Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 179
Proposition 1912:179
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 179.
1
Nr 179.
Kunql. ''Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående understödjande
af folkbiblioteksväsendet; gifven Stockholms slott
den 12 april 1912.
Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t föreslå Riksdagen att
till understödjande af folkbiblioteksväsendet bevilja
ej mindre å ordinarie stat ett förslagsanslag af 170,000 kronor att utgå:
dels, enligt Kungl. Maj:ts bestämmande och under af departementschefen
i statsrådsprotokollet angifna villkor, med ett belopp af lägst 40
kronor och högst 400 kronor, för år räknadt, till kyrklig eller borgerlig
kommun, till sammanslutning af kommuner eller till lokal förening för
upprättande och underhåll af ett folkbibliotek eller ett system af sådana
(centralbibliotek med filialer) inom en och samma kommun eller sammanslutning
af dylika,
samt med ett belopp af lägst 15 kronor och högst 150 kronor, för
år räknadt, till skoldistrikt, styrelse för högre folkskola, kommunal mellanskola
eller under statens kontroll stående folkhögskola eller småskoleseminarium
för upprättande och underhåll af ett skolbibliotek eller ett system
af sådana (centralbibliotek med filialer);
dels, enligt Kungl. Maj:ts bestämmande och under af departementschefen
i statsrådsprotokollet angifna villkor, med ett belopp af lägst 3,000
kronor och högst 15,000 kronor, för år räknadt, till riksförbund (hela
landet omfattande förening), som har minst 20,000 medlemmar, för understödjande
af biblioteksverksamhet genom studiecirklar eller andra sammanslutningar
med liknande syfte, med iakttagande därvid såväl att understöd
af statsmedel, som riksförbund under annan anslagstitel åtnjuter för sin biblioteksverksamhet,
skall tagas i beräkning vid bestämmandet af det här ifrågaBihang
till Riksdagens protokoll 1912. 1 sand. 138 höft. (Nr 179.) 1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
varande statsunderstödets belopp, som ock att sammanlagda summan af
till samtliga riksförbund utgående anslag icke må öfverstiga 45,00U kronor;
dels, likaledes enligt Kungl. Maj:ts bestämmande och under af Kungl.
Maj:t fastställda villkor, till understöd åt fyra förinedlingsanstalter för vandringsbibliotek
och åt två bokförmedlingsanstalter med ett sammanlagdt
belopp af högst 15,000 kronor, hvaraf högst 8,000 kronor till bokförmedlingsanstalter
;
dels ock till arfvoden åt två bibliotekskonsulenter inom ecklesiastikdepartementet
med 9,500 kronor, däraf 5,600 kronor till en förste konsulent
och 3,900 kronor till en andre konsulent;
än äfven å extra stat för år 1913
dels ett belopp af 20,000 kronor till utarbetande af en grundkatalog
öfver för tolk- och skolbibliotek lämplig litteratur, med rätt för Kungl.
Maj:t att redan under år 1912 af tillgängliga medel förskottera de belopp,
som kunna blifva erforderliga för det ifrågavarande arbetets påbörjande
under sistnämnda år;
dels ock ett förslagsanslag af 50,000 kronor till understöd åt folkbibliotek
för deras verksamhet under år 1912 i enlighet med hittills gällande
bestämmelser.
De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas Riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all kunglig
nåd och ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts
Min Allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Fridtjuv Berg.
Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition^ Nr 179.
3
Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott
den 12 april 1912.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Staaff,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrensvåkd,
Statsråden: Petersson,
ScHOTTE,
Berg,
Bergström,
friherre Adelswård,
Petrén,
Stenström,
Larsson,
Sandström.
Departementschefen, statsrådet Berg anförde härefter:
I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t, på min hemställan,
föreslagit Riksdagen att i afbidan på nådig proposition angående omorganisation
af folkbiblioteksväsendet m. m. beräkna en höjning af förslagsanslaget
till understöd åt folkbibliotek från nuvarande beloppet, 60,000
kronor, till 180,000 kronor eller med 120,000 kronor samt att på extra
stat för år 1913 beräkna dels till utarbetande af en grundkatalog öfver
för folkbibliotek lämplig litteratur ett belopp af 10,000 kronor, dels ock
till understöd åt folkbibliotek för deras verksamhet under år 1912 ett
förslagsanslag å 50,000 kronor.
Såsom angifves i det vid statsverkspropositionen fogade utdraget af
statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden för den 13 januari 1912,
hade min företrädare i ämbetet den 7 december 1909 uppdragit åt dåva
-
Understödjande
af
folkbiblioteks
väsandet.
4
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
rande amanuensen vid kungl. biblioteket, filosofie doktorn Valfrid Palmgren
att verkställa utredning angående boksamlingar i Sverige, hvilka vore
afsedda för folkbildning, samt att afgifva förslag angående de åtgärder,
som från det allmännas sida borde vidtagas för främjande af folkbiblioteksrörelsen.
Sedan doktor Palmgren den 28 september 1911 afgifvit »Förslag
angående de åtgärder, som från statens sida böra vidtagas för främjande
af det allmänna biblioteksväsendet i Sverige» och vederbörande inkommit
med däröfver infordrade utlåtanden, har jag, såsom i för utberörda
statsrådsprotokoll meddelats, på grund af Kungl. Maj:ts den 17 november
1911 gifna bemyndigande, den 27 i samma månad tillkallat fem sakkunniga
för att inom departementet biträda med beredande af frågan om
de åtgärder, som böra från statens sida vidtagas för befrämjande af det
allmänna biblioteksväsendet i Sverige. Vid tiden för statsverkspropositionens
afgifvande befann sig ärendet ännu icke i sådant skick, att detsamma
kunde föreläggas Riksdagen.
Sedan emellertid de nämnda sakkunniga, hvilka utgjorts af professorn
Knut Kjellberg, folkskolläraren, föreläsningskonsulenten Nils Lundahl,
filosofie doktorn Valfrid Palmgren, seminarieadjunkten Oscar Olsson och
bibliotekarien Lars Wåhlin, fullgjort sitt uppdrag och den 25 januari 1912
aflämnat »Förslag angående statsunderstöd åt kommunala bibliotek, skolbibliotek
och vissa riksorganisationers bibliotek» samt statskontoret yttrat
sig i ärendet, kan detsamma nu företagas till slutlig behandling. Såväl
doktor Palmgrens betänkande som de sakkunnigas utlåtande torde i aftryck
såsom bilaga få fogas till detta protokoll.
De bibliotek, hvilka nu nämnda utredningar och förslag afsett och
hvilka i den följande framställningen skola beröras, äro de boksamlingar,
som hafva till uppgift att tillgodose den stora allmänhetens behof af
läsning, således i främsta rummet kommunala bibliotek, »församlingsbibliotek»,
»folkbibliotek» o. d., vidare skolbibliotek, vissa föreningsbibliotek, som
afse att fylla likartade behof som de kommunala biblioteken, samt vanclringsbibliotek
och i samband med alla dessa bibliotek därjämte bokförmedlingsanstalter,
som hafva till syfte att underlätta bokanskaffningen för bibliotek
af förutnämnda slag. Utom ramen af förevarande fråga falla alltså dels
de stora statsbiblioteken, hvilka i främsta rummet hafva att tillgodose
vetenskapliga intressen och andra fackintressen, dels vissa stadsbibliotek,
hvilka i fråga om uppgiften närma sig de nyssnämnda statsbiblioteken och
hvilka liksom dessa äro af den omfattning, att de understöd, hvarom här
kan blifva fråga, för dem icke hafva någon betydelse.
5
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
Innan jag öfvergår till en redogörelse för de förslag i afseende på folkbiblioteksväsendets
ordnande, som framställts af de nämnda sakkunniga,
tillåter jag mig att, under hänvisning till doktor Valfrid Palmgrens
nyssberörda utredning, lämna en kort öfversikt af de här ifrågavarande
bibliotekens hittillsvarande utveckling och nuvarande tillstånd samt att redogöra
för de brister i berörda hänseende, som framträdt.
Redan vid tiden för tillkomsten af 1842 års folkskolestadga stod det för mangen
klart, hvilken betydelse det äger för folkbildningen inom landet, att tillgång finnes
till sund och god litteratur. Så framhölls i de utskottsbetänkanden från 1840—1841 års
Riksdag, som angingo frågan om folkskolors upprättande, vikten af att sockenbibliotek
inrättades, därest man skall kunna hoppas på verkligt gagn af folkskolan, och sockenbiblioteken
betecknades rent af som »ett nödvändigt supplement till själfva skolundervisningen».
Folkskolestadgan af år 1842 innehöll ock ett åläggande för prästerskapet
»att uppmuntra till inrättande och begagnande af sockenbibliotek samt att därtill
tjänliga böcker föreslå».
Blefvo också de omedelbara frukterna af denna föga förpliktande bestämmelse
icke så afsevärda, måste dock det erkännande af bibliotekets betydelse som uppfostringsmedel
och af dess ställning såsom en offentlig angelägenhet, som innebars däri,
anses betydelsefullt.
Ett verksammare intresse för sockenbibliotekens utveckling visade sig under 1850-ock 1860-talen i samband med det starka allmänna folkbilduingsintresse, som utmärkte
denna tid. Inrättandet af sockenbibliotek fortgick ganska hastigt, och af uppgifter
från folkskoleinspektörerna, åt hvilka uppsikten öfver biblioteken är 18(51 anförtrotts,
framgår, att antalet sockenbibliotek i vårt land år 1866 uppgick till icke mindre än
1,265 och år 1868 stigit till 1,437.
Vid sistnämnda tidpunkt inträdde en vändning i den löftesrika utvecklingen på
detta område, närmast framkallad genom ett Kungl. Maj:ts utslag den 8 februari 1867,
hvarigenom förklarades, att högsta myndigheten öfver sockenbiblioteken tillkomme
kommunalstämman och icke kyrkostämman, bland annat af det skäl, att sockenbiblioteken
icke ansågos böra »betraktas såsom anstalter för den egentliga folkundervisningen».
Lösta från sitt samband med folkskolorna och undandragna uppsikten från
skolrådens sida begynte sockenbiblioteken snart föra en mera tynande tillvaro. I folkskoleinspektörernas
liksom i Kungl. Maj:ts befallningshafvandes berättelser konstateras
sockenbibliotekens tillbakagång såväl i fråga om antal som beträffande bokbestånd och
användning. För år 1904 beräknar doktor Palmgren i sin utredning antalet sockenbibliotek
till omkring 1,100, af hvilka likväl enligt folkskoleinspektörernas vittnesbörd
de allra flesta befunno sig i synnerligen bristfälligt skick.
Eu undersökning af sockenbibliotekens ställning under år 1901, hvars resultat
meddelades i nådig proposition till 1905 års Riksdag, gaf vid handen, att förstnämnda
år i 580 landskommuner större eller mindre understöd beviljats åt sockenbibliotek och
liknande boksamlingar. Öfriga sådana i landsorten befintliga bibliotek voro sålunda i
saknad af hvarje offentligt understöd. Då medel saknades till förnyelse af bibliotekens
bokbestånd, som för öfrigt mången gång redan från början var mindre lämpligt sammansatt,
förlorade de all dragningskraft på allmänheten, och ej sällan blef deras tillvaro
fullkomligt glömd.
Folkbibliotekens
utveckling.
6
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 119.
En följd bland andra af detta de offentliga bibliotekens tillstånd var, att på eu
mängd platser i landet genom enskilda personers eller föreniugars initiativ bibliotek
begynte upprättas för att tillgodose det behof af bildande läsning, som förefanns inom
vida kretsar, men som de offentliga biblioteken icke kunde fylla. Den öfvertygelseu
blef också allt mera allmän, att en uppryckning af de offentliga biblioteken icke vore
att hoppas, därest icke staten ingrepe och lämnade erforderligt understöd. Sedan frågan
om sockenbibliotekens ställning vid åtskilliga tillfällen bragts på tal inom Riksdagen, utan
att dess dryftande ledt till något beslut, enades kamrarna vid 1902 års Riksdag, med
anledning af en inom Andra kammaren af mig och herr Emil Hammarlund väckt motion
nr 90, om en skrifvelse till Kungl. Maj:t i frågan. Häri framhölls den betydelse, sockenbibliotek
och därmed jämförliga boksamlingar ägde, därigenom att de beredde många
samhällsmedlemmar ett välbehöfligt tillfälle icke blott att underhålla sin i barndomen
förvärfvade folkskolebildning och väcka mera ideella intressen, utan äfven för att motverka
den allt mer och mer rika tillgången på mindre god litteratur. Af särskild
vikt vore att kunna bereda de unga möjlighet att erhålla en god och sund läsning.
I detta afseende skulle mycket kunna uträttas genom statens bistånd till upprättandet
och underhållandet af omförmälda anstalter. Då Riksdagen funne förslaget om statens
understödjande af sockenbibliotek och med dem jämförliga boksamlingar, under vissa
villkor och med nödig begränsning, väl förtjänt att tagas under ompröfning och utredas,
ville Riksdagen anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, om och
på hvilka villkor statsbidrag skulle kunna lämnas till sockenbibliotek och med dem
jämförliga boksamlingar, samt för Riksdagen framlägga det förslag, hvartill utredningen
kunde föranleda.
Med anledning af denna Riksdagens skrifvelse framlade Kungl. Maj:t, efter vederbörande
myndigheters hörande, för 1905 års Riksdag nådig proposition, hvari föreslogs,
bland annat, att Riksdagen skulle bevilja ett förslagsanslag å 60,000 kronor att användas
dels under vissa villkor till understöd af högst 75 kronor för år räknadt åt
skoldistrikt utom Stockholm och Göteborg samt till territoriell församling i nämnda
stä,der för upprättande och underhåll af församlingsbibliotek äfvensom till lokala föreningar,
hvilka af Kungl. Maj:t förklarades härutinnan likställda med skoldistrikt, för
upprättande och underhåll af föreningsbibliotek, dels till understöd åt sådana centrala
föreningar, som verkade såsom förmedlingsanstalter åt bibliotek af omförmälda slag
eller upprättade vaudringsbibliotek, med ett belopp af högst 1,500 kronor, för år räknadt,
till hvarje sådan förening för hvardera af nämnda verksamhetsgrenar, dock till ett
sammanlagdt belopp af högst 10,000 kronor.
Riksdagen godkände den gjorda framställningen, ehuru med den förändringen att
understöd af högst 75 kronor, för år räknadt, skulle kunna tillkomma icke blott, såsom
Kungl. Maj:t föreslagit, skoldistrikt utom Stockholm och Göteborg samt territoriell
församling i nämnda städer för upprättande och underhåll af församlingsbibliotek äfvensom
lokala föreningar, hvilka af Kungl. Maj:t förklarades härutinnan likställda med
skoldistrikt, för upprättande och underhall af föreningsbibliotek, utau jämväl lands- och
stadskommun för upprättande och underhåll af kommunbibliotek. I anslutning härtill
fastställdes af Riksdagen i afseende på statsbidragens storlek den bestämmelsen, att då
statsbidrag samtidigt utginge till såväl kommun som skoldistrikt, hvilka sammanfölle
med hvarandra, eller af hvilka ettdera området utgjorde en del af det andra, bidragens
sammanlagda belopp ej finge öfverstiga 75 kronor.
Med godkännande af Riksdagens beslut i hvad detsamma afvek från Kungl. Maj:ts
7
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
förslag utfärdade Kungl. Maj:t den 16 juni 1905 nådig kungörelse angående understöd
åt folkbibliotek, hvari förordnades:
A) att understöd af statsmedel till ett belopp af högst 75 kronor, för år räknadt,
må utgå till skoldistrikt utom Stockholm och Göteborg samt till territoriell församling
i nämnda städer för upprättande och underhåll af församlingsbihliotek, till lands- och
stadskommun för upprättande och underhåll af kommunbibliotek äfvensom till lokala
föreningar, hvilka af Kungl. Maj:t förklaras härutinnan likställda med skoldistrikt eller
kommun, för upprättande och underhåll af föreningsbibliotek, under följande villkor:
1) att, då statsbidrag samtidigt utgå till såväl kommun som skoldistrikt, hvilka
sammanfalla med hvarandra eller af hvilka ettdera området utgör en del af det andra,
bidragens sammanlagda belopp ej må öfverstiga 75 kronor;
2) att föreningsbiblioteks angelägenheter vårdas af en styrelse, som utgöres af
fem af föreningen valda ledamöter;
3) att biblioteksstyrelse för hvarje bibliotek utser föreståndare eller bibliotekarie,
som bandhafver den närmaste skötseln af boksamlingen och däröfver upprättar katalog;
4) att bibliotek är uppställdt i lämplig lokal och regelbundet vissa tider i veckan
kostnadsfritt eller mot låg afgift hålles tillgängligt för allmänheten inom bibliotekets
verksamhetsområde;
5) att bibliotek hålles försäkradt mot eldskada;
6) att böcker af osedligt innehåll ej må med bibliotek införlifvas;
7) att beviljadt statsbidrag må användas endast till inköp och inbindning af
böcker samt tryckning af katalog;
8) att vederbörande skoldistrikt, församling, kommun eller förening för samma
ändamål anslagit eller annorledes anskaffat minst lika stort belopp som statsbidraget;
9) att biblioteken skola vara underkastade inspektion af vederbörande folkskoleinspektörer;
10)
att böcker, som inköpts för statsbidrag och nyssnämnda af skoldistrikt, församling,
kommun eller förening anskaffade medel, ej må afhändas biblioteket annat än
med inspektörens medgifvande; och
11) att, då föreningsbibliotek, för hvilket åtnjutits statsunderstöd, upplöses, till
vederbörande skoldistrikt, församling eller kommun skola för införlifvande med dess
bibliotek öfverlämnas de böcker, som på nyssnämnda sätt förvärfvats; dock att i sådan
händelse böckerna jämväl må, efter Kungl. Maj:ts bepröfvande, öfverlämnas till annan
förening med samma eller likartad! syfte; samt
B) att understöd af statsmedel må enligt Kungl. Maj:ts bestämmande jämväl tilldelas
sådana centrala föreningar, som verka såsom förmedlingsanstalter åt bibliotek af
omförmälda slag eller upprätta vandringsbibliotek, med ett belopp af högst 1,500 kronor,
för år räknadt, till hvarje sådan förening för hvardera af nämnda verksamhetsgrenar,
dock till ett sammanlagdt belopp af högst 10,000 kronor.
I sammanhang härmed meddelades ytterligare följande bestämmelser för åtnjutande
af omförmälda statsbidrag:
att, då så väl kommun som skoldistrikt, hvilka sammanfalla med hvarandra eller
af hvilka ettdera området utgör en del af det andra, begära statsbidrag för af dem inrättade
folkbibliotek, statsbidrag skall utgå till hvardera af nämnda kommun och skoldistrikt
med högst 37 kronor 50 öre, dock att, därest på grund af de under A) punkterna
7) och 8) angifna villkor hela nämnda belopp icke får till endera utgå, men
den andra kommunen eller skoldistriktet för ifrågavarande ändamål anskaffat mera än
8
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 17 U.
samma belopp, skillnaden mellan detta och hvad till förstnämnda kommun eller skoldistrikt
utgår må jämväl tilldelas den andra kommunen eller skoldistriktet, i den mån
ofvanberörda bestämmelser ej utgöra hinder därför;
att de enligt denna kungörelse utgående statsbidrag skola på rekvisition, som af
vederbörande biblioteksstyrelse bör för hvarje år göras senast före utgången af januar
månad året efter det, för hvilket statsbidrag sökes, i Stockholm af statskontoret och i
öfriga delar af riket af Kungl. Maj:ts befallningshafvande efter vederbörlig granskning
utbetalas, sedan folkskoleinspektören eller i Stockholm stadens konsistorium vitsordat
ej mindre riktigheten af de för statsbidragens erhållande lämnade uppgifter, än äfven
att öfriga härför föreskrifna villkor blifvit uppfyllda;
att lokal förening, som för upprättande och underhåll af föreningsbibliotek vill
med afseende på rätt till åtnjutande af statsbidrag blifva förklarad likställd med skoldistrikt
eller kommun, skall härom göra underdånig ansökning med bifogande af de
uppgifter, på grund af hvilka föreningen anser sig vara förtjänt till erhållande af
understöd; skolande ansökningen af biblioteksstyrelsen ingifvas eller med allmänna
posten insändas till Kungl. Maj:ts befallningshafvande, som efter hörande af vederbörande
folkskoleinspektör har att sist 2 månader efter det ansökningen inkommit med
eget yttrande till Kungl. Maj:t insända handlingarna; samt
att central förening, som verkar såsom förmedlingsanstalt åt folkbibliotek eller
upprättar vandriugsbibliotek och som önskar erhålla statsbidrag i enlighet med denna
kungörelse, må före utgången af september månad året före det, för hvilket bidrag
sökes, härom till Kungl. Maj:t insända ansökning, vid hvilken skall fogas redogörelse
för verksamhetens art och omfattning jämte öfriga uppgifter, som kunna tjäna till
ledning för bedömande af anslagsbehofvet.
Därjämte föreskref Kungl. Maj:t, att § 1 mom. 5 af instruktionen för folkskoleinspektörer
den 11 november 1904 skulle erhålla följande ändrade lydelse:
»Honom åligger därjämte att, särskildt med hänsyn till bokurval och utlåningsverksamhet,
inspektera inom inspektionsområdet befintliga skolbibliotek för lärjungar
och lärare äfvensom, enligt de bestämmelser som äro eller kunna varda meddelade,
inom inspektionsområdet inrättade, med statsbidrag understödda församlings-, kommunocb
föreningsbibliotek.»
I och med de beslut i afseende på folk- och skolbibliotekens understödjande
genom statsmedel, som sålunda fattats, begynte ett nytt
skede i dessa bildningsanstalters utveckling. Genom dessa beslut hade de
erkänts såsom en angelägenhet af den vikt, att de vore förtjänta af statens
understöd, och det beviljade statsbidraget var ägnadt att främja uppkomsten
och utvecklingen af sådana bibliotek. Möjlighet hade därmed ock beredts
att genom det allmännas representanter öfva en mera verksam kontroll
och ledning på förevarande område.
Då emellertid härvid i fråga om lämpligaste sättet ingen erfarenhet
fanns att bygga på, är det gifvet, att de år 1905 fattade besluten om
statsunderstöd åt biblioteken i flera hänseenden voro att anse som ett
försök. Hvad angår maximibeloppet för statsbidraget till hvarje särskildt
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179. 9
bibliotek, betecknades detta i det den nådiga propositionen bilagda statsrådsprotokollet
såsom ett förslag tillsvidare, framställdt »innan någon erfarenhet
föreligger om huru ett eventuellt statsanslag skulle komma att verka».
Under den följande tiden har gifvetvis åtskillig erfarenhet i sådant afseende
vunnits, och det torde nu vara möjligt såväl att öfverblicka den utveckling
å ifrågavarande område, hvartill 1905 års lagstiftning gifvit anledning,
som ock att urskilja de brister, som ännu vidlåda folkbiblioteksväsendet i
vårt land och som tarfva rättelse.
För ett bedömande af folkbibliotekens nuvarande tillstånd lämnar, såsom
jag nyss antydt, doktor Palmgrens omfattande undersökning ett rikhaltigt
material. I det följande skall jag lämna en kortfattad öfversikt af de resultat,
hvartill hennes undersökning ledt.
De uppgifter, som kunnat anskaffas rörande fasta, för den stora allmänhetens
behof afsedda boksamlingar i vårt land, gälla gifvetvis i främsta rummet de bibliotek,
som åtnjuta statsunderstöd. Rörande andra bibliotek med liknande syfte stå blott
mera undantagsvis några närmare uppgifter till buds. Först har man alltså att
undersöka de statsunderstödda folkbiblioteken, församlings-, kommun- och skolbibliotek
samt vissa föreningsbibliotek, livilka på ansökan förklarats berättigade till statsunderstöd.
j “
Därvid synes det icke vara möjligt att skilja skolbibliotek och för vuxna afsedda
boksamlingar från hvarandra, enär någon klar begränsning af bibliotekens verksamhetsområde
vanligen icke genomförts. Icke heller är det med ledning af nu tillgängliga
uppgifter möjligt att afgöra, hvilka boksamlingar böra betecknas som församlingsbibliotek
och hvilka som kommunbibliotek. De af föreningar upprättade
biblioteken bilda däremot en grupp för sig.
De föreliggande uppgifterna ådagalägga med all tydlighet, att 1905 års beslut
öfvat en afsevärd inverkan på de med understöd försedda och därför något bättre
utrustade folkbibliotekens antal. Tydligast visar sig denna inverkan på landsbygden;
helt naturligt, då redan före nämnda år ett stort antal städer ägde folkbibliotek
och då dessutom de bestämda uuderstödsbeloppen vanligen spela en så ringa roll i
stadsbibliotekens budget, att man, åtminstone i större städer, ofta icke ens ansett
det mödan värdt att söka statsunderstöd. I den förutnämnda propositionen till
1905 års Riksdag uppgafs, såsom förut nämnts, med stöd af de till statistiska
centralbyrån insända primäruppgifterna rörande kommunernas finanser, antalet landskommuner,
som för år 1901 beviljat medel till socken- o. d. bibliotek, till 580; det
åt dem beviljade anslagsbeloppet uppgick till 36,555 kronor 49 öre. Den af doktor
Palmgren företagna undersökningen ger vid handen, att antalet församlings- och
kommunbibliotek, som erhållit statsbidrag, utgjort under år 1906 548, är 1907 656
och år 1908 738. Samtidigt har antalet statsunderstödda föreningsbibliotek ökats från
40 år 1906 till 68 år 1907 och 82 år 1908. Medtagas äfven städernas statsunderstödda
bibliotek af båda arterna, far man följande öfversikt öfver antalet statsunderstödda
folkbibliotek:
Bihang till Riksdagens Protokoll 1912. 1 sand. 138 höft. (Nr 179.) 2
Folkbibliotekens
nuvarande
tillstånd.
De statsunderstödda
folkbiblioteken.
10
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
Statsunderstödda folkbibliotek.
| År 1906 | År 1907 | År 1908 | ||||||
| Försam-lings- och | Förenings- bibliotek | Samtliga bibliotek | Försam-lings- och | Förenings- bibliotek | Samtliga bibliotek | Försam-lings- och | Förenings- bibliotek | Samtliga bibliotek |
Städer ............ | 37 | 9 | 46 | 61 | 16 68 | 66 724 | 69 738 | 16 82 | 75 820 |
Landsbygd...... | 648 | 40 | 588 | 666 | |||||
Hela riket............ | 585 | 49 | 634 | 707 | 83 | 790 | 797 | 98 | 895 |
|
I fråga om de statsunderstödda bibliotekens förekomst i olika delar af landet
lämnar doktor Palmgrens undersökning närmare upplysning (Förslag sid. 131 tf.
och tab. 1, 3 och 4;. Här må blott erinras därom, att år 1908 af landets 93 stadskommuner
60 och af dess 2,410 landskommuner 795 hade ett eller flera statsunderstödda
bibliotek och att sålunda af samtliga 2,503 kommuner 855 eller omkring 33 %
ägde sådana bibliotek, hvaremot 1,648 eller omkring 67 % saknade dylika. De kommunoch
församlingsbibliotek, som erhållit statsbidrag, hafva i flertalet fall icke varit nyinrättade
utan utgöras af äldre sockenbibliotek, som väckts till nytt lif och lyckats vinna
kommunalt understöd genom möjligheten att erhålla understöd af statsmedel.
Beloppen af de till folkbibliotek under åren 1906—1908 utbetalade statsbidragen
framgå af följande öfversikt:
Statsunderstödens totalbelopp.
| År 1906 | År 1907 | År 1908 | ||||||
| Försam-lings- och | Förenings- bibliotek | Samtliga bibliotek | Försam-lings- och | Förenings- bibliotek | Samtliga bibliotek | Försam-lings- och | Förenings- bibliotek | Samtliga bibliotek |
Städer | 2,243.97 | 626.28 | 2,869.55 29,594.7 7 | 3,300.94 35.806.96 | 1,069.08 4,198.72 | 4,360.02 40,005.68 | 3,732.83 39,491.88 | 1,119.21 4,781.78 | 4,852.04 44,273.11 |
Landsbygd...... | 2,140.16 | ||||||||
Hela riket...... | 29,697.94 | 2,766.38 | 32,464.3 9 | 39,107.90 | 5,257.80 | 44,365.70 | 43,224.16 | 5,900.99 | 49.125.15 |
Fördelas dessa understödsbelopp på antalet statsunderstödda bibliotek under
samma år, finner man följande medelbelopp för statsbidragen:
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
11
Statsunderstödens medelbelopp.
| År 1906 | År 1907 | År 1908 | ||||||
Försam-lings- och | Förenings- bibliotek | Samtliga bibliotek | Försam-lings- och | Förenings- bibliotek | Samtliga bibliotek | Försam-lings- och | Förenings- bibliotek | Samtliga bibliotek | |
Städer............ | 60.63 | 69.59 | 62 38 | 64.7 2 | 70.61 | 66.06 | 63.27 | 69.95 | 64.69 |
Landsbygd...... | 60.10 | 53.50 | 50.33 | 64.58 | 61.75 | 55.26 | 63.51 | 68.31 | 53.99 |
Hela riket............ | 50.77 | 56.4 6 | 51.21 | 55.82 | 63.35 | 56.16 | 54.23 | 6O.21 | 54.89 |
Nu meddelade siffror ådagalägga, att samtidigt därmed att de statsunderstödda
bibliotekens antal ökats, jämväl de till hvarje bibliotek utgående understödsbeloppen
i det hela ökats. Och då ju statsbidragets belopp förutsätter ett minst lika stort
bidrag af församling, kommun eller förening, är tydligt, att också, de bidrag, som
församlingar, kommuner och föreningar lämnat de särskilda biblioteken, undergått
ökning.
