevarande godselar an föregående
år.

En undersökning av clearingkassans nuvarande ställning (per den /„
1947) jämte en uppskattning av dels de inkomster och utgifter för äldre
"ödselår, som ännu ej äro slutreglerade, dels kassans inkomster och utgifter
under gödselåret 1947/48 har givit vid handen, att clearingkassans medel
icke äro tillräckliga för att bereda fosfatbolaget ersättning för reservkraft i
den omfattning som ovan angivits.

Med hänsynstagande till de medel, som nu finnas i clearingkassan, och
med beaktande av hittills cj slutreglerade utbetalningar, anser kommissionen
det tillskott, som erfordras, vara omkring 3 000 000 kronor.

Föredraganden. Såsom av den föregående redogörelsen framgår har Stockholms
superfosfatfabriks aktiebolag under rådande ransonering av elektrisk
kraft erhållit en tilldelning av cirka 19 000 kilowatt för månad för tillverkning
av kvävegödsel. Av denna tilldelning utgöras 14 000 kilowatt av reservkraft,
som betingar ett avsevärt högre pris än den ordinarie kraften.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

På grund härav ha bolagets kostnader för tillverkningen av konstgödsel beräknats
öka med icke mindre än 700 000 kronor för månad. Då det i rådande
ekonomiska läge med en starkt begränsad import är av synnerlig
vikt, att jordbrukets behov av konstgödselmedel i största möjliga utsträckning
tillgodoses genom produktion härav inom landet, torde någon begränsning
av bolagets ifrågavarande tillverkning icke böra övervägas. Med hänsyn
till den under hösten 1947 träffade prisuppgörelsen med jordbrukets
organisationer synas å andra sidan bolagets stegrade tillverkningskostnader
icke böra kompenseras genom en förhöjning av priset å konstgödselmedel.
Jag vill därför förorda, att bolaget i likhet med vad tidigare skett erhåller
ersättning från clearingkassan för konstgödselmedel för dess merkostnader
för använd reservkraft. Denna ersättning torde i enlighet med vad livsmedelskommissionen
anfört under innevarande budgetår böra beräknas till
i runt tal 4 200 000 kronor. Då emellertid clearingkassans behållning icke
torde förslå för utbetalande av denna ersättning och medel av den storleksordning,
varom här är fråga, icke heller i övrigt stå till Kungl. Maj :ts
förfogande för ändamålet, synas medel för tillskott till clearingkassan böra
äskas av riksdagen å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår. I
enlighet med livsmedelskommissionens förslag synes ett reservationsanslag
av 3 000 000 kronor böra avses för ändamålet. Jag hemställer alltså, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Tillskott till clearingkassan för konstgödselmedel
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa
ett reservationsanslag av .............. kronor 3 000 000.

H. Egnahemsbildning, kolonisation och grundförbättringar m. m.

[5.] 22. Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag. Detta anslag är
för innevarande budgetår uppfört med 4 000 000 kronor. Från anslaget må
under budgetåret 1947/48 beviljas statsbidrag å tillhopa högst 5 000 000 kronor.
Av anslaget har Kungl. Maj :t genom riksdagens beslut i varje särskilt
fall medgivits att få disponera vissa belopp för undersökningar rörande
vattenregleringsföretag.

Under vintern 1942/43 inträffade på grund av för högt vattenstånd i
Ringsjön i Malmöhus län svåra översvämningar av de kring nämnda sjö
liggande markerna. Sedan med anledning härav ett antal markägare vid
sjön gjort framställning om sakkunnig utredning rörande erforderliga åtgärder
för undvikande för framtiden av översvämningar vid sjön, föreslog
Kungl. Maj :t i proposition nr 219 till 1943 års riksdag att för bestridande
av kostnader för undersökningar rörande förbättrad vattenavrinning från
Ringsjön skulle från statens avdikningsanslag få tagas i anspråk ett belopp
av högst 30 000 kronor. Propositionen bifölls av riksdagen (r. skr. nr 300).
Genom beslut den 23 juli 1943 uppdrog härefter Kungl. Maj :t åt lantbruksstyrelsen
att med anlitande av erforderlig extra arbetskraft låta verkställa
ifrågavarande undersökningar. Härjämte medgav Kungl. Maj :t, att ett be -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

lopp av högst 30 000 kronor från statens avdikningsanslag finge för bestridande
av med uppdraget förbundna kostnader av lantbruksstyrelsen disponeras
i huvudsaklig överensstämmelse med ett av styrelsen framlagt förslag.

Sedermera medgav 1945 års riksdag (prop. nr 105; r. skr. nr 178), att
för fortsatta undersökningar i angivet syfte finge från statens avdikningsanslag
tagas i anspråk ytterligare ett belopp av högst 87 000 kronor. Jämväl
dessa undersökningar uppdrogos åt lantbruksstyrelsen, som för ändamålet
fick disponera 87 000 kronor från förevarande anslag.

I skrivelse den 21 november 1947 har lantbruksstyrelsen hemställt, att
för fortsättande av förenämnda undersökningar från statens avdikningsanslag
ytterligare måtte få tagas i anspråk ett belopp av 118 000 kronor.
Rörande de hittills verkställda undersökningarna har lantbruksstyrelsen
i anslutning till en av lantbruksingenjören i Malmöhus län C. H. Wallér
avgiven redogörelse anfört följande.

Vid utgången av år 1946 voro markerna vid Ringsjön planmätta och avvägda
samt viss sträcka av Rönneå avvägd och sektionerad. Dessutom
var fastighetsutredningen färdig beträffande markerna vid Ringsjön. För
närvarande pågår arbete med avvägning och sektionering av Rönneå samt
planmätning och nivellering av markerna vid densamma på tre olika
platser.

Under vintern och förvåren 1948 skola plankartorna och sektionerna
från 1947 års fältarbeten färdigställas och uppritas och fastighetsförhållandena
utredas på lantmäterikontoren i Malmö och Kristianstad beträffande
undersökta marker vid Rönneå. När undersökningarna åter kunna börja
på våren 1948, beräknas följande fältarbeten återstå:

1) Avvägning och sektionering av Rönneå från Tranarps bro till Skälderviken,
omkring 27 kilometer.

2) Planmätning och avvägning av markerna vid Rönneå från Tranarps
bro till Ängelholms stadsgräns, omkring 18 kilometer.

3) Undersökning och uppmätning av broar för järnvägar, allmänna vägar
och enskilda vägar m. in. utmed hela Rönneå.

4) Avvägning och uppmätning av kraftverk och kvarnar utmed hela

Rönneå.

5) Jordundersökning utmed hela Rönneå för kostnadstorslag.

Det beräknas vidare, att fältarbetena måste fortgå även under åren 1948
och 1949.

Kostnaderna för undersökningarna under år 1948 ha beräknats enligt
följande uppställning.

Arvode till 1 ingenjör å 850 kronor/månad ...... 10 200 kronor

Arvode till 1 ingenjör å 800 kronor/månad ...... 9 600 »

Arvode till 1 ingenjör å 750 kronor/månad ...... 9 000 »

Arvode till 9 hantlangare under 32 veckor ä 84 kronor............

Semesterersättning till 9 hantlangare under 8 månader; 72 dagar å

14 kronor .................................................

Ersättning till observatörer av 11 peglar..................••••••

Resekostnads- och traktamentsersättning till anställda ingenjörsbi träden,

förslagsvis..........................................

Diverse utgifter, förslagsvis ........................... • • • •

Summa kronor 59 000.

För 1949 beräknas kostnaderna till samma belopp.

28 800
24 192

1 008
1 100

2 000
1 900

Kungi. Maj.ts proposition nr 2.

Lantbruksstyrelsen har därefter för egen del uttalat följande.

De lämnade uppgifterna rörande de arbeten, som hittills utförts av utredningen
och som planerats för åren 1948 och 1949, torde giva vid handen
att utredningen blivit av väsentligt större omfattning än vad styrelsen kunnat
räkna med i sin skrivelse den 23 januari 1945. De av styrelsen i nyssnämnda
skrivelse gjorda kostnadsberäkningarna, vilka avsågo tiden intill
utgången av år 1947 och slutade på 87 00() kronor, ha dock visat sig väl
stämma med de faktiska kostnaderna. Vid utgången av innevarande år torde
sålunda de anvisade medlen vara förbrukade.

Även om utredningen i fråga under nu rådande lågvattenstånd icke kan
sägas äga omedelbar aktualitet måste det dock på längre sikt anses önskvärt,
att utredningsarbetet utan dröjsmål fullföljes. Därest så sker, kan styrelsen
även påräkna att få behålla den vid utredningen för närvarande anställda
tekniska personalen, vilket får anses vara till fördel för de fortsatta
undersökningarna.

Styrelsen anser sig förty böra förorda, att nu ifrågavarande undersökningar
fortsättas under åren 1948 och 1949 i enlighet med de i det föregående
angivna riktlinjerna.

Mot de beräknade kostnaderna för de fortsatta undersökningarna, 59 000
kronor för vartdera av åren 1948 och 1949 eller sammanlagt 118 000 kronor,
har lantbruksstyrelsen intet att erinra. Sistnämnda belopp synes, liksom
tidigare till samma ändamål beviljade medel, böra bestridas från statens
avdikningsanslag, men icke inräknas i det belopp, som enligt riksdagens
medgivande för visst år högst må beviljas såsom statsbidrag från anslaget.
För beloppets användning torde böra föreskrivas samma bestämmelser som
nu gälla.

Departementschefen. Såsom av det förut anförda framgår ha de undersökningar
rörande förbättrad vattenavrinning från Ringsjön, vartill medel
anvisats av 1943 och 1945 års riksdagar, kommit att erhålla väsentligt större
omfattning än man tidigare haft anledning räkna med. På grund härav synas
ifrågavarande arbeten icke kunna slutföras före utgången av år 1949. Då
de för ändamålet hittills anvisade medlen, tillhopa 117 000 kronor, numera
äro förbrukade, har hemställts, att ytterligare medel måtte anvisas för undersökningarnas
bedrivande under åren 1948 och 1949. Även om i nu rådande
ekonomiska läge stor begränsning av statsutgifterna måste vidtagas,
synas dock enligt min mening starka skäl tala för att ifrågavarande undersökningsarbeten
med det snaraste fullföljas. Jag vill därför tillstyrka lantbruksstyrelsens
förslag att ytterligare medel anvisas för ändamålet.

De av lantbruksstyrelsen i ärendet verkställda kostnadsberäkningarna ha
icke givit mig anledning till erinran. För ändamålet skulle sålunda erfordras
ett belopp av 118 000 kronor, vilket belopp torde böra anvisas från statens
avdikningsanslag. Härtill synes riksdagens medgivande böra inhämtas.
Beloppet synes icke böra inräknas i det belopp, som enligt riksdagens medgivande
för visst år må beviljas jämlikt gällande bestämmelser för avdikningsanslagets
användning. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att, därest
riksdagen godkänner vad jag nu föreslagit, meddela närmare föreskrifter
rörande ifrågavarande undersökningars bedrivande och övriga därmed
sammanhängande spörsmål. För den händelse undersökningarna leda till ut -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

förande av torrläggningsåtgärder med anlitande av statsbidrag i därför
gängse ordning, böra statens utgifter för undersökningarna avräknas å statsbidraget.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen medgiva

att för verkställande av undersökningar rörande förbättrad
vattenavrinning från Ringsjön i Malmöhus län ma från statens
avdikningsanslag ytterligare tagas i anspråk ett belopp
av högst 118 000 kronor.

N. Diverse.

[6.] 7 a. Bidrag till bestridande av kostnaderna för det sjätte nordiska
veterinärmötet i Stockholm år 1948, reservationsanslag. I skrivelse den 5
februari 1947 har Svenska veterinärläkareföreningen anhållit om ett anslag
av 50 000 kronor såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för det sjätte
nordiska veterinärmötet, vilket vore avsett att hållas i Stockholm under juli
månad 1948. Till stöd för sin hemställan har styrelsen anfört i huvudsak
följ ande.

Sedan år 1902 ha veterinärmöten med deltagare från Sverige, Danmark,
Finland, Island och Norge avhållits i de nordiska länderna. Nämnda år agde
det första mötet rum i Köpenhamn. Sedermera ha nordiska möten varit anordnade
i Stockholm 1921, i Oslo 1928, i Helsingfors 1933 och i Köpenhamn
1939. Vid sistnämnda möte uppdrogs åt Svenska veterinärläkareföreningen
att anordna det sjätte nordiska veterinärmötet i Stockholm under år 1944,
vilket möte emellertid på grund av kriget uppskjutits.

Ifrågavarande möten ha visat sig vara av mycket stor betydelse för samarbetet
på det veterinära området beträffande såväl den veterinärvetenskapliga
forskningen som på denna grundade praktiskt-administrativa åtgärder
för husdjurssjukdomarnas bekämpande inom de nordiska länderna. Det är
därför av vikt, att ett nordiskt veterinärmöte så snart ske kan kommer till
stånd. Efter samråd med övriga nordiska veterinärföreningar har därför
föreningen beslutat ställa sig som inbjudare till ett sjätte nordiskt veterinärmöte
i Stockholm under tre dagar i juli månad år 1948.

Kostnaderna för mötet beräknas uppgå till 87 000 kronor, varav föreningen
räknar med att av egna medel betala omkring 22 000 kronor, varjämte
mötesdeltagarna genom särskild avgift beräknas erlägga cirka 15 000
kronor. Följande kostnadsberäkning har uppgjorts för mötet:

Tryckning och distribution av särtryck och förhandlingar . . kronor 55 000
Tryckning och distribution av förhandsmeddelanden, program
m. .......................................... » 2 000

Sekretariat, mötesbyrå, förhandlingslokaler m. in......... » 12 000

Ersättning till generalsekreteraren ...................... » 3 000

Bidrag till resor och uppehåll för utländska mötesdeltagare » 15 000

Summa kronor 87 000.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departementschefen. Efter krigsårens isolering har det framstått såsom
en angelägen uppgift att återupptaga det nordiska samarbetet inom olika
områden. Då sålunda ett nordiskt veterinärmöte planerats äga rum i Stockholm
under sommaren 1948 och ifrågavarande möte torde komma att bliva
av stor betydelse för veterinärväsendet i de nordiska länderna, synes det
rimligt att staten bidrager till kostnaderna för mötets anordnande. Jag kan
dock icke förorda ett högre statsbidrag än 40 000 kronor. Detta belopp
torde böra anvisas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår
i form av ett särskilt reservationsanslag, benämnt Bidrag till bestridande
av kostnaderna för det sjätte nordiska veterinärmötet i Stockholm år
1948. Därest riksdagen bifaller vad jag sålunda förordat, torde det få
ankomma på Kungl. Maj:t att fastställa de villkor, under vilka bidraget
må åtnjutas. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till bestridande av kostnaderna för det sjätte
nordiska veterinärmötet i Stockholm år 1948 å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av .......................... kronor 40 000.