Af skäl, som doktor Palmgren närmare utvecklat (Förslag sid. 119 ff., sid. 138 f.),
kan man antaga, att de bidrag, hvilka från sistnämnda hall kommit biblioteken till
godo, varit något större än statsbidragen, och att årliga medelinkomsten för de statsunderstödda
biblioteken uppgått till 125—150 kronor. Doktor Palmgren papekar, att
de belopp, öfver hvilka biblioteken haft att förfoga, i det hela måste betraktas som
otillräckliga, då det vore tydligt, att en årsinkomst på 125—150 kronor för ett
bibliotek, hvarmed skall bestridas icke blott inköp af nya böcker utan ock alla öfriga
ifrågakommande utgifter för bindning, lokalhyra my m., icke kunde förslå långt. Hon
framhåller vidare, att de inkomstbelopp, hvaröfver vissa bibliotek, af minimibeloppen
för statsbidragen (kronor 1,95; 3,76; 4,61 o. s. v.) att döma, haft att förfoga, varit så
obetydliga, att de uppenbarligen på intet sätt kunnat motsvara ens de blygsammaste
kraf. En närmare granskning af de utdelade statsbidragens storlek visar emellertid,
att äfven i nu berörda hänseende en utveckling till det bättre försiggått, och att särskilt
antalet bibliotek, som nått upp till maximigränsen för statens bidragsbelopp, afsevärdt
ökats, såsom framgår af följande tabell:
12
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
För åren 1906—1908 statsunderstödda biblioteks fördelning i grupper
efter statsbidragets storlek.
Statsbidragets belopp, kr. | Antal bibliotek | ||||||||||||||
År 1906 | År 1907 | År 1908 | |||||||||||||
I allt | Däraf | I allt | Däraf | I allt | Däraf | ||||||||||
Städs- | Lands- bygds- | För- sam-lings-(skol-)o | Före- nings- | Städs- | Lands- bygds- | För- sam- lings- (skol-)o. kom- mun- | Före- nings- | Städs- | Lands- bygds- | För- sam-lings-(skol )o. | Före- nings- | ||||
T. o. m. 10 kr.... Öfver 10 t. o. m. 25 » ... »50 » 75 » ... Däraf 76 » ... Summa | 11 87 230 306 197 | i 12 33 22 | 10 87 218 273 175 | ii 84 213 277 177 | 3 17 29 20 | 6 87 222 475 338 | 3 10 63 43 | 6 84 212 422 293 | 6 86 204 411 287 | i 18 64 49 | 10 90 296 499 351 | 21 54 48 | 10 90 275 446 sos | 10 87 265 435 300 | 3 31 64 51 |
634 | 46 | 588 | 585 | 49 | 790 | 66 | 724 | 707 | 83 | 895 | 75 | 820 | 797 | 98 |
Hvad angår bibliotekens förläggning inom de särskilda orterna, bar den gjorda
undersökningen visat, att den i många fall icke är tillfredsställande, särskildt i landskommunerna.
Merendels synas biblioteken där hafva fått förblifva på de platser, där
för årtionden sedan t. ex. sockenbibliotek anlades, äfven om orternas befolkningscentra111
genom nya samfärdsmedels tillkomst väsentligen förskjutits. Doktor Palmgren
framhåller, att härigenom bibliotekens användbarhet förminskas och framför allt den
förmåga att locka och inbjuda, som borde utmärka dem, nästan fullständigt försvinner.
Icke heller äro de lokaler, hvari biblioteken äro inrymda, alltid tillfredsställande. Endast
i sällsynta^ fall finnes inom bibliotekslokalen läsrum anordnadt, något som åtminstone
på många platser vore synnerligen önskvärd!. Biblioteket är ej sällan inrymdt
a skolhusets^ vind, i dess materiellrum eller i någon därtill hörande garderob.
Orsaken till nu pavisade missförhållanden torde väl stundom vara tanklöshet och
bristande insikt om betingelserna för bibliotekens verksamhet. I de flesta fall är det
dock bristen på medel, som föranleder tillgripandet af den billigaste möjliga lokal för
den anskaffade boksamlingen.
. I afseende pa bibliotekens bokbestånd har den gjorda undersökningen gifvit anlednmg
till väsentliga anmärkningar. Dessa gälla saväl antalet volymer som urvalet
åt böcker.
Fördelar man de för aren 1906—1908 statsunderstödda biblioteken i grupper
efter bokbeståndets storlek, får man följande öfversikt:
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
13
För åren 1906—1908 statsunderstödda biblioteks storlek
vid början af året.
Bokbestånd vid årets Antal volymer |
|
|
| Ant | a 1 | b | i b 1 | i o | t e | k |
|
|
År | 1906 | Å r | 1907 | År | 1908 | Senaste år resp. bibi. | ||||||
Försam- lings- (skol-) och kom- mun- | Före- nings | Samt- liga | Försam- lings- (skol-) och kom- mun- | Före- nings- | Samt- liga | Försam- lings- (skol-) och kom- mun- | Före- nings- | Samt- liga | Försam- lings- (skol-) och kom- mun- | Före- nings- | Samt- liga | |
Öl) ........................ | 96 | 15 | in | 43 | 9 | 52 | 37 | 3 | 40 | 49 | 4 | 53 |
T. o. m. 100 ......... | 85 | 12 | 97 | 133 | 26 | 159 | 90 | 29 | 119 | 113 | 35 | 148 |
101— 200 ......... | 103 | 8 | in | 141 | 19 | 160 | 183 | 24 | 207 | 209 | 26 | 235 |
201— 300 ......... | 79 | 3 | 82 | 92 | 7 | 99 | 127 | 19 | 146 | 147 | 19 | 166 |
301— 400 ........ | 73 | 2 | 75 | 79 | 2 | 81 | 83 | 4 | 87 | 89 | 6 | 94 |
401— 500 ......... | 36 | 1 | 37 | 64 | 6 | 70 | 74 | 3 | 77 | 81 | 3 | 84 |
601— 760 ......... | 66 | 3 | 59 | 71 | 5 | 76 | 94 | 7 | 101 | 102 | 7 | 109 |
761— 1,000 ......... | 27 | 1 | 28 | 39 | 1 | 40 | 36 | 3 | 39 | 40 | 4 | 44 |
1,001— 2,000 ......... | 18 | 3 | 21 | 30 | 3 | 33 | 42 | 3 | 45 | 42 | 4 | 46 |
2,001— 6,000 ......... | 5 | 1 | 6 | 6 | 2 | 8 | 8 | 2 | 10 | 8 | 2 | 10 |
6,001—10,000 ......... | — | — | — | — | — | — | — | 1 | 1 | — | 1 | 1 |
Öfver 10,000 ........ |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utan uppgift2)..... | 7 | — | 7 | 9 | 3 | 12 | 23 | — | 23 | 31 | 2 | 33 |
Summa j | 585 | 49 | 634 | 707 | 83 | 790 | | 797 | 98 | 895 | 911 | 112 | 1,023 |
!) Upprättadt först samma år, för livilket statsunderstöd första gången erhölls. — 2) I regel sannolikt
liktydigt med att resp. bibliotek upprättats först samma år, för hyll ket statsunderstöd första gången
erhölls.
Bortsedt från de under respektive år upprättade biblioteken samt från de bibliotek,
rörande hvilka inga uppgifter i förevarande afseende föreligga, ter sig en procenta
fördelning af biblioteken i storleksgrupper på följande sätt:
r
14
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
Bokbestånd vid årets början |
| Antal bibliotek | % |
| ||
År 1906 | År 1907 | År 1908 | Senaste år resp. bibliotek varit | |||
Samtliga bibliotek | Samtliga bibliotek | Samtliga bibliotek | Förnäm] ings-(skol-) och | Förenings- bibliotek | Samtliga bibliotek | |
T. o. m. 100......... | 18.S | 21.9 | 14.3 | 13.6 | 33.0 | 16.8 |
101— 200 .............................. | 21.5 | 22.1 | 24.9 | 25.1 | 24.5 | 26.1 |
201— 300 ............................. | 15.9 | 13.6 | 17.5 | 17.7 | 17.9 | 17.7 |
301— 400 .............................. | 14.5 | 11.2 | 10.5 | 10.7 | 4.7 | lO.o |
401— 600 ............................ | 7.2 | 9.6 | 9.3 | 9.7 | 2.8 | 9.0 |
601— 750 .............................. | 11.4 | 10.5 | 12.1 | 12.3 | 6.6 | 11.6 |
751— 1,000 ............................. | 5.4 | 5.5 | 4.7 | 4.8 | 3.8 | 4.7 |
1,001— 2,000 .............................. | 4.1 | 4.5 | 5.4 | 6.1 | 3.8 | 4.9 |
2,001— 5,000 .............................. | 1.2 | 1.1 | 1.2 | 1.0 | 1.9 | 1.1 |
5,000-10,000 .............................. | — | — | 0.1 | — | 1.0 | 0.1 |
Öfver 10,000 .............................. | — | — | — | — | — | — |
Summa | 100 | 100 | 100 | 100 | 100 | 100 |
Häraf framgår, att något öfver s/4 af samtliga bibliotek hvarje år (1906: 77.9 %;
1907: 78.4 %\ 1908: 76.5 %) ej ens kommo öfver halfva tusentalet volymer, sålunda
voro rena småbibliotek. Växlingarna de olika åren emellan äro, som synes, i stort sedt
ganska obetydliga; bland de smärre grupperna är det egentligen den lägsta, bibliotek
med t. o. m. 100 volymer, som företer några större skiljaktigheter.
Sammanräknas aDtalet volymer inom de bibliotek, för hvilka uppgifter föreligga,
får man för 805 sådana bibliotek ett sammanlagdt bokbestånd af 310,160 volymer.
Af detta antal tillhörde 49,496 volymer 69 stadsbibliotek och 260,664 volymer 736
landsbygdsbibliotek; 713 kommunala bibliotek af olika slag hade sammanlagdt 276,025
volymer, medan 34,135 volymer kommo på 92 föreningsbibliotek. Af sistnämnda
bibliotek hade de 16 i stad belägna ej mindre än 18,416 volymer, under det ett
mindre volymantal, 15,719, tillhörde 76 föreningsbibliotek å landsbygden. I medeltal
hade stadsbiblioteken 717 volymer för hvarje bibliotek, landsbygdsbiblioteken 354;
genomsnittsstorleken för de kommunala biblioteken af olika slag var 387, för föreningsbiblioteken
371. Af de sistnämnda hade stadsbiblioteken i genomsnitt 1,151 och landsbygdsbiblioteken
207 volymer.
I fråga om bokurvalet påpekar doktor Palmgren först och främst, att fordringarna
därpå måste blifva helt olika, allt efter som en boksamling är afsedd att vara företrädesvis
eller uteslutande ett skolbibliotek eller ett allmänt, för ortens samtliga invånare
tillgängligt bibliotek. Den sammanblandning af skolbibliotek och allmänna bibliotek,
som så ofta förekommer, betecknas därför såsom synnerligen olämplig. Vidare anmärkes
saknaden af uppslagslitteratur, en brist som med den alltjämt försiggående utvidg
-
15
Kuncjl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
ningen af den stora allmänhetens intressekrets blir alltmera kännbar. Bland direkt
kunskapsgifvande litteratur saknas ofta sådan, som kan erbjuda bildnings- och förkofringsmöjligheter
åt människorna i deras egenskap af yrkesutöfvare af olika slag, och
sådan, som i öfrigt kan anknyta till intressen, hvilka redan äro för handen bland
bygdens befolkning.
Beträffande bibliotekens samlingar af skönlitteratur anmärkes, att på flera håll
öfversättningslitteraturen fått för stor öfvervikt öfver den inhemska litteraturen,
samt att ej sällan med biblioteken införlifvats vissa arbeten, hvilka ur moralisk synpunkt
måste anses olämpliga för offentliga boksamlingar. Orsakerna till de brister
i afseende på bibliotekens bokbestånd, som konstaterats, synas vara att söka dels
däruti, att biblioteken ej sällan genom gåfvor fått sig tillförda mindre lämpliga
böcker, dels i bristande insikt hos de personer, som ombestyra bokinköpen och hvilka
ofta anskaffa en stor del af bokförrådet på bokauktioner eller genom förmedling af
antikvariska bokaffärer.
Vidare framhålles såsom betydelsefullt, att biblioteket hålles Öppet pa sadana
tider, som för allmänheten äro de lämpligaste. Att äfven härvidlag viktiga önskemål
i fråga om våra folkbibliotek ännu återstå att fylla, framgår af den förebragta
utredningen. Expeditionstiderna för de 895 statsunderstödda biblioteken år 1908 voro,
för så vidt de kunnat ur tillgängliga källor inhämtas:
Städer
Samtliga
Mer än en dag i veckan........................ 44
däraf: alla dagar eller alla söokendagar 7
1 dag i veckan .......................... ........ 30
däraf: söndagar .......................... 11
Mindre än 1 dag i veckan ........... 1
Summa 75
Omsätta i relativa tal blifva siffrorna:
Antal bibliotek
Landsbygd Samtliga | Hela riket | Samtliga | |
367 | 363 | 48 | 411 |
119 | 109 | 17 | 126 |
441 | 423 | 48 | 471 |
249 | 228 | 32 | 260 |
12 | ii | 2 | 13 |
820 | 797 | 98 | 895 |
Städer
Samtliga
Mer än 1 dag i veckan ........................ 58.7
däraf: alla dagar eUer aUa söokendagar;
i % af totala antalet......................... 9.3
1 dag i veckan... ....................... 40.0
däraf: söndagar, i % af nästföregående rad 36.7
Mindre än 1 dag i veckan........... 1.8
Summa 100
Antal bibliotek i %
Landsbygd | Hela riket |
| |
Samtliga | Församlings-(skol-) o. kommun- | Förenings- Samtliga | |
44.7 | 45.5 | 49.0 | 45.9 |
14.5 | 13.7 | 17.s | 14.1 |
53.8 | 53.1 | 49 o | 52.6 |
56.5 | 53.9 | 66.7 | 56.2 |
1.5 | 1.4 | 2.o | 1.5 |
100 | 100 | 100 | 100 |
Någon afsevärdare skillnad i fråga om öppethållande mellan kommunala bibliotek
och föreningsbibliotek synes icke förefinnas.
Såsom själfklart framhålles, att ett bibliotek icke kan motsvara sitt ändamål,
om det icke hålles öppet ens en gång hvarje vecka, och det kunde ifrågasättas, huruvida
ett dylikt bibliotek uppfyllde den nådiga kungörelsens villkor, att biblioteket
16
Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 179.
»regelbundet vissa tider i veckan» skall hållas tillgängligt, och huruvida det sålunda
borde ifrågakomma till erhållande af statsbidrag. Men äfven en enda expeditionsdag
i veckan anser doktor Palmgren såsom en i allmänhet väl knapp tid för att möjliggöra
en tillräckligt liflig förbindelse mellan biblioteket och allmänheten.
Den nådiga kungörelsen år 1905 stadgar, att bibliotek för att erhålla statsbidrag
skall kostnadsfritt eller mot låg afgift hållas tillgängligt för allmänheten inom
bibliotekets verksamhetsområde. I afseende på förekomsten af låneafgifter vid de statsunderstödda
biblioteken har utredningen lämnat följande resultat:
|
|
|
| Antal | bibi | i o t e k |
|
|
|
| År 1906 | År 1907 | År 1908 | ||||||
| Försam-lings-bo!) och | För- enings- | Summa | Försam-lings-bo! ) och | För- enings- | Summa | Försam-lings-bo! •) och | För- enings- | Summa |
Med afgift (oafsedt plikt)......... | 189 | 40 | 229 | 228 | 74 | 302 | 261 | 86 | 347 |
a) lika för alla låntagare... | 188 | 32 | 220 | 225 | 60 | 285 | 259 | 70 | 329 |
b) högre för icke-medlem (af | _ | 6 | 6 | — | 11 | 11 | — | 11 | 11 |
c) endast för icke-medlem (af | 1 | 2 | 3 | 3 | 3 | 6 | 2 | 5 | 7 |
Helt och hållet utan afgift (oaf-sedt plikt)....................... | 339 | 6 | 345 | 414 | 7 | 421 | 437 | 7 | 444 |
Uppgift saknas ..................... | 57 | 3 | 60 | 65 | 2 | 67 | 99 | 5 | 104 |
Summa | 585 | 49 | 634 | 707 | 83 | 790 | 797 | 98 | 895 |
Det visar sig alltså vara något mer än en tredjedel af de statsunderstödda biblioteken,
som upptaga afgifter af låntagare. Afgifterna utgå enligt olika beräkningsgrunder
och med olika belopp, vanligast för viss tid, men rätt ofta också för band
eller för gång utan angifven tidsbegränsning. I vissa fall synas beloppen vara väl
starkt tilltagna för att kunna betraktas som »lag afgift».
Hvad slutligen angår lånefrekvensen inom de statsunderstödda biblioteken, äro
de tillgängliga upplysningarna ganska ofullständiga och föga tillförlitliga. Det är sålunda
icke möjligt att afgöra, om utlåningen under de ifrågavarande åren tillväxt eller
ej. En beräkning af antalet boklån under år 1907 från de bibliotek, om hvilka uppgifter
i detta hänseende lämnats, tillsammans 805 bibliotek, har fört till ett antal af
620,332 boklån (599,887 hemlön och 20,445 lån på stället). Af dessa kommo 153,354
lån på biblioteken i städerna, 466,978 på landsbygdsbiblioteken. Förhållandet mellan
antalet lån och antalet volymer är i olika bibliotek mycket växlande, från 10—It
lån under året för hvarje volym ned till 1—2 län. De allra minsta biblioteken (om
till och med 100 volymer) visa den högsta utlåningsfrekvensen, i genomsnitt 4x/2 lån
under året för hvarje volym. Därefter sjunker siffran rätt starkt ned till biblioteken
om 401 — 500 volymer, men växer för de närmast större biblioteken upp till sådana
om 1,000 volymer, för att för de ännu större biblioteken återigen minskas. I genom
-
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179. 1<
snitt för samtliga bibliotek blir frekvenssiifrån ungefär 2, d. v. s. hvarje volym bär i
genomsnitt varit utlånad 2 gånger under året. Vid en fördelning på städer och landsbygd
samt på församlings- och kommunbibliotek å ena sidan och föreningsbibliotek a
den andra finner man följande tal för lånefrekvensen per 100 volymer:
Städer | Landsbygd | Hela riket | |||
Församlings-och kommun-bibliotek | Förenings- bibliotek | Församlings-och kommun-bibliotek | Förenings- bibliotek | Församlings-och kommun-bibliotek | Förenings- bibliotek |
314 | 303 | 175 | 239 | 191 | 273 |
Dessa siffror utvisa sålunda öfverlägsenhet beträffande lånefrekvensen för städerna
gent emot landsbygden samt för föreningsbiblioteken i förhållande till församlings- och
kommunbiblioteken.
I fråga om de här berörda biblioteken bör nämnas, att, enligt hvad den gjorda
utredningen gifvit vid handen, de i förutnämnda nådiga kungörelse meddelade bestämmelserna
för erhållande af statsbidrag visat sig icke vara i alla afseenden lyckligt affattade.
Häraf har vållats åtskillig'' oklarhet, som käft till följd, att i jämförelsevis
många fall understödsbelopp, som på begäran af vederbörande biblioteksstyrelse förordats
af folkskoleinspektören och utanordnats af länsstyrelsen, sedermera på grund af
anmärkning utaf kammarrätten måst återbäras. Såsom hämmande för bibliotekens
utveckling har det vidare betecknats, att statsbidragen utgå i efterskott, hvaraf blifvit
en följd, att antingen en betydande del af utgifterna måst förskotteras eller ock en
förskjutning i hushållsplanen måst äga rum, sa att för ett visst år beviljade medel
användts att täcka ett följande års utgifter. Slutligen har det visat sig, att de för
ansökning om statsbidrag stadgade formulären icke tillförsäkra myndigheterna alla för
kontrollen erforderliga uppgifter och ännu mindre gifva material för en öfversikt af
biblioteksväsendets utveckling och verkliga ställning.
Det har förut nämnts, att 1905 års kungörelse öppnade möjlighet äfven för
af föreningar upprättade och underhållna bibliotek att komma i åtnjutande af statsunderstöd,
och det har likaledes omtalats, att ett antal föreningsbibliotek begagnat
sig af denna möjlighet. Utom dessa statsunderstödda bibliotek förefinnas emellertid i
landet ett flertal bibliotek, upprättade af föreningar eller enskilda, med likartad!
syfte som kommunbibliotekens. Hit hör ett betydande antal s. k. arbetarbibliotek,
hvilka upprättats dels af arbetsgivare för deras arbetare, dels af arbetarna själfva.
Sådana bibliotek lära förefinnas vid de allra flesta mera betydande industriella anläggningar
i vårt land, och vissa af dem äro att räkna till de bästa bland vara folkbibliotek.
På åtskilliga platser upprätthållas bibliotek genom föreningar, som bildats med biblioteksverksamhet
som hufvudsakligt ändamål. På andra orter har denna verksamhet
tagits om hand af föreningar, hvilkas hufvudsyfte är ett annat men närbesläktadt, och
bland hvilka främst äro att märka vissa föreläsningsanstalter. Af 505 under år 1910
statsunderstödda föreläsningsanstalter hade omkring 40 egna bibliotek af växlande omfattning.
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 138 höft. (Nr 179.) 3
Arbetarbibliotek,
föreningsbibliotek
m. fl.
18
Vandrings
bibliotek.
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
En betydelsefull insats i folkbiblioteksrörelsen bar gjorts af vissa stora föreningar
hvilka vid sidan af sitt arbete för andra syften äfven ägnat uppmärksamhet åt biblioteksverksamheten.
Sådana äro Kristliga föreningen af unga män, en del nykterhetsföreningar,
^Socialdemokratiska ungdomsförbundet, Svenska folkförbundet m. fl. Särskild
uppmärksamhet bör ägnas den studie- och biblioteksverksamhet, som bedrifves
inom Sveriges storloge af I. O. G. T., hvilken verksamhet utmärker sig för en fast
organisation och genomförd planmässighet. Hufvudvikten lägges här på grundandet
af s. k. studiecirklar, sammanslutningar af ett antal personer på samma ort (läo-st 10,
högst 30), som vilja gemensamt ägna sig åt studiet af ett eller flera särskilda ämnen.
Med studiet af litteratur förbindas föredrag af cirkelns medlemmar eller af utomstående
personer samt diskussioner, under hvilka cirkelns medlemmar kunna utveckla
de tankar och synpunkter, en läst författare väckt hos dem. Vid arbetsårets slut öfverlamnas
cirkelns böcker till ett med densamma förbundet bibliotek, hvilket mot låg
afgift bednfver låneverksamhet äfven bland icke-medlemmar af föreningen. Medel till
inköp af litteratur erhåller studiecirkeln dels genom sammanskott af dess medlemmar,
dels genom anslag af den lokalafdelning af föreningen, till hvilken cirkeln är ansluten!
Ln af föreningen utsedd studieledare har öfverinseendet och högsta ledningen af föreningens
hithörande verksamhet. Hvilken rask utveckling, studiecirkelverksamheten
inom I. O. G. T. nått, framgår af en öfversikt af studiecirklarnas antal och de till
bokinköp för cirklarna använda medlen.
Arbetsår
1902/03.
1903/04.
1904/05.
1905/06
1906/07.
1907/08.
1908/09.
1909/10
1910/11.
Antal studiecirklar
(med bibliotek)
15
20
59
118
200
316
447
o56
672
Antal studiekurser förenade
med studiecirklarna
o
11
18
18
28
39
32
Studiecirklarnas sammanlagda
bokinköp, kr.
700.oo
l.OOO.o o
2,500. oo
6,081.30
10,303.50
16,605.io
21,462.15
27,037.18
32,506.7 7
Jämte de fasta folkbiblioteken, församlings- och kommunbibliotek samt föreningsbibliotek,
hafva under de senare åren bibliotek af helt annan typ, s. k. vandringsbibliotek,
kommit till användning. Det har i utredningen påpekats, att inom ett land
med så pass stor utsträckning och jämförelsevis så gles befolkning som vårt det aldrig
kan blifva möjligt att genom de till de olika bygdernas centrala delar förlagda fasta
biblioteken bereda lätt och bekväm tillgång till böcker äfven för den i aflägsna^
bygder bosatta befolkningen liksom att det i många fall just är hos denna befofkning
i dess isolerade belägenhet, som behofvet af läsning särskilt är starkt. Vandringsbiblioteket,
som omfattar ett mindre antal valda böcker, kan finna väg äfven till de
aflägsnaste bygder och tillgodose där förefintliga behof. Såsom förut nämnts, har från
ar 1905 statsbidrag lämnats åt vissa centrala föreningar för upprättande af vandrin^sbibliotek.
Huru dessa statsbidrag varit fördelade och hvilken omfattning vandringsbiblioteksverksamheten
haft under de senaste åren, framgår af följande af doktor
Palmgren uppgjorda öfversikt, hvars siffror likväl på grund af de föreliggande uppgifternas
ofullständighet icke torde vara fullt uttömmande.
Kungl. Måj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
19
Statsunderstödda centralanstalter för underhåll af vandringsbibliotek
åren 1906—1910.
År 1906
a) Understödda enligt kungl. för-ordningen den i®/8 1905. Folkbildningsförbundet (Stockholm).... | Stats- bidrag, kr. | Antal | Antal | Antal | Stats- bidrag, kr. | Antal | Antal | Antal | Stats- bidrag, kr. | Antal | Antal | Antal |
1,600.00 | 37 | 45 | 42 | 1.600.00 | 48 | 61 | 69 | l,500.oo | 63 | 63 | 52 | |
Stockholms arbetarbiblioteksförbund1) | — | — | — | — | 300.oo | 10 | 34 | 24 | 600.00 | 13 | 30 | 23 |
Föreningen Verdandi (Uppsala)............ | 500.00 | 9 |
|
| 400.00 | 13 |
|
| 400.00 | 13 |
|
|
Föreningen Heimdal (Uppsala)............ | 300. oo | 3 |
|
| 300.00 | 12 |
|
| 300.00 | 12 |
|
|
Sveriges storloge af Goodtemplarorden | 700.oo | 4 | 8 | 8 | 700.00 | 10 | 10 | 10 | 8OO.00 | 13 | 21 | 21 |
Hvilans vandringsbibliotek (Skåne)4) | 400. oo | 10 | 17 | 9 | 400.oo | 12 | 22 | 14 | 400.00 | 14 | 25 | 11 |
Västra Sveriges folkbildningsförbund | 600. oo | 17 | 31 | 21 | _ | _ | _ | _ | _ | _ | — | — |
Excelsiorförbundets folkbildningsbyrå | _ | _ | _ | _ | _ | __ | _ | _ | 300.oo | 6 | 8 | 8 |
Folkbiblioteket i Luleå6).................... | — | — | — | — | 500.00 | 19 | 7 | 6 | 600.00 | 19 | 7 | 7 |
Summa | 4,000.00 | 80 | IOI | 80 | 4.100.00 | 124 | 134 | 113 | 4,900.00 | 153 | 154 | 122 |
b) Understödd på annat sätt7). Svenska sällskapet för nykterhet och | 7) | 30 | 68 | 41 | 7) | 30 | 53 | 38 | 7) | 32 | 47 | 48 |
Slutsumma |
| no | I69 | 121 |
| 154 | 187 | iSi |
| 185 | 201 | 170 |
År 1907
År 1908
a) Understödda enligt kungl. förordningen
af den 16/6 1905.
Folkbildningsförbundet (Stockholm)....
Stockholms arbetarbiblioteksförbund *)
Föreningen Verdandi (Uppsala)............
Förnningen Heimdal (Uppsala)............
Sveriges storloge af Goodtemplarorden
(f. n. Linköping)3)........................
Hvilans vandringsbibliotek (Skåne)4)
Västra Sveriges folkbildningsförbund
(Göteborg)........................................
Excelsiorförbundets folkbildningsbyrå
(Sköfde) 5)........................................
Folkbiblioteket i Luleå6)....................
Summa
b) Understödd på^annat sätt7).
Svenska sällskapet för nykterhet och
folkuppfostran (Stockholm) ............
Slutsumma
År 1909
År 1910
1,600.00 | 74 | 121 | 95 | 1,500.00 | 84 | 118 | 96 |
600.00 | !) 14 | 39 | 28 | 6OO.00 | 15 | 42 | 31 |
400.00 | 2) 18 |
|
| 400.00 | 2) 20 |
|
|
300.oo | 16 |
|
| 300.00 | 20 |
|
|
800.00 | 16 | 26 | 25 | 800.00 | 19 | 26 | 26 |
400.00 | 15 | 23 | 17 | 400.oo | 16 | 28 | 17 |
300.00 | 6 | 10 | 8 | 300.00 | 6 | 12 | 12 |
600.00 | 19 | 5 | 4 | 600.00 | 19 | 11 | 10 |
4,900.00 | 178 | 223 | 177 | 4,900.00 | 199 | 237 | 192 |
7) | 42 | 63 | 49 | ‘) | 42 | 61 | 51 |
| 220 | 286 | 326 |
| 241 | 298 | 243 |
Anm. Antal bibliotek vid årets slut: oafsedt om för tillfället utsända eller ej. — Antal utsända
bibliotek = summan af de gånger biblioteken utsändts under året. — Antalet rekvirenter
= antalet olika platser, hvartill biblioteken under året utsändts.
Noter.
_ *) År 1909 upprättades 4 nya
bibliotek, men öfverlämnaaes
3 förutvarande till annan korporation.
Biblioteken stanna
ofta på samma plats långt utöfver
de stadgade 3 månaderna.
I tabellen ingå ej s. k. grenbibliotek.
— 2) Enligt ansökningarna
om statsbidrag. — 3) Uppgifterna
afse arbets-(läs)-året
1906/07, 1907/08 o. s- v. och omfatta
såväl vanliga vandringssom
specialbibliotek; endast ett
bibliotek (som stannar 6 månader)
årligen pr rekvirent. —
*) Af studiebiblioteket,^ inrättadt
1909, ha växlande poster
utlämnats 1909 till 3, 1910 till 5
läsecirklar, utom enskilda boklån.
— 5) Biblioteken få stanna
å hvarje plats, tills de slutlästs.
— 6) Uppgifterna omfatta utom
vandrings- äfven s. k. grenbibliotek
(hvaraf kunna utrustas
ända till 100). — ") Genom särskilt
af Riksdagen beviljadt
anslag (fr. o- m. 1909 ur »brännvinsmedlen»)
i ett för sällskapets
hela verksamhet: 1906—1909
ärligen 4,000 kr., 1910 8,000 kr.
20
Bokförmed
lings
anstalter.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
De önskemål i fråga om vandringsbiblioteksrörelsens utveckling, som uttalats, gå
framför allt ut på att densamma bör så organiseras, att bibliotekens sammansättning
bättre kan anpassas efter olika bygders behof och intresse, samt att deras innehåll
oftare förnyas.
Slutligen är att i detta sammanhang erinra om den förmedling af böcker till de
olika biblioteken, som under senare år i vårt land bedrifvits af vissa centrala föreningar,
till hvilka i enlighet med bestämmelserna i 1905 års nådiga kungörelse utgått understöd
af statsmedel. Den år för år växande omfattningen af denna verksamhet framgår
af följande ur doktor Palmgrens framställning hämtade öfversikt:
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
Statsunderstödda bokförmedlingsanstalter åren 1906—1910.
21
Bokförraedlingsanstalt
a) Understödda enligt kungl. förordningen
af den 16/6 1905.
Folkbildningsförbundet (Stockholm)....
Sveriges storloge af Goodtemplarorden
(Stockholm)1) ................................
Stockholms arbetarbiblioteksförbund2)
Föreningen Yerdandi (Uppsala)3) ....
Föreningen Heimdal (Uppsala)............
Summa
b) Understödda på annat sätt4).
Svenska sällskap^ för nykterhet och
folkuppfotran (Stockholm) 4)............
Slutsumma
a) Understödda enligt kungl. förordningen
af den ie/6 1905.
Folkbildningsförbundet (Stockholm)....
Sveriges storloge af Goodtemplarorden
(Stockholm)4) .............................•••
Stockholms arbetarbiblioteksförbund2)
Föreningen Yerdandi (Uppsala) 3) ....
Föreningen Heimdal (Uppsala)............
Summa
b) Understödda på annat sätt4).
Svenska sällskapet för nykterhet och
folkuppfostran (Stockholm)4) ....
År 1906
Stats
bidrag
kr.
1.500.00
8OO.00
1.500.00
1.200.00
5,000.00
Bokrekvisitioner
antal belopp, kr,
262
189
295
Öl
797
213
1,010
27,300.oo
6,962.87
13,724.73
47,987.60
15,533.20
63,520.8°
År 1909
1,500.0 0
800.00
400.00
l.öOO.oo
900.00
5,100.00
Slutsumma
373
629
282
64
1,348
295
1,643
28,785.00
19,567.10
12,227.45
3,001.95
63,581.50
16,569.53
80,151.os
År 1907
Stats
bidrag
kr.
1.500.00
800.00
200.00
1.400.00
900.00
4,800.00
Bokrekvisitioner
antal belopp, kr.
309
312
171
87
879
309
1,188
29,500.00
10,641.10
9,691.37
7,027.17
År 1908
Stats
bidrag
kr.
1.500.0 0
800.00
400.00
1.500.00
900.00
Bokrekvisitioner
antal belopp, kr.
56,859.64
19,875.68
76,735.32
År 1910
1.500.00
800.00
400.00
1.500.0 0
900.00
5,100.00
234
877
211
62
1,384
313
1,697
23,160.00
29,120.26
7,977.96
3,247.oi
63,505.23
18,891.20
82,396.4 3
Anm. Bokrekvisitionernas belopp = kostnaden för rekvirenterna, i fråga om Folkbildnings*
förbundet angifven i rundt tal. — Uppgifterna om bokrekvisitioner torde i regel afse de inkomna,
undantagsvis de expedierade rekvisitionerna samt hänföra sig för vissa anstalter (jfr not 1 och 3)
delvis till ett med kalenderår ej sammanfallande arbetsår.
5,100,00
352
499
244
57
1,152
293
1,445
32,890.00
15,622.07
11,559.34
4,021.38
64,092.79
17,126.27
81,219.06
Noter.
i) Uppgifterna afse arbetsåret
(läsåret) 1906/1907,1907/1908 o. s.v.; det
långt öfvervägande antalet rekvisitioner
expedieras emellertid före jul,
sålunda resp. under kalenderåret
1906, 1907 o. s. v. Expeditionen handhafves
under I. O. G. T:s tillsyn af
Svenska nykterhetsförlaget i Stockholm,
hvilket tjänstgör som förmedlingsanstalt
i synnerhet för ordens
egna studiecirklar, men äfven för
åtskilliga bibliotek utom I. O. Gr. T.;
under 1906 och 1907 anlitade cirklarna
äfven Yerdandi som förmedlingsanstalt,
köpa därjämte fortfarande,
ehuru i allt mindre utsträckning,
genom bokhandeln.
Förmedlingen omfattar undantagsvis
äfven bindning af de rekvirerade
böckerna. — 2) Utöfvar ej bokförmedling,
men utgör en »förmedlingsanstalt
för direkta praktiska
råa och anvisningar till folkbibliotekens
tjänst». — 3) 1906: kalenderår;
1907: i/i—14/9 ; 190S—10 resp. »/« 1907-14/91908 o.s.v. (siffrorna tagna ur resp.
ansökningshandlingar m. m ) — 4) Se
not 7 till föregående tabell; i belop
gen
för bokrekvisitioner ingå här icke
ostnaderna (1906—1910 resp. 2,574.50,
2,122.50, 2,574.50, 2,381.66 och 2,819.15
kr.) För genom sällskapet förmedlad
bindnin g af de rekvireradeböckern a
22
Brister och
önskemål i
fråga om
folkbiblioteksväsendet.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
.. , 1 fråga om bokförmedlingsverksamheteu liksom i fråga om vandringsbiblioteksrörelsen
liar framhållits behofvet af större enhetlighet och planmässighet genom verksamhetens
koncentration till ett fåtal kraftigare understödda anstalter.
Vid en öfverblick af folkbibliotekens nuvarande ställning i vårt land
finner man sålunda på skilda områden en i många hänseenden löftesrik
utveckling, framkallad såväl af det vaknande personliga intresse, hvilket från
olika håll ägnats dessa viktiga bildningsanstalter, som af det stöd och den
väckelse, statsmakternas beslut af år 1905 gifvit desamma.
Men därjämte framträda afsevärda brister i biblioteksverksamhetens
nuvarande organisation, brister som det gäller att söka undanröja, om
verksamhetens utveckling i fortsättningen skall blifva af den omfattning
och beskaffenhet, som önskligt är.
Med hänsyn till den ringa erfarenhet på det här berörda området,
man ägde vid affattandet af 1905 års bestämmelser, torde det måhända hafva
varit till fördel, att intet försök gjordes till genomförande af någon strängt
enhetlig organisation, utan att man, inom de fastställda ekonomiska gränserna,
lämnade fritt utrymme för olika organisationsformers utveckling.
Bibliotekstyper, Indika visat sig äga lifskraft och anpassningsförmåga, hafva
därigenom kunnat nå en utveckling, som under snäfvare gränser för statsbidragens
utdelning kanske icke skulle varit möjlig, och värdefull erfarenhet
för ett kraftigare genomfördt organisationsarbete har vunnits.
\ id en sammanfattning af de brister, som vidlåda vårt biblioteksväsen,
finner man saknad af organisation och planmässighet vara den
mest framträdande. Olika biblioteksformer med skilda uppgifter äro i
inanga fall ej med tillräcklig klarhet afgränsade från hvarandra, hvarför
de icke heller fått den anordning, som dessa uppgifter skulle kräfva.
Särskild! gäller detta om skolbiblioteket å ena sidan och församlings- eller
kommunbiblioteket å den andra. Skall det förra anordnas så, att det till
dels kan fylla också den uppgift, som tillkommer ett bibliotek af senare
slaget, är fara värdt, att ingendera uppgiften blir riktigt tillgodosedd.
I detta hänseende har den bestämmelsen i 1905 års kungörelse, att sammanlagda
beloppet af bidrag till skoldistrikt och kommun, hvilka sammanfalla
med hvarandra eller af hvilka ettdera området utgör en del af det andra,
icke må öfverstiga maximibeloppet för understöd till ettdera af nämnda
områden,, visat sig hafva särdeles ogynnsamma följder. Vidare medför bristen
pa organisation en splittring af krafter och tillgångar, som förringar verkningarna
af de lämnade understöden. Till uppkomsten af denna splittring
har den låga maximigränsen för statsunderstöden bidragit. Då understöd
kan lämnas till flera enskilda föreningar inom en och samma kommun,
23
Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 179.
kan inträffa, att inom ett begränsadt område flera småbibliotek uppstå
med i det hela likartad uppgift och likartadt bokbestånd. Sammansloges
dessa till ett bibliotek, som erhölle den samlade understödssumman,
skulle detta enda på ett verksammare sätt än samtliga småbiblioteken
vara i stånd att tillgodose olika behof och önskningar. Liknande skadliga
verkningar medför splittringen på vandringsbiblioteltens och bokförmedlingens
områden. Slutligen må påpekas den brist på samverkan mellan
olika bibliotek samt mellan biblioteken och föreläsningsverksamheten, som
i allt för många fall kommer till synes.
Det är emellertid icke blott splittringen, som hämmar bibliotekens
utveckling. Ännu mera hejdas denna af de ekonomiska understö aens
otillräcklighet. De anslag, hvaröfver biblioteken förfoga, äro i de flesta
fall alltför små, för att någon kraftigare utveckling genom dem skall kunna
åstadkommas. En afsevärd förbättring i detta hänseende torde icke
vara att förvänta, därest icke staten på ett långt verksammare sätt än hittills
lämnar kommunernas och de enskildas ansträngningar understöd.
Redan har antydts, att en förändring visat sig önskvärd i vissa af de
villkor, som nu äro fastställda för erhållande af statsbidrag. Detta gäller
framför allt den nyss nämnda bestämmelsen, som förhindrar en kommun
att erhålla fullt bidrag såväl till skolbibliotek som till kommun- eller församlingsbibliotek.
A andra sidan torde för undvikande af den splittring,
hvilken, såsom nyss påvisats, mångenstädes råder, vara nödigt att begränsa
den; rätt till statsbidrag, som nu kan medgifvas lokalföreningar. Tydligt
är nämligen, att statsbidragets fördelning bör ske på sådant sätt, att den
så långt möjligt är främjar krafternas sammanhållning.
Hvad slutligen angår ett flertal af de anmärkningar, hvartill en
granskning af folkbibliotekens bokbestånd och handhafvande ger anledning,
är klart, att de missförhållanden, som härvidlag komma till synes,
hafva sin förnämsta och egentliga orsak i bristen på insikt och erfarenhet
i hithörande ting hos dem, hvilka hafva bibliotekens vård sig anförtrodd.
I de flesta fall skulle det vara orimligt att hos de personer, som
mången gång med betydlig uppoffring af tid och mot ringa eller ingen
ersättning åtaga sig skötseln af folkbiblioteken, vänta den bekantskap med
litteraturen och den kännedom om bibliotekstekniska metoder, som äro
erforderliga, för att bokurvalet och bibliotekens handhafvande i öfrigt skall
blifva af den art, som vore att önska. Här kräfves sålunda upplysning
och ledning, anvisningar för ett lämpligt bokval, möjlighet att i olika hänseenden
erhålla sakkunniga råd samt stöd och uppmuntran i arbetet.
Kraftigare ekonomiskt understöd, större enhetlighet och planmässighet
24
Doktor Valfrid
Palmgrens
förslag.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
i organisativt hänseende, sakkunnig upplysning och ledning äro alltså de
önskemål i fråga om våra folkbibliotek, som det gäller att söka se till
godo, därest den påbörjade utvecklingen på detta område skall på önskvärd!
sätt fortgå.
I sin förutnämftda utredning rörande folkbibliotekens ställning i vårt
land har doktor Valfrid Palmgren ock framlagt ett omfattande förslag
till åtgärder för undanröjande af de olägenheter och brister, som påvisats.
Förslaget afser:
höjning af de belopp, som skola kunna utgå som understöd åt de
särskilda biblioteken, och till följd däraf också höjning af det till ifrågavarande
ändamål af Riksdagen beviljade förslagsanslaget,
sådan förändring af villkoren för statsbidrags utgående, att dels den
nu i många fall förekommande splittringen på ifrågavarande område må
kunna förebyggas, dels ock större säkerhet vinnas för en lämplig sammansättning
af bibliotekens bokbestånd,
koncentration och större planmässighet i upprättandet och utsändandet
af vandrinarsbibliotek äfvensom i bokförmedlingen samt
upprättande inom ecklesiastikdepartementet af en biblioteksbyrå för
det allmänna biblioteksväsendet, hvarigenom behofvet af ledning och sammanhållning
skulle tillgodoses.
Förslagsställarinnan har sammanfattat sitt förslag i följande hemställanden:
I.
att statsbidrag må utgå till
1) hvarje skolbibliotek, för hvars utveckling och förkofran skoldistrikt, kommun,
församling eller enskilda tillskjuta minst lika mycket som staten;
2) ett kommunalt allmänt bibliotek eller bibliotekssystem (centralbibliotek med
filialer) inom hvarje kommun, för hvars utveckling och förkofran församling,
kommun eller enskilda tillskjuta minst lika mycket som staten;
3) hela landet omfattande föreningar, hvilka äga minst 20,000 medlemmar,
som understöd för bedrifvande af biblioteksverksamhet inom deras studiecirklar,
om föreningens biblioteksverksamhet är centraliserad under en af
föreningens centralorganisation utsedd ledning och om föreningens centralorganisation
för inköp och inbindning af böcker till studiecirklarna tillskjuter
minst två gånger så mycket som staten;
II. att en biblioteksbyrå för det allmänna biblioteksväsendet inrättas inom ecklesiastikdepartementet,
bestående af fyra konsulenter, af hvilka eu skall vara biblioteksbyråns
chef, samt med följande uppgifter:
1) att såväl inom departementet som gentemot skolor, kommuner, föreningar
och enskilda vara rådgifvare i alla ärenden, som röra skol- och allmänna
bibliotek;
2) att genom personliga besök i skol- och allmänna bibliotek följa biblioteksrörelsen
inom olika delar af landet och därvid utöfva en rådgifvande, väg
-
25
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
ledande och undervisande på samma gång som stödjande och uppmuntrande
verksamhet;
3) att utgifva årligen utkommande normal- och mönsterkataloger tor meddelande
af dels vägledning vid urval af böcker till skol- och allmänna bibliotek,
dels principer för upprättande af kataloger, klassificering af böcker
in. ni. d.;
4) att anordna och leda kurser för utbildande af bibliotekarier;
5) att biträda vid omorganisationen af folkskoleseminariernas bibliotek till lämplig
undervisningsmateriell i bibliotekskunskap för dessas lärjungar;
6) att årligen åt lärjungarna i folkskoleseminariernas högsta klass meddela
minst aderton timmars såväl teoretisk som praktisk undervisning i ett skolbiblioteks
rätta handhafvande;
7) att utgifva läro- och handböcker i bibliotekarieyrket, närmast afsedda för
skol- och allmänna bibliotek;
8) att granska dels ansökningarna om statsbidrag till skol- och allmänna bibliotek
samt föreningar och förmedlingsanstalter, dels alla dessa institutioners
ekonomiska och andra redogörelser;
9) att ingripa, där rättelser synas erforderliga;
10) att sammanföra och bearbeta från skol- och allmänna bibliotek samt föreningar
och förmedlingsanstalter inkommande statistiska och andra uppgifter
af intresse för det allmänna bibliteksväsendet;
11) att utgifva periodiska meddelanden angående det allmänna biblioteksväsendets
ståndpunkt och utveckling i vårt land, hvilka meddelanden äfven höra
innehålla råd och upplysningar i ett eller annat afseende rörande upprättandet
och handhafvandet af skol- och allmänna bibliotek och böra tillställas
de statsunderstödda institutionerna;
III. att de för åtnjutande af statsunderstöd till skol- och allmänna bibliotek samt
föreningar fastställda villkoren måtte erhålla följande i vissa afseenden ändrade
lydelse:
A. att understöd af statsmedel till ett belopp af lägst 15 kronor, högst 150
kronor, för år räknadt, må utgå till skoldistrikt för upprättande och underhåll
af skolbilliotek, dock att, därest skoldistrikt omfattar flera församlingar,
samma understöd må kunna utgå för skolbibliotek i hvar och en af dessa
församlingar, samt att understöd af statsmedel till ett belopp af lägst 50
kronor, högst 500 kronor, för år räknadt, må utgå till lands-och stadskommun
för upprättande och underhåll af allmänt bibliotek, allt under följande
villkor:
1) att för hvarje bibliotek utses föreståndare eller bibliotekarie, som
handhar skötseln af boksamlingen och i öfrigt fullgör de åligganden,
som kunna anses tillkomma bibliotekarier för skol- och allmänna
bibliotek respektive;
2) att bibliotek är uppställdt i lämplig lokal och regelbundet vissa tider
i veckan kostnadsfritt hålles tillgängligt för allmänheten inom bibliotekets
verksamhetsområde;
3) att bibliotek hålles försäkradt mot eldskada;
4) att böcker af osedligt innehåll ej må med bibliotek införlifvas;
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 saml. 138 höft. (År 179.)
4
26
Kungl, Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
5) att beviljadt statsbidrag må uppbäras endast i form af bundna böcker,
valda af bibliotekarie eller biblioteksstyrelse ur af ecklesiastikdepartementets
biblioteksbyrå utgifna kataloger och kostnadsfritt förmedlade
till biblioteken genom statsunderstödda förmedlingsanstalter;
6) att skoldistrikt, församling, kommun eller enskilda för bibliotekets utveckling
och förkofran tillskjuta minst lika mycket som staten;
7) att biblioteken skola vara underkastade inspektion af vederbörande
folkskoleinspektörer;
8) att böcker, som erhållits såsom statsbidrag eller inköpts för nyssnämnda
af skoldistrikt, församling, kommun eller enskilda anskaffade
medel, ej ma afhändas biblioteket annat än med inspektörens medgifvande
;
B. att understöd ^af statsmedel till ett belopp af minst 2,500 kronor, för år räknadt,
må utgå, till hela landet omfattande föreningar, som hafva minst 20,000
medlemmar, för dessa föreningars biblioteksverksamhet genom studiecirklar,
under följande villkor:
1) att föreningens studiecirkel- och biblioteksverksamhet är centraliserad
under en af föreningens centralorganisation utsedd ledning (studieledare,
studierektor eller dylikt) med uppgift att utöfva öfverinseende
och kontroll öfver föreningens nyssnämnda verksamhetsgrenar;
2) att beviljadt statsbidrag ma uppbäras endast i form af bundna böcker,
valda inom studiecirklarna eller föreningen ur af ecklesiastikdepartementets
biblioteksbyrå utgifna kataloger och kostnadsfritt förmedlade
till föreningens centralorganisation genom statsunderstödd förmedlingsanstalt;
3)
att föreningen genom sin centralorganisation för studiecirkelverksamheten
tillskjuter minst två gånger så mycket som staten;
4) att nyssnämnda af föreningens centralorganisation anslagna medel må
användas endast till inköp och inbindning af böcker;
5) att studiecirkel för hvarje bibliotek utser föreståndare eller bibliotekarie,
som handhar skötseln af boksamlingen och bibliotekets verksamhet
i öfrigt;
6) att böcker af osedlig^ innehåll ej må med biblioteket införlifvas;
7) att böcker, som erhållits såsom statsbidrag eller inköpts för nyssnämnda
af föreningens centralorganisation anslagna medel, ej må afhändas
studiecirkelns bibliotek annat än med föreningens studieledares
medgifvande;
8) att studiecirkelns såsom statsbidrag erhållna samt för föreningsanslaget
inköpta böcker vid hvarje arbets(kalender)års slut må kostnadsfritt öfverlämnas
till det studiecirkeln närmast belägna och studiecirkeln eller
samma förening tillhöriga allmänna bibliotek;
C. att föreningarnas allmänna bibliotek, som genom statsunderstöds utdelande
till studiecirkelverksamheten blifva medelbart statsunderstödda, skola vara
underkastade följande villkor:
1) att allmänt föreningsbiblioteks angelägenheter vårdas af en styrelse,
som utgöres af fem af föreningen valda ledamöter;
2) att biblioteksstyrelse för hvarje bibliotek utser föreståndare eller
bibliotekarie, som handhar skötseln af boksamlingen och i öfrigt full
-
27
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
gör de åligganden, som kunna anses tillkomma bibliotekarier för allmänna
bibliotek;
3) att bibliotek är uppställdt i lämplig lokal och regelbundet vissa tider
i veckan kostnadsfritt eller mot låg afgift hålles tillgängligt för allmänheten
inom bibliotekets verksamhetsområde;
4) att bibliotek hålles försäkradt mot eldskada;
5) att böcker med osedligt innehåll ej må med bibliotek införlifvas;
6) att biblioteken skola vara underkastade inspektion af vederbörande
folkskoleinspektörer;
7) att böcker, som erhållits från studiecirkel, ej må afhändas biblioteket
annat än med inspektörens medgifvande;
8) att, då föreningsbibliotek, för hvilket åtnjutits statsunderstöd, upplöses,
till vederbörande skoldistrikt, församling eller kommun skola för införlifvande
med dess bibliotek öfverlämnas de böcker, som på nyssnämnda
sätt förvärfvats; dock att i sådan händelse böckerna jämväl må, efter
Kungl. Maj:ts bepröfvande, öfverlämnas till annan förening med samma
eller likartad! syfte;
D. att de ytterligare bestämmelser, som meddelas i sammanhang med villkoren
för åtnjutande af statsbidrag, måtte innefatta:
a) att skol- och kommunalt allmänt bibliotek skall före den 15 juni till
Kung! Maj:ts befallningshafvande ingifva till Kungl. Maj:t ställd
ansökning, affattad i hufvudsaklig öfverensstämmelse med bifogadt
formulär, med uppgift å beloppet af det bidrag, som anses erforderligt,
inom fastställda maximi- och minimigränser, jämte dels handlingar,
som innebära full garanti för att inkomster från annat håll
för det löpande året å minst lika stort belopp som det begärda statsbidraget
stå till bibliotekets förfogande, dels en redogörelse enligt
bifogadt formulär för respektive biblioteks verksamhet under det sistförflutna
kalenderåret; åliggande det Kungl. Maj:ts befallningshafvande
att till ecklesiastikdepartementet före den 15 juli insända ansökningshandlingarna
jämte eget utlåtande;
b) att centralorganisation för förening, som för biblioteksverksamhet
önskar bidrag af statsmedel, skall före den 15 juni härom till Kungl.
Maj:t insända ansökning, affattad i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med bifogadt formulär, med uppgift å beloppet (minst 2,500 kronor)
af det bidrag, som anses erforderligt, jämte dels handlingar, som bestvrka,
att föreningens eget under det sistförflutna arbets(kalender)-året använda anslag till inköp och inbindning af böcker för studiecirklarnas
räkning uppgått till minst dubbelt så stort belopp som det
begärda’ statsbidraget, dels en redogörelse i sammandrag, enligt bifogadt
formulär, för verksamheten vid studiecirklarna under det sistförflutna
arbets(kalender)året, dels äfven en redogörelse, enligt bifogadt
formulär, för verksamheten, likaledes under det sistförflutna
arbets(kalender)året, vid hvart och ett af föreningens allmänna, medelbart
statsunderstödda bibliotek;
IV a. att endast tre allmänna förmedling sanstalter för bokförmedling och vandringsbibliotek
(en för norra och eu del af mellersta Sverige, en för västra och vissa
28
Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
delar af mellersta Sverige och en för södra Sverige) må erhålla statsbidrag
för fullgörande af följande hufvuduppgifter:
att till alla statsunderstödda skol- och allmänna bibliotek kostnadsfritt förmedla
de såsom statsbidrag utgående böckerna;
att för lågt pris till de biblioteksinstitutioner, som så önska, förmedla
böcker, som önskas inköpta för andra medel än statsbidraget;
att bedrifva en systematiskt ordnad och väl planlagd vandringsbiblioteksverksamhet
inom de delar af landet, som hvarje förmedlinganstalts verksamhet
är afsedd att omfatta;
b. att endast en speciell förmedling sanstalt (i Stockholm) för verksamhet inom
föreningarnas studiecirklar må erhålla statsbidrag för fullgörande af följande
uppgift:
att till centralorganisationerna för de föreningar, som åtnjuta statsunderstöd
för studiecirkelverksamhet, kostnadsfritt förmedla de såsom statsbidrag
utgående böckerna;
c. att endast ett bibliotek, med verksamhet inom öfre Norrland, må erhålla statsbidrag
för upprättande af v ändring sbibliotek;
d. att nyssnämnda allmänna förmedlingsanstalter och bibliotek äga rätt att efter
till Kungl. Maj:t insänd ansökan, vid hvilken skall fogas vederbörligen styrkta
räkningar, af det under rubriken »Understöd åt skol- och allmänna bibliotek»
under riksstatens åttonde hufvudtitel beviljade förslagsanslaget årligen uppbära
ersättning för de nämnda förmedlingsanstalter och bibliotek åsamkade fraktkostnaderna
för utsändande af vandringsbibliotek;
e. att förmedlingsanstalt för bokförmedling och vandringsbibliotek och nämnda bibliotek
inom öfre Norrland, som önska erhålla statsbidrag i enlighet med denna
kungörelse, må före utgången af september månad året före det, för hvilket
bidrag sökes, härom till Kungl. Maj:t insända ansökning, vid hvilken skall fogas
redogörelse, affattad i hufvudsaklig öfverensstämmelse med bifogadt formulär,
för verksamhetens art och omfattning jämte öfriga uppgifter, som kunna tjäna
till ledning för bedömande af anslagbehofvet;
Y a. att den kungörelse, som af Kungl. Maj:t utfärdas rörande statsbidrag till ifrig a
varande biblioteks-(studiecirkel-) och förmedlingsverksamhet, måtte
1) erhålla följande ändrade rubrik:
»Kungl. Maj:ts nådiga kungörelse angående understöd åt skol- och allmänna
bibliotek»;
2) ändras sålunda,
att — i öfverensstämmelse med den föreslagna rubriken — ordet »folkbibliotek»,
där det förekommer, ersättes med orden »skol- och allmänna
bibliotek»;
b. att Kungl. Maj:ts nådiga kungörelse den 16 juni 1905 angående ändrad lydelse
af § 1 mom. 5 af förnyade nådiga instruktionen för folkskoleinspektörer den
11 november 1904 samt lagarna af den 16 juni 1905 angående dels ändrad lydelse
af vissa §§ i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd
den 21 mars 1862, dels ändrad lydelse af vissa §§ i förordningen om kyrkostämma
samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 november 1863 må i
de punkter, där så anses erforderligt, ändras i öfverensstämmelse med den föreslagna
rubriken å kungl. kungörelsen angående understöd åt bibliotek af här
-
29
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
ifrågavarande slag: »Kungl. Maj:ts nådiga kungörelse angående understöd åt
skol- och allmänna bibliotek» ;
YI. att Kungl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra framställning om att för understöd
åt Sveriges skol- och allmänna bibliotek på ordinarie stat under riksstatens
åttonde hufvudtitel bevilja ett förslagsanslag å 250,000 kronor•, af hvithet anslag
dels högst 12,200 kronor må kunna på de villkor, Rom Kungl. Magt bestämmer,
användas till understöd åt förmedlingsanstalter för bokförmedling och
vandringsbibliotek och, undantagsvis, äfven åt bibliotek för upprättande af vandringsbibliotek,
dels 17,800 kronor må användas till aflöning af tjänstemännen
inom ecklesiastikdepartementets biblioteksbyrå.
Rörande den utförliga motivering, som lämnats såväl för grundtankarna
i detta förslag soin för dess detaljer, hänvisar jag till doktor Palmgrens
tryckta Förslag sid. 161—236.
Öfver doktor Palmgrens nu nämnda förslag hafva underdåniga utlåtanden
infordrats från riksbibliotekarien samt från samtliga domkapitel
och Kungl. Maj:ts befallningshafvande, efter folkskoleinspektörernas hörande,
hvarjämte folkbildningsförbundet i Stockholm, Sveriges storloge af
I. O. G. T., Stockholms arbetarbiblioteksförbund, studentföreningen Verdandi,
studentföreningen Heimdal, föreståndaren för Hvilans vandringsbibliotek,
Västra Sveriges folkbildningsförbund, Excelsiorförbundets folkbildningsbyrå
och folkbiblioteket i Luleå anmodats att inkomma med underdåniga
yttranden öfver detsamma. Dessa utlåtanden och yttranden
äro i sin helhet eller till sitt hufvudsakliga innehåll återgifna såsom bilaga
till det utlåtande och förslag, som afgifvits af de förut omnämnda
särskildt tillkallade sakkunniga för frågans handläggning.