Vad föredragandena sålunda, med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans
Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
G. Luzell.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Bilaga 9.

Egentliga statsutgifter.

Tionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
3 januari 1948.

Närvarande:

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Gjöres, anmäler under handelsdepartementets
handläggning hörande ärende angående egentliga statsutgifter
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 samt anför därvid
följande.

B. Kommerskollegium med underlydande myndigheter

och kårer.

[1.] Kommerskollegium: Avlöningar. Under hänvisning till vad jag anfört
i årets statsverksproposition, bilaga 12, under punkten 4 hemställer jag, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att medgiva att den i avlöningsstaten för kommerskollegium
uppförda anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal må under budgetåret 1947/48 överskridas
med högst 48 300 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
G. Lindenbaum.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Bilaga 10.

Egentliga statsutgifter.

Elfte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över folkhushållningsärenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 3 januari 1948.

Närvarande:

Chefen för folkhushållningsdepartementet, statsrådet Sträng, och statsrådet
Ericsson anmäla härefter under elfte huvudtiteln hörande ärenden
angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1947/48 samt anföra därvid, den sistnämnde under punkt 1, och departementschefen
under punkt 2 följande.

C. Statlig lagerhållning.

[1.] 3. Bidrag till uppförande av bombsäkra cisternanläggningar för flytande
bränslen, reservationsanslag. I skrivelse den 24 oktober 1946 har överbefälhavaren
gjort framställning avseende statsbidrag till uppförande av
bombsäkra cisternanläggningar för flytande drivmedel. Till en början betonar
överbefälhavaren den stora betydelse, som en fullgod drivmedelsförsörjning
under krig har såväl för ett framgångsrikt genomförande av operationer
som för upprätthållande av samhällslivet, samt nödvändigheten
av att undersöka och tillvarataga alla till buds stående möjligheter för att
få landet bättre rustat i förevarande hänseende. Enligt skrivelsen måste
beredskapsåtgärderna inriktas på lagring och i första hand bombsäker
sådan.

Efter att ha lämnat vissa närmare uppgifter om de nuvarande lagringsmöjligheterna
och om det önskvärda beredskapslagrets storlek anför överbefälhavaren
vidare.

Kungi. Maj:ts proposition nr 2.

Efter krigsutbrottet 1939 har enskild nybyggnad av cisternanläggningar
förekommit i mycket obetydlig omfattning. Emellertid torde oljebolagen
till följd av den ständigt ökande omsättningen av flytande bränslen, i första
rummet brännoljor, nödgas att inom de närmaste åren utöka sin lagringskapacitet.
Även oljeraffinaderier, rederier och andra enskilda förbrukare
samt vissa statliga myndigheter komma sannolikt att uppföra nya tankanläggningar.
Inom bränslekommissionen pågår ävenledes med anledning av
de ökade kraven på lagringsutrymmen en utredning angående de åtgärder,
som kunna vidtagas för att utöka landets möjligheter till lagring i första
hand av eldningsolja. I anslutning härtill anser jag mig böra framlägga
vissa förslag av särskild betydelse för försvarsberedskapen.

Det kan ur beredskapssynpunkt icke vara välbetänkt att täcka det ökade
behovet av lagringsutrymmen genom en fortsatt utbyggnad av landets
redan förut stora bestånd av ovanjordscisterner. Tvärtom böra åtgärder
vidtagas i syfte att i största möjliga utsträckning fylla detta behov genom
uppförande av bombsäkra anläggningar.

Härvid bör en lösning eftersträvas, varigenom de kommersiella intressena
kunna förenas med beredskapskraven. Detta synes bäst kunna möjliggöras
genom att bevilja vederbörande lagerhållare statsbidrag vid uppförandet av
bombsäkra cisterner motsvarande merkostnaden i förhållande till oskyddade
sådana. Kostnaden för utsprängning av vanlig typ uppgår normalt till 45 å
50 kronor per nr användbart lagringsutrymme. För en anläggning på
exempelvis 10 000 m3 skulle merkostnaden alltså bli högst 500 000 kronor.
Statsbidraget torde emellertid kunna sättas lägre, då hänsyn måste tagas
jämväl till de ekonomiska fördelar, som lagring i bombsäkra cisterner medföra
för ägaren i form av mindre »svinn», minskad brandfara m. m. Kostnaderna
bli sålunda icke av den storleksordning, att de kunna betraktas såsom
ett hinder för här ifrågasatta åtgärder.

Alla tankanläggningar, som komma att uppföras för civila ändamål, kunna
givetvis icke utföras såsom bombsäkra lager. Bristande tillgång på lämpligt
berg torde ofta lägga hinder i vägen härför. Ej heller kan det anses vara
lönande att förlägga mindre cisternanläggningar av en kapacitet understigande
t. ex. 1 000 m3 i bergrum. I många fall torde dock större anläggningar
kunna byggas bombsäkert på sådana platser att jämväl kommersiella krav
i fråga om läget bli tillgodosedda.

Överbefälhavaren hemställer härefter, att sådana åtgärder måtte vidtagas,
att samtliga planerade cisternanläggningar av större kapacitet än
1 000 m3 komme att utföras såsom bombsäkra förråd, då så utan olägenhet
kunde ske, samt att ersättning av statsmedel måtte utgå vid uppförandet av
dylika anläggningar för den merkostnad, som därigenom åsamkades vederbörande.

Över överbefälhavarens framställning har yttrande avgivits av statens
bränslekommission, som framhåller, att det ur de synpunkter kommissionen
hade att företräda måste anses fördelaktigt, om blivande lagercisterner förlädes
under jord. I första hand borde så bliva förhållandet med cisterner,
avsedda för bensin och andra lättare produkter, såsom fotogen och eventuellt
motorbrännolja, eftersom en lagring under jord minskade svinnet och
därigenom kunde bära ökad kostnad. För bensin kunde det egentliga lagringssvinnet
vid lagring över jord beräknas till ungefär en procent för år,
medan motsvarande tal vid lagring under jord kunde beräknas till en promille.
Dessutom torde försäkringskostnader för oljor, förvarade under jord,

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

bliva icke obetydligt lägre än vid lagring av sådan vara över jord. Huruvida
det borde föreskrivas, att samtliga cisterner av större kapacitet än 1 000 ma
skulle utföras såsom bombsäkra, därtill vore kommissionen icke beredd att
taga ställning. Det syntes emellertid rimligt, att statsbidrag utginge för den
merkostnad eller skador, som för en enskild lagerhållare kunde uppkomma
genom lagerutrymmenas placering under jord, varvid hänsyn borde tagas
till de fördelar, som en dylik lagring medförde för lagerhållaren. Som villkor
för erhållande av statsbidrag borde föreskrivas, att lagerhållningen i de subventionerade
cisternerna icke finge understiga 55 procent av volymen.

Ärendet har sedermera remitterats till riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap,
som den 10 mars 1947 avgivit utlåtande i ärendet. Riksnämnden
framhåller här till en början, att det framstode som en av riksnämndens
mera angelägna uppgifter att överväga, vilka åtgärder som borde
och kunde vidtagas för att stärka landets beredskap beträffande flytande
bränsle, och att hållandet av ett reservlager av icke alltför ringa omfattning
utgjorde en av dessa åtgärder. De av överbefälhavaren åberopade beräkningarna
av storleken av det erforderliga reservlagret tarvade översyn, men med
all säkerhet hade man icke att räkna med någon minskning av det uppgivna
behovet:

Riksnämnden framhåller vidare, att reservlagret sammansättes dels av
den kvantitet, som under viss tid erfordrades för krigsmaktens behov i händelse
av krig, dels av den kvantitet, som i händelse av avspärrning erfordrades
för att säkerställa behoven under övergången till inhemska bränslen
ävensom de behov, som icke kunde tillgodoses med dylika bränslen. Dessa
kvantiteter borde principiellt hållas åtskilda. Krigsreserven borde till större
delen förvaras i bombsäkra lagringsutrymmen på ur militär synpunkt godtagbara
platser. En väsentlig utbyggnad av de bombsäkra utrymmena borde
ske genom statens försorg. Härför erfordrades en fullständig plan för landets
förseende med bombsäkra lagringsutrymmen, och riksnämnden ämnade snarast
söka få till stånd en dylik plan. Emellertid kunde man räkna med att
enskilda förbrukare och distributörer under det närmaste året konime att
som ett led i sin rörelse bygga cisterner för lagring av mineraloljor. Det syntes
angeläget, att dessa cisterner bleve bombsäkra, även om de icke vore belägna
på de ur militär synpunkt mest lämpliga platserna. Det kunde emellertid
icke förväntas att enskilda byggde bombsäkra cisterner, om icke staten
trädde in och lämnade ekonomiskt bidrag till täckande av merkostnaderna.

Riksnämnden åberopar härefter en inom statens reservförrådsnänmd
upprättad promemoria rörande kostnaderna för olika slags cisternanläggningar
jämte ett tillägg till samma promemoria. Här diskuteras till en början
olika typer av bombsäkra cisterner, varvid man i promemorian förordat
en plåt-betongcistern, bestående av en i ett vertikalt cirkulär-cylindriskt
bergrum inmonterad plåtcistern, som mot bergväggarna kringgjutits med
betong. För en cistern av denna typ om 5 000 m3 beräknas anläggningskostnaderna
till 100 kronor för in3 cisternvolym, vilket pris dock, därest tre
dylika cisterner uppföras inom samma anläggning, beräknas kunna nedgå
till 85 kronor för m3 cisternvolym. Motsvarande siffror för cisterner ovan

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

jord av samma storlek beräknas till 58 respektive 55 kronor för in3 cisternvolym
i vad angår cisterner för bensin samt till 42 respektive 41 kronor i
vad angår cisterner för icke eldfarlig olja. I promemorian lämnas vidare
uppgifter om de årliga kostnaderna per in3 cisternvolym för bombsäkra
cisterner av angiven storlek, beräknade för cisterner såväl för bensin som
för icke eldfarliga oljor. Med stöd av dessa uppgifter erhållas — om man
utgår från en 25-årig amorteringstid och 4 procent ränta på ränta —
följande nuvärden å årskostnaderna, nämligen för bensincisterner 23 kronor
75 öre respektive It kronor 25 öre samt för cisterner för icke eldfarliga
oljor 59 kronor 99 öre respektive 45 kronor 62 öre, allt per m3 cisternvolym.
I promemorian framhålles, att dessa nuvärden skulle representera storleken
av det statliga bidrag, räknat per m3 cisternvolym, som eventuellt borde utgå
till en lagerhållare av flytande drivmedel för att hans lagringskostnader under
antagna förutsättningar ej skulle ökas, om han uppförde bombsäkra
cisterner i stället för vanliga cisterner ovan jord. Det betonas emellertid, att
förutsättningarna — såsom anläggningskostnader, markkostnader etc. —
kunde vara mycket olika beroende på anläggningarnas läge, storlek och
typ, varför man icke kunde fastställa ett konstant statligt bidrag per in3
cisternvolym, utan dess storlek borde prövas för varje särskilt fall: I promemorian
anges slutligen, att lagring av icke eldfarliga oljor, såsom eldningsoljor,
borde kunna ske i bergrum under grundvattensnivån utan plåt
som tätningsmedel, om lämplig anläggningsplats valdes. Anläggningskostnaderna
torde därvid icke komma att överstiga de för vanliga cisterner ovan
jord, och underhållskostnaderna bleve även mycket låga.

Riksnämnden anför i anslutning till promemorian.

Det synes icke böra ifrågakomma att lämna statsbidrag av en sådan storleksordning
som det i promemorian för bombsäkra cisterner för icke eldfarliga
oljor angivna eller 60 kronor för kubikmeter, enär det då synes vara
att föredraga, att staten själv bygger anläggningar. Det kan emellertid antagas,
att merkostnaderna, även när det är fråga om cisterner för mörka
oljor, ofta bliva avsevärt lägre. Särskilt gäller detta för större anläggningar.
Att i förväg ange någon viss gräns för bidragets storlek torde icke lämpligen
böra ske. Räknar man med att bidrag utgår med i medeltal omkring 25
kronor för in3, skulle för ett belopp av en miljon kronor erhållas tillhopa
40 000 in3 cisternutrymme. En dylik ökning av det bombsäkra lagringsutrymmet
täcker visserligen endast en ringa del av den förefintliga bristen,
men skulle ur beredskapssynpunkt otvivelaktigt vara av stort värde. Riksnämnden
tillstyrker därför, att statsbidrag lämnas vid byggandet av bombsäkra
lagringsutrymmen. Eidragen böra bestämmas av Kungl. Maj :t.

Riksnämndens framställning utmynnar i en hemställan, att Kungl. Maj :t
måtte hos riksdagen äska ett anslag för budgetåret 1947/48 av förslagsvis
1 000 000 kronor att användas för utlämnande av statsbidrag vid byggande
av bombsäkra oljecisterner i enlighet med de grunder, som sålunda förordats.

Föredraganden. Den under de senaste åren starkt ökade förbrukningen av
flytande bränslen inom landet har föranlett de svenska oljebolagen att pla -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

nera en avsevärd utbyggnad av lagringsutrymmena för sådana bränslen.
Denna utbyggnad kommer givetvis att ske endast under hänsynstagande till
rent kommersiella synpunkter. Det är emellertid angeläget, att, om en utbyggnad
nu ändock skall ske, nödig hänsyn tages även till de av myndigheterna
angivna beredskapssynpunkterna d. v. s. lagringsutrymmena böra
utföras bombsäkert.

Bombsäkra lagringsutrymmen komma i flertalet fall, såsom av den verkställda
utredningen framgår, att bliva avsevärt dyrare än ovanjordsanläggningar
både i avseende å anläggning och drift. Man torde därför icke kunna
räkna med att bombsäkra lagringsutrymmen i någon större utsträckning
komma att utföras av de enskilda företagen. Tillgodoseende av detta syfte
synes i viss mån kunna ske, om det av riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap
förordade systemet med statliga bidrag till täckande av
kostnaderna för dylika anläggningar blir genomfört. Jag är därför beredd
förorda detsamma och att medel anvisas för att bereda möjligheter till sådana
bidrag. Med hänsyn till angelägenheten av att sådana bidragsmöjligheter
stå till buds inom relativt kort tid, synas medlen böra anvisas å tillläggsstat
till riksstaten för innevarande budgetår.

Såsom riksnämnden anfört synas några allmänna regler för bidragsgivningen
icke kunna uppställas. De olika bidragsfrågorna måste prövas från
fall till fall. Med hänsyn härtill torde i enlighet med riksnämndens förslag
prövning av ansökningar om bidrag böra ankomma på Kungl. Maj :t. Mot
storleken av det föreslagna beloppet, 1 000 000 kronor, har jag intet att
erinra. Det anslag, som anvisas för ändamålet, synes böra ha reservationsanslags
karaktär.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till uppförande av bombsäkra cisternanläggningar
för flgtande bränslen å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av........................ kronor 1 000 000.

D. Diverse.

[2.] 4 a. Ersättning till ångfartygsaktiebolaget Tirfing för inköp av ett
s. k. libertyfartyg. I en den 28 januari 1946 dagtecknad promemoria har
advokaten S. Wetter i Göteborg på ångfartygsaktiebolaget Tirfings vägnar
anfört bland annat följande. Bolagets sammanlagda tonnage komme att under
år 1946 uppgå till 84 680 ton tramptonnage och 61 501 ton linjetonnage.
Linjefartygen disponerades av Svenska Orient Linien och vore speciellt
byggda för trafik på Levanten ävensom för trafik mellan Sydamerika och
Medelhavet. Linjetrafiken på Levanten vore av mycket komplicerad natur
och måste om möjligt upprätthållas med minst 3 lägenheter i månaden.
Emellertid hade linjefartygen på grund av Sveriges behov av kol och spann 5

Bihanq till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 2.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

mål enligt myndigheternas föreskrifter i viss utsträckning bortryckts ur
linjetrafiken och insatts i trampfart för transport av dylika varor, detta
trots det stora tramptonnage, som bolaget kunde ställa till förfogande. Härigenom
hade svåra rubbningar åstadkommits i linjens ordinarie trafik. Bolaget
hade därför undersökt möjligheterna att genom inköp av ett libertyfartyg
öka rederiets insats i den för Sverige behövliga koltrafiken för att
därigenom möjliggöra en större frihet för Svenska Orient Linien att kunna
använda sina fartyg i linjetrafiken. Emellertid ställde man sig inom rederikretsar
mycket betänksam mot att inköpa dylika fartyg. Man finge nämligen
säkert räkna med en betydligt ökad driftkostnad i förhållande till vanliga
transportfartyg, och bolaget torde bli nödsakat att, så snart nu överhängande
trampbehov blivit tillgodosett, avyttra fartyget, varvid en förlust torde vara
oundviklig. Emellertid vore bolaget villigt inköpa sådant fartyg, om bolaget
finge under år 1946 till avskrivning å värdet av det inköpta fartyget disponera
en i bolagets böcker upptagen investeringsfond å 850 000 kronor, vilken
uppkommit genom avsättningar till konjunkturinvesteringsfond år 1938
och år 1940. Vid fondens uppläggande hade man måhända närmast tänkt
på att vid framtida behov få möjlighet att motverka arbetslöshet på varven,
men genom inköp av detta fartyg ökades möjligheterna till transport av kol
och därigenom motverkades arbetslöshet vid industrien.

Över promemorian ha yttranden avgivits av kommerskollegium och fullmäktige
i riksbanken. Kommerskollegium har tillstyrkt förslaget under
framhållande av betydelsen ur sjöfartspolitisk synpunkt av att de svenska
linjerederierna snarast möjligt kunde återupptaga sin verksamhet. Kollegium
finner det föreslagna arrangemanget värt allt stöd som möjligen
kunde givas och anser fullt befogat att betrakta inköp av fartyg av ifrågavarande
slag och för angivet ändamål såsom en under föreliggande förhållanden
önskvärd åtgärd med konjunktur ut jämnande syfte, vilken kunde
beräknas i viss mån motverka förhanden varande osäkerhetsmoment på
arbetsmarknaden.

Fullmäktige i riksbanken däremot ha ansett en användning av konjunkturinvesteringsfond
på sätt föreslagits för ändamål av mera indirekt konjunkturutjämnande
verkan icke förenlig med det syfte, som låge till grund
för förordningen den 17 juni 1938 (nr 384) angående rätt för svenska aktiebolag
och svensk ekonomisk förening att vid taxering till kommunal inkomstskatt
samt statlig inkomst- och förmögenhetsskatt åtnjuta avdrag för
avsättning till investeringsfond. Om inköpet av fartyget förutsatte, att ekonomiskt
stöd i någon form lämnades bolaget och detta ansåges motiverat
med hänsyn till angelägenheten av att köpet komine till stånd, borde enligt
fullmäktiges mening konjunkturinvesteringsfonden icke anlitas för ändamålet
utan att frågan härom underställes riksdagens prövning. I första
hand syntes dock andra möjligheter att understödja inköpet böra undersökas.

Departementschefen. Med hänsyn till angelägenheten att efter krigets
slut förbättra den ansträngda bränslesituationen vidtogos från myndighe -

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

ternas sida utomordentliga åtgärder, bland annat, för att öka tillgången på
stenkol och koks. Bland de marknader, som stodo till buds för inköp, utgjorde
den amerikanska en av de mest betydande. Tillgången på för koltransporter
lämpligt tonnage var emellertid relativt begränsad, varför trafikkommissionen
i samråd med bränslekommissionen såg sig nödsakad
tvångsvis föranstalta om att tonnage, avsett för linjetrafik, ställdes till förfogande
för koltransporter från Amerikas förenta stater. I detta läge väcktes
tanken på att lätta linjetrafikens besvärligheter genom att ersätta det
i koltransporterna insatta linjetonnaget med från Amerikas förenta stater
inköpt överskottstonnage, s. k. libertyfartyg.

Sedan ångfartygsaktiebolaget Tirfing upptagit frågan om anskaffande
av ett sådant fartyg och det med hänsyn till det allmänna intresse som
var förknippat med anskaffandet av detta fartyg ställts i utsikt, att bolaget
på ett eller annat sätt genom statsmakternas försorg skulle bli kompenserat
intill ett belopp av 350 000 kronor för denna anskaffning, har,
såsom av det förut anförda framgår, olika förslag till denna kompensation
varit under övervägande. Det av bolaget framlagda förslaget om att
få taga i anspråk en konjunkturinvesteringsfond å 850 000 kronor har emellertid
med hänsyn till gällande bestämmelser om dylika fonder icke befunnits
genomförbart. Ej heller synes det av principiella skäl lämpligt att
medgiva kompensation i form av skattelättnad. Ersättningen synes därför
böra utgå genom att ett belopp av 350 000 kronor utbetalas till bolaget.
För ändamålet torde ett anslag å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret
1947/48 böra anvisas.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Ersättning till ångfartygsaktiebolaget Tirfing för
inköp av ett s. k. libertyfartyg å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag
av .................................... kronor 350 000.

Vad föredragandena sålunda, med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans
Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Carl D. Ossmark.

Kungi. Maj.ts proposition nr 2.

Bilaga 11.

Kapitalinvesteringar.

Justitiedepartementet.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 3 januari 1948.

Närvarande:

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler härefter
under justitiedepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48
samt anför därvid följande.

Statens affärsverksfonder.

E. Domänverket.

1 a. Ekonomibyggnad vid vårdanstalten å Hall. Till ekonomibyggnader vid
ungdomsanstalten å Skenäs och vårdanstalten å Hall anvisade 1945 års
riksdag ett investeringsanslag av 75 000 kronor å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1944/45 (r. skr. 436/1945; prop. 308/1945, bil. 11, punkt 1;
jfr r. skr. 456/1944 o. prop. 281/1944, bil. 9, punkt 1). Av anslaget hade
60 500 kronor beräknats för ombyggnad av ett ekonomihus vid Hallanstalten.

I skrivelser den 24 maj och den 19 november 1947 har fångvårdsstgrelsen
anmält, att kostnaderna för nämnda ombyggnad uppgått till högre belopp
än beräknat. Orsakerna härtill vore att finna, förutom i den allmänna prisstegringen,
i följande särskilda omständigheter.

Den gamla byggnaden var till större delen uppförd utan särskilda grundmurar.
Vid frost gick kälen under grunden på huset, vilket förorsakade
förskjutningar i byggnaden. Sådana hade visserligen iakttagits, men felet
sträckte sig längre än man kunnat tänka sig. Stora partier av murarna måste
därför rivas för att nyuppföras på nygjutna grundmurar. Någon dränering

Kungi. Maj:ts proposition nr 2.

fanns icke kring byggnaden utan sådan måste utföras utanför såväl gamla
som nya grundpartier. Teglet i de gamla murarna visade sig vara mer förvittrat
än beräknat och måste därför ersättas med nytt. Under arbetets
gång gjorde byggnadsstyrelsen anmärkning mot att kondensvattnet från
den i ekonomibyggnaden befintliga ångkokgrytan leddes till en brunn med
avlopp i marken, varför en kondensvattenpump med ledningar måste installeras
för att leda vattnet till anstaltens panncentral.

Merkostnaderna ha uppgått till sammanlagt 9 225 kronor 83 öre, vilket
belopp styrelsen hemställt att få bestrida av jordbruksdriftens avkastning.

I infordrat utlåtande över fångvårdsstyrelsens framställning har statskontoret
anfört, att frågan om förstärkning av ifrågavarande byggnadsanslag
enligt ämbetsverkets mening borde underställas riksdagens prövning. Den
omständigheten, att ombyggnadskostnaderna av skäl, som anförts i framställningen,
blivit högre än vad som beräknats, kunde nämligen icke motivera
att en del av dessa kostnader skulle utgå av jordbruksdriftens avkastning.

Departementschefen. Såsom statskontoret förordat torde särskilda medel
böra äskas för täckande av ifrågavarande merkostnader. Erforderligt belopp
bör anvisas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Ekonomibyggnad vid vårdanstalten å Hall å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa ett
investeringsanslag av .................... kronor 9 300.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Lars Nordvall.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Bilaga 12.

Kapitalinvesteringar.

Utrikesdepartementet.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsårenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 3 januari 19A8.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena anmäler härefter under utrikesdepartementet
hörande ärende angående kapitalinvestering å tilläggsstat II för budgetåret
1947/48 samt anför därvid följande.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] 7 a. Iståndsättande av beskickningsfastigheten i London. Denna fastighet
blev under kriget icke direkt bombskadad, men genom träffar på närliggande
fastigheter blevo fastighetens fönster vid flera tillfällen utblåsta,
varjämte sprickor och andra skador uppstodo. Vid en företagen besiktning
har konstaterats, att en genomgående reparation och renovering av fastigheten,
innefattande bl. a. fullständig inre ommålning, är ofrånkomligen av
behovet påkallad. Då så gott som samtliga fönsterramar på grund av de upprepade
utblåsningarna blivit alltför bristfälliga för att kunna tillfredsställande
repareras samt då dessutom den ytterst gammalmodiga fönsterkonstruktionen
icke motsvarat elementära krav på täthet och värmeisolering, har
det ansetts vara ur olika synpunkter lämpligast att förse fastigheten med i
Sverige tillverkade fönster av modern konstruktion. Därigenom torde framdeles
högst avsevärda kostnader för fastighetens uppvärmning kunna sparas.

I fastigheten ha hittills samtliga köks- och serveringsrum ävensom ett antal
personalrum varit förlagda till källarvåningen. Hela denna avdelning har
varit synnerligen opraktisk och gammalmodig samt krävt en mycket stor

Kungi. Maj.ts proposition nr 2.

och för beskickningschefen oproportionerligt kostsam tjänstepersonal. Icke
heller ur hälsosynpunkt kunna bostäderna i källarvåningen i sitt nuvarande
skick anses vara tillfredsställande. Under sådana förhållanden har det ansetts
nödvändigt att företaga en modernisering jämväl av källarvåningen
ävensom inrättande av serveringsrum i nivå med den i bottenvåningen belägna
matsalen.

Fastighetens restaurering och modernisering i enlighet med vad här angivits
har tillstyrkts av byggnadsstyrelsen. Kostnaderna därför ha beräknats
uPP§å till 230 000 kronor. Därvid har förutsatts, att förutom fönstren även
annan material skulle på grund av den i Storbritannien rådande materialbristen
anskaffas i Sverige, varjämte i viss mån svensk arbetskraft skulle
tagas i anspråk för reparationsarbetena.

Till nämnda belopp böra läggas ytterligare 20 000 kronor, utgörande kostnaden
för anskaffande och installation av en ny värmeledningspanna, i ersättning
för en äldre försliten sådan, vilken för en tid sedan blivit obrukbar
och ej kan repareras för skäliga kostnader.

För fastighetens iståndsättande erfordras sålunda sammanlagt ett belopp
av 250 000 kronor, och jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Iståndsättande av beskickningsfastigheten i London
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48
anvisa ett investeringsanslag av..........kronor 250 000.

Vad ministern för utrikes ärendena sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
H. Edelstam.

Kungl. Maj. ts proposition nr 2.

Bilaga 13.

Kapitalinvesteringar.

Försvarsdepartementet.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
3 januari 1948.

Närvarande :

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vougt, anmäler härefter
under försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 samt
anför därvid följande.

IV. Försvarets fonder.

A. Försvarets fastighetsfond.

Arméns delfond.