Samtliga utlåtanden synas öfverensstämma däruti, att biblioteken i
fråga böra kraftigare än ''hittills understödjas från det allmännas sida,
samt att det förslag i afseende på biblioteksväsendets ordnande, som framlagts
af doktor Palmgren, i stort sedt innebär en god lösning af frågan.
Beträffande enskildheter åter uttalas från åtskilliga håll afvikande meningar.
Jag skall här redogöra för de yrkanden och förslag, som synas
mig vara af någon väsentligare betydelse.
I fråga om de kommunala biblioteken och skolbiblioteken hafva blott få särmeningar
uttalats. Riksbibliotekarien, Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Gottlands
län samt två folkskoleinspektörer framhålla, att gränsen mellan skolbibliotek och
kommunala bibliotek, åtminstone i mindre kommuner, icke bör uppdragas så skarpt
som skett i förslaget. Å andra sidan påyrka domkapitlet i Härnösand och Excelsiortorbundets
folkbildningsbyrå, att allmänheten icke alls eller åtminstone blott i
den mån, det kan ske utan förfång för skolungdomen, må få tillträde till skolbiblio
-
Infordrade
utlåtanden.
30
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
teken. Alla, som därom yttrat sig, tillstyrka, att utlåningen från skolbibliotek och
kommunala bibliotek må ske afgiftsfritt.
Dess mer gå åsikterna i sär, då det gäller frågan, huruvida, i hvilken utsträckning
och under hvilka former af föreningar upprättade och underhållna bibliotek böra
erhålla statsbidrag. Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Örebro län anser, att inga
dylika bibliotek böra understödjas; intresset bör samlas kring de kommunala biblioteken,
hvilka så kunna vinna styrka och äfven för föreningsmedlemmar blifva till bästa
nytta. Domkapitlen i Kalmar och Karlstad samt reservanter inom domkapitlen i Skara
och Strängnäs äfvensom Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Uppsala, i Örebro och
i Gäfleborgs län samt tre folkskoleinspektörer finna betänkligheter vid att staten
lämnar understöd åt s. k. riksorganisationer, hela landet omfattande föreningar;
dylikt statsunderstöd kunde, enligt Kungl. Maj:ts befallningshafvandes i Upphala
län mening, lätteligen få utseende af subvention åt ett visst parti. Två folkskoleinspektörer
uttala sig mot, att en af socialistiska och samhällsfientliga idéer genomsyrad
och ledd förening må komma i åtnjutande af statsunderstöd. Enligt eu
folkskoleinspektörs mening bör sådant understöd lämnas blott åt sådan förening,
hvars uppgift anses gagnelig för samhället. Eu folkskoleinspektör yrkar, att statsbidrag
bör lämnas äfven åt hvarje län omfattande föreningar med biblioteksverksamhet.
Stockholms arbetarbiblioteksförbund och föreståndaren för Hvilans vandringsbibliotek
finna krafvet på att en förening för att erhålla understöd för sin biblioteksverksamhet
skall hafva minst 20,000 medlemmar innebära en godtycklighet och kunna
medföra olämpliga konsekvenser. Exeelsiorförbundets folkbildningsbyrå anser, att den
ifrågavarande minimisiffran bör sättas till 15,000. Stockholms arbetarbiblioteksförbund
och föreståndaren för Hvilans vandringsbibliotek framhålla, att äfven andra hela landet
omfattande föreningar än de, som bedrifva sin biblioteksverksamhet inom studiecirklar,
böra erhålla statsbidrag. Riksbibliotekarien, Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Uppsala
län och studentföreningen Yerdandi påyrka, att äfven lokala biblioteksföreningar fortfarande
böra kunna erhålla statsunderstöd; Sveriges storloge af I. O. G. T. och Stockholms
arbetarbiblioteksförbund anse, att understöd bör lämnas åt lokala föreningar, som
äfven åtnjuta kommunalt anslag, och föreståndaren för Hvilans vandringsbibliotek
samt två folkskoleinspektörer påyrka, att åtminstone föreningar, som upprätthålla
bibliotek inom kommuner, där intet kommunalt bibliotek finnes eller där detta ej
kan uppfylla villkoren för statsbidrags erhållande, må kunna förklaras likaberättigade
med kommunalt bibliotek i fråga om rätt till statsbidrag. Slutligen förorda
Sveriges storloge af I. O. G. T., Stockholms arbetarbiblioteksförbund och studentföreningen
Yerdandi eu för föreningarna gynnsammare beräkningsgrund i afseende på
statsbidragets storlek, än som föreslagits.
I fråga om v ändring sbiblioteksverksamheten betonas från flera häll vikten af en
centralisation, sådan det föreliggande förslaget innebär. Yissa föreningar, nämligen
Sveriges _ storloge af I. O. G. T., Stockholms arbetarbiblioteksförbund, Hvilans vandringsbibliotek,
studentföreningen Heimdal och Exeelsiorförbundets folkbildningsbyrå,
ifrågasätta dock, att de måtte under en eller annan form fortfarande få åtnjuta understöd
för upprätthållande af den verksamhet på detta område, de hittills bedrifvit.
I de flesta utlåtanden framhålles, att med afseende på bokför medlingsverksamheten
en stark koncentration är önskvärd, och man går därvid i några fall längre än
förslagsställarinnan, i det man förordar en enda förmedlingsanstalt för hela riket.
Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Västerbottens län och en folkskoleinspektör anse
en särskild bokförmedling i Norrland för biblioteken i denna landsdel vara af behofvet
31
Kungl. Maj:s Nåd. Proposition Nr 179.
påkallad. Riksbibliotekarien uttalar farhåga för att den obligatoriska bokförmedlingen
kan i vissa fall för biblioteken, särskilt för föreningarna, komma att betraktas som
ett band på deras frihet och därför verka hämmande på benägenheten att söka statsbidrag.
En konsekvens af den obligatoriska bokförmedlingen syntes honom hafva
bort vara, att äfven förmedlingsbyråerna gjorts till statsanstalter, ehuru han finner
det naturligt, att man funnit de kostnader, som därmed skulle vara förenade, afskräckande.
På frågan, huruvida det vore lämpligt och möjligt att åt enskilda institutioner
anförtro statsfunktioner, förenade med förvaltning och redovisning af allmänna
medel, ansåge han sig icke böra inlåta sig. Med hänsyn därtill att de nuvarande bokföra!
edlingsanstalter na delvis hvar och en haft sin specifika kundkrets, som kanske
skulle undandraga sig eu statsorganiserad institution, ifrågasätter studentföreningen
Verdandi eu öfvergångstid, under hvilken de nuvarande anstalterna finge fortsätta sin
verksamhet. Slutligen påyrkar studentföreningen Heimdal, att de föreningar och organisationer,
som förut varit verksamma på bokförmedlingens område, borde genom representanter
inom den föreslagna centralanstalten få framlägga sina synpunkter och
erfarenheter, samt att därför nämnda föreningar och organisationer fortfarande borde
få åtnjuta något statsbidrag för en friare och mera experimentell verksamhet inom
denna gren af folkbildningsarbetet.
Det framställda förslaget, att statsbidraget till biblioteken skulle utgå i form af
bundna böcker, valda ur eu af ecklesiastikdepartementet utgifven katalog, har från
de flesta håll vunnit gillande. Domkapitlen i Västerås och Visby hafva dock funnit
den föreslagna anordningen opraktisk, och tre folkskoleinspektörer hafva uttalat betänkligheter
däremot, åtminstone för de kommunala bibliotekens vidkommande. Excelsiorförbundets
folkbildningsbyrå yrkar, att beviljadt statsbidrag må kunna utgå i kontanta
medel och i form af inbundna böcker endast under förutsättning, att de oraförmälda
katalogerna blifva af största möjliga omfattning.
Hvad beträffar de föreslagna statsbidragens belopp, hafva riksbibliotekarien,
Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Jönköpings, i Skaraborgs och i Västernorrlands län,
en reservant inom domkapitlet i Strägnäs samt tre folkskoleinspektörer uttalat betänkligheter
eller ifrågasatt vissa reduktioner; i öfriga uttalanden, som beröra denna fråga,
anses de föreslagna beloppen i det hela väl afvägda samt motiverade af folkbibliotekens
stora betydelse. Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Gottlands län finner det minimibelopp,
som fordras af kommunen för statsanslags erhållande, vara för betungande för
små kommuner. Enligt Kungl. Maj:ts befallningshafvandes i Örebro län mening bör i
större skoldistrikt med flera skolor hvarje skola vara berättigad att erhålla statsanslag,
hvilkets minimibelopp bör sättas till 15 kronor, maximibelopp till 100 kronor. Domkapitlet
i Kalmar önskar en höjning till 25 kronor af minimibeloppet för statsbidrag
till skolbibliotek, och en folkskoleinspektör påyrkar höjning utöfver 150 kronor af
maximibeloppet för samma bidrag. För proportionsvis högre statsbidrag för skolbibliotek
än för öfriga bibliotek uttala sig domkapitlet i Skara och en folkskoleinspektör.
Slutligen anse domkapitlet i Skara och en folkskoleinspektör, att ett maximibelopp
bör fastställas för statsbidraget till riksföreningar.
Rörande inspektionen af folkbiblioteken hafva folkbildningsförbundet i Stockholm
och Stockholms arbetarbiblioteksförbund framhållit, att då anmärkning skett mot ett
biblioteks bokbestånd, tillfälle borde beredas vederbörande att ur biblioteket aflägsna
de anmärkta böckerna, innan utlåtande afgåfves. Sveriges storloge af I. O. G. T.,
Stockholms arbetarbiblioteksförbund och studentföreningen Verdandi uttala sig för inspektionens
öfverflyttande från folkskoleinspektörerna; de båda förstnämnda påyrka dess
32
Kung!,. Maj ds Nåd. Fr oposition Nr 179.
öfverlämnande åt därtill utsedda ortsombud. Eu folkskoleinspektör vill inskränka
folkskoleinspektörernas granskningsskyldighet till skolbiblioteken.
Ifråga om villkoren för erhållande af statsbidrag anser folkbildningsförbundet i
Stockholm, att i nu gällande bestämmelse, »att böcker af osedligt innehåll ej må med
bibliotek införlifvas», uttrycket »af osedligt innehåll» bör utbytas mot »med osedligt
syfte». Äfven Sveriges storloge af I. 0. Gr. T. och studentföreningen Yerdandi uttala
betänkligheter rörande ifrågavarande bestämmelses formulering. Domkapitlen i Uppsala
och Göteborg yrka, att inga böcker af religionsfientligt innehåll böra få införlifvas
med biblioteken, domkapitlet i Skara och två folkskoleinspektörer önska liknande förbud
mot samhällsvådlig litteratur, och domkapitlet i Lund uttalar sig mot böcker, som
»måste anses notoriskt oförståliga för den publik, till hvars tjänst biblioteket närmast
inrättats». Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Gottlands län samt en folkskoleinspektör
anse, att biblioteken böra inlämna förteckning på den litteratur-, som inköpts för
deras egna medel.
Af en folkskoleinspektör yrkas, att därest en kommun innefattar flera församlingar,
hvar och en af dem bör kunna erhålla statsbidrag. En annan folkskoleinspektör
framhåller, att staten med de föreslagna villkoren kan riskera att ensam fä bekosta
hela bokbeståndet åtminstone i en del små bibliotek. Därför borde det stadgas, att af
församlingens eller kommunens bidrag minst hälften skulle tagas i anspråk för bokinköp.
Hyra borde ej få tagas med i beräkningen för statsanslags erhållande, om
ej kommun och församling måste kontant erlägga sådan.
Riksbibliotekarien ifrågasätter, att statsunderstöd icke bör utgå till större och
rikare kommuner.
I likhet med förslagsställaren finna de myndigheter och andra, som därom uttalat
sig, det vara af stor vikt för biblioteksrörelsens främjande, att en central myndighet
för hithörande frågors behandling inrättas. På åtskilliga håll har man emellertid
ansett, att ett något mindre antal arbetskrafter än som föreslagits skulle vara
tillräckligt för detta ändamål. Så hafva domkapitlen i Västerås, Kalmar och
Karlstad uttalat sig mot inrättandet af en biblioteksbyrå och i stället förordat anställandet
af en statskonsulent för biblioteksverksamheten. Enligt föreståndarens för
Hvilans vandringsbibliotek mening kunde till en början en bibliotekskonsulent jämte
behöflig extra byråpersonal med lägre aflöning förslå. Den därigenom uppkomna
besparingen skulle kunna blifva en säkert välbehöflig ökning i det alltför knappt
tillmätta anslaget till förmedlingsanstalterna. En folkskoleinspektör anser, att biblioteksbyrån
kunde ersättas af ett biblioteksråd med eu assistent. Af det arbete, som
skulle åligga byrån, kunde utarbetandet af normalkataloger öfverlämnas åt en tillfällig
kommitté, utarbetandet af en läro- och handbok i biblioteksskötsel åt en bibliotekstjänsteman.
Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Jönköpings och i Örebro län
samt en folkskoleinspektör förmena, att byrån kan inskränkas till två konsulenter. I
afseende på den föreslagna centralledningens ställning är Kungl. Maj:ts befallningshafvande
i Uppsala län benägen att anse mera önskvärdt, om genom densammas förbindande
med kungl. biblioteket eller på annat sätt sammanhanget mellan de hufvudsakligen
för vetenskapligt ändamål afsedda biblioteken och de här afsedda kunde, åtminstone
i någon mån, befästas. Mot en sådan tankegång har riksbibliotekarien uttalat
sig under hänvisning till skillnaden i uppgift och arbetssätt mellan vetenskapliga bibliotek
och folkbibliotek.
Mot den föreslagna undervisning en i folkskole seminarierna angående skötseln af skolbibliotek
hafva domkapitlen i Skara, Västerås, Härnösand och Luleå uttalat sig med hänsyn
till svårigheten att finna tid därför. Kungl. Maj:ts befallningshafvande i Uppsala, i Jön
-
33
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
köpings och i Örebro län samt två folkskoleinspektörer anse, att nämnda undervisning
bör kunna meddelas på annat och billigare sätt än det föreslagna, eventuellt af lärare
vid seminarierna. Tre folkskoleinspektörer ifrågasätta viss inskränkning af den föreslagna
undervisningen.
Bland öfriga förslag, som framställas i de här berörda yttrandena, må omnämnas
följande. Folkbildningsförbundet i Stockholm framhåller behofvet af en
inom departementet ständigt tillgänglig namnförteckning på alla de bibliotek, som åtnjuta
statsunderstöd, samt påpekar behofvet af från ecklesiastikdepartementet utkommande
periodiska meddelanden rörande biblioteksärenden. En folkskoleinspektör uttalar
sig för att äfven läroverksbiblioteken ställas under biblioteksbyrån och att småskoleseminariernas
bibliotek likställas med skolbibliotek för anslags erhållande.
Med hänsyn såväl till de anmärkningar och önskemål, hvilka sålunda
framställts i afseende på det föreliggande förslaget, som ock till ärendets
i flera hänseenden invecklade och svårlösta beskaffenhet ansåg jag, såsom
förut antydts, önskvärdt, att detsamma blef föremål för ytterligare granskning
af särskilda sakkunniga, innan det förelädes Riksdagen. De af mig
enligt nådigt bemyndigande tillkallade sakkunniga afgåfvo, enligt hvad jag
nyss nämnt, den 25 januari 1912 yttrande och förslag i ärendet.
I det hela anslutande sig till det af doktor Palmgren framställda förslaget
hafva dessa sakkunniga med anledning af framställda anmärkningar
eller af andra skäl föreslagit vissa modifikationer däri.
I likhet med hvad doktor Palmgren framhållit, anse de sakkunniga,
att för främjandet af det allmänna biblioteksväsendet i vårt land åtgärder
böra vidtagas, afseende dels ökadt och lämpligare fördeladt ekonomiskt stöd
från statens sida för såväl bibliotek som förrnedlingsanstalter, dels en fastare
organisation af vårt för den stora allmänheten afsedda biblioteksväsen
under insiktsfull ledning af en statens myndighet.
För vinnande af detta syfte föreslå de:
I. att statsbidrag må utgå till:
1) ett kommunalt bibliotek eller bibliotekssystem (eeutralbibliotek med filialer)
inom hvarje kommun, för hvars underhåll och utveckling kommun, församling
eller enskilda tillskjuta minst lika mycket som staten;
2) hvarje skolbibliotek, för hvars underhåll och utveckling kommun, församling
eller enskilda tillskjuta minst lika mycket som staten;
3) riksorganisation, d. v. s. hela landet omfattande förening, hvilken äger
minst 20,000 medlemmar, såsom understöd för biblioteksverksamhet inom
studiecirklar eller andra sammanslutningar med liknande syfte, därest
denna verksamhet är centraliserad under en af organisationen utsedd ledning
och organisationen för inköp och inbindning af böcker tillskjuter
minst dubbelt så mycket som staten;
4) fyra förrnedlingsanstalter för vandring sbibliotek (i Stockholm, Göteborg,
Lund och Luleå);
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 saml. 138 käft. (Nr 179.) 5
Tillkallade
sakkunnigas
yttrande.
34
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
5) två lokför medling sanstalter i Stockholm, en för de kommunala biblioteken
och skolbiblioteken och en för studiecirklarnas bibliotek;
II. att tre libliotekskonsulenter anställas inom ecklesiastikdepartementet för att i egenskap
af central myndighet utöfva sakkunnig ledning af och kontroll öfver
biblioteksväsendet.
De sakkunniga föreslå i anslutning härtill följande:
Närmare bestämmelser.
I. Den centrala ledningen.
De tre bibliotekskonsulenter, som anställas inom ecklesiastikdepartementet, böra
hafva följande uppgifter:
1) att inom departementet granska dels ansökningarna om statsunderstöd till kommunala
bibliotek och skolbibliotek samt till riksorganisationer och förmedlingsanstalter,
dels alla dessa institutioners ekonomiska och andra redogörelser samt
i öfrigt biträda vid handläggningen af de ärenden, som röra de statsunderstödda
biblioteken;
2) att tillhandagå kommuner, skolor och enskilda med råd och upplysningar rörande
biblioteksverksamheten samt att, i den mån förhållandena medgifva, i sådant
syfte gorå personliga besök i biblioteken;
3) att ingripa, där rättelser synas erforderliga;
4) att utgifva och tillställa de statsunderstödda biblioteken normalkataloger med
årliga supplement, som innehålla förteckning öfver de böcker, hvilka kunna erhållas
såsom statsbidrag, och som därjämte kunna lämna vägledning vid klassificering
af böcker och upprättande af bibliotekskataloger;
5) att anordna och leda kurser för utbildande af biblioteksföreståndare;
6) att biträda vid organisationen af folkskoleseminariernas bibliotek och för seminariernas
lärjungar anordna såväl teoretisk som praktisk undervisning i skötandet
af ett skolbibliotek;
7) att ombesörja utgifvandet af en lärobok i biblioteksskötsel, som tar hänsyn till
de olika slagen af bibliotek och i första hand kan tjäna till ledning för biblioteksföreståndare;
8)
att, när så påfordras, utgifva meddelanden angående biblioteksväsendets ståndpunkt
och utveckling i vårt land, hvilka meddelanden äfven böra innehålla råd
och upplysniugar rörande upprättandet och handhafvandet af statsunderstödda
bibliotek samt eventuellt uppgifter på nyutkomna, för biblioteken särskildt
lämpliga böcker, ordnade i öfverensstämmelse med normalkatalogen, samt att
tillställa de statsunderstödda biblioteken dessa meddelanden;
9) att sammanföra och bearbeta från kommunala bibliotek, skolbibliotek, föreningar
och förmedlingsanstalter inkommande statistiska och andra uppgifter af intresse
för biblioteksväsendet.
II. Kung!. Maj:ts kungörelse.
De sakkunniga föreslå, att den kungörelse, som af Kungl. Maj:t kommer att utfärdas
rörande statsbidrag till ifrågavarande biblioteks- och förmedlingsverksamhet måtte
1) erhålla följande rubrik: »Kungl. Maj:ts nådiga kungörelse angående understöd
åt kommunala bibliotek, skolbibliotek och vissa riksorganisationers bibliotek»
35
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:r 179.
2) och få följande innehåll:
A. att understöd af statsmedel till ett belopp af lägst 50 kronor, högst 500
kronor, för år räknadt, må utgå till lands- och stadskommun (respektive
församling) utom Stockholm och Göteborg för upprättande och underhåll
af ett kommunalt bibliotek, samt
att understöd af statsmedel till ett belopp af lägst 15 kronor, högst 150
kronor må utgå till skoldistrikt, högre folkskolor, af landsting understödda
folkhögskolor och småskoleseminarier för upprättande och underhåll af
skolbibliotek,
allt under följande villkor:
1) att, därest biblioteket underhålles af enskilda, det skall ställas under
eu styrelse, i hvilken kommuuen (respektive församlingen) skall utse
minst eu ledamot, hvarjämte kommunen äfven skall deltaga i granskningen
af bibliotekets räkenskaper;
2) att kommun, skoldistrikt, församling eller enskilda för bibliotekets
underhåll och utveckling tillskjuta minst lika mycket som staten,
hvarvid kostnad för lokal ej får medräknas, såvida den ej utgår i
kontanta medel;
3) att beviljadt statsbidrag må uppbäras endast i form af bundna böcker,
valda af biblioteksföreståndare eller biblioteksstyrelse ur de af ecklesiastikdepartementet
utgifna katalogerna och förmedlade till biblioteken
genom statsunderstödd förmedliugsanstalt;
4) att biblioteket är uppställdt i lämplig lokal och regelbundet vissa tider
i veckan kostnadsfritt hålles tillgängligt för allmänbeten, dock att af
staten understödt kommunalt bibliotek får inrymmas i skola, endast
försåvidt särskildt skolbibliotek äfven finnes;
5) att biblioteket hålles försäkradt mot eldskada;
6) att böcker af osedligt innehåll ej må med biblioteket införlifvas;
7) att biblioteket skall vara underkastadt inspektion af vederbörande
folkskoleinspektör samt i öfrigt den kontroll, som Kungl. Maj:t föreskrifver;
8)
att böcker, som erhållits såsom statsbidrag eller inköpts för nyssnämnda
af kommun, skoldistrikt, församling eller enskilda anskaffade
medel, ej må genom försäljning eller byte afbändas biblioteket annat
än med inspektörens medgifvande;
B. att understöd af statsmedel till ett belopp af minst 2,500 kronor, för år
räknadt, må utgå till riksorganisation, d. v. s. hela landet omfattande
förening, som har minst 20,000 medlemmar, för dess biblioteksverksamhet
genom studiecirklar eller andra sammanslutningar med liknande syfte,
under följande villkor:
1) att riksorganisationens studiecirkel- och biblioteksverksamhet är centraliserad
under en af organisationen utsedd ledning (studieledare,
studierektor eller dylikt) med uppgift att utöfva öfverinseende och
kontroll öfver föreningens verksamhetsgrenar;
2) att beviljadt statsbidrag må uppbäras endast i form af bundna böcker,
valda inom studiecirklarna eller organisationen ur de af ecklesiastikdepartementet
utgifna katalogerna och förmedlade till organisationens
studieledning genom statsunderstödd förmedlingsanstalt;
36
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
3) att riksorganisationen ansvarar för ett tillskott till sin studiecirkelverksamhet
minst två gånger så stort som statens;
4) att nyssnämnda åt riksorganisationen anskaffade medel må användas
endast till inköp och inbindning af böcker samt, med minst fyra års
mellantid för hvarje bibliotek, till tryckning af katalog;
5) att böcker af osedligt innehåll ej må med cirkelns bokförråd införlifvas;
6)
att böcker, som erhållits såsom statsbidrag eller iuköpts för nyssnämnda
af riksorganisationen anslagna medel ej må genom försäljning
eller byte afhändas studiecirkeln annat än med medgifvande af riksorganisationens
studieledare;
7) att studiecirkelns såsom statsbidrag erhållna samt för föreningsanslagen
inköpta böcker vid hvarje arbets- eller kalenderårs slut må kostnadsfritt
öfverlämnas till det studiecirkeln eller riksorganisationen tillhöriga
lokala biblioteket (studiecirkelbiblioteket);
8) att studiecirkelbiblioteks angelägenheter vårdas af en styrelse, som
utser föreståndare, hvilken handhafver skötseln af biblioteket;
9) att studiecirkelbiblioteket är underkastadt samma bestämmelser, som för
kommunalt och skolbibliotek äro här ofvan upptagna i punkterna
A 4)—7), dock att biblioteket må hafva rätt att uttaga en låg afgift
för boklån;
10) att böcker, som erhållits från studiecirkel, ej må genom försäljning
eller byte afhändas biblioteket utan med inspektörens medgifvande;
11) att, då studiecirkelbibliotek, för hvilket åtnjutits statsunderstöd, upplöses,
till vederbörande kommun skola för införlifvande med dess bibliotek
öfverlämnas de böcker, som på nyssnämnda sätt förvärfvats; dock
att i sådan händelse böckerna jämväl må, efter Kungl. Maj:ts bepröfvande,
kunna öfverlämnas till lokalafdelning af riksorganisation med
liknande biblioteksverksamhet;
C. att understöd af statsmedel må enligt Kungl. Maj:ts bestämmande utgå till
fyra för medlings anstalter för vandringsbibliotek i Stockholm, Göteborg,
Lund och Luleå med ett belopp af högst 2,000 kronor, för år räknadt, till
hvarje sådan förmedlingsanstalt, dock till ett sammanlagdt belopp af högst
5,000 kronor;
hvarjämte dessa förmedlingsanstalter för vandringsbibliotek äga rätt att
efter till Kungl. Maj:t insänd ansökan, vid hvilken skola fogas vederbörligen
styrkta räkningar, af det under rubriken »Understöd åt kommunala
bibliotek, skolbibliotek och vissa riksorganisationers bibliotek» under riksstatens
åttonde hufvudtitel beviljade förslagsanslag årligen uppbära ersättning
för de med vandringsbibliotekens cirkulation förbundna fraktkostnader;
D. att understöd af statsmedel må tills vidare jämväl tilldelas två bokförmedlingsanstalter
i Stockholm med ett belopp af högst 6,000 kronor, för år
räknadt, till den ena af dessa anstalter och 2,000 kronor till den andra,
således tillsammans högst 8,000 kronor, för att de, på villkor som Kungl.
Maj:t bestämmer, skola förmedla de såsom statsunderstöd utgående böckerna,
den förstnämnda anstalten till de statsunderstödda kommunala biblioteken
och skolbiblioteken, den sistnämnda till riksorganisationer, som åtnjuta
statsunderstöd för studiecirkelverksamhet,
37
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 179.
hvarjemte de likaledes, på villkor som Kungl. Magt bestämmer, skola
till de biblioteksinstit utioner, som så önska, förmedla böcker, som rekvireras
för dessas egna medel.
Dessutom föreslå de sakkunniga, att de i samband härmed stående bestämmelserna
för erhållande af statsbidrag måtte innefatta,
a) att kommunalt bibliotek och skolbibliotek skall före den 15 februari
det år, för hvilket anslag sökes, till Kungl. Maj:ts befallningshafvande
ingifva till Kungl. Maj:t ställd ansökning, åtföljd af intyg om
beviljad ansvarsfrihet för det räkenskapsår, hvars förvaltning senast
förelegat till granskning, och affattad i hufvudsaklig öfverensstämmelse0
med bifogade formulär I, med uppgift å beloppet af'' det bidrag,
som anses erforderligt, inom fastställda maximi- och minimigränser,
jämte dels handlingar, som visa att kontanta bidrag från annat håll
för det löpande året å minst lika stort belopp som det begärda statsbidraget
stå till bibliotekets förfogande, dels en redogörelse enligt
bifogade formulär Yl för respektive biblioteks verksamhet under det
sistförflutna kalenderåret; åliggande det Kungl. Maj:ts befallningshafvande
att till ecklesiastikdepartementet före den 15 mars insända
ansökningshandlingarna; _
b) att studieledning för riksorganisation, som för biblioteksverksamhet
önskar bidrag af statsmedel, skall före den 15 juni härom till Kungl.
Maj:t insända ansökning, affattad i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med bifogade formulär XI, med uppgift å beloppet (minst 2,500 kronor)
af det bidrag, som anses erforderligt, jämte dels handlingar, som bestyrka,
att organisationens eget under det sistförflutna arbets- eller
kalenderåret använda anslag till inköp och inbindning af böcker för
studiecirklarnas räkning uppgått till minst dubbelt så stort belopp
som det begärda statsbidraget, hvarvid dock de cirklar ej få medräknas,
mot hvilkas bibliotek konsulenterna riktat anmärkningar utan
att vinna nödig rättelse, dels en redogörelse i sammandrag enligt
bifogade formulär Y för verksamheten vid studiecirklarna under det
sistförflutna arbets- eller kalenderåret, dels äfven en redogörelse enligt
bifogade formulär VI för verksamheten likaledes under det sistförflutna
arbets- eller kalenderåret vid hvart och ett af föreningens
medelbart statsunderstödda bibliotek;
c) att bokförmedlingsanstalt och förmedlingsanstalt för vandringsbibliotek,
som önska erhålla statsbidrag i enlighet med denna kungörelse, må
före utgången af september månad året före det, för hvilket bidrag,
sökes, härom till Kungl. Maj:t insända ansökning, vid hvilken skall
fogas redogörelse, affattad i hufvudsaklig öfverensstämmelse med bifogade
formulär III eller IY, för verksamhetens art och omfattning
jämte öfriga uppgifter, som kunna tjäna till ledning för bedömande
af anslagsbehofvet.