[1.] 7 a. Flyttning av vissa drivmedelscisterner på Gotland. Under beredskapstiden
ha med anlitande av för ändamålet anvisade anslag under fonden
för förlag till statsverket uppförts vissa drivmedelsanläggningar för försvaret,
bland annat på Gotland. En del av anläggningarna på Gotland bestå
av nedgrävda cisterner. Anläggningarna ha sedermera jämlikt Kungl. Maj :ts
beslut den 30 juni 1947 överförts till att redovisas på försvarets fastighetsfond.

I skrivelse den 19 november 1947 har arméns fortifikations förvaltning
föreslagit, att vissa av nämnda cisternanläggningar, vilka icke längre erfordrades
eller av ekonomiska skäl icke kunde utnyttjas för fredslagring på sina
nuvarande platser, skulle flyttas till andra försvarets drivmedelsanläggningar
för att där frigöra lagringsutrymmen för värdefullare drivmedel eller
eljest till platser, där enligt krigsplanläggningen större behov funnes av
lagringsutrymmen. Till flyttning skulle i första hand ifragakomma 13 cis -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

terner. Kostnaderna för flyttning av dessa 13 cisterner ha beräknats till
sammanlagt 245 000 kronor. Av skrivelsen framgår vidare, att 9 av de 13
cisternerna skulle, innan de överföras till de platser, där de enligt förslaget
skulle slutligt komma till användning, flyttas inom Gotland och provisoriskt
uppställas å platser, där de av enskilda oljebolag skulle disponeras
för att säkra enskilt och militärt behov av eldningsolja under innevarande
eldningssäsong. Upplåtelsen av dessa 9 cisterner sker på sådana villkor att
deras fortsatta användning enligt förslaget varken förhindras eller fördyras.
Fortifikationsförvaltningen har hemställt, att för flyttning av förenämnda
13 cisterner måtte anvisas ett anslag av 245 000 kronor.

Överbefälhavaren har tillstyrkt framställningen och framhållit, att det vore
av stor betydelse för arméns drivmedelsförsörjning i fred och krig, att
cisternförflyttningen snarast komme till utförande.

Ärendet är av den natur, att en fullständig redogörelse för detsamma icke
bör lämnas till statsrådsprotokollet. Närmare upplysningar torde få inhämtas
genom de handlingar, som komma att överlämnas till riksdagens vederbörande
utskott.

Departementschefen. Genom de av fortifikationsförvaltningen föreslagna
flyttningarna av drivmedelscisterner vinnes ökat effektivt utrymme för drivmedelslagring
för försvaret. Jag vill därför tillstyrka, att flyttningarna snarast
komma till stånd, i förekommande fall sedan vissa cisterner kommit till
avsedd tillfällig användning för lagring inom Gotland av eldningsolja. Beräkningen
av kostnaderna för arbetena har icke givit mig anledning till
erinran. Jag föreslår därför, att för ifrågavarande ändamål anvisas 245 000
kronor.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Flyttning av vissa drivmedelscisterner på Gotland
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa
ett investeringsanslag av................ kronor 245 000.

Flygvapnets delfond.

[2.] Ytterligare kostnader för viss verkstadsanläggning för flygindustrien.
Efter förslag av Kungl. Maj :t i propositionen 1943:222 (s. 178) och 251
(s. 17) samt i 1944 års statsverksproposition (kapitalbudgeten: bilaga 2,
s. 145) anvisade riksdagen (skrivelserna 1943: 335 och 338 samt 1944: 107)
inom den för flygvapnet för femårsperioden 1942/47 beräknade kostnadsramen
för byggnadsarbeten ett belopp av tillhopa 7 945 000 kronor enligt
prisläget den 1 juli 1941 för anordnande av en verkstadsanläggning för flygindustrien.

Genom särskilda beslut den 19 mars 1943, den 11 februari 1944 och den
16 februari 1945 anvisade Kungl. Maj :t för anordnande av en i berg in -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

sprängd verkstadsanläggning för flygindustrien i anslutning till Svenska
Aeroplanaktiebolagets anläggningar vid Tannefors tillhopa 9 145 000 kronor,
motsvarande enligt prisläget den 1 juli 1941 ett belopp av 7 945 000 kronor.

Den 10 juni 1943 tecknades mellan flygförvaltningen, å ena sidan, samt
Svenska Aeroplanaktiebolaget, å andra sidan, ett avtal, varigenom bolaget
förband sig att på flygförvaltningens bekostnad låta uppföra ifrågavarande
verkstadsanläggning ävensom att efter godkännande av flygförvaltningen
träffa avtal med entreprenörer och leverantörer för anläggningens utförande.
Den 12 juni 1943 tecknades härefter kontrakt mellan Svenska Aeroplanaktiebolaget
och aktiebolaget Skånska Cementgjuteriet angående utförande
av ifrågavarande verkstadslokaler i berg m. in. för en entreprenadsumma av
4 850 000 kronor. Entreprenadsumman skulle regleras efter vissa bestämmelser
med hänsyn till arbetslönernas ändringar samt prisändringar å viktigare
materialier men däremot icke med hänsyn till ändrade transpoitkostnader.

I en den 9 mars 1946 dagtecknad skrift har aktiebolaget Skånska Cementgjuteriet
hos Kungl. Maj :t gjort framställning om ersättning med ett belopp
av 432 230 kronor för vissa merkostnader vid utförandet av ifrågavarande
verkstadslokaler. I anslutning härtill har bolaget anfört, bland annat,
att bolaget genom att byggnadsarbetena på grund av inträffat krisläge varit
förenade med stora svårigheter, vilka varit omöjliga att förutse vid anbudets
avlämnande, förorsakats förluster å arbetena, som bolaget beräknade
till 1 060 000 kronor. Bolaget önskade erhålla ersättning för merkostnader
som uppkommit på grund av sprängämnesransonering samt pa grund av
stegrade transportkostnader. Merkostnaderna på grund av att sprängmedel
av annan sort än det som förutsatts vid anbudets avgivande måst användas
beräknades uppgå till 276 357 kronor, medan de på grund av kristiden
ökade kostnaderna för biltransporter uppginge till 155 873 kronor. De sammanlagda
merkostnaderna beräknades således uppgå till (276 357 -j155
873 =) 432 230 kronor.

Flygförvaltningen har i infordrat utlåtande vitsordat, att de av Skånska
Cementgjuteriet utförda arbetena varit förenade med stora svårigheter, som
förorsakat bolaget avsevärda förluster. Då bolaget vid tiden för anbudets
avgivande i december 1942 varken kunnat förutse att bolaget skulle erhålla
minskad tilldelning av det för sprängningsarbetet lämpligaste sprängämnet
eller att användningen av det sprängämne, som sedermera tilldelades för
arbetet, skulle medföra avsevärt ökade kostnader, syntes bolaget böra beredas
ersättning för de merkostnader, som uppstått till följd av att sprängmedel
av den kvalitet, som bolaget förutsatt vid anbudets avgivande, icke kunnat
erhållas. Beträffande transportkostnaderna måste den kostnadsstegring
med avseende å biltransporter, som uppstått under arbetets gång, anses ha
legat utom entreprenörens kontroll och således medfört oförvållade förluster.
Av vissa angivna skäl borde emellertid det av bolaget för fördyrade biltransporter
begärda ersättningsbeloppet minskas med 36 698 kronor till

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

(155 873 — 36 698 =) 119 175 kronor. Bolaget borde således beredas ersättning
med tillhopa (276 357 + 119 175 =) 395 532 kronor.

Statskontoret har i avgivet utlåtande anfört, att ämbetsverket på den i
ärendet föreliggande utredningen icke kunde förorda, att bolaget tillerkändes
någon ersättning för ifrågavarande förlust.

Statens sakrevision har med biträde av särskilda utredningsmän låtit närmare
utreda omständigheterna i ärendet. Utredningsmännen ha ansett, att
i det läge, vari ärendet kommit, bolagets krav icke kunde utan vidare tillbakavisas.
Den av bolaget tillämpade beräkningsgrunden beträffande merkostnader
för sprängämnen har utredningsmännen funnit kunna godtagas,
liksom också att bolaget, då kontraktet undertecknats, haft anledning antaga
att användning av andra sprängämnen än som då räknades med icke
skulle inverka fördyrande på arbetena. Utredningsmännen ha i princip icke
någon erinran att göra mot det ersättningsbelopp för ökade transportkostnader,
som flygförvaltningen tillstyrkt. Utredningsmännen ha emellertid framhållit,
att två anbud på ifrågavarande arbeten, som varit lägre än cementgjuteriets,
förkastats, enär anbudsgivarna vidhållit de reservationer de, i
likhet med ursprungligen cementgjuteriet, gjort för merkostnader för ändringar
i sprängämneskvalitet. För att icke cementgjuteriet skulle otillbörlig
gynnas borde därför den av flygförvaltningen tillstyrkta ersättningen,
395 532 kronor, minskas med skillnaden mellan dess anbud och det lägsta
avgivna — 129 000 kronor — till i avrundat tal 265 000 kronor.

Sakrevisionen har tillstyrkt, att bolaget med hänsyn till i ärendet föreliggande
särskilda förhållanden bereddes ersättning med av utredningsmännen
föreslaget belopp. Bolagets ledning hade på förfrågan meddelat, att bolaget,
därest bolaget tillerkändes av sakrevisionen sålunda förordat ersättningsbelopp,
icke hade några ytterligare yrkanden att framställa i ärendet.

Departementschefen. I likhet med statens sakrevision anser jag att aktiebolaget
Skånska Cementgjuteriet med hänsyn till de särskilda omständigheter
som föreligga i detta ärende bör erhålla ersättning för merkostnader, som
bolaget åsamkats vid utförandet av ifrågavarande verkstadslokaler för flygindustrien
i de hänseenden bolaget angivit. Ersättningen bör bestämmas till
det av sakrevisionen tillstyrkta beloppet, 265 000 kronor, vilket belopp bolaget
förklarat sig godtaga. Som villkor för bolaget att erhålla denna ersättning
bör gälla, att bolaget förbinder sig att icke framställa vtterligare yrkanden
i ärendet. Beloppet synes böra bestridas med anlitande av den reserv,
som kvarstår inom femårsplanens kostnadsram för flygvapnets byggnadsarbeten.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen

att medgiva, att för bestridande av ifrågavarande ersättningsbelopp
om 265 000 kronor må tagas i anspråk det för
budgetåret 1946/47 för flygvapnet anvisade investeringsanslaget
till Vissa byggnadsarbeten m. m. av 28 500 000 kronor.

Kungl. Maj-.ts proposition nr 2.

V. Statens utlåningsfonder.

[3.] aa. Värnpliktslånefonden. Vid anmälan tidigare denna dag i statsverkspropositionen
(bil. 25, punkt 18) av fråga om kapitalinvestering i värnpliktslånefonden
har jag föreslagit, att å tilläggsstat för innevarande budgetår
skulle anvisas ett investeringsanslag i denna fond av 100 000 kronor. Under
åberopande av vad jag där anfört hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att till Värnpliktslånefonden å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag
av................................ kronor 100 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Per Kourtzman.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Bilaga 14.

Kapitalinvesteringar.

Kommunikationsdepartementet.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 3 januari 1948.

Närvarande:

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson, anmäler
härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärenden
angående kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1947/48 samt anför därvid följande.

I. Statens affärsverksfonder.

B. Telegrafverket.

[1.] 22. Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka mellanortsledningar.
Med bifall till Kungl. Maj:ts därom framlagda förslag (statsverkspropositionen,
bil. 27, p. 32) anvisade 1947 års riksdag till Nya abonnentanläggningar,
nätarbeten och blanka mellanortsledningar för budgetåret
1947/48 ett investeringsanslag av 48 000 000 kronor.

I skrivelse den 29 september 1947 anför telegrafstgrelscn, att styrelsen
vid beräkningen av medelsbeliovet för innevarande budgetår utgick från en
antagen abonnentökning av cirka 90 000 apparater per år. Med hänsyn till
att en behållning beräknades föreligga å tidigare för samma ändamål anvisade
anslag ansåg styrelsen sig kunna begränsa det för budgetåret begärda
anslagsbeloppet till 48 000 000 kronor. Den 30 juni 1947 uppgick behållningen
å tidigare anvisade anslag till endast 3 000 000 kronor. Till styrelsens
förfogande står därför under budgetåret 1947/48 ett sammanlagt belopp
av 51 000 000 kronor. Samtidigt bar tillströmningen av nya abonnen -

80 Kungi. Maj:ts proposition nr 2.

ter vuxit så, att styrelsen vid tiden för avgivande av sina petita funnit sig
böra räkna med en ökning av antalet apparater under budgetåret 1947/48
av 120 000 å 130 000. Det för nya abonnentanläggningar, nätarbeten och
blanka mellanortsledningar under budgetåret 1947/48 behövliga beloppet
beräknar styrelsen därför till cirka 61 000 000 kronor eller 10 000 000 kronor
mera än som faktiskt står till styrelsens förfogande.

Om anvisande av sistnämnda belopp gör styrelsen hemställan.

Departementschefen. Sedan inträdesavgifterna för nya telefonabonnemang
fr. o. m. den 8 december 1947 höjts kan man räkna med att abonnenttillströmningen
skall bliva mindre än vad telegrafstyrelsen förutsett.
På grund härav och då redan för år 1947 antalet anslutna nya abonnenter
blivit mindre än beräknat, torde tilläggsanslaget kunna begränsas till 7 miljoner
kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka
mellanortsledningar å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1947/48 anvisa ett investeringsanslag
av .............................. kronor 7 000 000.

D. Statens vattenfallsverk.

[2.] 3 a. Kraftstation vid Nämforsen. Till byggande av en ny kraftstation
vid Nämforsen i Ångermanälven har riksdagen anvisat 20 500 000 kronor.

En närmare redogörelse för utbyggnaden har lämnats i propositionen
1944: 93, varjämte vissa tillkommande åtgärder för ett kommande tredje
aggregat ha berörts i 1946 års statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil.
5, p. 96). Enligt dessa redogörelser beräknades totalkostnaden till 20 500 000
kronor, motsvarande det hittills beviljade anslaget.