Om de sakkunnigas förslag till rubrik för kungörelsen bifalles, föreslå de sakkunniga
i öfverensstämmelse därmed: . . 0
att Kungl. Maj:ts nådiga kungörelse den 16 juni 190o angående
ändrad lydelse af § 1 mom. 5 af förnyade nådiga instruktionen för
38
Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 179.
folkskoleinspektörer den 11 november 1904 samt lagarna den 16 juni
1905 angående ändrad lydelse af vissa §§ i förorduingen om kyrkostämma
samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862 må i de punkter,
dar sa anses erforderligt, ändras i öfverensstämmelse med den föreslagna
.™?rlken å kun§k kungörelsen angående understöd åt bibliotek
åt här ifrågavarande slag: »Kungl. Maj:ts nådiga kungörelse angående
understöd åt kommunala bibliotek, skolbibliotek och vissa riksorganisationers
bibliotek».
Slutligen föreslå de sakkunnige följande
Framställning till Riksdagen:
att Kungl. Maj:t täcktes hos Riksdagen göra framställning om beviljandet af
toljipde anslag under riksstatens åttonde hufvudtitel för understöd åt kommunala bibliotek,
skolbibliotek och vissa riksorganisationers bibliotek:
a) P| ordinarie stat ett förslagsanslag å 200,000 kronor, af hvilket anslag dels högst
lo,000 kronor nia kunna på de villkor, som Kungl. Maj:t bestämmer, användas till
Voonn . at förmedhngsanstalter för bokförmedling och vandriugsbibliotek, dels
13,800 kronor ma användas till aflöning af tre bibliotekskonsulenter inom ecklesiastikdepartementet
;
b) a extra stat dels ett anslag å 20,000 kronor för upprättande af en normalkatalog
för statsunderstödda bibliotek, dels ock ett anslag å 50,000 kronor till aflösning under
ar 1915 af det statsbidrag, som då skall utbetalas till biblioteken jämlikt förut
gällande bestämmelser;
samt att Riksdagen dessutom måtte medgifva:
Kon , de^S atK. understöd af statsmedel till ett belopp af lägst 50 kronor, högst
500 kronor, för år räknadt, må utgå till lands- och stadskommun (respektive församling)
utom Stockholm och Göteborg för upprättande och underhåll af ett kommunalt
bibliotek, samt
att understöd af statsmedel till ett belopp af lägst 15 kronor, högst 150 kronor
må utgå till skoldistrikt, högre folkskolor, af landsting understödda folkhögskolor
och smaskoleseminarier för upprättande och underhåll af skolbibliotek
allt under följande villkor:
1) att därest biblioteket underkalles af enskilda, det skall ställas under en
styrelse, i hvilken kommunen (respektive församlingen) skall utse minst
en ledamot, hvarjämte kommunen äfven skall deltaga i granskningen af
bibliotekets räkenskaper;
2) att kommun, skoldistrikt, församling eller enskilda för bibliotekets underhåll
och utveckling tillskjuta minst lika mycket som staten, hvarvid kostnad
för lokal ej får medräknas, såvida den ej utgår i kontanta medel;
3) att beviljadt statsbidrag må uppbäras endast i form af bundna böcker, valda
af biblioteksförestandaren eller biblioteksstyrelsen ur de af ecklesiastikdepartementet
utgifna katalogerna och förmedlade till biblioteken genom
statsunderstödd förmedlingsanstalt;
4) att biblioteket är uppställdt i lämplig lokal och regelbundet vissa tider i
veckan kostnadsfritt hålles tillgängligt för allmänheten, dock att af staten
understödt kommunalt bibliotek för inrymmas i skola endast försåvidt särskilt
skolbibliotek äfven finnes;
39
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 179.
5) att biblioteket hålles försäkran mot eldskada;
6) att böcker af osedligt innehåll ej må med biblioteket in förlikas;
7) att biblioteket skall vara underkastadt inspektion af vederbörande folkskoleinspektör
samt i öfrigt den kontroll, som Kungl. Maj:t föreskrifver;
8) att böcker, som erhållits såsom statsbidrag eller inköpts för nyssnämnda af
kommun, skoldistrikt, församling eller enskilda anskaffade medel, ej må
genom försäljning eller byte afhändas biblioteket annat än med inspektörens
medgifvande;
dels att understöd af statsmedel till ett belopp af minst 2,500 kronor, för år
räknadt, må utgå till riksorganisation, d. v. s. hela landet omfattande förening,
som har minst 20,000 medlemmar, för dess biblioteksverksamhet genom studiecirklar
eller andra sammanslutningar med liknande syfte, under följande villkor:
1) att riksorganisationens studiecirkel- och biblioteksverksamhet är centraliserad
under en af organisationen utsedd ledning (studieledare, studierektor
e. d.) med uppgift att utöfva öfverinseende och kontroll öfver föreningens
nyssnämnda verksamhetsgrenar;
2) att beviljadt statsbidrag må uppbäras endast i form af bundna böcker, valda
inom studiecirklarna eller organisationen ur de af ecklesiastikdepartementet
utgifna katalogerna och'' förmedlade till organisationens studieledning genom
statsunderstödd förmedlingsanstalt;
3) att riksorganisationen ansvarar för ett tillskott till sin studiecirkelverksamhet
minst två gånger så stort som statens;
4) att nyssnämnda af riksorganisationen’ anskaffade medel må användas endast
till inköp och inbindning af böcker samt, med minst fyra års mellantid för
hvarje bibliotek, till tryckning af katalog;
5) att böcker af osedligt innehåll ej må med cirkelns bokförråd införlifvas;
6) att böcker, som erhållits såsom statsbidrag eller iuköpts för nyssnämnda af
riksorganisationen anslagna medel ej mä genom försäljning eller byte afhändas
studiecirkeln annat än med medgifvande af riksorganisationens studieledare;
7)
att studiecirkelns såsom statsbidrag erhållna samt för föreningsanslagen inköpta
böcker vid hvarje arbets- eller kalenderårs slut må kostnadsfritt
öfverlämnas till det studiecirkeln eller riksorganisationen tillhöriga lokala
biblioteket (studiecirkelbiblioteket);
8) att studiecirkelbiblioteks angelägenheter vårdas af en styrelse, som utser
föreståndare, hvilken handhar skötseln af biblioteket;
9) att studiecirkelbiblioteket är underkastadt samma bestämmelser, som för
kommunalt och skolbibliotek äro här ofvan upptagna i punkterna 4)—7),
dock att biblioteket må hafva rätt att upptaga en låg afgift för boklån;
10) att böcker, som erhållits från studiecirkel ej må genom försäljning eller
byte afhändas biblioteket utan med inspektörens medgifvande;
11) att, då studiecirkelbibliotek, för hvilket utnjutits statsunderstöd, upplöses,
till vederbörande kommun skola för införlifvande med dess bibliotek öfverlämnas
de böcker, som på nyssnämnda sätt förvärfvats; dock att i sådan
händelse böckerna jämväl må, efter Kungl. Maj:ts bepröfvande, kunna
öfverlämnas till lokalafdelning af riksorganisation med liknande biblioteksverksamhet.
40
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
Frånsedt mindre väsentliga förändringar i fråga om bestämmelsernas
formulering innebär de sakkunnigas förslag följande afvikelser från doktor
Palmgrens:
1. I fråga om kommunala bibliotek.
Stockholm och Göteborg undantagas från den kommun tillkommande
rätten att erhålla understöd till kommunalt bibliotek. Statsbidrag må
utgå till af enskilda underhållet bibliotek endast för det fall, att detsamma
är ställdt under en styrelse, i hvilken kommunen (respektive församlingen)
utser minst en ledamot, och att kommunen deltager i granskningen
af bibliotekets räkenskaper. Af staten understödt kommunalt bibliotek
får inrymmas i skollokal, endast för så vidt särskildt skolbibliotek äfven
finnes.
2. I fråga om skolbibliotek.
Understöd för upprättande och underhåll af skolbibliotek må kunna
utgå jämväl till högre folkskolor samt till af landsting understödda folkhögskolor
och småskoleseminarier.
3. I fråga om vissa föreningars bibliotek.
Understöd må utgå icke blott till hela landet omfattande förening
med visst medlemsantal, som utöfvar biblioteksverksamhet genom studiecirklar,
utan äfven till dylik förening, som utöfvar sådan verksamhet genom
andra sammanslutningar med liknande syfte. De medel, som tillskjutas
af sådan förenings centralorganisation, må, utom till inköp och
inbindning af böcker, kunna, med minst fyra års mellantid för hvarje
bibliotek, användas äfven till tryckning af katalog.
4. I fråga om villkoren för erhållande af statsbidrag.
I det bidrag, som kommun, skoldistrikt, församling eller enskilda skola
tillskjuta för underhåll och utveckling af bibliotek, får kostnad för lokal
inräknas endast såvida den utgår i kontanta medel. Statsunderstödt bibliotek
skall vara underkastadt, förutom inspektion af vederbörande folkskoleinspektör,
jämväl i öfrigt den kontroll, som Kungl. Maj:t föreskrifver. Förbudet
mot afhändande af biblioteks böcker skall afse försäljning eller byte.
Ansökning om understöd för kommunalt bibliotek och skolbibliotek skall
ingifvas före den 15 februari (ej 15 juni) det år, för hvilket anslag sökes,
och vara åtföljd af intyg om beviljad ansvarsfrihet för det räkenskapsår,
hvars förvaltning senast förelegat till granskning. Vid beräkningen af det
bidrag till studiecirklar från förenings centralorganisation, hvarpå bestämmandet
af statsunderstödets storlek skall grundas, får bidraget till de studiecirklar
ej medräknas, mot hvilkas bibliotek ecklesiastikdepartementets bibliotekskonsulenter
riktat anmärkningar, utan att nödig rättelse vunnits.
41
llungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 119.
5. I fråga om anstalter för förmedling af vandringsbibliotek och för
bokförmedling.
I stället för af doktor Palmgren föreslagna tre statsunderstödda anstalter,
samtliga för båda dessa slag af förmedlingsverksamhet, jämte en
speciell förmedlingsanstalt för föreningarnas studiecirklar och en anstalt
med verksamhet inom öfre Norrland för upprättande af vandringsbibliotek,
föreslå de sakkunniga fyra förmedlingsanstalter för vandringsbibliotek (i
Stockholm, Göteborg, Lund och Luleå), hvardera med ett understöd åt
högst 2,000 kronor, dock sammanlagdt högst 5,000 kronor, samt två bokförmedlingsanstalter
i Stockholm, den ena med ett understöd af högst
6,000 kronor för förmedling till kommunala bibliotek och skolbibliotek
och den andra med ett understöd af högst 2,000 kronor för förmedling
till statsunderstödda riksorganisationer.
6. I fråga om biblioteksväsendets centrala ledning.
I stället för upprättandet af en biblioteksbyrå inom ecklesiastikdepartementet
med fyra tjänstemän föreslå de sakkunniga anställandet inom samma
departement af tre bibliotekskonsulenter. Därjämte föreslås vissa mindre
modifikationer och inskränkningar i dessa konsulenters uppgifter i syfte
att något minska deras arbetsbörda.
7. I fråga om de erforderliga anslagsbeloppen för biblioteksväsendet.
De sakkunniga, som icke föreslå någon ändring i de grunder, efter
hvilka statsunderstöden skulle utgå, beräkna det för kommunala bibliotek och
skolbibliotek erforderliga anslagsbeloppet till omkring 160,000 kronor (mot af
doktor Palmgren beräknade 200,000 kronor) och minska anslaget till den
centrala biblioteksmyndigheten med 4,000 kronor från 17,800 till 13,800
kronor, hvaremot de beräkna en ökning af understödet till förmedlingsanstalter
med 800 kronor från 12,200 till 13,000 kronor. Genom afrundning
nedåt komma de sakkunniga, hvilka i likhet med doktor Palmgren
beräkna anslagsbeloppet till riksorganisationerna till omkring 20,000 kronor,
till ett sammanlagdt anslagsbelopp af 200,000 kronor årligen mot af doktor
Palmgren beräknade 250,000 kronor.
.På grund af nådiga remisser den 14 oktober 1911 och den 14 februari
1912 har statskontoret den 27 februari 1912 afgifvit utlåtande öfver såväl
doktor Palmgrens förslag som de sakkunnigas betänkande. Statskontoret
anför däri:
»Vid fullgörandet af detta uppdrag har statskontoret ansett lämpligast att vid
granskningen af de särskilda punkterna i föreliggande förslag följa den ordning, hvari
de förekomma i det af de sakkunniga å sid. 35 i deras betänkande framställda förslag
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 sand. 138 käft. (Nr 119.) 6
Stats
kontorets
utlåtande.
42
Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 179.
till kungörelse i ämnet, och därvid göra de uttalanden och anmärkningar, hvartill
detta förslag synts statskontoret gifva anledning.
Statsanslagets rubrik.
Hvad då först angår det ifrågasatta anslagets rubrik har denna af doktor Palmgren
ansetts böra lyda »till understöd åt skol- och allmänna bibliotek», hvaremot de
sakkunniga, som i likhet med riksbibliotekarien funnit benämningen »allmänna bibliotek»
ej fullt exakt, förordat rubriken »till understöd åt kommunala bibliotek, skolbibliotek
och vissa riksorganisationers bibliotek».
Om man nu vill undvika den hittillsvarande benämningen »folkbibliotek», under
förmenande att detta ord skulle angifva ifrågavarande bibliotek såsom afsedda blott
för en viss del af befolkningen, så synes dock förslaget att såsom »riksorganisation»
beteckna sådana större, hela landet omfattande föreningar, som under vissa villkor
kunde komma i åtnjutande af statsanslag, ej fullt lämpligt, då denna benämning
hvarken hittills burits eller efter nu föreliggande förslags genomförande torde komma
att i andra afseenden än så vidt anginge biblioteksverksamheten bäras af de sammanslutningar,
hvarom är fråga. Då i allt fall ordet »vissa» angifver, att rubrikens definition
icke är uttömmande, synes sistnämnda art af bibliotek enklast kunna benämnas
»vissa föreningars bibliotek».
De kommunala biblioteken.
Såsom en utväg att i någon mån begränsa kostnaderna för statsverket har riksbibliotekarien
i sitt utlåtande ifrågasatt, att från rätten till bidrag skulle uteslutas de
större och rikare kommuner, i bvilkas biblioteksekonomi detta bidrag komme att spela
eu underordnad roll; och de sakkunniga, som ansett »de större stadsbiblioteken» praktiskt
taget ej tillhöra den kategori, som bör erhålla statsunderstöd, hafva därför från
rätten till understöd för kommunalt (församlings-) bibliotek uteslutit Stockholm och
Göteborg.
Statskontoret vill för sin del ifrågasätta, huruvida den sålunda uppställda principen
kan anses rättvis. Enligt nu gällande bestämmelser må understöd utgå till territoriell
församling i nämnda bägge städer, och det synes knappast billigt, om dessa
församlingar, därför att de genom gjorda uppoffringar redan i afsevärd grad sökt befrämja
ifrågavarande syftemål, skola uteslutas från rätt till statsbidrag för bibliotekens
vidare utveckling. Om emellertid af sparsamhetshänsyn en dylik uteslutning anses
nödig, torde den dock icke böra afse just Stockholm och Göteborg, utau i allmänhet
de större och rikare kommuner i riket, som befinnas hafva redan förskaffat sig så
stora bibliotek, att statsbidraget kan anses obehöfligt.
Skolbibliotek.
Såväl doktor Palmgren som de sakkunniga synas afse, att hvarje särskild folkskola
må kunna komma i åtnjutande af föreslaget statsanslag å lägst 15, högst 150
kronor. Statskontoret, som ej har något att erinra häremot, vill emellertid framhålla,
hurusom den af de sakkunniga i fråga om understöd åt skolbibliotek föreslagna lydelsen,
enligt hvilken understöd må utgå till »skoldistrikt---för upprättande och
underhåll af skolbibliotek» ej fullt tydligt angifver, att skoldistrikt, som äger flera
fasta skolor, må för hvar och en af dessa erhålla statsbidrag. Ett förtydligande i detta
hänseende synes därför önskvärdt.
43
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
Bokför medling en.
En af hufvudpunkterna i föreliggande förslag iuueliålles i bestämmelsen därom,
att »beviljadt statsbidrag må uppbäras endast i form af bundna böcker • ~ förmedlade
till biblioteken genom statsunderstödd förmedlingsanstalt». Häråt följe1- dels
att medverkan af dylika förmedlingsanstalter är en oundgänglig förutsättning för hela
förslagets genomförande, dels ock att på den öfverenskommelse, som kan träffas med
dessa anstalter, beror, huru stor valuta för det beviljade statsbidraget, som i form a
böcker kommer biblioteket till godo; och är det vid sadant förhållande uppenbarligen
af vikt, att den ersättning, som bör tillkomma förmedlingsanstalterna för deras bestyr,
varder lämpligt afvägd, så att å ena sidan man ej riskerar, att de förmedlingsanstalter,
som anses lämpliga, undandraga sig att lämna medverkan, och å andra sidan så stor
valuta som möjligt tillgodokommer biblioteken.
Det vill synas, som om i denna punkt den föreliggande utredningen ej voi e fullt
uttömmande. Enligt doktor Palmgrens förslag skulle vederbörande förmedlingsanstalt
»kostnadsfritt» förmedla de såsom statsbidrag utgående böckerna, hvilket torde innebära,
att anstalten icke skulle för egen del få godtgöra sig_ något af den rabatt, anstalten
af förläggare och bokbindare betingat sig. Styrelsen för folkbildmngsförbundet,
som enligt de sakkunnigas förslag skulle tills vidare blifva den enda förmedlingsanstalten
för skol- och kommunala bibliotek, har framhållit såsom själfklart, att, i händelse
af sådan kostnadsfri förmedling, anstalten borde, utöfver det till anstalten utgående
fixa årliga statsbidraget, af statsmedel bekomma ersättning för den förlorade
provisionen. Den provision, förbundets bokförmedlingsbyra hittills tillgodofört sig, utgjorde
10 % af bokhandelspriset samt 10 % af inbindningskostnaden, dock att byrån
från och med år 1912 ämnade medgifva 20 % rabatt på alla böcker, oafsedt de växlande
rabatterna hos olika förläggare, hvilket, då förlagens rabatt visade eu medelprocent
af 27, innebure, att byrån komme att räkna sig till godo en provision af 7 %
å bokhandelspriset. De sakkunniga hafva härom yttrat, att enda sättet att komma ur
svårigheterna tydligen vore, att Kungl. Maj:t bestämde de villkor, under hvilka
bokförmedlingsanstalterna ägde att förmedla böckerna. Bibliotekskonsulenterna skulle
— fortsätta de sakkunniga — vinna nödigt inflytande pa förmedlingsanstalterna utan
att behöfva taga hänsyn till eventuella fluktuationer på bokhandelsmarknaden genom
att Kungl. Maj:t bestämde t. ex., att bokförmedlingsanstalterna vid förmedling af
böcker till de statsunderstödda institutionerna skola lämna sa stor rabatt pa den förmedlade
litteraturen, att förmedlingsanstalternas ersättning för expeditionsutgifterna
beräknas så låg som möjligt och i allmänhet ej högre än till 5% af bokhandelspriset.
Någon provision för inbindningen omnämnes ej af de sakkunniga.
Häraf framgår, att klarhet ej ännu vunnits om, huru denna fråga kan komma
att ordnas. Då det ej lärer ifrågakomma, att utöfver de åt biblioteken inom vissa
maximigränser beviljade statsunderstöd provision skulle af statsmedel utgå till förmedlingsanstalterna,
måste denna provision naturligtvis drabba biblioteken. Af de sakkunnigas
yttrande vill det emellertid synas, som om de ansage den åt folkbildningsförbundets
bokförmedlingsbyra debiterade provisionen vara för hög.
Vissa föreningars bibliotek.
Ur de synpunkter, hvilka statskontoret vid föreliggande frågas bedömande torde
hafva att beakta, har statskontoret beträffande det föreslagna understödet åt vissa, hela
landet omfattande föreningars bibliotek ej funnit anledning till annat uttalande, an att
44
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
det synes kunna ifrågasättas, om ej äfven för detta understöd, liksom för de till skolbiblioteken
och de kommunala biblioteken utgående, bör bestämmas ett visst maximibelopp,
t. ex. 10,000 å 15,000 kronor.
I* fråga om de föreslagna villkoren för understöds utgående åt sådan förening
vill statskontoret fasta uppmärksamheten a en viss brist i öfverensstämmelse mellan,
å eua sidan, de under mom. B B) och 4) uppställda villkoren och, å andra sidan, föreskrifterna
om de handlingar, som böra bifogas förenings ansökning om understöd.
Enligt nyssberörda mom. B 3) skall föreningen »ansvara för» ett tillskott (för löpande
året) till sin studiecirkelverksamhet minst två gånger så stort som statens, hvarjämte
i mom. 4) föreskrifves, att nyssnämnda af föreningen anskaffade medel må användas
endast till inköp och inbindning af böcker samt, med minst fyra års mellantid för
hvarje bibliotek, till tryckning af katalog, men enligt de å sid. 38 i de sakkunnigas
förslag intagna bestämmelser skall ansökningen om statsbidrag hvarken innehålla eller
åtföljas af någon utfästelse eller garanti för det löpande året, utan i stället skola bifogas
handlingar, som bestyrka, att föreningens eget, under det sistförfluten arbetseller
kalenderåret använda anslag till inköp och inbindning af böcker för studiecirklarnas
räkning uppgått till minst dubbelt så stort belopp som det begärda statsbidraget.
Det synes statskontoret, som om, för vinnande af önskvärd öfverensstämmelse, å bägge
nyssnämnda ställen ifrågavarande villkor borde erhålla den innebörd, att föreningen
under det sistförfluten arbets- eller kalenderåret åt egna medel till inköp och inbindning
af böcker för studiecirklarnas räkning eller tryckning af katalog användt minst
dubbelt sa stort belopp som det sökta statsbidraget, dock att härvid kostnad för tryckning
af katalog må i sådant afseende medräknas blott med minst fyra års mellanrum
för hvarje bibliotek.
Bibliotekskonsulenterna.
Hvad de^ föreslagna bibliotekskonsulenterna angår, har statskontoret för sin del
funnit det svart att ur den föreliggande utredningen vinna en klar uppfattning om,
huru många dessa böra vara och huruvida en af dem bör afiönas högre än de andra.
Med afseende a hvad betänkandena innehålla i fråga om de göromål, som skulle tillkomma
.dessa konsulenter, vill statskontoret emellertid framhålla, att, då åtskilliga af
dessa göromål, såsom uppgörande åt en grundkatalog för bokurvalet, omläggning och
ordnande af folkskoleseminariernas bibliotek samt utgifvande afen lärobok fbiblioteksförvaltning
äro af tillfällig natur, och dessutom den rådgifvande verksamhet, som skulle
åligga konsulenterna, gifvetvis torde komma att hufvudsakligast tagas i anspråk, när
biblioteken och förmedlingsanstalterna första gången skola tillämpa de nya föreskrifterna,
det synes statskontoret, som om det konstanta behofvet af arbetskrafter ej kan
bedömas efter förhallandena under det eller de första åren, utan som om, i fall tre
konsulenter äro tillräckliga under denna första tid, antalet sedermera borde kunna minskas.
Härmed sammanhänger äfven frågan om arten af den anställning, konsulenterna
skulle erhålla. Da doktor Palmgren å sid. 199 i sitt betänkande upptager äfven
aldeistillägg bland de konsulenterna tillkommande aflöningsförmåner, synes hon förutsätta,
att konsulenterna skulle blifva innehafvare af ordinarie tjänster. Statskontoret
föreställer sig emellertid, att det tills vidare ej kan blifva fråga om annat än med
arfvoden aflönade extra ordinarie befattningar. Så plägar ju i allmänhet ske vid införandet
af nya och opröfvade organisationer i statsförvaltningen, och med hänsyn till
hvad som nyss framhållits angående ifrågavarande konsulenters åligganden torde det
här mer än eljest vara nödigt att icke i förtid fastslå en viss förvaltningsapparat.
45
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
Hvad augår beloppet af konsulenternas aflöning bar denna föreslagits till 5,800
kronor för en förste konsulent och 4,000 kronor för enhvar af de öfriga. Då det alltså
påtagligen är afsedt att, när tjänsterna eu gång komma på ordinarie stat, förste konsulenten
skall blifva tjänsteman af andra normalgraden och de öfriga tjänstemän af
första graden, torde, på sätt förut i liknande fall ägt rum, från de arfvoden, som nu
tillerkännas dem, böra afdragas i rundt tal hvad som motsvarar de afgifter för egen
pensionering, som de vid tjänsternas förvandling till ordinarie få vidkännas, samt
alltså dessa arfvoden minskas till 5,600 kronor för förste konsulenten och 3,900 kronor
för de öfriga.
Då konsulenterna torde komma att få sin verksamhet förlagd inom ecklesiastikdepartementet,
torde deras expensutgifter böra -i sammanhang med departementets
öfriga utgifter af detta slag bestridas af åttonde hufvudtitelns förslagsanslag till skrifmaterialier
och expenser, ved m. m. Kostnaden för konsulenternas tjänsteresor lärer
böra bestridas från samma hufvudtitels förslagsanslag till rese- och traktamentspenningar.
I fråga om den klass i resereglemente!, efter hvilken ersättning bör utgå,
torde denna böra, liksom för andra tjänstemän, rättas efter deras tjänstegrad och alltså
för förste konsulenten, därest han aflönas lika med tjänsteman af andra lönegraden,
ersättningen beräknas efter tredje klassen i resereglemente!, men för de öfriga konsulenterna
efter fjärde klassen i samma reglemente.
Villkoren för statsbidragets åtnjutande och utbetalande.
Mot de föreslagna villkoren för statsbidragets åtnjutande har statskontoret i
Öfrigt ej annan erinran än att föreskrift därom, att vederbörande skoldistrikt eller
kommun skall vid ansökningen foga folkskoleinspektörens intyg om, att föreskrifna
villkor blifvit fullgjorda, torde böra uttryckligen intagas i den blifvande kungörelsen
och ej blott angifvas i det vid kungörelsen fogade ansökuingsformuläret.
Om ordningen för statsbidragens utbetalning nämnes ej något i de föreliggande
betänkandena. Hvad angår de understöd, som tillerkännas förmedlingsanstalterna, äro
ju icke heller några särskilda bestämmelser i sådant hänseende af nöden. Men då
understöden till biblioteken, liksom till föreningarna för deras studiecirkelverksamhet
skola utgå i form af böcker, förmedlade af bokförmedlingsanstalterna, och det alltså
är dessa sistnämnda, som skola uppbära de kontanta statsbidragen, tarfvas gifvetvis
föreskrifter om, i hvilken ordning och under hvilka villkor dessa anstalter äga att
lyfta beloppen. Klart torde vara, att medlen ej böra till förmedlingsanstalterna utbetalas,
förr än de såsom statsbidrag utgående böckerna blifvit till vederbörande bibliotek
eller förening levererade samt från statens sida kontrollerats, att de levererade böckernas
värde svarar mot de beviljade statsbidragens penningbelopp. Denna kontroll
torde svårligen kunna verkställas annorledes än af de sakkunniga konsulenterna, till
hvilka alltså förmedlingsanstalterna torde böra insända, jämte bibliotekens eller föreningarnas
kvitton å de mottagna böckerna, jämväl specificerade förteckningar å de
senare, upptagande för hvarje bok dels hvad dess inköp och inbindning kostat anstalten,
dels ock den provision anstalten för boken räknat sig till godo, hvarvid för hvarje
bibliotek eller förening summan af dessa poster bör öfverensstämma med det beviljade
statsbidragets belopp. Sedan dessa handlingar af konsulenterna granskats, torde statskontoret
erhålla nådigt bemyndigande att till anstalten utbetala, hvad som enligt konsulenternas
intyg tillkommer anstalten.
Väl vore det önskligt, om äfven vederbörande skoldistrikt, kommun eller förening
sattes i tillfälle att på enahanda sätt öfvertyga sig om motsvarigheten mellan stats
-
46 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
bidragets penningbelopp och böckernas värde. Men för den händelse detta möjligen
skulle blifva förenadt med afsevärda olägenheter, kan måhända denna kontroll undvaras.
Af det sålunda anförda framgår emellertid att, om det tilläfventyrs varit de sakkunnigas
mening, att statsbidragen skulle utbetalas till bokförmedlingsanstalterna mot
efterföljande redovisning, statskontoret icke kan tillstyrka ett sådant förfarande, utan
anser kontrollen böra äga rum före medlens utbetalning.
Statsanslagets belopp.
Hvad slutligen angår det erforderliga statsanslagets belopp, är det naturligtvis
fullkomligt omöjligt att på förhand uppgöra någon tillförlitlig beräkning däraf. Statskontoret
vill emellertid framhålla, att hvarken doktor Palmgren, som beräknat det
erforderliga statsanslaget till 250,000 kronor, eller de sakkunniga, som beräknat detsamma
till 200,000 kronor, härvid synes hafva medräknat den ersättning för fraktkostnad,
som enligt förslaget skulle utgå till förmedlingsanstalterna och som måhända
kan komma att uppgå till afsevärdt belopp.
Beträffande de till uppförande å extra stat ifrågasatta anslagen dels till utarbetande
af en grundkatalog, och dels till beredande af understöd för år 1912 enligt nu
gällande grunder har statskontoret ej något att erinra.»
Departe- Sedan jag sålunda redogjort för den förberedande behandling, som
miYttrande*n*ägnats föreliggande fråga, har jag att närmare angifva min egen uppfattning
däraf.