I skrivelse den 30 september 1947 har vattenfallsstyrelsen meddelat, att
kraftstationen numera är färdig. Under sista delen av arbetet ha tillstött
vissa omständigheter, vilka föranleda, att den tidigare beräknade totalkostnaden
blir överskriden. Vid den stora nipan längs Ångermanälvens vänstra
strand ha mera omfattande tätningsarbeten blivit nödvändiga än vad som
från början förutsatts. Kostnaderna för avloppstunneln ha ökats avsevärt
på grund av dåligt berg, varjämte arbets- och materialkostnaderna stegrats.
Totalt beräknar styrelsen fördyringen till 2 100 000 kronor.

Genomförda undersökningar ha visat, att dämningen vid stationen och
därmed fallhöjden kan ökas med 0,5 meter. Därmed erhålles ett krafttillskott
av 1 000 kW och 6,3 MkWh/år. Ansökan om tillstånd till åtgärden har
inlämnats till vattendomstolen. Styrelsen anser önskvärt, att dämningshöjningen
kan komma till stånd snarast. Kostnaderna, huvudsakligen betingade
av skadeavhjälpande åtgärder och skadeersättningar till strandägarna,
beräknas till 600 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2. 81

På grund av det anförda erfordras enligt styrelsen ett anslagstillskott av
2 700 000 kronor på tilläggsstat för budgetåret 1947/48. Om anvisande av
detta belopp gör styrelsen hemställan.

I anledning av en framställning från vattenfallsstyrelsen den 13 oktober
1947, vari framhållits angelägenheten av att dämningshöjningen genomfördes
under hösten 1947, har Kungl. Maj :t den 24 oktober 1947 medgivit, att
vattenfallsstyrelsen må av statens vattenfallsverks dispositionsanslag använda
högst 600 000 kronor till detta arbete.

Departementschefen. Jag tillstyrker, att det av vattenfallsstyrelsen äskade
tilläggsanslaget av 2 700 000 kronor till kraftstation vid Nämforsen anvisas
å tilläggsstat för budgetåret 1947/48. Vid bifall härtill torde det få ankomma
på Kungl. Maj :t att förordna om överförande från nämnda anslag till
dispositionsanslaget av det belopp om 600 000 kronor som anvisats för
dämningshöj ningen.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Kraftstation vid Nämforsen å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag
av............................ kronor 2 700 000.

[3.] 7. Kraftstation vid Harsprånget. Under åberopande av vad jag tidigare
denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av förevarande
anslagsfråga (bil. 27 p. 21) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen

att till Kraftstation vid Harsprånget å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag
av .............................. kronor 6 500 000.

[4.] 8. Ett nionde maskinaggregat i Porjus kraftstation. Till installation
av ett nionde aggregat i Porjus kraftstation har riksdagen anvisat 3 000 000
kronor för budgetåret 1946/47 och 800 000 kronor för budgetåret 1947/48.

En närmare redogörelse för arbetet har lämnats i propositionen 1946: 63.
Det nionde aggregatet skall få samma storlek som aggregat nr 8 och beräknas
öka stationseffekten med 20 000 kW. Energivinsten blir i genomsnitt
35 MkWh/år årskraft och 30 MkWh/år sommarkraft. Kostnader!,
har beräknats till 3 800 000 kronor, vilket motsvarar summan av hittills anvisade
anslag.

I sin skrivelse den 30 september 1947 har vattenfallsstyrelsen meddelat,
att sprängningarna för maskinsalens förlängning, turbinens tilloppstub,
tryckskåp och sugrör samt för ny transformatorcell äro utförda. På grund
av försvårade bergsprängningar och behovet av förstärkningar samt höjda
arbets- och materialkostnader komma kostnaderna enligt styrelsens senaste
beräkningar att ökas med 700 000 kronor. Enär arbetet kommer att slut Bihang

till riksdagens protokoll 1948. 1 sand. Nr 2.

Kungl. Mcij:ts proposition nr 2.

föras till våren 1948, erfordras ett anslag av nämnda belopp på tilläggsstat
för budgetåret 1947/48.

Härom gör styrelsen hemställan.

Departementschefen. Med tillstyrkande av vattenfallsstyrelsens förslag
hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Ett nionde maskinaggregat i Porjus kraftstation
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa
ett investeringsanslag av ............ kronor 700 000.

[5.] 14. Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten
vid statens kraftverk. Under åberopande av vad jag tidigare denna dag anfört
vid anmälan i statsverkspropositionen av förevarande anslagsfråga (bil.
27, p. 23) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande
arbeten vid statens kraftverk å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag
av ............................. kronor 15 000 000.

[6.] 15 a. Oljelagringsanläggning vid Flaxenvik. I skrivelse den 4 december
1947 har vattenfallsstyrelsen hemställt om anvisande av ett anslag av
2 200 000 kronor till utförande av en oljelagringsanläggning vid Flaxenvik
i Stockholms skärgård.

Vattenfallsstyrelsen anför till en början, att den begränsade importen av
kol och den relativt rikliga tillgången på olja under åren närmast efter krigsslutet
under 1946 aktualiserat frågan om ökat lagerutrymme för pannbrännolja
vid Västerås kraftverk, och att cisternutrymmet vid kraftverket därför
under 1946 och 1947 utvidgats från 6 000 till 45 000 in3.

Styrelsens oljeimport utgjorde år 1947 cirka 160 000 in3 för egen räkning
och cirka 40 000 in3 för marinen. Det hade varit av stor ekonomisk betydelse,
om denna import i huvudsak kunnat ske under sommaren, då både
oljepriset och tonnagepriset voro relativt låga. Nu hade en betydande del
av oljan på grund av det begränsade lagringsutrymmet måst hemtagas under
hösten 1947 till högre oljepris och med de väsentligt högre frakter, som
då gällde.

Styrelsen räknar med att dessa olägenheter icke äro av tillfällig art. Den
säsongbetonade åtstramningen om hösten berodde närmast på allmän brist
på lagringsutrymmen. Brännolja, som i stort sett förbrukas under vinterhalvåret,
måste forcerat hemtagas under själva bränslesäsongen eller hösten
och vintern. Det måste vara av allmänt intresse, att transportapparaten såvitt
möjligt avlastas under denna tid.

Styrelsen beräknar sitt behov av pannbrännolja under 1948 till cirka
225 000 in3. Även under åren därefter till och med 1950 måste man räkna
med ett årligt behov av samma storleksordning. Med undantag av maj, juni

Kungi. Maj. ts proposition nr 2.

och juli fördelar sig enligt styrelsen förbrukningen tämligen jämnt under
årets olika månader. Styrelsen bör helst kunna göra sina inköp vid sådan
tid, att styrelsens import icke sammanfaller med den övriga brännoljeimporten
under hösten och vintern. En förutsättning härför är, att styrelsen
disponerar en tillräckligt stor importanläggning med möjlighet att mottaga
tillräckligt antal oceanbåtar under relativt kort tid och lagra en oljekvantitet
motsvarande åtminstone ett års behov.

Styrelsen meddelar vidare, att med hänsyn till de höga anläggningskostnaderna
för en cisternanläggning möjligheten att lagra olja på annat sätt
undersökts, och att en nyligen nedlagd fältspatsgruva, som hade en för
oljelagring nyttig volym av cirka 150 000 in3, kunnat förvärvas. Gruvan är
belägen vid Flaxenvik i Stockholms skärgård, vilken plats är lämplig för
angöring av oceantonnage. Avsikten är, att oljan skall lagras på vattenbädd,
som sänkes eller höjes allteftersom oljan påfylles eller avtappas.

Kostnaden för iordningställande av anläggningen uppgår enligt erhållna
anbud och verkställda beräkningar till sammanlagt 2 200 000 kronor, varav
1 200 000 kronor för själva oljerummet, motsvarande en kostnad av cirka
8 kronor per m3 beräknat lagringsutrymme. En motsvarande cisternanläggning
ovan jord med samma lagringsvolym skulle kosta 40 kronor per in3
eller cirka 6 000 000 kronor, medan en bergrumsanläggning av för närvarande
inom riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap och marinen
aktuellt utförande med invändig plåtmantel, d. v. s. enligt i princip samma
lagringssystem som det här ifrågasatta, skulle kosta cirka 60 kronor per m3
eller cirka 9 000 000 kronor. Lagringsutrymmet i gruvan kan sålunda
åstadkommas till obetydlig kostnad jämfört med vad som är möjligt, om
anläggningen bygges på traditionellt sätt. I jämförelse med ovanjordscisterner
av plåt begränsas kostnaden till en femtedel, varjämte anläggningen i
motsats till en ovanj ordsanläggning blir krigsskadeskyddad. Vidare vinnes
den under nuvarande förhållanden mycket stora fördelen, att behovet av
plåt helt bortfaller.

Årskostnaden, som för styrelsens nuvarande ovanjordsanläggning vid
Gåshaga är cirka 6 kronor per in3 och år, kan vid den nu ifrågasatta anläggningen
uppskattas till cirka 1,50 kronor per m3 och år.

Anläggningen får enligt styrelsen sin största betydelse under de närmaste
åren till och med 1950 och torde under denna tid komma att bli fullt tagen
i anspråk för styrelsens egna ändamål. I den mån detta icke blir fallet under
tiden efter 1950, bör det vara möjligt att mot ersättning delvis upplåta
den för oljelagring i beredskapssyfte eller för andra ändamål. Om anläggningen
skulle göra den avsedda nyttan, bör den färdigställas till sommaren
1948, vilket enligt verkställda undersökningar är möjligt med hänsyn
till arbetet och materielanskaffningen. Härför kräves anslag på tilläggsstat
för innevarande budgetår.

Departementschefen. Vattenfallsstyrelsens förslag om iordningställande
av en oljelagringsanläggning i en nedlagd fältspatgruva vid Flaxenvik i
Stockholms skärgård erbjuder stora fördelar icke minst ur ekonomisk syn -

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

punkt. Genom att stora oljekvantiteter skulle kunna lagras i anläggningen
skulle oljeinköpen kunna förläggas till de tider av året, då oljepriset är lågt
och tillgången på tonnage god. Härigenom erhålles även en lättnad i den
allmänna bristen på lagringsutrymmen. Jag tillstyrker, att ett belopp av
2 200 000 kronor anvisas till ifrågavarande ändamål å tilläggsstat till riksstaten
för innevarande budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Oljelagringsanläggning vid Flaxenvik å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag
av................... kronor 2 200 000.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

[7.] 12 a. Om- och tillbyggnad av Arvfurstens palats. Genom beslut den
2 maj 1947 har Kungl. Maj :t förklarat byggnadsstyrelsen berättigad att
för kronans räkning expropriera viss del av tomten nr 2 i kvarteret Lejonet
i Stockholm. Genom detta förvärv skulle möjlighet öppnas att genom en
tillbyggnad i anslutning till Arvfurstens palats (tomten nr 1 i kvarteret
Lejonet) bereda ökade lokaler åt utrikesdepartementet.

Sedermera har riksdagen (skr. nr 392) med bifall till Kungl. Maj :ts i
propositionen 1947: 290 framlagda förslag medgivit, att Kungl. Maj :t hos
riksgäldskontoret må lyfta erforderligt belopp för gäldande av expropriationsersättning
för denna tomtdel. Detta medgivande har dock ännu ej behövt
utnyttjas.

I skrivelse den 9 december 1947 har byggnadsstyrelsen hemställt om anvisande
av 1 000 000 kronor till om- och tillbyggnad av Arvfurstens palats
för utrikesdepartementets räkning.

Styrelsen har till en början lämnat en redogörelse för denna byggnadsfrågas
tidigare utveckling och därvid erinrat, att 1937 och 1939 års riksdagar
med bifall till Kungl. Maj :ts förslag (1937 års statsverksproposition,
utgifter för kapitalökning: bil. 5, p. 51 och 1939 års statsverksproposition,
kapitalbudgeten: bil. 4, p. 65) anvisat medel för utförande av vissa byggnadsarbeten
för utrikesdepartementet men att frågans lösning av olika skäl
skjutits på framtiden.

Styrelsen meddelar nu, att — sedan möjligheter öppnats till omdisponering
av utrikesdepartementets lokaler —• förutsättningar föreligga för att
kunna påbörja de tidigare beslutade omändrings- och iståndsättningsarbetena
i utrikesdepartementets nuvarande byggnad. I fråga om behovet av
dessa arbeten hänvisar styrelsen till den i 1937 års statsverksproposition
därom intagna redogörelsen samt erinrar om dels att numera i det närmaste
10 år förflutit sedan beslutet om dessa arbetens utförande meddelats
utan att under denna tid något kunnat åtgöras lokalerna, dels ock att de -

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

partementets lokalbehov, som redan 1937 varit trängande, under tiden därefter
på grund av departementets successiva utvidgning blivit än mera
prekärt.

Arbetena enligt den ursprungliga byggnadsplanen avse, meddelar styrelsen,
ombyggnad och restaurering av utrikesdepartementets nuvarande
fastighet samt uppförande av en arkivbyggnad å fastighetens gård. Av de
till sammanlagt 865 000 kronor ursprungligen beräknade kostnaderna belöpte
å arkivbyggnaden med inredning 155 000 kronor och på de övriga arbetena
710 000 kronor. I första hand borde arbetena å den nuvarande byggnaden
utföras. Sedan kostnadsberäkningen gjordes år 1936, ha betydande
kostnadsstegringar inträffat, vilka kunna beräknas till omkring 85 %. Kostnaderna
i dagens läge skulle uppgå till omkring 1 315 000 kronor. Under
tiden sedan år 1936 har byggnadens skick avsevärt försämrats. Detta gäller
särskilt gårdens fasader, vilka nu erfordra en fullständig omputsning. Kostnaden
härför jämte vissa icke nu förutsebara arbeten kan beräknas till
85 000 kronor. I enlighet härmed skulle ifrågavarande arbeten å utrikesdepartementets
byggnad uppgå till sammanlagt 1 400 000 kronor. Av detta
belopp skulle 700 000 kronor erfordras redan under innevarande budgetår.

Beträffande den närmare utformningen av byggnadsföretaget anför styrelsen
i huvudsak följande.

Den nya arkivbyggnaden bör efter en expropriation av grannfastigheten
erhålla ett större omfång och en något annan förläggning än vad som
förutsattes i det ursprungliga förslaget. En förutsättning för att arbetena
på arkivbyggnaden skola kunna påbörjas är emellertid, att dessförinnan
vissa ändringsarbeten utföras å det mot Fredsgatan belägna gatuhuset å
expropriationsfastigheten. Bland annat måste den i bottenvåningen belägna
affärslokalen, som nu till avsevärd del sträcker sig under gården till expropriationsfastigheten,
undergå en genomgripande ombyggnad för att gården
skall i viss utsträckning kunna tagas i anspråk för arkivbyggnaden. Det
synes uteslutet, att dessa arbeten med avseende å affärslokalen med fördel
skola kunna utföras i samband med första etappen av arbetena å utrikesdepartementets
fastighet. Möjlighet synes därför böra stå öppen för byggnadsstyrelsen
att efter medgivande av Kungl. Maj :t få för ändringsarbeten
å affärsfastigheten disponera viss del av det belopp för upprustningen av
utrikesdepartementets fastighet, om vars anvisande styrelsen hemställt.
Styrelsen skall i samband med framställning om dylikt medgivande för
Kungl. Maj :t framlägga en fullständig plan för lösningen av utrikesdepartementets
arkivfråga och därmed sammanhängande spörsmål.

Departementschefen. Utrikesdepartementets lokalfråga har på grund av
ökningen av departementets arbetsuppgifter sedan lång tid tillbaka påkallat
en lösning. En om- och tillbyggnad av Arvfurstens palats har därför vid
olika tillfällen varit aktuell. Redan år 1936 gjorde byggnadsstyrelsen framställning
om medelsanvisning för ändamålet och för budgetåret 1937/38
anvisade 1937 års riksdag medel för byggnadsarbetenas påbörjande. Med
hänsyn till läget på arbetsmarknaden fick emellertid igångsättandet av arbetena
anstå. På grund av angelägenheten att utföra byggnadsföretaget bemyndigade
Kungl. Maj :t den 1!) augusti 1938 byggnadsstyrelsen att igång -

Kungl. Maj. ts proposition nr 2.

sätta arbetena och 1939 års riksdag anvisade medel för att möjliggöra fortsatt
utförande av byggnadsarbetena. Sammanlagt har för ifrågavarande
ändamål anvisats 730 000 kronor. På grund av förhållandena i samband
med det andra världskriget beslöt Kungl. Maj :t den 30 december
1939, att arbetena för om- och tillbyggnaden av Arvfurstens palats icke
skulle utan särskilt medgivande få fullföljas i vidare mån än vad avsåg
upprättande av byggnadsritningar och entreprenadhandlingar. Vid denna tidpunkt
hade anbud å byggnadsarbetena infordrats men desamma hade icke
påbörjats.

Byggnadsfrågan har emellertid numera kommit i ett nytt läge genom att
utrikesdepartementet hösten 1946 anmält hos byggnadsstyrelsen, att departementets
lokalbehov icke kunde tillgodoses inom ramen för tidigare planerad
ombyggnad av Arvfurstens palats, och därvid föreslagit, att för lokalfrågans
lösning tillstånd skulle meddelas för expropriation av den Arvfurstens
palats angränsande tomten nr 2 i kvarteret Lejonet. Genom beslut
den 2 maj 1947 har Kungl. Maj :t meddelat byggnadsstyrelsen tillstånd att
expropriera viss del av nämnda tomt. För att möjliggöra ett genomförande
av om- och tillbyggnadsarbetena torde det bli nödvändigt att vissa avdelningar
av departementet tillfälligt förläggas till lokaler utom Arvfurstens
palats. Genom beslut den 5 december 1947 har Kungl. Maj :t bemyndigat
byggnadsstyrelsen att låta inreda provisoriska lokaler för bl. a. utrikesdepartementet
inom gymnastikbyggnaden till gamla positionsartilleriregementets
kasernbyggnad vid Storgatan 41 samt att härför taga i anspråk
högst 200 000 kronor från anslaget till anordnande av häradsskrivarkontor.
Sedan gymnastikbyggnaden inretts, skulle byggnadsarbetena inom kvarteret
Lejonet kunna påbörjas och i första hand skulle ombyggnads- och
restaureringsarbetena å Arvfurstens palats utföras. Byggnadsstyrelsen har
beräknat kostnaderna för dessa arbeten till 1 400 000 kronor och äskat
1 000 000 kronor å tilläggsstat för innevarande budgetår. Häremot har jag
intet att erinra.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Om- och tillbyggnad av Arvfurstens palats å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa
ett investeringsanslag av .............. kronor 1 000 000.

[8.] 29 a. Merkostnader för vissa byggnadsarbeten. I skrivelse den 9 oktober
1947 har byggnadsstyrelsen hemställt om anvisande av anslag till
bestridande av merkostnader för vissa byggnadsföretag under statens affärsverksfonder
och statens allmänna fastighetsfond.

Styrelsen erinrar till en början, att styrelsen under september 1947 beträffande
vissa byggnadsföretag hemställt om tilläggsanslag på grund av
den under de senaste åren betydande allmänna stegringen av byggnadskostnaderna.
Dessa framställningar avsågo sådana byggnadsföretag, i fråga om

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

vilka styrelsen med någorlunda säkerhet kunnat bedöma de slutliga kostnaderna.
Likaledes har styrelsen i samband med framställningar rörande
fortsättningsanslag för pågående byggnadsobjekt och för sådana, som
inom den närmaste tiden äro avsedda att påbörjas, anmält, att de beräknade
kostnaderna av samma skäl sannolikt komma att överskridas. För
det stora flertalet av de av styrelsen oinhänderhavda byggnadsobjekten,
vilka ännu icke påbörjats eller vilka ännu icke fortskridit så långt, att
de slutliga kostnaderna kunna överblickas, har styrelsen ännu icke ingivit
framställningar om medelsanvisning för täckande av de merkostnader,
som äro att förvänta även för dessa arbeten. Anledningen därtill är, att byggnadstillstånd
i en del fall ännu icke beviljats, varför styrelsen saknar kännedom
om tidpunkterna för arbetenas påbörjande, eller att, i de fall där
byggnadstillstånd redan meddelats, entreprenadanbud av olika anledningar
ännu icke kunnat infordras, varför de slutliga kostnaderna icke med större
säkerhet kunna bedömas. I fråga om dessa föreslår styrelsen, att ett särskilt
anslag anvisas, avsett för täckande — efter vederbörlig framställning från
styrelsen i varje särskilt byggnadsärende — av merkostnader av ifrågavarande
art.

Styrelsen har lämnat en närmare redogörelse för de med de allmänna
kostnadsstegringarna sammanhängande förhållandena och har därvid framhållit,
att kostnadsstegringarna i huvudsak föranledas av dels höjningar
av avtalsenliga löner och av vederbörande myndigheter medgivna prishöjningar
med avseende å material och transporter m. m., dels ock rådande
svårigheter å arbetsmarknaden och bristen på materiel. Beträffande den
närmare motiveringen härutinnan torde jag få hänvisa till skrivelsen.

Beräkningen av storleksordningen för kostnadsstegringarna erbjuder enligt
styrelsen, i vad avser den icke rent indexmässiga delen av stegringarna,
stora svårigheter. Fn uppskattning av kostnadsstegringarna, uppgjord
genom jämförelse av vid olika tidpunkter infordrade entreprenadanbud,
ger vid handen, att desamma i förhållande till prisläget sommaren 1947
i medeltal varit

från hösten 1944, indexökning 8.5 % och summa ökning 25 %

våren 1945,		7.5% » »	» 20 %
hösten 1945,	»	7.0 % » »	» 18 %
våren 1946,	>	6.0 / n »	» 15 %
hösten 1946,	»	4.5 % » »	> 10 %

Procentsatserna för indexökningen ha därvid tagits ur socialstyrelsens
byggnadskostnadsindex med siffrorna avrundade på en halv procent när.

Byggnadsstyrelsen har i efterföljande förteckningar, avseende sådana
under statens allmänna fastighetsfond, kommunikations-, ecklesiastik-, jordbruks-
och handelsdepartementens förvaltningsområden hänförliga byggnadsföretag,
till vilkas utförande riksdagen anvisat hela det för företaget
beräknade anslagsbeloppet, upptagit dels företag, vilka påbörjats men i fråga
om vilka de slutliga kostnaderna icke kunnat med någon större grad av

Kungi. Maj:ts proposition nr 2.

	Av riks-dagen an-visade medel 1 000 kr.	Kostnads- beräkning verkställd hösten	Medelsbehov på grund av inträffade kostnads-stegringar
Kommunikationsdepartementet.		1 000 kr.
A. Pågående byggnadsföretag.	1	2	3
6 565 2 230 860 1 260	1946 1946 1946 1946	270 150 65 175
Annexbyggnad till kanslihuset.....................
Lokaler för högsta domstolen.....................
» » Svea hovrätt.........................
Nybyggnad för hovrätten för Västra Sverige.......
» » hovrätten för Nedre Norrland......	980	1946	100
Uppsala slott, inredn.arbeten.....................	250	1945 1946	35 25
Örebro slott, inredn.arbeten (endast delvis pågående)	250
B. Ännu icke påbörjade byggnadsföretag.
Malmö hovrättsbyggnad.......................... Umeå » ..........................	640 430 550 2 600	1946 1946 1941 1946	64 43 165 260
Riksräkenskapsverket, ombyggnadsarbeten......... Överståthållarämbetet, nybyggnad.................
Uppsala slott, inredningsarbeten..................	150	1945	27
» » , putsningsarbeten...................	150	1945	27
Nyköping, nybyggnad för länsstyrelsen............	1 200	1946	120
Linköping, » » » ............	825	1945 1945 1945	149 108 40
Jönköping, » » » ............	600
Växjö länsresidens, tillbyggnad.................... Kalmar landsstatshus, tillbyggnad................. Visby, nybyggnad för länsstyrelsen................ Karlskrona, nybyggnad för länsstyrelsen........... Kristianstad länsresidens, tillbyggnad.............. Vänersborg lantmäterikontor......................	225 1 325 650 1 800 1 300 365 385
1945 1946 1946 1945 1945 1945	238 65 180 234 65 70
» vägförvaltningsbyggnad...............
Mariestad, nybyggnad för länsstyrelsen............	1 400	1945	250
Karlstad landsstatshus ...........................	750	1945	135
Falun » ...........................	1 075 1 550	1945	193 280
Gävle, nybyggnad för länsstyrelsen................	1945
Härnösand, nybyggnad för länsstyrelsen...........	1 500	1946	150
Östersund landsstatshus..........................	700	1945	126
Umeå, nybyggnad för länsstyrelsen................	1 900	1945	340
Luleå landsstatshus, tillbyggnad...................	850	1945	153
Summa	35 315		4 302
Ecklesiastikdepartementet.
A. Pågående byggnadsföretag.
Uppsala universitet, kemisk institution, ombyggnad..	160	1946	13
» » , ombyggnad av gamla kemikum . » » , byggnad för meteorologiska insti-	562	1945	84
tutionen....................	144	1946	10
Karolinska institutet, byggnad för fysiologi och far-
makologi.................	1 950	1946	80
» » , byggnad för rättsmedicin ....	1 050	1946	80
» » , vaktmästarebostäder m. m.1 ..	312.5	1946	30

Endast delvis pågående.

Kungi. Maj:ts proposition nr 2.

	Av riks-dagen an-	Kostnads- beräkning	Wedelsbehov på grund av inträffade
	medel	verkställd hösten	kostnads- stegringar
	1000 kr.		1 000 kr.
	1 1	2 1	3
Folkskoleseminarierna i Uppsala, Linköping, Kalmar1,
Lund, Karlstad, Falun, Gävle..................	1 709	1945	310
Umeå och Luleå.................................	215	1946	22
B. Ännu icke påbörjade byggnadsföretag.
Kungl. biblioteket, ombyggnadsarbeten............	640	1946	64
Göteborg landsarkivet............................	245	1944	61
Uppsala universitet, meteorologisk institutionsbyggnad » » , tillbyggnad av djurhus vid farma-	450	1946	45
kologiska institutionen....... » » , ombyggnad av gamla seminarie-	150	1946	15
huset.......................	105	1945	18
Lunds universitet, fysiologisk institutionsbyggnad. . . » » , djurhus vid fysiologiska institutio-	1 200	1946	120
nen.........................	34	1946	3
i> » , genetisk institution.............	490	1945	88
Karolinska institutet, kemisk institution...........	2 400	1946	240
Karolinska sjukhuset, påbyggnad av kvinnokliniken .	270	1946	27
Strängnäs småskoleseminarium, om- och tillbyggnad . Mogård dövstumskola, byggnad för kvinnliga skydds-	740	1945	133
lingar........................................	220	1946	22
Summa Jordbruksdepartementet.	13 046.5		1465
A. Pågående byggnadsföretag.
Ultuna statens maskin- och redskapsprovningsanstalt Lantbrukshögskolan, byggnadsarbeten avseende mi-krobiologisk institution, fyra bostadshus vid Ultuna,1 lada vid botanisk-genetiska institutionen, arbetar-1 bostäder vid Kungsängen, byggnader vid Bränn-bergs försöksgård,1 byggnader för lärosal, elevrum m. m. vid Ultuna lantbruksskola1 samt inredning	810	1945	75
av bibliotekets övervåning1.....................	1 823.5	1945	175 .
B. Ännu icke påbörjade byggnadsföretag.
Ultuna assistentbostad vid baljväxtlaboratoriet.....	51	1946	5
Alnarp institutionsbyggnad....................... Byggnadsarbeten vid statens centrala frökontroll-	320	1945	58
anstalt....................................... Byggnadsarbeten vid statens veterinärmedicinska an-	no	1946	11
stalt .......................................... Byggnadsarbeten vid statens skogsforskningsinstitut,	60	1946	6
bostadshus....................................	92	1945	17

Ännu icke påbörjade.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

	Av riks-dagen an-visade medel 1 000 kr.	Kostnads- beräkning verkställd hösten	Medelsbehov på grund av inträffade kostnads-stegringar 1 000 kr.
	1	2	8
Byggnadsarbeten vid statens skogsforskningsinstitut, växthus ........................	25 3 291.5	1946	9
Summa	350
Handelsdepartementet.
A. Pågående byggnadsföretag. Svenska träforskningsinstitutet, andra byggnadsetap-pen............................	1 710 1 400	1945 1946
B. Ännu icke påbörjade byggnadsföretag. Ingenjörsvetenskapsakademiens försöksstation......	140
Summa	3 110		440
Sammanställning.
Kommunikationsdepartementet............. Ecklesiastikdepartementet............... Jordbruksdepartementet.................	35 315 13 046.5 3 291.5 3 110 54 763		4 302 1 465 350 440 6 557
Handelsdepartementet.................
Summa

säkerhet överblickas, dels ock företag, för vilka byggnadstillstånd ännu ej
meddelats eller som eljest ännu icke påbörjats och för vilka erforderliga
tilläggsanslag hittills icke begärts. I kolumn 3 ha med ledning av de i det
föregående beräknade procentsatserna angivits det med hänsyn till inträdda
kostnadsstegringar ökade medelsbehovet.