Genom mitt förutberörda anförande till statsrådsprotokollet den 13
januari 1912 har jag gifvit tillkänna, att jag funnit de anslagskraf, som
framkommit genom den förebragta utredningen, i hufvudsak förtjänta af
att blifva tillgodosedda.
En närmare granskning af biblioteksväsendets tillstånd ådagalägger, att
inom vida kretsar af vårt folk förefinnes ett starkt och ständigt växande
behof af gedigen och verkligt bildande läsning. De betydliga uppoffringar,
som gjorts såväl af lyckligare lottade klasser som också och framför allt af
de mindre bemedlade, för att tillgodose detta behof, vittna om dess styrka.
Det förhåller sig enligt min uppfattning icke så, som stundom sagts, att
läslusten hos vårt folk tenderar att vända sig från den allvarligare
litteraturen till kolportagelitteraturens lättare och mindre värdefulla,
ej sällan till och med värdelösa eller rent af skadliga alster. Förhållandet
synes mig snarare vara det motsatta: i saknad af lätt tillgänglig
god litteratur har allmänheten för att tillfredsställa den förefintliga läslusten
tillgripit den läsning, som funnits närmast till hands. Den förskämning
af allmänhetens smak i fråga om litteratur, hvaröfver ofta och
ej utan skäl klagas, torde till väsentlig del vara att tillskrifva den omständigheten,
att man visserligen sörjt för att skaffa den stora allmänheten
47
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
hjälplig Ofärdighet men föga eller intet bekymrat sig om hvad denna
allmänhet fått tillfälle att läsa.
Klart är, att det kommer att kräfvas ganska lång tid för att bättra hvad
som i sistnämnda hänseende försummats. Det vore också oriktigt, att af en
äfven ganska kraftigt uppblomstrande folkbiblioteksrörelse vänta omedelbart
och tydligt skönjbara frukter. Folkbiblioteken äro att räkna till de långsamt
och i det tysta arbetande folkförädlingsmedel, hvilkas verkningar icke
genast kunna iakttagas utan först vid en mera omfattande och öfver längre
tid sig sträckande jämförelse äro omisskännliga.
Att folkbiblioteken i vårt land ännu icke vunnit vare sig den spridning
eller den utveckling, att de kunna i tillräcklig grad tillgodose behofvet af
god läsning, visas till fullo af den gjorda utredningen. Af denna framgår
ock, att någon afsevärdare förbättring icke är att vänta utan ett kraftigt
ingripande från statens sida, liksom att den rätta tidpunkten för ett sådant
ingripande just nu, sedan en viss erfarenhet vunnits, synes vara inne.
Den omständigheten, att det ytterst begränsade försök, som företogs i och
med 1905 års bestämmelser om statsbidrag åt biblioteken, burit så pass
goda frukter, som min föregående framställning gifvit vid handen, manar
till ökade ansträngningar. Jag finner mig därför böra instämma i de sakkunnigas
och de hörda myndigheternas samfällda åsikt, att goda skäl föreligga
till en jämförelsevis stor uppoffring för ifrågavarande syfte.
I stort sedt kan jag ock ansluta mig till de tillkallade sakkunnigas
förslag till folkbiblioteksfrågans ordnande. Beträffande förslagets enskildheter
åter har jag vid ärendets pröfning i vissa fall kommit till en annan
uppfattning än dessa sakkunniga.
Då jag nu går att motivera de förslag i föreliggande fråga, som jag
har för afsikt att framlägga, skall jag i hufvudsak följa samma uppställning,
som användts i nämnda sakkunnigas utlåtande.
Till en början vill jag då angifva min mening rörande lämpligaste benämningarna
på vissa af de biblioteksformer, hvarom här är fråga.
I 1905 års nådiga kungörelse användes ordet »folkbibliotek» såsom
allmän benämning för samtliga de biblioteksformer, om hvilka i nämnda
kungörelse stadgas, d. >v. s. »församlingsbibliotek», äfven innefattande skolbibliotek,
hvarom i författningen intet namnes, »kommunbibliotek», »föreningsbibliotek»
och »vandringsbibliotek», hvarjämte under samma benämning
äfven inbegripes »förmedlingsanstalt åt folkbibliotek.»
" Doktor Palmgren har i sin utredning såsom ersättning för benämningarna
»församlingsbibliotek», »kommunbibliotek» och »föreningsbibliotek»
föreslagit benämningen »allmänt bibliotek» för att därigenom dels fram
-
Namnfr
48
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179,
hafva dessa biblioteks karaktär af offentliga institutioner, dels förebygga,
att de genom sitt namn skulle kunna få prägeln af att vara afsedda för
någon viss samhällsklass. De tillkallade sakkunniga däremot hafva beträffande
samma biblioteksformer ansett sig böra stanna vid benämningen
»kommunalt bibliotek», hvilken enligt deras mening tydligt betecknar såväl
bibliotekets syfte — att vara ett bibliotek för kommunens medlemmar —
som ock formen för dess underhåll.
Nekas kan icke, att den i 1905 års kungörelse använda terminologien ej i
alla afseenden är fullt lycklig. Dels bör gifvetvis den särskilda uppgift, som
föreligger de för skolorna afsedda boksamlingarna, komma till uttryck genom
deras namn, dels synes det olämpligt, att bibliotek med samma syfte få olika
namn allt efter formen för deras understödjande: »församlingsbibliotek»,
»kommunbibliotek», »föreningsbibliotek». Benämningen »allmäntbibliotek»,
som i och för sig är ohandterlig och obestämd, omfattar enligt sin ordalydelse
uppenbarligen äfven andra biblioteksformer än som därmed åsyftas
och är sålunda föga lämplig för de bibliotek, hvarom nu är fråga. Mot
benämningen »kommunalt bibliotek», hvilken för öfrigt delvis lider af
samma brist som den nyssnämnda, kan anmärkas, att den, på grund af
motsättningen mellan »kommun» (i den särskilda betydelse af borgerlig
kommun) och »församling», är mindre egentlig i fråga om de af församlingar
underhållna biblioteken, hvarjämte den är alldeles oegentlig i fråga
om bibliotek, som underhållas af föreningar.
Lämpligast synes mig vara, att man under benämningen »skolbibliotek»
sammanför de boksamlingar, som äro afsedda för skolornas lärjungar och
lärare, och för de fasta bibliotek, hvilka äro afsedda för den stora allmänheten
utan hänsyn till social åtskillnad, använder benämningen »folkbibliotek»,
oafsedt från hvad håll dessa bibliotek än må få sitt understöd. I
likhet med en reservant bland de sakkunniga har jag icke kunnat finna
benämningen »folkbibliotek» nödvändigt förknippad med den olägenhet, som
doktor Palmgren däraf befarat, och på samma gång den föreslagna användningen
af densamma torde stå i god öfverensstämmelse med det allmänna
språkbruket, synes den mig tydligt angifva de ifrågavarande bibliotekens
särställning från å ena sidan de vetenskapliga biblioteken och å den andra
skolbiblioteken. Begagnandet af ifrågavarande benämning synes mig icke
nödvändiggöra ändringar i kyrkostämmoförordningarna, i hvilka på åtskilliga
ställen talas om »församlingsbibliotek», enär det väl torde vara tydligt,
att dessa senare ingå under det allmänna begreppet: folkbibliotek.
Däremot torde en jämkning af uttrycken i instruktionen för folkskoleinspektörerna
blifva behöflig.
Såsom titel i riksstaten på anslaget för ifrågavarande ändamål och
49
Kling!. Maj:ts Nåd. Proposition Kr 179.
såsom rubrik i en blifvande författning synes mig benämningen »folkbiblioteksväsendet»,
som ju visserligen strängt taget icke är fullt exakt
men dock kort och träffande, kunna godtagas.
Jag har så pass utförligt berört frågan om bibliotekens benämning, då
det icke torde vara utan en viss betydelse för allmänhetens uppfattning om
deras syften, hvilka namn de erhålla.
Bland de olika slagen af bibliotek har jag först att uttala mig om
dem, hvilkas uppgift är att å de skilda orterna i främsta rummet tillgodose
deri stora allmänhetens behof af läsning, de hittills såsom »församlingsbibliotek»,
»kommunbibliotek» eller »föreningsbibliotek» betecknade boksamlingar,
för hvilka jag nyss föreslagit benämningen folkbibliotek.
Enligt 1905 års kungörelse kan det understöd till ett bibliotek med
ifrågavarande uppgift, som utgör en förutsättning för beviljande af
statsunderstöd därtill, hafva lämnats af skoldistrikt, af församling, af
kommun eller af lokal förening, och biblioteket har sålunda kunnat stå
under skol-, församlings- eller kommunalmyndigheternas eller en förenings
ledning. Den omständigheten, att i vissa fall folkskolans, i andra fall den
kyrkliga eller den borgerliga kommunens myndigheter ägt att handhafva
bibliotekets angelägenheter, har, så vidt jag af utredningen kunnat finna,
icke medfört några afsevärda olägenheter. Hvarken de sakkunniga eller
de hörda myndigheterna hafva i detta afseende ifrågasatt någon förändring,
och jag finner icke heller anledning därtill.
Hvad åter angår den nu gällande bestämmelsen, att lokala föreningar
under vissa villkor kunna erhålla statsunderstöd för upprättande och underhåll
af bibliotek, hafva såväl af de sakkunniga som i flera afgifna utlåtanden
framställts synnerligen allvarsamma invändningar däremot. Den nämnda
bestämmelsen har haft till följd, att inom samma kommun två eller flera
bibliotek med i det hela likartadt syfte kunnat erhålla statsbidrag. Tydligt
är, att en sådan splittring af intresse och tillgångar icke kan vara till
gagn för det syfte, som biblioteken skola tillgodose. Det synes därför
önskvärdt, att statsbidrag må kunna utgå blott till ett folkbibliotek inom
hvarje kommun, kyrklig eller borgerlig, och detta vare sig bliblioteket från
orteno åtnjuter offentligt eller enskildt understöd.
A andra sidan bör icke förbises, att i många fall genom enskildas
intresse ersatts hvad församling och kommun försummat, och att på så sätt
statsunderstödda bibliotek kommit till stånd på platser, där detta icke skulle
varit möjligt utan medgifvandet i 1905 års kungörelse om understöd åt
föreningsbibliotek. Intresse och offervillighet af sådan art hos enskilda förtjäna
gifvetvis stöd och uppmuntran från det allmännas sida. För lösande af
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 sand. 138 käft. (Nr 179.) 7
Folk
''
bibliotek,
50
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
den föreliggande svårigheten hafva de sakkunniga föreslagit, att rätt till
erhållande af statsunderstöd må tillkomma af enskilda upprättadt och
underhållet bibliotek, som står under en styrelse, i hvilken den kyrkliga
eller borgerliga kommunen utser minst en ledamot, och som lämnar
kommunen tillfälle att deltaga i granskningen af dess räkenskaper, allt naturligtvis
under förutsättning att af församling eller kommun underhållet
bibliotek icke finnes på platsen.
Detta förslag, som åsyftar att gifva ortsbefolkningen genom dess offentliga
organ ett visst ''inflytande på skötseln af ifrågavarande slags bibliotek,
anser jag mig böra biträda, dock med den jämkningen, att den ifrågasatta
befogenheten att deltaga i ledningen af föreningsbibliotekets verksamhet
och i granskningen af dess räkenskaper bör till undvikande af slitningar
tillerkännas ettdera af dessa organ. I valet dem emellan synas mig öfvervägande
skäl tala för den borgerliga kommunen.
Emellertid torde det vara nödigt att här införa eu fullständigande
bestämmelse. Det fall kan nämligen tänkas, att en kommun af någon anledning
afböjer att taga äfven den ringa befattning med ett föreningsbibliotek,
som nyssnämnda förslag förutsätter, till följd hvai’af biblioteket
icke skulle kunna erhålla statsunderstöd, ehuru det i verkligheten vore
förtjänt däraf. För sådant fall synes det mig lämpligt, att det föreskrifvesr
att Kungl. Maj:ts befallningshafvande, på framställning af bibliotekets styrelse
och efter pröfning af bibliotekets ändamålsenlighet, må kunna utse
en medlem af dess styrelse och en revisor af dess räkenskaper.
Mot den nyss uttalade åsikten, att i hvarje kommun blott ett folkbibliotek
bör erhålla direkt statsunderstöd, har anmärkts, att det i vissa
kommuner med hänsyn till de betydliga afstånden skulle vara önskvärdt,
att bibliotek kunde inrättas på flera ställen inom kommunen. I enlighet
med den åsikt, som uttalats af doktor Palmgren, finner jag det dock vara
ändamålsenligare, att äfven i sådant fall biblioteksförvaltningen inom kommunen
är enhetlig, och att alltså kommunens bibliotek ordnas såsom ett
bibliotekssystem (centralbibliotek med filialer). Det framgår af de sakkunnigas
motivering, att äfven de ansluta sig till denna uppfattning.
I ärendet har vidare anmärkts, att det för vissa mycket små kommuner
skulle blifva allt för betungande att på tillfredsställande sätt ordna sitt
biblioteksväsen. Såväl med hänsyn härtill som med hänsyn till hvad förut
framhållits om önskvärdheten af koncentration på biblioteksväsendets område
och om olägenheten af alltför små och svagt understödda bibliotek,
finner jag mig böra biträda de sakkunnigas i motiveringen framställda
förslag, att det må stå närgränsande kommuner och församlingar fritt
att sammansluta sig till ett biblioteksområde.
51
Kungl. Maj.ds Nåd. Proposition Nr 179.
J fråga om rätten att erhålla statsbidrag till folkbibliotek göres i
nu gällande författning till eu viss grad undantag för städerna Stockholm
och Göteborg. De sakkunniga framhålla, att de inom dessa städer upprättade
bibliotek, hvilka hafva till uppgift att fylla här afsedda behof,
äga den omfattning, att de understödsbelopp, som kunna ifrågakomma, icke
skulle få någon afsevärd betydelse för dessa biblioteks hushållning. De
sakkunniga föreslå därför, att nämnda städer undantagas från författningen
om statsunderstödda bibliotek.
Statskontoret har uttalat tvifvelsmål, huruvida den sålunda uppställda
principen kunde anses rättvis. Det synes enligt dess mening knappast billigt,
att de territoriella församlingarna i Stockholm och Göteborg, hvilka enligt
nu gällande lagstiftning äga utfå statsbidrag till församlingsbibliotek, skulle,
därför att de genom gjorda uppoffringar redan i afsevärd grad sökt befrämja
ifrågavarande syftemål, uteslutas från rätt till statsbidrag för bibliotekens
vidare utveckling. Om emellertid af sparsamhetsskäl en dylik
uteslutning ansåges nödig, torde den dock enligt statskontorets mening
icke böra afse just Stockholm och Göteborg utan i allmänhet de större
och rikare kommuner, som befunnes redan hafva förskaffat sig så stora
bibliotek, att statsbidrag kunde anses obehöflig^
De betänkligheter, som uttalats af statskontoret mot att undantag göres
för vissa kommuner i fråga om rätten till statsbidrag, kunna enligt min
mening icke frånkännas principiellt berättigande. Likaså synes mig statskontorets
åsikt riktig, att ett undantag af ifrågavarande art, därest ett
sådant skulle göras, borde drabba icke blott Stockholm och Göteborg utan
de större och bärkraftigare kommunerna öfver hufvud taget. Men att
därvidlag finna en gräns, som icke vore rent godtyckligt vald, synes vara
ytterligt svårt. Härtill kommer, att det syfte, som skulle afses med ett
dylikt lagstadgadt undantag, med tämligen stor säkerhet torde komma att
vinnas utan någon undantagslagstiftning alls. Erfarenheten har nämligen
visat, att de större och bärkraftigare kommunerna, hvilka man vill afstånga
från delaktighet i anslaget, i själfva verket frivilligt afstå från att söka erhålla
sådan, enär de finna fördelarna jämförelsevis obetydliga och icke
motsvarande det besvär och det beroende, delaktigheten och den därmed
förenade kontrollen skulle ådraga dem. Exempel härpå erbjuda flera af
våra större stadssamhällen.
Då alltså en sådan begränsning af rätten till statsbidrag, som af de
sakkunniga ifrågasatts, principiellt sedt är ägnad att väcka betänkligheter
och för sitt ändamål torde vara. obehöflig, men däremot blefve förknippad
med godtyckligheter och svårigheter, synas mig öfvervägande skäl tala
mot densamma. Jag ansluter mig därför i denna punkt till doktor Palmgrens
förslag, hvari något sådant undantag icke gjorts.
52
Skol
bibliotek.
Kungl. Majds Nåd, Proposition Nr 179.
Med styrka hafva de sakkunniga framhållit önskvärdheten af att skolbiblioteken
erhålla en själfständigare ställning och bättre omvårdnad, än
hittills vanligen varit fallet. Jag delar fullkomligt deras mening i detta
hänseende och anser det vara på tiden, att man nu söker förverkliga det
program, som redan år 1840 framlades af folkundervisningens vänner, i det
de betecknade biblioteket som »ett nödvändigt supplement till själfva skolundervisningen».
Såsom ett villkor för beredande af en bättre ställning
åt skolbiblioteket framhålles af de sakkunniga, liksom af flera folkskoleinspektörer
och andra, som uttalat sig i frågan, att detsamma icke sammankopplas
med det för de vuxna afsedda biblioteket utan helt och
hållet anordnas för sin särskilda uppgift. Först därigenom kan det
blifva möjligt att gifva skolbiblioteket en sådan sammansättning och så
ordna dess användning, att det blir till verkligt gagn för skolans lärjungar
och kan gifva dem den vana vid och kärlek till god läsning,
som det kan och bör gifva. För att skapa nödiga garantier i detta afseende
har doktor Palmgren i sin utredning föreslagit, att under ingå
omständigheter andra bibliotek än skolbibliotek måtte få inrymmas i skollokaler.
Om ock vissa principiella grunder skulle kunna tala för en bestämmelse
i denna riktning, torde det dock af praktiska skäl icke vara
möjligt att genomföra en sådan. De sakkunniga afböja ock det nämnda
förslaget och anse, att det till och med under vissa förhållanden och i
visst hänseende kan vara till gagn för skolan, om ett kommunalt bibliotek
är inrym dt däri. För att betrygga skolbibliotekets själfständiga ställning
föreslå de emellertid, att kommunalt bibliotek må få inrymmas i skola
endast för så vidt särskildt skolbibliotek äfven finnes.
Jag finner detta de sakkunnigas förslag välbetänkt och anser, att eu
bestämmelse af hufvudsakligen sådant innehåll skulle främja skolbibliotekens
utveckling. Mot en dylik bestämmelse har anmärkts, att det förvissa kommuner
kunde blifva allt för betungande att underhålla både folkbibliotek
och skolbibliotek. Anmärkningen synes mig icke hafva fog för sig.
Minimibeloppet för kommunens understöd till skolbibliotek skulle, enligt
hvad jag tänker föreslå, blifva 15 kronor, ett belopp som knappast för
någon kommun torde spela en afsevärdare roll.
Fn nödvändig förutsättning för skolbibliotekens utveckling är upphäfvandet
af nu gällande bestämmelse, att de understöd, som en kommun
erhåller för skolbibliotek och folkbibliotek, sammanlagdt icke få uppgå till
högre belopp än maximibeloppet för understöd till ettdera af dessa bibliotek.
.Det skulle enligt min mening snarare finnas anledning att genom
särskildt understöd uppmuntra en kommun, som sörjer för både sitt folkbi
-
53
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
bliotek och sitt skolbibliotek, än att, på sätt som sker genom den nämnda
bestämmelsen, tillfoga densamma en minskning i förmåner. De sakkunnigas
yrkande i sådant hänseende finner jag alltså böra vinna beaktande.
Från något håll har uttalats som önskvärdt, att i skoldistrikt med
dera folkskolor hvarje skola borde vara berättigad till erhållande af understöd.
I likhet med hvad förut framhållits i fråga om folkbiblioteken, torde
dock äfven i fråga om skolbiblioteken vara lämpligast, att i skoldistrikt
med flera skolor ett skolbibliotek ordnas som centralbibliotek och de öfriga
såsom dess filialer, och att sålunda statsbidraget utgår till skoldistriktet
och icke till hvarje särskild skola. Antagligt kan under sådana förhållanden
vara, att i större kommuner det maximibelopp för statsunderstöd,
som föreslagits, kommer att visa sig val litet i förhållande till de belopp,
som erfordras för skolornas förseende med lämpliga bibliotek. Men härvidlag
bör hågkommas hvad förut framhållits, att statsbidraget icke har
samma! betydelse för de större och bärkraftigare kommunernas budget
som för de mindre kommunernas.
Jämte egentliga folkskolor böra uppenbarligen äfven med dem besläktade
kommunala läroanstalter erhålla understöd till sina bibliotek. De
sakkunniga hafva i detta hänseende erinrat om högre folkskolor, och enligt
min mening bör liknande rätt tillkomma också de kommunala mellanskolorna.
Klart är, att bibliotek vid dessa båda slag af skolor kräfva
betydligt större understöd än bibliotek vid vanliga folkskolor. Rätt till
erhållande af statsbidrag synes därför böra tillkomma nämnda skolor, oafsedt
om de kommuner, inom hvilka de äro upprättade, erhålla statsbidrag
till egentliga folkskolor eller icke.
I detta sammanhang vill jag framhålla, att om framdeles, såsom är
att önska, fortsättningsskolan i vårt land kan komma att erhålla en vidgad
uppgift och en kraftigare utveckling, särskilda åtgärder torde blifva af
nöden för skolbibliotekens förstärkning med sådan litteratur, som är erforderlig
för fortsättningsskolans verksamhet.
Slutligen hafva de sakkunniga föreslagit, att rätt till statsbidrag för
skolbibliotek må tillkomma äfven af landsting understödda folkhögskolor
och småskoleseminarier. Jag finner den tanke, som innebäres i detta förslag,
fullt riktig, men tillåter mig förorda en mindre förändring i dess
affattning. Det kan tänkas, att en folkhögskola icke erhölle bidrag af
landsting, men likväl åtnjöte statsunderstöd och därför borde anses berättigad
äfven till statsbidrag för sitt skolbibliotek. Och de småskoleseminarier,
som icke understödjas af landsting, torde i de flesta fall vara
54
Statsbidragen
till folkbibliotek
och skolbibliotek.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:r 179.
i minst lika stort behof af statsbidrag till sina bibliotek som de af landsting
understödda. Såväl för rätt att få statsunderstöd för folkhögskola som för
rätt att anställa afgångspröfning vid småskoleseminarium erfordras, att vederbörande
läroanstalt står under statens kontroll. Ifrågavarande understöd
synes mig därför böra kunna utgå till »under statens kontroll stående
folkhögskola och småskoleseminarium».
Jag öfvergår nu till frågan om statsbidragen för de här berörda biblio1
eksformerna, folkbiblioteken och skolbiblioteken, och skall först yttra mig
om dessa bidrags belopp.
Såväl doktor Palmgren som de sakkunniga hafva yrkat, att en minimigräns
måtte bestämmas för statsunderstöden. Någon anmärkning häremot
har icke framställts i de afgifna yttrandena, och förslaget synes mig hafva
goda skäl för sig. Tydligt är nämligen, att om de uppoffringar för biblioteksverksamheten,
som göras af kommunerna eller enskilda, skola förtjäna
att understödjas af staten, de böra vara så pass afsevärda, att ortsbidraget
och statsunderstödet tillsammans kunna anses åtminstone någorlunda motsvara
bibliotekets behof. Minimibeloppen hafva af de sakkunniga föreslagits
för folkbibliotek till 50 kronor och för skolbibliotek till 15 kronor. Att
sistnämnda summa icke kan tåla någon afprutning, synes mig uppenbart;
30 kronor årligen torde vara det minsta belopp, hvarmed äfven ett ganska
anspråkslöst skolbibliotek kan nödtorfteligen tillgodoses. Däremot anser
jag mig böra förorda en sänkning af minimigränsen för folkbibliotek
från föreslagna 50 kronor till 40 kronor. Jag afser därmed framför allt
att i någon mån lätta villkoren för de minsta och fattigaste kommunerna.
Lägre än till 40 kronor synes man mig dock icke kunna gå utan att fullständigt
bryta mot nyss angifna allmänna grundsats för bestämmande af
understödens belopp.
Såsom maximigränser för statsbidragen hafva de sakkunniga föreslagit
de tiofaldigade minimibeloppen, sålunda i fråga om folkbibliotek 500 kronor
och i fråga om skolbibliotek 150 kronor.
Äfven i detta afseende instämmer jag med de sakkunniga beträffande
skolbiblioteken, särskildt med hänsyn därtill, att anslagsbeloppet i många
skoldistrikt måste fördelas å flera skolor.
Hvad folkbiblioteken åter angår, är det visserligen, särskildt med hänsyn
därtill att statsbidraget i många fall kommer att fördelas mellan ett centralbibliotek
och dess filialer, synnerligen önskvärdt, att maximibeloppet
för detta bidrag icke sättes för lågt. Ur denna synpunkt anser jag den af
de sakkunniga valda siffran ingalunda för hög. Man torde ock kunna antaga,
att blott i ett jämförelsevis mindre antal fall fordringarna för erhållande
55
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:r 179.
af det högsta bidragsbeloppet skola af kommunerna uppfyllas. Jag anser
det likväl af hänsyn till de betydande kostnader, som det föreliggande förslaget
i allt fall kommer att medföra, nödvändigt att icke oväsentligt sänka
statsbidragens föreslagna maximibelopp och vill då, i anslutning till det
förut af mig förordade minimibeloppet och med den af de sakkunniga
använda beräkningsgrunden, uttala mig för 400 kronor såsom ett lämpligt
belopp.
Ett af de betydelsefullaste blund de förslag, som de sakkunniga framställt,
är det som innebär, att statsbidragen skola utgå i form af bundna
böcker, valda ur en af ecklesiastikdepartementet utgifven normalkatalog.
Detta förslag har i allmänhet rönt anslutning bland de hörda myndigheterna,
och de få invändningar, som gjorts däremot, synas icke afgörande.
Jag har också kommit till den öfvertygelsen, att dess genomförande
skulle innebära en stor förbättring. Det framgår af hvad jag
förut anfört, att icke sällan befogade anmärkningar kunnat göras mot
bibliotekens bokbestånd. Klart är, att genom den nu föreslagna formen
för statsbidragets utgående ingalunda kan skapas någon fullständig garanti
för att bibliotekens hela bokbestånd blir af tillfredsställande beskaffenhet,
då det gifvetvis, med den allmänna begränsning som jag i det
följande skall angifva, bör stå biblioteken fritt att efter eget omdöme ordna
sina inköp af böcker för de medel, som de erhålla af kommuner eller
från annat håll. Men genom den nu föreslagna anordningen synes man
dock vinna säkerhet för att samtliga bibliotek skola komma att innehafva
en stomme af värdefull och för sitt syfte afpassad litteratur.
Till frågan om upprättandet af normalkatalogen återkommer jag i
det följande. Klart är, att någon tid erfordras för dess utarbetande. För
tiden intill dess densamma blir färdig erfordras sålunda en öfvergångsbestämmelse.
Beträffande formerna och villkoren för statsbidragets utdelande synas
vissa förändringar af och tillägg till de nu gällande bestämmelserna erforderliga.
Hittills har pröfningen af behörighet till statsbidrag och utdelningen
af sådant bidrag skett genom Kungl. Maj:ts befallningshafvande.
Den föreslagna formen för statsbidragets utgående förutsätter i detta hänseende
en centralisering. Och då granskningen af inkomna ansökningar
om statsbidrag synes böra ske inom ecklesiastikdepartementet, men åtgörandet
rörande dessa ansökningar icke lärer kunna öfverlämnas åt en enskild
tjänsteman inom departementet, torde beslut härom böra fattas af
Kungl. Maj:t, i likhet med hvad som sker i fråga om statsunderstöd till
56
Kungi. MajUs Nåd. Proposition N:r 179.
föreläsningsverksamheten. Fortfarande torde ansökning om statsbidrag
böra inlämnas till Kungl. Maj:ts befallningshafvande, som har att insända
densamma jämte eget yttrande till Kungl. Maj:t.
Af de sakkunniga har föreslagits, att statsbidraget bör utgå, icke såsom
nu ett år i efterskott, utan för löpande år, i sammanhang hvarmed
förordats, att den tid, inom hvilken ansökning om statsbidrag skall hafva
inlämnats till Kungl. Maj:ts befallningshafvande, bestämmes till den 15
februari. De fördelar, detta skulle medföra särskild! för nyupprättade
bibliotek, synas vara så pass afsevärda, att förslaget torde böra vinna beaktande.
En följd häraf blir, att vid ansökan om statsbidrag måste styrkas,
att det understöd af bibliotekets ägare, hvarpå statsbidraget skall
grundas, kommer att under året stå till dess förfogande.
I det föregående har jag redan haft anledning uttala mig om de
villkor, under hvilka ett af lokal förening underhållet folkbibliotek bör
kunna erhålla statsunderstöd samt om förefintligheten af skolbibliotek såsom
villkor för ett statsunderstödt folkbiblioteks inrymmande i skollokal.
Det nu gällande villkor för statsbidrag, som föreskrifver, att för bibliotekets
utveckling och vård skall från orten tillskjutas minst lika stort belopp
som statsbidraget, bör gifvetvis, såsom jag också ofvan förutsatt, bibehållas.
Beträffande beräkningen af nämnda tillskjutna belopp synes en förtydligande
bestämmelse erforderlig. Det lärer understundom hafva inträffat, att såsom
inkomst för bibliotek upptagits fingeradt anslag till förhyrande af bibliotekslokal.
De sakkunniga hafva därför föreslagit en bestämmelse af innehåll,
att kostnad för lokal ej får medräknas, såvida den ej utgår i kontanta medel.