I förteckningarna ha därjämte upptagits av byggnadsstyrelsen i särskilda
skrivelser den 1 och 15 september 1947 gjorda framställningar om
medelsanvisning å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1947/48 av
tillhopa 350 000 kronor för bestridande av kostnadsstegringar för anordnande
av lokaler för Svea hovrätt samt uppförande av nybyggnader för
hovrätten för Västra Sverige, hovrätten för Nedre Norrland och meteorologiska
institutionen vid universitetet i Uppsala.

I sin förenämnda skrivelse den 9 oktober 1947 har byggnadsstyrelsen
även upptagit byggnadsföretag under statens affärsverksfonder, postverket
och telegrafverket, samt under statens allmänna fastighetsfond, inrikesdepartementet,
och angivit de till företagens utförande av riksdagen anvisade
medlen till 7 280 000, 20 455 000 respektive 4 852 800 kronor samt
medelsbehovet på grund av inträffade kostnadsstegringar till 1 095 000,
2 836 000 respektive 950 000 kronor. Om hänsyn tages till dessa belopp, skulle
totalsumman för av riksdagen anvisade medel stiga från 54 763 000 till

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

87 350 800 kronor och för kostnadsstegringar från 6 557 000 till 11 438 000
kronor.

Beträffande anvisningsförfarandet erinrar styrelsen, att styrelsen hittills
i fråga om varje särskilt byggnadsobjekt hos Kungl. Maj :t brukat
göra framställning om de ytterligare medel, som erfordras på grund av
kostnadsstegringar. Därest denna ordning alltjämt skulle tillämpas, skulle
styrelsen bliva nödsakad att — oaktat det ligger i sakens natur att samtliga
i förteckningarna ingående, ännu icke påbörjade företag icke kunna
slutföras eller ens påbörjas under nästkommande budgetår — redan nu
eller i varje fall senast i början av år 1948 göra framställningar i detta
avseende i fråga om i stort sett samtliga de i förteckningarna ingående
byggnadsobjekten. Detta skulle emellertid innebära, dels att totalt sett onödigtvis
stora anslagsmedel skulle behöva anvisas, dels att vid eventuell
ytterligare stegring i byggnadskostnaderna förnyade framställningar måste
göras om täckning av merkostnader, dels ock att vid eventuellt sjunkande
byggnadskostnader genomgående för höga tilläggsanslag skulle komma att
ha anvisats. Styrelsen fortsätter.

Enligt styrelsens åsikt är därför under nu rådande onormala förhållanden
på byggnadsmarknaden hittills tillämpat förfarande i fråga om tillläggsanslag
mindre lämpligt. En bättre lösning synes vara, att i anslutning
till vad som skedde hösten 1939 å kapitalbudgeten under särskild rubrik,
benämnd Oförutsedda utgifter, ett särskilt investeringsanslag anvisas
till bestridande av merkostnader beträffande husbyggnadsföretag, till vilka
medel upptagits under statens affärsverksfonder och statens allmänna fastighetsfond.
Anslaget förutsättes därvid skola av byggnadsstyrelsen efter
framställning i varje särskilt fall få disponeras enligt beslut av Kungl.
Maj :t.

Byggnadsstyrelsen anser, att det ifrågasatta gemensamma anslaget för
samtliga byggnadsföretag icke behöver uppgå till det för merkostnader beräknade
totalbeloppet av i runt tal 11 miljoner kronor. Med hänsyn härtill
uppskattar styrelsen det erforderliga anslagsbeloppet till avrundat 5 miljoner
kronor. Då det här rör sig om täckande av redan uppkomna merkostnader
och i vissa fall medel kunna behöva stå till förfogande redan under
innevarande budgetår, torde enligt styrelsen anslaget böra anvisas å tillläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1947/48.

Departementschefen. De av byggnadsstyrelsen nu beräknade merkostnaderna
för vissa byggnadsarbeten, till vilkas slutförande medel tidigare anvisats,
ha, såsom byggnadsstyrelsen framhållit, föranletts av flera samverkande
faktorer. Genom de begränsningar av byggnadsproduktionen, som på
grund av rådande förhållanden måst vidtagas, ba arbetena icke kunnat
igångsättas eller slutföras å lid, som vid de ursprungliga kostnadsberäkningarna
förutsatts. Rådande svårigheter å arbetsmarknaden och bristen på
material ba även medfört förseningar och därav följande fördyringar vid
genomförande av de enskilda byggnadsföretagen. Härtill komma under tiden
inträffade merkostnader med avseende å såväl arbetskraft som material,

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

transporter m. m. Det torde således vara nödvändigt att för fullföljande av
byggnadsstyrelsens föreliggande byggnadsprogram anvisa ytterligare medel.

Det av byggnadsstyrelsen anmälda medelsbehovet för täckande av beräknade
merkostnader avser byggnadsföretag, som redovisas å statens allmänna
fastighetsfond samt postverkets och telegrafverkets fonder. Vid anmälan
tidigare i dag av anslagsäskandena för nästa budgetår under postverkets
och telegrafverkets fonder har jag förordat, att medel för täckande
av merkostnader å byggnadsföretag, som redovisas å nämnda fonder, inräknas
i dispositionsanslagen. Vad angår statens allmänna fastighetsfond
kommer chefen för inrikesdepartementet att framdeles anmäla anslagsbehoven
i vad avser detta departement. Jag kommer därför i detta sammanhang
att anmäla endast kostnadsstegringar å de byggnadsföretag under
statens allmänna fastighetsfond, vilka hänföra sig till kommunikations-,
ecklesiastik-, jordbruks- och handelsdepartementen. Dessa byggnadsföretag
ha upptagits i de förut framlagda förteckningarna. Till utförande
av dessa arbeten ha anvisats 54 763 000 kronor och kostnadsstegringen
fram till sommaren 1947 beräknas till sammanlagt 6 557 000 kronor.

Såsom byggnadsstyrelsen förutsatt torde medel icke nu behöva äskas
för täckande av hela den beräknade merkostnaden. Jag förordar, att å
tilläggsstat för innevarande budgetår anvisas ett anslag av 3 500 000 kronor.
Anslaget bör ställas till byggnadsstyrelsens förfogande för att efter bemyndigande
av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall användas till täckande
av kostnadsökningar å de i förteckningarna angivna byggnadsföretagen.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Merkostnader för vissa byggnadsarbeten å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa
ett investeringsanslag av ............ kronor 3 500 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Dagmar Jägerstad.

Kungl. Maj:ts proposition, nr 2.

Bilaga 15.

Kapitalinvesteringar.

Ecklesiastikdepartementet.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
3 januari 19i8.

Närvarande:

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Weijne, anmäler härefter
under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående
kapitalinvestering å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 samt
anför därvid följande.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] 45 a. Vissa byggnadsarbeten vid småskoleseminarierna. För vissa omoch
tillbyggnadsarbeten vid småskoleseminarierna i Växjö, Landskrona,
Skara, Härnösand och Haparanda ha hittills anvisats följande anslag:

....... kronor 675 500

....... > 827 000

....... » 1 000 000

....... » 700 000

....... > 675 000

Summa kronor 3 877 500.

För ifrågavarande byggnadsfrågor ha tidigare redogörelser lämnats, beträffande
byggnadsföretaget i Skara i proposition 1945: 200, beträffande
företagen i Landskrona och Härnösand i proposition 1946: 242, beträffande
företaget i Växjö i nyssnämnda två propositioner och beträffande företaget
i Haparanda i propositionerna 1945: 317 och 1946: 242. Jag torde få hänvisa
till dessa redogörelser.

Växjö

Landskrona

Skara

Härnösand

Haparanda

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

I skrivelse den 15 september 1947 har byggnadsstyrelsen — under framhållande,
att samtliga arbeten vore under utförande och kunde beräknas
bli i huvudsak färdigställda under innevarande budgetår — hemställt om
anvisande å tilläggsstat för budgetåret 1947/48 av dels 260 000 kronor för
ombyggnad av gymnastikbyggnaderna vid småskoleseminarierna i Landskrona
och Härnösand, dels ock 700 000 kronor för täckande av beräknade
merkostnader i samband med de pågående om- och tillbyggnadsarbetena
vid seminarierna i Växjö, Landskrona, Skara, Härnösand och Haparanda.
Den ifrågasatta ombyggnaden av gymnastikbyggnaderna i Landskrona och
Härnösand innefattas icke i det redan beslutade byggnadsprogrammet för
dessa seminarier. Av de till 700 000 kronor beräknade merkostnaderna för de
pågående byggnadsarbetena hänföra sig 550 000 kronor till den allmänna
prisstegringen, sedan kostnadsberäkningarna verkställdes, och 150 000 kronor
till särskilda förhållanden. Byggnadsstyrelsen framhåller, att den allmänna
kostnadsstegringen för nu ifrågavarande arbeten enligt av styrelsen
i allmänhet tillämpade beräkningsgrunder normalt skulle ha uppgått till
795 000 kronor, motsvarande i genomsnitt 20 procent. Då av detta belopp,
som nämnts, endast 550 000 kronor, motsvarande i genomsnitt 14 procent,
behövde tagas i anspråk, syntes vissa av arbetena bli mindre kostnadskrävande
än man sålunda haft anledning att räkna med. Byggnadsstyrelsen
ville emellertid framhålla, att ytterligare medel kunde komma att erfordras,
därest avsevärd stegring av materialkostnader och arbetslöner liksom rubbningar
i arbetsplaner på grund av material- och arbetarbrist skulle uppstå.
Av efterföljande uppställning framgå sammanfattningsvis byggnadsstyrelsens
anslagsberäkningar:

Småskoleseminariet i:	Anvisade anslag kronor	Kostnadsstegring förar allmän prisstegring sedan kostnadsberäkningen	lledd av: särskilda förhållanden	Erforderliga tilläggs- anslag:
normal	beräknad i föreliggande fall
Växjö..................	675 000	120 000	120 000	45 000	165 000
Landskrona ............	827 000	150 000	60 000	_	60 000
Skara ..................	1 000 000	250000	110 000	_	110 000
Härnösand..............	700 000	125 000	no 000	—	no ooo
Haparanda.............	675 000	150 000	150 000	105 000	255 000
Summa:	8 S77 000	795 000	550000	150 000	700 000

Av de till 150 000 kronor beräknade merkostnaderna till följd av andra
förhållanden än den allmänna prisstegringen belöpa 45 000 kronor på ‘seminariet
i Växjö och 105 000 kronor på seminariet i Haparanda. Beträffande
förstnämnda seminarium framhåller byggnadsstyrelsen, att det vid arbetenas
utförande visat sig erforderligt att för beredande av utrymme för de
planerade lokalerna under den nuvarande gymnastiksalen utföra ganska

Kanyl. Maj.ts proposition nr 2.

omfattande sprängningsarbeten, vilka blivit mycket kostsamma med hänsyn
till de särskilda försiktighetsåtgärder, som därvid måste vidtagas. Vidare
hade det vid rivningsarbetena i de befintliga byggnaderna visat sig,
att åtskilliga äldre ledningar, som ursprungligen beräknats kunna bibehållas,
befunnit sig i så dåligt skick, att ett utbyte mot nya ledningar måst företagas,
vilket bidragit till ökade kostnader för installeringsarbetena. Beträffande
Haparandaseminariet har byggnadsstyrelsen anfört följande.

Under arbetets utförande ha särskilda, tidigare icke förutsedda, omständigheter
medfört merkostnader. Sålunda har det på grund av svårigheter
i fråga om entreprenadhandlingarnas färdigställande varit nödvändigt att
för att förhindra försening av byggnadsarbetenas påbörjande dela upp arbetet
i tvenne entreprenader, omfattande den ena rivnings- och grundarbeten
och den andra övriga byggnadsarbeten, varvid det icke kunnat undvikas,
att kostnaderna bliva högre, än vad som skulle hava blivit fallet vid odelad
entreprenad. Kostnaden för grundläggningen för nybyggnaden har avsevärt
fördyrats genom betydande, icke förutsatt bergsprängning samt genom att
arbetet måste utföras som vinterarbete. Avlopp från nybyggnadens skyddsrum
har icke kunnat erhållas genom de av staden till seminarietomten framdragna
servisledningarna, utan en särskild servisledning har för detta ändamål
måst anläggas. Vid förslagets upprättande räknade styrelsen med, att
befintlig skorstensstock skulle kunna bibehållas även för det nya pannrummet.
En ingående undersökning har emellertid visat, att den gamla skorstenen
måste rivas och ny skorsten uppföras. Även i fråga om ändringsarbetena
i den befintliga byggnaden ha ett flertal tidigare icke förutsatta
åtgärder behövt vidtagas bl. a. på grund av det befintliga värme- och vattenledningssystemets
dåliga beskaffenhet, medföranae även ökade kostnader
för reparation och målning av lokalerna. Lokalerna för bränslerum ha måst
utvidgas i förhållande till det ursprungliga förslaget för att möjliggöra anslutning
till värmesystemet av det blivande elevhemmet. Ombyggnaden av
vaktmästarbostaden har visat sig kräva mer omfattande ändringsarbeten,
än vad som i det ursprungliga programmet avsågs. De merkostnader, som
enligt förenämnda ändrade dispositioner och oförutsedda händelser uppstått,
torde enligt byggnadsstyrelsens beräkningar uppgå till i runt tal 105 00U
kronor.

Förslag till ombyggnad av gymnastikbyggnaderna i Landskrona och Härnösand
ha i samråd med skolöverstyrelsen uppgjorts av arkitekten Karl W.
Ottesen. Dessa förslag ha åskådliggjorts å 3 av Ottesen upprättade, den
24 juli 1947 dagtecknade ritningar. Förslagen innebära i huvudsak anordnande
av omklädningsrum, tvätt- och duschrum samt toaletter ävensom i
Landskrona av värmekulvert. De beräknade kostnaderna földela sig med
135 000 kronor på Landskrona och 125 000 kronor på Härnösand. Byggnadsstyrelsen
framhåller, att dessa arbeten snarast borde komma till utförande
och om möjligt i samband med de nu pågående om- och tillbyggnadsarbetena.

Departementschefen. Såsom av det föregående framgår har byggnadsstyrelsen,
med utgångspunkt från nuvarande förhållanden på byggnadsmarknaden,
beräknat, att de pågående om- och tillbyggnadsarbetena vid småskoleseminarierna
i Växjö, Landskrona, Skara, Härnösand och Haparanda

Kungi. Maj:ts proposition nr 2.

komma att draga en merkostnad av 700 000 kronor, varav 550 000 kronor
hänföra sig till den allmänna prisstegringen och återstoden till vissa särskilda,
icke förutsedda förhållanden i samband med arbetena i Växjö och
Haparanda. Mot styrelsens beräkningar av den allmänna prisstegringens inverkan
på förevarande byggnadskostnader har jag icke funnit anledning till
erinran. Det vill synas, som om kostnadsstegringen av denna anledning
skulle bli mindre än vad man enligt av byggnadsstyrelsen i allmänhet tilllämpade
beräkningsgrunder skulle haft anledning att räkna med. Med hänsyn
till vad styrelsen anfört anser jag mig även böra godtaga de därutöver
beräknade, av särskilda omständigheter föranledda merkostnaderna för
byggnadsarbetena i Växjö och Haparanda.

Byggnadsstyrelsen har vidare i detta sammanhang förordat ombyggnad
av gymnastikbyggnaderna i Landskrona och Härnösand för en beräknad
sammanlagd kostnad av 260 000 kronor. Dessa arbeten ingå icke i det ursprungliga
byggnadsprogrammet för dessa seminarier. Då de emellertid synas
vara av behovet påkallade och lämpligen böra komma till stånd i samband
med de pågående byggnadsarbetena, vill jag förorda, att medel nu anvisas
även för detta ändamål.

De sålunda erforderliga anslagsmedlen, sammanlagt (700 000 -j- 260 000 =)
960 000 kronor, torde böra anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten vid småskoleseminarierna
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa
ett investeringsanslag av............ kronor 960 000.

[2.] 45 b. Nybyggnad av skolhus för Skytteanska skolan i Tärna. Till
detta ändamål har för budgetåret 1945/46 anvisats 477 500 kronor, varav
7 500 kronor avsetts för bestridande av kostnaderna för förvärv av visst
tomtområde. I proposition 1945: 317 har lämnats en ingående redogörelse
för ifrågavarande byggnadsfråga, vartill här torde få hänvisas. Här må
endast nämnas, att byggnadsföretaget nu är under utförande, utom i vad
detsamma avser uppförande av gymnastikbyggnad, för vilket ändamål
byggnadstillstånd ännu ej meddelats.

I skrivelse den 15 september 1947 har byggnadsstyrelsen hemställt dels
om anvisande å tilläggsstat för innevarande budgetår av 155 000 kronor,
varav 75 000 kronor avse anordnande enligt ett av ämbetsverket i samråd
med skolöverstyrelsen uppgjort förslag av tidigare icke planerade barnbespisningslokaler
vid skolan och 80 000 kronor täckande av merkostnader
för de hittills påbörjade byggnadsarbetena, dels ock om anvisande för budgetåret
1948/49 av 40 000 kronor, avseende beräknade merkostnader för
uppförande av gymnastikbyggnaden.

Förslaget till anordnande av skolmåltidslokaler, vilket åskådliggjorts å
4 å byggnadsstyrelsens utredningsbyrå upprättade, den 28 juni och den 19
september 1947 dagtecknade ritningar, innefattar dels en tillbyggnad för

Kanyl. Maj.ts proposition nr 2.

matsal i en våning utan källare och förlagd i innervinkeln mellan nuvarande
huvudbyggnad och den blivande gymnastikflygeln, dels ock inredning
av kök och serveringsrum in. m. i det närmast den nya matsalen belägna
rummet. Detta har enligt föreliggande planer hittills avsetts till klassrum,
vilket emellertid nu skulle flyttas till ett lika stort rum i samma våningsplan,
förut upptaget som frukostrum men numera obehövligt.

Beträffande de nu pågående byggnadsarbetena har byggnadsstyrelsen
framhållit, att såvitt nu kunde bedömas kostnaderna härför ej komme att
överstiga 450 000 kronor. Då i den ursprungliga kostnadsberäkningen gymnastikbyggnaden
ingått med ett belopp av 100 000 kronor och nu ifrågavarande
arbeten med 370 000 kronor, utvisade sålunda de nya beräkningarna
en merkostnad av (450 000 — 370 000 =) 80 000 kronor, motsvarande
en kostnadsstegring av närmare 22 procent. Enligt av byggnadsstyrelsen i
allmänhet tillämpade beräkningsgrunder kunde den allmänna prisstegringen
för ifrågavarande period (våren 1945—hösten 1947) beräknas uppgå
till i genomsnitt 20 procent. Med hänsyn emellertid till att beträffande Tärna
särskilda svårigheter i fråga om byggnadsverksamheten förelåge, kunde
den allmänna kostnadsstegringen enligt styrelsens uppfattning näppeligen
sättas lägre än omkring 25 procent.

Av de beräknade merkostnaderna för gymnastikbyggnaden, 40 000 kronor,
kunde, framhåller byggnadsstyrelsen, 20 000 kronor hänföras till den
allmänna kostnadsstegringen. När byggnaden framdeles komme att utbjudas
på entreprenad utan sammanhang med övriga arbeten, syntes under
nuvarande bristförhållanden, då anbud sällan kunde erhållas på en så avlägsen
arbetsplats, kostnaderna bli avsevärt högre än vid eu entreprenad
gemensam med övriga arbeten. Styrelsen beräknade uppskattningsvis denna
merkostnad till 20 000 kronor.

Departementschefen. Det byggnadsprogram för Skytteanska skolan i
Tärna, som nu delvis är under genomförande, innefattar icke några lokaler
för skolbarnsbespisning. Då dylika lokaler emellertid numera äro erforderliga
och lämpligen böra komma till stånd i samband med de pågående
arbetena å huvudbyggnaden, vill jag förorda, all medel nu anvisas för ändamålet.
De av byggnadsstyrelsen ifrågasatta ändringarna i den ursprungliga
byggnadsplanen för beredande av dessa lokaler ha icke givit mig anledning
till erinran, liksom icke heller de beräknade kostnaderna härför,
75 000 kronor.

För slutförande av de pågående arbetena å huvudbyggnaden har byggnadsstyrelsen
hemställt om anvisande av ytterligare 80 000 kronor, avseende
beräknad merkostnad till följd av den allmänna prisstegringen. Ehuru
denna kostnadsökning är något större än den, som man enligt styrelsens
i allmänhet tillämpade beräkningsgrunder haft anledning att räkna med,
finner jag den dock förklarlig med hänsyn till de speciella förhållanden för
byggnadsverksamheten, som i detta fall göra sig gällande. .lag tillstyrker
därför denna ytterligare medelsanvisning.

7 Bihany till riksdagens protokoll J948. 1 samt. Nr 2.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Till uppförande av gymnastikbyggnaden torde slutligen i enlighet med
byggnadsstyrelsens förslag och på av ämbetsverket anförda skäl böra anvisas
ytterligare 40 000 kronor.

För den av mig sålunda förordade medelsanvisningen å sammanlagt
195 000 kronor torde anslag böra äskas å tilläggsstat för innevarande budgetår.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Nybyggnad av skolhus för Skytteanska skolan i
Tärna å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48
anvisa ett investeringsanslag av..........kronor 195 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

G. v. Krusenstjerna.

Kungl. Maj. ts proposition nr 2.

Bihang.

Förteckning

över av Kungl. Maj:t hos riksdagen äskade anslag å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1947/48.

Driftbudgeten.

A. Egentliga statsutgifter.

II. Justitiedepartementet.

Kronor

C: 9 Kostnader för inrättande av nya hovrätter m. in., reservationsanslag
......................................... 60 000

G: 11 Extra utgifter, reservationsanslag....................... 12 000

72 000

III. Utrikesdepartementet.

Utrikesdepartementet:

A: 3 Förstärkning av personalorganisationen............... 240 000

Avlöningar vid beskickningar och konsulat:

B: 4 Skrivbiträden, reservationsanslag...................... 1 200 000

B: 5 Extra biträden och vaktbetjänte, reservationsanslag..... 385 000

B: 6 Kontorskostnadsersättningar åt lönade tjänstemän, reservationsanslag
......................................... 145 000

C: 2 Tillfälliga representationskostnader, reservationsanslag..... 45 000

D: 11 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
......................................... 20 000

2 035 000

V. Socialdepartementet.

B: 5 Allmän bostadsräkning m. m., reservationsanslag......... 260 000

Folkpensionering:

B: 55 Åtgärder till förebyggande och bävande av invaliditet,

reservationsanslag.................................. 1 950 000

C: 11 a Fortsatt undersökning rörande hälsoriskerna vid Bolidens

gruvaktiebolags smältverk i Rönnskär, reservationsanslag 35 000

C: 11 b Undersökning rörande skiftarbetets inverkan på hälsotillståndet,
reservationsanslag............................ 45 000

2 290 000

V a. Inrikesdepartementet.

Sinnessjukvårdsanstalter:

B: 32 a Ombyggnadsarbeten vid statens uppfostringsanstalt å

Bona, reservationsanslag............................ 50 000

Tvångsarbetsanstalter, alkoholistanstalter m. m.:

Statens tvångsarhetsanstalt å Svartsjö och statens alkoholistanstalt
därstädes:

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Kronor

C: 2 a Vissa ombyggnadsarbeten, reservationsanslag......... 50 000

Statens alkoholistanstalt å Venngarn:

C: 6 a Vissa byggnadsarbeten, reservationsanslag............ 18 000

H: 8 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
......................................... _ 125 000

243 000

VII. Finansdepartementet.

E: 10 a Propaganda för bättre deklarationsmoral, reservationsanslag 100 000

VIII. Ecklesiastikdepartementet.

Farmaceutiska institutet:

E: 58 a Extra undervisningskurs för farmacie kandidatexamen,

reservationsanslag.................................. 27 800

E: 69 Bidrag till instituten för socialpolitisk och kommunal utbildning
och forskning.................................. 4 500

Folkskolor m. m.:

I: 21 Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor, förslagsanslag 37 000 000

J: 12 Understöd åt handelsgymnasier........................ 35 000

Särskilda anstalter för yrkesundervisning.

J: 26 Bidrag till bergsskolan i Filipstad m. m.............. 6 200

N: 17 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
......................................... 150 000

37 223 500

IX. Jordbruksdepartementet.

Befrämjande av fröodlingen m. m.:

G: 13 Bidrag till Sveriges utsädesförening................... 23 600

G: 13 a Särskilt bidrag till Sveriges utsädesförening för förvärv av
fastighet för föreningens filial i Jämtland, reservationsanslag
........................................ • • • 55 000

G: 53 Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område, reservationsanslag
............................................. 102 000 000

G: 53 a Tillskott till clearingkassan för konstgödselmedel, reservationsanslag
......................................... 3 000 000

N: 7 a Bidrag till bestridande av kostnaderna för det sjätte nor diska

veterinärmötet i Stockholm år 1948, reservationsanslag
............................................... .40 000

105 118 600

XI. Folkhushållningsdepartementet.

C: 3 Bidrag till uppförande av bombsäkra cisternanläggningar för

flytande bränslen, reservationsanslag.................. 1 000 000

D: 4 a Ersättning till ångfartygsaktiebolaget Tirfing för inköp av ett

s. k. libertyfartyg................................... 350 000

1 350 000

Säger för driftbudgeten 148 432 100

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

101

Kapitalbudgeten.

1. Statens affärsverksfonder.

B. Telegrafverket.

Kommunikationsdepartementet:

22 Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka mellan ortsledningar.

....................................

D. Statens vattenfallsverk.

Kommunikationsdepartementet:

3 a Kraftstation vid Nämforsen..........................

7 Kraftstation vid Harsprånget........................

8 Ett nionde maskinaggregat i Porjus kraftstation.......

14 Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande

arbeten vid statens kraftverk......................

15 a Oljelagringsanläggning vid Flaxenvik .................

E. Domänverket.

Justitiedepartementet:

1 a Ekonomibyggnad vid vårdanstalten å Hall............

III. Statens allmänna fastighets fond.

Utrikesdepartementet:

7 a Iståndsättande av beskickningsfastigheten i London

Kommunikationsdepartementet:

12 a Om- och tillbyggnad av Arvfurstens palats...........

29 a Merkostnader för vissa byggnadsarbeten..............

Ecklesiastikdepartementet.

45 a Vissa byggnadsarbeten vid småskoleseminarierna .......

45 b Nybyggnad av skolhus för Skytteanska skolan i Tärna ..

IV. Försvarets fonder.

A. Försvarets fastighetsfond.

Arméns delfond:

7 a Flyttning av vissa drivmedelscisterner på Gotland ..

V. Statens utlåningsfonder.

Försvarsdepartementet:
aa Värnpliktslånefonden................................

Kronor

7 000 000

2 700 000
6 500 000
700 000

15 000 000
2 200 000

9 300

34 109 300

250 000

1 000 000
3 500 000

960 000
195 000

5 905 000

245 000

100 000

Säger för kapitalbudgeten 40 359 300