Instämmande i den tankegång, som innebäres i detta förslag, vill jag med
ett förtydligande af bestämmelsens formulering uttala mig för, att anslag
till bestridande af lokalkostnad, däri inbegripna äfven utgifter för lokalens
uppvärmning, belysning och renhållning, icke må få medräknas, såvida anslaget
ej innebär en kontant utgift, som icke i någon form motsvaras af
en inkomst för den samfällighet, inom hvilken biblioteket är beläget. Genom
den föreslagna omformuleringen har jag af sett att förebygga exempelvis
en sådan anordning, att kommunen förhyr lokal till sitt bibliotek af
skoldistriktet och låter kommunalkassans utgift för ändamålet motsvaras
af en inkomst för skolkassan. Hvad angår skolbiblioteken, synes för
dem ^ någon kostnad för lokal, vare sig för hyra eller för uppvärmning,
renhållning o. d., i regeln icke behöfva ifrågakomma. Det torde därför,
såsom jämväl de sakkunniga hemställt, böra stadgas, att för dessa
57
Kung!. May.ts Nåd. Proposition Nr 179.
bibliotek anslag till lokalkostnad icke under några förhållanden får medräknas.
Bland utgifter, som gifvetvis måste anses fullt befogade, torde i
detta sammanhang särskildt böra erinras om arfvode till bibliotekarie, där
sådant visar sig erforderligt för att förskaffa biblioteket tillfredsställande
skötsel, samt kostnader för anskaffande af katalog öfver biblioteket. Jag
finner så mycket större anledning att här omnämna dessa utgiftsposter,
som affattningen af nu gällande bestämmelser i vissa fall gifvit anledning
till anmärkning från kammarrättens sida mot utgifter, hvilka ur synpunkten
af bibliotekens ändamålsenliga vård synas hafva ägt fullt fog.
Nu gällande villkor, att statsunderstödt bibliotek skall vårdas af en
föreståndare eller bibliotekarie, har icke upptagits af de sakkunniga. Något
skål för dess uteslutande har dock icke anförts, och ehuru det visserligen
bör falla af sig själft, att hvarje bibliotek är ställdt under särskild persons
omvårdnad, synes man mig för säkerhets skull böra bibehålla ifrågavarande
bestämmelse.
Rörande frågan om lämpligheten af låneafgifter vid de statsunderstödda
biblioteken hafva olika åsikter framställts. Nu gällande författning
medger upptagande af »låg afgift». De sakkunniga föreslå, att detta medgifvande
må upphöra och utlåningen från de statsunderstödda folkbiblioteken
och skolbiblioteken blifva afgiftsfri. Till stöd härför har andraga,
att införande af afgift för bibliotekets begagnande delar samhällets
medlemmar i två grupper: de som kunna och de som icke kunna betala,
att det ligger i en sådan afgifts natur att utgöra en särskild beskattning
af de mest intresserade och flitiga bland bibliotekets besökare, samt att
erfarenheten i vårt land undantagslöst vittnar om att afgiftens borttagande
har till resultat en betydligt ökad besöks- och boklånsiffra. Jag finner
dessa skäl öfvertygande och vill sålunda förorda, att afgiftsfri utlåning
uppställes såsom villkor för erhållande af statsbidrag.
För närvarande gäller för biblioteken den bestämmelsen, att böcker,
som inköpts för erhållet statsbidrag och för af skoldistrikt, församling,
kommun eller förening anskaffade medel, ej må afhändas biblioteket annat
än med inspektörens medgifvande. De sakkunniga föreslå, att i denna
bestämmelse inskjutas orden »genom försäljning eller byte», detta för att
förebygga en sådan tolkning af bestämmelsen, att icke heller förslitna och
föråldrade böcker skulle få utgallras utan inspektörens medgifvande. Instämmande
i denna de sakkunnigas tanke vill jag uttala mig för sådan
formulering af ifrågavarande bestämmelse, att däri stadgas, att bibliotekets
Bihang till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 138 höft. (Nr 179.) 8
58
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:r 179.
böcker ej utan tillstånd af folkskoleinspektören eller bibliotekskonsulent i
ecklesiastikdepartementet få i annan mån afhändas biblioteket, än att
förslitna eller föråldrade böcker böra kunna därifrån utgallras.
I öfverensstämmelse med de sakkunnigas yrkande anser jag, att utaf
nu stadgade villkor för erhållande af statsbidrag följande böra bibehållas i
det hela oförändrade:
att böcker af osedligt innehåll ej må införlifvas med biblioteket,
att biblioteket skall vara underkastadt inspektion af vederbörande
folkskoleinspektör, samt
att biblioteket hålles försäkradt mot eldskada.
Mot affattningen af det första bland dessa villkor hafva vissa anmärkningar
framställts, liksom det från några håll antydts, att det sätt,
hvarpå bestämmelsen tillämpats, understundom icke utmärkts af nödig varsamhet.
Från alla håll har dock erkänts, att en bestämmelse af ifrågavarande
innebörd i och för sig måste anses lämplig och af erfarenheten
bestyrkts såsom nödvändig. De farhågor, som uttalats för ett godtyckligt
och olämpligt handhafvande af bestämmelsen, torde bortfalla, därest, såsom
jag ämnar föreslå, granskningen af bibliotekens bokbestånd kommer att i
det väsentliga ske inom ecklesiastikdepartementet och sålunda kan utföras
efter enhetliga och noggrant öfvervägda grunder.
För egen del vill jag i detta sammanhang uttala, att man i förevarande
hänseende nog i allmänhet snarare felar genom för stor släpphändthet
än genom för stor stränghet. Det kan enligt min mening icke
vara försvarligt att i statsunderstödda bibliotek tillhandahålla icke blott äldre
personer utan äfven en omogen och okritisk ungdom litteratur af sådan art, att
man måste vara förvissad därom, att den eggar drifterna och ger fantasilifvet
en osund riktning, denna litteratur må sedan i fråga om formellt artistiskt
raffinemang stå än så högt. A fven på det andliga området är en viss
offentlig hygien af nöden, om ock för dennas Tätta handhafvande kräfves
en synnerligen hög grad af takt och godt förstånd. Någon förändring åt
ifrågavarande bestämmelse i syfte att aftrubba dess innebörd kan jag sålunda
icke förorda.
Å andra sidan finner jag icke skäl till en sådan utvidgning af samma
bestämmelse, som från något håll ifrågasatts, att densamma skulle komma
att omfatta förbud för litteratur af visst religiöst, politiskt och socialt
innehåll. Såsom de sakkunniga påpekat, skulle tillämpningen åt ett sådant
förbud vara förenad med långt större vanskligheter än tillämpningen åt
förbudet mot osedlig litteratur, och erfarenheten torde icke heller hafva
styrkt dess behöflighet.
59
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr HD.
Skall emellertid en verksam kontroll af biblioteken i nu af mig förordad
omfattning kunna komma till stånd, måste tydligen ett åläggande
finnas för biblioteksstyrelserna att samtidigt med ansökan om statsbidraggenom
länsstyrelserna till Kungl. Maj:t insända förteckning, första gången
bidrag sökes, öfver hela sitt bokbestånd och sedermera årligen öfver de
böcker, som förvärfvats genom köp eller gåfva. Rörande granskningen af
bibliotekens bokbestånd må tilläggas, att förekomsten i ett bibliotek af
olämpliga böcker icke synes böra föranleda förvägrande af sökt statsbidrag,
innan tillfälle till rättelse beredts vederbörande.
Slutligen synes mig böra, i öfverensstämmelse med hvad som är stadgadt
för statsunderstödda föreläsningsanstalter, tilläggas det villkor för
statsbidrags erhållande, att biblioteket skall vara underkastadt den kontroll
och de villkor, som i öfrigt af Kungl. Maj:t pröfvas nödiga och lämpliga.
Bland sådana villkor torde böra upptagas den i hufvudsak redan nu
gällande bestämmelsen, att då föreningsbibliotek, för hvilket åtnjutits statsunderstöd,
upplöses, skola till vederbörande skoldistrikt, församling eller
kommun för införlifvande med dess bibliotek eller såsom grundstomme till
ett dvlikt öfverlämnas de böcker, som inköpts för statsbidrag eller bibliotekets
egna medel; dock att i sådan händelse böckerna jämväl må, efter
Kungl. Maj:ts bepröfvande, öfverlämnas till annan förening med samma
eller likartadt syfte eller annorlunda på lämpligt sätt disponeras.
1 anslutning till hvad jag nu anfört och i öfrigt — frånsedt ett
mindretal oväsentliga förändringar — i öfverensstämmelse med de sakkunnigas
förslag, vill jag sålunda uttala mig för att följande villkor och bestämmelser
uppställas för tilldelande af statsbidrag till folkbibliotek och
skolbibliotek:
att, därest biblioteket underhålles af enskilda, det skall ställas under
eu styrelse, i hvilken den borgerliga kommunen utser minst en ledamot,
hvarjämte ombud för kommunen äfven deltager i granskningen af bibliotekets
räkenskaper; dock att, därest kommunen af böjer att. taga sådan befattning
med biblioteket, det må ankomma på Kungl. Maj:ts befallningshafvande
i länet att, på framställning af bibliotekets styrelse och efter pröfning
af bibliotekets ändamålsenlighet, utse en styrelseledamot och eu
granskningsman för detsamma;
att kyrklig eller borgerlig kommun, sammanslutning af kommuner,
skoldistrikt, skolstyrelse eller enskilda förbundit sig att för bibliotekets
utveckling och vård under det år, för hvilket statsbidrag sökes, tillskjuta
minst lika mycket som det begärda statsbidragets belopp, hvarvid anslag
till bestridande af lokalkostnad, däri inbegripna utgifter för lokalens upp
-
60
Kung!. May.ts Nåd. Proposition Nr 179.
Statsunderstöd
till
biblioteksverksamheten
inom
vissa riksförbund.
värmning, belysning och renhållning, får medräknas för skolbibliotek t
intet fall och för folkbibliotek blott såvida anslaget innebär en kontant
utgift, som icke i någon form motsvaras af en inkomst för den samfällighet,
inom hvilken biblioteket är beläget;
att beviljadt statsbidrag må uppbäras endast i form af bundna böcker,
valda ur af ecklesiastikdepartementet utgifna kataloger och förmedlade
till biblioteket genom statsunderstödd förmedlingsanstalt; dock att,
intill dess berörda kataloger blifvit utarbetade och tillgängliga, utväljandet
af böckerna må ske i den ordning, Kungl. Maj:t bestämmer;
att för biblioteket finnes en föreståndare eller bibliotekarie, som handhar
den närmaste skötseln af boksamlingen och ombesörjer upprättandet
af katalog däröfver;
att biblioteket är uppställdt i lämplig lokal, hvarvid tillika skall iakttagas,
att statsunderstödt folkbibliotek får inrymmas i för undervisning
afsedda skollokaler endast för så vidt särskildt skolbibliotek äfven finnes;
att biblioteket regelbundet vissa tider i veckan kostnadsfritt hålles
tillgängligt för allmänheten;
att biblioteket skall vara underkastadt inspektion af vederbörande
folkskoleinspektör;
att biblioteket hålles försäkradt mot eldskada;
att böcker af osedligt innehåll ej få införlifvas med biblioteket;
att bibliotekets böcker ej utan tillstånd af folkskoleinspektören eller bibliotekskonsulent
i ecklesiastikdepartementet få i annan mån afhändas biblioteket,
än att förslitna eller föråldrade böcker må därifrån utgallras; samt
att biblioteket skall vara skyldigt att underkasta sig den kontroll
och de villkor, som i öfrigt af Kungl. Maj:t pröfvas nödiga och lämpliga..
K Den punkt i det af doktor Palmgren framlagda organisationsförslaget,
som bland de hörda myndigheterna väckt de största betänkligheterna, är,
såsom jag vid min redogörelse för de afgifna utlåtandena redan nämnt,
förslaget om statsunderstöd till den studie- och biblioteksverksamhet, som
bedrifves inom vissa hela landet omfattande föreningar. Det är ock helt
naturligt, att så varit fallet. Ty dels är hela denna verksamhet af ganska
ungt datum och har hittills icke vunnit något allmännare offentligt beaktande,
dels innebär förslaget om dess understödjande, åtminstone vid
första påseendet, ett afsteg från de grundsatser i afseende på biblioteksverksamheten,
vid hyilka man i öfrigt ansett sig böra fasthålla. De tillkallade
sakkunniga hafva emellertid obetingadt anslutit sig till förslaget,
och efter noggrannt öfvervägande finner jag mig, om ock med vissa lämp
-
61
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr Hd.
ningar, böra biträda detsamma. Det torde emellertid vara af nöden att
något närmare redogöra för ifrågavarande verksamhet och angifva de skål,,
som varit bestämmande för min ställning till frågan.
Den verksamhet, hvarom här är fråga, den s. k. studiecirkelverksamheten,
är i vårt land knappast ett tiotal år gammal. Påbegynt inom
Sveriges storloge af I. O. G. T., har den upptagits af nationalgodtemplarorden,
nykterhetsorden Verdandi och socialdemokratiska ungdomsförbundet..
Sin förnämsta utveckling har den fått inom förstnämnda förening. Verksamhetens
innebörd och organisation äro i korthet följande. På de skilda
orterna sammansluta sig ett mindre antal, ett par tre tiotal, medlemmar
af vederbörande förening till en studiecirkel. För tillgängliga medel, cirkelmedlemmarnas
sammanskott äfvensom anslag af den förening, medlemmarna
tillhöra o. s. v., inköpes ett antal böcker, hvilka studeras af medlemmarna
dels hvar för sig, dels gemensamt vid sammankomster, där äfven samtal öfver
de lästa arbetena jämte ett eller annat föredrag m. in. förekomma. Vid slutet
af hvarje arbetsår öfverlämnas de inköpta böckerna till ett af studiecirkeln
eller föreningens lokalafdelning upprättadt lokalt bibliotek, där de sålunda
sedermera äro tillgängliga för cirkelns medlemmar och öfriga föreningsmedlemmar
samt, vanligen mot en låg afgift, äfven för utom föreningen
stående personer. Studiecirkeln står under ledning af en bland
dess medlemmar, och denne är skyldig att lämna redovisning med afseende
på såväl bokinköp och studieverksamhet som ekonomi till en för
alla föreningens studiecirklar gemensam studieledare, som tillhandagår med
råd och anvisningar, bland annat i form af bokförteckningar, studiehandböcker
m. m. Bokinköpen förmedlas under studieledarens öfverinseende
genom en förmedlingsanstalt i Stockholm, hvilken i regel lämnar 20 ?&
rabatt på bokhandelspriserna.
Den snabba utveckling, studiecirkelverksamheten haft inom Sveriges
storloge af I. O. G. T., framgår af en öfversikt, som lämnats i min föregående
framställning (sid. 18). Jag tillåter mig nu blott erinra därom,
att under arbetsåret 1910—1911 inom föreningen voro verksamma 672
studiecirklar, hvilka under året inköpte böcker för sainmanlagdt omkring
32,500 kronor.
Såsom jag nyss nämnde, innebär i enlighet med studiecirkelverksamhetens
organisation tillkomsten af en sådan cirkel också tillkomsten af ett
bibliotek, därest icke föreningens lokalafdelning redan äger ett sådant, jfoch
detta oafsedt om på platsen tinnes ett af kommunen eller en lokal förening
underhållet folkbibliotek eller icke. Mot ett förslag att lämna statsbidrag
åt en så organiserad verksamhet framställer sig då omedelbart den anmärkningen,
att detta ju skulle stå i uppenbar motsättning till den koncen
-
62 Kungl. Maj)ts Nåd. Proposition N:r 179.
trationens grundsats, man velat häfda i fråga om folkbiblioteksverksamheten.
Samtidigt med att man sträfvar efter att göra de statsunderstödda folkbiblioteken
så starka som möjligt, skulle man genom att uppmuntra studiecirkelverksamheten
skapa en mångfald små statsunderstödda bibliotek, och
detta måhända äfven på en plats, där statsunderstödt folkbibliotek redan
finnes. Motsägelsen synes vara påtaglig. Det kan icke förnekas, att här
två berättigade intressen, till en viss grad åtminstone, stå i motsättning
mot hvarandra.
Till en början kan härom sägas, att hufvudsaken ju alltid är, icke
att böcker finnas tillgängliga i ett bibliotek, utan att de verkligen blifva
lästa. Att åtminstone studiecirkelbibliotekens böcker blifvit och alltjämt
blifva lästa, därför utgör hela den ifrågavarande organisationen den bästa
borgen. Redan detta talar för att studiecirkelverksamheten bör understödjas.
Vidare torde det nog förhålla sig så, att studiecirkeln och dess bibliotek
äro ett godt medel att skaffa ett på orten befintligt folkbibliotek kunder.
Den läslust, som inom studiecirkeln väckts till lif och som snart icke
tillfredsställes genom cirkelbibliotekets små resurser, drifver till det större
biblioteket, som är i stånd att motsvara mera omfattande önskningar
och behof. Motsättningen mellan de små studiecirkelbiblioteken och de
större kommunala biblioteken blir sålunda, djupare sedt, mera skenbar
än verklig, och understödjandet af de förra behöfver i själfva verket
icke innebära ett försvagande af de senare.
Slutligen: det är icke möjligt att misskänna den kunskapstörst och
den offervillighet för ideella syften, som tagit sig uttryck i den ifrågavarande
biblioteksverksamheten, och det synes mig oriktigt att icke häråt
lämna det erkännande och stöd, som ett bidrag från det allmännas sida
innebär. Helt visst vore det, då staten besluter sig för att kraftigt stödja
ett bildningsarbete sådant som biblioteksverksamheten, eu stor försummelse
att icke tillvarataga det tillskott af kraft, som är att hämta genom
en förbindelse med de djupa ledens egna ansträngningar för samma syfte.
Såsom jag förut nämnt, vill jag därför med några mindre förändringar
förorda de sakkunnigas förslag i detta hänseende.
1 enlighet därmed skulle statsunderstöd kunna utgå till hela landet
omfattande förening, »riksförbund» — jag föredrager denna benämning
framför den af de sakkunniga föreslagna benämningen »riksorganisation» —,
som äger minst 20,000 medlemmar och som, under öfverinseende och
kontroll af en utaf förbundet vald studieledare, bedrifver biblioteksverksamhet
inom studiecirklar eller liknande sammanslutningar. Understödet
6S
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
skulle utgå i form af bundna böcker, valda på samma sätt som för folkoch
skolbiblioteken, till högst hälften af det belopp, riksförbundet själlt
under föregående år utgifvit för biblioteksverksamheten, d. v. s. till inköp och
inbindning af böcker samt, med minst fyra års mellantid för hvarje bibliotek,
äfven till tryckning af kataloger. Vid beräkningen af statsunderstödet
skulle, enligt hvad som framgår af de sakkunnigas motivering, bokinköp
icke få medräknas för sådana studiecirklar, mot hvilkas bibliotek från
ecklesiastikdepartementets sida framställts anmärkningar, som icke ledt till
rättelse — detta naturligtvis i det fall, att underlåtenheten pröfvas vara
af beskaffenhet att böra medföra sådan påföljd — liksom icke för något
studiecirkelbibliotek skulle få beräknas högre statsunderstöd ån maximibeloppet
för statsunderstöd till kommunala folkbibliotek.
Frånsedt några mindre jämkningar i de af de sakkunniga föreslagna
villkorens formulering, hvarvid särskild! är att nämna den af statskontoret
påpekade otillfredsställande affattningen af de under inom. B 3) och 4)
i de sakkunnigas förslag upptagna villkoren, har jag i afseende på nämnda
villkor att föreslå ett par förändringar och tillägg.
Då det intresse inom en förening för här berörda verksamhet, som skall
förtjäna understöd af statsmedel, gifvetvis bör hafva visat sig vara synnerligen
starkt och offervilligt, synes mig minimibeloppet för statsunderstödet till ett
riksförbund böra höjas från det af de sakkunniga föreslagna beloppet
2,500 kronor till 3,000 kronor. Vidare torde i öfverensstämmelse med statskontorets
yrkande ett maximibelopp för hvarje förbunds understöd böra fastställas,
och synes mig i detta hänseende 15,000 kronor vara ett lämpligt
belopp. Jämväl torde af statsfinansiella hänsyn ett maximibelopp böra
bestämmas för den sammanlagda summa af statsmedel, som får användas
för ifrågavarande verksamhet, och lärer med hänsyn till upplysningar,
som jag inhämtat, detta belopp lämpligen kunna sättas till 45,000 kronorHärtill
torde ock böra läggas den bestämmelsen, att understöd af statsmedel,
som riksförbund åtnjuter för sin biblioteksverksamhet under annan
anslagstitel — jag tänker härvid särskild! på anslag från de s. k. brännvinsförsäljningsmedlen
—, skall tagas i beräkning vid bestämmande af
statsbidragets belopp. _
Liksom i fråga om folkbibliotek och skolbibliotek torde äfven beträffande
riksförbund samt deras studiecirklar och bibliotek böra stadgas, att
de skola vara underkastade den kontroll och de villkor, som i (ifrigt af
Kungl. Maj:t pröfvas nödiga och lämpliga. Härvidlag är att erinra om
behöfligheten af likartade bestämmelser för det fall att biblioteket upplöses,
som förut angifvits i fråga om lokal förenings bibliotek.
64
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
De villkor och bestämmelser, som i anslutning till hvad jag nu anfört,
synas mig böra uppställas för tilldelande af statsbidrag till riksförbund
för biblioteksverksamhet inom studiecirklar eller andra sammanslutningar
med likartadt syfte, torde kunna sammanfattas på följande sätt:
att riksförbundets studiecirkel- och biblioteksverksamhet står under
inseende och kontroll af en utaf förbundet utsedd ledning (studieledare,
studierektor e. d.);
att riksförbundet styrker sig hafva under det sistförflutna arbetsrespektive
kalenderåret af egna medel användt till inköp och inbindning af
böcker samt, med minst fyra års mellantid för hvarje bibliotek, till tryckning
af kataloger minst dubbelt så stort belopp som det begärda statsbidraget,
vid hvars beräkning icke för någon till förbundet ansluten studiecirkel
får upptagas högre, belopp än 400 kronor och ej heller de studiecirklar
medtagas, mot hvilkas bokförråd från ecklesiastikdepartementet, utan att
rättelse vunnits, framställts anmärkning, som pröfvas vara af beskaffenhet
att böra medföra dylik påföljd;
att beviljadt statsbidrag må uppbäras endast i form af bundna böcker,
valda af studiecirklarna eller riksförbundet ur af ecklesiastikdepartementet
utgifna kataloger och förmedlade till förbundets studieledning
genom statsunderstödd förmedlingsanstalt; dock att, intilldess berörda
kataloger blifvit utarbetade och tillgängliga, utväljandet af böckerna må
ske i den ordning, Kungl. Maj:t bestämmer;
att böcker af osedligt innehåll ej få införlifvas med studiecirkelns
bokförråd;
att böcker, som erhållits såsom statsbidrag eller som inköpts för af
riksförbundet anslagna medel, ej annorledes än i nästföljande punkt sägs
få utan medgifvande af riksförbundets studieledare afhändas studiecirkeln;
att studiecirkelns såsom statsbidrag erhållna och för anslag af riksförbundet
inköpta böcker vid slutet af hvarje arbets- eller kalenderår
skola kostnadsfritt öfverlämnas till det studiecirkeln eller riksförbundet
tillhöriga lokala biblioteket, studiecirkelbiblioteket;
att studiecirkelbibliotekets angelägenheter vårdas af en styrelse, som
utser föreståndare för detsamma;
att studiecirkelbiblioteket är underkastadt samma bestämmelser i afseende
på lokal, utlåning, bokbestånd, försäkring och inspektion, som äro
stadgade för folkbibliotek och skolbibliotek; dock att biblioteket må hafva
rätt att upptaga en låg afgift för boklån;
att böcker, som erhållits från studiecirkel, ej utan tillstånd af folkskoleinspektören
eller bibliotekskonsulent i ecklesiastikdepartementet få i
annan mån afhändas studiecirkelbiblioteket ån att förslitna eller föråldrade
böcker må därifrån utgallras; samt
65
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 179.
att såväl riksförbundet som dess studiecirklar och studiecirkelbibliotek
skola vara skyldiga att underkasta sig den kontroll och de villkor, som
i öfrigt af Kung!. Maj:t pröfvas nödiga och lämpliga.
De sakkunnigas förslag till vandringsbiblioteksverksamhetens ordnande
finner jag välbetänkt och vill i hufvudsak ansluta mig därtill. Enligt detta
förslag skulle understöd af statsmedel enligt Kungl. Maj:ts bestämmande
utgå till fyra förmedlingsanstalter för vandringsbibliotek, en i Stockholm,
en i Göteborg, en i Lund och en i Luleå. Det årliga understödet till
hvarje förmedlingsanstalt föreslås skola uppgå till högst 2,000 kronor och
det sammanlagda understödsbeloppet till dessa anstalter till högst 5,000
kronor.
I ett par punkter synes mig emellertid en förändring i de sakkunnigas
förslag önskvärd.
De sakkunniga hafva föreslagit, att förmedlingsanstalterna skola äga
rätt att, efter till Kungl. Maj:t insänd ansökning, årligen uppbära ersättning
för de med vandringsbibliotekens kringsändning förbundna fraktkostnaderna.
Statskontoret har påpekat, att denna ersättning icke inedtagits
vid beräkningen af det erforderliga statsanslaget, vare sig af doktor Palmgren
eller af de sakkunniga. Enligt hvad jag inhämtat, synes man med
ledning af den erfarenhet, som vunnits inom folkbildningsförbundet i
Stockholm, kunna beräkna ifrågavarande fraktkostnad till omkring en
tredjedel af det beviljade statsanslaget, i föreliggande fall alltså till inemot
2,000 kronor årligen.
Nu synes mig emellertid den anordning för fraktkostnadens ersättande,
som föreslagits af de sakkunniga, vara ägnad att medföra ett besvärligt
och onödigt bokförings- och revisionsarbete. Enklast torde vara, att en
mot de beräknade fraktkostnaderna svarande ökning i statsbidragen beviljas
förmedlingsanstalterna, mot villkor att dessa själfva betala alla dylika
''kostnader för vandringsbibliotekens kringsändande. Då det belopp, som
af de sakkunniga föreslagits såsom maximiunderstöd för vandringsbiblioteksverksamheten,
5,000 kronor, synes mig vara mycket knappt tilltaget, medan
det belopp, som af dem föreslagits till understöd åt den med nämnda verksamhet
besläktade bokförmedlingsverksamheten, 8,000 kronor, möjligen karl
komma att visa sig större än erforderligt, vill jag för båda dessa slag af
förmedlingsverksamhet föreslå ett sammanlagdt understödsbelopp, som med
inräknande af den nyssnämnda fraktkostnaden synes kunna sättas till högst
15,000 kronor, hvaraf högst 8,000 kronor må tilldelas bokförmedlingsanstalter.
Skulle därigenom möjlighet beredas att lämna vandringsbiblioteksverksamheten
ett något kraftigare understöd än de sakkunniga före
Bihang
till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 138 höft. (Nr 179.) 9
Vandrings
bibliotek.
66
Ktmgl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
slagit, vore detta enligt min mening välbehöfligt och önskvärdt. Att inom
det sålunda ganska snäft begränsade sammanlagda understödsbeloppet, i
likhet med de sakkunniga, fastställa någon maximigräns för understödet
till hvarje särskild förmedlingsanstalt synes mig icke lämpligt, då understöden
tydligen böra bestämmas i förhållande till omfattningen af den
verksamhet, hvarje anstalt bedrifvit, och då dessutom anslaget på grund
af sitt jämförelsevis ringa belopp innebär sin egen begränsning.
För att möjliggöra en rättvis fördelning af anslagsbeloppet mellan
anstalterna böra dessa tydligen vid ansökning om understöd äfven meddela
en beräkning af sina fraktkostnader för vandringsbibliotekens kringsändande.
Bland de villkor, som torde böra bestämmas af Kungl. Maj:t för erhållande
af statsunderstöd till förmedlingsanstalt för vandringsbibliotek,
må särskildt erinras om skyldighet för anstalten att till ecklesiastikdepartementet
insända förteckning öfver vandringsbibliotekens bokbestånd samt
att vidtaga de förändringar däri, som pröfvas erforderliga. Däremot synes
mig icke nödigt att införa något åläggande i afseende på sättet för böckernas
anskaffande.
Bok- De sakkunniga anse det lämpligast, att de böcker, hvilka skola utgå
fÖamtaitergS" som statsbidrag till biblioteken, förmedlas till dessa genom statsunderstödda
enskilda förmedlingsanstalter. Äfven om en eller annan olägenhet
kunde vara förbunden härmed, komme, såsom de sakkunniga framhållit,
säkerligen en sådan anordning af bokförmedlingen att blifva afsevärdt
billigare för staten än inrättandet af en statsanstalt för ändamålet. De
sakkunniga föreslå, att tillsvidare två förmedlingsanstalter må erhålla statsunderstöd
med sammanlagdt högst 8,000 kronor, nämligen folkbildningsförbundet
och Sveriges storloges af I. O. G. T. bokförmedlingsanstalt,
båda i Stockholm, den förra för bokförmedling till folk- och skolbibliotek,
den senare till riksförbundens studiecirklar. Jag har redan angifvit min
anslutning till detta de sakkunnigas förslag och hyser den förhoppningen,
att bokförmedlingens sammanförande till blott två anstalter, förlagda till
hufvudstaden, skall bidraga att nedbringa kostnaderna och genom minskad
omgång göra expeditionen så skyndsam som möjligt.
Klart är, att förmedlingsanstalterna vid inköp af böcker kunna betinga
sig afsevärd rabatt. Huru stor del af denna rabatt som kan böra
tillkomma anstalterna för att, jämte statsunderstödet, användas till täckande
af deras kostnader och huru stor del däraf, som vid förmedlingen af
böcker till biblioteken och studiecirklarna bör tillgodoräknas dessa senare,
kan tydligen icke en gång för alla bestämmas, utan får efter
67
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
vederbörandes hörande fastställas af Kungl. Maj:t med hänsyn till föreliggande
omständigheter. Enligt hvad jag inhämtat, torde utsikt finnas,
att omkring 20 procents rabatt af verkliga bokhandelspriset skall kunna
komma biblioteken till godo. Gifvetvis höra förmedlingsanstalterna vara
pliktiga att på samma villkor till biblioteken förmedla sådana böcker, som
dessa rekvirera för sina egna medel.
En i samband härmed stående detaljfråga, som icke berörts af de
sakkunniga, anser jag mig böra omnämna. Den gäller betalningen al
fraktkostnaden för de genom förmedlingsanstalterna utsända böckerna. Det
skulle kunna tänkas, att liksom fraktkostnaden för vandringsbibliotek skall
erläggas af förmedlingsanstalterna, också fraktkostnaden lör här ifrågavarande
böcker borde erläggas af bokförmedlingsanstalterna mot det att dessa
finge tillgodoräkna sig så mycket större del af den nyss omnämnda rabatten.
Med hänsyn till den betydliga ökning i anstalternas redovisningsskyldighet,
detta skulle medföra, synes mig dock lämpligast, att fraktkostnaden alltid
betalas af de särskilda biblioteken vid böckernas framkomst. De beviljade
statsunderstöden skulle sålunda oafkortade komma biblioteken till godo,
medan kostnaden för frakten komme att drabba bibliotekens egna tillgångar.
Till de villkor, som i enlighet med de sakkunnigas förslag böra bestämmas
af Kungl. Maj:t vid beviljande af statsunderstöd åt bokförmedlingsanstalt
— jag har ingenting att erinra mot hvad de sakkunniga därutinnan
föreslagit — bör tydligen läggas redovisningsskyldighet inför kammarrätten.
Med anledning af hvad statskontoret anfört rörande villkoren för utbetalningen
till förmedlingsanstalterna af de statsunderstöd, för hvilka böcker
förmedlats af dem till biblioteken, vill jag nämna, att, enligt hvad jag
förvissat mig om, de sakkunnigas afsikt varit, att nämnda bidrag skola
få lyftas af anstalterna, först sedan dessa genom vederbörliga handlingar,
granskade inom ecklesiastikdepartementet på sätt statskontoret föreslagit,
styrkt sig hafva fullgjort de leveranser, för hvilka ersättning begäres.
Att, såsom af statskontoret ifrågasatts, vederbörande biblioteksstyrelser
skulle kunna sättas i tillfälle att öfvertyga sig om motsvarigheten mellan
statsbidragets penningbelopp och de förmedlade böckernas värde torde
knappast vara möjligt såväl med hänsyn till den ökning i arbete för anstalterna,
detta skulle medföra, som på grund däraf, att de verkliga bokhandelsprisen
genom prisnedsättningar ofta betydligt växla. I granskningen
inom departementet torde för öfrigt ligga en tillräcklig kontroll.
Gifvetvis kunna i den från ecklesiastikdepartementet utsända normalkatalog,
ur hvilken biblioteken skola få välja de dem såsom statsbidrag
tillkommande böckerna, icke upptagas andra pris än de officiella bokhandelsprisen.
Däremot torde denna katalog böra innehålla sådana upplys
-
68
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 179.
ningar i öfrigt, att biblioteken med ledning däraf kunna uppgöra sina
rekvisitionslistor inom ramen af beviljadt anslag och med tillbörlig hänsyn
såväl till de rabatterade bokprisen som till inbindningskostnader.
Som en af de mest framträdande bristerna i vårt folkbiblioteksväsen
har jag i det föregående framhållit frånvaron af sakkunnig ledning.
För genomförande af den organisation på ifrågavarande område, som jag
funnit lämpligast, förutsättes, såsom framgår af miij föregående framställning,
i betydlig utsträckning medverkan från ecklesiastikdepartementets
sida. Ur båda dessa synpunkter finner jag det oundgängligt att, såsom
de sakkunniga föreslagit, medel beviljas för anställande inom departementet
af biträden med förfarenhet på biblioteksväsendets område.
Redan granskningen af inkommande ansökningar om statsbidrag till
bibliotek, riksförbund och förmedlingsanstalter samt af bokförinedlingsanstalternas
redovisningar äfvensom dessa ärendens föredragning kommer att
medföra ett synnerligen drygt arbete, för hvilket erfordras särskild sakkunskap.
Men därjämte föreligga, såsom af de sakkunniga framhållits, på
folkbiblioteksväsendets område en mångfald uppgifter, för hvilkas utförande
erfordras personer, hvilka kunna ägna hela sin tid och arbetskraft däråt.
I en mängd fall komma råd och anvisningar, stundom äfven granskning
och ingripande att erfordras. För utbildning af biblioteksföreståndare behöfva
kurser anordnas. Sedan en grundkatalog upprättats öfver de böcker, hvilka
må kunna utdelas som statsbidrag, ett arbete, för hvilket uppenbarligen
kräfvas särskilda anordningar, måste den nyutkommande litteraturen granskas
för uppgörande af årliga tillägg till grundkatalogen. Inkommande
uppgifter från bibliotek och förmedlingsanstalter måste sammanföras och
bearbetas, om det skall blifva möjligt att kunna öfverblicka biblioteksväsendets
utveckling och läge, och resultaten däraf böra i viss utsträckning
offentliggöras.
Ytterligare ett par uppgifter skulle enligt de sakkunnigas mening
tillkomma de föreslagna biträdena, nämligen utarbetande af en handbok
i biblioteksskötsel samt ordnande af folkskoleseminariernas bibliotek
och meddelande af undervisning åt seminariernas elever om skötseln
af skolbibliotek. Att upptaga utarbetandet af en handbok af nämnda
slag bland tjänståligganden synes mig dock icke lämpligt, ehuru statsunderstöd
för sådant syfte måhända är nödvändigt. Hvad den senare
af nämnda uppgifter angår är det, med hänsyn därtill att biblioteksföreståndarna,
som bekant är, i stor utsträckning väljas bland folkskollärare,
visserligen af största vikt, att folkskoleseminarfernas bibliotek blifva
69
Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 179.
väl ordnade och att handledning i skötseln af bibliotek lämnas deras
elever. Men dels är det beklagligtvis tills vidare blott några få bland
seminarierna, som äga afsevärdare och för sitt syfte lämpliga boksamlingar,
dels torde, på sätt som föreslagits af folkundervisningskommittén
i dess nyligen afgifna betänkande om seminarierna, undervisningen i
biblioteksteknik inom dessa undervisningsanstalter i allmänhet kunna ordnas
utan medverkan af de ifrågavarande departementsbiträdena, helst som
bland de förutnämnda kurserna för biblioteksföreståndare böra förekomma
sådana för seminariebibliotekens föreståndare.
Doktor Palmgrens förslag, att för utförandet af nu berörda uppgifter
skulle inom ecklesiastikdepartementet inrättas en biblioteksbyrå med fyra
tjänstemän, har afstyrkts af de sakkunniga, hvilka i stället föreslagit anställandet
af tre bibliotekskonsulenter. Äfven med nyss nämnda begränsning
af den konsulenterna tillkommande uppgiften synes det mig sannolikt,
att densammas utförande skulle kunna bereda tre tjänstemän full
sysselsättning. Då det här gäller ett nytt arbetsfält, om hvars omfattning
man väl kan hafva ganska säkra förmodanden, men dock icke kan förebringa
någon detaljerad utredning, synes man mig emellertid böra framgå
med största försiktighet och därför till en början nöja sig med två bibliotekskonsulenter.
Klart torde vara att, ehuru arbetet tämligen jämnt finge fördelas
mellan de båda konsulenterna, dessa icke böra vara fullt jämnställda, utan
att den ene af dem måste hafva ledningen af arbetet och vara den i sista
hand bestämmande och ansvarige i afseende på de frågor, som skola afgöras
af konsulenterna.
Då en sådan olikhet i tjänsteställning gifvetvis bör komma till uttryck
i aflöning och benämning, synes mig de sakkunnigas förslag i detta hänseende
lämpligt. I enlighet härmed skulle den ene konsulenten benämnas
förste bibliotekskonsulent och, i likhet med förste bibliotekarie vid kungl.
biblioteket, erhålla aflöning enligt andra normalgraden, och den andre benämnas
andre bibliotekskonsulent och erhålla samma aflöning som andre
bibliotekarie vid kungl. biblioteket eller enligt första normalgraden.
Såsom af statskontoret framhållits, böra tydligen konsulentbefattningarna
tills vidare, intill dess större erfarenhet vunnits, tillsättas såsom extra ordinarie
och mot arfvode. Häraf följer, såsom likaledes af statskontoret yrkats,
att vid beräkningen af de arfvoden, som tillerkännas konsulenterna, hänsyn
bör tagas till de belopp, som i rundt tal motsvara de afgifter för egen pensionering,
hvilka tjänstinnehafvarna vid tjänsternas förvandling till ordinarie
skulle få vidkännas. Arfvodena skulle sålunda efter dessa pensionsafdrag
70
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
blifva för förste konsulenten 5,600 kronor och för andre konsulenten
3,900 kronor.
Då kostnaderna för konsulenternas expensutgifter tydligen i enlighet
med statskontorets uttalande böra bestridas af åttonde kufvudtitelns förslagsanslag
till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. och kostnaderna för
deras tjänstresor från samma hufvudtitels förslagsanslag till rese- och
traktamentspenningar, skulle af anslaget till understöd åt folkbiblioteksväsendet
för bibliotekskonsulenternas aflöning tills vidare erfordras ett
årligt belopp af 9,500 kronor.
Rörande omfattningen och den allmänna karaktären af bibliotekskonsulenternas
verksamhet har jag redan uttalat mig.
Klart är, att resultatet af dessa tjänstemäns verksamhet väsentligen
blir beroende på möjligheten att för tjänsterna i fråga finna lämpliga personer,
hvilka med ett lefvande intresse för vår folkbildning förena både
en omfattande litterär bildning och den särskilda erfarenhet och insikt,
som erfordras för att förstå de egenartade förhållandena och uppgifterna
på folkbiblioteksverksamhetens område.
Äfven om dessa personfrågor kunna blifva på ett tillfredsställande
sätt lösta, komma gifvetvis många vanskligheter att möta konsulenterna
vid fullgörandet af deras uppdrag. Trots detta är det min öfvertygelse,
att anordnandet af sakkunnig ledning för folkbiblioteksverksamheten är en
af de oumbärligaste åtgärderna för denna verksamhets sunda och kraftiga
utveckling.
Anslags
behof.
Ordinarie
anslag.
Att med någon större grad af sannolikhet beräkna den anslagssumma,
som kan blifva erforderlig till understödjande af folkbiblioteksväsendet
på det sätt och i den utsträckning, som nu ifrågasatts, synes icke
möjligt. Det mesta beror ju härvidlag på den villighet, kommuner och
andra kunna (komma att visa i fråga om upprättandet af nya bibliotek
och ökandet af understöden till redan befintliga sådana. Ovissheten gäller
sålunda framför allt understöden till'' folkbibliotek och skolbibliotek.
Doktor Palmgren utgår vid sin beräkning af understödsbehofven för
dessa bibliotek från det på hennes undersökningar grundade antagandet,
att af de enligt hennes uppskattning befintliga omkring 800 statsunderstödda
församlings- och kommunbiblioteken omkring 600 äro eller böra betraktas
som skolbibliotek, under det de återstående kunna anses som folkbibliotek.
Med de af doktor Palmgren föreslagna understödsbeloppen, för skolbibliotek
lägst 15 kronor, högst 150 kronor och för folkbibliotek lägst 50 kronor,
högst 500 kronor, kommer hon till en minimisiffra för erforderlig
O
71
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
statsanslag till ifrågavarande behof på 19,000 kronor och en maximisiffra
på 190,000 kronor. Härtill lägger hon ett belopp af 10,000 kronor för
de senast tillkomna biblioteken och får därmed en slutsumma af 200,000
kronor.
De af mig tillkallade sakkunniga hafva användt en annan beräkningsgrund.
Utgående från samma antal statsunderstödda bibliotek, 600 skolbibliotek
och 200 folkbibliotek, antaga de, att under de närmaste åren skola
tillkomma 200 bibliotek af hvartdera slaget, hvadan man skulle hafva
att räkna med ett antal af 800 skolbibliotek och 400 folkbibliotek. För
hvarje bibliotek af förra slaget beräkna de ett understöd af i medeltal 75
kronor och för hvarje bibliotek af senare slaget i genomsnitt 250 kronor.
Understöden till skolbibliotek skulle då komma att uppgå till sammanlagdt
60,000 kronor och understöden till folkbibliotek till sammanlagdt 100,000
kronor, eller tillhopa 160,000 kronor.
Statskontoret har i sitt utlåtande betonat, att det naturligtvis är fullkomligt
omöjligt att på förhand uppgöra någon tillförlitlig beräkning af
det erforderliga statsanslagets belopp, och erinrar därjämte, såsom jag i
det föregående redan omnämnt, att i de uppgjorda beräkningarna fraktkostnaderna
för vandringsbibliotekens kringsändande ej medtagits.
Enligt hvad jag förut meddelat, har medelbeloppet för statsunderstöd
till samtliga församlings- och kommunbibliotek enligt sista tillgängliga uppgifter
utgjort omkring 55 kronor. Med hänsyn härtill och i betraktande
däraf, att jag föreslagit en minskning af understödsbeloppen till folkbibliotek,
synas mig de af de sakkunniga antagna medelbeloppen för statsunderstöden,
75 kronor för skolbibliotek och 250 kronor för folkbibliotek,
vara högre, än som kunna väntas ifrågakomma. Man torde enligt min
mening för närvarande utan minsta fara kunna stanna vid 60 kronor för
skolbibliotek och 200 kronor för folkbibliotek såsom sannolika medelbelopp.
Med utgående från det af de sakkunniga antagna antalet statsunderstödda
bibliotek, om hvars sannolikhet jag icke vågar uttala någon mening,
skulle man med de af mig nu angifna medelbeloppen komma till ett årligt
anslagsbehof för folk- och skolbibliotek af sammanlagdt 128,000 kronor.
Med något större säkerhet synes man kunna uttala sig om anslagsbehofvet
till understödjande af riksförbundens biblioteksverksamhet. Såväl
doktor Palmgren som de sakkunniga hafva beräknat detta behof till 20,000
kronor årligen. Med stöd häraf och med hänsyn till den maximigräns för
understödsbeloppen, som jag i det föregående förordat, finner jag sannolikt,
att en summa af omkring 20,000 kronor skall för den närmaste tiden
visa sig tillräcklig för ifrågavarande ändamål. Härtill skulle så, i enlighet
Extra ordidinarie
anslag.
72 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 179.
med hvad jag i det föregående ansett mig böra förorda, komma ett belopp
af 15,000 kronor till förmedlingsanstalterna för vandringsbibliotek och
till bokförmedlingsanstalterna, däri inbegripen deri nyssnämnda af statskontoret
påpekade fraktkostnaden, samt 9,500 kronor till bibliotekskonsulenternas
aflöning.
Den sammanlagda kostnaden för folkbiblioteksverksamhetens understödjande
skulle i'' enlighet härmed kunna beräknas till 172,500 kronor,
hvilket belopp torde kunna afrundas nedåt till 170,000 kronor.
Då i årets statsverksproposition med stöd af vid dess affattande tillgängliga
uppgifter ifrågavarande anslagsbehof beräknats till 180,000
kronor, hvilket belopp med 20,000 kronor understiger det af de sakkunniga
antagna, men jag nu efter de af mig företagna jämnkningarna
af förslaget finner mig kunna sänka det beräknade kostnadsbeloppet till
170,000 kronor, vill jag ännu en gång påminna om omöjligheten att i
detta hänseende kunna komma till ett fullt tillförlitligt resultat. Liksom
skedde år 1905, då anslag första gången beviljades till folkbiblioteksverksamheten,
torde man också nu få nöja sig med att bestämma anslagsbeloppet
på ett ungefär och öfverlåta åt framtiden att vidtaga de rättelser,
hvartill erfarenheten kan gifva anledning.
o o
I mitt anförande till statsrådsprotokollet rörande årets statsverksproposition
har jag erinrat därom, att för genomförande af den nu föreslagna
omorganisationen af folkbiblioteksväsendet skulle jämte det ordinarie anslaget
till understödjande af folkbibliotek, för år 1913 erfordras två anslag
på extra stat, nämligen dels till utarbetande af en grundkatalog öfver för
folkbiblioteken lämplig litteratur, dels till understöd åt biblioteken för deras
verksamhet under år 1912 i enlighet med nu gällande bestämmelser.
Såsom jag förut framhållit, utgöres en af hufvudpunkterna i det föreliggande
organisationsförslaget af den bestämmelsen, att statsunderstöden till
såväl folkbibliotek och skolbibliotek som riksförbund skola utgå i form af
bundna böcker, valda ur kataloger, som utgifvas af ecklesiastikdepartementet.
Visserligen'' förefinnas i åtskilliga på enskild väg, särskildt af studentföreningarna
Heimdal och Verdandi samt inom folkbildningsförbundet,
utarbetade bokförteckningar, värdefulla förarbeten för upprättandet af den
omförmälda grundkatalogen. Därest densamma skall komma att utmärkas
af önsklig vidsynthet i fråga om litteraturval och vederhäftighet i uppgifter,
måste dock arbetet därmed icke blott blifva omfattande och tidsödande,
utan ock kräfva medverkan af sakkunniga på olika områden. Ehuru detsamma
bör utföras under öfverinseende af de föreslagna bibliotekskonsulenterna,
måste det dock uppenbarligen till sin hufvudsakliga del öf
-
73
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
verlämnas åt tillfälliga arbetskrafter. För grundkatalogens utarbetande
erfordras sålunda ett särskildt anslag. Att med någon större säkerhet
angifva det behöfliga beloppet, torde icke vara möjligt. De sakkunniga
hafva beräknat detsamma till 20,000 kronor. Då någon anledning till
jämkning af denna siffra i ena eller andra riktningen icke förelegat, bär
Kungl. Maj:t på mitt förslag i årets statsverkproposition uttalat sig för
ett anslag på extra stat för ifrågavarande ändamål af 20,000 kronor, hvaraf
för år 1913 skulle utgå halfva beloppet eller 10,000 kronor.
Gifvetvis måste det anses såsom ett viktigt önskemål, att den ifrågavarande
grundkatalogen så snart som möjligt måtte föreligga färdig. Att
detta skulle kunna vara fallet så tidigt, att bibliotekens rekvisitioner under
år 1913 tinge ske med ledning af nämnda katalog, är tydligen under inga
omständigheter möjligt. För tiden intill dess katalogen blifvit utarbetad och
tillgänglig torde de inkomna rekvisitionerna i afseende å bokurvalet böra
granskas °af bibliotekskonsulenterna, innan bokförmedlingen vidtager. Med
hänsyn till angelägenheten af att arbetet med grundkatalogen i största möjliga
grad påskyndas anser jag mig böra i så måtto frånträda mitt nyss
angifva förslag, som innehöll, att det för katalogens utarbetande erforderliga
anslaget skulle fördelas på åren 1913 och 1914, att jag i stället vill
uttala mig för att hela anslaget måtte beviljas för år 1913 med rätt för
Kungl. Maj:t att redan under år 1912 af tillgängliga medel förskottera de
belopp, som kunna blifva erforderliga för det ifrågavarande arbetets påbörjande
tidigast möjligt under sistnämnda år.
Då jag, såsom nyss nämnts, funnit en sänkning med 10,000 kronor
af anslagsbehofvet å ordinarie stat vara möjlig, skulle genom det af mig
nu förordade förslaget i fråga om anslaget å extra stat icke förorsakas
någon ändring af den i statsverkspropositionen föreslagna slutsumman för
år*1913.
Rörande behofvet af ett särskildt anslag å extra stat för år 1913 till
understöd af folkbiblioteken för deras verksamhet under år 1912 i enlighet
med nu gällande bestämmelser har jag i mitt anförande till statsrådsprotokollet
rörande årets statsverksproposition uttalat mig på följande sätt:
»Under det statsbidrag till förut omnämnda centrala föreningar anvisats
på det nuvarande anslaget för det år verksamheten omfattar, har
i fråo-a om själ! va bibi intalen genom omnämnda kungörelse och cirkulär
för uppnående af erforderlig kontroll så anordnats, att vederbörande
haft att vid rekvisition innan utgången af januari månad året efter det,
för hvilket statsbidrag sökes, lämna vissa erforderliga uppgifter och där
Bihang
till Riksdagens protokoll 1912. 1 samt. 138 käft. (Nr 179.) 10
''** Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 179.
vid, bland annat, med kvitterade räkningar styrka kostnaderna för bokinköp,
inbindning af böcker och tryckning af katalog. Härigenom hafva
statsbidragen till folkbiblioteken kommit att utgå först året efter det, för
hvilket statsbidrag sökts. Häraf blef ock en följd, att det för själfva biblioteken
afsedda beloppet för år 1906, då anslaget första gången var i riksstaten
uppfördt, till största delen ej kom till användning. Den nu ifrågasatta
omorganisationen afser emellertid, att statsbidragen skola komma
vederbörande till del redan under det år, för hvilket statsbidrag äskas.
Då, såsom förut antydts, för år 1913 det ordinarie förslagsanslaget kan
beräknas att till sitt höjda belopp åtgå härtill, måste, på det anslagets
summa ej må för mycket öfverskridas, tillgång beredas för mötande under
samma år jämväl af bibliotekens på nu gällande bestämmelser grundade
kraf på statsbidrag för sin verksamhet under år 1912. Till mötande af
denna tillfälliga utgift torde på extra stat för år 1913 böra äskas ett förslagsanslag
å 50,000 kronor.»
Jag timmer de skäl, som sålunda anförts för beviljande af ifrågavarande
anslag, fortfarande äga giltighet.
Biblioteksverksamhetens
samband
med föreläsningsverksamheten.
Då frågan om ordnande af de populärvetenskapliga föreläsningarna i
nådig proposition framlades för nästlidna års Riksdag, uttalade sig min
företrädare i ämbetet i sitt anförande till statsrådsprotokollet med styrka
för en närmare samverkan mellan föreläsningsverksamheten och folkbiblioteksverksamheten.
Att en sådan samverkan vore af allra största betydelse
erkändes från alla håll och läge för öfrigt i öppen dag, då ju syftet med
föreläsningarna främst vore att gifva eggelser till själ fredsamhet. Det
skulle enligt hans mening blifva en af föreläsningskonsulentens icke minst
viktiga uppgifter att, sedan den inom ecklesiastikdepartementet pågående
utredningen i folkbiblioteksfrågan afslutats och förslag i anledning däraf
utarbetats, bidraga till det närmande mellan föreläsnings- och biblioteksverksamheten,
som redan nu framstode såsom bästa grundvalen för ett
verkligt framgångsrikt arbete på den fria folkbildningens fält.
I dessa min företrädares uttalanden kan jag till fullo instämma och
vill blott i detta sammanhang betona, att förpliktelserna att i förevarande
hänseende verka för ett närmande måste i samma grad åligga folkbiblioteksverksamhetens
målsmän, i första hand de af mig föreslagna bibliotekskonsulenterna.
Enligt hvad jag erfarit, hafva under innevarande arbetsår
på flera håll lofvärda ansträngningar försports att ställa föreläsningarna i
förbindelse med folkbiblioteken. Man synes sålunda kunna hysa goda
förhoppningar om att det önskade samarbetet verkligen skall komma till
stånd.
75
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
Det torde i detta sammanhang böra framhållas, att den enligt föregående
års Riksdags beslut förordnade föreläsningskonsulenten ingalunda
skulle göras öfverflödig genom tillsättandet af de föreslagna två bibliotekskonsulenterna.
Oafsedt att de sistnämnda helt visst skulle få full sysselsättning
genom de med biblioteksverksamheten förenade ärendena, erfordras
för ledningen af de ifrågavarande verksamheterna insikt och erfarenhet
af väsentligen så olika art, att de näppeligen med säkerhet kunna
väntas vara förenade hos en och samma person.
Härmed har jag berört de punkter i det föreliggande ärendet, rörande
hvilka jag funnit särskildt uttalande från min sida erforderligt.
I det föregående har jag betonat, att de bestämmelser, som år 1905
kommo till stånd på biblioteksverksamhetens område, i mycket buro karaktären
af ett försök, och att sedan dess åtskillig erfarenhet vunnits, som kan
tjäna till vägledning för de åtgärder, som nu skola vidtagas. Den utredning
af ifrågavarande spörsmål, som min föregående framställning afsett
att lämna, torde, såsom jag hoppas, hafva gifvit vid handen, att utvecklingslinjerna
för vårt folkbiblioteksväsen nu ligga väsentligt klarare, än då
var fallet. Jag är ock öfvertygad om, att de uppfattningar, till hvilka man
nu genom erfarenheten kommit, i stort sedt äro riktiga, liksom jag hyser den
förhoppningen, att de förslag, för hvilka jag uttalat mig, därest de blifva
förverkligade, skola vara ägnade att i det hela väsentligt främja utvecklingen.
Att däremot i fråga om enskildheter full klarhet ännu icke vunnits
på åtskilliga punkter, torde likaledes hafva visat sig af min föregående framställning,
och man måste sålunda vara beredd på att en vidgad erfarenhet
skall ådagalägga nödvändigheten af förändringar i vissa hänseenden af de
bestämmelser, som kunna framgå ur frågans förevarande behandling.
Organisatoriska bestämmelser samt understöd från det allmännas sida
hafva emellertid icke den största och afgörande betydelsen, då det gäller
en verksamhet sådan som folkbiblioteksrörelsen. Ytterst hvilar dennas framgång
därpå, att den i alltjämt stigande grad blifver omfattad af det personliga
och oflervilliga intresse, hvilket är och måste vara allt bildningsarbetes
innersta drifvande kraft.
Det är att hoppas, att de löften i sådant hänseende, som vår biblioteksrörelses
senaste utvecklingsskede gifvit, under den kommande tiden
skola blifva infriade.
Med stöd af hvad jag nu anfört, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
täcktes föreslå Riksdagen att till understödjande af folkbiblioteksväsendet
bevilja
76
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 179.
ej mindre ä ordinarie stat ett förslagsanslag af
170,000 kronor att utgå:
(iris, enligt Kungl. Maj:ts bestämmande och under
af mig i det föregående angifna villkor, med ett belopp
af lägst 40 kronor och högst 400 kronor, för år räknadt,
till kyrklig eller borgerlig kommun, till sammanslutning
af kommuner eller till lokal förening för upprättande
och underhåll af ett folkbibliotek eller ett system af
sådana (centralbibliotek med filialer) inom en och samma
kommun eller sammanslutning af dylika,
samt med ett belopp af lägst 15 kronor och högst
150 kronor, för år räknadt, till skoldistrikt, styrelse för
högre folkskola, kommunal mellanskola eller under statens
kontroll stående folkhögskola eller småskoleseminarium
för upprättande och underhåll af ett skolbibliotek
eller ett system af sådana (centralbibliotek med filialer);
dels, enligt Kungl. Maj:ts bestämmande och under
af mig i det föregående angifna villkor, med ett belopp af
lägst 3,000 kronor och högst 15,000 kronor, för år räknadt,
till riksförbund (hela landet omfattande förening), som
har minst 20,000 medlemmar, för understödjande af
biblioteksverksamhet genom studiecirklar eller andra
sammanslutningar med liknande syfte, med iakttagande
därvid såväl att understöd af statsmedel, som riksförbund
under annan anslagstitel åtnjuter för sin biblioteksverksamhet,
skall tagas i beräkning vid bestämmandet af det
här ifrågavarande statsunderstödets belopp, som ock att
sammanlagda summan af till samtliga riksförbund utgående
anslag icke må öfverstiga 45,000 kronor;
dels, likaledes enligt Kungl. Maj:ts bestämmande och
under af Kungl. Maj:t fastställda villkor, till understöd
åt fyra förmedlingsanstalter för vandringsbibliotek och
åt två bokförmedlingsanstalter med ett sammanlagdt
belopp af högst 15,0()0 kronor, hvaraf högst 8,000 kronor
till bokförmedlingsanstalter;
dels ock till arfvoden åt två bibliotekskonsulenter
inom ecklesiastikdepartementet med 9,500 kronor, däraf
5,600 kronor till en förste konsulent och 3,900 kronor
till en andre konsulent;
77
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition. Nr 179.
än äfven å extra stat för år 1913
dels ett belopp af 20,000 kronor till utarbetande af
en grundkatalog öfver för folk- och skolbibliotek lämplig
litteratur, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år
1912 af tillgängliga medel förskottera de belopp, som
kunna blifva erforderliga för det ifrågavarande arbetets
påbörjande under sistnämnda år;
dels ock ett förslagsanslag af 50,000 kronor till understöd
åt folkbibliotek för deras verksamhet under år
1912 i enlighet med hittills gällande bestämmelser.
Hvad föredragande departementschefen sålunda tillstyrkt
täcktes Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,
på hemställan af statsrådets öfriga ledamöter, i nåder
gilla; och skulle proposition i ämnet af den lydelse,
bilaga till detta protokoll utvisar, aflåtas till Riksdagen.
Ur protokollet:
A. R:son von Hedenberg.